# ID: svediakorp-gov2068
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 101,727
# sentences: 2,282
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
!ÅHHPM<EUB IMlKSaOTÅNIDIEHS
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
År 1840.
FJERDE SÄMLIMGEjftT.
1= Afdelningen:
Stats—U t skottets Memorial, Utlåtanden och Bellin•
handen.
»*>
BORSTA. SålBSf,
Ståts-Utskottets Memorialj N.o 1.
1
N:o i.
Antom till Exp. Utsk. den 12 Febr. kl. 11 f, m.
Memorial om tillökad betjening vid Utskottet.
|L anseende till mängden och beskafienheten af de till Stats-Utskottels handläggning
hörande mål, såsom omfattande både Stats-Verkets och RiksgäldsContorets
ärenden, har detta Utskott vid föregående Riksdagar haft behof af
och begagnat, utom den, enligt 24 §. i Riksdags-Onlningen, bestämda Personal
af en Secreterare och för hvarje Afdelning en Canzlist, serskildt en
Secreterare, till biträde vid de Riksgälds-Contoret rörande frågor, en Kamererare
för räkenskapsgöromålen, samt en tillökad Canzlibetjening; Och, då
göromålen inom Utskottet äfven under denna Riksdag sannolikt blifva många
oell vigtiga, har Utskottet, som nu antagit en Secreterare och tillsatt förenämnde
antal Canzlister, skolat, med stod af hvad Riksdags-Ordningens åberopade
§. vidare innehåller, hemställa, om icke det må tillåtas Utskottet,
att, för göromålens skyndsamma och behöriga behandling, ytterligare antaga
en Secreterare för Riksgälds-Verkets Ärenden, en Kamererare samt till en
början två Notarier. Stockholm den 3 Februari «84o.
På Ridderskapets och Adelns På Preste - Ståndets
Ledamöters vägnar
C. J. Horn.
Ledamöters vägnar
Joli. Jak. Hedrén.
På Borgare-Ståndets
Ledamöters vägnar
Frans Schartau.
På Bonde - Ståndets
Ledamöters vägnar
Joli. Andersson.
Air. Vict. Kook.
Bihm$ till R, S. Pm. 1-340 4 SmU 1 Afd. 1 Jläfu
1
2
Stats-Utskotte ts Memorial. Nis 2, 3 och 4.
N:o 2.
Ankom tjll Exp. Utsk, den 13 Febr. kl. 2 c. m.
Memorial, med ofuerlcmnande aj Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition
om Stats-Varket.
Stats-Utskottet, som denne dag fält emottaga Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd oell behof, har, enär, jemlikt 27 §. i Riksdags-Ordningen,
Riksdagens början räknas från den dag högstberörde Nådiga
Proposition afiemnas, skolat sådant i nämnde afseende anmäla; Blifvande
härjemte ett exemplar af densamma hvarje Riks-Stånd tillställdt samt Expeditions-Utskottet
anmodadt, att skyndsamt gå i författning om tryckningen
af nämnde Proposition med tillhörande bilagor. Stockholm den 6 Februari
1840.
N:o 3.
Memorial.
Ankom till Exp. Utsk. den 13 Febr. kl. 2 e. m.
Till Stats-Utskottet har Bonde-Ståndet remitterat Petter Pehrssons från
Jönköpings Län motion, rörande upphörande af Kongl. Majrts Befallningshafvandes
och Kongl. Kammar-Rättens rätt att pröfva Berednings-Comitéers
Beslut; men som denna fråga ej inverkar på Stats-Verkets eller Riksgälds-Verkets
inkomster och utgifter, anser Utskottet densamma ej tillhöra dess handläggning,
utan varder Motionen till Bonde-Slåndet återlemnad. Stockholm
den i3 Februari 1840.
N:o 4.
Memorial.
Ankom till Exp, Utsk. den 14 Febr."kl. 11 f. m.
Det är anledning till anmärkning emot StatsRådet och Föredraganderne
för Kammar-, Krigs- samt Handels- och Finans-Ärendena, hvarom remiss begäres
till Constitutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola.
Stockholm den i3 Februari 1840.
Stats- Utskottets Memorial, Nio 5.
3
N:o 5.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 16 Febr. kl. 1. e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga skrifvelse om anvisande
af ett serskildt Anslag till Katlcncomrnunicatloner och andra
allmänna arbeten år iS/jo.
(u. jo
Uti Nådig Skrifvelse lill Stats-Utskottet af den 27 nasti. Januari, har
Kongl. Maj:t, som uti Dess samma dag aflåtne Nådiga Proposition om StatsYerkets
tillstånd och behof, bland annat, föreslagit, att ett utomordentligt anslag
af 100,000 R:dr årligen, i fem år, må varda anvisadt till lättade Vattencommunicationer
och andra allmänna arbeten, serskildt fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet å det förhållande, att, sedan det i berörde ändamål vid
sista Riksdag beviljade Anslag af 5o,ooo R;dr årligen, i fem år, med år
i83q upphört, tillgång för närvarande saknades för de anstalter och arbeten
al nämnde beskaffenhet, hvilka dels såsom påbörjade böra fortsättas, dels i
öfrigt af nödvändighet påkallas; i anseende hvartill Kongl. Maj:t äskade, att,
utan afbidan af StatsAnslagens allmänna reglering och oberoende af det anslag
för allmänna arbeten, som då för den kommande tiden kunde bestämmas,
en summa af 5o,ooo R:dr genast måtte till dylika arbeten för innevarande
år 1840 blifva anvisad.
Utskottet, som icke utan serskildta för handen varande anledningar
ansett lämpligt tillstyrka Rikets Ständer beviljandet af förskottsanslag till
sådane statsbehof och allmänna företag, hvilka, i sammanhang med Statsregleringen,
böra i deras helhet piöfvas, har af sådan orsak sökt bereda'sig
upplysning, huruvida nu i Nåder äskade Anslag af 5o,ooo R:dr för det närvarande
vore af en oundviklig nödvändighet påkalladt, dervid Utskottet, sorn,
jemte Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet, fått emottaga en af StorAmiralsEmbetets
3:dje Afdelning, den 16 December sisth år, afgifven underdånig
berättelse, rörande de i senare åren undersökte, ännu ej bearbetade,
anläggningar till vattencoinmunicationernes befrämjande inom Riket, inhemtat,
att, efter afdrag utaf ett för genomgräfningen af RösåsSundet i Indahlsellven
afsatt belopp 467b R:dr, derutöfver en summa af 23,24b R;dr 23 sk.
*
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 5.,
.g rist vid detta års början ännu återstod af det anslag, Rikets Ständer vid
nasti. Riksdag till berörde ändamål anvisat. Om förmälde underdåniga Berättelse
upplyser visserligen derjemte, att af nämnde behållning voro reserverade
för Forsshaga slussanläggning qooo R:dr och för Dejeforss d:o 12,000
R:dr, hvilka arbeten, enligt den uppgjorda planen, på sätt Kongl. Brefvet
den g Mars i838 utvisar, skulle bringas till verkställighet genom två serskildta
Associationer., och hvartill för hvarje af åren i837, i838 och iS3q
anvisades 4000 fbdr för Dejeforss och 3ooo Rsdr för Forsshaga slussanläggning,
eller tillhopa 7000 R:dr årligen, såsom Statens bidrag till ränta och
amortissement under 23 och -24 år å de medel, Assoeiationerne skulle genom
tillskott eller upplåning anskaffa; och ville Kongl. Maj;t vid nästblifvande
Riksdag till Rikets Sländer göra Nådig framställning om medels anvisande
föi' ofvanberörde 7000 R:dr, till dess de gjorda tillskotten eller upptagne
lånen med 5 proc. ränta hunnit till fullo amorteras; men enär Rikets
Ständer, uti deras underdåniga skrifvelse af den 22 Januari iS35, N:o 278,
vid beviljandet af 5o,ooo R:dr årligen i fern år till Vattencommunieationer
och andra allmänna arbeten, uttryckligen fästat de förbehåll, att, innan arbete
i en ort företages, invånarne böra förbinda sig att med minst hälften
af kostnaden bidraga till utförandet, samt att, då nya företag ifrågakomma,
fdr hvilka större bidrag erfordras, än hvartill medel finnas att tillgå å det
till påföljde Riksdag uppförde anslag, början med den icke mätte göras förr,
än afisiagsfrågan af nästkommande Rikets Ständer blifvit afgjord; så och då
hand linga rne upplysa, att Kongl. Majlis Nådiga anbud till Assoeiationerne
för Forsshaga och Dejeforss slussanläggningar, att anskaffa erforderliga kostnadssummor,
stätt dem öppet alltifrån år 1837, utan att slutligt yttrande från
Assoeiationerne, huruvida de vilja antaga detsamma, ännu inkommit, eller
den borgen för företagens verkställighet, som Kongl. Majit af dem äskat,
blifvit ställd, hvilket ock föranlåtit StorAmiralsEmbetet till den hemställan,
att, i händelse nämnde vilkor eftersattes, de reserverade medlen måtte för
andra arbeten användas, har Utskottet af allt detta icke kunnat finna annat,
än att ofvanberörde summa, 23.245 R:dr 23 sk. g r:st, för närvarande är
disponibel, äfvensom att af nu församlade Rikets Ständer måste bero att pröfva,
huruvida, utöfver det redan beviljade StalsAnslag aho.ooo R:dr, något ytterligare
bidrag för meranämnde ändamål bör ifrågakomma; Och emedan omförmäldte
summa till sitt belopp med 11,565 R:dr 28 sk. g r:st öfverstiger de utgifter
för året, hvilka aro oundgängligen nödvändiga för underhållet eiler
full
-
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 6.
fullbordandet af sådane arbeten, som, i öfverensstämmelse med Rikets Sländers
rörande anslagets disposition meddelade förordnanden, blifvit företagne, och
om hvilkas beskaffenhet Utskottet frän bemälte Afdelning inhemtat närmare
upplysning, nemligen:
Linköpings hamnbyggnad ..... 1080.
Wäddö Canal ... ... 4000.
Grade Canal . ...... 600.
Förvaltnings-, rese- och undersökningskostnader . . 6000.
11,680.
tinner Utskottet sig för närvarande
böra afstyrka Rikets Ständers bifall till det af Kongl. Majrt i Nåder
äskade serskildta Anslag af 5o,ooo R:dr för innevarande år.
Upplysningsvis får Utskoltet meddela, att de återstående arbetena,
som uti arbetsplanen för året ingått, utgöras af sådane, de der icke ens ännu
blifvit af Kongl. Majit fastställde, nemligen hamnbyggnaderne i Wadstena
och Wisby. Stockholm den i5 Februari 1840.
N:o 6.
Ankom till Exp. CJtsk. den 16 Febr. kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
aflidne Professoren P II. Lings Enkas underdåniga ansökning
om bibehållande af den hennes man i lifstiden tillagda löne--  tillöknirig. (JJ, Af
Sedan, uti en till Kongl. Maj:t den 4 September nasti, år ingifven skrift,
Föreståndaren för Gymnastiska Central-Institutet, Piofessoren m. m. P. H.
Ungs Enka, Charlotta Nettelbladt i underdånighet anhållit, dels att henne
jemte Fem oförsörjda barn kunde i Nåder förunnas ett extra nådår vid
berörde af mannen innehafde beställning, med bibehållande tillika, för året,
af det Professor Ling i nämnde egenskap personelt beviljade extra löneanslag,
600 R:dr, dels ock att till Rikets Ständer måtte göras framställning, att
samma extra ansia g, såsom enda räddningsmedlet för Enkan och barnen efter
Bihang till R. S. Fröt. 1840 4 Sami. 1 Afd. 1 fläft. 2
6 Stats-Utskottets Memoria], N.o 6,
en i det allmännas tjenst sällsynt verksam och af Rikets Ständer med bifall
och understöd uppmuntrad man, finge af Sökanden, jemte hennes harn, fortfarande
lillgodonjutas; — Och Directionen öfver Stockholms Stads Undervisnings-Verk
samt. Kongl. Stats-Contoret underdåniga utlåtande häröfver
afgifvit; Så liar Kongl. Majit, uti Nådig skrifvelse af den i innevarande månad,
jemte förklarande, att Kongl. Majit icke funnit den sökte Nådårs-förmonen
kunna beviljas, i anseende till Professoren Lings utmärkta förtjenster,
Synnerligast om Gymnastiken, till Stats-Ulskottet öfverlemnat ofvanberörde
underdåniga ansökning med tillhörande handlingar, i afseende å bibehållande
för Enkan Ling och de omyndige barnen af den männen och fadren viii
sista Riksdag personeit beviljade, å allmänna Indragnings-Staten uppförde,
löneförhöjning af 600 Ridr.
Hvad handlingarne i änrsnet innehålla, har Utskottet i öfvervägande tagit;
Och då Professoren Ling genom siLt snille och sin flit både hedrat och
gagnal fäderneslandet, samt hans namn ostridigt kominer alt intaga elt runi
bland samtidens utmärktare män, och den gärd utaf erkänsla och aktning
Nationen är skyldig hans minne, icke kan värdigare bevisas, än att emot nöd
trygga föremålet för hans enskildta ömhet, finner Utskottet
sig böra ti lisl vi ka Rikets Ständer, att Professoren Lings eflerlemnade
Enka matte, från och med den tid ofvanberörde honom beviljade
iönetillökning upphörde, få å allmänna Indragnings-Staten,
till sitt och sina oförsörjda barns underhåll, uppbära ett årligt
pensions-belopp af 600 Ridr Banco, samt att, när hon med döden
afgår, pensionen måtte på hennes oförsörjda barn öfverflyttas och
utgå inlill näst der på följande Riksdag, då Rikets Ständer få tillfälle
pröfva, huruvida pensionen för dem bör fortfara eller upphöra.
Stockholm den x5 Febr. 1840.
STOCKHOLM, Elmers och G kårbergs Tryckeri, 1840.
Stats-Utslcottets Utlåtande Nio y.
i
N:o 7.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 21 Febr. kl. 10 f. m.
Utlåtande, angående den verskställda liqviden af frami.
Landshöfdingen G. Duvalls reduetionsfordran.
Vid sistförfltitna Riksdag förklarades Rikets Ständers Bank berättigad,
att vinna god(göreise för det capital- och räntebelopp, sorn kunde varda
Banken, i egenskap af rättsinnehafvare till frami. Landshöfdingen G. Danalis
reduetionsfordran, lagligen til lerka ndt, med villkor likväl, att Ranken
borde godtgöra Fahlu Hospital dess i bemälte Landshöfdings Sterbhus
egande fordran af 1 ,314 daler kopparmynt, såvida densamma icke redan
vore gulden. Sedan detta Rikets Ständers förklarande blifvit Fullmäktige
i Rikgälds-Contoret till efterrättelse meddeladt, så hafva BancoFullmägtige,
i stället för att ånyo underkasta berörde reduetionsfordran
Kongl. Kammar-Collegii pröfning, hvilket sannolikt skulle föranledt en ytterligare
tidsutdrägt af flere decennier, innan Banken kommit i åtnjutande
af någon godtgörelse derför, hos förstbemälte Fuilmägtige hemställt, huruvida
icke, för afslutande, en gång för alla, af detta så länge ifrågasatta
och omtvistade fordringsanspråk, till grund för liqviden derom, kunde antagas
ett af Rikets Ständers Deputation öfver Reductions-och LiqvidationsVerket
år 1747 framstäldt, och af dåvarande Banco-Deputation antaget förslag,
samt fordringens derefter uträknade belopp af 5,838 daler 18 öre 10 | penningar
silfvermynt, omedelbart få från Riksgälds-Contoret utgå, jemte derå
löpande 6 procents ränta från den usta Juni 1747 betalningsdagen,
med hvilket liqvidationssätt, i hvad Fahlu Hospitals rätt derunder berodde,
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet förklarat sig åtnöjas. Bifallande denna
hemställan, hafva Riksgälds-Contorets Fullmäktige vid slutet af år 1837
låtit till Banken inbetala omförmäldte capitalbelopp, jemte 6 procents ränta,
på sätt Banco-Fullmäktige föreslagit, dock med iakttagande af stadgade
Beviilnings-afdrag; utgörande, enligt den utaf Rikets Ständer föreskrifna
beräkning, af 6 Daler Silfvermynt på Riksdalern, de Banken sålunda
godtgjorda capital- och räntesummor, tillsammans 6,188 R:dr l\i sk. 7 r.
Banco. Men som 1747 års, till grund för denna liqvid lagda öfverenskommelse
icke blifvit, genom något laga kraftvunnet beslut, af vederbörlig
domstol stadfäsladt, hafva Fullmäktige derjemte nu hos Stats-UtskotBihang
till R, St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afdela. 2 Haft.
i
Stat3-Utsholtets Memorial N:o 8.
tet, till erhållande af Rikets Sländers sanction, anmält sin i afseende på
ifrågavarande fordrans godtgörande vidtagna åtgärd.
Då det från Riksgälds-Contoret sålunda nlbetaldta belopp, med undantag
af den jemförelsevis mindre betydlig» andel deraf, sora tillfallit
ofvannämnde välgörenhets-inrältning, ökat den Bankens grundfond öfverskjutande
behållning, öfver hvars användande Rikets nu församlade Ständer
ega att förordna; så och enär uppgörandet af den nya liqvidation, som
erfodrades för merberötde, öfver i5o år gamla, fordrans fastställande till
dess rätta belopp, samt slutliga utredandet af dervid förekommande frågor
ecb förhållanden, skulle, utan någon vinst eller nytta för det allmännay
ofelbart hafva förorsakat vederbörande Tjenstemän och Embetsverk högst
vidlyftiga och tidsödande göromål, anser Utskottet sig böra vördsamt tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte godkänna den för frami. Landshöfdingen
Ditvalls reductionsfordran verkställda liqvid
Stockholm
den 20 Febr. 1840,
N:o 8.
Memorial, angående sättet för bestridandet af kostnatj.
derne i och för innevarande Riksdag.
(RGS. A.)
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad R. St- vid de 2:ne sista
Riksdagarne, i afseende på Riksdagskoslnadernes utbetalande förordnat,
får Stats-Utskotlet, som anser dessa kostnader, äfven under innevarande
Riksmöte, böra omedelbart af Riksgälds-Contoret betalas, vördsamt förejlå,
att Rikets nu församlade Ständer i sådant hänseende måtte besluta:
1:0 att alla af Rikets Ständer pröfvade och godkända utgifter, i och
för denna Riksdag , må utgå af de till Riksgälds-Contoret influtna.
och för dylikt ändamål disponibla medel, samt från detta
Verk, med iakttagande af Rikets Ständers härom meddelade föreskrifter,
. omedelbart till vederbörande utbetalas;
3-.o att likaledes sådane af Rikets Ständers sammanvaro föranledda
utgifter,, sorn, i anseende till sitt föremål eller beskaffenhet, en
-
Stats-Ulshotiets Memorial N:o 8.
5
ligt livad vid sistlidne Riksdag egde rum, dels redan blifvit,
dels framdeles under Riksdagens lopp varda af Kongl. Maj:t i
Nåder fastställda och å Kongl. Stats-Conloret anvisade, må, efter
gjorda reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verificationshandlingar,
utaf Riksgälds-Contoret godtgöras Kongl.
Stats-Contoret;
3:o att, hvad serskildt beträffar utbetalningen af de Riks-Ståndens och
Utskottens Secreterare och öfriga Canzlipersonal samt Vaktbetjening
tillerkända arfvoden och tractamenten, denna utbetalning bör
grunda sig på specifika uppgifter å personalen, undertecknade,
i afseende på Riks-Stånden, af hvarje Stånds Talman och, i afseende
på Utskotten, af hvarje Utskotts Ordförande;
4:o att räkningar å kostnaderne för eklärering, eldning och städning
i Riks-Ståndens Sessions- och Canzlirum, samt å uppköpta inventariipersedlar
och skrifmaterialier m. m., böra vara, medelst påskrift
af Land t marskalken eller Talmännen, till riktigheten godkända,
och
5:o att dylika kostnader för Utskotten höra på enahanda sätt vara
af Utskottens Ordförande attesterade.
Under förutsättning af Rikets Ständers bifall till hvad Stats-Utskottet
sålunda ansett sig böra föreslå, får Utskottet dessutom tillstyrka
Rikets Ständer,
alt beslutet härom måtte varda hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäldt, äfvensom att Utskottet måtte få sig uppdraget
att, för behörigt iakttagande, meddela Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret ej mindre samma beslut, än hvad Riket*
Ständer framdeles kunna finna för godt att, rörande nu uppgifna
samt öfriga Riksdagskostnader, serskildt stadga o«h
förordna.
Stockholm den 24 Februari i8/{o.
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
N:o 9.
Ankom till Exp-Utsk. den 24 Februari» kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående ersättningen för Herr Landtmarskalkens
och Herrar Talmännens Riks dagskostnader.
(RGS. A.)
Till Stats-Utskottet laar Vällofl. Borgare-Ståndet remitterat ett af
Herr D. Helsingius väckt förslag, att bemälle Riks-Slånd måtte vid innevarande
Riksdag, i likhet med den sistförflutna, afsäga sig alla representations-middagar
hos Ståndets Talman, samt att, till ersättning för Herr
Talmannens egna Riksdagskostnader, måtte af allmänna medel anslås ett
lika nedsatt honorarium, som vid sista Riksdag, eller zfoo R:dr i månaden.
I förmodan, att de under fordna Riksmöten brukliga, men, enligt
samtliga Riks-Ståndens beslut, vid sista Riksdag afskaffade, såkallade Landtmarskalks-
och Talraans-tafflar ej eller vid innevarande Riksdag komma
att ega rum, anser Utskottet följaktligen någon fråga om anslag till bekostande
af så beskaffade representatious-måltider,nu icke böra uppstå. Men
då Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän, i anseende till den serskilda
vigten och beskaffenheten af de dem anförtrodda kall, onekligen äro
nödsakade att under Riksdagens lopp vidkännas vida större utgifter och
kostnader, än dem, som eljest varit från deras Riksdagsmannabefattningar
oskiljaktiga, liar Utskottet trott, att, äfven vid denna Riksdag, lämplig
ersättning för den Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän sålunda tillskyndade
tillökning i deras Riksdagskostnader bör af allmänna medel anslås»
Vid bestämmandet åter af denna ersättning, har Utskottet, som icke är i
tillfälle bedöma de skiljaktiga enskildta förhållanden, hvilka härvid möjligen
borde tagas i beräkning, ansett de i berörde hänseende af Rikets
sistförsamlade Ständer fastställda belopp tjena till ledning. Utskottet får
alltså vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer , till ersättning för de Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmännen, i sådan egenskap åliggande Riksdagskostnader,
måtte bevilja för hvardera ett anslag, i ett
för allt, af Fyrahundra (/foo) Riksdaler Banco i månaden,
att utgå från Riksdagens början och till dess slut.
Stockholm den 24 Februari i84°-
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o i o.
Reservation häremot är anmäld af Herr Schartau, som anfört:
”Då jag' anser frågan om 400 eller 3oo R:dr månadtligt arfvode tilt
Herrar Talmän under denna Riksdag vara i det hela al ringa vigt, har
jag ej velat besvära det Höglofl. Utskottet med en votering derom, utan
åtnöja mig att mot det fattade beslutet nedlägga min reservation, hvartill
jag söker motivet deruti, att jag, anser ifrågavarande arfvode ingalunda
afse någon belöning å det allmännas sida för de mödor, sorn obestridligen
åtfölja förtroendet att föra ordet hos de respective Riks-Stånden, utan
fastmera tjena uteslutande till ersättning för de kostnader, som kunna skäligen
härledas från denna befattning, hvilka åter jag trott så mycket heldre
skola motsvaras af de 3oo R:dr, jag tagit mig friheten föreslå, som uti
premissen lill Utskottets nyss upplästa Betänkande i ämnet, tydligen förutsättes,
att någon måltids-representation å Herrar Talmäns sida under
denna Riksdag ej må ega rum.’*
N:o 10»
Ankom till Exp.-Utsk. den 24 Febr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående afta ningen för den hos Iliks-Stånden
och Utskotten anställda Canzli-personal och Faktbetjening.
(RGS. A.)
Från Herr Landtmarskalken och Herrar Talmännen bar Stats-Utskottet
fått emottaga :
1:0 ett Förslag, till bestämmande af afloningen under denna Riksdag
för Riks-Slåndens Secreterare och öfriga Canziipersonal samt Vaktbetjening;
upptagande detta förslag följande till tjenstgöring bos Riks-Slånden
anställda personer, nemligen:
hos Höglofl. Hidderskapet och Adeln
Riddarhus-Secreteraren,
7 Äldste Canzlister elier Notarier, af hvilka en vore Secreterare i
Riddarhus-Utskottet,
6 Canzlister,
5 Vaktmästare;
i
Stats-Viskottets Utlåtande AT:o 10.
hos Högrör dige Preste-Ståndet
i Secreterare,
1 Notarie,
2 Canzlister,
4 Vaktmästare;
.hos Vällofl, Borgare-Ståndet
1 Secreterare,
2 Notarier,
6 Canzlister,
4 Vaktmästare;
hos Hedervärda Bonde-Ståndet
i Secreterare,
3 Notarier,
16 Canzlister,
5 Vaktmästare;
och 2:0 ett af Utskottens Herrar Ordförande likaledes uppgjordt förslag, i afseende
på Aflöningen för de vid samtlige Utskotten antagna Secreterare,
Notarier och Canzlister samt Vaktmästare; uti hvilket förslag Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmannen förklarat sig instämma. I sammanhang
härmed hafva Herrar Talmännen och Utskottens Herrar Ordförande dessutom
föreslagit: att aflöningen skulle beräknas från och med antagningsdagen,
till och med högst 8 dagar efter Riksdagens slut; att vid hvarje
månads utgång -|:delar utaf aflöningen för månaden finge uppbäras såsom
förskott, men den återstående tredjedelen först vid Riksdagens eller tjenstgöringens
upphörande; att, om under Riksdagens lopp, ökadt Canzli-biträd#
inom något af Riks-Stånden eller Utskotten skulle varda beviljadt och antaget,
aflöningen jemväl för dessa personer måtte efter nu föreslagna grunder
utgå, samt att utbetalningarne måtte få ske, i enlighet med serskilda
af hvarje Stånds Talman eller hvarje Utskotts Ordförande undertecknade
Specificationer å den antagna personalen.
Vid bedömandet af dessa sålunda till Utskottets förberedande behandling
och utlåtande hänskjutne frågor, har Utskottet, hvad först beträffar
bestämmandet af de föreslagna aflöningsbeloppen, i likhet med Rikets
sist församlade Ständers Stats-Utskott, ansett sig icke kunna tillstyrka
Rikets Ständer att dessa belopp, vid början af Riksdagen, fastställa, enär
uti 24 §. Riksdags-Ordningen uttryckligen stadgas, att den i Ståndens Cau
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
7
alier och Rikets Ständ ers Utskott biträdande betjening skall vid Riksdagens
slut erhålla en efter göromålens vigt och mängd lämpad vedergällBiaj.
Deremot får Utskottet nu vördsamt hemställa,
alt Rikets’ Ständer må, i öfverenskommelse med nyss åberopade
Grundlagsstadgande, till närmare Riksdagens slut, uppskjuta
bestämmandet af den aflöning, hvaraf den till tjenstgöring
vid Riks-Slåndens och Utskottens Canzlier anställda
personal härigenom gjort sig, förtjent».
Sorn likväl de fleste af denna personal torde vara i behof alt äfven
dessförinnan komma i åtnjutande, åtminstone af någon andel utaf den dem
tillkommande aflöning, får UtskoLtet derjemte föreslår alt, på sätt vid sista
Riksdag egde rum,
såsom förskottå denna aflöning må, efter hvarje månads slut,
utbetalas följande, för månad beräknade, belopp, nemligen:
Till Riddavhus-Secreteraren, i egenskap af Secreterare hos
Ridderskapet och Adeln . . . B:co R:dr 133: 16. —
„ Secreteraren hos Preste-Slåndet . „
„ Secreteraren hos Borgare-Ståndet ,,
„ Secreteraren hos Bonde-Ståndet . „
Notarierne i Riks-Stånden, hvarde
„
Canzlrsterne derstädes, hvardera „
„ Secreteraren i Stats-Utskoltet „
„ Secreterarne i de öfriga Utskot
ten,
äfvensom Secreteraren hos
Stats-Ulskotlet, för deRiksgäldsVerket
rörande ärenden, hvardera
.
„ Notarien i Stats-Utskottet samt den
derstädes biträdande Kamerera—
ren • • • o- • •- jp
„
Notarierne i de öfriga Utskotten,
hvardera ......... „
„ Canzlisterne i Stats-Utskoltet,
hvardera .
„
,, Canzlisterne i de öfriga Utskotten,
hvardera
.. ..
„
„ 133: 16. —
„ i33: 16. —
„ 200: —• —
,, 80. —- ——
„ 60:
„ 120: — —
„ »oo: — —
80:
„ 70: — —
„ 60:
» 5o: — ——
8
Stats-Vt skottets Vtlåtande IV:o 10.
Upplysningsvis anser Utskottet sig böra anmäla, alt dessa fö;skölt
nu äro at Ulskoltet föreslagna till enahanda belopp, hvartill de af Rikets
Ständer vid sistförflntne Riksdag bestämdes, med undantag af förskottet
till Secreteraren hos Hedervärda Bonde-Ståndet, hvilket förskott, enär de
serskilda, till förökning af dåvarande Secreterarens Riksdagskostnader ledande
omständigheter, som finnas uti sistlidne Riksdags Stats-Utskolts Betänkande
N:0 16 uppgifna, icke förekomma, i afseende på den bos bemälte
Riks-Stånd nu anställda Secreterare, nuvarande Stats-Utskott trott lämpligen
kunna nedsättas till ofvanberörde, vid sista Riksdag, i Betänkandet N:o
2, först föreslagna belopp af 200 R:dr.
Vidkommande åter vedergällningen för den hos Riks-Stånden och
Utskotten antagna vaktbeljening, så oell med afseende å beskaffenheten af
denna betjenings göromål, samt de förändringar, som uti nämnde personal
unuer Riksdagen kunna ifrågakomma, får Utskottet föreslå,
att dagtractamente till de hos Riks-Stånden och Utskotten
under innevarande Riksmöte antagna Vaktmästare, må, i likhet
med hvad vid flera föregångna Riksdagar varit bestämdt, nu
fastställas till ett belopp af En R:dr 16 sk. Banco för hvardera,
alt äfvenledes utgå efter hvarje månads slut.
Hvad derefter angår tiden, hvarifrån omförmäldte förskott och tractamenten
skola beräknas, så anser Utskottet sig böra hemställa,
att dessa förskott och traclamenten för Tjenstemännen och
Vaktbetjeningen, hos ej mindre Riks-Stånden, än Utskotten,
må få beräknas och utgå från och med antagningsdagen.
Beträffande åter tiden för ifrågavarande aflönings upphörande, så
tror Utskottet
denna tid lämpligen böra bestämmas i sammanhang med
be rörde aflönings slutliga fastställande.
För öfrigt får Utskottet, i afseende på förskott och aflöuingsbeloppcns
verificerande före deras utbetalning, åberopa hvad Utskottets, rörande
lliksdagskostnadernes bestridande, under N:o 8, serskildt afgifna Memorial
i detta hänseende innehåller.
Stockholm den 24 Februari 1840,
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckerietj 1840.
Sluts-Utskottets Utlåtande N:o 11.
i
]V:o 11.
Antom till Exp.-Utsk. den 24 Februari, kl. 3 t. tn.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:Is Nådiga Pro
position
om medels anvisande till Gevärsfabricutionen.
(U. A.)
Af den anledning, alt det af Rikets Ständer vid näsllidne Riksdag,
till utgående i lern år, med i;del årligen, anvisade anslag af 180,000 R:dr
för gevärs anskaffning, med år 183g upphört, har Kong!. Majit, enär gevärstillverkningen,
enligt gällande contracter, måste oafbrutet fortgå, begärt,
att serskildt malle anvisas, till bestridande af detta års utgifter för
gevärsfabricationen vid faetorierne, 63,oco R:dr, inom hvilket anslag
Kongl. Majit ansåg raedelsbehol vet för denna fabrication innevarande år kunna
inskränkas.
Utskottet bär tagit detta ämne i öfvervägande; men enär det inhemtas
af sistlidne Riksdagsförhandlingar och upprättade Stater, att Rikets
Ständer för ofvanberörde ändamål endast anvisat, för alla de fem åren,
sorn Statsregleringen omfattar, 180,000 R:dr, hvilken summa, fördelad på
hvarje år, utgör för året en tillgång af 36,000 R:dr, hvarutöfver åtgärderne
i och för gevärsfabricalionen icke lämpligen synas hafva bordt sträcka
sig, har Utskottet, som, å ena sidan, inser, att det skulle leda till förlust
för Stals-Verket och tilläfventyrs till rubbning i redan ingångna conlracter,
att nu inställa gevärstillverkningen, men deremot, å andra sidan, icke
emottagit sådana upplysningar, soth kunna föranleda Utskottet tillstyrka
Rikets Ständer att förskottsvis, och utan afseende å Stats-Verkels, i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, upptagne öfriga behof, bevilja hela det af Kongl.
Maj :t för året begärdta anslag, ansett sig böra för det närvarande inskränka
sitt tillstyrkande dertill,
att en summa af 36,ooo R:dr må å Riksgälds-Contoret anvisas,
för att under innevarande år utgå, till bestridande af året*
utgifter för gevärsfabricationen.
Stockholm den 24 Februari 1840.
Bihang till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afdela. 3 Haft.
s
Stats- Uislottets Utlåtande A.-o 12.
N:o 12.
Antom till Exp-Ilisie. den 24 Februari, kl, 3 e. r».
Utlåtande, i anledning af Kongl. 3Jaj:ts Nådiga Proposition
om medels anvisande till fortsättande af
Carlsborgs Fästningsbyggnad är 1840.
(U. A.)
Enär det af Rikets Ständer vid näsllidne Riksdag pä 3:dje HufvudTiteln,
till utgående i fem år, nied ^:del årligen, anvisade anslag af aSo.ooo
R:dr för Carlsborgs fästningsbyggnad med år 18 3 q upphört, samt, i följd
deraf, några medel för nämnde behof under innevarande år ej voro tillgänglige,
har Kongl. Majit, uti Nådig Proposition al den i5 sistlidne Januari,
af den anledning, att fästningsarbelel å Carlsborg icke kunde afbrytas,
emedan brist på sysselsättning för den der förlagde Pionnier-corpsen
deraf skulle uppkomma, begärt, att, utom de i Kongl. Majlis Nådiga
Proposition örn Stats-Verkets tillstånd och behof för nämnde föremål äskade,
och för liden af nu förestående Statsreglering beräknade, utomordentliga
anslag, serskildt måtte anvisas, till fortsättning af fästningsbyggnaden
vid Carlsborg, och sysselsättande af Pionnier-corpsen under år 1840, en
summa af 5o,ooo R:dr.
Då fortsättningen af fästningsbyggnaden vid Carlsborg utgör ett vilkor
för möjligheten att under årets lopp lämpligen sysselsätta den derstädes
förlagda Pionnier-corpsen, får Utskottet, som tagit noggrann kännedom
af de arbetsplaner, hvilka, med afseende å byggnadsarbetet, blifvit
för innevarande år upprättade och Utskottet på begäran meddelade, dervid
Utskottet, ej funnit anledning Lill sådane anmärkningar, som skulle
kunna föranleda till inskränkning i årets anslagsbehof, tillstyrka Rikets
Ständer,
att för innevarande år, och, utan afseende å de beslut, som
framdeles kunna af Rikets Ständer fattas, rörande ifrågavarande
fästningsbyggnads fortsättning,, bevilja det af Kongl.
Maj:t i ofvanberörde ändamål i Nåder äskade anslag, af 5o,000
R:dr för år 1840, att utaf Riksgälds-Contoret utbetalas.
Stockholm den 24 Februari 1840..
Stats- Utskottets Utlåtande N:o i5.
3
N:o 13.
Antom till Exp.-ötsk. den 24 Febi-., kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om HiksgäldsContorets
befrielse frän Charlce-Sigillatcc-afgift och
Expedit ions-lösens erläggande.
(UGS. A.)
Med' anmälan-, att Riksgälds-Contoret hitintills, i följd af gammalt
.bruk, val it nödsakad! lösa de exemplar al doniar eller utslag, som för
Coniord blifvit utfärdade i detsamma rötande mål, hafva Fullmägtige hos
Stats-Utskoltet hemställt, huruvida icke Riksgälds-Contoret, hvilket ej, såsom
Banken, hade egna fonder att förvalta, utan endast dit ingående, för
Statens behof beviljade bidrag, och sådane medel, som på Statens garanti
kunde upplåuas, borde, i likhet med hvad för Kongl. Stats-Contoret samt
Kongl. Majlis och Kronans öfriga Embetsverk egde rum, icke allenast varda
befriad!, från revisions-skiliings erläggande, utan ock berälLigadt att få
för dess räkning utskrifiia, samt dess Ombud tillställda domar och utslag uti
alla Contoret rörande*, vid Domstol eller annat Embetsverk anhängiga mål, utan
att derföre behöfva vidkännas Chartoe-Sigillatag-afgift och F.xpedit ions-lösen.
Vid öfvervägande af hvad Fullmäktige sålunda anfort och härvid
för öfiigt förekommit, har Utskottet funnit Riksgälds-Contoret, i dess egenskap
af Uppbördsverk för allmänna bevillniugen och öfriga dit ingående
skattebidrag, böra, på enahanda grund, som Statens andra Embetsverk,
vara befriadt, ej mindre från utgörandet afdon under benämning Expeditionslösen
stadgade afgift till Domare m.. fl. Embets- och Tjenstemän,
än ock från öfriga, för väckandet eller fullföl jandet af ifrågakommande
påståenden hos Domstolar och Embetsmyndigheter i allmänhet fastställda
kostnader. Men hvad åter beträffar lösen för utslag och handlingar, som
kunna erfordras , ti11 bevakande af Riksgäfds-Contorets rätt och säkerhet, f
afseende på enskilda personer derifrån meddelade lånebi träden-, så, enär
bland vilkoren lör dessa låns erhållande, i senare tider merendels blifvit
föreskri Ivel, alt låntagarue voro skyiliga ersätta Contoret aila så kallade
lånepåkostnacler, skulle i sådana fall upphörandet för framtiden af sistberörda
lösen, endast medföra en till minskning i vederbörande Tjenstemän®*
påräknade inkomster ledande eftergift åfelt utaf de låuevilkor, hvartill
luntagarne sig förbundit
-
4 Ståts-Utskottets -Utlåtande JV:o 15.
Utskottet anser sig således sakna skäl att föreslå någon förändring ali
hrad, i afseende på lösens erläggande forså beskaffade handlingar, hitintills
varit iakttaget. Likaledes, och då allenast få år återstå af den för
Riksgälds-Contorets Creditsedlars inlösande stadgade praescriptionstid, finner
Utskottet sig icke ega anledning tillstyrka något allmänt stadgande,
hvarigenom den för utslag i mål , rörande efterapning eller förfalskningaf dessa
sedlar, allt hitintills brukliga lösen numera skulle förklaras höra upphöra,
helst fråga, Utskottet vetterligen, icke blifvit väckt oin upphörandet af
enahanda lösen i dylika mål, angående Rikets Ständers Banks sedlar.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter, får Utskottet vördsamt tillstyrka
Rikets Ständer,
att hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes låta tillkännagifva vederbörande Domstolar
saint Embets- och Tjenstemän, hos hvilka frågor härom
kunna förekomma, att Riksgälds-Contoret, i egenskap af
uppbördsverk för hevi ilningen m. fl. Statsbidrag, icke är
skyldigt vidkännas, hvarken så kallad expeditions-lösen eller
andra för måls bevakande och utförande i allmänhet stadgade
afgifter och kostnader.
Vidkommande slutligen den äfvenledes ifrågaställa Chartae-SigillaUeafgiften,
så, enär utgörandet häraf skulle för Riksgälds-Contoret förorsaka
en motsvarande minskning i den för Statens behof disponibla behållning
af de till detta Verk anslagna inkomster, får Utskottet äran hemställa,
att frågan örn Riksgälds-Contorets befrielse från berörde afgift
måtte hänskjulas till Bevillnings-Utskottet, för iakttagande
vid uppgörandet af det förslag till ny Förordning angående
stämplade pappersafgiften, som lärer vara att från sistnämnde
Utskott förvänta.
Stockholm den 24 Februari 1840.
STOCKKOLM,! Kongl. Ordens-BokUyckeriet1840.
StatS-Utshottets Memorial N;S lj> i5 och Utlåtande N;0 16.
1
N:o 14.
Ankom till Exp. Utsk. den 28 Febr., kl. 11 f. m.
Memorial.
Det är anledning lill anmärkning emot Siats-Rådet och Föredraganderne
lör Kammar- samt Handels- och Finance-Ärendena, hvarom remiss begäres
till Conslitutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola.
Slockholm den 27 Februari 1840.
N:0 15.
Ankom till Exp. Utsk. d. 28 Febr, kl. 11 f. m.
Memorial.
Till Stats-Ulskottet bar Bonde-Ståndet remitterat en af Lars Rasmusson
från Götheborgs och Bohus Län väckt motion om Fribrefs-rätt för Länsmän;
men sorn denna fråga icke inverkar på Stats-Verkets eller RiksgäldsYerkets
inkomster och ulgifter, anser Utskottet densamma ej tillhöra dess
handläggning, utan varder motionen till Bonde-Ståndet återlemnad.
Stockholm den 27 Februari 1840.
N:o 16.
Ankom till Exp. Utsk. den 3 Mars, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion„ om ersättning till Rusthällarne
vid tvä Sqvadroner af Lif-Regementets DragonCorps
för munderingars slitning under garnisons-tjenst i Stockholm
år i83S. (U. A.)
Till Stats-Utskotlel har Bonde-Ståndet remitterat en af Riksdags-Fullmägtigen
Johan Olsson från Stockholms Län väckt motion, af innehåll, att
Ruslhållarne vid Lif-Scj vadronen och Norra Uplands Sqvadron af Kongl. LifRegementels
Dragon-Gorps måtte ei hålla ersättning af Stadsmedlen förden
Bihang till II. St. Prot. 18 Jo. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häfte t.
2
Stats-Utskottets Memorial Ti ;s och 18.
betydliga slitning af munderingspersedlar, som uppstått i följd af nämnde
Sqvad roners inkallande till garnisons-! jonst i hufvudstaden år 1838,
Då Ruslhållares rättigheter och skyldigheter äro grundade i Indelningsverket,
finner Utskottet sig icke kunna för ett specielt fall, som det ifrågavarande,
tillstyrka anvisande af någon ersättning från Statens sida, hvilket
möjligen skulle föranleda till dylika anspråk från an Ira Rustnings-skyldige,
utan hemställer,
att Johan Olssons ofvanberörde motion må förfalla.
Stockholm den 3 Mars r84o.
N:o IT.
Ankom till Exp. Utsk. den 3 Mars, kl, i r f. m.
Memorial.
Stats-Utskottet, som, för de många och ökade ärendenas skyndsamma
behandling, varit föranlåtet att ytterligare antaga en Canzlist, får härmed
anhålla, att Rikets Ständer ville härtill lemna bifall, och aflöningen sålunda
få beräknas från denna dag; blifvande härigenom antalet i Utskottets Canzli-personal
lika med det vid näs-t lid ne Riksdag.
Stockholm den 3 Mars 1840.
N:o 18.
Ankom tili Exp. Utsk. den 3 Mars, kl. a e. m.
Memorial.
Det är anledning lill anmärkning emot Stads-Rådet och Föredraganden
för Krigs-Ärenden, hvarom remiss hegäres till Constitutions-UlskoLtel, inför
hvilket anledningarna uppgifvas skola.
Stockholm elen 3 Mars 1840.
TRYCKT HOS J. A. WAHDÉN,
18 40.
S'lals-Vlskotlcts Vt låtanden N.s i Q och 20.
1
N:o 19.
Ankom till Exp. Utsk, den 10 Mars, kl» 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af erliållen åter remiss af Utskottets Betänkande
N:o 10.
Hedervärda Bonde-Ståndet liar, på grund af derstädes gjorda anmärkningar,
till Utskottet återremitterat dess under N:o 10 afgifna utlåtande, angående
aflöuingen för ilen hos Riks-Slånden och Utskotten anställda Canzlipersonal
och vaktbetjening; men som detta utlåtande, enligt Utskottet tillhanda
komne Protocolls-utdrgg, blifvit af de trenne öfriga Riks-Stånden bifallet,
så anser Utskottet, vid sådant förhållande, de af Hedervärda Bonde-Ståndet
Utskottet meddelade anmärkningar
icke kunna föranleda någon ändring i Rikets Ständers, enligt
§. i Riksdags-Ordningen, redan fattade beslut.
Stockholm den 10 Mars 1840.
Reservationer
äro häremoL anmälda af:
Anders Andersson från Skaraborgs Län,
Gustaf Apelgvist från Blekinge,
Bengt Gudmundsson från Hallands och
Sone Persson från Malmöhus Län.
N:o 20.
Ankom till Exp. Utsk. den 10 Mars, kl, 11 f. m.
Utlåtandej angående Kållands Härads invånares rättighet att erhålla
utsyning på Kronoparken Rådaås.
Under åberopande af en, vid sistförflutna Riksdag, utaf numera
aflidne Riksdags-Fullmägligen Anders Danielsson i enahanda afseende
Ihh. till R. St. Prat- 1840. 4 Sami. 1 Afd. S.te Hiiftct.
2
Stats-TJtskottets Memorial N.-o 21.
gjord framställning, liar Riksdags-Fullmägtigen Fr. von Zweigbergk från
Skaraborgs Län, uli en till Ståts-Utskottets utlåtande af Hedervärda Bonde-Ståndet
remitterad motion, föreslagit, alt Kållands Härad, och serdeles
dervarande skoglösa hemman, måtte komma i åtnjutande af Häradets häfdvunna,
samt dessutom på 17 §. i i685 års knekle-contract grundade rättighet
till utsyning på kronoparken Rådaås, dels för enskildta behof, dels
ock för allmänna broars samt soldat-torps byggande.
Då nuvarande Stats-Utskott, lika litet som sistlidne Riksdags enahanda
Utskott, är i tillfälle att pröfva och bestämma invånarnes i Kållands Härad
uppgifna rättighet till erhållande af utsyningar på ofvannämnde kronopark,
och Utskottet för öfrigt delar den af Rikets sist församlade Ständer,
medelst bifall till Stats-Utskoltets då afgifna Betänkande N:o c)5, godkända
åsigt, att ifrågavarande ämne bör utgöra föremål för handläggning af vederbörande
embets-myndigheter, hos hvilka Häradets invånare kunna, i
stadgad ordning, söka den ändring eller rättelse, hvartill de anse sig ega
anspråk; så finner Utskottet sig
icke kunna tillstyrka Rikets Ständer någon åtgärd, i anledning af
Fr. von Zweigbergks nu omförmälda motion.
Stockholm den 10 Mars 1840.
N:o 21.
Ankom till Exp. Utsk. den 10 Mars, kl. 3 e. m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Stats-Rådet och Föredraganden
för Krigs-Ärenden, hvarom remiss begäres till Constitutions-Utskottet, inför
hvilket anledningarne uppgifvas skola.
Stockholm den 10 Mars 1840.
Ståts-Utskottets Utlåtande If.-o 22.
3
N:o 22.
Ankom till Exp. Utsk. den 12 Mars, kl. 4 e- m
Ullätande,
angående yrkad rättighet för åtskilliga Härader inom
Skaraborgs Län till utsyning på kronoparkertie Halle- och
Hunneberg.
Hedervärda Bonde-Ståndet har tiil Stals-Utskottet remitterat en motion
af Riksdags-Fullmägtigen Fredrik von Zweigbergk, som deruti anfört,
hurusom Rotehållarne inom Skaraborgs Län, genom 17 §. af det med
dem, under den 16 Mars i685, fastställde knekte-contract, erhållit rättighet
att, på kronans skogar och allmänningar, utan betalning, hugga det
till knekle-stugornas uppbyggande erforderliga virke; hvarförutan dels Åse
Härad af samma Län, genom serskild Kongl, resolution af den 12 Februari
1705, blifvit förklarad berättigad till utsyning på kronoparkerne
Halle- och Hunneberg, dels ock den af Prosten Silvius stiftade Thuns
Skola, enligt Kongl. Maj:ls Nådiga fastställelse å bemälde Prosts Donationsbref,
blifvit tillerkänd rättigheten att årligen erhålla 45 lass virke. Sådant
oaktadt, hade likväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs och
Elfsborgs Län, medelst beslut af den 3o Oclober 1828, hvilket af Kongl.
Maj:t är vordet i Nåder faststäldt, frånkänt allmogen all utsynings-rätt;
hvadan motionären nu föreslagit, att den på slättbygden inom Barne,
Wiste och Åse Härader af Skaraborgs Län boende allmoge, jemte Thuns
Skola, måtte komma i åtnjutande af deras tillständiga rätt till utsyning på
de Kronan tillhöriga och af densamma disponerade parkerne Halle- och
Hunneberg, hvilken rättighet jemväl blifvit af Riksdags-Fullmägtigen Johannes
Andersson yrkad för Skånings Härad af samma Län.
Till upplysning om det i ofvanberörde motion uppgifne förhållande,
har Utskottet förskaffat sig del af ej mindre åberopade knekte-contract, än
Kongl. Majrls Nådiga bref af den 28 Maj i83o, angående regleringen af
kronoparkerne Halle- och Hunneberg. Af dessa handlingar bar Utskottet
inhemlat, att det, enligt 17 §. i contractet, angående ständiga knekte-hållet
inom Skaraborgs Län, blifvit ”förunnadt och efterlåtet allmogen af
”frälse, så väl som skatte och krono, på slättbygden boende, som sjelfve
”ingen skog hafva, att hugga och fälla så mycket virke på kronones
4
Stats-Utskottcts Ullålande 7V;o 22..
”och allmänningar der i Länet, som, efter nödtorften, till knekte-stugor”nas
uppbyggande kunde bchöfvas”, och skulle "sådant be viljad l virke, på de
”orter, der minsta afsaknaden kan vara, utan betalning utsynas och den
”torftige tilldelas;” äfvensom att, efter det besigtning och undersökning,
för beredande af en förändrad reglering utaf nämnde krono-parker, blifvit
af vederbörande verkställda, samt de härvid anmäldta anspråk å skogshygge
och mulbete granskade, Kongl. Mbj:t, genom Högstberörde Nådiga
Bref, förordnat, att parkerne borde för Dess och Kronans räkning bibehållas,
i hvilket afseende åtskilliga beslut och föreskrifter rörande framtida
hushållningen med desamma blifvit i Nåder meddelade; hvarjemte beträffande
de, vid omförmälde undersökning, framställda anspråk å skogsfång
för hemmanen inom Åse Härad samt för Thuns Skola, Kongl. Maj:t i Nåder
förklarat, att, enligt hvad Kongl. Resolutionen den 12 Februari i^35
tydligen utmärkte, den Åse Häradsboer derigenom från ifrågavarande krono-parker
medgifvna hjelp lill byggnad och vidmaglhållaude af deras hus
icke varit dem gifven såsom någon laglig rättighet eller vore af annan
egenskap, än andra derifrån, lid efter annan, medgifne utsyningar; i följd
hvaraf och då, efter hvad upplyst blifvit, nämnde hemman icke hade
oundgängligt behof af skogsfång från parkerne, något understöd derifrån
icke vilare kunde dem tilldelas; och kunde ej eller det för Thuns Skolinrättning
yrkade skogsfång mrdgifvas, enär icke visas kunnat, att Skolinrättningen,
genom någon Kongl, tillåtelse, dertill vunnit rättighet.
Då således de af Riksdags-fullmägtigen von Zweigbergk nu, på
grund af iy35 års Kongl. Resolution och Stiftelse, brefvet för Thuns Skola,
väckta frågor om Åse Härads samt nyssnämnde Skolas rättigheter till utsyning
å Krono-parkerne Halle- och Hunneberg redan blifvit af Kongl. Maj:t
i Nåder pröfvade och afgjorde, anser sig Utskottet, som dessutom saknar
anledning att för framliden föreslå någon förändring, uti hvad Kongl. Majrt
härvid angående hushållningssältet med dessa Krono-pai ker i Nåder föiordnat,
böra
afstyrka all åtgärd, i följd af hvad von Zweigbergk uti berörd*
hänseende föreslagit.
Vidkommande åter den nu ifi ågaställde rättigheten för Rothållarne på
slätlbyggden inom Barne, Wiste, Åse och Skånings Härader att, till soldatstugornas
uppbyggande, erhålla virke från meranämnde Krono-parker; så hafva
Rotehållarnes i delta afseende på kneckte-contractetgrundade anspråk, så
Slats-Utskottcts Utlåtande N:o 23.
5
v i cj t af ofvanåberopade Kongl. Bref kan inhen.las icke varit bevakade vid
den om dessa parker anställda undersökning; hvadan desamma ej eller kommit
alt utgöra föremål för Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning. Vid sådant förbål
ande, och då Utskottet i allmänhet anser de till lindring i roleringsbördan
medgifna rättigheter oell förra oner böra med den störsla sorgfällighet
hållas i helgd, får Utskottet vördsamt hemställa,
huruvida icke Rikets Ständer, med afseende härå, skulle finna
lämpligt hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att, derest, i
följd af Kroao-parkerne Halle- och Hunnebergs nya reglering, en
del Rotehållare i Skarabargs Län skulle, på sätt nu är vordet uppgifvet,
vara betagna den af dem tillförene åtnjutna rättighet att å
dessa Krono-parker erhålla utsyning af virke för sina kneckt-stugors
uppbyggande» en sådan rättighet målte varda dem lill fortfarande
begagnande i Nåder tillerkänd, i likhet med hvad i afseende på
åtskilliga mililiae-boställens utsyningsrätt å samma parker redan
lärer i Nåder vara medgifvet.
Stockholm den 12 Mars i84o.
N:o 23.
Antom till Fxp. Utsk. den 12 Mars, kl. 4 e- m
Utlåtande,
angående väckt fråga, antingen om de till Boställen åt
Chef erne för Blekinge och Södra Möre Båtsm, tns-CompagnK
er fordom upplåtna Krono-hemmans försäljande till Skatte,
eller ock om förändring i tillsynen å samma hemman.
Under anförande af det förändrade förhållande, som i senare tider inträffat
med de, Cheferne for Bhkinge och Södra Möre Båtsmans-Compagnier,
genom Kongl. Resolution af den 27 Apiil 1685. anslagna 7 st. Bohemman,
sedan dessa hemman blifvit utarrenderade oell Cheferne, i stället för de (ill
Stals-Verket ingående arrende-afgifterne, å Flottans Stat erhållit beslämda
penninge-arfvoden, har Herr 11. 1. Christ jersson, genom en hos Valiofl.
6
Slals-Utskoltels Utlåtande N.-o 2.3.
Borgare-Ståndet väckt motion, fäslat Rikets Ständers uppmäiksamhet derå,
att, oansedt berörde förhållande, Befälhafvande Amiralen i Cailskrona likväl,
tvertemot dess embetes bestämmelse, enligt Kongl. Brefvet af den 5
December 1829, fåll sig ålagdt att bevaka och anmäla erforderliga förnyelser
af borgens-förbindelserne för arrendena af nämnde hemman samt, i
följd deraf, jemväl låta anställa husesyner å desamma; och ehuruväl Kongl.
Maj:t, under den 19 Juli i83a, i Nåder föroidnat, att Förvaltningens
af Sjö-Ärendena befattning med dessa hemman skulle på Kongl. KammarCollegium
ensamt öfverflyttas, samt derjemte förklarat, att Nådigt beslut
komme att serskildt meddelas angående hvad som, vid bevakandet af
Kongl. Maj:ts och Kronans rätt i afseende på hemmanen och deras utarrenderande,
borde iagltagas, skulle dock något sådant beslut ännu icke vara
utfärdadt; hvadan Förvaltningen, utan afseende på den sedermera utkomna
Mililiae-Boställs-Ordning, hvarigenom alla äldre, dylika Boställen rörande
författningar blifvit upphäfna, hänvisat lill ofvan åberopade serskilda Nådiga
föreskrifter. Men som arrende-medlen (ör ifrågavarande Bohemman ingingo
till Statsverket och Befälhafvande Amiralen hvarken skulle kunna i
liandräckningsväg ställas under Kongl. Kammar-Collegium, eller omedelbarligen
hörsamma och verkställa dessa föreskrifter, så och enär, på sätt ett
Kongl. Majlis, motionen bilagda Nådiga Utslag ådagalade, Staten, såsom
följd af det numera föreskrifna sältet för verkställigheten af tillsynen å
meranämnde Krono-lägenheter, redan förlorat ett icke obetydligt belopp,
har motionären hemställt, att dessa 7 stycken Bohemman, tillika med
det, genom Kongl. Brefvet den 19 Juli i832, i alldeles enahanda förhållande
ställde Båtsmans Compagnie-skrifvare-boslället Råda i Östergöthland,
måtte, efter nu ingångna arrendens slut, till skatte försäljas, eller, i annat
fall, helt och hållet ställas under Kongl. Mujlts vederbörande Befallningsliafvandes
tillsyn, på sätt 5a §. i nu gällande Militiae-Boställs-Ordning innehöll.
Siats-Utskottet, lill hvars utlåtande nu anförda motion blifvit remitterad,
får i sådant afseende äran yttra, att Utskottet anser sig för närvarande
icke kunna tillstyrka något serskildt undantag, för ofvan uppgifna
hemman, från hvad förfatlningarne i allmänhet stadga, rörande boställens
försäljande till skatte; hvadan Utskottet alltså hemställer,
att den härom nu väckta fråga må förfalla.
Beträffande deremot motionärens alternativt gjorda framställning, angående
ifrågavarande hemmans ställande under Kongl. Majlis Befallningsbafvandes
tillsyn; så enär det, enligt 62 §. i Militiae-Boslälls-Ordningen af den
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 23.
7
23 Januari 1836, åligger Kongl. Majrts Befallningshafvande, att, under Kongl.
Kammur-Collegii inseende, serskildt genom Kronobetjeningen handlialva
tillsynen öfver alla till Siats-Verket indragna boställen, hvilkas afkastning
tillfaller Kongl. Maj:t och Kronan, anser Utskottet sig, med anledning af
berörde framställning, böra föreslå, att, till vinnande af enhet i behandlingen
af härvid förekommande frågor och större säkerhet för behörigt bevakande
och vårdande af det allmännas rätt,
Rikets Ständer mätte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder förklara, att den, genom nu gällande
Mditiae-Boställs-Ordning, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uppdragna befattning med tillsynen öfver alla till Stats-Verket indragna
boställen, jemväl bör omfatta de till bostäder för Cheferne
rn. fl. Tjenstemän vid Bålsmans-Compagnierne i fordna tider af
Kongl. Maj:t och Kronan upplåtna, men nu mera för Stats-Verkets
läkning utarrenderade hemman och lägenheter.
Stockholm den ia Mars 1840.
TRYCKT HOS J, A. WAl.lBI»,
18 4 0.
Siats-Utskottets Utlåtande , IV.-o 24.
1
N:o 24.
Ank. till Exp. Utså. den 16 Mars, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af söht eftergift af det Staden Öregrund
beviljade lane -understöd, eller förlängning af de
derför stadgade betalnings terminer.
(Rgs Afd.)
Sedan för återuppbyggande af de allmänna byggnaderna i Staden
Öregrund, efter den Staden år 1829 öfvergångna eldsvåda, Rikets då församlade
Ständer beviljat nämnde Stad ett räntefritt låne-understöd af 5000
R:dr, hvilket, elter de första 10 årens förlopp, borde, vid hvarje års slut,
med en tiondedel af lånebeloppet återbetalas, samt hela lånet följaktligen
före slutet af år 1849 vara inbetaldt; så har Öregrunds Stads Fullmägtig
vid denna Riksdag Herr J. IV. Gezelius, uti ett hos Vällofl. Borgare-Ståndet
afgilvet och lill Stats-Utskoltet remitteradt anförande, anmält, att Staden
nu mera vore alldeles urståndsatt att, på det sålunda föreskrifna sättet,
återgälda omförmäldte, lill uppförande af en Rådhus- och Skolbyggnad
samt Boställshus för Kyrkoherden använda låne-understöd. Redan från
längre tid tillbaka hade Öregrunds på en vidsträckt och fördelaktig sjöfart
fordom grundade välmåga mer och mer aftagit samt lemnat runi för
en allmän fattigdom, intilldess Staden, serdeles under sistförflutna decennium,
nedsjunkit i dess nu varande, till fullkomlig upplösning gränsande
tillstånd. Dertill hade flera samman verkande orsaker bidragit, och i synnerhet
den, genom Finlands skiljande från Sverige, föranledda samt för
Öregrund högst menliga förändringen i handels- och sjöfarts-förhållandena
emellan Svenska och Finska Städerne vid Östersjön. Dessutom hade åtskilliga
från äldre tider Öregrunds Stad tillerkände serskilda förmoner, i afseende
på tullbehandlingen af andra vid Östersjöns kuster belägna Städers
fartyg, upphört, i följd af senare utaf tidens kraf och det allmännas fördel
påkallade författningar. I likhet med flera andra af större eldsvådor
hemsökta Städer, hade Öregrund icke fått tillgodonjuta någon lindring i
dess Statsbidrag, utan hade tvertom oafbrutet ända till nuvarande tid
måst, i följd af den ojemna fördelningen af Städernes Båtsmanshåll, vidkännas
en vida mera tryckande börda, än Rikets flesta Städer. Oaktadt
Öregrund, enligt den nu mera verkställda regleringen, ansetts endast böra
Dih, till R. St. Prot, 184.0. 4 Sami, 1 Af deln, 6 Haft,
2
Slals-UlskoUets Utlåtande, N:o 24»
ansvara för friels Båtsmans-nummer, har dock Staden alltlntintills varit
nödsakad hålla 9 Båtsmän och såsom vacance-afgift för dem utgöra 450
R:dr 12 sk. för år 1838, eller nära enahanda summa, som hela den från
Staden utgående bevillning efter 2 Art. Således hade Öregrunds Stad, under
de 10 år, som förflutit, sedan ofvanherörde eldsvåda inträffade, varit
nödsakad att, utöfver hvad som vid en skälig fördelning af Städernes Båtsmanshåll
kunnat SLaden åläggas, i vacance-afgift till Kongl. Maj:t och Kronan
erlägga en jhdelar af hela byggnad s-lånet motsvarande summa af 4000
R:dr, fastän bevillnings-taxeringsvärdet å Stadens samtliga hus och gårdar
sistnämnde år endast uppgick lill ett sammanräknadt belopp af 33,314
R:dr 24 sk., och den Staden tillhöriga åkerjord allenast medgaf omkring
14 tunnors årligt utsäde; anhållande Herr Gezelius , att Rikets Ständer,
med behjertande af dessa, jemte flera andra, till ådagaläggande af detta
samhälles betryckta tillstånd, anförda förhållanden, måtte bevilja afskrifning
och eftergift af ifrågavarande låne-understöd, eller åtminstone, lill förekommande
af Stadens fullkomliga upplösning, medgifva den förlängning
af de föreskrifna återbetalnings-terminerne, att, i stället för den stadgade
årliga afbetalningen med 10 procent, densamma finge verkställas med 5
procent å det primitiva capilalet, hvarigenom hela lånet skulle, inom
1859 års slut, vara till fullo inbelaldt.
Hvad sålunda blifvit anfördt oell föreslaget, har Utskottet tagit i behörigt
öfvervägande; men ehuruväl den torftiga och utblottade belägenhet,
deri Öregrunds Stads invånare, med högst fa undantag, för närvarande
sig befinna, är allmänt känd, anser Utskottet sig dock, sådant oaktadt, icke
kunna, vid delta tillfälle, mera än eljest, frånträda den vigtiga grundsats,
att de af Rikets Ständer, vid låne-bilrädens beviljande, meddelade föreskrifter
och fästade villkor böra hållas i orubbad' helgd, helst medgifvande
af serskildta undantag och eftergifter olvifvelakligt skulle framkalla
ytterligare anspråk i enahanda hänseende, för hvilka någon gräns icke vore att
motse. För öfrigt torde, vid bedömmandet af nu förevarande fråga, ej eller
böra lemnäs ur sigte, att, genom utsträckning till 20 år af betalningstiden
för ifrågavarande räntefria lån, Staden Öregrund endast i den derför
belöpande ränta efter 5 procent skulle erhålla en hela capital-beloppet motsvarande
eftergift, samt att några serskilda, ändring i de stadgade betalnings-vilkoren
påkallande omständigheter icke för nämnde Stad inträffat,
sedan lånet af Rikets Ständer beviljades, äfvensom att, i följd af den
Stats-Utskoltfts Utlåtandej No 24,
3
numera verkställda regleringen at Städernas Båtsmans-håll, nämnde Stad
redan blifvit tillerkänd en efter dess nuvarande belägenhet lämpad lindring
i den alltför tryckande börda, som Staden i detta afseende förut
ålegat. Utskottet anser sig således icke kunna tillstyrka,
hvarken den nu föreslagna eftergiften af omförmälde, Staden Öregrund
beviljade lån, eller någon förlängning af de, vid detta
Iåns meddelande, derför stadgade belalnings-terminer.
Stockholm den 16 Mars 1840.
Reservationer.
Af Herr P rosten Björkman: Jag anser Höglofl. Stats-Utskoltets nu genom
omröstning tillstyrkta afslag på Öregrunds Stads begäran af förlängd
betalningstid å sitt af Slaten erhållna Ian både obilligt och orättvist: obilligt,
enär af Molionärens anförda skäl Öregrunds nödställda belägenhet icke
kan nekas och den begärda uppoffringen å Statens sida är så ringa; orättvist,
då 9å mången annan Stad med vida större tillgångar och vida mindre
olyckor förr fått sig beviljadt, hvad nu af så kallad princip anses böra
afslås. Här visar sig, huru högsta rättvisa, i olid tillämpad, ofta blifver
högsta orättvisa. Öregrunds Stad, som, byggd på kala bergsklippor, omgifves
af en steril, nära obefolkad landsbyggd; som, utan sjöfart, utan handel,
utan stadsmanna-näringar och utan åkerbruk, länge aftynat; som, i
stället för att underhålla | Båtsman, ända till denna lid nödgats för 9
Båtsmän, ett sorgligt minne af upphördt välstånd , till Slaten årligen utbetala
450 R:dr Banco, nära hela Stadens Bevillningssumma; som efter liden
eldsvåda, endast understödd af ett mindre Statslån, med berömvärda
egna uppoffringar återuppbyggt sina allmänna hus, och som nu knappt
hunnit börja hemta sig efter ända hittills tåligt burna tyngder och uthärdade
ansträngningar; denna Öregrunds Stad, som, under sistförflutna 10
åren oupphörligt sviken i sina rättmätiga förhoppningar om befrielse från
berörde orimliga Bålsmans-beskatlning, nu ser sina cassör tömda till sista
skarfven, anhåller hos Rikets Ständer om allenast förlängning af inbetalningen
å nämnde lån; anhåller, att detta lån, hvilket jag, med anledning
af ändamålet för dess användande, anser helst helt och hållet borde efterskänkas,
från och med innevarande år må få återgäldas med 5 procent
af capitalet, i stället för med ursprungligen föreskrifne 10 — och denne anhållan
afstyrkes af Högloflige Stats-Utskottet, endast för att vidhålla en
princip, för att på den mest utblottade, den af Staten sjelf mest utsugna
4
Stats-Utskottets Utlåtande , N.-o 25,
Stad visa, huru primitiva låne-villkor aldrig böra eflergifvas?! Jag'vädjar
från detta Högloft. Utskott lill de Respective Riks-Stånden, med förfrågan,
om dylikt afslag är billigt och rättvist, eller åtminstone om icke ett bifall
till den framställda begäran vore mera billigt och mera rättvist.
Uti denna reservation instämde Hrr Carlberg och Wallej, äfvensom
Herr Kammarherren Hallenborg förklarade, att Herr Kammarherren
hufvudsakligen förenade sig med Herr Prosten Björkman.
N:o 25.
Ankom till Exp. Utsi», d. 16 Mars kl. 1 e. m»
Utlåtande, angående vacht förslag att, till minne af Carl von
Linné, i hans födelseort anlägga en Inrättning för trädgår
ds-odlingens befrämjande.
(Rgs Afd.)
Till Stats-Utskottets utlåtande har Hedervärda Bonde-Ståndet remitterat
en af Riksdagsfullmägtigen från Kronobergs Läns Svett Heurlin väckt
motion, deruti han erinrat, hurusom andra länder, genom fester och minnesvårdar,
hedrat vår store landsman Carl von Linnes minne, likasom de
tillegnat sig hans upptäckter, hvaremot hans fädernesland, lill vårdande af
denne märkvärdige mans minne, jemförelsevis gjort allt för litet och Svenska
Staten icke något. På det ställe, der han föddes, och egde sitt barndomshem,
har hans landsmäns erkänsla icke egnat honom någon minnesvård.
Endasten enkel sten har der blifvit upprest på en obemedlad Tjen
stemans
bekostnad. Svenskarne hade, oansedt deras fattigdom, i fordna
tider genom ansträngningar funnit och borde ej eller nu sakna utvägar, då
fråga var om stora företag till befrämjande af Nationens gagn eller ära.
Allt hvad som hedrade Svenska Folket, kunde alltid påräkna dess sympatier,
och mera än något annat skulle ett enkelt och icke kostsamt, men
värdigt national-monument åt von Linne hedra della folk.
Det värdigaste monument åt honom vore otvifvelakligt det, som vore
mest beslägtadt med hans vetenskap. Ett sådant, af allmänna medel
Stats-Utskotlets Utlåtande j 2V:0 25.
b
bekostadt monument, skulle dock ej behöfva alt ensamt hafva till syftemål
att vara en ärofull gård åt den utmärkte landsmannen; äfven en fördel
af icke ringa inflytande för hans hembyggd kunde dermed förenas.
I detta afseende och enär trädgårds-odlingen (horticulturen) i Småland befunne
sig på en ganska låg ståndpunkt, fastän sinne härför icke mer der
än annorstädes saknades, har Motionären föreslagit:
l:o att det hemman ^idels mantal Råshult i Stenbrohults Socken
af Kronobergs Län, hvarest Carl von Linné föddes, måtte varda för allmänna
medel inköpt, till anläggande af en inrättning för trädgårds-odlingens
(horticullurens) befrämjande i denna ort;
2:o att en föreståndare för denna inrättning måtte anställas, hvilken
innehade nämnde hemman, såsom lön och emot de förbindelser, hvilka,
genom ett blifvande reglemente, kunde honom åläggas;
3:o att en trädgård måtte derstädes, på Statens bekostnad, anläggas
för odlande af sådane vexler, som kunde vara af större allmän nytta
i landlhushåilningen;
4:o att en enkel minnesvård måtte i denna trädgård uppresas åt
verldens störste Naturforskare; och
5:o att inseendet öfver inrättningen måtte uppdragas åt Kronobergs
Läns Ilushålls-sällskap.
Ulskoltet instämmer visserligen fullkomligt i Motionärens yttrade
åsigt om Svenska Nationens förbindelse, att egna ett tacksamt minne åt
den man, som, i högre grad än någon annan, bidragit att sprida Sveriges
vetenskapliga ära och anseende; men då Utskottet jemväl, lika med Motionären,
anser den värdigaste minnesvård åt en sådan man vara den,
hvilken eger det närmaste samband med den vetenskap, som varit hans
verksamma mödors och skarpsinniga forskningars uteslutande föremål, så
föreställer sig Utskoltet, att Sveriges störste Naturforskare icke kan erhålla
någon mera värdig gärd af sina landsmäns fortfarande agtning och erkänsla,
än det nit och den värma, hvarmed undervisningen i Naturvctenskaperne
af Nationen vårdas och befrämjas. Ur denna synpunkt och med afseende
dessutom på de flere väsendlliga betänkligheter, som förekomma emot det
af Riksdags-fullmägtigen Heurlin nu framställda förslag,
anser Utskottet sig icke kunna derå tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 16 Mars 1840.
6
Stals-Utskottets Utlåtande} N-'o 26.
N:o 26.
Anti. till Exp. Lisk dea 16 Mars kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående ett föreslaget låneunderstöd af allmänna
medel, för anläggningen af den nija vägen emellan Borås
Stad och Fläshjums Gästgifvaregård.
(Rjjs Afd.)
Till Stats-Utskottets ullålande har Hedervärda Bonde-Slåudet temitterat
en af lliksdags-fullrnägtigen från Elfsborgs Län Henrich Hansson
väckt motion, deruti lian anfört, hurusom, för beredande at en lättare
commu nica tion emellan Städerna Götheborg och Borås, en ny väg af
26,410 alnars längd blifvit anlagd, genom ett för detta ändamål bildadt
Bolag, som, enligt Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 21 Juni 1834, är berättigadt
att, intill dess Bolagets utgifter för väganläggningen blifvit godlgjorda,
uppbära den genom samma Nådiga Bref bestämda väg-afgift. Redan
år 1836 har den nya vägen kunnat till allmänt begagnande upplåtas,
och år 1838 från Bolaget till enskilda väghållare afsynas. Emedlertid hade
detta arbete, intill sistnämnda års slut, för Bolaget medfört en kostnad
af 28,987 R:dr 20 sk. 4 r:st., hvilken summa komme att ökas med ännu
återstående utgifter för förändringen af en stenbro och fullbordandet af de
för väg-afgiftens uppbärande erforderliga byggnader. Då nyssberörde afgift
hitintills icke kunnat utgå och under nuvarande förhållanden aldrig
skulle komma att upphöra, utan i all framtid betunga ortens invånare
med en mer tryckande börda, än för dylikt ändamål någorstädes inom'Riket
förefunnes, har Motionären ansett något bidrag från Statens sida vara
af högsta behof påkallad t; och har han i sådant hänseende föreslagit, att
ett räntefritt lån af 10,000 R:dr Banco mätte varda Bolaget för nya \äganläggningen
emellan Borås Stad och Fläskjums Gästgifvaregård beviljadt,
emot säkerhet af borgen, som af Kongl. Maj:'s Befallningshafvande i Länet
för hvarje år godkändes, och emot återbetalnings-skyldighet, sedan Bolaget
medelst väg-afgiften fält sina förskott godlgjorda.
Ehuruväl Utskottet erkänner den stora vigten för det allmänna af
ändamålsenliga förbättringar i communications-medlen inom landet, och
anser de enskilda uppoffringar och bemödanden, som egnas åt dylika serdeles
gagnande förelag, vara förLjenta af allmän uppmuntran och erkänsla,
Slals-Utskottets Utlåtande, N.-o 26.
7
linner Ulskoltel sig likväl icke kunna tillstyrka något serskildt Statsbidrag
för nu ifrågavarande, emot erhållandet af derför äskade förmoner, redan
i egenskap af ett enskildt industriföretag, verkställda väg-anläggning, helst
den, såsom vilkor derföre, medgifna afgift af dem, hvilka begagna den
nya vägen, sannolikt i allt fall måste, för godtgörande af de derå ned
lagda
kostnader samt det nu sökta låne-underslödet, till en aflägsen framtid
fortfara. Med afseende härå och enär beviljandet af omförmäldte länebiträde
ofelbart skulle föranleda mångfalldiga anspråk på tillgodonjutande
af enahanda allmänna understöd för dylika företag inom andra orter
af Riket, får Utskottet hemställa,
att den af lliksdags-fulimägtigen Henrick Hansson nu väckta
fråga om ett lån för ofvanberörde väg-anläggning måtte förfalla.
Stockholm den 16 Mars 1840.
STOCKHOLM. Tiyckt hos J. G. Hellsten, 1840.
Stuts-Utskoitets Utlåtande, N-o 27,
i
N:o 27.
Anis. till Exp. Etsk. den 19 Mars kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af äskadt anslag får en Handbok i de
för menige man vigtigaste delar af allmänna Lagen.
(Rgs. Afd )
Under anförande, hurusom många, serdeles yngre personers hela timliga
välfärd blifvit förspilld genom brott, begångna af okunnighet om handlingarnes
påföljd, samt en mängd förstörande rättegångar uppkommit, i anseende
till obekantskapen med de i allmänna lagen stadgade rättsprinciper,
bar Riksdagsfullmägtigen från Skåne Sone Pehrsson, såsom ett medel af
väsendtlig nytta för befrämjande af folkets bättre upplysning och ökade sedlighet,
föreslagit, att, till erhållande af en kort, redig och lättfattlig handbok
i de för menige man vigtigaste delar af ej mindre Civil- än Criminallagarne,
en belöning af 1,000 Rdr måtte af Rikets Ständer utsättas för ett
så beskaffadt, af Tryckfrihets-Comiteen godkändt arbetes författande, äfvensom
erforderlige medel lin släs för tryckning af 100,000 exemplar af detta
arbete, hvilket, emot ett lågt pris, borde allmänheten tillhandahållas.
Stats-Utskottet, som emottagit Hedervärda Bonde-Ståndets remiss å
denna motion, jemte ett deraf föranledt yttrande af Riksdagsfullmägtigen
fråp Wermland Jöns Ersson, får, till följd häraf, äran förklara, att, om
ock Utskottet ansåg något bidrag af allmänna medel erfordras för författandet
och utgifvandet af en sådan bok, som motionären synes åsyfta och
hvilken, derest den motsvarar det uppgifna ändamålet, otvifvelaktigt skall,
genom sin utvidgade afsättlighet, på ett fullt tillfredsställande sätt, godtgöra
författare-besväret och tryckningskostnaderne, Uskottet likväl i allt
läll ej skulle anse sig böra tillstyrka Stats-anslag för ett dylikt arbete i en
tidpunkt, då nationen omsider lärer kunna förvänta en, efter i många fall
förändrade grundsattser utarbetad, ny Civil- och Criminal-Lag. Utskottet
lår således hemställa,
huruvida icke ifrågavarande motion må utan afseende lemnäs.
Stockholm den 16 Mars 1840.
Reservation
af Riksdagsfullmägtigen Sone Pehrsson: ”Utan att vilja bestrida, att
ju Christendomskunskapen är den nödvändigaste för hvarje medborgare, och
Bih, till R, St. Prot, 1840. 4 Sami, 1 Afdela, 7 Haft»
‘1
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 28,
den, som, rätt förstådd och tillämpad, kraftigast afhåller från begåendet af
brott, kan jag dock icke gilla det påstående, som uti eLt vid min motion
fogadt anförande af Jöns Ersson från Wermlands Län synes vilja göra sig
gällande, nemligen att denna kunskap skulle utesluta all annan.
Ändamålet med min motion finnes tydligen vara att framkalla en
Lärobok för allmogen, innehållande en kort systematisk framställning af
de såväl Civila som Criminela lagar, hvilka för närvarande äro gällande i
Sverige, äfvensom af de vigtigaste Polis-författningar.
Jag har sökt i motionen framställa, att mången yngling bland allmogen,
äfven om han rätt väl lärt sin Cateches, bryter af okunnighet emot
dylika författningar och stundom, i brist af böter, föres lill en correctionsinrättning,
der han i bofvars sällskap inledes på brottets bana. Att söka
motverka en sådan okunnighet skulle, i min tanka, leda till samma ädla
ändamål, som den af enskilde medborgare i en af Sveriges södra provinser
inrättade räddnings-anstalt for vilseförda barn, derom Utskottets Ledamöter
nyligen, genom en utdelad skrift, erhållit så glädjande underrättelse.
Jag har äfven den öfvertygelse, att många Rättegångar uppstå genom
allmogens okunnighet om Lag, om formen för contracler m. m., och då jag
härtill lägger allmogens förbindelse att, i sin mon, såsom Riksstånd bidraga
till lagarnes förbättring (hvilket svårligen kan ske utan att känna
dem), så kan jag ej annat än inse den stora nödvändigheten af en Lärobok,
sådan jag föreslagit, och hvilken jag tror förtjena att genom någon uppmuntran
från Statens sida framkallas.
Skulle, mot förmodan, Utskottet icke tillstyrka min motion, anhåller
jag, att dessa tankar måtte, i egenskap af reservation, få åtfölja Utskottets
betänkande.”
Genom serskilde Remisser från Ridderskapet och Adeln, har StatsUtskotlet
fått emottaga följande derstädes väckte motioner, nemligen:
Anis. lill Exp. Utsls. den 19 Mars, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om indragning af
Kongl. Nummer-Lotteriet samt angående åtskillige dermed
gemenskap egande ämnen.
(I. A.)
Stats-Utslwttets Utlåtande, No 28.
3
l:o af Herr von Troil, Ernil, som anfört, att då, enligt gällande
författningar, hasard-spel, såsom i moraliskt hänseende fördömliga, äro inom
Riket förbudna, detta förbud desto hellre syntes böra utsträckas lill
Kongl. Nummer-Lotteriet, som detta troligen gjorde större affärer, än alla
öfriga spelhus-inrältningar tillsammans, och genom insattsernas nedsatta
belopp nästan uteslutande vore egnadt alt förleda arbels-classen och aflocka
densamma dess besparda tillgångar, hvartill komme, att troligen ingen
enskild spelhus-inrätlning vågat tillegna sig en så betydlig andel af de
spelandes insattser, som Nummer-Lotteriet, hvilket årligen behåller hälften
eller tredjedelen; på grund hvaraf, och då fortvarandet af en sådan anstalt
vore att anse såsom en verklig fläck på vår samhällsordning, motionären
så mycket mera påyrkade dess upphörande, som Svenska Staten för
närvarande ej saknade anständiga utvägar alt fylla sina verkliga behof;
2:o af H. Ex. m. in. Herr Grefve Löwenhielm, Gustaf, som, med
fästad uppmärksamhet å det klandervärda i NurnmerLotteriels spelsätt och
svårigheten för den obildade folk-classen alt bedöma den ringa chancen af
vinst, som vid ett så beskaffadt spelsätt kan uppkomma, yttrat den öfvertygelse,
att, då Nummer-Lotteriet, såsom bade i Statsekonomiskt och moraliskt
afseende förkastligt, blifvit i alla civiliserade Länder afskaffadt, det
vore för fäderneslandet förnedrande alt härstädes vidare bibehålla en dylik
inrättning, serdeles om detta bibehållande endast skulle härledas från
begäret att icke gå miste om den relativt obelydliga inkomst af omkring
60,000 Rdr årligen, som genom Nummer-Lolleriet Statsverket tillskyndas.
I sammanhang med sistnämnde motion hafva jemväl till Utskottet
blifvit öfverlemnade de yttranden, hvilka vid frågans förehafvande hos
Ridderskapet och Adeln blifvit afgifne, nemligen:
l:o af Herr Rosenblad, Bernhard, som, jemte instämmande i de
väckte molionerne om Nummer-Lotteriets indragning, likväl ansett sig böra
dervid anmärka, att, då man ville afskaffa en anstalt, som åtminstone
hade en fördel, att bereda Svenska Statsverket en inkomst, hvars belopp
eljest af de skattdragande måste erläggas, och hvilken i en offentlig styrelse
lemnade någon säkerhet för ärlig behandling, det vore så mycket mera
skäl att afskaffa den utländska lotterier och inhemska speculanler nu
lemnade oinskränkta frihet att tillspela sig Svenska allmänhetens penningar;
och hade Herr Rosenblad, i följd häraf och med åberopande af sin
vid sisth Riksdag i ämnet gjorde motion, dels tillstyrkt, att Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om förbuds stadgande,
4
Stats-Utskotlets Utlåtande, JS:o 28.
vid lämpliga betydliga vitén, emot all offentlig utbjudning ocb försäljning
af lotter, så väl å utländska lotterier, som å något enskildt Svenskt lotteri-företag,
dels för den händelse, att lotteri-inrättningar ansågos icke böra
helt och hållet försvinna, samt, då enskilda företag af denna beskaffenhet
icke kunde af Staten tillräckligt controlleras, alternativt föreslagit inrättandet
förStatens räkning af ett Class-Lolteri, hvars insatser vore så betydliga,
att den fattigare delen af allmänheten icke kunde deruti deltaga;
och 2:o af Herr Ribbing, j4rvicl, som yrkat, att den i senare tider
tillkomne Lag, rörande fastigheters förvärfvande genom lotteri-spel, måtte
afsk a Ifås och allt lotteri på jordegendom upphöra.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit uti dessa frågor,
hvilka vid flere föregående Riksdagar varit föremål fljy Rikets Ständers
pröfning, får Utskottet anföra: att, på sätt erfarenheten nogsamt vitsordar,
Nummer-LotLeri-inrättn ingen på en mängd spelande, så väl i moraliskt, som
ekonomiskt hänseende, utöfvat ett skadligt inflytande; att det otrifvelaktigt
innebär en motsägelse att, under gällande förbud emot hasard-spel i allmänhet,
med Statens skydd hägna en inrättning, hvars verkningar på den
obildade och oerfarne äro nästan lika förderfliga, som de, hvilka af andra
hasard-spel förorsakas, samt att det jemväl synes föga öfverensstämmande
med Statens värdighet, att, endast i betraktande af den, från berörde lotteri
härflytande vinst, bibehålla en inrättning, som, ur moralitetens synpunkt,
icke kan godkännas. På grund häraf och då den förlust, som för
Statsverket skulle beredas, genom upphörande af hittills påräknadt bidrag
från Nummer-Lotteriet, hvilket bidrag under åren 1832—1837 utgjort tillsammans
402,650 Rdr 30 sk. 11 rst., eller i medeltal 67,108 Rdr 21 sk.
2 rst. årligen, oberäknadt dels den bevillning, som å utfallne vinster för
RiksgäIds-ConLörets räkning innehålles, och hvilken under nyssnämnde 6
år per medium uppgått till 9,335 Rdr 10 sk. 8 rst., dels det, för Nummer-Lotteriets
brefväxling, Postverket tillflytande belopp, i medeltal 7,048
Rdr 13 sk. 3 rst., enligt Utskottets tanka, är af mera underordnad betydenhet,
med afseende å Statsverkets nuvarande ställning, har Utskottet ansett
sig ega fullt skäl, att hos Rikets Ständer tillstyrka,
att nuvarande Kongl. Nummer-Lotteriet mätte, med innevarande
års utgång, upphöra; att utdelandet af nya så kallade Erudgåfvor
likaledes vid samma tid må inställas, samt Brudgåfvo-fonden, efter
Nummer-Lotteriets indragning, öfverflyttas på Riksgälds-Contoret,
hvarifrån utbetalning, i föreskrifven ordning, skulle verk
-
Stats-TJCskottets Utlåtande, N:o 28.
5
ställas af de Brudgåfvor, som redan blifvit eller före detta års
slut kunna blifva beviljade.
I händelse det af Utskottet nu framställde förslag skulle af Rikets
Ständer bifallas, torde beslutet härom böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälas, med begäran, att allmän Kungörelse om Kongl. NummerLotteriets
indragning och sättet för de afsatte Brudgåfve-vinsternes utbekommande
måtte i Nåder varda utfärdad; tillhörande i sådant fall jemväl
Utskottet att till Rikets Ständer afgifva utlåtande i de frågor, som blifva
en följd af Rikets Ständers i ämnet meddelande beslut, såsom förflyttande
på Allmänna Indragnings-Staten af de utaf Lotteri-medlen nu utgående
löner, hvilkas sammanräknade belopp utgör 9,680 Rrdr, anslag lill Kongl.
Séraphimer-Lazarettet af ersättningen 500 R:dr, för öfverlåtelsen af dess
Lotteri-privilegium samt dispositionen af Lotteri-Verkets hus och öfriga
tillgångar.
Beträffande det af Herr Rosenblad alternativt vackla förslag, om inrättande
för Statens räkning af så kallade Glass-Lotteri, hvaruti, till följd
af insatsernes ansenliga belopp, den fattigare delen af Allmänheten icke vore
i tillfälle alt inträda; så, ehuru Lotterier af dylik beskaffenhet visserligen
icke torde i ekonomiskt hänseende medföra lika skadliga följder, som
nuvarande Nummer-Lotteri, har likväl Utskottet, som, på sätt ofvan nämndt
är, till principen ogillar lotterispel i allmänhet,
funnit sig icke kunna understödja ifrågavarande förslag om ClassLotteriers
införande.
