# ID: svediakorp-gov2067
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 105,703
# sentences: 2,934
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Constilutions-Utshottets Memorial, iV.o 72;
9
Nionde Voterings-Propositioiien.
(Se Mern. N:ris 38 och 67.)
”Den, som anser Valrättens utöfning böra bestämmas i enlighet med den
i Constitutions-Utskottets Memorial N:o 38 framställda, af Bondeståndet godkända
grundsats af samfälda val,
röste Ja; ,
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer, såsom liufvudgrund för Svenska National-representationens
ombildning, att antagas valrättens utöfning Stånds- eller classvis.”
Voteringen utföll med
Fyra tiofyra Ja
och Trettiofem. Nej.
Stockholm den 7 December 1840.
N:o 72.
Arik. till Exp. Utsh. den 18 Dec,, hl. 1 t. m.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring uti usta
$:n g mom. Trjckfrihets-Lagen.
Tredje punkten af 9 mom. 1 §. Tryckfrihets-lagen innehåller uti första
perioden, att utgifvare af Dagblad och Periodiska skrifter ej häfver brutit
emot Författares egande-rätt, då han, i dem, insända anonyma skrifter utgifver.
Enär det ej gerna kan ifrågasättas, alt utgifvare af periodisk skrift skulle
bryta emot insändares författare-rätt, då han fullgör den sednares begäran
om införandet af en uppsats i den periodiska skriften, synes åberopade
lagbud egentligen hafva tillkommit i ändamål alt betrygga utgifvare af periodisk
skrift mot ansvar, så väl i fall författaren af en uppsats skulle, emot
verkliga förhållandet, förneka dess insändande och mot utgifvaren väcka ersättnings-anspråk,
som ock för den icke otänkbara händelse, att en författares
arbete eller någon del deraf, mot hans vilja och vetskap, skulle af en tredje
Bih. till R. St. Fröt. 18-40. 3 Sami. 34 Höft. 2
10
Constitutions-Utskoltets Memorial, N.-o j3.
genom anonymiteten skyddad person, af illvilja eller annan anledning, lill
utgifvaren insändas och, af denne, på god tro emottaget, uti den periodiska
skriften införas. Men om, å ena sidan, medgifves billigheten af berörde stadgande
och dess nödvändighet, så framt eljest anonyma uppsatser skola kunna
i periodiska skrifter upptagas, så får, å den andra, icke eller förbises giltigheten
af författares anspråk på betryggandet af deras egande rätt, så vidt
den kail betryggas, eller åtminstone derhän, att utgifvare af periodisk skrift
ej må, såsom nu, till följd af meromförmälde Grundlagsbud, möjligen kun
blifva förhållandet, undgå ansvar, i händelse bevisas kan, att han veterligen
emot en Författares vilja åtkommit och genom trycket till allmänheten beJordrat
den sednares arbete.
Constitutions-Utskottet får derföre, med gillande af en inom Utskottet
väckt motion, bos Riksens Ständer, för den i 56 §. Regerings-formen uppgifna
behandling, föreslå nedanstående genom tillägg förändrade redaclion af
l:a perioden uti 3:e punkten 9:e mom. af Tryckfrihels-lagens 1 §.
Utgifvare af Dagblad eller Periodiska skrifter häfver ej brutit emot författares
egande-rält, då han, i dem, insände anonyma skrifter ulgifver, sä
framt ej styrkas kan3 att han med vetskap åtkommit dem emot Författarens
vilja.
Stockholm den 22 October 1840.
N:o 73.
Arik. till Exp. Utsk, den 18 Dec. kl. 1 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående af ett tillägg i
1 g mom. Tryckfrihets-Lagen.
Med den åsigt, att uppsatser, som blifvit uti Periodisk skrift införde,
äro, likasom sjelfva skriften, att anse såsom allmänhetens tillhörighet, så till
vida att en dylik uppsatts skall sedermera kunna uti andra periodiska skrifter
reproduceras, ulan att sådant må såsom eftertryckt betraktas, får Constitutions-Utskottet,
som i detta fall likväl finnér den skrift böra uppgifvas,
hvarifrån uppsatsen blifvit hemtad, hos Riksens Ständer, jemlikt en inom Utskottet
gjord motion, för grundlagsenlig behandling föreslå nedanstående tiil
-
Constitutions-UIskottets Memorialj N.-o jp.
lägg näst efter l:sla perioden uli 3:e punkten af 9 moro. 1 §. TryckfrihetsLagen:
Uppsatser,
hemtade ur Dagblad eller Periodisk skrijt, som uppgifves,
anses icke såsom eftertryckte, då de i andra Dagblad eller
Periodiska skrifter införas. Hvilken, sorn å en skrift —
— — lemnad är.
Stockholm den 22 October 1840.
Reservation.
Prosten Hallström reserverade sig emot detta beslut, så vida det rörer
uppsatser, hemtade från Periodiska skrifter, i hvilket lall han ansag Författarens
serskilda tillåtelse erforderlig och hans egande rätt trädas för nära genom
den i beslutet medgifna rättighet alt, honom ohörd, aftrycka de artiklar,
som han i Periodiska skrifter ”låtit införa, och som möjligen dock ega ett
högre, af honom sjelf uppskatladt, värde.”
Uti denna reservation instämde Herr Geijer, så till vida, alt han ansåg
det ej böra vara tillåtet, alt ifrån en i en annan Periodisk skrift i sin helhet
införa articlar, utan författarens medgifvande.
Professor Geijer instämde i Prosten Hallströms ofvanstående Reservation.
N:o 74.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Dec., kl. l e. m.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring i a
4 mom. T ryckfrihets‘Lagen.
Jemlikt 2 §. 4 mom. Tryckfrihets-lagen, skall, bland andra, det undantag
från samma moments allmänna stadgande, rörande utgifvares rätt alt till
tryckning utbekomma handlingar, iagttagas, att deposita af skrifter och handlingar,
anförtrodde åt publik vård, ej kunna utgifvas eller erhållas utan deras
tillstånd, sorn desamma angå eller tillhöra.
Till följd af detta undantags stadgande kunna berörde slags deposita, af
huru stor vigt för historien eller andra vetenskaper, de än må vara, blifva
12
Conslilutions-Uukotlets Memorialj N.o ~4-
offentligheten undandragne, i fall antingen de personer aflidit, hvilka egt till
utlemnandet meddela tillåtelse, eller ock de, som genom alf eller på annat
sätt blifvit egare af sådane skrifter eller handlingar, eller hvilka de angå,
vägra att till deras tryckning lemna samtycke. Ehuru stadgandet är till syftningen
billigt och rättsenligt, torde likväl någon begränsning till tiden höra
fastställas i afseende på förbudet mot offentliggörandet af ifrågavarande slags
deposita, och synes i thy fall tryckningsrätten skäligen kunna medgifvas under
samma vilkor, som för ministeriella handlingar eller Diplomatiska personers
enskilda anteckningar eller berättelser öfver Ministeriella ärenden är
föreskrifvet, eller att meranämnde deposita, skola, så framt de äro äldre än
femtio år, utan serskildt tillstånd utbekommas.
Constitutions-Utskoltet får fördenskull, till grundlagsenlig behandling,
öfverlemna det förslag, att andra undantags-punkten i 4 mom. af 2 §. Tryckfrihets-lagen
må bringas till följande genom tillägg och omflyttning ändrade
lydelse:
Att ej några — — — ej eller enskilda Bref, så vida de ej till något
rättegångsmål nödvändigt höra, utan deras tillstånd, som samma Bref angå
eller tillhöra, ej eller ät publique vård anförtrodde deposita af skrifter och
handlingar, utan deras tillstånd, sorn örn depositionen förordnatj så framt
ej sådane deposita äro äldre än femtio år och någraj i afseende på dem
gifna föreskrifterj ej emot offentliggörandet lägga hinders kunna utgifvas
eiler utbekommas. Den — — Riksdaler.
Stockholm den 22 October 1840.
STOCKHOLM, Eckstei^ska Trtcrfriet, i840.
Constitutions-Ut skottets Memorial, N:o j5.
j N:o 75.
Ank, till Exp, Utsk. d, 27 Dec. kl. a «, 10.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändrad ordalydelse
af T'ry ck)r ihet s-för ordningens 5 §. 1 och S mom.
Flere af de i Tryckfrihets-förordningens 3 §. förekommande moment
utsätta för samema brott icke ett enda, utan flera straff., af hvilka
det ena eller dt andra, efter olika omständigheter, må tillämpas. Men
den fråga, som, i öfverensstämmellse med samma lags 5 §. 4 morn,, lill
Nämnden hör framställas, lyder: Är skriften brottslig efter del lagens rum,
åklagaren åberopat? Härpå skall svaras ja eller nej, utan tillägg eller insk
rankning. Några frågor lill Domstolen äro så mycket mindre möjliga,
sorn Domstolens ledamöter, efter nämnde frågas öfverlemnande, genast
afträda.
Den lill Nämnden framställda frågan inskränker sig emedlertid icke
till ett factum; den omfattar ock tillämpligheten af ett visst lagrum till
detta factum. Men om samma lagrum är ett bland dem, hvilka, med afseende
på förekommande skärpnings- eller mildringsgrunder, utsätta mer
än ett straff, visar sig lätt, att frågan, utan närmare bestämning, är alltför
allmän att med trygghet kunna besvaras af en Nämnd, så framt det
icke lillå tes densamma alt på samma gång, som den yttrar sig öfver den
åtalade skriftens brottslighet efter det åberopade lagrummet i allmänhet,
äfven bestämma, af hvilken grad denna brottslighet är, eller så framt den
icke i de till den samma öfverlemnade handlingar har en säker anvisning,
huru brottsligheten, i anseende till graden, kommer att anses, i fall
dess verklighet af Nämnden erkännes. Denna svårighet för Nämnden är
så mycket kännbarare, som gradskilnaden mellan brott af samma benämning
stundom åstadkommer stor skilnad i straff; hvaremot artskilnaden
emellan många brott, hvilka det icke faller någon in att benämna med
samma namn, åstadkommer ingen sådan skilnad i straff. Den ökar denna
svårighet ytterligare derigenom, alt Nämnden icke bivistar och enligt
Bih. till B. S. Prot. 1840, 3 Sami. 35 Häft. 1
2
Constitutions-Vtskottets Memorial, N;o y5.
den princip om skyndsamhet, som för tryckfrihetsmål* är antagen, icke
torde kunna bivista sjelfva förhöret, och således icke eger den ofta högst
-yigtiga insigt i saken., sorn endast genom sådan närvara kan vinnas. Vid
sådant förhållande förtjenar det i Tryckfrihetslagens 5 §. r morn. förekommande
stadgande, att åklagarens slutpåstående och den tilltalades förklaring
böra vara afgifna, innan Nämnden väljes, mycken uppmärksamhet.
Detta stadgande kan icke åsyfta att lätta öfversigten af bevisningen, för hvilket
ändamål samma §:s 4 moment ålägger Domaren att för Nämnden framställa
en kort och noga bestämd skriftlig sammanfattning af målets beskaffenhet
och skick. Det har synts Utskottet klart,, att Lagstiftaren således
med nämnda stadgande måste haft en annan afsigt.
Utskottet tillkommer det icke att ingå i pröfning af de skäl, på
hvilka man ansett den Accusaloriska rättegången medgifva, att Domaren, i
stället för alt endast skilja emellan anklagaren och den anklagade, eger
bestämma straffet efter lagen,, utan att behöfva åklagarens ledning eller vara
bunden af bans påstående, så att detta icke skulle kunna öfverskridas.
Utskottet anmärker blott, att hvarken Statens säkerhet eller rättvisan synas
genom tryekfrihetens missbruk kunna sättas i en våda, sorn skulle göra
en sådan rätt för Domaren i dessa mål nödig.. Utskottet vågar således
förmoda, att Lagstiftaren med ofvannämnda stadgande mäste hafva
åsyftat att lenina Jurymannen, innan han företager sig att besvara den
till honom stälMa frågan, fult visshet om den strängaste mening, i hvilken
det åberopade lagrummet kan komma att tillämpas. Detta ändamål vore
åter alldeles förfeladt och stadgandet utan ändamål, om Domaren egde
rätt att skärpa straffet öfver åklagarens påstående. Utskottet tror sig alltså
endast bidraga lili ett förtydligande af lagens mening, då det till Grund
lagsenlig
behandling föreslår, att Tryckfrihets-förordningens 5 §. bör i nedanskrifna
moment erhålla följande ändrade lydelse:
i morn.
Lagligheten — — — — åtalas, och der ransakningen fullbordas
bör, genom förhör med parterna, gemm åklagarens
slutpåstående, som bör bestämdt upptaga det ströja han yrkar,
samt genom den tilltalades slutliga förklaring»
Cons li tuli jns-Utskottets Memorial, JV:o j6.
3
5 morn.
Efter inhemtad underrättelse om Nämndens åtgärd skall
Domstolen ofördröjligen för parterna afkunna utslag med tillägga
antingen af den bestraffning, hvartill den brottslige sig
skyldig gjort, och som, i de jall, der det af åklagaren åberopade
lagrum medgif ver straffets bestämmande inom utsatta
gränsor, icke må stadgas svårare, än åklagaren
yrkat, eller af den upprättelse, hvartill den oskyldigt anklagade
kan berättigad anses.
Stockholm den 7 December 1840.
N:o 76.
Ant. lill Exp. Utsk. deu 27 Dec. kl. 2 e. m.
Memorial till Riksens Stär,der, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens
y6
Nationalrepresentationen eger i Sverige öfver Konungens rådgifvares
åtgärder en granskningsrält, som sträcker sig lill de yttersta detaljer.
En följd häraf är, att den af Constitutions-Utskottet verkslälda granskningen
af Siats-Rådets Protocoll för sådana år, hvilkas räkenskaper vid den
tid, då nämnda granskning försiggick, ännu icke voro afslutade, icke hindrar
del Slats-Ulskott, sorn första gängen granskar nämnda räkenskaper,
alt framställa, eller då varande Constilutions-Ulskolt och Ständer att upptaga
de anmärkningar, till hvilka nämnda räkenskaper kunna föranleda.
Detta är ock i Riksdags-Ordningens 76 §. erkändt, men på ett så ofullständigt
sätt, att på ena sidan hvarje sådan anmärkning kan beskyllas för
grundlagsvidrighet och, på den andra, en lill tid och ämnen alldeles obegränsad
anmärkningsrätt kan yrkas emot hvarje regeringsåtgärd, som bevisligen
icke blifvit serskildt granskad.
4 Constitutiom-Utskottets Memorial, iV:o 76.
Det är likväl af vigt för Riksens Ständer, att en laglig oell nödig
granskning icke må kunna förväxlas med ett upprifvande af äldre tiders
minnen, för att derutur hemta anledning till anklagelse emot män, hvilka
på laglig väg icke kunnat ålkommas; och det är af lika vigt för de män,
hvilka i de mest ansvarsfulla befattningar åt det allmänna uppoffra sina
krafter, att bestämdt känna, hurulänge de måste för sina åtgärder ansvara.
För detta dubbla ändamåls befrämjande och med vilkor alt, i fall
Utskottets förslag i Memorialet N:o 68 skulle, med eiler ulan ändringar,
Iblifva hvilande till nästa Riksdag, nedanstående förslag må Öfverlämnäs till
nästa Ständer endast för den händelse att det nyss förut nämnda vid nästa
Riksdag af Riksens Ständer eller Konungen ogillas; samt dessutom med
förbehåll, att, i fall båda nu nämnda förslag skulle antagas att till nästa
Riksdag bvila, Utskottet må få inkomma med utlåtande, huru det nedanstående
till sitt hufvudsakliga innehål 1 må kunna med det i Memorialet N:o
68 afgifna alternativet förenas, får ConsLiLutions-Utskotletjdll grundlagsenlig
behandling föreslå, att 76 §. Riksdags-Ordningen må erhålla följande
ändrade lydelse:
Allt, hvad Riksens Ständer efler granskning godkänt eller
lemnat oanmärkt, bör anses hafva vunnit decharge, i afseende
på det granskade, och ingen ny, till ansvarighet förbindande,
granskning af nya Ständer i samma mål vara tillåten.
Dock mi en af Con stitutions-Utskottet verkställd
granskning af Stats-Rådets Protocoll för en viss förfluten
tiderymd icke hindra upptagandet af de anmärkningar,
som vid Statsverkets för samma tiderymd, men senare, afslutadg
räkenskaper varda gjorda af det Stats-Utskott, till
hvilket dessa räkenskaper vid påföljande Riksdag öfverlemnas.
Äfvenledes bör, oaktadt —* — — •— tillkommer.
Stockholm den 10 December 1840.
Constitut'ons-Utskottels Memorial, N;o 77.
5
N:o 77»
Ant. lill Exp. Utsk. den 27 Dec, kl. 2 e. ms.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring af $
6 inom. Tryckfrihet ^-Förordningen,
Ilos Conslitulions-Ulskollet linr, med afseende derpå, att stadgandet
i 5 §. 6 morn. af Tryckfi ihets-Förordningen, rörande Tryckfrihetsmåls
upplagande vid Ivämners-Råtterna i Slockholm, kail hindra KämnersRätternas
indragning, hvarom Riksens Ständer, enligt motionärens uppgift,
vid flera Riksdagar faltat beslut, Herr M. B igge väckt motion, alt
Rådstufva Rätten i Stockholm, likasom i andra städer, må upptaga Tryckfrihetsmål.
Conslitutions-Utskottet har tagit denna motion i öfvervägande och
dervid funnit, alt, enär Riksens Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit den 11 Mars i83o visar, både att Kämners-Rätternas upphäfvande äfven
istockholm varit salt i fråga, och att Tryckfrihets-lagens ofvannämnda stadgande
ansetts deremot lägga hinder, motionären så vida haft skäl lill sin
motion. Men Conslitutions-Utskottet har, i sammanhang dermed, jemväl
erinrat sig, alt det af motionären framställda förslaget skulle lemna orördfc
det hinder, som Rådstufvu-Rälternes omnämnande i Tryckfribets-Förordningens
anförda §. och moment kan ställa emot antagande af förslaget
till ny Allmän Civi 1-lag, der en annorlunda organiserad Stads-Rätt föreslås.
Utskottet har derföre trott sig böra, med utvidgning af den omförmälde
motionen, och i öfrigt med åberopande af det förslag till ändring
af 5 §. 6 moni. Tryckfrihets-Förordningen, som i Memorialet N:o 79
innehålles, hvilken ändring Utskottet velat gora oafhängig af den här föreslagna,
men hvilken, i händelse den, jemte den nedan föreslagna, skulle godkännas,
kommer att, jemte denna, iagtlagas, till Grundlagsenlig behanding
föreslå, alt Tryekfrihets-Förordningens 5 §. 6 mom. må erhålla följande
Sndjade lydelse:
Förbrytelser emot denna Lag upptagas vid allmän Underrätt
i den stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket den åkia
-
6
Coust it ut ions-Ut slottets Memorial, N.o y8.
gade skriften utkommit, anlagdt är, eller, på sätt i §. innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. 1 Stockholm
sker detta upptagande vid första Allmänna Under-Rätt ; i
öfriga städer, der första och andra Under-Rätt finnes, vid
den sistnämnda; Academiernes Jurisdictionsrält — —
— — — — — — — __ — — annorlunda
stadgadt är.
Stockholm den io December 1840.
N:o 78.
Ank. till Exp. Utsk. den 27 Dec. kl. 2 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring af 3
f mom. Tryckjrihets-Förordningen.
Constitulions-Utskottet har i öfvervägande tagit det i TryckfrihelsFörordningens
3 §. 4 morn. förekommande stadgande om ansvar för allt
slags lasteligt yttrande om den Regerande Konungens Höga Person eller
gerningar, eller om Dess Gemål Drottningen eller om Rikets bestämda
Thronföljare.
Med fast öfvertygelse om, huru nära folkets lugn och lycka äro
förenade med Majestätets helgd, har Utskottet dock trott, att, när Allmänna
Lagen i 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken omtalar straff å den, som lasteligen
talar eller skrifver om Konungens Person eller gerningar m. m.,
det varit mindre välbetänkt att i Tryckfrihels-Lagen skärpa detta Lagbud
genom tillägget af orden: allt slags framför de följande.- Tillägget är öfverflödigt,
så vida det åsyftar att förekomma, det något verkligen lasteligt
yttrande skall undgå laga ansvar; men det kan, då gränsen är svår att
bestämma, lätt föra deröfver och således åstadkomma ett resultat, alldeles
motsatt det, som §:ens inledning bjuder, nemligen att de, på hvilka pröfningen
af en åtalad skrift ankomma kan, heldre skola fria än fälla.
Constitutions-Ulskotlets Memorialj N:o y8.
7
Ett sådant resultat ian så mycket lättare af nämnda tillägg blifva
en följd, som det, enligt 1734 års Lag, använda ordet lasteligt, äfven utan
nu nämnda tillägg, är mindre lyckligt valdt; och således, i förening dermed,
blir ännu vådligare. Skulle detta ord kunna utbytas emot ett lämpligare,
skulle Utskottet, för sin delj icke tro något vara att erinra emot att
i delta mcment bibehålla det nämnda tillägget, ehuru det visserligen kan
anmärkas, att intet af de Öfriga momenten innehåller något motsvarande.
Utskottet tror hvarken Svenska folkets lynne' eller Regerings-Formens
anda och ordalydelse vara att förena med den åsigt, som man tämligen
ofta hör förklaras såsom det conslitulionellt monarkiska slats-skickets
hufvudstödj nemligen alt delta Stats-skick alldeles utesluter icke blott, såsom
allmänt erkännes, åtal, utan äfven den hofsam mäste, den i den renaste
afsigt och i de vördnadsfullaste uttryck framställda anmärkning mot
en Konungens gerning, för hvilken deremot klandret ovillkorligen och emot
bättre vetande måste rigtas emot Konungens Rådgifvare, Svenska folket
har i alla lider visat, huru väl det förstår den constitutionclla läran om
Konungens rådgifvares ansvarighet. Intet folk är mindre benäget att tillskrifva
Konungen de styrelse-åtgärder, med hvilka det är missnöjd!; intet
är mera böjdt att för sådana åtgärder hålla sig till dem, hvilka åtagit
sig alt gå Konungen tillhanda med upplysningar och råd. Men om det
anser sin Konung hafva begått ett misstag, vill det öppet kunna säga det;
ehuru det visserligen vill hålla Konungens Majestät i helgd och vördnad,
och mot smädelsen lemna Honom ett eftertryckligt skydd.
I denna anda stadgade g Cap. Konunga Balken i 1442 ‘,rs Landslag,
alt hvar som talade å Konungen det å heder Hans ginge eller ära.,
och kunde det ej fulltyga, skulle straffas till lifvet, och att den, som mot
Honom talade andra smädeliga ord, skulle böta eller straffas med fängelse
å valten och bröd. I samma anda gaf en enväldig Konung genom den
högsinnade förklaringen i Kongl. Brefvet 8 Mars 1682, ett nytt stöd åt
den åsigt att deri, som erböde sig att fulltyga det han emot Konungen
sagt, väl icke medelst någon actions anställande finge sådant utföra; men
alt en sådan ej kunde förmenas alt vid sin förklaring fulltyga hvad han
sagt, pä det Domaren deraf måtte kunna pröfva, huruvida den anklagade
vore till straff skyldig eller icke.
Ännu mindre later det med Svenska folkets, under ada hvälfningar
bevarade, frihets-käilek förena sig, alt det mest grundade tadel af en
regerings-åtgärd, om ock Konungen i detta ladel alls icke blifvit nämnd,
8
Costilutions-Utsl.cttets Memorial* N:o y8.
skall kunna med straff beläggas derföre, alt hvarje regerings-åtgärd., så
vida Konungen den beslutit, är en Konungens gerning. Men äfven i detta
afseende anser Utskottet ordet lasleligt, som i i Cap. i §. MissgerningsBalken
kunde hafva sin rätta plats för Tryckfrihets-Lagens 3 §. 4 morn.,
mindre lyckligt valdt, och i behof att utbytas mot ett annat.
Utskottet får såledrs, och med anledning jemväl af förslaget till ny
Criminal-Lag io Cap. 3 §. Straff-Balken, till Grundlags-enlig behandling
föreslå att 3 §. 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen må erhålla följande ändrade
lydelse:
Allt slags smädeligt yttrande om den Regerande Konungens
Höga Person eller gerningar, eller Dess Gemål, Dioltningen,
eller Rikets bestämda Thronföljare; Brottet skall straffas enligt
Missgernings-Balkens 5 Cap. i §. och skriften coniisqueras.
Slockholm den 1-7 December 1840.
Reservationer:
af Herr Friherre Tersmeden: ”Då erfarenheten nogsamt visat, huru 4-'de
mom. af 3 §. Tryckfrihets-Förordningen blifvit stundom så tolkad, att Konungens
Regerings-handlingar derunder hafva blifvit hänförda och dymedelst
Konungens ansvarige Rådgifvare fått njuta det skydd, hvarmed lagstiftaren
endast velat omgärda Konungens höga person, så har det synts
111ig, att ett förtydligande af momentet, sorn förebyggde möjligheten afen
sådan tolkning, vore af behofvel påkalladl; denna min mening har likväl
ej kunnat göra sig gällande inom Constitutions-Utskottet, hvarföre jag anser
mig böra i form af reservation för Rikets Högloft. Ständer framlägga
mitt förslag lill redactions-förändring af 3 §. 4 moni. Tryckfrihets-Förordningen,
så lydande:
”Allt slags lasteligt yttrande om den regerande Konungens höga
person eller dess enskilda gerningar” — — — — — —
I denna reservation instämde Friherre Kanzou och Hans Jansson,
hvilken sistnämnde ansåg klandrande omdömen öfver Regerings-åtgärder
icke höra kunna under någon förevändning hänföras till ”lastliga” eller
'smädliga” yttranden om Konungens enskilda gerningar.
Af
Constitutions-Utskoit ts Memorial, JS:o y8.
9
Af Herr Grefve Spens: ”Så länge de nuvarande orden bibehållas i 3 §. af
Regerings-formen: ”Konungens Majestät skall hållas i helgd och vördnad;”
tror jag icke, att det smädeliga yttrandet örn Konungen bör vara det enda
förbjudna. Tryckfrihets-Förordningens 3 §. 4 mern, synes mig kunna
behöfva ett förtydligande; men jag kan ej godkänna en så väsendtlig
förändring deraf, som Utskottet nu tillstyrkt. Jag inser, så väl sorn
någon annan, den våda, som uppslår, om detta moments lydelse kan medgifva
Konungens omgifning och Rådgifvare att fredas för allt klander
bakom lagarne om Majestäts-brott, och om en författare kan, enligt detta
moment, fällas för ett ladel, som i sjelfva verket har varit emot nämnde
omgifning rigtadt Jag kan äfven erkänna, att momentets lydelse kan föranleda
farhåga för sådana händelser; ty alla Regeringsåtgärder äro till
deras yttre form Konungens gerningar, cm ock hans omgifning både anses
vara och är det verkliga upphofvet. Men häraf ledes jag endast att,
in un tydligare, än som i Utskottets förslag skett, yrka ett öppet erkännande
af den satsen, att icke aili klander af Regeringsåtgärder är straffbart.
Denna sats visar sig för mig på ganska många ställen i Sveriges
Grundlagar uttryckt; den är det klarast uti andra stadgandet af ofvanomförmfiide
3 §. af flegerings-Formen: — ”Konungens gerningar vare från
allt åtal fredade.” Man tänkte sig ej i Maj och Juni i8ot), då Svenska
folket fastställde sin Grundlag, innan de ville välja sig Konung, att fri
debatt i tryckta skrifter om, huruvida en Regerings-åtgärd var lämplig eller
olämplig, laglig elfer olaglig, skulle kunna förvägras, så länge 86 §. i
Regerings-Formeo qvarstod.
Just d noa fria yttrande-rätt, i afseende på Regerings-åtgärder, tror
jag i sanning vara medgifvea i denna 3 §. 4 morn. af Tryck frihets-Förordningen,
så framt orden rätt förslås. Dessa ord äro: "Allt slags lastelig!
yttrande om den regerande Konungens höga person eller gerningar.” —
Lastligt yttrande om en persons gertling sker, efter milt omdöme, när
gerningen klandras och på samma gäng lägges personen till last. Tolkas
momentet så, synes det mig i full öfverensstämmelse med alla principerna
för den mycket omtalade ministeriella ansvarigheten i constitulionella
samhällen. Det innefattar då ett ganska enkelt sätt att upplösa ett
ofta omlvistadt problem. Rian har alldeles icke velat tvinga författaren
att, i strid med Regerings-Formens intyg om Konungen, såsom den beslutande,
framkrångla sin mening genom orden: ”Ministrarnes åtgärd,” elBih.
till It. St. Prot. 1840. 3 Sami. 35 Iläjt. 3
IO
Constdutions-Utskottets Memorial, N:o yg.
ler något clvlikt; man liar tillåtit sjelfva factura sanningsenligt framställas,
och medgifvit det ärliga klandret; — gerningen får klandras., örn blott
författaren på samma gång framställer sin mening, att den ligger Ministrarne
till last, att de hafva föranled t beslutet, och att det är mot dem,
som opinionens tadel bör rigtas.
Vore jag säker, att momentet alltid skulle så, som här är framstäldt,
tolkas, skulle jag afstyrka all ändring i närvarande lydelse; men, såsom
ofvan nämndt är, jag erkänner möjligheten af en annan tolkning — deras,
som anse allt klander vara lasteligt tal. Det är med afseende härpå
jag har, utan att utbyta ordet lasteligt, godkänt det förtydligande, att
orden: ”allt slags,” i början af meningen borttagas — men tillika föreslagit,
att bestämdt utsätta, det icke allt klander är lasteligt yttrande—och
dessutom att förbjuda allt klander af afsigt; ty der denna tadlas, der
lägges gerningen personen tili last. Jag har derföre tillstyrkt följande
Lasteligt yttrande om den regerande Konungens högaperson eller,
gerningar, äfvensom allt slags klander af hans ajsigter.”
Herr Contracts-Prosten Hallström reserverade sig äfven emot ändrings-förslaget,
i det stympade skick, hvaruti det nu framkommit och
hvarigenom redaetionen icke kunde sägas hafva vunnit erforderlig klarhet.
Emot Memorialet reserverade sig äfven Herr von Troil,
TS:o 79v
Änk, till Exp, Utsk, den 27 Dee. kb a e. m.
Memorial till Riksens Ständer med förslag till ändring af 5 Sr
6 mom. Tryckf rikets-För ordningen.
Kongl. Brefvet den a5 September 1777 föreskref, att när någon vid
domstol angafs för förklenliga tillmålen och hårda omdömen om Konungen
och Regerings-sältet, Domaren ålåge till Juslitiae-Revision inberätta målet,
för att inhemta Kongl. Maj:ts Kådiga föreskrift, huruvida saken borde ned
-
Constltutions-XJtskcttcts Memorial, N:o yg.
läggas eller med ransakningen fortfaras. Under den senare tiden hafva
yppats tvifvel, huruvida tillämpningen af nämnda Kongl. Bref vid åtal,
som, eldigt Tryckfrihels-Förordningens 3 §. 4 morn., anställas, är med den
i Tryckfrihets-Förordningen stadgade Rättegångs-ordning förenlig.
Härtill kommer, att samma Kongl. Bref omtalar förklenliga tillmålen
och hårda omdömen, på en gång om Konungen och Regerings-sättet,
men icke om den ena och det andra serskildt: ett stadgande, så mycket
mindre lämpligt för nu varande förhållanden, som tillmälen och omdömen
om Regerings-sättet icke, på grund af Tryckfrihets-Förordningen, äro
underkastade ansvar, få vida de icke innefatta lögnagtiga uppgifter och
vrängda framställningar. Så vida den grundsats erkännes, att Konungen
hör kunna förekomma fullföljande af åtal, enligt Tryckfrihels-Förordningens
3 §. 4 morn., sjmes den således icke böra lemnäs i ett så tvetydigt
skick, som för det närvarande.
Hvad angår frågan om den nämnda grundsatsens riktighet, så och
då Regerings-Formens n5 §. hindrar Konungen alt emot den dömdes vilja
afböja verkställigheten af en laga dom; då, enligt Tryckfrihels-Förordningens
5 §. 11 moni,, del på hvarje enskild man, som i tryckt skrift blifvit
angripen, ulan att angreppet skett i och för embete, beror att åtala
angreppet eller låta det gå opå ta hit; och då vården om embetets värdighet,
som icke kan anförtros hvarje enskild embetsman, hvad hans embete
angår, deremot, hvad angår det Konungsliga Embetet, icke kan lemnäs
i säkrare händer, än i Konungens egna, har Utskottet trott den rätt
böra Konungen förbehållas att afgöra, huruvida åtal., enligt TryckfrihelsFörordningens
3 §. 4 morn., må ega rum eller icke.
Utskottet får således, med åberopande af det förslag till ändring af
5 §. 6 mom. Tryckfrihets-Förordningen, som innehålles i Utskottets Memorial
N:o 77, hvilken ändring Utskottet velat göra oafhängig af den här
föreslagna, men hvilken, i händelse den, jemte den nedan föreslagna, skulle
godkännas, kommer alt jemte denna iagtlagaSj och med anledning jemväl
af förslaget lill ny Criminal-Lag 10 Cap. 4 §• Slraif-Balken till Grundlags-enlig
behandling föreslå, att Tryckfrihels-Förordningens 5 §.6 mom,
må erhålla följande ändrade lydelse:
Förbrytelser emot denna Lag — — — genom delta Förordnande
icke uttryckligen annorlunda stadgadt är.
Ej må åtal ske, enligt 3 4 morn., utan att Konungen eler*
till lof gifvit.
Slockholm den 17 December iS4o.
12
Constitutions- Utskott, ts Memorial, N:o yg.
Reser vation
af Herr Professor Geijer: ”Då jag anser Kongl. Brefvet af den 25 September
*777 för ett af dessa tillfälliga stadganden, som långt för detta bordt upphöra
att åberopas, sedan bestämdare lagar för yttrande-rätten finnas, och
då jag i synnerhet hyser den öfvertygelse, att samma Kongl. Bref nu mera
ahlvig bordt kunna tillämpas på Tryckfrihets-mål, får jag reservera mig
emot allt försök att införa denna oformlighet i vår Tryckfrihets-Lag.”
Herr Biskop Holmström har äfven reserverat sig emot ifrågavarande beslut.
C
STOCKHOLM, Erméns och Granbergs Tryckeri, i84o.
Conshlations-XJtslcotlets Memorial, N'.o 8ö.
t
N:o 80.
Ank. till Exp. Utsk. den 27 December, kl. 2 e. m.
Memorial lill Hiksens Ständer, i anledning af återrcmisser
å Constitutions- Utskottets Memorial, N:o 58.
Conslilntions-Utskotlels Memoria], N:o 56, med fölslag lill ändring
af Regerings-Formens 3g, 40, 41, 43 och 43 §§:r, har af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Slåndet blifvit till Utskottet åter hänvi.sadt.
Ridderskapet och Adeln har dervid, såsom sin gemensamma tanka,
förklarat följande anmärkningar:
1:0 att ordet sina framför ordet rådslag bör utgå utur förslaget lill
förän"!rad redaction af 3p §.;
2:0 att, till följd af den utaf Constitutions-Utskoltet föreslagna uteslutning
af sista meningen af nuvarande 39 §. Regerings-Formen, den i
91 §. Regerings-Formen nu befintliga hänvisning till 3p §. bör utgå utur
den pi §.
Preste-Ståndet har, såsom sin gemensamma tanka, förklarat, att i
39 §. ordet sina framför rådslag bör utgå, äfvensom att slutmeningen''huru
förhållas skall, derest Konungen längre tid än tolf månader ur Riket
blifver, derom varder i 91 §. stadgadt” kommer att bibehållas.
Utskottet, sorn erkänner, alt sina framför ordet rådslag i det öfverlemnade
förslaget till ändring af Regerings-Formens 3g är mindre
lämpligt och fullkomligen umbärlig!, hemställer till Borgare- och BondeStånden,
att De må, med godkännande afden gjorda anmärkningen, tillåta,
att omförmälde ord må utur det af nämnde Stånd till Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag antagna förslaget till ändring af RegeringsFormens
3g §. få utgå.
Hvad åter angår Ridderskapets och Adelns anmärkning om uteslutande
utur 91 §. Regerings-Formen af den der gifna hänvisning till Regerings-Formens
39 §., är förhållandet, att 3g §. Regerings-Formen på intet
annat ställe än i den sista punkten omtalar den händelse, att Konungen
utöfver tolf månader ur Riket blifver, och att hvad i 91 §. säges om nyssnämnde
39 §,, således förlorar betydelse, när slutpunkten i förstnämnde
§. borttages.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 3 Sami. 86 Hältet. 1
2
Constitutions-Utalcotlels Memorial, N:o 3f.
Med erkännande således af den anmärknings rigtighet, som Ridderskapet
och Adeln i detta afseende gjort, och enär härtill kommer, att äfven
om, enligt Preste-Slåndets förslag, 3q §:ns slutpunkt skulle bibehållas,
den nämnda hänvisningen i 9r §. icke destomindre är åtminstone umbärlig,
lår, i sammanhang med det i Memorialet N:o 56 gjorda förslaget till
ändring af 39 §. Regerings-Formen och således med det, för samtlige i
nämnda Memorial föreslagna ändringar, sedermera, uti Memorialet N:o 68,
gjorda förbehåll, Utskottet till grundlagsenlig behandling föreslå, att 91
Regerings-Formen må erhålla följande ändrade lydelse:
I den händelse, att Konungen — hvilken de nyttigast finna.
Hvad slutligen beträffar Preste-Ståndets anmärkning, alt sini punkten
i 3p §. må bibehållas, hemställer Utskottet, alt, sedan nyss g jorda förslag
om ändring af gi jjj. Regerings-Formen, såsom Utskottet förmodar,
undanröjt det egentliga skälet till denna anmärkning, Presle-Ståndet ville,
med frånträdande af samma anmärkning, förena sig med tle Stånd, sorn
Utskottets förslag i denna punkt godkänt.
I den händelse, att den ena eller ock båda af de hemställningar,
som Utskottet här ofvan till serskildta Riks-Stånd gjort, alt biträda eller
frånträda anmärkningar, skulle af de respective Stånden afslås, eller om
förslaget rörande 91 §. ej enhälligt skulle af Riks-Stånden antagas, torde
Constitulions-Ulskottet framdeles fä inkomma med förslag lill de för omröstning
i Förstärkt Constitutions-Utskott nödige voterings-propositioner.
Stockholm den 22 December 1840.
N:o 8L
Ank. till Exp.-Utsk. den 27 December, kl. 2 c. m.
Memorial lill Riksens Ständer, i anledning af återremiss
å Constitntions-Utskottets Memorial, Nio 51.
Cönstitutions-Utskotlets Memorial, N:o Sj, med förslag till ändring
uti Regerings-Formens 8, 13, 3q, 42> 4^'> 63 och 8t §§., har till Utskottet
blifvit från samtliga Riks-Stånden åter hän visad t.
Ridderskapet och Adeln har härvid, såsom gemensam tanka, fork larat
följande anmärkningar:
1:0 att det i fjerde momentet af 8 §. Regerings-Formen förekommande
ordet för bör förändras till förer;
Constitutions-Ulslcottets Memorial, N:o 81.
3
2:0 att sjette mom. af samma 8 §. bör erhålla följande ändrade lydelse:
'så vidt sistomförmälda mål kunna förekomma i Stats-Råd, som med Konungslig
magt styr, vare för besluts fattande Lag, som sist sagd är.”
Preste-Ståndet bar, såsom sin gemensamma tanka, förklarat, alt i
det föreslagna tillägget till 43 §. Regerings-Formen, orden ''kunnande intet
sådant mål, ulan i sammanhang med den tillförordnade styrelsens deröfver
afgifna yttrande, föredragas” böra utgå och utbytas af följande: ”kunnande
intet sådant mål, utan i sammanhang med 'vederbörande Departementschefs
deröfver afgifna yttrande, föredragashvarjemte Utskoitet blifvit
anmodadt att tillse, det redaclionen i senare delen af denna §. varder
jemkad till följd af hvad Ståndet förklarat såsom dess gemensamma tanka.
Borgare-Ståndet har, såsom dess gemensamma tanka, lörklarat, att
företrädesvis det afgifna förslaget till förändring af Regerings-Fonnens 43
§. bör, för vinnande af större tydlighet, omredigeras.
Bonde-Ståndet bar, såsom dess gemensamma tanka, förklarat, att
43 §. Regerings-Formen, för erhållande af större tydlighet, bör omredigeras.
I öfrigt äro Constitulions-Ulskotlets i nämnda Memorial framställda
förslag af Ridderskapet oell Adeln samt af Bonde-Ståndet uttryckligen godkända,
att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Hvad nu först angår Ridderskapets och Adelns anmärkning emot förslaget
till Regerings-Fonnens 8 §. 4 morn., så har Utskottet ansett den
yngre formen för nu mera hafva vunnit ett så stadgadt burskap i Svenska
språket, att den äfven i lagstil kan begagnas. Utskoitet vill dock
icke bestrida den äldre formen förer företrädet; hvadan Utskottet ock till
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hemställer, att de, med godkännan
de
af Ridderskapets och Adelns anmärkning, må medgifva, att ordet för,
i anförda 4 morn. af Utskottets förslag till en ny redaction af Pi.jeriugsFormens
8 §., må få utbytas emot ordet förer.
Hvad åter beträffar Ridderskapets och Adelns anmärkning emot 6 mom.
af Utskottets förslag till ny redaction af Regerings-Formens 8 §., så och enär
Ridderskapets och Adelns förslag, framför Utskottets, eger korthetens företräde,
på samma gång som det åtminstone är fullt så tydligt, har Utskottet,
helst Borgare-Ståndets yttrande medgifver Utskottet, att äfven i andra
uti Memorialet N:o 57 uppgifna redactioner, än den 43:dje §:ns, fö
reslå
jemkningar, trott sig likaledes böra bos Preste-, Borgare- och BondeSlånden
hemställa, att de mätte medgifva, att den af Ridderskapet och
4
Cénstitutions- 17tsHotlets Memorial', IV:o 81.
Adela föreslagna redaction af detta moment i Regerings-Formens 8 §. måtte,
i stället lör den af Utskottet föreslagna, få intagas i det förslag till ändring
af nämnde , som lill nästa Riksdag kommer att hvila.
I anledning af Borgare- och Bonde-Ståndens anmärkning emot den
föi esla g na redactionen af Regerings-Formens 43 § , får Utskottet anmäla,
att det uti samma redaction funnit en omening, nemligen i sista punkten,
der det af Utskottet föreslagna ordet- anses> genom tryckfel, blifvit anser,
hvilket tryckfel Utskottet härmed får rätta. Någon annan otydlighet har
Utskottet väl icke i samma §. funnit; men medgifver dock, att sista punkten
deraf kan förkortas, och genom förkortningen göras lättfattligare.
Sorn likväl Preste-Ståndet älven rörande denna slutmening gifvit Constilutions-Utskottet
ett uppdrag, som icke torde med Borgare- och BondeStåndens
mening öfverensstämma, tror sig Uiskollet höra uppskjuta att
till Riksens Ständer öfverlemna något förslag till ny redaction af sista punkten
i Utskottets förslag till 43 §• Regerings-Formen, tilldess sig visat,
huruvida Preste-Ståndets yttrande om den näst föregående punkten kan
deruti åstadkomma någon ändring, som på den följande kan få någon
inflytelse.
Hvad nu beträffar denna Preste-Ståndets anmärkning, att i andra
punkten af 43 §. Regerings-Formen, sådan som dess ordalydelse i Memorialet
N:o 5n är föreslagen, orden ’’den tillförordnade styrelsens’’ må utbytas
emot 'Vederbörande Departements-Chefs”, så har Utskottet, lill stöd
för sitt förslag, visserligen blott åberopat angelägenheten deraf, att alla
erforderliga upplysningar må vara inhemtade, och handlingar ne i ett mål
fullständiga, innan de till Konungen, då flan är på resa stadd, öfversändas,
och då omdömet, om de afgifna upplysningames fullständighet, utan
tvifvel i första rummet tillkommer Departements-Chefen, har Preste-Ståndet
visserligen häruti egt anledning- till den framställda anmärkningen.
Men Utskottet kan icke medgifva, att de öfriga i hufvudsladen varande
Stats-Rådens yttrande öfver nämnda fråga kan anses fullkomligen umbärligt,
och Utskottet får derföre till Presle-Slåndet hemställa, huruvida ieke Ståndet
ville låta sin här ifrågavarande anmärkning förfalla.
Skulle Preste-Ståndet icke bifalla denna hemställan, förmodar Utskottet, att
Preste-Ståndets mening är, att, åtminstone i den följande, tredje punkten af Utskottets
förslag för vigtigaremåls föredragning, förbehållet om den tillförordnade
Styrelsens hörande bör införas; hvarförutan hela denna tredje punkt, i stället
för att, såsom Preste-Ståndet fordrat, jemkas, borde keltoch hållet försvinna».
Constiliitions-Utskollets Memorial, N:o o i. 5
För (Jen händelse, att de respective Stånden iclie skulle bifalla en
eller liera af de hemställningar, Utskottet här ofvan gjort, får Utskottet, för
votering i Förstärkt Constitnlious-Utskott, föreslå följande voterings-proposi
tio uer :
r:o Den, sora vill, alt fjerde momentet i det förslag till
ändring af Regerings-Formens 8 §., som kommer att till nästa
Riksdag hvila, skall erhålla följande lydelse:
Stats-Rihl, sorn, enligt 3g, 4°, 41 eller 4* > Sty
relsen
för, ina ej fatta nålgot beslut, der icke minst Sex af
Stats-Rådets Ledamöter, utom vederbörande Föredragande *
när äro,
riis te Ja;
den det ej vitt, rösteTNej *
vinner Nej, gillas följande redactionr
Stats-Råd, sorn, enligt 3g, 40, 41 eller 4.2 , Styrelsen
förer, mål ej fatta något beslut, der icke minst Sex
aj Stats-Räilets Ledamöter, utom vederbörande Föredragande,
när äro.
2:0 Den, som vill, att sjette momentet i det förslag till
ändring al Regerings-Formens 8 §., som kommer att till nästa
Riksdag hvila, skall erhålla följande lydelse:
Så vidt sorn de måll, hvilka här sist omförmälde äro,
kunna förekomma 1 Stats-Råtcl, sorn med Konungslig magt
styr, vare, för besluts fattande derom, Lag sorn sist sagd är,
röste Ja;
den det ej vill, röste Nej;
vinner Nej, godkännes följande redactionr
Sä vult sist omf örmälda måll kunna förekomma i StatsRåul,
sorn med Konungslig magt styr, vare för besluts fattande
Lag, som sist sagd är.
3:o Den, sorn vill, alt i andra punkten af det förslag
till ändring al Regerings-bormens å\?> §., som ConstitutionsUtskottet
i Memorialet N:.o 5j afgifyit, arden: den tillförordnade
Styrelsens må bibehållas,,
röste Ja;
dea det ej vill,, röste Ne fy
6
Cons ti tutio ris-Utskottets Memorial, Abo 82.
vinner Nej, komma i nämnda förslag, i stället för anförda
ord, att införas orden: vederbörande Departementschefs.
Och förbehåller sig Utskottet alt, när sistnämnda fråga antingen genom
Preste Ståndets medgifvande förfallit, eller ock genom votering i
Förstärkt Constilutions-Utskott blifvit afgjord, få till Riks-Stånden inkomma
med ett efter sakens dåvarande skick lämpadt förslag till den ändring
i den föreslagna redactionen af Regerings-Formens /p §., som Borgare- och
Bonde-Stånden fordrat.
Stockholm den 22 December 1840.
N:o 82.
Ank. till Exp.-Utsk. elon 27 December, kl. 2 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af erhållen
återremiss af Constitutions- Utskottets Memorial,
N:o 59.
