# ID: svediakorp-gov2069
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 99,579
# sentences: 2,391
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utslwttcls Utlåtande, N:o 6l.
15
na Titel, enligt Utskottets förslag, utgående anslag tillsammans 19,981 R:dr
8 sk., eller i rund summa 20,000 R:dr, med derunder inbegripne räntor och
spanmål in natura, på sätt den utlåtandet vidfogade tabell närmare utvisar.
Till Utskottet hafva inkommit åtskilliga motioner, åsyftande dels upplösning
af, dels förbättringar uti Stuterierne; men då dessa frågor fordra
en serskild utredning och till en del äfven böra behandlas i förening med
andra Utskott, har Stats-Utskottet icke ansett den ordinarie Statsregleringen
böra, i afbidan derpå, uppehållas, utan får i detta afseende hänvisa till serskildt
afgifvande utlåtanden.
8:0. Undervisningsanstalter för Slöjderne.
Å denna Titel finnes för närvarande endast ett anslag för Chalmerska
Slöjde-skolan i Götheborg, stort 3,000 R:dr; och hafva, i afseende härpå,
till Utskottet blifvit remitterade motioner, dels från Vällofl. Borgare-Ståndet
af Herr JVijlt, 0., om ett ytterligare anslag af 4,000 R:dr, dels från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, af Herr Boije, J. F., örn ett ytterligare anslag till denna
skola af 3,000 R:dr, vid hvilka motioner blifvit bilagde tryckta exemplar af
Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse uppå stadgarne för Chalmerska Slöjde-skolans
inre organisation, och en öfversigt af Skolans arbeten och förhållanden;
och har Utskottet, enär för denna Skola, sorn visat sig vara allmänt nyttig,
ett ökadt anslag för beredande af nödig utvidgning väl synes erforderligt,
men motionär erne icke närmare uppgifvit, hvartill de af dem till olika belopp
äskade ytterligare anslag specielt skolat användas, och således icke
blifvit ådagalagdt, att en så stor summa, som de begärda, är af behofvet
påkallad, ansett sig endast böra tillstyrka,
att ett ytterligare årligt anslag af r,ooo R:dr B:co måtte för
Chalmerska Slöjde-skolan å denna Hufvud-Titel uppföras, under
samma vilkor, hvarunder de förut beviljade 3,000 R;dr
utgått.
Det i Stockholm inrättade Technologiska Institut, som af Manufactur-Discontens
öfverskott, jemlikt hvad Rikets Ständers Revisorer, uti deras
år i83q afgifne berättelse, angående granskningen af de under Kongl. Commerce-Collegium
ställde fonder, upplyst, åtnjuter ett årligt bidrag af Manufactur-Discont-medlen,
stort 14,000 R:dr, af Riks-Statens 1 o:de Hufvud-Titel
å f. d. Mechaniska skolans stat, 200 R:dr, hvaraf 100 till stipendier och
af det å 9:de Hufvud-Titeln uppförde, till Kongl. Commerce-Collegii disposition
16
Slats-UtsJiottets Utlåtande, Nio 61.
ställde, anslag af 7,ooo R:dr, till Manufacturernes befrämjande, 240 R:dr,
eller tillsammans 14>440 åtnjuter följaktligen å denna Hufvud-Titel
icke mera än sistberörde 240 R:dr; men då ordningen fordrar, att de statens
medel, som till sådane föremål utgå, upptagas och redovisas i sammanhang
med andra dylika anslag, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka ,
att de af Manufactur Disconl-medlen, enligt hvad ofvanberördt
är, till Technologiska Institutet anslagne ij,ooo R:dr, äfvensom
de å f. d. Mechaniska skolans stat utgående tillsammans
200 R:dr, emot det af Utskottet i dess utlåtande, angående io:de
Hufvud-Titeln föreslagne upphörandet af Mechaniska skolans anslagå
sitnämnde Hufvud-Titel, uppföras å epde Hufud-Tileln, att
jemte Institutets uti medlen lill Manufacturernes befrämjande redan
egande andel, 240 R:dr, tillsammans 14>44° h:dr eller om,
för summans jemnande, ytterligare 60 R:dr anslås för befrämjandet
i allmänhet af Läro-anstalter för slöjderne, ett belopp af i4,5oo
II:dr, motvilkor, att dels de till Commerce-Collegii disposition
ställde 7,000 R:dr minskas till 6,760 R:dr, dels att ManufactnrDiscontens
behållning, efter afdrag af alla omkostningar, för
hvarje år till Riksgälds-Cotoret inlevereras.
Genom hvad Utskottet sålunda tillstyrkt, skulle anslaget å Titeln
för Undervisnings-verk i och för slöjderne komma att, inberäknadt den föreslagne
förhöjningen af 1,000 Ihdr till Chalmerska Skolan, de förut af Manufactur-Disconten
utgående 14.000 R:dr och de från male Hufvud-TiLeln
öfverflyttade 200 R:dr komma att uppgå tillsammans till i8,5oo R:dr.
9:0 Befrämjande i allmänhet af Slöjderna.
Till detta föremål hafva dispositionerne under de sist förflutne feni
åren i medeltal uppgått till 12,887 R:dr, hvadan här, med iagttagande af
hvad förut i afseende på det till Kongl. Commerce-Collegii disposition stälde
anslag till Manufacturernes befrämjande föreslagits i jemn summa, utföres
12,000 R:dr.
10:0 Befrämjande i allmänhet af Handel och Sjöfart.
Under denna Titel, hvartill per medium utgått under de sist förflutne
fem åren 19,600 R:dr, utföres här 19,000 R:dr.
11:0
t
Slats~U (skottets Utlåtandej N.o 61.
17
i i:o Bergsbrukets understöd.
k denna Titel liar endast en disposition till Höganäs Stenkols-verk
under de sistförflutne fern åren egt ruin, till ett belopp i medeltal af5,45o
R:dr, och ulföres här 5,ooo R:dr, utom de förut å Q:de Hufvud-Tileln serskildt
uppförde indeldte räntor lill ett kronovärde af 2,265 R:dr, motsvarande,
enligt markegång på förslag, 11,325 R:dr.
Stockholm den i5 April 1840.
Bilt. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 AJd, 28 Haft.
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 61.
T A B E L L
Öfver Contante Anslagen å' Riks-Statens Nionde Hufvud-Titel.
R. St. Stat tor
i835 och följ.
åren upptager.
Akerlrnkct,
Handeln och Näringar ne.
Afviltringa r
Vägar och
Undervisnings
Skiften och
Utflvltningshjelp efter laga skiften pA
förslag
Enskiften i Skåne och Skaraborgs Län
samt på Öland
Corn monica tioner
anstalter för Jordbruket
och Landtmanna-Näringar .
Befrämjandet i allmänhet af d:o .
Tlästafvelns förbättrande (öfverfl vltn/)
Undervisnings-anstalter för Slöjderne
öfverflyttning från io:de Ilufvud
Tileln
200
från Manufactur-DisCont-fond.i 4,000
Befrämjandet i allmänhet af d:o
Befrämjandet i allmänhet af Handel
och Sjöfart ....
Bergsbrukets Understöd .
förhöjning i allmänhet för jemn
summas erhållande
r
Stats-Ulskoftet
föreslå*'.
Höjning.
42,000
9.8.000
18.000
8,000
17.000
q,°00
20.000
18,5oo
12.000
19.000
5,000
3,ooo
10,000
i5,or4
I 5,200
285
4o
Minskning
Summa B;co R:dr| i53,ooo|—j — |i96,5oo|— |
Utom Indeldte Räntor, Kronotionde och Spanmål in natura,
med de förändringar, sorn af förestående Betänkande föranledas.
enligt
43,5oo|-j —| j —|—I
senaste Slals-Reglering,
Stats-TJtskottcts Utlåtande, JV.-o 6t.
19
Reservalioner.
Vid yttrandet angående grunderna för denna IIufvud-Titels reglering.
Af Herr Helsingius, D.\ ”Emot Höglofl. Stats-Ulskottets tillkännagifvande,
att förslag till extra Statsreglering kommer elter, får jag äran anmäla min
reservation,
1:0 emedan något beslut derom ännu icke blifvit inom Utskottet fat—
tadt, och
2:0 emedan jag icke finner Grundlagen omtala någon extra Statsreglering,
och af sådan anledning tror, att hvad sorn anses för Staten behöfligt,
bör på Hufvudtillarne eller ock serskildt på samma gång, och i gemenskap
dermed framställas’’.
Vid 5:te punkten, om anslag till Landthruks-Institutet pä Degeberg,
Af Riksdagsfullmägtigen Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län. ”Emot
del beslut, Höglofl. Siats-Utskottet,genom omröstning med 2a röster emot 10, fattat,
rörande ytterligare anslag med 5,oooR:dr B:co> utöfver det, ett lika stort
anslag sista Riksdag blef beviljadt lill Degebergs Jordbruks-Institut, får jag
mig reservera, och anser, att samma Degebergs Inrättning icke ännu ådagalagt
den nytta och de fördelar, som erfordras för att ytterligare bevilja det begärdta
anslaget; dessutom anser jag, altoni de fördelar, sora förespeglas till
jordbrukets uppbjelpande genom detta Institut, skulle inplantas' i stället att
såsom hittills bruka Svenska jorden, så skulle snart nog de Svenska åkerfälten
likna Degeberg och bära en half gröda, då både Kronan och Presterskapet snart
nog skulle finna sig lidande och om de halfupplysta rättarne från Degeberg,
inympades på bondhemman, skulle det Svenska Bonde-Ståndet visserligen icke
komma att vinna i bestånd, fastän väl desse bönder kunde se bättre ut i ett
eller två år, ehuru de derefter blefve säkerligen skiljde från sine bostäder genom
tillämpningen af sine kunskaper och sedermera vore en plåga för sig
sjelf och onyttige för samhället”".
Af Riksdags-Fullmägtigen Appelqvist, G. B., från Blekinge Län: ”Mot
Höglofl. Stats-Ulskottets beslut rörande ytterligare anslag af 5,000 R:dr Btco
till J ordbruks-Institutet Degeberg, reserverar jag mig och tror det icke vara
rältsenligt alt vid innevarande Riksdag, fördubbla det anslag, Herr Nonnen nu
innehar till nämnde Institut, förrän Rikets Ständer blifvit fullkomligen öfvertygade
derom, att denna Inrättning visat sina välgörande verkningar. De Ledamöter,
som sträfvat för detta dubbla anslag, hafva ej kunnat motsagt eliev
20
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 61.
vederlagt de talare, soia upplyst, att Herr Nonnen pä detta Institut ej liaft
under dessa fena åren half skörd mot andra der intill varande vanlige
jordbrukare. Således synes det inte vara mycket recommenderande att fördubbla
anslagen till fortfarande misslyckade försök, synnerligen som man
vet, att Herr Nonnen utom Ständernas sist beviljade anslag af allmänna medel
erhållit 1,000 R:dr B:co årligen under 1338 oell 1839. Således lära Herr
Nonnens förtjenster i dessa delar med nämnde summor vara fullkomligen
godtgjorde’’.
Härmed förenade sig J. Andersson från Upsala Län, P. Persson från
Jönköpings Län, A. Nilsson från Östergöthlands Län och N. Persson från
Örebro Län.
Vid 5:te punkten, i fråga om anslag till flere Landtbruks-Institut.
Af Herr af Harmens: ”Emot Högloft. Stats-Ulskottets beslut att afstyrka
bifall tili Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om ett årligt anslag af 20,000
Födr till understöd åt Läroverken för åkerbruket, reserverar jag mig af följande
skäl :
1:0 då det är en allmänt känd sak, att åkerbruk och boskapsskötsel i
Riket på långt när icke uppnått den fullkomlighet, som jordmon och climat
kan medgifva och detta ändamål icke hastigare kan vinnas, än genom spridande
af kunskap i yrket, synas Rikets Ständer böra lemna Kongl. Maj:t
tillräckliga medel, dels för att vidmagthålla och utvidga det enda Läroverk,
som ännu finnes, dels för att understödja nya sådana, som kunna uppstå, och
hvilkas organisation och förvaltning Kongl. Maj:t i Nåder kunde finna för
godt att gilla;
2:0 om, på sätt Utskottet föreslagit, 10,000 R:dr användas för Degeberg,
hade, af en återstående lika summa/ 6,000 R:dr kunnat disponeras till understöd
åt de Irenne af enskilde motionärer föreslagne Skolor för rättare-lärlingar
och återstående 4)000 R;dr årligen besparas till en fond, om hvilken vid nästa
Rikdag beslut kunde fattas, antingen man då ville använda den för en
högre Åkerbruks-läroanstalt på Ulltuna eller till utvidgning af den IJegebergska,
emedan ovilkorligen behofvet af sådana anstalter med hvarje år
okas, och att Ulltuna Kungsgård, såsom belägen nära invid Upsala, synes vara
för ändamålet serdeles passande".
Af Herr Biskop Hedrén: ''Att blott en enda Undervisningsanstalt, vöre den
ock bragt till högsta fullkomlighet, skulle för jordbruksvetenskapen vara tillräcklig
i ett land af så stor och skiljagtig jordvidd, som Sverige, lärer väl
Stats Utskottets Utlåtande, N:o 61.
21
icke med framgång påslås. Äfven som Normal-Institutets, dess ändamålsenlighet
i öfrigt medgifven, måste likväl Degeberg kunna både tåla och behöfva
en medarbetare. Landets jordbrukande söner behöfva det säkerligen
lika väl i öster, som i vester. Belägenheten af Ulltuna synes i alla afseenden
åtminstone fullt jemförlig med Degeberg. Det förra ligger i medelpunkten
af Rikets östra del, är i afseende på de nu mera lättade communicationer
för hela landet tillgängligt, är för set It med tillräckligt jordutrymme
och bördig grund samt dertill i granskapet af Rikets första Universitet. Oväntadt
nog har man hört denna näi belägenhet anföras såsom skäl mot en
jordbruks-skolas anläggande vid Ulltuna. Det vill dock falla sig svårt att
vederlägga de stora fördelarne deraf, att skicklige läiare kunna lättare anskaffas,
att eleverne utan svårighet kunna begagna academiska undervisningen
icke blott i pracliska hushållningen, utan oek i naturvetenskaperna i
allmänhet, att Universitetets bibliothek, dess chemiska och physiska instrumentsamlingar,
dess botaniska trädgård äro för de studerande lätt tillgängliga,
alt den studerande ungdomen i allmänhet och i synnerhet söner af de
betydligare rikets jordegare, finna tillfälle att, under studiernas mellantider,
göra sig bekanta med jordbrukskunskapen, hvarigenom samma kunskap säkrast
och skyndesamrnast skall i landet allmängöras; så vida eljest måste medglfvas,
att en väl underbyggd jordbruks-elev, med ett större eget landtbruk
r sigle för framtiden, skall både sjelf inhemta och bland medborgare utbreda
kunskaper både grundligare och vidsträcktare, än en blott rättare eller
gårdsd rangs-elev. Universitetets närmare beröring med ifrågavarande Institut
kan .sålunda icke annorlunda anses, än sorn en verklig fördel, högst väsendtlig
för en Normal-inrättning. Andra länder framställa: häraf talande:
bevis, i enlighet med hvad motionen upplyser
Att
uppskjuta frågans afgörande till nästkommande Ständer skulle troligen
vara^ detsamma, sorn att låta den förfalla, då ny arrende-auetion bör
utlysas vid samma tid. Äfvenledes vöre mellantiden högst behöflig för angelägna
förberedelser, och för alt af årliga arrendesummans grundlägga etti
capital för Inrättningens organisation, .
På anförde skäl, tillstyrker jag bifall till motionen.. Den nya inrättningen
vid Ulltuna bör för; den redan vid Degeberg organiserade ingalunda
blifva skadlig, men väl genom inbördes täflan och uppmuntran gagnelig; den:
bör blifva, i afseende på sitt läge och öfriga förhållande såsom normal, mycket
lämplig; den eger, på Statens egen grund, en borgen för säkrare varakDih.
lill R. St. Pro t,. 1840• 4 Sunil. 1 Afd*. o3 Haft. 3
22
Slats-Ulskottets~Ut‘lat«nde, Nio Cl.
fcighet, utan att derföre betaga möjligheten, om så nödigt och nyttigt pröfvas,
att öfverlemnas åt enskild vård. Den jemförelsevis mindre betydliga
kostnad, som härpå behöfde användas, skulle säkerligen bära ymnigare {rukter,
än mången annan,, och vida större. Om Rikets Ständer skulle nu bifalla
sjelfva hufvudsaken, kunde man varaöfvertygad, att, genom Styrelsens och
de nitiska embets-myndigheternas åtgärd,, få vid nästa Rikets Ständers sammanträde
se detta nyttiga verk färdigt att framträda i full verksamhet’’.
Härmed instämde J. Andersson från Upsala Län.
Vid 8:de punkten, i fråga om Manufaelur-Discontens behåline räntemedels
levererande till Riksgälds-Contoret.
Af Herr af Harmens: ’’I afseende på Ståts-Utskottets beslut, att vinst-medlen
å Manufactur-Disconten skola till- Riksgälds-Contoret årligen öfverlemnas, reserverar
jag mig på det skäl att, såvida icke Rikets Ständer bevilja Manufactur-Disconten
Creditiv-rätt på Banken eller Riksgälds-Contoret till betydligt
högre belopp, än hittills, måste nämnde beslut inverka högst men ligt på
Fabrikanternes belånings-procent, hvilken årligen blir nedsatt, om productionen
tilltager, utan att Utlånings-Fonden i samma mon okas’’.
Af Herr Biskop Hedrén: "Då Manufactur-Disconten ifrån första tider synes
hafva, varit ställd under Kongl. Maj:ts disposition och dess vinstmedel på
grund deraf blifvit,, enligt Kongl. Maj:ts pröfning och beslut, använda till Manufacturernas
och flerehanda statsmanna-näringars fördel* så anser jag åtminstone
en undersökning om rätta förhållandet härutinnan böra förutgå, innan
Rikets Ständer tillstyrkas att tillegna sig dessa medel; hvarföre jag intilldess
afstyrker en så beskaffad åtgärd,, som den af Utskottet här föreslagna”.
Af Herr Prosten Stenhammar: ’’i hufvudsaken instämmer jag med Biskop Hedren,
och anser, att det fattade beslutet är förhasladt, då ingen utredning af
de utgifter, sorn med Manufactur-Discontens vinstmedel blifvit bestridde, och
det bidrag till Manufacturernas understöd, sorn desse lemnat, jemte dettas
beslut, till Rikets Ständer afgifves’’.
Härmed förenade sig Herr Doctor Thomander. —►
STOCKHOLM, Ei.iwuis och Granbergs Tryckeri. 1840.
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 62.
1
N:o 62.
Ank. till Exp. TJtsk. den 17 April, kl. 2 e, ni.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
Tionde Hufvud-'! itel,
(TJ. A.)
Vid' senaste Stats-Regleringen bestämdes anslagen å denna Hufvud-Titel,
upptagande Clerici- och Läroverken, till contant 90,620 R:dr, med 7 tunnor
spanmål under lönerne, indeldta räntor, beräknade till 104,5^5 samt
74,o85 tunnor spanmål in natura, utförde till ett värde af 870,425 R:dr,
elier tillsammans 565,020 R:dr.
1:0 Uti de på denna Titel uppförda anslag tili Clerici-staten, hafva
följande förändringar ifrågakommit:
aj) Herr Christierson, H. F., bar, uti en från Välloflige Borgare-Ståndet
till Utskottet remitterad motion, med afseende derpå, att, sedan Carlskrona
Stads och Tyska församlingar blifvit till ett enda Pastorat förenade,
de stadens invånare, som ej tillhöra Amiralitets-församligen, och hvilkas
antal uppgår endast till 5,o43 personer, hvaraf 3,5i2 öfver i5 år, blifvit,
genom Kongl. Majrts Nådiga Bref till Dom-capitlel i Lund af den 21 Juni
] 83p, Alagde att bekosta underhållet af hegge kyrkorne samt aflöningen till
Kyrkoherden och 2 Adjuncter, jemte betjening, begärt, att, i likhet med
hvad som vederfarits andra svagt lottade församlingar, Carlskrona Stadspastorat
måtte, af den i Blekinge befintlige, kronan förbehållne spanmål,
226 tunnor 20 1 [2 kappar råg och korn, tilläggas i5o tunnor, att tillgodonjutas
såsom understöd, så länge pastoratet i sin nuvarande svaghet fortfor
och bättre vilkor eller gynsammare organisation ej inträffade, äfvensom att
församlingen, emot erforderlig säkerhet, måtte beviljas från Riksgälds-Contoret
såsom lån 20,000 R:dr, att räntefritt innehafvas och efter 4 års förlopp
sålunda återbetalas, att 1 fio:del hvarje derpå följande år liqviderades,
tills bela lånet blifvit guldet.
Utskottet, som af de motionen bilagde handlingar varit i tillfälle inhemta
det af motionären uppgifne förhållande, tror emedlertid det icke vara
lämpligt, att Statens medel användas till aflöning åt serskilde commuDih.
till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 24-de Häftet. 1
2
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:0 62.
ners presterskap, i synnerhet som, i sådant fall, andre församlingar, med.
lika skäl, skulle kunna göra enahanda anspråk gällande och får således
afstyrka Rikets Ständer beviljandet af de för Carlskrona stads pastorat
begärde i5o tunnor krono-spanmål.
I afseende åter på det begärda låne-understödet, som med Stats-regleringen
icke har någon gemenskap, vill Utskottet serskildt utlåtande meddela.
K) Af Didric Weström från Stora Kopparbergs Län, har uti en från
Hedervärda Bonde-Slåndet remitterad motion blifvit hegardt, att Sollerö
Socken i Österdalarne, som förut varit ett Kapellslag under Mora Socken,
men blifvit derifrån år 1775 afskiljd till en egen församling, under namn
af Sophia Magdalena, utan att, oagtadt denna i behörig ordning väckte fråga,
erhålla någon andel uti den till Mora Socken anslagne vinsäd, hvilken i
alla fall vore otillräcklig för denna sockens eget behof, måtte, till inköp
af erforderligt kyrkovin, erhålla ett vinsäds-anslag af 6 tunnor krono-tionde;
äfvensom uti en af Ulric» Eleonor» församling i Östergöthlands Län,
till Kongl. Maj:t i underdånighet ställd och af Kongl. Majit uti Nådig skrifvelse
af den 24 sistiidne Februari till Utskottet öfverlemnad ansökning,
den anhållan blifvit framställd, att af den Krono-tionde, som uppbäres af
de inom socknen eller i närmaste socknar belägne Krono-hemman, en lämplig
afgäld, under benämning af vinsäd, måtte årligen tillflyta församlingens
kyrka, men då sådana församlingar, som de ifrågavarande, vid utbrytningen
från andre socknar, icke förbehållit sig en i förhållande till hemmantal och
folkmängd bestämd andel uti den förut gemensamma af Staten anslagne
vinsäden, anser Utskottet dessa församlingar sjelfve böra bekosta inköpet
af nödigt kyrkovin, i följd hvaraf Utskottet
icke kan tillstyrka något nytt anslag i sådant afseende.
2:0 1 följd af den uti Utskottets utlåtande angående 2idra HufvudTiteln
tillstyrkte öfverflyttning till nämnde Titel af de på den loide Hufvudtiteln
uti anslaget för Lappmarks Ecclesiastik-verk inbegripne löner till
8 Länsmän af tillsammans 800 R:dr, föreslår Utskottet,
att berörde anslag, som, enligt senast fastställde Stats-reglering,
utgör 7000 R:dr, må utföras till ett förminskadt belopp af
6,200 Ridr.
3:o I afseende på Universiteten, har Kongl. Majit, i Dess Nådiga Proposition
angående Stats-Verkets tillstånd och behof, äskat uppförande å
denna Hufvud-Titel af dels de 4000 Ridr, som för hvartdera Universitetet
blifvit, vid sistförflutne Riksdag, beviljade att till nästföljande Riksdag utgå
Slals-U tsholtets Utlåtande, N.-O 62.
3
till maleriela behof, dels ett ytterligare anslag stort 7000 R:dr, eller för
begge Universiteten tillsammans i4,ooo R:dr, hvaraf till löneförhöjning
för de 6 äldste Professorerne Booo R:dr hvardera 1800
till lön för en ny profession i Juridiska faculteten 1700
till löneförbättring och understöd för yngre academiska lärare . . i5oo
till maleriela behof ytterligare 2000
Summa K:dr 7000
I sammanhang härmed bar Utskottet äfven förehaft t vän ne från Högvördige
Preste-Ståndet remitterade motioner, den ena af Herr Professoren
Geyer, att då, vid hvartdera af våra Universitet, enligt hvad äfven acaderniska
Consistoriel ne i Upsala och Lund hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält, tvänne nya Professioner, en egenteligen Juridisk och en i StatsVetenskaperne,
voro för Domare- och Embetsmanna-bibillingen ett oundgängligt
behof, Rikets Ständer måtte bevilja löneanslag åt tvänne nya Professioner
i Juridiska faculteterne, och att bestämningen af läroämnena måtte
blifva den Universiteten sjelfva föreslagit, uti hvilken motion Herr
Stats-Rådet Poppius samt Herrar Professorerne Bolmér, Retzius och Thomander
instämt, den andra af Herr Professoren Bolmér, att, vid betragtande
af Universitetens dubbla bestämmelse, att nemligen vara Institut
för bildandet och examinerandet af Statens Embetsmän, och på samma
gång de högsta universella bildnings-anstalter, hvarifrån intet menskligt vetande
borde vara uteslutet, och då, vid den öfvervigt det förra syftet hade
öfver det senare, Universitets-läraren svårligen kunde hoppas ersättning
för sina mödor och sitt sträfvande, om han ej valt ett studium, hvarigenom
han kunde komma att medverka i synnerhet till det förras befrämjande,
ett anslag af 3ooo R:dr, att emellan de begge Universiteten, till.
hälften för hvartdera, fördelas, måtte beviljas för befrämjandet af sådana
studier, som, utan att vara examens ämnen, likväl ovilkorligen tillhörde
Universiteten, ideras ide, hvaribland motionären exempelvis uppgifvit Persiska
och Sanscritspråken, och att detta anslag måtte varda stäldt till Kongl.
Majits disposition, för att, vid sig företeende lämpliga tillfällen, efter derom
förutgången anmälan från Universitetens Canzlers-Styrelse, till det åsyftade
äudamålet användas, uti hvilken motion Herr Biskopen m. m.
Agardh och Herr Contracts-prosten Gumcelius instämt.
aj) Hvad nu först angår frågan om uppförande å Stat, ej mindre af de
vid sistlidne Riksdag till Universitetens maleriela behof beviljade 4°°°
Rdr för hvartdera Universitetet, eller tillsammans 8000 R:dr, utan ock en
4
Slats-Ulskottets Utlåtande, N-0 62,
tillökning deruti af 2000 R:dr för hvarje af berörde Läroverk, så enär erfarenheten
visat, att detta förut beviljade anslaget fortfarande är behöfligt,
för att bereda Universiteten tillgång att betacka de kostnader, sora i synnerhet
Naturvetenskapernes studium oundgängligen erfordra, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka,
att ifrågavarande anslag, 8000 Rdr, att emellan de begge Uuiversiteten,
till hälften hvartdera, fördelas, må fortfarande intill nästa
Riksdag utgå;
äfvensom, då Lunds Universitet, hvilket ej har att påräkna en så betydlig
inkomst af donerade hemman, som det i Upsala åtnjuter, ännu, enligt de
upplysningar, sora blifvit Utskottet meddelade, saknar en mängd instrumenter
och andra lill materielen hörande föremål, som, dels för undervisningen,
dels för observationers anställande, erfordras, Utskottet tillstyrker,
att det för detta Universitets materiela behof äskade ytterligare anslag
af 2000 R:dr B:eo må uppföras att intill nästa Riksdag utgå?
hvaremot, enär Upsala Universitet, genom det förut beviljade anslaget af
4ooQ Rdr, som under en tid af io år fortfarande utgått i förening med Universitetets
egne ansenliga tillgångar bordt hafva varit i tillfälle att så mycket
tillöka och förbättra dess materiel, att något förhöjdt bidrag af Staten
för samma ändamål ej torde nu vara af nöden, Utskottet
icke anser sig kunna tillstyrka det för Upsala äskade ytterligare
anslag 2000 R:dr B:co.
b) Till den af Kongl. Maj:t äskade tillökning uti Universitets-lärarnes
löner af tillsammans 3,3oo R:dr för hvartdera Universitetet, har Utskottet
deremot, vid jemförelse med de löneviikor, som af andre i Statens tjenst
anställde Embetsman innehafves, och med fästadt afseende å den ringare
lefnadskostnad, som blir en följd deraf, att Universiteten för närvarande äro
förlagde uti tvänne af Rikets mindre städer,
icke ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständers bifall.
c) Beträdande de föreslagne nya Professionerne, tior Utskottet, lika
med Hr Professoren Gejer j att, förberedande af ett vidsträcktare fält för bibringandet
af icke blott egentligen juridisk, utan äfven Kameral- och Statsmannabildning
i allmänhet, samt för att i någon morr, så vidt landets tillgångar
medgifva, äfven inom Sverige, kunna följa den utveckling, som vetenskaperne,
under de senare åren, uti andra länder vunnit, tillsättandet af blott en
ny Professor vid hvartdera Universitetet, hvartill Kongl. Majit Dess Nådiga
Proposition inskränkt, icke kunna uppfylla Nationens rättmätiga fordringar
i detta afseende, isynnerhet sora, hvad serskildt vidkommer de juridiska
Stats-Utskoltets Utlåtande, IV.-o 62.
5
Faculteterne, Universiteten, genom Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse af dea
16 November i83c>, föranledd af Rikets Ständers vid föregående Riksdagar
yttrade önskningar, fått sig ålagdt att uti kunskapen om Rikets Grundlagar
och constitutionelia institutioner examinera de ynglingar, som söka inträde
i Statens tjenst, med öfverlemnande till vederbörande examinatorers
eget bedömande, att åt denna undervisningsgren egna så mycken tid, sorn
deras öfriga vidsträckta och angelägna läroämnen må kunna medgifva, i
följd hvaraf Utskottet, som likväl, för sin de], i enlighet med hvad Rikets
Ständer äfven vid föregående Riksdagar yttrat, anser föreläsningar öfver
Rikets Grundlagar böra för Universitets-lärarne uttryckligen föreskrifvas,
tillstyrker Rikets Ständer,
alt, mot vilkor att föreläsningar vid begge Universiteten hädanefter
hållas öfver Rikets Grundlagar och constitutionelia institutioner,
må vid hvartdera Universitetets verldsliga Faculteter, för
tvänne Professorer, af hvilka minst en uti den juridiska, å Stat
uppföras 4 nya löner ä 1600 Rdr, med iagttagande att dessa löner
ej komma att oskiljagtligt förenas med de nya lärostolarne,
utan, så vidt sådant med Universitetens nu gällande Institutioner
kan förenäs, innehafvas af de sist utnämnde, intilldess de kunna
komma i åtnjutande af högre, förut befintliga Professors-löner.
Härigenom anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat en från Vallöf]..
Borgare-Ståndet remitterad motion af Herr Petré, om anslag af 666 Rdr
3a sk. Banko till lönefyllnad åt hvardera af Juris-Adjuncterne, och 3oo
R:dr till praemier åt den Docent vid hvartdera Universitetet, hvilken med
de ordinarie Lära me deltager uti tentamina och undervisningen; hvaremot
Utskottet icke anser sig kunna, i sammanhang med Statsregleringen, till någon
profning upptaga hvad motionären hemställt i afseende på läroämnenas
fördelning vid Universiteten»
d) Med anledning af Professor Bolmérs motion om anslag lill befrämjande
af sådane vetenskapliga studier, som ej tillhöra de egentliga examensämnena,
tiar Utskottet, sorn icke anser sig böra, i enlighet med hvad Consistorium
Academicum i Upsala, uti skrifvelse till Universitetets Canzler,,
hegart, föreslå uppförandet på Stat af lön till en Adjunct i Sanscrit-språket,
deremot funnit lämpligt, att, till befordrande af sådane vetenskapliga forskningar,
hvarigenom äfven de Svenska Universiteten kunde blifva i tillfälle
att medverka till en mera utbildad kännedom af hittills föga utvecklade
kunskapsgrenar, ett visst årligt arvode beviljades för någon lärd vid ettdera
af Universiteten, hvilken till dylika forskningar egnade sin tid; i följd
6
Stats-TJtskottets Utlåtande, N.o 62.
hvaraf och då, enligt hvad af motionens syftning, jemförd med hvad Consistorium
Academicum i Upsala sig utlåtit, inhemtas, det begärda anslaget
hufvudsakligen afsett att befordra kännedomen af Sanscrit och Persiska
språken, uti hvilket studium, enligt hvad Utskottet in hem ta t, Upsala Universitet
eger en berömd lärd, Utskottet i detta afseende föreslår,
alt en summa af 600 R:dr må varda å Stat uppförd, att för när
varande
af Kongl. Maj:t till Upsala Universitet disponeras.
e) Med iagttagande af hvad Utskottet, uti utlåtandet angående 2:dra
Hufvud-Titeln, föreslagit, rörande öfverflyttning till den io:de Hufvud-Titeln
af de till Medico-Theologiska Stipendier anslagna 2000 R:dr, och ifrån
densamma till den 2tdra af 1600 R:dr för Carolinska Medico-Chirurgiska
Institutet, uppföres här skillnaden 400 R'dr; och får Utskottet, som
fullkomligt instämmer uti Universitetens, genom deras Consistoriel uttryckta
åsigt, att de Medico-Theologiska Stipendierne icke, i sin nuvarande
form, motsvara det dermed åsyftade ändamål, och, i afseende på deras
fördelning emellan den Medicinska och Theofogiska Faculteten, tror den
förra, i följd af de större kostnader, som med idkandet af dertill hörande
studier äro förenade, böra företrädesvis ihogkommas, föreslå Rikets Ständer,
att af stipendii-rummen, 20 lill antalet, måtte för Upsala Uni
versitet
uppföras 12, att innehafvas af 8 Medicina; och 4 Theologiae
Studiosi, och för Lunds Universitet 8, hvaraf 5 till Medicinae
och 3 till Theologi® Studerande.
f) I sammanhang med regleringen af anslagen till Universiteten, har
Utskoltet äfven tagit i öfvervägande det af Kongl. Majit, med föranledande
af Universitetens underdåniga framställningar, väckta förslag, att de
saramas
Lärare och Tjenstemän må berättigas att, lika med andre civile
Tjenstemän, kunna vid fyllda 65 år taga afsked och, med bibehållande af
lön, uppföras å Allmänna Indragningsstaten, eller att, om Rikets Ständer
icke skulle vilja ett så allmänt stadgande bifalla, rättighet måtte Universiteten
medgifvas, att på Indragningsstaten få beräkna 6 Professors Eremiti
löner, hvaraf fyra borde tillkomma Universitetet i Lund, och de 2:ne öfriga
det i Upsala, hvilket sistnämnde redan egde medel till 2:ne dylika löner.
Utskottet medgifver väl den grundsats, som föranledt detta förslag,
nemligen att det ej kan vara för Universitetens vetenskapliga bildning tjenligt,
att Academiska Lärare, hvilka, i följd af uppnådd högre ålder, ej mera
kunna åt undervisningen egna samma verksamhet, som i en yngre,
kraflfullare lefnadsperiod, ej mätte tvingas att, för en nödig utkomst, längre
qvarså på sina platser, men tror emedlertid, att det med Kgl.Maj:ts Nå
-
Stats-Vtskoltets Utlåtande, N:o 62.
7
diga Proposition afsedda ändamål, med mindre kostnad för Stats-Verket, lior
kunne vinnas, om Academiska lärare, då de, på gmncl af hvad forfatillingarne
i afseende å civile Embetsman i allmänhet stadga, skulle ega att pension
tillgodonjuta, lika med hvad i alseende på Rikets Presterskap iagttages,
må ega att till sin död behålla alla de tjernsten åtföljande löneinkomster,
utan skyldighet att tjenstgpra, och i stället ett visst årligt arvode tilldelas
den yngre lärare vid Universitetet, som emedlertid kunde förordnas
att tjensten förestå, hvarvid likväl, då en del Professorer äro, utom sina
löneinkomster, försedde med prebenden, torde med all rättvisa böra iagttagas,
att arvoden till Vicarier för desse höra af dem sjelfve bekostas; och
får Utskottet, i följd häraf, på det sätt tillstyrka bifall till hvad Kongl.
Majrt härutinnan föreslagit,
att 6 arvoden, hvaraf 4 till Lunds och 2 till Upsala Universitet,
hvartdera å ett belopp af 4oo R:dr, måtte å Allmänna Indrag
ningsstaten
uppföras, för att, jemte förut innehafvande lönein
komster,
tillfalla de yngre Academiska lärare, hvilka blifva förordnade
att vicariera för sådane med prebenden ej försedde Professorer,
som, då de uppnått den ålder Författningarne föreskrifva
för rättighet till pension, blifva från tjenstgörings-skyldighet
befriade.
4:o Elementar-Lär overken.
aj) Uti Kongl. Majrls Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och
behof, har, på grund af Stats-Contorels anmälan, att, vid fördelning af det
anslag, som, enligt Rikets senast församlade Ständers beslut, blifvit bevil
jadt
såsom ersättning för de så kallade Djeknepenningarne, hvilka ansetts
böra upphöra, en brist af 168 R:dr 14 sk. uppstått, berörde belopp blifvit
föreslaget att, såsom tillökning uti nämnde till 5,800 R:dr bestämde anslag,
å stat uppföras, till hvilken framställning Utskottet
tillstyrker bifall.
b) Uti Nådig skrifvelse af den 24 sisllidne Februari, har Kongl. Maj:t
till Stals-Utskottet öfverlemnat en af Directionen Öfver Stockholms Stads
Undervisningsverk till Kongl. Majrt ingifven underdånig skrift, deruti Directionen
anhållit, att Kongl. Majrt måtte till Rikets Ständer aflåta Nådig
Proposition om beviljande af 2000 Rrdr Råneo, såsom serskildt löneanslag
åt Stockholms Gymnasium, att användas till aflöning åt en ny lärare och
förbättring i de öfriges inkomster, genom hvilket understöd detta Gymnasium
skulle sättas i tillfälle, att, i likhet med hvad redan vid flere af de
öfriga större Gymnasierne eger rum, fördela undervisningen på trenne lä
-
8
Stats-Utskoltels Utlåtande, N;0 62.
rosalar; och har Utskottet jemväl från Högvördiga Presle-Slåndet fått emottaga
en motion af Herr Doctor Wallin, med enahanda framställning, deruti
Pastor primarius Doctor Hagberg instämt.
Af de i sammanhang härmed Utskottet tillhandakomne handlingar inhämtas':
att Stockholms Gymnasium, jemte alla öfrige i Staden varande Läroverk,
af allmänna medel rcke åtnjuter mera än 5,640 R:dr, motsvarande
det från gammalt beviljade anslaget af Krono-tionde och bibeltrycks-spanmål,
utom ett viden föregående Riksdag heviljadt understöd till vicarierande
lärare, af behaglig lids förlänings-spanmål, hvilket understöd likväl numera
i det närmaste upphört, i följd af det dervid fästade vilkor, alt anslaget
borde indragas i nion af de pensionerade lärarnes afgång, så att beloppet
för år 1839 en|Jast utgått med 662 R:dr 24 sk.; att stadens Gassa deremot
lemnar ett frivilligt bidrag till dess Läroverk af 10,000 R:dr årligen; att för
närvarande vid delta Gymnasium ej finnas anställde flere än 4 Lectorer
och 1 Adjunct, oagtadt Lärjungarnes antal så tilltagit, att detsamma från
år 1824 till år 1838 ökats från 66 till 92, hvarigenom i detta afseende Stockholms
Gymnasium nu mera intager ett af de främsta rummen bland sådane
läroanstalter i Riket; att löneförhöjningen föreslagits för de tvänne äldste
Lectorerne från 965 R:dr, som de nu åtnjuta, till 1,200 R:dr, för de tvänne
nästföljande från 820 R:dr till 1000 R:dr, för den 5:te läraren från 800 till
870 R:dr, jemte i5o R:dr hushyra, i stället för nu innehafvande boningsrum ,
som komme att upplåtas till 3:dje lärosal, samt till ny lön för en 6:te lärare
800 R:dr, jemte hushyra i5o R:dr, hvarigenom uppkom den ifrågasatte
tillökningen af tillsammans 2000 R:dr.
Vid betraktande häraf, och då billighet och rättvisa högeligen påkalla,
alt Stockholms Gymnasium, hvars underhåll, i olikhet med hvad som eger
rum uti alla öfrige orter inom Riket, der Gymnasier finnas, lill en stor
del bekostas af stadens egna medel, må af Staten erhålla det bidrag, som
för detta läroverks, i följd af dess lärjungars tillväxande antal, nödig blifne
utvidgning erfordras, för hvilket ändamål den föreslagna tillökningen
af lärarnes antal i främsta rummet är af behofvet påkallad, i synnerhet
som vid de fleste Öfrige Gymnasier, hvarest lärjungarne på långt när icke
äro så mångå, finnas anställde minst 6 Lectorer, utom serskild Adjunct,
har Utskottet, som, med afseende på den dyrare lefnads-kostnaden i hufvudstaden,
den trägnare tjenstgöring, som blir en följd af undervisningens
fördelande på trenne lärosalar, och på den omständigheten, att Lectorerne
vid Stockholms Gymnasium icke, i likhet med dem i Stiften, af prebenden
hemta
Stals-Utskottets Utlåtande, N.-o 62.
9
hemta någon ökad inkomst, icke eller finner de föreslagne löne-lillökningarne
åt de öfrige lärarne vara större, än som, till beredandet af en nödtorftig
bergning, erfordras, ansett sig böra
tillstyrka Rikets Ständer beviljandet af det för Stockholms Gymnasium
äskade anslag 2000 R:dr Banco.
c) Uti en från Högvördiga Preste-Ståndet remitterad motion, har Herr
Prosten Ödman yrkat, att lill Gefle Gymnasium, som, vid fördelningen af
de senast åt läroverken beviljade anslag, icke erhållit det arvode till Rector
och löner för Lärare uti naturvetenskaperne och främmande språk,
hvaraf de fleste öfrige bland Rikets Gymnasier kommit i åtnjutande, måtte
anslås en summa af 570 R:dr, hvaraf till Rectorsarvode 120 R:dr samt
till lön åt en Lärare i lefvande språk 3oo R:dr och en Lärare i naturvetenskaperne
i5o R:dr; uti hvilken motion Herr Doctor Björkman och Herr
Professor Geyer instämt.
Enär lärjungarnes antal vid Gefle Gymnasium, enligt de upplysningar,
Utskottet i detta afseende haft tillfälle inhemta, sällan uppgått till t^o, i
följd hvaraf undervisningen uti främmande språk och naturvetenskaperne
synas böra kunna, ulan serskild ersättning, bestridas af de vid nämnde
Gymnasium anställde 6 Lärare, och då, i afseende på arvode till Rector,
Kongl. Maj:t, enligt Dess den 21 September i83p till Stals-Contoret aflåtne
Nådiga Skrifvelse, icke funnit skäl alt bevilja ett sådant af detta Gymnasii
Lectorer väckt anspråk, på deri grund, att de arvoden, som utgå till
Rectorer vid andra Gymnasier, endast blifvit dessa tillerkände, såsom ersättning
för förut uppburne så kallade terminspenningar, som vid Gefle
Gymnasium icke varit öflige, anser Ulskottet
sig ej böra tillstyrka det af motionären äskade ti Hök ta anslag.
d) Uti en lill Utskottet från Högvördiga Preste-Ståndet remitterad
motion, har Herr Biskopen m. m. Doctor Hedrén begärt, att, för beredandet
af en sorgfällig vård af de dyrbara och ansenliga samlingar, som uti
Linköpings Gymnasii-Bibliolhek förvaras, lönen för den dervid anställde
Bibliothekarie måtte förhöjas från 208 R:dr lill 666 R:dr 3a sk., och för
en Amanuens från 90 till 200 R:dr, i anledning af hvilken motion Herr
Biskopen m. m. Doctor Holmström äskat ett anslag af 200 R:dr årligen
intill nästa Riksdag, såsom understöd åt Bibliothekarien vid StrengnäsGymnasii-Bibliothek
och Herr Domprosten, Doctor Elmgren framställt behofvet
af årligt anslag för Wexiö Gymnasii-Bibliothek, i förhållande till hvad
som för de andre Gymnasii-Bibliolheken blifvit begärdt.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 24.-de Häftet. 2
10
Stats-Ulskollels Ullåtande, N.o Gä..
Hvad nu först angår fråsan om anslag lil] Linköpings Gymnasii-Bi—
bliolhek, så, emedan detta Bibliolhek, i följd af de i ika donationer, detsamma
erhållit, så att volymernas antal uppgår till ol ver 25,000, numera är
att anse, såsom icke Blott för Gymnasium, utan äfven för vetenskapliga
forskningar i allmänhet af vigt, har Utskottet, under förutsättning, alt detta
Bibliotheks samlingar komma att, i likhet med andra, som af Staten Bekostas
och underhållas, Blifva tillgänglige för allmänheten och: Biblrolhekariens
befattning i följd deraf att medföra ett ökadi besvär, trott sig böra:
tillstyrka,,
att ett arvode af I\oo R:dr, deruti inbegripet, hvad Bibliothekarie!»
vid Linköpings Gymnasii-Bibliolhek förut i löneinkomst af
Staten åtnjuter, eller 180 R:dr, må för nämnde Biblioihekaiie uppföras,
. mot det vilkor,, att, efter af Slifts-Styrelsen upprättadt förslag,
en sådan Instruction för honom utfärdas, hvarigenom delta
Bibliothek blir för allmänheten tillgängligt.
Men som, enligt hvad äfven inom Uögvördiga Preste-Slåndet, under
den i anledning af förutnämnde motion föreiallne discussion, blifvit upplyst,
den löneförhöjning,, sorn, ehuru till ringa belopp, senast blifvit Gym —
nasii-Adjuncterne beviljad, afsett deras besvär såsom tillika varande Bibliothekarier,
och för öfrigt Gymnasiernes boksamlingar, så vidt desamma för
Gymnasiernes enskilda begagnande äro afsedde, böra kunna af de der anställde
Lärare vårdas,, utan något serskildt ytterligare anslag dertill från
Statens sida,, har Utskottet
icke ansett: sig böra; tillstyrka de för Gymnasii-Bibliotheken ulli
Strengnäs och Wexiö äskade anslag,
e)' Uti en; från* Wällöfl. Borgare-Ståndet remitterad motion,, har Herr'
Bagge, M.j äskat, att, dä, efter det staden Uddevalla, i följd af Kongl. Majlis;
Nådiga uppmaning, uti! ett år i8op ulfärdadt Bref, icke allenast med fria;
boningsrum försett de tvänne vid dervarande lägre Lärdomsskola anställde
Golleger, utan äfven,, såsom löneförbättring, anslagit åt Rector Scholae ioo
R:dr och personelt åL hvardera af Collegerne 5o R:dr,. dessa anslag blifvit
tagne i beräkning vid sista löneregleringen, men det icke vore stadernes,
utan Statens pligt att aflöna lärare vid Rikets allmänna skolor, hvadan ock,
vid en af Collegernes inträffade död, det arvode han, på sätt nämndt är,
åtnjutit, blifvit indraget, ett anslag måtte beviljas, motsvarande icke allenast
de sålunda af staden Uddevalla anvisade löneförbättringar,, tillsammans 200
Rldr, utan äfven fördelen af fria boningsrum åt Collegerne.
Men, sorn vid fördelningen af del senast tili Elementar-läroverken be
-
Stats-Utskoltets Utlåtandej N.o 62.
11
viljade anslag, de bidrag, sorn serskilde släder anvisat lill förbättring i lärarnes
lönevilkor, blifvit tagne i beräkning, och af den omständigheten, att
staden Uddevalla må hafva lena nät ett sådant bidrag till aflöningen åt lärare
vid dervarande Skola, icke kan slutas lill någon förbindelse å Statens
sida alt härföre hålla nämnde stad skadeslös, hemställer Utskottet,
att motionen må lemnäs utan afseende.
Q Med anledning af Johannes Anderssons från Calmar Län af Hedervärda
Bonde-Ståndet till Utskottet remitterade motion, alt det af senast
församlade Ständer lill nja Elementarskolan i Slockholm beviljade anslag
måtte varda å Stat uppfördt, får Utskottet, som anser denna skola, i dess
egenskap af ett försök att efter en från de vid allmänna läroverken följde
pri nciper sk il jd method, bibringa undervisningen, böra lemnäs mera tid att
utveckla sig, innan dess ändamålsenlighet kan med säkerhet bedömas, till.
stjrka,
att det för denna Skola af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag
beviljade anslag 6,800 R:dr, må fortfarande intill nästa Riksdag
utgå.
5:o T afseende på Folkundervisningen har Utskottet, utom hvad uti
Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition angående Stals-Verkets tillstånd och behof
härom innehåller, fått emottaga åtskilliga motioner, åsyftande inrättande af
nja Folkskolor, eller utvidgning och förbättring af de redan befintlige; men
sorn dessa frågor dels fordra en serskild utredning, dels måste i förening
med andra Ulskott behandlas, har Stats-Utskottet icke trott regleringen af
denna Uufvud-Titel böra deraf uppehållas, utan förbehåller sig att få framdeles
med utlåtanden i desse ämnen lill Rikets Ständer inkomma.
Emedlertid har dock Utskottet, oberoende deraf, ansett sig böra till -  sljrka,
att det för Vexel-undervisningens Normalskola redan förut å Stät
uppförde anslag 2,000 R:dr må bibehållas.
6;o Tillämpningsskolorj som ej å andra Hufvud-Titlar äro uppförda.
a) Med afseende på den stora njtta, Gjmnastiska Central-Institutet
för ungdomens, serdeles Militärens, fjsiska bildning medfört, har Kongl.
Majit funnit Sig föranlåten alt, för vidmaglhållande af Institutets ändamålsenliga
verksamhet, af den å Tredje Hufvud-Titeln tili oförutsedda utgifter
uppförda summa, i Nåder anvisa 687 R:dr 2/; sk., hvaraf till hvardera af
de redan anställde Underlärarne 100 R:dr, till lön för en nj Underlärare
3oo R:dr, till uppeldande af Gjmnastiksalen 75 R:dr, till ljus och eldning
i föreläsningsrummet 12 R:dr 24 sk. och lill underhall af materialier 100
12
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 62.
R:dr, hvilka utgifter, såsom varande permanenle, Kongl. Maj:t föreslagit
mätte å io:de Hufvud-Titeln varda uppförde, hvarjemte Kongl. Maj:t, uti
Nådig Skrifvelse af den 1 sisth Februari, till Stats-Utskottet öfverlemna!
en af Föreståndaren vid Institutet till Kongl. Maj:t ingifven underdånig
ansökning, alt Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra Nådig Proposition
om ett förhojdt anslag för Institutet af 4°7^ R;dr, eller tillsammans
med de förut beviljade 2000 R:dr, 6oj5 R:dr, jemte 666 R:dr 3a sk., för
en gång, till voltige-gårdens ut planering, och så väl dess som vollige-nntnégens
förseende med trädbarrierer, äfvensom till fäktsalens iståndsältande.
Enligt den af bemälde Föreståndare föreslagna Stat, skulle följande
summor årligen erfordras, nemligen:
Lön till Föreståndaren • 2,000: —
„ „ öfverläraren .  * 1,000: —
,, „ 3:ne Lärare, a 400 R-'dr
1,200: -—
„ „ 4 Repelitörer eller Lärare-elever, å 200 R:dr . . . 800: —.
„ „ 1 Vaktmästare
166: 32,
Utfodring för voltige-bästen .
133: 16.
Uppeldning och lyshållning i lärosalarne
166: 3a.
Omkostningar för de Anatomiska lectionerne  133: 16.
Böckers uppköp
333: 16.
Underhåll af fäktvapnen och gymnaslik-appareilen .... 170: —
Lön lill tvänne Lärarinnor i gymnastik för fruntimmer, å i33: 16. 266: 3a.
Summa B:co R dr 6,075: —
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, med fästadt afseende på den
obestridliga, äfven utom fäderneslandet erkända, nyttan af denna Inrättning,
hvilken, i följd af den utveckling, de gymnastiska läroämnena, genom
den förtjenstfulle, numera aflidne Sliftaren Professoren Lings och den nuvarande
ej mindre nitiske Föreståndarens bemödanden, erhållit, torde kunna
anses såsom den i sitt slag förnämsta inom den civiliserade verlden,
och då denna Inrättning, genom det inflytande, densamma, i afseende på
Armeens utbildning uti vapenföring, redan haft och än ytterligare, i följd
af den åt Officerare från alta Regementer lemnade undervisning, kommer
att utöfva, äfven är för Rikets försvarsväsende af vigt, icke kunnat lemna
utan uppmärksamhet, att de förut anslagne 2000 R:dr ej äro tillräcklig®
för Institutets behof; men då Utskottet, vid jemförelse med hvad lärare
vid andra undervisningsverk åtnjuta, trott sig finna, alt någon nedsättning
uti de i Föreståndarens förslag uppförde aflönings-suuamor lämpligen bö-r
Stats-Ulskotlets Utlåtande, N.o 62.
13
ega rum, äfvensom alt materiela behof ej torde erfordra allt, hvad i sådant
afseende blifvit hegardt, har Utskottet, vid betraktande äfven af den ej
obetydliga inkomst, som Institutet uppbär af enskilde, hvilka derstädes begagna
undervisning och gymnastisk behandling, ansett Statens bidrag kunna
skäligen bestämmas till följande belopp:
Lön till Föreståndaren . . 1,600.
„ „ Öfverlärare!! . . . 800.
„ „ 3 Lärare å 400 R:dr 1,200.
„ „ 1 Vaktmästare . . 166: 3a.
Utfodring för Vollige-hästen 133: x6.
och till materielens underhåll
samt expenser . . 5oo.
eller tillsammans 4>400 h;dr.
hvaremot aflöning till lärare-elever och lärarinnor i frunlimmers-gymnastik
ej lämpligen synes böra af Staten bekostas; och får Utskottet, under förutsättning
äfven, att af en sålunda bättre aflönad lärare-personal må kunna
påräknas, att Stockholms Gymnasii-ungdom lemnäs tillfälle till kostnadsfritt
begagnande af pedagogisk Gymnastik, tillstyrka Rikets Ständer,<
att utöfver de redan beviljade 2,000 R:dr, ett ytterligare anslag
af 2,400 R:dr må varda för gymnastiska Central-Institutet å stat
uppförd t.
I frågan åter om det för en gång begärda anslag till Voltige-gårdens
planering, m. m., blir Utskottet i tillfälle att, i sammanhang med den Extra
Stats-regleringen, sig yttra.
b) Uti en från Höglofl. Ridderskapet och Adeln remitterad motion,
har Herr Frejdenfelt_, F., begärt, att lill understöd åt ett utaf Secreleraren
yl. P. Bromander i Stockholm inrättadt Institut för ynglingar,, som
ämna ingå i handel eller näringar, måtte beviljas ett årligt anslag af 2,000
R:dr, emot vilkor, att Herr Bromander till undervisnings meddelande uti
nämnde Institut kostnadsfritt emottog t. ex. 8 elever, samt att afgiften bestämdes
för de betalande från Stockholm till 25 R:dr, och från landsorten
till 16 R:dr 32 sk. B:co i qvarlalet; men ehuru Utskottet erkänner Herr
Bromanders goda afsigt och nitfulla bemödanden för det af motionären
uppgifna ändamål, anser Utskottet likväl ett sådant Institut, om det är af
behof påkalladt, kunna och böra organiseras, utan så betydliga uppoffringar
från Statens sida, sorn motionären ifrågasatt, hvadan och då, hvad serskildt
angår det nu ifrågavarande, detsamma, ehuru af sakkunnige personer
14
åStals-Utskoltets Utlåtande j IV.o 6a.
föidelaktigt vilsordadt, ännu icke kunnat tillvinna sig den allmännare uppmärksamhet
hos de corporalioner, för hvilka detta Institut isynnerhet bordt
vara af vigt, alt någon underdånig framställning om understöd derför lill
Kongl. Majit, från dessa corporätioners sida, egt rum, Utskottet
saknar skäl att tillstyrka det af motionären i sådant afseende begärda
anslag.
c) Å denna Hulvud-Titel linnes uppförd t ett anslag af 3oo R:dr till
en Mechanisk Skola; men som, enligt hvad den af Kongl. Majit senast fastställde
stat utvisar, den mechaniska Skola, hvartill-anslaget blifvit-beviljad t,
icke mera finnes, i följd hvaraf anslaget blifvit sålunda disponeradt, att,
för en vid denna Skola förut anställd lärare i Theorien, till Kongl. Technologiska
Institutet utgår ett arvode af too R:dr, hvilket af Major Mechanicus
Gierss innehafves, men, enligt Kongl. Brelvet den 8 Juni 1826, kommer
att vid hans afgång Stats-Verket besparas, för en lärare i macbin-ritning,
ett arvode af 100 R:dr, som för närvarande äfven är släldt till Directionens
öfver Technologiska Institutet disposition, och åtei’stoden tili t vänne
stipendier, ett å 60 och ett å t\o R:dr, att af Kongl. Land tbruks-Åcademien
disponeras; har Utskottet funnit skäl tillstyrka Rikets Ständer,
att det för Mechaniska Skolan uppförde anslag 3oo R:dr må ifrån
io:de Hufvud-Titeln alldeles utgå, med iagttagande, att det af
Majoren Gierss å Kongl. Technologiska Institutets stat innehafvände
arvode 100 R:dr, äfvensom de 100 R:dr, sorn af nämnde
Institut disponeras, enligt hvad Utskottet, i dess utlåtande angående
cpde Hufvud-Titeln, äfven tillstyrkt, öfverflyltas å denna
Titel, för att fortfarande utgå till berörde Instituts behof, mende
återstående 100 R:dr, med afseende derpå, alt Kongl. Landtbruks-Academiens
egna tillgångar torde kunna och böra bekosta
de stipendier, sorn af Academien tilldelas, blifva Slals-Verket
besparade.
I de delar, hvarom Utskottet icke här förut sig yttrat, gro anslagen-,
jemlikt hvad närlagde Tabell utvisar, oförändradt bibehållne.
Stockholm den i5 April 1840.
•Slats-Utskoltels Utlåtande, N.-o 62.
15
Reservationer.
Vid irsta ptinklen , lil t. b.
1 frågan om vinsäds-anslag lill Sophiae Magdalena; och Ulricae Eleonora;
församlingar.
Af Herr Biskopen m. m. Hedrénr "Uinsäden, eller som den rätteligen
efter sitt gamla anslag benämnes, Vin- och Byggnads-säden, har från reformationens
första ålder ansetts vara en den Evangeliska Kyrkans medlemmar
tillhörande laglig rätt. Man ville ifrån första stunden begagna alla
medel att besegla den protestantiska frigörelsen från Romerska kyrkans
missbruk och tvång. Och ibland dessa mede! var sacramentens obehindrade
bruk i deras fullständighet icke det minst dyrbara. Nattvards-vinet valett
insegel icke allenast på evangelisk frihet, utan oek på evangelisk förening.
Jag troi-, att denna opinion ännu i kyrkan lefver, och önskar, alt
den mätte lefva.. Alla gamla kyrkor njuta ifrågavarande anslag i större
eller mindre mått; och de i senare lider byggda hafva till stor del successivt
dermed blifvit hugnade. Tiden må kanske hafva växt ifrån de gamla
opinionerna i della,, som. i mycket annat dylikt. Men de kosta dock
Stats-Gassan obetydligt emot hvad kyrkan föi lorar. Jag röstar för bifall
till de båda föi sumlingarnes billiga; begäran om anslag till viri- och byggnads-säd!'
Häruti
instämde Prosten Stenhammar..
Vid 3:dje punkten,. litt. a.
Rörande förhöjd t anslag till Universitetens materiella behof.
Af Herr Biskopen m. m. Hedren'. ”Emot delta beslut reserverar jag
mig. Jag anser både orättvist och skadligt att, utan giltiga orsaker, göra en
sådan skillnad emellan Rikets Universitet. Allraminst synes mig Upsala
Läroverk hafva gjort sig förtjent af denna utmärkelse, sorn icke annorlunda
kan anses ”än som ett förminskadt' förtroende.”
Häruti instämde Herrar Doctor Agrellj, Professor Thomander, samt
Prostarne Astrand och Ahlqvist.
Af Herr Prosten Stenhammar'. ”Jag reserverar mig likaledes, och beklagar
alt Upsala Academi, hvars behof, såsom af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition inhemlas, ot v i f vela h t ig t äro ungefärligen i den mon större, sorn
de studerandes antal icke haft den lyckan att inom Utskottet ega en lika
verksam och gällande förespråkare som Lunds Academi.*’
16
Ståts-Utskottets Utlålandej 2V.-0 62.
Härmed förenade sig Herr Prosten Afzelius samt Herrar Moberg och
Nordvall.
Af Herr Carlberg: ”Sedan Stats-Utskoltet föreslagit en tillökning af
2,000 R:dr uti det Lunds Universitet beviljade anslag för materiella behof,
anser jag att conseqvencen fordrat, att samma fördel äfven blifvit tillstyrkt
för Universitetet i Upsala, helst dess antal studerande är betydligt större,
än det i Lund varande, och i öfrigt inga gillige skäl blifvit anförde till
ådagaläggande deraf, att behofvet i förenämnde afseende är mindre vid
detta Läroverk, än vid Lunds Universitet.”
Yid 3:dje punkten, litt. c.
I frågan om Grundlagarnes föreläsning vid Universiteten.
Af Herr Biskopen m, m. Hedren: ”Emot det vid utlåtandet fästade vilkor
af Grundlagarnes föreläsning vid Universiteten, anhåller jag få reservera
mig, såsom både öfverflödigt, enär en sådan föreläsning redan eger rum,
och i öfrigt olämpligt, enär en sådan reglering bör i annan väg åstadkommas.
”
Yid 3:dje punkten litt. d.
Angående anslaget till befrämjande af Persiska och Sanscrit-språkens
studium.
Af Herr Biskopen m. m. Hedren: ”Jag anser olämpligt alt inskränka
detta anslag lill den ena Academien, enär lätteligen kan hända, alt den
skickligaste personen kunde finnas vid den andra.”
Härmed instämde Herr Gejerstam.
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Det hade varit värdigt och med den
aktningsvärde motionärens afsigt öfverensstämmande, om Utskottet bifallit
Afdelningens förslag, att på Kongl. Majrls pröfning skulle bero, vid hvilketdera
Universitetet detta anslag måtte för någon lärare användas. Sedan
med en enda rösts öfvervigt vid voteringen, det större anslaget af 2,000
R:dr, som är tillerkändt Lunds Academi, blifvit Upsala Universitet frånkändt,
innebär delta åt sistnämnde Universitet ensidigt beviljade företräde,
visst icke någon tillfiedsställande ersättning.”
Häruti instämde Herr Prosten Afzelius.
Vid 4;de punkten litt. c.
Beträffande anslag till nya Lärare vid Gefle Gjmnasium.
Emot delta genom 2:ne rösters pluralitet tillkomna beslut, reserverade
sig Doctor Agrellj som ansåg de af motionären anförde skäl vara tillräckligt
talande för bifall till hvad hegardt blifvit. Gefle Gymnasium är i afseende
-
StUts-V tshottets Utlåtande, N:o 8*. 17
de på Järnrnes skicklighet fullt jern förligt med Rikets öfiiga Gymnasier, och
livad angår gymnasisternes antal, är väl delta mycket varierande, men stiger
dock stundom lill 5o och derutöfver, så alt. frequencen vid detta Läroverk
är lika stor, om icke större, än vid flere andra. Billigheten tyckes
alltså fordra, att Gille Gymnasium, som är öppet för ynglingar ej endast
inom Gefleborgs Län, utan ock från angränsande orter, måtte, i anseende
till lärarepersonalen och dess aflöning, sättas i likhet med andra Gymnasier.*
Häruti instämde Herr Prosten sihl qvist och Herr Valley.
Vid 4;de punkten litt. d.
Rörande anslaget till Linköpings Gymnasii-Bibliolhek.
Af Herr Schartau: "Siats-Utskottets beslut, alt, med anledning af enskild
motion, tillstyrka arvode af Statsmedel till en Bibliothekarie vid Linköpings
Gymnasium, kan jag <j biträda, på den grund, att jag anser Statens
mellankomst i fråga om vården af mer eller mindre utsträckta communala
Institutioners samlingar icke vara pi sitt ställe, eller kunna tillämpas
å vissa enstaka orter, ulan föregången undersökning på andra dylika
ställen, hvilka möjligen skulle kunna befinnas i ännu större behof af understöd,
ehuru desamma tillfälligtvis saknat förespråkare.’'
Härmed förenade sig Herr Valley och Gustaf äppelqvist från Blekinge
Län.
Af Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län: ”Emot Stats-Utskoltets
beslut, hvarigenom ett förhöjdL anslag blifvit tillstyrkt för Bibliolhekarien
vid Linköpings Gymnasii-bibliolhek, får jag anmäla reservation, enär jag
anser detta beslut innefatta ett farligt piaejudicat, att Statens medel kunna
tagas i anspråk för sådane inrättningars enskilda behof.”
Häruti instämde Petter Pehrsson från Jönköpings Län, Nils Pehrsson
från Örebro Län, Johan åndersson från Upsala Län och Sven Heurlin från
Kronobergs Län.
Vid 6:le punkten litt. e.
I frågan om upphörande af f. d. Mechaniska Skolans anslag.
Af Herr Biskopen m. m. Hedren: 'Emot Mechaniska Skolans försvinnande
utur Riks-Staten är intet att in vända. Men ingen orsak förefinnes att indraga de
ioo R:dr, som allt hittills varit af Kongl. Landtbruks-Academien disponerade
som stipendier åt 2:ne Landtbruks-elever. Att dessa stipendier verkligen gjort
nytta, bevisas af flere fattige ynglingar, som derigenom blifvit understödda och
hulpna och som någon gång utmärkt sig med goda framsteg och skicklighet.
Bilt. till A. St. Prot. 1840. 4 Sand- t AJd. a4'-de Hii/t. 3
18
Ståts-Utskottets U t låt Ml Jr J N:0 62.
Ville nian heldre hafva fört dessa stipendier till Teehnofogiska Institutet,
som redan i samma ändamål disponerar en lika summa, hade jag dervid
intet velat erinra. Men att helt och hållet borttaga denna lilla hjelp för
fattig, läraktig och välartad ungdom, endast för att öka Riksgälds-Contorets
fonder med 100 R:dr, kan jag ieke bifalla”.
Tabell
öfver contante Anslagen under Riks-Statens to:de Hufvud-Titel.
R. St. Stat för
1835 och följ.
åren upptager.
Stats-Utskot-  tet föreslår.
Höjning.
Minsk-
ning.
Clerici och Läroverken.
Kyrkors underhåll
Clerici-Stalen
Lappmarks Ecclesiastik-Verk
(ofverA.) . ..
18
2,866
7,000
.6
16
18
2,866
6,200
16
.6
Soo
9.884
3 1
9,084
3a
800
Universiteten (öfverflyltn.
400 R.dr) .......
Elemenlar-Läroverken ....
Folkskolorne
Gymnastiska Cenli al-Inslitutet .
27,84©
47,93.
2,662
2,000
4o
37,240
So.Sfg
2,662
4,400
4©
46
1°
9,4° 0
2,388
»4
4°
2,400
—
S:r
8o,435
16
94,628
3o
.4,. 88
>4
Mechaniska Skolan (ofverfl.
30© R:dr)
3oo
3oo
Summa JB:co R:dr {90,620! — {1 od.yoSj 141 «4»18öj 14) i,'oo
Indelningar och Spanmäl in natura upptages enligt Rikets Ständers
senaste Riks-Stat.
1 . ' ■■■■ ■ '
IKTCKT HOS J. A. W A L J. D É If,
18 4 0-
Stats-TJtskottets Utlåtande, N"o 63.
I
N:o G3.
Ank. till Exp. Utsk. ten 17 April , kl. 2 c. ra.
Utlåtande, angående reglering af Allmänna Indragnings''
Staten. (U. A..)
Till uppförande å denna stat, hvartill vid sistlidne Riksdag anvisades
contant a3o,35o R:dr samt indeldle räntor och spanmål till ett beräknadt
värde af 17,980 R:dr, tillhopa 248,280 R:dr, äro, dels uti Kongl.
Majit s Nådiga Proposition örn Slals-Verkets tillstånd och behof, dels genotn
enskilde motioner föreslagne de utgifter, hvilka bär efteråt omförmälas,
nemligen:
1:0 Till föredraganden för Magazins-ärenden uti Kongl. Stats-Contoret,
har Kongl. Majit äskat 400 R:dr, hvilket anslag Utskottet i dess utlåtande
■angående Riks-Statens 2:dra Hufvud-Titel afstjrkt.
2:0 Till Professoren Cederschiöld har Kongl. Majit likaledes i Nåder
föreslagit ett personelt arvode för undervisning i Barnmorske-vetenskapen
af 1000 Ridr.
Under åberopande af hvad Utskottet, i afseende på bemälde Professo,
uti utlåtandet angående eidra Ilufvud-Titeln, föreslagit, uppföras å
Allmänna Indragnings-Staten 600 Ridr.
3:o Uti Dess Nådiga Proposition om Siats-Verkets tillstånd och behof,
har Kongl. Majit, med anledning deraf, atl Wetenskaps-Åcademien anmält
behofvet af ett årligt arvode, stort 800 Ridr, för det biträde vid växters
afmålande, som af Kammarjunkaren von Wrigth lemnades i och för utgif
vandet
af det år 1799 påbörjade planche-verket ”Svensk Botanik,” men
ovisst vore, huru länge Academien blefve i tillfälle, att af Herr von
Wrigths biträde sig begagna, begärt ett anslag till nämnde belopp att å
Allmänna Indragnings-Staten uppföras; och då detta verk, enligt hvad
Akademien såsom grund för ofvanberörde framställning äfven åberopat,
är af allmän vigt, såsom bidragande till kännedomen af landets naturalster,
tillstyrker Utskottet,
att ett årligt anslag af 800 Ridr må på Allmänna Indragnings-Staten
uppföras såsom arvode för Kammarjunkaren
von Wrigth, att utgå, så länge Wetenskaps-Åcademien begagnar
hans biträde i och för utgifvandet af planche-verket
”Svensk Botanik/’
S-ih, till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 25 Häft. 1
1
Siats-Utskottets Utlåtande, JY:o 65.
4:o Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, liar jern väl blifvil föreslaget,
att Secreterare!! Strinnholm , för utgifvandet af Svenska Folkets Historia ,
mätte å Allmänna Indragnings-Slaten uppföras lill åtnjutande af det anslag
af 1000 R:dr årligen, som han förut af extra utgiftsmed len erhållit.
Då Vitterhets- Historias- och Anliqvitets-Academien, uti dess af Kongl.
Maj:t infordrade underdåniga utlåtande, vitsordat värdet af det Historiska
verk, som af Secreteraren Strinnholm utgifves, hvilket jemväl i öfrigt
blifvit erkändt, anser Utskottet sig böra föreslå R kets Ständer,
att, med bifall till hvad Kongl. M.ij:t i Nåder föreslagit,
iooo R:dr må å Allmänna Indragniiigs-Staten, intill nästa
Riksdag, för Secreteraren Strinnholm uppföras, emot förbindelse
för honom att årligen inför ofvanbemälde Academi redogöra
för fortgången af sitt ifrågavarande historiska arbete.
5:o Det Professoren Schlyter, för utgifvandet af Sveriges gamla Lagar,
dels såsom arvode, dels såsom ersättning för biträde och kostnader, förut
beviljade anslag af 1,200 R:dr årligen, har jemväl uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Propositioner blifvit till uppförande å Indragnings-Stat föreslaget.
Redan vid 1828—i83o årens Riksdag framställde Kongl. Majit Pro
fiosition
derom, att ett arvode till Professoren Schlyter och numera afidne
Juris Doctor Collin af 1000 R:dr B:co till dem hvardera, hvilka
summor förut blifvit af Extra Utgiftsmedlen anordnade, måtte å nämnde
ktat upptagas, men Rikets Ständer afsfogo denna framställning, med tillägg,
att, i händelse Kongl. Maj:t i Nåder fann, att kostnaderne motsvarade
det afsetlda ändamålet och således borde fortfara, denna utgift af Extra
Utgiftsmedel, under 8:de Hufvud-Titeln, än vidare kunde bestridas.
Då likväl nu mera värdet af de vetenskapliga forskningar uti Sveriges
äldre Lagväsende, hvaråt Professoren Schlyter, äfven efter Doctor Collins
frånfälle, oafbrutet egnat sin lid, ej lärer kunna ifrågasättas. Lar Utskottet
trott, att ett sådant arvode, som i och för delta arbete, jemte de dermed
förknippade kostnader fortfarande utgår, icke lämpligen bör framgent anvisas
pä till oförutsedda behof anslagne Extra Utgiftsmedlen; i följd hvaiaf
Utskottet tillstyrker,
att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit äskat, ett
belopp af 1,200 Ridr må, intill nästa Riksdag, å Allmänna
Indragnings-Staten uppföras, i och för den Professoren Schlyter
uppdragne befattning med utgifvandet af Sveriges gamla
Lagar, under vilkor, att arbetet oafbrutet fortsattes, och alt
Stats-Utskotte.ts Utlåtande, N:o 65.
3
redogörelse för fortskridandet deraf årligen skall till Herr Justitiae
Stats-Ministern öfverlemnas.
6:0 Såsom Löne-ersättnirg lill Adjuncten Selander_, så länge Professoren
Cronstrand uppbär Observators-lönen vid Stockholms Astronomiska
Observatorium, har Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit 1,000 R:dr årligen,
i sammanhang hvarmed Utskottet äfven tagit i öfvervägande en från Högloflige
Ridderskapet och Adeln remitterad motion af Herr Lagerhjelm,
Pehr, alt 35o Rrdr årligen måtte anslås åt Professoren Cronstrand3 såsom
ersättning för de af honom, vid hans afskedstagande från Observatorstjensten
vid Vetenskaps-Academien förlorade förmoner af boställe, ved
och ljus.
Då, enligt hvad Kongl. Majrts Proposition utvisar, det ifrågavarande
arvodet blifvit Adjuncten Selander å Extra utgifts-medlen beviljadt, emedan
Observators-lönen fortfarande innehades af Professoren Cronstrand,
laar Utskottet funnit det vara med sakens ordning mera öfverenss'ämmande,
att denne senare, hvilken sålunda redan är att anse såsom pensionerad,
uppföres å Allmänna Indragnings-Staten, mot vilkor, att Adjuncten
Selanderj med frånträdande af det hittills utaf honom uppburne arvode,
får genast tillträda Observators-lönen med alla dermed förenade förmoner,
i följd hvaraf och då Observatorn, hvars lön å Vetenskaps-Academiens
stat är uppförd lill 800 R:dr, kan, med tillägg af de med tjenslen förenade
förmoner af boställe, ved och ljus, anses ega en inkomst, fullt motsvararde
de 1,000 R:dr, sora varit åt Selander anslagne , Utskottet tillstyrker,
att för Professoren Cronstrand ett årligt belopp af 1,000
R:dr må, under de af Utskottet föreslagne vilkor, på Allmänna
Indragnings-Staten varda uppfördt.
7:0 Öfver förslaget att öflöningen för de öfvertalige Embets- och Tjenstemännen
i Kongl. Maj:ts Canzli, utgörande 15,856 Rrdr 10 sk. g r.,
med under en del af lönerne beräknad spanmål, måtte å IndragningsStat
öfverflyttas, har Utskottet i dess utlåtande, angående 2;dra HufvudTiteln,
redan afstyrkande yttrat.
8:0 Från Staten för Våg-Staten i Avesta varder, under åberopande af
hvad uti utlåtandet angående 2:dra Hufvud-Titeln blifvit föreslaget, här
utfördt ett belopp af 346 Rrdr; Och hvad vidkommer den, ifrån åtskillige
under 2:dra Hufvud-Titeln uppräknade anslag till vissa föremål inom LandtStaten,
föreslagne öfverflyttning af tillsammans 1,273 R:dr 28 sk., så har
Utskottet, uti berörde utlåtande, redan föreslagit att detta må iagttagas
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 63.
med 248 R:dr 28 sk. af Lagmans-Iön på Gottland, 5o R:dr för en Slollsskrifvare
i Uppsala och 25 R:dr för Provins-Landtraäteri-Conloret i Jemtland,
eller tillhopa 323 R:dr 28 sk.; hvaremot, vidkommande återstående
55o R:dr h yresm ed el för Landshöfdinge-Embetet i Kronobergs Lån, 100
R:dr för Provins-Landtmäteri-Contoret i Fahlun och 3oo R:dr hyresmedel
föi' Landshöfdingen i Vennersborg, tillsammans cpo R:dr, åberopas
hvad derom i nyssnämnde utlåtandet förekommer.
g:o I fråga om högre pensions-rätt för Landt-Stats-Tjenstemännen, åberopar
Utskottet det uti Betänkandet, angående reglering af 2:dra HufvudTiteln,
i ämnet afgifne utlåtande.
10:0 I afseende å Kongl. Majrls Nådiga Proposition, om ytterligare pensionsrum
för 2:iie Generalspersoner och en Amiral, får Utskottet, hvad pensioner
för Generaler angå, åberopa dess uti Betänkandet rörande 3:dje Hufvud-Titein
derom afgifne yttrande; och vidkommande ytterligare pensionsrum
för Amiralsgraden, finner sig
icke kunna tillstyrka den ökade utgift, som derigenom skulle
uppkomma.
ii.0 Hvad beträffar förslaget om pensionerande af ett visst antal Professorer
vid Universiteten, så åberopas det af Utskottet vid regleringen
af ro:de Hufvud-Titeln gifne yttrande; och utföres det dervid tillstyrkte
anslag af 2,400 R:dr,
12:0 Uti Kongl. Maj.ls Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets lilU
stånd och behof, är vordet äskadt, att de vid Oorrections-Inrältningarne
i Riket anställde, med bestämde arvoden försedde Tjenstemän, må förklaras
berättigade att, under lika vilkor, som öfrige Statens Embets- och
Tjenstemän, njuta pension å Allmänna Indragnings-Staten, i sammanhang
hvarmed Utskottet jemväl behandlat en från Högloft. Ridderskapet och
Adeln remitterad motion af Herr Cederschiöld, R. T., alt de vid fångvården
i Riket anstalide Tjenstemän, måtte, i likhet med hvad genom
Kongl. Brefvet den 18 November i836 redan blifvit Tjenstenit amren vid
Tullverket medgifvet, berättigas till pension,
a) af hela ordinarie löne-beloppet, då de i och för tjensten blifvit genom
yttre våld eller andre olyckstilifälligheter skadade tili lemmar eller
helsa, samt dymedelst oförmögne till vidare tjenstgöring, samt då de efter
redlig och trogen tjenst i 3o år hunnit öfver 60 års ålder,
b') af |:delar utaf lönebeloppet, då de antingen hunnit till 60 lefnadsår,
men icke tjenat i 3o år, eller tjenat i 3o år, men ej uppnått 60 år,
Stats—Utskottets Utlåtande., N:o 63.
c) af halfva löne-beloppel , då de, före uppnådde 60 år tjenat tninst
23 år, eller vid en högre ålder och efter kortare tjenstetid äro till tjenstgöring
oförmögne, men utmärkt sig genom skicklighet och pålitlighet, äfvensom
att ifrågavarande Tjenstemän måtte tillåtas att, på enahanda sätt
och under samma vilkor, som audre civile Tjenstemän, för sig sjelfva»
samt deras hustrur och barn, blifva delegare 1 uti Civil-Statens PensionsInrättning
Den
för innevarande år fastställde aflönings-stat för Corrections-Inrättningarne
inom Riket, upptager
vid Stockkolms Södra Corrections-Inrättning:
i Cömmendant och Föreståndare B:co R:dr 1,000: — —•
1 Arbets-Chef
„ 666: 32, —
1 Pastor
„ 600: — —‘
1 Ekonomi-Förvaltare och Kamererare .... „ 666: 32.
1 Läkare . .
„ /{oo:
1 Befälhafvare för inre bevakningen
„ 3oo:
1 Bokhållare
3oo: — —
5 Vaktmästare, å i5o R:dr lön och 66 R:dr 32
sk. underhåll in natura.
1 Organist
„ 66:3a, —
vid Stockkolms Norra Corrections-Inrättning:
1 Föreståndare B:co R:dr 666: 32. —-
1 Predikant . . ,
„ 200:
i Läkare
„ n 250;
1 Bokhållare  ^oo:
i Revisor, som tjenstgör uti Kongl. Styrelsen, och
derföre här ej uppföres.
1 Förestånderska, för hvilken pensionering ej blifvit
af Kongl. Maj:t ifrågasatt.
f Vaktmästare
„ 233: 16. —
2 Vaktkarlar
?» ä 200: — —•
1 Husdräng, hvilken, såsom varande Inrättningens
enskilde tjenare, här ej uppföres.
1 Klockare „ 66: 3a —
6
Stals-Utskottets Utlåtande, A7.-o 65.
vid Correct iöns-Inrätt ningen i Malmo:
Commemlant
Föreståndare
Pastor .
Läkare . .
Befälhafvare öfv
Bokhållare .
8 Vaktmästare, å 15o R:dr i lön, och 66 R:dr 32 sk.
er inre bevakningen
B.co R:dr r
,ooo: —
666: 32.
6oo: —
3oo: —
3oo: —
3oo: —
kostp
ennmgar
vid Correclions-Inrättningen i Norrköping:
i Föreståndare
(samt 200 R:dr till skrifvare-biträde)
i Predikant
i Läkare
i Fabriksmästare
i Vaktmästare
i V a k ikarl ••••* ....
i D:o
i Klockare
B:co R:dr 700: — —
99
99
99
99
9}
99
99
1 do: —
15o: —
266:32.
133: 16.
13o: —-  86: 32.
33: 16.
vid Correct iöns-Inrättningen i Götheborg:
i Föreståndare B:co R:dr 5oo: — —
1 Predikant ........ .....,, ,, *7^*
1 Läkare „ 70: — —
i Vaktkarl
,....„ ,, i33: 16. —
1 Klockare
13: 16. —
Vid öfvervägande af livad sålunda förekommit, har Utskottet ej kunnat
annat än på det högsta behjerta billigheten deraf, alt de vid Fångvården
anställde Tjenstemän och Betjente, hvilkas befattningar, i följd af
sin natur, äro ibland de besvärligaste och ansvarsfullaste inom Riket, icke
af den omständighet, att Fångväsendet ännu ej hunnit så ordnas, att de
kunnat tillsättas med löner på stat, må utestängas från delagtigheten uti
en alla andra civile Tjenstemän och Betjente förbehållen rättighet, att,
då ålder och bräcklighet göra dem oförmögne att längre sköta sina tjenster,
kunna undfå afsked, med bibehållande af sine löne-förmoner såsom
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 65. 'j
pension; men då desse personers antal och aflöning, efter sig företeende
omständigheter, af Kongl. Maj:t bestämmes, har Utskottet, som anser den
nu gällande staten icke upptaga högre löner, än hvartill hvar och en, i
förhåll nide til sin tjenstebefattning, kan anses skäligen berättigad , trott sig
böra tillstyrka Ilikets Ständer,
att endast så till vida bifalla Kongl. Maj:ts Nåd'ga Proposition,
alt de vid Fångvården anställde, uti här förut omförmälde
stater för innevarande år upptagne, Tjenstemän och
Vaktbetjent tilleikännas rättighet, alt, under samma vilkor,
som för civile Km bets- och Tjenstemän redan äro stadgade,
uppföras till pensioner å Allmänna Indragmngs-Stalen, beräknade
efter de arvodes-belopp, som uti nyssnämnde aflönings-stater
finnas bestämde, dock att dervid icke tages i
beräkning den Föreståndaren vid Norrköpings CorrectionsIurältning
anslagne ersättning för skrifvare-bitiäde eller Vaktmäslarnes
underhåll in natura.
I anledning af Herr Cederschiöhls förslag till ålskillige modificalioner
uli den pensionsrält, som borde Tjänstemännen vid Fångvården tillkomma,
har Utskottet, som ej finner lämpligt alt, i afseende på desse Tjenstemän,
föreslå någon afvikelse från de grunder, som gälla för alla öfrige civile
Emhets- och Tjenstemän, deremot ansell sig böra tillstyrka bifall till hvad
motionären hemställt derom,
att Tjenstemän och Betjente vid Fångvården, då de i och
för tjenslen blifvit genom af tångarne begånget våld skadade
till lemmar eiler helsa, samt dymedelst oförmögne till vidare
tjenstgöring, må, utan afseende på ålder eller tjenstetid, vara
berättigade, att såsom pension behålla hela sin ordinarie löneinkomst,
sådan den, genom nu gällande stat, är bestämd, samt
med iagtagande af hvad här förut om beräkningen af Ivamererarens
och Vaktmäslarnes löne-förmoner är vordet yttrad
t.
Hvad åter angår den del af Herr Ceder schiöhls motion, som afser beredandet
af tillfälle för ifrågavarande Tjenstemän, att blifva delegare uti
Civil-Slalens Pensions-Inrältning, så, då denna fråga äfven rörer Cassans
förut varande enskilde delegares rätt, har Utskottet icke ansett Rikets Ständer
böra deraf ingå i någon pröfning, i följd hvaraf
motionen i denna del afstvrkes.
Stnts-Ulskotlels Utlåtande, N.o 63.
13:o genom Nådig Remiss, har Kongl. Majit lill Utskottet öfverlemna!
en af aflidne Protocolls-Secreteraren Pehr ylron Borgs Enka, Christina
Maddalena Ekman, i underdånighet gjord ansökning, alt få fortfarande åtnjuta
den pension, tilt belopp af 4^0 R:dr årligen, som hennes den 22
April 1 83q aflidne raan i lifstiden å Allmänna Indragnings-Staten upphurit;
och hafva motioner i samma ämne till Utskottet blifvit remitterade:
från Ridderskapet och Adeln af Herr Friherre Raab, A. C.; från
Hö^vördige Preste-Ständet af Herr Professor Grafström, och från Hedervärda
Bonde-Ståndet af Olof Olofsson från Vestmanlands Län.