Hvad slutligen angår ofvanom förmälde frågor, rörande förbud emot
försäljning af lotter för utländska samt enskilda Svenska Lotteriers räkning,
så erkänner Utskottet, att, för hämmandet af de missbruk, hvartill enskilda
Lotterier, serdeles efter Kongl. Nummer-Lotteri-inrättningens upphörande,
kunna föranleda, utfärdandet i lagstiftningsväg af en serskild författning
är af behofvet påkalladt; men då detta ärendes behandling tillkommer
annat Utskott, får Stats-Utskottet, under tillstyrkande, att, såsom en
följd af Kongl. Svenska Lotteriets afskaffaiule, all lottförsäljning inom Riket,
för utländska Lotteri-inrättningars räkning, måtte varda förbjuden,
vördsamt hemställa,,
att frågan härom må Lill vederbörande Utskotts handläggning hänskjutas.
Stockholm den 16 Mars 1840.
6
Atats-Utskottets Utlåtande, 7Vr.o 28.
Reservationer.
Af Herrton Troil: ”1 händelse Rikets Ständer bifalla Utskottets hemställan
om Nummer-Lotteriets afskaffande, synes det mig så mycket nödvändigare
att anhålla om Kongl. Maj:ts Nådiga bifall till denna åtgärd,
som ilen i annan händelse torde komma att sakna verkställighet.”
Med Herr von Troil förenade sig Herr Grefve von Platen.
Af Herr af Harmens: ”Till Stats-Utskottets Protocoil den 10 dennes
tiilkännagafs, ”det Inkomst-afdelningen, innan den företog till behandling
frågan om beräkning af Stats-Verkets inkomster samt, i sammanhang
dermed, åtskillige motioner rörande nedsättning i grundskatterne m. in.,
velat inhemta, huruvida Utskottet ansåg Rikets Ständer, enligt 57 §. Regeringsformen,
ega rätt att allena besluta i frågor, angående minskning eller upphäfvande
af ordinarie skatterna, eller om dertill fordrades Konungens och
Ständers sammanstämmande beslut.” — Härom voro meningarne delade
och votering anställdes öfver följande upplästa och godkända Proposition:
Den, som anser Konungens sanction böra begäras å Rikets Ständers
beslut att förändra grundskatterna voterar, ja,
den det ej vill voterar, nej,
vinner nej, anses förrberörde Konungens sanction icke vara behöflig.
Voteringen utföll med 19 nej mot 15 ja, och som jag då delade minoritetens
mening, får jag nu reservera mig mot majoritetens tillämpning af ofvannämnde
beslut i frågan om Nummer-Lotteriets indragning, dels af det
skäl, att Nummer-Lotteriet visserligen icke är någon grundskatt, dels derföre
att, om vinsten af denna inrättniag utgör en ibland Statens ordinarie
inkomster, sådane, enligt 57:de, 59:de, 64:de och 80:de §§. Regeringsformen,
icke kunna förändras eller borttagas annorlunda, än på det sätt, som 75:te §.
Riksdass-Ordnineen föreskrifver.”
O O «• -
Uti denna reservation instämde Hrr Prostarne Ostberg och dfzelius
samt Riksdagsfullmägtigen N. Strindlund.
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Ovillkorligt har jag ej biträd t beslutet,
att Kongl. Nummer-Lotteriet må upphöra. — Den fåkunnighet, som hitintills
i Lotteri-spel sökt en lek för hoppet och inbillningen, är icke utrotad,
om denna inrättning afskafTas. Kunna andra inrättningar af enahanda
art uppstå, eller kan det icke förebyggas, att långt skadligare tillfällen
öppnas för den bedragna spelsjukans förvillelser, så vore ändamålet förfeladt.
Ehuru jag visst icke misskänner de moraliska bevekelsegrunder, från
hvilka beslutet utgått, anser jag dock dervid böra fästas det uttryckliga
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 28. 7
0
villkor, att allt Lotteri-spel, utländskt eller inländskt, af Slaten eller enskilda
bedrifvet, genom lag förbjudes. Sä länge det under någon form
tillätes, är controllén mot missbruk icke möjlig.
Allt sedan det nya Statsskicket 1809 inträdde, har Kongl. Nummer-Lotteriets
behållna inkomst varit räknad bland ordinarie Slats-intrader.
Grundlagens tydliga ordalydelse, såsom den blifvit uppfattad af alla
föregående, äfven sistförllulne Riksdagens Slats-Ulskott, Conslilutions-Ulskott
och Ständer, medgifver icke den ena Statsmakten ensam rätt alt besluta
om dessa intraders upphörande. Regeringsformens 59 och 64 §§. åtskilja
uttryckligt Ordinarie Stols-inkomster och Bevillningar, hvilka senare af Bikets
Ständer anslås lill det belopp, Staten kan tarfva utöfver de förra; och
samma Ständer, sorn gemensamt med Konungen fastställde Grundlagarna,
vidtogo ock derföre den tillförene ej brukliga åtgärden, att i Stälsregleringen
framställa dessa båda classer af Slals-inlrader från hvarandra afskiljda.
Men kan bn bland Statens ordinarie inkomster upphäfvas af den ena Slats.
makten ensam, så kunna de det alla. Nu liar äfven Siats-Utskottet, genom
fattadt beslut i denna syftning, decreterat, att en sådan myndighet skulle
tillkomma Rikets Ständer. Jag bestrider det, emedan 59 och 64 ^. Regeringsformen
med detsamma voro de facto väsendtligen forändrade eller i
sjelfva verket upphäfda genom den ena Statsmaktens beslut. På sådan
väg får likväl icke Grundlagsförändring beredas. Svenska folkets urgamla
rätt att sig beskatta förblifver icke deslomindre oförkränkt, när den inskränkes
inom de i 60 §. Regeringsformen bestämde gränsor; ty aldrig bar Svenska
Kronan saknat ordinarie inkomster, dem hon egt uppbära, utan begifvande
af den lefvande generationen. Ehuru deras benämningar omvexlat,
hafva de dock i alla tider funnits bredvid de gärder, som af folket blifvit
beviljade.
Jag reserverar mig alltså på det högsta emot Utskottets Betänkande,
så vida deruti föreslås Rikets Ständer, att endast hos Kongl. Maj:t anmäla
beslutet om Kongl Nummer-Lotteriets upphäfvande, och anser Utskottet
hafva bordt väcka Rikets Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten
att anhålla om Kongl. Maj;ts sanction å detta beslut.”
Herr Doctor Agrell, Herr Prosten Åstrand och Herr Helsingius instämde
i Herr Prosten Stenhammars reservation.
€
Stats-Ulskoltets Memorial, N-.o 29.
Af Ilevr Schartau: ”Sedan jag med majoriteten inom Högloft. Utskottet
deltagit i tillstyrkandet af beslut om Nummer-Lotteriets upphörande,
nödgas jag likväl, i likhet med Herr von Troil, reservera mig mot det föreslagna
åsidosättandet af begäran om Kongl. Maj:ts sanction, på den grund,
alt Lotteri-medlen räknas till Statens ordinarie inkomster, hvilka jag förut
tillkännagifvit mig anse icke kunna af den ena Statsmakten ensidigt borttagas.”
Af Herr Moberg, sorn till alla delar instämde i den af Herr Schartau
afgifne reservation.
N:o 29.
Ankom till Exp. Utsli. d. 19 Mars kl. 2 c. m*
Memorial.
Till Stats-Utskottet har Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterat
en af Herr Dahlfeldt väckt motion om rättighet för Hernösands Stift att
för framtiden komma i åtnjutande af de 12/f tunnor Domkyrko-spannmål,
som hitintills från nämnde Stift till Upsala Domkyrka utgått, äfvensom
Vällofl. Borgare-Ståndet till detta Utskott remitterat en motion af Herr E. J.
Westman, rörande enahanda ämne; men som dessa motioner endast angå
frågan, huruvida den från Hernösands Stift utgående Domkyrko-spannmål
skall framdeles få användas för Stifts-kyrkans räkning, eller bör fortfarande
tillfalla Upsala Domkyrka, hvilken fråga icke i något hänseende inverkar
på Stats-Verkets inkomster eller utgifter, hvadan densamma vid sista Riksdag
af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet behandlades; så får StatsUtskottet,
i öfverensstämmelse med 44 §• Riksdags-Ordningen,
ofvanberörde tvänne motioner till Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt Vällofl. Borgare-Ståndet vördsamt återlemna.
Stockholm den i g Mars 1840.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stals-UlskotUts Memorialj IV:o 3o och Utlåtande IV.-o 3l,
N:o 30.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Mars j kl. 9 f m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Siats-Rådet och Föredraganderne
för Kammar- samt Handels- och Finans-Ärenden, hvarom remiss hegäres tili
Conslitutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola.
Stockholm den 19 Mars 1840.
N:o 31.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Mars, kl. 9 f. m.
Utlåtande j angående regleringen af utgifterna under Riks-Statens
usta Hufvud-Titel.
(U. A.)
Denna Hufvud-Titel, innefattande anslagen till Kongl. Hof- och SlottsStaterne>
och vid nästlidne Riksdag fastställd till 719,250 R:dr med 317
tunnor spanmål, har af Kongl. Majrt, uti Dess Nådiga Proposition om StatsVerkets
tillstånd och behof, upptagits oförändrad; hvaremot, uti 2:ne till Utskottet
remitterade, af Herr Foenander i Borgare-Ståndet och Fr. von Zweigbergk
i Bonde-Ståndet väckta motioner, innefattande förslag till ny statsreglering
i sin helhet, blifvit framställdt, att minska anslaget för H. M. Konungens
Hofhållning med 100,000 R:dr. Utskottet har tagit detta i öfvervägande;
men ej funnit skäl tillstyrka någon förändring i detta anslag,
hvilket alltså upptages till det vid nästlidne Riksdag bestämde belopp
420,000 R:dr.
Utskottet har trott det vara ändamålsenligt att fördela de under Titeln
förekommande, i närlagde tabell uppräknade, anslag i två afdelningar, »f
hvilka den ena borde innefatta sådana anslag, sorn äro ställde tili H. M.
Konungens och de öfrige Kongl. Personernes Egen höga disposition, för hvilka
summor och deras användande icke någon redovisning, utan endast qvitto,
såsom förr varit vanligt, erfordras; samt den andra afdelningen sådana anB
ih. till R. St. Prof. 1840. 4 ‘Semi. 1 A/d. 8 haft.
2
Siats-Utskottets Utlåtande > N.-o 3t.
slag, hvilka utgå i och för vidmagthållande af någon Statens egendom och
för hvilkas användande afgifves redovisning, underkastad granskning af Rikets
Ständer och deras Revisorer samt Kongl. Kammar-Rätten.
Till den första afdelningen, benämnd Kongl. Idof Staterne j skulle, efter
ofvan antydda grund , hänföras:
l:o Kongl. Maj:ts Hofhållning,
2:o Ii. K. Höghet Kronprinsens dito, samt tillökning i anseende till
ökade utgifter för Deras Kongl. Högheter ArlFurstarne,
3:o II. K. Höghet Kronprinsessans handpenningar,
4:o Möblers underhållande A de Kongl. Slotten.
Detta anslag utgår väl egentligen tili underhållande af en Staten tillhörig
egendom, och skulle således, i följd af hvad här förut blifvit yttrad t, ej vara alt
hänföra till den l:sta afdelningen af Titelns anslags-behof; men Utskottet har
dock trott sig böra i afseende härå inskränka sitt tillstyrkande dertill, att Rikets
Ständer, jemte förklarande, att nämnde anslag för möblers underhållande är
fritaget från revision, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t måtte låta för hvarje år upprätta och till vederbörande Embetsverk
aflemna ett inventarium öfver de å Kongl. Slotten befintliga, Staten tillhöriga
möbler, utvisande de förändringar, som under årets lopp kunnat inträffa.
5:o Kongl. Hof-Stallets utfodring.
Då detta anslag nu blifvit hän tordt till dem, som ej äro underkastade
granskning af Rikets Ständers Revisorer, anser Utskottet, att detsamma, som
förut varit ett förslags-anslag, nu bör erhålla natur af ordinarie anslag; och
föreslår Utskottet:
att nämnde anslag, såsom sådant, må upptagas i Riks-Staten till
dess förut bestämda belopp af 30,000 R:dr; dock att de hö-räntor,
hvilka hittills varit till Hof-Siallet anslagna, äfven framgent komma
att för detsamma disponeras, emot det att deras värde efter
markegång ifrån detta anslag afräknas och endast fyllnaden con
tant
utbetalas.
6:0 Hed och Kol för de Kongl. Hofven
7:o Kongl. Slottets i Stockholm Police- Lys- och Renhållning.
I afseende å detta anslag har Utskottet likväl trott sig böra tillstyrka
Rikets Ständer att, genom underdånig skrifvelse, hos Kongl. Maj:t anhålla,
att, lill ledning för nästkommande Ständer vid reglerandet af l:sla HufvudTitelu,
vederbörande måtte anbefallas upprätta en specifik utredning öfver de
kostnader, som utgå i och för brand väsendets underhållande i Kongl. Slottet
samt detsaminas yttre lyshållning, på det att denna del af anslaget må skil
-
Stats-Utskotlets Utlåtande, iV.o 3i.
5
jas fran den öfriga delen af anslaget, hvilket Utskottet anser böra, i likhet
med det i 6:te punkten upptagna, vara fri laget från revision af Rikets Ständer,
hvaremot anslaget för brandväsendet och Slottets yttre lyshållning bör
till 2:dra Afdelningen öfverflyttas.
Andra Afdelningen, hvilken Utskottet funnit böra benämnas: Kongl,
Slotten, .skulle innehålla :
Anslagen för:
Stockholms Slott, jemte alla sådana hus oell byggnader i Hufvudstaden,
sorn äro uteslutande afsa t le för den Kongl. Hofhållningens behof och för hvilka
underhålls-kostnaden nu utgår från 8:de. IIufvud-Titeln, med tillägg af
ofvannämnde anslag för hrand väsendet,
Dr ottili ngshohns och Svartsjö Slott,
Gripsholms dito,
Ulriksdals dito.
Haga Lustslott och Park,
Strömsholm Slott,
Rosersbergs' dito.
Utskottet har trott sig böra tillstyrka, att, för vinnande af redighet och
enhet i förvaltningen samt lättnad vid räkenskapernes granskning, äfvensom för
besparing i utgifter, samtlige Slotten, jemte de till deras underhåll beviljade anslag,
hädanefter måtte ställas under inseende och förvaltning af en enda, redan
befintlig, Embetsmyndighet; dock att, genom denna åtgärd, anledning
ej måtte hem tas för äskande af någon ökad Stats-utgift; förmodande Utskottet,
alt den kostnad, som med den föreslagne förändringen möjligen vore förenad,
må kunna hetäckas med de besparingar, som genom nämnde mera ändamålsenliga
reglering äro att förvänta.
Stockholm den 24 Mars 1840.
4
Stats-Ulskottels Utlåtandet Uno 3t
T A B E L L
Öfver Riks-Statens Första Hufvud-Titel.
Kongl. Hof-Staterne.
Kongl. Majrts Hofhållning
H. K. H. Kronprinsens d:o
H. K. H. Kronprinsessans handpenningar
Möblers underhållande å de Kongl. Slotten
. O
Kongl. Hofstallets utfodring
Ved och kol för de Kongl. Hofven
Penningar
till enahanda
belopp, som vid
R. St. senaste
Stats-reglering.
420.000
170.000
20,000
8,000
30,000
25,210
Säger R:dr 673,210
Kongl Slotten.
Kongl. Slottets Police- Ljs- och Renhållning ....
Drottningholms och Svartsjö Slolt
Gripsholms dito
Ulriksdals d:o
Haga Lustslott och Park
Strömsholms och Kungsörs Slott
Rosersbergs dito
16,100
16,000
1.470
5,500
3.000
1.470
2.000
Säger R:dr 45,540
Summa B:co R:dr
718,750
Utom Indelningar och Spanmål in natura lill samina belopp, sorn senaste
Sländers Riks-Stat upptager.
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1840.
Stals-UlsJiottets Ullätande, N.o 32.
1
Nio 3a.
Ank, till Exp. Utsk. den 29 Mars kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående den löne-reglering, sorn erfordras iföjd af StatsRådets
förändrade organisation. (U. A.)
Sed an Rikets Ständer, för deras del, antagit den Grundlags-förändring, hvarigenom
Siats-Rådets nuvarande organisation skulle komma att upphöra och
en annan träda i dess ställe, har Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse af den
17 dennes, som till Siats-Utskottet blifvit remitterad, förklarat, att Kongl.
Majit, som, lika med Rikets Ständer, anser denna nja organisation höra leda till
en enklare, skyndsammare och ändamålsenlig arebehandhng al de allmänna ärendena,
ämnar åt berörde Grundlags-förändring gifva Sitt Nådiga samtycke;
men att, då denna förändring, hvilken, sedan den af Kongl. Majit vore antagen,
skulle, enligt 82 §. Regeringsformen, komma att såsom Grundlag
gälla, erfordrar åtskilliga samtidiga regleringar i afseende på löne-anslagen,
så väl för Stats-Rådet, hvars personal härigenom komme att ökas, som fölen
Ledamot i Högsta Domstolen efter Justitias-Stats-Ministern och för de
blifvande Expeditions-Cheferne i sex af de nya Stats-Departementen, Kongl.
Majit velat på förrberörde angelägenhet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet;
och ansåg Kongl. Majit, att den förändrade ställning, hvaruti de personer
inträda, som komma att bekläda ofvannämnde Embeten, gör det nödvändigt
att så bestämma lönevflkoren, att deras verksamhet och nit icke
må förlamas genom omsorgen för deras utkomst i förening med en lefnad,
svarande emot hvad värdigheten af Embetena kräfver.
Vid öfvervägande af detta grannlaga ämne, har Stats-Utskottet, lika med
hvad Kongl. Majit i Nåder yttrat, ansett oundgängligen nödigt, att lönevilkoren
för Stats-Rådets Ledamöter lemna full tillgång till den lefnadskostnad,
dessa Embelens värdighet fordrar, och sådant så mycket hellre, sorn
det endast derigenom blifver för Kongl. Majit möjligt, att till dessa vigtiga
Embeten kalla personer, utan afseende å andra omständigheter, än de egenskaper,
som till ett dylikt dyrbart förtroende böra göra dem förtjente.
Då afiönings-förmonernes bestämmande derefter hos Utskottet förekommit,
har först uppstått den derpå inverkande fråga, huruvida DeparteMih.
till R. St. Prot. 1S40. 4 Sami. 1 Afd. q Häftet. 1
i
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 32.
ments-Cheferne, på enahanda sätt, sorn för närvarande för Utrikes Stats-Ministern
eger rum, borde med boställen förses, och härvid hafva a:ne olika
förslag yppats, det ena att, med afseende å den lättnad uti DepartementsChefernes
communicationer med underlydande Embetsmän och behöriga tillsyn
å göromålens gång inom Expeditioneme, som derigenom skulle beredas,
desse Chefer måtte erhålla bostäder uti samma hus, der deras Expeditioner
varda inrymde, det andra att, för beredande af närmare gemenskap
emellan de olika Departementen, det vore af större vigt, att samtlige
Expeditioneme sammanfördes uti en local, utan att boställsrum
för Departements-Cheferne i sammanhang dermed anvisades; och har Utskottet,
som för närvarande icke funnit lämpligt att i närmare pröfning
häraf ingå, ansett sig böra inskränka sin åtgärd till den hemställan,
att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t,
efter anbefalld undersökning af alla de omständigheter, som på
bedömandet af det ena eller andra förslagets företräde samt sät
tet
för dess utförande, kunna inverka, ville till Rikets Ständer
vid nästkommande Riksdag öfverlemna denna utredning, jemte
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet, hvarefter Rikets Ständer
blifva i tillfälle att taga frågan i närmare öfvervägande.
Emedlertid och intill dess definitivt beslut kan blifva fattadt, huru
i berörde hänseende för framtiden bör förhållas, anser Utskottet sig böra
föreslå,
att då boställen redan finnas att tillgå för vissa af de befattningar,
hvilka skulle komma att tillhöra de nye DepartementsCheferne,
de af desse Chefer, som af sådan förmon icke komma
i åtnjutande, må under tiden tilldelas en årlig hyres-ersättning
af 1,000 R:dr B:co hvardera.
I afseende å de contanta aflöningsförmonerne, har Utskottet antagit, det
lämpligast vöre att bestämma sjelfva lönerne lika för Stats-Rådets samtlige
Ledamöter, eller till det för nuvarande Stats-Råden fastställda belopp af
4,5oo R:dr, dock, i öfverensstämmelse med den af Rikets Ständer vid senaste
Riksdag, i fråga om nya löner, antagne princip, utan derunder beräknad
spanmål, samt att deremot, då Stats-Rådets Ledamöter, efter deras
befattningar, äro underkastade betydligt olika representalions-kostnader,
serskildt under benämning af Taffelpenningar anvisa den tillökning derutöfver,
som, med hänsigt till berörde kostnader, må finnas af behofvet påkallad
och hvarvid Utskottet ansett, att de Stats-Råd, sorn äro Departements
-
Stats-Utslcottets Utlåtande, IV.-o 3%.
3
Chefer och således underkastade större representations-kostnader, än StatsRåden
utan Departement, böra erhålla högre taffelpenningar, än de sistnämnde,
samt att de båda Stats-Ministrarne, hvilka, enligt Grundlagen, innehafva
Rikets Högsta Embeten, på enahanda sätt som hittills, böra undfå högre lö
nings-förmoner,
än Stats-Rådets öfrige Ledamöter, med dervid, hvad Utrikes
Stats-Ministern serskildt angår, fästad t afseende å den större representationskostnad,
denne Embetsman, genom sina relationer till de utländske Sändebuden,
måste vidkännas.
I öfverensstämmelse med de sålunda yttrade åsigter, anser Utskottet
si» böra föreslå,
att aflöningen för Stats-Rådets Ledamöter bestämmes till följande
belopp :
För Justitias-Stats-Ministern: lön .... 4,5oo
taffelpenningar .... 3,5oo
8,000.
Utrikes Stats-Ministern: lön 4>5oo
taffelpenningar . . , . 6,5oo
I 1,000.
hvardera af de fem Stats-Råd, som äro Departements
Chefei.
lön ............ 4,3oo
taffelpenningar a,5oo
hvardera af de Irenne öfrige Stats-RSden: lön . 4>5oo
taffelpenningar i,5oo
,000.
6,000
Med afseende derå, att Stats-Rådets Ledamöter innehafva förtroendeplatser,
från hvilka de möjligen efter kort tjenstetid skulle kunna komma
att afgå, och att det således icke synes vara lämpligt, att de underkastas
de innehållningar af liggetids- och nådårs-besparingar, som för Embets-och
Tjenstemäns löner i allmänhet äro föreskrilne, äfvensom billigheten tyckes
påkalla, alt desse Embetsman icke komma att vidkännas en dryg lösen för
sina fullmagter, har Utskottet serskildt trott sig böra till Rikets Ständer
hemställa,
att hvad Författningarne stadga om liggetids- och nådårs-besparingar
icke må iagttagas i afseende å lönerne för blifvande StatsRåds-Ledamöter,
hvilkas Sterbhus följaktligen icke heller skulle
4
Stats-Utshottets Utlåtande, N.o 3a,
tomma att begrafningshjelp tillgodonjuta, äfvensom att några
afgifter för Stats-Rådets Ledamöters fullmagter icke böra erläggas,
I fråga om aflöning för den Ledamot af Konungens Högsta Domstol,
som, i stället för Justitiae-Stats-Ministern, kommer att tillsättas, hemställer
Utskottet,
alt enahanda belopp, som öfrige Justitiffi-Råden åtnjuta, må varda
i Stat uppfördt.
Hvad beträffar aflöningen för Expeditions-Cheferne i de sex nya
Stats-Departementen, så, enär angelägenheten fordrar, att dessa Embeten,
hvilkas innehafvare, jemlikt det af Rikets Ständer antagne grundlags-förslag,
skola blifva amovible, städse innehafvas af personer, som, jemte dertill erforderlig
skicklighet, ega den arbetsförmåga, som för dessa mödosamma och
magtpåliggande befattningar erfordras, samt det derföre är af vigt, alt desse
Embetsman erhålla en sådan aflöning, att de, utan bekymmer för nödig utkomst,
kunna åt tjenste-befattningarne uteslutande egna sina omsorger, har
Utskottet, som, med hänsigt till berörde Embetens beskaffenhet, icke anser
(lämpligt, att de med Fullmagter tillsättas och erhålla löner på Stat, funnit
sig böra föreslå,
att för de ifrågavarande Expeditions-Cheferne uti de 6 nya StatsDepartementen
må anvisas arfvoden till ett belopp af 3,ooo
R;dr fcr dem hvardera, hvaremot den Embetsman, som till dylik
befattnings bestridande kan varda förordnad, under tiden
frånträder de lönevilkor, som åtfölja förut innehafvande tjenst
och hvilka då, efter omständigheterne, antingen uppbäras af den,
som kommer att samma tjenst bestrida, eller ock Statsverket
besparas.
Stockholm den 27 Mars iS/jo.
Reservationer.
Af Herr Schartau: Mot det af Stats-Utskottet fattade beslut att tillstyrka
Rikets Ständer anslåendet af serskildta hyresmedel för de blifvande Departements-Ghefer,
som ej kunna nu genast med boställen förses, reserverar jag
mig af skäl, att jag anser ett önskvärdt arrangement i afseende på beredandet
framdeles af utrymme inom samma local i Statens egande hus for
såväl
Slats-UtskotlelS Utlåtande, ZV.o Si,
5
såväl desse Chefer personligen, som deras Bureauer, skola åtminstone icke
påskyndas derigenom, att benägenheten hos de nye Cheferne för ett slikt
förslag upphör att vara eggad af utsigten till ernående af ett så väsendtligt
emolument, som fri boning, hvilken jag, för min del, önskar dem, mindre
för den personliga beqvämlighetens skull, än derföre, att jag anser ärendenas
gång skola vinna snart sagdt oberäkneligt på möjligheten för en sådan Chef,
att alllid hafva sin Expedition under ögonen i det hus, han bebodde och
vara, när som hälst, tillgänglig för alla, som med denne linge att sköta, samt
kunna egna en oalbrulen tillsyn åt göromålen hos sina underordnade. Då
jag således fästat mig hufvudsakligen vid nyttan för det allmänna af ett dylikt
arrangement, kan jag ej biträda Stals-Ulskottets beslut att, med förbiseende
af detta syftemål, nu anslå contanta byres-ersätlningar, som ej synas
mig vara gagneliga, men väl kunna i en framtid föranleda nya anspråk i
samma väg.
Vidare skilja sig mina åsigter från Höglofl. Utskottets majoritets i afseende
på tillstyrkandet af i,5oo R:dr i taffelpenningar åt de consultative
Stals-Råden, hvilkas totala inkomst jag trott böra inskränkas till högst 5,ooo>
R;dr, såsom en summa, i allta fall betydligt öfversligande den för Högsta
Domstolens Ledamöter hittills anslagna, och hvaruti ingen tillökning af Kongl.
Majrt blifvit ifrågasatt.^Mitt skäl är, alt de nya embelena, elter mitt begrepp,
komma alt vara, i anseende både lill funclionens vigt och inflytande samt
halten af de egenskaper, som för bestridandet erfordras, vida underlägsne
det högsta domare-kallet; hvarjemte, efter milt förmenande, någon representation,
hvartill taffelpenningar afses, icke af omständighelerne påkallas för
Ministrar utan portfeuille.
Häruti instämde Herrar Falleij, C., och Kjellberg, J. A., samt Riksdagsfullmägtigen
Anders Andersson frän Skaraborgs Län,äfvensom Herr Carlberg, JT
så vidt frågan rörer lönelöi monerne för Siats-Råden utan Departement,
Af Herr Troil, E., emot Utskottets behandling af frågan om boställen för
Departements-Cheferne.
Af Herr Friherre Sprengtporten, J. JF., emot förslaget,alt Stats-JRådeu
böra befrias ifrån afgifter för fullmagter.
STOCKHOLM, Ei.méws och Granbergs Tryckeri.
Stata-UIslottets Memorial, A7: o 33 och Utlåtande, N:o 34. i
N:o 33.
Memorial.
Auk. till Exp. Utsi. den i April, 11. g F. m.
(U. A.)
Till Stals-Utskottet liar Bonde-Ståndet remitterat en af Anders Normark
från Westerbottens Län väckt motion, att
i:o den år x 835 för Norr- och Westerbottens Län medgifne befrielse
från export-tull och skepps-umgälder måtte förlängas;
a:o Skepps-inventarier måtte få tullfritt införas;
3:o Skeppare, boende på landet, må befrias från skyldigheten att taga
burskap i stad;
4=o manskap till fartyg från landsorten måtte få förhyras hos närmaste
Krono-betjent eller Tullbevaknings-siation;
5:0 Fribref för utrikes gående fartyg måtte afskaffas; och
6:o Westerbottens Län blifva delagtigt af Stats-bidrag till inre communicationers
förbättring, m.m.; men som, med undantag af denna sista punkt,
hvaröfver Utskottet vill, i sammanhang med andra i enahanda syftning
väckte förslag, meddela utlåtande, de uti Anders Normarks motion vidrörde
frågor icke inverka på Stats- eller Riksgälds-Verkets inkomster och
utgifter, anser Utskottet densamma ej tillhöra dess handläggning, utan varder
motionen till Bonde-Ståndet återlemnad. Stockholm den Mars 1840.
N:o 34.
Ank. till Exp. tltsk. ilen 4 April, kl. ro t. un.
Utlåtande, i' anledning af Professoren E. G. Geijers
motion om inköp och inredning af tjenlig local för
Riks-Archie et,
(U. A.)
Till Stats-Utskottet har blifvit remitterad en af Herr Professoren
E. G. Geijer uti Preste-Ståndet väckt motion, att, då den local, som för
Riks-Arehivet finnes anvisad, hvarken lemnar nödigt utrymme för handJtih.
till R. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 10 Baft,
Stats-Ulskottets Utlåtande, JY:o 5/f.
lingarnes uppställning och behöriga ordnande, eller är för ändamålet tjenlig,
hvadan ock flere gamla, vigtiga urkunder förmultnat och de befintliga
icke blifva så tillgängliga, som behofvet vid mångå tillfällen fordrar, Rikets
Ständer måtte, till inköp och inredning af en byggnad för detta ändamål,
anvisa ett anslag af i5o,ooo R:dr B:eo, hvaruti flere af Ståndets
Ledamöter instämt, med det yttrande serskildt af Herr Biskopen Heurlin,
att, då nämnde belopp möjligen kunde blifva otillräckligt, Rikets Ständer,
hellre än att det vigtiga ändamålet må förfelas, ville bevilja en högre
summa ända tili 200,000 R:dr.
Utskottet inser fullkomligt angelägenheten deraf, att för Riks-Årchivet
beredes en tillräckligt rymlig och passande local, så att de der förvarade,
i flerfaldigt hänseende vigtiga handlingar, må undgå den förstörelse,
de genom den nu begagnade localens olämplighet äro underkastade,
samt kunna på ett ändamålsenligt sätt ordnas och blifva tillgänglige; men
Utskottet tror likväl, att detta ändamål, utan den betydliga kostnad, inköp
af ett hus medförer, skulle kunna vinnas genom upplåtande af någon ibland
de många byggnader, Stats-Verket i hufvtrdsladen redan eger, och har dervid
hos Utskottet förekommit, att, då så väl Carolinska Medieo-Chirurgiska
Institutet, som de allmänna Sjukhns-inrättningarne äro å Kungsholmen förlagde
och innehafva betydliga byggnader, tillfälle torde kunna beredas att,
hvad äfven i flera andra hänseenden synes lämpligt, derstädes inrymma
Kongl. Sundhets-Collegium med Fält-Läkare-Contoret, hvarigenom den
stora byggnad, hvilken berörde Embetsverk nu disponerar, kunde blifva
ledig, och för Riks-Ärchivet upplåtas. På grund häraf hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det undersökning verkställes, huruvida icke en dylik
förändring skulle kunna tillvägabringas, samt att resultatet
deraf, jemte förslag å de kostnader, som i sådant fallerfordrades,
må i Nåder meddelas Rikets nn församlade Ständer,
som derefter blifva i tillfälle att taga denna fråga i närmars
öfvervägande.
Stockholm den 3o Mars 184.0.
Stats-Utskolttix Utlåtande, N:o 55.
3
ft:o 35.
' Ånk. till Exp. Utsi. den 4 April , 11. i o f. nr.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om de vid Kronoparken
Mösseberg belägna hemmans befrielse frän
skatt för dem ansi agne andelar af nämnde Kronopark.
(Rgs-Afdf)
Eli uru , vid verkställigheten af Rikets Ständers beslut, angående Krono-skogarnes
upplåtande till enskild disposition emot eller utan afgift, lika
grunder torde följas vid lika förhållanden, hade dock sådant, enligt hvad
Riksdags-lullmägligen från Skaraborgs Län Sven Andersson, uti en Lill StatsUtskoltet
remitterad motion, uppgifvit, icke blifvit iagttaget vid upplåtandet
af de inom nämnde Län belägna Krono-parkerne Billingen och
Mösseberg. Den förra, bestående af god mark, tjenlig dels lill mulbete,
dels till skogsvext och försedd med betydlig skog, hade nemligen, utan
någon skattelösen eller åsatt ränta, blifvit till enskildt begagnande upplåten.
Den senare åter, å hvilken marken vore sämre och till större delen
beväxt med ljung samt alldeles skoglös, hade endast, emot erläggande af
viss årlig ränta för hvarje tunnland, blifvit anslagen åt angränsande hemman,
hvilka dessutom från äldre tider voro skattlagda såsom egande mulbete
å denna Krono-park. Vid graderingen af marken å Mösseberg hade
3 tunnland af den odugligaste jorden blifvit ansedda lika med ett tunnland
af den bättre; men vid skattläggningen hade Kongl. Kammar-Collegium
nedsatt all ränta, utan afseende å jordens olika beskaffenhet, till ~
kappe spanmål för hvarje tunnland. Härigenom hade den ojemnhet uppstått,
att de hemman, som erhållit oduglig mark, blifvit, i jemförelse med
dem, som bekommit den bättre jorden, ytterligare lidande genom den åsatta
högre räntan. Detta missförhållande, jemte oförmågan att utgöra denna
ökade skatt, hade föranledt hemmansegarne inom Klefva och Gökhems
socknar att afsäga sig sin andel af meranämnde Krono-park, hvarefter denna
andel blifvit anslagen till skogsplantering. Skulle nu sådan plantering
härå verkställas, komme åtskilliga af ifrågavarande hemman att, jemte förlusten
af sin enda betesmark, få vidkännas olägenheten af en i denna
skoglösa ort serdeles besvärlig hägnads-skyldighet emot den föreslagna planteringshagen.
Hemmanen inom Klefva socken hade för öfrigt, i anseende
till sitt inskränkta utrymme, icke någon jord att till betesmark afsätta,
4
Stats- Utskottets Utlåtande, N‘o 35.
och de andra närmast Mösseberg belägna hemmanen saknade all utmark.
Dessa svaga hemman hade nu, för att bereda Staten en inkomst af några
tunnor spanmål, blifvit betungade med en ny börda, hvilken hemmanen
ej kunde bära och som förr eller senare skulle medföra deras innehafvares
undergång. Då hemman, som icke förut egt någon rättighet till mulbete
å Krono-parken Billingen, numera erhållit en sådan rättighet utan all
afgift, vore det så mycket mera obilligt och orättvist, att de omkring Mösseberg
belägna hemman, som redan tillförene blifvit skattlagda för mulbetes-rätt
derå, nu skulle, utgöra en ytterligare skatt för denna förmon.
Motionären har derföre föreslagit, att samtlige hemmanen omkring Mösseberg
måtte sina andelar derå, utan all skatt och lösen, erhålla.
Till utredande af den Rikets Ständers pröfning sålunda underställde
fråga, får Utskottet, på grund af de detta ämne rörande handlingar, hvaraf
Utskottet förskaffat sig del, äran meddela följande upplysningar. Sedan
sättet och vilkoren för Krono-skogarnes upplåtelse till enskilda personers
begagnande blifvit af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer vid 1828 års Riksdag
bestämda samt, genom Kongl. Kammar-Collegii Circulär-bref af den
j4 April 1824, till allmän kännedom och efterrättelse kungjorde,, så hafva,
i öfverensstämmelse härmed, de för serskilda behof icke undantagna delar
af Krono-parken Mösseberg, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 12
Juni 1828, blifvit till åtskillige angränsande hemman, emot skatt- och
skattelösen, upplåtna. Derefter förrättades år 1S29 skattläggningar å dessa
delar af nämnde Krono-park, hvilka skattläggningar sedermera till Kongl.
Kammar-Collegii granskning och fastställelse öfverlemnades. I anledning
häraf förklarade bemälde Kongl. Collegium, genom Utslag den 27 April
i83t , att, enär jordmonen å Mösseberg i allmänhet vore af så svag beskaffenhet
och mulbetet derå så ringa, att någon trakt af denna Kronopark
icke borde uppskattas till högre ränta, än § kappe spanmål för tunnland,
samt dertill komme, att de flesta, om ej alla hemman,, sorn fått sig
mark deraf tilldelad, blifvit för mulbete å samma Krono-park till ränta
skattlagde, funne Kongl. Collegium skäligt nedsätta span måls-räntan till
lägsta medgifna beloppet, eller | kappe för tunnlandet af all den mark,
hvarför räntan blifvit till | kappe af skattläggningsmännen föreslagen;;deremot
och då, jemlikt ofvanåberopade Kongl. Brel, ränta och skattelösen
borde utan undantag erläggas af alla hemman, som erhållit tilldelning af
mark, ansåg Kongl. Collegium sig icke kunna medgifva någon ytterligare
nedsättning eller befrielse från den,, genom 1824 års Circulär-bref, bestämda
Stata-Vslottets Utlåtande, N:o 36.
lägsta ränta. Häröfver anförde hemmansegarne i underdånighet besvär hos
Kongl. Maj:l, dervid de anhöllo, att, i likhet med öfrige egare till Krono-parkerne
omgifvande hemman inom Skaraborgs Län, få, utan annan skatt
eller skattelösen, än ilen vid deras hemmans skattläggning derför beräknade
ränta, begagna de för betesbehofvet afsatt» andelar af meranämnde Kronopark.
Elter det Kongl. Kammar-Collegium, uti infordradt utlåtande öfver
dessa besvär, bland annat, i underdånighet upplyst, dels att mulbetesrättigheten
på Mösseberg väl blifvit beräknad vid skattevärderingarne, men
någon ränta derför icke vid hemmanens skattläggning blifvit dem åsatt,
dels ock att hemmanen förut endast haft betes-rättighet å Krono-parken,,
hvaremot de nu erhållit sina andelar deraf, att under full eganderätt innehafva
och förvalta, har Kongl. Majrt, under den i) Juni iSSs, med alsing
å de anförda besvären, Kongl. Iiammar-Collegii ofvanberörde utslag
i Nåder gillat och fastställt.
Då således den af motionären nu ytterligare öfverklagade beskattning
å de hemmanen omkring Krono-parken Mösseberg anslagna andelar deraf,
grundar sig på 1826 års Ständers, genom bifall till Kongl. Majrts härom
aflålna Nådiga Proposition, fattade beslut, enligt hvilket lör de hemman,
vid skattläggningen hvaraf betesrättigheter å Kronoparker voro bestämdt
beräknade, nödigt och efter dessa betesrättigheter lämpadt anslag af Parle
erne borde under eganderätt afsättas och lämplig ränta i spanmål hemmanen
åläggas, derest icke denna eganderätt förut i skattläggningen ingått;
så och enär förevarande fråga, redan varit Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
i stadgad ordning underställd samt,, efter nu anförde grunder, blifvit
i Nåder afgjord,
anser Utskottet sig föranlåtet afstyrka någon åtgärd af Rikets.
Ständer,, i anledning af Sven Andecssdns. ofvanberörde motion.
Stockholm den n April iS/jo*
N:q 3(j.
Änke. till Expi Utsk. d*en 4 April, kl. io f. m,
Utlåtande•„ angående ifrägaställd rättighet för innehafvarne
af arrenden å Kungsgårdar ock Boställen
vid f. d. Adelsfane-Regement et, att öfvertaga devid
nita arrende auetioner skeende högsta anbud.
(Rgs-Afd.)
Uti en till Stats-Utskottets Utlåtande remitterad motion* har Rika
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3-j.
dags-fullmägligen frän Hallands Län, Daviel Andersson, föreslagit, att de,
som under arrende innehafva Kungsgårdar och till Statsverket ‘indragna
boställen vid f. d. Adelsfane-Regementet, måtte, vid nu varande arrendens
slut och framdeles, tillerkännas rättigheten att, inom viss bestämd
tid efter de nya arrende-auetionernes verkställande, öfvertaga de dervid
gjorda högsta anbuden, och således framför andra varda vid de arrenderade
egendonjarne bibehållna, så vida full säkerhet för arrende-vilkorens
uppfyllande af dem presterades. Genom en sådan rättighet skulle, efter
motionärens förmenande, hågen upplifvas hes arrendatorerne, att, i förhoppning
om framtida ersättning, egna en större verksamhet åt jordbrukets
fullkomnande, hvilket åter motverkades i samma mon, som jordens
innehafvare voro af andras godtycke beroende.
Utskottet befarar, att ett så beskaffad t stadgande, som i denna motion
är vordet föreslaget, skulle högst betydligt minska antalet af nya speculanter
vid ifrågavarande arrende-auetiouer och såmedelst motverka det
med dessa auetioner åsyftade ändamål. För öfrigt förmodar Utskottet, att
den, som förut innehaft arrendet å en af ofvanberörde egendomar, i allmänhet
och så vida icke serskildta förhållanden förekommo, bör, om han
vill arrendet bibehålla, kunna detsamma inropa med större förmon, än andra
personer, som icke varit i tillfälle förvärfva sig en lika fullständig
kännedom om egendomen och derjemte måste vidkännas de med ett sådant
arrendes emottagande oskiljaktigt förenade kostnader. Utskottet anser
sig således böra
afstyrka bifall till det af ofvanbemälde Riksdags-fullmägtig
framställda förslag.
Stockholm den a April 1840.
N:o 37.
Ani. till Exp.-Utsl. den 4 April, II. 10 f. m.
Utlåtande, angående yrkad befrielse från vägpenningar
för deni, som vintertiden begagna den i Jemtland
anlagda nya väg till Norrska gränsen.
(Rgs-Afu.)
Riksdags-fullmägligen från Jemtland Eric Nilsson har, uti en inom
Hedervärda Bonde-Ståndet vackt och till Stats-Utskottet remitterad motion,
Slats-Utsloilets Utlåtande, N:o 57.
7
anfort, hurusom den i nämnde Provins för 20 år sedan, utan invåriarnes
begäran eller af dem ålagen underhålls-skyldighet, på Statens bekostnad
anlagda nja landsväg af ^5 mil lill Norrska gränsen, endast varit ansedd
nödvändig för de militära communicationerne emellan hegge Rikena, och
således rätteligen syntes höra räknas bland (Örsvarsanstalterne, samt genom
Statsbidrag underhållas» Emedlertid hade Provinsens invånare låtit öfvertala
sig att, för denna vägs begagnande, erlägga så kallade vägpenningar
med 28 sk. sommartiden och 10 sk. vintertiden för hvarje häst och åkdon;
men nyssberörde afgifls utgörande under vintern vore håde orättvist och
tryckande, emedan de resande denna årstid, under hvilken trafiken vore
störst, endast i mil färdades å ifrågavarande väg, samt det för desse senare
vore mera nyttigt och nödigt, att vägen höiles farbar genom snöplogning
och groparnes uthuggning, än att inkomsten af vägpenningarne, på
sätt som skedde, helt och hållet användes till sommarvägens underhållande.
Remälde Riksdags-fullrngätig har derföre föreslagit, att de resande måtte
under vintertiden varda befriade från vägpenningar erläggande, samt
att den häi igenom uppkommande brist i tillgången för vägens underhållskostnad
måtte af Stäls-Verket ersättas.
Enligt hvad motionären sålunda sjelf medgifvit, hafva Jemtlands invånare
frivilligt åtagit sig alt betala vägpenningar för begagnandet af berörde
viig, hvars anläggningskostnad Staten bestridt, och hvars underhållsskyldighet
ej eller blifvit Provinsen ålagd. Enär nu vägen till en del äfven
under vintern af de resande begagnas, kan Utskottet ieke finna någon
orättvisa deruti, att de, för den förmon, denna väganläggning jemväl då
bereder dem, bidraga till densammas underhållande medelst erläggandet
af en, i jemförelse med sommartiden, betydligen nedsatt afgift. Deremot
skulle Utskottet finna mindre bil ligt, om Rikets öfrige invånares skattebidrag
biefvo använda, för att åstadkomma bemälde resandes befrielse från
denna afgift, som i allt fall synes kunna af dem undvikas, så vida de icke
anse vägens begagnande för sig förmonligl. Yid sådant förhållande och
då frågan om meranämnde vägs hållande i farbart skick icke torde påkalla
något beslut af Rikets Ständer, anser Utskottet sig
icke kunna tillstyrka någon åtgärd i anledning af ifrågavarande
motion.
Stockholm- elen 2 April 1840»
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1840.
Stals-Vtskollels Memorial, IV:o 38.
1
N:o 38.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 April, kl. io f. m.
Memorial, med öfverlemnande af Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret till
Rikets nu församlade Ständer af g ifna Berättelse.
(Rgs. Afd.)
å det alt Rikets Ständer må komma i tillfälle att om Riksgälds-Contorets
förvaltning och rörelse sedan sistförflulna Riksdag erhålla en mera
fullständig och sammanhängande underrättelse, än den, som kan inhemtas
af de Rikets Ständer meddelade Revisions-Berättelser, liar, i likhet med hvad
i afseende på Banco-Fullmägtiges enahanda Berättelse redan är vordet iagttaget,
Stats-Ulskottet ansett sig böra härmedelst lill Rikets Ständer vördsamt
öfverlemna den af Fulltnägtige i nämnde Verk vid innevarande Riksdags
början afgifna samt af Utskottet genomgångna och granskade Berättelse om
samina Verks styrelse och förvaltning.
Slockholm den a April 1840.
Bilt. till R. St. Prot. 1S40. 4 Saini. 1 Afd. 11 Hiftf
-
i
2
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 38.
Fullmägtiges i R iksgälds- Conto re t Berättelse om nämnde Contors
styrelse och förvaltning, författad och af gifven till
Rikets Högloft. Ständer vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
är 1840.
Den af Fullmägtige i Riksgälds-Conloret till Rikets senast, församlade
Ständer afgifna Berättelse omfattade, i hvad angår räkenskaperne, förhållandet
enligt 1802 års afslulade Hufvud-bok, i följd hvaraf den Berättelse,
Fullmägtige nu skola afgifva, i detta afseende börjar med år i833 och slutar
med i838, eller det sista år, för hvilket Hufvudbok kan vara"afslutad. Beträffande
åter förvaltnings-åtgärderne, redogjorde sista Riksdags-berättelsen
till och med för år i833, hvarför den, som nu afgifves, redogör för dessa
åtgärder från och med 1834 66 och med 1839; och få Fullmägtige, med
anmälan härom, nu, till fullgörande af föreskriften uti det för RiksgäldsContoret
den 16 Maj i835 utfärdade Reglementes 121 §., anföra följande,
angående
1:0. Itiksgcilds-Contorets ställning under Itäkensknps-åren 18 3 3 till och
med 18 3 8.
I afseende härå utvisa Contorets afslutade räkenskaper för
1833 d. 3i Dec. tillgångar och fordringar utöfver
skulder B:co R:dr 191,838: 29, 7.
1834 — — skulder utöfver tillgångar och
fordringar — — 2,341,634: 6, 5.
1835 — — D:o ; . . — — 2,768,220: 8, 3.
1836 — — D:o •— — 2,261,874: 28, 11.
i83y —. —• D.-o *— — 1,457,539: 27, 7.
i838 — — D:o — — 939,104: 47» I0*
DA Commissariatets serskildt afgifna Berättelse, med tillhörande Bilagor,
fullständigt upptager och utreder de serskilde zifferförhållanden och
förändringar, som ledt lill dessa nu uppgifna resultat, hafva Fullmägtige
trott någon framställning derom här icke erforderlig, utan endast ansett sig,
Stats-Utsliollels Memorial, JY.-o 38.
3
till upplysning om den stora olikhet, som uti förevarande afseende företer
sig, vid jemförandct af Contorets ställning, sådan den hefanns vid slutet af
år i S33 och sådan den visade sig vid i834 års slut, höra erinra, alt anledningen
till denna skiljaktighet hufvudsakligen igenfinnes deruti, att ifrån
Contoreis tillgångar försvunno sistnämnde år tillsammans Riksdaler
2,445»334, genom den då uti årets räkenskaper, till följd af Rikets Ständers
heslut, verkställde afskrifning utaf alla Riksgäldsverkets år 1833 utbalanccrade
fordringar hos Götha-Canal-Bolag, hvarigenom således Riksgälds-Contorels
halancerade tillgångar piili dess skulds liqviderande, vid 1834 ^rs utgång
minskats med ett belopp, motsvarande summan af de afskrifne fordringarne.
I öfrigt få Fullmägtige, såsom ländande till upplysning om RiksgäldsContorets
ställning i förevarande afseende, vid 1839 års slut, ehuru Bokslutet
för det året ej ännu kan vara tillgängligt, härmed öfverlemna en serskildt
uppgjord förteckning, utvisande de förändringar, som egt rum i afseende
å Riksgälds-Contorets partiela skulder och fordringar under nyssberörde
år, hvaraf inhemtas, att större skuldförminskning än skuldtillökning
under året utgjort utöfver 875,000 R:dr, och visar sig således, att, om ifrån
Riksgälds-Contorets Capital-skuld utöfver tillgångar och fordringar vid i838
års slut, beräknade i rundt tal till 933,000: — —
afdrages förrberörde skuldförminskning .... i . 875,000: — —
utgör återstoden Banco R:dr 48,000:
likaledes i rundt tal beräknad, den Riksgälds-Contorets Capital-skuld utöfver
fordringar och tillgångar, hvilken kommer att inbalanceras lill år 1840.
2:0 De af Riksgälds-Coritoret upptagne Lån och Contorets räntebärande
Skuld i allmänhet.
Riksgälds-Contorets räntebärande skuld inbalancerades till år 1834
med 6,637,245 R:dr 24 sk. 10 rst., hvilken skuld, under nämnde år, minskades
lili 6,525,248, men deremot under påföljande år i83o ökades, så att
den till år i83ö inbalancerades med . . Banco R:dr 7,018,540: 29, 2.
hvarefter den åter så förminskats, alt den till nu
innevarande år i84o inbalanceras med
endast ................. 4>2.96,552: 37, 2.
då således skillnaden, R:dr 2,721,987: 4°,—•
4
Siats-Utskollets Memorial, N:o 38.
ulvisar det förhållande, hvaruti Riksgälds-Contorels ställning under nu senast
förflutne 4 år blifvit förbättrad genom den räntebärande skuldens förminskning.
Huru denna skuld förminskning tillkommit, upplyses väl af Commissariatels
Berättelse med tillhörande Bilagor, äfvensom af Fullmägliges Prolocoll,
men då hvad, som inom denna del af Fullmägtigés förvaltning tilldragit;
sig, varit af ett högst väsendtligt inflytande på Conlorets ställning i
allmänhet, hafva Fullmäglige trott en framställning uti nu förevarande afseende
här böra i sammandrag inflyta, och få derföre anföra :
Redan i Mars månad i834 voro uppå det årets anslag till Statsbehofvens
fyllande, enligt Kongl. Stats-Conlorets reqvisition, anordnade 4oo,coo
R;dr. Det var dessutom att förmoda, det Kongl. Stats-Conloret af nämnde
anslag skulte, under påföljande April och Maj månader, ytterligare reqvirera
ganska betydliga summor. Tillräckliga tillgångar för sådana
större utbetalningar voro vid den tiden icke att påräkna, helst del, enligt
Reglementets 5i §., på Banken anvisade Crediliv redan var i det närmaste
anlitadt till hela sitt belopp, samt den betydligaste uppbörden af allmän
Bevillning först kunde förväntas under loppet af Juni månad. — En ifrån
Commissariatet afgifven calcul upptog, med afseende härå, Riksgälds-Conlorets
behof för till och med Augusti månad till gc;o,j5g R:dr, oberäknade
åtskilliga inom linien lill något öfver 35o,ooo R:dr förde utgifter, och hemställde
Commissariatet om låns upptagande lill minst 1,000,000 R:dr.
Vid delta sålunda angifne förhållande, beslöto Fullmäglige den 3 April
i834 att, till beredande af erforderliga tillgångar, af allmänheten upptaga
lån emot 5 procents ränta. Beloppet nedsattes likväl till 600,coo R:dr,
sedan upplyst blifvit, i hvad förhållande Bevillningen influtit under April,
Maj och Juni månader föregående åren 1831, i832 och 1833. Låne-vilkoren,
intagne uti Protocollet för nyssnämnde dag, blefvo de samma, som iagttagits
för öfriga efter 1828—i83o årens Riksdag af Riksgälds-Contoret upptagne
lån. Derefter öppnades låneteckning, enligt i allmänna Tidningarne
införd Kungörelse, och begagnades denna teckning i början med den begärlighet,
alt mer än hälften af det till upplåning fastställde belopp insattes före
slutet af den månad, hvaruti låne-teekningen kungjordes.
Uti April månad 1835 befanns likväl uti det, under föregående året,
till upplåning bestämde belopp af 600 000 R; lr ännu fela a5,coo R:dr, och
då derutöfver erfordrades ytterligare lån, för att kunna fullgöra RiksgaldsContorets
åliggande utbetalningar, beslöts, det låneteekningen, uppå förut
Stals-TJtskottets Memorial, N.-o 38.
5
kungjorde vilkor, borde fortgå, intill dess annorlunda förordnades, dock så,
att hela lånesumman ej skulle få öfverstiga 700,000 R:dr.
Under tiden och innan denna lånesumma hunnit fullt tecknas, hade
Rikets Ständer, genom 52 §. uti det för Riksgälds-Contoret utfärdade förnyade
Reglemente, i anledning af Fullmägtiges derom gjorda framställning och
sedan Fullmäglige förslag i ämnet afgifvit, meddelat föreskrifter, i afseende
å upplånings-sället, till följd hvaraf lån för Riksgälds-Contoret kunde, efter
sig företeende omständigheter, upptagas emot obligationer att betalas vid anfordran,
efter uppsägning eller pä bestämd förfallotid.
Genast efter emoltagandet af dessa förnyade föreskrifter, befanns äfven
Riksgälds-Conlorets ställning sådan, att allmänheten måste ytterligare
anlitas för låns upptagande. Det belopp, som, efter det Commissariatet blifvit
bordt, ansågs erforderligt, bestämdes till 800,000 R:dr.
Hvad åter beträffade låne-sätlet och vilkoren, som, enligt föreskrift
uti ofvannämnde 5a §. af Reglementet, borde iagttagas, så förekom, att tidpunkten
för upptagande af lån till betalning vid anfordran ännu icke syntes
vara inne, enär icke med säkerhet kunde påräknas, att så beskaffade lån voro
alt erhålla och Contoret icke ännu hade någon gifven fond att anlita folden
händelse, att dylika lån, som möjligen kunnat erhållas, hastigt och till
större belopp, inom kort tid, återfordrades. Fullmäglige ansågo derföre detta
låne-sätl, vid för handen varande omständigheter, såsom äfventyrligt för
Contorels credit, icke böra begagnas. Deremot syntes, med tillämpning af
det uti Reglementets nyssnämnde §. uppgifna andra alternativet i ordningen,
eller låns upptagande mot Obligationer med uppsägning, försök till låns
erhållande böra göras sålunda: att på en gång kungjordes upplåning mot olika
vilkor, så väl i anseende till tiden, under hvilken låne-capitalet ovilkorligen
skulle vara inneslående, som i anseende lill uppsägningstiden och
räntefoten; och beslöts, det skulle till ofvannämnde belopp af R:dr 800,000
utaf allmänheten upptagas lån emot följande alternativa vilkor, nemligen:
1:0 mot Obligationer, löpande med 3 procents årlig ränta, ställda att inlösas
sex månader från utgifningsdagen och en månads derefter, å RiksgäldsContorets
eller innehafvarens sida, skedd uppsägning;
2:0 mot Obligationer, löpande med 4 procents årlig ränta, ställde att inlösas
efter ett år ifrån utgifningsdagen och 3 månaders derefter, å RiksgäldsContorels
eller innehafvarens sida, skedd uppsägning; och
3:o mot Obligationer, med löpande procents årlig ränta, ställde att inlösus
efter 1 år ifrån utgifningsdagen och 6 månaders derefter, å Riksgälds
-
6
Stats-Ulskoltets Memorial, iV.-o 38.
Contorets eller innehafvarens sida, skedd uppsägning; och skulle vänlan erläggas
hvarje 6:te månad.
Dessa voro de vilkor, hvarunder den nya upplåningen, enligt beslut
den i5 Juni i835, borde, genom Kungörelse i allmänna Tidningarne,
tillkännagifvas. Likväl hade anskaffandet af förändrade blanketter till obligationerne,
hvilka ansågos böra förses med konstsvarfvad svartstämpel och i
Öfrigt så inrättas, att efterapning måtte i möjligaste målto förekommas, medfört
sådant uppehåll, alt upplåningen ej kunde kungöras föreden 6 derpåföljde
Juli, hvarföre och då emedlertid Riksgälds-Conl orets behof påfordade
skyndsammare beredande af utvägar för anskaffandet af medel dertill, Commissariatet
fick sig uppdraget alt, intill dess förenämnde hinder för upplåningen
efter den nya methoden upphört, emottaga de låne-capital, som under
tiden kunde, emot förut stadgade vilkor, Contoret erbjudas. Af denna
anledning fortgick den äldre upplåningen, intilldess alla erforderliga förberedelser
för den nya kunnat vidtagas, och då, äfven efter denna upplånings
kungörande, det uti påföljande October månad befanns, att endast obetydliga
belopp blifvit insatte uti de nya upplåningarne emot och \ procents
ränta, samt att ingen enda insättning deruti egt rum sedan den 3 förulgångne
September, funno Fullmägtige nödigt låta den äldre upplåningen, emot 5
procents ränta, än vidare fortgå i bredd med den nya, dock endast lill ett
ytterligare belopp-af 100,000 R:dr. I sammanhang med frågan härom, förekom
jemväl, hurusom Riksgälds-Contorels Obligationer, löpande med 5 procents
ränta, lill en sammanräknad summa af 497.000 R;dr, förföllo till betalning
under loppet af Januari och Februari månader i836. De för Contoret
vid den tiden förestående flerfaldige utbetalningar, hvaribland det uti Reglementets
33 §. på Riksgälds-Contoret anvisade förskott af 570,000 R:dr lill betäckande
af förmodad extra Statsbrist för år 1835, voro nogsamt kände. Vid
detta förhållande och då anledning förekom till den förmodan, att flera innehafvare
af nyssnämnde Obligationer önskade få omsätta desamme på ytterligare 5
år, emot förut bestämda vilkor, funno Fullmägtige en sådan omsättning böra
medgifvas. Genom Kungörelse i allmänna Tidningarne, blef äfven allmänheten
underrättad om Fullmägtiges beslut i detta afseende, och uppmanades
de innehafvare af så beskaffade Obligationer, som önskade deras omsättning,
att sådant tillkännagifva inom den 3o påföljande November. Vid den sålunda
bestämda tidens utgång, hade för sådan omsättning blifvit anmälde
Obligationer lill ett sammanräknadt belopp af 820,800 R;dr, till hvilket belopp
Obligationer jemväl derefter, vid inträffande förfallolider, blefvo om--
Stats-Utskoltets MemorialK:o 38.
7
salle genom utgifvandet af nya, jemlikt Fullmägtiges beslut under den 4 i
nyssnämnde månad.
Emedlertid hade ännu i Mars månad i<S36 den nya upplåningen emot
lägre ränta, än 5 procent, icke visat det resultat, att deraf kunde påräknas
någon säker och för Contorets års-behof tillräcklig tillgång. Enligt af Commissariatet
upprättade serskilda förslagsberäkningar, utgjorde dessa behof till
den i September 5o8,15i R:dr och till den i Januari påföljande år 716,080
R:dr, eller lillsammanS^för den återstående delen af år i836, ifrån den 1
Mars räknadt, öfver 1,000,000 R:dr. Deruti ingingo Riksgälds-Contorets
Obligationer möd 5 procents ränta till ett sammanräknadt belopp af 388,100
R:dr, hvilka lör folio till betalning under påföljande Juni och Juli månader.
För att nu, i dep mon, som innehafvare af sådana obligationer kunde vilja omsätta
desamma, minska Riksgälds-Contorets förenämnde behof, beslöto Fullmägtige
den 9 Mars i836, att för ifrågavarande Obligationer tillåta omsättning
på enahanda vilkor, som blifvit stadgade i afseende å de här ofvannämnde,
i Januari och Februari månader samma år förfallne, Obligationer, hvilket ock
tillkännagafs allmänheten genom Tidningarna. Sådana i Juni och Juli månader
nämnde år förfallne Obligationer blefvo derefter omsatte till ett belopp
af 285,5oo R:dr. Den förut för årets behof till den 1 September
calculerade summa af öfver 5oo,ooo R:dr var således nu förminskad med
beloppet af de omsatte Obligationerne. Dessutom hade, tidigare än som vid
calculens upprättande beräknades, lill Riksgälds-Contoret ingått åtskilliga
inkomstposter, och Kongl. Stats-Contoret hade icke, enligt förmodan vid caiculens
uppgörande, ännu i Augusti månad för Statsbehofvens fyllande uttagit
en uti beräkningen inbegripen summa af R:dr 600,000. Dessa omständigheter
hade verkat derhän, att Riksgälds-Contoret, vid September månads
början, egde en behållning i Banken af mer än 800,000 R:dr; och gaf detta
förhållande Commissariatet anledning till den hemställan, att RiksgäldsContorets
i Juli månad 1833 till ett belopp af 400,000 R:dr ulgifna Obligationer
med 5 procents ränta måtte uppsägas lill betalning. Förenämnde
lill Augusti månads slut beräknade utgifter hade emedlertid icke försvunnit.
De hade endast blifvit uppskjutne utöfver den beräknade liden och stodo
qvar tili utbetalning, troligen inom årets slut. Då nu, med afseende härå,
calcul uppgjordes öfver Riksgälds-Contorets blifvande ställning vid i836 års
slut, visade sig väl, att Contoret då kunde påräkna en tillgång utöfver bestämde
behof af något öfver 3oo,ooo R:dr ; men detta var otillräckligt för
inlösandet af de till uppsägning anmälde Obligationerne. Deremot kunde
8
Stats-Utsfiotlets Memorial, N:o 38,
åtskilliga i beräkningen icke intagne utgifter, deribland flere till betydligt
belopp, ifrågakomma inom årets utgång. Försigtighet och omtanka för upprätthållandet
af Contorels credit syntes således bjuda, att lånebeloppet å
400,000 R;dr icke uppsades till betalning förr, än med säkerhet kunde påräknas
en för dess inlösande tillräcklig tillgång. Commissariatet hade förutsatt,
att en sådan tillgång kunde vinnas genom den fortgående upplåningen
emot ränta till procent. Antogs nu detta, så blef frågan egentligen icke
om inbetalning af lånet å 4°°>000 Rtdr, utan fast mer om utbyte af ett
lån med högre emot ett med lägre ränta. Ränle-nedsältning var visserligen
alltid fördelaktig för låntagaren ; men emot en sådan förändring förekom,
att det lån, som nu var i fråga att utbytas, kunde af låntagaren uppsägas
efter 3 månader, då deremot del, som skulle tagas i utbyte, efter lånevilkorens
innehåll, var uppsägbart först efter 2:ne års förlopp. Om nu, i stället
för att genast uppsäga de för ifrågavarande lån utgifne 5 procents 01)1 igationerne,
hvilka då förföllo till betalning i slutet af December, och under
tiden erlägga ränta för hvad dertill måste upplånas till l\\ procent, med uppsägningen
uppskjöts till sistnämnde tid, så kommo dessa 5 procents Obligationer
att inlösas emot slutet af Mars månad år 183"y, då Bevillningen för år
i836 redan Lill något betydligare belopp börjat inflyta; och Conloret kunde
då af egna medel verkställa inlösningen, ulan alt blottställa sig för de
olägenheter, som voro att befara, i fall uppsägningen skedde några månader
förut. Icke eller behöfde, vid den tiden, för sådant ändamål upptagas nytt
lån. Men om ett sådant derefter erfordrades för andra uLgilters bestridande,
så hade då emedlertid en verklig räntebesparing vunnits. I betraktande
af allt detta, beslöts således, att med uppsägningen af rneranämnde lån å
4oo,ooo Rd:r skulle tillsvidare anstå, hvaremot all upplåning för RiksgäldsConlorets
räkning genast och tills vidare komme att inställas.
Då della beslut, under den 14 Seplember 1826, vidtogs, voro uti
upplåningen emot procents ränta insatte och ännu qvarstående 298,625
l\:dr, samt emot 4 procents ränta 8,15o R:dr; och har derefter Contorets ställning
visat sig så fördelaktig, alt icke allenast all vidare upplåning hitintills
kunnat umbäras, utan ock de förut af allmänheten upptagne lån inbetalas,
dels i den mon, de förfallit, dels efter föregångne uppsägningar, från Conlorets
sida, beslutade :
1836 i December af rneranämnde år 1833 upptagne
lån emot 5 procents ränta . . R;dr 400>000: — —'
1837 de åren 1834 och i835, emot dito . . — <)33,4oo: — —
1808 i April oqh October, de år i836 dito (omsalta) . — 9
— 298,62 5:
*—■ 5,ooo:
Stats-Utskoltets Memorial, N.o 38.
i83c) i Mars af de åren 1835 och i836 upptagne,
emot 41 procents ränta . : . .
„ i September, de år i836 dito, emot 4 dito'.
Summa R:dr 2,243,325:
Hvad vidare beträffar den räntebärande skulden, anmärkes, att
skuld, vid iS36 års början, uppgående till . . R.dr 7,oiS,54o
ökats:
genom år 1826 upptagne lån emot Obligationer,
löpande med 4\ samt 4 procents ränta ,
205,5oo: — —
samt genom en samma år upp
-
debiterad skuld till Stockholms
Stads Brandförsäkringsverk
hvaremot under loppet af de 4
sistförflutne årena samma skuld
är vordet betaldt:
i836 å Rikets Ständers Banks
fordran för förskott till
1808 års Krigskostnader
„ 1831 års lån med 5 procent
,
„ å lånet med 4 procents
ränta, upptaget, dels år
• 83r, dels i835 .
„ D:o med 3 proc. d;o .
2,5oo:
268,000:
Summa R:dr 7,286,540:
88,000:
289,300:
5,65o:
Götha Canal-Bolagshamnbyggnads-medel.
.
i83- R:s St:s Banks fordran .
Gamla 5 proc. länet .
025;
11,180: —
88,000:
5o;
394,755:
88,o5o:
Dill. till R. St. Trot. 184.0. 4 Sami. t AJd. II Haft.
10
Stats-Utskolteti Memorial, N.o .?<?.
iS38 R:s Sirs Banks fordran 88,000: —
Götha Canals hamnbvggnads-medel
. . 600: —
i83_9 R:s Sl:s Banks fordran 88,000: —
FörsvarsVerkets medel 81,507: 4°*
Brandförsäkrings-Yerkets
fordran .. . . a,5oo: «
88,600:
172 007: 4°-
743,412: 4°»
hvarjemte från räntebärande
skulden afgå:
förfallne obligationer å
gamla 5 procents-lånet, 3,a5o: —
jemte ftin berörde uppsagde
och förfallne samt
dels inlöste, dels till inlösen
ej företedde obligationer
med 5, 4| ocb
4 proc. . . . 2,243,3a5: —
2,246,575: —-
3,989,987 : 4o. —
utgörande återstoden B:co R:dr 4>296,552: 37. 2.
på salt ofvan är nämndt, beloppet af Riksgälds-Contorets räntebärande skuld
vid 1839 års slut, och om delta belopp fråndrages de vid i836 års början
inbalancerade 7,018,540: 29. 2.
med 4*296,002, 37* 2*
utvisar skillnaden den ofvan uppgifne, åren i836, 1837,
iS38 och 1839 uppkomne skuldförminskningen af . 2,721,987: 4®- —
det belopp af B'co R:dr i\,2C)6,55^,1 37. 2.
hvilket såsom räntebärande skuld qvarstår och inbalanceras
till år 1840, åter utgöres af;
återstod å R. St. Banks fordran för för
-
Stats-Utikottetv Memorial, N.o 38.
11
skott lill ,i8öS års Krigskostnad . R:dr 3,960,000: — —
Innestående fond för Götha Canals framtida
underhåll . - . . , 93,926: — —
D:o medel att af Götha Canal-Bolag
lyftas, sedan allt arbete i hamnbygg
nads-väg
blifvit fullbordadt . . .. 1,942:
—
För Södertelje Canal afsatt fond . 3o,ooo: —•
Utelöpande Obligationer, hvilka dels
icke aro uppsägbare, dels ock, enligt Obligalionernes
lydelse, icke kunna uppsägas,
så länge Conloret bibehåller och
förräntar något inrikes eller utrikes lån, 6,75o : —. —
samt sådana capital, som icke kunna
komma i fråga att uppsägas till betalning
utan R. St;s serskildta föreskrift,
nemi.
a) Högstsalig Konung Carl Xlllrshem
gifts-capital
med 5 proc. ränta. . 100,000; — —
b) Trollhätte Slussverks Lån med 12
proc. d:o  32,833: 16. —
c) Lifränte-lånet med 81 d:o d:o „ 3,916; 3a. —
d} Lappmarks Ecclesiastik-Fond med 5
dm d:o ...... 67,184: ‘i’]. 2.
Summa B:co R;dr 4j39^,552: 3^. 2.
3:o Lappmarks Ecclesiastik- Tonds och åtskilliga andra Capital-tillgångar,
tillhörande under Fullmägtiges förvaltning ställde Cassör.
Uppå Fullmägtiges derom gjorda hemställan, beslöto Rikets Ständer
vid sista Riksdag, att, på sätt uti Stats-Utskoltets till Fullmägtige den 28
Mars 1835 i ämnet uflåtne Skrifvelse närmare omförmäles, nedan uppräknade
på Riksgälds-Contoret öfverlåtne skuldförbindelser och Obligationer skulle
få realiseras, allt efter som Fullmägtige kunde finna för Contoret förin enligt,
nemligen:
12 Slats-Uiskotlets MemorialN.-o 38.
l:o. Tillhörande Lappmarks Ecclesiastik-Fond:
a) 5 st. intecknade skuldsedlar, med 6 proc. ränta å tillsammans
....... B:co R:dr 13,3 o o --
b) 2 st. ointecknade skuldsedlar, af Borgmästaren
Bagge utgifne: den ena å Uddevalla
stads vägnar, stor . . . 3,ooo: — —
och den andra å Bäve landsförsamlings
vägnar ....... 2,000: —• —
0,000 — —;
c) Läne-Bankens Obligationer med l\\ proc.
ränta ....... 8,3oo: 2. 7.
„ 4 d:o d:o \ « 584: 34. 7.
8,884: 37. 2.
2:0, Tillhörande f. d. Allmänna Ilingst-Medels-Cassan:
d) En intecknad skuldsedel med 6 proc. ränta « 16,000 —. —•.
3:o tillhörande f. d. Skånska Hingst-Preem ii-Ca ss a n:
e) En uti Mariebergs, Kronan numera tillhörige Egendom
intecknad Skuldsedel af Öfverste-Lieutenanten Apelqvist,
med 6 proc. ränta ..... 14,000; — —i
4:0 tillhörande Bergs-Collegii f. d. C assa:
f} Trunne intecknade skuldsedlar, med 6 proc. ränta, tillsammans
......... 5,3oo: — —■
Summa B:co R;dr 02,384: ’irj. 2.
hvarjemte föreskrefs, hrad serskildt angår Uddevalla stads och Bäve landsförsamlings
förenämnde skulder, att desamma skulle, utan lagsöknings anställande,
få gäldas genom afbetalningar.
Af dessa fordringar hafva numera, allt efter sorn tillfälle sig yppat,
blifvit realiserade af de under mom. a upptagne 7,300 R:dr, samt alla,
uti mom. c, d och / uppgifne, äfvensom den hos Uddevalla stad uti
mom. b omnämnde fordran; och har, till följd deraf, till Riksgälds-Contorels
Cassa ingått tillsammans ...... R:dr 4^,384: 87 2,
Stats-Utskottets Memorial, N'.o 38.
11
Enligt föreskriften uti Stats-Utskottets, vid sista Riksdag,
ofvan omförmälde skrifvelse, äro de Lappmarks Ecclesiastik-Fond
tillhörande Riksgälds-Contorets Obligationer med .5
proc. ränta, i den nion, de till betalning förfallit, jemväl på
det salt realiserade, alt de, i stället för alt inlösas, afskrifvils
uti räkenskaperne öfver 5 proc. lånet, med hela deras
eapital-belopp ........ 4°>0oo: *—
utgörande således summan af ifrågavarande, sedan sisla Riksdag
realiserade capital-fordringar .... 8o,384: 37. 2.
Hvad till ytterligare realisering, enligt Stats-Utskottets oftanämnde skrifvelse,
nu återstår, utgöres af:
1:0. f. d. Hingst-Preemii-Cassans intecknade fordran med 6 proc.
lanta, . . « . . . , , . i4,ooo. ■— —■
och 2:0. Lappmarks Ecclesiastik-Fonds fordran: enligt en
al Borgmästaren Bäggo, å Baeve Landtförsamlings vägnar,
utgifven oinlecknad revers, hvilken, jemlikt fastställde
afbetalningsvilkor, skall vara tillfullo godtgjord
till 1842 års slut , , 2,000: >— —-
samt
enligt revers, intecknad i Helgebodaforss
Bruk, och på indrifning genom lagsökning
beroende * , 6,ooo: — —
—-—— 8,000: — —
Summa fordringar till realiserande R:dr 22,000: — —
4:0. Öfver skotten å Bankens såkallade Grundfond.
Sedan Fullmägtige, genom skrifvelse till Rikets Ständers Fullmägtige
i Banken af den g Juni i835, erinrat om aflemnande lill Riksgälds-Conto
ret
af de detsamma tillkommande capilal-öfverskott uppå Bankens s. k.
grundfond, hafva dylika öfverskott ingått:
för år 1833 med . . . . i . 112,604: 12. 3.
och „ i834 „ 2o4,t)32: 28. 1.
eller tillsammans R:dr 3i7,536: ifo. 4*
Siats-Utskottets Mcmorialj N:o 38.
5:0 De af Riksgälds-Contoret utgifne Credit-Sedlar.
Vid den tid, då Banken öppnades till utvexling af silfver, eller den
i October i834, och då således all tillverkning af Credit-sedlar eller så
kallade Riksgälds-sedlar upphörde, jemlikt föreskriften i 8 §. af i82o års
Reglemente för Riksgälds-Contoret, utgjorde utelöpande sådane sedlar, deruti
inbegripne Koppar-skiljemynts- poletterne, R:gs R;dr 8,920,734: 37 sk,; och
liar denna sedelstock derefter blifvit förminskad, så att densamma den 3i
December sistlidet år uppgick lill endast Riksgälds-sedlar R:dr 1,113,920 :
14, 3, eller Banco R:dr 742,613: 25, 6.
Sedan Credit-sedellillverkningen den 1 October 1834 upphört och
alla då färdiga i Riksgälds-C ontorets Cassör befintliga sådana sedlar blifvit
utvexlade emot Banco-sediar, befanns nödigt att vidtaga någon utväg till
undvikande af de olägenheter, som skulle blifva en följd af assignering på
Banken för hvarje mindre summa i Credit-sedlar, hvilken förekom till invexling
af allmänheten. Fullmägtige beslöto derföre, under den 29 Januari
1S35, alt, såsom förskott till Credit-sedlars invexling, assignera 20,000 R:dr,
hvilka, under Commissariatets vård, skulle förvaras uti General-Cassan, för att,
under vanliga controller , till Cissörerne utgifvas till de belopp, som efter
reqvisition blefvo behöflige för utbyte emot. till invexling ingifne Credit-sedlar,
och har af delta förskott sistlidet år blifvit återbetaldt 10,000 R:dr sedan
sig visat, att för ändamålet icke erfordrades större förskotts-summa, än
återstående R:dr 10,000.
6:0. Åtskilliga i Räkenskaperne verkställde af skrifningar.
Till följd af föreskriften uti det för Riksgälds-Contoret år i83o utfärdade
Reglementes 5o blef, efter fullgjorde vilkor för erhållande af afskrifning
och eftergift lör Statens fordran hos Götha Cunal-Bolag, enligt
uppgjord liqvid, hela denna fordran år 1834 uti räkenskaperne afskrifven
med . .
B:co R:dr 2,44 5,334:
Likaledes har, elter fullgjorde vilkor för
erhållande af afskrifning af Hjelmare Canal och
Slussverks Bolags skuld till Banken och Riksgälds-Contoret,
jemlikt föreskriften i nu gällande
Reglementes 53 år i83p blifvit al
-
Stats-Ulshottets Memorial, IV:o 33.
15
skrifven Riksgälds Contorets andel uti de
för denna skuld utgifne förbindelser . . — -±- 490>00°:
Sammanlagde beloppet R;dr 2,935,334:
bar således, under de år, denna Berättelse omfattar, minskat Contorets tillgångar.
7:0 De serskilda på Pdksgälds-Contoret anvisade Creditiv.
a) Det s. k. Stora Creditivet. Någon lyftning härå har icke ifrågakomma
under de år, för hvilka denna Berättelse är uppgjord.
b) Det s. k. Mindre Creditivet. Sedan utaf den tiel af detta Creditiv,
som vid 1828 och i83o årens Riksdag anvisades till andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, än utomordentliga anstaller till Rikets försvar, förut
blifvit i Nåder äskad utbetalning af 400,000 R:dr, täcktes Kongl. Maj:t, under
den 9 October 1834, gifva Fullmäglige tillkänna, det Kongl. Maj.t, elter
inhemtandet af hela Siats-Rådets tankar, funnit oundgängligen nödigt
äfven disponera de å denna del af Creditivet återstående 100,000 R:dr, oell
har detta belopp derefter, uppå Kongl. Stals-Contorets reqvisilioner, under
loppet af år 1834. blifvit ulbetaldl, så alt hela ofvannämnde del af det vid
1828 och i83o årens Riksdag anvisade Creditiv är vorden utgifven med
5oo,ooo R:dr.
Likaledes har utaf det vid sista Riksdag anvisade Mindre Creditiv,
yppå Kongl. Stals-Contorets reqvisilioner, blifvit utgifvef:
under å:en 1838 och 1839, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
den 2 Mars i838, af den för bestridandet af kostnader för utomordentliga
åtgärder lill Rikets försvar bestämda del R:dr 355,000; samt
under år i838, till följd af Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelser den 5
och 10 October sistnämnde år, af den för andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, än Rikets försvar, anvisade summa . . i65,ooo: — ——
c) Creditivet för anskaffande af Spanmål i missväxtår.
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 Mars i835, skulle, hvad å
detta, redan åren i83o och i83r, till hela sitt belopp af 1,000,000 R:dr
lyftade Creditiv inflöt, ifrån Kongl. Stats-Contoret till Riksgälds-Contoret
levereras, med undantag likväl af 5o,ooo R:dr, hvilken summa, jemlikt
Högstberörde Nådiga Brefs vidare innehåll, borde förblifva på serskild räkning
disponibel för tillfälliga undsättningar. Då emedlertid 24 §• nu
i6
iStats-TJlskoltets Memorial, N'.o 38.
lande Reglemente för Riksgälds-Conloret innehåller i afseende på de å omförmälde
Creditiv redan inflatne eller ytterligare inflytande medel, att desamma
höra, i den raon, de till Kongl. Stats-Contoret ingå, derifrån aflemnas
till Riksgälds-Contoret att derstädes innestå, intilldess behofvet kunde
påkalla deras användande, ansågo Fullmägtige Rikets Ständer dermed
hafva åsyftat dessa medels användande för Riksgälds-Cootorels egna behof.
Fullmägtige anhöllo derföre, uti underdånig Skrifvelse af den a September
i835, att förrberörde 5o,ooo R:dr jemväl måtte varda till Riksgälds-Contoret
aflemnade. Härå blef, uti Nådig Skrifvelse af den 23 i samma månad, till
svar meddeladt, att den ifrågavarande summan, till följd af Nådigt beslut
den 11;te förutgångne, redan var anordnad och utbetald, för att användas
lill undsättningar åt invånare i Westerbottens och Norrbottens Län, hvilkas
sädesskörd under föregångne Augusti månad lidit frostskada, hvadan Fullmägtiges
nyssberörde underdåniga framställning icke kunde till någon åtgärd
föranleda. Derefter har någon annan inbetalning, än 5o,ooo R:dr, hvilka år
i83n till afbetalning å Creditivet ingingo, men samma år åter uttogos till
undsättningar, icke egt rum, så att för närvarande uppå detta Creditiv icke
finnes något att disponera.
Hvad vidare beträffar det s. k. Spanmålsfyllnads-Creditivet å 400,000
R:dr, så äskade Kongl. Maj:t, vid slutet af nyssnämnde år, utbetalning deruppå
till Kongl. Stats-Contoret af 200,000 R:dr, för alt användas till spanmåls
anskaffande för de af årets missväxt hemsökte orterne, i den mon, äldre
Creditiv-Fondens disponible tillgångar funnos för behofvet otillräcklige,
hvarefter Kongl. Maj: t ytterligare för samma ändamål, genom serskilda Nådiga
Skrifvelser af den 3o Mars och 26 Maj i838, äskade utbetalning af de
uppå nämnde Fyllnads-Creditiv återstående 200,000 R:dr, så att vid medlet
af sistberörde år voro till Spanmåls-undsättningar uttagne alla de för sådant
ändamål, enligt Reglementets 24 §., anvisade medel.
Uppå dessa sålunda lyftade medel hafva dock numera, tid efter annan,
blifvit återbetalde 2åo,ooo R:dr, och har denna summa gått i afbetalning
uppå Fyllnads-Creditivet, sedan Kongl. Maj:t, i anledning af Fullmägtiges
gjorda underdåniga framställning i ämnet, genom Nådigt Bref den
i5 Juni i838, täckts gifva Fullmägtige tillkänna, det Stats-Contoret fått sig
i Nåder anbefaldt, att uti räkenskaperne öfver undsättningarne efter i83y
års missväxt serskildt upptaga och redovisa de dertill disponerade medel af
äldre och nyare Spanmåls-Creditiven och desamma, i den mon, de inflyta,
livar för sig, lill Riksgälds-Conloret leverera. d) Cre
-
Stats~Utskottels Memorial, N-.o 38.
17
d) Crcclitivct till Får skötselns och Ullproductionens befrämjande i Riket.
Sedan Fullmägtige, uti Juli månad år 1834, uPpå derom gjord hemställan,
medgifvit, att en summa af 5o,ooo R:dr, eller en fjerdedel af hela
Creditiv-beloppet, finge lills vidare lyftas på Kongl. Commerce-Collegii invisningar,
ställde att vid uppvisandet inlösas, då räntan beräknas och påföres
ifrån den dag, under hvilken invisningarne äro utgifne, hafva inom nämnde
belopp, medel, tid efter annan, blifvit å ifrågavarande Creditiv lyftade och
åter inbelalde,- och utgör Riksgälds-Contorets för sådane uttagne medel, denna
dag, egande fordran Råneo R:dr 36,260.
e) Cveditivet för bestridandet af kostnader, föranledde genom farsoten
cholera.
Enligt innehållet af Kongl. Maj.-ts till Fullmägtige aflåtne Nådiga Skrifvelse
den io November i835, hade Kongl. Maj:t förordnat, att hälften af
ifrågavarande Creditiv, eller aSo.ooo R:dr, skulle för framtida behof afsättas,
och skulle af återstående a5o,ooo R:dr i första rummet bestridas de kostnader,
i och för cholera-farsoten år 1834» dem Staten borde ersätta, hvarjemte
blifvit i Nåder förordnadt, det Quarantaines-Commissionen i Stockholm
borde genast godtgöra de förskott, vederbörande Ränterier kunde af Statens
medel hafva lemnat, hvarefter återstoden komme att användas till understöd
för menigheter. Och äskade Kongl. Maj:t, på sätt QuarantainesCommissionen
derom hemställt, det skulle, uppå skeende requisition, efter
behof, af Cholera-Crediti vet tillhandahållas 25o,ooo R:dr åt Kongl: Stats-Contoret,
hvarest Quarantaines-Commissionen egde att medlen, i den mon de
erfordrades, utbegära.
Härefter och sedan Kongl. Majit, uti Nådig Skrifvelse af den 18
Maj i836, för bestridandet af serskilda, genom cholera farsotens härjning
föranledda, utgifter, utöfver de*då redan lyftade 280,000 R;dr, äskat utbetalning
af ytterligare i5,ooo R:dr af Creditivets då ännu innestående andra hälft,
hafva inom de sålunda anvisade beloppen medel blifvit uttagne och återguldne,
så att å ifrågavarande Creditiv i närvarande stund återstå oersatte
73,609 Rldr 35 sk. 1 rst.
Likasom Jönköpings stad hos Kongl. Majit underdånigst anhållit att
få till Rikets nu församlade Ständer framställd Nådig Proposition om afBih.
till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 11 Hdftet. 3
lS
Slats-Vtshottets Memorial, 2V:o 38.
skrifning af ett staden utaf Cholera-Creditiv-medlen beviljadt, men, efter det
Kongl. Maj:t denna ansökning afslagit, nu mera till fullo inbetaldt
låne-belopp 6,666 R:dr 3a sk., bafva äfven för af dessa medel utgifna lån,
nemi. 2000 R;dr till Ronneby Köping, 4>000 R:(lr till Motala Församling
samt 2,200 R:dr lill Carl Johans Församling i Götheborg, dessa menigheter
bos Kongl. Maj:t, uppå hvar för sig anförde skäl, i underdånighet sökt att
erhålla anstånd med betalningen, i afsigt att, vid nu pågående Riksdag, hos
Rikets Ständer kunna utverka sig afskrifning af lånen ; och, sedan Kongl.
Majit öfver de i förevarande afseende ingifna ansökningar i Nåder täckts infordra
Fullmägtiges underdåniga utlåtande, hafva Fullmägtige, som, emot de
dem uti gällande Reglemente gifna föreskrifter, funnit sig icke kunna medgifva
anstånd med dessa låns inbetalning längre, än till slutet af år i838,
med tillkännagifvande deraf, uti serskilda underdåniga utlåtanden, yrkat
merberörde låns ofördröjliga inbetalning efter nämnde års slut, jemte ränta
ifrån i83p års början.
Fullmägtige hafva ock, under loppet af sistlidet år, ifrån Kongl. Majit
fått emottaga serskilda Nådiga Skrifvelse!’, med tillkännagifvande, det Kongl.
Majit öfver Motala Församlings och Ronnebys Köpings förrberörde underdåniga
ansökningar resolverat i öfverensstämmelse med Fullmägtiges på nyssnämnde
sätt i ämnet afgifna underdåniga utlåtanden ; lärande Carl Johans
Försarrilings enahanda underdåniga ansökning ännu vara på Kongl. Majits
Nådiga afgörande beroende.
Q Creditivet till underlättande och befrämjande af regleringen utaf Aiméens
Accorder.
Till följd af gjorde anmärkningar, från Riksgälds-Contorets sida, vid
den ifrån Directionen öfver Arméens Pensions-Cassa aflemnade liqvid för
år i834, blef år i836 utaf den af Accords-amorterings-fonden uti nämnde
liqvid ulbalancerade skuld för uppå ifrågavarande Creditiv begagnadt förskott
.