Conslitutions-Utskottets Memorial, N:o 5g, nied förslag om tillägg
till Regerings-Formens 6 §., har af Borgare- och Bonde-Stånden blifvit
god k ä nd l; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet detsamma
lill Ulskotlet åter hänvisat; och har Ridderskapet och Adeln dervid,
såsom sin gemensamma tanka, förklarat, att förslaget bör erhålla följande
förändrade lydelse: ’’Är Departements-Ghef hindrad, förordne Konungen
till Departementets förvaltning, med den rätt och det ansvar, som denna
Regerings-Form föreskrifver, Siats-Råd utan Departement eller annan Svensk
man med de i 4 §• omförmälda egenskaper.”
Preste-Ståndel har deremot, såsom sin gemensamma tanka, förklarat,
alt de i det föreslagna tillägget till Regerings-formens 6 §. förekommande
ordenj: "i Jall äfven desse af laga förfall hindras’’ må helt och hållet
utgå.
Då denna Preste-Ståndets anmärkning är innefattad uti den, som
Ridderskapet och Adeln gjort, torde det tillåtas Utskottet att, i ett allmänt
yttrande om den sistnämnda, äfven innefatta sitt Utlåtande om
den förstnämnda.
ConstitulioHs-Utskottets Memorial, N:o 82. 7
Utskollel tror sig böra erkänna, att den fordran, som Utskottet i
Memorialet N:o 5g, i öfverensstämmelse med stiftarne af 180g års Regeringsform,
uttalat, alt nemligen Stats-Råd icke utan laga förfall får njuta
någon ledighet, torde vara nog sträng; och Utskottet tror så mycket mindre
nödigt att i 6 $ Regerings-Formen strängt fasthålla grundsatsen om
Siats-Rådens ovilkoi liga förbindelse alt, så länge de icke af laga förfall
hindras, ijensfgöra, som Stuts-Råden, äfven orri denna grundsats bär eftergifves,
enligt Regerings-Formens 8 § , äro skyldige att öfvervara de vigligaste
målen, och som Conslitnlions-Utskottet under prolocolls-granskningen
har tillräckligt tillfälle att utröna, huruvida Stats-Rådets Ledamöter
utan giltiga skäl undandragit sig tjenstgöring. Deremot måste Utskottet
ännu vidhålla deri öfvertygelse, att Departementets Expeditions-Chef bör
i Grundlagen nämnas, såsom den der, jemte Stats-Råd utan Departement,
i folsta rummet är skyldig och berättigad att öfvertaga en hindrad Departements-C
hefs åligganden. Likaså kan Utskottet för sin del icke tillstyrka,
att meningen: i fall äfven desse af laga förfall hindras, all
deles
borttages; men väl, alt den ändras till följande lydelse: i fall
äfven desse af giltiga och till Stats-Rådets Protocoll förda skäl liro hindrade.
Såsom ett försök att till ett helt Utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka
samtliga Riks-Slåndens meningar, får Utskottet således hemställa ,
att det af Utskotlet föreslagna tillägget till Regerings-Formens 6 §. må
öfver lemnäs åt nästa gång sammankommande Ständer , med följande !ydelse:
Är Departements CÄief af giltigt och till Mats-Rådets
Protocoll fä dt skäl hindrad, må hans Embete, enligt Konungens
förordnande, med den rätt och det ansvar, denna
Regerings-Form föreskrifver, förvaltas af Stats Råd utan
Departement, Departementets Expeditions-Chef, eller, i
fall äfven dt sse af giltiga och till Stats-Rådets Protocoll
förda skäl äro hindrade, annan Svensk nian med de i f
om för mät da egenskaper.
De votei ings-proposilioner, hvilka, i händelse ofvan uppgifna jemknings-förslag
af ett. eller flera Riks-Stånd förkastas, blifva nödiga för omröstning
i Förstärkt Constitutions-Utskott, torde det tillåtas Utskottet att,
sedan Riks-Slånden sig öfver det nu framställda förslag yttrat, föreslå.
Slockholm den 22 December 1840.
8
Constilutions-Uiskottets Memorial, N-:o 83.
N:o 83.
Alik. till Exp.-Utsk. den 27 December, kl. 2 c. m.
Memorial till Milcsens Ständer, i anledning af åi er remiss
å Constitutions-Utskotlets Memorial, N:o 60.
Constitutions-Utskottets, i Memorial N:o 60, framställda förslag Ull
ändring af Regerings-Formens 106 §., har af Bonde-Ståndet blifvit antaget
att hvila till grundlagsenlig behandling å nästa Riksdag; hvaremot Memorialet
blifvit tiil Utskottet åter hänvisadt: af Ridderskapet och Adeln med
den, såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade, anmärkning, att den uti
samma Memorial föreslagna ändring af 106 §. Regerings-Formen icke är
behöflig; af Preste-Ståndet, med ogillande af förslaget, såsom hvar keti högst
nödigt eller nyttigt; samt af Borgare-Ståndet, med förklarande, såsom Ståndets
gemensamma tanka, att det uti Memorialet Nto 60 afgifna Grundlagsändrings-förslag,
såsom hvarken nödvändigt eller nyttigt, af Ståndet ogillas.
Någon sammanjemkning af dessa meningar är icke möjlig; och för
Utskottet återstår således blott att den oförenliga skiljaktigheten tiil Riks—
Ståndens behandling anmäla, och derjemte, med den anmärkning, att det
rad. 5 — 6, sid. 3 i Memorialet N:o 60 förekommande ordet Embetsman
bör vara utmärkt med cursiv stil, för den omröstning, som kan blifva nödig
i Förstärkt Constitutions-Utskolt, föreslå följande voterings-proposition:
Den, som vill, att 106 §. Regerings-Formen erhåller följande
i Constitutions-Utskottets Memorial N:o 60 föreslagna
lydelse:
Finner Utskottet af dessa Protoeoll, alt någon Stats-Rådels
Ledamot, eller någon för tillfället förordnad Föredragande,
eller den Embetsman, som i Commando-mål Konungen
råd gifvit, uppenbarligen handlat emot Rikets Grundlag
eller allmän Lag, eller tillstyrkt någon öfverträdelse deraf,
eller underlåtit att göra föreställningar emot sådane öfverträdelser,
eller dem Vållat och befrämjat genom uppsåtligt
fördöljande af någon upplysning, eller häfver den Föredragande
underlåtit alt, i de fall, som 38 §. af denna RegeringsForm
förutsätter, sin contrasignation å ett Konungens beslut
vägra, då skall Conslitutions-Ulskoltet ställa en sådan Embetsman
under tilltal af Justiliae-Ombudsmannen inför Riks
Rcitt
-
Cons tit utions- Utskottets Memorial, N :o 84.
9
Rätt, så framt ej Utskottet [inner sig böra förut serskildt
underställa Riksens Ständer de skäl, på kvilla det anser
åtal icke böra göras; i hvilket fall Riksens Ständer ega
alt antingen underkänna Utskottets skäl, eller göra sådan
anmälan, som, i nästföljande §. omtalas, eller förklara , att
ingen anmärkning eger rum.
Riks-Rätt, hvarom denna stadgar, rare sammansatt
på sätt, sorn i 102 säges, dock så, att, i si iil let för StatsRåd
, fyra d 1; äldste Juslitiae-Råd , (vänne af frälse oell Ivärme
ofrälse Ständ, der säle taga, och gånge för öfrigt., sorn i
101 oell 10a §§. säges. Sådan Riks-Rätt döme efter allman
Lag och den fdnsvarighets-Lag, hvilken för detta ändamål
utaf Konungen och Riksens Ständer fastställd är,
röste Ja;
den, del ej vill, röste Nej: -  vinner Nej, kommer Gonslitulinns-Utskotlets i Memorialet
N:o 60 framstallda förslag icke alt till nästa Riksdag hvila.
Slockholm den 22 December 18/jo.
N:o 84.
Ank. till Exp. Utsk. dea 2n December, kl. 2 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af äterremiss
pä Constitutions- Utskottets Memorial, N:o 62.
Conslitutions-Ulskottets, i Memorial N:o 62 fiamställda, förslag till
ändring af Regerings-Formens 5o § och Riksdags-Ordningens 3 §., har af
Bonde-Ståndet blifvit antaget till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
hvaremot Memorialet blifvit lill Utskottet åter hänvisadt: af Ridderskapet
och Adeln med den, såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade
anmärkning, alt förslaget är så väl obehöflig!, som onyttigt; af Preste-Stålidet
med ogillande af förslaget, såsom hvarken högst nödigt eller nyttigt,
samt af Borgare-Ståndet, med den af Ståndet uttryckta gemensamma tanka,
att de i Memorialet afgifna förslag af Ståndet anses hvarken nyttiga
eller nödiga, och således ej kunna godkännas.
Sih. titt R. St Vrot. 1840, 8 Samt. 80 Häftet. t
I ©
Cons titulia n»-Utakottet a Memorial, N-.o 84,
Då någon gamman jemkning af dessa skiljaktiga meningar ej är möjlig,
ftlerslar för Constitutions-Utskottet blott att den oförenliga skiljaktigheten
till samtlige Riks-Ståndens behandling anmäla, och derjemte, för den
omröstning, som kan blifva nödig i Förstärkt Constilutions-Utskolt, föreslå
följande volerings-propostlion:
Den, sorn vill, alt Regerings-Formens 5o §. och Riksdogs-Ordniugens
3 §. erhålla följande i Constilutions-Ulskotlets
Memorial N:o 6a föreslagna ordalydelse:
Kiksdagarne skola hållas i Rikets hufvudstad, utom i de fall,
då säväl Konungen, som Riksens Ständers Fullmäktige i
Banken och Riksgälds-Contoiret finna det för fiendens
fiamträngaude, eller pest, eller andra lika vigtiga hinder
omöjligt eller för Riksens Ständers frihet och säkerhet vådligt.
Konungen utsatte då, i samråd med nyssnämnde Fullrnäglige,
en annan Riksdags-ort, dit Riksens Ständer kallas,.
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej;
vinner Nej, kommer Constitulions-Utskoltets förslag i Merao!
iolet N:o 6a icke att till nästa Riksdag hvila.
Stockhol nr d en 3-2 December 1840»
STOCKHOLM, Kungl. Ordens-Boktryckeriet, iSO.
Constitutions-Vtslottets Memorial, IV:o 85.
t
N:o 85.
Anie. till Exp. [Jtslt. den i5 Februari i84i, kl. 6 e. m.
Memorial lill Riksens Ständer, medförslag till sammanjemkning
af Riks-Ståndens, i anledning af Constitutions-lftskottets
Memorial, N:o 38, såsom gemensamma
tankar till Utskottet hänvisade, anmärkningar»
Constitutions-Ulskottet
har, i Memorialet, N:o 67, afgifvit berättelse
om de anmärkningar, hvilka emot Utskottets Memorial, N:o 38, blifvit i
de serskilda Riks-Stånden gjorda och från Stånden, såsom deras gemensamma
tankar, lill Utskottet hänvisade; och Utskottet har ytterligare, i
Memorialet, Nio^i, hos Rikets Ständer anmält utgången af den omröstning,
som i Förstärkt Constitutions-Utskott egt rum öfver den i förstnämnda
Memorial, N:o 67, föreslagna och af samtliga Riks-Stånden godkända voterings-proposilion.
Utskottet uppgaf, i Memorialet, N:oÖ7, denna omröstning, såsom den
genaste vägen till en sådan sammanjemkning af de serskilda Riks-Ståndens,
i anledning af Memorialet, N:o 38, framstälda, anmärkningar, som Regerings-Formens
56 §. bjuder; och Utskottet går nu att för Riksens Ständer
framlägga ett förslag till denna sammanjemkning, sådant, som Utskottet,
med blicken fästad på Regerings-Formens 56 §. samt på Riks-Ståndens
och hela Svenska Folkets billiga anspråk, kunnat det uppgöra.
Utskottet anmärker i detta afseende först, att Ridderskapets och Adelns
samt Preste- och Borgare-Ståndens ofvannämnda anmärkningar icke inskränka
sig inom det förslag till Yal-lag och till vissa §§:s uteslutande
utur Riksdags-Ordningen, hvilket Utskottet i Memorialet, N:o 38, framställde.
De omfatta äfven en fråga, om hvilken Utskottet i samma Memorial,
blott för att motivera Vallagsförslnget, anförde sin åsigt, men rörande
hvilken ett lagförslag då endast lofvades och sedermera först i Memorialet,
N:o 68, afgafs. Denna fråga är den, huruvida National-Representationen
bör sammanträda på en eller på två Kamrar.
Bonde-Ståndet, som, vid pröfningen af Memorialet, N:o3S, icke utlät
sig uti sistnämnda fråga, har numera ock, i sammanhang med de öfriga,
Bih. till R. St. Prot. 1810 och 1841. 3 Sami. 37 Häftet. )
2
Constitutions- Utskottets Memorial, N:o 85.
i Memorialet, N:o 68, föreslagna Grundlagsförändringar tagit dem, som
röra Kammarbildningen, i öfvervägande, och Utskottets åsigt om denna
bildning godkänt. Utskottet anser sig visserligen icke för närvarande böra
ingå i svar på Bonde-Ståndets anmärkningar om de i sistnämnda Memorial
förekommande ämnen, så vidt som de öfriga Riks-Stånden, rörande
samma ämnen, icke på förhand ti 1 lkärxnagifvit sin mening; men Utskottet
finnér sig, utan afseende deiå, att samma Memorial ännu icke hos
de tre öfriga Riks-Stånden till öfverläggning förevarit, både kunna och
böra lill Utlåtandes afgifvandc upptaga, ej mindre hvad Bonde-Ståndet,
i anledning af samma Memorial, än hvad de öfriga Riks-Stånden, i anledning
af Utskottets Memorial, N:o 38, rörande lin- eller Två-kammarsystemen
yttrat.
Frågan om Kammarbildningen måste nemligen af Utskottet behandlas
på samma gång, som den om valsättet, icke derföre,. alL tre Stånd på
en gång besvarat dessa båda frågor, utan af det skäl, att bland Ridderskapets
och Adelns samt Borgare-Ståndets anmärkningar finnas några, hvilka
både afse Kammarbildningen och röra sådana föreskrifter angående valen,
som icke blifvit undanröjda genom den nämnda omröstningen i Förstärkta
Constitulions-Utskottet. Det är således för Utskottet icke möjligt att på
dessa anmärkningar i sin helhet göra afseende, utan så vida Utskottet ingår
i frågan om Kammarbildningen. Ett sådant afseende ar det likväl,
som Regerings-Formens 56 §. ålägger Utskottet; och på dessa grunder finner
sig Utskottet förpligtadt att nu föreslå, icke blott de ändringar i Vallagen,
hvilka föranledas af Ståndens emot Memorialet, N:o 38, rigtade
anmärkningar, utan äfven, och med stöd af det i Memorialet, N:o 68, sid.
i gjorda förbehållet, dé ändringar och tillägg uti det i sistnämnda Memorial
framställda förslag, hvilka Utskottet anser nödvändigt ingå uti den
jemkning, som Utskottet nu åligger.
Den lämpligaste formen för sammanjemknings-förslaget har Utskottet,
hvad val-frågan angår, funnit vara en fullständig omarbetning af det i Memorialet,
N:o 38, framställda Val-lags-förslaget: en omarbetning, vid hvilken
Utskottet jemväl ansett sig oförhindradt att vidtaga smärre ändringar,
hvilka väl ej af Riks-Stånden blifvit serskildt fordrade, men i Utskottets
tanka tjenat att gifva Lagen ökad klarhet och conseqvens, och Utskottet
tror sig härigenom äfven hafva egnat allt det afseende, som utgången af
den i Förstärkta Constitutions-Utskoltet anställda votering medgifvit, åt
Constitutions-Utslsottets Memorial j Abo 85.
3
Preste-Ståndets, såsom slutföljd af dess anmärkningar, framstälda yrkande
om ett nytt förslag till National-Represenlalionéns ombildning.
Hvad åter beträffar det uti Memorialet, N:o 68, afgifna förslag, har
Utskottet icke baft anledning att det ändra i någon annan del, än den,
som angår Kammarbildningen.
I afseende på de serskilda, lill Utskottet hänvisade anmärkningarne ,
bör Utskottet först uppgifva , hvilka bland dem Utskottet anser hafva genom
den i Förstärkta Constitulions-Utskottet anstälda omröstningen blifvit fullkomligen
undanröjda.
Hit höra:
Ridderskapet och Adelns, alt Riksförsamlingen bör utgöras af ombud
för Fem Stånd, nemligen Ridderskapet och Adeln, Preste-Ståndet, BorgareStåndet,
Bonde-Slåndet och ett Femte Stånd, och att ombuden skola för hvarje
Stånd vara lika många; alt, om på senare Riksdag, änden, der beslut fattas
om intagande i Riksförsamlingen af Femte Ståndets ombud, fråga väckes
om ändring i något Stånds Representationsrätt, det Ståndets på Riksdagen
närvarande ombud från begge Kamrarne skola sammanträda, och att intet
annat ändringsförslag får Riksförsamlingens pröfning underställas, än det,
som desse ombud genom flesta rösterna godkänt; hvarefter lill antagande
af sådant förslag fordras Riksförsamlingens bifall och Konungens samtycke;
att Kamrarne böra väljas stånds- eller class-vis; och att hvarje Stånds medlemmar
i hela Riket indelas i valkrelsar, efter antalet af de ombud, som
hvarje Stånd skall till hvardera Kammaren utse;
Vidare Preste-Ståndets, att de orepresenterade, men till representation
qvalificerade, medborgare-classernas rättighet att till Riksdagen sända
Fullmägtiga, heldst bör beredas i ett Femte Stånd, och alt hvarje Stånd
skall utse genom val, stånds- eller classvis, ett lika antal Ledamöter, enligt
en inom hvarje Stånd uppgjord och behörigen sanctionerad Ordningsstadga,
hvilken dock, i händelse ett Femte Stånd antages, för dess färsta
val af Constilutions-Ulskottet bör uppgöras;
Och slutligen Borgare-Ståndets, att valen böra ske stånds- eller classvis,
och att val-classerne äfven kunna blifva flere, än fyra.
Dernäst bör Utskottet uppgifva de anmärkningar, hvilka, såsom nied
de i Memorialet, N:o 38, framstälda åsigter hufvudsakligen öfverensstämmande,
icke äro rigtade emot samma Memorial, utan afse den händelse,
4
Constitutions-Ut slottets Memorialy N:o 35.
alt dea ifrågasätta ombildningen af National-representalionen skulle blifvit
byggd på stånds- eller class-val.
Sådane äro:
Af Ridderskapet och Adela, alt Svenska Representationens fördelning
på fyra ruin bör upphöra och alt Representations-förändringen bör afse att,
jemte upphörande af all sjelfskrifven personlig rätt alt vara Representant,
bereda de ofrälse ståndspersons-classerna, soia nu äro uteslutna från rättigheten
att sända Fullmägtiga till Riksdagen, en sådan rätt;
Af Preste-Ståndet, att de hittills icke representerade, men till representation
qvalificerade medborgare-classer bör beredas rättighet att till
Riksdagen sända Fullmägtiga; och
Af Borgare-Ståndet, att Representanterne böra till antalet bestämmas;
att ali sjelfskrifven Riksdagsmanna-rätt bör upphöra, så alt Riksdagsmannakallet
ej annorlunda, än i följd af val, kan utöfvas; och alt de hittills
orepresenterade medborgare-classer, som dertill kunna anses berättigade,
böra på lämpligt sätt uti Representationen inrymmas.
Efter denna redovisning för hvad i sakens nuvarande skick icke påkallar
någon åtgärd af Utskottet, öfvergår Utskottet till de anmärkningar,
hvilka det åligger Utskottet att nu till ett helt Utlåtande i möjligaste
måtto sammanjemka.
Ridderskapet och Adeln har yrkat, alt ingen, som är under 25 år
gammal, må utse Valman eller väljas dertill eller deltaga i val af Riksdagsman.
inom. de Stånd, der ombud omedelbart utses.
Utskottet har hvarken i egen öfvertygelse eller i allmänna rösten,
så vidt sorn Utskottet varit i stånd att den uppfatta, funnit anledning att
i något afseende inskränka valrätten inom trängre gränsor, ärr de närvarande.
Utskottet har tvertom trott, alt en hufvudorsak till missnöje med
det närvarande representationssättet är, att alltför mångå medborgare äro
från valrätt utestängde, och alt allmänna öfvertygelsen anser alla till valrätt
qvalificerade kunna sådan rätt förunnas, ulan att någon dass, som
deraf redan är i besittning, behöfver derifrån uteslutas.
Då nu ett sådant stadgande, som. Ridderskapet och Adeln föreslagit,
skulle hafva till följd, att valrätten hädanefter icke skulle kunna utöfvas
af allmoge emellan 21 och 2.5. års ålder „ ehuru Lagen nu förunnar denna
Constitutions-ZJtslcotlets Memorial, JY:o 85.
5
medborgare-elass valrätt vid fyllda 21 års ålder, har Utskottet funnit sig
höra hemställa, alt Ridderskapel och Adeln må från den del af denna
anmärkning, som icke genom votering i Förstärkt Constilulions-Utskott
redan är undanröjd och sorn i Val-Lagen icke är efterkommen, afstå, heldst
intet annat Stånd deruti instämt.
Bonde-Ståndet har yrkat, att den tid, sorn i Memorialet, N:o 38,
är föreslagen, såsom den minsta, hvilken Svensk man hör hafva varit i riket
bosatt, för att njuta valrätt, skall nedsättas från fem till tre år.
Utskottet kan icke finna någon öfverdrifven stränghet i den fordran,
att Svensk man, så vida han skall ega rätt alt medverka för Riksdagsmannaval,
bör åtminstone fem år hafva varit bosatt i det fädernesland,
om hvars allmänna angelägenheter vid Riksdag rådslås; och Utskottet hemställer
derföre, alt Bonde-Ståndet måtte afstå från denna anmärkning,
hvilken intet af de öfriga Stånden biträd t.
Bonde-Ståndet har vidare yrkat, att valrätt må utsträckas till alt
eganderätt i hemmantal af kronoskatte-, frälse- eller frälse-skalte-, säterieller
rå- och rörs-natur, så ock till ir.nehafvande åborätt i Krono-hemman,
utan inskränkning till minimi-belopp af taxeringsvärde, och att, under5oo
R:dr sådant värde, röstetalet må blifva en fjerdedels löst, hvaremot för
stads-faslighet under sistnämnda värde röstetalet må blifva en åttondedels
röst.
Enligt ULskottels förslag i Memorialet, Fho 38, skall Riksförsamlingen
ega att fastställa grunderna för den uppskattning af fast egendom,
som erfordras, för att bestämma den efter sådan egendoms värde beräknade
röst-rättens belopp. Föreskriften, huru denna uppskattning första
gången skall ske, är en bland dem, hvilka, enligt 144 § <let i Memorialet,
INdo 68, afgifna förslaget, Riksens Ständer vid den i samma § omförmälda
Riksdag skola gifva.
Utskottet har icke anstält eller trott sig böra anställa undersökning
om det hemmanen nu, för Bevillning, åsätta taxerings-värdets lämplighet
att läggas till grund för nämnda uppskattning. Utskottet uttalade, i detta
afseende, uti Memorialet, N:o 38, blott en förmodan. Det förutsatte deremot,
att, vid bestämningen af ofvannämnda grunder, skulle tillses, alt
värdet af hemmansdel, hvarå en man kan vara besuten, och hvilkens behållna
afkastning väl icke lär kunna understiga räntan af Tvåhundrade;
6
Constilutions-Utskottets Memorial, N'.o 85.
Femtio Riksdaler, icke vid sådan uppskattning skulle kunna nedsättas under
sistnämnda belopp.
Deremot ansåg sig Utskottet icke behöfva nedsätta minimi-värdet så
lågt, att rösträtt skulle medgifvas äfven för sådana hemmansdelarj hvilka
omöjligen, hvar för sig_, utan endast i förening med annan jord, kunna
gifva en man så ringa öfverskott öfver arbetslönen, som den af Utskottet
ofvan nämnda ränta.
Utskottet erkänner emedlertid, att de i Memorialet, N:o 38, föreslagna
bestämmelser, äfven med den tillämpning, som Utskottet förutsatt,
någon gång torde möjligen kunna föranleda dertill, att en person, som,
enligt nu gällande Val-Lagar, skulle egt rösträtt, derifrån kunde komma
att uteslutas; och Utskottet anser en rättelse härutinnan nödig. Dock anser
Utskottet sådant kunna ske, utan att tillerkänna hvarje egare af hemman
under 5oo R:drs värde, eller innehafvare af ständig besitlnings-rätt till
sådant, en fjerdedels röst.
Utskottet har i Memorialet, N:o 38, föreslagit, att ingen vid samma
val får beräkna flera röster, än sex; och detta förslag innebär en betydlig
nedsättning af den större förmögenhetens inflytelse på valen. Bonde-Ståndet
har yrkat en skärpning af denna regel, sorn ännu ytterligare skall nedsalta
nämnda inflytelse; och Utskottet har äfven ansett sig böra biträda
denna Bonde-Ståndets tanka. Men, skulle den af Bonde-Ståndet nu föreslagna
höjning af rösträtt för egare af, eller innehafvare af ständig besittningsrätt
å, de minsta hemmansdelar, äfvensom för egare af de minsta
andelar i stads-fastighet, antagas på samma gång, sorn ofvannämnda nedsättning
i de förmögnares rösträtt, så kunde det icke vara något tvifvel
nnderkastadt, det makten att tillsätta folkets representanter i många landsorter
skulle, hel och hållen, falla i nämnde egares eller innehafvares händei'.
En sådan orättvisa, icke blott emot förmögnare jordegare, utan äfven
emot många andra medborgare-classer, kan hvarken ligga i Bonde-Ståndets
afsigt eller af Utskottet tillstyrkas.
Utskottet har i stället trott sig böra och kunna föreslå, att, när
egendomsvärde understiger iooo R:dr, för hvarje io R:dr sådant värde
må beräknas en hundradedels röst; och Utskottet hoppas att, genom detta
förslag, hafva gjort den mindre förmögenheten full rättvisa. Troget sina i
Memorialet, JN:o 38, uttalade grundsatser, har Utskottet utsträckt denna
regel äfven till jordegendom utan mantal, och till andra lägenheter å lan
-
Constitutions- Utskottets Memorial, N:o 85.
7
det, oell slutligen har Utskottet föreslagit, att samma regel oförändrad
må tillämpas på stadsfastigheter.
I öfrigt har Utskottet trott denna utsträckning af rösträtt till ännu
flera fastighetsegare, än dem, hvilka sådan rätt tillerkändes i Memorialet,
N:o 38, höra åtföljas af en dylik till flera arrendatorer samt utur tjenst
gångna emliets- och tjenstemän, på sätt i och 2 §§, 2 och 5 mom. i här
nedan intagna Val-Lags-förslag närmare utvisa; och hemställer Utskottet
alltså, att Bonde-Ståndet ville Utskottets förslag i denna punkt godkänna.
Bonde-Ståndet har ock yrkat, att valrätten endast må utöfvas i det
district, der den valberättigad® för sin person är mantalsskrifven. Utskottet,
som anser en sådan inskränkning obillig i det fall, alt en persons
anspråk på rösträtt vöre mindre å den ort, eler han är skattskr-ifven, än
å annan, hemställer till Bonde-Ståndet, alt Ståndet måtte från denna anmärkning
afstå.
Hvad åter beträffar Bonde-Ståndets anmärkning, att högsta röstetalet,
som någon valberättigad eger beräkna, må blifva sex röster, utan afseende
derå, att han i flera val-districter eger fastighet af ett sammanräknadt högre
taxeringsvärde, eller sammanlagd inkomst af högre uppskattningsbelopp, än
sora, efter de af Ståndet godkända beräkningsgrunder, motsvarar detta röstetal,
har Utskottet trott, all Bonde-Ståndets verkliga mening rätteligen
utlryckes så, sorn skett i 3 § af bifogade Val-Lags-förslag.
Från 'valrätten öfvergår, i samma ordning, som i Memorialet, N:o
38, blifvit iakttagen, Utskottet till valbarheten.
Utskottet utbedjer sig att, i afseende derpå, få erinra, att Utskottet
i Memorialet, N:o 67 , yttrade tvifvel om någon framgång af ett jemkningsförsök
, så länge skiljaktigheten emellan de serskilda Ståndens meningar var
så stor, sorn deri då befanns; i det, å ena sidan, Bonde-Ståndet godkänt
den af Utskottet framstälda grundsatsen om samfälda val, och derjemte,
genom medgifvande af en fjerdedel® röst åt egare af den minsta del i
hemman, samt af en åttondedels röst åt egare af den obetydligaste stadsfastighet,
utsträckt valrätten på ett sätt, sorn torde synas mången betänkligt;
men å andra sidan Preste- och Borgare-Stånden, utan undantag,
samt Ridderskapet och Adeln, åtminstone för den yngre Kammaren, bundit
både valbarhet och valrätt vid stånd eller dass. UukotteL anmälte
derföre denna, i fråga om valsättet befintliga, skiljaktighet till samtliga
8
Constitulions-Utskotlels Memorial, N:o 85.
Riks-Stundens behandling, och ansåg sig, för den händelse, alt BondeStåndet
icke från sin mening ville afstå, böra föreslå, alt nämnda skiljaktighet
mätte så skyndsamt, som möjligt vore, genom votering i Förstärkt
Constitutions-Utskott undanrödjas; hvarjemte Utskottet hemstälde, att till
denna votering måtte framställas propositioner, hvilka icke längre, än det
dåvarande ändamålet att bereda möjligheten af en sammanjemkning fordrade,
måtte ingå i frågans delailler. På dessa grunder föreslog Utskottet
den af samtliga Riks-Slånden godkända voterings-propositionen:
”Den, som anser valrättens utöfning böra bestämmas i enlighet med
’’den i Conslitutions-Ulskoltets Memorial lN:o 38 framstapla, af Bonde”Slåndet
godkända, grundsats af samfälda val,
röste Ja.”
Utskottet angaf i nämnda Memorial således bestämdt, att det var
den skiljaktighet, som då var för handen, som Utskottet, så länge den i
hela sin då egande vidd qvarslod, ansåg utgöra ett ohjelpligt hinder för
hvarje jemkningsförsök. Utskottet anmärkte, vid beskrifningen på denna
skiljaktighet, uttryckligen, att tre Stånd , ett deribland dock blott med afseende
på yngre Kammaren, bundit både valbarhet och valrätt vid stånd eller dass;
och slutligen upptog Utskottet i voterings-propositionen endast valrättens
utöfning, såsom föremål för den föreslagna voteringen.
Vid sådant förhållande anser Utskottet valbarhetens inskränkning inom
stånd eller dass icke vara genom oftariämnda omröstning uttryckligen förkastad ;
och Utskottet finnér sig, i följd af denna åsigt, pligligt att, såsom oberoende
af samma omröstning, upptaga följande af Stånden gjorda anmärkningar,
nemligen
O O
Preste-Ståndels, alt Svenska folket skall vid Riksdagar fortfarande
representeras af Riks-Stånd, samt att vid behandlingen af Grundlagsfrågor
hvarje Stånd bör ega rättighet att för sig öfverlägga och besluta, med åt
livartdera förbehållet veto; äfvensom Borgare-Ståndets, att valbarheten
bör inskränkas inom stånds- eller class-föthållanden.
Då Ridderskapet och Adeln deremot i sina anmärkningar endast
omtalar ombud för stånd, och då sådant ombudsskap icke kan förenasmed
grundsatsen om samfälda val;’ då Riddeiskåpets och Adelns yrkande, alt
intet Stånd må till yngre Kammaren välja ombud utom sina medlemmar,
Preste-Ståndels yttrande, att hvarje Stånd utser genom val inom sig, stunds
eller
-
Constitutions-Utskottcts Memorial, JV:o 85.
9
eller class-vis, ett lika antal Ledamöter, samt Borgare-Ståndets, att valen
böra ske stånds- eller classvisj inom stånd eller class, tydligen underordna
valbarhet under valrätt, och endast under förutsättning af valrättens inskränkning
inom Stånd omtala en dylik inskränkning af valbarhet, kan
Utskottet, vid ett noggrannt iakttagande af ordalydelsen, icke undgå att
förklara dessa anmärkningar hafva, äfven i den del, som rör valbarheten,
genom Förstärkta Constitutions-Ulskottets omröstning förfallit.
Utskottet anser dessa yttranden emedlertid icke böra lemnäs ur sigte
vid bedömande af den fråga, som Constitutions-Utskottet nu har att besvara,
nemligen om valbarheten bör inskränkas inom Stånd, oaktadt valrätten
upphört att vara det. Utskottet finner i dessa yttranden ett bevis,
att Stånden på en sådan inskränkning af valbarheten allena icke lagt någon
vigt; och Utskottet, sorn erkänner sig dela den åsigt, alt valbarhetens
inskränkning, efter val-rättens lossande utur ståndsföi hållanden, svårligen
skulle leda till något godt ändamål, och som dessutom verkligen anser
upphäfvande af valbarhetens inskränkning vara en, väl icke ovilkorlig,
men dock naturlig och conseqnent följd af nämnda omröstning, får således
till Preste- och Borgare-Stånden hemställa, att de ville låta sina, såsom
icke genom nämnda omröstning uttryckligen förkastade, här ofvan upptagna
anmärkningar förfalla.
I afseende på valbarheten, har Ridderskapet och Adeln för öfrigt yrkat,
att ingen må blifva medlem af de yngres Kammare förr, än vid fylda
Tretio år.
Utskottet vågar tvifla, att häfderne verkligen intyga, det faran för
politisk hänförelse är betydligen mindre vid Tretio, än vid Tjugufem års
ålder. Med denna öfvertygelse, har Utskottet ansett den ålder, som berättigar
att såsom förmyndare vårda värnlösa barns rätt och att utöfva domare-värf,
äfven vara tillräcklig för Riksdagsmannakallet; och med minne
af hvad äfven Sveriges historia har att förtälja om de män, hvilka utgöra
denna historias prydnader, skulle Utskottet tro sig fela i sin pligt, om det,
i en tid, då börden allt mindre kommer alt ensam kunna bereda enman
tillfälle att i den ålder, då själskrafterne äro i sin blomma, på de högsta
platserna leda landets angelägenheter; längre, än nödigt är, lör män med
utmärktare naturgåfvor stängde en bana, på hvilken de kunna på en gång
gagna sitt land, och pröfva sina krafter för en, åt några få bland dem möjBih
till Ji St. Prat. 1840 och 1841. 3 Sami. 37 Häftet. 2
IO
Constitutions-Utslcottets Memorial, N:o 85.
ligen beskärd, ännu högre och ärofullare verkningskrets. Utskottet har
derföre ansett sig böra hemställa till Ridderskapet och Adeln, att Ståndet
ville afstå från denna anmärkning, i hvilken intet annat Stånd instämt.
Vidare har af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet blifvit
yrkadt, att ingen annan hör till Riksdagsman kunna väljas, än den, som
bekänner sig till den Evangeliska eller den Reformerta läran; och af Preste-Ståndet,
att Protestantisk trosbekännelse skall utgöra vilkor för valbarhet.
Då Utskottet dels i denna fråga anser sig böra lägga serskild vigt på
Preste-Slåndets yttrande, dels ock, för egen del, anser benämningen ProteslanLisk,
framför de af Ridderskapet oell Adeln samt Bonde-Ståndet föreslagna,
hafva det företräde, att vara på en gång mera omfattande och
mindre blotlstäld för misstydning och deraf föranledda tvister, har Utskottet,
i öfverensstämmelse med Preste-Ståndets anmärkning, rättat sitt
förslag, och hemställer till Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet,
alt de ville låta sina anförda anmärkningar rörande trosbekännelse, såsom
vilkor för valbarhet, förfalla.
Ridderskapet och Adeln har ock fordrat, att ingen valkrets må tillåtas
välja Ombud utom sina medlemmar. Utskottet, som i Memorialet,
]\T:o 38, sid. 5r, redovisat för sin egen åsigt af denna fråga, har, i följd
af den skillnad, Utskottet, på sätt längre fram skall omförmälas, funnit sig
föranlåtet alt föreslå emellan stads- och land-districter, trott sig, äfven i
nu upptagna fråga, böra skilja emellan stad och land.
Utskottet förmodar nemligen, att i de större städerna med säkerhet
kan påräknas en sådan kunskap äfven om aflägsnare boende personers offentliga
verksamhet, att åt dessa städers inbyggare bör kunna medgifvas
rätt att välja Representanter, utan afseende på dessas boningsort. Hvad åter
angår smärre städer, af hvilka flera måste till ett val-district förenas, anser
Utskottet åtminstone sannolikt, att stridiga local-intressen stundom skola
göra det svårare för dem, att förena sig om en Representant, i fall valbarheten
inskränkes inom deras egna inbyggare, än om den äfven utsträckes
till andra.
Deremot har Utskottet trott en inskränkning af valbarhet, med afseende
på boningsort, möjligen kunna blifva lämplig för landet. Utskot
-
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 85.
II
tet vill likväl icke göra denna inskränkning ovilkorlig. Om mer än hälften
af de vid första valet afgifna rösterna tillfaller en person, synes en
så enhällig kallelse höra vara giltig, utan afseende på den valdes boningsort.
Har ingen erhållit så många röster vid första valet, då anser Utskottet
sådant kunna antagas såsom bevis, att ingen af dem, hvilka röster
erhållit, är så noga känd eller omfattad med så allmänt förtroende, som
man i thy fall bar goda skäl att önska. Utskottet har för denna händelse
föreslagit nytt val, och vid detta gjort bofasthet inom Länet till vilkor
för valbarhet. Sistnämnda local-bestämning skiljer sig mindre i sjelfva saken,
än till namnet, från Ridderskapets och Adelns förslag. Ridderskapet
och Adeln åsyftar nemligen valkretsar för de serskilda Stånden, och hvarje
sådan valkrets mäste i allmänhet blifva fem gångor så stor, som en enligt
Utskottets nu afgifvande förslag bildad; således ymsom större, ymsom
mindre, än Län.
Utskottet, som i nedanstående Val-lags-förslag, 16 och 28 §§., infört
de stadganden, hvilka i detta afseende äro nödiga, hemställer, på nu anförda
grunder, att Ridderskapet och Adeln ville, med godkännande af
Utskottets nu framstälda förslag, låta sin anmärkning, för så vidt den
icke kunnat af Utskottet biträdas, förfalla.
Hvad sjelfva sättet för valens förrättande angår, har Bonde-Ståndet
yrkat, att Riksdagsmanna-vai bör ske öppet, och ej med slutna sedlar.
Den fråga, Bonde-Ståndet vidrört, är alltför vigtig att hafva kunnat,
vare sig vid uppgörandet af det i Memorialet, N:o 38, meddelade förslaget
eller sedermera, undfalla Utskottets uppmärksamhet. Utskottet, som
i Memorialet, N:o 68, föreslagit, att alla omröstningar i Riks-församlingen,
utom val, skola ske öppet, bör icke misstänkas att vara obenäget för öppenhet
i handling. Men Utskottet får icke, vid utöfningen af sitt ansvarsfulla
kall, utgå från förutsättningar, hemlade utur inbildningens verld.
Det skall troget och fördomsfritt iakttaga verkligheten och derefter lämpa
sina förslag. Med ledning af dessa grundsatser, måste Utskottet förklara,
att det, för sin del, icke vågar förutsätta en så allmän moralisk sjelfständighet,
att den öppna röstningen skulle utan fara kunna införas vid Svenska
Riksdagsmanna-val; och Utskottet får, i följd deraf, hemställa , att BondeStåndet
ville från denna anmärkning afstå.
12
Constitutions-Utslotlets Memorial, IV.'o 85.
Borgare-Ståndet har, såsom sin gemensamma tanka, förklarat, altdirecta
val i allmänhet bör lemnäs företräde; men att indirecta val äfven
må kunna ega rum, der serskilda locala omständigheter dertill föranleda.
Till svar härå får Utskottet nämna, att Memorialet, N:o 38, tillräckligt
ådagalägger, huru mycken uppmärksamhet Utskottet egnat frågan om
de directa och indirecta valens ymsesidiga fördelar. Utskottet dolde för
ingen del sin öfvertygelse, att de directa valen, i och för sig, egde ett
afgjordt företräde, ehuru rum- och tids-förhållanden förmådde Utskottet att
förklara sig för de indirecta valen, såsom för det närvarande för Sverige
lämpligare.
Då Utskottet nu af ett Riks-Stånd blifvit uppmanadt, att å nyo vända
sin uppmärksamhet åt detta ämne, har Utskottet väl icke trott sig
kunna föreslå, att valen i allmänhet må blifva directa; men Utskottet har
likväl, både af aktning för ett Riks-Stånds uttalade åsigt och af egen öfvertygelse
oin de directa valens stora, obestridliga företräden, der de
kanna användas, funnit sig föranledt, att så vida afvika från sitt förslag i
Memorialet, N:o 38, att Utskottet nu föreslagit, det, med afseende på den
större eller mindre beqvämlighet, med hvilken val kunna diiecte ske, en
annan indelning af Val-districlerna än den i Memorialet, N=o 38, föreslagna,
må antagas.
Det är klart, att de locala hindren för directa val icke finnas isläder,
hvilka, hvar för sig, kunna utgöra etL eller flera Val-disti ider.
Vid detta förhållande, och dä sålunda endast en del af de betänkligheter,
hvilka Utskottet emot sådana val i Memorialet, N:o38, anförde,
för nämnda städer återstår, har Utskottet trott i dessa städer böra och
kunna göras början med den uppfostran till politisk frihet, som Utskottet
anser såsom ett hufvudändamål med alla representativa författningar, men
som endast genom directa, samfälda val kan åstadkommas. Skälet gäller
egentligen blott dessa städer, så vida som del endast der är möjligt för
alla valberättigade, hvilka ega välja en gemensam Representant, att sammanträda
på ett stalie, för att valet verkställa.
Men Utskottet har icke kunnat förbise den split och den afund
som skulle blifva en nödvändig följd af försöket alt göra ett annat valsätt
gällande i de mindre, än i de större städerna. Lättheten att inställa si»
vid ett val, som fordrar längre tid, är i allmänhet också större i stad,
Constitutions-Utslcottets Memorial, N:o 85.
i3
den må vara stor eller liten, ån i en lands-församling; och Utskottet har
derföre äfven trott sig kunna, på sätt i sjelfva Lag-förslaget närmare redovisas,
till de mindre städerna utsträcka det directa valsättet; och slutligen har
Utskottet, i betraktande af de mångå likheterna mellan mindre släder och
större köpingar, äfven trott sig böra ställa desistuämda i samma class, dit
samtliga städerna komma att höra.
Utskottet, som i Memorialet N:o 38, yttrade den Öfvertygelse,
alt en serskild Slads-representation i ett land, der städerne icke ega
tiondedelen af befolkningen, icke låter sig försvara, när man icke
mera tror sig inom städerna kunna fjettra all annan idoghet än jordbruket,
kan nu lika litet, som vid afgifvande af nämnda Memorial,
godkänna det skäl för en serskild Stads-representation, hvilket Utskottet
vid nyss omförmälda yttrande egentligen hade i sigte, nemligen behofvet
för förädlings- och handels-näringarnes idkare, alt ega serskildt valda målsmän
i Riks församlingen. Nu, såsom då, betviflar Utskottet gagnet af den
konstgjorda skilnaden mellan stad och land; men, såsom en utväg att åtminstone
till en del nu genast kunna gifva det samfälda valsättet den forin
af directa val, sorn Utskollet önskade kunna, men icke vågar, för hela
Riket föreslå, och såsom en öfvergång till denna forms allmännare antagande,
har Utskottet icke dragit i betänkande att föreslå, det städer och
större köpingar må för Riksdagsmaunavalen bildas till serskilda, från landet
afsöndrade, Val-districter.
Utskottet anser sig kuapt behöfva möta det inkast, alt en sådan
skillnad slår i strid mot den grundsats af samfälda val, som genom omröstning
i Förstärkt Constitutions-Ulskott blifvit godkänd. Utskottet har
i Memorialet, N:o 38, så utförligt framställt begreppet om samfälda val,
att Utskottet väl icke här behof ver erinra, alt detta begrepp, i och för
sig, är alldeles främmande för frågan om val-districlernas indelning. Denna
indelning kan på mångfaldiga sätt ändras. Grundsatsen bni samfälda
val är orörd, så länge samtliga inom hvarje dist rict valbei ätl igade, utan
skillnad mellan stånd och yrken, samfäldt utse Riksdagsmän elfer Valmän.
Den, som annorlunda tolkar delta namn, måste ock påstå, alt en bergslag,
en skogsbygd eller en slättbygd icke skulle kunna algot» ett valli
istrict.
Efter att i sislom Törmä Ida fråga hafva bestämt sin mening, har Utskottet
måst upptaga den, huru stor andel i det bestämda antalet af Repiesenlanler
bör tillkomma städer och större köpingar.
Cnnstilutions-Utshottets Memorial, J\:o 85.
Utskottet har härvid tagit i betraktande, att städerne, der större
embetsverk samt högre domstolar och undervisningsanstalter äro förlagda,
och der mera rörelse och mångfaldigare förbindelser göra ideernas omlopp
lifligare, måste, i fall de för Riksdagsmannaval blifvit med närgränsande
landsbygder förenade, på dessa val hafva kommit att utöfva en vida
större inflytelse, än den, hvilken för hållandet af deras folkmängd till de
med dem i valdistricter förenade landsbygders anvisar. Utskottet tillägger,
att städerne icke ens skulle behöft nämnda slags öfvervigt för att
komma i besittning af en större inflytelse, än i förhållande af deras folkmängd.
Af allmänt tillgängliga statistiska upplysningar är bekant, att värdet
af de i städerna belägna fastigheter utgör en sjettedel af det, hvartill
hela Rikets fasta egendom är uppskattad, ehuru samma städers folkmängd
icke utgör en tiondedel af hela Rikets. Så vidt sora icke en alltför
stor olikhet i fördelningen af denna förmögenhet antages, skulle denna
öfvervigt i fast förmögenhet, ensam, varit tillräcklig att skaffa städerna en
.öfvervigt i inflytelse, öfver den, deras folkmängd antyder. Ännu sannolikare
måste en sådan öfvervigt visa sig för den, som erinrar sig skillnaden mellan
den sammanlagda inkomst, sorn de i Val-lagens i §. 3 morn. omtalade
yrken gifva i städer, och den, som af sådana vinnes på landet. Den
af Utskottet i Memorialet, N:o 38, föreslagna fördelningen af Representanterne,
melian Länen efter folkmängd, och mellan val-districterna med hufvudsakligt
afseende på folkmängd, nedsatte, i förening med den likaledes
i samma Memorial antagna regeln, att Stockholm skulle anses såsom
ett Län, och, i följd deraf, endast i mån af sin folkmängd erhålla valrätt,
städernas nämnda inflytelse. Men fullkomligen kunde deras större rikedom
icke beröfvas sin omedelbara verkan på valen annorlunda , än genom
•en sådan regel, som den äfvenledes i Memorialet, N:o 38, antagna, att Valmännens
antal skulle bestämmas efter folkmängden. Om denna regel, såsom
Utskottet här nedan föreslår, frånträdes, skalle städerne, i följd af
denna ändring, i fall deras förening med landet bibehölles, återvinna en
betydlig del af den större inflytelse, hvartill deras öfvervägande förmögenhet
naturligen föranleder; och om man derutöfver tager deras moraliska
inflytelse i beräkning, torde Utskottet snarare hafva nedsatt deras rätt
under, än höjt den öfver, hvad billigt är, då Utskottet föreslagit att städerne
må ega välja Tretio af Etthundradesjuttiofem Representanter.
Utskottet har vidare, i öfverensstämmelse med dess ofvan uttalade
åsigter, trott sig åtminstone böra försöka att närma det för landet bibe
-
Constitutions-Utslcottets "Memorial, N:o 85.
i5
källna indirecta valsättet tili det directa. Utskottet har trott sådant böra
ske, först genom ändring af grunden för Valmännens antal, och dernäst
genom en ökning af detta antal. Der Valmännens antal bestämmes efter
de valberättigades röstetal, måste den relativa vigten af hvarje vid valmansval
afgifven röst vida mer närma sig till den vigt, som den skulle haft, om
Riksdagsmannaval^ varit direet, än der samma antal bestämmes efter folkmängden.
