# ID: svediakorp-gov2073
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 95,430
# sentences: 2,178
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Slats-Utshottets Utlåtande> N.o 35j£. Litt. C.
47
år utgå med 16,666 R:dr 32 sk. årligen, mot vilkor, att de väghållnings-skyldige,
utom den dem åliggande skyldigheten att för framtida
underhållet ansvara, jemväl komma att med hälften uti arbetskostnaden
deltaga.
7:0 Serskildt har Utskottet till pröfning förehaft frågan om anläggning
af en chaussé emellan Westerås och Fahlun, i hvilket afseende Kongl. Maj:t,
uti Nådig Skrifvelse af den 3 sistlidne Juli (intagen under N:o 71, första
Samlingen af Bihang till Riks-Ståndens Prolocoll), låtit tillställa Utskottet
de handlingar, sora rörande en af Öfverste-Lieutenanten af Ekenstam anstäld
förberedande undersökning blifvit till Kongl. Majrt i underdånighet
ingifven, och hvilka handlingar utvisa, att för ifrågavarande chaussé-anläggning,
så vidt den komme att utföras medelst vanlig mac-adamisering, blifvit
beräknad en kostnad af 878,736 R;dr t 2 sk. 1 rst, men deremot, om, för arbetets
utförande, följdes en af Öfverste-Lieutenanten föreslagen plan att endast
med klappar stensätta dubbla railer eller ränder för hjulen, skulle
komma att erfordras 3i6,222 R:dr 7 sk. 2 rst.
Lika med hvad Kongl. Maj:t i Dess ofvanberörde Nådiga Skrifvelse
äfven antydt, anser Utskottet lörslaget ännu icke vara så utredt, att något
anslag för dess utförande nu lämpligen kan komma i fråga; men då företaget
otvifvelagtig.t är af en stor allmän vigt, och. angeläget är, att visshet
må erhållas, i afseende på nyttan och ändamålsenligheten i allmänhet af
chausséer inom vårt länd, saint med jemväl fästadt afseende på fördelen
alt kunna bereda någon arbetsförtjenst åt Dal-ortens fattige invånare, har
Utskottet ansett lämpligt, att försök, lill utrönande af vei kslällbarheten och
beståndet, utaf såväFchaussé-anläggningar efter vanlig, t. ex. inom Preussen
följd method, sorn ock den af Herr Ekenstam projecterade rail-väg af klappar,
må kunna ega rum på någon viss kortare sådan del af chaussé-linien,
som kan sättas i förbindelse med den gamla vägen, så alt den kommer att
befaras, och sålunda, äfven om liela arbetet i en framlid ej skulle komma
att utföras, ändock kunde blifva af någon nytta; i följd hvaraf Utskottet
tillstyrker,
att för ifiågavarande försöks anställande må ställas lill Kongl.
Maj:ts disposition en summa af i5,ooo R:dr, att i mon af behofvet
utgå;
Genom hvad Utskottet sålunda dels bär, dels i fråga om Öfrige uti
Dal-orten tillämnade communications-anstaller och allmänna arbeten, yttrat,
anser sig Utskottet, så vidt denna fiåga står i sammanhang med Extra
Stals-regleringen, äfven hufva besvarat de af Herr Petré och Didric JVe
-
48
Stats-ZJtskotlets Utlåtandej N.o 354.. Litt. C.
ström från Slöra Kopparbergs Län väckte, till Utskottet remitterade, motioner,
angående understöds beviljande till nämnde orts invånare, och kommer
att i öfrigt taga desse motioner i ytterligare öfvervägande, då yttrande
kommer att meddelas, angående undsättnings-anstalter intill nästa Riksdag.
8:0 Herr von Scheéle, Fbar uti en, inom Ridderskapet och Adeln
Väckt, till Utskottet remitterad, motion, hemställt, att någon del af anslaget
lill valten-eommunicationers befrämjande måtte kunna afses jemväl till
jernvägars anläggning, och att , i följd häraf, anslagets benämning måtte
blifva: till inrikes communicationer.
Då nämnde motion icke innehåller något förslag lill jernvägs-anläggning,
och denna fråga i öfrigt synes vara så ny och outredd, alt någre
åtgärder i afseende derpå för närvarande icke lämpligen torde kunna
vidtagas,
hemställer Utskottet, alt motionen må lemnäs ulan afseende.
g:o Slutligen har ock Utskottet till pröfning förehaft tvänne motioner,
väckta af Grefve Gyldenstolpe, A. G., samt Herr IVijkj 0.} uti hvilka framställning
blifvit gjord, alt, för befrämjande af bogsering medelst ångfartyg,
å canal-linien emellan Stockholm och Götheborg, samt öfrige derinvid belägne
orter, måtte af Rikets Ständer anslås en summa af 1 a5,000 R:dr, eller ^
hälften af det belopp, sorn ansågs erforderligt för ändamålet, då den andra
hälften borde anskaffas genom enskildes bidrag; men då ifrågavarande företag
synes vara af belt och hållet enskild natur, och således torde, om det
pröfvas nyttigt och förmonligt, kunna och böra komma till stånd ulan bidrag
af Statsmedel,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att det
äskade anslaget bevilja,
dj) Sedan Utskottet sålunda genomgått alla de förslag, som afsett anslag
eller låne-understöd af Staten för allmänna arbeten , vare sig till befrämjande
af vatten-comnninicationer, hamnbyggnader, odlingsföretag eller väganläggningar,
bar Utskottet, med afseende på angelägenheten, att Rikets
Ständer bestämma vissa föreskrifter för utbetalningen och användandet af
de summor, som lill en del af dessa föremål kunna komma att vid innevarande
Riksdag anvisas, ansett sig böra slutligen
tillstyrka Rikets Ständer alt i sådant afseende besluta:
i:o att, innan medel få lyftas, skall arbetsplan, upplagande
både, när förelaget kommer att börjas och när det kan anses böra
vara fullbordadt, vara uppgjord och af Kongl. Maj:t godkänd ;
2:0
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o SS/j.. Litt. C,
49
2'.o att medlen, der företaget med direct Statsanslag underslödjes,
utbetalas, efter det arbetet blifvit börjadt, successivt, i man
af dess fortgång, samt att de bidrag, menigheter, bolag eller enskilde
förbundit sig lemna, jemväl i samma mon och i lika förhållande
med Siats-bidraget, till förelaget utgå och användas;
3:o att de lån, som kunna af Rikets Ständer beviljas, löpa med
3 procents årlig ränta från den tid, medlen lyftas, samt att, efter
fem års förlopp, sedan medlen blifvit af Stals-Verket utbetalde ,
kommer att erläggas 6 procent årligen, hvaraf 3 procents ränta
först beräknas å det vid hvarje liqvid återstående capital, och det
öfriga utgår såsom afbetalning, intilldess liela capitalet med ränta
sålunda blifvit till fullo betald t;
4:o att de arbeten, som åsyfta alt bereda odlingsföretag , böra
vara började senast under loppet af år 1843, och att, i annat fall,
de anvisade medlen skola reserveras till kommande Ständers disposition
;
5:o alt, då arbetets utförande öfverlemnas till menigbeter, bolag
eller enskilde, desse alltid böra, enligt contract, förbinda sig
att, efter fastställd plan, fullborda arbetet, utan alt kunna af Staten
påräkna något ytterligare bidrag, utom den ersättning, som för
arbeten, hvilka genom directa anslag och icke medelst lån af Staten
understödjas, må kunna ega rum för oförvållade betydligare
olyckshändelser, eller sådane binder för företaget , som ej kunnat
förutses och beräknas;
6:o att menigheter, bolag eller enskilde, till hvilka Statsmedel
anvisas, böra ställa af Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd säkerhet,
så väl för återbetalning af låne-undeistöd med derå stadgad ränta,
som för fullgörandet af de contract, hvilka i afseende på arbetets
verkställighet upprättas;
7:0 att den af Kongl. Majit fastställde arbetsplan bör, så framt
ej Kongl. Maj:t, uppå derom gjord anmälan, skulle förändring medgifva,
olörändradt följas, vid det äfventyr, ali, i annat fall, Kongl.
Majit må ega inställa all vidare utbetalning af Statsmedel samt
återfordra, hvad deraf redan blifvit uppburet, alt på en gång eller
successivt betalas, inom den tid, Kongl. Majit kan bestämma, dock
att längre anstånd ej må ega rum, än intill nästa Riksdag;
Dill. till R. St. Prot. 1840■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2~'.de Haft.
7
50
Siats-Utskottets Utlåtande, N-o 354- Litt. C.
8:0 att för alla de fall, der Rikets Ständer till allmänna arbeten,
, sorn afse upphjelpandet af någon orts industri, bevilja anslag,
utan att tillika något visst bidrag af orten, eller dem, som deraf
draga nytta, finnes bestämdt, det vilkor i allmänhet stadgas, att
sådant bidrag, vare sig i contant eller på annat sätt, likafullt alltid
bör utgå i den nion, som Kongl. Majit kan finna skäligt i Nåder
bestämma;
9:0 alt Kongl. Maj:t, derest, vid närmare granskning, menigheter,
bolag eller enskilde skulle finnas böra lemna större bidrag till
något arbetsförelag, än som vid Statsanslagets beviljande blifvit
beräknadt, må ega att derom förordna , innan conlract om företagets
verkställande afslulas, eller, om vederbörande ej skulle vilja
derpå ingå, då helt och hållet inställa företaget;
10:0 att, der hamn- eller canal-afgifter komma att ega rum,
dessa skola beräknas så lindriga som möjligt , och alltid på förhand
genom contract bestämmas, hvarefter förhöjning deruti ej må
kunna ega rum, utan att Kongl. Majit, på grund af serskildt förekommande
omständigheter, kan pröfva skäligt dertill lemna bifall,
men deremot ovilkorligen nedsättning, så snart behållna inkomsten
af förelaget öfverskjuter en viss af Kongl. Majit fastställd procent;
samt
11:0 att till Kongl. Majits disposition, för bestridandet af så~
dane ersättningar, som, enligt hvad Utskottet här ofvan hemställt,
må utgå för oförvållade olyckshändelser , eller sådane hinder för
företaget, som ej kunnat förutses och beräknas, må ställas en summa,
motsvarande fem procent, eller en tjugondedel af hela det
Statsbidrag Rikets Ständer kunna bestämma för allmänna arbeten,
utgörande, efter beräkning af hvad Utskottet tillstyrkt, ett belopp,
af 17,691 R:dr.
ey Det belopp, som vid innevarande års slut kan finnas odisponeradt
af det Extra Stats-anslag, som af Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag
beviljades, anser Utskottet böra fortfarande blifva stäldt lill Kongl. Majits
disposition, att användas efter de då fastställde grunder, hvadan Utskottet
hemställer, att Rikets Ständer, i afseende derå, ej mätte- meddela
något serskildt jdtrande.
Stats-Ulskotlets Utlåtande, N;0 354• Litt. D.
TST:o 354. Litt. D.
Utlåtande, i anledning af ifrågaställde Extra Stats-anslag till
Allmänna Byggnader.
(U. A.)
1:0 Kongl. Majit liar, i Dess Nådiga Proposition om Sluts-Verkets tillstånd
och beliot» öskaten summa af 100,000 Rldr, att, i nion af behof, användas
till byggnader af Landshöfdinge-residenshus, nemligen: tillbyggnad
å Landshöfdinge-residenshuset i Wenersborg, i stället för afbrände tvänne
flyglar; nybyggnad af ett Landshöfdinge-residenshus i Wexiö; tillbyggnad
af Landsböfdinge-residenshuset i Calmar för Lands-Contoirels och LandsCauzliels
Archiv, jemte Provins-Landtmäteri-Conloirel; samt inköp eller nybyggnad
af ett hus i Piteå, till boställe för Landshöfdingen , tillika med
rum och archiv för Lands-Canzliet, Lands-Contoiret, och Provins-Landtmäteri-Contoiret
derstädes.
I afseende serskildt å Landshöfdinge-residenshuset i Wenersborg , har
Herr Sandelhjelm, Puti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet
remitterad, motion, begärt, att för tillbyggnad å nämnde residenshus
samt uppförande af nödige ulhusbyggnader, måtte af Rikets Ständer beviljas
35,ooo R:dr.
Med antagande af den grundsats, att, för nödige embetsrum för LandsCanzli,
Lands-Contoir och Provins-Landtmäleri-Contoir, med deras archiv,
böra uti hvarje Landshöfdinge-residens, der Statens hus icke redan äro
dertill upplåtne, på allmän bekostnad anskaffas och underhållas tjenlige
byggnader, har Ulskottet deremot icke kunnat finna angelägenheten deraf,
att dyrbara byggnader, på Statens bekostnad, uppföras, endast för alt tjena
till boställen för Landshöfdingarne, hvilka, i de orter, der de sakna en sådan
förmon, redan hafva sig anslagne hyres-ersättningar; i följd hvaraf, och
då Utskottet saknar all ledning för att kunna bedöma , huru stor del af
det anslag, Kongl. Majit äskat, erfordras för embetsrum, och hvad deraf ensamt
för Landshöfdinge-boställena är afsedt, Utskottet
afstyrker bifall till hvad, så väl uti Kongl. Majlis Nådiga Proposition,
som i Herr Sandelhjelms motion i delta afseende blifvit
äskadt, med hemställan derjemte, att Rikets Ständer måtte i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit täcktes af vederbörande infordra
uppgift å den kostnad , sorn erfordras för anskaffande af
52
Stats-Utskottets Utlåtande, JS.-o 354• Litt. D.
embetsrum för Landl-Ränteri, Lands Canzli, Lands-Conloir och
Provins-Landtmäleri-Contoir, med deras archiv, uti de residensstäder,
hvarest sådane embetsrum icke förut äro uti Statens hus
tillgänglige, samt derefter till Rikets näst sammanträdande Ständer
Proposition i ämnet aflåta.
2:0 Sedan Rikets Ständer, i underdånig Skrifvelse af den 2 sistlidne Maj,
i anledning af väckt fråga om beredande af' passande local för Riks-Archivet,
hemställt, att utredas måtte, huruvida icke det af Sundhets-Collegium,
med Fält-Läkare-Contoiret upptagne hus, skulle kunna dertill upplåtas, och
berörde Embetsverk annorstädes inrymmas; så har Kongl. Maj:t, uti Nådig
Skrifvelse till Siats-Utskottet af den 4 påföljde Augusti (^intagen under N:o 80
i i Sami., 1 Afd., af Bih. till Riks-Ståndens Protocoll}, i Nåder öfverlemnat
Öfver-lntendents-Embelets i anledning häraf afgifne yttrande, hvaraf inliemtas,
att, vid anställd besigtning, åtskillige betänkligheter förekommit emot
användandet af Kongl. Sundhets-Collegii hus för berörde ändamål, samt
Chefen för Riks-Archivet jemväl förklarat denna byggnad icke utgöra en
för berörde Archiv tilli äckligt rymlig och passande local.
I anledning häraf, och då vid det af handlingarne närmare upplyste
förhållande, att Sundhets-Collegii hus hvarken lill utrymme eller öfriga beskaffenhet
kan anses fullt tjenligt lill embetshus för Riks-Archivet , ali vidare
fråga härom torde få förfalla, har Utskottet emedlertid trott en annan
utväg kunna beredas för ändamålets vinnande, utan att belasta det allmänna
nied den dryga kostnaden för nybyggnad, af ett för Riks-Archivets inrymmande
tillräckligt stort hus.
Det hus, som af Rikets Ständers Riksgälds-Conloir för närvarande begagnas,
och hvilket för Contoirets behof, efter den inskränkning i dess göromål
och tjenstemanna-personal, som redan egt rum och än ytterligare
torde kunna emotses, icke på långt när helt och hållet erfordras, torde
deremot såväl, i anseende till dess fristående läge, som den mängd, större
rum, detsamma innehåller, kunna blifva för Riks-Archivet både ändamålsenligt
och tillräckligt, och sannolikt jemväl, i saknad af annan tjenlig local,.
lemna utrymme för uppslällandet af Vitterhets-, Historias- och AnliqvitetsAcademiens
samlingar.
För Riksgälds-Contoiret synes det Utskottet, som skulle Sundhels-Collegii
hus kunna blifva en ganska tjenlig local; och då för den händelse,
att Kongl. Maj;t skulle täckas biträda Rikets Ständers beslut om NumerLotteriets
upphörande, nämnde Inrättnings hus blifver för annat ändamål
användbart, möter ingen svårighet, att antingen Sundhets-Collegium med
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 354. Litt. D.
53
Fältläkare-Contoiret kan nti sistnämnde hus inrymmas, eller, om sådant ej
skulle pröfvas lämpligt, huset försäljas och den derföre inflytande köpeskilling
användas till utvidgande af de till Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet
å Kungsholmen hörande byggnader, så att nödiga embetsrum för
Sundbets-Collegium der blifva att tillgå; i följd af hvilket allt Utskottet
tillstyrker, att Rikets Ständer måtte, för deras de], medgifva, att
det al Riksgälds-Contoiret för närvarande disponerade hus må till
Riks-Archiv upplåtas, i ändamål jemväl, att, i mon af utrymme
och behof, derstädes förvara Vitterhets-, Historia- och AntiqvitetsAcademiens
samlingar, emot det att Sundhets-Collegii hus öfverlennäs
i utbyte till Riksgälds-Contoiret, samt att, under förutsättning,
att Kongl. Maj:t bifaller Numer-Lotteriets upphörande, nämnde
Inrättnings hus antingen användes till inrymmande af Kongl.
Sundhets-Collegium, eller ock försäljes samt derför inflytande köpeskilling,
till så stor del det erfordras, disponeras för sådane nödige
tillbygnader och förändringar vid Carolinska Institutet, hvarigenom
utrymme för Kongl. Sundhets-Collegium och FältläkareContoi
ret må kunna derstädes beredas;
hvarförutan, då, utom aplerandet af Sundhets-Collegii hus till RiksgäldsGontoirels
begagnande, hvarom Rikets Ständers Fullmägtige i nämnde Contoir
torde ega aLt förfoga, Riks-Archivets flyttning och en nödig inredning af
Riksgälds-Contoirets hus icke kunna aflöpa ulan kostnader, Utskottet, utan
att kunna bestämdt bedöma det belopp, som dertill blir erforderligt, meri
under förutsättning, att de oundgängligaste behofvens fyllande icke bör påkalla
en utgift, betydligt högre än livad Öfver-Intendents-Embetet ansett
flyttningen till Sundhets-Collegii hus komma att medföra, eller 3,6go R:dr,
tillstyrker, att en summa af 5,000 R:dr må i sådant afseende ställas
till Kongl. Maj:ls disposition, att, i mon af behofvet, från
Riksgälds-Contoiret rerjvireras, med iagttagande, att den del, som
af anslaget icke erfordras,. varder Slals-Verket reserverad.
3:o Uti Nådig Proposition af den 27 sisllidne Juli (^intagen under N:o
7Q i 1 Samlingen af Bihang till Riks-Ståndens ProtocolQ, har Kongl. Majtt,
till Riddarholms-kyrkans och dess graf-chors med dithörande lorns utvändiga
reparation och tak-täckning, äskat ett anslag för en gång af 52,ooo
R:dr eller ock, att Rikets Ständer mätte medgifva, att ett lån till samma
belopp må upplagas.
Då ifrågavarande byggnad med dertill hörande graf-chor, uti hvilka
förvaras stöllet af flere Sveriges aflidne största Regent er, samt andre utmärkte
54
Slats-Utskoltels Utlåtande, N.-o 354- Litt. D.
oHenllige män, numera, efter det kyrkan icke vidare eger någon församling,
med skyldighet att densamma underhålla, blifvit upplåten åt Staten, såsom
ett värderikt monument af forntiden och dess ärofulla händelser, anser
Utskottet, sedan kyrkan, efter den densamma öfvergångna brand, blifvit,
genom enskildes sammanskott, Kongl. Maj:ts egen gåfva, och de bidrag,
sorn af allmänna byggnads-anslaget varit att tillgå, så lill vida å nyo iståndsätta
att hufvudsakligen endast återstår den yttre tak-täckningen, ett reparations-arbete,
som, enligt hvad Kongl. Majlis Proposition jemväl antyder, icke
kan uppskjutas, utan alt äfventyra skador å kyrkans murar och hvalf, Staten
hvarken böra eller kunna undandraga sig att bekosta hvad, som för reparationens
fullbordande erfordras, och dertill tillgång icke på annat sätt kunnat
beredas; i följd hvaraf Utskottet, sorn, utan att vilja ingå i någon pröfning
af de anmärkningar, som blifvit inom Bonde-Ståndet väckte, rörande mer
eller mindre ändamålsenligt användande af de medel, som, på sätt omförmäldt
är, förut varit alt för nämnde reparalions-arbelen disponera, emedlertid
med ledning af de handlingar, angående reparations-arbelet, hvilka varit
alt för Utskottet tillgå, funnit, att tak-täckningen eller det hufvudsakligaste,
som af nämnde reparations-arbete återstår, erfordrar en kostnad af circa
4o,ooo R:dr, samt att återstoden är beräknad till kyrkans yttre iståndsättande,
åtskillige ornamenter samt för hela arbetet gemensamma diverse utgifter,
tillstyrker, att för Riddarholms-kyrkans tak täckning, i enlighet
med det upprättade förslaget, måtte af Rikets Ständer beviljas ett
anslag af 40,000 R:dr.
4:o Uti en från Ridderskapet och Adeln till Stats-Utskoltet remitterad
motion, har Friherre Boije, F., med föranledande af det förfallna skick,
hvaruti de vid Wreta klosters kyrka i Östergöthland tillbyggde Irenne grafchor,
hvarest Konung Inge Halstans son, Waldemar Birgers son, Danske
Konungen Magnus Nilsson, Ragvald Knapphöfde, m. fl. Kongl, personer från
medeltiden äro begrafne, sig befinna, och då motionären icke trodde, att
församlingen, oaktadt hvarken liten eller fattig, kunde åläggas att i tillbörligt
skick underhålla grafchoren, hvilka mera voro att anse såsom allmänna
byggnader, och numera, i följd af ångbåtsfarten å den närbelägna
canalen, oftare besöktes af resande, så väl infödde, sorn utländningar, väckt
det förslag, att vid bestämmande af det Stats-anslag, som utgår till underhåll
af Kronans byggnader i landsorterne, äfven måtte afsättas en viss summa
till reparation af Konunga-grafvarne i Wreta klosters församlings kyrka,
till det belopp, Rikets Ständer kunde finna lämpligt, samt att antingen nå
-
Slals-TJlskotiels Utlåtande, N.-o 3S/f. Litt. D.
55
gon oegennyttig och kunnig man af Öfver-Intendents-Embelet, eller Landshöfdingen
i Linköpings Län måtte få sig uppdraget att på hästa sätt de
anslående medlen för ändamålet snarligen använda; och har, i anledning
af denna motion, Herr von Hartmansdorff, A., begärt, att en lika omvårdnad
måtte iagttagas, i afseende på Iiungsgrafvare i Warnhems kloster..
Enligt den uppgift, som, angående kostnaden för islåndsättandet af
Konunga-graf värne vid Wreta kyrka, blifvit Utskottet meddelad, skulle
dertill erfordras en summa af 5oo R:dr Banco; och enär desse minnesvårdar
äro att anse såsom en nationens gemensamma egendom,, hvars underhållande
icke kail åläggas församlingen,.
hemställer Utskottet, att till Kongl. Majlis disposition ställes den
summa, som, efter anställd undersökning, finnes vara erforderlig
för iståndsättande af Konunga-grafvarne vid Wreta Klosterkyrka,
dock att beloppet ej får öfverskjuta 5oo R:dr; och att, hvad deraf
ej skulle åtgå, varder Stats-Verket reserveradt,
Deremot har Utskottet, då ingen upplysning erhållits, att de vid Warnhems
kloster varande Kungsgrafvar äro i bristfälligt skick och behöfva
islåndsältas, ej eller huru mycket, i sådant fall, skulle dertill erfordras,
icke kunnat tillstyrka någon åtgärd, i anledning af Herr von Hart--  mansdorffs, af Friherre Boijes motion föranledde, yrkande..
5:o Af Pehr Finnsson från Wermlands Län är inom Bonde-Ståndet
väckt en till Utskottet remitterad motion, att, sedan fiåga blifvit väckt, att
af Finn-allmogen ali Gunnarskogs, Gräsmarks och Eda församlingar i Wermland
bilda en Capell-församling, ett anslag af 6,000 R;dr, jemte stambok
öfver hela Riket, måtte beviljas, såsom den enda möjligheten för nämnde
fattiga capell-församling att tillvägabringa den förestående kyrkobyggnaden.
Då emedlertid hvarken motionen utvisar, att vederbörande Embetsmyridigheter
blifvit hörde öfver Capell-församlingens föreslagne utbrytning
från de angränsande socknarne, eller utred t är, huru. stor kostnad, sorn för
kyrkobyggnaden må erfordras, har Utskottet
saknat anledning alt, lill följd af denna motion , tillstyrka någon
åtgärd.
6:0 Enligt hvad af Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse den 1 sistlidne
Februari ^intagen under N:o 221, irsta Sami. af Bihang till Riks-Ståndens
Prolocoll) inhemlas, hade för Gymnastiska Central-Inslitutet, utom det årliga
anslaget, hvarom Utskottet meddelat yttrande, uti dess afgifne Utlåtande
N:.o 62, blifvit ifrågasatt ett belopp af 666 R:dr 3a sk. för en gång
till voltige-gårdens utplanering och dess, jemte manegens, förseende med
56
Stats-Utskottets Utlåtande, N.O 35f Litt. E.
träd-barrierer, samt fäklsals-rummels anordnande i behörigt skick; men då
denna koslnad ej är betydligare, än att den synes kunna bestridas med det
å 8:de Hufvudtiteln uppförde ordinarie anslag till underhåll af Kronans
hus och byggnader i Stockholm,
afslyrker Utskottet beviljandet af ifrågavarande anslag, 666 R:dr
32 sk. Banco.
N:o 354. Litt. E.
Utlåtande, i ättledning af ifrågaställde Extra Stats-anslag för
Undervisningsverketj Vetenskaperna och de Sköna Konsterna.
(U. A.)
i:o Kongl. Maj:t har, uti Dess Nådiga Proposition, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, till Universiteten i Upsala och Lund, för uppförandet
af sådane ännu saknade byggnader, som funnos mest behöflige,
äskat ett extra Stats-anslag af 5o,ooo R:dr att emellan begge Universiteten
till hälften livartdera fördelas, i anledning hvaraf Professoren Geijer uti
Preste-Ståndet väckt en till Utskottet remitterad motion, deruti Professoren
yrkat, att hela det af Universiteten till de för undervisningen nödige inrättningar
begärda extra Stats-anslag, utgörande 47>000 R:dr för Upsala och
5o,ooo R:dr för Lund, mätte af Rikets Ständer beviljas.
Då Utskottet anser de Universiteten vid sistförflutne Riksdag beviljade
ordinarie anslag för materiella behof, 4>°oo R:dr för hvartdera , med den
ytterligare tillökning deruti af 2,000 R:dr, som af Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag anslagits, böra lemna tillräcklig tillgång för fyllande af
Universitetens nödvändigaste behof i detta afseende, anser Utskottet
sig icke kunna tillstyrka det derjemte äskade extra Stats-anslag.
2:0 Uti en inom Preste-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion,
har Herr Biskopen m. m. Agardh begärt, att en summa af 8,000 R:dr
måtte anslås till utvidgning af Carlstads Läroverk , eller till inköp af en
förut till Lazarett begagnad, för Läroverket väl belägen, egendom, som för
ett år sedan blifvit Läroverket erbjuden för nämnde summa, och då medel
till dess inköpande saknats, försålts på offentlig auction för 6,000 R:dr.
Då,
Slals-Utskottets TJilåtandej N.-o 8S4- 'Lilt. E.
57
Då, enligt Skol-ordningens föreskrift, de för Undervisnings-vérken uti
hvarje Stift erforderliga byggnader skola anskaffas och underhållas af den
dertill inrättade Byggnads-Cassa, som för sådant ändamål har sig vissa inkomster
serskildt anslagne, och då erfarenheten visat, att på andra orter,
der Byggnads-Cassan icke haft tillräckliga medel för nödige Läroverksbyggnaders
uppförande, ortens invånare, genom frivillige sammanskott, fyllt
bristen, anser Utskottet jemväl den för Carlstads Löroverk erforderiige utvidgning
kunna och böra till vägabringas utan serskildt Statsanslag, i följd
hvaraf, och enär dessutom bifall till motionen säkerligen skulle föranleda
enahanda anspråk från flere andra orter, Utskottet
hemställer, att motionen lemnäs utan afseende.
3:o Prosten Ahlqvist har inom Preste-Ståndet väckt en till Utskottet
remitterad motion, deruti blifvit föreslaget, att, sedan fråga uppstått det en
Gorolinska Medico-Chirurgiska Institutet tillhörig, sedan år i8io till enskilda
personer uthyrd, stenhusbyggnad, belägen vid Ulasbruksgränden å Kungsholmen,
må, i anseende dertill att den för Institutets Bibliothek och samlingar
nu begagnade byggnad icke är dertill tjenlig, eller vidare användbar,
för nyssnämnde behof upplåtas; men förstnämnde byggnad icke kunde af
Institutet för det afsedda ändamålet begagnas, utan alt förut undergå reparation
och erhålla en ny inredning, Rikets Ständer måtte dertill anslå en
summa af 20,000 R:dr, då, i fall detta belopp tj skulle i allo motsvara behofvet,
bristen ansågs kunna fyllas af de lill underhåll af publike hus och
byggnader i Stockholm på Stat anvisade medel.
Med erkännande af angelägenheten, att Corolinska Institutet måtte kunna,
ju förr desto heldre, blifva i tillfälle att till det afsedda ändamålet begagna
den ifrågavarande byggnaden, anser Utskottet likväl
sig ej kunna tillstyrka det af Prosten Ahlqvist för sådant ändamål
äskade serskilda anslag;
hvaremot Utskottet tillstyrker,
alt, för den händelse Kongl. Sundhets-Collegium skulle blifva till
Carolinska Institutets local förHyttadt, den summa , som genom
försäljning af Numer - Lotteriets hus inflyter, och hvilken Utskottet
tillstyrkt måtte få användas Lill nödig inredning och ti 11-  byggnad af de till Institutet hörande lägenheter, jemväl kunde få
tagas i beräkning för det af Prosten Ahlqvist afsedda behof.
4:o Uti en bos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad,
motion, har Herr af Forssell, C., äskat ett anslag af 2,000 R:dr B:co,
Bih. till R. St. Prot. 1840• 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 27.de Haft. 8
58
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.-o 35A Litt. E.
till inköp, för Statens räkning, af fullständiga Barometrar med tillhörande
Thermornetrar och Hygrometrar, hvilka skulle komma att ställas antingen
till Kongl. Wetenskaps-Academiens eller General Landtmäteri-Contoirets
disposition, för att utdelas på väl valde ställen inom Riket, för anställande
af systematiskt ordnade och sammanhängande meteorologiska observationer,
hvilka hvart torde år borde i sammandrag af trycket utgifvas, för att, i
förening med observationer rörande flyttfoglarnes ankomst och bortflyttning,
isläggnings- och islossnings-, sånings-, blomnings- och bergningstider, hälsotillståndet,
skörden, varuprisen, väglag, m. m., samt undersökning af jordraonens
beskaffenhet på olika orter af Riket, i en framtid bereda möjligheten
af försäkrings-anstalter mot missvext-år, lika som man har sådana mot
sjöskador, brand, m. m., och hvarigenom den oundvikliga olyckan kunde
fördelas på det bästa sätt emellan dem, som den träffar och dem, sorn för
tillfället undgå densamma.
Då emedlertid, innan Wetenskaps-Åcademien blifvit öfver det väckte
förslaget hörd, frågan ännu icke synes vara så utredd , att densamma kan
blifva ett föremål för understöd af allmänna medel,
hemställer Utskottet, att motionen för närvarande ej må till någon
ål gärd föranleda.
5:o Af Herr D alman j J. G._, är hos Ridderskapet och Adeln väckt
en, lil! Utskottet remitterad, motion, angående ett anslag af io,ooo R:dr B:co,
till inköp, för Statens räkning, af det så kallade Oxenstjernska Archivet på
Tidon, beslående af 5oo äldre handlingar på pergament, och omkring 16,000
-bref, vexlade emellan Axel Oxenstjerna samt de fleste samtida Europeiske
. Regenter, Diplomater och Härförare.
Utskottet erkänner visserligen, att det må anses lämpligt och nyttigt,
att sådana samlingar, som för landets historiska minnen kunna vara af vigt,
böra, så vidt ske kan, blifva till allmänt begagnande, såsom Statens egendom,
tillgänglige; men då hvarken af motionen erhålles någon visshet derom,
att nuvarande egaren är hågad alt det ifrågavarande Archivet, emot
dm uppgifne summan, aflåta , eller Utskottet är i tillfälle pröfva vidden
och värdet af sjelfva samlingen, tror Utskottet lämpligast vara, att, till säljaren
af sådane samlingar, må öfverlemnas att, om deras inköpande af Staten,
gora underdånig framställning hos Kongl. Maj:t, sorn, efter vederbörandes
hörande, i afseende på samlingens värde, icke lärer underlåta, att till
Rikets Ständer afgifva Nådig Proposition, om anslående af nödige medel för
inköpet, i fall sådant må finnas vara för det allmänna förmonligt; och
anser Utskottet sig följagtligen icke kunna till motionen tillstyrka bifall.
Stals-Utskottets Ut låtande j N.o 35Jf. Litt. E. 59
6:0 Genom Nådig Skrifvelse af den i3 sisth Januari (inlagen under N:o
j5 i 1 Afd. af Bibanget Lill Biks-Ståndens Protocoll) , har Kongl. Maj:l gifvit
Slats-Utskoltet del af en utaf Directionen uti Sällskapet för Vexelundervisningens
befrämjande, den 3o Maj 1838, ingifven underdånig skrift, med
anhållan, att, för anskaffande af en med noggranhet utarbetad Charta öfver
Skandinavien, att vid undervisningen i Folkskolorna begagnas, måtte af allmänna
medel anslås ett belopp af 1,670 R:dr.
Äfvenledes hafva lill Utskottet blifvit remitterade tvänne af Professor
Geijer inom Preste-Ståndet väckte motioner, den ena, med begäran, dels om
ett anslag af 3,000 R:dr , för utgifvandet af 3:dje och sista delen utaf den
äldre Svenska Historiens urkunder, under namn af Scriptores Remm Suecicarum
Medii ÅZvij dels att ett förut för detta verks utgifvande beviljadt
förskott, 2,5oo R:dr, måtte afskrifvas , emot det att till Statens disposition
öfverlåtas io3 ännu osålde exemplar af första delen, numera i Bokhandeln
gällande 10 R:dr Banco stycket, och 618 exemplar af andra delen, som i
Bokhandeln kostar 8 R:dr 16 sk. exemplaret, jemte det motionären gifvit
tillkänna, alt något utgifnings-arfvode hvarken blifvit, eller skulle blifva bera
k nåd t; den andra, att, för utgifvandet af 3:dje Bandet af Diplomatarium
Suecanum, måtte anslås en summa af 2,600 R:dr B:co.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet väl funnit desse föremål vara
förtjente att af det allmänna uppmuntras och understödjas; men som Rikets
Ständer redan, vid pröfningen af Utskottets förslag till reglering af RiksStatens
Femte Hufvudtitel, till Kongl, Maj:ts disposition, för rese-stipendier
samt läroböckers och lärda verks utgifvande , på ordinarie Stat uppfört
ett årligt anslag af 10,000 R:dr, hvilka medel böra lemna tillräcklig tillgång
till bestridande af kostnaden för ofvanberörde arbeten, anser Utskottet
sig endast böra
tillstyrka, att Rikets Ständer, jemte anmälan af deras underdåniga
önskan, att, för utgifvandet af den för Folkskolorna afsedde Charta
öfver Skandinavien, samt de begge verken: Scriptores Remm Suecicarum
Medii Mvi och Diplomatarium Suecanum_, understöd måtte
af Kongl. Maj:t beviljas af de sålunda till Kongl. Maj:ts disposition
ställde medel, tillika må, för deras del, medgifva, att den af
Professoren Geijer begärda afskrifning af 2,5oo R:dr, på de af motionären
uppgifne vilkor, får ega rum.
7:0 I anledning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande
N:o 62, hvarigenom Utskottet afstyrkt ett, genom motion väckt, förslag,
att Hans Kongl. Höghet Prins Carls Palais måtte användas lill Natio
-
60
Slals-Ulskoltets Utlåtande, N.-o 35/f. Litt. E.
nal-Museum, liar Friherre Hamilton,, H., inora Ridderskapet och Adelli vackt,,
en till Stals-Utskottet remitterad motion, deruti blifvit äskadt ett anslag
af 100,000 Ridr att, i mon af behofvet, utgå af Bankens vinstmedel, för
att användas till uppbyggande och inrättande af ett National-Museum , till
förvarande af Rikets så väl Konst- som Antiqvitets-skatter, i hvilket afseende
motionären föreslagit, alt, invid Statens vid Hötorget belägne egendom,
den så kallade ”Banan” måtte, mot torget, uppföras- en byggnad , hvilken,
efter Herr Professoren Byströms frånfälle , eller ock genom öfverenskommelse
med honom, sedermera kunde sammanbindas med de af Professoren
för närvarande begagnade lägenheter uti nämnde egendom, och sålunda komma
att bilda ett för ändamålet lämpligt och tillräckligt helt.
Då, i följd af Rikets Ständers bifall till hvad Utskottet , i afseende på
local för ett National-Museum, uti dess Utlåtande N:p 5/f, angående regleringen
af 5:te Hufvudtiteln, tillstyrkt, Rikets. Ständer komma att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Majit för Rikets Ständer
i Nåder framlägga förslag till erhållande af tjenligare local för de uti Kongl.
Museum förvarade samlingars och konstalsters ändamålsenliga uppställning
och ordnande, på det att ett National-Museum derefter småningom må kunna
bildas, hvarvid det af motionären väckte förslag, så framt det finnes
vara förtjent af Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, jemväl torde kunna komma
under pröfning, har Utskottet emedlertid icke ansett det äskade anslaget
för närvarande böra komma i fråga, hvadan Utskottet
hemställer, att motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
8:0 I anledning af Utskottets, i dess Utlåtande N:o 54, angående
jfrågaställd tillökning uti det för Academien för de Fria Konsterne beviljade
anslag, afgifne yttrande, hafva motionqr blifvit väckte af Professor Geijer
och Herr Gustafsson^ deruti blifvit äskadt, att, för tillbyggnad och reparation
af Academiens hus, måtte anslås 6,000 R:dr årligen, att utgå under loppet
af fem år, så mycket heldre, som Academiens local hittills icke kostat Staten
det minsta, hvarken i byggnad eller underhåll; och har Utskottet, af
ett kostnadsförslag, sorn. af Academiens nuvarande Ordförande, Herr ÖfverIntendenten
Blom blifvit Utskottet meddeladt, inhemtat att, för verkställande
af ifrågasatte byggnad, erfordras en summa af 60,000 R:dr , hvaraf
Academien, genom skänk af Hans Majit Konungen, redan eger hälften.
Yid öfvervägande häraf, och då det ytterst bristfälliga skick, hvaruti
Academiens hus sig för närvarande befinner, högligen påkallar en snar och
fullständig reparation deraf, om detsamma skall kunna vidare för sitt ändamål
begagnas, får Utskottet, sorn vid det tillika upplyste förhållande, att
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 35/f- Litt. F.
61
detta lius l il 1 fall it Academien såsom gåfva af enskild person , oell hittills
hvarken till byggnad eller underhåll erhållit något bidrag af allmänna medel,
anser denna National-Inrättning , då dess tillgångar icke medgifva ett så
kostsamt arbetes företagande endast på egen bekostnad, vara förtjent af understöd
från Statens sida,.
tillstyrka, att det, för tillbyggnad och reparation af Academiens
för de Fria Konsterna hus, utöfver de för Academien redan disponible
tillgångar,, erfordeliga belopp, 3o,ooo R:dr , må af Rikets
Ständer beviljas.
9:0 Slutligen, och för den händelse Rikets Ständer bifalla Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ulskoltens, i deras afgifne Utlåtande N:o 5,
gjorde tillstyrkan, att,, till folk-undervisningens befrämjande, ett creditiv af
5o,ooo R:dr, att årligen utgå till och med året efter nästföljande Riksdag,
ställdt på Riksgälds-Contoiret, lill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition , måtte
af Rikets Ständer beviljas, kommer här, för Fem år, en summa stor 280,000
R:dr att uppföras..
N:o 354. Litt. F.
Utlåtande, i anledning af ifrägaställde extra Stats-anslag till åtskilliga
allmänna och enskilda f öremål.
(U. A.)
1:0 I anledning af den af Rikets Ständer beslutade, af Kongl. Majit
numera sanctionerade, förändrade indelning af Sveriges Stats-förvaltning,
har Herr von Hartmansdorff, A.,, hos Ridderskapet och Adeln väckt en, till
Utskottet remitterad, motion, deruti, under åberopande af det förhållande,
att i andra länder, t. ex. Preussen, blifvit, för alt med lätthet kunna öfverskåda
läget af de under hvarje styrelsegren lydande verk och inrättningar,
utan sammanblandning med andra, upprättade serskilda chartor deröfver,
är vordet föreslaget, att, för tillvägabringande af 8'stycken statistiska chartor
öfver vårt lands serskilda Stats-förvaltningsgrenar matte anslås en summa af
8,000 R:dr, att ställas till vederbörande Förvaltnings-chefers begagnande.
Utan alt vilja ingå i någon närmare granskning, rörande verkställbarheten
eller ändamålsenligheten af detta förslag, anser Utskottet, då, i an
-
62
iStats-Utskoltets Utlåtande, JV.-o 354- Litt. F.
ledning af den utaf motionären omförmälda inträffade nya fördelning af
Sveriges Stats-förvaltning, åtskilliga förändringar uti administrationens serskilda
grenar äfven böra kunna emotses,
sig ej för närvarande kunna tillstyrka bifall till motionen.
2:0 Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Slals-Utskoltet remitterad,
motion, har Herr Palmcrantz, J. M., yrkat, att, på det Staten,
hvilken det åligger, att ansvara för dess medlemmars uppfostran, måtte
något bidraga i uppfostringsväg äfven för de unge medborgare, som företrädesvis
skulle befinnas ega fallenhet för tecknisk uppfinning och lofvande
industrielt nyttiga talanger, ett eller flera stipendier, hvartdera å 1,000 R:dr
B:co till årligt understöd för utrikes resor i techniskt afseende, måtte anslås,
samt tilldelas den elier de mindre bemedlade Svenske ynglingar, som
pröfvas ega de utmärktaste anlag, förenade med tillbörligt grundliga insigter
och bildning, för att af en utrikes resa draga nytta , och för
framtiden vilja egna sig åt techniska studier eller arbeten inom fäderneslandet.
Då, så vidt resor i techniskt afseende, jemväl afse vetenskapliga studier,
medel för resestipendier blifva tillgängliga å det af Rikets Ständer för
sådant ändamål å Femte Hufvud-Titeln uppförda ordinarie anslag af 10,000
R:dr årligen, samt det, i afseende på resor för techniska föremål af rent
practisk beskaffenhet torde af det å Nionde Hufvud-Titeln till Kongl. Maj:ts
disposition ställde anslag för uppmuntran af slöjderne, lämpligen äfven kunna
dertill förväntas bidrag,
anser Utskottet sig ej böra, i anledning af ifrågavarande motion,
något serskildt ytterligare anslag tillstyrka.
3:o Från Bonde-Ståndet hafva till Utskottet blifvit remitterade tvänne
af Niclas Jönsson från Christianstads och Nils Jeppsson från Malmöhus
Län väckte motioner, deruti, under anförande af obilligheten deraf, att
Långebro öfver Helgeån vid Christianstad, hvilken bro egentligen endast
blifvit anlagd i och för fästningens och stadens behof, måste underhållas
af Gärds, Albo, Willands, Östra och Westra Göinge Härader i Christianstads
samt Färs och Frosta Härader i Malmöhus Län, blifvit föreslaget, att
antingen brons framtida underhåll måtte öfvertagas gemensamt af Staten och
staden Christianstad, eller ock bron förklaras för tullbro och dess underhållande
bestridas genom afgifter å de trafikerande.
Då frågan om underhålls-skyldigheten af berörde bro afser ett rättsförhållande,
som ej annorlunda, än efter laga pröfning, kan utredas, och
Rikets Ständer icke tillkommer att besluta, rörande uppbärandet af sådane
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.o 354- Litt. F.
63
bro-afgifter, som af motionärerne blifvit ifrågaslällde ,
hemställer Utskottet, att motionerne lemnäs utan afseende.
4:o Uli en inom Borgare-Ståndet väckt, och till Utskottet remitterad,
motion, bär Herr Lagerqvist äskat, att, på det de tillverkningar af lärft,
som för invånarne i Rikets Norra provinser utgöra en hufvudsaklig industrigren,
måtte kunna erhålla den hvithet och glans, som de Engelska, i följd
af chemisk blekning och appretering, innehafva, och derigenom blifva afsättlige
på utländske marknader, två eller tre chemiska blekerier och appreteringsvei
k, allt efter behofvet, måtte, på Statens bekostnad, inrättas i
de Norra Länen, och att Rikets Ständer för sådant ändamål måtte bevilja
ett anslag, för en gång, af högst roo,ooo R:dr; äfvensom att, för anläggningen
och ordnandet af dessa inrättningar, antingen malte inkallas utländske,
i handteringen erfarne män, sorn, under inseende af våre vetenskapligt öfverlägsne
theoretici, bibringa inhemske unge chemister insigt i det practiska
af blekeri- och appreterings-konsten, eller ock desse senare på Statens
bekostnad bereddes tillfälle att, i främmande länder, förskaffa sig erforderlige
practiske insigter i yrket.
Utskottet har tagit detta i öfvervägande; och ehuru den ifrågavarande
linne-tillverkningen i Norrland onekligen är förtjent af uppmuntran och
understöd från Statens sida, för befordrande af det utaf motionären åsyftade
ändamål alt gifva varorne ett större handelsvärde och mera afsättlighet,
kan Utskottet likväl icke anse lämpligt, att Staten direct ingår uti industriella
företag; i följd hvaraf, och då enskildes bemödanden i sådant afseende
hafva att påräkna bidrag, icke allenast af de till slöjdernas uppmuntrande
å Nionde Hufvudtiteln anslagne medel, utan äfven i låneväg af den
lill Manufaetur-Discont-iörelse afsedde fond, samt den practiska undervisning,
som af motionären blifvit ifrågasatt, torde kunna och böra erhållas
vid Technologiska Institutet,
Utskottet hemställer, att motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
5:o Borgare-Ståndet har till Stats-Utskottet remitterat en af Herr
Hallström väckt motion, att ett anslag af 10,000 R:dr måtte beviljas, till
nödige byggnaders och verkstäders uppförande för en Arbets-inrättning uti
Eskilstuna fristad, vid hvilken Inrättning sysselsättning skulle komma att
beredas åt stadens fattige och arbetsförtjenst saknande invånare; men då
Utskottet icke anser lämpligt, att allmänna medel anslås för ett sålunda
hell och hållet communalt-föremål,
afstyrker Utskottet motionen.
64
Stats-Ulskoltets Utlåtande, IV.o 354- Litt. F.
6:o Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, till Stats-Utskoltets behandling
öfverlemnad, motion, bar J. O. Dahlberg från Vester-Norrlands Län, alt,
för befordrande af ålskiliige nja anläggningar vid Skönviks Glasbruk, såsom
takpannor af glas, att användas till Luft-rior för sädes-torkning, så kalladt
Taffelglas, m. m., Brukets egare måtte beviljas ett lån af allmänna medel,
stort 3o,ooo R:dr, mot låg ränta och billiga återbetalningsvilkor; men då
serskilda lånefonder blifvit af Rikets Ständer anvisade , för uppmuntran af
Manufacturer och Fabriks-inrättningar,
kan Utskottet icke, i anledning af detina motion, tillstyrka någon
åtgärd.
7:0 Under åberopande af hvad Utskottet, i dess Utlåtande N:o 6t ,
angående regleringen af egde Hufvudtiteln, yttrat, i afseende på det byggnads-capital,
som Landtbruks-Academien har hos Stats-Verket innestående,
och på det räntebetalning derå icke må fortfarande belasta nämnde Hufvudlitels
stat,
tillstyrker Utskottet, att nämnde capital, utgörande io,o36 R:dr
8 sk. 8 r. Banco, må, på en gång, vid nästa års början, få till
Landtbruks-Academien utbetalas.
Reservationer
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
1 840.
Bil, till Stats-Utskottets Utlåtande, Ar'.o 354•
Reservationer.
Åf Herr Grefve Horn: •”Då Stats-Utskottet ingått i pröfning af en
extra Statsreglering, liar jag trott dermed i första rummet Lora afses de
allmänna behof, hvilkas uppfyllande säkrast betrygga Statens yttre anseende
vid en tidpunkt, då bibehållandet af en oberoende ställning till Europas
stora niagter synes för Sverige vara af en stegrad vigt. Om Utskottet
derföre saknat anledning alt, jemlikt hänlydningen i Utlåtandet N:o 40,
taga de diplomatiska angelägenheterne i förnyadt öfvervägande, bär deremot
.Kongl, Majlis Kådiga Proposition, rörande försvars verkets behof, kunnat
föranleda Utskottets tillstyrkande af det fullt behöfliga anslaget för
befästandet af inloppet till Stockholm, till Gevärs-fabricationen, till FiillArtiileriels
completterande, till de för lod eldia Armeens numerär högst nödiga
Instructions-Compagnier; hvarförutan Revär mgs-C3asserne sakna en
tjenlig stara; till Dock-byggnaden i Carlskrona och till byggnad af anno*-  rude ångfartyg; äfvensom jag anser dea föreslagne hamn-byggnaden vid
Höganäs vara af högre vigt, än de visserligen nyttiga hamn-anläggningar
oc$} vallen-communicationer, hvartill bidrag blifvit anvisade.”
Af Herr Friherre Sprengtporten: ”EmotUtskottets beslut att afstyrka
allt anslag till Wadstena och Höganäs hamnar samt för uppförandet
af nödiga byggnader vid de båda Universiteten, anmäler jag min reservation
:
Vid anslaget till sluss-byggnaderna vid Horsshaga och Dejefors,
hvilket blifvit nedsatt så betydligt under det uppgifna behofvet, alf det bör
synas tvifvelaktigt, huruvida på dessa villkor något bolag raå kunna bilda
sig, för att öfvertaga hela detta företag, hade jag af denna anledning önfilut
det vilkor fästad!, alt, under nyssnämnde förutsättning, anslaget k naiva
t få disponeras lill det dessa arbetsföretag, sorn pröfvats nyttigast
och först kunnat komma till verkställighet, dock icke lili högre belopp, än
6.0,000 R:dr för Dejeforss och 4o,ooo R:dr till Forsshaga, oberäknad! 4>ooo
E:dr, som blifvit beräknade för jord-ersättningar.’’
Af flerr Grefve Anckarsvärd: ”Mot Utskottets beslut att afstyrka
ä'ns!ng lill och för anläggandet af en hamn vid Höganäs fiskläge å vestra
Bih. till R. iSt. Fröt. 1840• 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 28 Häft. 1
Bil till Stats-Utskottets Utlåtande, Nio 354•
lusten af Släne reserverar jag mig af skäl: att jag anser denna hamnanläggning
vara påkallad af ett stort, såväl commercielt, som politiskt intresse,
i förening med hvad mensklighet bjuder till räddande af sjöfarandes
lif på en farlig och öppen kust, vid sjelfva föreningspunkten emellan
Nordsjön och Östersjön, och således just der största antalet af fartyg passera
förbi Sveriges kuster; jag anser äfven en hamn-anläggning vid Höganäs vara
högst vigtig i militäriskt afseende för vårt kustförsvar, i händelse af
krig, såsom oundgängligen behöflig för vår Skärgårds-flotta, äfvensom för kapare,
hvilka med denna hamn till ståndpunkt genom den skada och förlust,
de kunde tillfoga fienden, säkerligen skulle verksamt bidraga lill en
önskad fred med hela verlden, och således rikligen återgälda, hvad samhället
genom hamn-anläggningen förskottsvis påkostat”.
Härmed instämde Herr Hallenborg, Biskop Hedrén, Prosten Berlin
och Riksdags-Fullmägtigen Sone Persson från Skåne.
Af Herr Friherre Teyonhufvud: '”Under de öfverlnggningar, sorn
förefallit, i afseende på nästan hvarje serskildt, till Extra Stals-regleringen
hörande, fråga af högre betydelse, har jag utvecklat motiver för milt röstande
vid afgörandet. Till några af de fattade besluten har jag medverkat,
men deremot tillhört minoriteten i åtskilliga andra; det skulle likvist, efter
mitt förmenande, blifva ändamålslöst att inför Rikets Höglofl. Ständer
i detail redovisa denna skiljngtighet, hvilken egentligen afsell antingen
olika summor på de för skiljda behof disponerade medel, eller ock
ömsom bifall samt ömsom afslag till ett eller annat bland de begärda anslagen.
För min egen tillfredsställelse är nog, alt jag lemnat upplysningar,
när jag trott mig derpå ega tillgång; att jag öppet uttalat min mening
och försökt altför densamma uppgifva skäl; men hvarken borde eller
får jag förvänta att i Utskottet elfer annorstädes kunna inverka på andras
öfvertygelse, och just derföre afgifver jag i allmänhet ingen reservation.
Uti en principal-omständighet företer sig likvist ett olika förhållande,
ty^ Utskottets beslut deröfver synes mig slå mindre väl tillsammans
med en behöflig uppmärksamhet åt Rikets Ständers redan vidtagna
åtgärd, att utsätta dagen för nästa Riksmöte. Genom beslutet uppkommer
dessutom, i afseende på nyt an och användandet af de beviljade anslagen,
en betydlig inverkan vid beräkningars uppgörande öfver behof och tillgångar
på så sätt, alt det kan bli tvifvelaktigt för serskilda fall, huruvi
-
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande j N:o 354•
3
da åtskillige nödvändiga aibets-företag kunna begynnas och fortsättas, efter
den inskränkning till tid och förminskning i tillgångar, som blir närmaste
följden genom det af Utskottet stadgade villkor. Med föranledande
häraf, bör jag undantagsvis anmäla, att jag röstat emot pluraliteten i
fråga om tiden, inskränkt från fyra lill tre år, hvarunder de anslag, som
ej få uppbäras på en gäng eller efter serskild bestämmelse, blifvit i tredelade
belopp, samt följagtligen med förminskning af en fjerdedel i totalsummor,
— till Kongl, Maj:ls disposition öfverlemnade”.
Af Herr Biskopen Hedrén : ”Mot Utskottets afslag på Afdelningen
framställning, rörande anslag till en Canals anläggande mellan sjön Err
oell Wenern, anhåller jag få reservera mig, enär otvifvelagtigt denna farled
skulle medföra stora fördelar för rörelsen i norra delen at Dahlsland.”
Mot afstyrkandet af anslag till hamn-anläggning vid Wadstena:
”Emot delta, genom den förseglade röstens bidrag uppkomna, beslut,
ber jag få anmäla min reservation. Då en så vigtig lättnad kan tillskyndas
spanmåls-afsätlningen i en af Rikets mest sädesrika provinser; då det
härtill erforderliga bidraget från Statens sida icke kan anses synnerligen
betydligt, i jemförelse med nyttan, och då Wadstena samhälle med sä stora
upfoffringar förbundit sig alt lill det ifrågavarande arbetets fullbordan
medverka, så har jag ansett både den allmänna nyttan och billigheten,
vid jemförelsen med andra dylika redan beviljade anslag, lala för bifall
till det nu ifrågakomna. Jag har derföre, med full öfvertygelse, bifallit
detsamma; och anhåller alt Riksens Ständer ville upplyst taga den
vigtiga saken i närmare be trag lande.”
Härmed förenade sig Herr Prosten Stenhammar.
”llöglofl. Utskottets afslag å det begärda lånet till Slångåns upprensning
kan jag icke bilräda. Intet annat af de, genom Utskottets föreslagna
anslag, understödda företag har visat sig vara sä väl förberedt, som
delta , enär icke allenast alla sjelfegande strandgrannar, utan ock boställsinnehafvare
öfverenskomma om bestridande af två tredjedelar af hela
kostnaden, hvilka öfverenskommelser, under ledning af Konungens Befallningshafvande,
blifvit af samtlige jordegare i officiel väg träffade och,
hvad boställen och krono-lägenheter angår, äfven af behöriga auetoriteter
sanctionerade, så att de kunna anses ega fullkomlig juridisk kraft. Den
en enda betänklighet, i Utskottet blifvit anförd, är alt ännu icke är vor
-
4
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 354'
del undersökt, huruvida de nedanom den föreslagna strömrensningen belägna
verk och lägenheter kunde genom öfversvämningar äfven-lyras. Olyckligtvis
har ett sådant yttrande blifvit fäldt af en man, hvars sakkännedom
allmänt erkännes. Men dels innebär yttrandet icke, alf cn sådan
fara är att emotse, så mycket mindre, som jag har anledning tro locaien
icke vara af betna Ide, i öfrigt grundlige, sakkännare, noggrann t'känd,; utan
endast all undersökning i detta afseende icke skett; hvarvid jag serskildt
får anmärka, att en sådan betänklighet vid en mängd andra dylika anslag
alldeles icke egt rum, och synes mig vara alldeles olämplig. Dels har
äfven en och annan ledamot af Utskottet, med tillförlitlig local-kännedom,
ådagalagt osannolikheten af den befarade vådan,, så att afslaget synts mig
håde omotiveradt och obilligt. Jag vågar sålanda till Rikets Höglofl. Ständer
vördsamt hemställa, att ett lån af ib,ooo R:dr, eller hälften af dea
upptagne kostnaden, måtte, på de af Utskottet föreslagne vilkor, till merLerörde
företag beviljas; hvilken summa dock icke må utgå förr, än intressenlerne,
efter alla forutgångne nödiga undersökningar, bevisat sig hafva
träffat alla för arbetet nödiga förberedelser, samt dermed gjort början.”
Härmed instämde Herr Prosten Stenhammar_, Herr Carlberg och
Riksdags-Fullmägtigen Anders Nilsson från Östergöthlands Län.
”Carlstads Läroverk är i stort behof af den byggnad, sorn hår äf i
fråga. Nybyggnad kan omöjligen påtänkas. Det ifrågavaragde huset, som står
Verket till ganska lindrigt pris, är deremot både högst väl beläget och för ändamålet
lämpligt.- Utskottethar väl anvist behofvets fyllandepåByggnads-Cassan.
Denna är dock högst svag, bestående af omkring 4.000 R:dr. Hvad till (herina
Gassa årligen inflyter, är, i afseende på Pastoratens fåtalighet, högst lite?,
ofta intet, sä alt tillgångarne icke ens räcka till för nödigt underhåll och
reparationer. Utskottet har derjemte anvisat nå den allmänna Välviljan i
orten, med framställde exempel af sådant förhållande på andra stålben.
Jag bekänner, att sådane exempel äro mig obekanta. Väl känner jag, att
Presterskapet vid sina möten, med frivilliga bidrag, dels befrämjat Skolbyggnaders
företagande, dels betygät sitt nöje Öfvér deras fullbordan-. Sårdanfc
ville jag tro äfven bär skulle inträffa. Men att i denna väg bereda
förrberörde nödige ärfdarriål, lärer väl finnas olämpligt. Då saken är
god och af stort behof påkallad, hade jag velat föreslå, om icke ett direcS
aaslag, likväl ett lån af 8,000 Rtclr, rSntefritt under 3 år och sedermera
mot 6 procents årlig afbetalning, deraf 3 procent ä capitalet och 3 pocent
såsom ränta. På dessa vilkor skulle åhdamålet kunna vinnas och Staten
utan förlust dertill bidraga.”
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 354-
Af Herr Prosten Stenhammar: ''Anslag till Instruclions- eller Exerris-compagnier
lärer väl i sig sjelft och för Armeens fullkomliga tjenstbarhet
vara af vigt. Men jag reserverar mig emot Utskottets beslut att
afsiå Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i denna del, framför allt af det
skäl, att det vill synas, som skulle, i samma moa Kongl. Maj:t värdigades
lemna Nådig uppmärksamhet åt Rikets Ständers redan beslutade underdåniga
önskan, om indragning af någon del af den slående armeen, i ändamål
att bereda tillgång för Nalional-beväringens utbildning och öfning,
Ökade medel böra vara beredda lill öfning för Armeens öfriga slam, på
det ersättning må vinnas i stammens ökade inre förmåga och färdighet för
dess minskade antal, och tillika tillgång beredas på skicklige Instructörer
för beväringen. Representationen synes mig icke handla i fullkomlig
öfverensstämmelse med sig sjelf, om den icke är betänkt att undanrödja
de hinder, som annars torde möta att, utan vådä för landet® säkerhet,
indraga någon del af den stående arméen, om Kongl. Maj:t skulle annars
i Nador finna en sådan ålgård lämplig.”
Härmed instämde Ilerr Biskop Hedren och Herr Prosten Åstrand.
"Stats-Utskottets Utgifls-afdelning har i det afgifna förslaget lill
Betänkande hemslä lt, alt Utskottet måtte lill bifall hos Rikets Ständer
anmäla Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om anslag fö? en gång af a5,ooo
R:dr till hvartdera af Rikets Universitet, såsom bidrag till byggnads-kostnader
för åtskilliga för den Acrademiskä undervisningen nödvändiga an.
-ställer, som befinnas i det ofullkomliga skick, alt de ej kunna uppfylla sitt
ändamål. Utskottets pluralitet har icke instämt i detta UtgiflS-afdelningens
tillstyrkande. Men jag dristar tfö, alf Utskottets egna Ledamöter
icke skulle vägrat understödja detsamma, såvida de icke saknat fullständig
kännedom om arten och verkligheten af hohofvén. Jag hoppas, att
Rikets Ständer, hvilkas upplysta Välvilja för Undervisningsverken redtfn
vid denna Riksdag blifvit sä Värdigt ådagalagd, skola ej vägra att' af
nn befintliga tillgångar anslå medel lill så vigtiga föremål. Deras verkliga
vigt torde kunna bedömas af följande upplysningar, hemtade hufvudsakligen
utur de Academiska Auctoriteterrias till Kongl. Majit afgifne Belänkanden
och förslag;
Hos Kongl. Majit hafvet Universiteten anmält behof till ungefär
dubbla belo-ppet af den summa, Kongl. Majit 1 dorj Nådiga Propositionen
6
Bil. till Stats-lJiskottets Vlåtande, N:o 354.
behagat föreslå. Academiernes höge Canzler, Hans Kongl. Höghet Kronprinsen,
har pröfvat och med förord underslödt de Academiska Styrelsernas
förslag. Det anslag, hvarom nn hemställan göres till Rikets Ständer, åsyftar
ej mer eller mindre umbärliga, för Academiernas heder och prydnad, beräknade
byggnader, utan verkligen oumbärliga medel för den vetenskapliga undervisningen.
Universitetens egna byggnads-fonder äro nästan inga, sedan de
genom för kort tid sedan verkställda ansenliga nybyggnader blifvit medtagne.
Till dessa hafva iärarne med egna uppoffringar bidragit, i Lund derigenom,
att Professorers löner vid befordringar blifvit för ett och annat år till
byggnadsfonden indragne, i Upsala derigenom, att en viss procent af deras
löne-anslag under en längre tid ingått till denna fond och nyligen
derigenom, att Professorn, Doctor Wahlenberg med flere tusende R:dr af
egna medel bekostat en del af de anläggningar för Academiens Botaniska
Trädgård, som nu utgöra en af Academiens yppersta anstalter, och lill
hvilkas verkställande hvarken Academiens egna tillgångar eller de af Rikets
Ständer beviljade anslag, som egentligen varit beräknade för materiel,
instrumenter o. s. v., lemnat tillräckliga utvägar. En sådan anda hos
Lärare-corpserne vid båda Academierna, hvikas lönestater likväl äro knappare,
än sannolikt vid något annat Universitet, och vida lägre än de, sorn
af Norrska folket bestås Professorerne vid Universitetet i Christiania, förtjena!’
väl någon uppmuntran af Svenska Representationen. De inkomster,
Academierna ega, äro likväl helt och hållet medtagne till Lärarnes af
Kongl. Maj:t fastställde, ännu vist icke öfverflödiga, lönestater, och till underhal
ls-kostnader af uodervisnings-anstalterna, bland hvilka likväl många
af brist på medel qvarhållas i det ofullkomliga skick, hvaruti de sedan
århundraden befunnits. Academien i Upsala har dessutom att år
ligen
bestrida inbetalningar till Riksgälds-Contoiret å ett af Staten erhållet
byggnads-lån, hvaraf Rikets Stander vid förra Riksdagen icke medgåfvo
någon eftergift. Vid öfvervägande af allt detta, lärer inses, att de
väsendlliga behof, Universitelen nu anmält, sannolikt aldrig skola af deras
egna inkomster kunna fyllas, och att de vetenskapliga inrättningar, för hvilkas
återställande i ett mot ändamålet svarande skick, de nu ifrågasatte
anslagen blifvit begärda, skola, till binder för den Academiska ungdomens
undervisning och bildning, komma att förblifva i deras länge insedda förfall,
så framt nationen vägrar att understödja dem.
Dessa vigtiga Inrättningar, för hvilka nationen nu anropas om ett
så nödvändigt understöd, äro de samma vid båda Universiteten, nemli
-
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 354•
7
gen Chemiskt Laboratorium och local för mineralogiska samlingarne,
Astronomiskt Observatorium och Anatomisk lärosal, jemte utrymme för de
Anatomiske pi aspa ra ten.
Del Chemiska Laboratorium vid Upsala Universitet utgöres af ett
rum i det Academien tillhöriga hus, som af Chemi® Professoren bebos
och hvarest äfven mineralie-samlingarne äro inrymda. Laboratorii-rummet
är till utrymmet för Professorns och de Studerandes behof alltför otillräckligt;
rum saknas för instiumenters och apparaters uppställande och
förvarande, så att dessa oumbärliga medel för en fullständigare undervisning
icke ens kunnat anskaffas, i den nion medel annars skulle medgifvit,
emedan de, för bristande utrymme, hvarken kunnat begagnas eller vårdas.
Mincralie-samlingen är inrymd i husets nedre våning och genom nu varande
Professorns mångåriga omsorg ordnad. Duplelt-samlingen bar icke
desto mindre måst inpackas i lårar, förvarade på vinden, och är således
otillgänglig. Men hela deri dyrbara geognostiska samlingen, som genom
gåfvor och betydliga inköp från främmande länder blifvit riglad lill en fullständighet,
som inom fäderneslandet ej lärer hafva sin like, är uppstaplad
i ett af korsvirke och bräder uppfördt uthus. Redan den egentliga Mineralie-samlingens
uppställning har medtagit det rum, som kunde till lärosal
användas Följden deraf har blifvit, att föreläsningarne mäste hållas i ett
från Laboratorium aflägse hus, och ej kunna åtföljas af practisk undervisning,
medelst upplysande experimenler och laborationer. — I Lund eger
Academien icke en gång någon egen local för Laboratorium. Det hus,
hvaruti detta blifvit inrymdt, tillhör Domkyrkan, och skall, enligt fastställd
byggnadsordning, från platsen undanrödjas. Sådant, som Laboratorium nu
befxnnes, är det äfven allt för trångt och till läget otjenlig t, så alt det
hvarken medgifver vetenskapliga undersökningar eller en tillräcklig utsträckning
af undervisningen.
Båda Universitetens Astronomiska Observatorier befinnas i bofällig;»,
för mer än hundrade år tillbaka, efter lidens då inskränktare fordringar,
uppförda byggnader, belägna på sådane platser vid allmänna galor, och på
grund af den osäkerhet, att skak ningen gör de astronomiska observationerne
opålitliga eller omöjliga, ecb af så ytterst inskränkt utrymme, att de
angelägnaste större astronomiska instrirmenter der icke kunna uppställas.
Redan Professorerne Prosperin och Melander hjelm hafva för ett halft århundrade
sedan förklarat Upsala Observatorium alldeles obrukbart, och
enahanda intyg är afgifvet af både ut- och inländske lärde om samma inrätt
-
8
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, IV-o 354>
ning vil Lunds Academi. Hvarken kunna Lärarne genom ds nödvändigaste
observationer följa sin vetenskaps framsteg eller de studerand;
erhålla någon pra c lisk handledning i densamma, förr än denna L rist
blifvit alhulpen. Det anslag, hvarom Academierne för detta ändamål
anhållit, åsyftar endast att afhjelpa denna brist genom en mindre
byggnad på tjenlig local oell fast grund med minsta möjliga kosina 1,
men åsyfta r ingal anda en sådan större Observatorii-byggnad, med dyrbiraro
aris tält er och instrumenter, sora vid åtskilliga andra Universitet
egentligen är beräknad för vetenskapens förkofran och stora astvonomiska
observationer-.
Yid båda Aeademierna äro dnatomiska Undervisningens loealer både
tili utrymme otillräckliga, ej mindre för sjelfva undervisningen, än för
instrument- och anatomiska praeparat-samlingarnes uppställning och ordnande.
Länge har delta varit insedt och ogilla dt; Academierne och deras
lärare bafya ock fått uppbära sådane tillvitelser för bristande nit och omsorg
om under visningen i den Ami Lo miska vetenskapen och om de dertill
hörande undervisnings-medlens vård och förökande, som egentligen baft
«jn grund i dessa oförvållade hinder för en mera nitisk verksamhet.
Ilougl. Maj:t Ivar derföre redan genom Nådigt Bref af dea 22 Juli *835
förklarat, att Arn för dan anatomiska undervisningen af högsta behof påkallad
ny local, så framt lämpligt tillfälle möjligen kunde gifvas’’, borde
vid Aaadenjien i Upsala beredas och samma behof för Academien i Lund
är ef Academi atis Höge Canzler vitsorda dt
Det
lärer ieke kanna motsägas, alt de ofvannämnda tre Inrättningar
för aeademiska undervisningen liro af den oumbärlighet och vigt, att de
förtjena Riksens Ständers behjertande. Qyedersägligt kunna Academierne
icke, i de vetenskaper, hvilkas utveckling och fullständigare framställning
för Rikets studerande ungdom bero af dessa Inrättningars tillstånd, uppfylla
sitt kail såsom högre undervisnings-aastalter och national-bildnrageos
vårdare. Jag misströstar icke, alt .Svenska folkets ombud skola ädelt
förse så magtpåliggande behof. Ty inga kostnader kunna dock i högre
bemärkelse betraktas såsom productiva, än de, som användas för imdervisniugs-anstalternas
utbildning; folkets söner af alla stånd och från alla orter
njuta ock frukterna deraf i många generationer. Må begärda anslag till förbättring
af lärarnes villkor och andra önskvärda föremål lemnäs åsido; Aeaderuiernes
lärare skola finna den bästa uppmuntran för sig i nationens deltagande
-
Bil. till Stats- Utskottets Utlåtande, N'.o 35 f
9
tagande för den vetenskapliga bildningens förkofran. Kongl. Maj:t bar,
genom Nådig Proposition om anslag af 25,ooo R:dr för hvartdera af Rikets
båda Universitet, endast afsett bidrag till dessa vördsamt anmälda tre
liufvudsakliga behofs afhjelpande. Af Rikets Ständers upplysta vård orri
Undervisnings-verken må man med visshet kunna tillförse sig, att de med
benägenhet dertill bifalla.”
Häruti instämde Biskop Hedren, Doctor Agrell, Prosten Åstrand,
Prosten Afzelius samt Herr Helsingius.
Af Herr Prosten Östberg'. ”Emot Höglofl. Utskottets beslut alt i
första rummet till Extra Stats-rcgleringen använda Riksgälds-Contoirets
calculerade öfverskott med afskiljande af Bankens disponibla räntevinst,
reserverar jag mig. Jag tror, alt dessa senare bär alidi a först bordt tagas
j anspråk. Det är en känd sak, att Riksgälds-Contoiret åligger att ansvara
både för Stora och Lilla Creditivet, af hvilka det senare merendels alltid
utgår, och i en så orolig och hotande tid, sorn den närvarande, det förra
äfven snart nog kan komma att anlitas.
I så fatta omständigheter har jag trott försigtigheten fordra, alt man
ej till sista styfvern skulle uttömma Riksgälds-Contoirets förslagsvis nu
beräknade öfverskott, lill ändamål, som visserligen äro nytlige, men alldeles
icke till hela sitt omfång oundgängligen nödvändiga. Efter min förmening,
har det varit klokare i första rummet använda lill productiva
ändamål den del af Bankens räntevinst, sorn Höglofl. Banco-Ulskotlel ansett
kunna, utan skada för realisationen, afsältas dertill; men att spara på
Riksgälds-Contoirets tillgångar, för att sätta det i stånd alt, i nödens
stund, i händelse af krig, kunna emotstå förstaschocken och genom uppfyllandet
af Stora Credilivets fordringar gifva Konung och Ständer ett litet
rådrum att öfverlägga, huru det onda skall atvärjas och ledas till det bästa
möjliga slut.
Vidare reserverar jag mig emot Höglofl. Utskottets beslut, attalia de
anslag, som blifvit beviljade på tid, äro salta på 3 år; emedan jag ej kan linna
någon giltig grund till denna tids-bestämmelse. Man bär väl ej otydligt gifvit
tillkänna, att skälet till den så bestämda tiden vore att yttra en opinion om
nödvändigheten af en Riksdag efter 3 år; men detta skäl synes mig för
matt att kunna tillvinna sig någon gällande kraft. Rikets Ständer hafva redan
yttrat den mening, att Riksdagar skola hållas hvartannat eller hvart
Bill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1. J/d. 2 Band. 28 Häft. 2
10
Bil. till Stats-Ulskoltcts Utlåtande, N:o 354•
(rödje år. Hvilkendera meningen kommer alt hvila såsom Grundlags-förändring
lill niisla Riksdag, är ej ännu afgjordt; men dessa heslämningar
äro antagne med det uttryckliga förbehåll, alt Riksdagar ej derefter få
fortvara öfver 6, högst 8, månader. Att nu genom reslrictiva åtgärder
framtvinga en Riksdag inom 3 år, anser jag ej stå tillsammans med folkets
önskningar eller landets sanskyldiga nytta; serdeles då ingen gräns är
bestämd för dess utsträckning; ty hvad vår Grundlag i den delen utstakar,
lärer val hvar och en finna numera vara en blott illusion. Det är
egentligen med afseende på det beviljade anslaget till Stockholms befästning
på sjösidan, sora jag reserverat mig mot tidsbestämningen af 3 år, på
hvilka detta anslag skall utgå med 100,000 R:dr Banco årligen. Detta
blifver en respectabel summa redan på 3 år, hvartill jag aldrig skolat
lemna min röst, om jag ej blifvit upplyst om yttersta nödvändigheten af det
fästningsverk, som dermed skulle anläggas och fullbordas; och då Svenska
folkets sjelfständighet kan tryggas genom att sätta dess hufvudstad i säkerhet
för en möjlig öfverrumpling af en oförmodadt lurande fiende, då m;V
ste alla njugga sparsamhets-beräkningar vika för den lefvande nationalkänslan,
hvilken fordrar en snar, kraftig och tillräcklig undsättning till
det vigtiga ändamålets vinnande. I anledning af denna nu yttrade åsigt,
anser jag Höglofl. Utskottet, som erkänt och ifrigt förordat ändamålet,
äfven hafva bordt vilja medlen, och antingen föreslagit, att de beviljade
100,000 R:dr, i enlighet med Kongl. Majrts Nådiga Proposition, skulle
utgå i 5 år eller helst, enligt Afdelningens förslag, grundadt på sakkunnige
mäns koslnads-beräkning, i 4 år, likväl då med i5o,ooo R:dr årligen, såsom
snarare och säkrare ledande till det vigtiga och högligen önskade målet,
sam är Sveriges sjelfständighet och betryggande emot utländsk öfverrumpling
och förstörelse. Högloft. Utskottet vill komma till samma mål, men
genom framkallande af enny Riksdag efter 3 år, och just detta är det, hvaremot
jag egentligen reserverar mig, anhållandes att denna uppsatts må få
åtfölja Betänkandet till Rikets Högloft. Ständer.’’
Uti förestående reservation instämde Herr Prosten Ahlqvistj äfvensom
i hvad den rörer anslagens bestämmande i allmänhet för 3 år,
dermed förenade sig Herr Biskop Hedrenj Herr Prosten Stenhammar
och Herr Doctor Agrell.
Af Professor Thomander: ”Emot tvänne af Utskottets beslut bör jag
mig vördsamt reservera.
1:0 Är ett anslag af 42>3oo R:dr äskadt för byggandet af
Bil. till Stats-Utskottets Utlåt an de IV. o 35
en hamn vid Cimbritshamn, hvilket Utskottet icke på annat sätt
beviljat, än vilkorligen, så att, om Christianstads invånare ej finna
sig vid att emottaga de dem erbjudne 35,ooo R:dr, skulle dessa medel
få lill Cimbritshamn användas. Men dels är det icke sannolikt, att Christianstads
invånare försaka tillfället att ei hålla ett understöd lil! Åhus
hamnbyggnad, i fall detta finnes motsvara behofvet; dels är det obilligt,
att Cimbritshamns-orten, som sjelf är hågad att efter förmåga bidraga lill
det angelägna ändamålet, skall om hvad för denna bygd kan vara att
hoppas, sväfva i en fullkomlig ovisshet under hela den långa besinningstid,
som är Christianstad föibehållen. Om man betänker först och främst,
hvilka stora summor af den Skånska provinsens rikliga skalle-bidrag blifvit
använde lill sådana nyttiga ändamål, som kommit andra landsorter tillgodo
och stundom, såsom Gölha-Canal, vai it för Skåne enskildt ganska ofördelagtiga,
dernäst, hurusom nästan intet i sådan väg kommit lill denna provins tillbaka,
skall man i sanning icke finna det obilligt, alt nu, när man eger tillgångar, en
penning, som är jemförelsevis ganska ringa emot det, som blifvit ei lagdt,
afsättes för ett behof, sorn icke är ensamt af local vigt, utan faslheldre
såvida förmonligt för landet, som det väl mäste betragtas såsom en fördel att
för godt köp vinna en nödhamn mer, samt alt bringa en betydlig mängd,
span mål mer, för nedsatt forslingspris, på marknaden. Intill Cimbritshamn
angränsa 3 spanmåls-produceiaude härader, med tillsammans 3<)
Kyrlo-so eknar. Åtminstone 3o sådana, oberäknadt de närbelägsnaste delarna
af ett fjerde härad, hafva redan och skulle än ytterligar esöka i Cimbritshamn
platsen för afsältningen af sin säd och inköpet af sitt timmer-behof.
Jordmonens och landsvägarnes beskaffenhet göra i Skåne små afstånd till stora,
och serskildt den årstid, då allmogen behöfver sälja sin säd, äro vägarna
nästan ofarbara. Cimbritshamn ligger 4 mil ifrån Ystad, 6 mil ifrån Christianstad
och 8 mil ifrån Malmö. Under närvarande omständigheter, drifver
staden sin handel eftersom hamnen är till: orten forslar sin span
uiål
lill något af de 5 eller 6 närbelägne fisklägena och ulborgar den till
fiskare, hvilkas förmåga att betala gemenligen beror på den större eller
mindre framgången af deras fraktresor lill Blekingska kusten. Det vöre
derföre önskligt, all den Svenska Regeringen ville utföra, hvad i detta
hänseende redan Danmarks Konungar påtänkt och beslutat.
2:do. Till fyllande af Universitetens oundgängligaste byggnadsbehof,
hafva af deras Höge Canzler och af vederbörande Consistoria Academica
blifvit äskade för Upsala ett anslag för en gång af 47>ooo R:dr, och för
Bil. till Stais-Utskottets U låtande, N:o 354♦
Lund ett dilo af 54,800 R:dr. Dessa 101,800 Rd:r har Kongl. Maj:t i
D< ss Nådiga Proposition nedsatt lill 25,000 R:dr för h vartdera, eller inalles
5o,ooo R:dr. De upplysningar om an lagens nödvändighet, hvilka utförligare
förefinnas i de Utskottet i Nåder meddelade detaljerade förslag och
hetänkanden, som af Consislorierne blifvit afgifna, har jag vördsamt meddelat
Utskottet. För hvad jag anfö t, rörande Upsala Universitet, behöfver
jag endast åberopa Herr Prosten Stenhammars fullständigt upplysande
reservation. Då man tager i betraktande Upsala Academies skuld lill
Riksgälds-Contoiiet, skall man nästan anse delta Universitet befinna sig i
financielt hänseende i ett ännu mera ulblottadt tillstånd, än Lunds, som
väl icke har några disponibla tillgångar, men också icke några skulder af
betydenhet. Lunds Academie erbjuder det egna phenomenet af ett Universitet,
som icke har någoh penninge-skuld till Staten, utan tverlom beredt
Staten stora financiella fördelar. Academien grundades på egendomar,
hvilka aldrig hafva tillhört den Svenska staten, utan såsom kyrkogods
borde, enligt det Statsfördrag, Svenska regeringen frivilligt ingick med de
eröfrade provinserna, nemligen Malmö Recess och deruti åberopade Siatshandlingar,
aldrig användas till annat än undervisnings-ändamåh —
Det oaktadt blefvo af denna egendom mer än 47° bondhemman tagne af
Konung Carl XI och använda for indelnings-verkels behof emot ett ringa
vederlag. Endast Academien återfår sitt, så kan hon tacksamt lemna
staten alla dess bidrag tillbaka, och likväl vida bättre än nu bestrida sina
aflöningar och byggnads-behof, Bland dessa sistnämnde äro några af en
alldeles trängande beskaffenhet. Academien har intet chemiskt laboratorium
och ingen capell-sal. Hon har fått af Domkyrkan låna ett flera hundrade
år gammalt hus, som förut varit hegagnadt såsom kyrkans materialbod,
och blys löpning skammare. Delta hus slår nu, sedan omgifvande kojor
blifvit nedrifna, ensamt midt på gatan vid kyrkans hufvud-ingång, lika
vanprydande genom sitt läge och sitt utseende; det kan icke längre begagnas
utan en högst kostsam ombyggnad, och förslaget om dess nedrifvande
är af Domkyrkans målsmän redan för ett par år sedan meddeladt Consistorium
Academieum, hvilket derigenom kan anses redan uppsagd t ifrån
lägenheten. Att Academien har intet observatorium skall otvunget medgifvas
af hvar och en, som behagar krypa in i det vindsrum af del sneda
och spruckna uppgångstornet, hvilket hittills burit observatorii namn heder
och värdighet, men nu mera alldeles icke skulle kunna för ändamålet
begagnas, sedan Åeademi-huset (med kännbar» uppoffringar både för cassa
Bil. till Stats Utskottets Utlåtande_, N:o 354.
i3
oc*h lärare-personal) blifvit, onibyggdt oell med en tredje våning forsed t.