R:dr 37,2301 18. 8.
återbetald en summa af ... ... — 21,448: *4- 4*
då således skulden till Riksgälds-Contoret
derefter utgjorde  Rldr 15,782: 4* 4*
och har sedan den tiden någon utbetalning eller återleverering uppå detta
Stats-U tskottets Memorial, N.o 38.
19
Crediliv icke egt rum, utan befinnes Riksgälds-Contorets fordran för derå
utgifne medel, likasom vid i836 års slut, ännu utgöra R:dr 15,782: 4. 4-
8:0. Anslaget till Vattulcdningen i Carlskrona.
Detta vid i8a3 års Riksdag till 83,333 R:dr 16 sk. bestämda och
tili sådant belopp i räkenskaperne balanderade anslag, hvilket, enligt första
beslutet, skulle utgå med 16,666 R:dr 3a sk. årligen under 5 års tid, men
å hvilket anslag icke mer än 20,000 R:dr voro lyftade intill år 1835, har
af Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer blifvit ansedt böra afskrifvas.
Då emedlertid Rikets Ständer vid 1828 och i83o årens Riksdag endast vilkorligen
beviljat denna bland Creditiv-anslagen i 68 §. af i83o års Reglemente
upptagna utgift, hvilken år i835, på grund af 20 §. i nu gällande
Reglemente, anordnades till dess återstod 63,333 R:dr 16 sk., hafva
Fullmägtige trott, att, intilldess Rikets Ständer kommit i tillfälle bedöma,
huruvida de vid utgifvandet af detta anslag fästade vilkor blifvit behörigen
uppfyllda och derefter medgifvit beloppets afskrifvande, borde detsamma fortfarande
i Riksgälds-Contorets räkenskaper balanceras, hvadan detsamma ock
nu derstädes såsom tillgång finnes uppfördt.
9:0. Lånen till städerna Malmö och Ystad för uppförandet af Stall- och
Casern-byggnader derstädes.
Enligt innehållet af 49 §• ut-i det för Riksgälds-Contoret gällande
Reglemente, skulle det öfverskott, som, efter inköpandet af de i samma §.
omnämnde, städerne Malmö, Ystad och Helsingborg tillhörige samt för inqvarteringen
derstädes erforderliga Stallbyggnader och Fourage-magasin, uppkom
å Statens hos förstnämnde 2:ne städer för ifrågavarande lån egande
fordringar, tillfalla Riksgälds-Contoret. Sedan, efter år i835 emellan Kongl.
Maj;l och Kronan samt staden Malmö afslutadt köp om dervarande Stal 1-  och Casern-byggnader, ett köpeskillingen motsvarande belopp af 26,666
R:dr 32 sk. blifvit, å nämnde stads skuld till Riksgälds-Contoret, afskrifvet,
har ock, till följd af Reglementets ofvannämnde föreskrift, liqviden om
Riksgälds-Contorets återstående fordran hos staden blifvit uppgjord på sådant
sätt, att, i utbyte mot staden Malmös äldre skuld-förbindelse å återstående
capital 48,000 R:dr, är, under den 16 Maj i835, till RiksgäldsContoret
utfärdad ny förskrifning å 21,333 R:dr 16 sk., enligt hvilken för
-
20
Ståts-Utskottets Memorial, N.o 38.
skrifning, hvarje år, räknadt ifrån den i Juli i835, skall å primitiva capitalet
afbetalas 2 procent med 4^6 R:dr 32 sk., jemte 4 procents ränta på
hvad som, efter skedde afbetalningar, på capitalet återstår.
Efter år iH36 afslutadt köp om Stallbyggnaden i staden Helsingborg,
är jemväl köpeskillingen derför, i stället för att, i mor, som tillgångar af
jante- oell capital-afbetalningar å städerna Malmö och Ystads ifrågavarande
lån medgåfvo, på terminer godtgöras, vorden förskottsvis utbetald med 2,000
R:dr; och har detta förskott samma år jemväl blifvit Riksgälds-Contoret godtgjordt
af influtne capital-afbetalningar å merberörde lån.
livad åter beträffar staden Ystads s. k. Casern-byggnads-lån, för
närvarande uppgående till 17,950 R;dr, så förekommer i afseende derå :
Något inköp af de staden Ystad tillhörige Stall- och Magasins-hus
hade ännu, vid slutet af år 1S35, icke kommit till stånd. Fullmägtige förordnade
derföre i November samma år, att capital- och ränte-betalningar
å ifrågavarande lån skulle, enligt uppgjord liqvid, af staden erläggas. Till
följd deraf hade äfven sådana inbetalningar egt rum, då Rikets Ständers
Herrar Revisorer sammanträdde år 1837. Revisorerne anmärkte då, att
staden Ystad, som, enligt Rikets Ständers beslut vid 1828—i83o årens
Riksdag (öo:ue Sami. N:o 342), skulle för ifrågavarande inbetalningar njuta
befrielse för en summa af 16,0,00 R:dr, borde fortfarande få begagna denna
förmon, intill dess det derefter, jemlikt 49 §■ “f nu gällande Reglemente,
till följd af förändrade föreskrifter i detta afseende, ifrågasatte inköp för
Kronans räkning af staden tillhörige Stall- och Magasinshus, gått i verkställighet,
eller Rikets Ständer annat beslut härom meddelat.
Efter inhemtande af hvad utaf Rikets Ständers Revisorer sålunda blifvit
anmärkt, ansågo likväl Fullmägtige deras, örn liqvid af Riksgälds-Contorels
fordran bos staden Ystad vidtagne ofvanomförmälde beslut, böra blifva
gällande, intilldess af Rikets Ständer kunde varda annorlunda förordnadt;
— och hafva, till följd häraf, lagsöknings-åtgärder lill ulbekommande
af meranämnde capital- och ränte-inbetalningar äfven numera blifvit vidtagne,
sedan staden Ystads Äldste, underrättade om 1837 års Revisorers förrberörde
anmärkning, vägrat att vidare afbetalningar i förevaj-ande afseende utgöi'a,
och i anledning deraf blifvit förständigade, att, vid äfventyr af medlens
utsökning i laga väg och ordning, desamma inbetala inom Mars månads
utgång sistlidet år.
Stats-TJtskottets Memorial, N\o 38.
21
T o;o. Lånet till Fyr- ock .Båk-Inrättningens upphjelpande.
Sedan, till följd af Fullmägtiges i underdånighet gjorda förfrågan,
Kongl. Maj:t år i836 gifvit Fullmägtige tillkänna, att det län, sorn, för nämnde
föremål, till upptagande ifrågakom, utgjorde 5o,ooo R:dr, att utgå under
åren 1840 och 184r, hafva Fullmägtige, under den 3i Augusti sisth år, fått
emottaga Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, deruti, med ändring af hrad sålunda
förut blifvit bestämdt, tillkännagafs, att, enligt Förvaltningens af Sjö-Ärendena
senare ingifna och af Kongl. Maj:t i Nåder gillade förslag, erfordrades
för åtgärder lill Fyr- och Båk-imättningens upphjelpande 120,000
R:dr. I anledning häraf och sedan, efter af Commissariatet uppgjord calcul,
sig visat, att nyssnämnde belopp, efter beräkning af 4| procents ränta derå,
kan, med användande af de, enligt 55 §. af Riksgälds-Contorets nu gällande
Reglemente, till ränta och amortering anvisade medel af 9,333 R:dr 1 <5
sk. vara till fullo, så till capital, som ränta, guldet före den 1 Januari 1860,
och således inom den föreskrifne tiden af 20 år, hafva väl Fullmägtige funnit
sig böra, jemlikt föreskriften uti Reglementets nyssberörde §., tillhandahålla
den uppgifne summan å tillika bestämde tider, nemligen 90,000 R;dr
vid innevarande års början och 3o,ooo R:dr vid början af år 1841, emot
nyssnämnde ränta af 4| proc.; hvadan ock sådant blifvit hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmäldt, med anhållan, att det till ränta och amortering på
4:de Hufvud-Titeln anvisade belopp af 9,333 R;dr 16 sk. måtte till Riksgälds-Contoret
utgifvas, under loppet af Januari månad hvarje år, ifrån och
med 1841 och intilldess fån et hunnit fullt inbetalas, så till capital sorn ränta;
men då Riksgälds-Contoret, till följd af dess fördelagtiga ställning, har
att disponera egna tillgångar för de ifrågavarande utbelalningarne, hvilket
icke kunnat förutses, då föreskriften uti Reglementets ofvannämnde §. meddelades,
hafva Fullmägtige, med afseende derjemte å Rikets Ständers, då
Fullmägtige härom beslöto, snart inträffande sammanträde, för att icke genom
upplåning betunga Contoret med ränte-utgift, sorn kan besparas, ansett
sig böra, åtminstone till en början, utgifva den för innevarande år erforderlig©
del af ifrågavarande lån, eller 90,000 R:dr, af de uti Contoret redan befintlige
tillgångar; hvilket ock genom serskild skrifvelse varder till Högloft.
Stats-Utskottet anmäldt, med begäran om vidare föreskrifter uti förevarande
afseende.
22
Stats-Utskottets Memorial, fl.-o 38.
11 :o. Aldre Krono-fordringar.
Jemlikt föreskriften uti 34 §. af det för Riksgälds-Contoret gällande
Reglemente, är lill Rikets Ständers Bank, såsom innehafvare af de s. k. Silfversparreska
oell Duvailska Krono-fordringarne, för desammas godtgörande
under loppet af år 133^ vordet utbetaldt: för den förstnämnde fordran 44'■*
R:dr ^.6 sk. i rst., och för den senare 6,188 R:dr 42 7 rst> Banco, el
ler
tillsammans 6,631 R:dr /\o sk. 8 rst., efter antagen liqvidations-grund af
6 D:r Silfvermynt på Piiksdalern motsvarande de ifrågavarande 2;ne Kronofordringarnes
capital-belopp med upplupne räntor, tillhopa 18,4,96 D:r ii
öre 3| p:gr Silf vermynt; dock hafva Fullmägtige, enligt protocollet den r
November berörde år, hvad angår beslutet om det belopp, hvarmed den
sistnämnde af dessa Krono-fordringar blifvit godtgjord, ansett sig derå böra
begära Rikets Ständers sanction, hvarom alltså serskild skrifvelse nu jemväl
varder till Höglofl. Stats-Utskottet afgifven.
12:0 Allmänna Bcvillningcn.
Då Commissariatets Berättelse med dithörande Tabeller fullständigt
utreder det förhållande, hvaruti denna Bevillning till Riksgälds-Contoret ingått,
äfvensom det sätt, hvarpå den blifvit använd under räkenskaps-åren
i833 till och med i838, hafva Fullmägtige, i afseende härå, ansett sig endast
böra fästa uppmärksamheten på den förökade inkomst, som under
nämnde år tillflutit Riksgälds-Contoret genom Testaments-bevillning, hvilken
vid sista Riksdag beräknades till 20,000 R:dr för år, men derefter, och synnerligast
under åren i836, 1837 och i838, ingått med vida högre belopp,
på sätt, som inhemtas af Tabellen Litt. E. till Commissariatets Berättelse.
Äfvensom Fullmägtige skolat anmäla, det, uppå Commissariatets förslag, åtskilliga
föreskrifter till befordrande af Testaments-Bevillningens behöriga
ingående och controllen deröfver, år blifvit af Fullmägtige meddela
de,
hvaraf äfven för framtiden torde vara att hoppas lika fördelaktiga resultat,
som de nu i förevarande afseende omnämnde.
I sammanhang härmed få Fullmägtige äfven anmäla, att sedan, vid
anställd inventering hos Landt-Räntmästaren Tollin, balance år i836 yppats
uti Östergöthlands Läns Ränteri, och frågan derom blifvit i behörig
ordning anhängig gjord och utförd, har balance-målet, efter fullföljd genom
underdåniga besvär, blifvit den 24 Januari sistl. år af Kongl Majit i Nåder
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 38.
23
slutligen afgjordt på det sätt, att Kongl. Maj:t förklarat, att den yppade bristen
skall fördelas på alla de Verk och Inrättningar, hvilka i Ränteriet, vid
balancens upptäckt, egt behållningar, efter deras förhållande till balance-beloppet;
Och är all anledning förmoda, att sedan, i afräkning å RiksgäldsContorets
fordran, redan ingått i6,522 R;dr 27 sk. 6 rst., skall återstående
balance-heloppet, eller 2,960 R:dr 44 sk» 11 rst., i det närmaste betäckas af
tillgångarne i Tollins concurs-massa.
i3:o. Byggnadslånen till städerna Norrköping och Borås.
Capital- och ränte-afbetalningar å dessa lån hafva uti föreskrifven
ordning ingått; och då, vid låntagares inträffade obestånd, dess till RiksgäldsContorets
säkerhet intecknade fastighet skolat å utlyst auction försäljas, hafva
Fullmägtige, genom Magistraten, låtit föranstalta, att, derest Contorets fordran
för meddeladt lån icke skulle blifva betäckt af det belopp, hvartill
anbud gjordes vid auctions-tillfället, egendomen då måtte för Riksgälds-Contorets
räkning inropas. Då emedlertid de nu ifrågavarande lån, med få undantag,
icke blifvit meddelade till högre belopp, än hälften af den intecknade
egendomens brandförsäkrings-värde och försäljnings-summan af de på
executiva auctioner försålde egendomarne, till följd deraf, alltid gifvit full
tillgång till betäckande af Contorets fordran, har något inrop för RiksgäldsContorets
räkning allt hittills icke ifrågakommit.
14:o Lånet till återuppbyggande af staden Wenersborg.
De, enligt Reglementets 5o §., för detta ändamål anvisade medel, äro
numera uttagne till hela deras belopp i5o,ooo R:dr.
Hvad serskildt beträffar säkerheten för de deraf till enskilde personer
utgifna lån, så hafva Fullmägtige ansett sig, till närmare utredning af
förhållandet i detta afseende, böra anföra;
Uppå förekomne anledningar blef, redan år i838, af Byggnads-Låne-Comiten
i Wenersborg hos Fullmägtige framställd den förfrågan, huruvida, då
sådane fastigheter, hvilka blifvit intecknade till Riksgälds-Contorets säkerhet
för erhållne byggnads-lån, men på hvilka till uppförande åtagne byggnader
voro antingen endast påbörjade eller ock blott lill någon del fullbordade, kommu
att å executiv auction försäljas, Comitéen, vid dylikt tillfälle hade att
24
Stats-Utskoitets Memorial, N.-o B8\
för Riksgälds-Contorets räkning inropa den utmätte fastigheten, till belopp,
som motsvarade och betäckte, hvad i fastigheten innestod såsom intecknadt
byggnads-lån, derest icke något bjöds derutöfver, eller om Byggnads-LåneComiteen
skulle låta fastigheten bortsäljas lill hvad som kunde bjudas, vid
äfventyr, att Rikgälds-Contoret, som alltid hade första inteckningen, förlorade
skillnaden mellan auctions-summan och det belopp, fastighetens egare såsom
byggnadslån lyftat.
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 Mars 1835, angående de Comiteen,
i afseende å lånemedlens förvaltning, gifna uppdrag, innehöll i \ momentet
det allmänna stadgande, att Comiteen, hvilken egde att pröfva och bestämma,
ej mindre lånesummans storlek, än det belopp, som i afräkning derå
finge uppbäras, lomme att får alla i Riksgälds-Contoret lyftade summor ansvara
och redovisa, i den ordning, som uti högstberörde Nådiga Bref funnes
stadgad och föreskrifven, och, enligt i3 mom. i samma Nådiga Bref, uppupphörde
denna ansvars- och redovisningsskyldighet ej förr, än alla vederbörande
låntagares skuldebref blifvit till Riksgälds-Contoret aflemnade och
Comiteen filt sig decharge meddelad. Fullmägtige funno således detta stadgande
innefatta en tillräcklig ledning för Comiteens förfarande jemväl vid
så beskaffade förhållanden, som det nyssomförmälde, och blef till följd deraf
Comiteen, genom Skrifvelse af den 6 Juni i838, tillkännagifvet, det Fullmägtige
hvarken ansågo sig böra meddela någon ytterligare eller serskild
föreskrift uti nu ifrågavarande hänseende, eller kunna medgifva att, till
Riksgälds-Contorets säkerhet för utbetalda lånesummor, under den tid, ansvarigheten
derför ålåg Comiteen, de tomter, med derå till större eller
mindre del uppförde byggnader, hvaruti dessa lån voro intecknade, fingo
för Riksgälds-Contorets räkning inköpas.
Med detta svar fann Byggnads-Låne-Comite^n sig emedlertid icke
tillfredsställd. Comiteen förnyade derföre sin begäran att erhålla föreskrift
om hvad den, till Riksgälds-Contorets betryggande för förlust, hade
att iagttaga, vid tillfälle af belänte och för Riksgälds-Contorets säkerhet intecknade
egendomars executiva försäljning.
Vid besvarandet af denna förnyade förfrågan förekom, hurusom Comiteen
till en låntagare, hvilken gjort cession, utgifvit låne-medel till ett
belopp af 3,666 R:dr 3a sk., ehuru de uppförde byggnaderne, vid brandförsäkring,
endast blifvit värderade till 3,85o R;dr och öfverskottet således icke
ens uppgick till belopp af ett års, än mindre 3 års förmonsrätt egande räntor.
Slats-TJtsliottets Memorial, AT:0 38.
25
tor. På Comiteen ensamt hvilade ansvarigheten för medlens utlåning. Comileen
borde således tillse, alt säkerheten för låne-summan blef behörigen
tryggad. Efter denna åsigt syntes äfven Commilterade för Byggnads-lånen i
Norrköping och Borås hafva handlat, då de, i likhet med hvad vid utlåningen
från publika cassör i allmänhet iagttages, na ed högst få undantag, inskränkt
lånesumman till hälften af brandförsäkringsvärdet ; och funno Fullmägtige,
i betraktande af allt della, sig böra ytterligare gifva ByggnadsLåne-Comiteen
i Wenersborg tillkänna, alt, enligt den oförtydliga meningen
af de uti Kongl. Maj:ts ofvanåberopade Nådiga Bref och Rikets Ständers
Reglemente för Riksgälds-Contoret meddelade fullkomligt öfverensstämmande
stadganden i afseende på förvaltningen, utdelningen och redovisandet
af de till byggnads-lån för enskilde personer anslagne medel, Comileen
ovilkorligen måste vara Riksgälds-Contoret ansvarig för all den capilalförlust,
som å ifrågavarande lån kunde uppkomma, innan skulde-brefven,
jemte tillhörande handlingar, blifvit lill nämnde Conior insände och, efter
den föreskrifna liqvidationens godkännande, Comiteen af Fullmägtige fått sig
meddelad decharge för lånemedlens förvaltning.
Vidare och i fråga om det belopp, hvartill lån kunde få högst meddelas,
i förhållande till den pantförskrifne egendomens brandförsäkringsvärde,
så befanns utaf de vid slutet af år i838 inkomne lånehandlingar, det,
bland io meddelade lån, fem blifvit beviljade till högre belopp, än halfva
brandförsäkrings-värdet. Denna omständighet, hvarigenom Riksgälds-Contorets
säkerhet syntes alltför mycket äfventyras, föranlät Commissarialet hemställa,
om icke, såsom allmän grund för låne-biträdens bestämmande, kunde
föreskrifvas ett förhållande emellan lånet och brandförsäkrings-värdet såsom
5 till 8, eller att lånesumman finge öfverskjuta egendomens halfva värde med
högst en åttondedel, samt att antingen det öfverskott af byggnads-lån, som
utöfver |;delar blifvit Comiteen meddeladt, borde ånyo inbetalas eller ock ny
antaglig säkerhet derför ställas.
Uti det för Riksgälds-Contoret utfärdade Reglemente, hade Fullmägtigc
sig emedlertid icke ålagd någon skyldighet att vaka öfver Committerades
förfarande med låne-underslödets användande samt låne-beloppens förhållande
till brandförsäkrings-värdet. Delta Reglemente kunde icke ens anses innebära
rättighet för Fullmägtige att härom förordna, helst det, enligt Reglementets
tydliga innehåll, var åt Comiteen uteslutande uppdraget, att om låne-anslagets
fördelning besluta. Fullmägtige funno således någon föreskrift
i förevarande afseende icke böra Comiteen meddelas, då nu ifrågavarande lån
Bih, till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd, 11 Haft. 4
26
Stats-Utskoltcts Memorial, N.o 38.
icke öfverstego brandförsäkringsvärdet å de lill säkerhet för lånen inlecknade
byggnader af sten, kalkbruk eller annat Ljenligt, icke eldhängdt, ämne;
dock blef uti det bref, som, i öfverensstämmelse härmed, lill Byggnads-Låne-Comiteen
afläls under den 2 Januari i83q, tillika införd en anmodan
till Comiteen att, vid pröfning af låne-handlingar, med sorgfällighet afse oell
bevaka Riksgälds-Verkels säkerhet, äfvensom Fullmägtige lemnade Comiteen
upplysning derom, att, vid beviljandet af låne-understöd till byggnadshjelp i
städerne Norrköping och Borås, Committerade för detta låne-understöd iagttagit,
att det beviljade lånet ej öfverstigit halfva brandförsäkringsvärdet.
Sedan allt detta föregått, fingo Fullmägtige af insände handlingar vid
slutet af sistlidet år erfara, hurusom Comiteen, långt ifrån att bereda ökad
säkerhet åt Contoret, i stället, vid tvänne serskilda tillfallen, låtit förminskning
deruti få ega rum; och hafva Fullmägtige häraf hemtat ytterligare anledning
att göra framställning om behofvet af mera bestämda föreskrifter i
förevarande afseende, så väl till betryggande af Riksgälds-Contorets säkerhet,
som till rättelse för Fullmägtige, vid meddelandet af decharge till ByggnadsLåne-Comiteen
för låne-medlens förvaltning, allt på sätt Fullmägliges lill
Högloft. Stats-Utskottet afgående serskilda skrifvelse i ämnet innehåller.
i5:0. Rikets Ständers lilis.
Hvad serskildt beträffar den lill delta hus hörande östra flygelbyggnad,
så hafva Fullmägtige, efter å stället lagen noga kännedom om förhållandet,
ansett sig, på sätt Protocollet för den 10 Juli sistlidet år närmare
upplyser, böra gå i författning om en provisionel reparation deraf, och fördenskull
anbefallt sådan, hvilken ock blifvit utförd före nämnde års utgång,
likasom Fullmägtige varit nödsakade förordna otn några serskilda förändringar
inom den local i nämnde flygel, hvilken är bestämd för Lag-Utskottets
sammanträden; och skola Fullmägtige, under loppet af nu varande Riksdag,
lill Rikets Ständers bepröfvande och afgörande serskildt anmäla ett redan
uppgjordt förslag till en vidsträcktare af behofvet påkallad reparation af
ifrågavarande flygel, efter rifning af en tiel deraf.
I öfrigt hafva de af Rikets Ständer vid sista Riksdag beslutade 111-  och invändiga reparationer och förändringar af Rikets Ständers hus numera,
i öfverensstämmelse med derom gifna föreskrifter, blifvit fullbordade och
äro rummen derstädes försedde med erforderliga inventarier. — Varande
till anskaffande så väl deraf, sorn till bestridande af kostnaden vid ulfö
-
Siats-Utskottets Memorial, N:o 38.
27
randet af förrberörde förändringar, sedan år 1835 intill början al innevarande
år, utbetald en summa af 16,660 R:dr g sk.
l6:o. Riksgälds-Contorets Hus ellet' det förr s. Is. Hesscnsteinska Huset.
Efter föregångne afhandlingar med Stockholms stads Drätsel-Commission,
som före Riksgälds-Contoret varit innehafvare af delta hus, bar det,
redan före Rikets Ständers sammanträde vid sisla Riksdag, uppgjorde provisionel
utbyte af f. d. General-Assistance-Contorets hus emot det ifrågavarande
Hessensleinska huset, år 1835, genom utfärdadt Bytesbref och derå
af Stockholms Rådhus-Rätt meddelad lagfart, blifvit bekräftad t; och är nu
mera jemväl, i enlighet med Rikets Ständers vid sista Riksdag vidtagne beslut,
vestra flygelbyggnaden till detta Riksgälds-Contorets hus upplåten till
begagnande af Riks-Archivet, efter, uppå Fullmägtiges föranstaltande, för
ändamålet verkställd inredning, hvilken är vorden af Riksgälds-Contoret bekostad.
I öfrigt äro Fullmägtige betänkte på att, under loppet af Riksdagen,
anmäla några behöflige förändringar vid Riksgälds-Contorets ifrågavarande
egendom, medelst tillbyggnad och uppförande af en brandmur.
I^IO. Förändringar med de löner, pensioner och arvoden, sorn frän
Riksgälds-Contoret utgå.
Af de å ordinarie Staten uppförde tjenster har, under den tid, denna
Berättelse omfattar, endast en Kammardrängs tjenst kunnat indragas.
Deremot hafva, i mon, som göromålen sådant medgifvit, från Interims-Aflönings-Slaten,
genom indragning, försvunnit:
En Yexlings-Cassörs, 2:ne Bokhållare, 3 Contors-skrifvare, 2 Cassaskrifvare
samt 4 Kammardrängs-tjenster, och äro å Riksgälds-ContoretsPensions-Stat
uppförde: 1 Commissarie och 1 Kammardräng, hvilka ännu åtnjuta
pension; hvaremot å Riksgälds-Contorets Expectance-Stat genom dödsfall
uppstått en besparing af 320 R:dr.
Likaledes är Expectance-Staten för f. d. General-Assistance-Contorets
Tjenstemän och Vakt-betjentc vorden förminskad derigenom, att derå uppförde
1 Revisor, 1 Kammardräng och 1 Vaktmästare aflidit samt 1 Revisor
blifvit befordrad till Controllör vid CharUe-Sigillalse Hyilstämplings-Con
-
28
Siats-Utskottets Memorialj N:o 38.
törel,; och är dessutom hithörande Pensions-Stat förminskad med lönen fölen
Cassör, hvilken aflidit.
Stockholm den 2a Januari jB/fo.
Cl. Rålamb.
Zach. Fuchs.
Jon. Ullberg.
Nils Pehrsson.
Carl Dahlgren.
Nils Limnelius.
F. O. Silfverstolpe.
01. Winter.
G. Holm.
Hans Jansson.
L. S.
C. 0. Fougt.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3$.
2 S
N:o 39.
Utlåtande, angående väckt motion om meddelandet af uppgifter, i afseende
på lösen för Embets- och Tjenstemäns fullmagter och afsked,
m. m.
(Rgs Afd.)
Under förutsättning, att Rikets Ständer skulle godkänna den grundsats,
att alla Statens Embeten och tjenster borde, då de tillträdas eller från
trädas,
vara befriade från all slags afgift, och på det alt den nu, i och för
fullmagter, förordnanden eller afsked, tjenstemännen i åtskilliga Embetsverk
tillkommande lösen måtte viri nästa Riksdag kunna afskaffas, och en häremot
svarande ersättning för desse Tjenstemän, under deras tjenstetid, å Allmänna
Indragnings-Staten anvisas, bar Herr Grefve A. G. Gyldenstolpe, uti en till
Stats-Utskottet remitterad motion, föreslagit, att Rikets Ständer måtte bos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Rikets Ständer, vid nästkommande
Riksdag, måtte få emottaga uppgifter, ej mindre å de Tjenstemän, som åtnjuta
lösen för de af serskilda Embetsverk och Magistrater m. fl. utfärdade
fullmagter, förordnanden och afsked, än äfven å det belopp, denna lösen, i
medeltal under 5 år, för hvarje Tjensteman årligen utgjort.
Då det naturligtvis ankommer på Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t
skulle finna en så beskaffad vidlyftig och tidsödande undersökning och utredning,
som den, hvilken oundgängligen erfordras, för meddelandet af de
utaf Motionären äskade uppgifter, vara af behofvet påkallad eller för det allmänna
fördelagtig, härom, utan någon uppmaning från Rikets Ständers sida, i Nåder
förordna; så och enär det egentliga resultat, hvartill en dylik utredning och
dervid vunna upplysningar synas komma att leda, skulle blifva en nästan allmän,
och under nuvarande förhållande icke ens ifrågasatt tillökning i ofvanLemälde
Tjenstemäns å Stat uppförda löne-förmoner, anser Utskottet sig sakna
anledning understödja ifrågavarande förslag, utan får vördsamt hemställa,
att den härom väckta motion måtte förfalla.
Stockholm den 2 April kSzjo.
Bih. till R. St. Prot. i$4e. 4 Sami. 1 AJd. 11 Haft.
5
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri. 1840.
Stats-Utskottels Utlåtandej IY:o 4°-
1
N:o 40.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 April, kl. i e. m.
Utlåtandej angående regleringen af Utgifterna under Riks-Statens
Andra Hufvud-Titel. (U. Af
Denna Titel, som innefattar anslagen till Civile och Landt-Staternej beräknades
vid sistlidne Riksdag till 2,354,4^0 R:dr med 45,568 t:r spanmål
under lönerne.
Utskottet, som skall serskildt yttra sig öfver hvarje punkt, i den ordning,
anslagen uti Riks-Staten förekomma, har ansett sig pligtigt att för
Rikets Ständer först redogöra för de allmänna motiv, som legat till grund
för Utskotlets afstyrkanden af sådana anslags-lillökningar, som, dels uti
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, och
dels af enskilde motionärer blifvit begärda, antingen till nya löner eller
löne-tillökningar inom Styrelse-verken.
Sedan Utskottet lill den åtgärd, som vederbör, anmält, att Kongl.
Maj:t ej lemnat Nådigt afseende på Rikets Ständers vid sista Riksdag framburna
önskan, att några Aflönings-Stater, fordrande högre anslag, än de
redan befintliga, icke måtte definitivt fastställas förr, än Rikets Ständer
kommit i tillfälle alt af förslagen taga kännedom och yttra sig om anvisande
af erforderlige medel, har betänklighet uppstått hos Utskottet alt
för sådana, i annan ordning tillkomna, Lönings-Stater tillstyrka ökade anslag,
emedan detta skulle i sjelfva verket innefatta frånträdande af en utaf
Rikets Ständer förr antagen, och, enligt erfarenheten, till bibehållande vigtig
grundsats, samt möjligen kunde hafva till följd, att definitiva regleringar
än vidare företogos, som satte kommande Rikets Ständer i nödvändighet
att, ulan deras deltagande i pröfningen af regleringarnes ändamålsenlighet,
bevilja ytterligare medel. Då nu Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag, för deras del, beslutat en förändrad ändamålsenligare organisation
af Stats-Rådet och, så vida Kongl. Maj:t dertill lemnar Nådig sanction, anledning
är alt, i följd deraf, förvänta sådane förbättrade regleringar afDomstolarne
och Styrelse-verken, som ej allenast leda till förenkling så väl i
lagskipningen, som de administrativa ärendenas behandling, utan äfven
göra de redan befintliga anslagen mera tillräckliga, så att, om ökade behof
på ett eller annat ställe uppkomma, tillgångar dertill må kunna bere
Bih.
till R. St. Prot. 1840. 4 Sand. 1 Afd. 12 Häftet. 1
2
Stats-Ulskottets Utlåtande, N.o 4°-
das, genom minskning i utgifter uti andra grenar af förvaltningen; så har
Utskottet trott tidpunkten nu ej vara inne att för sådane Embetsverk, hvilkas
förändrade reglering af förenämnde orsaker kan förutses, tillstyrka ökade
anslag, om än medgifvas skulle, att, i Embets-Verkens nuvarande skick,
anledning kunnat finnas till begäran af någon förhöjning uti deras Stater.
l:o
Rikets Högsta Embeten och Allmänna Ärendenas Beredning.
De summor, som i och för anslagen härtill vid sist afslutade Statsreglering
blifvit i Stat uppförde, upptagas här calculationsvis och oförändrade;
dock bör nu anmärkas, att förändring härutinnan kan komma att
ega rum, till följd af Rikets Ständers hos Kongl. Majjt i underdånighet anmälde
beslut om en förändrad organisation af Siats-Rådet; samt det förslag
till deraf föranledd ny löne-reglering, som Utskottet serskildt afgifvit.
I sammanhang härmed har Utskottet jemväl förehaft den af Herr von
Moltzer väckta motion, att Justitice-Rådernes löneförmoner måtte till 6,000
R:dr för hvardera förhöjas;
men finner icke skäl att derå tillstyrka bifall.
2:o
Kongl. Maj:ts Nedre Justitice-Revision.
Uti Högstberörde Nådiga Proposition är yttradt, att Kongl. Maj:t skulle
så mycket hellre velat undvika all framställning om tillökning i AflöningsStaterne
för Justitiae-Re visions- och Justitiae-Canzlers-Expeditionerne, som
desse Stater* för icke längre än fem år sedan, blifvit reglerade, men som
under de senast förflutna åren arbetet och ärendena vid nämnde Embetsverk
så betydligen ökats, att den nu befintliga personalen omöjligen kunde
medhinna att med vederbörlig ordning, drift och skyndsamhet göromålen
förrätta, ansåge Kongl. Maj:t Sig föranlåten att äska uppförande å Stat
af en tillökning i Justitiae-Revisionens Stat af Två Revisions-Secreterare, Två
Protocolls-Secreterare, Två Canzlister och Tre Copister, samt för JustitiaeCanzlers-Expeditionen
serskildt afen Canzlist och en Copist, alla med nya löner
efter redan inom hvarje grad fastställdt belopp, dock utan beräkning af någon
spanmål under desse löner; ock skulle nämnde tillökning förorsaka en
ökad utgift,
Stats-Vtskotlels Utlätandej N.o 4°-
3
för Juslilias-Revisionen af g,200:
Juslitias-Canzlers-Expeditionen af. . 1>20o:io4oo
Då, på sätt nyssberördt är, reglering af Justitiae-Revisionens Stat vid
nästlidne Riksdag egde rum och hvarvid, med antagande af den grundsats,
att ärendena i allmänhet skötas bättre med en mindre talrik, men
väl aflönad personal, förhöjning i anslaget till belopp af 4,651 R:dr 36 sk.
10 r:st. för bemälde verk beviljades; så och enär anledning är att förmoda,
det antalet af de mål, som nu dragas under Högste Domstolens
pröfning, framdeles, genom vidtagande af ändamåls-enliga förändringar i
rättegångs-ordningen, kommer alt förminskas, samt Utskottet i allt fall anser
någon reglering i löneväg för Justitias-Revisionen icke böra verkställas förr,
än Justiliae-Stats-Ministern, såsom ordningen synes fordra, tillika blir Chef
för nämnde Afdelning af Kongl. Maj:ts Canzli;
finnér Utskottet icke skäl tillstyrka bifall till uppförande å Stat,
hvarken af de för Juslitias-Revisionen eller Juslitias-Canzlers-Expedilionen
af Kongl. Maj:t begärda anslags-summor.
3.o
tivngl. Hof-Rätterne.
Med åberopande af den till Rikets Ständer vid 1828 års Riksdag aflåtna
Nådiga Proposition, har Kongl. Maj:t föreslagit Rikets nu församlade
Ständer, alt fastställa de då för Hof-Rällerne i Riket projecterade nya Lönings-Stater,
innefattande dels tillökningar i lönerne för Presidenterne, Vice-Presidenterne,
de Hof-Rätts-Råd, hvilka äro Ordförande på Divisionerne,
samt Assessorerne, dels nya löne-anslag för två IIof-Rätts-Råd, tre Assessorer,
en Notarie, en Canzlist och en Hof-Rätls-Post, samt att, i sådant
afseende, å 2.'dra Hufvud-Titeln uppföra det härtill erforderliga contanta
belopp, utgörande
för Svea Hof-Rätt 9,200:
Götha dito i4>46o:
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge . . . 2,700:
Tillsammans 26,860:
Vid föregående Riksdag förevar, i följd af enskilde motioner, fråga
om högre aflöning för Kongl. Hof-Rätternes personal, som dock af Rikets
Ständer afslogs, hufvudsakligen af det skäl, alt dessa Domstolars Löne-Stater
vid 1828 års Riksdag blefvo öfversedde och förbättrade. Utskottet håller
före, att, om Hof-Rätterne organiserades på ett ändamålsenligare sätt, än
4
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.o 4°-
nu är fallet, de derför redan anslagne medel skulle vara tillräcklige; men
då den vigtiga frågan om ökandet af Divisionernes antal, med färre Ledamöter
å hvarje, ännu icke blifvit vidrörd i det af Herr Justitias-Stats-Ministern,
i samråd med Presidenterne i Hof-Rätterne afgifne, i Kongl. Propositionen
omnämnda betänkande, så och då ett nytt Lagverk snart torde vara
att förvänta, samt, på sätt Utskottet i det föregående antydt, den förändrade
organisationen af Stats-Rådet utan tvifvel kommer att leda till reorganisation
af hela Justitias-väsendet,
har Utskottet ansett sig sakna skäl alt, med tillstyrkande
af bifall, understödja ifrågavarande förslag om ökade anslag
för Rikets Hof-Rälter.
På grund deraf anser ock Utskottet, hvad angår den af Herr Gyllenhaal>
L. H., serskildt väckta motion om tillökning uti Kongl. Götha Hof-Rälts
personal och förbättring af dess lönevilkor,
sig icke kunna tillstyrka, att afseende derå fästes.
4:o
Justitice-Staterne i Orterne.
Genom klyfning af Domsagor har, på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
innehåller, behof uppstått af nya löner och boställs-penningar för
Tre Häradshöfdingar med tillsammans 255 R:dr, hvaremot, medelst indragning
af Två Lagmans-beställningar, komma att försvinna 697 R:dr 8 sk. i
penningar, med 47 tunnor spanmål derunder, samt 17 R:dr 3o sk. i indeldta
räntor, äfvensom och då det på Stat ännu qvarstående halfva beloppet
af Lagmans-lönen på Gottland 248 R:dr 28 sk. med 23 tunnor spanmål
skall, enligt äldre förfoganden, år 1844 indragas, Kongl. Maj:t ansett
berörde halfva lön böra försvinna från 2:dra Hufvudtiteln och öfverflyttas
å allmänna Indragnings-Staten.
Omförmälde till ordning ledande åtgärder torde Rikets Ständer bifalla.
8:0
Kongl. Maj:ts Canzli.
a) Riks-Archivet.
Med anledning deraf, att Riks-Archivets tjenstemanna-personal vore för
behofvet alldeles otillräcklig samt nödvändigheten, att tjenstemännen der
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4°-
5
städes fördelades på två afdelningar, en för den dagliga tjenstgöringen och
en för den historiska forskningen, har Kongl. Maj:t föreslagit, att till löner
åt två ordinarie tjenstemän och en Vaktmästare vid sistnämnde afdelning,
äfvensom till arfvoden åt biträdande personer, Riks-Archivets Stat
måtte erhålla en årlig tillökning af 2,5oo R:dr.
Utskottet gillar fullkomligt den princip, att Riks-Archivet borde delas
på två afdelningar, men tror likväl, att, så länge det vigtigaste i afseende
å detsamma, eller handlingarnes säkra förvarande i en tjenlig och rymlig
local, ännu är lemnadt åsido, något fördelaktigt resultat, g enom högre anslags
beviljande för tjenstemännen, icke är alt hoppas. Anledningen, hvarför
utrymme såväl för Riks-Archivets, som andra Verks, t. ex. Tabell-Commisionens,
handlingar saknas, igenfinnes utan tvifvel deri, att ej något af
de förvaltande Verken har ett bestämdt åliggande att, efter en uppgjord
allmänt omfattande plan, behandla frågor, angående locals anvisande för
Statens Verk eller förvarandet af dess tillhörigheter, eller kan med full
sakkännedom och tillräcklig myndighet, efter öfversigt af det hela, afgifva
förslag och bestämma, hvilka och huru vidsträckta lägenheter böra för serskilda
allmänna föremål upplåtas eller hvilka åtgärder, som voro lämpliga
att vidtaga, för undanrödjande af den brist, som i afseende härå möjligen
kunde förefinnas. Utskottet, som sålunda anser frågan om löneanslag helt
och hållet underordnad den om local, samt ej böra betraktas isolerad, har
derföre ansett sig
för närvarande icke böra föreslå det äskade lönings-anslagets
anvisande.
Men då Utskottet, i anledning af Herr Professoren Geijers motion, om
erforderlige medel för inköp och inredning af nödig local för Riks-Archivet,
uppgifvit förslag, huru detta behof möjligen, genom användande af en
Staten tillhörig byggnad, skulle kunna afhjelpas, samt tillstyrkt Rikets Ständer
att härom hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning, föreslår
Utskottet derjemte,
att, sedan Kongl. Maj:ts Nådiga svar härå ankommit och
frågan om tjenlig locals anvisande för Riks-Archivet kan
till slutlig pröfning förekomma, Rikets Ständer, efter
det förslag, Utskottet då torde få framställa, jemväl måtte
taga frågan om medels anvisande till en möjligen erforderlig
tillökning i anslaget för Tjenstemännens aflöning,
i förnyadt öfvervägande.
6 Stats-Utskottets Utlåtande, N'0 40.
b) Kongl. Bibliotheket.
För Kongl. Bibliolhekets tjenstemanna personal har Kongl. Majit, af anförde
skäl, i Nåder föreslagit en tillökning af 600 R:dr.
Utskottet, som funnit anslaget för Kongl. Bibliotheket böra flyttas till
5:te Hufvudtiteln, upptagande de för vetenskapernes befrämjande, m. m.,
fastställda summor, kommer alt vid betänkandet om denna titel afgifva
yttrande i ofvanomförmälde fråga.
c) Då, vid den senast med Kongl. Majlis Canzli och Justitia; Revisionen
skedde löne- och tjenste-reglering, någon serskild Indragnings-Stat för
öfvertalige tjenstemän, icke blifvit föreslagen, men en sådan stat sedermera
visat sig vara af behofvet påkallad, enär flere af desse öfvertalige
tjenstemän, utan alt kunna åläggas tjenstgöring i lägre grader, qvarslodo
med bibehållande af sina förra löne-inkomster, till hinder för den nya löneregleringens
definitiva verkställighet, i följd hvaraf Kongl. Majit äfven varit
nödsakad alt dels minska de effectivt tjenstgörandes löner till lägre belopp,
än hvad Staten för dem bestämde, dels ock bevilja arfvoden af
2idra Hufvudtitelns besparingar, föreslog Kongl. Majit nu Rikets Ständer,
att ifrån nämnde Titel på Indragningsstat öfverflytta bemälde öfvertaliga
tjenstemän med deras löner.
Hvad nu först vidkommer det belopp af 3/jo Ridr, som blifvit äskadt
till fyllnad i pension för f. d. Revisions-Secreteraren, Friherre L. J:son
Boije; så enär den pension, Friherren nu uppbär å Indragnings-Staten,
motsvarar det belopp, han under sin tjenstetid såsom lön innehade, samt
det förhållande, att Revisions-Secreterare-lönerne ökats, sedan bemälde Friherre
afgått ur effectiv tjenst, icke kan inverka å honom, som, i händelse
omförmälde förslag bifölls, skulle komma att i pension åtnjuta mera, än
han under IjenstgÖringstiden uppburit, finner Utskottet sig
sakna skäl att tillstyrka beviljande af berörde 340 Ridr.
Beträffande de öfrige i den Kongl. Propositionen utförda summor,
utgörande tillsammans 15,516 Ridr 10 sk. 9 rist. till åtskilige der uppräknade
tjenstemän, har Ulskottet
icke ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer att bifalla
det af Kongl. Majit i ofvanberörde ändamål äskade anslag,
då hvarken behofvet deraf skulle kunnat inträffa
eller någon brist i tillgångarne uppstå, om de grunder
för verkställighet af regleringen blifvit följda, som Rikets
Ständer vid sista Riksdagen föreskrefvo.
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 4°-
7
6:0
Minister-Staten,
Från Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit remiss å följande motioner:
1:0
Af Herr Winge, som, under förmenande, att Sverge hvarken behöfde
frukta anfall af främmande nationer eller med krig oroa dem, ansett
att, då mägtigare Stater än vår ombesörja sina diplomatiska angelägenheter
genom Chargees d’affaires, inskränkningar i kostnaden för Svenska
Sändebuden å Utrikes orter kunde göras; samt
2:0 Af Herr Wcern, med hvilken flere Ledamöter af nyssnämnde
Riks-Stånd sig förenat, alt, då våra femton utländska missioner kosta mera
än hela den egentliga högre Civil-förvaltningen, Collegierne och Hof-Rätterne
tillsammans, nedsättning i anslaget för Minister-Staten måtte, i anseende
till landets behof af skatlelindring, verkställas, m. m.
Af 1837 års Räkenskaper, äfvensom andra tillgängliga handlingar, har
Utskottet inhemtat, att, efter afdrag af sådana anslag för bestridandet af
utgifter af större eller mindre diplomatisk beskaffenhet, som blifvit af Handels-
och Sjöfarts-fonden anvisade, egentliga kostnaden för Kongl. Cabinettet
för Utrikes brefvexlingen
utgjort en summa af 390,518: 26. 10.
hvaraf å 2:dra Hufvudtiteln Minisler
aflöningen
och Cabinetts-Cassan . 266,666: 32. —
af öfverskotten å Stats -Verkets Inkomster,
coursförlust 1,351 : 42. 10.
å Extra Utgifts-fonden anvisade . . . 45,000: — —
samt Konungariket Norriges bidrag
40,000 Sp., beräknade å 93 sk. cours 77,500: — —
S:a 3go,5i8: 26. 10.
Häraf hafva, enligt Kongl. Stats-Contorets räkenskaper, blifvit utbetalte
i och för de Utrikes beskicknin
garnes
aflöning 221,779: 17. 1.
till diplomatiska pensioner . ... 17,068: 4* • —
Sorgpenningar till Ministrarne i Haag
och London .
1,646: 42* —
S:a 240,495: 4*
8
Stals-TJtskottets Utlåtande, N.-o /fo.
Hvaremot liela återstoden, med stöd af Rikets Ständers vid 180g års
Riksdag fattade beslut, varit tillgänglig för Cabinetts-Cassans öfriga, inför
Kongl. Maj:t enskildt redovisade, utgifter.
I anledning af nu anförda förhållande och då Utskottet med motionärerne
delar den tanka, att de anslag, som nu directe utgå, i och för bestridandet
af aflöningen för Kongl. Maj:ts beskickningar å främmande orter,
skulle kunna icke obetydligt nedsättas derigenom, att, vid åtskillige
Hof, Rikets angelägenheter bevakades af Charge^s d’affaires, i stället för
Ministrar, samt det jemväl förekommit Utskottet, att någon inskränkning
kunde ega rum i de extra utgifterna, uppgående för år 1837, såsom anfördt
är, till . * . . • . . . . . . • . . . . 1 o0,023. 22. cp
har UtskotLet, för att erhålla någon vägledning för bedömandet af sistnämde
anslags större eller mindre behöflighet, genom Herr t. f. Hof-Canzleren, begärt
nödiga upplysningar i detta afseende; och får Utskottet, som utaf en
af Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärendena till Kongl. Majit
ställd, Utskottet i afskrift meddelad, skrifvelse inliemtat, att CabinetlsCassan
har flere extra utgifter, såsom till utomordentliga ambassader, presenter,
sorgpenningar m. m. men icke blifvit i tillfälle erfara beloppet af
dessa kostnader, funnit, då något binder dessutom ej möteratt, der så nödigt
pröfvas, vid en blifvande extra Stats-reglering taga i betraktande frågan
om anvisandet af ett sådant anslag för Cabinetts-Cassan, signu endast
böra tillstyrka uppförande å 2:dra Hufvudtiteln af 200,000 R:dr Banco.
' Genom det nu meddelade yttrandet anser Utskottet sig jemväl hafva
besvarat Anders Larssons från Vesterås Län motion om indragningar uti
åtskillige anslag, i hvad den angår nedsättning uti anvisningarne till Minister-Staten.
7:o
Kongl. Post-Verhet.
Utskottet har ej funnit anledning föreslå någon förändring i beloppet
af den anslags-summa, som för Post-Verkets utgifter i sista Stats-regleringen
blifvit uppförd. Dock som öfverskotten å Postverkets inkomster af
Rikets sist församlade Ständer blifvit ställda till Kongl. Majlis disposition,
för att användas till förbättringar i Postväsendet, har Utskottet ansett sig
böra anföra, att frågan om disposition af öfverskott å Poslmedlen fordrar
en noggrannare utredning oclf kommer således alt blifva föremål för
serskild behandling. Rikets
Slats-Utskoilels UtlåtandeN.o 4°‘
9
Rikets Ständers år 183^ församlade Revisorer hafva, med anmälan,
att förhöjning för de under lönerna vid Postverket anslagne 2,55g tunnor
spanmål blifvit på detta Verks stat besparade och införde bland 2:dra Bufvudtitelns
allmänna besparingar, hemställt, att, enär sådant syntes stå i
strid med Rikets Ständers beslut den g Maj i835, deruti en summa af
100,000 R:dr upptagits såsom påräknad netto inkomst af Postverket, och
derjemte blifvit bestämdt, alt Statsverkets öfrige inkomster borde, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers den 3o October 1834 aflåtna underdåniga
skrifvelse, användas till aflöningsstater och utgifter, rättelse uti detta
missförhållande måtte vidtagas.
I afseende härå har väl Stats-Utskoltet af 183g års Revisions-Berällelse
inhemtat, att den erforderlig befunna rättelsen redan blifvit på det sätt
verkställd, att, genom Kongl. Brefvet den 23 Mars i838, är vordet förklaradt,
att samma föihöjning dädanefter icke borde i de årliga liqviderne vid.
Riksgälds-Contorel lill ersättning upptagas, såsom afsedd att af kostnaden
directe bestridas, men då det otvifvelaktigt skulle leda till enkelhet och
reda, att icke större qvantitet spanmål under lönerne i Riks-Staten upptages,
än hvarför dels motsvarighet i Statsverkets Spanmåls-TftAomtfer finnes,
dels ersättning af Riksgälds-Contorel bör meddelas, har Utskottet trott
sig böra hemställa,
att, på sätt med den för Tullverket anslagna spanmål
in natura tillgår, beloppet måtte anses inbegripet under
den för Postverket uppförda contanta förslagssumma, och
således böra, såsom serskild löningstillgång, ur Riks-Statens
column för spannmål under lönerne hädanefter uteslutas.
8:o
Kongl. Kammar-Collegium.
Kongl. Maj:t(, som, i anledning af Rikets Ständers vid nästlidne Riksdag
vägran alt bevilja ökadt anslag för delta Verk, måst vid den år i835
upprättade Interims-Stat inskränka sig inom förra Statsanslaget, och hvarigenom
löner och arvoden för de fleste af Collegii Embets- och Tjenstemän
kommit att understiga, hvad deras vederlikar i andra Embetsverk åtnjuta,
har, då ifrågavarande löners förhöjning, i likhet med de belopp,
som blifvit uppförda i den vid förra Riksdagen af Kongl. Maj:t föreslagna
Bih. till R.S t. Pro t. 1840. 4 ^af)d. 1 Afä. 12 Haft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4°-
Stat, vore påkallad, såväl af billighet och rättvisa, som af nödig omtanka
för ärendenas gång, föreslagit Rikets Ständer att å Stat nu uppföra en
tillökning af 532 R:dr 16 sk. 1 r:st.
Lika med sist församlade Rikets Ständer, håller Utskottet före, att
Kammar-Collegii reorganisation, ändamålsenligt verkställd, bör kunna ske
med nu egande tillgångar, helst om Styrelsepersonalen i Collegium lill en
del skulle utgöras af Assessorer med derefter lämpade lönevilkor. Och lår
Utskottet derföre, under åberopande af dess vid början af detta betänkande
i allmänhet framstälde åsigter,
afstyrka bifall till uppförande å Stat af ofvannämnde
summa.
Vid sådant förhållande, anser ock Utskottet den af Herr Stuart, Fr.,
väckte motion om löneanslag för en vice Adyocat-Fiscal, och tillökt antal
Kammarskrifvare uti nämnde Embetsverk,
icke böra till åtgärd föranleda.
9:o
Kongl. Stats-Contoret.
a) I afseende å delta Verk, är iden Kongl. Propositionen ytlradt, att
den betydliga tillökning i nämnde Embetsverks göromål, som egt rum sedan
detsamma reglerades, redan vid sistlidne Riksdag föranlåtit Kongl.
Maj:t att äska en förhöjning i dess löniiigs-stat af 5,200 R:dr, med derunder
beräknade 4ö4 tunnor spanmål, samt att, enär Rikets Ständer härtill
icke lemnade deras bifall, Kongl. Majit varit nödsakad att, för ärendenas
jemna och oafbrutna gång, anvisa berörde tillökning, dels å 2:dra Hufvudtitelns
besparingar, dels å Extra Utgifts-Fonden; men då delta förhållande
icke utan olägenhet kunde längre fortfara och behofvet af Aflönings-Statens
förhöjande oförändradt qvarstad, bar Kongl. Majit nu föreslagit, dels en
tillökning i Kongl. Stats-Contorets personal af 1 Ledamot, 1 Notarie, 1
Canzlist och 2 Kammarskrifvare, dels ock en löneförhöjning af 4°° R;dr
åt 4 Stats-Commissarier, för hvilket ändamål å Stat erfordrades 5,200 Rldr.
Till de skäl, som här förut blifvit anförde för afslag å äskade förhöjningar
i Embetsverkens Stater, får Utskottet, hvad Kongl. Stats-Contoret
beträlfar, tillägga, att detta Verk på expectance-stat eger flere personer,
hvilka kunna i tjenstgöring inkallas, samt att behofvet af den för Kongl.
Stats-Contoret äskade anslagstillökning jemväl till någon del torde upphöra,
derest inseendet öfver Kongl. Mynt- och Controll-Verken, på sätt föreslaget
Stats-Ulskotlets Utlåtandej N.-o /fo.
ii
blifvit, uti en af Riksdagsfullmägtigen Norberg väckt motion, hvaröfver
serskildt utlåtande skall varda meddeladl, skulle komma att till Kongl.
Bergs-Collegium ålerförflytlas; i anseende hvartill Utskottet
icke finner skäl tillstyrka bifall till den för nämnde Verk
äskade tillökning, hvarken i löner eller tjenstemanna-personal;
äfvensom Utskottet saknat all anledning att, på
sätt serskildt blifvit äskadl, för den ledamot, som föredrager
Magazins-Ärendena, föreslå uppförande å Indragnings-Stat
af den för honom ifrågaställa tillökning af
4oo R:dr.
b) Efter det afiöningen med hushyre-medel för de vid Upplags- och
Ulgifts-Magasinerne samt Kronobagerien anställde personer blifvit vid sisla
Riksdag på stat uppförd, men sådant icke egt rum med KronobageriGesällerne,
hvilkas aflöning ännu utgår från allmänna Indragnings-Staten,
liar Utskottet, lika med hvad i den Kongl. Propositionen blifvit i Nåder
yttradt, funnit, att, för behörig rättelse härutinnan och på det lönekostnaden
för nämnde
Magasiner och Bagerier må på ett ställe och i ett sammanhang
blifva synlig, på a:dra Hufvudliteln, bör uppföras
:
För Stockholms Krono-Bageri.
Åt en ordinarie Bagare-Gesäll, å a5 R:dr i månaden
•...•(•vfitk.* 3oo.
samt 3 T:r spanmål in natura
Fyra extra Bagare-Gesäller, å a5 R:dr i månaden 1,200:
12 Tunnor spanmål.
Christianstads Krono-Bageri.
El) Bagare-Gesäll, å 10 R:dr i månaden . . . 120:
Götheborgs Krono-Bageri.
En Bagare-Gesäll, contant i5o:
3 Tunnor spanmål,
jemte 18 T:r spanmål in natura.
S:a R:dr 1,770:
(hvilket belopp deremot kommer att minska IndragningsStaten).
12
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.-o 4°-
c) Enär alla f. d. Kronobränneri-byggnaderne i Wisby, såsom umbärlige
för ständige Magasinsrörelsen derstädes, numera blifvit till Kongl. Krigs-Collegii
disposition öfverlåtne, bar Kongl. Maj:t föreslagit, att den årliga husbyre-ersättningen,
som af bemälde Collegium utbetalts till Krono-Magasinsförvaltaren
i Wisby, såsom godtgörelse för afträdde boningsrum, må, lika
med andre sådane tjenslemäns hushyreersättningar, varda å stat uppförde
med 33 R:dr 16 sk;
Och får Utskottet härtill tillstyrka Rikets Ständers bifall.
d) Beträffande Yågstaterne i Fahlun och Avesta, får Utskottet hemställa
,
att, i enlighet med Kongl. Stats-Contorets gifne förslag
och Kongl. Majrts Nådiga Proposition, pag. 34, löneanslaget
för nämnde Stater mätte, i följd af förändrad reglering
af tjensterne, minskas med ett belopp af 727 R:dr
45 sk. 4 r:sti« jemte i/[i T:r spanmål under lönerne,
samt å allmänna indragnings-staten uppföras de indragne
lönerne för en Vågskrifvare och en Vägare vid
Avesta med tillsammans 346 R:dr, jemte derunder begripne
32 tunnor spanmål;
blifvande likväl indragning af tjenstemanna-personalen vid Avesta beroende
utaf del beslut, Rikets Ständer kunna fatta, angående upphörandet derstädes
af koppartullen och hvad dermed eger sammanhang; hvarom Utskottet
vid Inkomst-regleringen kommer att afgifva förslag.
e) Af den anledning att, sedan Chartee-Sigillatae-inkomsten betydligen
ökats, utgifterna för chartors förfärdigande m. m. äfven, enligt hvad
Kongl. Stats-Contoret upplyst, stigit till omkring 4,000 R:dr årligen, utöfver
det vid sista Riksdag upptagne förslagsanslag, har Utskottet funnit
sig böra tillstyrka,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, en slik summa måtte
i förenämnde ändamål på 2:dra Hufvud-titeln uppföras.
f) Sedan Mynt- och Controll-Verket, såsom förr omförmäldt är, blifvit
ställdt under Kongl. Stats-Contorets inseende, har Utskottet, i afbidan
å det beslut, som kan varda fattadt, i anledning af den väckta motionen,
angående detta Verks återförflyttande under Kongl. Bergs-Collegii öfverstyrelse,
emedlertid ansett sig för närvarande böra Mynt- och Controll-Vei’-  kets aflöning, i sammanhang med Kongl. Stats-Contorets Stat, upptaga.
Stats-Utskottets Utlåtande, JY.o 4.0.
13
10:o
Kongl. Kammar-Rätten.
Kongl. Maj;t, som vid förra Riksdagen äskade en tillökning i Kongl.
Kammar-Rättens Stat af i5,cy5 R:dr 28 sk. g rst. med 1 ,c53 tunnor
spanmål derunder, men hvilket af Rikets Ständer afslogs, har, enär ärendenas
mängd skall under fde senare åren högst betydligen tillväxt, och
tjenstgöringen omöjligen kunna till det allmännas båtnad bestridas med nu
befintlige Stals-anslag, förnyat Dess framställning om tillökt contant anslag,
dock med nedsättning af det äskade beloppet till i3,o^5 Z?:dr 28 sk. q rst.
i contant, utan spanmålsberäkning, af orsak, att Kongl. Majrt, efter det
vice Presidents-Embetet numera blifvit ledigt, beslutat, att den för samma
Embete anslagna lön, 2,000 R:dr, skulle Stats-Yerket besparas.
Af enahanda skäl, som blifvit uttalade vid Stats-Utskottets här förut
gifne yttranden., i fråga om förhöjning i anslagen för åtskillige andra Emhets-Verk,
har Utskottet, äfven i afseende på Kongl, Kammar-Rätten,
funnit sig icke kunna tillstyrka det för nämnde Verk
äskade löne-anslag.
lito
Kongl. Sundhets-Collegium.
a) Uti den Nådiga Propositionen finnes yttradt, att, för en ändamålsenlig
reglering af Kongl. Sundliets-Collegii tjenstemanna-personal och
aflöningsstat, uppstått ett behof utöfver förra Staten af \,110 R:dr 33 sk.
7 rst., samt alt Kongl. Maj:t, som funnit antalet af de i nya Staten be
räknade
tjenstemän erforderligt och de dem anslagne löner tillständige,
derföre velat föreslå Rikets Ständer att, till fyllande af behofvet, såsom
tillökning i Sundhets-Collegii Stat, uppföra nämnde belopp, deraf likväl
2,o85 R:dr 32 sk. komme att besparas, så länge Collegii nuvarande Ordförande
qvarstår och uppbär andra löneinkomster.
Då ostridigt är att bemälde Collegii göromål i senare tider betydligen
ökats, i följd af de väsendtliga förändringar, som afseende å sjukvården
inom Riket vidtagits, äfvensom af skyldigheten för Sundhets-Collegium
att hafva inseende öfver sjukvården vid Armeen och Flottan,
14
Stats-Ulskottets Utlåtande j iV.-o 40,
får Utskottet tillstyrka att, såsom tillökning i det redan
å Stat uppförda anslag 10,089 J4 sk- 5 r:st, jemte
derunder begripne 853 tunnor spanmål, det af Kongl.
Maj:t äskade contanta anslag 4,110 R*dr 33 sk. 7 r:st. å
Staten för Sundhets-Collegium uppföres, likväl så, alt,
af ofvan antydde skäl, lönen för Ordföranden tillsvidare
och intill dess, efter nuvarande Ordförandes afgång, Embetet
varder ånyo tillsatt, anordnas endast till det belopp,
Ordföranden hittills årligen uppburit, eller 1,414
R:dr 16 sk., oell skilnaden, 2,o85 R:dr 32 sk., årligen ingår
till Riksgälds-Contoret, likasom öfverskollen å StalsYerkets
Inkomster; med derjemte fästadt förbehåll af
Rikets Ständer, att den nya regleringen af SundhetsCollegii
Stat måtte, i enlighet med Rikets Ständers tillförene
uttryckta grundsats, verkställas suceessive, der så
nödigt befinnes, och i mon af inträffande ledigbeter utaf
tjenster, på det att ingen brist må kunna uppstå i det
af Rikets Ständer anvisade anslag;
uppkommande genom bifall lill den föreslagne nya löneregleringen jemväl
en tillökning af 52 R:dr 24 sk , utöfver den af Kongl. Maj:t äskade summa,
i följd af en i Staten befintlig äldre brist. Å den gamla Staten odisponerade
25 tunnor spanmål komma att för Stals-Verket besparas.
På sätt Kongl. Majrt i Nåder föreslagit, torde Rikets
Ständer bifalla, alt de på Sundhets-Collegii Stat lill Medico-Theologiska
Stipendier uppförde 2,000 R:dr må till
torde Hufvud titeln, dit de efter sin natur egentligen böra,
öfverflyltas.
b) Provincial-Läkare-vården.
Vid nästlidne Riksdag beviljade Rikets Ständer till uppförande å 2:dra
Hufvudtiteln en summa af 4>75° R:dr till förbättrande af Provincial-Läkare-vården
1 Riket, samt, med anmälan, alt uti serskilde motioner frågor
blifvit väckta om behofvet af Sex Extra Provincial-Läkare, öfverlemnade frågan
härom till det afseende, Kongl. Maj:t kunde i Nåder finna densamma
förtjena.
Kongl. Maj:t har nu, uppå af Sundhets-Collegium anförde skäl, upptagne
i Stats-Råds-Protocollet för den i3 nästlidne Januari, bilagdt den
Slats-Utskoilets Utlåtande, N;o 4°'
15
Nådiga Propositionen, föreslagit en tillökning uti ofvanberörde anslag af
3,n5o R:dr, på det Extra Provincial-Läkarne måtte kunna å Ordinarie Stat
erhålla 5oo Ridr för hvardera, samt att, om det af Rikets Ständer omförmalda
Lehöf af ytterligare Sex Extra Provincial-Läkare förefunnes, nödiga
medel till deras aQönande måtte blifva anvisade.
Utskottet har derjemte undfått remiss å följande, härmed sammanhang
egande motioner, nemligen af Herr Liljenberg, D. F. G., om ordinarie lön
för den nuvarande Extra ProvincialLäkaren i Wernamo; af Herr Doctor
Bruhn, om anställande af Provincial-Läkare i Nya Kopparbergs, Hjulsjö,
Hellefors och Grythytte socknar; af Herr Prosten Ahlcjvist och Sven Isaks -  son , hvar för sig, om anställandet af en Läkare inom Norra delen af Öland,
hvilken Läkare-befattning Prosten Ahlqvist ansett kunna och höra
förenas med Gurhus-Läkare-tjensten i Borgholm; af Herr Prosten Agrell,
om högre aflöning för Provincial - Läkaren i Ljusdahls district; af H.
Akesson, om anställande af ytterligare en Provincial-Läkare i Halland; af
Petter Pehrsson om arne nya Provineial-Läkares anställande uti så väl
de socknar, hvilka omförmälas i Herr Prosten Bruhns motion, som Nora
och Lindes Bergslager, samt af Pehr Sahlström, om anställande af en Extra
Provincial-Läkare för Södertörn, med station i Södertelje.
Hvad först angår den af Kongl. Majit föreslagna aflönings-tillökning
för Extra Provincial-Läkarne, så, enär ordinarie Provincial-Läkare ej innehafva
i lön mera än 3p5 Rrdr 24 sk., med derunder beräknade Zq tunnor
spanmål, och det synes mindre lämpligt, att Extra Provincial-Läkare skulle
erhålla förmonligare löne-vilkor, än de ordinarie, har Utskottet funnit
sig icke böra tillstyrka det af Kongl. Majit äskade anslag
till förhöjning i redan befintliga Extra ProvineialLäkares
aflöning.
Deremot anser Utskottet sig höra föreslå Rikets Ständer
att, för aflönande af ytterligare Åtta Extra ProvincialLäkare
med 25o Ridr till hvardera, låta å Stat uppföra
en summa af 2,000 Ridr, med förbehåll likväl, att dessa
arfvoden ej må tilldelas sådane Läkare, som förut af
Staten eller någon Stad åtnjuta lön, så framt icke menigheterne
inom districtet annorlunda medgifva, hvilket
äfven bör iaglagas vid återbesättande af sådane Extra
Provincial-Läkare-befattningar, hvartill arfvoden redan
äro anslagne, samt alt de nu beviljade arfvoden ej må
utgå förr, än Kongl. Majit, sedan Dess samtlige Befallningshafvande
blifvit hörde och Sundhets-Collegium i
16
Stal s-Utskottets Utlåtande j N.o 4°-
ämnet afgifvit tillstyrkande, kommit i tillfälle att pröfva,
hvarest tillökt antal Läkare kan finnas af behofvet mest
påkalladt, utan emedlertid tillgodoföras Riksgälds-Contoret,
samt med den härvid af Rikets Ständer tillika yttrade
önskan, alt, vid anställandet af Extra Provincialläkare,
hufvudsakligt afseende målle fästas å de orter,
som sakna medel och förmåga alt sjelfva bekosta underhållet
af sine Läkare.
Då i följd häraf Kongl. Maj:t blifver i tillfälle att afhjelpa de behof af
ökadt Läkare-biträde, som å vissa orter kunna förefinnas,
anser Utskottet de liärförut omförmälda motioner icke
till serskild åtgärd böra föranleda.
c) Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Sedan Läroverks-Comileen, uti dess den 20 December 182S afgifna
betänkande, för detta Institut föreslagit ny aflönings-stat och Kongl. Majrt,
med användande af devid i83o och r834 årens Riksdagar beviljade anslag,
äfvensom årligen inflytande hyresmedel för Institutets hus å Kungsholmen,
bestämt en inlei ims-stat alden 3o December 1835, slutande sig å 10,174 R:dr
45 sk. 4 r:s,> nied 387 tunnor spanmål,hvartill såsom tillgångar befunnits:
gamla Stats-anslaget 7,524: 45» 4*
från io:de Hufvud-titeln lill omföring föreslagne . . , . 1,600: — —
bidrag af Sundbets-Collegii serskilta fond  roo: — —
samt byra för Institutets lägenheter  p5o: — ■—
Summa 10,174: 45. 4•
hade Professorerne vid Institutet i underdånighet anhållit att, för ett ändamålsenligt
ordnande af bernälde, för den Practiska Läkare-bildningen behöfliga
läroverk, lönerne för dervid anställde Professorer och Adjuncter
måtte förökas, samt nya löner och arvoden anvisas, m. m., äfvensom alt,
då Institutets nu begagnade byggnad vore för Bibliotbeket och de anatomiska
samlingarne alldeles för trång och derjemte erfordrade reparation,
förenämnde uthyrde hus mätte till dessa ändamål få användas och i sådant
fall det penninge»belopp, sorn årligen i hyra deraf utgått, blifva med q00
R:dr ersatt; — men Kongl. Majit har, efter Kongl. Stats-Contorels oell Sundhels-Callegii
hörande, nu endast äskat den förhöjning i Carolinska Institutets
anslag, som vore behöfligt för fyllnad i den af Läroverks-Comitéen
föreslagna aflönings-stat, nemligen 1,775 R:dr 2 sk. 8 rist, och derjemte,
Stals-Utskoltels Utlåtande, N.o 4°'
ir
för att bereda Chirurgiae Professorn lika lön med de öfriga Professorerne,
4oo R:dr, eller tillsammans 2,175 R:dr 2 sk 8 r;st., förutom den begärda
hyres-ersättningen goo R:dr; och skulle, i följd häraf, Staten komma att
utgöra i2,3oo R:dr.
Carolinska Institutets första bestämmelse var egenteligen atthilda underordnade
Läkare för Armeens behof; men Inrättningen bär i senare tider fått
en vidsträcktare verknings-krels, och derigenom utöfvat ett väsendtligt inflytande
på den medicinska undervisningen inom fäderneslandet. Utskottet
anser det vara af serdeles vigt, om Lärarne vid berörde Institut kunde,
för vidare utvidgande af Läkare - bildningen, uteslutande egna sig
åt sitt nyttiga kall och sin vetenskap, och det är på dessa och de flere
skäl, som förefinnas, Utskottet trott sig böra
tillstyrka Rikets Ständer, att icke allenast, med bifall
till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, å Stat upptaga ofvanberörde
i2,3oo R:dr, utan äfven alt ytterligare anslå
2,400 R:dr, utgörande 400 Rrdrs förhöjning till hvardera
af de 6 Professorerne vid Carolinska Institutet, hvilkas årliga
lön således komme att utgöra t,600 R:dr, under
vilkor likväl, att, med den organisation, Institutet nu erhåller,
en yngling, som vid Universitetet genomgått en
förberedande philosophisk curs, sedermera må kunna vid
berörde Institut fullborda sin bildning i Medicinska yrket,
till erhållande af Medicinae Doetors grad.
Den öfverflyllning till Andra Hufvudtiteln af Institutets andel 1,600 R:dr i
torde Hufvudtitelns anslag till Läroverken, som Kongl. Majrt i Nåder föreslagit,
torde, såsom ledande till ordning, af Rikets Ständer jemväl
bilällas.
Härigenom skulle Carolinska Institutets gamla Stat, 7>5a4 Rrdr 45 sk.
4 rrst., komma att ökas med af Kongl. Majrt äskade 3,075 Rrdr 2 sk. 8 rrst.»
af Utskottet föreslaget tillskott, 2,400 Rrdr, samt från to Hufvud-titeln öfverförde
1,600 Rrdr, eller med tillsammans 7,075 Rrdr 2 sk. 8 rrst.
Med afseende å Professorn Anders Retzii utmärkta förtjenster om den
Anatomiska vetenskapen och ordnandet af Institutets samlingar,
finner Utskottet sig tillika böra föreslå Rikets Ständer,
att, utöfver det belopp 1,600 Rrdr, som, enligt Utskottets
förslag, skulle tillkomma Retzius, i egenskap af Anatomiae
och Physiologiae Piofessor, personelt för honom, så länge
han vid Carolinska Institutet tjenstgör, bevilja ett
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 3
18
Stats-Utskottetst Utlåtande, N.-o 4°'
arvode af Fyrahundrade R:dr årligen, att uppföras å Institutets
Stat, med vilkor, att, då arvodet upphör, beloppet
deraf bespares till Riksgälds-Contoret.
d) Allmänna Barnbördshuset.
Då den med Allmänna Barnbördhus-Inrättningen förenade anstalt för
Barnmorske-elever vore för hela Riket af väsendtlig nytta, men något Statsanslag
dertill icke funnes utom ett arvode af 100 R:dr årligen, som Föreståndaren
för Barnbördshuset, Professor Cederschjölds på Carolinska Institutets
Stat åtnjöt, och 566 R:dr 3a sk., som år i838 blifvit honom af extra
utgifts-medlen i Nåder tillagde, har Kongl. Maj:t föreslagit, alt för nämn
-
de Inrättning måtte beviljas ett anslag af 1,000 R:dr årligen, att fördelas
sålunda:
Till hyra för en Lärosal
200: —
Dito för 2:ne rum åt tjenstgörande Läkare 200: —
Till hyra för 2:ne rum för Barnmorske-lärlingar 133: 16.
Lön åt Adjunclen 200: —
Dito åt Förestånderskan 166: 32.
Inköp och underhåll af instrumenler 5o: _
Praemier för Barnmorske-Lärlingar 5o: —
x,ooo R:dr.
Hvarförutan Kongl. Maj:t föreslagit, att för Professor Cederschjöld personel
måtte anvisas å Indragnings-Staten 1,000 R:dr, hvarigenom ofvanberörde
hittills af honom uppburne 566 R:dr 32 sk. komma att försvinna.
Enär ifrågavarande, för det allmänna gagneliga, Läroanstalt synes förtjent
af uppmuntran och understöd,
tillstyrker Utskottet, att den af Kongl, Maj:t härför äskade
summa 1,000 R:dr må å Stat uppföras; hvarjemte och
i anseende till Professor Cederschjölds utmärkta förtjenster
om Barnmorske-undervisningen, Utskottet, som förut
beviljat r,6oo R:dr i lön för Artis Obstetriciae Professoren
vid Carolinska Institutet och hvilken befattning
Cederschjöld innehar, får föreslå Rikets Ständer, att på
det sätt bifalla Kongl. Majrts Nådiga Proposition, att förrbemälde
Professor personelt måtte å allmänna indragningsstaten
anvisas 600 R:dr årligen, under vilkor och förutsättning,
att derigenom försvinna ej mindre de 566 R:dr
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 4°-
19
32 sk., han förut från Extra utgifts-fonden uppburit, än
ock de 100 R:dr, som till honom utgått af Carolinska
Institutets Stat och finnas inbegripne i de för Institutets
reglering nu beräknade tillgångar.
e) Då hittills beviljade anslag för Djur-Läkare i Länen äro å Kongl.
Sundhets-Collegii Stat uppförde, har Utskottet, i sammanhang med frågan
om denna Stats reglering, äfven förehaft väckte motioner af Herr Grefve
Frölich. G., att för lika många Djur-Läkare inom Länen, som antalet af
Provincial-Läkare utgör, löner måtte, med 100 R:dr för hvardera, anvisas,
och af JViclas Jönsson från Christianstads Län, om anställande af 2:ne
Djur-Läkare med 25o R:drs lön uti hvarje Län, äfvensom Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss å Landshöfdingens i Elfsborgs Län underdåniga hemställan
om löneanslag för en serskild Djur-Läkare i södra delen af nämnde Län.
Sedan Rikets Ständer vid 1828—i83o årens Riksdag beviljat ett anslag
af5oR:dr Banco för hvarje Län till Djur-Läkares aflöning, anser Utskottet,
för dess del, att det bör på menigheterne sjelfva ankomma, att
anvisa de ytterligare bidrag till dylika personers aflönande, som, efter lo
cala
förhållanden, kunna finnas af behofvet påkallade, hvadan Utskottet
icke anser sig kunna till berörde framställningar tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
12:o
Öfver-Intendents-Embetet.
Å denna Stat uppföras för närvarande löner för en Kamererare vid
Kongl. Museum med tillsammans 400 Rtdr, och för en der likaledes anställd
Vaktmästare med i5o R:dr och derunder beräknade \ tunnor spannmål,
samt anslag till underhåll af Kongl. Musei Samling af taflor 5oo R:dr.
Utskottet har, för dess del, ansett lämpligast att återflytta dessa anslag till
5:te Hufvudtiteln, och vill Utskottet, uti Betänkandet angående berörde titels
reglering, yttra sig i anledning af väckt fråga om löneförbättring för
nyssnämnde personer.
Med den minskning, som genom omförmälde öfverflyttning skulle
uppstå, föreslår Utskottet,
att återstående anslagsbeloppet för Öfver-Intendents-Embetet
må oförändrad! å stat uppföras.
20
Stat s-Utskottets Utlåtande, N.o 40.
13 :o
Kongl. Tabell-Commissionen.
Uti dess stat, nu utgörande i,52Ö R:dr 36 sk., med derunder beräknade
98 tunnor spanmål, har Kongl. Maj:t, af skäl, sorn i den Nådiga Propositionen
och Stals-Rådets Protocoll förden i5 sistlidne Januari omförmäla.
®, dels till löneförbättringar, dels till förhyrande af arbetsrum och archiv,
äskat en förhöjning med contant 1,124 R:dr 12 sk., så att Staten
lioramc att utgöra 2,65o R:dr utan spanmålsberäkning.
Utskottet erkänner visserligen Verkets obestridliga rätt att få sig anvisade
embetsrum, men då Utskottet, med stöd af förut åberopade skäl,
antager, att tillgång dertill icke saknas uti Statens bär i Stockholm befintlige
hus och byggnader,
finner Utskottet ej skäl föreslå Rikets Ständer att för
delta ändamål något anslag bevilja.
Beträffande åter den för Tabell-Commissionens tjenstemän äskade löneförhöjning,
har Utskottet icke funnit sådana skäl vara anförde, scm
kunna föranleda Utskottet en dylik löneförhöjning tillstyrka;
i följd hvaraf utgifterne för Tabell-Commissionen
uppföras i Riks-Staten till enahanda belopp, som vid sista
Statsreglering egde rum.
14:o
Gener al-Landtmäteri-Contoret.
I anledning af Öfver-Directeurens för nämnde Contor underdåniga anmälan
om nödvändigheten af en lämplig förhöjning i Contorets AflöningsStat,
har Kongl. Majrl, enär den lön 1,600 R:dr, jemte boställsrum, som
vore för Öfver-Directruren anslagen, ej svarade emot. embetets vigt eller
funnes lämpad efter de vid löneregleringar i allmänhet antagne grunder,
funnit lönen för honom böra förhöjas till 2,000 R:dr, äfvensom att förden
öfrige till Staten för General-Landtmäteri-Contoret hörande personal löneförhöjning
borde ega rum, så alt, med bibehållande af förut varande spanmål
under lönerna, Staten komme alt blifva följande:
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o /f.o.
21
i öfver-Directeur  Lön R:dr 2000 Spanmål i$2 T:r.
1 Secreterare „ 1000 „ 74 „
1 Öfver-Ingenieur „ 1000 „ 55 „
1 Fiscal
„ 1000 „ 55 „
1 Registrator och Actuarie „ 5oo „ 37 „
1 Ingenieur „ 4°° »• 57 „
4 Ingenieurer
1600 „ 148 „*
i Kammardräng
i5o ,, 12 „
Summa R:dr n,65o T:r 570
hvarigenom, utöfver förra Staten 6,049 ^2 sk., uppkom en erforder
lig
tillökning af 1600 R:dr 16 sk., hvilka Kongl. Maj:t nu föreslagit Rikets
Ständer att å Stat uppföra.
Då Kongl. Majrt, i afseende A regleringen af detta Verk, gått Rikets
Ständers önskningar till mötes, medelst förslagets öfverlemnande till deras
pröfning, samt antalet af de i nya staten upptagne tjenstemän icke är högre,
än behofvet oundgängligen synes fordra, har Utskottet, godkännande de af
Kongl. Maj:t anförde skäl för den äskade tillökningen,
funnit sig böra tillstyrka Rikets Ständer, att berörde 1,600
R:dr 16 sk. å General-Landtmäteri-Contorets stat låta
uppföra; och får Utskottet tillika, då upplyst blifvit, att
i delta Verks stat finnes en äldre odisponerad tillgång af
t)3 tunnor spanmål, hemställa, att berörde spanmålsbelopp
måtte ur staten afFöras.
15:o
Tullverket.
Det till aflöning och omkostnader för Tullverket å nu gällande stat
uppförde förslags-anslag af 562,000 R:dr anser Utskottet
böra till oförändradt belopp uppföras.
I sammanhang härmed, har Utskottet förehaft den af Herr von Gerdten
j G., väckte motion, att lönerne forén Tull-Districts-Chef i inre Tullbevaknings-Districtet,
jemte dess Secreterare och så kallad Tullfiscal, äfvensom
för Rese-Tull-Inspectoren i Örebro Län måtte indragas. Jemte meddelande
af den upplysning, att, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl.
Maj:t redan före detta i Nåder förordnat, alt nyssnämnde District-Chefs
-
22
Ståts-Utskottets Utlåtande> N.-o 4°-
befattning skall, vid innehafvarens afgång, indragas, anser Utskottet, förvissadt
derom, att Kongl. Maj:t, som eger att bestämma reglering af tjensterne
å Tullverkets Stat, i händelse öfrige i motionen omförmälde tjenster jemväl
skulle finnas umbärlige, äfven om deras indragning säkerligen lärer i Nåder
förordna,
berörde motion icke böra till åtgärd å Rikets Ständers
sida föranleda.
16:o
Kongl. Nummer-Lotteriet.
Då Utskottet funnit sig föranlåtet tillstyrka Rikets Ständer, alt Kongl.
Nummer-Lotteriet må upphöra, hvarom serskildt betänkande är aflåtet, så
uteslutas ur Riks-Stalen de 5o,ooo R:dr, som vid sistlidne Stals-regleringen
varit uppförde för Nummer-Lotteriets utgifter; viljande Utskottet, i
sammanhang med yttrandet om Allmänna Indragnings-Staten, utlåta sig, i
hvad nion Verkets tjenstemän, i och för deras hittills innehafde löneförmoner,
kunna komma att blifva å sistnämnde stat uppförde.
17:o
Landt-St ater ne.
Kongl. Maj:t har, i anledning af Rikets Ständers vid sisla Riksdag
gjorde begäran, medelst serskild skrifvelse, meddelat Nådigt förslag till
lönereglering för Landl-Statens Tjenstemän och Betjente samt för Förste
oeh Andre Landtmätare; hvarför skulle erfordras uppförande å 2:dra Hufvudtileln
af i52,i55 R:dr 5 sk. ir r:st.
Stats-Ulskottet, som så väl i detta ämne, som öfver den af Kongl.
Maj:t framställde Nådiga Proposition om Calmar Läns delning i 2.*ne Landsliöfdingedömen,
afgifver serskilde utlåtanden, och till hvilka Utskottet hänvisar,
har likväl ansett sig oförhindradt att i de med Stalsregleringen oskiljagtige
omständigheter, för hvilka nedanföre redogöres, nu meddela yttrande.
Sedan de dagsverksskyldige Krono- och Skattehemmans-åboerne under
Marieholms och Calrinebergs Landshöfdinge-boslällen i Skaraborgs Län i
underdånighet anhållit om befrielse från detta onus, har Kongl. Maj:t, enär
ifrågavarande dagsverken, såsom vid reglerandet af Landshöfdinge-lönerne
Stats-Ut skottets Utlåtande, N.o 4°-
23
påräknade, icke kunde undvaras, mea utredt blifvit, att åboerne egde rätt
till den sökte befrielsen, föreslagit, att värdet i penningar af desse dagsverken
måtte uppföras å a:dra Hufvudtiteln med 8g4 R:dr 22 sk. 11 r:st.
Utskottet har jemväl föreliaft en till dess handläggning remitterad,
af Anders Andersson från Skaraborgs Län väckt motion, att omförmälde
dagsverksskyldighet må såsom olaglig upphöra, utan afseende å det beslut,
Rikets Ständer kunna fatta i frågan om reglering af Landshöfdingelönerne.
Då, på sätt ofvanberördt är, vederbörandes rätt till befrielse från
dagsverksskyldigheten till nämnde tvänne boställen är ostridig, finner Utskottet
sig
böra föreslå Rikets Ständer, alt, jemte förklarande, det
densamma må, med nya Statsregleringens vidtagande,
upphöra, å 2:dra Hufvudtiteln bevilja uppförande af
dagsverkenas värde 894 R:dr 22 sk. 11 r:st.; kommande,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
24 Februari 1837 och 12 October i838, att häraf upptagas:
å Skaraborgs Läns Stat 206 R:dr 12 sk., samt å
Christianstads d:o 688 R:dr 10 sk. 11 r:st., till fyllnad i
Landshöfdinge-lönerne i dessa båda Län.
Uti en till Utskottet remitterad motion, har Friherre Rålamby C., föreslagit,
att dels erforderlige medel till skrifmaterialier vid hvarje Länshäkte,
dels understöd för serskildt skrifvarebiträde åt Yaktmästarne vid
dessa häkten måtte anvisas.
Då likväl till Vaktmästare vid häktena icke böra antagas andre personer,
än sådane, som ega den vid dessa befattningar nödiga skrifkunskap,
samt enär med skrifmaterialier för Fångbetjeningen synes böra förhållas på
enahanda sätt, som med expenser vid Landshöfdinge-Embetena och, då
det, enligt Kongl. Förordningen den 23 Mars 1807, 29 puncten, åligger
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att låta sig vårda, att fångar icke sakna
biträde vid besvärs- och böneskrifters författande, deraf synes följa, att
serskild kostnad för detta ändamål icke bör uppstå, anser Utskottet
sig å förevarande motion icke kunna tillstyrka afseende.
Upsala Län.
I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,
tillstyrker Utskottet, att från 2:dra Hufvudtiteln måtte
uteslutas derå förslagsvis uppförde 200 R:dr för de Lands
-
24
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.-o 4°-
hofdinge» på lön anslagne 1800 Lisp. hö, äfvensom att,
då Sloltsskrifvare-lönen 5o R:dr indeldt, nu mera är indragen,
å Allmänna Indragnings-Slaten måtte uppföras
ett lika contant belopp, eller 5o R:dr.
Stockholms Lär.
För detta Län erfordras, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, en
summa af 26g R:dr 16 sk. för \ fångknektar vid Smedjegårdshäktet, äfvensom
ett årligt arvode af 200 R:di lill Slotts-Predikanten å Waxholms
fästning.
Beträffande den första utgiften, får Utskottet, med afseende å det allmänt
erkända behofvet af förstärkning i bevakningen vid nämnde häkte,
tillstyrka Rikets Ständer,
alt å 2:dra Hufvudtiteln uppföra den erforderliga summan
R:dr 269: 16; men hvad åter angår det ifrågaställde arvodet
till Slotts-Predikanten å Waxholm, anser Utskottet
berörde Titel icke böra belastas med utgifter i och
för andra häkten, än Länsfängelserne, och alt della arvode,
som hittills utgått af 8:de Hufvudtiteln, är af
egenskap att, så länge behofvet fortfar, böra på enahanda
sätt framgent anordnas.
Enligt hvad högstberörde Nådiga Proposition vidare föranleder, komma,
genom Två Fögderiers sammanslagning, att indragas contant 1 o R:dr och
indeldt ia5 R:dr, äfvensom arrendet af ett Krono-Fogdeboställe, efter fardags-årels
förlopp, hvilka tillgångar likväl beräknats vid uppgörandet af
nya Landtstatsregleringen; Och komme anslaget för 66 Fjerdingsman
och 1 Profoss, som är upptaget i contant, men utgår indeldt, att minksa
contanta anslaget med 2o3 R:dr.
Härvid torde Rikets Ständer finna, att något ej är att erinra.
Blekinge Län.
Till uppförande å 2:dra Hufvudtiteln, har Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit
det arvode af 100 R:dr, som beviljats en Executionsfogde i Carlskrona
för uppsigt öfver Länsfångarne i Rådstuguhäklet derstädes, samt 78
R:dr ?2 sk. till Fångvaktmästaren vid samma häkte.