Af ett handlingarne bilagdt transsumt utur den efter aflidne Protocolls-Secreteraren
Borg förrättade bouppteckning inhemtas, alt skulderne
öfverstigit tillgångarne, i följd hvaraf den efterleranade egendomen raåst
till Borgenärers förnöjande afträdas; och som Protocolls-Secreteraren Borgs
förtjenstfulla verksamhet för ett af mensklighetenSj skönaste syftemål, att
söka mildra af naturen vanlottade likars olyckliga belägenhet, måste rättvisligen
taga nationens erkänsla i anspråk, tillstyrker Utskottet,
att Protocolls-Secreteraren Borgs Enka må, så länge hon lefver
ogift, få uppbära den åt hennes aflidne man i lifstiden
å Allmänna Indragning-Staten anslagne pension , 45o R:dr årligen,
räknadt ifrån den tid, då hennes aflidne mans pension
upphörde.
14:0 Till Utskottet har Kongl. Majit i Nåder öfverlemnat en af
Öfverste-Löjtnanten JSordencreutz's Enka, Carin Nordencreutz, i underdånighet
gjord ansökning, att varda ytterligare bibehållen vid den pension, som hon,
enligt Rikets senaste församlade Ständers beslut, fått sig å Allmänna Indragnings-Staten
intill‘nästföljande Riksdag beviljad, till ett belopp af 400 R:dr;
och enär, enligt bilagdt intygande af Domkyrko Comministers-Adjuncten i Upsala
C. G. Anjou, Enkefru Nordencreutz, som ännu hemma lios sig vårdar 6
döttrar och 3 söner, fortfarande befinner sig i högst torftiga omständigheter,
föreslår Utskottet,
alt ifrågavarande, henne beviljade pension af 400 R:dr må,
på Allmänna Indragnings-Staten, än ytterligare intill nästa
Riksdag, uppföras,
i5:o Genom Nådig Remiss har Kongl. Majit till Utskottet öfverlemnat
Hof-Intendenten L Hjortsbergs underdåniga ansökning, att, i likhet med
hvad nu mera alline Direclören Crusell i lifstiden åtnjutit, erhålla en pension
?
Stats-TJtsbotlets Utlåtande, N:o 63.
9
sion, till belopp af 600 R:dr för sig och sin hustru, hvarom Högstsalig
Hans Maj:t Konung Cabj. XIII, medelst siri egen Höga påskrift å
en den 1 Juni 1810 af dåvarande Theater-Directionen gjord underdånig
framställning i ämnet, lemnat Nådig försäkran; men då Hbf-Intendenten
Hjortsberg, hvars utmärkta förtjenst såsom Skådespelare är allmänt erkänd,
synes böra och kunna pensioneras af det Verk, till hvars gagn han uppoffrat
sin tid och verksamhet, måste Utskottet, helst Idof-Intendenten Hjortsberg,
utom sin innehafvande pension vid Kongl. Theaterns Pensions-Cassa,
äfven förut på Allmänna Indragnings-Staten uppbär tyänne pensioner, till
ett sammanräknad t belopp af 272 R:dr 10 sL 8 r.,
afstyrker Rikets Ständer beviljandet af de nu ytterligare begärde
600 R:dr.
16:0 Uti en från Högvärdige Preste-Slåndet remitterad motion, har
Hr Biskopen Doctor Holmström yrkat, att, till undvikande af de olägenheter,
som blifva en följd af Skol-ordningens föreskrift, att Skol-lärare, som
taga afsked, böra afstå en fjerdedel af lönen, då nemlingen antingen de
afskedsberältigade, för sin och de sinas nödtorftiga bergning, urståndsatte
att afstå något af den ingalunda öfverflödiga lönen, mäste qvarblifva vid.
tjensten längre, än för Läroverket är gagneligt, eller ock efterträdaren
nödgas tjena för en inkomst, alldeles otillräcklig för lefnadskostnaden på
hvilket ställe som helst, 2:ne Emeriti-lönsr för hvarje Stift i Riket måtte
på Allmänna Indragnings-Staten uppföras, den ena för Lector er vid Gymnasierna
ä 800 Rdr, den andra för Rectorer vid högre Lärdoms-skolor h.
'joo R:dr hvardera, uti hvilken motion Herrar Biskoparne Butsch, af Kullberg,
Agardh och Nibelius, Professoren Retzius, Prosten Nibelius, samt
Domprostarne Bruhn och Elmgren instämt.
Utskottet, sorn, vid det allmänt kände förhållande, att Skol-lärare, i
följd af den dem förbehåline befordringsrätt till Kyrkans Embeten, sällan
qvarblifva vid sine lörstnämnde befattningar, så länge, att deras pensionerande
kommer i fråga, följaglligen ej kan förutse något ständigt varande behof
af Emeriti-löner för sådane läraie, och då upplysning derjemte blifvit
Utskottet meddelad, att vid flera af Stiften blifvit bildade så kallade
Emerit-cassor, åsyftande alt bereda tillgång lill pensioner för afskedstagande
Skol-lärare,
Sih, till 11. St. Prat. 1840 4 Sami. 1 ARI. 25 Häftet. J
10
Stats-Vislottets Utlåtande, N:o 65.
afstyrker följaktligen, att de af motionären äskade anslag till
Emeriti-löner för Gymnasii- och Skol-lärare må på Allmän
na
Indragnings-Staten uppföras.
17:0 Till Utskottet har Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterat en
af Friherre Tersmeden, W. F, väckt motion af innehåll: att, då man måste
med stolthet minnas, att den man, som verlden nu erkänner innehafva
ett af de första rummen hland Vetenskapsmän, nemligen Friherre Berzelins,
tillhör Sverige, men Staten deremot för denne man gjort intet, helst
de enda inkomster, som Friherren åtnjuter, hesta uti 600 R:dr från Civi 1-
Statens Pensions-Cassa, till hvars bildande han sjelf bidragit, och af en nog
inskränkt lön såsom Secreterare vid Vetenskaps-Academien samt ett mindra
betydande arvode från en Association, som han mycket gagnat och ännu
fortfar att gagna, hvilka inkomster, i följd af Friherrens famil je-förhållanden,
och den gästfrihet, som gjort hans hus till en kär samlingsplats för
vetenskapernes idkare och vänner, nu mera än förr funnos otillräckliga
för hans behof, Friherre Berzelius måtte af Allmänna medel tilläggas en
årlig pension för hans återstående lefnad af 2000 R:drB:co, i anledning af
hvilken motion, under den deraf föranledde discussion, Herr af Ström, L,
föreslagit, alt beloppet måtte bestämmas icke till 2 utan 3ooo R:dr B:co,
att tilldelas Friherre Berzelius, mindre såsom en pension, än såsom ett bevis
på Nationens erkänsla för Friherrens utmärkta förtjenst, dermed sig
förenat Hans Excellens Herr Grefve Löwenhielm, G., Herr af Uhr, G.,
och Herr Lagerhjelm, P., äfvensom uti motionen tilldess syftning instämt
Herr Friherre Åkerhjelm, G. F., och Herr von Hartmansdorff, Å, denne sednare
med tillägg, att, om den olyckan skulle inträffa, att Friherre Berzelius
skulle aflida innan Rikets Ständer nästa gång sammanträda, den pension,
som kunde blifva honom anslagen, måtte Fortsättas för hans enka, i
den mon det kunde finnas lämpligt.
Utskottet har tagit detta i öfvervägande; och som, med undantag af
den oförgätlige Carl von Linne, Sverige måhända icke egt någon Vetenskapsman,
som inom hela den civiliserade verlden gjort sitt fädernesland
så kändt och agtadt, som Friherre Berzelius, hvars arbeten uti den vetenskap,
hvilken genom honom erhållit en utveckling af oberäknelig vigt,
af Europas förnämste lärde erkännas såsom det yppersta i sitt slag; men,
i fullkomlig motsats till hvad utländske frejdade Vetenskapsmän blifvit tilldelade,
såsom bevis på Samhällets erkänsla för deras förtjenster, den enda
inkomst, som Friherre Berzelius af det allmänna uppbär, utgöres af lön
Stals-Vtskottets Utlåtande, N:o 63.
såsom Velenskaps-Academiens Secreterare 1333 R:dr 16 sk., meden tillökning
af 200 R:dr, eller tillsammans med pensionen utur Civil-Statens
Pensions-Cassa, 2133 R:dr 16 sk B:co; vid hvilket förhållande det måste
vara för Svenska Nationen en helig och kär pligt, att söka bereda Friherre
Berzelius tillfälle, att, utan bekymmer om en nödigt utkomst, kunna egna
sina återstående dagar åt vetenskapliga forskningar, och ali hos sig emottaga
den mängd af inhemske och utländske lärde, för hvilka hans hus måste
blifva en samlingsplats, har Utskottet trott sig gå Svenska Folkets representanters
önskningar till mötes, då det tillstyrker,
att, såsom en gärd af Svenska Nationens erkänsla för Friherre
Berzelii utmärkta vetenskapliga förtjensler, en årlig pension
af 2000 R:dr B:co må för Friherren varda å Allmänna Indragnings-Stalen
uppförd.
Det, i sammanhang med Friherre Tersmedens motion, af Herr von
Hartmansdorff väckte förslag, att på samma gång måtte bestämmas den
andel uti Friherre Berzelii pension, som efter hans död kunde anses böra öfvergå
till hans Enka, om hon honom öfverlefver, har Utskottet deremot icke
funnit lämpligt alt nu lill pröfning upptaga, utan tillstyrker,
att tillkommande Ständer malte öfverlemnas alt, i detta afseende,
efter sig företeende omständigheter, besluta.
18:0 Uti en af Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion,
har Grefve Anckarsvärd j C. //., begärt, att, såsom understöd åt Enkan
efter Engelske Agronomen SteffenSj, hvilken, genom de upplysnihgar
han, under sitt fleråriga vistande i Sverige lemnat så väl enskilde, som
jordbrukande menigheter här inom landet, serdeles vid frågor om vattensjuka
trakters försättande i odlingsbart stånd, gjort sig af Nationens tacksamhet
förtjent, måtte beviljas en årlig pension af 60 Pund Sterling; men
som, enligt hvad tillika upplyst blifvit, Enkan Steffens vistas utrikes, och
således icke ens uppfyller det vilkor, som, för Svenske mäns enkors bibehållande
vid full pensionsrätt, är uti författningarne föreskrifvet, nemligen
att de böra sig inom landel uppehålla, och då det föreslagna pensionsbeloppet,
ehuru i Engelskt mynt beräknadt af föga betydenhet, likväl i Svenska
Bancosedlar gör en summa vida högre, än hvad Rikets Ständer funnit
sig böra' bevilja enkor efter män, hvilkas verksamhet för det allmänna
varit af större vigt, än Agronomen Steffensj liar Utskottet, under erkän
-
Stats-XJlslcottets Utlåtande, F:o 65.
nantie emedlertid af bemälde Steffens förtjenstfulla bemödanden för Svenska
jordbrukets förbättrande,
icke funnit skäl alt till motionen tillstyrka bifall.
19:0 Från Högvördige Preste-Ståndet har lill Utskottet blifvit remitterad
en af Hr Professor Retzius väckt motion om ett anslag af 2 till
Boo R:dr B:o att, såsom pension å Allmänna Indragnings-Staten, uppföras
för Enkan efter Intendenten vid Zoologiska Riks-Museum, Professoren
Doctor Fries; och har Utskottet, vid betraktande, dels af den stora förtjenst
aflidne Professoren Fries, under sin sjuåriga förvaltning af Inten
dents-ijensten,
nedlagt uti ordnandet och vidraagthållandet af Riks-Musei
sami ingar, dels isynnerhet af den nödställda belägenhet, hvaruti Enkan,
sora nödgats afstå boets tillgångar tili borgenärers förnöjande, befinner sig
med fena barn, hvaraf, vid mannens frånfälle, det äldsta 11 år och det
yngsta 6 månader gammalt, ansett sig böra tillstyrka,
att Enkan efter aflidne Professoren Fries måtte, så länge hon
lefver ogift och befinner sig i nödställd belägenhet, å allmänna
indragningsstaten tilldelas en pension af 3oo R:dr
ärligen.
20:0 Uti en från Högvördige Preste-Ståndet remitterad motion, har
Hr Prosten ödman begärt, att aflidne Hof-Capeilmästaren Häffners efterlemnade
enka, nu 61 år gammal och utfattig, måtte, såsom ett bevis af
agtniug för hennes aflidne mans stora förtjenst vid den Svenska Kyrkosångens
bringande uti ett iorhättradt skick, tilldelas en pension af 200
R:dr B:co; och får Utskottet, som instämmer uti de af motionären åberopade
skäl, men tror att beloppet kan skäligen nedsättas tili hälften, tillstyrka,
att en årlig pension af 100 R:dr ma för Enkan Heeffner
å allmänna Indragnings-Staten uppföras.
21:0 Uti en från Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterad motion,
har Hr Hård, G. Myrkat, att han, som, enligt Rikets Ständers vid sednaste
Riksdag fatlada beslut, från och med den 1 Maj 1835, fått på ex~
pectance-Stat tillträda en lön af iff Hulr, till hvars hela belopp motionären
ansett sig berättigad ifrån och med den t Maj 1824, men emedlertid
icke deraf fått tillgodonjuta mera än y5 R:dr årligen, mätte blifva med
100 R:dr årligen godtgjord för Skillnaden emellan de y5 R:dr, hvarmed
han fått åtnöjas från 1824 lill i835, och de i^5 R:dr, som han sederme
ra
lått sig tillerkändaj men Utskottet får, under åberopande af de skäl
Stats-Utsbottets Utlåtande, N'.o 65. i3
Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag antagit för afslag å Hr Hårds dä
framställde enahanda anspråk, tillstyrka,
alt motionen lemnäs utan afseende.
22:0 Uti en från Höglofl. Ridderskapel och Adeln remitterad motion,
har Herr Kuylenstjerna, C. F., begärt att Herr Heilborn, en medlem af
Judiska Nationen, som, medelst en af honom till vÉiga brag t soppkokningsanstalt
sökt, äfven med egen uppoffring, gagna de fattigare samhällsklasserne,
och nu på sin ålderdom befinner sig i en utblottad belägenhet, matte,
såsom en uppmuntran för sitt nit för allmänt väl, tilldelas en pension af
5oo R:dr årligen; men Utskottet, som icke tilltror sig alt bedöma i
hvad moa Herr Hedboms bemödanden medfört verkligt gagn, eller förorsakat
honom förluster, anser sig, på grund af hvad sålunda till hans förmon
åberopats,
icke kunna tillstyrka bifall till motionen.
23:0 Genom remiss från Höglofl. Ridderskapet och Adeln, har Utskottet
fatt emottaga en af Herr Reutersvärd, P, j4 , väckt motion, om ett
årligt understöd af 5oo R:dr för f. d. Secreteraren vid Kongl. Musicaliske
Academien Pehr Frigel; och, ehuru bemälde Frigel redan förut å Allmänna
Indragnings-Staien åtnjuter 333 R:dr årligen, utgörande lön vid en
arman förut innehafd tjenstebefattning-, har likväl, vid betraktande deraf,
att han, enligt hvad bos Utskottet blifvit upplyst, efter att hafva under
en. verksam lefnad, så väl i Statens tjenst, som i serskilde honom upp»
dragne befattningar, med sällsynt nit och skicklighet, men mot ringa ersättning,
gagnat det Allmänna, nu, vid uppnådd 90 års ålder, befinner sig uti
en utblottad belägenhet, sjuk och oförmögen att sjelf bidraga till sitt uppehälle,
och att sålunda berörde 333 R:dr icke kunna vara tillräckliga för
en nödtorftig bergning under de få dagar, som ännu kunna honom återstå,
Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att ett belopp af 200 R;dr årligen få för Frigelj såsom f. d.
Secreterare vid Kongl. Musikaliska Academien, serskildt å
Allmänna Indragnings-Staien uppföras.
24:0 Uti en från Höglofl. Ridderskapet oell Adéhn lill Utskottet remitterad
motion, har Herr Rosenqvist af Åkershult, F. L., begärt, att f. d.
Hofmäslaren Meunier, som, då de år 1 Sop till Kongl. Hofvet hörande
personer uppfördes att erhålla sina löner på Pensions-Stat, i stället beordrades
lill tjenstgöring hos Hans Majit Konung Carl XIII, men hvilken
tjenstgöring icke fortfor längre än lill denne Konungs kröning, sedermera
Stats- Utskottets ZTtlåtande, IV.'o 65.
fåLt uppbära sin Hofmästarelön uti Kongl. Hof-Contoret lill år 1814»
lian, i följd af ett Kongl. Bref, utan uppgifven eller af honom känd orsak,
skiljdes från en lön, hvilken han icke bordt kunna mista, eftersom
han, lika med den öfrige personalen, som var i tjenst då Regementsförändringen
inträffade, varit berättigad att lönen såsom pensiön erhålla, nu
måtte af Rikets Ständer uppföras å Allmänna Indragnings-Staten, till åtnjutande
af den lön, han år iSocj innehade; men då inga handlingar blifvit
motionen bifogade till stöd för de deruti uppgifne omständigheter; anser
Utskottet, i sakens nuvarande outredda skick, sig böra
afstyika bifall till motionen.
a5:o Från Högloft. Ridderskapet och Adeln har lill Utskottet blifvit
remitterad en af Ilerr Liljenstolpe, A. F, väckt motion, om ett årligt understöd
af 3 eller 400 f»;dr till Kongl. Danske f. d. Consulat-Secreteraren,
private Skol-läraren Ludvig Thulstrup; men då bemälde Thulstrup icke
varit i det allmännas tjenst och de bevekande omständigheter, som i öfrigt
må lala till hans fördel, icke kunna vid reglerandet af Statens utgifter tagas
i betraktande, måste Utskottet
afstyrka motionen.
26:0 I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit uti Dess Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof föreslagit, får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständer,
att aflöningen till tjenstemännen vid det provisionelt med
Kongl. Slats-Contoret förenade Magazins-Conloret må, än vidare,
å Allmänea Indragnings-Staten utgå.
37:0. Enligt Utskottets utlåtande N:o 6, angående aflidne Professoren
Lings Enka, hvilket utlåtande blifvit af samtliga Riks-Stånden bifallet,
utföras här 600 R:dr.
28:0 I öfverensstämmelse med hvad Utskottet tillstyrkt i dess utlåtande,
angående anira Hufvud-Titeln, öfverflytta^ från Allmänna Indragnings-Staten
1,770 R:dr, med 18 tunnor spantnål in natura.
2<yo I händelse Nummer-Lotteriet kommer att indragas, lärer ett
emot nuvarande löneförmonerne svarande belopp bora å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras, hvilket här blott till rättelse anmärkes.
3o:o I händelse Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet i dess utlåtande
N:o 42, angående Landstatens lönereglering, tillstyrkt kommer det belopp,
som der blifvit föreslaget att minska 2:dra Ilufvud-Titelns Anslag,
alt å Allmänna Indragnings-Staten uppföras; varande emedlertid samma
Stats~ Vlslotlels VHatande, N:o 65.
i5
belopp från efterföljande Tabell uteslutet, emedan det icke kunnat å Tabellen
öfver 2ulra Hufvud-Titelns anslag observeras.
31 :o Om Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet uti Betänkandet angående
reglering af Riks-Statens 5:te Hufvud-Titcl derom föreslagit, kommer
för nuvarande Föreståndaren vid Kongl. Museum, Hof-lntendenten Röök
att å Iudragnings-Stalen uppföras ett arvode af 4oo R:dr.
3a:o. Slutligen har Utskottet ock, i sammanhang med reglerandet af
rlen Allmänna Indragnings-Staten, förehaft Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående en årlig pension åt aflidne Hans Excellens
Grefve Georg Ad/ersparres Enkefru Grefvinna; och ehuru Herr Grefve
Adlersparre onekligen varit förtjent af det allmänna, för den verksamhet
hvarmed bemälde Herr Grefve bidrog till den år i Sop, för Rikets räddning
från ögonblickligt förderf, nödigblefne Regementsförändring, har Utskottet
likväl, vid betraktande deraf, att dels Grefve Adlersparre redan
under sin lefnad af Staten uppburit ansenliga emolumenter, dels hans efterlemnade
Enka, som icke betungas med omsorgen för oförsörjde barns
underhåll, är i besittning af icke obetydlig fast egendom, och så mycket
mindre synes för närvarande i behof af Statens understöd, som Fru Grefvinnan
tillgångar, enligt hvad under discussionen hos de serskilde RiksStånden
blifvit upplyst, medgifvit henne att företaga en kostsam utrikes
resa,
icke ansett sig kunna tillstyrka att något ansla'g för Fru
Grefvinnan Adlersparre må på Allmänna Indragnings-Staten
uppföras.
Stockholm elen i 5 April i84o.
II eservationer.
Vid i 5:de punkten, angående pension åt Hof-lntendenten Hjortsberg.
Af Herr Biskop m. m. Hedren: ”Då Utskottet i flera frågor, rörande
vetenskapens och konstens uppmuntran i Fäderneslandet visat prof af beredvillighet
och välvilja, så hade jag trott den svenska Scenens utmärktaste
Veteran, som i nära 5o års tid frejdat och prydt dess skådeplats, icke hafva
bordt förglömmas på sin ålders dag. Jag reserverar mig emot beslutet
och tillstyrker bifall till den föreslagna pensions-summan.”
Vid 17 punkten, angående pension åt Friherre Berzelius.
Af Herr Schartau: ”Då jag inom Stats-Utskottet befunnit mig I minoriteten
, i afseende på pension åt Fr herre Berzelius, anser jag mig äfven
böra offentligen vidgå detta och uppgifva de skäl dertill, som hos mig
i6 Slats- Ut slottets Utlåtande, N:o 65.
gjort sig gällande. Dessa äro, dels alt jag varit osäker, huruvida ett anslag
af Statsmedel till den ryktbara Vetenskapsmannen verkligen skulle af
honom sjelf åslundas, eller för bunom vara af omständigheterne påkalladt,
dels att jag ansett tiden mindre lämplig för tilldelandet af Statsbidrag åt
en utmärkt man, som, ehuru visserligen i vetenskapligt hänseende öfverlägsen
alla vårt lands närvarande notabilileter i denna väg, likväl, i sträfvandet
för fosterlandets heder och gagn, ej alldeles saknar medtäflare, hvilka
då äfven borde få" åtnjuta vedermäle af nationens erkänsla, och som
derjemte beklagligen har lemnat sitt frejdade namn till mål för ett allmänt
politiskt missnöje, hvaraf de mest eftertänkliga följder låtit sig förspörja,
och hvilket hos mig stadgat öfvertygelsen, att Folkombuden genom
det ifrågavarande anslaget, vid denna Riksdag, icke skola tillvinna sig det
allmänna bifall, som de böra låta vara sig angeläget."
Äf Herr Valley: "Lika högt och varmt, som någon Svensk man, ifrar
äfven jag för Vetenskapers befrämjande, och hyllar följagtligen Vetenskapsmannen
såsom sådan, samt skulle, i följd deraf, med verklig öfvertygelse
och nöje, vid nästförflutne Riksdag, röstat för bifall till pension för
Herr Friherre Berzelius, ja till högre belopp än den nu tillstyrkta, mea
vid denna Riksdag synes mig tiden för beviljande af sådan för honom,
icke vara väl vald, i hvilken tanka jag finner ett ytterligare stöd, då jag
betraktar, att vid omröstningen i frågan, inom Utskottet, densamma utföll
med endast 17 röster för bifall och 12 röster för afslag, således icke
stor pluralite, hvarföre jag, såsom ifrig och varm vän af tryckfriheten
och nationens fria yttrande rätt, icke kan annat än reservera mig emot
beslutet alt tillstyrka pension för Friherre Berzelius".
Af Guslaf Appelqvist från Blekinge Län: ”Emot Utskottets beslut,
hvarigenom en pension af 2,000 R:dr B:co blifvit Friherre Berzelius tillerkänd,
får jag anmäla min reservation, med förklarande, alt, ehuru jag
erkänner Friherrens utmärkta vetenskapliga förtjenster, jag likväl tror, alt
då hvarken Friherren sjelf gjort något anspråk i detta afseende, eller framställning
derom af Styrelsen egt rum, ulan endast en enskild motionär
bragt frågan å bane, och då det icke eller blifvit utrönt, att Friherre
Berzelius icke med förut egande inkomster är i tillfälle alt bestrida sina
nödige utgifter, det tillstyrkta anslaget icke bordt komma i fråga”,.
Häruti
Stats-Utskottcts Utlåtande N'.o 6a.
ll
Häruti förenade sig Johan Andersson frän Upsala Län, Anders Andersson
från Skaraborgs Län, Peter Persson från Jönköpings Län, Anders
Nilsson från Östergöthlands Län och Nils Persson från Örebro Län.
Vid i8:de punkten, angående pension åt afl. Agronomen Steffens' Enka.
Af Herr Anckarsvärd, Al.-. ”Mot Utskottets med En rösts majoritet fattade
beslut, att afstyrka bifall lill den väckta motionen om pension till
aflidne Engelske Agronomen Steffens* Enka, reserverar jag mig; Utskottet
uttalar ett bestämdt erkännande af de stora tjenster, Steffens under sin
verksamhet tillskyndat Svenska jordbruket, och jag kan för min del ej finna
annat, än alt conseqveneen då äfven fordrat, att tacksamheten blifvit
öfverflyttad på den behöfvande Enkan efter en till Sverige för omkring
3o år sedan införskrifven utländning, och hvars rastlösa bemödanden att
vägleda vid våra otaliga mossars och kärrs uttappning och beredande lill
odlingsbara marker och allt, som i öfrigt bidrager till ett förbältradt åkerbruks-system
, erkännes och prisas med ett odeladt beröm öfver hela den
cultiverade delen af Sverige; och är det i denna öfvertygelse jag vädjar
lill Rikets Ständers fyra Slåndsförsamlingar, för att tillvägabringa ändring
uti Stats-Utskottets nu fattade beslut.”
Häruti instämde Herrar Hallenborg, af Harmensj Biskopen m, m.
Hedren., Doctor Agrell, Prosta me Stenhammar och Ahlqvist samt Herrar
HehingiuSj Walleij och Moberg.
Eib. till R. St. Prat. 1840- 4 Stnnl. 1 Ajd. Haft.
Stats-Utskottets Utlåtande, JV:o 65.
Tabell
öfver contante Anslaget å Allmänna Indragnings-Staten.
Banco.
1835 och följande årens Riks-Stat upptager
Tillökning.
Professor Cederschjöld.
Kammarjunkare!! v. Wrigth  8oo: — —
Secreleraren Strinnholm
Professor Schlyter
6oo:
i,ooo: —
1,200: —
,, Cronstrand i,ooo: — —
En Vågskrifvare och en Vägare i Avesta 346: — —
Halfva Lagmans-lönen på Gottland. . . 248: 28. —
Slotts-Skrifvaren i Upsala  5o: — —
Hyra för Provins-Landtmäteri-Contoret i
Östersund  25: — —
Landt-Stats-Tjenstemännens Pensioner, på
förslag 4,00°: — —
Tjenstfrie Universitets-Professorers Ad
juncter
2,400: — ■—
Fångvårds-Tjenstemännens pensioner, på
förslag
230,350
Protocolls-Secreteraren Borgs Enka
2,000:
45°:
Friherre Berzelius 2,000:
Professoren Fries's Enka  3oo:
Hof-Capellmästaren Hceffners Enka . . 100:
. . . 200:
Secreteraren Frigel .
Professoren Lings Enka
600: — —
Hof-Intendentén Röök  4oo: — —
S:r 1 7,71 g: 28. -  eller i rundt tal
S:
Minskning.
Öfverflyttning till 2:dra Hufvud-Titeln af KronohageriGesäliers
aflöning . . • . . . .
("utom 18 tunnor spanmål in natura.)
När med ofvan upptagne anslag för 1835
17,720
SSSeSDWtilB»:’»CT
248,01©
och följande åren . . .
jemföres hvad, enligt sednast
uppgjorde Allmänna
Indragnings-Stat, verkligen
utgått 216,684:4l’ I0,
eller rundt tal ...
23o,35o: —
216,680: —
visar sig en minskning genom afgång utaf 13,670: —
15,440
Summa B:co R:dr | 232,630 |-
utom Indelningar och Spanmål in natura, enligt senaste Stats-reglering ,
med afräkning af 18 tunnor spanmål in natura, enligt föregående Betänkande.
Lik. till 11. St. Prot. 1840 4 Sami. 1 Afd. 25 Häftet.
v
——
—— .„ ..->■„ —
STOCKHOLM, Ko/igl. Ordens-Boktryckeriet, 1840.
Stats-UtskoUets Utlåtande, N\0 64.
i
N:o 64.
Ank. till Exp. Utsk. den 24 April, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående beräkningen af Stat s-Verkets inkomster.
(I. A.)
Efter det Stats-Utskollet tagit behörig kännedom af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition om Stats-Verkels tillstånd och behof samtutredt beloppet
af hvad under de 5 åren, ifrån och med år 1833 lill och med år 1837
till Stats-Verket influtit, får Utskottet, i öfverensstämmelse med stadgandet
uti 30 § Riksdags-Ordningen, härmed till Rikets Ständers pröfning öfverlemna
Förslag till Slais-Ferkels inkomsters beräknande i Riks-Staten för
1841 och påföljande ur, intilldess den vid nästa Riksdag skeende statsreglering
blifver gällandej och har Utskottet, för beredande af lättare öfversigt
af beräkningarne, upptagit dem uti hosföljande Tabell, utvisande, för
hvarje inkomst-titel, hvad vid sista Riksdagen påräknades, det under ofvannämnde
5 år influtne belopp, hvad Kongl. Stats-Gontorets underdåniga
Förslag och Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition upplaga, samt den beräkning,
som nu af Utskottet föreslås.
Ordinarie eller ständige inkomster.
l:o. Ordinarie Räntan. Hvad häraf, såsom indeldt, utgår till vissa
Stater, Inrättningar och personer, beräknades vid sednasle stats-reglering efter
kronovärdi till 352,778 R:dr 40 sk. och uppfördes förslagsvis till ett
belopp af 1,390,295 R:dr.
Den Stats-Verket behåll ne andelen af samma ränta uppskattades vid
samma tillfälle efter markegång till 507,000 R:dr.
I anledning af de härvid förekomne motioner, att hemmantals-ränlan
må antingen upphöra eller förminskas, samt alt skjutsfärdspenningarne
och ollongälden må försvinna, äfvensom att den för vissa odlingsbara lägenheter
å Krono-Allmänningarne fastställde skatt icke vidare måtte till
Kronan ingå, utan tillfalla hemmansegarne, afgifver Utskottet serskilde
utlåtanden, här bilagde, under Lil. A, B, C, D, hvaruti tillstyrkes de
ifrågaställde räntornes oförändrade bibehållande.
I afseende å räntornes beräknande förekommer, att de indeldte blifvit
i Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition upptagne till enahanda belopp, som vid
sista Riksdagen, eller 1,390,295 R:dr. Dessa räntors uppförde värde verBih.
till R. St, Prot. 1840. 4 Sami, 1 Afd, 26 Haft, 1
2:
Stats-Utskottels Utlåtande, N-o 64.
kar val icke hvarken till öfverskott eller Brist, enär de till, motsvarande belopp
ingå uti utgifts-beräkningen, men. då emedlertid; rättast är, att de beräknas
efter deras verkliga: värde och detta, under den här förut omförmälde tid,
per medium utgjort 1,772,637 R:dr, föreslår Utskottet, att de uppföras
till
1,770,000: — —
Då dem öfriea eller Kronan Behållna delen af be
O
rörde
räntor, som vid sista.stats-regleringen beräknades till
507,'000 R:dr, per medium uppgått till 561,058 R:dr, hemställer,
Utskottet, aLt dessa räntor må uppföras till . . 560,000: --
2:o. Afrads-Spanmålén ,. eller Slats-Yerkels behållna
spanmål af Ordinarie Räntan, upptogs i nu gällande statsreglering
lill 39,400 l:r, som beräknades till 197,000 R:dr.
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga. Proposition, skulle densamma
vvil nu utgöra, 40,500 t:r, men då Utskottet,. tili serskildt
Betänkande, Lit. E, föreslår, upphäf.vande af utmarks-skatten
på Öland, hemställer Utskottet, aLt, vid Betragtande
af den qvantitet, hvartill ifrågavarande spanmål per medium
verkligen uppgått, ifrågavarande spanmål Beräknas
uti rundt tal till 40,000 t:r, hvarå värdet, i stället för
hittills upptagne 5 R:dr per tunna,, anses böra utföras till
6 R;dr eller,
. . . . . . . ... . . . 240 000:
3:on Kronotiöjide-Spanmåleti iir dels indeldl, dels Stats—
Tférket behållen. Den förra beräknades vid sista Riksdagen
till 108,491 t:r,med ett värde af 542,455 ll:dr, och upptages
på,lika,sätt uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition; men;
då Kongl. Stats-Contorels Berättelse utvisar, att denna spanmål,
, enligt 1837, års räkenskaper, endast utgjort 106,381,
t:r, anser Utskottet, att i rundt tal 106,300 t:r böra beräknas,
och. ulföres deras; värde å 6 R:dr tunnan med ... 637,800:;
Den andra delen, eller hvad sorn är Stats-Verket behållet,
, upptogs vid senaste regleringen till 16,600 t:r, men.
kan, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, med säkerhet
beräknas till 19*000 t:r, i öfverensstämmelse hvarmed utföres. 114,000:; -
4:o. KronotiöndeAösen• efter bestämde pris beräknades;
vid förra: stats-regleringen till 4,500 R:dr, men föreslås;
nm, i likhet med hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition;
upptager,, till
... . ., . .. 4,800:
Stals-Ulskollels Utlåtande , N',o 64.
5:o. Arrencle-medel af Kungsgårdar och andre Kronolägenheter
uppfördes vid senaste stals-regleringen till
45,000 R:dr i penningar och 9,000 tunnor spanmål, med
tillsammans 90,000 R:dr. Sorn inkomsten per medium utgjort
42,2(59 R:dr i penningar och 10,796 t:r spanmål,
föreslås beräkningen nu till: penningar 42,000:
10,700 l:r spanmål 64,200:
6:o. Silfver-tionde, Myntarelön och Slagskatt upptogs
vid förra slats-regleringen till 2,625 R:dr i silfver eller,
efter 128 sk. cours, 7,000 R:dr. Sorn denna inkomst de
senare åren uppgått lill högre belopp, föreslås den, i Öfverensstämmelse
med Kongl. Propositionen, till . .. .
7:o. Kopparräntan och Slagskatten. Den beräknades
senast lill 300 Skiö, sorn utfördes till 39,000 R:dr och
föreslås nu, att jemväl upptagas till 300 Sk®, men, på sätt
Kongl. Propositionen innehåller, å 133 R:dr 16 sk. Sk®,, lill
8:o. Avesta Koppar- och Manufactur-tull beräknades
vid senaste slats-regleringen till 3,000 R:dr. Sedan
Kongl. Stats-Contoret, uti dess vid Kongl. Propositionen fogade
Berättelse, jemte utredande, huru För närvarande med
conlrollerandet och uppbärandet af berörde afgift tillgår,
hemställt, ett, då den nu bestämda export-tull för koppar
är högre, än den, sorn vid Avesta erlägges, hvadan denna
senare afgift, der den bevisligen utgått, får vid den förras
liqviderande afräknas, men tulluppbörden vid Avesta
är förenad med vida större kostnader, än som motsvaras
af lullafgiflerne för den koppar, hvilken icke exporteras,
utan inom Riket consumeras, hvarförutan denna del, lika
med öfrige inhemska tillverkningar, hvilka i Riket användas,
ej synes böra vara tull—afgift underkastad, koppar-tulluppbörden
vid Avesta, på dessa och i öfrigt anförde skäl.,
mätte upphöra; så har Kongl. Majit, i Dess Kådiga Proposition,
föreslagit, att, med bifall härtill, förlullningar
af ifrågavarande koppar hädanefter blott må ega rum vid.
dess exporterande samt en del af de i och för koppar-tullens
uppbärande vid Avesta bestämde löner upphöra och deras
innehafvare å Allmänna I n d ra g u i n gs-S t a ten förflyttas, hvar
-
106,200:
9,000:
40,000:
4
Siats-Utskottets Utlåtande, N'-o 64.
emot en ny, nedsatt, lönereglering borde uppgöras i och
för uppbörden af Kronans tionde-koppar ifrån Stora Kopparbergs
Bergslag. Då denna förändring skulle leda till
förenkling uti uppbörd och redovisning, samt, utan någon
Verklig förlust för Stals-Verket, Bergslagen erhölle lättnad
derigenom*att tull icke behöfde att erläggas för den koppar,.
sorn inom Riket användes, bär Utskottet, som redan uti
Betänkandet angående reglering, af utgifterne å Riks-Statens
2.a HufVud-Titel, föreslagit de, i följd häraf, erforderlig®-  förändringar uti löne-staten vid Avesta, funnit sig
böra lill hvad Kongl. Maj:t i fråga om koppartullens
upphörande vid Avesta och uppbärande
ensamt vid utskeppningen föreslagit,böra tillstyrka*
Rikets Ständers bifall, samt att följaktligen denna
serskilda ränte-titel må försvinna.
9:o. Tionde- och Hainmarskattsjern. Vid sista statsjregleringen
beräknades det förra eller tionde-tack jernet till
16,000Si S), som* tipp Logos , ä 5 R:dr 24 sk., till 88,000 R:dr„
Jemte det Utskottet, i afseende å väckt motion om
tillökning uti skattefrihels-dygncn vid lackjerns-blåsningar,
åberopar dess serskilda utlåtande, härvid bilagd t under
Litt. F, har Utskottet, då tiönde-taekjernet under åren
1833—1837 per medium utgjort 17,500 Sk®, ansett sig,
oagtadt den nedsättning, som skulle blifva- en följd af bifall
till hvad uti berörde utlåtande är vordet tillstyrkt,
kunna föreslå den uti Kongl. Propositionen upptagne beräkning
af 17,000 Sk®, a 6 R:dr till . . . 102,000:
Hammarskatts jernet beräknades vid
sista ståts-regleringen lill 4,500 Sk®, med
ett värde af 70,500 R:dr. Då det likväl, enligt
de upplysningar, som ifrån Kongl. Bergscollegium
erhållits, utgör fullt 7,000 Sk®,
har Utskottet ansett sig böra upptaga-nämnde
qvantitet, å 15: 32., med 109,666: 32.— 211,666: 32.
10:o. Älun-tionden. Beräkningen häraf, som vid sista
Riksdagen upptogs till 3,000 R:dr, föreslås, i öfverensstämmelse
med Kongl. Propositionen, till nedsatt belopp af 1,000: —
Stats-UlskoCIets Ullatande, N.-o 64.
ll:o. Svafvclbruks-tlondén, hvarunder jemväl inbegripes
victriol och rödfärg, upptages oförändrad till .
12:o. Mantalspenningar beräknades vid senaste
stats-regleringen till 309,000 R:dr, men hafva, under jemnfe
stigande, uppgått ända till 329,000 R:dr.
Sedan Utskottet uti biiagde utlåtande, Litt. G, öfver
väckte motioner om förändring uti denna afgift, föreslagit,
att ifrågavarande afgift, i likhet med hvad hittills
med personella bevillnings-afgiflen efter Irsta Art. egt rum,
icke måtte utgå förrän ifrån 17 års ålder, upptages denna
utskylds-titel till ett belopp af
13:o. Lagmans- och Häradshöf dinge-räntan upptogs
vid senaste stats-reglering«n till 83,000 Rrdr. Åberopande
det serskilda utlåtandet Litt. H» i anledning af väckte
motioner om denna räntas upphörande, och hvilket Utskottet
tillstyrkt, varder denna inkomst-titel från beräkningen
utesluten.
14:o. Gerningsören af handtverkare bibehållas vid
förra beräkningen, eller
15:o. Sterblius-afgiften beräknades vid senaste statsregleringen
till 10,000 R:dr. Då Utskottet, sorn, i anledning
af motion om nedsättning uti denna afgift, afgifver
serskildt utlåtande Litt. I, icke funnit skäl å nämnde förslag
tillstyrka bifall, upptages afgiften till det uti Kongl.
Propositionen beräknade belopp af
16:o. Botes-medlen, hvilka uti sista stats-regleringen
upptogos till 32,000 R:dr, föreslås nu att, i likhet med
den uti Kongl. Propositionen antagna beräkning, uppföras till
17:o. Ca Valleri-Re gemen t enas häst-vacance-spanmäl.
Utskottet, som, i anledning af såväl Kongl. Majrts nu ankomna
Nådiga Skrifvelse, angående prolongation af de med
Rusthållärne vid åtskillige, för närvarande afsutne CavalleriRegeinenten,
afslutade contract om häst-vacancers fortfarande,
som motioner i ämnet, skall utlåtande serskildt
afgifva, har emedlertid ansett sig böra å ira ifrågavarande
inkomst-titel upplaga spanmåls-qvantitelen oförändrad med
24,250 t:r, hvarför utföres, å 6 Rrdr
1,000:
300,000:
1,700:
13,000:
40,000:
145,500:
6
Stats-Utskoltets Utlåtande.V:o 64.
18:o. Ständige Rotevacance-afgifter vid Siåns\a Infanteri-Regementena
anser Utskoltet böra bibehållas vid
enahanda beräkning, som uti förra slats-regleringen eller
2,310 l:r spanmål, å G R:dr . ...........
19:o. Tillfällige Rotevacance- och mötes-af gifter
upptagas jemväl oförändrade till
20:o. Knekte-Rotefrikets-medel upptogos vid sista
ståts-regleringen till 1 000 R:dr, men aro uti Kongl. Propositionen
endast fö res lagné till 300 R:dr.
Sedan Rikets Ständer vid senaste Riksdagen besluta
t, alt for all jord, sorn, ehuru Ordinarie Rotering underkastad,
likväl icke presterar rotering in natura, borde, i
stället för den dittills bestämda bevillningen för rotefriheten,
lill Rikets försvarsverk erläggas en vacance-afgift, sorn
vöre Töteringsbesväret fullt motsvarande, och hvilken vid
markegångssätlningarne skulle, efter i hvarje Län gällande
roteringsgrunder, specificeras oell i taxorne årligen utsättas;
så anser Utskottet, som, i anledning af viickt motion om denna
afgifts återförande till Bevillningen, åberopar dess härvid bilagde
utlåtande Litt. K, att denna numera till Stats-Yerket
ingående afgift, i likhet med alla dess öfrige inkomster, bör
å Riks-Staten upptagas, och knekte-rolefrihets-medlen, hvilka
skolat utgöras med 10 dal. silfvermynt af hvarje helt hemman
och proportionaliter för de mindre, sorn icke blifvit i
Båtsmans- eller Knektehåll inroterade, samt således äro af
enahanda natur med vacance-afgiflen, deremot försvinna;
hvadan Utskottet hemställer,
att, jemte det knekte-rotefrihets-medlen upphöra,
nu ifrågavarande vacance-afgift må, under litel:
Rote fr ihets-afgift af tor ote råd, men ordinarie rotering
underkastad jord, uppföras till ett emot
uppbörden deraf svarande belopp af . . . .
samt deremot och då dessa medel, på sätt nämnd t
blifvit, äro till Försvars-Verket serskildt anvisade,
å 3:dje och 4:de llufvud-Titlarne uppföras anslag,
motsvarande hvad till dem förut ingått, eller i
rundt tal å den förra titeln 22,500 R:dr och å
den senare 5,500 R:dr.
13,860:
6,000:
28,000:
Stats-Viskottets TJtlatände, N\o 64.
21:o. Butsmansvaccince-afgiften, utgående för tillfälliga
vacancer vid Bålsmanshållet, beräknades vid senaste
sLats-reglering Lill 25,000 R:dr, men, lika med hvad uti
Kongl. Propositionen är vordet föreslaget, anser Utskottet
densamma kunna uppföras till . . . . . . ... .
22:o. Krut- och Saltpeter-Försäljnings-meclel. Denna
inkomst upptogs uti förra sLats-regleringen till 75,000 R:dr,
men kan, pä sätt Kongl. Propositionen innehåller, höjas lill
23:o. Contrcll-Stämpel-medel beräknas uti nu gällande
Riks-Slat till 8,000 R:dr, hvartill de jemväl uti
Kongl. Propositionen uppföras; men då de åren 1833—1837
utgjort per medium circa 10,300 R:dr, och minst omkring
9,000 R:dr, anser Utskottet dem med tillförsigt kunna
upptagas lill sistnämnde belopp . .. . . ... . .
24:o. Num mer-Lott eri-medel. Då Utskottet, uti redan
afgifvet Betänkande, föreslagit Lotteriets upphörande,,
hvilken fråga* ännu icke blifvit af Rikets Ständer slutligen
afgjord, har Utskottet ansett sig icke kunna någon inkomst
under denna titel upplaga.
25:o. Bd/i- och Lots-medel beräknades vid sisla statsregleringen
till 50,000 R:dr, likväl under medgifvande,
att det möjligen uppkommande öfverskoltel skulle få användas
till förmon för Båk- och Lois-inrättningen,. för hvilken
anslaget å 4:de Hufvud-Titeln , utom den emot Danska
Fyringsmedbn svarande anvisning, utgjorde enahanda belopp
eller 50,000 R:dr. Dessa medel hafva åren 1833-—1837
j:er medium utgjort circa 64,000 R:dr, och då Utskottet
anser rättast vara, att både inkomster och utgifter, i möjligaste
matto uti Riks-Stalen upptogos lill deras verkligai
Belopp, föreslår Utskottet, att ifrågavarande medel, under
enahanda medgifvande, sorn vid förra Riksdagen, beiäknas till
dock som derigenom 10,000 R:dr af det belopp, hvilket
tillförene utaf öfverskollet å denna inkomst-titel kommit
Lots- celi Bak-inrättningen till godo, blefve bland inkomsterne
å stat uppförde; men dessa medel så mycket heldre.'
måste anses* för berörde Inrättning fortfarande beliöflige,,
30,000:
90,000:
9,000:
60,000:
8
Stais-Ulskollets Utlåtande^ N\o 64.
anledning af Kongl. Propositionen, af Utskottet
blifvit föreslaget, att, utöfver de för samma Inrättning hittills
disponibla tillgångar, tillökning i anslaget måtte beviljas,
föreslår Utskottet, att ett emot den sålunda förhöjda
inkomst-beräkningen svarande belopp af 10,000 R:dr må
vid Riks-Statens uppgörande tilläggas det å 4:de HufvudTileln
för Lots- och Bak-inrättningen upptagne anslag.
26:o. Ersättningar, hvarunder jemväl inberäknas de
Danska Fy rings-medlen, 3,500 R:dr Hamb. Banco, eller
9,333 R:dr 16 «k. Sv. Banco, upptagas till oförändradt belopp
af ....
25,000: —
27:o. Observations-medel, Då denna inkomst, som
vid sisla stats-regleringen beräknades till 8,000 Rd:r, per
medium endast uppgått till 7,592 R:dr, upptages densamma,
i enlighet med Kongl. Propositionen, tili .... 7,000:'—
28:o. Extra medel och uppbörder upptogos senast
till 14,000 R:dr; men som de icke uppgått till mera än
nå®ot öfver 12,000 R:dr, beräknas desamma, på sätt Kongl.
Propositionen föreslår, till
12,000: —
29:o. Interesse-medel upptagas oförändrade till . . 3,000: —-
Summa R:dr 4,479,526:32. —
Extraordinarie Inkomster.
Förslaget till dessa Inkomst-Titlars beräkning skall väl af Bevillningsutskottet
uppgöras; men Stats-Utskottet har dock ansett sig på vanligt sätt,
i sammanhang med beräkningen af öfrige Statsinkomster, jemväl böra uppgifva
de extraordinarie inkomster, som, i händelse Rikets Ständer icke förändra
grunderne för dessa inkomsters utgörande, kunna vara att påräkna.
30:o. Sjötulls-medlen beräknades vid sista stats-regleringen att utgöra:
Stats-Verkets netto-inkomst . . . 2,388,000:
För Tull-Verkets Stal och Utgifter 562,000:
Summa 2,950,000 ll:dr.
Då dessa inkomster, i följd af de vid sista Riksdagen beslutade förändrade
Tullstadganden, de senare åren betydligen stigit, har Kongl.
Maj: t,
Stats-TJtskottets Utlåtandej JY:o 64.
9
Majit, på grund af de skäl och den utredning öfver dessa inkomsters belopp,
som i Nådiga Propositionen åberopas, föreslagit följande beräkning:
Netto-inkomst för Stats-Verket . 2,638,000:
Tull-Verkets Aflönings- och Om
kostnads-Stat
562,000:
Summa 3,200,000:
Och anser Utskottet sig böra detta belopp upptaga . . 3,200,000:
31:o. Salu-accis af Städerne. Senaste stats-regleringen
upptager 7,500 R:dr, men då uppbörden, på sätt
Kongl. Stats-Contorets vid den Kongl. Propositionen fogade
Berättelse upplyser, åren 1833—1837 årligen uppgått till
något mera, än 11,000 R:dr, uppföres nu nämnde af Kongl.
Majit beräknade belopp  11,000:
32:o. Post-medlen upptogos vid sista stats-regleringen
till 450,000 R:dr, hvaraf 100,000 R:dr såsom Stats-Verkets
netto-behållning. Då desamma årligen ökats och år 1837
uppgått till 575,993 R:dr, har Kongl. Majit föreslagit, att
beräkningen skulle förhöjas till 500,000 R:dr och deraf
150,000 R:dr såsom Stats-Verkets inkomst. I enlighet
dermed har Utskottet ansett sig böra beräkna
Stats-Verkets inkomst till . . . 150,000:
samt för Post-Verkets Stat och öfrige
utgifter  350,000: ^qq qqq.
likväl så, att allt hvad utöfver det såsom Stats
Verkets
inkomst beräknade belopp, inflyter, likasom
hittills, må af Kongl. Majit för Post-Verkets
behof användas.
33:o. Chartai-Sigillatce-medlen. Denna inkomst, som
varit i jemnt stigande, upptages till det i Kongl. Propositionen
beräknade belopp  405,000:
34:o. B rcinvins-afgiften. I förmodan, att Rikets
Ständer icke finna skäl att uti denna afgift bevilja någon
nedsättning, utföres den bär till enahanda belopp, som
vid senaste stats-regleringen, eller  750,000:
Summa R:dr 4,866,000:
Dih, till R, St, Prot, 1840, 4 Sami, i Afd, 26 Haft, 2
10
Stats-Ulskottets Utlåtande, N’.o 64.
35:o. Restantier, hvilka uti senasle stats-regleringen beräknades
till 119,250 R:dr, upptagas nu, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
uti Kongl. Propositionen blifvit föreslaget, endast med jemkning, för vinnande
af jemn slutsumma, tili  119,073:16.—
Den af Utskottet nu föreslagne beräkning upptager således:
Ordinarie Inkomster  4,479,526: 32. —
Extraordinarie d:o  4,866,000: — —
Restantier  119,073:16.—
9^464,600: -
1835 års stats-reglering upptager deremot:
Ordinarie Inkomster  3,919,250:
Extraordinarie d:o  4,514,500:
Restantier
119,250:
tillsammans 8,553,000:
hvadan, enligt Utskottets beräkning, Stats-Inkomsterne,
oaktadt några titlar blifvit föreslagne att upphöra eller förminskas,
skulle öfverskjuta det vid sista Riksdagen uppförde
belopp med
911,600: — —
Summa 9,464,600:
Dock bör Utskottet härvid anmärka, att denna förhöjning till en betydlig
del härrör deraf, att Utskottet ansett beräkningen af den indeldta ordinarie
räntan, äfvensom den under serskilde titlar uppförda, dels indeldte eller
in natura anordnade, dels Stats-Verket behållne spanmål, böra upptagas, i
öfverensstämmelse med deras verkliga värde, hvaremot likväl utgifts-beräkningen
kommer att okas med ett förhöjningen å indeldta räntor samt in
deldt
eller in natura anvisad spanmål motsvarande belopp af 517,239:
samt att de förut icke i Riks-Staten intagne vacance-afgif
ter
för oroterad jord blifvit uppförde med  28,000:
hvilket belopp jemväl ökar utgifts-staten.
Äfvensom att, i följd af Lots- och Båk-afgifternes förhöjda
beräkning, uppstår en tillökning å 4:de Hufvud-Titelns
anslag af
10,000:
Summa 555,239: —
så att den egentliga tillökningen, som lemnar tillgång till
ifrågakomne nya utgifters bestridande, utgör  356,361:
Summa 911,600:
Stockholm den 23 April 1840.
Stats-TJtskottets Utlåtande> N\o 64.
11
Reservation, angående det ä spanmålen beräknade pris:
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Öfvertygad, att den höga beräkningen
af Statens inkomster och synnerligen det till 6 R:dr förhöjda calculations-priset
å Kronans behållna spanmål under flera inkomst-titlar, kan
föranleda förlägenhet i förvaltningen, då inga eller alltför otillräckliga öfverskott
uppkomma till betäckande af brister å andra inkomst-titlar och
af förslags-anslag, i hvilken händelse Riksgälds-Contoret måste hålla Statsverket
de bristande medlen tillhanda, utan dertill beräknade tillgångar,
anser jag spanmålen i beräkningen af inkomst-titlarne icke hafva bordt
värderas till högre pris än 5 R:dr. Skulle några slutliga öfverskott uppstå
genom denna lägre beräkning, äro de icke förlorade, emedan de till
Riksgälds-Contoret ingå.”
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
(Hör till Stats-Utsk. Betänkande, i84<>, N:o 640
Tabell öfver Stats-Verkets Inkomster.
Påräknade Inkomster
Räkenskaperne uppta
ga för åren.
Medium
för åren
Kongl. Stats-  Contorets
Kongl. Maj:ls
Nåd. Proposi-  tion beräknar.
1840 års Stats-Utskotts
N:o
Ordinarie Inkomster.
för 1835 och följande åren.
1833.
1834.
1835.
1836.
1837.
1833—1837.
Förslag.
Förslag.
[dndeldt ,
.Behållen
* ♦ « •
1,390,295
507.000
197.000
1,640,695
535,274
220,142
1,743,009
542,536
258,362
1
1 751 399 1 808 407
1,919,676
584,641
307,578
1,772,637
561,058
262,204
1,390,295
550,000
202,500
1,390,295
550,000
202,500
1,770,000
560.000
240.000
1
Ordinarie Ränta ........
560,905
581,933
269,229
2
Afrads-Spanmål .
39,400 T:rå 5 Rdr
255,709
—
—
—
—
40,000 T:r å 6 Rdr
—
—
3
Tionde-Spanmål -
Tndeldt .
.Behållen
108,491 T:rå 5 Rdr
16,600T:rä 5 Rdr
542,455
83,000
563,392
97,403
650,826
113,897
647,459
110,090
676,605
121,500
785,489
139,015
664,754
116,381
—
-—
542,455
95,000
—
—
542,455
95,000
106,300T:r å 6Rdr
19,000T:r å 6Rdr
637,800
114,000
—
—
4
Tionde-Spanmåls-15sen efter bestämde priser , ,
4,500
—
—
4,831
4,895
5,351
4,889
4,848
4,963
—
—
4,800
—
—
4,800
—
—
4,800
—
—
Penningar
.Span mål
45.000
45.000
38,656
61,401
38,692
68,742
43,873
71,982
44,631
72,412
45,494
87,531
42,269
72,413
42,000
52,500
42,000
52,500
42,000
64,200
5
Arrende-Medel \
9,000 T:r å 5 Rdr
—
—
—
—
10,700 T:rå 6 Rdr
—
—
6
7
Silfver-Tionde, Myntare-L5n ocb Slag-Skatt. ,
Koppar-Ränta och Slag-Skatt
.
2,625 Specie-R:dr
å 128 sk.
300 Sk®å 130 Rdr
7,000
39,000
”
—
10,224
42,093
9,443
37,282
9,869
45,655
9,313
47,989
9,350
46,702
9,639
43,944
:
—
9,000
40,000
’
:
—
9,000
40,000
300 Skffål33^Rdr
9,000
40,000
8
9
Avesta Koppar- och Manufactur-Tull
Tionde- och Hammarskatts-Jern , . <
3,000
88,060
70,500
3,393
j 185,399
2,425
3,535
3,885
224,376
4,001
231,534
3,448
202,163
3,000
f 102,000
1 70,500
Tackjern
.Stångjern
16,000 SkW h 5:24.
4,500 SkW å 15: 32.
—
—
177,649
191,859
—
—
102,000
70,500
—
—
17,000 Sk® å 6 Rdr
7,OOOSk®å 15|Rdr
102,000
109,666
32
-
10
Alun-Tionde
3.000
1.000
309,000
83,000
1,700
4,202
979
314,957
87,910
1,758
2,956
840
2,144
1,195
1,084
1,113
2,316
1,071
323,865
90,054
1,752
1,000
1,000
323,000
90,000
1,700
1,000
1,000
323,000
90,000
1,700
1,000
1,000
300,000
11
Svafvelhrnks-Tionde
1,034
324,492
90,049
1,766
1,390
328,577
91,719
1,730
12
Mantals-Penningar
Lagmans- och Håradshofdinge-Ränta
Gernin^s-Ören 1 ...
322,182
88,872
1,760
329,129
91,722
1,746
13
14
1,700
15
Sterbhus-Afgift ........
B5tes-Medel
10,000
32,000
121,250
12,061
51,216
13,998
43,492
158,633
21,927
45,233
150,367
18,650
47,637
162,627
17,245
48,830
188,702
16,776
47,281
159,136
13.000
40.000
121,250
13.000
40.000
121,250
13.000
40.000
145,500
10
17
Cavalleri-Regementernes Hästvacance-Spanmål ,
24,250 T:r å 5 Rdr
—
135,353
—
—
—
—
24,250 T:r å 6 Rdr
—
—
18
Ständige Rotevacance-Afgifier vid Skånska In-  fanteri-Regementerne
2,310 T:r k 5 Rdr
11,550
,
_
11,148
13,968
14,354
14,741
18,251
14,492
—
11,550
11,550
2,310 T;r å 6 Rdr
13,860
19
Tillfålliae Rotevacance- och Motes-afeilter
6,000
1,000
5 878
6,405
1,040
7,061
7,732
67
8,596
101
7,134
426
6,000
300
6,000
300
6,000
Kneckte-Rotefrihets-Medel ....
936
88
20 J
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rote-  ring nndnrloctnrl ir.i.9
28,000
30.000
90.000
21
O  * — JvlU • • • 8 «
Båtsmans-vacance-afgift
Krut- och Salpeter-fSrsåljnings-Medel
• « • •
25.000
75.000
29,115
92,991
29,850
95,827
30,989
99,310
33,280
123,134
34,790
93,767
31,605
105,002
30.000
90.000
30.000
90.000
22
23
Controll-Stämpel-Medel
(Netto ....
NummerLotteri Medel<
8,000
110,000
9,016
f 98,977
8,942
70,238
10,811
59,105
11,521
29,951
11,287
82 356
10,315
68,125
8,000
60,000
8,000
60,000
9,000
24
.60,000.1
—
—
—
—
1
(NummerLotlls Stat 50,000.)
l 53,120
45,409
43,414
47,274
47,133
47,270
—
—
50,000
—
—
50,000
—
)
25
Råk- nr.h Lots-Medel
50.000
25.000
61,744
f 19,284
64,888
21,707
66,451
| 21,438
63,584
35,932
64,478
24,531
64,229
27,300
för 3 är.
50.000
25.000
50.000
25.000
60,000
25,000
20
(Ersättningar . , , . 15,666: 32. )
Ersättningar < >
(.Danske Fyringsmedel . 9,333: 16.J
l 10,427
9,752
27
Observations-Medel .......
8 000
7,-435
5,277
5,349
9 521
10,381
7 592
7 000
7 009
7 000
28
Extra Medel och Upbörder ....
14,000
14,166
13,817
8,289
10,798
14,664
12,346
12000
12,000
12,000
29
Interesse-Medel
3,000
59
93
3,419
3,459
3,425
3,434
för 3 är.
3,000
3,000
3,000
S:gr
3,919,250
4,047,850
4,044,850
4,479,526
32
Extraordinarie Inkomster.
30
(Netto  2,388,000.
SjS-Tulls-Medel < i
(Tull-Verkets Stat . 562,OOO.J
2,950,000
—
—
2,761,708
2,490,111
3,207,287
2,922,274
3,357,214
2,947,718
—
—
2,950,000
—
—
3,200,000
—
—
f2,638,000.1
{ 562,000.)
3,200,000
—
—
31
Salu-Accis af Städerne , , .
7,500
11,164
11,154
11,201
11,184
11,182
11,177
11,000
11,000
11,000
32
fNetto
Post-Medel <
(Post-Verkets Stat , . ,
100,000.1
350,000.)
450,000
—
508,061
518,525
541,528
557,817
575,993
540,385
—
—
450,000
—
—
500,000
—
—
f 150,000.1
l 350,000.)
500,000
—
—
33
Charta-Sigillata-Medel
Bränvins-Afgift
357.000
750.000
L514A0Ö
330,529
462,520
321,936
467,851
377,358
316,083
422,508
705,166
418,124
729,181
374,091
536,160
400.000
750.000
/ nnn
405.000
750.000
/
405.000
750.000
/ QfiA nnn
34
—
—
I
—
35
119,250
110,587
155,961
91,530
180,075
323,001
170,290
119,150
—
—
4,oOO,UUU
119,000
’ i
119,073 16
—
£
tumma
8,553,000
—[8,728,000
9,029,850
9,464,600
Stockho fm, hos A. G. Hellsten, 1840.
Bil. till Ståls-Utskottets Utlåtande, 2V.-0 64.
X
N:o 64. Litt. A.
Ank. till Exp Utsk. den 23 April, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner om Hemmantals-räntans
upphörande eller förminskande.
(I. A.)
I fråga om Hemmantals-räntans upphörande eller förminskande, har Utskottet
emottagit följande motioner:
l:o Af Herr Grefve Anckarsvärd, C. 11., sorn föreslagit Rikets Ständer,
att besluta den så kallade Extra ordinarie eller Hemmantals-räntans upphörande
ifrån och med 1841 års början, samt i sådant afseende hufvudsakligen
anfört: att någon bevisning icke erfordrades om jordbrukets behof af nedsättning
i sina tryckande utlagor, enär sådant ändock vore af Nationens Representanter
fullkomligen kändt; att motionären ej eller ansåg sig behöfva ingå uti
speciel u I veck ling af de under denna Titel inbegripne skatters verkliga hevi
liningsnatur, utan endast omnämnde, huru desamma tillkommit; att, vid
pröfnlngen af Stats-utgifternes beskaffenhet och det för betryggande af Statsmachinens
gång egentligen nödiga belopp, det säkerligen icke borde finnas
betänkligt alt uppfylla Nationens fordringar på sparsamhet och inskränkningar,
i hvilket fall den nu ifrågavarande räntan skulle både böra och kunna
borttagas, med afsende å de Extra ordinarie Bevillningarnes nuvarande betydliga
bidrag; att motionären förväntade en noggrann pröfning af alla de
fördelar, som för framtiden kunde vinnas, om detta afgörande steg 1111 toges,
sedan Nationen i 30 år förgäfves väntat på reglering af de uti en mängd persedlar
utsatta gamla grundskatterne, hvilkén, ehuru af Ständerne begärd och
af Regeringen till grunderne godkänd, ännu icke blifvit tillvägabragt; att det
icke borde vara svårt att i grundskatterne, som, utom det irrationella i deras
beskaffenhet, tillika inveckla uppbörden och redovisningen, bereda någon
nedsättning, enär Tull- Brån vins- Chartas-Sigillatce- och Post-be villningar ne
lenina ett sådant årligt öfverskott, att detta tydligt utvisar möjligheten af En
millions årlig nedsättning uti skatterne; att, om Rikets Ständer vid nästa
Riksdag ytterligare fortginge på denna väg, det ej vore omöjligt att äfven
snart få se Jordeboks-räntan försvinna; att genom dylika förändringar de
största fördelar vunnos, icke endast för de skattdragande, utan äfven för hela
samhället genom debiteringens, uppbördens, redovisningens och controllens
förenklade skick, som verkade till besparingar ända ifrån Fögderien och
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd, 27 Haft. 1
2
Bil. till Stats-TJtskoltets Utlåtandej No 64•
Lands-Contoren till de högre Embetsverke», sorn dermed ega befattning;
samt slutligen att Utskottet mätte utreda beloppet af de ersättningar åt länte-innehafvare,
som kunna ifrågakomma.
2:o Af Herr Friherre af Nordin> C. J., som, under anförande, alt det
-ville synas, att den extra ordinarie eller Man tals-räntan _, hvars serskilda
skatte-titlar dels utgjort bevillningar, medgifna i och för tillfälliga behof, dels
uppkommit i utbyte emot na tu ra-pravsta Lionel-, utan att något beslut om deras
utgörande all framgent föregått, blifvit, utan Rikets Ständers medverkan,
år 1719 i Jordeböckerne intagen, samt att, om äfven Rikets Ständer, missledde
af det för handen varande förhållandet, vid sedermera vidtagne regleringar,
utan närmare granskning af tillkomsten, låtit dervid bero, sådant
icke borde rubba de skattskyldiges rätt att icke utgöra andra skatter, än Rikets
Ständer i laglig ordning ålagt, yrkat, alt Stats-Utskottet måtte noga utreda
och för Rikets Ständer fullständigt framlägga de lagliga beslut, hvarigenom
de under namn af Hemmanlals-ränta nu utgående skatter äro af Rikets
Ständer förklarade i all framtid höra af jorden utgöras, samt att, derest sådant
beslut icke skulle finnas, hela denna ränta, eller den del deraf, för
hvilken ett dylikt beslut saknas, måtte med år 1841 upphöra att debiteras
och uppbäras; varande jemväl af motionären framställdt, att, om af Kronan,
under en tid, då räntan på god tro utgick, den blifvit till visst ändamål anvisad,
ersättning af Stats-Verket måste lemnäs till Militaire- och Civil-staterne antingen
i penningar eller sådane räntor, som Kronan lagligen eger att disponera,
utan att detta bör inverka på jordegarens rätt att blifva befriad från
ett skattebidrag, som saknar laglig grund, äfvensom det vore Kronans ensak
att ersätta dem, som med egande-rätt nu innehafva några af dessa räntor,
hvarvid dock borde utredas, huruvida alla nu till enskild man utgående räntor
verkligen förefunnos, då Kronan afhände sig egande-rätten.
3:o Af Riksdags-fullmägtigen Måns Månsson från Calmar Län, som förmenat,
att hemmantals-räntan tillkommit för tillfälliga behof och bordt upphöra,
när dessa behof icke vidare varit för banden, samt, på sådan grund,
yrkat, att berörde ränta måtte upphäfvas och de Statsbehof, hvartill densamma
varit påräknad, fyllas genom allmänna Bevillningen; men att, om hinder
deremot skulle möta, sådan författning mätte vidtagas, hvarigenom de
hemman, som äro för högt beskattade, må kunna förmedlas efter en enkel,
men tillförlitlig, undersökning om förhållandet.
Utskottet har icke underlåtit att ej mindre åt hvad motionärerne framställt,
än de anföranden, sorn vid motionernes föredragning, före remisser
-
Bil. lill Siats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 64.
5
nes beviljande, blifvit afgifne, lemna all den noggranna uppmärksamhet, som
påkallas af det vigliga ämne, hvilket berörde motioner omfatta.
Hvad först angår hemmantals-räntans uppkomst och lagliga grunden för
dess utfordrande, så är det visserligen med förhållandet enligt, att, på sätt
moLionärerne uppgifvit, åtskilliga af de serskilda skatter, hvaraf denna ränta
består, i början utgjort gärder, beviljade för tillfälliga behof; men då sedermera
ej mindre dessa skattebidrag, än de öfriga, hvilka tillkommit i stället
för hemmanen åliggande prestationer in natura, blifvit åtagne utan inskränkning
till viss lid samt, på sådan grund, ingått uti egendomarnes skattläggning
och uti Jordeböckerne intagits, hafva de likväl nu mera iklädt sig
naturen af ständiga räntor, samt äro jemväl inbegripne ibland de, uti 59 §.
af nu gällande Regeringsform, omförmälde Stats-verkets ordinarie inkomster.
Yid dessa förhållanden anser Utskottet det vara ostridigt, att egarne af sådan
jord, hvarmed liemmantals-ränta följer och hvilka jemväl för värf va t samma
jord med beräkning af denna ränta såsom en ordinarie skatt, icke lagligen
kunna undandraga sig att ifrågavarande ränta utgöra och att densamma
cj kan upphöra i annan ordning, än hvar och en af Statens öfriga ordinarie
inkomster. I följd häraf torde ock Rikets Ständer finna det icke vara af
behof påkalladt, att Utskottet, på sätt en motionär yrkat, för Rikets Ständer
framlägger någon detaljerad utredning, huru de serskilde skattetitlar, hvaraf
berörde ränta består, tillkommit och hvilka stadganden, i afsende å deras utgörande,
sedermera blifvit meddeldte.
Vidkommande åter frågan derom att, medelst hemmantals-räntans upphörande,
bereda jordbruket lindring i detsamma åtföljande skattebördor; så
delar Utskottet fullkomligen med motionärerne den öfvertygelse, att den oprivilegierade
jorden, som för närvarande drager den betydligaste andelen uti
skal tebord orne, företrädesvis är i behof af lindring deruti, i den nion sådan
på lämpligt sätt kan till vägabringas. Men emot det nu väckta förslaget till
detta ändamåls vinnande förekomma likväl följande väsendtliga betänkligheter:
att upphäfvande af hemmantals-räntan skulle, utom den derigenom uppkom
mande förändring uti Rikets Jordeböcker, icke allenast till sina grundvalar
rubba hela Indelnings-verket, utan ock i afseende å alla de egendomar,
iler Kronan icke eger räntan, antingen ingripa uti eganderätten och, på sätt
Herr Friherre af Nordin föreslagit, å Statens sida föranleda tili betydliga v
ersättningar till ränte-egarne, eller ock, genom räntornas bibehållande uti
nyssnämnde fall, en annan anledning till ojemnhet uti beskattning emellan
de olika egendomarne uppkomma; att då, på sätt tillförene blifvit inför Rikets
Ständer upplyst (se Stats-Utskottets Betänkande af den 31 October 1829,
4
Bil. till Stats-Ulsholtets Utlåtande, N.-o 6j..
N:o .323) oell jemväl vid discussionen om Herr Grefve Anckarsvärds och
Herr Baron af Nordins motioner hos Ridderskapet och Adeln erinradt, den
ifrågavarande räntan uti olika provinser utgår lill högst betydligt skiljaktiga
belopp, förmonen af dess upphörande skulle emellan de skattdragande blifva
serdeles olika fördelad; samt slutligen, att, då denna ränta, för så vidt den
inflyter till Staten, uppgår till omkring 1,300,000 Ralr, en så betydlig nedsättning
af Statens ordinarie inkomster icke torde blifva verkställbar, eller,
der den vore möjlig, skäligen kunde uteslutande lill förmon för en samliällsclass
tillvägabringas.
Deremot anser Utskottet, alt den lättnad i skattebördor ne, hvaraf den
skattskyldiga jorden är i behof, lämpligast och med minsta olägenhet kan beredas
derigenom, att serskilda, icke till grundräntorne börande, förvissa ändamål
bestämda skattebidrag, företrädesvis och i den moll omsländigheterne
det medgifva, förminskas eller upphäfvas-, hvilken åsigt jemväl blifvit följd,
då Utskottet, dels redan tillstyrkt, att mötespassevolance-afgiflen må upphöra,
samt sådane åtgärder vidtagas, hvarigenom rothållarnes nu utgående bidrag
till indeldta armeens och båts männens beklädnad skulle komma att försvinna
eller förminskas, dels ock nu, uti serskildt Betänkande, föreslår, att Lagmansoch
Häradshöfdinge-räntan, hvilken egentligen drabbar sådane personer, sorn
äro bosatte å oprivilegierad jord, måtte upphöra; hvarförutan anmäldes, att,
då Utskottet likaledes tillstyrkt, att mantals-penningarne icke må utgå förr
än från 17 års ålder, sådant jemväl skulle bidraga till ej ringa lindring för
jordegare och brukare, hvilka oftast för många personel- böra en dylik afgift
erlägga. Skolande Utskottet för öfrigt icke underlåta alt, vid behandlingen
af serskilda i ämnet väckta motioner, i afseende å sjelfva sättet för
grundskalternes utgörande, föreslå de förändringar, som kunna finnas utförbara
och af beliofvet påkallade, så alt de olägenheter, hvilka i detta hänseende
blifvit anmärkte, jemväl uti de motioner, som nu utgöra föremål för
Utskottets yttrande, må i möjligaste måtto kunna undanrödjas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, linner Utskottet sig
böra afstyrka bifall till bär förut omförmälde motioner, i hvad de
afse hemmantals-räntans upphörande.
Och kommer Utskottet, sorn tillika fått emottaga motioner om upphäfvande
af vissa uti denna ränta ingående skattelitlar, att, i anledning deraf, afgifva
serskilda yttranden.
Stockholm den 23 April 1840.
Bil. till Stats- Utskottets Utlåtande, N:0 6j.
5
N:o 64. Litt B.
Ank till Erp. Ut sk. den i3 April, kl. jf <’■ 111.
Utlåtande, i anledning af motion om skjutsfärds-penningarnes
upphörande.
(I. A.)
Uti en af Riksdags-fullmägtigeu Johan Ericsson från Stora Kopparbergs
Län väckt oell till Stats-Utskottet remitterad motion, hvarmed Anders Göransson
från nämnde Län sig förenat, har blifvit anfördL, hurusom, då det
i forntiden varit tillåtet för de resande, att, utan ersättning, af allmogen
taga skjuts oeh förtäring, hade allmogen vid 1642 års Riksdag, emot det att
fria skjutsfärder oeh gästning»!' afskallådes, åtagit sig en skatt under namn
af skjutsfärds-penningar, att utgå med 3 daler silfvermynt af hvarje hemman
krono och skatte, hvilken skatt likväl således drabbade äfven sådan jordegendom,
som varit befriad ifrån den fria skjutsniugen och gästningen, hvilken,
- efter motionärens förmenande, ålegat alla vid vägarne belägne egendomar,
utan afseende på deras natur; men då numera Kronans Em bets- och
Tjenstemän njuta ersättning för resor i tjensle-ärenden och, för resandes fortskadände,
den tryckande håll- och reserv-skjutsen blifvit införd, förmenade
motionären, att skjutsfärds-penningarne bordt upphöra; hvadan det blifvit yrkadt,
att denna skatt måtte upphäfvas och läggas på bev dillingen.
Enligt hvad jemväl motionären till någon del upplyst, blefvo skjutsfärdspenningarne
vid 1642 års Riksdag först åtagne samt vid 1649 års Riksdag
ytterligare stadfästade, emot upphörande af den allmogen förut åliggande
skyldighet att fritt fortskaffa och underhålla dem, som reste i Kronans ärenden,
och de ega således icke, på sätt motionären förmenat, samband med
den allmänna skyldigheten att, emot betalning, fortskaffa resande, i hvilket
afseende föreskrifter redan vid otvannämude tidpunkt yoro ineddeldte. Vid
sådant förhållande och då skjutsfärds-penningarne utgöra en del af hemmanens
mantalsränta och, såsom sådan, sedan de infördes, ingått uti derefter
inträffade skattläggningar, finner Utskottet, som, uti serskildt utlåtande af
denna dag, afstyvkt bifall till väckt fråga om hela nämnde räntas upphörande,
sig böra hemställa, att nu ifrågavarande motion lemnäs utan afseende.
Stockholm den 23 April 1840.
6
Bil. till Slats-Ulshottets Utlåtandej IV.0 64.
N:o 64. Lii. C.
Arik. till Exp. Etsk. den 23 April, kl, 4 e- mUtlåtande3
i fråga om Ollon-gäldens upphörande.
(I. A.)
Riksdags-fullmägtigen D. Andersson frän Hallands Län har, uli en hos
Bonde-Ståndet väckt motion, hvarmed O. Lindbeck från samma Län sig förenat,
anfört, att bland de bördor, som trycka allmogen, den så kallade Ollongälden
utgjorde en rättsvidrig beskattning, enär motionären, ehuru grunden
för densamma vore honom obekant, icke kunde anse den med lag enlig;
hvadan, och då det, efter motionärens tanka, låge i öppen dag, att denna
beskattning i icke obetydlig mon bidrager till den redan visade mindre bevågenheten
för skogshushållning och skogsplantering, motionären yrkat, att
denna beskattning, ehvad den i penningar eller persedlar utgår, må varda
afskaflad.
Ifrågavarande afgift, sorn erlägges för de svinkreatur, hvilka på Kronans
ollonskogar intagas, att der betas, har först tillkommit genom Nyköpings recess
år 1537 §. 10, och skall numera, enligt de i serskilde författningar utsiakade
grunder, bestämmas vid markegångs-sättningarne uti de Län, der sådan
afgift kan ifrågakomma, eller egentligen uti Skåne och Halland. Då,
på sätt sålunda blifvit upplyst, berörde afgift är lagligen grundad och densamma
räknas bland statens ordinarie inkomster i likhet med grundskatterne,
anser Utskottet
skäl icke förekomma att för närvarande tillstyrka denna afgifts
upphörande.
Men då en del af Kronans skogar, för hvilkas begagnande ifrågavarande afgift
blifvit bestämd, numera äro försålde, hemställer Utskottet tillika,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, efter det fullständig utredning af ämnet blifvit tillvägabragt,
vid nästkommande Riksdag må för Rikets Ständer framställas förslag
till de förändringar uti stadgandena angående ollongälden, hvilka
af nuvarande förhållanden möjligen må påkallas.
Stockholm den 23 April 1840.
Bil. till Stat s-Utskol tets Utlåtande , N.o 6,j,.
N:o 04. Litt. D.
7
Ank. till Exp. Utsk. den 23 April, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående gjord framställning, att ränta af odlingslägenheter
å Allmänningar, i vissa fall, bör upphöra att till
Stats-Verket ingå.
(I. A.)
Du det i senare tider skall hafva visat sig, att af de vidsträckta
skogstrakter, som, under namn af Kronoparker eller Allmänningar, stått under
Kronans disposition, större eller mindre delar tillhört enskilde hemman eller lägenheter
och jemväl, efter derom anställde rättegångar, blifvit dem tillerkände;
men derförinnan och under det Allmänningarne ännu ansågos tillhöra
Kronan, odlingslägenheter, i tillämpning af 1805 års Skogsordning, blifvit
upplåtne och skattlagde, ehuru håde upplåtelsen och skattläggningen voro
tillkomne, under ovigtig förutsättning af Kronans egande-rätt, som icke existerat,
emedan hemmanens ordinarie skattläggning skett, med beräkning af
alla deras tillhörigheter, hvaruti således den såsom allmänning ansedde skogsmarken
förments vara inbegripen; har Riksdags-fullmägtigen Anders Andersson
ifrån Skaraborgs Län, uti motion, sorn tili Stats-Utskottet blifvit remitterad,
föreslagit, att, enär uppenbart vore, att den serskilde skattläggningen
af förstberörde lägenheter utgjorde en lika orättvis, sorn obehörig tillökning
uti hemmanens ordinarie skattläggning, Kronans anspråk på den ökade skatten,
der nämnde förhållande är för handen, måtte från trä das och samma skatt,
i den mon lägenheterne bibehållas, erläggas till hemmanens innehafvare.
Då det ankommer på vederbörande, som förmena sig för deras hemman
ega anspråk på sådan jord å Allmänningar, hvilken till odling blifvit upplåten,
att i laga ordning utföra elen återvinningstalan, hvartill de må förmena
sig vara berätligaile, på utgången hvaraf beror, huru med odlingslägenheternes
ränta kommer att förhållas, anser Utskottet den nu väckta motionen
icke tili någon åtgärd å Rikets Ständers sida kunna föranleda.
Stockholm den 23 April 1840.
8
Bil. lill Ståts-Utskottets Utlåtande, No 6^..
Nio 64. Litt E
Ank. till Exp Utsk. den o3 Aptit, kl 4 e m‘
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om upphäf vande af den,
vid fördelningen af utmarken på Öland, samma atma/k dsatte
ränta.
(I. A.)
Uti en till Kongl. Majit den 5 October 1838 i underdånighet ingifven
skrift, sorn, jemte tillhörande handlingar, blifvit under den 15 sistlidne februari
till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnad, hafva Ölands hemmansegare,
genom beful!rnägtigadt ombud, Häradsdomaren Pehr Jonsson, pa antörde
skäl, anhållit om upphäfvande af den årliga spanmälsränla till saminanräknadt
belopp af 864 tunnor 24-J | kappar, hvilken bl i t vit bestämd att utgöras
för den å hemmanen på Öland fördelade utmark eller den så kallade Alfvareu;
och har Utskottet, genom remiss från Hedervärda B >nde-Ståndet, jemväl
fått emottaga ett af Riksdags-fullmägtige från Öland Pehr Jonsson och Sven
Jacobsson i enahanda syftning afgifvet memorial.
1 afseende på tillkomsten af ifrågavarande spanmåls-ränta, utmarks-skatten
benämnd, lemna de Utskottet tillbandakomne handlingar den upplysning,
att, sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 16 Mars 1802, angående hushållningens
förbättrande å Öland, med bifall till Kammar-Collegii gjorde hemställan,
föreskrifvit, att om förmälde utmark, efter det de delar deraf blifvit
frånskiljde, hvilka till Skogsallmänningar och Eke-planteringshagar borde bibehållas,
finge af Kongl. Majits Befallningshafvande fördelas emellan dem, som
sig deraf begagnade, dock alt, om någon del af den upplåtne marken funnes
tjenlig till trädplantering, vissa skyldigheter i berörde hänseende borde
med fördelningen förbindas, så hade under den 6 Maj 1813 för de Committerade,
som skulle verkställa den sålunda beslutade fördelningen af Alfvaren,
Nådig instruction blifvit utfärdad, innefattande bland annat den föreskrift,
alf, för hvarje till uppodling tjeuligt tunneland, en viss årlig ränta af 1,2,3,
till 4 kappar afrads-spanmål borde utsättas; hvarefter utmarks-fördelningen
för sig galt och af Kongl. Majit blifvit i Nåder gillad, för Norra Mötet enligt
Kongl. Brefvet den 29 October 1816, och för Södra Mötet, jemlikt Kongl.
Brefvet den 12 Maj 1819.
Så väl vid 1823 års, som vid 1828 och 1834 årens Riksdagar, hafva af
Riksdags-fullmägtige från Öland befrielse från berörde spanmåls-ränta blifvit
sökt,
Bil. till Siats-Utskottets Utlåtande, N;0 64. g
sökt, hufvudsakligen på enahanda grunder med dem, hvilka innefattas i de
till Stats-UIskottets handläggning nu öfverlemnade framställningar, att nemligen,
ehuru jagträttigheten på Öland från uråldriga tider varit Kongl. Maj:t
förbehållen och alla högdjur på ön fridlyste, hvilket gällt sä väl för inegorne
som utmarkerne eller Alfvaren, hade likväl denna rätt endast angått djuren,
men icke varit så vidsträckt, att sjelfva jorden någonsin ailsetts för en
Kongl. Majrts och Kronans tillhörighet, utan hade ifrågavarande utmarker fastmera
betraktats såsom hemmanens betesmark och allmogen i alla tider derå
egt betes-rättighet, som vid skattläggningarne blifvit bland hemmanens så
kallade herrligheter upptagen och ingått i beräkning vid hemmantalets bestämmande,
af hvilket förhållande hemtats den slutsats, att, genom den nu
tillkomne spanmåls-räntan, dubbel skatt för en och samma förmon blifvit
hemmanen ålagd.
De åtgärder, hvilka, i anledning af dessa förnyade ansökningar om utmarks-skattens
upphörande, blifvit intill sistlidne Riksmötes början vidtagne,
finnas omförmälde uti det af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
den 12 Juli 1834 afgifne Betänkande, N:o 12, till hvars innehåll
Stats-Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, får hänvisa.
Sedan Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 11 Augusti 1834,
Nro 94, hos Kongl. Majrt förnyat deras underdåniga anhållan, att, på Ölands hemmansegares
bekostnad, undersökning måtte varda af Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Maj ts vederbörande Befallningshafvande, i närvaro af hemmansegarne
eller deras befullmägtigade omljud, föranstaltad, till utredande, huruvida ifrågavarande
Allmännings-marker verkligen blifvit på 2:ne serskilda sätt och vid olika
tillfällen skattlagde, eller hemmans-egarnes lagliga rätt i annat afseende för
nära trädd, i hvilket fall Kongl. Maj:t täcktes rättelse deruti förordna, så,
och efter det Kongl. Majt, genom Nådigt Bref till Kammar-Collegium af den
1 November 1834, föreskrifvit, att den af Rikets Ständer begärde undersökning
skulle å stället förrättas af en utaf Collegii Ledamöter, biträdd af en
utaf Kongl. Majrts Befallningshafvande i Calmar Län dertill förordnad ojäfvig
Landtmätare, blef, under loppet af Juli och Augusti månader 1835, merauämnde
undersökning, i föreskrifven ordning, verkställd af Kammar-Rådet
och Riddaren S. P. Liljenroth, samt protocoll öfver förrättningen till Kongl.
Kammar-Collegium inlemnadt.
Uti dess, under den 19 November 1835, angående undersöknings-förrättningen
afgifne utlåtande, har Kammar-Råclet Liljenroth anfört: att då, i den
för Öland under den 28 November 1690 utfärdade skatlläggningsmethod, uppBih.
lill R. St. Fröt. t84o. 4 Sami. 1 Afd. 27 Häftet. 1
30
Bil, till Stats-U tskoltcls Utlåtandej N:0 64•
tages icke allenast de egor och förmoner, som till visst värde borde uppskattas
jemte sådane, hvilka borde komma i betragtande dessa till bättring
och styrka, utan äfven de, som ailsågos vara mindre betydliga för att vid
skattläggning i beräkning tagas, men uti intetdera afseendet förekomme något
om utmarken, sådant bevisade, att, på siitt uti de dels före, dels efter methoden
utfärdade Kongl. Författningar, Bref och Resolutioner blifvit stadgadt,
all mark utom inegorne tillhörde Kongl. Maj:t och Kronan; att, enär skattläggningarne
blifvit, i öfverensstämmelse med methoden, verkställde och de
vid undersökningen företedde öfver åtskilliga hemman i början af 1700:talet
upprättade skattläggnings-instrument ådagalade, att, efter methodens anvisning,
endast uppskattade värdet af åker och äng tagits i beräkning vid de
hemmanen åsatte mantal och räntor, samt hvad i berörde skattläggnings-instrument
derjemte om mulbete förekomme, alt nemligen hemmanen egde
sådant å utmarken, eller så kallade Alfvaren, icke kunde förklaras annorlunda,
än att Skattläggningsmännen dermed velat uttrycka den rättighet till
mulbete, som af ålder varit hemmanen medgifven till begagnande å utmarken,
så syntes deraf följa, att utmarkerne på Öland, före den allmänna fördelningen
deraf, med egande-rätt icke tillhört hemmanen, och ej eller dessförinnan
varit under desamma till ränta skattlagde, ehuru den rättighet till
mulbete å utmarken, som hemmanen af ålder egt samt, i anseende till ringa
höbord och saknad af beteshagar, så väl behöfva, icke kunnat dem betagas
eller afhändas, utan deras obestånd och förfallande i ödesmål; men alt deremot
utmarksskatten, betraktad såsom ränta för mulbete, vore alltför hög och
vida öfverstege den, som på hemman i angränsande orter belöper, hvilket
visade sig vid jemförelse emot skattläggnings-methoden för Tjusts, Tunaläns,
Sefvedes och Aspelands härader i Calmar Län, hvarmed methoden för Öland
vore i det närmaste lika, enär, under det att efter förstnämnde method J
mantal i berörde härader erlägger för godt mulbete marker smör, hvaremot,
efter samma method, någon ränta för mulbete af annan eller sämre
beskaffenhet icke är stadgad, af | mantal på Öland utgöres i utmarksskatt
omkring 9 kappar spanmål, på grund af hvilket sistnämnde förhållande och
då vid undersökningen blifvit utröndt, dels att ifrågavarande utmark allmänneligast
vore af svag beskaffenhet och bestode af stenbunden sand- och grusjord,
hvarå endast ett magert mulbete erhålles, så att odling der icke kan
med fördel verkställas, dels att marken efter en följd af år, sedan upplåtelsen
skedde, ännu vore i samma skick, som tillförene, och äfven för det mesta
läge öppen, emedan kostnaden för hägnad och stängsel öfverstege fördelen
af markens infredande samt, i betraktande deraf, att Kongl. Majit, vid hus
-
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, JY.-o 64.