Utskottet har derföre nu trott sig böra föreslå, att antaga den
förra grunden. Likaså ökas sannolikheten för hvarje valberättigad att genom
sin röst kunna tillsätta en eller flera Valmän, i samma mon, som förhållandet
af Valmännens antal till röstetalet okas. Utskottet har, för att
lätta en sådan ökning, föreslagit en minskning af valdistrieterna; och Utskottet
hoppas slutligen atL Borgare-Ståndet torde finna, det Utskottet, genom
alla här nämnda jemkningar, i hufvudsaken uppfyllt Ståndets ofvannämnda
fordran, att directa valen i allmänhet bör lemnäs företräde, men
med lemnad tillåtelse till indirecta val, der serskilda locala omständigheter
dertill föranleda.
I öfrigt har Utskottet ansett sig icke i Val-lagen böra upplaga stadgandena,
rörande de val tili Andra Kammaren, hvilka nedan omtalas*
och hvilka, såsom utgörande Riksdagsärende, synas rättast upplagas i Regerings-Formen.
Utskottet har nämnt Ändra Kammaren, och öfvergår äfven nu till
frågan om Kammarbildningen. Ehuru Sverige icke har elementer till en
Pärkammare, medgifver dock Utskottet, att äfven i Sverige kan skapas en
Öfre Kammare, sorn väsendtligen tryggar continuiteten i Representationens
åsigter och förekommer de hastiga opinionskastningar, från den ena Riksdagen
till den andra, hvilka Svenska Riksdagarnes historia i alltför stort
antal företer.
Då denna fördel också hufvudsakligen synes hafva varit åsyftad af
Ridderskapet och Adeln, det Riks-Stånd, som bestämdast uttalat sin mening
om Kammarbildningen, har Utskottet trott sig deraf hafva tillräcklig
anledning att, med frånträdande af sin i Memorialet, N:o 38, uttryckta, och
af Bonde-Ståndet godkända, mening, nu föreslå , att
Svenska National-representationen må bilda två Kamrar.
Innan Utskottet närmare utvecklar sina1 åsigter, bör Utskottet dock
ingå i redovisning af de serskilda Riks-Ståndens yttranden i detta ämne.
t6
Constilutions- TJIskottets Memorial, N:o 85.
Ridderskapet och xUleln har yrkat, att Svenska Representationen
skall sammanträda på två Kamrar; att Kamrarne, af hvilka den ene kallas
de äldres, och den andre de yngres Kammare, böra bestå af lika
mångå medlemmar hvardera; att båda Kamrarne utses genom val; och att
vid deras bildning den skillnad skall iakttagas, att, då Ledamöterne i den
ena Kammaren utses för hvarje Riksdag, Ledamöterne i den andra väljas
för längre tid bland personer, som förut utöfvat Riksdagsmannakallet eller
uppnått mognare ålder, hvilket ytterligare blifvit förklaradt så , att ingen
må blifva medlem af de yngres Kammare förr, än vid fylda tretio år,
eller af de äldres förr, än han upphunnit fyratio år eller är öfver tretio
år och en gång varit Riksdagsman.
Presle-Ståndet har förklarat, att Representationen bör fördelas på
tvänne Kamrar, samt att Conslitutions-Ulskottet skall ingifva förslag till
Kamrarnes fördelning, (jvalification och arbetsordning, m. m., och
Borgare-Ståndet, alt Riksförsamlingen bör fördelas på tvänne Kamrar;
att öfra Kammaren äfven bör genom val bildas, och att, der skiljaktiga
tankar mellan de tvänne Kamrarne icke annorlunda kunna sammanjemkas,
hela Riksförsamlingen på ett rum derom, i vissa fall, beslutar.
Bonde-Ståndet har, i dess till Utskottet, i anledning af Memorialet
N:o 68, hänvisade anmärkningar, godkänt den af Utskottet redan uti
Memorialet, N:o 38, motiverade, och uti det förslag till ändringar uti nu
varande Grundlagar, som förstnämnda Memorial innehåller, tillämpade
grundsats, alt Svenska folkets till Riksdag församlade Representanter må
bilda en enda Kammare, hvilken för vissa frågor delar sig i tvänne Nämnder,
som serskildt öfverlägga och besluta, men, vid inbördes stridighet i
åsigLer, sammanträda, för att skiljaktigheterna till gemensamt beslut bringa.
Under hemställan, att Bonde-Ståndet ville, med frånträdande af sin,
i öfverensstämmelse med Utskottets först yttrade åsigt, fattade tanka, i
frågan om Kammar-systemet, i hufvudsaken foga sig efter Med-Stånden,
får Utskottet, i afseende på dessas yttrade tankar, anföra följande:
Benämningen på Kamrarne är visserligen jemförelsevis likgiltig, men
Utskottet vågar anse de närmast efter Frankrikes, under en period af dess
revolution, gifna exempel, bildade namnen: De äldres och de yngres Kammare,
i åtskilliga afseenden vara mindre lämpliga. Utskottet hemställer
derföre,
Constitutions-Utskottets Memorial> Ä':o 85.
*7
derföre, att Ridderskapet och Adeln ville från denna tanka afstå. Utskottet,
som inser hela vigten af det skäl, som föranledt Ridderskapet oeh
Adelns val af namn, nemligen omtankan att äfven uti namnet undvika all
förödmjukelse för den ena, ali anledning till företräde för den andra, Kammaren,
tror sig för detta ändamål böra föreslå, att Kamrarne böra kallas
Första Kammaren, och Andra Kammaren.
Utskottet har, för sin del, icke heller ansett båda Kamrarnes Ledamöter
böra blifva lika många. Utan att misskänna den fördel, en sådan
likhet skulle medföra vid sammanträden till samfälda beslut, har Utskottet
dock trott, dels att de Riksdagsmän, som antingen omedelbart eller mindre
medelbart väljas af folket, skulle blifva alltför få, om Kamrarne blefve
lika starka, och om derjemte någon skilnad skulle göras emellan sättet
att välja den enas och den andras Ledamöter; dels att en Öfre Kammares
anseende lätt skulle kunna gå förloradt genom brist på fullt skickliga personer
att deri intaga rum, i fall dessa rum blefve alltför många. Utskottet
har derföre, under förutsättning, att Ridderskapet och Adeln frånträder
sin tanka, föreslagit, att Andra Kammaren skall bestå af Sjuttiofem ,
och Första Kammaren af Etthundradesjuttiofem Ledamöter.
Hvad angår tiden, för hvilken valet till Andra Kammaren bör gälla,
har Utskottet föreslagit, att den bör omfatta Tre Lagtima Riksdagar.
I afseende på valbarheten , har Utskottet, också med anledning af
Ridderskapets och Adelns tanka, föreslagit, att för valbarhet lill Andra
Kammaren skall, utom de vilkor, som utgöra valbarhet till den Första,
fordras antingen Tio års högre ålder, eller att hafva förut bevistat Riksdagar.
Utskottet har så vida afvikit från Ridderskapets och Adelns mening,
som Utskottet föreslagit åldern till Tretiofem år, i stället för Fyratio, och
utsatt två Riksdagar, i stället för en, såsom det minsta antal, hvars bivistande
må berättiga en yngre man till inträde i Andra Kammaren. Nedsättningen
af åldern står i sammanhang med Utskottets åsigt i fråga om
nödig ålder för Första Kammarens Ledamöter. Hvad det antal Riksdagar
angår, hvars bivistande må ersätta felande ålder, tror Utskottet verkligen,
att den första Riksdag, sorn någon bivistar, för de flesta måste anses såsom
lärospån. Utskottet hemställer derföre, att Ridderskapet och Adeln
ville godkänna den modification af dess mening, som Utskottet här tillåtit
sig.
Bih. till R, St. Prot. 1840 och 1841. 3 Sami. 37 Häftet. 3
i8
Constitutions-Utslcotiets Memorial, ]S[:o 85.
Hvad angår sättet att välja Andra Kammarens Ledamöter, har
Utskottet i Förstärkta Conslitutions-Utskottets omröstning haft den anvisning,
att dessa val måste ske samfäldt, det är, icke stånds- eller class-vis.
Men Utskottet har derjemte ansett dessa val hvarken kunna eller böra
uppdragas åt dem, som välja till Första Kammaren, så vida meningen är,
att någon charactersskilnad mellan håda Kamrarne skall finnas. En sådan
cliaractersskilnad åstadkommes icke genom olika valbarhelsvilkor allena.
Äro de väljande desamme , lära de sörja derföre, att, i trots af de olika
valbarhetsvilkoren, åsigter och tänkesätt blifva någorlunda lika hos de Representanter,
som sändas till den Första, och hos dem, hvilka sändas lill
den Andra Kammaren.
Utskottet har, af denna anledning, lill ny pröfning företagit den
frågan, hvilken redan förr, än Utskottet afgaf Memorialet, N:o 38, inom
Utskottet var under öfverläggning, huruvida den ena Kammarens Ledamöter
borde utses genom Valmän, hvilka blifvit tillsatta af större valdistricter,
t. ex. Län. Utskottet har redan i nyssnämnda Memorial, sid.
48, anmärkt, att de medelbara valen merendels skaffa Representanter med
större insigt och skicklighet, och att denna fördel, äfven i länder, der
större delen af Representanterna väljes omedelbart, förmått Lagstiftare att
stadga, det den mindre del af Representanterna, som der behandlar frågor
af ömtåligare och mera grannlaga beskaffenhet, bör utses genom medelbara
val. Utskottet kan här tillägga, att denna fördel blir större, i
samma moa, som ett mindre antal valmän blifvit utsedt af ett större antal
valberättigade. Men om ock detta är nog att gifva tämlig säkerhet om.
de så valda Representanternes skicklighet, lemnar det deremot ingen borgen
derföre, att dessa val skett mera oberoende af stundens opinion, än de för
smärre districter, omedelbart eller genom ett, i förhållande till de valberättigades,
mindre antal Valmän anstälda. En sådan borgen kan endast
finnas deruti, att sjelfva Valmännen icke äro tillsatte för dessa val allena;
att valen endast utgöra en ringa del af dessa Valmäns åligganden; och att
de således sjelfve äro utsedde med mera afseende på deras duglighet, insigt
och redlighet i öfrigt, än på deras politiska tänkesätt. Dessa fördelar
skulle hos oss endast kunna uppnås på det i Memorialet, N:o 38, sid.
16, anlydda sätt, nemligen genom bildande af representativa Länsförsamlingar,
och genom uppdragande åt dessa af skyldigheten att välja Riksdagsmännen
i Andra Kammaren. Samma skäl, sora på sist anförda ställe äro
Constitutions-Vtskottels Memorial, IV:o 85.
»9
uppgifna , hafva emedlertid äfven denna gång hindrat Utskottet att föreslå
detta sätt att bilda en Ölre Kammare.
Utskottet har således å nyo vändt sin uppmärksamhetpå lämpligheten af,
att låta Nationens till Riksdag församlade Representanter sjelfva välja den
Öfre Kammaren. Då erfarenheten långt för detta ådagalagt faran, att låta
corporalioner compleltera sig sjelfva, har Utskottet dock nu, då det föreslagit
en verkligen afsöndrad Andra Kammare från deltagande i valet lill
densamma trott sig böra utesluta dess egna, redan varande Ledamöter. Huruvida
den Första Kammarens Ledamöter höra deLta val förrätta, blir således
den egentliga frågan.
Det vigtigaste inkast, som Utskottet häremot förmodar, är, att den
majoritet, som är rådande inom den väljande Kammaren, på delta sätt
kommer att äfven tillsätta den Andra, och att. detta valsätt sålunda, långt
ifrån att emot den väljande Kammaren skapa den motvigt man önskar,
tvertom just tjenar att ytterligare förstärka dess magt. Men detta inkast
gäller egentligen för de fall, att antingen båda Kamrarnes Ledamöter lika
länge innehafva sitt uppdrag, eller alt den väljandes Ledamöter innehafva
sitt längre, än den andras.
Enär deremot de, hvilka af den ena Kammaren väljas till Ledamöter
i den andra, fortfara med sitt uppdrag längre, än de väljande, kunna
de lätt komma att, efter oinbyte af personal i Första Kammaren, bilda
en ganska stark motvigt emot en i sistnämnda Kammare inkommen majoritet,
med nya åsigter, nya önskningar och nya förhoppningar. Ännu mera
ekås denna möjlighet, om lagtima val till Andra Kammarens Ledamöter
anställes vid slutet af Lagtima Riksdag, således af personer, bland hvilka
en stor del kanske icke återvänder till Riksmöte.
Utskottet hoppas sålunda, att det skall medgifvas, det en Andra
Kammare, ehuru den väljes af den Första, verkligen kan blifva en borgen
för continuiteten i serskilda Riksdagars åsigter , ett värn emot häftiga opinionskastningar,
och en värdig tolk för åsigter, hvilka dagens mening stundom
eljest torde bringa til! lystnad.
Det återstår dock Utskottet ännu ett inkast alt besvara. Det värn,
Utskottet omtalat, kan icke på längd motstå en herrskande opinion. Om
det ock, vid början af en Lagtima Riksdag, står starkt och vördnadsbjudande,
så nedbrytes det stycke för stycke vid slutet af samma och de
två följande Lagtima Riksdagar.
20
Constitutions- Utskottets Memorial, N'.o 85.
Utskottet erkänner rigligheten i påslåendet, utan att deruti tinna ett
skäl att förkasta förslaget. Utskottet anser ingen afdelning af en Nationalrepresentation
emot önskade reformer kunna ställa ett oöfvervinneligt motstånd,
intet åt en sådan afdelning inrymdt veto på längd kunna motstå
folkets allmänna, allvarliga önskningar.
Utskottet har således trott sig böra för bildande af Andra Kammaren
föreslå det valsätt, som finnes beskrifvet i bär bifogade omarbetning
af de i Memorialet, N:o 68, innehållna och 62 §§. Regerings-Formen.
Då likväl Riksförsamlingen, vid sitt första sammanträde, icke kan
ega en på detta sätt redan bildad Kammare, och Utskottet, enligt de här
ofvan utredda grunder, icke heller kunnat föreslå, att den då sammanträdande
Första Kammaren skall genast välja en Andra;, har Utskottet ansett
första valet af Andra Kammaren böra ske af Riksens Ständer v.id den Riksdag,
då den nya Val-lagen erhåller sanetion. Utskottet har ansett i sin
ordning, att mellan den gamla och den nya Representationen sålunda knyta
ett nytt band.
Efter hvad nu om valen blifvit sagdt, återstår att redovisa för bufvuddragen
af Utskottets åsigt om Kamrarnes inbördes förhållanden, deras
ymsesidiga rättigheter och skyldigheter.
I frågan om initiativet, har Utskottet ansett sig böra föreslå bibehållande
af den rätt, som nu tillkommer hvarje Riksdagsman, alt i den afdelning
af Representationen, som lian tillhörer, väcka hvilken fråga som
helst, hvars väckande icke i Grundlag är förbuden; äfvensom Utskottet
ansett ingen af Kamrarna böra ega ratt att undandraga en i Utskott beredd
fråga Med kammarens granskning.
Utskottet vet, att man anser det följa utur begreppet om en på två
Kamrar bildad Represensation, att hvar Kammare kan nedlägga hvarje
der väckt fråga, utan att deraf gifva Medkammaren del. Utskottet har
ock antagit denna regel så vida, att hvar Kammare må ega att ulan remiss
till Utskott nedlägga hvarje af enskild Riksdagsman väckt fråga. Men
då en fråga blifvit till Utskott hänvisad; då Kammaren således icke genast
funnit den böra förfalla, eller icke varit berättigad att låta den utan
behandling i Utskott förfalla, anser Utskottet rättigheten att nedlägga en
sådan från Utskott inkommen fråga, utan att deraf gifva Medkammare
del, föga förenlig med den ymsesidiga aglningen mellan båda Karararnn
Co risti tut iöns- Utskottets Memorial, N:o 83.
pä hvilken Utskottet, såsom det hoppas, med rätta, lagger vigt. Den besparing
i tid, som en sådan rätt medför, torde vara mindre, än den synes.
Utskottet for mod ar åtminstone, att, när den Kammare, som ärmest
behörig att i frågan döma, först yttrat sig, dess afslag i de flesta fall skall
förmå Medkammaren att icke på försöket till frågans genomd rifvande slösa
tiel och möda. I öfrigt tillägger Utskottet, det rätt att utan communication
nedlägga ett i Utskottet beredt mål i alla händelser blott skulle kunna
sträcka sig lill de mål, i hvilka båda Kamrarnes serskildt gifna samtycke
fordras till antagandet. I alla andra, der, vid uppkommen skiljaktighet,
samfäld öfverläggning och omröstning af båda Kamrarnes Ledamöter eger
rum, måste naturligen all fråga om sådant nedläggande förfalla.. Så vida
derföre Utskottet haft rätt att så, som snett, föreslå, att absolut veto blott
i vissa fall tillkommer hvar och en af Kamrarne, har så mycket mindre
skäl varit för Utskottet att för en ringa tidsbesparing äfventyra enigheten
emellan dessa Kamrar.
Ulskottet har vidare trott hvarje Kammare böra ega första rösten i
vissa klasser af mål Det är Ulskuttet ej obekant, att man yrkat, det
Öfra Kammaren, såsom blott återhållande, icke hade något att göra med
målen förr, än den Nedra Kammaren dem beredt. Utskottet, som redan
sökt sörja för, att första rösten i ett mål icke må medföra rätt alt undandraga
det Medkammarens kännedom och pröfning, har trott, att återhållet
törhända bäst sker genom en föregående utredning, sora hindrar utbrottet
af passioner, hvilka, en gång komna i rörelse, ofta äro svåra att återbringa
till sansning. Utskottet har i öfrigt till sitt förslag icke hemtat anledning
af de gamles efterdöme att anförtro ett Råd initiativet i Lagstiftningsärenden
, ehuru Utskottet icke heller lemnat detta efterdöme utur
sigle; men Utskottet har önskat fördela arbetet mellan Kamrarne jemnt ,
och på det sätt, att det yttrande, som i den först behandlande Kammaren
afgifves, må få den största möjliga vigt, och i följd deraf bespara
Medkammaren så mycket arbete, sorn möjligt.
Utskottet har i öfrigt, såsom redan är angifvet, endast för vissa mål
antagit regeln om hvar Kammares absoluta veto. Att ett sådant bör ega
rum i några, foijer af Tväkammaisystemets begrepp, som utan detta veto
saknar all verklig betydelse. Borgare-Ståndet har i en här ofvan anförd
anmärkning förklarat, att delta absoluta veto ej kan ega rum i alla mål,
och Utskottet instämmer i denna tanka. Utskottet fann, då det afgaf Me
-
Consätulions-UlxloUets Memorial, N:o 85.
rnorialet, N:o 68, endast för vissa mål lämpligt alt fordra samtycke, antingen
af båda Nämnderna, hvar för sig, eller ock af två tredjedelar af hela
Riksförsamlingens röstande Ledamöter; och Utskottet har på samma grunder
nu måst föreslå, att båda Karm arne, när de stadna i olika beslut rörande
frågor, hvilkas afgörande icke utan kännbara olägenheter medgifver
uppskof, skola sammanträda till samfäld öfverläggning och omröstning.
Det är Utskottet ej obekant, att mången anser sådana sammanträden oförenliga
med Tvåkammar-systemets begrepp. Utskottet känner ock, att man
i Frankrike, genom ett raffinerande af det Engelska systemet, till och med
betagit Kamrarne rätt till de i England vanliga conferencerna; men Utskottet
vet älven, att flera länder, der National-representationen, såsom i
Sverige, har förvaltningsbestyr, funnit sig nödgade att medgifva sådana
samfälda beslut, som här ofvan blifvit nämnda; och Utskottet tror, att
Tvåkammarsystemet för ingen del är oförenligt med ett dylikt medgifvande,
så länge detta icke sträcker sig lill de frågor, hvilkas betydelse är
mindre för den närvarande, än för den kommande tiden.
Utskottet har vågat ännu större modificationer af det, som man i
allmänhet anser utgöra Tvåkammarsystemets väsende. Utskottet har i
Memorialet, N:o 68, anfört de skäl, hvilka ingåfvo Utskottet fruktan för
att låta båda Nämnderna, hvar för sig, förrätta de vigtigaste bland de val,
hvilka Grundlagen ålägger Riksförsamlingen. Samma skäl gälla i än högre
mått emot tankan alt låta characterskilda Kamrar, hvar för sig, förrätta
dylika val. Utskottet liar derföre i nedan intagna i3a §. Regerings-Formen
föreslagit, att Riksförsamlingen samfäldt skall förrätta de val, hvilka
der uppgifvas.
Slutligen har Utskottet ock trott, att de flesta Utskott böra tillsättas
af båda Kamrarne. Utskottet har ansett detta stå i naturligt sammanhang
ined den af Utskottet föreslagna regeln, att intet mål, som af Ulskolt
blifvit beredt, får i den ena eller andra Kammaren nedläggas, utan att
Medkammaren deraf erhåller del; hvaraf följer, att Utskottens arbete alltid
lika nitra rör båda Kamrarne; och UtskoLlet har dessutom ansett det
vara af vigt, att ingen Representant må, till följd, af sin plats i den ena
eller andra Kammaren, vara försatt utom möjlighet att inkomma i ett Ulskolt,
der han kanske är mera oumbärlig, än någon annan.
Utskottet bör sluta denna inledning. De ändringar, så vä! i Vallagen,
som i nedan intagna §§. af Regerings-Form och Tryckfrihets-lag,
Coristitutions-Ubskottets Memorial, N'o 85.
23
hvilkas grunder icke här ofvan äro framstälda, skola i serskildt åtlöljande
Motiv förklaras, så vidt en sådan förklaring kan vara behöflig.
Med det tillägg, att Utskottet i serskildt Memorial ämnar underställa
Riksens Ständer förslag till en ändrad organisation af Riks-rätten:
ett förslag, som, i fall det af Riksens Ständer skulle godkännas, kommer
att, till följd af Utskottets i Memorialet, N:o 68, sid. g, gjorda förbehåll,
intagas uti 121 och ia4 §§. af den i nämnda Memorial föreslagna, här
nedan i vissa punkter ändrade, omarbetning af Piegerings-Formen, samt
dessutom med anhållan, att framdeles få föreslå de voteringspropositioner,
hvilka, till följd af serskilda Riks-Slånds vägran att ingå på de af Utskottet
här nedan framstälda förslag, kunna blifva nödiga, får Utskottet nu,
såsom ett försök lill sammanjemkning af samtliga Riks-Ståndens, i anledning
af Memorialet, N:o 38, till Utskottet hänvisade gemensamma tankar,
öfverlemna
1:0 följande omarbetade förslag till Val-lag, och
2:0 nedanskrefna ändringar och tillägg uti Utskottets i Memorialet,
N:o 68, framstälda förslag:
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet 1841.
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, AT:o 85.
1
Förslag- till Val-Lag.
1 §-
Valrätt tillkommer Svensk man, som bekänner sig till Christna lävart,
fyllt ljuguett år, är, och fem ur varit, i Riket bosatt, samt
1) å landet eger, med stadgad Krono-Jborätt, eller för embete eller
tjenst, innnehafver, jord, bergsbruk eller annan lägenhet, eller ock i Stad
eller Köping eger, eller för embete eller tjenst innehafver, hus, tomt, jord
eller annan lägenhet; eller
2) medelst contract, som emot hans vilja icke kern, efter egarens godty
eko, före den utsatta tidens förlopp häfvas, för lifstid eller minst för
fern år legt jord eller bergsbruk af minst Ett Tusen Riksdaler Banco uppskattadt
värde ä landet, så vida han samma egendom fulla två år innehaft
och ännu innehafver; eller
3) annat lofligt yr'<e, än jordbruk eller bergsbruk, för egen räkning,
med en uppskattad behållen årlig inkomst af minst Tvåhundrade Riksdaler,
de tre sista, åren idkat och ännu idkar; eller
4) i ordinarie embete elter tjenst, såsom Prest, Civil, Officer, eller
vid läroverk, är anstäld, af Kronan, Riksförsamling, Stad, Socken, annan
menighet eller stiftelse njuter ständig lön, 'samt frän embete, tjenst eller
lön icke, utan egen ansökning eller ransakning och dom, kan skiljas ■ eller
5) från embete eller tjenst af den i f. morn, nämnda egenskap, efter
egen ansökning, erhållit afsked, antingen med Pensionsrätt, som icke utan
eget förvållande kan förloras, eller med rätt att bibehålla lönens hela belopp
eller viss del deraf.
2§.
Rösträtten beräknas sålunda:
1) enligt 1 morn. i, för ett uppskatt ad t egendomsvärde från och
med 1000 till 3ooo Riksdaler Banco, en röst; från och med booo till 10,000
R:dr, tvä; från och med 10,000 till ä5,ooo R:dr, tre; från och med 25,000
till 5o,ooo R:dr, fyra; från och med 5o,ooo till 100,000 Rulr, feni: samt
för fulla 100,000 Rulr och deröfver, sex röster; hvarjemte, då värdet understiger
1000 R:dr, för hvarje fulla 10 R.drs uppskattningsvärde beräknas
en hundradedels röst.
2) enligt 1 mom. 2, för ett uppskattadt egendomsvärde från och
med 10,000 till 3o,ooo Rulr, en; frän och med 3o,ooo iill 100,000 Rulr, lvu;
Bih. till R. St, Prot, iSfo och 184.1, 3 Sami. 38 Haft, 1
2
lior till Constitutions-Utskottets Memorial, N',o 85,
samt för fulla 100,000 R.xlr och deröfver, tre röster; hvarjemte, dä värdet
understiger 10,000 R:dr, för hvarje fulla 1000 R.drs uppskattningsvärde
beräknas en tiondedels röst.
3) enligt 1 § mom. 3, för en uppskattad inkomst från och med 200
till 600 R:dr, en; från och med 600 till 2000 R:dr, två; från och med 2000
till Booo Rxlr, tre; från och med 5000 till 10,000 R:dr, fyra; från och med
10,000 till 20,000 R:dr, fem; samt för fulla 20,000 R:dr och deröfver, sex
röster.
4) enligt 1 fj mom. 4 oc?1 5» en röst.
Grunderne för den uppskattning, som i mom. 1, e och 3 omtalas, be
stämmas
af Riksförsamlingen allena.
Ej må mom. 1, 2 och 3 så tydas, att rösträtt för egendom eller yrke
tillägges Kronan, Riksförsamlingen, Städer, Socknar, andre Menigheter,
Stiftelser eller Actie-bolag; ej heller mom. 1 så, att rösträtt enligt detsamma
af någon, som från embete, tjenst eller lön kan, utan egen ansökning
eller ransakning och dom, skiljas, får beräknas för embetet eller tjensten
åtföljande hus, tomt, jord, bergsbruk eller annan lägenhet.
Kronobetjente må hvarken för tjenst eller för thy åtföljande hus,
tomt, jord, bergsbruk eller annan lägenhet rösträtt beräkna.
3 §.
Rösträtt, som beräknas efter värde af hus, tomt, jord, bergsbruk eller
annan lägenhet, åtnjutes å den ort, der det hus eller bergsbruk, eller
den tomt, jord eller lägenhet finnes; rösträtt, sorn beräknas efter inkomst
af yrke, der idkaren yrket drifver; och rösträtt efter 1 jj mom. 4 eller 5,
der innehafvarén för sin person är skattskrifven.
Nu står någon å flera orter i förhållanden, som enligt 1 och 2 §§
medföra rösträtt, då må han å den ort, der sådana förhållanden medföra
största rätt, eller åtminstone lika stor, som å någon annan, utöfva rösträtt
för dem alla; och vare de då ansedda så, som vore de alla för handen,
der han, i öfverensstämmelse med hvad nu är sagdt, vill rösträtt utöfva.
Ej må rösträtt af någon utöfvas pä en gång efter 1 § mom. 4 och 5; ej
heller pä mer än ett ställe för samma Riksdag. Ej heller må någon vid
ett val beräkna flera röster, än sex; ej heller för urtima Riksdag rösta
pä annat ställe, än der han för nästföregående lagtima Riksdag rätteligen
varit i röstlängd upptagen.
lior till Gonstilutions-Vtskottets Memorial, N\o 85.
3
, 4 §*
Valrätt får icke utöjvas af den, som
a) står under förmyndare;
eller
b) sedan hans egendom till borgenärers förnöjande afträdd och beslut om
offentlig stämnings utfärdande fattadt är, icke gitter lagligen visa, att
han från sin vid egendoms-ajträdelsen varande skuld är fri;
eller
c) för nesligt brott på sådana skäl misstankes, att Domstol genom laga kraftvunnen
dom förklarat saken böra till framtiden lemnäs;
eller
d) utur Riket af vikit;
eller
e) förvärf vat medborgarerätt i främmande land;
eller
f) gått i utländsk tjenst.
De under e och f nämnde ega icke ånyo utöfva valrätt förr, än
de efter återkomst, eller efter nämnda utländska förbindelsers upplösning,
tre år i Riket bott och varit skattskrifne.
5 §.
Valrätt är för alltid förverkad af den, hvilken genom laga kraftvunnen
dom är förvunnen till nesligt brott eller lill köp eller salu af röster
för Valmanna- eller Riksdagsmanna-val, eller att i och f ör fullmägtigskap
hafva förledt någon till oskälig rättegång, emot bättre vett drif vit
or ättjär dig sak eller brukat veterlig falskhet.
Den, som rösträtt enligt 1 och 2 <5^ på mer än ett ställe för samma
Riksdag utöfvat, emot det förbud, som 3 § innehåller, må icke ånyo
utöfva sådan rätt förr, än två lagtima Riksdagar förflutit, efter det han
om sådan otillåten röstning öfvertygad blifvit.
. 6>
Valbar till Riksdagsman i Riksförsamlingens Första Kammare är
hvarje valberättigad, som bekänner sig till Protestantisk lära och fyllt tjugufem
år. Då valbarhet upphör, upphör äfven uppdrag, som genom val
gifvet är.
7 §.
Ingen, som till Riksdagsman i Första Kammaren blif vit vald, eger
undandraga sig detta f örtroende, så vida han icke antingen fyllt Sextio
år eller tvä Riksdagar bivistat eller laga förfall häfver.
4
lior lill Constitutions-Utskoltets Memorial, IV:o 85.
8 §.
Af det antal Riksdagsmän, som enligt Regerings-Form ens 4$ § eger
säte och stämma i Första Kammaren, välja Städer och större Köpingar
Tretio, och landsbygden, hvartill och räknas mindre Köpingar, Etthundrade
fyratiofem.
Större Köpingar kallas i denna lag sådana, som ega minst Femhundrade
inbyggare.
A hvar Femte lagtima Riksdag bestämmes, huru Rikets Städer och
större Köpingar, på grund af folkmängd, uppskattningsvärde af fast egendom,
samt directa skattebidrag till Statsverket, må indelas till val-dist ricter,
samt huru många af de för landsbygden här ofvan nämnda Riksdagsmän
hvarje Läns landsbygd, efter sin folkmängd, må till Första Kammaren
utse.
För Riksdagsoianna-val må annan Stad, än Stockholm, icke delas i
i serskilda valdistricter, ändå att den «ger välja mer än en Riksdagsman.
Svara sådan Stads folkmängd, fastighetsvärde och directa skattebidrag icke
jemnt emot ett helt tal Riksdagsmän, beslute då Riksförsamlingen, huru en
eller flere Städer, eller Städer och Köpingar må med den Staden till ett
valdistrict förenas.
För Stockholm bestämme Riksförsamlingen endast Riksdagsmännens
antal. Stadens Pröjnings-Comité bör året efter det, då lagtima Riksdag
öppnad blifvit, enligt de grunder, på hvilka samtliga Städernes indelning
till valdistricter beror, bestämma Stadens indelning i valdistricter.
Hvarje Läns Pröfnings-Comité bör, å lid, som för Stockholm sagd
är, med hufvudsakligt afseende på folkmängden, bestämma indelningen af
Länets landsbygd i valdistricter.
Riksdagsbeslut om ändring i det för de serskilda Länen eller Stockholms
Stad faststälda antal af Riksdagsmän bör vara kungjordt en månad
före Profnings-Comiteernas sammanträde.
Skulle Pröfnings-Comiteer försvurna, ege Riksförsamlingen bestämma,
hvilken Länsvis bildad myndighet må de ät nämnde Comité', i denna
lag, uppdragna pligter öfvertaga.
9 §.
Hvarje valdistrict väljer en Riksdagsman. Med undantag af Stockholm,
skall dock Stad, hvilken ensam eger välja på mer än en Riksdagsman,
äfvensom district, hvilket innehåller sådan Stad, genom ett val välja
så många Riksdagsmän, som Staden eller districtet eger att till Första
Kammaren utse.
HÖr lill Constilutions-Utskottets Memorial, N',o 85.
5
10 §.
Riksdagsmannaval skall ske:
l:o i senare hälften af Augusti månad det är, då lagtima Riksdag
hållas skall. Valet gäller för omförmälda Riksdag, samt sådan urtima, sorn
under liden mellan ofvannämnde och dernäst följande lagtima sammankallas
och som ej i nästföljande moment omförmäles.
2:o dä urtima Riksdag blifvit sammankallad af anledning, sorn nämnes
i Re ge rings-för mens 5o, 5i, 5a eller 53 SS- Valet gäller för den
Riksdag, till hvilken kallelsen är utfärdad.
3:o då redan vald Riksdagsman, antingen före den Riksdag, som på
hans val närmast följer, eller nur kallelse skett till annan Riksdag, som
han i kraft af samma val bivista bort, eller under Riksdag är med döden
afgången, eller af laga förfall är urslåndsatt, eller på laga skäl af säger
sig, att det erhållna uppdraget fullgöra, eller i följd af valets ogillande eller
valbarhets förlust uppdraget måst frånträda. Valet gäller för återstoden
af den tid, hvarå den afgångnes fullinagt lydde.
11 §.
Röstlängder öfver de i Städer eller större Köpingar valber ätti gade
böra i April månad det år, då lagtima. Riksdag inträffar, uppgöras af de
tjenstemän, sorn mantalsskrifning förrätta, och hvilka för sådant ändamål
skola vara försedde med Stadens eller Köpingens sista uppskattningslängd.
Hvar och en i Stad eller Köping för sin person skattskrif veu och
derstädes valberättigad skall, så framt han icke vid nästföregående mantalsskrifning
eller, deref ter, sist inom Mars månads slut hos den tjensteman,
som röstlängden uppgör, af sagt sig valrättens utöfning i Staden eller
Köpingen, och öfver den afsägelse uttagit bevis, i Stadens eller Köpingens
röstlängd antecknas för den rösträtt, han i Staden eller Köpingen eger.
Vill han der, med stöd af 3 $, för rösträttens utöfning räkna sig lill
godo annorstädes innehaf vande hus, tomt, jord, bergsbruk, eller annan lägenhet,
eller idkande yrke, skall han inom ofvan sagde tid den afsigt anmäla
och sitt anspråk styrka.
!/ ill någon, som icke är i Staden eller Köpingen för sin person skattskrif
ven, derstädes, med stöd af 3 §, rösträtt, som han enligt 1 och 2
morn. 1 eller 3 innehafver, utöfva, skall han den afsigt å ort och tid, som
ofvan sagda äro, skriftligen anmäla, och derjemte styrka, så väl samina
afsigts anmälan å den ort, der han för sin person är skattskrifven, som
ock de förhållanden, hvilka enligt förstnämnde S kunna förökning af hans
()
Tior till Constitutions-Ulskottets Memorial, N\o 85.
rösträtt medföra. Finnes han dä berättigad att ali sin rösträtt i Staden
eller Köpingen utöfva, varde dä i dess röstlängd för all den rösträtt upptagen.
12 §.
Röstlängden insändes inom nästföljande Maji månads slut till Stadsrätten
s hvilken under Junii månad samma år låter den ä allmän sammankomst
af Stadens samtliga, valber ättigade, i Rättens närvaro, granskas, öfver
alla de anmärkningar, som då andragas, skall föras protocoll. drtmärkningarnes
pröfning åligger Stads-rätten; och de, som godkännas, antecknas
också i röstlängden. Efter fulländad granskning underskrifvas röstlängd
och protocoll af Stads-rätten samt minst fern valberätti gade.
Är röstlängden upprättad för Stad, der Stads-rätt ej finnes, eller för
större Köping, insändes den inom ofvan sagda tid lill Kyrkoherden, hvilken
under nästföljande Junii månad å allmän stämma med de valberättigad^,
hvilken bör vara utlyst å tid, som för Socknestämma stadgad är, låter
längden granskas.
Prof ningen af gjorda anmärkningar tillkommer de närvarande valberättigade.
Med anmärkningarnes anteckning förhålles, som i denna
förut är sagdl. Röstlängd och protocoll underskrifvas af Kyrkoherden och,
jemte honom, af minst fern valberättigade, der sä många finnas och tillstädes
är o, samt insändas derefter tillden i 10 om förmälda valförrättare.
Emot så granskad röstlängd ege ingen annan ny anmärkning rum,
än om minskning eller upphörande af valrätt; och tjene denna längd till
grund för val, både till dä närmast infallande lagtima Riksdag, och till
sådan urtima, som före den dernäst följande lagtima sammankallas.
13 §.
Riksdagsmannaval för Stad eller större Köping förrättas alltid i Staden
eller Köpingen. Valförrättare är i Stad Stads-rätten, men der sådan
icke finnes, och i Köping, annan Domare, under hvilkens domvärjo Staden
eller Köpingen närmast lyder.
14 §.
Till sådant Riksdagsmannaval skall kallelse af valförrättaren utfärdas,
och i vederbörande Kyrkor uppläsas minst fjorton dagar förut. För
Stud, sorn ensam väljer en eller flera Riksdagsmän, bestämmes valdagen af
val förrättaren. Består vaulistrictet af flera Städer, eller Städer och större
Köpingar, varde för hela districtet valdagen bestämd af Stads-rätten i den
Stad, hvilken Riksförsamlingen jörordnat; skolande den Stads-rtilt till di
-
Ifor till Constitulions-UIskoltctf Memorial, N\o 85.
7
strictels öfriga valförrättare uppgifva dagen så tidigt, att kungörelsen inom
här ofvan stadgad tid kan vara uppläst i Kyrkorna. Hålles å den dag,
dA kungörelsen uppläsas bör, icke Gudstjenst i den Kyrka, till hvilken Stad
eller Köping hör, gånge, sorn i 26 ff säges.
15 §.
Riksdagsman för Stad eller Stads-valdistrict väljes genom slutna,
enkla, omärkta sedlar, af hvilka hvarje valberättigad lemnar en, för hvarje
hel, tiondedels eller hundradedels röst; och skola de sedlar, hvilka lemnäs
för lika röstvärde, serskildt samlas och räknas. Hvar och en i Staden eller
Köpingen boende valberättigad, som icke af styrkt laga förfall hindras, aflemne
sjelf sina röster. Den, sorn laga förfall styrker eller utom Staden
eller Köpingen bor, ege sådane röstsedlar, som ofvan beskrifne äro, insända
i försegladt omslag, försedt med tydlig och af den röstande sjelf underskrifven,
så lydande påskrift: "N. N:s röster till Riksdagsmannavalet i
”N. N. Stad (Köping) d " Tiondedels och hundradedéls röster skola
i serskilda omslag insändas.
Rösternas sammanräkning skall genast, efter omröstningens slut, verkställas
af va/förrättaren. När hela valförrättningen slutad är, skall protocollet
af val förrättaren och minst fem v albe rätti gade under skrif vas. Består
vahlistrictet af flera Städer, eller Städer och större Köpingar, då skola
till den Stads-rätt, sorn bestämt valdagen, de protocoll, som äro hållna
öfver de öfriga, till districlet hörande Städernas eller Köpingarnes val, genast
insändas; hvarefter omförmälda Rått sammanräknar de vid distr idets
samtliga val afgifva rösternas antal.
16 §.
Piiksdagsman i Första Kammaren för Stad eller Stads-valdistrict vare
den, som vid det eller de för Staden eller districtet anstälda val fått
Jlesta rösterna. Om valet, i Jöljd af likhet i röstetal, är oafgjordt, anställe
den Stads-rätt, som valdag bestämt, lottning, och vare då den, som lotten
utvisar, Riksdagsman. Af säger sig vald Riksdagsman uppdraget, skall
ock elen k ätt profva skälet och, i fall det goclkännes, besörja valets förnyande.
Der hela distr idets val å ett ställe förrättas, vare lottning en eller
förnyelsen genast, efter det anledningen yppats, verkstäld.
17 §.
Stads-rätt, som valdag bestämt, utfärde och underskrifva för den,
sorn enligt nästföregående § blifvit Riksdagsman, en sä lydande fullmagt:
Hör till Constituiions-TJtskottets" Memorial, N.-o~ 85,
”Stads-Rätten (Rådstufvu-RättenJ i N. N. Stad, går veterligt, alt
Vvid i dag (den . . . ,J anstäldt val har, pd sätt protocollet närmare
* utvisar, får denna Stad (N. N. valdistrictj och dm tid, som Vallansens
10 § i (2) (t>) morn. utsätter, till Riksdagsman i Riksf örsamlin”gens
Första Kammare iY. N. blijvit utsedd; hvarå delta länder till
”bevis och fullmagt.
”N. N. d ”
18 S*
1 Stockholm bestämmes valdagen får alla Stadens valdistricter,
och utfärdas fullmagter för alla i Staden valda Riksdagsmän af Stadsrätten,
äfvensom röstlångderne och protocolleu för Stadens serskilda
valdistricter till samma Rätt insändas; meri alla öfriga, hår ofvan
Stads-rätten anvisade, åligganden uppå råge Rätten åt en får hvarje,
valdistrict serskildt utsedd afdelning.
1 Slåder, der Förslg'■ och Andra Under-rått finnas, böra denna
Fal-lags stadganden om Stads-rätt förstås om Andra Under-rätt.
19 §'
Röstlängd öfver da valberätligade i Gäll eller serskildt Lån tillhörande
del af Gäll på landet bår i April månad det dr, dd lagtima
Riksdag inträffar, upprättas af den tjensteman, som mantalsskrifning
förrättar, och som för sådant ändamål bör vara försedd med Gällets
eller den serskildt Län tillhörande delens sista uppskattningslårigd.
Om hvad iagttagas bör af den, som i G atlet är för sin person
skattskrif ven och der, med stöd af 5 §, vill all sin rösträtt utöfva, eller
af den, som, ehuru icke i Gållet för sin person skattskrif ven, derstädes,
med stöd af ofvannämnda §, rösta vill, galle hvad i 11 § för Stad
eller större Köping stadgadt är.
Såsom Gäll anses både i denna och efterföljande §§ lands-försarnling,
sorn med Stad eller större Köping i andra afseenden år förenad
till ett Gäll; landsbygd, som med Stad eller större Köping utgör en
församling; annex- eller capell-församding, som eger minst tvåtusen inbyggare,
och sådan del af Gäll, som antingen utgör en hel socken och
derutöfver, men tillhör annat Lån, än det, der Moderkyrkan år belägen,
eller ock innesluter Moderkyrkan, men, efter afsöndring af delar,
hvilka tillhöra andra Län, icke utgör en hel socken.
Sådan del af Gäll, sorn ligger- utom det Län , dit Moderkyrkan
hör , och sorn icke, enligt hvad hår ofvan år stadgadt, anses såsom •tl
Gäll,
Hor till Constitutiom-Utakoltel« Memorial, N\o 85.
9
Gäll, skall, ejler Rrofnings-Comitée/s förordnande , för Halmanna val
förenas med ett inom Lånet angränsande Gall.
20 §•
Röstlängd bör lid, Kyrkoherden inom Maji månads slut samma
dr insändas och under derpå joljande Junii månad, ä allmän Gållståmma,
al de v alber åt tigad e granskas. Om anmärkningar nes anteckning
gäller hvad i i 2 § såges; med deras pröfning förhälles sd, sorn
samma § Jör stad, der Stads-rätt ej finnes, eller för större köping säger.
EJ ter slutad granskning, skola bade röstlängd och protocoll af
Ordföranden och, jemte honom, af minst Fem valber åtti gade, der sd
mänga finnas och tillstädes äro, underskrijvas; hvarefter ingen annan
ny anmärkning deremot må göras, ån rörande minskning eller upphörande
af valrätt.
Såsom Gäll tämma anses i denna och följande §§ ock den stämma,
sorn af Gällstämmans Ordförande, d tid, som för Socknestämma
år stadgad, blifvit utlyst, och hålles med sådana delar af Gäll, sorn,
enligt nastJöregående §, i denna Lag anses lika med Gäll.
Röstlängd Jör sådan del af Gäll, som ligger utom det Lån,
dit Moderkyrkan hör, men icke enligt nästföregående § anses lika med,
Gäll, granskas i Gällst årnman med det Gäll, hvarmed sådan del enligt
samma § blifvit för F al nian nav al förenad.
21 §.
De i ig och 20 §§ omförmålde röst längder insändas, efter den
i sistnämnda § föreskrifna granskning, till Landshöfdingen, hvilken
öfverlemnar dem till Prö f ning s - Comit ren. Efter anstäld jemförelse
mellan Gållens röstetal och Lånets öfriga förhållanden, best åmme sagda
Comité, huru många valmän hvarje Gäll iger att utse till deltagande
i V' al dist rict et s Riksdagsmannaval. Inom Länet skall samma
röstetal läggas till grund för rätt citt utse en valman. Det grundtal
skall Profnings-Comitéen utsätta, dock icke öfver Etthundrade hela röster.
Uppgår röstetalet i ett Gäll icke till det således utsatta grundtalet,
skola de der valberåttigade icke desiomindre en valman utse. ÖJverskjuter
röstetalet ett eller flera grundtal, lemnäs öfverskottet utan afseende,
så vida det icke utgör mer äi halft grundtal’, »tiger det deröfver,
varde såsom helt ansedf.
lidi, till R, St. Fröt. 1840 och 1841, 3 Sami, 38 Hafi. t
10
lior till Constilulions-Utskottets Memorial, N\o 85.
När Pröfnings-Comiteen härom förordnat, besörje Landshöfdingen,
att röstlängderne skyndsamt varda till vederbörande Kyrkoherdar återstälda;
hvarefter så väl dessa röstlängder, som Pröfnings-Comitéens fattade
beslut om Valmännens antal, skola tjena till efterrättelse, icke blott för de
valmannaval, hvilka mäste anställas för närmast förestående lagtima Riksdag,
utan också för dem, hvilka kunna blifva nödiga för urtima Riksdagar,
som efter omför mälda, men innan näst derpå följande, lagtima Riksdag
sammankallas.
22 §*
A allmän Gällstämma ege de v albe rätti gade i hvarje Gäll att, inför
Gällstämmans Ordförande, minst en vecka före Riksdagsmannaval utse så
många inom valdislrictet bosatta och till Riksdagsmän valbara Valmän, som
Pröfnings-Comiteen bestämt att i nämnda val deltaga. Suppleanter mål, der
de valber åtti gade så besluta, på samma sätt väljas. Ej må Kronobetjent till
Valman utses. Valmannaval fortgår, utan afseende derpå, att flere eller färre
valberättigade sin rätt försumma.
Gällstämmans Ordförande, hos hvilken protocöll och handlingar, hvilka
angå valmannaval, också böra Jörvaras, förordnar den i hans ställe må
föra ordet vid de val, han sjelf icke kan bivista.
Kungörelse om Valmannaval skall af Gällstämmans Ordförande utfärdas,
och i alla Gnllets kyrkor uppläsas minst fjorton dagar före valet.
1 de Jörsamlingar eller capellag, der Gudstjenst icke hålles den dag, då
kungörelsen i Gällets öfriga kyrkor uppläses, bör följande dagen ett exemplar
af kungörelsen skyndsamt sändas från gård till gård. Härom besörja,
på Presterskapets tillsägelse, Kronobetjeningen.
Lag samma vare om sådan del af Gäll, som för Valmannaval är förenad
med annat Gäll, hvars Kyrkoherde kungörelsen skall utfärda.