Då endast kostnaden för Länshäkten tillhöra 2:dra Hufvudtiteln, men
ifråga
-
Stats-Utskottets Utlåtande, TVvo 4°-
25
ifrågavarande fängelse, fastän för närvarande användt till inrymmande af
Läns-arrestanter, är ett Rådhushäkte, anser Utskottet
sig ej kunna, i afseende å berörde tvänne summor, meddela
annat tillstyrkande, än, att desamma må, i händelse
af behof, fortfarande utgå af det å 8:de Hufvudtiteln till
Fångars vård och underhåll uppförde förslags-anslag.
Kronobergs Län.
Kongl. Maj:t har föreslagit att de, efter branden i Wexiö, i Nåder
beviljade 3oo R:dr hyresmedel för Landshöfdingen, och 2Öo R:dr d:o för
embetsrum, hvilka belopp utgått af anslaget för Kronans hus och byggnader
i landsorterne, måtte å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, hvaremot
ett äldre husbyres-anslag, i65 R:dr 16 sk., komme att, såsom besparadt,
från 2:dra Hufvudtiteln uteslutas. Utskottet anser likväl,
att berörde 55o R:dr, såsom utgående för ett Civil-Staten
tillhörande föremål, heldre böra genast å ardra Hufvudtiteln
upptagas, så vida icke Rikets Ständer bifalla
anslag för uppförande af Residensbyggnad i Wexiö, i
hvilket fall beloppet tills vidare skulle komma att från
Indragnings-Staten utgå.
Christianstads Län.
Med åberopande af de skäl, som här ofvan vid frågan om Blekinge
Läns Stat finnas anförda, får Utskottet
afstyrka bifall till Kongl. Majrls Nådiga förslag, att å
2:dra Hufvudtiteln må uppföras de för en Fångvaktare
och en Vaktknekt vid häktet i Engelholm af 8:de Hufvudtiteln
utgående 266 R:dr.
Malmohus Län.
Kongl. Majrt har ansett, alt de, såsom förslagsvärde å arrendet för
Ålnerups kungsgård, som af Landshöfdingen begagnas, upptagne 200 Rdr,
borde från Staten uteslutas; Och torde Rikets Ständer härtill lemna bifall.
Bih. till R. St. Prol. 1840• 4 Sami. 1 dfd. 12 Haft.
4
26
Stal s-Utskoltets Utlåtande, IV:o /fo.
Götheborgs och Bohus Län.
Enligt Kongl. Brefvet dea ii September 183^, har en Länsman blifvit
anställd i Säfvedals Härad, för hvilken Kongl. Majrt äskat uppförande å Stat
af lön till i oo R:dr.
Med afseende så väl å denna fråga, som å de efterföljande af enahanda
beskaffenhet, får Utskottet upplysa : att Utskottet, på grund af Kongl. Maj:ts
serskilda Proposition rörande Landtstaternes lönereglering, ansett Sig böra
tillstyrka uppförande å Stat af hela det anslag, som erfordras för en allmän
reglering af Länsmans-lönerne i Riket, samt att, då Utskottet, oafhängigt
af hvad Rikets Ständer kunna komma att besluta, i anledning af
Utskottets framställning i denna del, icke dess mindre tagit i betraktande
det alternativa förslag, sorn i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition rörande
Slatsregleringen förekommer, Utskottet dervid afsett, att nödv.ändigheten af
det mindre anslaget i alla fall qvarstår, äfven för det fall, att Rikets Ständer
ej skulle finna skäl bifalla hela den summa, som för en allmän lönereglering
är erforderlig; hvaremot, i den händelse ett sådant anslag beviljas,
detta då kommer att minskas till ett belopp, som motsvaras af de i
Slatsregleringen i och för detta ändamål uppförde summor. Utskottet föreslår
alltså
till uppförande å Götheborgs Läns Stat, de i Kongl,
Propositionen äskade ioo Rrdr till en Länsman i Säfvedahls
Härad.
Elfsborgs Län.
Beträffande nämnde Län, får Utskottet, i enlighet med Kongl. Majrls
förslag, tillstyrka:
alt det i Länets Stat uppförda contanta anslag af 84
R:dr för l\i Fjerdingsman, må, såsom ibland indelningarne
beräknadt, uteslulas, samt de 3oo R:dr, som beviljats
Landshöfdingen i ersättning för det att, efter
Venersborgs brand, Landshöfdinge-Residenset begagnats
till Embetsrum för Länsstyrelsens afdelningar, och hvilket
utgått af anslaget för Kronans hus och byggnader å
landet, uppföras å ardra HufvudLileln.
Skaraborgs Län.
Af Kongl. Majrt har till uppförande å Stat blifvit föreslagen lön ioo
R:dr till en nödig befunnen Länsman i Mölltorps Socken; men sorn Ut
-
Slats-Ulskottets Utlåtande, N:o 40,
27
skottet, så väl af Kongl. Kammar-Collegii och Kongl. Stats-Contorels yttranden
i denna fråga, som af en lill Utskottet från Bondeståndet remitterad
motion af ortens fullmäglig Anders Andersson> inhemtat, att nämnde
Länsmans anställande är mindre behöfligt, har Utskottet
ej funnit skäl tillstyrka uppförande å Stat af berörde 100
R:dr; kommande Utskottet att, vid 8;de Hufvudlitelns
reglering, meddela utlåtande, angående den del af Anders
Anderssons motion, som afser aflöning för en Polis-Ge
valdiger
eller Executionsfogde å Carlsborg.
Utur Länets contanta Stat torde, af samma skäl, som
bär ofvan vid fråga om Elfsborgs Län anförts, få försvinna
82 R:dr för 4* Fjerdingsman.
Nerikes Län.
De vid i83o års Statsreglering förglömde 6 tunnor spanmål under en
Fångknekts lön föreslås lill uppförande å Stat. Deremot böra de å anslaget
för Fångknektarne odisponerade 384 R:dr 6 sk. 7 rst., , samt en jenrknings-dilTerence
af 5 R:dr 38 sk. 4 rst- från Staten albaras. De Uppbördsmannen
i Leke och Carlskoga Fögderi hittills beslådde 16 R:dr 32 sk.,
som äro besparade, men beräknade för deri nya löneregleringen medLandtstaterne,
torde böra från Riks-Staten uteslutas.
Wermlands Län.
Enligt hvad Kongl. Stals-Conloret anmält, erfordras en årlig tillökning
i Staten af 107 R:dr 34 sk. 11 rst, utgörande lönefyllnad lill någre
Länsmän för den inqvartering af vissa rotefria hemman, som genom verk
stäld
roteringsförrältning dem frångått, samt dessutom anslag för en gång
till denna ersättning, ifrån 1835 års början lill dess beloppet å Stat uppföres.
Och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, vederbörande äro till berörde
godtgörelse lagligen berättigade, föreslår Utskottet,
att den till sistberörde ersättning erforderliga summan
646 R:dr 17 sk. 6 rst. mätte få från Riksgälds-Conloret
utbetalas, samt nämnde 107 R:dr 34 sk. 11 rst. å
Länsstaten såsom ordinarie anslag upplagas.
Westmanlands Län.
Kongl. Maj:t har i Nåder tillkännagifva, att å delta Läns Stat finnes
eli odisponeradt belopp af 1,119 R:dr 24 sk. 6 rst., samt att genom två
28
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 4o
-
fögderiers sammanslagning uppkommit en besparing af indeldte 80 R:dr,
utom arrendet af Mycklinge boställe; varande likväl desse två sistnämnde
tillgångar beräknade vid uppgörandet af projectet till Landt-Staternes nya
lönereglering;
och böra således samtlig desse poster såsom statsutgifter
försvinna.
Stora Kopparbergs Län.
Lika med Kongl. Maj:t, anser Utskottet, att, då, utaf de på Länets
Stat såsom contant uppförde resepenningar 168 R:dr 22 sk. 6 rst. utgå
uti indelning, det contanla beloppet bör ifrån Staten uteslutas.
Det har jemväl blifvit föreslaget att å Allmänna Indragnings-Staten
uppföra de, såsom hyresmedel för Provins-Landtmäteri-Contoret i Fahlun,
beviljade 100 R:dr; men då Utskottet ansett det icke vara fullständigt utredt,
att utrymme saknas i de flere, Staten tillhörige magasins-hus och byggnader
i nämnde stad,
har Utskottet icke kunnat tillstyrka uppförande å Indragnings-Staten
af ifrågavarande hyresmedel.
Jemtlands Län.
Hvad angår de för två Lapp-Länsmän i Undersåker och Föhlinge hittills
från Ecclesiastik-Verkets i Lappmarken anslag å 1 o:de Hufvudtiteln utgående
löner 200 R:dr, lära Rikets Ständer bifalla, att, såsom Kongl. Maj:t
i Nåder föreslagit, nämnde summa må å 2:dra Hufvudtiteln öfverflyltas.
Från sistnämnda Titel kommer att uteslutas och afföras ett äldre anslag
till hushyra 333 R:dr 16 sk., och tillstyrker Utskottet, att, såsom
Kongl. Maj:t begärt, å Allmänna Indragnings-Staten må uppföras 25 R:dr
till hushyra åt Provins-Landtmäteri-Contoret, enär i Östersund ej finnes
någon Kronans lägenhet, der utrymme för detta Conior kan beredas.
Westerbottens Län.
I afseende härå förekommer den förändring,
att löner för tre Länsmän i Åsele, Sorsele och Lyksele
Lappmarker, 3oo R:dr, böra afgå från Lappmarks Ecclesiastik-Verks
Stat och uppföras å Läns-Stalen uppå 2:dra
Hufvudtiteln.
Slät,s-Utskottets Ullälanclej IV.-o /fo.
29
Norrbottens Län.
Utskottet föreslår, att de 100 R:dr, som utgått af a:dra Hufvudtitelns
besparingar till aflöning åt Länsmännen i Juckasjerfvis och Enonteckis
Lapplrakter må
uppföras å Stat, äfvensom att lönerna för Länsmännen i
Arvidjaurs, Jochmocks och Gellivari Lapplrakter, 3oo
R:dr, må upphöra att gravera Ecclesiastik - Verkets i
Lappmarken Stat och i stället öfverflyltas å 2:dra Hufvudtiteln.
Vid sistföi Hulne och föregående Riksdagar beviljades 100 R:dr för
hvarje Län, eller tillhopa .2,400 R:dr såsom tryckningskostnader för Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes Kungörelser, alt utgå lill följande Riksmöte.
Då fortfarandet af delta anslag är oundgängligen nödvändigt, har Utskottet
funnit sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att detsamma, hvilket är beräknadt uti det af Kongl.
Kammar-Collegium och Kongl. Slats-Contoret uppgjorde
förslag lill lönereglering för Landtstaterna, må å Stat
bibehåll as;
hvaremot Utskottet, som i sammanhang härmed förehaft den af Herr Bagge
väckte motion, att, då ifrågavarande anslag vore otillräckligt, kostnaden
för tryckning af Kongl. Majrts Befallningshafvandes Kungörelser måtte, efter
afgifvande behörigen styrkte räkningar, ersättas, funnit
sig så mycket mindre kunna härå tillstyrka bifall, som
vederbörande tjenstemän vid Landshöfdinge-Embetena
tillförene varit pliglige alt, mot dem anslagne expensmedel,
berörde kostnader bestrida, och förutnämnde anslag
af 100 R:dr för hvarje Län till tryckningskostnader
blifvit meddeladt, på grund deraf, alt expens-medels-anslaget
ansetts dertill icke vara tillräckligt.
18:o
På grund af hvad utgifterne de föregående åren utgjort, bar Kongl.
Stats-Conloret anmält, att en tillökning af 3,000 R:dr vore erforderlig i
följande två å a:dra Hufvudtiteln uppförda allmänna förslagssummor:
30
Stats-Ulskoltets Utlåtande, /V:0 4°-
a) Till skrifmaterialier och expenser samt' ved och ljus för Rikets
Collegier m. fl.
Nuvarande Slat anslår härtill 70,000 R:dr, hvartill förslagssumman,
som förut var 62,400 R:dr, vid nästlidne Riksdag höjdes.
Utskottet, som anser, attén så betydlig summa, som 70,000 R:dr, borde
vara tillräcklig för nämnde behofs fyllande, har ej funnit skäl tillstyrka
den ifrågavarande förhöjningen, ulan hemställer,
att beloppet måtte oförändrad t bibehållas; dock alt Rikets
Ständer härvid tillika hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, att, för erhållande af lättare öfversigt vid
revisionen, de af detta förslagsanslag utgående summor
måtte under sina serskilda rubriker och titlar i räkenskaperna
redovisas.
b) Till Rese- och Tractamentspenningar i Civile Ärenden.
Enär utaf räkenskaperne inhemtats, att brister i detta anslag, bestämdt
vid sista Riksdag till 11,000 R:dr, under hvartdera af de sislförflutne
fem åren uppkommit, har Utskottet funnit
sig böra hemställa, att en summa af 12,000 R:dr måtte
till nämnde föremål förslagsvis å Stat uppföras.
l9:o
I anledning af hvad Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. Stats-Contoret
yttrat, angående pensionsrält för vissa tjenstemän vid Landt-Slaten,
har Kongl. Majrt föreslagit, att följande tjenstemän må, efter omkring 4°
års tjenst och vid uppnådde 65 lefnadsår samt efter företedt Läkarebevis
öfver en försvagad helsa, vid afskedstagande! undfå pensioner till följande
belopp, nemligen Lands-Secreterare och Lands-Kamererare 1,200 Rrdr,
Landt-Räntmäslare 1,000 Rrdr, Kronofogde 800 Rrdr och Ilärads-Skrifvare
600 Rrdr.
Kongl. Stats-Contorets näsllidet år till Kongl. Majrt i underdånighet
afgifne Berättelse om Statsverkets förvaltning och behof innehåller, i afseende
å ofvanberörde fråga, alt, genom Kongl. Brefven den 1 November
och i3 December 1834, pensionsrätten för Landshöfdingar väl blifvit bestämd
till hvad deras vederlikar inom militären ega att i pension undfå,
nemligen 3,000 Rrdr, äfvensom för Länsmännen till joo Rrdr, men att, i
afseende på de öfriga Landt-Stats-ljenstemännen, nemligen Lands-Secrete
-
Slats-Utskotlets Utlatandej IV.-o 4.0.
31
rare och Lands-Kamererare, Kronofogdar och Häradsskrifvare, förklarat,
del desse borde fortfarande och intill dess annorlunda förordnades, erhälla
pensioner, enligt af Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse den 10 Juni
1818 och Kongl. Maj:ls Nådiga Bref den 25 i samma månad samt Kongl.
Kammar-Collegii den 11 Oclober 1819 utfärdade Circulaire bestämda grunder,
efter hvilka nyssnämnde tjenstemän tillkomme pensioner till enahanda
belopp, som deras vederlikar inom Kongl. Majrts och Rikets Collegier egde
undfå efter deras löner, sådane de år 1818 utgingo; och har Kongl. StatsContoret
vidare anfort, att dessa grunder innefattade vid deras antagande
den rigtiga princip, att pensionsförmonen skulle vara lika för Civile Embets-
och Tjenstemän af lika värdighet eller grad, antingen de innehaft
indeld eller contant lön; men att, sedan löncrne för Collegiernes Embetsoch
Tjenstemän erhållit en nödig funnen förhöjning, med rättighet, att de
i samma förhållande undfingo pension efter författningarne, och då jemväl
fråga vore om reglering af Landt-Stats-tjenstemännens aflöning, i öfverensstämmelse
med vederlikarnes, Kongl. Stats-Conloret, som, i det derom gemensamt
med Kongl. Kammar-Collegium den 22 Juni 1835 afgifne underdåniga
betänkandet, beträffande Lands-Secreterare-gradens pensionsrält, i
jemförelse till jLands-Kamererares, oaktadt den förre vid sportlernas bibehållande
skulle ålnöjas med mindre belopp i ordinarie lön, yttrat sin
åsigt i förevarande hänseende, funne sig desto heldre nu tillhöra att vidare
fäsla uppmärksamhet vid delta ämne, som frågan syntes böra i ett sammanhang
för desse tjenstemän behandlas, samt äfven af sista Riksdagens
Stats-Utskott ansågs vara af den vigt, alt, i anledning af hvad då förekom,
Utskottet, genom Betänkande af den 22 Juli i834> N'o 222, tillstyrkte
ett närmare bestämmande af pensionsrällen på Allmänna Indragnings-Staten
lill enahanda belopp, som vederlikarne nu tillkomme, jemväl för LandsSecreterare
och Lands-Kamererare, Kronofogdar och Häradsskrifvare;
upplysande härvid Kongl. Stals-Contoret, alt, enligt nu gällande föreskrifter,
desse tjenstemän egde, ehuru deras indelda löner och åtföljande serskilla
inkomster i allmänhet öfverslego, hvad för motsvarande tjenstegrader i Collegierne
bestås, vid afskedstagande^ då de upphunnit 65 års ålder och
omkring 40 år varit i tjenst samt finnas oförmögne alt dermed fortfara,
undfå pension endast till följande belopp: Lands-Secrcterare och LandsKamererare
777 R:dr, men deras vederlikar, Secreterare och Kamererare
i Collegierne, 1,200 R:dr, Landl-Räntmäslare och Kronofogdar 395 R:dr
?4 sk-, men vederlikarne, Kammarförvandter i Collegierne, 800 R:dr samt
Häradsskrifvare 264 R:dr 8 sk., men deras vederlikar, Kammarskrifvare i
Collegierne 400 R:clr. Då likväl Landt-Stats-tjenstemännen i allmänhet, i
32
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 40.
anseende till deras trägna och mödosamma befattningar, vid berörde lefnadsålder,
om ej dessförinnan, blefvo till tjenslernes bestridande oförmögne,
men såge sig nödsakade qvarstå i tjenst, när pensionsbeloppet vöre så ringa
svarande mot lönevilkoren och lefnadskostnaden, i synnerhet som de numera
icke egde rätt att af efterträdaren betinga ersättning för utgifne accordssummor
för tjensterne, ansåg Kongl. Stats-Gontoret häraf följa, att
undseende måste hafvas med den ålderstigne tjenstemannen, antingen han
fortfor att, så vidt kraflerne medgåfvo, fullgöra sina tjenslepligter, eller
ock söka få begagna vicarius, hvarigenom begge voro mindre val belåtne,
än om den förre egde taga afsked med en lönevilkoren någorlunda motsvarande
pension, deraf han, efter att i Statens tjenst hafva uppoffrat sin
kraftfulla lefnadstid, kunde på åldern ega nödtorftig bergning; och enär de
fleste nuvarande Landt-Stats-tjenstemän hade ingått i tjenst, under förutsättning
att få tillgodonjuta den uti äldre författningar stadgade förmon,
att kunna vid upphunnen föreskrifven ålder få behålla hela indeldta lönen
såsom pension, samt Rikets Ständer, på sådan grund, jemväl funnit skäl
medgifva undantag från tillämpningen af 1818 års Författning, hvarigenom
pensionsrättigheten, såsom anfördt blifvit, inskränktes, fann Kongl. StatsContoret,
att, vid ett närmare betraktande af dessa förhållanden, billigheten
fordrade, åtminstone att de egentlige Landt-Stats-Ijenstemännen, LandsSecreterare
och Lands-Kamererare > Landt-Räntmästare och Kronofogdar
samt Häradsskrifvare beviljades samma pensionsförmon som deras vederlikar
i Collegierne, desto heldre, sorn delta instämde med ofvannämnde syftemål
uti 1818 års stadgande, att nemligen tjenstemän af lika grader
skulle njuta lika riitt, antingen de med indeldta eller conlanta löner äro
försedde; på grund af hvilket allt Kongl. Slats-Contoret i underdånighet
hemställde, det Kongl. Majrt måtte täckas i Nåder öfverlemna delta ämne
till Rikets Ständers vidare yttrande och åtgärd, hvarvid dock något ökadt
anslag icke erfordrades för medgifvande af omförmälde högre pensionsrättighet,
enär Allmänna Indragnings-Stalens tillgång lemnade betydlig besparing,
så att anslagssumman på denna Stat sannolikt redan vore tillräcklig,
vid successiv omvexling af sådane ålderstigne pensionstagare.
Utskottet, som i allo instämmer uti hvad Kongl. Stals-Conloret i della
ämne föreslagit och hemställt, tillstyrker derföre Rikets Ständer, att pensionerne
för nedannämnde tjenstemän må, med iagtlagande af hvad förut
är stadgadt, i afseende å lefnads- och tjensteår, bestämmas till följande belopp,
nemligen:
Stats-Vtskottets Utlåtande JV:0 4°'
33
För Lands-Secrelerare och Lands-Kamererare .... 1,200 R:dr.
„ Landt-Ränlmästare och Kronofogdar 800 „
„ Häradsskrifvare ^0Q
Slutligen får Utskottet anmärka, alt de uti nu gällande Riks-Stat å
a:dra Hufvudliteln upptagne anslag, i afseende hvarå serskildt yttrande icke
här förut blifvit meddeladt, äro, på sätt bifogade Tabell utvisar, lill oförändradt
belopp bibehållne.
Slockholm den 3 April 1840.
K eser vallo ner.
Emot allmänna grunderne för behandling af frågan om
löntillökningar för åtskilliga Embetsverk.
Af Herr Biskop Hedrén: ”Såsom ledning för närvarande betänkande har
Utskottet antagit en allmän grundsats, hvaraf tillämpningen genomgår det
liela, i alla dess artiklar, dels till förvägrande af begärda nya, nödiga anslag,
dels till nedsättande af de hittills i Riks-Staten upptagna. Denna
grundsats, stödjande sig på en, med anledning af samtlige Riks-Slåndens
redan gifna och af Konungens förväntade bifall till Stats-Rådets förändrade
inrättning, emotsedd ny reglering af Rikets, så väl förvaltningsverk,
som domstolar, afser en Stats-reglering, uteslutande beräknad för det nya
Statsskick, som förväntas, utan tillbörlig uppmärksamhet på det, sorn är och
ovedersägligen måste vara, intilldess ett annat förmodadt bättre inträder.
•Tåg har icke velat bestrida grundsatsens factiska ursprung, ej eller dess
aprioriska rigtighet, men endast den både för tidiga och ensidiga tillämpningen
deraf. Förtidigt måste väl vara, att förklara vissa delar af Rikets
Styrelse och Lagskipning i större eller mindre grad hvilande, eller, som är
detsamma, att förvägra nödiga medel lill deras obehindrade fortgång, endast
af det skäl, att man väntar med snaraste förnimma i dessa delar en bättre
och ändamålsenligare inrättning. Ensidigt är onekligen, att vilja tillämpa
samma Stats-reglering på en, efter förmenande, felagtig Stats-organisalion,
hvad som förmodas skola blifva lämpligt för en fullkomligare och bättre.
Då Utskottet sålunda , med åberopande af denna förväntade nya organisation,
såsom ledande grundsats för närvarande Stats-reglerings uppgörande,
icke allenast lemnat utan uppmärksamhet flera behof, äfven sådane, som
Bill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häftet. 5
34
St ats-Utskottets Utlåtandej N:o 4°-
nära allmänneligen anses oafvisliga, utan äfven inskränkt flere hitintills i
Stat upptagne, för fortfarande oförändrade behof oundgängliga anslag; så
har den omförmälda grundsatsen tydligen blifvit i den syftning tillämpad,
att närvarande Styrelse och lagskipning får gå så godt och i de delar den kan,
och i annor händelse hvila, under väntan af det tillkommande bättre. Det
är denna tillämpning jag ogillar. Då äfven jag, med de fleste, som jag förmodar,
både inom och utom representationen, anser mig böra hoppas af den nya organisationen
goda frukter, så ville jag i tillämpningen häraf draga alldeles motsatta
slutsatser. Jag ville nemligen, att den nya Styrelsen, under det icke lätta eller
snarfärdiga arbetet med ombildningen af Rikets Embetsverk, icke saknade
tillräckliga medel för Riks-Ärendenas obehindrade fortgång; jag tillägger
äfven tillräcklig tid för det nya arbetet, så vida det icke, såsom ett
hastverk, skall blifva behäftadt med samma brister och blottstäldt för samma
klander, som det gamla. Det skulle fördenskull, i min tanka, vara
lämpligast, att Utskottet alldeles icke åberopat de nya förväntade regleringarne
af Embetsverken och Domstolarne annorlunda, än såsom en välgrundad och
till fullbordan skyndande förhoppning, hvilken, en gång förverkligad, säkerligen
skall mötas af Rikets Ständers välvilja och understöd, men intilldess
icke kan hafva någon inflytelse på Statens närvarande behof och bestyr.
Deremot borde det närvarande och närmast kommande betraktas med
hufvudsakligt afseende på sig sjelf, för att dels icke förhindras i sin gång,
dels äfven icke hindra det kommande i sin utveckling. Omsorgen om det
närvarande på framtidens bekostnad är ett fel, men det omvända förhållandet
ett icke mindre. Man har någon gång trott, äfven yttrat, att en Styrelse,
med knappare tillgångar, skulle känna sig föranledd till en noggrannare
hushållning och skyndsammare vidtagande af sådana förbättringar, som
önskas. Jag lemnar i sitt värde dessa, efter främmande modeller, beprisade
tvångs-åtgärder. Man vet, att de i andra länder mera användas, i afseende
på personer, än på sak. Om ock en sådan opinion skulle föranleda till anslagens
inskränkning inom det nödvändiga, så bör den likväl icke utsträckas
till deras nedsättande derunder. Aldraminst vore sådant billigt eller välbetänkt
i en tidpunkt, då man emotser stora förändringar både i former
och personal. Om, under det nya organisations-arbetet, embetsverken, af
brist på arbets-styrka, mer och mer ökade sina balancer; örn rättsökande
beständigt längre och längre tid nödgades vänta slutligt afgörande af sina
anhängiga mål; om embetsmännen, hvar och en på sin plats, öfverhopade
af ärendens mängd och nedtryckta af lönlösa mödor, begynte tröttna och
modfällas, månne det skulle lända den nya Styrelsen till hugnad och förtroende,
eller månne den rättsökande allmänheten skulle ädelmodigt veta
Stats-TJtskottets Utlåtandej N.-o 4°'
35
att tillskrifva detta slags stillestånd den under arbete varande nya ordningen,
som skulle med sin lycksalighet ersätta de fordna lidanden, eller månne
icke allmänheten snarare skulle lemna förtroende åt den nya Styrelsen,
om ärendenas gång genast förbättrades, men ingalunda försämrades?
Jag vågar ännu tillägga den fråga, månne mången rätt skicklig, oberoende
och redlig man skulle finnas benägen att inträda inom den visserligen ärorika,
men föga hugnerika embetskretsen, der han dagligen egde att motsvara
Konungens och nationens gemensamma anspråk, men med dagligen
stigande förlägenhet på nödiga medel och tillgångar?
Jag anhåller om ursäkt för min mångordighet. Men då Utskottet anfört
ett slags allmän grundsats, såsom ledning för dess afslag och förknappningar,
så har jag äfven trott mig böra af samma grundsats söka ledning
för det bifall till nya, och det bibehållande af gamla anslag, som jag med
min röst understödt; hvarigenom äfven reservationen vid hvarje artikel
serskildt kan blifva desto kortare, såsom bär redan i allmänhet motiverad.
Jag ber slutligen få tillägga, att, om de möjligtvis mot förmodan beviljade
nya anslagen på samtlige hufvudtitlar endast bestämdes temporära till
nästkommande Riksdag, då, på grund af förväntade nya allmänna regleringar,
Rikets Ständer vore fullkomligt obehindrade att desamma ändra, utvidga
eller inskränka, så ville jag gerna dertill samtycka. Men att under
tiden, genom vägrade eller minskade anslag, bringa Styrelsen i förlägenhet,
och måhända ärendena i oreda och förvirring, anser jag alltid, och i synnerhet
i närvarande tidpunkt, vara både orättvist och skadligt.”
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Genom Regeringsformens 53 och
62 samt Riksdags-Ordningens 3o §§., ålägges Stats-Utskottet att föreslå
det. som erfordras för Stats-Verkets hellof. När det medgifves, att
”anledning finnes i en del embets-verks närvarande skick till någon
förhöjning ”af deras stater, så är derigenom äfven medgifvet, att
förhöjningen, som för närvarande utgör ett verkligt behof, icke bör
af Utskottet vägras. Den rälta tidepunkten för en definitiv reglering
af embetsverkens aflöningsstater må anses icke nu vara inne. Men när
den skall inträffa, står till tiden och lyckan. Innan de motsedda reorganisationerne
af domstolarne och embetsverken hinna fullbordas, lära
visserligen år förflyta, — flera eller färre — så framt förbättringarne skola
verkställas efter en helfärdig plan och med den betänksamhet, som folkets
trygghet mot embetsmanna-myndigheternes öfverdrift synes fordra. Ovisst
torde få anses, om dessa förbättringar på det hela skola utfalla med synnerliga
besparingar; men att brådskynda dem, kan i alla händelser ej vara
välbetänkt. Är det oförnekligt, att ärendenas ökade mängd inom åt^
36
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 4.0.
skilliga Yerk i deras närvarande skick fordrar en ökad embetsmanna-personal,
så vida allmänhetens rättvisa anspråk på ordning och skyndsamhet
i målens behandling skall kunna tillfredsställas, så måste följden af vägrad
förhöjning i dessa Verks stater, för den närmaste tiden, innan de önskade
organisationerne skett, blifva den, att Styrelsen råkar i en hämmande förlägenhet,
tjenstemännen sakna en billig uppmuntran, och ej mindre det allmänna,
än enskilde medborgare lida genom göromålens senfärdiga och förlamade
gång. Att besparingarne ej kunna lemna tillgång till behofvens
provisionel^ afhjelpande, är alltför väl kändt genom den yppade bristen å
denna titel, som härleder sig från sådana anslag å förmodade besparingar.
Ehuru man må anse försigtigt att icke försvåra den önskade regleringen
af embetsverken genom definitivt bestämmande eller förhöjning af lönerna,
anser jag dock Stats-Utskottet pligtigt, att föreslå Rikets Ständer den förhöjning
af Staterne, som, efter pröfning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
kan finnas behöflig för ärendenas obehindrade gång, att utgå intilldess
Rikets Ständer vid Riksdag framdeles godkänt Verkens nya reglering och
definitivt bestämt deras Stater. En sådan Interims-stat för ökad personal
i Nedre Justitiae-Revisionen, Kongl. Hof-Rätterne, Kongl. Kammar-Collegium,
och Kongl.Kammar-Rätten samt Kongl. Stats-Contoret bör, efter min
tanka, uppföras i ordinarie Stats-regleringen, och ingalunda anvisas i en
extra Stats-reglering under innevarande Riksdag, hvilken åtgärd vore lika
ovanlig, som till sina framtida följder vådlig.”
Häruti instämde Prosten Åstrand och Doctor Agrell.
Af Herr Professor Thomander: ”Jag reserverar mig emot den omständighet,
att i Utskottets Betänkande rörande Andra Hufvudtiteln icke finnes
tillagdt det tillkännagifvande, att Utskottet ville, i sammanhang med
Extra Stats-regleringen, till serskildt bepröfvande företaga den frågan, om
och i hvad mon Utskottet ansåge sig böra något provisoriskt anslag för
vissa Embetsverks fullständigare tjenstbarhet till beviljande föreslå; varandes,
efter mitt förmenande, Extra Stats-regleringen det ställe, der dylika
anslag, i händelse de finnas nödiga, böra uppföras, för att utgå intill nästa
Riksdag.’’
Af Herr Doctor Björkman: ”Gillande Högloft. Stats-Utskottets uttalade
principer, att en förväntad reorganisation af åtskillige Embetsverk och en
difinitiv reglering af deras tjenstemanna-personal bör samtidigt och i sin
helhet hafva föregått, innan Rikets Ständer kunna å aldra Hufvudtiteln, såsom
Statsanslag, uppföra de af Kongl. Maj:t för dessa Verk äskades ummor,
kan jag dock icke finna skäligt, att nuvarande bedröfliga interims-tillstånd
skall längre fortfara. Genom utdelade årliga arvoden af Hufvudtitelns
Stats-Utskottets Utlåtande, 2F.-0 4°-
37
Brist på Besparingar, hafva nämnde Verk, ej utan klander, men dock
hjelpligt, hitintills kunnat uppfylla sina vigtiga åligganden; denna utväg
ogillas troligen numera, såsom grundlagsvidrig, med rätta af Rikets Ständer,
och den ogillar sig sjelf såsom i längden oefterrättlig; men den efterlängtade
reorganisationen och regleringen, som lyckligtvis Höglofl. Stats-Utskottet
ej ansett sig sjelf böra företaga, kan ej emotses förrän nästa Riksdag,
och undertiden lemnäs allt i sitt nuvarande redlösa skick. Huru under
sådant skick de nya Departements-Cheferne skola kunna emotsvara nationens
förhoppningar, och ärendenas gång till rättsökandes åtminstone
belåtenhet ännu 5 år fortsättas, är väl omöjligt att inse. Jag anser således,
att en viss afpassad summa hör anslås, att utgå till nästa Riksdag för hvarje
af de mest behöfvande Embetsverken, Kongl. Nedre Justitiae-Revisionen,
Hof-Rätlerne, Kammar-Collegium, Stats-Contoret och, framför allt, för
Kongl. Kammar-Rätten. Om denna summa anordnas under namn af Extra
Statsreglering, eller uppföres såsom supplementanslag å 2:dra Hufvudtiteln,
kan vara likgiltigt. — Rörande Riks-Archivet anser jag Höglofl. Stats-Utskottets
beslut nära nog rigtigt, då såväl den dagliga tjenstgöringen som
den Historiska forskningen derstädes svårligen kan fullt ordnas, förrän
bättre lokal först vinnes och inrymmes. En rund summa till årliga arvoden
åt biträdande personer hade dock undertiden varit behöflig. — Anslaget
till Carolinska Institutet, hvars organiserande till Medicinsk Facultet
Höglofl. Stats-Utskottet icke ansett såsom ett för sig främmande ämne,
hade, såsom mig synes, så länge detta Instituts verkningsfält ännu ej är till
fullo uppmätt, rättast bordt inskränkas till hvad Kongl. Maj:t föreslagit.”
Häruti instämde Prosten Astrand.
Herr Biskop Hedrén, som i flera punkter sig i lika syftning reserverat,
begärde alt äfven i förestående reservation, i hvad den angår Kongl.
Kammar-Collegium och Kongl. Kammar-Rätten, få instämma.
Vid andra punkten, rörande tillökt anslag för Justitiae-Revisionen , af
Herr Biskop Hedrén; ”Emot bifall till den begärda Embetsmanna-tillökningen
i Justitiae-Revisionen anföres visserligen icke utan skäl, att detta Embetsverks
lönereglering blef vid sistlidne Riksdag fastställd, i likhet med
Konungens Proposition. Men att denna reglering, vare sig af hvilka orsaker
som helst, icke blef sådan, att den kunde länge svara mot ändamålet,
insågs redan då lemligen allmänt, hvarpå jag tror mig kunna åberopa dåvarande
Riksdagsmäns, serdeles Stats-Utskotts-Ledamöters, vittnesbörd.
Nu har bristen factiskt bevisat sig. Då årligen icke mindre än 2,400
mål till detta Verk inkomma, bland hvilka flera, till exempel Revisionsoch
Egodelningsmål af vidsträckt omfång, så måste af Sex Revisions-Secre
-
38
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o po
-
lerare hvar och en få på sin lott 400 mål för hvarje år. En sådan arbels-product
lärer ingen billighet kunna, äfven af den skickligaste tjensteman,
utkräfva. Kongl. Maj:t fann ock derföre nödigt att, kort efter sedan
regleringen blifvit, i enlighet med Rikets Ständers beslut, verkställd, tillförordna
tvänne extra Föredragande med två Protocolls-Secreterare, två
Canzlister och två Copister, hvarigenom balancer kunde förekommas och
afhjelpas. Hvardera af de sålunda Föredragande har ännu årligen 3oo
mål på sin lott, hvilket synes vara tillräckligt. Att ärendenas antal i
högsta instansen skulle minskas, då i senare tider en mängd rättsfrågor
blifvit förflyttade från förvaltningens inpå lagskipningens område, och då
i öfrigt samhällsutvecklingen beständigt ökar Under-domstolarnes göromål,
är en förmodan, sorn har all sannolikhet emot sig. Tvertom kan icke betviflas,
att samma arbetsstyrka måste, hädanefter som hittills, i detta Embetsverk
användas, så vida icke lagskipningens obehindrade gång skall lida;
och då Kongl. Maj;t sålunda icke kan underlåta att sådant förordna,
med hvilka medel, som möjligen kunna förefinnas, så måste det vara med
ändamålet mest enligt att anslå, hvad som är nödigt; hvarföre jag för min
del bifaller det begärda anslaget. Härvid förtjenar ock anmärkas, att igenom
den stämplade pappers-afgift, som Staten uppburit i ersättning för
tjenstemännens i lönings-staten beräknade sportler, Staten under de 3:ne
åren i835, i836 och 183^ gjort en verklig vinst af nära i,5oo R:dr årligen,
hvilken troligen, långt ifrån alt minskas, kommer att oafbrutet förökas.”
Vid tredje punkten angående Kongl. Hof-Rätterne af Herr Biskop
Hedrén: ”Utskottet har afslagit all tillökning för Hof-Rätternes tjenstemän,
tills d essa Domstolar blifva så organiseradeatt de bättre motsvara sin
bestämmelse. Men under tiden måste väl lagskipningen fortgå. Man vill
måhända ännu vidare inskränka Hof-Rätternes Divisions-personal. Det är
icke längesedan en sådan inskränkning, tvertemot en af våra mest erfarna
och djuptänkta Domares tillstyrkan, verkställdes i Kongl. Götha Hof-Rätt.
Följderna äro bekanta. Icke sällan blifva Divisionerna, vid någon Ledamots
jäf eller förhinder, overksamma. Den årliga tillökningen af ärenden fordrar
dessutom flere Ledamöters adjunction. Att dessa skola njuta i årligt arvode
endast 120 R:dr, men ändock fullt ansvara för ett så vigtigt domare-kall,
är icke blott OTättvist, utan orimligt. Jag tillstyrker bifall till den Kongl.
Propositionen.”
Häruti instämde Herr Prosten Afzelius.
Vid 5:te punkten angående Riks-Archivet, af Herr ReutersvärdP. A. ”Vid
Propositioner om nya Statsanslag till diverse ändamål, har man trott sig i
allmänhet finna, att, ehuru dessa stundom må hafva varit behöfliga, det
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 4,0.
39
dock sällan tagits i betragtande, om de skattdragande^ tillgångar och förmåga
kunnat medgifva att, utan förmycken känning för deras bärgning
och ekonomiska bestånd, åstadkomma ökade utskylder. Med iagttagande af
denna regel i hvad förbättringar beträffa, som nu äro i fråga, anser jag, att,
om sådana än kunna tarfvas, de löntagande i någon mon dock böra afse
en stor del af de löngifvandes belägenhet, hvilka hufvudsakligen äro jordbrukarne
och näringsidkarne. Dessa hafva äfven behof, barn att uppfostra,
de kunna äfven åstunda att lefva beqvämare, att någon gång förlusta sig
och ha njutningar, för alt muntra sinnet från det tunga, mödosamma, alldagliga
arbetet. Betraktar man saken från denna synpunkt, vårt fattiga
lands inskränkta tillgångar och jemför cn del Embets- och Tjenstemäns
lefnadssätt i hufvudstaden med de mindre bemedlade landtmännens och
näringsidkarnes, så lärer man nödgas medge, att de förre i allmänhet icke
äro så vanlottade med sina öfverklagade, små löner, som de vid första påseendet
synas vara. Ehuru jag således aldrig varit, och icke är, serdeles
benägen att tillstyrka bifall till ökade utgifter för Staten, vågar jag likväl
tro, att, när nya eller förhöjda löner, efter inhemtad närmare kännedom
och noggrant öfvervägande af saken, äro af verkliga behofvet, samt af
rättvisa och billighet påkallade, Representanten, sin pligt likmätigt, icke
elier bör underlåta att, då hans mening af pluraliteten blir undertryckt,
genom reservation yppa sina tänkesätt. Jag anser nemligen lönförbättring
m. m. för Riks-Archivet, Kammar-Collegium och Stats-Contoret vara af
verkliga behofvet och af rättsgrunder påkalladt, och förenar mig med de
Ledamöter, som yttrat sig till förmon för dessa Verk. För Riks-Archi vet är
behofvet af ökadt Statsanslag tillräckligen motiveradt af dess högt förtjente
Chef, uti hans afgifna underdåniga Embetsberättelse eller, som den
kallas, betänkande den 20 Oclober 1837, och detta Archiv anser jag vara
en Rikets klenod. Hvad åter de öfriga båda Embelsverken beträffar, så
fäster jag mig synnerligast vid Kammar-Collegium, helst det är mig specielt
bekant, alt dess vigtiga och magtpåliggande ärenden fordra mycken
forskning, skarpsinnighet och arbete, till utredande af deras ofta intrasslade
beskaffenhet, för att derefter rä Lt vist döma och besluta; hvadan desamma
skäligeiä icke lära kunna jemföras med de fleste förekommande ärenden
i Commerce-, Bergs- och Krigs-Collegierne, samt i Kammar-Rätten till en
del och på visst sätt, hvilka Verks Embets- och Tjenstemän erhållit löneförbättringar.
Derutaf lärer ock onekligen böra följa, samt rättvisa och
billighet fordra, att de Statens tjenare, som hafva vigtigare och drygare arbeten,
åtminstone må komma i åtnjutande af enahanda löneförmoner med
deras vederlikar i andra Embets-Verk.
40
Stats-Utskottels Utlåtandej N.-o 40,
Härvid anser jag likväl att, i händelse utaf återremiss af Betänkandet,
och i fall lönförbättringar då skulle komma att tillstyrkas, det vilkor härför
bör fästas, att ingensom kommer i åtnjutande af förhöjd lön.3 må
tillåtas att innehafva mer än en tjenst.
Jag reserverar mig i ett sammanhang mot förenämnde trenne beslut.”
Af Herr Biskop Hedre'n: '”Vid afslaget på de begärda lönemedlen för
Riks-Archivets Tjenstemän, har Utskottet funnit lör godt att följa en annan
grundsats, den jag lika litet kan godkänna. Då här icke kunnat såsom
skäl åberopas en behörig tjenste-pligternas reglering, den Utskottet
tvertom vid detta Verk gillat, så har man angifvit såsom orsak felande
local, samt uttryckligen förklarat tjenstemanna-aflöningen vara en fråga,
som är localen underordnad. Men Utskottet har härigenom endast bevisat
för mycket. Ty af det anförda skälet, borde äfven tjenstgöringen upphöra,
tills tjenlig local vore anskaffad. Men nu måste ovedersägligen tjenstgöringen
vid detta Verk alltjemt fortfara, så vida de öfrige Embetsverken, likasom
litteraturen och fornforskningen, icke skola sakna ett högst nödigt biträde.
Osäkert är äfven, när man kan vänta sig ett tjenligt Archivi-hus. Och
att låta tjenstemännen undertiden sakna deras förtjenta lön, eller ordentliga
reglering, är desto mera orättvist, som tjenstgöringen med ett trångt och
otillräckligt utrymme måste vara vida besvärligare, än med ett tillräckligt.
Jag tillstyrker bifall till löneförslaget.”
Häruti har Herr Doctor Björkman instämt.
Af Hr. Prosten Stenhammar: ’’Om en tjenligare local kan blifva anvisad för
Riks-Archivet under innevarande Riksdag, lärer vara tämligen osäkert. Om
deremot det af Kongl. Maj:t äskade förhöjda anslaget för Tjenstemanna-personalen
beviljas och desse indelas på tvänne Departement, kunna vigliga
resultat deraf väntas, så väl för Archivets vård och tillgänglighet för allmänheten,
sorn för den historiska forskningen. Tjenstemännens verksamhet,
ehuru försvårad af den otjenliga localen, är likväl icke så beroende deraf,
att det skäl, Utskottet derifrån velat hemta för vägran af anslaget, skulle
kunna godkännas.”
Häruti instämde Prosten Astrand.
Vid 5:te punkten, angående de uti Kongl. Maj:ts Canzli varande öfvertalige
Tjenstemäns förflyttande på Indragnings-Stat.
Af Herr Biskop Hedren: ”Utskottet har ansett regleringen af Kongl. Majlis
Canzli vara tillvägabragt, emot hvad Rikets Ständer föreskrifvit. Hvad Rikets
Ständer föreskrifvit i detta afseende, och som igenfinnes i Expeditions-Utskot
tels
-
Stats-Utskottels Utlåtande, JV.-o /£°-
4i
tets skrifvelser sistl. Riksdag N:s i5o och 170, kan väl icke sägas vara nog tydligen
uttryckt, för att kunna utan misstydning verkställas. Visserligen hafva
Rikets Ständer begärt en Successiv reglering; men en sådan, som nu vill tydas,
är väl knappast tänkbar i verkställigheten. Efter min öfvertygelse har regleringen
blifvit verkställd på det enda möjliga sätt och att dervid några tjenstemän
blifvit öfvertalige, har varit oundvikligt. Dessa måste val förblifva
vid sina innehafvande löner, ehvad Riks-Stånden derom besluta, och om dessa
uppföras på Indragnings-Stat 'eller utgå af andra medel, gör det iRiks-Staten
alls ingen förändring; hvarföre jag anser anslaget böra bifallas.’’
Vid 6:te punkten angående anslag till Minister-Staten.
Af Herr Biskop Hedrén: Den förminskning, Utskottet föreslagit i MinisterStaten,
saknar all grund. Denna artikel har vid alla föregående Riksdagar varit
oförändrad. Dess nedsättning i närvarande tidepunkt skulle gifva anledning lill
flerfaldiga betraktelser, då intet tillräckligt skäl dertill blifvit anfördt. Tvertom
lala många ganska vigtiga och rättvisa skäl för artikelns oförändrade bibehållande.
I en så grannlaga punkt och hvilken så nära rörer Rikets förhållande
till utländska magter, har jag ansett Utskottets åtgärd, i öfrigt otillräckligen
motiverad, hvarken nödig, nyttig eller välbetänkt; hvarföre
jag deremot reserverar mig, med röstande för det gamla anslagets bibehållande.
”
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Jemte instämmande med Herr Biskop
Hedrén i dess reservation mot nedsältningen af detta anslag, måste jag uttryckligt
reservera mig mot den här gifna antydningen, att bristen i det
nedsatta anslaget skulle kunna framdeles fyllas i en så kallad Extra Statsreglering.
Grundlagarne känna ingen fördelning af Stals-regleringen i en
Ordinarie och Extra Ordinarie. Om sammanfattningen af de anslag, sorn
skett antingen till materiella behof för en gång eller för allmänna arbeten,
fått benämning af Extra Stats-reglering, endast genom en praxis, som af
representationens betänksammare del likväl ingalunda är godkänd, så
torde det med skäl kunna betraktas såsom ett äfventyrligt misstag, om
man nu medgifver utsträckning af denna praxis äfven till iöne-anslag och
i allmänhet alla i Ordinarie Stats-regleringen fastställda Stater. Beträder
man denna bana och öppnar man således tillfälle till supplementar-anslag
för alla Stats-behof i en så kallad Extra Stats-reglering, så försättes hela
Statsregleringen i fluetuation under Riksdagarnes lopp, och Ständerna hafva
sjelfva beredt vägen för de vådligaste missbruk.”
Häri instämde Herr Prosten Astrand'%
Bih. till R. St. Prot. iS/o. 4 Sami. 1 A/d. 12 Haft.
6
42
Slats-U tskoUels Utlåtande, IV:o 4°-
Af Herr Schartau: Jag anser anslaget till Minister-Staten ej Lora Öfverstiga
R:dr i5o,ooo Sv. B:co årligen, dels emedan det synes mig klart
att, om och när indragningar i Statens utgifter skola göras, man är befogad
alt företrädesvis iagttaga dem å sådane poster, som icke äro underkastade
någon detaillerad pröfning i förväg eller granskning efteråt af den betalande,
dels emedan summan af B:co R:dr i5o,ooo:
icke bör anses för ringa, då Norriges bidrag af 4o,ooo Specier
eller circa
94,000:
tages i beräkning, samt i minnet återkallas, att den summa, som för ändamålet
bestämdes vid den critiska tidpunkten år 1809 och befanns tillräcklig
under många påföljande år, hvarunder onekligen, i motsatts lill förhållandet
för närvarande, hemliga utgifter af den allmänna politiska ställningen
kunde vara påkallade, utgjorde endast R:dr 90,000 Hamb. Btco, eller
24°>000 R:dr Sv. B:co, således mindre, än hvad efter mitt förslag skulle blifva
tillgängligt,
För öfrigt innehålla de upplysningar, som genom Herr Hof-Canzleren
kommit Stats-Ulskottet tillhanda, i afseende på anslagets användande, ingen
siffra, som ådagalägger erforderlighelen af det belopp, Höglofl. Utskottet tillstyrkt
och hvars större eller mindre behöflighet således kan betraktas, enligt
en hvars enskilda åsigt.
Mig förefaller ingen utgift mera kännbar för Statens financer, än den,
som går ur landet, utan att fullt motsvarande ersättning synes komma detsamma
tillgodo, och följagtligen intet anslag kunna med mera ekonomiskt
gagn inskränkas, än just detta. Man invänder, alt vården om Rikets intressen
hos främmande Hof påkallar uppoffringar. Jag vill ej upptaga den
gamla frasen om behofvet af slika offer ”för Rikets ära och anseende;”
men jag svarar, att något skäl ej synes existera, hvarför icke dessa intressen
skulle kunna med lika framgång bevakas af Diplomater med underordnad
rang, sorn af Envojeer med enorma apanager, helst det är skäligen lättfattligt,
att de stora Europeiska frågorna i våra dagar ojemförligt mera röra
sig kring folkens intellectuella, industriella och commerciella behofver, än
kring de krigiska förhållanden, hvilka först gifvit anledning tili bruket,
alt underhålla kostbara beskickningar hos grannar och allierade; också ser
man ej sällan äfven de af våra Ministrar, som äro stationerade på Europas
vigtigaste punkter, vistas hela år i hemlandet, utan alt någon skada derigenom
sker. Har allt detta nu sin vigtighet och är det sanni, alt Sveriges inflytande
ej mera, är hvad det fordom var, så må vi icke föreställa oss alt återvinna
detsamma genom Stats-lyx hemma eller borta, utan söka alt förvärf
-
Siats-Utskottets Utlåtandej N.o 4°-
43
va ali mann agtning genom kloka och flärdlösa förfoganden, till hvilka i
första rummet torde få räknas förs«;ittandet af landets dcpencer till öfverensstämmelse
med dess inre resourcer”.
Häruti instämde Herrar Walley och Kjellberg samt Riksdagsfullmägtige
Peter Pehrsson från Jönköpings och händers Andersson från Skaraborgs
Län.
Vid Åttonde punkten, angående löne-anslag för Kongl. Kammar-Collegium:
Af
Herr Reutersvärd > P. A., (se dess Reservation vid 5:te punkten).
Vid Nionde punkten, angående löne-anslag för; Kongl. Stats-Contoret:
Af Herr Reutersvärd s P. A.j (i sammanhang' med dess reservation
vid 5:le punkten).
Af Herr Biskop Hedre'n: "Redan sistlidne Riksdags Stals-Utskolt har
erkänt behofvet af tillökad tjenstemanna-personal i Kongl. Stals-Contoret.
Ehuruväl Rikets Ständer icke då ville bifalla anslag dertill, har dock behofvet
oförändradt fortfarit och fortfar allt framgent; och så länge tillgångar
finnas, måste de till dess fyllande användas, såvida icke ärendena skola
afstanna. Jag kan fördenskull icke annorlunda än bifalla det begärda anslaget,
då det afser ett behof, som är alldeles obestridligt och derjemte
icke ens af de vägrande heslridt.”
Vid Elfte punkten, angående anslag till Eoctra Provincial-Läkare.
Af Herr Grefve v. Platen som icke ansåg nog vigliga skäl vara anförde,
för att tillstyrka Rikets Ständer alt frånträda deras vid senaste
Riksdag fattade beslut, alt Extra Provincial- och Bataillons-Läkare-tjenster
må, der det lämpligen kan ske, hos en person förenas.
Häruti instämde Herr Prosten Astrand och Herr Schartau.
Vid ii:e punkten litt. C rörande anslag lill Carolinska Medico-Chirurgiska
Institutet:
Af Herr von Troil_, E.: "Emot Utskottets hemställan om ett personelt
anslag för Professor Retzius får jag reservera mig, i den enda omständighet,
att anslaget ej blifvit tillstyrkt på Allmänna Indragnings-Staten, till
hvilken, enligt min öfvertygelse, hvarje årligt anslag, som genom någon
inträffande händelse kan komma alt upphöra före nästa Riksdag, hör hänföras”.
Härmed instämde Herr Prosten Östberg.
Af Herr Professor Thomander'. "Skulle det vilkor, som blifvit fäsladt
vid Carolinska Institutets anslagsförhöjning, innefatta ett beslut rörande
i ätlighet för bern alde Institut att utdela Academisk Doclors-värdigbet; så
får jag mig vördsamt reservera emot en föreskrift, hvilken det Ilöglofl.
44
Stats-Ulskottets Utlåtande, IV.-o 4°-
Stats-Utskotlet, efter mitt förmenande, icke är, genom 3o § Riksdags-Ordningen,
bemyndigadt att föreslå och hvilken jag dessutom lör min del finner
i rak strid med de allt hittills gällande föreställningar om Academisk
organisation och Academiska functioner.”
Härmed förenade sig Herrar Biskop Hedren samt Proslarne Astrand,
Afzelius och Ahlqvist.
Af Herr Prosten Stenhammar: ”1 hufvudsaken instämmer jag med Doctor
Thomander. Men den motionsrätt, som Stals-Utskottet här lillegnat
sig, vill man grunda icke på 3o §, utan på 37 § 2 mom, Riksdags-Ordningen;
och i händelse denna nya lolkningsmethod af Grundlagen skulle förmå
göra sig gällande, har Stats-Utskollet förfarit alldeles conseqvent, ilrots
af 3o § Riksdags-Ordningen. Mig förekommer det i sanning obegripligt,
af hvilket skäl eller för hvilka ändamål en vidsträcktare och nästan obegränsad
motionsrätt skulle blifvit Stats-Utskoltet uppdragen, endast derföre
alt Konungen behagar direcle till Stats-Utskoltet öfverlemna den Nådiga
Propositionen, när likväl samma Nådiga Proposition, enligt 27 § Riksdagsordningen,
jemväl i denna händelse, genast tillställes Stånden och motionsrätt
i alla dit hörande ämnen alltså är ingen representant betagen. Men
det tror jag mig klart inse, alt, då de flesta öfverläggningsämnen vid Riksdagarne
stå i någon förbindelse med anslagsfrågor, skulle genom den försökta
tolkningen alla de väsendlligasle Riksdagsfrågor falla i Stats-Utskottets
händer, och Ständerne hafva att molse från detta Utskott belänkanden
jemväl i mål, som höra till andra Utskotts behandling, möjligen af motsatt
syftning och innehållande helt andra förslag, än de, som af vederbörligt
Utskott framställdes. Till en sådan Riksdagsärendenas förvirring har dock
ej Grundlagen gifvit någon anledning. Regeringsformens 37 § 2 mom.
innebär ej, hvad man velat derutur härleda. Dess sista period har blifvit
tillagd endast för att undanrödja den motsägelse, hvaruti 27 § skulle befinna
sig till de näst föregående orden af Zq § 2 morn., som innebära, att
Stats-Utskottet ej egde upptaga andra ämnen, än de från Ståndens plena
remitterade. Borttages denna period, så skulle det synas som Lagstiftaren
hade glömt, hvad han redan i förenämnde 27 § medgifvit i afseende på
Konungens Nådiga Proposition. Så vidt jag förmår fatta sammanhanget,
är icke den ringaste vidsträcktare motionsrätt här medgifven Utskottet, och
jag reserverar mig på det högsta mot den i sina följder vådligt vigtiga
tolkningen af Grundlagen.”
Af Herr Helsingius: ”Mot det förbehåll, hvarunder Höglofl. Stats-Utskottet
tillstyrkt anslag för Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, får jag
vördsamt anmäla min reservation, då jag icke förstår 2:dra mom. af 37 §
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:0 4°-
Ai
Riksdags-Ordningen så, som skulle Stats-Ulskottet derigenom hafva erhållit
någon motionsrätt, minst i sådana frågor, som tillhöra Ekonomie-Ulskoltels
behandling; och emedan jag icke tilltror mig att rätt bedöma en
fråga, som länge utgjort och ännu utgör ett tvisteämne emellan lärde män”.
Härmed instämde Herr Grefve v. Platen.
Af Riksdags-fullmägtigen Nils Strindlund ifrån Vester-Norrlands Län ,
som ansåg, alt, då hvarken Proposition om ett dylikt anslags beviljande
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder aflåten eller någon motion i ämnet till StatsUtskottets
behandling remitterad, Utskottet icke kunde, emot 3^ § Riksdags-Ordningen,
frågan om berörde löneförhöjning till pröfning företaga.
Härmed förenade sig Per Persson från Örebro Län.
Vid i3:de punkten rörande Tabell-Commissionen:
Af Herr Friherre Sprengtporten: ”Då den förändrade aflöningsstat, som
Kongl. Maj:t föreslagit Rikets Ständer att bifalla för Tabell-Commissionen,
icke är beroende af några skedda, eller förväntade regleringar inom Embetsverken,
men deremot synes mig vara grundad på billighet, och jemförelsevis
icke är högre, än andra Stater, som Utskottet framställt tili Rikets
Ständers antagande, hade jag så mycket heldre förväntat Utskottets tillstyrkande
i denria del, som det är kändt, icke allenast, att det Svenska
Tabellverket, under en förtjent Styrelse, vunnit en fullkomlighet, som äfven
utom landet förvärfvat detsamma ett rättvist anseende, utan äfven,
alt dess göromål under de senare åren betydligt tilltagit, i följd af folkmängdens
tillväxt, och ökadt behof af Statistiska upplysningar”; hvarmed
Herrar Grefve v. Platen^ Tersmeden} C. B., Biskop Hedrénj Prostarne
Stenhammar, Björkman, Agrell, Östberg och Åstrand samt Professor Thomander
sig förenat.
Stats-Uhkotlels Utlåtandej
Tabell
öfver Riks-Statens Andra Hufvud-Titel.
o
'-'t
-
o
**<
Civile- och Landt-Staterne.
Rikets Högsta Embeten:
Stats-Ministrarne
Stats-Råden
Justitiee-Råden
Rikets Allmänna Ärenders Beredning . . .
Nedre Justitite-Revisionen
Svea Hof-Rätt med derunder lydande JustitiaeStat
..............
Götha d:o med d:o
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge med d:o
Kongl. Maj:ts Canzli (öfverflyttning till 5:te
H.'1'it.)
Minister-Staten
Post-Verket
Kammar-Collegium
Stats-Gontoret med Chartae-Sigillatse-Verket,
Krono-Magasinen, Vågstaterne i Avesta och
Fahlun, samt numera äfven Mynt- och
Controll-Verken, som blifvit från Bergscollegium
öfverllyttadt med 17,183: 16. .
Bergs-Coliegium med Bergslags-Staterne, (My ntoch
Controll-Verken härifrån till Stats-Con
toret
öfverflyttadt)
Commerce-Collegium
Kammar-Rätten
Sundhets-Collegium med Medicinal-Verk och
Veterinair-Inrättningen (öfverflyttning från
10:de H.Tit. netto 400 R:dr)
ÖfverStåthållare-Embetet
Öfver-lntendents d:o (öfverflyttning till 5:te
H.Tit.)
Tabell-Commissionen
. . .
Transport
Penningar enl. R.
St. Stat för 1835
och följande åren.
15.000
36.000
44.000
8,736
33,866
62,510
58,029
24,763
98,666
266,666
350,000
29,117
81,320
50,294
18,400
33,174
70,725
34,163
10,600
1,525
1,327,630
37
36
39
Stats-Uskottet föreslår.
15.000
36.000
44.000
8,736
33,866
62,316
57,532
24,763
92,400
200,000
350,000
29,117
• 103,649
33,110
18,400
33,174
83,363
34,163
9,550
1,525
16
36
1,270,670118) a
Förhöjning.
Minskning.
22,258
12,638
34,896146
193
497
28
8
6,266
66,666
32
3a
17,183
16
1,050
11
91,857
20
Landtmäteri-Staten
Jägeri d:o ...
Tull-Verket . . •
Nummer-Lotteriet.
Lands-Staten i Upsala Län
Stockholms d:o .
Södermanlands d:o
Östergöthlands d:o
Transport
Gottlands d:o
Calmar d:o .
Blekinge d:o
Jönköpings d:o
Kronobergs d:o
Christianstads d:o
Malmöhus d:o . .
Hallands d:o . .
Götheborgs d:o .
Elfsborgs d:o . .
Skaraborgs d;o .
Nerikes d:o . .
Wermlands d:o .
Westmanlands d:o
Kopparbergs d:o .
Gefleborgs d:o
Vester-Norrlands d:
Jemtlands d:o . .
Westerbottens d:o (öfverflyttning
frän 10:de H.Tit.). .
Norrbottens d:o d:o 300 R:dr
Skrifmaterialier och Expenser, samt Ved och
Ljus för 2:dra Hufvud-Titelns Stater . .
Rese- och Tractaments-Penningar i Civile
Ärenden
Penningar enl. R.
St. Stat för 1835
och följande åren.
1,327,630
17,333
1,407
562,000
50.000
1,958
2,383
2,675
2,216
3,206
3,309
5,564
3,976
6,060
5,303
8.569
3,354
4.570
3,016
2,776
3,436
3,960
3,462
2,882
3.515
4.516
6,780
3,270
7,789
70.000
11.000
;o
9
5.4
3a
9
'9
34
23
4*
3o
42
34
23
36
38
3o
33
35
2
2
2 9
i5
28
46
Stats-Utskottet föreslår.
1,270,670
18,933
1,407
562,000
1,758
2,439
2,675
2,246
3,206
3,309
5,564
3,976
6,445
5,991
8,369
3,354
4,670
3,400
2,901
3,030
4,068
2,343
2,713
3.515
4.516
6,646
3,570
8,189
70.000
12.000
40
25
24
32
9
>9
34
23
25
4>
42
34
23
3o
2
1
20
10
27
2
29
47
28
46
Förhöjning
34,896
1,600
56
384
688
100
384
124
107
16
300
400
1,000
34
Minskning.
91,857
50,000
200
200
406 28
1,119
168
133
Summa B:co R:dr |2,137,960|
Utom Indelningar och Spanmål in natura, enl.
ändringar, som genom föregående Betänkande föranledas.
— 12,033,9171
senaste Ständers
811 o 140,0421241 91144,085
16 —
6
■K
9
15 J11
Riks-Stat, med de obetydliga för
-
Stals-Ulskoltets Utlåtande
stockholm;
TRYCKT HOS L. J. HJERTA,
1840.
Stats-Utskottets Ut låtande, N\o 41.
1
N:o 41.
Anis. till Exp. Utsk. den 5 April, 1:1. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af motion om aflönings-ersättning för
adjungerade Ledamöter uti Kongl. Götha Hof-Rätt.
(U. A.)
Uti memorial, som Ridderskapet och Adeln till Stats-Utkottet remitterat,
har Hr Gyllenhaal, L. II., hemställt, att sedan Kongl. Majit, uppå Götha
Hof-Rätts underdåniga anmälan om behofvet deraf, att, ifrån och med 1837
års höst-session och intilldess Hof-Rätten kunde erhålla tillökadt antal ordinarie
ledamöter, Hof-Rätten måtte med fyra adjungerade ledamöter varda
förstärkt, under den 26 Maj 1837 dertill lemnat Nådigt bifall, såväl de
adjungerade ledamöter, hvilka hittills varit tjenstgörande och, med ett enda
undantag, saknat ordinarie lön samt icke för tjenstgöringen njutit annan ersättning,
än den ringa andel, de uppburit af Hof Rätten anslagne adjunctionsmedel,
sorn ock de adjungerade ledamöter, hvilka framgent, intill dess de
ordinaries antal varder förökadt, komma att tjenstgöra, måtte tilläggas ?
af Assessors-lön, utan spanmålstillökning, eller 800 R:dr hvardera om året,
efter afdrag likväl af under tiden uti Hof-Rätten innehafd aflöning eller
o ' /O
derstädes upphurne adjunctions-medel.
Då Utskottet, som, i sammanhang med regleringen af Riks-Statens
2fdra Hufvud-Titel, utlåtit sig rörande den af Kongl. Maj:t föreslagna tillökning
uti Hof-Rätternes personal och lönevilkor, anser, att serskilda anslag
för sådant ändamål, hvarom nu är fråga, icke böra af Rikets Ständer i
Stat anvisas, utan att dylika utgifter, der de finnas af behofvet påkallade,
lämpligast utgöra föremål för anvisning å de till Kongl. Maj:ts disposition
ställde besparingar å 2:a Hufvud-Titeln, hvilka jemväl synas hafva bordt
och för framtiden kunna dertill lemna tillgång, såvida hittills blifvit och
framgent varder iagttaget, att, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid
sistlidne Riksdag fattade beslut, dessa besparingar icke till bestämda årliga
löner och lönetillökningar för ordinarie Emhets- och Tjenstemän användas; så
finnér Utskottet sig å hvad uti förrberörde motion blifvit framställdt,
icke kunna tillstyrka bifall.
Stockholm den 3 April 1840.
Bih, till R, St, Fröt, 1840, 4 Sami, 1 Afd, 13 Haft, 1
2
Stats-Utshottets Utlåtande, -T:o 41.
Reservation..
Prosten.Åstrand'.:: ”Den grundsats, att besparingarne inom hvarje HufvudTitel
för tillfälliga oundgängliga behof inom samma Titel användas, må.
visserligen gälla för framtiden och i afseende på sådana behof, som efter
hvarje Riksdag uppkomma och icke äro på förhand kända, men rätt anser
jag det icke vara, att den tillämpas i afseende på sådane behof, som äro>
till sin beskaffenhet redan tillförlitligt kända och aldra minst anser jag
Utskottet böra tillstyrka Rikets Ständer att, på framtida besparingar, anvisa
betalning; af sådant, sorn erkännes vara en statens redan åsamkade skuld,
och en sådan statens hedersskuld torde man ej rättvisligen kunna neka,
att den ersättning; är, hvilken Herr Gyllenhaal föreslagit för det arbete,
som fyra lönlösa adjungerade Ledamöter i Kongl. Götha Hof-Rätt, under 3.
år, fått vidkännas, för att till rättsökandes tjenst befordra till skyndsammare
afgörande den stora mängden af i samma Kongl. Hof-Rätt balancerade
mål. Skulle Utskottets förslag i det bela antagas, så skulle detta
medföra den följd, att nämnde Ledamöter sent eller aldrig erliölle vedergällning
för deras, enligt hvad allmänt vitsordadt är, väL och till allmän
Belåtenhet använda moda i det allmännas tjenst, emedan den Stats-reglering,
som Rikets Ständer nu uppgöra, torde så ordnas, att föga besparingar
på Hufvud-Titlarne hädanefter uppkomma. På grund häraf ville jag vördsammast,
föreslå, att för fyra adjungerade Ledamöter i Kongl. Gotha Hof-Rätt
bestämdes en ersättning för deras adjunction under 3:ne år, från 1837 till och
med 1840, motsvarande för hvardera Ledamoten ärligen 600R:dr eller hälften
af em Hof-Rätts-Assessors lön, hvarföre sålunda skulle erfordras tillsammans
en summa af 7,200 R:dr; men då, enligt hvad i Utskottet styrkt
blifvit, nämnde Ledamöter för ofvanbesagde år erhållit af Hof-Rättens
adjunctiöns-medei tillsammans 1,038 R:dr 27 sk. 5 r:st., så föreslår jag, att
ersättningen må, till. ungefärlig fyllnad i totalbeloppet, 7,200 R:dr, med
en jemn summa, till lika fördelning; mellan de adjungerade fyra Leda moleme
i Kongl. Götha Hof-Rätt,. bestämmas till 6000, R:dr„ att för en, gång'
af Riksgälds-Contoret. utgå.”
I denna-reservation förenade sig-Biskop Hedren, Doctor darell, Prosten-,
Afzelius,, Doctor Thomander,. Prosten Ahlqvist,, Prosten SleJihammar...
Stats-Utskollets Utlåtande, IV-.o 42.
3
.N:o 42.
Anti. till Exp. Utsi:, den 5 April, kl. 1 e. rn.
Utlåtande, angående löne-reglering för Landtstalens Tjenstemän
och Betjente samt för Förste och Andre Landtmät arne.
(U. A.)
Uti Nådig Skrifvelse af den 27 Januari 1840, hvilken blifvit af
Riks-Stånden till Stats-Utskottets behandling remitterad och finnes intagen
i 1 sami. 1 afd. af Bihanget till Riks-Stindens Protocoll vid denna
Riksdag, har Kongl. Majit, sorn, erkännande angelägenheten af en efter
Landtstats-personalens behof samt dess mödosamma och ansvarsfulla befattningar
lämpad lönereglering, likväl, med afseende å det betydliga belopp,
denna reglering erfordrar, icke ansett Sig kunna upptaga nämnde belopp uti
del förslag lill regleringen af utgifterne under andra Hufvud-Titeln, som
Kongl. Majit, uti Dess Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
framställt, serskildt afgifvit det af Kongl. Majit antagna förslag till lönereglering
för Landt- och Landtmäteri-Staterna i provinserne, samt till
Rikets Ständer öfverlemnat, att afgöra, om och hvad utvägar, till beredande
af tillgångar för denna lönereglering, må vara att vidtaga. Vid de discussioner,
sorn uti frågan, för beviljandet af remiss, egt rum, hafva åtskillige
ledamöter inom Ridderskapet och Adeln sökt visa nödvändigheten af
den föreslagna löneregleringens verkställande i sin helhet, hvartill de ansett
tillgångar foreiinnas uti öfverskotten å bevillningsmedlen, samt serskildt
framställt angelägenheten deraf, att Länsmännen erhålla erforderlig
förbättring uti deras lönevilkor, hvaremot de fleste af Bondeståndets Ledamöter,
sorn i ämnet sig yttrat, afstyrkt förslaget, utom i hvad det afser
lönetillökning för Länsmännen.
I sammanhang med Kongl. Majits högstberörde Nådiga Skrifvelse, har
Utskottet jemväl förehaft följande motioner:
l:o Af Herr Dorchimont: Att de Länsmän, sorn icke innehafva boställen,
matte varda dermed försedde; att Kronofogdar och Länsmän för
alla förrättningar, med undantag endast för Kronans räkning, mätte få beräkna
samma rese- och dagtractaments-ersättningar, sorn för privata utsöknings-mål;
att Kronobetjening för inmurade brännvinspannors försegling
må undfå rese- och tractaments-ersättning; att Kronobe t jeningen i allmänhet
måtte erhålla anslag till ljus och skrifmaterialier samt befrias från allt
deltagande i kostnaderna för tryckning af Läns-kungörelserne; äfvensom -att
4
Stats-Utskottels Utlåtande, N\o 42.
lön på Stat för ytterligare en Lancls-Contorist måtte anvisas, såväl uti Skaraborgs,
som öfrige af de större Länen;
2:o Af Herr Westlinger: att, derest icke en allmän reglering af LandtStatens
löner, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, kommer att ega rum,
en dylik reglering åtminstone måtte till vägabringas för Stora Kopparbergs
och andra i samma cathegori varande Län, men, om äfven sådant icke bifalles,
antingen lön anvisas för en ytterligare Häradsskrifvare uti Vesterbergslags
och Vesterdahl Fögderier af förstnämnde Län, eller ock den nuvarande
Häradsskrifvarens lön förhöjas;
3:o Af Chr. Andersson från Malmöhus Län: att löne-tillökningar måtte
för Kronofogdar, Häradsskrifvare och Länsmän varda anvisade;
4:o Af P. Jönsson från Öland: att lönerne för Kronobetjeningen å
nämnde ö måtte tillökas;
5:o Af Olof Olofsson från Westerbottens Län: att Kronofogden i
nämnde Läns Lappmark, som nu endast skall åtnjuta 230 R:drs lön och
66 R:dr 32 sk. respenningar, mätte erhålla enahanda löneförmoner, som
dess vederlikar i öfrige landsorter;
6:o Af Sven Jonsson från Jemtland: att Häradsskrifvaren i Herjeådalens
Fögderi, hvilkens löneförmoner för närvarande endast skola utgöra
16 R:dr 32 sk. contant lön, jemte 100 R:dr såsom Mantals-Commissarie, och
20 ä 24 R:dr uti procent å Bevillnings-afgifterne, måtte, intilldess en allmän
lönereglering blifvit fastställd, erhålla en lönelillökning af minst 600 R:dr
årligen, i anledning hvaraf P. Jönsson från Jönköpings Län föreslagit, att
Häradsskrifvarnes löner må bestämmas lika öfver hela Riket;
7:o Af Johannes Andersson från Skaraborgs Län: att Kronofogde-ljensterne
måtte indragas och göromålen å Länsmännen öfverflyttas, hvarvid
de förstnämnde tjenster anslagne boställen skulle utarrenderas, men öfrige
löneförmoner dels användas till arfvoden åt Häradsskrifvare och serskilde
skrifvare-biträden vid Lands-Contoren, i anseende till de förökade göromål,
som genom ett större antal Uppbördsman skulle uppkomma, dels till återstående
belopp åt Länsmännen disponeras;
8:o Af Jöns Ersson från Wermland, hvarmed Olof Carlsson frän
samma Län instämt, om åtgärder till beredande af förbättring uti Länsmännens
lönevilkor;
9:o Af Ephraim Larsson från Elfsborgs Din, i samma syftning;
Stats-Utskoltets Utlåtandej iV:o 42.
5
10:o Af Per Mårtensson från Jönköpings Län, med enahanda förslag;
ll:o Af Johan Eric Jaensson från Wermland, hvarmed Magnus
Frykberg från samma Län sig förenat: alt Länsmannen i Nyeds Bergslag,
hvilken för närvarande icke har någon lön, malte å Stat uppföras till enahanda
löneförmoner, som kunna varda öfrige Länsmän beviljade, samt, då
han icke kommit i åtnjutande af det löne-anslag, Rikets Ständer Ar 1830
för Länsmännen anvisade, för den förflutna tiden undfå serskild ersättning;
12:o Af Ephraim Larsson från Elfsborgs Län: att den Kronofjerdingsman
hittills anslagne lön af 1 R:dr IG sk. för hvardera icke, på sätt Kongl.
Majrts Nådiga Proposition innehåller, må indragas, eller ock, af stämmoböterue,
billig ersättning dem meddelas;
13:o Al David Andersson från Halland, med hvilken Håkan Nilsson
från Skåne och Olof Benjaminsson sig förenat: alt Kronofjerdingsmännen
mätte med löner förses, samt .
14:o Af O loj Hansson från Westerås Län, med enahanda hemställan.
Utskottet har tagit det nu ifrågavarande vigtiga ämnet i öfvervägande;
men enär angelägenheten fordrar att, för beredande af den åsyftade
nedsättningen uti skattebidragen iagttaga möjligaste inskränkning uti
statsutgifterne, och dermed icke står tillsammans anvisandet af ett så betydligt
anslag, som den föreslagne regleringen i sin helhet skulle erfordra,
medförande en tillökad utgift af omkring 120,000 R:dr B:co, samt då,
ehuru det i flere hänseenden vore lämpligt och ledande till enkelhet, om
åtminstone den förändring kunde tillvägabringas, alt, i öfverensstämmelse
med det af Kongl. Kammar-Collegium och Kongl Stats-Contoret väckte, af
Kongl. Maj:t i Nåder godkände förslag, de serskilde provisioner, procenter
med flera dylika förmoner, som nu äro Landt-Statens tjenstemän anslagne,
blefve indragna och motsvarande bestämda löneanslag anvisade, hvarigenom
någon tillökning uti Statens utgifter i sjelfva verket icke uppstode,
Utskottet ej eller är i tillfälle att en sådan åtgärd föreslå, emedan de
Utskottet meddelade handlingar icke utreda, huru stor del af de förLandtstatens
tjenstemän beräknade extra inkomster af alla slag utgöras af dylika,
utaf allmänna medel utgående, ersättningar, så att deraf kan bedömas,
hvad tillökning uti Staten, emot provisionernes indragning, skäligen
kunde och borde uppföras; har Utskottet, med undantag för de fall, hvarom
här efteråt serskildt yttrande varder meddeladt, funnit sig
icke kunna tillstyrka Rikets Ständer vidtagandet af någon åtgärd,
i anledning af Kongl. Maj:ts nu ifrågakomne Nådiga skrifvelse.
6
Stats-Utskotlets Utlåtandej No 42.
Äfvensom, hvad angår här förut om-förmälde motioner, så vidt de angå
löne-anslag för Kronofogdar och Häradsskrifvare, Utskottet, som serskildt i
afseende å Olof Olofssons framställning om tillökad lön för Kronofogden
i Vesterbottens Lappmark, får upplysa, att Kongl. Kammar-Collegium, uti
dess yttrande angående Landt-stateus lönereglering, föreslagit nämnde tjenst
till indragning, tillstyrker,
att .berörde motioner lemnäs utan afseende, helst Kongl.Maj:t icke
lärer underlåta att, om i något af de fall, vissa motionärer uppgifvit,
tillökt personal eiler förökad aflöning skulle finnas af beliofvet
oundgängligen påkallade, intill dess allmän reglering kan
varda till väga brag t eller serskildt förslag i ämnet till Rikets Ständer
framställdt, vidtaga de åtgärder, hvartill de tillgångar, hvilka
för sådant ändamål kunna af Kongl. Maj:t disponeras, lemna utväg.
Hvad serskildt vidkommer den del af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, som
afser lönelillök.ning för Länsmännen, så enär det är allmänt erkändt, att
dessa tjenstemän, hvilka för deras mödosamma och magtpåliggande befattningar,
för närvarande, i allmänhet endast åtnjuta 100 R:dr årlig lön, erhålla
en sådan förbättring uti deras lönevilkor, att de, utan ett otjenligt och för
landets invånare betungande förfarande vid tjensteman utöfvande, må
ega nödig utkomst, hvilken åsigt jemväl varit delad af alla de Riks-Ståndens
medlemmar, sorn, vid remiss af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse och
enskilde motioner, sig i ämnet yttrat; har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att Länsmännen i Riket må erhålla 200 R:dr lön hvardera, dock
att de Länsmans-tjenster, vid hvilka för närvarande, genom indeldte
räntor eller boställen, löneförmonerne öfverstiga nämnde
belopp, tills vidare och så länge indeldta löningssättet qvarstår,
de samma oförändradt bibehållas; samt alt då, i följd häraf, for
så väl de, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, för närvarande
å 2:a Hufvud-Titeln till löner uppförde 479 Länsmän, sorn de
7 Länsmän, för hvilka Utskottet, uti dess betänkande angående
reglering af 2:a Hufvud-Titeln, löner ytterligare tillstyrkt, skulle
erfordras 40,020 Rtdr 42 sk. 8 r:st., nämnde belopp må varda å
berörde Hufvud-Titel anvisadt, äfvensom att derstädes må, på sätt
Kongl. Maj:t äskat, uppföras det belopp af 72 R:dr 14 sk. 5 r:st.,
som motsvarar värdet af de, uti lönetillgångarne för Länsmännen
beräknade och hittills disponerade 36 stigar kol, hvilka varit anvisade
till den numera indragne Jägeri-Staten uti Kopparbergs
Län och böra Skogsplanteriugs-Cassan tillfalla; hvarigenom hela
Siats-Utskottets Utlåtandej IV:o 42.
7
lonetillöknings-anslaget skulle komma att utgöra 40,093 R:dr 9 sk.
1 r:st.; lärande, i händelse af bifall till hvad Utskottet sålunda
föreslagit, Rikets Ständer till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna
att, efter det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länen
samt Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. Stats-Contoret hörde
Blifvit, låta verkställa den slutliga reglering med Länsmans-tjensterne
i Riket, att vidare fråga om anslag för dylika befattningar
icke må uppstå; Och torde Rikets Ständer tillika finna lämpligt
besluta, att de besparingar, som å det tillökade anslaget kunna
uppkomma, intilldess berörde reglering varder tillvägabragt och
lönetillökuihgarne till vederbörande anvisade, utan sammanblandning
med Hufvud-Titelus öfrige besparingar, böra till RiksgäldsContoret
ingå.
Beträffande den. pension, sorn, enligt författningarne, bör Länsmännen vid
afskedstagande! tillkomma, tillstyrker Utskottet,
att densamma endast må utgå till enahanda belopp,, sorn tillförene,,
eller 100 R:dr.
Genom hvad sålunda, i fråga om löneförbättring för Länsmännen blifvit
föreslaget, anser Utskottet sig jemväl hafva, besvarat, de i detta.ämne väckta,
här förut omnämnde, motioner.
I afseende å det till Kronofjerdingsmännen utgående Stats-anslag af
8,563 R:dr 19 sk. 8 r:st., har Kongl. Majrt i Nåder föreslagit, att detsamma
widdén ifrågaställde nya löneregleringen för Landt-staten skulle indragas, likväl
under förutsättning, att Fjerd ingsmännen icke må besväras med sådana
göromål, sorn rätteligen tillhöra Kronobetjeningen, hvaremot, på sätt här
förut nämndt är, enskilde motionärer yrkat, att Fjerdmgsmännen mätte af
löner fortfarande komma i åtnjutande. Bå Fjerdingsmanna-befattning utgör
ett municipalbestyr, som numera, i följd af Piikets Ständers vid 1828—
1830 årens Riksdag fattade beslut, åtföljer såväl Krono- och Krono-Skatte,
sorn Frälse-hemman, samt Fjerdingsmännen, sedan Länsmännen erhållit
förbättrade lönevilkor, böra befrias ifrån sådane göromål, som rätteligen
böra, af Kronobetjeningen besörjas, anser Utskottet,
att Fjerdingsmans-lönerne, hvilka för närvarande icke ens i alla
delar af Riket utgå, böra vid nuvarande innehafvares afgång indragas,
samt således det nu å 2:a Hufvud-Titeln uppförda belopp,
af 8,563 R:dr 19 sk. 8 rrst. fors vinna, och hvad emedlertid må
erfordras,, deremot å Indvagnings-Staten uppföras.
Slutligen och hvad vidkommer Kongl; Majrts, i anledning af Kongl. Kammav-Collegii
och Kongl..Stals-Conlorets förslag, gjorda Nådiga framställning;
8
Stats-Utskoltets JJ t lutande; IV:o 43
om indragning af åtskilliga på vissa Läns-Stater uppförda Löne-anslag af
tillsammans 630 R:dr 21 sk. 4 r:sl., hvilka ansetts icke böra af Statsverket
bestås, nemligen 1 Slottsskrifvare i Upsala, 1 Klockare i Westerås, 1
Stads-Fällskär i Calmar Län, 1 Tjäruskurare å Gottlands Län, 1 SlottsFältskär
i Hallands Län, 1 Fältskär med dess Gesäll på Carlstens fästning,
1 Pråmskeppare derstädes och 1 Intendent vid Sillfisket i Götheborgs och
Bohus Län; så är uti Kongl. Majits Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof serskildt föreslaget, att den, för Slottsskrifvaren i Upsala
anvisade lön af 50 R:dr, måtte å Allmänna Indragnings-Staten varda uppförd,
å hvilken senare Stat lönen för Tjäruskuraren å Gottland, utgörande
86 R:dr 25 sk. 4 r:st., jemväl lärer vara öfverflyttad, och då anslaget för
Intendenten vid Sillfisket redan är besparadt, tillstyrker Utskottet,
att lönerna, för öfrige här förut omnämnde personer, må varda å
Allmänna Indragnings-Staten upptagne, och samtliga ifrågakomne
lönebeloppen från 2:dra Hufvud-Titeln afförde.
Stockholm den 3 April 1840.
N:o 43.
Ant;, till Exp. Utsfe. den 5 April, 1:1. 1 e. tn.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition
om Calmar Luns fördelning i 2:ne Län.
(U. A.)
Då Kongl. Majit funnit olämpligheten af Calmar Läns indelning,
enär detsamma, med endast 2 till 7 mils bredd, innehölie längd af något
öfver 28 mil, och hufvudsätet för Läns-administrationen vore så beläget,
att derifrån till Länets ena gräns är ett afstånd af nära 24 mil, samt
uppmärksamheten å detta ämne serskildt blifvit påkallad deraf, att en
mängd Hemmans- och Bruksegare i Länets fyra mest nordliga härader,
jemte innvånare uti Städerne Westervik och Wimmerby, äfvensom Riksdagsval
Imägtigen för allmogen i två af dessa Härader, vid sista Riksdagen,
uti ansökningar, dem Läns-Styrelsen understödt, utbedt sig Kongl. Maj:ts
Nådiga behjertande att förhjelpas ur den vanlottade belägenhet, hvaruti de,
i följd häraf, i administrativt hänseende, sig befunno, så har Kongl. Majit genom
-
Siats-Utskottets Ullålandej N:o 43.
9
nom Nådig Proposition, som finnes intagen, under N:o 2, uLi l:a Samlingen
1 Afdelningen af Bihanget till Rikets Ständers Protocoll vid innevarande
Riksdag, föreslagit, att berörde Län måtte uti 2:ne fördelas, samt äskat,
att de för den nya Läns-Staten erforderlige anslag måtte å Riks-Slatens
2:a Hufvud-Titel varda anvisade.
Utskottet, som tagit noggrann kännedom, såväl af hvad inom RiksStånden,
vid den Nådiga Propositionens remitterande, blifvit yttradt, som
af vederbörande Embelsmyndigheters i underdånighet afgifna utlåtanden,
jemte öfriga handlingar, hvilka åtföljt bemälde Proposition, får, för dess del,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Kongl. Kainmar-Collegii underdåniga
utlåtande innehåller, anföra: att Calmar Län, hvarken i afseende
på folkmängd eller hemmantal, och ännu mindre areal-omfång, kan hänföras
till de största Länen i Riket; att, ehuru dess längd är mindre väl afmätt
emot bredden, den likväl föga öfverstiger hvad i detta hänseende sig företer
med Götheborgs och Bohus Län, der residenset jemväl är beläget i
ena ändan af Länet, samt icke kan jemföras med Wermlands och Kopparbergs
Län i medlersta delen af Riket, eller med någol af de Norrländska
Länen; alt förändringar uti sådane missförhållanden, som i afseende å
Calmar Län blifvit anmärkte, följaktligen, med lika skäl, skulle kunna
ifrågasättas inom flere andra Län i Riket och således, derest de, oaktadt
olägenheterne af rubbningar uti Läns-indelningarne, skola ega rum, icke
partielt, utan i ett sammanhang, böra till reglering förekomma , på det att
en dylik reglering må kunna så utföras, att ökade kostnader för Statsverket,
i möjligaste måtto, undvikes; att de vid Läns-Styrelsen i Calmar förefallande
embets-göromål, enligt arbets-förteckningarnes föranledande, ingalunda
kunna anses öfverhopande och hvarken till mängd eller beskaffenhet
äro jemförlige med dem, som uti många andra Lön förefalla; att kostnaden
för fångars skjutsande ifrån de norra trakterne af Länet till Länshäktet
till större delen kunde besparas, om i Westervik och Wimmerby
inrättades krono-häkten, öfver hvilka vederbörande Magistrater egde tillsyn;
samt att, i och för lagsökningsmål, partersällan behöfva resa tillLandsCanzliet,
enär till deras utförande vanligen begagnas ombud på stället, och
hvad angår åtskillige polis-ärender, sådane åtgärder, i afseende å deras handläggning,
kunna vidtagas, alt parters inställelse i residenset, ifrån Länets
aflägsnare trakter, undvikes, hvarförutan i de fall, då sådant icke kan förekommas,
olägenheterne deraf i Calmar Län icke äro större, än uti flere
andra Län, der parter ofta hafva längre väg till Landshöfdange-residenset.