11
hållningens reglerande med flere andra kronoparker, i Nåder tillåtit, att på
derintill belägna hemman, åt hvilka mulbetesrätt varit af gunst och nåd förunnad,
desamma må fördelas, utan att någon afgift eller tillökning i hemmanens
räntor dervid komme i fråga; Kammar-Rådet ansåge sig böra i underdånighet
hemställa, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes tillstädja, att utmarksskatten
på Öland måtte för framtiden alldeles upphöra.
Efter det omförmälde undersöknings-protocoll och underdåniga utlåtande
blifvit af Kongl. Kammar-Collegium, jemte eget betänkande i ämnet, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insände, har Kongl. Majit, genom Nådigt Bref
den 18 November 1836, behagat förklara, att, då vid den hållna undersökningen
ytterligare blifvit ådagalagdt, att de å hemmanen å Öland fördelade
utmarker icke äro vordne på 2:ne serskilde sätt och vid olika tillfällen skattlagde,
äfvensom att hemmansegarnes lagliga rätt i annat afseende icke eller
blifvit för nära trädd, Kongl. Majit, i likhet med hvad Kammar-Collegium
yttrat, funnit den sökta befrielsen från spanmåls-räntans erläggande för ifrågavarande
utmärker icke kunna beviljas.
Hvad sålunda i detta mål förekommit och handlingarne i öfrigt innehålla,
har Stats-Utskottet i öfvervägande tagit; och ehuru af den utaf Kammar-Rådet
Liljenroth verkställda undersökning synes utredt, att eganderätten
till ifrågavarande utmarker icke varit vid de äldre skattläggningarne tagen i
beräkning, hvadan ock den, i följd af utmarks-fördelningen, hemmanen åsatte
serskilde spanmålsränta icke kan såsom en olagligen tillkommen eller dubbel
beskattning anses; likväl och då tillförlitligen blifvit upplyst, ej mindre att
den del af utmarkerne, som blifvit å hemmanen fördelad och skattlagd, är
af sämre beskaffenhet, sedan nemligen å utmarkerne blifvit frånskiljde flera
odlingsbara mossar och kärr, deraf nyhemman emot serskild åsatt ränta uppkommit,
i följd hvaraf någon synnerlig fördel icke tillskyndats hemmanen
genom fördelningen af dessa utmarker, hvilka, liksom tillförene, till största
delen, ligga öppna och icke kunna till annat än samfäld betesmark begagnas,
än ock att, då den hemmanen af ålder tillerkända rättighet till mulbete varit
utsträckt, ej allenast till utmarkerne, utan äfven till kronoskogs-allmänningarne,
omförmälde betesrättighet jemväl inskränkts derigenom, att dessa allmänningar
blifvit till enskilde personer emot serskild ränta försålde, har Utskottet,
i betraktande derjemte af den Öland ålagde höga beskattning samt
de, i följd af skogarnes utödning och derigenom saknad tillgång på timmer
och vedbrand, hemmansegarne tillskyndade kännbara olägenheter, funnit sig
ega allt skäl att tillstyrka,
alt den under benämning af utmarksskatt från hemmanen å Öland
12
Bil. till Stats-Uiskottets Utlåtandet N.o 6^..
utgående spanmålsränta af tillsammans 864 tunnor 24-t-1 tappar,
hälften råg och hälften korn, årligen, må ifrån och med skatte-året
1841 helt och hållet upphöra.
Stockholm den 23 April 1840.
Reservationer.
Af Herr af Geijerstam: ”Emot Utskottets beslut, faltadt på billighets-,
ej på laglighets-grunder får jag mig reservera. Äro de förra för handen, så
må en anställd undersökning styrka den nedsättning i skatten, som kan vara
hillig. Vore åter, emot min tanka, de senare i fråga, så hafva de skattskyldige
laglig väg att följa.”
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Af Utskottets Betänkande är upplyst,
att Öländska utmarken haft natur af kronopark, och således med full eganderätt
tillhört Kronan. En fördelning af hela utmarken har väl skett och blifvit
på charta upptagen, men endast utmärkande gränsorne, inom hvilka hvar
och en socken egt begagna den mulbetes-rätt, som varit hemmanen upplåten
att begagna på kronoparken å Öland, likasom å kronoparker i andra trakter
af Riket. Men det anspråk på eganderätt till utmarken, som Öländska hemmanen
nu, sedan skattläggningen skett, vilja göra gällande, ehuru de aldrig
försökt att i rättsväg vid domstolarne derom utföra sin talan, vederlägges af,
så väl äldre stadgar, som Kongl. B efvet af den 16 Mars 1802, hvarigenom
Kongl. Maj:t tillät, att utmarken skulle kunna fördelas mellan hemmanen,
under serskilde vilkor och med iagtlagande af Kongl. Maj:ts och Kronans rätt.
Vid utmarkens fördelning har den ofrugtbarare delen blifvit undantagen
och såsom utmark bibehållen. Den bättre marken har blifvit skattlagd efter
samma grunder, som sedermera vid 1823 års Riksdag af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer gemensamt blefvo godkände och genom Kongl. Kammar-Collegii
Circulär-Bref af den 14 April 1824 kungjorda. Skatt har nemligen blifvit
ålagd, då Öländska hemmanen förvärfvare eganderätt till jord, af hvilken
de förut blott egde nyttjande-rätt till mulbete. Sådant är fullkomligen
rättsenligt.
Den af Rikets senast församlade Ständer föreslagna undersökningen är
verkställd och har, såsom Utskottets Betänkande innehåller, ledt till det resultat,
att någon utmarksskatt icke ingått i hemmanens ursprungliga skattläggning,
och att således Öländska allmännings-markerna icke blifvit på tvänne
serskilda sätt och vid olika tillfällen skattlagde. Den genom flere Kongl.
Resolutioner stadfästade utmarksskalten, har på denna grund ytterligare blifvit
Bil. till Siats-CItskottets Utlåtande, N.-o 6j..
fastställd genom Kongl. Mäj:ts Nådiga Resolution af den 18 November 1836.
Att genom ovilkorlig eftergift af liela den skatt, som blifvit åsatt, i enlighet
med de af Konung och Ständer fastställda beskattningsgrunder, tillika
upphäfva Konungens i administrativ väg fattade beslut, anser jag obehörigt
och vådligt. Praejudicalet skulle föranleda enahanda anspråk från en stor
mängd innehafvare af i senare tider skattlagd jord i alla Sveriges landskap.
Denna allmänna eftergift af utmarksskatten är visserligen så mycket mera orättvis,
sorn dels skatten blifver qvarstående på de hemman och lägenheter,
hvilka af utmarken blifvit upptagne eller genom kronoskogs-parkernes skatteförsäljning
uppstått, dels af undersökningen om utmarksskatten vitsordas, att
en del af de hemman, som erhållit andelar af utmarken, fått odelbar mark,
sorn ökar hemmanens värde utöfver det gamla skattläggningsvärdet.
Men deremot synas flera af de i Utskottets Betänkande anförde bevekande
omständigheter, som ådagalägga, att den bästa utmarken blifvit serskildt
skattlagd, hemmanen betagne förmonen af utsyning på de försålde skogsparken^
m. m., tala för någon lindring i utmarksskatten. Jag ville derföre
hafva vördsamt tillstyrkt en underdånig hemställan af Rikets Ständer, att
Kongl. Maj:t värdigades i Nåder förordna en undersökning, hvarigenom måtte
utredas, hvilka hemman vid utmarkens fördelning och skattläggning verkligen
eihållit odlingsbar jord, då den ålagda skatten för dessa borde bibehållas,
men skatten för den sämre jorden lindras, i nion af de ringare förmoner,
som med eganderätten af densamma kunna anses förenade.”
Af Herr Professor Doctor Thomander, som, med afseende derå, att dels i
samma nion, de gjorda uppgifterne om Ölands iråkade förlägenhet och nöd äro
grundade, äfven serskilda anstalter blifva nödiga, för att densamma för framtiden
afböja, dels ock denna provins icke tillhörer antalet af de mest vanlottade i
Riket, hvadan olägenheterna torde kunna i framtiden upphöra eller blifva
mindre kännbara, tillstyrkte, att hälften af Ölands utmarksskatt må tills vidare
och ifrån och med skatteåret 1841 efterskänkas, samt den återstående hälften
äfvenledes tills vidare anslås till bestridande af utgifter för provinsens
skolinrättningar, landthushållning, så ock ordningens och serskildt fattigpolisens
vidmagthåilande. Och borde i sådant fall medlen ställas under Länets
Hushålls-Sällskaps eller möjligen blifvande Allmän Municipal-myndighets förvaltning.
Bil- till Stall-Utskottets Utlåtande> N;0 64•
N:o 64. Lit. F.
Utlåtandes om tillökning uti skatte-Jrihets-djrgnen vid masugnar.
(I. A.)
Under anförande, att, då befrielse ifrån den af masugnar fastställde tionde-afgift,
hvilken, enligt gamla författningar och häfdvunnen sedvänja,
vanligen utgår med 17 Lisp. tackjern för hvarje dygns blåsning, endast är
beviljad för tre så kallade kalhlygn för hvarje års blåsning, hvilken befrielse
blifvit medgifven i ändamål, att blåsningen må, innan skatten utgår, komma
så i gång, att tillverkningen lemnar vinst, förhållandet likväl vore sådant,
att blåsningen under de första tio dygnen medför betydlig förlust, hvilken,
efter uppgjord calcul, skulle utgöra 344 R:dr R:gs, samt alt äfven i 30 dygn
derefter blåsningen med förlust bednfves, har Riksdags-fullmägtigen J. E.
Jeansson från Wermland yrkat, att, på grund häraf och vid betragtande af
de dryga onera, som äro bergsmans-handteringen ålagde, skattefrihets- eller
kalldygnens antal måtte ökas till åtminstone tio; hvaruti Petter Pettersson
och Lars Larsson från Örebro Län samt Lars Boethius från Kopparbergs
Liin instämt, jemte det P. Pettersson inlemnat en calcul, utvisande, att
uti Nora Bergslag förlusten vid en masugn, under de första tjugu dygnens
blåsning, skulle utgöra 863 R:dr 8 sk. R:gs.
Vid öfvervägande af allt detta och då kändt är, alt masugnar vid början
af hvarje blåsning någon tid bedrifvas med förlust samt den befrielse
ifrån tionde-afgift, hvilken för närvarande under allenast tre dygn är medgifven,
icke står i skäligt förhållande till den tid, som verkligen förflyter,
innan någon inkomst af hytte-blåsningen kan påräknas, hemställer Utskottet,
att skattefrihets- eller så kallade kall-dygnen må för hvarje års
blåsning bestämmas till åtta.
Stockholm den 23 April 1840.
Reservation
af Herr Prosten Stenhammar: ”Jag anser en utredning af frågan genom
vederbörlig auctoritet hafva bordt föregå, innan Utskottet tillstyrkt ökade
skattefrihets- eller så kallade kalldygn, och alltså en rubbning i de hitintills
gällande författningarne i denna skattläggnings-fråga åstadkommes”.
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 64•
i5
N:o 64. Litt. G.
Ank. till Exp. Vtsk. den 23 April, kl. 4 e- m>
Utlåtandej i fråga orri Mantalspenningarnes upphörande eller ändring
uti deras beräknande.
(I. A.)
I afseende å berörde afgift har Utskottet fått emottaga följande motioner:
l:o Af Riksdags-fullmägtigen Nils Persson från Södermanland, som anfört,
att, då det borde förmodas, att en betydlig minskning uti folkets skattebördor
vid denna Riksdag kan och bör tillvägabringas och fråga således
uppstår, hvilka skatter företrädesvis böra förminskas eller försvinna, samt resultatet
af förslagen om minskning uti grundskatterne vore obestämdt, och
det i alla fall syntes billigt, att icke endast fastighetsegarne, utan äfven folket
i allmänhet, få hemta någon fördel af en möjlig skattenedsättning, ansåg motionären
sig böra föreslå, att, jemte Lagmans- och Häradsböfdinge-ränlan,
hvarom Utskottet vill sig serskildt utlåta, marc£a&-penningarne måtte ifrån
och med nästa år alldeles upphöra, hvilken åtgärd skulle vara välgörande
för alla mindre hemmans-egare, som behöfva behålla sina i mantalsåren ingångna
barn hemma hos sig till biträde vid jordbruket, samt för handtverkare
i städerne, hvilka skola betala för lärlingar och tjenstefolk; med hvilken
framställning en stor del af Bonde-Ståndet sig förenat;
2:o Af Herr Prosten IS ordhammar, som, efter att hafva framställt, huru
mantalspenningarne tillkommit och att befrielse från deras erläggande eger
rum för dem, som vid Läroverken idka studier, andragit, att, då den ungdom,
som beredes till den Heliga Nattvardens första begående, skäligen är
att jemföra med den studerande ungdomen, enär dess tid väsendtligen upptages
af Religions-undervisningen, och dess användande till arbete således förhindras,
ansåg motionären sig böra föreslå Rikets Ständer att vidtaga sådane
åtgärder, som kunna pröfvas nödige, på det att personer, som tili den Heliga
Nattvarden beredas, under det eller de år sådant eger rum, må, utan afseende
på ålder, befrias ifrån så väl mantalspenningar, som all annan personlig
utskyld. Uti hvilken motion, vid den i anledning deraf uti Preste-Ståndet
uppkom ne discussion, åtskilliga ledamöter sig förenat, hvaremot Herr Biskop
Heurlin, med hvilken en stor del af Ståndet instämt, yttrat, att, efter dess
åsigt, tiden för första Nattvardsgången icke. borde bestämma mantalspenningarnes
vidtagande, ulan fast heldre uppnåendet af fyllda 17 år, samt Herr
Biskop Holmström, på anförde skäl, förmenat ändring uti nu gällande grun
-
Bil till Stats-Ulskotlets Utlåtande, N:0 64.
der för berörde afgifts utgörande icke böra ega rum, hvilken mening jemväl
åtskilliga af Ståndets ledamöter biträdt.
Då Utskottet för dess del icke anser lämpligt, att ifrågavarande afgift,
hvartill alla skattskyldige, utan afseende å stånd och vilkor, med få undantag,
lika bidraga, varder borttagen, helst, i sådant fall, det betydliga belopp
af öfver 300,000 R:dr, hvartill denna afgift uppgår, vid en jemn fördelning
af skattebördor ne, skulle, under annan form, drabba samma skattskyldiga,
finnér Utskottet si<r
O
böra afstyrka förslaget örn mantalspenningarnes upphäfvande;
hvaremot, och då den personliga skyddsafgiften, efter 1111 gällande Bevillningsförfattning,
icke vidtager förr än ifrån och med fyllda 17 år, samt mantalspenningarne,
om detta bibehålies, ej eller skäligen synas böra vid en tidigare
ålder erläggas, hvarigenom äfven större enkelhet uti räkenskaperne uppkomme,
Utskottet, i likhet med dess sistlidne Riksdag afgifne yttrande uti
Utlåtandet N:o 54, Bil. Litt. E., tillstyrker,
att mantalspenningarne, ifrån och med år 1841, icke må erläggas
förr än efter fydlda 17 år.
Hvad åter angår Herr Prosten Nordhammars bär förut omförmälde förslag;
så enär krono-utskylders erläggande icke synes böra vara beroende af
tiden för ungdomens första Nattvardsgång, hvarigenom ock möjligen kunde
inträffa, att mindre upplysta personer uppsköto denna Heliga förrättning, endast
med afseende å den fördel, som genom skattefrihet deraf uppkomme,
samt derförutan ett dylikt stadgande skulle medföra betydligt besvär och olägenhtt
vid controllen å denna uppbörd, — hvartill slutligen kommer, att,
i händelse af bifall till Utskottets förslag, att mantalspenningar ej förr än efter
17 års ålder skola erläggas, de fall, då personer, som borde denna afgift
utgöra, ännu icke begått den Heliga Nattvarden, torde blifva meia sällsynta,
och den eftergift, motionären åsyftat, derigenom till betydligaste delen
vore vunnen, anser Utskottet sig
icke kunna tillstyrka det af Herr Prosten Nordhammar föreslagne
stadgande.
Stockholm den 23 April 1840.
N:o 64. II.
Bil, till Stats-Utskottels Utlåtande, N.-O 6/},
N:o 64. Litt. Ii.
17
Ank. till Exp. Utsk. den 23 Aprilj hl. 4 e< »t.
Utlåtande, i fråga om Lagmans- och Häradshöfdinge-rcintans upphörande.
(I. A.)
På sätt uti nästföregående utlåtande, angående Mantalspenningarne är
vordet omförmäldt, har Riksdags-fullmägligen Nils Person från Södermanlands
Län jemväl föreslagit, att Lagmans- och Häradshöfdinge-ränlan måtte
upphöra.
Denna ränta, som, jemte derunder inbegripne Tingsgästnings-penningar,
tillkommit i stället för den gärd, allmogen uti fordna tider i förhållande till
hemmantalet borde utgöra till Domarnes underhåll, utgår, i följd af 1604 års
Riksdagsbeslut och Kongl. Reglementet den 20 November 1741, efter rök eller
matlag å landet samt skall numera, sedan, jemlikt Rikets Ständers vid
1828—1830 årens Riksdag fattade beslut, de lika beräkningssätt, som i serskilda
provinser egde rum, blifvit upphäfda, öfver hela Riket erläggas med
12 sk. för hvarje matlag, hvaraf dylik afgift bör utgöras och hvilken afgift,
efter hvad vid nämnde Riksdag beslutades, tili bela beloppet ingår till Stats-Verket,
hvaremot ett, emot Tingsgästnings-penningarne, eller |:del af räntan,
svarande anslag är å Riks-Staten uppfördt till godtgörande af domarens och
nämndens Tingsgästnings-penningar; vai’ande likväl för Dalarne det undantag
medgifvet, att så väl i afseende på Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans utgörande,
som Tingsgästnings-penningarne, hvilka i nämnde Provins uppbäras
af nämnden, som för Häradshöfdingens lott redovisar, tills vidare vid förut
följde grunder fått förblifva.
I afseende å denna räntas utgörande förekommer i öfrigt, att, på sått
1741 års Reglemente närmare utvisar, befrielse derifrån uti en mängd fall
eger rum, dels för vissa personer, med eller utan afseende å den jord, de
bebo, dels ock för alla personer, som äro bosatte på jord af viss, privilegierad
natur, genom hvilka undantags-stadganden nämnde ränta egentligen drabbar
dem, som innehafva och bebo oprivilegierad jord.
Då emedlertid billigheten fordrar, att Rikets samtlige innevånare lika
bidraga till underhåll af domstolarne, af hvilka de aila hafva lika fördel,
och att serskilda afgifter för detta ändamål icke belasta personer, som bebo
den opriviiegierade jorden, hvilken ändock är med skattebidrag serdeles betungad,
samt härvid tillika i betraktande tagas de olägenheter, som vid denB
ihan g lill R, St. Prot. 1844 Sami. 1 A fä. 27 Höft. 5
jg Bit till Slats-Vt shott el s Utlåtande , N.o 64.
11a räntas debitering och contröllen derå uppstå, i anseende till de många
olikartade undantag, hvilka 1741 års reglemente stadgar och hvarigenom misstag
lätt kunna uppkomma, hvilket äfven ådagalägges af de flerfaldigaanmärkningar,
som, i fråga om denna utskylds påförande, vid räkenskapernes granskning,
utaf Kongl. Kammar-Rättens Revisions-Gontor vanligen väckas och hvarpå,
såsom exempel, må anföras, att, i anledning af ett sålunda framstälklt,
men af Kongl. Kammar-Rätten ogillad t, påstående, att personer, som bruka
serskilda hemmansdelar af mera än |:dels mantal hvardera, å hvilka de icke
sjelfva ho, eller hafva tjenstefolk skattskrifvét, och der matlag således icke
förefinnes, det oaktadt borde lör hvarje sådan hemmansdel erlägga Lagmansoch
Häradshöfdingeränta, det blifvit utredt, att det sålunda yrkade beräkningssättet
varit följdt uti nära hälften af Riket och att således, uti detta
afseende, en så väsendtlig skiljaglighet emellan olika fögderier jemväl i samma
Län egt rum, att om Kongl. Kammar-Rättens Utslag, som för närvarande
är på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning beroende, varder faststäldt och nämnde
beräkningssätt, i tillämpning deraf, såsom origtigt kommer att upphöra, der
det hittills blifvit följdt, en nedsättning uti uppbörden af circa 6,000 R:dr
årligen anses komma att ega rum, hvaremot, 0111 den af Revisionen yrkade
utsträckning i beräkningen skulle varda godkänd, en tillökning uppkomme af
ungefärligen enahanda belopp, så anser utskottet ej mindre med rättvisa emot
de skattskyldige förenligt, än äfven i flere hänseenden lämpligt, att oftaberörde
i högsta måtto ojemnt fördelade ulskjdd varder upphäfd, hvadan Utskottet
tillstyrker,
att den derom väckte motion må af Rikets Ständer varda bifallen,
samt dervid stadgas, att, i stället för det Tingsgästnings-penningarne
utgått i förhållande till hvarje års upphörd, de må för framtiden
å Stat uppföras och utbetalas efter medium af beloppet under de
sist förflutne 10 åren, likväl med iagttagande deraf, att, på sätt vid
1828—-1830 årens Riksdag bestämdes, de, som före den tiden, såsom
Tingsgästnings-penningar, åtnjutit mera än Jolel af Lagmansocli
Häradshöfdinge-räntan, för deras tjenstetid dervid bibehållas,
hvarvid beräkningen efter nyssnämnde grund verkställes, äfvensom
att, hvad serskildt angår Tingsgästnings-penningarne i Dalarne, der
desamma, enligt hvad förut nämnd t är, varit directe af Nämnden nppburne,
beloppet af denna uppbörd behörigen utredes och å Stat,
såsom ersättning till vederbörande, likasom i öfriga delar af Riket,
uppföres, då, i anseende dertill, alt denna visserligen föga betydliga
tillökning i anslaget icke med tillförlitlighet kan beräknas, "tillika
Bil. till Stals-Viskottets Utlåtandej N/0 64•
torde få föreskrifvas, att, intilldess vid nästa Riksdag beloppet kan
varda bestämdt, det ifrågavarande anslaget såsom förslags-anslag
betraktas, samt följagtligen derå möjligen uppkommande brist ersättas
af Riksgälds-Contoret, emot det, att, om besparing uppstår, densamma
dit levereras.
Stockholm den 23 April 1840.
N:o 64. Litt. I.
Ank. till Exp. Utsk. den 23 Aprilj, kl. 4 eUtldtandcj
i anledning af väckt fråga om nedsättning uti Sterb'
husafgiften.
(I. A.)
Herr Grefve Mörner} C. G._, bar uti motion, som till Stats-Utskottet
blifvit remitterad, framställt, att, ehuru det gifves få tillfällen, då en medlem
uti ett civiliseradt samhälle borde kunna påräkna en mera skonsam behandling,
än då han är nedtyngd af sorg öfver förlusten af en nära och älskad
anförvandt; vore det likväl då, som han i Sverige underkastas de starkaste
beskattningar af alla slag, samt att det vore både hårdt och upprörande,
att en familj, som förlorat det stöd, hvaruppå hela dess timliga väl berodde,
skall just i det ögonblick, då en mängd oförutsedda utgifter taga boets
tillgångar i anspråk, vidkännas en beskattning, vida öfverstigande skälig vedergällning
för det besvär, som uppkommer för dem, hvilka uppbära afgifterne;
med anledning hvaraf motionären föreslagit, att en granskning måtte
företagas af alla afgifter, som utaf Sterbhus nu utgå, vare sig Charta-Sigillata-afgift
till Justitiae-Staten, inregistrering af boupteckningar eller likstol,
och dessa afgifter undergå en skälig nedsättning.
Då Slerbhus-afgiften, hvilken af de afgifter, motionären omförmält, är
den enda, sorn kan blifva föremål för Stats-Utskottets yttrande, i så måtto
erlägges efter hilliga grunder, att densamma utgår af Sterbhusens behållning
och således drabbar Rikets innevånare i den nion, verklig förmögenhet dertill
lemna r tillgång, anser Utskottet, lika med hvad som blifvit yttra dt uti
dess vid 1828—-1830 årens Riksdag afgifne Betänkande N:o 54> Litt. A.,
20
Bil. till Stats-Vtskoltets Utlåtanclej No 64'
hvilket till upplysning, i afseende å nu ifrågavarande afgifls tillkomst och
grunden för dess utgörande, åberopas,
sig icke kunna någon förändring uti Sterbhus-afgiften tillstyrka;
Och lära Rikets Ständer besluta, huru med behandlingen af motionen, i de
delar, som icke tillhöra Stats-Utskottet, bör förhållas.
Stockholm den 23 April 1840.
Emot detta beslut har reservation blifvit anmäld af Hr Moberg, som
förklarade sig instämma, i hvad motionären anfört.
N:o 64. Litt K.
Ank. till Exp. Utsk. den 23 April, kl. 4 e- >;i.
Utlåtande, angående beräkningen af vacance-afgiften för oroterad
jord samt framställning om dess återförande till Bevillningen.
(I. A.)
Ifrån Bonde-Ståndet har Stats-Utskettet fått emottaga en utaf Riksdagsfullmägtigen
F. von Zweigbergk ifrån Skaraborgs Län väckt motion af hufvudsakligt
innehåll, att, sedan Rikets Ständer, vid 1834—1835 årens Riksdag,
beslutat, alt, i stället för den rotefrihets-bevillning, hvilken tillförene
blifvit erlagd för den jord, som, ehuru ordinarie rotering underkastad, likväl
icke prassterade rotering in natura, borde erläggas en rotefrihets-afgift, motsvarande
hvad en soldat, enligt hvarje orts contract, i lön, hemkall, beklädnad
och lega erhåller, hvilka medel borde till användande för försvarsverket
ingå, samt rotehållarne i Riket således blifvit obehörigen påförde en ny skatt
och det med dem upprättade knekte-contract brutet; så hade, vid denna afgifts
bestämmande, till följd af Kongl. Kammar-Collegii derom gifne föreskrift,
uti markegångs-taxorne för Skaraborgs och, som motionären förmodade, äfven
andra Län, tagits i beräkning åtskillige kostnader, såsom torpets byggnad och
underhåll, samt dess skötsel under soldatens cominenderingar, ved, tillfällige
utgifter, passevölance-afgift, m. m., som, enligt motionärens förmenande, icke
med ortens knekte-contract instämma och hvarigenom afgiften blifvit fastställd
till 58 Rrdr, i stället för rätteligen belöpande 15 R:dr 8 sk., i anled
-
Bil, till Slals-UtskoUcls Utlåtandej N.o 64-
21
liing hvaraf motionären yrkat, dels att den ifrågavarande afgiften måtte utgå
efter de af motionären uppgifue grunder, som skulle vara med nyssnämnde
contract enliga, dels ock att densamma hädanefter måtte, likasom före senaste
Riksdagen, jemte Bevillningen utgå; uti hvilken framställning en stor
del af Bonde-Ståndets ledamöter instämt.
Jemte det Utskottet ansett omförmälde afgift, såsom motsvarande roterings-besväret,
rätteligen höra fortfarande erläggas, på sätt Rikets Ständer vid
sistlidne Riksdag beslöto, eller såsom en serskild Stats-Yerket tillkommande
vacance-afgift, samt, på sådan grund, uti utlåtandet angående beräknandet af
Stats-Verkets inkomster, densamma uppfört, får Utskottet, hvad angår de af
motionären framställde anmärkningar emot de grunder, som blifvit följde vid
afgiftens beräknande, anföra, att, då Rikets Ständers beslut och underdåniga
skrifvelse af den 10 November 1834 innehålla, att, i stället för den dittills
bestämda bevillning för rote-friheten, borde till Rikets försvarsverk erläggas
en vacance-afgift, som vore roterings-besväret fullt motsvarande och vid markegångs-sättningarne,
efter i hvarje Län gällande roterings-grunder, skulle specificeras
och i taxorne årligen utsättas, hvilket stadgande jemväl är intaget
uti Kongl. Stats-Contorets den 8 Januari 1835, på grund af Kongl. Brefvet
den 6 förutgångne December, utfärdade Kungörelse om ifrågavarande afgifts
uppbärande; så anser Utskottet det ankomma på vederbörande skattskyldige,
att, derest de förmena, att afgiften bestämmes efter andra grunder och till
högre belopp, än som instämmer med hvad angående denna afgifts utgörande
sålunda är vordet stadgadt, i laga ordning deruti söka rättelse, samt att
således
någon åtgärd i berörde hänseende, å Rikets Ständers sida, åtminstone
för närvarande, icke kan vidtagas.
Stockholm den 23 April 1840.
22
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 65.
N:o 65.
Arik. till Exp■ TJtsk. den 23 April, kl. 4 e- mMemorial,
med summariskt förslag öfver Stats-regleringen.
(I. o. U. A.)
Sedan Stats-Utskottet numera afgifvit serskilde utlåtanden, angående regleringen
af de serskilde Hufvud-Titlarne, har Utskottet ansett sig böra härjemte
öfverlemna sammandrag, utvisande beloppet af de utgifter, som dervid blifvit
föreslagne och hvilka uppgå till ett sammanlagd t belopp af 10,443,848: 7.11.
som vid jemförelse med nu gällande Riksstat, upptagande 9,698,190: — —
utvisar en förhöjning af  745,658: 7. 11.
i afseende å hvilken förhöjning likväl, på sätt den vid
sammandraget fogade specification närmare utvisar, anmärkes,
att af förhöjd eller förut icke upptagen inkomst-beräkning
motsvaras t>47,284:
och att förut af öfverskotten å Stats-Verkets inkomster
utgått
105,000: 652,284: — —•
så att, då föreslagna nedsättningar afdragas, den egentliga
tillökningen endast utgör  93,374: 7. 11-
Då ifrån ofvan upptagne totala utgifts-summa  10,443,848: 7.11.
diages det belopp, hvartill Stats-Verkets inkomster blifvit
af Utskottet beräknade, eller
9,464,600: — —•
visar det sig, att, om den af Utskottet föreslagna stats-reglering
Klefve af Rikets Ständer bifallen, stats-brist-summån,
som af Allmänna Bevillningen borde fyllas, komme
att utgöra
979,248: 7.11.
Förbehållande sig Utskottet likväl att, vid den slutliga regleringen, få
föreslå den jemkning uti beräkningarne å hvarje Hufvud-Titel, att de kunna
bringas till jemna tiotal. Likasom Utskottet, sedan frågan om Stats-Rådets
förändrade organisation och ärendenas fördelning emellan de olika departementen
blifvit afgjord, torde få afgifva förslag till de förändringar uti anslagens
fördelning å de olika Hufvud-Titlarne, som deraf kunna blifva en
följd, på det att dispositioner å samma Hufvud-Titel icke må tillhöra olika
Departements-Chefers föredragning.
Stals-Utskotlets Memorial, N:o 65. 23
Vid senaste stats-regleringen bestämdes stats-brist-sum
man
tili 1,145,190: — —
celi oin den deremot nu, med beräkning af jemnt tal,
upptages till  979,240: — —
uppkounne en nedsättning af  165,950: — —-
hvarjemte Utskottet föreslagit:
borttagandet af Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan, uppskattad
till  90,000: — —
nedsättning uLi mantalspenningarne, som kan beräknas till 23,000: — —
indragning af Nummer-Lotteriet, som lemnat en behållen
inkomst af  60,000: — —•
uppförande bland stats-utgifterne af anslag till mötes-kostnader,
hvartill förut utgått den derigenom försvinnande
mötes-passevolance-afgiften af . .  . 176,000: — —
vid betraktande hvaraf den nu föreslagne stats-regleringen
skulle medföra en verklig nedsättning i skatte-bidragen af 514,950: — •—•
Och bar Utskottet för öfrigt, i sammanhang med regleringen af Riks-Statens
3:dje Hufvud-Titei, föreslagit sådane åtgärder, hvarigenom, om de af Rikets
Ständer bifallas oell af Kongl. Maj:t godkännas, väsendtlig lindring uti knekteoch
båtsmanshållets kostnader för beklädnaden skulle uppkomma.
Genom de förslag till beräkning af Stats-Verkels inkomster och utgifter,
som numera blifvit utaf Utskottet afgifne, anser Utskottet sig jemväl hafva
besvarat erhållne remisser å det af F. von Zweigbergk afgifna förslag till
stats-reglering;
Herr von TIavtniansdorffs, A., motion, att alla de anslag, sora i Kongl.
Maj:ls Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof eller bilagorne
dertill, eller i St)r-A.mirals-Einbetets 3:dje Afdelnings betänkande blifvit
i underdånighet föreslagna eller begärda, ehuru ej af Kongl. Maj:t uttryckligen
äskade, måtte, så vidt tillgångarne, utan förhöjning i de gamla skatterne,
sådant medgåfve, varda beviljade, äfvensom de af Kongl. Kammar-Collegium,
såsom behöflige uppgifne anslag lill ökad tjenstemanna-personal och
arfvoden för tillfälliga behof, anvisade;
Hans Janssons från Elfsborgs Län motion om åtgärder till Riksdagens
förkortande, medelst stats-regleringens fortskyndande;
samt de anföranden, som, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Ståts-Verkets tillstånd och behof,, blifvit uti Riks-Stånden afgifne.
24
Stats-TJlskottets Memorial, No 65.
I afseende å åtskilliga med stats-regleringen sammanhang egande, uti
Kongl. Propositionen omförmulde ämnen, äfvensom i fråga om anvisningarne
å Hufvud-Titlarnes besparingar, skall Utskottet serskildt sig yttra.
Stockholm den 23 April 1840.
STOCKHOLM, ecksteinska eoktryckfpjet 1840.
Bil. till Stats-Utsk. Memorial i84°j A.o 65.
af Riks-Stats-Utgifterne enligt Stats-Utskottets. nedan angifne Betänkanden.
Sa mm a ndr a g
Irsta Hufvud-Titeln, enligt Betänkandet Nro 31» .»..»».
2ra dro, enl.Bet. Nro 40. 2,137,960c — 2,033,917: 8» 10» 40,042:24» 9» 144,085:15.11.
Oenom misstag har å
Elfborgs Liins Landtstat
blifvit sorn ökning
upptagen en summa
af 84 Rrdr; hvilken
i det stället bordt
minska Staten, hvilket
här till rättelse an
84:
tilli» 84:
märkes
•. •. •.
y
. » .
afgå
168':
:■ —
3:dje Hufvud-Titeln,
enligt
Betänkandet
Nro
44.
4:de
d:o.
dro.
dro
Nro.
53.
5: te
dro
dro
dro
Nro
54.
6:te
dra
dro.
dro
Nro.
57.
7:de
d:o>
dra
dro
Nro
58.
8:de
dro.
dro-
dro
Nro
59.
9:de
dros
d:o.
dro
Nro
61.
10:de
dro
dro.
dro
Nro.
62.
Allmänna
lnd. Staten
dro
dro
Nro
63.
Siigei
'Tillkommen
Contante medel:
Enl. Betänk» N :& 42, Länsmännens löneförhöjning
Enl. d:©> Nro- 52, Ersättning för Mötes-passevolaneen ....
Enl. dro Nro 64,. d:o. för Rote vacanee-afgifi ten ......
Enl. d:o> Nro. 64, dra för -högre beräkning af Bak-medlen
Indeldte Räntor, enl. Betänk» Nro 64, med förslägsvärde .....
Indeldt spanmål, enl» d:o* Nro 64, med dro. .....
Oindeldt dro , enl. dro. Nro 64, med d:n » » . » »
Säger
afgår
Summa B;co Rrdr
Rikets Ständers
Stat för 1835 och
följande area
upptager.
718,750
2,137,960
2,238,090
1,159,690
26,430
61,970
63,000
729,410
153,000
90,620
230,350
7,609,270
7,609,270
1,390,295
542,456
156470
9,698,190
Stats-Utskottet
föreslår.
718,750
2,033,749
2,194,481
14 73,690
45,433
66,213.
65,000
764,395
196,500
103,708
232,630
7,594,550
40,093
176,000
28,000
10,000
7,848,644
1,770,000
637,800
187,404
10,443,848
8
16
16
40
14
46
10
10
ii
Srr
11
Höjning.
39,958
24
9
14,000
'
19,003
16
—
4,243
16
—
2,(XX)
—
—
100,0(X)
—
—■
43,500
—
—.
14,188
14
—
17,720
—
—
254,613
22
9
40,093
9
1
176,000
28,000
—
10,000
—-
—
508,706
31
10
379,705
95,345
31,234
—
,014,990
31
10
269,332
23
11
745,658
rr
, j
11
Minskning.
144,169 15 11
43,609
65,014 8
1,100
15,440
2697332 23 II
269,332 23 11
269.332 23 11
269.332 23 11
Bil- till Ståls-Utskottets Betänkande 184.0> N.-o 65-
Spccification öfver Förhöjning’ och Minskning ;°t Hufvud-Titlarne.'
2: dra Hufv lid-Titeln :
Svea Hof-Rätt
Götha D:o
Kongl. Mäj:ts Canzli
Minister-Staten
Stats-Contoret
Bergs-Collegiuin
Sundhets-Collegium
Ötvcr-In tondén ts-Em betet
Laudtmäteri-Staten .
Nummer-Lotteriet
Landt-Staten i Upsala Län . .
Stockholms Län .
Kronobergs d:o .
Christianstads Län
Malmöhus
Götheborgs
Elfsborgs
Skaraborgs
Nerikes
Wermlands
Westmanlands
Kopparbergs
Jemtlands
Westerbottens
Norrbottens
Rese- och Tractaments-Penningar
Tillkommer,
Länsmännens
Betänkandet
löneförhöjning
enligt
3:dje Hufvud-Titeln:
Ofver-Commendants-Expeditionen i Stockholm
Cavallen- och Artilleri-hästars Remontering,
m. 111
Försvarsverket i allmänhet
Värfnings- och Recapitulations-Penningar .
Durchmarche-kostuader
Oförutsedde Utgifter
Tillkommer, enligt Betänkandet N:o 52, Ersättning
för Mötes-Passevolancen
D:o enligt Betänkandet N:o 64, Ersättning
för Rotevacance-afgiften
i:de Hufvud-Titeln:
Lots- och Fyrings-Staternc
Tillkommer, enligt Betänkandet N:o 64, Ersättning
för Rotevacance-afgiften .
Förhö jning i beräkningen af Lots-Verkets pa
Bålt- och Lots-Inkomsteus belopp grundade
anslag .
5:te Hufvud-Titeln:
Vitterhets-Akademien ....
Kongl. Bibliotheket
Kongl. Musceum
Naturhistoriska Riks-Musaeum
6:te Hufvud-Titeln:
Wadstena Krigsmanshus-Cassa . .
Amiralitets-Krigsmans-Cassan . .
Hospitalers och Lazaretters underhall
Miusknin
r örut utgående
af Öfverskotten å
Statsverkets Inkomster.
Förut utgående
af annan fond
eller UtgiftsTitel.
Motsvarad af hö
gre Inkomst
beriikninsr.
Tillökt utgift
för Stats-Verket
S 11 m 111
448
49:
6,266
66,666
727
17,183
2,000
1,050
18,953
1,600
22,986
14.638
13,038 12
— 1,000
50,000
107134
1,119 24
168122
333 16
200
300 —
400 — —
i,ooo|—I—1
38
21,353 16
17,248
43,001
11147,812
40,093
40,093
2,675
29,333
1,000
5.000
5.000
43,601»
176,000
170,000
22,500
22.500
176,000
22,500
198,500
14,000
14,000
10.000
10,000
10.500
15.500
3,053
2,866
760
5,000
— 7,316,32
11,680 32
2,600
400
1,243
1,243 10
1,243116)
4,243(16 —
191,421 [29
334,941131
Transport | 41,0001
128,6701 — | —vj-260,2711311
Transport
lule Hufvud-Titeln.
Militaire Embets- och Tjenste-mäns Enkor
och omyndige Barn
Förhöjning
Motsvarad af hö-' "lgäcndc! »tgScnde
-v w ti- at otvcrskottcn a ai annan iona
gro Inkoo,st- Slalsvc,.kets j ^ Utgiftsbcrakmng.
komslci, Xild8
41,000
5,000
28,070
Tillökt utgift
för Stats-Yerket.
260,271
2,000
31
Summ a.
2 334,941
2,000
31
M i n s k n i n g.
191,421
29
8:de Hufvud-Titeln.
Fångars underhåll m. m. .
-
100,000
—
—
—
100,000
—
Flyinge Stuteris Dagsverks-ersättning .
1
—
1,584
8
—
Strömsholms d:o d:o
.
—
—
—
2,120
Hästafvelns förbättrande
—
—
—
8,000
Hingstpremier
|
—
—
—
—
—
—
3,310
—
Extra utgifter
! —
—
—
—
—
_
—
—
50,000
—
Sgr
1-
—
] 00,0001 —
1-
i —
i-
i-
i —
-
_ 100,0001 —
i-
65,014| 8|—
{):de Hufvud-Titeln.
Utflyttnings-hjelp efter laga skiften .
—
—
—
—
3,000
3,000
Undervisnings-anstalter för Jordbruket och
Landtmanna-näringarnc .
—
—
10,000
10,000
Häst-afvelns förbättrande .
—
15,014
8
—
15,014
8
—
Undervisnings-anstalter för Slöjdcrne . .
—
—
14,200
—
—
1,000
15,200
—
Förhöjning på det hela, genom anslagens
sättande till jemna belopp
—
—
—
—
285
40
—
285
40
—
Sgr
1 1
-1
1
-1
—129,2141 8|
—
14,285140
-
43,5001 —
10:f7e Hufvud-Titeln.
j
Lappmarks Ecclesiastik-Verk ....
—
—
—
—
—
—.—
—
—
800
—
Universiteterne
—
—
2,000
—
—
9,000
—
—
11,000
—
—
1,600
—
Elementar-Läroverken
—
—
—
—
2,388
14
—
2,388
14
—
—
Gymnastiska Central-Institutet ....
—
—
—
—
2,400
—
—
2,400
—
—
—
Mechaniska Skolan
—
—
—
—
—
—
—
—
—
300
-
Sgr
•
-1
-1
I
-1
—
2,0001
—
-i
13,788 j
14
—-
15,788| 141
-i
2,700
-1
—
Allmänna Indragnings-Staten
1
-1
—
—
644
28
—
17,075
20
—
17,720
—
-i
15,440
—
Tillkommer, enligt Betänkandet N:o 64, höjning
förslagsvärdet af å Hufvud-Titlarne i allmänhetupptagne
indelte räntor 379,705: — —
indelt spannmål .... 95,345:
oindelt dito  31,234:
506,284
506,284
Summa [ 547,2841—| — 1105,000J —} — 160,5281361—1307,42119 | 5
Afgår
Återstår Netto förhöjning
Då härifrån vidare afräknas hvad som hittills utgått af Ofverskotten a Stats-Verkets Inkomster, men
nu blifvit föreslaget att å Riks-Staten uppföras  105,000: — —
och hvad ibland ofvanstående förhöjning motsvaras af högre Inkomst-beräkning 547,284: — —
1,020,233
45
2
274,575
37
3
745,658
7
11
652,284
274.575
274.575
blifver återstoden  • • I 93,374) 7)11J
den verkliga förhöjning i Utgift, som genom Stats-Utskottets nu föreslagne Stats-Reglering uppkommer.
STOCKHOLM,
Nordströmska Boktryckeriet,
i 8 4 o*
i%tvits-Utslottets Utlåtande, N’.o 66.
l
N:o 66.
Ant. till Exp. Utst. den 24 April, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af vädd motion, om redovisning
för det till Kongl. Hofstallet anslagnefourage, och
förbud emot försäljning deraf.
(U. A.)
Då allmänt kändt vöre, att af de för hästarnes utfodring vid Hans
Majit Konungens liof-Stall anslagne fourage-persedlar, betydliga rjvantiter
hvarje år blifvit försålde, ulan att derför influtne medel kommit Statsverket
till godo, ehuru, då samma fourage dels levereras utaf aflägsne boende
Räntegifvare och Arrendatorer af kronoängar, dels af Kongl. StalsContoret
upphandlas, försäljning deraf icke syntes öfverensstämma med
det ändamål Rikets Ständer, vid utfodrings-anslagets bestämmande, afsett;
bar Herr von Wernstedt, J. O., föreslagit:
1:0 Att ali fourage-försäljning vid klans Majit Konungens bof-Stall,
måtte genast upphöra, samt det fourage, som ej till hästarnes utfodrande
under året åtgår, användes det kommande året, med motsvarande minskning
i anskaffningen.
2:0 Att rationerne, som blifvit beräknade högre än erforderligt är,
hvadan ock så kallad öfverbesparing uppkommit, må nedsättas till det belopp,
behofvet påkallar.
3:o Att alla de medel, sorn för såldt Fourage influtit, måtte antingen
till Stals-Verket levereras eller ock afräknas å lista Hufvud-Titelns anslag,
i afseende hvarå motionären upplyst, att, enligt de afslutade räkenskaperne
ifrån den 1 Juli 1821 till den 1 April j835, blifvit försålde 127,029
LU. hö, 94>28o LSI halm samt 2,<)43§ T:r hafre, hvarföre influtit 56,325
Ridr 17 sk. 10 r. Banco.
4:o Att Kongl. hof-Stallets redogörelse för fourage-persedlarne och deras
användande, måtte undergå granskning uti Kongl. Kammar-Rätten och
af Rikets Ständers Revisorer.
Vid denna motions föredragning hos Ridderskapet och Adeln, har
Herr Grefve Brahe, M., uti ett jemväl till Utskottet remitteradt anförande,
hufvudsakligen erinrat, att, sedan Rikets Ständer vid 1809 års RiksBik.
till R. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 28 Häftet.
\
Stats-Utslottets Utlåtande} JV:o 66.
dag, på sätt underdåniga SkrifVelsen af den 18 November s. å. utvisar,
erbjudit Konungen, att, i stället för det 202 hästar vid hofstallet
förut underhållits, utfodring borde, enligt då stadgad tariff, af Statsverket
framgent bestås för i5q hästar, hvaraf g för Drabanter, och att
det erforderliga fouraget skulle å behöriga tider, genom vederbörandes
föranstaltande, till hofstallet öfverlemnas, vore detta anslag, likasom de
contanta anslagen för hofhållningen, stäldt till Hans Maj:t Konungens fria
disposition, hvadan någon redovisning derför icke ansetts kunna ifrågakomma,
samt att den omtalde besparingen hufvudsakligen uppstått, dels derigenom,
att före år 1823, då H. M. Drottningen till Sverige återkom , hästantalet
var betydligt ringare, än nu, dels genom de transporter af hästar,
som afgått till Norrige eller de öfningsläger i landsorterne, hvilka Hans
Maj:t Konungen bevistat och hvarunder lians Majit serskildt bekostat de
frånvarande hästarnes underhåll.
Då Utskottet, enligt dess serskildt af gifvande Betänkande, i anledning
af Rikets Ständers år i83g församlade Revisorers Berättelse och der
väckt fråga om saknad redovisning för det till Kongl. Hofstallet anslagne
fourage, ansett, att, enär fourage blifvit af Rikets Ständer in natura anvisadt
för ett visst antal hästar, någon serskild redovisning för detta till
Kongl. Maj:ts disposition ställde fourage icke erfordrats, finnér Utskottet
sig, i öfverensstämmelse dermed, böra hemställa,
att yrkandet om leverering till Stats-Verket af sådane medel,
som kunna hafva influtit, för hvad af detta fourage blifvit
vid hofstallet försåldt, må lemnäs utan afseende.
Vidkommande åter hemställan derom, att fourage-anslaget för framtiden
må nedsättas och fouragets användande inför Kongl. Kammar-Rätten
och Rikets Ständers Revisorer redovisas; så enär Utskottet, uti dess utlåtande
angående Riks-Statens irsta Hufvud-Titel, föreslagit, att ett bestämdt contant
anslag för Kongl, hofstallet må varda anvisadt, och, likasom hofhållnings-anslagen,
stäldt till Kongl. Maj:ts fria disposition, finner Utskottet
sig härvid endast böra åberopa nämnde utlåtande, hvarigenom
serskildt yttrande, i anledning af denna del af motionärens
framställning, icke erfondras.
Stockholm den 23 April 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 67.
3
N:o GT.
Ank. till Exp. Utsk. den 24 April, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om indragning af
Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Kongl. HofJalctvarfvet
samt inställande af Båtsmans-ujrpfordringen.
(U. A.)
Af Riksdags-Fullmägtigen Hans Persson från Gefleborgs Lån har,
uli en till Stats-Utskottet remitterad motion, blifvit föreslagit: att Förvaltningen
af Sjö-Ärendena, såsom ett öfverflödigt Embets-verk, måtte indragas,
att det såkallade Kongl. Hof-Jaktvarfvet måtte upphöra, samt dess
hus och byggnader försal jas; och att uppfordringarne af Båtsmän till arbeten
å Skeppsholmen må hädanefter inställas och dessa arbeten deremot
bestridas, dels genom entreprenader, dels genom beting med enskildt arbetsfolk.
Hvad först angår Förvaltningen af Sjö-Ärendena, så enär frågan, huru
med detta Embetsverk skall förhållas, beror af de förändringar, hvilka
kunna blifva en följd af den nya Stats-Råds-organisationen, som Rikets
Ständer för deras del beslutat,
anser Utskottet, hvad i berörde hänseende blifvit föreslaget,
nu icke lämpligen böra blifva föremål för Rikets Ständers
pröfning.
Beträffande Kongl. Hof-Jaktvarfvet, åberopar Utskottet hvad, i anledning
af väckt motion i samma ämne, redan blifvit yttradt uti utlåtandet
N:o 53, angående reglering af Riks-Statens //.de Hufvud-Titel och anser,
i öfverensstämmelse dermed,
pröfning af denna fråga för närvarande icke böra ega rum.
Vidkommande slutligen framställningen, att Båtsmän icke vidare må
till arbeten å Skeppsholmen uppfordras, utan desse arbeten bestridas genom
entreprenad eller enskildt arbetsfolk, så, utom det att något skäl icke
förefinnes, hvarföre i berörde hänseende vid Flottans Station i Stockholm
skulle förhållas annorlunda, än vid de öfriga Slationerne, och det till den
förra hörande Båtsmanshåll befrias ifrån enahanda skyldighet, som åligger
de andra Compagnierne, anser Utskottet en dylik befrielse ifrån en tjenst
-
4
Stats-Utshoitets Utlåtande, N:o 68.
göring, hvilken alltid åtföljt Bålsmanshållet och utgör den väsendtligaste,
sorn, i fredstid, af detsamma åstadkommes, icke böra medgifvas, helst
Båtsmännen genom denna tjenstgöring erhålla erforderlig öfning uti sjömans-arbeten,
samt användandet af privata arbetare skulle för flottan medföra
betvdligt drygare kostnader, hvarigenom uppstode behof af ökade
Stats-anslag; och hemställer Utskottet af dessa skäl,
att motionärens nyssnämnde förslag må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 20 April j84o.
N:0 68.
Ank. till Exp.-(Jtsk. <Tcn 24 April, 11. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af f. d. Grosshandlaren 11.
Weners ansökning otn förlängdt arrende af Svartsjö
Kungsladugård.
(L A.)
Uti en till Kongl. Majit i underdånighet ingifven skrift, som, jemte
vederbörandes i ämnet afgifne utlåtanden och öfrige till målet hörande
handlingar, blifvit till Stats-Ulskottet öfverlemnad, har arrendatorn af
Svartsjö Kungsladugård, i Färentuna Härad af Stockholms Län, f. d. Grosshandlaren
Herrman Wetier , jemte förmälan, att arrendet af nämnde egendom,
sorn, enligt det primitiva, af sökanden år 1817 öfvertagne contractet,
utgått med (loo tunnor spanmål, år i8a3 minskats till 45o tunnor
för 10 påföljande år, och sedermera, i följd af elen utaf Wener erbjudne
tillökning af 5o t: r, vid sfstfidne Riksdag best fiandt s till 5oo
t:r årligen, anhållit, att ytterligare 1 3o år, eller ifrån Midfastan 1847* då
nuvarande arrendet af berörde egendom upphör, till samma tid 1877 få
vid arrendet blifva bibehållen, emot senast bestämde årliga arrende-belopp
af 5oo tunnor spanmål, hälften Råg och hälften Korn, derest icke
Kongl. Majit skulle i Nåder besluta att förunna Krono-arrendatorer åborätt,
så länge de ordentligen fullgöra sina prestanda, och väl sköta innehalvande
egendomar; varande, enligt sökandens öfvertygelse, nu fastställde
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 68.
f*'
D
arrende-summa den högsta, som med arrendatorns bestånd och utkomst
möjligen kunde för Kungsladugården erläggas. Såsom skäl för sin underdåniga
anhållan har sökanden i öfrigt åberopat de betydliga nybyggnader,
odlingar och andra förbättringar, hvilka han, på sätt bilagde, af välkände
personer i orten meddeldte betyg jemväl vitsorda, vid egendomen
verkställt, hvaribland serskildt omförmäles en sommaren i838 påbörjad,
sistlidet Ar fortsatt, och till hälften fullbordad canal-gräfning, i ändamål
ej mindre att aftappa ett nära manbyggningen beläget, i hög grad osundt
kärr, än ock att derigenom förbereda en ängsodling af omkring 4° tunnland*
hvilket företag, som, enligt beräkning, medförde en kostnad af circa
5ooo R:dr, och hvarmedelst högst väsendtliga fördelar kornme att egendomen
tillskyndas, sökanden, så framt han klefve vid arrendet bibehållen,
ville tillförbinda sig alt fortsätta och bringa till verkställighet. Och har
Grosshandlaren JVener, under förklarande, det han å ifrågavarande egendom
nedlagt hela sin betydliga förmögenhet, samt att, i följd häraf, hans
eget och hans familjs väl helt och hållet vore beroende af den sökte förlängningen
af arrendetiden, slutligen i underdånighet anhållit, att, i händelse
hans derom gjorde ansökning, mot förmodan, icke skulle kunna bifallas,
sökanden måtte, i likhet med boställsinnehafvare och andre, som uttappa
sjöar och kärr, förunnas 5o frihets-år för det kärr, på hvars uttappning
han an vändt så betydliga kostnader.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, har Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
i Stockholms Län anfört, att då de i arrende för Svartsjö
Kungsladugård nu utgående 5oo t:r spanmål utgöra, utom öfriga onera,
något öfver 5:te kornet, så syntes vid ett blifvande nytt arrende icke
skäligen kunna väntas mera, så vidt en arrendator med egna tillgångar
till det betydliga förlag, som fordras till egendomens öfverlagande, skulle
kunna påräknas, hvilket senare åter, i afseende på säkerheten för arrendets
utbekommande och egendomens behöriga vård och skötsel, vore, i
Kongl. Majlis Befaliningshafvandes tanka, af vida större vigt för Kronan,
än en tillfällig inkomst-tillökning af en arrendator, som antingen vore
oförmögen att i stadgad ordning fullgöra arrende-skyldigheterne eller ock
vid arrendets slut lemnade egendomen vanskött och försämrad; till följd
hvaraf och med hänsigt till de betydliga förbättringar, hvilka TV ener med
företedde betyg styrkt sig hafva å egendomen vidtagit, oberäknadt det
förut omförmälde förtjenslfulla och kostsamma canal-arbetet, samt då härtill
komme, att sökanden, sorn gjort sig allmänt i orten känd för redbar
-
6
Stais-Tjtslcottets Lilålande, N:o 68.
het och drift, nedlagt en ganska betydlig förmögenhet på ifrågavarande
arrende, Kongl. Majlis Befallningshafvande ansåge sig desto helre höra i
underdånighet tillstyrka den sökte prolongationen af 3o år i arrende-tiden,
som , efter hvad erfarenheten hittills visat, Kronans verkliga fördel vore så väsendtligen
beroende af den längre eller kortare arrende-tid, egendomen
kunde komma att innehafves af en så välkänd och verksam arrendator,
som Grosshandlaren Wener; hemställande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
att, i händelse nämnde förmon icke kunde beviljas emot det nu
utgående arrendet under hela tiden, sökanden måtte förunnas att åtminstone
under de första i5 åren få erlägga detsamma utan tillökning,
men för följande i5 år efter primitiva beloppet, 600 tunnor årligen, emedan
det, i anseende till kärrodlingen och egendomens fortsatta goda förvaltning,
syntes kunna antagas, att sistnämnde arrende då borde vara att
påräkna.
Uti de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms Län sålunda
yttrade åsigter och förslag har Kongl. Majtts och Rikets RammarColiegium
förklarat sig instämma, under vilkor, att den till uttappning af
omförmälde, å Kungsladugårdens egor befintliga kärr, påbörjade Canalgräfning
blefve af sökanden fullbordad innan midfastan år 1847.
Hvad sålunda förekommit, har Utskottet i Öfvervägande tagit; och
då vid den laga undersökning och uppskattning, som å Svartsjö Kungsladugård
anställts, i ändamål att vid sistlidne Riksdag tjena till ledning
för bestämmande af den för samma egendom utgående arrende-afgift, en
sådan afgift ansetts icke böra beräknas till mera än 47° tunnor spanmål
årligen, hvadan, på sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl yttrat,
det nu bestämde arrende af 5oo tunnor synes vara det högsta, som för
berörde egendom i dess nuvarande skick bör kunna påräknas, samt enär,
enligt hvad så väl Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utlåtande, som flere
enskilde personers skriftliga intyganden vitsorda, sökanden, under deri
längre tid han på arrende innehaft Svartsjö Kungsladugård, städse med
drift och omtanka besörjt egendomens förvaltning och sine arrende-förbindelser
behörigen fullgjort, anser Utskottet beviljandet af den sökte förlängningen
i arrendet under nu gällande vilkor tillskynda Stats-Yerket en mera
väsendtlig förmon, än den tillfälliga förhöjning i arrendet, som vid en
blifvande Auction möjligen kan erbjudas. Till följd häraf och enär den
förutsättning, att under Kungsladugårdens fortsatte förvaltning med enahanda
omsorg, som hittills, och genom fullbordande af de utaf Wsner på
-
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 68.
7
började odlingsföretag, egendomens värde i den nion torde förhöjas, att
den, enligt det primitiva contractet, för densamma bestämda årliga arrendesumma
af 600 tunnor spanmål skulle framdeles kunna, utan känbar olägenhet
tor arrendatorn, utgöras, enligt Utskottets tanke, icke skäligen bör
föranleda något anspråk på förhöjning i arrendet, så länge egendomen af
nuvarande arrendatorn innehafves, helst de af honom derå verkställde
förbättringar vid en förnyad utarrendering blifva för Stats-Verket afnytta,
har Utskottet funnit sig ega skäl tillstyrka,
att Svartsjö Kungsladugård må under ytterligare trettio års
tid, räknadt från Midfastan år 1847, då nuvarande arrendet
deraf upphör, till f. d. Grosshandlaren Wener upplåtas, emot
utgörande af nu fastställde årliga arrende-belopp af 5oo tunnor
spanmål, hälften Råg och hälften Korn, under förbehåll
likväl, att den af Wener påbörjade canal-gräfning, för
uttappning af ett å Kungsladugårdens egor befintligt kärr,
varder, före Midfastan år 1847, behörigen fullbordad, och
med skyldighet för sökanden, att, så länge han med arrendet
fortfar, ifrågavarande canal i fullgodt skick underhålla.
Stockholm den 23 April 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordcns-Boktryckeriet, 1S40.
Stats~Utskoltets Utlåtande, N-.o Gg.
1
N:<o 69.
Atik. till Exp. Tjuk. den 24 April, ikl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af yrkad befrielse från skatt för intågterne åt
Allmänningen Stöpen inom Suntetorps Socken af Skaraborgs Län.
(Kgs. Afd.)
1 ill Stals-Utskottct har Hedervärda Bonde-Ståndet remitterat ett af Riksdags■ifullmägligen
från Skaraborgs Län,Suen Andersson, till Ståndet ingifyeit Memorial,
jemte dervid 'fogade handlingar, angående den hemmanen inom Suntetorps
socken af nämnde Län ålagde skyldighet att till Kongl. Maj:t och Kronan utgöra
den skatt, som blifvit åsatt intägterne å Allmänningen Stöpen. Under
förutsättning, att egande-rätten till denna Allmänning tillhörde Kronan,
hade nemligen derå omkring 4° kallade intägter, med skattefri
het
under viss tid, blifvit tillåtna, intilldess, genom Kongl, Majds Nådiga
Dom al den .12 April 1826, hemmansegarne i Suntetorps socken
förklarades berättigade att, efter laga grunder, emellan sig skifta den
del af Allmänningen, som inom denna socken var belägen, hvaremot
inlägls-innehafvarne, derest de ej.bunde med jordegarne annorlunda fisa
ra jas, förpliglades att, efter laga fardags tillgodonjutände, sina intägter afträda,
emot skälig ersättning för derå bevisligen nedlagda kostnader. Då efter
Allmänningens i följd häraf verkställde skiftning, den skatt, som, före
Högstberörde Doms utfärdande, var nämnde intägter åsatt, påfördes hemmansegarne,
sökte desse att härifrån, genom anställd rättegång, varda befriade.
Hemmansegarnes påstående derom biet också af ej mindre Kåkinds HäradsRält
och Skaraborgs Läns Lagmans-Rätt, än Kongl. Götha HofRätt godkändt,
men deremot af Kongl. Majtts Högsta Domstol ogillad*. Enär nu således
bemälde hemmansegare icke lyckats att i domstolsväg vinna befrielse
från en skalt, som, utan deras hörande, blifvit ålagd de på hemmanens
skogsmark befintliga intägter, hafva hemmansegarne, genom sin Riksdagsfullmägtig,
till Rikets Ständers rättvisa behjertande hemställt denna för dem
vigtiga angelägenhet, samt anhållit, det Rikets Ständer måtte, för sin del ,
framdeles eftergifva skatten för ifrågavarande intägter, helst, utom de vid
Domstolarne i detta afseende framställde skäl, härvid borde tagas i betrakDih.
till R. St. Prot, 1840. 4 Sami. t Afd, 29 Haft, 1
Slatt-Ulskollels Utlåtandej N:o 6g.
tande, att någon nu gällande författning icke funnes, som tillerkände Kongl.
Maj:t oell Kronan skatt af Socken-allmänningar eller derå upptagne lägenheter;
alt desse Allmänningar inom Skaraborgs Län voro, genom Kongl. Resolutionen
denia Juli 1781, lill delning emellan inlressenterne uttryckligen upplålne; samt
att hemmansegarne inom Suntetorps socken icke förmådde att, med sina hemmans
framtida bestånd,fortfarande utgöra den intägterns åsätta ovanligt höga skatt.
Enligt hvad de ofvanberörde Memorial bifogade oell af Utskottet genomgångne
handlingar utvisa, hafva, på sätt i Memorialet uppgifves, Suntetorps
sockens hemmansegare, genom Kåkinds Härads-Rätts, af Skaraborgs
Läns Lagmans-Rält och Kongl. Götha HofRätt fastställde Utslag, blifvit frikända
från skyldigheten att för framtiden erlägga den ränta, som, genom
skattläggningar eller annorledes, funnes åsatt de å nämnde sockens Allmänning
belägna intägter. Detta Utslag grundar sig derpå, att, jemlikt den af
Kongl. Maj:ts Högsta Domstol år 1826 meddelade Dom, socknemännen innehade
jordegande-rälten och intägterne, utan jordegarnes hörande, tillkommit,
oaktadt skattskyldig jord icke finge från sin rätta bolstad söndras; att
ifrågavarande lägenheter, likasom hela Allmänningen, enligt 9 §. i i8o5 års
Kongl. Förordning, angående skogarne i Riket, efter skiftandet, iklädt sig samma
natur, som de hemman, hvilka deruti erhållit del; samt att åberopade
INådiga Dom, såsom vilkor för återvinningen eller egande-rältens utöfning,
icke föreskrifvit, att ytterligare eller ökad skatt för de hemmanen tillfallande
andelar af Allmänningen borde ega rum; hvaraf åter följde, att intägterne,
såsom mindre delar af Allmänningen, icke voro någon serskild betalning
underkastade eller borde i rätta egarnes händer belastas af de med nyb}rggares
besittnings- och odlings-rätt förenade afgifter. Kongl. Majrts Högsta
Domstol har åter, medelst Dom af den 20 Januari 1837, upphäft UnderDomstolarnes
och Kongl. Hof-Rättens beslut, samt ogillat hemmans-egarnes
omförmälde påstående, emedan 1826 års Dom icke innehöll, att den å intägterne
satte skatt och ränta skulle försvinna eller anses inbegripen i de
utskylder, som utgjordes för hemmanen, emellan hvilka intägterne skulle skiftas,
och desse senare icke kunde hänföras lill sådane odlingar på hemmanens
enskilda mark, vid hvilka hemmans-innehafvarne enligt Författningarne
borde, utan serskild och ny ränta, bibehållas, hvaremot i Kongl. Förklaringen
af den 5 October 1741 uttryckligen stadgades, att med behörigt tillstånd
röjda och uppodlade lägenheter å oskiftade Socken-allmänningar borde,
efter markens beskaffenhet, läggas lill skatt och ränta, som, efter tillgodonjutna
frihetsår, skulle utgöras.
Slats-TJtskottets Utlåtande, N.o *]0.
3
Frågan om skyldigheten för hemmansegarne inom Suntetorps socken
att fortfarande utgöra den, före år 1826, satte ränta A de sedermera dem
tillfallna intägter på Allmänningen Stöpen, har således af hemmansegarne sjelfva
blifvit vederbörande Domstols pröfning underställd, hvarefter densamma
är genom slutlig Dom afgjord. Vid sådant förhållande kan UlskoLtet följaktligen
icke, emot Regerings-Formens uttryckliga föreskrift, ingå i någon ytterligare
pröfning, i anledning af Domstolarnes rörande detta ärende meddelade
skiljaktiga beslut. Och då Utskottet, af skäl, hvilka torde lika litet böra
förbises som förnekas, finner högst betänkligt att, för nu uppgifne fall,
föreslå Rikets Ständer, att, genom beviljad eftergift af en i vederbörlig ordning
serskild pröfvad och fastställd skatt, helt och hållet tillintetgöra verkan
af ett, efter anställd rättegång, utfärdadt och lagakraftvunnet Domstolsbeslut,
anser Utskottet sig föranlåtet
tillstyrka, det Riksdagsfullmägtigen Sven Andersons ofvanomförmälde
hemställan må förfalla.
Stockholm den 16 April 1840.
N;o 70.
Ank. till Exp. Utsk. den 24 April, k1, 2 e. na.
* -
Utlåtande, i anledning af sökt afskr ifning af de staden Borås beviljade
byggnads-lån.
(Rgs. Afd.)
Vällofl. Borgare-Ståndet har till Stats-Utskollet remitterat eli anförande af
Herri?. G. Rydin, innehållande en omständlig framställning af den betänkliga och
bekymmersamma belägenhet, deruti staden Borås befunne sig, i följd af de staden,
i senare lider, cfvergångna a:ne förfärliga eldsvådor, samt de tryckande belalnings-vilkor,
som blifvit föreskrifna för de af Rikets Ständer till stadens återuppbyggande
beviljade lån. Vid sistlidet års slut, uppgingo inbelalningarne
å dessa lån till ett. sammanräknadt belopp af i6p,oo3 R:dr in sk. 11
vst., och om härifrån äfven afdrogos de, efter 1827 års eldsvåda, inbetalda,
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.a 7o>.
men, vid påföljde Riksdag åter bekomna lån, utgörande tillsammans 83,900
R:dr, återstod likväl en af Borås stad till Riksgälds-Contoret inbetald summa
af 85, to3 R:dr 17 sk. 11 rst., hvarigenom dock capilal-beloppet af stadens
räntebärande skuld endast med 17,667 R:dr 4r sk. 11 rst. blifvit minskad.
De låne-vilkor, sorn stadens invånare, i nödens stund, varit tvungna underkasta
sig, medförde för dem bördor, hvilka de icke förmått bara. Häraf bade
åter concurser, minskning i ej mindre borgerskapets, än de öfrige invånarnes
antal och välstånd, samt ökning deremot af fattigpersonalen och fattigvårds-kostnaderne
varit oundvikliga följder. Borgarnes antal, sorn år i83o
utgjorde 2i5, bade år i83g nedgått till 186. Under tidrymden från år i83o
till och med sistlidet år, hade inom detta samhälle 118 concurser inträffat,
hvaraf, under förstnämnde år, endast 5, men, under de 3:ne sista åren, tillsammans
63. — Staden bade visserligen, under den förflutna tiden, varit
befriad från utgörandet af bevillning för hus och tomter, samt dels hälften,
dels tredjedelen af de för handel och rörelse stadgade bevillnings-afgifter;;
men sådant oaktadt funnes säkerligen i hela Riket icke något, i förhållande till
folkmängden, utgörande endast 1,565 mantalsskrifne personer, med skattebördor
så betungadt samhälle. Under åren 1827 till och med i83i, hade stadens
utskylder i medeltal utgjort 20,795 R:dr 12 sk. 7 rst., och under åren 1802
till och med i836, likaledes i medeltal 19,673 R:dr 6 sk. 6 rst. Efter det
omförmälde, vid sista Riksdag, staden beviljade lindring i allmänna bevillning,
samt anståndet med capital-afbetafningarne å ofvanberörde lån numera
upphört, komme, från och med innevarande år, stadens årliga utskylder,
jemte inbetalningarne å dessa lån, att uppgå till det stadens framtida bestånd
helt och hållet förstörande belopp af 35,800 R:dr. Fastän nära en tredjedel
af stadens tomter ännu voro obebygda, hade de redan uppförda husen,
hvaraf en stor del var till concursmassor och inleckningshafvare öfverlemnad,
i brist af köpare, fallit till ett ytterligt vanpris. Med anledning af dessa,
jemte flera andra, uppgifna och till en del af bifogade handlingar styrkta
förhållanden, har Herr Bydi/t anhållit, att Rikets Ständer måtte bevilja afskrifning
af Riksgälds-Contorels ännu återstående fordringar hos staden Borås
för förrberörde byggnadslån, helst härigenom äfven Elfsborgs Län komme
att tillgodonjuta någon del af de högst betydliga bidrag, sorn derifrån,
under förflutna tider, i skatte-väg utgått, och hvilka förut uteslutande blifvit
till andra Läns förmon använda. För den händelse åter, att Rikets Ständer
icke skulle behjerta meranämnde stads bekymmerfulla ställning, har motionären,
i stadens borgerskap? namn, och å dess vägnar, anhållit, att staden,
Stats-Ulsholtets Utlåtande, N:0 70.
5
lill vinnande af lindring i dess nlskylder, måtte nedflyltass i 4:de eller 5:te
classen af Rikets städer, samt alt stadens embels- och tjenstemän måtte af
allmänna medel aflönas, äfvensom att staden måtte varda lagd under LandsRått
och befriad från bevillning för hus, jord och rörelse, intilldess stadens
skuld lill Riksgälds-Contoret vore till fullo inbetald.
På sätt motionären jemväl uppgifvit, be\i 1 jade Rikets Ständer vid 1820
års Riksdag, till återuppbyggande af staden Borås, efter den staden år 1822
öfvergångna eldsvåda, ett lån, emot 3 procents ränta, af 100,000 R:dr, deraf
10,000 R:dr borde användas till uppförande af stadens allmänna byggnader.
Å denna del af lånet, äfvensom å de enskilde invånare i staden tilldelade låneunderstöd,
för hvilka byggnader af sten uppfördes, skulle capital-afbetalningarne
först efter 10 års förlopp, räknadt från den 1 Januari 1824. börja och
derefter få verkställas på det sätt, alt Sex procent å ursprungliga låne-beloppen,
inom hvarje års slut, erlades, af hvilka Sex procent Tre procents ränta
å återstående capital-summorna först skulle beräknas, och det öfriga afgå
å dessa summor, till dess de voro till fullo godtgjorda. För de enskilde låntagare
åter, som uppförde byggnader af träd, skulle enahanda afbetalningsskyldighet
vidtaga efter 5 .år, likaledes räknade från 1824 års början. Sedan
omförmäldle lån, till bela sitt belopp, blifvit från Riksgälds-Contoret utbetaIdt
och för det afsedda ändamålet användt, inträffade 1837 års eldsvåda,
som å nyo lade nästan bela denna stad i aska. Genom den, i följd häraf,
från Allmänna Brandförsäkrings-Verket utbetalda brandskade-ersätlningssumma,
344>f)8o R:dr, erhöll Riksgälds-Contoret derefter godtgörelse för den del,
eller 83,900 R:dr, utaf ifrågavarande lån, som ide brandskadade egendomarne
var intecknad. A7id 1828, 1829 oell i83o årens Riksdag, medgåfvo Rikets
Ständer, att den sålunda inbetalda lånesumman fick återigen i låneväg utgå
till stadens återuppbyggande, och hvarvid bestämdes samma ränta och betalnings-terminer,
räknade från början år i83o, som vid nästföregångne
Riksdag varit fastställda. Dessutom beviljade Rikets Ständer då Borås stad
ett ytterligare låne-biträde af 85,000 R:dr emot 5 procents ränta, af hvilket
belopp 15,'ooo R:dr skulle användas till återuppbyggande af de nedbrunna
allmänna husen, och 10,000 R:dr anslogos till utförande af stadens nya planläggning,
för hvilket sistnämnde ändamål Kongl. Majit derjemte af allmänna
medel anvisade ett serskildt anslag af i5,ooo R:dr. I afseende på återbetalningen
af detta lån, stadgades, att de lill stadens allmänna byggnader och
planläggning anslagna låne-summor, äfvensom låne-underslöden lill de enskilde
personer, som uppfört hus af sten, skulle, sedan de under xo år fält
8
Stat s-Utshol tets Utlåtande, 70.
utan capital-afbetalningar begagnas, återbetalas med 10 procent å ursprungliga
capital-beloppen inom slutet af år iSzfo, och sedermera på enahanda
sätt årligen inom samma tid, så att hela lånet vid slutet af år 1849
var inbelaldt. Deremot skulle för de låntagare, som låtit uppföra byggnader
af träd, enahanda återbetalnings-skyldighet, eller med en tiondedel årligen
af primitiva capitalen, börja år i835. Vid sistförflulne Riksdag läcktes
Kongl. Majit, genom Nådig Proposition, lill Rikets Ständer öfverlemna en
af invånarne i Borås i underdånighet gjord ansökning om afskrifning af det
lill stadens nya planläggning anslagna lånebelopp och om nedsättning af
räntan för 5 procentslånet till 3 procent. Rikets Ständer ansågo sig likväl
icke kunna härtill lemna bifall; men medgåfvo i stället, dels anstånd till innevarande
år 1840 med de capital-afbetalningar å sistberörde lån, hvilka
eljest skulle tagit sin början år i835, dels ock den lindring, i de förut för
detta lån stadgade betalningsvilkor, att endast 8 procent å hela lånesumman
behöfde inom hvarje års slut från och med år 1840 till Riksgälds-Contoret
inbetalas, deraf, sedan 5 procents ränta å det innestående capitalet först blifvit
beräknad, återstoden skulle å sjelfva lånebeloppet afskrifvas, intilldess
detsamma på detta sätt var till fullo godtgjordt.
Enligt hvad ofvan åberopade anförande och dervid fogade handlingar
ådagalägga, har visserligen välståndet inom Borås stad under senare åren
aftagit, oaktadt de staden af Rikets Ständer vid de 3:ne sistförflutne Riksdagarne
beviljade förmoner; men Utskottet kan dock ingalunda anse delta
förhållande, som härigenom således icke kunnat förekommas, innefatta tillräckliga
skäl för Rikets Ständer att nu helt och hållet efterskänka RiksgäldsContorets
hos staden egande fordringar, som för närvarande, utom upplupna,
men obetalda räntor, utgöra tillsammans 166,980 R:dr 35 sk. 1 rst.
Då ifrågavarande understöd till stadens återuppbyggande beviljades, érhöllos
desamma, endast i egenskap af lån emot föreskrifven säkerhet och med bestämd
ovilkorlig återbetalnings-skyldighet. Rikets sist församlade Ständer
funno ej eller den då sökta afskrifningen af en, till ett för hela staden gemensamt
föremål anslagen andel af dessa lån kunna bifallas. I allmänhet
anser också Utskottet afskrifningar af allmänna låneunderstöd, så vida
ej möjligheten deraf blifvit vid lånens meddelande uttryckligen förutsatt, så
mycket mindre böra beviljas, som de oftast måste föranleda en både obiIlig
och orättvis olikhet i serskilda låntagares behandlingssätt. Och då
dessutom den nu för Borås stad föreslagne eftergift sannolikt skulle framkalla
ej allenast anspråk på enahanda förmon för öfriga med byggnads-lån an
-
Stats-Utskoitets Utlåtande, N\0 7/.
7
derstödda studer, ulan ock ytterligare fordringar å dylika biträden af det
allmänna, i förhoppning på deras framtida eftergift, får Utskottet
afstyrka bifall till Herr Rydins gjorda framställning om ofvanberörde
låns afskrifning.
Vidkommande derefter det alternativt framställda förslaget, att Borås
stads tjenslemanna-personal måtte af Stals-Verket aflönas, så finner Utskottet
icke någon anledning att tillstyrka ett serskildt undantag för oftanämnde
stad från den, alla andra släder i Riket åliggande skyldighet alt af egna medel
bestrida de contanta löneanslagen för sine tjenstemän. Utskottet hemställer
följaktligen ,
att detta förslag måtte lemnäs ulan allt afseende.
Beträffande slutligen den nu ifrågaställde nedflytlningen af Borås till
en lägre dass bland Rikets städer samt stadens befrielse från en del af allmänna
bevillningen och förläggande under landsrätt, så tillhöra dessa frågor
icke de ämnen, som, enligt Riksdags-Ordningens 3o §., utgöra föremål för
Stats-Utskottets behandling; hvadan Utskottet alltså anser det icke tillkomma
sig att något yttrande i anledning häraf meddela.
Slockholm den 16 April 1840.
N:o 71.
Ank. till Exp. Utsk. den 24 April, kl. ?. e, m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om ett räntcfritt lån till jordbrukets
upphjelpande inom JVester-Norrlands Län.
(Rgs. Afd.)
Då de binäringar, hvarifrån 'Wester-Norrlands Läns invånare, i framfarna
lider, hemtat sin hufvudsakliga utkomst, nu mera, i följd af förändrade
omständigheter, skulle till största delen hafva upphört, hvarigenom och
i anseende till senare årens missväxter, den emedlertid fördubblade befolkningen
skulle vara försatt i en högst bekymmersam och för nöd blottställd
belägenhet, har Riksdags-fullmägtigen från nämnde Län Fehr Sundström fö
-
8
Stats-Ulskottets U L låt ande, N:o "x.
reslagit, alt, lill jordbrukets upphjelpande inom denna ort och den arbetande
classens räddning frun en hotande undergång, ett räntefritt ian å 10,000
R:dr, under io års tid, måtte varda af Rikets Ständer beviljadt, för alt, genom
Länets Hushålls-Sällskap, tilldelas personer, som lått sig jordrymder
eller nybyggen till odling, under 5o.:åriga arrenden, upplåtna.
Till besvarande af Hedervärda Bonde-Ståndets härå meddelade remiss,
får Stats-UlskoLlet vördsamt anföra: att, enligt Utskoltets Öfvertygelse,
jordbrukets verkliga förkofran, på ett vida mer ändamålsenligt och varaktigt
sätt, än genom ökade låntillgångar, beredes och befrämjes, medelst sådana
åtgärder, hvarigenom en allmännare verksamhet och omsorgsfullare behandling
vid öfriga näringsgrenars a lefvande till väga-bringas; att erfarenheten af
omförmälde, i senare tider, inlrälfude talrika missväxter inom Rikets nordliga
provinser tillräckligen ådagalagt äfventyrligbeten för dervarande invånare alt
uteslutande egna sin verksamhet åt åkerbruket och således, för sin bergning,
helt och hållet bero af årsväxternes beskaffenhet, samt att, just med ledning
af denna erfarenhet, de så kallade binäringame synas böra i nämnde
orter företrädesvis af det allmänna uppmuntras och befordras. På grund af
dessa åsigler och då Utskottet derjemte befarar, att det nu föreslagna lånet
i sjelfva verket skulle komma att, i ringa mon, leda till det dermed egentligen
åsyftade ändamål, men deremot sannolikt föranleda mångfaldiga anspråk
på enahanda lånbiträden för andra delar af Riket, får Utskottet
afstyrka bifall till Riksdags-fullmägtigen Sundströms ofvanberörde
förslag.
Stockholm den 16 April 1840.
N:o 72.
Ank. tili Exp, Utsk. den 24 April, kl. x e. m.
Utlåtande, angående vacht fråga om anvisande af en Nionde HufvudTitelns
anslag motsvarande summa till låne-understöd för menigheter.
(Rgs. Afd.j)
Herr M. Bagge, har, uti en inom Vällofl. Borgare-Ståndet väckt och till
•Siats-Utskottet remitterad motion, föreslagit, att en lika summa, som den,
hvil
-
Stats-Utskoltcts Utlåtande N'.o 72.
9
hvilken varder af Rikets Ständer på Riks-Statens Nionde Hufvudlitel uppförd
, måtte anslås till Kongl. Maj;ts Nådiga disposition, för att, emot 4 procents
ränta och 2 procents årlig capital-afbetalning, eller emot inbetalning
af 6 procent af capitalet årligen i 3o år, i låneväg uliemnas till menigheter,
som åtogo sig att understödja sådane företag, hvilka Kongl, Maj:t ansåg
böta med Statsbidrag befrämjas, och som dessutom förbundo sig att, en
för alla och alla för en, ansvara för de årliga inbelalningarnes behöriga
fullgörande.
Yid regleringen af ofvanberörde Ilulvudtitel, har Utskottet, enligt sitt
åliggande, till uppförande derå föreslagit de summor, hvilkas framtida utgående
för de, under denna Hufvudtitel hörande föremål, Utskottet ansett Statens
tillgångar medgifva. Derjemte skall Utskottet, i anledning af, ej mindre
Kongl. Maj:ts allålna Nådiga Propositioner, än enskilde Riksdagsmäns i sådant
hänseende framställda förslag, efter sorgfällig pröfning af föremålens
beskaffenhet och dertill användbara tillgångar, serskildt yttra sig angående
de understöd, vare sig i låne- eller anslagsväg, hvarmed de af Kongl. Maj:t
eller vederbörande motionärer bestämdt uppgifna företag och arbeten af
en mera omfattande fördelaktighet synas böra af det allmänna understödjas.
Men alt härutöfver och oberäknadt redan anvisade eller nu ifrågaslällde serskilda
låntillgångar, för framdeles ifrågakommande dylika företag, hvilkas kostnad och
allmänna vigt samt ändamålsenlighet för det närvarande omöjligen kunna förutses,
anslå en så betydlig summa, som Herr Bagge nu föreslagit, måste Utskottet
högligen afstyrka, helst desse lånbiliaden, i anseende till den förutsatta långa
återbetalningstiden, skulle, i afseende på Statens tillgångar, medföra nästan
alldeles enahanda verkan, som vanliga Statsanslag. Utskottet får således
vördsamt hemställa ,
alt Herr Bagges ifrågavarande motion må förfalla.
Stockholm den 16 April 1840.
Bilt. till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 AJd, 29 Haft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, Nio 73*
N;o 73.
Ånis. till Exp. Utsk, elen 24 April, 11, 2 e, ixr.
Utlåtande, i anledning af vcickt fråga om upphäfvandet af Rikets sist
församlade Ständers beslut, angående Statens garanti för vissa
Hypotheksföreningars skuldförbindelser.
(llgs. Afd.)
Inom Yällofl. Borgare-Ståndet, liar Herr C. C. Halling, vid denna
Riksdag, väckt en lill Stats-Utskottet remitterad motion derom, alt
Rikets sist församlade Ständers fattade beslut, angående skyldigheten för
Riksgälds-Contoret att garantera de, efter vissa fastställde grunder, inrättade
liypolheks-föreningars skuldförbindelser, måtte till all kraft och verkan uppliäfvas,
samt stadgandena härom ur det nya Reglementet för nämnde Contor
uteslutas, helst, under den sedan sista Riksdag förflutna tid, någon så
beskaffad garanti icke ens blifvit ifrågasatt, utan den derefter tillkomna hypotheks-förening
vöre byggd på helt andra grunder och den förut stiftade
hypotheks-inrättningen kunnat, fastän den icke egt att påräkna en dylik garanti,
upptaga ett utländskt lån å flere millioner, hvadan det med ifrågavarande
beslut åsyftade ändamål således i sjelfva verket syntes vara vunnet,
utan att det såsom oundgängligt ansedda biträdet af Statens borgen behöft
anlitas.
Enär, på sätt motionären antydt, ej allenast, enligt hvad allmänt
kändt är, Bruksegarnes Hypotheks-förening, under de senare åren, kunnat
i lånväg å utländsk ort, emot fördelaktiga vilkor, bereda sig ganska
betydliga tillgångar, utan ock, vid stiftandet af den inom provinsen
Skäne, sedan sistförflutne Riksmöte, tillkomna större Hypotheksinrättning,
Statens, genom omförmälde garanti, erbjudna biträde icke funnits
behöfligt för denna Inrättnings uppkomst och verksamhet, anser Utskottet
sig jemväl af denna sålunda vunna erfarenhet hemta fullt skäl att
understödja det framställda förslaget om upphäfvandet af ett ännu icke i
något hänseende tillämpadt beslut, som grundade sig på förutsättningen af
sedermera, enligt hvad erfarenheten visat, väsendtligen förändrade förhållanden.