Academien haren anatomi-sal, men denna utgöres af ett slags påbyggnad
eller vindsrum ofvanpå ett orangeri och är allt för trång och illa inredd
för sitt ändamål. Academien har egt och eger ibland sina lärare flere
berömde naturforskare, genom hvilkas omtanka, i förening nied enskilde
ventenskapsidkares frikostighet, hon erhållit ganska dyrbara samlingar.
För dessa saknas utrymme, äfvensom för Academiens räkenskaper, m. m.
som hörer till ett Academi-conloir. Erhåller nu Academien intet chemiskt
laboratorium, ingen capell-sal intet observatorium, ingen anatomisal,
m. m., så inser jag i sanning icke, huru lärarne i chemi, musik, astronomi,
anatomi 0. s. v. skola kunna uppfylla sina åligganden. Är denna
skildring icke lysande, så är den dock sådan, man kan vänta den af eu
Läroanstalt, som, alltsedan den beröfvades största delen af de tillgångar,
på hvilka den grundades och intill senaste tider varit lemnad utan Statens
understöd, och hvars egna financer icke tillåtit en bättre lärare-personalens
behandling, än alt derstädes ännu tjenstgöra flera Professorer, hvilka i
denna egenskap åtnjutit, än alldeles ingen, än 60, än i5o, än 600 R:dr, o. s. v.
lönc-inkomster. Det är först under denna och de tvänne näst föregående
Piiksdagarne, sorn förhållandet lill Academiernas förde! betydligen förändrat
sig. Serskildt hafva Rikets nu församlade Ständer omfattat läroverken
med en verkligen storsint välvilja. Mätte de icke anse denna välvilja
alldeles missbrukad genom framläggandet af sakernas ställning, sådan
den är 1 Kunde Universitetens bvggnads-behof någorlunda uppfyllas
och medgåfve omständigheterne ett uppförande å extra Stals-regleringen
af t. ex. 16 stipendier för Upsala och 8 för Lund å i5o R:drhvartdera
årligen, att åtnjutas af fattige och för flit utmärkte studerande, valde
till hälften af allmogens och öfrige arbetande folk-classers barn, och till
hälften, utan afseende på stånd, i den ordning, Academiens Höge Canzler
föreskrefve, så skulle jag anse allt vunnet, som kan begäras i en tid, då så
stora utgifter lära förestå, serskildt för landels fängelse-byggnader. Under
de för läroverket missgynnande omständigheter, då, hvad sorn i Utskottet
föreslogs, till en del icke ens biträddes af män med den utmärktaste
bildning och lärdom, vågade jag icke fästa uppmärksamheten på
hvad handlingarne innehålla, rörande stipendier och prasmier. Den summa,
jag här uppgifvit, understiger den af Upsala Consistorium för denna
Academi ensamt äskade, men är annorlunda fördelad, med afseende
på det förhållande, att hoplals fattige studerande nu i egenllig mening
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande> N:o 354.
svälta sig fram vid vära Högskolor, och att de meddellöse lärdomsidkarnes
förlägenhet är i ett så mycket'betänkligare stigande, ju drygare lefnadskostnaden
blir, ju större fordringarne på deras insigter, och ju sparsammare,
i anseende till de offentliga skolornas vexandc anseende, tillfällena yppa
sig att, genom enskildt informerande, förtjena sitt uppehälle.”
Af Herr Ekholm: ”Sedan jag, såsom Suppleant, kommit alt deltaga
i öfverläggningarne och besluten inom Stats-Utskottets plenum, angående
den såkallade extra Stats-regleringen, men i flere fall icke delat den rådande
meningen, förenlåtes jag i dessa omständigheter reservera mig. Till
det första har jag icke, för min de], kunnat inse nödvändigheten att brådska
med uppgörandet häraf, innan de förhanden varande tillgångarne så
•väl uti Banken som Riksgälds-Contoiret blifvit utredde och fullkomligt
bestämde, samt följagtligen kunnat tagas i beräkning. Det skulle eljest förekomma
mången, såsom befunne man sig i förlägenhet att tillfredsställa
aila de öfverdrifna anspråk, hvilka från så många håll göras på de obestämda
tillgångarne, ehuru man, enligt mitt förmenande, snarare borde
gå tillväga med yttersta försigtighet vid de senares beräkning, så att man
dels icke alldeles uttömde eller öfverskrede desamma och dels använde
dem på det alldra omtänksammaste eller för landet nyttigaste sätt. Man
bade således, till följd af hvad jag haft äran anföra, utan våda kunnat låta
med extra Stats-regleringen anstå, hvarigenom man hvarken utsatt sig för
misstankan att förhasta sig eller att onödigtvis slösa med den dyrbara tiden,
då återremiss i närvarande fall lärer få tagas för så mycket säkrare.
.Vidare har jag icke eller kunnat dela den åsigt, alt extra Stats-regleringen
bör bestämmas endast för en tid af Irenne år. Den inom det Högloft.
Utskottet såsom motiv för detta beslut lagde åsigt, att man sålunda ville
desto snarare framtvinga en Riksdag, kan ej döljas. Men dels älskar jag
för min del, i likhet med hvad jag tror mig bestämdt känna, att nationen
önskar i allmänhet icke dylika omvägar, Stats-magterne inbördes,
dels hade man fullständigt vunnit detta mål, om det i sjelfva verket är så
önskvärdt, igenom totalt afslag på aila fordringarne. Dessutom torde det
icke kunna bestridas, alt om man vid anslag till allmänt nyttiga arbeten
fogar den föreskrift, att desamma i synnerhet böra företagas eller forceras
de tider, då nöd någorstädes i landet yppar sig, vinner man derjemte
ett lika angeläget syfte, hvarifrån man nu aflägsnas, eller beredande
af sysselsättning och arbets-förtjenst för de arbetslöse och behöfvande, på
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtandej N.o 354'
i5
grund hvaraf jag äfven för min del anser den hittills följda principen»
eller dylika arbetens bedrifvande medelst aibets-commenderingar af hrigsin
anskapet böra frånträdas, om man eck derigenom för öfrigt vunne mera
ordentlighet och besparing. Således anser jag, att man bordt inskränka
sig alt bestämma det total-belopp, som i hvarje fall kunde anses oundgängligt,
samt att medgifva användandet deraf, intill nästa Riksdag, efter
omständigheterna, åt Styrelsen, dock så alt årligen endast en viss andel,
jemte besparingar derå för förflutna år, kunde disponeras.’’
Af Anders Andersson från Skaraborgs Län: 1:0. ”Emot Utskottets
beslut att tillstyrka ett anslag af i5,ooo R;dr till en Chaussée emellan
Westerås och Fahlun, får jag anmäla min reservation, helst jag icke anser
lämpligt, alt Statens tillgångar användas till anställande af försök, af hvilka
i framtiden ej torde kunna påräknas des ringaste nytta.”
Härmed instämde Riksdap-Fulhnaglige G. Apelqvist från Blekinge,
Peter Pehrsson från Jönköpings Län och Nils Persson från Södermanland.
2:0. JUag anser intet anslag hafva bordt tillstyrkas för RiddarholmsKyrhans
reparation, då jag icke kan, medgifva, att det ännu finnes vara
tillförlitligen utredf, att nämnde byggnad är staten tillhörig och således
bör af dess medel underhållas.”
Af Nils Strindlund från Wester-norrlands Län: ’’Emot Utskottets
beslut får jag mig reservera, emot den princip, ej emot summorna i allmänhet,
utan att anslagen beräkna3 på Irenne år, sedan Rikets nuvarande
Sländer först beslutat, att nästa Riksdag ej hålles förr än &r i8/}5. Nu blifver
en följd, alt ali verksamhet vid allmänna arbetsföretag, som Betänkandet
omfattar, afstannar den 1 Januari 1844» och står stilla ett år. Detta ådagalägger
en dubbelhet i syfte, då man försl bestämmer Riksdag till 1845,
men medel för att vinna ändamålet bestämmer motsatsen.
Weda Färja. Med nya anslaget var ändamålet för färjans anskaffande
af så stor beskaffenhet, att resande utan lifsfara, äfven i svårt
väder, då hafsvågorna inbryta från öppna hafvet, kunde sine resor fortsätta.
Men då villkoren för tvänne bönder i Weda, boende på ett mantal
jord, tillsammans skola erlägga hälften i de 1,000 R:dr i de nya färjornas
anskaffande och sedan genom ökadt arbets-biträde begagna desamma,
kunna de, som endast hafva skyldighet att ro med vanliga färjebåtar, ej åstadkomma
denna summa, oc^ således fortfar den olägenhet, soni dittills
iG
Bil. till Stats-Vtskottets Utlåtande> N".o 354.
egt rum, att gamla båtarne, eller nya lika i maxell, komma att fortfarande
begagnas, och resande vara i fara till lif och egendom vid öfverfartjen,
då svårt väder inträffar, eller ock vänta, tilldess det upphört.
Dessutom amer jag, att Höglofl. Stats-Utskottet, vid extra Stats-regleringen,
visade i allmänhet för stor frikostighet lill hamn-byggnader och
canal-reparationer, hvarigenom de af skattskyldige förmycket uppburue
Statsbidrag ej rätteligen användas allmänheten till fördel i de flesta fall.
Bättre var Herr Prosten Östbergs förslag i dess reservation.”
Uti första punkten instämde Herr Helsingius.
Af Petter Pehrsson från Jönköpings Län, Anders Nilsson från Östergöthlands,
Sven Heurlin från Kronobergs Län, Gus af Apelqvist från
Blekinge och Nils Strindlund från Vesternorrlands Län emot det för Slussanläggningarne
vid Forsshaga och Deijefors tillstyrkte anslag.
Af desamme, jemte Nils Pehrsson från Södermanland, emot Utskottets
tillstyrkan af anslag till Wisby hamn.
1  - .
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri, 1840.
Stals-Utsholtets Utlåtande, N.o 355,
1
N:o 355.
Ank. till Eip. Utsk. den|27 Oct., kl. 2 e. n.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om alla bevillning e~
medels samt öfriga contanla statsbidrags ingående till
Riksgälds-Contoret.
(R:gs Afd.)
Det vid de Fyra sistförflutne Riksdagarne, Rikets Ständers pröfning underslanda
förslag, att alla bevillningsmedel, jemte åtskillige andre allmänna
skattebidrag, mätte lill Riksgälds-Contoret inlevereras, bar äfven under innevarande
Riksmöte blifvit i grundlagsenlig ordning förnyadt, genom de härom
af nedannämnde motionärer inom Hög lufi. Ridderskapel och Adeln,
Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet väckte, samt till
Slals-Utskotlets behandling och utlåtande öfverlemnade frågor, nemligen:
i:o Af Herr Grefve C. II. Anckarsvärd, som ansett Riksgälds-Contoret
böra erhålla en förändrad organisation, för att såmedelst bereda möjligheten
af alla skal temedels framtida inlevererande i ett under Rikets Ständers
garanti och vård stälblt Uppbörds-Contor, hvarifrån de af Rikets Ständer
till Stats-utgifternes bestridande anslagna summor, i nion af behof,
kunde lill Regeringen utbetalas. Enligt motionärens förmenande, skulle
härigenom Stats-intradernes, under nuvarande förhållanden, nödvändiga beräkning
under deras sannolika belopp kunna undvikas, och följagtligen de
sålunda förorsakade öfverskotten å Stats-verkets inkomster förekommas,
hvilka öfverskott, tillvägabragta genom en tryckande tillökning i folkets
utskylder utöfver verkliga behofvet, utgjorde ett väsendtligt hinder emot
den producliva rörelsens förkofran, enär en betydlig andel af de derför erforderliga
medlen härigenom fråndrogos denna rörelse. Genom all uppbörds
ingående till Riksgälds-Contoret, skulle föröfrigt, ulom den i sådant fall
möjliga nedsättning i Stats-bidragen, följande väsendtliga fördelar för det
allmänna kunna beredas, nemligen: Statens egentliga Cassarörelses förening
med en inom behofvet begränsad upplåningsrörelse på kortare terminer;
de influtne skattemedlens utbetalning, efter Kongl. Stats-Contorets anvisningar,
till det belopp, Rikets Ständer för hvarje titel anslagit; större ordning
och reda vid de allmänna medlens förvaltning; skyndsammare afslutande
af Stals-verkels räkenskaper, samt underlättande af Rikets Ständers
Revisorers och Stats-XJtskotts arbeten. Verkställbarheten af ifrågavarande
Bik. till B. St, Prot, 184.0. 4 Sami. I Afd. 2 Band, 29 Höft, 1
o
Ståts-Utskottets UtlåtandeN\o 355.
förslag vore redan på elt öfverlygande sätt ådagalagd derigenom alt allmänna
bevillningen, sedan längre tid tillbaka, utan olägenhet, till Riksgälds-Contoret
ingått. Vid 1823 års Riksdag beslöto också Rikets Ständer,
att tullmedlen borde till samma Verk inlevereras. Kongl. Majit vägrade
dock Sitt samtycke till detta beslut, som, i händelse af dess verkställighet,
skulle, enligt hvad erfarenheten sedermera visat, för Svenska
Staten medfört högst njHtiga följder, då betydliga ränte-utgifter för Riksgälds-Contorets
skuld derigenom kunnat besparas, och denna skuld långt
förr än nu skett amorteras, samt Rikets Ständer, redan vid sisla Riksdag,
kunnat vara i tillfälle att besluta en ansenlig skatte-nedsättning och sålunda
förekomma den af deras då verkställda Stats-reglering föranledda
misshushållning, att nära 5 millioner R:dr derefter blifvit af nationen i
skatteväg uttagna utöfver hvad Staten för sina utgifter behöft. På grund
af alla dessa skäl, och då Riksgälds-Contoret måste förblifva i den ställning,
att det, i händelse af behof, kan förvalta Rikets skuld samt i allt
fall för allmänna bevillningens emottagande och redovisande vore behöflig t
och såsom införlifvadt med Svenska Folkets representation emellan Riksdagarne
åtminstone hvad öfverstyrelsen beträffade, icke kunde upphäfvas,
har Herr Grefve Anckarsvärd föreslagit:
ö) att, från och med nästkommande års början, all uppbörd af Tull-,
Post-, Chartae-Sigillatae- och Bränvins-brännings-bevi Iningen, hvilken hitintills
ingått till Kongl Stats-Contoret, måtte af vederbörande Uppbördsverk
aflevereras omedelbart till Riksgälds-Contoret;
b') att, från och med år 1842, alla öfriga Statens inkomster jemväl
måtte af Uppbördsverken till sistnämnde Contor aflemnas;
c) att den del af Kongl. Ränte-kammarens personal, som, i följd af
den nu föreslagna förändring med Uppbörden, blefve för Kongl. Stats-Contoret
öfverflödig, måtte öfverflytlas på Riksgälds-Contorets Stat till tjenstgöring
i dervarande uppbörds-cassor samt controll- och revisions-befaltningar;
d') att äfven Riksgälds-Contorets egen tjenstemannapersonal måtte till
enahanda tjenstgöring användas;
e~) att Kongl. Stats-Contoret, under loppet af år 1842, mätte ega
att i sin cassarörelse, under redogörelse-ansvar, begagna öfverskotten af
Stats-verkets inkomster för år 1840, samt att derutöfver, efter behof och
enligt den af Rikets Ständer fastställda Riks-Stat, utfärda anvisningar å
Riksgälds-Contoret för hvad, som erfordrades för fyllnaden af de under
hvarje titel anslagne summor;
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 355.
3
f) att, från och med år i843, alla Kongl. Stats-Contorets utgifter
måtte bestridas genom anvisningar å Riksgälds-Contoret, i hvilka den utgiftstitel,
hvarå utbetalningen vore anordnad, borde bestämdt uppgifvas,1 äfvensom
anvisningarné dessutom borde innehålla de för ordningen inom
och emellan dessa begge Embetsverk stadgade vilkor af anvisningarnes annoterande
och uppvisande inom viss tid;
g) att meranämnde 2ine Verks räkningar måtte månadtligen collationeras
och för hvarje år vara afslutade före slutet af Februari månad det
derpå följande året; och
A), att Riksgälds-Contoret, från och med nästa år, måtte organiseras
på det sätt, att ifrågavarande nya åligganden kunde af Contoret öfvertagas
och dess med år 1842 förestående utvidgade rörelse bestridas med biträde
af den från Kongl. Räntekammaren öfverflyttade tjenstemanna-personal.
2:0 Af Herr Friherre J. A. Rantzou, som föreslagit, dels att Rikets
Ständer måtte förnya samt hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla deras,
vid i8a3 års Riksdag, fattade, ehuru sedermera icke verkställda, beslut,
angående alla inflytande tullmedels aflemnande till Riksgälds-Contoret,
emot skyldighet för detta Verk att tillhandahålla Kongl. Stats-Contoret
den under denna inkomst-titel beräknade summa, dels ock att alla andra,
genom Stats-Verket ingående bevillningar, nemligen Post-, BränvinsBevillnings-
och Chartae-Sigillatae-medlen måtte hädanefter jemväl till Riksgälds-Contoret
inlevereras; uti hvilket förslag Herr G. G. Uggla sig förenat;
dervid Herr Uggla omförmält, hurusom denna fråga blifvit behandlad
vid de 3:ne sistförflutna Riksdagarne, samt ingått i en omständlig utveckling
af skälen för den yttrade åsigten, rörande förslagets öfverensstämmelse
med Svenska folkets i Stats-författningen förvarade fria beskattningsrätt;
hvaremot Herr A. von Hartmansdorff, under åberopande af hvad tillförne
blifvit anfördt, i fråga om olämpligheten af allmänna uppbördens undandragande
den verkställande magten, på det högsta bes!ridt allt afseende
å hvad nu i motsatt syftning är vordet yttra dt och föreslaget.
3:o Af Herr J. A. Kjellberg, som, till förekommande för framtiden
af flere anmärkte förhållanden vid den hitintills iagttagne förvaltningen af
Statens medel, och under åberopande af den i allmänhet vid hvarje större
cassa-rörelse följda grundsats att skilja Bokförare- och Cassörs-befattningarne,
hemställt, att ”alla Statens inkomster genom bevillning, äfvensom utgående
medel”, måtte ställas under Piikets Ständers Fullmägtiges i RiksgäldsContoret
”inspection och controll på det sä!t: att Chefens för Finance-De
-
4
Stats-Utskotlets Utlåtande, N',o 355.
5’partemenlet anordningar underkastades Fullmägtiges controll oell påskrift,
”lör att vara gällande och af Banken betalbara; hvaremot Fuiimägtige skulle
”ega att sialia sig till efterrättelse den föreskrift, lagstiftande magien för
”dem ulfärdar och vara förbundne att, så till bokstaf som siffra, följa den
”af Ständerne upprättade Budgeten.” Derjemte har Herr Kjellberg, såsom
tillägg till denna moLion, hvilken skulle åsyfta ”Stats-Verkets förändring
lill endast redovisnings- och bokförings-verk”, med åliggande ”att, på ett
”lättfattligt sätt, upplaga ej allenast Statens alla årliga inkomster och utgifter,
utan äfven besparingar, öfverskott och behållningar”, föreslagit
”antagandet af en Bokförare, sora medelst bokslut, efter den vid alla större
”äffairer antagna method, genom ett enda generelt Balance-Conlo framlade
”Stats-Verkets ställning åskådlig.” Tillika med bemälde motionärs till sitt
liufvudsakliga innehåll nu anförde framställningar, har Utskottet jemväl
fått emottaga åtskilliga deraf inom Väliofl. Borgare-Ståndet föranledda yttranden,
hvaruti ifrågavarande under discussionen af motionären ytterligare
motiverade förslag dels blifvit understödt, i afseende på alla bevillningsmedlens
ingående till Riksgälds-Contoret, af Herrar Brinck, Morsing, Moberg
och Petré, m. fl., samt af Herr Halling, i fråga om förenklingen af
Stats-Verkets räkenskaper, dels ock, så vidt förslaget afsåg de egentligen
så kallade Stats-medlens inlevererande tili nämnde Conior samt controllerandet
derstädes af Finance-Departementels anordningar, bestridt af Herrar
Lagergren och Wijk, såsom både overkställbar och oförenligt med
allmänt antagna och i alla constitutionella samhällen tillämpade grundsatser
för styreisernes verksamhet och ansvarighet.
4:o Af Herr A. M. Brinck, som, med åberopadt stöd af 5^, 58, 5g,
60, 61 och 62 §§ i Regeringsformen, framställt det förslag, alt alla ”statsanslag”
och all bevillning, som utgå i eller förvandlas till contanta penningar,
måtte varda för Riksgälds-Contorets läkning i Banken inlevererade,
för att af nyssnämnde Contor Kongl. Stats-Contoret, i nion af behof, tillhandahållas
till det belopp, Rikets Ständer sig åtagit och vid Stats-regleringen
för hvarje hufvud-titel bestämt; äfvensom att härefter uppkommande
öfverskott mätte ofönyckta förblifva under Riksgälds-Contorets Styrelses
förvaltning och vård, på det att deraf måtte kunna bildas en räntebärande
statsfond, sona, i farans och behofvets stund, samt, enligt de härför
af Rikets Ständer fastställda grunder, vore att tillgå för förefallande
oundvikliga utgifter; förmodande motionären att, ehuru detta förslag, hvars
fördelar för landets skattdragande invånare vore obestridliga, komme att
medföra en tillökning i Embets- och Tjenstemanna-personalen inom Riks
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N\o 355.
5
gälds-Contoret, ersättning för den sålunda erforderliga utgift dock skulle
kunna beredas genom den, i följd häraf, omöjliga minskning i Kongl. StatsContorets
betjening.
5:o Af Riksdagsfullmägtigen från Södermanlands Län, Nils Persson,
hvars i detta ämne väckta och af Riksdagsfuilmäglige Hans Jansson, F. von
Zweigbergk samt J. Kihlblom, äfvensom de fleste af Hedervärda BondeStåndets
ledamöter understödda och tillstyrkta motion är af alldeles enahanda
innehåll, som nyssomförmälde af Herr Brinck inom Val loll. BorgareStåndet
gjorda framställning. Härförutan har, fråc. sistnämnde Stånd, blifvit
till Utskottet öfverlemnadt ett af Herr Brinck, såsom tillägg till dess
nu anförda motion, serskildt afgifvet förslag, att specifika och bestämda
uppgifter måtte infordras öfver de, ifrån och med xSio till och med nästlidet
år, å hvarje Riks-Statens Hufvud-Titel uppkomna öfverskott och besparingar.
Utskottet, som, till efterkommande af deni Herr Grefve Jnckarsvärds
motion framställda Önskan, öfver motionärens förslag inhemtut yttranden
af ej mindre Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, än den ledamot af Kongl.
Stats-Contoret, hvilken blifvit af Kongl. Maj:t förordnad att biträda Utskottet
med erforderliga upplysningar, har, innan Utkottet meddelar sina egna
tankar, rörande ifrågavarande vigtiga ämne, ansett sig böra i Riks-Ståndens
minne återföra den behandling, enahanda frågor vid förflutna Riksmöten
undergått och de åsigter, soni i detta afseende då gjort sig gällande.
Vid 1817 och 1818 årens Riksdag, väcktes inom Vällofl. BorgareStåndet
det förslag, alt alla Statens, ej mindre ordinarie, än i egenskap af
hevillningar utgående extraordinarie inkomster, äfvensom saltpeter- och passevolance-
m. fl. afgifler, skulle i Riksgälds-Contoret uppbäras och redovisas.
Emot detta af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret förordade förslag, invände likväl
dåvarande Siats-Utskott, uti dess häröfver afgifna och af Rikets Ständer
godkända utlåtande: att Riksgälds-Contoret vore inrättadt endast för liqviderande
af Rikets gäld och således med tiden borde kunna upphöra och försvinna;
att det följagtligen icke vore lämpligt derstädes införa befattningen
med hufvud-uppböiden af Statens ständiga intrader; att dervid dessutom
förekommo åtskilliga betänkligheter, i afseende på den rubbning, sådant
skulle medföra i den fastställda ordningen för Statsbestyren på det hela
och den sammanblandning af lagstiftande och verkställande magtens åtgärder,
som derigenom mäste uppkomma och hvilken icke vore med gällande
Grundlag förenlig; alt Utskottet ej eller kunde inse nyttan eller behofvet
af den löreslagna förändringen, samt alt densamma för öfrigt, åtminstone
6
Stats-Utskottels Utlåtande, N'.o 355.
till en början, korame att förorsaka ökade statsutgifter; på hvilka skäl Utskottet
således ansåg sig böra förslaget, såsom oanvändbart, afstyrka.
Vid näslpåföljande, eller i8a3 års Riksdag, beslöto deremot Rikets
Ständer, genom bifall til T Stais- och Bevillnings-Utskoi tens härom gjorda
hemställan, och enligt in § i det då utfärdade Riksdagsbeslut, att, enär
alla bevillningsmedel, hvaribland äfven tulluppbörden vore inbegripen,
borde ingå Lill ett och samma förvaltande Verk, skulle dädanefter alla inflytande
tullmedel till Riksgälds-Contoret aflemnas, emot skyldighet för
detta Verk att hålla Statsverket tillhanda den under sådan, titel i Riks-Staten
upptagna summa. Dock, som Kongl. Maj:t, jemlikt Dess, nyss före
Riksdagens 'slut, lill Rikets Ständer aflålna Skrifvelse, förklarade Sig icke
kunna medgifva tullmedlens afleverering till Riksgälds-Contoret, såsom en
i Kongl. Maj:ts administrerande myndighet ingripande och för öfrigt till
onödig omgång ledande åtgärd, så läto Rikets Ständer vid detta förklarande
bero, 'i följd hvaraf Fullmägtige i meranämnde Contor alltså serskildt
underrättades, alt hvad det för dem då redan utfärdade Reglemente
innehöll om tullmedlens levererande till detta Verk, jemte de, i sammanhang
härmed, Fullmägtige meddelade föreskrifter, korinne att till all kraft
och verkan upphöra '■
F.U vid 1828, 1829 och i83o årens Riksdag af dåvarande Herr Friherre
C. H. Anckarsvärd framstäldt förslag, ”att alla genom bevillning ingående
medel' borde, i likhet med hvad för allmänna bevillningen stadgadt
vore* till Riksgälds-Contoret aflemnas,” blef väl understödt af den Afdelning
utaf Stats-UtskoLtet, till hvars förberedande behandling denna fråga
var ö.fverlemnad, men deremot afstyrkt af Utskottet, enligt dess häröfver
under N:o 35o afgifne utlåtande. Jemte anförandet af de mångfaldiga, hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, vid förslagets väckande, deremot framställde
betänkligheter och invändningar, äfvensom af Kongl. Maj:is, vid i8a3
års Riksdag, i afseende på tullmedlens levererande lill Riksgälds-Contoret,
yttrade åsigter, förklarade Utskottet, att då, enligt Utskottet meddelade
speciella utredningar öfver förhållandet med öfverskotten å Statsverkets inkomster
under den förflutna tiden samt öfver de i Riksgälds-Contoret innestående
belopp af de årliga statsfyllnadssummorna, det blifvit upplyst,
att den fördelagtiga verkan på Riksgälds-Conlorels cassa-tillstånd, som med
förslaget hufvudsakligen åsyftades, derigenom icke vunnes; alltså och med
afseende derjemte å de flera skäl och omständigheter, som emot den föreslagna
förändringen blifvit anförda, syntes det Utskottet både onyttigt och
olämpligt, att uppbörden af stora sjötulls-, post-, chartas-sigillalae- och hus
-
Stats-UlskoUets Utlåtande, N\o 355,
7
beliofsbrännings-medlen mera, än den af lika egenskap varande salu-accisafgiflen,
som icke i förslaget blifvit omnämnd, verkställdes i annan, än
derför redan stadgad ordning. Della Slats-Utskoltets Utlåtande blef också
af Rikets Ständer bifallet.
I anledning af den genom Herr Friherre J. A. Rantzou, hos Rikets sist
församlade Ständer förnyade framställningen om verkställigheten af beslutet vid
1823 års Riksdag, angående lullbevillningens ingående till Riksgälds-Conloret
och det i sammanhang dermed ånyo väckta förslag, att alla öfriga bevillningsmedel
måtte till samma Verk inlevereras, förklarade dåvarande Stats-Utskolt,
uti eLt af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördiga Preste-Ståndet
samt Vällofl. Borgare-Ståndet bifallet utlåtande, att Utskottet ansåg sig
så mycket mindre kunna tillstyrka bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget,
som hvarken några skäl derför blifvit, anförda eiler några anledningar
örekommo till förändring i hvad Rikets Ständer förut beslutat, i afseende
på ifrågavarande beviliningsmedels leverering.
På del att äfven Rikets nu församlade Ständer må kunna granska
och bedöma beskaffenheten och halten af de skäl och betänkligheter, som
vid de 2tne sistförflutna Riksdagarne blifvit anförda och åberopade till grund
för ofvanomförmäldte, då fattade, beslut, rörande denna, nu ånyo väckta,
fråga, har nuvarande Slats-Ulskott trott sig, i sammanhang med underrättelsen
om dessa beslut, böra anmäla det hufvudsakligaste af hvad, som för
öfrigt uti ifrågavarande hänseende är vordet yttradt, dels i Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, angående beslutet vid i8a3 års Riksdag om tuilbevillningen,
dels ock i de flera af enskilde Riksdagsmän afgifne anföranden, rörande
så väl tull-, som alla andra bevillnings-afgifters afleinnande till oftanämnde
Conior. Enligt 64 § i Regeringsformen, ”skola så väl Rikets ordinarie statsmedel
och inkomster, som hvad under namn af extraordinarie utlagor
eller bevillningar lill Statsverket af Rikets Ständer anslås, vara under
Konungens disposition.” Uti 66 § af samma Grundlag, hvilken § handlar
om Riksgälds-Contorels förvaltning, omförmäles, såsom tillgång folden
Conloret tillhörande liqvid af Rikets gäld, endast den för detta ändamål
tillskjutna serskilda bevillning. Om Riksgälds-Contoret skulle emottaga och
sedan till Kongl. Stats-Contoret öfverlemna de i mångfaldiga serskilda poster
samt på spridda orter och obestämda tider inflytande tullmedlen, komme sådant
att förorsaka stor oreda, oordning och osammanhang samt rubba den
vid Grundlagens stiftande afsedda öfverensstämmelse i Stats-förvaltningen.
Dessutom skulle den ifrågaställde öfverllyLtningen af befattningen med denna
uppbörd strida emot de för Statsmedlens förvaltning vid 1809 och 1810
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 355.
årens Riksdag bestämde grunder, äfvensom emot Rikets Ständers sedermera
yl t. rade åsigter och Fattade beslut, i afseende på regleringen af Riks-Slatens
ink must-!illar samt upprättandet af Riks-hufvudboken. Den föreslagna
föiändringen skulle afven mångdubbla liqviderne och medföra den oformlighet,
att medel, som voro påräknade, anvisade och oundgängliga för
Stats-Verkets utgifter och för sådant ändamål uppburos af en administrationsgren,
hvilken stöde i närmaste sammanhang med Stats-Verkets förvaltning
på det hela, fiirst skulle derifrån aflevereras till ett Rikets Ständers
Verk, sorn icke egde att controllera dessa levereringar och endast skulla
åter aflemna medlen till ett annat fm bets-Verk..
Riksgälds-Contoret vore icke inrätladt för att deltaga i verkslällighets-åtgärder,
sorn tillhörde den styrande magt en och hvarigenom detta
Verk således emot sitt ändamål koinme att erhålla en för göromålens gång
'menlig samt med uppbördens behöriga conlrolierande oförenlig sammanblandning
med de förvaltande Verken. Vid inträffande missvexler eller andre
omständigheter, i följd hvaraf Statens ordinarie inkomster icke under
föreskrifna lider inflöto, vore det högst nödvändigt att, medelst öfverskotten
af de tillfälliga Staisinkomsterne, hvaribland lull-bevillningen var den
vigtigaste, kunna bestrida oundvikliga Siats-utgifter, under det rådrum lemnades
de skatlskyldige, att småningom afbörda sina bidrag. Sådant skull#
likväl vara omöjligt, derest endast den förslagsvis påräknade delen af ifrågavarande
intrad skulle levereras till Kongl. Stuts-Contoret och öfverskottet
derå genast öfverlemnas lill Riksgälds-Contorets disposition. Enär
forst under andra året efter uppbördsåret kunde bestämmas, huruvida
Stats-Verkets samtliga inkomster under- eller öfverstigit det al Rikets Ständer
påräknade belopp, borde emedlertid och innan förhållandet i sin helhet
blifvit behörigen utredt, Riksgälds-Contoret vara lika litet berälligadt
att uppbära det möjliga öfversko!tet å en inkomst-titel, som förpligtadt att
godtgöra bristen i en annan. Någon egentlig nytta eller några ökade tillgångar
kommo ej eller att genom förslaget Riksgälds-Contoret tillskyndas,
då Kongl. Stals-Contoret, i samma nion, som det vore i saknad al disponibla
öfverskott, för bestridandet af detsamma förskottsvis åliggande utgifter,
måste uttaga större andelar utaf den å förstnämnde Verk anvisad*
Statsfyllnads-summa. Deremot skulle förslaget föranleda en tillökning i
Rik sgälds-Conlorets tjenstemanna-personal och sålunda jemväl i dess förvaltningskostnader;
hvadan den föreslagna förändringen komine alt i sjelfva
verket snarare minska än öka detta Verks för Rikets Ständer disponibla Li 11-
gångar.
Stats-Utskottels Utlåtande, N'.o 355.
9
gångar. Slutligen är vordet anmärkt, att, ehuru den allmänna bevillnin
gen,
som inflöt på bestämda tider oell i större summor, kunde utan olägenhet
ingå lill ett Rikets Ständers Verk, förhållandet dock ingalunda vöre
sådant med de andra så kallade bevillningsmedlen, i anseende till den
olikhet, sorn förelunnes viel uppbörden af dessa Statsbidrag, hvilka inflöto
på ovissa tider och till mera osäkra samt på förhand obestämbara belopp.
Detta med hvad mera under öfverläggningarne, angående förevarande
fråga , blifvit inom Riks-Slånden och i härom förut alg i Ina utlåtanden anfördi
samt härvid för öfrigt förekommit , har Utskottet noga Öfvervigt och
begrundat. Dervid har Utskottet, utan att vilja ingå i en delta Utskott
ej tillkommande tolkning och förklaring af grundlagarnes rälta mening,
dock ansett sig icke kunna underlåta alt först och främst yttra sin åsigt,
i, afseende på det, vid flera tillfällen, framställda påståendet, att Stats-inkomslernes
ingående lill Riksgälds-Contoret vöre oförenligt med de för deras
förvaltande och användande i Regerings-formen meddelade stadganden.
Att de härom väckta förslagen likväl ej ansetts bokstafligen strida emot grundlagarnes
lydelse, synes den omständigheten ådagalägga, att, under de flera
Riksdagar, då desamma hos Rikets Ständer förevarit, icke inom något Riksstånd
en på 55 § Riksdags-Ordningen grundad vägran af proposition å bifall
lill desamma, så vidt Utskottet kunnat inhemta, någonsin ens ifrågakomma.
Tvertom har Constiiutions-Utskottet vid 1828, 1829 och i83o
årens Riksdag emot Konungens Rådgifvare anmärkt deras afstyrkande af
bifall till Rikets Ständers förslag om tullmedlens levererande till RiksgäldsContoret
, samt dervid förklarat della förslag tillhöra sådana af Rikets
Ständer gjorda framställningar, ”sorn, efter Utskottets öfvertygelse, ej inneburit
? i/t got stridande mot conslitutionella principer eller mot rälLs- och
biliighetsgruhder och följaglligen syntes hafva bordt af Konungens Rådgifvare
understödjas.” Uti Regerings-formens här ofvan åberopade 64 § stadgas
visserligen, att alla till Stats-Verket af Rikets Ständer anslagna medel
skola vara under Konungens disposition, att lill de af Rikets Ständer pröfvade
behof och efter den upprättade Staten anordnas; likasom i 68 § förbjudes
ali, under någon förevändning eller med hvad villkor, som helst,
från Riksgälds-Verkel rycka de dit hörande och anslagna medel. Men,
utan fullkomligt förbiseende af ej allenast den i 57 § af nämnde grundlag
Rikets Ständer, såsom Svenska folkets Ombud, tillerkända beskattningsrätt,
än äfven den dermed oski!jagtigt sammanhang egande och genom mångfaldiga
grundlags-stadganden garanterade rättigheten för Rikets Ständer att
Bih. till R. St, Fröt, 1840, 4 Sami, 1 d/d, 2 Dand, 29 Haft, 2
10
Siats-Utskottets Utlåtande> N\o 355.
Bestämma sältet och vilkoren för Stats-bidragens utgörande, lärer ej eken
slutföljd af föreskrifterne i nyss anförda §§ kunna antagas, att desanima
innefatta något hinder emot en fördelaglig och ändamålsenlig förändring
af den förut iagttagna fördelningen utaf uppbörden emellan förenämnde
aine Verk, hvarom grundlagarne för öfrigt icke innehålla något stadgande.
Då Rikets Ständer ega att vid hvarje Riksdag serskildt åtaga sig de i Regerings-formen
omförmälde bevillnings-afgifter, hvilka endast fortfara lill
slutet af det år, hvarunder den nya bevillningen blifvit fastställd, så synas
Rikets Ständer jemväl vara berättigade att, vid dessa afgifters åtagande,
bestämma, huruvida de i Regerings-formens 60 § uppräknade dylika medel
slutligen skola ingå till samma Verk, som den egentligen så kallade
allmänna bevillningen. Så vidt ofvanberörde lill Utskottet remitterade motioner
åsyfta öfverflyttningen från Slals-Contoret till Riksgälds-Conloret af
den förstbemälde Embels-Verk hittintills uppdragna befattning att emottaga
och lill Regeringens grundlagsenliga disposition tillhandahålla den i
Statens Cassör influtna uppbörd af alla bevillningsmedel, kan Utskottet således
icke finna, att de af motionärerne framställda förslag stå i någon
strid med de för Stats-förvaltningen stadgade grunder eller emot gällande
grundlagars ordalydelse och mening på något sätt ingripa i den verkställande
magtens myndighet.
Beträffande Herr Grefve Anckarsvcirds samt Hrr Kjellbergs och Brincks
förslag att, utom bevillningarne, äfven alla andra Stats-bidrag mätte af vederbörande
Uppbörds-verk lill Riksgälds-Contoret aflemnas; så inser och
erkänner Utskottet de mångfaldiga fördelar, som för det allmänna skulle
åstadkommas derigenom, att ej allenast Statens ordinarie och extra-ordinarie
inkomster, utan äfven all annan till flera serskildta Embets-Verk nu
ingående uppbörd, för framtiden emottogos af ett enda Uppbörds-Verk,
hvarifrån hvart och ett af de förvaltande Verken kunde utbekomma de till
dess föremål anslagne medel. Detta Uppbörds-Verk borde i sådant fall
alltid vara skyldigt att ovilkorligen vid beslämda tider tillhandahålla de
beviljade och derå anvisade anslagssummorna och således äfven vid de tillfällen,
då härtill påräknade inkomster af en eller annan anledning icke
influtit. Vid detta förhållande måste derför de för anslags-summornas utbetalning
erforderliga medel anskaffas genom skuldsättning. Då motsatsen
åter inträffade, eller då inkomsterne uppgingo Lill högre belopp, än som erfordrades
för de bestämda utgifternes bestridande, kunde deremot nedsättning
i eller anstånd med någon viss del af de utaf Rikets Ständer åtagna
Stats-bidrag medgifvas. Häraf-följer, att de bestyr, som skulle tillhöra
Stala-Utskotlets Ullcllandej N',0 355.
11
ifrågavarande Uppbörds-verk, kommo att ega ett hufvudsakligt samband med
de Rikets Ständer i Grundlagarne tillerkända rättigheter, i afseende på Statens
skuldsättning och folkets beskattning; hvaremot det icke komme att
erhålla någon annan gemenskap med den verkställande magten, än att från
vederbörande tjenstemän emottaga af dem uppburna utskylder och alt till
Embelsverken vid anfordran utbetala de bestämda anslagssummorne. Utskottet
skulle således anse både lämpligt och ändamålsenligt, att, på sätt
nu är vordet föreslaget, det Rikets Ständers Verk, nemligen Riksgäldskontoret,
som redan, i afseende på en väsendtlig del af Statens intrader,
har sig uppdragen enahanda befattning, måtte erhålla den utvidgade verkningskrets
och förändrade organisation, som erfordrades för uppfyllandet af
omför mähle åligganden i sin helhet. Men oagladt, enligt Utskottets öfvertygelse,
någon fullt tillfredsställande ordning, reda och conlroll i allmänna
uppbördsväsendet icke kan vinnas, så länge de serskilda, under mångfaldiga
benämningar, utgående skattebidragen inlevereras till och redovisas
inför flera olika Embetsverk, finner dock Utskottet betänkligt att, innan
den länge förväntade förenklingen i sättet för de flesta skattebidragens utgörande
hunnit till vägabringas, tillstyrka öfverflyllningen till ett enda Verk af
tlen nu emellan flera fördelade befattningen med uppbördens slutliga emottagande
och användande. Vidkommande serskildt det Kongl. Slals-Contoret nu
uppdragna åliggande, i afseende på dedit ingående grundskatter och öfriga så
kallade ordinarie inkomster; så utgör den omständigheten, att dessa inkomster
endast till en del ingå i contant, dessutom ett väsendtligt hinder emot detta
åliggandes öfverflytlande tili Riksgälds-Contoret under nuvarande förhållanden.
Att åter skilja denna del af ifrågavarande inkomster från den del
deraf, hvars utgörande med penningar eller spanmål m. ni. beror på de
skattskyldiges eget godtfinnande, skulle sannolikt för den närmaste framtiden
föranleda en ännu större oreda och splittring i uppbördsväsendet, äfvensom
flerfaldiga olägenheter, serdeles innan den i sammanhang dermed
oundvikliga förändringen i Uppbörds-förfaltningarne hunne åstadkommas
och verkställas. Utskottet finner sig fördenskull, med afseende å nu anförda
förhållanden, nödsakadt för närvarande
afstyrka förslaget, angående de ordinarie Slatsinkomslernes
inlevererande till Riksgälds-Contoret.
Hvad derefter angår de extraordinarie Slalsinkomsterne, eller de i
do § af Regeringsformen uppräknade bevillningar, så vill Utskottet, i anseende
till förekommande skiljagtiga förhållanden vid dessa inkomsters er
-
12
Stals-Utskotlels Utlåtandej N.-o 355.
läggande och inlevererande lill Stals-Vei ket, serskildt rörande hvar och
en al' dem meddela sill yttrande.
1:0 T ull me dien.
Dessa medel uppbäras dels vid Tullkamrarne i orlerne och dels vid
Tullverkets Uppbörds Conior bär i hufvudsladen; tulluppbörden i Rikets
öfriga släder insändes lill Kongl. General-Tull-Slyrelsen, hvarefter densamma,
tillika med de tull-afgifler, som härstädes inflyta, insättas i Rikets
Ständers Bank. Den, efter afdrag af hvad, sorn erfordras för Tull-Statens
aflöning samt öfriga utgifter i och för bevakningen och uppbörden, Statsverket
tillkommande andel af berörde medel inbetalas till Kongl. Slats-Contoret,
genom insättandet deraf i Banken för Kongl. Ränle-Kammarens räkning
samt aflemnandel af häröfver meddelade Banco-Attester. Enligt Kongl.
Brefvet af den 19 Januari 1820, får Tull Styrelsen till sin disposition för
förefallande utgifter ega en behållning i Banken af högst 5o,ooo U:dr; men
de deröfver för Siats-Verkets räkning inflytande tull-medlen bora genast
till Kongl. Ränle-Kammaren levereras. Några serskilda månads- eller
vecko-rapporter eller andra uppgifter öfver de i Tull-Verkets Uufvud-Cass»
influtna och derifrån utbetalda eller levererade summor meddelas dock icke
Kongl. Stats-Contoret. Endast efter hvarje års slut erhåller detta Embetsverk
ett Utdrag af Tullverkets räkenskaper, utvisande tulluppbördens totalbelopp
under det förflutna året och innehållande ett summariskt sammandrag
af verkställda utbetalningar och levereringar. Kongl. Stats-Contoret
kan således icke utöfva någon egentlig conlroll öfver tulluppbörden; och
Styrelsen öfver Tullverket lärer följaglligen ej eller kunna betragtas såsom
en Kongl. Stats-Contoret underlydande och inför detsamma redovisande
förvaltningsgren, helst åliggandet att låta lill Kongl. Stals-Contorels disposition
i Banken insätta tullmedten och aflemna omförmäldle årliga Räkenskaps-Utdrag
icke kan anses innefatta en bestämd redovisnings-skyldigliet.
Elter hvad Utskottet inhemta!, skall något annat författningsenligt
samband emellan dessa 2tne Embetsverk, än det nu omförmälda, under
senare tider, icke förefunnils eller blifvit ifrågasatt. Den Kongl. StatsContoret
tillhörande befattning med upprättandet eller granskningen af de
civila Verkens årliga Stater sträcker sig ej till Aflönings- och Utgifts-Stalerne
för Tullverket, och försl bemälde Embetsverk erhåller icke en gång någon underrättelse
om de af Kongl. Majit å tullmedlen serskildt anvisade utbetalningar.
Vid nu uppgifna förhållanden och då ofvanberörde årliga upplysning,
angående Tullverkets inkomster och utgifter, derest den anses i ett
Slals-tJlskollels Vltälande, N.o 355.
13
eller annat afseende nödvändig för Kongl. Stäts-Cöntoret, torde i allt fall
fortfarande kunna erhållas, synes allisa den föreslagna öfverflyltningen till
Riksgälds-Contoret af Kongl. Slats-Contorets befattning med lulluppbörden,
hvilken befallning egentligen beslår i emottagningen och bokföringen af
ett föga betydligt antal ilanco-Altester, ingalunda kunna, på sätt deremot
är vordet erinradt, ”åstadkomma någon oreda, oordning och osammanhang
saini rubba den vid Grundlagens stiftande afsedda öfverensstämmelse i
statsförvaltningen.’’ Lika litet formår Ulsko!tet inse, huru en sådan öfversilning
skulle kunna, på jemväl uppgifvet sätt, strida emot de af Rikets
Siänder tillförne fastställda grunder för Statsregleringens verkställande och
Rikslmfvudbukens upprättande, enär derigenom lulluppbörden hvarken
tumme att förändra sin egenskap af en till Statsverkets utgifter af Rikets
Ständer disponibel inkomst eller komme alt uteslutas ur Rikshufvudboken ,
deri de redan till Riksgälds-Conloret ingående statsbidrag ära, i likhet
Ined alla andra allmänna Verks medel, upptagna.
Sedan iS23 års Riksdag, hvarifrån den nuvarande förändrade organisation
af I ull bevakningen härleder sig, och då de sedermera tillämpade
samt mer och mer utvecklade äsiglerne, angående lullafgiflernes bestämmande,
försl gjorde sig gällande, hafva Statens inkomster af tullen nästan
oafbrutet ökat sig och, med undantag allenast af ett eller annat år, betydligt
öfversligit de vid hvarje Riksdag förhöjda belopp, hvartill denna
Slals-inlrad blifvit af Rikels Ständer beräknad. De ansenliga öfverskott, sorn
å nämnde inkomsttitel sålunda uppkommit, hafva äfven, efter afdrag af
derå vid några Riksdagar anvisade utgifter, blifvit Riksgälds-Contoret godtgjorde,
enligt de emellan delta Verk och Kongl, Stats-Conloret upprättade
liqvider. Men som dessa på Rikshufvudboken grundade liqvider icke kunnat
uppgöras förr, än efter dennas afslutande, har Riksgälds-Contoret vanligtvis
icke kommit, i åtnjutande af omförmälde öfverskott, förr än i å 3
år, efter det Kongl. Stals-Contoret emotlagit desamma. Enär nu RiksgäldsConloret
under tiden varit nödsakadt att genom upplåning anskaffa en del
af de för bestridandet af dess utbetalningar erforderliga tillgångar och i
följd häraf mast vidkännas ganska betydliga ränte-ulgifter, skulle ovedersägligen
eLt tidigare tillgodonjutande af ifrågavarande öfverskottsmedel varit
af väsendtlig nytta för delta Verk, som derigenom kunnat bereda sig
en ansenlig besparing i berörde ränte-utgifler samt molsvarande tillökning
i dess till Rikels Ständers disposition nu egande behållning. Häremot är
visserligen i ofvanåberopade yttranden erinradt, att den räntebesparing,
som, genom öfverskollens omedelbara aflemnande lill Riksgälds-Contoret,
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 355.
kunnat till vägabringas, i sjelfva verket kommit alt blifva af föga betydenhet,
helst Kongl. Stats-Contoret, i saknad af dessa öfverskott, varit föranlåtet
att, förr än hitintills skett, för sina utgifter, från Riksgälds-Contoret
uttaga hela beloppet af den derå anvisade statsfyllnadssumma; men då
sistnämnde Verks styrelse, vid sina beräkningar öfver förestående utgifter
och derpå grundade låne-operalioner, i allmänhet icke kunnat afdraga allt
hvad, som å Statsfyllnadssuinman för året varit obelaldt, alldenstund detta
belopp måst till större eller mindre del, vid anfordran, Kongl. StatsContoret
tillhandahållas; så och enär, i allt fall, det häraf outtagna beloppet,
serdeles vissa år, vida understigit de till Kongl. Stats-Contoret redan
influtna, men derifrån icke utbetalda, öfverskotten, synes i sanning
fördelen för Riksgälds-Conlorel af dessa öfverskotts erhållande i samma
stund, de från vederbörande Uppbördsverk levereras, ingalunda uppvägas
af den härigenom möjligen föranledde nödvändigheten alt några månader
förr än hitintills liqvidera återstoden af den till Slalsbehofvens fyllande
anslagna summa. Till ytterligare ådagaläggande af nu anförda förhållande,
har Utskottet ansett sig böra meddela nedanstående uppgift å de, sedan
sista Riksdag, enligt aflemnade liqvider, Riksgälds-Contoret tillfallna
behållna öfverskott, äfvensom å de vid samma lider oullagna belopp af
Statsfyllnadssuinman; dervid Utskottet tillika trott sig böra erinra, att
Tulluppbörden, sorn hufvudsakligen förorsakat dessa öfverskott, nästan helt
och hållet ingår under Calender-året, samt ali de, vid hvarje års slut,
återstående andelarne af Statsfyllnadssumman, vanligtvis blifvit uttagna,
innan Kongl. Stats-Contoret varit berätligadt alt lyfta något af enahanda
anslag för påföljande året:
1835 d. 31 Dec., af Kongl. Stats-Contoret uppburna behållna öfverskott för
år 1834, aflemnade till Riksgälds-Contoret under Februari
månad 1837 . . . s R:dr 402,849: G. 10.
behållna öfverskotten för år 1835, dito
dito i December 1837 i . i , . 315,719: 32. 10.
Summa R:dr 718,568: 39. 8.
outlaget belopp af Statsfyllnadssumman 39,896: 18. 3.
1836 d. 31 Dec., i Kongl. Stats-Contoret innestående belopp för åren 1834
och 1835
718,568: 39. —
hvarifrån afgår den för år 1836 uppkomna
och af Riksgälds-Contoret i
Stats-Utskottets Utlåtande t JV.-o 355.
15
Februari 1839, efter reqvisition, godt
gjorda
extra Statsbrist < i , . 29,916: 39. 3.
R:dr 688,651: 47. 9.
oultaget belopp af 1836 år& Statsfyll
uads-summa
R:dr 545,190: •— —
1837 d. 31 Dec., öfverskott för samma år, godtgjorda Riksgälds-Contoret
i November 1839 . „ . » , 4 , 621,068: 15. 1.
eller, efter afdrag af 1836 års extra
Statsbrist,
, , , 29,916: 39. 3.
~ R:dr 591,151: 23. 10.
i Riksgälds-Contoret innestående belopp
af Statsfyllnads-summan för år
1837 429,470: 15. 10.
Jemlikt den nyligen verkställda afslutning af 1838
års Rikshufvudbok, uppgå de Riksgälds-Contoret för
samma år tillkommande, men af Kongl. Slats-Contoret
ännu icke levererade, öfverskott till R:dr 755,471: 32. 6.
då härtill lägges öfverskotls-summan för år 1837 . . 621,068;: 15. 1.
så uppkommer ett belopp af R:dr 1,376,539: 47. 7.-
bvaremot den vid 1838 års slut icke uttagna andel af
Statsfyllnads-summan för detta år endast utgjorde ,. . 905,190: — —
Anmärkning: Uti ofvan uppgifna öfverskotts-summor ingå jemväl de
för hvarje år uppkomna, jemförelsevis föga betydliga besparingarne
å en eller annan af utgifts-litlarua. .
Att, på sätt jemväl yttradt blifvit, de bos Kongl. Stats-Contoret till.
dess disposition innestående öfverskolts-medel skulle utgöra en oumbärlig
tillgång för detta Verks utgifter, kan Utskoltet åter så mycket mindre antaga,
som ett sådant förhållande skulle förutsätta, att, derest Stats-verkets
inkomster blefve så noga beräknade, att några öfverskott derå icke uppkomme,
Slats-ulgifterne icke skulle kunna bestridas,, oaktadt inkomsterne
lill hela sitt påräknade belopp ingått.
Då, enligt hvad Utskoltet tror sig nu hafva fullständigt utred t, hvarken
”någon splittring af förvaltnings-bestyren”, eller ”något intrång inom
den styrande magiens i Grundlagarne utstakade verkningskrets”, eller ”någon
förändring, i de för Tullverkets förvaltning stadgade grunder”, föror
-
16
Ståls-Utskottets Utlåtande, N.-o 355.
satas genom Öfverflyl-tandet till Riksgälds-Contoret al’ den Kongl. StatsContoret
nu tillhörande- befattning med tull-medlens slutliga emottagande,
då deremot dessa medels a (lemnande till Riksgälds-Conloret bereder detta
Verk ökade tillgångar för dess utgifters bestridande och minskar dess sannolikt
framdeles, likasom tillförne, oundvikliga låne-behof, samt såmedelst
tillskyndar det allmänna fördelen af besparade ränte-utgifter; då härigenom
icke vien ringaste tillökning i Contorels nuvarande tjenstemanna-personal
och förvaltnings-kostnader föranledes, och då för öfrigt flera af de skäl,
på grund hvaraf Kongl. Majit vägrade Dess sa nelion å Rikets Ständers år
1823 härom fattade beslut, nu tuera upphört att vara gällande, anser Utskottet
sig ega all anledning att, oansedt deremot vid de 2:ne sista Riksdagarna
förekomna betänkligheter, nu vördsamt tillstyrka,
att, från och med nästkommande år 1841, den, efter afdrag
af förvaltnings-kostnader och restitutioner m. m., uppkommande
behållning af tull-medlen, må från Tullverket omedelbarligen
inlevereras till Riksgälds-Contoret, i enahanda
ordning och inom samma tid, som i afseende på dessa medels
aflemnande till Kongl. Stats-Contöret, för närvarande iir
stadgad; hvaremot Riksgälds-Contoret, från och med nämnde
års början, bör, i den mon ifrågavarande medel uro för StatsVerkels
utgifter behöfliga, efter derom emottagna reqvisitioner,
för hvarje år till Kongl. Stats-Contoret utbetala ett sammanräknadt
belopp, motsvarande den summa, hvartill behållna
inkomsten af tull-medlen blifvit för samma år i den af
Rikets Ständer fastställda Riks-stat beräknad.
Men som någon andel af tull-afgifterna, enligt nu gällande Författningar,
hvarken behöfver utgöras i utländska myntsorter, eller är beräknad
att i dylikt mynt utgå, förfaller naturligtvis numera den vid 1823 års
Riksdag föreskrifna och af Herr Friherre Rantzou ånyo ifrågaställde skyldighet
för Riksgälds-Contorets Styrelse att serskildt tillhandahålla Kongl.
Stals-Contorel det bland sjötulls-medlen i berörde mynl-sorter beräknade
Deremot och på det alt Kongl. Stats-Contoret icke framdeles, i följd
af tull-medlens nu föreslagna inleverering till Riksgälds-Contoret, må sakna
den erforderliga tillgång, som öfverskollen hitintills lemnat, för godtgörande
af uppkomna brister å de så kallade förslags-anslagen, intilldess Rikshufvudboken
för året hunnit afslulas och liqviden derefter öfver Stats-Ver
kets
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 355.
17
kols öfverskott och brister med Riksgälds-Contoret uppgöras, liar Utskottet
ansel t sig, i sammanhang med dess här ofvan framställda förslag, höra
hems! älla,
att Kongl. Stals-Contoret, i händelse af berörde förslags bifallande,
hädanefter må varda berättigad t att, redan under
årets Lopp, från Riksgälds-Contoret utbekomma de medel,
som kunna erfordras för att bestrida de forslags-anslagen tillhörande
utgifts-summor, hvilka, enligt Kongl. Stats-Contorets
räkenskaper, öfverskjuta dessa anslags i Riks-stulen beräknade
belopp.
2:o Sala-Accis- medlen.
Den afgift, som under benämning ”Städernas Salu-accis” af Rikets
Ständer vid hvarje Riksdag bestämmes och för närvarande fördelas endast
emellan de städer, deruti rättigheten att, ulan afgift, införa och försälja
kött, bröd och dricka ännu icke är vorden landtmannen medgifven, tillhör
äfven de i 60 §. af Regeringsformen uppräknade bevillningar. Enligt
Rikets Ständers förut meddelade förklarande, minskas denna afgifts lill
11,000 R:dr nu föreslagne belopp, i den mon en dylik införsel-frihet ytterligare
varder inom någon stad medgifven, hvarigenom följagtligen en
motsvarande brist måste uppkomma i den häruti påräknade tillgång för
Stats-Verkels utgifter. Med afseende härå och då ifrågavarande afgift, i
likhet med allmänna bevillningen, uttaxeras inora hvarje stad af vissa näringar,
dock med inskränkning till det för staden fastställda belopp, samt
något hinder emot densammas levererande och redovisande, i sammanhang
med de öfriga bevillnings-medlen, icke synes förekomma, får Utskottet
hemställa,
alt de så kallade Salu-accis-medlen jemväl må, från och med
nästa år, jemte allmänna bevillningen, inlevereras till Riksgälds-Contoret,
äfvensom att, i följd deraf, den summa, sorn.
till Slals-behofvens fyllande för nästkommande och derpåföljande
år varder, vid denna Riksdag, å Riksgälds-Contoret
anvisad, må ökas med ett belopp, motsvarande den i RiksSlaten
af dessa medel beräknade inkomst.
3:o Pos t-medlen.
Då Rikets nu församlade Ständer, på enahanda sätt, som vid de 2:ne
sistförflutna Riksdagarnes statsregleringar iagttogs, för Statens allmänna utBih,
lill R, St, Pret, i8^o. dt Sami, i A/d, 2 Band, 20 Haft, 3
18
Stals-Ulskottels Utlåtande.j N\o 355.
gifter endast påräknat och anvisat en viss andel, eller 150,000 R:dr, af
Postverkets behållna inkomster samt medgifvit, att öfverskottet af dessa inkomster
får användas till kostnader för Postinrättningens ytterligare förbättring,
torde den för Stats-behofven i allmänhet sålunda förbehållna andel
af omförmälde, såsom bevillning i grundlagarna ansedda, medel likaledes
böra af Styrelsen öfver Postverket tili Riksgälds-Contoret omedelbart
aflemnas, helst sådant icke synes vara förenadt med den ringaste olägen
het
för Postförvaltningen eller på något Sätt menligt för utöfvandet af den
Kongl. Stats-Contoret tillhörande, men postmedlen icke omfattande controll
och tillsyn, i afseende på allmänna uppbördens behöriga ingående och redovisande.
Utskottet får alltså, i öfverensstämmelse med hvad Ulskollet redan
angående tuli- och accis-medlen tillstyrkt, föreslå,
att det bland Stals-Verkets behållna inkomster af Rikets
nu församlade Ständer beräknade årliga belopp utaf Postmedlen
må i samma ordning, sorn enahanda behållning al
dessa medel hitintills blifvit Kongl. Stats-Contoret godt
gjord,
från och med nästa år, till Riksgälds-Contoret af
Postverkets styrelse levereras, hvarefter samma belopp bör
Konsth Stats-Contoret af Riksgälds-Contoret tillhandahållas.
O
4:o CJiartce-Sigillatce-medlen.
Med denna Stats-inkomsts beredande, uppbärande, redovisande och
controllerande eger Kongl. Stats-Contoret en mera direct befattning, än med
någon af förut omförmälde enahanda inkomster, enär det för Chartae-Sigillatae-papperets
anskaffning, stämpling och tillhandahållande inrättade Contor
är ställdt under nämnde Embets-Yerk. Kongl. Stats-Contoret emoltager också,
dels omedelbarligen, dels genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, vederbörande
embets- och tjenslemäns reqvisitioner å det för deras tjensteutöfning
erforderliga Chartae-Sigillalae-papper, äfvensom afskrifler af alla löftes-skrifter
för sådant pappers emottagande till försäljning, samt vakar deröfver,
att erforderlig tillgång af berörde papper alltid förefinnes, och att
såväl det utlemnade Chartae-Sigillatae-papperet, sorn derföre influtne contanta
medel, hvilka skola till Kongl. Stats-Conlorets disposition insättas i
Landt-Ränterien eller i Rikets Ständers Bank, vederbörligen redovisas.
Då följagtligen flere serskilde förvaltnings-bestyr, äfvensom åtskillige bevaknings-
och indrifnings-åtgärder, i afseende på denna uppbörd, tillhöra
Kongl. Stats-Contoret, hvilkas öfverflyttande från ett, verkställande magten
underlydande Embets-Yerk möjligtvis kunde under nuvarande förhållan
-
Stats-Utskottets Utlåtande3 N',o 355.
i9
den blifva menligt för uppbördens skyndsamma indrifvande och ändamålsenliga
controllerande, helst som den så kallade Canzli-gebuhren inom Kongl.
Maj:ts Canzli numera i Chartae-Sigillatae-afgiften ingår, och således i sammanhang
dermed uppbäres och redovises, hvarförutan öfverflyttningen till
Riksgälds-Contoret af ifrågavarande åligganden ovilkorligen måste föranleda
en tillökning i detta Verks tjenstemanna-personal, så, och med afseende å
nu anförde förhållanden, finnér Utskottet betänkligt att för närvarande understödja
förslaget, angående Chartae-Sigillatse-medlens omedelbara ingående
till Riksgälds-Contoret, utan får deremot
afstyrka Rikets Ständers bifall lill samma förslag.
5:o Bränvins-brännitigs-afgiften.
I anseende tillbeskattnings- och uppbördssätt, har bränvinsbränningsbevillningen
ett bestämdt sammanhang med den för all annan rörelse utgående
så kallade allmänna bevillning. Till vinnande af enhet i uppbörd
och redovisning, synes det således både lämpligt och ändamålsenligt, att
förstnämnde bevilinings-afgifl hädanefter jemväl ingår Lill samma Verk,
som den allmänna bevillningen. Kongl. Stats-Contorets befattning med
uppbörden och controllerandet af denna afgift är också nästan alldeles
enahanda med de Riksgälds-Contoret tillhörande åligganden, i afseende på
de dit ingående bevillningsmedel. Något hinder eller någon olägenhet i
administrativt hänseende möter följagtligen icke emot äfven omförmälde
befattnings öfvertagande af Riksgälds-Contoret, derigenom någon synnerlig
tillökning i detta Verks göromål ej eller uppkommer. För tillstyrkandet
af bränvinsafgiftens ingående till Riksgälds-Contoret, anser Utskottet sig
dessutom hemta en ökad anledning af den omständigheten, att denna afgifts
belopp för hvarje år icke kan på förhand med någon säkeihet beräknas,
enär detsamma beror icke allenast på resultaten af de för afgiftens
utgörande af Rikets Ständer fastställda grunder, utan ock på den inskränkning
uti den stadgade bränvins-bränningstiden, som inträffande förhållanden
möjligtvis äfven framdeles kunna föranleda.
Af dessa orsaker har också ifrågavarande statsinkomst, under de förflutna
åren, utgått till högst olika belopp, hvarigenom åter betydliga brister
ett och annat år uppkommit uti de Statsverket till dess utgifter af Rikets
Ständer anvisade summors beräknade belopp, hvilka brister, enligt
Utskottets åsigt, böra, så vidt möjligt, för framtiden undvikas. På grund
af hvad Utskottet nu anfört, får Ulskotlet hemställa,
att den brånvins-brännings-bevillning, som Rikets Ständer
20
Stats-Utskoltcls Vilatande, N\o 355.
vid denna Riksdag sig åtaga, må, på enahanda sätt, som
allmänna bevillningen, ingå Lill Riksgälds-Contoret, hvars
bidrag lill statsbehofvens fyllande, från och med det år,
då förstberörde bevillnings-afgifl kommer att utgå, foljagtligen
bör ökas med det belopp, hvartill denna inkomst,
vid nu förestående stats-reglering, varder beräknad.
Under förutsättning af Rikets Ständers bifall till denna hemställan,
får Utskottet derjemte tillstyrka,
att Bevillnings-Utskotlet må få sig uppdraget att, till iagttagande
i den på Riks-Ståndens pröfning 1111 beroende nya
Författning rörande bränn vins-bränningens utöfning samt afgifterne
derför, föreslå de genom detta beslut föranledda
förändringar i föreskri (terne, angående Kongl. Stats-Conlorets
hitintills uppdragna åligganden, i afseende på ifrågavarande
a fe illers emottagande och controllerande m. rn.
• 11'
I sammanhang med Statsverkets extraordinarie inkomster, äro slutligen
i Riks-Staten upptagna de så kallade Restantierna. De llesLe af d«
under denna benämning ingående poster härflyta dock från de ordinarie
iukomst-Litlarne. I anseende till det samband, hvad redovisning och controll
beträffar, som restantierne följagtligen hafva med de Statsinkomster,
livilka, enligt Utskottets åsigt, fortfarande skola lill Kongl. Slats-Conloret
ingå, håller Utskottet före, att desamma jemväl hädanefter böra lill nämnde
Embetsverk aflemnas, med undantag allenast af de å tn 1 l-salu-accis- samt
bran vins-medlen uppkommande restantier, hvilka synas böra, tillika med
dessa medel, från och med nästa år, till Riksgälds-Contoret inlevereras;
skolande, derest denna åsigt af Rikets Ständer godkännes, Uls-koltel, före
Riks-Statens slutliga uppgörande, för Rikets Ständer uppgifva, ej mindre den
andel af den deri beräknade restantie-summan, som, i följd häraf, kan
komma att till Riksgälds-Contoret aflemnas, än ock det belopp af denna
inkomst-titel, som Utskottet anser fortfarande komma att till Statsverket ingå.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet nu yttrat och i anledning af
hvad här ofvan blifvit föreslaget, anser Utskottet följande, af förrbemälde
motionärer gjorda framställningar böra förfalla, nemligen: angående öfverflyltningen
till Riksgälds-Contoret af en del utaf Kongl. Räntekammarens nuvarande
tjenstemanna-personal; angående en förändrad organisation af Riksgälds-Conloret,
i och för emottagandet af all, för Statens räkning, inflytande
uppbörd; angående alla slats-utgifters bestridande, genom anvisningar
å detta Verk; angående Finance-Deparlementels anordningars påtecknande
Slals-Utskottels UtlåtandeN\o 355.
21
och conlrollerande af Fullmäglige i Riksgälds-Contoret; samt angående ruånadtiiga
colialioneringar af Siats- och Riksgälds-Conlorens Räkningar.
Vidkommande åter de af samma motionärer framställda förslag, så
vidt de åsyfta meddelandet af serskilda föreskrifter, angående nu befintliga
eller hädanefter uppkommande öfverskotts användande samt förenklandet
af det för närvarande, i afseende på Statsverkets inkomster, iagtlagna
räkenskaps- och redovisningssätt, lår Utskottet dels åberopa sina rörande
dessa ämnen redan meddelade Utlåtanden, dels hänvisa till Utskottets framdeles
afgifvande serskilda yttranden, i anledning af härmed gemenskap
egande och på Utskottets behandling ännu beroende fiågor.
Hvad för öfrigt beträffar de af Herr Brinck äskade uppgifter på alla,
sedan åf 1810, uppkomna öfverskott och besparingar å Statsverkets inkomster
och utgifter, så bar Utskottet, som icke kunnat inse dylika vidlyftiga
uppgifters behöflighet för afgörandet af frågan om samtliga hevillnings-medlens
ingående lill Riksgälds-Contoret, trott sig endast böra erinra, alt beloppen
af omförmäldte öfverskott och besparingar under den lid, hvarför räkenskaperne
hitintills kunnat afslulas och granskas, äro för Rikets Ständer
uppgifna i de af deras Revisorer och Stats-Utskott aflemnade Berättelser,
angående revisionerne af Statsverkets räkenskaper.
Slutligen har Utskottet ansell sig böra hemställa,
att Rikets Ständer må bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
ej allenast att alla, för verkställigheten af Utskottets
förslag, rörande lull-saluaccis- och posi-medlens samt brän'vinsbrännings-afgiftens
ingående lill Riksgälds-Contoiel erforderliga
förändringar i de af Kongl. Maj:t eller vederbörande
Embetsverk, angående uppbörden af dessa medel,
utfärdade Författningar mätte varda, lill framtida iagltagande,
föreskrifna och kungjorda, utan ock att Kongl. Maj:t,
uppå Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret derom görande underdåniga
framställningar, täcktes i Nåder meddela de ytterligare
stadganden och föreskrifter, som af Fullmäglige
dessutom kunna anses ändamålsenliga och nödvändiga för
ifrågavarande statsinkomsters behöriga redovisande och controllerande.
Stockholm den 26 October 1840.
2.2
Stats-Utskotlets Utlåtande, N\o 356.
Reservationer.
Af Herr Biskopen Doctor Hedren: ”Med undantag af de ordinarie
Statsinkomsterne och Chartae-Sigillalae-medlen, i afseende på hvilkas uppbörd
jag med Utskottet instämmer, reserverar jag mig i allt öfrigt mot
detta Utlåtande, såsom icke af behofvet påkalladt, och ländande, i stället
för till förenkling, till mångfaldig inveckling och kostnad i det allmänna
uppbörds- och redogorelse-verkel, stundom äfven måhända till förlägenhet
och våda för Statsverkets ordentliga förvaltning; hvarförutan, efter mitt förmenande,
Regeringsformens 64 § hade fordrat alt i laga ordning till sin
ordalydelse förändras, innan detta beslut kunnat påtänkas.”
Af Herr Prosten Åstrand: ”De skäl, som vid föregående Riksdagar
blifvit mot förslaget om Tull-, Post- och Bränvinsbevillnings-tnedlens öfverlemnande
till Riksgälds-Contoret framställda, synas mig tillräckliga för
ett afslag å detsamma.”
I dessa reservationer instämde Herr Prosten Stenhammar.
Emot den af Utskottet föreslagne öfverflyttningen till Riksgälds-Contoret
af bevillnings-medel, reserverade sig jemväl Herr Friherre Lejonhufvud
och Herr Hammarhjelm.
N:o 356.
Anis. till Exp. Utsk. den 37 Oct., kl. 3 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om restitution till staden
Hudiksvall af erla g d rotefrihets-afgift.
(R:gs Afd.)
Genom protocolls-utdrag af den 9 nästlidne September, har Vällofl.
Borgare-Ståndet, under lillkännagifvande, att Ståndet bifallit Stats-Ulskottets,
i Utlåtandet N:o 3oo, gjorda hemställan, angående ålskillige städers
berättigande att återbekomma af dem erlagd rotefrihets-bevillning, anmodat
Utskottet, att ”snarligen” afgifva dess yttrande öfver en utaf Herr P.
O. Norin, i början af sistlidne Mars månad, väckt och till Utskottet remitterad
motion om rättighet för staden Hudiksvall att erhålla restitution
af enahanda afgift.
Stats-Utskoltets TJti
23
Efter att hafva genomgått och granskat åtskilliga, för utredandet af
härvid förekommande förhållanden, Utskottet tillställda handlingar, får Utskottet
nu afgifva sitt yttrande, angående ifrågavarande motion; dervid Utskottet
dock först ansett sig till förklarande af orsaken, hvarföre icke detta
yttrande blifvit meddeladt, i sammanhang med de för flere andra städer
föreslagna dylika restitutioner, böra upplysa, dels att, enligt det protocollsutdrag,
hvarigenom omförmälde motion blifvit till Utskottet öfverleinnad,
densamma handlade om upphörandet af extra roleringen å slädernes jord,
hvilken fråga Utskottet ansåg böra, likasom andra roterings-skyldigheten
rörande motioner, gemensamt med Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
behandlas, dels ock att ofvannämnde stad icke fanns upplagen å den
Utskottet tillställda och i Utlåtandet N:o 3oo intagne officiella uppgift å
de städer, af hvilka rotefrihels-bevillning blifvit erlagd.
Enligt hvad uti förrberöi de motion är vordet anfördt och genom dervid
fogade handlingar styrkt, har Hudiksvalls stad, som från längre tid
tillbaka hållit io ordinarie Båtsmän, dessutom, vid 1811 års extra rolerings-förrättning,
blifvit för den staden donerade jord ålagd prestera 3:ne
extra Båtsmän. Sedan denna extra roleringsskyldighel under åren 1812
och 1813 blifvit in natura utgjord, åtog sig staden, genom ett med Kongl.
Maj:t och Kronan härom afslutadt conlract, att, emot befrielse från denna
skyldighet, årligen i närmaste Ixronomagazin leverera i5 tunnor spanmål,
eller ock erlägga lösen derför, enligt gällande markegångspris. Till följd
häraf, erlades också af staden, under åren 1814—1817, ett sammanräknadt
belopp af 5oy R:dr 24 sk. Från denna afgifts utgörande blef staden
likväl, uppå dess dåvarande Riksdagsfullmägtigs derom i underdånighet
gjorda anhållan, befriad genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af den 17
Juni 1818. Härefter har deremot rotefrihets-bevillning blifvit staden för
dess jord påförd med 12 R:dr för hvarje mantal, eller med tillsammans
g7 R:dr 7 sk. 6 r:st. årligen; och har berörde under 17 år, eller från och
med 1818 lill och med i834, erlagda bevillning uppgått till en summa af
i,651 R:dr 3i sk. 6 r:st. Enär nu den tryckande roteringsbörda, Hudiksvall,
utom dess ordinarie båtsmanshåll, sålunda måst vidkännas, varit olaglig,
enligt begge statsmagternes under liden meddelade förklaringar, har
motionären hemställt, att staden, genom Rikets Ständers medverkan och
bifall, måtte till fullo återbekomma de, på ofvanberörde sätt, till Statsverket
origtigt influtna medel eller åtminstone erhålla restitution af det såsom
bevillning inbetaldta belopp.
24
Stats-Ulskotlels Ullålande, N.-o 356.
"Vid öfvervägande af hvad sålanda blifvit an förd t och upplyst samt
hvad handlingarne föröfrigt innehålla, har ölskottet, beträffande först ilen
före år 1818, emot befrielse från extra roterings-skyldighetens utgörande in
natura, erlagde afgift, funnit, att, enär denna afgift grundade sig på ett
emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt staden ingånget conlract, hvilket
under tiden varit ömsesidigt förbindande, någon återbäring af de medel,
hvilka härigenom Statsverket tillgodokommil, destomindre borde numera
kunna skäligen yrkas, sorn stadens rättighet härtill, vid conlractets upphäfvande,
icke ens blifvit ifrågasatt. Utskottet anser sig således
böra afstyrka bifall lill Herr Norins motion, så vidt den
alser restitution af dessa medel.
Vidkommande åter den staden Hudiksvall sedermera påförda rotefriliets-bevillning,
hvilken med del af motionären uppgifna belopp verkligen
blifvit utgjord och i Krono-räkenskaperne redovisad, fastän, enligt hvad nu
är vordet upplyst, denna stad genom förbiseende af den tjensteman, som
meddelat ofvanåberopade uppgift, icke kommit att derå upptagas; så förekommer,
i afseende på berörde bevillnings restituerande, enahanda förhållande,
som i Utlåtandet JNf:o 3oo blifvit an förd t, i fråga 0111 samma bevil 1-  nings-afgifts återbärande till de deruti uppräknade städer. Under åberopande
af Rikels Ständers genom bifallandet af detta Utlåtande meddelade
beslut, och då styrkt blifvit, att de hemman, för hvilka nu ifrågavarande
1 otefrihets-afgift utgått, äro till Hudiksvalls stad donerade och utgöra dess
egentliga stadsjord, får Utskottet alltså tillstyrka,
alt jemväl nyssnämnde stad må förklaras berättigad att från
Riksgälds-Conloret återbekomma den för åren 1818 —1834,
med tillsammans 1,651 R:dr 3i sk. 6 r:sl, erlagda rolefrihels-bev
il [ning, dock under enahanda vilkor och förbehåll,
som, i afseende på den släderne Gelle, Malmö, Lantiskrona,
Ystad, Lund, Söderhamn, .Eskilstuna och Skanör, vid
innevarande Riksdag, tillerkända restitution af berörde bevilinings-afgift,
blifvit utaf Rikets Ständer stadgade och
föreskri fna.
Stockholm den 26 October i84o.
N:o
Slats-Utskottcls Utiätande, N:0 357.
N:o 357.
Ani;, till Exp. Utsi», d. 27 Oct., Lil. 2 e m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utshottets Betänkande
N:o Sid, angående sökt befrielse från ersättandet
af förskott lill utgifter i följd af chöler a-farsoten.
(Rgs Afd.)
Detta Betänkande, som Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Idögvördige
Preste-Ståndet bifallit, har deremot blifvit till Utskottet återremitteradt
af Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning
af de inom dessa tvänne Riks-Slånd framställda anmärkningar vid
Utskottets afstyrkande af Rikets Ständers bifall till den utaf åtskilliga städer
och pastorat inom Götheborgs och Bohus Län sökta befrielse från yrkad
återbetalningsskyldighet för dem, vid cholera-farsotens utbrytande,
meddelade och lill uppköp af likkistor begagnade förskott, uppgående till
ett sammanräknadt belopp af 1,423 R:dr 8 sk. 5 r:st. Till stöd för den,
uti berörde anmärkningar, yl trade åsigt, angående beviljandet af ifrågavarande
eftergift äro hufvudsakligen åberopade de skäl och förhållanden, som
af sökanderne blifvit anförda och i det återremitterade betänkandet af Utskottet
uppgifna, nemligen att vederbörande församlingar icke begärt eiler
reqvirerat omförmälde förskott, hvilka blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
lill dem öfversända, för att lindra nöden under farsotens härjning,
hvarföre desse medel också såsom gåfva emoltagits och ansetts, samt ej elles
skulle kunna i juridisk väg nu ulkräfvas, enär några förbindelser, i afseende
på desammas återbetalning, icke församlingarne affordrades. För öfrigt
hafva flera ledamöter af sistnämnde arne Riks-Slånd dels vitsordat den medellösa
och ömande belägenhet, deruli dessa församlingars invånare, bland
hvilka cholera-farsoten, på eli lika oväntadt och hastigt, som härjande sätt
utbredde sig, för närvarande i allmänhet sig befinna, dels fästat uppmärksamheten
på obilligheten deraf, att personer, som under senare åren i församlingarne
inflyttat, skulle deltaga i ersättandet af medel, hvilka före deras
inflyttande blifvit utbetalda och använda.
Då de Utskottet tillhandakomna anmärkningar egentligen icke innehålla
andra skäl för eftergiften af ifrågavarande förskott, än dem Utskottet,
före afgifvandet af deras förra Betänkande, angående detta ämne tagit i
behörigt öfvervägande; så och enär samma Betänkande blifvit af aine RiksBih,
lill R, St, Prot, tSjo, 4 Sami, i Afd, 2 Band, 21) IPdft, 4
26
Slais-Liskottets Memorialj N\o 358.
Slant! godkändt, anser sig Utskottet, i öfverensstämmelse med den, vid sådant
förhållande, i allmänhet af Utskottet iagtlagna grundsats
böra vidblifva sitt förut afgifna och på stadgandet i 43 §
af Kongl. Kungörelsen den 21 November i83i grundade
yttrande.
Slockholm den 26 Oclober 1840.
N:<> 358.
Anlt till Exp. Utsk den 27 Oct., kl 2 e. m.
Memorial, i anledning af Vlillojl. Borgare-Ståndets älerrerniss
af Uishotlels Betänkande, IS to 319.
(Rgs Afd.)
Sedan, i anledning af Herr Helledays, uti serskild väckt motion, gjorda
hemställan, att Låne-Contoren i Götheborg och Malmö måtte erhålla
hvar sitt exemplar af Riks-Slåndens Prolocoll, jemte dertill hörande Bihang
för de sistförflulna Riksdagarne, Stats-Utskottel, uti ofvanberörde Betänkande,
tillstyrkt Rikets Ständer, att, med bifall till den härom gjorda, hemställan,
medgifva all ett exemplar af samtlige Riks-Slåndens Protocoll for
1828, 182g och i83o samt 1834 oc^ 1835 årens Riksdagar må från Riksgälds-Contoret,
efter behörig requisilion, utlemnas för hvartdera Låne-Contorels
räkning, så har detta Betänkande blifvit till Utskottet af Vällofl.
Borgare-Ståndet återremitteradt, på grund af den anmärkning, att Utskottets
nu anförda tillstyrkan icke omfattade de af motionären för Låne-Conloren
äskade Biban".
O
Ehuru de öfrige 3:ne Riks-Slånden , under den a3 nästlidne September,
bifallit hvad Utskottet uti ifrågavarande Betänkande föreslagit och tillstyrkt,
har Utskottet lik viii, i följd af nu anförda anmärkning, trott sig
icke böra underlåta att lill det nödigt ansedda förtydligandet af Rikets
Ständers härom sålunda fattade beslut, hemställa,
att de i föresatsen af Utskottets framställning begagnade,
och enligt Utskottets mening, i uttrycket samtlige RiksSlåndens
Protocoll följagtligen innefattade orden ' jemte dertill
hörande Bihang” må, uti den, rörande detta ämne, tilt
Fullmäglige i Riksgälds-Gontoret afgående expedition, jemväl
i slutmeningen upprepas.
Slockholm den 26 Oclober i84o.
Sl/Us-Ulskottels Memorial, N.o 359, 360,
27
IN:o 359.
Ani;, till Exp. Lisl;, deu XI Oct., bl. 2 c. m.
Memorial, i anledning af äterremiss af Utskottets Betänkande
N:o 272.