Bih, till R, St, Trot. 1840. 4 Sami, 1 A/d, 13 Haft, 2
10
Stats-Ulskottets Utlåtande, N-o 43,
Vid öfvervägande af allt detta, livarlill kommer, att invånarne uti Aspelands
Härad, som skulle utgöra en del af det 113^ Länet, på det bestäindaste
protesterat emot den föreslagne Läne-fördelningen, enär derigenom flere
olägenheter fördem skulle uppstå, och alt Wimmerby Stads Borgerskap jemväl
bestridt den föreslagne åtgärden, så framt icke nämnde stad blefve till
Läns-Styrelsens residens utsedd, samt då Stats-Verket, genom Länets delning,
skulle komma att vidkännas, såväl de kostnader, hvilka för en gång
uppstode, i och för anskaffande af Landshöfdinge-residens oell Embetshus,
fängelse-byggnad, inventarier m. ni., som ock en årlig aflönings-utgift af
icke mindre än 11,209 R:dr, förutan koslnaderne för underhållet af förutnämnde
Kronans tillhörigheter , har Stats-Ulskotlet
ej funnit skäl, att till Kongl. Maj:ts ofvan högstberörde Nådiga
Proposition tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 3 April 1840.
Reservation
af Herr Moberg: ”Jag reserverar mig emot Utskottets ifrågavarande beslut
och åberopar till skäl derföre hufvudsakligen de locala förhållanden,
hvilka finnas uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition anförda, och hvilka äro
af en för norra delen af Calmar Län så betungande beskaffenhet, alt det
blir för orten omöjligt i längden att uthärda dermed. Hushållning i möjligaste
måtto med Statens medel, är en af representationens pligter, den
jag erkänner och ämnar icke åsidosätta; men jag anser, att man äfven deruti
kan gå för långt till landets skada, när man icke gör afseende å verkliga
behof, hvilka kunna med en relativt obetjnllig summa afhjelpas.
Stats-Utskotlet, då det icke ville tillstyi ka hela det af Kongl. Maj:t
för Calmar Läns delning i tvänne äskade anslag, hade, enligt min tanke,
åtminstone bordt fästa något afseende å det alternativa förslag, som inom
Utskottet äfven förevar till öfverläggning, att bevilja anslag för en mindre
afdelning af Läns-Styrelsen i norra delen af Länet. Enär en sådan anstalt,
ehuru ovanlig, lätteligen kan organiseras så att den, om icke helt
och hållet, dock i det väsendtligaste undanrödjer anledningen till den nu
varande allmänna klagan, utan att derföre lägga hinder i vägen för Länets
hufvudslvrelse att handhafva den ekonomiska administrationen och de allmänna
frågorna, och då ett sådant ändamål kan tillvägabringas med det
ringa beloppet af 3,000 R:dr Banco årligen, så tillstyrker jag för min del,
att Rikets Ständer ville ställa ett sådant anslag inom 2:dra Hufvud-Tileln
Stats-Utskottets Utlåtandej N-o 43.
11
till Kongl. Maj:ls disposition, att utgå från och med år 1841, med anhållan,
det Kongl. Maja ville inom högst nämnde belopp reglera utgifterne för
ifrågavarande ändamål samt icke annorledes, än medelst Konstitutorial och
anslående af arvoden, tillsätta de för sådant ändamål erforderliga befattningar,
på det att hinder för denna afdelnings upphörande icke måtte forelinnas,
när som helst Kongl. Maja och Rikets Ständer ville företaga en
af behofvet verkligen påkallad reglering af Län-districten i allmänhet.
Den närmare instructionen, som erfordrades för bestämmande af en sådan
afdelnings-styrelses verksamhet, skulle det ock bero på Kongl. Majt, att,
efter vederbörandes hörande, utfärda.
Skulle Rikets Ständer sjelfve ingå i den speciella fördelningen af anslaget,
så vill jag föreslå den sålunda:
Arvode till en tillförordnad Lands-Secreterare B:co 800:
en d:o Lands-Kamererare  1,200:
Skrifvare-bilräde för dem båda  300:
Vaktmästare . - 160:
Hyresnredel  300:
Diverse expencer  240:
B:co R:dr 3,000:
Häruti instämde Biskop Hedren, med förklarande, det han funnit
flera grundade, af Utskottet icke vederlagda, skäl tala för motionen.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stals-Ulskottets Utlåtandej N-0 44'
N:o 44.
T
Utlåtande, ang
tens Trecl]
Ank. till Exp. Utsk. den 8 April, lil. to f. rn,
-ii af utgifterne under Riks-Sta
l
-
I afseende på utgifterna under Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel, innefattanMilitaire
och Försvars-Verket till lands, har Stats-Utskottet till pröfning
förehaft, så väl hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och hehof i berörde hänseende innehåller, sorn de inom Riks-Stånden
vid samma Nådiga Proposition gjorde armärkningar, jemte väckta serskilda
motioner, som dermed ega sammanhang; och då, vid öfveriemnandet tili Rikets
Ständer al de förslag, Utskottet, efter i dessa ämnen hafde öfverläggningar,
trott sig höra afgifva, UtskoLtet funnit sig föranlåtet afstyrka beviljandet
at de tillökningar, som å denna Titel blifvit af Kongl. Maj:t föreslagne, och
jemväl ansett sig höra utföra åtskilliga anslag till ett belopp, understigande
det, som vid senast fastställde Stats-Reglering varit uppfördt, får Utskottet,
som i det efterföljande i korthet redogjort för sina skäl, likväl såsom allmän,
för afslagen verkande grundsats, vördsamt anföra:
I betraktande så väl af Rikets tillgångar, som af Försvars-Verkets ändamål,
att med minsta möjliga uppoffring, med hästa verkan befordra Rikets
säkerhet, har Utskottet antagit den mening: att Rikets Försvarsverk, för att
motsvara sin bestämmelse, påkallar flera betydliga förändringar, och att dessa
icke befordras genom städse beviljade nya anslag, för att användas i en
rigtning, om hvars ändamålsenlighet Rikets Ständer icke varit i tillfälle att
förvissa sig, då de, oaktadt de ganska nöjagtiga utredningar, som blifvit meddelade,
rörande serskilda delar af Krigs-administrationen, likväl på det hela
saknat den vägledning, som en omfattande plan för Förs vars-v erke Is organisation
hade kunnat lemna.
Af Utskottet kan det icke fordras, att det skall framställa en omständlig
plan för Rikets försvar, men då Utskottet icke bordt, utan ali föregående
pröfning, behandla en så vigtig angelägenhet, som denna, och det dessutom
ålegat Utskottet att besvara de framställningar, som innehållas i Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition och uti åtskilliga till Utskottet remitterade motioner,
hvilka åsyftat, dels minskning af den värfvade Armeen, dels en reduction af
den indeldta, samt dels inskränkning och dels utsträckning af Be väringens vaBih.
till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 14 Haft. x
2
Stats-Ulskoltets Utlåtandej N-o 44•
pcuöfningar, har Utskottet ansett sig böra angifva den synpunkt, hvarifrån
det betraktat Rikets Försvars-väsende och dermed sammanhängande frågor;
antagande Utskottet, att, om Rikets Ständer en gång yttra cn bestämd åsigt i
detta grannlaga ämne, hvilken må kunna förvärfva sig Kongl. Maj:ts Ilöga bifall,
ali den osäkerhet för framtiden bör försvinna, hvilken hittills så menligt
inverkat på saken och icke sällan gifvit anledning till missförstånd och
stridiga omdömen.
Utskottet har ansett Sveriges Försvars-system böra utgöra ett fullbildad!
helt, hvars delar, beräknade på en kraftfull samverkan, borde stå i ett atmätt
förhållande till hvarandra;
Att derföre äfven i biomständigheter bör undvikas hvarje organisation,
som störer en sådan jemnvigt mellan krigsväsendets delar, eller som, för att
kunna blifva nyttig, täger i anspråk krafter och tillgångar, som icke linnas
eller icke kunna skapas, utan att för det närvarande eller i framtiden angripa
nationens ekonomiska välstånd, hvilket utgör en af hufvudkällorne lör
dess förmåga att försvara sig;
Att om Sverige skulle hotas af ett krig, som vore rigtadt mot dess sjelfständighet
såsom Stat, hvilket, ehuru under nuvarande förhållanden mindre
sannolikt, dock måste som en möjlighet antagas, det bör kunna påräknas af
nationens frihetssinne och fosterlandskänsla, alt den icke skall sky någon uppoffring
af person eller egendom, för att försvara, hvad den eger dyrbarast,
men att det deremot vore hvarken klokt eller väl beräknadt, att vilja grunda
Rikets trygghet endast på en allmän folkbeväpning, och ännu mindre att
stödja densamma på ett anlitande af de outbildade nationalkraftcrne, vid
hvarje tillfälligt missförstånd, som kunde uppstå med Rikets grannar, eller
vid hvarje fara, sorn hotade, utan att tilläfventyrs sedermera utbryta;
Att derföre en armee, inrättad efter landets tillgångar, måste finnas,
ibland hvars hufvudegenskaper hör vara, att den är disponibel, det vili säga,
att den, utan vidlyftiga, förberedande, kostsamma anstalter, må kunna hastigt
sammandragas, i tillräcklig styrka, på sådana punkter af Rikets kuster eller
gränser, som kunna blifva hotade med anfall eller landstigning, samt att samma
annee bör ega en fredsfot, hvarifrån den, genom förut beräknade utvägar,
må, under kriget, successivt kunna utbilda sig till behöflig styrka;
Att delta ändamål icke kan uppnås annorlunda, än genom en utsträckning
af Beväringens vapenöfningar, hvilket, efter Utskottets tanka, kan åstadkommas,
utan Ökade utgifter på det hela, dels genom besparingar i åtskilliga
delar af krigsförvaltningen, på sätt Utskottet föreslagit, dels genom indragningar
i den stående hären; antagande Utskottet, att, om beväringens vapen
-
Slats-Uts/iotlels Utlåtandej N.o 44'
5
öfningar kunna komma att utsträckas till 21 dygn, på sätt Kongl. Majit föreslagit,
Infanteriets styrka, det värfvade derunder inbegripet, då må kunna
minskas till 20,000 man effective, och med afräkning af alla vacancer, samt
alt Cavalleriet, inberäknadt det värfvade, icke bör öfverstiga ett antal af
4000 man, synnerligast om Exercis-Sqvadronerne kunde erhålla den utbildning,
att de vid ett inträffande krig voro att anse som depöts för exercering
och iuöfning af det manskap och hästar, som erfordrades för att bibehålla
Cavalleriet vid behöflig styrka.
Öfver Artilleriets numerär hafva Rikets Ständer redan förklarat sig, då
de bifallit Kongl. Majlis Proposition vid 1828 års Riksdag, att Artilleriet borde
bringas till 3000 man.
På detta sält skulle en stam af omkring 27,000 man landttrupper, förutom
en försvarligt öfvad, om också icke fullbildad, beväring till tredubbelt
antal, uppkomma, hvilket för ett land, som har ett afsöndradt läge och dessutom
en Förbunds-Stats stridskrafter att påräkna, synes böra göra tillfyllest,
för alt betrygga dess säkerhet, åtminstone emot sådane angrepp, som kunna
anas och förutses, och några andra kunna icke ingå i beräkningen på annat
sätt, än att de böra mötas med Nationens samlade kraft.
I en detta Betänkande åtföljande tabell, Lit. A, har Utskottet, under deras
hufvudsummor, utfört de besparingar, som skulle uppstå, genom de af
Utskottet föreslagna och antydda indragningar, i ändamål att ådagalägga, i
hvad nion de kunde blifva tillgänglige för att successivt befordra den utsträckning
af beväringens vapenöfningar och armeens exercis,' som Kongl. Maj:t åsyftat
och äfven Utskottet i principen godkänner, så snart ändamålet kan vinnas,
utan tillökade anslag, och med behörigt afseende å jordbrukets billiga
anspråk, att, efter införandet af bevärings-pligten, under en djup fred och i
synnerhet vid ett tillfälle af vapenöfningarnes utsträckning, emotse någon
mindskning uti indelnings-verkets tunga.
Af en serskild, likaledes bifogad tabell, Lit. B, inhemtas jemväl beloppet
af den summa, som, enligt Utskottets beräkning, skulle uppkomma, örn,
påSätt Utskottet antagit, en mindre del af det indeldta infanteriet ställdes på
vacance-afgift; och är det Utskottets tanke, att den indragning, som på sistnämnde
sätt kunde ega rum, måtte komma de rustande och roterade sålunda
till godo, att Stais-Verket, till hvilket vacance-afgiften borde ingå, åtoge
sig en motsvarande andel i det beklädnads- eller utrednings-besvär, som åligger
samtlige rust- och roterings-skyldige öfver hela Riket.
Efter att sålunda hafva redogjort för de allmänna grunder, som vid
4
Stats-TJlskottels Utlåtande, N.-o 44.
stats-regleringens uppgörande af Utskottet blifvit följda, öfvergår Utskottet
ill de serskilda anslags-titlarne, uti den ordning, de i Riksstaten förekomma.
l:o Kongl. Krigs-Collegium och Utrednings-för rådén. I afseende
å aflöningen för Krigs-Collegium, har Kongl. Maj:t dels föreslagit uppförande
på Stat af de 163i tunnor spanmål, sorn vid Collegii nya organisation erfordrats
utöfver gamla anslaget af spanmål under lönerna, dels å uyo äskat,
att lön för en President i Collegium må uti Staten upptagas med 4,200 R:dr;
men då Utskottet antager, att, såsom en följd, af den vid innevarande Riksdag
beslutade nya organisation af Stats-Rådet, en förändring måste förestå i
sammansättningen af armeens och försvars-verkets styrelse, bar Utskottet
icke trott sig ega anledning tillstyrka Rikets Ständer beviljandet at
det, jemväl af sist församlade Ständer vägrade anslag, hvilket Kongl.
Maj:t äskat, såsom lön för en President.
Af samma skäl
afstyrker Utskottet äfven uppförandet på Stat af de 163-1 tunnor
spanmål, hvilka vid Collegii nya organisation erfordrats utöfver
lönerna.
Anslaget för Kongl. Krigs-Collegium med utrednings-förrådena ulföres
sålunda oförändrad t till samma belopp, som i sista stats-regleringen.
2:o Kongl. Kr igs-Hof-Rätten.
Med afseende å detta Embets-verk, hafva Rikets Ständers Revisorer i Revisions-Berättelsen
för år 1839 (pag. 131) yttrat:
att Kongl. Krigs-Hof-Rälten synts Revisorerne mindre ändamålsenligt
sammansatt, då blott en af dess ledamöter måste vara lagfaren, och som Revisorerne
ansett, att i ett väl ordnadt samhälle borde finnas så få serskikle
domstolar som möjligt, samt i afseende på Kongl. Krigs-Höf-Rätten, fastän
varande en Öfver-Rätt, det missförhållande sig företedde, att dess ledamöter,
med undantag af den lagfarne, kunde när som helst ombytas, så, och för att
derjemte undvika Stats-Verkets betungande med en öfverflödig utgift, tillstyrkte
Revisorerne, det Rikets Ständer måtte till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
i underdånighet hemställa, om ej bemälde domstol kunde upphöra och
dess befattning öfverflyttas pä de Kongl. Hof-Rätterne.
Instämmande uti den af Revisorerne sålunda yttrade mening, får Utskottet,
under tillstyrkan, att anslaget för närvarande må oförändrad t i staten
uppföras, hemställa,
det måtte Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
deras önskan, att Kongl. Maj:t ville i Nåder vara betänkt på infö
-
Stais-Utskottets Utlåtande, iV.-o /fj.-
landet af sätta na förändringar i den militära lagskipningen, i följd
hvaraf ol vanberörde ändamålsenliga åtgärd kunde blifva vidtagen.
3:o Staten för Generalitetet.
Till löner for 6 General-Befälhafvare för Militaire-Districten, samt 3 Inspectörer
för Ca valleri- Artilleri- och Forti fications- vapnen samt deras Staber,
utgår, enligt Kongl. Brefven den 13 Februari och 29 April 1830, grundade
på Rikets Ständers vid 1828—30 årens Riksdag fattade beslut, förutom hvad
å anslaget för oförutsedda utgifter blifvit anvisadt, en summa af 54,700 R:dr,
hvilken summa till en del blifvit beräknad, såsom tillgång vid verkställandet
af armeens lönereglering, intill dess att de indelningar, som nu af GeneralBefälhafvarne
innehafvas, kunna, i nion af skeende afgång, återgå till Regementerna.
Utskottet har icke ansett sig ega skiil tillstyrka Rikets Ständer sådane
åtgärder, hvarigenom sjelfva principen, att fördela armeen i Inspectioner och
General-befäl, rubbas, men bör likväl icke undertrycka den mening, att, om
en sådan organisation skall motsvara sin bestämmelse, så väl i krig som under
fredstid, det är af högsta vigt, att ett större antal pensionsrum, än
som nu finnas, må blifva tillgänglige för afskedade Inspections- och DistriclGeneraler,
som vid uppnådd högre ålder må anses hafva förlorat den förmåga
af verksamhet, som erfordras, att föra Divisionerne i fält och i fredstid
vaka öfver deras tjenstbarhet.
Utskottet tror, att detta ändamål skulle kunna vinnas, utan ökade anslag,
om, med fästadt afseende å Rikets geografiska läge och de sammandragningar
af trupper, som, i händelse af ett krig, sannolikast böra kunna emotses,
Militär-Districten minskades från 0 till 5, samt Jönerné* för de GeneralBefälhafvare,
som bibehöllos, hvilka löner nu, med inberäknade Taffelpenningar,
Skjuls- och Fourage-medel, utgå med 6090 R dr till hvardera, nedsattes
tiil 5,400 R:dr, då en General-Befälhafvare-lön, vid blifvande ledighet, kunde
besparas och jemte hvad genom de återstående feni lönernas successiva
minskning erhölles, blifva användbar till bildande af trenne nya Pensions-rum;
och får Utskottet, som upptagit anslaget för Generalitetet till oförändradt
belopp, med stöd af det anförda och med afseende jern väl å Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om uppförande å Stat af t vänne nya Generals-pensioner,
tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t vidtaga sådana åtgärder med Arméens fördelning uti Distric
ter,
i följd hvaraf en General-Befälhafvare-tjenst indroges, och billerne
för de återstående fem, i nion af imiehafvarnes afgång, kun
-
6
Siats-Utskottets Utlåtande} N:0 44'
de nedsättas, så att, i stället för de nu å Stat uppförde 6 Districts
Generals-löner,
å 6,000 R:dr  36,000
lomme att bihållas endast 5 å 5,400 R:dr, eller tillsammans
*  27,000
och de sålunda besparade  9,000
användas till bildande af trenne nya Pensions-ruin ä 3,000
hvardera, för att, jemte de 2 redan å Stat uppförde, inneliafvas al
sådane District-General-Befälliafvare och lnspectörer för de serskilda
vapnen, som, efter 10 års tjenstgöring i denna egenskap och
uppnådde 60 års lefnads-ålder, erhålla afsked från deras innehafde
befattningar.
4:o General-Adjutants-Expedition för Arméen.
Ehuru Utskottet föreställer sig, att förändring i denna anslagstilel, i följd
af den utaf Rikets Ständer beslutade förändrade organisation af Stats-Rådet,
är att emotse, utföres emedlertid anslaget oförändradt, enligt förra Staten, till
R:dr 7,600.
5:o Kongl. Ingenieur-Corpsen.
Förra Staten upptager R:dr 21,535: 8., som utföres utan förändring.
6:o Kongl. Topografiska Corpsen.
Löne-anslaget, enligt förra Staten, utgör I\:dr 11,550, som oförändradt utföres.
7:o Öfver-Commendants-Expcditionen i Stockholm.
Då den i Hufvudstaden förlagde Garnison, dels i dess egenskap af Lif- och
Hus-Trupper, dels såsom tillhörande en fördelning af Armeen, icke saknar
det samband, som är afsedt, genom tillvaron af ett högre Generals-befäl, och
således någon serskild Öfver-Commendant, i och för nämnde Garnison, icke
egentligen är af nöden, har Utskottet trott sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att det för denne Embetsman hittills uppförde arvode, 600 R:dr,
indrages, och anslaget på denna Titel, som, enligt förra Staten, uppgå
Lt till 2,600 R:dr, sålunda utföres till ett minskadt belopp af
2,000 R:dr.
8:o Artilleri-Staben.
Dess anslag utföres oförändradt, enligt förra Staten, till R:dr 2,800.
9:o Commendants-Staten.
Då Commendanterne i en del af Rikets städer, som ej äro befästade
och hvarest ringa eller ingen Garnison är förlagd, hafva tjenstebefattningar
af mera civil än militair egenskap, har Utskottet, utan att nu vilja föreslå
Stats-Utskotlels Utlåtandej N.-o 44•
7
någon förändring uli den förra Slaten, emedlertid ansett sig böra tillstyrka
Rikets Ständer,
att lios Kongl. Maj:t i underdånighet framställa en önskan, det
Kongl. Maj:t täcktes uti sådana städer, efter nuvarande innehafvarnes
afgång, indraga Connnendants-beställningarne, och öfverlemna de
Commeiulanterne uppdragne bestyr med visering af pass oell dylikt
till de Civile Embetsmyndigheterne.
10:o Kongl. Krigs-Academien.
Kongl. Krigs-Academiens anslag utföres lill oförändradt belopp; dockbar
Utskottet ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å behof ve t af
en förändrad organisation utaf denna Läroanstalt. Utskottet antager nemligen,
att all ensidig rigtning i undervisningen till ett visst yrke i de yngre
åren är, med få undantag, skadlig, och att en yngling, som egnar sig till Statens
tjenst, hör hafva valet öppet, sedan han fulländat sin humanistiska bildning.
Behofvet af serskilde Krigs-Acadernier uppstår hufvudsakligen i delander,
sorn hafva stora Armeer och sakna tillgång på befäl, och hvarest åtgärder
således måste vidtagas att i tid förekomma en sådan brist. Ett dydikt
förhållande kan deremot icke emotses i Sverige, hvarest ett stort antal ynglingar
årligen lemna läroverken med föga hopp och utsigt om befordran.
Krigs-Academien är således icke nödig, för att förse Armeen med Officerare,
men skulle deremot, enligt Ulskottes tanka, kunna blifva en lika nyttig, sorn
behöflig Inrättning, om, med fästadt afseende på den förändring, som förestår
i organisationen af Apologist-skolorne och å de allmänna föreskrifter, som
af Kongl. Maj:t blifvit utfärdade beträffande officers-examina, denna Academi
förvandlades till en Tillämpnings-skola för dem bland armeens yngre befäl,
hvilka, på grund af deras vid Universiteten ådagalagde lärdomsprof i
de humanistiska vetenskaperne, blifvit antagne såsom expectanter vid föreslående
befordran, inom den första Officers-graden; tillstyrkande Utskottet
sålunda Rikets Ständer,
att bibehålla det anslag, som för Krigs-Academien nu utgår, samt
i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes vidtaga
de åtgärder, i följd hvaraf Academien, från ett Militäriskt Gymnasium
med Contubernium, som den nu är, kunde successivt utbildas
lill och blifva en Tillämpnings-skola för Armeens befäl af alla vapen,
hvarigenom behofvet af serskilde private Inrättningar för nyssnämnde
ändamål kunde försvinna; börande Utskottet likväl härvid
tillägga, att Utskottet icke förbisett nödvändigheten, att vid KrigsAcademiens
upplösning i dess nu varande form, en mindre del af
8
Siats-Utskottets Utlätandej N.o 44'
det för densamma beviljade anslag afsättes, för att användas till
bildande af Sjöcadetter för flottans behof, likasom Utskottet tillstyrker
Rikets Ständer ali öfverlemna till Kongl. Majits Egen Höga
pröfning att bestämma, på hvad sätt det anslag, sorn nu utgår till
Gratist-Cadetter, och hvilket hufvudsakligen afser underhållet af mindre
bemedlade förtjente Militärers söner, må, i enlighet med sitt
ursprungliga ändamål, i sammanhang med en förväntad ny organisation
af Krigs-Academien, lämpligast användas.
liro Allmänna Garnisons-Sjukhuset.
Förra Staten upplager Rrdr 31,320, som oförändradt utföras.
12:o Incleldta Cavalleri- och Lnfanteri-Regementerne.
Såsom lönefyllnad åt en del OJKcerare vid lndeldta Infanteriet, har Kongl.
Maj:t äskat en summa af 19,300 Rrdr.
Utskottet antager, alt den brist, som nu förefinnes i tillgångarne för
Årnmens lönereglering, skulle kunna fyllas genom indragning af Befälsplatser
vid det lndeldta Infanteriet, hvilket åter kunde ske, dels derigenom, att
den så kallade 3:dje Majorsplatsen vid lndeldta Regementerne lemnades obesatt,
dels genom sammanslagningar af Regemente!’, hvilka äro förlagda, såsom
exempelvis i Westergöthland, nära intill eller örn hvarandra, och hvarmed
en jemnare fördelning af Regementerne till antal och styrka jemväl borde afses.
Af denna anledning saknar Utskottet skäl tillstyrka
det af Kongl. Majrt äskade anslag för fullbordande af Armeens lönereglering.
13:o Exercis-Sc/vadronernes underhåll.
Med afseende å det af Kongl. Maj:t äskade anslag för Exercis-Sqvadronerne
af 20,000 R:dr, får Utskottet endast åberopa sin uti delta Betänkande
med åtföljande Bilagor i allmänhet framställde åsigt, och tillstyrker fördenskull,
att anslaget må utföras oförändradt, i öfverensstämmelse med förra
Staten.
14:o Kongl. Lifgardet till Häst samt Konungens Svea och Andra
Lif-Gar den.
Enligt den Nådiga Propositionen, har Kongl. Majit, i följd af den förändrade
organisation, sorn Kongl. Majit, till befordrande af dessa Regementers
tjenstbarhet, funnit nödigt vidtaga, uti de hittills beviljade anslagen
äskat följande tillökningsbelopp:
För
Stats-Utskoltels Utlåtandej N.-o 44
9
För Lifgardet till häst. . .
„ Svea Lifgardet . . . .
„ Andra Lifgardet . . .
. . . . R:dr 6,835:21, 6.
5,866:27. —
5,866:27. —
Tillsammans R:dr 18,568:27. 6.
nied 188 tunnor spanmåls-anslag under lönerna; och har Kongl. Maj:t, såsom
skäl för bibehållandet af den år 1831 fastställda interims-stat, enligt hvilken
dessa tillökningar erfordrades, anfört, att Kongl. Maj:t ansett hvarje förändring
deruti, vare sig medelst förminskning i den tjenstgörande styrkan, eller,
genom nedsättning af befälets löner, eller reduction af befälsplatser, dels vara
oförenlig med garnisons-tjenstgöringen inom hufvudstaden, så vida andra
mera kostsamma anstalter ej skulle behöfva vidtagas, dels innefatta en orättvisa
emot de i allt fall icke högt aflönade officers corpserne, dels ock föranleda
till andra, för Stats-Verket betungande, utgifter, med mera, som af det
biiagda Stats Råds-protocollet öfver Krigs-Ärenden inhemtas.
Derjemte har Utskottet erhållit följande remisser å inom de serskilde
Riks-Stånden väckte motioner, nemligen:
A) fiån Borgare-Ståndet, af Herr Winge, om indragning af ett eller
tvänne af Ga rdes-regetrien. terna;
B) från Bonde-Ståndet, af Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs Län,
med förslag till en ny Stats-reglering, enligt hvilket, bland annat, Kongl. Svea
och Andra Lifgardes Regementerne ansetts böra sammanslås, och, under ett
gemensamt Chefs-befäl, organiseras på 3 Bataljoner;
C) från samma Riks-Stånd, af Pehr Mårtensson från Jönköpings Län,
all samtlige Gardes-regemenlerne måtte helt och hållet indragas, och garnisons-tjenstgöringen
i Stockholm i stället bestridas af 100 man Cavalleri och
400 man Infanteri utur den indeldta Arméen, samt
D) från Ridderskapet och Adeln, af Herr F. L. Rosenqvist af Åkershult,
om sammanslående af Kongl. Svea och Andra Lif-Garderne, under ett Chefsbefäl
och med gemensam Regements-stab.
Under åberopande af hvad förut anfördt blifvit, får Utskottet nu endast
yttra, att, till stöd för dessa Regementers bibehållande vid deras nuvarande
numeraire, tala följande omständigheter: att hufvudstadens garnison,
förlagd på den vigtigaste mililaire-punkten i Riket, icke skäligen bör minskas;
att dess nuvarande styrka jemväl påkallas af dess tjenstgöring i fredstid,
ty, ehuruväl Utskottet icke anser det omöjligt, att denna tjenstgöring skulle
kunna göras mindre besvärande genom en annan fördelning af vakter och
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sand. t AJd. 14 Haft. a
01
Siats-Utskottets Utlälandej N.-o 44-
poster, föreställer sig Utskottet likväl, att en sådan inskränkning, der den
kan ega rum, borde komma den icke serdeles högt aflönade och nog betungade
soldaten till godo, medförande äfven på detta sätt en besparing för Statsverket
uti de, i förhållande till personalen, ovanligt höga sjukvårds-kostnaderne,
hvilka till en del torde hafva uppstått, såsom en följd al den nuvarande
strängare garnisons-tjenstgöringen. Att indraga af det värfvade Cavallen,
som nu underhålles, anser Utskottet icke fördelagtigt för Stats-Verket;
ty örn det äfven antages, alt det värfvade Cavalleriet i fredstid ärj kostsammare,
än det indeldta, är skillnaden likväl icke så stor, att densamma ju
icke skulle fullt motsvaras af den kostnad, som komme att uppstå icke blott
för Stats-Verket, utan äfven för de rustande, derigenom, att indeldt trupp
användes för den tjenstgöring, som nu af den värfvade bestrides, hvarförutan
det icke bör förbises, att det indeldta Cavalleriet i krig är belastad t med
fredsorgan isa tionens liela kostnader; hvaremot krigs-ulgif terne för den väll vade
truppen blifva föga skiljagtige från dess underhålls-kostnader i fredstid.
Deremot har Utskottet ansett sig böra föreslå Rikets Ständer sådana
åtgärder, i följd hvaraf kostnaden för Gardes-regementernes underhåll
kunde minskas, hvilket Utskottet, under åberopande af den
tabell, som är bilagd detta Betänkande under Lit. A, anser kunna
ske på det sätt, att Konungens Lifgarde till bäst organiseras på 4,
i stället för 5 sqvadroner, hvarigenom således ett belt sqvadronsbefäls
aflöning bespares, saint att antalet af de hästar, som nu underhållas,
må minskas från 415 till 332, så att hvardera af de 4
sqvadronerne, hvarpå Regementet, efter Utskottets tanka, borde organiseras,
bibehåller 83 hästar, hvaraf 8 för Ullder-Officerare och
Trumpetare samt 75 för manskapet, genom hvilken åtgärd vinnes
den besparing, som af tabellen inhemtas; samt slutligen att de båda
Gardes-regementerne till fot sammanslås, under gemensamt Chefsbefäl,
till ett Regemente på 3 bataljoner; hemställande Utskottet, att,
vid denna nya organisation, om hvars verkställande Rikets Ständer
torde hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, följande grunder
måtte iagttagas:
l:o att den nya organisationen träder i verket, så snart Kongl.
Maj:t finnér sådant, utan rubbning ide med Compagni-Cheferne ingångna
passevolance-contract, lämpligen kunna ske;
2:o att de af befälet, som blifva öfverflödigt, må, så vida de
qvarstanna i tjenst, fortfarande avancera inom Regementet, men att
deremot de, hvilka, i följd af organisationen, söka och erhålla af
-
Stats-ZJtskollets Utlåtande, N.o 44'
sked, må uppföras å allmänna indragnings-staten, till erhållande af
efterföljande pensions- eller löne-belopp; hvarifrån likväl höra afdragas
de pensioner, till hvilkas undfående af Arméens PensionsCassa
de kunna vara berättigade, nemligen:
Officerare och Under-Officerare samt deras vederlikar, som tjent
30 år och derutöfver, hela lönen, den så kallade permitterings-ersättningen
för Compagni-Cheferne härunder inbegripen;
Officerare och Under-Officerare samt deras vederlikar, som tjent
25 år och derutöfver, 2 tredjedelar af lönen, samt Officerare, Underofficerare
och deras vederlikar, som icke tjent så lång tid, halfva
lönen;
3:o att det befäl, som uppföres å allmänna indragnings-staten,
må tillförbindas tjenstgör», i händelse af krig, intill dess de uppliått
den ålder, som berättigar dem till pension, och lärer det ankomma
på Kongl. Maj:st serskilda Nådiga Förordnande, huruvida
nyssnämnde befäl, som uppföres till löner å indragnings-staten, må
bibehållas vid pensionsrätt, i hvilket fall, och då denna inträder,
lönen upphör eller minskas med pensions-beloppet;
4:o att då hästarne vid Kongl. Lifgardet till häst äro en Kronans
egendom, försäljning af det tili indragning afsedda hästantalet må
ofördröjligen försiggå och de derigenom inflytande medel ställas till
Krigs-Collegii disposition, i och för materiela behof.
Då emedlertid en sådan förändrad organisation icke kan i sin helhet genast
verkställas, och Utskottet icke eller nu kan på förhand beräkna beloppet
af de qvarstående pensioner och löner, som minska de på det hela calculerade
besparingar; tillstyrker Utskottet
Rikets Ständer bifalla, att anslaget för Gardes-regementerne må i
staten oförändradt utföras, i följd hvaraf och på de skäl, sorn afRikets
Ständer vid nästförflutna Riksdag anförts, Utskottet måste afstyrka
det af Kongl. Maj:t å nyo äskade ytterligare anslag;
viljande Utskottet i det efterföljande yttra sig om användandet af de besparingar
, som ej mindre i följd af denna indragning, än af andra här nedan föreslagna,
genast eller successivt kunna uppkomma.
l5:o Kronprinsens Husar-Regemente.
Detta Regemente, fördeladt på 6 sqvadroner, har sig tillslaget på hvarje
sqvadron 83 å 84 nummer-hästar. Utskottet föreslår, under åberopande i
öfrigt af hvad rörande reductionen af hästarne vid Lifgardet tili häst blifvit
yttradt, att minska nurnmer-hästarnes antal vid Kronprinsens Husar-Rege
-
12
Stats-Ulshottets Utlåtande , N.o 44.
mente till Ib på hvardera af Regementets 6 sqvadroner, hvarigenom således
vinnes en besparing af 50 hästars underhålis-kostnad. Då denna reduction
emedlertid minskar furagerings-anslaget, men icke kostnaden för Regementets
underhåll i öfrigt, och då Utskottet icke funnit skäl tillstyrka det af sist församlade
Ständer vägrade och jemväl nu af Kongl. Maj:t äskade anslag 1,321
R:dr 39 sk. för befälets lönereglering, likasom Utskottet antager, att det mindre
gage, som den inom Skåne tjenstgörande styrkan af Regementet uppbär,
i jemförelse med hvad det derstädes förlagda manskap af Wendes ArtilleriRegemente
åtnjuter, icke är något ovanligt inom trupper af olika corpser,
förlagda i samma provins eller garnisonerade i samma stad, har Ulskoltet
ansett sig
icke böra tillstyrka det af Kongl. Maj:t i dessa båda afseenden äskade
ökade anslag af 3,657 R:dr 9 sk., utan upptages anslaget för
Kronprinsens Husar-Regemente Lill det vid sista Stats-regleringen
utförde belopp.
Om en sqvadron frånskiljdes detta Regemente och förlädes till Norrland,
skulle derigenom tillfälle beredas att framdeles låta de 315 rotar återgå till
Infanteriet, som blifvit använde för inrättandet af den andra utaf Jemtlands
Häst-Jägare-sqvadroner och för en annan ännu ej uppsatt sqvadron i Westerbotten,
hvilket tilläfventyrs ej vore utan vigt för försvaret, men Utskottet nu
endast anför med afseende å en framdeles förestående förändring i försvarsverkets
organisation.
16:o Wermlands Fält-Jägare-Regemente.
Kostnaden för detta Regemente är visserligen ej betydlig, men då det
icke är tillgång på manskap, som Svenska Armeen saknar, men väl öfningstid
för såväl stam som beväring, och då det sätt, på hvilket detta Regemente
recryteras, skulle göra det mindre tjenligt att med detsamma införlifva
beväring, har Utskottet ansett, att det anslag, som är beviljadt för detta
Regementes underhåll, skulle på ett nyttigare sätt komma Armeen till godo,
om dess tjenstbarhet på det hela derigenom befordrades.
Utskottet tillstyrker sålunda,
att detta Regemente succesivt ina indragas, dervid enahanda grunder
torde böra iagttagas, som med afseende å Gardes-Regementerne
blifvit af Utskottet föreslagne, endast med det tillägg, att manskapet
först efter uttjent capitulation eller på frivillig begäran afskedas
och att, intill dess detta skett, nödigt befäl må bibehållas.
Yid detlta förhållande anser sig Utskottet
icke kunna tillstyrka bifall till den i Kongl. Propositionen gjorde
Stats-Uiskoltels Ullätandej N.o 44-
framslälluing om uppförande a Stat af 30 tunnor spa timål under
lönerne, utan föreslås anslaget alt oförändrad t qvarstå.
17:o Kongl. Svedj Götha och Wendes Artilleri-Regementen.
Beträffande Artilleriet, får Utskottet, under åberopande af dess yttrande
uti inledningen till detta betänkande, nu endast anföra, att det, vid en blifvande
organisation af försvars väsendet, torde böra afses, att något Artilleri
kunde blifva förlagdt till Norrland, och att, efter Utskottets tanka, den till
äfventyrs högre kostnad, som härigenom kan komma att uppstå, rättvisas genom
åtgärdens ändamålsenlighet. Emedlertid har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka anslagets bibehållande till oförändradt belopp.
18:o Cavalleri- och Artilleri-hästars remontering, skoning m. m.
Med afseende å den af Utskottet föreslagne indragning af hästar vid LifGardet
till Häst och Kronprinsens Husar-Regemente, tillstyrker Utskottet,
att anslaget på denna titel må nedsättas till 28,000 R:dr.
19:o Artilleri-hästars underhåll af Rusthållare vid afsutna Kavalleriet.
Anslaget utföres oförändradt efter förra slaten med 2,865 tunnor spanmål
in natura.
20:o Furagering för värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar.
Detta förslags-anslag har i allmänhet befunnits otillräckligt, utvisande
en årlig brist i medeltal af omkring 14,000 R:dr, hvilket föranlåter Ulskotlet
tillstyrka
anslagets bibehållande oförändradt, oansedt den afsedda indragningen
af hästar vid Lif-Gardet tili häst och. Kronprinsens liusar-Regemente.
21 :o Kongl. Lif-Bevärings Regementet.
Under antagande deraf, att Stockholms Stads och Läns Beväring skulle
kunna exerceras af Kongl. Lif-Gardets till fot, samt Uplands och Södermanlands
Rege men ters befäl, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att, i mon af blifvande afgång inom Kongl. Lif-Bevärings Regementet,
befäls-platserne och, i förhållande dertill, Corporals-nummer vid
detta Regemente må kunna indragas, på det sätt, att likväl, hvad förstnämnde
platser angår, befälet bibehåller rättighet att inom Regementet
kunna uti tour avancera till och med Capitains-graden, och
att indragningen således vid hvarje vacance eger runi uti lägsta
befäls-graden.
Då en sådan förändring emedlertid endast afser framtiden och någon
i4
Slats-Ulskollets Utlåtandej N.o 44•
betydligare besparing för närvarande icke är att deraf förvänta, tillstyrker
Utskottet,
att det i förra staten uppförda anslag må bibehållas oförändrad t.
22:o Gottlands Nutional-Beväring.
Med stöd af hvad uti inledningen till detta Betänkande blifvit yttradt,
afstyrker Utskottet
beviljandet af det utaf Kongl. Majit äskade anslag 1,897 R:dr 37
sk. 4 rst., åsyftande en förbättring i de till Underbefäl och Spel vid
Gottlands National-Be värings Infanteri och Jägare utgående löner,
och föreslår, att anslaget enligt förra Staten må oförändradt utföras
med R:dr 33,000.
Uti den betydliga kostnad, sorn denna titel emedlertid, äfven utan förhöjning,
erfordrar, finnér Utskottet i öfrigt anledning föreslå Rikets Ständer,
alt hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om undersökning, ledande
till en möjlig reorganisation af denna Beväring, hvarigenom
nyssnämnde kostnad något skulle kunna nedsättas; och tror Utskotskoltet,
att detta skulle kunna ske, om principen af en frivillig
tjenstgöring för hefälet i större eller mindre nion infördes.
23:o Hallands Beväring.
Med afseende å det anslag, som i Staten finnes utförd t för denna Beväring,
och under förutsättning, att Be värings- classerne inom Halland skulle
kunna öfvas af angränsande Regementets Befäl, anser Utskottet sig böra, i
likhet med hvad i afseende på Lif-Bevärings-Regementet blifvit föreslaget
och efter enahanda grunder, tillstyrka
indragning af Hallands Bevärings befäl, med oförändradt bibehållande
emedlertid af det i förra Staten uppförde anslag.
24:o B ev ät ■ in gs - Ma n skåpets Vapenöfning.
Under åberopande af hvad i början af detta Betänkande och uti bifogade
Tabell förekommer, rörande sättet och grunderne för en framtida utvidgad
öfning för Bevärings-classerne, får Utskottet, som ansett sig böra föreslå
Rikets Ständer
alt icke nu bifalla Kongl. Majits Nådiga Proposition om en tillökning
af 63,000 R:dr uti det å anslaget för Beväringens vapenöfningar i
Staten förut uppförde belopp af 80,000 R:dr,
emedlertid tillstyrka,
att detta anslag hädanefter måtte komma att anses såsom endast
ett förslags-anslag, och att således, om detsamma skulle finnas otillräckligt
för en öfnings-tid af 12 dygn, in- och utryckningsda
-
Ståts-Utskottets Utlåtande, IV.-o 44'
garne oberäknade, bristen dä må af Riksgälds-Contoret fyllas.
Härigenom anser sig Utskottet äfven hafva besvarat de till Utskottet
öfverlemnade motioner af Pehr Hartsson från Wermlands
Län, att Beväringens vapenöfningar matte under fredstid inställas,
ocb af Jonas Juder sson från Stockholms Län, med samma förslag,
jemte hemställan, att derigenom uppkomne besparingar måtte till
krigs-materiellens förbättrande användas.
25:o För sv ar s-Verket i allmänhet eller Kongl. Krigs-Collegii Departementet•,
hvarunder äfven upptagas indeldta Räntor för Akers Krutbruk
och Husqvarna Gevärs-Factori,
Detta anslag utgår nu, oberäknadt de derunder inbegripne indeldta räntor,
med 696,000 R:dr, sedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag
beviljade en tillökning af 70,000 R:dr utöfver de 626,000 R:dr, hvartill anslaget
intill denna tidpunkt uppgått. Då Kongl. Maj:t funnit denna tillgång
otillräcklig och, i följd deraf, äskat en ytterligare förhöjning i anslaget af
69,000 R:dr, har Utskottet, med ledning af Kongl. Krigs-Collegii Statsförslag
för 1840 till 1844, sökt upplysning, hvaruti det tillökade behofvet
liar sin grund, och dervid inhemtat, att Krigs-Collegii Stats-förslag, förutom
vanlige hitintills bestridde utgifter, upptaga materiel-kostnader för Beväringsexercisen,
hvilka, såsom hänförande sig till ett af Kongl. Maj:t icke gilladt
alternativ för regleringen af denna exercis, icke allenast med en årlig utgiftssumma
af 27,358 R:dr 11 sk. öfverskjuter det anslag, som erfordras för den
exercis af 21 dygn, som af Kongl. Maj:t ansetts böra ega rum, utan jemväl
med ett belopp af minst 60,000 R:dr bör antagas öfverskjuta det å Collegii
nuvarande Stat tillgängliga behofvet för exercis af 12 dygn, hvartill Utskottet
tillstyrkt Rikets Ständer att bevilja anslag. Derjemte upptager samma
Stats-förslag en utgiftspost för Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori, hvilken,
för året beräknad, uppgår till en summa af circa 12,000 R:dr, hvarigenom
sålunda på det liela uppkommer ett årligt behof af 72,000 R:clr, som, enligt
de af Utskottet antagna grunder, antingen icke behöfver fyllas, eller, så vidt
det hänföres till utgifterne för Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori, bör tagas i
serskildt betraktande i sammanhang med den Extra Stats-Regleringen, och
enär det dessutom bör iagttagas, att materiel-kostnader besparas genom de
af Utskottet föreslagne indragningar, och alt materiel-tillgångarne ökas genom
försäljning af 133 stycken Kronans hästar, har Utskottet
icke funnit skäl tillstyrka det af Kongl. Maj:t begärde tillökade anslag
af 69,000 R:dr, men föreslår deremot Rikets Ständer, alt nedsätta
anslaget för Arméens materiel till en summa af 666,666 R:dr 32 sk.
i6
Stats-Utskoltets Utlåtandej N-o 44'
I afseende å denna anslags-titel har Kongl. Maj:t dessutom serskildt äskat,
att det anslag af 12,000 R:dr, som för Topografiska Corpsens arbeten varit
afsedt, måtte öfverflyttas från Krigs-Collegii Fortifications-afdelning till nyssnämnde
Corps’ Stat; men enär dessa arbeten närmast kunna jemföras
med andra, som afse militära föremål, hvilka samtligen stå under Kongl.
Krigs-Collegii redovisning, hemställer Utskottet,
att detta anslag må uppföras å Stat, på sätt hittills skett.
26:o Lif mundering för Indeldta Infanteriet.
Detta anslag, uti hvilket ingen tillökning blifvit begärd, utföres oförändradt,
enligt förra Staten, till R:dr 71,000.
27:o Spanmåls upphandling och Bageri-kostnad.
Förra Staten upptager R:dr 25,000, som utföras utan förändring.
28:o Ved och Ljuspenningar för Fästnings- och Garnisons-orter.
Anslaget utföres oforändradt, enligt förra Staten, till R:dr 14,000.
29:o Skrifmaterialier och Expenser m. m.
Anslaget, enligt förra Staten R:dr 4,500, utföres oforändradt.
30:o Rese- och Tractaments-penningar för Militaire Embets- och
Tjenstemän.
Kongl. Maj:t har föreslagit, att det anslag af 6,666 R:dr 32 sk., som
linnes uppfördt i Staten i och för Militaire Embets- och Tjenstemäns- Reseocli
Tractaments-penningar, må iklädas egenskapen af ett Förslags-anslag, men
då Utskottet föreslagit Rikets Ständer att ställa under Kongl. Majrts disposition
äfven sådane, i följd af tillstyrkte indragningar å denna Hufvud-titel,
förulsedde besparingar, hvilka hittills icke kunnat påräknas, föreställer sig
Utskottet, att desamma skulle lemna tillgång för bestridandet af utgifter,
som äro af tillfällig beskaffenhet, på grund hvaraf Utskottet tillstyrker,
alt anslaget må uppföras oforändradt.
31:o Värfnings- och Recapitulations-penningar.
Detta anslag har för ändamål att utgöra en tillgång för ersättningar åt
Gompagni-Ghefer, vid de tillfällen, då de, genom olyckshändelser, göra förlust
af manskap, men då det visat sig, att detsamma för cletLa ändamål
blott till ringa del blifvit anlitadt, anser Utskottet sådana tillfälliga utgifter
kunna af besparingarne utgå, och tillstyrker således Rikets Ständer,
att det å denna Titel beviljade anslag, 1,000 R:dr, alldeles må upphöra.
32:o Durch-marsche-kostnader och oförutsedda utgifter.
Utskottet har antagit, att utgifterne å dessa båda Titlar skulle kunna in
skrän
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 44" 17
skrankas, såsom en följd jemväl af de lättade utvägar för truppers transporterande,
som i senare tider uppstått, med anledning hvaraf Utskottet tillstyrker
,
att anslaget för durch-marche-kostnader må nedsättas till R:dr 20,000
och för oförutsedde utgifter till R:dr 45,000.
33:o Militice Boställs-cassans Reserv-hemmans-räntor.
Uti dessa samtligen indeldta räntors utgående linner Utskottet ej skäl att
föreslå någon förändring.
34:o I anledning af väckt fråga om ersättning af gage och spanmål till
det manskap vid värfvade Regementerne, som, utöfver den till permittering
bestämde styrka, uti tjenstgöring qvarblifver, har Kongl. Maj:t funnit, att
det vore med en rätt ordning öfverensstämmande, örn staten upptoge full
aflöning och spanmål för hela styrkan oell för hela året, under iagttagande,
att aflöning icke utbetaltes för större styrka, än som vore effectivt tjenstgörande;
och har Kongl. Maj:t öfverlemnat till Rikets Ständer att bestämma
det sätt, hvarpå behofvet i denna del må kunna afhjelpas, utan anlitande
af Titelns besparingar, antingen genom anvisande af ett serskildt förslags-anslag,
ellef genom medgifvande, att utgifter af denna beskaffenhet må StatsYerkets
öfverskott af stats-inkomsterne anordnas.
Utskottet har tagit detta i öfvervägande, men då en sådan anordning
skulle väsendtligen rubba sjelfva grunderne för de värfvade Regementernes
organisation och tvifvelsutan komma att ådraga Stats-Verket högst betydliga
utgifter, anser Utskottet sig ej böra tillstyrka Rikets Ständer,
att bifalla dessa utgifters anordnande, på sätt Kongl. Majrt föreslagit.
35:o Ilvad Kongl. Majrts Nådiga Proposition innehåller, beträffande de
anslag, som kunna erfordras för betäckande af utgifter, hvilka må blifva förenade
med antagandet af en ny inqvarterings-ordning för städerne i Riket,
får Utskottet nu endast anföra, att Utskottet i denna fråga kommer att afgifva
serskildt Betänkande.
36:o Den i Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition väckta fråga om underhåll
af Kongl. Lifgardets till häst casern- och stall-byggnader, och om uppförandet
på Tredje Hufvud-Titeln, under anslaget till ved och lyshållning i fästnings
och garnizons-orterne, af den summa, som anses erforderlig för lyshållningen
i nämnde Regementes stallar, får Utskottet på det sätt besvara,
att Utskottet ansett Regementet, i likhet med de båda Gardes-Regementerne
till fot, böra vidkännas underhålls-skyldigheten af casern-byggnaden, emot
det att Regementet uppbär full inqvarterings-ersättning af Stockholms stad,
Eili, till R. St. Prot. 1S40. 4 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 5
i8
Stats-lJtskottets UtlåtandeN.o 44"
att, då Utskottet icke kunnat ingå i någon pröfning, till hvad utsträckning
en lyshållning i nämnde stallar erfordras, Utskottet icke funnit skäl till denna
utgifts bestridande af anslaget till lyshållning i fästnings- och garnizonsorterne,
samt att Utskottet anser kostnaderne för stallarnes underhåll böra
utgå af de tillgångar, som äro ställde till Kongl. Krigs-Collegii disposition lör
underhållet af Kronans militär-byggnader; och får Utskottet således
afstyrka bifall till de i förutnämnde afseenden äskade serskilde
anslag.
37:o Beträffande de besparingar, hvilka kunna uppkomma genom indragningar,
som blifvit föreslagne att å denna Hufvud-Titel ega rum, föreslår
Utskottet Rikets Ständer, att öfver deras användande fatta följande beslut:
Att sådana besparingar, som verka en minskning i Titelns utgifter,
men deremot föranleda en motsvarande utgift å allmänna Indragnings-staten,
må öfverlemnas till Riksgälds-Contoret, som bör erhålla
föreskrift, att till Armeens Accords-amorteringsfond utbetala accordsräntan
för indragna befäls-platser, så snart förra inneliafvaren,
om han blifvit å Indragnings-stat öfverflyttad, derifrån afgått och
hans skyldighet att berörde ränta godtgöra derigenom upphört; men
att deremot besparingar, hvilka icke föranleda en sådan utgift för
indragnings-staten och icke äro af natur att öka materiel-anslagets
tillgångar, eller som icke blifvit tagne i betraktande vid regleringen
af fouragerings-anslaget, må, sedan de som uppkomma genom indragning
af befälsplatser vid Gardes-regementerne, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse
af den 6 November 1834, i första rummet blifvit använde
att betacka den brist, som nu finnes å nämnde Regementers stat,
af Kongl. Maj:t disponeras, att befordra den utvidgning af de indelta
Cavalleri-regementernes exercis-sqvadroner, som af Kongl. Maj:t
blifvit ansedd nödig, och att, om derutöfver några besparingar uppkomma,
de af Kongl. Majit jemväl må till utgifter å Titeln disponeras,
enligt de grunder för besparingars användande, som af Rikets
Ständer i allmänhet antagas;
och får Utskottet slutligen tillstyrka Rikets Ständer, på de af Utskottet anförda
grunder,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Majit förelägga nästkommande Ständer en omfattande plan till försvars-verkets
organisation i dess helhet, på det Rikets Ständer må
blifva i tillfälle att, i ett sammanhang, besluta öfver de åtgärder,
Stals-Vtskottets Utlåtandej Nm 44' 1$
sorn erfordras, för att, i förening med en afsedd lindring i de rastandes
och roterings-skyldiges besvär, befordra den utsräckning af
bevärings-manskapets öfning, sorn tillika bör ega rum.
Utskottet anser sig, genom detta Förslag till reglering af Riks-Statens
3:dje Hufvud-Titel, jemväl hafva besvarat följande till Utskottet remitterade,
härförut icke serskildt omförmälde motioner, nemligen:
Herr Munck af Rosenschölds, R j om indragning i stående Armeen och
förändrad organisation af Beväringen;
Herr Rosenqvists, J. L., om Lif-Bevärings-Regementets upphörande;
Lars Larssons från Westerås Län, angående indragning af de för oförutsedda
militär-behof bestämda 50,000 R:dr, samt det för Kongl. Krigs-HofRätten
beviljade anslag;
Lars Bengtsons från Malmöhus Län, att Indelclta Armeen mattei fredstid
till halfva numerären nedsättas, så att tvänne Rust- eller Rotehåll sammanslås
till uödeihållande af endast en man, och att Rusthållarne jemväl
måtte befrias från skyldigheten att förskaffa och underhålla sadelmunderingar;
Herr Hallströms, att rote.ringskostnaden, så väl för Indeldta Infanteriet,
som för Båtsmanshåiiet, måtte minskas; viljande Utskottet till serskild behandling
företaga de öfrige motioner, som, utan att ega direct sammanhang
med denna Titel, åsyfta anslag, hvilka kunna dertill i mer eller mindre mon
hänföras.
Reservationer.
Vid Utskottets förslag till förändringar i Armeens organisation.
Af Hr Grefve von Platen. ”Inseende min oförmåga alt bedöma de
detalj-frågor i hvilka Stats-Utskottet, vid 3:dje Hufvud-Titetns reglering, ingått
och oberedd att åtaga mig skyldigheter, hvilka allvarsamt betraktade
icke torde kunna åläggas hvarje Ledamot af Svea Rikets Ständers Stats-Utskott,
men deremot tillhöra och med fullt anspråk kunna fordras af en
Krigs-Minister, kan jag, ehuru jag tror mig inse fördelar af åtskillige vid denna
Hufvud-Titel föreslagne förändringar, i afseende å verkställbarheten af
det hela, ej annat än, på ofvan anförde grunder, för min del reservera mig
i frågan om 3:dje Hufvud-Titelns reglering.”
Af Hr af Harmens, sorn yttrade, ”clet han icke tilltrodde sig kunna tillstyrka
Rikets Ständer att göra någon indragning i Cavalleriets numerär; och
skulle sådant specielt tillämpas i afseende å Smålands Husar-Regemente, ansåg
Herr af Harmens beräkningen af en vaeance-afgift af 7 tunnor spanmål
för hög, och trodde, att på detta vilkor säkerligen icke halfva Regementet
komme att sitta af, så vida detta berodde af Rusthållarne, icke derföre att
20 Stats-Vtshottcts Utlåtande, N.o 44.
|U kostnaden för rustningen vore högre, men derföre att en stor del bland
Rusthållare heldre vilja underhålla hästar, än aflemna ett spanmåls-belopp,
som de stundom nödgas från andra håll inköpa eller lösa efter hög markegång.
”
Af Hr Biskop Hedrén. ”Då §. 34 af Riksdags-Ord ningen samt §. §. 53
och 89 Regerings-formen föreskrifva att alla uppkomna frågor om grunderna
för allmänna Inrättningar af alla slag, skola af allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet upptagas, och de nu föreslagna förändringar ovägerligen
mäste anses röra grunderna för en allmän Inrättning, som är för fäderneslandet
af den högsta vigt, nemligen Rikets försvarsverk, så hade nämnde Utskott
bordt denna fråga bereda, eller åtminstone i dess utredning deltaga. Att
Riks-Stånden remitterat densamma till Stats-Utskottet, bevisar hvarken Utskottets
pligt eller rättighet att ensamt upptaga den. Utskottet har redan
förut flera gånger visat sig förstå att rätt bedöma och tillämpa 43 och 44
§. §. af Riksdagsordningen, och borde icke hafva uraktlåtit det vid ett så
grannlaga ärende, som detta. Icke eller må invändas att 80 §. RegeringsFormen
är olämplig för behandling af Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, enär
denna §. blott i en enda fråga förekommer i Utskottets utlåtande. I hufvudsaken
torde tvänne vigtiga tvifvelsmål möta Utskottets förslag, det ena, huruvida
Rikets försvarsverk derpå verkligen vinner, det andra, huruvida de skattdragandes
bördor deraf verkligen lättas. Många sakkunniga tvifla på beggedera.
Jag anser för min del rådligast, att innehålla med så bestämda och vidtomfattande
förslag, till dess de varda af en högre kunskap och erfarenhet
framlagda. Det skulle eljest kunna hända; att vi gjorde åt vära flender större
tjenst än åt oss sjelfva. Jag ville sålunda hafva föreslagit, att Utskottet
hade tillstyrkt Rikets Ständer att endast i allmänhet och på vissa allmänna
grunder begära af Kongl. Maj:t en fullständig utredning af ifrågavarande högst
vigtiga ämne, hvarigenom ändamålet säkert lika snart och på lämpligare sätt
vunnits. Slutligen får jag reservera mig emot den af Utskottet beslutade
nedsättning af anslaget för Kongl. Krigs-Collegium, då intet enda skäl derföre
talar, men deremot flera för bifall till den Kongl. Propositionen om tillökning.
” -t
Af
Herr Prosten Stenhammar. ”Under erkännande af min fullkomliga
oförmåga att bedöma de vidtomfattande förslag, som i Stats-Utskottets Betänkande
öfver regleringen af Tredje IIufvud-Titeln framställes, tillika i
den öfvertygelse, att Stats-Utskottet öfverskrida gränsorne för sin i 30 §.
Riksdags-Ordningen bestämda förbindelse, att pröfva och föreslå det, som till
Statsverkets behot erfordras, .sedan nödige indragningar och besparingar bilf
-
Stats-Ulskotlets Utlåtande j JV.-o 44'
21
vit iagttagne, då Utskottet företagit sig att föreslå en hel militärisk organisations-plan,
grundande sig på besparingar, som icke nu kunna göras, utan
‘ först i en framtid förmenas blifva möjliga, lär jag i det bela reservera mig
mot detta Betänkande.”
Häruti instämde Herr Doctor Björkman.
Af Herr Helsingius , som anmält, att lian icke varit i tillfälle alt af förslaget
till utlåtande angående reglering af utgifterne under Riks-Statens Tredje
Hufvud-Titel taga så fullständig kännedom, att han kunde i allo deruti
instämma.
Vid 10:de punkten, angående Kongl. Krigs-Academien.
Af Herr Doctor Björkman emot Utskottets förslag till ny organisation af
Academien.
Yid 13:de punkten, angående Exercis-Sqvadronerne.
Af Herr af Harmens, med anförande, ”att då Utskottet i sitt utlåtande
såsom allmän grundsats antagit att utvidga Armeens vapenöfningar, borde ock
Kongl. Maj.ts Proposition om ökadt anslag för Exercis-Sqvadronerne ej hafva
blifvit afslagne, i synnerhet som de tillgångar, hvilka genom de i följd af
föreslagne indragningar beredde besparingar tillkomma, ej erhålles annorlunda
än successivt.”
Häruti instämde Herr Prosten Astrand.
Vid I4:cle punkten, angående Kongl. Lif-Gardet till Häst samt Kongl.
Svea och Andra Lif-Gardet.
Af Herr Wedberg: ”Jag kan icke underlåta att anmäla min reservation
deremot, att Stats-Utskottet, i sammanhang med frågan om åtskilliga indragningar
vid Lif-Gardes Regementerne, tillerkänt Befälet vid dessa Regementen
den löneförhöjning Kongl. Majit, emot Rikets Ständers beslut, detsamma
beviljat. I följd af denna, vid föregående Riksdagar, af Rikets Ständer vägrade
löneförhöjnings, uppförande på Stat komma mer än 18,000 R:dr af den,
genom ifrågavarande indragningar, beredda minskning i Statens oerhörda kostnader
för Gardes-Regementerne att för framtiden medtagas, och det med de
föreslagne indragningarne åsyftade ändamål, eller minskad Slats-utgift, att
hufvudsakligen förfelas. Jag kan för öfrigt ingalunda finna det ringaste skäl
att, vid denna Riksdag, på Rikets Stat uppföra en lönetillökning, som Rikets
Ständer tillförene ansett af intet behof påkallad, och till hvars framtida fortfarande
Rikets Ständers förut fattade beslut, enligt min åsigt, icke i något
afseende föra nied t.
Anhålles att denna min reservation må få åtfölja Siats-Utskottets Betänkande
till Stånden.”
22
Stats-Vtskotlets Utlåtande, JV.o 44-
Härmed förenade sig Herr Kjellberg samt Riksdags-fullmägtige Sven
Heurlin från Kronobergs Län, Petter Pehrsson från Jönköpings Län, Nils
Pehrsson från Örebi’o Län och Sone Pehrsson från Malmöhus Län.
Vid 21:sta punkten, angående Kongl. Lif-Bevärings-Regementet.
Af Herr Tersmeden: ”Jag reserverar mig emot Utskottets förslag, att indraga
befälet vid Lif-Bevärings-Regementet af följande skäl:
l:o emedan, för den händelse, som jag icke anser osannolik, att Konung
och Rikets Ständer omsider vilja utbyta det föråldrade indelningsverket
emot ett mera lämpligt national-försvar, så är det ifrågavarande Regementet
med sin nuvarande organisation af befäl i ordning såsom typ för
Armeens öfriga omdaning;
2:o emedan jag finner det i närvarande förhållanden illa betänkt, i afseende
på hufvudstadens och derinom belägne Rikets Ständers Banks försvar
för ett möjligen påkommande hastigt anfall, att uppläsa en corps, hvilken
lika skyndsamt, som de inom staden stationerade värfvade trupper, kan sammandragas,
och som af alla nuvarande kostar staten minst. Efter de upplysningar,
jaginhemtat, uppgår antalet af de bevärings-skyldige årligen för Stofckholms
Stad och Län till något öfver 1,000 man, deraf minst hälften utgöres
af unga män inom hufvudstaden. Följagtligen och då hvarje beväringskyldig
för 5 år är underkastad beväring, kan en styrka af 2,500 man nästan i ett
ögonblick under eget befäl vara disponibel, och den andra hälften eller 2,500
man långt innan några Landt-regementer kunna ankomma, och
3:o emedan tillvaron af ett sådant befäl, som Lif-Beväringens i hufvudstaden,
stående i tillräcklig beröring med ett så betydligt antal af dess unge
vapenföre män, för att känna dem personligen och genom utbyte af disciplinära
och vänliga råd förvärfva deras agtning och tillgifvenhet, alltid mäste
vara ett säkert medel, om det rätt begagnas, att i möjliga tillfällen af oro
inom hufvudstaden, betrygga auctoriteters och medborgares lugn.”
Vid 24:de punkten, angående bevärings-manskapets vapenöfning.
Af Herr af Harmens: ”Instämmande i Utskottets åsigt att en utsträckning
i bevärings-manskapets exercis till 21 dygn icke bör ske utan i sammanhang
med lättnad i jordbrukets tunga af den Indeldta Armeen, kan jag
icke biträda majoritetens beslut, att afstyrka bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om tillökning af 63,000 R:dr, utöfver de 80,<XX), som hittills utgått,
emedan jag anser, att den begärda tillökningen borde beviljas, intilldess
Kongl, Maj:t varit i tillfälle att genom de föreslagne besparingarne samla tillräckliga
medel för det ifråga varande vigtiga ändamålet.”
Stats-Utskottels Utlåtande, N.-o 44'
T*
25
Vid 25:te punkten, angående anslagen för Kongl. Krigs-Collegii departementer.
'
Af Herr Prosten Astrand: ”Då Stats-Utskottet på hoppet om blifvande
besparingar, genom de af Utskottet föreslagna indragningar inom Armeen,
hvarigenom tillgången skulle vinnas för bestridande af Tredje Hufvud-Titelns
behof, grundat ett tillstyrkande af förminskning i anslaget för Krigs-Collegii
Fortilications-, Artilleri- och Utrednings-Afdelningar till Armeens materiela
behof, förra staten upptagit till 696,000 R:dr och nu föreslagit till 666,660
R:dr, får jag anmärka: l:o att indragningarne bero på Kongl. Maj:t, och det
ej torde vara säkert om Kongl. Maj:t gillar de af Utskottet föreslagna åtgärderna
till stående Armeens förminskning; 2:o att, om ock Kongl. Maj:t skulle
verkställa de föreslagna indragningarna, så kan det ej ske annorlunda, än successivt,
och Kongl. Maj:t blifver sålunda åtminstone till en tid utan tillgångar
för den så oundgängligen nödvändiga och vigtiga Armeens materiel.”
24
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 44-
Bilaga
Tabellarisk uppsatts, utvisande hufvudsummorne af de Tillgångar, hvilka
Hufvud-Titel, och i de, sammanhang dermed, antydde grunder för Försvars
att betäcka utgifterne för Armeens och Beväringens utvidgade vapenöf
gar böra befordras.
Under åberopande af föregående Betänkande, uppföras följande
Tillgångar:
Öfver-Commendantens i Stockholm arvode . .
Lif-Gardet till häst reduceras till 4:ra sqvadroner, hvardera på
100 man, af hvilka 75 äro beridne, hvarigenom besparas
kostnaden för nedan upptagne Sqvadrons-Befäl, jemte 83 hästar,
nemligen:
1 Ryttmästare
. . . . 1,960: „ „
2 Stabs-Ryttmästare . . , 1,680: „ „
1 Löjtnant  740: „ „
1 Under-Löjtnant  600: „ „
1 Fahnjunkare  360: „ .,
1 l:ste Sergeant  220: „ „
4 Sergeanter .
. 800: „ „
2 Trumpetare  360: „ „
S:gr 6,720
Kostnader för fouragering, remontering, hästheslag
och medicamenter för 83 hästar, i Stat
beräknad till 136 R:dr 24 ^k., 11,329 R:dr
24 sk., eller, i rundt tal  11,330:
utom af öfverskotten å Stats-Verkets inkomster
ersatt brist uti Fouragerings-anslaget, per medium
beräknad till circa 4,150 R:dr.
Tillsammans 18,050:
Transport 18,050:
Banco.
600
”
600
Stats-Vtskottets Utlåtande, iV.-o 44- 25
Lit. A.
genom antagande af Utskottets Förslag till reglering af Riks-Statens 3:dje
verkets organisationskulle uppstå och i hvad mon de kunde blifva tillräcklige
ningarj hvilkas utsträckning Utskottet ansett i sammanhang med dessa indragnin
-
Banco,
Kostnaderne för Armeens och Beväringsmanskapets vapenöfningar,
dier de beräkningar, som ligga till grund för Kongl. Maj:ts Nå-  liga Proposition och Herr General-Adjutantens för Armeen under-  låniga Betänkande, calculeras till följande belopp:
Arme'en:
Befälets öfning.
Befäls-möten vid Cavalleriet 14 dagar . . . 6,247: 4. „
D:o D:o vid Infanteriet D:o .... 12,602:16. „
i rundt tal
rndeldta Cavalleriets exercis.
18,850
—■
—
Exercis-sqvadroner  42,763: 16. „
hvarifrån bör afdragas Smålands
Husar-Regeinentes hela, Jemtlands
Hästjägare-Regementets halfva Ex-  ereis-sqvadi'ons-kostnad, om, med
antagande af Utskottets grund-  sa tts, desse corpser kunde komma
att afsitta med 7,131: 32. „
hvarefter återstå  35,631: 32, „
Regements-inöten, efter afdrag af Smålands Hu-  sar-Regementes och halfva Jemtlands Ilästjägare-  sq vadrons exercis-kostnader  50,417: 23. „
i rundt tal
86,050
—-
Transport |
104,900
—
—
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 4fd. 14 Hiift. , 4
a6
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 44'
Transport 18,050: „
99
600
Dock Som för närvarande å Regementets Stat
förefinnes en brist, hvilken Rikets Ständer i
underdånig skrifvelse den 6 November 1834,
N:o 184, ansett genom indragningar böra fyllas,
afdrages densamma här med
6,840: „
99
11,210
Kronprinsens Husar-Regemente.
Antalet hästar nedsättes till 75 på hvarje af de G Sqvadr
0-
her, hvarigenom för 50 hästar besparas fouragerings- remonte-
rings- hästbeslags- och medicamenls-kostnader
, i Stat heräk-
nade å 93 R:dr . . ,
4,650
Gardes-Regementeime till fot sammanslås och lemna
deri genom be-
sparing å det ena Regementets Stat, nemligen för
1 Secund-Chef
4,340: „
99
i l:ste Major
3,040: „
99
1 Regements-Qvartermästare
820: „
99
1 Adjutant
620: „
99
1 Regemenls-Pastor
400: „
99
1 Läkare
500:
99
1 Auditeur
450: „
99
1 Batailions-Läkare
250: „
99
1 Regements-Skrifvare
650: „
99
1 Musik-Directör
500: „
99
1 Regements-Väbel
200: „
99
1 Bataillons-Adjutant
340: „
99
1 Mönster-Skrifvare ,
180: „
99
1 Regements-Trumslagare .......
200: „
99
5 Hauthoister
900: „
99
4 Handtverkare
120: „
99
Säger
13,510: „
99
Äfvensom, efter sammanslagningen, 4 Compag-
nier höra kunna indragas, hvarigenom bespares
för
4 Capitainer ...... 6,400: „ „
Transport 6,400: „ „
13,510: „
99
16,460
Stats-Utskoltels Utlåtande j N:0 44-
Transport
Indedla Infanteriets exercis.
Regements-möten alla år 17 dygn, 110,777: 16. Härifrån bör
dock -'-idel, ellerll,077: 35. 3, afgå, såsom en följd af omkring
2,000 rotars indragning, hvarigenom kostnaden nedgår
till ' .'  99,699: 28.' 9.
Instructions-compagnier för recryters, corporalers
och manskaps inöfning i 90 dygn, hvartannat år,
till TT-:del af hela styrkan 31,370 R:dr, hvarifrån
likaledes afräknas ■Jjidel med 3,137 R:dr, eller 28,233: „ „
Tillsammans i rundt tal
Herr General-Adjutanten för Armeen upptager Armeens samtlige
exercis-kostnader till 324,558: 45. 9 årligen, hvadan
således, efter afräkning af sammanlagda besparings-beloppet
för Smålands Husar-Regemente och Jemtlands HästjägareRegemente,
de 2,000 Rotarnes och Cavalleriets fotmötens indragning
eller 39,506: 7. 3, en difference emellan Herr General-Adjutantens
och Utskottets calcul uppstår af 52,221:30. 9.
Denna difference har sin grund hufvudsakligen i kostnaden
för de större öfnings-lägren, af hvilka, enligt Herr GeneralAdjutantens
underdåniga förslag, ett borde hållas hvart år
med |:del af Armeen, och alternera emellan Ladugårdsgärdet,
Ljungby och Axevalla hedar; dernäst i Commissariatskostnader
och underhållet af mötes-platserne; men då denna
kostnad synes kunna betydligen nedsättas, äfven i följd deraf,
alt portions-priset är upptaget till 11 ä 12 sk., och priset på
ration till 24, sk., till hvilka pris entreprenader sannolikt kunna
ingås, hvarigenom Commissariats-kostnaderne kunna undvikas,
upptages nu endast för detta behof en summa af. , .
hvarigenom således utgifterne för Armeens samtlige vapenöfningar
skulle uppgå till 257,000 R:dr, öfverstigande de nu
befintlige i Herr General-Adjutantens förslag upptagne tillgångarne
af Passevolance-medel och Stats-anslag 221,233: 23.,
med 35,766: 25.
S:r för Armeens vapenöfningar 257,000: „ „
Transport
104,900
127,930
24,170
257,000
28
Stats-Utskottets Utlåtande j N.o 44'
Transport 6,400: „ „ 13,510:
4 Löjtnanter ....... 2,000: „ „
4 2:dre D:o  1,600: „ „
4 Under-Löjtnanter .... 1,400: „ „
4 Fahnjunkare  1,360: „ „
8 Sergeanter  1,440: „ „
4 Fourirer  560: ” ” ! 4,760:
Tillsammans 28,270: „ „
hvarifrån likväl, på enahanda grund, som ofvan
angående Lifgardet till häst är antydt, torde
höra afräknas den för Gardes-regementerne till
fot nu befintliga brist i Stat, eller .... 11,730: „ „
Wermlands Fältjägare-Regemente indrages, hvarigenom bespares
Regementets lönings-anstag å 3:dje Hufvud-Titeln 24,970: „ „
Beklädnads d:o, under anslaget till Armeens
materiel  12,600: „ „
Lif-Bevärings-Regementet indrages, hvarigenom bespares dess lönings-ansiag
Hallands Bevärings-Bejätl d:o
Anslaget till Bevärings-manskapets vapen-öfningar
Ajlöningen för Smålands Husar-Regemente uppgår nu, enligt
Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833, till . . 36,700
och för Infanteri-bataljonen till 15,690
Tillsammans 52,390;
Om, under förutsättning af Regementets afsilning,
härifrån afdrages den aflöning, som, uträknad
efter 2:dra Lif-Grenadier-Regementets
Stat, erfordras för ett afsutet Cavalleri-Regemente
af 1,000 man, eller  31,480:
uppkommer en besparing af 20,910:
Häst-vacance af 500 nummer, å 7 tunnor
spanmål, 3,500 tunnor, å 7 R:dr tunnan . . 24,500:
Transport
16,460 —
16,540
37,570 _
19,710 —
3,560 —
80,000 __
45,410 —
219,250 ~
Siats-Utskottets Utlåtande j N-o 44'
Transport
Beväringen.
Dess vapen-öfningar upptagas i kostnad för en exercis-tid af
21 dygn, Gottlands National-Bevärings Öfningar med 6,823
R:dr 16 ks. derunder inbegripue, till . . . 142,830: „ „
Material-kostnaden uppföres i Herr General-Adjutantens
calcul till 91,119: 10. 8., men då tillgång
till minst hälften af denna summa bör
linnas under det Anslag, som är beviljadt och
ställdt till Krigs-Gollegii disposition äfven för
underhållet af Beväringens materiel och hvarmed
hittills i allmänhet 12 exercis-dygns materiel-kostnad
blifvit bestridd, upptages här
endast halfva beloppet med  45,560: „ „
Herr General-Adjutanten för Armeen har ansett, att
det skulle befordra ändamålet med vapenöfningar,
om Bevärings-ynglingarne, då de inställdes
vid mötet, hade under några dagar blifvit
vande vid militäriskt gehör, marsch, rättning
m. m., genom någon enkel förberedande öfning
utan vapen.
Utskottet gillar denna åsigt, men tror, utan
att ingå i detaljerne för verkställigheten, detta
böra ske utan sammandragning, inom Församlingarne,
sommartiden under helgedagarne.
Med afseende härå och för att vara förvissad
om tillräckligheten af den summa, som blifvit
beräknad för Beväringens vapen-öfningar, har
Utskottet ansett sig böra calculera den samfäldta
kostnaden för Bevärings-exercicen till
200,000 R:dr, och således utöfver Herr General-Adjutantens
förslag med 11,610: „ „
Hela kostnaden för Arméens och Beväringens vapenöfningar
blifver således
257,000
200,000 —
457,000 —
Transport
457,000 —
3o
Stats-Utskottets Utlåtande j N;o 44•
Transport
Genom sammanslagning af Lif-Regementets Husar- och Dragon-corpser,
kommer af sammanlagda kostnaden tor begge Regernenternes
befäl, enligt Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833, 32,900: „ „
att fortfarande utgå beloppet för det ena Regementets
Stab  16,900: „ „
med tillägg af lönerne för 1
Bataljons-Läkare . . . • . 250: „ „
och 5 Stabs-Trumpetare . . . 1,000: „ „ .
1
18,1 oO: „ „
Anta.- Utskottet har tänkt sig denna åtgärd såsom provisorisk intill den
tid, då, genom några Compagniers af Lif-Regementets Grenadierersuppsittning,
tillfälle erbjuder sig, att på ett mera concentreradt sätt,
organisera detta Piegemente på i,ooo man.
hvaremot återstoden bespares med
Genom indragning af Depot-Ryttmästarne vid samtlige Indeldte
Cavalleri-Regementerne, vinnes besparing vid Lif-Regementets
Dragon-corps af 1,150: „ „
D:o Husar d:p
1,100: „ „
Skånska Dragon- och Husar-Regementerne af . 3,200: „ „
Det nu utgående anslaget för exercis-sqvadronerne
Den nu utgående Passevolance-afgiften, eller, i händelse af dess upphörande,
motsvarande andel af Statsmedel, enligt Herr GeneralAdjutantens
för Armeen calcul: vid Infanteriet 146,985:15. 7.
vid Cavalieriet 52,248: 7. 5.
i rundt tal tili
Anm; Ofvanstående summa är beräknad till det belopp, sorn, efter afdragne
uppbörds-kostnader, influtit.
Beklädnads- och Bevärings-underhåll för 2,000 nummer af Indelta
Infanteriet
219,250
14,750
5,450
22,000
199,230
12,480
Summa
473,160
Slats-Utskottcts Utlåtande, N.o 44'
Transport
öfverskott
oi
af tillgångar
Summa
457,00(1
16,160
473,160
52 Stats-Utskottets Utlåtande, N.O 44■
Bilaga
Beräkning öfver de Tillgångarj som skulle uppstå genom en indragning af 2^800
Banco.
Tillgång:
Enligt från Kongl. Krigs-Collegium meddelad uppgift, utgör antalet
af Indeldta Infanteriets Rote-nummer, enligt prima
plan 23, 260. ,, ,,
hvartill kommer, genom Smålands Husar-Re
-
gementets afsittning
500:
S:ger 23,765:
Då härifrån afräknas:
l:o de, enl. Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833,
till serskilde ändamål anviste 2,304: „ „
2:o vid Esta Lif-GrenadierRegementet,
de Roterings-frie så
kal lade Bergslags-rotarne
3:o vid Jemtlands Fält-JägareRegemente
till Roterings-besvärcts
lindring indragne . . .
44:
200:
2,548:
21,217:
uppkommer ett nummertal af ....
hvilka, sedan Indeldta Infanteriets calculerade
styrka afdragits med
18,400: „ „
lemna ett överskjutande antal af . . , . 2,817: „ „
eiler i rundt tal 2,800.
Anm. Den indragning, som Utskottet ansett kunna ega rum, minskar
Indeldta Infanteriets nu befintlige styrka -20,402 roed omkring 2,000
Rotar, men hvarifrån ytterligare böra afgå 352, i calculen icke upptagne,
Volontär-nummer, hvilka Herr General-Adjutanten för Arraeen
föreslagit till indragning, i ändamål att bereda tillgång för vapenöf
ningarna:
således eflectiv minskning i Infanteriets styrka utöfver den
af Herr General-Adjutanten för Armeen afsedda omkring i,65o nummer.
Vacance-afgiften åter utgör nu i medeltal 45 R:dr Banco, men upptages i
denna calcul endast till 35 R:dr, med härvid fästadt afseende på den fördel,
som Rotarne skulle erhålla genom nedsättningen och genom Mötespassevolance-afgiftens
upphörande, i händelse detta af Rikets Ständer
bifalles.
Stats-Utskoltets Utlåtande , N.-o 44 55
' Lit. B.
Rotar af det Inileldta Infanteriet, jemte förslag till dessa tillgångars användande.
Disposition :
Stats-Verket utbetalar:
Beklädnads-Passevolancen för Indeldta Infanteriets calculerade
styrka  18,400 N:r
hvartill komma de, enligt Kongl.
Brefvet den 2 Februari 1833, trumslagare
och spel, att in natura be
-
gagna,
anslagne
848 d:o
Tillsamminans 19,248 Nuti
3 R:dr 32 sk
En motsvarande ersättning för underhåll afBevärings-
och utrednings-persedlar tili Indeldta
Cavalleriet 3,000 N:r, å 3: 32
Beklädnads-ersättning till Båtsmanshållet, enligt
för Utskottet tillgänglige uppgifter, utgörande
6,58ö N:r, å 3: 32
Ersättning till innehafvare af indragne nummers
vacance-afgifter, hvilka minskas i förhållande
till den allmänna nedsättningen, nemligen:
l:o enligt Kongl. Brefvet ilen 2 Februari
1833 . . \ . .'  1,456: „ „
2:o vid Jemtlands Regemente
till roterings-besvärets lindring
70,576:
11,000:
24,148: 32.
indragne.
3:o vid Cavalleriet, till musi
-
ken indragne
4:o vid de, för
hingsthäll
-
ning d:o
200:
35:
74:
Tillsammans 1,765: „ „
å 10 R:dr  17,650:
Bih. till II St. Fröt. 1840.
Transport 123,374: 32
4 Sami 1 AJd. 14 Haft.
Baoco.
34 Slats-Ulskotlets Utlåtandej N.o 44*
På dessa grunder upptages här:
2,800 Rote-nummers vacance-afgift, att af Statsverket upp-  bäras, å 35 R:dr
98,000
—■
—
Öfverskott på Tillgångarna för Armeens exercis, enligt Bilagan
Lit. A. . .
= 114,160 =
16,160
—
—.
Bristj lill hvars fyllande likväl öfverskjutande tillgång förefinnes
uti de å 3:dje Ilufvud-Titeln projecterade, i calculeii icke
upptagne, indragningar
25,214
32
Summa B:co H:dr
139,374
32
—
Siats-Utskottets Utlåtande > N:0 44'
Transport 123,374: 32
6 procants ränta å de accorder, sora tillhöra
de, nu lill indragning föreslagne -Embeten och
förslagsvis calculerad till
16,000:
75
139,374
32
Summa B:co R:dr
139,374
32
*
56
öfver Contante inslag
Stats-Utskottets Utlåtandej N-o 44•
Tabell
en å Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel.
Rikets Ständers
Stat för iS35
och
Stats-Utskottet
följande
arén
föreslår.
upptager.
Militär- och Försvars-Ferket
till Lands.
Krigs-Collegiuru med Utrednings-FÖY-
rå Jerne .
25 350
—
—
25,350
—
—
Krigs-Hof-Rätten
5,733
16
—
5.733
16
—
Generalitets-Staten
54,700
—
—
54,700
—
—
General-Adjutants-Expedition för Ar-
meen
7.600
—
—
7,600
—
—
Ingenieur-Corpsen
21,535
8
—
21,535
8
—
Topografiska d:o
11,550
—
—
11,550
—
—
Öfver-Commendanls-Expeditiori i Stock-
holm
2,600
—
2,000
—
—
2,800
—
2,800
—
—
6,765 16
—
6,765,16
—
37,200
—
37,200
Allmänna Garnisons-Sjukhuset i Stock-
31,320
—
31,320
—
S:r
207,153 40
—
206,553
40
—
Tndeldta Arméen.
Ga valleri- och Infanteri-Regementerne
211.428
45
6
211,428
45
6
Exercis-Sqvadronernes underhåll
22.000
—
—
22,000
—
—
S:r
~233^428
45
~6
233,428
45
”6
Värfvade Arméen.
Lif-Gardet till Häst
55,118
13
6
55,118
13
6
Kronprinsens Husar-Regemente . .
47,283
i
6
47,283
1
6
r °
Svea Lif-Gardet
73 116
22
6
73,116 22
6
Andra d:o
73,226
22
6
73 226 22
6
"Wermlands Fält-Jägare Regemente . .
24,974 16
—
24,974,16
—
fSvea Artilleri-Regementet
Artilleriet X Götha d:o d:o J-
337,600 46
6
337,600
46
6
(.Wendes d:o d:o J
Cavallen- och Artilleri-hästars remon-
tering, skoning, m. m
30,675
32
—
28,000
—
—
Fouragering af Värfvade Cavalleriets
och Artilleriets hästar
126,077
—
—
126,077
—
—
S:r
“768,072
10
~6
765,396
26
~6
Transport
1,208,655
—
1^205,379
16
—
Förhöjning.
Minskning.
i
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 44'
Transport
1,208,655
1,205,379
16
3,275
32
—
Beväring■
ILif-Bevärings-R.egementet
19,708
16
—
19,708
16
—
—
—
pottlands Na tional-Be väring • .
33,000
—
—
33,000
—
—
—
—
Hallands Beväring
3,560
—
—
3,560
—
—
—
—
Bevärings-manskapets vapenöfning . .
80,000
—
—
80,000
—
—
—
—
—
S:r
136,268
16
•—
136,268
16
—
—
—
i Materiel.
Försvars-Verket i allmänhet eller Krigs-
Collegii Departementer
696,000
—
666,666
32
—
29,333
16
—
Lifmundering för Indeldta Infanteriet
71,000
—
~
71,000
—
—
—
—
S:r
767,000
—
737,666
32
—
29,333
16
—
f Diverse Anslag.
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-
kostnader
25,000
—
—
25,000
—
—
—
—
Ved och Ljuspenningar för Fästnings-
och Garnisons-orter
14,000
—
—
14,000
—
—
Skrifmaterialier och Expenser för Tre-
, dje Hufvud-Titelns Stater . . .
4,500
—
—
4,500
—
—
—
—
Rese- och Tractaments-penningar för
Milit. Einhets- och Tjenstemän .
6,666
32
—
6,666
32
—
—
—
Värfnings och Recapitulations-pennin-
gar
1,000
—
—
—
—
1,000
—
—
Durchmarchs-kostnader
25,000
—
—
20,000
—
—
5,000
—
—
Oförutsedda Utgifter .......
50,000
—
—
45,000
—
—
5,000
—
—
Su-
126,166
32
—
115,166
32
—
|
11.000
—
suanna B:co R:dr
2,238,090
—
—
2,194,481
—
—
1
43,609
—
i
Utom Indelningar och Spanmal in naturaj enligt sednaste Ständers Riks-Stat.
)
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1840.
Siats-Utskottets Utlåtande , N.o 45.
i
N:o 45.
Arik. till Exp. Utsk. den 7 April, kl- 5 e. m.
Utlåtande , i anledning af Rikets Ständers åren 1835, i83y och
i83g församlade Revisorers Berättelser om granskningen af
Riksgälds-Verket och den åt Riksgälds-Contorets Styrelse
uppdragna utredning af Götha Canal-Bolags och Malmö
f. d. Discont-Inrättningar.
(Rgs. Afd.)
Efter att hafva genomgått berörde, från Riks-Stånden till Ståts-Utskottet
remitterade Berättelser, och dervid tagit i serskildt öfvervägande de af Revisorerne
gjorda framställningar och erinringar, som i ett eller annat hänseende
böra utgöra föremål för Rikets nu församlade Ständers pröfning, får Utskottet
härmedelst, i ett sammanhang, afgifva sitt utlåtande öfver de i dessa bland
Riks-Ståndens Ledamöter redan utdelade Berättelser sålunda förekommande
ämnen, hvilka ej äro af egenskap att böra i serskildta betänkanden behandlas.
l:o Angående de af Riksgälds-Contoret sedan sista Riksdag upptagne
och likviderade lån.