År valman död eiler af laga förfall hindrad att sitt uppdrag verkställa,
och suppleant i hans ställe icke utsedd, skall, om tiden medgifver,
nytt valmannaval ske. Hindrad valman bör om hindret skyndsamt underrätta
Gällstämmans Ordförande, som, i fall suppleant är vald, bör åt denna
meddela den erhållna underrättelsen, jemte sådant protocolls-utdrag, som
2 f f omför mäler.
23 §.
Röster vid valmannaval af gifvas muntligen af alla valberättigade,
sorn sin rösträtt utöfva vilja. De, sorn styrka laga förfall eller utom gället
bo, må dock sina röster skriftligen insända. Lag samma vare om Kronobetjente,
hvilka icke'må vid valen tillstädesvara.
lior till Constitutions-Uiskottets Memorial, N\o 85.
11
24 §.
Af Ordföranden under skrif vet utdrag utur protocollet lemnäs de utsedda
valmännen, såsom fullmagt.
25 §.
Har någon frånvarande blifvit till valman eller suppleant för valman
utsedd, skall han derom skyndsamt underrättas af den, som vid valförrättningen
ordet fört.
26 §.
Riksdagsmannaval å landet skall minst en månad förut kungöras.
Kungörelsen utfärdas af den i 27 omförmälda valförrättare och uppläses
på. samma dag i alla valdistrictets kyrkor, der Gudstjenst då hålles.
I de församlingar eller capellag, der Gudstjenst den dag icke hålles, gånge
som i 22 $ om kungörelse till valmannaval säges.
27 §.
Riksdagsmannaval för landet skall förrättas å den ort, som Pröfnings-Comitéen
bestämt, inför den Häradshöfding, under hvilkens domvärjo
valdistrictet eller största delen af dess folkmängd lyder. Valet sker genom
enkla, slutna, omärkta sedlar. Hvarje valman eger en röst.
28 §.
Om, vid sammanräkningen af de enligt nästföregående ,§ afgifna rösterna,
mer än hälften deribland finnes hajva tillfallit någon, vare han för
valdistrictet Riksdagsman i Första Kammaren. Har så stor del af rösterna
icke tillfallit någon, anställes nytt val, hvarvid ingen må komma under
omröstning, som icke är inom Länet bosatt; och vare dä den, som flesta
rösterna erhållit, Riksdagsman. Hafva, vid sådan ivy omröstning, tvenne
eller flere erhållit lika röstetal, och är valet derigenom oafgjordt, anställes
genast dem emellan lottning, och vare då den, som lotten utvisar, Riksdagsman.
29 §.
Öfver valförrättningen föres protocoll, hvilket före fullmagtens utfärdande
bör vara justeraclt och undertecknadt af valförrättaren och minst
Fem närvarande valmän. Vid valförrättningen böra äfven frågor om anmäldt
förfalls giltighet af valförrättaren och närvarande valmän upptagas
och af göras.
30 §•
För den, som till Riksdagsman i Första Kammaren för valdistnct
12
Hor till Conslitutions-Utsåottcts Memorial, IV:o 85.
å landet blifvit vald, uppsattes och underskrifves genast af val förr ältar en
och minst Fern närvarande valmän en sä lydande full magt:
”Undertecknade, valförrättare och valmän, i JV. IV. valdistrict af JV.
’’N. Län, gore veterligt, att vid i dag anstäldt val har, på sätt protocollet
ynärmare utvisar, för detta valdistrict och den tid, som Vallagens 10 ff,
”1 (2) (3) morn. utsätter, till Riksdagsman i Riksförsamlingens Första Kam”mare
JV. N. blif vit utsedd, hvarå detta länder till bevis och fullmagt.
”JY, JV. d.  "
31 §.
Alla Riksdagsmanna val ske f ör öppna dörrar och fortgå, om än flera
eller färre röstberättigade sin rätt försumma; och skola vid valen alla anmärkningar
emot behörighet att i valet deltaga, i stad af valförrättaren,
och ä landet af valförrättaren och närvarande valmän, upptagas och afgöras.
32 §.
Har någon frånvarande blifvit till Riksdagsman vald, skall han derom
skyndsamt underrättas uf den, som vid valförrättningen ordet fört.
33 §.
Riksdagsman, som af laga förfall hindras eller på de i 7 och 34 SS
omtalade grunder förtroendet sig afsäga vill, underrätte derom skyndsamt
valf ör rättaren.
34 §.
Ej må någon på en gång vara Riksdagsman för flera valdistricter.
Den, som af flera districter blifvit vald, ege sjelf bestämma från hvilketdera
han kallelsen emottaga vill.
35 §.
Underlåter embets- eller tjensteman att, i öreskrifven tid och ordning,
iagttaga hvad honom efter denna Lag åligger, straffes efter omständigheterna
med böter, suspension eller tjenstens förlust.
36 §.
Söker embets- eller tjensteman alt med lockande, tubbande eller hot
obehörigen inverka på valet, miste embete eller tjenst. Gör det annan, bote
frän 5o till 5oo R:dr. Samma lag vare, der någon säljer eller koper röst
eller annorledes valfriheten stör. Den, som köpt eller sålt röst, vare dessutom
underkastad den påföljd, som 5 fj utsätter.
Hor till Constitutions-UtskoUcls Memorial, N'.o 85.
13
37 §.
Protocoll och handlingar, som Riksdagsmannaval angå, förvaras hos
va/för rättaren.
38 §.
Vill någon klaga öfver beslut, som vid vallängds granskning är fattadt,
ingifve inom ätta dagar derefter sina, till Länets Profnings-Coniitc
stahla, besvär till Landshöfdingen, som infordrar vederbörande Ordförandes,
och, om besvären angå annan mans valrätt, äfven dess förklaring,
och öfverlemnar derefter, handlingarne till Pröfnings-Comiteen. Öfver Pröfnings-Comitéens
Utslag ega besvär icke runi.
Stockholms Stad anses såsom ett Län. Besvären ingifvas till ÖfverStåthällare-Embetet.
39 §.
Besvär öfver val af Riksdagsmän eller P almän eller Suppleanter för
de senare, eller öfver beslut, sorn vid sådant val fattadt är, eller öfver
annan lagstridighet vid sådana val, ingifves ti 11 Riksförsamlingens Första
Kammare, dagen efter sedan den sammanträdt. Kammaren eger sedan pröfva
frågan. Ej må dock sådan klagan föras af annan, än den, som i valet
deltagit eller dervid kommit under omröstning, eller genom beslut, fatt adi
vid samma tillfälle, från valrätt utestängd blifvit.
14
Hor till Constitutions-Utskotlets Memorial, N',o 85.
• •
Ändringar och Tillägg uti Regerings-Formen.
§ 48.
Jfr. R. O. § t. i:ö Svenska Folkets representanter kallas Riksdagsman och
utgöra Riksförsamlingen, hvilken sammanträder pä två. Afdelningar.
Dessa Af delningar kallas Första Kammaren, och
Andra Kammaren.
För utöfningen af Riksdagsmanna-befattning gälla inga
andra föreskrifter, ån rikets Grundlagar.
2:o Första Kammaren består af Etthundradesjutiofem
Riksdagsmän, om hvilkas val stadgas i Vallagen.
5:o Andra Kammaren består af Sjutiofem Riksdagsmän,
dem Första Kammaren utsett.
Till Riksdagsman i Andra Kammaren kan väljas hvar
och en, som till Riksdagsman i den Första valbar är; dock
att, der han icke fyllt Tretiofem år, han bör hafva bivistat
minst två Riksdagar före den, då uppdraget tillträdas skall.
Enär Första Kammaren vid Riksdags början, på sätt
i 62 § säges, erhållit underrättelse om de i Andra Kammaren
sedan sist hållna Riksdag inträffade ledigheter, skall
till fy'lande af hvarje sådan ledighet nytt val anställas, för
återstoden af den tid, på hvilken den afgångnes fullniagt
lydde.
Under hvarje Riksdag skall Första Kammaren likaledes,
i stället får hvar och en, under Riksdagens lopp, utur
Andra Kammaren afgången ledamot, sorn icke vid samma
Riksdags slut afgå bort, och för återstoden af den tid,
hvarå den afgångnes ful/magt lydde, efterträdare välja.
Emot slutet af lagtima Riksdag, skall Första Kammaren
å dag, som den sjelf bestämmer, välja Tjugufem män,
att de, vid samma Riksdags slut, utur Andra Kammaren af -  gåendes ledigblifvande rum intaga och innehafva till den
tredje derpdfoljande lagtima Riksdagens slut.
Ej må vid Riksdags slut den, som då skall utur Andra
Kammaren afgå, uti samma Kammare ånyo inväljas;
och staude den valde fritt att uppdraget sig afsäga, dock,
sedan kallelsen antagen blifvit, icke under påstående Riks
-
Hor till Constitutions-Utskottets Memorial, N.-o 85,
15
dag. Afsägelse under samma Riksdag, dä valet hölls, sker
hos Första Kammaren', afsägelse emellan Riksdagar, hos Högsta
Domstolen.
Får den, so/n till fyllande af tillfällig ledighet våljes
till Riksdagsman i Andra hammaren, utfärdas och underskrifves
af Första Kammarens Talman en sä lydande fullmagt:
”Vid i dag anstäldt val har Riksförsamlingens Forsta
”Kammare utsett JV. N. att frän och med denna dag till den
”är .... sammanträdande (nu börjadej lagtima Riksdags
''slut vara Riksdagsman i Riksförsamlingens Andra Kamma”re,
haara detta länder till bevis och fullmagt.
”K. N. d "
För den, som är vald till Riksdagsman i Andra Kammaren
, i stället för den, som vid Riksdagens sätt afgä skall,
utfärdas och underskrifves af Första Kammarens Talman en
sä lydande fullmagt:
”Vid i dag anstäldt ved har Riksförsamlingens Första
”Kammare utsett N. N. att frän den dag, dä denna Riksdag
”tilländagå/', och intill slutet af den är ... . sammanträ”dande
lagtima Riksd/g vara Riksdagsman i Riksfårsamlin”gens
Andra Kammare, livard detta länder till bevis och
”fullmagt.
”N N. d ... ’>
§ 54. _
R. F. § 95. Om, emot förmodan, Stats-Rådet underlåte att, i de fall,
Jfr. R. O.§ 10. föregående 5o, 02, och 53 §§ omförmäla, Riksförsamlingen
genast sammankalla, åligge det ovilkorligen Andra Kammarens
ledamöter att opdminte , ä den i nästföljande § utsatta
tid, till Riksdagen sig inställa, och Rikets Hof-Råtter att
anbefalla dem, som vid Riksdagsmannaval, samt Dom-Capitlen
dem, so/n vid V almann aval, enligt vallagen äga ordet
föra, att sådana val genast utsätta, pä det Riksförsamlingen
md kunna sammankomma, alt sin och Rikets rätt iagttaga
och skydda.
Jfr R F ^
51 och95,sista Dä Konung, omyndig Konungs förmyndare eller Infe
penod.
samtRrims-Styrelse sammankallar till urtima Riksdag, för hvilken
°«isu period!' nytt, allmänt val till Riksförsamlingens Forsta Kammare ej
5 G
Hor lill Constitutions-Ulskottets Memorialj N.-o 85.
äger rum, bör sammanträdet icke utsättas tidigare, än ef tet'
Tretionde dagen från den, då kallelsen i hufvudstadens kyrkor
kungöres.
Sådan Riksdag, som i 5o, 5i, 5z och 53 omtalas, bör
ej kallas till någon dag tidigare, än den Femtionde, ej heller till
någon senare, än den Sextionde efter den, då kallelse^4 i hufvudstadens
kyrkor kungöres.
Riksdag, som på det i 54 $ omförmälda sätt blifvit sammankallad,
sammanträder å Sextionde dagen efter den, då StatsRådet
sist bort kallelsen i hufvudstadens kyrkor kungöra låta.
§ 56.
Njr §. Infaller tid till Lagtima Riksdag inom fyra månader ef
ter
den dag, då Interims-Styrelse, enligt 5o, 5i, 5a eller 33
bör urtima Riksdag kalla, då kallas icke till urtima Riksdag,
utan, om längre tid, än Sj ut io fern dagar, återstår till den i 49
utsatta dag, kungöre Iriterims-Styreisen, att de, som för nästinstundande
lagtima Riksdag väljas till Riksdagsmän i Riksförsamlingens
Första Kammare, äfvensom Riksdagsmännen i Riksförsamlingens
Andra Kammare, äga sammankomma före sistnämnda
tid å viss dag, dock icke tidigare, än Tretio dagar efter
den, då kungörelsen i hufvudstadens kyrkor uppläses, ej heller
före deri tionde dagen i September månad.
§ 00.
it. O. § i6.< Underlåler valdi strid a 11 stalla deri eller de Riksdagsmän,
det bör, till Riksförsamlingens Första Kammare, vare förfallet
till det vite, som Kammaren bestämmer. Försummar utan laga
förfall Riksdagsman att sig till Riksdagen i rättan lid inställa,
vare arvode för den tid, han uieblifvit, förlustig och bote derutöfver
ett lika belopp. Med sådana vitén och böter gånge sedan,
som den Kammare, der den utebi frie ledamoten skolat säte
taga, förordnar.
§ 61.
jfr. R O, § Riksdagsmännen skola, dagen efter den, som för Riksda
S1’/«X
3. ’ gens sammanträde är bestämd, sina fullmagter uppvisa inför
den äldste af Högsta Domstolens ledamöter, som icke af laga
förfall hindras, samt Riksförsamlingens fullmägtiga i Riks-Banken
och
lior till Constitutions-TJtskottets Memorial, N',o 85.
17
och Riksgäld,s-Contoret, hvilka inom tre helgfria dagar böra undersöka,
huruvida samtlige fullmagterne iiro utfärdade i den
form, Vallagens iy och 3o samt denna Regeringsforms f8 S
stadga. Hvar Kammare äger derefter sin rätt förbehållen att
‘ pröfva, så väl de anmärkningar, hvilka emot fullmagters form
blifvit under ofvannämnda granskning gjorda, som ock alla andra
frågor, hvilka emot någon till Kammaren hörande Riksdagsmans
behörighet blifvit Kammarens pröfning understälda, antingen
af Riksdagsman, med stöd af Vallagen eller denna Regerings-Forms
f.8 ff, eller af annan person, enligt Vallagens 3g ,f.
Saknar Kammaren nödiga upplysningar, åge den infordra sådana
och äfven, der så nödigt finnes, äska undersökning vid laga
Domstol, der ock alla fråigor om fällande till något i Vållagen
utsatt ansvar böra upptagas. Den, som Riksdagsmanna-fullmagt
uppvisat, utöfve derpå grundadt uppdrag, oaktadt gjorda anmärkningar,
till dess den Kammare, han tillhörer, om hans rätt
ändtligt beslut fattat.
§ 62.
Ny §. Sedan ledamöterne af Riksförsamlingens båda Kamrar lå
tit
undersöka sina fullmagter, på sätt nästföregående stadgar,
sammanträde hvar Kammare för sig. I den Första föres då
ordet af den äldsta ledamoten från Upsala län; i den Andra, af
den till lefnadsåren äldsta ledamoten. Sedan Högsta Domstolens
i nästföregående nämnde ledamot till Andra Kammaren vid
detta sammanträde anmält, om någon eller någre af Kammarens
ledamöter efter sist hållna Riksdags slut, i den ordning f8
föreskrifver, afsagt sig sitt uppdrag, och sedan de till Högsta
Domstolen ingifne afsägelsv-skrif terne blifvit aflemnade, gifve
Andra Kammaren Medkammaren tillkänna, om och i hvad nion
sådant val, som f8 § omförmäler, må erfordras.
§ 63.
Ny §. Riksförsamlingens båda Kamrar åge, hvar för sig och in
om
sig, för månad välja sin Talman och vice Talman.
§ 64.
R. O. § 26. Sedan de i nästföregående omtalade val vid Riksdagen
första gången blifvit verkstälda, och, om i Andra Kammaren
Bih. till R, St, Fröt, iSfo och 1841. 3 Sand, 38 Haft, 3
18
lior till Constitutions-Ulskottets Memorial, N',o 85.
vid Riksdagens början ledigheter funnits, val till dessas fyllande,
försiggått, öppne Konungen, eller, om Han regeringen icke förer,
Hans förmyndare eller den Interims-Styreise, som i denna Grundlag
omtalas, Riksdagen, då Riksförsamlingen, sedan den Gudstjenst
bivistat, uppträder å Rikssalen. Der före Konungen, eller,
då Han är frånvarande eller omyndig, eller Han så för godt linner.
, Justitice-Statsministern ordet och late Riksförsamlingen afhöra
berättelsen om hvad sedan sist hållna Riksdag uti Rikets
Styrelse sig tilldragit.
§ 65.
R F € 53
Jfrro §28 Derefter skola till ärende mas beredning tillsättas:
R. F. § 53- l:o Ett G rundlags-Ut skott, hvartill Andra Kammaren inom sig
Jfr. R.O. §29. utser Tjuguen ledamöter. Detta Utskott upptage frågor rörande
förändringar i Grundlagarne och afgifve deröfver yttranden till
Andra Kammaren.
2:o Ett Gransknings-Utskott, hvartill Första Kammaren inom
Jf'Jcif iof 53 u^ser rEjuguålta ledamöter. Detta Utskott äger granska, huru
R. o § 29 Stats-Rådets ledamöter sitt rådgifvande kall utöfvat; för hvilket
mom. 3. ändamål Utskottet äger att äska alla de protocoll, som lili SiatsRådet
blifvit förda, utom dem, som angå Ministeriel la ärender
och Commandomål, hvilka endast i det, som rörer allmänt kända
och af Utskottet uppgifna händelser, må kunna fordras. Ut
Jlr.
R.F. § 3o. sl ottet äger jemväl granska Stats- och Riksgälds- Verkens förvaltning,
och att under nämnda granskning af Statsverket, för
hvilken Utskottet skall äga tillgång till alla Statsverkets räkenskaper
och handlingar, efterse, huruvida de gjorda eller förordnade
utbetalningar af Statsmedlen icke öfverstigit beloppet af de
Hufvudtillar, hvilka uti den af Riksförsamlingen sist uppgjorda
Statsreglering blifvit f aststälda, och huruvida de äro grundade
pä behörigen upprättade Stater eller Konungens med vederbörlig
contrasignation utf ärdade anordningar samt styrkta med behöriga
cjvittencer af dem, som medlen emottagit.
R.F.f§ 53. 3:o Ett Stats-Utskott, hvartill Hamrarne välja, hvar sina,
Tf T> <> O - J
rBom “ °‘ Aderton ledamöter. Detta Utskott äger att utreda, granska och
för Riksförsamlingen uppgifva Statsverkets och Riksgäldsverkets
Hor till Constitutions-U tskottets Memorial, N\o 85,
19
tillstånd och behof; att föreslå och, i mål, för hvilka Utskottet
jfr. K. F. § 53 af Riksförsamling fått sig sådan magt uppdragen, sjelf t gifva
«ch 70, samt R. föreskrifter om Rikssälds-Contorets förvaltning, samt dessutom,
O. §3omom.2, /..»or».,,. 1 , 7 , j » •
•cii§3t mom. 1. att föreslå B eval ningens belopp och fördelning.
JfR R O 4:0 Ett Banco-Utskott, hvartill Kamrarne välja, hvar sina,
' J 'Sex ledamöter. Detta Utskott skall öfverse Riks-Bankens Sty
relse
och tillstånd samt föreslå och, i mål, för hvilka Utskottet
af Riksförsamling fått sig sådan magt uppdragen, sjelf t gifva
föreskrifter om samma Banks förvaltning.
R.F. § 53. 5;o Ett Lag-Utskott, hvartill Kamrarne välja, hvar sina,
Jfi. U. 0. § 33. pem ieclamöter. Detta Utskott skall granska Justitice-Ombudsmannens
vid hvarje Riksdag af gifvande redogörelse samt årliga
berättelser, jemte hans enibets-diarier och registratur, samt med
utlåtande deröfver lill Riksförsamlingen inkomma; äfvensom utarbeta
de från den ena eller andra af Kamrarne remitterade
förslag till Civil- och Criminal-, Krigs- samt Kyrko-Lagarnes
förbättring.
R. O. § 36. 6:0 Ett Expeditions-Utskott, hvartill Kamrarne välja, hvar
nom. 1. sinUj Två Ledamöter. Detta Utskott äger att under Riksdagen
besörja tryckningen af Riksdagshandlingar samt uppsätta och Lii L
Kamrarnes justering öfverlemna,cj mindre de skrifvelser, hvilka,
i följd af begge Kamrarnes beslut, måste under Riksdagens
lopp utfärdas, än Riksdagsbeslutet; den Stats-Rådets Ledamot,
Konungen dertill förordnar, förbehållet att i Utskottet öfvervara
Riksdagsbeslutets justering, i de delar deraf, som röra Konungens
yttranden.
Till förstärkning af de fyra, i denna ff sist nämnda, Utskott,
då sådan nödig finnes, äfvensom till andra Utskott, än de
i denna och nästföljande ,§‘ om förmälda, skola ledamöter väljas
till hälften utur hvar af Riksförsamlingens båda Kamrar.
Yppas, ättlingen mellan båda Kamrarne inbördes, eller mellan
Kammare och Utskott, skiljaktig mening om Grundlagens
rätta tillämpning, då skola Stats-, Banco-, Lag-och ExpeditionsUtskotten,
eller så många af dem, som i frågan ojäfviga äro,
sammanträda och afgifva utlåtande, hvarvid sedan kommer att
bero.
20
lior till Constitutions-Utskottets Memorial, N'.o 85,
§ 66.
R. F. § 54- Åskar Konungen af Riksförsamlingen elt serskildt Ut
Jfr.
R.O.§35. skott ..... icke till de i nästföregående § nämnda Utskotts
hemliga hållas, utnåmne häda Hamrarne till ett
sådant, livar sina , Sex ledamöter. Detta Utskott åge icke
magt meddelar. Secreterare och annan betjening i
detta Utskott förordnas af Konungen.
§ öS.
Jfr. R. F. §55 / närvaro af Konung, omyndig Ronungs förmyndare
°°l'mom.' 'eller ledamot i ett med Konungslig magt styrande Stats-Rdd
md hvark n Riksförsamling, dess Kammare, Nämnd eller
Utskott öfverlägga eller besluta. Gålle dock hvad i 66 §
säges för clet der omfårrhälda Utskott.
§.69'
Ny §. Hvarken i Riksförsamlingen, eller i någon af dess Kam
rar
eller Nämnder kan beslut fattas, der icke åtminstone tre
femtedelar af ledamåterne tillstädes år o.
§ 7?*
Ny §. Vill Konungen till Riksförsamlingen aflåta framställ
ning,
gore det skriftligen i den af Riksförsamlingens bada
Kamrar, Han för godt finner. Riksdagsman må göra framställning
i den Kammare, der han har säle och stämma.
Det Utskott, till hvilket framställningen blifvit hänvisad,.
skall lemna sitt utlåtande till den Kammare , som i mdiet
första rösten åger.
I fråga om ändring af Grundlag, af Civil-, Criminal-,
Krigs- eller Kyrkolag, af de forna Riks-Ståndens Privilegier,
af den uti i43 § omförrnälda Riks-act eller af Rikets
mynt, till skrot eller korn, åge Andra Kammaren f örsta rösten.
I iråga om Stats-Verkets eller Riksgälds-Verkets tillstånd
och behof, om Rikets belastande med gäld, om Krigsmagt
ens rotering och indelning, om förvaltning och användande
af Kronans fasta egendom, om grunderna för Riksbankens
eller Riksgålds-Contorets förvaltning, för tiondesättning
,. för skattläggning eller för markegångssättning, eller
om anmärkningar emot Stats-Råds-Ledamot eller någon för
tillfället förordnad Föredragande i Stats-Rådet eller den
Embetsman, som i Commandomål Konungen råd gifvit, eller
Hör till Constitutions-Ulskottets Memorial, N.o 85,
21
emot Riksförsamlingens Fullmågtig i Riks-Banken eller Riksgålds-Contoret
åge Första Kammaren första rösten.
/ mål, sorn hår ofvan icke år nåmndt, men af Utskott
blifvit beredt, tillkommer första rösten den Kammare,
hvilken sådan röst åger i de mål, hvilka närmast likna det
förevarande.
Kill Utskott afgifva sådant utlåtande, som 77 § omförmaler
, lande ock hår ofvan stadgade grunder till efterrättelse.
§ 71.
Njr §. Deri Kammare, som forsta rösten åger, skall, sedan
Utskotts utlåtande dit inkommit, sitt beslut fatta och Medkammaren
tillsända.
1:0. Angår ett sålunda till Medkammaren såndt beslut
ändring af Civil-, Criminal-, Krigs- eller Kyrkolag, af
de forna Riks-Ståndens privilegier, af den Riks-Act, som
i45 § omförmåler, af den i 73 § omförtnålda Arbetsordning,
i den del, sorn angar Kamrarnes gemensamma sammanträden
eller de af Ledamöter från båda Kamrarna bestående Utskottens
öfver lägg rån gar och beslut, eller af Rikets mynt, till
skrot och korn; eller ock Rikets belastande med gäld, Iirigsmagteris
rotering och indelning, användande af Kronans fasta
egendom, ökning eller minskning af Kronans ordinarie inkomster
, sådan anmälansom 1 a5 § säger, eller grunderna för
Riks-Bankens förvaltning, för tiondesättning, för skattläggning
eller för markegångssättning, må Medkammaren det
antaga eller ock med ändring eller afslag återsända. Återsändes
beslutet, kan den Kammare, som f örsta rösten åger,
nedlägga målet, eller efter Medkcimmarens förslag rätta sitt
beslut, i hvilken händelse det rättade beslutet anses vara af
båda Kamrarna antaget, eller ock ånyo sända det till Medkammaren,
i ett frän dennas mening af vikande skick. Ett
till Medkammaren ånyo såndt beslut må denne antaga eller
af sid,. men icke ändra. 1 dessa mål vare, hvad båda Kamrarne,
hvar för sig, antagit, Riksförsamlingens beslut. Ilvad
icke så antages, förf alle.
Sedan båda hamrarne, hvar för sig, i sådant mål en
gång beslulit och dervid stadnat i olika beslut, men innan
28
Hor till Constitutions-Utskoltcts MemorialJY.-o 85.
§■
Wy $•©
någon af Hamrarne frågan andra gången af gjort, äge den Kammare,
sorn sådant åstundar, rätt att äska sammanträde mellan
båda Hamrarne, för att om målet öfverlägga, men icke besluta.
Ej må sådant sammanträde vägras. 'Fidén dertill bestämmes af
den Kammare, som kallad blifvit, och dess Talman före i sammanträdet
ordet.
2:o Angår ett fråji den Kammare, som första rösten äger,
till Medkammaren sändt beslut mål, som icke i denna ,§‘ redan
är nämndt, men vid samma Riksdag af Utskott blifvit boredt,
äge ock Medkammaren rätt att antaga beslutet eller med ändring
eller af slag det återsända; men, om det blifvit åter sändt,
skall den Kammare, som första rösten äger, sä framt den icke i
Medka minar ens beslut instämmer, äska sammanträde mellan båda
Hamrarne, för att om frågan samfäldt öfverlägga och besluta.
Om tid till sådant sammanträde och rätt att deruti föra ordet
gälle hvad ofvan sagdt är rörande Kamrarnes sammanträde till
öfverläggning. Hvad i sådana mål af båda Hamrarne, hvarför
sig eller samfäldt, antages, vare Riksförsamlingens beslut. Hvad
ej så antages, förf alle. — Hamrarne ställe sig, hvar för sig
och samfäldt, i öfverläggningar och beslut om ett af Konungen
framställt förslag till Grundlagsändring, till efterrättelse hvad
101 stadgar.
3:o Huru hvil ande beslut örn Grundlagsändring skall behandlas,
derom stadgas ock i 101 ,§‘.
§ 72.
Inga förslag, med undantag af dem, som röra Ordningsmål,
få antagas förr, än de af Utskott blifvit beredda. Dock
kunna alla förslag, som icke blifvit af Konungen framstälda,
utan remiss till Utskott nedläggas, då minst trefjerdedelar af
Kammarens vid beslutet närvarande ledamöter derom ense äro.
§ 73.
Tillsättning af andra Utskott, än de i 65 och 66 nämnda,
uppdrag af ökad befattning ät de i 65 § omtalade och förstärkning
af desamma anses såsom ordningsmål. Är förslag derom
till den ena Kammaren från Medkammaren återsändt med
ändring eller af slag, och varder Medkammarens mening då icke
mita gm, sammanträde hela Riksförsamlingen, för att frågan ge
-
Hor till Constitiitions-Ulskottets Memorial, N\o 85.
23
nom samfäld öfverläggning och omröstning afgöra. Om tid till
säd ant sammanträde och om Ordförande deruti vare lag, som i
yi § säges.
I alla frågor, om hvilka denna Regeringsform icke annorlunda
stadgar, är till besluts fattande i Riksförsamling, Kammare,
Nämnd eller Utskott nog, att minst hälften af de röstande
sammanstämt. Nila val ske med slutna sedlar; alla andra omröstningar
öppet. Huru förhållas bör, då rösterne äro lika delade,
äfvensom hvad i öfrigt angår Riksförsamlingens, Kamrarnes,
Nämndernas och Utskottens öfverläggningar och beslut eller
Utskottens fördelning i färre eller flera af delningar, stadgas
i den arbetsordning, som Riksförsamlingen godkänt.
Hvar Kammare äger ensam besluta om sin enskilda Aj'betsordning.
§ 74.
K O. § 27, Framställningar i andra mål, än dem, som 82 § omtalar,
mom. 2. aflåter Konungen, när Han för godt finner, till Riksförsamlingen.
Alla framställningar från Konungen till Riksförsamlingen
böra genom en Stats-Rådets ledamot en af Riksförsamlingens
Kamrar tillställas, samt alltid vara åtföljde af Stats-Rådets och,
i frågor om sådan lag, som i to5 § omtalas, jemväl af Högsta
Domstolens deröfver lemaade yttranden; kunnande likväl Kammaren,
då Stats-Rådets yttranden angå hemliga mål, endast förvänta
del af dess till- eller afstyrkande.
§ 75.
K. o. § 56. Gör Riksdagsman, sedan Fem veckor från Riksdagens öppnande
förflutit, ny framställning, som ej rör Grundlagsändring,
må den i Kammaren ej upptagas, så vida den der icke finnes
föranledd af redan fattade beslut eller redan upptagne ärenden
eller under Riksdagen inträffade händelser.
§ 76.
Jfr. it. 0. §41. Stats-Råds-ledamot, som utan hinder af 6j § kan Riksdagsmannarätt
utöfva, vare berättigad och, dä en af Riksförsamlingens
Kamrar äskar, skyldig att, när fråga, som rör hans departement,
i Kammaren förekommer, ehvad han der har säte och
stämma eller icke, om frågan lemna upplysningar. Dock må han
icke deltaga i besluten, der han icke är Kammarens ledamot.
24
lior lill Constitutions-Utskotlets Memorial, N.o 85.
§ 77‘ .
Ny §. Finnér Utskott i frågor, hvilka till detsamma ofver
lemnade
blifvit, anledning till nya, staude detsamma fritt ett
afven öfver de senare utlåtande afgifva till den Kammare,
so/n första rösten i målet åger.
§ 7^’
R. O. § 42. Finner Utskott sig behöfva af någon Konungens embets
man
eller af allmänt Verk inhemta muntliga eller skrift liga
upplysningar, begåre genom sin Ordförande hos den Stats-Rådets
ledamot, Konungen vid hvarje Riksdag dertill förordnar,
Konungens befallning till vederbörande, att de äskade upplysningarne
lemna. Stats-Conloret vare dock skyldigt att, i frågor
om sjelfva redovisningen af medlen, alla åskade underrättelser
utan sådan befallning meddela. Verk, som under
Riksförsamlingens egen förvaltning står, skall hos vederbörande
Utskott, pd dess begäran, skyndsamt redovisa för allt,
som K er k et rörer.
Har Utskott af den Kammare, sorn första rösten i ett
mål åger, erhållit tillstånd att af enskilda Svenska män infordra
upplysningar i samma mål, åligge det hvar och en
att Utskottets frågor besvara.
§ 79.
R. O. § 59. Alla i Riksförsamlingen och dess Kamrar hållna proto
coll
.... sådant, som enskildt rör en Kammare. Konungens
framställningar, Utskottens utlåtanden samt de Protocolisutdrag,
genom hvilka Kamrarne meddela hvarandra sina beslut
..... bihang till Riksförsamlingens Protocoll .... uppsigt.
§ 88.
R. F. § 65. Dessa medel må icke användas annorlunda, ån fastståldt
..... anföra hvad Riksförsamlingen i denna del förordnat.
Jfr.R.O. §3o. Skulle Gransknings-Utskottet finna, att, emot Riksför
mom.
2 per. 2. samlingens beslut, de till hvarje Hufvudtitel anslagna summor
blifvit dragna till andra ändamål, ån dem, som under samma
Hidfmdtitel höra, elleF att något af Riksförsamlingen
fastståldt anslag blifvit öfverskridet, skall Utskottet emot den
embetsman, som sådan anordning contrasignerat, förfara på
sätt denna Grundlag stadgar.
Skulle
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, N',o 85. 25
Skulle ater anledning förekomma, att emot någon för
Stats-utgifterna redovisande tjensteman i laglig ordning yrka
ansvar, må det hos Konungen kunna anmälas; men ej må sådan
tjensteman personligen inför Utskottet eller Riksförsamlingen
eller någon af dess Kamrar till ansvar ställas, ej heller
Utskottet i klander af Konungens gjorda anordningar ingå.
monf' T' §och § 101.
§ 8i, samt fi. Grundlag kan icke stiftas, andras eller upphåjvas,
O. § 29. mom. utan Konungens och två lagtima Riksdagars sammanstämJ>
period. mande beslut.
Enär Grundlags-Utskottet vid lagtima Riksdag med
till- eller af styrkande yttrat sig öfver hvad, ejler Stats-Rådets
hörande, Konungen, eller tillstyrkt hvad Riksdagsman,
i sådant afseende i någon af Hamrarne föreslagit, eller
sjelft, med stöd af 77 §, våckt dylik fråga, skall Riksförsamlingen,
pä sått 71 § 2 mom. förmår, deröfver besluta',
hvarvid iagttages, att ändring i Konungens förslag hvarken
i Utskott eller Hamrarne, hvar för sig eller samfäldt, får
åga rum.
Om förslaget icke antciges, vare frågan förf allen , hvarom
anmälan gores hos Konungen, der Han frågan väckt.
Godkännes förslaget, varde beslutet vid nästa lagtima
Riksdag först prof vadi af Andra Kammaren, som sänder
sitt beslut till Medkammaren.
Karder det af båda Hamrarne, hvar för sig, antaget,
vare Riksförsamlingens beslut. Hvad någondera af slagit,
förf edle.
Kammare åge ej rätt att uti det hvilande beslutet någon
ändring göra. Förf edler hvilande beslut, som grundar sig pä
Konungens framställning, varde Han derom underrättad.
Ej må det slutliga af görandet uppskjutas, utan att Konungen
och båda Hamrarne, hvar för sig, till uppskofvet
samtyckt,
Godkännes det hvilande beslutet af båda Hamrarne,
hvar för sig, blifva, om Konungs framställning derigenom antagen
är, Konungen derom underrättad; men, om frcimställ
Bih,
till R, St, Fröt, 1840 och 1841. 3 Samt. 38 Höft, 4
26
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, N-.o 85.
ningen icke af Konung är gjord, underställes beslutet Konungen
, sotn deröfver, innan Riksdagen åtskiljes, bor inhemta
hela Stats-Rådets tankar och meddela Riks förs amlin gen Sitt
bifall eller de orsaker, för hvilka Han beslutet icke kunnat
godkänna.
Hvad till Ändring af Grundlagarne, uti nu föreskrifven
ordning, Riksförsamlingen beslutit och Konungen gillat, eller
Konungen föreslagit och Riksförsamlingen antagit, åge kraft af
Grundlag.
ih.loih,  § 105'
mom. i. ’ Riksförsamlingen äger gemensamt . . ; . upphäfva.
Under Civil- och Criminal-lag forst ås äfven de delar
af Krigs-lagar och författningar rörande Krigsväsendet, som
äga tillämpning till medborgare utom Krigs-Staten.
Ej må Konungen ulan Riksförsamlingens samtycke, och
icke Riks församlingen utan » . . . afskaffa.
A fl åt er Konungen lill Riks församlingen förslag till ny
lag eller till gammal lags upphäfvande eller förändring, då
äger Riksf örsamlingen att deröf ver, pä sätt 71 jS" stadgar,
besluta, och meddela Konungen sitt samtycke eller af slag.
Antager Riksf örsamlingen ett förs ag, sorn ic e af Konungen
blifvit frarnstälclt, underställes Riksförsamlingens beslut
Konungen, som äger att gilla det eller, om Han ej finner
det ordagrannt antagligt, meddela Riksförsamlingen de
orsaker, för hvilket Han icke kunnat förslaget godkänna. Kan
Konungen icke f örr, än Riksf örsamlingen åtskiljes, fatta och
meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad att före ruist följande
Riksdags Öppnande förslaget ordagrannt bifalla och
kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hafva
förfallit.
Kill Konungen till Riksförsamlingen aflåta ett sådant
förslag, som i denna § omtalas, eller har Riksförsamlingen
underställt Konungen ett eif församlingen antaget förslag,
inhemte Konungen, innan Han Sitt beslut fattar, Stats-Rådets
och Högsta Domstolens yttrande.
§ 107-
Riksdagsman må i dea Kammare, der han äger säte
mom. 1. ’ och stämma, och, på sätt 77 § förmår, Utskott, i den Karn
-
Hor till Constituiions-Ulskottels Memorial, N:o 85.
27
mare, hvilken i målet äger första rösten, väcka frågor om stiftande,
förändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och
författningar, sorn Rikets allmänna hushållning eller grunderna
för allmän inrättning röra. Riksförsamlingen äge dock i dessa
mål endast att framställningar och önskningar hos Konungen
anmäla.
Vill Konungen åt Riksförsamlingen öfverlemna . . . stadgadt.
§ 109.
R. F. § 90. Under Riksförsamlings, dess Kammares, JSämnds eller Ut
skotts
öfverläggningar .... inrättning.
§ 113-
Jfr. R. O. § 61 J7ai till Konung eller Thron följ are förrättas af Riksför sam
•ch
Riksacten .. , . mr- 1 -l
g 3. lingen, pä det 1 112 § Joreskrifna satt.
Är ingen till Thronen arfsherättigad Prins, och har Konungen
sammankallat urtima Riksdag till Thron följ ar e-val, eller har
Konungaätt på manliga sidan utgått och Riksförsamling antingen
enligt 53, eller enligt 5f, § blifvit sammankallad, äge i första
fallet Konungen, och i det. andra Inte rims-Styrelsen, att inom
Åttonde dagen efter den, då Riksdagen å Rikssalen öppnad blifvit,
afgifva till Riksförsamlingen förslag om T/tronföljden; äfvensom
i alla dessa fall hvarje Riksdagsman inom samma tid
samma rätt. Har lagtima Riksdag varit sä nära för handen,
som i 56 § säges, eller är den samlad, när Konungaätt på manliga
sidan utgår, bestäm/ne Riksförsamlingen, i öf verensstämmelse
med den i if3 § omförmälda Riksact, den dag, hvarifrån den
ofvannämnde Åttonde skall räknas.
Riksförsamlingen utsatte K alda gen, men icke senare, än den
Tolfte efter den for förslagens af lemnande faststälda.
§ 124.
RF. § 106. Finnér Granskmngs-Utskottet, under den granskning af Pro
jr
q ^ 2Q
' morn. 1. tocoll samt Statsverkets räkenskaper och handlingar, sorn detsamma
enligt 65 J* tillhör, att någon Stats-Rådets .... vägra, då
skall Gransknings-Utskottet ställa en sådan under tilltal inför
Riks-Rätten.
Riks-Rätt, hvarom denna § stadgar, vare sammansatt på
sätt, som i 121 § säges, dock sä, att, 1 stället för Siats-Råd, Justitise-Råd
der säle taga, oell gånge föröfrigt, som i 120 och 121
28
Tior till Constitutions-Utskottets Memorial, N'.o 85,
§§ säges. Sådan Riks-Rätt döme efter allmän lag och den Ansvarighetslag,
hvilken för detta ändamål blifvit utaf Konungen
och Svenska folkets representanter antagen.
§ 125.
R. F. § 107. Skulle Gransknings-Utskottet .... tillkännagifva för Riks
moni.
1. °
Jfr. R.O. §29. församlingen, hvilken, om den finnér Rikets väl det kräfva, kan
mom. 2. J10S Konungen skriftligen anmäla sin önskan .... gjord. Utskottets
utlåtande sändes till Första Kammaren.
§ 126.
R. F. § io7. Frågor af den art, som nästföregående två §§ omförmäla,
kunna i Kamrarne väckas, så väl af enskilda ledamöter, som af
andra Utskott, än Gransknings-Utskottet, men icke afgöras förr,
än sistnämnde Utskott deröfver blifvit hördt. Under Kamrarnes
öfverläggningar .... någon pröfning underställas.
R. O. § 29. I följd häraf böra, när nyssnämnda frågor i någon Riks
morn.
2. församlingens Kammare väckas, följande ordalag, och inga andra,
lättjas: ”Det är anledning till anmärkning mot Stats-Rådet,
eller den och den ledamoten eller Föredraganden, hvarom
remiss begäres till Gransknings-Utskottethvarjemte en närmare
framställning af skälen förseglad aflemnas. Remiss till Gransknings-Utskottet
skall derefter ovägerligen verkställas, och behandle
då Utskottet målet enligt en af de två nästföregående §§,
eller framställe för Riks församlingen de skäl, på hvilka det har
ansett anmärkning icke böra äga rum.
§ 132.
Ny §. Val, som i n3, 114, n5, ny, 122, my, 128 eller 12g
omförmäles, förrättas af hela Riksförsamlingen samfäldt. Den
af de båda Kamrarnes Talmän, som till lefnadsår en är äldst,
före dervid ordet, och utsätte äfven, efter samråd med Medkammarens
Talman, tiden till sammanträdet.
Jfr. R.O. § 28. Utskottens Ledamöter må genom Valmän utses, der Kam
mare
så lämpligt pröfvar.
§ 134.
Ny §. Vid val till Fullmägtiga, Revisorer samt Ledamöter i Val
nämnd
och Utskott, äfvensom vid val af ledamöter till Riksförsamlingens
Andra Kammare, äger lottning rum, så ofta valet genom
erhållet lika röstetal oafgjordt är. Lag samma vare vid
Hor till Constitutions-Utskottets Memorial, N'.o 85.
29
de val i Tryckfrihets-Comiteen, som i nästföregående § omtalas,
och vid alla de val, hvilka, enligt serskildt fattade beslut,
Riksförsamlingen, dess Kamrar, Nämnder eller Utskott kunna
komma att företaga, så framt valsättet icke genom ett sådant
beslut annorlunda bestämdt blifvit.
§ 138.
Jfr.R.F. § no, Ingen, som till Riksdagsman lagligen vald är, kan förvi
per.
a,ochR.O ■ sas från Riksdagsort, ej heller af hvad anledning som helst för
§
79. Per- i- jnenas att Riksdagen bivista, ej heller från något serskildt Riks
dagsmanna-åliggande
förhindras. Undantag härifrån äge dock
rum, dels i krigstid för krigsmän, som i Rikets tjenst af Konungen
användas, dels för de i 6y omtalade Stats-Råds-Ledamöter
och Förmyndare, hvilka, ehuru A Riksdagsort närvarande,
icke kunna, emot samma ,§, Riksdagens förhandlingar bivista.
Om sådane till Riksdagsmän i Riksförsamlingens Första Kammare
valde äro eller, sedan de här nämnde förhållanden inträdt,
valde blifvit, ställe de sig till efterrättelse hvad Vallagens 33 §
stadgar för den, som af laga förfall hindras. Äro de ledamöter
af Andra Kammaren, anmäle sitt förfall hos Första Kammaren
eller Högsta Domstolen.
§ 140.
R.F.§iio,per.i. Ingen Riksdagsman yttranden i Riksförsamling,
Jfr per*' i 'S> Kammare, Nämnd eller Utskott, utan att den Kammare, der han
äger säte och stämma, sådant tillåtit, deruti minst fern
sjettedelar af de vid omröstningen närvarande ledamöterne instämt.
R. O. § 7S, Men öfver faller någon inom Riksförsamling, Kammare, Nämnd
per. 3 och följ. eller Utskott något tjenstehjon.
§ 144.
Ny §. Vid den Riksdag, då Konungen till Vallagen och de i den
na
Regerings-Form intagna stadganden angående Riks församlingen
Sitt samtycke gifvit, fastställe Riksens Ständer för Riksförsamlingen
sådan arbetsordning, som i y3 § omförmäles, utsätte
dagen för Riksförsamlingens första sammanträde till det Andra
året efter nämnde Riksdags slut, fördele serskildt emellan Städer
och större Köpingar det för dem, och serskildt emellan Länen
del för landsbygden, uti Vallagens 8 § bestämda antal Råks
-
30
Hor till Constitutions-Utsköttets Memorial, N',o 85.
dagsmän i Riksförsamlingens Forsta Kammare, och förordne,
att alla lill Riksförsamlingens första sammanträde nödiga förberedelser,
hvilka Riksens Ständer icke omedelbart kunna vidtaga,
ma göras, och lände, vid nämnde fördelning och föreskrifters
uppgörande, för Riksens Ständer, äfvensom, vid verkställigheten,
för öfriga vederbörande, Vallagen till efterrättelse.
I öfrigt galle Regerings-Formens och Riksdags-Ordningens
föreskrifter om Riksens Ständer till Miks församlingens
första sammanträde; men då erhälle Vallagen och RegeringsFor
mens föreskrifter om Riksförsamlingen full gällande kraft,
hvarvid likväl iagttages, att den Justities-Ombudsman och de
Fullmäktige, som Riksens Ständer sist valt, fortfara med sin
befattning, lill dess Riksförsamlingen deras efterträdare utsett.
Denna § blifve vid den Riksdag, då Riksförsamlingen
första gången sammanträder, utur Reg ering $-Formen utesluten.
§.J45.
Vid den Riksdag, då Konungen till Vallagen och
Regerings-Formens stadganden om Riksförsamlingen samtycke
gifvit, utnämne Riksens Ständer, ståndsvis, Fyratio fem ledamöter
af hvarje Stand lill en Nämnd, hvilken skall utse Sjutiofern
Svenska män, med de i 48 § om förmälda egenskaper, att,
då Riksförsamlingen första gången sammanträder, bilda dess
Andra Kammare. Af nämnda antal utses först Tjugufem,
hvilka äga bibehålla sina platser till slutet af den tredje bland
dc lagtima Riksdagar, vid hvilka Riksförsamlingen utöfvar det
kall, denna Regerings-Form den uppdrager. Dernäst utses de
Tjugufem, som böra afgå vid slutet af flen Andra, och sist
lika många, som afgå vid slutet af den Forsta, bland omförmälda
Riksdagar.
För hvar och en af de valde utfärdas derefter och undertecknas
af den främsta i Nämnden närvarande ledamoten af
hvarje Stånd en så lydande fullmagi:
”Vid i dag anstäldt val har Riksens Ständers Nämnd ut”sett
N. N. att, då lagtima Riksdagen år .. . öppnas, »ti
”Riksförsamlingens Andra Kammare taga säle och stämma,
”som han äger bibehålla till slutet af samma (den år . . .
”sammanträdande lagtima) Riksdag, hvarå detta länder till beavis
och fullmagt.
”N. N. d ”
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, N'.o 85,
31
Och vare sadan fullmakt sä gild, som vore den af Riksförsamlingens
Första Kammare enligt 48 §, utfärdad.
Benna § varde vid slutet af den tredje lagtima Riksdag,
till hvilken Riksförsamlingen sammanträder, utur denna Regerings-Form
utesluten.