(R:gS Afd )
Högloft. Ridderskapet och Adeln har till Stals-Utskottet återremitterat
Utskottets Betänkande N:o 272, i fråga 0111 en Magazins-byggnads uppförande
vid Mörbylånga köping på Öland. Detta Betänkande är likväl bifallet
af de öfriga Riks-Stånden, nemligen af Högvördige Preste-Ståndet den
29 nasti. Augusti samt af Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda BondeStåndel
den 22 i samma månad; vid hvilket förhållande Utskottet anser
sig, i följd af 75 § Riksdagsordningen, icke kunna taga någon vidare befattning
med omförmälde således af Rikets Ständer redan afgjurda fråga.
Stockholm den 26 October i83o.
Ant;, tili Exp. List;, d. 27 Oct., lil. 2 e m.
Memorial, i anledning af erhållen äterremiss af Utskottets Utlåtande
V.o 35.
(R:gS Afd )
Till Siats-Utskottet har Hedervärda Bonde-Ståndet återremitterat
Utskottets under N:o 35 afgifna Utlåtande, i anledning af väckt fråga om
de vid Kronoparken Mösseberg belägna hemmans befrielse (rån skatt för
dem anslagna andelar af nämnde Kronopark; men som detta Utlåtande
blifvit bifallet af Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Aällofl. BorgareStåndet
den 22 sistlidne April och af Högvördige Preste-Ståndet den ir
i samma månad, så kan Utskuret icke, till följd af berörde äterremiss,
ingå i ytterligare pröfning af ifrågavarande, enligt 'jo § i Riksdagsordningen,
u af Rikets nu församlade Ständer afgjorda mål.
Stockholm den 26 October 1840
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 184-0.
•Slals-UlskoLlets Memorial, N.o 261.
i
N:o 361.
Ank. till Exp. Utsk. den ro November, kl. '*] e. m.
Memorial, med förslag till samman jemkning eller votering, i följd
af skiljagtiga beslut, i anledning af Utlåtandet N:o 9.65.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottet ufi Utlåtande N:o 2G0 tillstyrka att ett årligt anslag
af 1,000 R:dr måtte intill nasta Riksdag beviljas, att till den i Stockholm,
inrättade Pharmaceutiska Läro-anstait utgå, emot vilkor, att Apothekare^-  Societeten årligen dertill bidrager med ett belopp af minst 2,000 Rtdr >
samt med de förbehåll i öfrigt, som Utlåtandet utvisar, har detta Utlåtande
blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, men afslaget
af Bonde-Ståndet, hvaremot Preste-Ståndet beslutat den ändring, att
anslaget bestämdes till i,5oo R:dr årligen , emot vilkor, att ApothekareSocieteten
bekostar hvad, som derutöfver erfordras för Läro-anstaltens ändamålsenliga
bedrifvande.
I anledning af denna skiljaglighet, har Utskottet skolat inbjuda PresteStåndet
att med Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet förena sig
om godkännande af Utskottets förslag; men, om denna mbjudning, icke antages,
och votering uti Förstärkt Stats-Ulskott således bor ega runi, föreslår
Utskottet följande proposition;
Den, sorn bifaller Stats-Utskottets, uti Utlåtandet JNT:o 2^5, gjorde hemställan,
alt till den i Stockholm bildade Pharmaceutiska Läro-anstalt beviljas
ett anslag till nästa Riksdag af \ ,000 R:dr årligen, enrot.vilkor, att
Apothekare-Soci<-telen årligen dertill bidrager med ett belopp af minst 2,000
R:dr B:co ; att Laro-anstalten ställes under Kongl. Sundhets-Collegii inseende;
samt att, om Apothekare-Soeieleten icke kan, eller vill dessa vilkor
uppfylla, Stats-anslaget då genast kommer att tili Riksgälds-Contoiret indragas,
voterar
Ja;
Den, det ej vill,
Nej;
Bih. till R. St. Prol. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3o'.de Haft.
2
Stats-Utskottets Memorial, N.o 362.
Vinner nej, beviljas för ifrågavarande Institut ett årligt anslag* intill
nästa Riksdag, af i,5oo R:dr, emot vilkor, att Apolhekare-Societeten bekostar
hvad, som derutöfver erfordras för Läro-anstaltens ändamålsenliga bedrifvande,
samt att Läro-anstalten ställes under Kongl. Sundhets-Coilegii inseende,
och att, om Apothekare-Societeten icke kan eller vill dessa vilkor
uppfylla, Stats-anslaget då genast kommer att till Riksgälds - Contoiret
indragas.
Stockholm den io November iS/jo*
Nio 362.
Ank. till E.vp. Utsk. den n November, kl. a e. m.
Memorial, i anledning af erhållen åter remiss å Stats-Utskottets
Utlåtande, JS:o 288.
CL A.)
Från Ridderskapet och Adeln tiar Stats-Utskottets,. under N:o 288 afgiliie,
Utlåtande, i anledning af väckte motioner om upphörande af dagsverksskyldigheter
till Kungsgårdar och Boställen, blifvit till Utskottet återremitteradt;
men då, enligt ankomne Protocolls-utdrag, berörde Utlåtande
är vordet bifallet af Preste- och Borgare-Stånden den g , samt af BondeSkåndet
den 5 sistlidne September, hvadan, jemlikt §. Riksdags-Chdniugen,
denna fråga är, genom 3:ne Riks-Stånds beslut, afgjord,
har Utskottet funnit någon åtgärd å dess sida* i anledning af den
erhållne återremissen, icke vara alt vidtaga.
Stockholm den 10 November 1840.
St ats-Ut skottets Utlåtande j N.o 363■
3
N:o 363.
Ank. till Exp. Utsk. d. 11 November, kl. i e.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning om
afskrifning eller ersättning för åtskillige, dels på öfverskotten
af Stats-Verkets inkomsterj anordnade, dels ifrån Kongl.
Stats Contoiret, af under händer hafvande medelj bestridde
utgifter.
CL A.)
Sedan Stats-Utskotlet förut förmält sig vilja afgifva serskildt utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts, uti Dess Nådiga Proposition ora Stats-Verkels
tillstånd oell behof, gjorda framställning om afskrifning, dels af åtskillige
på inkomsl-titlärnes öfverskott, under loppet af åren 1833 till och med
1837, anordnade ufgilier, uppgående, enligt vid Propositionen fogad speciticaliou,
till aopyzj fhdr 3 sk. 4 rs,-> dels af sådane, på jemväl bilagd förteekni-
g uppförde utbetalningar, sorn Kongl. Stals-Conloiret af under händer
hafvande medel måst bestrida, lill ett belopp af 46,887 R:dr 43 sk. 1
rst.; så får Utskottet detta yttrande härmedelst afgifva.
På. öfverskotten å Stats-Verkets inkomster anordnade medel.
För år 1833 och föregående år:
tro Öfver-rotering i Skåne
Rotejemknings-ersättning ....
Rolejem knings-kost.lader ....
För år 1804. Rotejeinknings-koi tnader
„ r835. d:o
„ 3 836. d:o
„ 1837. dro
Hvad angår öfver-roterings-ersätlningen i Skåne, hvilken, till
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse!' af den 22 Juni 1818 och 1
vemher 1823, samt Kongl. Majrts derpå grundade Nådiga föreskrifter
till lindring i öfver-roterade hemmans besvär; så har, före senaste
5,4m: 41. 4.
5.
392: 3 i. p.
.5,Sop:
61 3:
1,861:
2,246:
2,p2 5:
27. 1.
1- 8‘
35. 3.
41. 8.
3o. 1 o.
af
7 No,
utgår
Stats
-
4
Stats-TJtskoUcls Ut leil andej N.-o 363.
regleringen, något serskildt anslag för dylika utgifter icke varit anvisadt,
hvadan ock Rikets Ständer vid sista Riksdagen bifallit Stats-Ulskottets, uti
Betänkandet ]\T:o 347, gjorda tillstyrkan, att så beskaffade utgifter för åren
1827—1831 skulle få afskrifvas. Och hvad vidkommer roteringsjemkningskoslnaderne;
så inträffar äfven i afseende å dem enahanda förhållande, eller
att serskilde medel dertill icke varit anvisade, och att, i följd deraf, jemväl
sådane utgifters afskrifning, enligt nyssnämnde Betänkande, vid sistlidne
Riksdag medgafs. På grund af allt detta finner Utskottet sig således
böra tillstyrka,
att här förut omförmälde utgifter må, i liqvid öfver öfverskotten
å Stats-Verkets inkomster, få afskrifvas.
2:0 Ersättning för under loppet af år 18ig tili Uddevalla Curhus förskjutne
1,468 R:dr 8 sk.
Då frågan härom utgjort föremål för Rikets Ständers år 1837 församlade
Revisorers behandling, och Utskottet, i anledning deraf, redan uti 77
§. af Utlåtandet N:o 76 sig deröfver yttrat, och tillstyrkt Rikets Ständer
att låta bero vid medlens afskrifning, som ansågs redan vara verkställd,
samt detta är vordet af Rikets Ständer bifallet; så finnér Utskottet
annan åtgärd icke erforderlig, än att detta Rikets Ständers beslut
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäles.
3:o Omkostnader vid II. K. H. Kronprinsessans nedkomst åren i83o
och 1831 —„ 4,048 R:dr 44 s^- 10 rst
Då
Rikets Ständer vid senaste Riksdagen, med bifall till Slats-Utskoltets
här förut om förmälda Betänkande N:o 347, tillåtit lika beskaffade utgifters
afskrifning, hemställer Utskottet,
att jemväl nu ifrågavarande belopp matte få afskrifvas.
4:o Gratification till Lagmannen Cassel för utarbetande af förslag till
Sjölag, enligt Kongl. Brefvet den 20 Januari 1837, —„ 2,000 R:dr.
Då denna utgift varit af behof påkallad och någre serskilde medel
dertill icke anvisade, hemställer Utskottet,
att afskrifning af berörde belopp malte medgifvas af under händer
hafvande medel bestridde utbetalningar.
5:o Uti Rättegången emellan Kronan samt f. d. Dykeri- och BergningsCompagniet,
enligt Kongl. Brefvet den 16 December i836 —„ 26,662 R.dr
34 sk. 3 rst.
Dessa medel utgöra en, medelst Kongl. Svea Hof-Rätts Dom , Dykerioch
nom,
Siats-Utskottets Utlålanilej N.o 363.
5
nom, att, i följd af uppgjorda nya Handels-lraclater, åtskilige nationers fartyg
blifvit fri kallade frän den, enligt de för Dykeii- osli Bergnings-Compagniet
utfärdade privilegier, dem förut åliggande skyldighet att, vid inträffad
sjöskada å Svenska kusterne, begagna Dykeri- och Bergnings-Compaghiels
biträde; och sorn, efter hvad Utskottet inhemtat, berörde Dom
blifvit af Kongl. Maj:t uti Högsta Domstolen i Nåder fastställd den 28 Juni
1838, samt Statens ersättningsskyldighet således slutligen bestämd, hemställer
Utskottet,
att berörde 26,662 R:dr 3/j sk. 3 rst. må uti näst uppgörande liqvid
öfver öfverskotlen å Stals-Verkets inkomster få afskrifvas.
6:0 Till Doms fullgörande i rättegången emellan Kronan och Öfverste
Claessons Fru, angående husröte-ersättning, enligt Kongl. Brefvet den 2 Juni
1837, —» '4’7°7 sk, 7 rst.
Då äfven denna Stats-Verkets ersättningsskyldighet är af Kongl. Maj:t
uti Dess Högsta Domstol fastställd, medelst Nådig Dom af den 27 Juli 1838,
tillstyrker Utskottet likaledes,
att berörde 14,707 R:dr 28 sk. 7 rst. må, på enahanda sätt, som
de uti föregående punkter omnämnda medel, afskrifvas.
7:0 Ersättning till Arrendatorn Sven Svensson för en genom missväxt
liden förlust, jemlikt Kongl. Brefvet den 11 December i838, —„ 2i3 R:dr
42 sk.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Krono-Länsmannen P. Otterström,
genom Kållands Härads-Rätls Utslag den 29 sistlidne Maj, blifvit ålagd att
berörde medel ersätta; men huruvida Utslaget vunnit laga kraft, eller Ot
terström
deröfver anfört besvär, har Utskottet icke varit i tillfälle att få
upplyst. Emedlertid anser Utskottet sig i detta sakens skick
icke kunna medlens afskrifning tillstyrka.
8:0 I och för fullföljd af rättegången med Tracteur Björkman _, såsom
Arrendator af bro-afgiften vid de emellan Stockholm och Drottningholm
belägne broar, enligt Kongl. Brefvet den 22 December i836, —■„ 143 R:dr
18 sk. 8 rst.
Efter den upplysning, som blifvit Utskottet meddelad, äro, genom
Kongl. Maj:ts den 27 sistlidne April gifne Nådiga Dom, Under-Rätternes
och Hof-Rätternes beslut ändrade och ogillade, samt Björkman endast tilllagd
58 R:dr 16 sk. afkortning i 1836 års arrende för Trallebergs bro. Då
berörde afkortning kommer att i författningsenlig ordning af Björkman tillgodonjulas;
hvaremot de här förut omförmäldé i43 R:dr 18 sk. 8 rst. få
af Stals-Verkel ålerlyftas, hemställer Utskottet,
6
Sials-Utskoltets Utlåtande, lY.o 563.
att frågan om afskrifning af sistnämnde belopp må förfalla.
9:0 Till understöd för de brandskadnde i Wexiö, enligt Kongl. Brefvet
den 2 Mars 1838 — 2,000 R:dr, och gåfva eller förskott utan säkerhet till
de Brandskadade i Söderhamn, enligt Kongl. Brefvet den 5 December 1835,
— i,5oo R:dr.
Då dessa understöd skäligen varit påkallade af den nödställda belägenhet,
hvaruti nämnde städers fattige invånare genom de ifrågavarande olyckshändelserne
försattes, tvekar icke Utskottet att tillstyrka,
att berörde belopp, tillsammans 3,5oo R:dr, måtte, pä lika sätt,,
som vid 5:te och 6:te punkterne är föreslaget, få afskrifvas.
10:0 En ådömd ersättning till Brukspatron af Uhrs enka, enligt Kongl.
Brefvet den 28 Sept. 1839 —„ 1,660 R:dr i5 sk. 7 rst.
Sora handlingarne i detta mål blifvit af Kongl. Maj:t öfverlemnade till
Justitiee-Canzlers-Embetet, hvilket derefter den 2 nästlidne Juni uppdragit
åt Advocat-Fiscals-Embelet i Svea Hof-Rätt att, lill vinnande af ersättning
för nyssomförmälda 1,660 R:dr j5 sk. 7 rst., låta action emot vederbörande
tjenstemän anställa, samt således medlens afskrifning, innan berörde action
blifvit slutligen afgjord, icke lämpligen bör ega rum, hemställer Utskottet,
att densamma för närvarande ej må bifallas,
Stockholm den 10 November i84o.
TRYCKT HOS J. A. WALLDSIf,
18 40.
Stats-Utskollets Uttalande, N.o 364-
I
Nso 364.
Ank. till Exp. Utsk. den ii November, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 3og, an*
gående afskrifning af fordringar för undsättnings-spanmål.
Cl. A.)
Det af Stats-Utskottet, under nyssnämnde Numer, afgifne Ullålande, i anledning
af dels Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående afskrifning af lordringar
för undsältnings-spanmål i Norr-och Westerbottens Län, dels ock enskilde
motioner om dylik afskrifning, uti såväl berörde som andre Län, har af
Borgare-Ståndet blifvit bifallet; men deremot af de öfrige 3:ne Riks-Stånden
återremilleradt, med hufvudsakligen följande anmärkningar: hos Ridderskapet
och Adeln: att Utskottets förslag, det afskrifning skulle blifva beroende af
Sockenstämmas yttrande, vore alldeles olämpligt, enär de å Sockenstämman
lillstädesvarande personerne kunde på ett eller annat sätt vara intresserade
derutaf, att fordringarne blefvo eflergifne, hvadan, med dylik behandling af
frågan, alltsammans troligen blefve till afskrifning anmäldt, hvarförutan en
talare anmärkt, att, då Kongl. Maj:t med afskrifningen förenat fiågan om bildande
af grundfonder för Socken- och District-magazin inom Länen, denna
utväg vore vida enklare och tjenligare att skaffa Kronan sitt tillbaka, till
District-magazins bildande, enär det då kunde till socknarne sjelfve öfYerlemnas
att, på lämpligaste sätt, besörja indrifningen af den obetalda undsättnings-spanmålen;
uti Preste-Ståndet: att de af Utskottet föreslagna grunder
för afskrifningen, vore af den beskaffenhet, att Stats-Verket troligen icke
ålerbekommer det ringaste, enär, då icke ens fast egendom skulle få i mät
tagas, och de flesta gäldenärerne icke ega andra tillgångar, än som vid indrifningen
borde undantagas, förslaget i sjelfva verket kunde anses innebära
afskrifning af hela fordringsbeloppet, så alt undersökningen endast utgjorde
en tom formalitet; att, i stället för yttrande af Sockenstämma, sorn.
dertill icke kunde anses fullt ojäfvig, serdeles i de fall, då socknarne ingått
gemensam ansvarighet, borde undersökning och yttrande om vederbö
Bih.
till R. St. Prot. ié‘4@- 4 Sami. i Äfd. 2 Band. 3i;sta Haft. 1
2
Stats-Utskottcts Utlåtande, N-o 36/j..
randes betalningsförmåga uppdragas åt en serskild, inom hvarje socken utsedd,
Comité; att en sådan allmän afskrifning, som blefve en följd af Utskottets
förslag, ingalunda vore lämplig, enär lättja och sorglöshet derigenom
uppmuntrades, i stället alt allmogen borde vänjas att, genom arbetsamhet
och omtanka, under lyckligare förhållanden, godtgöra det understöd,
de i bebofvets stund erhållit, hvarföre oek indrifningen af rle utestående
fordringarne, i stället alt, på sätt Utskottet tillstyrkt, i möjligaste
måtto fortskynda*, borde småningom verkställas, på det tillfälle
till afbetalningar måtte beredas; samt att, i de fall, då hufvudgäldenärerne
sakna tillgångar, Staten icke skäligen borde begagna sig af rättigheten
att af borgesmännen betalningen utkräfva; och uti Bomle-Ståndet: att,
då Utskottet tillstyrkt, att, vid undsäLtnings-ford ringars indrifning, gä leie—
närernes fasta egendom, behöflige bohags-ling, klädespersedlar erfoi der lige
kreatur och åkerbruks-redskap, samt nödigt utsäde borde undantagas, dessa
undantag vore så vidsträckta, att några andra tillgångar ej gerna hos allmogen
förefinnas, hvaraf följden blefve, att mångå, sora vore i den ställning,,
att de skäligen kunde och borde undsättnings-skulderne godtgöra, blefve
derifrån fritagne, hvilket ingalunda vore billigt, enär betydliga förluster
för Stats-Verket derigenom uppkomme och drabbade samtlige skattskyldige,
hvadan afskrifningen borde inskränkas till sådane gäldenärer, hvilka befinnas
verkligen oförmögne att sina ifrågavarande skulder godtgöra.
Vidkommande först de framställda anmärkningarne emot hvad Utskottet
föreslagit, i afseende å undersökning uti Sockenstämmor, så har visserligen
Utskottet icke förbisett de svårigheter, som möta, då yttrande om socknemännens
betalningsförmåga på sådant sätt skall meddelas; men, å andra
sidan, har äfven i belragtande kommit, att, då de balancerade fordringarne
utestå hos en mängd personer, af hvilka de fleste tvifvelsutan lära s^kna
förmåga att dem gälda, skulle det för den med göromål ändock serdeles
betungade Kronobe!jVningen medföra mycket besvär, om densamma äfven
bos alla de gäldenärer, som veterligen voro utfattige, nödgades, för erhållande
af laga afskrifnings-verification, anställa utmätningsförsök. Det är
således, för undvikande af dylike, till intet gagnande, formaliteter, sora
Utskottet tillstyrkt, att, för alla de personer, i afseende å hvilka uti Sockenstämma
enhälligt meddelas det intyg, alt de äio alldeles utfattige, afskrift
ning, utan serskild undersökning, må få ega rum; och då Sockenstöm mörnes
yttranden komma att till dylika personer inskränkas, tror Utskottet, att
några missbruk dervid icke ger na torde böra befaras,, och finner ej skäl att
sitt förslag i denna ded frånträda.
Slals-Utskotlcts Utlåtandej N.o 364-
3
Hvad angår tillstyrkan, alt, i öfverensstämmelse med föreskrifterne uti
Kongl. Brefvet den i3 December 1834» åtskilige tillgångar måtte, vid undsätlningsfordringars
indrifning, från utmätning undantagas, så anser Utskottet,
alt, då berörde föreskrifter tillkommit i följd af Rikets Ständers vid
senaste Riksdagen fattade beslut, saint desamma vid hittills förekomne afskrifningsfrågors
behandling blifvit tillämpade, det hvarken vore med billighet
eller rättvisa instämmande, om de gäldenärer, hvilkas skulder hädanefter
till indrifning förekomma, icke skulle få tillgodonjuta enahanda lättnad.
Deremot har Utskottet, i anledning af hvad hos Riks-Stånden blifvit
anfördt, tagit i närmare öfvervägande, att, om man , vid undsältnings-fordringars
indrifning, vill bereda gäldenärerne den förmon, som stadgandena
uti nyss åberopade Kongl. Bref åsyfta, eller att de icke må beröfvas de
för dem nödvändigaste effecler, skulle, i alla de fall, då borgen blifvit ställd,
berörde förmon icke komma gäldenärerne till godo, i händelse skulderne
af borgesmännen utfordrades, enär desse då säkerligen komme att, utan någon
skonsamhet, hos hufvudgäldenärerne indrifva, hvad de för dem måst
utgifva, hvarigenom de, som ställt borgen, komme i vida sämre belägenhet
än de öfrige. Vid betragtande deraf, bar Utskottet, på det alla undsältningstagaie
mätte komma i åtnjutande af enahanda lättnad, samt för öfrigt
de socknar, som för den till deras fattiga invånare lemnade spanmål ingått
gemensam ansvarighet, icke måtte, genom utlu äfvandet af denna ansvarighet,
utarmas, ansett sig böra tillstyrka, det Rikets Ständer ville eftergifva allt
betalningsanspråk bos borgesman för den lill allmogen utlemnade undsältmngs-spanmål.
Beträffande det i ett Stånd framställde yrkandet, att med indrifningen
af nu ifrågavarande fordringar borde så tillgå , att gäldenärerne lemnades
tillfälle att dem småningom, under en längre tidrymd, återbetala; så enär
största delen af de personer, hvilka under redan förflutna flere år icke
kunnat sina skulder godtgöra, sannolikt äro dertill oförmögne, hvadan beloppens
fortsatta balancerande troligen skulle vara fullkomligen ändamålslöst,
och de personer åter, sorn ega tillgång, redan njutit allt det anstånd
och den lättnad, som skäligen kan ifrågasättas, anser Utskottet längre tidsutdrägt,
för slutlig utredning af nu ifrågavarande fordringsposter, än som
för indrifnings- och afskrifnings-åtgärderne oundgängligen erfordras, icke
böra medgifvas.
I följd af hvad sålunda i det föregående är vordet yltradt , bär Utskottet
i så måtto skolat förändra sin förra hemställan, att Utskottet tillstyrker
Rikets Ständer
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 3&4-
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla , det Kongl. Majit
täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande i de Län , der Statsverket
eger utestående fordringar för undsättnings-spanmål , att
låta uti lagligen utlyste Sockenstämmor, i närvaro af så väl Kronofogde,
eller det ombud, Kongl. Majlis Befallningshafvande i hans
ställe förordnar, som ock Länsman, anställa undersökning, till utrönande
deraf, hvilka gäldenärer äro utfattige och sakna ali tillgång till
sina skulders godtgörande, hvarefter för alla dem , i afseende å
hvilka ett dylikt förhållande af soeknemännen enhälligt vitsordas,
afskrifning, derest icke andra hinder möta, samt ulan afseende derå,
om borgen för skulden blifvit ställd, må, utan vidare undersökning,
i laga ordning ega rum; hvaremot för öfriga skuldposters
indrifning af hufvudgäldenäi ne , eiler dem, sorn spanmålen emoltagit
och äfvenledes utan anspråk mot borgesman eller dem , som
betalningsansvar sig iklädt, alla nödiga åtgärder skyndsammast och,
så vidt ske kan, innan nästa års slut, böra ega rum, hvarvid i a g t—
tages, att, på sätt genom Kongl. Brefvet den *5 December i834 är
vordet stadgadt, gäldenärernes fasta egendom, behöfliga bohags-ting,'
klädespersedlar, för jordbruket erforderliga kreatur och åkerbruksredskap,
samt nödig säd till utsäde, icke få i mät tagas; börande
sedermera de sist omförmälde fordringar, för hvilkas gäldande tillgång
hos gäldenär en bevisligen saknas, äfvenledes i behörig ordning,
så fort ske kan, till afskrifning befordras; och torde Kongl»
Majit täckas alt, till Rikets näst sammanträdande Ständer, i Nåder
aflåta Berättelse om utgången af de vidtagna åtgärderne..
Äfvenledes lära Rikets Ständer, i anledning af hvad uti Kongl.
Majlis Nådiga Proposition är yttradt, finna nödigt förklara, att det
beslut, som nu varder faltadt , icke föranleder någon rubbning af
hittills i Nåder meddelade föreskrifter, i afseende på bildandet af
en grundfond för Sockne- och District-msgazin inom Vester- och
Norrbottens Län, hvilket blifvit stadgadt såsom vilkor för den
förut beviljade eftergift af en del utaf Slals-Verkets undsättnings»
fordringar inom nämnde Län.
Stockholm ehn i o November 18 4,©»
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 365.
5
Reservation
af Herr Doctor Thomander: ”Då Utskottets förslag blifvit i de resp.
Riks-Stånden med den mängd anmärkningar bemött, alt jag icke kan anse
dess hufvudgrunder af Rikets Ständer godkända, inskränker jag min åtgärd
till ett enkelt tillstyrkande af bifall å den Nådiga Propositionen och ufslag
å hvad derutöfver blifvit i motionsväg ifrågasatt; och föreslår jag alltså, att
åt Kongl. Maj:t i underdånighet må öfverlennäs, att, i öfverensstämmelse
med de i den Nådiga Propositionen intagne grunder, för hvart serskilt fall,
efter omständigheterna, förfara”.
Häruti instämde Herr Kjellberg.
N:o 365.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 November, kl. a e. m.
Utlåtande, angående ersättningen af kostn aderne för Kiks-Ståndens
klubbar under innevarande Riksdag.
(Rgs Afd.)
Till Stats-Utskotlet har Högloft. Ridderskapet och Adeln, enligt Protoeolls-Utdrag
af den 17 nästlidne månad, remitterat en af Herr G. Odencrantz
väckt motion, deruti, under anmälan, att, till bestridande af koslnaderne
för bemälde Riks-Stånds , enligt dess beslut, vid Riksdagens början
inrättade klubb, erforderliga medel blifvit, uppå Herr Landtmarskalkens
reqvisition, förskottsvis af Riksgälds-Gontoiret utbetalde, motionären hemställt,
att Utskottet måtte föreslå och Rikets Ständer besluta, att de kostnader,
som hitintills under innevarande Riksdag för Riks-Ståndens klubbar
utgått, må, sedan Herr Landtmarsknfken eller Herrar Talmän bestyrkt utgifteines
riktighet, af Riksgälds-Gontoiret godtgöra»; äfvensom alt enahanda
utgifter under den återstående tiden, af denna Riksdag må på samma sätt
ersättas.
6
Slals-UlskollcLs Utlåtande, Avo 366.
Med anledning af denna motion, anser Utskottet sig böra upplysa, alt
klubbkostnaderne, hvilka under föregångna Riksmöten uppgått till högst ansenliga
belopp, vid sistföiflutne Riksdag inskränktes till utgifterne för klubbrummens
hyrande, samt förseende med ljus och ved , äfvensom för nödig
uppassning derstädes och anskaffning af tidningar.
Då, enligt Utskottets åsigt, enahanda besparing, som, i afseende på denna
del af Riksdagskoslnaderne, sålunda vid sista Riksdag bereddes, jemväl
af Rikets nu församlade Ständer bör iagttagas, får Utskottet tillstyrka,
att, lill vinnande häraf, endast följande utgifter för Riks-Slåndens
klubbar under innevarande Riksdag må , på salt för öfriga Riksdagskostnaders
bestridande är föieskrifvet, af Riksgälds-Contoiret
godtgöras, nemligen kostnaderne för klubbrummens hyrande, samt
eldning och eklärering, äfvensom för tidningars anskaffning och
nödig uppassning å klubbarne.
Derjemte får Utskottet hemställa,
huruvida icke räkningarne å berörde kostnader böra, före deras
betalande utaf Riksgälds-Contoiret, vara af Herr Landtmarskalken,
eller vederbörande Talman, till rigtigheten godkända.
Stockholm den io November 184°-
Nso 366.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 November, kl, i e, m.
Utlåtande , i anledning af erhållne alet remisser å Utlåtandet
JY:o igy.
(U. A.)
Slats-Ulskollets Utlåtande N:o \grj, i anledning af motion om anslag
till.Herr Hofmarskalken Leijonmarkj i och för hans befattning såsom Secreterare
vid Kongl. Tabell-Commissionen, hvilket Utlåtande af Bonde-Ståndet
bifallits, har blifvit ålerremilteradt: af Ridderskapet och Adeln , på grund
af en talares yttrande, att det syntes vara alltför hardt att vägra ål Tabell
-
Stals-Utskollets Utlåtande , IV. o 3&S.
7
Commissionens Secreterare både löne-förbättring för framtiden och all ersättning
för den förflutna tiden; af Preste-Ståndet,, hvars fleste Ledamöter,
som i frågan sig yttrat, yrkat, alt, lill belöning för Tabell-Commissionens
nuvarande Secreterares 25-åriga bemödanden om Tabell-Verkets ytterligare
fullkomnande, Rikets Ständer måtte bevilja honom en oafkortad gratifikation
af 3,666 R:dr 32 sk. B:co, hvilken summa, i allt fall, betydligt understeg
beloppet af den för honom af Tabell-Commissionen föreslagna hushyra, om
densamma skulle betäknas för en tid af 25 år tillbaka; smit af BorgareStåndet,
inom hvilket Riks-Stånd blifvit yrkadt, att den nuvarande förtjenstfulle
Secretereren uti Tabell-Commissionen måtte få tillgodonjuta retroactiv
beräkning af den löne-förbättring, som redan år 18r5 förments hafva
blifvit honom af Rikets Ständer lofvad , men af verkställande magten
icke ttbetald.
1 anledning af hvad, angående den löne-förbättring för Secreteraren vid
Kongl. Tabell-Commissionen, sorn förmenats förut hafva varit medgifven ,
men icke åtnjuten, sålunda blifvit anfördt, har Utskottet ansett sig böra
uppisa: ätt, sedan bemälde Secreterare, som, före år 1810, haft sig såsom
lön anslagne 3oo R:dr, genom Kongl. Brefvet den 18 April 1822, fått sig
tillagd en förhöjning deruti af 33 och i/öidels procent af förra lönebeloppet,
hvilken förhöjning skulle komma att utgå af de till kostnader vid TabellVei
ket å Stat b stådde 480 R:dr, så hade, i anledning af Rikets Ständers
vid 1815 års Riksdag, fattade beslut om en allmän förhöjning uti Statens
Em hefs- och Tjänstemäns löner, Secrelerarens vid Tabell-Com missionen lön
väl, med afseende å den fö höjning, sorn han redan, i följd af Kongl. Majits
högstberörde förordnande, förut erhållit, blifvit beräknad till 600 R:dr, med
66 tunnor spanmål derunder, men då Kongl. Majit, på grund af StatsBeredningens
underdåniga tillstyrkan, fann den del af Tabell-Verkets expensmedel,
hvarå den förut beviljade tillökningen af 33 och i^3:dels procent
varit anvisad, böra till sitt rätta ändamål återgå , på det Stats-Verket ej
måtte komma alt vidkännas opåräknad utgift, genom de återstående expens4-  »i ed lens oli Bräcklighet, samt föl-jagtligen den af Kongl. Majit tillförne serskildt
beviljade tillökning upphöra, och den af Rikets Ständer beviljade allmänna
löneförbättring böra, i afseende på ^Tabell-Verkets Tjenstemän, beräknas
endast på lönernes i Stat upptagne belopp; i följd hvaraf, enligt
Kongl, Brefvet lill Stats-Beredningen af den 2/j Januari r8i6, lönen för
Secreteraren vid Tabell-Commissionen blifvit, med 60 procents tillökning
uti den förra lönen 3oo R:dr, bestämd till //'So Ridr, med derunder beräknade
53 tunnor spanmål; och då det pris af 4 24 ^ör trmnan ,
B
Stats-Utskottels Utlåtande, N;o 366.
hvartill den uti Civil-Stalernes löner inbegripne spanmål blifvit beräknad,
sedermera förhöjdes till 6 R:dr, blef, i förhållande derefter , Secreterarens
vid Tabell-Commissionen lön fastställd lill hvad den för närvarande ulgör,
eller 55<) R:dr 24 sk., med 53 tunnor spanmål, såsom tillförne, derunder
beräknade.
Då Utskottet, under åberopande af det sålunda utredda förhållandet,
icke kan antaga, att Secreteraren vid Tabell-Commissionen har något lagligen
grundadt rättsanspråk att få tillgodonjuta någon ytterligare lönetiilökning
för den förflutna tiden, än som redan blifvit honom af Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer tillerkänd, och dessutom, vid det förhållande, att
Rikets Ständer riu mera, genom votering i Förstärkt Stats-Ulskott, afslagit
den begärda löne-tillökningen för framtiden , det synes vara mindre lämpligt,
att en sådan förhöjning eller ersättning för saknaden deraf under den
förflutne tiden må ega rum,
kan Utskottet icke frånträda sitt i det förra Utlåtandet afgifne
yttrande.
Stockholm den 10 November i84o.
Reservation
af Herr Prosten Astrand: ”Jag skulle ansett billigt, att Utskottet, på
grund af 3:ne Stånds återremiss, tillstyrkt en gralification åt Tabell-Commissionens
förtjenslfulle Secreterare, om ock icke till det äskade beloppet.
Det skäl, som Utskottet anfört, nemligen att Förstärkta Stats-Ulskotlet icke
bifallit ett förökadt anslag för framliden till Commissionens Secreterare ,
måste jag underkänna, då sistnämnde anslag var afsedt för sjelfva tjenste»;
men den gratification, som nu är i fråga, afser en belöning för Tit. Leijonmarks
personliga förtjensler”.
Häruti förenade sig Herr Doctor Agrell.
N:o 36?.
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o
9
N:o 367. i
Ank. till Exp. Utsk. dea n November, kl. a e. re.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet If:o
s5/.
(U. A.)
Förenämnde, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om pensioner
för f. d. Stats-Råden Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve Härd,
afgifne Utlåtande, hvilket af Borgare- och Bonde-Stånden bifallits, har
deremot blifvit återremitteradt af Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
inom hvilka Riks-Slånd de Heste Ledamöter, som sig yttrat, dels
instämt uti den af Herr von Troil, Eafgifne, Utlåtandet bifogade, reservation,
dels ytterligare hufvudsakligen anfört: alt det af Utskottet, från
Constitulions-Utskoltels så kallade Decharge-betänkande bemtade skäl för
afslag icke skäligen kunde åberopas, då nemligen, för det fall, att en afskedad
Stats-Råds-ledamot redan erhållit pension, densamma, enligt Änsvarighets-lagen,
kunde honom af Riks-Rätten fråndömas; att billigheten högligen
påkallade de begge ifrågavarande Stats-Råds-ledamöternes pensionerande,
enär de före sitt inträde i Stals-Rådet med allmänt bifall förvaltat, den
ene flere vigtiga förtroende-embeten, den andre en ledamots-plats i Rikets
Högsta Domstol, samt blifvit föranledde att afträda ur Konungens Råd,
endast af skyldig agtning för de opinioner, som, i afseende på Rikets Styrelse,
hos Rikets Ständers majoritet synts göra sig gällande, hvartill kom,
att en af desse Embetsman vid afskedstagande! redan uppnått den ålder,
att lian endast en ganska kort lid behöft tjena qvar, för att blifva lagligen
berättigad till åtnjutande af full lön, såsom pension; och den andre, som
saknade enskild förmögenhet, dessutom icke ovilkorligen begärt afsked , utan,
enligt hvad Kongl. Majrts Proposition utvisade, endast i underdånighet anhållit,
att, i fall Konungen, vid verkställigheten af den beslutade förändringen
uti Stats-Rådets organisation, icke vore sinnad att honom bibehålla,
han i sådant fall måtte erhålla afsked med pension; att dessutom, om frågan
betragtades från en juridisk synpunkt", de personer, som vid den tidpunkt,
äih. till R. Sl. Prof. 18^0. 4 Sami. 1 Af A. a Band. 3r.sta Haft. 2
Stats-Utskottcts Utlåtande, JV.o 36 j.
Stats-Rådets nya organisation vidtog, innehade Stats-Råds-Embeten, syntes
vd^a lika berättigade att behålla sina löner på Indragnings-stat, som de tvänne
Stats-Secreterare, hvilka ansetts böra en sådan förmon tillgodonjuta, enär nemligen
olikheten i sjelfva verket vöre större emellan de nya och de förra StatsRåds-enibetena,
än emellan de förstnämnde och Stats-Secreterarnes befattningar,
samt att önskligt hade varit, att denna pensionsfråga kunnat afgöras på annat
sätt, än som nu vore nödvändigt, då samma Rikets Ständers majoritet, sorn föranledt
de begge Rådgifvarnes afskedstagande, nu skulle fatta beslut uli ett
mål, der den kunde anses såsom part; hvarförutan en ledamot af PresleStåndet,
såsom skäl för återremiss, anfört, att frågan borde hvila, intilldess
Riks-Rätten, i anledning af de emot bemälde Rådgifvare väckte anmärkningar,
meddelat dom.
Vid öfvervägande af hvad sålunda hos Ridder skåpet och Adeln samt
Preste-Siåndet blifvit anfÖrdt, har Utskottet emedlertid icke funnit desse
yttranden innefatta någon giltig anledning för Utskottet att frånträda sine
förut yttrade, af de öfrige tvänne Riks-Sländen bifallna, åsigter, i följd hvaraf
Utskottet till alla delar vid bl ifver sitt förra Utlåtande»
Stoakholm den io November iS4o.
Reservationer.
Af Herr Friherre Leijonhufvudy sorn åberopade sin reservation vid det
förra Utlåtandet.
Häruti förenade sig Herr Hammarhjelm*
Af Herrar Helsingius och Moberg} på de skäl, som deras förut i ämnet,
afgifne reservationer innehålla.
å <©2, i»,
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,.
1840.
Stals-UtsJcottcls Utlåtande, A7.-o 368.
i
N:o 3G8.
AnTt. till Exp. Utslc. den 16 November, kl. 12 middagen.
Utlåtande, i anledning af älerremise å Memorialet
N:o 324.
(U. A.)
Det af Stats-Ulskoltet tinder ofvannämnde Numer afgifne memorial,
med förslag till voteringsproposition, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, i följd af Utlåtandet Nio a58, angående löne-ersältning till
f. d. Stats-Secreterarne Grip och von Hartmansdorff', har af Bonde-Ståndet
blifvit bifallet, men af de öfrige 3:ne Riks-Slånden återremitteradt,
med hufvudsakligen enahanda anmärkning eller att, du ja-propositionen
innefattade, alt till ifrågavarande löne-ersättning skulle å Allmänna Imlragnings-staten
uppföras 8,000 Ridr, borde contraproposilion ej, på sätt Utskottet
föreslagit, innehålla, att omförmälde löne-ersältning icke varder beviljad,
utan allenast, såsom motsats till ja-propositionen, att medel
härtill icke å nyssberörde stat uppföras.
Då Utskottet, uti dess ofvannämnde af Ridderskapel och Adeln samt
Preste-Ståndet bifallne Utlåtande, yttrat, att, enär Utskottet ansåg löueersältningen
vara bestämd genom Kongl. Majlis Nådiga beslut, hvilket
icke kunde blifva föremål för Rikets Ständers pröfning, Utskottet funné
sig icke tillhöra alt ingå i bedömande, huruvida nu ifrågavarande embetsman
verkligen må hafva varit till den af Kongl. Maj:t dem ti Hägde förmon
lagligen berättigade, och således inskränkte sin åtgärd till hemställan,
att för berörde löne-ersättning en tillökning af 8,000 R:dr måtte å Allmänna
Indragnings-slalen uppföras; men delta blifvit af Borgare- och
Bonde-Stånden afslaget, har Utskottet ansett sig icke kunna annorlunda uppfatta
sistnämnde a:ne Riks-Ståuds beslut, än att dessa Stånd, med ogillande
af berörde åsigt, funnit sig kunna ingå i pröfning af nu ifrågavarande
embetsmäns rätt till löne-ersältning och densamma afslagit, hvilketsåiedes
föranledde den uppställning af contrapropositionen, som Utskottets memorial
innehåller. Då nu emedlertid 3:ne Riks-Stånd, på grund af förrberörde
anmärkning, memorialet återremitterat, har Utskottet funnit sig böra
«ontrapropositionen i öfverensstämmelse dermed rätta, och föreslår således,
Bih. till R. St. Prat. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 33 Iläftet. 1
2 Stats-TJtskottets Utlåtande, N'.o 069.
alt voterings-proposilionen niå erhålla följande lydelse, lill hvars antagande
BondS-Slåndet jemväl inbjudes:
Den, som, i likhet med hvad Stnls-Utskol(et i Utlåtandet N:o a58
föreslagit, bifaller, att vid Indragningsstatens slutliga reglerande må, i och
för den af Kongl. Maj:l beslutade löne-ersältning till f. d. Stats-Secreterarne
Grip och von Hartmansdorff j uppföras en tillökning af’8,000 R:dr B:co, voterar
J a ;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer berörde löne-ersättning icke alt å Allmänna Indragningsstaten
uppföras.
Stockholm den 16 November 1840.
N:o 369
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 November, kl. 12 middagen.
Utlåtande, angående Professor Graf ströms motion, om
åtgärder till beredande deraf, att de af allmogen i
Norr- och Westerbotten, sorn hos Grosshandlaren
Liljeivalch häfta i skald för undsättningsspanmäl,
må i vissa fall derför njuta afskrifning.
G- A.)
Uti en från Preste-Ståndet lili Stats-Ulsholtet remitterad motion,
har Herr Professor Grafström, med anledning af Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 3o8, anfört, att, då det tycktes innefatta en orättvisa, att de fattige
af allmogen inom Norr- och Westerbotten, hvilka hos Grosshandlaren
Liljewalch häfta i skuld för åren 1833 och 1836 erhållen undsättningsspanmål,
icke skulle få tillgodonjuta samma förmon, som möjligen blifver
beviljad de af allmogen i nämnde provincer, hvilka directe af Staten erhållit
understöd, ansåg motion; ren sig böra föreslå, att, efter vederbörlig
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande verkställd, undersökning om förhållan
-
Stuts- Ulskbttets Uttalande, N'.o .”69.
3
det, för detn af nämnde allmoge, hvilka icke ulan total undergång skulle
kunna återgälda den undsättning, de åren i833 —1836 genom Grosshandlaren
Liljewalch erhållit, mätte beviljas samma förmoner, som de lill Staten
skuldsatte undsättuingstagare i Norr- och Westerbotten erhållit, och
att endast den afskrifuingssumma, hvilken på sådant satt uppslode, måtte
från Statens fordran hos Grosshandlaren Liljewalch utgå.
Då afsigten med införandet af det i senare tider, i afseende å undsättningar
vid inträffade missväxter, följde system att åt enskilde personer
öfverlemna anskaffandet och tillhandahållen let af nödig spanmål, och
inskränka Statens åtgärder till meddelande af erforderlige penningeförslräckningar
åt dessa personer, varit att undanrödja alla de olägenheter
och förluster, som visat sig vara en följd af Statsverkets directa undsättningsåtgärder,
bordet i första rummet icke förbises, att detta skulle, genom
bifall till motionärens förslag, helt och hållet tillintetgöras. Det synes
ock ingalunda kunna med skäl ifrågasättas, att, om Staten vill eftergifva
dess utestående äldre undsältningsfordringar, eller vid deras indrifning
bevilja någon lättnad för gäldenärerne, Statsverket derjemte bör uppträda,
för alt, med inblandning uti liqviderne emellan enskilde personer,
bereda enahanda fördelar åt alla dem, sorn vid missväxtår tillhandlat sig
spanmål af de personer, hvilka förbundit sig alt sådan tillhandahålla, samt
att Staten, för detta ändamål, skulle liqvidera alla de sistnämnde personers
utestående fordringar för ulborgad spanmål, som, med iagttagande af
de för Kronans undsätlningsfordringars indrifning gällande stadganden,
icke skulle kunna hos gäldenärei ne sjelfve ulbekommas. Om en dylik förmon
beviljades, i afseende å dem af allmogen i de norra Länen, som häfta
i skuld hos Grosshandlaren Liljewalch, skulle ock deraf följa, alt enahanda
förmon, med lika skäl, kunde begäras för alla personer i andra
provincer, hvilka häfla i skuld hos dem, sorn vid missväxtår, jemväl enligt
contract med Staten, tillhandahållit spanmål.
På alla dessa skäl, och då derjemte härtill kommer, att bifall till
nu ifrågavarande motion i sjelfva verket afser beredandet af en så beskaffad
godtgörelse eller afskrifning för Grosshandlaren Liljewalch, sorn
redan, jemlikt Stals-Utskoltets Utlåtande N:o 3o8, blifvit af samtlige RiksStånden
afslagen, får Utskottet, med åberopande jemväl af hvad i nämnde
Utlåtande är vordet yttradt, hemställa,
alt motionen må lemnäs ulan afseende.
Stockholm den 16 November 1840.
4
Stats-Utslottets Memorial, JV:o Sjö,
Hes ernation
af Herr Moberg: ”Då, enligt mitt förmenande, alla behöfvande böra af
Statsmagterne vara lika berättigade tiLl dess omvårdnad, så måste ing reservera
mig emot detta beslut, hvarigenom den i armod varande allmoge,
som under de olycklige missväxtåren, enligt af Regeringen gifven hänvisning,
erhållit understöd af Tit. Liljewalchicke skulle få komma i samma
calegori, eller i åtnjutande af samma fördelar, som den allmoge, hvilken
erhållit understöd af Statsverket. De personliga förhållandena emot Herr
Liljewalch vid discussion, som af en del Utskottens medlemmar framställdes,
anser jag lika olämplige, som på saken alls icke inverkande.”
Herrar Wedberg och Foenander instämde uti första delen af denna
reservation»
N:o 370.
Ånk. till Exp. Utsk. den 20 November, kl. 12 middi
Memorial, med framställning om föreskrifter, i afseende
ä åtskillige till Stats-re gier in gen hörande
frågor, hvaruti Jtiks-Ständen stannat i skiljaktiga
beslut.
Sedan, vid pröfning af Stats-Ulskotlels Utlåtande N:o 345, angående
de uti Memorialet N:o 3oi afgifne förslag lill voterings-propositioner, uti
åtskilliga puncter inträffat, att arne Stånd förklarat votering icke böra ega
rum, men de 2:ne andra Stånden varit af motsatt mening, och icke velat
medgifva, att frågorne må förfalla; så har Utskottet ansett sig föranlåtet
att till Rikets Ständer göra framställning om de åtgärder, hvilka, i anledning
deraf, må kunna blifva af nöden, på det att Stals-regleringens afslutande
icke härigenom mätte förhindras.
1:0 Berörde förhållande inträffar, i afseende ä Utskottets uti 4:de puneten
i N:o 3or< framställde förslag till votcrings-proposition, i anledning
af Utskottets uti sista puncten af Utlåtandet ]S:o 3i gjorda,
af Ridderskapet och Adela samt Preste-Sländet ogillade, men af Borgareoch
Bonde-Stånden godkände tillstyrkan, ”ätt samtlige Slotten måtte ställas
under inseende af en enda, redan befintlig, Embets-myndighet.’'
Stats-Utskottets Memorial, IV:o 5yo.
5
Då berörde punct innefattar en ifrån sjelfva anslags-frågorne helt och
hållet afskiljd framställning, anser Utskottet sig, vid nu inträffade förhållande,
att skiljaktiga åsigter inom Riks-Stånden yppats, angåendesältet för
denna frågas slutliga grundlagsenliga behandling, böra föreslå,
alt Rikets Ständers i öfrige delar, angående regleringen af
i :sta Bufvud-lilelns anslag, fattade beslut måtte, oberoende
af Utskottets uti nu ifrågavarande punct väckte förslag, få
expedieras;
2:0 Likaledes inträffar enahanda förhållande med de uti följande puneter
föreslagna voleringspropositioner, i fråga om underdånig framställning
till Kongl. Maj: t, angående åtskillige a.f Utskottet uti Utlåtandet N:o 44
väckte förslag, nemligen:
21 :sta punctens i:sta. proposition, angående åtskilliga förändringar
vid Kongl. Svea-och Andra Lif-Gardes-Regementena samt Kongl. Lif-Gardet
lill Häst;
a3:dje puncten, angående minskning af numerhästarnes antal vid
Kronprinsens Bussar-Regemente;
a4:de puncten, angående indragning af Wermlands Fäll-Jägare-Regemente;
26.
de
aSrde puncten, angående förändrad organisation af Gottlands National.
Beväring ;
aguie puncten, angående indragning af Hallands Infanteri-Bataljons
Befäl;
32:dra puncten, angående förslags afgifvande vid nästa Riksdag till
fördelning af anslaget lill Iirigs-Collegii Departementer;
35:le puncten, angående disposition af de besparingar, som å 3:dje
Hufvud-Titeln kunde uppkomma genom de af Utskottet föreslague, här
förut omförmälda, indragningar.
Enär besluten i alla dessa puncter icke inverka på de å nuvarande
3:dje Hufvud-titeln anvisade anslagsbelopp, hemställer Utskottet,
att de beslut, angående reglering af anslagen å berörde Titel,
sorn i öfrige delar redan äro eller genom votering vid
Förstärkta Stats-Utskottels näslbiifvande sammanträde varda
bestämde, måtte, oberoende deraf, huru med här förut omförmälde
frågor, i anledning af de skiljagtiga besluten, bör
förhållas, få expedieras;
6
Stats^Ulblottetii Memorial} IV:o 5yo.
3:o I /inledning ;if ilen uti zj^le puncten framställde proposition , angående
anslaget till Theatern, har Ridderskapet och Adeln, med gillande
af I le t r Landtmät skalkens fötklarande, ansett denna proposition vara sliidande
emot Grundiagarnes ordalydelse, då vilkoret, om det hår ansages
sammattlärikadt med Stöts-regleringen, måste anses forfallet, sedan 3:ne
Stånd icke antagit Utskottets förslag om vilkorets fastande vid anslaget,
och om det icke ansåges tillhöra Stats-regleringen, åtminstone hade
a:ne Stånd emot sig, och måste således, enligt j5 §. Riksdags-Ordningtn,
förfalla, samt Preste-Ståndet, sora vidhållit sitt förra afslag å propositio-.
nen, förklarat, att Utskottet af Grundlagen saknat anledning till den föreslagna
voteringspropositionen, då endast ett Stånd vid anslaget fastat det
i voteringspropositionen intagna vilkor; hvaremot Borgare- och BondeStånden
vidblifvit deras gillande af voteringspropositionen, med förklarande
derjemte af det förra Ståndet, att det vidhölle dess förut fattade beslut,
att vid fortfarande anslag till Dramatiska Spectaklet må fästas det
vilkor, att hinder för enskilde Theatrars anläggande i hufvudstaden ej
eger rum, med' iakttagande likväl af de reglementariska föreskrifter, sorn
Kongl. Maj:t kan finna af nöden.
Då förhållandet med förrberörde1 anslagsfråga är sådant, att 3:ne
Riks-Slånd beviljat anslagen, hvaraf arne utan och ett med det af Utskottet
föreslagna vilkor, men Bonde-Ståndet alldeles afslagit berörde anslag,
hvadan något yttrande om vilkor för desamma å sistnämnde Stånds s da
ingalunda erfordrades, har Utskottet icke ansett sig kunna åt Bonde-Ståndets
beslut gifva den tydning, att delta Riks-Slånd tillika skulle hafva
ogillat ett så beskaffadi vilkor, som Utskottet för oflaberörde anslags beviljande
föreslagit, helst då snarare motsattsen kan antagas, enär BondeStåndet,
då det ogillat anslagen, likväl beslutat att hos Kongl. Maj.t i underdånighet
frambära enahanda anhållan, som Utskottet såsom vilkor för
anslagen tillstyikt; och har Utskottet derföre, för dess del, funnit
sig icke kunna annorlunda förfara, än att, då de frenne Stånd, sorn beviljat
anslagen, varit i en hufvudsaklig omständighet skiljaktiga, föreslå
vidtagandet af den för sådane fall i Grundlagen bestämde åtgärd, eller
votering i Förstärkt Stats-Ulskott. Somdet emedlertid inträffat, alt tvänne
af Riks-Stånden, med annan åsigt af Grundlagens rätta tillämpning i förevarande
fall, beslridt voteringens anställande, och, i detta sakeus skick,
frågan om förrbemälde anslags beviljande icke är genom treime Stånds
sammanstämmande beslut afgjord; så har Utskottet i forsta rummet sko
-
Stats- Ut,siof tels Memorial, iV :o 070.
7
lat hemställa, huruvida Borgare-Ståndet, till undanrödjande af de tvistig—
heter, hvartill ett dylikt förhållande föranleder, skulle finna lämpligt att
antingen instämma med Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet uti
anslagens o v i I kor I iga beviljande, i hvilket fall frågan är genom trenne
Stånds beslut afgjord, eller ock, med afseende å numera inträffade omständigheter,
förena sig uti Bonde-Ståndets beslut, hvarigenom de blifvit
afslagna, samt det å 5:te Hufvud-titeln till ved och ljus uppförde anslag
till 1,5oo R:dr nedsatt; i hvilken senare händelse votering emellan ovilkorhgt
bifall eller afslag kommer att ega rum, och hvartill UtskotteL får
föreslå följande proposition:
Den, som bifaller, att Dramatiska speclaklet fortfarande må åtnjuta
ett contant årligt anslag af /j.Soo R:dr, jemte enahanda andel, som hittills,
uti det till ved och ljus å nuvarande 5:te Hufvud-titeln upptagne anslag,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, varda berörde anslag för Dramatiska spectaklet icke beviljade;
och kommer, i följd deraf, det å nuvarande 5:te Hufvud-titeln till ved
och ljus upptagne anslag att till 1,5oo R:dr nedsättas.
Skulle deremot Borgare-Ståndet vidblifva sitt förut fattade beslut;
så och enär för Stats-anslags beviljande erfordras Irenne Stånds till alla
delar sammanstämmande beslut eller bifall genom votering i Förstärkt Statsutskott,
hvilket likväl med ifrågavarande anslag i sakens nuvarande skick
icke eger rum, finnér Utskottet sig, till undvikande af uppehåll med Statsregleringens
afslutande, böra hemställa,
att, för närvarande, vid Riks-statens uppgörande, Dramatiska
spectaklet hvarken upptages lill det hittills anvisade anslaget
af 4,5oo R;dr, eller till den andel af 5:te Hufvudtilelns
anslag tdl ved och ljus, sorn samma inrättning förut
åtnjutit, äfvensom att de, angående öfriga anslag å denna
Titel, fattade beslut mätte emedlertid få expedieras;
4:o Slutligen, och då Rikets Ständer, oaktadt fråga uppståt t derom att,
vid Riks-statens upprättande, uppgöra en ny fördelning af Hufvud-titlarne,
så att anvisningar å samma Ilufvud-tilel icke må komma alt tillböra olika
8
Stnls-Utslotlels Memorial, IY-o S70.
Departemenls-Chefers föredragning, lära finna lämpligast, att, då uti Kongl.
Maj:ls Nådiga Proposition, samt vid anslagsfrågornas behandling, den hittills
vanliga titelfördelningen varit följd, Rikets Ständers underdåniga skri fvelser
rörande Statsanslagen expedieras i den ordning, de förekomma uti
Stats-Utskotlets, till grund för besluten liggande Betänkanden, helst, då nya
Statsregleringen bör med nästinstundande år vidtaga, angelägenheten fordrar,
att Kongl. Maj:t, så tidigt dessförinnan, som möjligt är, varder underrättad
om de anslag, hvilka blifvit beviljade, hvaremot Riks-Statens
upprättande och insändande sedermera kanserskildtega rum , på hvilket sätt ock
vanligen tillförne tillgått, såsom exempel hvarpå må åberopas förhållandet
vid senaste Riksdagen, då Rikets Ständers underdåniga skrifvelser, angående
Statsregleringen, expedierades uti Oclober och November månader
år i834, men Riks-Stal.en först uti påföljde Maj månad upprättades, har
Utskottet funnit sig böra hemställa,
alt uti Rikets Ständers, i anledning af Stats-Utskotlets Utlåtanden
rörande Statsregleringen, afgående skrifvelser måtte
få intagas den underdåniga anmälan , att Rikets Ständer äro
betänkte alt, vid Riks-Statens upprättande, uppgöra en förnyad
fördelning af de olika Hufvud-titlarne, till beredande
deraf, att anvisningar på samma Hufvud-titel icke må bero
på olika Departements-Chefers föredragning.
Dock som, enligt hvad Utskottet inliemtat, svårighet vid medlens anordnande
skulle möta, derest icke vid årets början finnes bestämdt, å hvad
Titel hvarje anslag bör förekomma, har Utskottet tillika skolat föreslå,
att Rikets Ständer ville besluta, att, så framt Riks-Staten
med den nya titelfördelningen icke före delta års slut varder
fastställd, anslagen för nästa år må i räkenskaper ne upptagas
å samma Hufvud-titlar, hvarå de uti Rikets Ständers
angående Stats-regleringen afgående, här förut omförmälde,
skrifvelser komma att uppföras.
Stockholm den 19 November 1840.
N:o 3T1
Smts-Ut slottets Memorial, N:o 5V» i.
$
N:o 371.
Ank. tffcl Exp. CJtslt. dea 20 Noveni feer, kl. 13 midet.
Memorial, med förslag till volcritigsproposition, i anledning
af Miks-Ståndens vid af görandet af Utlåtandet
N:o 345 fattade skiljaktiga beslut, i fråga om
löneanslaget för Carolinska Medico-Chirnr gisle a Institutet.
(U. A.)
Vid pröfning af Stals-TJtskottels under N:o 345 afgifne Utlåtande, i
anledning af Riks-Slåudens fattade beslut öfver åtskillige af Utskottet, uti
Memorialet N:o3oi, föreslagne volei ings-propositioner, har, hvad angar i4:de
puneten, rörande anslaget för Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit beslutad t, att den föreslagna
propositionen fortfarande ogillades, men att Stånden medgåfvo,
alt vid anslaget fästes den förklaring, alt Institutet derigenom må erhålla
en sådan organisation, att, i enlighet med Kongl. Maj:ts Nådiga Regle
mente
af den ii December 1822, pålitlige ochj tillvande practiske Läkare
för alla grenar af Medieinal-verket till Statens tjenst vid samma Institut
kunna danas; hvarefnot Borgare- och Bonde-Stånden v rd blifvit deras förut,
angående vilkoret för berörde anslags beviljande, fattade beslut, endast med
den förklaring, angående samma vilkor, som innefattas uti 8tats-Utskottets
UtlåtandeNro ig3, rute punkten, Litt. C. Då Riks-Stånden således äro ense
derom, att den beviljade anslagstillökningen bör afse, att ifrågavarande Institut
erhåller den organisation, som erfordras för vinnande af dess uti
högstberörde Nådiga Reglemente bestämde syftemål, men äro ski 1 jäktige
i afseende å beslutets uppställning, samt denna skiljagtighet följaktligen
måste genom votering i Förstärkt Stats-Ulskott afgöras, får Utskottet, för
sådant ändamål , föreslå följande proposition i
Den som, med bifall till Stats-Utskotlets hemställan, anser, att nuvarande
Stats-anslaget för Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet skallförhöjas
till 14.700 R:dr, under vilkor, att Institutet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts för detsamma utfärdade Nådiga Reglemente af den 11
December 1822, erhåller en sådan organisation, att pålitlige och dllVand»'
lith. till R. fri. Prot. 1840. 4 Semi, l Jfd. 2 £and. 32 ftd/ur. 2
I •
Stats-Utsloltels Memorial, JV:o 5? I .
practiske Läkare för alla grenar af Medicinal-verket till Statens tjenst vid
samma Institut kunna danas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, beviljas berörde förhöjning, med den förklaring, att Institutet
derigenom må erhålla en sådan organisation, alt, i enlighet med
Kongl. Majlis Nådiga Reglemente af den i i December 1822, pålitlige och
tillvande practiske Läkare för alla grenar af Medicinal-verket till Slaten»
tjenst vid samma Institut kunna danas.
Slockholm den 19 November 1840.
Stockhol M, Kon Ordens-Boktrjckeriet, 1840*
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial IV.o 3yz.
i
N:o 373.
Anie. till Exp. Utsk. flen 23 Noy., kl. 2 e. ra.
Memorial, angående omröstning, i anledning af skiljaktiga
beslut uti åtskilliga till Statsregleringen hörande frågor.
Vid pröfning af Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 345, i anledning af serskilda
Riks-Stånds afslag eller återremiss å å t sk ii 1 ige uti Memorialet
N:o 3oi föreslagna voterings-propositioner, i följd af skiljaktiga beslut,
angående till Slats-regleringen hörande frågor, har, hvad angår 3g:de
punkten, om fördelning af anslaget till exercis för Flottans bemanning
och 4o:de punkten, angående dels underdånig framställning till Kongl.
Majit, att inskränkningarne i kostnaderne för linie-skepp må komma
Skärgårdsflottan till godo, dels afsältande af ett visst minimi-anslag för
Skärgårdsflottans Stationer, Preste-Ståndet instämt med de af Borgareoch
Bonde-Stånden i dessa delar fattade beslut: Och som hvad Stals
Utskoltet
derutinnan föreslagit, således är vordet af 3:ne Riks-Slånd gilladt
och följaktligen, jemnlikt 75 Riksdagsordningen, utgör Rikets
Ständers beslut, förfaller votering i berörde punkter.
I anledning af beslutet vid i4:de punkten, har ny voterings-proposition
under den 19 dennes blifvit af Stats-Utskottet föreslagen och har
likaledes i Memorial af samma dag gjort framställning om de åtgärder,
hvilka erfordras, i följd af besluten öfver 4:^e punkten, 2i:sla punktens
i:sta proposition samt 23, 24, 26, 28, 29, 32, 35 och 46 punkterna.
Då öfrige i Utlåtandet JY:o 345 upptagne voterings-propositioner
blifvit godkände samt ansta punktens 2:dra proposition numera jemväl
blifvit af samtliga Riks-Stånden pröfvad och gillad, har Förstärkta StalsUlskoltet,
denna dag, öfver dem anställt votering i följande ordning.
Första Voteringen.
Den, som bifaller, att, för tillökning uti Svea FIof-Rält af en Assessor,
samt uti Götha Hof-Rätt af tvänne Hof Rätts-Råd och tvänne Assessorer
anvisas contanta löner till enahanda belopp, som för deras vederlikar
blifvit bestämdt, dock utan beräkning af spanmål under lönerne
och under förbehåll, att serskildt beslut kommer all meddelas öfBili.
till R. St. Fröt. 184°- 4 Sami. 1 Afd■ 2 Band 33 Haft.
2
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial> N:o 3^2»
ver hvad Stats-Utskottet villkorligen hemställt, angående contant förhöjning,
motsvarande spanmåls-beräkningen; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer frågan härom att förfalla.
Voteringen har utvisat 54 ja och 65 nej, hvadan den ifrågaställde
tillökningen uti Svea och Götha Hof-Rätters Ledamots-personal förfallit;
Och har, i följd häraf, den för motsatt fall föreslagne votering angående
aflöningens beräknande icke ifrågakommit.
Andra Voteringen.
Den, som vill, att, så framt Rikets Ständer bifalla Slats-Utskottets
uti Utlåtandet N:o 92 gjorda förslag, att en ersättning i medeltal
af 1 R:dr för hvarje tunna spanmål under lönerne, måtte för hädanefter
blifvande tjenstemän uppföras, lönerne för en Notarie, en Canzlist
och en Hof-Rätls-post, som, enligt Rikets Ständers beslut, skola uti
Götha Hof-Ratt tillökas, böra utgå till det förhöjda belopp i contant,
deras vederlikar derigenom komma alt åtnjuta, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner nej, kommer den ifrågaställde tillökningen icke att berörde nya
personal tilldelas.
Voteringen har utfallit med 66 ja och 53 nej, och har, i följd
häraf, den uti ja-propositionen omförmälde tillökning blifvit beviljad.
Tredje Voteringen.
Den, som, med gillande af Slats-Utskoltets tillstyrkan, anser, att
redan befintlige extra Provincial-Läkare icke böra undfå lönetillökning
och att arfvodet för hvardera af de åtta extra Provincial-Läkare, som
ytterligare komma att anställas, bestämmes till 25o Rdr, med vilkor,
som serskildt stadgas; voterar
Ja ;
den, det ej vill,
Nej;
Förstärkta Stats-Utskottets MemorialJY:o 3yz.
o
O
Yinnernej, kommer aflöningen för så väl redan befintlige, som ytterligare
beviljade åtta extra Provincial-Läkare, att, under vilkor, som
serskildt stadgas, utgå med 45o R:dr för hvardera.
Voteringen har utfallit med 67 Ja och 5i Nej, hvarjemte en sedel
blifvit casserad; och har följaktligen lönetillökning för nuvarande extra
Provincial-Läkare blifvit afslagen och aflöningen för tillökade 8 dylike
Läkare, på sätt ja-propositionen innehåller, till 200 Rdr bestämd.
Sedermera har följande votering blifvit företagen:
Den, som vill, alt extra Provincial-Läkare icke tillika få innehafva
annan tjenst» voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, stadgas det vilkor, att extra Provincial-Läkare, utan
menigheternes begifvande och Sundhets-Collegii hörande, med denna beställning
icke få förena någon annan.
Vid voteringen har befunnits 38 Ja och 81 Nej, hvadan det i
conlraproposilionen intagne vilkor blifvit godkändt.
Fjerde voteringen.
Den, som bifaller Stats-Utskottets uti Utlåtandet N:o 44 gjorda förslag,
att Rikets Sländer, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om ökadt antal-pensionsrum för District-General-Befälhafvare och Inspeclörer,
i underdånighet hemställa, att en General-Befälhafvare-ljenst måtte
indragas och de öfriges löner successivt minskas till 5,4oo R:dr för hvardera,
emot det att Rikets Ständer medgifva, att den derigenom uppkommande
besparing af 9,000 R:dr må af Kongl. Maj:t disponeras till 3:ne
pensionsrum för District-General Befälhafvare och Inspeclörer för de serskilda
vapnen, som, efter att hafva så lång lid, som serskildt stadgas,
tjenslgjort i sådan egenskap och uppnått 60 lefnadsår, erhålla afsked från
innehafvande befattningar, voterar
Ja;
den, det ej vill, Nej;
Vinner nej, blifver anslaget för Generalernes aflöning oförändradt
och beviljas serskildt anslag för 2:ne ytterligare pensionsrum, att tilldelas
District-General-Befälhafvare och Inspeclörer under de vilkor» som i Japropositionen
innefattas.
4
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial j JV:o 3yz.
Voteringen har utfallit med 85 Ja och 34 Nej, hvadan det uti
Ja-propositionen intagne förslag blifvit godkändt.
Sedermera har följande votering blifvit företagen:
Den, som bifaller, att samma vilkor för District-General-Befälhafvares
och Inspeclörers rätt till pension, i enlighet med Utskottets hemställan
i Utlåtandet N:o 202, bestämmes 5 års tjenstetid i nämnde egenskap,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer i nämnde afseende att bestämmas 10 års
tjenstetid.
Vid voleringssedlarnes öppnande hafva befunnits 5o Ja och 67
Nej, hvarjemte 2 sedlar blifvit casserade, i följd hvaraf, såsom vilkor
för District-General-Befälhafvares och Inspectörers rätt lill peusion, 10
års tjenstetid i nämnde egenskap blifvit fastställd.
Femte Foter ingen.
Den, som vill, att Rikets Ständer medgifva, att Kongl. Maj:t må
ega att, af besparingarne å Titeln intill nästa Riksdag, anslå de till
Gardes-Regementenas interims-stat erforderliga medel, voterar,
Ja,
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer berörde medgifvande icke att ega rum.
Voteringen bar utvisat 46 Ja och 72 Nej samt 1 casserad sedel,
i följd hvaraf den ifrågaställde disposilious-rätten icke kommer att medgifvas.
Sjette Voteringen.
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets gjorde hemställan, anser
anslaget för Cavallen- och Artilleri-hästars remontering, skoning, m. rn.,
böra nedsättas till 28,000 R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer samma anslag att uppföras till enahanda belopp,
som för närvarande, eller 30,675 R:dr 32 sk. B:co.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorialj N:o 3?2.
5
Sora voteringen utfallit med 70 Ja och 48 Nej, så är ifrågavarande
anslag bestämdt till 28,000 R:dr.
Sjunde Voteringen.
Den, som, med bifall lill Stats-Ulskottets hemställan, vill att anslaget
för Försvarsverket i allmänhet, eller Kongl. Krigs-Collegii Departementer,
oberäknadt de af rolefrihets-afgifterne utgående 22,5oo R:dr, bestämmes
till 644>‘66 R:dr 3a sk., voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde anslag alt, oberäknadt de af rotefrihets-afgiflerna
utgående 22,5oo R:dr, utgöra 696,000 R:dr.
Genom 75 Ja emot 44 Nej, har blifvit bestämdt, att ifrågavarande
anslag skall utgöra 644>*66 R:dr 3a sk.
Åttonde Voteringen.
Den, sora, med gillande af SLats-Utskottets yttrande, anser, att, utöfver
det för Vitterhets- Historiae- och Antiqvitets-Academien beviljade
anslag af 4,600 R:dr, det ifrågasLällde serskilda anslaget af i,5oo R:dr
till jettoner och pris-utdelningar, icke bör beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill ,
Nej,
Vinner nej, kommer jemväl nyssnämnde i,5oo R:dr att anvisas, dock
utan att för jeltoner afses, och anslaget således att sammanlagdt utgöra
6,100 R:dr.
Vid voteringssedlarnes öppnande, hafva befunnits 65 Ja och 54 Nej,
hvadan den här förut omförmäide ytterligare tillökning i Vitterhets-, Hisloriae-
och Antiqvilets-Academiens anslag af i,5oo R:dr icke blifvit beviljad.
Nionde Voteringen.
Den, som vill, att, i likhet med hvad Stats-Utskoltet hemställt, vid
beviljandet af de för b vartdera Universitetet anslagna 2:ne nya Professorsiöner,
fästes det vilkor, att föreläsningar vid begge Universiteten hädanefter
hållas öfver Rikets Grundlagar och Constitutionella institutioner,
voterar
Ja;
den, det ej vill
Nej;
6 Förstärkta Stats-Utskottets Memorial_, N:o 3j3.
vinner nej, bifalles Stats-Utskoltets förutnämnde förslag, med den förändring,
att orden ”constilulionella institutioner” utbytas mot ordet ”samhällsinrättningar/’
Voteringen
liar utfallit med 75 Ja och 43 Nej, hvarjemte en sedel
blifvit casserad; och bär således vilkoret blifvit godkändt, sådant
det i Ja-propositionen upptages.
Stockholm den 23 November 1840.
N:o 373.
Memorialj angående verkställd omröstning, till följd af RiksStåndens
skiljaktiga beslutj i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtande N:ris 1 g5 och 3o4-
Sedan samtlige Riks-Stånden godkänt Stats-Utskoltets Memorial N:o 325,
med förslag lill voterings-proposilion, i följd af skiljaktiga beslut öfver
Utlåtandena N:ris ip5 och 3o4, angående lönereglering för Stats-Departementens
Expeditioner; så har Förstärkta Stats-Ulskoltet denna dag
anställt votering öfver följande i berörde Memorial uppgifne proposition:
Den, som, i likhet med hvad Stals-Utskottet uti Utlåtandena N:ris 195
och 3o4, yttrat, anser Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om uppförande
å Indragnings-Slat af löne-ersällningar åt öfverlalige Embets- och Tjenstemän
samt Vaklbetjening uti Justitiae-Revisionen och de fyra förra StatsExpedilionerne,
till ett belopp af 16,244 Rdr 26 sk. 9 r:st., icke böra
bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, kommer, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
ofvannämnde belopp att å Indragnings-Staten uppföras.
Voteringen har utfallit med 26 Ja och 93 Nej, hvarigenom ifrågavarande
belopps uppförande å Allmänna Indragnings-Staten blifvit beviljad
t.
Slockholm den 23 November 1840.
STOCKHOLM, Nord st röms ka Boktryckeriet, i84<J.
Stals-Utskottets Memorial JS:o 3y/.j 3y5.
i
N:o 374.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Nov. > kl. 3 e. m.
Memorial, i anledning af ater remiss ä 5z:a punkten af Memorialet
Alto 3oi.
Vid pröfning af Utskottets Memorial N:o 3oi,med förslag till [voteringsproposilioner,
i anledning af skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor, rörande
Slals-regleringen, bar 52 punkten, angående burn stor andel af Manufactur-Discontens
årliga vinst-medel, som till Riksgiilds-Contoret bör levereras,
blifvit af Ridderskapet oell Adeln återremitterad; men som denna
voteringsproposition blifvit, af de öfriga 3:ne Riks-Stånden godkänd, och
fiågan således, jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, är genom 3 Stånds
beslut afgjord ,
finner Utskottet någon åtgärd i anledning häraf å dess sida icke
kunna vidtagas;
hvilket, enär sådant blifvit förbisedt, då Utskottets Utlåtande N:o 345,
i anledning af de öfver Memorialet N:o 3oi fattade beslut, afgafs, Utskottet
härmed får anmäla.
Slockholm den 24 November 1840.
N:o 375.
Ank. till Exp. Utsk. den a5 Nov. kl. 3 e. ra.'
Memorial med förslag till sam man/enik ning och Votering, i
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga heslut öfver Utlåtandena
Altris 170 och 326.
(I. A.)
Sedan, vid slutlig pröfning af Slats-Utskoltels Utlåtanden N:ris 170 och
326, angående frågor om förändringar uti gi undskatterne och sattet för
deras godtgörande, indeldle räntornes och tionde-spanmålens indragning
till Statsverket m. m., Riks-Stånden stannat uti skiljaktiga beslut, har
Bill. till R. St. Brot. 1840. 4 Sami. 1 /l/cl. 2 Band. 34 Haft, 1
2
Stats-Utskottets Memorial, JV:o jt/>.
Utskottet härmed skolat göra de frarnsIä 1 Iningar om sammanjemkning eller
votering, i de delar, der sådan bör ega rum, hvartill berörde beslut
finnas föranleda.
1:0 Hvad Utskottet uti aldra punkten hemställt, angående indeldta
räntbi nes indragning lill Statsverket, emot anvisning af motsvarande
conlanla Siats-anslag, har blifvit afslaget af Ridderskapet och Adeln
samt PresU-Ståndet, hvilket sistnämnde Riks-Slånd derjemte förklarat,
all förslaget, så vidt del
gier' inbegripna Stater' och Inrättningar, enligt xr4 §■ Regérings-Formen,
icke karr, -ulan alla Riks-Slåndens öfverenskommelse och Kon ungens bifall,
blifva gällande.
Deremot har Utskottets uti N:o 170 framställde förslag med de
uti Utlåtandet JN’:o 326 tillstyrkte rättelser blifvit bifallet af Eorgareoeb
Bonde-Stånden, endast med de af förstnämnde Rrks-Stånd beslutade
för ändringar , att, uti litt. c., de å första raden förekommande uttryck,
”enligt Fullmagler eller ConstitutoriaI,” utbytas emot ”i följd af
Fullmagler eller' Constitutorialsamt att vid slutet af framställningen,
angående Riksgälds-Conlorcls förskott lill Statsverket för löneliqvidernes
besörjande, tillägges: ”äfvensom i öfrigt företaga, hvad lill verkställighet
af Rikets Ständers beslut erfordras.”
Härvid förekommer först, huruvida frågan om utbyte af de uti 4
§. af Presterskapets Privilegier omnämnde indeidte räntor och tionde
emot conlanla Stats-anslag skall kunna hänföras tili sadane frågor om
rubbning i Ståndens Privilegier, sorn enligt 1 r4 Regerings-Formen
erfordra samtlige Riks-Slåndens godkännande och Konungens bifall, i
anledning hvaraf Utskottet, sorn, med åberopande af hvad uti detta
hänseende blifvit anfördi uti Utlåtandet N:o 826, underställer de öfriga
Riks-Slåndens bedömande, huruvida de godkänna denna frågans behandling,
i hvilken händelse denna del af förslaget förfallit, hemställer,
alt, i motsatt händelse,
vid ärendets slutliga handläggning, denna fråga må få afgöras,
oberoende af förslaget, angående indragning af öfrige indehlta
räntor, samt Utskottet, efter emottagande af Ståndens
beslut i förslberörde hänseende, då afgifva den ytterligare
framställning derom, som omständigheterna tilläfventyrs må
finnas påkalla.
Stats-Utskottels Memorial, N:o 3y5.
3
Beträffande förslaget, i hvad det rörer öfiige räntors oell tiondes
indragning; så har Utskottet, i anledning af livad vid frågans behandling
hos RiksSlånden förekommit, ansett sig höra meddela den förklaring’
att, då detsamma rörer en väsendtlig rubbning uti Indelningsverket,
Utskottet ansett deraf följa, ali, utan serskild framställning å dess sida,
Kongl. Majlis Nådiga sanclion borde begäras å det beslut, som Rikets
Ständer uti ämnet kunde komma alt fatta, äfvensom Utskottet, till
undvikande af det missförstånd i detta afseende, sorn synes hafva uppkommit,
hemställer, att Borgare- och Bonde-Stånden, hvilka hufvudsakligen
gillat Utskottets förslag, mätte fork lara, all, om det samma slutligen
varder godkändt, Kongl. Majlis Nådiga sanclion derå bör i underdånighet
begäras. Äfvenså har Utskottet skolat hemställa, huruvida
icke Rid (1 erska pel och Adeln samt Preste-Slandet, med nämnde förklaring,
och vid ytterligare öfvervägande deraf, att det 1111 väckte förslaget lill
sina hufvhdgrunder instämmer med de åsigter, som båda Slatsmagtérne
vid aine föregående Riksdagar yttrat, skulle finna godt antaga Utskottets
inbjudning alt med de öfriga Riks-Slånden i hufvudsaken förena
sig örn godkännande af berörde förslag. Serskildt får Utskottet inbjuda
Borgare-Sl lindel, alt frånträda den förändring och tillägg uti loreskriflerne
angående förslagets verkställighet, som, på sätt här förbemäldt
är, af nämnde Riks-Stånd blifvit beslutadt.
Då, i händelse nämnde inbjudningar icke antagas, förevarande
förslag, hvilket, såsom innefattande frågan derom, på hvad sätt åtskilliga
lönings- och andra anslag skola utgå, rörer Statens reglerande,
bör genom votering i Förstärkt Slals-Utskott afgöras, hemställer Utskottet,
att hufvudsaken i första rummet må afgöras, enligt följande proposition
:
Den, som bifaller, att alla indeldta räntor och kronotionde, hvilka
äro till Staters och Corpsers aflöning eller serskilde Verk och Inrättningar
med flere behof anordnade, med undantag likväl af dem, sorn tillböra
de under 4 * Presterskapets Privilegier inbegripne Stater och In
rättningar
skola emot anvisande cöntanta Statsanslag indragas, under
iagltagande af hvad Slals-Ulskottet uti Utlåtandena Nu is 170 och 326,
anira punkten, föreslagit, likväl med förbehåll, att, i händelse af bifall
härtill, lydelsen af berörde stadgande!! i vissa delar genom serskilde
voteringar afgöres, voterar
Ja;
4
Stats-Utskottets Memorialj iV.o 3y5.
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, kommer frågan härom att förfalla.
Om denna votering utfaller med öfvervägande ja, företagas sedermera
följande voteringar;
a) Den, som bifaller, hvad Stals-Utskotlet, i afseende å verkställigheten
af anordnade indeldta ränlornes indragning till Statsverket, uti Utlåtandet
N:o 170, a:dra punkten litt. c., föreslagit, med den uti Utlåtandet
N:o 326 gjorda rättelse, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, bifalles Stats-Utskollets uti ja-propositionen omförmälde hemställan,
med den förändring, alt uti mom. litt. c. orden ”enligt Fullmagler
eller Constilutorialutbytas emot ”1 följd af Fullmagter eller
Constitulorial.”
b) Den, som bifaller, alt, på sätt och med de vilkor, Slals-Ulskottet
uti Utlåtandet N:o 170 pag. i5 föreslagit, Riksgälds-Conloret hör årligen
lemna Statsverket de förskott, som, intilldess årets skaller hinna
inflyta, erfordras lill liqviderande af de contanla löne-ersältningar, hvilka,
i följd af indeldta räntornas indragning, böra utbetalas, voterar
Ja;
den, del ej vill,
Nej;
vinner nej, bifalles Utskottets, i berörde hänseende framställde, förslag,
med följande tillägg vid slutet deraf, ”äfvensom i öfrigt företaga, hvad
till verkställighet af Rikets Ständers beslut erfordras.”
2:0 Hvad uti 3:dje punkten blifvit hemstäldt, i afseende å grunderne
för indeldta ränlornes och Kronotiondens levererande eller lösande
med penningar, hafva Ridderskapet och Adeln samt Presle-Slåndet
förklarat förfalla, i följd af dessa Riks-Slånds beslut, angående förslaget
om indeldta ränlornes indragning till Statsverket; h varemot Borgare- och
Bonde-Stånden förstberörde hemställanden bifallit, med de förändringar,
som uti Utlåtandet N:o 326 blifvit föreslagna. I följd häraf och då Utskottet
uti sistnämnde Utlåtande frånträdt dess uti 2:dra momentet af
Stats-Utskottets Memorial_, N:o 3y5.
5
förevarande punkt gjorde tillstyrkan, att augmentsräntorne borde liqvideras
efter enahanda grunder, som blifvit föreslagne för räntor och tionde,
hvarför lösen skulle lill Statsverket erläggas, har denna fråga
förfallil; men i afseende å, huru förhållas skall med sistnämnde räntors
och tiondes godtgörande, hafva två Stånd slädnät mot två.