Utskottet, som, äfven i detta fall, tror Statens sammanblandning med
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o jf..
11
enskilda personers credit och industri-föreningar böra, så vidt möjligt är,
sorgfälligt undvikas, får derföre vödsamt tillstyrka ,
att Rikets Ständers, vid sista Riksdag, till befrämjande af Hypotheks-föreningars
uppkomst, fattade beslut, angående Riksgälds-Gontorets
åliggande att garantera fullgörandet af de skuldförbindelser,
som utfärdades af dylika, enligt derför fastställda
hufvudgrunder, organiserade föreningar, må till all kraft
och verkan upplräfvas, samt att de, i detta afseende, uti nu
gällande Reglemente för nämnde Conior, intagna stadganden
må uteslutas ur det nya Reglementet, som vid innevarande
Riksdag bör utfärdas.
I händelse hvad Utskottet sålunda tillstyrkt, varder af Rikets Ständer
bifallet, lärer beslutet härom böra hos Kongl. Maj.-t i underdånighet ananmälas.
Stockholm den 16 April i84o.
Ank, till Exp. TJtsk. den 24 April, kf. 2 e. KW
Utlåtande, angående föreslagna åtgärder till minskning i åtskilliga kostnader
för kommande Riksdagar.
(Rgs. Afd.)
Uti elt Lill Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvet och till Stats-Utskottet
remilteradt memorial, har Herr J. Hegardt erinrat, hurusom, enligt Berättelsen
om den år i835 verkställda granskning af Riksgälds-Verket, under sistförflutna
Riksdag, elt belopp af icke mindre än 18,928 Rd:r 33 sk., utom
aflönings-, trycknings-, representations-, och klubb-kostnader, blifvit från
Riksgälds-Contoret utbetaldt till bestridande af åtskilliga utgifter för Riksstånden
och Utskotten. Af denna summa hade större delen åtgått till inköp
af skrifmaterialier, ljus och öfrige artiklar, för hvilkas anskaffande inom
12
Stals-Ulskottets Utlåtande, N:o 74*
de allmänna Embetsverken serskilda så kallade expensmedel voro anslagna.
Enär nu upphandlingen häraf vid berörde Riksdag, likasom tillförne,
blifvit verskälld i smärre partier, mäste sådant naturligtvis föranledt ej allenast
högre kostnad, utan äfven vidlyftigare bokföring och redovisning, än
om ifrågavarande effecter upphandlats på en gång. Till beredande af en
icke ringa besparing i denna kostnad vid framtida Riksdagar och förenklandet
af redovisningen för härtill utgifna medel, har Herr Hegardt derföre
föreslagit, att Fullmägtige i Riksgälds-Contoret måtte få sig uppdraget att,
före Riksdagens början, efter det anbud blifvit genom kungörelser i allmänna
Tidningarne infordrade, låta upphandla de skrifmaterialier och öfriga effecter,
som, med ledning af kostnads-räkningarne för förflutna Riksmöten,
kunde antagas vara behöfliga. Likaledes och då det sannolikt äfven skulle
åstadkomma en högst betydlig minskning i kostnaderne för tryckningen af
Riks-Ståndens Protocoll och Utskottens Betänkanden, i fall contracter om
denna tryckning och levererandet af dervid erforderligt papper voro, innan
Rikets Ständers sammankomst, uppgjorda, har Herr Hegardt hemställt,
huruvida icke Fullmägtige jemväl borde erhålla uppdrag att gå i författning
härom, och, emot lämplig vedergällning, tili biträde, ej mindre dervid, än
vid ordnandet och sammanhållandet af de till det så kallade Riksdagstrycket
hörande handlingar, utse någon bland Riksgälds-Contofets tjenstemän.
Lika roed motionären, förmodar också Utskottet, att de af honom
omförmätde kostnader framdeles böra kunna icke obetydligt minskas, derest,
vid kommande Riksdagar, på sätt redan, till någon del, före början af innevarande
Riksmöte, är vordet iagttaget, anskaffningen af ofvanuppgifne effecter
sker genom upphandling på en gång, samt contracter på förhand afsluLas angående
trycknings-arbetet och ecläreringens besörjande, hvarigenom dessutom
en mera ändamålsenlig och noggrann redovisning samt controll, i afseende
på dessa kostnader, och de upphandlade effectemas användande, synas kunna
åstadkomma. Utskottet anser sig fördenskull, beträffande först utgifterne
för skrifmaterialier, inventarie-persedlar och eclarering, m. m., böra tillstyrka,
att Fullmägtige i Riksgälds-Cuntoret måtte få sig uppdraget t
1:0 att, före nästa Riksdags början, låta upphandla de skrifmaterialier
och öfriga effecter, sorn, enligt hvad räkenskaperne
öfver kostnaderne vid förflutna Riksdagar utvisa, kunna,
för Riks-Ståndens och Utskottens behof, erfordras;
Stals-Utskottets Utlåtande, N:0 74.
13
2:0 att äfvenledes, innan Rikets Ständers sammankomst, låta
anskaffa alla erforderliga nya inventarie-persedlar, eller iståndsätta
redan befintliga, fastän bristfälliga, dylika persedlar
för de Riks-Stånd och Utskott, som hafva sina Sessions- och
Canzii-rum i Rikets Ständers, under Fullmägtiges vård och
inseende ställda, hus;
3:o att, vid samma tid, vidtaga de åtgärder, sora anses mest
lämpliga och ändamålsenliga, i afseende på sättet för ecläreringens
verkställande inom detta hus under Riksdagens lopp;
4:o att, före upphandlingen af eller contraherandet om ifrågavarande
förnödenheter, utaf vederbörande dertill hugade leverantörer
infordra anbud, genom Kungörelser i allmänna Tidningarne;
och
5:o alt utse någon bland Riksgälds-Contorets tjenstemän,
som bör ej allenast, uppå vederbörliga reqvisitioner, tillhandahålla
de upphandlade effecterne, utan ock besörja om
verkställigheten af de ytterligare inköp eller bristfälligheters
afhjelpande, som uti berörde hänseende kunna, under Riksdagens
fortgång, ifrågakomma.
Hvad derefter angår den till minskning i trycknings-kostnaderne nut
föreslagna åtgärd, så enär hvarje Riks-Stånd hitintills serskildt bestämt storleken
af den tryckta upplagan utaf dess Protocoll, samt meddelat nödiga föreskrifter,
rörande sättet för Protocollens tryckning, har Utskottet, under för
modan,
att de Respective Riks-Stånden, äfven för framtiden, önska sjelfve härom
förordna, trott sig endast böra hemställa,
huruvida icke, för vinnande af det ändamål, motionären åsyftat,
Riks-Stånden skulle finna lämpligt att uppdraga åt sina
Canzli-Directioner, att, på sätt, före denna Riksdags början,
lärer, i afseende på tryckningen af Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protocoll, vara iagttaget, efter infordrandet af veder
börandes
anbud, låta, innan Rikets Ständers sammankomst och
i öfverensstämmelse med de i sådant afseende af hvarje RiksStånd
förut meddelade beslut, uppgöra conlract angående tryckningen
af dess Protocoll och anskaffande af dertill erforderligt
papper
-
14
iStats-Utskoltcts Utlåtande, N:o
Vidkommande åter kostnaderne för tryckningen af Bihanget till Riksståndens
Protocoil eller Utskottens Betänkanden, m. fl. dertill hörande handlingar,
så förmodar Utskottet, att jemväl dessa kostnader höra hädanefter icke
obetydligt minskas, såvida det papper, som till denna tryckning behöfver
användas, likaledes före Riksdagens början på en gång upphandlas, samt
contract om tryckningens verkställande också då, efter anbuds infordrande,
genom allmänna Tidningarne, med vederbörande Boktryckare afslutas. Utskottet
får således äfven föreslå,
att det i sistberorde hänseende vid nästa Riksdag behöfliga
tryckpapper må, på nu uppgifvet sätt, genom Fullmägtiges i
Riksgälds-Contoret försorg, anskaffas, äfvensom att det åt Fullmägtige
må uppdragas att, med behörigt iagttagande af Rikets
Sländers härom redan meddelade eller framdeles vid denna
Riksdag fattande beslut, låta upprätta.‘contract, angående tryckningen
af omförmälde Bihang.
Deremot anser Utskottet, för sin del, någon förändring för framtiden
icke erfordras i de af Rikets Ständer vid sistförflutne 2;ne Riksdagar redan
meddelade, och, enligt hvad erfarenheten visat, ändamålsenliga föreskrifter,
rörande ordnandet och sammanhållandet af de Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoil tillhörande handlingar.
Stockholm den 16 April 1840.
N:o 7 5.
Ånk. till Exp. Utsk. den April, kl. n e. m.
Utlåtande, angående sokt rättighet för staden Wadstena, att återbekomma
hvad, som blifvit inbetaldt å ett lån för chöler a-kostnaders
bestridande.
(dags. Afd.)
Uti ett till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvet memorial, har Riksdagsfullmägtigen
för staden Wadstena, Herr R. A. Wallander, anhållit och yrkat,
att nämnde stad måtte förklaras berättigad återbekomma ett belopp af
Stats-Utskottets Utlåtande, iV:o y5,
i5
1,000 R:dr, sora staden, för inbetalning till StalsVerket al erliållet lån utaf
creditivet för cholera-kostnader, måst utgöra. Till stöd för denna anhållan,
liar blifvit åberopad en af Fullmägligen för Wadstena vid sistförflutna Riksdag
väckt motion, om eftergift af enahanda summa, sorn staden då, till berörde
kostnaders bestridande, fått lyfta i Östergöthlands Läns Landt-Ränteri;
men hvilken motion dåvarande Stats-Utskott, i Utlåtande N:o /±xi, afstyrka
på den grund alt frågor om afsluifningar af meddelade förskott utaf
cholera-creditivet, hvilka icke kunde återbetalas, först vid innevarande Riksdag
borde till pröfning förekomma. Derjemte har Herr Wallander i omförmälde
hänseende anfört, att inbetalningen af detta lån varit alltför kännbar
och tryckande för stadens invånare, samt att de betalnings-skyklige saknat
tillgång till erläggande af en summa af 113 R;dr 42 hvilken derföre
måst af stads-cassan förskjutas. Med undantag af Jönköping, hade, enligt
motionärens uppgift, Wadstena genom cholera-farsoten lidit mest af alla orter
i Riket. De kostnader, sistnämnde stad, i följd al farsoten, fått vidkännas,
öfverstego vida omförmälde lånesumrna, helst endast underhållandet af
de aflidnes efterlemnade barn, vid sistlidet års slut, för staden medfört en
utgift af mer än 1,700 R:dr. Dessutom hade, efter choleran, medellösheten
bland den arbetande classen inom staden tilltagit i den grad, att underhållskostnaden
för de äldre personer, sorn varit nödsakade anlita fattiganstalter-'
ne, för närvarande uppgick till dubbla beloppet af hvad samma kostnad år
i834 utgjorde.
Jemte detta memorial, har Stats-Ulskottet från bemälde Riks-StåncL
fått emottaga de, i anledning deraf, afgrfne yttranden utaf Herrar Lagerc/vist,
Ekholm, Rydin, Nordvall, Höök och Pettersson, hvilka trenne sistnämnde afstyrkt
den sålunda framställda anhållan; äfvensom till Utskottet blifvit öfverlemnadt
ett ytterligare anförande i samma ämne af Herr Wallander.
Då Rikets sistförsamlade Ständer, enligt deras till Kongl. Maj;t, under
den 10 November i834> aflålna underdåniga skrifvelse, såsom vilkor för afskrifningar
af de till menigheter utaf cholera-creditiv-medlen lemnade förskott,
uttryckligen förutsatt vederbörandes oförmåga att dessa förskott återbetala
; men denna förutsättning så mycket mindre kan anses hafva inträffat
i afseende på nu ifrågavarande, staden Wadstena meddelade, lån, som
detsamma redan är vordet af staden i stadgad ordning inbetaldt; så och enär,
äfven i annat fall, Utskottet skulle, med hänsigt till det härigenom föranledda
pracjudicat, finna högst betänkligt understödja en anhållan om åter
-
16
Stats-Utsliottels Utlåtande, N:o 75.
bet ömmande af medel, hvilka, till godtgörande af erhållna lån, blifvit på
iöreskrifvet sätt erlagda, har Utskottet ansett sig föranlåtet
afstyrka bifall till omförmälde af Herr Wallander framställda
anhållan.
Slockholm den 16 April 1840.
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri. 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 76.
1
N:o 76.
Ani. till Exp. Utsk. den 25 April, kl. n f. m.
Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers åren i835,
i83y och i83g afgifne Berättelser om samma år verkställd
granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1832,
19)33, 1834, i835, i836 och i837.
(i. j.)
Sedan Stals-Utskottet, genom remiss frän samtlige Riks-Slånden, fått
emottaga ofvannämnde Revisionsberättelser, tillika med vederbörande Embetsverks
och Aucloriteters i anledning deraf lill Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
utlåtanden, får Utskottet, efter tagen kännedom af dessa handlingar,
jemte öfrige Utskottet tillbandakomne upplysningar, hos Rikets Ständer
anmäla de i omförmälde Berättelser förekommande ämnen, hvilka Utskottet
ansett böra Rikets Ständers närmare pröfning underställas; kommande
Utskottet att dervid hufvudsakligen följa den ordning, som af Revisoreme
blifvit iagttagen.
1836 års Revisions-berättelse.
§
(Pag. 152.)
Enär det ville synas, som skulle under Revisionen af Stats- Bancooch
Riksgälds-Yerken, hvilken ofta omfattar Statsförvaltningen under de år,
för hvilka decharge redan blifvit Stats-Rådet och Konungens Föredragande
meddelad, sådane förhållanden och åtgärder kunna varseblifvas, hvilka,
om de under Riksdag varit noga kände och granskade, möjligtvis gifvit
anledning lill de åtgärder emot. Siats-Rådets Ledamöter eller Föredraganderne,
hvarom stadgas i Regeringsformens 106 och 107 §§, samt då det
icke torde kunna bestridas, att en obestämdhet eller mindre tydlighet förefinnes
vid jemförelse emellan r 1 § i Ansvarighets-Lagen för Stats-Rådets
Ledamöter och 76 § Riksdagsordningen, angående meddelandet af decharge
Dih. till R. St. Prot. 183.0. 3 Sami. 1 Afd. 3o Haft.
1
2
Stats-Ut skottets Utlåtande, N.-o j6.
åt Stats-Rådet och Föredraganderne, å ena sidan, samt de serskilda stadganden
i Grundlagen, hvilka handla om Rikets Ständers granskningsrätt
genom deras Revisorer och Stats-Utskott, å andra sidan; så hafva Revisorerne,
med anledning derjemte af hvad under Revisionsförrättningen förekommit,
funnit sig höra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på vigten
deraf, att åt berörde grundlagsstadganden bereda mera öfverensstämmelse.
Enligt Utskotlets tanke, kan likväl det förklarande, som, i följd af
Constitutions-Utskottets granskning af Siats-Rådets Protocoller blifvit af
Rikets Ständer meddelaclt, att, med stöd af 76 § Riksdags-Ordningen,
Stals-Rådets Ledamöters och Konungens Föredragandes ansvarighet för deras
rådslag och för ulöfningen af deras embeten intill den dag, då Riksmötet
tagit sin början, fullkomligen upphört, desto mindre tydas derhän,
att Konungens Rådgifvare och Föredragande frikallas från ansvar för Statsmedlens
förvaltning, som nyssåberopade 76 § Riksdags-Ordningen endast
stadgar, att allt hvad Rikets Ständer ejter granskning godkänt eller lemnat
oanmärkt, bör anses hafva vunnit decharge i afseende på det granskade,
och en så beskaffad granskning af Statsmedlens förvaltning under de
år, för hvilka Riks-hufvudböckerne icke hunnit afslutas före Riksdagens utgång,
följaktligen icke möjligen kunnat af Rikets då församlade Ständer
verkställas. Utskottet anser på grund häraf Rikets Ständer oförhindrade
att, utan afseende å den intill sistlidne Riksmötes början StatsRådet
och de Föredragande meddeldte decharge , med föranledande af
hvad Revisions-Berättelsen rörande Statsmedlens förvaltning åren i83a och
j833 innehåller, fatta de beslut, sakernes utredde förhållande kan påkalla;
och genom de anmärkningar, som till Constitutions-Utskottet blifvit aflemnade,
har Stats-Ulskottet funnit tillfälle att gifva förstbemälde Utskott denna
sin åsigt tillkänna.
§ *•
(Pag. 3. Förkl. 162.)
Revisorerne, som ansett, det en ytterligare fullständighet i Riksbokslutet
skulle vinnas, om man af detsamma kunde erfara, huru mycket af
uppkommande besparingar blifvit disponeradt för hvarje olika föremål å
Hufvudtillarne, hafva tillstyrkt, att, vid redovisningen öfver utgifts-anslagen,
i Gapilal-räkningen må tilläggas en column, deri verkliga resultatet af
besparing eller brist för hvarje anslag utföres.
Sorn Utskottet kommer att, uti ett serskildt till Rikets Ständer afgående
betänkande, yttra sig öfver Revisorernes omförmälde förslag, får Utskottet
nu inskränka sig till åberopande af berörde serskilda utlåtande.
Stals-Ulskotlets Utlåtandej, N:o 7 6.
3
Kongl. Stats-Contoret.
§ 3.
(Pag 17. Förkl. i63.)
Hvad Revisorerne anmärkt, rörande öfverskridandet åren i832 och
1833 af de lill utgifter under aldra Hufvudtiteln anvisade summor, har af
Utskottet, lill följd af föreskriften i 29 § Riksdags-Ordningen, blifvit till
Constilutions-Utskottets handläggning öfverlemnadt.
§ 4-
(Pag. 19. Förkl. 164.)
Revisorerne hafva anmärkt, att Kongl. Maj:t, genom Nådiga Bref den
7 Sept. och 2! Dec. i833, förordnat Landshöfdingen m. m. A. Adlersparre
att, under den Landshöfdingen m. m. M. von Törne beviljade 8 månaders
tjenstledighet, förvalta Landshöfdinge-Embetet i Jemtlands Län, emot åtnjutande,
utom skjuts- och tractamentsersättning, af ett månadtligt arvode,
stort igo R:dr utaf 2:dra Hufvudtitelns besparingar.
Enär något skäl eller laga förfall icke blifvit såsom grund för berörde
Landshöfdingen von Törne beviljade tjenstfrihet anfördt och Kongl. Brefvet
till Kongl. Kammar-Collegium af den 29 Oct. 1799 dessutom föreskrifver,
att tillförordnade Landshöfdingar böra erhålla en tredjedel af
Landshöfdinge-lönen, anser Utskottet, lika med Revisorerne, Landshöfdingen
von Törne sjelf hafva bordt vidkännas kostnaden för sin vicaries aflöning;
och får i följd häraf tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det så beskaffade dispositioner för framtiden icke
må ega rum.
§ 5.
(Pag. 19. Förkl. 164.)
Den af Revisorerne gjorde anmälan, angående utbetalning af 2:dra
Hufvudtitelns besparingar utaf arvoden lill Vexel-Controllörerne i Stockholm
och Götheborg, hvilken jemväl förekommer i 1887 och i83g årens
Revisions-Berättelser, har Utskottet till Constilutions-Utskottets handläggning
öfverlemna!.
A
Stats-Vtskottets Utlåtande, N.-o j6.
§ 6.
(Pag. 20. Förkl. i65.)
Hvad Revisorerne i denna punkt anmärkt, rörande dispositioner till liqvid
af Kongl. Theaterns skuld, har Ulskottet jemväl funnit af den beskaffenhet
att böra lill Constitutions-Utskoltets behandling öfverlemnas.
§ 7 •
(Pag. 20. Förkl. 166.)
Emedan det förskott af i5,ooo R:dr, som, i följd af Kongl. Brefvet
den 14 April i83a, utbetalts emot ersättning af följande årets anslag för
strömrensningar och lättade valtencommunicationer, enligt hvad upplyst
blifvit, år i833 Sr vordet i behörig ordning godtgjordt, hemställer Utskottet,
att Revisorernes härom gjorde anmärkning må förfalla.
§ 8.
(Pag. 20. Fork]. 166.)
Revisorernes anmärkning, att Kongl. Stats-Contoret, till åtlydnad af
Kongl. Brefvet den i3 Juli i833, å 1834 ars anslag för publika byggnader
i hufvudsladen, anticipationsvis utbetalt 4>i33 R:dr /\6 sk. till reparationer
å Casern- och Stallbyggnader för Lif-Gardet till Häst, har Utskottet,
enär anticipationer i likartade fall ofta icke kunna utan förluster undvikas,
och då ifrågavarande förskott år i835 blifvit godtgjordt,
funnit till någon åtgärd å Rikets Ständers sida icke föranleda.
§ 9-
(Pag. 22. Förkl. i66()
Den af Revisorerne framställde anmärkning, rörande Kammarherren B.
Rosenblad^ genom Kongl. Brefvet den i4 April i832, tillagdt årligt expectance-arvode
af 1,200 R:dr, utaf det för Minister-Statens aflöning å 2:dra
Hufvudtiteln uppförde anslag, har Utskottet funnit nöjaktigt förklarad, och
hemställer derföre,
att samma anmärkning må förfalla.
Stats-Utsholtets Utlåtande, N.o y6.
5
§ *o.
(Pag. 23. Förkl. 167.)
Då Lands-Secreteraren i Blekinge Län, Lagmannen C. J. Möller, genom
Nådigt Bref den 14 September i833, förklarats berättigad, att af det
å ardra Hufvudtiteln, för resor i civile ärenden, uppförde anslag undfå ersättning
för fram- och återresan till och från Carlshamn, der han, enligt
serskildt Nådigt förordnande, i stället för Landshöfdingen, som haft förfall,
varit Ordförande i Länets Pröfnings-Comile, hafva Revisorerne, enär
resepenningar finnas för Landshöfdingen å Stat uppförde, ansett den Lagman
Möller tillerkände omförmälde godlgörelse, 38 R:dr 23 sk. 6 r:st.,
hafva bordt utgå af sistnämnde resepenningar.
Utskottet, som instämmer i den af Revisorerne yttrade åsigt, får likväl,
med hänseende till beloppets obetydlighet, hemställa,
att denna anmärkning icke må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
§ ii
(Pag.
23. Förkl. 167.)
I afseende å de Majoren C. M. Montelius tillagde årlige gratificationer,
hvarom fråga jemväl förekommer i de följande Revisions-berättelserne, åberopar
Utskottet innehållet af § 136.
§ I2-
(Pag. 23 och 24. Förkl. 167, 168.)
Revisorerne hafva vidare anmält, dels att Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref den 20 Januari i832, med afseende å förekommande ömande omständigheter,
beviljat Capitainen vid Konungens f. d. Eget Värfvade Regemente
Majoren J. A. Hjelmstjerna en gratification af i5o R:dr utaf anslaget
till oförutsedde militaire behof, dels att, i följd af Kongl. Brefvet den
23 Mars i833, Majoren J. A. Luthman samt Capitainerne F. Virgin och
E. af Klercker, vid erhållne transporter lill andre Regementen, utaf nyssberörde
anslag fått sig tillagd flyttningshjelp, nemligen Majoren Luthman
200 R:dr, Capitainen Virgin 3oo R:dr och Capitainen af Klercker 5i R:dr.
Revisorerne hafva härvid yttrat den öfvertygelse, att dispositioner af före
-
6
SlalS-Utskotteti Utlåtande, N:o j6.
nämnde beskaffenhet icke syntes utgöra föremål för de på 3:djc Hufvudtiteln,
till oförutsedde militaire utgifter anvisade medel, hvilka otvifvelagtigt
varit ämnade alt afhjelpa sådane tillfällige behof, i och för militaireväsendet,
som vid de årliga Staternes uppgörande icke, kunna med säkerhet
förutses och beräknas, hvadan, i Revisorernes tanka, det bemälde Officerare
förunnade understöd rätteligen bordt utgå af det å 8:de Hufvudtiteln
uppförda Extra anslag; och får Utskottet, i öfverensstämmelse härmed,
tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att de af Revisorerne yttrade åsigter måtte följas,
i afseende å utgifters bestridande af det till oförutsedde
militaire behof bestämde anslag,
§ i3.
(Pag. 24. Förkl. 168.)
Revisorernes anmärkning i fråga om det arvode, stort 5oo R:dr, som,
jemlikt Kongl. Brefvet den 26 Maj i832, blifvit af Extra utgiftsmedlen
tillagdt Advocat-Fiscalen P. Staaff för utförande af Kronans talan i en
bördestvist, bar Utskottet, enär det otvifvelagtigt berott af Kongl. Maj:t,
att till Krono-ombud i omförmälde tvistefråga förordna den person, som
dertill atlsetts mest lämplig, funnit
till någon åtgärd å Rikets Ständers sida icke böra föranleda.
Spanmåls-Creditiv-Fonden.
§ '4-
(Pag. 27» Förkl. 173.)
Som de af i835 års Revisorer anmärkte förhållanden, rörande undsältnings-åtgärder
efter i832 års missväxt i Vester- Och Norrbottens Län samt
Jemtland jemväl i de senare Revisions-berättelserna omförmälas, har Utskottet
ansett lämpligast att i ett sammanhang, under §§ 154 och i56, yttra
sig om ifrågavarande ämnen.
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o j6.
7
Chartce-Sigillatce-Verket.
§ i5.
(Pag. 36. Förkl. 169.)
Utskottet, som instämmer i den af Revisorerne yttrade tanka, i fråga
om behofvet af ökad tillsyn å Chartae-Sigillatas-Förorclningens behöriga efterlefnad
jemväl i landsorterne, bar funnit sig böra å detta ämne fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet med hemställan,
det Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att afgifva
förslag till de åtgärder, hvilka kunna anses nödiga för
vinnande af controll derå, att, äfven i landsorterne,
chartering underkastade handlingar verkligen blifva med
behörigt slämpladt papper försedde.
Kongl. Krigs-Collegium.
Artilleri• Afdelningen.
§ 16.
(Pag. 3c;. Förkl. 6i.)
Den af Revisorerne framställda anmärkning i afseende på formen för
denna Afdelnings räkenskaper, har jemväl blifvit i 183«y års Revisionsberättelse
förnyad, hvarföre Utskottet i detta hänseende åberopar nedanstående
§ 94.
§ *7*
(Pag. 39. Förkl. 62.)
Såsom nöjagtigt förklarad, anser Utskottet Revisorernes anmärkning
rörande en af Commerce-Rådet Neuman verkställd leverans af ekvirke,
böra förfalla.
§ 18.
(Pag. 39. Förkl. 62.)
I afseende å åtskilliga i Artilleri-Afdelriingens räkenskaper upptagne
äldre balancer, hvilka jemväl omförmälas i de senare Revisions-berättelserne,
åberopar Utskottet, hvad nedanföre i §§ 1^5 och 176 härom yttras.
s
Slats-Utskollets Utlåtandej IV.-o j6.
§ *9-
(Pag. 4° Förkl. 63.)
Enär de anmärkte förskott, hvilka uppburits af Chefen för GeneralAdjntants-Expeditionen
och af Lieutenant Segerdahlj nu mera blifvit behörigen
redoviste, lärer härmed något vidare tillgörande icke erfordras.
Icke eller torde någon åtgärd vara att vidtaga, i afseende å Afdelningens
fordran hos Öfverste Bildt, stor R:dr 2,c>42: i Q- till hvars godtgörande
all tillgång saknas.
§ 20.
(Pag. 4°. Förkl. 64.)
Revisorernes anmärkning angående Kronans fordran, stor i,358 R:dr,
för krutbrist, hvarföre afl. Capitainen Tidholm och äfven afl. Tygvaktaren
Östling bordt ansvara, har Utskottet, enär denna fråga beror af utsökning
i den ena af bemälde gäldenärers concursmassa, ansett
icke kunna till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
§ 21.
(Pag. 41. Förkl. 65.)
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid, att krutproberingen
vid Fliseryds och Torsebro krutbruk erfordrat längre lid, än den vid Klosters
och Åkers bruk, ehuru tillverkningen vid dessa senare varit betydligt
större, än vid de förstnämnde. Då emedlertid, på sätt Kongl. KrigsCollegium
upplyst, orsaken härtill är att finna deri, att tillverkningen vid
Fliseryd och Torsebro krutbruk hufvudsakligen utgjorts af krigskrut, vid
hvars undersökning vida större omsorg och noggranhet erfordras, än för
bergskrut, hvilket slag vid de tvänne andra bruken förnämligast åstadkommits,
anser Utskottet förhållandet i denna del tillräckligt utredt och hemställer,
att anmärkningen må lemnäs ulan afseende.
§ 22-
(Pag. 4r. Förkl. 70.)
Hvad Revisorerne framställt rörande Öfversten Heideman och Cornet
ten
-
Siats-Utskottets Utlåtandej IV:o 76.
9
ten Scheffer tillagd resekostnads och tractaments-ersättning, liar Utskottet
funnit nöjaktigt förklaradt, och tillstyrker derföre,
att berörde anmärkning må förfalla.
§ ^3.
(Pag. 41. Förkl. 65.)
Angående Revisorernes anmärkning, i afseende på Afdelningens skuld
i och för inköp af Mariebergs egendom, får Utskottet tillfälle att nedanföre
i § 169 sig utlåta.
§ 24.
(Pag. 41 Förkl. 66.)
Revisorerne bafva anmärkt, alt anslaget för Artilleri-Afdelning en blifvit
år i832 öfverskrida med 11,619: i3. 11. och år i833 med 17,986:
26. 1.
Då likväl dessa Afdelningens skulder sedermera blifvit af påföljande
års anslag godtgjorde, anser Utskottet omförmälde anmärkning
icke föranleda något vidare tillgörande.
§ 2&.
(Pag. 42 Förkl. 67.)
Enär jemväl uti 1837 och 1839 årens Revisionsberättelser fråga förekommer,
rörande inköp af Ryltmästaren Akersteins patent-rätt å en ny Sadelmodell,
åberopar Utskottet, hvad i detta hänseende nedanföre § 170 finnes
anfördt.
Fortifications-Afdelningen.
§ 26.
(Pag. 46.)
Revisorerne bafva fästat uppmärksamhet vid de uti denna Afdelning*
räkenskaper upptagne utbetalningar af 4.022 R:dr 16 sk. till reparationsarbeten
vid Marieberg, och af 3g6 R:dr 4 sk* Haga Lustslott. Då frå
-
Bih. till R- St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 3o Haft.
2
10
Slals-Utskottets Utlåtande, No 76.
gan, huruvida den förstnämnde af desse utbetalningar, hvilken egt rum i
och för en med Fortifications-Afdelningen gemenskap egande inrättning,
må anses vara rätteligen verkställd, beror af tydningen af de rörande Fortifications-Verket
gällande författningar, anser Utskottet i detta hänseende
ingen åtgärd vara att vidtaga.
Enär deremot kostnaden för reparationsarbetena vid Haga Lustslott
synes vara för Fortifications-Yerket fullkomligt främmande, har Utskottet
funnit skäl tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det beloppet af sistnämnde kostnader må af de
till Haga Lustslott anslagne medel Fortifieations-Afdelningen
godtgöras.
§ 27-  (Pag. 46.)
Beträffande de i nämnde Afdelnings Hufvud-Böcker förekommande
Äldre Balancer, får Utskottet yttra sig i § ior.
Milit ioe-Boat älla-Caaaan.
§
(Pag. 47- Förkl. 86.)
I afseende å förhållandet med f. d. Landshöfdingen Grefve N• Gyldenstolpe.
y skuld till denna Cassa, åberopar Utskottet innehållet af nedanstående
§ i83.
§ 29*
(Pag. 47* Förkl. 87.)
Då Utskottet, lika med Revisorerne, anser den framlidne Krigs-Rådet,
Landshöfdingen Lorichs’s enka tillagde pension utur Militiae-Boställs-Cassan,
stor 5oo R:dr årligen, utgöra en för nämnde Cassas ändamål främmande
disposition, har Utskottet, sorn af Kongl. Krigs-Collegii förklaring
inhemtat, att äfven andre vid nämnde Cassa anställde tjenstemäns i fattigdom
efterlemnade enkor och barn tillförene utur samma Cassa undfått
pensioner, häraf funnit ökad anledning hemställa,
Stats-Utskoitets Utlåtandej N.o j6.
11
att RikeLs Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det så beskaffade pensioner icke vidare må å Militias-Boställs-Cassan
anvisas.
§ 3o.
(Pag. 48. Förkl. 87.)
Som Kongl. Krigs-Collegium i dess afgifne utlåtande upplyst, alt den
vid i832 års slut Militice-Boställs-Cassan tillkommande räntefordran hos
Fäll-Secreteraren Herlenius, utgörande 1,112 R:dr ^5 sk. 4 rest., nu mera
kommit Cassan till godo, med undanlag af 176: 36. 8, hvarom tvist vore
hos Kongl. Svea Hof-Rält anhängig, anser Utskottet
Revisorernes i berörde afseende gjorde anmärkning till
någon åtgärd å Rikets Ständers sida icke föranleda.
Utrednings-Afdelningen.
§ 3r.
(Pag. 49. Förkl. 70.)
Vidkommande den i Afdelniilgens räkenskaper balancerade fordran hos
Kongl. Spanska Regeringen, får Utskottet hänvisa till § 188.
J 32.
(Pag. 49. Förkl. 71.)
Revisorerne hafva framställt erinran emot den skade-ersättning, stor
210 R:dr, som af Kongl. Krigs-Collegium blifvit år i833 tillerkänd Gästgifvaren
Widgren för det att ett emellan Collegium och Widgren upprättadt
contract om uppförande af en trossbod på Malmslätlen fått till ali
kraft och verkan upphöra. Som likväl utredt blifvit, att upphäfvandet af
contractet med Gästgifvaren Widgren och öfverlutande på annan person,
som emot billigare vilkor åtagft sig alt detsamma fullgöra, tillskyndat Statsverket
en besparing af 888 R:dr 20 sk., anser Utskottet förevarande anmärkning
icke
föranleda någon åtgärd å Rikets Ständers sida.
12
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.-o j6.
§ 33.
(Pag. 4.9- Förkl. 71.)
Revisorernes anmärkning, rörande anslag af 5oo R:dr till hvartdera af
Gardes Regementerne för inköp af instrumenter och musicalier, anser Utskottet
vara af mindre betydenhet, hvarföre densamma
torde höra förfalla.
§ 34.
(Pag. 5o. Förkl. 72.)
Då, enligt hvad Kongl. Krigs-Collegium upplyst, följande uti Utrednings-Afdelningens
räkenskaper balancerade förskotler, nemligen lill Capitainen
Söderberg, för modellritningars uppgörande, i5o R:dr; till GeneralLieutenanten
m. m. Friherre Cederströrrij skjuts- och tractaments-penningar,
i5o R:dr; till Herr General-Adjutanten för Armeen, till uppköp af
Utredningspersedlar, 700 R:dr; till Öfversten m. m. Grefve von Rosen,
skjuts- och tractamentspenningar, 175 R:dr och lill Rytlmästaren Åkerstein
5oo R:dr, dels blifvit behörigen redovisade, dels contant återbetalde, hemställer
Utskottet,
alt de af Revisorerre i berörde hänseenden gjorde anmärkningar
må förfalla.
Passevolance-Fonder ne.
§ 35.
(Pag. 56. Förkl. 78.)
Hvad Revisorerne anmärkt, rörande förvaltningen af Mötes- och Trosspassevolance-Fonderne,
anser Utskottet lämpligen böra upptagas i det serskilda
betänkande, som, i följd af de till Utskottet remitterade motioner, i
dessa ämnen kommer att till Rikets Ständer afgifvas.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
§ 36.
(Pag. 68. Förkl. 1.)
Revisorerne hafva anmärkt, att Förvaltningens af Sjö-Ärendena Cassa
-
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:0 76
13
räkning för år i832, under Titel Interimsuppbörd, influtne försäljningsmedel
för Stockholms Station, upptager en af Kongl. Krigs-Collegium till belopp
af 577 R:dr 37 sk. 5 r:st. meddelad ersättning, för från bemälde Stationsförråd
utlemnade beklädnadspersedlar, utan att nämnde summa är i
Stationens räkenskaper synlig. Då likväl detta förhållande blifvit af Förvaltningen
nöjaktigt förklaradt, bör detsamma, enligt Utskottets tanka,
till någon åtgärd icke föranleda.
§ 37.
(Pag. 69. Förkl. 2.)
Hvad Revisorerne anmält, i afseende på afskrifningen af ett Instrumentmakaren
WMin tillagdt förskott af 23o R:dr, anser Utskottet icke vara
af den beskaffenhet,
att något tillgörande i anledning deraf å Rikets Ständers
sida erfordras.
§ 38.
(Pag. 71. Förkl. 3 och 7.)
Jemte ornförmälande af de betydliga löneförmoner, hvilka ContreAmiralen
m. m. Grefve Cronstedt, i egenskap af Chef för Förvaltningen
af Sjöärendena, uppburit, hafva Revisorerne, enär denna aflöning, oberäknad
förmonen af boställsrum m. m.j icke obetydligt öfverstiger hvad
Presidenterne i Rikets Hof-Rätter och Collegier innehafva, samt då göromålens
mängd och vigt vid Chefsplatsen i Förvaltningen ändock medgåfve,
att med samma Embete förena andra befattningar, såsom Chefskapet för
Slor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning och Ledamotskap i Kongl. ConvoyCommissariatet,
af dessa förhållanden hemtat anledning tillstyrka Rikets
Ständer att, jemte underdånig anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes, så vidt
möjligt är, reglera göromålen inom Stor-Amirals-Embetels Afdelningar på
det sätt, att den serskilda Aflönings-Stalen för 3:dje Afdelningen åtminstone
i någon mon inskränkes, tillika i underdånighet yttra den förmodan, att,
då aflöningen för Chefsplatsen i Förvaltningen, bestämd till vice Amiralslön,
redan öfverstiger hvad Presidenterne i Rikets Collegier uppbära, det
å Förvaltningens Stat uppförde serskilda arvode för bestridande af nämnde
Chefsbefattning, icke i annat fall torde böra utgå, än då Chefen hitkallas
ifrån annan station, samt äfven då blott intilldess fria boningsrum och dermed
förenade öfriga förmoner fått tillträdas.
14
Stats-Utskottets Utlåtandej N.o j6.
Då de af Revisorerne anmärkte förhållanden numera icke vidare äro
för handen, och Utskottet dessutom anser, alt af den nu heslutade Departemental-Styrelsen
förändring i organisationen af Förvaltningen af Sjöärendena
oeh öfriga Afdelningar af Slor-Amirals-Embelet blifver en följd, har
Utskottet funnit Revisorernes förenämnde framställning
nu icke å Rikets Ständers sida påkalla någon åtgärd.
§ 39-
(Pag. 72. Förkl. 3.)
Vidkommande Revisorernes hemställan, huruvida icke de, enligt Kongl.
Brefvet den 14 Juli 1825, heviljade och på Stockholms Stations årliga nybyggnads-
och underhålls-stater upptagne 200 R:dr lill ersättning ål Skeppsholms
Församlings Kyrko-Cassa för förlorad lomthyra, numera kunna indragas,
så enär berörde summa, efter hvad Utskottet inliemtat, till och
med år 1887 fortfarande utgått, utan att sådant utgjort föremål för anmärkning
å Rikets Ständers Revisorers sida, och då upplyst blifvit, att
ifrågavarande understöd är för Församlingen behöflig!, har Utskottet ansett
någon åtgärd i anledning af Revisorernes förenämnde
hemställan icke erfordras.
§ 4°-
(Pag. 72. Förkl. 40
Den af Förvaltningen meddeldta förklaring, i anledning af Revisorernes
anmärkning, att vid Stockholms och Götheborgs Stationer upphandlingar
vid åtskilliga tillfällen egt rum, utan alt desamma grundat sig på afslutade
contract, bar Utskottet funnit lillfyllestgörande, hvarföre berörde anmärkning
torde
böra förfalla.
§ 41-
(Pag. 73. Förkl. 40
Af Revisorerne är anmärkning framställd dervid, att af Lots- och Fyrings-inedlen
år i833 till Commendants-Embetet å Carlstens fästning förskottsvis
utanordnats en summa af 117 R:dr 24 sk., ehuru det under nästföregående
år till lika belopp meddeldte förskott ännu icke varit behörigen
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o y6.
15
redovisadt. Då likväl förhållandet i denna del blifvit af Förvaltningen
nöjagligt förklaradt och berörde förskotter i i836 års räkenskaper afförde,
lärer icke eller denna anmärkning till någon åtgärd föranleda.
Extra Stats-Anslaget för Kungsholms fästningsbyggnad.
§ 42-
(Pag. 78. Förkl. 5.)
Den af Revisorerne gjorde anmärkning, rörande aine gratificationer,
hvilka af nämnde anslag blifvit Majoren C. F. Meijer och Capitainen J.
G. Schander i Nåder beviljade till ett sammanräknadt belopp af 800 R:dr,
har Utskottet funnit af Förvaltningen nöjagligt förklarad och tillstyrker
således,
att samma anmärkning må förfalla.
Tull-Verket.
§ 43.
(Pag. 82. Förkl. 32.)
Revisorerne hafva anmält, att det förut anmärkte förhållande, att vissa
städer, serdeles gränsstäderne emot Norrige, hvarest tulluppbörden är ringa
eller alldeles ingen, icke desto mindre äro försedde med en talrik tjenstemannapersonal,
hvars aflönande fordrar betydlig utgift, under åren i832
och 1833 fortfarande egt rum. Då detta missförhållande emellan inkomster
och utgifter, i Utskottets tanka; synes kunna afböjas derigenom, att tullvisitationen
blefve förflyttad närmare gränsen emot Norrige, hemställer
Utskottet,
alt Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det nödiga åtgärder för detta ändamåls vinnande
måtte varda i Nåder anbefallde.
Post-Verket.
§ 44-
(Pag. 84. Förkl. 34.)
Hvad Revisorerne erinrat, i afseende på de uti Post-Verkets Hufvud
-
16
Stats-Vtskoilets Utlåtandej N.-o 76.
Bok för år 1833 upptagne äldre balancer, har Utskottet, på grund af Öfver-Post-Directeurs-Embetets
förklaring samt de i i83p års Revisions-berättelse
meddeldte upplysningar, funnit
icke erfordra vidare åtgärd.
§• 45-
(Pag. 84. Förkl. 34.)
På de af Revisorerne anförda skäl, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om befallning till Öfver-Post-Directeurs-Embelet, att
hädanefter låta upprätta och vid Hufvud-Boken bifoga ett
Inventarie-Conlo, som fullständigt upptager Post-Verkets
alla tillhörigheter, fastigheterne och fartygen derunder
jemväl inbegripne.
Seraphimer-Ordens-Gillet.
§• 46-
(Pag. 89. Förkl. 29.)
Som, enligt hvad upplyst blifvit, Serapliimer-Ordens-Gillets i Räkenskaperne
balancerade skuld till Kuopio Läns Lazarett, stor 292: 27., 9., är vorden
i behörig ordning till afskrifning befordrad,
lärer Revisorernes härom framställde anmärkning förfalla.
Nummer-Lotteriet.
§•47-
(Pag. 95. Förkl. 5g.)
Med afseende å hvad Kongl. Nummer-Lolteri Directionens förklaring
innehåller, rörande Revisorernes anmärkningar, dels att ett lån utur Brudgåfvo-fonden,
stort 2,000 R:dr,•utgifvits ulan borgen eller annat hypothek,
dels att någre andre lån ur samma fond beviljats emot löftesförbindelse
af endast en person, anser Utskottet
dessa anmärkningar nöjaktigt utredda.
Sal
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o j6.
17
Saltpeter Fonden.
§• 48-
(Pag- 97* 98- Fork], 4o, 40
Som de ;if Revisorerne till vinnande af ökad tydlighet och fullständighet
i Saltpeter-Fondens, räkenskaper föreslagne förändringar, enligt Committerades
för Saltpeter Ärendena afgifne förklaring, redan blifvit behörigen
iagttagne,
erfordras i detta hänseende intet vidare tillgörande,
§• 49•
(Pag. 98, 99. Förkl. 42.)
Anmärkningarne, rörande förskjuten resekostnad och ersättning åt Kronofogden
Wennerbom j till belopp af 8 R:dr 16 sk., äfvensom angående utbetalning
af 45 R:dr, såsom arfvode för renskrifning af Fondens Hufvudböcker,
torde-, i Utskottets tanke,
böra lemnäs utan afseendei
§. 5o.
(Pag. 99. Förkl. 420
Då upplyst blifvit, dels att Saltpeter-Fondens proprie balancer till en
del indrifvils, dels att, enligt Revisorernes förslag, en serskild Balancerelation,
utvisande, i livad skick proprie balancerne sig befinna och hvarpå
deras indrifning eller beskrifning beror, numera bifogas räkenskaperne,
torde, i anledning af Revisorernes härvid framställde erinran,
någon vidare åtgärd icke vara af noden.
§. 5i.
(Pag- 100. Förkl. 42.)
Revisorerne hafva anmärkt, alt, ehuru Kongl. Brefvet den 16 Mars
1834 fö,resk lifver, det Saltpelers-Fonden till utlåning disponible medel böra
göras fruktbärande å 6 procent, Commillerade likväl tillagt Hofmarskalken
Grefve C. F. Posse ett lån, stort 31,666 R:dr 32 sk. emot 5 procents ränta',
på den grund, alt samma lån ansågs vara blott en öfverflyttning af en
Bilu lill II St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 3a Haft. 3
Slats-Ulskottets Utlåtande, N.-o 76.
del utaf det lån, som emot nämnde lägre ränta blifvit Majoren Stjernsvärd
beviljadt.
Med afseende å hvad Cornmitterades förklaring i detta hänseende innehåller
och i betraglande af svårigheten att, med åtföljande fullgod
säkerhet, kunna för omförmälde lån erhålla högre ränta än 5 procent, anser
sig Utskottet ega skäl hemställa,
att Revisorernes anmärkning i denna del må förfalla.
§ 5a.
(Pag. 100. Förkl. 440
Enär Committerade upplyst, att Saltpeter-Sjuderi-Styresmannen G. C.
Silfversparre afgifvit behörig borgen för godtgörande af Fondens efter hans
aflidne fader, Majoren Silfversparrej egande fordran i och för den betalning,
den sistnämnde uppburit för på Fondens bekostnad anskaffade Saltpetersjudnings-pannor,
erfordras i detta hänseende ingen ytterligare åtgärd.
Hvad Revisorerne i öfrigt, rörande Saltpeter-Fondens förvaltning, anfört,
har Utskottet funnit
till någon åtgärd icke föranleda.
Öfver-Intendents-Embetet.
§ 53.
(Pag. io5. Förkl. 540
Den af Revisorerne gjorde erinran, angående redogörelse-formen för
Stats-anslaget till publika hyggnadernes i hufvudstaden underhåll, har af
1837 och i83p årens Revisorer blifvit förnyad, på sätt nedanföre i 208 §.
omförmäles.
§ 54.
(Pag. 106. Förkl. 540
På sätt Revisorerne anmärkt, hafva uti en del af de i hufvudstaden
varande, till boställshus anslagne publika byggnader åtskilliga mindre reparationer,
såsom till eldstäders vidmagthållande, fensters kittning, glasrutor,
tapeter m. m. blifvit verkställda, på bekostnad af det till underhåll af Kronans
hus och byggnader härstädes å 8:de Hufvud-Titeln uppförde anslag, hvilket
förhållande Revisorerne ansett stridande emot stadgandet i 4 och 5 §§
af Kongl. Majrls den rr Januari 1820 utfärdade Reglemente, enligt hvilket
Stats-TJlskoltets Utlåtandej 2V.o j6.
19
boslällshafvare sjelfve böra vidkännas underhålls-kostnader af om förmäld a beskaffenhet-
hvaremot Öfver-Intendenls-Embelet uti dess' förklaring, såsom
skäl för de anmärkte åtgärderne, åberopat g §. uti nyssnämnde Reglemente,
enligt hvilken sådane brislfälligheter i boställs-lägenheterne, som tillkommit
genom bruk och nötning under en längre tidrymd, ulan boställsinnehafvarnes
förvållande, böra på Kronans bekostnad afbjelpas.
Utskottet har häraf hemtal anledning tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det de, angående
underhållet af Kronans hus och byggnader i hufvudsladen
gällande författningar måtte varda genomsedde
och förtydligade, på det ej hädanefter må inträffa, att
kostnader, hvilka boställs-innehafvare böra vidkännas,
komma att drabba Stats-Verket.
§ 55.
(Pag. 107.)
Enär uti 1837 och i83g årens Revisions-berättelser äfven förekommer
erinran, i afseende på den betydliga andel af ifrågavarande byggnadsansla",
hvilken utgått, i och för underhåll af Lif-Gardets till Häst casernoch
stallbyggnader, får Utskottet uti § 209 i ett sammanhang sig deröfver
utlåta.
Kongl. Convoy-Commissariatet.
§ 56.
(Pag. 113. Förkl. 10.)
Sorn dc i Convoy-Commissariatets Hufvudbok för år 1833 balancerade
fordringar hos enskilda personer till största delen antingen blifvit godtgjorde
eller ock bero al utredning i concurser, finnér Utskottet Revisorernes
härom gjorda anmälan icke till någon åtgärd föranleda.
§ 57.
(Pag. 114. Förkl. 11.)
Revisorerne hafva anmärkt, alt till f. d. General-Consuln i Algier,
Canzli-Rådet Lagerheim blifvit utbetaldt första qvartalet af 1833 års Consulstractamente
oafkorladt, ehuru han återkommit lill Stockholm i Januari
20
Stats-Utskottels Utlåtande j JV.o 76.
månad samma år och således det högre lönebeloppet icke bordt af honom
få åtnjutas längre, än till nämnde månads utgång; hvarförutan Revisorerne
fästat uppmärksamhet vid det ansenliga belopp af 1,000 R:dr Hamb. Banco
om året, hvilket sedermera blifvit Canzli-RåJet i exspectancelön tiIIdeladt.
Ehuruväl, vid det förhållande, att, i följd af General-Consulstjenstens
i Algier indragning, Canzli-Rådet Lagerheim j utan eget förvållande, blifvit
skiljd från en befattning, deraf han skäligen kunnat påräkna sin framtida
utkomst, billigheten fordrar, att Canzli-Rådet af allmänna medel må erhålla
någon ersättning för sina förlorade löneinkomster, synes dock, i Utskottets
tanka, lämpligare, att denna ersättning, i stället för att utgå såsom
expeclance-lön, varder på pensions-stat öfverflyttad; så får Utskottet i
följd häraf hemställa,
det ville Rikets Ständer hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, att den Canzli-Rådet Lagerheim, i egenskap
af f. d. General-Consul i Algier, tillagde expectance-lön
af 1,000 R:dr Hamb. Banco må med detta år upphöra
och Canzli-Rådet sedermera på Pensions-Stat åtnjuta ett
med de pensioner, hvilka vanligen tillkomma embetsman
af samma tjenstegrad, mera öfverensstämmande belopp
af i,333 R:dr 16 sk. Svenskt Banco årligen.
§ 58.
(Pag. 114. Förkl. 12.)
Revisorernes anmärkning, rörande Commendeur-Capitainen C. Lagerberg
beviljad afskrifning af 56l R:dr 28 sk. 1 r:st, utgörande af honom
bestridde extra utgifter under en år 1833 verkställd expedition till Brasilien,
är, i Utskottets tanka, af Kongl. Convoy-Commissariatet nöjaktigt förklarad,
hvarföre Utskottet hemställer,
att samma anmärkning må förfalla.
§ 59.
(Pag. 115. Förkl. i3.)
Utskottet instämmer visserligen i den af Revisorerne gjorde anmärkning,
i afseende å den nog betydliga qvantitet ved, hvilken för ConvoyCommissariatets
behof ansetts erforderlig; men anser likväl denna fråga
Stals-Ulskottets Utlåtande, 2V.-0 76.
21
icke vara af dea vigt, att pä kalla serskild underdånig skrifvelse i ämnet,
hvarföre Utskottet hemställer,
alt berörde anmärkning må förfalla.
§ 60.
(Pag. 115. Förkl. 140
I afseende å den af Revisorerne gjorda hemställan, rörande Kongl.
Con voy-Commissariatets indragning, får Utskottet tillkännagifva, alt Utskottet
skall i detta ämne afgifva serskildt utlåtande, i sammanhang med handläggningen
af en utaf Herr Halling väckt och till Utskottet remitterad
motion, angående upphörande af afgifter till Handels- och Sjöfarts-fonden,
samt anslaget till Con voy-Commissariatet.
Kongl. Mynt-Verket.
§
(Pag. 121. Förkl. 17.)
Hvad Revisorerne anmält, i afseende på Kongl. Myntverkets förvaltning
åren i832 och 1833, upptages nedanföre uti § 158, i sammanhang
med i83y och i83g årens Revisorers i detta ämne framställde anmärkningar.
Invalid-Inrättningen.
§ 62.
(Pag. i3o. Förkl. 171.)
Då den af Revisorerne yttrade önskan, att de hos Invalidhus-fonden
innestående behållningar måtte genom utlåning göras räntebärande, blifvit
uppfylld genom Kongl. Majrts Nådiga Bref den 26 Mars 1836, till följd
hvaraf 36,000 R:dr för sådant ändamål anordnats,
lärer i delta ämne någon åtgärd icke erfordras.
§ 63.
(Pag. 13 r. Förkl. 171-)
Beträffande Revisorernes anmärkning, i afseende å den gratification af
22
Stals-Utskottets Utlåtande, N.o 76.
600 Rjdr, som af Invalidhus-medlen blifvit enkan Lindberg tillagd, såsom
ersättning för henne tillskyndad förlust i och för malhållningen vid Invalid-Inrättningen
på Ulriksdal, instämmer Utskottet i den af Revisorerne
yttrade åsigt, att, då bemäide enkas skyldighet att besörja mathållningen
derstädes grundar sig på frivilligt conlract, Kronan i dylikt fall bordt vara
frikallad från all ersättningsskyldighet för de tillfälliga förluster, entreprenören
kunnat vidkännas; dock anser sig Utskottet, i betragtande af det
mindre betydliga beloppet af nämnde gratification,
icke ega anledning att hos Rikets Ständer i detta hänseende
föreslå annat tillgörande, än att sådane åtgärder
vidtagas, hvarigenom ersättningar af omförmälde beskaffenhet
ej vidare må komma i fråga.
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori.
§ 64-
(Pag. 1410
Hvad Revisorerne, i följd af räkenskapernes granskning, rörande Factoriels
ställning anmält och erinrat, har Utskottet funnit dels icke påkalla
någon Rikets Ständers åtgärd, dels lämpligen böra upptagas bland de anmärkningar,
som af 183y års Revisorer i detla hänseende blifvit framställde.
Civil-Statens Pensions-Inrättning.
§ 65.
(Pag. 145. Förkl. 5o.)
Den af Revisorerne gjorda hemställan, angående förhöjning i Pensionsbeloppen
för vissa classer af delegare, har Utskottet, med afseende å hvad
Pensions-Inrätlningens Direction derom upplyst och utredt, ansett
icke erfordra någon åtgärd.
Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Tnrättningar i Riket.
§ 66.
(Pag. i5o.)
Som till Utskottets yttrande blifvit remitterade serskilde hos Riks
Stats Utskottets Utlåtande, IV:o 76. 23
Stånden väckte motioner i dessa ämnen, kommer Utskottet att, i sammanhang
med besvarandet af ifrågavarande motioner, jemväl upptaga de af Revisorerne,
rörande Fängelserne och Corrections-Inrättningarne framställde
anmärkningar och förslag.
1837 års Revisions-Berättelse.
§ 67.
Bland de uti denna Berättelse förekommande anmärkningar, har Utskottet
ansett nedannämnde vara af den beskaffenhet, alt desamma, jemlikt
29 § Riksdags-Ordningen, bordt till behandling af Constitutions-Utskottet
öfverlemnas, nemligen:
(Pag. 14.)
Om öfverskridande af 2:dra Hufvudtitelns anslag;
(Pag. 16.)
Rörande de arfvoden, som å andra Hufvudtitelns besparingar blifvit
anvisade att årligen utgå till visse tjenstemän i Kongl. Kammar-Rätten;
(Pag. 16.)
Om fortfarande af de Vexel-Controileurerne i Stockholm och Götheborg
beviljade årliga arfvoden;
(Pag- wO
Beträffande beloppet af den Öfver-Commissarien C. U. Widegren i
Nåder tillagde pension;
(Pag. 20.)
Angående fortsatt beräknande af Gardes-Regementernes aflöning, i enlighet
med de af Rikets Ständer icke godkände lnterims-staler;
(Pag. 22.)
Angående beviljade förskotter af tillsammans i2,5oo R:dr, till bestridande
af kostnader för Sveriges Stats-Tidning;
(Pag. a3.)
I fråga om ett Kongl. Theater-Directionen meddeladt förskott af
10,000 R:dr;
24
Slats-Utskoltets Utlåtande, N:0 76.
(Pag. 74, 87 och 93.)
I afseendeå de årliga arfvedel!, hvilka af Mililiae-Boställs-Cassan, Nja
MöteSrPassevolancefonden och Wadstena Krigsmans!] us-Ca-ss.a utgått till 5
Civil-Ledamöter i Kongl. Krigs-Collegium;
(Pag. io5.)
Angående elt till nybyggnader vid Carl Gustafs Stads Gevärs-Faclori
a nord na dt belopp af 82,000 R:dr utaf extra-anslaget till försvarsverkets
islåndsättande;
(Pag. 117.)
Rörande beviljad eftergift af en Capitamen Lagerberg ådömd ersättningssumma.
§ 68.
(Pag. ig. Förkl. 175.)
Med anmälan, att, enligt 1835 års Riks-Hufvudbok, 1,919 R:dr 12 sk.,
utgörande förhöjning för de under lönerne vid Post-Verket anslagne 2,55g
tunnor spanmål blifvit på Post-Verkets Stat besparde och införde bland
aldra Bufvudtitelns allmänna besparingar, hafva Revisorerne, enär bland
Stats-Verkels inkomster upptagits en summa af 100,000 R:dr, såsom påräknad
nettoinkomst af Post-Verket, och^detta Verks öfriga inkomster böra
användas till dess aflönings-stater och utgifter, yttrat den åsigt, att spanmålstillökningen
under lönerne jemväl bordt af Post-Verkets inkomster utgå,
utan att inräknas bland den summa, hvilken skulle från Riksgäldskontoret
till Stals-Verket öfverlemnas, såsom ersättning de år, då Riksmarkegångspriset
öfversteg 6 R:dr tunnan.
I anledning häraf har Kongl. Stals-Contoret anfört, att ifrågavarande
å Riks-Statens 2ldra Hufvud-Titel uppförde spanmålstillökning för lönerne
vid Post-Verket år 1835 icke utgått och i följd deraf, likasom öfrige besparingar
å Hufvud-Titeln, kommit densamma till godo samt utgjort tillgång
för sådane utbetalningar å samma Hufvud-Titel, hvartill anslag varit
otillräcklige eller alldeles saknats; i sammanhang hvarmed Kongl. StatsConlor;et
upplyst, att, sådant oaktadt, uti Öfverskotls-liqviden med RiksgäldsContoret
blifvit oafkortad upptagen den af Rikets Ständer påräknade nettobehållning
ä Postmedlen med 100,000 R:dr, äfvensom alt hela återstoden
af Post-Verkets inkomster varit disponibel för det af Rikets Ständer afsedde
användande.
Med
Stats-Utskottets Utlåtande, JY.-o 76.
25
Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst och då Utskottet, uti dess
angående a:dra Hufvudtitelns reglering afgifne utlåtande, föreslagit rättelse
i det anmärkte förhållandet för framtiden, anser Utskottet
någon vidare åtgärd i anledning häraf icke vara erforderlig.
§ 69•
(Pag. 20. Förkl. 176.)
I afseende på de till Majoren C. M. Montelius jemväl åren 1834 och
1835 utbelalde gratificationer, kommer Utskottet att sig yttra uti nedanstående
i36 §.
§ 70,
(Pag. 2r. Förkl. 176.)
Lika med Revisorerne, får Utskottet hos Rikets Ständer hemställa,
att den brist af 33 R:dr 16 sk., som uti 1835 års Rikshufvudbok
å 7:de Hufvud-Titeln uppkommit, i följd af
kungjord, förnyad praescriptions-tid för uttagande och liqviderande
af ålskillige, i Räntekammaren qvarliggande,
äldre anordningar, måtte varda till afskrifning befordrad.
§ 71-
(Pag. 21.)
Revisorerne hafva anmärkt, att, oberäknadt det å 2:dra Hufvud-Titeln
för Minister-Statens aflöning anvisade belopp af 100,000 R:dr Hamb. Banco,
hade dessutom af de å 8:de Hufvud-Titeln uppförde Extra utgiftsmedlen,
blifvit lill Cabinelts-Cassan utanordnade, år i834> 5o,ooo R:dr
och år i835, 45,ooo R:dr Svenskt Banco.
Som Utskottet, vid regleringen af utgifterne under Riks-Slatens 8:de
Hufvud-Titel och der uppförde anslag till Extra Utgifter, framställt sådant
förslag, att dylika utgifter, hvarom nu är fråga, ej vidare derå må ega
rum, anser Utskottet förrberörde anmärkning
ej till vidare åtgärd böra föranleda.
*
Bih. till R. St. Prot. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 3o Häftet. 4
26
Stats-TJtskoitets Utlåtande, N.-o 76'.
§ 72*
(Pag. 22. Förkl. 177.)
Enär, efter hvad upplyst blifvit, all tillgång saknas till gäldande af det
utaf 9:de Hufvud-Titeln Instrumentmakaren J. Wallin beviljade lån, stort
1,000 R:dr, anser Utskottet, lika med Revisorerne och Kongl. Stals-Contoret,
annan åtgärd härvid icke återstå, än alt nämnde lånebelopp
må varda till afskrifning i räkenskapen i laga ordning
befordradt.
§ 73*
(Pag. 26. Förkl. 179)
Revisorerne hafva föreslagit, att magasins-omkostnader, transport-förluster
m. m. för Stats-Verkets spanmål, uppkomne derigenom, att in natura uti
magasinen emottagen säd bokförts efter markegångspris, men sedermera
vid skeende försäljning ej lemnat motsvarande behållning, hvilka omkostnader
och förluster blifvit såsom utgifter upptagne å öfverskotten på StatsVerkets
inkomster, borde i räkenskaperne uppföras, såsom afkortning å StatsVerkets
inkomster af spanmål.
På de af Kongl. Stats-Contoret, uti häröfver afgifven förklaring, andrag
ne
skäl, anser sig Utskottet böra, i enlighet med Kongl. Stats-Contorets
yttrade åsigt, hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära, att, till vinnande af det utaf Revisorerne i
omförmälde hänseende åsyftade ändamål, uti Riks-IIufvudboken
samt Restantie-liqviden, måtte, såsom serskild
afkortning för föregående åren, upptagas sådane å StatsVerkets
spanmåls-förvaltning uppkommande förluster,
för hvilkas godtgörande några serskilda medel icke finnas
af Rikets Ständer anvisade.
§ 74-
(Pag. 26. Förkl. 179.)
I afseende på den å öfverskotten af Stats-Verkets Inkomster anordnade
utgift för Cours-difference, härledande sig deraf, alt de bland Stats
-
Stals-Utskoltets Utlåtande> N.o 76.
27
Intraderne upptagne Danska Fyringsmedlen till någon del ingått efter 127 1
skillings cours, och således lemnal ringare inkomst, an som varit påräknadt,
hafva Revisorerne yttrat den tanke, alt ifrågavarande minskning i StatsWerkets
inkomster bordt bokföras, såsom en brist uppå Inkomst-Titeln eller
ock såsom afkortning.
Utskottet, som anser förhållandet i detta ämne vara af Kongl. StatsContoret
nöjaktigt ulredt och förklaradt, får till Rikets Ständer hemställa,
att Revisorernes ofvanberörde förslag icke må till någon
åtgärd föranleda.
§ 75-
(Pag. 27. Förkl. 180.)
Revisorernes erinran, vidkommande den ersättning för bristande Prostetunna
i Westra Fernebo Contract, hvilken, enligt Kongl. Brefvet den 24
November i832, skolat utgå och afföras på Kronans behållne liondespanmåls-medel,
men, i anseende till saknad tillgång å samma medel, måst afföras
på öfverskotten af Stats-Verkets inkomster, anser Utskottet vara af
den ringa vigt,
att någon åtgärd icke bör i anledning deraf föreslås.
§ 76*
(Pag. 27. Förkl. 180.)
Rörande den å öfverskotten anordnade kostnad för utmyntning af
kopparskiljemyr.t, bafva Revisorerne ansett, att dylika kostnader, då de
uppkomma, borde uppföras ibland utgifterne å 8:de Hufvud-Titeln, under
rubrik: Transportkostnad m, m. för Stats-Verkets koppar och jern. Enär
likväl, på sätt Kongl. Stats-Contoret anmärkt, några kostnader af omförmälde
beskaffenhet numera, sedan präglingen af kopparskiljemyntet verkställes
för Myntverkets räkning, icke vidare torde förekomma, lärer, i Utskottets
tanke,
någon serskild åtgärd i berörde hänseende för det närvarande
icke erfordras*
§ 11-
(Pag. 27. Förkl. 181.)
Bland de å öfverskotten af Stats-Verkets Inkomster afförde summor,
28
St als-Utskottets Utlåtande > N.o j6.
förekommer jemväl ett belopp af 1,468 R:dr 8 sk„ utgörande ersättning lill
Götheborgs Ränteri för ett derifrån år 1819 till Uddevalla Curhus ntbetald
t förskott; i afseende hvarå Revisorerne förmält sig hafva inhemtat, att
Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag väl beviljat afskrifning af CurhusInrättningens
i Uddevalla skuld till Medicinal-Fonden, med 2,943 R:dr 10
sk., men icke tillika sig utlåtit, angående den i Kongl. Majrts till Rikets
Ständer i berörde ämne aflåtne Nådiga Proposition, omförmälde summa af
1,468 R:dr 8 sk., utgörande den skuld, hvarför samma Curhus häftade
hos Götheborgs Ränteri; i följd hvaraf och ehuru af Kongl. Maj:ls Nådiga
Proposition, jemförd med Rikets Ständers, till svar derå, aflåtne underdåniga
skrifvelse, anledning kunde finnas för den förmodan, som skulle sistnämnde
belopp vara inbegripet uti de till afskrifning beviljade 2,943 Rrdr
10 sk., Revisorerne likväl, enär ifrågavarande begge summor blifvit, i
Kongl. Majrts Nådiga Proposition, såsom 2:ne af hvarandra oberoende förskott
upptagne, trott sig finna, att oflanämnde 1468 Rrdr 8 sk. bordt fortfarande
balanceras, och sålunda hemställt, att denna summa må Stats-Verket
till godo ånyo uppdebiteras, för att antingen af Curhusets i Uddevalla
möjligen blifvande behållningar Stats-Verket ersättas, eller ock såsom afskrifningsfråga
hos Rikets Ständer lill behandling företagas.
Då det skäl, som legat till grund för afskrifnings beviljande af Curhusets
ofvanberörde skuld till Medicinal-Fonden, alt nemligen, ehuru Curhusafgiften
inom Götheborgs- och Bohus Län utginge med högsta beloppet
af hvarje mantalsskrifven person, utgifterne likväl vore så betydliga, att
ringa eller intet öfverskott kunde beredas till betäckande af Curhus-Inrättningens
skulder, synes vara lika tillämpligt, i afseende å eftergift af
Stats-Verkets meranämnde fordran af 1,468 Rrdr 8 sk., anser sig Utskottet
ega anledning tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte vid den verkställde afskrifningen
af sistberörde summa låta bero.
Allmänna Magasins-Arendena.
§ 78-
(Pag. 3o, 3i. Förkl. 183, 184.)
Hvad Revisorerne anmält och erinrat rörande förluster, som år 1834
blifvit Stats-Verket tillskyndade, dels genom transport och försäljning af
odisponerade spanmålsqvantiteter från Eksjö, Uddevalla oell "Wisby maga
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o j6.
29
sin, dels i följd af dea minskning, en del spanmål af sämre beskaffenhet
genom afharpning undergått, är, i Utskottets tanka, af Kongl. Slats-Conloret
nöjagtigt förklaradt, och torde således
icke påkalla något vidare tillgörande.
§ 79-
(Pag. 33. Förkl. 184.)
Med anmälan, att granskningen af f. d. Allmänna Magasins-Fondens
räkenskaper varit försvårad derigenom, att åtskilliga Lands-Contor underlåtit
att lemna Magasinsförvaltare del utaf de afbetalningar, som å fondens
i räkenskaper ne balancerade fordringar för erhållen undsättningsspanmål
lill Landt-Ränleriet influtit, hvaraf den skil jag tighet uppstått, att Magasins-räkenskaperne
från orterne såsom utestående medel upptagit vida större
belopp, än som Magasins-Fonden och Landt-Ränteriens räkningar antyda,
hafva Revisorerne hemställt, alt rättelse i berörde hänseende mätte vidtagas.
Enär Kongl. Stats-Conloret redan hos Kongl. Maj:t gjort underdånig
hemställan om åstadkommande af den utaf Revisorerne nödig ansedda rättelse,
lärer i detta hänseende någon åtgärd å Rikets Ständers
sida icke erfordras.
§ 80.
(Pag. 35. Förkl. 184.)
Som Stats-Verkets förlust å de spanmålsqvantiteter, hvilka anvisats
till Jemtlands Läns undsättning efter i832 års missväxt, jemväl utgjort
föremål för i83p års Revisorers anmärkning, kommer Utskottet att nedanföre
uti 154 §• sig häröfver utlåta.
§ 81.
(Pag. 36. Förkl. 184*)
Såsom afvikelse från den eljest under åren 1834 ocfo 1335 följde princip,
enligt hvilken endast räntefria förskott af Staten tilldelats enskilde
personer, emot skyldighet att tillhandahålla spanmål åt behöfvande på bestämde
orter efter faststäldt maximipris, bafva Revisorerne anmält, att
Handelsbolaget i Umeå Eric Forssells Söner, som, i ändamål att med span
-
30
Stals-Utskottets Utlåtande, N.o 76.
mål förse ortens nödställde invånare, af Crediliv-Fonden erhållit ett penningeförskott,
fått med 3oo tunnor ulsädeskorn afbörda betydligaste delen
af den skuld, hvari de sålunda hos fonden häftat; medelst hvilken tillåtelse
Staten, ehuru i ringa mon, blifvit återförsatt i det förhållande, som
velat undvikas, nemligen att genom spanmålens återlemnande komma i direct
beröring med invånarne i orten.
Utskottet instämmer visserligen uti de af Revisorerne i detta ämne
yttrade åsigter, men anser sig likväl, enär den anmärkte åtgärden varit af
nödvändigheten påkallad, ega skäl tillstyrka,
att Revisorernes förrberörde erinran må lemnäs utan afseende.
§ 82.
(Pag. 36. Förkl. 185.)
Enligt hvad upplyst blifvit, hafva, på sätt Revisorerne hemställt, vederbörande
Lands-Contor numera erhållit föreskrift att inom column utmärka
de å undsättningsskulderne under Calender-årets första tertial verkställde
afbetalningar, hvarmedelst Spanmåls-Creditiv-Fondens Hufvudböcker,
i hänseende till balancerne, kunna vid granskningen med större lätthet
jemföras emot Lands-Gontorens redogörelser, hvadan i delta hänseende
något vidare tillgörande icke erfordras.
Chartoe-Sigillatce- Verket.
§ 83.
(Pag. 38. Förkl. 181.)
Den af Revisorerne gjorde anmälan, att de för försåldt stämpladt papper
af Chartte-Sigillatae-försäljningsmännen uppburne medel endast från några
Län levererats inom den i författningen stadgade tid eller den i5 Januari,
har af 1839 års Revisorer blifvit förnyad, i afseende hvarpå Utskottet
får åberopa 157 §.
§ 84-
(Pag. 40. Förkl. 182.)
Med anledning af Revisorernes gjorde anmärkning, att uti Avesta BruksDirections
räkenskaper fortfarande balanceras 5o R:dr, utgörande koppar
-
Slals-Ucskottets Utlåtande, N;0 76.
31
och manufactur-lullmedel för 1831 års fjerde qvartal, får Utskottet, lika
med Revisorerne, hemställa,
det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att åtgärder måtte vidtagas för indrifvande, så fort
ske kan, al ifrågavarande belopp.
Kongl. Post-Verket.
§ 85.
(Pag. 41. Förkl. 3o.)
Revisorerne hafva förmält, att, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 29 April i83o, för ett Post-ångfartygs räkning blifvit vid Motala Mekaniska
Verkstad, efter en af Gapitainen Carlsund uppfunnen constructionsmethod,
förfärdigad en kopparångpanna, hvilken kostat Postverket 12,419
R:dr 36 sk. i-r:st., samt att, efter det nämnde panna sedermera befunnits
för ändamålet oduglig, densamma blifvit, med Kongl. Maj:ts under den 5
Juni i834 meddeldte Nådiga tillåtelse, försåld till Götha Canal-Directionen,
som derå gjort det högsta anbudet, uppgående till 4>833 R:dr 16 sk.; varande
härvid af Revisorerne framställd den anmärkning, att, så vidt af
Kongl. Bref samt Öfver-Post-Directeurs-Embetets protocoller och räkenskaper
kunnat inhemtas, någon ansvars- eller ersättningsskyldighet icke blifvit
emot vederbörande yrkad, i anledning af Postverkets i och för nämnde
transactioner tillskyndade förlust af 7,586 R:dr 20 sk. 1 r:st.
Utskottet, som funnit detta förhållande böra hos Rikets Ständer anmälas,
anser likväl
någon åtgärd i ämnet icke vara att vidtaga.
Kongl. Mynt-Verket.
§ 86.
(Pag. 45. Förkl. 26.)
I afseende å de förskott af tillsammans ro,000 R:dr, hvilka åren
1826 och 1827, till Myntverkets iståndsättande och ändamålsenliga drift,
af Statsmedlen beviljats och hvarå någon afbetalning icke egt rum, hafva
Revisorerne, enär Myntverkets tillgångar icke medgåfve förskottens återbetalning,
utan att Rikets Ständers Bank i samma mon skulle öka det för
-
32
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 76-
skott, som af densamma blifvit lemnadt Myntverket, i och för bedrifvande
af sjelfva utmyntningen, hvilken sistnämnde åtgärd icke syntes lämplig,
hemställt, att ofvanberörde förskotts-summa, 10,000 R:dr, må uti Slats-Verkets
räkenskaper afskrifvas; och får Utskottet, som instämmer i hvad Revisorerne
sålunda föreslagit, tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte till nämnde] hemställan lemna
bifall.
Kongl. Tull-Verhet.
§ 87-
(Pag. 52. Förkl. 3.)
Då, på sätt Kongl. General-Tull-Styrelsen i afgifvet underdånigt Jullåtande
upplyst, de af Revisorerne framställde anmärkningar, dels angående
ofullständighet i Stockholms Uppbörds- och Cassörs-Contors samt Inkommande
Sjötulls-Kammares månaus-förslag, dels att vid jemförelse emellan
bemälde Sjötulls-Kammares uppbörd och den samma uppbörd controllerande
Banco-Bok, den för det föregående året bristande insättningen synes hafva
blifvit betäckt med påföljde årets tullintrader, afse förhållanden, hvilka
ega sammanhang med den uti Tull-Verkets Uppbörds- och Cassörs-Contor
härstädes efter aflidne Tullförvaltaren M. F. Finér yppade balance, hvarom
frågan ännu är beroende på vederbörande Domstols handläggning, anser
Utskottet
omförmälde anmärkningar icke för närvarande utgöra föremål
för Rikets Ständers pröfning.
5 88.
(Pag. 5a. Förkl. 3.)
Revisorernes anmärkning i afseende å det dröjsmål, som egt rum med
tull- och convoy-medlens inbetalande till Kongl. Ränte-Kammaren och
Convoy-Commissariatet, hvilket dröjsmål härrört deraf, att levereringarne
för det föregående året icke blifvit lill fullo verkställde förr än junder loppet
af Oclober månad påföljde år, är af Kongl. General-Tullstyrelsen nöjagtigt
besvarad, hvarföre Utskottet hemställer,
att berörde anmärkning må förfalla.
Kongl.
Stats-Utskoltets Utlåtmdej N.-o 76.
33
Kongl. Convoy-Commissarlatet.
§ 89.
(Pag. 5 7. Förkl. 7.)
I afseende å det räntefria förskott af 6,000 R:dr, som General-Consuln
i Algier, Canzli-Rådet Lagerheim fått, på grund af Kongl. Brefvet den 20
Mars 1835, af Convoy-Cassan uppbära, är anmärkning jemväl af i83g års
Revisorer framställd, hvarföre Utskottet nedanföre i 166 § skall på en gång
i detta ämne afgifva yttrande.
§ 9°‘
(Pag. 5^. Förkl. 8.)
Då äfven i83g års Revisorer fästat uppmärksamhet vid de betydliga
löneförmoner, som af t. f. Consuln i Algier, J. F. Schultze uppbäras, får
Utskottet rörande detta ämne hänvisa till § 167.
§ 91,
(Pag. 57. Förkl. 8.)
Hvad Revisorerne anmärkt, rörande det dryga beloppet af åtskilliga
uti Consulemes räkningar upptagne utgifter, hvarpå såsom exempel anföras
kostnader för Consulns i Tunis resor till Beyer.s nära staden belägna lustslott,
samt underhållet af flaggstång och flagga i nämnde stad, har Utskottet
ansett vara af Kongl. Convoy-Commissariatet nöjaktigt förklaradt,
och hemställer,
alt berörde anmärkningar må förfalla.
§ 92-
(Pag. 5j. Förkl. g.)
Revisorerne hafva anmält, att den af Stats-Utskottet vid sistlidne Riksdag
till 3,287 R:dr 21 sk. 2 r:st. calculerade förlust för Convoy-Cassan,
uppkommen derigenom, alt presenter, som uppköpts i ändamål att afsändas
till Algier, blifvit, i anseende till Franska occupationen år i83o, för
Bih.
till R. St. Prot. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 3o Haft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 76.
sålde i Marseille och Tunis, enligt i835 års Hufvud-Bok, endast uppgått
till 2,o58 R:dr 1 sk. 7 r:st.
Som uti Kongl. Convoy-Commissariatets afgifne underdåniga utlåtande
nöjaktiga upplysningar i detta ämne blifvit meddeldte, anser Utskottet
Revisorernes förrberörde anmälan icke påkalla någon åtgärd.
§ 93.
(Pag. 57. Förkl. 11.)
Revisorernes erinran, alt Convoy-Cassans räkenskaper i vissa afseenden
sakna nödig fullständighet, redighet och lättfatllighet, har Utskottet, enär
de nya förbättrade räkenskaps-formulären, hvilkas införande vid de publika
Embetsverken snart lärer vara att emotse, jemväl torde komma att tillämpas
vid Kongl. Convoy-Commissariatets räkenskaper och för framtiden medföra
rättelse i de anmärkte förhållandena, ansett
icke påkalla något serskildt förslag i ämnet.
Hvad Revisorerne i öfrigt, rörande Convoy-Cassans förvaltning och räkenskaper,
anmält och erinrat, har Utskottet icke ansett böra till någon
åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda, och får Utskottet, i fråga om Kongl.
Convoy-Commissariatets indragning, åberopa det serskilda utlåtande, som i
detta ämne kommer att afgifvas.
Kongl. Krigs-Collegium.
Artilleri-Afdelningen.
§• 94-
(Pag. 62. Förkl. 57.)
Revisorerne hafva anmält, att den form, hvarefter denna Afdelnings
räkenskaper föras, sedan sista Stats-Revision undergått, hvad Conto med
Stats-Verket beträffar, en förändring, som invecklade räkenskaps-sättet och
betydligen försvårade dess granskning, samt äfven i så målto vore till
sin beskaffenhet origtig, att icke något serskildt Conto funnes, som ensamt
upptoge liqviderne med Kongl. Stats-Contoret, i anledning af de årliga anslagen.
Då likväl, på sätt Revisorerne jemväl anfört, de genom Kongl.
Sials-Utskotlets Utlåtandej N.-o j6.
35
Brefvet den 16 Maj i835 anbefalde förslag till nja formulär för de förvaltande
Verkens räkenskaper, vid hvilkas upprättande öfverensstämmelse i
formerne emellan Riks-Hufvudboken och de serskilde Verkens räkenskaper,
jemte enkelhet och lättfaLtlighet, skulle afses, numera äro utarbetade, så
att rättelse i det anmärkta hänseendet snart torde vara att förvänta, anser
äfven Utskottet
berörde förhållande icke erfordra någon vidare åtgärd.
§ 95.
(Pag. 63. Förkl. 57.)
Vidkommande Artilleri-Afdelningens skuld i och för inköp af Mariebergs
egendom, om hvars liqviderande jemväl vid rS3g års Stats-Revision
fråga blifvit framstäld, får Utskottet hänvisa lill § 16g.
§ 96.
(Pag. 6/f. Förkl. 58.)
Till Rikets Ständers kännedom är af Revisorerne anmäldt, hurusom, i
anledning deraf, att en del af de färdigmurade hvalfvén till ett, på Nådig
befallning, på Ridön i Mälaren uppfördt kruthus nedrasat och måst å nyo
uppföras, Staten blifvit tillskyndad en kostnad af 7,787 R:dr 4° sk., till
hvars betäckande Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 22 Februari 1834»
anordnat nödiga medel.
Med afseende å de uti Revisions-berättelsen rörande detta ämne meddeldte
upplysningar, anser Utskottet
Revisorernes anmälan icke påkalla något vidare tillgörande.
§ 97-
(Pag. 65. Förkl. 58.)
Angående de kostnader, Stats-Verket fått vidkännas, i följd af den åt
Ryttmästaren Åkerstein uppdragna befallning med anskaffande af sadelslällningar
för Armeens räkning, är framställning jemväl gjord af i83g års Revisorer,
och får Utskottet härom i ett sammanhang sig yttra uti nedanstående
§ 170.
§98.
(Pag. 67. Förkl. 5g.)
Sedan Kongl. Krigs-Collegium den 8 Oclober r835 i underdånighet
36
Stats-Utskoltets Utlåtande, Nio j6.
gjort anmälan om influtne medel för försåldt krut och saltpeter, hvaribland
a35 R:dr 16 sk, uppgåfvos vara erhållne å en gammal fordran för krut,
såldt till export, har Kongl. Maj:t, uti Nådig skrifvelse af den i\ November
i835, tillåtit, att denna summa finge användas till förfärdigande af
brandraketer; å hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamket, enär krul-försäljnings-medel äro bland Stats-Verbets
inkomster påräknade.
Utan att underkänna den af Revisorerne i ofvanberörde måtto gjorda
erinran, har Utskottet likväl, enär ifrågavarande krut-försäljnings-medel
endast uppgått lill ett mindre betydligt belopp, funnit sig böra hemställa,
att anmärkningen m förfalla.
§ 99-
(Tåg. 67. Förkl. 59.)
Jemte förmälan, att till Artilleri-Afdelningens Cassa år 1835 influtit 2,089
R:dr i3 sk. 7 rist. för utlemnad exercis-ammunition, hafva Revisorerne,
som funnit, alt sådan ersättning för ammunition till någon del utgått från
nya Mötes-Passevolance-Fonden, tillika ansett, alt, vid utlemnande af exercis-ammunition
från Artilleriets förråder, rätteligen borde urskiljas, till huru
stor del densamma utgöres af krut, hvars motsvarande värde i penningar
skulle till Stats-Verket öfverlemnas.
Utskottet instämmer i den af Revisorerne yttrade åsigt, och ehuru numera
icke lärer kunna utredas, huru stort belopp af nämnde ersättningssumma
bordt komma Stats-Verket till godo, hvadan rättelse i det anmärkta
förhållandet icke kan åstadkommas, får Utskottet likväl hemställa,
det Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
att hvad Revisorerne i omförmälde afseende föreslagit
måtte för framtiden af vederbörande iagttagas.
§ 100.
(Pag. 67. Förkl. 60.)
I anledning af Revisorernes hemställan om åtgärder för indrifning af
Artilleri-Afdelningens fordran, i följd af 1822 års krutförsäljnings-expedition
till Medelhafvet, äfvensom angående liqvid af den skuld, hvari ColonialÄrendenas
Departement hos Afdelningen häftar, får Utskottet afgifva yttrande,
i sammanhang med upptagandet af 1839 års Revisorers i dessa ämnen
gjorda framställningar.
Stats-Utskottets Utlåtandej IV:o 76.
37
Fortifications - Afdelningen.
§ 101.
(Rev. Ber. 1835. Pag. 46. 1837. Pag. 69, 70. Fork], 83.)
Enär, på sätt af i83g års Revisions-Berättelse inhemtas, de uti Fortifications-Afdelningens
räkenskaper vid 1835 års slut balancerade äldre fordringar
blifvit uti Hufvudboken för 1837 till afskrifning befordrade, med
undantag af i,685 R:dr i5 sk. 6 r:st., för hvilka redovisning ännu ej hunnit
erhållas, anser Utskottet de af 1837 års Revisorer, i hänseende till omförmälde
halance-poster, gjorde anmärkningar och tillstyrkanden
icke för närvarande påkalla någon åtgärd.
§ 102.
(Pag. 70. Förkl. 82.)
Frågan om inköp af f. d. Sjöstedtska egendomen för Lif-Gardets till
Häst begagnande förekommer äfven uti 1839 års Revisions-berättelse; och
får Utskottet i detta ämne hänvisa till § 180*
Militice-Bost tills-C ciss an.
§ io3.
(Pag. 72. Förkl. 74.)
F. d. Landshöfdingen Grefve Gyldenstolpes skuld till Militiae-BoställsCassan
omförmäles jemväl uti i83g års Revisions-berättelse; hvarföre Utskottet
får hänvisa till hvad derom i i83 § anföres.
§ io4-
(Pag, 73. Förkl. 76.)
De af Revisorerne anmärkte, vid 1835 års slut såsom Lassans skuld,
utbalancerade 4*4% R-‘dr 25 sk. 11 r:st. hafva, enligt hvad i83g års Revisions-berättelse
upplyser, uti Hufvudboken för år i836 blifvit behörigen
redovisade; i följd hvaraf
Revisorernes i berörde afseende gjorda framställningar icke
lära till vidare åtgärd föranleda.