Ändringar uti Tryclifriliets-Förordningcn.
§ 2-
4:o I grund af hvad — alla slags handlingar, i
hvad ämne som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen
iagttagas.
Att Protocoll, hällne hos Konungen i Ministeriella Ärenden
och Commandomål eller Stats-Rådets Protocoll och Handlingar
eller Hemliga Utskottets, eller Gransk/iings-Utskoltets rörande
Stats-Rådet, eller Banco- och Riksgälds-Verkens eller de,
om samma Verks hemliga ärenden, i Banco-, Stats och GranskraVzg\y-Ulskotten
eller hos Riksförsamlingens Revisorer hållna,
icke kunna till tryckning — — — — — — — icke
uppenbara
Att ej - -- -- -- -- -- - Femtio Riksdaler.
Alt i hvad - -- -- -- -- -- Femtio Riksdaler.
Det skall - -- -- -- -- -- -- skillingar.
Att Protocoll - -- -- -- -- -- - skillingar.
Att ingen - -- -- -- -- -- -- skillingar.
Att sådant - -- -- -- -- -- - lrufvudsaken.
I öfrigt - -- -- -- -- -- -- - stadgadt är.
32
Hur till Constitulions-Utshottets Memorial, N\o 85,
Motiv
a) till Vallagen.
i och 2 §§,
Utskottet har delat den i Memorialet N:o 38, föreslagna första § i
tvänne. Ehuru Utskottet i Memorialet N:o 38, sidan 19, erkänt, att ett
slags classprincip måsLe läggas till grund för valrättens bestämmande, har
Utskottet icke destomindre ansett benämningen, classer, i sjelfva början af
en på grundsatsen om samfälda val bygd vallag, böra undvikas, sedan valrättens
utöfning stånds- eller classvis genom votering i Förstärkt Constitutions-Ulskott
blifvit förkastad. Denna benämnings borttagande medför en
ändring i hela §:ns construction, och Utskottet har ansett denna ändring
icke kunna verkställas på lämpligare sätt, än genom §:ns delning i tvänne.
De i sak företagna ändringar af denna § äro, åtminstone i liufvudsaken,
här ofvan förklarade.
Afsigten med den i 5 mom. företagna ändring är, att försäkra rösträttens
bibehållande, dels för dem, hvilka gått utur tjenst förr, än de kunnat
komma i åtnjutande af pension, men hvilka äga bestämd rätt att pension
framdeles erhålla, dels för vissa Embetsmän, som vid afskedstagande
ega rätt att bibehålla en viss del af lönen, men utan att denna del kallas
pension.
Den i 1 § förut upptagna regeln, att rösträtt ej må beräknas på en
gång efter samma §:s 4 och 5 morn., är öfverflyttad till 3 §.
3 §.
I följd af Bonde-Ståndets ofvan anförda anmärkning, har den förra
2 § måst utur förslaget uteslutas, och den tredje omarbetas. Utskottet har
här på en gång upptagit förbud mot röstning å flera orter, och anvisning
på den ort, der rösträtt utöfvas må. Tillägget, att rösträtt för urtima
Riksdag måste utöfvas, der innehafvaren rätteligen varit för nästföregående
lagtima Riksdag i röstlängd upptagen, grundar sig på den, redan i det, uti
Memorialet N:o 38, införda förslag, § 21, faststälda, grundsats, att röstlängd
blott upprättas för lagtima Riksdag, jemförd med den i § 22, isamma
Memorial, faststälda, att ingen annan anmärkning emot vederbörligen
granskad röstlängd tillåtes, än rörande förlust af deruti upptagen valrätt.
lior till Constitutions-Utskottets Memorial,, N.-o 85.
33
8 §.
Ulskottet har ansett det af de grundsatser, på hvilka den föreslagna
höjningen af stads-val-districternas valrätt beror, vara en naturlig följd, att
äfven fördelningen af denna valrätt mellan serskilda städer och större köpingar
icke får ske med uteslutande afseende på folkmängden. För öfrigt
har Utskottet ansett fördelningen af en stad i flera valdistricler, i allmänhet,
vara betänklig, serdeles i betraktande deraf, att man derigenom skulle
mer än en gång nödgas att från den öfriga staden, för valrättens utöfning,
afskilja viss del deraf, och förena den med annan stad. Utskottet
har derföre, för alla andra städer, än Stockholm, föreslagit förbud mot sådan
klyfning, och i stället föreslagit det stadgande, att, der så behöfves,
med stad, hvars valanspråk öfverstiger det, som motsvarar en Riksdagsman,
likväl utan att jemnt motsvara ett helt tal af sådana, må för Riksdagsmannaval
förenas en eller flera andra städer, eller större köpingar.
10 §.
Utskottet har här i i, i och 3 mom. upptagit, dels de förut i io §
befintliga föreskrifter, dels de förut i 28, 29 och 3i §§ spridda stadganden,
så vida desse angå Riksdagsmannaval. De i de förra 28, 29 och 31
§§ innehållna stadganden om Valmannaval, hvilka nu mera endast ega tillämpning
på landet, finnas på vederbörliga ställen upptagna.
11 §.
n —18 §§ angå städers och större köpingars val. I följd af den föreslagna
skilnaden mellan valsättet i städer och på landet, har Utskottet
serskildt nödgats framställa regiorna för det enas och de andras val.
12 §.
Ulskottet har valt benämningen Stads-Rätt af samma skäl, som foten
dylik benämning i Tryekfrihets-Lagen är anfördt i Memorialet N:o 7-7.
§■
Utskottet har ansett sig för Städerna, der, enligt Utskottets förslag,
inga Valmannaval hållas, kunna och böra nedsätta den i förslaget i Memorialet
N:o 38, 27 §, utsatta tid mellan kungörelsen t>m Riksdagsmannavalet
och verkställigheten af samma val.
i5 §•
Utskottet har trott det böra tillåtas för den, som styrker laga förfall
eller utom staden eller köpingen bor, att till direct Riksdagsmannaval
insända förseglade röstsedlar.
Bih. till Ii. St. Prot, 1840 och 1841. 3 Sami. 38 Haft, 5
34
Hor till Constitutions-Utskottcts Memorial, N;o 85.
Utskottet har ansett sig i detta afseende böra ställa direct Riksdagsmannaval
i likhet med Valmannaval.
‘7 §•
Utskottet har i bifogade formulär intagit benämningen RådstufvuRätt,
på det sätt, att den må begagnas, så länge sådane Rätter finnas, men
kunna, utan grundlagsändring, uteslutas utur fullmagterna, dm och när sådane
Rätter upphöra.
*9 §•
ip — 3o §§ angå Valmanna- och Riksdagsmanna-val på landet.
I följd af landets och städernes åtskiljande, i afseende på Riksdagsmannavalen,
har Utskottet funnit sig nödgadt att föreslå föreskrifter om
förhållandet, när stad och landsbygd äro till ett gäll eller en församling
förenade. Denna nödvändighet har, i förening med den i Memorialet motiverade
förändringen af den för bestämmandet af Valmännens antal antagna
grunden, föranledt Utskottet att här föreslå, det äfven i åtskilliga
andra händelser delar af Gäll skola, i afseende på Valmannaval, anses såsom
hela Gäll.
Utskottet har icke förbisett, att det här föreslagna förfarandet blir
besvärligt; men Utskottet har funnit detta mindre betänkligt, än ali, för
ett land med så stora locala skiljagtigheter i serskilda landsorter, föreslå
ett allmänt gällande förhållande mellan det enligt 2 § beräknade röstetalet
och valmännens antal.
23 §’
Utskottet har här trott sig böra så vida modifieera sitt förra förslag,
att den, som styrker laga förfall, må ega att sina röster till Valmannaval
skriftligen insända.
2 9 §•
Inskränkningen i det antal Valmän, hvars underskrift fordras, för
att gifva Val-prolocoll och fullmagt laga kraft, beror på val-districternas
minskning.
3r §.
Utskottet, som icke kunnat biträda Ronde-Ståndets mening, att Riksdagsmannaval
skola ske genom öppen omröstning, har deremot trott sig
böra föreslå, att sådana val må ske för öppna dörrar, för att på detta sätt
erhålla all den offentlighet, som en sådan handling bör. I följd häraf har
den i Memorialet N:o 38, § 34» föreslagna föreskrift mäst utur närvarande
förslag alldeles uteslutas..
lior till Consilutions-Utskottets Memorial, N'.o 85.
35
b) till Reger in gs-For men.
§ 43.
Utskottet liar i Memorialet redan motiverat de hufvudsakliga föreskrifterna
i denna §.
Förbudet att ånyo invälja den, hvilken vid Riksdagens slut afgå bör,
bar Utskottet ansett nödigt, att förebygga anledning lill lycksökeri under
utöfningen af Riksdagsmannakall i Andra Kammaren.
I betraktande af den längre tid, för hvilken valet sker lill Andra
Kammaren, har Utskottet ansett nödvändigt att tillåta afsägelse af sådant
val. En motsatt regel skulle kunna medföra fullkomlig undergång för
mången, som hedrades med dylikt förtroende. Utskottet har ock betänkt,
att den, som för närvarande ser sig i stånd att [örtroendet emottaga, ofta
torde vara ur stånd att på förhand beräkna möjligheten att med dess innehafvande
fortfara under hela den tid, för hvilken det är gifvet; och att
en sådan ovisshet torde föranleda mången att genast afsäga sig uppdraget,
i fall rättigheten till sådan afsägelse inskränktes inom någon kort tid efter
valet. Utskottet har derföre, just för att minska antalet af afsägelse!-,
ansett sig böra lemna rättigheten dertill öppen äfven efter den tid, vid
hvilken valet skett; dock att afsägelsen, sedan kallelsen antagen blifvit, icke
må ske under påstående Riksdag. Anledningen till sistnämnda inskränkning
är UtskoUets önskan, att så få val tili Andra Kammaren som möjligt
må äga rum midt under Riksdag, då de lätteligen kunna föranleda till intriger,
hvilka man i möjligaste måtto bör söka undvika.
§ 6i.
Utskottet har i denna, likasom i följande §§, antagit, att detafTvåkammare-systemets
begrepp är en följd, att hvar Kammare äger att bedöma
sina ledamöters behörighet och dermed sammanhängande förhållanden.
§65’
Utskottet har i denna § föreslagit några vigliga ändringar.
Utskottet har, såsom redan i det föregående blifvit nämndt, antagit,
att de flesta Utskotten böra bestå af ledamöter från båda Hamrarne; och
Utskottet har äfven föreslagit, att nya Utskott, som finnas nödiga, böra på
samma sätt bildas; men Utskottet har från allmänna regeln gjort två undantag.
I alla länder har man ansett Grundlags-ändring, endast vid verkligt,
noggrannt undersökt och pröfvadt behof, böra ega rum; och i Sverige har
36
Hor till Conslitutions-Utskottels Memorial, N\o 85,
raan serskildt stadgat, att lill sådan ändring fordras öfverensstämmelse
mellan två särskilda Riksdagar. Utskottet har då trott, att det Utskott,
som eger bereda förslagen Lill sådana ändringar, bör väljas endast utur den
Kammare, som företrädesvis anses mindre benägen för nyheter. Deremot
har Utskottet från nämnda Utskott ansett böra afski!jas all befattning med
granskningen af Konungens Rådgifvares åtgärder. Utskottet erkänner sig
hafva svårt att inse sammanhanget mellan den ena och den andra af dessa
befattningar. Nu mera, då Utskottet, till följd af Tre Stånds tanka, masi
uppgöra förslag till Nalional-representalionens fördelning på två kamrar,
och då Utskottet, i sammanhang med detta förslag, ansett sig böra antaga
den, i Utskottets tanka, med tvåkammar-systemet på det innerligaste förenade
grundsatsen, att egentlig anklagelse mot Konungens Rådgifvare icke
bör direct eller indirect utgå från den Öfra Kammaren, har Utskottet funnit
sig oförhindradt att föreslå ett särskildt Granskn ngs-Utskott, hvartdl
ledamöterne endast skulle väljas af och utur Nedra Kammaren. Samma
grundsats, att ingen anklagelse mot Konungens Rådgifvare bör utgå från
Öfra Kammaren, har ock föranledt Utskottet att från det af båda Kam ra ine
tillsatta Stats-Utskotlet afskilja den detsamma i Riksdags-Ordningens 3o §
2 morn. ålagda granskning af Statsverkets räkenskaper och handlingar, och
öfverflytta den på Granskniogs-Ulskottet, som, med ledning af Riksens Ständers
Revisorers anmärkningar, synes böra medhinna äfven denna granskning.
En följd af Grundlags-TJtshottets sammansättning af idel ledamöter
utur Andra Kammaren är ock, att detta Utskott icke kan öfvertaga befattningen
att vara skiljedomare emellan representationens serskilda Kamrar.
Utskottet har ansett lämpligast att uppdraga denna befattning åt de fyra
Utskott, samfäldt, hvilka båda Kam räme tillsätta; och har, i sammanhang
dermed, äfven troti, att åt dessa Utskott, eller så många af dem, sorn
ojäfvige äro, borde uppdragas slitningen af tvister emellan Kammare och
Utskott.
§§ 7°> 71*
Utskottet har företagit en sådan delning af 70 och 71 §§, att den
förra endast upptager frågorna om väckande af förslag, och örn deras åflemnande
från Utskotten till den ena eller andra af Kamrarne; hvaremot
i den 71 äro intagna de väsendtligaste stadganden om Kamrarnes inbördes
förhållande.
I 70 §
Tior till Conslitulions-Ulskottels Memorial, N\o 85,
37
I 7° § ^iar Utskoltet utgått från den grundsats, att i alla egentliga
Iagstiftnings-frågor första rösten, hvarmed Utskottet velat beteckna rätten
att först besluta i el t från Utskott inkommet mål och till Medkammaren
aflemna beslutet, tillkommer den Andra Kammaren, såsom den, hvilkens
ledamöter företrädesvis böra jega det förutseende och den oinsigt, hvilka i
dylika frågor framför allt är o af vigt.
I 71 § har Utskoltet till de frågor, i hvilka hvar Kammare har
särskildt veto, icke allenast hänfört dera, hvilka i 70 § serskildt äro uppräknade
såsom sådana, der Andra Kammaren äger första rösten, utan äfven
andra, vid hvilkas behandling Utskottet ansett en starkare återhållande
kraft nödig.
Just med stöd af detta skäl har Utskottet likväl ansett Grundlagsfrågor,
vid den Riksdag, då de väckas, kunna undantagas från dem, i hvilka
hvar af Karnrarne eger veto. Ett vid sådan frågas afgörande begånget
förhastande kan vid den följande Riksdagen lätteligen rättas,
§ 7.3. '
I ett Tvåkamrriar-sjstem får den gemensamma arbets-ordningen icke
vara så lös, så föränderlig, som i elt Enkammar-system. Efter att i 71
§ hafva inrymt båda Kamrarne veto i frågor om åtskilliga delar af denna
arbets-ordning, har Utskottet här tillagt föreskrifter, huru förfaras bör vid
frågor om tillsättning af nya Utskott, om uppdrag af ökad befattning åt
de i 65 § omtalade eller om förstärkning af desamma.
De serskilda Kamrarnes enskilda arbets-ordningar har Utskottet
ansett böra öfverlemnas åt hvar Kammare att, efter hvad den finner godt,
uppgöra och ändra.
5 7Ö
Det
blir af Tvåkammar-systemets antagande, äfven med de modilicationer,
Utskoltet föreslagit, en följd, att den ena Kammarens ledamöter
endast tillfälligtvis komma att yttra sig i närvaro af den andras. Detta
har föranledt Utskottet att ändra 76 §, så att Stats-Råds-ledamöter, sorn
äro Riksdagsmän, må, vid öfverläggning om frågor, hvilka röra deras Departement,
lemnäs fritt tillträde äfven till den Kammare, der de icke ega
säte och stämma; hvaremot Utskottet ock ansett dem böra åläggas, såsom
en pligt, att, på kallelse, sig i samma Kammare för upplysningars afgifvande
inställa.
Bih, till R. St, Fröt, 1840 och i84t< 3 Sami, 38 Baft. 6
38
Hor till Constitutions-Utshottets Memorial, N\o 85.
§ 7»:
Utskottet har till den i sista perioden af denna § företagna ändring
varit föranledt af den åsigt, att den Kammare, som första rösten i ett mål
eger, ock bör vara fullt behörig att bedöma det behof, hvarom i denna
§ är fråga.
.§ »45*
Likasom Utskottet i Memorialet N:o 68 föreslog införande i RegeringsFormen
af en §, som komme att utur samma Regerings-Form uteslutas vid
den Riksdag, då Riksförsamlingen första gången sammanträder, har Utskottet,
i följd af det sätt, hvarpå Utskottet ansett Andra Kammaren böra första
gången väljas, funnit sig nödgadt att i närvarande förslag ytterligare
införa en §, som utur Regerings-Formen kommer att utgå vid slutet af den
tredje lagtima Riksdagen, då Riksförsamlingen sammanträder.
Stockholm den i5 Februari 1841 -
. I IIWIUMLITJ: 7—i
STOCKHOLM. Tryckt hos A, G. Hellsten, x841*
fHÖr till Constitutions-Ulskoltets Memorial N;o8'5.
1
Reservationer.
Äf Herr Grefve Spens: ”Mot detta Betänkande reserverar jag mig Försft
på grund af det sätt, hvarpå Utskottet har förändrat sina förra förslager.
Trenne Stånd hade vid granskningen af Betänkandet N;o 38 godkänt en
annan valprincip, än den at Utskottet föreslagna. Då begärdes, efter min
tanka, med fullt skäl, att frågan härom mätte, såsom principfråga , genast
pröfvas i Förstärkt Utskott, och detta beviljades af alla fyra Stånden. Af
denna, den i dessa mål högsta, instancen blef allmänna valens princip antagen
i afseende på de valberättigade och val-collegiernas formation. Just
härigenom hafva de tre Stånden aldrig yttrat sig öfver val-lagens detaljer,
och då, enligt Regeringsformens 56 §., detta Betänkande bör hafva naturen
af en jemnknings-act, har denna jern åkning, om ingen ytterligare granskning
af dessa Stånd företages, måst blifva emellan ett Slånds mening, sorn Utskottet
vet, och -trenne Stånds, som Utskottet gissar. Efter min mening
hade Utskottet bordt, omedelbart efter afsändandel af det Förstärkta Utskottets
Memorial om dess voteringsåtgärd, hemställa till de tre Stånden,
om de, under förutsättning af samfälta val, hade något mot serskilda paragraf-lydelser
att invända. Genom uragtlåtande häraf har Utskottet inkommit
på en ganska slipprig bana; jag reserverar mig i allmänhet mot följderna,
ehuru jag ej har, då denna min mening om formen har blifvit inom
Utskottet underkänd, kunnat undandraga mig deltagande i Utskottets
öfverläggningar om sak, och derföre äfven anser mig skyldig, att i dessa
afseenden reservera mig, serskildt mot hvart och ett hufvudsakligt beslut,
som jag ej kunnat godkänna.
i:o I det ena Ståndets gemensamma tanka har Utskottet funnit yrkandet
af ”företrädesvis directa val”, förenadt med det af ståndsprincipens
bibehållande; och Utskottet har ansett sig böra anse denna önskan äfven
vara samma Stånds för det nu inträffade fall, att allmänna val antagas.
Redan i min reservation mot Betänkandet N:o 38 sökte jag försvara de directa
valens princip, och å min sida kan det således ej egentligen beklagas,
att Utskottet genom sitt förfarande öppnat ny debatt öfver detta ämne.
Men väsendtligen samma åsigt af det directa valsättet har slutligen gjort
sig gällande; man har ansett den personliga närvaron vara vid Riksdagsmannaval
för hvarje väljande oundviklig, och under denna förutsättning
äro visserligen directa val, i vår glest befolkade landsbygd, overkstäiibara;
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841• 3 Sami. 3g.-dc Haft.
i
2
Constilutions-Vt skottets Memorial, JV.-o 85.
samma förutsättning leder äfven till farhåga för tumultuoritet, och för en
mängd företeelser, hvilkas möjlighet utlänningarnas mångåriga erfarenhet
vitsordat. Jag kan ej underlåta att upprepa min i förra reservationen yttrade
tanka, att genom full frihet i valsättet, genom tillåtande af så väl skrifven
valsedel, som vaifullrnagt, skulle man hafva ernått de fördelagtigaste
resultaten; hvar och en väljande hade då utöfvat sin rättighet på det för
honom minst besvärliga vis, och allt försvårande i utöfning af den politiska
rättighet man medgifver, gör vanligen mera ondt än godt.
Men under det jag i detta afseende åberopar mitt nu andra gången
inom Utskottet underkända förslag, att direct val må tillåtas hvarje väljande,
som åstundar, men på samma gång tillfälle öppnas för de öfriga att
förena sig om pastoratfullmägtige; upptager jag tillika, såsom en annan väg
till samma mål, ett annat inom Utskottet framstäldt förslag, att—såframt
nödvändigt de valberätligade skola pastoratvis samlas till Electors-val —
låta den dervid uppkommande minoriteten ega öppen rätt att utse för sitt
röstetal en eller flere Electorer, likasom majoriteten för sitt. Vid öppen
votering är detta verkställhart, och man skulle härigenom vinna nästan alla
fördelarna af direct val, och undvika de befarade olägenheterna. Men visserligen
kunde man då ej hinna det mål, som många tyckas anse alldeles
oundgängligt att eftersträfva, nemligen röstandet per capita på districtets
valställe, der riksdagsmännen utses. Just häri har jag aldrig funnit någon
fördel; och det motsatta valsättet har i Sverige seclers häfd på sin sida,
ty vid alla val till Bonde-Ståndets riksdagsmän hafva hittills alltid sockneelectorerna
voterat med cornmittenlernas röstetal. Den practiska möjligheten,
äfven hädanefter, af riksdagsmannaval utan röstande per capita, har
Utskottet sjelf erkänt, just när det för stadsdistiiclen godkände directa val.
Utskottet har i Betänkandet N.'o 38 föreslagit, jemte Eleclorernas röstande
per capita, att deras antal skulle kestämmas efter pastoratens folkmängd ;
det föreslår nu, att bestämma detta antal efter de röster, som enligt vallagen
kunna i pastoratet afgifvas. Lika med Utskottet anser jag detta vara
en förbättring, men tror att man har stannat på halfva vägen. Det är
ögonskenligt, att, om ett valdistrict består af tre gäll, A, B, C, hvaraf Ä,
enligt antingen det nya eller det gamla val-lagsförslagets principer, sänder
flere Electorer än B och C tillsammans, skall , så snart Eleetorerna sedan
votera per capita, gällstämman inom A alltid vara den, som afgör för liela
districtet, om ock de röstande inom B och C äro enhälligt af samma tanka
som minoriteten inom A, och fastän härigenom deras mening är districtets
verkliga majoritets. Då jag ännu ej hört andra skäl anföras för val genom
Constilutions-Utskottets Memorial, IV.o SS.
3
Electorer, än de långa resornas oläglighet för de väljande, och de stora
folksamlingarnas möjliga bullersamhet vid riksdagsmannavalen; och icke kan
förmoda, hvarken att det dubbla tillfället att öfverrösta andras meningar
anses såsom en fördel, eller att ett resultat, stridande mot den verkliga
pluraliletens vilja, kallas likgiltigt, kan jag ej annat än uttrycka den önskan,
att ofvaniiämnde förslag må inom Ståndens plena vinna uppmärksamhet.
2:0 Utskottet har vidare troLt sig, på ett med Grundlagen öfverensstämmande
sätt, gå Borgare-Ståndets nyssnämnde önskan om ”företrädesvis
directa val” till mötes, då städerue dels blifvit fördelade i skilda valdistrict
från landsbygden, dels ett eget grundlagsbud föreslaget, angående proportionen
emellan desse stads-valdistricts samfälta representanl-antal, och hela
rikets. Det är möjligt att detta är Borgare-Ståndets tanka om hvad sorn
godkännas bör, sedan ståndsprincipen blifvit underkänd; sådant hade kunnat
utrönas, om Ståndet, på sätt ofvan nämndt är. kommit i tillfälle att
efter delta underkännande å nyo granska den i Betänkandet N:o 38 föreslagna
val-lagen; men, utan yttrande af Borgare-Ståndet, tror jag Utskottet
hafva saknat initiativ till sitt nu gjorda förslag. Dock —- denna min tanka
inneslutes i min bär ofvan afgifna reservation mot det formella af Utskottets
förfarande; — jag vill nu endast yttra mig öfver sakfrågan, huruvida
denna skilnad emellan städer och landsbygd är lämplig och gagnelig.
Härvid vill jag opåmint erkänna, att, då hela valdistrict-indelningen
efter folkmängd hvilar på arbiträr grund, och är en blott nödfalls-utväg,
byggd på saknaden af medel att på förhand ealculera hela rikets röstetal
efter val-lagens tariff, och på den häraf härledda omöjligheten att fördela
detta antal, vare sig i 145- eller ryö-delar, kan det icke i sig sjelf klandras,
a»tt man för sådana medborgare-föreningar inom riket, der folkmängden gifvet-
ett tydligen alltför lågt representant-antal, medgifver antagandet derjemte
af andra beräkningsgrunder. Jag vill godkänna, såsom en följd häraf,
så väl en större representationsrätt än efter andelen i rikets folkmängd,
sorn äfven bildandet af egna valdistricter, för de städer, der industri, förmögenhet,
odling, bekantskap med allmänna ärenden, m. m., kunna anses
vara concentrerade; — men detta hänvisar till Sveriges större städerj icke
till Sveriges alla städer och större köpingar. Jag kan ej anse det blotta
Stads-privilegium, som sanclionerar namnet stad, och uttrycker en Regeringens
förhoppning, att i denna ort framdeles en stad skall uppstå, såsom ett
tillräckligt skäl att anticipera på möjliga framtida förhållanden;—icke eller
kan jag i ett sådant privilegium se en talisman , som kan bibehålla stadsmannalifvets
väsendlliga caracter qvar på föreskrifven plats, århundraden
4
Conslitulions-Utskottets Memorial) N?o &5v
efter sedan industrien har valt sig andra vägar. Om olägenheterna af Englands
”rotten borougbs” har det landets historie nog tydligt talat, och det
har alltid synts mig såsom en utaf de större förtjpnsterna uti det förslag,
som i Utskottets Betänkande N:o 38 framgå fs,, att,, när man ,- i afseende på
alla de betydliga samhällsfrågor, hvilka representations-stadgarne vidröra
påyrkade upphäfvandet af andra privilegii-skilnader, man utsträckte detta
äfven tilt den dylika skilnaden emellan stad och länd. Dock— redan uti
Betänkandet N:o 38 föreslog Utskottet, att Stockholm borde utgöra serskildt
-yaldistriet — utan minsta motsägelse mot principerna synes man mig hafva
kunnat utsträcka detta till Götheborg, Carlskrona , Norrköping , Malmö,.
Gefle, hvilkas stadsmannaröreIse kan anses* berättiga dem att sända del®'
flera representanter, dels åtminstone hvardera en; möjligtvis kunde, utan
serdeles afsteg från princip, samma utsträckning ske till de elfva städerna
•med mer än 4.000 invånare, der t vännes förening kan vara för ett valdistrict
tillräcklig. Jag har till och med velat ingå på att ännu ytterligare
intaga i denna calegori de derefter följande tio, med mer än a,5oo invånare,
der trenne städers förening fordras, för att erhålla en foikmäng af
8 å pooo menniskor för distrietet. — Men åtminstone allt, sorn understiger
denna gräns, synes mig vara alldeles oförtjent af, att i dessa lagstiftningsfrågor
behandlas annorlunda än en lika stor By, ett lika stort fiskeläge. —
De practiska svårigheter, som uppstått vid sjelfva lag-redäctionen genom
Utskottets beslut om ”ålla städer och större köpingar”, äro så synbara, att
jag ej anser mig behöfva utpeka dem. De skola visa sig än tydligare på
den Riksdag, då detta förslag kan vara hvilande till antagande eller föriastelSe,
och dä man ej kan undgå att sorgfälligt betänka, huru mångå
detalj-anomalier serskilda paragrafer medföra; — jag kan ej undertrycka min.
Jijertliga önskan: måtte ej den principlöshet, sorn här har kommit att vidlåda
Utskottets val-lag, blifva en anledning till det helas förkastande.
3:o Utskottet har genom inbjudning till Trenne Riks-Stånd, att godkänna
en det Fjerdes gemensamma tanka, vidtagit ett annat steg, sorn, efter
min tanka, om detta förslag blilver hvilande tili nästa Riksdag, då skall
föranleda ett sådant det helas förkastande, och hvaremot jag, på grund deraf,,
måste reservera mig. Utskottet har nemligen tillstyrkt, i Val-lagens 3 §.,
att den, sorn å flere orter står i förhållanden, Hvilka medföra rösträtt, må
sammanräkna dessa på ett ställe, och der aflemna högst sex röster, men
vara strängt förbuden att rösta på mer än ett ställe. Den Afdelning al Utskottet,
sorn, förliden vår, uppgjorde första planen till dessa representations£01
ändringsförslager,, tillstyrkte sammanslagen beräkning af hvarje persons
ConslUufi-onT-TJtsJiottcts Memorials N.-o vå\
rösträttighet inom valdistrictet, på det att ingen måtte kunha till' samma
Riksdagsmannaval bidraga med mer än sex röster; men den ansåg sig böra
lemna den större förmögenheten öppet, att f olika valdistricter utöfva serskilda,
densamma åtföljande, rättigheter. Uli Utskottets plenum ändrades
detta så, att valrätt med ända till sex röster kunde utöfvas serskildt inom
hvart pastorat, der den väljande kunde åberopa grund dertill, enligt vallagens
tariff. Derigenom korn den rike mannen i tillfälle alt votera flerfaldigt
till samma Riksdagsmannaval. Mot delta senare protesterade jag då,
och anser äfven nu det inflytande för stort, sorti genom ett sådant bud i
val-lagen skulle tillskyndas Sveriges millionärer (ehuru visserligen de nuvarande
sådana äro så få, att man ej serdeles behöfver frukta dem). Mea
det inflytande man nu åt dem bibehållit, anser jag deremot vara för litet.
X länder, der ingen röst-tariff, utan blott en census-siffra, befinnes stadgad,
är det tydligen principenligt, att ingen får votera på mer än ett ställe.
Hos oss har det motsatta förhållandet af ålder varit gällande och egaren af
röstberättigade hemman i flera härader och socknar har alltid obestridligen1
kunnat deltaga i Eleetorers utseende till flera häraders1 Riksdagsmannaval.
Den större förmögenheten har tillika hittills på hvartdera stället kunnat ega
en vida större andel i valet, än tariffen och det utsatta maximum medgifver;
jag tror det vara ett oförsigtigt steg af dem, som önska representationsförändringens
framgång vid en kommande Riksdag, att, så ytterligt som nu
föreslaget är, minska den större förmögenhetens rättigheter på samma gång,
som en så ganska stor mängd af den fattigare classen skall erhålla dels en
dem hittills vägrad representationsrätt, dels vida större val-andel än förut.
0ch då Utskottet nu, genom Bonde-Ståndets gemensamma tanka, fått anledning
frångå sitt förra, till de rikares förmon öfverdrifna, förslag om sex
rösters möjlig beräkning i flere gäll af samma district; då derigenom ali
deri väsendtliga farhågan för millionärens inflytande kan förebyggas, tror
jag alt Utskottet hade bordt inskränka sig till ofvannämnde, den första afdelningens
förslag i ämnet. Många paragraf-moment i val-lagen hade härigenom
blifvit vida enklare än nu; inom districtet är det ganska lätt att
controllera, det samme man ej väljer på två gällstämmor. Just derföre
hade man icke, såsom nu, behöft lägga den hufvudsakliga controllen i
stränga straffbestämningar; dessa senare fruktar jag skola föranleda många
injurie-processer. —■ Man hade då äfven, när man ville lemna städerna serskilda
valdistrict, och deras invånare större representationsrätt relativt tili
iolkmängden, undvikit den besynnerlighet, som nu uppslår, att då, enligt
åen föreslagna Yal-lagens 4- och *1 $§» e|i stadsbo anmäler sig att inomr
6
Gonstitutions-Utskottets Memorial, N.-o 85.
stadsdistrictet få räkna sig till godo de grunder för rösträtt, han på landet
eger, kan denna flyttade rösträtt sägas blifva af annan betydenhet, än den
på sin ursprungliga ort hade varit.
Dock, denna sistnämnda anomali, och min nyss framställda, möjligen
öfverdrifna, farhåga, att steget mot den större förmögenheten skall föranleda
förslagets framtida förkastande, äro för mig hvarken de enda elier de
största skälen mot sammanförandet af valrätt från flera district, och mot
nekandet af dess utöfning i flera. Jag fruktar att sådant skall blifva i sinom
tid ett stort hinder för organiserandet på fullt lämpligt vis, al den för
■vårt land högst nödiga Provins-representationen. Jag åperopar härvid mm
reservation mot Betänkandet N:o 38, der jag sökt påminna om, huruledes,
när ett folk uppvaknat till allmänt hehof af politisk emancipation, det är
af allmänt deltagande i allmänna ärendens behandling, det aldrig ensamt
är rikets ärenden, som intressera medborgaren, utan lika mycket, och ofta
företrädesvis, provinsfrågor; och att just derföre bör, så snart en nv representationsform
påtänkes för det eria slaget af mål, den sättas uti innerlig combination
med samma folks representationsform i afseende på det andra. Likartad
röstlängd borde helst gälla för communens representation, för provinsens och för
rikets; men då för den första några undantag äro oundvikliga, på grund af nödvändigheten
att bibehålla i det närmaste orubbade vårt lands gamla organisationer
af sockenstämman; — bör likväl den hos oss hittills saknade provinsnämnden
kunna få sin fulla gemensamhet med Riksdagen. Det olika förhållande, som
för sockenstämman finnes, är dessutom till de förmögnares förmån; och de
der förekommande frågorna taga alltför många enskilda intressen i anspråk,
att man der nånsin skall kunna införa någon nedsatt tariff vid beräkningen
af de förmögnares rösträtt. Vid provinsnämnden, liksom vid Riksdagen,
förekomma allmänna ärenden, och rikedomens oligarki är der vådligo
der bör den nedsatta tariffen införas; och för att säkert få den framdeles
införd der, bör, då man nu gör det i min tanka för mycket vågade försöket,
att om-organisera Riks-representationen, utan att på samma gång organisera
deri provinciella, man göra val-lagen och röstlängden för den förra
sådan, att de kunna begagnas äfven för den senare; så att den icke behöfver
låna sin organisation från sockenstämman. Har nu en medborgare egendom
i två provinser, är det ögonskenligen lika orätt att neka honom deltagande
uti provinsärendena för d'en ena orten, som det skulle vara, att
neka honom detta i begge orterna; för provinsnämnden kan således icke
den val-lag, Utskottet nu föreslår, oförändrad antagas, och, när en gång beliafvet
af denna organisation uttager sin rätt, skall man således för denna
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 85.
inrättning antingen, såsom nyss sades, låna val-längd från sockenstämman,
eller nödgas sammansätta ännu en tredje. — Delta är mitt egentliga skäl
att bestrida denna del af Utskottets förslag.
/(:o Utskottet bär hufvudsakligen godkänt och tillstyrkt de tre Stånden
att antaga, Bonde-Ståndets tanka om valrätt äfven för egare af mindre fastighetsvärde
på landsbygden, än 2Öo R:dr B;ko. Utskottet har härvid fö*
reslagit, att hvarje mindre egendom än den af 1000 R:dr B:ko borde medföra
af 10 R:dr är således den enda uteslutna. Och då, vid motsvarande rättelse
i Utskottets förra förslag, hvilket utsatte minimum af röstgifvande fastighet
för städerne bubbelt så stort som för landsbygden, det nya minimum
för städerne skulle hafva blifvit blott 20 R:dr, har Utskottet, heldre
än att föreslå sådana olika minimisiffror som 10 R:dr och 20 R:dr, låtit
ofvannämnde stadgande om \f\ 00 röst för hvarje 10 R:dr af fastighetsvärde
under 1000 R:dr vara gemensamt för stad och land, och alldeles förbigått
all i delta moment af val-lagen tala om något minimum. Jag har, 1
afseende på detta samfälda behandlande af stad och land, godkänt Utskottets
förslag, men framställt den önskan, att minimum kunde utsättas till
100 R:dr, i stället for 10; och beräkningen af hundradedels röster helt och
lin 11 et upphöra. Ordalydelsen skulle då blifva
i slutet af Val-lagens 1 §. 1 mom.
eller annan lägenhet, af minst 100 R:dr uppskattadt värde.
Och i dess 2 §. 1 mom.
hvarjemte, då värdet understiger 100 R:dr, för hvarje fulla mo
R:dr uppskattningsvärde beräknas en tiondedels röst.
Anledningar till detta milt förslag hafva varit de practiska svårigheterna
af att räkna hundradedels röster vict valen; uteslutas dessa, återstår
en*dast ett slag af bruten röst. hvilket på öfverensstämmande sätt förekommer
i irsta och 2:dra moni. af §:n, och så, alt ingen röslegande kan inlemna
på en gång hela tals och tiomiedelurs röstsedlar. Delta skulle otvifvelagtigt
betydligt lätta valförrättningen. .Hvad för öfrigt sjelfva principfrågan
angår om minimum hör vara 10 eller 100 R:dr, synes den mig nära
likgiltig. Dock finnas flera, och, i min tanka, vigtigare skäl för bestämmandet
af 100 R;dr. Det är just fördelen af Utskottets förslag om röstberäkning
efter tariff, i stället för det utländska sältet, alt antingen stadga blott,
en siffra, som bestämmer allt eller intet i afseende på rösträtt, eller högst
två siffror genom medgifvandet af enkelt och dubbelt votum, att man, pd
den af Utskottet föreslagua, och x vårt land af ålder banade, vägen,
Constilu i ions-UIskoi tels Memorial, N.o 8'S.
ian utan olägenhet nedgå vida längre, och icke nödgas uppställa s"å
skarpa, och derigenom obilliga, gränsor emellan de rikare och fattigare;
— och att den utländska principen leder till ecblekrati, om cen(Sussiffran
ar för lag, och till uteslutande af en ganska stor medborgareclass,
samt derigenom tili penninge-aristokrati, om samma siffra är för hög. Vid
sådant förhållande bör den minimisiffra, som här är i fråga, icke efter doctrinära
grunder bestämmas, utan blott efter historiska. Nu hafva BondeStåndets
välgrundade anmärkningar öfverlygat Utskottet, att förslaget om
s5o R:dr skulle i många orter utesluta en mängd Svenska män, hvilka af
ålder haft rösträttighet; men, om något dylikt någorstädes kan visas ega
rum, i fall minimisiffran blir roo R:dr, kan det endast gälla om ett ringa
antal, hvars deltagande i riksdagsmannaval är ganska nyligen tillkommet,
på grund af den sistförfiutna periodens skiftes- och hemmansklyfnings-förordningar,
och det i sammanhang dermed bär och der införda sättet, att
tolka ordet ”besuten”. Skall sådan tolkning vara principenlig, kan visst icke,
på grund af egendom, en egare af mindre fastighetsvärde än 100 R:dr erhålla
denna benämning, och derigenom sättas i jemförelse med hvad som
kallades fordom "men för •sig1’’. Rösträttens utsträckning till ännu mindre
fastighetsegare står i obestridligt sammanhang med den åsigt, sorn tillägger
deltagande i allmänna ärendens behandling äfven åt torparen och tjenstehjonet,
samt så snart man vill vara fullt consequent, åt ■qvinnan.
5:o Utskottet har — vid den öfvergång till ett tvåkammar-system, som
flera Riks-Stånd yrkat, utan att de närmare uttryckt sin egentliga mening—•
beslutat föreslå, alt andra kammaren må väljas för flera Riksdagar, men af
första kammaren. Jag reserverar mig mot detta senare och tillstyrker antagandet
af den i Ridderskapets och Adelns gemensamma tanka innefattade
sats, att andra kammarens ledamöter böra väljas i egna valdistrict och mera
omedelbart af de valberättigade. Jag gör detta så mycket heldre, sorn
man derigenom lättar den framlida öfvergången till hvad jag nyssnämnde
mig ännu anse såsom det enda fullkomligt ändamålsenliga, nemligen en organisk
kedja af commun, provins och samhälle, alla med representativa institutioner.
Jag tror, att första kammarens ledamöter böra väljas i valdistrict,
en inom hvart, och af hvilka ett större eller mindre antal sammansättas
till val för andra kammaren. Jag tror, att, vid val till första kammaren,
antingen röstandet sker per capita eller med committenternes röstetal,
böra valmännen icke utgöra någon öfverläggande valförsamling, än mindre
någon skiljedomare-instans i underordnade communers ärenden; — der
-
Hör till Constitulions-XJiskottets MemorialN:o 85.
9
lill äro valdistricten för små. Men — antingen man godkänner Ridderskapels
och Adelns tanka om lika talrikhet af båda kamrarne, eller Utskottets
om större talrikhet för den första, — blifver det alltid en naturlig utväg,
så snart blott en frsction af andra kammaren skall till hvarje Riksdag ■omväljas,
att låta hvart och ett andra kammarens valdistrict innefatta flera af
forsta kammarens. Ar det stadgadt, att en tredjedel af andra kammaren
skall för hvarje gång omväljas, kan man låta dess valdistrict bestå af tre,
sex eller nio valdistrict för första kammaren, allt efter orternas olika förhållanden
och derigenom lägga ea naturlig och fast grundval för den framlida
inrättningen af provins-nämnder. Till vinnande häraf bör, om, på sätt
här ofvan föreslaget är, valet tili första kammaren sker med committenternes
röster, valet till den andra ske af electorer, som, antingen de äro omedelbart
valda af corn munernas majoriteter, eller serskildt väljas på samma
sätt, sorn Riksdagsmännen till första kammaren, på det större distr ictets samlingsort
votera per capita, och som derigenom just komma i det skick, att
de kunna utgöra en öfverläggande valförsamling, och att befattning med andra
provins-ärenden, än valen, kan åt dem uppdragas. Verklig caracterskillnad
skall härigenom kunna uppstå emellan båda kamrarne — den enda
efter min tanka antagliga, sedan man frångått ali ide om pärs-kamrar—och
tillika just sådan, alt, man för andra kammaren kan förmoda serdeles öfverlänkta
val. — Ut.skottets förslag, att det hufvudsukliga tillsättandet af andra
kammarens ledamöter skall ske vid slutet af hvarje Riksdag, har visserligen
till betydlig del vederlagt påståendet, att andra kammaren, då den
utgår ur den förstas leder, skall blifva blott en ny upplaga derutaf, men
all anledning tili farhåga för något sådant synes mig icke vara håfven,
6:o Vid frågan om förhållandet emellan ledamöternes antal i begge
kamrarne, har Utskottet väsendtligen vidhållit sitt förra beslut; den i Betänkandet
N:o 38 föreslagna Pröfnings-nämnden utgör procent af hela
representant-antalet, och den nu föreslagna andra kammaren 3o. Det senare
antalet är alldeles detsamma, som i min reservation mot Betänkandet
$T:o 38 föreslogs, men med frångående af denna mening, har jag inom Utskottet
understödt Ridderskapets och Adelns, att Riksförsamlingens begge
fractioner böra vara lika talrika. Detta är nemligen en ganska enkel utväg
att undanrödja farhågorna för följder af begge kamrarnes sammanträden,
oeh öfverensstäm mer fullkomligt med här nedan utvecklade grundsatser om
jemlik het emellan kamrarne.
7:0 Utskottet har, i afseende på fyra af de föreskrifna Utskotten , föreslagit
Bill. till R. St. Fröt. 1840 och 1841- 3 Sami.
10
lior till Cönsiiiuliöns-Utskottttt MemorialN.-o SS.
deras bildande genom begge kamrarnes val, och af begges ledamöter, roen låtit
Gransknings-Utskottet vara första kammarensenskildadeiegation och Grundlags—-  XJtskottet andra kammarens. Det nuvarandeConstitutions-UtsköLtetS göromål
hafva härigenom blifvit delade, och på samma gång hafva åtskilliga af StatsUtskottets
attributer blifvit flyttade derifrån och sammanförde med den ena
delen af det fordna Gonslitutions-Utskottet. — Utan afseende på andra skäl,
har detta redan derföre synts mig olämpligt, att det är en för stor ändring
i nu bestående förhållanden* Vid hvarje så väsendtlig reform, sorn den nu
ifrågavarande, bör man bibehålla allt hvad bibehållas kan; och detta representations-förändrings-förslag
bör icke utan verklig nödvändighet sammanblandas
med andra genomgripande samhällsfrågor. Att granskningen af
Stats-Rådets protocoll hittills varit uppdragen åt samma personal, sorn den
af Gr undlagarnes beskaffenhet, och att Budget-förslaget utarbetats af dem,
som granskat Statsverkets räkenskaper, har gifvit de hittillsvarande Grundlagarne
sin caracter, i afseende på två bufvudfrågor vid allt organiserande
af conslitutionella samhällen, nemligen Mlnisteriella ansvarigheten och Budgets-behandlingen;
■—och om något härutinnan är olämpligt, synes det mig
håde kunna och böra hänskjutas till kommande Ständer.
8:0 För öfrigt har jag erkänt rigtigheten af det inom Utskottet framställda
tvifvelsmålét, om sammanförandet af de gransknings-åtgärder, hvilka
mäste vidtagas för Stats-Råds-protocollen, och för Statsverks-räkenskaperna,
är någon egentlig förbättring. De förra böra granskas till Riksdagens början,
och de senare äro då antingen för tvänne eller för ett år oafslutade; i
samma mon Riksdagarne kunde blifva tätare, komme begge dessa gransknings-ätgärder
att angå olika perioder, hvarigenom de egentliga skälen för
sammanförandet förlorade sin kraft. På detta sammanförande kunde en
framtida Grundlagsförändring byggas, hvarigenom det granskande Utskottets
befattning med protocollen tillbakaflyltades till det år, för hvilket räkenskaper
hunnit afslutas; och detta vöre ett ibland de skadligaste möjliga steg.
g:o Grundlags-Utskottets bildande ensamt af andra kammarens ledamöter
har på samma sätt i min tanka en egen betänklighet. Nuvarande
Grundlag fordrar till Grundlagsförändring, utom Konungamagtens bifall,
sammanstämmandet af folkets genom ombud uttryckta röst på två serskilda
perioder, den då förslaget slutligen antages, och den då det göres livilande,
hvilket vanligen sker den nästföregående Riksdagen. Mén Utskottet
förutsätter andra kammaren vald för tre Riksdagar, och så, att dess majoritet
vid nämnde Riksdag, då Grundlagsförslaget göres hvilande, är ett resultat
af minst tvänne förutgående Riksdagars opinion. Då man nu lern
-
■ Hör till Constitutions-Vtskottets Memorial, Neo-85-.
nät Grundlags-Utskottet samma rätt, som Constitutions-Utskottét hittills
haft, att undertrycka ett Grundlagsförslag, åtminstone det, som enskild Riksdagsman
inlemnat, är synbarligen Fyra riksdags-perioders sammanstämmande
opinion gjord till ett vilkor för sådan Grundlagsförändring, och ehuru,
mycket jag älskar betänksamhet i dessa frågor, synes dock detta återhåll
mig vara alltför stort.
10:0 Det egentliga skälet för dessa två delegationer från serskilda kamrar
tyckes mig vara, att man velat, genom Riksrätts-remissens upplåtande åt
första kammarens enskilda delegation, förbereda möjligheten att taga Riksrättens
ledamöter ur andra kammaren. Dessa förslag hafva således till en
del sin förklaring i det serskilda Memorial, rörande ändring i nuvarande
Regeringsforms loa §., eller den, sorn i Betänkandet N:o 68, under ordningsnumern
121 förekommer; hvilket serskilda Memorial Utskottet nu ullofvat.
Då jag är reservant mot de inom Utskottet redan faststälda grunderna för
ett sådant Memorial, åberopar jag här på förhand, hvad jag i dervid bi
fogad
reservation hoppas få närmare uttrycka, och förbigår all framställning
om, huru jag tror en Riksrätt kunna, äfven i ett tvåkammare-system, organiseras,
utan att dertill använda den ena kammaren. — Sjelfva principfrågan
hör likväl helt och hållet till omfånget för detta Betänkande.