Härvid anser Utskottet sig höra fästa Ridderskapels och Adelns samt
Preste-Ståndets uppmärksamhet derå, alt, fastän Utskottet i ett sammanhang
framställt förslag lill alla de förändringar, i afseende å grundräntorna
och sältet för deras utgörande, m. nu, som Utskottet funnit böra
vidtagas, är likväl förslaget om de till Statsverket ingående räntors
och tionde-spanmåls lösande med contant, efter medelpris, icke ovilkorligen
beroende af frågan derom, huruvida flere räntor och tionde-ansla n>
än som nu äro Kronan behållne, böra till Stalsveiket indragas. Vid sådant
förhållande och då följaktligen, äfven 0111 de anordnade indeldla
räntornes och lionde-spanmålens indragning till Statsverket för närvarande
icke skulle komma att ega rum, intel hinder möler alt vidtaga
de förändringar uti sältet för utgörandet af Kronans hittills behållne
räntor och tionde-spanmål, som kunna finnas lämplige och af behof påkallade,
har Utskottet trott sig böra hemställa, om icke Ridderskapet
och Adeln samt Pi esle-Ståndet, lili beredande af den vid flere Riksdagar
ifiågaslällde lättnad för de skallskyldige att, medelst lösen efter medelpris,
undvika de tryckande svårigheter, hvilka genom pris-stegring vid
missväxtår uppkommit, samt med afseende jemväl å den lättnad och förenkling
i Krono-räkenskaperne, som derigenom bereddes, skulle finna
skäligt ali uti ifrågavarande fall instämma uti Borgare- och Bonde-Ståndens
beslut. Om denna inbjudning icke anlages, så, och då frågan, såsom
angående sättet för vissa i Riks-Staten beräknade utskylders utgörande,
rörer Statens reglerande, samt således bör medelst votering i
Förstärkt Stals-Ulskolt afgöras, får Utskottet föreslå en så lydande
proposi tion:
Den, som bifaller, att, jemlikt Stats-Utskottets tillstyrkan, tionde
och afrads-spanmål samt de af hemman och lägenheter i öfrigt utgående
räntor, som lill Stalsveiket skola utgöras, böra lösas i contant efter medelpris,
med iagtlagande af bvad uti Utskottets Utlåtande N:0 170, 3:dje
punkten, irsta och 3:dje momenten är hemsläildt, med den uti Utlåtandet
N:o 326 i sistnämnde moment föreslagne förändring, voterar
6 Stats-Utskottets Memorial} N:o 3y5.
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, kommer frågan härom att förfalla.
För den händelse, att indeldta räntornes och tionde spanmålens indragning
lill Statsverket icke kommer alt ega runi, lärer stadgandet lili
3:dje punktens ty. !e moment höra anses förfallet; men, om motsatsen inträffar,
! lemställer Utskottet., att uti förestående volerings-pi oposilion
jemväl 3:dje punktens 4;de moment får åberopas.
Utskottets uti här förut omförmälde Utlåtanden i öfi igt gjot de framställningar
äro på det sätt afgjorde:
att i:sla punkten, angående undanrödjande af de olikheter i beskattningen,
som serskilda jordnaturer m. m. medföra, blifvit bifallen af
samtlige Riks-Slåuden ;
att aulia punkten, i hvad den angår tillstyrkt hemställan till
Kongl. Majit om förslag till nya löne-stater för de Corpser, sorn nu inneha!
va indeldta löner, blifvit afslagen af Ridderskapet och Adelil samt
Pj este Ståndet , men gillad af Borgare- och Bonde Stånden , vid hvilket
förhållande den lärer böra anses förfallen; dock hemställer Utskottet,
alt Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet måtte medgifva, att, i
fall indeldta räntornes och lionde-spanmålens indragning skulle komma
att ega rum, berörde underdåniga hemställan då får afgå;
att hvad Utskottet uti 3:dje punkten yttrat, angående uppskof med
den föi ut beslutade rednclioiien af hemrnansränlorne till färre persedlar,
blifvit af samtlige Riks-Stånden godkäudl;
att Utlåtandet uti /|:<le punkten af N:o 320, angående markegångssällningen,
jemväl blifvit giliadt af samtlige Riks-Stånden, etidasl med
den skiljaktighet, att Ridderskapet och Adeln icke godkänt den tills ty ikle
underdåniga hemställan till Kongl. Majit om Nådigt förslags afgifvande
vid nästa Riksdag, i afseende å framflytlning af liden till markegångssättning,
hvilken tillstyrkan likväl, såsom af 3:ne Stånd gillad,,
enligt j5 §. Riksdags-Ordningen, utgör Rikets Ständers beslut;
alt Borgare Ståndet derjemte bifallit, hvad Utskottet uti Utlåtandet
N:o 170 uti 4;de punkten föreslagit, men genom Utlåtandet N:o 826
frånlrädt, angående förändrade stadgande», i afseende å indeldta räntors
uppsägning och leverering, i händelse markegångssättningen blifvit till
en senare lid framflyttad, hvilket beslut likväl, såsom icke af något utaf
de öfrige Riks-Stånden bilrädl, föi faller;
att samtlige Riks-Stånden, med afslag af hvad Utskottet uti 5:le
Stats-Utskottets Memorial^ N:o •3j5.
7
punkten af Utlåtandet Nio 32G, i fi Aga om uppbördslerminen yttrat,
gillat, livad Utlåtandet N:o 170 i denna del innehåller, hvadan någon
förändiing i berörde afseende icke ifrågakommer;
all (i:le punkten orri förändrade stadgande!), i afseende å conlrollen
öfver uppbördens redovisande, endast af Bonde-Ståndet blifvit gillad,
men af de öfrige Stånden afslagen, hvadan den förfaller;
alt yxle punkten, i hvad den angår utsättande i allmänhet af en
senare 1 edovisiiingstei min , an den nuvarande, blifvit af alla Riks Stånden
gillad ;
att livad Ulskollet i samma punkt föreslagit, i afseende å underdånig
hemställan till Kongl. Majit om framflyttning af redovisningsI
ei minen för Gottland till den 1 Juli, blifvit gilladt af Ridderskapet oell
Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden; hvaremot Borgare-Siandet, för
dess del, beslutal, alt en dylik framllyllning skall ega rinn, hvilket beslut
likväl, då Utskottets förslag är af Sine Stånd gilladt, förfaller; samt
att den af Utskottet t i 11 s t v 1 k t e underdåniga hemställan lill Kongl.
Majit, angående åtskillige förand ringar, i afseende å Landsboks-Räkenskapei
nes upprättande och afgifvande, blifvit gillad af Borgare- och Bonde-Stånden,
tnen afslagen af Ridderskapet och Ådeln samt Presle-Slåndet, i
följd hvaraf, då aine Stånd således stannat emot två, denna fråga förfallit.
Stockholm den 21\ November 18/jo.
Res ervatio ner:.
Af Herr Prosten Astrand, sorn reserverade sig emot Utskottets åtgärd
att, i en fråga, af i sin böljan ekonomisk natur, som , då två Stånd
stannat emot två, boide förfalla, hafva föreslagit voleiing i Förstärkt
Stats Utskott.
Ilai uti instämde Herr Biskopen Doctor Hedrén} Hcir Conti aclsProsten
Öslberg samt Herr Helsingius.
Af Herr Prosten Stenhammar. ”Jemte instämmande i Herr Prosten
Åstrands reservation, får jag tillägga följande. Då Stals-Utskotlel , vid
närvarande Riksdags böljan, emoltog denna fråga tili behandling, valden
icke af Stalsi eg Irrings natur. Den rörer melhödeii för en del af
grundskatternas utgörande,', genom hvilken method man icke lärer kunna
neka, att sjelfva grundskatternas belopp, vid förvandling till penningeskatt,
kati ganska väsendtligt förändras: — den rörer således Skalte-allmogens
ekonomiska, välstånd, ja dess fortfarande sjelfbestånd i många or
-
8
Stats-Utskottets Memorial_, N:o 3j5-
tei: — den rörer mängen lagligen förvärfvad egande-rätt: — den rörer
indelningsverket, som icke utan Ständernas beslut och Konungens bifall,
endast på ett i grundlagen föreskrifvet sätt, kan rubbas. Jag förmodar
icke, alt någon skall kunna förneka, all frågan, sådan den väsendtligen
är, oell sådan den var, innan den af närvarande Riksdags Stats Utskott
företogs, i hufvudsakligaste nion bar ekonomisk nalur. Så hafva ock
förra Ständer betraktat densamma, ända intill sistlidne Riksdag. Ständerna
vid Riksdagen 1828—i83o läto frågan orri ränlepersedlarnes förenkling
och reduetion behandlas af Stals-Utskottet (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 323, Bih. till Riks-Slåndens Protocoll, 4 Sami. 5 Band.),
men afskiljde derifrån frågorne orri förändring i sättet för grundräntornes
utgörande _, som behandlades af Stats-, Be villnings- och EkonomiUtskotten
gemensamt. (Dessa Utskotts Betänkanden JV:ris go och 128,
4 Saini. 2 Afd. 2 Band.). Del var först 1834 &rs Riksdags Stals-Utskolt,
sorn, oaktadt deremot afgifne protester, lyckades draga äfven den senare
frågan under sin ensamma behandling, derigenom att det ställde densamma
i förbindelse med den förra frågan, och öfver dem båda afgaf
gemensamt betänkande. Men sin egentliga natur får ingen fråga förändra,
derigenom att den behandlas af det ena eller andra Utskottet.
Grundlagen innehåller detta stadgande uttryckligen. Om närvarande
Stals-Ulskolt bade funnit, all de i denna fråga väckte motioner icke
kunnat bifallas, — hvilket 2 Riks-Stånd och en ganska betydlig minoritet
inom de båda öfriga Riks-Stånden ansett hafva bordt ske,— då hade
ingeri kunnat ens tänka, alt den vore en Stats-Reglerings fråga. Men nu
bar Utskottet behagat så behandla frågan, att — om Utskottets förslag
vöre bifallet — skulle det hafva inflytande på Statens inkomster eller
utgifter; och emedan Utskottet behagat handlägga frågan på ett sådant
sätt, påstår Utskottets pluralitet, att hon derigenom förvandlat sin natur
och blifvit rent Stats-Reglerings fråga. Jag protesterar på det högsta
mot en sådan omvändning af förhållandet, emedan jag tror mig inse,
att det är mot grundlagen uppenbart stridande, att Ständernes beslut
och Kongl. Majlis bifall lill Utskottets förslag måste föregå, innan frågan
blifver hörande till Stats-Reg leringen —- oell atti vidrigt fall ingen gräns
är satt för Utskottens godtycke att genom det sätt, hvarpå de kunna
behaga behandla fiågorne, gifva dem hvilken nalur, den rådande pluraliteten
inom Utskottet kan finna önskiigast < fter dess åsigler och theoder.
Jag
Stats-Utskottets Memorial, N:o 3j6. g
Jag finner denna protest så myckel nödvändigare, som Utskottet
behagat underställa innehållet af 4 Preste-Slåndets Privilegier, i hvad
som rörer de under denna inbegripne Stater och Inrättningar, de öfrige
Riks-Ståndens pröfning och tolkning, hvaraf således Utskottet lärer anse
beroende, huruvida det undantag för dessa stater och inrättningar, sorni
första voteringspropositionen förespeglas, skall komma att erhålla någon
verklig betydelse. Ty jag har icke glömt, huru Utskottets pluralitet i
Betänkandet N:o 326 förklarat sin mening, alt den rätt, som är dessa
Stater och Inrättningar tillförsäkrad, skulle vara Idolt personlig för nu
varande tjenslernes innehafvare och dö ut med dem, ehuru den är i
sjelfva verket en rätt, sorn tillhörer sjelfva inrätlningarne och barmherlighetsverken,
på det dessa icke må kunna rubbas till deras bestånd,
men ingalunda är fästad vid deras förvaltare och målsmän, hvilkas personer
ombytas. Jag har ej eller glömt, alt Utskottet föreslagit, i stället
för nu fastställde, i r i4 $■ Regeringsformen tryggade indelningar, penninge-anslag
”efter behof” Hvilken tolkning Utskottet i sinom tid, loide
beliaga gifva det i första propositionen föreslagna undantaget, kan häraf
anas; men tidslynnet är icke sådant, att en sådan tolkning får medgifvas
af dem, som äro pliglige att, så långt förmågan sträcker sig, förebygga,
alt Statens vigligaste institutioner för deri allmänna bildningen
och de förnämsta barmherlighetsvei k blifva beroende af tillfälliga pluralileters
godtycke. Då jag förutser, att Utskottets förfarande, i dessa alla
afseenden , måste leda till förnyade invecklingar och obehagliga söndringar
i Riksdagsärender^, har jag måst betrakta det såsom en visserligen
tung, men oeftergiflig, pligt alt mig deremot på det uttryckligaste reservera.
”
N:o 376.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående
inhemsk ulls belåning.
(Rgds-Afd.)
Genom Höglofl. Ridderskapets och Adelns, Högvördiga Preste-Ståndets
samt Vällofl. Borgare-Ståndets sammanstämmande beslut, är Slats-Utskottets.
angående åtgärder till ulleulturens befrämjande, afgifna UtlåBih.
till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 34 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 3y6.
tande N:o i4.9> af Rikets Ständer bifailet, med undantag af den deruti
gjorda framställning, i afseende på beloppet af de lån, som hädanefter
böra af Ull-disconten meddelas; rörande hvilken fråga Riks-Stånden fattat
följande sinsemellan skiljaktiga beslut, nemligen Borgare- och Bonde-Stånden,
att, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, ”lån icke
må af Ull-discontfonden beviljas lill högre belopp än 5o procent af det
värde, hvartill ullen blifvit, på föreskrifvet sätt, uppskattad;” Ridderskåpet
och Adeln, alt ”lånen må beviljas till högst 661 procent af ullens
värde,” samt Preste-Slåndet, att ”lån hädanefter, som hitintills,
må beviljas till y5 procent af ullens värde.” Således hafva 3:ne Stånd
förklarat, att det belopp, eiler j5 procent, hvarmed ull för närvarande
får af Ull-discontfonden belånas, bör för framtiden nedsättas, hvilket förklarande
följaktligen utgör ett af Rikets Ständer, jemlikt j5 §. Riksdagsordningen,
fattadt beslut. Vid nu omförmälde förhållande och enär
alltså det af Preste-Slåndet ensamt i motsats härmed, meddelade stadgande,
att det förut fastställda lånebeloppet äfven framdeles borde fortfara,
förfallit, har Utskottet ansett sig böra inbjuda, ej mindre sistnämnde
Riks-Slånd, än Höglofl. Ridderskapet och Adeln, att instämma
i Borgare- och Bonde-Ståndens ofvan anförde beslut. Skulle åter denna
inbjudning icke varda af någoldera utaf förslbernälde 2me Riks-Stånd antagen,
måste, för frågans afgörande, omröstning ske i förstärkt Statsutskott;
och får, för sådan händelse, Utskottet föreslå följande voterings-proposilion:
Den,
som, lika med Borgare- och Bonde-Stånden, anser, att lån
hädanefter icke må af Ull-discontfonden beviljas lill högre belopp, än
femtio procent af det värde, hvartill ullen blifvit, på föreskrifvet sätt,
uppskattad, röstar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, må, i öfverensstämmelse med Ridderskapels och Adelns beslut,
ifrågavarande lån hädanefter beviljas till högst sextiosex och tvåtredjedels
procent af ullens värde.
Stockholm den 24 November 1840.
Stats-Utskottets MemorialN:o 3jj.
]\T:o 377.
Memorial, angående några, i sammanhang med frågan om
hemmantals ränt ans upphörande, väckte motioner.
Rgs-Afd.)
Vallöf]. Borga re-Slåndet har till Siats-Utskottet remitterat nedannämnde
3:iie inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln afi Herr Grefve C. H. Anckarsvärd
framställda och, efter härå vägrad remiss, hos förstbemälde
Riks-Slånd af Herr T. Foenanderj såsom dess motioner, upptagna förslag
, nemligen: 1:0 att Rikets Ständers förväntade beslut om nedsätt
ning
af bevillningen för Städernes Borgerskap måtte inställas, i fall det
föreslagna upphäfvandet af hemmantalsräntan icke komme att ega rum,
till följd af vederbörandes uragllålenhet att till verkställighet befordra
Rikets Ständers härom meddelande beslut; 2:0 alt ett förordnande måtte
i Bevillningsstadgan intagas, angående inställandet, för vissa uppgifna
fall, af uppbörden utaf allmänna bevillningen efter 1 Art. samt efter
18, 21, 22, 23, 28, 29, 33 och 35 $$. i 2:dra Art.; och 3:o att i Reglementet
för Riksgälds-Conloret måtte införas en serskild föreskrift för
den händelse, att Kongl. Maj:t skulle vägra verkställighet åt Rikets Ständers
beslut, angående hemmantalsräntan. Likaledes har Hedervärda
Bonde-Ståndet lill Stals- och Bevilinings-Utskotten öfverlemnat nu uppgifna
af Herr Grefve Anckarsvärd väckta motioner.
Till besvarande af dessa remisser, har Stals-Ulskottet ansett sig
endast böra anmäla, att, enär Rikets Ständer numera ogillat förslaget, i
afseende på hemmantalsräntans upphörande, frågan om ofvanberörde med
detta förslag oskiljaktigt samband egande motioners vidare behandling,
naturligtvis måste, såsom följd af Rikets Ständers sålunda meddelade beslut,
hafva förfallit.
Stockholm den 24 November i84o.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 3y8.
N:o 378.
Memorial, angående afskrifning af de summor, som blifvit
lyflade ä det pä Riksgälds-Contoiret vid 1828—i83o arens
Riksdag, anvisade mindre Creditiv.
(Rgs-Afd.)
Uii Riksgälds-Contoirets Räkenskaper balanceras ännu, såsom fordran af
Kongl. Stats-Contoiret, deri för andra angelägna ändamål, än Rikets försvar,
anslagna oell under åren 1831 —— iS34 till hela sitt belopp eller
5oo,ooo Rdr lyftade andel af det, jemlikt 63 $. Regeringsformen, i förstbemälde
Verk vid 1828, 1829 och i83o arens Riksdag anvisade Creditiv.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, hafva de å delta Creditiv verkställda
utbetalningar grundat sig på Kongl. Maj:ts, under nedannämnde
dagar, lill Fullmägtige a flät n a Nådiga Bref, nemligen under den 20
Augusti i83r, angående berörde Creditivs lyftning till ett belopp af
Rdr 200,000: — —
den 17 Mars i83a, angående dito dito - „ 100,000: — —
den 16 Mars i833, angående dito dito - „ 5o,ooo: — —
den 7 Sept. samma år, ang. dito dito - ,, 5o,ooo: — —
denpOclober 1834> angående dito oito - ,, 100,000: — —
tillsammans Rdr 5oo,ooo: — —
Varande alla dessa sålunda lyftade summor af Kongl. Majit anordnade,
för alt användas, dels till utomordentliga quarantaines- och bevaknings-anstalter
för cbolera-farsotens utestängande, dels ock till åtskilliga
af farsotens utbrott inom Riket föranledda utgifter. De utaf Kongl.
Slals-Conloiret, enligt åberopade Kongl. Bref, från Riksgälds-Contoiret reqvirerade
och uttagna creditiv-medlen hafva också i och för deras föreskrifna
användande, blifvit öfverlemnade lill Kongl. f. d. QuaranlainesCommission,
uti hvars Räkenskaper, ej mindre dessa medel, än den summa
af 63,ooo R:dr, sorn Commissionen derjemte fått emottaga utaf det,
vid sista Riksdag, Lill cholera-kostnaders bestridande serskildt beviljade
Creditiv, äro, under benämning ''Statsanslag,” till behörig redovisning upptagna,
nemligen:
för
Stats-Utskottets Memorial, IV t o 3y8.
i3
. R:dr 200,000: — —
»\feI00’000: — —
. „ 75,000:
„ 110,000:
„ 65,ooo: — —
. . „ 13,ooo: — —•
Summa R:dr 563,000: — —.
Så vidt Utskottet af Riksdagshandlingarne kunnaUerfara, har emot
lyftningen eller utbetalningen af mei berörde credili v-medel någon anmärkning
, hvarken vid sistförflulna eller vid innevarande Riksdag, ifrågakomma.
Utaf de af sista Riksdags Stats-Utskott samt Rikets Ständers
åren 1835, 1837 och i83g församlade Revisorer afgifue Berättelser, angående
granskningen af nyssberörde räkenskaper, förekommer ej eller någon
erinran, i afseende på samma medels användande och redovisande.
Vid sådant förhållande och enär ofvan uppgifna creditiv-summas vidare
halancerande i Riksgälds-Contoirels Räkenskaper är så mycket mera ändamålslöst,
som, derest vid den slutliga utredningen af Kongl. f. d. Quaranlaines-Com
miss i oneus ännu återstående, föga betydliga, skulder och tillgångar
någon behållning skulle uppkomma, densamma i allt fall bör till
Riksgälds-Contoret, såsom återbetalning A de derifrån uttagna och förut
icke ersatta cholera-crediliv-medlen, aflemnas, har Utskottet ansett sig
böra hemställa,
alt Rikets Ständer må bevilja afskrifning i Riksgälds-Conloirets
Räkenskaper för innevarande år af den derstädes med 5oo,ooo
R:dr upptagne fordran af Siats-Verket, för det lyftadc beloppet
af det vid 1828—i83o årens Riksdag anvisade mindre Crediliv.
Lärande, i händelse af bifall till denna hemställan, Utskottet få sig uppdraget
att Fullmägtige i Riksgälds-Contoret härom underrätta.
Stockholm den 24 November 1840.
för år 183 r
„ i832
„ 1833
„ i834
„ x835
„ i836
Bih. till R. St. Brot. 184°. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 34 Haft.
3
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1840.
iStats-TJtskotlets Memorialj N;0 Sy g.
I
N:o 319.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 November, kl. 12 lindel.
Memorial, angående ifrågaställd ombyggnad af en del utaf östra
flygeln vid Rikets Ständers hus.
(Rgs. Afd.)
I Öfverensstämmelse med Fullmägtiges i Riksgälds-Conloiret gjorda anmälan,
i deras till Rikets nu församlade Ständer afgifnä och Stals-Utskottets
Memorial N:o 38 bifogade berättelse (sid. 26), har till Utskottet blifvit
ölverlemnadt ett af Herr Professoren och Riddaren A. Nyström upprältadt
förslag, i afseende på verkställigheten af en nödvändig reparation å
östra flygelbyggnaden vid det till sessionsrum. för de ofrälse Riks-Stånden
och Utskotten begagnade hus, hvilken flygelbyggnad skulle, i anseende till
grundens felaktiga beskaffenhet, befinnas i det bristfälliga skick, att större
delen deraf mäste helt och hållet nedrifvas och ombyggas. Dock som Utskottet,
vid behandlingen af denna fräga, inhemtat, att under sistlidet år
en provisorisk reparation blifvit å samma flygelbyggnad verkställd, så har.
Utskottet, för att kunna med säkerhet bedöma angelägenheten äf den föreslagna
ombyggnadens oförd roj liga företagande, från Fullmägtige infordrat en,
genom anställandet af vederbörlig besigtning, åstadkommen tillförlitlig upplysning,
huruvida icke ifrågavarande ombyggnad, jemte dermed förenade
reparalions-arbeten, kunde, utan äfventyr eller olägenhet vid omförmälda
flygels begagnande till dess bestämda ändamål, uppskjutas 5 å 6 år, eller
intilldess tiden för Rikets Ständers nästa sammankomst förflulit. Varande
af Fullmägtige, med anledning häråt, hos Utskottet Ira anmäldt, atty
efter derom hos Kongl. Öfver-fnlendents-Einbetet framställd begäran, en
dylik besigtning å merberörde flygelbyggnad blifvit, genom delta Embeles
föranstaltande, verkställd, dervid utrönts, att någon pålning under byggnaden
icke skett; men, oagladt några smärre sättningssprickor å vestra slidan
voro synliga, hvilka framdeles möjligen komma att tilltaga, hade likväl
denna byggnad af besigtningsmännen ansetts, under den ifrågasatta tidrymden,
kunna utan äfventyr begagnas för det ändamål, hvartill den numera
vöre bestämd.
Bili. lill R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3S:te Ilift, 1
2
Stats-U tskottets Utlåtande, N:o 3So.
Enär, enligt hvad sålunda blifvit upplyst och vitsordadt, det föreslagna
ombyggnads- och reparations-arbetet kan, utan äfventyr eller hinder för
flygelbyggnadens begagnande, uppskjutas utöfver liden för nästkommande
lagtima Riksdag, anser Utskottet sig böra hemställa,
huruvida icke den af Fullmägtige väckte fråga om denna ombyggnads
och reparations verkställande må, vid sådant förhållande, lör
närvarande förfalla.
Stockholm den 24 November 1840.
N:o 38a.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 November, kl. 12 midd.
Utlåtande, angående Kongl. Stats-Contoirets befrielse från vidare'
befattning med det staden Wexiö beviljade byggnads-lån.
(dfgs. Afd.),
Uti Kongl. Stats-Contoirets, före innevarande Riksdags början till KonglMaj:t
i underdånighet afgifna och jemte Dess Nådiga Proposition, angående
Stals-Verkets tillstånd och behof, till Stats-Utskottet öfverlemnade berättelse
om nyssnämnde Verks ställning ro. m. förekommer, i afseende på det, enligt
Kongl. Brefvet den 6 April i838, till staden Wexiös återuppbyggande
beviljade lån af 100,000 R:dr, alt, sedan detta låns hela belopp blifvit, genom
lyftning af en deremot svarande andel utaf mindre Creditivet, från
Rikets Ständers Riksgälds-Contoir uttaget samt, för att lill Byggnads-Coroitéen,
i mon af behof, utbetalas, öfversändt till Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Kronobergs Län, som derjemte dels bekommit formulär till låntagarues
förbindelser, dels erhållit föreskrift derom, att dessa medel borde
i Landt-Ränteriets räkenskaper, afskiljdt från Statsmedlen, upptagas och
redovisas, så ansåg Kongl. Stats-Contoiret några vidare åtgärder för omförmälda
byggnadslån icke sig tillkomma, utan förmodade, att Rikets Ständer
skulle åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret uppdraga att med detta, likasom
öfriga af samma Verks medel till brandskadade städers invånare ut
-
Stals-Utskottels Utlåtande, N.o 3So.
3
gångna lånebiträden, taga befattning och tillse, det de föreskrifna lånevilkoren
varda iagttagna och uppfylhhi.
Öfver denna Kongl. Stats-Contoirels framställning har väl Kongl. Maj:t,
uli Dess Nådiga Proposition, icke meddelat något yttrande; men Utskottet
har dock ansett sig, sådant oagtadt, icke böra underlåta alt serskildt underställa
Rikets Ständers pröfning och afgörande, hvad åberopade berättelse
sålunda innehåller. Till upplysning om de i detta hänseende förekommande
förhållanden, har Utskottet derföre trott sig böra här nedan anföra de af
Kongl. Majit genom högstberörde Nådiga Bref meddelade föreskrifter och
för öfrigt stadgade vilkor för ifrågavarande byggnadslån, hvarmed företrädesvis
borde understödjas de brandskadade, som ville uppföra sten- eller
kalkbruks-byggnader, samt i allmänhet de tomtegare, hvilka ämnade uppbygga
de vackraste och prydligaste husen, äfven utan inskränkning till endast stenoch
kalkbruks-byggnader;
”1:0 Under de första fem åren, räknade från och med den 1 Juli i838,
åtnjutes af låntagarne befrielse från såväl ränta som capital-afbetalning, men
derefter erlägges å primitiva capitalet i 3:ne år, eller till den 1 Juli 1846,
fyra procent årligen såsom ränta, och ifrån sistnämnde lid hvarje år, sex
procent, intilldes hela lånet med ränts å 4 för hundradet om året blifvit
tili lulle återbelaldt.
2:0 Lånemedlens fördelning uppdrages åt den redan bildade ByggnadsComiteen,
under ordförande af Landshöfdingen i Länet, hvilken Comité
alltså eger att pröfva och bestämma storleken af de lån, en hvar lånsökande
må tilldelas samt beloppet, som, i afräkning derå, hvarje gång får lyftas;
kommande medlen att, uppå Committerades reqvisitioner, från Kongl.
Stats-Contoiret utbetalas mot redovisning, på sätt och i den ordning, här
nedan stadgas.
3:o Då lån hos Committerade sökes, bör vid ansökningen fogas ritning
och kostnadsförslag öfver den byggnad, som skall uppföras; och bör, innan
något i afräkning på ett beviljadt lån får bos Committerade lyftas, till deni
aflemnas låntagarens till Kongl. Stats-Contoiret ställda skuldebref å hela lånesumman,
innefattande förbindelse alt lånet i stadgad ordning återbetala och
att till säkerhet derföre lemna första inteckningen uti tomten och den byggnad,
som derå kommer att uppföras.
4:o De uti nästföregående punkt omförmälda skuldebref böra förblifva
under Committerades vård och redovisning, intilldess ett beviljadt lån till
fulla beloppet är utgifvet, men i den mon, detta eger rum och byggnader
Slats-Utskoltets Utlåtande, N.o 38q.
blifva brandförsäkrade, insändas skuldebrefven till Kongl. Stats-Contoiret,
sora öfver denna utlåning eger hålla serskild räkenskap.
5:o Om Committerade, vid något tillfälle, af förekomna skäl och anledningar,
skulle finna sig föranlåtne att inskränka den först beviljade Jånesumman
och det intecknade skuldebrefvet i följd häraf kommer att innehålla
en större summa än, det verkliga lånebeloppet, skall skillnaden afskrifvas
på skuldebrefvet, innan detsamma till Kongl. Stats-Contoiret insändes.
6:0 Senast efter 5 års förlopp, räknadt från den 1 Juli 1838, skall den
byggnad, till hvars uppförande lån erhållits, vara i så fullbordadt skick, att
försäkring derå uti städernas allmänna Brandstods-bolag, enligt de för denna
Inrättning gällande föreskrifter, må kunna vinnas, vid äfventyr, att Jånet
i annat fall varder genast efter nämnde tids utgång infordradt.
7:0 Så fort försäkring å en byggnad kan erhållas, bör densamma genom
låntagarens försorg och på dess bekostnad anskaffas för minst 3 år,
hvarefter till Committerade aflemnas brandförsäkrings-brefvet, jemte ett a.f
Brandstods-bolagets Direction utfärdad t bevis derom, att låntagaren afsagt
sig rättigheten att Brandstods-bolaget frånträda, så länge någon del af länet
är obetald; börande dessa handlingar, jemte låntagarens skuldebref å låne<-  summan, till Kongl. Stats-Contoiret insändas.
8:0 Om en tomt, innan den blifvit bebyggd, ombyter egare, inträder
den nye egaren i den förres rättigheter och skyldigheter.
gro Hvad, som af de anslagna byggnadsmedlen ej inom fem år , räknadt
från den 1 Juli i838, är lyfladt, får derefter ej från Kongl. StatsContoiret
utbetalas.
10:0 Senast den 1 Juli i844'skola från Committerade vara till Kongl.
Stats-Contoiret insände vederbörande låntagares skuldebref å hela den derstädes
lyftade summan ; kommande, derest något eller några af dessa skol lebref
skulle, efter denna termin, uteblifva, ersättning att från Committerade
i laglig ordning infordras för det belopp, som icke genom insände skuldebref
blifvit behörigen redovisadt, jemte fem procents ränta å samma belopp,
beräknad ifrån och med den 1 Juli 1843 och intilldess betalning
följer.
lito Sedan alla skuldebrefven blifvit inom föreskrifven tid lill Kongl.
Stats-Contoiret affemnade, upprätta Committerade öfver de emoltagna med--  len en generel liqvidation, sorn till Kongl. Stats-Contoirets granskning insändes.
12:0 För uppbörden; af ränte- och cqpital-afbetalningarne ofversändes.
Slats-Utskollels Utlåtande, JV.-o 38o.
5
af Kongl. Stats-Contoiret till Kongl. Majlis Befallningshafvande årligen fullständig
förteckning å hvad hvarje låntagare skall erlägga, för att, genom
Kongl. Majlis Befallningshafvandes försorg , tillställas Magistraten i Wexiö,
h vilken det åligger att under enahanda redovisningsansvar, sorn för Kronouppbörden,
medlen indrifva och till Kongl. Slals-Contoiret kostnadsfritt
leverera.
i3:o Om antingen första låntagaren eller den, sorn genom köp, arf
eller testamente inträdt uti hans rättigheter och skyldigheter, skulle afstå
sin egendom lill borgenärers förnöjande, eller ock, om , i anledning af årsproclama,
fatalier skola bevakas, innan annu det för lånet utgifne skuldebref
till Kongl. Stats-Contoiret inkommit, bora Committerade opåminte ,
vid ansvar, till Kongl. Stats-Contoiret uppgifva det uppå lånet uttagna beloppet,
som skall bevakas.
14:0 Hvarje gång, en för Kongl. Stats-Contoirets räkning intecknnd
tomt ombyter egare, skall Magistraten till Kongl. Stats-Contoiret uppgifva
namnet på den nya egaren, på det att anteckning derom må kunna i
Kongl. Stats-Contoiret göras.”
Vid anställd jemförelse emellan dessa föreskrifter och lånevilkor, samt
de af Rikets Ständer vid sista Riksdag meddelade stadgande!! , i afseende
på det staden Wenersborg då beviljade byggnads-lån, har icke förekommit
någon annan egentlig skiljagtighet, än dels det för låntagarne i sistnämnde
stad stadgade åliggande att för lånemedlen uppföra byggnader af sten eller
kalkbruk, dels ock den för desamma föreskrifna högre ränta och årliga
capital-afbelalning, hvaruti dock nedsättning till likhet med de af Kongl.
Majit, för de brandskadade i Wexiö, faststälda ränte- och betalnings-vilkor
1111 är af Rikets Ständer, medgifven. Äfvenledes har Utskottet, vid granskningen
af det uppgjorda formuläret för ofvanberörde låneförbindelser, funnit
detsamma, med undantag af nu anförda skiljaktigheter, hufvudsakligen
öfverensstämma med de förbindelser, Riksgälds-Conloiret affördrat vederbölande
lånsökande i Wenersborg,.
Enär nu ifrågavarande Wexiö stads invånare tilldelade låne-undérstöd
utgått af Riksgälds-Contoirets medel, synas också de summor, hvilka, såsom
räntor eller afbelalningar å dessa lån, åter inflyta, ostsidigt böra, i den mon
de varda erlagde,,samma Verk, tillkomma. Vid sådant förhållande skulle
följagtligen de inbetalda lånemedlens framlida insändande lill Kongl. SlalsGontoiret,
för att derifrån sedermera till Riksgälds-Gontoiret öfverlemnas ,
endast föranleda en fullkomligt ändamålslös omgång och tidsutdrägt. Då
härtill dessutom kommer, att de vid förflutne ■ Riksdaggr andra städer, be
-
6
Stats-Ulskotlets Utlåtande, N.-o 38o.
vi 1 ja de alldeles enahanda lånebiträden återbetalas omedelbart till RiksgäldsContoiret,
hvarest lånehandlingarne granskas och förvaras samt låuevilkorens
behöriga uppfyllande bevakas, sä anser sig Utskottet, oagtadt den tillökning
i göromålen vid nyssnämnde Veik, hvilken härigenom kommer alt förorsakas,
böra tillstyrka Rikets Ständers bifall till Kongl. Stals-Conloirels
framställning, angående öfverflyltandet på Riksgälds-Contoiret af
den förstbemälde Embetsverk , enligt Kongl. Brefvet den 6 April
i838, tillhörande befattning med emottagandet och granskandet
eller controllerandet af ej mindre föreskrifna säkerhels-handlingar,
än stadgade capital- och ränte-betalningar för det till staden Wexiös
återuppbyggande efter 1833 års eldsvåda meddelade allmänna
låne-understöd.
För verkställandet af denna öfveiflyttning får Utskottet alltså hemställa
,
att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes anbefalla Kongl. Stats-Contoiret alt till Riksgälds-Contoiret
aflemna de, i sådant afseende, för detta Verk erforderlige handlingar,
äfvensom alt på detsamma i vederböilig ordning öfvei låta
alla de rättigheter och fordrings-anspräk, som, genom Högftberörde
Kongl. Bref och låntagarnes utgifne skuldförbindelser, blifvit Kongl,
Stats-Contoirel tillerkända; hvaremot Riksgälds-Conloirels bos Statsverket
egande fordran för den , i och för oftanämnde byggnadslån,
lyftade andel af mindre Creditivet anses härigenom till fullo
godtgjord. Derjemte torde Rikets Ständer till Kongl Majrt framföra
deras underdåniga anhållan om så väl Magistratens och Byggnads-Comiteens
i Wexiö, som vederbörande låntagares, förständigande
att ej allenast behörigen iagttaga de, genom om förmälde
befattnings uppdragande åt Riksgälds-Conloirets Styrelse, föranledda
förändringar i förut meddelade sladganden, rörande lånehandlingarnes
aflemnande samt lånemedlens redovisande och inbetalande,
utan äfven noggrannt efterkomma de ytterligare föreskrifter uti
ifrågavarande hänseende, som hemälde Styrelse, till vårdande och
betryggande af Riksgälds-Contoirels rätt och säkerhet, kan finna
lämpligt meddela.
I händelse Rikets Ständer bifalla, hvad Utskottet här ofvan tillstyrkt
och hemställt, kommer Utskottet att, i sammanhang med öfriga reglementariska
stadganden, rörande Riksgälds-Contoirets framtida förvaltning, under
-
Stals-Utskottets Memorial, iV.o 38l.
7
ställa Rikets Ständers pröfning och fastställelse de serskilda föreskrifter, som,
vid utförandet af den genom ett sådant beslut åt nämnde Contoir uppdragne
befattning, böra tjena lill ledning.
Stockholm den 24 November 1840.
N:o 381.
Ant. till Exp. Utsk. den ay November, kl. 1 r f. nr.
Memorial, i anledning af erhållen äterremfss å Stats-Utskotlets
Utlåtande N:o 331.
(I. A.J
Det af Slals-Utskottet under N:o 331 afgifne Utlåtande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående de rusthålls-numer vid Bohus
Läns Regemente, hvilka, i följd af vägran att ingå på häst-vacance-afgiflseontractens
förlängning, komma att till cavallen återgå, har af Bonde-Ståndet
det blifvit, jemte dervid förekomne anmärkningar, till Utskottet remitteradt;
men som, enligt ankomne Protocolls-utdrag, omförmälde utlåtande är vordet
den 4 innevarande månad af Preste- och Borgare-Stånden bifallet, samt
Ridderskapet och Adeln, under den 7 i samma månad, förklarat sig för
närvarande låta vid nämnde utlåtande bero, så och då vid sådant förhållande
förevarande fråga är, jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen , genom
3:ne Riks-Stånds beslut afgjord, har Utskottet funnit
sig icke kunna dermed taga någon vidare befattning.
Stockholm den 24 November 1840.
s
Slats-Ut skottets Utlåtande, N-o 38i
-
N:o 382.
Arik. till Exp. Utsk. den 27 November, kl. 11 f. n».
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse j rörande
eftergift af en vid Arbets- och Corrections-Inrättningen
i Norrköping yppad balance.
(I A.)
Sedan Styrelsen öfver Fängelser och Arbels-inrältningar i Riket, med
anledning af gjorde anmärkningar vid Nori köpings Spinnhus-inrättnings räkenskaper
för åren 182g och i83o, förklarat dåvarande Ordföranden i Direclionen
för sistnämnde Inrättning, Capitainen Abraham Roos samt Fabriks-idkarne
1 I. Schubert, Samuel Rundstedt och numera aflidne Rådmannen
Gustaf Gahm, i egenskap af Ledamöter i hemälde Direction, skyldige
alt gemensamt ansvara för en i Spinnhus-inrättningens Cassa förefunnen
brist af 2,3o4 R:dr ip sk. 10 r., livar och en af dem dock obetaget alt
af den eller dem, det sedan vederborde, söka sin ersättning åter, bäst han
kunde och gitte, samt nämnde beslut blifvit gilladt och faststäldt icke allenast
af Kongl. Majlis och Rikets Kammar-Rätt, medelst Utslag af den i3 April
183a, utan ock af Kongl. Majit, genom Utslag af den i5 April 1836 ; så
hafva Fabriks-idkarne Schubert och Rundstedt, samt aflidne Rådmannen
Gahms sterbhus-delegare, hans enka Fredrika Gahm och Förmyndaren för
hans efterlemnade omyndiga barn, Professoren J. G. Collin, uti serskilde
till Kongl. Majit ingifne skrifter, af anförde skal , i underdånighet anhållit
örn befrielse af Gunst och Nåd från godtgörande af ifrågavarande Cassabr
i st, hvilken egentligen skall hafva uppkommit genom Ordförandens, Capitainen
Roos’ vårdslöshet och oredliga förhållande.
Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrältningar i Riket, hvars underdåniga
yttrande öfver förrherörde ansökningar blifvit af Kongl. Majit i
Nåder infordradt, har, i afseende på de förhållanden inom Directionen för
Norrköpings Arbets- och Correclions-inrättning, hvilka föregått ofvanomförmalde
balance och dermed ega sammanhang, i underdånighet anfört: att
nämnde Direction, som tillförne och i öfverensstämmelse med det af Kongl.
Corn
-
Stats-Utskollets Utlåtande, IV:o 382.
9
Commerce-Collegium under den a5 Oclober 1790 utfärdade Reglemente,
bestått af en lontagande tjensteman vid Hall-Rälten i Norrköping samt åtskilige
bland dervarande fabrikanter, sedermera undergått den förändring,
att Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrättriingar i Riket, med Kongl.
Majrts dertill lemnade Nådiga bifall, förordnat, den 28 Januäri 1826, Capitainen
Georgii, och den 3 Juni 1828 förre Capitainen Abr. Roos till
Directionens Ordförande; alt denne senare, hvilken derefter tagit befattning
med Corréctions-inrättningens angelägenheter i allmänhet; enligt hvad å
sökandernes sida är vordet uppgifvet, skall dervid så egenmäktigt förfarit, att han
ulan Directionens vetskap icke allenast antagit Bokhållaren C. G. Lagergren,
alt under Kamereraren cl’Aillys sjukdom bestrida dennes tjenst, ulan ock
den 10 Februari 18I0 begärt och erhållit anstånd med räkenskapernés afslutande
för åren 1828 och 1829; alt vid slutet af sistnämnde år Directionen
egt en fordran hos Correclions-inrättningen till belopp af 2,229 R:dr
27 sk. 8 rst. B:co , till hvars återbetalande, jemte bestridande af öfrige löpande
utgifter, Styrelsen, under den ir påföljde Januari, öfversändt 4.600
R:dr, hvilka blifvit genom Magistratens i Norrköping försorg utlemnade emot
qvitto af Capitainen Roos och Ledamöterne af Direclionen, Rådmannen
Gahm och Fabriks-idkaren Schubert; att Fabriks-idkaren Rundstedt, sorn
äfven varit medlem af Directionen, men blott en gång, eiler den 11 Januari,
under lopjpet af år i83o deltagit i Directionens öTverläggningär, varit
från staden bortrest, då förrberörde 4.600 R:dr utqvitterades, och den 1 t
påföljde Februari, uppå egen anmälan, erhållit Styrelsens afsked från
Directeurs-befattningen, hvarföre han ej eller underskrii vit räkénskaperne för
år 1829; alt Gahm, som den 22 Oclober sistnämnde år förördn Is till ledamot
af Direclionen, och den 11 Mars i83o blifvit, på egen begäran, derifrån
entledigad, varit sjuk och sängliggande, då merberörde penningar tillställts
Directionen, men, på derom framställd anmodan, undertecknat det
derå afgilna qvitto, utan att kunna, efter egen uppgift, taga någon närmare
befallning med förvaltningen af ifrågavarande medel; att Schubert, enligt
ett af Roos den 26 Maj 183o ulhändigadt qvitto, tillställt denne, för biläggande
vid 1829 års räkenskaper, original-qvittencer till elt sammanräknadt
belopp af 4.633 R:dr 16 sk.; att, sedan anledningar yppats till misstankar,
i hänseende lill förvaltningen af Corrections-inrättningens-medel, en af Styrelsens
ledamöter, tillika med dess Kamererare, på grund äf Styrelsens den
7 September i83o meddeldta förordnande, afrest till Norrköping och, sedan
Capitainen Roos den 12 i samma månad, utan hegardt tillstånd eller skedd
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3S:te Haft. 2
10
Slais-Utsköltels Utlåtande, IS: o 38åv
anmälan, samt utan att derförinnan hafva fullgjort sitt åtagande att aflemna
de af honom förde cassa-räkningar för stone delen af året 182g och för
första qvartalet ]83o, med tillhörande verificationer, afrest från staden, tagit
i omvårdnad tillgängliga handlingar och verificationer; att denafKamereraren
derefter uppgjorde cassa-räkmng öfver Gorrections-inrältningens förvaltning
från den 1 Januari till den 3 Maj r83o utvisat en balance af 2,3o4
B:dr 19 sk. 10 rst. B:co, och att Styrelsen, genom dess ofvanomförmälde,
den 3o Maj 1831 meddeldta samt af Kongl. Kammar-Rätten och Kongl. Maj:t
fastställda Resolution, ålagt förenämnde personer, som under den tid, nyssBerörde
räkning omfattade, deltagit uti förvaltningen af Correclions-inrältningens
medel,, att tillika med Gapitainen Roos godtgöra oftanämnde
cassa-Bi ist.
Vidkommande föremålet för sökandenas förevarande underdåniga framställningar,
har Styrelsen vidare sig utlåtit, att, ehuru det å ena sidan ofelbart
stöde fast, att de uti bal ance-frågan meddeldta domslut grunda sig
på en sträng rättvisa, nödvändig för vården och förvaltningen af allmänna
medel, det likväl å den andra icke torde kunna bestridas, att flere mildrande
förhållanden sig förete till eftergift i nådeväg af en ersättning, som kännbart
drabbade en i mindre goda omständigheter efterlemnad enka och harn,
samt en man, hvilken icke saknat anledning till sin hysta förmodan, att han
icke häftade i ansvar för eller ens egde att deltaga i förvaltningen af medel,
ankomne under hans frånvaro och på en tid, då han begärde alt blifva
skiljd från ali befattning med Correelions-inrättningen; att det icke eller
syntes böra lemnäs utan afseende,, att Jedamöterne af Rireelionen bestridt
sina högst ansvarsfulla göromål ulan allt arfvode, samt endast af medborgerligt
nit att gagna det allmänna; att emot Gahm visserligen förekomme
den besvärande omständighet, alt han under sitt sjuklighets-lilisfånd undertecknat
qvilteneet å de från Styrelsen öfversände 4,600 Ii:dr, men alt, då
hans rättighet att fordra redovisning för samma medels användande upphört
med den t i Mars i83o, hans fel egentligen bestode deruti, att han ej
då tillhållit Gapitainen Roos att aflemna den räkning, som denne sedermera
undandrog sig alt uppgöra, då Styrelsen affordrade honom densamma;
att, beträffande Fåbriks-idkaren Schubert, hvilken syntes hafva fästat det
förtroende till Directiom ns Ordförande, att han i dennes vät jo lemnat penningar,
hvilka denne ej användt till afsedde ändamål, bemälde fahriks-idkare,
genom det sätt, hvarpå han efter Röos's afgång gemensamt med Pabrik
s-idka ren J. G. Fagerström deltagit i förvaltningen af Corrections-in—
rältningen ådagalagt, att hvarken bristande nit eller omtanka från hans
-
Slals-Utskottets - Utlåtandej N.-o 38a.
sida varit orsak till den uppkomne balancen, hvilket ännu mera styrktes
at' ett vid Styrelsens utlåtande bilagd t utdrag af räkenskaperne för åren
1828 lill oell med i838, utvisande, att då, under loppet af åren 1828,
1829 och i83o, inkomsten af fångarnes arbeten, med en personal af omkring
200 personer endast uppgått till 4>°91 R;dr om året, hvarföre Statsverket
mäste årligen tillskjuta 12,821 R:dr, hade under den senare tiden,
med en mindre arbetspersonal, inkomsten af arbetena uppgålt lill 8,231
R:dr om året, oell Stals-Verket endast lemnat ett årligt bidrag af 5,928
R:dr; alt detta vackra bevis på en nitisk och verksam förvaltning, i förening
med det menliga intryck , förrbemälde Direeteurers förpligtande att
godtgöra en balance, lill hvars uppkomst allmänna omdömet å stället ansett
dem oskyldige, skulle förorsaka, och de stora svårigheter, sorn i mer
än ett hänseende måste uppkomma, så framt ingen af Norrköpings stads
invånare skulle, afskräckle genom detta exempel, vilja i Directionen ingå,
och om Inrättningen förlorade i arbetsväg det förtroende, som Schuberts
och Fagerströms förvaltning den tillvunnit, föranledde Styrelsen att lill
Kongl. Majlis Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna, om icke Kongl.
Maj:t skulle täckas af Gunst och Nåd bifalla den af enkan Gahm samt
Fabriks-idkarne Rundstedt och Schubert i underdånighet sökta eftergift och
restitution af oftanämnde summa 2,3o4 R:dr 19 sk. 10 rst. B:co.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t , jemte
Nådig skrifvelse af den 5 sistlidne September, hvilken finnes införd under
N:o 87 uti 1 Samlingen 1 Afdelningen af Bihanget lill Riks-Ståndens Protocoll
vid innevarande Riksdag, behagat lill Stats-Utskottet öfverlemna handlingarne
uti förrberörde mål för det afseende, omständigheterne syntes förtjena.
Vid behandlingen af ifrågavarande ärende, har Utskottet icke underlåtit
att egna behörig uppmärksamhet åt de flerfaldiga förhållanden, hvilka , serskildt
för hvar och en af förrbemälde sökande, blifvit anförde såsom bevekande
skäl för beviljandet af den sökte befrielsen från ansvarighet för meranämnde
cassa-brisl; men härvid mäste tillika i betragtande tagas, alt, då
sökanderne blifvit dömde att, gemensamt med Direclionens f/d. Ordförande,
Capitainen Roos j ersätta nu ifrågavarande balance, sökandernes befriande,
derifrån skulle leda derhän, att antingen bälancen måste äfskrifvas och
följaglligen äfven bemälde Capitaine varda fritagen från den honom åliggande
ersättningsskyldighet, hvarom likväl fråga icke är vackt, eller ock
han ensam blifva derför ansvarig, hvilket åter vore stridande emot den i
halance-målet gifne dom , helst då , oagtadt hvar och en af de till ersätt
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 383:
ning dömde fått sig öppet lemnadi, att af' den eiler dem, som vederbör ,
söka sin ersättning åter, bäst lian kunde och gitte, sökanderne, som grundat
den nu ifrågavarande ansökningen derpå, att Capitaine Roos. ensam skulle
vara lill balancen vållande, dock icke synas hafva någon ersätlnings-lalan
emot honom utfört, samt således icke afgjordt är , om serskild och vidsträcktare
ansvarsskyldighet kan honom åläggas, än som genom domen i
balange-målet blifvit bestämd , likasom äfven outredt är , om och i hvad
mon tillgång hos, Capitainen Roos må finnas till gäldande af det belopp,
han redan är eller tilläfventyrs ytterligare kun blifva känd skyldig att
godtgöraoch, har Utskottet, vid, sådant förhållande, funnit sig
icke kunna tillstyrka , att den af Fäbriksidkarne Schubert och Rundstedt
samt allidne Rådmannen Gahms, sterbhusdelegare sökte befr ielse
från skyldigheten att ersätta nu ifråga varande cassa-brist, samt
att återbekomma, hvad lill godtgörande deraf redan blifvit inbetaldt,
må varda, af RikeLs Ständer för närvarande beviljad;
dock hemställer Utskottet,.
om icke Rikets Ständer; skulle finna lämpligt medgifva, att, sedan
slutligen blifvit i laga ordning utredt och bestämdt, huruvida
Capitainen Roos, finnes, skyldig godtgöra någon större andel af
balancersumman, än på honom såsom ledamot af Direclionen, efter
nu gifne dom, skulle belöpa, samt om och till hvad del tillgång
hos Capitainen Röos saknas, att gälda, hvad honom åligger,
Kongl. Maj:t må ega att bevilja sökanderne den eftergift och restitution
af hvad de., i följd af bristande tillgång hos Roos, af dennes
andel i ersättningsbeloppet nödgats utgifva, hvartill Kongl.
Maj:t kan i Nåder finna skälig anledning förekomma».
Stockholm den 24 November 1840.
N:o 383.:.
Åpki till Exp. Utsk. d. 27-November, k!.: 11 f. m..
Utiditande ,. i anledning ' af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, om
förhöjning i löne-anslagen för Gästgifvare i Herjeådalen.
Cu- A.)
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskolt af den 5 sisth
September, (intagen under Nro 88.-; i, 1 :sta, Samlingen, äf Bihang till Riks
-
Stats-Ulskoltcls Utlåtandej N.o 383.'
13
Ståndens-Pi otocoll), har Kongl. Maj t, som, vid öfvervägande af hvad genom
vederbörandes hörande blifvit utredt, funnit serskild ersättning för
gästgitverihållningen i Herjeådalen fortfarande vara af beliofvet påkallad,
och derjemte ansett samma ersättning, sådan den hittills, i öfverensstämmelse
med Kongl. Resolutionen af den /j_ April 1764, utgått, nemligen med
t5 R:dr 8 sk. Banco, motsvarande gi Daler silfvermynt, vara allt lör otillräcklig,
föreslagit Rikets Ständer alt för delta ändamål anvisa förhöjda anslag,
alt utgå efter de grunder och lill det minimibelopp, Kongl. Majrts Befallningshafvande
och Härads-Rätlerne i orten uppgifvit,, eller för Hede
Tingslag med 160 R:dr och för Svegs Tingslag med i5o R:dr årligen.
Af handlingarne har Utskottet inlremtat: att, sedan Konungens Befallningshafvande
i Jemtlands Län, uti underdånig, skrifvelse af den i3 November
1834» med anmälan , att samtlige gästgifvarne i Herjeådalen gjort
ansökning om förhöjning i de för gästgifvei ihållningen dem bestådde kronolöner,
i underdånighet hemställt , om icke, med afseende å gästgifvarnes
fattigdom och de med gästgifveribefatlningen förenade kostnader och besvär,
en sådan förmon måtte dem lills vidare i Nåder beviljas, i öfverensstämmelse
med ett af Härads-Rätlerne i Svegs och Hede Tingslag, enligt bifogadt
Piotocoll, upprättadt förslag, slutande sig å en summa af 180 R:dr Banco,
hvaraf 164 R:dr 40 sk. beiäknats utöfver de gamla lönernes belopp, samt
dels Kongl. Kammar-Gollégium, i anledning häraf, uti Utlåtande af den 20
Jan. 1837, i underdånighet hemställt, att de förut i sådant afseende anslagne
löner af tillsammans 91 Daler silfvermynt, sorn , med beräkning af
6 Daler på Riksdalern, blifvit af Kronans behållna ordinarie räntor anordnade
med 15 R:dr 8 sk. årligen, hädanefter kundé få utgå efter nuvarande
myiitbestämning med 2 R:dr 3n sk. för hvarje Riksdaler Silfver specie , a
6 daler på Riksdalern, och således med 21 sk \ r. Banco för hvarje daler
i 1764 års stat, dels Kongl. Slats-Contoirel, under den 28 November i838,
afgifvit det underdåniga yttrande: att Stats-Gontoiret väl ffrnnit skäl’ vara
för handen, att Kongl. Maj:t måtte lemna Nådigt afseende å den ifrågavarande
underdåniga ansökningen, men, beträffande beloppet af de förhöjde löner,
som kunde komma i håga,, icke ansett den. år 1764 verkställde fördelning
numera, efter nära trefjerdedels sekels förlopp och derunder tilläfventyrs
inträffade förändrade förhållanden med gästgifveriet böra tagas
till grund för en förhöjning, utan i underdånighet hemställt, alt, efter verkställd
undersökning, angående, å eria sidan, de besvär, gäStgifvareskyldigheten
tillskyndar innehafvarne och, å den andra, de friheter och förmoner , som
dermed kunna vara förenade,, äfvensom å hvilka ställen, gästgifvaregårdar
14
Stats-TJiskoltels Utlåtande, N.-o 383.
mi lor tiden béhofvas, Kongl. Majit läcktes i Nåder, i afseende på den förhöjning
i gäslgifvarnes löner, sorn dervid kunde blifva föreslagen, öfverlemna
till Rikets Ständer att om anslående af beloppet sig yttra^ så har, vid
anställde undersökningar vid Lagtima Ting med Svegs Tingslag den 34
Februari och med Hede Tingslag den 3 Mars innevarande, följande tillökte
aflöning ansetts vara af behofvet påkallad, nemligen
för
inom Svegs Tingslag:
Koldslätt . ... från 1 R.dr 16 sk.
lill
25
R:d
■99
Nilsvallen ...
1 . 3-2.
»
25
99
99
Öfver-Hogdahl
,» 2: —
35
99
p
i 99
Lillherrdahl . .
» 1 : —
»
10
99
99
Glisjöberg . . .
„ 1:16.
99
25
- 99
i- 99
Ransjö
„ 1: —
99
3o
99
ecb
tillsammans i5o R:dr.
inom Hede Tingslag:
YVerndahlen från
2
R:dr
till 60
Wiken ... „
1:
8.
99
4o
Hede .... „
1—
32.
99
5o
Långå
--
3-2.
99
60
Tännäs ... „
—
32.
99
60
Freirnäsdalen ,,
—
32.
99
5o
T T inell . . • ,, 1. *_>• „ 99
,, Hede , « ■ • ,, —— 33* ,, 5o ,,
tillsammans 320 R:dr;
eller åtminstone hälften af denna summa till proportionerad fördelning.
Vid öfvervägande häraf och då ostridigt är, att gästgifveriskyldighelem
inom ifrågavarande glest befolkade och mindre uppodlade landsort måste
för invånarne medföra kostnader och besvär, hvilka af inga motsvarande
fördelar uppvägas, hvaremot de sedan år 1764 anslagne ersättningar, i följd
af icke allenast sedan dess uppkomne förändrade förhållanden i mynt- och
varuvärden, utan äfven den ökade rörelse, som på de emellan Konungarikena
Sverige och Norrige förande vägar uppstått efter begge Rikenas
förening, icke vidare kunna anses uppfylla det med desamma åsyftade
ändamål,
tillstyrker Utskottet, att, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
Rikets Ständer måtte till löner för gästgifvare i Herjeå
-
Stat S-Utskot tels Utlåtande, N;o 384-
15
dalen bevilja elt årligt anslag" af tillsammans 3 to R:dr Bane»,
deruti inberäknade de i5 R:dr 8 sk., sorn förut för sagde ändamål
utgått af Kronans behållna ordinarie räntor.
Stockholm den 24 November i84o»
Häremot reserverade sig Herr Biskopen Doctor Hedren och Prosten
Astvard i
N:o 384;
Ank. till Exp. Utsk. dén 27 November, kl. 11 f, w.
Utlåtande, i anledning af Anders Anderssons från Skaraborgs
Lein motion, att kostnaden i och för underhållandet af vägen
emellan Forsviksmo och Rödesund må af Staten bestridas.
(U. A.)
Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad, mollön,
har Anders Andersson från Skaraborgs Län yrkat: att, som, i följd
af Carlsborgs fästnings anläggning, åtskilliga nya vägar blifvit anlagde och
på hemmanen i orten indelade, hvaribland i synnerhet en ifrån Forsviksrao
lill Rödesund ungefärligen en och iffAels mil emellan Öfverby gästgifvaregård
och Carlsborg icke vore för orten af ringaste fördel, oagtadt
underhållsskyldigheten blifvit Häradet ålagd och för närvarande, enligt afslutad
entreprenad, utgick med emellan 2 och 3oo R:dr Banco, Rikets
Ständer måtte besluta, alt berörde kostnad, lika med andra, i och för fästnings-anläggningen,
målte af Staten bestridas.
I anledning af denna motion, har Utskottet tagit del af Kongl. Majrts
den 10 Augusti 1824 meddelade Nådiga Resolution uppå de besvär, åtskillige
församlingsboer uti Wadsbo Härad af Skaraborgs Län anfört deröfver,
att underhållsskyldigheten af ifrågavarande, på Kongl. Maj:ts och Kronans
bekostnad, för vinnande af en lättare communication emellan den under
anläggning varande fästningen oeh kringliggande landsort, uppröjde och
16
Siats-Utskottets Utlåtandej N:o 38J£.
islåndsatte väg blifvit, enligt Kongl. Majlis och Rikets Kammar-Collegii Utslag
den 25 Februari 1823, fördelad på Wadsbo Härads samtlige vågh llningsskyldige
invånare, enligt hvilken Nådiga Resolution Kongl. Maj:t icke funnit
någon annan ändring uti Kongl. Kammar-Collegii öfverklagade beslut kunna
ega rum, än att vederbörande blifvit förklarade berättigade att, i händelse
de anse sådant förmonligare, i behörig ordning, väcka påstående om ny
allmän väg och bro-delning inom Häradet, deruti ifrågavarande väg då komme
att inbegripas.
Vid sådant förhållande, och då berörde väg är alt anse såsom allmän
landsväg, hvaraf orten, genom en lättad communication till och ifrån Carlsborgs
fästning, obestridligen måste hafva fördel, anser Utskottet
sig ej kunna, i anledning af motionen., någon åtgärd tillstyrka.
Stockholm den 24 November i84°-  Häremot reserverade sig Herr Westfelt och Herr Prosten Afzelius.
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
18 40.
Stats-Utskottets Utlåtande s lY:o 385.
i
N:o 385.
Ank. till Exp.-Utsk. den i Dec., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits Nådiga skrifvelse,
angående öfverfytt ning å Allmänna Indragnings-Staten af
de å Nummer-Lotteriets Stat uppförde löner och ständiga
arfvoden.
(I. A.)
Sedan Rikets Sländer, uti skrifvelse af den 29 sisllidne Augusti, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmält deras beslut om Nummer-LotteriInrättningens
upphörande med innevarande års utgång, samt att Rikets
Ständer till denna åtgärd afvaktade Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, för att
derefter fatta beslut, i fråga om förflyttande å Allmänna IndragningsStaten
af de utaf Lotteri-medlen nu utgående löner, anslag till Kongl.
Seraphimer-Lazarettet af 5oo R:dr, utgörande ersättning för öfverlålelsen
af dess Lotteri-privilegium samt dispositionen af Lotteri verkets hus och
öfriga tillgångar; så har Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse af den 17
nästlidne October, intagen under N:o 89 i första samlingen af Bihanget
till Riks-Slåndens protocoll, gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl.
Maj:t är sinnad att åt ofvannämnde beslut lemna Dess Nådiga sanction,
men önskar, att Rikets Ständer dessförinnan till pröfning och afgörande
företaga frågan om öfverflyltning å Indragnings-Stat af de på NummerLolleriets
Stat nu uppförda löner och ständiga arfvoden samt resultatet
af deras öfverläggningar i berörde afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla.
Då högslberörde Nådiga Skrifvelse blifvit till Stats-Utskoltet remitterad,
har Utskottet, för att kunna dess yttrande afgifva, i stadgad
ordning äskat upplysning om Nummer-Lotteriets nuvarande Embets-och
Tjenstemän samt Betjening, jemte deras enligt Stat egande löneförmoner;
och har Utskottet derefter fått emottaga en så beskaffad af Inrättningens
Direclion meddelad uppgift, hvars innehåll utvisas af närlagde förteckning,
hvarjemte Directionen tillkännagifvit: att uti de uppgifna löningsvilkoren
icke inberäknats den under namn af ljuspenningar bestådda löningsförmon,
utgörande för Directionens Ordförande 86 R:dr 12 sk., för
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 ^anl. t Afd. 2 Band. 36 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande> N-o 385,
hvardera af Directionens Ledamöter 4^ R:dr 6 sk.» för Secreterare, Ombudsman,
Cassör och Conloirs-Chéfer, hvardera. 35. R:dr 45 sk., för Bokhållare,
Canzlist och Kammarskrifvare, så val Ordinarie som Extra-Ordinarie,
hvardera 18 R:dr 24 sk.. och för Vaktmästaren och Kammardrängarne
hvardera 12 R:dr 16 sk., äfvensom att åtskillige personer i
Verkets tjenst begagna fria boningsrum i Kongl. Lotteriets hus, eftersom
utrymme finnes och Inrättningens tjenst dermed befordras, nemligen:
Kamereraren Holmbergssonsom år 1826, sedan Öfver-Commissarii-tjensten,
hvarmed boställsrum följde, blifvit indragen, öfvertog den
väsendtligaste delen af de, samma syssla tillhörande skyldigheter och göromål,
hvaribland den närmare tillsynen vid Kongl. Lotteriets hus;
Kamereraren Kihlstedt och
Kamereraren Nordeströnij hvilkas controllörsLjenster äro af den beskaffenhet
att fordra en mera oafbruten tilistädesvaro vid Verket;
Tryckeri-Föreståndaren Malmgrenemot ökad arbetsskyldighef,
hvarigenom en af de förut bestådde 2:ne veckolöner för Tryckeri-Gesäller
blifvit bespard; samt
Vaktmästaren Lindström och
Kammardrängen Ericsson som skola vaka öfver eld, portstängsel
och ordning vid huset.
Enligt hvad Nummer-Lotteriets Direction upplyst, äro väl Inrättningens
embete- och tjenstemän samt betjening icke försedde med fullmagter,
utan så kallade öppna Bref och förordnanden samt Constitutorial;
men, oagladt denna form för Expeditionerne varit begagnad och
hvilket synes härleda sig derifrån att det vid en så beskaffad Inrättning,
sorn den ifrågavarande, ansetts af nöden att kunna, utan laga rättegång,
ifrån innehafvande befattningar skilja dem, sorn tilläfventyrs visade
sig mindre skicklige eller pålitlige, hvadan rättighet härtill jemväl
varit Direclionen meddelad, är det emedlertid ostridigt att Inrättningens
ordinarie embets- och tjenstemän samt betjening innehaft tjenster på
Stat, vid hvilkas bibehållande de egt att trygga sig så länge de sina
tjensteskyldigheter behörigen uppfyllt och icke förverkat det dem lemnade
förtroende.
Vid sådant förhållande sjmes ock , både rättvisa och billighet påkalla,
att sislberörde personer, af hvilka de flesta en lång tid varit i
Inrättningens tjenst anställde, icke mera än andra Statens Ordinarie tjenstemän,
hvilkas befattningar indragits, blifva beröfvade de, enligt Stat,
egande löneförmoner, hvilka de, såsom belöning för sina nedlagda mc»
Stats-Utskottets Utlåtande j Nio 385.
3
tior, påräknat till egen och familjens bergning; och har denna grundsats
jemväl tillförne varit af Rikets Ständer följd, äfvensom den redan kan
anses uti nu förevarande fall af Rikets Ständer gillad, då Rikets Ständer,
uti deras underdåniga skrifvelse, angående Nummer-Lotteriets indragning,
förklarat sig sedermera vilja fatta beslut i fråga om förflyttande
på •Allmänna Indragnings-Staten af de utaf Lotteri-medlen nu utgående
löner.
I afseende å bestämmandet af de lönebelopp, livar och en af Inrättningens
Ordinarie embets-och tjenstemän samt betjening, i följd af h vad
sålunda blifvit yttradt, borde åtnjuta, förekommer, att å den af Lotteri-Directionen
aflemnade uppgift blifvit bland löneformonerne inräknade:
För Secreterare!), sportler 5o:
,, Ombudsmannen, 12 procent af iridrifne balancer, enligt
medelbeloppet för de 10 sista åren .... 269: /jö. 4-  „ Cassören, missi äkningspenningar 4o:
Men då härvid i betragtande tages, att det icke skäligen kan ifrågasättas,
att Staten skall godtgöra de sportler, Secreteraren, i och för
vissa tjensteåligganden, uti lösen m. m. dylikt, åtnjutit; att, då uppbördsbalancer
icke kunna annorlunda än sorn tillfälliga händelser belragtas,
den vedergällning Ombudsmannen, då sådane inträffat, egt alt för sin
dermed hafde moda åtnjuta, icke synes kunna hänföras till en så beskaffad
årligen påräknelig inkomst, att ersättning derför, vid tjenstens indragning,
kan och bör ifrågakomma; samt alt missräkningspenningar innefatta
en ersättning för de förluster, hvilka för Cassören vid dess uppbördsår
vältning kunna uppkomma, men vid tjenstens indragning upphöra;
sä anser Utskottet,
att berörde 3:ne poster icke böra till öfverflyIlning å Allmänna
Indragnings-Staten ifrågakomma; dock att om under den utredning,
som af Directionen kommer att ombesörjas, balancer af
Ombudsmannen indrifvas, han eger att derå tillgodonjuta de 12
procent, som å dylika medel finnas honom beviljade.
Deremot tillstyrker Utskottet,
att Nummer-Lotteriets Ordinarie embels- och tjenstemän må,
vid Inrättningens upphörande, å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras, till åtnjutande af öfrige uti Stat bestämde löneförmouer,
till det belopp för hvardera, som finnes utfördt uti den
för detta ändamål uppgjorde serskilda column ä här bifogade
4
Stats-Utskottets Utlåtande j N:o 385.
förut omförmälde förteckning å Lotteri-Inrättningens samtliga
personal, under förbehåll, alt ifrågavarande Jöne-ersältningar, i
öfverensstämmelse med de, i afseende å löner å Indragnings-Stat,
gällande stadganden, minskas eller försvinna i den mon innehafvarne
af allmänna medel undfå högre aflöningsförmoner, än
de vid Inrättningens indragning uppbära samt att de NummerLotteriels
embets- och tjenstemän, som af löner å IndragningsStat
komma i åtnjutande, förpligtas att besörja den afslutning
af Verkets Räkenskaper, med flere göromål, som i och för Inrättningens
upplösning och sluteliga utredning erfordras; och
utgör den löneersättnirig, som sålunda för närvarande skulle ifrågakomma,
ett sammanlagdt belopp af io.oii R:dr.
Beträffande sedermera Inrättningens Extra Ordinarie tjenstemän,
hvilkas aflöningsförmoner blifvit af Directionen uppgifne till ett sammanräknadt
belopp af 3,6i8 R:dr, så är förhållandet dermed sådant, att, af
det till diverse omkostnader å Stat uppförde anslag, Directionen egt att
tili arfvoden för Extra Ordinarier, som för Dragningarne begagnas, för
hvarje gång disponera erforderliga medel; men då dessa arfvoden, ehuru
de af lill ifrågavarande tjenstgöring antagne personer fortfarande åtnjutits,
icke utgöra löneförmoner vid ständiga på SLat uppförda tjensler,
anser Utskottet de ifrågakomne Extra Ordinarie tjenstemännen
icke vara berättigade att de af dem åtnjutne arfvoden på Indragnings-Stat
uppbära;
Dock som berörde tjenstemäns biträde torde blifva af nöden vid
den slutliga utredning, hvilken af Inrättningens upplösning blifver en
följd, tror Utskottet skälig anledning förekomma till den hemställan, att
på lika sätt, som, då Assistance-Couloret vid 1828—i83o årens Riksdag
upplöstes en gratifikation förunnades Contorets på förordnanden med arfvoden
tjenande personal,
de vid Nummer-Lotteriet mot arfvoden för hvarje Dragning anställde
Extra Ordinarie tjenstemän och betjening må, mot
skyldighet att lemna det biträde, som vid de af Inrättningens
upplösning föranledde göromål erfordras, såsom gratification
undfå beloppet af ett års arfvode för hvardera.
Hvad angår den af Directionen jemväl uppgifne Tryckeri-Gesällen;
så enär denne är en arbetare, som åtnjuter veckolön och otvifvelagtigt
måste, lika med andre dylike personer, vara antagen på sådane vilkor, att
Stats-Utskottets Utlåtandes N:o 385.
5
han, då så finnes nödigt, kan ifrån Lotteriets tjenst afskedas, hvarvid
han af Lotteriets medel bör undfå den aflöning, hvartill uppgjordt contract
kan honom berättiga,
anser Utskottet nämnde person icke böra å allmänna Indragnings-Staten
uppföras.
Vidkommande serskildt frågan derom, huruvida Lotteriets tjenstemanna-personal
bör, på sätt Directionen synes balva förmenat, undfå
ersättning för åtnjutne ljuspenningar; så anser Utskottet det vara uppenbart,
att, då dessa medel äro anslagne såsom ersättning för utgifter i
och för göromälens bestridande, hvilka åter försvinna, då tjenstgöringen
upphör,
någon godtgörelse för så beskaffad inkomst icke bör NummerLotteriets
högre eller lägre tjenstemanna-personal meddelas.
Likaså anser Utskottet, att, då de personer, som, på sätt förbemäldt
är, för närvarande åtnjuta fria boningsrum uti Lotteriets hus, icke, så
vidt uppgifvet blifvit, innehafva denna förmon såsom tjenstebefatlningarne
åtföljande rättighet, utan densamma egentligen synes vara dem meddelad
till lättnad vid utöfning af deras tjensteåligganden, dessa personer
icke ega giltiga anspråk, alt för berörde förmon njuta ersättning, hvarföre
ock Utskottet
finner sig icke kunna en dylik ersättning tillstyrka.
Enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse om Lotteriets indragning,
bör jemväl stadgande meddelas, huru förhållas skall med den ersättning
af 5oo R:dr årligen, som Kongl. Seraphimer-Ordens-Lazarettet
för närvarande af Lotteri-medlen åtnjuter för öfverlåtelsen af dess Lotteriprivilegium;
och hemställer Utskottet, i anledning häraf,
att Rikets Ständer ville medgifva, att berörde ersättning, efter
Nummer-Lotteriets upplösning, må, såsom ständigt fortfarande,
å Ordinarie Stat bland anslagen till Milda Stiftelser uppföras.
Slutligen böra Rikets Ständer nu meddela föreskrift, angående
disposition af Nummer-Lotteriets hus och öfrige vid Inrättningens upplösning
befintliga tillgångar, med undantag af Brudgåfvo-fonden , om hvars
levererande till Riksgälds-Contoret Rikets Ständer redan förordnat, på
sätt uti deras till Kongl. Majit aflåtne underdåniga skrifvelse af den 29
sistlidne Augusti omförmäles; varande Inrättningens samtlige tillgångar
af Directionen, uti den Utskottet meddelade uppgift, sålunda beräknade;
6
Stats-Vtskottets Utlåtande, N:o 385-
Contant behållning af Lotteri-medel circa 82,000.
Inrättningens fasta egendom, ansedd ega ett värde af minst . . 4°>°00-
Brudgåfvo-fonden 28,000.
Intresse-medel af Brudgåfvo-fonden 8,000.
Hvad angur fasta egendomen, så åberopar Utskottet det förslag till
dess användande, i följd af nödiga åtgärder förberedande af tjenlig local
för Riks-Archivet, som Utskottet redan under N:o 354 Litt. D. afgifvit;
och hvad beträffar öfrige tillgångar utöfver Brudgåfvo-fonden; så hemställer
Utskottet, det Rikets Ständer måtte förordna:
att, förutan Brudgåfvo-fonden, hvarom redan är stadgadt, Nummer-Lotteri-Inrättningens
alla öfriga tillgångar böra vid Inrättningens
upplösning till Riksgälds-Contoret levereras; äfvensom
det torde böra föreskrifvas, att Riksgälds-Contoret skall öfvertaga
vården och dispositionen af så väl Inrättningens hus, intilldess
hvad om dess användande beslutes, kan till verkställighet
bringas, som ock de Inrättningen tillhörige effecter och
inventarier, hvilka icke anses böra genom Nummer-LotteriDirectionens
försorg försäljas.
Stockholm den 3o November 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 386.
7
N:o 386.
Ank. lill Exp.-Utsk. den i Dec., kl. i e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen åt er remiss ä Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 3io..
(I. A.)
Enligt Stats-Utskoltet tillhandakomne Protocolls-Uldrag, liar det af Utskottet
under N:o 3 i o afgifne Utlåtande, innefattande förslag till förnyad
Inslruclion för Rikets Ständers Revisorer, i hvad som rörer deras befattning
med Statsverket, blifvit af Borgare-Ståndet bifallet, men deremot
af de 3:ne öfrige Riks-Stånden, på grund af förekomne anmärkningar, till
Utskottet återremitteradt.
De Ledamöter af Ridderskapet och Adeln, hvilka yrkat återremiss
A förevarande Utlåtande, hafva, med gillande i allmänhet af de utaf
Utskottet i motiven för Instructions-försiaget antydde åsigter, endast
framställt anmärkningar emot serskilda uti förslaget intagne bestämmelser.
Deremot hafva inom Preste-Ståndet 2:ne Ledamöter, under förmälan
alt, efter hvad erfarenheten visat, Rikets Ständers Revisorer, alltsedan
utfärdandet af i83o års Instruction, icke mött några hinder för fullgörandet
af sina grundlagsenlig uppdrag, äfvensom att någon klagan öfver
brister eller obestämdhet uti föreskrifterne ingalunda försports, ansett
det framställda förslaget om fastställande af förnyad Re.visions-Inslruction
icke vara af beliofvet på ka liad t; och har derjemte deri ene af bemälde
Ledamöter förklarat, att, i fall en förändring af nu gällande Instruction
vore behöflig, det år 1823 upprättade, af Gref ve Anckarsvärd förordade
Instructions-förslag, såsom i vissa fall innefattande större bestämdhet i
föreskrifter, vore att föredraga framför det af Utskottet upprättade. Hos
Bonde-Ståndet har en Ledamot, med hvilken en stor del af Ståndet förklarat
sig instämma, hufvudsakligen anfört: att, på det embetsverken
må kunna, utan behof af förfrågningar och på Kongl. Maj:ls Nådiga befallning,
fullgöra allt hvad för revisions-förrättningens underlättande på
dem ankommer, flere omständigheter måste vara uti Revisions-Instructionen
noga bestämde, nemligen: i:o tiden för granskningens omfång och
deraf följande skyldighet för embetsverken att tillhandahålla Revisorerne
sina Räkenskaper, Kongl. Bref, Protocoll och Handlingar; 2:0 De All
-
8
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 386.
manna Verkens embets-berättelser; 3:o embelsverkens eller åtminstone
Kongl. Stats-Contorets skyldighet att förordna en af Verkens tjenstemän
att tillhandagå med nödiga upplysningar; samt 4=° Kongl. Kammar-Rättens
föregående granskning af räkenskaperne till ziffran, på det att Revisorernes
uppmärksamhet ma kunna egentligen rigtas på Statsverkets tillständj
styrelse och förvaltning ; att, genom uteslutandet af ofvanberörde, uti
Utskottets förslag icke upptagne, hufvudsakliga bestämmelser, hvilka erfordra
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers gemensamma bifall, skulle i förhållandena
emellan Revisorerne och embetsverken uppkomma en så beskaffad
obestämdhet, som framkallat behofvet af det år 1823 af Rikets
Ständer upprättade Instructions-förslag; alt de Grundlags-föreskrifter, som
afse revisions-förrättningen, och hvilka ofta vore underkastade olika tolkning
af de begge Slatsmagternes organer, borde genom Iustructionen vara
så bestämda, att vid gransknings-ti 11 fal 1 et ingen tvekan må uppstå rörande
tydningen af samma föreskrifter 5 samt slutligen, att, ehuru de aine räkenskaps-åren
utgjorde egentliga föremålet för Revisorernes speciella granskning,
nämnde granskning likväl, för att medföra tillförlitlig controll å
Statsverkets tillstånd och styrelse, måste, i afseende på Protocolls-läsningen,
de penninge-förvaltande embelsverkens berättelser och inventeringen
af deras Cassör, utsträckas intill den dag, då Revisorerne sammanträda
1 i följd hvaraf och då det uti Herr Grefve Anckarsvärds motion
intagne förslag till Instruction åsyftade fastställandet af ofvanberörde,
nödige ansedde, förändrade bestämmelser, blifvit yrkadt, att Stats-Utskottet
måtte tillstyrka sistnämnde förslags antagande, endast med den förändring,
att Kongl. Stats-Contorets tjenstemän icke ovilkorligen skola lill
Secreterare- och Canzlist-befattningarnes bestridande af Revisorerne användas.
Till besvarande af dessa anmärkningar, får Utskottet, hvad först
angår den ifrågasatte obehöfligheten af en förnyad Instruction för Rikets
Ständers Revisorer, erinra, att då, i följd af de uLaf Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer vid innevarande Riksmöte beslutade Grundlags-föiändringar,
det fordna Hof-Canzlers embetet blifvit indraget, redan delta förhållande
påkallat en förändring af nu gällande Revisions-Instruction, i
hvad den samma rörer sättet för upplysningars inhemlande af Publike
Verk och Konungens embetsman. Med afseende å de inom Bonde-Ståndet
framställde förhållanden, har Utskottet skolat anmäla, alt, enär 68 §.
Riksdags-Ordningen uttryckligen föreskrifver, alt Instruclionen för Rikets
Ständers
Stats-Utskottets UtlåtandeN:o 386.
9
Ständers Revisorer skall af Rikets Ständer sjelfve utfärdas, Utskottet ansett
häraf ovilkorligen böra dragas den slutföljd, alt alla sådane Revisions-förrättningen
beträffande sladganden, för hvilkas meddelande erfordras
Kongl. Majits Nådiga bifall, och följaktligen allt hvad, som angar
de penninge-förvaltande Embelsverkens åligganden, i förhållande till Rikets
Ständers Revisorer, böra utur Inslruclionen uteslutas; hvaremot
Utskottet serskildt trott sig böra hemställa, att Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit täcktes, i öfverenstämmelse
med Grundlagens sladganden, låta utfärda föreskrifter, angående
de vederbörande Embets-oeh tjenstemän i bemälde Verk, i och för
Revisionen, tillkommande skyldigheter; och/har Utskottet med ifrågavarande
uteslutning jemväl åsyftat alt söka förekomma de collisioner emellan
de begge Slats-magterne, sorn, efter hvad 1823 års Riksdagshandlingar
nogsamt vitsorda, skulle kunna föranledas genom Kongl. Majits
vägran att å Rikets Ständers afgifvande förslag till Instruclion meddela
Dess Nådiga Sanction. Beträffande det inom sistnämnde Riks-Stånd gjorde
yrkande, angående utsträckning af Revisorernes granskningsrätt intill
den dag, då Revisions-förrällningen lager sin början, har Utskottet
af de, rörande detta ämne uti Grundlagen, meddelde sladganden , om hvilkas
förändring eller förtydligande det icke tillkommer Stals-Utskottet
att väcka fråga, icke hemlat anledning alt, i afseende på nämnde förhål
lande,
föreslå annan redaclion, än den i Utskottets förslag intagne. Efter
att sålunda hafva redogjort för de allmänna åsigter, som legat till grund
för det Rikets Ständers pröfning nu underställde Instruclions-förslag, och
hvilka åsigter Utskottet af de dervid gjorde erinringar icke funnit sig
föranlåtet att frånträda, öfvergår Utskottet lill upptagande af de vid
förslagets serskilda delar inom Ridderskapet och Adeln, samt Presleocli
Bonde-SLånden framställde anmärkningar.