38
Stats-Utskoltels Utlåtande, N-o 76.
§ io5.
(Pag. 73. Förkl. 76.)
I afseende på Archiv-Cassans hos Mililiae-Boslälls-Cassan egande, vid
1835 års utgång balancerade, fordran, stor i,65o R:dr, hafva Revisorerne
hemställt, att nödige åtgärder måtte vidtagas, på det samma fordran kunde
varda till utredning och liqvid befordrad. Kongl. Krigs-Collegium har härvid
upplyst, att nämnde Archiv-Cassa tillkommit, på grund af Kongl. Brefvet
den 10 December 1806, enligt hvilket af det accordsbelopp, som utgick
till Officerare vid Regementerne, hvilka befordrades till lön på stat
vid Fältmälnings-Corpsen, borde bildas en utlånings-fond, angående hvars
förvaltning och räntans disponerande ytterligare förordnats uti 1834 års
Kongl. Instruction för Topografiska Corpsen; af hvilket förhållande KrigsCollegium
ansett ådagalagdl, alt dessa medel icke kunnat, såsom Revisorerne
yrkat, afliqvideras, utan bordt’, icke såsom skuld, utan såsom depositum
i räkenskaperne på- och afföras, samt årliga räntan deraf redovisas.
Utskottet anser för sin del detta förhållande vara af Kongl. KrigsCollegium
nöjaktigt förklaradt.
§ 106.
(Pag. 73. Förkl. 76.)
Sedan i i836 års Hufvud-Bok afskrifning blifvit verkställd af Kamereraren
Schagerströms balancerade fordran, q5 R:dr 37 sk. 6 rist.,
torde Revisorernes, rörande nämnde fordran, gjorde erinran
till vidare åtgärd icke föranleda.
§ I07-  (Pag. 74. Förkl. 76.)
Jemte framställning rörande tillkomsten af den utaf köpesumman för
lörsålde byggnader, husrötemedel och arrende-afgifler bildade samt till bebyggande
af Öfversle-Lieutenants-bostället Aby vid Helsinge Regemente serskildt
anslagne fond, hafva Revisorerne anmält, det beloppet af nämnde
fond blifvit år i835 i Militiae-Boställs-Cassans Hufvud-Bok uppdebiterad,
såsom Cassans skuld till belopp af 2,628 R:dr 4o sk. 7 rist.; anseende Revisorerne
det leda till förvillelse, alt ifrågavarande medel serskildt bokföras
ecb framgent balanceras såsom cassans skuld, hvilket likväl icke vore
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 76.
39
förhållandet, enär någon egentlig fordringsegare icke funnes och återbetalning
deraf icke kunde i annan ordning ifrågakomma, än att Mililiae-Boställs-Cassan,
i afseende å Boställets bebyggande, fullgör åliggande förbindelser.
Kongl. Krigs-Collegium har i anledning häraf upplyst, att, då, enligt
Kongl. Brefvet den 17 Juli 1796, omförmälde medel, influtne genom försäljning
af laga hus, borde reserveras och genom utlåning ökas för att dermed
uppföra nya laga hus, när sådant ifrågakommer, och med hvilkas
byggande Militiae-Boställs-Cassan icke hade att skaffa, hade samma medel
såsom depositum bordt, till capital och ränta serskildt bokföras och balanceras.
Vid det sålunda utredde förhållande har Utskottet ansett
Revisorernes förrberörde erinran icke påkalla någon åtgärd.
§ 108;
(Pag. 74. Förkl. 77.)
I afseende å serskildt arfvode för Cassans bokslut, hänvisar Utskottet
till nedanstående 184 §•
Utrednings-Afdelningen.
§ 109.
(Pag. 77, Förkl. 68.)
Da, på sätt af Kongl. Krigs-Collegii utlåtande samt 183g års Revisions-berättelse
inhemtas, Utrednings-Afdelningens balancerade fordringar,
dels hos Slåthållare-Embetet på Drottningholms och Svartsjö Slott, stor
222 R:dr 16 sk., dels hos Colonial-Ärendenas Departement till belopp af
1,666 R:dr 46 sk. 3 r:st. blifvit åren 1837 och i838 liqviderade,
torde Revisorernes i berörde afseende gjorda erinran böra
förfalla.
§ ”o
(Pag.
76, 77. Förkl. 67.)
Enär öfriga vid denna Afdelnings räkenskaper gjorda anmärkningar
blifvit af i83g års Revisorer ånyo framställde, får Utskottet i ett sammanhang
sig derom utlåta i nedanstående §§ 187 och 188.
40
Stats-Uiskottets Utlåtande, N.o 76.
Anslaget för Exercitie-Squadroner
§ in
(Pag.
81. Förkl. 86.)
Uti 1839 års Revisions-berättelse är uppmärksamhet jemväl fästad å
öfverskridandet af detta anslag, hvarföre Utskottet i detta afseende åberopar
§ 191.
Serskilda medel i oell för hostnaderne till de förstärhte Garnisonerne å
Waxholm och Carlsten.
§ 112.
(Pag. 94. Förkl. 96.)
Då, i enlighet med hvad Revisorerne hemställt, de från Landt-Ränteriet
i Götheborg åren 1834 oc^ J835 utbetakle förskott i och för Garnisonen
å Carlsten blifvit godtgjorde genom anvisning å 3:dje Hufvudliteln,
lärer härvid någon vidare åtgärd icke erfordras.
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori.
§ n3.
(Rev. Ber. 1835. Pag. 141. 1837 Pag. 96. Förkl. 101.)
Beträffande Revisorernes erinran, att Factoriets skuld till Sallpeterfonden,
stor 55,5oo R:dr, icke funnes i räkenskapen balancerad, och att någon
capital- eller ränte-afbetalning å berörde skuld icke egt rum, får Utskottet
hänvisa lill innehållet af nedanstående 211 §.
§ n4-
(Pag. 96. Förkl. 102.)
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid, att värdet af Facloriet
tillhörige hus och byggnader vid 1835 års slut finnes i räkenskaperne
upplaget till 61,447 R:dr 27 sk. 9 r:st., hvilket med 3,422 R:dr öfverstiger
det
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 76.
41
det i 1828 års räkenskaper derå uppförde belopp, och sådant oagtadt under
berörde 7 år någon nybyggnad eller ombyggnad icke egt ram.
I anledning häraf är upplysning meddelad, att de förhöjda värdena
å en del hus blifvit föranledde af derå verkställde betydligare reparationer,
som ansetts föröka det värde, hvartill byggnaderne, på grund af anställd
besigtning och värdering, varit bokförde, vid hvilket förhållande Revisorernes
erinran
icke torde böla påkalla någon åtgärd.
§ 115.
(Tåg. 97. Förkl. io3.)
Beträffande Revisorernes anmälan, att den till Factoriets bedrifvande
från Kongl. Krigs-Collegiuin förskjutne förlagssumma vid slutet af 1835
uppgått till 56,ooo R:dr eller 16,000 R:dr mera, än vid 1834 &rs början,
äfvensom alt anledningen härtill vore att finna ej mindre deri, att ytterligare
förskott blifvit förstnämnde år meddeladt, än ock deruti, att värdet
af de 600 gevär, hvilka år 1834 b'än Factoriet levererats, icke blifvit afförde
från den balancerade förskoltssumman.
Då de från Kongl. Krigs-Collegium ulgifne förskott äro uti räkenskaperne
behörigen upptagne och redovisade samt således utgjort föremål för
afföring i följande årens räkenskaper, i den mon de leverancer, hvartill dessa
medel varit utgifne och vid Factoriet använde, hunnit fullbordas, hvilket
äfven synes vara vederbörligen iagttaget, enär någon anmärkning i delta
hänseende uti i83g års Revisions-berättelse icke förekommer, anser Utskottet
Revisorernes
förrberörde anmälan icke påkalla något tillgörande.
Extra Anslagen till Försvars-Verhets iståndsättande.
Ut rednings-Afdelningen.
§ i»6.
(Pag. 102. Förkl. 69.)
Enligt hvad Revisorerne anmält, hafva utaf de under bemälde Afdelnings
förvaltning ställde extra anslags medel låneförsträckningar till de or
Bih.
lill B. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 3o Haft. 6
42
Stals-TJtskottets Utlcllanclej 2V.-0 76.
dinarie egt runi, ar 1834 rneL* 9^,691 R;<lr 4^ sk. 6 r:st. och år 1835 med
72,691 R:dr 18 sk. 6 r:st., hvilka bokförts under titel aniicipation och vid
sistnämnde års slut icke varit återbetalde. Då dessa åtgärder äro oförenliga,
så väl med gällande föreskrift, att Extra Stats-anslaget ej må med det ordinarie
sammanblandas, sorn ock med stadgandet 0111 det förra anslagets
förräntande, så länge och till så stor del, som icke behöfves för att jemväl
komma försvarsverket till godo, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka,
det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet framställa
den begäran, att så beskaffade dispositioner icke
vidare må ega rum.
§ I!7-
(Pag. 102. Förkl. 70.)
Vid granskning af de emellan Kongl. Krigs-Collegium och vederbörande
leverantörer upprättade contract oell derpå grundade liqvider, hafva
Revisorerne funnit, att de fleste af dessa contract genom öfverskridande
af den fastställde levererings-terminen blifvit å leverantörens sida åsidosatte,
utan att det i contracten intagne vilkor af böter för försummelsen
vid något tillfälle funnits vara tillämpadt, hvarjemte den förmon leverantörerne
förunnats att, efter den förflutne levereringsterminen, räntefritt begagna
stundom ganska betydliga förskott, och hade dessutom vid serskilde
tillfällen tillstånd meddelats, ej mindre att på en annan leverantör öfverlåta
ett contract, sedan detta redan länge varit genom uragtlåten leverering
förverkadt, än ock att vid sådan händelse till Krigs-Gollegii Cassa återställa
det å samma contract uppburna förskott, som alltså, utan någon motsvarande
förmon för det allmänna, iklädt sig egenskapen af en låneförsträckning,
till enskild vinst för leverantören.
Enär en så beskaffad ansvarslöshet för bristande verkställighet af de
med Statens Verk ingångne contract otvifvelagtigt kan medföra betänkliga
följder, har Utskottet häraf hemtat anledning
tillstyrka Rikets Ständer, alt hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit, i afseende på behandlingen
af frågor om anstånd med fullgörande af afslutade
contract, må i Nåder meddela sådane föreskrifter, att
det icke må bero på de förvaltande auctoriteter, hvilka
contracten upprättat, alt dylikt anstånd bevilja, äfven
-
Ståts-Utskottets Utlälanclej N.-o 76
43
sorn att anstånd och befrielse från stadgadt vite icke må
medgifvas i annat fall, än då fullt giltiga skäl dertill
förefinnas samt leverantörer, som erhållit förskott, lil 1-  förbindas alt, i händelse de af dem ålagne förbindelser icke
inom stadgad tid fullgöras, laga ränta derför erlägga,
Artilleri-Afdelningen.
§ 118.
(Pag. io5. Förkl. 62.)
Hvad Revisorerne erinrat, i hänseende lill en utur 1834 ^rs räkenskaper
öfver de under denna Afdelnings disposition varande extra anslagsmedel
verkställd afföring af 12,000 R:dr, balancerad sedan år i83o såsom
fordran hos Carl Gustafs Stads Gevärs-Faclori för förskott å samma års
gevärs-leverance, har IJtskollet, efter inhemtad upplysning, alt ifrågavarande
leverance numera blifvit behörigen fullgjord, funnit
icke erfordra någon vidare åtgärd.
§ 119'
(Pag. 106. Förkl. 63.)
Revisorernes uppmärksamhet har jemväl fästats derå, all, ehuru Rikets
Ständer vid i83o års Riksdag beslutat, att de lill Försvarsverkets islånd
sältande
dä beviljade extra anslag borde i Banken förräntas, bade likväl
såväl för Artilleri- sorn Utrednings-Afdelningen belydlige summor varit
oförränlade i Banken qvarstående, nemi. år 1834 — 499>^^9: 42: och
år i835 — 4°5,8o3: 3o: ii.
Utskottet finner visserligen della förhållande strida emot Rikets Ständers
beslut, äfvensom alt, då de ifrågavarande medlen skolat af RiksgäldsConloret
upplånas, desamma, belst då de, på sätt nämndt är, icke blifvit
emot ränta i Banken insatte, icke bordt reqvireras förr, än i den moa de
lill utgifter varit erforderlige, hvarigenom Riksgälds-Conlorels ränle-ulgift
blifvit förminskad; men då dessa medel nu mera till största delen lära
vara utgifne, anser Utskottet, hvad i berörde afseende förekommit
icke kunna lill någon åtgärd föranleda.
44
Stats-Ulskollets Utlåtande, N.-o 76.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
§ 120.
(Pag. 116. Förkl. 38.)
Revisorerne hafva anmält, hurusom det å 4-'de* Hufvudtiteln , till skrifmaterialier
och expenser uppförde anslag af a,5oo R:dr icke ens funnits
tillräckligt för Förvaltningens af Sjö-Ärendena och General-Adjutants-Expeditionens
för Flottan behof, hvarföre expens-kostnaderne för Flottans
Stationer måst anordnas å Stationernes anslag för underhåll och nybyggnad.
Då, på sätt upplyst blifvit, nyssberörde anslag endast är för de begge
förstnämnde auctorileterne afsedt, och utgifterne för skrifmaterialier och expenser
vid Stationerne äfven tillförne af Flottans underhållsanslag utgått,
anser Utskottet förenämnde anmärkning
böra förfalla.
§
(Pag. ii7. Förkl. 39.)
Hvad vidkommer de gjorda anmärkningarne, i afseende å åtskillige
utaf Förvaltningens af Sjö-Ärendenas expens-medels-anslag bestridde utgifter,
så ehuru det ville synas, som åtskillige af desse utgifter äro af den
beskaffenhet, att de icke bordt ega rum, finner likväl Utskottet
dem icke vara af den betydenhet, att de till någon åtgärd
å Rikets Ständers sida böra föranleda.
§ 122.
(Pag. 117. Förkl. 420
Flvad Revisorerne anmärkt och hemställt, angående den olikhet i beräkning
af vacance-månader, som vid Carlskrona Station eger rum, i jemförelse
med förhållandet vid Flottans öfrige Stationer, anser Utskottet, vid
det af Förvaltningen upplyste förhållande och då frågan om beräkningen
af berörde vacance-månader är beroende på Kongl. Maj:ts pröfning,
till någon åtgärd å Rikets Ständers sida icke föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 76.
45
§ '23.
(Pag ii8. Förkl. 42.)
Af Revisorerne är anmärkt, att, ehuru Kongl. Majit, genom Nådigt Bref
den 22 Februari 1834, förordnat, alt de till Skeppsholms kyrkobyggnad i
Slatsprojectet för berörde år uppförde, men af Kongl. Maj:t derifrån uteslutna
5,46o R:dr borde lills vidare reserveras, och oagtadt Kongl. Maj:t
först, genom Nådig skrifvelse den 19 Juni 1835, medgifvit användandet af
nämnde medel, Förvaltningen dock redan den 3o December 1834 till
Stockholms Station utanordnat omförmälde belopp.
Såsom förklaring häröfver är af Förvaltningen anfördt, att, då redan
vid den tid, då Kongl. Maj:ts förslberörde Nådiga Bref afläts, voro utöfver
anslagen till Skeppsholms kyrkobyggnad förskottsvis utbclalde 10,950
R:dr 14 sk. 8 r:st, hvarunder ifrågavarande 5,460 R:dr voro inbegripne,
sistnämnde summa varit lika mycket disponerad, om den balancerats såsom
förskott eller formelt anordnats och afFörts, hvarföre Förvaltningen
desto mindre dragit i betänkande att beloppet vid 1834 5rs slut afföra,
som derigenom undvikits att summan såsom förskott en längre lid balancera.
Utskottet ansei' väl, för dess del, att berörde medel icke bordt af Förvaltningen
anordnas förr än sådant blifvit af Kongl. Maj:t bifallet; men
då någon olägenhet likväl derigenom icke uppkommit, anser Utskottet
berörde anmärkning böra förfalla.
§ '24.
(Pag. 121. Förkl. 440
Revisorerne hafva vidare fästat uppmärksamhet vid den ofullkomlighet,
som förefunnits, i afseende på redovisnings- och bokföringssättet, såväl hos
Förvaltningen af Sjö-Ärenderna, som vid Flottans Stationer.
Då, enligt hvad det bör förmodas, nya räkenskapsformulärer efter en
förbättrad method innan kort komma alt till begagnande vid de förvaltande
Verken anbefallas, hvadan rättelse i de anmärkte förhållandena för
framtiden är alt förvänta, hemställer Utskottet,
att Revisorernes förrberörde erinringar icke må lill någon
serskild åtgärd föranleda.
46 Stats-Utskollcls Utlåtande, N.-o j6.
§ i 25.
(Pag. 123. Förkl. t\g.')
Revisorerne hafva anmärkt, att, då af Statsanslaget för materielen, till
fyllnad i Extra och Expectance-Statens anslagsbehof, 3o,ooo R:dr blifvit
vid 1828—3o årens Riksdag anvisade, de besparingar, hvilka årligen göras
på Extra och Expectance-Slalen, icke, på säLL som skett, böra sammanföras
med besparingarne på ordinarie aflönings-stalen och betraktas såsom
disponible för personella anslag och arfvoden, hvilket vore stridande emot
ursprungliga ändamålet med nyssberörde anslag af 3o,ooo R:dr.
Då berörde anvisning af materiel-anslaget endast egt rum för att fylla
bristen uti tillgångarne för Extra och Expeclance-Staten, anser Utskottet
deraf följa, alt, om besparingar å sistnämnde Stat uppstå och således behof
icke fordrar användandet af bela det anvisade bidraget af materielanslaget,
dessa besparingar rätteligen böra sistnämnde anslag lillgodokomna;
hvadan Utskottet tillstyrker
Rikets Ständer alt bos Kongl. Maj:l i underdånighet anhålla,
det besparingarne å Flottans Extra- och Expec
tance-Stafer
må afskiljas från ordinarie aflönings-staternes
besparingar samt återföras till anslaget för flottans
underhåll och arbetsplan, dit de till följd of sitt ursprung
höra.
§ 126.
(Pag. 124. Förkl. 5o.)
Jemte förmälan, det Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 22 Juli
1835, förklarat den af Rikets senast församlade Ständer underdånigst begärde
inventering af alla ekvirkesförråder vid Flottans Station i Carlskrona
icke kunna bifallas, hufvudsakligen i anseende till bristande anslag för
bestridande af de för berörde ändamål erforderlige kostnader, hafva Revisorerne
yttrat den öfvertygelse, att en fullständig inventering af omförmälde
ekvirkesförråd vore af behofvet högligen påkallad, så väl för nödig
controll i vederbörandes redovisningsskyldighet, som för undersökning deraf,
om icke större eller mindre del af förrådet kan af ålder eller tillfälligheten
befinnas hafva blifvit för flottans behof odugligt, äfvensom på det
att upplysning om användbara behållningen af hvarje slag ekevirke till de
serskilda byggnadsbehofven må erhållas.
Slats-Uiskottets Utlåtande j JY.-o j6.
47
På dessa af Revisorerne anförde skäl, får Utskottet tillstyrka,
alt Rikets Ständer, med förnyande af den vid 183/J å*'s
Riksdag gjorde underdåniga anhållan om fullständig in
ventering
af ekevirkes-förråden i Carlskrona, tillika måtte
förklara, att de medel, som för detta ändamåls vinnande
äro af nöden, böra, i likhet med kostnaderne vid
andra inventeringar, utgå af Riks-Statens 4:de Hufvudtitels
anslag för Flottans behof.
§ I27*
(Pag. ia5. Förkl. 5i.)
Den af Revisorerne gjorde anmärkning, angående felande serskild re
dogörelse
för det till anläggning af en vattenledning vid Carlskrona vid
1823 och 1828—3o årens Riksdagar beviljade extra anslag af 83,333 R:dr
16 sk., har Utskottet funnit af Förvaltningen nöjagtigt förklarad och hemställer
derföre, att samma anmärkning
må förfalla.
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning.
§ 128.
(Pag. i3o. Förkl. 5.)
I afseende å den af Revisorerne gjorde anmälan, att för åtskilliga utur
Strömrensningsfonden meddeldte, i räkenskaperne balancerade äldre förskotter
och lån, någon redogörelse ännu icke blifvit af f. d. Strömrensnings-Comiteen
afgifven, är af Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning upplyst,
att de underrättelser och handlingar, hvilka för utredning af dessa
ämnen ansetts erforderlige, numera kommit Kongl. Kammar-Rätten tillhanda;
hvarföre Revisorernes förenämnde anmälan
icke torde lill någon åtgärd böra föranleda.
Öfver-lntendents-Embetet.
§ I29*
(Pag. .43. Förkl. 34.)
Som de anmärkningar, hvilka, i afseende på Öfver-Intendents-Embetet
48
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.o 76.
räkenskaper, blifvit framställde, röra ämnen, som äfven varit föremål för
i83q års Stats-Revisions uppmärksamhet, får Utskottet i ett sammanhang
sig häröfver utlåta och hänvisar i detta afseende till §§ 208 och 209.
Stuteri-Öfver-Styrelsen.
§ i3o.
(Pag. i5o. Förkl. 16.)
Enär Utskottet, i anledning af inkomne motioner förande ämnen, som
med Stuterierne i Riket ega sammanhang, kommer att afgifva serskildt
utlåtande, får Utskottet vid samma tillfälle lill besvarande upptaga de uti
Revisions-berättelserne rörande anslagens för Stuteriernes förvaltning framställde
anmärkningar.
1839 Ars Revisions-Berättelse.
§ »3i.
Jemlikt föreskriften i 29 § Riksdags-Ordningen, har Utskottet funnit
sig böra till behandling af Constitutions-Ulskoltet öfverlemna följande uti
denna berättelse upptagne anmärkningar:
(Pag- *90
Om Öfverskridandet åren i836 och 1837 af 2:dra Hufvudtitelns anslag;
(Pag. 20.)
Angående beviljadt arfvode till den Tjensteman, som bestrider Secreterare-befattningen
hos Kongl. Slats-Contoret;
(Pag. 21.)
Rörande åtskillige Embets- och Tjenstemän i Kongl. Kammar-Rätten
tillagde årliga arfvoden;
Om fortfarande af de till Yexel-Controlleurerne i Stockholm och Götheborg
utgående arfvoden;
(Pag. 22.)
I fråga om den pension, som blifvit Kammar-Rälts-Rådet G, F. Billberg
beviljad; § 23
Siats-Utskottets Utlåtande, JV:o j6. 49
(Pag. a3.)
Angående beräkningen af Gardes-Regementernes löneförmoner samt om
faslställd ny Interims-Stat för Lif-Bevärings-Regcmentets Officers-Corps;
(Pag. 24.)
Rörande serskilde arfvoden för t. f. Presidenten i Kongl. Krigs-Colle
gium;
(Pag.
25.)
* Angående Ledamöterne i Kongl. Slals-Contoret tillagd lönefyllnad;
Rörande Cabinelts-Cassans ansvarsförbindelse för af Barthelemy-fonden
ulgifne Obligationer;
Pag. 26.
Angående ett af Extra Utgiftsmedlen beviljadt årligt anslag af 5,200
R:dr i oell för Sveriges Stats-Tidning;
Om anslag af Extra Utgiftsmedlen till Kongl. Theater-Directionen;
(Pag. 27.)
Angående ett Häradshöfdigen P. J. Ödman förunnadt räntefritt lån;
(Pag. 64.)
Rörande åtskillige af Kongl. Maj:ts Beskickningar vid Utländska Hof
tillagd ersättning af Poslmedlen för utbetaldt porto;
(Pag. 82.)
Om ett för nybyggnad af en sluss i Stockholm beviljadt anslag af
Handels och Sjöfar ts-Fonden;
(Pag. 83.)
Angående Premier-Lieutenanten C. A. Gosselman beviljadt reseunderstöd,
äfvensom om bestämmandet at aflöningarne för General-Consulerne i
Förenta Staterne, Lisabon och Rio de Janeiro, samt Handels-Agenten i Italien
m. 11.;
(Pag. p5.)
Angående en disposition utaf den så kallade Åby byggnads-fond;
Bilt. lill B. St. Prot. 184.0. 4 Sami. 1 A/d. 3o Häftet. 7
50
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 75.
(Pag. 96, 10r, 111.)
Angående fortfarandet af de utur Militiae- Boställs- och Wadstena
Krigsmanshus-Cassorne saint Nya Mötes-Passevolance-fonden utgående arfvoden
till Civil-Ledamöter i Kongl Krigs-Collegium.
§ 132.
(Pag. 4.)
I anledning af hvad Revisorerne anfört, angående Stats-Verkets s. k.
Grund- eller Reserv-fond, vill Utskottet i serskildt betänkande yttrande
och förslag afgifva.
§ 133.
(Pag. i7, 18.)
Revisorerne hafva anmält, att, i anseende till felande redogörelser, någon
gransknig icke kunnat företagas af de till meublers underhåll på Stockholms
Slott, äfvensom till ved och kol för de Kongl. Hofven å Första Hufvud-Titeln
uppförde anslag. Då emedlertid Kongl. Maj:t eger full dispos
tions-rätt Öfver de å nyssnämnde Hufvud-Titel anvisade medel och deras användande
till serskilda behof, samt enär Titeln icke blifvit till beloppet ö fverskriden,
anser Utskottet
berörde erinran icke böra till någon åtgärd föranleda.
§ 134.
(Pag. 18. Förkl. 187.)
Beträffande Revisorernes anmälan, att de, oagtadt derom gjord begäran,
icke fått emottaga någon redogörelse för det å samma Hufvud-Titel upptagne
anslag för Kongl. Hof-Stallets utfodring, så enär Staten upptager
fourage för ett visst antal hästar, hvilket fourage genom Kongl. Slats-Contorets
försorg årligen blifvit för Hof-Stallets behof upphandladt och någon
serskild redovisning för delta fourage sedermera icke ansetts böra ifrågakomma,
hvarjemte Utskottet, i dess betänkande angående reglering af irsta
Hufvud-Titeln, tillstyrt, att ifrågavarande anslag, likasom anslaget för Hofhållningen,
må framgent ställas till Kongl. Majrts Nådiga disposition, anser
Utskottet
berörde anmälan icke böra till någon åtgärd föranleda.
Slats-Utskotlels Utlåtande, IV.-o j6.
51
§ 135.
(Pag. 18. Föikl. 188.)
Hvad vidare angår Revisorernes anmärkning, i afseende på den längre
tid, hvarunder de under Ulriksdals Kongl. Lustslott hörande lägenheterne
Leijlon och Jacobsdal blifvit åt enskilde personer upplåtne; så, enär det är
Hans Maj:t Konungen obetaget att efter godtfinnande disponera de Kongl.
Lustslotten och derunder lydande lägenheter, som icke serskildt äro lill utarrendering
för Stals-Verkels räkning undantagne, samt det först efter
Hans Majlis Regeringstid tillkommer Rikets Ständer alt meddela nya föreskrifter
om förvaltningen af nämnde Lustslott, hemställer Utskottet,
alt berörde anmärkning må förfalla,
§. 136.
1835 års Rev. Berättelse', pag. a3. Förkl. 167. 1887 års Rev. Ber.,
pag. 20. Förkl. 176. i83g års Rev. Ber., pag. 24. Förkl. 190.)
Under livart och ett af de år, hvilkas räkenskaper varit Revisorernes
pröfning underkastade, har Majoren C. M. Monteliusmed afseende å den
behöfvande ställning, hvari han sig befunnit, fått uppbära en oafkortad
gratificalion af 600 R:dr utaf de lill oförulsedde militaire-behof på 3:dje
Hufvud-Titeln afsatte medel.
Utskottet, som, lika med Revisorerne, anser, att gratificationer af denna
beskaffenhet rätteligen bordt utgå af de å 8:de Hufvud-Titeln uppförde
extra anslags-medel, åberopar i della hänseende, hvad ofvanföre uti en likartad
fråga, § 12, blifvit Jtlradt.
§. i37.
(Pag. 24. Förkl, 191.)
Beträffande de förskott, som, på grund af Kongl. Brefvet den 5 Augusti
i83o, årligen blifvit utbelalde å Fouragerings-anslagen för Lif-Gardet
till Häst och Kronprinsens Hussar-Regemente, hafva Revisorerne yttrat
den åsigt, alt det icke vore med ordning i Slats-Förvallningen förenligt,
att på detta sätt utgifterne för ett löpande år bestridas med ett kommande
års anslag.
Enär det anmärkte förhållandet härleder sig deraf, alt Fouragei ings-året
räknas från och med den 1 October ena året lill samma dag det andra, hvaremot
52
Stats-Utskottets Utlåtande , N.o j6.
Stats-Reglerings-anslagen omfatta calender-år, och, på sätlKongl. Stats-Contorel
erinrat, genom ifrågavarande förskott Fouragerings-Directionerne blifvit satte
i stånd att vid de tider, fourage-persedlar vanligen erhållas till billigaste pris,
mot contant upphandla det deraf erforderliga qvantum, och såmedelst undvika
en kostnad, som, i händelse den öfverskrida det för fourageringen å stat§uppförde
förslags-anslag, måst af Riksgälds-Contoret fyllas; så anser Utskottet
de nu ifrågavarande förskotten å fouragerings-anslagen för
Lif-Gardet till Hast och Kronprinsens Hussar-Regemente
kunna hädanefter som hittills meddelas, med iagttagande
likväl, att de förskjutne beloppen alltid blifva såsom förskotter
i räkenskaperne balancerade.
§. 138.
(Pag. 27. Förkl. 193.)
Revisorernes anmärkning, att det förskott af 5,819 R:dr 3a sk., som
efter Riddarholms kyrkans brand år i835 blifvit utbetaldt för kyrkans förvarande
och hvilket förskott år i836 afförts på anslaget till byggnader och
reparationer å publike husen i hufvudstaden, rätteligen bordt bestridas af
de för försålde effecter efter kyrkans brand influtne 16,286 R:dr 39 sk.,
anser Utskottet nöjagtigt förklarad, hemställande i följd deraf,
att berörde anmärkning må förfalla.
§• '3g.
(Pag. 27. Förkl. ig3.)
I afseende på Revisorernes anmärkning, angående ett för en ridbanas
uppförande vid Lif-Gardets till Häst casern meddeladt förskott af 2,912
R:dr, får Utskottet hänvisa till hvad härom nedanföre uti § 209 yttras.
§. i/fo.
(Pag. 28. Förkl. 1 g40
I afseende på Revisorernes anmärkning, att, genom Kongl. Brefven den 4
April 1835 och 18 Juni i836, ett sammanräknadt belopp af 2,655 R:dr blifvit
af g:de Hufvud-Titelns medel beviljadt för stohållningen i Skåne, äfvensom
att Kongl. Maj;t, under den 20 December förstnämnde år, anvisat 2,000
R:dr årligen af samma Hufvud-Tilel för Hingstars från Strömsholms Stuteri
kringförande, hvilka summor jemväl åren i836 och 1837 utgått, förekom
-
Slats-Ulskollets Utlåtande, N.-o 76.
53
mer visserligen, alf, då serskildt anslag för häslafvelns förbättrande finnes å
8:de Hufvud-Titeln uppfördt, utgifter för dylikt ändamål icke bordt å annan
Hufvud-Titel anslås; då likväl berörde serskilde anslag endast uppgår
till 8,000 R:dr, och de nu anmärkte å g:de Hufvud-Titeln anvisade kostnader
onekligen varit af nytta för landet samt utgått lill föremål, hvilka icke äro
främmande för jordbrukets förkofran, anser sig Utskottet ega anledning tillstyrka,
att förevarande anmärkning må förfalla.
§ i4i
(Pag.
28. Förkl. ip40
Hvad beträffar Revisorernes hemställan, angående upphörande af det årliga
bidrag, stort 4>°oo R:dr, som till ränta å ett för fullbordan af Motala Meclianiska
verkstad hos Landtbruks-Academien upplaget lån, blifvit af Stats-medel
Götha Canal-Bolag meddeladt, så enär, efter hvad kändt är, berörde verkstad
numera är vorden af Bolaget försåld och omförmälde ränte-bidrag hädanefter
icke torde ifrågakomma, anser Utskottet
någon åtgärd, i anledning af Revisorernes förenämnde
hemställan, icke vara erforderlig.
§ J43-
(Pag. 28. Förkl. 194.)
Sedan Utskottet, uti afgifvet utlåtande, angående reglering af utgifterne
under Riks-Statens 2:dra Hufvud-Titel, tillstyrkt, att, på sätt Kongl. Maj:t
i Nåder föreslagit, aflöningen för Länsmännen i Lappmarken måtte till berörde
Hufvud-Titel från io:de Hufvud-Titeln öfverflyttas, lärer Revisorernes
i fråga om berörde aflöning gjorda erinran
till vidare åtgärd icke föranleda.
§• i43.
(Pag. 2g. Förkl. ig5.)
Revisorerne hafva anmält, hurusom, i följd af Kongl. Majrts Nådiga
förordnande, att de från Landl-Ränterien aflemnade Depositions-medel för
äldre åren borde genom serskilda Committerades försorg förräntas emot behörig
säkerhet och 5 procents ränta, bernälde Committerade hos Kongl.
Stats-Contoret af dylika medel lyftat tillsammans 23,800 R:dr, deraf blif
-
54
Stats-Utskottets Vtlåtandej N:o 76.
vit utlånte till Theater-Directionen i3,ooo R:dr och till Committerade för
förvaltande af anslaget till Stats-Tidningen 10,800 R:dr; och hafva Revisorerne
trott sig finna, att föreskriften om medlens förräntande, ”emot behörig
säkerhet” icke blifvit iagttagen.
Då det förstnämnde Kongl. Theater-Directionen meddeldte lån af 1 3,000
R:dr, enligt hvad Kongl. Stats-Contorets utlåtande upplyser, redan blifvit
återguldet,
torde Revisorernes i afseende derå gjorda erinran icke
påkalla någon åtgärd.
Vidkommande åter det senare i och för Stats-Tidningen beviljade lån
af 10,800 R:dr, har Kongl. Slats-Contoret anfört, alt detsamma blifvit upptaget
emot återbetalning af det för Tidningen i Nåder medgifna årliga anslag
af 5,200 R:dr, hvilken återbetalning nu i det närmaste varit fullbordad,
så vida ej Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 22 December 1837,
förordnat, att anslagets öfverskott skulle i första rummet användas till ersättning
af de förskott, som för anläggning af ett tryckeri och anskaffande
af en snällpress blifvit af Ståls-medel lemnade; samt alt, sedan ä ersättningen
till Stats-Verket nu obetydligt återstode, med afbetalningen å ifrågavarande
lån nästa år lomme alt göras början ; varande de å utlånte depositions-medel
intill i83p års slut upplupne räntor fullt liqviderade, så hemställer
Utskottet,
att vid hvad sålunda blifvit upplyst må få bero.
§ *44-
(Pag. 3o. Förkl. 196.)
Hvad Revisorerne anmärkt, rörande uragllålet balancerade i räkenskaperne
af en Stals-Verkels fordran hos Barthelemy-fonden, stor ^3,o33 R:dr
16 sk., har Utskottet funnit af Kongl. Slals-Contoret nöjagtigt förklaradl,
och hemställer derföre,
att nämnde anmärkning må förfalla.
§ i45.
(Pag. 3i. Förkl. 197.)
Då, på sätt Kongl. Stals-Conlorels utlåtande upplyser, nödiga åtgärder
redan blifvit vidtagne för vinnande deraf, alt den af embets- och tjenstemäns
löner utgående Centonal-bevillning må varda, utan sammanblandning
med den öfriga bevillningen, debiterad, anser Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande } N-o j6.
55
något vidare tillgörande, i anledning af hvad Revisorerne
i detta hänseende anmält och hemställt, icke erfordras.
Allmänna Magasins-Ärendena.
§ i46-
(Pag. 37. Förkl. 204.)
Som beloppet af den i 1887 års Räkning för Luleå Fögderis Kronotionde-bodar
balancerade post af 4>9°9 27 sk., 6 r:st., enligt hvad
upplyst blifvit, år i838 är vordet till Norrbottens Läns Landt-Ränteri till
fullo inbetaldt, torde den af Revisorerne härvid gjorda anmärkning
böra förfalla. 0
Enär den af Revisorerne yrkade öfverflyttning från f. d. Allmänna
Magasins-Fondens till Stats-Yerkets räkenskaper af en förstnämnde fond
orätt tillgodo beräknad summa, stor 3,^83 R:dr 6 sk. 5 r:st., på sätt Kongl.
Stats-Contorets utlåtande omförmäler, kommer att vederbörligen iagtagas vid
uppgörandet af 1840 års Hufvud-Bok, erfordras ej eller i detta afseende
något vidare tillgörande.
§ >47-
(Pag. 38. Förkl. ao5.)
Med afseendeå hvad Kongl. Stats-Contoret anfört och upplyst, anser Utskottet
den af Revisorerne gjorda hemställan om strängare tillämpning af författningarnes
stadganden angående dagaböter förde Magasins-förvaltare och
redogörare, hvilka underlåta att inom rätt tid inkomma med föreskrifne
rapporter och redovisningar,
icke böra till någon åtgärd å Rikets Sländers sida föranleda.
§ i48.
(Pag. 40.)
Med anledning af det förhållande, att utaf en öfver f. d. Allmänna
Magasins-Fondens tillgångar och fordringar, upprättad utredning inhemtas,
att den del af dessa fordringar, hvilken ännu synes påkalla indrifnings-åtgärder,
icke uppgår till högre belopp, än 3o,845 R:dr 24 st. 7 r:st., samt
dåfderlill kommer, att denna summa utgöres af från i5 till öfver 3o år
gamla fordringar, hufvudsakligen innestående hos utarmade undsättnings-ta
-
56
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 715.
gare och andre medellöse gäldenärer, hafva Revisorenie, som anselt olämpligt
att för en dylik utredning fortfarande bibehålla ett serskildt Contor,
hvars aflöning, uppgående till mera än 2,3oo R:dr, omsider torde föranleda
till större utgifter, än den inkomst, Staten af utredningen kan hafva att
påräkna, hemställt, att någon viss tid, t. ex. den 3i December 1841 > borde
bestämmas såsom den termin, då Revisions-Contoret för Allmänna Magasins-Ärendenas
utredning helt och hållet upphörde, samt att de poster,
hvarföre någon betalning vid 18^1 års slut icke kunnat indrifvas eller utredning
medhinnas, finge i den sista Hufvud-Boken afskrifvas.
Utskottet, som rörande detta ämne icke fått från Kongl. Kammar-Rätten,
till hvars befattning f. d. Allmänna Magasins-fondens utredning numera
är öfverlemnad, emottaga någon förklaring, hvilken icke lärer hafva
blifvit infordrad, har för sin del funnit skäl
tillstyrka Rikets Ständers bifall till hvad Revisorerne i
omförmälde hänseende yttrat och föreslagit.
§ *49-  (Pag. 43.)
Som i afseende på redogörelsen för undsättningsanstallerne efter 1826
års missväxt, samma förhållande, som vid f. d. Allmänna Magasins-Fonden
sig företer, hafva Revisorerne ansett sig, rörande upphörandet med indrifningen
af dessa medel, böra uttrycka enahanda åsigt, som angående sistnämnde
fond yttrats; och får Utskottet, på enahanda skäl, hemställa,
alt, sedan nödige åtgärder blifvit vid lagné för indrifningen
af Stats-Verkets, i och för nämnde undsättningsanslalter,
egande fordringar, den del af dessa fordringar,
för hvilka vid 184 • års slut liqvid icke kunnat erhållas,
må i räkenskaperne afskrifvas.
§ i5o.
(Pag. 45. Förkl. 207.)
Efter meddelad upplysning, att det belopp af 600 R:dr, som år 1835
blifvit af Handelsbolaget Eric Forsells Söner till Spanmåls-Creditiv-Fonden
inbetaldt, men ändock i räkenskaperne fortfarande balancerats, komme att
i 1838 års Bokslut behörigen afföras, anser Utskottet Revisorernes dervid
gjorda anmärkning
icke påkalla vidare åtgärd. § 151.
Slats-Utskoltets Utlåtande, N.o j6.
57
§ i5i.
(Pag. 45. Förkl. 207.)
Revisorernes erinran, i afseende på den ringa återbetalning, som åren
i836 och i83y egt rum utaf den af Creditiv-Fonden de föregående åren
lill undsättning utlemnade spanmål, lärer, såsom tillräckligt förklarad,
böra förfalla.
§ 15 2.
(Pag. 46- Förkl. 208.)
Kongl. Stals-Conloret bar upplyst, att den prisskilnad, som undsättningstagare
i Norrbottens Län fått sig efterskänkt, utöfver en tredjedels afskrifning
å deras skulder eller i83o—1833 årens missväxter, numera blifvit
lill sitt rälla belopp bestämd, och koinme att i undsättnings-redogörelsen
afskrifvas; hvadan Revisorernes anmälan i detta afseende
icke erfordrar något tillgörande,
§ 153.
(Pag. 46. Förkl. 208.)
Beträffande Revisorernes hemställan, att Spanmåls-Creditiy-Fondens
vid 1837 års utgång oafslulade liqvider, elenena med Stats-Verket, rörande
6,502 R:dr 3o sk. 1 rist., och den andra med Skeppsholms Magasin öfver
i,3p3 R:dr 34 sk,, måtte med första varda verkställde, får Utskottet hemställa,
det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:l ville anhålla om
förständigande till vederbörande, att en dylik liqvid
skyndsamligen må varda besörjd.
§ i54.
(Rev. Ber. 1835. Pag. 32. Förkl. 178; 1837 Pag. 35. Förkl. 184; !839
Pag. 46. Förkl. 208.)
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid, att af den spanmål,
1,250 tunnor råg, 1000 tunnor korn och 35o tunnor arter, hvilka, i anledning
af Kongl. Maj:Is Befallningshafvandes i Jemtlands Län underdåniga
Bih. till R. St. Prol. 184.0. 4 Sami. 1 dfd. 3o Haft.
8
58
Stats-Vtskottets LJtidt ande j N.-o j6.
hemställan om behof af undsättning för Länet efter i83a års missväxt,
redan under hösten samma år, till följd af afslutadt contract med Grosshandlaren
Liljevalch, blifvit afsände till Sundsvall, icke det lingaste kunnat
för det påräknade ändamålet, Jemtlands Läns undsättning, hvarken
mot borgen, på credit, eller till district-magasinen användas, uppgående
den förlust, som genom spanmålens uppköp, magasinering och öfriga omkostnader
Stats-Verket tillskyndats, till ett sammanräknadt belopp af 8,240
R:dr 41 sk. 11 r:st.; hvarjemte förekommit, att, sedan, uppå Landshöfdingens
i nämnde Län M. von Törnes anmälan om brist på dugligt frökorn
inom Länet, 471 tunnor dylikt korn blifvit på Statens bekostnad år 1833
uppköpte, så hade samma frökorn fått utan redovisning qvarligga hos försäljarne,
till dess en del deraf blifvit för ändamålet otjenligt och slutligen,
sedan Kronan fått vidkännas flyttnings- och magasinerings-omkostnader, försålts
med en förlust för Stats-Verket af 1,763 R:dr 2. sk. 1 r:st.
Då härvid synes tillförlitligen utredt, alt, ehuru för Landshöfdingen
von Törne redan hösten i833 bordt vara kändt, att, i anseende lill det
understöd, Länets invånare genom enskild välgörenhet undfått, den reqvirerade
samt åren i832 oell 1833 erbållne undsättningsspanmålcn icke varit
för Länet behöflig, Kongl. Stats-Contoret likväl härom lemnats i okunnighet
intill år i835, då räkenskaperne dit inkommit, hvarigenom bemälde
Embetsverk sålunda beröfvats tillfälle att under tiden disponera berörde
spanmål, som under den långvariga magasineringen tagit sådan skada, att
den uppkomne förlusten till betydlig del äfven derifrån härflutit; anser sig
Utskottet ega skäl hemställa,
att Rikets Ständer må åt deras Justitiae-Ombudsman uppdraga
alt, i och för den på omförmälde sätt Stats-Verket
tillskyndade förlust af tillsammans io,oo3 R:dr 44
sk-, emot Landshöfdingen von Törne fullfölja de ersättningsanspråk,
hvarlill befogenhet må förefinnas.
§ 155.
(Pag. 47* Förkl. 208.)
I afseende på de räntefria förskott, hvilka, emot borgen, tilldelats
enskilde personer, i ändamål att åt behöfvande tillhandahålla spanmål efter
bestämda pris, hafva Revisorerne anmält, att, som en del af de härom
upprättade contract med tillhörande säkerhetshandlingar förvaras vid
Lands-Contoren och endast summariska förteckningar, ulan afskrifter af
■Stals-Utskotlets Utlåtande, IV:o jG.
59
borgensförbindelserne, till Kongl. Stals-Contoret insändas, så hafva ej eller
dessa conlract och säkerbetshandlingar kunnat af Revisorerne granskas.
Med anledning af detta förhållande och hvad Revisionsberättelsen i
öfrigt rörande dessa ämnen innehåller, får Utskottet tillstyrka,
det Rikets Ständer ville bos Kongl. Majrt i underdånighet
begära:
a) att Kongl. Maj:ls vederbörande Befallningshafvande
vid de tillfällen, då contract med enskilde personer
afslulas om undsättningsspanmåls anskaffande lill större
belopp, mätte erhålla föreskrift att skyndsamligen lemna
Kongl. Stats-Contoret del af vilkoren vid medlens utlemnande,
på det Kongl. Stats-Contoret må tidigare, än
först följande år, då räkenskaperne ingå, erfara, hvilka
åtgärder, sorn blifvit vidtagne;
U) att, vid de tillfällen, då undsättningsspanmål in natura
lill Länen levereras, Kongl. Majrls Befallningshafvande
mätte anbefallas, att hvarje qvartal till Kongl.
Stats-Contoret aflemna summarisk uppgift, huru densamma
blifvit disponerad;
c) att, då antingen undsättningsspanmål eller penningeförskott
i och för samma ändamål lill serskilda församlingar,
emot gemensam ansvarighet, utlemnas, behöriga
afskrifter af qvittensen från desse församlingar
måtte bifogas den redogörelse, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
afgifves, och
d) alt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte undfå
Nådig befallning, alt till Kongl. Stals-Contoret insända
vidimerade afskrifter af alla dylika borgensförbindelser
på samma gång, som de i mom. a) omnämnde contract
aflemnas.
§ i56.
(Rev. Ber. i835. Pag. 29. Förkl. 173,* 1837 Pag. 36. Förkl. r84; J83q
Pag. '47- Förkl. 209.)
Med framställning af de förhållanden, sorn föranledt den, i följd af
Kongl. Brefvet den 5 Oetober i833, till Grosshandlaren C. JF'. Liljewalch
skedde öfverlåtelse af 2,5oo tunnor råg och 4>5oo tunnor korn, i ändamål
att tillhandahållas undsätlningsbehöfvande i Norr- och Vesterbottens Län
60
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 76.
efter samma år derstädes inträffad missväxt, hafva Revisorerne uppgjort
en beräkning, enligt hvilken nämnde transaction skall tillskyndat Stats-Verket
en förlust af 18,428 R:dr 29 sk. 4 r^t*> sorn synts Revisorerne kunnat
undvikas, i händelse undsättningsåtgärden blifvit utförd, efter den princip
att meddela räntefria penningeförskott åt speculanter i orterne, emot skyldighet
å deras sida att till bestämda maximi-pris hålla spanmålen de behöfvande
tillhanda.
Utskottet, som funnit förhållandet rörande omförmälde undsättningsåtgärd
vara af Kongl. Stats-Contoret nöjagtigt utredt och upplyst, hemställer,
alt de af Revisorerne härom gjorde framställningar må
lemnäs utan afseende.
Chartce-Sigillatce- Verket.
§ i57-
(Rev. Ber. 1887 Pag. 38. Förkl. 181; 1889 Pag. 5i. Förkl. 197.)
Åf Revisorerne är anmärkt, att uppburne medel för försåldt stämpladt
papper i vissa Län icke blifvit af försäljningsmännen levererade inom bestämd
tid, utan att likväl, så vidt räkenskaperne gifva vid handen, någon
ränta blifvit de försumlige försäljningsmännen påförd eller af dem erlagd.
Då det tillhör Kongl. Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement
att i dylika fall talan emot vederbörande utföra, och Utskottet inhemtat,
att så beskaffade ersättningsanspråk äfven i anmärkningsväg blifvit väckte,
anser Utskottet
någon serskild åtgärd, i anledning af Revisorernes förenämnde
anmälan, icke vara att vidtaga.
Kongl. Mynt-Verket.
§ 158.
(Rev. Ber. 1835 Pag. 121 Förkl. 191; 1889 Pag. 59 Förkl. 210.)
Såväl i835. som 1889 årens Revisorer hafva fästat uppmärksamhet
dervid, att i Myntverkets räkenskaper kostnaderne för förfärdigade machinerier
icke blifvit åtskiljde från sjelfva myntningskostnaden.
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o j6.
61
Med afseende å hvad Mynt-Styrelsens förklaring i detta ämne innehåller,
anser sig Utskottet endast böra hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om Nådig befallning till Mynt-Verkets Styrelse,
att’, så vidt möjligt är, låta uti Myntverkets Hufvudböcker
inrätta serskilde conti, utvisande kostnaden
för myntningen af hvarje serskild metall.
§ i59-  (Pag. 5g. Förkl. an.)
Med anledning af de utaf Revisorerne gjorde framställningar, rörande
halten och vigten af det nyare silfvermyntet, har Utskottet, i öfverensstämmelse
med Revisorernes åsigter, funnit sig höra
tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära, dels att Kongl. Mynt-Styrelsen måtte
förständigas, att hädanefter vid utmyntningen hör iagttagas,
att det tillåtne såväl Öfver- som Under-remedium
i minsta möjliga nion begagnas, samt dels att, då nu
gällande Reglemente för Kongl. Myntverket af den 3o
April i836 icke i allmänhet innehåller, hvilkendera
profningsmethoden, antingen den äldre, på sä kallade
torra vägen eller den i senare tider antagne på våta
vägenj hör vid Kongl. Myntverkets profningar begagnas,
sådant tillägg eller förändring i samma Reglemente måtte
stadgas, att, vid alla profningar inom Kongl. Myntverket,
en och samma method, helst på den så kallade våta vägen,
ovilkorligen skall användas, äfvensom att nämnde
Reglemente måtte i sin helhet blifva öfversedt och granskad
t.
Kongl. Post-Verket.
§ 160.
(Pag. 64. Förkl. 34.)
Beträffande Revisorernes anmälan att Post-Verkets fordran hos Norrska
Stals-Verket, stor 16,485 R:dr 34 sk. 2 r:st., på grund af Kong], Brefvet
den m Juni i836, fortfarande balanceras, tillstyrker Utskottet,
62
Stals-Utskottets Utlåtande, N.-o 76-
all Rikets Sländer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det sådane föreskrifter varda i Nåder meddelade,
att liqvid för berörde fordran må kunna vinnas.
Kongl. Tull-Verket.
§ 161.
(Pag. 6g. Förkl. 1.)
Revisorernes framställning, rörande den efter aflidne Tullförvaltaren
Finér yppade uppbördsbrist, torde, enär, sedan sjelfva balance-målet sisth
år blifvit slutligen afgjordt, åtal emot vederbörande för uraglläten controll
å Finérs uppbördsförvaltning är vordet anstäldt och på Domstols handläggning
beror,
för närvarande icke erfordra någon åtgärd.
§ 162.
(Pag. 70. Förkl. 1.)
"Vidkommande en Casseurs-Contoret i Götheborg år 1817 påförd balance
af 4>832 R:dr 42 sk. 2 r:st., utgörande oredovisade beloppet för uppköpte
och till Kongl. Räntekammaren levererade Tullvexlar, hafva Revisorerne,
enär ringa anledning förefinnes, att nämnde balance någonsin varder
betald , men afskrifning ej under gäldenärernes lifstid lärer kunna ifrågakomma,
ansett beloppet, 4>832 R:dr 42 sk- 2 r:st> tills vidare böra i räkenskaperne
föras inom linien; men, med afseende å hvad Kongl. GeneralTullstyrelsen
härom anfört och upplyst, anser sig Utskottet
icke ega anledning föreslå någon förändring i det sätt,
hvarpå förenämnde balance-post hittills blifvit bokförd.
§ i63.
(Pag. 70. Förkl. 2.)
Af Revisorerne är vidare anmäldt, hurusom, sedan Kongl. Maj:t, under
den 20 Februari i836, i Nåder förordnat, att af de besparingar, som
kunde uppkomma, så väl på det lill oförulsedde utgifter uppförde anslag af
X 6,000 R:dr, som på öfriga Stater, en summa af 2,000 R:dr borde utgå, såsom
arfveden åt två extra Rese-Jnspeclorer, med 1,000 R:dr lill hvardera,
så har Kongl. General-Tull-Styrelsen, som den 20 Februari 1837, under
Siats-Utskottets Utlåtandej, N.o j6.
63
benämning af arfvoden, anordnat 7,161 R:dr 3a sk., alt utgå af återstoden å
extra-medels-anslaget för år i836, sedermera, uppå Casseurs-Cotorets hemställan
om ersättning af det till bemälde Rese-Inspectorer under de tre sista
qvarlalen af år i836 förskottsvis utbetalde arfvode af i,5oo R:dr,
låtit sistnämnde belopp utgå af besparingarne å samma års Ordinarie Stat;
hvaraf ville synas, som skulle General-Tull-Styrelsen förbisett Kongl. Maj:ts
uttryckta afsigt, alt ifrågavarande arfvoden borde i främsta rummet utgå
af besparingarne af extra-anslaget.
Med afseende å de af Kongl. General-Tull-Styrelsen i dess förklaring
rörande detta ämne meddeldte upplysningar, hemställer Utskottet,
att Revisorernes förenämnde anmälan icke må till någon
åtgärd föranleda.
§ 164.
(Pag. 72. Förkl. 8.)
Revisorerne, som funnit föga öfverensstämmande med nuvarande constitutionella
former, alt förvaltningen af elen å Tullverkets Stat lill hemliga
utgifter anslagna summa, 8,000 R:dr, undandrages den Revisorerne åliggande
allmänna granskningsrätt, hafva, utan att bestrida, det General-TullStyrelsen
må disponera äfven ifrågavarande 8,000 R:dr, ansett hemlighetsvilkoret
vid redogörelsen för användandet deraf böra försvinna och, på grund
deraf, hemställt, att i laglig ordning beslutas måtte, det Rikets Ständers
Revisorer eller någon delegation af dem hädanefter må ega att under tysthetsed
taga kännedom om huru och till hvad ändamål nämnde hemliga
fond användes; varande af Revisorerne derjemte anfördi, hurusom af Kongl.
Brefvet den 28 Juli 1813, jemfördt med det emellan Kongl. Maj:t och
Kronan samt Tull-Arrende-Societeten den 3i Augusti 1802 afslutade conIract,
ville synas, som endast 6,000 R:dr rätteligen borde få hänföras under
hemliga utgifter, enär de öfrige 2,000 R:dr uttryckligen voro bestämde
till discretioner för tullbetjeningen och något undantagsvilkor, i afseende på
redovisningen för användandet deraf, icke från ordalydelsen i dessa handlingar
kunde härledas.
Enär det måste medgifvas, alt händelser stundom kunna inträffa, då
det för Tullverket är af väsendtlig nytta att till sin disposition ega en så
beskaffad tillgång utöfver den granskning underkastade Staten, har Utskottet,
då ifrågavarande hemliga fond af 6,000 R:dr, till hvilket belopp den
redovisning icke underkastade delen af anslaget, på sätt Kongl. General
-
64
Stats-Vlskottets Utlåtande, N-o 76.
Tull-Styrelsen upplyst, kommer att inskränkas, är, i förhållande till TullVerkels
inkomster, af mindre betydenhet, ansett
någon förändring i de, angående redovisningen för samma
fond gällande föreskrifter, icke lämpligen böra vidtagas.
Kongl. Nummer-Lotteriet.
§ i65.
(Pag. 76. Förkl. 8g.)
Utskottet, som, i fråga om indragning af Kongl. Nummer-Lotteriet, till
Rikets Ständer afgifvit serskildt utlåtande, har, i anledning af hvad Revisorerne
anmält, rörande denna Inrättnings förvaltning, ansett
någon åtgärd å Rikets Ständers sida nu icke vara att
vidtaga.
Kongl. Convoy-Commissariatet.
§ 166.
(Rev. Ber. 1837. Pag. 57. Förkl. 7; 1839 Pag. 81. Förkl. 100.)
Revisorerne hafva anmält, att f. d. General-Consuln i Algier, CanzliRådet
E. J■ Lagerheimj i afbidan af den ersättning, han ansett sig berättigad
att af Kongl. Franska Regeringen erhålla för honom tillskyndad förlust
vid Algiers intagande af Fransmännen, fått, i följd af Kongl. Brefvet
den 20 Mars i835, af Convoy-Cassan uppbära ett räntefrilt lån af 6,000
R:dr på två års tid, med återbetalningen hvaraf Canzli-Rådet, under den
17 Mars 1837, erhållit ett års ytterligare anstånd, samt att, sedan anspråket
om godtgörelse från Frankrikes sida afslagits, Canzli-Rådet hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, alt af Handels- och Sjöfarts-Fonden vinna
denna ersättning, uppgående till 9,333 R:dr.
Utskottet, som af Kongl. Convoy-Commissariatets förklaring inhemtat,
att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 22 December 1837, till CanzliRådet
Lagerheims föri berörde anmärkning lemnat bifall, har, i betraktande
deraf, alt ifrågavarande godtgörelse varit grundad på ett Canzli-Rådet tillkommande
rättsanspråk funnit
Reviso
-
Stats-Utskotlels Utlålandej ]Y:o 76.
65
Revisorernes förenämnde anmälan till någon åtgärd icke
föranleda.
§ IÖ7-
(Rev. Ber. 1837. Pag. 57. Förkl. 8. 1889 Pag. 81. Förkl. ioo.}
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet vid det ansenliga beloppet af
de t. f. Consuln i Algier, J. F. Schultze beviljade, utaf Handels- och Sjöfarts-Fonden
utgående, löneförmoner, utgörande tillsammans 2,600 R:dr
Hamb. Banco. Då likväl härvid förekommer, att dessa löneförmoner blifvit
bestämde under en lid, då användandet af Convoy-medlen varit till
Kongl. Majrts fria disposition öfverlemnadt, anser Utskottet
det anmärkte förhållandet icke kunna lill någon åtgärd
å Rikets Ständers sida föranleda.
§ 168.
(Pag. 82. Förkl. ioi.)
I hänseende lill Convoy-Cassans Iransactioner med Norrska Zahl-Cassan,
hafva Revisorerne föreslagit den förändring, att Kongl. Norrska Finance-,
Handels- och Tull-Departementet måtte, i stället föranvisningar å
nämnde Zahl-Cassa, till Handels- och Sjöfarts-Fonden öfversända säkra
vexlar, helst denna fond så mycket snarare borde oförminskadt och utan
omkostnader få tillgodonjuta det bidrag, Norrska Regeringen aflemnar, som
detta bidrag ännu icke blifvit förhöjdt öfver i5,ooo Species, hvilket belopp
Rikets Ständer äfven ansett alltför ringa, relativt till de inkomster, hvilka
samma fond eger af Svenska Stals-Verket, och då man jemför de serskilda
Stalernes handelsförhållanden och lästetalet af de å ömse sidor till handelsföretag
begagnade fartyg.
Då någon förändring uti nu iagttagne sätt för Handels- och SjöfartsFondens
transactioner med Norrska Zahl-Cassan icke torde utan Norrska
Slor-Tingets medgifvande kunna tillvägabringas, anser Ulskottet
Revisorernes hemställan i denna del icke för närvarande
påkalla någon åtgärd;
hvaremot, i betraktande af det jemförelsevis alltför ringa beloppet af Norriges
bidrag lill Handels- och Sjöfarts-Fonden, Utskottet funnit sig böra
tillstyrka,
Bilt. till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 3o Raft. 9
66
Stats-Utskoltets Utlåtande j IV.-o j6.
det Rikets Ständer, med förnyande af deras vid sistförflutne
Riksdag gjorde begäran, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det nödiga åtgärder mätte vidtagas;,
för tillvägabringande af en sådan reglering af Norrska
Statens andel i de samfälde kostnaderne for Svenska och
Norrska handelns skyddande, som med rättvisa och billighet
öfverensstäinmer.
Kongl Krigs-Collegium
Artilleri-Afdelningen.
§ 169.
(Rev. Ber. i835 Pag. 41- Förkl..65. 1837 Pag. 63. Förkl. 57,
1839 Pag. 87. Förkl. 540
Jemte förmälan, att Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref den 12 November
1816, förordnat, att, till liqviderande af den skuld, som genom inkcpet af
Mariebergs egendom blifvit Artilleri-Afdelningen tillskyndad och hvilken
vid i835 års slut utgjorde 50,734 R-'dr 3i sk, 11 r:st., skulle användas dels
den afkastning, samma egendom korame att gifva, dels ock, derest tillgångar
sådant medgåfvo, ett belopp af högst 2,000 R:dr årligen utaf 3:dje Hufvud-Titelns
besparingar, hafva Revisorerne, enär afkastningen af Mariebergs
egendom, som endast uppginge till omkring 3oo R:dr årligen, i förhållande
till Capital-skulden utgjorde ett alltför ringa belopp, för att lill någon
bestämd årlig afbetalning kunna afses, och då 3:dje Hufvud-Titelns besparingar
ej eller dertill lemnat tillgång, ansett sig böra hemställa , att någon
åtgärd måtte vidtagas, hvarigenom Artilleri-Afdelningens Stats-anslag befrias
från en räntedragande skuld och dess räkenskaper från skuldens fortsatta
halancerande.
Då det af Revisorerne åsyftade ändamål icke skulle kunna vinnas annorlunda,
än genom serskilde Stats-anslags anvisande lill godtgörande af det
lån, som för egendomens inköp blifvit af Militiae-Boslälls-Cassans fonder
upptaget oeh icke kan blifva föremål för afskrifning, så hemställer Utskottet,
att vid det föreskrifna liqvidations-sättet för närvarande
må få bero.
Siats-Utskottets Utlåtande j JY.o 715.
67
§ I7°‘
(Rev. Ber. 1835 Pag. 42. Förkl. 67. 1837 Pag. 65.
Förkl. 58. i830. Pag. 88. Förkl. 55.)
Då frågan om den utaf Kongl. Majit och Kronan yrkade ersättning för
de kostnader, hvilka blifvit bestridde, i och för Ryttmästare!! JV. H. I. Åkerstein
uppdragen befattning med anskaffande af sadelställningar för Armeen,
ännu är beroende på handläggning af vederbörande Domstol,
lärer för närvarande något tillgörande från Rikets Ständers
sida i detta ämne icke ifrågakomma.
Hvad serskildt beträffar det årliga arfvode af 600 R:dr, som, enligt
Kongl. Brefvet den 18 Februari i832, af det på 3:dje Hufvud-Titeln till
oförutsedde militaire-utgifter uppförde anslag, från och med sistnämnde år
fortfarande till Ryltmästaren Åkerstein utgått, i och för tillsynen och ledningen
vid modellers förfärdigande för Armeens Utrednings- och Beväringspersedlar,
hvarunder tillsyn öfver sadelmodellers förfärdigande till hufvudsakligaste
del skall hafva inbegripits, af hvilket arfvode dock , i följd af omförmälde
rättegång, hälften varit från och med 3:dje qvartalet i836 med qvarstad
belagd, hafva Revisorerne yttrat, att, för så vidt merberörde arfvode utgått,
i och för Piyttmästarens befattning med sadelmodellerne, detsamma bordt
upphöra från och med den tid, då detta uppdrag Ryttmästare!! fråntogs,
hvilket måste antagas hafva skett, om ej förr, åtminstone när befattning i
enahanda hänseende med serskild kostnad blifvit Ryltmästaren 'von Troil
uppdragen.
Utskottet, som delar den af Revisorerne härutinnan yttrade åsigt, tillstyrker,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
hemställa, huruvida icke Kongl. Majit kunde finna skäl,
att, med afseende å de förhållanden, som inträffat, ifråga
varande arfvode, der sådant ej redan skett, bör upphöra.
§ I7I*
(Pag. 88. Förkl. 55.)
Med afseende å hvad Kongl. Krigs-Collegii förklaring innehåller, anser".
Utskottet Revisorernes anmärkning, rörande kostnaden för transport af
ett parti bergskrut från Torsebro bruk till Åhus
böra förfalla.
68
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 76.
§ x72*
(Pag. 88. Förkl. 56.)
Revisorerne hafva anmärkt, att värdet af alla Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori
tillhörande hus, i Factoriels Hufvudbok, upplaget till 61,447
R:dr 27 sk. 9 r:st och den 3o Juni i836 påfördt Kongl. Krigs-Collegium,
Sora då öfvertagit Factoriets förvaltning, hvarken återfinnes i i836 eller
1837 årens Hufvudböcker för Artilleri-Afdelningen, hvarest samma värde
bordt intagas.
Utskottet har visserligen funnit denna anmärkning grundad, men då,
enligt hvad upplyst blifvit, frågan om berörde origtighet i bokföringen utgör
föremål för Kongl. Kammar-Rättens pröfning, anser Utskottet
något tillgörande i anledning deraf å Rikets Ständers sida
icke erfordras.
§ '73-  (Pag. 89. Förkl. 57.)
Den af Revisorerne gjorde anmärkning, att det i 1837 års Stat för
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori lill nybyggnad bestämde anslag af 10,000
R:dr blifvit samma år öfverskridet med 16,773 R:dr 16 sk., är i Utskottets
tanka nöjagtigt förklarad, hvarföre samma anmärkning
torde böra lemnäs utan afseende.
§ ll4*
(Pag. 89- Förkl. 58.)
Af Revisorenne är anmärkning framställd, dels att kotnaderne för ett
i Christianstad uppfördt hus, med embels-rum och archiver m. m. för HofRälten
öfver Skåne och Blekinge, blifvit sammanförde med utgifter för ett
derstädes uppbyggdt Tyghus för Artilleriets behof, dels att den för nämnde
tyghus-byggnad från Arlilleri-Afdelningens anslag utanordnade summa
vida öfverstigit det i kostnads-förslaget upptagne belopp. Då likväl Kongl.
Krigs-Collegii förklaring och dervid bilagde Kongl. Bref af den 9 April
i834, i Utskottets tanka, lemna nöjagtiga upplysningar rörande omförmälde
förhållanden, hemställer Utskottet,
att anmärkningame i dessa hänseenden må lemnäs utan
vidare åtgärd.
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 76.
69
§ 175.
(Rev. Ber. 1835 Pag. 3p. Förkl. 62. 1887 Pag. 67. Förkl. 60.
1839 Pag. 89. Förkl. 58.}
I afseende på Artilleri-Afdelningens återstående fordran, i anledning af
den år 1822 lill Medelhafvet verkställde krut-försäljnings-expedition, utgörande
20,627 ^:c*r 45 sk. 7 r:st., omförmäla Revisions-berättelserne, att,
sedan det bokförde värdet af de till nämnde försäljning använde 1,000
centner krut blifvit nedsatt till 20 R:dr per Centner, och i följd deraf
8,000 B:dr å balancen afskrifvits, återstoden 12,627 R:dr 45 sk. 7 r:st. vid
i83y års slut funnits fortfarande balanceradt.
Utskottet får i anledning häraf tillstyrka,
att nödige åtgärder måtte vidtagas för tillvägabringande,
så fort ske kan, af nämnde balance-frågas utredning, äfvensom
att, i den händelse liqvid derför icke står att
erhålla, beloppet må i laga ordning varda till afskrif
ning
befordradt.
§ ll6-
(Rev. Ber. i835 Pag. 40. Förkl. 62. 1837 Pag. 67. Förkl. 60.
1839 Pag. 89. Förkl. 5g>)
Som, enligt hvad Kongl. Krigs-Collegium upplyst, beloppet af Artilleri-Afdelningens
fordran hos Colonial-Ärendenas Departement, utgörande
2,454 R:dr 20 sk. 9 r:st., år i838 blifvit till Collegii Cassa erlagdt,
erfordras i detta afseende ingen vidare åtgärd.
§ 177*
(Pag. 89. Förkl. 5q.}
Då frågan om godlgörelse för Kronans fordran i följd af afl. KrigsCasseuren
Brattströms balance, ankommer på utgången af den rättegång,
som angående Brattströms Concurs är hos vederbörlig Domstol anhängig,
lärer Revisorernes framställning i detta ämne
icke påkalla något tillgörande.
§ I78-
(Pag. 90. Förkl. 59.)
Huruvida tillgång må förefinnas till ersättning af Tyg-Capitainen
70
Stats-Utskottets Utlåtande, iV.-o 76.
C. M. Gumelii och aflidne Tygvaktaren E. S. Westgrens balance, i följd
af bristande persedlar uti Stockholms beväringsförråd, beror af utgången
utaf den emot Chefen för Kongl. Svea Artilleri-Regemente anställde rättegång,
om utbekommande af Gumelii accords-ersättning, hvarföre
uti delta mål för närvarande intet är alt tillgöra.
§ I19-  (Tåg. go. Förkl. 5g.)
Hvad Revisorerne erinrat, i afseende å Capilainerne A. Thams och
Aschlings balancerade skulder till Artilleri-Afdelningen, bar Utskottet funnit
af Kongl. Krigs-Collegium nöjagtigt utredt och förklaradt, hvadan Utskottet
hemställer,
att anmärkningarne i dessa hänseenden må förfalla.
Fortrfications-Afdelningen.
§ 180.
(Te v. Ber. 1887 Pag. 70. Förkl. 82. i83g Pag. 92. Förkl. 66.)
Revisorerne hafva förmält, att, sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref
den 3o Juli 1831, förordnat, attén, å Ladugårdslandet belägen Repslagarne
S/östedts Concursmassor tillhörig egendom finge emot io,5oo R:dr för kronans
räkning inköpas och åt Lif-Gardet till Häst till begagnande upplåtas,
äfvensom att köpeskillingen skulle af Krigs-Collegium förskottsvis utbetalas
af under händer hafvande medel emot successiv ersättning på det sätt, att
i i832 års Stats-Reqvisitions-förslag borde dertill uppföras i,5oo Rldr, och
de påföljande åren 1,000 Rldr eller mera, om tillgångarne sådant medgåfve;
så och efter det befattningen med denna liqvid blifvit åt Krigs-Collegii
Forlifications-Afdelning uppdragen samt Afdelningen för dess bestridande
upptagit ett räntefritt lån af Tross-Passevolance-Cassan, hade berörde
köpeskillingsskuld blifvit bokförd i Fortications-Afdelningens räkenskaper,
hvilka utvisa, att, sedan ålskillige summor, under titel fäslningsbyggnadsmedel,
blifvit i Afdelningens Årsstat till afräkning å skulden uppförde,
nämnde skulds återstående belopp vid 1837 ‘lIS utgjorde 4>00°
Rldr; och hafva Revisorerne härvid yttrat den öfvertygelse, att utgifter i
och för inköpet af ifrågavarande egendom icke vore af beskaffenhet att
kunna hänföras lill dem, som utgöra föremål för Forlifications-Afdelningens
Ståls-Utskottets XJ ilai ande^ N.-o 7 6.
71
eller någon annan Afdelnings inom Krigs-Collegium befattning, hvarföre
det för Collegii Departementer uppförde Stats-Anslag ej bordt belastas med
betalningen af omförmälde egendom.
Kongl. Krigs-Collegium har i anledning häraf anfört, att, som vården
om Kronans byggnader i Fästnings- och Garnisons-orter i allmänhet tillhör
Forlifications-Afdelningen, det jemväl tillkommit bemälde Afdelning
att med f. d. Sjöstedtska egendomen taga befattning, till följd hvaraf de
lill köpeskillingens liqviderande förskjutne medel, hvilka skulle lill successiv
ersättning upptagas i de årliga Statsreqvisilionsförslagen , bordt såsom
Fästnings-byggnadsmedel uti räkenskaperne upp- och afföras. Utskottet
hemställer,
att vid hvad Kongl. Krigs-Collegium sålunda upplyst
må bero.
Topografiska Corpsen.
§ 181.
(Pag. 93. Förkl. 12.)
Revisorerne hafva anmält, att ej allenast den vid i836 års början varande
behållning under åren i836 och 1837 användts, utan äfven anslaget
blifvit öfverskridet, så alt vid sistnämnde års slut en skuld uppstått af
2,951 R:dr 2 sk. 2 rst.
Då likväl de arbeten, som utgöra föremål för ifrågavarande anslag, äro
af den beskaffenhet, att kostnaden derför svårligen kan på förhand noggrant
beräknas, eller till lika belopp för hvarje år fördelas, samt, vid sådant
förhållande, anlicipationer å ett kommande års anslag stundom icke
ulan verklig olägenhet kunna undvikas, har Utskottet ansett den af Revisorerne
gjorde erinran
icke böra till någon åtgärd färanleda.
Milit ice-B ost alls- C assan.
§ 182.
(Pag. 94. FörkL 68.)
Som, enligt hvad Kongl. Krigs-Collegii utlåtande upplyser, nödig rät
-
72 Stats-Utskottels Utlåtandej N.-o 76.
telse kommer att vidtagas, i anledning af Revisorernes anmärkning, rörand e
befunnen otydlighet i Mililias-Boslälls-Cassans räkenskaper,
torde denna anmärkning icke erfordra vidare åtgärd.
§ 183.
(Rev. Ber. 1835 Pag. 47- Förkl. 86. 1887 Pag. 72. Föikl. 74. i83p
Pag. 96. Förkl. 70.)
Då af f. d. Landshöfdingen Grefve Gjldensto7pes skuld lill MilitiasBosUills-Cassan
numera endast återstår ett belopp af 331 R:dr 32 sk., anser
Ulskotlet
Revisorernes anmälan i delta ämne icke påkalla något
tillgörande.
§ 184.
(Rev. Ber. 1887 Pag. 74. Förkl. 77. 1889 Pag. 96. Förkl. 69.)
Anmärkningar rörande utbetalning af ett årligt arfvode, stort 5o R:dr,
för upprättande af Militiae Boställs-Cassans bokslut, torde, såsom nöjagligt
förklarad,
böra lemnäs utan afseende.
§ .85.
(Pag. 96. Förkl. 70.)
Såsom tillräckligt förklarad, lärer jemväl Revisorernes anmärkning om
felande säkerhets-handlingar för 2:ne från nämnde Cassa meddeldte lån
få förfalla.
Utrednings-Afdelningen.
§ 186.
(Pag. 97. Förkl. 71.)
Då det bör förmodas, alt, genom införande af de nu under granskning
varande förbättrade räkenskapsformulairen för Embets-Verken, den af
Revi
-
Stats-Ulskotiels Utlåtande, JV.-o j6.
73
Revisorerne anmärkte ofullsländighet, i afseende på Ulrednings-Afclelningens
läkenskaper, kommer att för framtiden afhjelpas, anser Utskottet Revisorerncs
i delta afseende gjorde erinran
för närvarande icke påkalla någon åtgärd.
§ ^ 87.
(Rev. Rer. 1837 77- Förkl. 67. 1839 Pag. 92. Förkl. 72.)
Revisorerne hafva anmärkt, att, utöfver det å 3:dje Ilufvudlileln uppförde
anslag till rese- och traclaments-koslnader för Militaire Emhels- och
Tjenstemän, 6666 R:dr 32 sk. årligen hade under åren 1834—1837 utgått
tillsammans 55,164 R:dr 9 sk. 6 r:st, hvilken hrist blifvit ersatt dels
af anslaget lör oförulsedde militairebehof, dels af 3:dje Iiufvudlitelns besparingar.
Utskottet har häraf hemlal anledning lill den hemställan,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om vidtagande af sådana föreskrifter, hvarigenom
må kunna förekommas, att anvisningar å ifrågavarande
anslag ega rum, sedan detsamma för året lill hela
sitt belopp utgått.
§ 188.
(Rev. Ber. 1835 Pag. 4<> Förkl. 70. 1837 Pag. 77. Förkl. 68. i83g
Pag. 98. Förkl. 72.)
I anledning af Revisorernes anmälan om saknad liqvid för Utrednings -  Afdelningens hos Kongl. Spanska Regeringen egande fordran, stor 9,909
R:dr för år 1814 ullemnade utredningspersedlar, har upplysning blifvit
meddelad, alt, enligt hvad Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena lillkännagifvit,
Kongl. Majris Charge d’Aff’aires i Madrid blifvit anmodad alt
vidtaga alla de åtgärder, hvilka kunna bidraga att göra slut på denna angelägenhet,
hvars uppgörande varit förenadt med ökade svårigheter, i anseende
till de inom Spanien rådande inro oroligheler; och torde, vid sådant
förhållande,
något tillgörande å Rikets Ständers sida för närvarande
icke böra i delta ärende ega rum.
Bih. lill R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 3o Haft.
10
74
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 715.
§ 189.
(Pag. 98. Förkl. 73.)
Enär frågan om godtgörelse af Utrednings-Afdelningens balancerade
fordran, stor 434 R:dr 3 sk. 10 rst, utgörande förskjutne rese- och traclamentspenningar
till Ledamöterne uti en i Hernösand hållen Krigs-Rätt, på
sätt Kongl. Krigs-Collegii förklaring omförmäler, beror af Domstols pröf
11
ing, _
lärer någon åtgärd härutinnan nu icke vara att vidtaga.
§ I9°-  (Pag. 99. Förkl. 74.)
Af Revisorerne är anmärkt, att Utrednings-Afdelningens anslag blifvit
åren 1836 och 1837 öfverskrida, hvarvid den uppkomne bristen anvisats
att utgå af påföljande års tillgångar. UlskoLtet anser visserligen, lika med
Revisorerne, så beskaffade anticipationer strida emot en god ordning i
förvaltningen; men då likväl härvid förekommer, att den vid 1837 års
slut å ifrågavarande anslag befintliga brist blifvit vid nästpåföljande års
statsreglering fylld, utan öfverskridande af den för år i838 i Riks-Staten
fastställde anslagssumma, tror Utskottet sig ega skäl tillstyrka,
att anmärkningen må förfalla.
Anslaget för Exercitie-Squadronerne.
§ l9u
(Rev. Ber. 1837. Pag. 81. Förkl. 86. 1839. Pag. 101. Förkl. 79.)
Så väl 1837 som 1839 årens Revisorer hafva fäslat uppmärksamhet
dervid, att ifrågavarande anslag åren 1834—1837 funnits till beloppet öfverskridet.
Utskottet kan visserligen icke godkänna det förfarande, hvarigenom
denna fond, hvars enda tillgång utgjorts af århgt utaf Rikets Ständer till
bestämdt belopp uppfördt anslag, i följd af dess öfverskridande, blifvit försatt
i skuld medelst upplåningar, utan anvisning på godtgörelse af andre
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 76.
75
inom 3:dje Hufvud-Tileln disponible medel; som emedlertid Utskottet, i
dess afgifne utlåtande angående reglering af 3:dje Hufvudlitelns utgifter,
i fråga om anslag för Arméens vapenöfningar, meddelat sådant förslag,
hvarigenom det anmärkte förhållandet för framtiden förekommes, hemställer
Utskottet,
alt förenämnde anmärkning må lemnäs utan vidare åtgärd.
Kongl. Krigs-Academien.
§ *92'
(Pag. io5. Förkl. 23.)
Beträffande de anmärkningar, som af Revisorerne blifvit framställde
vid Kongl. Krigs-Academiens räkenskaper, har Utskottet funnit nöjaktig
förklaring meddelad af Academiens Guvernörs-Embete, och får Utskottet
följaktligen hemställa,
alt berörde anmärkningar må förfalla.
Extra Anslagen till Försvars-Verkets ist undsättande.
§ >93.
(Pag. 121, Förkl. 60,)
Af Revisorerne är erinran gjord angående balancerandet i ArlilleriAfdelningens
räkenskaper af Hofslagaren Engvalls skuld, 676 R:dr i5 sk.
10 r:st, härrörande af ett honom ålagdt vite, 6 procent af betalningssumman
för en ofullgjord leverance af hjulaxlar, jemte skilnaden i det pris,
som bordt Engvall tillkomma, och del, hvartill persedlarne å ny auction
upphandlats. Som frågan om nämnde fordrans liqviderande beror af utredningen
utaf Engvalls concursmassa, derom tvist är hos Domstol anhängig,
och enär föihållandet med berörde leverance i öfrigt är af Kongl.
Krigs-Collegium nöjaktigt utredt,
lärer i delta ämne något tillgörande icke för närvarande
erfordras.
76
Stats-Utskottets Utlåtande^ N.-o ~6.
Förvaltningen af Sjo-Årendena.‘
§ *94-
CPag. 129. Förkl. 94.)
Revisorerne hafva anmärkt, att den vid 1837 års slut i Förvaltningens
Hufvudbok balancerade i Cassan varande contanta behållning icke funnits
verificerad, i likhet med det belopp, som vid samma tid i Banken innestått;
Utskottet har dock ansett berörde förhållande nöjagtigt förklaradt och hemställer,
alt anmärkningen må förfalla.
§• T95-  (Pag. 129. Förkl. 95.)
Äfvenledes har Utskottet, i följd af meddelad upplysning, funnit Revisorernes
anmälan, att Kamereraren Krutmeijer årligen uppburit och qvitterat
en Kammardrängs lön vid Stockholms Station, hvarom anmärkning
varit väckt och utgjort föremål för Kongl. Kammar-Rättens pröfning,
icke påkalla någon åtgärd.
§ i96-  (Pag. i3o. Förkl. 96.)
Af Revisorerne är vidare anmärkt:
1) angående f. d. Vai fs-Comtnissarien N. G. Bääf beviljade'årliga arfvoden
af joo R:dr;
2) rörande det årliga arfvode af 291 R:dr 32 sk., som å Flottans Expectance-Stat
blifvit Capitainen F. J. Sjöbohm tillagdt;
3) i fråga om det arfvode af 800 R:dr, som, enligt Kongl. Brefvet
den 27 Juli i836, dåvarande Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, numera
Stats-Rådet Friherre Lagerbjelke, fått årligen uppbära;
4) rörande e t förhöjdt arfvode af 200 R:dr för Cassören Poller, att
utgå af besparingarne å Lots- och Fyrings-Staterne, och
5) angående Capitainen /. N. d Jilly förunnadt åiligl arfvode af800
R:dr å 4-de Hufvudtitelns besparingar i och för dess, i Öfversten m. m.
Bornemans ställe, hos Förvaltningen innehafvande embetsbefattning.
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 76.
77
Som ofvanomförmälde förhållanden, enligt Utskottets (anka, blifvit på
ett nöjaktigt sätt utredde och förklarade, tillstyrker Utskottet,
alt anmärkningarne må lemnäs utan afseende.
§ r97*
(Pag. i3t. Förkl. 96.)
Enär, på sätt Förvaltningen upplyst, de arfvoden, som blifvit tillagde
Militär-Ledamöter af Kongl. Flottan, hvilka varit commenderade till tjenstgöring
i Kongl. Krigs-Hof-Rätten, alltid utgått af /pde Hufvudlilelns anslag
till rese- och traclaments-penningar, torde Revisorernes framställning
i detta ämne
icke erfordra någon åtgärd.
Vidkommande den af Revisorerne väckte fråga om Kongl. Krigs-ITofRiiltens
upphörande och öfverflyttande af dess befattning på Rikets IlofRälter,
får Utskottet åberopa, hvad i detta afseende blifvit uti Utskottets
betänkande om reglering af utgifterne under Riks-Statens 2:dra llufvudtitel
anfördt och hemstäldt.
§ >98.
(Pag. 131. Förkl. 97.)
"De af Revisorerne framställde förhållanden rörande år 1837 verkställd
stöpning af åtskilliga vid Stockholms Station befintliga kanonslupar, har Utskottet
icke funnit af den beskaffenhet,
alt någon åtgärd i anledning deraf bör Rikets Ständer
föreslås.
§ T99*
(Pag. i35. Förkl. 97.)
I afseende på den sjöaflöning, befäl och manskap å Corvelten Najaden
under i836 års expedition upplund och hvilken, efter Revisorernes tanka,
grundat sig på origtig tillämpning af Kongl. Majrts under den 28 September
1833 utfärdade förnyade Nådiga Sjö-aflönings-Reglemente, lior Förvaltningen
upplyst, att emot omförmälde löneberäkning anmärkning blifvit
vackt i Kongl. Kammar-Rätten och alt frågans slutliga afgörande nu är
78
Stats-Utsköttets Utlåtande, N;0 76.
beroende af Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning; och torde, vid sådant förhållande,
delta ärende för närvarande icke erfordra någon Rikets
Ständers åtgärd.
§ 200.
(Pag. i36. Förkl. 97.)
Anmärkningen angående inköp för Flottans behof af en samling vetenskapliga
böcker, tillhöriga aflidne Capitainen Carlsunds enka, anser Utskottet,
såsom nöjagtigt förklarad, böra förfalla.
§ 201.
(Pag. 137. Förkl. 98.)
Som frågan örn godtgörelse för den, genom Krono-Ångfartyget Odins i
Augusti månad i836 inträffade strandning. Kronan tillskyndade förlust;,
beror af utgången utaf den i följd häraf emot Premier-Lieutenanten Elmemark
anställde, ännu oafgjorde rättegång,
lärer i detta hänseende någon åtgärd nu icke vara att
vidtaga.
§ 202.
(Pag. 137. Förkl. 98.)
Revisorerne hafva erinrat, att vid Förvaltningens Hufvud-Bok ej funnes
bifogad någon inventarii-förteckning, ehuru en sådan, enligt Revisorernes
tanka, årligen borde medfölja räkenskaperne.
Som i anledning häraf blilvit upplyst, alt Material- och Persedel-förteckningar
städse biläggas de från Flottans Stationer ingående redogörelser
och alt fullständig förteckning å Flottans inventarier icke kan utan betydlig
kostnad och möda tiflvägabringas, anser Utskottet
Revisorernes förenämnde erinran till någon åtgärd icke
föranleda.
Stats-Utikottets Utlätandej N.o j6.
79
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning.
§ 203.
(Pag. 140. Förkl. 36.)
I fråga om revisions-sättet af de serskilda anslag, som utgått dels för
arbeten i Klar- och Byelfvarne, dels för uppmuddring af Stångån, samt
hamn- och quai-byggnaden i Linköping, hafva Revisorerne yttrat den tanka,
att räkenskaperne rörande dessa arbeten, åtminstone för det belopp, sorn
motsvarade anslagen från de lill lättade vallencommunicationer och andra
allmänna arbeten anvisade medel, borde underkastas Kongl. Kammar-Rättens
och Rikets Ständers Revisorers granskning. Stor-Amirals-Embetets i
anledning häraf afgifne förklaring upptager de skäl, som tala för bibehållandet
al det vid olvanberörde arbeten dittills iagttagne redovisningssätt;
och som dessa skäl synts Utskottet nöjaktiga, hemställer Utskottet,
att Revisorernes anmälan må lemnäs utan åtgärd.