Såsom ett af de hufvudsakligasle caractersdragen af den representationsform,
hvilken vår förflutna historia har utvecklat, och hvilkens väsendtliga
egenheter vi icke utan sorgfälligaste pröfning böra förkasta, har alltid det
förhållandet synts mig vara, att Riksens Ständer, ehuru arbetande på fyra
rum, och efter en mångfaldigt invecklad arbets-ordning, likväl aldrig utgjort
mer än en function af sjelfva Statens magt. Splittring har funnits inom
dem, men i alla yttre förhållanden hafva de tillsammans utgjort en egen
enhet; all den kraft, de någongång visat, har just härledt sig härifrån. Af
alla de Regeringsformer, som våra häfder omtala, uttrycker den af 1809
fullkomligast denna caracter. Riksens Ständer tillsammans representera
Svenska Folket; mellan Stånden är full jemnlikhet; för vissa frågor har
ett Stånd veto, för andra två, men alltid utan afseende på hvilketderaMed
fästad uppmärksamhet på, att vissa mål ej kunna förfalla, har Grundlagen
anordnat en skilje-domstol för dessa fall inom sjelfva Riksförsamlingenj
med hugkomst af debatterande församlingars vanliga lott, att mellanåt fördjupa
sig i formtvister, har samma Grundlag stadgat serskild procedur för
afgörandet af sådana.
Då nu erfarenheten af fyrdelningens mångå olägenheter har ledt till
■ önskandet af ett system med två kamrar, har jag trott den nyssnämnda ,
12
Hor till Constitutions-Utskotlets MemorialN.o 85.
Svenska Grundlagen tillhöriga caracteren böra noga vårdas, ulan afseende
på, om Svenska Riksdagen derigenom blilver olika ett eller annat utländskt
mönster, eller alla sådana; och ulan bekymmer om, huru den Svenska
formen inpassar i det theoretiska system 0111 Enkammare- och Tvåkammarerepresentationer,
som väl ändå rättligen är blott en abstraction från ofvannämnde
ultramarinska företeelser. Hufvudföremålet för denna Tvåkammareorganisation
bar på grund häraf synts mig vara, att karni arne i intet afseende
erhålla serskild magt; att full jemnlikhet dem emellan bibehålles;
att deras splittring blir den emellan arbetsfractioner, likasom den förra
splittringen, emellan de fyra Stånden har varit uteslutande sådan i alla de
afseenden, hvarom stadgats i Riksdags-Orduingen. Dessa grundsatser hafva
i det närmaste blifvit hyllade i det Utskottets förslag, sorn nu framlemnas;
— i allmänhet indelas målen i två classer: den, der en kammare har veto,
och det gemensamma sammanträdet blott öfverlägger; — och den, der sådant
veto icke är medgifvet, beslut mäste fattas, och nämnde sammanträde
eger slutlig rätt dertill. Frågan om första rösten, i olika mål för hvardera
af kamrarne, är ingen motsägelse mot detta system, ty alla mål skola dock
alltid behandlas af bägge. — Så mycket mer stridande mot denna princip,
och fullkomligen lånadt från de utländska begreppen om Pärskamrar, hvilka
ega serskilda magt-attributer , är stadgandet, att all granskning tillhör ena
kammaren, och det, som deraf blir en naturlig följd, alt den andra skall
få en dömande befattning.
11:0 Jag anförde nyss, att vår Grundlag af 1809 har förutsett möjliga
strider om lorm emellan Riksförsamlingens serskilda arbetsfractioner; och
anordnat för dessa fall en skilje-domstol, nemligen Couslitutions-Utskottet.
I det nu framlemnade förslaget är behofvet af en dylik instans icke förbisedt;
dertill har man valt en församling af de fyra fasta Utskott, hvartill
bägge kamrarne välja ledamöter. Från rättighet att yttra sig i dessa mål ,
der framförallt bekantskap med grundlagsbuden erfordras, har man härigenom
uteslutit Grundlags-Utskottets personal, af hvilken man företrädesvis
tyckes kunna fordra denna bekantskap; uteslutit Gransknings-Utskoltets,
hvars befattning, näst efter Grundlags-Utskottets, och nära lika mycket som
den, tvingar till ett ständigt forskande i Grundlagen. Man bar i det stället
öfverlemnat nämnde domsrätt i formfrågor inclusive åt Banco-Utskoltets
ledamöter, som böra väljas med uteslutande afseende på en enda förvaltningsgren,
åt Stats-Utskottets, hvars öfriga befattning är med budgetens sifferech
sakfrågor, kring hvilka , enligt hvarje Riksdags-historias vittnesbörd ,
parti-delningen inom en Riksförsamling alltid mest concentrerät sig. Det
Hor till Constitutions-TJt skottets Memorial, N:o 85.
synes mig, som om Utskottets förslag här är vida mindre ändamålsenligt,
än <len nuvarande Grundlagens stadgande, hvars fortfarande dock icke mer
är möjligt, då Grundlags- och Gransknings-Ulskotten skola vara delegationer
af serskildta kamrar.
Men mot sjelfva iden, att en delegation skall döma emellan principaler,
torde mycket vara att erinra. Detta är åtminstone en nödfalls-utväg. Påminner
man sig hvad resultat, som hotar att uppstå utur det nuvarande
förhållandet med Förstärkta Utskotten , att nemligen i flere fall , då två
Stånd stannat emot två, man börjat finna något eller några af dem så säkra
om, att, när de besluta, är det rätt, att de icke medgifvit sina delegerades
inställelse i det Förstärkta Utskottets sammankomst;— betänker man, huruledes
genom ett sådant förfarande Grundlagens syftemål, att på ett eller
annat sätt få slut i saken, synbarligen kan omintetgöras; — då blifver man
i sanning tvehogsen om ändamålsenligheten af hela den föreslagna inrättningen.
Serdeles gäller detta, när en mängd Utskott skola sammansättas,
hvarvid nya form frågor kunna uppkastas, såsom t. ex. om den jäfvighet,
som, enligt förslagets lydelse, skulle kunna utesluta det ena Utskottet.
De fall, då tvister kunna uppstå, antingen emellan kamrarna inbördes,
eller emellan kammare och Utskott,.synas mig vara af fyra väsendtliga slag;
frågan om målet skulle nedläggas utan Utskotts behandling; frågan om, till
hvilket Utskott remitteras bör; frågan om hvilkendera kammaren har första
rösten; och frågan om, huruvida veto eger rum. I afseende på de tre första
frågorna, som alla förekomma , eiler kunna förekomma vid Utskottsremissen,
synes mig den enklaste utvägen vara, att gemensam kammare sjelf
nfgör derigenom, att alla motioner väckas i gemensam kammare och derifrån
remitteras; vid hvilken remiss frågan om första rösten i alla tvifvelagliga
fall afgöres. Härigenom vore den i sig sjelf vanskliga rätt, Utskottet
föreslagit, att undantrycka motioner utan lemiss endast hela Riksförsamlingen
förbehållen. Lämpligast vore härvid, om, såsom här ofvan tillstyrkt
är, bägge kamrarne vore lika talrika. Riksdagen skulle då blifva, i början
och vid Utskotts-remisserna , tili skenet eukari!rig , emedan sammanträdena
blefve myeket täta, men för skenet bör nian aldrig frukt t, och i afseende
på alla andra beslut, än det nyssnämnda om motionens undertryckande ,
blefve tvåkamrigheten orubbad. Man har invändt, under hugkomst af de
motionsmassor, som nu i början af hvarje Riksdag förekomma , att remisstiden
härigenom blefve mycket längre, än när kamrarne, hvardera serskildt,
remittera; men detta ersättes till stor del derigenom, att, sedan remissen
skett, en så stor mängd formstrider vöre förebyggda. Ingenting är mer tid
-
Hor till Gonslitutions+Ut.skottets Memorial, N.-o $5.
< spillande än en tvist efteråt , om huruvida ett mål från början blifvit i
orig tig yäg handlagdt. En annan ännu vigtigare ersättning är den, att alla
debatterna vid remissen liefve fullständigare , och för Utskottet mera upplysande,
då bägge kamrarnas leda möler linge yttra sig.
För den ijerde arten af frågor eller huruvida veto eger i målet run?,
kan Riksförsamlingens sammanträde ej vara skiljedomare; den skulle då
tydligen döma i egen sak. Denna tvist om Grundlagens rälta mening är
egentligen den enda vigliga, sorn i detta represenlations-system kan förekomma;
den bör, om Grundlagen är klart redigerad, icke förekomma ofta,
men möjligheten deraf kan ej nekas. För dessa fall vore det i min tanka
lämpligast, att Grundlags-Utskottet vore den dömande auctoriteten, icke det
Gruudlags-Utskott, sorn nu är föreslaget, utan ett med nuvarande Constitutions-Utskott
analogt, och af bägge kamrarna tillsatt;— men i allt fall endast
det Utskott, sorn bekläder den förtroendepost, hvilken medför rättigheten
att undertrycka Grundlagsförslag utan appell.
12:0 I Regeringsform-förslagets 70 §:s aldra punkt har Utskottet upptagit
frågorne om förvaltning och användande af Kronans fasta egendom
bland dem, der första kammaren har första rösten; och i 71 §:s 1 mom.
frågor om användande af Kronans fasta egendom bland dem, för hvilka
kamrarne ega, hvardera serskildt, veto. Jag inser visserligen orsaken lill
denna olika redaclion. Frågor om Kronans fasta egendom kunna vara förvaltnings-mål,
der något beslut måste fattas, men de kunna äfven röra salu,
förpantning, m. m., der ett återhåll kan anses vara nödigt. Det är detta
man velat uttrycka med användande, såsom olikartadt med förvaltning:;
jag har i stället önskat ordet af händande, såsom mera bestämdt, ehuru mera
inskränkt.
i3:o I 71 §:ens två första moment skiljes emellan de mål, der sammanträde
till öfverläggning är tillåtet, och dem , der detta sammanträde
tillika eger beslutande-rätt. Sammanställningen häraf med tredje momentet,
sorn hänvisar till 101 §., och med denna §, sorn icke i sin hithörande/pde
punkt nämner om något sammanträde, ger anledning tro, att sådana äro;
när hvilande Grundlagsfrågor på sista Riksdagen skola afgöras, förbudne.
Häremot reserverar jag mig, och tror, att äfven här , likasom i de många
andra fallen, hade det bordt vara den kammare, som sådant äskar, obetaget
att, innan den sitt beslut fattat, äska Öfverläggnings-sammanträde. Sådant
bör få äskas, äfven om den kammare, som första rösten i målet har, skulle
redan lia afslagit, och den först röstande kammaren bör i sådant fall kunna
efter sammanträdet jemnka sitt beslut. Jag anser det vara högst ange
-
lior till Constitutions-Zhskolteii Memorial, N:ö' 85/
läget att hindra obetänkta grundlagsförändringar, men detta vinnes derigenom,
att under inga vilkor någon ändring får ega rum i hvad, som hvilar
sedan förra Riksdagen, och som på den nja skall antagas eller förkastas;
deremot är det högst nyttigt, att nja Riksförsamlingen, med fullt ut så stor
Betänksamhet sorn nånsin i andra mål, användes, besluter, rörande nämnde
antagande eller förkastande.”
Friherre Rantzou har förklarat sig vidblifva den, i Friherréns reservation
emot Memorialet N:o 38 uttryckta, åsigt om bestämmande af 3o års
ålder för valbarhet till Riksdagsman, och har derjemte hufvudsakligen instämt
i 2:dra och 4-de punkterna af den utaf Grefve Spens nu afgifna reservation.
Af Friherre Hermelin: ”1 hvad Utskottet föreslagit för utförandet af
den, med Riksens Ständers rätt, af Förstärkta Constitutions-Utskottet beslutade'
samfälda val-principen± har jag trott mig böra i allmänhet instämma.
De framställda vådorne af att införa det samfälda valsätter hafva för
mitt omdöme blifvit skingrade, och jag har öfvertygat mig, att endast detta
valsätt kan erbjuda garantier för National-representationens ändamålsenliga ombildning
(en och annan modiftcation deraf, eller rättare ett närmare bestämmande,
hvad man menar med nämnde princip, nedsätter ej dénsammas värde och
användbarhet). Såväl af historiens vitsord, sorn af hvad vi ännu i dag skåda
inom Riksdags-förhandlingarne, har jag trott mig finna, att Stånds-formernc
föråldrats och att Stånds-valen till följd deraf blifvit ensidiga. Mén, oagtadt
all den tillförsigt, jag hyser, att Svenska folkets offentliga angelägenheter
på ett mer tillfredsställande sätt skulle vårdas och utvecklas af en, genom
samfälda val utsedd, Nätiönal-representation, kan jag icke undertrycka
farhågan, att principen, sådan den utan motvigt och utan all återhållande
kraft framstår i Utskottets förslag till ny Valdag, icke torde komma att
motsvara, hvad man deraf vähtar. Jag tror nemligen, att sjelfva sättet för
valmännens utväljande bör betrygga nationen, att dessa val icke endast
komma att bero af den störa massans tillfälliga opinion och personliga sympatier,
i förening med localförhålfanden, t. ex. brist på skicklige valtnän inom
mindre socknar m. m. !• händelse alla de, hvilka kunna begära valrätt,
egde förmåga att inse deras sanna väl och att välja de personer, som
till representanter vöre bäst passande, skulle jag ej tveka att gifva företräde
åt en på en gång vidsträckt och samfäld val-form, emedan just deruti låge
ett medel förvaradt att erhålla val, grundade på det helas fördel; det är i
samfäldheten, som den bästa garantien igenfinnes; det är i motsatt fall eller
under antagande af alltför trånga gränsor för valrätten, som man utsätter
16
Hor till Constitutions-Utskotlets Memorial, 1V.-o 85.
sig för inflytande af serskilda intressen till skada för det allmänna, men
deremot kan det ej annat än erkännas, att, vid en. all Lior långt utsträckt
och mindre väl bestämd valrätt, stöter man på en annan olägenhet, föga
mindre betänklig, nemligen faran af mindre ändamålsenliga val, lill följd af
bristande urskiljning eller af liknöjdhet hos de röstberättigade. I förslaget
till val-lag äro, med afseende härpå, uppgifne serskilda calegorier for valrätt,
användandet af det indirecta valsättet på landet, skiljandet af städerne
från landet, minskning i antalet af representanter, som af hvarje distriet
skall väljas, valsättet för andra kammaren o. s. v. Dessa garantier halva
aila, ehuru i mer eller mindre grad, värde, jag medgifver det, men jag anser,
att något medel måste begagnas, för att åtminstone betrygga hildning
och förmögenhet, att ega några ombud ibland de flere af dem, hvilka otvifvelagtigt
med en öfvervägande pluralitet af den mindre bildade och mindre
förmögna befolkningen komma att till valman utses; och då jag är öfvertygad,
att alla konstlade uppställningar inom sjelfva representationens samnlånsättning
böra, så vidt ske kari, undvikas, och de dessutom svårligen
kunna afhjelpa de brister, hvilka möjligen redan i valformerna aflägsna hoppet
om upplysning och sakkännedom hos valmännen, vågar jag föreslå ett
sätt att åtminstone minska faran af ett alltför ensidigt och obetänksamt förtroende,
nära nog uteslutande lemnadt åt vissa folkclasser.
Jag har visserligen tänkt mig dessa garantier på flerahanda vägar. Jag
har trott dem kunna vinnas genom föreskrifter, i afseende på valbarheten,
genom öfverlåtandet af en del val, under vissa vilkor_, till Län eller större
distriet (d. ex. med afseende på andra kammarens bildande till en större
d-elj på sätt i Memorialet N:o 35 är upptaget och till en mindre del genom
samfälda valj) o. s. v. Men jag har vid bemödandet att tillämpa dy
lika
ideer, funnit dem dels mindre tillfredsställande och dels i strid med
andras tanka om det rälta begreppet af den samfälda valprincipen. Ett
säi 11 har dock synts mig förena verkställbarhet med det ändamål man söker,
hvilket icke kan eller bör vara annat, än att under enkla valformer, så
mycket som möjligt, förmå de väljande att sjelfve besinna vigten af alla
folkciassers samverkan för fosterlandets angelägenheter. Jag har trott, att
under det man sökte gifva valmans-corporationerne en så slör talrikhet som
möjligt, och slörre än den, Utskottet föreslagit, borde man göra till de val
berättigades
pligt att bilda denna Corporation, åtminstone af ett lika stort
antal ibland dem, hvilka utöfva valrätt med hel röst och derutöfver, som
af de med mindre rösträttighet. På detta sätt skulle, igan att rubba den
samfälda
Hur till Constitulions-Utskottets Memorial, H:o 85.
17
samfälda valprincipen, en lätt verkställd och hos oss behöflig säkerhet vinnas,
om ej alltid för bildningens och förmägenhetens deltagande, dock för det
större oberoendet i valen till representanter ; och jag föreslår derföre följande
redaction af nedanstående §. i nytt förslug till val-lag.
§ 3I
De
i §§:ne ig och 20 omförmälde röstlängder insändas, efter den i sistnämnde
§. föreskrifna granskning, till Landshöfdingen, hvilken öfverlemna*1
dem till Pröfnings-Comiteen. Efter anställd jemförelse mellan gällens röstetal
och Länets öfrige förhållanden, bestäm me Pröfnings-Comileen , burn
mångå valmän hvarje gäll eger att utse till deltagande i valdistrictets
Riksdagsmannaval. Valmännens antal bör minst vara tvänne för hvarje gäll,
hvaraf den ena ovilkorligen skall väljas ibland dem, sorn utöfva rösträtt för
hel röst eller derutöfver; och skall inom Länet samma röstetal läggas till
grund för rätt att utse valmän. Detta grundtal utsattes af Pröfnings-Comitéen,
dock icke öfver 5o hela röster for en valman. Uppgår röstetalet i
ett gäll icke till 100 hela röster, välje det ändock tvänne valmän. Då flere
än tvänne valmän i ett gäll utses, bör halfva antalet deraf väljas bland
dem, som utöfva hel rösträtt eller derutöfver, på det sätt, att t. ex. af två
och tre valmän minst en, af fyra och fem minst två, af sex och sju minst
tre o. s. v., skola innehafva sådan rösträtt. *} — — — När Pröfnings
Comiteen
&c.” — — —•
Af Prosten Ödmann: ”Sedan genom votering i Förstärkt ConstitutionsUtskott
blifvit beslutad t, att Svenska folkets Representanter borde utses genom
samfälda val, anser jag det vara oförenligt med principen för sådana
val att indela Svenska folket i två serskilda classer, Stadsboer och Landsboer,
samt efter denna dass, fördelning bestämma så väl serskilda valdistricter
för stad och land, som ock antalet af de ledamöter, hvardera classen
skulle till Riksförsamlingen insända. En sådan anordning synes mig icke
blott stå i rak strid med det redan fattade beslutet, utan ock synnerligen
skada just den medborgareclass, hvars missförstådda interesse man velat inom
Utskottet förfäkta, hvarföre jag i dubbelt hänseende mig deremot reserverar.
*) Stadgandet i denna del för valmans-valen torde, i större gäll, böra utsträckas, på
grund af ofvannämnde förhållanden, ännu något längre, så att en del valmän inom
sådana gäll komme att utses bland innehafvarne af 2 röster eller derutöfver, o. s. w.
Bih. till R■ St. Prot. 1840 och 1841• 3 Sami. 3g.-de Haft. 3
18
Hor till Constitutiofis-Utskottets Memorial, IV:o SS.
För öfrigt har jag icke kunnat instämma i Utskottets beslut
1:0 om formerandet af den andra kammaren, till hvilken jag ansett,,
utom de af första kammaren valde ledamöter, äfven andra böra ingå, antingen
till ett visst antal af Regeringen utsedda, eller i kraft af högre innehafvande
embeten dertill sjelfskrifna;
2:0 om Utskotts-bildningen, hvilken efter mitt omdöme är vida bättre
i Memorialet N:o 68, än i detta förslag, synnerligast hvad angår Constitutions-UlskoLtet,
som lämpligen bordt bibehålla sina hittills innehafda funetioner;
hvaremot det nu föreslagna Gransknings-Utskottet skulle, i fall StatsRevision
under Riksdag någon gång inträffade, omöjligen medhinna sina
åligganden, under det Grundlags-Utskottet, hvars ledamöter dessutom äro
alltför mångå, skulle oftast få intet eller ganska obetydligt att göra;
3:o om sättet att slita uppkommande tvister om Grundlagarnes rätta till -  tampning, hvarvid just de två Utskott, nemligen Grundlags- och Gransknings-,
som borde ega största erfarenhet och insigt för sådana frågors behandling,
blifvit från pröfningen uteslutne;
4:0 om aflemnandet af Kongl. Propositioner till hvilken kammare som
helst; hvaremot mig lämpligare synes vara, att dessa aflemnas till den kammare,
som har första rösten i det ämne, hvarpå den Kongl. Propositionen
syftar;
5:o om de serskilda mål, hvilka, då kamrarne stadna i olika mening', böra
förfalla och uppräknas i § 71; från hvilkas antal jag önskade att åtminstone
utesluta frågor om ändring af krigsmagtens rotering och indelning,
om förvaltning af kronans fasta egendom, om tiondesättning och markegång,
hvilka borde genom slutlig omröstning inom hela Riksförsamlingen kunna
afgöras.
Hvad slutligen beträffar den i § ^3 omförmälde öppna yoteringen,åberopar
jag min till Memorialet N:o 68 fogade reservation; hvarjemte jag får
förklara, det jag anser den i § 75 bestämda motionstiden, i stället att utsträckas
till 5 veckor, heldre hafva bordt till högst 3 inskränkas, samt stadgandet
i § 78, om upplysningars infordrande från enskilde Svenske main
vara ändamålslöst, enär något ansvar icke rimligen lärer kunBa tillämpas,
i fall de äskade upplysningarne uteblifva”.
Af Doctor Thomander: ”1 en tid, då på alla sidor meningarna äro så
föga sammanstämmande och anspråken visa så ringa benägenhet att låta sig
nedsättas, bar Rikets Ständers Gonstitutions-Utskott genom omständigheternas
kraf och sin egen beredvillighet blifvit försatt i den brydsatnma nödvändigheten
att,, rörande de flesta och väsendtliga&te delarne af Svenska na
-
Hor till Constitutions-Ulskoltets Memorial, Nio 85.
19
tionens politiska lif, söka sammanjemka de serskilda Riks-Ståndens i mer
än ett hänseende nära nog oförsonliga beslut. Det är icke under sådana
förhållanden, som utsigten till framgång, för hvilket representations-lagförslag
det än måtte vara, skall förekomma mycket lysande. Derigenom ålägges
Utskottet och dess ledamöter en försakelse mer, den att hafva frambragt
ett verk, som om det också verkligen blir emottaget med uppräckta bänder,
dock sannolikt snarare emottages för att sönderplockas än för att bevaras.
Det Hoglofl. Utskottet skall icke blifva allena om en sådan olycka.
För min del skall jag sätta mig i tillfälle alt ännu mera troget dela
den genom sjelfva den otrohet, som innefattas i denna reservation. Det
har nemligen icke lyckats mig att blifva öfvertygad derom, att det verkligen
skulle varit det flöglofl. Utskottet omöjligt att i vidsträcktare moa än
som skett, efterkomma den, enligt 56 §. Regerings-Formen, Utskottet nu
åliggande pligt alt söka sammanjemka Riks-Ståndens meningar. Det har
icke varit mig förunnadt att ifrån början deltaga i Utskottets grannlaga och
vigtiga värf, och jag har således ingen anledning att beklaga mig deröfver,
alt de satser, som ligga till grund för mina ifrån Utskottets afvikande åsigter,
icke vunnit Ulskoltets erkännande. Efter allt utseende är derigenom,
om också för mig, åtminstone för saken icke något förloradt, helst jag är
lifligen öfvertygad, att just dessa satser blifvit af andra Utskottets ledamöter
Råde framlagda och försvarade med den största skicklighet och konst, utan
att de likväl kommit att inverka på Utskottets jemkningsförslag.
Alla de omständigheter, i hvilka jag skiljer mig ifrån Utskottets förslag,
skall jag taga mig friheten sammanfatta i ett motförslag af ungefär samma
omfång, som Utskottets val-lagförslag och förslag till ändringar i nu gällande
Regerings-Form. Serskild vigt måste jag dock söka att lägga på följande
tvänne förhållanden, emot hvilka jag finner mig föranlåten att med serskildt
eftertryck mig reservera.
i:o Har Utskottet väl, efter mitt förmenande, varit fullt berättigad! att,
äfven i större nion än, som i förslaget skett, indela representanlerne i arne
serskilda Stånd, stadsboernes och landtboernes representanter. I de serskilda
Riks-Ståndens tillkännagifna meningar finner jag icke heller något
Kinder, ehuru icke någon vink, att bestämma de förres antal i den s. k.
första kammaren till 3o. Men då Utskottet gått ännu ett stort steg längre
och föreslagit 2:ne classer väljande, nemligen stadsboer och landsboer, och
dertill medgifvit dessa 2:ne olika classer olika privilegier, nemligen de förre
att få diréct, men de senare att endast indirect få välja sine Riksdagsman,
utan möjlighet för de senare såsom sådana att få till det directa val
-
20
Bor till' Constitutions-Ut ske t tets Memorial, N.-o: 85.
sättet, och med detsamma till den större politiska rättigheten öfvergå, så
förekommer det mig alldeles omöjligt att förlika detta förslag om valrättens
utöfning i arne serskida dasser med Rikets Ständers i Förstärkt Conslitutions-Utskott
redan fattade beslut, att valrätten icke bör stånds- eller dass■vis
ulöfvas. Ville man bestämma folkombudens antal, t. ex. till i afio,ooor
och hade man så många städer, hvilkas folkstock någorlunda jemnt kunde
med sistnämde siffra uppdelas, att 3o stads-representanter derigenom lil 1—
lomme, så vöre ingenting att deremot invända, icke ens i det fall, att man
för representant-summans fördelning ville lägga andra än folkmängds-förhåilanden
till grund, och till följd deraf de större städerna hvar för sig k o rume
att välja en eller flera representanter. Men att i ett så benämndt valdislrict
slå tillsamman kanhända ett eiler annat dussin af de mindre meniglieter,
som i vårt land oskyldigtvis kallas städer, eller till och med köpingar,
med öfverhoppande af deremellan liggande öfriga landsbygden, och utgifva
detta för samfälda val, det är i sanning ett ovanligt sätt att begagna
hittills kända och tydliga uttryck. Hittills har man nemligen föreställt sig
att, om också ingenting annat här i verlden, åtminstone ett district skulle,
hänga tillsamman, äfvensom sednare tiders reformer gemenligen synas gått
ut på att beröfva och icke att gifva ruttna köpingar politiska privilegier,
0m en småstad eller köping med 5oo invånare berättigas att välja, icke
tillsamman med nästa by, som möjligtvis är större än den, utan med andra
småstäder eller köpingar långt bort belägna, och om man tillika, på
grund af en förment större bildning, ville förunna de i allmänna värf föga
frestade småstadsboerne politiska rättigheter, dem man förnekar icke allenast
den bättre besutna och i allmänna värf alldeles icke oerfarna Svenska
allmogen, utan ock på landet boende egendomsherrar, bruksidkare, domare,
prester, militärer o. s. v., då skulle jag för min del icke kunna anse detta
såsom samfälda, utan tvertom såsom i hög grad egna och enskilda val.
Är det mig omöjligt att med Ständernas redan fattade beslut förlika
Utskottets i intet enda Stånds mening innefattade förslag om en skarp gränsskilnad
emellan köpingar och äfven sådana byar, som äro större än de; så
lyckas det mig icke eller bättre att med stadgandet i ofvanåberopade 56 §,
Regeringsformen och Utskottets åliggande att samtlige Riks-Ståndens tankar
till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemnka , förena Utskottets
beslut att, i fråga om valbarheten, icke göra afseende på de af tre Riksstånd
yrkade stånds- eller class-förhållanden. Utskottet medgifver fullkomligen
riktigt "valbarhetens inskränkning inom stånd eller dass icke vara
genom den i Förstärkt Utskott anställda omröstning uttryckligen förkastad."'
Bor till Constituticns-Ulskottels MemoriallT:o £&•
2fl
Jag vågar för min del, såsom Utskotts-ledamot, icke tillerkänna mig räte
att i ett jemnkningsförslag gå tvertemot tre Stånds önskan , så snart denna
icke slår i strid antingen med annat Ständernas beslut eller annars med
det politiskt möjliga. Jag tilltror mig icke eller kunna , utan Ständernas
ytterligare hörande, bestämdt påstå, att, sedan det blifvit afgjordt, att valrätten
icke får ståndsvis utöfva», ”valbarhetens inskränkning svårligen
skulle leda till något godt ändamål.” De förslag, hvilka , med denna
inskränknings bibehållande, blifvit afgifna dels reservationsvis i detta
Utskott af Prosten Ödmann ^ dels jemnkningsvis af Herr E. von Troil vid
öfverläggningarne Stånden emellan på Riddarhuset, synas mig fastheldre förtjent»
af synnerlig uppmärksamhet. Men ännu större uppmärksamhet förtjenar
ostridigt Grundlagens tydliga kraf, att ett Utskott, och således äfven
jag i egenskap af Utskotts-ledamot, icke skall alltför kärleksfullt vidhänga
egna meningar, så snart Rikets Ständer meddelat sina tili efterrättelse, helst
det hvarken har tillräcklig sannolikhet eller skäl för sig, att tre Stånd sbtrMte
i en så vigtig fråga, som denna, hafva med den brist på mogen öfverläggning
fattat väsendtligen sammanstämmande Beslut, att de samtlige skola finnas
benägne att öfvergifva dem, så snart de af en möjligen ringa pluralitet
inom ett Utskott för andra gången motsägas. Detta är också den andra
omständigheten i Utskottets förfarande, hvaremot jag mig i ali synnerhet
reserverar. I öfrigt vågar jag åberopa följande
Förslag till Fal-lag.
§ '•
Valrätt tillkommer Svensk man , som bekänner sig till den Christna
läran, fyllt Tjugufem år, är och tre år varit i Riket bosatt, samt
antingen
1:0 eger, eller med stadgad Krono-åborätt eller ock för embete eller
tjenst, hvarifrån han ej kan utan egen ansökan eller ransakning och dom
skiljas, innehafver hus, tomt, jord, bergsbruk eller annan lägenhet, af minst
Tvåhundrade R:dr uppskattadt värde; eller
2:0 medelst skriftlig afhandling, som emot hans vilja icke kan före den
utsatta tidens förlopp häfvas, legt jord eller bergsbruk af minst Femtusende
R:dr J3:co uppskattadt värde, så framt han samma egendom minst i tolf
månader innehaft och fulla två års legotid honom ännu återstår; eller
3:o annat lofligt yrke för egen räkning med en uppskattad behållen
22
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, N.-o -85.
årlig inkomst af minst Tvåhundrade R:dr de två sista åren idkat och ännu
idkar; eller
4:o i ordinarie embete eller tjenst, såsom pre'st, civil, officerare eller
vid läroverk är anställd, af Kronan, Riksförsamling, stad, socken, annan
menighet eller stiftelse njuter ständig lön, samt från embete , tjenst eller
lön icke utan egen ansökning eller ransakning och dom kan skiljas; eller
ji 5:o från embete eller tjenst efter egen ansökning erhållit afsked, antingen
med sådan pensionsrätt till minst Tvåhundrade R:dr , som utan hans
egen vilja eller vållande icke kan under hans lifstid upphöra , eller med
rätt att bibehålla lön eller löneandel till belopp, som nu namndt är;
eller ock
6:0 utan att innehafva antingen fast egendom eller inkomst af yrke ,
hvardera till belopp som här sägs, eller ock embete eller tjenst, sig på
annat sätt ärligen försörjer, samt tillika hvarken är skattfri, ej eller hos
enskild person skattskrifven.
§ 2.
Rösträtt beräknas sålunda:
1:0 enligt 1 §. r morn., för uppskattad t egendomsvärde från och med
200 till 3ooo R:dr JB:co, en röst; från och med 3ooo R:dr till 10,000 R:dr,
två; från och med 10,000 R:dr till 25,000 R;dr, tre: från och med 25,000
R:dr till 5o,ooo R:dr, fyra; från och med 5o,ooo R:dr till j00,000 R:dr, fem;
samt för fulla 100,000 R:dr och derutöfver, sex röster;
3:0 enligt 1 §. 2 morn., för uppskattadt egendomsvärde, från och med
5000 till 3o,ooo R:dr, en röst; från och med 3o,ooo till 100,000 R:dr, två;
samt för fulla 100,000 R:dr och derutöfver, tre röster;
3:o enligt 1 §. 3 morn., för uppskattad inkomst från och med 200 till
600 R:dr, en röst; från och med 600 till 2000 R:dr, två; från och med
2000 till 5ooo R:dr, tre; från och med 5ooo till 10,000 R;dr , fyra; från
och med 10,000 till 20,000 R:dr, fem; samt för fulla 20,000 R:dr och derutöfver,
sex röster;
4:0 enligt 1 §. 4 och 5 morn., för en uppskattad inkomst af tjenst eller
pension, hvilken understiger 600 R:dr, en röst; från och med 600 R:dr till
2000 R:dr, två; samt för fulla 2000 R:dr och derutöfver, tre röster; afkastning
af boställe eller annan fast egendom i alla dessa händelser oräknad;
5:o enligt i §. 6 morn., en tjugondedels röst för hvarje person, som
icke eger annan rösträtt.
Ej må flere än sex röster kunna vid samma val någon röstande beräknas.
Tior till Gonstitutions-Utskottets Memorial, 1V:0 85-
23
Grunderna för den uppskattning, sorn i i, 2 och 3 sägs, bestämmas
af Riksförsamlingen allena.
Ej må 5, 2 och 3 mom. af 1 och 2 §§. så tydas, att rösträtt för egendom
eller yrke tillägges Kronan, Riksförsamlingen, städer, socknar, andra
menigheter, stiftelser eller actiebolag.
Kronobetjent njute ej för sin tjenst rösträtt, ej eller enligt 1 mom. för
annan egendom, än den, han sjelf tilläfventyrs eger eller med stadgad Kronoåborätt
innehafver.
5 3.
Rösträtt efter r §. 1, 2, 3 mom. skall tillgodonjutas å den ort, der det
som utgör grund för rösträtten, är befintligt; rösträtt efter 1 §. 4> 5,6 mom.
beräknas der den röstande för sin person är skattskrifves
§ 4-
(Lika med Utskottets förslag, § 40
§ 5.
Valrätt är för alltid förverkad af den, hvilken är genom lagakraftvtm
nen
dom förvunnen till nesligt brott, eller att hafva genom lockande, tub
bande
eller bot på valmanna- eller riksdagsmans-val obehörigen inverkat
eller alt hafva raster till sådant val sålt, eller att i och för fullmägtigskap
hafva någon förledt till oskälig rättegång eller mot bättre vett drif vit orättfärdig
sak eller brukat veterlig falskhet.
§ 6‘
Valbar till Riksdagsman i Samfälda kammaren är hvarje valberättigad,
sorn fyllt Trettio år. Då, 0. s. v. (lika med Utskottets § 6.)
§ 7-
Den till Riksdagsman vald är, må sig det förtroendet ej undandraga,
så framt han icke antingen fyllt sextio är eller tre Riksdagar bevistat, eHer
laga förfall häfver.
§ 8.
Till ledamöter i Samfälda kammaren utse Skaraborgs, Östergöthlands,
Elfsborgs, Calmar, Wermlands eeh Malmöhus Län, hvartdera sju; Stockholms
stad, Jönköpings, Stora Kopparbergs samt Christianstads Län, hvartdera
sex; Kronobergs, örebro samt Götheborgs och Bohus Län, st,aden Gölhe
-
24
Hör till Coustiluticns-Ut slottets Memorial , N:o SS.
borg undantagen, livartdera fem ; Stockholms, Westerås, Södermanlands, Gefleborgs,
Wester-Norrlands samt Hallands Län, hvartdera fyra; Upsala samt
Blekinge Län, hvartdera tre; Jemtlands, Westerbottens, Norrbottens samt
Gottlands Län, hvartdera två; så ock staden Götheborg en .Riksdagsman.
§ 9-
Den Pröfnings-Comité, sorn i hvarje Län, så ock i Stockholm, sammanträder
näst efter Riksdags slut, skall, med hufvudsakligt afseende på folkmängd,
fast egendomsvärde, skattebidrag och belägenhet, så fördela underlydande
område i val-districten, att hvarje valdistrict väljer en Riksdagsman.
Är Pröfnings-Comité ej till, gånge då med dess i denna lag bestämda
göromål, så som Riksförsamlingen förordnar.
§ ro.
För hvart gäll skall serskild röstlängd i April månad det år, då Lagtima
Riksdag bör inträffa, upprättas af den tjensteman, sorn mantalsskrifning
förrättar. Sist författad uppskattningslängd tjene dervid till efterrättelse.
Såsom eget gäll anses i denea lag sådan annex- eller capell-församling,
som räknar minst tvåtusende inbyggare.
Såsom serskilde gäll anses hvar för sig sådana delar af samma gäll ,
hvilka äro i olika Län belägna och hafva hvardera minst en kyrka inom
sitt område. Är del af gäll i annat Län belägen, men kyrka der ej byggd,
varde af del Länets Pröfnings-Comité sådan del förenad med annat gäll
för de göromål, som denna lag förmäler.
§ >1*
Röstlängd skall till Kyrkoherde insändas inom Maj månads slut, det år,
den upprättades. Å nästa Helgedag efter inhändigandet skall Kyrkokerde
utlysa gällstämma, att med de röstberättigade hållas, till röstlängds justering
andra Söndagen, efter det pålysning skedde.
Öfver gällstämmas anmärknings-åtgärd före Kyrkoherde protocoll.
Göres emot röstlängds innehåll anmärkning, varde pröfvad af dem, som rösträtt
ega. Blifver anmärkning godkänd, varde röstlängd derefter rättad.
För Urtima Riksdag varde röstlängd , så fort ske kan, å nyo justerad.
Om röstlängder för städerne Stockholm och Götheborg förordne i allo
vederbörlige Pröfnings-Comitéer.
§ ia.
Hor till Constitutions-TJtskoltets Memorialj Wto 85.
25
§ 12.
Riksdagsman skall väljas genom utsedde valmän och icke äF de valberättigade
omedelbarligen, utom i de fall, som i i5 och 18 §§. förmälas.
§ «3.
Justerad röstlängd skall Kyrkoherde genast tili Landshöfdingen insända.
Landshöfdingen skall öfverlemna Länets samtliga röstlängder till dess Pröfnings-Comité.
Efter anställd — — — utsätta, dock icke öfver Nittiosex
röster, icke eller till annat antal, än som kan med talet sex jemnt uppdelas,
Uppgår röstetalet o. s. v. (Lika med Utskottets 21 §•)
§ i4-
C(Lika med Utskottets § 22.)
§ **•
Röster vid valmannaval afgifvas muntligen af alla de tillstädesvarande,
sorn sin rösträtt utöfva vilja. Den laga förfall styrker, eller utom gället bor,
må dock skriftlig röst insända. Lag samma vare om Kronobetjent, den ej
må vid val tillstädesvara.
Den i ett eller flera inom samma valdistrict belägna gäll sex röster
eger, vare berättigad att sorn sjelfskrifven valman egna röster till Riksdagsmannaval
afgifva, så framt han sådan afsigt anmäler vid justeringen af den
eller de röstlängder, derå hans namn bör finnas upptaget; och skall då röstlängd
och, der så erfordras, valmanna-antal derefter rättas.
§ 16.
Utsedd valman och sådan sjelfskrifven valman, som i i5 §. sägs, erhålle
af Kyrkoherde behörigt uppdrag ur prötocollet, att såsom fullmagt
vid Riksdagsmannavalet förete.
§ r7‘
Nu är Frånvarande lill valman eller suppleant vald, tillställe då honom
Kyrkoherde ofördröjligen utdrag ur protocollet.
§ .8.
Besluta flere än hälften af gällen inom ett valdistrict genom flesta rösterne
å gällstämma, hvart för sig, det samtlige valberättigade inom det
Dih. till R. St. Prat. 1840 och 1841- 3 Sami.
4
26
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, N.-o 85.
district må varda berättigade, att, utan valmäns mellankomst, omedelbarligen
i Riksdagsmannaval deltaga ; underställe då sitt beslut den Länets PröfningsComile',
som sammanträder året före det, då Lagtima Riksdag bållås bör.
Pröfnings-Comileen inhemte genom Landshöfdingen utlåtande ifrån valdistrictets
öfriga gäll och afgöra sedan målet efter omständigheterna. Dömer
Pröfnings-Comite, att omedelbart Riksdagsmannaval må i districtet för
framtiden ega rum, galle då ej för det district, hvad om valmän stadgas i
denna lag.
Till omedelbart Riksdagsmannaval må röster kunna upptagas och antecknas
på en dag å så många serskilda orter, som Pröfnings-Comite förordnar;
dock att rösterna så afgifvas och af den valförrättare uppsummeras,
som i 20 §. sägs.
Önskar valdistrict att från omedelbara Riksdagsmannaval till förra vanligheten
återgå, skilje ock derom Pröfnings-Comite, såsom här är sagdt.
§• t9-
Om Riksdagsmannaval skall valförrättare, der så ske kan, minst en månad
före valet utfärda allmän kungörelse, som uppläses samma dag i alla
de valdistrictets kyrkor, der Gudstjenst då hålles. Der Gudstjenst ej hålles,
gånge som i i4 §, om kungörelse till valmanna val sägs.
§ 20.
Riksdagsmannaval skall hållas å ort, som Pröfnings-Comite bestämmer
och i fjerde månaden före den dag, till Lagtima Riksdags öppnande fastställd
är.
Valet förrättas inför den domare, under hvilkens domvärjo valdistrict
eller största del deraf lyder.
Valet anställes med enkla, slutna, omärkta sedlar.
Hvarje utsedd valman eger lika röst. Sjelfskrifven valman må ej rösta
med flere, än egna röster.
§ 21.
Riksdagsmannaval förrättas för öppna dörrar. Valet fortgår, ändå att
flere eller färre sin valrätt försumma.
Anmärkning mot röstandes eller skriftlig rösts behörighet skall val
förrättare
upptaga och på stället afgöra.
§ 22.
Befinnes vid rösternas sammanräkning mer än hälften hafva samma
lior till Constitutions-Utskotlets Memorial, N.-o 85.
27
person tillfallit, då är han för valdistrictet Riksdagsman. Är annorlunda
skedt, varde nytt val anstäldt, dervid ingen må under omröstning komma,
som icke är inom Länet bosatt, och vare då den, som fleste rösterne erhållit,
Riksdagsman. Hafva vid sådan ny omröstning tvänne eller flere erhållit
lika röstetal och är valet derigenom oafgjordt, då anställes lottning
dem emellan och deu vare Riksdagsman, som lotten utvisar.
§ =3.
Valprotocoll skall före fullmagts utfärdande justeras, samt af valförrättare
och minst fem valmän, der så många när äro, underskrifvas.
§ 24-
För den till Riksdagsman i Samfälda Kammaren vald är, skall genast
uppsättas samt af valförrättare och minst fem valmän, der så många när
äro, underskrifvas en fullmagt, så lydande: Undertecknade, valförrättare
och valmän i N. N. valdistrict af N. N. Län, gore veterligt, att N. N. blif
vit, på sätt protocollet närmare utvisar, denna dag härstädes vald till
Riksdagsman i Samfälda Kammaren för den lagtima (urtima) Riksdag, som
den .... tager (tagit) sin begynnelse. Hvarå detta länder till bevis och
fullmagt. N. N. den ....
§ 25.
Nu är frånvarande till Riksdagsman vald; tillställe då honom valförrättare
derom ofördröjligen protoeolls-utdrag, så ock sådan fullmagt,
som i 24 sägs.
§ 26.
Ej må någon på en gång vara Riksdagsman för flere valdistrict. Är
någon från flere district vald, bestämme^ sjelf från hvilketdera han kall.
elsen emoltager.
Riksdagsman, som antingen på de i 7 §. anförda grunder, eller af skäl,
som nu nämndt är, vill förtroendet sig afsäga, gifve sådant valförrättaren
skyndsamt tillkänna.
§ 27.
(Lika med Utskottets 35 §.)
§ 28.
Söker embels- eiler tjensteman alt med lockande, tubbande eller hot
obehörigen inverka på valet, eller säljer han valröst, miste embetet eller
28
Hör till Conslitutions-Dtskottcts Memorial, N.o 85,
tjensten. Gör det annan, bote fran 5o till 5oo R:dr, I alla dessa fall tillikomme
ock den påföljd, sorn i 5 §. sägs.
§ 29‘
(Lika med Utskottets 38
§ 8b‘
Besvär öfver Riksdagsmanna-, valmanna- eller dithörande suppleant-val’
eller öfver beslut, sora är vid sådant val fattadt eller öfver hvad lagstridighet
det vara må, som förmenas dervid blifvit begången, ingifves till
Samfälda Kammaren senast å dess andra sammanträdesdag. Ej må sådan
klagan föras af annan än den, som i valet deltagit eller dervid under omröstning
kommit, eller, genom dervid fattadt beslut blifvit från valrätt
utesluten.
Derjemte öfverlémnas vördsamt följande
Motförslag till ändringar i Regerings-Formem
§ ,6.
Konungen bör rätt och sanning styrka —
rätteligen hörer ogM
lyder. (Lika med Regerings-Formens § 16.)
Konungen late ock samtlige Riks-Stånden deras ■— — — samtycke utgifvas
och meddelas. (Lika med Regerings-Formens § n40
Sådan samtlige Riks-Ståndens öfverenskommelse, sorn i denna 16 §.
sägs, tillvägabringas på det sätt och i den ordning, som ioi §. rörande
Ständernas kammares pröfning af hvilande beslut om ' Grundlags-förslag
stadgar.
§ 48-
Svenska folkets ombud sammanträda till allmän Riksdag på tvänne afdelningar,
Ständernas kammare och Samfälda kammaren.
Hvardera kammaren består af Etlhundradetjugu Riksdagsmän. Begg*
hamrarne gemensamt utgöra Riksförsamlingen.
För utöfning af Riksdagsmanna-befattning gälla inga andra föreskrifter
än Rikets Grundlagar.
Om val till Samfälda kammaren är i vallagen stadgadt.
Riksdagsmän i Ständernas kammare utses af Samfälda kammaren.
iför till Constitutions-Vtikotiels MentorMj N.-o SSi
29'
Ständernas kammare utgöres af fyra Stånd, Ridderskapet och Adeln,
Preste-Ståndet, Borgare-Ståndet och Bonde-Ståndet, Trettio ledamöter af
hvartdera.
Till Riksdagsman af Ständernas kammare kan väljas sådan ledamot af
något bland de fyra Stånden, hvilken till Riksdagsman i samfälda kammaren
valbar är, dock att han skall hafva antingen fyllt Fyratio år, eller ock
när valet sker, minst en Riksdag bevistat.
Till de Tretlio Riksdagsmän af Ridderskapet och Adeln, hvilka i Ständernas
kammare inrymmas, har samfälda kammaren valet* fritt emellan
alla enligt denna lag valbara Adelsmän.
De Trettio Riksdagsmän af Preste-Ståndet, hvilka i Ständernas kammare
inrymmas, skola tillhöra de serskilda Stiften och Academierne, nemligen
Upsala stift tte, Stockholms stad en, Linköpings stift tre, Skata tre,
Strengnäs två, Westerås tre, Wexiö två, Lunds tre, Götheborgs två, Calmara
en, Carlstads en, Hernösands två, Wisby en, alla med ordinarie presterlig
tjenst, Upsala Universitet en och Lunds Universitet en ordinarie Lärare,
samt Wetenskaps-Academien en Ledamot.