1:0 Vid usta §. af Utskottets förslag är af 2:ne Ledamöter utaf Ridderskapet
och Ådeln hemstäldt, att de deruti förekommande orden:
Rikets Ständers Revisorer skola tillse det dem i behörig ordning
tillhandahållas etc/’ måtte utbytas emot: Rikets Ständers Revisorer
ega att emottaga, etc. Efter Utskottets tanka, innefattar likväl dell
af Utskottet föreslagne redaction mera bestämdhet, i afseende på Revisorernes
åliggande alt efterse hvad de emottaga, ulan alt deraf
med ringaste rimlighet skulle kunna dragas den emot hela förslagets
syfte stridande tydning, som skulle något förmanskap dymedelst
vara Rikets Ständers Revisorer öfver Konungens embetsman
Bih. till R. St. Brot. 184.0■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 36 Haft. 2
Stats-Utskottets Utlåtande j N:o 386.
uppdraget eller annan uppsigts- och anmärkuiugsrält, än den granskningen
innefattar, och hvilken uttryckligen är inskränkt till den åt*
gärd, förslagets 7 §. 2 mom. utstakar; hvarföre Utskottet
anser sig böra sistnämnde redaclion vidblifva.
2:0 E11 Ledamot af Preste-Ståndet har funnit den i 2 §. af Utskottets
förslag intagne föreskrift, att, äfven om räkenskaperne icke i Kongl.
Kammar-Katten undergått den speciella granskningen, Revisorerne
det oagladt skola sin granskningsskyldighet fullgöra, innefatta en
anledning för Kongl. Kammar-Rätten att uppskjuta den detta Verk
åliggande revision, och fördenskull ansett, att det i nu gällande Instruction
härom meddelde stadgande icke borde i det nya förslaget
inflyta, så framt dervid ej bifogades något uttryck, sorn skärpte
pligten för Kongl. Kammar-Rätten att berörde skyldighet fullgöra.
Dä emedlertid , i öfverensstämmelse med den af Utskottet ofvan antydde
åsigt, föreskrifter om Embets-Verkens. åligganden i och för
Revisions-iörrällningen icke böra uti Instruclionen för Rikets Ständers
Revisorer upptagas och i förevarande fall det äskade stadgandet
örn Kongl. Kammar-Rättens Revisions-skyldighet vore destomera
öfverflödigt, som en dylik skyldighet redan är genom den af Kongl.
Majit för bemäld e Em bets-Ver k utfärdade Nådiga Instruclion faststäld,
och den, enligt samma Instruclion, vederbörande tjenstemän
derstädes tillagde observations-procent dessutom synes medföra full
säkerhet för revisionens behöriga förättande, har Utskottet vid delta
förhållande trott sig
böra vidblifva innehållet af ifrågavarande 2:dra §.
3:o Jemväl har utaf en Ledamot af Preste-Ståndet blifvit yrkad t, alt,
då det vore likgiltigt, utur hvilket Embetsverk Revisorer nes Secreterare
samt Kameral- och Canzli-bilräde an loges, stadgandet uti förslagets
3:dje §., att lill dessa befattningars bestridande helst skola
utses sådane embets- och tjenstemän, som varit eller äro i Kongl.
Stals-Conloiret anställde, måtte uteslutas, och att, i händelse något
Embetsverk i detta hänseende företrädesvis borde nämnas, det vore
mera lämpligt att föreskrifva, det bemälde Secreterare samt Kameral-
och Canzli-biträde skulle väljas bland Kongl. Kammar-Rättens
embets- och tjenstemän. I sammanhang härmed har blifvit föreslaget,
att beloppet af de arfvoden, sorn böra tillkomma Revisorerne
sjelfve, den upplysande Ledamoten af Kongl. Stats-Contoiret, Kanzlipersonalen
och Vaktbetjeningen , måtte varda u'4 Instruclionen en
gång för alla fastställde.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 386.
Med anledning häraf får Utskottet anföra, alt, efter Ulslsollels förmenande,
del vid flerfaldiga tillfällen mäste för Revisorerne vara af väsendtlig
nylla alt till sitt biträde ega åtminstone någon person, som innehar
närmare kännedom af Statsverkets räkenskaper och de inom Kongl.
Stals-Contoret förefallande ärenden, och att dessutom del af Utskottet
löreslagne stadgande ingalunda inskränker Revisorernes rättighet att, i
händelse sådant i serskilde fall finnes lämpligt, till Secreterare samt Kameral-
och Canzli-biträde utse andre personer, än de, som tillhört eller
tillhöra Kongl. Stats Conloret. Då den till upplysningars meddelande
åt Revisorerne förordnade Ledamot af Kongl. Stals-Contoret utaf Kongl.
Majit i Nåder utses, tolde det jemväl finnas lämpligast, att dess arfvode
i och för nämnde befattning må varda af Kongl. Majit i Nåder bestämdt.
Vidkommande del Canzli-personalen och Vaklbeljeningen tillkommande
arfvode, anser Utskottet detsamma böra af Revisorerne, i nion af göromålens
mängd samt den af vederbörande dervid ådagalagde skicklighet
och flit, vid hvarje revisions-förrällning fastställas.
På grund af hvad sålunda blifvit yltradt, finner Utskottet sig
icke ega skäl att frånträda, hvad uti nämnde 3:dje §. är vordet
föreslaget.
4:o Emot 4 §• Utskottets förslag har inom Preste-Ståndet den anmärkning
blifvit framställd, alt den uti samma $. förekommande
bestämmelse: ”Galle likväl ej detta stadgande > i af seende på Bancooch
Riksgähls-Verken, som böra alla äskade upplysningar omedel'
bar/igen meddela f borde, såsom öfverflödig utgå. Utskottet anser
dock , för dess del, ifrågavarande föreskrift, det Revisorerne må ega
alt från Banco- och Riksgälds-Verkens Styrelser omedelbarligen införd
ra så beskaffade uppgifter, som, under granskningen af Statsverkets
räkenskaper, kunna i ett eller annat hänseende finnas af behofvel
påkallade, hvilken föreskrift äfven år af det enahanda sladgandel
i 42 Riksdags-Ordningen föranledt, böra uti den nya Författningen
bibehållas, och hemställer derföre,
ali berörde anmärkning må förfalla.
5:o Inom Preste-Ståndet har af en Ledamot yttrats den åsigt, all den uti
5 §. af förslaget omförrnälde Ledamot af Kongl. Stals-Contoret borde
ega ej allenast rättighet, utan ock skyldighet att lill Revisorernes protocoll
lemna sådana meddelanden, som af dem äskas. Då det emedlertid
icke tillkommer Rikets Ständer att för bemälde embetsman stadga
en dylik skyldighet, hvilken det beror af Kongl. Majit att i Nåder
föreskrifva, hvadan, efter hvad förut i afseende på dylika ämnen
12
Stats-Utskottets Utlåtande j N.o 386.
-blifvit i allmänhet antydt, det äskade tillägget icke kail i den nya
Instructionen inlagas,
torde Utskottets förslag, hvad förevarande 5 §. beträffar, få
oförändradi bibehållas.
6:o I afseende på innehållet af Instruclions-förslagets 6 f, har inom Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Slåndet blifvit erinradt: att deruti
syntes böra intagas dels hvad uti nu gällande Instruclion finnes
stadgadt, angående Revisorernes skyldighet alt tillse, huruvida Kongl.
Maj:ls anordningar, rörande utbetalningar af Statsmedel, äro med 'vederbörlig
contrasignation försedde, samt dessa utbetalningar styrkte
med behöriga qvitlencer af dem, som medlen emottagit, dels den
uti 20 $. af nyssbeiörde Instruction meddeldte föreskrift, det Revisorerne
skola hufvudsakligen granska disposilionerne, förvaltningen
och resultaten på det hela, äfvensom att vid det uti ifrågavarande
6 $. af Utskottets förslag förekommande uttryck: ”möjligen inträffade
proprie-balancer" ordet möjligen såsom obehöfligt, borde uteslutas.
Då, så framt det egentliga föremålet för Revisorernes verksamhet
eller granskningen af Stats-Verkels tillstånd, styrelse och förvaltning i
det hela, skall kunna behörigen medhinnas, Revisorerne icke äro i tillfälle
att annorlunda än i serskilde fall egna sin uppmärksamhet åt undersökningen
deraf, huruvida Ståts-Verkets utgifter äro vederbörligen
verificerade, hvilken detalj-undersökning dessutom tillkommer vederbörande
tjenstemän inom Kongl. Kammar-Rällen, kan Utskottet icke dela
den åsigt, att en så beskaffad gransknings-skyldighet borde Revisorerne
serskildt åläggas; likasom Ulskoltet anser det ifrågaslällde ordet möjligen
lämpligast böra qvarstå. Med instämmande deremot uti de vid denna
bär förut omförmälde öfrige anmärkningar, har Ulskollet, som anser
ordet anordningar böra utbytas emot beslut} hvarpå utbetalningarne sig
grunda härigenom skolat föreslå följande förändrade redaction af ifrågavarande
6 §. uti Utskottets förslag:
Revisorerne skola efterse och granska, huruvida utgifterne med
Stat och Författningar instämma, samt huru vida de Kongl. Maj:ts
Nådiga beslut, hvarpå utbetalningarne sig grunda, äro med vederbörlig
contrasignation försedde, så ock om inkomsterne på
rälta lider och lill rigtigt belopp i Statens cassör influtit; huru
vederbörande, på hvilka conlrollen öfver Krono-uppbörden ankommer,
sine skyldigheter fullgjort; hvilka åtgärder, i afseende
å möjligen inträffade proprie-balancer, blifvit vidtagne, med det
mera, som till ett tillförlitligt omdöme om Statsverkets tillstånd
Stats-Utskottets Utlåtande j JY:o 386. i3
och förvaltning kan anses erforderligt; börande Revisorerne,
ulan att, sä vidt omsländigheterne medgifva, förbigå detaljerne,
hufvudsakligen granska disposilionerne, förvaltningen och resultaten
på det hela.
7:0 Hvad Utskottet uti 7 §. 2 morn. föreslagit, har inom Ridderskapel
och Adeln samt Preste-Ståndet framkallat följande anmärkningar:
att orden annat ändamål borde utbytas emot orätt ändamål; att, då
orden: Uare sig i allmänhet eller serskildt för revisions-åren _, möjligen
kunde tydas derhän, alt Utskottet åsyftat, det Revisorerne skulle
ega att framställa erinringar vid förvaltning eller dispositioner af
statsmedel, vidtagne efter revisions-åren och hvilka erinringar icke
föranledas af de under granskning varande afslutade räkenskaper,
ofvannämnde ord måtte utur förslaget utgå; att uti Utskottets förslag
icke vore tydligt uttryckt, huruvida Revisorernes rättighet att infordra
upplysningar och handlingar, hvilka afse en senare tid än revisions-åren,
borde, på sätt i nu gällande Instruction finnes stadgadt,
vara inskränkt till de fall, att anledningen till dessa upplysningars
eller handlingars infordrande skall herntas från något inom
revisionsliden infallande factum, eller huruvida Revisorerne skulle
ega att sträcka sina fordringar i detta hänseende äfven till ärenden,
som icke ega ringaste gemenskap eller sammanhang med revisionsåren;
samt slutligen att orden: förmena Revisorerne på annat sätt
sin rättighet såsom Rikets Ständers Ombud för nära träddj borde,
såsom obestämde och obehöflige, uteslutas.
I följd af hvad sålunda blifvit anfördl, får Utskottet lill en början
föreslå, att uttrycket: annat ändamålmätte förändras till: annat ändamål
j än det af Rikets Ständer föreskrifne. Derjemte har Utskottet,
under förklarande, det Utskottet vid redactionen af nu ifråga varande punkt
af Instructionsförslaget, icke kunnat hafva för afsigt att föranleda någon
utsträckning af den i Grundlagen Revisorerne förbehållne granskningsoch
anmärkningsrätt, samt icke eller anser den föreslagne redactionen i
detta hänseende innebära någon otydlighet, likväl funnit sig, på grund
af de gjorde erinringarne, böra tillstyrka, att orden: vare sig i allmänhet
eller serskildt för revisions-åiren_, må utelemnas. Då de uti detta
mom. förekommande öfrige bestämmelser stödja sig på Grundlagens föreskrifter,
om hvilkas förtydligande eller förändring fråga icke lärer kunna
vid förevarande Instructionsförslags upprättande förekomma, har Utskottet
af de dervid gjorde anmärkningar icke hemtat anledning att sitt förra
förslag frånträda.
Stats-Utskottets Utlåtandej N.o 386.
Med iagltagande af nyssberörde förändringar, får Ulskollet hemställa,
all 7 §. 2 morn. må erhålla följande lydelse:
Finna Revisorerne något af Rikets Ständer fastsläldt anslag vara
öfverskrida eller draget till annat ändamål, än det af Rikets
Ständer föreskrifna, eiler ock något i öfrigt vid förvaltningen
att erinra, eller är sådan upplysning eller handling, den Revisorerne,
om ock den icke alser någotdera af Revisionsåren, likväl
uttryckligen förklarat sin önskan att erhålla, vederbörlig
begäran oagladt, icke vorden dem meddelad, eller förmena
Revisorerne på annat sätt sin rättighet såsom Rikets Ständers
Ombud för nära trädd , så skola de sådant allt i samma berättelse
anmärka och fullständigt utlåtande i ämnet afgifva.
8:o Flere Ledamöter af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet
hafva vid 3 mom. af 7 anmärkt, att, enär det af Utskottet föreslagne
stadgande, rörande revisions-berättelsei nes skyndsamma befordrande
till trycket, utan afbidan af de förvaltande Embelsverkens
förklaringar öfver deruti förekommande framställningar, dels innefattade
en orättvisa och obillighet, i hänseende till bemälde Embetsverk,
dels ofta kunde förorsaka ett missledande af allmänhetens omdöme
i dessa ämnen, Utskottet i stället bordt föreslå, alt Fullmäktige
i Riksgälds-Conloret mätte åläggas att, jemte revisions-berältelsen,
trycka vederbörande Embetsverks förklaringar, så framt dessa
inom 3:ne månader efter slutad revision varda lill Riksgälds-Conloret
aflemnade. Derjemte har af en Ledamot utaf Presle-Slåndet föreskriften
om revisions-berätlelsens utdelning med Tidningaine ansetts
öfverflödig.
Utskottet, som, enär det onekligen mäste vara af vigt, att resultaten
af de verkställde revisions-föi rätlningarne, så vidt ske kan, bringas
lill allmän kännedom, icke kunnat instämma uti den, i afseende på
1 evisions-berältelsernes utdelning med Tidningarne, gjorde erinran, har
deremot, i betraktande af hvad för öfrigt vid ifrågavarande 3 mom. af
7 är vordet inom Riks-Stånden anmärkt, trott sig böra föreslå nedanstående
förändrade red »elion deraf:
af denna Berättelse med tillhörande tabeller läte Revisorerne
utskrifva 2:ne original-exemplar, af hvilka det ena till Kongl.
Muj:t i underdånighet ingifves, och det andia aflåtes lill Fullmäglige
i Riksgälds-Conföret, hvilka skola samma berättelse, äfvensom
vederbörande Embetsverks i anledning derafafgifvande
förklaringar, så fiamt dessa inom Irenne månader efter revi
-
Siats-Utskottets Utlåtande} JV:o 386.
i5
sions-förrättningens slut varda lill Riksgälds-Conloret aflemnade,
till trycket befordra och derefter, så fort ske kan, med allmänna
Tidningarne utdela låta; åliggande derjemte bjern alde Fullii)
ägt ige att samma berättelse och förklaringar, så väl vid näsldei
påföljande Riksdags böljan lill Rikets Ständer, sorn ock lill
Rikets Ständers nästsammanträdande Revisorer öfverlemna.
9:0 Uppmärksamhet har så väl inom Ridderskapet och Adeln som Presle-Ståndet
blifvit fästad derå , att Utskottet, som i förevarande Utlåtande
Nio 310 hemställt, att Rikets Ständer måtte i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:l i Nåder täcktes låta Insliuclionen genom
trycket offentliggöra, sedermera i ett följande moment föreslagit, alt
Fullmägtige i Riksgälds-Contoi et mätte åläggas att ombesörja samma
Inslruclions tryckning; varande dervid yrkadt, att ettdera af dessa,
hemställanden, måtte uteslutas.
I följd af denna erinran, har Utskottet skolat anmäla, alt, då Rikets
Ständers anhållan, att Kongl. Majit måtte Lill allmän kännedom och
efterrättelse promulgera den Instructiou, som af Rikets Ständer må varda
lör deras Revisor er utfärdad,. endast kan i önskningsväg lill Kongl.
Majit i underdånighet framföras, och enär det synes lämpligt, alt en af
Rikets Ständer utfärdad handling, hvars inskränkta omfång dertillmed icke
föranleder någon tryckningskostnad, som kunde komma i hufvudsakligt
betraktande, må vara för vederbörande alt tillgå, i sammanhang med
68 §. Riksdags-Ordningen och äfven i annan form, än deri i Svensk Förfallnings-Samling
i gemenskap med andra Författningar kunde erhålla,
Utskottet trott sig ega. fullt skäl att tillstyrka, det Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
mätte serskildt få sig uppdraget alt om Jnstruclionens
tryckning gå i författning. Vid detta fö 1 hållande anser sig Utskottet
böra vidblifva, hvad i förrberörde hänseenden blifvit uti utlåtandet Nio 3io
yttradtoch föreslaget , endast med den förändring, att Utskottet tillstyrker,
det Rikets Ständer måtte, jemte öfverlemnande af den fastställde
Instructionen, hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit i Nåder täcktes låta densamma uti Svensk Förfa
tini ngs-Sa ralin g kungöra.
l«o:o Hos Ridderskapet och Adeln har blifvit yrkadt, alt det uti 6 §. af
nu gällande Instr.uction, intagne stadgande, det Revisorerne skola af
Kongl. Majit genom allmän Kungörelse sammankallas, äfven borde uti
den nya Instructionen inflyta. Då emedlertid 68 §. Riksdags-Ordningen
i detta hänseende innehåller bestämd föreskrift, och dessutom,
enligt den allmänna åsigt-, sorn legat till grund för närvarande In
-
i6 Stats-Utskottets Utlåtandes N:o 386.
struclions-förslag, sladganden rörande sådane åtgärder, hvilka det
i oell för Revisionsförrällningarne kan bero af Kongl. Maj:t alt vidtaga,
böra utur Instruclionen uteslutas,
torde förenämnde yrkande icke anses böra till någon förändring
i Utskottets förslag föranleda.
ij:o En Ledamot af sistnämnde Riks-Stånd bar föreslagit, att 90 §. Reger
i ngs-For men borde på insidan af Instructionens titelblad aflryckas;
men då denna , enligt dess ordalydelse, endast bar afseende på
Rikets Ständer eller deras Utskott och sålunda icke är på Revisionsförrällningarne
bokstafligen tillämplig,
lärer detta förslag böra förfalla.
12:0 Inom Preste-Ståndet bar af en Ledamot yttrats den önskan, dels
alt innehållet af 8 §. uti nu gällande Instruction, i hvad den angår
tillåtelse för Revisorerne att till ärendenas beredning sammanträda på
Afdelning, måtte i den nya Instruclionen varda bibehållet, dels
alt föreskrift måtte deruti meddelas, huruvida omröstningen inom
Revisionen borde vara öppen eller sluten.
Utskottet, som anser det böra åt Rikets Ständers Revisorer öfverlemnas
att vid hvarje serskild Revisions-förrättning i ofvanberörde hänseenden
fastställa den arbetsordning, som må finnas mest ändamålsenlig,
hemställer således,
att förrberörde förslag icke måtte till någon åtgärd föranleda.
i3:o Beträffande det inom Bonde-Ståndet gjorde yrkande, att de allmänna
cassör och medel, hvilka skola revideras, måtte varda uti Instruclionen
uppräknade, har Utskottet redan uti utlåtandet N:o 3io yttrat
den tanka, att en dylik specificalion icke vore lämplig, helst, genom
de under mellantiderne från den ena Riksdagen till elen andra möjligen
inträffande förändringar, den åsyftade fullsländigheten i della
hänseende kunde komma ali saknas; och får Utskottet
detta sitt yttrande vidblifva.
Slutligen har Utskottet hos Borgare-Ståndet, som bifallit utlåtandet
N:o 3io i dess helhet, skolat hemställa, huruvida icke bemälde RiksStånd
behagade godkänna de af Utskottet nu föreslagne mindre väsendtliga
förändringar uti dess förut afgifne förslag lill Instruction för Rikets
Ständers Revisorer.
Stockholm den 3o November 1840.
STOCKHOLM, Nordströraska Boktryckeriet, 1840.
Bil. till Stats-Ut sk. Uti. N.-o 383.
Förteckning, utvisande dels, enligt Kongl. Niunmer-Lotteri-Directionens uppgift,
de vid nämnde Inrättning anställde Ernbets- och Tjenstemän samt Betjente, jemte
deras ålder, tjenstetid och lö ne vilkor, dels ock beloppet af den löne-ersättning
Stats-Utskottet till uppförande å Allmänna In dragnings-Staten för hvardera af deni
föreslår.
Födelse-
Inträde
i
Ut: 1
nä m ning 1
ill inne-
Af Directionen j
uppeifne lone-
Af
Stats-Utskottet
Ordinarie Embets- och Tjenstemän samt Betjening.
år.
tjenst.
ll af vande
syssla.
vilkor.
loresiagen
Pension.
%
Directionen:
Ordförande: G. Poppins -
'77°
181 3
666
32
,
666
32
_
Ledamöter: C. D. Skogman - - - -
1786
1829
444
2 1
4
444
21
4
„ af Wetterstedt -
1780
1882
444
21
4
444
21
4
„ L. Cassel -
Canzliet:
1779
1828
444
2 1
4
444
21
4
Secreterare: J. S. af Rolen (Lön 600 och Sportler 5o)
1794
l8l J
1827
650
i
600
Ombudsman: C. G. Barholtz (Lön 200: — —
12 proc. å indrifne balancer
per medium för 10 år 269: f\5. 4-)
1778
1 8l I
1811
469
45
4
200
__
Canzlist: K. Bosin ------
18o5
1828
i836
250
250
—
—
Boksluts- och sif räknings-Contoir et:
Kamererare: M. Ze tiber man -
1780
1 798
1828
700
700
_
Bokhållare: C. G. Callsson -
1774
1796
1835
400
—
-
400
—
—
Cassa-Contoiret:
Casseur: J. F. Seippel (Lön - - 700: — —■■
1809
740
Missräkn.-penningar 40: )
1777
1797
—
—
700
—
Castelettc-Contoiret:
Kamererare: A. Holmbergsson (Lön 700:
Provision enligt Stat af årliga
behållna vinsten, pr medium 331: )
i775
1795
1811
1,031
—
—
1,031
Kammarskrifvare: J. A. Grandinson -
1801
1826
250
—
—
250
—
J. N. Elgh -
—-
1-807
1828
200
—
—
200
„ „ A. Lilliander -
1790
1808
1829
200
—
—
200
—
„ „ S. A. Broman -
—
1810
1831
200
—
—
200
„ „ J. Toran -
Redovisa in gs-Controll-Contoir et:
1788
1806
i837
200
200
— .
:
Controlleur: G. Kihlstedt ------
177'1
1798
1816
550
—
—
550
Kammarskrifvare: J. Alm -
i773
1800
1821
250
—
—
250
„ _ „ J. A. Törneman -
179°
1811
i834
200
—
—
200
—
—
Revisions- och Lottsedels-Cuntroll-Contoiret:
Controlleur: A. Nordeström -
1767
f794
1809
550
—
—
550
Kammarskrifvare: J. C. Norgren -
i773
J793
1815
250
—
—
250
„ „ L. Lindblad -  Tryckeriet:
1794
1812
1834
200
200
Föreståndare: Th. Malmgren -
1791
1826
CO
OJ
-P^
300
—
—
300
Gesäll: N. F. Psilander (Lön 346: 3a. —
Hushyra 20: — —)
1801
i836
i836
366
32
—
—
Vaktbctj ening:
Vaktmästare: G. Lindström -
18o°
1834
i839
180
■
—
180
Kammar-Drängen: E. Holmgren -
'77®
1788
1816
1825
120
—
—
120
„ „ E. Ericsson -
1820
1826
120
—
120
„ J. E. Strömsten -
•79°
1835
1839
120
120
J. G. Öberg -
1794
i837
1839
120
—
120
•„ „ J. E. Lindström -
1800
1828
1836
12C
—
12C
)| —
S:a
i -
1 ~
1 —
|10/737|29| 4110,011
1-
‘I"
Bill. till R. St- Fröt. 1840 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 36 Höft.
Transport
Extra Ordinarie Canzlister:
A. A. Drake - ------
C. E. Löfgren -------
Extra Ordinarie Kammarskrifvare:
i Boksluts- och Afräknings-Contoiret:
L. G. Wiblingen ------
N. Bergman -------
P. V. Middendorff ------
i Cassa-Contoiret:
J. U. Lundin (Arfvode 102. Gratification i5o.) -
i CasteletteContoiret:
A. Köhler
C. M. Schön
C. G. Behmer -------
J. H. Dahlgren -------
L. Finerus _______
C. Billberg -------
F. W. Snejder -------
J. W. Langelius ______
P. F. Th. Winroth ------
G. E. Nordblad ______
A. Jungstedt -------
L. J. Hedberg -------
J. S. Holmberg -------
J. N. Jungstedt ------
L. G. Carlbom -------
J. F. Rydberg -------
11. J. Frostell -------
C. A. Kullenbergh ------
J. F. Almark -------
i Redovisnings-Controll-Contoiret:
A. Fröling -------
C. Juringius _______
A. L. Wretforss ------
H. F. Spaak
E. G. Nyberg -------
C. J. Nordenstrahl ------
C. U. Roos -------
A. Dalerus -------
J. Brander -------
P. Björnram -------
i Revisions- och Lottsedels-Controll-Contoiret:
H. Grapengiesser ______
Z. D. Lundberg ------
G. W. Sundberg ------
C. J. Westman ------
C. J. Svensson -------
A. J. II. Fernholm ------
Fr. W. Höglund ______
J. Fr. Fröleén -------
J. W. Sundberg ------
A. J. JI. Wennberg ------
G. W. af Donner ------
Extra Kammar-Dräng: A. Hultmark
= 3,618 R:dr.
S u m m a
Födelse
år.
1808
1815
1786
1781
179°
1787
[19c
1796
1809
1809
1807
1789
1781
1797
1801
!793
1794
1798
1811
1808
1811
1792
1798
1796
1791
1801
1804
1802
x 81 2
1812
181 o
1803
17F>4
Inträde
i
tjenst.
1833
1837
18o3
1809
1813
[834
1816
1815
.819
1820
1824
1826
1827
1822
1829
1816
1830
1831
i831
1831
1831
i833
i833
1833
1834
1806
1816
1818
1819
1819
1818
1820
1829
1827
1833
i8to
1816
1817
1823
1819
182 i
1826
1830
1831
1833
1827
i838
Ut;
nämning'
till inneha
fvande
syssla.
1839
1840
[819
1837
1820
1834
1826
1831
1832
1833
1834
1835
1835
1836
1838
183o
1834
1835
1835
i835
1835
1836
i836
1836
1839
i832
182 1
1823
1825
1827
1 S3o
i832
i 833
1834
i837
i 8 i i
1828
1818
[829
1830
1831
j832
i 836
i837
i339
1832
i 839
Af Directionen
uppgifne löneyilkor.
10,737
136
68
136
113
68
252
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
113
68
68
68
68
68
68
68
68
68
113
68
68
68
68
68
68
68
68
68
68
6
34
4
Af
Stats-Utskottet
föreslagen
Pension.
10,011
14,355j29I 4|10,011 j
Stats-Utskotlels Memorial N:o 38*j Utlåtande Nio 388. i
IST:o 387.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Pfov. kl. 9, e. m.
Memorial, i anledning af erhållen dterrerniss ä Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 353.
(I. A.)
I följd af förekomne anmärkningar vid Stals-Ulskottels under N:o 353
afgifne ullålande, i anledning af väckl.e motioner, alt dels åtskilliga cassors
Behållningar, dfels Statsverkets så kallade reserv-fond måtte till Riksgälds-Gonloiret
öfverflyltas, liar nämnde utlåtande Blifvit af Bonde-Ståndet
lill Utskottet återremilleradt. Då emedlertid, enligt ankomne protocolls-utdrag,
delta utlåtande är vordet Bifallet af Preste-Slåndet den 4>
af Borgare-Ståndet den p samt af Ridderskapel och Adeln den 16 innevarande
månad, hvadan, jemlik^ 75 §. Riksdags-Oi dningen, förevarande
fråga är genom 3:ne Riks-Slånd sammanstämmande Beslut afgjord, Bar
Utskottet funnit
den erhållne återremissen till någon åtgärd å Utskottets sida
icke föranleda.
Stockholm den 3o November i84o.
N:o 388.
Ant. till Exp. Utsk. den 2 Dec., kl. 12 m.
Utlåtande, angående Post-Inspector en C. F. Lindstedts ansökning
om. tillökning i arfvodet för honom uppdragen befattning
vid. åtskilliga handlingars tryckning.
(Rgs. Afd.)
Mögvördige Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet hafva till SlatsUlskottet
remitterat Expedilions-Utskoltets, under N:o i3, afgifna Memorial,
hvarigenom till Rikets Ständer Blifvit öfverlemnad en Bos sistnämnde
Utskott af Post-Inspectoren C. F. Lindstedt gjord ansökning om förBih.
till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3j Haft. 1
Stats-Utskottets Utlåtande> N:o 388.
höjning lill 6oo R:dr af det sökanden tillerkända arfvode af 200 R:drför
honom uppdragna åtgärder till förekommande af sådana , före denna Riksdags
början, från trycket utgifna handlingars omtryckning, hvilka borde i
Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll intagas, äfvensom för det härmed förenade
åliggande, i afseende på samma handlingars utdelning bland Riks-Stånden;
varande, lill stöd för denna anhållan, anfördt, att den person, som
haft sig enahanda bestyr uppdraget under tiden emellan 1828, 182c) och
i83o samt 1834 och 1835 årens Riksdagar, härför erhållit en vedergällning
af 4oo R:dr, oansedt, under denna tid, tryckning af endast 2:ne
Stats-Revisioners handlingar förekommit, då deremot sedan sista Riksdag
3;ne dylika Revisioner inträffat;, hvarförutan sökanden uppgifvit,
det förhoppningen att hos nuvarande Expedjtions-Utskott varda anställd,
förmått honom att, emot det nedsatta arfvodet, åtaga sig detta uppdrag,
hvilken förhoppning dock icke blifvit uppfylld.
I anledning af ofvanberörde remisser, får Stats-Utskottet upplysa,
att Expeditions-Utskottet vid sistförflutna Riksdag, i Memorial N:o 3o,
för Rikets Ständer anmälde, att Post-lnspectoren Lindstedtsom då tillhörde
Utskottets Canzli-betjening, vore hugad att öfvertaga tillsynen vid
omförmälde handlingars tryckning och exemplarens utdelning, emot ett
arfvode af 200 R:dr, eller hälften af hvad, sorn, vid samma Riksdag,
blifvit för enahanda befattning under mellanliden efter näst föregångua
Riksmöte beviljadt.
Ehuru sökanden således, vid emottagningen af ifrågavarande befattning,
derför icke begärt högre arfvode, än nyssnämnde honom tillerkände
belopp, har likväl, enär, i följd af de, under tiden sedan sista
Riksdag, inträffade 3:ne Stats-Revisioner, denna befattning möjligen kommit
att blifva mera besvärlig och tidsödande,, än sökanden, då han åtog
sig densamma, förmodade, Stats-Utskottet, med afseende derjemte å
den vitsordade ordentlighet och noggrannhet, hvarmed Ljudstedt sina
åligganden i berörde hänseende uppfyllt, ansett sig ega anledning tillstyrka
Rikets Ständer
att bevilja Post-lnspectoren Lindstedt en tillökning af Etthundra
Riksdaler i det honom tillerkända arfvode för bestyret
med tryckningen och utdelningen af vissa, Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoll tillhörande handlingar.
iSotats-Utskottets Memorial, N:o 38g. 3
I händelse Rikets Ständer bifalla, hvad Utskottet nu tillstyrkt, torde,
för beloppets utbetalning, Utskottet få sig uppdraget att Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret härom underrätta.
Stockholm den 3o November 1840.
N:o 389.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 Dec., kl. 12 m.
Memorial, med förfrågan, i anledning af Rihs-Ständens beslut
, rörande Byggnads-Lånet till staden IVener sborg.
(Rgs Afd.)
Enligt Stats-Ulskoltet medelade Protocolls-Utdrag, hafva, ej mindre Högvördiga
Preste-Ståndet än äfven Ilöglofliga Ridderskapet och Adeln samt
Hederväida Bonde-Ståndet, sorn förut bifallit Utskottets .Betänkande N:o
15o, angående åtskilliga föreslagna förändringar i de vid sista Riksdag
för ofvanberörde lån fastställda vilkor, antagit Vällofliga Borgare - Ståndets
inbjudning alt instämma i det af sistnämnde Riks-Stånd, med ogillande
af så veil samma Betänkande , som Utskottets Utlåtande N:o 3i4 j
fattade beslut, att Wenersborgs stads, vid detta års slut,' varande skuld
till Staten må betalas med G procent å det primitiva capitalet ärligen,
af hvilka 6 procent f. procent utgöra ränta och återstoden af räknas på
capitalet.
Härigenom bär Utskottet visserligen inhemtat samtliga Riks-Ståndens
beslut, i fråga om nedsältningen i de föreskrifna ränte- och capital-afbetalningarues
belopp; men Utskottet bär deremot icke erhållit någon
kännedom om Riks-Ståndens åsigter, rörande de öfriga, i afseende
på omförmälde låne-vilkors förändring eller närmare bestämmande, dels
genom väckta motioner och Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss å en af låntagarne
gjord underdånig ansökning, dels ock serskildt af Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret, till Rikets nu försämlade Ständers pröfning och afgörande
hänskjutna samt i det ogillade Betänkandet behandlade frågor, nemligen:
angående förlängdt anstånd till den t Juli i8.{8 med capital-afbetalnrngarnes
verkställande; angående ytterligare räntefrihet under 5 års
4 Stats-Utskottets Memorialj N:o 38g.
lid från den r Juli innevarande år; angående förlängning af de bcslam»
da lerin in erna för de nya byggnadernas fullbordande samt skuldförbindelsernas
insändande lill Riksgälds-Contoret; angående fullständigare föreskrifters
meddelande, i afseende på de till låne-medlens fördelning utsedda
Committerades ansvars- och redovisnings-skyldighet; angående lånens
belopp i förhållande till de derför intecknade egendomarnes biandförsäkringsvärden;
och angående antagligheten af inteckningar i brandförsäkrade
byggnader af träd.
Då nu anförda frågor likväl hvarken kunna anses, genom ofvanomförmälda
beslut, besvarade eller, såsom följd deraf, hafva förfallit, och
då det sätt, hvarpå desamma afgöras, detta må öfverensstämma med eller
strida emot hvad Utskottet yttrat och hemställt, föranleder till förändringar
eller förklaringar af nu gällande föreskrifter, rörande ifrågavarande
låne-biträden, hvilka förändringar och förklaringar det följaktligen
åligger Utskottet att, enligt desammas beskaffenhet, antingen serskildt
meddela Fullmäktige, till svar på deras hos Utskottet härom gjorda framställning,
eller ock iagltaga i det nya Reglemente för Riksgälds-Contoret,
med hvars uppgörande Utskottet nu ar sysselsatt, så finner Utskottet
sig nödsakadt att, under åberopande af hvad i Utlåtandena Nös i5o
och 314 blifvit anfördi,
hos Riks - Stånden förfråga sig, huruvida ogillandet af dessa
Utlåtanden äfven sträcker sig till de deruti förekomna yttranden,
angående här ofvan uppgifna ämnen, samt i sådant fall anhålla,
alt Riks-Slånden jemväl måtte, till behörigt iagltagande
samt Fullmägliges underrättande, meddela Utskottet sina beslut,
i anledning af Fullmägliges yttrade och af Utskottet godkända
åsigler, rörande rätta tolkningen och tillämpningen af de, i afseende
på Committerades ansvarighet och Riksgälds-Conlorels intecknings-säkerhet,
m. m., vid sislförflutna Riksdag, stadgade föresk
lif ler.
Slockholm den 3o November i83o.
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1840.
Stats-Utskottets Memorialj JY:o 3go.
iN:o 3c)0.
AnL till Exp, Utsk, den 3 Dec. kl. 2 e, ra.
Memorial, med förslag till 'voterings-proposition, i anledning af
Riks-Ståndens skiljagtiga beslutj i fråga om Mötes-Passe'volancens
upphörande.
Vid afgörandet af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 52 oell 212,
angående väckte motioner om Mötes-passevolancens upphörande, hafva
Ridderskapt och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallit förstberörde Utlåtande,
endast med den förändring af Ridderskapet och Adeln, att det å 5:te
sidan i6:de raden befintlige ordet ”Soldaternes” borde utbytas emot ordet
”manskapets;” Preste-Ståndet bifallit samma Utlåtande med den ändring,
att endast hälften af mötes-passevolance-afgiften för manskapets underhåll
må på SLat uppföras, alt med 88,000 R:dr utgå från och med den tid, då
nya Stats-regleringen vidtager, men att deremot andra hälften bör af rustocli
rot-hållare utgöras och utgå, intilldess annorlunda i laga ordning varder
beslutadt; Borgare-Ståndet, i afseende å nedsättningen uti mötes-passevolancen
för manskapet, fattat hufvudsakligen enahanda beslut, som Pre^
sie-Ståndet, samt i öfriga delar i så måtto afvikit från Utskottets förslag,
som Ståndet funnit de af Stats-Utskotlet, vid den af detsamma föreslagna
förändring, i afseende på mötes-passevolancen, uti Utlåtandet N:o 52 pag. 5,
fästade villkor förfalla, samt ansett, att, om Ståndets, i fråga om nedsättningen,
fattade beslut blifver Rikets Ständers, underdånig anmälan derom hos
Kongl. Majit bör göras; varande Ridderskapet» och Adelns lill Preste- och
Borgare-Stånden aflåtne inbjudning att instämma uti förutnämnde Stånds
beslut, icke antagen.
I följd häraf bör skiljagtigheten, i fråga om den eftergift af mötespassevolancen
för manskapets underhåll., som skall ega remij genom votering
i Förstärkt Stals-Utskott afgöras, hvartill föreslås följande proposition:
Den, sorn bifaller Stats-Utskottets hemställan, alt Mötes-Passevolanceafgiften
för manskapets underhåll vid indeldta Cavalleriet och Infanteriet
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Jfd. 2 Band. 38 Haft.
m
Stats-Utskottets Memorial} N:o 3go.
må med innevarande år upphöra, och rust- och rote-hållare tills vidare
hefrias ifrån de åligganden, för hvilka hj-örde afgift hittills blifvit erlagd
samt, i det stället, ett emot nämnde afgift svarande anslag uti rundt tal
af 176,000 R:dr ifrån och med nästa år uti Riks-Staten uppföras till bestridande
af de kostnader, hvartill nyssomförmälde afgift varit afsedd och
med iagttagande, att under ett år möjligen uppkommande besparingar få
påföljande år användas, voterar
ja;
den, det ej vill,
nej;
Vinner nej, bifalles, hvad Stats-Utskottet sålunda föreslagit, med
den förändring, att endast hälften af Mötes-Passevolance-afgiften upphör,
och deremot svarande 88,000 R:dr i Riks-Staten anvisas.
Det af Utskottet uti Utlåtandet N:o 52 pag. 5 vid den föreslagne
förändringen fästade vilkor, är, enligt hvad förr nämndt är, bifallet af
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden, endast med den
skiljagtighet, att Ridderskapet och Adeln ansett det å i6:de raden begagnade
ordet ”soldaternes” böra utbytas emot ordet ”manskapets;" och då
sistnämnde uttryck måhända är lämpligare, för att utmärka gemenskapen
vid de olika vapnen, hemställer Utskottet, att Preste- och Bonde-Stånden
jemväl för deras del ville uti denna redactions-förändring instämma.
Hvad Utskottet i öfrigt uti Utlåtandet N:o 5a hemställt, är dels af
alla, dels af 3:ne Riks-Stånd bifallet.
Stockholm den 3 December 1840.
Reservation
af Herr Doctor Björkman, som ansåg votering öfver denna fråga i Förstärkt
Stats-Utskott stridande mot 80 §. Regerings-Formen, jemnförd med
75 §. Riksdags-Ordningen.
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 3gt.
3
N:o 391.
Ank. till Exp. Utsk. dea 3 Dec. kl. 2 e, n».
Memorial, med förslag till voterings-propositioner > i anledning af
ski/jagtiga beslut öfver Utlåtandena N-ris n5j och 36j.
Enligt till Stats-Utskottet ankomne protocolls-utdrag, liar Utskottets
Utlåtande N:o 257, hvaruti bifall lill Kongl. Majrts Nådiga Proposition om
pensioner till f. d. Stats-Råden Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve
Härd, af 4>5oo R:dr för den förre, och 4»°oo R:dr för den senarej afstjrkes,
blifvit gilladt af Borgare- och Bonde-Stånden, hvilka vid pröfning
af Utskottets förnyade Utlåtande i ämnet, N:o 367, samma beslut
vidhållit, hvaremot Ridderskapet och Adeln bifallit Kongl. Majrts omförmälde
Nådiga Proposition, och Preste-Ståndet beviljat förutnämnde Herrar
f. d. Siats-Råd halfva Stats-Råds-lönen hvardera, att å Allmänna Indragnings-Slaten
uppföras och af dem tillgodonjutas med vanliga vilkor af
pensionernes minskning eller upphörande, i mon af framdeles erhållande
löner å Stat; och har Preste-Ståndet inbjudit Med-Stånden att i detta beslut
sig förena.
I anledning af sistnämnde inbjudning skulle val någon förändring
uti de öfrige 3:ne Ståndens beslut kunna inträffa; men Utskottet har dock,
till tidens vinnande och på det att den votering, som uti förevarande fråga
tilläfventyrs biifver af nöden, möjligen måtte, vid snart skeende sammanträde
med Förstärkta Stats-Utskottet, för afgörande af återstående till
Stats-Regleringen börande frågor, kunna för sig gå, ansett sig böra härmed
afgifva förslag lill voterings-propositioner, lämpade efter det skick,
hvaruti saken sig för närvarande befinner och hvarvid Utskottet, då fråga
icke är om någon författnings-enlig rättighet, utan huruvida Rikets Ständer,
med afseende å förekommande serskilda omständigheter, vilja den ifrågaställde
förmonen bevilja, anser votering böra anställas serskildt för
hvardera af nu ifrågavarande Herrar f. d. Stats-Råd.
I händelse Ridderskapet och Adeln icke antager Preste-Ståndets
inbjudning, böra contra-propositionerne genom serskilde voteringar., på följande
sätt bestämmas.
4
Siats-Utskottets Memorial j N:o 3gr.
Den, som anser, att tili Contra-proposition vid hufvudsakliga voteringen
om pension för f. d. Stats-Rådet, Herr Friherre Åkerhjelm, (för
f. d. Stats-Rådet, Herr Grefve Hård') bör antagas, att såsom pension beviljas
halfva Stats-Råds-lönen, utgörande a,25o R:dr, med derunder beräknad
spanmåls-ersättning, att å Allmänna Indragnings-Staten uppföras
och tillgodonjutas under vanliga vilkor af pensionens minskning eller upphörande,
i moa af framdeles erhållande lön på Stat, voterar
ja;
den, det ej vill,
nej;
Vinner Nej, antages till Contra-proposition att, med bifall till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, en pension af 4>5oo R:dr för f. d. Stats-Rådet
Herr Friherre Åkerhjelm (af 4,000 R:dr för f. d. Stats-Rådet, Herr Grefve
Hård) beviljas, att å Allmänna Indragnings-Staten uppföras.
I hufvudsaken voteras, enligt så lydande propositioner:
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande, anser Kongl.
Majts Nådiga Proposition om pension af 4,5oo R:dr för f. d. Stats-Rådet Harr
Friherre Åkerhjelm (af 4»ooo R:dr för f. d. Stats-Rådet Herr Grefve Hård)
icke böra beviljas, voterar
ja;
den, det ej vill,
nej;
Vinner nej;
(i:sta alternativet) beviljas bemäldte Herr f. d. Stals-Råd, såsom pension,
halfva Stats-Råds-lönen, alt å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, med
vanliga vilkor af pensionens minskning eller upphörande, i moa af framdeles
erhållande lön på Stat;
(ardra alternativet:) varder, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådigå Proposition,
en pension af 4,5oo R:dr för f. d. Stats-Rådet Herr Friherre Åkerhjelm
(af 4,000 R:dr för f. d. Stats-Rådet Herr Grefve Hård) beviljad,
att å Allmänna Indragnings-Staten uppföras.
Stockholm den 3 December 1840.
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri. 184o.
Fårstdrkla Stats-Ulslcottels Memorial, IV:o 5g 2.
I
N:o 392.
Auli. till Exp.-Utsk. den 7 December, VI. G e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning öfver 2:ne
uti Memorialet N:o 301 upptagne voleringspropositioner.
Sedan Borgare- och Bonde-Stånden afslagit Ridderskapets och Adelns
inbjudning alt instämma uti dess och Preste-Ståndets beslut om beloppet
af den personella ersättning, som Professor Cederschiöld å Allmänna Indragnings-Staten
bör åtnjuta, och den för votering uti berörde fråga, uti
i5:de punkten af Siats-Utskottets Memorial N:o 3oi, föreslagne voteringsproposition,
blifvit af alla Riks-Slånden gillad, samt den uti bardra punkten
af nämnde memorial upptagne voteringsproposition, angående huru
stor andel af Menufactur-Discontens vinstmedel, som Lill Hiksgälds-Contoiret
bör levereras, jemväl numera blifvit af samtlige Riks-Stånden godkänd,
har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag öfver berörde propositoner anställt
votering i följande ordning:
Första Voteringen.
Den, som, med gillande af Siats-Utskottets Utlåtande, bifaller, att
för Professor P. G. Cederschiöld personelt måtte å Allmänna Indragningsstaten
anvisas 600 R:dr årligen, under vilkor och förutsättning, att derigenom
försvinna ej mindre de 566 R:dr 3a sk., han förut från extra utgiftsfonden
uppburit, än ock de roo R:dr, som till honom utgått af Carolinska
Institutets stat, och finnas inbegripne i de för Institutets reglering
nu beräknade tillgångar; dock att, om Professor Cederschiöld skulle, ulan
lönens bibehållande, ifrån innehafvande Professors-beställning vid berörde
Institut afgå, den personella ersättningen å Indragnings-staten då må lörliöjas
till det belopp af 1000 R:dr B:co, som Kongl. Maj: t i Nåder föreslagit,
voterar
Ja;
den det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer, i enlighet med Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition,
att för nämnde Professor personelt å Allmänna Indragningsstaten anvisas
Jlih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Jfd. 2 Band. 39 Häftet. 1
2 Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N:o 5 g 5,
iooo R:dr, med vilkor, att nyssomförmälde serskilda anslag, af tillsammans
666 R:dr 32 sk., upphöra.
Voteringen har utvisat 6o Ja och 5f) Neji, hvadan: nu ifråga varande
personella anslag blifvit bestämdt till 6oo R:drr med de vilkor, sorn uti
Ja-proposilionen innefattas.
Andra Voteringen.
Den, som bifaller Stats-Utskotlels hemställan, al t den,, under Kongl.
Commerce-Collegii förvaltning ställda Manufactii.r-lånefe-ndens behållning i
årliga vinstmedel, efter afdrag af alla omkostnader r och för lånerörelsen,
samt inträffade förluster, hvarje år må lill Riksgälds Conloiret inlevereras,
voterar
Ja ;
den det ej vill,
Nej;
vinner Nej, skola af ofvannämnde behållning r4,ooo R:dr ärligen till Riksgäldskontoret
inlevereras.
Vid voteringen har befunnits 76 Ja och 43 Nej, hvadan Manufacturlånefondens
behållna vinstmedel, på sätt ja-propositionen innehåller, böra
till Riksgälds-Conloiret levereras.
Slockholm den 7 December i<?4°-
N:o 893.
Alik, till Exp.-Utsk. den 7 December, kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, till följd af
Hi/cets Ständers skiljaktiga beslut, i anledning af
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 258.
Sedan Stats-Utskottets Utlålande N:o 368, i anledning af återremiss
å memorialet N:o 3a4, med förslag lill voteringspropositioner, i följd af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut öfver Utlåtandet N:o 268, angående löneersättning
till f. d. Slals-Secreterarne Grip och von Hartmansdorff, blifvit
af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Siånden godkändt,
hvaremot Bonde-Ståndet vidblifvit den uti Utlåtandet N:o 258 upptagne,
Föratdrlta Stata-Utskottets Memorial, N:o 394.
3
af detta Riks-Stånd förut gillade proposition, samt den uti förstberörde
memorial uppgifne proposition således genom 3:ne Stånds beslut blifvit
fastställd:; så har Förstärkta Stats-Ulskottet denna dag deröfver anställt
följande votering.:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet i Utlåtandet N:o a58
föreslagit, bifaller, att vid Indragnings-siatens slutliga reglerande må, i
och för den af Kongl. Maj:t beslutade löne-ersältning lill f. d. Stats-Secreterarne
Grip och von Hartmansdorff, uppföras en tillökning af 8000 R:dr
B:co, voterar
Ja;
dep, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer berörde löne-ersättning icke atti Allmänna Indragningsstaten
uppföras.
Voteringen har utfallit med 5| Ja och 65 Nej, i följd hvaraf den
i firågastä Ilda löne-ersättningen icke kommer .att å Allmänna Indragnings-staten
uppföras.
Slockholm den 7 December 1840.
N:o 394.
Ank. till Exp.-Utsk. den 7 December, kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, till följd
af Riks-St ändens skiljaktiga beslut, rörande det å
Riks-Stalens 5:te Hufvud-Titel uppförde anslag till
Dramatiska Spectaklet.
Sedan Borgare-Ståndet förklarat sig antaga Stats-Utskottets inbjudning
alt förena sig med Bonde-Ståndets beslut, hvarigenom fortfarandet
af de för Dramatiska Theatern hittills anvisade anslag, dels i contant,
dels till ljus och ved, blifvit afslagne, och , i följd häraf, del å 5:te llufvudliteln
till ljus och ved uppförde anslag till i ,5oo R:dr nedsatt, samt den,
i öfverensstämmelse härmed, uti ofvannäinnde memorial föreslagne vote
-
4
Förstärkta Stats- Ut s lottets Memorial, No 5g 5.
rings-proposition, till afgörande af Riks-Ståndens i berörde fråga fattade
skiljaktiga beslut, blifvit af samtlige Riks-Ståndén godkänd; så har Förstärkta
Stats-Utskoltet denna dag anställt följande votering:
Den, som bifaller, att Dramatiska
ett contant årligt anslag af /j>5oo R:dr, jemte enahanda andel som hittills
uti det till ved och ljus å nuvarande 5:te Hufvud-Titel upptagne anslag,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, varda berörde anslag för Dramatiska Spectaklet icke beviljade;
och kommer, i följd deraf, det å nuvarande 5:te Hufvud-Titeln till ved
och ljus upptagne anslag alt till i,5oo R:dr nedsättas.
Voteringen har utfallit med 55 Ja och 63 Nej, samt en sedet casserad;
i följd hvaraf de af Dramatiska Spectaklet hittills åtnjutne anslag
å S:te Hufvud-tileln icke komma alt fortfara, samt det å samma Hufvud
lilel
upptagne anslag till ljus och ved, varder till i,5oo R:dr nedsatt.
Stockholm den j December i84o.
N:o 895,
Ank. tili Exp.-Lfsk. den 7 DcccmBer,. kl. 6 e, m.
Memorial, i anledning af verkställd omröstning, tillföljd
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut,ifråga om löneanslag
för Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Sedan Stats-Utskottets, uti dess memorial N:o öji , afgifna förslag
till voterings-proposition, i anledning af Riks-Slåndens, vid afgörandet af
Utlåtandet N:o 345, fattade skiljaktiga beslut, angående föreskrifterne, i
afseende å tillökningen uti anslaget för Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet,
blifvit al samtlige Riks-Stånden godkändt, så har, i enlighet der
-
Forstarlta Stats-Utslottels Memorial, N:o 596.
med, Förstärkta Stats-Utskottet denna dag anställt omröstning öfver nämnde
proposition, så lydande:
Den, som, med bifall till Stats-Utskoltets hemställan, anser, att nuvarande
Stats-anslaget för Carolinska Medico-Cliirurgiska Institutet skall
förhöjas lill 14,700- R:dr, under vilkor, att Institutet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ls för detsamma utfärdade Nådiga Reglemente af den
11 December 1822, erhåller en sådan organisation, att pålitlige och tillvande
practiske Läkare för alla grenar af Medicinal-verket lill Statens tjenst
vid samma Institut kunna danas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, beviljas berörde förhöjning med den förklaring, alt Institutet
derigenom må erhålla en sådan organisation, att, i enlighet med Kongl.
Maj:ts Nådiga Reglemente af den n:le December 1822, pålitlige och tillvande
practiske Läkare för alla grenar af Medicinal-verket lill Statens tjenst
vid samma Institut kunna danas.
Voteringen har utfallit med 65 Ja och 53 Nej, hvarjemte en sedel
blifvit casserad; och kommer, i följd häraf, beslutet uti förevarande fråga
att, i öfverensstämmelse med Ja-propositionens lydelse, expedieras.
Stockholm den 7 December 1840.
N:o 396.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 December, kl. G e. ra.
Memorial, angående anställd omröstning, i fråga om
beloppet af de län, som hädanefter från Ull-disconten
slcola utgifvas,
I anledning af Riks-Slåndens skiljaktiga beslut, vid bestämmandet
af det belopp, hvarmed pantsatt ull hädanefter bör af Ull-Discont-fonden
belånas, har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag, för frågans afgörande,
6
Ftir st ari ta Stats-Utsl-ottets Memorial, JY'.o 3 g/.
anställt omröstning, enligt följande i Stats-UlskoLtets Memorial 376 föreslagna,
och af samtlige Riks-Stånden godkända, voterings-proposition:
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-Stånden, anser, alt lån hädanefter
icke må af Ull-Discont-fonden beviljas till högre belopp, än femtio
procent af det värde, hvartill ullen blifvit, på föreskrifvet sätt, upp
skattad,
röstar
Ja %
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, må, i öfverensstämmelse med
ifrågavarande lån hädanefter beviljas till högst sextiosex och tvåtredjedels
procent af ullens värde.
Och som, vid denna votering, rösterna utfallit med 74 Ja oc^ 4^
Nej, samt Ja således vunnit, hafva Rikets Ständer beslutat, alt lån hädanefter
icke må af Ull-Disconl-fonden beviljas till högre belopp, än fem
tio
procent af det värde, hvartill ullen blifvit., på föreskrifvet sätt, uppskattad.
Slockholm den 7 December 184®.
N:o 397.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 December, kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning
af Iliks-Stdndens skiljagtiga beslut, i afseende få
Curhus-afgiftens fortfarande.
Efter det samtlige Riks-Stånden godkänt de uti Bevillnings-Utskottets
Memorial, N:o 2g, framställde förslag till voterings-propositioner, i
anledning af Riks-Slåndens olika beslut, rörande curhusafgiflens fortfarande,
så har Förstärkta Stats-Ulskottet under denna dag anställt omröstning
öfver omförmälde gillade och så lydande voterings-propesilhsner:
FÖrstårhta Stat s-Ut skottet a Memorial, N:o 3 9 7.
7
Första Voteringen.
Den, som vill, alt contra-propositionen i hufvudsäkliga voteringen
skall innehålla det af Borgare- och Bonde-Stånden beslutade tillagg lill
Be villnings-Utskottets förslag, att nemligen de serskildt inrättade curbusdistricten
må berättigas att disponera och behålla de curhusmedei, sorn
inom districtet inflyta, samt att, hvad sålunda vore beslutadt, äfven skulle
gälla för nya curhus-district, som intill nästa Riksdag bildas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer contrapropositionen att innefatta Preste-Ståndets beslut,
eller alt det på vederbörande inom curhus-districtet skulle ankomma
ali för detsamma om curbus-afgiftens belopp, emellan de för landet i allmänhet
godkände maximi- och minimi-afgifterne, eller högst Fem oell
minst En skilling för hvarje mantalsskrifven person, efter behofvet bestämma,
och alt de serskildt inrättade curhus-districten må berättigas att disponera
och behålla de curhusmedei, som inom districtet inflyta, samt att,
livad sålunda vore beslutadt, äfven skulle gälla för nya curhus-district,
som intill nästa Riksdag bildas.
Som denna votering utfallit med 12 Ja och 107 Nej, samt Nej följaktligen
vunnit , har omröstning i sjelfva hufvudfrågan blifvit anställd öfver
följande voterings-proposilion:
Den, sorn bifaller Bevillnings-Utskoltets af Ridderskapet och Adeln
godkände förslag, att en årlig afgift till veneriska smittans hämmande och
botande må fortfarande utgå, till och med det år, då näst härefter infallande
Riksdag slutas, med högst Fem och minst En skilling för hvarje
mantalsskrifven person, med i öfrigt uppgifna, hufvudsakligen enahanda
vilkor, som vid sista Riksdag fastställdes; äfvensom att S^relsen och förvaltningen
af Lazarelten och Curhusen inom hvarje Län må blifva gemensam,
der icke locala hinder eller andra oisaker deremot förekomma, såsom
uti Stockholms, Östergöthlands, Södermanlands, Wermlands och Gefleborgs
Län, m. fl.; dock att hvardera inrättningens inkomster och utgifter
noggrant åtskiljas, samt ovilkorligen serskildt redovisas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, anlages det af Preste-Ståndet fattade beslut.
8
Fors t arlia. SUits-Ul slottets Memorial, JY: o 097.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 27 Ja och 92 Nej;
och som Nej således vunnit, så kommer uti nu ifrågavarande afseende aLt,
enligt Preste-Slåndets här förut omförmälde beslut, förhållas.
Andra Voteringen.
Den, som vill, a t L contra-propositionen skall upptaga Ridderskapels
och Adelns beslut, alt curhus-afgiften för Stockholm må bestämmas efter behofvet,
lill minst En och högst Tolf skillingar för hvarje mantalsskrifven
person, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer ytterligare votering att anställas till afgörande, huruvida
Preste-Ståndets beslut, det må släderne Stockholm och Götheborg
vara öfverlåtet att öfverenskomma hvar för sig om beloppet af curhusafgiften,
motsvarande behofvet äfven utöfver maximum för landet i allmänhet,
eller Borgare-Ståndets beslut, alt en årlig afgift till veneriska
smittans hämmande och botande inom Stockholms stad, må med högst
Åtta och minst En skilling utgå af hvarje derstädes mantalsskrifven person,
skall blifva contra-proposition vid den hufvudsakliga voteringen.
Denna voterings-proposition har blifvit besvarad med ro8 Ja och
10 Nej, samt 1 casserad sedel; i följd hvaraf Ja vunnit; och har således
votering i luifvudsaken anställts efter nedanstående proposition:
Den, som bifaller Utskottets af Bonde-Ståndet godkände yttrande,
hvarigenom Herr Möllerhjelms förslag, att den rättighet för Stockholms
stads invånare måtte af Rikets Höglofl. Ständer bestämmas, att äfven till
belopp, utöfver det för Länen i allmänhet fastställde maximum af Fem
skillingar för hvarje mantalsskrifven person, öfverenskomma örn alt åtaga
sig en efter behofvet lämpad Curhus-afgift, blifvit afstyrkt, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, antages Ridderskapels och Adelns här förut upptagne beslut.
Voteringen
Förstärkta Ståls-Utskottets Memorial, JS!:o 398.
9
Voteringen liar ulvisat 4 J>' och 115 Nej; i följd hvaraf nied nu
ifrågavarande afgift kommer alt förhållas, i enlighet med Ridderskapets och
Adelns här förut upptagne beslut.
Slockholm den n December 1840.
N:o 398.
Anie. till Exp.-Utsk. dea 7 December, kl. c. hk
Memorial, i anledning af åtcrremiss å Memorialet r
N:o 390.
Slals-Utskottets uti ofvannämnde memorial framställde förslag till
voteringsproposition, i anledning af Riks-Slåndens skiljaktiga beslut, i fråga
0111 Mötes-pnssevolance-afgiftens upphörande, har af Presle-Siåndet blifvit
ålen emitteradl; men som berörde voteringsproposition blifvit ilen 5 dennes
al de öfrige 3:ne Riks-Stånden godkänd, och frågan derom således, jemlikt
n5 § Riksdags-Oidningen, är afgjord
kan någon ytterligare åtgärd i afseende härå icke af Utskottet
vidtagas.
Stockholm den j December 1840.
Sih. till /!. &l. Prat. 1810. 4 Samt. I ÅJ\l. 2 Sund. 33 Haft
-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens ■ Boktryckeriet, 1840.
iFörstärkta Statsutskottets MemorialN.-o 3 gg.
i
N:o 399.
Ånk. till Exp. Utsk. den i4 December, kl. ti f. m.
#
Memorial^ i anledning af verkställde omröstningarj enligt [Jtldtandena
Näs %5j & 36y, angående pensioner åt f. d. StatsRådén
Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve Hård.
Sedan Presle-Ståndet, vid afgörandet af Stals-Utskottets Utlåtanden N:ris
a5y och 367 , angående pensioner för Herrar f. d. Stats-Råden Friherre
Åkerhjelm och Grefve Hård* inbjudit de öfriga Riks-Stånden att instämma
uti Preste-Slåndets beslut, och denna inbjudning blifvit af Ridderskapet och
Adeln antagen , i följd hvaraf den af Stats-Ulskotlet, uti Memorialet N:o 3pr ,
för detta ärendes afgörande, föreslagne votering om contra-propositionen
förfallit, hvaremot de i samma Memorial upptagne voterings-propositioner
i hufvudsaken blifvit godkände af Ridderskapet och Adeln samt Borgareech
Bonde-Stånden, hvarvid Presle-Ståndet låtit bero, med förklarande, att
Ståndet ogillat Utskottets förfarande att i a:ne voterings-propositioner fördela
frågan om pensions beviljande för nu ifrågavarande Herrar f. d. SiatsRad;
så har Förstärkta Stals-Utskottet denna dag anställt votering i följande
ordning:
t: st a voteringen:
Hen , som , med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande , anser Kongl.
ÄIaj:ts Nådiga Proposition om pension af 4»5oo R:dr för f. d. Stals-Rådet
Herr Friherre Åkerhjelm icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill»
Nej;
Vinner Nej, beviljas bemälde Herr f. d. Stats-Råd, såsom pension,
halfva Stats-Råds-lönen, att å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, med
vanlika vilkor af pensionens minskning eller upphörande , i moa af framdeles
erhållande lön på Stat.
Voteringen har utfallit med 62 Ja mot 57 Nej; i följd hvaraf den
ifrågaställde pensionen icke blifvit beviljad.
Bife. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Å/d. 2 Band. 40;do Haft.
i
2
Siats-Utskottets Utlåtande , N.-o 400-
2:dra voteringen :
Den, som, med gillande af Stals-Utskoltets Ullålande, anser Kongl.
Majrls Nådiga Proposition om pension af 4»Ooo R:dr för f. di Stats-Rådet
Herr Grefve Hård icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det gi vill,
Nej;
Vinner Nej, beviljas bemälde Herr f. d. Stals-Råd, såsom pension ,
halfva Slats-Råds-lönenalt å Allmänna Indragnings-Slaten uppföras, med
vanliga vilkor af pensionens minskning eller upphörande, i mon af framdeles
erhållande lön på Stat.
Voteringen har utfallit med 9 Ja och t08 Nej samt 2:ne casserade
sedlar; hvadan pension blifvit beviljad, i öfverensstämmelse med contra—
propositionens innehåll.
Stockholm den 14 December 1840..
N:o 400»
Ank. till Exp< Utsk. d.. 18 December, kl. half 3 e. nn
Utlåtande, 1 anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Le--  damöternes i Rikets Allmänna Årenders f. d. Beredning un*
derdåniga ansökning att få såsom pension bibehålla de af/
dem, i sådan: egenskap,. innehafde arf voden.
(U. A.)
Uti Nådig remiss af den 26 sisllidne October, liar Kongl. Majit, för
vinnande af det afseende, allmänna och jemväl förut tillämpade billighetsgrunder
påkalla, till Stats-Utskotlet öfverlemnat en af Ledamöterne i Rikets
Allmänna Ärenders f. d. Beredning, Friherrarne von Brinckman och
C. G. d’Albedyhll samt Herrar J. D. Valerius, G. J. Billberg, J. G. Netzel,
C. E. af Tuneld och Pehr Staaff, till Kongl. Majit i underdånighet
ingifven ansökning, deruti bemälde Ledamöter, med anledning deraf, atti
Slats-Ulskoltcts Utlåtande, N.o 4°o
-
3
Rikets Ständer icke ansett sig kunna bifalla Kongl. Majlis den 16 sist 1. Maj aflåtne
Nådiga Proposition om fortfarande tills vidare af det för Rikets Allmänna
Ärenders Beredning A Riks-Statens Ändra Hufvud-Titel upptagna
anslag, på det Kongl. Majit mätte, äfven sedan Beredningen i dess constitutionella
egenskap uppliört, kunna äska Ledamöternes biträde vid de egentliga
besvärsmålens preliminaira granskning, samt, i fråga åter om billigheten
deraf, att nämnde Ledamöter finge sina löneförmoner såsom pensioner åtnjuta,
förklarat, alt, då Kongl. Majit härom icke framställt Nådigt förslag,
delta ämne ej kunde lill pröfning förekomma, i underdånighet anhållit om
förnyad Nådig framställning till Rikets Ständer, i det ändamål, att en mot
deras årliga arfvoden svarande summa mätte från och med näsllidne Juni
månad å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, för att, vid befordran eller
afgång, successivt minskas och omsider försvinna ; varande, lill stöd för denna
underdåniga ansökning, åberopadt: alt, vid embelens och tjensters indragning
i allmänhet, eller upplösning af Stater, Regementen och Corpser, de afgående
alltid fått fortfarande åtnjuta Jönevilkoren, åtminstone tills motsvarig
inkomst å Rikets Stat dem tillfallit; att Kongl. Majit, i öfverensstämmelse
härmed, vid i senare tider skedda regleringar med sådane Inrättningar,
hvilkas tjenstemän uppburit aflöningen under benämning af arfvoden, t. ex.
Saltpeter-sjuderi-Stateus styresmän, i Nåder täckts låta aflöningens utbetalning
till dem fortfara, äfvensom Rikets Ständer, utan anmärkning i dylika
fall och tillämpande enahanda grundsats, medgifvit, när Allmänna MagazinsDirectionen,
enligt beslutet under i8a3 års Riksdag, upplöstes, denna förmon
åt DirecLionens personal, samt vid så väl föregående Riksmöte, som
det nuvarande, förutsätt, med hänsigt till Numer-Lotteriets afskaffande, den
bestämning, att embets- och tjenslemännen icke dessmindre skulle vid sin
aflöning bibehållas; att Beredningens ledamöter desto heldre torde kunna
med nämnde Inrättningars personal åtminstone jemföras, som grunden för
de förres tillvaro och aflöning kunde i så måtto anses ega större helgd, att
Beredningen, i mer än ett halft sekel oafbrutet verksam, under 3 i år bildat
en i Grundlagen uttryckligen stiftad, å Rikets ordinarie Stat uppförd,
ständig auctoritet, hvars ledamöter kallats genom Kongl. Majlis öppna Nådiga
Bref, blott i formen skiljande sig från fullmagler eller coristitutorial,
och derför behörigen erlagt de i Författningarne stadgade charlae-sigillatreöch
expeditions-afgifler, hvartill slutligen kom, ali denna Corporation, ehuru
numera aktad öfverflödig, måhända icke varit ulan allt relativt gagn, att
dess ledamöter ej kunde utan kännbaraste afsaknad umbära en tillgång för
deras inskränkta lefnadsbehof, under hoppet om hvars fortsatta åtnjutande,
<
Sluts-Utskottets Utlåtande, N.o 4-00-
de antingen lemnat eller ej eftersträfva t andra medel lill utkomst, oell att
desse ledamöters lefnadsålder utgjorde i medeltal 63 år, hvadan, efter
mycken, sannolikhet, det fortfarande anslaget ej skulle serdeles längre betunga
Riks-Staten,
Ytterligare har till Utskottet,, genom serskild Nådig Remiss af den 3o
sistlidne November, blifvit i Nåder öfverlemnad en al Hans Excellens
Herr Grefve Jacob De la Gardie hos Kongl. Majit gjord underdånig ansökning
att, i afseende på Hans Excellens, som i 28 år varit ledamot af Rikets Allmänna
Ärenders f. d. Beredning och i 22 år dess ordförande, Nådig framställning,
i likhet med hvad för Beredningens öfiige ledamöter egt rum,,
måtte hos Rikets Ständer göras om bibehållande på Allmänna IndragningsStaten
al det årliga arfvode, Hans Excellens i och för berörde sin befattning
innehaft.
Utskottet liar tagit dessa ansökningar i öfvervägande , och då ledamöterne
i Rikets Allmänna Ärenders f.,d. Beredning icke innehaft tjenstår med
lön, utan endast varit af Kongl., Majit kallade att dessa sina befattningar
på obestämd tid förrätta, mot ett årligt arfvode af 1000 Ridr Banco, anser
Utskottet, sedan bemälde Ledamöters ifrågavarande befattningar nu mera
upphört, skäl icke vara för handen, att de dem åtföljande arfvoden må
fortfarande utgå ; i följd hvaraf
Utskottet afstyrker bifall till de af Kongl. Majit till Utskottet remitterade
ansökningar i sådant afseende.
Stockholm den 17 December i84p.
Reservationer.
Af Herr Friherre Sprengtporten: ”Då Stats - Utskottet tillstyrkt och.
samtlige Riks-Stånden bifallit, att Numer-Lotteriels embets- och tjenstemän,
oagtadt de icke innehafva Fullmagter, utan äro genom öppna Bref
och Constitulorial tillsatte, skola vid Inrättningens upplösning bibehållas
vid innehafvande löne-förmoner, anser jag billigheten fordra, att enahanda
förmon beviljas Ledamöterne af Rikets Allmänna Ärenders Beredning, sedan
denna förut genom Grundlagen bestämda Institution nu mera blifvit upplöst;
hvarföre jag reserverar mig emot Slats-Utskoltets med en rösts pluralitet
tillkomne beslut, att en dylik förmon för sistnämnde embetsmäa
afstyrka.”
Stats-Utskottels Utlåtande, N.o 401* 5
Uti denna reservation instämde Herr Grefve Horn, Friherre Leijonhufvud,
Doctor Björkman, Doctor Agrell, Prosten Stenhammar , Prosten
Östberg, Prosten Afzelius och Herr Helsingius.
Äf Herr Schartau, med förklarande, alt lian icke deltagit i den vote--  ring inom Utskottet, hvarigenom frågan afgjordes.
N:o 401.
Ant. till Exp. Utsk. dén 18 December, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition, angående
en uppkommen brist i i83g års anslag till Beväringsmanskapets
vapenöfningar.
0?. A.)
Sedan hos Kongl. Maj:t Dess och Rikets Krigs-Collegium, uti skrifvelse
af den 6 förutgångne October, i underdånighet anmält, att, såsom följd
dels af prisens stegring å proviantpersedlar och lägerhalm till Beväringsmanskapets
183g) års vapenöfningar, dels ock deraf, att ett större antal
Bevärings-ynglingar samma år blifvit, efter undergången approbation,
i vapen öfvade, kostnaderne för årets möten och mönstringar, marscher och
sjukvård m. m. derunder inberäknade, uppgått till . . . i3o,igo: i5. 3.
och enär härtill endast varit att använda:
Besparingarne å i836och iSSy årens anslag 27,077: 26. 5.
i83g års Stats-anslag . * . ...... 80,000. 107,077: 26. 5.
har en brist uppstått, stor ........... 22,889: ig.
till hvars betäckande för tillfället Collegium väl anticipationsvis begagnat
en motsvarande summa af l84° års anslag till Beväringsmanskapets vapenöfningar,
men nu funnit sig i nödvändighet att denna försträckning till serskild
ersättning 1 underdånighet uppgifva, enär Collegium derförutan icke
kunde liqvidera 1840 års mötes- och marsch-kostnader, hvilka till hufvudsaklig
del blifvit ur Landt-Ränterien af under händer egande Stats-medel
förskjutne, har Kongl. Maj:t, uti Nådig Proposition lill Stals-Utskottet af
den g sisllidne November, inlagen uti N.‘o gi af Bihanget till Riks-Stån
-
6
Stats-Utskotlets Utlåtandej N.o -j-01.
dens Protocoll, enär, enligt hvad upplyst blifvi(, till betäckande af ifrågavarande
'under året 183c) af ofvan uppgifna orsaker uppstådda brist, någon
tillökning hvarken å de af' Rikets Ständer till Beväringsmanskapets vapenöfningar
beviljade anslag och de derå åsen 1836 och 1837 uppkomna, men
men numera använda, besparingar, eller å Tredje Hufvud-Titeln i allmänhet
finnas att disponera, samt med fästadt afseende å de under Kongl.
Majlis Regering ocb förnämligast sedan sista Riksmöte uppkomna betydliga
tillgångar, i Nåder föreslagit, det ville Rikets Ständer, inseende den uppstådda
bristens oundviklighet samt angelägenheten att genom densammas betäckande
befria Krigs-Coilegium ur den betänkliga förlägenhet, hvari kollegium
, vid fullgörandet af 1840 års beialnings-förbindelser, sig för det närvarande
befinner, uppdraga åt Riksgälds-Contoiret att till Stats-Contoiret,
emot skeende behörig redovisning, utbetala ifrågavarande Slalsbrist-summa
32,389 R:dr 1 9 sk. 4 rsl- R:co, såsom fyllnads-anslag till 18.89 års vapenÖfningar
med Beväringsmanskapet, så vida Rikets Ständer icke skulle finna
lämpdigare att anvisa nämnde summa på nästkommande års anslag eller
ock fördela densammas utbetalning på de blifvande anslagen för å 1 en j 841,
1842 och i843.
Enligt af Kongl. K1 igs-Coliegium upprättade och till Kongl. Majit i
underdånig skrifvelse af den 11 Januari 183p insände calcyler, hafva medelstillgångarne
till beväringsmanskapets mönstrings- och mötes-kostnaders
bestridande berörde år beräknats till 97,871 Ridr 45 sk. 8 rst., utgiflerne
för tvänne classer bevärings-ynglingars exercerande, hvardera classen i 12
dagar, in- och utryckningsdagarne inbegripne, ansetts böra, med antagande
deraf, alt hvarje dass, inberäknadt Blekinge Läns beväring och det Sjöbeväringsmanskap,
som exercerades till lands, tillsammans i antal ej öfversteg
i3,ooo man, utom Stockholms Stads och Läns beväring, som förmodades
blifva omkring 1000 man, komma att uppgå till 146,267 Ridr 4° sk*
eller, med tillägg af kostnaden för Lif-bevärings-Regementets sammandragning
till 20 dagars öfning, beräknad till 8,468 R;dr, utgöra en sammanräknad
summa af 154,735 Ridr 4o sk., samt kostnaden för exercerande af blott
en dass utaf det approberade beväringsmanskapet i 10 dagar blifvit calcylerad
till 76,787 Ridr 36 sk., och för 12 dagar lill 84,85 1 Ridr 44 sk*> hvaraf Collegium
funnit, att medels-tillgångarne för ifrågavarande år kunnat blifva tillräck
lige för sammandragning af en dass i i5 dagar, och att således, om, genom
den af General-Adjutanten för Armeen tillstyrkte noggranhet vid mönstringarne,
det approberade antalet bevärings-ynglingar lomme att i någon mon understiga
13,000 mani hvardera classen, exercis-tiden borde antingen kunna ut
-
Stats-Utskottets Utlåtande j N.o //of.
7
sträckas till 16 dagar för en dass, eller ock tvärine elässer, Hvarefter annan,
kunna sammandragas till 8 dagars öfning, in- och utryckningsdagarne i begge
händelser inberäknade, äfvensom Collegium i underdånighet hemställt, att, i
händelse mötes-tiden af Kongl. Maj:t bestämdes till åtta dagar eller derunder,
ersättningen till de ynglingar, som nyttjade egna skjortor, strumpor och skor,
måtte komma att utgå med 3a sk. Banco per man; och har Kongl. Maj:t ,
jemlikt a flåten Nådig. Skrifvelse lill Krigs-Gollegium af den i 5 Januari i 83g,
vid alternativet att antingen utsträcka exercis-tiden för endast en dass till
|6 dagar, eller ock sammandraga tvänne classer lill blott 8 dagars öfning,
in- och utryckningsdagarne inberäknade, i Nåder pröfvat detta senare lämpligast,
såsom ledande lill det ändamål, att antalet af oexercerade beväringsclasser
minskas till endast en.
Vid öfvervägande af denna fråga, har Utskottet, då Rikets Ständer,
enligt flere deras redan fattade beslut, ansett den nya Statsregleringen icke
böra belastas med godtgörande af sådane brister, som uppkommit i följd
af anordningar utöfver tillgång under den förflutna tiden, funnit det vara
sä mycket mera angeläget, att, i afseende på anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar,. enahanda förhållande må komma att ega rum , som berörde
anslag, hvilket hittills varit bestämdt till en viss årlig summa på
stat, hädanefter kommer att blifva ett förslags-anslag ,. med begränsning endast
af tiden för beväringens sammandragning; i följd hvaraf och då granskningen
af den redovisning, som bör afgifvas, rörande tillkomsten af den
utaf Kongl. Maj:t uppgifne, under åri83g å meranämnde anslag uppstådda
brist, 22,389 R:dr 19 sk. 4 Banco, icke lämpligen bör eller kan företagas
annorlunda, än på en gång och i sammanhang med revisionen af StatsYerkets
räkenskaper i allmänhet för berörde år, Utskottet
tillstyrker, att Rikets Ständer, med öfverlemnande till deras näst
sammanträdande Revisorer att yttra sig öfver tillkomsten af den
under år 1839 å anslaget lill beväringsmanskapets vapenöfningar
uppstådda brist af 22,38g R:dr 19 sk, 4 r- Banco, måtte medgifva,
att imedlertid densamma må af öfverskotten å Stats-Yerkets
inkomster för berörde år få godtgöras.
Stockholm den 17 December 1840.
6
Stats-U t skottets Utlåtande, N.o 40S°
X;o 402.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 December, kl. 3 e. m,
Utlåtande, i anledning af Herr Petrés motion , angående befordrande
till verkställighet af den ordinarie Stats-regleringens
definitivt af gjorda delar.
(U. A.)
Uti en inom Borgare-Ståndet väckt och till Ståts-Utskottet remitterad
motion, har Herr Petre" yrkat., att alia de intill närvarande lid definitivt
afgjorda delar af ordinarie Stats-regleringen må, ulan hinder af alla dermed
iner och mindre sammanhängande, dels ännu omtvistade, dels på omröstning
i Förstärkt Stats-Utskolt beroende frågor, nu genast varda i behörig
ordning till verkställighet befordrade, på det att desamma må kunna från
och med 1841 års ingång, lunda lill efterrättelse; i anledning af hvilken
motion, dels af Herr Halling blifvit gjord framställning derom , att SlatsUlskottet
måtte, så fort möjligen ske kan, besvara de återremisser, å hvilka
Stats-regleringens definitiva afgörande beror, dels den anmärkning afgifvits
af Herr Ha/lströnij att Expeditions-Ulskottet varit betänkt på uppsättning
af expeditionen om Stats-regleringen i de delar, hvarom definitiva beslut
blifvit af Riks-Stånden fattade, men alt hinder mött deraf, att Stats-Utskoltet
förbehållit sig att uppgöra en förändrad reglering af Hufvud-Titlarne.
Då Stats-Utskottet, innan ännu ifrågavarande motion till Utskottet ankommit,
uti afgifvet Memorial N:o 3^0, dels föreslagit de åtgärder, sorn
borde vidtagas i och för expedierandet af Rikets Ständers beslut, angående
Stats-regleringen, dels tillstyrkt, att uti Rikets Ständers i berörde ämne afgående
Skrifvelser måtte få intagas den underdåniga anmälan, att Rikets
Ständer äro betänkte att, vid Riks-Statens upprättande, uppgöra en förnyad
fördelning af de olika Hufvud-Titlarne, till beredande deraf, att anvisningar
på samma IIufvud-Titel icke må bero på olika Deparlements-Chefers föredragning,
äfvensom att Rikets Ständer ville besluta, alt, så framt RiksSlaten
med den nya Titel-fördelningen icke före detta års slut varder fastställd,
anslagen för nästa år må i Räkenskaperne upptagas å samma HufvudTitlar,
hvarå de uti berörde Skrifvelser komma att uppföras; och då Stats
Utskottet
-
Stats-Utskoltets Utlåtande, JV.-o 402-
9
Utskottet derjemte, så vidt på detsamma ankommit, sökt lill skyndsamt
slut befordra de frågor, som med Stats-regleringen stå i sammanhang, och
detta Utskott icke tillkommer att, i afseende på verkställigheten af Ilikets
Ständers beslut i sådane frågor, med förslag till Rikets Ständer inkomma,
har Utskottet
icke funnit sig hafva att, i anledning af Herr Petrés motion och
de deraf föranledde yttranden af Herrar Halling och Hallström,
någon ytterligare åtgärd vidtaga eller tillstyrka.
Stockholm den 17 December j84«.
Dth. till R. St. Prot. 184.0- 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4°-'^e Haft.
2
I
THYCJlT hos Ji A. WALLDÉN,
1840.
Stals-Ulshottels Utlåtande, N:o 4o5.
t
N:o 403.
Ank. till Exp. UtsL elen 18 December, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Friherre von Kraemers, K., motion
om ett årligt anslag af 1090 Hulr Banco till
Upsala Domkyrkas underhåll.
(U. A.)
Med föranledande af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
af trenne Riks-Stånd bifu 11 ne Utlåtande, N:o io6, (hvarigenom Utskottet
tillstyrkt Rikets Ständer att, i förnyad underdånig skrifvelse, till Kongl.
Maj:t framställa den önskan, att Kongl. Maj:L läcktes i Nåder medgifva,
det de från Hernösands Stift till Upsala Domkyrka nu anslagne ja4
så kallade Domkyrko-tunnor må hädanefter tillkomma Hernösands Stifts
kyrka) har Friherre vo n Kr cerner, Robert, hos Ridderskapet och Adeln
vackt en lill Slals-Uskottet remitterad motion, deruti, med afseende derpå,
att, oagtadt egande-rättens helgd, stadfäslad i trenne sekler af Sveriges
Konungar, syntes böra hafva betryggat Upsala Domkyrka vid att allt
framgent få tillgodonjuta dess lagliga inkomster, och således äfven ifrågavarande
124 tunnor kronotionde, Rikets Ständer nu åter förnya en af Kongl.