§204.
(Pag. .41. Förkl. 38.)
Beträffande den af Revisorerne gjorde erinran, att det utaf anslaget
tor lättade vatlencommunicationer utgående årliga bidrag af 1,080 R:dr för
Stångåns uppmuddring och hamnbyggnaden i Linköping blifvit ineddeladt
för ig är, och således öfver liden för gällande Statsreglering; så, enär af
Kongl. Brefvet den 14 April i83y inhemlas, att nämnde bidrag blott för
åren i83y, i838 och i83p bestämdt beviljats och sedermera endast på det
sålt, Kongl. Maj:t, efter hos Rikets Ständer vid nästkommande Riksdag
gjord framställning om fortfarande anslag till dylika arbeten, kunde finna
skäligt i Nåder föreskrifva, anser Utskottet
berörde anmärkning böra förfalla.
§ 205.
(Pag. 141 och följ. Förkl. 38 0. f.)
Såsom nöjagtigt förklarade bär Utskottet ansett följande anmärkningar,
nemligen:
80
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 76.
1) angående uragtlåtet balancerande i räkenskaperne af ett för upprensning
af Enköpingsån beviljadt, sedermera eftergifvet förskott af 3,000
R:dr;
2) rörande öfverskridande af i836 års anslag till förvaltningskostnader,
och
33 i fråga om en utbetalning af 133 R:dr 16 sk. för trädplantering
vid den så kallade Djurgårds-canalen; och hemställer derföre,
alt samma anmärkningar må lemnäs utan afseende.
§ 206.
(Pag. i43. Fork!. 420
Sorn frågan om indrifningen af de uti Hufvud-Böckerne balancerade
3,82g R:dr 24 sk., utgörande Handlanden Nelsons skuld, i och för ett al
f. d. Strömrensnings-Comiteen honom beviljadt lån, ankommer på utredning
i concurser och anställd rättegång,
lärer i detta afseende intet vara alt tillgöra.
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet.
§ 207*
(Pag, 148- Förkl. 106.)
Med afseende å hvad Kongl. Ordens-Gillet anfört och upplyst, har
Utskottet funnit de af Revisorerne framställde anmärkningar angående Hospitals-
och Barnhus-Fondens förvaltning, äfvensom rörande lalrikhelen af
Gillets tjenstemannapersonal
icke påkalla något tillgörande.
Kongl. öfver-lntendents-Embetet.
§ 208.
(Rev. Ber. t835. Pag. io5. Förkl. 54- i83n. Pag. 143. Förkl. 34- t83p
Pag. 158. Förkl. 48.)
Vid hvar och en af ifrågavarande 3:ne Stals-Revisioner bar anmärkning
blifvit framställd emot formen för Öfver-Iulendents-Embetets raken
-
StcUs-Utskotlets Utldtandej IV.-o 76.
81
skaper, genom hvilken det funnits omöjligt alt utröna, till hvad belopp
kostnaden för hvarje reparation serskildt uppgått.
Då likväl de af Revisorerne i detta hänseende anförde olägenheter
torde kunna för framtiden undanrödjas genom räkenskapernes uppställning, i
enlighet med de nya formulär, hvilkas införande innan kort lärer komma
att af Kongl. Maj:t i Nåder anbefallas, anser Utskottet
någon åtgärd, i anledning af Revisorernes framställning,
nu icke vara att föreslå.
§ 209"
(Rev. Ber. i835. Pag. 107. Förkl. 54- 1837 Pag. 144. Förkl. 35. 1839.
Pag. i5g. Förkl. 440
Revisorernes uppmärksamhet har fästats derå, att, af den för underhåll
af publika byggnader i hufvudstaden fastställde anslagssumma, en högst
betydlig del blifvit använd till reparationer af Lif-Gardets till Häst cassern
och stallbyggnader, hvaribland serskildt omförmäles, att för uppförande af
en öppen ridbana vid berörde cassern ett belopp af 2,912 R:dr blifvit å
förenämnde allmänna byggnads-anslag anvisadt.
Lika med Revisorerne, anser Utskottet kostnaden för ifrågavarande vid
Lif-Gardets till Häst cassern verkställde reparationer utgöra en för anslaget
till Kronans hus i hufvudstaden främmande utgift, hvilken i främsta
rummet bordt bestridas med de från Stockholms stad utgående betydliga
inqvarteringsmedel och, derest dessa ej lemnat erforderlig tillgång, med
anslaget å 3:dje Hufvudtiteln. Då emedlertid Utskottet, uti dess afgifne betänkande
om reglering af Stats-Verkets utgifter, föreslagit sådane åtgärder,
hvarigenom rättelse i det anmärkta förhållandet för framtiden åstadkommes,
har Utskottet ansett Revisorernes i omförmälde måtto framställda anmärkningar
till
någon serskild åtgärd icke föranleda.
Anslag för byggnader och reparationer å Stochholms Slott. -jT
' T
§
2 I O. ^
(Pag. i5g. Förkl. 50.)
Hvad Revisorerne rörande förvaltningen af detta anslag anmält och
Bih. lill R. St. Brot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 3o Höft.
11
82
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.o 76.
erinrat, har Utskottet funnit nöjagtigt hesvaradt, hvarföre Utskottet hemställer,
att anmärkningarne i dessa delar må lemnäs utan afseende.
Saltpeter-Fonden
§ au.
(Pag. 178. Förkl. i5.)
Enär med säkerhet kunde antagas, att närmare redovisning eller återbetalning
af den skuld, stor 55,000 R:dr, hvari Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori
sedan längre tid tillbaka hos Saltpeter-Fonden häftar, icke står
att erhålla, hafva Revisorerne framställt den önskan, att beloppet måtte
varda afskrifvet.
Utskottet får i anledning häraf upplysa, att ifrågavarande medel blifvit
å Saltpeter-Fonden anvisade lill iordningställande och bedrifvande af
Factoriet under åren 1813—1820 samt behörigen redovisade uti Factorieis
räkenskaper för samma tid. Då berörde Factori utgör en Statens tillhörighet
och för dess räkning bedrifves samt följagtligen, derest någon återbetalning
till Saltpeter-Fonden skulle ega rum, eller ränta derå erläggas, serskildt
Stats-anslag för sådant ändamål skulle anvisas, anser Utskottet sig,
i likhet med hvad uti Stats-Utskottets vid sistlidne Riksdag afgifne betänkande
N:o 12 blifvit föreslaget, men då icke af Rikets Ständer bifallet,
böra hemställa,
att ifrågavarande belopp må utur Saltpeter-Fondens räkenskaper
få afskrifvas.
§ 212.
(Pag. 17g. Förkl. 16.)
I afseende på Revisorernes hemställan om upphörande af det Assessoren
C. F. Plageman utur Saltpeter-Fonden under vissa vilkor tillagde arfvode,
i ändamål att bibringa allmogen i Norr- och Vesterbotten kunskap
i tjenliga binäringar, hafva Committerade upplyst, att Kongl. Maj:t, genom
Nådigt Bref den g November sistlidet år, af anförde orsaker, funnit skäligt
afslå utbetalningen af de återstående två femtedelar utaf omförmälde
arfvode; och lärer vid sådant förhållande
Revisorernes förenämnde hemställan icke påkalla vidare
åtgärd.
Stats-Utskottets Utlåtandej N.o 76.
88
§ 213.
(Pag. 182. förkl. ig.)
Då, efter Revisorernes tanka, förvaltningen af Saltpeter-Fonden icke vidare
påkallar en serskild styrelse, samt inseendet öfver Saltpeternäringen
och denna varas inlösande lämpligen torde böra förenas med uppsigten öfver
kruttillverkningen, hafva Revisorerne hemställt, att Saltpeler-Comitéen
måtte upplösas och hela dess befattning öfverflyttas på Kongl. Krigs-Collegii
Artilleri-Afdelning.
I afseende härå åberopar Utskottet det yttrande i delta ämne, som uti
utlåtandet N:o 58, angående regleringen af Riks-Statens 8:de Hufvudtitel,
blifvit afgifvet.
Efter att sålunda uti en serie hafva genomgått Revisorernes afgifne
berättelser och med anledning af de deri förekommande anmärkningar hafva
vidtagit de åtgärder, som med stöd af Riksdags-Ordningens 2g § ålegat
Stals-Utskottet, samt i öfrigt lill Rikets Ständers vidare ompröfning hafva
framlagt de erinringar, som vid hvarje punkt uti Revisions-berättelserne
sig förete, har Utskottet likväl trott, att denne, från framfarne Piiksdagars
praxis hemtade ordning för behandlingen af Stats-Revisioner, icke uppfyller
sitt ändamål, då den blott framställer en styckad bild af Statsförvaltningens
gång, hvarigenom Rikets Ständer icke eller blifva i tillfälle att
uti ett sammanhang öfverskåda denna förvaltning, hvilken från en mängd,
hvarför sig, mindre betydliga tilldragelser, lånar en caracter, som endast
af de spridda delarnes sammanföring blifver rätt åskådlig.
Då Utskottet rörande de af Revisorerne anmärkte förhållanden, hvilka
icke blifvit lill Constitutions-Utskotlels handläggning öfverlemnade, för
hvarje serskild fråga funnit föga att tillägga eller föreslå, kan likväl Utskottet
icke uragtlåta att till Rikets Ständers uppmärksamma ompröfvande
af Statsmedlens förvaltning framställa följande öfversigt deraf.
Med förbigående af de vigtigare frågor, hvilka här endast få anmälas
såsom handlagde och äfven äro uti §§ 3, 5, 6, 67 och i3i omnämnde,
såsom gifne anledningar till en mer omfattande granskning af Riks-Styrelsen,
återstår ett större antal anmärkningar, visserligen rörande ämnen af
mindre omfång, men hvilka samfäldt dock vittna om den ringa uppmärksamhet,
åtskilige af Rikets förvaltande Verk lemnat åt Revisorernes ofta
förnyade erinringar om en sparsammare hushållning i detaille, hvilka erinringar,
i stället att föranleda underdåniga förslag till afhjelpande af länge
öfyerklagade brister, endast synas hafva framkallat förklaringar (pag. 3,
84
Stats-Ut skottets Utlätandej JY:o 76.
14, 62, 76.) egnade att undanrödja de lagliga skälen till anmärkningar,
dervid understundom uttryck blifvit begagnade, synnerligast år i836 af
Kongl. Krigs-Collegium, Förvaltningen af Sjö-Ärendena ocb Convoy-Commissariatet,
som synas mindre lämplige vid bemötande af den andra Statsmagtens
grundlagsenliga åtgärder.
Utskottet tvekar ej att uttrycka dess på bär ofvan anförde facta grundade
öfvertygelse, att uti Statsförvaltningen misshushållning i flere fall egt
rom, och att Rikets Ständers Revisorers derom förnyade anmärkningar uti
ingen väsendtlig nion verkat till en bättre ordning eller till undanrödjande
af sådane brister i Styrelse-Verkens organisation och förvaltning, hvarigenom
en noggrannare vård om Statens medel bordt inträda; hvarföre Utskottet,
jemte de serskilde ofvan föreslagne underdåniga skrifvelser, tillika
föreslår Rikets Ständer, alt bos Kongl. Majrt anhålla,
det sådane föreskrifter mätte meddelas Rikets Gollegier
och förvaltande Verk, hvarigenom desamma på det strängaste
tillföi bindas att med största noggranhet efterkomma,
hvad Kongl. Maj:t, på grund af Rikets Ständers beslut
och gällande lagar, velat dem anbefalla; börande desamma
hafva ingen möda ospard alt, uti hvarje dem
åliggande förvaltningsgren, iagttaga den största sparsamhet
och hushållning, samt att med skyldig granlagenhet
bemöta de anmärkningar, som af Rikets Ständers Revisorer
göras emot deras förvaltning och räkenskaper.
Stockholm den 28 April 1840.
Reservationer.
Vid § 57, i fråga om f. d. General-Consuln, Canzli-Rådet Lagerheims
löneförmoner:
Af Herr Professor Doctor Thomanderpå den grund, att Canzli-Rådet
Lagerheims ifrågavarande expectance-lön utginge af den under Kongl.
Maj:ls egen Nådiga disposition ställde Handels- och Sjöfarts-fonden.
Af Herr Biskopen Doctor Hedre'n, som förklarat sig desto hellre instämma
med Professor Thomander, som Herr Biskopen nogsamt kände de
bevekliga omständigheter, som talade för den ifrågavarande pensionens oförändrade
bibehållande; äfvensom det måste vara olämpligt att inskränka
Kongl.
Stats-Utskottels Utlåtande, IV.-o 76.
S5
Kongl. Maj:ts rättighet -vid sådane fonder, som äro till Kongl. Maj:ts fria
disposition öfverlemnade.
Härmed förenade sig Herrar Prostarne Stenhammar och Berlin.
Emot slutmeningen i Revisions-betänkandet:
Af Herr Biskopen Doctor Hedren: ”Då jag i åtskilliga Utskottets, mot
förvaltningen ställda , anmärkningar icke kunnat med min röst deltaga, har jag
icke eller ansett mig höra detta slutliga omdöme öfver det hela biträda.
Det synes äfven vara både olämpligt och öfverflödigt alt, sedan anmärkningar
i hvarje speciel händelse blifvit af Utskottet gjorda och till Constitulions-Utskotlet
öfverlemnade, hvarigenom all grundlaglig anmärkningsrält
blifvit begagnad, ännu ytterligare sluta med en allmän recapitulation
af redan afgifna yttranden.”
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Oagtadt jag i flere omständigheter och
det väsendlligaste af saken instämmer i det allmänna yttrande, hvarmed
Utskottets utlåtande öfver Revisions-berättelserne afslulas, måste jag dock
anse mig pligtig alt anmäla min reservation emot den vidsträcktare allmanlighet,
hvaruti det stränga omdömet öfver förvaltningen blifvit faltadt,
och tror för min del rättvisan hafva fordrat, att de förvaltande Verk,
mot hvilka delta omdöme är rigladt, blifvit specificerade, hvarförutan ej
mindre de förvaltande Verk, på hvilka det ej skäligen kan lämpas, kunna
anse sig obilligt innefattade under samma anmärkning, än Kongl. Maj:t
måste stanna i ovisshet om syftningen med den föreslagna underdåniga
skrifvelsen, hvilken jag, både ur detta och andra skäl, icke finner lämplig.”
Häruti instämde Herr Helsingius.
Emot Betänkandet i allmänhet:
Af Herr Hallenborg, C.: ”Emot Utskottets beslut, alt föreslå Rikets
Ständer alt låta flere af Revisorerne gjorde grundade anmärkningar förfalla
endast derföre, alt öfverlrädelserne angå mindre summor, får jag anmäla
min reservation, då jag anser såsom ett oeflergifligt vilkor för principers
helgd, alt hvarje missbruk bör beifras, det må afse millioner eller
endast några Riksdaler.”
Uti denna reservation instämde Herr Anckar svärd, A., Herrar P10-  slarne Östberg, Afzelius och Ahlc/vist, Herrar Schartau och Moberg samt
R iksdagsfullmägtige Peter Pehrsson från Jönköpings Län, Anders Nilsson
från Östergöthlands Län, Anders Andersson från Skaraborgs Län och
Johan Andersson från Upsala Län.
Bih. till R. St. Prof. 1840• 4 Sami. 1 A/d. 3o Häftet.
11
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS !>• J. HJERTA,
1840.
Stats-Utskottets MemorialN:o 77. Utlåtande_, i\7.-o 78.
N:o 77.
Ani. till Exp. Utsk. den 25 April, kl. ii f. m.
M e m or ial.
Det är anledning lill anmärkning emot Slals-Rådet samt Föredraganden
för Handels- och Finance-Ärendena, hvarom remiss begäres lill Constitulions-Utskottet,
inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Stockholm
den 23 April iS.^o.
N:o 78.
Arik. lill Exp. Utsk. den a5 April, ki. n f. m.
Utlåtande, i anledning; af Rikets Ständers Revisorers åren
1835, 1837 och 1 839 afgifne Berättelser, angående förvaltningen
af Mötes- och Tross- Passevolance-Fonder ne.
I. A.
Uti Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorers Berättelse finnes anfördt
(pag. 53), alt då i8a.g års Mötes-Passevolance-fond numera icke
eger någon ordinarie uppbörd, samt Cassans tillgångar, så lill capital, som
ränta, lika med den så kallade gamla Passevolance-fonden, slå under Kongl.
Majrts egen nådiga disposition, ansåge Revisorerne deras åtgärd böra inskränkas
lill att uppgifva de förhållanden, som af redovisningen inhemtades.
Enligt denna redovisning utgjorde vid 1833 års slut förstnämnde fonds
utgående balance i behållning och fordringar 76,032 R:dr i4 sk. ii rst.;
och utvisa 1887 års Revisions-berättelse (pag. 82) samt den för år i83p
(pag. 108), alt såsom fondens tillgångar och fordringar ulbalancerats vid
i835 års slut 75,021 R:dr 46 sk. 4 rst., och vid 1837 års utgång 75,o36
47 sk. 1 1 rst.
Beträffande Nja Mötes-Passevolance-f 'onden, inhemtas af Revisionsberättelserne,
alt samma fonds behållning vid 1833 års slut utgjorde
32,33a R:dr 6 sk. t rst., hvaremot fonden vid 1835 års utgång egde en
skuld utöfver lillgångarne stor 18,425 R.dr ig sk. 6 rst., hvilken skuld
Bih. till R. Sl. Prol. 1840. 4 Sami. 1 Afil. 3i Haft. 1
2
Stats-Vtskoitets Utlåtandej N:o 78.
under åren 1836 och 1807 (Rev.Ber. i83p pag. 108) ökals med 27,458 R:dr
36 sk. 4 rst., så alt Nya Möles-Passevolance-fondens till år 1838 utbalancerande
skuld uppgått lill 78,770 R:dr 4 sk. 4 rst., hvaremot dess fordringar
endast bestigit sig lill 32,885 R:dr 44 6 rst.j börande dock,
enligt Kongl. Brefvet d. 27 September 1831, lili räkenskaperne inom linien
balanceras värdet af de lius, byggnader och effecler, hvilka år i83o blifvit
från Gamla lill Nya Mötes-Pussevolance-Inrättningen aflemnade, nemligen:
Byggnader m. m. för R:dr 88,684: 20. 8.
Sjukhus- och Magasins-invenlariepei sedlar ... ,, 26,402: 13. 2.
Summa R:dr ii5,o86: 33. 10.
Hvad förvaltningen af Nya Mötes-Passevolance-Fonden angår, hafva
j 835 års Revisorer yttra t (pag. 67), alt en mindre god hushållning med
Passevolance-Cassans medel egt rum, hufvudsakligen derigenom, att å underlydande
Förvaltare eller Regemenls-Commissarier icke utöfvats den noggranna
tillsyn, som vederbordt, hvilket omdöme Revisorerne styrkt med
flere uppgifna förhållanden. Kongl. Krigs-Collegii häröfver afgifna förklaring
(pag. 81) innehåller, alt den sålunda anmärkte misshushållningen icke
kunnat å Collegii sida göras till föremål för något åtal, emedan möteskostnads-räkenskaper
icke hos Coilegium äro underkastade någon speciel
granskning, hvilken åtgärd, enligt Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente af den
20 Januaii i83a, tillkomme Kongl. Kammar-Rätten, samt alt för öfrigt
Coilegium, som, jemlikt 10 §. i Högslberörde Reglemente, eger sig uppdraget
öfverInseendet öfver Indeidta Armeens underhåll vid möten och
mönstringar, med all den uppmärksamhet, som på Coilegium berott, sökt
att följa passevolance-medleus ändamålsenliga förvaltning.
Uti 1837 års Revisions-Berältelse anföres (pag. 86), att då, enligt
Rikets Ständers beslut vid 182c) års Riksdag, när nya möles-passevolanceafgiflen
beviljades, ocb io:de punkten i Kongl. Majrls derpå grundade Kungörelse
af den 27 Mars i83o, de besparingar, som å denna fond kunna
under den bestämda passevolänce-liden uppkomma, äro alt anse som Rostoch
Rolehåliares egendom, så följer ock häraf nödvändigheten alt, vid
granskning af en förvaltning, som rörer enskildes rätt, med största noggranlid
och större uppmärksamhet än före den tid, då sådant förhållande
icke egt rum, tillse, det utgifter af den beskaffenhet, alt de rätteligen tillhöra
Statsverket, icke drabba denna fond, och sålunda inverka till minskning
i den behållning, hvaröfver egande rätt är serskild Corporation af
medborgare tillförsäkrad. Revisorerne uppgifva härefter åtskilliga omkost
-
Stats-Utskotlets Utlåtande_, N:o 78.
3
linder, hvilka af nya Mölespassevolance-medlen blifvit bestridde till föremål,
som synts Revisorenie främmande för Rust- och Rotehållares bidrag
lili Iudeldta Armeens vapenöfningar, samt framställa åtskilliga anmärkningar
angående de alltför dryga förvaltningskostnader, hvaribland de i 6:le
punkten angifne förhållande blifvit af Utskottet såsom anmärknings-anledning
öfverlemnadt til! Constilutions-Utskottels handläggning.
Kongl. Krigs-Collegium har uti afgifven förklaring (^pag. 85} andragit,
att nya Mötespassevolance-Fondens skuldsättning varit en ovillkorlig
följd af otillräckligt anslag för Bevärings-manskapets vapenöfningar, ett
erkännande, som styrker Revisorernes anmärkning angående Passevolancemedlens
användande. I afseende på 1829 års Möles-Passevolance-Fonds
räkenskaper, hade Revisorerne omförmalt, alt de icke varit beledsagade af
någon verification för utgifterne och att deraf jemväl befunnits, att sistnämnde
Mötes-Passevolance-Fond sedermera blifvit försatt i gemenskap med
den gamla Passevolance-Fonden i så måtto, att icke allenast den förres
ränteinkomster helt och hållet användas såsom bidrag till allöningarne å
den senares indragningsstat, utan ock nästan hela behållna capitalet af
1829 års Mötes-Passevolance-Fond, eller ett belopp af 74,4°° R.dr, blifvit
lill gamla Passevolance-Fonden ullånadt emot sex procents årlig ränta;
hvadan ock Revisorerne, under tillkännagifvande, att de funne en sålunda
inskränkt granskning, hvarigenom något omdöme icke kunde fattas hvarken
om de å Fonden gjorde dispositioner eller om säkerheten för Fondens
ullånte behållning, vara utan ändamål, ansett sig böra fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet å delta förhållande, på det någon förklaring må beredas,
hvarigenom till framtida efterrättelse uttryckligen blefve bestämdt,
antingen Rikets Ständer och deras Revisorer äro berättigade att så fullständigt
granska 1829 års Mötes-Passevolance-Fond, sorn med den för
Revisorerne gällande Instruction instämmer, eller ock att en sådan granskning
icke (är ega rum.
Kongl. Krigs-Collegium har i anledning häraf (pag. 87) upplyst, att
orsaken, hvarföre fondens ränte-inkomsler helt och hållet blifva använde
såsom bidrag lill aflöningarne å gamla Passevolance-Fondens indragningsstat,
varit den, alt dessa aflöningar med omkring 100 procent öfversligit
och äfven ännu öfverstiga de ifrågavarande, genom Kongl. Brefvet den 27
Augusti 183 r , lill berörde ändamål anvisade ränte-inkomsler; hvarförutan
Coilegium, i fråga om den vidsträcktare granskningsrälten, åberopat Högstberörde
Nådiga Bref, hvarigenom Fondens ullånte behållning blifvit för
-
iStats-Utskottets Utlåtande j N.o 78.
klarad för en Gamla Passevolance-Fondens under Kongl. Maj:ts egen Nådiga
disposition stående tillhörighet.
Enahanda anmärkningar af i83q års Revisorer hafva förn 11 led t lika
lydande förklaring af Kongl. Krigs-Collegium, och förhållandet i dessa
delar synes nu mera oföränderligt, med bibehållande af det outredde skick,
hvaruti de serskilde Mötes-Passevolance-Fonderne sig befinna.
Utskottet, sorn äfven tagit kännedom af i838 års Hufvudbok öfver
Nya Mötes-Passevolance-Fonden, har funnit denna Fonds tillstånd vid
samma års slut, sorn följer:
Debet.
R:dr 126,720: i3. 3.
„ 1 1,280: 20. 10.
Summa R:dr i38,ooo: 3/j. f.
C re d i t.
Fordringar R:dr 22,913: 34- 3.
Hus och byggnader
. . . „ 88,684: 20. 8.
Persedlar  „ 26,402: 13. 2.
Summa R:dr i38,ooo: 34- 1 ■
Till Kongl. Maj:ls fria disposition funnos vid samma lid:
Förenämnde tillgång på nya Passevolance-Fouden . R:dr 11,280: 20. io.
samt å 1829 års fond  ,, 75,040: a3. 1 1.
Summa R:dr 86,020: 44- £)•
Efter att sålunda hafva framställt, det hnfvudsakliga af de invecklade
förhållandena emellan de 3:ne mötes-passevolans-fonderne och med hänvisande
för öfrigt till de många serskilda anmärkningar, som i detta afseende
blifvit af Revisorerne framställde, har Utskottet trott sig böra föreslå
de utvägar, som erbjuda sig till undanrödjande för framtiden af alla
anledningar till misstydningar och klander af de lane- och förvallningsoperationer,
som med dessa Cassör egt rum. Utskottet anser nemligen,
att med passevolance-afgiflens upphörande och medlens till Indeldla Armeens
vapenöfningar uppförande å Riks-Staten, det icke bör möta någon
svårighet att sammanföra alla tre mötes-passevolance-fonderne lill en enda,
ställd till Kongl. Maj:ts fria disposition att användas lili de med
dessa fonder afsedde ändamål. Enligt Utskottets tanka, förekommer icke
Skulder . . . .
Egentlig tillgång .
Stats-Utskottets Utlåtande , lS:o 78.
5
eller något hinder emot Rikets Ständers och deras Revisorers granskning
af gamla mötes-passevolance-fondens räkenskaper, enär desamma i Kongl.
Kammar-Rätten undergå en lika noggran revision med de 2:ne andra
Fondernes.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, föreslår Utskottet,
att, i den händelse Möles-passevolance-afgiften kommer att med
innevarande år upphöra, Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts fria
disposition öfverlemna den nya möles-passevolance-fonden, att
gemensamt med de 2:ne äldre fonderne, efter Kongl. Maj:ls Nådiga
godtfinnande, användas för behof, hvilka redan af dessa tillgångar
fy 1 las och vidare kunna uppkomma i och för Armeens
vapenöfningar, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t, till
undvikande af alla vidare låne-lransactioner omförmalde 3:ne
cassör emellan, läcktes anbefalla deras sammanförande till en
enda fond, hvilken, i likhet med alla andra af allmänna medel
bildade cassör, blifver underkastad Rikets Ständers och deras
Revisorers granskning.
Härigenom anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat följande till
dess handläggning remitterade motioner, nemligen:
1) Af Herr Grefve Anckarsvärd; C. II., som yrkat, att den Gamla
Möles-Passevolance-Fonden måtte betraktas lika med alla genom allmänna
medel tillkomne cassör eller, om egarne skulle anses vara okände, såsom
ett fynd tillkomma Staten, och
2) af Eric Pehrsson från Gefleborgs Län, med hvilken flere af
Bonde-Ståndets Ledamöter sig förenat, hufvudsakligen åsyftande rättelse
uti de af Revisorerne i berörde afseende»- anmärkte förhållanden.
Hvad åter beträffar Tross-Passevolance-Fonden, hafva Revisorerne
anmärkt (Rev. Ber. 1835 pag. 6r, 1807 pag. 89 och i83q pag. 1 14)>
att cassans behållningar varit utlånte, dels utan, dels med låg ränta, till
serslulde under Kongl. Krigs-Collegii förvaltning stående cassör; och hade,
enligt 1837 års räkenskaper, så beskaffade försträckningar egt rum: till
Gamla Mötes-Passevolance-Fouden af 54>ooo R:dr, mot 3 procents ränta
och mot hypolhek af enskildas skuldsedlar, utan endossement, samt till
Nya Möles-Passevoiance-Fonden och Fortificalions-Afdelningen af 42>00°
R:dr ulan ränta. Kongl. Krigs-Collegii i ämnet afgifne förklaringar innehålla,
att, enligt Kongl. Brefvet den 25 Aug. 1835 Tross-PassevolanceCassans
tillgångar kunnat förräntas antingen uti Handels-Disconlen eller
uti Gamla Passevolance-Fonden emot 3 procents ränta, äfvensom att
6
Stats-Utskottets Utlåtande_, iWo 78.
Collegiurn, med anledning af Revisorernes anmärkningar dervid, att TrossPassevolance-Cassan
med förlust af tre procent bidragil. till Gamla MötesPassevolance-Fondens
förstärkande, enär nemligen sistnämnde fonds utlåningar
ske emot sex procents ränta, anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga
föreskrift, huruvida den anmärkte låneoperalionen borde fortsättas. Såsom
orsak dertill, att tross-passevolance-medlen varit lill nya mötes-passevolance-cassan
försträckte, har Collegiurn uppgifvit, dels att den sistnämndes
behållningar varit otillräcklige för bestridande af koslnaderne för
Armeens vapenöfningar, dels att mötes-passevolance-afgiften för året, till
dess halfva belopp inflyter senare än de tider, då Regemenlernes möten
eg a rum.
Under förutsättning, att Rikets Ständer, med bifall till mötes-passevolancens
upphörande, anslå ett årligt bidrag lör Armeens vapenöfningar,
hvarigenom de för detta ändamål behöfliga medel alltid blifva tillgänglige,
då behof deraf uppstår; i följd hvaraf hinder icke vidare torde möta emot
tross-passevolauce-fondens förkofran medelst utlåning emot högre ränta
och fullgod säkerhet, anser sig Utskottet böra föreslå,
att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det
tross-passevolance-medlen hädanefter icke mätte användas lill
andra behof, än de med dem afsedde, och att, Cassans behållningar
malte emot fullgod säkerhet förräntas.
Stockholm den a3 April 1840.
Reservationer.
Af Herr Prosten Stenhammar: ”dag föreställer mig, att hela delta
betänkande lämpligast kunnat uteblifva intill dess Rikets Ständer meddelat
bifall till Stats-Utskottets förslag att mötes-passevolancen må upphöra
och möteskostnaderne bestridas med Stats anslag. Skulle det förutsatte
bifallet icke kunna meddelas, hvilket lärer få anses tänkbart, uppstår det
besynnerliga förhållande, att delta betänkande till hufvudsakligaste delen
förfaller, yjn tirip a t ion er äro i alla händelser förenade med äfventyr.
Vid den år 18377 förrättade Stats-revisionen bar jag deltagit i det
tysta beslutet, alt fråga om granskningsrält öfver gamla passevalancecassan
icke skulle ålerväckas. För min del grundade jag delta beslut på
Rikets Ständers vid föregående Riksdagen vidtagne åtgärder i anledning af
Stats-Utskottets hemställan i betänkande öfver i832 års Siats-Revision,
Stats-Utskottets Utlåtandes JV:o 78. 7
och på elen öfvertygelse», att åter väckt fråga derom icke kan leda till någon
önskvärd följd. Jag framhärdar ännu i denna öfvertygelse.
Rörande 1829 års mötes-passevolance-fond anser jag icke eller någon
annan hemställan lämplig, än den, som föreslås af Rikets Ständers
1837 församlade Revisorer (Rev. Ber. sid. 83), i hvilken hemställan
jag jemväl instämt.
Huruvida inga hinder må möta för ulöfningen af gransknings-rätt
öfver den fond, som skulle uppkomma genom de till passevolance-fondernas
sammanslående, lärer åtminstone vara ganska ovisst och beror af omständigheter,
dem jag icke tilltror mig att bedöma. Men deremot tror
jag mig inse, att nya passevolance-cassans behållning icke lärer kunna
sammanblandas med de båda äldre passevolance-fonderna, utan rubbning
af Rikets Ständers vid 1829 års Riksdag fattade beslut, att denna behållning
skall anses såsom rust- och rotehållares egendom. Att besluta om
dispositionen af andras egendom, utan egarnes hörande, förekommer mig
vara en rättsvidrig ålgård, Lill hvilken jag ville hoppas, att närvarande
Ständer icke skola göra sig skyldiga.”
Af Herr Professoren Doctor Thomander j som ansåg följande tillägg
böra i betänkandet inflyta:
”Dock att för den alldeles oförtnodliga händelse alt en eller flere
Rust- eller Rotha 11 are skulle finnas hugade alt, ] afseende å den så kallade
passevolanccn, i allo vidblifva hittills varande rättigheter och skyldigheter
och sig derom anmäler inom lämplig piaescriptionstid, sorn af Kongl. Majit
lärer i Nåder bestämmas, tillfälle må dem dertill öppet lemnäs.”
Af Herr Moberg: ”Jag reserverar mig emot Högloflige Stals-Utskot
tets
beslut, på skäl, att det Öfverskott eller den tillgång, som finnes af
nya mötes-passevolancen, är, enligt 182g års Riksdagsbeslut, rust- och
rothållares egendom, som icke Rikets Ständer ega rätt alt disponera öfver
utan rust- och rothållares medgifvande.”
Uti sistnämnde Reservation instämde Herr Biskopen Doctor Hedrénj,
Prosten Östberg och Herr Carlberg.
STOCKHOLM, Nord s t rö m s ka Boktryckeriet, 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 jg.
1
N:o T9.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 April, kl. i e. ni.
Utlåtande, i anledning af erhällne Återremisser å Stats-Utskotlets
Betänkande JS:o 3c2j angående den lönereglering, sorn erfordras
i följd af Stats-Rådets förändrade organisation.
(U. A.)
§Jedan Stats-Ulskoltets Utlåtande N:o 3a, angående den lönereglering, som
erfordras i följd af Stats-Rådets förändrade organisation, blifvit af Högvordige
Preste-Ståndet, enligt Pi otocolls-Utdrag af den 8 innevarande Apiil,
bifallet, men af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, enligt ProtocollsUtdrag
af samina dag, af Vällofl. Borgare-Ståndet, enligt Protocolis-Utdrag
för den 8 och 11 April, och af Hedervärda Bonde-Ståndet, enligt Utdrag
af Protocollet för den 4 i berörde månad, lill Utskottet återremilteraat;
så får Utskottet de hos sistnämnde trenne Riks-Stånd, till grund för återremissen,
förekomne anmärkningar och förslag till besvarande upptaga punktvis
i den ordning, som vid de serskilda frågornas uppställning uti det
först afgifna Utlåtandet blifvit följd.
i :o Härvid har Utskottet ansett sig böra först taga i öfvervägande den,
i afseende på formen för ärendets behandling, af flere Ledamöter uti Borgare-
och Bonde-Stånden gjorda erinran, att, innan frågan om Stats-Rådets
lönereglering blifvit till Rikets Ständers pröfning Öfverlemnad, Rikets Ständer
bordt hafva från Kongl. Maj:t erhållit förslag lill en fullständig organisation
af Rikets Styrelse, i öfverensstämmelse med den antagne Grundlags-förändringen;
så alt deraf närmare kunnat bedömas beskaffenheten och
fördelningen af de göromål, som komma att åtfölja de ifrågavarande nya
Embetena, hvilken anmärkning äfven och i synnerhet blifvit framställd i
afseende å Expeditions-Cheferne; men ehuru Utskottet medgifver, alt det
ej kunnat vara utan fördel, om, innan löner beviljas de Stats-Råds-Ledamöter
och Expeditions-Chefer, som i följd af ofvanberörde grundlags-förändring
komma att tillsättas, kännedom erhållits om den fördelning af göromålen
deni emellan, som bör anses komma att efter deras tillsättning
ega rum, har Utskottet likväl, då Rikets Ständer, genom en antagen grundlags-förändring,
redan beslutat ett visst antal Departements-Chefs-, och conBih.
till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 3z Häftet. 1
2
Slals-Ulskoltels Ullålande, N.o jg.
sullalive Slats-Råds-Embeten, och enär Expeditions-Cheferne, i öfverensstämmelse
med summa Rikets Ständers Beslut, ej kunna antagas blifva färre
än en för hvarje Departement, icke ansett lönereglerings-frågan böra häraf
uppehållas eller någon vidare upplysning i afseende derpå för närvarande
erfordras, än den, som innefattas i Kongl. Maj:ls, Rikets Ständer i Nåder
meddelade tillkännagifvande, alt Kongl. Maj:t ämnar till meranämnde Beslut
lemna Dess höga bifall; i följd hvaraf Utskottet
tillstyrker, att de sålunda, i afseende på formen för ärendets behandling
gjorde anmärkningar, må lemnäs utan afseende.
2:0 I frågan om det af Utskottet alternativt väckte förslag, att antingen
Departements Cheferne böra förses med boställen uti samma hus der
deras Expeditioner varda inrymde, eller ock att Expeditionerne må kunna
sammanföras i en local, och att emedlertid en årlig hyres-ersättning af
1000 R:dr Banco må tilldelas hvardera af dessa Chefer, som af boställen
icke komma i åtnjutande, hafva stridiga meningar inom de olika Riks-Slånden
gjort sig gällande, då nemligen dels det första af dessa begge förslag
blifvit af flere Ledamöter företrädesvis bi t rädt, äfven med tillägg, att boställsrummen
borde med anständiga möbler förses på Statens bekostnad,
eller ock möbler hyras af Staten, eller viss ersättning för delta ändamål
anvisas, dels det andra förslaget funnits lämpligast och fördelaktigast; äfvensom
den föreslagne byres-ersätlningen dels ansetts böra ega rum, dels
åter alldeles afslyrkts, under förmenande, att vei kställighet af förslaget om
boställens anskaffande derigenom skulle komma ätt fördröjas, dels den utsträckning
af den föreslagne hyres-ersättningen blifvit påyrkad, att en sådan
förmon äfven borde komma Stats-Rådets Ledamöter utan D parlement
tillgodo, dels det föilydligande uti Utskottets Utlåtande ansetts nödigt, att
hyres-ersättning äfven skulle komma att tilldelas Justiliae-Stats-Ministei n,
dels slutligen såväl boställens anvisande som hyres-ersättning blifvit alldeles
bestridt.
I anledning häraf får Utskottet erinra, att, uti dess ifrågavarande Utlåtande,
något bestämdt förslag till verkställighet af det ena eller andra
alternativet icke blifvit afgifvel, enär Utskottet icke funnit lämpligt att, före
en nödig ansedd undersökning af de omständigheter, som på bedömandet
af frågan kunna inverka, i närmare pröfning deraf ingå; och har Utskottet, af de
inom Riks-Stånden förekomne skiljaktiga omdömen om det ena eller andra
alternativets företräde, hemtat ett ytterligare stöd för sin åsigt, alt någon
annan åtgärd, ån den af Utskottet föreslagne underdåniga anhållan bos Kgl.
Stitts-U Iskol tels Utlåtande, N:o J<).
3
Mij:t oell den i sammanhang dermed tillstyrkta hyres-ersällningen, ej bör
för närvarande komma i fråga; hvadan ock
Utskottet i delta afseende åberopar dess förut afgifne Utlåtande,
med det tillägg endast, alt den hyres-ersattning, sorn kommer alt
tilldelas de Departemenls-Civefer, hvilka af boställsföi mon icke
komma i åtnjutande, äfven bör ega rum för Justitiae-Stats-Mini
stern,
och komina att för den lid, desse Ledamöter af Siats-Rådet
icke åtnjuta en sådan förmon, uppföras intill nästa Riksdag.
3:o I afseende på de uppförde lönerne, hafva tvänne af Ridderskapet
och Adelns och en af Borgare-Ståndets Ledamöter ansett Utskottets förslag
upplaga allt för ringa belopp, och tillstyrkt lönernes bestämmande för Justitiae-Slats-Ministern
till dels 12,000 R:dr, dels 1 1,000 R:dr, dels 10,000
R:dr, för Siats-Ministern för Utrikes Ärendena till dels 16,000 R:dr, dels
1 5,ooo R:dr, dels i4,ooo R:dr, för de öfrige Departements-Cheferne till 8000
R:dr och för Siats-Råden utan Departement lill dels 8000 R:dr, dels 7000
R:dr, hvarjemte en Ledamot af Borgare-Ståndet yttrat, att lönen för Utrikes
Ministern vore för ringa, utan att likväl föreslå något visst belopp för
densamma; en Ledamot af Ridderskapet och Adeln tiar ansett lönen för
Juslitiae-Stats-Minislern böra blifva lika med öfrige Departements-Chefers,
och en annan Ledamot af samma Riks-Slånd, att ingen tillökning uti den
lön, som för nuvarande Slals-Råd finnes anslagen, måtte ega runi, meli deremot
Jusliliae-Stals-Minlslerns lön, vid innehafvarens afgång, äfven nedsättas
till ett lika belopp; flere Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva ock ansett
de 1111 för Slals-Råd bestämde löner vara fullt lillräcklige, och att förhöjning
åtminstone icke borde medgifvas, förr än göromålens fördelning
blifvit närmare bestämd; och uti Bonde-Ståndet har ej allenast af de fleste
Ledamöter, som sig yttrat, all tillökning uti Stats-Rådens löner blifvit bestridd,
utan flere talare äfven föreslagit bestämmande af lägre löner, än
som nu utgå, eller för Utrikes Ministern 6000 R:dr samt för Justi) iae-StatsMinistern
och Stats-Rådels öfrige Ledamöter hvardera 5ooo R:dr; hvarjemte
åtskilliga anmärkningar förekommit dervid, att en del af de föreslagne
nya löne-inkomsterne uppförts, under benämning taffelpenningar, i och
för represen tations-kostnader.
Utskottet, som, i afseende på den för Justilias-Stats-Minislern föreslaglie
högre lön, än som tillstyrkts för Stats-Rådels öfrige Ledamöter, hvilka
tillika äro Departemenls-Chefer, åberopar hvad Utskottet anfört, rörande
det ännu i Grundlagen Justitiae-Stats-Ministern framför Stats-Rådets öfrige
Ledamöter lillagde företräde, uti hvilken omständighet det icke tillkommer
4
Stals-Utskottets Utlåtande, N.-o "JQ.
Slats-Utskotlet alt föreslå Rikets Ständer någon förändring, oell som lill
fördelningen af de föreslagne löne-inkomslerne uti lön på Stat och taffelpenningar,
äfvensom den förras bestämmande för alla Stats-Rådels Ledamöter
till det nuvarande beloppet 4>5oo R:dr, hemtat stöd af den omständigheten,
att den ordinarie lönen, vid civile Embetsmäns afgång, då de enligt
gällande Författningar äro berättigade till pension, Rigges till grund
för densammas belopp, har med anledning af de väckte serskilde förslagen,
om dels förhöjning dels minskning uti de föreslagne total-beloppen
icke ansett sig böra tillstyika någon förändring uti det af Utskottet
i denna del afgifne Utlåtande.
4;o Utskottets förslag, att hvad Förfaltningarne stadga om liggetids
och nådårs-besparingar icke må iagtlagas, i afseende å lönerne för blifvande
Stats-Råds-Ledamöter, hvilkas sterbhus följaktligen icke eller skulle komma
att begrafningshjelp tillgodonjuta, äfvensom att några afgifler för StatsRådels
Ledamöters fullmagter icke böra erläggas, har blifvit bestrid t af en
Ledamot utaf Ridderskapet och Adeln och en Ledamot af Borgare-Ståndet,
denne senare med yttrande, alt ett dylikt förslag ej bordt partielt för StatsRådels
Ledamöter framställas, hvaremot de Ledamöter i öfrigt, hvilka yttrat
sig rörande detta förslag, detsamma underslödt; och får ('(sköttel, som
anser sig hafva, uti dess redan afgifne Utlåtande, tillfyllest utvecklat skälen
till detta förslag,
åberopa nämnde sitt Utlåtande, med blott det föreslagne tillägg,
att på samma grunder må tillämpas enahanda föreskrift om nådårs
och liggetids-besparingar samt befrielse från fullmagtslösen, i
afseende på de Ledamöter af Stats-Rådet, som under loppet af
innevarande år r84<> blifvit elier blifva dertill utnämnde,
5:o I afseende på den föreslagna lönen för en ny Ledamot i Högsta
Domstolen, har den anmärkning blifvit väckt, att, då, i stället för JusliliaeS|ats-lVJ[inistern,
som, i kraft af sitt Embete, varit Ordförande i Högsta Domstolen,
en Ordförande blefve af nöden, den nja lönen borde bestämmas
högre, än hvad nu finnes för Ledamöterne derstädes uppfördt, eller till
Booo R:dr; men, enär, enligt Grundlagen, ingen serskild Ordförande för
Högsta Domstolen finnes bestämd, hvaraf foijer, att der, likasom uti Rikets
öfrige Embetsverk och Domstolar, den Äldste närvarande Ledamoten, kommer,
vid hvarje serskildt tillfälle, att föra ordet,
har Utskottet ej kunnat fästa något afseende på förslaget om högre
lön för en ny Ledamot i Högsta Domstolen,
6:0 Vidkommande löneregleringen lör Expeditions-Cheferne i de sex
Stats-Ulskollels Utlåtandej N-o "jg.
5
nya Stats-Departementen, hafva åtskillige Ledamöter inom de serskiide
tvenne Riks-Stånden bestridt dessa Chefers lämplighet och behöflighet, enär
det befarades, alt de skulle blifva ett slags Stats-Secreterare, utan ansvarighet,
och Departements-Cheferne deiigénom få tillfälle alt undandraga sig
göromålen, äfvensom det blifvit ifrågasläldt, att möjligen flere Expeditionschefer
skulle komma alt anställas inom hvarje Departement, och således
Staten tillskyndas en betydligt ökad utgift, jemte det förslag blifvit vackt,
alt desse tjenste]- borde af Expeditions-Secreterarne bestridas, och anmärkning
gjord, att de föreslagne lönerne vore alltför högt beräknade; hvaremot
andie Ledamöter af Ridderskapet och Adela samt Borgare-Ståndet ansett,
att för desse Embetsman alltför ringa löner blifvit föreslagne, och deruti
yrkat förhöjning, dels till 4>°°o Ridr, dels lill 3,5oo R:dr, äfvensom det
föreslagits, alt Expedilions-Cheferne måtte erhålla löner oell icke arfvoden,
att de måtte få, utom lönen, beräkna 5oo R:dr hyresersättning, samt att
yttrandet om deras förut innehafvande löners besparande till Stats-Verket
målte försvinna, enär desse löner alltid böra tilldelas deni, som deras förra
tjensler förrätta.
Vid jemförelse af de olika meningar, som rörande denna del af Utskottets
Utlåtande gjort sig gällande, Ilar Utskottet icke trott sig kunna föreslå
någon lämpligare sammanjemkning deraf, än som innefattas i berörde
Utlåtande, med det förtydligande i afseende på desse Expeditionschefers
antal, hvarom framställning blifvit väckt, hvadan Utskottet, i
öfverenstäramelse dermed, tillstyrker att för 6 Expedilions-Chefer, en i
hvarje af de 6 utaf Kongl. Majit ifrågaställde nya Stats-Departementen, må
anvisas arfvoden till belopp af 3,ooo R:dr för deni hvardera; hvaremot
den Embetsman, som till dylik befattnings bestridande kan varda förordnad,
under tiden från träder de lönevilkor, som åtfölja förut innehafvande
tjenst, och hvilka då, efter omständigheterne, antingen uppbäras
af den, som kommer att samma tjenst bestrida, eller ock Stats-Verket
besparas.
710 De under discussionen rörande detta Utlåtande inom Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet väckta förslag, att pensionsrätt för StatsRåds-Ledamölerne
måtte i sammanhang med löne-regleringen bestämmas,
anser Utskottet icke böra sammanblandas med del Utlåtande, som Utskottet,
i anledning af åter-remisserne, nu afgifvit, utan åberopar i detta afseende
det Betänkande, som serskildt lill Rikets Ständers pröfning öfverle
milas.
Stockholm den 28 April i84o.
6
Slals-Utskottcts Utlåtande, TS.-o So.
Reservationer.
Emot Utskottets beslut uti t, 2 och 3 punk terne af Utlåtandet reserverade
sig Hrr FFalley och Moberg-, äfvensom Anders Nilsson från Östergöthland,
under åberopande af den inom Hedervärda Bonde-Slåndet vid
ärendets behandling förefatfiie discussion, anmälte sin reservation, deruti
Sven Heurlin från Kronobergs Län, Nils Persson från Örebro Län, Bengt
Gudmundsson från Hallands Län och Petter Persson från Jönköpings Län
jemväl instämde.
N:o 80.
Ani. till Exp. Utsk. den 29 April, kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckte förslag om bestämmande af pensionsrätt
för Siats-Rådets Ledamöter, i sammanhang med den
löne-regtering, sorn af Utskottet föreslagits , i följd af StatsRådets
förändrade organisation.
(U. A.)
Under den discussion, som bos Tlögloflige Ridderskapet och Adeln förefallit,
i anledning af Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 32, angående den löne-reg!eiing,
sorn erfordras, i följd af Stats-Rådets förändrade organisation,
bar Herr Grefve Anckarsvärd, C. H., väckt det förslag : att pensionsrält
måtte stadgas för Departements-Chef, som funnit sig föranlåten ali, vid
något möjligt tillfälle, lemna sin plats, heldre än alt biträda beslut, hvilka,
ehuru icke åsyftande någon bestämd öfverträdelse af Grundlagen elbr
andra lagar, likväl voro stridande mot Rikets sannskyldiga nytta, samt att
för ingen händelse, pensionsbeloppet för innehafvare af dessa löner kunde
blifva högre än 3,5oo R:dr, utan Rikets Ständers serskilda förordnande
för hvarje fa!l, men deremot, vid tillfälle af resignation ifrån Minislerpiatsen,
till följd af bristande afseende å föreställningar och råd, hela
lönen alltid bibehållas intill dess Rikets Ständer förhållandet pröfvat oell
deröfver beslutat, äfvensom alt, då Stats-Rådets nj'a organisation och StatsSecretrrare-Emhelets
upphörande möjligen kunde komma att föranleda anspråk
å Stals-Secreterare-lönens bibehållande såsom lifstids-pension, Utskottet i
förväg måtte för Rikets Ständer utreda det rättsenliga förhållandet, och, i
fall något gällande lagstadgande för en så oförutsedd händelse icke skulle
Stals-Ulsholtcls Utlåtande, N.o So.
7
finnas pä hudet, i afseende på innehafvare af förtroende-sysslor, till Rikets
Ständer inkomma med förslag, huru i sådant fall borde förhållas.
Med föranledande af Utskottets ilrågakomne Utlåtande, har Herr Gjllenhaal,
L. H., under åberopande af sin dertill i Grundlagen förvarade lätt,
väckt den motion: att, för den händelse Ledamot af Stats-Rådet väl icke i
följd af vägrad conlrasignation, uti hvilket fall Grundlagen föreskrifver,
huru meri löneinkomsten skall förhållas, men emedan lian funnit sig icke
böra eller kunna längre fortfara med denna befattning, begär sitt endlledigande,
det måtte på förhand bestämmas, huru en sådan afgående StalsRåds-Ledamot,
som ej redan uppnått den ålder, att lian lagligen är berättigad
tilt pension, bör å allmänna Indiagnings-slaten indemniseras från
och med den dag, då han ur Stats-Rådet afgår; och har, i anledning af
dessa förslag, Herr von Hartmansdorff, A., hemställt, att, till undvikande
af all pensionering, med Slats-Råds-Ledamöters utnämning kunde
förhållas på samma satt som med Rikets Standers Justitiae-Oinbudsman, att de
nemligen kalLdes al Konungen att inträda i Rådet, lernnade sina förut innehnfvande
Embeten att under liden skötas af andra, och när de sedan, af
hvilken orsak som helst, erni lied ilades, återgingo lill sina förra beställningar;
äfvensom Riksdags-fullmägligen Hans Jansson från Elfsborgs Län, under
den hos Hedervärda Bonde-Ståndet i anledning af berörde Utlåtande
förefallne diseussion, väckt föislag i enahanda syftning med det sistnämnda.
Frågan om pensionsrätt för Slals-Råds-Ledamöler, så vidt dels densamma
icke redan är vid den i allmänhet stadgade ålder för Civile Embetsman uti
gällande Författningar bestämd, dels serskild föreskrift meddelad uti Grundlagen,
huru förhållas bör, då Föredragande vägrar conlrasignation, skulle
komma att afse tvänne fall, det ena, då Siats-Råds-Ledamot, löi e den i
Lag stadgade ålder, blir genom sjukdom och bräcklighet oförmögen att Einbelet
förvalta, det andra, då en sådan Ledamot kan finna sin pligt fordra,
alt afgå ifrån platsen när han på densamma icke lyckas att göra gällande
sina åsigter vid förekommande styrelse-åtgärder; men då, såväl i det ena,
som det andra fallet, Rikets Ständer blifva i tillfälle att vid en korn mande
Riksdag besluta, angående den rätt lill pension, som en sådan Sfats-RådsLedamot
bör kunna tillerkännas, och då Utskottet dessutom föreställer sig,
att det nya Stals-skick, hvars införande genom den grundlags-enligt beslutade
förändringen uti styrelsens organisation åsyftats, bör lemnäs mera tillfälle
alt utveckla sig, innan någon föreskrift i afseende på en serskild pensionering
för desse Ledamöter, i olikhet med hvad i allmänhet är för Statens
Ellibet*- och Tjenstemän stadgadt, lämpligen bör meddelas, har Ut
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande, IV;o So.
skottet, sorn tror, alt frågan om pensioner för afgående Slats-Secreterare
rätteligen bör pröfvas efter afskedstagande!,
icke ansett sig böra, i afseende på Slals-Rådels Ledamöter, lör
närvarande föreslå någon förändring uti eller tillägg till de redan
för Embels- och Tjenslemäns pensionerande i allmänhet gällande
författningar;
och som det af Herr von Hartmansdorff väckta förslag ej kan förenas
med Grundlagens föreskrift, att Stats-F.åd icke tillika får bekläda annat
civilt Embete, uti hvilket stadgande det icke tillkommer Slats-Ulskollet att
föreslå någon förändring,
har Utskottet icke ansett sig kunna detta förslag till pröfning
upptaga.
Stockholm den 28 April i84o>
N:o
St ats-U t skottets Utlåtandet N.o St
-
9
N:o 81,
Ank. lill Exp. UUk. den 29 April, kl. I e. m.
Utlåtande^ i anledning af S. F. Lannges ansökning om prolongation
af arrendet å Lunda Kronohemman j eller skatteköp derå.
(I. A.)
Medelst Nådig remiss af den 24 sistlidne Mars, har Kongl. Majit behagat
till Sta ts-Ulsk ottel öfverlemna en af arrendatorn utaf Lunda Kronohemman
1 mantal i Lofö socken Färentuna Härad af Stockholms Län Salomon
F. Lannge> lill Kongl. Maj:t i underdånighet ingifven skrift, deruti
Lannge, under anförande, huru som han å nämnde egendom dels redan
verkställt, dels vöre sinnad ytterligare företaga odlingar och förbättringar,
hvaraf någon kostnaden motsvarande afkastning dock ej vore förr, än efter
en längre tids förlopp, alt förvänta, äfvensom all en ovilkorlig förlust skulle
för honom uppslå, derest han vid nuvarande arrendetidens slut, midfastan
år 1846, nödgades, i brist af nöjaktig ersättning, bortflytta de för hemmansbruket
nödvändiga hus, han derstädes låtit uppföra, anhållit, att honom måtte
förunnas antingen 3o års prolongation af nu innehafvande arrende, eller
ock rättighet att omförmälde hemman lill skatte lösa; öfver hvilken ansökning
Kongl. Majlis Befallningshafvande i Länet, samt Kongl. Majlis och
Rikets Kammar-Collegium afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.
Vid öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit, har Utskottet
icke funnit skäl tillstyrka Rikets Ständer bifall till förevarande ansökning,
för så vidt den angår fråga om skatteköp af Lunda kronohemman. Deremot
och enär, enligt hvad Kongl. Majlis Befallningshafvande i Stockholms
Län jemväl anfört, det af hemmanet 1111 ulgående arrende, 81 tunnor 16
kappar spanmål, hälften råg och hälften koin, synes varn så högt, att, vid
en blifvande arrende-auclion, något anbud utöfver delta belopp svårligen
torde vara att förvänta, samt då Lannge, under den tid, han innehaft Lunda
hemman, eller från den 2 April 1835, på ett ändamålsenligt sätt besörjt
egendomens förvaltning och åliggande arrende-skyldigheter ordentligen fullgjort,
får Ulskoltet, som för sin del anser bibehållandet af en driftig och
pålitlig arrendator tillskynda Statsverket en fördel af vida mera vigt, än
Bih. till R. St. Prot. 1S40. 4 Sami. 1 Af d. 32:drn Ilåftet. 2
10
Stats-Ulskottets Ullålande, N.-o 82.
den vinst, som, genom en stegrad arrende-afgift, möjligen Ian uppstå, på sådan
grund hemställa,
att arrendatorn Lannge må på ytterligare 3o årstid, räknadt från
den 14 Mars 1846, undfå prolongation af dess innehafvande arrende
af Lunda kronohemman, emot skyldighet att derföre utgöra
nu belöpande arrende-afgift, 81 tunnor 16 kappar spanmål,
hälften råg och hälften korn.
Stockholm den 28 April 1840.
N:o 82;
Ant» lill Exp. Utsi. den 29 April, kl. 1 e. nr..
Utlåtandej, i anledning af arrendatorns af Edeby hemman pä Lofön
j A. Odelbergs ansökning om prolongation af arrendet.
(I. A.)
Sedan Ståthållaren m. m„. Grefve G. F. Taube, hvilken,, efter år
1833 erhållen öfverlåtelse af gällande conlract, på arrende innehaft kronohem
manen Edeby i Lofö socken, Färentuna Härad af Stockholms Län,
bestående af 3:ne serskilde under Drottningholms Kungsgård lydande hemman,
Vestergården, Mellangården och Nedergården, hvartdera om 3jf4 mantal,
genom Färentuna Härads Syne-rätts den 27 Augusti sistlidet år gifne
lagakraftvunne utslag, blifvit för åsidosatte byggnads-skyldigheter dömd
arrende-rätten förlustig,, och förklarats skyldig ej allenast alt ersätta’ den
skada, Kronan kunde komma att vidkännas genom minskadt arrende under
återstående arrende-tiden, utan äfven att till Kronan utgifva kostnaden
för felande nybyggnader och reparationer, skattad lill 6,744 b:dr 22 sk. B:co,
samt landtbrukaren Axel Odelberg, som för Grefve Taubes arrende-skyldigheter
ingått i borgens-förbindelse, hos Kongl. Kammar-Collegium sökt
och den 27 sisllidne November erhållit rättighet alt ifrågavarande arrende
öfvertaga; så har bemälde Odelberg, uti en till Kongl. Majit i underdånighet
ingifven skrift, som, jemte vederbörandes deröfver afgifne utlåtanden,
blifvit till Stals-Ulskoltet i Nåder remitterad, med framställning af de betydliga
kostnader, hvilka erfordras för att försätta egendomen till bruk och
åbyggnader i laggildt skick, anhållit,, alt honom mätte förunnas 20 till 3o.
Stats-Ulskottets Utlåtande., N-0 82.
11
års förlängning af omförmälde arrende, räknadt från midfastan år 1846,
då nu varande arrende tilländagår; och har sökanden derjemte, uti en
till Kongl. Kammar-Collegium inlemnad skrift, i sammanhang med
nyssberörde underdåniga ansökning, erbjudit sig att, i fall Collegium
skulle finna det för Kronan mera fördelaktigt alt få Edeby gård sammanbygd
för ett arrendators-hushåll, än att, på sätt nu är stadgadt,
uppföra laga hus på 3:ne serskilda hemmansdelar, då till Kongl. Maj:t och
Kronan i fullgodt skick med full eganderätt öfverlemna, dels de för egendomens
behof användbara, sökanden tillhöriga hus, sorn nu på stället finnas,
såsom ett caractershus under legel och plåttak, innehållande i 2:ne
våningar g boningsrum och 2 kök, 2:ne boningshus för tjenstefolk, tillräckligt
stora logar med tröskmaschin och oxqvarn, smedja m. m., dels ock
alla sådana hus, som väl icke nu finnas, men vid blifvande ny syn pröfvades
för egendomens behöriga bruk och skötsel samt arrendatorns beqvämlighet
nödvändiga.
Enär de af vederbörande Äuctorileter i ämnet afgifne utlåtanden icke
innefatta erforderlige upplysningar, rörande antagligheten af sökandens gjorda
anbud i afseende på egendomens åbyggnader, är Utskottet väl icke i
tillfälle att öfver denna del af Irågan sig yttra; då emedlertid, enligt hvad
ej mindre Kronofogden i orten, an Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
Län anfört och utredt, det för Edeby kronohemman nu utgående
arrende, 153 tunnor spanmål, synes uppgå till det högsta belopp, sorn efter
egendomens beskaffenhet och förmoner, äfven efter det densamma blifvit
ur dess fleråriga vanhäfd upphjelpt, skäligen kan med arrendatorns bestånd
och någorlunda utkomst påräknas, samt då dertill kommer, alt sökanden
gjort sig känd för skicklighet och erfarenhet i landthushållning samt
vederhäftighet för fullgörande af åtagne förbindelser, anser sig Utskottet
ega anledning hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, så vida, efter i behörig ordning anställd undersökning, befinnes,
att det af sökanden erbjudne serskilde vilkor, i afseende på
egendomens åbyggnader, är för Kronan af verklig fördel, Odelberg
må, utan föregången auction, erhålla 00 års förlängning i arrendet
af Edeby kronohemman, räknadt från midfastan år 1846, emot
erläggande till det minsta af den arrende-summa, som för nämnde
egendom nu utgöres.
Stockholm den 28 April 1840-
n
Stats-Utskotlels Ut låtande, N.'0 83*
N:o 83.
Ank. till Exp. Utsi. d. 29 ApriT, 11. r «. ra.
Utlåtandej i anledning af arrendatorns af Hogsta_, Lombarudd
och IS or rbf hemman på Loförij C. A. Karlbergs ansökning
om förlängning af arrendet.
(I. A.)
Hos Kongl. Maj:t liar arrendatorn af de under Drottningholms Kungsladugård
lydande kronohem manen Hogsta med Lombarudd och Norrby i
Lofö socken, Färentuna härad af Stockholms Län, C. A. Karlberg i underdånighet
anhållit, att arrendet af dessa hemman måtte i Nåder förlänga»
på ytterligare 3o år,, räknade från midfastan 1846, då nuvarande arrendetid
t i Ilända går, eller ock att åborätt till hemmanen kunde honom i Nåder
förunnas, emot utgörande af det för samma hemman bestämda årliga arrendebelopp,
nemligen för Hogsta med Lombarudd, 3 mantal, r3q tunnor,
17 i/3 kappar samt för Norrby, 1 1/2 mantal, 81 tunnor, eller tillsammans
020 tunnor, 17 r/3- kappar, hälften råg och hälften korn; hvarförutan sökanlen
erbjudit sig att i sådan händelse lill Kongl. Majrt och Kronan afstå
den vid Hogsta befintlige, honom tillhörige cai'meters byggnad med flere
enskilde lius,, bran Iförsäkrade för 4000 ftdr B: c o; varande af sö-kanden i
underdånighet anfördt, alt hans år iSaS aflidne fader, Hof-Föuriren Jacob
Karlberg, till hvilken om för malde hemman år 1816 blifvit på arrende upplåtne,
i och för deras uppbjelpande ur ett förfallet skick, an vändt 16,000
Rdr Pigs; att i anledning af den vid i8a3 års Riksdag väckte fråga om
nedsättning i arrendet för berörde kronohemman, Rikets Ständer, vid det
om hemmanens beskaffenhet och afkastning utredde förhållande, funnit det
för Hogsta och Lombarudd nlfäste arrende vara vida högre, än sorn nied
arrendatorns bestånd möjligen kunde utgöras, hvarföre så väl Rikets Ständer
medgifvit, sorn Kongl. Majrt i Nåder bifallit nedsättning i arrendet för
sistnämnde hemman med 32 tunnor, 4 l/"3 kappar spanmål årligen under
loppet af 5 år, eller intill påföljande Riksdag-, efter hvilken tid arrendet
åter förhöjts till dess primitiva belopp, samt alt sökanden, sorn tillförne,
tid efter annan, nödgats Iros Kongl. Majrt i underdånighet begära anstånd
med arreude-afgLitens erläggande, först 11 n, då hemmanen genom hans oai
-
Stals-Utskollets Utlåtande, N.o 83.
13
brutna moda kommit i förbättrad t skick, kunde afgiften utgöra och dessutom
påräkna någon behållning.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms Län bär, uti afgifvet
underdånigt utlåtande, anfört, att, då, ehuru arrendet af Hogsta och Lombarudd
vore ganska högt uppdrifvet och arrendebeloppet för Norrby utgjorde
det högsta, som derför skäligen kunde påräknas, nuvarande arrendatorn
likväl, genom berömvärd omtanka och odlingsflit, lyckats försätta
hemmanen i det goda skick, att han, sedan den beviljade nedsättningen upphört,
förmält utgöra det primitiva arrendet samt derjemte val och försvarligen
underhölie hemmanens åbyggnader, hvilket mera sällsynta förhållande
syntes förtjena någon uppmuntran lili efterföljd, Kongl. Majlis Befallningshafvande
funne sig böra tillstyrka den sökte prolongation-en af arrendet,
helst Kongl. M-aj:ts Befallningshafvande, med tillförlitlig kännedom af sökandens
drift och verksamhet, ansåge Kongl. Majlis och Kronans fördel derigenom
äfven befrämjas, i den nion, hemmanen icke blott bibehållas i deras
närvarande goda häfd, utan ock framgent vinna förbättring; hvaremot Kgi.
Majlis och Rikets Kammar-Collegium, hvars underdåniga utlåta tide jemväl
blifvit infordrad t, funnit sig sakna anledning alt tillstyrka bifall till förevarande
underdåniga ansökning,
Slats-Ulskoltet, till hvars handläggning arrendatorn Karlbergs om förmälde
ansökning, med öfriga handlingar blifvit, genom Nådig remiss af den
to sisth Mars, öfverlemnad, har tagit detta ärende i öfvervägande; hvarvid,
på de af Kongl. Majrts Befallningshafvande anförde skäl, samt med afseende
å den väsendtliga fördel, sorn Kronan tillskyndas genom öfveriåtelsen på
densamma af de arrendatorn tillhöriga hus och byggnader, Utskottet får
bos Rikets Ständer hemställa,
att det af Karlberg innehafvande arrende a-f kronohemmanet! Hogsta
nied Lombarudd och Nori by må förlängas på 3o årstid, räknadt
från midfastan i Sjö, emot de uti nu gällande contract föreskrifne
vilkor, samt med förbehåll tillika, det Karlberg ej mindre
vidmagthåller de å hemmanen befintlige, honom tillhörige bus och
byggnader, än ock ställer vederhäftig laga borgen, alt, när arrendet
omsider upphör, berörde hus och byggnader varda i fullgod t
skick tili Kronan afträdde utan ersättning eller afräkning på den,
enligt Lag-och Syne-Rätts-beslut, arrendatorn åliggande byggnadsskyldighet.
Stuck holm den 28 April 18.(0.
14
■Stats-TJtskottets Utlåtande, IV:o 84-
N:o 84.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 April, kl. i e. m.
Utlåtande, i anledning af arrendatorns af kronohemmanet1 Söderby
i Lofö socken M. Runstedts ansökning om prolongation
af arrendet.
(I. A.)
Medelst Nådig Remiss af den i5 sistl. Februari, bar Kongl. Maj:t lill
Stats-Utskottet öfverlemnat en af arrendatorn af 3:ne kronohemman Söderby,
om tillsammans 1 1/2 mantal, lydande under Drottningsholms
Kungsgård i Lofö socken, Färentuna härad af Stockholms Län, M. Runstedt,
i underdånighet gjord ansökning, att, då det arrende af 86 tunnor ir
kappar spanmål, sökanden för nämnde hemman lill Kongl. Maj:t och Kronan
årligen utgör, vore det högsta, sorn af hemmanen möjligen kunde erläggas,
och Runstedt derå nedlagt betydlig kostnad och enskildt egde åtskilliga
hus, hvilka skulle förlora värdet, om han med dem skulle hemmanen
afträda, honom måtte i Nåder förunnas Trettio års prolongation på
arrendet; varande vid berörde ansökning bifogade de af Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar-Collegium samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
Län i ämnet afgifne underdåniga utlåtanden.
Af handlingarne i målet har Utskottet inhemtat, att ifrågavarande 3:ne
hemman, genom contract den 26 Sept. 1815, utarrenderats på 3o år, räknade
från midfastan 1816, emot ett årligt arrende af 120 tunnor spanmål
till Majoren Friherre Axel Klinkowström, hvars arrende-rätt år 1816 transporterades
på Majoren Adam Carlqvist, samt att, då bemälde Major, efter
de 5 första arrende-årens förlopp, icke förmådde ställa föreskrifven ny borgen
för arrendet under derpåföljande 10 år, hemmanen blifvit, på den af
förra arrendet från midfastan 1822 återstående tid af 24 år, emot en årlig
arrende-afgift af 86 tunnor 1 1 kappar spanmål, upplåtne till Grosshandlaren
P. G. Falck, som sedermera på Runstedt sin arrende-rätt öfverlåtit.
Ehuru sålunda, vid den Söderby kronohemman senast ågångne arrende-auction,
det årliga arrendet blifvit betydligen nedsatt, i jemförelse med
det vid första utarrenderingen fastställde belopp, har Utskottet likväl, enär,
på sätt Kongl. Maj:t Befallningshafvande jemväl yttrat, något anbud å högre
arrende, än det nu utgående, icke skäligen synes kunna vid arrendeti
-
Stats-Ulskollels Utlåtande, N.o 85.
15
dens slut påräknas och då sökanden hittills icke allenast ordentligen utgjort
arrende-afgiften, utan äfven i alla afseenden val vårdat och underhållit
hemmanen, funnit sig ega skäl tillstyrka,
att kronohemmanen Söderby må på j^lterligare 3o år, räknade
från midfastan år 1846, då nuvarande arrende tilländagå!', lill
Runstedt upplåtas, emot skyldighet att erlägga den nu bestämde
årliga arrende-afgift af 86 tunnor 11 kappar spanmål, hälften råg
och hälften korn.
Stockholm den 28 Aptil i8$o
-
N:o 85-
Änk. till Exp; Utsk. den 29 April, kl, r e. m.
Utlåtande> £ anledning af Kronofogden, Jssessoren C. J. Lagercrantz
s ansökning om förlängdt arrende ä Barkarby krono
hemman
eller skatteköp derå.
(J. A.)
Uti en lill Kongl- Maj:t i underdånighet ingifven skrift, har arrendatorn
af Barkarby arne kronohemman, hvartdera 1/2 mantal, inom Lofö socken,
Färentuna härad af Stockholms Län, Assessoren och Kronofogden C. J. Lagercrantz,
på anförde skäl, anhållit att antingen till skatte få lösa ifrågavarande
hemman emot erläggande af to års arrende-afgift, beräknad i pen
ningar
efter medium af markegångsprisen, eller ock emot vissa uppgifne
vilkor å hemmanen erhålla åborätt, samt att, i händelse intetdera af berörde
anbud kunde antagas, Kongl. Maj:t läcktes i Nåder förunna sökanden
prolongation å nu gällande arrende-conti act för ytterligare 3o år, räknadt
från midfastan 1846 till samma lid 1876, eller i fall ej eller sådant blefve
bifallet, ersättning åtminstone mätte sökanden medgifvas för de af honom
utöfver laga byggnads-skyldigheten å hemmanen uppförde hus och
byggnader, och att vid ny arrende-auction det vilkor blefve bestämdt, att
en blifvande arrendator borde godtgöra sökanden kostnaden för dessa byggnader
efter deras brandförsäkringsvärde med 3ooo R:dr B:co; och har Kongl.
Majit, genom Nådig remiss af den t5 sistlidne Februari, behagat till Stats
-
16
Stats-Utskotlels Utlåtande, N.-o SS.
Utskottets handläggning öfverlemna Assessoren Lagercrantzs omförmälde
ansökning, tillika med Kongl. Majrts I3efallningshafvandes i Stockholms Län
samt Kongl. Maj:ls och Rikets Kammar-Collegii deröfver afgifne underdåniga
utlåtanden.
Vid öfvervägande af hvad i delta ärende förekommit, har Utskottet
icke funnit skäl tillstyrka Rikets Ständers bifall till den af Assessoren Lagercrantz
framställde anhållan om vinnande af antingen skatte- eller åborätt
lill Barkarby kronohemman; hvaremot och då, på sätt Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i dess afgifna underdåniga utlåtande anfört, vid arrendetidens
slut, det nu utgående höga arrendet 76 tunnor spanmål, hälften
råg och hälften korn, sannolikt icke kan påräknas af någon annan pålitlig
arrendator än sökanden, som med betydliga egna uppoffringar röjt, odlat
och förbättrat hemmanen, hvadan Kongl. Majlis Befallningshafvande
jemväl ansett sökandens fortsatta bibehållande vid arrendet medföra en verklig
fördel för Kronan, så väl med afseende på säkerheten för arrendets utbekommande,
som å hemmanens behöriga vidmagthållande, Utskottet vid
detta förhållande tror sig böra hemställa,
att Assessoren Lagercrantz måtte på nu gällande arrende af Barkarby
kronohemman erhålla förlängning af Trettio års tid, räknad
från midfastan år r846, emot skyldighet att fullgöra de, enligt nuvarande
contract, arrendatorn åliggande förbindelser.
Stockholm den 28 April i84o.
TRYCKT MOS J. A. WALLDEN,
18 40.
Slats-Utskoltels Utlåtandej N.o 86.
X
N:o 86.
Ank. till Exp. Utsk. den sp April j kl, 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Landt-Räntmästaren J. E. Bloms m fl.
ansökning om eftergift af tre års ogulden ränta för Örebro
qvarn.
(I. A.)
Genom Nådig remiss af den 15 sistl. Februari, har Kongl. Maj:t behagat till
Stats-Utskottet öfverlemna en af Landt-Räntmästaren i Stockholms Län, Kamereraren
J. E. Blom3 å egne och öfrige delegares i Örebro skattlagde tullmjölqvarn
vägnar, till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifven skrift, innefattande
anhållan , att, sedan nämnde qvarn natten till den 9 September 1833 genom
inträffad vådeld totalt nedbrunnit, och för densammas återuppbyggande
erfordrats en tid af mer än tre år, så att qvarnen först emot slutet af
September 1836 kommit i det skick, att den kunnat till allmänhetens betjenande
med förmälning upplåtas, under hvilken ombyggnadstid intressenteriic
varit i saknad af all tulltägt, Kongl. Maj:t, med afseende å flere anförda
skäl, täcktes af gunst och Nåd bevilja sökanderne eftergift af den qvarnränta,
som under berörde tidrymd med 100 tunnor spanmål för året bordt
utgöras.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, har Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Collegium anfört: att då omförmälda eldsvåda utan något sökandernes
förvållande inträffat och det ovanliga förhållande derigenom uppkommit,
att qvarnen, som under en tid af mindre än 40 år förut 2:ne gånger
blifvit från grunden nybygd, den ena, efter att, såsom vid nu ifrågavarande
tillfälle, totalt hafva nedbrunnit, måst för 3:dje gången nybyggas till
yttre väggarne af sten och det gående verket af jern, med ospard omsorg och
en kostnad, hvarå räntan ansåges vida öfverstiga, hvad intressen terne kunde
hafva i behållen afkastning alt påräkna; att det arrende, som under sista tiden
af Kronans egovälde tillföll Staten af denna lägenhet, vid skedd skatte*
försäljning deraf på 1720-talet förvandlats till ständig grundränta, samt nu
utginge med 16 | tunnor af hvarje par stenar eller tillsammans för 6 par
med 100 tunnor spanmål, den högsta qvarnränta, som inom Riket funnes
vara någon qvarn åsatt, och hvilket dryga räntebelopp, efter hvad sökanden
uppgifvit och jemväl i orten kändt samt af Auctoriteterne vitsordadt vore, i
förening med det knappa vattenfallet, verkat dertill, alt högre arrende, än
Bih. till R. St. Prot. tSjj.o. 4 Sand. 1 Afd. 33 Haft. x
S/atS-UlskottetS Utlåtande, N:0 8j.
73 tunnor ieke kunnat erhållas, hvarmed dock förefallande underhålls- och
•nybyggnads-kostnader måst bestridas, i följd hvaraf denna lägenhet en längre
tid gått i köp och salu för tredjedelen af nu nedlagde byggnads-kostnad;
samt att, efter den förbättring, qvarnen genom nämnde betydliga uppoffring
vunnit, säkerhet syntes vara vunnen, att den dryga grundräntan till olör
minskadt
belopp kan i framtiden utgå, hvarföre ock Statens fördel ostridigt
blifvit genom den verkställda byggnaden befrämjad; på grund af hvilka serskilda
förhållanden Kamtnar-Collegium funnit sig böra i underdånighet hemställa,
det Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition
om bifall till Landt-R intmästaren Bloms ifrågavarande ansökning.
Med afseende å hvad Kongl. Kammar-Collegiuin i ämnet sålunda anfört
och upplyst, får Utskottet tillstyrka,
att, såsom understöd för oiuförmälda för Staten gagneliga nybyggnad
af Örebro qvarn, den ränta, som underbyggnadsåren eller från
den 9 September 1833, då qvarnen nedbrann, till den dag i September
månad 1836, då densamma åter sattes i gång, bordt för
samma qvarn utgöras, må varda af Staten efterskänkt.
Stockholm den 28 April 1840.
N:o 87.
Ank. till Exp. Utsk. den 2g April, kl. t e. nt.
Utlåtande, angående sökt läne-understöd för staden Söderhamny
i anledning af den år i835 i nämnde stad inträffade eldsvåda.
(Rgs. Afd.)
Uti Nådig skrifvelse till Rikets nu församlade Ständer af den 24 nästiidne
Mars (införd under N:o 50 i l:a Sand. l:a Afd. af Bihanget till RiksStåndens
Protocoll) har Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att, sedan Kongl. Maj:t,
i anledning af den eldsvåda, hvarigenom en betydlig del af staden Söderhamn,
i November månad 1835, lacles i aska, anvisat ett ränlefritt förskott af 5,000
R:dr till de brandskadades undsättning, emot säkerket för detsammas återbetalning
sist inom 1836 års slut, under medgifvande likväl för Kongl. Maj:ts
-Befallningshafvande att, i fall omständigheterne sådant fordrade, af detta för
-
Stats-Utskoltets Utlåtandej iV.o 8f.
5
skölt, såsom gåfva eller utan säkerhet, utdela högst 1,500 R:dr; så hade Stadens
Magistrat och Äldste i underdånighet anmält, att stads-cassans dåvarande
skick och invånarnes belägenhet omöjligen medgåfve det erbjudna förskottets
återbetalning inom den föreskrifna tiden; hvadan staden således varit nödsakad
afsäga sig förskotts-summan, så vidt densamma var med ovilkorlig återbelalnings-skyldighel
förenad; men deremot hade Magistraten och stadens
Äldste hos Kongl. Maj.t i underdånighet anhållit, att, till anskaffande af erforderlig
arbetsförtjenst åt behöfvande, äfvensom för beredande af tillgång till
kostnaden för stadens reglering samt återuppbyggande af nedbrunna publika
byggnader, ett amoitissemenlslån till afbetalning på viss lämplig tid malte,
utom ofvanberörde 1,500 R:dr, af allmänna medel beviljas. Kongl. Maj:t,
som, i saknad af härtill disponibla tillgångar, icke kunnat bevilja det sålunda
sökta och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkta låne-understöd,
har dock, nogsamt inseende nämnde stads genom eldsvådan iråkade svåra
belägenhet och behof af ett dylikt lån, öfverlemnat den härom i underdånighet
gjorda anhållan till Rikets nu församlade Ständers ompröfvande och
för det afseende, sig företeende omständigheter kunde föranleda. Derjemte
har Kongl. Maj:t underrättat Rikets Ständer, det Kongl. Maj:t, för att sätta
staden i tillfälle att under tiden i enskild väg anskaffa medel till de nedbrunne
byggnadernes återuppförande m. m. anvisat å Riks-Statens 9:de Hufvud-Titel
ett årligt räntebidrag af 500 R:dr, att utgå från 1837 års början
och till innevarande Riksdag.
Jemte denna af Riks-Stånden till Stats-Utskottets utlåtande remitterade
Nådiga Skrifvelse, har Utskottet äfven fått emottaga ett, i anledning deraf,
inom llögvördige Preste-Ståndet afgifvet anförande af Herr Doctor E. Agrell >
som, med afseende å Söderhamns stads invånares oförtrutna och berömvärda
omsorg att ej allenast återuppbygga de nedbrunna husen, utan ock, genom
en kostsam ny reglering af tomter och gator m. m., förbättra stadens
utseende och föröka dess beqvämlighet, tillstyrkt Rikets Ständers bifall till
det sökta lånet, hvilket vore desto mera af behofvet påkalladt, som senare
årens missväxter på omkringliggande landsbygd och det för staden högst vigtiga
strömmingsfiskets aftagande serdeles menligt inverkat på stadens invånares
ekonomiska belägenhet.
Likaledes har till Utskottet blifvit remitteradt ett, inom Välloflige Borgare-Ståndet,
af Herr E. J. Prestman serskildt framställdt förslag, att Rikets
Ständer, på sätt förut blifvit andra af större eldsvådor hemsökta städer förunnadt,
måtte, till biträde vid återuppbyggandet och i synnerhet regleringen
af meranämnde stad, bevilja ett lån af 25,000 R:dr, att antingen under 10
4
Stats-Ulskottets Utlåtande * N:o Sy.
års lid räntefritt begagnas och derefter med 5 procents årlig ränta och 5 procents
ca pi ta 1-a fbe tal ning återgäldas, eller ock att med 5 procent årligen, deraf
3 hoide beräknas såsom ränta, inbetalas.
Utskottet liar tagit i öfvervägande hvad i berörde hänseende anfördt oeh
föreslaget blifvit; och då Rikets Ständer, under förflutna Riksdagar, beviljat
flera städer, som nästan helt och hållet eller till betydligare del blifvit, genom
inträffade eldsvådor, ödelagda, lånebiträden för deras uppbyggande samt
Söderhamns stads behof af enahanda understöd efter den härjande eldsvåda,
hvaraf staden år 1835 hemsöktes, är vordet vederbörligen vitsordadt, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka ett lånebidrag af allmänna medel till nyssnämnde
stads nya reglering och återuppförande af stadens vid berörde tillfälle
nedbrunna publika byggnader. Med ledning af stadens Magistrats och
Äldstes uppgift å behofvet för detta ändamål enligt deras af Kongl. Maj:t
sill Rikets Ständer nu öfverlemnade underdåniga ansökning, får Utskottet
alltså vördsamt hemställa,
att Rikets Ständer må bevilja och till utgående från Riksgälds-Contoret
anvisa ett lån å tolf tusen (12,000) R:dr Banco för staden Stider
hamns nya reglering och uppförandet af stadens publika byggnader.
Beträffande åter vilkoren för detta låns utbetalning och sättet för dess godtgörande,
så har Utskottet trott, att i detta hänseende hufvudsakligen samma
grunder och föreskrifter borde bestämmas, som stadgades, i afseende på det
staden Wenersborg vid sista Riksdag beviljade dylika lånbiträde. Dock som
räntan för penningelån i allmänhet, sedan sistberörde låne-understöd beviljades,
fallit och Utskottet förmodar, att, i händelse Riksgälds-Contoret äfven
hädanefter kommer i nödvändighet att upplåna medel, räntan derför borde,,
genom betalnings-vilkorens ändamålsenliga bestämmande, kunna nedsättas till
4 procent, så har Utskottet ansett, att räntan för det nu föreslagna låneunderstödet
ej eller behöfde fastställas till högre belopp. Men deremot har
Utskottet, för sin del, enär Söderhamns stad, enligt hvad. Kongl. Maj:t i Nåder
tillkännagifvit, från 1837 års början och till denna Riksdag af allmänna
medel åtnjutit ett årligt räntebidrag af 500 R:dr, funnit räntan å omförmälde
lån böra beräknas och utgå från och med år 1842. I öfverensstämmelse
med hvad Utskoltet nu yttrat, får Utskottet således äran underställa Rikets
Ständers bepröfvande och fastställande nedannämnde föreskrifter och vilkor, i
afseende på det för Söderhamns stad af Utskottet tillstyrkta låne-understöd,
nemligen:
l:o Ifrågavarande lånebelopp 12,000 R:dr får endast användas lill be
-
Stats-Vtsknttels Utlåtande, N.-o 8~j.
5
stridande af kostnader för stadens nya reglering efter 1835 års eldsvåda samt
återuppförande af stadens nedbrunna allmänna byggnader;
2:o lånemedlen, som böra ställas under stadens Äldstes förvaltning, utbetalas
af Riksgälds-Contoret efter deras req visitioner eller fullmagter, it vilka
böra vara underskrifna af minst en utöfver halfva antalet af stadens Äldste;
3:o innan någon utbetalning från Riksgälds-Contoret verkställes, bör dit
vara aflemnad en af stadens Äldste undertecknad förskrifning å hela det beviljade
låne-beloppet, hvarigenom de, i stadens namn och å dess vägnar, förbinda
sig, en för alla och alla för en, alt ansvara för lånesummans återbetalning,
jemte ränta derå, på sätt och i den ordning, bär nedan finnes stadgadt;
4: likaledes böra, före lånets lyftning, hos Riksgälds-Contoret uppgifvas
de serskilda föremål, hvartill lånet är afsedt att användas, äfvensom sättet
för dess begagnande;
5:o hvad som af lånet icke är uttaget innan den 1 Juli 1841, kommer
derefter icke alt från Riksgälds-Contoret utgifvas;
6:o såsom ränta och capital-inbetalning för det uttagna lånbeloppet, hvilket
får räntefritt begagnas lill 1841 års utgång, erlägges derefter inom slutet
af hvarje år, från och med år 1842, sju (7) procent, som alltid beräknas å
det ursprungliga låne-capilalet och hvaraf, sedan ränta efter 4 procent årligen
å det innestående capital-beloppet algått, återstoden utgör afbetalning å
lånesumman, intill dess densamma är till fullo godtgjord;
7:o allt hvad som sålunda bör inbetalas, må omedelbarligen från stadens
Äldste till Contra issa lierne i Riksgälds-Contoret insändas; och
8:o skulle lånet icke, vid 1842 års slut, vara till hela det lyftade beloppet,
an vändt för de dermed afsedda och uppgifna ändamål, eller skulle
de föreskrifna ränte- och capilal-iubetalningarue icke fullgöras, bör den utgifna
lånsumman, å Riksgälds-Contorets sida, till återbetalning inom viss förelagd
kort lid uppsägas, i hvilket fall den stadgade räntan skall beräknas och
utgöras från den Lid, lånemedlen blifvit från Riksgälds-Contoret utbetalda.