Bland de Trettio Riksdagsmän af Borga re-Ståndét, hvilka i Ständernas
kammare inrymmas, skola Tjugufyra vara i någon af Rikets städer bosatte,
antingen såsom magistratspersoner eller såsom idkande borgerlig näring,
nemligen: i Stockholm åtta, hvaribland en Magistratsperson; i Götheborg
två, i Norrköping en, i Malmö en, i Gefle en; i stad inom Upsala, Westerås
eller Gefleborgs Län, utom Gefle, en; i stad inom Stockholms eller Södermanlands
Län en; inom Skaraborgs eller Elfsborgs Län en; inom Kronobergs,
Jönköpings eller Calmara Län en; inom Gottlands eller Östergöthlands
Län, utom Norrköping, en; inom Stora Kopparbergs eller Örebro Län
en; inom Wermlands eller Götheborgs och Bohus Län, utom Götheborg,
en; inom Wester-Norrlands, Jemtlands, Westerbottens eller Norrbottens
Län en; i Malmöhus Län, utom Malmö, en; inom Christianstads eller Hallands
Län en; samt i Blekinge Län en. De sex öfriga skola vara bruksidkare
och bosatte, en inom Fahlu bergslag och en inom hvartdera af bergsbrukens
fern valdistrict, hvilka af Styrelsen öfver bergverken efter hittills
följda grunder uppgöras.
Bland de Trettio Riksdagsmän af Bonde-Ståndet, hvilka i Ständernas
kammare inrymmas, skola två vara bosatte i hvartdera af dessa Län, nemligen:
Skaraborgs, Elfsborgs, Wermlands, Östergöthlands, Calmare och Malmöhus
Län, samt en i hvartdera af Rikets öfriga Län. Till Bonde-Ståndet
räknas hvar och en sådan kronoåbo eller kronoskatte-, säteri-, rå och rörs-,
30
lior till Conslitutions-Utskottets Memorial, N.-o SS.
frälse eller frälseskatte hemmansegare, hvilken icke tillförne hört till något
af de tre Stånd, här ofvan förmälas, ej heller ordinarie beställning i
Rikets tjenst innehaft.
Riksdagsmannaval till Ständernas kammare skall samfälda kammaren
anställa, så ofta Ständernas kammare derinom yppad Rrksdagsmanna-ledigRet
anmäler. Valet gäller för återstoden af den tid, å hvilken afgången
Riksdagsmans fullmagt lydde.
Ledighet skall fyllas med ledamot af det Stånd, den afgångne tillhört,
och derest han ej var Adelsman, ifrån det val-område, deruti hans bostad
efter ofvanstående fördelning finnes inbegripen.
Samfälda kammaren välje vid hvarje Riksdag Tjugufyra män, sex af
hvarje Stånd att från och med nästa Riksdags början vid fem på hvarandra
följande Riksdagar hafva säte och stämma i Ständernas kammare. Den,
som afgå bör, må ej vid den Riksdag åter väljas.
För den, som blifvit till följd af tillfällig ledighet vald, utfärdar och
underskrifver Samfälda kammarens Talman en fullmagt, så lydande:
Vid i dag anstäldt val har Samfälda kammaren utsett N. N. att från
och med denna dag och intill slutet af innevarande (nästkommande) Riksdag
(andra, tredje, fjerde, femte härefter följande Riksdag, denna inberäknad)
vara Riksdagsman i Ständernas kammare. Hvarå detta länder till bevis
och fullmagt. N. N. d.
För den, som blifvit för fem på hvarandra följande Riksdagar vald,
utfärdar oeh underskrifver Samfälda kammarens Talman en fullmagt, så
lydande:
Vid i dag anstäldt val har Samfälda kammaren utsett N. N. att under
loppet af de fern Riksdagar, som närmast härefter på hvarandra följa, den
innevarande undantagen, vara Riksdagsman i Ständernas kammare. Hvarå
detta länder till bevis och fullmagt. N. N. d.
§ 53.
— — tid sedan den siste regerande Konungen af denna ätt med
döden afgått, Riksförsamlingen o. s. v. (Lika med Utskottets § 53.)
§ 54-
Om emot förmodan Stats-Rådet underläte att, i de fall, föregående 5o,
52 och 53 §§. omförmäla, Riksförsamlingen genast sammankalla, åligge det
ovilkorligen, och vid straff såsom för Rikets förrädare stadgadt finnes, ej mindre
hvarje Riksdagsman i Ständernas kammare att opåmint, å den i näst
-
Hur till Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 85.
31
följande §. utsatta tid, till Riksdag sig inställa, än ock Rikets Hof-Rätter
att. anbefalla vederbörande domare, samt Dom-Capitlen att tillhålla samtlige
Kyrkoherdar att vidtaga de åtgärder, val-lagen föreskrifver, på det att
Riksförsamlingen må kunna sammankomma att sin och Rikets rätt iagttaga
och skydda,
§ 55.
Då Konung — sammankallar till Riksdag,, bör sammanträdet o.
s. v. (Lika med Utskottets § 55.)
§ 56.
— — — väljas till Riksdagsmän i Samfälda kammaren, äfvensom Riksdagsmännen
i Ständernas kammare böra sammankomma o. s. v. (Lika med
Utskottets § 56.)
§ 6o.
Underlåter valdistrict att ställa Riksdagsman till Samfälda kammaren,
vara o. s. v. (Lika med Utskottets § 6o.)
§ 6i.
Riksdagsman skola, dagen efter den, som är för Riksdagens första sammanträde
bestämd, sina fullmagter förete inför en Granskningsnämnd, bestående
af Riksförsamlingens Fullmägtige i Riks-Banken och Riksgälds-Contoiret,
under ordförande af den äldste bland Högsta Domstolens ledamöter, som
icke är af laga förfall hindrad. Granskningsnämnd skall inom tre helgfria
dagar hafva fulländat och Riksförsamlingen meddelat sin undersökning, huruvida
samtlige fullmagter äro utfärdade i den form, Val-lagens 24 §• samt
denna Regerings-Forms 48 §• stadga: hvardera kammaren dock förbehållet
att sjelf pröfva så väl Granskningsnämnds anmärkningar, som ock alla andra
frågor, hvilka emot någon till kammaren hörande Riksdagsmans behörighet
blifvit kammaren underställde. Kammaren är berättigad, så väl att
af vederbörande infordra nödiga upplysningar, som ock att äska undersökning
vid laga Domstol. Den, som Riksdagsmanna-fullmagt företett, utöfve o. s. v.
CL ika med Utskottets § 61.)
Är fråga om ansvar efter val-lagen, varde till laga domstol öfverlemnad.
§ 62.
— — för sig. I Ständernas kammare före äldste ledamoten af
Ridderskapet och Adeln ordet; i Samfälda kammaren äldste ledamoten från
Upsala Län.
32
fBor till Constitutions-Utskottets Memorial, IV:.o 'SS.
§ 63.
Karorarne skola hvar lör sig och inora sig för månad välja Talma®
och vice Talman.
§ 64.
Har val, som i 63 §. sägs, vid Riksdagen första gången försiggått, Öppne
Konungen Riksdag å Rikssalen, der kamrarnes ledamöter, efter bevistad
(Gudstjenst, sig infinna. Å Rikssalen före Konungen, eller då Konung så för
godt finner, Justitise-Statsministern ordet, och låte så Riksförsamlingen afhöra
berättelsen om hvad sedan sist hållna Riksdag uti Rikets styrelse sig
tilldragit.
■§
Genast efter det Riksdag öppnad blifvit, skola för ärendenas beredning
säljas:
i:o Ett Constitutions-Utskott af Tjugo ledamöter —- — — deröfver till
Ständernas kammare — — —
a:o Ett Stats-TJtskott af Tjugufyra — — —
4:o Ett Lag-Utskott af Tio ledamöter att utarbeta dit remitterade — —
5:o Ett Bevillnings-Utskott af Tolf ledamöter, att opåmint uppgöra och,
i den mon de medhinnas, Samfälda kammaren förelägga serskilda förslag,
rörande bevillningens belopp, fördelning och uttagande;
6:0 Ett Allmänna Besvärs-Ulskott af Tjugufyra ledamöter, alt i anledning
af väckta och dit remitterade frågor, anmärka brister och föreslä förbättringar
i de allmänna hushållnings-anstalterna och derom handlande Författningar,
så väl som att sig utlåta i öfriga dit remitterade förslag till underdåniga
föreställningar och önskningar;
7:0 Ett Expedilions-Utskott af Fyra ledamöter — — — i följd af
Riksförsamlingens beslut
— Konungens yttranden. (Det öfriga lika
med § 65 i Utskottets Memorial N:o 68.)
Till alla Utskott skola ledamöter till hälften af hvardera kammaren
och bland dess Riksdagsmän utses.
§ 66.
Askar Konungen af Riksförsamlingen
utnämne till sådant Utskott
hvardera kammaren inom sig Sex ledamöter — ■— — (lika med Utskottets
§ 66.)
§ 70.
■Bor till .ConslitiUions-TJtskottets Memorial, Wto -SS.
33
§ 70,
— — — af Riks-Slåndens ege Ständernas kammare första rösten.
— — — Riksgälds-Contoiret ege Samfälda kammarens första röster.
— hvilka Utskott finner närmast likna — — — (lika med Utskottets
§ 70.)
§ 71,
— — — af Riks-Slåndens — —• —■
1:0 Angår ett — — —
— — — sammanträden eller Utskottens —  (dika med Utsk. § 71.)
— — — i sammanträdet ordet.
Beslut i privilegii-frågor fattas i Ständernas kammare, så som i 16 och
101 §§. sägs.
§ 73’
— — — Ålla omröstningar ske med slutna sedlar. Huru
— —
(dika med Utskottets y3
§ 11'
Finner Utskott mål, som å dess beredning beror, till ny frågas företagande
föranleda, afgifve ock deröfver sitt utlåtande.
§ 78'
(Lika med Utskottets Memorial N:o 68, § 78.)
§ 101.
— — —- sammanstämmande beslut.
Utlåter sig Constitutions-Utskolt vid lagtima Riksdag med till- eller
afstyrkande å Konungens framställning, eller tillstyrker Utskoltet Riksdagsmans
förslag, eller väcker sjelft dylik fråga; då skall Riksförsamlingen, på
sätt 71 § 2 mom. förmår — ■— — ega rum.
Om grundlagsförslag icke antages — — —
Godkännes grundlagsförslag, varde beslutet vid nästa lagtima Riksdag
först pröfvadt af Ständernas kammare, hvilken för sådant ändamål fördelar
samtlige ledamöter på fyra rum, ett för hvartdera Riks-Ståndet. Hvarje
Stånd öfverlägge och beslute för sig i målet. Varder grundlagsförslaget af
ett Stånd förkastadt, förfaller frågan , och Samfälda kammaren varde om
sakens utgång underrättad; godkännes grundlagsförslag af alla fyra Stånden,
vare att sorn Ständernas kammares beslut anse och varde till Samfälda kamBih.
till R, St. Prot. 1840 och 1841. 8 Sami.
34
Hor till Constitutions-Utskottets Memorial, N.-o 85.
marén sandt. Blifver förslaget nu ock af Samfälda kammaren antaget, vare
Riksförsamlingens beslut. Blifver förslaget af Samfälda kammaren förkastadt,
förfalle frågan. Var det förslag på Konungens framställning grundadt, varde
Han om sakens utgång underrättad.
Riks-Slånd eller Kammare ege ej rätt alt i hvilande grundlagsförslag
någon ändring göra.
Grundar sig Riksförsamlingens beslut om grundlagsfråga på Konungens
framställning, varde Han om beslutet underrättad. Är det annorlunda tillkommet,
sökes derå Konungens stadfästelse. Konungen inhemtar då, innan
Riksförsamling ålskiljes, öfver beslutet liela Stats-Rådets tankar och meddelar
Riksförsamlingen sitt bifall eller ock grunderna, hvarföre Han sitt godkännande
förvägrar.
Hvad till — — — grundlag. (Lika med Utskottets förslag, § 101.)
§ io5.
—i — — — afskaffa.
Aflåter Konungen till Riksförsamlingen förslag —
Vill Konungen till Riksförsamlingen aflåta sådant förslag — — —
(Lika med Utskottets § io5.)
§ ,07'
— — — förmår, så ock Utskott — <— — (Lika med Utsk:s §
§ t°9•
Under Riksförsamlingens Kammares, Nämnds eller Utskotts — — —
(Lika med Utskottets iog §.)
§ 122.
Vid hvarje Riksdag skall Riksförsamlingen välja Fyralioåtta bland sina
ledamöter till en Nämnd. — ■— — vald, tillsammans. Samtlige ledamöter
röste man för man — — — kan anses vara i saknad af erforderligt allmänt
förtroende. Blifve — — >— hos hvilken Riksförsamlingen härom
skall anmälan göra o. s. v. (Lika med Regeringsformens § io3 )
§ '2 4-
Finner Constilutions-Ufskott under Stats-Råds-Prooollens granskning att
någon Stats-Rådets ledamot — skall Constitutions-Utskott ställa —
Hör lill Conslitutions-Utskottels Memorial3 2V.-0 85.
35
— — efter Allmän lag och elen för bemälde embetsman gällande Ansvarighets-]ag.
(Lika med Utskottets 124 §•)
„ § ,25*
Skulle Constitutions-Utskott — —• — sände till Samfälda kammaren.
(Lika med Utskottets 125 §.)
§ 126.
— — — än Constilutions-Utskoltet
begäres lill Constilutions
Utskottet
, hvarjemte — — — Remiss till Constitulions-Utskottet o. s. v.
(Lika med Utskottets 126
§ *34.
— — — af Riksdagsmän till Ständernas kammare, ege — — — Utskott
företaga — — — 0. s. v. (Lika med Utskottets 134
§ .38.
— — — Riksdagsmän i Samfälda kammaren valde — — — Vallagen
stadgar för — — — Äro de Riksdagsmän i Ständernas kammare,
anmäle sitt förfall hos Samfälda kammaren eller Högsta Domstolen. (Lika
med Utskottets § t SS.}
§ j44-
— - — Riksdags slut, och förordne
(Lika med Utskottets
förslag, § 144)
§ '45.
— — — skall utse Etlhundradetjugu män, Trettio af hvarje Stånd,
med de i /f8 §. omförmälde egenskaper bilda Ständernas kammare.
Valet skall förrättas i fem serskilda omgångar. Hvarje val-sedel skall innehålla
namnen på sex ledamöter af hvarje Stånd. De sex af hvarje Stånd,
hvilka vid första valet erhålla flesta rösterna, vare Riksdagsmän i Ständernas
kammare för de fem näst derefter följande Riksdagar; de vid andra
valet för fyra, de vid tredje valet för tre, de vid fjerde valet för två, och
de vid femte valet för första näst derpå följande Riksdag.
Vid val af Riksdagsmän för Preste-, Borgare- och Bonde-Stånd iagttages,
alt, så snart ett val-område erhållit det antal Riksdagsmän , som enligt
48 §• sig derpå belöper, ingen den orten tillhörig må kunna på valsedel
upptagas. — — — en fullmagt, så lydande:
Vid i dag anstäldt val har Rikets^Sländers Nämnd utsett N. N. att under
loppet af de fem (fyra, tre, tvåj) Riksdagar, som närmast härefter på hvarandra
36
Hor till Conslitutions-Utslioltels Memorial, Nio 85..
följa, den innevarande undantagen, (under nästkommande Riksdag) vara
Riksdagsman i Ständernas kammare. Hvarå detta länder till bevis och
fullmagt. N. N, d. ... .
Och vare denna fullmagt så grid, sorn vore den af Samfälda kammaren
i enlighet med 48 §. utfärdad.
Denna § varde vid slutet af den femte Riksdag, vid hvilken Riksförsamlingen
sammanträder,, ur denna Regeringsform utesluten.
Upplysningar till näst ofvanstående Utillags för slag.
Till § 1. Tjugufem års ålder är af Ridderskapet och Adeln Önskad
såsom vilkor för valrätts utöfning. Tre års bosättning åter af Bonde-Ståndet.
Då för dessa bestämmelsers antagande intet hinder möler i Ståndens
öfriga beslut, tror jag mig så mycket mer sakna anledning lill deras uteslutande,
sorn, hvad den förra beträffar, den genom den ytterligare utsträckning,
bär blifvit åt valrätten gifven, torde vara af nöden,, och hvad angår
den senare, den icke ofta kommer att tillämpas, och då gemenligen på
mera bildade medborgare, af hvilka någon våda vid valrättens utöfning
icke bör vara att befara.
Till $ 2. inom. 1. Icke allenast för hus i köping, utan ock för hus
på annan landsbygd, är här ansedt billigt att valrätt förunna. BondeStåndets
önskan, att hvarje hemmansegare måtte få valrätt, tror jag kunna
efterkommas på det sätt, att den i alla fall rent Activa val-census nedsättes
till 200 R:dr. Deremot kan denna önskan icke utan orättvisa, i afseende
på öfriga ringare hemmansegare villfaras, så framt icke tillika valrätt beviljas
åt andra medborgare, som ligga sjelfständighets- och capacitets-categorierna
vida närmare. Innehafvare af förtroende-embeten kunna icke på
allvar sättas i lika categori med proletärer, och äro derföre här uteslutne.
Gemenligen hafva de högre embetsmännen någon fast egendom.
Är det också ingen fullt god utväg att gifva arbetsförmågan 1/20 röst,
så vet jag dock ingen bättre, och ehuru den olägenheten, att man med
hvarandra jemnför incommensurabla storheter, qvarstår, så tyckes dock
ocldocratiens vara i all önskelig mon förekommen. I bestämmandet af proportionen
mellan besutenhetens och arbetsförmågans valrätt, skall alltid synas
mycken godtycklighet, så länge man låter båda uppträda såsom rättsinnehafvare
vid samma val». För min del. anser jag ett sådant sammanslå
-
Mr till'Constiiutiotis-tJisJiolt'et‘s Memorial, É;o‘ 83.
37
ende icke lämpligt. Men det är icke nu fråga om någras enskilda meningar
i saken, utan endast om sättet att lill största möjliga rimlighet sam-*
manjemuka olika Stånds beslut.
Åt hemmansegarne kan val icke sägas för liten rättighet vara Beviljad,
då t. ex. 8 R:drs inkomst af jordbruk (efter 4 proc. af uppskattnings värd eQ
är föreslagen att anses lika med 200 R:drs inkomst af yrke. Att åter yrkesidkarens
rätt göres mindre än jordbrukarens, kan hafva någon billighet för
sig, då man Besinnar dels rättmätigheten af egentlig fast egendoms anspråk
framför lös egendoms, dels också den omständigheten , att den fasta egendomen
på landet har till större delen valrätt förut och är den* sorn skall
frivilligt dela med sig åt den öftiga.
Till § 2. morn. 3. Då hemmansbrukaren är valberättigad dagen efter
det han köpt jorden, synes det obilligt att i mer än två år undanhålla
yrkes-idkaren samma rätt.
Till § 2. morn. 4. Skäl finnes näppeligen, hvarföre en f. d. innehafvare
af förlroende-embete icke skulle få rösta för inabalienabel lön eller
pension.
Bonde-Ståndet har önskat, att icke mer än sex röster inalles må af någon
röstande få beräknas. Då denna inskränkning föga eller intet komrne
att förknappa Bonde-Ståndets, utan hufvudsakligen andra medborgares rätt,
synes mig grannlagenheten fordra, att Utskottets i Memorialet N:o 38 gifne
förslag icke bör ända derhän modifieras, innan samtlige Stånden i denna del
sig utlåtit, helst det verkligen kan synas tillfyllestgörande, blott man förhindrar
någon ifrån att inom samma valdislrict beräkna mer än det högsta
fastställda röstetalet. Om en och samma person röstar med sex röster i
Skåne, sex i Upland och sex i Norrbotten, så ser jag deraf svårligen någon
våda kunna uppstå för fäderneslandets eller de röstandes sjelfständighet.
Man kan göra sina fordringar på eftergift af de förmögnare i landet så stora,
ali desse bli all förbättring obenägna. I öfrigt oberopar jag hvad Grefve
Spens i sin reservation anfört emot verk ställbarheten af Utskottets nu afgifne
förslag och emot det nya slags brott, som i vårt på missgerningar
icke fattiga land dymedelst tillskapas. Likaledes instämmer jag i bemälde
Grefves betänkligheter emot tre sorter röster. Hvad serskildt de af Utskottet
föreslagna
hvarje 10 R:drs fasta egendöms-värde en så slipprig bana vara beträdd, att
äfven den varsammaste fot der lätteligen slinter öfver det allvarsammas
gräns, om innehafvare!! af 1/1024 hemman skall på detta sätt erhålla röst
-
38
Hör till Constitutions-Utskottets Memorial, N.o 85.
rätt för det oansenligaste uthus, hönshus eller dylikt, han på sin lilla täppa
egenhändigt uppförer.
Till § y. Då man på ledamöterne i den andra kammaren gör det
anspråk, alt de böra ha bevistat flera Riksdagar, synes två Riksdagars bevistande
icke böra till afsägelse från Riksdagsmanskap i någondera kammaren
berättiga.
Till § 8. Jag inser icke skälet, hvarföre det skulle vara vådligare att
nu, än att en annan Riksdag, föreslå Riksdagsmännens fördelning emellan
Länen. Vi lefva icke i ett sådant hvimmel af in- och utländska folkvandringar,
som de Nord-Amerikanska Fristaterna. Heldre må hvar och en
genast se, hvad som bestås.
Lika antal ledamöter i begge kamrarne har Ridderskapet och Adeln
Önskat; och vill man hafva begge kamrarne tillsamman i vissa fall, i fullt
tal och icke i förstärkt nämnd, så blir det, efter mitt förmenande, mycket
angeläget att efterkomma delta beslut. Sju ombud är här antaget såsom
maximum. För öfrigt är för det mesta, men icke uteslutande, folkmängdsförhållandet
afsedt för landsbygden.
Till § lo. Det synes här icke af nöden att uppgöra röstlängd efter
flera än ett års uppskattningslängd. Ett medelbelopps uträknande skulle
göra tjenstemannen ett föga lönande besvär, och de röstande äro vid taxeringen
sjelfve intresserade af att bibehålla en jemn proportion hvarandras
egendomar emellan.
Till § 11. Hvar skall man finna fullt ojäfvige profvare af anmärkningar
mot röstlängd? Ordföranden är, om det ej är vice Pastor, gemenligen
sjelf röstandp.
Till § i5. Innehafvare af sex röster mätte väl få antagas sj lfsländig
nog för att välja direct.
Till § 18. Någon möjlighet och öfvergång till directa val borde väl
beredas. Böra innehafvare af sex röster få deltaga i här nämnd omröstning
eller icke? Oftare än före hvar lagtima Riksdag synes fråga om förändring
ej få å nyo förekomma.
Endast i de större städerna och de folkrikare trakterna bör direct val
kunna för hela districtet på ett ställe anställas. Emot samma vals förrättande
på flera ställen på en gång har man invändt åtskilligt om overkställbarheten.
Denna är dock icke större, än alt Preste-Slåndet i Sliften på detta
sätt, ulan all olägenhet, hittills förrättat sina val. Man talar äfvenledes
mycket godt om den närmare kännedom och de upplysningar, man vid ett
indirecl eller direct val, om det hålles på ett enda stalie, skall kunna er
-
Hör till Constitutions-Utskoitets Memorial, IV.-o 85.
39
hålla pä sjelfva valdagen. För min del värderar jag det ljuset icke högt.
Kail det väl i de flesta fall vara annat ljus än det, som tändes af sqvalret,
smickret, förtalet och i allmänhet de vanliga folkbestickningsmedien?
Upplysningar till det i denna reservation intagne Motjörslag till
ändringar i Regerings-Formen.
Till § 16. Osannolikheten och ofördelagtigheten af en förändring i
delta lands secularisations- och reformations-sätt har jag vidrört så väl
i mitt bland Bilagorna lill Conslitutions-Ulskottels Memorial N:o 38 benäget
intagne anförande, som ock i Preste-Ståndets redan tryckta discussioner
olver Representationsfrågan.
Till § 4$- Bonde-Ståndets beslut, att hvarken i fråga om valrätts utöfning
eller valbarhet afseende bör fästas vid Stånds-categorien, samt de fyra
Ståndens beslut i Förstärkt Constitutions-Utskott, att valrättens utöfniug
bör bestämmas i enlighet med den i Constilutions-Utskottets Memorial !N:o
38 framställda , af Bonde-Ståndet godkända, grundsatsen af samfälda val,
finner jag icke kunna bättre förlikas med de tre Ståndens beslut, attSlåndscategorien
bör i national-iepresentationen bibehållas, än genom att antaga
på en gång: 1:0 en Samfäld kammare efter de i Memorialet N:o 38 intagne
grunder, Bonde-Ståndet godkänt; 3:0 en Ständernas kam mare med fyra Stånd
efter de tre Ståndens beslut, hvilka föredragit Tvåkammar-systemet, samt 3:o
samfälda val för båda dessa kamrars bildande, enligt hvad Stånden samfäldt
beslutat, dock med den åtskillnad i valsättet, att efter regeln samfälda
kammarens ledamöter väljas af gällens valmän och Ständernas kammares
ledamöter af vuldistriclens valmän, d. v. s. Riksdagsmännen i Samfälda
kammaren. Kunde man taga för afgjordt det, som 1111 mera nog ofta förutsattes,
att nemligen en genom samfälda val tillkommen 1 ppresentantkamniare
i vårt land skulle fortfarande komma att utgöras af bönder, så vore
deraf en följd, att i Ständernas kammare någon serskild plats åt BondeStåndet
icke behöfde anvisas: en mening, som ulan tvifvel skall synas bafve
skäl för sig inför alla dem, hvilka kunde vilja i Ständernas kammare se
ett slags Öfverhus, hvilket icke här är A sy lindt. Om i en framtid , nära
eller aflägsen, sam Hilda Riksdagsmannaval vinna burskap inom detta land,
skall då deras följd blifva en följd af så kallade Rond-riksdagar eiler icke.’
40
Jior till Constitictions-TJlfk&ttet-s Memorial, IV.-o 83.
*Skulie än de allmänna valen i delta Rike icke hafva någon framtidoch
icke ens detta är otänkbart, — så kunde likväl den uppmärksamhet, som Liefve
använd ,på besvarandet af denna fråga, möjligen icke vara alldeles förlorad,
för nationens medvetande, för dess insigt i sina vigtigaste angelägenheter
och sina djupaste förhållanden. Calturen gör stora, omisskänneligt stora,
framsteg; men liksom det skedde i den hedniska verldens sista cullurperiod, så
sker det äfven i våra dagar: demoralisationen täger lika steg med eulturen.
Till sistnämnde beklagliga förhållande hafva de magtegande den största
skulden. Både i vårt land och i andra länder hafva de magtegande, både
regeringen och folkrepresentationen, alltför litet aktat de moraliska krafterna.
Hedendomen hade, snart sagdt, inga sådana, sedan fäderneslandets idol var
tillsamman med de öfrige idolerne nedbruten. Den mensklighet, som gjort
sin politiska uppfostran i Fransyska revolutionens Skola, tror icke på några
moraliska krafter: hon tror, att allting kan vinnas mechaniskt eller machiayellistiskt,
Det gifves ingen mera colossal förtviflan, än denna raensklighetens
förtviflan om sig sjelf. Religion och moral äro för henne ytterst ingenting
annat än skrymteri och granna phraser. Ordet, som i sig sjelft är
heligare än sakerna, ty det är andens omedelbaraste uttryck, ordet sjelft är
icke heligt mera, det är machiavelliseradt. När de moraliska banden lossnat,
dä känner massan sig så fri ifrån alla band, ty det är icke de physiska,
utan de moraliska banden, som binda henne. Demoralisationen kan till en
tid fördöljas liksom en grannlåtssjukdom; men omsider brister den ut i afskyvärda
sårnader. Har man då länge inlärt massorna den osanning, alt
den, som har magt, han har rätt; har man då försummat att förskaffa sig
en uppsättning af åtminstone högre functionärer med storsinthet och öfverlägsenhet
i moralisk och intellectuel förmåga, då får man bittert smaka sina
gerningars frukt. Är förtroendet i detta land sådant, det bör vara emellan
embetsmän och folk; är här tillbörligen sörjdt förverkställande magtens aktning
och anseende, så att den är trodd på sitt ord om redliga afsigter och
nödig klokhet, då är bär ingen fara för massornas öfvervälde. Är det deremot
på god väg åt det hållet, att en adelsman, en prest, en embetsman,
eller i allmänhet en som bär en klädesrock, helst om den är blå med gula
knappar, snart sagdt, betraktas endast såsom en statens uppätare, en tärande
medlem, liksom råttan i spanmålsboden, en olycka på två ben, hvilken
det vore väl att kunna göra sig af med; då är det sannolikt, att flertalet
betjenar sig af sin arithmetiska öfverlägsenhet och begagnar den med eftertryck.
Å andra sidan lära de inflytelser, under hvilka allmogen befinner
sig,
Hor till Constitutions-Utskottets Memorial, Nio 85.
41
sig, icke heller försummar sig att både på åtkomliga och på oåtkomliga
vägar i erforderligt falt försöka sin utvidgning. Så länge väghållnings-,
skjutsnings-, rustnings-, rolerings- och skattskyldighet qvarstå, lär alltid kronobetjeningen
komma att betyda mycket vid alla vallillfällen. Alla, eller
nästan alla, äro här i landet lånsökande eller kunna blifva det: hvad skall
icke då det uppstigande redan så mägtiga privatbank-intresset kunna uträtta?
Presterskapet är icke heller så långt nedstiget att ju äfven det förmår
något i orterna. Ortsintresset gör sig vid de samfälda valen mycket mera
och i en mycket betänkligare mon gällande än vid corporationsvalen. Ortsintresset
gör de väljande angelägna om åtminstone ett slags skicklighet hos
sina representanter. Nu lär emedlertid hvarken Bonde-Ståndet ej heller den
allmänna meningen antaga det lör regel, att inom detta Stånd alltid skulle
finnas de grundligaste insigterna, den vidsträcktaste klokhet och statsmannablick
samt den uppmärksammaste motståndskraft emot alla sophismer och
andra frestelser, ehuru den Svenska allmogen troligen är den förståndigaste och
bästa allmoge i verlden. Allmänna meningen är en mägtig motståndare, i
synnerhet i förening med öfrige här uppräknade goda och onda magter.
Det kan således lätt hända, att Bonde-Ståndet i sitt eget intresse eller emot
detsamma kommer att välja Ståndspersoner till den Samfälda kammaren.
Föga mindre förderflig än en Bondriksdag, vore för detta land en Riksdag
utan ett respectabelt antal bönder. I många fall skulle dels den nödiga
sakkännedomen, dels den nödiga återhållande kraften saknas vid ett sådant
Riksmöte. Det är på dessa grunder, jag åt Svenska Bonde-Ståndet önskar
inrymd en lika stor plats, sorn åt något af de andra Stånden inom Ständernas
kammare.
Då Bonde-Ståndet, vid behandling af Constitutions-Ulskottets Memorial
N:o 68, beslutat att omröstning vid Riksdag bör vara sluten, har det varit
rent af omöjligt att, om den ena kammaren skulle väljas af den andra, tillika
efterkomma samma Stånds beslut vid behandling af Utskottets Memorial
N:o 38, att Riksdagsmannaval skola ske öppet och icke med slutna
sedlar.
Med undantag af de enskilda Ståndsbeslnt, som genom voteringen i
Förstärkt Utskott blifvit annullerade, är här i öfrigt allt det väsendtliga
observeradt, som blifvit af något Riks-Stånd såsom dess gemensamma tanke
anmäldt”.
Af Contracts-Prosten Hallström: ”1 det jemnknings-förslag, hvarmed
Höglofl. Utskottet nu pröfvar sina krafter, har jag, till följd af den permisBih.
till R. S(. Prot. l84o oeh l84i> 3 Sami. ÖQidc Haft. 6
42
Hör till Constitutioiis-U tskoltets Memorial, IV.o 85,
sion, sora varit mig i behörig ordning förunnad, en ganska ringa andel.
Den inskränker sig till de slutliga öfverläggningarne, rörande bildandet af
Andra Kammaren samt dess tillhörande functioner: — äfven som jag vid
begynnelsen af Utskottets arbete blef i tillfälle att i Protocollet nedlägga
min protest emot det afsteg, sorn jag tror Utskottet tillåtit sig från den i
Regerings-Formens 56 §. för ärendets behandling utstakade bana. I samma
anda får jag äfven nu vördsamt reservera den mening, att, sedan Constitutions-Utskottet
framlagt ett utarbetadt Grundlagsändrings-lörslag, som
ock varit föremål för Rikets Ständers sorgfälliga granskning, eger samma
Utskott icke vidare rätt och befogenhet att derutinnan göra andra förändringar
än dem, som omedelbart föranledas af Riks-Ståndens, i egenskap
af hvarje Stånds gemensamma tankar, återförvisade anmärkningar, eller ock
med dessa stå i strängaste förbindelse, så att Utskottets derefter med lagförslaget
vidtagande befattning inskränker sig till den åtgärd allena, att i
möjligaste måtto till ett helt sammanjemka och förlika de fyra Riks-Ståndens
skil jagtiga meningar. Ett sådant afseende förljenar ock anmärkninga
rnes egna beskaffenhet, enär de ingalunda innebära enskilda åsigter, utan
ett helt Stånds gemensamma tankar; hvadan äfven allt, som löper utom
den slutna krets, som de bilda, eller härleder sig från någon annan undangömd
källa, förekommer mig lika vidrigt som obehörigt, samt är, i den nion
det kan öfvergå till praejudicat, vådligt, och tjenar, rädes jag, blott att inveckla
och förvirra hela frågans behandling. Ledd af denna öfvertygelse,
kan jag icke godkänna, alt Utskottet, utan alt de återremitterade anmärkningarne
dertill, efter mitt förmenande, lemnat någon gillig grund, likväl
föreslagit följande förändringar:
I Memorialet N:o 38 och der intagne val-lag:
i;o i §. i mom. Utsträckning *f valrätt å land till egare af jord,
bergsbruk eller annan lägenhet, uppgående till ett uppskattadt värde af io>
R:dr (se förändr. val-lagens 2 §. 1 morn.), hvaremot det förut fastställda
minimum utgjorde 25o R:dr. Hedervärda Bonde-Ståndet har visserligen yijkat,
att valrätt borde tillerkännas hvarje hemmansegare eller krono-åbo,
ehuru ringa jordlott han innehade, och de öfriga Riks-Ståndens yttraden
kunna jemväl anses härmed öfverensstämma. Men just derigenom, att samtlige
Stånden sålunda fästat valrätt vid besittning af hemman, hafva de uppenbarligen,
enligt gällande författningar om hemmansklyfning, betraktat besutenhet
såsom ett oundgängligt vilkor derför; hvaremot Utskottet alldeles
aflägsnat sig från detta vigliga råmärke, enär det medgifvit röstterökning
lior till Cons t it utio n.*-Ut skottets Memorial, N:o SS.
43
För den minsta jordafsöndring, som sannolikt ej understiger ofvanberörda
värde.
2:0 1 §. 1 mom. En lika utsträckning af valt ätt i stad till egare af
hus, tomt, jord eller annan lägenhet, af ett värde, stort to R:dr, hvartill
det nu (se förändr. val-lagens 2 §. t morn.) blifvit nedsatt från förut före*,
slagna 5oo R:dr. — Härvid må märkas, att Bonde-Ståndet väl för sin del
medgifvit rösträttighet åt egare af den minsta stadsfastighet; men då de
öfrige 3me Riks-Slånden, som omisskänligen ansett husegare i städerna berättigade
att i Representationen ingå, icke gjort ringaste anmärkning vid
den af Utskottet i sådant afseende tillstyrkta bestämningsgrund, måste jag
betvifla behörigheten af denna sammanjemkning.
3:o 1 §. 2 mom. Nedsättning af de för Arrendatorer till vinnande
af valrätt uppgifne, samt af intet Riks-Stånd klandrade vilkor, i afseende
så väl på tiden, som blifvit förminskad från Tio till Fem år (se förändr.
val-lagens t §. 3 mom.), som ock sjelfva egendomsvärdet, då nu föreslås (3 2
§. 3 morn.), alt de, som legt jord eller bergsbruk af 1000 R:drs uppskattningsvärde,
skola ega att i Riksdagsmannaval deltaga.
4:o 2 §. Medgifvandet att rösträtt, som tillhör en person inom ser
skilda,
huru som helst aflägsna, valdistrict må af denne utöfvas på ett enda
ställe sammanräknad (se § 3): — en ny tredje mening, som går på sidan
både om Utskottets förut afgifna förslag, och Bonde-Ståndets yrkande, att
högsta röstetalet, som någon valberättigad eger beräkna, må blifva Sex roster,
samt valrätt endast å skattskrifningsorten utöfvas.
5:o § g. Ett fullkomligt afskiljaijde af stad och landsbygd —■ för
att icke nämna af större köpingar med 5io och mindre köpingar med 4go
invånare — så att för stads- och landt-boar inga samfälda valdistrict må
bildas. Det var emot denna, färe all annan ifrågakomna och bifallna, synnerligen
märklga förändring, gom jag fann mig i serdeles måtto förpligtad
höja min röst, skärpt ända till vägran att deltaga i en votering, hvilken
skulle efter min åsigt komma att afgöra, huruvida Grundlagen borde efterlefvas,
eller icke, alldenstund ofvanberörde förändring icke för mig framställde
sig inledd af något Stånds yttrade gemensamma tanka, än mindre
deruppå grundad, samt jag dessutom ansåg> och ännu fortfarande anser, att
derigenom i sjelfva verket upprefs den grundsats af samfälda val, sorn blifvit
i Memorialet N:o 33 framställd, af Bonde-Ståndet godkänd och af Förstärkta
Constitutions-Utskottet antagen (ye Memorialet N:o 67, med dertill
hörande rättelser). Men härotn torde alla ord vara öfverflödiga. Nämnas
må allenast, alt från denna, emot Regerings-Formens 56 §. nu yedertagna
44
Hor till ConstihUions-Ulskottets Memorial, N.-o 85.
spärrning af stad från land vid de, jag vet icke om härefter serdeles sinnrikt,
benämnda samfälda valen, flera icke likgiltiga ändringar och tillägg i
val-lagen härstamma: såsom att Länets Pröfnings-Comite, ehuru sammansatt
af ledamöter från ej mindre städer än landsbygd , dock för landsbygden
allena uppgör indelningen i valdistricter (§ 8^): att deremot å hvar
femte Riksdag bestämmes, huru rikets städer och större köpingar må till valdistricter
indelas (§ 8^): att så väl denna indelning, som ock Riksdagsmännens
antal bestämmes efter helt olika grunder för stad och land: å land
hufvudsakligen efter folkmängd, i stad efter folkmängd, uppskaltningsvärde
af fast egendom samt directa skattebidrag (§8): att Trettio serskilda Representanter
för städer och större köpingar utses (§ 8) samt derutöfver alla
de flerfaldiga bestämmelser , som förefinnas i den omarbetade val-lagens
§§ g, ii, 12, i3, 14, 15, 16, 17 & 18.
6:0 10 Valdistrictens ganska betydliga inskränkning till vidd och
omfång, då enligt åberopade § i Memorialet N:o 38 k varje valdistrict, utom
i de fyra nordligaste Länen, borde utse minst tre Riksdagsmän, men i na
ingående Val-lags 9 §. deremot, utan minsta inom Riks-Stånden förekomna
anledning, stadgas, att hvarje valdistrict väljer blott en Riksdagsman.
Anmärkningsvärd! härvid är det serskilda undantaget för städerna (§ 8).
7:0 i3 Stadgandet, att, i händelse flere vid Riksdagsmannaval a}
land erhållit lika många röster, ny omröstning skall anställas, icke emellan
alla dessa, utan endast emellan dem, som äro i Länet bosatte (jse § 28):
hvilket dock icke rätt sammanstämmer med den grundsats, som blifvit i
Memorialet N:o 38, pag. 5i, uttalad, icke eller med hvad för stad i dylikt
fall är föreskrifvet 16), icke eller blifvit af något enda Riks-Stånd förordad
t.
8:0 Ett fullkomligt upphäfvande och uteslutande af hela § 34: — i
någon gensägelse hvaremot § 3i numera förmår, att alla Riksdagsmannaval
skola ske för öppna dörrar.
Uti Memorialet N:o 68, utan föregångna anmärkningar och blott på
förmenta osvikliga theoretiska grunder:
9:0 Indragning af hela det nuvarande samt i 65 §. af den omarbetade
Regerings-Formen ännu qvarstående Constitulions-Utskottet: .— i stället
hvarför tillstyrkes tillsättandet af ett Grundlags-Utskott, uteslutande sysselsatt
med våra Grundlagars idkeliga förbättring, och ett Gransknings-Ulskott,
hvilket skulle ega att genomgå så väl Stats-Rådets protocoller, som ock
desslikes Stats- samt Riksgälds-Verkens handlingar och räkenskaper.
Tior till Coust itutions-Ulskottels Memorial, N.-o 85.
45
10:0 Stats-Utskottels deraf följande befrielse från all gransknirigsåtgärd,
rörande Stats- och Riksgälds-Verkens förvaltning, ehuru det icke desto
mindre skulle tillkomma detta Utskott, att utreda, grafiska och uppgifva
samma Verks tillstånd och behof.
11:0 Uppdraget åt de fyra Riksförsamlingens fördelningar, som benämnas
Stats-, Banco-, Lag- och Expeditiöns-Utskott, att, sammanträdande
till gemensam öfverläggning och beslut uti en af 62 personer sammansatt
conclav, slita förefallande tvister om Grundlagens rätta tillämpning.
Jag afhåller mig helt och hållet från det, som mig synes, här föga
behöfliga, att yttra något i sak, och ökar icke eller förteckningen med åtskilliga
mindre väsendtliga ändringar och tillägg, som förefinnas i den omarbetade
Val-lagens 1 §:s 5 morn,, 2 §:s 2 mom. samt §§:ne 5, 8, 9, 14,
29. Jag har allenast velat fästa mig vid den formelia behandlingen; —
men kan fördenskull icke alldeles med tystnad förbigå den af Utskottet
jemväl öppet erkända fullkomliga omarbetning, som val-lagen så väl till
uppställning som redaction undergått, och hvarigenom, om man än vill och
måste prisa den ordnande och förbättrande handen, hela förslaget likväl
är för Rikets Ständer, vid en förnyad granskning, icke lika igenkänneligt.
Rörande det af Utskottet, i bredd med val-lagens renovation , utförda
och, såsom någon måhända kunde vara benägen att lofordande tillägga ,
raskt afslutade arbete med construction af en Andra kammare, som 3:ne
återremitterande Riks-Stånd i represanlalions-byggnaden äskat, har jag jemväl
hyst min serskilda mening, den jag dock så mycket heldre undertrycker,
som Hedervärda Bonde-Ståndets omsider i ämnet afgifna och Utskottet,
före nu ingående Memorials uppsättande, tillhandakomna gemensamma
tanka finnes omfatta den alldeles motsatta åsigten och hylla det
primitivt föreslagna Enkammar-syslemet. Fråga kan allenast vara, huruvida
icke hela detta senare, af Utskottet företagna, arbete, såsom ock den , nog
sannolikt med en dyrbar uppoffring af tid förbundna, möda , som Rikets
Ständer komma att på granskningen deraf nedlägga, skola omsider befinnas
och i sjelfva verket Tara alldeles förspillde, i händelse Bonde-Ståndet icke
afstår från yrkandet på det, efter Norrska mönstret i Memorialet N:o 68
uppdragna Enkammar-systemet, samt jemväl i denna principfråga blifver
segrande, genom det Förstärkta Constitutions-Utskottels utslag. — Jag må
ock uppriktigt bekänna, att jag för min del hyser den öfvertygelse, att på
den hyllade och antagne principen af allmänna eller samfälda val icke ens
kan uppdragas någon Andra kammare i verklig mening och egentlig kraft,
atan att ett Öfverhus, ytterst bygdt på sådana val, innebär i sjelfva sin
46
Hor till Coust itutions-U t skot tets Memorial3 N.-o 85.
rot en motsägelse. Det förslag, som Utskottet nu i sådant afseende för Rikets
Ständer framlägger, är ock derföre, efter min oförgripliga mening, snarast
en ytterligare utförd modification af det i Brödra-landet antagna och redan
der för vissa fall modererade Enkammar*systemet, samt synes mig i veikligheten
blifva mera en artförändring deraf, än af ett Tfåkammar-system i
sann bemärkelse, der otvifvelaktigt hvar och en af de caractersskilda hamrarne
måste stå och hvila på sin egen sjelfständiga botten. Om man likväl
icke dragit i betänkande, att på den sålunda tilldanade, af sjelfva underbyggnaden,
såsom jag befarar, nog beroende Andra kammaren , öfverflytta
alla de vigtiga distinctiva attributioner, hvarunder i främmande länder en
fastare construerad Öfre kammare är nära att svigta, så torde detta dock
lätteligen förklara sig och böra tillskrifvas den Svenskhet, som raan understundom
velat finna i benägenheten, att äfven under helt olika förhållanden,
skulle de än vilja framträda i helt olika former, dock hellre efterfölja
utländska bruk och seder.®
Doctor Morén har reserverat sig emot nära nog hela den så kallade
sammanjemnkningen.
Biskopen Holmström anförde, att han, som, till följd af laga förhinder,
icke deltagit i utarbetningen hvarken af Memorialet N:o 38 eller N:o
68, och sedermera äfven blott fragmentariskt i behandlingen af återremisserna
af förstnämnda Memorial, häraf ansåg sig förhindrad att nu afgifva
någon fullständig och motiverad reservation emot Utskottets, till Riks-Slånden
ingående, sammanjemknings-förslag. Han ville blott kortligen gifva
tillkänna, det han ansåg den princip, som genomgår de uppgjorde förslagen
både till Val-lag och Regeringsform, vara lika litet öfverensstämmande med
Svenska folkets önskningar och behof, som med de 3:ne Riks-Stånds meningar,
hvilka förkastat densamma, och att fördenskull ett jemknings-arbete,
som, lill följd af omröstnings-resultatet i Förstärkta Conslitutions-Utskottet,
likväl måst byggas på samma opracliska grund, icke egde mycken utsigt
för sig till ett allmännare bifall. För öfrigt ville Biskopen, hvad det formella
af jemnknings-frågans behandling angår, hufvudsakligen instämma i
Herr Contracts-Prosten Hallströms reservation; äfvensom, livad sakfrågor
beträffar, först i de aure hufvud-moment, som blifvit utvecklade i Inledningen
till Hr Doctor ThomanderSj reservationsvis framlagda, Sammanjemknings-försök,
hvaruti de ifrån Utskottets förslag afvikande Grundlags-parägvaferne
med sina motiv, af Biskopen ansågos ganska tänkvärda , — och
ändtligen äfven i flera delar af Herr Grefve Spens’ anförande, synnerligast
Hor till Conslitulions-TJtskoltcls Memorial, N;o 85.
47
punkterna N:ris 3, 6, 7, 8 och g, samt derjemte i de 3:ne första punkterna
af Prosten Ödmanns reservation.