(1835 års Revisions-Berättelse pag. 1—2, 1837 års Rev. Ber. pag.
1—4, 1839 års Rev. Ber. pag. 4—5.)
Bland de flerfaldiga i detta afseende af Fullmägtige, under ifrågavarande
tidrymd, vidtagna åtgärder, har Utskottet endast funnit 2:ne i RevisionsBerättelserna
omförmälde omständigheter påkalla Utskottets yttrande. Beträffande
således först det af Fullmägtige år 1835 fattade och af samma års Revisorer
(pag. 2) anmälda beslut att, utaf de i Reglementet för RiksgäldsContoret
företrädesvis föreskrifna upplåningssätt tills vidare uppskjuta begagnandet
af upplåning emot obligationer, som vid anfordran borde betalas; så
instämmer Utskottet i hvad Revisorerne härom yttrat, elier att en så beska
liad upplåning kunnat, i Riksgälds-Contorets dåvarande ställning, leda till
följder, menliga för detta Verks credit, och att fördenskull uppskofvet med
detta låne-sätts begagnande borde såsom välbetänkt godkännas.
Vidkommande åter Fullmägtiges af 1837 års Revisorer (pag. 4) anmärkta
uragtlåtenhet att, i September månad 1836, enligt Corn missaria tets förslag,
af Contorets då utelöpande 5 procents obligationer uppsäga ett ifrågasatt belopp
af 400,000 R:dr, hvilken uppsägning Revisorerne ansett icke hafva bordt
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 1
2
Stats-Ulskottets Ullalandej N.o jf.5.
fördröjas af de deremot utaf Fullmägtiges pluralite anförda betänkligheter;
så har Utskottet, sorn tagit fullständig kännedom om de skäl, hvilka legat
till grund för beslutet om berörde uppsägnings uppskjutande, väl funnit detta
beslut föranledt af en måhända nog långt sträckt försigtighet; men då, vid
den tidpunkt, beslutet fattades, det visade sig såsom möjlighet att, RiksgäldsContoret,
i följd af då genast verkställd uppsägning, kunnat komma i förlägenhet
för sina förbindelsers uppfyllande, hvilket åter skulle menligt inverkat
på Contorets credit, har Utskottet ej ansett Fullmägtiges ifrågavarande åtgärd
gifva någon skälig anledning till klander.
2:o Angående Rikets Ständers beslut om ajlenmandet till RiksgäldsContoret
af Kongl. f. d. Canzli-Styrelsens Handcassa.
(1835 års Rev. Ber. pag. 4.)
I anledning af Revisorernes anmälan, att berörde cassa, som, enligt 112
§. uti 1830 års Reglemente för Riksgälds-Contoret, skulle, efter Canzli-Styrelsens
upplösning, till förstnämnde Verk förflyttas och derstädes förvaltas,
icke blifvit dit aflemnad, har Utskottet sökt närmare upplysning om förhållandet
med denna cassa och Rikets Ständers derom fattade beslut. Härvid
har Utskottet inhemtat, att ifrågavarande cassa uppkommit, dels genom collectbidrag
för flere serskilda ändamål, såsom utlösen af Christna fångar, hvilka
råkat i Turkiskt slafveri, understöd till Tyska flyktingar, som begifvit sig till
Sverige, samt till uppbyggande af en Luthersk kyrka i Moskau m. m., dels
ock genom öfverskott å insamlade prenumerations-medel för en profpsalmbok.
Hedan år 1808 utgjorde cassans capitalfond, jemte derå upplupna odisponerade
räntor, 8,880 R:dr, hvilket belopp då utlånades emot inteckning i fäst
egendom. I sammanhang med den vid 1823 års Riksdag ifrågaställda upplösning
af Canzli-Styrelsen, beslöto Rikets Ständer, att denna cassa, som då
var ställd under nämnde Styrelses vård, skulle till Riksgälds-Contoret öfverlemnas.
Detta beslut blef likväl först hos Kongl. Maj:t anmäldt, genom Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 17 September 1829. Men som
omförmälde fond vore bildad, genom besparda och tid efter annan förräntade
öfverskott af frivilligt sammanskjutna bidrag, och således icke skulle utgöra
statsmedel, förklarade Kongl. Maj:t, under den 11 Februari 1832, Sig
icke finna skäl anbefalla densammas öfverlemnande till Riksgälds-Contoret;
hvaremot Kongl. Maj:t i Nåder förordnade, att cassans behållning skulle,
vid Canzli-Styrelsens upplösning, aflemnas tili Hof-Canzlerens och Stats-Secreterarens
för Ecclesiastik-Årendena gamensamma förvaltning samt, emot redovisning,
användas till understöd vid vetenskapliga arhetens utgifvande.
Efter öfvervägande af hvad sålunda rörande ofvannämnde cassa-behåll
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 jf.5.
s
nings disponerande förekommit, anser Utskottet sig icke kunna underlåta att
yttra den åsigt, att ifrågavarande tillgång, fastän den grundar sig på serskilda,
före vårt nuvarande statsskick, utgjorda bidrag, icke lärer kunna betraktas
annorlunda, än såsom det allmännas tillhörighet, samt att det följaktligen
ingalunda later sig förena med numera stadgade grunder för så beskaffade
tillgångars disponerande och redovisande, att desamma af 2:ne Kongl.
Maj:ts Rådgifvare omedelbart förvaltas oell, utan iagttagande af de för allmänna
medels anslående föreskrifna vilkor, användas till behof och utgifter,
som, ehuru tillhörande den allmänna stats-regleringen, dock ej varit hos Rikets
Ständer anmälde och af dem pröfvade. Utskottet anser sig derföre böra
tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t göra en ny underdånig framställning, i afseende
på den under Kongl. f. d. Canzli-Styrelsens vård förut ställda Cassas
öfverlemnande till Riksgälds-Contoret.
3:o Angående det staden Ystad meddelade lån till stall och casernbyggnaders
uppförande.
(1837 års Rev. Ber, pag. 10—12, 1839 års Rev. Ber. pag. 7—8.)
Såsom tillägg till hvad sist åberopade Revisions-Berättelse innehåller, får
Utskottet äran upplysa, att hvarken någon ränta eller capital-afbetalning å
berörde lån, sedan år 1836, till Riksgälds-Contoret ingått, samt att Kongl.
Majlis Befallningshafvande i Malmöhus Län, i anledning af anställd lagsökning
för utbekommande af de, enligt Fuilmägtiges beslut, staden Ystad affordrade
ränte- och capital-belopp, nyligen förklarat frågan härom såsom tvistig
icke kunna i executiv väg afgöras.
Enär Rikets sistförsamlade Ständer till inköp för Statens räkning af vissa,
städerne Malmö, Ystad och Helsingborg tillhöriga stall och magasins-byggnader,
anvisat Riksgälds-Contorets hos förstnämnde 2:ne städer egande fordringar
för meddelade lån till casern-byggnader, samt förordnat, att de efter köpsluten
uppkommande öfverskott å dessa fordringar skulle till Riksgälds-Contoret
ingå och liqvideras efter förut stadgade grunder, anser Utskottet Fullmäglige
icke hafva saknat skäl till deras, emot 1837 års Revisorers stridande
åsigt, att, i följd af detta Rikets Ständers beslut, det vid 1830 års Riksdag
staden Ystad tills vidare medgifna anstånd med erläggandet af de förskrifna
ränte- och capital-betalningarne upphörL Vid sådant förhållande och med
afseende å den mindre bestämdheten för nu intiäffade fall af Rikets Ständers
meddelade föreskrift, finnér Utskottet icke något att erinra vid de af Fullmägtige
uti ifrågavarande hänseende vidtagna åtgärder och beslut, helst desamma
obestridligen varit föranledda af Fuilmägtiges omsorg att vårda och
4
Stat s-Utskottets Utlåtande , N:o 45.
bevaka Riksgälds-Con lorets rätt. Beträffande åter frågan, huru Rikets Ständers
vid de begge sista Riksdagarne fattade beslut rörande omforma Ide låns liqviderande
rätteligen, ej mindre för den redan förflutna tiden, än hädanefter
skola tydas och tillämpas, så kommer Utskottet att serskildt underställa Rikets
Ständers bepröfvande sin åsigt härom, i anledning af en rörande detta
ämne inom Bjrgar-Ståndet vackt och till Utskottets utlåtande remitterad
motion.
4:o Angående det vid sistförjlutne Riksdag beviljade lån till återuppbyggande
af staden Wenersborg.
(1838 års Rev. Ber. pag. 7.)
Då den i flera afseendru, emellan Fullmäglige och Committerade för lånemedlens
förvaltning, yppade skiljaktighet, rörande rätta förståndet och tillämpningen
af Rikets Ständers, vid låne-uuderstödels beviljande fästade vilkor
och meddelade föreskrifter, föranled t Fullmäglige till en serskild framställning
hos Utskottet om härvid förekomna omständigheter; så anser Utskottet
sig, under vördsamt hänvisande till det utlåtande, som Utskottet i anledning
häraf kommer att ofördröjligen till Rikets Ständer afgifva, nu endast
böra anmäla, att Utskottet icke funnit något att erinra vid de af Fullmägtige
vidtagna åtgärder till förvarande och betryggande af Rikgälds-Contorels
säkerhet i afseende på lånebeloppens återbetalning.
5:o Angående lånet till Fyr- och Båk-inrältningarnes upphjelpande.
(1835 års Rev. Ber. pag. 3, 1837 års Rev. Ber. pag. 12.)
Jemte anmälan, att först under nyssförlidne Februari månad ett belopp
af 90,000 R:dr blifvit, i afräkning å detta lån, från Riksgälds-Contoret ulbetaldt,
får Utskottet äran tillkännagifva, att Fullmäglige, som, i anseende till
detta Verks nuvarande fördelaktiga ställning, trott sig icke behöfva att, på
sätt föreskrifvet varit, härtill erforderliga medel genom upplåning anskaffa,
i sådant afseende förfrågat sig hos Utskottet; och skall Utskottet framdeles
jemväl rörande detta ämne till Rikets Ständer afgifva serskildt yttrande.
6:o Angående de på Riksgälds-Contoret anvisade Creditiv.
(1835 års Rev. Ber. pag. 4—5, 1837 års Rev. Ber. pag. 9—10, 1839
års Rev. Ber. pag. 5—6.)
Under nästiidne Januari månad, har Kongl, Stals-Contoret, i ytterligare
afräkning å den till utomordentliga åtgärder för Rikets försvar anvisade
hälft af det så kallade Mindre Creditivet, reqvirerat och erhållit 145,000
R:dr, så att hela den för berörde ändamål anslagna andel af detta Creditiv,
eller 500,000 R:dr, numera blifvit från Riksgälds-Contoret utbetald.
Siats-Utskottets Utlåtande, T.o J5.
5
Deremot hafva under innevarande år ytterligare blifvit till Riksgälds
_
^ ^ O O
Contoret återbetalda följande Crediliv-summor, nemligen:
å det till anskallånde af spanmål i missväxtår vid sistförflutne Riksdag anvisade
nya Creditiv
R:dr 50,000:
och å Creditivet lill kostnader i följd af cholera-farsoten . . 6,305: 24.
utgörande således Riksgälds-Contorets nu mera återstående fordran för hvad
som blifvit lyftadt å förstnämde Creditiv 100,000 R:dr och å Cholera-Creditivet
67,401 R:dr 25 sk. 9 r:st.
Sam Utskottet, hvarken af Fullmägtiges Protocoll för den 21 Mars 1838,
eller af deri intagna handlingar, i afseende på lyftningen af den tili oförutsedda
utgifter för Rikets försvar anvisade andel af Mindre Creditivet, kunnat
inhemta anledningen, hvarföre, oansedt föreskriften i Regerings-formens
63 §., om hela Stats-Rådets hörande i dylika frågor, endast dåvarande Justitiae-Stats-Ministern
och Hof-Canzleren samt Fem Stats-Råd, jemte Stats-Secreteraren
för Krigs-Ärendena, varit tillstädes och sig yttrat vid fattandet af Kongl.
Maj:ts Nådiga beslut angående detta Creditivs lyftning; så och enär den för
Fuilmägtige gällande Ansvarighetslag stadgar, att Fuilmägtige, före utbetalningar
å Mindre Creditivet, böra erhållit del af hela Stats-Rådets deröfver
inhemtade tankar, men Fuilmägtige likväl, oagtadt nyssberörde förhållande,
medgifvil den då äskade utbetalningen, har Utskottet ansett sig höra
häröfver infordra Fullmägtiges upplysning och förklaring. Till följd deraf
hafva Fuilmägtige i sådant afseende anmält, att de, efter Hans Excellens
Stats-Ministern för Utrikes ärendena Herr Grefve af Wetterstedt och Hans
Excellens Stats-Rådet Herr Grefve Mörner> af hvilka den förre med döden
afgick den 15 Maj 1837 och den senare den 30 Januari 1838, lediga platser
inom Stats-Rådet icke återbesattes förr, än den 9 Mars sistberörde år,
samt att ofvannämnde Sju Stals-Råds Ledamöter följaktligen voro de enda,
som kunde vara tillstädes, då lyftningen af Mindre Creditivet, den 2 Mars
1838, af Kongl. Maj:t i Nåder beslöts.
Utskottet, som, med anledning af åberopade stadgandet i 63 §. af Regerings-formen,
funnit sig böra, i föreskrifven ordning, å nu anförda förhållande
serskildt fästa Constitutions-Utskottets uppmärksamhet, får deremot, i afseende
på den mot Fuilmägtige anmärkta utbetalning af omförmälde Creditiv,
yttra, alt Utskottet, för sin del, anser vid den af Fuilmägtige, till förklarande
häraf, meddelade upplysning Döra bero.
Med anledning af förekomne anmärkningar vid den af Utskottet, i afseende
på Föredragande och Contrasignanter anställda jemförelse emellan de
Fuilmägtige meddelade utdrag af Stats-Rådets Protocoll och de till Fuiimäg
-
6
Stats-Utskottets Utlåtandej No 4$-
lige expedierade Kongl. Bref af den 2 Mars och 5 October 1838, angående
lyftning af Mindre Creditivet, har Utskottet ansett sig föranlåtet det anmärkta
förhållandet hos Constitutions-Utskottet, i öfverensstämmelse med 29
§. Riksdags-Ordningen, anmäla.
7:o Angående det, under benämning ”årliga räntan'* till Hans Maj:t
Konungen utgående anslag af soo}ooo R:dr årligen.
(1839 års Rev. Ber. pag. 11.)
Då Revisorerne af de hos Fullmägtige förda Protocoll inhemtat, att Fullmägtige,
i afräkning å detta ränte-anslag, under den 8 November 1837, till
Hans Maj:t utfärdat 4 st. serskilda förbindelser å 50,000 R:dr hvardera, deraf
2:ne förföllo till betalning den 1 Augusti 1838 och 2:ne samma dag 1839,
hafva Revisorerne förklarat, att de ansett denna Fullmägtiges åtgärd icke böra
lemnäs utan anmärkning, enär ifrågavarande ränta vore att betrakta såsom
ett årligt anslag, derå någon anticipation icke borde ega rum.
Till utredande af förhållandet med denna af Revisorerne sålunda anmärkte
åtgärd, får Utskottet, enligt de i detta afseende Utskottet meddelade
underrättelser, upplysa, att, sedan, i följd af Rikets Ständers beslut vid 1815
års Riksdag, dåvarande Fullmägtige, under den 9 November nyssnämnde år,
utfärdat en förbindelse, enligt hvilken en summa af 200,000 R:dr skulle årligen,
från och med den 1 nästföregångne Augusti, af Riksgälds-Contoret
utbetalas till numera Hans Maj:t Konungen och Dess Arfvingar efter Successions-Ordningen
af den 26 September 1810; så blefvo, uppå derom af Hans
Maj:t gjord framställning, under den 1 Juni 1821, Sex stycken serskilda förbindelser
af Fullmägtige utfärdade, hvardera å 100,000 R:dr, eller å hälften
af berörde anslagssumma för åren 1822, 1823, 1824, 1825, 1826 och 1827,
och hvilket belopp skulle, vid slutet af det år, för hvilket förbindelsen var
utfärdad, hållas innehafvare!! tillhanda. Sedermera hafva Fullmägtige, efter
Hans Maj:ts hvarje gång serskildt tillkännagifna Nådiga åstundan, likaledes, under
nedannämnde dagar, utfärdat enahanda, den 1 Augusti hvarje år, till betalning
forfallne förbindelser, nemligen:
den 23 November 1826, 3 st. å 100,000 R:dr hvardera, för åren 1828,
1829 och 1830;
den 10 September 1829, 6 st. å 50,000 R:dr hvardera, för åren 1831, 1832
och 1833;
den 15 April 1S31, 4 st. å 50,000 R:dr hvardera, för åren 1834 och 1835;
den 9 December 1835, 1 å 100,000 R:dr, för år 1836, samt 2 st. å 50,000
R:dr hvardera, för år 1837;
Slats-Ulshottets Utlåtande, N.-o 4^‘ 7
den 8 November 1837, 4 st. å 50,000 R:dr hvardera, för åren 1838 och
1839;
samt den 2 October 1839, 4 st. å 50,000 R:dr hvardera, för åren 1840
och 1841.
Varande alla dessa förbindelser, med undantag endast af de sistberörde
dag utgifna, redan af Riksgälds-Contoret infriade.
Enär hvarken Rikets Ständer, vid de 3:ne Riksdagar, som egt rum, sedan
ifrågavarande förbindelser första gången utfärdades, eller Rikets Ständers
Revisorer vid de många, under åren 1822 till och med 1837 inträffade
revisioner, gjort någon till Fullmägtiges kännedom och efterrättelse
meddelad erinran emot utfärdandet af dessa förbindelser, eller rättare fordringsbevis,
anser Utskottet det icke skäligen kunna i anmärkningsväg läggas
Fullmägtige till last, alt de, vid det af sistförsandade Revisorer uppgifna tillfälle,
förnyat en förut flera gånger af Fullmägtige vidtagen samt af Rikets
Ständer och deras Revisorer utan anmärkning lemnad åtgärd. Utskottet får
derföre, med afseende å nu anförda förhållande, hemställa,
huruvida icke den uti ifrågavarande hänseende emot Fullmägtige af
nästlidet års Revisorer framställda anmärkning må förfalla.
Men då utfärdandet af så beskaffade serskilda förbindelser, att vid vissa
tidpunkter hålla innehafvarne deraf tillhanda andelar af en summa, å hvars
hela belopp annan ovilkorlig förbindelse förut blifvit utgifven, möjligtvis i
en framtid kunde komma att föranleda stridiga anspråk och medföi’a olägenheter
för det Verk, å hvars vägnar sådana dubbla förbindelser äro utgifna;
så och tili undvikande af andra fordringsegares eller obligations-innehafvares
anspråk på erhållandet af enahanda serskilda förbindelser eller fordringsbevis,
tror Utskottet sig böra föreslå, att, derest den af Utskottet nu yttrade åsigt
varder af Rikets Ständer godkänd,
Utskottet måtte få sig uppdraget förständiga Fullmägtige, att så beskaffade
fordringsbevis, som dem, hvilka föranledt Revisorernes nu
omförmälde anmärkning, icke vidare böra, å Riksgälds-Contorets
vägnar, utfärdas.
8:o Angående den förändrade inredningen af Rikets Ständers Hus.
(1837 års Rev. Ber. pag. 13, 1839 års Rev. Ber. pag. 10)
Utskottet, som, i ett sammanhang, genomgått och granskat räkningarne
öfver kostnaderne för denna inrednings verkställande, skall, efter vunna uppupplysningar
om några härvid anmärkta omständigheter, med serskildt utlåtande,
rörande detta ämne, till Rikets Stunder inkomma.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 4$.
9:o Angående bestämmandet af tiden för Riks-Ståndens Canzlipersonals
och Vaktbetjenings aflöning efter Riksdagens slut.
Då, enligt Utskottets redan under N:o 10 afgifna och af Rikets Ständer
gillade utlåtande, tiden för upphörandet af aflöningen för Riks-Ståndens och
Utskottens Canzlier, m. 11., skall, i sammanhang med denna aflönings slutliga
fastställande, framdeles bestämmas, lärer dervid böra tagas i öfvervägande
Revisorernes framställning i afseende på stadgandet af den tid, hvarunder
berörde aflöning skall, efter Riksdagens slut, utgå för Riks-Ståndens Canzlipersonal
och Vaktbetjening.
10:o Angående åtskilliga Riksgälds-Contorets tillgångars och skulders
upptagande i Räkenskaperne.
(1835 års Rev. Ber. pag. 6, 1837 års Rev. Ber. pag. 5—6. 1839 års Rev.
Ber. pag. 2—3).
Efter inhemtad närmare kännedom om beskaffenheten af de i RiksgäldsContorets
Räkenskaper, såsom detta verks skulder eller fordringar och tillgångar,
halancerade poster, hvilka Revisorerne ansett höra afräknas från de
skulder, som ovilkorligen måste återbetalas, eller från de för Contorets utgifter
disponibla tillgångarne, har Utskottet funnit sig höra vördsamt tillstyrka,
att nedannämnde i dessa Räkenskaper ännu halancerade skulder och
tillgångar, som, fastän de, af serskilda anledningar, synas böra tills
vidare derstädes fortfarande upptagas, dock sannolikt, hvad sjelfva
capital-beloppen beträffar, antingen alls icke eller endast till någon
del, komma att godtgöras eller inflyta, måtte varda förda inom linien
i berörde Räkenskaper, nemligen:
Skulder.
af Det, enligt 1779 års Riksdags-beslut, såsom hemgift åt dåvarande
H. K. H. Hertigen af Södermanland, sedermera Konung Carl
XIII anslagna capital af R:dr B:co 100,000: — —
hvilket för framtiden skulle blifva ”oförryckt”, men
hvaraf den löpande räntan skulle till Högbemälde
Hertig öfverlemnas. Denna ränta, som bestämdes
till 5 procent årligen, skall, enligt Rikets Ständers
förordnande vid 1818 års Riksdag, tillhandahållas
Ha ns Maj:t nuvarande Konungen, och är af Högstdensamme
anvisad till förstärkning af jArmcens Enkeoch
Pupill-Cassa.
b) De, under den 1 Mars 1750, för tillskott
till
Stals-Utskollets Utlät ände j iV.o 4^'
till Trollhätte Slussverks-byggnad utfärdade obligationer
å ett sammanräknadt belopp af ... .
för hvilka obligationer skalle, under de 3:ne första
åren, godtgöras 6 procents årligt intresse och derefter,
eller från den 1 Mars 1753, under 100 år, 12
procent årligen. Dessa obligationer synas, enligt deras
innehåll, icke kunna betraktas annorlunda än sorn
annuiteter, för hvilka någon capital-betalning icke
skäligen bör kunna ifrågasättas.
c) Ännu återstående capital-belopp af det åren
1790 och 1791 i Haag, för Riksgälds-Contorets räkning,
upptagna lifräntelån emot 8-| procent, hvilket
återstående belopp, enligt Rikets Ständers beslut vid
1815 års Riksdag,,omsattes i Svenskt mynt till .
derå af Riksgälds-Contoret utfärdades serskild förbindelse,
ställd på 2:ne ännu lefvande personer, efter
hvilkas frånfälle erläggandet af räntan härför kommer
att upphöra.
d') Den, i följd af Rikets sistförsamlade Ständers
beslut, till Riksgälds-Contoret öfverlemnade Lappmarks
Ecclesiastik-fond, å hvars dåvarande belopp
Riksgälds-Contoret årligen till Kongl. Stats-Contoret,
för bestridande af Ecciesiastik-Verkets utgifter,
erlägger 5 procents ränta; varande detta räntebelopp
således rätteligen att anse såsom ett för berörde
ändamål från Riksgälds-Contoret utgående
årligt anslag.
Anm.: De å nu uppgifna skuldposter', vid hvarje
års slut upplupne, men icke uttagne räntesummor böra
likväl hädanefter, såsom hitintills, bland RiksgäldsContorets
verkliga skulder i räkenskaperna upptagas.
Tillgångar och fordringar:
fl) Det i mera nä mnde Contors räkenskaper medRtdr
upptagna värdet af detta Verks fordna, numera till
Rikets Ständers eget begagnande upplåtna hus.
6) Det ännu oersatta belopp af de tili lånerörelsens
bedrifvande vid f. d. General-Assistance-Contoret,
under benämning af Lombardfond försträckta medel
Bih, till R. St. Prot. 1S40. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft.
32,833:16. —
3,916: 32. i
67,184:37. 2.
33,000:
40,423:17.11.
10
Stats-Vtskotlets Utlåtande, N.o
Huruvida och till hvad belopp någon ytterligare ersättning
för dessa medel är att förvänta, beror dels
på slutligt utslag, i fråga om vederbörandes ansvarsoch
érsättnings-skyldighet för en vid sistnämnde Verk
uppkommen balance, dels ock på utredningar af
concurser, deri Riksgälds-Conlorets fordrings-anspråk,
i anledning af denna balance, blifvit bevakade.
c) Beloppet af det, vid 1828—1830 årens Riksdag,
å Riksgälds-Contoret anvisade creditiv för span
måls-undsättningar
i missväxtår  1,000,000:
hvarå åtskilliga summor visserligen, tid efter annan,
blifvit inbetalda, men sedermera åter uttagna, så att
creditivet för närvarande är till bela sitt belopp begagnadt.
d') Den vid nyssberörde Riksdag såsom creditivanslag
under vissa vilkor beviljade och å Riksgälds
Contoret
anvisade summa af  83,333:16. —•
för anläggningen af en vattuledning till Carlskrona,
hvilket belopp Utskottet, lika med Fullmägtige,
ansett ännu icke böra i Contorets räkenskaper afskrifvas,
enär det med anslaget åsyftade ändamål
hitintills icke kunnat vinnas och således ej eller de
dervid fästade vilkor uppfyllas.
Likaledes och för den händelse, att Rikets Ständer, efter serskild anställd
granskning af förhållandena med de utaf Kongl. Maj:t, dels nyss före och
under, dels ock efter sista Riksdag, äskade utbetalningar å Mindre Creditivet
icke skulle finna för godt medgifva afskrifning af alla de från RiksgäldsContoret
i sådant afseende utbetalda och bland Contorets fordringar upptagna
summor, utgörande tillsammans B:co R:dr 1,165,000:
får Utskottet tillstyrka,
att de af dessa summor om hvilkas afskrifvande eller ersättande
Rikets Ständer icke serskildt förordnat, jemväl må i räkenskaperne
varda förda inom linien,
ll.o Angående föreslagen afskrifning af några mindre, sedan längre
tid tillbaka, i räkenskaperne balancerade summor.
(1837 års Rev. B;r. pag. 7, 1839 års Rev. Ber. pag. 3.)
Till förenkling af Riksgälds-Contorets räkenskaper, hafva Revisorerne föreslagit,
att följande derstädes upptagna summor, hvilka sannolikt aldrig kunde
komma att utgå, måtte afskrif vas nemligen:
Ståts-Utskottets Utlåtandej N.o
11
a) utelöpande Vexel-Banco-attester .... R:dr 704:12.10.
insalta medel för 2:ne förnyade assignationer . . 22: 38. 8.
c) deponerade medel från Wasa ränteri .... 402: — —
<0 insända medel för allmänna Brandförsäkrings-verkets
räkning 38a. 12. 9.
e) levererade skatte-köpeskillingar för recognitionsskogar
334.23. 4.
och f') Riksgälds-Contorets återstående fordran i afl.
Stads-MäkJaren Sodemans concurs  1,194: 16.10.
Beträlfande först ofvanberörde utelöpande Banco-attester, hvilka under
åren 1790 till och med 1819, blifvit utfärdade samt utgöra ett antal af 38
st., äfvensom de år 1808 från Wasa ränteri, utan bifogande af reversal, insända
medel och det för Brandförsäkrings-verkets räkning influtne belopp,
hvilket icke kunnat nämnde Verk godtgöras, emedan vederbörande Ränteris
qvittens å denna, i Finland verkställda, inbetalning icke blifvit hos Riksgäldskontoret
företedt; så, ehuru föga anledning är att förmoda, det några anspråk
om omförmälde gamla skuldposters utbekommande numera skola väckas, har
Utskottet dock ansett, att, innan desamma varda ur räkenskaperne afförda,
fordringsegarne böra erinras om begagnandet af tillfället att göra sin rätt i
detta afseende gällande, Utskottet får derföre föreslå, att, i likhet med hvad
tillförene, före dylika skuldersafskrifvande i Riksgälds-Contorets räkenskaper,
iagttagits,
genom kungörelse, som Fullmägtige låta införa i Rikets officiella
tidning, bestämmes en prsescriptionstid af ett år, räknad från den
dag, kungörelsen första gången blifvit i tidningen införd, inom hvilken
tid den eller de, som kunna ega anspråk på ifrågavarande medel,
böra, vid förlust af all rätt till liqvid, dessa anspråk i Riksgälds-Contoret
anmäla och behörigen styrka.
Såsom följd häraf, tillstyrker Utskottet vidare,
att, efter denna prsescriptionstids utgång, ofvan omförmälde skuldposter
må, med deras då återstående belopp, ur räkenskaperne afföras.
Vidkommande derefter den, såsom deponerade skatte-köpeskillingar för
recognitionsskogar, bland Riksgälds-Contorets skulder serskildt upptagna summa,
så enär alla medel, som i Kronans cassör inflyta för till skatteförsålda
krono-lägenheter, numera levereras till nämnde Contor och ingå bland dess
tillgångar, får Utskottet, lika med Revisorerne, tillstyrka,
att nyssberörde, hufvudsakligen år 1822, influtne7skatte-köpeskillingar,
hvilka, såsom af Rikets år 1818 församlade Ständer anslagna
Stats-Ulskotlets Utlåtande, N.o /f.5.
till armeens och flottornas behof, blifvit upptagne under depositionstitel,
måtte varda från denna titel afförda och följaktligen ur räkenskaperne
försvinna.
Likaledes får Utskottet tillstyrka bifall till Revisorernes hemställan
om afskrifning af det ännu återstående beloppet 1,194 R:dr 16 sk.
10 r:st utaf Riksgälds-Contorets, sedan år 1807, egande fordran i
aflidne förre Stads-Mäklaren Sodemans långt före detta utredda concurs.
Hvad slutligen beträffar det till afskrifning af Revisorerne jemväl föreslagna
belopp af 22 R:dr 38 sk. 8 r:st, så bar Utskottet inhemtat, att detta
belopp blifvit i Riksgälds-Contoret insatt, såsom säkerhet för beviljad förnyelse
af 2:ne Contorets år 1791 på Banken utfärdade samt dåvarande Commissarien
vid Lombardrörelsen O. Lindforss frånstulna och sedemera i tidningarne
efterlysta assignationer, den ena å 16 R:dr 38 sk. 8 r:st, och den andra
å 6 Pi:dr; äfvensom att Lindforss’s rättsinnehafvare senast år 1837 bos Fullmägtige
anhållit om återbekommande af den deponerade säkerheten; men
hvilket Fullmägtige ansett sig icke kunna bevilja, enär någon bestämd praescriptionstid,
i afseende på dylika assignationers gångbarhet, icke vore stadgad
och omförmälde först utfärdade 2:ne assignationer, derest de, emot ali förmodan,
ännu vore utelöpande, således måste vid uppvisandet infrias. Dock
som nära 50 år förflutit, sedan dessa assignationer förkommo och i allmänna
tidningarna efterlystes, så och med afseende å ej mindre beloppets obetydlighet,
än osannolikbeten af assignationernes framtida företeende tili inlösen,
får Utskottet, på det att ifrågavarande skuld icke må behöfva fortfarande i
Riksgälds-Contorets räkenskaper upptagas och balanceras, vördsamt tillstyrka,
att Fullmägtige måtte varda berättigade att densammas belopp tili
Commissarien Lindforss’s rättsinnehafvare utbetala.
12:o Angående en förändrad form för de öfversigter af RiksgäldsContorets
ställning j hvilka från trycket utgifvas.
(1839 års Rev. Ber. pag. 2.)
Utskottet instämmer i Revisorernes åsigt, att de, lill upplysning för allmänheten
om Rikgälds-Contorets ställning genom trycket offentliggjorda utdrag
af detta Verks räkenskaper icke, i sin nuvarande form, motsvara det
afsedcla ändamålet och, lika med Revisorerne, anser Utskottet en mera
enkel och lättfattlig samt således äfven mera ändamålsenlig öfversigt af Rik.sgälds-Contorets
penningerörelse under hvarje år samt dess verkliga ställning
vid årets slut, böra uppgöras och från trycket utgifvas. Men då, enligt hvad
Utskottet inhemtat, Fullmägtige redan fogat anstalt derom, att Revisorernés
yttrande i detta afseende kommer att tjena till ledning vid uppgörandet af
Stals-Utskoltets Utlåtande j N.-o 4.5.
U
ifrågavaranne öfversigt för sistlidet år, finner Utskottet någon annan åtgärd i
anledning häraf för närvarande icke erfordras; viljande Utskottet, efter anställd
granskning af nyssnämde inom kort förväntade öfversigt, yttra sig
angående den ytterligare förändring i dessa årliga uppgifters form, som Utskottet
kan finna tjenlig för ernåendet af det härmed åsyftade ändamål.
13:o Angående minskning i utgifterne för Götha Ganal-Bolags oeh
Malmö f. d. Discont-Verks utredning.
(1837 års Rev. Ber. pag. 15, 1839 års Rev. Ber. pag. 13.)
I öfverensstämmelse med 1837 års Revisorers yttrade åsigt, rörande minskning
i förvaltnings-kostnaderne vid nämnde Discont-yerks utredning, hafva
dessa kostnader, genom indragning eller nedsättning af de vederbörande förut
tillerkända arfvoden, numera blifvit minskade till ett sammanräknadt belopp
af 225 R:dr årligen, utom arfvodet för Ombudsmannen, hvilket utgår
med vissa procent å de, genom bans åtgärd, indrifna summor. Fullmägtige
hafva jemväl, på sätt bemälde Revisorer, till åstadkommande af minskning
uti ifrågavarande kostnader, föreslagit, låtit vidtaga den förändring i bokföringssättet
vid utredningen af Malmö f. d. Discont, hvarigenom ett årligt
förnyande af hufvudboken lör densamma kunnat undvikas.
14:o Angående den Fullmägtige serskildt uppdragna undersökning om
beskaffenheten af f. d. Discont-verkens återstående fordringar.
(1839 års Rev. Ber. pag. 13.)
Sedan Utskottet fått från Fullmägtige emottaga samt derefter hunnit genomgå
och granska den inför väntade serskilda berättelsen, angående de
Fullmägtige, uti 70 §. af nu gällande reglemente, uppdragna undersökningar
i afseende på afskrifningen af åtskilliga ofvannämnde Discont-verks återstående
fordringar, skall Utskottet hafva äran inför Rikets Ständer uppgifva resultaten
af dessa undersökningar och dervid beslutna afskrifningar samt
derjemte föreslå de ytterligare åtgärder, Utskottet anser kunna leda till ett
ofördröjligt afslutande af Discont-verkens utredning.
15:o Angående den Secreteraren hos Fullmägtige j tid efter annan,
beviljade tjenstledighet.
(1839 års Rev. Ber. pag. 11.)
Revisorerne hafva förklarat, det de funnit anmärkningsvärdt, att Secreteraren
hos Fullmägtige, sedan slutet af år 1837, i anseende till ofta återkomna
sjukdoms-förfall, under längre tider erhållit tjenstledighet samt att,
till följd häraf, Secreterare-tjensten måst, sammanlagdt öfver ett och ett halft
års tid, af andra tjenstemän vid Verket förrättas, fastän de Secreteraren*
tjenstledighets-ansökningar bifogade läkare-betyg gifvit anledning att anse hans
Stats-TJtskottets Utlåtande, No 4^-
sjukdom vara af den beskaffenhet, att någon sådan förbättring icke kunnat
förväntas, att han åter kunde i tjenstgöring inträda.
Då reglementet för Riksgälds-Contorets förvaltning icke innehåller något
serskildt stadgande, hvarigenom Fullmägtige blifvit förklarade berättigade att,
i anseende till sjuklighet eller ålderdomssvaghet, förafskeda och på pensionsstat
förflytta en detta Verks tjensteman, som sjelf derom icke anhållit;
så och enär, i afseende på den person, hvars erhållna tjenstledighet föranled t
ifrågavarande anmärkning, Fullmägtige icke billigtvis kunnat underlåta att
taga i betraktande hans obestridliga förtjenster om det Verk, hvarest han under
en tiderymd af 40 år, eller så länge helsa och krafter medgifvit, med
utmärkt skicklighet och outtröttligt nit, bestridt den måhända mest vigtiga
befattning, kan Utskottet, för sin del, icke instämma i Revisorernes nu anförda
anmärkning, utan får hemställa,
att densamma må förfalla, helst ofvan bernälde Secreterare nu mera,
uppå dess derom gjorda ansökning, erhållit afsked och blifvit
på Riksgälds-Contorets pensions-stat öfverflyttad.
Dock som Utskottet anser den ålderstigna tjenstemän genom författningarne
medgifna rättighet att såsom pensioner bibehålla sina å Stat innehafvande
löner, äfven innebära en motsvarande skyldighet för dem att af denna
rättighet sig begagna, då minskad arbetsförmåga samt i öfrigt försvagade
sinneskrafter elier sjuklighet utgöra oöfvervinnerliga hinder emot tjenste-åiiggandenas
uppfyllande, på ett det allmännas anspråk tillfredsställande sätt,
så har Utskottet trott sig, i sammanhang med öfriga reglementariska föreskrifter
rörande Riksgälds-Contorets framtida förvaltning, jemväl böra föreslå
ett hitintills sakna dt stadgande, i afseende på rättigheten för Verkets Styrelse
att, under nu antydda förhållanden, på pensionsstat förflytta tjenstemän
vid detta Verk, äfven utan deras härom gjorda anhållan.
16:o ingående sökt och föreslaget årligt understöd för Commiss arlen
D. Eks efterlemnade Enka.
(1835 års Rev. Ber. pag. 8—9.)
Sedan Enkan efter Commissarien i Riksgäkls-Contoret och Riddaren af
Kongl. Nordstjerne-Orden D. Ek, som kort efter sista Riksdags slut med döden
afgick, hos Fullmägtige anhållit om ett, för egen och en oförsörjd dotters
bergning, destomera beböfligt understöd, som behållningen efter hennes
aflidne man uppgick till endast några hundra Riksdaler, hade Fullmägtige,
som icke egde till sin disposition några medel, hvarå pensioner för tjenstemäns
enkor kunde af Fulimägtige anvisas, öfverlemnat ansökningen härom till
Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer, under vitsordande af Commis
-
Stats-VIskottets Utlåtande, IV.o /{.S. l5
sai ien Eks synnerliga förtjenster om Riksgälds-Contoret, der han i 46 år med
utmärkt skicklighet, nit och oförtrutenhet fullgjort de honom gifna vigtiga och
ansvarsfulla uppdrag. Och då Fullmäglige hoppades, att Revisorerne delade
Fullmägtiges önskan, det Enkan efter en Embetsman, med så utmärkta förtjenster
som Commissarien Ek, måtte till sin nödtorftiga bergning hugnas med
något understöd, anhöllo Fullmägtige, att Revisorerne ville med sitt förord
ifrågavarande ansökning hos Rikets Ständer understödja. Lika med Fullmägtige
hafva Revisorerne funnit de mest talande skäl för ansökningens bifallande,
och derföre tillstyrkt, att bemälde Commissaries Enka Gabrielle Ek, född
Ström, måtte utaf Riksgälds-Contorets medel tilläggas ett årligt understöd af
250 R:dr B :co, så länge hon lefver ogift.
I sammanhang härmed, har Utskottet tagit i öfvervägande en af Enkefru
Ek hos Utskottet serskildt gjord ansökning om någon lämplig gratification,
i ett för allt, till godtgörande af den skuld, som hon efter hennes mans
frånfälle varit nödsakad ådraga sig, i anseende till otillräckligheten af hennes
i Riksgälds-Contorets Enke- och Pupill-Cassa egande pension af 250 R:dr, eller
endast hälften af det pensionsbelopp, som hennes aflidne mans vederlikar
inom Banco-Verket åtnjöto af dervarande Enke-Cassa. Vid öfverlemnandet
af denna ansökning till Utskottets synnerliga behjertande, hafva Fullmägtige
fästat Utskottets uppmärksamhet på det förhållande, att tjenstemän vid Rikets
Ständers Verk icke, såsom Statens öfrige tjenstemanna-personal, hade att
påräkna några bidrag af det allmänna till sina enkors och harns pensionerande,
utan måste för sådant ändamål afsätta en del af sina egna löner.
Derjemte hafva Fullmägtige yttrat den förhoppning, att den gratification,
som kunde varda sökanden tilldelad för den från hennes mans död förflutna
tid och till dess hon finge sig något årligt understöd anslaget, måtte bestämmas,
i förhållande till mannens ovanligt stora och redbara förtjenster om
Riksgälds-Verket.
Enär aflidne Commissarien Ek, genom sina, vid ett af Rikets Ständers
egna verk, på ett serdeles hedrande och gagnande sätt, under en lång tjenstetid
ådagalagda utmärkta embetsmanna-egenskaper, i Utskottets tanke, gjort
sig väl förtjent af det nu ifrågasatta vedermäle af Rikets Ständers hågkomst,
får Utskottet, sorn dessutom förmodar, att Rikets Ständer icke vilja lemna
obegagnadt detta tillfälle att uttrycka sin tillfredsställelse öfver denne aflidne
Embetsmans mindre vanliga förtjenster, vördsamt tillstyrka,
att Commissarien Eks Enka, Gabrielle Ström, måtte, på sätt Revisor
reine föreslagit, erhålla ett årligt understöd af Tvåhundrade Femtio
(250) Riksdaler B:co, att, från och med innevarande år och så län
-
10 Siats-Utskottets Utlåtandej JY.-o 4$'
ge bemäkla Enka lefver ogift, af Riksgälds-Conloret utbetalas; äfvensom
att bon, såsom ersättning för saknaden af detta, år 1835 af
Revisorerne tillstyrkta understöd och såsom bidrag till sina lefnadskostnader
under den från mannens frånfälle förflutna tid, måtte
likaledes erhålla en summa i ett för allt af Sjuhundrade Femtio
(750) Riksdaler Banco, helst, derest Commissarien Ek, före sista
Riksdags slut, med döden afgått, berörde understöd sannolikt redan
då blifvit beviljadt.
17:o Angående understöd för t. f. öfver-Commissarien vid f. d. General-Assistance-Contoret
P. J. Åhman.
(1835 års Rev. Ber. pag. 10, 1837 års Rev. Ber. pag. 15—16.)
I afseende på detta ämne har Utskottet af åberopade Revisions-Berättelser
samt en till Utskottet af bemälde t. f. Öfver-Commissarie ingifven serskild
ansökning, med dervid fogade handlingar, bland annat, inhemtat, att, sedan
Åhman, genom Kongl. Majrts Utslag af den 3 September 1834, blifvit dömd
till den i concurslagen för vårdslös gäldenär stadgade ansvarspåföljd, och såmedelst
jemväl förklarad oberättigad att i allmän tjenst och förrättning användas,
hade Fullmägtige, enligt beslut den 12 Februari 1835, ansett Åhman
förlustig desspå Riksgälds-Contorets expectance-stat innehafda lön af 800 R:dr,
såsom auctions-för valta re vid f. d. General-Assistance-Contoret; dock hade
Fullmägtige, i betraktande af Åhmans ålder af 64 år samt 44:åriga oförvitliga
tjenstgöring, hos Rikets då församlade Ständers Stats-Utskott för honom
föreslagit en årlig nådegåfva, motsvarande den, genom Kongl. Svea Hof-Rätts
Utslag af den 5 November 1834, Åhman tillerkända andel, eller 300 R:dr
årligen, af dess då innehafda expeetanee-lön. Förslaget härom, ehuru understödt
af nämnde Utskott, förföll likväl genom 2:ne Riks-Stånds meddelade
afslag å Utskottets i ämnet afgifna Betänkande. Sedermera täcktes Kongl.
Maj:t, genom Utslag af den 22 Juli 1835, af gunst och nåd tillåta Åhman
att, utan 'hinder af hvad den i hans concurs meddelade dom innehöll, kunna
söka att åter ingå i allmän tjenst, så vida tillfälle dertill för honom yppades.
Såsom följd häraf, anhöll Åhman hos Fullmägtige om återfående af
sin indragna expectance-lön, eller om erhållande af en j|:delar utaf auctionsförvaltare-lönen,
motsvarande pension. Denna ansökning blef väl af Fullmägtige
afslagen, genom ett under den 14:de October 1835 meddeladt och af
då församlade Revisorer, efter deröfver af Åhman anförda besvär, faststäldt
beslut; men enär Åhmanj vid en långt framskriden ålder, saknade all utväg
att förskaffa sig sin lifsbergning, ansågo Fullmägtige hans belägenhet påkalla
ett
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o /f.5.
*7
ett ömt behjertande, hvadan Fullmägtige anmälde Ahmans ansökning hos
nyssbemälde Revisorer för den händelse, att de skulle finna anledning densamma
i ett elier annat hänseende hos Rikets Ständer understödja. Med afseende
å dessa af Fullmägtige anförda bevekande omständigheter, hafva Revisorerne
hemställt, att Rikets Ständer måtte bevilja Åhman något lämpligt
understöd. Likaledes hafva 1839 års Revisorer, som icke kunnat bifalla Åhmans
gjorda anhållan om deras förord till Fullmägtige, i afseende på hans
berättigande att anticipationsvis lyfta ofvanberörde för Åhman år 1835 föreslagna
underhållssumma, förklarat, det de ansågo den belägenhet, hvaruti
denne åldrige tjensteman, såsom utan både lön och pension, sig befunne,
ganska ömande.
Lika med ofvanbemälde Revisorer, finnér Utskottet Åhmans nödställda
belägenhet verkligen påkalla Rikets Ständers behjertande. Härvid anser Utskottet
dessutom följande omständigheter böra tagas i betraktande, nemligen
dels att Åhman j redan före sin cession och f. d. General-Assistance-Contorets
upplösning, varit obestridligen berättigad att, i händelse af afskedstagande,
såsom pension under sin återstående lifstid, erhålla tre fjerdedelar af sin på
stat innehafda lön, dels ock att Åhman icke förr än, efter det hans tjenstgörings-skyldighet
vid nämnde verk upphört, blifvit dömd såsom vårdslös
gäldenär, samt att sannolikt, äfven om Åhman icke varit nödsakad göra cession,
fråga likväl aldrig uppstått om inkallande till tjenstgöring vid RiksgäldsContoret
af en på desss expectance-stat uppförd tjensteman vid hans framskridna
ålder. Då således någon olägenhet eller ökad utgift, så vidt Utskottet
kunnat af handlingarne inhemta, icke blifvit det allmänna tillskyndad genom
den olyckliga ställning, deruti Åhman, i följd af sina förhållanden utom
tjensten, na är försatt, så och med afseende för öfrigt på de af Fullmägtige
och R.evisorerne uppgifne och vitsordade förhållanden, får Utskottet äran
tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte tillerkänna f. d. tillförordnade Öfver-Commissarien
Åhman ett årligt understöd för hans återstående lifstid
af trehundrade (300) R:dr Banco, att från och med innevarande
års början från Riksgälds-Contoret utbetalas med det, i 41 §. af
1830 års concurslag, omförmälde vilkor, i afseende på detta understöds
tillgripande för Åhmans gäld.
Slutligen får Utskottet, beträffande den af Revisorerne tillstyrkte decharge
Bih. till R. St. Prot. 184.0. 4 Sami. 1 A/d. 15 Haft. 3
Stats-Utskottels Utlåtande3 N-o 4$•
för Fullmägtiges af dem granskade förvaltning, vördsamt anmäla, att, sedan
Utskottet erhållit några, för afslutandet af den utaf Utskottet fortsatta granskning,
erforderliga upplysningar, Utskottet skall ofördröjligen i ett sammanhang
till Rikets Ständer afgifva sitt yttrande, angående Riksgälds-Yerkets förvaltning,
under hela den sedan sista Riksdag förflutna tid.
Stockholm den 6 April 1840.
Reservation
vid 7:de Punkten.
Af Herr Biskop Hedren : Emot Utskottets utlåtande öfver RiksgäldsContorets
förvaltning, anhåller jag få reservera mig i den punkten, som rörer
de tili Kongl. Maj:t utfärdade obligationer eller rättare fordrings-bevis å
vissa delar af de Konungen årligen anslagna tvåhundrade tusende Riksdaler
Banco. Såsom Riksgälds-Contorets Fullmägtig, deltog jag år 1821 första gången
i beslutet om dessa obligationers utfärdande, och hade tillfälle att ytterligare
i lika beskaffade åtgärder deltaga till och med år 1830, då jag lemnade
min befattning såsom Contorets Fulimägtig. Under flera revisioner och
Irenne Riksdagar hafva dessa Fullmägtiges åtgärder blifvit lemnade utan ali
Q O O O . />
anmärkning. För enskild räkning har jag sålunda intet att beklaga mig öfver,
enär den närvarande Riksdagen är den första, då mitt ansvar i denna
del upphört. Men då Fullmägtiges handlingssätt varit alldeles enahanda och
hvilande på samma grunder, har jag ansett ingen föreskrift till förändring
vara behöflig. Sannt är, att Utskottet icke gifvit åt den gjorda anmärkningen
någon gällande påföljd, utan låtit, vid hvad åtgjordt blifvit, bero.
Detta är dock långt ifrån att hafva godkänt och gillat, hvilket dock Fullmägtige
synas mig hafva förtjent. Hvad sjelfva hufvudfrågan angår, lärer
det få anses obestridligt, att, igenom de omförmälde 1’ordrings-bevisens utfärdande,
Riksgälds-Contoret hvarken lidit eller möjligen kunnat eller skall
kunna lida någon förlust. Förskott å den anvista summan har aldrig blifvit
gifvet och aldrig begärdt; ränta hvarken fordrad eller erlagd; skyldigheten
att inlösa bevisen icke en dag framflyttad. Riksgälds-Contoret har
sålunda genom de utfärdade bevisen åtagit sig ingen annan skyldighet, än
den förut detsamma åliggande, att på en viss dag betala. Det är sannolikt,
att Konungen, då Han vid serskilda tillfällen dessa bevis begärt, äfven
kunnat dem till sin nytta använda. Men deraf kan visst intet skäl
Stats-Utskottels Utlät/mdc> N.o j.5.
J9
hemtas att förbjuda dem, då af alla de händelser, som blifvit antydda oell
hvilka möjligen kunna emotses, ingen enda kan medföra för Riksgäids-Contoret
skada eller förlust. Jag anser fördenskull den af Utskottet föreslagna
föreskriften vara i det minsta öfverflödig och frågan derom hvarken hafva
behöft eller bordt väckas.
STO C K II O L M, F.CKSTP.1NSKÅ BOKTRYCKERIET 1840.
.
Stats-Ulskottcts Utlåtandej N.-o ^6.
1
N:o 46.
AnL till Exp. Utsk. den 7 April, kk 5 e. in.
Utlåtande j i anledning af väckt fråga om förändring uti några
stad gauden /drande uppbördssättet inom Stockholms Stad.
(Rgs. Afd.)
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln har Stats-Utskottet fått emottaga
en, utaf Herr A. J. F. von Moltzer väckt motion, deruti han föreslagit,
att, lill större beqvämlighet för Stockholms stads skaltskyldige invånare,
samt minskning i Rikets Ständers Ranks aflönings-kostnader och dervarande
tjenslcmäns göromål, det, alltsedan år 181 5, af Öfver-Ståthållare-Embetet
stadgade åliggande för dem af bemälde invånare, hvilkas utskylder uppgingo
till Tio Rdr och deröfver, att desamma i Ranken insätta, måtte för
framliden upphöra och de skall skyldige varda berättigade att betala sina
utskylder till Uppbörds-Commissarierne, hvilka det alltså borde åligga att,
hvar och en för sin uppbördstrakt, ulskylderne emottaga och för sådant
ändamål under de 4 a 5 sista dagarne af hvarje Uppbördsstämma, jemväl
å eftermiddagarne emellan kl. 4 och 6 vara på Uppbörds-Contoren tillstädes.
Då Utskottet anser frågan om stället och timmarne för utskyldernas
liqviderande inom Stockholms stad ingalunda vara af beskaffenhet att påkalla
något serskildt beslut af Rikets Ständer, och då det af motionären anförda
förhållande grundar sig på ir §. af det, genom åtski11ige yppade större
balancer föranledda, af Kongl. Muj:t under den 16 November 18r4> i
Nåder utfärdade Reglemente för Krono-Uppbörds-Verket i Stockholms stad,
hvilket i öfrigt icke blifvit öfverklagadt, och hvilket befunnits verksamt
hafva förekommit förnyelsen af så beskaffade oordningar och förluster för
Stats-Verket, finnér Utskottet sig ej ega skäl att föreslå Rikets Ständer någon
åtgärd, ledande till upphäfvande af den högst nödvändiga controll, sorn
innefattas i nyss åberopade §. af ofvannämnde Reglemente; hemställande
Utskottet sålunda,
att Herr von Moltzers ifrågavarande motion må ulan allt afseende
lemnäs.
SloclTholm den 6 April 1840.
Bill. till R. St. P rot. 1840- 4 Sami. 1 Afd. /6:de Haft.
1
2
Stals-Utskottets Ut låtande, N.o 4l
-
N:o 47.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 April, kl. 5 e. m.
Utlåtande j i anledning af sökt afskrifning utaf det Carl Johans
församling i Götheborgs och Bohus Län af Chölera-creditivmedlen
beviljade lån.
(Rgs. Afd.)
Med anledning af Kongl. Majlis Befallningsliafvandes i Götheborgs och
Bohus Län derom 1 underdånighet gjorda hemställan, och med afseende å
härvid förekomna ömande omständigheter, har Kongl. Majit, på det
Rikets Ständer måtte komma i tillfälle att pröfva, huruvida afskrifning af
det Carl Johans församling i nämnde Län beviljade lån till cholera-kostnaders
bestridande må bifallas, täckts, genom Remiss af den 14 December
sistlidet år, till Stats-Utskoltet i Nåder öfverlemna liandlingarne, rörande
berörde låns i underdånighet sökta afskrifning. Af dessa handlingar
har Utskottet inhemtat: att Carl Johans församling, till bestridande af de,
genom cholera-farsotens härjning år 183zJ, föranledda kostnader, erhållit
ett lån å 2,200 R:dr utaf det för dylika kostnader vid sistföiflutna Riksdag
beviljade crediliv; att, enligt den för detta lån af församlingen afgifna och
i dess skolhus intecknade förbindelse, detsamma bordt återbetalas åren
i836, 1837 och i838, med en tredjedel vid slutet af hvartdera året; men
att Kongl. Majit, under den 11 Augusti 1837, uppå församlingens derom
gjorda ansökning, beviljat anstånd till i838 års slut med lånets återbetalning;
att församlingen dock sedermera, i anseende till dess uppgifna oförmåga
att lånemedlen återgälda, i underdånighet anhållit om belalnings-terminens
ytterligare förlängande, intill dess församlingen, i öfverensstämmelse
med 43 §• i Kongl. Kungörelsen af den 12 November 1831, kom me i tillfälle
att, vid nu inträffad Riksdag, få den. sökta, eftergiften af lånet Rikets
Ständers bepröfvande underställd; att församlingens på en fjerdedels qvadratmils
rymd sammanträngda Invånare, väl uppgingo Lill ett antal af mer
än 6,000, men att bland dessa, som till största delen utgjordes af arbetare,
knappast egande uppehälle för dagen, endast 4° familjer kunde anses välmående;
att deremot emellan 4 och 5oo personer måste af församlingens
öfrige invånare förses med föda, kläder och husrum,, m. m.; att genom
choleran, hvaraf denna först bland alla orter i Riket hemsöktes, 600 men
-
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.-o 47'
3
nistor bortrycktes, af hvilka allenast hvar io:de person efterlemnade annat
än skuld och fatligdom; att församlingen, i följd äfen nyligen verkställd kyrkobyggnad
, ådragit sig en skuld af nära 20,000 Ridr; att, oansedt mer än 4»ooo
Ridr för församlingens allmänna utgifter årligen utfordrades, någon tillgång
till ifrågavararande låns liqviderande härigenom icke kunnat beredas, samt
att för sistberörde ändamål endast 497 32 sk. kunnat inom församlin
gen
uttaxeras, deraf åter blott 3oo Ridr till Kronofogden i orten influtit.
llärförutan har lill Utskottet blifvit remitterad en, inom Hedervärda
Bonde-Ståndet väckt, motion af Riksdags-fullmägtigen från Götheborgs och
Bohus Län, Olof Benjaminssorij som deruti föreslagit, att Rikets Ständer,
med afseende å meranämnde församlings bekymmersamma ekonomiska ställning,
måtte bevilja, ej allenast afskrifning af det församlingen år 1835 utaf
cholera-creditiv-medlen meddelade lån, utan ock eftergift af ett, genom
Kongl. f. d. Quarantaines-Commissionen i anmärkningsväg återfordradt belopp
af 174 R:dr, såvida den härom utfärdade och på Kongl. Majlis Nådiga pröfning
nu beroende anmärkning blefve i Nåder fastställd.
Hvad härvid förekommit, har Utskottet tagit i behörigt öfvervägande;
och då Rikets Ständers, under den 10 November i834> till Kongl. Majit
aflåtna underdåniga skrifvelse, angående ofvanomförmälde creditivs beviljande,
uttryckligen innehåller, att frågor om afskrifning af de till menigheter
utaf delta creditiv förskjutna medel, hvilka, i anseende till vederbörandes
oförmåga, icke kunde återbetalas, borde till pröfning företagas vid den,
efter 1838 års utgång, först inträffande Riksdag; då Rikets Ständer sålunda,
redan vid creditivets anvisande, förutsatt * möjligheten deraf, att sådana
afskrifningars beviljande lomme att af omständigheterna påkallas; då några
andra dylika afskrifningsfrågor, än den nu förevarande, icke kunna förekomma,
enär, enligt hvad Utskottet inhemta!, alla öfriga af berörde creditiv
i låneväg meddelade understöd blifvit af vederbörande städer och menigheter
godtgjorda; då följaktligen medgifvandet af den nu sökta afskrifningen
icke kan föranleda några anspråk åenahanda förmons tillgodonjulande, i afseende
på de, andra församlingar beviljade, cholera-crediti v-lån ; då Carl Johans
församlings invånares nästan allmänna fatligdom är af Kongl. Majits Befallningshafvande
vitsordad, och de för denna församling, inom hvilken
cholera-farsoten först utbröt och på ett förfärligt härjande sätt sig utbredde,
förekommande ömande omständigheter äro af Kongl. Majit i Nåder erkända;
så och med afseende å alla dessa skäl, finner Utskottet sig, vid nu
anförda serskilda förhållande, icke kunna underlåta,
alt tillstyrka, del Rikets Ständer måtte bevilja afskrifning och ef
-
i
Stats-TJtskoltets Betänkande, N:0 4$-
tergift af det oftan-ämnde församling med Två Tuten Två Hundra
Riksdaler Banco tilldelade låne-understöd utaf creditivet för
cholera-kostnaders bestridande..
Vidkommande åter den af Riksdags-fullmägtigen Olof Benjaminsson
dessutom föreslagna eftergift af ofvanberörde anmärludngsbelopp, så enär,
på sätt motionären sjelf uppgifvit, ifrågavarande anmärkning är Kongl.
Maj :ts Nådiga pröfning underställd, får Utskottet, som, vid sådant förhållande,
anser sig icke böra ingå i något yttrande angående detta ämne, vördsamt
hemställa,
att den i sistberörde hänseende väckta fråga måtte förfalla.
Stockholm den 6 April 1840»
N:o 48.
Ank. till Exp. Ulsk. den 7 April, kl, 5 e. n».
Betänkandei anledning af väckt motion om införandet i Sverige
af ett ordnadt Stats-skuld-sjstem.
(Rgs. Afd.)
Under en utförlig framställning af de oberäkneliga fördelar, som skulle
vara förenade med en, efter flera andra Staters föredömen, ordnad statsskuld,
hvars saknad vore den egentliga orsaken till Svenska folkets fattigdom
och oförmåga att begagna sig af alla landets nalurförmoner, har Herr
C. G. Påhlman, uti en bos Höglo®. Ridderskapet och Adeln väckt, samt
till Stats-Utskottets behandling remitterad motion, föreslagit, alt ett val
ordnadt stats-skuld-system, äfven inom Sverige, mätte införas och lill en början
omfatta följande för en rörlig stats-skuld lämpliga föremål, nemligen:
i :o inrättandet af allmänna sädes-magasin i 12 Län;
3:0 liqviderandet af Statens skuld till Rikets Ständers Bank;
3:o utgörandet af den för stats-behofvens fydlande erforderliga samt af
allmänna bevillningen nu utgående summa;
och 4:o beredandet af en serskild tillgång, eller räntebärande skattkammare,
för Statens utomordentliga behof.
Anseende motionären Rikets Ständers egna ombud i Riksgälds-Contoret
böra, enligt ett serskildt, de närmare dctailerna i delta afseende otn
-
Stats-Utskoltcts Ullåtandej N.o
5
fattande Reglemente, besörja allt livad, sorn för skuldsyslemets veikställighet
erfordrades.
Utskottet, sora icke anser nödigt att lill berigtigande eller vederläggning
upplaga de mångfaldiga af motionären framkastade, mer eller mindre allmänna
satser, och deraf dragna slutledningar, får endast förklara, att Utskottet
icke kan med sitt tillstyrkande understödja ett förslag, åsyftande
att å nyo inveckla Svenska nation i en Stals-skuld, sorn, enligt Utskottets
öfvertygelse, för närvarande ingalunda är af omständighelernes kraf påkallad.
Utskottet tror dessutom det vara allt för tidigt att, innan nödvändigheten
af Statens nya skuldsättning ens kan förutses, bestämma sältet för
och beskaffenheten afen sådan stats-skuld, helst, vid dess införande, främmande
nationers i denna väg dagligen ökade erfarenhet synes, så vidt möjligt
är, böra omsorgsfullt begagnas. För öfrigt får Utskottet äran tillkännagifva,
att lika litet som Utskottet, derest en större skuldsättning för det
allmänna nu icke kunde undvikas, skulle undandraga sig att, efter sin yttersta
förmåga, noga öfverväga och utreda det för Svenska Staten mest ändamålsenliga
och minst ofördelaktiga skuldsättnings-system; lika litet anser Utskottet
det tillhöra dess åligganden att, under nuvarande förhållanden, ingå i
pröfning och bedömande af det lämpligaste sältet för ett sådant systems
framlida införande. Utskottet får således vördsamt hemställa,
alt Herr Pählmans ofvanomförmälde motion må af Rikets Ständer
utan afseende lemnäs.
Stockholm den 6 April i84o.
N:o 49.
Ani. till Fxp. Utsi. den 7 April, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående den vid sista Riksdag föreskrifna upplåning
till anskaffande af erforderliga medel för Fjr- och Bäk
inrät
t n inga mes upphjelpande.
(Rgs. Afd.)
Rikets sist församlade Ständer uppdrogo åt Riksgälds-Contoret att, för
Fyr- och Båk-inrätlningarnes upphjelpande, på billigaste vilkor, upptaga
elt lån, ulan annan föreskrift, än ali samma lån skulle, med det Lill jänta
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 49'
och Amortissementsfond å Fjerde Hufvudtiteln anvisade årliga belopp af
g,333 Rdr 16 sk., senast inom 20 år efter lånets upptagande, varda till
fullo liqvideradt. Sedan Kongl. Maj:», uppå Fullmägtiges uti nämnde Contor
i underdånighet gjorda förfrågan, angående detta låns belopp, först bestämt
detsamma till 5o,ooo Rdr, men Förvaltningen af Sjöärendena derefter
för Fullmägtige uppgifvit lånebehofvet utgöra 73,000 R:dr; så har
Kongl. Majit slutligen, uti skrifvelse af den 3i Augusti nästlidet år, gifvit
Fullmägtige tillkänna, att för ifrågavarande ändamål erfordrades ett lån af
120,000 Rdr, deraf 90,000 Rdr borde vara att tillgå vid detta års början
och återstoden, eller 3o,ooo Rdr, i början af nästkommande år i84»* Då
det sist uppgifna lånebeloppet kunde, med en ränteberäkning af 4 1/2 procent,
till capital och ränta godtgöras före den 1 Januari 1860, och således
inom den af Rikets Ständer föreskritna tid, hafva Fullmägtige hos Kongl. Majit
i underdånighet anmält, alt detta belopp skulle af Riksgäids-Contoret, vid
de tider, som blifvit tippgifne, Förvaltningen tillhandahållas, under vilkor,
att Contoret, enligt Rikets Ständers beslut, finge, under loppet af Januari
månad hvarje år, från och med år 1841 och intilldess lånet till både capital
och ränta, efter 4 1/2 procent, vore godtgjordt, emottaga den härtill
anvisade summa af 9,333 Rdr 16 sk. Dock som Riksgäids-Contoret för
närvarande befunne sig i den fördelaktiga ställning, att Contoret, ulan men
för fullgörandet af detsamma åliggande utbetalningar, kunde af egna disponibla
tillgångar utgifva den vid innevarande års början äskade andel af berörde
lån, så och till besparing af en, vid sådant förhållande, obehöflig
ränteutgift, hafva Fullmägtige, med afseende jemväl å Rikets Ständers då
föreslående sammankomst, funnit någon serskild upplåning, i och för ifrågavarande
lånebiträde, åtminstone till en början, icke böra ega rum. Med
anmälan härom, hafva Fullmägtige hos Stats-Utskottet anhållit om föreskrift,
huruvida, under Riksgälds-Conlorets nuvarande ställning, något lån
för omförmälde ändamål bör genom Contoret af allmänheten upptagas, eller
om detta Verks egna tillgångar få fortfarande dertill användas.
Enär, enligt hvad Fullmägtige uppgifvit och Utskottet jemväl kan vitsorda,
den numera verkställda utbetalningen af största delen utaf det, lill
Fyr- och Båk-inrättningarnes upphjelpande, bevil jade lån icke förorsakar någon
olägenhet i afseende på Riksgälds-Conlorets förmåga att bestrida redan
anvisade utgifter, och då den, vid sistförflutna Riksdag, under olika förhållanden,
föreskrifna serskilda upplåning för nyssberörde behof icke för närvarande
är af omständigheterna påkalla!: så och under förutsättning, att, i
allt fall, det lill Riksgälds-Conlorets godtgörande anslagna belopp oförryckt
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.o So♦
7
iommer delta Verk tillgodo i den ordning, Fullmägtige, såsom vilkor för
medlens utbetalande, föreskiifvit, anser Ulskottet sig böra vördsamt tillstyrka,
att Rikets Ständer, med godkännande af Fullmägtiges i detta hänseende
redan vidtagna åtgärd, måtte förklara, det något serskildt
lån till anskaffande af de för ofvan omförmälda ändamål erforderliga
medel icke behöfver genom Riksgälds-Conloret upptagas.
Stockholm den 6 April i84o.
N:o 50.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 April, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående vackt fråga om Kronoparken Wahr a skogens
upplåtande till lastageplats.
(Rgs. Afd.)
Till Slats-Ulskoltet har Hedervärda Bonde-Ståndet remitterat en motion
af Riksdags-fullmägligen från Skaraborgs Län Johan åndersson, sorn.
föreslagit, att den för Kronans räkning behållna, i nyssnämnde Län, invid
sjön Wenern, belägna Kronoparken Wahraskogen måtte upplåtas, dels tili
en för kringliggande orts invånare högst behöflig och nyttig lastageplats,
hvartill den vore serdeles lämplig, dels ock för anläggandet af en väg till
denna plats. Den för en stor del af Kinne Härad, i anseende till dervarande
jordmons svaga beskaffenhet, nödvändiga binäring, dertill Kinnekulles
serskilda slenarler leninade ett ganska tjenligt tillfälle, kunde, i saknad af
en allmän lastageplats, icke med någon egentlig fördel begagnas af andra,
än dem, hvilkas ego-områden begränsades af Wenern, och hvilka således voro
i tillfälle alt afsända sina arbeten sjöledes. Denna orts öfrige invånare
voro deremot antingen helt och hållet utestängda från berörde binärings
ulöfvande,, eller ock beroende af strandegarnes godtycke i afseende på
de, under senare åren, högt stegrade anspråken på godlgörelse för strandens
begagnande lill lastningsplats.
Utskottet saknar visserligen tillräcklig localkännedom, för att kunna
med tillförlitlighet bedöma den uppgifna vigten och fördelagligheten af
ofvannämnde Kronoparks upplåtande till en allmän lastageplats; men då
8
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o St.
Utskottet förmodar, att en dylik, enligt motionärens uppgift, nu saknad
plats bör icke obetydligt underlätta afsättningen af kringliggande orts produeter
och såmedelst jemväl bereda en ökad vinst å omförmälde, för denna
ort synnerligen lämpliga, binäring, anser Utskottet sig böra hemställa,
huruvida icke Rikets Ständer, med anledning af den härom nu
väckta fråga, må Iros Kongl. Muj:t i underdånighet anmäla, ali, derest
Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, skulle i Nåder hnna,
att upplåtelsen af större eller mindre del utaf kronoparken
Wahraskogen till en allmän lastageplats vid Wenern och lill anläggande
af en i sådan händelse behöflig väg, vore af nytta för ortens
invånare och icke medförde någon egentlig olägenhet eller förlust
för Kongl. Majit och Kronan, Rikets Ständer, äfven för sin del,
medgifva, att erforderlig andel af ifrågavarande kronopark må tili
detta ändamål upplåtas, på det sätt och med de vilkor, Kongl.
Majit kan finna för godt i Nåder bestämma och föreskrifva.
Stockholm den 6 April 1840.
N:o 51.
Ani, till Exp. Utsi, den 7 April, 11. 5 e. as.
Utlåtande, i anledning af Herr N. TV. Stråles förslag till bildandet
af en krigs fond, genom upplånade medels insättands
i enskilda Banker och Hypotheks-inrättningar.
(Rgs. Afd.)
Enär försigtigheten fordrade att under freden bereda sig på kriget, och
att på förhand anskaffa, hvad dertill erfordrades, så att, då faran komme
och uppoffringarne mäste göras, de icke helt och hållet drabbade den då
lefvande generationen och dess efterkommande, har Herr N. TV. Stråle,
uli en af Högloft. Ridderskapet och Adeln till Stats-Utskoltet remitterad
motion, förnyat det af honom förut framställda förslag, till beredande af ett
bland de angelägnaste medlen för ett krigs förande, nemligen penningar.
De i fordna tider, för detta ändamål, bildade skattkammare, der mynt och
redbar
-
Slals-Utskollets Utlåtande, N.-o Si.
9
redbarheter samlades, voro numera icke lämpliga. Utlåning af penningar
emot ränta kunde ej eller utan stora olägenheter verkställas, enär en
större summas uppsägning och återbetalning på en gång skulle förorsaka
en skakning i penningeförhållandena. Men deremot vore elen lämpligaste
utvägen alt förse Riksgälels-Contoret med sådane papper, sorn, vid ett krigs
utbrott, genast kunde bortvexlas eller genom försäljning realiseras. Under
förutsättning, alt, vid denna Riksdag, en lag antages, som bestämmer Privat-bankernas
och Hypotheks-föreningames rättigheter och skyldigheter, såsom
fordrings-egare och gäldenärer, samt att delegarne i dessa Inrättningar, då
deras insatts bestått endast i contanla penningar, förklaras icke vara annorlunda
än med aetie-beloppet ansvariga för skulderne, har Herr Stråle således
föreslagit:
1:0 alt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret måtte bemyndigas att, under
Rikets Ständers garanti, dock ulan rättighet att medgifva någon rabatt å
capitalet, upplaga lån emot obligationer, endast uppsägbara å nämnde Verks
sida och löpande med 4> eller högst 4 1/2 procents ränta;
2:0 alt det derjemte måtte åt bemäide Fullmägtige uppdragas att med
de Privatbanker eller Hypotheks-föreningar, som kunde emottaga eli större
actie-capital, aftala om Riksgälds-Contorets inträdande såsom aelie-egare, dervid
detsamma, för sitt insatta capital, borde erhålla adier, ställda på mindre
summor, så alt de lätteligen kunde realiseras; och
3:o att alla Riksgälds-Contoret tillfallande utdelningar å dessa adier
borde lill ränta och amortissement å det upptagna lånet användas.
Då en väl förvaltad Bankrörelse icke gaf mindre årlig utdelning, än 6
procent, utan snarare 8 å 10 procent eller deröfver, så skulle det lån,
Riksgälds-Contoret för omförmälde ändamål upptagit, inom 20 års tid, vara
belt och hållet liqvideradt, samt actierne följaktligen utgöia dt förvärfvadt
och, vid inträffande krig, altid, genom deras försäljning, tillgängligt capital,
till hvars ökande Riksgälds-Contorets öfiiga tillgångar kunnat under tiden
jemväl användas. Derjemte medförde detta förslag den fördelen, att
Riksgälds-Contorets ouppsägbara obligationer, före krigets utbrott, voro i
penningemarknaden gångbara och åtnjöto en stadgad credit.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit föreslaget, hafva flerfaldiga
betänkligheter deremot bos Utskottet förekommit. I allmänhet hyser Utskottet
den åsigt, att Svenska Staten icke, utan tvingande behof, bör ånyo
beträda den äfventyrliga skuldsältningsbanan, samt att hvarje steg på denna
bana bör sorgfälligt undvikas. Utskottet anser sig således för närvarande
Bih. lill R- Sl. Prot. 1840. 4 1 A/d.
10
Stats-Utskoltels Utlåtande, N.-o St
-
icke böra tillstyrka någon ny skuldsätning; denna må åsyfta, antingen att
åstadkomma erforderliga medel för äskade tillökningar i nu varande Statsanslag
eller att bereda en samlad tillgång för kommande generationers behof.
Utskottet tror för öfrigt, att en ökad nationalvälmåga utgör det förnämsta
och förmonligaste capital för efterkommande, och att följaktligen,
genom allmänna välmågans befrämjande, den mest gagnande tillgång
för kommande tiders utgifter beredes. Dessutom skulle, genom den nu föreslagna,
nästan obegränsade sammanblandningen af Staten med de enskilda
Bankerne och Hypotheks-föreningarne. dessas väsendtligaste egenskap af enskilda
inrättningar helt och hållet försvinnna. I öfverensstämmelse med nu
yttrade åsigter, får Utskottet, som ansett sig icke behöfva ingå i någon närmare
granskning af det utaf Herr Stråle nu framställda förslags ändamålsenlighet
och verkställbarhet, alltså vördsamt hemställa,
att samma förslag må förfalla.
Stockholm den 6 April lS/jo
-
*
TRYCKT HOS J. A. WALLDAN,
18 40.
Stats-Utskoltets Utlåtande, N;o Sa.
1
N:o 52.
Ank. till Exp. Utsk. den ii April, kl. i e. m.
Utlåtande j i fråga om Mötes-passevolance-afgiftens framtida utgörande
, eiler serskilda medels anvisande till bestridande af
de kostnader , hvartill densamma är af sedd.
(U. A.)
I fråga, dels om Möles-passevolance-afgiftens Fortfarande, ehuru efter förändrade
grunder, dels örn dess upphörande och anvisande af serskilda anslag
till de kostnader, hvartill samina afgift varit afsedd, har Utskottet
fått emottaga följande motioner:
t:o Af Herr Reutersvärd, P. A., som ansett nytt contract om ifrågavarande
afgifts erläggande ifrån slutet af år 1844> nuvarande contract
tilländalöper, böra uppgöras, likväl med åtskilliga förändringar, i afseende
hvarå a:ne alternativ blifvit framställde, det ena: i:o att berörde afgift,
efter nu gällande hufvudgrunder, vid nämnde års utgång, må ytterligare
fortfara, men tiden inskränskas till 5, högst ro år; 2:0 att årliga afgiften
må nedsättas lill omkring 5 R:dr 16 sk. J3:co per rote, och 3:o att fonden
må skiljas i a:ne delar, den ena för cavalleriet och den andra för infanteriet,
samt serskildt förvaltas och redovisas; det andra, att Rust- och Rothållare
må ega options-rätt för mötes-passevolancens utgörande in natura
efter samma grunder, som nu äro gällande för fouragerings-persedlarne,
och enligt Arméens Fällförvaltnings-Reglemente om provianteringen, äfvensom
att hvarje regemente måtte få serskild passevolance-fond, att af en förordnad
Provianterings-Direction förvaltas, i hvilket fall den årliga passevolance-afgiften
för de rotar, som icke åstundade att leverera proviant-persedlarne
in natura, kunde bestämmas efter årets markegångs-pris.
2:0 Af Johan Olsson ifrån Stockholms Län, som, under anförande,
huruledes behofvet fordrar, att någon lindring beredes den jordbrukande
delen af Rikets invånare uti de dryga kostnader, hvilka åtfölja ruslningsoch
roterings-skyldigheten, föreslagit, att den nu af Rust- och Rothållare
utgående inöles-passevolance-afgiften, bestigande sig, enligt motionärens uppgift,
till ett sammanlagdt belopp af 200,000 R:dr årligen, malte, från och
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. ij.-de Iläflel. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o Sa.
med nästa års början, upphöra samt, i dess ställe, af Slats-medlen anvisas
ett motsvarande anslag, att användas lill Armeens vapenöfningar,
emot serskild redovisning inför Rikets Ständer och de af dem utsedde Revisorer,
samt med rättighet för Kongl. Maj:t, attoni, till följd af missväxt
eller andra vigliga skäl, Armeens möten för något år alldeles eller till någon
del inställas, begagna besparingarne för samma ändamål under de följande
åren, äfvensom alt, derest rlet skulle finnas mera ändamålsenligt att
påkosta en fullständigare iecryt-öfning, dertill, utaf samma medel, disponera
hvad sorn, utan förlust för gamla stammens ändamålsenliga vapenöfning,
skulle kunna inbesparas; uti hvilket förslag flere af Bonde-Ståndets
Ledamöter instämt.
3:o Af Jan Olsson från Gefleborgs Län, som likaledes yrkal mötes passevolance-afgiftens
upphörande och ett deremot svarande anslags upptagande
uti Stals-regleringen, ali af allmänna bevillningen utgå; hvarmed åtskiliige
af Bonde-Ståndets Ledamöter sig förenat.
Enligt hvad tillförene inför Rikets Ständer upplyst och utredt blifvit,
och i afseende hvarå, för undvikande af vidlyftighet, åberopas del af Slatssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten vid 1828—i83o Arnis
Riksdag, i fråga om mötes-passevoEnce-afgiftens utgörande, afgifne Betänkande,
N:o 72, åligger det, på grund af äldre stadganden, Rusthållare vid
indeldta Cavalleriet att under regements-och sqvadrons-möten bestå ryttarne
nödig kost samt foder för häsfarne, hvaremot, vid indeldta Infanteriet, Roleliållarne,
som äro pligtige alt, jemte soldaternes skjutsande lill och ifrån
regemenls-möten, förskjuta deras underhåll vid mötena, väl ega rättighet
att, för delta underhåll, af soldaternes lön och hemkall njuta ersättning,
ehuru, då det ankommer på soldalen att, vid anvärfning, betinga sig antingen
befrielse ifrån dylik ersällnings-skyldighet, eller ock annorledes deremot
svarande förmoner, såsom högre lega, m. m., berörde underhållsskyldighet
ändock, äfven vid infanteriet, i sjelfva verket drabbar Rolehåilarne.
Med afseende å de flerfaldiga olägenheter, ett dylikt underhåilssätt medförde,
anhöllo Rikets Ständer, uLi underdånig skrifvelse afden 19 Juli 18(2,
det Kongl. Maj:t, emot då bestämd afgift, täcktes draga försorg om indeldta
Armeens underhåll vid möten m. m., och, sedan de derom på i5 års tid
med Rust- och Rotehållare afslutade conlract, dels år 1827, dels år 1828
lilländalupit och med de fleste provisoriskt blifvit prolongerade, besiölo
Rikets Ständer vid 1828—r83o årens Riksdag, att mötes-passevolanee skulle
under i5 års tid, räknad ifrån och med år i83o, utgöras för hvarje ryttares
eller soldats underhåll, sjukvård och öfriga behof under möten och
Stals-Ulskotlels Utlåtande, N:0 S2.
3
mönstringar med 7 R:dr, samt för hästens utfodring vid cavalleriet, enahanda
bidrag, sorn förut i penningar eiler persedlar aflemnas, endast
med den förändring, alt höet icke borde beiäknas elter mera än 20 U. per
lispund.
Enligt de officiella upplysningar, som blifvit Utskottet meddelade, hafva
dessa passevolance-afgifter, efter afdrag af uppbörds-kostnader, utgjort,
per medium,
vid Cavalleriet  52,248: 7. 5.
oc!i vid Infanteriet
146,980: 15. 7.
eller tillhopa igg,233: 28. —•
Kostnaderne för de möten, som härmed borde bestridas, skulle, efter
de beräkningar, hvilka, i följd af Ilei r General-Adjutantens för Arméen underdåniga
betänkande, ligga till grund för Kongl. Majris till Rikets Ständer
aflåtna Nådiga Proposition, i hvad den rörer utgiflerne för Arméens
exercis, utgöra:
Vid Cavalleriet, för Befäls- och Regements-mölen med nu varande
styrkan 67,128: 3g.
Vid Infanteriet för d:o d:o 123,37g: 32.
hvartill kommer den, uti Herr General-Adjutantens
ofvannamnde Betänkande beräknade kostnad för in
slructions-compagnier
3i,3to: 32
tillsammans 221,873: 28.
Häraf visar sig således, att om, på sätt en motionär, för den händelse,
att nytt contract om mötes-passevolancen blefve uppgjordt, föreslagit,
berörde afgift skulle sålunda fördelas emellan cavalleriet och infanteriet,
att för hvartdera vapnet uteslutande användes de dithörande afgifterne, skulle
afgifterne för cavalleriet icke blifva tillräcklige för öfningarne med detta
vapen, hvaremot de för infanteriet leinnade tillgång, ej mindre till de vanliga
mötena för hela nuvarande numerären, än ock till betydligaste delen
af den för inslruetions-compagnier beräknade kostnad. Varande uti Betänkandet
angående reglering af utgiflerne å 3:dje Ilufvud-titéln utlåtande meddeladt,
i fråga om de till nödige exercis-kostnader för Arméen derutöfver
äskade anslag, hvilket ämne nu icke utgör föremål för yttrande, hvaremot
Utskottet, i fråga om nyssberörde fördelning, vill här efteråt sig utlåta.
Hvad angår de framställde förslagen om Mötes-passevolance-afgifternes
upphörande; så enär, vidkommande först fourage-passevolancen, någon förändring
uti Rusthållares ,af ålder egande åliggande, att vid möten besörja
4
Stat s-Utskottets Utlåtande j N.-o Sa.
ryltarnes hästars fourageri-ng, icke skäligen synes höra medgifvas, då Rusthållarne
äro pligtige att liela året underhålla nummerhästarne, och någon
ökad kostnad genom dylikt underhåll vid mötena således egentligen icke
uppkommer, anser Utskottet
sig icke ega anledning tillstyrka den nu gällande Fourage-passevolance-afgiftens
upphörande och anvisande af Stals-anslag till de
kostnader, hvarför densamma är beräknad.
Och lärer frågan om berörde afgifts fortfarande, sedan nuvarande cantract
lilländagålt, böra blifva föremål för serskild behandling.
Beträffande deremot Passevolance-afgiften för manskapets underhåll,
hvilken, efter 7 R:dr för hvarje nummer, ulan afdrag för uppbörds-koslnader,
enligt de Utskottet lemnade upplysningar, utgör
vid Cavalleriet
25,17a.
Infanteriet i5o,q55.
Summa 176,127 R:dr
så är visserligen, på sätt förut blifvit yttradt, soldaternes underhåll vid
mölen en skyldighet, som, enligt författningarne, åligger Rusthållare
och, hvad infanteriet beträffar, jemväl Rotehållarne, numera, i följd
af vana eller serskilde aftal vid soldaternes legande, få vidkännas;
men då derjemte i betraktande lages, alt den skattskyldiga jorden för
närvarande finnes med betydliga skattebidrag belastad och alt någon
nedsättning deruti är af verkligt behof påkallad, samt derföre, så vidt sådant,
utan tillökning i andra skatter, låter sig göra, synes böra ega rum,
hvartill, i afseende å kostnaderne för indeldla infanteriets möten, kommer,
att dessa, enligt hvad förr nämndt är, af ålder icke ålegat Rotehållarne,
utan soldaterne sjelfve; så har Utskottet, som anser en dylik lindring för
jordbruket lämpligen kunna beredas derigenom, alt sådana serskilda afgifter,
som för närvarande erläggas till bestridande af ålskillige kostnader för Armeens
behof, der så ske kan, indragas eller förminskas, hvarigenom äfven
besparing i uppbörds-koslnader och förenkling uti räkenskaps-verk et uppkommer,
trott sig böra tillstyrka,
att mötes-passevolance-afgiften för manskapets underhåll vid inde
Idla cavalleriet och infanteriet, må med innevarande år upphöra,
och Rust- och Rotehållare tills vidare befrias ifrån de åligganden,
för hvilka berörde afgift biltills blifvit erlagd , samt, i det stället,
ett emot nämnde afgift svarande anslag, uti rundt tal af 176,000'
Jt:dr,, ifrån och med nästa år uti Riks-Slalen uppföras lilL bestri
-
Stals-Vtskotlcts Utlåtande, iV.-ö 52.
5
dande af de kostnader, hvartill njssomförmälde afgift varit afsedd,
och med iagttagande, alt under ett år möjligen uppkommande
besparingar få påföljande år användas.
Derjemte och då, enligt gällande, här förut omförmälde stadganden,
tillgängarne för indeldla Armeens exercis äro på Indelnings-verket grundade,
och Kongl. Maj:t således, oberoende af serskilda anslags beviljande, är i
tillfälle alt Armeen till vapenöfningar sammandraga, har Utskottet, till un—
danrödjande af de betänkligheter, hvilka, vid sådant förhållande, möjligen
skulle kunna uppslå vid införandet af en dylik förändring, som nu blifvit
föreslagen, funnit sig höra hemställa,
att vid herörde förändring fästes det vilkor, att, derest Rikets
Ständer vid en blifvande Riksdag skulle borttaga eller nedsätta
det nu föreslagna mötes-kostnads-anslaget under förut omförmälde
belopp, Kongl. Maj:t då må vara oförhindrad alt, i stället för
samma anslag, fordra uppfyllandet af de skyldigheter, som i afseende
å soldalernes transporterande till och underhåll vid mölen,
enligt Indelnings-verk och knekte-contract, jemte öfrige gällande
författningar, vederbörande åligga.
I likhet med hvad en motionär jemväl yrkat, anser Utskottet visserligen
rättvisan fordra, alt förutnämnde anslag blefve emellan cavalleriet och
infanteriet fördeladt i samma proportion, hvarefter Mötes-passevolance-afgiften
inom dessa vapen erlägges; men då, enligt hvad bär-förut ar vordet
upplyst, berörde afgift för cavalleriet icke är tillräcklig till bestridande af
nödige öfningar, tror Utskottet, att, intill dess, i öfverensstämmelse med
hvad uti Betänkandet angående reglering af 3.'dje Hufvudliteln är vordet
föreslaget, genom indragning inom cavalleriet bristande tillgång till den
qvarstående styrkans behöriga öfning kan beredas, det till Kongl. Maj:ts
Nådiga ompröfvande bör öfverlemnas att, lika som hittills med mötes-passevolancen,
använda mötes kostnads-anslaget för indeldta Arméens vapen-ofningar
på det sätt, Kongl. Majrt, för ändamålets vinnande, i Nåder pröfvar
nyttigast, hvadan Utskottet
för närvarande icke funnit skäl att någon fördelning af det nu
ifrågaställde nya anslaget föreslå.
Genom de sålunda framställda förslag, anser Utskottet serskildt yttrande
i anledning af Herr Reutersvcirds motion om möles-passevolancens fortfarande
icke erfordras.