Slockholm den 28 April 1840.
6
Slats-Utskoltels Memorial, N.o 88j Utlåtande Sy.
N:o 88.
Alik. till Exp. Utsk. den 2g April, kl. 1 c. m.
Memorial; i anledning af återremiss pä Stats-Utskottets memorial
N:o 20.
(Rgs Afd.)
Fria Bonde-Ståndet liar Stats-Utskollet erhållit återremiss å dess under
N:o 20 afgifne utlåtande, i anledning af väckt fråga om rättighet för Kållands
härads invånare att erhålla utsyning på kronoparken Rådaås. Men som, enligt
Utskottet tillhandakomne protocolls-utdrag, nämnde utlåtande blifvit bifallet
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet deri 28 sistlidne Mars
och af Preste-Ståndet den 1 innevarande månad, hvadan, jemlikt 75 §. i
Riksdags-Ordningen, denna fråga redan är afgjord, anser Utskottet
sig icke kunna i vidare pröfning härom ingå.
Stockholm den 28 April 1840.
N:o 89.
Arik', till Exp. Utsk. den 2g April; kl. 1 e, m.
Utlåtandej öfver Herr J. E. af Geijerstams motionj angående de
så kallade Frisocknarnes prestationer till Dylta Svafvelbruk,
(Rgs Afd.)
1 anledning af en, vid 1828,1829 och 1830 årens Riksdag, ånyo vackt
fråga om Kihls, Axbergs och Hofsta, i Örebro Län belägne, så kallade Frisocknars
befrielse från utgörandet af åtskilliga dem ålagde praestationer till
1)vita Svafvelbruk, anhöllo Rikets då församlade Ständer hos Kongl. Maj:t,
atl dertill utsedda lämpliga personer måtte få sig i Nåder uppdraget att, efter
undersökning på stället och nödiga upplysningars inhemlande, afgifva underdånigt
förslag, dels tili skälig ersättning ål Svafvelbrukets innehafvare för
upphörandet utaf Frisocknarnes tjenstbarheter och liembudsskyldigheten af
deras skogsprodueter, dels ock till dessa socknars roterande eller rotefrihetsafgifls
utgörande af dem; hvarjemte Rikets Ständer yttrade den önskan, att
Stats-Ulskotlets Utlåtandet Nio
7
berörde förslag, tillika nied Kongl. Majlis Nådiga Proposition i ämnet, måtte,
vid nästpåföljde Riksdag, valda till Rikets Ständers grundlagsenlig» behandling
öfverlemna dt. För det af Rikets Ständer sålunda uppgifna ändamål,
förordnades af Kongl. Majit år 1830 en serskild Comité', bestående af
en Ledamot från b vartdera al Kongl. Krigs-, Kammar-och Bergs-Collegierne.
Efter anställda undersökningar, aflemnade också denna Comité, vid slutet af
samma år, sitt underdåniga förslag i berörde hänseende; hvilket förslag, jemväl
omfattande den ersättning, som Staten ansågs böra utgifva, sedermera
blifvit till bemälde Kongl. Collegiers utlåtande rernitteradt. Meli enär rättegång
år 1832 uppstått, angående eganderätten till Dylta Svafvelbruk, så
bade Kongl. Collegierne, i afvaktan å utgången af denna på Kongl. Majlts
Högsta Domstols pröfning nu mera beroende rättegång, ännu icke till Kongl.
Majit afgifvit det från dem infordrade underdåniga utlåtande. Då således
Frisoeknarnes förhållande till meranämnde Svafvelbruk fortfarande qvarstod
j oförändrad t skick, och ovisst skulle vara, huruvida någonsin, genom antagande
af det ifrågaställa ersättningsförslaget, en öfverenskommelse emellan
Staten och Svafvelbrukets egare kunde till väga bringas, hvaremot den, med
omförmälde frågas väckande vid 1829 års Riksdag, för Frisocknarne åsyftade
fördel förmodades snarast och säkrast kunna vinnas, om del öfverlemnades
åt dem oell Bruksegarne att, för ordnandet af sina ömsesidiga förhållanden,
sins emellan uppgöra en frivillig öfverenskommelse, har, till fullgörande
af, enligt sockenstämmo beslut, erhållet uppdrag, Herr G. E. af Geijerstamuti
ett, vid innevarande Riksdag, hos Höglo!), llidderskapet och Adeln
afgifvet och till Stats-Utskottet rernitteradt anförande, hemställt, att Rikets
Ständer, med den, jemnlikt grundlagen, dem tillkommande rätt i afseende
på denna beskattningsfråga, måtte bifalla, att all åtgärd för verkställigheten
af Rikets Ständers ofvanberörde år 1829 fattade beslut, angående tiilvägabringandet
af en definitiv reglering emellan Dylta Svafvelbruksegare och de
3:ne Frisocknarne, måtte tills vidare inhiberas, äfvensom att det deremot
måtte varda socknarne tillåtet att med bemälde Bruksegare i delta hänseende
uppgöra en frivillig öfverenskommelse. Såsom hufvudgrunder för en sådan
öfverenskommelse, har Herr af Gejerstam derjemte föreslagit: att alla
inom Frisocknarne belägna hemman, som hitintills utgjort na tura-pr nesta tioner
till Dylta Svafvelbruk, derifrån befrias, emot ersättning till bruket af
penningevärdet, enligt markegångsprisen, för de af hvarje hemman nu utgående
dagsverken; att Frisoeknarnes hemmansegare, med befrielse från den
dom nu åliggande hembudsskyldighet till nämnde bruk, tillerkännas fri och
oånskränskt dispositionsrätt öfver sina hemmans skogar, hvaremot bruket be
-
8
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-O 90.
rälligas till skatte lösa de 2:ne detsamma underlagda recognitionsskogarne
Hålahultet och Östra Allmänningen; samt alt ifrågavarande öfverenskommelse
icke leder till någon rubbning, hvarken i de Bruksegarne, oberoende af Frisocknarnes
tjenstbarheter åliggande skyldigheter till Staten, eller i de rättigheter
och fördelar, som för öfrigt, genom privilegier och serskilda resolutioner,
blifvit Svafvelbrukels egare tillerkände.
På sätt här ofvan är vordet uppgifvet, har rättegång angående eganderätten
till Dylta Svafvelbruk i senare tider blifvit anställd, hvilken, å Kongl.
Maj:ts och Kronans vägnar, fullföljda rättegång, enligL den upplysning, Utskottet
sig förskaffat, ännu icke är genom slutlig dom afgjord. Vid sådant
förhållande och innan lagligen utredt blifvit, huruvida Dylta Svafvelbruk är en
enskild tillhörighet eller ej, synes det vara alltför tidigt för Rikets Ständer,
att, såsom motionären föreslagit, yttra sig angående bestämmandet af
sättet och vilkoren för Statens eller Frisocknarnes ersättningsskyldighet, i följd,
af ifrågavarande natura-praestationers ifrågaställda upphörande. För öfrigt
hafva Rikets Ständer, uti ofvanberörde underdåniga Skrifvelse, uttryckligen
anhållit, att förslaget till Svafvelbrukets innehafvares ersättande och Frisocknarnes
roterande måtte varda af Kongl. Maj.t till Rikets Ständers grundlagsenliga
behandling öfverlemnadt; hvadan någon verkställighet häraf icke lärer
kunna komma i fråga, innan Rikets Ständer sig deröfver yttrat. Utskottet
anser sig således icke ega något skäl att för närvarande understödja motionårens
framställning om inställandet af all vidare åtgärd för verkställigheten
af Rikets Ständers angående omförmälde ämne redan till Kongl. Majrt i underdånighet
framförda anhållan; utan får Utskottet vördsamt tillstyrka,
alt Herr af Gejerstams ifrågavarande motion må förfalla.
Stockholm den 28 April 1840.
N:o 90.
Ank. lill Exp. Utsk. den ig Aprilj kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående den på Öland belägna Böda Kronoparks föreslagna
förvandling till Härads-Allmänning.
(Rgs Afd.)
Riksdagsfullmägtigen från Öland, Sven Isaksson, har, uti ett inom Hedervärda
Bonde-Ståndet afgifvet och till Stats-Utskctlet remilteradt memorial
hem
-
Stats-UlsJiotlets Utlåtandej 1V:0 go. y
hemställt, att Böda Kronopark i Ölands Norra Mot mätte varda förvandlad
till en nu saknad, men högst behöflig Härads-alimänning för Åkerbo och
Slättebo Härader, eller de 10 nordligaste socknarne på nämnde ö, äfvensom
att den för Kronoparkens vårdande tillsatta öfverflödiga skogsbetjening måtte
indragas, saint, i stället, 2:ne skogsvaktare anställas, hvilkas till 133 R:dr
16 sk. för hvardera föreslagna löner kunde utgå af alla hemman, som å
Parken åtnjöto utsyning. Härigenom skulle, enligt motionärens förmenande,
2:ne fördelar på en gång kunna beredas, nemligen: för det första en fördubblad
utsyning, destomera behöflig, som den nuvarande årliga utsyningen af
8 lass ved för hvarje hemman vore alldeles otillräcklig, och för det andra
skogens besparande till framtida behof, i följd af en bättre hushållning dermed,
än som nu egde rum, då skogsbeljeningen, hvars aflöning utgjordes af
skogens producter, vore, i anseende härtill, nödsakad föröda densamma.
Genom de upplysningar, Utskottet, för afgifvande af dess häröfver infordrade
utlåtande, sig förskaffat, har Utskottet inhemtat, att, till följd af Kongl.
Maj:ts och Rikets Ständers beslut, angående en förändrad reglering af Kronoparkerne
och Allmänningarne i Riket, flere förberedande undersökningar i
senare tider blifvit anbefallda samt förslag framställda, i afseende på regleringen
af den å Ölands norra udde belägna Böda skog, som dervid befunnits
utgöra 10,243 tunnland, 28 kappland, oberäknadt en tvist underkastad
skogstrakt om 300 tunnland, och ansetts årligen kunna lemna 2,696
famnar timmer och ved; samt att, efter det vederbörande embetsmyndigheter öfver
dessa undersökningar och förslag sig i underdånighet yttrat, Kongl. Maj:t,
under den 23 April 1836, bland annat, i Nåder förordnat, att nämnde skog,
som vore af Kronopark, natur, borde, för Kongl. Maj:ts och Kronans räknings
bibehållas; att de hemman i Böda, Högby, Källa, Persnäs, Föra, Löth, Alböke,
Egby, Köping och Ramsättra socknar, hvilka förut derå åtnjutit utsyning
och icke .hade egen skog, skulle, emot betalning af 8 sk. Banco till
Skogsplanterings-Cassan för lasset, årligen erhålla 8 lass ved på hvarje helt
hemman, och i förhållande derefter å mindre hemmansdelar; att på framtida
förhållandet med skogsafkastningen från Parken komme att bero, huruvida
den beviljade utsyningen åt dessa hemman kunde ökas; att äfven utsyning
af timmer skulle af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, uppå hemmansegarnes
derom skeende anmälan, få, i mon af tillgång och emot betalning
till nämnde cassa af 24 sk. Banco för 100 cub. fot, serskildt tilldelas dem,
som styrkt sitt behof deraf; att torpare och inhyseshjon skulle, utan betalning,
få, i skogsbetjeningens närvaro, afhemta nedfallna grenar och qvistar;
Bih. till R, St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 33 Häftet. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande , N.-o Qt.
alt hvad, som efter utsyningen återstod af årshygget, borde på offentlig auction
lill den mestbjudande försäljas; äfvensom att öfverinseende! å Kronoparken
skulle åligga Jägmästaren i Calmar Län, hvilken borde hafva sin station
på Öland, samt Parkens skötsel och vård för öfrigt uppdragas åt 4 Underjägare,
som, jemte de för dem föreslagna boställen, skulle, i den ordning
framdeles närmare bestämdes, åtnjuta dem då redan tillerkända löneförmoner.
Yid öfvervägande häraf och då således Kongl. Maj:t, i anledning af den
reglering utaf Kronans skogar och Allmänningar, som, jemlikt Rikets Ständers
vid 1823 års Riksdag fattade beslut, blifvit verkställd, förklarat ifrågavarande
kronopark böra för Kongl. Majrts och Kronans räkning bibehållas;
då utsyningsrätt derå redan blifvit tillerkänd de socknar, som, enligt motionärens
förslag, skulle erhålla Parken såsom Härads-Allmänning; då den redan
beviljade utsyningen, enligt hvad Kongl. Maj:t i Nåder yttrat, framdeles
kommer att ökas, derest skogsafkastningen dertill lemnar tillgång; och då,
vid granskning af det sätt, hvarpå Parkens framtida begagnande nu nyligen
ur vordet regleradt, Utskottet, så vidt af handlingarne kunnat inhemtas, icke
funnit något för närvarande påkalla ändring eller rättelse, så, och enär Utskottet
anser det icke tillhöra sig att ingå i bedömande, hvarken af sättet,
hvarpå den derstädes anställda skogsbetjening uppfyller sina tjensteåligganden,
eller af antalet af den betjening, som för Parkens behöriga vårdande egentligen
behöfves, linner Utskottet sig föranlåtet
afstyrka Rikets Ständers bifall till ofvanbemälde Riksdagsfullmägtigs
hemställan.
Stockholm den 28 April 1640.
N:o 91.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 g April , kl. 1 e. m.
Utlåtande } i anledning af väckt fråga om några kronoparken
upplåtande till allmänningar för Färentuna härad.
(Rgs. Afd.)
Under åberopande af dertill erhållet och, genom bifogadt sockenstämmoprotocoll,
styrkt uppdrag, har Riksdags-fullmägtigen från Stockholms Län,
Slals-Utskottets Utlåtande, N.-o 91.
21
Stephan Andersson, uti en inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckt och till
Stats-Utskottet remitterad motion, föreslagit, att, i anseende tillden allmänna
skogsbristen uti Färentuna härad af nämnde Län, och den verkliga förlägenhet,
deruti häradets invånare af denna anledning sig befunne, de på Ridön,
Windtholmen och Adelsön belägna kronoparker måtte varda upplåtna tili begagnande
för detta härads behof af vedbrand oeh byggnadsvirke. Af nu uppgifne
kronoparker var den förstnämnde, hvarifrån timmer ofta genom auetioner
föryttrades, ställd under Jägeri-Statens styrelse samt de begge senare
utarrenderade genom föranstaltande af Ståthållaren på Drottningholms och
Svartsjö slott. Under framfarna tider hade, på sätt en motionen bilagd charta
skulle ådagalägga, Färentuna härad, ehuru skogsbristen derstädes då icke
var så allmän, somför närvarande, haft sig upplåten en allmänning, derifrån
häradets ved- och timmer-behof kunde fyllas; men denna förmon var numera,
utan känd orsak, invånarne i meranämnde härad betagen.
Genom de, för verkställigheten af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut,
angående kronoskogarnes framtida disponerande och reglerande, utfärdade
författningar, är jemväl stadgadt och föreskrifvet, på hvilket sätt och i
hvilken ordning vederbörande menigheters anspråk på understöd af ved oell
timmer från dessa skogar skola, vid regleringarne deraf, göras gällande och
komma under pröfning. Med afseende härå, och då vid det outredda skick,
deruti den af Riksdags-fuilmägtigen Stephan Andersson nu serskildt väckta
fråga blifvit Rikets Ständers bepröfvande underställd, Utskottet saknar all
ledning för att, i följd deraf, tillstyrka någon Rikets Ständers åtgärd, får Utskottet
vördsamt hemställa,
att ofvanomförmälde motion må förfalla.
Stockholm den 28 April 1840.
STOCKHOL M, F.CKSTVWS&A JtO&TfcYCfcURlEC 1840.
Stats-TJlsloltels Utlåtande, N:o g2.
i
K: o 92.
Ant, till Exp. Otsk. den 3o April, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående några med Stat sregleringen gemen~
skap egande allmänna frågor. ^
Sedan Stats-reglei ingen blifvit afslutad, och serskilde ullåtanden i
detta afseende till Riks-Stånden aflåtne, liar Utskottet ansett sig böra till
Rikets Ständers pröfning öfverlemna åtskillige dermed sammanhang egande
frågor, sorn dels uti Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof blifvit väckte,, dels föranledis af i öfrigt inträffade
förhållanden,
x;o Kongl. Majlis uttryckte åsigt, att den vid sista Stats-regl ering lag-»
tagna skillnad emellan Stats-Verkets årliga och permanenta utgifter, samt
sådane anslag, hvilka blott för en gång eller för serskilda till viss tid begränsade
föremål erfordras, bör fortfarande bi belial'as, har, enligt hvad
de redan, angående serskilde Hufvud-Titlars reglering, afgifne utlåtanden
gifva vid handen, blifvit af Utskottet biträdd; hvadan ock
Utskottet nu endast, i afseende på de af Kongl. Majit äskade
och af enskilde motionärer ifrågaställde anslag af denna senare
art, hänvisar till det utlåtande, sorn Utskottet, angå
-
ende den Extra Stats-regleringen, kommer att afgif
va.
2lo För att befrämja bestämdhet i beräkningen af Stats-Verkets utgifter
och lätta controllen derå, har Kongl. Majit fästat Rikets Ständers uppmärksamhet
på det af Kongl. Stats-Contoret väckte förslag, att ett från
Riksdag till Riksdag oföränderligt medelpris må fastställas å den spanmål,
som ännu är under penninge-lönerne inbegripen; och som Rikets Ständers
vid senaste Riksdag fattade beslut, alt all spanmåls-beräkning under nyå!
löner skulle komma att upphöra, enligt Utskottets tanka, för vinnande af
mera bestämdhet uti Statens räkenskaper, numera lämpligen bör och kan
utsträckas lill äldre redan varande löner, under hvilka spanmåls-beräkning
eger rum, i synnerhet, som det hvarken synes kunna befaras, att span>-  måls-prisen för framtiden blifva lägre, än de under loppet af senast förflutne
år varit,, och alt Staten således, genom ett i mon derefter bestämdt
pris, skulle anses kunna tillskyndas förlust, eller den förut i myntvärdet
MIA. till R. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 34 Häftet. X
2
Stais- Zj talat tets Utlåtande , N:o 92,
varande osäkerhet, hvilken för spanmåls-beräkningen under lönerne förut
legat till grund, kan för fortfarandet af en sådan beräkning, efter den, enligt
Konungs och Rikets Ständers beslut, verkstälde Realisation uti Rikets
penningeväsende, vidare åberopas; har Utskottet, som vid jemförelse af
det vid senaste Riksdag antagne medelpris af 6 R:dr 44 s^* och det, som,
enligt de sedermera förflulne fem årens markegångs-sältningar, uppkommer,
7 R:dr g sk. 10 r., eller för jemnt tal 7 R:dr to sk., anser 7 R:dr för tunnan,
af under aflöning beräknad span mål, kunna skäligen bestämmas, såsom
ett fortfarande oförändradt pris, hvarigenom ingen förhöjning uti löne-be
loppen
kommer i fråga, enär skilnaden emellan det vid lönernes bestämmande
beräknade spanmålspris 6 R:dr tunnan, och hvad detsamma derutöfver,
enligt markegång, utgjort, nu fnåste af Staten Tjenslemäunen godtgöras,
anseLt sig böra tillstyrka,
att för de Statens Embets- och Tjenstemän, som, efter det
den nu föreslagne Stats-reglering vidtagit, erhålla löner, un
der
hvilka spanmål finnes beräknad, lönen hädanefter må
utföras endast i penningar till sitt nuvarande belopp, med
tillägg af skilnaden emellan det hittills förslagsvis uppförde
spanmålspris af 6 R:dr och de 7 R:dr, hvartill Utskottet an
sett
delta pris kunna för framtiden forllarande bestämmas,
eller 1 R:dr för hvarje under lönen beräknad tunna spanmål;
hvaremot, enär de Tjenstemän, hvilka, före denna Stats-reglerings inträdande,
kommit i åtnjutande af sådane löner, icke kunna beröfvas deras lagliga
rätt att få njuta spanmåls-beräkningen lill godo, efter del belopp, som
af markegångs-sätlningen bestämmes, men Utskottet anser denna rätt bevarad
lika väl, om, i stället for serskild uträkning efter hvarje års olika
markegång, medelpriset för de näsLförutgående åren bestämmes ifrån Riksdag
till Riksdag, till dess, efter desse Tjenstemäns afgång, spanmåls-beräkningen
under lönerne kan alldeles upphöra,
Utskottet föreslår, alt för Tjenstemän, soto före denna Statsreglerings
vidtagande innehafva löner, hvarunder spanmål
finnes beräknad, må intill nästa Riksdag fastställas ett genom
sistförflutne fem årens markegångs-sältningar uppkommet medelpris
af 7 R:dr to sk. tunnan, hvilket sedermera, tilldess
de hinna afgå, vid hvarje påföljande Riksdag må, efter enahanda
grunder, å nyo uträknas och bestämmas.
Stals-TJtsJcottets Utlåtande, N:o 92.
3
3:o Då, enligt hvad Statens räkenskaper utvisa och Rikets Ständers
Revisorer uti deras år i83c) afgifne Berättelse äfven anmärkt, på grund af
den Kongl. Maj:t medgifne rätt lill disposition af Hufvud-Titlarnes besparingar,
anvisningar å desamma egt rum utöfver den befintliga tillgången,
så att vid senaste eller 1837 års Riksbokslut en brist, endast på 2:dra
Hufvud-Titeln, af i3o,i62 Ridr 14 sk. 4 «*• uppkommit, i följd deraf, att
besparingarne, som ej varit kände, då dispositionerne vidtagits, sedermera
funnits uppgå till mindre, än som blifvit beräknadt; men det, för vinnande
af redighet i förvaltningen af Statens medel, är af högsta vigt, att
en slik oordning ej må komma att fortfara hädanefter, har Ulskottet emedlertid,
innan det sig visat, om någon Constitutionell ansvarighet kan kom
ma
alt, i följd af sådane dispositioner å Hufvud-Titlarnes besparingar utöfver
befintlige tillgångar, ega rum, och då totalbeloppet af den sålunda
uppkommande brist för hela den tid, sorn begränsas af senast fastställde
Stats-reglering, ej kan bestämmas, förrän 1840 års räkenskaper blifvit afslulade,
icke ansett sig böra, i afseende på berörda, genom anordningar
utöfver tillgångarne uppkomne brister, för närvarande tillstyrka någon afskrifning,
utan endast
att Rikets Ständer må tillåta, alt bristens hela belopp får,
utan att inblandas med skeende anordningar å de besparingar,
som uppkomma ifrån den tidpunkt, då den nya Statsregleringen
tager sin början, godtgöra» af under händer hafvande
medel eller Stats-Verkets Raserv-fond, samt i räkenskaperne
serskildt balanceras intill nästa Riksdag, då Rikets
Ständer komma i tillfälle, att, efter det slutliga beloppet
blilvit tillförlitligen kändt, vidtaga de åtgärder, som omständigheterne
föranleda.
4:0 Vidkommande åter frågan, burn med dispositionen af de serskilde
Hufvud-Titla roes besparingar för framtiden bör förhållas, anser Utskottet,
lika med Rikets senast församlade Ständer, att Kongl. Majit bör ega rätt att disponera
de besparingar, som å en Hufvud-Titel uppkomma, lill de med samma
Titels anslag åsyftade ändamål, serdeles för bestridande af sådane utgifter,
som, vid Staternes reglerande ej förutsedcle, finnas, under tiden emellan
Riksdagarne, nödvändige, t. ex. traclamenten och arfvoden, så vidt de
äro tillfälliga och icke af permanent egenskap, för hvilka senare besparingarne
ej må komma i fråga alt disponeras, m. m.; men då, i följd af hvad
under den senare liden inträffat, angelägenheten fordrar, alt Rikets Slän
-
4
Stats-Utskoftets ZTtldinnäe, IV: o 92.
der vidtaga så dane åtgärder, att hädanefter anvisningarne ej må öfverstiga
besparingarnes verkliga belopp, och att således ej andra besparingar må komma
att disponeras, än de, som förut äro till beloppet tillförlitligen kände,
hvilket åter ej kan ega ram förr , än Räkenskaperne det andra året efter
det, under hvilket besparingarne uppkomma, hinna afslutas, har Utskottet
ansett nödigt, att ett belopp, motsvarande hvad besparingarne å hvarje serskild
Hufvud-Titel kunna, vid jemförelse med hvad de föregående årens
räkenskaper utvisa, anses böra utgöra för de begge1 första åren, sedanden
nya Statsregleringen tagit sin början, eller 184* och 1842» ställes till
Kongl. Maj:ts disposition under loppet af dessa begge år, och att förstunder
följande året, 1843, må kunna ske dispositioner å 18/j 1 års besparingar,
och så vidare under de följande åren, med iagttagande, att de belopp,
sorn från ett år reserveras, äfven må kunna på lika sätt disponeras under
eli följande; och som besparingarne å de serskilde llufvud-Titlarne, under
loppet af är 1 Sö-y, det sista, för hvilket räkenskaperne äro afslutade, funnits
utom nådars-och iiggetids-besparingar, hvilka Utskottet ej anser böra sammanblandas
med Titelns öfriga besparingar och hvarom serskildt utlåtande
här nedan förekommer, och oberäknad! förslagsanslagen, å hvilka ingen
för Kongl. Maj:t disponibel besparing, likasom ingen brist att af Titelns
öfrige besparingar fyllas, kan komma i fråga, uppgå
å a;d ra Hufvud-fiteln till .•••»••■»• 54?6ory 35» 2»
„ 3:dje d:o till 72,271: 25. 2, och
n 4;de d:o lill * » 06,734: 20. 7.
hvaremot å de öfrige Hufvud-Titlarne antingen inga besparingar uppkommit
eller ock uppgått till så obetydligt belopp, att desamma ej kunnat bär tagas
i beräkning, samt då sedan, enligt hvad Utskottet uti utlåtandet, an
gående
S:de Hufvud-Tltelus reglering föreslagit, de så kallade Extra Utgiftsmedlen,
efter det Departemeatal-Styreisen trädt i verksamhet, blifvit emellan
de serskilde Departementen å Idof vud-Titlarne fördelade, desamma äfven
böra lemna tillgång till sådane utgifter, som ej af Titiarnes besparingar
kunna bestridas,
tillstyrker Utskottet, att, för hvarje af åren 1S4» och 1842,
må af under händer hafvande medel, eller af Stats-Verkets
så kallade Reservfond, få af Kongl. Maj:l disponeras lill desse
års utgifter å besparingarne, för a:dra- Hufvud-Titelns behof,
en summa af 54,000 R:dr, som med i5,ooo R:dr öfverstiga
de, enligt hvad bär nedan omförmäles, lill permauente lö
-
Stats-Utskottets Utlåtande, iYlo 92.
5
ner och arlvoden å denna Titel anvisade 3q,ooo R:dr, för
3:clje Hufvud-Titelus behof 72,000 R:dr, eller i5,ooo Ridr
utöfver clet till sådane föremål anslagne belopp Sy,000 R:dr,
och för /jlde Ilufvud-Titelus behof 36,oooR:dr, eller 20,000
B:dr mera, än som blifvit sålunda anordnadt, nemligen 16,000
R:dr; hvarefter Kongl. Maj:t må ega, att under det följande
året i843 disponera bespai ingarne för år 1841 , då de ävo
kände till följd af afslulade räkenskaper, men ej förr, eller
blott på grund af en förmodad tillgång, och så vidare allt
framgent, så att hvarje års besparingar blifva disponible
det andra året efter det, under hvilket de uppkommit,
med iagttagande , att hvad som från ett år reserveras,
må kunna på lika sätt och under samma vilkor användas
ett efterföljande år, intilldess Rikets Ständer derom
annorlunda besluta, samt att dispositioner å besparingarna
må lyda endast å det år, för hvilket dispositions-rätten,
enligt hvad här ofvan omförmäles, redan inträdL; och har
Utskottet ansett sig, i sammanhang härmed, böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derpå , alt de summor , som sålunda
tillstyrkts böra ställas till Kongl. Mapis disposition,
icke äro något nytt anslag, enär vid denna Statsreglering»
slut , ett ungefärligen motsvarande belopp på de då senast
förflutna alne årens besparingar, finnes disponibelt för de
första begge åren af derefter kommande Statsreglering, och
att Reserv-fonden således endast skulle komma att förskottsvis
anlitas till ett af Rikets Ständer begränsad t belopp, såsom
efter Utskottets tanka ett oundgängligt nödigt vilkor för
möjligheten att hädanefter förekomma slike dispositioner å
besparingame utöfver deras verkliga och lillföilitligt ut
redda belopp.
Med tillämpning af detta förslag, får Utskottet hemställa,
alt, i likhet med hvad Rikets senast församlade Ständer
beslutat, Rikets Sländer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit, när Loneiegleringar för
Corpsen och Emhetsveik hädanefter komma i fråga, ej mätte
difinilivt fastställa sådane, innan Rikets Ständer blifvit i lill
-
6
Stals-Ui skullets Utlåtande, N'o 92.
Hille att deröfver, i sammanhang med lönebeloppens bestämmande,
sig yttra,
vt:o Då Liggetids- samt Nådårs- eller Begrafningsbjelps-besDaringar
icbe utgöra någon disponibel tillgång inom Titeln, enär ett desamma motsvarande
belopn skall antingen till en afliden tjenstemans sterbhus eller
vederbörande Pensions-Cassa utgå, har Utskottet, som förbehåller sig att
serskildt utlåtande meddela, i anledning af en utaf Hans Excellens Herr
(Lefve Löwenhielm, G., från Högloft. Ridderskapet och Adeln till Utskottet
remitterad motion, angående upphörande af tjenstemans skyldighet
att aftjena begrafningshjelp, ansett sig böra, till undvikande af all sammanblandning
utaf sådane besparingar med andra inom Titlarne uppkommande,
verkliga och disponibla,
tillstyrka, att begrafningshjelp efter en afliden tjensteman
hädanefter må sålunda utgå, att G månaders lön efter dödsfallet
qvartaliter uppbäres af hans efterlemnade sterbhus, hvilket
äfven, i afseende på löneutbetalningar till Pensions-Cassor,
efter samma grunder bör iagttagas; och att för de fall, att
en afliden tjenstemans efterträdare ej kommer att aftjena
begrafningshjelp, då ett emot begrafningsbjelpen svarande
belopp ej blir disponibelt, den afgångnes sterbhus, så vidt
sådant, genom gällande Författningar eller redan utfärdade
serskilde Resolutioner, finnes bestämdt, må för hvarje serskildt
tillfälle af Reserv-fonden få sig anvisadt ett emot begrafningshjelpen
svarande belopp,
7:0 I anledning af Kongl. Maj:ts hemställan om afskrifning af dels
20,974 R:dr 9 sk. 4 ist., som å Inkomst-Titlarnes öfverskott blifvit anordnade,
och dels 40,887 R:dr 4* 1 rst' för utgifter, hvilka Kongl.
Stats-Conloiret af under händer hafvande medel måst bestrida, vill Utskottet,
enär dessa frågor ej stå i oskiljaktigt sammanhang med Stats-regleringen
och dessutom fordra en närmare utredning, serskildt utlåtande
meddela.
Genom detta utlåtande, anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat
en af Herr Halling väckt, från Borgare-Ståndet remitterad motion, åsyftande,
ali alla på Hufvud-Titlarne hädanefter uppkommande besparingar
måtte oafkorlade i liqvid emellan Stats-Verket och Riksgälds-Contoret det
sistnämnde tillgodokomma, samt att, i händelse Rikets Ständer sådant be
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N‘.o 92.
7
slöto, det af under Riksdagen vunnen erfarenhet finge bero, huruvida StatsUtskottet
kunde anse sig föranlåtet att, genom föreslående af tillökning
uti nuvarande anslaget å 8:de Hufvud-Tileln till Extra Utgifter eller i
Indragnings-Statens belopp, bereda tillgångar för de utgifter, hvilka hittills
blifvit bestridda af besparingarne och tilläfventyrs skulle finnas för längr*
eller kortare tiri oundvikligen nödige.
Slockholm den 3o April 1840.
R eservationer.
Vid 1 :s t a Punkten:
af Herr Hels indius emot Utskottets beslut, alt till serskild pröfning företaga
ilen ordinarie och extra Stals-regleringen.
Vid 2: d r a Punkten:
af Herr Professoren Thomander: ”Emot det förslag, att nuvarande innehafvare
af sådane tjerister, under hvilkas löner spanmåi finnes inbegripen,
som, enligt nu gällande Författningar, bör efter årliga Riksmarkegångspriset
ersättas af Slals-Veiket, skulle hädanefter icke för nämnde spanmåi
ega rättighet till annan lösen, än den lill 7 R:dr tunnan intill nästa Riksdag,
får jag 111 ig vördsamt reservera, på den grund, alt ett dylikt staddande
skulle, efter mitt förmenande, icke kunna stå tillsammans med bemälde
Embels- och Tjenslemäns i fullmakter eller constilutorialer dem
tillförsäkrade prival-rält, i hvilken Statsmakterne icke kunna utan genom
våldshandling åstadkomma inskränkning.”
Häruti instämde Herr Prosten Stenhammar.
Af Herr Helsingius: ”Då jag af flera anledningar anser nu förflutna
10 års spanmålspriser, i afseende på derunder inträffade fluclualioner, icke
vara lämpliga såsom grund för medelberäkningar, och för min del icke
förmodar så höga fortfarande spanmålspriser, som 7 R:dr per tunna, så
får jag äran anmäla min reservation mot denna beräkning, som jag under
sådane förhållanden anser innebära en verklig löne-förhöjning.’’
Häruti instämde Herr Prosten Stenhammar.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 92.
Vid 3:dje och 4 : d e Punkter ne
Af Herr Kjellberg: ”Som följd af min anmälda reservation emöt 3:dje
och /fide mom. af Stats-Utskoitels Betänkande, får jag förklara, alt jag ej
anser reglering eller anvisning till de anticiperade och öfverskridna anordningar
å besparingar böra ske, förrän fullkomligen blifvit ulredt, ej allenast
närvarande beloppen, utan äfven huru sig härmed verkligen förhåller.
Skulden är visserligen Statens, egentligen till sig sjelf; och det föreslagna
sättet en minskning af Statens rörliga fond, hvarmed bordt godtgöras
det vid Stals-regleringen 1810 genom Banken förskjutna belopp, af
följande årets intrader, hvilket aldrig skett. Jag anser således dessa dis
positioner
föranledde af de härigenom uppkommande större summor, Statsverket
haft till disposition, hvarifrån jag genom min motion N:o 92 åsyftat
samma befria, då ock allt trassel dermed upphört; men vilja Ständerne
äfven nu ersätta de af andra Statsmakten uti origtig väg tagna lörskotter,
kommer man troligen nästa Riksdag att likaledes nödgas godkänna
anslag, sorn Sländerne bestämdt nekat.
Att, på det sätt Stats-Utskoltet föreslagit liqvid, anvisa medel på
Reserv-fonden, anser jag ej behöflig!, då anordningar i alla fall ske, antingen
på verkliga besparingar, eller ock som det kallas tills vidare af under
händer hafvande medel, och hvilka anordningars honorerande ej lärer uteblifva
så länge Kongl. Stats-Contoret anser sig vara endast Regeringens redskap,
hvarigenom affärerna kunna fortsättas lika som hittills, utan alt sådant
skulle kunna läggas den nya ministeren lill last, enär samma, vidkommande
egna åtgärder, ej öfverskrider gifna föreskrifter och beslut.
Skulle Statsmachinens gång i brist på nödiga medel försvåras, så är
Regeringen alltid i tillfälle, att sammankalla Sländerne och för dem framlägga
förhållandena, äfvensom sine egne handlingar, om hvilka senare jag
då önskar kunna göra mig den förhoppning, att de skola finnas föi tjentare
af bifall, än hitintills, från Ständernes sida, hvilka derefter säkerligen
skola vidtaga ändamålsenliga regleringar.”
V i d 4: d e Punkten
Af Herr von Troil, E. ”Uti Utskottets tillstyrkande, att besparingarne
ej skulle få användas förr än under andra året efter det då de uppkommit,
har jag ej kunnat instämma, emedan detta lunga uppskof synes
111ig
Stats - Utskottets Utlåtande, N:o 92.
mig både onödigt och skadligt. Det är onödigt, emedan det sislförflutna
ftiels besparingar kunna lill betydlig del vara kände redan vid början af
det påföljande, och återstoden blifver det successive under loppet deraf;
hvadan, då det aldrig torde vara lämpligt att genast vid årets början anordna
alla under detsamma disponibla besparingar, hvilka tvertom under
hela loppet al året böra finnas till större edler mindre del i behåll, för att
fylla de sig efter hand företeende oförutsedde hehofven, så kan föreskriften,
det ingen besparing får användas, hvars tillvaro och belopp ej åro
bestämdt kände, mycket viii tillämpas, äfven om det sistförflutne årets besparingar
under ett påföljande få användas. Genom några mindre betydliga
lorandringar i Redovisningsordningen, kan besparingarnes noggranna
beräknande dessutom betydligen påskyndas, och skulle det oaktadt någon
mindre besparingspost ej under loppet af det påföliande året blifva känd,
så kommer den att öka de disponibla besparingarne under derpåföljande
år och kommer sålunda i alla fall Styrelsens disposilionsräkning till godo.
Skadligt åter anser jag del långa uppskofvet med rättigheten att använda
besparingarne vara, emedan derigenom i betydlig nion förfelas ett af de
med denna rättighet afsedde ändamål; som är att hos Vedterbörandb väcka'
omlankan tdl besparingars åstadkommande.”
Af Herrar Schartan, Fornander och Nordvall, Petter Pehrsson från
Jönköpings Län, Nils Pehrsson från Örebro Län, Sven Heurlin frän Kronobergs
Län, Bengt Gudmundsson från Hallands Län, Andérs Nilssom
från Östergöthlands Län och Anders Andersson från Skaraborgs Län.
Vid 5 : l e Punkten.
Af Herr N ord vall, Sven Heurlin från Kronobergs Län, AndersAndersson
från Skaraborgs, Petter Pehrsson från Jönköpings Län, Anders
Nilsson från Östergöthlands Län, Nils Pehrsson från Örebro Län, Johan
Andersson från Upsala Län och Bengt Gudmundsson från Hallands Län.
tolh, till Ii. St. prot 1840. 4 Sahil. 1 Jfil- U Hafi.
2
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet1840.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
i
N:o g3.
Auk. tili Exp, Utsk. deri Q Maj, kl. i e. m.
Utlåtande, i anledning af Protocolls-Secreteraren G. M. Stuart.! ansökning
örn nedsättning i arrendet Jör hemmanet Neder-Jerfva N:o 2.
(J. A.)
Genom Nådig remiss af den 15 sistlidne Februari, har Kongl. Maj:t till
SlatsUtskotlet öfverlemnat en af Protocolls-Secreteraren m. ra. G. M. Stuart,
lill Kongl. Maj:t den 3 November i838 ingifven skrift, deruti ProtocollsSecreteraren,
sorn, enligt af KongL Kammar-Collegium upprätladt conLract af
den 1 Mars 1837, under arrende på 3o års tid, räknad från Midfastan sistnämnde
år, innehafver det uti Solna socken af Stockholms Län belägne Kronohemmanet
Ned er-.Jerfva Nio 2 om ? mantal, lägenheten ilerr-Jerfva derunder
inbegripen, emot skyldighet att derför erlägga en årlig arrendeafgift
af io5 tunnor spamtnål, hälften råg och hälften korn, i underdånighet anhållit,
dels att, som genom inträffad eldsvåda den Juni i838 det å
hemmanet befintliga ansenliga boningshus, hvilket sökanden med betydlig
kostnad under näst föregångne år låtit reparera och förändra, nedbrunnit,
hvarvid jemväl, med få undantag, alla dervarande meubler och annan lösegendom
gått förlorade, samt då, i följd häraf, sökanden blifvit beröfvad
den inkomst, han af det till sommarställe passande rymliga boningshusets
uthyrande påräknat, sökanden måtte för den återstående arrendetiden
i Nåder förunnas nedsättning uti det åtagne arrendet lill 4* tunnor
3 kappar, motsvarande det vid en föregående auction å samma lägenhet erbjudne,
men icke antagne, arrendebelopp, dels att, då ifrågavarande egendom
under år i8.38 Jemnat ingen eller högst ringa afkastning, enär, i saknad af
boningsrum, arrendatorn då icke kunnat bo derstädes och vederbörligen besörja
hemmanets skötsel, hvartill komme, att vårsäden samma år, i följd af
ovanligt tidig winter, blifvit nästan belt och hållet förstörd, KongL Maj^t
£ih. till R, St, Fröt. 1S40. 4 Sami, 1 Afd. 35 Häftet.
1
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o -93.
täcktes, med afseende härå, i Nåder bevilja sökanden eftergift af hela arrendet
för år 1838.
Af de handlingar, hvilka jemte ofvanberörde underdåniga ansökning
blifvit till Stats-Utskottet öfverlemnade, har Utskoltet inhemtat: att hemmanen
Neder-Jerfva utgöras af 2;ne serskilde hemmans nummer i och 2,
hvartdera om l mantal, med nära lika egoförmoner, dock något mera åker
till det förra, så alt den öppna åkerjorden uppgår vid lotten N;o 1 till 34
tunnland 18“ kappland, och vid N:o 1 till 34 tunnland 3 kappland; att då
dessa hemmansdelar, som tillförene varit gemensamt utarrenderade, i September
månad i836, hvar för sig, utbjödos på förnyadt arrende, hemmanet
N:o 1 inropats för en' arrendeafgift af 40 tunnor 18? kappar spanmål, hvilket
anbud jemväl blifvit af: Kongl. Kammar-Collegium antaget; att, vid samma
auction, högsta anbudet å hemmanet N:o 2 uppgått till 4* tunnor 3 kappar,
i afseende hvarå ej mindre Kongl. Majrts Befallningshafvande i Stockholms Län,
än Kronofogden i orten sig utlåtit, att detta anbud vore det högsta, som
syntes kunna erhållas, enär denna hemmansdel rätteligen icke hade mera än
24 geometriska tunnland åker med mycket svag jordmon, lika liten och dålig
betesmark, som hemmanet N:o 1, och till den grad saknade skog, att alla
förnödenheter till byggnad, hägnader och vedbrand måste köpas, hvarjemte
borde tagas i betraktande, att, ehuru detta hemman, likasom N:o 1, blifvit
beröfvadt all dess utmark, bete, skog och fiskevatten, äfvensom åtskillige torplägenheter,
detsamma likväl qvarstode oförminskadt till sitt hela hemmantal,
derefter allmänna onera måste utgöras; till följd hvaraf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillstyrkt anbudets godkännande; att deremot Kongl. KammarCollegium,
med kännedom af den å Herr-Jerf va uppförde prydliga och
rymliga åbyggnad och denna lägenhets större värde, i sammanhang med
N:o 1 till sommarställe, funnit sig icke böra anbudet å sistnämnde hem
man
och lägenhet antaga, utan derå förordnat ny auction, som den 10 Febr.
»1837 försiggått och hvarvid ifrågavarande hemman N:o 2, Herr-Jerfva derunder
inberäknadt, af Protocolls-Secreleraren Stuart inropats för ofvanomförmälde
arrende-afgift af io5 tunnor 3 kappar spanmål.
Enär, enligt hvad upptyst är, den öppna åkerjorden vid Krono-hem
manet
Neder-Jerfva N:o 2 endast uppgår till 34 tunnland, 3 kappland, samt
till största delen utgöres af ofruktbar och stenbunden mark, och då hemmanet,
med ringa höbord, saknar bete och skog lill gårdens behof, måste det
antagas, att Protocolls-Secreteraren Stuart, vid öfvertagandet af det ovanligt
höga arrendet af io5 tunnor 3 kappar, hvilket motsvarar mera, än 6 tunnor
Stats-Utskottets Utlåtande, ]V:o c>3.
3
spamnåls afkastning af hvarje tunnland jord i årgången och med mer, än i5o
procent öfverstiger hvad för det lill egor och belägenhet, förmonligare hemmanet
N:o i i arrende erlägges, påräknat alt, utom den af jordbruket härflytande
afkastning, bereda sig en hufvudsaklig inkomst genom det å egendomen
befintliga ansenliga boningshusets uthyrande till sommarställe, hvartill
detsamma, i anseende till närbelägenheten intill hufvudstaden, var serdeles
passande. Sedan likväl, genom den ulan sökandens förvållande inträffade
ofvanomförmälde eldsvåda, berörde boningshus helt och hållet afbrunnit,
och sökanden följaktligen gått i mistning af den vid hemmanets öfvertagande
förnämligast afsedda fördel, är det föga sannolikt, att arrendatorn,
oagtadt alla ansträngningar för hemmanets häfd och förbättrande, torde kunna
ensamt af jordbruket bereda sig tillgång för utgörande af det nu fastställde
arrendets belopp. Vid detta förhållande anser Utskottet billigheten
fordra, att Protocolls-Secreleraren Stuart må förklaras berättigad alt, derest
ban så åstundar, vid nästa fardag frånträda ifrågavarande, numera otvifvelaktig!.
alltför höga arrende af Neder-Jerfva N:o 2, i hvilket fall det likväl
skulle åligga honom, att så tidigt härom göra anmälan, att förnyad auction
för hemmanets ularrendering vid midfastan år 1841 må kunna i behörig
ordning för sig gå. Då emedlertid härvid förekommer, att Protocolls-Secreteraren
Stuart, obcräknadt de af honom verkställde kostsamma reparationer
och förbättringar å den numera nedbrände hufvudbyggningen, åter iståndsatt
och med en våning påbyggt en efter eldsvådan qvarstående brandskadad
flygelbyggning, samt dessutom å hemmanet dels uppfört, dels reparerat
åtskilliga andra byggnader, äfvensom användt icke obetydliga kostnader för
utdikning och uppbrytning af hemmanets vattensjuka och mossbelupna äng;
och då Protocolls-Secreteraren, genom egendomens frånträdande, utan åtnjutande
af någon ersättning för de, genom ofvanberörde förbättringar förorsakade,
utgifter, skulle ytterligare vidkännas en betydlig förlust, har Utskottet,
i betraktande derjemte deraf, att sökanden uppnått en ålder af nära 'jo år,
och eger en talrik familj att försörja, funnit sig ega anledning hemställa, att,
med afseende å förevarande bevekande skäl, någon eftergift i de nu gällande
arrende-viikoren kunde varda sökanden beviljad, och får Utskottet, i öfverensstämmelse
härmed, tillstyrka,
att, derest icke Protocolls-Secreteraren Stuart eller hans rätlsinnehafvare
åstundar att vid nästinstundande fardag frånträda
arrendet af hemmanet Neder-Jerfva N:o 3, i hvilket fall honom
skulle åligga att så tidigt härom göra anmälan, alt nyar
>,
'
s -i
4
St*ts-Ut$kottets Utlåtande, N:0 $4-
rende-auction för hemmanets utarrendering vid nämnde tid må
hinna i föreskrifven ordning anställas, Protocolls-Secreteraren
må förklaras berättigad att, under femton års tid, räknad från
midfastan år i83S, under loppet af hvilket meranämnde hufvudhyggning
nedbrunnit, till samma tid i853, för berörde
hemman erlägga arrende-afgiften med nedsatt belopp af 41
tunnor 3 kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, med
skyldighet för Stuart att, så vida han ej så tidigt före i853
års midfasta afsäger sig arrendet, att ny auction till egendomens
utarrendering från sistberörde midfasta må kunna i laga
ordning anställas, och i hvilket fall Stuart eller hans rättsinnehafvare
skulle ega hemmanet afträda, sedermera intill den
i4 Mars 1867, då nuvarande arrende-eontraet tilländagår, utgöra
det genom samma contract bestämde arrende af io5
tunnor 3 kappar spanmål.
Stockholm den 8 Maj 1840.
N:o 94.
Ank. till Exp. Utsk. den 9 Maj, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr De Mares, B, motion, angående bestämmandet
af tiden för nästa Lagtima Biksmötes början.
(J. A.)
Genom Remiss från Borgare-Ståndet, har Stats-Utskottet fått emottaga
en af Herr De Maré, B, väckt motion, hvaruti föreslås, att Rikets Ständer
måtte, inom den för deras sammanvaro i Grundlagen afsedde tid, och, i enlighet
med 4g §. Regerings-Formen, bestämma den j4 Januari 1845 såsom
den dag, då Rikets Ständer skola till nästa Lagtima Riksdag sammankomma.
Då, enligt hvad Utskottet erfarit, tiden för nästa Lagtima Riksmötes
början redan blifvit af de trenne öfriga Riks-Stånden fastställd, har Utskottet
-
Stats-Vlskotlets Memorial^ IV.-o gS.
5
let ansell Herr De Mares omförmälde molion, å Utskollets sida, icke föranleda
lill annan åtgärd, än att förhållandet i ofvanberörde afseende hos Borgare-Ståndet
vördsamt anmäla.
Stockholm den 8 Maj 1840.
N:o g5.
Ank. lill Exp. Utsk. den 9 Maj, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återreiniss på Stats-Ulshottets Memorial
N:o I 5.
Sedan Stats-Utskottet, uti memorial N:o i5, återlemnat Lars Rasmussons,
ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet remitterade molion om Fribrefs-rätt
för Länsmän, hvilken motion Utskottet ansett icke tillhöra dess handläggning,
så har nämnde Biks-Stånd samma memorial återremitterat, med förklarande,
att motionen borde af Stats-Utskottet behandlas; men då berörde
memorial blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln den 20 sistlidne Mars,
af Preste-Ståndet den 11 i samma månad och af Borgare-Ståndet den 21
älven i nämnde månad, samt frågan således, jemlikt ^5 §. uti Riksdags-Ordningen,
är afgjord,
kan Utskottet med ifrågavarande ärende icke taga befattning;
hvilket Utskottet ansett sig böra härmed tillkännagifva.
Stockholm den 8 Maj 1840.
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri.
Stats-Ulskottets Utlåtande, IV:o 96.
r
N:o 90.
Ani. till Exp. Utsk. den 9 Maj, kl. 6 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers åren 1835,
1831 och 1839 församlade Revisorers Berättelser,
angående granskningen af de, under Kongl. Majits
och Rikets Commerce-Collegii förvaltning ställda,
fonder.
(Rgs. Afd.)
Samtlige Riks-Stånden hafva lill Stals-Utskottet remitterat ofvanberärde
Berättelser, hvilka, äfvensom Kongl. Commerce-Collegii i anledning
deraf afgifna utlåtanden, Ulskottet alltså genomgått, och får Utskottet härmedelst
underställa Rikets Ständers bepröfvande sina åsigter och yttranden
rörande de i dessa Berättelser förekommande ämnen, hvilka Utskottet
ansett utgöra föremål för Rikets Ständers pröfning och derpå beroende
beslut,
§. 1.
Angående det till Rcchnologiska Institutet anvisade
anslag af Manufactur-Discontens vinstmedel.
(.835 års Rev. Ber. pag 4—5 och Kongl. Commerce-Collegii Utlåtande
pag. 46—47» 1837 års Rev. Ber. pag. 2—3 och Kongl. Corn. Coll. Utlåtande
pag. 4*3 —47; samt 1 83q års Rev. Ber. pag. 5—6.)
I betraktande dera!’, att Manufactur-Discont-fondens egentliga ändamål
vore fabriksnäringarnes understödjande medelst lån, samt att, under
en jemnt stigande produclion inom dessa näringar, det syntes angeläget,
att fonden, så vidt möjligt, finge oafkortadt använda sina, genom lånerörelsen
uppkomna, vinstmedel, hvilka utgjorde fondens enda inkomst, helst
i annat full och i följd af utlåningens minskning jemförelsevis till produclionens
värde, det förhållande omsider mäste inträffa, att vederbörande
Fabrikanter icke hörnlad « någon fördel af sin lånerätt och att således det
med Munufactur-Disconlens inrättning afsedda ändamål helt och hållet
förfelades, hafva Revisorer ne sammanstämmande hemställt, att nämnde
Discont måtte varda befriad från utgörandet af det å dess vinstmedel, till
Technologiska Institutets underhåll, anvisade årliga anslag af i4>ooo R:dr.
Bih. till 11. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 Afd, 36 Bäftet\ 1
2
Stats-Utsholtets Lllätande, N;o g 6.
Utskottet, sora, för afgifvandet af serskildt Utlåtande, fått från RiksStånden
emottaga Kongl. Majus Nådiga Proposition , angående ökade tillgångar
för Manufactur-Discont-fondens utlåning, kommer att framdeles, i
sammanhang härmed, taga L behörigt öfvervägande det af Revisorerne
uppgifna och utaf Kongl. Commerce-Collegium vitsordade behofvet af förhöjning
i de för Fabriksidkare i allmänhet för närvarande medgjfna utlånings-procenlers
belopp. Utskottet anser sig således nu endast, i fråga
om anslaget till Technologiska Institutet, behöfva åberopa Utskottets, i Utlåtandet
angående regleringen af Riks-Stateus Nionde liufvud-Titel, på anförde
skäl, gjorde hemställan, att det utaf Manufactur-Disconlens vinstmedel
till nämnde Institut anslagna belopp af 14,000 ikdr årligen må för
framtiden å denna Hufvud-Titel uppföras.
§. 2.
Angående prof ningen af Säle er lietshandlingar för sökta
lån af Mannfactur-Disconten.
(i83q års Rev- Ber- pag. 5. Kongl. Commerce-Collegii Utlåtande
pag. 43—440
Af en, efter dertill utaf Kongl- Majit i Nåder meddelad tillåtelse»
år 183- verkställd afskrifning af åtskilliga, sedan längre tid tillbaka uti
Manufactur-Discontem räkenskaper balancerade , osäkra fordringar, lill ett
sammanlagdt belopp af 2i,38o R:dr 18 sk. 1 rst.,, hafva- sistlidet års Revisorer
hemlat anledning till den förmodan, att förluster för ManufacturDiscont-fonden,
genom låntagares, reversutgifvares och löftesmäns obestånd,
mera sällan skulle inträffa, om pröfningen af de, för erhållande af lån
utur densamma, inlemnade säkerhefcshaudlingar med mindre undseende
verkstäldes, än som nu stundom syntes hafva egt rura, och derest vid disconteringen
ti 1 Isåges , att det nu icke sällan inträffade förhållande, alt
mindre kände låntagare ömsesidigt belånade hvarandras ulgifna reverser»
så vidt ske kunde, för framtiden förekommes.
Jemte det Kongl. Commerce-Collegium, uti sitt underdåniga utlåtande
öfver bemälde Revisorers berättelse, omständligt redogjort lör de grunder,
som, i öfverensstämmelse med dels 4 och 5 §§. af 1817 års Kongl..
Reglemente, angående Manufactur-Discont-fondens förvaltning, dels ock
Kongl. Majus, på Rikets Ständers underd. hemställan, den 7 November
Stala- Utskottets Utlåtande, N:o g 6.
3
182g utfärdade Nådiga Kungörelse, vid beviljandet af lån utur nämnde
fond, af Kongl. Collegiurn följas, har Kongl. Collegium, i afseende på sitt
förfarande vid indrifningen af fondens förfallna fordringar, åberopat det
vitsord derom, Justi tias-Canzlers Em betet uti ofvan omförrnälda afskrifningsfrågn
afgifvit; hvarförutan Kongl. Collegium, medelst tabellariska utredningar
visat, att å Manufactur-Disconten, hvars rörelse-capital kunde antagas
utgöra nära Två millioner Riksdaler, osäkra fordringar årligen uppstått,
elter förhållandet under Tio af de senast förflutna åren, till ett
■medeibelopp af 5,411 R:dr 24 sk., deraf likväl, i följd af fortsatta lagsökning-ar,
större delen slutligen åter ingått bland de säkra fordringarne, så
att i medeltal endast 782 R:dr 24 sk. för året qvarstått, att såsom
fondens verkliga förlust ur räkenskaperne afföras.
1 betraktande af den utredning, Kongl. Collegium sålunda meddelat
om beloppet af de å Manufactur-Discontens lånerörelse under senare åren
■uppkomna förluster,
anser Utskottet Revisorernes nu ifrågavarande anmärkning,
såsom nöjaktigt förklarad, böra förfalla.
§. 3.
Angående fördelningen af Månufadur-Discontfondens
fordringar uti salcra och osäkra.
(j83c) års Rev. Ber. pag. 19 och Kongl. Corn.-Coll. Uti. png. 46*)
1 afseende på Revisorernes gjorda framställning, att, enär åtskilliga
Manufaclur-Disconl-fondens fordringar blifvit såsom säkra upptagna, fastän
.både låntagare och hypotheks-ulgifvare kommit på obestånd , någon föreskrift
borde Mauufactur-Discont-Conloret af Kongl. Commerce-Collegium
lemnäs, rörande utestående fordringars uppförande i säkra eller osäkra columner,
så att större visshet om fondernas verkliga ställning lill sina gäldenärer
kunde vinnas, bar bemälde Kongl. Collegium förmält, att fondernes
under utsökning förfallna fordringar uti Räkenskaperne qvarstodo såsom
säkra, till dess, genom vidtagna åtgärder, hunnit utredas och bestämmas,
till hvad belopp ersättning för desamma kunde med säkerhet påräknas.
, efter afdrag hvaraf återstoden öfverfördes bland osäkra fordringar,
samt alt, du det af Revisorerne anmärkte förhållande någon gång inträffat,
sådant haft sin grund deri, att vid räkenskapens afslutande, concurs-utred
-
4
Stats-TJtslcottets Utlåtande, N:o 96.
ningen ännu icke för sig gått eller varit af Discont-Conloret tillförlitligen
känd; och trodde Kongl. Collegium, att de grunder, sora i omförraäida
hänseende hittills varit följda, icke medförde någon olägenhet, men att
deremot en förändring häruti endast skulle, genom täta öfverföringar från
den ena till den andra colummen, leda lill oreda i bokföringen.
Hvad Kongl. Commerce-Collegium sålunda anfört, finner Utskottet,
för sin del, innefatta en tillfredsställande förklaring af den framställda anmärkningen,
hvilken Utskottet alltså
anser böra förfalla.
§. 4.
Angående ett Öfversten J A. Pahn tiller handl expectance-arfvode.
(j 835 års Rev. Ber. pag. 5—-6 och Kongl. Commerce-Collegii Uti.
pag. 4 7—48, samt 1887 års Rev. Ber. pag. 5 och Kongl. Commerce-Collegii
Uti. pag. 48.)
Uti 1835 års Revisorers Berättelse är vordet anmäldt, alt, sedan
Kongl. Maj:t hos Rikets sist församlade Ständer föreslagit, att, i anseende
till Extra Licenl-fondens otillräcklighet, det Öfversten J. A. Patin, i egenskap
af Direeteur för Eskilstuna Fristad, af nämnde fond tillagda belopp
af 900 R:dr årligen, måtte på allmänna Indragnings-staten öfverbyttas, men
Rikets Ständer vägrat sitt samtycke härtill, hade Kongl. Majit, genom Kådigt
Bref af den 27 September i834, förordnat, att bemälde Öfverste, som,
medelst fullmagt, blifvit om bibehållande af sina löne-inkomsler försäkrad,
skulle, tills vidare, af Manufactur-Discont-fondens vinst-medel, för så vidt
Extra Licent-fonden och anslaget till Manufaclurernes befrämjande icke
dertill lemnade tillgång, uppbära sitt förut innehafvande årliga expeclaneearfvode.
Härvid hade Revisorerne, som ansett denna utgift vara för Manulactur-Discont-fonden
alldeles fremmande, anmärkt, att Öfverste Pahn,
hvars tjenstgöring uti ifrågavarande egenskap upphört, såsom följd af Eskilstuna
fristads år 1833 anbefallda skiljande från Carl Gustafs stads Gevärsfactori,
derefter fått oafkortadl bibehålla hela sin under tjenste-tiden innehafda
aflöning, oagtadt Kongl. Brefvet den 18 Maj 1828 endast tillerkände
Fristads-Direcleuren en årlig lön af 600 R:dr, hvarjemte han, så län
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 96.
ge Fristaden och Gevärs-factoriet förblefve under en gemensam styrelse,
tillädes etl serskildt arfvode af 3oo R:dr årligen.
Vid sådant förhållande, och då följaktligen vilkoret, hvarunder arfvodet
blifvit beviljadt, förfallit, samt dessutom arfvoden i allmänhet endast
borde kunna uppbäras för effectiv tjenstgöring, hade det synts Revisorerne,
att Öfverste Palms pension skäligen bordt nedsättas till det belopp,
hvartill Fristads-Directörens egentliga lön var bestämd, eller 600 R:dr.
Af 183y års Revisions-Beiätlelse och Kongl. Commerce-Collegii afgifna utlåtanden
iuhémlas vidare, att det Öfverste Pahn tillagde expectance-arfvode
fortfarande, till hela beloppet, 900 R:dr Banco, från ManufacturDiscont-fonden,
emot ersättning af anslaget för Manufacturernes befrämjande,
utgått lill dess, efter Öfverstens i December månad 1836 ti made
död, denna utgift upphört att vidare belasta de under bemälde Kongl
Collegii förvaltning ställda medel.
Lika med Revisorerne, finner Utskottet visserligen ofvanomförmälda
förhållande anmälkningsvärdt, men sedan Öfverste Pahn med döden afgått
och del honom tillagda arfvode således numera upphört,
anser'Utskottet detta förhållande icke föranleda någon åtgärd
af Rikets Ständer.
§. 5.
Angående Kongl Commerce-Collegii hus.
1835 års Rev. Ber. pag. 7. Kongl. Commerce-Collegii Uti. pag.
43-4.90
Vidaie hafva 1835 års Revisorer funnit, att Kongl. Commerce-Collegii
å Riddarholmen belägne hus, med tillhörande tomt och lägenheter,
sorn, med undantag af de å tomten befintlige trädbyggnader, blifvit på
Manufactur-Discont-fondens bekostnad brandförsäkradt för 60,000 R:dr B:co,
samt jemväl, genom Kongl. Brefvet den 7 Juni )834, förklarats vara att
anse såsom en fondens tillhörighet, borde lill nämnde brandförsäkringsvärde
bland fondens tillgångar upptagas och bokföras, äfvensom att de uti
berörde hus inrymde allmänna Verk och Inrättningar borde, i förhållande
till de åt dem upplåtna lägenheter, bidraga till kostnadeine för husets
underhållande m. m., i hvilket sistnämnde afseende Revisorerne föreslagit,
att å Riksstaten hyresmedel till lämpligt belopp måtte, såsom ersättning'
för de af dessa Verk begagnade rum och lägenheter, anvisas och årligen
6
Stats-Ulnkottets Utlåtande, No 96.
till Fonden utbetalas; hvaremot Fonden, såsom husegare, skulle, för bestridandet
af reparationer och öfrige förefallande utgifter, ansvara. Derjemte
hafva Revisorerne, som inhemlal, att den för egendomen fastställda brandskade-
ersättning, i händelse af eldsvåda, tomine alt, i anseende till de
å tomten uppförda, Fonden icke tillhöriga, träd byggnader, förminskar med
25 procent, så att den Fonden i sådant fall tillkommande ersättning endast
skulle utgöra 45,000 R:dr; af sådan anledning, samt med afseende å
den .eldfarlighet, hvilken, genom närbelägenheten af berörde träd byggnader,
som begagnades till vagnshus och foderskullar, förefaimes, ej blott för
roeranämnde, utan äfven andra Kronans hus och byggnader, härå fästat
Rikets Ständers uppmärksamhet, på det att ifrågavarande träd byggnader
måtte undanrödjas och till annat lämpligt ställe flyttas.
Kongl. Commerce-Collegium har, i anledning häraf, bland annat . upplyst:
att våningen 2:ne trappor upp uti merberörde hus, hvilket med Nådig
tillåtelse år 1772 inköptes af den under Kongl. Collegii förvaltning
ställde Manufactur-föndens medel, numera begagnas, dels af Kongl. KrigsExpedilionen
och dels af Öfver-lntendents-Embetet; att flygelbyggnaden
åt gården och uthusen, under f. d. Konung Gustaf IV Adolpfis Regering,
upplälos till dåvarande Kongl. Lif-Drabanl-Corpsen, hvarvid äfven större
nybyggnad af träd längs sjösidan uppfördes till stall, vagnshus och höskullar,
samt alt, efter nämnde Corps upplösning, dessa lägenheter varit begagnade
för H. K. H. Kronprinsens Stall-stat. Med afseende å vigt ensamt
fördelen deraf, att, till minskande af eldfarligheten för så väl Kongl. Collegii
som andra närliggande hus, ofvannämnda trädbyggnader
eller åtminstone bekläddes med slen, derigenom hindret för fulla assurance-summans
utbekommande, i händelse af vådeld, jemväl undanröjdes,
bar Kongl. Collegium också instämt uti Revisorernes gjorda hemställan, om
anslag af Statsmedlen till hyresersällning åt Mamsfactur-Discont-fonden för
de delar af egendonen, som utaf andra Verk begagnades, enär sålunda för
Fonden kunde till någon del beredas utväg för uppbyggande af nya uthus
af sten, eller de nuvarande frädhusens förseende med stenbeklädnad ; äfvensom
Kongl. Collegium ansett något hinder icke mola för den föreslagna
åtgärden, att huset bland Fondens öfriga tillgångar, lill det åsatte brandförsäkringsvärdet,
uti hufvud boken uppdebiterades.
Enär Manufactur-fonden, med hvars medel meranämnde hus blifvit
inköpt, tillkommit genom beviljade och af allmänna medel utgångna bidrag,
samt detta hus således obestridligen är esa statens tillhörighet,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 96.
7
anser Utskottet deraf följa, att nödige reparationer å detsarrrma
oelr öfriga utgifter derför jemväl höra' af (fet, lill underhåll
af Kronans öfriga byggnader i hufvudstaden, å RiksSlalens
8:de Hufvud-Titel uppförde anslag bekostas, samt
dessa reparationer för framtiden verkställas, under r 11Isyn af
dem Embetsmyndighet,, sorn fått sig uppdragen enahanda befattning,
i afseende på atulia, Staten tillhöriga och till Embetsrum
för de förvaltande Verken upplåtne lius. Utskottet
kan fördenskull iek.e understödja Revisorernes hemställan,
om förstnämnde egendoms upptagande bland Mannfactur-Disconl.
-fondens tillgångar, samt om hyres-anslag för de derstädes
inrymda allmänna Verk.
Vidkommande åter de å ifrågavarande egendoms tomt uppförde trädbyggnader,
så finner Utskottet, med afseende å deras eldfaidiga beskaffenhet
och vådlighet för dervid belägna allmänna Verk , å hvilken omständighet Fulfmägtige
i Riksgälds-Contoret dessutom serskildt fästat Utskottets synnerliga
uppmärksamhet, högst angeläget, att dessa byggnader varda borltagne.
För delta ändamåls vinnande får Utskottet alltså vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t tackes från vederbörande i Nåder
infordra och derefter, under innevarande Riksmöte, meddela
Rikets Ständer erforderliga upplysningar och kostnads-förslag
, i afseende på upplåtandet och inredandet för det ändamål,
hvartill berörde trädbyggnader nu begagnas, af någon
annan härtill lämplig, Slaten tillhörig loeal, eller,derest någon
sådan icke finnes, enahanda förslag i afseende på inköpandet
häraf, samt utförandet af de möjligtvis erforderliga tillbyggnader
och förändringar å de på samma local redan befintliga
lius.
§. 6.
Angående sammanförandet af Kongl. Commerce-Collegi»
nuvarande ‘Line Räkningar Niris 5 och 8 i Butiken.
("i 835 års Rev. Ber. pag. 8—10 och Kongl. Commerce-CoUegii Uti.
pag. 49—5o>
8
Stats-TJlskoitels Utlåtande, JV:o 96.
I anledning af Revisorernes förslag om sammanslåendet af de 2:ne
Rakningar, Kongl. Commerce-Collegium i Rikets Ständers Bank eger, under
,N:ris 5 och 8, för de Manufactur-Discont-fonden bevil jade låne-understöd ,
utgörande tillsammans 1,000,000 R:dr, deraf 8p, 101 R:dr 5 sk. 4 r., eller den
å Räkningen N:o 8 insatta summa, är såsom stående lån beviljad, hvaremot
återstoden eller 910,898 R:dr 42 sk- 8 r., i egenskap af creditiv-Jån,
blifvit Discont-fonden meddelad, har Utskottet ansett sig böra, gemensamt
med Banco-Utskoltet, behandla denna fråga, såsom möjligen ledande till
en förändring i beskaffenheten af de låne-biträden, hvarmed ManufacturDisconten
af Banken understödjes. Stats-Ulskotlet skall derföre framdeles,
efter öfverläggning med nyssbemälde Utskott, serskildt yttrande rörande
-detta ämne afgifva.
§. 7.
Angående ordningen för beviljade förlags låns utbetalande.
(j835 års Rev. Ber. pag. 12 —13 och Commerce-Collegii Uti. pag. 5oj).
I afseende på förvaltningen af den utaf Manufactur-Discontens låne-tillgångar
serskildt afsatta föriags-Iåne-fond å 200,000 R:dr, har af 1835 års
Revisorer blifvit anmärkt, att, sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af
den 14 December 1833 , beviljat
de af hans här i hufvudstaden anlagde fabrik, för fördigandet af fabriksredskap
och machiner, ett förlags-lån af 2,000 R:dr, samt tillika, med afseende
å den stora fördel, som för härvarande fabriker förväntades deraf,
att Felling snart komme i tillfälle att i större scala drifva sin machin-tillverkning,
i Nåder medgifvit, att, då af det Rörstrands Porslins-fabriksintressenter
år «83a tillagde förlags-lån å 20,000 R:dr, i följd af skedd
afsägelse, endast 15,000 R:dr komme alt uttagas, och således å förslagslåne-fonden
förefunnes en opåräknad tillgång af 5,000 R:dr, Fellings lån
finge af först till fonden inflytande medel utbetalas, så hade delta lån
.också, näst efter lånet till Rörstrands fabriks-delegare, utgått, ehuru då
ännu icke kunnat utgifvas de förlags-lån, som till ett sammanlagdt belopp
af y4R:dr 3a sk. blifvit, innan Fellings låne-ansökning bifölls,
å Nåder beviljade, ali, i nion af förlags-låne-foticlens tillgångar, utbetalas
till
Stats-ZJtskottels Utlåtande, N:o g6.
9
lill Iånlagarne, hvilkas rätt Revisorerne alltså ansett genom elen Felling tillerkände
förmon vara eftersatt. Härförutan har det synts Revisorerne, att då,
med hänseende till det med förlags-låne-anslaget åsyftade ändamål, det
borde förutsättas, att dylika understöd icke medgåfvos för andra, än sådana
fabriksanläggningar, af hvilkas uppkomst det allmänna kunde hemta
större fördelar, något bedömande af dessa anläggningars jemförelsevis
större eller mindre värde, sedan deras anspråk på låtie-understÖd af allmänna
medel en gång blifvit erkända, icke lämpligen kunde eller borde
ega rum, helst, vid sådant förhållande och i betraktande af förlags-lånefondens
inskränkta tillgångar, det blefve omöjligt för redan lånberättigade
fabriksidkare att ens approximativt beräkna liden, då de kunde af dem
beviljade lån komma i åtnjutande; hvaraf åter följden möjligen blefve,
att mången tillämnad, högst vigtig Fabriks-Inrättning, för det allmänna
ginge förlorad.
Utskottet, som delar Revisörernes åsigt om vigten deraf, att lånesökande
utbekomma dem tillerkända förlags-lån, i den ordning, de blifvit
beviljade, får alltså vördsamt tillstyrka,
att, derest Rikets Ständer äfven i denna åsigt instämma, Rikets
Ständer må härom hos Kongl. Maj t göra underdånig
•anmälan.
§. 8.
Angående den Kammar-Rådet Brandel tillerkända rättighet
att, efter af skedstagandet, bibehålla sin Kammar
sier ifrare-Lön.
£1837 års Rev. Ber. pag. 4 och Kongl. Commerce-Collegii Uti. pag. 47).
De år 1837 församlade Revisorer hafva anmärkt, alt Kammarskrifvaren
i Manufactur-Discont-Contoret, Kamereraren i Kongl. Kammar-Colleejium
J. A. Brandel, efter sin 1836 vunna befordran till Kammar-Råd,
och på grund endast af en hos Kongl. Commerce-Collegium gjord anmälan,
det lian, i följd af denna befordran, icke vidare kunde med berörde
Kammarskrifvare-tjenst fortfara, lått, under åtta månader efter tjenstens
^frånträdande, bibehålla den derför anslagna lön; och då härvid förekom
Bih.
till R. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 36 Haft. 2
I o
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 96.
me, alt Kammar-Rådet Brandel blifvit till sistberörde embete befordrad
från innehafvande Kamererare-tjenst i Kongl. Kammar-Collegium, hvilken
befordran således icke hade något sammanhang med hans tjenste-befaltningar
i andra Verk, hvilka han följaktligen icke eller varit förbunden eller
ens berättigad att annorlunda, än efter ordentligt afskedstagande, lemna,
samt bemälde Kammar-Råd således befann sig i enahanda ställning, sorn
hvarje tjensteman, hvilken, i anseende till vunnen befordran inom ett
Embetsverk, funnit sig föranlåten att från sina förut innehafvande befattningar
i andra Verk taga afsked, dervid någon ersättning för grundlagd
begrafningshjelp ej erhölles, hafva Revisorerne ansett Kammar-Rådet Brandel
icke egt någon i författningarne grundad rättighet, alt, sedan han sin
i Manufactur-Discont-Contoret innehafda Kammarskrifvare-tjenst frivilligt
frånträdt, under aftjenandet af vacance- och nådårs-besparing å KammarRåds-lönen,
dan Kammarskrifvare-sysslan åtföljande lön bibehålla.
Till bemötande af denna anmärkning, har Kongl. Commerce-Collegium
anfört, att, då Kammar-Rådet Brandel för sin befattning såsom Kammarskrifvare
i Manufactur-Discont-Contoret aftjent begrafningshjelp, samt
det vore både hardt och obilligt, om en tjensteman, som vunne befordran,
ehvad sådant skett inom eller utom det Embetsverk, der han innehade
tjenst, icke skulle varda bibehållen vid sin förra lön, intilldess lian komme
i åtnjutande af lön för den tjenst, hvartill han blifvit befordrad, hade
Collegium ansett Kammar-Rådet Brandel vara berättigad att för så
lång tid, som han, i egenskap af Kammarskrifvare, aftjent begrafningshjelp,
få, efter sitt utnämnande lill Kammar-Råd, fortfara med uppbärandet af Karnmarskrifvare-lönen
i Manufactur-Discont-Contoret.
Den förklaring. Kongl. Commerce-Collegium sålunda afgifvit, kan
Utskottet dock för sin del icke godkänna, utan instämmer deremot fullkomligt
uti den af Revisorerne yttrade åsigt,- men som detta jemväl af de
utaf Kongl. Maj:t tillförordnade serskilda Revisorer anmärkta förhållande
redan är hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldt,
anser Utskottet någon ytterligare åtgärd i anledning häraf
nu icke vara att af Rikets Ständer vidtaga.
§.
Angående ett Pastellmålaren P. hindberg betziljadt understöd.
083; års Rev. Ber. pag. 18 och Kongl. Corn. Coll. Ull. pag. 48—49.)
S tat s-U t slottets Utlåtande, N'.o 96.
I anledning deraf, alt Kongl, Maj:t, genom Nådigt Bref af den 7
Maj i836, tillagt Pastellmålaren P. Lindberg ett understöd af 200 R:dr,
att af Manufactur-medlen under 3:ne års tid uppbäras, i och för utvidgandet
och fullkomnandet af den tillverkning af pastellfärger och svartkritor,
som af honom härstädes drifves, hafva Revisorerne yttrat den öfvertygelse,
att i allmänhet Fakrikshandteringar af den beskaffenhet, att de,
för deras bestånd och vidare utveckling , funnos vara i behof af så ringa
understöd, sorn det Lindberg beviljade, icke voro förtjente att af Staten
uppmuntras, samt alt en dylik uppmuntran syntes desto mindre hafva vid
nämnde tillfälle bordt ega rum, som Fabriksidkaren L. C. Hasselgren, redan
i och för den af honom här i Hufvudstaden idkade rilfärgs-tillverknings
fullkomnande, fått af Manufactur-medlen uppbära ett sammanräknadt
understöd af 1000 R:dr B:co, utan att, så vidt Revisorerne kunnat utröna,
denna tillverkning derigenom i någon betydligare mon tilltagit eller nått
högre fullkomlighet.
Härvid har Kongl. Commerce-Collegium upplyst, alt, då af de vid
Pastellmålaren Lindbergs underdåniga ansökning fogade betyg, äfvensom
af Kongl. Academiens för. de fria konsterna afgifna utlåtande i ämnet, funnits
ådagalagdt, alt de pastellfärger och svartskritor, som af Lindberghereddes,
i finhet, varaktighet och flere afseenden utmärkte sig framför de
hittills brukliga, samt att behofvet här i Riket af goda pastellfärgor och
svartkrilor vid ritkonstens utöfning icke vore obetydligt, hade Kongl.
Collegium, enär dessutom sistnämnde konst utgjorde ett för näringarne
vigtigt hjelpmedel, ansett ett understöd, hvarigenom Lindberg sattes i till—
fälle att utvidga och på ett ändamålsenligare sätt, än förut med hans knappa
tillgångar kunnat ske, drifva ifrågavarande färgberedning, icke vara
utan fördel för det allmänna, eller böra betraktas, såsom främmande för
det hufvudsakligen till uppmuntringar för närings-företag af mindre omfattning
anvisade anslag; i följd hvaraf Kongl. Collegium också hos Kongl.
Maj:t i underdånighet tillstyrkt beviljandet af ofvannämnde understöd.
Med afseende å hvad Kongl. Commerce-Collegium sålunda yttrat
och upplyst,
finner Utskottet, för sin del, emot ifrågavarande understöds
meddelande icke något att erinra.
Stats-Ufslottets Utlåtande, JV:o g6.
§. 10.
Angående nedsättning af räntan för det ä lliks gälds-Coniord
anvisade creditiv till Ull-Discont-fondens förstärkande.
(18.37 års Rev. Ber. pag r!\—16 och Kongl. Corn.-Coll. Ull. pag 4^
samt 183g års Rev. Ber. pag. i5—16).
Vidkommande den vid de begge sista revisionerne gjorda framställning
derom, aLt de 200,000 R:dr, som Rikets Ständer, medelst serskildt
beviljadt creditiv å Riksgälds-Contoret, anvisat såsom lån-tillgång för UllDiscont-fonden,
emot 5 procents ränta , måtte nämnde fond tillhandahållas
emot godtgöraudet af endast 3 procents ränta, samt att, såsom följd
häraf, räntan å lån på hypotheserad ull, måtte v ayda till 4 procent nedsatt;
så anser Utskottet frågan härom böra komma under Rikets Ständers
ompröfning, i sammanhang med Kongl. Majds vid denna Riksdag a flå Ina
Nådiga Proposition N:o 37, deruti, bland annat, enahanda ränté-nedsättliing
för omförmäldt Crediliv-lån blifvit föreslagen. Utskottet får derföre
nu vördsamt hänvisa lill dess, i anledning af Högstberörde Nådiga Proposition,
ofördröjligen afgifvande utlåtande..
§• II.
Angående alla utgifters för Ull-culturen sammanförande
i ett conto.
(1835 års Rev. Ber. pag. 18}.
Med anledning af den uti r 835 års Revisions-Berättelse yttrade åsigt „
att, då alla utgifter för Ull-Contorel i Nori köping samt ull-sorteringen derstädes
rm m. bestriddes af UM-Disconten, följaktligen icke allenast alla,
under årets lopp, utgående arfvoden till de i och för ulleulluren anställde
personer, utan ock alla extra utgifter, som af Ull-Conloret bekostades, borde
å ett conto i Hufvud-boken upptagas, så alt fondens samtliga utbetalningar
för ullculturen, som ditintills blifvit å serskilda conti uppförda, måtte
synas på ett ställe, och således kunna med större lätthet öfverskåda» och
bedömas, anser Utskottet sig böra vördsamt tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om verkställighet
af Revisorernes sålunda framställda förslag, såvida icke;
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 96.
1 3
detsamma nu mera redan är vordet iagllaget, eller något
hinder deremot icke förekommer, hvarom Utskottet icke kunnat
hemta upplysning af Kongl. Commerce-Collegii öfver
berörde lievisions-Ber-ä l telse algi Ina. utlåtande.
§. 12.
Angående sältet för inköpandet af Actierne uti Ulini
a:g a .s in s h usel i Norrköping.
(183f) års Rev. Ber. pag. 1 2 — 1 3 oell Kongl. Corn. Coll. Uti. pag. 44— 4^0
I den sist afgifna Revisions-herällelseu förmäles, liurmom Kongl.
Commerce-Collegium, i strid af Kongl. Brefvet den 26 Mars 1 836, lill Herr Presidenten
Skogman* disposition ställt 3ooo Rafi- B:co af gamla Ull-Discont;ens
medel, i och för inköpandet af Fahl iks-Socieleten i Nori köping fi Angångna
lotter uti Ullmagasinshnset derstädes, hvilka medel borde, genom
dylika lotters aflemnande , redovisas, men alt, ehuru häraf syntes obestridligt
böra följa, att nämnde dispositionsrätt i intet fall bordt utsträckas utöfver
det af Kongl. Majit fastställda maximi-belopp af 3ooo R:dr, sådant
oagtadt, den med bemälde President, hvilken, såsom dåvarande Stals-Secreterare
för Handels- och Finance-Ärender, sjelf conlrasignerat åberopade
Kongl. Skrifvelse, öfver ifrågavarande Creditiv förde räkning för år 1887,
likväl började med en balance från föregångna året, af ej mindre än 7,175
Pi:dr 15 sk. 5 r., hvaraf, medelst inköpta lotter i Magasinshuset och derföre
godtgjord resterande Actie-utdelning, under loppet afår 1837 redovisades,
4,54i R: iI 10 sk. 5 r., och år 1838 endast 2,188 R:dr 28 sk. Oansedt
detta förhållande, hade dock Kongl. Collegium till Herr Presidentens
disposition ytterligare anordnat 3,5oo R:dr, så att utgående balancen till
år 183c) å samma räkning, uppgick till 3,q45 R:dr 25 sk., eller nära 1000
R:dr inöfver den bestämda maximi-summan. Derjemte bade det väckt Revisorernes
uppmärksamhet, att, vid gamla UlI-Discont-fondens af Kongl.
Collegium hos Kongl. Majit öfveiklagade brydsamma ställning, Kongl. Collegium
kunnat finna lämpligt att till Herr Presidenten öfverlemna, och
således fondens rörelse undandraga, ej blott den bestämda forskot i s-su inman
, utan stundom till och med dess dubbla belopp, helst det ville synas,
att, i den rrion lotter uti Ullmagasinshnset blifvit erbjudna till inlösen,
de härtill nödiga medel lätteligen kunnat för hvarje gång från fonden.
i4 Stain-Viskottets Utlåtande, N:o 96.
utassigneras, i stallet att, såsom nu skett, större summor under längre tid
legat ofruktbara för fonden, sorn likväl under tiden fått vidkännas actieutdelningen
å de oinlöste lotlerne i Magasinshuset.
Kongl. Commerce-Collegium har, i aidedning häraf, anfört, att, då
det ansetts leda till både enkelhet i förvaltningen och besparing i kostnaderne,
att enskildes delaktighet uti Ullmagasinshuset upphörde, och Kongl.
Maj:t, för sådant ändamål, genom högstberörde bref, förordnat, dels alt 3ooo
R:dr borde af gamla Ull-Discontens medel utbetalas till disposition af Kongl.
Collegii President, för inlösen af då erbjudna lotter i nämnde Magasinshus, dels
att på lika sätt skulle förfaras med inlösen af återstående lotter, hade Kongl.
Collegium icke dragit i betänkande, att, uppå reqvisition, successive anordna
de härtill erforderliga medel inom maximi-beloppet af de enskilde
lollegarnes andel i huset, utgörande i5,ooo R:dr B:co, hvarå, enligt öfverenskomna
vilkor, 6 procents ränta borde af Ull-Contorets inkomsier i främsta
rummet godtgöras, och hade, i följd häraf, i5,5oo R:dr blifvit af
Gamla Ull-Discontens medel utbetalda, hvaremot inlösta lotter voro aflemnade
till ett sammanräknadt belopp af ii,G5o R:dr. Härvid har Herr
Presidenten Skogman, för egen del, tillagt: att, då summan af de enskildes
andel i huset varit fördelad i 3oo lotter, å 5o R:dr hvardera, och
dessa spridda på flera händer, serskilda åtgärder erfordrats för deras infriande;
att alla lotter, som kunnat erhållas, blifvit inlösta i den tnou de
erbjudits; att oförutsedda dröjsmål uppstått för inlösen af de återstående,
sora nu utgjorde 67 st., å 5o R:dr, om hvilkas öfverlemnande till inlösen
anstalt blifvit fogad, samt att liqvid om räntan komme att uppgöras, sedan-hela
inlösningen fullbordats.
Efter öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet
äran yttra, att Utskottet ingalunda finner den framställda anmärkningen,
i hvad densamma angår de Herr Presidenten Skogman, vida utöfver det
af Kongl. Maj:t fastställda belopp af 3,000 R:dr, medgifua förskott, vara
på antagligt sätt af Kongl. Commerce-Collegium förklarad, och då 'Utskottet
äfven för öfrigt anser sig böra instämma uti de af Revisorerne, rörande
detta ämne, yttrade åsigter, får Utskottet vördsamt tillstyrka,
att, derest dessa åsigter jemväl delas af Rikets Ständer, hvad
härvid förekommit, må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas
, för vidtagande af den åtgärd, hvartill Kongl. Maj:t
kan i Nåder finna det anmärkta förhållandet föranleda.
Stats-Ut slottets Utlåtande, N:o 96.
§. 13.
ingående ett till England utslceppadt parti ull.
083p års Rev. Ber. png. 14—15 och Kongl. Corn. Coll. Uti. pag. 45.)
Uti Nja Ull-Discont-fonrlens räkenskaper hafva Revisorerne funnit
balancerad en summa af 2,685 R:dr sk. 2 rst., under rubrik: Kongl.