Maj:t redan afslagen begäran, och då rättvisa, billighet och omtanka fordrade,
att Rikets Ständer derjemte anslå en motsvarande ersättning åt
Upsala Domkyrka, på det att någon möjlig förutsättning må kunna ega
rum, att Hans Maj:t Konungen Nådigst kan lemna Sitt höga bifall till ifrågavarande
framställning, blifvit af Herr Friherren föreslaget: att Rikets Ständer
må anslå en summa, stor 1000 R:dr Banco, att årligen af statsmedlen
till Upsala Domkyrkas underhåll utgå, i ersättning för de 124
tunnor, som Rikets Ständer i underdånighet föreslagit att hädanefter tillkomma
Hernösands stifts-kyrka; varande till stöd för motionen åberopadt,
alt Stats-regieringen ännu icke vore afslutad, och i alla fall funnos ökade tillgångar
utöfver det belopp, hvartill Stats-inkomsterne blifvit beräknade, samt
att Nordens herrligaste tempel, denna National-helgedom, der Gustaf Wasas
stoft hvilade, bade rättmätiga anspråk på Rikets Ständers välvilja.
Då emedlertid af motionen icke finnes utredt, att, för den händelse
de 124 tunnor spanmål, som från Hernösands Stift varit anslagne till UpBih.
R. till St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd, 2 Band. 41 Häftet.
2 Stats-Utskottets Utlåtande, iVVo 4o4.
sala Domkyrka, komma att till förstbemälde Stifts egen kyrka återgå,
Domkyrkans öfrige tillgångar icke blifva tillräckliga fpr densatnmas behöriga
vård, underhåll och förskönande,, anser Utskottet
sig icke kunna tillstyrka det af Friherre von Kraemer ifrågasatte
stats-anslag.
Stockholm den 17 December i8,fo.
N:o 404.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 December, kl. 3 e. im
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, att Statsutskottet
måtte företaga revision af Stats- och
Riksgälds-P erkens räkenskaper för år 1838.
(I. A.)
Genom remisser från Ridderskapet oell Adeln samt Borgare- och
Bonde Stånden, bar Siats-Utskottet fått emottaga 3:ne serskilde, med stöd
af 56' §. Riksdags-O: dningen, af Herr Lagerhjelm', P’., Herr P'etrd', Th., och
Riksdags-Fullmägtigen JVils Persson från Södermanlands Län inom vederbörande
Riks-Stånd väckte motioner, deruti blifvit vrkadt, att då, efter
hvad med sannolikhet kunde förutses, innevarande Riksdag, serdeles i anseende
lill de inom Constitntions-Ulskottet ännu återstående vidlyftiga arbeten,
komme att under (lere månaders tid fortfara, Stats-Utskottet, hvars
göromål numera vore betydligt inskränkte, måtte anmodas att, i öfverensstämmelse
med föreskriften i 5 §. af nu gällande Instruction för Rikets
Ständers Revisorer, skyndsamligen företaga revision af Stats-verkets räkenskaper
för år i838, hvilken revision motionärerne inom Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet ansett jemväl böra utsträckas tili de Riksgäldsverkets
afslutade räkenskaper, som ännu icke undergått Rikets Ständers
Revisorers granskning.
o o
Under den discussion, som hos Bonde-Ståndet föregått remitterandet af
Nils Perssons ofvannämnde motion, hafva några Ledamöter, under förmenande,,
att den ifrågasatte revisionens verkställande genom Stats-Utskottet komme att
Stats-Utslottets Utlåtande} JV:o 4o4.
3
medföra en ansenlig besparing i kostnader, äfvensom att derigenom tillfälle
skulle beredas att till tiden så nära som möjligt granska förhållandena,
i afseende på statsmedlens användande, instämt uti den af motionären yttrade
åsigt; hvaremot de fleste medlemmar af Ståndet, i betraktande af
vigten och mängden af de ärenden, hvilka ännu berodde på handläggning
af Stats-Utskottet, dels ensamt, dels gemensamt med andra Rikets Ständers
Utskott, ansett ifrågavarande revision icke kunna medhinnas, utan att föranleda
en, eljest icke behöflig, förlängning af Riksdagen, hvaraf åter följden
blefve en ökad kostnad, vida öfverstigande den genom revisionen åsyftade
besparing, samt fördenskull ansett motionärens förslag icke böra bifallas.
Till besvarande af om förmälde motioner, får Utskottet anföra, att, efter
Utskottets tanka, det synes mindre lämpligt att, sedan numera en tid
af ii månader ifrån Riksdagens öppnande förflutit, begynna en revision
af Stats- och Riksgälds-verkens räkenskaper, ilvars fullbordande möjligen
kan afbrytas genom Riksdagens afslutande, och äfven under förutsättning,
att, såsom motionärerne för sannolikt antagit, Riksmötet skulle komma att
fortfara under flere månaders tid, förete sig flere betänkligheter vid antagandet
af motionärernes förslag. Ehuru nemligen de ärenden, hvilka blifvit
till Stats-Utskottet ensamt öfverlemnade, med undantag endast af nå^ra
O O
få mål, som nyligen inkommit, redan hunnit alslutas, återstår likväl ännu
besvarandet af de återremisser å Utskottets afgifne utlåtanden,,som möjligen
förekomma, och deribland angående anslagen å estra Stals-regleringen,
äfvensom upprättandet af förnyadt Reglemente för Riksgälds-Contoiret,
hvarförutan det torde kunna antagas, att, på sätt förhållandet varit under
de senare måuaderne, nya ärenden, dels i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
Propositioner, dels på grund af inora Riks-Stånden väckte motioner, äro att
förvänta. Oberäknad!; dessa, Utskottets egentliga bestämmelse tillhörande, göromål,
tillkommer det jemväl Utskottet alt, gemensamt-med andra Rikets
Ständers Utskott, deribland förnämligast Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet,
deltaga i behandlingen af flerfälldiga, ännu oafslutade, mål; och
den lid, som Slals-Utskottets Ledamöter kunna ega öfrig, utöfver hvad
som af Utskotts-goiomålen upptages, synes fullt erforderlig, så framt behörig
uppmärksamhet skall kunna egnas ät de uti Riks-Ståndens Plena förekommande
ämnen. En under ofvan uppgifna förhållanden företagen revision
af Stats- och Riksgälds-verken, hvilken städse måste afbrytas ge
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4o5.
nom andre inom Utskottet och Riks-Stånden förefallande göromål, skulle
således, efter Utskottets öfvertygelse, svårligen kunna verkställas med tillbörlig
noggranhet eller motsvara det dermed åsyftade ändamål. Då slutligen
härtill kommer, att uti 68 (jj. Riksdags-Ordningen finnes uttryckligen
föreskrifvet, det hvarje revision af Stats-, Banco- och Riksgälds-verkeu
skall kunna omfatta tvänne års afslutade räkenskaper, hvilket stadgande
otvifvelagtigt tillkommit, i följd af den vid grundlagsstifbningen rådande
åsigt, att ett enda års räkenskaper ansetts lemna ett alltför inskränkt tillfälle
för bedömande al sättet för Statsmedlens förvaltning, men detta vilkor,
i händelse af en nu anställd revision, icke hlefve
hvad Stats-verket angår, räkenskaperne icke hunnit afslutas för en senare
tid än år 1838, och således endast nämnde års räkenskaper kunde blifva
föremål för Utskottets granskning, har Utskottet, på grund af alla ofvanföre
angifne förhållanden, ansett sig ega fullt skäl
att afstyrka Rikets Ständers bifall lill hvad uti förenämnde
motioner blifvit yrkadt och föreslaget.
Stockholm den 17 December 1840.
N:o 405.
Anie. till Exp-Utsi. ilen iS December, il. 3 c. m.
Utlåtande, angående ifrågaställd förlängning under 10
år af det Pantlåne-Inrättningen i Stockholm beviljade
låneunderstöd af allmänna medel,
(Rgs. Afd )
Med anledning af Öfver-Ståthållare-Emhetets derom i underdånighet
gjorde hemställan, har Kongl. Majit, uti .Nådig Proposition af den 17
nästlidne October, (införd under N:o 84 i i:sta Samlingen af Bihanget till
Riks-Ståndens Protocolh) föreslagit, att Rikets Ständer, för vidmagthåliandet
af den här uti hufvudstaden, i f. d. Generai-Assistance-Conloirets ställe,
inrättade Pantlåne-anstalt, malte medgifva, alt det, utaf Riksgälds
ö
-
Stats-Ut slottets Utlåtande, N:o 4o5.
5
Contoirets mede], Entrepreneuren af denna Inrättning, under 10 år, eller
till och med deri i Juni 1843, beviljade låne-understöd af 100,000 R:dr
må, under ytterligare 10 års tid, få af honom innehafvas och begagnas;
hvarjemte Kongl. Maj:t till Rikets Ständers pröfning och behjertande öfverlemnat,
huruvida icke, såsom ett medel att tillvägabringa nedsättning
af räntan å eller afgifterne för de från Inrättningen utgående lån, fortfarande
ränlefrihet för lånebidraget må ega rum.
Stats-Utskottet, till hvars utlåtande denna Nådiga Proposition’ blifvit
af Riks-Stånden remitterad, har i behörigt öfvervägande tagit, ej mindre
hvad desamma och deraf inom Borgare- och Bonde-Stånden föranledda
yttranden innehålla, än äfven, hvad rörande samma amne vid de arne
sistförflutne Riksdagarne förekommit. Och då Utskottet nu går att yttra
sig, angående fortfaiandet af ifrågavarande allmänna låneunderstöd, anser
Utskottet sig böra upplysningsvis erinra, hurusom Kongl. Majrt, vid sista
Riksdag, likaledes i Nåder föreslog Rikets då församlade Ständer] att förklara
Entrepreneuren af nämnde Inrättning berättigad att, under 10 års
tid, räknad från den 1 Juni 1842, bibehålla den derför anslagna räntefria
lånefond; men hvartill bemälde Ständer icke funno skäl lemna bifall, enär
afsigten med det beviljade förlagslånet, eller tillvägabringandet af en ny
Pan liane-Inrättning, som, utom något bidrag från Staten, borde af Stockholms
stad underhållas, redan vore vunnen. Derjemte tror Utskottet sig
böra meddela den upplysning, Utskottet af erhållne uppgifter, angående
denna Inrättnings lånerörelse under den senaste tiden, bland annat inhemtat,
nemligen att det af Inrättningen utlånta capital, som vid 1838 Ars
början utgjorde 179,407 R:dr 12 sk., vid ingången af nästlidne månad,
uppgick till 213,187 24 s,li
Såsom
hufvudsakligt skäl för General-Assistance-Contoirets, vid 1828,
1829 och i83o årens Riksdag, beslutade upplösning, anförde Rikets Ständer,
att de icke funno det vara Statens åliggande att, med ansenlig uppoffring,
nästan uteslutande för Stockholms stads invånare, bereda fördelen
af en dylik låneanstalt, ulan ansågs Staten i detta afseende hafva gjort
nog, då den underlijelpte de åtgärder, om hvilka det egentligen tillkom
stadens Styrelse att draga omedelbar försorg. Med begagnande af del låneunderstöd,
Rikets Ständer, enligt denna åsigt, beviljade, har också sedermera
en ny Låne-inrältning kunnat t i 11 väga bringas, hvars ökade anlitande
6
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 4o5.
och utvidgade verksamhet samt tilltagande inkomster sjuas gifva grundad
anledning iil! den förmodan, att hennes framtida bestånd bör blifva oberoende
af det från det allmännas sida, för Inrättningens uppkomst och första
utveckling, meddelade lånebiträde. Uti den åsigt, som på nu anförda
sätt, vid de 2:ne sista Kiksdagarae, gjort sig gällande, instämmer äfven
Utskottet helt och hållet. Utskottet anser således, att Staten framdeles
hör befrias från de betydliga uppoffringar, densamma intill närvarande tid,
i och för den så kallade lombard-rörelsens bedrifvande i hufvudsladen,
måst vidkännas, ecb hvilka uppoffringar, utom räntorne å förlags-fonden,
sedan år iHiÖ uppgått till ett sammanräknadt lae 1 oj»p af mer än 3oo,ooo
R:dr, hvaraf pensioner och expectance-löner för innevarande år utgöra
nära 8,000 R:dr. Utskottet, som för öfrigt icke betviflar, att ju äfven
efter upphörandet af den serskilda räntefria fbrlags-fond, hvilken Rikets
Ständer för vissa år anslagit, lämpliga entrepreneurer af meranämnde Inrättning
skola erhållas, förmodar likaledes, att, i allt fall, en med billigheten
öfverensstämmande jemkning i de för mindre lån nu utgående nog
höga afgifter, bör kunna åstadkommas. I öfverensstämmelse med hvad
Utskottet nu haft tillfälle yttra, anser sig Utskottet
icke kunna tillstyrka Rikets Ständer alt bifalla Kongl. Maj:ls
Nådiga Proposition, angående ifrågavarande lånefonds fortsatta
begagnande under deri af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagna
tidrymd.
Men då denna fonds dragande ur lånerörelsen och återbetalning till
Riksgälds-Conioiret vid den snart inträffande tidpunkt, Rikets Ständer år
1S29 föreskrefvo, möjligtvis skulle, innan Pantlåne-inrättniugen hunnit än
vidare utveckla och förkofra sig, komma att förorsaka en för hufvudstadens
obemedlade invånare högst känbar minskning i om förmälde af dem
allmänt påräknade och förut begagnade lånetillgång; så och enär, för lånerörelsens
jemna och oafbrutna vidmagthåilande, en lämplig öfvergång från
den hitintills åtnjutna ränle-fi iheten för oftabei örde förlags-capital till ålerbetalnings-skyldigheten
af detsamrnas liela belopp torde böra Inrättningen
beredas, har, med afseende dessutom å den föga betydliga förlust, som
härigenom, äfven om en motsvarande summa måste af Riksgälds-Contoiret
emot ränta upplåuas, kan komma att det allmänna tillskyndas, Utskottet
funnit sig böra
Stals-UtsJcottets Utlåtande, JS-0 4o5
7
hemställa, att denna låne-fond af 100,000 R:dr må, emot
fortfarandet af den derföre nu ställda säkerhet, och med vilkor
af Pantlåne-inrättningens oafbrutna bedrifvande, enligt de
för densamma fastställde grunder, få af enlrepreneuren för
denna Inrättning, under ytterligare fem års tid, räknad från
den i Juni 1842, begagnas dock med skyldighet för honom
att för detta lånebiträde under sagde tid till Riksgälds-Contoiret
årligen inbetala den ränta af 3 procept, som ÖfverSlåthållare-Embetet,
för den händelse, att fortfarande räntefrihet
icke kunde beviljas, i underdånighet föreslagit..
Stockholm den 17 December 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet 184©.
Sta!s-UIskottets Utlåtande, N'.o 406.
N:o 406.
t
Ank till Exp. Etsk. den 23 Dec , kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Lefrén», J. P-, motion om skyndsamt
bestämmande af förskott till bedrifvande af befäslnings-arbetena
vid Carlsborg och i Stockholms skärgård.
(U. A.)
Uti en inom Riddershapet oell Adeln vacht, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, Siar Herr Lefrén, J. P-, anfört: att sorn utskrifningen af
liandlingarne, rörande återremissen af extra Stats-regleringen, efter ali sannolikhet,
icke hunne verkställas före årets slut, samt detina reglering- således
icke kunde komma till slutligt afgörande, förr än längre fram på det
nya året, men angeläget vore, att befästnings-arbetena vid Carlsborg och
i Stockholms skärgård icke afstannade, samt att förberedelserna för sommar-arbetena
måtte kunna vidtagas, och dertill erfordrades ett förskott å
blifvande anslag af högst 16,000 R:dr, nemligen 12,000 R:dr för Carlsborg
och 4,000 R:dr för Stockholms skärgård, så begärde motionären, att
ett sådant förskott måtte, ju förr desto heldre, bifallas, emedan i annat
läll ganska menliga följder för arbetena skulle uppkomma, om de, i brist
af medel, vid årets slut måste upphöra.
Då Utskottet anser beviljandet af det förskott, som Herr Lefrén ifrågasatt,
mindre lämpligt, dels derföre, att framställningen om behofvet endast
genom enskild motion tillkommit, dels med afseende derpå, att Rikets
Ständ er ännu icke afgifvit hufvudsakligt. yttrande, angående det anslag,
hvarå förskott blifvit ifrågasatt; hemställer Utskottet,
att motionen må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 22 December 1840.
Reservationer:
af II err Frih errc Leijonhufvud, Herr von Troil, E., Herr ContraetsProsten
Doctor Atjrcll, samt Herr Contracts-Prosten Afzelius.
Bih. lill R. St. Prot. 1S40. 4 Sami. 1 J/d. 2 Band. 42 Haft,
t
2
Stats-Utskottels Utlåtandet N\o 407.
N:o 407.
Ank. till Exp. Utsk. d 23 Dec., kl. 2 e. ra.
Utlåtande, i anledniug af Herr von Hartrnonsdorffs, A., motion
Qm uppgift å de ältade anslag, sorn kunna erfordras
till förhöjning i Embets- och Tjenstemännens rese kostnader,
i följd af II i kels Ständers beslut, angående skjutsningsanst
alter ne i Riket.
(V. A )
Ufi en inom Ridderskapet oell Adeln väckt, till Stnts-Ufskottet remitterad,
motion, har Herr von Hartmansdorff A., med anledning' af Rikets
Ständers bifall till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtanden
N.ris 26 och 107, dels att. skjutslega» må ökas till högst 32 sk. milen för
hvarje häst, vid de Gästgifvaregårdar, vare sig å landet eller i stad, der
skjuts-entreprenader ingås, dels att underdånig framställning måtte hos
Kongl. Majit göras om inskränkning- i antalet af de hästar, för hvilka embets-
och tjenstemän, efter nu gällande 1827 års Rese-reglemente, ega att
undfå godtgörelse, anfört huruledes, i fall Kongl. Majit skulle tili dessa
underdåniga framställningar lemna Nådigt bifall, icke allenast förluster skulle
komma att drabba embets- och tjenstemännen, både när de för deras
resor få ersättning, emedan de skulle komma att få beräkna ett mindre antal
hästar, än tillförne, och om de måste utan ersättning resa i tjensteärender,
emedan rese-kostnaden, i följd äf den förhöjda skjutslega», klefve
större, utan äfven anslagen till rese-kostnader, der de icke iiro förslagsanslag,
blifva otillräckliga, äfven om Kongl. Majit antoge förslaget om
Rese-reglementets förändring, tillika med det om skjutslega!» förhöjning,
och således ännu mera, i fall Konungen, såsom billigare och följagtligen
sannolikare vöre, blott godkände legans förhöjning, utan att göra det på
bekostnad af Rikets icke öfverflödigt lönade tjenare; hvadan motionären
framställt angelägenheten deraf, att, på det Kongl. Majit måtte kunna lemna
Dess Nådiga bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, Siats-Utskottet
måtte inkomma med förslag till de ökade anslags-siunmor, som kunna erfordras,
för att godtgöra den blifvande förhöjningen i embets- och tjenstemännens
rese-kostnader.
Hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet tagit i öfvervägande, och
beträffande först motionärens framställning, i afseende på de embets- och
Stats-Utskotlels Ullåtandej N',o 407.
3
tjenstemän, hvilka för floras embets-resor icke åtnjuta serskilt! för hvarje
resa beräknad ersättning'; så enär Rikets Ständer bifallit. Utskottets Utlåtande
N:o 284, hvarigenom Utskottet hemställt, alt en af Herr von Hartmansdorff
väckt motion, angående ”en allmän förhöjning i lönerne för alla
sådane cmbets- oell tjenstemän, som äro skyldige att, utan ersättning,
d. v. s. för deras nuvarande löner, göra embets-resor”, matte lemnäs utan
afseende,
anser Utskottet, i anledning af den nu väckta motionen i
denna del, ingen åtgärd kunna ifrågakomma.
Vidkommande hemställan, att de embets- oell tjenstemän, som, enligt
Rese-reglemi ntet, undfå ersättning för sine embets-resor, mätte erhålla
godlgörelse för minskning uti häsäantalet; så oeh då det mäste antagas,
att den af Allmänna Besvärs- oeh Ekonomi-Utskottet föreslagne, samt
af Rikets Ständer, för deras del, godkände nedsättning uti hästantalet för
vissa classer af Rese-reglementet, grundar sig på den förutsättning, att ett
större antal hästar, än sorn för behofvet erfordrats, hittills varit anvisadt,
samt att följagtligen resorne med det minskade antalet hästar böra kunna
verkställas utan någon förlust eller ökad utgift lör embets- oeh tjenstemännen,
anser Utskottet
sig ej kunna tillstyrka omförmälde, af motionären ifrågasatte
, serskilda ersättning.
Hvad slutligen angår frågan om tillökning i anslagen till rese- och
tractaments-kostnader å de Riks-Statens Hufvud-Titlar, der desse anslag ej
äro förslagsvis uppförda, så enär, på sätt motionären äfven anmärkt, den
föreslagne nedsättningen uti hästantalet för en del af classerne uti Resereglementet,
knappt torde komma att motsvara den tillökade utgift, hvilken
blir en följd af den betydliga förhöjning uti skjutslega», som Rikets Ständer
beslutat, och deremot uti de classer, der hästantalet ansetts böra oförändradt
bibehållas, skulle komma att uti de rese-kostnader, som af Staten
skola ersättas, medföra en oundviklig tillökning, hvars belopp på förhand
icke kan beräknas, anser Utskottet, vid betragtande af de förändrade förhållanden,
sorn, i afseende å de på Riks-Statens 3:dje och 4:de HufvudTitlar
uppförde anslag till rese- och tractaments-kostnader, sålunda numera
inträdt, och de nya skäl, hvilka på grund deraf tillkommit, såsom en följd
af den beslutade förhöjningen i skjutslogan, sig ega anledning
tillstyrka Rikets Ständer att numera medgifva, det berörde
aasLg, hvilka i den af Rikets Ständer vid denna Riksdag
4
Slats-L tskoltets Utlåtande, N.-o 408.
beslutade stat äro uppförde såsom bestämda anslag, må,
för den händelse, Kongl. Maj:t bifaller Rikets Ständers underdåniga
hemställan, rörande skjutslegans förhöjning och
förändring-arne i Rese-reglementet, intill nästa Riksdag erhålla
egenskapen af förslagsanslag.
Stockholm den 22 December 1840.
Reservation
af Herr von Troil, E., emot Utskottets yttrande, i afseende å ifrågasatt
ersättning för minskadt hästantal uti vissa classer af Rese-reglementet.
N:o 408.
Ani», tili Exp. Utsi?, d. 23 Dec., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning a f Kongl. Maj:Is Nådiga Proposition,
angående ett årligt anslag af I5,0 O G R dr till understöd
för de i Hufoudsiuden Jörlagde Garnisons Regementens
mal-inrätln ina a r.
O
(II. A)
Uti Nådig Proposition till Stats-Utskottet af den 7 sistlidne December
(intagen under N:o 1)2 i Usta Samlingen af Bihang till BiksSlåndens
Protocoll), har Kongl. Majit, med afseende derå, att de sedan 15 lill 20
år tillbaka för Garnisons-regementena i hufvudstaden tillvägabragte matinrättningar,
hvilka visat sig ega det mest välgörande inflytande på soldatens
helsa, trefnad och sedlighet, icke kunna vidmakthållas annorlunda än
medelst bidrag af Statsverket utöfver hvad manskapet i gage bestås, med
1 sk. 6 rist vid Svea och Andra Lifgardes-regementerne och vid Lifgardet
till Häst med 1 sk. 4 rist Banco för hvarje portion, hvilken utgift för år
1839 uppgått:
vid Svea Lifgardet till 5,610: 7. 6.
» .Lifgardet till Häst  3,397: 6. —
» Andra Lifgardet ...... 6,475: 24. —
Tillsammans Bico R:dr 15,482: 37. 6.
Siats-Utskottets Jjllätande^ JV:o 408.
5
och för innevarande år 1840, hvars räkenskaper ännu icke kunnat afslutas,
troddes komma att uppgå till en i det närmaste lika summa, jyjort framställning
derom, att, då hvarken anslaget til! oförutsedda militaire-utgifter
till behof af en så fortfarande egenskap, som detta kunde påräknas, eiler
besparingarne å Riksstalens 3:clje Hufvudtilel med säkerhet lemnade tillgång
lill berörde kostnads bestridande, Rikets Ständer måtte ifrån 1841 års
början och intill nästa Riksdag ställa till Kongl. Maj:ts disposition eii summa
af 15,000 II:dr Banco årligen, under vilkor, att dessa medel icke annorlunda
än efter af Kongl. Maj:t hvarje år och med ledning af gällande
varupris pröfvadt behof samt mot verificerad redogörelse inför Rikets Ständers
Revisorer och Kammar-Rätten anvisas till understöd för de omförmälda
mat-inrättningarna; varande vid den Kongl. Propositionen bilagde Utlåtanden
i ämnet af Ofver-Corn mendan ten för Stockholms Garnison samt Seeund-cheferne
vid de Irenne Gardes-regementene, äfvensom calculer, rörande
kostnaden för mathållningens bestridande, af hvilka inliemtas, att
ifrågavarande matinrältningar, i följd af de Isöga varuprisen, icke kunna
ega bestånd, med mindre bidrag, än som i Kongl. Maj:ts Proposition blifvit
uppgifvet.
I anledning af hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder behagat framställa,
får Utskottet anföra: att Utskottet sätter nyttan och behöfligheten af de
ifrågavarande matinrättningarna utom allt tvifvel, likasom Utskottet biträder
den mening, att en utgift af denna fortfarande beskaffenhet lämpligast
bör vara å Stat uppförd och icke belasta anslaget för oförutsedda militaireutgifter.
Utskottet anser sig jemväl böra tillkännagifva, att, då Utskottet
föreslagit den af Rikets Ständer sedermera beslutade nedsättning i anslaget
för berörde utgifter, Utskottet dervid tänkt sig möjligheten af andra besparingar,
men icke af sådana, hvarigenom den värfvade soldaten skulle
gå i mistning af en omvårdnad, den Utskottet anser både billig och nödvändig.
Af denna anledning och då Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition synes
till någon del vara föranledd af denna nedsättning, emedan ifrågavarande
utgift hittills blifvit bestridd af anslaget för oförutsedda utgifter,
skulle Utskottet, för dess del, ansett ändamålsenligast tillstyrka Rikets
Ständer att bevilja uppförande å Stat af den summa, hvilken Kongl. Maj:t
äskat i ofvanberörde ändamål; men då detta af Kongl. Maj:t anmälde behof
icke är nytt eller varit okändt vid den tidpunkt, då Kongl. Maj:t till
Rikets Ständer aflat Dess Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och
behof, samt uppförandet å Stat af ifrågavarande summa skulle innebära
detsamma som att, under i öfrigt alldeles oförändrade omständigheter, be
-
G
Stats~Utskottets Utlåtande, N',o 408.
vilja en tillökning1 i den anslagspost, hvarå nämnde utgift varit anvisad,
liar Utskottet
icke funnit sin: böra tillstyrka en sådan föränd vin.»; i den re
dan
antagne Statsregleringen.
Deremot har Utskottet ansett, att, om tillgång- förefunnes att, ulan
rubbning- uti de redan pröfvade och bev Ijade anslagssummorna, bereda utväg
för ifrågavarande utgift, sådant borde Öfverensstämma ined Rikets Ständers
önskan och icke innefatta något afsteg- från den hittills följde ordningvid
ärendenas behandling. Vid tillämpning häraf, har Utskottet ti31 en
början ansett sig- böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet dera, att, i
händelse, på sätt Utskottet i dess Utlåtande N:o 407 heinsläiit, anslaget
för Rese- och Tractaments-kostnader å 3:dje Hufvnd-Tileln blir ett förslagsanslag,
det till oförutsedda utgifter å samma Hufvud-Tilel anvisade anslag-,
hvaraf understödet för Garnisons-regementenas mat-inrättningar, på sätt
anlördt blifvit, hittills varit hestrid!', och hvilket anslag vid denna Riksdag
blifvit ifrån 50,000 R:dr tili 45,<100 R:dr nedsatt, befrias ifrån en utgift
i medeltal af 10,000 R:dr, som hittills årligen måst af sistnämnde anslagbestridas,
till godtgörande af vppad brist i anslaget för resekosinads-ersältn
in gar. Men då dea tillgång, som sålunda skulle beredas å anslaget till
oförutsedda utgifter, ytterst är beroende af Kongl. Maj:ts pröfning utaf dc
vid innevarande Riksdag beslutade förändringar uli Rese-reglementet och
förhöjning af skjutslega!», har Utskottet funnit sig böra tillse, huruvida
icke jemväl annan tillgång för fyllande af det ifrågasatta be hofvet må himna
beredas, och har dervid fästat sin uppmärksamhet å den omständigheten,
att å det anslag för durchmarch-kostnader, som vid innevarande Riksdag
blifvit bestämdt att utgå med 20,000 R:dr i stället för 35,000 11:dr, hvartill
samma anslag förut varit uppfördt ifrån år 1830, då detsamma senast
reglerades, sa betydliga besparingar uppkommit, att dessa besparingar,
hvilka, enligt Rikets Ständers beslut, borde i Statsverket innestå, för att
kunna användas, i händelse af ökadt behof å denna utgifts-titel, vid 183f>
års slut uppgått til! omkring 35,000 R:dr och, enligt upprättad calcul, i
afseende å de årliga besparingarnas belopp, kunna för närvarande beräknas
utgöra minst 50,000 R:dr, hvilken reservation kan med säkerhet antag-as
vara större, än för ändamålet blifvit afsedt samt, såsom belastande Stats,
verket med en tili ett så högt belopp onyttigt iunestående behållning, således
lämpligen bör vara att använda för Andra Titelns behof; hemställande
Utskottet derföre,
alt Rikets Ständer måtte medgifva, att Kongl. Majit må
Slats-Utskoltcts Memorialj N'.o 409.
/
intill nästa Riksdag1 disponera så stor del af den å anslaget
till du rell march-kostnader intill 1840 års slut reserverade
och för ändamålet med detta anslag icke erforderliga behållning,
sorn till fyllande af det för vidmagthållandet af
Garnisons-regementenas matinrättningar af Kongl. Majit uppgifne
belopp, 15,000 R:dr årligen, erfordras utöfver hvad
af anslaget tili oförutsedda utgifter till detta föremål lian
påräknas.
Stockholm den 22 December 1840.
N:o 409.
Anli. till Exp. Utsk d 23 Dec., kl. 2 e. m.
Memorial med förslag till voteringsproposition, i anledning af
RiksStåndens skiljagtiga beslut, i fråga om eftergift af
Landskamrer aren Kammar RättsRådet Lindbergs ersättningsskyldighet
, i och för nu mera aflidne Kronofogden
Hoflings balance.
Sedan Stats-Ulskottet, uti sitt Utlåtande N:o 120, afstyrht bifall till
så viii Landskamrerare!!, Kammar Rätts Rådet Lindbergs bos Kongl. Majit i
underdånighet gjorda, och till Utskottet i Nåder remitterade ansökning om
befrielse från återstående ersättningsskyldighet i och för en af numera aflidne
Kronofogden Hofling åsamkad balance, som ock en i samma syftningväckt
motion, har berörde Utlåtande blifvit bifallet af Ridderskapet och
Adeln samt RondeStåndet, hvaremot, efter det Utskottet, i anledning af
återremiss från de öfriga tvänne RiksStånden, under N:o 236 nytt Utlåtande,
afgifvit och den förut yttrade åsigten vidhållit, Preste- och BorgareStånden,
med alslag å Utskottets yttrande, beviljat Landskamreraren, KammarRättsRådet
Lindberg eftergift fran all ersättningsskyldighet i och för
den af Kronofogden Hofling åsamkade balance.
Da frågan rörer oredovisad Krono-uppbörd, och således inverkar pi
beloppet af sådana medel, som ingå bland Statsverkets uti Statsregleringen
beräknade inkomster, synes berörde skiljagtighet böra genom votering i
s
Slals-Utskottets U l' alande , N:0 41.0.
Förstärkt Stats-Utskott afgöras och i detta afseende föreslår Utskottet följande
proposition:
Den, sorn anser, att Landskamreraren , Karn mar Rätt sRå d e t Lin åbergs
ansökan att, sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag eftergifvit hälften af
den honom ålagda ersättningsskyldighet, i och för numera aflidne Kronofogden
HofUnijs balance, jemväl varda befriad ifrån ersättandet af den återstående
hälften, hvilken, enligt uppgift, utgör 0,920 R;dr 44 sk. 8 r:st.
Banco, samt att återbekomma det belopp, hvartill de bos Lindberg, för
godtgörande af sistnämnde hälft af uppbördsbristen, utmätte tillgångar i
lös och fast egendom vid utmätnings-auction blifvit försålde, icke bör bifallas,
voterar
Ja ;
den det ej vill,
Nej 5
Vinner nej, beviljas Landskamreraren, KammarRättsRådet Lindberg
eftergift från ali ersättningsskyldighet, i och förden af Kronofogden Hofling
åsamkade balance.
Stockholm den 22 December 1840.
N:o 410.
Ank. till Exp. Utsls. <1. 23 Dec , kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående söht låneunderstöd till uppförande af en
7ii/ htjrha i Hernösand.
(R:gs AM.)
Sedan Rikets Ständer, medelst bifallandet af Banco-Utskottets Betänkande
K:o 13, alklagit den af Hernösands stad jemte Hernö församling,
genom stadens Fullmäglige vid innevarande Riksdag Herr E. I. Westman,
framställda anhållan om ett lån a 40,000 R:dr från Rikets Ständers Bank,
till biträde vid ombyggnaden af den förfallna och för vidare begagnande
tillslutna kyrkan i nämnde stad, så har Herr Westman uti en, på grund
af Riksdags-Ordningens 36 §, inom Vällofl. Borgare-Ståndet viickt och
till Stats-Utskottet remitterad motion, ånyo underställt Rikets Ständers pröfning
-
Siats-Utskottets Utlåtandej N\o 4IG,
ning' frågan om berörde, emol 3 procents ränta och I eller högst 2 procents
årlig capltal-afbetalning, åstundade lånebitriide; hvarvid dock motionären
förklarat sig för egen del böra afstyrka det sökta låneunderstödet, så
vida icke Hernösands kyrka bomme i åtnjutande af den från Stiftet nu lill
Upsala Domkyrka utgående domkyrko-tionde, helst församlingens invånare,
hvilka, med få undantag, befunno sig i torftiga omständigheter och redan
förut voro skuldsatte, icke skulle, ulan äfventyr för sitt framtida ekonomiska
bestånd, kunna återbetala ifrågavarande lån, samt derförutan utgöra de
bidrag genom dels ytterligare c en tan ta tillskott och dels arbetsbiträden,
hvilka erfordrades för fullbordandet af en kyrkobyggnad, hvars kostnad
förslagsvis vore beräknad till 83,000 R:dr och troligen bomme att uppgå
till minst 100,000 Ridr.
Åf de, jemte denna motion, Utskottet tillställda handlingar, har Utskottet,
bland annat, inhemtat, att för den oundvikliga ombyggnaden af
ofvannämnde gamla och högst bristfälliga kyrka, väl funnes, enligt kyrkocassans
räkenskaper, en behållning af 33,000 11:dr, men hvaraf dock endast
omkring 22,000 R:dr skulle för närvarande kunna anses såsom en för
detta ändamål med säkerhet påräknelig tillgång, äfvensom alt uti det belopp
af 83,213 R:dr 24 sk., sorn kost nadsförslaget upptog, icke vore inberäknad
den enligt uppgift till 8 a 10,000 R:dr uppgående kostnaden för ett
nytt orgelverk.
För alt bereda en af bchofvet högt påkallad ytterligare tillgång lör
ombyggandet och underhållandet af Stiftskyrkan i Hernösand, hafva visserligen
Rikets nu församlade Ständer nyligen beslutat alt hos Kongl. Maj:t
förnya sin vid sista Riksdag i underdånighet framförda anhållan, att de
från Hernösands Stift till Upsala Domkyrka anslagna 124 tunnor Domkyrko-spanmål
måtte hädanefter tillkomma förstnämnde kyrka. Som likväl
detta i önskningsväg hos Kongl. Majit anmälda och följaglligen ensamt på
Dess Nådiga beslut beroende ärende icke lärer, före Riksdagens slut, hinna
af Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, i Nåder pröfvas och algö
ras , så liar Utskottet ansett sig hvarken böra, i afvaktan å omförmälde
frågas slutliga afgörande, längre uppskjuta afgifvandet af Utskottets yttrande,
angående det af Hernösands stad sökta lån, eller, vid nu anförda
förhållande, kunna för närvarande, såsom tillgång för della Iåns godtgörande,
beräkna den från Stiftet utgående Domkyrko-spanmål. I anseende
härtill och då motionären sjelf, i egenskap af Borgmästare i nämnde stad,
uppgifvit och vitsordat stadens oförmåga alt, utan biträde af ifrågavarande
Bill, lill B. St. Prot. 1840, 4 Sand, 1 A/d. 2 Band, 42 Haft, 2
10
Siats-Utskottets Utlåtande, N\o 410*
serskilda tillgång, återbetala det äskade låneunderstödet, hvadan, i sådant
fall, det allmännas härigenom uppkommande fordran sannolikt måste förr
eller senare efterskänkas, samt detta lånebiträde alltså i sjelfva verket komnie
att utgöra ett statsanslag för bestridandet af utgifter, som hitintills ansetts
icke tillhöra föremålen för dylika anslag,
linner Utskottet sig, åtminstone för närvarande, böra afstyrka
det till Hernösands kyrkas ombyggande af allmänna*
medel sökta lån.
Stockholm den 22 December 1840.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stats-Utslottets Utlåtande, JV:o 411.
t
N:o 411.
Anlt. till Exp. Utsk. den 3 Januari 18411 kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, N:o 355, angående åtskilliga Statsbidrags
ingående till Itiksgälds-Contoiret.
(Tigs Afd.)
Högloflige Ridderskapet och Adeln har till Siats-Utskottet ålerreniitterat
Utskottets, under N:o 355, afgifna samt af Välloflige BorgareStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet bifallna, men af Högvördige PresleSlåndet
afslagna Betänkande, hvaruti Utskottet, under afstyrkande af
väckta motioner om de ordinarie Statsinkomsternes samt Chartas-Sigillataeafgiflens
lefvererande till Riksgälds-Contoirel, deremot understödt de vid
denna Riksdag förnyade förslagen, angående tull- och post- samt saluaccis-
och bränvins-bevillnings-medlens ingående till samma Verk.
Utskottet har, enär dessa frågor således ännu icke äro af Rikets nu
församlade Ständer afgjorda , tagit kännedom om de anmärkningar, som inom.
förslbemälde Riks-Slånd blifvit, i anledning af Utskottets härom afgifna
yttranden, framställda; men då dessa anmärkningar egentligen endast innehålla
enahanda betänkligheter och invändningar, som, i afseende på ifrågavarande
förslags grundlagsenlighet, verkställbarhet och fördelaktighet,
redan vid förflutna Riksdagar blifvit anförda, och nu jemväl i det återremitterade
Betänkandet, sid. 7—9, upplysningsvis omförmälda, så anser
Utskottet, att det allenast skulle leda till en ändamålslös vidlyftighet, i
fall Utskottet, vid detta tillfälle, å nyo upprepade, hvad i anmärkningarna
förekommer, helst i sådan händelse Utskottet, till besvarande häraf, blefve
nödsakadt åter anföra, hvad Utskottet redan i samma Betänkande, sid. 9—
10 och 13 —18 upplyst och yttrat. Utskottet tror sig följaktligen nu i
berörde hänseende endast behöfva åberopa den i Utskottets förra Betänkande
intagna utförliga utredning af alla härvid förekommande omständigheter
och förhållanden. Dock finner Utskottet sig icke böra underlåta,
att, såsom tillägg till dess förra yttrande, meddela några, enligt hvad anmärkningarne
utvisa, för åtskillige Ledamöter, som i ämnet sig yttrat, erforderliga
ytterligare förklaringar och upplysningar.
Såsom följd af den föreslagna öfverflyttningen till Riksgälds-Contoiret
af befattningen med ofvannämnde bevillnings-medels slutliga emoltaJiih.
till ii. St. Prot, 1840 och 1841, 4 Sami, 1 Afd, 2 Band. <J3 Häftet.
2
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.'o 4tl.
gande, liar man, bland annat, befarat en för allmänna ärendenas gång
högst menlig conflict emellan delta Verk ocdi de Embelsmyndigheter, åt
hvilka den egentliga uppbörden af de allmänna skattebidragen är anförtrodd.
Utskottet kan likväl icke finna någon anledning till en dylik farhåga,
helst ej mindre allmänna bevillningen, än äfven flera andra contanta
Statsbidrag, såsom krigsgårds- och licent- samt skatterätts- och kortstämplings-medlen
från längre tid tillbaka ingått omedelbart till RiksgäldsContoiret,
utan att, Utskottet veterligen, några olägenheter eller någon
splittring och oreda i uppbördsförvaltningen här genom uppkommit.
Påståendet, att lull- och post-medlens samt bränvinsbevillningens inlefvererande
till Riksgälds-Contoiret skulle medföra nödvändigheten att
ställa Tull- och Post -veiken samt dervarande em bets- och tjenstemän, äfvensom
uppbörds-betjeningen i orterne, under nämnde Contoir, vederlägges
af nuvarande förhållandet, då dessa Veik och deras tjenstemanna-personai
lika litet kunna anses lyda under Kongl. Stats Contoiret, fastän uppbörden
dit ingår, sorn Kongl. Maj;ls Befallningshafvande samt uppbördsmännen i
städerne och å landet under Riksgälds-Contoiret, emedan en betydlig del
af deras uppbörd nu redan till nyssnämnde Verk insändes.
Anmärkningen att, genom ifrågavarande medels ingående till Riksgälds-Contoiret,
brister skulle i Land t-Ranterien uppstå för bestridandet af
de utbetalningar, sorn äro å dem anvisade, saknar, hvad lull- och postmedlen
beträffar, ali grund, enär tullmedlen icke lefvereras i Ränterien,
och den Stals-verket förbehållna summa af post-medlen endast utgör en
del af det å denna inträd uppkomna öfverskott. Vidkommande åter saluaccis-medlen,
så uppgå dessa, inom de serskildta Länen, lill alltför ringa
belopp, för att saknaden af tillfället att begagna dem för de Ränterien
åliggande utgifter skulle kunna blifva af någon märkbar vigt. Och om,
genom bränvinsbrännings-afgiftens inlefvererande till Riksgälds-Contoiret,
de summor, som äfven för närvarande mäste från Kongl. Stats-Contoiret
till ett och annat Läns Ränteri öfversändas, komma att hädanefter i någon
mon ökas, synes i sanning denna omständighet och det härigenom förorsakade
obetydliga besvär förtjena föga afseende i jemförelse med den enhet,
reda och ordning vid uppbörden och redovisningen af samma sorts
medel, hvartill den föreslagna förändringen otvifvelaktigl kommer att leda.
I anledning af hvad, som blifvit erinradt rörande saknaden i Riksgälds-Contoiret
af de räkenskaper, som verificera uppbördens egentliga belopp,
får Utskottet för öfrigt upplysa, att de, för Riksgälds-Contoiret6 räk
-
Stals-UtsTcottets Utlåtande, JS-O /[ii.
3
ning, i Landt-Ränterien influtna medel redovisas inför delta Verk på
alldeles enahanda sätt,, som de så kallade Statsmedlen inför Kongl. StatsContoiret,
nemligen genom månads-rapporterne och summariska räkningarne;
så att det förra Embetsverket, lika väl som det senare, varit och
är i tillfälle att, genom dessa handlingars granskning, controllera de detsamma
anslagna inkomsters behöriga redovisande.
Slutligen får Utskottet jemväl meddela den af yttrandet, angående
omöjligheten för Riksgälds-Contoirets styrelse att hålla hand deröfver, att
vederbörande uppfylla sin redovisuings-skyldighet, påkallade upplysning,
alt, åtminstone under senare tider, de åtgärder, som denna Styrelse egt
alt för berörde ändamål vidtaga, visat sig både ändamålsenliga och tillfyllestgörande.
Under åberopande af de flera förut anförda, i Utskottets tanka, vigtiga
skäl, hvarpå Utskottets rörande ifrågavarande ämne afgifna förslag och
gjorda framställningar sig grunda, serdeles hvad de till beloppen mera omvexlande
tull- och brä n vins-be vi llnings-medlen beträffar, får Utskottet
hvad' sålunda blifvit föreslaget och tillstyrkt härmedelst
Ridderskapets och Adelns pröfning och godkännande å nyo
underställa.
Men, i anseende till den redan inträffade tidsuldrägten med dessa
frågors slutliga afgörande, och då Rikets nu församlade Ständers beslut, i
afseende på tull- och bränvins-bevillningens utgörande, icke lära komma att
tillämpas förr än från och med 1842? har Utskottet funnit sig föranlåtet
hemställa, att ej mindre sistnämnde Riks-Stånd, än Borgareoch
Bonde-Stånden måtte medgifva den förändring i hvad.
Utskottet föreslagit, angående tiden för så väl oftaberörde
bevillningsmedels, som post- och saluaccis-medlens inlefvererande
till Riksgälds-Contoiret, att verkställigheten häraf
icke kommer att laga sin början förr än från och med
år 1842.
Slockholm den 2 Januari 184 *•
4
Stats-Ulsbottets Utlåtande, JV:o 4i 2.
N:o 412.
Ant. till Exp.-Utsk. den 5 Januari, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af motion om för Idar in g af Hikets
Ständers beslut, angående de för Universiteten
beviljade Professors-emeriti-löner, samt lönetillökningar
för Professorer.
(U. A.)
Uti en hos Preste-Ståndet väckt motion, liar Herr Professor Geyer,
E. G, anfört, att då Rikets Ständer bifallit uppförandet på Indragningsstaten
af 6 löner för Professores emeriti, till 1600 R:dr hvardera, äfvensom
beviljat en löne-tillökning af 3oo R:dr för hvarje af de 6 äldste Professorerne
vid hvartdera Universitetet, kkulle likväl det med dessa anslag
åsyftade ändamål, att bereda uttjente Academiske Lärare tillfälle att, med
bibehållande af Professors-lönen, kunna lemna ram för yngre, i någon moa
motverkas deraf, att den nu åt de äldre Lärarne beviljade löne-ti 1 lökning
ej ingår i emeriti-lönen , och en afträdande Professor derigenom skulle få
mindre lön , än han i tjensten åtnjutit; hvadan motionären anhållit om
en sådan förklaring af nämnde beslut, att en afgående, till emeriti-lön
berättigad, Professor må vid afskedet bibehållas vid sin innehafvande lön,
men deremot de till emeriti-lön anslagna 1600 R-.dr tillfalla den bland
de yngre Professorerne, som i löne-förmoner slår närmast under sistnämnde
summa, äfvensom att, hvad beträffar den beviljade löne-tillökningen af
3oo R:dr för hvardera af de sex, efter fastställd löne-ordning, äldste Professorerne,
det borde nogare bestämmas, att denna löne-tillökning hvarken
kan tillfalla personella praebende-innehafvare eller sådane Professorer, som
innehafva prasbenden pä Academiens stat; varande berörde motion, jemte
de i anledning deraf afgifne yttranden, till Stats-Utskottet remitterad.
Hvad forst angår Professors-emeriti-lönerne; så enär löne-anslag-gå
Allmänna Indragniogs-staten icke kunna uppföras för annan person, änden
vid hvars afgång de böra indragas, kan väl, efter Utskottets tanka, den,
som befordras i succession efter afgången, till löns bibehållande berättigad
Professor, icke upptagas å nyssnämnde Stat till åtnjutande af emeriti-lön,
helst nödig ledning för samma löns indragning derigenom skulle komma
att saknas; men då Rikets Ständers i förevarande ämne, genom votering i
Förstärkt Stals-Utskott, fattade beslut, på sätt nämnde Utskotts Memorial
N:o 33(), 3u:dra voteringen, utvisar, innehåller, alt Universiteten få på
Siats-fflt slottets Utlåtande, N.o i 12.
5
Allmänna Indragnings-Staten beräkna 6 Professors-emerili-löner, å 1,600
R:dr hvardera, nemi. 2 för Upsala och 4 för Lunds Universitet, anser
Utskottet deraf följa, att, då emiriti-lön för afgången Professor å Allmänna
Indragnings-Staten anvisas, intet hinder möter, att dylik lön ställes lill
Academiens disposition och uti dess räkenskaper ingår, då det sedermera
må ankomma på serskild vederbörlig föreskrift, huruvida samma lön skall
ifrån Academien till den afgångne Professorn utbetalas, eller denne egaatt
bibehålla förut innehafvande löneförmoner, och den, i föl jd af hans afskedstagande,
beviljade emeriti-iönen deremot till efterträdarens aflönande af
Academien användas; oell då således det af motionären åsyftade ändamål
vinnes, anser Utskottet
någon serskild föreskrift, i anledning af ifrågavarande motion,
icke å Rikets Ständers sida erforderlig.
Beträffande åter den i afseende å löne-tillökningen för de 6 äldste
Professorerne gjorde framställning; så är hvad Kongl. Maj:t härom föreslagit
— - genom votering i Förstärkt Stals-Ulskott — bifallet, på sätt
nämnde Utskotts Memorial N:o 33p, 3i:sta voteringen, utvisar; och inhemtas
af det Stats-Råds-protocoll, hvarpå Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
är grundad, att, sedan det blifvit hegardt, ifrån Upsala Universitet,
Lill löneförhöjning åt Professorerne i de verldsliga Faculteterna, Bibliothekarie»
och Räntmästaren, äfvensom åt Professor Ka/seniamiSj intilldess
löne-regleringeu inom Theologiska Faculteten kunde blifva fullbordad, 3oo
R:dr för hvardera, samt ifrån Lunds Universitet till löne-förhöjning åt de
6 äldste Professorerne ifrån 3oo till 35o tunnor spanmål, eller 5o tunnor
för hvardera, har Kongl. Maj:t i Nåder beslutat, alt af Rikets Ständer
äska, för hvarldera Universitetet, lill löneförhöjning för de 6 äldste Professorerne,
3oo R:dr för hvardera, eller tillhopa 1,800 R:dr, som, tillika
med de till löneförbättring och understöd för yngre Academiske Lärare
begärde i,5oo-R:dr, utgör det i voteririgs-propositionerne upptagne belopp
af 3,3oo R:dr. Då häraf utvisas, att afsiglen icke varit atL löne-1 i 1 lök n i lagen
skulle tillgodokomma andra Professorer, än dem, som åtnjölo de uti
uppgifteine ifrån Universiteten beräknade lönevilkor, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer mätte meddela den förklaring, att den
för de 6 äldste Professorerne vid hvarldera Universitetet
beviljade löne-tillökning af 3oo R:dr icke må åtnjutas af
dem, sorn, jemte Professors-lön, tillika innehafva praebendeö,
Stockholm den 5 Januari 1 84r•
STOCKHOLM, Kongl. Ordens Boktryckeriet
Stats-Utskottcts Utlåtande, iV;o 413.
1
N:o 413.
Ank. till Kxp. Utsk. den 1% Jan. 1841, kl. 1^ widd.
Utlåtande, i anledning af Herr von Har t man adorffs motion
em andag till utskrifning af Registratur, hvilka ifrån
Slais-Expeditioneme bordt till Riks-Archivet erflcrnnas.
(U. A.)
Hos Ridderskapet och Adeln har Herr von Hartmansdorff, A., uli en
till Siats-Utskottet remitterad motion, framställt: att, ehuru, enligt CanzliOrdningen
af den 23 October 1809, concepten till alla utgående Kongl.
Bref skola af Copister och Extra Ordinarie Canzlister utskrifvas till så kallade
Registratur, hvilka höra inbindas och efter 3:ne år, likasom andra
handlingar, till Riks-Archivet öfverlemnas för att förvaras till framtida efterrättelse,
i händelse något af de lösa concepten skulle förkomma, hade
likväl detta blifvit mer eller mindre försummadt, serdeles under de senare
tiderne, då tjensterne i Konungens Canzli till stor del förrättats af personer,
sorn antingen hade ingen lön eller ringare än, sorn motsvarade befattningarne;
att under det motionären utöfvade Hof-Canzlers-Embetet anmälte
Riks-Archivets t. f. Chef den 28 Maj 1838, hurudant förhållandet då
var i berörde hänseende, hvarefter upplysningar ifrån Cheferne lör Kongl.
Canzliets serskilda Afdelningar infordrades, men hvarå likväl svar icke fullständigt
inkommit vid den tid, motionären frånträdde utöfningen af HofCanzlers-Embetet;
att emedlertid, enligt en uti sistlidne December månad ifrån
Riks-Archivet meddelad officiell uppgift, förhållaudet nu vore sådant, afl,
efter afdrag för de 3 sista åren, hvilkas Registratur ännu icke behöft aflemnas,
Registratur vore oallemnade
ifrån Justitife-Expeditionen för 9 år
„ Krigs-Expeditionen . . . . 48 „
„ Kammar-Expeditionen . . . 25 ,,
„ Finance-Expeditionen . . . . 35 „
„ Ecclesiastik-Expeditionen . . . 25 „
tillsammans 142 år;
hvadan, om det än antoges, att för nära hälften af dessa brister erforderliga
renskrifter finnas att tillgå, motionären befarade, att den verkliga bristen
icke vore ringare än 80 års Registratur; samt att då för det efterligBih,
lill R. St. Prot, 1840 och 1841. 4 Sunil. 1 Afd, 2 Band. 44 Haft. 1
2
Stats-Ulskottets Utlåtande, N.-o 413,
gande Registratur, som motionären, under dess utöfning af Stats-Secreterare-Embetet
för Eeciesiastik-Ärendena, lät emot betalning renskrifva, erlades
öfverhufvud 10 R:dr B:co för månaden eller 120 R:dr föråret, kostnaden
för complettering af det felande skulle uppgå till 9,600 R:dr; och
har motionären af den omständigheten, att Förstärkta Stats-Utskottet afslagit
den tillökning, Kongl. Makt äskat till löner åt nye tjenstemän och arfvoden
åt biträdande personer vid Riks-Archivet, hvarigenom utvägen att
få exlra-ordinarie göromål förrättade blifvit afskuren, hemtat anledning att,
med stöd af 56 § Riksdags-Ordningen, föreslå, att, sedan de, som vållat försummelserne
under den förflutna tiden, äro antingen döde eller afskedade
ocii ansvarslöse, men angelägenheten fordrar, att Registraturen uti Riks-Archivet
blifva completlerade, Rikets Ständer, i sammanhang med Extra
Statsregleringen, måtte till de ifrågavarande Registraturens utskrifning anslå
för en gång 10,000 R:dr, eller, om bristen är större eller mindre, än motionären
beräknat, det belopp, som erfordras efter 120 R:dr för året.
Såvida Rikets Ständer, vid det förhållande, att nu ifrågavarande arbete
bordt verkställas uti vederbörande Canzli-Expeditioner, men ej af RiksArchivets
tjenstemanna-personal, anse den omständigheten, att löne-tillökning
för sistnämnde personal och anslag till ökadt biträde uti Riks-Archivet
icke beviljats, kan, i rätt tillämpning af 56 § Riksdags-Ordningen,
berättiga till det nu väckte förslagets upptagande efter motionstidens slut,
får Utskottet för dess del anföra, att, då, enligt hvad motionen utvisar, i
anledning af Herr t. f. Chefens för Riks-Archivet gjorda anmälan om de felande
handlingarne, nödiga upplysningar blifvit ifrån Cheferne för vederbörande
Expeditioner infordrade, samt det således bör förmodas, att frågan
om Registraturens complettering erhåller behörig handläggning, samt,
i händelse för beredandet deraf, sådane åtgärder måste vidtagas, som anses
påkalla Rikets Ständers biträde medelst serskilde medels anvisande,
Kongl. Majrt, i sådant fall, lärer till Rikets Ständer göra den framställning,
som finnes af nöden, anser Utskottet sig böra tillstyrka,
att nu ifrågavarande, af enskild motionär, gjorde förslag
måtte lemnäs utan afseende.
Då det emedlertid är officiellt ådagalagdt, att en mängd handlingar
från Stats-Expeditionerne, som bordt i Riks-Archivet förvaras, under längre
tidrymd icke blifvit dit aflemnade, men det i många hänseenden är
af vigt, att hvad härom är föreskrifvet varder behörigen iagttaget, anser
Utskottet sig böra tillika hemställa,
Stats-Utskottets Memorial, N\o 414.
3
att Rikets Stunder ville hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det vederbörande må undfå Nådig befallning att
tillse och vaka deröfver, att de handlingar ifrån vederbörande
Stats-Expeditioner, som skola uti Riks-Archivet förvaras,
måtte i behörig ordning varda dit öfverlemnade och
derstädes finnas fullständigt att tillgå.
Stockholm den 11 Januari 1841.
N:o 414.
Anis. till lixp. Utsk. den 12 Jan. 1841, kl. 12 mield.
Memorial, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse,
angående Pio te hällarne vid Uplands Regemenle beviljad
befrielse från utgörandet af s. k. kläd penningar enligt
Knechte-eont rådet.
Uti Nådig Skrifvelse af den 16 sisth November (införd under N:o
93 i Ira Sami. af Bihanget till Riks-Ståndens Prolocoll vid innevarande
Riksdag), har Kongl. Majit gifvit Stats-Utskottet tillkänna, att, med anledning
af Riksdagsfullmägliges lian Upsala Län Johan Anderssons och Johan
Pehrssons i underdånighet gjorda ansökning om befrielse för Rotehåliarne
vid Uplands Regemente från utgörandet al den, enligt 4:de puncten uti
Knekte-Contraclet den 4 Nov. 1725, under namn af klädpenningar hittills
erlagde afgift af 5 Daler kopparmynt, eller 26 sk. 8 rist. Bico tor hvarje
rote, Kongl. Majit, sorn vid det förhållande, att bemälde Rotehållare, i öfverensstämmelse
med Kongl. Majits och Rikets Ständers vid 1818 års Riksdag
deni gjorde erbjudande, åtagit sig att, i stället för de, i och för soldatens
beklädnad, dittills af dem lemnade bidrag, derefter och framgent
till Regementets Beklädnads-Direction erlägga contant en bestämd andel af
soldat-munderingens värde efter Riksmarkegång samt detta åtagande sedermera
behörigen fullgjort, i Nåder funnit uttagandet derutöfver hos Ilotehållarne
vid Uplands Regemente af det uti 4:de puncten af 1725 års
Knekte-Contract omförmälde serskilde bidrag till soldatens beklädnad vara
stridande emot den af Kongl. Majit och Rikets Ständer Rotehållarne år
.1818 gifne försäkran, fördenskull pröfvat rättvist att, med bifall till be
-
4
Stats-Ulskottets Memorial, N\o 415.
mälde Riksdagsfullmägtiges underdåniga anhållan, från och med år 1840
och allt framgent, så länge nuvarande beklädnadssätt och dermed förenade
vilkor fortfara att vara gällande, frikalla Roiehåiiarne vid Uplands Regemente
från utgörandet af sistnämnde under namn af klädpenningar erlagde
afgift af 5 Daler Kopparmynt, eller 26 sk. 8 r:st. Banco, för hvarje rote.
Enär ifrågavarande af Rotehållarne vid Uplands Regemente, i enlighet
med 4:de punkten af 1725 års K n e k te-Co n t ra ct, till Statsverket intill
1839 års utgång erlagde beklädnads-bidrag, hvilket uti räkenskaperne blifvit
upptaget bland de såkallade Extra medel och uppbörder, endast uppgått
till ett mindre betydligt belopp, hvadan upphörandet af närande afgift
icke kan anses i någon väsendtlig mon inverka till rubbning af den
utaf Rikets Ständer vid innevarande Riksdag redan fastställde beräkning af
Statsverkets Ordinarie Inkomster, har Utskottet ansett någon annan åtgärd,
i anledning af Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga Skrifvelse, icke vara att
å Utskottets sida vidtaga, än att densammas innehåll hos Rikets Ständer
vördsamt anmäla.
Stockholm den 11 Januari 1841.
N:o 415.
Ant. till Exp. Utsls. d. 1? Jan. 1841, kl. 12 mida.
Memorial, i anledning af Riks-St ändens beslut, rörande tryckningen
af de i representationsfrågan, vid denna Riksdag,
afgifne yttranden och Memorial.
(R:#fS Afd.)
Från Hedervärda Bonde-Ståndet har Stats-Utskoltet emottagit ett
ProtocolIs-utdrag, med underrättelse om det af nämnde Piiks-Slånd, under
den 7 November nästlidet år, fattade beslut, ”att alla inom Riks-Ständen
”hafde förhandlingar i represen La tions-frågan, tillika med Constitutions-Ut”skottets
deröfver redan afgifna och framdeles afgifvande Memorial, skulle
”i ett sammanhang tryckas och kostnaden dertill al Riksdagsmedlen utgå.
”Hvarvid Ståndet ansåg nödigt, att, for dess räkning, uppläggas 3,000
”exemplar, för att tillhandahållas Ståndets committenter genom utdelning
”i socknarne; hvarom Riksdags-fullmägtige sjelfve, hvar i sin ort, borde
”fora ris la ila.” I anledning af Bonde-Ståndets inbjudning till de öfriga RiksSlånden
att i hvad sålunda blifvit beslutadt sig med förstbemälde Stånd
Siats-Utskottets Memorial_, N'.o 415.
5
förena, har, enligt de upplysningar, Utskottet sig förskaffat, Högloft. Ridderskapet
och Adeln beslutit, att af Bonde-Ståndets förhandlingar i representationsfrågan
må, emot ersättning af Riksdags-kostnadsmedlen, serskildt
tryckas 3,000 exemplar, för att, genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande*
förslag till socknarne aflemnas och utdelas. Högvördige Preste-Ståndet har
likaledes förklarat, att Ståndet af flera anledningar, och deribland, att
Preste-Ståndet gått i författning om de hos Ståndet i representationsfrågan
förefallna discussioners tryckning på Ståndets egen bekostnad, fann sig förliindradt
biträda Bonde-Ståndets inbjudning i hela dess vidd; dock ville
Preste-Ståndet, för sin del, medgifva, att, då Bonde-Ståndets redan hållna
discussion i representationsfrågan i dess Protocoll tryckes, ett afdrag deraf
till 3,000 exemplar må af Riksdags-rnedien bekostas, med vilkor, att samma
exemplar varda, genom Kongl. Majrts Befallningshafvande* försorg, i
socknarne utdelade. "VaHofi. Borgare-Ståndet har åter förklarat sig icke för
närvarande antaga Bonde-Ståndets omförmälde inbjudning.
Genom Ridderskapets och Adelns samt Preste- och Borgare-Ståndens
i detta afseende sammanstämmande beslut, bär således frågan orri serskild
tryckning af samma Stånds förhandlingar och Constitutions-Utskottets Memorial
angående representationsförändringen förfallit; hvaremot 2: ne Riksstånd,
nemligen Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, hufvudsakligen
instämt i Bonde-Ståndets beslut, i afseende på tryckningen af detta
Stånds egna discussioner rörande samma ämne. Utskottet har derföre, till
sammanjemkning af ofvan anförda skiljagtigheter i det härom sålunda af
sistnämnde 3:ne Riks-Stånd fattade beslut, ansett sig böra föreslå,
att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet uti ifrågavarande hänseende
beslutit, vid tryckningen af Bonde-Ståndets Protocoll
under innevarande Riksdag, Tre tusen exemplar af de
inom samma Stånd uti representationsfrågan, dels redan afgifna
och dels hädanefter afgifvande yttranden samt fattade
beslut, må, emot ersättning i sammanhang med öfrige tryckningskostnader
för berörde Protocoll, serskildt afdragas, för
att, sedan de likaledes på allmän bekostnad blifvit häftade,
till Kongl. Majlis Befallning!hafvande aflemnas och genom
deras försorg i socknarne utdelas.
I händelse Rikets Ständer bifalla, hvad Utskottet nu föreslagit, lärer
Utskottet få sig uppdraget att Fullmägtige i Riksgälds-Contoret härom underrätta,
till iagttagande vid omförmälde tryckningskostnaders godtgörande.
Stockholm den 11 Januari 184-1.
Bih, till R. St, Prot, 1840 och 184U 4 Sami, 1 J/d. 2 Band, 44 Haft, 2
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Siats-Utskottets Utlåtande, IV.-Q £16.
i
N:o 416.
Ant. till Exp, Utsk. den 16 Januari iSzju, kl. 6 e. fet.
Utlåtande, i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet
JS:o 337.
I anledning- af samtlige Riks-Ståndens beslutade ålerremiss af Stals-Ut~
skottets Utlåtande N:o 33^, angående upphörande af afgifter till Handelsoell
Sjöfarts-fonden, samt huru förhållas bör med de anslag, sorn varit å
denna Fond anvisade, får Utskottet till besvarande upptaga de inom liiksSlånden
vid berörde Utlåtande gjorde anmärkningar.
1:0 I frågan om Convoy-Commissariatels upphörande, har inom Ridderskapet
och Adeln blifvit yrkadt, all nämnde Embetsverk, såsom redan
kändt utom fäderneslandet, borde bibehållas i samma skick, som tillförne,
hos Preste-Ståindet blifvit framställd den erinran, att, om Convoy-Commis■sariatet
skulle upphöra, dess befattning borde och kunde öfverflyttas på
Commerce-Collegium, samt hos Borgare- och Bonde-Stånden uttryckt dea
åsigt, alt Stats-Utskotlet ej bordt frånträda förra Ständers beslut om öfverlemnandet
af Convoy- Commissariatets förvaltningsbestyr till CommerceCollegium,
der, på sätt Rikets Ständer i deras skrifvelse af den 23 Februari
1835 hemställt, Norrska Regeringen uti alla frågor af unionel beskaffenhet
kunde genom ombud deltaga, jemte det alla Kongl. Maj:ts beslut i dithörande
ärenden kornmo att fattas uti sammansatt Svenskt och Norrskt Statsråd;
hvarförutan af serskilde Ledamöter blifvit anmärkt, å ena sidan, att
det vore föga lämpligt, att Stats-Minislrar deltaga såsom Ledamöter uti ett
under dem subordinerande Embetsverks förvaltning, och, å den andra, att
afgörandet af de ärenden, som hittills tillhört Convoy-Comfnissariatet, kunde
omedelbart ega rum hos Konungen, uti Svenskt och Norrskt Siats-Råd,
Då Utskottets tillstyrkan, att ett serskildt Embetsverk med ett i förhållande
till de begge Rikenäs Sveriges och Norriges bidrag till utgifterna
lämpadt antal Ledamöter af hvardera nationen, måtte besörja förvaltningen
af de ärenden, som hittills varit af Convoy-Commissariatet bestridda, grundad
derpå, att icke allenast en annan behandling af dessa unionella för
-
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 184c 4 Sorni. 1 Afd. 2 Band. 43-te Haji. 1
2
Stats-TJtskoltets Utlåtande, N.-o 4'^-
hållanden skulle blifva stridande emot den jern 1 i k het, som i sådant afseende
emellan de begge förenade Rikena bör iagtlag^s, utan afven alt, så
framt ett större och efter de begge Rikenas fördelar af de med Convoymedlen
bestridda utgifter lämpadt bidrag till dessa utgifter skall kunna af
Konungariket Norriges Stor-Thing förväntas, en lika fördelning af administrationen
emelian Svenska och Noirska embetsman jemväl bör ega rum,
anser Utskottet den möjliga besparing, som igenom detta förvaltningsbestyrs
öfverlemnande åt Commerce-Collegium, skulle kunna beredas, icke motsvara
de fördelar, som det Svenska Statsverket skäligen hade att förvänta, om,
på sätt Utskottet föreslagit, ett serskildt Embetsverk inrättades; hvadan
Utskottet i denna del vidblifver sitt förra yttrande.
2:0 I anledning af Slats-Utskotlels förslag, alt den afgift lill Idandelsoch
Sjöfarts-fonden, som af Rikets Ständer varder beslutad, måtte komma
att hädanefter uppbäras och till Slals-verket levereras tillsammans med
Tullmedlen, har inom Borgare-- och Bonde-Stånden blifvit yrkadt: att
nämnde afgift måtte, på sätt Herr Halling i dess afgifne motion föreslagit,
komma att alldeles upphöra, emot det att Tullbevillningen ökades med så
stort belopp, som kunde erfordras för att fylla de behof, hvartill Handelsoch
Sjöfarts-fonden varit afsedd, så alt den serskilda debiteringen af Tn 11-  umgälder samt Handels- och Sjöfarts-afgift, som hittills egt rum, mätte
kunna upphöra, hvarjemte inom förstnämnde Riks-Stånd blifvit anmärkt ,
dels, att Utskottet kringgått den frågan, om afgiften lill Handels- och Sjöfarts-fonden
är af bevillnings-natur eller ej, hvilken fråga vore så mycket
vigtigare att få utredd, som Rikets Ständer vid förra Riksd gen måst hus
Kongl. Maj:t anhålla om jemkning och nedsättning af afgiften till Handelsoch
Sjöfarts-fonden, hvarom någon underdånig framställning icke erfordrats,
om det varit afgjordt, att afgiften är en bevillning, deröfver Ständerne ega
att ensamme besluta, dels att Utskottet icke ingått i någon beräkning , lill
huru stor procent af Tullen ifrågavarande afgift behöfde uppbäras, hvaraf
ej kunde dragas annan slutföljd, än alt Utskottet ansett den hittills fastställde
10-procents-taxeringen böra fortfara , fastän, enligt Utskottets egna
calculer, för behofvets fyllande icke erfordrades mera, än 6 2^3:dels procent,
simt att, om Stats-Ulskoltet icke ansåg sig kunna i en bevillningsfråga
meddela yttrande, Utskottet vore oförhindradt att till gemensam öfverläggning
med Bevillnings-Ulskottet sammanträda.
I anledning häraf får Utskottet, i öfverensstämmelse med de underrättelser,
Utskottet, rörande tillkomsten och förvaltningen af Convoy- elier,
såsom den numera benämnes, Handels- och Sjöfarts-afgiften, kunnat erhålla,
Slats-Utskattets Utlåtande, N:o rf,l6.
3
upplysa: att den fö sta afgift, sorn i sädant afseende utgått, varit benämnd
extra licent för aila inkommande och utgående handelsvaror och tillkommit
år 1723, genom det Handlande Borgerskapets frivilliga åtagande, emot
förbehåll af delagtighet, genom Deputerade, i dispositionen deraf; alt denna
afgift, som levererats till det samma år i Götheborg inrättade, sedermera
1741 till Slockholm förflyttade, Convoy-Commissariatet, i början directe från
Tuilkamrarne och sedermera från Tull-styrelsen, blifvit af Rikets Ständer
vid flera Riksdagar fot höjd och reglerad, såsom: år 1741 , den 22 Aug.,
då Rikets Ständer beslutade ”extra licentens conlinuation framgent och intilldess
Rikets tillstånd kan medgifva att densamma umbära”; år 1747» då
extra licenten, uppå Rikets Ständers begäran och tillstyrkan, förhöjdes genom
Kongl. Kungörelsen af den 3:dje Juni berörde år; 1762, då extra licenten
vid Riksdagen ytterligare fastställdes; 1761, då den, efter de Handlandes
åtagande och Rikets Ständers beslut, triplerades; och år 1766, då
densamma vid Riksdagen beräknades till 3 å 3 ij~2 tunnor guld årligen;
alt nämnde afgift emedlertid befanns så otillräcklig för ändamålet, att
Convoy-Commissariatet, utom privat skuld, vid samma lid häftade för
10 i/2 tunnor guld till Stats-verkel och 21 tunnor guld till Banken, som
med Rikets Ständers tillstånd lemnat dessa försträckningar, hvilka skuldposter,
ongtadl de till en början, enligt Secreta Deputationens Betänkande
af den i3 October 1766, blifvit balancerade, sedermera, efter några af betalningar
, afskrefvos; alt extra licenten, genom Kongl. Kungörelsen den 11
Februari 1779. ytterligare blifvit förhöjd, hvarjemte Con voy-Commissariatet
vid samma tid af Tull-uppbörden erhållit ett serskildt årligt anslag af 4
tunnor guld, hvilket anslag fastställdes och tillförsäkrades Con voy-Commissariatet
på samma gång, som en ytterligare förhöjning i extra licenten, efter
Deputerades af Handels-Socieleter och Skepps-rederier hörande, genom
Kongl. Kungörelsen den 2 Februari 1797, påbjöds; att extra licenten vidare,
efter samma vederbörandes hörande och medgifvande, blifvit reglerad
genom Kongl. Kungörelserne den 8 Maj 1798, den 3o Mars 1802 och den
ic) April i8o3, jemle det, genom sistnämnde tvänne Kongl. Kungörelser,
samt Gommeic>-Co!legii Kungörelse af den 29 Juli i8o3, en ytterligare
inkomst blifvit Con voy-Commissariatet tillagd i den så kallade Lästaf
giften _, som af hvarje fartyg, destineradt utom Öresund, erlades med 16
sk. för hvarje läst, då fartyget icke gick till Medelhafvet, men med 1 R:dr
af dem, som besökte detta haf; alt Con voy-Commissariatet, utom dessa inkomster,
jemväl i äldre tider fått uppbära collect-medel, samt år 1815 erhöll
det Rån Norrige beviljade Stals-bidrag, sedermera varierande efter de
4
Stals-Vtskottets Vtlätandej IV.-o /±l6:.
olika Slor-Thingens beslut; att Rikets Ständer år 1S18, i stället för det
bär ofvan omförmälde årliga anslaget af 4 tunnor guld, lemnat ConvoyCommissariatet
ett motsvarande på Riksgälds-Conloiret stäldt Crediliv, hvilket
förnyades vid 1823 års, men indrogs vid 1828—-i83o årens Riksdag*
och att, sedan äfven läst-afgiften genom Kongl. Kungörelsen den 6 November
i83o helt och hållet afskaffats, den enda inkomst, som Convoy-Comxnissariatet,
utom Norrska bidraget, haft alt påräkna, varit den , sorn först
under namn af Extra licent och sedermera under benämningen Convoyafgift,
varit Commissariatet tillagd, hvilken afgift ock derefter nedsatts, ger
nom Kongl. Kungörelserne den 10 September 183r , den 27 April 1833
och den 27 Februari i835, samt enligt 1835 års Riksdags-beslut slutligen
blifvit kallad: ”Afgift till Handels- och Sjöfarts-fonden.”
Af detta allt anser Utskottet vara uppenbart, att ifrågavarande afgift*
sorn, efter att hafva genom de Handlandes åtagande tillkommit, blifvit af
Ilikets Ständer vid flere Riksdagar reglerad, och öfver hvars disponerande
af Kongl. Maj:t Rikets Ständer senast vid 1S35 års Riksdag meddelat deras
beslut, kan af Rikets Ständer, likasom hvarje annan åtagen extra ordinarie
beskattning, i raon af behof, ökas och minskas eller alldeles indragas,
Hvad angår framtida uppbördssättet för denna afgift, så anser Utskottet visserligen,
alt,- om densamma upphör att utgöra en serskild fond, och ingår
bland Statens öfrige inkomster, lämpligast vore, alt den blefve med tulbafgiften
sammanslagen, och Utskottet liar jemväl med dess gjorda framställning,
att ifrågavarande afgift hädanefter måtte uppbäras och till Stats-Verket levereras
jemte tull-uppbörden, åsyftat att för kommande Ständer bereda tillfälle ait
.vid Tullens reglerande jemväl taga den serskilda Handels- och Sjöfai ts-af—
giften i beräkning, så att densamma skulle komma alt för framliden alldeles
upphöra; men enär Tull-taxan, hvarefter nämnde afgift rättar sig, numera
är af Rikets Ständer hufvudsakligen pröfvad, så att i afseende derå
endast återstår att genom votering i Förstärkt Stats-Utskott afgöra de punkter
, deruti Riks-Stånden stannat i skiljaktiga beslut, har Utskottet dere*
mot icke ansett lämpligt alt, serdeles så nära Riksdagens förmodade slut,
föreslå, att en dylik åtgärd, eller Handels- och Sjöfarts-afgiflens inberäknande
i tull-uppbörden nu måtte vidtagas, helst sådant skulle föranleda icke
allenast en total omarbetning af Tull-taxan, utan ock den olägenhet, att,
om de redan, antingen till visst penningebelopp eller enkla procent af vamgärdet,
bestämda tull-afgiflerne skulle, ulan tillfälle lill vidare jemkning,
förhöjas med den procent deraf, hvartill afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden
kan varda fastställd, derigenom lällligen uppkomma afgiftsbesläm*
Stats-Ulskotlets V ilai ande j N.-o 41S.
5
melser i så ojemna och brutna tal, alt största olägenhet vid deras uträknande
och debitering måste uppstå, hvaremot vid debiteringen af uppbördten
ingen svårighet bör kunna yppas derigenom att, jemte tull-afgiftén, en viss
procent deraf ytterligare debiteras de trafikerande såsom handels- och sjöjärls-afgift.
Vidkommande frågan om beloppet af den sistnämnde afgift, som sålunda
skulle komma alt intill nästa Riksdag fortfara; så och då, vid afgörandet
af tullbestämmelserne, det tilläfventyrs kommit i belragtande, att
ifrågavarande serskilda afgifts fortfarande funnits föreslaget och delta kan
hafva på de fattade besluten inverkat, samt för öfrigt en nedsättning uti
berörde afgift, om den, på sätt Utskottet tillstyrkt, kommer att bland StatsVerkets
öfrige inkomster inflyta, skulle leda derhän, att det belopp af öfver
100,000 R:dr, hvarmed samma afgift, efter nu gällande beräkning, öfversegel’
de å Handels- och Sjöfarls-fonden anvisade utgifter, hvilka Utskottet
ansett bora å Riks-Stalen öfverflyltas, komme att ifrån inkomstberäkningen
försvinna, och följaktligen ökade statsbrist-summan , jemte den lill
dess godtgörande erforderlige anvisning å allmänna bevillningen , anser Utskottet,
att det för närvarande icke vore lämpligt att besluta någon förändring
i beloppet af oftabemälde afgift, utan att sådant först må komma i
betragtande vid den förnyade reglering deraf, förmedelst dess sammanförande
med tull-afgifterne, som Utskottet antagit, vid nästa Riksdag böra
ega rum.
På grund af allt della, finnér Utskottet sig böra, med vidblifvande af
den uti förra Betänkandet yttrade åsigt, hemställa, att Rikets Ständer mått»
besluta-,
alt afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden, ifrån och med nästkommande
år 1842, till nu stadgadt belopp, kommer att intill
nästa Riksdag tillsammans med tull-medlen uppbäras och till Statsverket
ingå.
3:o Af Ledamöter inom Preste-Ståndet är den anmärkning framställd,
att, då den uppgift, som i Stats-Utskottels Utlåtande förekommer, i afseende
på de af Convoy-Commissariatet bestridde utgifter, högst betydligt afviken
från det af Rikets Ständers senast församlade Revisorer i enahanda afseende
upprättade, på Cornmissariatels räkenskaper grundade, sammandrag,
Utskottet borde utreda anledningen till denna skiljagtighet.
I anledning häraf får Utskottet endast erinra, att, då den af Utskottet
följde uppgift å Con voy-Commissariatets tillgångar, inkomster och utgifter
blifvit Utskottet af bemälde Embetsverk meddelad ooh dess öfvereusstäm-r
» V.- * . •: -.4 t .. . • . ’ ' (9
6
Stals-Utskottets Utlåtandej IV.o 4'^-
ruelse med Commissaiialets räkenskaper följagtligen icke later kuntia ifrågasättas,
anledningen till den anmai kte skilj, gtigbelen emellan denna uppgift
och del af Rikets Ständers Revisorer upprättade sammandrag endast är att
söka deruti, att Revisorernes Berättelse omfattar 1836 och i83y årens af
dem granskade räkenskaper, då de Utskottet meddelade uppgifter grunda
sig på förhållandena vid i S3q års slut.
4'.o Siats-Utskottets hemställan, i afseende å anslag lill aflöning och omkostnader
för det af Utskottet tillstyrkta nya Einbetsvei ket, har, utom de
inom samtlige Riks-Stånden förekomne anmärkningar emot ifrågavarande
Embetsverks lämplighet och behöflighet, framkallat den erinran af Ledamöter
inom jRidderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndetalt Utskottets
yttrande kunde gifva anledning till den förmodan, alt tjenstemännen hos
Convoy-Commissariatet skulle, utan att behöfva vidare tjenstgöra, förklara*
berättigade att uppföras på Indragnings-stat, och inom Bonde Ståndet har
blifvit yrkadt, att Utskottet måtte utreda, när och af hvad anledning benrälde
tjenstemän, hvilka ursprungligen endast haft förordnanden med ai frodén,
erhållit fullmagter med lön på stat, samt huruvida civile tjenstemän,
när deras tjensler upphöra, ovilkorligen äro berättigade att erhålla sine löner
på Indragnings-stat, uan att kunna förpligtas till tjenstgöring uti andra
likartade befattningar, hvilket ansetts så mycket besynnerligare, som militäre
embets- och tjenstemän aldrig lått åtnjuta en sådan föimon, då bela
Regementen förvandlats från cavallen till infanteri, eller tvertom.
Då Utskottets förslag endast åsyftar, att förvaltningen af de ärenden,
afseende Svenska och Norrska handelns beskyddande, som hittills varit bestridde
af Convoy-Commissariatet, måtte komma att besörjas afen efter andra
grunder bildad styrelse, anser Utskottet det vara olvifvelakligt, att de
vid Convoy-Commissariatet nu anställde tjenstemän, det oaktadt, fortfarande
äro pligtige att vid dessa samma ärendens handläggning biträda, vid hvilket
förhållande och då frågan, när och hvarföre desse tjenstemän erhållit
fullmagter å sine tjenster, samt huruvida civile tjenstemän, när deras tj lister
upphöra, må anses berättigade alt uppbära sina löner, utan skyldighet
till någon motsvarande tjenstgör ing, följaktligen uti förevarande fall icke erfordrar
utredande och pröfning, Utskottet finner
sig endast höra med ofvannämnde förklaring af dess åsigt, angående
tjenstemännens tjenslgörings-skyldighet, åberopa det i denna
punkt förut afgifne yttrande.
5;o Yid Stats-Utskottets tillstyrkan, att ejo.ooo R:dr måtte varda å Stat
uppförde i och för fredsverkets unde!hållande med Barbaresk-Slateine sami
Slnts-Utskotfets Utlåtande, N.o 4*6-
7
tractamenten lill Consuler och Consulal-secrelerare å Barbaresk-kusten, har
inom Borgare- och Bonde-Stånden blifvit erinradL : att i allmänhet detta
belopp syntes tåla en ej obetj^dlig nedsättning, enär icke allenast de uppförde
lönebeloppen vore alltför stora, utan ock en summa af 7,333 R:dr
jö sk. B:co icke rimligen borde kunna anvisas till extra utgifter för de ifrågavarande
Consulerne, då Rikets Ständer ansett 5o,ooo R:dr vara i sådant
afseende t i 11 räck 1 ige för landels egen Regering; samt af en ledamot uti PresteSlåndet:
alt, då den summa, som för berörde ändamål hittills utgått, icke
sammanlagdt gjordt mera än 88,626 R:dr 32 sk., Utskottet bordt framlägga
något gilltigt skäl, hvarföre summan ökats lill 90,000 R:dr.