6
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 52.
Om det beslut, som, i följd af Utskottets nu framställda förslag, kan
varda fattadt, lära Rikets Ständer finna nödigt, att hos Kongl. Majit göra
underdånig anmälan, med anhållan om Dess Nådiga sunclion.
Stockholm den g April 1840.
Reservationer.
Af Herr Reutersvärd., P. A.: ”Emot det af Utskottet nu fattade beslut,
får jag härmed anmäla min reservation, dock ej i hufvudsaken, ty jag gillar
detta beslut fullkomligt, så vida man utgår från den synpunkt, att del grundar
sig på billigheten alt den förut nog högt beskattade roterade jorden befi ias hån
möteskostnaderne, som tid efter annan blifvit betydligen förhöjda, moL hvad de
voro då knekte-contracten upprättades, utan mot den principen, såsom skulle
Rotehållarne icke anses ega någon i lag grundad förpligtelse att bidraga till
ifrågavarande kostnader, hvilket dock Utskottet väl icke bestämdt påstått.
Likaså kan jag ej eller gilla det beslut, att den nu utgående passevolanceafgiflen
vid innevarande års slut skall upphöra, då den genom Konungs och
Ständers vid 1828—i83o årens Riksdag fattade sammanstämmande beslut
blifvit fastställd att erläggas till och med i8/[4, och hvarigenom ett afvikande
från det om denna afgift ingångna contract skall ega rum, som Rusloch
Rotehållarne icke hafva någon laglig rätt alt yrka, och endast kan inträffa
genom Stats-magternas härföre visade välvilja. Hvad knekte-contracten
beträffar, så ålägga de väl icke rotehållarne utan soldater'ne att bestå
raötes-kosten; men detta återfaller nalui liglvis på Rotehållarne. Och då
man dessutom vet, under hvilken despotisk Regering desse contract uppgjordes,
samt de stora förmoner, som soldaterne sedan den tiden tillskansat
sig genom regements- och compagni-befalens mellankomst vid contiacters
afslulande, Rotehållarne och soldaterne emellan, lärer ingen kunna neka, att
billighet och rättvisa fordra, det den roterade jorden måtte befrias, om icke
helt och hållet, åtminstone till större delen ifrån uiiderhålls-kostnaden vid möten
m. m. — Vid 1828—i83o årens Riksdag föreslog, oförväntadl nog, en af
Riddarhusets Ledamöter, Herr Rosenblad, B., att denna afgift matte nedsättas
till hälften mot det, enligt 1812 års conlracter, stadgade belopp, 8 R:dr per nummer;
men af en stor del utaf Bonde-Ståndets Ledamöter yrkades nedsättning
lill ännu lägre belopp, och af de fleste, all nämnde afgift måtte alldeles
Stats-Ulskottets Utlåtande, N.o 52.
7
upphöra att vidare betunga den roterade jorden. Friherre Liljehorn j G.j
deremot hemställde, ”alt utgiften må utgå alla år, då läger eller mölen
”förordnas, men icke för de regementen, som äro commeiulerade på
”arbeten:” en åsigt, hvilken i vidsträcktare mening, jag an ty dt uti min motion
i delta ämne.”
Af Herr Doctor Björkman_, C. F.: ”Rikets Ständer afgjorde 182g, oagtadt
Bonde-Ståndets protest, mötes-passevolance-frågan, enligt 80 §. och icke
efter 71 § i Regeringsformen. Delta har af många kallats, dels ett olyckligt
missförstånd, dels en oformlighet och ett olagligt beslut. Jag tvekar ej att
kalla della åtgörande lagligt, men anser det hårdt, måhända obilligt, emedan
ett närmare afseende bordt fästas vid jordbrukets för tunga bördor. Hårdheten
låg dock egentligen uti afgiftens alltför höga beräkning. Ty med denna afgift
skulle ej endast beläckas den af gammalt i rote-conlraclen, dels soldaten ålagde,
dels på rotarne öfverflyttade skyldigheten att under regementsmötena bestå
kost och öfriga behof, utan äfven flera nutidens vid exercis-öfningarne m.
m. ökade omkostnader. Denna bårdin t skall nu, enligt Högloft. Stats-Utskottets
förslag, godtgöras med hela passevolancens öfverflyttande på Bevillningen,
eller med en ny, af Konung och Riksens Ständer samfäldt tillväga
bragd , ändring af berörde contract. Detta anser jag dels för tidigt,
dels mindre rätt. För tidigt, enär helgden af 182c) års Ständers beslut
bordt upprätthållas och all fråga om ändring uppskjutas till år 1845; mindre
rätt, enär omförmälde onus, så länge Indelnings-verket eger bestånd,
aldrig 1 ä It visligen kan helt och hållet lyftas från de betalningsskyldige och
fördelas på andra med båtsmanshåll och öfrige gärder redan proportionerligt
tyngda medborgare. Men, säger man, de betalningsskyldige äro soldaterne.
Detta har också 182g års Ständer afsett, då uti deras beslut heter:
”på de ställen, der roten i stöd af äldre eller senare contracler är förbun”den
alt bestå soldaten kost och öfrige behof under möten, likasom i de
”orter, der rotehållare deras rätt till ersättning af soldaten sig redan af”sagt,
eller framdeles kunna afsäga, blifver passevolancen rotehållarnes
”egen och odelade utgift, hvaremot inom de regementen, der soldaten å”ligger
att vid slika tillfällen sig sjelf med matsäck förse, och han från den”na
skyldighet icke är genom rotehållarnes frivilliga begifvande befriad,
”rotehållare!! eger rätt, alt genom innehållning af soldatens lön eller andira
inkomster af roten, eller genom dagsverken af soldaten åt roten, de
”senare efter Länets markegångspris beräknade, göra sig ersatt för så stor
”del af de erlagde 7 R:dr, som återstår, sedan ersättning för den skjuts,
8
Stats-Utskollels Utlåtande, N.-o 5i.
■”hvartill soldalen förr af roten varit berättigad, efter ett af Kongl. Maj:ls
”Befallningshafvande faslstäldt medelpris, blifvit soldaten beräknad.” All
ändring, om en sådan före 1845 bör ifrågasättas, anser jag således, bör
bestå uti en, med gällande contracter fullt öfverensstämmande, billig nedsättning
af passevolancen. Ty alt utbyta denna mot soldatens förnyade
pligt att till mötet medföra matsäck, är väl ingens verkliga mening.
Denna billiga nedsättning -eller lindring var också, hvad egentligen vid
förra Riksdagen af de fleste klagande äskades. Jordbrukets verkligen tunga
onera kunna i många allmänna afseenden lättas, utan att lätta dem parlielt
och med andra lika onererade medborgares ytterligare belastande.”
Af Herr Helsingius, D.\ ”Resultatet af Höglofl. Stats-Ulskottets Betänkande,
om detsamma bi fa lies, kail, efter min öfvertygelse, icke blifva något
annat, än ett allmänt deltagande, genom efter behofvet ökad bevillning,
i ett onus, som nu endast drabbar Rust- och Rotehållare.
Jag kan nemligen icke hoppas, att Stats-regleringen slutligen utfaller så,
att ingen beviljad Slats-bristsumma erfordras, ej eller att från den mägtiga
bränvinsflod, som öfversvämmar landet, några betydligare canaler nu komma
att till detta vigtiga ändamål afledas.
Då bör, efler min åsigt, örn närvarande fall fråga uppstå, hvad rättvisan
fordrar eller billighet påkallar, eller i hvad mon välvilja bör lagas i
anspråk.
Af det Betänkande, som till undvikande af vidlyftighet blifvit åberopadt,
äfvensom af de upplysande discussioner, sorn nu föregått beslutet,
har jag erhållit den öfvertygelse, att ingen olaglighet vid beslutet 1829
om mötes-passevolancen skedde derigenom, alt Hedervärda Bonde-Ståndet
icke deri deltog; då ordet samfäldt i 80 §. Regerings-formen efter mitt
förstånd icke kan innebära samma stadgande, om ålla fyra Riks-Ståndens
medverkan, som ordet enhälligt i 82 §. och ordet samte/iga i 1 14 §•» hvarföre
jag icke eller kan erkänna någon rättvisa här vara alt fordra, då dessutom
utgiften har sin grund i frivilliga öfverenskommelse!- emellan enskilda.
Billighet vore det visserligen att lätta Bonde-Ståndets lunga bördor,
men då denna börda från äldre tider tillhört och ännu tillhör sjelfva jorden,
icke personen, och fråga således nu icke är om Bonde-Ståndet ensamt,
så loide det vara så mycket större anledning att äfven från annan synpunkt
beli akta billigheten i öfverflyllningen ifrån jorden lill bevillning, äfven på
andra
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o Si.
9
andra samhällsmedlemmar än Rust- och Rotehållare, hvilket en stor del
af Ronde-Ståndets medlemmar icke eller äro.
Återstår då endast fråga, huruvida välvilja här bör tagas i anspråk.
Jag medger, att denna är en pligt, äfven Rikets Ständer emellan, men under
närvarande förhållande af osäkerhet om utgången af några synnerligen
vigtiga, och för stadsmanna-näringarne djupt ingripande samhällsfrågor,
anser jag det ännu vara för tidigt att utöfva densamma; anhållandes, att
denna reservation får åtfölja Betänkandet.’'
Af Herr Carlberg_, J.: ''Emot Högloflige Stats Utskottets Betänkande i
fråga om mötes-passevolancens förflyttande från Rust- och Rotehållare lill
Riks-Stalen, får jag äran afgifva följande reservation.
I rak motsägelse med det af sammansatta Stats- och Ekonomi-Utskotten,
under 1828—29 och 3o årens Riksdag, afgifne Betänkande ]V:o 72,
och tvärt emot det af Riksens Högloflige Ständer derpå grundade, och af
Kongl. Maj:t Nådigst sanctionerade beslut, att möles-passevolance-afgifteu
skulle med 7 ll:dr B:co af hvarje Rust- och Rotehålls-nummer utgå i följande
|5 år, eller till i8/(4 års slut, har nu Högloflige Stats-Utskottet velat
tillintetgöra samma beslut, och på Bevillningen öfverflytta ett, jordbruket
enskildt af ålder tillhörande onus. Jag nödsakas derföre yrka, att meranämnde
beslut må oförändradt fortfara till contracfs-tidens utgång, hvarefter
det, efter min tanka, må på Rust- och Rotehållarne sjelfve ankomma,
att antingen åtaga sig ny passevolance-afgift, eller, med stöd af knektecontracten,
på annat för dem lämpligt sätt ombesörja denna deras enskilda
angelägenhet, utan att dermed besvära de öfrige Rikets skatt-dragande
invånare, som derförutan ingalunda äro i skatteväg lottlöse. Under discussionerne
i ämnet inom Högloflige Utskottet, har jag nogsamt gifvit tillkänna
mina åsigter, att Rust- och Rotehållarne rättvisligen hvarken böra eller
kunna betungas med större afgifter för ifrågavarande mötes-passevolance r
än som för ändamålet oundgängeligen erfordras; men deremot kan jag icke
medgifva, att nuvarande Rust- och Rotehållare skola, såsom en skänk, få
emottaga eftergift af passevolancen, hvilken eftergift directe ökar värdet af
deras nu innehafvancle egendomar, som till dem, i förening med nu vajande
onera, öfvergålt, och hvilken vore desto obilligare, som några motsvarande
förmoner icke i ringaste måtto skulle tillskyndas Rikets öfrige invånare,
och deribland städernas drygt beskattade borgerskap, hvars privilegier
blifvit, tid efter annan, och hufvudsakligen lill förmon för denjordbrnkande
delen af Svenska Folket, på mångfaldigt sätt kringskurne. Stä
Bih.
till R- St. Brot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. ty.-de Häftet- 2
10
Siats-Utskottets Utlåtande, 1V.-o So.
derna äro dessutom icke eller frikände från Indelnings-verkels bördor i så
måtto, att, till exempel, Stockholm ensamt är, om mitt minne icke bedrager,
skyldigt att hålla mellan 4 ocb ^00 båtsmän. Icke destomindre
skulle nu, i öfverensstämmelse med Högloflige Utskottets förslag, både bufyudstaden
och de öfrige städerne, samt en stor del af den jordbrukande
allmänheten, sorn är till båtsmanshåll indeld, blifva, utan någon lättnad
i deras i och för Indelnings-verket åtagne förbindelser, skyldige att dessutom
deltaga i den, efter min tanka, Rust- och Rolehållarne ensamt åliggande
mötes-passevolaneen.
På alla dessa skäl, afstyrker jag bifall till Höglofliga Utskottets Betänkande
i frågan, och anhåller, att denna min reservation måtte till RiksStånden
få affölja.”
Härmed förenade sig Herr Mobergs G.
Af Riksdags-fullmägtigen Strindlund: ”Emot det beslut, Högloflige Utskottet
fattat, rörande passevolancens öfverflyttande på bevillningen, och
således åstadkommer en ökad utgift på båtsmans-hållet, som utan lindring
får fullgöra sina skyldigheter, enligt båtsmams-rote-contraoten med Kongl.
Maj:t och Kronan, och dessutom i sin nion, med deltagande i bevillningen,
hjelpa Rust- och Rotehållare med passevolancens utgörande.
Dock vill jag medgifva och yrka, att icke passevolancen högre bestämmes,
än till hvad, som motsvarar det verkeliga behofvet, som svarar emot
knekle-conlractens innehåll, hvilken nedsättning torde kunna till någon,
del blifva nedsatt, som med bevillning bör fyllas.”
åcocimon#*,
TRYCK. T HOS J. A. WALLDÉ N,.
18 4©.
Stats-Utskottets Utlåtande, N',o 53.
1
N:o 53.
Ank. till Exp. Utsi;, den 15 April, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående Regleringen af utgifterne under RiksStatens
Fjerde Hufvud- Titel.
(U. A.)
För denna Hufvud-Titel, innefattande Mililaire- och Försvarsverket
till sjös, upptager den vid sista Riksdagen fastställda Statsreglering
i,242>18o R:dr, hvaruti innefattas indeldte räntor med 35,3^5 R:dr och
9,4^3 tunnor spanmål in natura, med ett utfördt värde af 47>1 15 R:dr,
och voro under lönerne beräknade 14.778 tunnor spanmål.
Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition är derutöfver äskadt:
1:0 att då, till ändamålsenligt ordnande af Flottans exercis, erfordras
100,000 R:dr årligen, och således, utöfver dertill redan anslagne 45,000
R:dr, en tillökning af 55,000 R:dr, dertill måtte ytterligare anvisas ett
ett nedsatt belopp till
4^.000. — —
2:0 att, enär Fyr- och Råk-väsendets utvidgning och förbättring
har till omedelbar följd ökade utgifter för Fyrpersonalens
aflöning och Eåkarnes underhållande med lysnings-materialier
och andra effecter, samt förefallande
smärre reparationer, en oundgängelig förhöjning af årliga
anslaget för Lots- och Fyrings-Staten erfordrades af . . 14,000. — —■
eller en sammanlagd tillökning af 59,000. — —
I sammanhang härmed, har Utskottet jemväl förehaft följande motioner
:
a) af Hr Th. Petre'j som, framställande den åsigt, att Rikets sjöförsvar
företrädesvis hvilar på Skärgårds-Flottan och att Rikets financer ej
medgifva underhåll af en Större Flotta, yrkat, att, vid reglering af anslagen
å ifrågavarande Hufvud-Titel, följande borde iagttagas: att Stats-Utskottet,
efter sakkunnige, ojäfvige personers hörande och efter inhemtande af
planen för Norriges sjöförsvar, måtte meddela utlåtande öfver den tillökning,
Skärgårds-Flottan uti Fartyg, materiel eller bemanning ,erfordrar för
Bih, till R, St, Fröt, 1840, 4 Sami, 1 Afd, 18 Haft, 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, JY',o 53.
att bilda ett ändamålsenligt kustförsvar, utgående från synpunkten af likstämmighet
med det Norrska; att upplysning blefve förskaffad, huruvida
fartygs byggnadskostnad vid Fiollans Station i Carlskrona är mindre, än
kronan annorstädes får vidkännas; att det utredes, huru många af de i
Carlskrona befintlige linieskepp äro oanvändbara och kostnaden för dylikas
stöpning, samt om icke sådana fartygs ombyggnad till fregatter innebär
ekonomisk missräkning; att likaledes uppgifves antalet af brukbara linieskepp
och huru de, utan förnärmande af Kronans värdighet, på det för
Staten minst förlustgifvande sätt, må kunna realiseras; att Utskottet borde
föreslå det ringa antal örlogsfartyg, bestående i en eller annan fregatt,
korvett och kutter, sorn för Svenska sjöförsvaret anses böra bibehållas
uti ett till Norriges Flotta proportioneradt förhållande; att Utskottet må
uppgifva Statens uti ekevirke nu egande capital och den årliga besparing,
som blott å nämnde artikel skulle uppkomma genom antagande af Norriges
system för sjöförsvaret; att så noga, som möjligt, måtte beräknas alla
öfriga besparingar, hvilka, i följd af sjöförsvars-systemets förändring, möjligen
kunna vid Stationen i Carlskrona ega runi; att Utskottet måtte utreda
arten och beskaffenheten af den ifrån Carlskrona förde klagan öfver
bristande medel, dels till Flottans materiel, dels till nödige arbetens fulländande,
äfvensom föreslå den förändrade förvaltning, som, i det fall att
Carlskrona bestämmes till Skärgårds-Flottans hufvud-station, måste, såsom
en följd af linieskeppens försvinnande, der införas; att Utskottet, med
hänsigt till förhållandet i Norrige, må uppgifva både den inskränkning i
det Svenska Amiralitetet, som skäligen kan ega rum, och den tillökning
uti Underbefälets antal och aflöning, som af behof och omständigheter påkallas;
att Utskottet måtte afgifva förslag till verkställande, åtminstone i
fredstid, af Båtsmännens transporterande sjöledes; samt slutligen att, sedan
alla förenämnde frågor och hvad dermed egde gemenskap blifvit utredde,
Utskottet måtte för hvarje serskildt föremål föreslå bestämda Stals-anslag,
hvarvid likväl någon tillökning så mycket mindre borde ifrågakomma, som
det nya systemet icke förutsatte Skärgårds-Flottans alltför hastiga tillväxt,
utan borde densamma efterhand erhålla den fulländning, som kustförsvaret
påkallar;
b') af Hr Christierson, som, i strid med den af Hr Petré, uti dess
nyssnämnde motion, yttrade mening om Linieflottans olämplighet för Sveriges
sjöförsvar, ansett äfven denna del af Flottan böra bibehållas, och, i öfverensstämmelse
härmed, på grund af i motionen närmare utvecklade skäl,
hemställt; att Stats-Utskottet, efter sakkunnige och ojäfvige personers hö
-
Stals-Ulskoltets Utlåtande> JV\o 53,
3
rande, måtte meddela utlåtande öfver den tillökning af skärgårds- och
ång-fartyg, Flottan behöfver för att, i sammanhang med Linieflottan, bilda
ett ändamålsenligt sjöförsvar; alt upplysning införskaffas om kostnaderne
för färlygsbyggnad äro lägre uti Carlskrona än annorstädes, för att
kunna bestämma, hvarest dylik byggnad bör verkställas; att Utskottet må
föreslå det antal fartyg af alla slag, hvaraf Svenska Flottan bör utgöras;
saint att förslag infordras å kostnaden för dockbyggnadens fullbordande
under vissa år, å den summa, som är behöflig för att sätta så väl den nuvarande
Flottan, som den föreslagna tillökningen deraf, i effectivt skick,
och öfver årliga kostnaden för en ändamålsenlig exercis, efter hvilka omständigheters
utredande, motionären ansett det först blifva möjligt, att bestämma
hvad Flottans anslag rätteligen bör utgöra, i enlighet med det försvars-system,
som för framtiden bör följas; hvarförutan motionären serskildt
begärt; det afseende måtte fästas derå, alt Flottans ekonomiska Öfverstyrelse
borde enklare, ändamålsenligare och med mindre kostnader
organiseras; att alla varor böra upphandlas å den station, der de skola begagnas;
att Flottans bandtverks-personal indrages och alla arbeten utbjudas
å entreprenad-auctioner; att Sjö-Artiileri-Regernentet förminskas och deraf
bildas några Canonier-Compagnier; att en del af Båtsmanshållet sättes på
vaeance-foL; alt ankartåg af jern anskaffas; samt att pumpverk, der sådant
ej redan sker, böra drifvas med machineri;
c) af Ilr Sabelfelt: att Flottans Under-Officerare, men i synnerhet
de, som äro i Stockholm förlagde, måtte komma i åtnjutande af inqvartering
och beklädnadshjelp lill enahanda belopp, med hvad för deras vederlikar
vid Garnisons-llegementerne är bestämdt;
d') af Ilr Dalman, W. F., om indragning och försäljning af Kongl.
Ilofjagtvarfvet;
e~) af Lars Pettersson ifrån Blekinge Län, om nödige åtgärder för
beredande af ökade tillgångar för Örlogsflottans underhåll samt nödige
exercis-expeditioner.
Jemte det Utskottet, i öfrigt vid ärendets handläggning, lemnat nödig
uppmärksamhet åt de af vederbörande Auctoriteter atgifne Förslag och
utredningar, hvilka åtföljt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, bar Utskottet
tillika, i stadgad ordning, begärt och erhållit del af det år 1826 aflemnade
Betänkande af de Committerade, som af Kongl. Majit varit i Nåder förordnade
att uppgöra förslag lill Sjöförsvarets ordnande, och hvilket Betän
-
4
Stats-Utskoltets JJ tl Utandej N\o 53
kande bland hemliga handlingar, rörande försvarsverket, förvaras, äfvensom,
med anledning af enskilde motionärers framställningar, tagit kännedom
om organisationen af Norriges Flotta; och anser Utskottet sig, innan
det öfvergår till yttrande i fråga om anslagens bestämmande, först böra
framställa de åsigler, som derför ligga till grund.
Genom Sveriges läge påkallar dess Sjöförsvar onekligen nationens
odelade uppmärksamhet och dess ordnande på ett sådant sätt, att detsamma,
utan att förmycket anlita landets krafter, ändock uppfyller sin bestämmelse,
måste således blifva en af de vigtigaste omsorgerne.
Den olika beskaffenheten af Sveriges kuster påkallar tydligen serskilda,
derefter lämpade försvarssätt. Sveriges Konungar och Ständer hafva länge
insett detta, och ingen har bestridt att en Skärgårdsflotta utgör rätta försvaret
för den med skär omgifna delen af vår kust. Det är blott i fråga om
de för handelns skyddande och försvaret af den öppna Östersjökusten nödige
åtgärder, som det hos alla lika allvarliga nitet för det allmänna bästa icke
lyckats förena de olika åsigterne.
Den här förut omförmälda Comitcen hade emedlertid uppgjort ett
förslag, ej mindre å det antal Fartyg af hvarje olika art, hvaraf Coinitteen
ansåg Svenska Flottan böra vara sammansatt, än, i öfverensstämmelse
dermed, Lill arbetsplan för påföljande ro år, efter hvilken tids förlopp det
ansågs, att Flottan borde vara bragt uti det af Committerade föreslagna
skick, och yttrade Committerade jemväl den öfvertygelse, att, om till Flottans
dåvarande anslag erhölles de inflytande Lots- och Båk-afgifterne jemte
Båtsmans-vacance-afgifterne, medförande en förhöjning, som icke öfverstiger
hvad sedermera blifvit beviljadt, ”borde Flottan, utan ytterligare bidrag,
ganska märkligen kunna framskrida i tjenstbarhet och utveckling
”både i ett tilltagande antal af skepp och fartyg väl underhållne, samt
”det, som angelägnare är, uti en till instruction, förmåga och duglighet
”växande personal att denna Flotta bemanna.”
Detta Förslag blef väl af Kongl. Maj:t i Nåder gilladt, och Rikets
Ständer hafva sedermera, uti anslagen för försvarsverket lill sjös, anvisat
tillökningar, fullt motsvarande hvad Committerade ansågo af nöden för
Flottans med dess tillhörigheters ordnande och underhållande, enligt af
dem uppgjord plan; men då Styrelsen, äfven derutöfver, vid hvarje Riksdag,
funnit sig föranlåten äska ytterligare anslag, samt olika åtgärder, tid
efter annan, blifvit vidtagne, till förmon, än för Örlogs- och än för Skärgårds-Flottan,
vill det synas, som ännu icke vore tillförlitligen utredt och
bestämdt, hvilket system bör ligga till grund för ordnandet af Sveriges
Stats-Utskottcts Utlåtande j JY',o 53.
a
sjöförsvar. Den utveckling, ångfartygs användande till krigsbruk numera
erhållit, samt uppfinningen af bombkanoner, hvilkas fördelar först i senare
tider blifvit närmare utredde, torde afven verka till förändrade åsigter
vid denna frågas afgörande; men emedlertid lärer det vara ostridigt,
alt Sveriges Flotta icke ännu befinnes i det skick, som ett ändamålsenligt
försvar påkallar; och finnes i afseende härå uti Kongl. Förvaltningen af SjöÄrendena
den 29 October sisth år i underdånighet afgifne, med Kongl.
Majrts Nådiga Proposition till Stats-Ulskottet öfverlemnade Berättelse upplyst,
alt då, enligt Kongl. Majlis, i anledning af den här förut omförmälde
Comitéens år 1826 gjorde förslag, fattade Nådiga beslut, Flottan nu
borde utgöra 10 linieskepp, io fregatter, 4 corvelter, 4 kutterbriggar,
4 skonertar och 25a armerade skärgårds-fartyg, felades häruti 2 fregatter,
2 briggar och 9 skärgårds-fartyg, jemte det att åtskillige effecter ytterligare
erfordrades till de befintlige fartygens complettering, samt materialier,
som tillika bordt vara anskaffade för sammansättning af 5o öppna
kanonslupar, äfvenledes saknades. Derjemte uppgifver Förvaltningen: att,
till iståndsätlande af redan befintlige skepp och fartyg, samt deras förseende
med inventarier, skulle, utom de dagsverken, som i vanliga Underhålls-Slalerne
äro inbegripne, erfordras 733,400 R:dr, hvaraf 3i3,4oo R:dr
äro för linieskepp beräknade; att kostnaden för nybyggnad af åtskillige
fartyg, hvaribland 6 ångfartyg, skulle, efter enahanda beräkningssätt,
uppgå till 1,827,000 R:dr, hvaraf 315,000 R:dr för 1 linieskepps complettering-,
att, för Flottans byggnaders försättande i användbart stånd och fullbordande
af vattenledningen lill Carlskrona, kostnaden uppginge till 228,3oo
R:dr, samt att till Förrådets complelterande med nödige projectiler erfordras
41,24° R:dr.
Yid betragtande af de betydliga summor, hvilka sålunda blifvit såsom
erforderlige uppgifne, ehuru icke till bela beloppet af Kongl. Majit
äskade, visar sig uppenbart angelägenheten deraf, att en viss plan bestämmes
och sedermera consequent följes, enär det derförutan lätt inträffar, att
åtgärder vidtagas, som sedermera befinnas icke vara ändamålsenliga. Af
enskilda motionärer har blifvit begärdt, alt en dylik plan, jemte förslag
till ordnandet af Flottans administration m. m., borde af Utskottet uppgöras
och Rikets Ständer till pröfning föreläggas; men, utom det att sådant
skulle erfordra inhemtandet af en mängd nu saknade upplysningar
och vidsträcktare undersökningar, än med fullgörandet af Utskottets åligganden
slår tillsammans, torde Rikets Ständer finna utarbetandet af dylike
förslag icke lämpligen kunna anses ligga inom gränsen af Utskottets befatt
-
6
Stals-UlskolLets Utlåtande, N:0 53.
ning. Utskottet liar derföre trott sig böra inskränka sin åtgärd till framställandet
af de hufvudsakliga omständigheter, som, efter dess öfvertygelse,
dervid förekomma, nemligen alt, då Sveriges sjöförsvar väsendtligen livilar
på en talrik, väl utrustad och öfvad Skärgårdsflotta, med lämpligt antal
bevarade och för våra farvatten beräknade Ångfartyg, en dylik större Flotta,
i förening med Nationalbeväring och tillräckligt kust-artilleri, hvars
nytta redan blifvit af Regeringen insedd, vore ändamålsenligare, än äfven
ett större antal linieskepp och andra örlogsfartyg jemte en Skärgårdsflotta
af det antal fartyg, hvaraf den for närvarande består; hvaremot nödigt
skydd för vår bandel bäst skulle kunna vinnas genom några väl utrustade
och med tillräckligt öfvade besättningar bemannade Fregatter jemte Ångfartyg;
alt en dylik förändring uti sjöförsvaret, både för Flottans underhåll
och nödig exercis, skulle erfordra mindre anslag, såsom bevis hvarpå
må anföras, att, då efter de år 1826 af Sjöförsvars-Comileen antagne
beräkningsgrunder, hvaruti likväl, enligt Utskottet meddelade upplysninningar,
vid betraktande af nu gängse varu- och arbetspriser, en förhöjning
af minst 33procent lärer erfordras, en Flolta af den storlek, som, enligt
Förvaltningens af Sjöärendena här förut omförmälde uppgift, ansetts böra
förefinnas, skulle kosta i nybyggnad 7,693,672 R:dr, hvaraf ensamt för
linieskepp 3,764,220, skulle deremot, enligt hvad Utskottet varit i tillfälle
att inhemta, en Flotta af 8 Fregatter, 2 Corvetler, 20 Ångfartyg af
ifrån och med 5o lill och med 3oo hästars kraft, samt 396 diverse bevärade
skärgårdsfartyg kunna åstadkommas för en kostnad af 7,161,480 R:drj
hvarförutan årliga kostnaden för vidmaglhållandet, sorn äfven, med lika
beräkningsgrund, blefve till förmon för senare alternativet, konime att för den
på sistnämnde sätt organiserade Flottan uppgå lill betydligt mindre belopp,
enär underhållet af skärgårdsfartyg uppgår lill proportionsvis vida mindre
kostnad än de stora fartygen; samt alt båda dessa Flotlor fordra ungefärligen
lika bemanning, hvaremot företer sig den skillnad emellan tyngden af de
projectiler, hvilka berörde Flotlor, med elt lag kanoner, kunna kosta, att
dessa vid den på förstnämnde sätt sammansatta Flottan väga 28,836 skålp.
vict. vigt, men vid den senare 31,887 skålp., hvarigenom verkan af den
sistnämndes eld borde blifva betydligt mera förstörande; och anser Utskottet
för öfrigt, alt, sedan en fullständig plan för Sjöförsvarets ordnande
blifvit fastställd, behofvet fordrar, att, då anslagen nu varit anvisade för
Örlogs- och Skärgårds-Flottorne gemensamt, hvarefter fördelning för hvarje
år egt rum, deremot för framtiden bestämmes hvad för hvardera Flottan, i
enlighet med berörde plan, kan påräknas, så att vidtagande åtgärder derefter
Stats-Ulskottels UllåCandej IV.-o 53.
7
må lämpas; äfvensom att manskapet jemväl fördelas emellan de olika Flottorna,
så att dess organisation oell öfningar kunna rättas efter den olika
tjenstgöring, som vid hvartdera vapnet ifrågakommer och hvarigenom den
fördel vunnes, att manskapet förvärfvade större färdighet och vana i den
sjötjenst, hvartill detsamma vore afsedt, än derest tjenstgöring bestriddes
växelvis å de olika Flotlorne.
Efter att sålunda hafva utvecklat sina åsigter af ämnet, tillstyrker
Sta IsUtskottet,
att Rikets Ständer, med framställning derom, måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, vid nästkommande
Riksdag, för Rikets Ständer i Nåder framlägga en fullständig
plan för sjöförsvarets ordnande, i öfverensstämmelse med
hvad Sveriges läge påkallar, och efter beräkning af den samverkan
med Konungariket Norriges Flotta, som, då behofvet det fordrar,
kan förväntas, samt med iagttagande af all den hushållning, hvilken,
vid betraktande af landets icke öfverflödiga tillgångar, är af
nöden; äfvensom att, intilldess denna plan blifvit uppgjord och
pröfvad, all nybyggnad och väsendtligare reparation af linieskepp
eller complettering af förråder och anskaffning af materiel för sådane
fartyg måtte inställas, samt de linieskepp, som äro i det
tillstånd, att de fordra betydligare reparation eller förbyggning,
antingen nedhuggas till fregatter, om de dertill äro användbare
och sådant anses med fördel verkställbar^ eller, i annat fall, från
Flottan utrangeras.
Om det system, Utskottet sålunda föreslagit, varder följdt, böra betydliga
besparingar uppstå genom upphörandet af de utgifter, som hittills
varit för linieskeppen bestridde, och hvilka besparingar således lemna tillgång
till erforderliga kostnader, så väl för Skärgårdsflottans complettering,
hvilket Utskottet jemväl vill taga i betraktande vid afgifvandet af dess serskilda
yttrande angående extra Stalsregleringen, i hvad den angår de för
Flottan uppgifna behof, som ock för den utsträcklare exercis, hvilken är
af nöden. Vid sådant förhållande och då Utskottet tror det icke vara
lämpligt, att, innan en fullständig plan för sjöförsvaret kan varda uppgjord,
bevilja ökade anslag för Flottans behof, anser Utskottet sig böra
afstyrka anvisandet af den tillökning uti anslaget för Flottans
exercis, som af Kongl. Majrt blifvit begärd.
Deremot och hvad vidkommer den tillökning af 14,000 R:dr, som
Kongl. Maj:t i Nåder äskat till godtgörande af de högre underhållskostna
-
8
Stats-Ulskottets Utlåtande, N'.o 53.
eler, sorn för de tillökade Fyrarne erfordras; så enär, i senare tider, väsendtliga
förbättringar i Fyrväsendet, genom å utrikes ort uppfunna ändadamålsenligare
lysningsanstalter, ifrågakommit och angeläget är, att dylika
för sjöfarten högst vigliga inrättningar, åt hvilka alla handlande nationer
i senare tider egnat den största uppmärksamhet, erhålla all den fulländning,
som behofvet påkallar, af hvilken anledning utvidgade Fyranstalter
vid Sveriges kuster redan äro tillvägabragte eller ytterligare ifrågakomma,
och i hvilket senare afseende Utskottet kommer i tillfälle att vid ExtraSlatsregleringen
sig yttra, har Utskottet, då de utvidgade Fyranstalterne
ostridigt erfordra ökade underhållskostnader, funnit
sig ega skäl föreslå, alt berörde tillökning 14,000 R:dr må för
detta vigtiga ändamål varda beviljad.
I afseende å fördelningen af de aflöningsanslag, hvilka, enligt hvad
Utskottet här förut yttrat, skulle komma att till beloppet oförändrade qvarstå,
har Utskottet, vid betraktande deraf, att, i följd af StatsRådets förändrade
organisation, en väsendtlig förändring uti Flottans Öfverstyrelse
torde kunna tillvägabringas och förändring uti aflönings-staterne för Förvaltvaltningen
af Sjöärendena, Chefen för Flottans Expedition och GeneralAdjutantsExpeditionen
för Flottan derjemte uppkomma, ansett,
att de nu, under serskilda Titlar, upptagne löneanslagen för nämnde
AuctoriteLer och Flottans Stationer böra, under gemensamma titeln:
jéflöning, sammanföras.
Vidkommande anslaget lill Flottans nybyggnad och underhåll, utgörande
582,997 R:dr 28 sk. contant, hvaraf circa 3o.,ooo R dr tills vidare
användas till Extra- och ExpectanceStatens aflöning; så enär Utskottet här
förut föreslagit, alt utgifterne för LinieFlottan hädanefter måtte inskränkas
och större omsorg egnas åt SkärgårdsFlottans tillökande, tror Utskottet,
för dess del, jemväl nödigt ali för denna senare Flotta bestämdt anvisas
någon större andel uti det gemensamma anslaget, än för densamma hittills
vanligen disponerats; och då Utskottet, som haft kännedom af 1838 års
SpecialStater, å 4;de Hufvudtitelns anslag, deraf inhemtat att, exempelvis
för nämnde år, sedan afdrag skett för hvad till Extra- och ExpectanceStaterne
utgått, för Carlskrona Station, som utgör LinieFlottans etablissement,
voro disponerade i rundt tal 4^6,000 R:dr, hvaraf till aflöning för
Handtverks- och TimmermansStaten jemte Båtsmän, Beklädnad för Flottans
manskap, Sjukvård m. fl. bestämda årliga kostnader 238,000 R:dr, lill Fartygens
underhåll, medelst mindre reparationer, 3o,ooo R:dr, samt till ma
terialier
-
Stats-Utskoltets Utlåtande> IV:o 53.
9
terialier och arbetsplan 1:70,000 R:dr; hvaremot för Stockholms och Götheborgs
Stationer, egentligen innefattande Skärgårds-Flottan, blifvit använde till
ärlige utgifter af ofvannämnde beskaffenhet 76,000 R:dr, Flottans underhåll
10,000 R:dr, samt till arbetsplan och materialier 3a,000 R:dr, eller
tillhopa 118,000 Rdr, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att, jemte det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att alla de inskränkningar uti kostnaderne för LinieFlottan,
hvilka kunna blifva en följd af hvad här förut i afseende
å linieskeppen blifvit föreslaget, må komma Skärgårds-Flottan
till godo, till utgifter i och för sistnämnde Flotta, må, för Stockholms
och Götheborgs Stationer, af anslaget till Flottans nybyggnad
och underhåll, bestämdt afsättas ett minimibelopp af 185,000
R:dr årligen.
Likaledes tillstyrker Utskottet, alt det gemensamma Exercis-anslaget af
45,ooo R:dr må sålunda fördelas, att för Linie-Flottan utföres a5,ooo R:dr
och för Skärgårds-Flottan
. . . . 30,000 „
S:a 45,ooo R:dr.
Genom hvad sålunda blifvit an förd t, anser Utskottet serskildt yttrande
icke erfordras, i anledning af Herrar Petrés och Christiersons samt
Riksdags-Fullmägtigen Lars Petterssons i ämnet framställde motioner, utom
hvad angår den förstnämndes förslag, att Båtsmän vid uppfordring tili
tjenstgöring böra sjöledes transporteras, hvaröfver Utskottet, i sammanhang
med likartade framställningar, framdeles vill sig utlåta.
Hvad angår den af Herr Sabelfelt väckte, här förut omförmälde motion,
angående beklädnadshjelp och förhöjd inqvartering för Flottans Underofficerare;
så vill det väl synas, som de sistnämnde vore i behof af någon
förbättring uti deras aflönings-vilkor, men Utskottet, som tror, att, då
fördelningen af de å Riks-Stalen för Flottans behof anvisade summariska
anslag är till Kongl. Majit öfverlemnad , denna af enskild motionär väckta
fråga icke lämpligen kan blifva föremål för en närmare pröfning å Rikets
Ständers sida, eller anvisande af serskildt anslag för detta ändamål, i fall
de, ifrågaställde löneförbättringarne ansåges böra ega rum, finner sig endast
böra hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla
den gjorda framställningen, till det afseende, Kongl. Majit i Nåder
må finna densamma förtjena, under tillika yttrad förmodan, att,
i händelse den skulle finnas billig, Kongl. Majit, intilldess en förBih,
till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d, 18 Haft. 2
10
Stats-Ulskottets Utlåtande, N-o 53.
nyad reglering af Sjöförsvaret kan komma att försiggå, må finna
tillgång att af de å anslagen för Personal-Staterne uppkommande
besparingar använda, hvad för ändamålet emedlertid tillfälligtvis
kan erfordras.
Beträffande den af Hr Dalman, W. I., väckte motion om llofjaktvarfvels
indragning och försäljning af detsamma jemte dess inventarier; så
enär frågan, huruvida detta serskilda Varf må vara af behofvet påkalladt,
lämpligast synes böra till pröfning förekomma, i sammanhang med den generella
plan for ordnandet af Sjöförsvaret, hvarom Utskottet här förut gjort
framställning, och hvarvid följaktligen Flottans serskilda etablissementer
böra närmare bestämmas, anser Utskottet berörde motion
för närvarande icke böra till serskild åtgärd föranleda.
Stockholm den g April iS/fo.
Reservationer.
Af Hr Grefve von Platen, B.: ”Då jag hufvudsakligen och nästan till
alla delar hyser enahanda åsigter, som dem, hvilka Stats-Utskottet vid
reglering af /pde Hufvud-Tileln uttalat, och således äfven bi träd t den, att
till Styrelsen öfverlemna bestämmandet af styrkan af Svenska Sjöförsvarets
hufvudbeståndsdelar, den seglande och Skärgårds-Flottan, samt Ångfartyg,
kan jag icke, ehuru fullkomligen inseende det skadliga af att icke anslagen
hittills blifvit mellan de båda vapenstyrkorna, vid Hufvud-Titelns fördelning,
från hvarannan åtskiljde, likväl låta förleda mig af en möjligen grundad
farhåga för personers handlingssätt, att begå en i min öfvertygelse, i
princip åtminstone, inconstitutionel inconsequens och instämma i Utskottets
beslut att fördela anslagen mellan Flottans olika fartyg, hvarföre jag
på denna grund anhåller att blott i denna punkt få reservera mig.”
Af Hr Biskop Hedrén: ”På samma grunder, sorn vid Utskottets Betänkande
öfver 3:dje Hufvud-Tileln, anhåller jag äfven här få reservera
mig, enär jag både ansett med form öfverensstämmande, att Allmänna Besvärs-
och Ekonomie-Utskottet i delta vigtiga ärendes behandling deltagit.
Äfvensom i hufvudsaken trott lämpligast att inskränka sig till en allmän,
hos Kongl. Maj:t framställande begäran, om frågans fullständiga utarbetande
och framläggande till Rikets Ständers pröfning och beslut vid deras nästa
sammanträde, ulan alt ingå i så bestämd omständlighet, som i närvarande
Betänkande mera liknar ett afgörande, än en önskan. Intilldess må äfven
Kongl. Majit vara oförhindrad att använda den för Sjöförsvaret beviljade
ansia gs-summa, på sätt för Rikets säkerhet lämpligast pröfvas.’”
Tabell ofver Contante Anslagen å Riks-Statens Fjerde Hufvud-Titcl.
Militaire- och Försvars-Verket till Sjös.
Aflonings-Staterne . . , .
R. St. Stat för
1835 och föl-  jande åren
upptager.
Stats-Utskottet
föreslår.
Höjning.
Minskning.
436,525
36
—
436,525
36
—
s——
—
—
—
—
Materiel för Flottans Underhåll och Nybyggnad
582,997
28
—
582,997
28
—
S:r
1,019,523
16
—
1,019,523
16
—
Lolseri- och Fyrings-Slaten ......
59,333
16
73,333
16
14,000
Exercis af Flottans Bemanning .....
45,000
_
45,000
■ i»»., ,r . »
—
-
-
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader
20,000
—
—
20,000
—
■^T-rrr
—
—
—
—
Skrifmaterialier och Expenser ......
2,500
—
—
2,503
—
—
—
Rese- och Tractaments-Penningar ....
3,333
ip
3,333
16
Oförulsedde utgifter .
10,000
10,000
[
S;r
80,833
16
—
80,833
16
—
—
—
—
Summa B;co R;dr
1,159,690
—
—jl,173,690
—
-1
14;000
—
—
—
—
Utom Indelningen och Spanmål in natura enligt senaste Statsreglering.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stats- V/.slottets Utlåtande, N:o 5 4.
I
N:o 54.
Ank. till Exp. Utsk. den ii April, kl. i c. m.
Utlåtande, angående reglering af anslagen å jRiJcs-Statens
Femte Hufvud Titel.
(U. A.)
Denna Hufvud-Titel, sorn innefattar anslagen för vetenskap erne och
de sköna konsterna, bestämdes vid senaste Stals-regleringen till 2Ö,43o
11 .'dr, med under löner beräknade 53 tunnor spanmål.
I afseende å de förändringar, som härvid ifrågakommit, skall Utskotlel
härunder vid hvarje anslags-lilel sig yttra:
i:o. Kongl. Majit har i Nåder föreslagit, att, sedan Svenska Academiens
från längre tid åtnjutna rättighet att, till pari cours, få uti Rikets
Ständers Bank, emot Banco-sedlar, tillvexla sig Speciemynt till Jetloner,
jemväl vid sista Riksdagen blifvit nämnde Academi betagen, Rikets Ständer
mätte, såsom en billig ersättning härför, åt Academien å stat uppföra
ett årligt anslag af i,133 R:dr 16 sk., jemte meddelande af den upplysning,
att då, vid sista Riksdagen, fråga väcktes derom, att vissa Academier,
som förut varit berättigade alt, emot cours al pari, invexla silfvermynt
till visst belopp, målte genom Stats-anslag erhålla ersättning för
berörde upphörde rättighet, Rikets Ständer, bland annat på den grund
att dessa Academier ega mer och mindre enskilde fonder, denna framställning
afslogo, får Utskottet, som, för dess del, icke anser lämpligt, att Statsanslag
för dylikt ändamål anvisas,
afstyrka bifall till det nu ifrågakomma nya anslaget.
2:0. För Vitterhets- Historia?- och Antiqvitets-Academien, har KonglMajit,
dels såsom tillgång för nödige löne-förbättringar, inköp af Antiqviteter,
Mynt och Historiska märkvärdigheter, complettering och vård af
Academiens boksamling samt utgifvandet af Academiens handlingar m. m.,
dels ock såsom ersättning för Academiens förlorade rättighet att, lill prismedailler
och jettoner vid sammankomsterne, emot cours al pari, årligen
i Banken invexla 5oo R:dr, föreslagit en tillökning i Stats-anslaget af 2,753
R:dr 16 sk.
Uti motion, som ifrån Ridderskapet och Adeln blifvit remitterad,
har Herr Grefve Löwenhielm , Gustaf, i anledning häraf framställt, att,
Dih. till 11. St. Prot. 1840 4 Samt. 1 Afd. 19 Häftet. 1
2
Stals-IJtskottels Utlåtande, IV:o 54.
ehuru uti den beräkning af Akademiens Stat, som legat tiil grund för Kongl.
Ma j:ts nyssberörde Nådiga Proposition, aflöningen endast blifvit uppptagen
till i ,600 R:dr, i stället att Academien föreslagit ett sammanlagdt belopp
af 2,5oo R:dr, sistnämnde belopp likväl vore af behofvel påkalladt, till
stöd hvarföre motionären anfört: alt, genom Kongl. Maj:ts den 2 December
1766 meddeldte Nådiga Stadfästelse å Rikets Ständers Secreta-Utskotts
underdåniga skrifvelse.af den il\ förutgångne October, Riks-Antiqvarien
eller Secreteraren i dåvarande Kongl. Antiqvitels-Archivum, hvilket alltid
utgjort en Afdelning af Kongl. Maj:ts Canzli, erhöll lika lön med RiksArchivi-Secreteraren
och Kongl. Bibliothekarien; att då Konung Gustaf
III förordnat, att Riks-Anliqvarie-tjensten bör ega lika anseende och värdighet
med Förste Expeditions-Secreterare, samt Academiens Secreterare,
enligt det den 20 Mars 1786 utfärdade Kongl. Donations-Bref för Acade»lien,
fortfar att vara Riks-Antiqvarie och eger att directe hos H. M. Konungen
föredraga Academiens angelägenheter, han ock bör, i öfverenstämmelse
med innehafvande tjenstegrad, uti Kongl. Majrts Canzli aflönas; att
likväl, sedan, vid Academiens stiftelse år 1786, Riks-Antiqvarie-lönen blifvit
från Kongl. Majrts Canzli till Academiens stat öfverflyttad, det inträffat,
att, under det Expeditions-Secreterare-lönerne blifvit lill 1,800 Rrdr
förhöjde, förstnämnde lön numera endast utgör 55q R:dr 24 sk., eller föga
mera, än en Copist-Iön, ehuru angelägenheten fordrar, att den person,
som innehar Riks-Antiqvarie-befattningen och Secreterare-tjernsten vid Academien,
samt blifvit förordnad att derjemte, utan serskild aflöning, vara
Kongl. Majrts Garde des Medailles, hvilka vigtiga och ansvarsfulla befattningar,
hvarmed vården af en dyrbar Statens egendom är förenad, fullt
upptaga denna embetsmans tid och arbetsförmåga, måtte erhålla en deremot
svarande aflöning, som Academien föreslagit till 1,800 Rrdr; att då,
vid öfverflyttning till Academien af det fordna Anliqvitets-Archivets tjenstemän,
Amanuensens lön bestämdes till 100 Rrdr Specie, eller lika belopp
med dåvarande lön för Canzlister i Ståls-Expedition erne, hvilka senare
löner numera utgöra 800 Rrdr Banco, det af Academien föreslagna
belopp af 600 Rrdr icke vore för högt heräknadl; samt att den af Academien,
för den nu endast med 45 R*‘dr aflönle Vaktmästaren, föreslagne
lön af 100 Rrdr, icke ens uppgick till hälften af det iöne-belopp, Vaklbetjeningen
i Stats-Expeditioner ne uppbär.
Af Academiens underdåniga framställning, som åtföljt Kongl. Majrts
Nådiga Proposition, inhemta®; att Academien, som för närvarande till sin
Stat s-Ut slottets Utlåtande, N:o 54.
3
disposition endast eger 4 lågu och mörka rum i ena halfrunda flygeln vid
Kongl. Slottets yttre Borggård och ett ännu oansenligare, endast till magasin
användbart rum i dea motsvarande flygeln, saknar utrymme och passande
local för ordnandet och uppställandet af Academiens mångfaldiga,
dyrbara samlingar, hvilka likväl skulle kunna täfla med de yppersta
i läuropa, hvadan Academien framställt angelägenheten deraf, att en för
ändamålet passande local må varda anvisad, men tillika yttrat, att emedlertid
och intilldess delta kan vinnas, mycket skulle kunna uträttas, om
Academien, lör befrämjande af dess ändamål, ei holle ökade tillgångar, och
således sattes i tillfälle att begagna de utvägar, som må yppas, alt föröka
Academiens samlingar och Bibliothek, samt besörja ett skyndsammare och
fullständigare utgifvande af Academiens handlingar; på grund hvaraf, och
de i öfrigt uti deri underdåniga skrifvelse!) närmare utvecklade skäl, Academien
begärt nödige medel lill följande stat:
Löner: För Secreteraren, som tillika är Riks-Antiqvarie och Garde des Me
dailles
i,8oo: — —
,, ,, Amanuensen 6oo: — —
,, ,, Vaktmästaren r oo: — — -
-—
_2,5oo: —• —
Till Samlingarne
i,ooo:
„ Bibliolheket  5oo: —-
,, tryckning af Academiens handlingar och förteckning öfver
samlingarne . .
333: 16.
,, priser och jettoner i,5oo: —
„ resor och andra litterära företag .  6oo: —
Summa G,433: 16. —
samt lill Bibliolheket dessutom för en gång . i,333: 16. —
För hvilket ändamål, då Academiens nuvarande Stats-anslag
endast utgör i,f>4G: 3a. —■*
skulle erfordras en årlig tillökning af . . . . . . . . 4>&86:3a. —
V id betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt, anser Utskottet be
hofvet
af tillökade anslag för Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academien,
så framt Academien skall motsvara sin bestämmelse, vara fullkomligen
ådagalagdt samt förtjent af Rikels Ständers behjertande; Och Utskottet
får derföre hemställa , att Rikets Ständer ville för
Academien bifalla följande Stat:
4
Stats- Utskottets Utlåtande, 'N:o 54.
Löner: För Secreteraren, sora tillika är Riks-Antiqvarie och Gardes des
Medailles
1,600:
,,. „ Amanuensen ........ 5oo: — —
„ Vaktmästaren teo: oonn.
Till Sandi tiga rne
1,000: — —
,, Bibliotheket  5oo: — —
„ Tryckningskostnader  333: 16. —
,, Resekostnader ra. ra. . . 566: 32.—
Summa Zf,6oo: — —
och att således ett till sistnämnde belopp förhöjd t anslag
må varda för Academien å Stat uppförd 1;
hvaremot Utskottet, som, hvad angår det af Academien uppgifne behof af
i,5oo R:dr B:co till priser och jettoner, under åberopande af hvad här
förut blifvit ytlradt, i fråga om anslag till Svenska Academien, i stället
för dess förut åtnjutna rätt att, emot cours al pari, i Banken invexla silfver
till jettoner, anser så beskaffade kostnader icke böra blifva föremål för
Stats-anslng, utan, der de äro erforderlige, bestridas af Academiens egna tillgångar,
funnit sig
icke böra några medel för detta ändamål till anvisande
föreslå.
Uå Utskoltet med det tillstyrkta förhöjda anslaget,, på sätt förut blifvit
anfördt, alselt, att Academien skulle sättas i tillfälle alt fullkomligare motsvara
sin bestämmelse och dertill jemväl synes höra, att Academiens, så
väl i vetenskapligt som materielt hänseende, dyrbara samlingar blifva på
ändamålsenligt sätt uppställde och ordnade uti en tillräcklig, lämplig och
för allmänheten tillgänglig local, hvarigenom uppstode en inrättning, hvilken,
i Utskottets tanka, skulle blifva lika hedrande för fäderneslandet, sorn
nyttig i afseende å den historiska forskningen, har Utskottet tillika ansett
sig böra hemställa,
att det tillökade anslaget icke må utgå förr, än nödige åtgärder
för beredande af nyssnämnde syftemål blifvit vidtagruq
3:o. Kongl. Academien för de fria konsterna. För alt befor
dra
Academiens ändamåJsenligare sammansättning, bereda behöflig och billig
förbättring uti Academiens tjenstemäns och lärares löner samt emeri»
ti-iöner för äldre afskedstagande lärare, äfvensom erhålla tillgång till an
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
5
skaffning af nödig materiel, har Kongl. Maj:t, uti Dess Nådiga Proposition,
föreslagit en tillökning uti Academiens anslag af 4>ooo R:dr.
Erkännande så väl nyttan af ifrågavarande undervisningsverk, som
behofvet af ökadt Stats-anslag för detsamma, finner Utskottet likväl, då
Academien anmält nödvändigheten af dels ny, dels tillbyggnad af dess nuvarande
local, samt Utskottet anser fullbordandet deraf såsom ett oeftergiflig!
vilkor för Academiens ändamålsenliga verksamhet, sig
icke kunna för närvarande tillstyrka den begärda tillökningen.
4:o. I öfverensstämmelse med hvad uti Betänkandet, angående regleringen
af 2.‘dra Hufvud Titeln blifvit yitradt, anser Utskottet anslaget för
Kongl. Bibliotheket böra å Ute Hufvud-Tileln uppföras.
Uti Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående Stals-Verkets tillstånd
och behof, har blifvit föreslaget, alt, på anförde skäl, Jönerne för
i :sta och aldra Amanuenserne mätte förhöjas, för den förre, som innehade
en grad emellan Canzlist och Protocolls-Serreterare, ifrån innehafvande
Canzlisllön af 800 R:dr till 1,000 R:dr, och för den senare, hvilken förut
stod i samma grad, söm Canzlister i Stats-Expeclitionerne, ifrån en åtnjutande
Copistfön af 4<JO Rdr till 800 R.dr, medförande en tillökning af
tillsammans 600 R:dr.
I sammanhang härmed har Utskottet jemväl förehaft följande motioner:
a)
af Herr Comminister Dahlgren, som anfört, alt, då Kongl. Bibliotheket,
hvilket är det enda offentligt tillgängliga i hufvudstaden och under
senare tider erhållit en betydlig tillväxt, ofta anlitas af litteratörer
och besökes af en mängd personer, hvarigenom tjenstemannens lid betydligt
upptages, angelägenheten fordrar, att en fullständigt utarbetad catalog
öfver boksamlingen må blifva att tillgå, hvilket likväl nu, i anseende till
tjenstemannens fåtalighet, mäste med långsamma steg fortskrida, hvartill
komme, alt det icke kan fordras, alt de ringa lönte Amanuenserne, sotn ega
föga uldgt till befordran, skola uteslutande egna all sin tid och arbetskraft
åt Bibliotheket, samt på sådan grund föreslagit, att lön för en Vice Bibliothekarie
till enahanda belopp, sorn ProtocolIs-Secreterare åtnjuta, må varda
å Stat uppförd, då, till nödig controll för framtiden, det borde åligga
ordinarie Bibliothekarie!!, att, vid hvarje årsslut, till Hof-Canzlers-Em betet,
eller, om detta Embete upphör, lill Utrikes Siats-Ministern, ingå med
Embetsberättelse om Bibliothekels tillväxt af inköpte böcker och foi (gången
af arbetet med calaiogens uppställning m. m.; uti hvilken motion
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
flere af Preste-Ståndets Ledamöter instämt, med det tillägg af Herr Professor
Geijerj, hvarmed äfven flere Ledamöter sig förenat, att, då Kongl.
Bibliotheket egt arne Vaktmästare, intilldess, vid regleringen af Canzliet
år i83rj, den ena indrogs, men en Vaktmästare vore för nödigt uppassningsbiträde
otillräcklig, helst hvarje fremling, som besöker Bibjiotheket,
bör af Vaktmästare åtföljas, samt bokhyllors och bok-korgars transporterande
icke kan af en person besörjas, aflöning för ytterligare en Vaktmästare
måtte varda medgifven;
bj af F. v. Zweigbergk, som uti dess från Bonde-Ståndet remitterade
förslag lill Stals-reglering hemställt, att till böckers inköp måtte för Kongl.
Bibliotheket anvisas ett till 10,000 R;dr årligen förhöjdt anslag.
Då Kongl. Bibliotheket, såsom utgörande ett National-Bibliothek, bör
ega så tillräckliga tillgångar, att det sättes i tillfälle att tillegna sig åtminstone
det väsendtligare af den utländska litteraturen, hvartill det nuvarande
anslaget visserligen icke är tillfylleslgörande, anser Utskottet sig böra
tillstyrka,
alt anslaget lill böckers inköp må förhöjas till 5,000 R:dr.
Hvad angår den väckta frågan om personalens tillökande med en
vice Bibliothekarie, hvarom framställning äfven vid sista Riksdagen varit
gjord, men icke bifallen; så enär det uppgifna behofvet af tillökadt biträde
för Bibliotbekets fullständiga ordnande och catalogens completterande,
är af tillfällig beskaffenhet och icke synes böra gifva anledning till ökad
tjenslemanna-personals uppförande å Stat, samt Utskottet föreställer sig,
att, om, genom vidtagande serskilde åtgärder, berörde ändamål vinnes, det
derefter bör blifva möjligt för Bibliotbekets nuvarande personal, alt, med
egnad nitisk omsorg åt sina tjenstebefattningar, bibehålla Bibliotheket uti
behörigt skick, har Utskottet funnit sig
icke kunna å berörde motion tillstyrka bifall.
Deremot, och då behofvet torde fordra ett tillökadt biträde, intilldess
fullständiga cadaloger kunna blifva uppgjorda, och Bibliotheket, i öfverensstämmelse
dermed, till alla delar ordnadt, hemställer Utskottet,
det Kongl. Majrt må ega, att, under loppet af 3:ne år, för
detta ändamål till arvoden för extra biträden, af det till
böckers inköp anvisade anslag, disponera r,ooo R:dr årligen.
Vidkommande den af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne löneföi höjning
för de båda Bibliotheks-Amanuenserne, så anser Utskottet billigheten
fordra, a-tt desse tjenstemän, hvilkas redan trägna göromål erhålla en yt~
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54. y
terligare tillökning, i nion af Bibliothekets tillväxt, komma i åtnjutande af
löne-förmöner, i förhållande lill hvad deras vederlikar å Kongl. Canzliets
stat redan före delta åtnjutit, hvadan
Utskottet tillstyrker, alt det för detta ändamål erforderliga
ytterligare anslag af 600 R:dr må varda bifallet.
Likaså anser Utskottet behofvet af ökadt Vaktmästare-biträde icke
kunna bestridas och hemställer derföre,
att för ytterligare En Vaktmästare måtte an visas enahanda af
löningsbelopp,
som den förut befintlige åtnjuter, dock så, att
som lön bestämmes 200: — —
och uti beklädnadshjelp
66: 52. —
tillsammans 366: 3a. —
och lärer, ifall en sådan fördelning af löne-vilkoren antages,
jemväl böra stadgas, att, vid nuvarande Vaktmästares afgång,
efterträdarens löne-förmoner må på lika sätt fördelas.
I sammanhang med delta ämne, tror Utskottet sig tillika böra föreslå
Rikets Ständer,
att hos Kongl. Majit i underdånighet hemställa, att, vidden
fördelning, som, i följd af den nya organisation af SiatsRådet,
hvilken Rikets Ständer, för deras del, beslutat, kommer
att uppgöras af de tili hvarje Siats-Råds Departement
hörande ärenden, Bibliolheket må varda aläldt under Departementet
för Ecelesiastik-Ärendena.
5:o. Vid regleringen af anslagen å a:dra IIufvird-Tileln har Utskottet
ansett, alt det anslag för Kongl. Museum, som blifvit å Kongl. Öfver-Intendents-Embetets
stat upp förd t och för närvarande utgör tillsammans
j,o5o Rsdr, bör till 5:te Hufvud-Titeln åter förflyttas.
Härvid har nu tillika i betraktande kommit en af Herr Lagerqvist
uti Borgare-Ståndet väckt motion, angående ökade anslag för Kongl. Museum.
Motionären har fästat uppmärksamheten derå, att de konstalster,
som tillhöra Slen-Museum, Kongl. Måinings-Gaileriel och samlingar af
handteekningar, äro, i förhållande lill nationens tillgångar, både tali ika och
af verkligt värde; men att localen , hvarest de förvaras, icke medgifver deras
ändamålsenliga uppställning och ordnande, samt att nödig tillgång saknas,
ej blott till deras förökande, utan jemväl till de befintliges behöriga
vidmakthållande, enär det egentliga anslaget för expencer vid Kongl. Mu
-
8
Stals-Ui skottets Utlåtande, N:o 54.
seum i många år en last utgjort 3o R:dr, hvartill sedermera kommit det
af Rikets Ständer vid 1828—i83o årens Riksdag, till taflor och ramars underhåll,
beviljade och å Öfver-Intendents-Embelets stat uppförde anslag
af 5oo R:dr årligen, hvilket likväl på långt när icke är tillräckligt för ändamålet,
ehuru den nuvarande förtjenslfulle och nitiske Föreståndaren med
ali möjlig hushållning och omtanka dem använder; på grund hvaraf motionären
föreslagit:
1:0 att, lill årliga utgifter vid Kongl. Museum, såsom taflors rengöring
och renovation, ramars inköp och reparation, handleckningarnes ordnande
och inläggning i portföljer, må anslås 1,000 R:dr B:co, med förbehåll, att
hvad, som möjligen besparas, ökar det anslag, sorn föreslås att användas
till konstalsters inköp;
2:0. att lill samlingarnes förökande med erkändt goda sculptur-arbeten
och taflor, företrädesvis, af Svenska Mästare, må årligen, intilldess Rikets
Ständer derom annorlunda förordna, användas ett anslag af 4,000 R:dr
Banco, på det sätt, att hvad, sorn det ena året besparas, ökar tillgången
för ett påföljande år; och
3:o. att lönen för Kamereraren eller Föreståndaren vid Museum, som
tillfaller dess nuvarande nitiske och af nationens tacksamhet förtjente innehafvare,
med endast 400 R:dr, förhöjes till åtminstone 800 R:dr B:co, äfvensom
att Vaktmästarens otillräckliga lön af 160 R:dr måtte ökas till 3oo R:dr.
Utskottet delar visserligen med motionären den åsigt, att äfven Svenska
nationen, så vidt dess tillgångar medgifva, bör, lika med den öfrige
civiliserade verlden, på ändamålsenligt sätt vårda de konstalster, den redan
eger och befrämja dessa samlingars förökande, hvarigenom den inhemska
talangen erhåller både föresyn och uppmuntran; men då någon
passande local för ett National-Museum ännu icke finnes, anser Utskottet
det ej vara ändamålsenligt att, lill förökande af Musei samlingar, anvisa
serskildt anslag, hvadan Utskottet
afslyrker bifall tdl motionärens om eLt dylikt anslags anvisande
gjorde framställning.
Deremot tror Utskottet sig, i sammanhang med denna fråga och på
grund af hvad här förut blifvit yttradt, böra föreslå Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t för Rikets Ständer i Nåder framlägga förslag
till erhållande af tjenligare local för de uti Kongl. Museum
förvarade
Stats-Utskottets Utlåtande, N’.o 5/j.
9
förvarade samlingars och konst-alsters ändamålsenliga uppställning
och ordnande, på det att ett National-Museum derefter
småningom må kunna bildas, och hvartill måhända, i
sådant fall, jemväl frivilliga bidrag torde kunna påräknas.
Hvad vidkommer framställningen om ökadt årligt anslag lill kostnnderne
för de i Kongl. Museum befintliga konstalsters behöriga vårdande
och vidmaglhåilande; så enär det nuvarande ringa anslaget af 3o
R-.dr till expenser och 5oo R:dr till taflors renovation, uppenbarligen är
otillräckligt, hvilket möjligen skulle kunna leda derhän, att de dyrbara
samlingarne lida skada, så finner Utskottet sig böra tillstyrka,
att, för förstberörde ändamål, å Staten för Kongl. Museum
anvisas ett belopp af 1,000 R:dr årligen, då de utgifter, hvilka
blifvit bestridde utaf de expens-medel af 3o Rdr, som
Museum erhållit af 2:dra IIufvud-Titelns anslag till skrifmaterialier
och expenser, äfven borde af nämnde förhöjda
anslag utgå och således nämnde expens-medel försvinna.
Beträffande sedermera de föreslagne lönetillökningarue; så anser Utskottet
väl icke lämpligt att för närvarande föreslå tillökning uti Inlemdenlens
lön på Stat; men då den nuvarande Intendenten, Hof-Intendenten
Röök, enligt hvad kändt är, utmärkt sig för serdeles nit och skicklighet
vid de honom anförtrodde samlingars ordnande och vidmagthållande, hemställer
Utskottet,
att honom måtte tilläggas ett personelt arvode af 400 R:dr
B:co, att, så länge han nyssnämnde befattning innehar, å
Allmänna Indragnings-Staten åtnjutas;
hvaremot, hvad Vaktmästaren angår, Utskottet, då denne pevson skäligen
synes böra åtnjuta enahanda aflöning med Vaktmäslarne uti Canzli-Expedilionerne
och vid Kongl. Bibliotheket, tillstyrker,
att dessa lönevilkor måtte bestämmas till lön . 200: — —
beklädnadshjelp ............ 66: 32.—
Summa 266: 32. —■
För det under Wetenskaps-Academiens inseende ställde
6:0 JVaturhistoriska Riks-Museum, har Kongl. Majit, uti Dess Nådiga
Proposition om Stats-Verkets tillgångar och behof, till upprätthållande
af denna för fäderneslandet hedrande Stiftelse, äskat en årlig tillökning
uti dess nuvarande anslag af 4ooo R:dr Banco.
Sih, till R. St. Vrot, 1840. 4 Sami. 1 Afd, 19 Haft. %
Stats-Z/tshorltets Utlåtande, N:o 54.
I sammanhang härmed har Utskottet jemväl förehaft en af Herr
Prosten Stenhammar uti Preste-Ståndet väckt motion, hvaruti anföres: att,
ehuru Kongl. Maj:t, af en betänksamhet, som motionären vördade, tvekat
att anlita Rikets Sländers frikostighet för hela det tillökningsbelopp uti
förra Staten, eller 7,3oo R:dr, hvilket Kongl. Velenskaps-Academien, såsom
erforderligt uppgifvit, utan endast i Nåder föreslagit en förhöjning af
4,000 R:dr, anhölle dock motionären, att Rikets Ständer, med upplyst pröfning
af de uppgilne behofven, hvarom kännedom vunnes genom Academiens
hos K-ngl. Maj:t gjorda underdåniga framställningar, malte anvisa hela
den summa, som erfordras, för att värdigt underhålla och till högre fullkomlighet
lyfta en inrättning, som inom fäderneslandet vore den enda,
af nationell sjelf upprättade och hyllade minnesvård af hennes kärlek för
naturvelenskaperne och tacksamhet förden ära, von Linne förvärfvade åt
det Svenska namnet; att då Academiens åberopade underdåniga skrifvelser
vitsordade den serdeles och prisvärda omsorg, Academien trott sig
böra egna åt Musei Zoologiska del, påkallade den Botaniska delen en större
omtanka, än under en längre följd af år deråt kunnat lemnäs, hvadan
Musei behof i detta hänseende förtjenade att framställas i något starkare
dag, än som, utan tvifvel under önskan att inskränka fordringarne,
skett i Academiens und. skrifvelse, enär A^extkunskapsns idkare uti Museum
sakna många af de kunskaps-källor, som sällan kunna af enskilde anskaffas,
bestående dels i dyrbara böcker, dels i så kallade Exsiccat-samlingar,
oumbärliga sedan vetenskapen erhållit en större utveckling, serdeles
hvad angår dess agamiska del, som numera nästan är att betrakta såsom
en vetenskap för sig; på grund hvaraf motionären i öfrigt hemställt,
alt Rikets Ständer, vid bestämmande af anslaget för Riks-Musei Stat, ville
serskildt och uttryckligen bevilja för en gång en summa af 666 R:dr 3a
sk. till complelterande af brister i det Botaniska Museum, samt bestämma
•n årlig underhålls-surama för detsamma af 400 R:dr Banco.
Af bilagorne till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition har Utskottet inhemtat,
att Vetenskaps-Academien för nu ifrågavarande Museum föreslagit
följande Stat;
1 Intendent för 1 Afdelning af Zoologiska Museum, med ansvar för vården
af det hela 2,000: — —
2 Intendenter för hvar sin af de båda öfriga Afdelningarne 2,000: — —
transport 4>ooo: — —
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
transport 4>000: — —
i Conservator  600:
3 Conservators-biträden eller Elever  4oo: —
1 Ritai e . . , , . . • boo: ■ ■
1 Intendent för de Botaniska samlingarne ...... 1,000: -— —
i d:o för de Mineralogiska d:o i,ooo: — —
Årligt anslag för vården och ökandet af de Zoologiska samlingarne
d:o af de Botaniska
. 3oo: —
d:0 af de Mineralogiska  /(oo: —
Summa e),8oo: —• —
hvartill redan finnes ett anslag af 2,5oo: — —
si alt ytterligare skulle erfordras 7,3oo R:dr.
Utskottet inser fullkomligen viglen af den nu ifrågavarande Inrättningen,
samt angelägenheten i vetenskapligt hänseende, att dess ändamålsenliga underhåll
och utveckling af Staten befrämjas, och tror för öfrigt, på sätt
uti det serskildt afgifne Betänkandet, i anledning af väckt fråga om ett
monument åt Carl von Linné, är vordet yttradt, att den vackraste minnesvård,
som fäderneslandet kan egna åt denne utmärkte man, är en sorgfäl
-
vård om de natur-historiska vetenskaperne, åt hvilkas utveckling han
på ett så ärofullt sätt offrade sin verksamma lefnad; men då Utskottet tillika
hyser den öfvertygelse, att detta ändamål bör åtminstone för närvarande
kunna uppnås, oagladt någon inskränkning uti det af VetenskapsAcademien
begärde anslag, tillstyrker Utskottet,
att för Natur-historiska Riks-Museum må bestämmas följande
anslag:
För 1 Intendent, med ansvar för vården af
det hela 1,600: — —
,, 1 Conservator .500: — —
„ 2:ne Elever 3oo: — —
,, 1 Ritare 5oo: — —
Till de öfrige 4 Intendenternes aflönande, att
af Kongl. Vetenskaps-Academien fördelas . 2,400: — —
Tdl samlingarnes underhåll och förökande . . 2,200: — —
Summa 7,5oo: — —
eller, då 2,5oo R:dr förut äro anvisade en tillökning af 5.000 R.-dr,
Stats-Utskol tels Utlåtande, N-o 54.
Då Utskottet sålunda för samlingarne föreslagit beviljandet af bela
det belopp, sorn Academien sjelf begärt, oell dervid jemväl fästat afseende
å hvad Herr Prosten Stenhammar, uti dess förutnämnde motion i denna
del framställt, men icke anser sig lämpligen böra afgifva förslag till medlens.
fördelning emellan de olfka vetenskapsgrenarne, linner Utskottet
sig icke kunna tillstyrka afseende å den af bemälde motionär
gjorda begäran» att Rikets Ständer malte serskildt bestämma,
lrvad för Botaniska samlrngarne bör användas.
7:0 Hvad vidkommer Kongl. Maj:Is, uti Dess Nådiga Proposition, gjorda
framställning af en årlig stat, 10,000 Rrdr, till Resestipendier samt läroböckers
och lärda verks utgifvande, i följd hvaraf Herr Prosten Stenhammar,
uti dess i föregående punct omförmälde motion, föreslagit, att ^:del af det
anslag, som kan varda beviljadt, må ställas till Kongl. Vetenskaps-Acadedemiens
disposition; sä anser Utskottet frågan om dylikt anslags beviljande
lämpligast böra handläggas, i sammanhang med Extra Stats-regleringen
8:0 I afseende å det uti nu gällande Riks-Stat uppförde anslag af
4,5oo R:dr till Dramatiska Spectaclet, har förekommit 3:ne motioner:
1:0 af Herr Kjellberg, J. A., som, under framställning otn de betydliga
bidrag, Theatern af allmänna medel erhållit, föreslagit: att, vid nu
blifvande Stats-reglering inga Stals-medel få för Kongl. Theaterns behof
användas, och de hittills å 5:te Hufvud-Titeln anvisade 4.boo R:dr jemväl
indragas; att, i den händelse, hädanefter, som hittills, ett sådant Rikets
Ständers ovilkorliga beslut, i strid med 5y:de, 64:de och 65:te af Regeringsformen,
icke skulle iagttagas, de å 8:de Hufvud-Titeln i Riks-Staten
för Extra utgifter till Kongl. Maj:ts Egen Nådiga disposition aoslagne
100,000 R:dr, då genast upphöra; att skådespels-yrket och rättighet att
anlägga Theatrar, såväl i hufvudstaden, som i Rikets öfrige städer, i följd
af 60 Reg.-Formen, lemnäs fri, under de controller, Kongl. Maj:t kan
i Nåder finna lämpligt fastställa; samt att all represeutatious-afgift, den
Rikets Ständer uti mi blifvande Bevillnings-Förordning ålägga, måtte antingen
för Folkundervisningens befrämjande eller till de fattige i orten ingå
och ej, enligt Kongl. Brefven af år 1789 och år i83i , till Kongl. Theaterns
och Ilof-Capellels Pensious-Cässor;
2:0 Af Feter Persson från Jönköpings Län, som föreslagit, att Rikets
Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, att Theatern antingen
målte underhålla sig sjelf eller ock bortarrenderas till enskilde» som
kunna, ställa nöjaktig, säkerhet, och behållningen deraf användas tilt Stats
-
Stats-Zt t skottets Utlåtande, j\:o 54.
Cassans godtgörande eller anslås till folkundervisningen ; i anledning hvaraf
åtskillige Bonde-Ståndets Ledamöter sig yttrat och hufvudsakligen med
motionäien insiiiml; samt
3:o af Ephraim Larsson, som yrkat, att det anslag, Kongl. Thearin
nu innehar, måtte upphöra, samt dess nuvarande locul indragas och til!
Statens nytta utarrenderas, äfvensom att de afgilter, hvilka af enskilde
Thealer-föreståndare nu höta till Kongl. Theaterns Pensions-Cassa erläggas,
må upphäfvas, med hvilken framställning flere af Bonde-Ståndets Ledamöter
sig förenat.
Då det nu å Riks-Slalen för Dramatiska Spectacler uppförde anslag
af 4>5oo R:dr onder en längre tid varit anvisadt, har Utskottet
icke ansett lämpligt föreslå dess upphörande, utan detsamma
oförändradt bibehållit; men tillstyrker, att vid dess fortfarande
må fästas det vilkor, att binder för enskilda Theatrars
anläggande i hufvudstaden, med iagltagande likväl af de reglcmenlariska
föreskrifter, Kongl. Maj:t kan finna af nöden,
icke vidare måtte ega rum.
Hvad motionärerne i öfrigt framställt, anser Utskottet, såsom icke
egande sammanhang med regleringen af utgifterne å 5:le Hufvud-Titeln,
lämpligast böra blifva föremål för serskild behandling.
g:o I öfverensstämmelse med hvad Utskottet här förut yltrat, i anledning
af vackt fråga om Stats-bidrag till Åcademier för jeltoners utdelning,
anser Utskottet jemväl Kongl. Vetenskaps-Academien icke vidare
böra, för detta ändamål, åtnjuta de uti nu gällande Riks-Stat dertill anvisade
anslag af 640 R:dr, utan så beskaffade kostnader, derest de skola fortfara,
af Academiens egna tillgångar bestridas; men då derigenom uppkommer
behof af motsvarande anslag till andra utgifter för Academiens verksamhet,
anser Utskottet de ifrågavarande medlen icke skäligen böra Aeademien
fråntagas, och tillstyrker derföre,
att enahanda belopp må för Academien bibehållas, men icke
såsom anslag till jelioner upptagas.
10:0 Det nuvarande anslageL till Ved- och Ljuspenningar för Vitterhets-Academien,
Kongl. Academien för de fria konsterna, BildhuggareAteliern
vid Rannarebanan och Dramatiska Speclaclet, anser Utskottet
böra oförändradt bibehållas, likväl med enahanda vilkor, i
afseende å hvad för Theatern belöper, som för fortfarandet
af dess conlanta anslag här förut blifvit föreslaget.
Stats-Vtslcolt ets Utlåtande, IV:o 54.
Sedan Utskottet, som ansett, alt Staten bör egna en skälig vårdnad
åt de sköna konsternas utveckling, utur denna synpunkt betraktat de väckte
frågorne örn förhöjde anslag för dylika ändamål, samt på sådan grund
funnit sig böra tillstyrka Rikets Ständer, att bevilja de tillökningar, som
af verkligt behof varit påkallade, har Utskottet slutligen trott sig icke
böra dölja den öfvertygelse, Utskottet eger, att den uppmuntran och befordran
af velenskaperne och de sköna konsterne, som åsyftats med de flera
serskilda för dessa ändamål stiftade Academier, synes bättre kunna vinnas,
em emelian dessa Inrättningar bereddes ett närmare samband, än för närvarande
eger rum, och' då mångå B i bl iothek och samlingar äro på serskilda
ställen förvarade, dessa kunde efter deras beskaffenhet förenas. Att
framställa något bestämdt förslag till de åtgärder, som för detta ändamål
kunna och bora vidtagas, har dock Utskottet icke ansett lämpligt, utan
hemställer endast,
att Rikets Ständer må härå i underdånighet fästa Kongl.
Maj:ls Nådiga uppmärksamhet, till det afseende sådant må
finnas förtjena.
Stockholm den g April 1840.
Reservation
af Herr Biskop Hedrén: ”De upplysningar, som tryckta blifvit Utskottet
meddelade, rörande det åt Svenska Academien redan vid dess första
stiftelse beviljade Stats-anslag, borde, i mintanka, finnas till racki ige för
att styrka billigheten, jag vill säga, rättvisan af dess anspråk. Genom den
vid år i8co inträffade myntförändringen, uppkom en betydlig minskning
i detta anslag. Academien erhöll dock till ett visst belopp ersättning, igenom
den af Rikets Ständer beviljade rättigheten, att i Banken utvexla silfver
emot Banco-sedlar för nära hälften af anslagssumman. Den ena hälften
gick dock förlorad och har icke blifvit ersatt. Den andra hälften förlorades
år i834, då Riksens Ständer beslutade, att alla slags undantagsvcxlingar
i Banken skulle upphöra. Banco-Utskotlet, som då, af ganska
välbetänkt stränghet, ville i de minsta detailler vidhålla realisations-principen,
hade likväl ingalunda den afsigt att beröfva Academierna deras lagliga
rätt, och kunde icke hysa den, tvertemot Rikets Ständers Beslut af
år i83o, sorn icke allenast erkänt Academiernas omförmälde rättighet, utan
äfven varit betänkte pä att bevilja en motsvarande ersättning. Academi
-
Slats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
ernes rättighet är sålunda i detta fall ostridig och obestridd. Att förneka
dess lagliga åtnjutande, måste då icke anses annorlunda, än en orättvisa.
Utskottet synes icke med välbehag hafva ansett de så kallade jctloncr.
Men om Utskottet handlat conseqvent, så hade samma beslut bordt ega rum
vid de öfriga Academierna, som vid Velenskaps-Academien, der väl det
missgynnade namnet jettoner blifvit uldömdt, men anslaget likafullt beviljadt,
med lemnad rättighet att, efter egen pröfning och godtfinnande,
använda sina egande tillgångar. Deremot hafva jellonerna i Svenska och
i Vitterhets-Academien blifvit nian förskoning utdömda, men, hvad svårare
är, äfven prisbelöningar för tällings-skriller och medailler öfver fäderneslandets
förtjente män, som hufvudsakligen upptaga Academiernas tillgångar.
Utskottet synes sålunda vilja medverka dertill, att vår litteratur
hädanefter skall sakna dessa för språket och forn-forskningen vigtiga handlingar
och minnestecken. Jag kan för min del icke deruti instämma, utan
röstar för beviljandet af det äskade anslaget, såsom i min öfvertygelse ieks
blott nyttigt och värdigt, utan fullkomligen rättvist. Hvad jag här haft
äran anföra, rörande Svenska Academien, anser jag äfven gälla för Vitlerhets-Academien
och det för densamma begärda anslag. Rörande den sistnämnda
ber jag få tillägga, att jag finnér det obilligt alt fästa tjenstemännens
beviljade lönförbättringar vid sådana vilkor, sorn kanske både
svårligen och sent varda till nöjes uppfyllda. Den utmärkt förtjente Seereteraren,
med sitt outtröttliga nit i så många och så svagt lönade befattningar,
har väntat länge nogpå någon motsvarande uppmuntran. Jag tillstyrker,
att löneförbältringarne malte genast och ovilkorligen utgå”.
Uti denna reservation, i hvad den rörer ifrågastäldt anslag för Vitterhets-
Historias- och Antiqvitels-Acadeinien till priser och jettoner, instämde
Herrar Proslarne Östberg, Astrand och Ahlqvist.
i6 Stats-Utskottets Utlåtande, JY:o 54.
T abell
öfoer Anslagen under Riks-Stalens Femte Hufoud-Titel,
Tt. St:s Stat för
i835 och föl-  jande åren upp-
Stats-Utskottct
föreslår
Förhöj
ning.
Minskning.
lager
Vetensliaperne och skopa
konsterne.
Svenska Academien ......
1,500
—
1,500
—
Vitterhets-, Historioe- och An-  ticjvitets-Academien
1,546
32
4,000
3,053
16
—
1
—
—
Academien för de Fria Kon-  sterna , hvarunder 2,000 R:dr
Hamb. B;co,å 128 sk
12,333
16
12,333
■ 6
Musikaliska Academien. . . .
1,700
1,700
—
Vetenskaps-Academien ....
640
—
640
~
-
—
—
—
—
—
Kongl. Bi- föfverflyttn. 6,266: 3a.V
bliotheket \ökad utgift 2,866:3a.J
—
—
9,133
.6
9 133
16
—
—
—
Kongl, föfverflyttn. 1,050: —^
Museumlökad utgift 766: 32./
—
—
1,816 32
1,816 32
—
—
—
Naturhistoriska Riks-Museum
2,500
—
—
7,500
5,000
—
—
—
Dramatiska Spectaclet ....
4,500
4,500
—
Ved och Ljus för Vitterhets-  Academien. Fria Konster-  nas Academi, Bildhuggare-  Ateliern vid Rännarebanan
och Dramatiska Spectaclet
1,710
1,710
■Summa B:co R:dr
26,430
45,433
l6
19,003' 16
-
—
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande, No 55.
1
N:o 55.
Auk. till Exp. Utsk. den u April, kl, i e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse, om anslag
till ett af Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Götheborg inrättadt
Naturhistoriskt Museum.
(U. A.)
^edan Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Götheborg, sora beslutat stilta
ett Museum, hufvudsakligen innefattande naturalster frän Rikets vestra
landskap, der offentliga naturalie-samlingar hittills saknats, och dertill upplåtit,
hvad bemälde Samhälle förut egde af dylika samlingar, bos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhållit, att, då local för inrättningen blifvit, anskaffad och
flere för saken nitälskande medborgare lemnat tillskott till anläggningskostnaden
äfvensom bidrag af naturalier, hvadan ifrågavarande Museum, utan
något understöd af allmänna medel, snart vore fullständigt organiseradt, men
dess förkofran oundgängligen fordrade anställandet af en skicklig Conservator,
med arvode af 4 a 5oo R:dr, hvartill de enskilda tillgångarne ej voré
tillräcklige, omförmäide årliga belopp måtte, intilldess annan tillgång kunde
beredas, till Vetenskaps- och Vitterhets-Samhällets disposition i Nåder anvisas,
emot skyldighet för detsamma, att, inför Vetenskaps-Academien eller
annan vederbörlig myndighet, årligen redovisa sina åtgärder för den locala
naturforskningen och Musei förkofran, såsom vilkor för medlens anordnande
ett påföljande år; så och efter det Vetenskaps-Academien blifvit hörd och i underdånighet
yttrat, att ifrågaställde Museum väl ännu endast vore i sin början,
men kunde dock, såsom centralpunkt för insamling af naturalster från
Rikets vestra skärgård, blifva för studium af Skandinaviens Fauna, äfvensom
för Rikets publika naturhistoriska Museer af ganska mycken vigt, har Kongl.
Marjt, enär tillgång af allmänna medel för ifrågavarande ändamål saknades,
genom till Stats-Utskottet aflåten Nådig Skrifvelse, fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet på behofvet att lill förenämnde Museum anvisa ett anslag
af 5oo R:dr årligen.
Ulskottet erkänner väl det förtjenslfulla uti den ifrågavarande stiftelsen
och nyttan, att i Rikets provinser hafva dylika samlingar; men
Bill. lill R. St. Prot, 1840. 4 Sami, 1 A/d, 20 Haft,
o
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 56.
anser dock, alt sådana stiftelser af endast localt intresse böra af Provinserna
sjelfve bekostas, saint att Statens anslag för vetenskapliga ändamål icke
lämpligen böra splittras, utan användas för sådana inrättningar, som äro na*
tionens gemensamma tillhörighet, hvadan Utskottet
afstyrker det begärda anslaget.
Slockholm den g April i84o.
N:o 56.
Ank. till Exp. Utsk. den ii April, kl. i e. m.
IItlutande, angående väckt fråga om understöd f ör utgifvande af Tunelds
Geografi.
(U. A.)
Under anförande, huruledes i förra tider och under mindre gynsamma iinanciella
förhållanden, än de närvarande, Rikets Ständer understöd! litterära
företag, hvarpå såsom exempel uppgafs Svenskt Diplomatarium, har Herr
Grefve Sparre, E, uti motion, som Ridderskapet och Adeln till Stats-Utskottet
remitterat, fästat uppmärksamhet å ett annat arbete, sorn vore af vida
större och allmännare behöllighet och icke, utan dylikt understöd, synes
kunna fullbordas, nemligen Tunelds Geografi öfver Sverige, samt i afseende
derå andragil: att, sedan af detta arbete, som lörst, utkom för 100 år sedan,
n nya ständigt ökade upplagor blifvit utgifne och utsålde, hade förlagets egare
beslutat gå i författning om en ny, tillökt och förbättrad upplaga,
hvaraf ifrån 1827 till 1833 utkommit 5 band, men att verket dermed hade
afstannat i brist på köpare, hvartill det höga priset på ett så vidlyftigt arbete
måste föranleda; att redan vid förra Riksdagen fråga blifvit väckt om
ett dylikt understöd, som likväl då icke beviljades af orsak, att man trodde
sig känna, det Regeringen redan lemnat ett sådant, hvarmed dock rätta förhållandet
vore, att omarbetare af den nya upplagan erhöll 400 R:dr för hvarje
af de 3:ne sista af de utgifne delarne, hvilken uppmuntran likväl icke
minskade förlagskostnaden för utgifvaren, som dock egentligen borde understödjas;
samt att ett dylikt understöd synes kunna utgå på det sätt, att förläggaren,
för hvardera af de delarne, som redan utkommit eller ytterligare
böra utgifvas, och hvilka senare förmodas blifva 3:ne, erhåller 400 K:dr;
Stats-Vtskottels Utlåtande, iV.-o 56, .‘i
‘ \
hvarjemte, emot nedsatt pris af 33? procent, ett lika antal exemplar af andra
verk, som af Svenskt Diplomatarium borde inköpas och utdelas till samma
auetoriteter, som det sistnämnde.