Majus och Kronans förlust på ett till England ulskeppadl ullparti; upplysande
Revisorerne, i afseende på tillkomsten af denna förlust, alt, vid en
i Norrköping verkställd auction å ett i Magasinet derstädes helånadt, sedermera
likväl icke inlöst parti af i5,c>8[ ~ U. ull, större delen väl blifvit
med fördel för fonden föryttrad, men alt 961 H. måst för Kongl. Majus
och Kronans räkning inropas, emedan auctions-anbudet understeg ullens helåningsvärde;
att sislberörde ullparti, med Kongl. Majus Nådiga tillåtelse,
öfversändes till England, för alt der försäljas; att efter ■ derstädes skedd
försäljning, genom dels lägre försäljningspris, än ullens belåningsvärde,
samt dels utskeppnings- och auctions-omkostnader, fonden å detta företag
förlorat ofvanuppgifna, halancerade belopp. I anledning häraf hafva Revisorerne
yttrat, det de ansågo omförmälde förhållande lemna ett nytt bevis
på olämpligheten af Statens inblandning i dylika handelsföretag, hvilka
vanligen hlefvo förlustbringande och, i alla fall, för Staten medförde kostnader,
dem den enskilda omtankan förstode att undvika; hvarförutan, hvad
serskildt anginge denna fråga, Revisorerne trott det kunna nästan för säkert
antagas, alt, om ifrågavarande, Kronan tillhörige ullparti ånyo blifvit
utbjudet till försäljning i Norrköping eller någon annan fabriksort inom
Riket, föilusten derå, i fall någon sådan då uppstått, blifvit mindre betydlig,
än den, som nu inträffat.
Till närmare upplysning om förbållandet härmed, har Kongl. CommerceCollegium
anfört, alt, vid den tidpunkt, då omförmälde ullparti för Kronans
räkning inropades, detsamma svårligen kunnat, under dåvarande låga ullvärden,
någorstädes i Riket afyllras tili det pris, hvartill den blifvit belånad,
samt alt med den anmärkta utförseln lill England varit, jemte den
deraf förväntade fördel för fonden , alsedt det dubbla ändamål, alt göra
den finare Svenska ullen i England känd och alt utröna det pris, som för,
densamma kunde å den större ullmarknaden påräknas.
Instämmande i Revisorernes yttrande om den genom omförmälda
misslyckade försäljningsförsök erhållna ytterligare varning emot Statens
inblandade i handelsföretag, anser Utskottet hvad härvid förekommit, lika-.
j 6
Stats-Ulskot tets Utlåtande, N'o 96.
ledes ådagalägga, alt ullens belåningsvärde vid sörleringen bestämmes högre,
än som med Ull-Discont-tbndens såket bet emot förluster är förenligt: Viljande
Utskottet derföre, i sammanhang med sitt Ullålande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Högstberörde Kådiga Proposition, om det tili nämnde fond
anvisade credit;v, jemväl inför Rikets Ständer framställa sin åsigt, rörande
nu uppgifne ämne. Emedlertid får Ulskottet förklara, alt Utskottet
anser det af Revisorerne uppgifne förhållande för öfrigt icke
påkalla någon Rikets Sländers åtgärd.
§. 14.
Angående utsölcningen of fordringar för meddelade förskott
till Svenskt Sjöfolks hem forsk ajfande(1837
års Rev. 13er. pag. 19 och Kungl. Corn. Coll. Uti. pag /\g —Bo.
samt 1839 års Rev. Ber. pag. 19.)
Under granskning af Redogörelsen öfver anslaget till godtgörande af
Consulernes förskott för Svenskt sjöfolks hemförskaffande, hafva 1837 års
Revisorer fästat uppmärksamhet vid den stora mängd fordringar hos Rederier,
sorn allt sedan år i83o varit i Riikenskapeme balancerade, och hvilkas
belopp vid 1836 års slut uppgick till 2,640 R:dr 14 sk. 10 rst.; hvarjemte
Revisorerne ansett, för bevarandet af Statsverkets rätt, angeläget, att utsökningen
af berörde fordringar med mera skyndsamhet handhades.
Rörande delta ämne har Kongl. Commerce-Collegium vltrat, att, då
de förskott, som, enligt gällande föreskrifter, af Svenska Consuler å Utrikes
ort meddelades nödställda Svenska sjömän lill dessas underhåll och
hemförskaffande till Riket, och hvilka understöd, när de voro behörigen
verificerade, förskottsvis ersattes Consulerne utaf de, för sådant ändamål,
till Kongl. Collegii disposition stålblå medel, sedermera borde återfordras
af vederbörande Svenska Rederier, eller Sjömanshus, eller oek af de personer,
som understöden åtnjutit, samt, då godvillig ersättning vägrades, i
rättegångsväg utsökas, indrifvändet af dessa fordi ingar i allmänhet måste
erfordra en längre tid, helst sjömännen icke sällan befunnos hafva för
Consulerne origtigt uppgifvit orsaken till deras nödställda belägenhet, och
all ledning således saknades för åtgärders vidtagande mot Rederier eller
Sjömanshus, i följd hvaraf flere år åtgingo för efterforskningar till utrönande,
örn sjömännen återkommit lill Riket, hvarest de vistades, saint om
Stats-UIskottets Utlåtande, lV'-o g 6.
'7
de egde tillgång att sjelfve förskottet återgälda; och då således i betraktande
toges heskalFenheten och mångfalden af de åtgärder, som vore att
vidtaga, innan ersättning lill Stats-Verket för de meddelade förskotten kunde
erhållas eller afskrifning, på grund af författningarne, finge verkstäilas,
samt att den af Revisorerne yrkade större skyndsamhet i utsökningarnes
handhafvande följaktligen icke alltid kunde ega rum, och dessutom i de
flesta fall icke ensamt berodde af Kongl. Collegium, borde, i Kongl. Collegii
tanka, det af Revisorerne uppgifne balancerade beloppet af fordringar
för Consuls-förskott icke anses betydligt, ehuru visserligen antalet af fordringsposterne,
af hvilka en stor del ej uppginge till mer än några få
Riksdaler, icke vore ringa.
Vid de sålunda af Kongl. Commerce-Collegium utredda förhållanden
och då, efter hvad Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer upplyst,
ifrågavarande balancerade belopp, sedan r836 års utgång, blifvit med
i5oo R:dr 4 sk. 8 rst. förmiuskadt,
anser Utskottet omförmälda anmärkning böra förfalla.
Stockholm den 8 Maj 1840,
Mih. till R. St. Prut. I8t0. 4 Sami. 1 Afd. 3(i HdJtet.
3
STOCKHOLM, Iiongl. Ordens-Boktryckeriet^ 1840.
Stats-V-tskottets Utlåtande, N\o 97.
1
N;o 97.
Ank. till Exp.Utsk. den 11 Maj, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af f. d. Arrendatorns af Rinkeby Hemman
i Stockholms Län, Kamereraren H. H Krutmejers
ansökning om befrielse från skyldigheten att ersätta den
genom hemmanens senare ulurrendering Kronan tillskyndade
förlust.
(I. K.)
Sedan arrendatorn af Kungsgårdshemmanen Rinkeby Nlris i och 4,
om tillsammans | mantal, inom Danderyds socken af Stockholms Län,
Kamereraren II. II. Krutmejer, genom Danderyds Skeppslags TingsRåtts
den 5o Mars j 8375 fållde, lagakraftvunne Utslag, blifvit, för uragllåtenhet
att ställa behörig borgen för arrende- förbindelsernes fullgörande under
tio års tid, råkuad tran midfastan år 1852, förklarad arrendet förlustig,
med skyldighet att, jemlikt g punkten i Kongl. Kammar-Collegii
den 5 Augusti i8v5 om hemmanen utfärdade arrende-contract, ansvara
för den förlust, Kronan under den återstående arrendetiden eller till midfastan
år i856, genom hemmanens bortarrenderande, kunde komma all vidkännas,
— Krutmejer dock öppet lemnadt att, i anledning af det under rättegången
förekomne förhållande, att framlidne Stats-Rådet Grefve IKirséri
i lifstiden, uti Krutmejers ställe, emottagit hemmanen samt erlagt arrendet
och utgjort öfriga onera, serskildt emot Grefve Wirséns sterbhus fullfölja
den talan, hvartill befogenhet förefunnes -— samt den af Krutmejer hos
Kongl. Majit i underdånighet gjorde ansökning om befrielse från ifrågavarande
arrende och att hemmanen måtte få å nyo utarrenderas utan den
i arrende-contractets gide punkt stadgade påföljd, blifvit af Kongl. Maj;t
och Rikets senast församlade Ständer afslagen; så har Kamereraren, uti
en till Kongl. Majit ingifven ytterligare skrift, under förmälan, att, i följd
af Kongl. Majits Befallningshafvandes i Lånet förordnande, det Rinkeby
hemman borde under arrende-ledigheten, genom Kronofogdens i orten försorg,
på det för Kronan fördelaktigaste sätt skötas och brukas, berörde
egendom blifvit under år i834 och till den i4 Mars i835 upplåten tili
Enkefru Grefvinnan Wirsén, emot erläggande till Kronan af en afgift,
Bih, lill R. St, Prof. iSjo. 4 Sami, i Afd, 37 Höft, 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 97.
som med 3o tunnor understigit det, enligt förra contractet, bestämde arrendebelopp
af 91 tunnor Z kappar spannmål, hvilken minskning i Kronans
inkomst Krutmejer, genom Kongl. Svea Hofrätts dom af den 5 Augusti
i85g, blifvit ålagd godtgöra, älvensom att, vid den till utarrendering af
meranåmnde hemman förrättade auction, hemmanen af Fru Grefvinnan
Wirsén inropats för en arrende-afgift af 76 t:r | k:pr, i underdånighet
anhållit: det Kongl. Maj:t täcktes af Gunst och Nåd frikalla sökanden från
skyldigheten att utgifva, dels de 5o t:r spannmål, hvilka han genom Kongl.
Svea Hofrätts nyss åberopade dom af den 5 Aug. 1809 blifvit förpliglad
erlägga, men ännu icke förmått gälda, dels de i5 t:r, Krutmejer, enligt
Tingsrättens utslag den 3o Mars i853, vore skyldig att, under den återstående
arrendetiden eller till midfastan i856, årligen utgöra; varande till
stöd för omförmälde ansökning hufvudsakligen anfördt: att det af Krutmejer
i laga ordning fullföljde påstående, att, på grund af det mellan sökanden
och framlidne Grefve Wirsén träffade aftal om hemmanens öfverlåtande
till den sistnämnde, WirsénsJca sterbhuset måtte förpligtas att godtgöra
Kongl. Maj:t och Kronan den genom det lägre arrendet förorsakade
minskning i inkomsten af Rinkeby hemman, blifvit genom Kongl. Maj:ts i
saken meddeldte dom ogilladt och sterbhuset från en dylik ersättningsskyldighet
befriad!; att, på sått sökanden i dess förra underdåniga ansökning
uppgifvit samt Kronofogden i orten och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Stockholms Lån jemväl vitsordat, den arrende-afgift, hvilken, enligt
det med Krutmejer upprättade contract af den 3 Aug. 1825, bordt utgå
med gi t:r Z k:pr spanmål, hälften råg och hälften korn, vida öfverstege
det belopp, som, med afseende å hemmanens beskaffenhet och förmoner,
kunde derför utgöras, samt att Krutmejer, som saknade all tillgång
för fullgörande af den honom åliggande ersättningsskyldighet, skulle, i
händelse hans nu förevarande underdåniga ansökning icke blefve bifallen,
se sig nödsakad att afstå sin egendom till borgenärer, hvaraf, utom det
att någon fördel derigenom icke bereddes Kongl. Maj:t och Kronan, den
gifne påföljden vore sökandens och dess talrika familjs undergång; varande
denna ansökning, genom Kongl. Majrts Nådiga Remiss af den i5 sist—
lidne Februari, till Stats-Utskottets handläggning öfverlemnad.
Då, enligt hvad handlingarne utvisa, åkerjorden vid Rinkeby hemman
endast utgör 29 tunne- och ~ kappland, synes deraf, enligt Utskottets
tanka, vara fullkomligen ådagalagdt, ej mindre, hvad äfven Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Lånet vitsordat, att den arrende-afgift af gi
t:r l k:pr, som Kamereraren Krutmejer vid auctionen erbjudit, vida öfver
-
Stats-Ulskoltets Utlåtande, N\o 97.
3
stiger, hvad som med arrendatorns bestånd kan utgöras af berörde egendom,
för hvilken minimi-arrende-beloppet lärer hafva varit bestämdt till
endast 29 Cr l k:pr, och det förut erlagda arrendet utgjort 4o t.r, än
ock att det nu utgående arrendet af 76 t:r l k:pr, hvarutöfver, oagtadt
flere auctioner låra varit anställda, anbud ej kunnat erhållas, utgör allt
hvad för egendomen skäligen kan påfordras. Vid sådant förhållande anser
Utskottet, att, fastän Kamereraren Krutmejer, i följd af contractet, lagligen
blifvit ålagd att ersätta skillnaden emellan det af honom ålagne arrende
och hvad Statsverket, sedan arrendet af Krutmejer fråntråddes, åtnjutit,
eller, enligt nya contractet, under återstående arrendetiden eger
att undfå, det likväl icke vore med billighet instämmande, om staten skulle
utfordra en dylik ersättning, hvilken endast grundas på det af Krutmejer
obetänksamt gjorda, öfverdrifvet höga, anbud och således icke kan
anses motsvarad af någon verklig förlust, som blifvit staten tillskyndad,
men hvilken ersättning, derest den möjligen kunde indrifvas, då Kamereraren
Krutmejer icke lärer ega andra tillgångar, ån en mindre betydlig lön,
skulle försåtLa honom med en talrik familj uti utblottad och nödställd belägenhet,
hvarjemte äfven synes böra behjertas, att, enligt hvad utredt år,
Kamereraren Krutmejer aldrig sjelf innehaft det ifrågavarande arrendet,
utan genast efter dess ingående öfverlemnat detsamma till då varande StatsRådet
m. m. Grefve Wirsén, fastän formlig öfverlåtelse ej egde rum, hvaraf
håndt, att, sedan några år efter bemålde Grefves död Grefvinnan
Wirsén frånsagt sig begagnandet af arrendet, det lyckats Grefve Wirséns
sterbhusdelegare att, vid den derefter yppade rättegång om deras förpligtande
att erlägga den ersättning, hvilken Kamereraren Krutmejer, på sått
hår förut omförmåldt år, blifvit ålagd till staten utgifva, ifrån en dylik
ansvarsskyldighet vinna befrielse. Och har derföre Utskottet, i betraktande
af alla dessa bevekande omständigheter, trott sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte bevilja Kamereraren Krutmejer den af
honom sökte befrielse ifrån ersättningen för skillnaden emellan
åtagne arrendet för Rinkeby hemman och hvad staten, sedan arrendet
af honom fråntråddes, deraf åtnjutit eller, enligt nya contractet,
eger att under återstående arrendetiden uppbära, till så
stor del, som dylik ersättning icke redan blifvit erlagd.
Stockholm den 8 Maj i84o.
4
Ståts-Utskottets Utlåtande, 2F:o 08.
N:o 98.
Ani», till Exp.Utsk. elen 11 Maj, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående Arrendatorer nes af Nyqvarns Qvarn och
Bro ansökning, om bibehållande vid arrendet af dessa
lägenheter..
(I. A.)
Sedan Kongl. Majit, genom Dom a£ den 29 November sistlidet år,,
förklarat Bagaren Johan Lenikes arfvingar, hvilka,, på grund af Kongl..
Kammar-Collegii den 17 Juni 1724 utfärdade contract, innehaft besittningsoeh
arrende-rått lill Nyqvarns tu 11 mjöl qvarn och bro uti Upsala Lån,
hafva förverkat rättigheten att vid arrendet af dessa lågenheter blifva bibehållne,
samt i följd deraf förpliglat b.emåhle arrendatorer att å nasta
fardag lågenheterne till Kongl. Majit oell Kronan afträda, dem likväl obetaget,
att serskildt å ort och ställe, sorn vederborde, utföra i afseende på
de byggnader, som kunde dem enskildt tillhöra; så har Lieutenanlen Friherre
Axel Åkerhjelm, å egne och medarfvingars vägnar, uti en lill Kongl.
Majit ingifven och, jemte tillhörande handlingar, till Stats-Utskottet den
i5 sisth Februari i Nåder remitterad skrift, i underdånighet anhållit, att,
då en vidlyftig undersökning skulle erfordras för bestämmande af det ersättningsbelopp^
hvartill sökanderne för de dem- tillhörige hus voro berättigade,
oell- utredande af sökandernes förmente skatterätt till qvarnen, såsom
belägen på deras skatteköple jord å Broby hemman, hvaraf åter vidlyftig
rättegång kunde uppkomma, sökanderne, til! undvikande deraf, måtte
af Gunst och Nåd vid arrendet af ifrågavarande qvarn och bro varda bibehållne,
emot det att de till Kongl. Majit och Kron m afstode, hvad dem i
lius och byggnader vid qvarnarne kunde tillkomma, samt på de vilkor
och emot de afgifter för öfrigt, hvilka Kongl.. Majit i Nåder täcktes bestämma;
i afseende hvarå sökanderne erbjudit, jemte byggnads- och underhållsskyldighet
af qvarnen, 666 Ridr 52 sk. Blco i årlig arrende-afgift,,
och till säkerhet derför första inteckning uti. sökandernes berörde egendom,
Kronoskattehemmanen Broby, 2 mantal.
Beträffande de förhållanden, som föranledt sökandernes skiljande från
omförmålde arrende, har Utskottet af handlingarne inhcmtal:: att, efter det
Adyocat-Fiskalen i Kongl. Kammar-Collegiurn till Åsunda Härads-Rått in
-
Siats-Utskottets Utlåtandej N',o 98,
5
stämt arrendatorerne afNyqvarns qvarn och bro, med påstående, alt, enär
genom laga syn blifvit utredt, huruledes det af Kongl. Kammar-Collegium
utfärdade ofvannåmnde contract, hvarigenom Bagaren Johan Lemke och
hans efterkommande arfvingar fått sig upplåtne dels besittningsrätten till
qvarnen och dels, på obestämd tid, arrendet af bron med der fallande
bropenningar, blifvit af innehafvarne i så måtto öfvertrådt, att ej mindre
de i contractet föreskrifne reparationer å qvarnverket, bron och islafvarne
underlåtits, ån ock de för qvarnen och bron stadgade afgifter till Kongl.
Majit och Kronan icke eller blifvit å de i contractet bestämde tider erlagde,.
arrende-innehafvarne måtte förklaras besittnings- och arrend (.rätten till ifrågavarande
lågenheter med åtföljande förmoner förlustige, bemålde Härads
Bålt, genom utslag den i Maj 1835, förklarat, att enär styrkt vore, att
det för Nyqvarns qvarn stadgade arrende åren 1816, i824 och 182Ö icke
blifvit vid föreskrifven tid eller vid Thomasmåssan erlagdt och icke eller,
på sålt sorn vederbordt, bro-arrendet för hela året vid hvarje midsommarstid
utgifvits samt jemväl förekommit, dels att försummelse egt rum, i
afseende å qvarnens underhåll, dels att, genom arrende-innehafvarnes uragtlåtenhet
att i tid bättra de å bron uppkomne mindre bristfålligheter,
samma bro kommit i ett försåmradt skick, Hårads-Råtten ansåge då varande
arrende-innehafvare af meranåmnde lågenheter hafva i ofvanberör—
de måtto brustit i arrende-förbindelsernes fullgörande^ hvarföre de förklarades
arrende-rätten lill så val qvarnen som bron forlustige samt skyldige
att desse lågenheter till Kronan genast återlemna, hvaremot Uplands Läns
Lagmans-Rått, medelst dom den i5 Och 1835, sig utlåtit, alt, ehuru Kongl.
Kammar-Collegii ofvan åberopade contract föreskrefve, att innehafvar en af
Nyqvarns qvarn och bro borde framgent under sin besittningstid, dels på
egen bekostnad i godt och varagtigt stånd underhålla så vål sjelfva qvarnhuset,
sorn det gående verket, dels, fastän befriad frän större byggnadsoch
underhållskostnad å de till qvarnen hörande islafver och dammar, äfvensom
å Nyqvarns bro, icke deslomindre afhjelpa derå befintlige smärre
bristfålligheter, som med ringa kostnad genast kunde botas, men, lemnade
utan tillsyn, i längden medföra stor skada, dels för bron med dervid
fallande bropenningar midsommarstiden hvarje år till Kongl. Maj:t och
kronan i arrende erlägga 100 daler silfvermynt; men vid hålhn laga syn
den i5 Juli i8ö3 de å qvarnhuset och qvarn-inråttningen befintlige bristfålligheter
uppgått till ett värde af ig,6 R:dr 44 sk. B:co samt i öfrigt
befunnits, att så val bårbjelkarne under islafvarne som bjelklaget å bron
varit af förruttnelse angripet, hvilken skada kunnat genom tidig tillsyn
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 98.
förekommas, äfvensom upplyst vore, att nyssnämnde arrende-afgift för
bron ej blifvit af innehafvärne från och med 1815 till 1802 års slut erlagd
förr, ån i December månad hvarje år, samt att berörde arrende, oagtadt
det, i följd af Kongl. Brefvet den 5 October 1766, derefter bordt
till dubbelt belopp, eller 66 R:dr 62 sk. B:co, årligen utgå, likväl oföråndradt
fortfarit till i83i års slut, Lagmans-Råtten likväl, enär, hvad anginge
bristfålligheterne å qvarnhuset, qvarnverket och bron, desamma icke
varit af sådan beskaffenhet, alt arrende-intiehafvarne kunde, med tillämpning
af 16 Cap. 4 § Jordabalken, från besittningsrätten skiljas, samt denna
påföljd icke eller funnes serskildt i contractet bestämd, hvarken i fråga
om lågenheternes vanvård eller i det fall, att årliga arrendet för bron ej
blefve till fullt belopp eller i föreskrifven tid erlagdt, funné innehafvarne
af ifrågavarande lågenheter, i och för hvad i berörde måtto emot dem förekommit,
icke kunna anses hafva besittningsrätten till Nyqvarns bro förverkat;
men emedan, hvad deremot beträffade Nyqvarns qvarn, Kongl.
Kammar-Collegii arrende-contract, under åberopande af Kongl. Brefvet
den 3 Juli J722, hvarigenom Lemke och hans efterkommande arfvingar
blifvit försäkrade om fortfarande besittningsrätt till samma qvarn, så långe
den derför bestämde årliga arrende-afgift, 5oo Daler Silfvermvnt, rigfigt
erlades, jemväl uttryckligen stadgade, att berörde arrende borde, sist inom
hvarje års slut, oafkortadt vara betaldt, men genom vederbörande Uppbördsraans
skriftliga betyg vore styrkt, att af 1824 års arrende ej mer ån 66
R:dr 32 sk. B:co blifvit inom föreskrifven tid erlagde, och de återstående
100 R:dr, först efter utfärdad restlängd, under nåstpåföljde år ingått,
så och då häraf ostridigt vore, att arrende-innehafvarne brustit i det för
besittningsrättens bibehållande i contractet stadgade vilkor, blefve det slut,
hvari Hårads-Råtlen i denna del stannat, sålunda gilladt, att arrende-innehafvarne
förklarades hafva sin besittningsrätt till Nyqvarns qvarn förverkat
och skyldige att å nästa fardag berörde lågenhet till Kronan afstå;
hvilken Lagmans-Råttens dom blifvit, under den 10 Augusti 1837, af Kongl.
Svea Hof-Rått fastställd; och har Kongl. Maj:t, uti förstomförmålde dom
af den 29 sistlidne November, enär arrende-innehafvarne hvarken sjelfve
i råtter tid afhulpit de vid laga synen den i5 Juli j833 å Nyqvarns bro
anmärkte bristfålligheter eller bevisligen hos Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Lånet derom gjort anmälan sami härigenom brustit i fullgörande
af de, jemlikt arrende-contractet, dem åliggande skyldigheter och till Kronans
stora skada, i väsendtlig måtto och på ett för ifrågavarande brobyggnads
framtida bestånd menligt sätt, densamma vanvårdat, förklarat, det
Stats-Utskottets Utlåtande, N-o 98.
7
innehafvarne af Nyqvarns bro och qvarn, som, enligt ornförmålde contract,
ej finge från hvarandra skiljas, förverkat rättigheten att vid arrendet af
dessa lågenheter varda bibehållne.
Då förrbemålde arrende-innehafvare, som sålunda genom laga dom
blifvit förklarade arrendet af Nyqvarns qvarn och bro förlustige, uti deras
af Kongl. Maj:t till Stats-Utskoltet öfverlemnade underdåniga ansökan,
nu anhållit, att af Gunst och Nåd, emot af dem erbjudet högre arrende
jemte andra vilkor, varda vid arrende-rättigheten bibehållne, anser Utskottet
i skäligt betraktande böra tagas, att, fastän arrende-inneliafvarne
i så måtto underlåtit sina skyldigheter, att de icke i tid anmält de å bron
yppade bristfålligheter, denna försummelse, hvarpå Högsta Domstolens beslut
om arrendets förverkande år grundadt, likväl icke tillskyndat Statsverket
annan skada, ån att reparationskostnaden måhända uppgått till högre
belopp, emot hvad den torde hafva utgjort, om felaktigheterne tidigare
blifvit anmälde och kunnat alhjelpas, samt att det vid sådant förhållande
synes hårdt, att arrrende-innehafvarne skola, i följd deraf, helt
och hållet förlora den dem förut försäkrade perpetuela arrende-rättighet,
hvilken medfört fördelar, som grundlagt afhandlingar dem emellan och hvarigenom
berörde innehafvare, ibland hvilka finnas flere omyndiga barn,
skulle åbringas högst betydliga förluster. Vid öfvervägande häraf och då
Iråga sålunda år om behjertande af de ömande omständigheter, som för
arrende-innehafvarne förekomma, anser Utskottet sig ega skålig anledning
tillstyrka Rikets Ständer,
att i så måtto bifalla den nu gjorda ansökan, att förre innehafvarne
af nu ifrågavarande qvarn- och bro-arrende må tillåtas att
med nästa fardag samma arrende åter tillträda och uti trettio år
innehafva, emot de af dem erbjudne vilkor, att till Kongl. Majit
och Kronan afstå de vid qvarnen befintlige, dem tillhörige, hus
och byggnader, hvilka i laga stånd böra underhållas och vid arrende-tidens
slut aflemnas; att för byggnads- och underhållsskyldighet
af qvarnen ansvara, så att qvarnen med hvad dertill
hörer vid arrendets slut likaledes i laga stånd aflemnas, samt att
erlägga en till Sexhundrade Sextiosex Riksdaler 3s sk. Banco
förhöjd årlig arrende-afgift, för hvilka förbindelsers uppfyllande
antaglig säkerhet bör ställas; äfvensom det förbehåll, till undanrödjande
af framtida tvistigheter, torde böra lastas, att arrendeinnehafvarne,
såsom egare af Broby hemman, medgifva Kongl.
Maj:ts och Kronans rått till qvarnplatsens, damfåstets och vatten
-
8
Stats-Utskoltels Vilcttande, W'.o 98
fallets framgena begagnande, så att denna rättighet må varda lagligen
befästad.
Stockholm den 8 Maj i84o.
Reservationer:
Af Herr Biskop Hedrén, som yttrat, att, då värdet af de arrendatorerne
tillhörige hus, som de, under förutsättning af perpetuel besiltningsrått,
erbjudit sig afstå, icke finnes uppgifvet, och således outredt år,
huruvida arrendets fortfarande i endast 3o år, under sådane vilkor, sorn
nu blifvit föreslagna, kan för arrendatorerne medföra någon verklig förmon,
Herr Biskopen ansåg billigheten fordra, all arrende-tiden blefve till
5q år bestämd. — Härmed hafva Herr Doctor Björlman och Herr Prosten
Afzelius sig förenat.
Af Herr Helsingius, sorn, då Lemkes arfvingar, i anseende till uragtlåtenhet
att sina förbindelser uppfylla, genom laga dom blifvit förklarade
arrende-rättigheten förlustige, ansett sig icke kunna biträda Utskottets
hemställan.
Af Jan Andersson från Upsala Lån. ”Emot Högloflige SlatsUtskottets
genom votering afgjorde beslut, att tillstyrka Rikets Ständer
att bifalla arfvingarnes efter Detlof Lemke ansökning, att fortfarande få
under arrende innehafva Nyqvarns qvarnar och bro, får jag åran mig reservera.
Jag kan dervid icke återhålla ett uttryck af förundran deröfver, att,
ehuru Utskottets Inkomst-afdelning afslyrkt bifall till ans-ökningen, den i
Utskottets Plenum sedan skedda omröstning slagit så ut, att blott 5 röster
öfverensståmde nied Åfdelningens beslut. Serdeles bevekande mäste således
de omständigheter hafva varit, som mellankommit och förändrat öfvertygelsen
hos Åfdelningens ledamöter.
Utskottets beslut anser jag så mycket mera orimligt, sorn, utom det
att det synes mig vara ett högst ledsamt prejudicat, att Rikets Slånder
företaga sig att göra ändringar eller jemkningar i Domstolarnas beslut,
det contract, på grund hvaraf Lernkes arfvingar förut besutit lägenheterna,
efter min tanke, varit en fullkomlig nullitet, emedan Sveriges framlidne
Konungar icke efter Grundlagarne varit berättigade att, på sått som
genom samma contract åsyftats, mot en högst ringa afgäld, serdeles vid
betraktande af de prestanda, som från statens sida härvid blifvit utfåste,
för evårderliga tider afhända staten dess egendom. Vid sådant förhållande
-
Stats-Ulskottels Utlalandej JT:o 98.
9
de torde Lemkes arfvingar böra anses, på grund af delta document, hafva
skördat nog, då de och deras ascendenter allt sedan 1724 besutit, för en?
ränta af 600 Daler Silfvermynt, i senare tider erlagd med 200 R:dr B:co,
en statens egendom, sorn nu, efter hållen auction, år utarrenderad för
3io tunnor spanmål. Lägger man nu härtill det förhållande, hvilket
genom laga syn den 6 i denna månad blifvit utröndt, att arfvingarne låtit
qvarnen med dertill begagnade bus så förfalla, att bristfålligbeterne å qvarnhuset
med gående verket ansetts kosta öfver 4,000 R:dr B:eo att afhjelpa,
hvarjemte en högst betydlig summa ansetts åtgå till iståndsåtfande af
de öfriga husen, som efter min öfvertygelse måste anses för Kronans och
ingen annans; så kan jag för min del icke finna någon hvarken juridisk
eller allmän billighefsgrund till Utskottets beslut. Arfvingarnes skrift i ämnet,
som tyckes hota staten med försök från deras sida att, i egenskap af
egare till Broby hemman, åtkomma både qvarnen, fastän belägen midt uti
Sagåns Kungsådra, och de hus, som från urminnes tider dertill funnits å
den för bro-, dam- och fårjefåste nödiga plats å östra stranden, tyckes
icke eller göra dem förtjente af någon present utaf staten.
Då man vid innevarande Riksmöte allmänt erkänner nödvändigheten
af en sparsam hushållning med Statens tillgångar, synes mig således
ifrågavarande beslut vara mindre välbetänkt, helst den af Lemkes arfvingar
nu erbjudne arrende-summa, ehuru högre ån den förra, icke motsvarar
den kostnad, Kronan ett och annat år fått vidkännas för reparation
å dammen med islafvarne för qvarnen, derifrån arfvingarne varit frikal—
lade, ån mindre, om härtill lågges värdet af de dagsverken, Asunda Håradsboer
dervid utgjort, hvilka hädanefter låra komma att drabba staten med
contant utgift, sedan Llåradsboerne nu låra af Kongl. Majit vara från dagsverksskyldigheten
befriade/’
Bili, till R, St, Brot, 18^0, 4 Sami, i Afd, 3'T Haft',
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stats-Ulskottets Utlåtande, N-.o gg.
1
N:o 99.
Ank. till Exp. Utsk. den 12 Maj, kl. 1 e. ra.
Utlåtande, angående vackt fråga om undersökning rörande Statens rätt
att inlösa Ekolsunds gods,
(I. A.)
Uli en hos Ridderskapet och Adeln väckt, lill Stals-Ulskottet remilterad
motion, har Herr af Robsahm, C. R., under åberopande af dess vid sistlidne
Riksdag gjorde framställning, att, då Ekolsunds gods i Upsala Län skulle vala
Kungsgård eller Kronogods, och endast under förpantningsrätt upplåtet,
Staten måtte, emot erläggande af pantskillingen, 84,000 R:dr Specie, ifrågavarande
egendom återlösa, föreslagil, alt Rikets Ständer må lagligen låta undersöka
förhållandet härmed och, sedan löserätten dervid blifvit Staten tillerkänd,
densamma på offentlig auction för Slatens räkning utbjuda och försälja.
Då, efter det Stals-Utskoltet, i anledning af här förut omförmälde,
vid 1834—1835 årens Riksdag väckte motion i enahanda syftning, uti utlåtandena
Nil is 156 och 238, upplyst förhållandet med nu ifrågavarande gods,
samt, på grund deraf, funnit sig sakna anledning tillstyrka vidtagande af någon
åtgärd å Rikets Ständers sida och derföre hemställt, att motionen måtte
förfalla, Rikets Ständer godkänt, hvad sålunda blifvit yttradt, anser Utskottet
sig nu endast böra berörde utlåtanden och beslut åberopa, samt, i
öfverensstämmelse dermed, hemställa,
att den nu väckte förnyade motionen i samma ämne icke må
till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Maj 1840.
Rih. till R, St. Prot. iSfo. 4 ‘Sami. 1 AJd, 38 Haft.
1
2
[ Stats-UIskottets Utlåtande, IV:o loo.
\
N:o 100.
Ank. till Exp, Utsk. den 12 Maj, kl. 1 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse om tillåtelse
för Sällskapet till Uäxelunder visningens befrämjande att bibehålla
dea åt Normal-Skolan upplåtne Marite f. cl. Bränneribyggnad.
Sedan, med föranledande af Rikets Ständers vid 1823 års Riksdag
fattade beslut, rörande förra magasins-inrältningens byggnader och, uppå underdånig
ansökan af Directionen i Sällskapet för Växelundervisningens befrämjande,
Kongl. Majjt, genom Resolution af den 26 April 1826, till Directionens
disposition under 18 år upplåtit Marite f. d. Bränneri-byggnader till
inrättande af en Normal-Skola för Växelundervisningsmethodens begagnande,
samt denna öfverlåtelse sedermera af Rikets Ständer vid 1828—1830 årens
Riksdag blifvit godkänd, hvarjemte ett årligt anslag af 2,000 R;dr beviljats
till Lärares aflöning och Skolans vidmagthållande, hvilket anslag, såsom förfarande
behöfligt, vid 1834 ;""'s Riksdag blifvit uppfördt å lliks-Statens 1 o:de
Hufvud-Titel; så har bemälde Direction, enär den bestämde tiden för nämnde
egendoms begagnande till local för Normal-Skolan snart ginge till ända,
men samma egendom, som, sedan den till DirecLionens disposition öfver!e'mnades,
blifvit genom enskilde personers bidrag försatt i det förbättrade skick,
att dess värde numera kunde anses nära fördubbladt, ännu vore för Sällskapet
och dess vigtiga ändamål behöflig, i underdånighet anhållit, att berörde
egendom måtte hädanefter och allt framgent af Sällskapet få bibehållas till
begagnande för en Normal-Skola för Växelundervisningen, med vilkor, att
denna Skola äfven framgent förblefve ett Seminarium för Skollärare, i hvilken
egenskap den redan visat sig vara af allmän nytta, hvarjemte denna
IJndervisnings-anstalt vore serskildt för hufvudstaden af serdeles vigt, emedan
3oo fattiga barn derstädes åtnjöto kostnadsfri undervisning; och har
Kongl. Maj;t, som jemväl ansett denna Normal-Skola vara allmänt nyttig, jemte
Nådig Skrifvelse af den 17 sisth Mars, till Stats-Utskottet öfverlemnat
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o fot.
3
Direclionens i Sällskapet för Yäxelundervisningens befrämjande underdåniga
ansökning om tillåtelse att för omförmälde Skola fortfarande begagna ifrågavarande
byggnader, likväl endast så länge, sorn denna Skola finnes vara i
egenskap af Skollärare-Seminarium behöflig.
I sammanhang härmed, har Utskottet jemväl förehaft en af Herr aj
Uhr, Gustaf, hos Ridderskapet och Adeln väckt, och till Utskottet remitterad
motion, i hvad den angår framställning om betryggande af bemälde Sällskaps
besittningsrätt till omförmälde egendom, så länge Sällskapet fortfar att för
sitt ändamål, växelundervisningens befrämjande, densamma begagna.
Då de för den sökte förmonens beviljande anförde skäl, enligt Utskottets
tanka, äro välgrundade, har Utskottet funnit sig böra- hemställa,
att Mariae f. d. Bränneri-byggnad måtte fortfarande få af bemälde
Sällskap användas till local för en Normal-Skola för Växelundervisningen,
med skyldighet likväl att, när denna Skola
icke vidare finnes vara behöflig såsom Seminarium för bildning
af Lärare vid Folk-skoiorne, ifrågavarande byggnad Lill
Staten återlemna.
Stockholm den ii Maj 1840.
N:o ioi.
Ank. till Exp. Ulsk den 12 Maj, kl, 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Stats-Mäklaren J. Nordblads ansökning att
till skatte fä lösa den under Ulriksdals Kungsgård hårande lägenheten
Stocksund.
(I. A.)
Hos Kongl. Majit har uli ingifven skrift arrendatorn af den under Ulriksdals
Kungsgård lydande lägenheten Stocksund i Sojna socken, Danderyds
Skeppslag af Stockholms Län, StadsMäklaren J. Nordblad, under anförande,
att, då nämnde lägenhet, bestående af i tunnland 16 kappland hustomter och
täppjord, io tunnland äng samt ig tunnland 7 kappland backar och betes
-
4
Slals-UIskottets Utlåtande, A':o 10U
maili, för hvilken lägenhet tillförne i årligt arrende erlagls 5o R:dr B:co,
å nyo utarrenderades på 3o års tid, räknad från 182g års midfasta, berörde
arrende uppstegrats till 3o tunnor, 7 kappar spanmål, hälften råg och hälften
korn, samt att Nordblad, som sedermera öfvertagit detta, i förhållande
till lägenhetens arealvidd, öfverdrifvet höga arrende, enligt företedt intygande
al Kronofogden i orten, redan å lägenheten nedlagt ansenliga kostnader
för nybyggnader, trädgårdsanläggning och ställets förskönande, i underdånighet
anhållit, alt, på det sökanden eller hans rätts-innehafvare måtte tryggas
i besittningen af de vid Stocksund uppförde hus, hvilka alla vore sökanden
tillhöriga, enär endast laga hus för ett dagsverkstorps behof åtföljde stället,
och för beredande i framtiden af åtminstone någon billig ersättning för de
å lägenheten nedlagde högst betydliga kostnader, honom mätte i Nåder förunnas
antingen att, när de ännu återstående arrende-åren med midfastan år
i85g lilländagått, förvärfva egande-rätt till Stocksunds lägenhet, medelst dess
hopande till skalle, på de uti nu gällande Författningar om skalte-köp stadgade
vilkor, eller ock, emot erläggande på en gång af återstående 19 årens
arrende, utgörande 5y4 tunnor, 5 kappar spanmål, hälften råg och hälften
korn, med penningar efter medium af sislföiflutne tio årens markegångspris,
genast undfå eganderätt till ifrågavarande lägenhet, för hvilken derefter skulle
bestämmas en med skallläggnings-grunder öfverensstämmande ränta, att af
lägenhetens innehafvare utgöras; och har sökanden, lill ytterligare sted
för berörde ansökning, i underdånighet förmält, alt erläggandet i 3o års
tid af ett så högst tryckande arrende, som det nuvarande, skulle medföra
en ganska stor uppoffring af enskild person för Staten och mångdubbelt
motsvara köpeskillingen för denna torplägenhets obetydliga jordvärde.
Sedan Kong). Muj:ts Befallningshafvande i Stockholms Län samt Kongl.
Maj:ts och Rikets Ka»mmar-Collegium öfver förrberörde anhållan afgifvit underdåniga
utlåtanden, hvarvid Kongl. Majlis Befallningshafvande tillstyrkt, att
lägenheten mätte genast till skatte upplåtas, emot erläggande af icke allenast
erbjudna arrendebeloppet för återstående 19 arrendeår, ulan derjemte
en skattelösen af 5oo R:dr samt en årlig grundränta af 5o R:dr, hvaremot
Kongl. Kammar-Collegium afstyrkt skalteförsäljningen, såsom stridande emot
de, angående Kungsgårds-lägenheter i närheten af hufvudstaden, utaf Kongl.
Majit och Rikets Ständer fattade beslut, har Kongl. Majit behagat, genom Nådig
Remiss af den 17 sistlidne Mars, lill Stats-Utskotlets handläggning öfverlemna
handlingarne i förevarande mål.
Enligt hvad erfarenheten visar, hafva de i närheten af hufvudstaden
befintlige hemman och lägenheter städse varit eftersökte, för att lill sommar
-
Stats-Utskoltels Utlåtande, N.O lot.
5
ställen begagnas, och i följd deraf uppskattats till ett mera emot belägenheten
än mot jordens naturliga fcimoner svarande belopp; och hafva enskilde personer
å dylika ställen ofta mera för nöje, än verklig nytta uppfört betydliga
byggnader och verkställt kostsamma förbättringar, hvilka bidragit alt föröka
egendornarnes värde. På grund af dessa förhållanden, hafva jemväl Rikets
Ständer vid 1P09 års Riksdag förklarat sig finna med Statens fördel mest
öfverensstämmande, att de under Ulriksdal och öfrige nära Slockholm belägne
Kungsgårdar hörande egendomar fördelades i mindre än halfva hemman,
der sådant lät sig göra, samt efter föreskrifne grunder utarrenderades,
hvilket Rikets Ständers beslut blifvit af Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref
den g April 1810, gilladt och godkändt. Enär, med tillämpning häraf vid
utarrenderingen af Stocksund, en högre afkastning varit, i betraktande af
denna lägenhets granskap intill hufvudstaden, afsedd än som efter vanliga
skattläggningsgrunder eller med hänseende till sjelfva jordens areal och naturliga
beskaffenhet kunnat påräknas, samt då, enligt Utskottets tanke, hvarken
den förlust, sökanden, i följd af frivilligt öfvertagande af det rörande
lägenheten Stocksund upprättade arrende-contract, må hafva fått vidkännas,
eller de af honom för ställets förbättrande och försköning verkställde anläggningar
och nedlagde kostnader, kunna för sökanden medföra anspråk på
ersättning från Statens sida ; så, ehuru den erbjudne ersättningen af 19
års arrende jemte den skattelösen, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derutöfver föreslagit, skulle utgöra ett capital, hvars ränta å 5 procent
fullt motsvarar nu utgående arrendet, hvartill komme den årliga ränta, som
kunde blifva lägenheten åsatt, har likväl Utskottet, enär skäl icke förekommer
att betvifla, det ju, efter nuvarande arrende-tids utgång, vid förnyad auction
å meranämnde lägenhet, åtminstone lika högt arrende, som det nu
utgående, må kunna derför erhållas, ansett sig
icke böra tillstyrka Rikets Ständers bifall till Stadsmäklaren
Nordblads förevarande ansökning att få till skatte lösa lägenheten
Stocksund.
Stockholm den r 1 Maj 1840.
Reservation :
af Herr Doctor Björkman, som ansett det. vara stridande emot Statens fördel
att icke antaga det ifrågavarande anbudet.
6
Stats-Utskoltels Utlåtande, N\o 102,
N:o 102.
Ank. till Exp. Utsk. den 12 Maj, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Grosshandlaren L. Tydéns ansökning om skatteköp
af den under Ulriksdals Kungsgård hörande lägenheten
Sveden.
Cl. A.)
Uli en till Kongl. Majit ingifven och, jemte vederbörandes utlåtanden,
under den i3 sistlidne April till Stats-Utskottet i Nåder remitterad skritt,
liar Grosshandlaren Ludvig Tydén, hvilken, enligt Kongl. Kammar-Collegii
den i3 Februari i83p meddeldte Resolution, fått öfvertaga återstående arrendet
till den 14:de Mars 1859 af det Ulriksdals Kungsgård tillhöriga, i
Solna socken, Danderyds Skeppslag och Stockholms Län belägna torpet Sveden,
i underdånighet anhållit, att, då, med afseende å obetydligheten af de
till lägenheten hörande egor, bestående, utom oländig mark, af 2 tunnland,
17 kappland åker, samt äng, hvarå bergats 2 sommarlass hö, någon behållning
af detta ställe icke vore att för innehafvaren påräkna, ulan högst ansenliga
kostnaders nedläggande, hvartill redan början vore gjord, och då sökanden
endast genom en orubbad besittning af lägenheten kunde vinna någon
ersättning för så beskaffade kostnader, Kongl. Majit täcktes, i betraktande
derjemte af den bestämde arrende-afgiftens alltför höga belopp, uppgående
till 4o tunnor spanmål årligen, i Nåder tillåta, att lägenheten Sveden
linge af sökanden till skatte lösas emot erläggande af Tio års arrende
eller 4°o tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, såsom köpeskilling,
samt utgörande af de ulskylder, hvilka vid blifvande skattläggning kunde
varda fastställde.
Utskottet har tagit förevarande fråga i öfvervägande, och då lägenheten
Sveden, i anseende till dess fördelaktiga belägenhet i hufvudstadens
granskap, är serdeles lämplig att tili sommarställe begagnas, i följd hvaraf
bör förmodas, att, då, vid slutet af nuvarande arrende-tid, ny auction för lägenhetens
utarrenderande anställes, anbuden icke komma att understiga det
belopp, som nu i arrende för nämnde lägenhet utgöres, samt den of sökanden
erbjudna skatte-köpeskilling ingalunda motsvarar den inkomst, Staten af
Stats-UtsliOtlets Utlåtande, N.o io3.
7
arrendet åtnjuter och kan påräkna, har Utskottet, som viel sådant förhållande
icke anser skäl vara förhanden att tillstyrka något undantag från de, rörande
Kungsgårdars och derunder lydande lägenheters utarrenderande, i allmänhet
gällande Författningars föreskrift, funnit sig böra hemställa,
alt Grosshandlaren Tydéns ifrågavarande ansökning må lemnäs
utan afseende.
Slockholm den ji Maj 1840.
N:o ioo.
t
Ank. till Exp, Utsk. den 12 Maj, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj- ts Nådiga Proposition, om arrendefri
upplåtelse åt staden Kongelf af åtskilliga smärre tomter vid
Bohus raserade fästning.
(I. A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva tili Stats-Utskottet remitterat en * af
Kongl. Majit under den 2 sistlidne Mars till Rikets Ständer aflåten, uti 1
Samlingen 1 Afdelningen af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll, under
N:o 4ö, införd Nådig Proposition, deruti, med anledning af Kongelfs stads
Magistrats af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus Län
förordade ansökning, att den afgift, 80 R:dr 3a sk. Banco, som, enligt contract
den 9 Maj 1796, bör till Kongl. Maj:t och Kronan årligen erläggas
för dispositionen af åtskillige under arrende på obestämd tid till staden upp
låtne
smärre tomter vid Bohus raserade fästning, jemte den så kallade Saftufvan,
måtte blifva från och med 1835 års början och vidare allt framgent
staden efterskänkt, Kongl. Majit till Rikets Ständer i Nåder öfverlemna!, huruvida
icke omförmälde tomter må arrendefritt åt staden upplåtas, under
vilkor, att den nu utgående afgiften då skulle af staden till fattiga barns uppfostran
användas; och har Utskottet derjemte, genom remiss från Borgart!-  Ståndet, fått emottaga en af Herr Hegardt vackt motion om eftergift af omförmälde
arrendesumma.
8
Slats-Ulskollels Uttal vide, IV: o 1o4-
Då det ifrågavarande arrendet är för Statsverket af föga betydenhet,
anser Utskottet sig, med afseende å det välgörande ändamål, hvartill stadens
inkomst af tomterne vore afsedd alt användas, ega anledning tillstyrka Rikets
Ständer,
i
att i så måtto bifalla, hvad Kongl. Majrt i Nåder föreslagit och
uti här förut omförmälde motion blifvit begärdt, att de ifrågakomne
tomterne må af staden Kongelf fortfarande begag-.
nas, emot en nedsatt tomtöre-afgift, hvars närmare bestämmande
till Kongl. Maj:t öfverlemnas, samt under det föreslagne
vilkoret, att stadens behållne inkomst af dessa tomter till fattiga
barns uppfostran användes.
Stockholm den ii Maj 1840.
Reservation :
af Riksdags-Fullmägtige-n Apelqvist från Blekinge Län, som förklarade sig icke
kunna någon nedsättning eiler eftergift af det bestämda arrendet tillstyrka.
N:o 104.
Ank. till Exp. Ulsk. den 12 Maj, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållne åtcrremisser ä Utskottets Utlåtande
N:o 5.
(U. A.)
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Högvördiga Preste-Ståndet
har till Utskottet blifvit återremitterad dess, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse om anvisande af ett serskildt anslag till vatten-communicationer
och andra allmänna arbeten år 1840, afgifne utlåtande N;o 5, hvarvid
af de talare, hvilka inora de begge Riks-Stånden yttrat sig för återre
miss,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 1oS,
9
iniss, hufvudsakligen blifvit anmärkt: att det af Kongl. Maj;t äskade, men
af Utskottet afstvrkte anslag 5o,ooo R:dr, endast afsett fortsättning under
loppet af år 1840 af det vid senaste Stals-reglering beviljade anslag för
Vatten-communicationer och andra allmänna arbeten; att arbetsplanen icke
kunde uppgöras, förrän kändt vore, hvilka summor för arbetena kunde påräknas,
men att flere sådane arbeten voro af högsta vigt, hvaribland serskildt
uppmärksamheten blifvit fästad på den ifrågasatte hamnbyggnaden i Wisby,
samt slutligen att åtminstone borde beviljas skilnaden emellan de af Kongl.
Maj;t begärde 5o,ooo R:dr och de, enligt hvad Utskottet utredL, såsom disponible
befintlige 28,000 R:dr, så att för innevarande års arbeten blefve att
påräkna en lika summa, som under hvarje år af den föregående Stats-regleringen
varit för berörde ändamål afsedd. — Deremot hafva Vallofl. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottets ifrågavarande utlåtande
lemnat bifall; och som det af Utskottet utredde förhållande, på grund
hvaraf det äskade anslaget blifvit afstyrkt, icke är vordet vederlagdt, samt
icke eller någon giltig anledning uppgifven för berörde anslags beviljande,
anser Utskottet sig böra vidblifva dess redan afgifne utlåtande
i detta ämne.
Stockholm den u Maj s84o.
N:o ,o5.
Ånk, till Exp. TJtsk. den i2 Maj, kl. lem.
Utlåtande, i anledning af erli aline dterremisser « Stats-Utskottets utlåtande
N:o 1 1, angående medels anvisande till Gevärs Fabricationen.
(U. A.)
Från samtlige Riks-Stånden har till Utskottet blifvit återremitteradt
det afgifna utlåtandet Nroit, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om medels anvisande till Gevärs-fabricationen under loppet af år i8jo, i
hvilket afseende under den discussion, som egt rum inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördiga Preste-Ståndet och Vä Hofi. Borgare-Ståndet,
åtskilliga Ledamöter afgifvit yttranden, åsyftande förhöjning uti det af Utskottet
tillstyrkte anslag 86,000 R:dr till det af Kongl. Maj:t äskade belopp
63,ooo, hvilka yttranden Utskottet funnit hufvudsakligen innefatta följande
såsom stöd för ålerremisserne anförde skäl: att Utskottet, för alt komma till
Bih. lill R. St. Prot, 1840. 4 Sand. 1 Afd. 38 Haft. 2
iO Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 1o5.
det resultat, som af utlåtandet inhemtades, syntes hafva varit föranledt af
tvänne omständigheter, den ena, att Utskottet antagit såsom gifvet, att, då
Rikets Ständer vid sista Riksdag till gevärs-fabricationen anslogo endast
180,000 R:dr lör fem år, hvilken summa, fördelad på hvarje år af Stats-regleringstiden,
utgjorde för året 36,000 R:dr , åtgärden i och lör gevärs-fabricationen
icke lämpligen hade bordt sträcka sig derutöfver, då deremot rätta
förhållandet vore, att Kongl. Majit vid 1834—35 årens Riksdag för detta
ändamål äskat ett anslag af 3oo,ooo Rrdr, på den grund, att af den del, som
■utaf det vid 1828—3o årens Riksdag för försvarsverket till lands beviljade
anslag, blifvit afsedd för gevärs-fabricationen, då ännu återstod en behållning
af omkring 200,000 E:dr, som, i anseende till gevärs-fabricationernas bristande
förmåga att tillverka åsyftadt antal gevär under tiden å anslaget uppkommit;
att, sedan Stats-Utskottet vid sista Riksdagen först det begärda anslaget
afstyrkt, Utskottet likväl sedermera tillstyrkt beviljandet af berörde
i 80,000 R:dr, icke för fem år, såsom Utskottet nu antagit, utan för anskaffandet
af 9,000 gevär under loppet af 3 år, emedan Utskottet hade sig bekant,
att tillgångar funnos för gevärs-fabricationen under de 2 första åren af
då ingående nya Statsreglerings-period, och emedan Utskottet ansåg, alt gevärs-faetoriens
tillstånd icke medgaf en större årlig tillverkning, hvaraf följde,
alt då dessa 180,000 R:dr läggas till den först omförmälde behållningen 200,000
R;dr, eller rättare 2i5,t38 R:dr 17 sk., hvartill den uppgick, Kongl. Majit
har kunnat, under de sislförflutna 5 åren, i och för gevärs-fabricationen,
disponera omkring 400,000 R:|Ir på fem år, eller omkring 80,000 R;dr hvarje
år, som ock i det närmaste skett; den andra, att Utskottet skall hafva saknat
nödige upplysningar eller, såsom det antyddes, icke sådane emottagit,
men att det torde vara en känd sak, att Kongl, Maj:t sedan år i835 i Nåder
beslutat uppdrifva gevärs-fabricationen till 5,000 gevär om året, äfvensom
att enskilda factorier finnas, hvilka, enligt contracter af den 26 October
jh56 och den 14 Februari 1770, grundade på Rikets Ständers beslut, ega
rättighet att till Kongl. Majit och Kronan göra årliga gevärs-leveranser till
bestämda belopp, nemligen Husqvarna af 2,000, och Norrtelje factori af 5oo gevär,
för hvilken fabrication allenast, då hvarje gevär antages kosta 20 R:dr, erfordrades
årligen 5o,ooo R:dr, så att, då Utskottet tillstyrkt endast 36,000 R:dr,
visade sig en brist af 14,000 R:dr, som factoriens egare icke troddes komma
att efterskänka, utan, efter all sannolikhet, hos Kronan lagligen utsöka;
att skilnaden emellan nämnde 5o,ooo R:dr och de af Kongl. Majit för detta
års tillverkning begärde 63,000 R:dr vore afsedd att bestrida kostnaden
för Carl Gustaf stads Gevärsfactoris underhåll och dess arbetares sysselsät
-
Stats-VtsJiOttets Utlåtande, N\0 to5.
11
tande, och att ett afbrott af arbetena derstädes skulle icke allenast försätta
flera fattiga hushåll i en bedröflig förlägenhet för sin bergning, utan äfven
för en lång framtid bereda Kronan betydliga förluster derigenom, att mångå
af dessa arbetare skulle nödsakas att, i brist af arbetsförtjenst, lemna
factoriet, som sålunda kom i mistning af många vanda och skickliga arbetare,
äfvensom slutligen att Fullmäglige i Bonde-Ståndet från Jönköpings Län
gifvit tillkänna, att de vore sinnade begära en ökad gevärs-tillverkning vid
Husqvarna, af skäl, att dervarande arbetare blott hafva sysselsättning under
8 månader af året, hvarföre den årliga leveransen skulle föreslås alt ökasmed
5o procent, eller till 3,ooo gevär årligen. — Å andra sidan har en Ledamot af
Ridderskapet och Adeln förmenat, att, då redan på ordinarie stat fanns ett
anslag af 696,000 R:dr för arméens materiel, torde deraf, utan förhöjdt anslag,
kunna afsättas en erforderlig summa för fullgörande af de gevärsleveranser,
hvarom contract blifvit ingångne. Tvänne Ledamöter inom PresteStåndet
hafva uttryckt den åsigt, att, om tillökning erfordrades uti det af
Utskottet föreslagne anslag till gevärs-fabricationen för år 1840, skilnaden
kunde fyllas af besparingar å Tredje Hulvud-Titeln, synnerligast som det
vore bekant, att af de förut å anslaget för gevärs-tillverkningen reserverade
medel en icke obetydlig summa blifvit använd till uppförande af byggnaden
vid Carl Gustaf stads gevärsfactori. Flere Ledamöter inom Borgare-Ståndet
hafva äfven ansett det af Utskottet föreslagna anslag vara för behofvet tillräckligt,
i sammanhang hvarmed dels den framställning blifvit gjord, att
Stats-Utskottet måtte, utan hinder deraf, att Statsverkets räkenskaper för år
i838 ännu ej voro afslutade, utreda och till Ständerna inberätta, huruvida
det vore sannt, att Staten nämnde år, för en ringa penningesumma, sålde till
en köpman ett stort parti gevär och sedan återköpte dem för en större summa,
dels påyrkats, att Utskottet, vid besvarande af återremissen, ville utreda,
så väl huru stort antal brukbare gevär för närvarande funnes disponibelt,
som ock huru mycket Regeringen, utan någon dertill af Sländerne gifven anledning,
öfverskridit de vid sista Riksdag till gevärs-fabricationen beviljade
anslag; och inom Bonde-Ståndet hafva åtskiilige talare dels yttrat sig för
bifall lill utlåtandet, dels yrkat dess förkastande, dels begärt återremiss, enär
Utskottet förmentes ej hafva tillfyllest utredt de förhållanden, hvarpå det
tillstyrkta anslaget sig grundade. Utskottet, som, vid afgifvandet af dess nu
återremitterade utlåtande endast haft alt jättra sig, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om anvisandet af ett under loppet af år 1840 nödigt
ansedt anslag till fortsättande af gevärs-fabricationen, i enlighet med
Rikets Ständers vid den senaste Riksdag fastställde Statsreglering i detta al
-
12
Stats-UtsJiOttets Utlåtande, N;0 lo5.
seende fattade beslut, har följaktligen icke ansett sig behöfva ingå i den fullständigare
utredning af ämnet, som, i anledning af de nya för gevärs-fahricationen
äskade anslagen vid uppgörandet af den Extra Statsreglei ingen,
kommer att till Rikets Ständers pröfning öfverlemnas ; men som Utskottet,
på grund af Kongl. Majsts i den Nådiga Propositionen gjorda framställning,
att det vid sistlidne Riksdag beviljade anslag, 180,000 Rjflr, varit beräknadt
att utgå från och med år 1835, med en femtedel årligen, antagit, att äfven för
innevarande år femte delen af nämnde summa, eller 36,000 R:dr, skulle
vara tillräcklig, hvaremot, enligt hvad Rikets Ständers skritvelse den 32
Januari i835 upplyser, de omförmälde 180,000 Ralr varit beräknad endast
för 3 år, eller att med 60,000 R;dr årligen utgå, anser Utskottet, med afseende
härå och då dels de med enskilda factorier ingångne contract ej
kunna af Staten brytas, dels gevärs-tillverkningen vid Carl Gustafs stads
factori ej utan flere olägenheter kan för närvarande alldeles afstadna,
sig böra hemställa, att en summa af 60,000 R:dr må å Riksgälds-Contoret
anvisas, för att under innevarande år utgå till
bestridande af årets utgifter för gevärs-fabrieationen.
Hvad åter angår framställningen derom, att Stats-Utskottet, i sammanhang
med behandlingen af detta ärende, äfven måtte meddela upplysning,
dels i afseende på dispositionen af det vid sista Riksdagen beviljade
anslag till gevärs-fabricationen, dels rörande en år i838 inträffad försäljning
af ett parti gevär och detsamma^ återinköp till ett högre pris; så enär desse
anmärkte omständigheter ej hafva direct sammanhang med den fråga, som
nu utgör föremål för Utskottets utlåtande, och beträffande serskildt den år
i838 inträffade händelse, Utskottet icke anser sig tillkomma, att angående
Statens ännu icke afslutade räkenskaper för berörde år företaga en granskning,
som först derefter är, enligt Grundlagen, uppdragen åt Rikets Ständers
Revisorer,
finner Utskottet berörde framställningar icke för närvarande
till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Maj i84o.
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri. 1840.
Stats-Ulskot/ets Utlåtande , N.-o 106.
1
N:o 106.
Ank till Exp. Ulsk. den 12 Maj , kl. 1 e. rit.
Utlåtande, i anledning af Herr Prosten Berlins motion om löneförhöjning
åt Kronofogdarne och Häradshöfvärne i Ljunits
och Herrestads Häraders Fögderi uti Malmöhus Län, samt
Ingelstads och Jerrestads Häraders Fögderi uti Christian
stads
Län.
(U. A.)
Uti en från Högvördige Präste-Ståndet till Stats-Utskoltet remitterad motion,
liar Heil- Prosten Berlin, med föranledande deraf, att, då år 1719 Provincen
Skåne delades uti t vänne serskilda Län, ett vid Sydöstra hörnet beläget Fögderi
äfven fördelats i tvänne, hvarvid på de tvämie Fogdar och Iläradsskrifvare,
som tillsattes i de nya Fögderien äfven fördelades de löner, som för
Fogden och Häradsskrifvaren uti det gamla Fögderiet varit anslagne, så att
lönen för Kronofogden uti Ljunits och Herrestads häraders fögderi uti Malmöhus
Län för närvarande endast utgör 231 Rxlr 24 sk., och för Häradsskrifvaren
derstädes 238 R:dr 15 sk. 8 rst., samt för Kronofogden i Ingelstads
och Jerrestads Fögderi uti Christianstads Län 231 Rxlr 24 sk., och för Häradsskrifvaren
på samma ställe 178 Rxlr 44 sk. B:co, yrkat, att, vid den
lönereglering, som för Landt-stats-tjenstemännen, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, komme att vid denna Riksdag blifva ett föremål för Rikets
Ständers pröfning, desse Kronofogdar och Häradsskrifvare malte, i främsta rummet,
ihogkommas med en någorlunda anständig lönetillökning, i synnerhet
som väckte förslag om Fögderiens, genom något utbyte emellan hegge Länen,
möjliga återförening och lönernes sammanslagning funnits vara overkställbar;
och liar, i anledning af denna motion, Herr Prosten Lyth fästat
uppmärksamheten derpå, att Kronofogdarne, Häradsskrifvvärne och Länsmännen
i Gottlands Län, hvilka, enligt en bilagd uträkning, icke skulle åtnjuta
högre behållen inkomst, än 22 R:dr 16 sk. för en Kronofogde, 1 R:dr 8 sk.
för en Häradsskrifvare och 15 Rxlr för en Länsman, måtte ihogkommas med
lönetillökning, äfvensom Herr Prosten Ahlc/vist gjort enahanda framställning,
i afseende på Landt-stats-tjenstemännen i Calmar Län samt på Öland.
Men som Utskottet, uti dess redan under N:o 42 afgifne Utlåtande, angående
lönereglering för Landt-statens tjenstemän i allmänhet, förklarat sig,
Bilt. till R. Si. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 3g Häftet. 1
2
Stals-Ulskottels Utlåtande, N:0 roy.
med undantag för Länsmännen, icke kunna tillstyrka det af Kongl. Maj:t fölen
sådan lönereglerings tillvägabringande ifrågasatte anslag och i följd häråt
afstyrkt de af enskilde motionärer för åtskilliga Kronofogdar och Häradsskrifvare
äskade löne-förhöjningar, får Utskottet nu, i öfverensstämmelse dermed,
hemställa,
att ingen åtgärd, i anledning af Herr Prosten Berlins motion och
de i sammanhang dermed väckte förslag må för närvarande vidtagas.
Stockholm den 11 Maj 1840.
N:o 107.
Ank. till Ex/J. Utsk. den 12 Majj kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr af Forsells j C.j motion om an
slag
till bildande af en pensionsfond för Landtmäteristaten.
(U. A)
Uti en från Högloflige Riclderskapet och Adelli till Stats-Utskottet remitterad
motion, har Herr af Forsell, C.j med afseende derpå: att Landtmäteri-personalen
för närvarande, utom 10 tjenstemän vid Landtmäteri-Contoret,
24 Förste och 24 Andre Landtmätare, hvilka alla åtnjuta lön på stat
och derjemte äro delegare i Civil-statens Pensions-inrättning, utgjordes af200
Commissioiis-landtmätare, hvilka äro utan lön och delagtighet i nämnde inrättning,
meli åtnjuta den tjenstemän i allmänhet medgifna förmon att, efter
uppnådde 65 år, å Rikets allmänna Indragnings-stat kunna erhålla en årlig
pension, svarande mot beloppet af Andre Landtmätare-lönen på Stat, och
hvilkas enkor och barn kunna erhålla de ringa understöd, Civil-statens Enkeoch
Pupill-fond i 7:de Classen medgifver, samt af ett obestämdt antal vice
Commissions-Landtmätare och medhjelpare, uppgående för det närvarande,
utom Landtmäteri-elever, som ej tagits i beräkning, tili 338 personer, hvil
ka
hvarken för sig, då de blifva otjenstbara, eller för efterlemnade enkor och
barn, kunna påräkna något understöd af staten elier af pensions-inrättning,
och då af desse tjenstemän, tillsammans 538, endast ett mindre antal kali
befordras till tjenst med lön på stat, så att större delen antingen är i sak
-
Stals-Utskottets Utlåtande, N.-o wj.
3
liad af alla eller de väsendtli gasto förmoner, som slaten sökt bereda sina öfrige
tjenstemän, då ålder eller sjukdom göra dem otjenstbara elier de efterlemna
oförsörjda enkor och barn, hvadan de också ofta falla församlingarnes
fattigvård till last, framställt angelägenheten deraf, alt en understöds- eller
pensions-inrättning må kunna bildas för desse tjenstemän, hvilkas inkomster
aftaga och stundom alldeles upphöra vid den ålder, då den civile tjenstemannen
i allmänhet, i anseende lill tjenstgiiringens beskaffenhet, är fullt tjenstbar
och stundom i tillfälle alt komma i en till inkomsterne förbättrad ställning,
hvaremot de vid första inträdet å tjenstemannabanan äro bättre lottade,
än de, som välja andra vägar, och således genast kunna vara i tillfälle
att lemna årliga bidrag lill en sådan inrättning, hvartill de ock förklarat
sig villige.
Då emedlertid desse bidrag, som, enligt ett motionen bilagdt förslag till
reglemente för en understöds-förening inom Landtmäteri-staten, hvilket, sedan
det blifvit bestämdt, hvilka förmoner kunde en sådan förening' med
<
O
gifvas, komme att ytterligare undergå’ granskning genom tillkallade deputerade
från Landtmäteri-staten, innan detsamma till Kongl. Maj:ts slutliga pröfning
och afgörande anmäles, beräknats för hvarje delegare till 10 R:dr Banco
årligen, utom öfverårighets-afgifl och avancements-penningar, ej skulle kunna
ensamt bilda någon fond, som, förr än i en aflägsen framtid, blefve af
betydenhet, och följaktligen ej bereda de delegare, som först börjat medel
dertill sammanskjuta, några motsvarande fördelar, har motionären, under åberopande
deraf, att staten, för inhemtande af de för inträde vid Landj,m;iteriet
erforderlige kunskaper, icke består någon serskild undervisnings-anstalt,
ehuru en sådan af nästan alla Landtmäteri-elever behöfver begagnas och verk
DO
ligen
begagnas mot det att de sjelfve få erlägga kostnaden, och att LandtHiätarne,
till utvidgande af landets kännedom i geografiskt oell statistiskt
hänseende, dels upprätta socken-chartor utan någon slags ersättning, dels insända
renoverade chartor öfver deras mätningar, för hvilka, om de också
genom arfvodet för förrättningen kunna anses erhålla någon ersättning, de
likväl icke af staten godtgöras, men som från deras arbetsföra år borttager
en lid, hvilken de måhända annars kunnat använda att bereda sig någon
tillgång för ålderdomen, hemställt till Rikets Ständer, att följande fördelar
af det allmänna måtte ifrågavarande understöds-förening beviljas, nemligen:
l:o tillåtelse att i Rikets Ständers Bank eller Riksgälds-Contor få insätta
den fond och årliga öfverskott, som kunna samlas, och derå åtnjuta fem
procents ränta;
2:o rättighet- att af allmänna Indragnings-Staten uppbära det pensions
-
4 Stats-Ulskottets U.låtandej No to-].
belopp, som bestås Commissions-Lancltrnätare vid afskedstagande efter fyllda
65 år, när en sådan tjensteman uppnått denna ålder, men i tjenst qvarblifver,
ifrån och med dess 66:te lefnadsår och intilldess han tager afsked;
3:o ett årligt anslag af statsmedlen, hvilket, vid jemförelse emellan hvad
Staten tillskjutit och årligen lemnar till Civil-Statens pensions cassa och hvad
delegarne dertill uti års-afgifter bidraga, eller om, till förmon för iö 11 leise
Landtmätare, gjordes en utsträckning af den i allmänhet extra ordinarie tjenstemän
lillagde rättighet att uppbära ljuspenningar af Staten, motionären ansåg
skäligen böra bestämmas till 5,000 R:dr, hvilket belopp, ehuru understigande
hvad, efter begge dessa slags beräkningar skulle uppkomma, likväl ansågs
tillräckligt att betrygga föreningens framgång, och
4:o befrielse från stämpladt papper, såsom en förmon, den dylika inrättningar
vanligen åtnjuta;
hvarjemte motionären slutligen velat fästa Piikets Ständers uppmärksamhet
derpå, att saken icke allenast angår en talrik tjenslemanna-corps’ väl och
måhända icke obilliga anspråk att af Staten njuta lika skydd och anseende,
som andra tjenstemän, ulan äfven vore af icke obetydlig vigt för forsa tillingarne
inom hela Riket, och väl torde vara förtjent att, om än måhända på
annat sätt bestående, med några förmoner uppmuntras.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, hvad först angår CommissionsLandtmälarne,
hvilka, enligt hvad motionären äfven n edgifvit, redan åtnjuta
den förmon att, vid uppnådd 65 års ålder, kunna, i likhet med andre Civile
embets- och tjenstemän, uppföras å allmänna Indragnings-Stalen till samma
lönebelopp, som af Andre Landtmätare innehafves, ej kunnat finna, att, i afseende
på dessa, någon serskild ytterligare understöds-foielling skulle blifva
af nöden, om de, under enahanda vilkor, som för andre ordinarie tjenstemän
äro föreskrifne, kunna beredas rättighet att blifva delegare uti CivilStatens
pensions-inrätlning; och då sådant ej synes böra möta någon svårighet,
så framt Commissions-Landtmälarne åtaga sig att till pensions-inrättningen
erlägga afgifler, motsvarande hvad ifrån tjenster, som ega delaktighet uti samma
class, till pensions-cassan inflyter, anser Utskottet, under förutsättning,
att de tjenstemän, hvilkas rätt härunder är beroende, skola vilja sig af en
sådan förmon begagna,
sig böra tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande,
till Civil-Statens pensions-inrättnings delegare göra Nådig framställning
om Commissions-Landtmätarnes upptagande, såsom delegare
Siats-Utskottets Utlåtande j iV.-o 108.
5
uti Inrättningen samt de vilkor, under hvilka sådant kunde deni
tillåtas.
Beträffande åter vice Commissions-Landtmätare och medhjelpare, så enär
desse icke ega ordinarie beställningar i Rikets tjenst, har Utskottet, under
erkännande af det nyttiga uti en sådan understöds-förening, som för deni
blifvit ifrågaställd,
likväl icke ansett sig kunna tillstyrka något bidrag af allmänna medel
för densammas befrämjande;
och då den för undei stöds-föreningen äskade förmon, att mot ränta få insätta
sina capital-tillgångar uti Banken eller Riksgälds-Contoret samt att njuta befrielse
från stamphult papper, synes vara helt och hållet beroende af det för
föreningens bildande och vidmagthållande äskade bidrag af statsmedel, torde
motionärens framställning i dessa begge afseenden icke föranleda till någon
åtgärd.
Stockholm den 11 Maj 1840.
N:o 108.
Ank. till Exp. Ulsk. den 12 Maj, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Möllerhj eltas 3 A , motion om förbättring
uti Krigs-Cassörens inkomster.
(U. A.)
Från Högloflige Ridderskapet och Adeln har till Stats-Utskottet blifvit
remitterad en motion af Herr Möllerhjelm3 A, som, med anledning deraf,
att den tjenst, sorn innehafves af Krigs-Cassören i Kongl. Krigs-Col legitim,
sedan med densamma blifvit förenade de göromål, som förut voro tre serskilde
Cassörer anförtrodde, är i högsta grad trägen och magtpåliggande, men
icke försedd med deremot svarande löne-inkomster, yrkat, att Krigs-Cassören
måtte, i likhet med hvad redan för Räntmästare i Kongl. Ränte-Kammaren
och i Landt-Rinterien samt Tul 1-Uppbördsrnän 11 en i orterna eger rum, erhålla
rättighet att beräkna remisslage till en åttondedels procent af de statsmedel,
som han till orterne med posten afsänder, hvarigenom den fördel i
6
Stals-V(skottets Utlåtandej N.-o tog.
Lefordrings-väsendet inom Kongl. Collegium kunde vinnas, alt, om Krigs»
Cassörs-ljensten Liefve mera lönande, än den nu är, tjenstemän, hvilka redan
hunnit Kamererare-graden och således inom Verket förut gjort sig tillräckligt
kände, vid inträffande ledighet, skulle söka ifrågavarande tjenst, hvilket nu
icke vore förhållandet, i anseende till de dermed förknippade trägna och ansvarsfulla
göromål samt mindre tillräckliga löne-förmoner; varande af motionären,
i anledning af den discussion, som öfver motionen uppstått, föreslaget
det tillägg, att rättigheten för Krigs-Cassören att beräkna remisslage kunde
inskränkas till en summa af högst 500,000 R:dr, hvaraf |:dels procent uppgår
lill 625 R:dr.
I öfverensstämmelse med den åsigt, som, i anledning af Kongl. Majlis i
Dess Nådiga Proposition om Siats-Verkets tillstånd och behof, gjorde framställning
om löne-förbällringar för åtskillige Civile Embets- och Tjenstemän
blifvit yttrad i det, angående regleringen af utgifterna under Riks-Statens Andra
Hufvud-Titel afgifne utlåtande, anser Utskottet, för dess del, löne-tillökning
partielt för Krigs-Cassören icke böra ifrågakomma annorlunda, än i sammanhang
med den allmänna reglering inom Embetsverken, hvilken, efter det
departemental-styrelsen trädt i verksamhet, kan komma alt af Rikets Ständer
företagas, hvadan
Utskottet för närvarande saknat skäl att Lill motionen tillstyrka bifall.
Stockholm den 11 Maj 1840.
N:o 109.
Ank. lill Exp. Utsk. den 12 Maj > kl. 1 e. rn.
Utlåtande , i anledning af väckta motioner om underhållande på
Statens bekostnad af vissa delar utaf den sedan 1812 emellan
Wermland och Jemtland anlagda nja väg.
(U. A.)
Sedan, vid sistförflutna Riksdag, i anledning af hos Rikets Ständer gjord
framställning derom, att den på allmän bekostnad till det mesta då redan
färdigblifna, genom en del af Dalarne, Helsingland och Jemtland fortlöpande,
Stals-Utskotlets Utlåtande j IV. o 10g. j
emellan sistnämnde provins och Wermland sedan år 1812 anlagda, nya viig
malle af allmänna medel underhållas, enär denna väg, såsom sträckande sig
öfver de från byggderne mest aflägsna ödemarker, sällan af invånarne begagnades
och sålunda ej åt dem beredde någon fördel, utan endast betraktad
såsom en militärisk commimications-anstalt kunde anses vara af någon nytta,
hvartill koni, att underhållet af samma väg, i anseende till de dertill anslagna
socknars aflägsenhet och den deraf uppkommande större tidsspillan,
för dem vore serdeles betungande, Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse af
den 27 October 1834, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att en undersökning
måtte företagas till utrönande, ej mindre af den, kostnad, hvartill
underhållandet af berörde väg årligen kunde uppgå, än ock i hvad mon invånarne
i de orter, genom hvilka den löper, kunde och borde dertill bidraga,
samt att Kongl. Maj:t derefter och så vida omständigheterne påkallade
något understöd från Statens sida, i Nåder täcktes till vägens underhåll antingen
anvisa nödigt anslag af medel, som voro ställde till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition, eller ock vid näsliufallande Riksdag aflåta till Rikets Ständer
Nådig Proposition i berörde hänseende; så har Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref till Konungens Befallningshafvande i Gefleborgs Län af den 30
Mars 1838, förklarat, att, som skyldigheten för orternes invånare att ifrågavarande
väg underhålla, till så vidt den fortgår genom Dalarne ifrån Dalgränsen
mot Gefleborgs Län till ett stycke norr om Woxna Bruk samt emel
lan
Herjeådalen och Jemtland, redan tillförene blifvit i behörig ordning pröfvad
och stadgad, vägarne på vederbörande hemmansegare fördelade och af
dem till underhåll emottagne; äfvensom, hvad öfrige delar af vägen inom
Gefleborgs Län anginge, vederbörandes åliggande i detta afseende tillhörde
auctoriteternes bedömande i laga ordning, och då ostridigt vore, att ifrågavarande
väg, såsom en communication provinserne emellan, medförde nytta
och beqvämlighet samt lättade tillfällen Lill landets uppodling och nya bosättningar,
ehuru densamma på några för närvarande mindre bebodda ställen
icke nu kunde anses af oundgänglig nödvändighet för invånarne, fann Kongl.
Maj:t, att der frågan om invånarnes skyldighet till vägens underhåll redan
blifvit afgjord och stadgad, densamma icke lämpligen kunde underkastas vidare
undersökning och pröfning, hvilken deremot, så väl för vägen genom
Underåkers socken till gränsen mot Norrige, då dess indelande på vederbörande
blefve ifrågasatt, som ock för den öfriga delen af vägen genom Gefleborgs
Län komme att i stadgad ordning ega rum, hvadan ock i afseende å
hvilken sistnämnde väg Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt Dess Befallningshafvande
i berörde Län att behörig åtgärd skyndsamt vidtaga.
8
S'lats-Utskottets Utlåtandet N.o log.
Slats-Ulskottet har nu från Hedervärda B jnde-Ståndet erhållit remiss
uppå derstädes af nedannämnde Fullmägtige väckte motioner, rörande underhållandet
af ifrågavarande väganläggning, nemligen:
i:© Af Olof Pehrsson och Jon Olsson från Gefleborgs Län, hvilka förmält,
att, med hemladt stöd af förrberörde Nådiga beslut, ej mindre Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium, genom utslag af den 31 Augusti 1838,
förklarat invånarne i Alfta Tingslag af samma Län pligtige att underhålla den
3 i mils långa sträckan af ifrågavarande väg, som går emellan Dalarne och
Jemtland och ligger inom tingslagets gränsor, än ock Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gefleborgs Län, genom utslag den 26 Juni sistlidet år, ålagt
samtlige väghållnings-skyldige i Ljusdahls tingslags 3:ne socknar vården och
underhållet af den vägsträcka, 4|:dels mil lång, som i fortsättning af oftanämnde
väg går öfver allmänningen i Färila socken; öfver hvilka beslut bemälde
tingslag, hvar för sig, anfört besvär, under åberopande dels af 8 §.
uti Kongl. Resolutionen den 8 Januari 1735, angående rätta betydelsen af
kungs- och allmänna landsvägar, dels ock af Kongl. Kungörelsen den 9 Mars
1824, rörande behandlingen af frågor, som uppkomma med afseende å de uti
25 Cap. 1 §. Byggnings-Balken, jemförd med Kongl. Förordningen den 19
Februari nyssnämnde år, omförmälda lands vägs-anläggningar; i anseende hvartill
allt motionärerne anhållit, att den sålunda inom Helsinglands-gränsen löpande
nya väg emellan Dalarne och Jemtland, kallad nya Kårböle-vägen,
måtte af allmänna medel underhållas, intilldess den trakt, hvarigenom vägen
går, blifvit så odlad och med nya bostäder försedd, att, efter lilländalupne
frihetsår, åliggandet att vägen underhålla kan af nya åboer öfvertagas; uti
hvilken anhållan Riksdags-fullmägtigen från samma Län Eric Pehrsson sig
jemväl förenat, med förklarande, att, då ifrågavarande väg blifvit, ulan invånarnes
hörande, anlagd i följd af de begge stats-makternes beslut, borde
det följa af sig sjelf, att underhålls-skyldigheten äfven tillhörde staten.
2:o Af Anders Olsson från Stora Kopparbergs Län, som anhållit, att,
enär den till befrämjande af militäriska combinationer emellan Sverige och
Norrige anlagda väg från Wermland genom Dalarne, Helsingland och Jemtland
jemväl genomlöper Ohre socken i Dalarne, förbi Woxna Bruk, genom
Loos Finnmark ut vid Kårböle i Färila socken i Helsingland till gamla vägen,
utan att anträffa annat än ödemarker med några strödda Finnhemman, men
likväl angränsande tingslag blifvit, på grund af 25 Cap. 8 §. ByggningaBalken,
ålagde att denna väg underhålla, hvartill kostnaden, på Rättviks sockens
anpart, uppginge till ett belopp af minst 600 R:dr Banco årligen och
på
Stats-Utskollcts Utlåtandej N.o 10g. q
på Ohre socken i förhållande derefter, Rikets Ständer malte medgifva dessa
socknars invånare befrielse från dem nu åliggande underhål is-sky idighet till
den del af berörde väg, som går genom Ohre socken i en sträckning af omkring
56,000 alnar, intill dess de öde trakter, vägen genomskär, hunnit så
bebyggas, att den nya befolkningen utan statsbidrag kan mägta densamma
underhålla; i anledning af hvilken motion flere af Hedervärda Bonde-Ståndets
ledamöter framställt den åsigt, att, om vägen ej vore af någon nytta för orten
och den i militäriskt afseende kunde anses mindre nödvändig, sedan Norrige
blifvit med Sverige förenadt, densamma borde lämpligast kunna få förfalla,
då ortens invånare ej vilie eller rättvisligen syntes böra med underhållandet
deraf belastas; och
3:o Af Sven Jonsson från Jemtland, som, med framställning af de flerfaldiga
svårigheter och dryga omkostnader, hvarmed Herjeådalens innebyggare
äro besvärade i och för dem ålagd skyldighet att underhålla den del af
oftaberörde, genom Dalarne, Helsingland och Jemtland gående väg, sorn till
en sträcka af l|;dels mil fortlöper inom Öf/er-1 logdals och Wemdalens socknars
områden samt vidare med en mils längd fram öfver Klöfsjöfjället, gjort
den hemställan, att, då invånarne i dessa orter icke hafva af nämnde väganläggning
någon nytta, förutom den derigenom öppnade postgång, staten måtte
med och Herjeådalens innebyggare med endast i i underhålls-kostnaden
deltaga. Uti hvilken hemställan Anders Mårtensson från Jemtland instämt.
Vid Öfvervägande häraf, har Utskottet väl icke kunnat förbise, att underhållet
af den ifrågavarande, egentligen mindre för kringliggande orters
nytta och beqvämlighet, än för andra af Konung och Rikets Ständer afsedda
ändamål anlagde väg, serdeles der densamma genomskär krono-allmänningar
elier andra ouppodlade och öde trakter, måste blifva betungande för invånarne,
emellan hvilka, enligt hvad handlingarne utvisa, en sådan underhållsskyldighet
blifvit i laga ordning fördelad; i följd hvaraf, enligt hvad Kongl.
Maj:t äfven, uti Dess den 25 sistlidne Januari afgifne Berättelse om
hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit sedan nästföregående Riksdag, i Nåder
antyd t, billigheten fordrar, att för underhållet af dessa vägsträckor, inan orten,
derigenom de framgå, hunnit mera odlas och befolkas, understöd å statens
sida beviljas; men enär Utskottet icke kunnat af de motionerne bifogade
handlingar inhemta, om något understöd blifvit lemnadt de orter, på hvilka
nämnde motioner hafva afseende, eller huruvida en sådan undersökning, som
Rikets Ständer uti deras den 27 October 1834 till Kongl. Maj:t aflåtne skrifvelse,
i underdånighet begärt, blifvit företagen, för utrönande af den kostnad,
Bih, till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 3g Haft. 2
IO
Stats-ZJtskoltels Utlåtande, N:o 110.
hvartill underhållet af berörde väg årligen kan uppgå, och i hvad mon invånarne
i orten kunna och böra dertill bidraga, får Utskottet, som icke anser
sig kunna biträda den al åtskillige ledamöter inom Bonde-Ståndet uttryckte
åsigt, att vägen må kunna få förfalla, tillstyrka Rikets Ständer,
att, med erkännande af den grundsats, att staten för närvarande bör
bidraga tili underhållet af ifrågavarande väg, hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta företaga en undersökning,
till utrönande af kostnaden för underhållet af de delar
utaf den nya vägen, hvilka genomlöpa ouppodlade och från de bebyggde
orterna aflägse belägne trakter inom Dalarne, Helsingland
och Jemtland, och derefter, vid nästinfallande Riksdag aflåta till
Rikets Ständer Nådig Proposition i ämnet, samt att Kongl. Maj:t
emedlertid, der omständigheterne finnas påkalla understöd från statens
sida uti den börda, som blifvit de väghållnings-skyldige invånarne
ålagd, täcktes till deras bispringande i Nåder anvisa medel
af det å Riks-Statens Nionde Hufvud-Titel till Kongl. Maj:ts
disposition ställde anslag för vägar och cornmunicationer.
Stockholm den 11 Maj 1840.
N:o 110.
Ånk. till Exp. Utsk. den 12 Majkl. 1 e. ni.
Utlåtandej i anledning af väckte motioner om anslag af allmänna
medel till den vid Fridhem stiftade Inrättning för sinnessjuke.
(U. A.)
Till Ståts-Utskottets behandling hafva blifvit remitterade följande motioner
om Stats-anslag till iståndsättande och vidmagthållande af den vid
Fridhem stiftade inrättning för sinnessjuke, nemligen:
l:o inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln, af Herr Cederschjöldj Pehr
Gustaf som dervid förmält, hurusom, efter det Kongl. Maj:t, uppå derom i
underdånighet gjord framställning, redan år 1833 täckts i Nåder tillåta, att
för grundläggningen af ett Kur-Hospital vid lägenheten Fridhem å Kongl.