Då de ulgifts-summor, hvilka Utskottet, för alt bereda Handels- och
Sjöfarts-afgiftens ingående bland andre Stats-medel, föreslagit till uppförande
å Rikets Stal, hafva tillkommit, i följd af den dispositionsrätt öfver
Handels- och Sjöfarts-fondens tillgångar, hvilken blifvit Kongl. Maj:t af
Rikets Ständer medgifven, har Utskottet icke ansett lämpligt att nu föreslå
någon nedsättning deruti, men likväl tillstyrkt Rikets Ständer att inför
Kongl. Majit frambära den önskan, att åtgärder, ledande till framtida minskning,
måtte vidtagas; och då anledningen, hvarföre jemna 90,000 R:dr tillstyrkts,
ehuru utgiften endast upptagits till 88,626 R:dr 3a sk., redan uti
det förr afgifna Utlåtandet finnes förklarad derigenom, att Utskottet ansett
det överskjutande beloppet böra tagas i beräkning, med afseende å möjliga
kurs-förändringar,
får Utskottet äfven i denna del vidblifva, hvad förut är vordet
yttradt, med åberopande af den framställning, angående besparin
gars
reserverande, sorn i nästa punkt förekommer.
6:0 I frågan om anslag till tractamenten för Consuler med flere, utom
Barbaresk-kusten, samt till understöd för Svenska kyrkan i London, härinom
Borgare- och Bonde-Stånden blifvit yrkadi: att Utskottet måtte utreda,
hvilka af desse Consuler kunde anses mera egentligt för diplomatiske,
än handels-agenter, enär för de förre ingen aflöning af Handels-och Sjöfartsfonden
borde komma i fråga, lika litet som för Svenska kyrkan i London,
äfvensom vid denna punkt jemväl blifvit anmärkt, att de uppförde lönerne
voro alltför stora och högre, än hvad som beslås för Rikets förnämste
Embelsmän.
I sammanhang härmed har ock Stals-Utskottels uppmärksamhet blifvit
fästad derpå, alt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet till behandling
hjrehaft en motion, angående upphörande af Consulad-afgifter och en förändrad
löne-reglering för Consulerne, hvilken fråga ansettsböra komma att
g
■Stats-Utskotlets Utlåtande, IV.-o 4t6'
väsendtligt inverka pä behandlingen af Stats-Utskotlets Utlåtande, i afseende
på nu ifrågavarande tractamentens belopp. Sedan Stats- samt Allmänna
Besvärs- och 'Ekonomi-Utskotten numera, enligt deras under N:o 127 afgifne
Utlåtande, funnit sig böra frånträda Ekonomi-Utskottets tillstyrkan ,
att Consuler i allmänhet måtte förses med löner på stat, anser Stats-Utskollet
för detsamma, rörande denna frågas behandling, endast återstå att
utreda, huru förhållas bör med de Consuler, sorn redan af Kongl. Maj:t
från Handels- och Sjöfarls-fonden blifvit med löner försedde; och får Utskottet
härvid åberopa, hvad i nästföregående punkt, med afseende å tillkomsten
af desse anvisningar, blifvit yltradt, hvadan och då anslaget för
Svenska kyrkan i London onekligen är att hänföra till utgifter i oell för
handeln och sjöfarten, Utskottet
äfven i denna punkt vidhlifver sitt förut afgifna utlåtande.
Dock sorn en förändring uti löne-regleringen för Consulerne är i föregående
punkt föreslagen samt de besparingar, hvilka å de uti nämnde och nii
förevarande punkt omförmälde serskildta anslag till Consulers aflöning kunna
uppstå, icke böra sammanblandas med öfrige å samma Hufvud-Titel
uppförde anslag, har Utskottet tillika ansett sig böra hemställa, det Rikets
Ständer mätte besluta,
att uppkommande besparingar å de serskilda anslagen lill CoUsu-lers
aflöning böra sammanlagde reserveras, för alt ett annat år
kunna till det afsedda ändamålet anvämfas.
7:^ I fråga om bidraget till Quarantäines-inrättningen i Känsö> har
äels inom Borgare-Ståndet blifvit yrkadt, att beloppet, 2,000 R:dr, såsom
alltför litet, borde förhöjas, dels framstäld den anmärkning, att endast sådane
Quarantaines-inrättningar, som afse hämmande af farsoter inom Riket,
lyda under Ecclesiastik-Departementet, som har tillsynen öfver den
allmänna helsovården, hvaremot Quarantaines-inrättningar till förekommälhfle
af smittas införande i Riket icke kunde dit hänföras, utan borde, på
sätt en Ledamot af Ridderskapet och Adeln förmenat, stå under Civil-Dbpartementet,
eller, enligt hvad Ledamöter af Preste- och Borgare-Stå/iden
uppgifvit, under Sjöförsvars-Departementet.
Hvad angår frågan om den summa, som af Utskottet föreslagits till
uppförande för Quarantaines-inrättningen i Känsö, får Utskottet, med erinran
derom, att den endast är beräknad att motsvara det bidrag, som af
Handels- och Sjöfarts-afgiften hittills varit anyisadt för samma Inrättning!
men
Slats-Utskettcts Utlåtande, N.o 4>^-
9
mea icke att godtgöra hela dess underhållskostnad , som i öfrigt bestride*
at inflytande quarantaines-afgifter,
vidblitVa, hvad i detta afseende är vordet tillstyrkt, endast med
det tillägg, att, på det medel icke måtte komma att saknas för
vidmagthållandet af denna för Riket högst vigtiga Inrättning, Rikets
Ständer måtte besluta, att den sålunda för Quarantaines-inrätt»
ningen tillstyrkte anslags-summa mätte få såsom förslags-anslag
uppföras och utgå.
Hvaremot Utskottet, som nu mera inhemtat, att, enligt Kongl. Maj:Is
Nådiga Stadga af den i6 Maj i84o, angående ärendenas fördelning emellan,
de olika Stats-Departementen, anstalterne till förekommande af smittosarama
sjukdomars införande i Riket tillhöra Civil-Departementets föredragning,
anser sig böra, med frånträdande af hvad förut i denna del är föreslaget,
hemställa,
att anslaget för Känsö Quarantaines-inrättning må uppföras å Hufvud-Titeln
för Civil-Departementet.
8:0 I afseende på den för Sjö-expeditioner uppförde utgifts-summa,
45,000 R:dr, liar inom Ridderskapet oeh Jdeln blifvit anmärkt, att nämnde
belopp rätteligen bordt uppföras på den Hufvud-Titel, som kommer att till-'
höra Sjöförsvars Departementes föredragning, enär berörde utgift alldeles
icke vore af unionel beskaffenhet, utan endast afsedd för Svenska krigsfartygs
utrustande, och Norrige deremot hade egna anslag för hvad till dess
handels skyddande i sådant afseende erfordrades.
Då nu ifrågavarande anslag är afsedt endast för sådane Sjö-expeditioner,
hvilka i och för handelns skyddande äro af nöden, lärer det vara
ostridigt, att frågan om dylika Expeditioners företagande och bestämmandet,
huru dertill afsedde medel ändamålsenligt bora användas, måste ankomma
på föredragning af den Departements-Chef, till hvars handläggning öfrige
åtgärder för utländska handelns skyddande höra, samt att berörde anslag
ingalunda bör sammanblandas med de anslag, som endast i och för Flottans
exercis å Hufvud-Titeln för Sjöförsvars-Departementet anvisas, och vid
hvilka senare anslags användande blott de för sistberörde ändamåls vinnande
erforderlige åtgärder böra komma i betragtande. I följd häraf, och då
således hvad angår Sjö-expeditioner för handelns skyddande, på SjöförsvarsDepartementet
endast bör bero att ordna utförandet af de dylika Expeditioner,
som pröfvas böra ega rum, finner Utskottet
Bjjh till R- St. Fr«t. 1840 1$4U 4 Swal, 1 A/d, 2 Butul. 4^ de JJåJt, 2
10
Stats-Uiskoltets Utlålandcj N.o 41^-
sig böra vidblifva dess förut i denna del afgifna , af 3:ne RiksStånd
utan anmärkning iemnade, yttrande.
g:o Af Ledamöter inom Ridderskapet oall Jdeln har vidare blifvit
anmärkt, att de pensioner och expectance-löner, som hittills utgått af Handels-
och Sjöfarts-fonden, borde drabba bägge de förenade Rikena lika oell
således ej komma att uppföras på Sveriges enskilda Indragnings-Stat, samt
alt Brandförsäkrings-Praemien för Consulats-huset i Tanger icke lämpligen
kunde tillhöra nämnde Stat, enär denna prasmie, så framt assurancen vöre
tagen i England, skulle komma att everidJigen utgå, med undantag möjligen
af hvart sjunde så kalladt frihets-år.
Då den omständigheten, huruvida de ifrågavarande pensionerne uppföras
på Sveriges Indragnings-Stat, icke inverkar på bestämmandet af Norriges
bidrag, som för närvarande utgår till ett visst belopp för alla i och
för handelns skyddande erforderliga gemensamma anstalter, samt för öfrigt
hinder icke möter, att, der så nödigt vore, de dylika utgifter , som i och
för nämnde behof uppkommit, kunna utmärkas och vid en vidräkning
emellan bägge Rikena iagttagas,
finner Utskottet icke skäl frånträda sin, i afseende på desse pensioner,
förut gjorda tillstyrkan.
Beträffande åter frågan om Brandförsäkrings-prsemierne för Consulathuset
i Tanger; så enär Utskottet nu mera inhemtat, att piaemierne för
berörde i England tagne försäkring böra årligen utgå och således utgöra en
ständigt fortfarande utgift, finnér Utskottet sig,
med frånträdande af dess förra hemställan, att anslag till dessa
Praemier måtte å Allmänna Indragnings-Slaten uppföras, böra föreslå,
att denna utgift må bestridas af det till utgifter för Fredsverket
med Barbaresk-staterne m. m. tillstyrkte, uti 5:te punkten
omförmälde, anslag af po,ooo R:dr, som dertill lemnar full tillgång.
10:0 I anledning af det yttrande, Stats-Ulskottet afgifvit, i fråga om
de af Kongl. Maj:t sedan sista Riksdagen på Handels- och Sjöfarts-fonden
vidtagne dispositioner till Stockholms Slussbj^ggnad samt Trollhätte Canals
och Sluss-verks ombyggnad, har inom Ridderskapet och sddelnj Preste- och
Borgare-Stånden blifvit yrkadt, alt Utskottet måtte för Rikets Ständer utreda,
huruvida det Bolag, lill hvilket Kongl. Majit anordnat medel för
Trollhätte Slussverks ombyggnad, dessförinnan fullgjort, hvad Bolags-reglorne
och det för Bolaget utfärdade Privilegium föreskrifva, eller om vid detta
anslags beviljande blifvit iagttaget, hvad Rikets Ständer uti deras underdåniga
skrifvelse af den Februari 1835, i afseende på ordningen för såda
-
Stuls-Ulskoltets Utlåtande, N.-O ^.lö.
11
ne ärendens behandling, beslutat, hvartill, enligt hvad en Ledamot af
Preste-Ståndét anmärkt, anledning sä mycket mindre saknats, som
Stats - Utskottet bordt hafva sig bekant, att Conslitutions - Utskottet
ställt under tilltal vid Riks-Rält de Konungens Rådgifvare’, sorn deltagit i
beslutet om accepters meddelande å Nya Trollhätte Bolags anvisningar på
Handels- och Sjofarts-Fonden. Inom Preste- och Borgare-Slårulen har vidare
blifvit erinradt, alt Stats-Utskotlet bordt yttra sig icke allenast angående
fullgörandet, intill nästa Riksdag, at de förbindelser, Kongl. Majit,
på Statens vägnar, ingått, utan äfven utreda, huru dermed framdeles bör
förhållas, i hvilket afseende hos Preste-Ståndet blifvit yrkadt, att medel
mätte anvisas lill fullgörande af dessa förbindelser i deras helhet, men inom
Borgare-Ståndet af de fleste ledamöter, som sig yttrat i denna fråga,
blifvit beslridt,, att en sådan utgift för framtiden mätte ega rum. Inom
Bonde-Ståndet har, rörande denna punkt af Utlåtandet, blifvit yrkadt, att
Rikets Ständer måtte vid denna Riksdag öppet uttala den mening, att Rikets
Ständer, för deras del, icke kunna godkänna de af Kongl. Majit sålunda
ingångna förbindelser, och alt Rikets Ständer följaktligen ej kunna medgifva
fortfarandet af de anslag, som pä grund häraf blifvit af Kongl. Majit
anvisade.
Med afseende å de stridiga meningar, som sålunda rörande denna fråga
inom de serskilda Riks-Stånden gjort sig gällande, och då de i Herr Grefve
Fröliclis, uti Utlåtandet Nio 33y, omförmälde motion väckte och nu jemväl
ytteiligare förekomne framställningar, huruvida Trollhätte Bolag fullgjort
sina förbindelser till Staten, eller om Rikets Ständers föreskrifter, rörande
disposilionen af Handels- och Sjöfarts-fonden, blifvit med afseende
å delta Bolag iagttagne, dels omfatta ett rättsförhållande, hvaröfver yttrande,
v sammanhang med nu förevarande ämne, icke lämpligen bör komma
i fråga dels, på sätt äfven anmärkt blifvit, angå åtgärder, som för närvarande
äro beroende af Riks-Rätts pröfning,
hqr Utskottet funnit sig böra jemväl i denna punkt vidhålla dess
förut afgifna yttrande.
Dock har Utskottet, i anledning af de yttranden, som inom Riks-Stånden
förekommit, angående utredning af förhållandet med de qontract,
som med Trollhätte Bolag blifvit afslutade, ansett sig böra härjemte tillkännagifva,
alt Utskottet uti serskildt afgifvande Utlåtande vill, i afseende å
berörde förhållanden, meddela de upplysningar, som för Utskottet kunna
blifva att tillgå.
42 Scals-Utskottels TJtlåtande, N:o Jff6.
lilo Vid Ståts-Utskottets beräkning af den inkomst, som för framtiden
ansågs böra af afgiften tili Handels- och Sjöfarts-fonden tillkomma
Statsverket, bar inom Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt, att Utskottet
förfarit föga grannlaga emot Brödra-Riket Norrige, då dess bidrag lill
utgifterne blifvit inberäknadt bland Svenska Stats-Verkets inkomster, hvarföre
det förslag blifvit väckt, alt det Norrska bidraget måtte uppföras afskildt
från det Svenska, hvars total-belopp i stället komme att minskas
med en Norriges bidrag motsvarande summa, samt inom Preste-Ståndet,
att handels- och sjöfarts-afgilten icke borde beräknas såsom en annan StatsVerkets
inkomst, enär densamma vore afsedd tili serskilda föremål, från
hvilka den icke borde förryckas.
Då, på sätt Utskottet föreslagit, de utgifter, sorn hittills varit bestridd*
af Handels- och Sjöfarts-fonden, skulle komma att å Stat uppföras, måsta
deraf oundvikligen följa, alt de till denna fond inflytande algifter skola såsom
en Stats-Verkets inkomst upptagas och beräknas; och enär KonungaRiket
Norriges bidrag till ofvanberörde utgifter årligen inlevereras med en
viss bestämd summa, hvars fördelning emellan de serskilda behofven icke
kan verkställas, anser Utskottet det vara omöjligt att beräkna samma bidrag
annorlunda, än såsom en det Svenska Stats-Verkets inkomst till bidrog
i kostnaden för de gemensamma utgifterne, i följd hvaraf och då det* sätt,
hvarpå Norriges bidrag till de nu ifrågavarande, för båda Rikena gemensamma
utgifter, till vinnande af nödig redighet uti Sveriges Riks-stat upptagas,
endast innefattar en räkenskapsfråga, hvilken säkerligen, vid sådant
förhållande, måste för Norrige vara lika likgiltig, som det skulle vara fös
Sverige, huru Norrige tilläfventyrs kunde finna nödigt att uti dess räkenskaper
uppföra kostnader af dylik beskaffenhet,
finner Utskottet sig böra dess förra yttrande vidblifva.
12:0 Den af Stats-Utskottet slutligen gjorda anmälan, alt, efter afdrag
af de föreslagne utgifterne, Handels- och Sjöfarts-fondens inkomster lemnade
ett öfverskott af 107,474 R:dr 4° hvarmed bereddes minskning uti
Statsbrist-summan, har inom samtlige Riks-Stånden framkallat anmärkningar,
dels att den Kongl. Majit af Rikets Ständer förut raedgifne dispositionsrätt
öfver berörde öfverskott icke borde Kongl. Majit afhändas, enär det
vore högst angeläget, att Regeringen, för oförutsedda fall, serdeles unde*
krigstid , hade till sin disposition nödige tillgångar för handelns skyddande,
hvilkas belopp ej kunde på förhand beräknas, och då i alla fall både inkomsten
och utgifterne berodde af tillfälligheter, så att något bestämdt år^
ligt
iStais-TJIskoltets Utlåtande, Nio 4^16,
13
ligt öfverskott ej kunde beräknas, dels ock, i Öfverensstämmelse med hvad
liär ofvan vid andra punkten är anfördt, att afgiften måtte nedsättas, så att
den blolt lemnar tillgång till de nödige utgifternes bestridande, men något
öfverskott, till fyllande af andre Statsbehof, icke deraf komma att beräknas.
Då Utskottet föreslagit Rikets Ständer alt på Stat uppföra alla de af
Kongl. Maj:t, i och för handelns skj^ddande, å Handels- och Sjöfarls-fonden
anvisade utgifter, samt den inkomst, som af handels- och sjöfarts-afgiften
bör tillkomma Staten, måste kunna och böra på förhand beräknas lika med
den, som förmodas inflyta genom Tull-uppbörden, hvarpå nämnde afgift
är helt och hållet grundad, hvarförutan den nu ifrågavarande framställningen
endast afser beräkning af det resultat, som skulle uppkomma genom
Rikets Ständers bifall till hvad Utskottet uti det föregående af Betänkandet
hemställt, i afseende å framtida reglering af nuvarande Handelsoch
Sjöfarts-fondens inkomster och utgifter, anser Utskottet sig, i anledning
af dessa anmärkningar,
endast böra åberopa, hvad uti 2:dra punkten af delta Utlåtande
är yttradt, i fråga om, till hvad belopp handels- och sjöfartsafgiften
bör beräknas och utgå.
Slutligen får Utskottet tillkännagifva, att i de delar, det förra Utlåtandet
icke blifvit föremål för anmärkning, och således icke här förut serskildt
omnämnes,
Utskottet vidblifver, hvad i samma Utlåtande är vordet yttradt.
Stockholm den 14 Januari 1841.
Reservation
af Herr Doctor Thomander, som yrkade, att Utskottet, lill följd af de
inom 3;ne Riks-Stånd gjorda anmärkningar, i afseende å den uti r.sta och
4:de punkterne omförmälde framställning, bordt frånträda sitt förra yttrande
och således förblifva vid hvad Rikets sist församlade Ständer beslutat.
Bih. till-R. St. Prot. 1840 Och 1841. 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 4S-te Haft.
3
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN»
1841.
Stats- Ut slottets Memorial, IS to 417.
1
N:o 417.
Ant. till Exp. UtsE. den 22 Januari, 11. 2 e. m.
Memorial, angående handläggning af frågor, rörande
disposition af den till allmänt nyttiga ändamål anvisade
andel af Banco-vinsten.
(U. A.)
Sedan, genom votering uli Förstärkt Banco-Utskott, blifvit bestämdt,
att af Bankens, enligt i83q års Hufvud-bok, utöfver grundfonden, varande
vinst oell capilal-öfverskott, 2,3i 1,216 R:dr 4' sk. 5 r., skola af Rikets
nu församlade Ständer tili allmänt nyttiga ändamål disponeras och en
femtedel deraf årligen utbetalas; så och enär dessa medel sålunda blifvit
för Statens behof anvisade, och det åligger Stats-Utskottet att afgifva yttrande
och förslag, angående dylika medels användande, har Stats-UIskottet
förmodat, att denna, jemte andra Statens tillgångar, borde af Utskottet
tagas i betraktande, vid fråga om de tili Extra Stals-regleringen hänlörlige
anslag. Utskottet har jemväl ifrån Ridderskapet och Adeln samt BorgareSlåndet
undfått del af ofvannämnde beslut, för alt blifva i tillfälle att
vid nämnde reglering laga förrberörde tillgång i beräkning, hvaremot PresteStåndet
i så måtto afvikit ifrån nyssnämnde a:ne Stånds beslut, att detsamma
öfverlemnat åt Stats-Utskottet att, gemensamt med Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottet, inkomma med förslag om dessa medels användande
till allmänt nyttiga ändamål, hvarvid hufvudsakligl alseende
borde fästas vid de flere behof, som i Stals-Utskottels Utlåtande, N:o
354> Litt. C., finnas upptagne; och bar Bonde-Ståndet, som, enligt hvad
Utskottet inherntat, uppdragit åt Banco-Utskottet att afgifva förslag tili nu
ifrågavarande medels användande, icke antagit Ridderskapels och Adelns
inbjudning, alt uli dess förutnämnde beslut sig förena; men anmodat StatsUtskotlet
alt inkomma med förslag lill ifrågavarande medels fördelning på
Rikets samtlige Län.
Enligt sålunda meddeide beslut, hafva väl Irenne Riks-Stånd ansett
det tillhöra Stats-Utskottet att behandla frågan om användandet af oftaberörde,
för det allmännas behof anvisade, andel utaf Banco-vinsten; men
då likväl ett af dessa Stånd förklarat, att Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
borde härutinnan med Stats-Utskottet deltaga, samt BondeBih.
till R. St. Prat. 1840 och 1841. 4 Snml. 1 Jfd. 2 JSand. 46 Hdjtet. I
fåtäts-Utslottets Memorial, N:o 4 i t.
Ståndet i annan syftning hänvisat frågan tiU Stats-Utskntlets behandling,-  har Stats-Utskottet funnit närmare föreskrift i ämnet af nöden; och dås
frågor om disposition af de till Statens behof afsedde medels tillgångar
tillhöra Stats Utskottets handläggning, hvadan ock, så väl vid föregående1
som innevarande Riksdag, allt hvad, sorn tillhört den så kallade Extra
Statsregleringens uppgörande, varit ensamt af della Utskott behandladt samt
det äfven synes vara nödvändigt, att, om >n dylik reglering på ändamålsenligt
sätt skall kunna uppgöras, samtlige tillgångar och i fråga komne behof i ett
sammanhang tagas i betraktande, hvilket Ater icke låter sig göra, derest
till denrra reglering hörande frågor skola af serskilde Utskott handläggas;
så och enär för öfrigt, om vissa delar af Extra Slatsregleringen, hvaröfver
Stats-Utskottet sig redan yttrat, skulle, i anledning af återremiss å detta
yttrande, afskilja* och blifva föremål för ny behandling af sammansatta
Utskott, sådant ofcvifvelakligl skulle leda till dröjsmål och svårigheter vid
Extra Statsregleringens afslulande och definitiva pröfning hos Riks-Stånden,,
hvaraf åter förlängning utaf Riksdagen blefve en följd, har Utskottet ansett
sig böra hemställa, icke allenast att Preste-Ståndet ville medgifva, att
Stats-Utskottet ensamt slutligen handlägger den af Utskottet redan behandlade
Extra Slatsregleringen, med beräknande af den ytterligare tillgång utaf
Banco-vinsten, som numera blifvit bestämd, utan ock att Bonde-Ståndet,
sedan detsamma blifvit ensamt om sitt beslut, huru frågan om användandet
af nämnde tillgång bör behandlas, jemväl numera mätte tillåta, att nu
ifrågavarande ärende, i enlighet med Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets,
redan fattade beslut, af Stats-Utskottet handlägges.
Emedlertid, och på det att, i afbidan å beslut, i anledning a f denna
framställning, den nu pågående ytterligare handläggningen af extra Statsregleringen
icke måtte fördröjas och tidsutdrägt derigenom uppstå, har Utskottet
trott dess Utgifts-afdelning böra med frågans fullständiga behandling
beredningsvis fortfara, ehuru Utskottets definitiva yttrande icke löre
emottagandet af Rikets Ständers beslut kan varda afgifvet.
Slutligen har Utskottet, för den händelse, att hvarken Preste- eller
Bonde-Stånden skulle bifalla Utskottets nu gjorda hemställan, skolat anhålla,
att frågan derom, till hvilket Utskotts behandling dispositionen af
här förut omförmälda andel af Banco-vinsten bör höra, måtte, enligt 39 §
3 momentet Riksdags ordningen, till Constitutions-Utskottets skyndsamma
afgörande hänskjuläs.
Stockholm den 21 Januari 1 8,.{ 1.
Stais- Utskottets Utlåtande, U:o 4l8.
s
N:o 418.
Ant. till Exp. Utsi. den 33 Januari iSp, kl. 3 e. a.
Utlåtande, i anledning af begärd utredning öfver de uti
1837 års Miles-Hufvudbok utbalaneerude Miks guldsmedel.
(I. & R:gs A.)
Sedan Stats-Utskoltet uti Utlåtandet, N:o 353, utredt förhållandet
med Stats-verkets s. k. Reserv-fond , och denna utredning samt den i sammanhang
dermed föreslagna afskiljda redovisning för berörde fond blifvit
af Ridderskapet och Adeln gillad, har, med anledning häraf, Herr von
HartmansdorffAugust,, uti väckt motion , under yttrande, att det vöre
lika nödvändigt hädanefter serskildt bokföra Riksgälds-Contoirets, sora
Stats-Contoirets behållningar, äfvensom att den beslutade åtgärden vöre
ofullständig, så länge den blott omfattade två tredjedelar af hela den befintliga
Reserv-fonden, yrkat, ”att Stats-Utskottet måtte, i afseende på
”den Reserv-fond af Riksgälds-medel, hvilken, enligt iS3y års Riks-hufvud’’bok,
förefanns, inkomma med enahanda utredning och förslag, sorn redan
”'egt rum, rörande Reserv-fonden af Stats-medel för samma år.” Och får
Slats-Uiskoltet, till följd af erhållen remiss å nämnde motion, deröfver
meddela följande Utlåtande:
De uti utgående balancerne af 183*7 års Riks-HuCvud-bok upptagna
Riksgälds-medel bestodo af nedanstående
B e hållnin garn
Contant i Kongl. Ränte-Kammaren, Landt-Ränterien och Numer-Lotle
riet
, vid årets slut
14,420: ig. g.
Krono-Uppbörds-medel, vid årets slut, ännu ej till Statsverkets
Cassör infiutne, nemligen:
Levererade inom den 3o April 1838 . . 2,354.5399: 8. 1.
Dito inom den 3i Augusti s. å. . 107,519: 2. 10.
Resterande den 1 September s. å. . . . 75,852: Äo. 11. roo , 0
1  L  I_ 2,508,371: 3. lo.
Förskott till liqvid och redovisning, utbetalda från åt
skillige
Ränteri-cassor
. i,83o: 2, 1».
4
Stats-Utshottels Utlåtande, iVm 4 i 8.
An märkte poster . . . . 1,191:6. 3.
Proprie baiancer
29,551:9. 10»
tillsammans 2,585,363:42.6*
hvaremot skulderné utgjordes af öfver-levereringar utaf Cassör
och Uppbördsman
4,288:1.10.
efter afdrag hvaraf en netto-behållning alltså uppkom af
B:co R:dr . .
.2,581,075:40.8.
På sätt så väl uti Rikets Ständers år 1889 församlade Revisorers Berättelse,
som uti Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 353, blifvit utredt och upplyst,
har Stais-verkets s. k. Reserv-fond till föremål att hålla cassör och
spanmåls-förråd, m. m., i det skick, att utbetalningar ej allenast af statsanslag,
hvartill motsvarande inkomst ännu ej influtit, utan äfven af de
vid en så vidsträckt rörelse för öfrigt oundviklige förskott och antieipationer,
m. fl. utgifter, må kunna behörigen verkställas. Denna egenskap af
röreise-capital ega deremot icke de uti Rikshufvud-böckerne intagna behållningar
af Riksgälds-medel, alldenstund desamma, mot föreskriften uti
68 §. Regerings-Formen, icke kunna användas till förskott för andra fonders
räkning, utan ensamt till sådane utbetalningar, som skola af Riksgälds-Contoiret
bestridas. Med afdrag af dessa i orterne verkställde utbetalningar,
bestående till större delen i uppbörds-kostnader eller andra afhränningar,
inlevereras de öfverblefne behållne medlen lill Riksgälds-Contoiret,
för hvars utgifter de äro såsom fond beräknade för det år, då de
dit inflyta; och äro desamma således jemväl i detta fall olika Stats-Reglerings-fondens
medel, hvilka beräknas såsom tillgång för utgifter redan det
år, då medlen debiteras och hvarunder följaktligen Reserv-fondens verksamhet
påkallas. Långt ifrån således att de uti Rikshufvud-böckerne upptagne
Riksgäldsmedel kunna såsom någon serskild- reserverad fond anses
och behandlas, ärja de redan för bestämda ändamål beräknade, och deras
upptagande i Riks-bokslutet blott en framställning af hvad med samm»
medel passerar, medan de ännu befinna sig inom kedjan af det allmänna
Uppbörds- och Redogörelse-verket, eller innan de ännu hunnit komma under
Riksgälds-Contoirets enskilda förvaltning, och såmedelst egentligen blifva
för de af Rikets Ständer på detta Verk anvisade utbetalningar disponible.
.
Stats- Utskottets Utlåtande, JSf:o 41 8.
5
Ålla dessa, inom allmänna Uppbörds- och Redogörelse-.verlmt förekommande,
Riksgälds-Contoiret tillhörande, medel, redovisas uti Rikshufvud-boken,
väl icke på ett enda conto, Vrån öfriga medel alldeles afskiljda,
(^hvilket vore stridande root den för Riks-bokslutet uppgjorda nu gällande
plan) men under den serskildt utmärkande rubriken: Riksgäldsmedel.
Stats-Reglerings-fonden åter och Statsverkets Reserv-fond innefattas
båda under rubriken Statsmedel; och är det denna omständighet, som
gifvit Siats-Utskottet anledning att genom sitt tillstyrkande uti Utlåtandet
N:o 353, söka åstadkomma, det desse fonder för framtiden måtte erhålla
hvar sitt conto. Då nu deremot benämningen Riksgäldsmedel icke innefattar
mer än en fond, saknas äfven all anledning att föreslå serskild redovisning
för någon del deraf. Skulle åter med Herr von Hartmansdorffs
motion åsyftas, att Riksgäldsmedlen måtte uti Rikshufvud-boken å ett enda
conto, serskild för sig, sammanföras, så skulle detta, såsom ofvan
nämndt är, strida mot Rikshufvud-bokens nu gällande plan, enär denna
Hufvud-bok eger conti — icke för hvarje fond, såsom Stats-medel, Riksgälds-medel,
Passevolance-medcl, m. m., — utan för visse categorier,
gemensamt tillhörande en eller alla fonder, såsom uppbörd, afkortning,
anordning, o, s. v., och hvaraf följden slutligen blifver, alt alla
i Rikshufvud-boken upptagna fonder under sina namn ingå uti dess capital-räkning,
ur hvilken, såsom egentligen utgörande en sammanföring af.
alla d ess fonders enskilda capital-räkningar, hvarje serskild fonds ställning
kan, genom dithörande posters utdragning från debet och credit, utrönas
och inhenflas.
Då sålunda de uti Rikshufvud-boken intagne Riksgälds-medel icke
kunna som serskild Reserv-fond anses, — och hvad desse medels afskiljda
redovisning angår, densamma redan eger rum efter den för Rikshufvudboken
antagne plan, till hvars förändring nu icke synes vara någon serskild
»»ledning, har Utskottet ansett
Herr von Hartmansdorff)^ ifrågavarande motion icke böra
lill någon vidale åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 Januari 1841.
Stats-Ut slottets Utlåtande, N\o 4ig.
N:o 419.
Ank. till Exp. Utsk. den aa Januari, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om ett räntefritt
lån för Carlskrona Stads Pastorat.
(Rgs Afd.)
Enligt hvad Stats-TJtskottet, uti dess, angående regleringen af Riks‘Statens
Tionde Hufvudtitel, afgifna Utlåtande, N:o 62, sid. t, anmält, liar
till Utskottet blifvit remitterad en inom Vällofi. Borgare-Ståndet af Herr
H. F. Christierson väckt motion om ett årligt anslag af i5o tunnor
Kronotionde-spanmål till understöd för Carlskrona Stads Pastorat, samt om
ett räntéfritt lån å 20,000 R:dr för samma Pastorat, hvilket lån, sorn ansågs
böra från Riksgälds-Contoiret utgå,-skulle, efter 4 ^rs förlopp, med
5*-:del årligen återbetalas. Utskottet, som, uti åberopade och af Riket*
Ständer, i afseende på denna fråga, gillade Utlåtande, afstyrkt det äskade
spanmåls-anslaget, får nu, rörande det föreslagna lånebiträdet, afgifva
det serskilda yttrande, som Utskottet vid berörde tillfälle förklarat sig
vilja i anledning häraf meddela.
Enligt hvad Utskottet inhemtat af motionen bifogade och andra, till
upplysning om härvid förekommande förhållanden, Utskottet tillställda
handlingar, har Carlskrona stad, intill närvarande lid, bestått af 3:ne serskilda
Församlingar, nemligen Amiralitels-Församlingen , hvars folkmängd
år i83c) utgjorde 5,6p5 personer, samt Stads- eller Svenska Församlingen
med 2,584 invånare och Tyska Församlingen, hvars medlemmars antal
nämnde år uppgick till 2,459. Likasom Amiralitets-Kyrkan, skall, enligt
Dom-Capitlets i Lund nyligen afgifna underdåniga Utlåtande, äfven Svenska
Kyrkan vara på allmän bekostnad uppförd, hvaremot den nuvarande
Tyska Kyrkan, efter 1790 års eldsvåda, blifvit uppbyggd, medelst Församlingens
egna samt andra enskilda bidrag. De för underhållandet af sistnämnde
2:ne Kyrkor erforderliga kostnader hafva åter ensamt af dertill
hörande Församlingar blifvit bestridda. Dessa kostnader hafva likväl under
framfarna tider i allmänhet varit för Församlingarnes medlemmar
mindre tryckande, i anseende till de bidrag, desamma åtnjutit vid aflöningen
af det derstädes tjenstgörande PresterSkapet. Alltsedan 1680-talet
har nemligen Kyrkoherden uti Svenska Församlingen, i egenskap af Superintendent
vid Amiralitetet, innehaft Ramdala och Jemjö Praebende
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N:ö 4'rgi
7
Pastorat, hvarförutan han, så«om Amiralitets-Pästor, af Staten uppburit
finn för denna beställning anslagna lön, hvilken, vid den år 1824 inom
Flottan verkställda lönereglering, bestämdes till 5oo Rdr. Derjemte hafva
de invånare i Ronneby Köping, hvilka uti Carlskrona vunnit burskap,,
tillförne varit skyldige att inom endera af Stadens Församlingar låta anteckna
sig och derstädes erlägga sina ecclesiaslika afgifter; men denna
skyldighet har numera för Köpingens invånare upphört. Äfvenledes bar
Ramdala och Jemjö Pastorat erhållit sin egen Kyrkoherde, sedan , i följd?
af Kongl.. Brefvet deri 24 Februari 1826, Superinlendents-Emlielet, vid
dåvarande innehafvarens afgång, år 1833 blifvit indraget; såsom följd hvaraf
dessutom den med Kyrkoherde-beställningen i Svenska Församlingen
förut förenade Amiral i tets-Pastors-lön jemväl frångått samma beställning.
I? anseende till dessa förändringar och den härigenom förorsakade ansenliga
minskning uti inkomsterne för Svenska Församlingens Pastor, har frågan
uppkommit om denna Församlings förenande med den Tyska, hvilken väl
från början egentligen inrättades för de Tyskar, som i Staden nedsatte sig,.
meri uti hvilken Församling sedermera äfven andra Stadens invånare fått
inträdai En sådan förening har också blifvit af Kongl. Majit, genom Dess
Nådiga Bref af den 1 September 1887 och den 21 Juni i83g, gillad1
oell fastställd ; kommande alltså, enligt Högstberörde Nådiga Bref, Svenska
och Tyska Församlingarne att hädanefter utgöra ett enda Pastorat, dock
med 2:ne Kyrkor. Den sålunda i Nåder föreskrifna föreningen af dessa
begge Församlingar län r emedlertid ännu icke kunnat bringas till slutlig
verkställighet, emedan Församlingarne dessförinnan skola afvakta KonglMajits
och Rikets Ständers beslut, i anledning' af Församlingarnes anmäldt»
behof af något allmänt understöd, såsom enda vilkoret för möjligheten att
kunna vederbörligen aflöna det inom den förenade Församlingen oundgängligen
nödiga Presterskap samt vidmaglhålla oftanämnde stora och*
dyrbara Kyrkor: varande redan, i och för Kyrkornes underhållande, en
skuld af i8,q33 R:dr 16 sk. Församlingarne åsamkad, oberäknadt det ytterligare
capital, som nu måste anskaffas för verkställigheten af några å Kyrkorna
förestående oundvikliga reparationer.
Vid öfvervägande af här ofvan anförda förhållanden, har det icke'
kunnat undgå Utskottets uppmärksamhet, hurusom den nyligen verkställda
regleringen af Clerecie-stateu vid Kongl. Maj.ds Flotta i Carlskrona och de,,
8
Stats-Utslcottcts Utlåtande, JY:o 4 f g.
i sammanhang dermed, fattade beslut egentligen föranled t den anmälda
otillräckligheten för framtiden af de ecclesiastik» afgifter, Svenska Församlingen
derstädes hitintills utgjort. Och ehuru, genom den beslutade föreningen
af Svenska och Tyska Församlingarne, en gemensam besparing i
dessa församlingars bidrag lill deras Presterskaps aflönande obestridligen
kan tillvägabringas, synes dock denna besparing icke undanrödja nödvändigheten
af en betydlig tillökning i de utgifter uti ecclesiastikt hänseende,
som förstnämnde Församlings medlemmar från aldie tider behöft vidkännas.
Ty då Stads-församlingarne, oaktadt deras förening, måste framgent
underhålla arne serskilda kyrkor, och ensamt aflöna det för gudsijensts
samtidiga förrättande i dessa begge kyrkor erforderliga ökade antal Prester
och Kyrko-betjening, kommer troligtvis i allt fall saknaden af det understöd,
som fördom för ifrågavarande ändamål åtnjutits, att blifva för Stadens
invånare ganska kännbart. Utskottet betviflar således, att den med
Församlingarnes förening afsedda och, sorn det vill synas, af omständigheterna
påkallade minskning i kostnaderne för bemälde invånares religionsvård
och kyrkoväsende skall, så länge deras nyssberörde åligganden fortfara
oförändrade, kunna i någon väsentlig mon åstadkommas. Delta ändamål
torde deremot, enligt hvad Utskottet föreställer sig, kunna på ett,
med afseende å folkmängd och kyrkornas uppgifna storlek, efter all anledning
både lämpligt och verkställbar! sätt , befrämjas genom den förenade
Församlingens befrielse från skyldigheten att underhålla och begagna
mer än ea af dess nuvarande kyrkor. Fråga härom samt om den andra
kyrkans öfverlålande till .Staten, för att af Flottan begagnas, i stället för
den gamla af träd byggda Amiralitets-kyrkan, har också blifvit väckt; men
då denna fråga hvarken är så utredd, att den nu kan af Rikets Ständer
afgöras eller till Utskottets behandling egentligen hänskjuten, så anser Utskottet
sig för närvarande icke böra afgifva något bestämdt förslag i detta
hänseende.
Vidkommande åter det för Carlskrona Stads pastorat nu yrkade låneunderstöd,
så anser Utskottet högst betänkligt att för det uppgifna hufvudsakliga
ändamålet eiler godtgörande! af de skulder, som nämnde pastorats
invånare för underhållandet afsina kyrkor sig åsamkat, tillstyrka någpt
Iånebiträde af allmänna medel, enär ett sådant biträdes meddelande
ofelbart skaile komma att framkalla' ea mängd andra menigheiers anspråk
Stats-Utskottets Utlåtande, JS[:o 419..
9
å enahanda allmänna understöd; och enar dessutom del föreslagna länet
enligt Utskottets åsigt, ingalunda skulle för framtiden på ett lili fy 11 est göra
ti U e sätt afhjelpa nu öfverklagade förhållanden, finnér Utskottet sig
alltså jemväl böra
afstyrka Rikets Ständers bifall tili denna del af Herr Christierson*
ofvanom lör malde motion.
Stockholm den 21 Januari 184!.
Reservationer: af Herr Biskopen Doctor Hedrén, Herr Prosten Stmhantmar
, Herr Prosten Östberg, Herr Schartau, Herr Helsingius, Herr
IVallej, Ilen Foenander, Herr Moberg, Herr Lindström samt Riksdag,sFuJlmägtigen
GustaJ Appelqvist ifrån Blekinge Län.
BIA. till R. St. Prot. 1840 och 1841.
4> Sami. 1 Afil. 1 Band. 46 Häftet.
g"
STOCKHOLM, Kongl. Ordens Boktryckeriet 184 • •
‘Stais-Utskottets Memorial, N.-o 420 > Utlåtande, IV.-o 4.21,
i
Nso 42©.
Ank. till Exp. Utsi, d. 1 Febr. 1841, kl. 1 e. m.
Memoriali anledning af återremiss å Utlottandet N:o SSf.
(U. A.)
Ifrån Bonde-Ståndet har Stats-Utskottets Utlåtande N:o 384» * anledning
af väckt motion , angående underhållande af vägen emellan Forssviks mo
och Rödesund, blifvit återremitteradt; men då samma Utlåtande är vordet
bifallet af Ridderskapet och Adeln den 16 dennes samt af Preste-Ståndet
den 1 g och af Borgare-Ståndet den 23 sistlidne December, och ärendet således,
jemlikt j5 §. Riksdagsordningen , är genom 3:ne Stånds beslut
afgjordt,
så kan Utskottet dermed icke laga vidare befallning.
Stockholm den 2g Januari i84«*
N;o 421.
Ank. till Exp,, Utsk. d, 1 Febi’. ifl.jt, kl. 1 e. ra.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o fo6.
(U. A.)
Det af Utskottet under ofvannämnde N:o afgifne Utlåtande, i anledning
af Herr Lefrens motion, cm skyndsamt anvisande af 16,000 R:drs förskott
å blifvande Evira Stats-anslag till befäslnings-arbetena vid Carlsborg och i
Stockholms skärgård, har blifvit bifallet af Bonde-Ståndet, men återremitte*
Bih. till R. St. Brot. 184® och 184*■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4l-'de Haft, 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N. o -fa/..
rädt af de öfrige 3:ne Riks-Slånden, hvarvid Preste Ståndet för klarat dess,
önskan och uppdrag åt Utskottet, att saken till behandlande skyndsamt
företaga. De anmärkningar, sora fmanledt åierremissen, äro hufvudsakligen:,
att Stats-Utskoltet uti sitt första Utlåtande, angående extra Stals-regleringen,
redan tillstyrkt de al Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande befästningar äskade
anslag, hvaremot uti Stånden icke förekommit några sä beskaffade anmärkningar,
att Utskottets förslag i lnifvudsaken kunde anses ogilladt, samt berörde
arbeten endast utgjorde en fortsättning af hvad redan förut blifvit
påbörjadt och hvartill, så vidt Carlsborg angår, anslag alltid varit af Rikets
Ständer anvisade, hvadan olvifvelagt ig t vore, att nödige medel till
dessa ar betens fortsatta bedrifvande komme att beviljas; att , om arbetena,
med nödig drift och omtanka skola kunna utföras, äng lägenheten fordrar,
att, på sätt vid dylika företag vanligen iagltagas, nödiga förberedande åtgärder,
medelst sprängning, materialiers anskaffning och transporterande m. m.
så tidigt ega rum, att det egentliga fryggnads-arbelet må kunna vidtagas
så snart årstiden det medgifver; att då en längre tid loi de komma att åtgå,
innan Extra Stats-regleringen kan blifva slutligen afgjord och Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse derom till Kongl. Majit expedierad , angelägenheten
således emedlertid fordrar, att förskolts-anslag skyndsamligen beviljas;
samt att den af Utskottet anförde omständigheten, alt framställning härom
endast genom enskild motion blifvit väckt, så mycket mindre borde föranleda
afslag, som utom det att en dylik fråga kunnat väckas af hvilken
Riksdagsman som helst, motionären varit dertill så mycket mera behörig,
då lian är Chef för den Corps, sorn bör de ifrågavarande arbetenas utförande
besörja; varande för öfrigt af motionären öfverlemnad en afskrift
af dess, såsom Chef för Ingenieur-Corpsen , afgifne underdåniga Memorial
af den 3 December sistlidet år, angående de arbeten , som vid Carlsborg
och Waxholm erfordras under de 3:ne första månaderna af detta år och,
de förluster, hvilka genom deras inställande skulle uppkomma.
Af berörde berättelse har Utskottet inhemtal: att vid Carlsborgs fästningsbyggnad
det förhållande eger rum, att åtskillige personer, sorn serskildt
i och för byggnaden äro anställde, af byggnads-medlen åtnjuta aflöning,
hvilken äfven under vintermånaderne måste till dem utgå,samt att af dessa
medel lemnäs bidrag til! Artilleri-Compagniets underhåll och besörjande
af sjukhus-kostnader, hvadan de för alla dessa behof erforderliga medel,
circa 800 R:dr i månaden, måste å annan Fond anvisas, derest byggnadsanslag
dertill éj blifver att tillgå; alt nödige dragare måste hela året underhållas;
alt det jemväl är beräknadt alt Pionierer skola, älven under vinter
-
Slats-ZJIskolU-ts Ulläta/iclc, N'.o Jj.21.
3
månaderne, kunna användas och anslaget lil! Fångvårds-kostnader således,
genom ersättning för derus dagsverken, erhålla någon lättnad, samt att föröfrigt,
håde vid Carlsborg och Waxholm, är afsedt, alt vissa upphandiingar
skola under vintermånaderne verkställas samt åtskilliga arbeten under
samma tid utföras, hvarförutan det icke blifver möjligt alt fullfölja deri
för året bestämda arbetsplan, äfvensom den största svårighet för erhållande
af skicklig arbetspersonal skulle uppstå , om icke vissa personer kunde äfven
under vintermånaderne sysselsättas.
Då således, genom de numera erhållne upplysningar, blifvit ådagalagdt,
ej mindre behofvet af åtskilliga arbetens företagande under vintermånaderne,
än att kostnader, som af byggnads-medel b'rra bestridas, äfven under
dessa månader förefalla, samt att det ej allenast skulle leda till ökad kostnad
och deraf följande förlust för Staten, utan ock fördröja arbetets fortgång,
i händelse de för nämnde behof erforaerlige medel icke varda anslagne
och erforderliga förberedande åtgärder afstanna; så och enär nu
ifrågavarande be fäst n i n gs - a rbf- ten äro af den beskaffenhet, alt medel till
deras fortsättande icke gerna kunna förvägras, hvadan ock Stats-Ulskoltet
uti dess första för närvarande återremitterade Utlåtande, angående Extra
Stats-regleringen, nödige anslag tillstyrkt; men det med motionen åsyftade
ändamål helt oell hållet skulle förfelas, derest icke någon del af de anslag,
som varda beviljade, kunde utbekommas förr, än hela extra Statsregleringen
blifvit slutligen afgjord och Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
derom till Kongl. Maj:t expedierad, har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka ,
att Rikets Ständer måtte bifalla, att, i afräkning å de anslag, som
till befäslningarne vid Carlsborg och i Stockholms skärgård kunna
för innevarande år varda beviljade, 12,000 R:dr för den förra
och /t,ooo R:dr för den senare, eller tillhopa 16,000 R:dr, måtle
förskottsvis blifva anvisade, att af Riksgälds-Contoiret utbetalas.
Stockholm den 2g Januari 1841 -
4
Siats-Utskottets Memorial, JV:s 422-> 42^
N:o 422.
Ank. till Exp. Utsk. den i Febr, 184* > bl. i e. m.
Memorial], i anledning af återremiss å Utlåtandet JS:o 408.
Det af Utskottet under ofvannämnde Numer afgifna Utlåtande , i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition , om anslag till understöd för
Gardes-Regemenlenas mat-inrättningar, har af Bonde-Ståndet blifvit återremitteradt;
men då samma Utlåtande är vordet bifallet af Ridderskapet
och Adeln den i5 samt af Preste- och Borgare-Stånden den 16 dennes,,
samt ärendet således, jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, är afgjordt,
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning,
Stockholm den 39 Januari iSzjr.
N:o 42S.
Ank. till Exp. Utsk. derUi Febr. 1841, kl. r e. mt
Memorialj med förslag till sammanjemkning och volerings-propositioner
j i anledning af skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena
jy.-s 92 & 22/.
(U. A.)
Sedan samtliga Riks-Stånden numera slutligen afgjort Utskottets uti
Utlåtandena N:s 92 & 231 gjorda framställningar samt yttranden jemväl blifvit
meddelade i anledning af Presle-Ståndets till de öfrige Stånden allåtne
inbjudning att instämma uti förstnämnde Riks-Stånds öfver 4-de punkten
fattade beslut; så får;.Utskotlet härmed afgifva de förslag (ill sammanjemkning
och voterings-proposilioner, hvartill skiljagtighoterna uti Riks-Ståndens
beslut föranleda:
Släts-Ut skol tels Memorial, N.-o /fi3.
5
rro Vid afgörandet af ^:de punkten , liar Ridderskapet och Adeln bifallit
förslaget uti Utlåtandet N:o g1?., hvaremot de 3:ne öfrige Riks-Stånden.
godkänt den förändrade hemställan i denna punkt, som uti Utlåtandet N:o
22 1 förekommer, dock att Preste-Ståndet, med afseende derå, att de tjenstgörande
vid sådane Verk och Corpser, som hittills af besparingarne njutit
förhöjda löne-anslag, enligt Inierims-stater, skulle fös lora dessa sina, på grund
af fulltnagler och Rikets Ständers bestin t vid nästlidne Riksdag, innehafvande
löneförmoner, till hvad Utskottet föreslagit, beslutat följande tillägg:
I sammanhang med hvad ”sålunda blifvit beslutadt, vilja dock Rikets
Ständer, i enlighet med hvad nästlidne Riksdag beslöts, medgifva, att
det högre aflöningsbelopp, som blifvit tjänstemannen vid vissa Embetsverk
och Corpser hittills, utöfver de af Riksens Ständer fastställda Aflöningsstater,
tillagda, må, så vida ej dessa Verks och Corpsers behof genom serskilda
arfvodes-anslag denna Riksdag blifvit afhjelpta, eller genom indragning
af tjenster eller omreglering af samma Verk eller Corpser af Kongl.
Maj:t blifva fyllda, fortfarande, så länge tjensternes nuvarande innehafvare
qvarstå, få tillgodonjulas, och skillnaden emellan deras nu utgående löner
och den gamla Staten, såsom hittills skett, utgå af de på Hufvud-Titlarne
uppkommande besparingar.”
Och har Preste-Ståndet inbjudit de öfrige Riks-Stånden att häruti instämma,
i anledning hvaraf Ridderskapet och Adeln till dess i ämnet förut
fattade beslut antagit ett tillägg af samma lydelse, sorn det Preste-Ståndet
beslutat, hvaremot inbjudningen icke blifvit af de öfrige 2:ne Riks-Stånden
antagen.
Då Utskottets uti denna punkt i Utlåtandet N:o 92 framställde förslag
nfsåg, att Kongl. Majit, under hvartdera af åren 1841 och 1842, skulle af
den så kallade Reserv-fonden ega alt, till utgifter å Hufvud-Tillarnes besparingar,
disponera en viss föreslagen summa, men delta förslag blifvit uti
Utlåtandet N:o 221 frånträndt; så och enär Utskottets senare hemställan,
på sätt här förut finnes uppgifvet, blifvit godkänd af 3:ne Riks-Stånd, endast
med ett af Preste-Ståndet beslutadt tillägg, anser Utskottet förstnämnde förslag
derigenom hafva förfallit och att fråga således endast bör blifva, huruvida
4‘de punkten i Utlåtandet JS:o 221 bör oförändrad, eller med nyssnämnde
tillägg antagas.
1 sådant afseende får Utskottet först till Preste-Ståndet hemställa, huruvida
icke detsamma skulle finna lämpligt frånträda det beslutade tillägget,
äfvensom begära Ridderskajtels och Adelns yttrande, om, i motsatt fall,
Ridderskapet och Adeln, för dess del, anser att, sedan det af sistnämnde
6
Slals-TJlskoltets Memorial, N.-o 42^-
Riks-Slånd gillade förslaget i N:o 92 förfallit, berörde tillägg bör ega runa
till Utskottets förslag uti motsvarande punkt af Utlåtandet N:o 221.
Om frågan, angående nämnde tillägg, icke blifver genom 3:ne Stånds
beslut afgjord, torde votering få anställas enligt följande proposition:
Uen, som anser att beslutet i fråga om dispositionen af de å RiksStalens
Hufvud-Tillar uppkommande besparingar endast skall innefatta hvad
Stats-Utskotlet i /[ide punkten af dess Utlåtande N~:o 221 föreslagit, voterar
Ja;
Den , det ej vill,
Nej;
Tinner Nej, kommer att till samma beslut göras det af Presle-Slåndet
beslutade tillägg (inlaget här ofvan).
2:0 Utskottets uti 6:te punkten framställde förslag till föreskrifter i
och för undvikande af Liggetids- samt Nådårs- eller Begrafningshjelps-besparingarnes
sammanblandning med Hufvud-Titlarnes öfriga besparingar hafva
blifvit afsiagen af Ridderskapet och Adeln, som ansett att, i hvad denna
punkt angår, bör förblifva vid hvad hittills stadgadt varit; hvaremot
Preste och Borgare-Stånden bifallit Utskottets förslag uti Utlåtandet N:o 221
och Bonde-Ståndet, som redan, vid pröfning af Utlåtandet N:o 92, bifallit
dess lydelse i denna punkt, vid förehafvande af senare utlåtandet, detta
beslut vidblifvit. Då således Irenne Riks-Slånd godkänt den af Utskottet
framställda åsigt, alt förstomförmälde besparingar böra ifrån de öfriga tillfälliga
besparingarne afskiljas; så anser Utskottet Ridderskapets och Adelns
beslut, alt vid nu gällande sladganden bör förblifva, icke kunna komma i
belraglande, utan endast skiljagligheterne emellan de trenne öfrige Ståndens
i hufvudsaken sammanstämmande beslut afgöras. I följd häraf hemställer
Utskottet, huruvida icke Bonde-Ståndet skulle vilja Utskottets uti N:o 221
framställda, i vissa delar förändrade, förslag lill närmare pröfning företaga
och instämma uti Preste- och Borgare-Ståndens gillande af denna punkt.
Antages icke denna inbjudning, föreslås alt votering måtte få företagas öfver
en så lydande proposition:
Den, sorn gillar hvad Stats-Utskotlet uti 6:te punkten af Utlåtandet
N:o 2,21 föreslagit, i fråga om Liggetids-och Nådårs-eller Begrafningshjelpsbesparingarnes
redovisande m. m., voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Stats-TJ[skottets Utlåtande , N.o 424'
7
Vinner Nej, godkännes hvad Utskottet uti 6:le punkten af Utlåtandet
N;o 92 i denna del hemställt.
Hvad Utskottet yttrat och tillstyrkt uti öfriga punkter af Utlåtandet
N:o 221, är dels af samtlige, dels af frenne Riks-Slånd bifallet, då det antages,
att Preste-Slåndet godkänt aldra momentet af 2:dra punkten , fastän
Protocolls-uldraget endast innehåller, alt Preste-Ståndet, under förutsättning,
att della moment tedan var af frenne Stånd bifallet (hvilket dock icke är
förhållandet, emedan della moment blifvit af Borgare-Ståndet ogilladf) låtit
dervid bero.
Stockholm den 29 Januari 1841 •
Uti Nådig Proposition lill Stats-Utskotlet af den 3i December sisth år
(intagen under N:o 96 i i:sta Samlingen af Bihang till Riks-Ståndens Protocollj),
har Kongl. Majit, på grund af Dess och Rikets Kammar-Collegii
anmälan, att, sedan tvänne ordinarie Ledamöter, i anseende till sjukdom,
begärt och erhållit tjenstledighet, samt ett dylikt förfall äfven inträffat för
en adjungerad ledamot, Collegium vore i behof af ett extra Stats-anslag ,
stort 5,ooo R:dr B:co årligen, för alt i de fall, då sjukdomsförhinder bland
Kammar-Collegii embets- och tjenstemanna-personal inträffa , eller eljest
oundvikliga behof äro för handen, vedergälla det biträde, hvartill andre
såsom vicarier uppflyttas och förordnas, föreslagit Rikets Ständer att bevilja
och å Stat, intill den vid nästinfallande Riksdag vidtagande Stats-reglering,
uppföra ett extra anslag af 4>8oo R:dr årligen, motsvarande 3:ne KammarRåds-löner,
för alt användas såsom adjunctions-arfvoden, i ändamål att, utan
Ank. till Exp. Utsk, den 1 Febr. 1841, kl. 1 e. m.
/
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse , a,
tande, 1 anledning af Kongl. Majus lyadtga Skrifvelse, angående
ett extra anslag till befrämjande af göromålens gång
inom Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium.
(U. A.)
6
Stats-Utskotlets Utlåtande, 2V.o 4a4~
afbrott i handläggningen af de mål, hvilka årligen till Kammar-Collegiutn
ingå, kunna i möjligaste måtto afhjelpa olägenheterna af de derstädes hellande
ärendens fördröjda ptöfning och afsluta den halance af oafgjord» mål,
som under de förflutne åren uppkommit; varande vid den Kongl. Propositionen
bilagd den af Kongl. Kammar-Collegium den i3 November si«tl. år
aflåtne underdåniga skrifvelse, deruti Collegium utvecklat skälen för den
i afseende på det ifrågavarande extra anslagets behöflighet gjorde framställning.
Vid öfvervägande af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit och af hvad
handlingarne i detta mål i öfrigt innehålla, har Utskottet icke kunnat förbise
angelägenheten deraf, att, på sätt Kongl. Maj:t äfven i Nåder yttrat, under
närvarande förhållanden , åtgärder böra vidtagas, hvarigenom Kongl.
Kammar-Collegium må kunna försättas i tillfälle att sorgfälligt och skyndsamt
handlägga de dit hörande vigtiga ärenden , hvarå både det allmänna
och enskilde rättsökande hafva giltiga anspråk.
Collegii vid Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition fogade underdåniga skrifvelse
utvisar emedlertid, att om än hufvudsakligaste anledningen till den
förlägenhet, hvaruti Collegium, för besörjandet af ärendenas gång för närvarande
sig befinner, utgöres af en del ledamöters inträffade sjuklighet, oc!
att således anslag för adjungerade ledamöter är af nöden, det tillika, om
ändamålet skal! vinnas, är behöfligt att medel äro att tillgå lill aflönande
af vicarier vid sjukdomsfall bland Collegii tjenstemanna-personal, då personer
derförulan icke kunna förmås att tjenstgöring sig åtaga. Då likväl förstnämnde,
nu inträffade, förhållande är af tillfällig och öfvergående beskaffenhet,
samt med tillämpning af de. grunder, som vid adjunctionen inom
Embelsverken i allmänhet följas, det icke synes kunna ifrågakomma , att
den adjungerade ledamoten skall erhålla hela den för Embelet anvisade lön;
och enahanda grund bör följas i afseende å vicarier för andra tjenstemän,
synes det Utskottet, att äfven med ett vida ringare årligt anslag, än det, som
till fulla löner för 3:ne ledamöter blifvit äskadt, Collegium borde blifva i
tillfälle alt, om medlen finge efter omständigheterne användas, vare sig till
adjungerade ledamöters eller vicarierande tjenstemäns aflönande, ordna och
fördela göromålen så, att ej något för det allmänna eller enskilderältsökande
varder eftersatt. En dylik utgift är väl onekligen af den beskaffenhet,
att densamme rätteligen bör komma att bestridas af det extra
Utgifts-anslaget för Finans-Departementet, under hvilket Kongl. KammarCollegium
blifvit stäldt, eller af de för sådane lillfällige behof lill Kongl.
Majlis
Sluts-Uiskoltcls Utlåtande, lY.o 4*4'
9
Mapts disposition anvisa de besparingar å den af Riks-Slatens HufvodTiil
ar, sam bmmii' att tillhöra nämnde Departement, men med afseende
derå, att utgifter å besparingarne icke ansetts böra ega rum innan desnnma
blifvit tili deras belopp kände, och att fördelning af anslaget till
extra utgifter emellan Styrelse-Departementen ännu icke blifvit verkställd,
aivser Utskottet sig, vid jpetraglande af bär förut anförde omständigheter,
legra
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte, för år i84e å Riksgälds-Con*
toiret anvisa en summa af 1,600 R:dr till Kongl. Maj:ls disposi*
tion i och för aflöning åt adjungerade ledamöter eller vicarierandp
tjenstemän i Kongl. Majlis och Rikets Kammar-Collegium;
Uvaretnot för den följande tiden, sedan Riks-Stalens Hufvud-Titlar hunnit
regleras, i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
beslutade förändrade organisation af Stats-Rådet, samt icke allenast en
Hufvud-Titel, som dervid kommer alt afses för Finans-Departementet, er*
hållit sin bestämda andel uti extra utgifts-anslaget, utan äfven besparing®
å samma Hufvud-Titel hunnit blifva kände och för Kongl. Majit disponible,
Utskottet anser det möjligen i detta afseende fortfarande behofvet böra
"fyllas genom de tillgångar, som sålunda uppkomma, på grund hvaraf
fcJlskottet
afstyrker det för Kongl. Kammar-Collegium af Kongl, Majit för
i$4a och följande år intill nästa Riksdag äskade extra Stats-anslag;
Stockholm den 2Q Januari 1841 •
EesefValiori
alf Biskop Hedrén: ”Då Kongl. Majit för det högst vigtiga behofvet, Kong k
Kammar-Collegii obehindrade verksamhet, begärt ett anslag af 4.800 R:dr
årligen, och Kongl. Collegium i underdånig skrifvelse, som blifvit Stats*
Utskottet meddelad, äfven detta behof tillräckligen styrkt; synes mig Utskottet
hafva fästat allt för liten uppmärksamhet vid detta angelägna äretidp,
h Varmed den administrativa förvaltningens ordentliga fortgång står i det
närmaste förhållande. Utskottet har icke allenast nedsatt den begärda
summan till tredjedelen, utan äfven tiden till fjerdedeien: det vill säga*,
Infallit en tolftedel af Propositionen. En sådan förknappning anser jag både
ändaaiåls-vidrig och olämplig. Jag anser Kongl. Majrts Nådiga framställa
liijt. till B- St. Fröt. 1840 och 1841- 4 Sami. 1 Af di g B anel. 47-ch 41 eifu 2
iOi Stals-Utskoltels Utlåtande, IV:o 42$-
ning böra bifalläs; eller om möjligtvis någon lyckligare förändring inom
Collegii personal må kunna under tiden emotses, den begärda summan icke
bora, nedsättas under, hälften.”
N:o 425.,
Ank. till Exp. Ulsk. den i Fehr. 184i5 kl. i e. na.
Utlåtande, ii anledning- af väckt fråga om löne-ersättning för em
Häradshöfding i Wermland..
Cu: a.)
I anledning af Kongl. Majlis, uti Dess Nådiga Proposition om StalsYerkels
tillgång, och behof, gjorde framställning., att å Justitiae-slaterne i
orterne, i följd af lid efter annan beslutad klyfning af Domsagor, behof
uppstått af nya löner och boställs-penningar för 2ine Häradshöfdingar ii
Wermlands Län och för Häradshöfdingen i den nya Domsagan af Norrbottens
Län med tillsammans 225 R:dr, hvaremot å nämnde Stater, genom
indragning af Lagmans-beställningarne i Upland och Östergöthland, en indragning
egt rum affhjy Rtdr 8 sk., med derunder beräknad spamnål samt
17 R:dr 3o sk. i indeldta Boställs-räntor, har Siats-Utskottet, uti dess Utlåtande
N:o 40, angående regleringen af Riks-Statens Andra Hufvud-Titel, tillstyrkt,
och Rikets Ständer, med bifall dertill, beslutat, att de föreslagne
lönerne, till belopp af 75 R:dr för hvardera, skola för nämnde Häradshöfdingar
å Stat uppföras.
Kongl. Maj:t har vidare meddelat, att för den ene af Häradshöfdingar—
ne i Wermland blifvit från och med år 1831 samt intill dess lön på stat
kunde för honom anvisas, beviljade 75 R:dr årligen. För den andre af
desse Häradshöfdingar har åter, enligt hvad Kongl. Majrt och Rikets StatsGontojrs
den Kongl, Propositionen, bilagde Berättelse utvisar,, aflöning icke
kunnat anvisas, hvaremot Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 25 November
1836, förklarat, att för bemälde Häradshöfding erfordrades ett anslag
för en gång, till ersättning från och med år 1831 till dess lön å Stat
kunde för honom anvisas, beräknad efter 75 R:dr om året.
Stats-Utskoltds Utlåtande, N.-o 4.26.
Utskottet, som icke ansett denna fråga böra i sammanhang med den
ordinarie Slats-regleringen till pröfning upptagas, får numera deröfver sig
yttra; och som bemälde Häradshöfding, på grund af innéhafvande Fullmagt,
obestridligen är berättigad att, från den tid han till tjensten utnämndes, åt
njuta
den för sådan tjenst bestämda lön,
tillstyrker Utskottet, att till löne-ersättning för en Häradshöfding
i Wermland, som år i83o blifvit utnämnd, men hittills icke fått
uppbära lön, måtte å Riksgälds-Contoiret anvisas en summa af
750 R:dr Banco, motsvarande berörde lön, till 75 R:dr årligen
beräknad från och med i831 års början till och med 18/^0 års
slut, hvarefter lön på Stat, enligt hvad här ofvan utredt är, blif
vit
för honom uppförd.
Stockholm den 2g januari 1841-
N:o 426.
AdIs. till Exp. Utsk. den 1 Febr. i84f, kl. 1 e. t».
Utlåtande, i anledning af Herr Hal Ungs motion om låne-anslag
till Malmö hamnbyggnad.
(U. A.)
Med föranledande deraf, att, sedan Kongl. Maj:t, uti Dess aflåtna Nådiga
Proposition om Stats-Verkels tillstånd och behof, till lättade valtentommunicationer
och andra allmänna arbeten begärt ett anslag af 5oo,ooo
R:dr, af den uppgift å de företag, som blifvit anmälde att härvid komma
i betragtande, hvilken åtföljde Kongl. Majrts sedermera aflemnade serskilda
Nådiga Proposition i detta ämne, inhemtats, alt hamnarbetena vid Malmö
stad icke äro uti berörde uppgift intagna, har Herr Halling, uti en hos
Borgare-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion, framställt
huruledes, enligt hvad en vid motionen fogad Relation af Chefen för Södra
Canal-Districtet utvisade, angelägenheten fordrar, att Malmö hamn, som
»ed en kostnad af nära En Million R:dr B:co, blifvit af nämnde stad, ulan
12
Slats-Utskolhets Utlåtandej iY.-o 42"1-
bidrag af allmänna medel, utförd med så stort utrymme , att 3o h. 4o fartyg
på en gång kunna vid quaierna lossa och lasta, samt i nödfall omkring
200 fartyg kunna der rymmas, och hvilken hamnbyggnad, genom den lättnad
uti handelsrftreletn och afsältningen af Provincen Skånes producter,
som derigenom blifvit beredd, är för nämnde Prov-ince af yttersta vigt,
måste, för dess framtida bestånd, förstärkas sied broar och quaier af sten ;
hvadan och. då detta arbete, på en steni ös ort, kommer att medföra en
alldeles oerhörd kostnad, mctionären hemställt, att hhlmö stad måtte, lill
lättnad vid utförandet häraf, erhålla ett Förlags-capital af 5o h 60,000 B:dr
Banco, alt detta år utgå, och från och med är 1843 återgäldas med en
tiondedel om året.
Då ostridigt är, att, på Sätt motionären anfört, Malmö stads sjöfart
är af stor vigt för Provincen Skånes handelsrörelse, anser Utskottet i högsta
målto billigt, att, sedan staden, genom högst betydliga uppoffringar, beredt
den nuvarande hamnen, Staten, för befordrande af de arbeten, som för
denna hamnbyggnads framtida bestånd erfordras, lemnar det låne-understöd,
sorn tfjjfvit äskadt; och har Utskottet derföre funnit sig böra tillstyrka,
att Malmö stad må från Riksgälds-Contoiret innevarande år erhålla
ett lån af Femtiotusende £5o,ooo) R:dr B:co, emot en af
vederbörlig auctoritet, på stadens vägnar, utfärdad förbindelse, att,
ifrån och med år 1843, återbetala en tiondedel årligen, samt alt
emedlertid årligen på det oguldna Capitalet erlägga Tre procents
ränta..
Stockholm den 2g Januari tSJr
-
N:o 427.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Peblv kj. f t. jfe.
Utlåtande i anledning af Kongl Maj:ts Nådiga S,krif velse, i ffiägét
otti q,ns}ag för Ccibinetls-Cassans behof.
(U. A.>
Genom Nådig sltrifvelse åf den 3r sistlidna? December, hvilken finnes
mjågen under N:o 9 4. i r;sta Afdelningen af Bibanget jtill Rji^Sj^jidens
Slals-Utsnoltcls Utlåtande, 37.o 427"
13
Frotocoll, och hvartill således hänvisas, har, under åberopande af det
Stals-Utskottet tillförene genom afskrift af en till Kongl. Maj:t utaf Stats*
Ministern för Utrikes-Ärendena afgifven underdånig rappert, meddeldle förhållande,
att Gabitrelts-Cassan häftar för an, under de i5 år, som närmast
föregått nuvarande Utrikes Stols-Ministerns inträdande i Em betet, åsamkad
brist, för hvsrs successiva godtgörande nödige åtgärder blifvit vidtagne,
under förutsättning ott de af Cabinetts-dassan förut ålnjutne medels tillgångar
fortfarande, skulle blifva att påräkna, salut i anledning af hos Kongl.
Majit gjord anmälan derom, att Rikets Ständer , genom votering uti Förstärkt
Stals-Utskott, nedsatt anslagen så väl för Minister-Staten , sora till
Extra Utgifter, utan att Siats-Utskottet, sorn i Utlåtandet N:o do, angående
ordinarie Stats-regleringen, lillkännägifvit, det något hinder icke mötte, al%
der så nödigt prof va des, vid en blifvande extra Stats-reglering, taga i betragtande
hagan om anvisande af ett extra anslag för Cabinells-Cassan , sedermera
i Utlåtandet rörande extra Stals-regleringen, något yttrande i ämnet
afgifvit, Kongl. Majit fästat Rikets Ständers Stats-Utskotts uppmärksamhet
pä nödvändigheten deraf, att vid sistnämnde Stats-reglering taga förrberörde
fråga i öfvervägande, för hvilket ändamål t. f. Stats-Ministern för
Utrikes Ärendena erhållit Nådig befallning, alt till Slats-Utskotlet öfverlemna
alla de ytterligare upplysningar, hvilka härutinnan kunde afgifvas,
Efter erooltagandet af denna Nådiga Skrifvelse, har Stats-Utskottet i
vederbörlig ordning begärt, *tt alla de upplysningar, som för ärendets fullständiga
utredande kunde erfordras, måtte varda Utskottet meddelade; öeh
har Utskottet, i anledning deraf, ifrån Herr t, f. Stats-Ministern för Utrike»
Ärendena erhållit Sammandrag af Cabinetts-Cassans Räkenskaper ifrån odh
med år i8a3 till och med år 1839, utvisande Gassans årliga inkomster och
utgifter under hvarje serskild litel, jemte årliga bristen, äfvensom serskild
Förteckning å skulderne vid 1840 års slut; dock som Herr t. f, Stats-Miriistern
tillika tillkännagifvit, att till Utskottets granlaga urskiljning ofverlemnades
att bestämma det mer eller mindre vidsträckta bruk, Utskottet, för
ändamålets vinnande, kunde finna för godt att göra af de meddelade band<-  lingarne, helst handlingar af dylik Diplomatisk egenskap aldrig äro underkastade
en obegränsad offentlighet; så har Utskottet ansett sig icke böra ojm
berörde handlingars innehåll meddela andra upplysningar, än att bristen, sorn
vid i8a3 års början utgjorde 35-,20O RidrHamb. B:eo och 3,200 R:dr Sv. B:co,
eller i Svenskt mynt tillsammans 97,066 Ridr 3a sk,, sedermera årligen ökats,
intilldess densamma vid 1836 års slut uppgick till ett belopp, sorn, valveradt
i Svenskt myntj motsvarade circa i,000,000 R:dr B:co; och att derefter så
-
14
,Slals-Utskottets Utlåtande, N.-o 427‘
idana åtgärder blifvit vidtagne, att årliga afbetalningar kunnat ega rum ,
hvarigenom skulden vid sistlidet års slut var förminskad till,ett i Svenskt mynt
iberäknadt belopp af 775,966 R;dr 32 sk. B:co, beslående af 3o,ooo Pund
Sterb, utgörande återstod af ett med circa 5 procents ränta löpande lån ,
hvarå 5,ooo Pund årligen böra betalas; i5i,25o R:dr Hamb. B:co , hvaraf
60,000 h:dr återstod af ett lån med 6 procents ränta, en skuldpost af
76,250 R:dr, för hvilken någon ränta icke synes vara godlgjord och resten
på löpande räkning; samt uti Svenskt mynt i3,3oo R:dr B:co.
Hvad vidkommer frågan om de åtgärder, hvartill det numera uppdagade
förhållandet med Cabinetls-Cassan bör föranleda; så enär tillgöranden,
som synas ega sammanhang med någon del af den inträffade skuldsättningen,
äro föremål för under piöfning varande åtal inför Riks-Rätt,
anser Utskottet sig icke kunna föreslå Rikets Ständer , att anvisa
några serskilda anslag lill den ifrågavarande bi istens licjviderande.
Slockholm den 29 Januaii 1841 -
Beser va tio ner.
Af Herr Grefve Horn: ”Uti Betänkandet N:o 4o har Stats-Utskoltet
antydt, att en brist i Cabinetts-Cassan kunde vid extra Stals-regleringen
tagas i betragtande, om så nödigt pröfvades. Denna pröfning har sedermera
blifvit nödvändig i följd af Kongl. Maj:ts till Utskottet aflålna Nådiga skrifvelse
och den anmärkning, hvarmsd Betänkandet N:o 354 blifvit från Ridderskapet
och Adeln återremitteradt. Stats-Utskottet har sålunda kommit
i tillfälle att för Rikets Ständer uppgifva beloppet af Cabinetts-Cassans brist;
deraf, efter min öfvert3'gelse, måste följa , att den kända skulden äfven erkännes
och derföre betalas, såvida icke Rikets värdighet, credit och trygghet
skall äfventyras. Utskottets motsatte mening kan svårligen tydas såsom
ett förbiseende af frågans egenskap; det måste således för Utskottets majoritet
finnas stora och vigtiga skäl för en opinionsyttring, hvars betydelse och
verkningar jag, under närvarande förhållanden , icke fattar och derför icke
delar. Hvad jag deremot tydligt finner, är, att om Utrikes-Depai tementet
lemnäs så redlöst, som Utskottet det tillstyrker, skall?ingen om sitt och
Rikets anseende ömtålig man, under uppfyllande af den constiiutionella ansvarighetens
fordringar, kunna emottaga och förvalta det vigtiga Utrikes
Stats-Minister-Embetet.
Siats-Utskottets Utlåtandej N.-o 427:
15
Ingalunda förbiser jag, huru formvidrigt det varit alt belasta CabinetlsCassan
med en mångårig brist, stigande till det höga belopp, som genom
en öppen förklaring till framfarne Ständer kunnat förebyggas; men då ansvarighet
för detta fall är ulkräfd, kan, efter min öfvertygelse, intet giltigt
skäl derifrån hemtas för ett beslut: alt förlänga Statens brydsam ina'
belägenhet.
Den lättaste och för Slals-verket minst betungande utvägen att afhjelpa
bristen, vore visserligen skuldens betalande på en gång, eller till den tiel,
sorn löper med höga räntor; men torde med den rådande opinionen närmare
öfverensstämma, oin: Riksgälds-Göntoiret uppdrages att ombesörja den
ränte-liqvid ocli amorteiing, som af Utrikes-Departementet blifvit reglerad,
hvartill anvisas elt årligt förslags-anslag intill nästa Riksdag af 100,000 R:dr.”
,Af Herr Friherre Sprengtporten: ”Då det är eLt factum, som icke kan
undanrodjas, alt Cabinetts-Cassan har en skuld, och att samma Gassas tillgångar
beslå af Stals-medel, hvilka enligt 6/j och 65 §§. Regerungs-formen
icke få annorlunda, än lill deras af Rikets Ständer anvisade ändamål användas,
anser jag det innefatta en väsendtlig brist i Utskottets redogörelse
för ämnet, då Betänkandet icke upptagit och behandlat den frågan , huruvida
dessa af Rikets: Ständer till deras belopp redan; anvisade Stats-medel,
få eller icke få användas tili fullgörande af Cabinetls-Cassans skuldförbindelser;
eller, med andra ord,, 0111 Stats-Minislern för Utrikes Ärendena må
anses vara af Ständerne bemyndigad; att tills vidare förvalta balancen, under
ansvarighet att skulden icke ökas, intill dess densamma antingen med
Minister-statens tillgångar kan varda afbetald , eller Rikets Ständer derom
annorlunda förordnat; Meddelas denna authorisation ,• bör det icke blifva
omöjligt, orm ock förknippadt med betydliga indragningar inom de utrikes
beskickningarne, att återföra reda och ordning i Cåssans förvaltning. Meddelas
deremot icke en sådan tillåtelse, måste detta utmärka antingen likgiltighet
för fortfarandet af ett icke lagenligt förhållande, eller ock att Cabinetls-Cassans
fordiingsegares anspråk att af denna Cassa varda godtgjorde,
helt och hållet skulle åsidosättas,, hvilket för Rikets credit bör medföra
menliga följder.
Med intet af dessa alternativ har jag funnit mig tillfredsställd , och
måste således i den af mig anmärkta omständigheten reservera mig mot
Uskoltels tillgörande.”
Af Herr von Troilj Emil: ”Ehuru jag visserligen anser, att Riks-Slåndeus
beslut i frågor, hvilka såsom denna blifvit af allmänna uppmärksamheten
omfattade, föga bestämmas genom Utskottens tillstyrkanden, finner jag mig
19
Stats-Utskottels Utlåtande, N.p 4&7.
dock böra anmäla reservation emot detta Betänkande, i anseende till deri
ofullständighet i ämnets utredning, sorn förefinnes. Utskottet hade, efter
mitt förmenande, bordt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet uppå, att
ljuf vild frågan är erkännandet eller icke erkännandet af en utan deras Vetskap
tillkommen gäld; att Riks-Rättens befattning med tillgöranden, seni
med ifrågavarande skuldsättning synas eg a sammanhang är öfvergåendo och
således endast bör verka uppskof med fattandet af Riketö Ständers definitiva
beslut i hufvudfrågan, samt alt det är nödigt, dist Rikets Ständer förklara,
huruvida Statens medel under tiden må användas till räntor och Öfriga
omkostnader för gälden.”
Uti denna reservation har Pierr Prosten Björkman instämt.
Af Herr Biskopen Doctor Hedrén: ”Denna fråga, en af de vigtigasté yM
innevarande Riksmöte, borde i min öfvertygelse hafva med mera grannlagenhet
och välvilja blifvit besvarad, än som skett. Vid Riksdagens början,
då bristen i Cabinetts-Cassan Begynie blifva mera allmänt bekant, och då
icke långt derefter Stals-Ministern helt öppet för Stats-Utskottet förklarade
denna brist vara verklig, med
sista åren träffat anstalter till skuldens successiva dödande, hvilket ansågs
kunna verkställas inom 5 h 6 år; så faun Siats-Utskottet lämpligt att, i
stället för att låta Regeringen fortgå på denna berömliga Uusiiållsbana, tillstyrka
indragning af en full fjerdedel af det anslag, soto till Minister-statén
på ordinarie Stat varit upplaget, en förminskning, som först på denna litel
icke varit i fråga, ännu mindre beslutad, samt nästan dan enda af större
Betydenhet, som i danna Riksdagens ordinarie Stat egt rum, Denna StutSUtskollels
hemställan blef ock omsider, uts»n afseende på alla meddelade
motskäl, Rikets Ständers beslut. Ehvad härmed ock må hafva varit åsyftad^
§ynes dock tydligt, att man icke velat understöd}® Regeringen i dessa bekyniV
Tjier för Utrikes Ärendenas ordentliga vård, enär denna förut aldrig ifiåga:-  stitte nedsättning i Minister-anslaget beslutades just i den tidpunkt, då underrättelse
erhölls, att det oundgängligen behöfdes och till sitt ändamål berömligen
användes. Jag yrkade d5, såsom förenligt med Nationens värdighet,
med politisk grannlagenhet och klokhet, med det anseende åt vår.
Regering borde beredas utom och inom landet, alt anslaget borde qvarstå
oförändrad t; att delta varit det rälta och nyttiga, visar sig ännu tydligare
J)U, sedan af meddelade upplysningar inhemtats, alt Cabinetts-Cassans skuld
under de sista 3:ne åren blifvit med en fjerdedel förminskad, hvaraf kunn-jgt
emotses dess totala dödande inom utsatt lid, i händelse apslaget förblif
-
Stals-UIskallets Utlåtande, N:o 427-
17
vit oförminskadt. Jag har på detta sätt velat redovisa för min afsigt med
beviljandet af samma oförändrade anslag. Jag bör föreställa mig att den
motsatta, lika ädel och rättvis, varit ännu mera klokt och nyttigt beräknad,
då den blifvit segrande. Tiden dömer säkrast härom, som 0111 mycket
annat.
Följderna af det fattade beslutet äro dock lika påtagliga som betänkliga,
isynnerhet om Rikets Ständer, med bifall till närvarande Betänkande,
icke vilja vidtaga något steg till deras afhjelpande. Jag förbigår den närmaste,
att säkerligen ingen redlig och skicklig man vågar antaga sig vården
af ett departement, sådant sorn det utrikes nu befinner sig. Ehuruväl denna
omständighet allena kunde vara tillräcklig att fordra ett uppmärksammare
behjertande, enär Rikets Ständer, under Riksdagens lopp, emollagit
motioner 3:ne serskilda gånger , rörande det betänkliga i ett dylikt förhållande.