Då Utskottet anser att, om det nu ifrågavarande arbetet fortfarande
eger ett sådant allmännare intresse, som motionären framställt och förut beredt
afsättning af icke mindre än 7 upplagor, dess förnyade utgifvande
jemväl bör kunna åstadkommas utan bidrag A Statens sida, finnér Utskottet
sig icke ega skäl tillstyrka bifall till hvad uti ifrågavarande
motion blifvit hegardt.
Stockholm den 9 April iö/jo.
(
STOCKHOLM, Et.méns och Granbergs Tryckeri. 1840.
V
I
-.li t
.
-
.
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 5y,
1
N:o 5j.
Ånfc. till Exp. Utsk. den r4 April, k!. 11 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne å Riks-Statens Sjette
Hufvud- Titel.
CU. A.)
Denna IIufvud-Titel, innefattande anslag lill milda Stiftelser, upptages uti
nu gällande Statsreglering till 61,970 R:dr contant, med derunder beräknade
51 tunnor spanmål samt indeldta räntor, calculerade till 34,270 R:dr
och 13,078 tunnor indeldt spanmål, uppförde till 65,390 H:dr.
1:0 Sedan vid sistförflutne Riksdag den förändring i afseende på Centonalafgiften
blifvit beslutad, att samma afgift borde för framtiden, i förening
med allmänna bevillningen, uppbäras och till Riksgälds-Contoret ingå, hvaremot,
såsom ersättning för berörde afgift, å Sjette Hufvud-Titeln uppfördes
anslag, svarande emot medium af dess belopp åren 1821 —i83o, nemligen
till Wadstena Krigsmanshus-Cassa 34,000 R:dr och Amiralitets-KrigsmansCassan
5,000 R:dr; så bar Kongl. Maj:t, med afseende derå, att medium
utaf Centonal-bevillningen för åren i835—1837 utgjort 4^967 R:dr, i Nåder
föreslagit, att ersättnings-beloppet lill närande cassör matte förhöjas tilf
42,000 R:dr.
Då hvad sålunda blifvit föreslaget, öfverensstämmer med grunderna för
Rikets Ständers vid sista Riksdagen, i afseende å ersättning för Centonalafgifterne,
fattade beslut, anser Utskottet sig
böra derå tillstyrka bifall och att således, efter den hittills
iagttagne proportion, må uppföras, för Wadstena Krigsmanshus-Cassa
...... 36,600: —■ —■
Amiralitets-Krigsmans-Cassan . . 5,400: — —
Summa 42,000: — —
2:0 I afseende å anslaget till Invalid-Inrättningen vid Ulricsdal har Herr IFallén,
M. G. , uti motion, som till Utskottet blifvit remitterad, anfört, att en
Invalid-inrättning, om den skall stiftas, måste vara värdig nationen och sitt ändamål,
hvilket likväl icke skulle alldeles vara fallet med den ifrågavarande;
Bih. till R• St. Fröt. 1840. 4 Sami, 1 AJd, ut Baft. 1
2
Stats- Utskottets Utlåtandej N:o 51.
att af de stridsman, som deltogo i i8off och 1809 årens krig, återstå ytterst
få, som kunna komma i behof af MiKtäjvHospitalets biträde, hvarföre det vore
en motsägelse att under freden underhålla ett sådant, hvars alla platser
äro så uppfyllde, att ingen enda finnes ledig, i händelse af ett krig; att födan
väl är klen och knapp, men likväl (ör Soldaterne någorlunda svarande
emot den, hvarvid de äro vande, hvaremot Officerare och Under-Officerare
till kosthållningen behandlas alldeles lika med Soldaterne samt ej eller
erhålla bättre beklädnad, än desse senare; att de underhålles antal,
som för närvarande utgör 14 Officerare, 8 Under-Officerare och 60 Soldater,
icke uppgår till mera, än 1 procent af hela Arméens befäl och 2 procent
af Soldaterne, vid hvilket förhållande Inrättningen icke kan anses värdig
Svenska nationen; att Inrättningen likväl, enligt sista Riks-Hufviid-Boken,
medfört en kostnad af R:dr, utom det att ett Lust-slott är till local
för Inrättningen upplåtet, då hvarje Invalids underhåll uppgått till i^iiRtdr
13:co, samt att, om deremot såsom pensioner ansloges för i4 Officerare 3oö
R:dr, för 8 Under-Officerare i5o R:dr, och för 60 Soldater 80 R:dr hvardera,
denna kostnad icke uppginge lill mera än 10,200 R:dr, ehuru berörde personer
skulle vara dermed vida mera belåtne och kunna se sin ålderdom, helst inom
något godt hus på landet, väl vårdad; på grund af hvilket allt motionären
föreslagit, att det nu beviljade Statsanslaget för Invalid-Hospitalet på Ulricsdal
må indragas, de för närvarande der befintlige Invalider förses med
passande pensioner på Indrägnings-slaten och Arméns Pensions-Cassa öfvertaga
sådane pensionärer af Arméens befäl, underbefäl och manskap, hvilka
nu anses berättigade alt intagas på Ulricsdal, hvartill Staten kunde lemna
nämnde Pensions-Cassa ett lämpligt bidrag.
Äfvenså har Riksdags-Fullmägtigen Petter Jonsson från Jönköpings
Län föreslagit, al-t Invalid-Inrättningen å Ulricsdal mätte upphöra och ansett,
att, om hvarje Invalid erhölle 5o R:dr årligen och finge bo på landet,
vore han dermed bättre belåten, hvaremot för Staten uppkomme en besparing
af öfver 8,000 R:dr årligen, som efter ett slutadt krig torde bättre beliöfvas,
för att användas åt blesserade krigsmän.
Det kan visserligen icke bestridas, att den nu ifrågavarande Inrättningen
eger ett vackert syftemål, då densamma åt de krigare, som grånat i
fäderneslandets tjenst eller åt dess försvar offrat sin helsa och sina krafter,
beredes en sorgfri bergning för deras återstående dagar; men vid en Invalid-Inrättning
är dock hufvudsakligen fäsladt det begrepp, att krigiska förtjenster
böra bereda utmärkelsen och fördelen att å en dylik Inrättning varda
intagen och underhållen. Då emedlertid nu mera, sedan fäderneslandet
Stats-Utskottcts Utlåtande, N\o 57.
3
uti mer än irdels sekel njutit ett lyckligt fredslugn, de fleste å Inrättningen
intagne Invalider säkerligen icke deltagit uti något fälttåg, samt en stigande
civilisation, jemte mångfaldiga politiska förhållanden, gifva skälig anledning
till den förhoppning, att krig icke vidare, såsom fordom, skola komma
att höra till ordningen för dagen, synes det icke vara af behof påkalladt
eller fullt lämpligt att bibehålla en så beskaffad Inrättning, helst ostridigt
är, att de personer, som der äro intagne, skulle med vida mindre
contant understöd, än deras underhåll nu kostar Staten, kunna bereda sig
fullkomlig bergning, och en gladare lefnad, än de vid Inrättningen nu tillbringa;
hvarförutan jemväl i betraktande bör tagas, att det till berörde Inrättning
upplålne, nära hufvudstaden belägne Lustslott torde för Kongl, familjens behof
blifva erforderligt; har Utskottet funnit sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet framställa den önskan,
att ifrågavarande Inrättning må upplösas och Ulricsdals Slott
återgå till dess egentliga bestämmelse, samt Inrättningens fonder
och öfrige tillgångar öfverlemnas lill Kongl. Maj.-ts Nådiga
disposition, för att användas till ersättning åt de vid Inrättningens
upphörande der befintlige Invalider och i öfrigt, i öfverensstämmelse
med deras ursprungliga ändamål, fördelas
emellan Armeens Pensions-Cassa och Wadstena Krigsmans-husCassa;
och torde på enahanda sätt böra förhållas med de till
Invalid-Inrättningen afsedde indelningar vid f. d. Adelsfanan,
i den mon de blifva lediga.
Emedlertid har Utskottet ansett sig böra å Riks-Staten oförändradt
bibehålla de för denna Inrättning nu upptagna indeldta räntor.
3;o Vid fråga om det å nu gällande Riks-Stat uppförde anslag för Allmänna
Fattigvården uti landsorterne, har väl förekommit, alt flere motioner
blifvit väckte om beviljande af tillökte eller nya anslag, såsom understöd,
för Fattigvården uti ålskillige städer, der Garnisoner äro förlagde; men då
behandlingen af dessa framställningar står i närmaste sammanhang med Fattigvårds-Lag6tiflningen,
har Utskottet icke trott sig böra densamma vid Statsregleringen
företaga, utan skall, efter sammanträde med Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Ulskotlet, yttrande öfver berörde motioner afgifva. Det förra
anslaget är således oförändradt bibehållet.
4:o Uti motion, som Preste-Ståndel till Utskottet remitterat, har Herr Kyrkoherden,
Doctor Wallin, J., anfort: att det vid Johannis kyrka här i staden
belägna Hospital, hvilket bär namn af Drottninghuset och omkring år 1686
i
Stals-Utskoilets Utlåtande, N.o 5j.
stiftades af Konung Carl X.I:s gemål, Drottning Ulrica Eleonora, som af egna medel
lät uppföra den af Inrättningen begagnade byggnad och till der intagne fattigas
underhåll årligen lät utur sin Hand-Cassa utbetala 2,000 R:dr Specie, erhöll
vid Drottningens död, enligt Konung Carl XI:s förordnande, ifrån Kongl,
Stats-Contoret ett årligt anlsag af 4,000 D:lr s:mt, hvilket i senare tider
förändrades till 666 R:dr 3a sk. Banco, som fortfor lill år 1813, då, efter
det Directionen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält detta anslags otillräcklighet
för vården af 90 fattiga, som enligt Instruction voro å Inrättningen
intagna, Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
förhöjde anslaget till 2,000 R:dr Banco, som ännu utgår, hvarförutan Inrättningen,
genom Kongl, gåfvor och enskilda personers testamenten, har ett
eget capital af 43>90(:> R:dr 38 sk. 4 rst. Banco; att berörde Stats-anslag
och capitalets ränta utgöra Inrättningens enda årliga inkomst, hvarmed nödig
betjening blifvit lönad, 90 fattige vårdade samt 56 fattige erhållit 2 R:dr
hvardera i månaden, 9 d:o 2 R:dr 3a sk. d:o, och i5 d:o 3 R:d 4° sk> d;o;
att emedlertid, sedan, genom mynt-realisationen, så väl Statsanslaget, som
capitalet betjuiligen förlorat i värde, och ymnigare peningetillgång föranledt
räntans nedsättande, hvarigenom Inrättningens tillgångar för de fattiges underhåll
och oundgängliga byggnads-reparationer m. m. blifvit betydligen förminskade,
hvartill kommer den stegring i pris, som ifrån år 1812 egt rum
å de förnödenheter, hvilka för Inrättningen erfordras, bekymmer uppstått för
Stiftelsens framtida financiella ställning; att de ökade varuprisen likväl vore
mest bekymrande för de uti Inrättningen intagna fattiga, som icke erhålla
annat än rum, värme och sjukvård, jemte den här förut omförmälde månadspenningen,
hvilken likväl icke lemnar tillgång ens till deras bröd-behof;
och har motionären föreslagit, att, med afseende å alla dessa omständigheter,
det årliga anslaget af Statens medel måtte hädanefter utbetalas till lika belopp,
som det af den Höga Stiftarinnan lemnades eller 2,000 R:dr Specie.
Då den nu ifrågavarande Inrättningen, ämnad att till vård emottaga
fattige Officerares, civile Tjenstemäns, Presters och Borgares enkor ifrån
hvilka delar af Riket som helst, onekligen är förtjent af Rikets Ständers behjertande
och derföre jemväl varit till en väsendtlig del genom Statens bidrag
underhållen, samt ostiudigt är, att myntvärdets och räntans nedsättande
menligt inverka på Inrättningens financiella ställning, som nu gör det omöjligt,
att lemna den der intagne personalen ett nödtorftigt underhåll, har Utskottet,
på det att Inrättningen skulle kunna meddela de fattiga en tillökning
per medium af circa En R:dr månadtligen, ansett sig böra tillstyrka,
Stats-Utskottcls Utlåtande^ N:o 57*
5
att anslaget, som för närvarande utgör 2,090 R:dr, matte till
3,333 R:dr 16 sk. Banco årligen förhöjas;
dock hemställer Utskottet tillika, det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att granskning af Inrättningens Reglemente må i
Nåder varda anbefalld, på det att jemväl sådana stadga nelen kunna meddelas,
att, vid personers emottagande, en billig proportion emellan hufvudstaden
och landsorterne må iagttagas.
5:o. Riksdags-fullmägtigen Olof Olofsson från Westmanlands Län har hemställt,
dels att anslaget för Institutet för Blinda och Döfstumma, som nu utgör 7,333
R:dr 16 sk., må ökas till 10,000 R:dr, under förbehåll, att der ytterligare intages
1 elev från hvarje Stift och 2 från Stockholms stad, samt alt till localens
utvidgning måtte anslås 1,666 R:dr 32 sk., dels ock att den pension af 45o
R:dr Banco, som Institutets Stiftare, numera aflidne Protocolls-Secreteraren
Borg innehaft, kunde vara till hans efterlemnade enka öfverflyttad.
Utskottet anser visserligen den nu ifrågavarande Inrättningen påkalla
Rikets Ständers deltagande; men då vid förra Riksdagen beviljades anslag tili
så många elever, som den ansågs kunna inrymma, samt någon närmare utredning,
i afseende å möjligheten alt der emottaga och vårda det ytterligare
tillökade antal, som motionären föreslagit, icke är åstadkommen, finnér
Utskottet
sig icke kunna å berörde motion, så vidt den rörer lillökadt
anslag för Institutet, tillstyrka afseende.
Och hvad åter angår den för aflidne Protocolls-Secreteraren Borgs enka föreslagne
pension; så vill Utskoltet derom sig yttra, i sammanhang med afgifvande
utlåtande öfver andra motioner i enahanda ämne.
Slutligen får Utskottet tillkännagifva, att de å denna Hufvud-Titel upptagne
anslag, hvarom serskildt yttrande icke här förut är vordet meddeladt,
blifvit, på sätt bifogade tabell utvisar, oförändrade bibehållne.
Stockholm den 9 April 184.0.
Reservation,
vid andra punkten, af Herr Helsingtun: ^Elliot HöglofL Siats-Utskottets nu afgifne
Betänkande får jag äran anmäla min reservation, endast i afseende derpå,
att jag ansett en kort utredning eller uppgift om beloppet och beskaffenheten
af Inrättningens Fonder böra vara Betänkandet bifogadt.
Häruti instämde Herr Fal leif.
Stals-Ulsloilcts Ullätande, If.o Sy.
6
TABELL
öfver contanle Anslagen under Riks-Statens Sjette Hufvud-Titel.
Milda Stiftelser.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa
Amiralitets-Krigsmans-Cassan
Allmänna Fattigv, i Stockholm
d:o i landsorterne
Lazarettet i Stockholm
Hosp. och Lazaretters underh.
Stora Barnhuset i Slockholm
Frimurare-Barnhuset . . .
Institutet för blinda och döfstumma
Summa B:co R;dr
R. St. Stat för
1835 och följ.
Aren upptager
34,000:
36,600:
5,000:
—
5,4oo:
—
3,o43:
8.
—
3,o43:
8
3,ooo :
—
—
3,ooo:
5,ooo:
—
■—
5,ooo :
2,760:
8.
—
4,oo3 :
24
1,166:
32.
—
1,166:
3 a
666:
32.
—
666:
32
7,333:
.6.
■—
7,333:
16
61,970:
—
—
66,213:
16
Stats -Utskottet
föreslår
ni
ng
-
2,600:
4oo:
[,243:
16.
Minskning.
-j 4,24^: i 16.
Utom Indelningar, på sätt Rikets Ständers senaste Riks-Stat upplager.
Stats-Utskottet-s Utlåtande, N.-o SS.
7
N:o 58.
Ank. till Exp. Utsk den i4 April, kl. n f. ra.
Utlåtande, angående Riks-Statens Sjunde Hu/vud-Titel.
(U. A.)
Vid senaste Riksdagen fastställdes anslagen å denna Tilel, upptagande
Pensions-Slaten lill 63,ooo R:dr.
1:0 Hvad häraf varit bestämdt för civile Embels- och Tjenstemän samt
sådane Embets- och Tjenslemäns enkor och omyndige barn, utgörande för
de förre 25,000 R:dr, och för de senare i5,ooo R;dr, hvilka anslag till Civil-Statens
Pensions-Cassa utgå, har Utskottet oförändradt bibehållit.
2:0 Hvad angår anslaget för Militaire Embets- och Tjenslemäns samt Under-Officerares
enkor och omyndige barn, hvilket, enligt Rikets senast församlade
Ständers beslut, bibehölls vid det förut bestämda förhöjda beloppet
af 23,000 R:dr, intill nästa Riksdag, då en bestämdare reglering borde föreläggas,
efter det. behofvet blifvit närmare utröndt, och hvilket ansågs böra
förminskas, i den nion Armeens Pensions-Cassa, genom dess delegares egne
bidrag, blefve i tillfälle att åt flera enkor och barn kunna meddela understöd;
så har Kongl. Maj:t, uti Dess Nådiga Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof, tillkännagifvit, att behofvet fordrar icke allenast
detta anslags fortfarande, utan ock tillökning deruti, hvilken, ehuru beräknad
till 4,884 R;dr 3a sk. årligen, Kongl. Maj:t likväl endast, föreslagit till
2,000 R:dr.
Derjemte har Herr Grefve Spens, C. G., väckt motion derom, att berörde
anslag måtte med 7,000 R:dr förhöjas, till stöd hvarför blifvit anfcrdt :
att det nuvarande anslaget, hvaraf 16,800 R:dr användas till Officerares
och 6,200 till Under-Officerares enkor och barn, med n classer för de förre
och 2 för de senare, samt vissa pensionsrum inom hvarje dass, så litet
motsvarar antalet af pensionsberätligade, att desse vanligen få vänta 4 a 5
år efter familjfaderns död ; att likväl endast de ytterst behöfvande kunna
deraf komma i åtnjutande, enär, såsom vilkor för pensions åtnjutande, erfordras,
att behållningen efter den döde icke utgör det belopp, att räntan
derå, å 3 procent, motsvarar de obetydliga pensions-summorne; samt att
deremot, genom den af motionären föreslagne tillökning i anslaget, tillgång
skulle kunna beredas, att tilldela pension äfven åt nuvarande expectanter,
och att uti de classer, för hvilka pensionen utgör 5o R:dr och derunder, för
s
Stat»-UIskol tels Utlåtande, N.o 5c?,
enkor, som hafva mera än 3 barn alt försörja, bevilja |:dels pension för
hvarje barn utöfver nämnde antal, hvarigenom ett ökadt antal pensions-rum
inom dessa classer erfordrades.
Å hvad sålunda förekommit, har Utskottet ansett sig icke i vidsträcktare
måtto kunna tillstyrka afseende, än att Utskottet hemställer,
att den af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagna tillökning i anslaget af
2,000 R:dr Banco må beviljas.
Slockholm den 9 April i8|o.
TABELL
Siats-Utskottets Utlåtande, JY:0 58, 9
TABELL
Öfver Anslagen å Riks-Statens Sjunde Hufvud-Tltel.
-
R. St. Stat för
1835 och följ.
åren upptager
Stals-Utskot-  tet föreslår
Höjning.
Minskning.
Pensions- Staterne.
För Civile Embels- och
Tjenstemän
„ Civile Embets- och
a5,ooo :
—■
—
20,000 :
—
—
—
—
—
—
Tjenslemäns enkor
och omyndige barn
„ Militaire Embets-
15,ooo:
—
i 5,ooo:
—
—
—
—
——
—
och Tjenslemäns
samt Under-Office-
rares enkor och 0-
myndige barn
23,ooo:
—
—
25,000:
—
—
2,000
—
—
—
S:a B:co R:dr
Ö3,ooo:
—
—
65,ooo;
2,000
1
...
Bi k till R. St, Prdt, //. Sami. 1 A fil, 21 Haft,
2
STOCKHOLM, ,Elp^éns och Granbergs Tryckeri. tS^o.
Slats-Ut skottets Utlåtande, N.-o 5g.
1
N:o 59.
Ant. till Exp. [Jtsk. den 15 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i fråga om utgifternas reglering under Riks-Statens
Åttonde Hufvudtitel.
tu. A)
Vid denna Hufvudtitel, innefattande så kallade Allmänna och Extra Utgifter,
och hvilken, enligt sednaste Statsregleringen, upptager eli anslagssumma
af R:dr 759,890, med derunder inhegripne indeldte räntor till ett
kronovärde af 5,545 Ridr 24 sk. samt 770 tunnor 16 kappar, indeldt och
oindeldt spanmål, hafva följande förändringar ifrågakommit, till följd dels
af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och Behof,
jemte de till Utskottet remitterade motioner, och dels af i öfrigt inträffade
förhållanden:
1:0 I afseende på anslaget för Fångars skjuts , underhåll, medicamenter
m. ni. samt Spinnhusen.
a) Enär en bedröflig erfarenhet ådagalagt, att de för fångars vård,
underhåll och transporter, samt för Corrections-lnrättningarne i Riket erforderlige
utgifter så betydligen tilltagit, att, utöfver det för delta behof
nu uppförda anslag 245,38o R:dr årligen, åtgått, år 1835. i48,452 R:dr 10
sk. 1 r:st., år i836. 207,586 R:dr 46 sk. 6 r:st. samt år 1837. 192,881 R:dr,
hvilka brister blifvit godtgjorde i liqviderne med Riksgälds-Contoret öfver
Stals-Verkets öfverskott och besparingar, har Kongl. Majit ansett Sig icke
kunna undgå, att, med åberopande af de berättelser och räkenskaper, hvilka
till upplysning rörande förvaltningen af Fängelserne och Corrections-lnrättningarne
skulle till Stats-X/tskottet öfverlemnas, af Rikets Ständer äska
anvisande å Stat af ökade tillgångar för omförmälde behof, i hvilket afseende,
dä likväl de ofvanuppgifne bristerne till betydlig del härrört af större
byggnadsföretag och besparingar troddes kunna för framtiden vinnas, genom
vissa förfoganden i afseende på ekonomien och arbetsvinsten inom
Correclions-Inrätlningarne och genom förändrade stadganden , angående den
Allmänna Fattigvården och försvarslöse personer, Kongl. Majit ansett den
ifrågasatte tillökningen kunna inskränkas till 100,000 Ridr.
Bih. till R. St. Fröt. 184°• 4 Sami. 1 AJd. 22 Haft.
1
2
Stats-Utskoltets
Utskottet, som, i följd af de flere vid detta Riksmöte väckte och till
en del på andra Utskotts handläggning beroende, förslag, åsyftade en förbättrad
organisation af Fångväsendet i allmänhet och dermed sammanhang
egande ämnen, kommer i tillfälle, att, uti sitt utlåtande, angående den
Extra Statsregleringen, underställa Rikets Ständers ompröfning de åtgärder,
som Utskottet kan anse tjenlige att vidtagas, för beredande af minskning
för framtiden uti kostnaderne för fångars underhåll, har emedlertid, enär
utredt blifvit, att det förut beviljade anslag funnits otillräckligt, och kostnaden
är beroende af fångpersonalens antal, hvars tillökning ej kan annorlunda,
än medelst ofvanantydde åtgärder af mera genomgripande beskaffenhet,
förekommas, ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att å Stat uppföra det af Kongl. Maj:t äskade tillökle
anslag, 100,000 R:dr.
b) I sammanhang härmed har Utskottet förehaft det af Rikets Ständers
Revisorer år i83p väckte förslag, att inseendet öfver fångvården måtte
åt en enda Auctoritel öfverlemnas; och som Utskottet, lika med Revisorerne,
anser det håde för att vinna en tydligare öfversigt af räkenskaperne,
rörande dispositionen af detta anslag, och för att bereda mera enhet
i förvaltningen, vara lämpligt, att den fördelning, som härutinnan
emellan Kongl. Styrelsen af Fängelser och Arbels-Inrättningar i Riket samt
Konungens Befallningshafvande i Länen för närvarande eger rum, må upphöra,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla', det täcktes
Kongl. Maj:t vidtaga sådana åtgärder, i följd hvaraf förvaltningen
af de anslag, som för fångväsendet i sin helhet
erfordras, kan till Kongl. Styrelsen öfver Fängelser
och Arbets-Inrättningar i Riket öfverlemnas.
c) Uti en från Preste-Ståndet remitterad motion, har Herr Prosten
Sylvan, efter framställning af det förhållande, att de tvänne Slotts-Predikanterne
vid Malmö Corrections-Inrättning, hvilka tillika äro Stads-Comministrar,
äro skyldige att, mot en lön af 5o R:dr Banco till dem hvardera,
vaka öfver de i nämnde Inrättning inspärrade fångars själavård och skolundervisning,
föreslagit en tillökning af 3oo R:dr Banco uti hvarderas löneförmoner.
Utskottet tror, att det åsyftade ändamålet bättre vinnes, om, på sätt
äfven under den hos Preste-Ståndet i anledning af motionen förefallne
discussion blifvit yttradt, fångarnes själavård anförtros åt en enda person,
Slats-Utskotlels Utlåtande, N.-o 5g.
3
som af andre göromål är oförhindrad att deråt egna hela sin verksamhet;
och som en djlik åtgärd jemväl redan finnes beslutad, enär Kongl. Maj:t,
genom Dess, den 12 October sistlidet år i83(), lill Kongl. Stats-Contoret
aflåtne Nådiga Skrifvelse, på grund af ett utaf Kongl. Styrelsen öfver Fängelser
och Arbets-Inrättningar i Riket upprätladt förslag till ny Stat för
Malmö Allmänna Arbets- och Correctionsfängelse, i Nåder funnit godt förordna,
att en Pastor med årlig lön af 600 R:dr Banco kommer att vid
detta fängelse tillsättas, så snart de nu varande Comministrarne i Malmö,
hvilka, i kraft afsina fullmagler, Slotts-Predikantstjensten bestrida, afgå,
så anser Utskottet sig
ej kunna tillstyrka bifall till den af motionären äskade
förhöjning uti det bemälde Comministrar, i deras egenskap
af Slotts-Predikanler, anslagne arvode;
hvaremot, då bebofvet påkallar, att tillsättandet af den Pastor, som, enligt
Kongl. Muj:ts Nådiga Beslut, kommer att vid fängelset anställas, icke
fördröjes, i afbidan pu de begge Comministrarnes afgång, Utskottet tillstyrker
Rikets Ständer, 1
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t anbefalla Fångslyrelsen, alt genast gå i
författning om bemälde Pastors tillsättande, ulan afseende
derpå, alt de begge Stads-Comministrarne, intill dess de
afgå, kunna fortfara att uppbära de dem anslagne arvoden
af 5o R:dr hvardera, mot skyldighet att vid Fångarnes
själavård och undervisning emedlertid biträda.
Och har Utskottet härjemte, vid betraktande deraf, att denna Fångpredikanlsbefaltning,
för att kunna svara mot sitt ändamål, bör förses med sådana
lönevilkor, att en skicklig och nitisk Lärare må kunna en längre tid
vid densamma bibehållas, velat hemställa, att Rikets Ständer ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
att Predikanten vid Malmö Corrections-Inrättning må förklaras
berättigad att, sedan han en tid af 5 år innehaft
sysslan och derunder ådagalagt skicklighet och nit, uppbära
i lön ett dubbelt belopp mot hvad nu finnes för
honom å Stat bestämdt, eller tillhopa 1200 R:dr Banco.
d) Uti en till Utskottet från Bonde-Ståndet remitterad motion, har
Anders Andersson från Skaraborgs Län föreslagit, alt Rikets Ständer ville
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 5g.
hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om åtgärders vidtagande,
för att minska olägenheterne och kostnaden för forsling af Pioniererne vid
Carlsborgs fästning, då de, i följd af begångne förbrytelser, skola undergå
bestraffning, äfvensom att en Polis-Gevaldiger måtte vid Fästningen anställas,
för att biträda vid fångvården och ombesörja afstraffningarne.
Då Utskottet lika med motionären finner, att, om afstraffning ar för
brott, som af de vid Carlsborgs fästning varande Pionierer begås, kunna
derstädes ega rum, sådant skulle leda till minskning uti Statsverkets kostnader,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständer,
att hos Kongl. Majit i underdånighet framställa den önskan,
alt Kongl. Majit täcktes i Nåder anbefalla sådane
med gällande Lagar och Författningar öfverenstämmande
åtgärder för de omförmälde bestraffningarnes verkställande,
att den kostnad, som genom fåugarnes, af motionären
öfverklagade forsling uppkomme, så vidt ske kan,
må undvikas.
e) Uppå underdånig ansökning af flere bland de vid Correctionshusen
och Arbetsfängelserne antagne Tjenstemän, att af Kongl. Majit i Nåder
varda tillagde enahanda rättighet, som tillkommer Publike Tjenstemän i
allmänhet, att blifva delegare i Civil-Statens Pensions-Inrättning, har
Kongl. Majit i Nåder funnit godt föreslå Rikets Ständeratt de vid Arbets-
och Corrections-Inrättningarne i Riket anställde, med bestämda arvoden
försedde, Tjenstemän må förklaras berättigade att, under de i allmänhet
i afseende på ålder oeh tjenstetid gällande föreskrifter, vid afgång från
tjernsten, uppföras å Allmänna Indragnings-Staten till åtnjutande af pension
till belopp, svarande emot deras nu innehafvande arvoden ; och får Utskottet
i afseende härå endast hänvisa till det Utlåtande, som, angående
Allmänna Indragnings-Staten, kommer att meddelas.
2:0 Uti det, enligt förra Staten, för underhållet af Kronans hus och
byggnader i Landsorten uppförde anslag, 35,ooo Ridr, hvars otillräcklighet
flere års erfarenhet ådagalagt, har Kongl. Majit äskat en årlig tillökning
af 5,ooo R:dr; men då de kostnader, som till detta omförmälde förhållande
gifvit anledning, synas hafva varit af tillfällig beskaffenhet och
således ej böra medföra någon bestämd årlig tillökning i anslaget, kan Utskottet
icke
tillstyrka bifall till det i sådant afseende af Kongl.
Majit äskade ytterligare anslag.
Stats Utskottets Utlåtande, N:o 5g.
3:o Öfver den af Kongl. Maj:t gjorda framställning, att tvänne arvodes-belopp,
det ena å 1,000 R:dr till Astronomise-Adjuncten Selander_, det
andra å 1,200 R:dr till Professoren Doctor Schlyterj hvilka, i saknad af
andra för Kongl. Maj:t användbara tillgångar, måst anvisas å det på denna
Hufvud-Titel uppförda anslaget till extra utgifter, måtte öfverflyttas till
Allmänna lndragnings-Staten, vill Utskottet, i sammanhang med regleringen
af denna Stat, meddela utlåtande.
4:o Anslaget till Saltpeter näringens upphjelpandej utgörande, inberäknadt
det, i stället för den indragna Saltpetergärden, uppförda belopp af
124,000 R:dr, tillsammans 194,000 R-dr, uti hvilket ingen tillökning blifvit
begärdt, ulföres oförändradt, enligt den förra Staten; men då Utskottet,
lika med Rikets Ständers senast församlade Revisorer, anser Saltpeterfondens
förvaltning icke numera erfordra en serskild Styrelse, utan bestyret
med Saltpeter-näringen och denna varas inlösande lämpligen böra förenas
med inseendet öfver kruttillverkningen och redovisningen för dess förvaltning,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Saltpeter
Comiteen må upplösas, samt hela dess befattning
öfverflyttas till Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Afdelning.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet hafva till Utskottet blifvit öfverlemnade
motioner af Anders JSormark från Westerbottens Län och Johan
Lundberg från Norrbottens Län, att Kronans lösningspris för saltpeter,
som för närvarande är 5 R:dr Lispundet, måtle förhöjas, eller, om det ej
kan ske, åtminstone intill nästa Riksdag fortfarande lill delta pris bestämmas,
men enär, enligt hvad Rikets Ständers Revisorer år 1839, i afseende
på denna näring äfven yttrat, Saltpeterfonden, i följd af det förut ökade
lösningspriset, blifvit så medtagen, att, ifall detsamma å nyo förhöjdes, fara
vore för handen, att det för sådant ändamål uppförde anslag ej blefve
tillräckligt, och, då mera saltpeter erbjödes, än, som kunde inlösas, mannamån
för en del af tillverkarne, till största men för näringen, skulle ega
rum, anser Utskottet
sig ej kunna tillstyrka bifall till hvad af Motionärerne i
detta afseende blifvit äskadt;
men tror deremot, till förekommande af ofvap antydde olägenheter, sig
böra föreslå Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det lösningspriset
för Saltpeter, ej må bestämmas högre, än att
9
Stats-Uiskoltets Utlåtande, IV. o 5g.
det af denna vara för kruttillverkningen erforderliga behof
kan med det nuvarande anslaget anskaffas.
5:o De för Flyinge och Strömsholms Stuteriers Dagsverks-er sättning,
Hästafvelns Jörbättrande , Hingstprcemier samt Hingsthållning i Elfsborgs
och Skaraborgs Län uti förra Staten å denna Hufvudtitel uppförda anslag
anser Utskottet mera egentligt tillhöra den gtde Hufvudtiteln, såsom innefattande
anslag till åkerbruket handeln och näringarne, hvarföre Utskottet
vill, i sammanhang med regleringen angående utgiflerne under sistnämnde
Hufvud-titel, i afseende på dessa anslag meddela yttrande.
6:0 Under benämning Extra utgifter finnes å denna Titel för närvade
uppfördt ett anslag, stort 100,000 R:dr, tili Kongl. Maj:ts disposition.
I afseende å detta anslag, hafva till Utskottet inkommit följande motioner
nemligen:
a) Från Vällofl. Borgare-Ståndet af Herr Wedberg, att detsamma måtte
så nedsättas, att det ej, såsom hittills, måtte kunna betraktas såsom en
lijelpfond för Cabinelts-Cassan och lemna tillgång lill godtyckliga och obehöriga
dispositioner.
b) Ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet af Anders Ifarsson från "Westerås
Län, att detta anslag, som blifvit användt, dels att dermed förhöja andra
Stater, som hafva sina bestämda anslag, såsom Minister-Staten, Kongl. Theatern,
m. fl., dels att tillskapa nya Stats-ulgifter, som eljest ej bordt ega
rum, såsom den för Stats-Tidningen, malte helt och hållet indragas, dåde
behöfvande personer, sorn af detta anslag erhållit nådegåfvor eller pensioner,
kunde i stället öfverflyttas på Allmänna Indragnings-Stalen.
c) Från Högloft. Riderskapet och Adeln af Herr Dalman, W. F.,
att, till förekommande af sådana dispositioner, som å detta anslag egt rum
för Minister-Staten och Kongl. Theatern, till ett belopp af omkring 5o,ooo
R:dr årligen, anslaget måtte till hälften nedsättas.
d) Från Vällofl. Borgare-Ståndet af Herr Petre' och
e) Från Hedervärda Bonde-Ståndet af Olof Olofsson från Westerås
Län, att det å detta anslag anvisade bidrag till Sveriges Stats-Tidning måtte
upphöra.
Af Statens räkenskaper inhemtas: alt af detta anslag blifvit utbetaldt
till Cabinelts-Cassan
År i835 — 45>0oo B:dr
„ i836 — 35,ooo „
„ 1837 — 45>ooo „
„ i838 — 40>oo° »
„ 1839 — 40>°oo *> e^er i medeltal för de sisla fem åren,
Stats-Utskottetst Utlåtande, N.-o 5g.
7
41,000 R:dr, samt till Svenska Academien, såsom ersättning för den bemälde
Academi förbehållne rättighet att utgifva Post- och Inrikes-Tidningen,
eller, såsom den numera benämnes, Sveriges Stats-Tidning, årligen
5,200 R:dr, äfvensom till Kongl. Theatern ett nära lika stort belopp; och
ehuru 1809 års Ständer, enligt den nämnde år uppgjorde Stats-reglering,
under då varande förhållanden, anslogo de ifrågavarande extra utgiftsmedlen
att af Kongl. Majit disponeras, bland annat, till Ministerielle utgifter
och courir-resor, anser Utskottet likväl, under nu förändrade politiska omständigheter
och med afseende å det årliga bidrag af 4o>°°° Norrska Speciedaler,
som, efter förstnämnde tid, från Konungariket Norrige kommit
Minister-cassan till godo, de sålunda för berörde ändamål å detta anslag skedde
dispositioner icke vidare vara af nöden, i följd hvaraf och då dispositionerne
till Stats-Tidningen och Kongl. Theatern icke i något afseende böra
kunna anses vara med det till extra utgifter beviljade anslag åsyftade,
Utskottet föreställer sig, att, till öfriga så beskaffade utgifters bestridande,
hälften af det nu uppförde anslaget sålunda bör vara tillräckligt, samt tillstyrker
följagtligen,
att anslaget för extra utgifter å 8:de Hufvudtiteln må
nedsättes till 5o,ooo Ridr;
hvarjemte, då, sedan, i följd af den utaf Rikets Ständer beslutade förändringen
uti Stats-Råilets organisation, hvaråt Kongl. Majit, enligt Nådigt
tillkännagifvande uti dess Proposition om den deraf föranledde nya lönereglering,
ämnar gifva Sitt Höga bifall, Styrelsens nya Departementer fått
de allmänna ärendena emellan sig fördelade, det synes lämpligast vara,
att, i sammanhang med den omflyttning och fördelning af anslagen under
Riks-Statens serskilde Hufvudtitlar, hvilken Utskottet ansett blifva nödig
att i följd häraf vidtaga, äfven de extra utgifts-medlen, i mon af hvarje
blifvande Styrelse-Departements behof, fördelas dem emellan, Utskottet,
efter det förstnämnde fördelning blifvit fastställd, vill med förslag i detta
afseende till Rikets Ständer inkomma.
De öfriga i 8ide Hufvud-titeln uppförde anslag, deruti ingen förändring
blifvit ifrågasatt, föreslår Utskottet måtte, enligt sist fastställde Riks-Stat,
få fortfarande utgå, på sätt den vid detta Utlåtande fogade Tabell öfver
Titelns anslag närmare utvisar.
Stockholm den 14 April 1840.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 5g.
Reservationer:
Vid irsla punkten', i frågan om lön för Fångpredikanten i Malmö.
Af Herr Prosten Astrand, som föreslog det tillägg, att Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Majrt i undergånighet anhålla, att förslag till en lönereglering
för Fångpredikanlerne vid öfrige Correclions-Inrättningarne, afpassad
efter vigten af dessa befattningar, måtte för Rikets Ständer blifva
framställd t.
Häruti instämde Herrar Biskop Hedrén, Prostarne Bjorkman, Stenhammar
och Afzelius samt Professor Thomander.
Af Herr Helsingius, D.: ”Emot beslutet att tillstyrka 600 R:dr Banco
i lön för Predikanten vid Malmö Correctionshus, med fördubbling om 5 å r,
får jag anmäla min reservation, på den grund, att andra dylika Inrättningar
i förhållande till deras fångantal härvid blifvit lottlösa”.
Härmed instämde Herr Carlberg, I.
Af Riksdagsfullmägtigen Strindlund, som ansåg att då den motion af
Herr Prosten Sylvan, hvarigenom föreslagits tillökning uti arvodena för de
2:ne Slottspredikanterne i Malmö, icke kunnat föranleda något beslut om
förhöjning uti den lön, som Kongl. Maj:t å Stat anvisat för en serskild
Fångpredikant derstädes, Utskottet icke grundlagsenligt egt att sådan löneförhöjning
tillstyrka.
Häruti instämde Riksdagsfullmägtige Anders Andersson från Skaraborgs
Län och Nils Persson från Örebro Län.
Af Riksdagsfullmägtigen J. Andersson från Upsala Län: ”Emot Utskottets
beslut i fråga om lönebeloppet för Fångpredikanterne, hvilket, utaf
Afdelningen föreslaget att beräknas lill 600 R:dr årligen, blifvit af Utskottet
förhöjdt till dubbelt, eller 1200 R:dr, får jag härmed reservera mig, under
åberopande hufvudsakligen af de skäl, som stödja Afdelningens yttrande.
Jag inser nog det maktpåliggande och besvärliga i Fångpredikantsbeställningarne,
om de rätt handhafvas, äfvensom nödvändigheten deraf, att genom
förbättrade förmoner framkalla större båg och drift hos sysslornas
innehafvare, men då man jemför det utaf Afdelningen tillstyrkte löneanslaget
för dessa befattningar med hvad vissa andra presterliga tjenstemän
åtnjuta . så synes detsamma vara ganska tillräckligt och stå i ett afpassadt
förhållande. Något besynnerligt måste det i sanning förefalla att höra
Representanter af Presterskapet påstå motsatsen, då man vet huru liten ifver
inom Preste-Ståndet uppenbarat sig, så snart fråga varit om förbättring
Stats-Utskoltels Utlåtande, N.o 5g.
9
i de så kallade Pastors-Adjuncternes lönevilkor, hvilka nu för del mesta
kunna ställas i bredd med dem, som bestås vanliga tjenstehjon”.
Vid 6:le punkten, angående Extra Utgift smedlen.
Af Herr Biskop Hedrén: ”Jag har med min röst icke kunnat deltaga
i den nedsättning af Extra Ulgiftsmedlen ifrån 100 till 5o Tusende Riksdaler,
som af Utskottet blifvit beslutad. Ufi 1809 och alla påföljande årens
stater, finnes följande Riksens Ständers mening uttryckt: Till Kongl. Maj:ts
egen höga disposition, till ministeriella utgifter, courir-resor, med flera
dylika behof, samt till sådana utgifter, som, efter äldre författningar,
af extra utgiftsmedlen utgått och än ytterligare kunna förefalla, emot
redovisning — 100,000 B:dr. Kågra gällande skäl för denna artikels nedsättning
för närvarande kunna icke anföras. Alt Utskottet redan indragit
Rrdr 66,666: 32. på Minister-Staten vid 2:dra Hufvudtiteln, lärer på rigtiga
grunder få gälla såsom ett fullkomligt motskäl; och ingen mindre lämplig
tidpunkt, än den närvarande, torde kunna utväljas, för alt verkställa
en sådan dubbel nedsättning, såvida icke meningen är alt göra förvaltningen
af Utrikes Departementet omöjlig. Man torde icke eller böra förbise,
att år 1809, med 64 skillingars cours, utgjorde detta anslag 200 Tusende
Riksdaler, hvaremot man nu anser fjerdedelen göra tillfyllest. Jag önskar,
att Utrikes Departementet måtte finna åtminstone någon skicklig man, som
tilltror sig emottaga dess förvaltning, och röstar fördenskull för oförändradt
bibehållande af den på denna Titel förut anslagna summa, likasom jag förut
röstat för minister-cassans oförändrade bibehållande på Andra Hufvudtiteln”.
Af Herr Prosten Jstrand: ”Alt Extra Ulgiftsmedlen böra mellan de
serskilda Hufvudtitlarne fördelas, anser jag visserligen rätt, men önskar
alt Riksens Ständer i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t ville i Nåder
framlägga förslag till fördelningen, som jag fruktar eljest kunna blifva
för vissa Titlar otillräcklig. Jag anser äfven anslagets nedsättning kunna
leda lill skada, emedan besparingarne sannolikt hädanefter icke komma att
lemna tillräckliga medel för bestridande af de tillfälliga utgifter, som JRiksens
Ständer erkänna böra af besparingarna utgå”.
Härmed förenade sig Herr Prosten Stenhammar.
Bih. till R. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 4fd. 22 Haft.
2
Stats-Ulskoltels Utlåtande, N-o 5g.
Tabell
öfver Contcinte Anslagen å Riks-Statens 8:de Hufvudtitel.
Allmänna och Extra Utgifter:
R. Ständers Stat
för 1835 och föl-  jande åren upp-  tager.
Stats-Utskottet
' föreslår.
Böjtling.
*
Minsknin
3*
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans hus i Stock-  holm
Accords-förskotter och ersättningar ....
Fångars skjuts, underhåll, medicamenter m. m.
4.000
0,000
245,3S0
3,500
10,000
10,500
4.000
62,000
35,800
2.000
8,000
15,700
1,584
2,120
8,000
3,310
5.000
194.000
115
400
5.000
3.000
100.000
4.000
6.000
345,380
3,500
10,000
10,500
4.000
62,000
35,800
2.000
8,000
15,700
—
—
—
—
100,000
—
—
—
—
Observations- och Upbörds-Procent
Mantalsskrifnings-Provision
Restitutioner
Byggnader och Reparationer i Stockholm. , t
Dito i Landsorterne .
Dito å Kronans Spanmåls-Magasin i Stockholm
Dito Dito i orterne
Städers Friheter
Flyinge Stuteris Dagsverks-ersättning (öfvert].)
Strömsholms d:o d:o (d:o)
Hästafvel ns förbättrande (d:o)
Ifingstpreemier (d:o)
Jordförluster genom Canalanläggningar ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
1,584
2,120
8,000
3,310
8
—
—
—
5,000
194 000
Indelningsbrist i Kopparbergs Län
Dito i Jemtlands d:o
Transportkostnad m. m. för Stats-Verkets kop-  par och jern
Odlingshjelp för Krono-Nybyggare
Extra Utgifter
4o
—
115
400
5.000
3.000
50,000
4o
—
—
—
—
—
50,000
Summa B:co R:dr |729,4i0
—
—
764,395
40
—
100,000
—
—
65,014
8
-I
Utom Indelningar, enligt Rikets Ständers Stat för 1835 och följande åren med de förändringar, som
® af föregående Betänkande föranledas,
Slats-Utskotlets Utlåtande, N:0 60.
11
N:o 60. ‘
Ant. till Exp. Utsk. den 15 April, kl 1 e. m.
Utlåtande , i anledning af Prosten Sy Ivans motion, om anslag aj
Statsmedlen till en vid Stora Råby i Skåne inrättad Räddningsanstalt
för vilseförda och moraliskt vårdslösade barn.
tu. ao
Uli en hos Högvördige Preste-Ståndet väckt motion, som lill StatsUtskoltet
blifvit remitterad, har Herr Prosten Sylvan anfört, att, sedan i
Stora Räby, nära Staden Lund i Skåne, blifvit, genom Herr ÖfversteKammarjunkaren
m. m. Friherre Gyllenkrooks frikostighet, stiftad en, hufvudsakligen
efter en dylik Inrättning nära Hamburg, ’’das Rauhe Haus”
kallad, bildad Räddningsanstalt för vilseförda och moraliskt vanvårdade
barn, hvarest till årligt fritt underhåll skulle komma att upptagas 12 barn,
från jo lill i5 års ålder, hvilka dels blifvit beträdde med brott, dels
sysslolöst kringstrukit och sakna föräldrars eller annan vård för deras räddning
frän moraliskt förderf, samt Inrättningens JDirection, uti hvilken Länets
Höfding och Stiftets Biskop voro Ledamöter, beslutat, att Inrättningens
Föreståndare, hvartill blifvit utsedd en prestman, som med nit för
saken, sann moralite och nödiga kunskaper, förenar ett stadgadt men mildt
sinnelag, menniskokännedom och förmåga att ingifva barnen agtning, kärlek
och förtroende, skulle komma att denna vår företaga en resa, för att besöka
das Rauhe Haus och andre dylika Inrättningar i Tyskland; så hade
Prosten Sylvan, mindre för att begära Statens inblandning i Styrelsen af
denna helt och hållet på enskild välgörenhet grundade räddningsanstalt,
än på det, genom en derigenom möjlig blifven utvidgning af Inrättningen,
tillfälle kunde beredas det allmänna att derifrån erhålla antingen utbildade
skicklige Lärare att vid andre dylika Inrättningar anställas, eller Uppsyningsman
vid Correclions-Inrättningarne, der deras förvärf vade menniskokännedom
kunde göra mera gagn, än det, som hittills inskränkt sig till förvarande
af fängelsets nycklar, begärt, att ett årligt anslag af 1000 R:dr
Banco, intill nästa Riksdag, måtte denna Räddningsanstalt af Rikets Ständer
beviljas. *
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet visserligen icke förbisett hvarken
de ädla bevekelsegrunder, som föranledt stiftandet af denna Rädd
-
[ 12 Stats-Ut skottets Utlåtande, N-o 60.
ningsanstalt, eller den obestridliga nytta för det Allmänna, som en sådan
Inrättning måste medföra, då det, i följd af Correclions-Inrätlningarnes
nuvarande organisation, skulle vara i bogsta grad vådligt, alt inom desse
emottaga sådane olycklige varelser, som redan i sin spädare ålder visat
benägenhet för vanart och fordra den ömaste och sorgfälligaste vård, för
alt återföras lill känslan af sine pligter och utbildas till nyttige medborgare
j samhället; men då den ifrågavarande Anstalten är helt och hållet enskild,
samt i en tidpunkt, då omarbetning af Fängelse-Systemet och den dermed
sammanhang egande Faltigvårds-Lagsliftningen för hela Riket blifvit ett
föremål för de begge Slals-Magternes åtgärd , Utskottet icke anser lämpligt,
att Allmänna medel nu anordnas för en sådan Inrättning, som den ifrågavarande,
kan Utskottet icke tillstyrka
det af Prosten Sylvan äskade årliga anslag;
hvaremot, då de upplysningar, som, genom den vid Räddningsanstalten
anställde Föreståndares omförmälde beslutade resa, kunna erhållas i afseende
på de i andra länder befintlige Inrättningar för vanvårdade och vilseförda
barns räddning från moraliskt förderf, böra blifva högst gagneliga
till ledning för de åtgärder, som i detta afseende äfven inom Sverige
komma i fråga, Utskottet anser sig böra föreslå Rikets Ständer, äfven såsom
ett erkännande af den ädla och gagneliga syftningen uti företaget,
att till den person, som af Räddningsanslallens Direction
utses att i Hamburg och andre orter laga kännedom af
dervarande för samma ändamål stiftade Inrättningar,
anslå, såsom reseunderstöd, en summa af 1,000 R:dr
Banco, att af Riksgälds-Contoret hållas bemälde Direction
tillhanda, mot vilkor, alt nämnde person, efter återkomsten
till fäderneslandet, genom trycket offentliggör,
hvad han, i afseende på dessa Inrättningars organisation,
och de resultat, som genom dem erhållits, kunnat inhemta.
Stockholm den 14 April 1840.
STOCKHOLM, HOS L. J. HJERTA, 1840.
Stats~LIsJtotlits Utlåtande, JY:o 61.
1
N:o Gr.
Ank. till Exp. Utsk. den 16 April, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Buks-Statens g.-c/e
Hufvud-Titel,
(U. A.)
I^enna Hufvud-Titel upptager, enligt senast fastställde Statsreglering, för
åkerbruket, handeln och näringarne i allmänhet samt Bergsbrukets understöd,
ett belopp af 164,t)3o R:dr, med derunder inbegripne indeldta räntor,
beräknade till 11,725 R:dr och tunnor spanmål in natura, upptagne till
ao 5 R:dr.
I afseende på grunderne för g:de Hufvud-Titelns reglering, har till
Utskottet blifvit från Yällofl. Borgare-Ståndet remitterad en af Herr Petré
T., väckt motion:
1:0 att på denna Titel borde, af den försvinnande, extra Statsregleringen
uppföras alla anslag för allmänna arbeten, med hvad mera, sora kunde hänföras
till föremål för industrien;
2:0 att densamma borde, i fråga om förvaltningsbestyr, vara odelbar och
således, hvad de årliga dispositionerne angick, endast kunna handläggas
af en enda ansvarig föredragande;
3:o att derå aldrig borde få meddelas lån, och anordningarne icke utsträckas
utöfver den tid, som begränsas af hvarje Lagtima Riksdag ;
4:o att, i händelse någon del af Postmedeln fortfarande skulle komma att
årligen disponeras till befrämjande af communicationerne inom landet, dessa
medel, till vinnande af samband och enhet i förvaltningen, borde på g:de
Hufvud-Titeln uppföras;
5:o att Stats-Utskottet måtte tillstyrka Rikets Ständer, att bos Kongl.
Majrt göra underdånig framställning om upplösning af den i högsta måtto
förfelade Landtbruks-Academien och densammas fonders öfverflyttande till
ryde Hufvud-Titeln ;
6:0. att anslaget för Tabell-Commissionen måtte, efter omständigheternas
föranledande, ökas, med vilkor, att Commissionen erhöll den organisation,
Bih, till R. St- Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 23 Fläftet. 1
2
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 6t.
sorn fordrades, för att, på en vidsträcktare skala än hitintills, bearbeta fäderderneslandets
Statistik, och
7:0 att på 9:de Hufvud-Titeln mätte anordnas minst 10,000 R:dr Banco,
att, efter Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets till Rikets Ständer införväntade
förslag för Dalortens gagn och bästa, årligen intill nästa Riksdag,
disponeras.
Hvad nu först angår förslaget att å denna Hufvud-Titel upptaga alla
Anslag för allmänna arbeten, sorn kunde hänföras till föremål för industrien,
äfvensom att den del af postmtfdlen, sorn kunde komma att disponeras
till befrämjande af communicationérne inom landet, borde å densamma
uppföras, så enär, enligt Utskottets tanka, de anslag, som utgå för en gång,
och således icke komma att årligen ytterligare erfordras, lämpligast böra,
enligt hvad Rikets Ständer vid föregående Riksdagar äfven beslutat,.serskildt
uppföras å den extra Statsregleringen, har Utskottet icke funnit sig böra
föreslå Rikets Ständer att på ordinarie Stat upptaga alla Anslag för sådane
allmänna arbeten, som af motionären åsyftas, utan endast, enligt hvad här
nedan närmare upplyses, de, sorn utgå till årligt underhåll för redan befintliga
lands- eller vatten-communicationer; i följd hvaraf Utskottet vill, i
sammanhang med den extra Statsregleringen, närmare till pröfning upptaga
hvad Herr Petré, i afseende på dispositionen af öfverskottet på postmedleri,
föreslagit.
Den del af Herr Petrés motion, som afser föreskrifter, angående
de å denna Hufvud-Titel uppförde anslags disposition af en enda ansvarig
Föredragande, anser Utskottet lämpligast komma att besvaras uti det utlåtande,
angående fördelning och omflyttning af anslagen å Riks-Statens serskilda
Hufvud-Titlar, hvilket Utskottet förbehållit sig att, efter det de nya Styrelse-Departementen
fått de allmänna ärendena emellan sig fördelade, afgifva.
Beträffande förslaget, att de å denna Hufvud-Titel anslagne medel
icke må disponeras till låneunderstöd och icke eller anordningarne utsträckas
utöfver tiden till nästa Riksdag, så har väl, enligt hvad Statens räkenskaper
utvisa, endast ett obetydligt antal lån å denna Titels anslag under
loppet af de senaste förflutne fem åren utgått, men då Utskottet, lika med
motionären, icke anser lämpligt, alt detta till direct befrämjande af åkerBruket,
handeln och näringarne afsedde anslag, vid serskilda tillfällen förminskas
med några i form af lån utgående summor, i synnerhet som, genom
Bankens och de serskilda Disconternes utvidgade lånerörelse, tillfälle blifvit
Beredt för Jordbruks- och Näringsidkare att erhålla lån till sådane belopp,
Sfats-Utskoltcts Utlåtande, N:o G t.
3
att det obetydliga, som ifrån det å denna Hufvud-Titel uppförda, under
Kongl. Maj:ts disposition, ställda anslag kunde erhållas, vore i jemförelse
dermed ett intet, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att besluta, det lån af de å denna Hufvud-Titel anslagna medel
icke må hädanefter meddelas,-  hvaremot, då Rikets Ständer äro oförhindrade att vid uppgörandet af hvarje
Statsreglering öka eller minska de anslag, som icke blifvit till ordinarie löner
eller andra permanenta behof beviljade,
Utskottet anser motionärens framställning om inskränkning af
anordningarne å denna Hufvud-Titel inom tiden till nästa
Riksdag icke erfordra någon åtgärd.
Då Landtbruks-Academien icke af Staten åtnjuter något anslag, utan
dess utgifter bestridas helt och hållet af Academiens egen samlade Fond,
har Utskottet icke ansett sig kunna, i sammanhang med Statsregleringen, till
pröfning upptaga hvad motionären, i afseende på Academiens mindre ändamålsenlighet
och lämpligaste sättet för dess tillgångars användande, anfört.
I afseende på det begärda förhöjda anslaget t ill Tabell-Commissionen,
åberopar Utskottet hvad derom, uti utlåtandet angående andra Hufvud-Titeln,
redan blifvit yttradt;-och kommer Utskottet att, rörande det äskade anslaget
till Dalortens gagn och bästa , serskildt utlåtande afgifva, i sammanhang
med flere till Utskottet inkomne motioner i lika syftning.
Vid den undersökning Utskottet varit i tillfälle anställa, rörande de
dispositioner, som å denna Hufvud-Titels anslag under de sistförflutne åren
egt rum, har Utskottet trott sig finna, att en fullständigare fördelning af totalsumman
å serskilda underafdelningar eller Anslags-Titlar, lämpligen bör kunna
tillvägabringas, hvarvid Utskottet likväl anser sig böra tillkännagifva, att
då någon förändring uti den Kongl. Maj;t förbehållna rätt, att inom HufvudTiteln
disponera besparingarne å de serskilda anslagen, härigenom icke åsyftas,
Utskottet endast önskat, att den blifvande Riks-Staten mera åskådligt
måtte upptaga de serskilda föremål, till hvilka de å denna Hufvud-Titel beviljade
anslag utgå, och får, med föranledande häraf, tillstyrka,
att följande serskilda Titlar måtte af Rikets Ständer fastställas,
nemligen:
1:0 Skiften och Afvittringar ;
2:0 Utflyttnings hjelp efter laga Skiften i alla llikets Län, utom
Skaraborgs, Malmöhus och Christianstads Län samt Öland;
3:o Enskiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på Öland;
4
Stats-Utskotlets Ullåtandej N.-o 61.
^:o Vägar och Communicationer;
5:o Undervisnings-anstalter för jordbruket och Land Imanna- näringarne;
6:0
befrämjande i allmänhet af jordbruket och Landtmanna-näringar;
7:0
Hästafvclns befrämjande;
8:0 Undervisnings-anstalter för släjdcrnc;
q;o befrämjande i allmänhet af slujderne;
10:0 befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart och
1 1 :o Bergsbrukets understöd.
1:0 Skiften och Afvittring ar.
Under denna Titel, hvartill de sist förflutna fern åren utgått en summa
af 212,719 R;dr a5 sk. 10 rst., eller i medeltal 42»^44 U:clr, utföres
här med 43>ooo Rd.r.
2:0 Utflyttning shjelp ät enskiftes-tagare i alla Rikets Län, utom Skaraborgs,
Malmöhus och Christianstads Län samt Uland.
Under anmälan, att Kongl. Majit, i enlighet med Rikets Ständers beslut, ifrån
och medåri83i till och med i838, anslagit 25,000 R:dr årligen af egde
Hufvud-Titelns tillgångar till hjelp vid utflyttningar efter laga Skiften i alla Rikets
Län, utom Skaraborgs,Malmöhus och ChristianstadsLän samt Öland, men att delta
anslag i så måtto befunnits otillräckligt, att den äskade utflyttnings-hjelpen utgått
till ett medeltal af 28,861 Rldr årligen, har Kongl. Maj;t, uti Dess Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkets tillstånd oell behof, föreslagit Rikets Ständer att,
i stället för de sålunda beviljade 25,000 R:dr, anslå en förslags-summa af
28,000 Rldr till utflyttnings-hjelp efter laga skiften, hvarigenom en tillökning
å denna Hufvud-Titel stor 3,000 R:dr skulle uppkomma.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, då det till utflyttnings-hjelp
efter laga skiften beviljade anslag funnits vara otillräckligt, men de, som i
följd af verkställde Skiften ega att, enligt gällande Författningar, ett sådant
bidrag af Stats-Verket utbekomma, icke böra, i brist af dertill disponible
tillgångar, uppehållas i sin lagliga rätt, och då utflyttnings-beloppet, efter
vederbörande Landtmätares pröfning, bestämmes af Gode Män eller Domstolen
i orten, ansett sig böra tillstyrka,
att till utflyttnings-hjelp efter laga skiften i alla Rikets Län,
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 61.
5
utom Christianstads, Malmöhus och Skaraborgs Län samt eiland,
pä sätt Kongl. Majit äskat, må å denna Hufvud-Titel uppföras
en summa stor 28,000 R;dr, deruti inbegripne de förut
beviljade 25,000 Rldr, att såsom ett förslags-anslag utgå, så att
bristen ersättes af Riksgälds-Contoret, men det möjligen uppkommande
öfverskotlet för hvarje år till nämnde Contor inlevereras.
3:o Enskiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på Öland.
Af den anledning att koslnaderne för Skiftens verkställande vid Statens
hemman och egendomar, och det bidrag, sorn utgåLt lill ^flyttningshjelp
åt enskilde inom Skåne och Skaraborgs Län samt Öland, blifvit i räkenskaperne
gemensamt uppförde, har Utskottet endast kunnat inhemta, att
till dessa begge föremål, under hvarje af de sistförflutne 5 åren, i medeltal
utgått tillsammans omkring 18,000 Rldr; och ehuru ordningen fordrat, att
vid den fördelning af de å denna Hufvud-Titel uppförde anslag, hvilken Utskottet
här ofvan föreslagit, det sålunda för desse provinser serskildt disponerade
belopp blifvit under sina behöriga Titlar uppfördt å de Allmänna
för Skiften och Utflyttningar, hvar för sig, upptagne, har Utskottet likväl,
då utredning först måste försiggå, huru mycket af ofvanberörde 18,000 Rldr
varit hehöfligt för skiften och hvad derefter till utflyttnings-hjelp disponerats,
ansett sig för närvarande böra tillstyrka,
att anslaget för Enskiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på
Öland ut fö res med 18,000 R:dr;
men hemställer tillika,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit, efter det utredt blifvit, huru stor andel
af berörde anslag må erfordras serskildt för skiftes-kostnader
och serskildt lill ^flyttningshjelp, ville till Rikets Ständer
vid nästkommande Riksdag framställa Nådigt Förslag å
det belopp, som under hvardera af berörde Titlar må för Rikets
samtliga provinser blifva af nöden.
Härigenom anser sig Utskottet hafva besvarat de från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet remitterade motioner
af Herr Grefve Hamilton, H. D., och Sven Andersson från Skaraborgs Län, att
det lill befordrande af Enskiften inom nämndje Län samt understöd för utllyttande
åboer förut beviljade anslag matte fortfarande utgå.
6
Stats-Utskottets UtlåtandeN.-o 6l.
/J;:f>. Väsar och Communicatioticr.
För detta ändamål har* under de sistförflutne 5 åren, i medeltal utgått
8,55o R:dr, och föreslås att å stat uppföras 8000 R:dr.
5:.o. Undervisning sans laller för Jordbruket och Landtmanna-näringarne.
Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag å egde Hufvud-Titeln anvisat
ett serskildt anslag af 5,000 R:dr, såsom årligt understöd för LandtbruksInstitutet
å Degeberg i Vestergöthland, dock endast för viss tid, hvilken nu
snart tilländalöper, samt nyttan af detta Institut blifvit allmänt erkänd, och
framställningar hos Kongl. Majit gjorda om bidrag till bildande jemväl i
andra orter af sådana läroanstalter, der, i bredd med practisk öfning, vetenskaplig
bildning i aila delar af landtbruket kunde vinnas ■, så har Kongl.
Maj:t, som äfven för Dess del insett nyttan och behofvet af dylika Inrättningar,
enär onekligt vore, att jordbruket inom fäderneslandet ännu icke uppnått
den högre ståndpunkt, hvartill det för nationens båtnad bör sträfva, uti
Dess Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, föreslagit Rikets
Ständer, dels att de 5,000 R:dr, som vid sista Riksdag anslogos för Institutet
vid Degeberg, måtte anvisas att fortfarande för samma andamål utgå,
dels att derutöfver i5,ooo R:dr årligen måtte å eyde Hufvud-Titeln anslås,
för att af Kongl. Ma:jt användas, så väl till ytterligare understöd åt
Degebergs Landtbruks-Institut, för så vidt sådant af behofvet påkallades,
som i mon af derom skeende framställningar, till understöd för inrättande
af sådane Läroanstalter i andra Rikets landskap, der invånarne sjelfve vilja
dertill bidraga, medelst anskaffande, å egen bekostnad, af för ändamålet
lämplig local, och hvad i öfrigt utöfver det understöd, som af Slaten beviljades,
kunde behöfvas.
a) I frågan serskildt om Landtbruks-Institutet på Degeberg, hafva till
Utskottet blifvit remitterade motioner, dels från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln af Herr Gyllenhaal, L. H., ej mindre om ett årligt anslag af minst
io,65o R:dr Banco, derunder inbegripet det äldre anslaget af 5,000 R:dr,
med öfverlemnande till Kongl. Maj:t, att, hädanefter såsom hittills, Nådigst
låta vaka öfver dessa medels ändamålsenliga användande, och i sammanhang
dermed föreskrifva de vilkor, åtgärder eller controller, hvilka i sådant
afseende kunde anses vara af behofvet påkallade, än ock om ett räntefritt
lån af 10,000 R;dr till Herr Nonnen på 10 år, emot intecknings säkerhet i
Stats-Vts^ottcts Utlåtande, JY:0 Gt.
7
Degeberga egendom, till uppförande och inredning af de ökade byggnader,
som, för Institutets utvidgning och det ökade antalet af både elever och
lärlingar, blifva oundgängligen nödiga, och hvaröfver kostnadsförslag motionen
bifogats, dels ock från Yällofl. Borgare-Ståndet af Herr Rydin , C. G.,
att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af minst 10,000 R:dr Banco,
för bibehållande och utvidgande af nyssherörde Institut, mot vilkor att vid Institutet
kostnadsfritt lemnades undervisning och uppehälle åt tvänne elever och
2/j. rättarelärlingar, af hvilka sistnämnde företrädesvis en från hvarje af Rikets
Län, såvida från dem alla tjenlig® personer sig anmälde, samt att, om
det skulle visa sig, att Institutet icke uppfyller sitt ändamål, eller föreståndaren
underlåter att fullgöra de föreskrifna vilkoren, understödet kunde, efter
förut skedd pröfning, af Kongl. Maj:t, å Statens vägnar, uppsägas, med
den verkan,- att Institutet 6 månader derefter ansågs upphörd t och ej vidare
vore berättigadt uppbära något af de anslagne medlen; vid hvilka motioner
blifvit b i lagd t ett tryckt exemplar af Herr Stats-Rådet och Commendören
Poppii till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne berättelse, angående
Institutets tillstånd vid slutet af år 183p, jemte en af föreståndaren Herr
Edvard Nonnen författad framställning, angående Institutets fortgång, och
om de erforderlige medel för dess fortfarande och vidare utveckling,,
upptagande biand annat följande förslag till Stat:
Aflöning till Föreståndaren .... .. .. 2,000: — •—■
Dito till tvänne lärare i Laudthushållningens grund- och
lrjelp-vetenskaper, tillsammans . . „ . 2,000: t— —
Tillskott för deras kosthållning,, ä 25© R:dr . . . 5oo: —r —--
Dito till en lärare i praetiska åkerbruket . . . 800: — —
Kosthållning
: <r 25o: -— —
Dito lill en Veterinär-lärare, som likväl endast skulle
komma att uppehålla sig vid Institutet (I månader
årligen . " „• „■ ... a'5o: — —
Kostlvållhing ......... . röör — —■
Dito för en lärare i Landtbruks-bokhålleri i- «■ 3oo: — —
Dito för en lärare i lineal' och modellritning, under
6 månader af året . ,, . . 200: — —
Kosthållning . . . . . .. . . . roo:
—-
Dito fpr en underlärare för rätlare-Iärlingarne . . 4oo: — —
Dito för en slöjdare - •• 3oo: — —--
8
Stats-Utskottets Utlåtande, 2V:o 6L
5oo: —
2 5: —
200:
För boningsrum, möbler, sängkläder, eldning, städning
och tvätt åt minst 5 lärare, ä ioo R:dr
Summa aflöning lbdr r,c oo: — —
O / N/
Till agricultur-chemiska och agronomiska laborationer,
för rudimaterie!’, kärl och instrumenter, tillsammans
.......... 200.’
-—
Modellers underhåll ........ 33: 16, —
öfrige samlingars underhåll ....... 25:
Materialier för linearritning och ritcursen ....
för journaler och böcker .......
för anläggande och underhåll af en liten botanisk trädgård 66: 32,
Material-kostnader tillsammans 55o: — —
Underhåll för 24 rältarelärlingar, ä 66: 32 1,600:
Dito för 2 fri-elever, å 3oo R:dr .... 600: — —
Tillsammans 2,200: — —
Så att Inrättningens behof för Lärare, undervisnings-materialier, frilärlingar
och fri-elever skulle komma att uppgå tillsammans till io,65o R:dr.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, då erfarenheten visat, att det
vid Degeberg inrättade Landtbruks-Institut, under dess skicklige och nitiske
föreståndares ledning, varit af en obestridlig nytta för det allmänna, såsom
en Central-inrättning, hvarifrån utgått practiskt bildade landtman, af hvilkas
verksamhet betydliga fördelar, medelst förbättringar i landtbruket, äro
att emotse, och då det således är af högsta vigt, att denna Inrättning beredes
tillfälle till en utvidgad verkningskrets, trott sig böra, i enlighet med
hvad Kongl. Majit i Nåder föreslagit, och af ofvanbemälde motionärer blifvit
äskadt, tillstyrka en af behofvet påkallad tillökning uti det vid sista Riksdag
för detta Institut beviljade anslag, hvarvid likväl, då Utskottet, dels trott
sig» finna, att den af Herr Nonnen förslagsvis upprättade Stat för Institutet,
serdeles i hvad angår aflöning och kosthållning för de serskilde lärarne, torde,
äfven om, på sätt Utskottet här nedan föreslagit, frielevernes antal ökas
till 3, kunna något nedsättas, dels, under åberopande af hvad Utskottet i
afseende på dispositionen i allmänhet af de å denna Ilufvud-Titel uppförde
anslag här ofvan anfört, icke finner lämpligt att tillstyrka det för byggnaders
utvidgande vid Degeberg ifrågasatte låne-understöd; men Herr Nonnen,
utan
Stats-Utskoitets Utlåtande, N.O 61.
9
utan att kunna gora anspråk på de vid hans egendom föreslagne nybyggnaders
uppförande på Statens bekostnad, deremot synes böra tilldelas en lämplig
ersättning för det lian, 1 och för Landtbruks-Institutets behof, anskaffar
och underhåller byggnader, som eljest för egendomen icke erfordrades,
Utskollet anser det ifrågasatte anslaget böra skäligen bestämmas lill 10,000
R:dr Banco, deruti inbegrigne de redan vid sista Riksdag beviljade 5,000
R:dr, hvarigenom icke allenast den af Herr Nonnen föreslagne plan för Institutets
verksamhet skulle kunna i sin helhet följas, utan äfven tillgång beredas
till ersättning för nyssomförmälde byggnaders anskaffande och underhåll;
och får Utskottet, på dessa grunder, tillstyrka Rikets Ständer,
att, jemte berörde förut beviljade 5,000 R:dr, ett ytterligare anslag
lill lika belopp må för Landtbruks-Institutet vid Degeberg på
denna Titel uppföras, att intill nästa Riksdag utgå, mot vilkor,
att vid Institutet kostnadsfritt lemnäs undervisning och
uppehälle åt 3:ne elever och 24 rättare-lärlingar, hvaraf föi eträdesvis
en från hvarje af Rikets Län, och att , om det skulle
visa sig, att Institutet icke vidare uppfyller sitt ändamål,
eller Föreståndaren underlåter att fullgöra de honom föreskri fne
vilkor, Kongl. Maj:t må ega alt, efter förut skedd pröfning,
å SLatens vägnar, uppsäga understödet, med den påföljd, att
Institutet 6 månader derefter må anses upphördt och ej vidare
vara berättigadt uppbära något af de anslagna medlen,
b) Uti Nådig Skrifvelse af den S sisllidne Febr., har Kongl. Maj;t till
Utskottet öfVerlemnat en af Konungens Befallningshafvande i Upsala Län
gjord underdånig framställning af innehåll: att, då Uplands jord, ehuru i
allmänhet af utmärkt god beskaffenhet, vanligen gifver en långt knappare
afkastning, än som genom vidgad kännedom om rätta sättet att ändamåls
enligt
skola densamma, så till åker som äng, skulle kunna vinnas, den slöra
nationela förlust, som härigenom uppkommer, säkrast skulle motverkas genom
inrättandet derstädes af ett Landtbruks-Inslitut, som ej allenast till
personer med redan inhemtade allmänna förberedande kunskaper, utan ock
till allmogen kunde sprida bepröfvadt rigtiga läror om jordbruk och boskapsskötsel
och med till efterföljd manande exempel ådagalägga dessa lärors pålitlighet
och värde, i anseende hvartill och då Konungens Befallningshafvande funnit
den till ny utarrendering år 1848 ledigblifvande Ulltuna Kungs-ladugård
i Bondkyrko socken, en knapp half mil från Upsala, lemna den förträffli
Bih,
till R. St. Prat. 1840. 4 Sami. 1 Afd, 23 Haft. 2
10
St.ats-Utshotlets Utlåtande, N:o 61.
gaste local för ett större Landtbruks-Institut, Konungens Befallningshafvande
i underdånighet hemställt, att nämnde Kungsladugård, sorn består af ia|
mantal, med 3a3 geometriska tunnland, 25| kappland åker, ganska betydlig
äng, med någon, men knapp, tillgång på skog och bete, samt, enligt den 5
November 1817 afslutadt contract, gifver G02 tunnor ?.5i kappar spanmål,
hälften råg och hälften korn, i årligt arrende, må med de åbyggnader, hvilka
för ett större Landtbruks-Institut äro behöflige, vid arrende-årens slut till
ett sådant lustilut få användas samt afkastningen deraf, jemte ett dessutom
troligen nödigt Statsanslag, anvisas till aflöning för föreståndare och lärare i
alla de ämnen, som Kongl. Maj:t kunde finna för godt bestämma, eller som
nu vid Landtbruks-Institutet å Degeberg i Westergöthland föredragas, äfvensom
för inrättande derjemte af en Skola till inhemtande af kunskap i de
för allmogen mest nödiga och nyttiga slöjder, samt en större verkstad för
tillverkningen af jordbruksredskap, så mycket heldre som, i följd af Kungsladugårdens
närbelägenhet till Upsala Universitet, dervarande lärare i botanik
och praktisk ekonomi m. m. kunde beredas tillfälle att stundom tillhandagå
Institutet med sina högre kunskaper, och äfven den vid Universitetet
studerande ungdomen komma att taga kännedom om landtbruket; och
har Kongl. Maj:t, oaktadt nuvarande arrende af Ulltuna Kungsladugård ännu
kommer att fortfara längre än den tid, inom hvilken Rikets Ständer, enligt
Grundlagen, skola till Lagtima Riksdag å nyo sammankomma, likväl velat
nu öfverlemna till Rikets Ständer att härutinnan vidtaga det beslut, hvartill
den af Konungens Befallningshafvande gjorde framställning kunde finnas föranleda,
enär under ovissheten, huruvida upplåtelsen af Kungsladugården komme
alt bifallas eller ej, mycket af den tid, som kunde nyttigt användas, antingen
till nödige förberedelser för Landthruks-Inslitutets iordningbringande
vid Ulltuna genast vid arrendetidens slut, eller för att söka bereda annan
utväg, som möjligen kunde finnas till ett sådant Instituts inrättande annorstädes
inom Länet, skulle för ändamålet förloras.
I sammanhang härmed har Ulskotlet till pröfning förehaft, dels en ifrån
Högfl. Ridderskapet och Adeln remitterad motion af Frih. von Krcemer, B.: alt
nu ifrågavarande Kungsladugård måtte, då nuvarande arrende-contractet tilländagår,
eller den 14 Mars 1848, upplåtas till inrättande derstädes af ett större
Central-Landtbruks-Instilut, och således ny utarrendering af denna Kungsgård,
hvilken författnings-enligt borde år 1848, eller senast i8|G, försiggå, inställas;
att 5 års arrende från och med år 1841 af Kungsgården finge uppbäras
och förräntas af Upsala Läns Hushållnings-Sällskap, till bildande af en
Slats-Utskotlets Utlåtande, N:0 6/,
11
grundfond till nämnde Landtbruksinstitut, och att emedlertid ett förslag
utarbetades af sakkunnige män till reglementariska stadgar, lärares antal
och aflöningssätt m. m., att framläggas till Rikets näst sammanträdande
Ständer till behörig granskning och antagande, och alt på förhand alla förberedande
åtgärder vidtagas, så att Ulltuna Central Landtbruks-Institut, vid
Kungsgårdens tillträde, må kunna genast sältas i kraftfull verksamhet försitt
stora ändamål; dels en från Hedervärda Bonde-Ståndet remitterad motion
af Jäders Larsson, Johan Andersson och Erik Pehrsson från Upsala Län,
hvilka till alla delar instämt uti hvad Friherre von Kraimcr föreslagit.
Äfvenså har Utskottet fått emottaga följande motioner, angående Landtbruks-Instituts
inrättande å andre orter inom landet:
i;o från Högloft. Ridderskapet och Adeln af Grefve Frölich, G. E., och
från Yällofl. Borgare-Ståndet af Herr Winge, P. E., att, för beredande af
lener och lärare för theoretisk bildning vid ett under organisation varande
practiskt Landtbruks-Institut i Södermanland, måtte anvisas ett årligt anslag
af 5,ooo R;dr;
2:0 från Ilögloflige Ridderskapet och Adeln, af Herr von Rosen, G., om
ett anslag af 3,000 R:dr, att under Fem år utgå till ett Landtbruks-Institut
vid Orup i Skåne; och
3:o från Höglofl. Ridderskapet och Adeln af Herr Ribbing, A., om anslag
till inrättande af en Landtbruks-skola för de trenne Småländska Länen.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet väl, å ena sidan, icke kunnat
förbise att, för införande af nödiga förbättringar uti Sveriges Landthushåll
ning,
Landtbruks-lnstituts inrättande inom flera orter af landet skulle kunna
anses nyttigt; men då, å andra sidan, sedan fördelarne af det redan befintliga,
af Staten bekostade, Institutet vid Degeberg allmänt erkännas, och
detta Institut således är alt anse såsom en Central-Inrättning i detta afseende
för hela Riket, inrättandet af flera dylika, af Stals-anslag understödde,
Institut i högre och vidsträcktare mening, då man ej kan på förhand med
erforderlig säkerhet bestämma, att dertill tjenlige föreståndare stå att finna,
skulle möjligen kunna föra derhän, att det allmänna belastades med underhållet
af sådane inrättningar, som icke motsvarade det dermed åsyftade ändamål,
och då, i följd af det allmänt tilltagande intresset för landtmannanäringarne,
det torde vara lämpligt, att äfven lill en del åt den enskilda
omlankan öfverlemna att bereda tillgångar dertill, har Utskottet, som i afseende
serskildt på de väckte förslagen, angående Ulltuna Kungsladugårds
upplåtande till Landtbruks-Institut, anser afgörandet af denna fråga, helst
12
Stnts-Utskottets Utlåtandef N:0 6K
arrendet, som ej tilländalöper förr än år 1848, på sätt Herr Friherre von
Kramer jemväl upplyst, icke behöfver å nyo utbjudas, förr än år 1845 eller
i84<>, kunna lämpligen anstå intill nästa Riksdag, då, i följd af den större
erfarenhet, man under tiden vunnit, i afseende på resultaten af Degebergs
Landlbruks-Instituts utvidgade veiksamhel, Rikets Ständer blifva i tillfälle
att närmare pröfva bebofvet och fördelarne af ett sådant Inslituls inrättande
vid Ulltuna,
icke ansett sig böra tillstyrka anslag af allmänna medel till
inrättande eller underhåll af något ytterligare större Landtbruks-Institut;
hvaremot,
enär sådane lägre Landlbruks-skolor, hvarigenom hufvudsakligen
skulle komma att afses bildandet af skicklige rättare, och hvilka af enskilde
eller corporationer inom de serskilda Länen blifvit stiftade, otvifvelaktigt
böra komma alt på landthushållningen hafva ett fördelaktigt inflytande, men
dessas föreståndare böra konna anses godtgjorde, genom de till sådane Skolor
upplåtne egendomars afkastning och det arbetsbiträde, som af rättarelärlingarne
kan påräknas, och således det enda, som af Staten, i och för sådane
Skolors upprätthållande, erfordras, kan anses inskränkt till aflöningen åt
en biträdande lärare, Utkoltet tillstyrker,
att ett årligt, anslag af 5,000 R.-dr intill nästa Riksdag uppföres,
att af Kongl. Maj:t med 1,000 R;dr till hvardera, tilldelas
Fem sådane Lägre Landtbruks-skolor, hvilka visat sig hafva
bildat ett capital af minst 20,000 R:dr i penningar eller
egendom, och hvilkas organisation i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfva®
motsvara det dermed åsyftade ändamål, hvarvid de, som
först sig anmäla och visa sig hafva fullgjort de för detta understöds
erhållande föreskrifne vilkor, böra först deraf komma
i åtnjutande.
För denna Titel, hvarå förut utgått det till Institutet vid Degeberg
anvisade anslag, ränte-medel lill Landtbruks-Academien för återstoden
af ett år 1819 bevi 1 jad t byggnads-anslag, hvarå capitalet ännu ej till fullo
utgått, och arvode lill Herr Plageman för undervisnirfg i potaske-tillverkning,
har under de sist förflutna fem åren, i medeltal, erfordrats 7,400 R:dr;
och utföres nu, med afseende å det tillstyrkta ytterligare bidraget till Degeberg
och fem lägre Landtbruks-skolor, tillsammans 17,000 R:dr; viljande
Utskottet, uti dess utlåtande angående Extra Statsregleringen, i afseende
Stats-Utskollets Utlåtande , N:o 61.
13
pä liqviden af förrberörde Kongl. Landtbruks-Academien beviljade byggnadsanslag,
meddela yttrande.
6:0. Befrämjande, i allmänhet af Jordbruk och Landtmanna-ndringar.
För detta ändamål bar under de sistförflutna 5 åren i medeltal utgått
g,go5 R:dr och utföres här i rundt tal g,000 R:dr.
I afseende på det under denna Titel för numera aflidne Agronomen
Steffens beviljade årliga arvode af 1,200 R:dr B:co, hafva till Utskottet blifvit
remitterade tvänne motioner, den ena från Vällofl. Borgare-Ståndet af H:r
de Marc, B., att, då en enda man vore känd och ansedd, att nu kunna efterträda
Herr Steffens, nemligen bans Elev, Svenska Bondesonen Anders
Jonsson,som på egen bekostnad i 7 år uppehållit sig i England, för att förvärfva
insigter i ängsvattning, afdikning, mossodfing, väganläggning, m. na., och sorn
derefter icke blott lange bär i landet gjort sig känd för mycken skicklighet
och gagnande verksamhet till landtbrukets förkofran, utan äfven redan vore
det utom våra gränsor, så att han för närvarande hade på 4 månader engagement
i Ryssland, mot ett arvode af 10 Rrdr B:co om dagen, med anbud
af motsvarande vilkor för framtiden, och enär det således vore angeläget,
alt, medan ännu tid är, söka för vårt eget jordbruks så högst behöfligä
upphjelpande, bibehålla bemälde ./b«.mwr, det af Herr Steffens uppburna arvode
måtte å Jonsson öfverflyttas, med i öfrigt samma rättigheter och skyldigheter,
hvarunder Herr Steffens i lifstiden detsamma innehaft; den andra
från Högfofl. Ridderskapet och Adeln af Herr Friherre von Kramer, B., som
jemväl föreslagit, att det Statsanslag och förmoner i öfrigt, hvaraf Agronomen
Steffens varit i åtnjutande, måtte erbjudas Agronomen Jonsson, men att
om han, enligt hvad motionären befarade, i anseende till ett kanhända antaget
anbud från Finland, icke kunde emottaga det nu föreslagna, ifrågavarande
Statsanslag borde ställas till disposition af den blifvande Departements-Chefen
för Inrikes ärendena, med föreskrift att, så fort ske kan,
antaga en för insigter känd Agronom, hvilken, utom erforderliga theoreliska
kunskaper, äfven egde practisk vana och fullkomlig sakkännedom i afvägning
och behandling i öfrigt af moss- och kärrodlingar, sjöars sänkning, m. ni.
för att, på anmodan af Länens Landthushållnings-Sällskaper, kunna tillhandagå
med pålitliga upplysningar och råd; och trodde sig motionären, bland
så qualificerade personer, böra nämna Lieutenanten Tenger, som redan vid
Mariaeberg och såsom lärare vid Degeberg gjort sig fördelaktigt känd, i sam
-
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 61.
manhang med hvilken motion Friherre Raab, A. C., väckt förslag, att arvode
åt icke blott en, utan tvänne resande Agronomer måtte uppföras å Stat, och
att dessutom medel måtte anslås till ett rese-slipendium, att företrädesvis
tilldelas den Elev från Degeberg, som, med högsta vitsord i kunskaper, förenade
fallenhet och lust för yrket, under vilkor, att stipendiaten, efter hemkomsten,
skulle vara skyldig, åtminstone för vissa år, tjenstgöra såsom resande
Agronom.
Utskottet, som, med afseende på den allmänt erkända nytta, i synnerhet
vid nyodling af vattensjuk mark, de biträden, aflidne Agronomen Steffens,
och äfven den utmärkt skicklige Jonsson lemnat de enskilde personer eller
menigbeter, som dem derom anmodat, medfört, anser, att det redan å Stat
uppförde arvode till en Agronom bör, så vidt en dertill tjenlig person kan
erhållas, fortfarande utgå, har emedlertid, helst, enligt hvad en motionär låtit
befara, bemälde Jonsson möjligen skulle vara hindrad att denna befattning
här inom landet emottaga, trott, att tiden nu icke är inne att bestämma
flere än ett sådant arvode, i följd hvaraf ETtskottet tillstyrker,
att ett arvode, stort 1,200 R:dr, må fortfarande beräknas, att
af Kongl. Maj:t, med de vilkor, hvarunder Agronomen Steffens
detsamma innehaft, tilldelas en för erforderlig skicklighet känd
person.
Då deremot, i händelse ett sådant rese-stipendium, som af Friherre
Raab blifvit ifrågasatt, skulle finnas vara ledande till allmän nytta, Utskottet
föreställer sig, att Kongl. Landtbruks-Academien, af hvars fonder stipendier
förut till uppmuntran för jordbruket utgått, skulle ega tillgång att detsamma
bekosta,
har Utskottet icke funnit skäl tillstyrka Friherre Raabs i detta
afseende väckta förslag.
7:0 Hästafvelns förbättrande.
Å p:de Hufvud-Titeln hafva till detta föremål under de sist förflutne
fem åren blifvit i medeltal disponerade 4 >9^7 R:dr, och då 3'tterligare härtill
läggas de från <S:de Hufvud-Titeln öfverflyttade anslag, utgörande i contant
till Flyinge och Strömsholms Stuteriers dagsverks-ersättning, tillsammans
3,704 R:dr 8 sk., hästafvelns förbättrande 8,000 R:dr, hingstpremier
3,310 R:dr och hingsthållning i Elfsborgs och Skaraborgs Län, för hvilket
ändamål endast spanmål in natura linnes anslagen, blir summan af de å den
-