Men vådligare är dock ovedersägligen den obehagliga ställning, uti
hvilken härigenom vår Regering blir försatt till andra Magter och det misstroende,
som i politiskt afseende häraf kari uppkomma. lag har väl någon
gång hört, alt vår Regering hos andra Nationer icke skall ega synnerligt förtroende.
Jag anser dock sådane vitsord föga pålitliga, då så klara bevis
under en så lång följd af år tala deremot. Men skulle nationen sjelf begynna
att undandraga sin Regering förtroendet, så må det väl icke heller
väntas länge kunna fortfara bos främmande. Men den svåraste påföljden är
dock ovedersägligen, alt Regeringen lätt kunde anses falla i ett fullkomligt
omyndighetstiilstånd. Nationen förklarar sig icke kunna med den uppgifna skulden
taga någon befattning, enör den är emot Grundiagarne tillkom men. Att
likväl skulden är verklig, erkännes; ty Utskottet har deraf lemnat en summarisk
utredning. Att skulden belastar Svenska Cabinelts-Cassan och uppkommit
genom Svenska Regeringens åtgärd, erkännes likaledes; ty Stats-Utskottet
har derom gjort anmälan i Constitutions-Utskottet, som äfven denna
anmälan grundlagligen upptagit och behandlat. Det är sålunda uppenbart
en Svenska Regeringens, och icke någon enskild åtgärd, som bär är i
fråga. Men Nationen skulle icke vilja godkänna den, emedan den är emot
Grundlagen. Deraf skulle då följa, att inga andra regeringsbeslut ega gällande
kraft, än dem Nationen finner med Grundlagen en liga. Sålunda skulle
traktater med andra Magter, afhandlingar med egna undersåtare, resolutioner
och beslut i hvilka mål, som helst till deras giltighet ytterst bero
på Nationens pröfning, huruvida de instämde med våra Grundlagar. Det
vore väl detsamma, som att förklara det Svensk Regering icke fanns. Våra
Dih. till R. St. Prot. 1840 oeh 1841- 4 Sunil. 1 Afd. 2 Band.
18
Slats-TJtskoltets Utlåtande, N.o 42T
-
Grundlagar ställa Regeringens rådgifvare till ansvar, och detta stundom ganska
hardt, för deras regerings-rådslag. Men hvarför? Om icke emedan Nationen
anser de deraf föranledda regeringsbeslut verkligen vara gällande. Ty
voro de det icke, så vöre ansvaret äfven en orimlighet. Jag har äfven i
denna fråga deltagit i remmissen till Conslitutions-Utskottet och anser högst
nödigt alt denna sak strängt efter Grundlagarnes föreskrift behandlas. Men
just af samma öfvertygelse anser jag äfven skulden vara Nationens, emedan
den är Regeringens. Också är jag förvissad, att fordringsegarne, hvarhelst
de finnas, ännu tilltro Svensk Regerings beslut ega giltighet, och att de nog
ega eller skalla sig medel att utkräfva sin rätt exeoutivt, om så olyckligtvis
skulle behöfvas.
Så mycket jag beklagar sjelfva förhållandet i denna sak, anser jag dock
ännu beklagligare, att icke förlägenheten aflijelptes i dess första framträdande,
då det kunnat ske på ett lätt, ett ädelt och värdigt sätt, genom Öppen
beredvillighet mot Regeringens öppna framställning. Mea hvad som nu
visserligen är mera inveckladt, är dock ingalunda omöjligt. Jag vill visserligen
icke föreslå någon förändring i anslaget till Minister-Staten, hvilket,
emot en redan fastställd reglering, vöre oformligt. Deremot anser jag
ett årligt extra anslag af 100,000 Riksdaler under 5 års tid böra beviljas
till den ofta omtalta bristens successiva betäckande, med underdånig anhållan,
det behagade Kongl. Maj:t vid kommande Riksdag eller , om äfven
så önskas, vid de vanliga Stats-Revisionerne, låta meddela ordentlig redovisning,
huru medlen till ändamålet blifvit använde, så vida icke Rikets
Ständer anse lämpligare att låta hela denna liqvid genom dess egna Fullmägtige
besörjas.
En sådan behandling af detta ärende har jag dessutom ansett vara
föranledd af hvad Utskottet yttrat i dess förut afgifna Utlålande NT:o 40•
Jag har vågat helt öppet i detta grannlaga ämne yttra mina constitutionella
åsigter, dem jag vördsamt tillika med denna reservation underställer
Rikets Högloft. Ständers upplysta pröfning. Det onda är beklagligen
skedt. Det må gerna efter lagarne beifras. Men det bör ock obestridligen
afhjelpas: och jag förmodar det Nationen, hvarken inför andra Nationer, inför
sin Regering eller inför sig sjelf lärer erkänna sig sakna förmåga eller vilja
härtill; äfvensom jag hoppas våra Grundlagar icke sakna kraft att förekomma
så beskaffade obehagligheter för framtiden, utan att Rikets Ständer
skulle behöfva vidtaga den betänkliga utvägen, att frånkänna. Regeringens
åtgärder deras giltighet”..
Scats-Utsiioltets Utlåtande, N.o 4-2l
-
13
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Behofvet af de utomordentliga utgifter,
Hvilka föranledt bristen i Cabinetts-Cassan, mäste i följd af dessa utgifters
föremål och natur, nästan helt och hållet ligga utom det enskildta omdömets
gräns. Men Kongl. Majit har, enligt den till Statä-Utskol tet aflålna
INådiga Skrifvelsen af den 3i December 1840, pröfvat dem nödvändiga för
sådana ministeriella värf, som böra hemliga hällas, för Rikets värdighet och
för beredande af handelsförmoner genom tractaler med främmande magter.
Om det äfven kunde antagas såsom sannolikt — hvad jag icke vågar
antaga eller bedöma — att dessa omkostnader kunnat undvikas, utan äfventyr
att ådraga Nationen mångdubbelt större och med olyckliga vådor förbundna
Stats-utgifter, eller att inga verkliga fördelar genom dem blifvit
landet beredda — och ville det jemväl synas mig, som vid en och annan
af dem någon större sparsamhet kunnat iagttagas; jag skulle dock icke anse
det på ringaste sätt tvetydigt, hvad arten af de angelägenheter, som bär
äro i fräga och praxis inom alla constitutionella länder föreskrifva, då Regeringen
hemställer till nationen behofvet af anslag til! sådana utgifter.
Pröfningen af de utomordentliga omständigheternas tvingande kraf måste
förblifva åt Regeringen öfverlåten — och äfven i den händelse, att dea
allmänna meningen trodde sig i någon af dess åtgärder spana öfverilning
och misstag, skulle Nationen icke kunna undandraga sig att honorera de
förbindelser, hvilka dess bemyndigade Styrelse iklädt henne, ehuru hon icke
eller skulle underlåta att kalla de ansvarsskyldige till redo derför. Det
lärer ej kunna betviflas, att denna öfvertygelse , äfven inom Stats-Utskottet,
gjort sig gällande, då Utskottet till Rikets Ständer afgaf Betänkandet N:o 40,
och hänvisade pröfningen af Cabinetts-Cassans behof till extra Statsregleringen
vid en lid, då detta behof väl icke var så alldeles okändt. Den afsigt
att afhjelpa förlägenheten, som i en sådan hänvisning syntes yppad, vill
nemligen icke gerna medgifva någon annan förklaring.
Desto mera oförmodad förekommer nu Utskottets förändrade åsigt.
Den indragning af anslaget till Minister-staten och Extra Utgifts-medlen ,
som nu af Rikets Ständer blifvit heslutad, sätter Regeringen utur stånd att
fullfölja de under tre år fortsatta åtgärderna till amortering af CabinettsCassans
brist. Men sedan denna brist är känd , såsom detta Betänkande
visar utur Cassans årliga räkenskaper, afstyrker Utskottet allt anslag till dess
liqviderande. Utskottets enda anförda motiv: ”att tillgöranden, som synas
ega sammanhang med någon del af den inträffade skuldsättningen, äro föremål
för under pröfning varande åtal vid Riks-Rätt” synes mig likväl ligga
helt och hållet på sidan om det, som för Svenska national-känslan i den
-
20
■ Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o ^27.
na fråga måste vara det förnämsta. Om man ock ansåg någon uraktlåtenhet
att i rätt tid uppgifva behofvet och någon alltför frikostig hushållning '
med tillgångarne, falla de Styrelsens medlemmar till last, hvilka förr egt
befattning med Cassans förvaltning — om man och icke kan annat, än
ogilla det administrationssält, som föranledt upptagande af län på utrikes
ort, änskönt de må hafva blifvit gjorde under lörnoppning att småningom
reda missförhållandena mellan inkomst och utgift, sä har Grundlagen bestämt
den väg, på hvilken representationen eger att utkräfva ansvar, der det
bör kräfvas — och den ersättning, hvartill de ansvarsskyldige lagligen må
kunna förbindas, blifver en ersättning, som då skall tillfalla Staten , till
godtgörande af de anslag, Rikets Ständer nu pröfvade nödigt att bevilja.
Vöre det lör regering och folk vådligt, att fördröja beslutet om dessa anslag
till en obestämd tid, då Riks-Rättens dom fallit sedan Rikets Ständer
längesedan åtskiljts; så skulle nationen svårligen godkänna ett motiv, sorn
knappt kunde undgå att visa sig såsom en svag undanflykt. Likväl , i den
nion äfven ansvaret kunde träffa de män, under hvilkas administration Cabinetts-Cassans
brist på de 3 sistförflutna åren blifvit till nära 1 f\ minskad,
skulle den allmänna moraliska känslan uppresa sig deremot, om ett
sådant utslag också stödde sig pä den strängaste juridiska bokstaf. Den allmänna
nationalkänslan skulle ännu högre uppresa sig emot ett beslut, som,
då det till obestämd framtid hänsköt utgifter, hvilkas belopp derigenom
skulle pålägga folket ökade bördor, satte Regeringen ur stånd att uppfylla
sina förbindelser, derigenom satte hennes och fäderneslandets anseende på
spel och gjorde förvaltningen af Rikets utrikes angelägenheter omöjlig.
Och utur dessa synpunkter anser jag frågan om anslag till betäckande
af bristen i Cabinetts-Cassan böra betragtas — för närvarande och utan
hänseende till den fordna administrationens ansvarsskyldighet. — Anslås
dertill inga medel, så äfventyras Svenska Regeringens och Rikets heder,
anseende och credit i främmande länder — så kan icke någon Svensk man
våga inträda i Konungens Rådkammare såsom Minister för Utrikes Ärendena,
då han derigenom blottställde sig för vådan att ikläda sig ansvaret för
skuldförbindelser, dem hans fordna företrädare ingått — så skola de ytterligare
invecklade transaetioner för lånens omsättning, hvilka nöden lärer
framtvinga, och de ytterligare årliga oförminskade ränte-liqviderne endast
tjena att öka förlusten och åsamka nationen en större kostnad, som med nu
befintliga tillgångar lätt kunde afböjas, men en annan tid, sedan dessa blifvit
förskingrade, blefve mångdubbelt tryckande. Jag anser mig derföre,
efter
Stats-Utskbittets Utl'4ai?de, N.-o 427-
21
efter min Öfvertygelse fullgöra min pligt, då jag, med afseende på fäderneslandets
och folkets bästa, så vidt jag förmår fatta det, yrkar att Rikets
Ständer må nu, vid innevarande Riksmöte bevilja Extra anslag, till liqviderande
af Cabinetts-Cassans brist, om icke på en gång, åtminstone successivt,
i enlighet med den plan för lånens amortering , som blifvit af Regeringen
uppgjord och följd under de 3 senaste åren, för hvilket ändamål ett anslag
af minst 100,000 R:dr intill nästa Riksdag må anvisas, att årligen utgå från
Riksgälds-Contoiret, men Rikets Ständer derjemte hos Kongl. Majit anhålla,
att Kongl Maj:t värdes årligen till Riksgälds-Contoiret låta aflemna från
Cabinetls-Cassan det bidrag, som till ränte-liqvid och capital-afbetalning,
efter ofvannämnde, under senaste åren följda amorterings-plan , ytterligare
erfordras, på det liqviden må genom Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
varda utförd. Rikets Ständer ega att sjelfva och genom sina
Revisorer förvissa sig om dess verkställighet, och Ministern för Utrikes
Ärendena befrias från transactiorier, som äro främmande för hans Embete.”
Herr Doctor Agrell instämde till alla delar uti Herr Biskop Hedréns
och Herr Prosten Stenhammars reservationer.
Af Herr Moberg: ”Uti Stats-Utskottets förestående beslut har jag icke
instämt. Jag inlåter mig icke här i bedömandet om uppkomsten af denna
brist i Cabinetts-Cassans tillgångar, men det synes mig kiartj att då denna
brist existerar, då den blifvit hos Rikets Ständer tillkännagifven och beloppet
deraf äfven blifvit genom de Utskottet meddelade handlingar utredt,
■kan och bör någon åtgärd för ordnandet af denna affär, å Rikets Ständers
sida, icke undvikas. Jag anser dock ej att beslut om skuldens erkännande
och liqviderande nu bör af Rikets Ständer fattas eller omedelbart sättas i
verket. Det är kändt, att frågan om denna skuldsättning är af Constitutions-Utskottet
hänskjuten under Riksrätt. Åf denna Rätts blifvande doba.
beror, huruvida skuldsättningen skall medföra ersättningsansvar emot någon
eller några af Konungens Rådgifvare. Men huru domen än må utfälla, måste
dock under tiden Statens credit i afseende pä denna nu existerande
skuld upprätthållas. Dertill fordras, efter mitt förmenande, för nrvarande
endast att Rikets Ständer til! delta ändamål anslå, intill frågan vid nästa
Riksdag slutligen blifver afgjord, en summa, svarande emot de årliga räntorne
efter 5 pCt. å det nu återstående skuldbeloppet. Det är en sådan
mening jag inom Utskottet bi träd t och den jag äfven ansett mig böra reservationsvis
inför Rikets Ständer uttrycka.”
tijl R. St. ProS. 1840 och 1841. 4 SajnL 1 Afd, 2 Sand. 47-dé Hafi. 4
<&&£!!'
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
18 4 i.
Stats-Ulale oi tets Utlåtande, JM-.o 428.
I
N:o 428.
Auli. till Exp. litsle. den ö Februari iS/jr, kl. i e. m.
Utlåtande, angående förändrad fördelning af Miles-Statens
Hufvud- Titlar.
(U. A.)
Sedan Slats-Utskoltet redan, uti Memorialet N:o65, förmält sig vilja,
efter det frågan om Stats-Rådets förändrade organisation och ärendenas
fördelning emellan de olika Departementen blifvit afgjord, inkomma med
förslag till de förändringar uti anslagens fördelning å de serskilda Hufvud*
titlarne, som deraf kunde blifva en följd, på det att dispositioner A samma
Hufvud-titel icke må tillhöra olika Deparlements-Chefers föredragning,
samt detta af Riks-Slånden blifvit dels godkändt dels lemnadt utan erinran;
så hade Utskottet ämnat att, efter det aila anvisningar å Hufvudtitlarne
blifvit definitivt afgjorde, dylikt förslag afgifva, och då vid samma
tillfälle meddela uppgift på anslagens belopp för hvarje Titel; men
då åtskilliga anslagsfrågor, såsom t. ex. hvad, som rörer anvisningarne å
Handels- och Sjöfarts-fonden, äfvensom ärenden, hvilka blifvit af StalsUtskottet
gemensamt med andra Utskott behandlade, ännu icke äro af Rikets
Ständer slutligen afgjorde, har Utskottet trott sig, för tidens vinnande,
icke böra längre uppskjuta att till Rikets Ständers pröfning framlägga
omförmälde förslag, helst dess afgörande icke är beroende af blifvande beslut,
angående vissa ifrågaställde anslag, hvilka, derest de varda beviljade,
vid Riks-Statens uppgörande införas å de Titlar, dit desamma, enligt de
grunder, som nu varda stadgade eller vid anslagens pröfning serskildt meddelande
beslut, komma att höra. Och varder derigenom svar jemväl meddeladt
å de af Herr von Hartmansdorff hos Ridderskapet »ch Adeln
samt Herr Lagergren uti Borgare-Ståndet väckte, till Utskottet remitterade,
motioner om förändrad reglering af Riks-statens Hufvud-titlar.
Med ledning af den utaf Kongl. Maj:t under den 16 Maj 1840 utfärdade
Nådiga Stadga, angående ärendenas fördelning emellan de serskilda
Stats-Departementen samt de upplysningar, Utskottet i öfrigt varit i
tillfälle alt inhemta, har Utskottet således skolat hemställa,
att Riks-staten måtte fördelas uti följande Hufvud-titlar,
nemligen:
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Samt. 1 A/d. 2 Band. 48 Hö/tet. 1
S Stats-Viskottets Utlåtande, JV:o 42 8.
i:a Kongl. Hof- och Slotts-stalerne.
2:a Justitias-Departementet.
3-.e Utrikes-Departemenlel.
4:e Landtförsvars-Deparlementet.
5:e Sjöförsvars-Depar temeritet.
6:e Civil-Departemenlet.
'jie Finans-Departementet.
8:e Ecel esias ti k-De parle m en tet.
g-.e Pensions- och lndragnings-slalerne;
samt att de serskilde anslagen komma att å Hnfvud-litlarne
fördelas, i enlighet med hiirhos bilagde förslag;
varande jemväl sådane anslag, som Stals-Ulskoltet tillstyrkt, ehuru de
ännu icke äro afgjorde, derå uppförde, för att derigenom utvisa, huru
Utskottet ansett desamma, om de beviljas, och i sammanhang dermed icke
annorlunda förordnas, höra å Riks-slaten upptagas.
I sammanhang härmed, har Utskottet jemväl funnit sig höra anmäla
åtskillige med Riks-statens reglerande gemenskap egande omständigheter lill
Rikets Ständers afgörande, nemligen;
r:o Som i afseende å det på i:sta Hufvud-tileln anvisade anslag till
Hof-stallets utfodring hittills varit förordnadt, att hvad ett år tilläfventyrs
kunnat besparas, bordt reserveras, för att ett annat är, då behofvet
det fordrat, för det afsedda ändamålet användas, men numera, enligt Rikets
Ständers beslut, berörde anslag är, likasom Hofhållnings-anslagen,
öfverlemnadt till Kongl. Majrts Egen höga disposition; så och enär, enligt
hvad Utskottet inhemtad, enligt senast afslutade Rikshulvud-bok eller för
år i838, af berörde anslag fanns ett lill följande år reserverade belopp af
12,348 R:dr 27 sk. 5 r., och någon reserverad behållning jemväl vid sistiidne
års slut lärer förtfinnas, erfordras, alt föreskrift meddelas, huru med
sistnämnde medel bör föt hållas; Och då, enligt gifne föreskrifter, behållningar
af berörde anslag icke bordt tiil Riksgälds-Contoirel ingå, utan,
på sätt nämndt är, för irsta Hufvud-titeln reserveras, samt således icke
lämpligen, mera än tillförne, kunna annorlunda af Rikets Ständer disponeras,
hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte förklara, alt det belopp, som af
berörde anslag tilläfventyrs vid sistlidne års slut finnes reserveradt,
likasom det för llof-slallets utfodring anvisade an
-
Stals- Utskottets Utlåtande, N:o 428.
3
sla^, slcälies lill Kongl. Majrts Egen höga disposition, att för
det afsedda andamålet användas.
3:0 Då de hittills uppförde gemensamma anslag å aldra Hufvud-liteln
till rese- och tractaments-penningar samt skrifmaterialier och expenser, och
å 8:de Hufvud-liteln till extra utgifter, i följd af den blifvande förändringen,
böra fördelas å Titlarne för de serskilda Departementen, för
hvilkas behof dessa medel skola användas, har Utskottet, med ledning af
de upplysningar, angående ifrågavarande medels disposition under de senare
åren, som Utskottet varit i tillfälle att inhemta, skolat hemställa,
id) att af anslaget till rese- och tractaments-penningar [öv
civile embets- och tjenstemän , utgörande förslagsvis 12,000
R:dr, måtte få uppföras
å 2:dra Hufvud-tileln för Justiliae-Departe
-
menlet 5,000: — —
„ 6:te dito för Civil-Departernen
tet
• • • • • • • ■ • • • • • 6,000. '■ 1
„ ^:de dito för Finans-Departementet
... . 1,000: — —
Summa 12,000: — —
b') alt det likaledes å nuvarande 2‘.dra Hufvud-titeln för
Civile Embetsverk uppförde förslags-ansläg af 70,000 R:dr
till Skrifmaterialier och Expenser, måtte sålunda fördelas:
å 2:dra Hufvud-titeln för Justitice-Departe
-
rnentet
2 1,533: 16.—■
,, 3:dje dito för Utrikes-Departementet
1,666: 3a.—
„ fade dito för Landtförsvars-De
partementet
(för Canzli-Expeditionen) . 2,600: — —
„ 5:te dito för Sjöförsvars-Depar
temenlet
(för Canz.li-Expeditionen) . • 1,100: — —■
„ 6:te dito för Civil-Departemen
tet
i6,3oo: — —
„ 7:de dito för Finans-Departementet
17,800: — —
8:de dito för Ecclesiastik-De
-
partementet
. . . . 9,000:
Summa 70,000: — —-
4
Stata-Utälcottsts Utlåtande, lV:o 4a8.
c) att af det hittills å 8:de Hufvud-titeln uppförda anslaget
till Extra utgifter_, hvaraf, i följd af Utskottets, genom
votering i Förstärkt Ståts-Utskott, godkände hemställan,
så stort belopp blifvit förminskadt, som motsvarade hittills
gjorde anvisningar lill Cabinetts-Cassan , Stats-Tidningen och
Kongl. Theatern, för hvilka behof detsamma således icke
vidare bör afses, måtte upptagas
å 2.’dra Hufvud-titeln för Justi t ice-Depar temeritet
3,ooo: — —
„ 6:te dito för Civil-Departemen
tet
6,000: —
„ y:de dito för Finans - Departe
mentet,
med hänseende till disposition
af pensioner och nådegåfvor .... 35,000: — —
„ 8:de dito för Ecclesiastik - Departementet
6,000: — —
Summa 5o,ooo: — —
Börande Utskottet, i anledning af förenämnde förslag, fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derå, att för Miiitair-Departementen serskilde
anslag till rese- och tractaments-penningar, skrifmaterialier och expenser
samt extra eller oförutsedda utgifter finnas å nuvarande 3:dje och 4:de
Hufvud-titlarne anvisade, samt att serskilde anslag, som böra till Ecclesiastik-Deparlementet
öfverföras, lemna tillgång tilt de resekostnader, hvilka
i och för detta Departements behof kunna ifrågakomma.
3:o Då föredragningen af frågor om disposition af de å nuvarande g:de
Hufvud-titeln uppförde anslag för jordbruket, handeln och näringarne tillhör
Civil-Departementet, hvadan dessa anslag böra å den blifvande 6:te
Hufvud-titeln uppföras; men det hvarken är lämpligt eller instämmande
med de af Utskottet, i afseende å
och af Rikets Ständer fattade beslut, att besparingar å förstlaerörde anslag
skola kunna användas till andra föremål, än de, hvarför nuvarande
g:de Hufvud-titeln är afsedd, hemställer Utskottet, att, om Rikets Ständer
gilla, att de å g:de Hufvud-titeln beviljade anslag för jordbruket, handeln
och näringarne upptagas å 6:le Hufvud-titeln bland öfrige anslag för
Civil-Departementet, Rikets Ständer tillika ville förordna,
att berörde anslag uppföras under en serskildt Afdelning och
Slals-TJtslottels Ullålande, N:o 428.
alt de inom denna Afdelnings anslag uppkommande besparingar
icke få användas Lill andre behof, än som äro att
hänföra till dem, hvilka under samma Afdelning inbegripas.
4:o Sedan Rikets Ständer godkänt Utskottets tillstyrkan, alt beräkning
af ersättning för under vissa löner inbegripen spanmål icke vidare efter
årlig Riksmarkegång skall ega rum, utan de tjenstemän, som efter innevarande
års början utnämnas, erhålla contant tillökning af i R:dr för
hvarje under lönen beräknad tunna spanmål, och de förut i tjenst varande
tjenstemän, så länge de vid tjeristerne qvarstå , deremot undfå ersättning
för spanmålen efter ett till nästa Riksdag bestämdt medelpris af i R:dr
10 sk. förlunnan; så har Utskottet ansett sig böra, såsom bäst ledande tili
ordning och conlroll i berörde hänseende, hemställa,
att för alla de löner, hvarunder spanmål är anvisad, måtte,
under behörige titlar, uppföras den ersättning af En R:dr
tunnan, som för blifvande tjenstemän är bestämd , samt deremot
å allmänna Indragnings-staten upptagas det belopp
derutöfver af io sk. per tunna, som de viii detta års början
befintlige tjenstemän, om de vid tjensterne qvarstå, ega att
intill nästa Riksdag tillgodonjuta.
Derjemte får Utskottet anmäla, att vid den utredning, som i och
för en dylik ersättnings beräknande egt rum, befunnits, att å Riks staten
ännu qvarstå åtskillige spaamåls-anslag, som likväl icke äro till några nu
utgående löner disponerade, nemligen:
å zaira Hufvudtiteln:
å Svea Hof-Rälts Stat
82 tunnor.
,, Staten för Fång-vaktmästare, för en indragen Vaktmästare
i Götheborg  12 ,,
„ Gottlands Läns Lands-stat för en till Indragnings-staten
förflyttad Tjäru-skurare  7 „
„ Norrbottens Läns Lands-stat, för en till Allmänna Indragnings-staten
förflyttad Lappfogdelön ..... ig „
ä 3\djo Uufvud-titeln:
„ Krigs-Academiens Stat, odisponcrade ....... r)6 ,,
„ Indelta Arméens dito dito ....... 7,702 ,,
Summa 7,918 tunnor.
6
Stals-Utsholtets Utlåtande, Nio 4a8.
Oell då det icke är lämpligt, att nämnde spanmåls-qyantiteter, vid
sådant förhållande, å Riss-stalen qvarstå, serdeles då motsvarande contant
anslag skulle utan ändamål uppföras, hemställer Utskottet,
alt berörde spanmåls-poster mätte från Riks-Staten uteslutas
och motsvarande contant ersättning således derföre icke beräknas;
dock att enär, i händelse någre al indelda Armeens
btläl ännu skulle qvarstå vid sådane löner, hvarmed före
nya löneregleringen följde spanmåls-beräkning, i följd hvaraf
de äro berättigade att, så länge dvlik lön bibehålies, ersättning
lör spanmåls-föi höjning åtnjuta, så beskaffad ersättning,
elter de vid denna Riksdag stadgade, här ofvan omförmälde,
grunder, bör af allmänna Indragnings-staten utbetalas, för
hvilket ändamål likväl något serskildt anslag å samma Stat
icke symes behöfligt, enär en så beskaffad ersättning endast
för högst få personer lärer kunna ifrågakomma.
Stockholm den 5 Februari i8/ji.
Riks-Statens Första Hufvud-Titel.
Kongl. Hof- och Slotls-Stalerne.
Kongl. HofStaterne.
Kongl. Maj:ts Ilof-hållning.
H. K. H. Kron-Prinsens dito.
H. K. H. Kron-Prinsessans handpenningar.
Möblers underhållande å Kongl. Slotten.
Kongl. Hof-slallels utfodring.
Kongl. Slottets Police-, Lys- och Renhållning.
Rosersbergs Slolt.
Ted och Kol för Kongl. Hofven.
Kongl. Slotten.
Drottningholms & Svartsjö Slott.
Gripsholms Slott.
Ulrsksduhls dito.
Slats-Utskottcts Utlåtande, N'.o 428.
7
Haga Lustslott och Park.
Strömsholms Slott.
Riks-Statens Andra Hufvud-Titel.
Justitia; Departementet.
De par le men ts-Chefen.
De pa rtements-Expedilionen.
Högsta Domstolen.
J lisli lise-Canzlei s-Expeditionen.
Justitias-Revisions-Expedilionen.
Svea IJof-Rält med derunder lydande Justiliae-slat.
Gillia dilo med dito d:o.
Skåne och Blekinge dito med d:o.
Krigs-Hof-Rälten.
Fångars vård och underhåll (jraed tillägg af från Öfver-Stålhåilare-Embetets
slat och Linds-staterne öfverförde anslag för Fångvårds-tjenstemännen).
Medico-legala besiglningar (Tran närvarande anslag för SandhelsCoilegiu
m.)
Skrifmaterialier och expenser, ved och ljus, m. m.
Rese- och tractamenls-penningar.
Oförutsedde utgifter.
Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel.
Utrikes Departementet.
De par lera en ts-Chefen.
Departementets Expedition.
M inister-Stalen.
Aflöning och expenser för elt nylt Embetsverk i stället för ConvoyCommissai
ia tet.
Fredsverket med Barbaresk staterne och Consuler å Barbaresk-kustern*.
Consuler utom Barbaresk-kusten samt Svenska kyrkan i London.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus, m. m.
8 Slcits-Utslollets Utlåtande, JV:o 428,
Extra Utgifter.
Sjö-Expeditioner för handelns befrämjande.
Riks-Staiens Fjerde Hufvud'Titel.
Landtför svars-Departementet.
Departements-Chefen.
Departementets Canzli-Expedition.
D:o Commando-Expedition.
Krigs-Collegium.
General itets-staten.
Ingenieur-Corpsen.
Topografiska Corpsen.
Artilieri-staben.
Öfver-Commendants-Expeditionen i Slockholm.
Corn mendan ts-sta ten.
Krigs-Academi en.
Allma 11 n a Ga rn izons-sjuk ii oset.
Invalidlius-fondens Ilemmans-räntor.
Indelda Armeen.
Cavalleri- och Infanteri-Regementena.
Militias-Boställs-cassans Reserv-Hemmans-räntor.
Exerciee-Esquadronernes underhåll.
Mötes-kostnader.
Ersättning för hädanefter utgående högre betalning till inqvartei ingsgifvare
för dagporlioner vid indelda Regementenas marcher lill och från
möten.
Vlirf vade Armeen.
Lif-Gardet till Häst.
Kron-Priosens Husar-Regemente.
Svea Lif-Garde.
Andra dito.
Werm
-
Siats-Utskottets Utlåtande, JV.'o 4a3\i
9
Wermlands Fält-jägare-Regemente.
Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementen.
Cavallen- och Artilleri-hästars remontering, skoning, m. m.
Lega för hästar till Artilleriets exercice.
Fouragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar.
Beväring.
Lif-Bevärings-Regemenlet.
Goltlands National-Beväring.
Hallands Beväring.
Beväringsmanskapets vapenöfning.
Materiel.
Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-Collegii Departement, hvarunder
äfven inbegripas indelde räntor för Åkers Krutbruk samt Huskvarna
Gevärs-factori.
Anslag af Rotefrihets-afgiften till Försvars-verkets materiel.
Lifmundering för indelda Infanteriet.
Inqvarterings-kostnad.
Salpeter-uppköp.
Ved och Ljus för Fästnings* och Garnizons-orter.
Diverse Anslag.
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader.
Du rch-m a rebe-kostnad er.
Rese- och Tractaments-kostnader.
Accords-förskott och ersättningar.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Departementets
Expedition.
Dito dito för Hufvud-titelns öfriga stater.
Oförutsedda utgifter.
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd- 2 Sand. 48 Haft.
2
Stats-XJtskottets Utlåtande, iV;o 42 8.
Riks-Statens Femte Hufvud-Titel.
Sjöförsvar s-Departementet.
Aflönings-Stater.
Departements-Chefen.
Departementets Canzli-Expedition.
Dito Commando-Expedition.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena med Sjö-Chartse-archivet samt Aflönings-staterne
för Flottans stationer i Carlskrona, Stockholm och Gölheboi g.
Båtsmans-indelningen.
Materiel..
Flottans underhåll och nybyggnad.
Anslag af Rotefrihels-afgilten till Flottans materiella behof.
Diverse Anslag.
Excercise af Flottans bemanning.
Spanmålsupphandling och Bageri-kostnader.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Departementets
Expedition.
Skrifmaterialier och expenser för Hufvud-tilelns öfriga stater.
Rese- och Tractaments-penningar,
Oförutsedda utgifter..
För Handeln.
Lotseri- och Fyrings-slaterne.
Riks-Statens Sjette Hufvud-Titel.
Civil- De par t em entet.
Stats-Råden ulan Departement.
Departements-Chefen.
Departementets Expedition.
Stats-UtsTcottets Utlåtande, N:o 420.
ri
Bergs Collegium med Bergslags-staterne.
Commerce-Collegium.
Tabell-Commissionen.
Landtmäteri-staten.
Öfver-Slåtbållare-Embetet.
Lands-slalen
i Upsala Län.
Dito
Stockholms d:o.
Dito
Södermanlands d;o.
Dito
Östergöthlands d:o.
Dito
Gottlands d:o.
Dito
Calmar d:o.
Dito
Blekinge d:o.
Dito
Jönköpings d:o.
Dito
Kronobergs d:o.
Dito
Christianstads d:o.
DiLo
Malmöhus d:o.
Dito
Hallands d:o.
Dito
Götheborgs d:o.
Dito
Elfsborgs d:o.
Dito
Skaraborgs d:o.
Dito
Nerikes d:o.
Dito
Wermlands d:o,
Dito
Westmanlands d:o.
Dito
Kopparbergs d:o.
Dito
Gefleborgs d:o.
Dito
Wester-Norrlands d:o.
Dito
Jemtlands d:o.
Dito
Westerbottens d:o.
Dito
Norrbottens d:o.
Anm. Från .Öfver-Ståthållare-Embetets Stat och Lands-staterne utbrytas de derunder
nu upptagne anslag, som, enligt sin natur, tillhöra andra titlar, såsom
Fångvårds-tjenslemännen, Gästgifvare, m. fl,
Löne-förhöjuing för Länsmännen,
Gäslgifvares friheter.
Färjor och Färjekarlar.
Stat s-Ut skottets Utlåtande t N:o 42 3.
Jordbruketj, Handeln och Näringarne.
Skiften och Afvittringar.
Ulflyttningshjelp efter laga skiften.
Laga skiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på Öland.
Yägar och communicationer.
Undervisningsanstalter för Jordbruk och Landtmanna-näringarne.
Hästafvelns förbättrande.
Undervisningsanstalter för Slöjderne.
Befrämjandet i allmänhet af dito.
Undervisningsanstalter för Handel och Sjöfart.
Befrämjandet i allmänhet af dito.
Undervisningsanstalter för Bergsbruket.
Befrämjandet i allmänhet af dito.
Jordförluster genom Canal-anläggningar.
Diverse Anslag.
Skrifmaterialier och expenser.
Bese- och Traclaments-penningar.
Extra utgifter.
Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel.
Finance-Departementet.
Departements-Chefen.
Departementets Expedition.
Kammar-Collegium.
Stats-Contoiret med Krono-magazinen och Våg-stalerne i Avesta och
Fahlun.
Chartae-Sigillatae- verket.
Mynt- och Controll-verken.
Kammar-Rätten.
Öfver-Intendenls-Embetet.
Post-verket.
Tull-verket.
Stats-Vbskottets Utlåtande, N'.o 428.
Jägeri-Slaten.
Lyshållning, m. fl. utgifter för Kronans hus i Stockholm.
Byggnader och reparationer i Stockholm.
Dito i landsorterne.
Magazinsbyggnader i Stockholm.
Dito i landsorterne.
Städers friheter.
Transportkostnad m. m. för Statsverkets Bergs-effeeter.
Remisslage.
Observations- och Uppbörds-procent.
Man talsskrifn i ngs-pro vision.
Tionde-profvare.
Restitutioner.
Rese- och Tractamenls-penningar.
Skrifmaterialier och expenser.
Oförutsedda utgifter.
Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel.
Ecclesiastik-Departementet^
Departements-Chefen.
Departementets Expedition.
Riks-Archi vet.
Kongl. Bi bl iotheket.
Clerecie-Staten.
Lappmarks Ecclesiastik-verk.
Universiteten.
Elementar-Läro verken.
Folk-skolorna.
Gymnastiska Gentral-Institutet.
Sundhels-Collegium med Medicinal-staten.
Carolinska Medico-Chirnrgiska Inslilulet.
Barnbördshusen,
Veterinair-Inrällningen i Stockholm.
Yaccinationens befrämjande.
>4
Siats-Utskottets Utlåtande, N'.o 42 8.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.
Svenska Läkare-Sällskapet.
Anm. Föreslående 7 anslag upptagas för närvarande under Staten för
Sundhets-Collegium.
Svenska Academien.
Vetenskaps-Academien.
Vitterhets-, Historie- och Anliqvitets-Academien.
Academien för de fria konsterne.
M usicaliska Academien.
Naturhistoriska Riks-Museum.
Kongl. Museum.
Understöd för Vetenskapliga arbetens utgifvande.
Institutet för Blinda och Döfstumma.
Allmänna Fattigvården i Stockholm.
Dito i landsorterne.
Lazarettet i Stockholm.
Hospitals och Lazaretts underhåll.
Stora Barnhuset i Stockholm.
Frimurare-Barnhuset.
Barnhusen i landsorterne.
Kyrkors underhåll.
Rese-stipendier (för närvarande under Staten för Sundhetskollegium.)
Skrifmaterialier och expenser samL Ved och Ljus, m. m.
Oförutsedda utgifter.
Riks-Statens Nionde Ilufvud-Titel.
Pensions- och Indragnings-Staterne.
Pensions-Fonden för Civile Embels- och Tjenstemän.
Dito för Embels- och Tjenslemäns Enkor och Barn.
Dito för Miiiiaire Embels- och Tjenslemäns samt Underofficerares
Enkor och Barn.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa.
Amiralitels-Krigsmans-Cassan.
Allmänna Indragnings-Slaten.
Stats-Utslottets Utlåtande, JV:o 42 g.
N:o 429.
Anie. till Exp.-Utsk. den 6 Februari iS/jt, kl. 2 c. un.
Utlåtande, i anledning af erhållen äterremiss å Statsutskottets
Utlåtande, N:o 18.
(I. A.)
Uti dess under N:o 78 afgifne Utlåtande, hvilket af Bonde-Ståndet
blifvit bifallet, men af de öfrige 3:ne Riks-Stånden, i följd af förekomne
anmärkningar, återremitteradt, hade Stats-Utskottet tillstyrkt, att, i händelse
Mötes-passevolance-afgiflen komme att tned år 1840 upphöra, Rikets
Ständer mätte till Kongl. Majits fria disposition öfverlemna den nya Mötespasse
volance-fonden, att, gemensamt med den gamla .och 182g års Mötespasseyolance-fonder,
efter Kongl. Muj:ts Nådiga godtfinnande användas för.
behof, hvilka redan af dessa tillgångar fyllas och vidare kunna uppkomma
i och för Ar nice iis vapenöfningar; tued underdånig anhållan, att Kongl.
Majit, lill undvikande af alla vidare låne-transactioner, omförmälde 3:ne
Cassör emelian, täcktes anbefalla deras sammanförande till en enda fond,
hvilken, i likhet med alla andra af allmänna medel bildade Cassör, blefve
underkastad Rikets Ständers och deras Revisorers granskning, hvarjemte
Utskottet, under enahanda förutsättning af Mötes-passevolanoens upphörande,
och dess ersättande genom contant Statsanslag för Armeens vapenöfningar,
föreslagit, att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
det Ti oss-passevolance-med len hädanefter icke måtte användas till andra
behof, än de med dem afsedde, och all Cassans behållningar mätte emot
fullgod säkerhet förräntas.
Emot ofvannämnde Utlåtande hafva följande hufvudsakliga anmärkningar
blifvit framställde: inom Ridulerskapet och Adeln: att då, enligt
Rikets Ständers beslut vid 1828—i83o årens Riksdag och loide puncten
af Kongl. Majits i öfverensstämmelse dermed utfärdade Nådiga Kungörelse
af den 27 Mars 183o, de besparingar, som å nya Mötes-passevolance-fonden
kunde under den bestämda passevolance-tiden uppkomma, vore att
anse som Rust- och Rotehållares egendom, samt Rikets nu församlade
Ständer vid deras beslut om passevolanee-afgiflens upphörande icke fästat
något vilkor om den samlade fondens indragning lill Stats-verket, Utskottets
förslag att till Kongl. Majlis fria disposition öfverlemna nya Passevolance-fonden,
vore stridande mot Rust- och Rotehållares rätt att af fon
-
Slals-Uhlcottets Utlåtandej N:o 429.
dens behållning komma i åtnjutande; att Utskottet underlåtit alt meddela
yttrande öfver den af i83y års Stats-Revisorer framställde erinran, alt
icke allenast nya Passevolance-fonden syntes böra befrias från kostnaden
för Lif-Regeinentels Dragon- och Husar-corpsers årliga recryt- och remontmölen,
äfvensom för Instruclions-balaiilonen å Drottningholm, hvilka kostnader
Revisorerne ansett tillhöra Riks-Stalens 3:dje Hufvud-titel, ulan ock
att hvad, som i berörde hänseenden ifrån nya Mötespassevolance-fonden
utgått, borde densamma godtgöras; hvar förutan, beträffande Utskottets
hemställan, angående Tross-passevolance-fondens förräntande , blifvit af en
Ledamot upplyst, att uppå Kongl. Krigs-Collegii hos Fullmägtige i Rikets
Ständers Bank gjorda förfrågan, desse sistnämnde förklarat berörde fond icke
kunna såsom lån i Banken emottagas ; inom Pr este-Ståndet: att nya Mölespassevolance-fondens
öfverlemnande lill Kongl. Maj:ts fria disposition utgjorde
ett ingrepp i Rust- och Rolehållarnes ofvanberörde på i'33o års
Riksdagsbeslut grundade rätt att utbekomma de behållningar, som vid
contracts-lidens slut kunde å nämnde fond befinnas; alt å andra sidan Utskottets
förslag till underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t läcktes anbefalla
sammanförandet af de 3:ne Mötes-passevolance-cassorne till en enda fond,
hvilken blefve underkastad Rikets Ständers och deras Revisorers granskning,
innefattade motsägelse emot Rikets Ständers vid 1828 —i83o årens
Riksdag fattade beslut, enligt hvilket till Kongl. Maj:t öfverläts fri dispositionsrätt
öfver de äldre Passevolance-cassorne, utan att dervid, hvad
gamla Mötes-passevolance-fonden anginge, någon granskning af Rikets Ständers
Revisorer kunde ifrågakomma; att Utskottet icke bordt, på sätt genom
förevarande Utlåtande egt rum, åter uppväcka den vid förflutna Riksmöten
omtvistade fråga, rörande gamla Passevolance-fondens förvaltning;
att vid uppgörandet af den i Utlåtandet, N:o 78, intagne beräkning Öfver
nya Mötes-passevolance-fondens tillgångar och skulder, Utskottet syntes
hafva förgätit, att värdet af hus, byggnader och effecter till ett belopp af
ii5,086 R-.dr 33 sk. 10 rst., borde uti räkenskaperne inom linien balanceras,
och följaktligen icke såsom disponibel tillgång betragtas, genom
iagttagande af hvilken rättelse, i stället för den af Utskottet beräknade
tillgång af 11,280 ILdr 20 sk. 10 rst., uppkomme cn verklig brist af
io3;8oö R:dr 27 sk.; att innan något beslut uti förevarande ämne kunde
fattas, det vore nödigt att fullständigt utreda, hvem som af gamla och
1829 års Mötes-passevolance-fonder vore verklig egare; och att, beträffande
-
Stals-TJ tskoltets Utlåtande, JV:o 4a g.
*7
de Tross-passevolance-fonden, Utskottet bordt föreslå, att de innestående
behållningarne , som för de löpande årliga utgifterne icke oundgängligen
behöfvas, måtte på det fördelaktigaste sätt, och emot full säkerhet, utlånas,
samt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, alt, efter hvad räkenskaperne
utvisa, de ofruktbara medlen icke blifvit, i enlighet med Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den ip Februari 1835, Wto 28g, insatte
på Låne-Bankens upplånings-räkning for Handels-Disconten, utan mot 3
procents ränta utlånle åt gamla Passevolance-fonden, hvars säkerhet vore
fullkomligt okänd. Inom Borgare-Ståndet har af flere Ledamöter blifvit
yrkadt, alt Utskottet vid ifrågavarande ämnes förnyade behandling måtte
föreslå Rikets Ständer sådane beslut, hvarigenom de anmärkte låne-transaclionerne,
ofvanberörde Cassör emellan, kunde upphöra, och Rikets Ständer
genom alla medel, som, med bibehållande af Grundlagens helgd, stå deni
lill buds, vare sig i form af beslut eller önskan, ådagalägga sin allvarliga
vilja, att äfven den del af Stats-förvaltningen , hvaruti ingå gamla Passevolance-,
182g års Mötes-passevolance-, nya Passevolance- och Trosspassevolance-fonderne,
en gång måtte komma på fullkomligt redig och öppen
fot, afklädd all hemlighetsslöja; hvarjemte en Ledamot fästat uppmärksamhet
å angelägenheten deraf, att Utskottet måtle bestämdare, än
som genom Utlåtandet, N:o 78, egt rum, redogöra förde å hvar och en af
'Passevolance-fonderne, serdeles Tross-passevolance-fonden, befintlige tillgångar,
äfvensom uppgifva, på hvilka grunder dessa Cassors förvaltning är
byggd , till hvilka ändamål de användas och hvilka af desamma äro egare.
Utskottet, som tagit kännedom af i83<g års afslulade Hufvudbok öfver
nya Mötes-passevolance-fonden, har deraf inhemtat, att, vid nyssnämnde
års utgång, fondens tillgångar och skulder utvisade följande förhållanden:
Tillgångar :
Contant behållning ..... . 4>39i:37. 4*
Anmärknings- och Balance-medel
2,265:28. 5.
Förskoller, emot redovisning .  20,7()3: i3. 10.
Dito emot ersättning 1,347: 3i. 3.
Summa 23,6c)8: i4- 10.
Hvarförutan, likmätigt Kongl. Brefvet den 27 Augusti i83i, inom.
linien upptages och balanceras värdet af de hus och byggnader samt efFecter,
JBi/i. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 48 Haj t »t. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, JVlo 42 g,
hvilka år i83o blifvit från gamla till nja Pussevolance-inrättningen aflemnacle,
nemligen:
Hus och byggnader 88,684: 20. 8,
Sjukhus- och Magasins-inventarie-persedlar 26,402:13. 2.
Summa 11 5,086: 33. 1 o.
Skulder :
Till Tross-passevolance-fonden , . . . 38,000: — —
Liqvid-skulder . . .
16,190: 17. 8.
Summa 54,190: 17. 8.
I afseende på omförmälde inom linien balancerade tillgång, innehåller
ofvanberörde Nådiga Bref af den 27 Augusti i831 den föreskrift,
att de å de större öfuingsfalten och Regementsmötes-platserne befintliga
magasins- och sjukhusbyggnader samt gamla Passevolance-verket tillhörande
magasins- och sjukvårds-invenlarie-persedlar skulle, utan ersättning, men
till bokfördt värde, till nya Passevolance-inrältningen öfverlemnas; börande
deremot underhållet af det ena och andra under passevolance-lideri af
berörde inrättnings Gassa bekostas; äfvensom kostnaderne bestridas för under
tiden behöfliga nybyggnader samt för anskaffning af rum å öfnings-'
och mötesfälten till förvarande af truppernes exercice-amniunition; med
iagttagande likväl att, i händelse nya mötesplatser i de nuvarandes ställe
framdeles blifva utsedde, och antingen erforderliga magasins- och sjukvårdsbyggnader
der komma att å nyo uppföras, eller de å gamla stället varande
hus dit förflyttas, sådant på Stals-verkets bekostnad borde verkställas.
Yid behandlingen af ifrågavarande ärende, har Utskottet ingalunda
förbisettatt då, i öfverensstämmelse med Kongl. Majds och Rikets Ständers
vid 1828—i83o årens Riksdag fattade beslut, Kronan åtagit sig alt
under en tid af i5 år, räknadt från den 1 Januari 183o, emot uppbärande
af viss årlig Passevolance-afgift, utgörande för hvarje rusthålls- och
rote-numer 7 R:dr B:co i penningar, samt för hvarje rusthålls-numer derutöfver,
till hästens utfodring, e5 lispund hö, en tunna bafra och 5 lispund
råghalm, besörja indeldta Arméens underhåll och sjukvård under möten,
marcher och mönstringar, dervid tillika blifvit föreskrifvet, att räntan
af alla de besparingar, som under de bestämda i5 åren kunde å Passevolance-fonden
uppkomma, skulle, efter passevolance-tidens förlopp, an
-
Stais-Utskottets Utlåtande, N:o 42g.
»9
vändas till nedsättning vid bestämmandet af ny Passevolance; hvarjemte
uttryckligen blifvit förklarad!, att nämnde besparingar, så till capital som
ränta, vore att anse såsom Rust- och Rotehållares egendom. Men då omförmälde
beslut, angående Mötes-passevolancen, tillkommit, utan alt Rustoch
Rolehållarne blifvit i ämnet hörde, och den desse sistnämnde tillagde
rätt att vid passevolance-tidens slut komma i åtnjutande af de å fonden
då möjligen befintlige behållningar endast grundar sig på Rikets Ständers
dertill lemnade medgifvande ; så och enär Rikets nu församlade Ständer
beslutat, att Mötes-passevolance-afgiften för manskapets underhåll vid indelda
cavalieriet och infanteriet komme att med idzjo års utgång upphöra,
och Rust- och Rotehållare att lills vidare befrias från de åligganden, för
hvilka berörde afgift dittills blifvit erlagd, samt att i stället ett emot
nämnde afgift svarande contant anslag skulle ifrån och med innevarande
år uti Riks-staten uppföras, till bestridande af de kostnader, hvartill nyssberönle
afgift varit afsedd, genom hvilket Rikets Ständers beslut Rostoch
Rotehållare otvifvelaktig! vunnit en fördel, vida öfverstigande den,
som genom utbekommandet af nya Mötes-passevolance-fondens besparingar
skolat dem tillskyndas, har Utskottet, vid sådant förhållande, ansett dess
uti Utlåtandet, N:o 78, framställde förslag, rörande nya Passevolancefondens
öfverlemnande till Kongl. Maj:ls fria disposition, att användas till
behof, hvilka, i och för indelda och värfvade Arméens vapenöfningar och
dermed gemenskap egande utgifter, kunna uppkomma, icke innefatta någon
obillighet eller ingrepp uti Rust- och Rotehållares lagliga rätt; hvaremot,
å andra sidan, Ulskotlet icke kunnat undgå att taga i betraktande,
hurusom ifrågaslällde återbäring Lill Rust- och Rotehållare af nya Mötespassevolance-fondens
behållning, derest densamma skulle komma dem,
som vidkänts afgiften, eller deras rättsinnehafvare till godo, knappast torde
blifva verkställbar, eller åtminstone måste blifva förenad med högst
betydliga svårigheter.
Vidkommande nya Mötes-passevolance-fondens nuvarande ställning,
och huruvida densamma eger disponible tillgångar, eller fastmera företer
briit, så inhemtas af ofvanintagne på i83q års Hufvudbok grundade beräkning,
att denna fråga helt och hållet beror af tydningen utaf Kongl.
Brefvet den 27 Augusti 1831 , deruti föreskrift blifvit meddelad , angående
öfverflyttning till nya Passevolance-fonden af värdet utaf åtskilliga, den
gamla Passevolance-inrättningen tillhöriga byggnader och cffecter. Då Ut
-
20
Stats-TJlslcottets Utlåtande, JV'.o 42g.
skottet af ordalydelsen ull Ilögstberörde Kongl. Bref icke kunnat stadga
en bestämd åsigt, huruvida ifrågavarande byggnader och effecter böra anses
såsom en nya Passevolance-iondens verkliga tillhörighet, har Utskottet
af delta obestämda förhållande hemlat ytterligare stöd för dess förutgjorda
hemställan, att nya Möles-passevolance-fonden malte med de 2:ne äldre
Passevolance-fonderne varda förenad, för alt underkastas gemensam förvaltning
och redovisning.
Hvad sedermera angår den ifrågaställde rättigheten för Rikets Ständers
Revisorer att granska den blifvande sammanslagne Mötes-passevolancefondens
förvaltning och räkenskaper, så har härvid förekommit, hurusom
Stats-Utskottet vid sisllidne Riksdag, uti Utlåtandet N:o 170, i anledning
af gjorde anmärkningar vid dess förut algifna Betänkande öfver Rikets
Ständers åren i83o och i83a församlade Revisorers berättelser, anfört:
att enär Kongl. Maj:t vid flere serskilda tillfällen, och senast, i anledning
af i832 års Stals-Revisorers gjorde framställning, rörande granskning
af gamla Passevolance-föndens förvaltning, förklarat, att denna granskningsrättighet,
så vidt den afsåge 1828 års gamla Passevoiance-cassas behållning, icke
bunde Rikets Ständer eller deras Revisorer medgifvas, så hade Utskottet,som å
ena sidan icke kunnat instämma i denna tydningaflnslructionen för Rikets Ständers
Revisorer, men å den andra icke eller ansett ändamålsenligt, eller ens
lämpligt, att Rikets Sländer i samma ämne skulle göra förnyad underdånig
framställning, trott sig böra inskränka sitt yttrande till omnämnande
af det hinder, som fortfarande mött för granskningen af berörde cassas
behållning; och hafva Rikets då församlade Ständer vid ofvanberörde yttrande
låtit bero. Utskottet, som, instämmande i förenämnde åsigt, anser
fråga om rättighet för Rikets Ständers Revisorer att granska gamla Mötespassevolance-fondens
förvaltning under den förflutna tiden, icke eller för
närvarande böra uppstå, har likväl föreställt sig, att något hinder icke
torde möta för anställandet af en dylik granskning ifrån och med den tid,
då, i enlighet med Utskottets förslag, gamla Passevolance-fonden blefve
med de 2:ne andra Mötes-passevolance-fonderne förenad, helst Revisorer,
nes ifrågavarande granskning ingalunda komrne att innebära någon inskränkning
af Kongl. Majlis rätt att om de sammanslagne cassorne i och för
Arméens vapenöfningar och dermed sammanhang egande utgifter efter godtfinnande
förordna.
Stats-UtsJcottets Utlåtande, N-.o 429. St
På grund af Iivari sålunda lilifvit y tirad t, liar Utskottet funnit sig
böra på det sätt förtydliga sitt uti Utlåtandet, N:o 78, framställde förslag,
att Utskottet hemställer,
det måtte Rikets Ständer lill Kongl. Maj:ts fria disposition
öfverlemna den nya Möles-passevolance-fonden, att gemensamt
med gamla och <829 års Möles-passevolance-fonderne,
efter Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande användas för behof,
hvilka redan af dessa tillgångar fyllas, och vidare kunna
uppkomma i och för så väl värfvade, som indelda Arméens
vapenöfningar och dermed gemenskap egande utgifter; med
underdånig anhållan, att, till undvikande af alla ytterligare
låne-transaclioner omförmälde 3:ne cassör emellan, Kongl.
]\Iaj:t läcktes anbefalla deras sammanförande till en enda
fond, hvars förvaltning och räkenskaper må ifrån och med
den dag, då nämnde sammanföring kommer att försiggå, i
likhet med hvad, i afseende på alla andra af allmänna medel
ders och deras Revisorers granskning.
Enligt Tross-passevolance-fondens för år iö3g afslulade Hufvudbok,
har nämnde fonds ställning vid nyssberörde års utgång befunnits som
följer:
Fordringar :
Låneförsträckning utan ränta till Kongl. Krigs-Collegii Fortifications
afdelning
2,ooo: — —
Dito dito lill nya Mötes-passevolance-fondeu .... 38,ooo: — —
Dito emot ränta till gamla Mötes-passevolance-fonden . . 67,000: — —
Oredovisade passevolance-afgifter ......... 8/: 33. 6.
Oredovisade förskottsmedel  27: — 7,
Hvartill kommer:
Contant behållning ;...... 9,836: 28. 4*
Summa 116,945: 11. 5.
Fondens vid 1839 års slut balancerade skulder utgjorde ett sam»anriiknadt
belopp af 1,995 R:dr 4 sk. 6 rst.
22
Slats-Utslotlets Utlåtande, JY:o 4 3 o.
Enär Rikels Ständer vid sislliilne Riksdag, lili underdånig skrifvelse den
19 Februari 18 35, N:o 2S9, fork larat hinder icke muta derför, att, när lån
för liand els-Discont er ne komme att upplagas, de af Tross-passevolanc< -'bndens
medel, hvilka kunde ligga ofruktbara, finge, emot ränta, insättas på LåneBankens
upplåningsräkning för nämnde Disconter, samt, enligt nu gällande
Banco-Reglemente, räntan å de lån, som af Banken kunna i och för HandelsDisconleu
upptågas, är bestämd till högst 3 procent, bar Utskottet visserligen
funnit någon anmärkning icke skäligen kunna ega rum, i afseende å
beloppet af den ränta, sorn i och för Tross-passevoiance-fondens utlånle
medel erhållits; dock liar Utskottet, som i öfrigt vidblifver hvad uti UtlHandet
N:o 78, rörande nu ifrågavarande fond är vordet anfördt, trott
sig ega anledning att tillstyrka
det ville Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla , dels att Tross-passevolance-fonden hädanefter icke
mätte användas tili andra ändamål, än de ined densamma
ursprungligen afsedde, dels att Nådig föreskrift måtte varda
Krigs-Collegium meddelad, att, i händelse tillfälle för närvarande
icke förefinnes att hos Rikets Ständers Bank, emot
stadgad ränta, insätta Tross-passevolance-fondens disponibla
och ofruktbara medel, åtgärder böra vidtagas för nämnde
medels utlåning på annat håll, emot ränta till så högt belopp,
som kan erhållas, och emot lill säkerheten godkände
hypolhek af den beskaffenhet, att de med lätthet kunna
realiseras, i hvilket afseende närmare föreskrifter torde af
Kongl. Majit i Nåder meddelas.
Slockholm den 5 Februari 1841.
N:o 430.
Aut. till Exp-Utsk. dea 6 Februari 1841, kl. 3 c. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss ä Statsutskottets
Utlåtande, Nio 208.
(I. A.)
Vid föredragning af Stals-Ulskottets, under N:o 208, afgifne Utlåtande,
deruti Utskottet tillstyrkt Rikets Ständer, att hos Kongl. Majit i
Stals- Utskottets Utlåtande, IV:o 43o.
underdånighet begära, dels alt Mynt- och Controll-verken måtte, ifrån
oell med början af år 1841, ånyo ställas under Kongl. Bergs-Colleg>i inseende,
de s alt Förfatlningarne, angående nämnde 2iue Verk, må i sin helhet
varda öfversedde och granskade, samt ett förnyadt Reglemente för
desamma utfärdas, — har berörde Utlåtande blifvit af Borgare- och
Bonde-Stånden bifallet, men af de 2:ne öfrige Riks-Stånden, i följd af
förekomne anmärkningar, återremitteradt. Inom Ridderskapet och Adelil
har i förenämnde hänseende hufvudsakligen blifvit anfördt: att, i händelse
någon förändring rörande öfveruppsigten öfver Mynt-verket borde ega rum,
det syntes lämpligast, att-detta Verk blefve, såsom förhållandet varit under
åren 1 (3U8 — 1 y3o, stäldt under inseende af Rikets Ständers Bank,
hvilken onekligen egde det största intresse deri, att mynlningen behörigen
verkställdes, med bibehållande likväl af Kongl. Muj:ls rätt att utnämna
Mynt-Vi rkels tjenstemän, samt del Kongl. Regale rörande myntväsendet
i öfrigt oförkränkt, men att, derest en dylik organisation icke ansåges
tjenlig, Mynt-verket lika väl kunde förblifva under Kongl. Stats-Conloirels
uppsigt, sorn under något annat Embels-verk; samt al t Mynt- och Conlrollverkens
af Utskottet föreslagne återflyttning under Kongl. BergS-Collegii
inseende icke syntes ändamålsenlig, enär dels sannolikt vore, alt bemälde
Collegiuin innan kort komme all indragas, dels vid den nyligen verkställda
fördelning af ärendena emellan deserskilde Stats-Departementen, myntväsendet
blifvit stäldt under Finance-Departeinentet, men de Kongl. Bergscollegium
tillhörande ärenden i allmänhet skola genom Ci vii-Departemer.-  tet hos Kongl. Majit i underdånighet föredragas. Preste-Ståndet, som till
pröfning förehaft Stats-Ulskoltels ifrågavarande Utlåtande, i sammanhang
med Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, N:o 64, i anledning
af väckt motion om Kongl. Bergs-Collegii upplösning och dess
förändring till en Ber gsvelenskaps-Academi, har till begge Utskotten gemensamt
återremitterat förrberörde Utlåtande och Betänkande, med anmodan
att de deruti förekommande ämnen i ett sammanhang lill behandling
företaga.
Sedan Allmänna Besvärs- och Ekonomi utskottet, enär frågan om
Bergs-Collegii upplösning syntes fullkomligt oberoende af det väckta förslaget
om Mynt- och Controll-vei kens återflyttning under bemälde Embets-verk,
samt förstnämnde fråga varit af 3me Riks-Stånd handlagd, utan
att den af Preste-Ståndet påkallade öfverläggning med Stats-Utskollel blifvit
ifrågasatt, afgifvit serskildt yttrande, i anledning af hvad emot dess
a4
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 43o.
Betänkande, N:o 64, blifvit anmärkt, får Stals-Utskotlet, i följd häraf, nu
till serskildt besvarande upptaga dea erhållna återreinissen å dess Utlåtande,
N:o 208.
Då, efter hvad Utskottet inhemtat, Rikets Ständer, vid slutlig behandling
af förenämnde fråga om Kongl. Bergs-Collegii upplösning, beslutat
att hos Kongl. Maj.-t i underdånighet anhålla, att som Rikets Ständer
förmena, att de ärenden, hvilka nu handläggas af Kongl. Bergs-Collegium,
skulle på elt enklare och mindre kostsamt sätt kunna förvaltas, Kongl.
Maj:t måLte vid nasta Riksdag aflåta Nådig Proposition om Collegii indragning,
och det sätt, hvarpå de göromål, som hittills ålegat Bergs-Collegium,
hädanefter böra bestridas; samt då, vid detta förhållande, det synes mindre
lämpligt alt tillstyrka Mynt- och Controll-verkens ställande under inseende
af ett Einbets-vei k, hvilket, efter hvad med sannolikhet bör förmodas,
innan kort torde komma att antingen helt och hållet indragas eller
åtminstone erhålla en mera inskränkt verkningskrets, har Utskottet, med
afseende jemväl å de vid Utlåtandet N:o 208 framställde anmärkningar,
och då Kongl. Stats-Contoiret för öfrigt har sig obetaget att, derest sådant
af behofvet påkallas i och för upplysningars erhållande uti metallurgiska
oell chemiska ämnen, som med Mynt- och Controll-verkens förvaltning
ega sammanhang, antingen inhemta yttrande af Kongl. Bergs-Collegium,
eller tillkalla vederbörande Vetenskapsmän, funnit sig böra, med frånträdande
af sitt förut gjorda förslag, tillstyrka,
att den af Riksdags-Fullmägtigen Eric Norberg väckte motion,1
angående Mynt- och Controll-verkens återförflyttning under
Kongl. Bergs-Collegii öfverinseende, måLte lemnäs utan afseende.
Deremot har Utskottet, med vidblifvande af hvad uti sisla puncten
af dess förra Utlåtande blifvit föreslaget, hvarvid någon anmärkning inom
Riks-Stånden icke förekommit, skolat å nyo hemställa ,
det ville Rikets Sländer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att Förfuttningarne angående Mynt- och Controllverken
måtte i sin helhet varda öfversedde och granskade,
samt ett förnyadt Reglemente för desamma utfärdas.
Slockholm den 5 Februari 1841.
3Y:o
Stats-Utskoltets Utlåtande, JS\o 4 5 r.
N:o 431.
Aut. till E*j>-Utét. den o Februari, kl. i t. m.
Utlåtande, i anledning af motion om tinder stöd för de
brandskadade uti staden Falkenberg.
I anledning af den eldsvåda, som den 27 nästlidne Januari inträffat
uti staden Falkenberg, hvarvid 17 lius blifvit förstörde och öfver i3«
personer husville, bar Herr Lilliehöök, Luti en bos Ridderskapet och
Adeln väckt, till Stats-Utskoltet remitterad, motion, hemställt att, då
större delen af stadens invånare, före eldsvådan, hade en ganska knapp
utkomst, och deras belägenhet derföre nu år så mycket mera beklagansvärd,
. Rikets Ständer, med afseende derå, måtte bevilja staden ett understöd
af Fem lusen Riksdaler Banco, alt genast öfverlemnas, för att på
ändamålsenligaste sätt användas och utgå såsom gåfva, helst ett lån, äfven
på de förmonligaste vilkor, icke utan största svårighet skulle kunna
af de nu på allt utblottade brandskadade återgäldas. Äfvenså har Utskottet
erhållit del af en utaf Fullmägtigen för Falkenbergs stad, Å. G. Åkesson,
, uti Borgare-Ståndet väckt motion, i samma syfte, endast med den
skiljaktighet, alt beloppet blifvit till Fyra tusen Riksdaler föreslaget.
Då kändt är, att Falkenbergs stad i allmänhet befinner sig i mindre
fördelagtig belägenhet, hvarigenom den olycka, som nu drabbat ett stort
antal af dess invånare, hvilka, enligt hvad upplyst blifvit, förlorat största
delen af sin egendom och sakna utvägar för sitt uppehälle, är ärtnu
mera tryckande, så synas dessa omständigheter för t jena Rikets Stäuders
behjertande; och har Utskottet derföre ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte, till understöd för de brandskadade t
Falkenberg, som deraf kunna finnas i behof, bevilja en summa
af Fyra tusen Riksdaler Banco, att ifrån RiksgäldsContoiret
utbetalas lill disposition af Konungens Befallningshafvande
i Länet, för alt af dem, som erhålla uppdrag alt
förvalta de lill de brandskadade i nämnde stad inflytande
gåfvomedel, användas på sätt för ändamålet pröfvas lämpligast.
Stockholm den 9 Februari i 84 r ♦
Sif, lill 1\ St Prof 1810 och 1811 4 Semi 1 Afd. 2 Band. 18 Un fiel *
3$
Stciis-V[slottets Utlåtande , N:o 451.
E eservation
af Herr Prosten Östberg: ”5ag reserverar mig mot Höglofl. Slats-Utskottets
beslut, alt bevilja de brandskadadei Falkenberg en gåfva af 4o°o
R:dr, på den grund, att ämnet ej på minsta sätt var utredt, huru stor
skadan varit, och huruvida de, hvilka den olyckligen drabbat, befinnas
uti ett alldeles utblottadt tillstånd, hvarom Höglofl. Stats-Ulskottet, enligt
mitt förmenande, bordt afvakta upplysning, antingen af stadens Magistrat,
eller Konungens Befallningshafvande i orien, innan någon gåfva blifvit beviljad.
Dock ar det egentligen på den grund jag reserverar mig, att detta
sätt, att genom fri gåfva komma brandskadade lill hjelp, aldrig förr, mig
veterligen, varit begagnadt af Rikets Höglofl. Ständer, som tillförene ej
betraktat Staten såsom en sådan nödhjelpsanstalit, hvarigenom enskildt»
barmhertigheter skulle qväfvas i sin välgörande verksamhet, och ett prasjudicat
framställas, som kan blifva ganska betänkligt, och komma att i
framtiden alltför mycket laga Statens krafter i anspråk. Hittills hafva
Rikets Höglofl. Ständer visat sin välgörenhet emot brandskadade olyckliga
medborgare, derigenom alt lån på billiga vilkor och lämpliga betalningstider
blifvit beviljade; oeh om Höglofl. Stats-Utskotlet äfven nu medgifvit
något sådant, sedan behofvet blifvit bestyrkt; skulle jag gerna dertill lemnat
mitt bifall.”
Härmed instämde Riksdngs-fullmugtige A. Nilsson från Östergöthland
och B. Appelt]vist från Blekinge.
STOCKHOLM, Körtel. Or dem-Boktryckeriet, 1841 -
-Stats-TJtskotlets Utlåtande, N:0 ^3s.
å
N:o 432.
Ank. till Exp. Utsk, den n Febr. 1841, kl. n jp. ns„
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande JV:o 382.
(I. A.)
Enl igt Stals-Ulskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag, hafva Preste- och
Bonde-Stånden bifallit, men de 2tne öfrige Riks-Stånden, i följd af gjorde
anmärkningar, till Utskottet återremitterat dess under N:o 38a afgifne Utlåtande,
deruti Utskottet, som funnit sig icke kunna tillstyrka , att den aE
Fabriks-idkarne Schubert och Rundstedt, samt aflidne Rådmannen Gahms
sterbhusdelegare sökte befrielse från skyldigheten alt ersätta en vid Arbetsoch
Correclions-Inrättningen i Norrköping yppad eassa-brist och alt återbekomma,
hvad till godtgörande deraf redan blifvit inhetaldt, må varda af
Rikets Ständer för närvarande beviljad, hemställt, om icke Rikets Ständer
skulle anse lämpligt medgifva, att, sedan slutligen blifvit i laga ordning utfredt
och bestämdt, huruvida f. d. Ordföranden uti Directionen för nämnde
Inrättning, Gapilainen Roos, finnes skyldig godtgöra någon större andel af
balance-summan, än på honom , såsom Ledamot af Directionen , efter na
gifne Dom skulle belöpa, samt om och till hvad del tillgång hos Uapitainen
Roos saknas att gälda, hvad honom ålåge, Kongl. Majit må ega att bevilja
sökanderne den eftergift och restitution af hvad de, i följd af bristande tillgång
hos Roos, af dennes andel i ersättningsbeloppet nödgats utgifva, hvartill
Kongl. Majit kan i Nåder finna skälig anledning förekomma.
Såsom skäl för den sökte eftergiftens beviljande, har inom Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit hufvudsakligen anfördt': att den.
summa, hvars afskrifning blifvit ifrågasatt, vore af ett för Stats-verket högst
obetydligt belopp eller endast omkring 2,000 R:dr Banco; att, på sätt Utskottets
Utlåtande jemväl gåfve vid handen, de personer, för hvilka afskrifning
begärts, efter ali sannolikhet icke varit i ringaste mon uppsåtligt
vållande till balancens uppkomst; att bemälde personer, hvilka endast
af nit för befordrande af Spinnhus-inrättningens framgång inträdt såsom.
Ledamöter af Directionen och för denna befattning icke åtnjutit något arf
Bih.
till R. St. Prol. 1840 och 1841■ 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 49-‘le Haft. 1
2
Siats-Utskottets Utlåtandej JV.o 4*2.
vode, saknat kännedom derom, att de för förvaltningen af Inrättningens
medel stodo i ansvar, hvilket ansvar de ansett ensamt tillkomma Di eetionens
dåvarande Ordförande, Capitainen Roos; all denne sistnämnde ensam
haft om händer Inrättningens medel och , utan de öfrige Direclions-Ledamöternes
vetskap, af Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-ini ätlningar förskaffat
sig anstånd med räkenskapernes aflemnande; att under de tio år,
som förflutit, sedan ifrågavarande balance yppats, under hvilken tid en af
sökanderne, Fabriks-idkaren Schubertj i egenskap af Ledamot och Ordförande
i Direclionen, fortfarande deltagit uti Inrättningens förvaltning, inkomsterne
af fångarnes arbeten blifvit mera än fördubblade emot hvad de
tillförne utgjorde, hvarigenom en årlig minskning af omkring 3,ooo R:dr
Banco i Stats-veikets kostnader i och för berörde Inrättning uppkommit ;
att, i händelse den sökte afskrifningen icke blefve af Rikets Ständer beviljad,
det med säkerhet kunde emotses, så väl att Directionens nuvarande
Ledamöter, hvilka under en lång följd af år med utmärkt nit och verksamhet
förvaltat Correclions-inrättningens angelägenheter, skulle nämnde befattningar
frånträda, som ock alt största svårighet torde uppstå att förmå
medlemmar af Norrköpings Borgerskap att uti Directionen ingå, hvaraf åter
blefve en nödvändig följd, att i och för ifrågavarande förvaltning tjenstemän
måste tillsättas, hvilkas affönande komme Stats-verkel lill last; alt, om
Utskottets förslag af Rikets Ständer gillades, sökanderne blefvo nödsakade
att emot Roos i brottmålsväg anställa en möjligtvis långvarig rättegång,,
hvilken dessutom kanhända icke skulle leda till den sökta afskrifningen
samt att något hinder emot nämnde afskrifnings beviljande destomindre
syntes möta, som den uti Kongl. Maj:ts Utslag meddelata föreskrift, att
sökanderne borde gemensamt med Capitainen Roos ersätta balancens belopp,
icke kunde tydas annorlunda,, än att hvar och en af bemälde personer
skulle godtgöra sin andel uti cassa-bristen; varande på grund häraf föreslaget,
dels att Schubert och Rundstedt samt Gahrns sterbhusdelegare måtte
befrias från ali förlust i och för ifrågavarande balance, under vilkor, alt
de åt Staten öfverlåta den rätt, de i berörde afseende ega, emot Capitainen
RooSj dels alt förrbemälde sökande måtte återfå hvar sin fjerdedel af den
utaf dem inbetaide balance-summan , dem obetaget att af Capitainen Roosåtersöka
den återstående fjerdedelen, motsvarande hans delagtighet i förvaltningen
och hvilken fjerdedel sökanderne, sorn densamma betalt, i alla'
händelser finge, så vidt det anginge Slaten, vidkännas.
Ehuru, såsom oeftergifligt vilkor för communal-inrältningars fortfaran»
de bestånd, i allmänhet måste förutsättas en sträng redovisnings- och er»
Slats-Ulskolteis' Utlåtande, N.o ^32■
9
sältnings-skyldighet för tle personer, hvilka liafva sig anförtrodd förvaltningen
af dylika inrättningar tillhörande medel, har Utskottet likväl, hvad
förevarande fall angår, icke kunnat undgå att taga i betragtande , dels att
Ord‘öran len i Direclionen, Capitainen Roos, i och för sin befattning, af Staten
uppburit årlig lön, hvilket deremot icke varit förhållandet med Directionens
öfrige Ledamöter, dels att å ena sidan flere omständigheter synas
antyda, det Fabiiks-idkarne Schubert och Rundstedt’ samt Rådmannen Gahm
varit i moraliskt hänseende frie från delagtighet uti tillkomsten af oftaberörde
cassa-brist, äfvensom alt, å andra sidan , sökandernes förpligtande
att balancen godtgöra, sannolikt torde hafva till följd den nuvarande förtjenslfulla
och verksamma Direclionens afgång, samt jemväl föranleda svårighet
alt bland Norrköpings stads invånare finna personer, benägne alt
utan arfvode åtaga sig den ansvarsfulla befallningen af Ledamot uti nämnde
Direclion; och Utskottet skulle, derest vid afgifvandet af dess yttrande
omförmälde billighetsgrunder ensamt fått tillämpas, icke tvekat att hemställa,
det sökanderne måtte beviljas eftergift af trefjerdedelar af ifrågavarande
balance-summa, med rättighet för dem att, i afseende på den återstående
fjerdedelen, hvars belopp borde komma Stals-verket till godo, emot
Capitainen Roos utföra den talan, h v a i till befogenhet förefunnes. Men då
sökanderne, genom Kongl. Majus i balance-målet gifne Utslag , förklarats
skyldige att, jemte RooSj gemensamt ansvara för omförmälde cassa-brist,
b var och en af dem dock obetaget att af den eller dem, det sedan vederborde,
söka sin ersättning åter, och då ännu icke blifvit slutligen utredt,
huruvida större ersättningsskyldighet i och för balancen må tillkomma Capita
i nen Roos, än Direclionens öfrige Ledamöter, samt om och till hvad
belopp tillgång hos Roos saknas lill gällande af hvad han redan är eller
tilläfventyrs ytterligare kan varda ålagd att godtgöra, har Utskottet, enär
den sökte eftergiftens beviljande, under nuvarande förhållanden, antingen
skulle komma att tillskynda Capitainen Roos en för honom icke ifrågasatt
fördel, eller ock att medföra ett ingrepp i hans lagliga rätt, helst den
inom ett Riks-Stånd framställde tolkning af den Direclionen ålagde skyldighet
alt för Balancen gemensamt ansvara, att hvarje Ledamot blott skulle
svara för sin del, icke synes vara med Utslagets rätta förstånd enlig, då,
på sätt handlingarne utvisa, hela balance-beloppet, troligen i saknad af tillgång
hos Capitainen RooSj lärer vara uttaget hos Fabriks-idkarne Schubert
och Rundstedt samt aflidne Rådman Ga/uns sterbhusdelegare , ansett sig
icke kunna i vidsträcktare måtto, än som uti Utlåtandet N:o 382 egt rum,
tillstyrka afseende å sökandernes ifrågavarande anhållanj och då berörde
4
iStats-Utskottets Utlåtande, N.o i£33.
■Utlåtande är vordet af a:ne Riks-Slånd godkändt samt några andra skäl icke
Blifvit till grund för återremisserne anförde, än sådana, hvilka vid ärendets
förra handläggning hos Utskottet kommit i öfvervägande, finner Utskottet
sig vid detta förhållande föranlåtet
att vidblifva, hvad uti Utlåtandet N;o 382 är vordet yttradt och
föreslaget.
Stockholm den g Februari 184 r =
N:o 433.
Ank. till Exp. Utsk. den i i Febr. i84r} kl. i £ f. nst
Utlåtande i anledning af väckt motion om eftergift af straffräntan
för de ännu återstående skulderne till Götha Canaloch
Malmö j. d. Disconter.
(Rgs Afd.)
Under åberopande af de utaf Rikets nu församlade Ständer, genom bifallandet
af några Banco-Utskoltets Betänkanden, beviljade eftergifter af
upplupna straff-räntor för åtskilliga Banco-Discont-verkets gäldenärer , har
Herr O. FTijk, uti en inom Vällofl. Borgare-Ståndet väckt och till Statsutskottet
remitterad motion, föreslagit, att enahanda eftergift mätte beviljas
för alla dem, som ännu iqke uppgjort sina liqvider med Götha GanalBolags
och Malmö f. d. Discont-inrättningar, samt att, genom tillägg till 66§.
i det för Riksgälds-Contoiret nu gällande Reglemente, den föreskrift måtta
af Rikets Ständer meddelas, att, så snart dylik gäldenär erbjuder sig att liqvidera
capital-beloppet af dess låneskuld med derå uppjupen 5 procents
ränta, bör sådan liqvid antagas.
Enligt Utskottets af Rikets Ständer bifallna Utlåtande N:o 119, äro
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret berättigade alt jemväl hädanefter afsluta
accord med nyssnämnde Discont-verks gäldenärer. Då Fullmägtige vid
dessa accord kunna bevilja eftergift af större eller mindre del af sjelfva
capital
-
Stats-Utskottets MemorialN.o 4^4- 5
capitalskulden, följer häraf naturligtvis, att Fullmägtige äfven äro oförhindrade
att, efter de i hvarje fall förekommande omständigheter, efterskänka
den upplupna räntefordran, antingen till hela dess belopp eller endast tili.
någon del deraf. Det är således, utan några förbehåll eller undantag, till
Fullmägtiges pröfning och bedömande öfverlemnadt att för dem, som önska
alt i accordsväg liqvidera sina återstående discontskuider, bestämma de vilkor
och medgifva all den lindring, som med Discont-verkens fördel och
gäldenärernes förmåga öfverensstämma. Utskottet saknar vid sådant förhållande
skäl att understödja Herr IVijks förslag att, med ändring af Rikets
Ständers rörande ifrågavarande ämne vid denna Riksdag redan fattade
beslut och utan allt afseende å gäldenärernes olika tillgångar, bevilja en
allmän eftergift af de stadgade och hitintills upplupna öfver-räntorna å meranämnde
Disconters samtliga ännu oliqviderade lånefordringar. Utskottet
anser sig föl jagt I igen böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till detta förslag.
Stockholm den 9 Februari 1841 -
N:o 434.
Ank. till Exp. Utsk. den ii Febr. i84r, kl. it f. na.
Memorial, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angågående
det, till försvarsanstalter i Stockholms skärgård, å
mindre Greditivet lyftade belopp af 5oo,ooo R:dr.
(Rgs Aid.)
Kongl. Maj:t har, uti Nådig Skrifvelse af den 7 December nästlidet år
(införd under N:o q5 i lista Samlingen af Bihanget till RiksStåndens Protocoll),
gifvit Stats-Utskottet tillkänna, att Kongl. Maj:t, under den 2 Mars
1839, å mindre Creditivet, i brist af andra tillgångar, anvisat 5oo,ooo R:dr,
för att användas till utförandet af utvidgade försvars-anstalter vid Wax
Bih.
till R. St. Prot. 1840 och 1841• 4 Sami. i Afd. 2 Band. 49-åe Haft. 2
k
6
Stats-Utskoltets Memorial, N.-o 4$4~
holm och försänkningar uti inloppen deromkring, äfvensom till härmed förenade
arbetens bedrifvande under åren 1838 och f83p; och ehuru slutlig
redovisning för berörde medel ännu ej kunnat afgifvas, bar Kongl. Majrt
likväl ansett Rikets Ständer böra erhålla kännedom om det sätt, hvarpå
ifrågavarande, genom nämnde Creditivs anlitande, beredda tillgång dels redan
blifvit använd, dels vore beräknad att ytterligare begagnas. Kongl. Majrt
har derföre till Utskottet öfverlemnat ej mindre en från Kongl. Krigs-Collegium
i Nåder infordrad Berättelse, angående användandet af de , till bestyeknings-pjecer
och projectiler, anordnade i45,ooo R:dr, än oek en af
Chefen för Ingenieur-Corpsen afgifven redovisning för begagnandet af den,
till försänknings- och befästnings-arbetena i Stockholms skärgård , anvisade
summa af 355,ooo Rrdr; hvarförutan Kongl. Majrt i Nåder tillkännagifvit,
att fullständigt verificerade redogörelser för om förmälde medel framdeles
komma att till Rikets Ständers Revisorers granskning meddelas.
Efter tagen kännedom om innehållet af Högstberörde Nådiga Skrifvelse,
jemte dervid fogade förberedande berättelser, rörande användandet af detta
till utomordentliga försvarsanstalter afsedda belopp, har Utskottet, sorn,
med anledning af de Utskottet sålunda tillställda handlingar, hvarken velat
eller kunnat ingå i den Rikets Ständers Revisorer tillkommande granskning
af föremålet och sättet för ifrågavarande vid sista Riksdag beviljade Creditivs
begagnande, ansett sig endast böra för Rikets Ständer anmäla, alt Utskottet
emottagit dessa handlingar, samt vid deras genomgående funnit dem.
för närvarande icke föranleda någon åtgärd å Rikets Ständers sida.
%
Stockholm den 9 Februari 1841 *
un,
TRYCKT HOS J. A. WALLDAU,
1 84 4.