Af Herr fVcern: ”DA jag icke kunnat instämma i heslutet om sättet att
första gången bilda en Öfre kammare ; samt anser högst otjenligt att uppdraga
densamma så stor magt, som Utskottets majoritet åsyftat, föranlåtes
jag att serskildt anmäla grunderna för min reservation. I min tanka innefattar
det ett kringgående af, om icke stridighet emot, Förstärkta Constitutions-Utskoltets
decision, när man vill låta nuvarande Riks-Stånden, enligt
bestående former, alltså hvartdera för sig, testamentariter förordna en nämnd
af sina utvalde ledamöter, för att tillsätta en egen kammare, utrustad med
halfva representiva magten. Hos ett dylikt Öfverhus skulle, efter min uppfattning
, alltifrån dess tillkomst s&dane aristokratiska o®h hierarkiska grundsatser
fortiefva, att det komme alt befinna sig i en ständig och eftertänklig
spänning mot folkviljan, uttryckt genom de mera direct valde ombuden i
Nedre kammaren. Tillerkännandet af ett absolut veto i de fleste vigtigare
målen åt en slags tredje statsmagt skulle, efter mitt förmenande, nästan
omintetgöra den efterlängtade friare författningens fördelar. Någon större
myndighet, än att kunna för en tid uppehålla och till pröfning ånyo framställa
den talrikare kammarens resolutioner, synes mig den andra ingalunda
böra erhålla. Bland de oformligheter i närvarande statsskick, sorn måhända
väckt största missnöje, torde det stadgande få räknas, som innefattas
i 87 §. Regeringsformen, att nemligen frågor om af nationen mycket önskade
lag- och andra samhälls-förbältringar skola rent af förfalla, blott
tvänne Riks-Stånd sätta sig deremot. Såsom följd, härledd af beslutet om
samfälda val, har jag yrkat, att 200 ledamöter på ett och samma sätt utses
till Riksförsamlingen, som borde dela sig i två kamrar, samt att desse,
då de efter serskilde ömsesidiga granskningar icke kunde förena sig om besluten,
skulle gå tillsammans på ett rum, för att gemensamt öfverlägga om
och afgöra de stridiga frågorna”.
I denna reservation har Jacob Kihlblom instämt.
Af Herr Elfbrink: ”Vid Representationsfrågans förnyade behandling i
Constitutions-Utskottet bar jag i flere beslut tillhört minoriteten, såsom i
afseende å det uteslutande indirecta valsättets bestämmande för landet, valrättens
vidtagande vid 21 års ålder, de båda kamrarnas alltför ringa samband
med hvarandra, m. m.; och soih jag finner grunderne för mina från
Utskottets afvikande åsigler i dessa ämnen klart och fullständigt utvecklade
i Herr Grefve Spens reservation, instämmer jag i dess hufvudsakliga
innehåll.
48
lior till Constitutions-Utskoltets Memorial, N:o 85.
Jag har äfven varit af skiljaktig mening med majoriteten vid beslutet
om landets och städernas fördelning i serskilda valdistrict, hufvudsakligast
af den anledning, att jag befarar en sådan fördelning innebära frön Lill
oenighet och tvedrägt inom Representationen. Den skall sannolikt vålla, att
en art ståndsskilnad kommer att fortlefva inom den nya Representationen,
en gräns-lmea uppdragas emellan landets och städernas representanter, sorn
säkert vid många tillfällen, då de serskilda intressena stå i strid med hvarandra,
torde komma mången att, med förbiseende af sina pligter såsom
National-represenlant, låta hänföra sig till ett blindt förfäktande af det ensidiga
special-interesset, hvars ombud han sålunda i första rummet skall
anse sig vara. Af ett sådant förhållande befarar jag högst betänkliga följder,
ty ensidigheten hos en minorite kan endast reta den rådande majoriteten
och derigenom ofta nog föranleda obilliga beslut, som skulle hafva
uteblifvit, såframt icke passionerna blifvit satta i rörelse och förqväft rättskänslan.
Lifligt öfvertygad om att landets och städernas trefnad stå i oskiljaktigt
beroende af hvarandra, och viss att denna åsigt allmännare skall inses
och medgifvas i samma mon som ett intimare förhållande uppkommer emellan
de serskilda samhälls-classerne, fruktar jag icke en Representationsförändring,
utan önskar den på det högsta, men fordrar att den icke allenast
skall afse undanrödjandet af våra närvarande tunga representationsformer,
utan äfven på ett behörigt sätt inrymma åt hvar och en det mått
af politiskt inflytande, som honom billigt vis bör tillkomma, hvarförutan den
nya institutionen icke kan tillvinna sig nationens sympati och tillgifvenhet,
som dock är första vilkoret för dess bestånd och välgörande inverkan pä
samhället.”
Af Herrge Maré: ”Jag kan icke underlåta, att i t vänne liufvudsakliga
afseenden anmäla reservation emot Höglofl. Utskottets beslut. Uti Memorialet
N:o 67, har jag väl reserverat mig emot den då äskade votering öfver
oförenlige skiljagtigheter, innan Utskottet uppgjort ett helt jemnkningsförslag
till följd af emottagen återremiss i representations-frågan; men sedan
Förstärkt Constitutions-Utskott voterat och antagit valrättens utöfning i enlighet
med den i Constitutions-Utskottets Betänkande N:o 38 framställda, af
Bonde-Ståndet godkända grundsats af samfälda val, med förkastande af
stånds- eller class-val, sorn contra-propositionen omfattade, måste jag anmärka,
att Constitutions-Utskottet synes hafva förbisett samtlige Riks-Ståndens
genom votering redan fattade beslut, då Utskottet nu går att föreslå
serskild
Hur lili Consiilulions-Vtskotleis Memorial, N.-g 85.
-’43
serskild valrätt för släder och köpingar, hvilken grundsats, långt ifrån att
vara ”framställd” i Betänkandet N:o 38, finnes der i allmänhet motsagd,,
strängast pag. 29, genom orden: En serskild Stadsrepresentalion i ett land,
der släderne icke ega tiondedelen af befolkningen kunde försvaras, så länge
man trodde sig kunna vid städerne fjettra ali annan idoghet än jordbruket,
m. m.” — Icke eller hade Bonde-Ståndet, hvilket Stånds gemensamma
tanka föranledt votering i Förstärkt Constitutions-Utskolt, på något sätt
'godkänt” grundsatsen af serskild valrätt för stad och land. — Om än den
nu för valrätt förändrade principen vore i sig sjelf vigtig och ledande till
ett godt och önskvärdt ändamål, är likväl härvid, efter min tanka, en högst
vigtig constilulionel form, helgden af Rikets Ständers genom votering förklarade
beslut, lemnad å sido till en grad, som påkallar uppmärksamhet.
Det föreslagna systemet af två kamrar förefaller mig till största delen
paralyseradt genom den åt Första kammaren lemnade rättigheten att utse
samtlige ledamöter i Andra kammaren. Jag har gifvit företräde åt ett förslag,
att öfverlåta Andra kammarens väljande åt 25 serskildta, större val.
district, ett för hvarje Län, då Stockholm skulle anses såsom ett Län.”
Af Herr Brinck: ”Emot det af Höglofi. Constitulions-Utskottet gjorda
förslag, att ledamöterne uti Andra kammaren skola väljas af Första kammaren
, får jag mig reservera, emedan jag, för min del, anser det skola
'Blifva mera nyttigt för landet, om valen lill Ändra kammaren ske utaf folket.
Man kunde då Säkrast hoppas, att folkets åsigter komme alt uttalas i deri
©fre kammaren. I annat fall är att befara, att så icke sker. Min önskan
hade varit, att dessa val blifvit föreslagne alt förrättas Läns-vis, på det sätt,
att hvarje Län första gången valde Tre ledamöter, och derefter En för hvarje
Piiksdag i den afgåendes ställe, hvilken likväl skulle kunna åter inväljas.
Yalen borde ske helst uti Länets residence-slad, elier på annan lämplig ort,
sorn vore belägen ungefär i Länets medelpunkt, i händelse den förra vore
derifrån mera aflägsen. Emot delta förslag kan visserligen det inkast göras,
att Länen äro hvarandra till folkmängd olika, och att valen borde bestämmas
derefter; men dervid vill jag erinra, att de folkrikare Länen hafva en
vida mindre areal-vidd, och att deras representanter alltså måste ega en
öfvervägande local-kännedom och erfarenhet af Länens serskilda behof, emot
hvad man kan vänta af representanterne från t. ex. de nordligare Länen
med deras mångdubbelt större arealvidd, och ojemnförligt svårare, ja, vid
vissa tider af året, nära tillintetgjorda communicationer.
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841- 8 Sami.
7
50;
Hor till Constitiitions-Ulskollets MemorialN.-o $51
Emot UlskotLels förslag, att alla stikler orli köpingar må bilda serskilda
valdistrict, får jag. äfven reservera mig, derföre alt j ig anser endast
de städer, som livar för sig, eller tvänne, högst trenne tillsamman kunna*
utgöra ett valdistrict, böra få välja serskildt, samt tror, att ifrågavarande
förslag kan föranleda en betänklig spänning emellan stad och land; åberopande
jag i denna punkt, hvad Englands exempel gifver vid handen. —
Likaså måste jag, sedan Utskottet en gång beslutat föreslå omförmälde serskilda
valdistrict, reservera mig emot det förslag, alt samtlige städer och
köpingar skola ega sända endast 3o Representanter till Första kammaren,,
enär Utskottet, i min tanka, bordt, hvad städerna beträffar, fästa afseende
icke allenast på deras folkmängd, utan oek på dm större erfarenhet, sora
obestridligen finnes hos deras invånare samt den inom städerna samlade
större förmögenhet och industri, af hvilka Slaten directe och således äfven landet
indirecte hemta ej obetydliga fördelar. Jag hade så mycket hellre önskat,
att Utskottet tagit dessa förhållanden i betragtande, sorn, enligt Utskottets
förslag, slädernes och köpingarnes valrätt skall grundas icke blott på folkmängd,
utan ock på fastighetsvärde, samt direota skattebidrag till Staten.
Slutligen får jag anmäla min öfvertygelse, att det nu af Utskottet utarbetade
förslaget icke kommer alt för nationen medföra de fördelar, man
trott deraf vara alt förvänta, och alt de af Utskottet i Memorialen N:is 38
och 6S afgifna förslagen med åtskilliga modificationer, hvilka tiden nu icke
medgifver mig att utveckla, skulle, enligt min åsigt, närmast uppfylla nationens
önskningar och behof i afseende på Representationens förändring.”
Af Hans Jansson: ”Jag liar deltagit i Utskottets öfverläggningar om
Sämmanjemknings-förslaget till National-representationens ombildning på
arne Kamrar, icke derföre,, att min åsigt ändrat sig, i afseende på företrädet
af ett tvåkammar-system, framför det i Utskottets Memorial JN:o 38
föreslagna enkammar-systemet,. ut *n derföre, att jag trott mig vara skyldig
fästa afseende på de 3:ne resp. Riks-Ståndens fordringar, sorn äskat ett förslag
af Utskottet,, byggdt. på tvåkammar-principen. Jag har trott, och tror
ännu, alt det af Utskottet nu afgifna förslag till National-representationens
sammanträde på 2:ne kamrar föranleder lill långsamhet och in Teckling af
ärendenas behandling och afgörande, då deremot det först afgifna förslaget
synes mig bereda mera enkelhet och fortgång derutinnan, äfvensom i sjelfva
valsättet af folkombuden. Jag anhåller derföre reservationsvis få gifva
tillkänna, alt jag, i enlighet med hvad Bonde-Ståndet i sina gemensamma
tankar förklarat, anser enkammar-systemet, organiseradt, på sätt Utskottet i
K:o 38 föreslagit, vara det ändamålsenligasle, men; hvad Utskottet L
Jior till ConstiliUions-Utskolteis Memorial, N.-o 85.
förevarande Memorial föreslår, rörande röstberäkningen för jordvärde och:
inkomst, gillar jag, och i den händelse en möjligen skeende voteiing i Förstärkt
Utskott skulle bestämma enkammar-systemet, ville jag önska, att den
i detta Memorial föreslagne röstberäkning äfven då må göra sig gällande.
Skulle åter tvåkammar-systemet antagas och National-representationen i enlighet
dermed ombildas, anser jag, att detta nu afgifna förslag eger företräde
framför de flere andra i samma syftning, som blifvit afgifna, och instämmer
endast i Hr Woums reservation, i anseende till det serskilda veto,
som i vissa fall blifvit hvardera kammaren tillerkändt”.
Af Nils Pehrsson: ”Emot förslaget, i hvad det angår Tvåkammarsystemets
införande och de Grundlags-förändringar, som deraf varit en följd,
får jag anmäla min reservation, med åberopande af de, utaf Utskottet begagnade
motiv i Betänkandet N:o 38, angående fördelarna af Representationens
sammanträde på en kammare, som i vissa fall eger dela sig på 2tne
Med Nils Pehrsson hafva förenat sig Erik Norberg och Henrik An(lersson.
tryckt hos j. a. WALLDe'K,
1841.
Constitutions-Utslottels Memorial, -ZVtO 86.
t
N:o 86.
Anie. till Exp. Utsk. den 6 Mars i8fi > kl. 12 mield.
Memorial lill Riksens Ständer, med förslag till ändring
af Ilegerings Formens 56 §. och Riksdags-Ordningens
49 §.
Constilutions-Utskottet har, under sina arbeten för National-representationens
onibildning, icke trott sig böra undandraga dessa arbeten någon tid, för alt egna
den åt frågorna om förenklingen af den närvarande Representationens arbetssätt.
Utskottet har ansett sig först böra, så vidt i dess förmåga stått, fortskynda
den stora frågans utredning, för att sedan använda den tid, sorn tilläfventyrs
kunde blifva öfrig, på de nämnda, jemförelsevis mindre vigtiga, frågorna.
Utskottet har nu mera afgifvit sitt förslag till sammanjemkning af RiksStåndens
till Utskottet, i anledning af Utskottets Memorial, N:o 38, hänskjutna artmärkningar;
och Utskottet har trott den rätta tidpunkten till företagande af meranämnda
frågor, om närvarande Representations arbetssätt, just nu vara inne.
bland dessa frågor har Utskottet ansett en framför andra förtjena Riksens
Ständers uppmärksamhet. Det är den, som redan vid 1828—30 årens Riksdag
väcktes, om afskaffatule af den Riks-Stånden uti Regerings-Formens 56 §. ålagda
skyldigheten att, när i Ståndens Plena vid Utskottens förslag sådana anmärkningar
göras, som hindra antagandet, ovilkorligen gifva Utskottet del af dessa anmärkningar,
för att sätta det i tillfälle att förslagen derefter ytterligare rätta och
jemkaj hvaremot Stånden, först när ett sålunda beredt förslag till Stånden återkommer,
ega magt att detsamma icke blott olörändradt antaga eller förkasta, utan
ock med förändringar antaga.
Förslaget blef, vid sistförflutna Riksdag, af Preste- och Borgare-Stånden antaget,
men af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet förkastadt.
Deremot anfördes, att, i händelse det blefve tillåtet att, utan återremiss,
företaga ändringar i Utskottens Betänkanden, dels Utskotten derigenom skulle beröfva
s möjligheten att vederlägga de framställda anmärkningarna, ehuru de eljest
kanske skulle kunnat sådant göra, dels ock Riks-Stånden ofta sins emellan komma
att stadna i olika beslut, hvilka måste sammanjemkas, hvarvid blifvit anmärkt,
att en sådan sammanjemkning vore betänklig, med afseende, både på den tid och
den möda, som den skulle fordra, och på det kända förhållande, att sammanjemkningar
alltid äro sämre, än de helt uppgjorda förslagen.
£i/i. till Ii. St. Prot. 1840 och 1841. 3 Sami. 40 Häftet. 1
Conslitutions-Utslotlets Memorial, JV.-o 86,
Utskottet förmodar, att en närmare granskning af dessa anmärkningar torde
visa, att de icke innehålla tillräcklig grund till förkastande af eit förslag,,
hvars antagande ofelbart i liög grad skulle tjena att påskynda Riksdags-arbetet.
Utskotts Utlåtande kao utan återremiss, således utan att Utskottet får
tillfälle att besvara de mot Utlåtandet gjorda anmärkningar, förkastas, ehuru tillfälle
till förklaring, i della läll, synes åtminstone lika mycket af bebofvet påkalla
d t , sorn vid frågan om en kanske föga betydlig ändring. Vid sådant förhållande
synes dit första- bland de anförda skälen just icke böra utgöra något väsendtligt
hinder emot förslagets godkännande.
Hvad åter angår den förlust af tid och möda, samt den försämring af Utskotts
ursprungliga förslag, som skulle kunna blifva en följd deraf, att Ståndea
finge utan återremiss besluta om alla inom Stånden föreslagna ändringar, så, och
då det hvarken är förbjudet eller kan förbjudas att i det från Utskott återkomna
Utlåtandet föreslå nya ändringar, anser Utskottet återremissen nu mera verkligen
i mindre nion, än man synes tro, förekomma behofvet att sammanjemka
skiljaktigheter mellan de serskilda Ståndens beslut. Mera var detta händelsen,,
så länge Utskottens Betänkanden endast i handskrift öfverlemnades t i i 1 Riks-Stånden,
och följaktligen blott af ett mindre antal bland Ståndens Ledamöter närmare
granskades. 1 sådana omständigheter kunde man, icke utan skäl, hoppas, att
ganska obetydliga anmärkningar af den art, att de kunde föranleda ändring, vid
öfverläggningen om det återkomna Betänkandet skulle förekomma; och så länge
var stadgandet fullkomligen passande. Dessa omständigheter hafva förändrats; och
Utskottet tror, att stadgandet nu också bör förändras.
Med afseende derpå, att Två Riks-Stånd redan en gång hafva antagit, hvad
Utskottet här nedan ämnar föreslå, och att nyttan och nödvändigheten deraf således
åtminstone af halfva National-representationen är formligen erkänd, samt med
förbehåll, att, i händelse det i Memorialet, Nto 68, afgifua förslag, med eller utan
ändringar, och, i förra fallet, ehvad dessa ändringar blifva de i Memorialet, N:o
85, föreslagna, eller ock andra-, skulle antagas att till nästa Riksdag hvila, här nedan
framstälda förslag icke må till Riksens, vid nästa Riksdag sammanträdande,
Ständer öfverlemna, utan uttrycklig förklaring, alt det icke kommer under öfvervägande
i annan händelse, än att det i Memorialet, N:o 68, gjorda förslag, i den
form det vid innevarande Riksdag erhållit, blifvit antingen af Riksens Ständer eller
af Konungen ogilladt, får Utskottet, i närmaste öfverensstämmelse med hvad Riksens
Ständer vid 1828—30 årens Riksdag till grundlagsenlig behandling godkämify
nu till grundlagsenlig behandling föreslå t
VonsticutionS-Utskottets Memorial, N:o 86. 3
Ilo Att Regerings-Formens 56 §. 1 mom. må erhålla följande ändrade lydelse:
Allmänna frågor — och deröfver sig yttra, pä sätt i Riksdags
Ordningen föreskrifves.
Andra, tredje och fjerde perioderna af detta mom. skulle ulga.
2.0 Att Riksdags-Ordningens 49 §. 3 morn. må erhålla följande lydelse;
Vid pröfningen, i Ståndens Plena, af Utskotts af~
glfna förslag, skall detsamma först framställas till antagande
eller förkastande, utan förändring. Göres dervid
anmärkning till förändring, och finnér Ståndet ärendet
tillfyllest utredt, må Ståndet, sedan bestämdt förslag till
sådan ändring blifvit uppg jordt, om dess antagande eller
förkastande, antingen genast eller, derest någon ledamot det
åskar, i annat Plenum besluta Ar anmärkningen, af den
beskaffenhet, att den anses fordra närmare utredning, erliålle
Utskottet af samma anmärkning del, för att förslaget
derefter ytterligare granska och jemka. När ett sålunda
beredt förslag till Stånden återkommer, varde det behanclladt
på samma sätt, som här ofvan om Utskotts första förslag
stadgas, dock att ytterligare återremiss ej må ega rum ;
samt att nu varande tredje moment af samma §. må erhålla ordnings-numern 4,
och antingen bibehållas vid nu varande ordalydelse, eller ock, i händelse af Kongl,
Maj:ts bifall till d en af Riksens Ständer, för deras del, vid innevarande Riksdag
beslutade ändring, undfå den ordalydelse, som i Utskottets Memorial, N:o 9, uppgifven
är.
Stockholm den 2 Mars 1841.
N:o 87.
Ank. till Exp. Utsk. den 6 Mars 1841/kl. ra midd.
Memorial till Riksens Ständer med förslag till ändring
i Riksrättens organisation.
Constitutions-Utskottet har i Memorialet, N:o 85, anmält sin afsigt att till
Riksens Ständer inkomma med förslag rörande ändring i Riksrättens organisation}
och Utskottet går nu att den sålunda Öfvertagna förpligtelsen uppfylla.
4
Constitutions-Utslotlcls Memorial, JS:o 86.
För alt med den fullständighet, som i ett dylikt Utlåtande är möjlig, redogöra
för de grunder, på hvilka Utskottet byggt sitt förslag, torde det tillåtas
att namna, det alla Utskottet bekanta organisationer af en Domstol till afdömande
af anklagelse emot Statens högsta embetsman, för begångna embetsförseelser, kunna
hänföras till någon af nedanbeskrifna tre hufv ud k lasser.
Allt efter sorn inan på de juridiska eller de politiska åsigterna vid domen
ansett si" böra lagera den allt afgörande vigter), eller oek trott sig kunna låta bå
O
O O o o o
da väga mer eller mindre jemnl; har man antingen åt allmän Domstol, vanligen landets
Högsta Domstol, älven uppdragit domsrätteu i nämnde frågor; eller ålagt en
afdelning af National-representationen skyldigheten att döma öfver de i sådana mål
gjorda anklagelser; eller ock för dessa inåls upptagande och afdömande bildat en
egen myndighet, hvilken, såsom sådan, endast för nämnda ändamål är till och
endast i sådana frågor yttrar sin verksamhet.
Utskottet, som visserligen icke förbisett de fördelar, hvilka uppdragandet
af detta slags domsrätt åt Hogsta Domstolen skulle ega, heldst i ett land, der
formlig anklagelse emot Konungens Rådgifvare icke eger rom för annat, än lör
Ö
O DO £7 '
ment öfverträdelse af bestämda Lagar, har dock, för sin del, dragit i betänkande
att föreslå en inrättning, hvaraf, såsom lätteligen kan inses, följden skulle blifva,
dels att politiska hänsigfer kunde komma att öfverväga de juridiska , vid åtel besättningen
af de i Högsta Domstolen ledrgbhfvande platserna, dels alt denna Domstol,
hvilkens anseende för den allmänna rättskänslan är så vigtig!, skulle blottställas
för allt det missnöje, som så lätt träffar den, hvilken i frågor af sådan
natur skall hålla rättvisans vågskålar.
O'
Hvad åter armar den andra af de hufvudklasser, som nyss äro nämnda,
O 7 J 7
och lempligheten att i Sverige försöka det slags organisation, som under samma
klass blifvit innefattad, eger sig Utskottet väl bekant det tvifvel, hvilket blifvit
yttradt derom, huruvida en vald Senat lika väl som en Kammare, bestående af
Pärer, hvilka antingen för lifstid eller med ärftlig rätt innehafva sin värdighet,
7 Ö D O 7
kan öfvertaga och utöfva den domsrätt, sorn nu är i -fråga; men Utskottet, som
tror dylika allmänna satser, utan speciell undersökning af alla de omständigheter,
hvilka kunna inverka på resultatet, vara af mindre vigt, anser verkligen den af
Utskottet i dess Memorial, N:o 85, föreslagna Andra Kammare vara skyddad emot
de vigtigaste grunderna för ofvannämnda tvifvel.
Om än de i denna Kammare invalda Ledamöternas enskilda ställning och
antal emot faran af en obehörig inflytelse icke erbjuda samma slags yttre borgen,
sorn Pärskapet, så torde det likväl förtjena att tagas i betraktande, att, så framt
Corislitutions-Utskottels Memorial, IV:o 86.
5
den anklagelse, hvaröfver dömas skall, såsom väl oftast blifver händelsen, utgår
från en politisk opinion, hvilken först nyligen i Riksförsamlingens Första Kammare
erhållit öfvervigt, den andra Kammaren icke, åtminstone ieke till någon
betydlig del, kan vara bildad under inflytelse af samma opinion. Ingen anledning
synes således vara att befara, det en sådan Kammare skulle vara benägen
att åt nämnde opinion uppoffra sin pligt; under det, å andra sidan, denna Andra
Kammares politiska ställning, såsom hedrad med det högsta medborgerliga förtroende,
svnes höra vara mäktig nog att afhålla Ledamöterna ifrån att låta deras
behandlingssätt bestämmas af en obehörig oppositionsanda emot an k taga me.
Framför en Pärkammare har den af Utskottet föreslagna Andra Kammare,
i det afseende, hvarom no är fråga, det väsendtliga företräde, att icke efter Styrelsens
behag kunna förökas med Ledamöter, tillsatta för att bestämma utgången
af en viss fråga; och att dess medlemmar ej heller af ett möjligt missnöje hos
folket hafva något att befara för ärftliga eller åtminstone på lifstid förlänade företrädesrättigheters
bestånd.
Men, om Utskottet än, på dessa grunder, vagar tro, att jemförelse!! med
en Pär-Kammare, i det afseende, hvarom nu är fråga, för den af Utskottet föreslagna
Andra Kammaren slår mindre ofördelaktigt ut, än mången torde väntat,
så måste Utskottet derjemte erkänna, att det i länder, der National-representationen
bildar två Kamrar, torde, utan afseende på sättet af tlessa Kamrars bild—
nim*. eanska allvarsamt kunna sättas i frågr, huruvida en domsrätt af omförmälda
beskaffenhet bör uppdragas åt hela den ena Kammaren, medan anklagelserättera
förbehålles den andra.
Man anför i detta afseende Englands exempel; men det Engelska Ofverbuset
har af ålder med sina öfriga befattningar äfven förenat den att vara landets
Högsta Domstol; och den här ifrågavarande domsrätten utgör endast en del
af dess allmänna. Det är sålunda icke någon öfvertygelse, att detta slags domsrätt
mäste undandragas allmän Domstol och öfverlemnas åt en del af Nationalrepresentationen,
som i England föranledt Ofver-husets beklädande med denna
befattning, hvilken man flerestädes i det öfriga Europa skyndat att, efter Englands
exempel, uppdraga åt den Ofra Kammaren. Förhållandet är tvertom endast
en följd af en Högsta Domstols-inrättning, hvilken det visserligen icke nii
skulle falla något odladt Europeiskt folk in att hos sig efterbilda.
Men frågan om ursprunget kan lemnäs derhän. Det är de utur sakens
natur hemtade grunderna, på hvilka omdömet bör hyggås om lempligheten dera.f,
att belasta National-representationens ena Kammare med detta besvärliga uppdrag.
6
Constitulions-Utslötlets Memorial, N'.o 86.
Utskottet medgifver, utan förbeliåll, att ändamålet med representationens
fördelning på två Kamrar visserligen är oell måste vara, att vinna en inbördes
eontröle af K arn ra me på hvarandra; äfvensom, att denna coutröle icke är möjlig,
utan en viss spänning mellan båda Kamrarne. Men det är likväl ett ganska betydligt
afstånd från denna önskliga spänning till den, som en åt <31 ra Kammaren
uppdragen domsrätt i mål , der den Nedra Kammaren eller ett al densamma valdt
Utskott är anklagare, mer än sannolikt skall åstadkomma, i den händelse, att
domarens oell anklagarens åsigter flera gångor råkat i strid sins emellan: en spänning,
som blott alltför mycket är egnad att sätta den, i andra allmänt vigtig*
samhällsfrågor, mellan Representationens serskilda Kamrar så nödiga satndrägten
på ett spel, der hela landets väl kan gå förloradt; men som det för den Öfra
Kammaren, i följd af en sådan ställning, är en moralisk omöjlighet att undvika.
Afven under förutsättning, att samtlige Ledamöterne af Representationen»
Ofra Kammare vore i besittning af alla, för en värdig utöfning af här i (råga
O 7 O O o
varande domsrätt nödiga, egenskaper, vågar Utskottet tro det anförda vara nog
att rättfärdiga Utskottet derföre, ajt det icke på samma gång, som det föreslagit
National-representationens organisation enligt Tvåkammar-systemet, jemväl föreslagit
att åt hela Öfra Kammaren uppdraga meranämnda domsrätt.
Inom den tredje Hufvudklassen af det slags domstolsorganisation, hvarmed
Utskottet nu har att sysselsätta sig, hafva flere serskilda modificationer varit påtänkta.
Antingen bildar nemligen ett politiskt element organisationens kärna, som
i detta fall förstärkes med ett juridiskt; eller ock utgör det senare hufvudbeståndsdelen,
som då underslödjes af ett politiskt element; eller ock kunna dessa båda
elementer sättas i fullkomlig jemnvigt. Der man åter ansett onödigt att bestämma
något fast förhållande mellan dessa båda elementer, har man någon gång trott
o ' o o tr>
en dylik domstol kunna bildas genom fritt val bland de utmärktaste medborgare,
utan afseende på deras sysselsättning eller yrke; och slutligen torde äfven här
kunna nämnas, hvad någon gång i häfderna förekommer, att en Nation i dessa
vigtiga frågor anlörtrott sin säkerhet åt en enda medborgares insigt, dygd och
fosterlandskärlek.
Då ingen af de två sistnämnda modiflcationerna, enligt Utskottets förmodan,
på allvar lär i Sverige sättas i fråga, inskränker sig Utskottet här inom de tre
förstnämnda.
Af dessa är den första den, enligt hvilken Svenska Riksrätten för närvarande
är bildad, Man synes år 1809 på goda skäl hafva, vid Riksrättens organi
-
Cons til alio ns- U/sko/tets Memorial, N:o 86.
7
sation, gjort sig till ett liufvudsakIigt ögonmärke, att undvika ali liknelse till de
under Adertonde Århundradet så sorgligt märkvärdiga Riksens Ständers Commissioner.
1 detta ändamål företog man sig att, med de förbättringar man fann
oundvikligen nödiga , begagna den i 1772 års Regeriogs-Form, §. 16, stadgade inrättningen.
Af den i nämnda Regerings-Form beskrifna Rik-Rätten utgjorde det
politiska elementet liufvudbeståndsdelen. I de (öre år 1772 vanliga Riksens Ständers
commissioner utgjorde det allt. Man följde 1809 i detta afseende den 1772
antagna grundsatsen.
Utskottet Ilar tvekat, huruvida den rent juridiska charakteren af de i Sverige
mot Konungens Rådgifvare tillåtna anklagelserna, icke fordrade att, vid enny
organisation af Riks-rätten, det ju ridiska elementet borde tilläggas den öfvervigt, som
för närvarande innehafves af det politiska, eller huruvida icke åtminstone en fullkomlig
jemnvigt mellan båda borde åstadkommas. Klen vid betraktande deraf,
att det politiska elementets nämnda öfvervigt, al! öfrig olikhet i styrelse-grundsatser
oaktadt, så länge bibehållit sig, har Utskottet för närvarande i detta afseende
icke trott siar böra föreslå någon ändring.
O O O
Det är egentligen sammansättningen af det politiska elementet i Riks-rätten,
som Utskottet ansett påkalla närmare pröfning. Om det än erkännes, att man år
1809, i afseende på nämnda sammansättning, införde väsendtlrga förbättringar, i
det man, i stället för de försvunna samtliga Riks-Råden, insatte fyra Justitiae-Råd,
inskränkte de i 1772 års Rik-rätt inrymda elfva Generals- och Amirals-personer
till två Militär-befälhafvare, samt, med uteslutande af Ilof-Canzleren och StatsSecreterarne,
bredvid Collegii-Presidenterna ställde lika många inamovibla Collegii-Råd,
är dock dermed icke erkändt, att alla väsendtliga brister äro genom dessa
oförnekliga förbättringar afhulpna.
Utskottet kan åtminstone, för sin del, icke anse lern pligt, att det politiska
elementet i Riks-rätten belt och hållet bildas af embetsmän, hvilka der, i kraft
af em betet, ega säte och stämma. Utskottet kan, med all aktning för dessa embetsman,
icke undertrycka sitt tvifvel, huruvida de, såsom sådanc, äro de lämpligaste
domare öfver personer, hvilka i egenskap af deras förmän, dels egt mångå
»illfällen att hos dem väcka gynnande eller missgynnande fördom, dels i mer än
rtt afseende kunnat och kunna inverka på deras lycka. Utskottet vill icke uppehålla
sig dervid, att en stor del af Riks- rättens ledamöter äro amovible embetsman.
Detta förhållande är, i Utskottets tanka, till den grad olämpligt, att Utskottet
icke tror sig behöfva använda någon tid eller tnödä på beviset om nödvändigheten
af dess afskoffande. Ilen Utskottet tror inga administrativa embets
-
8
ConstUutions-Ulsbottets Memorial, IV:o 86.
män böra, i kraft af sitt embete, vara ledamöter i Riks-rätt. Utskottet grundar
denna tanka derpå, att likasom det å ena sidan både med den anklagades säkerhet
oell Nationens värdighet är oförenligt att låta samma Representanter eller
samina Afdelning af Representationen på en gång vara anklagare och domare, eller
ock att al två, blott till namnet skiljda, men till charakter likartade, Afdelningar
af Representationen låta den ena anklaga och den andra döma, så är det också,
och måste, i den mon Administrationen (år mera enhet, i allt högre mått blifva
lör Administrationens anseende vådligt, att låta densamma, såsom nu är fallet, döma
sig sjelf.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter, har Utskottet ansett det vara dess
pligt att föreslå en annan bildning af nämnda element uti Riks-rätten; och Utskottet
har dervid fästat sin uppmärksamhet på den af Utskottet i Memorialet,
N:o 85, föreslagna Andra Kammare.
Utskottet har yttrat tvifvel om lämpligheten af att, vid möjligen förekommande
anklagelser emot Konungens Rådgifvare, för sådana anklagelsers afdömande
förvandla hela Andra Kammaren till Domstol} men detta tvifvel sträcker sig icke
till lämpligheten deral, att enskilde ledamöter af samma Kammare må i Riksrätten
taga säte. Utskottet anser tvärtom dessa ledamöter genom sin ställning,
O O O'
såsom af det medborgerliga förtroendet invalde i den Afdelning af National-representationen,
hvilken liar sig anförtrodt det ansvarsfulla kall, att från möjliga lörhastanden
återhålla samma Representations större Afdelning, och genom den erfarenhet,
utöfningen af ett sådant kall måste gifva, fullkomligen egnade att i en
sådan Riks-rätt bilda ett vördnadsbjudande politiskt element.
Med denna öfvertygelse har Utskottet uppgjort nedanstående förslag; hvarvid
Utskottet i öfrigt genom den föreslagna lödningen emellan Andra Kammarens
ledamöter sökt förekomma, dels att de i Riks-rätten inträdande ledamöter al samma
Kammare skola kunna anses såsom å Kammarens vägnar handlande Ombud,
dels att någon af parterna skall kunna utöfva någon inflytelse på bildningen af
den stam, inorn hvilken uteslutningen sedan kommer att ega rum; äfvensom Utskottet
genom den nämnda uteslutningen velat lemna de anklagade all denlördel,
hvarpå deras ställning gifver dem anspråk.
Hvad åter angår den Riks-rätt, hvilken skall döma öfver sådana embetsförbrytelser,
som tillvitas ledamöter af Konungens Högsta Domstol, har Utskottet
med uppmärksamhet öfvervägt de skäl, hvilka kunna göras gällande för påståendet,
alt åtminstone i denna Riks-rätt det juridiska elementet borde erhålla afgjord
öfvervigt
ConstiaitionS-Vtskottets Memorial, N:o 87.
9
Öfvervigt. Men i betraktande deraf, att nämnda element i sådan Riks rätt för
det närvarande är reduceradt åtminstone till hälften af det, sorn skall finnas i
den Riks- rät t, som don ér Konungens Rådgifvare.: en reduction, som Utskottet eodast
kunnat förklara sig så, att lagstiftaren ansett utredningen af de emot ledamöter
i Konungens Högsta Domstol gjorda anklagelser, olver hvilka Riks-rätt dömer,
oell hvilkas grunder äro i Regerings-Formens nu varande 101 §. uppgifna,
vara af den beskaffenhet, att icke företrädesvis fordra djupare juridiska insigter,
har Utskottet trott sig böra stadna vid det förslag, att pmiörmälda element må i
denna Riks-rätt erhålla samma relativa styrka, som i den, hvilken dömer öfver
anklagelser emot Konungens Rådgifvare.
o o o
Hvad beträffar sammansättningen af det i sådan Riks rätt, sorn eger döma
Högsta Domstolens ledamöter, nödiga juridiska elementet, har Utskottet trott först
och främst böra tillses, att de lagfarne praktiske embetsman, hvilka deruti komma
att ingå, må väljas bland dem, hvilkas embets-åtgärder icke omedelbart underställas
Högsta Domstolens granskning, och hvilka således med sannolikhet kunna
antagas till sådan, dem ålagd befattning, medföra minsta personliga fördom för
eller emot den eller de anklagade. Men derjemte har Utskottet trott lämpligt att
i denna Afdelning af Domstolen förbehålla två platser åt den företrädesvis theoretiskt
juridiska bildningen. Då fråga blifver att döma deni, hvilka eljest sjelfve
i högsta instans döma sina medborgare, liar Utskottet, äfven under den i 1809
års Regerings-Form tydligen stadgade förutsättning, att sådan anklagelse, som här
är i fråga, endast bör ega rum i sådana fall, som kunna tillförlitligen bedömas
med sundt omdöme och allmän bildning, men mindre juridiska insigter, trott att
Lagstiftaren, så vida lian anser någon medverkan af nämnda slags insigter nödig.
O ' ö O O D *
bör dertill uppfordra den största mångsidighet af sådana, sorn kan erhållas. Till
detta ändamåls uppnående har Utskottet icke funnit säkrare andel, än alt i Domstolen
påen gång inkalla domare, hvilka under mångårig tjenstgöring stått i den
närmaste beröring med folket, som torde kunna falla på en Svensk embetsmans
lott, och lärare, hvilkas lefnads sysselsättning är alt för blifvande domare förklara,
ej mindre Lagat nes allmänna grunder, än deras tillämpning på serskilda
fall.
Med dessa förklaringar, jemte den, att här följande förslag till Riksens
Ständer öfverlemnas endast för det fall, att Utskottets i Memorialet, N:o 85,
Iramstälda förslag till National-representalionens fördelning på två Kamrar blifver
antaget till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, i hvilken händelse det
Bilu till R. St. Prot. 1840 och 1841. 3 Sami. 40 Häftet. 2
10 Conslitutions-Utskottets Memorial, JS'.o 87.
såsom alternativt förslag till rerlaction af nedannämnda Grundlags-paragråfer, må
liomma under öfverläggning, öfverlemnar Utskottet till grundlagsenlig behandling
följande förslag till ändrad redaction, ej mindre af den i memorialet, N:o 68,
under nummern 121, än af den i memorialet, N:o 85, under nummern 124,
anförda §, af Rcgerings-Formen.
§. 121.
Denna Domstol kallas Riks-rätt, och der döma i sådant
mål ätta ledamöter af Riks-församlingens Andra
Kammare, tvä ordinarie Professorer Jrån Juridiska
Faculteterna vid Rikets Universiteter, och två ordinarie
Häradsh ö f elin gar.
Är stämning till Riks rätt i sådant mål utfärdad,
sammanträde, å ort och tid, sorn i stämningen är o den
eller de svarande förelagda, samtlige ledamöterne
af Riks-församlingens Andra Kammare, samtlige ordinär
ie Professorerne uti Juridiska Faculteterna vid Rikets
Universiteter, och de åtta äldste ordinarie Häradshöfdingar
i Riket, sorn icke af laga förfall hindras.
Vill kärande eller svarande jäfva någon, som i
den här föreskrifna ordning kallad är, gore det vid
början af om förmälda sammanträde. J eif prof vas af
Ordföranden, Finnes det lagligt, afträde den jäfvade.
JSär alla anförda fäf blifvit prof vade, skola bland
Andra Kammarens ledamöter, genom lottning, uttagas
trettiotvå.
Derefter skola, först bland dessa uttagna trettiotvå
ledamöter af Andra Kammaren, dernäst bland de
oj äfvi ga Professorerna, och sist bland de of afviga Häradshöf
dingarna, en i sönder genom käranden, och två
i sönder genom den eller de svarande, utan anförande
af skäl, uteslutas, till dess inom hvar dass blott så
månge qvar liro, som i Riks-rätten döma skola.
Skulle så hända, att Professorer eller Häradshöfdingar
blott äro irenne eller fyra, då skall käranden
Constitulioris-Utskottets Memorial, N:o 8 7.
icke desto mindre utesluta en, ehvad ingen eller blott
en derefter återstår för dtn eller de svarande, att
utesluta.
Äro svarande flere, och kunna de ej åsämjas om
hvilken eller hvilka uteslutas skola, dä äge de derom
rösta. Kan frågan ej så af göras, skola de genom val
eller, om detta oafgjordt blif ver, genom lottning sig
emellan utse den, som med allas rätt den gången skall
uteslutningen verkställa.
Ordförande i Riks-rätt, dock. utan rösträtt, vare
Presidenten i Svea Idof-Rätt; vid hans förfall eller
om laga jäf emot honom är, Presidenten i Göta HofRätt
eller, om äfven denne af laga förfall eller jäf
hindras, Presidenten i Idof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge. År också denne af laga förfall eller jäf
hindra l, förordne, på kärandens anmälan, Konungen
den, hvilken i Riks-rätt, i sådant mål, som nästföregående
säger, må ordet föra.
Ordföranden utfärde icke mindre kallelse å Andra
Kammarens ledamöter, ordinarie Professorerna i Juridiska
Faculteterna, och de ålla äldsta, förfallolösa,
ordinarie Häradshöfilingarne, än ock laga stämning ä
den eller de svarande.
Skulle, emot förmodan, lian detta underlåta eller någon
af deni , hvilka, enligt hvad i denna of van stadgadt
är, böra sig inställa, sådant försumma, staude de, fölen
sådan uppsåtlig försummelse al deras pligt, till lagligt
ansvar.
Denna Domstol äge, sedan ransakningen fulländad är,
oell domen efter lag fäld, att densamma för öppna dörrar
afkunna, ingen håfve magt att sådan dom ändra, Konungen
dock obetaget att göra Nåd, hvilken likväl icke må sträcka
sig till den dömdes återinsättande i Rikets tjenst.
13
Con.sti/utions-UtSIolle ts Memorial, N:o 87.
§• 124-
Finner Gransknings-Utskottet, under den granskning
af Protocoll samt Stats-verkets räkenskaper och
handlingar, sorn detsamma, enligt 65 tillhör, att någon
Stats-Rådets — — — vägra, då skall GranskningsUtskottet
ställa en sådan under tilltal inför Riks-rälteri.
Denna Riks-rätt hildas på sätt i 12/ närnnes,
dock sä, att, i stället för de der nämnda ordinarie
Professorer uti Juridiska Faculteterna och ätta Häradshöf
dingar, Högsta Domstolens samtlige ledamöter
till första sammanträdet kallas; att i stället för två
ordinarie Professorer och två ordinarie Häradshöfdingar,
fyra ledamöter af Högsta Domstolen i Riks-rätten
sälte taga; att den nödiga uteslutningen sker serskildt
bland Andra Kammarens trettiotvå uttagna, och
bland Högsta Dom stolens samtliga, ojeif viga ledamöter;
åf vensom att Högsta Domstolen äger förordna den,
sorn, vid laga förfall för samtliga Hof-Rätts-Presidenterna,
eller jäf emot dem, må föra ordet i Riksrätten.
Denna Riks-rätt åge, sedan ransakningen fulländad
är, att döma elter allmän lag och den Ansvarighetslag,
hvilken blifvit af Konungen och Svenska folkets
Representanter antagen för bestämmande af det ansvar,
hvartill Stats Rådets ledamot, för tillfället förordnad
Föredragande i Stats-Rådet, eller den embetsman, sorn
i commandomål Konungen råd gifvit, på sätt ofvanberört
är, gjort sig skyldig; och skall domen derefter för
öppna dörrar af kunnas.
Om förbud mot ändring af sådan dom, och om Konungens
benådningsrätt gälla, hvad ru rörande den
der omtalade Riks-rättens dom säger.
Stockholm den 2 Mars 1841.
Con sti tui iöns-Utsi o! tets Memorial, N'.o 87.
R eservation
af Grefve bperis: ”Jag reserverar mig mot detta Betänkande först på histori
ka skäl. Utskottet påminner i sina motiv om, att 1809 års Ständer ganska
ht tydligt ferl ätt rade del 1772 stadgade sältet att bilda den Svenska Riks-rärren,
oell framställer den förmodan, att dessa Ständer icke vågade göra stone förändring,
än sorn skedde. För min del tror jag det ännu vara lika oförsigtigt, sorn
det var 1809, att föreslå en Riks—rätt, bildad till större eller mindre del al Folkrepi
escn tat inneus personal. Dertill finnas ännu alltför färska minnen af Commissionei
na före 1772. Jag föreställer mig icke möjligheten deraf, att detta Utskottets
förslag skall kunna vid nästa Riksdag anfagas af alla fyra Stånden, och
godkännas al Konungen. Ganska visbgl liar Utskottet låtit ett serskildt Memorial
afgå i detta ämne, så att ett alslag ej må draga alltför mycket med sig.
Do< k kan man härvid bedraga sig. Om detta förslag till ändrad Riks-rätts-organisation
lår den loirn, Utskottet gifvit detsamma, och antagandet af Utskottets TvåKanimar-system,
eller ett annat dei med analogt, sålunda blifver ett oundeänsliirt
. 1. . 1 D död
villtor, innan delta, som nu föreslås, kan till bifall eller afslag förekomma, är det
ögonskenlig!, att mången, som önskar bibehålla Riks-rättens na varande organisations-lagar
orubbade, vid' den föregående voteringen förenar sig med Representations-
förslagets fi< nder.
Jag stöder min reservation ytterligare på naturen af elen ministeriella
ansvarighet. Svenika Grundlagen förutsätter. 1 motsatts mot utländningarnes
institutioner är denna ansvarighet, för så väl Konungens rådgifvare, som Högsta
Domstolens b damöter, icke af en art, utan af tvänne. För bägge dessa classen
af anklagade finnas två processformer, och vid den ena ibland dessa, eller
den, sorn 1809 års Regei ings-Form i 103 och 107 §§:er omtalar, har lagstiftaren
företrädesvis uppsökt Folk representationens politiska element. Just derföre
synes mig för den andra classen af mål, eller frågorna om bestämda lagbrott,
antingen det blotta juridiska elementet böra anlitas, eller åtminstone ett helt annat
politiskt element, än för den förra classen. Utväg dertill finnes inom vårt
lands inamovibla embetsmanna dass, och denna utväg synes mig icke blott
kunna, utan älven böra, begagnas. Embetsmännens inamovibilitet förefinnes i de
flesta främmande länder, vida mindre utsträckt än härj — det torde vara just
detta föi hållande, som der framtvingat Folk - representanternas, och — företrädesvis _
en inamovibel Pärskammaies deltagande i Riks-rätts-personalen. De inamovibla
embetsmännen utgöra i Sverige en egen organism inom samhället, som icke bör
.förbises, när — såsom här tydligen är fallet — man bör hafva till ögonmärke, att
»4
Constitutions-Utshottets Memorial, JV:o 87.
låta allt, sorn betydenhet eger, concurrera till det vigtiga steget. Just detta synes
mig säkrast vinnas, om Representationens delegation anklagar, och den inamovibla
einbetsmanna-classens dömer.
Detta senare politiska element är härtill äfven i ett annat afseende lämpligt.
Jag har, för att bibehålla de i Betänkandet nyttjade benämningar, kallat
det politiskt element, men det är dock vida mindre, än Folk-representationens i
helt annan mening politiska, skarpt skiljdt ifrån det Juridiska, som Utskottet omtalar,
och sorn just består af de inamovibla embetsman, hvilka med rent juridiska
ärenden sysselsättas. Dä sådana skola sammanträda med Folkets Representanter,
medför bägge anparternas fullkomliga olikartighet, att, om den ena har betydlig
öfverlägsenhet i antal, kan man med skäl befara, att den andra blifver alldeles
undertryckt.
Hvad de cimovibla embetsmännen angar, betraktar jag dem, såsom integrerande
partier af Regerings-organismen, och på denna grund synes mig deras
intagande i Riks-rätten vara olämpligt, åtminstone för det fall, då dom skall fallas
öfver andra dylika integrerande partier af samma organism. Lika felagtig anser jag
den anciennetets-princip vara, som gjort sig gä Bande i 1809 års 102 §. af Regerings-Formen.
Den har der blifvit utsträckt ända derhän, att, om den eller da
aldra äldsta äro jäfviga, måste platsen stå ledig, äfven med fara, att hela Riksrätten
derigenom paralyseras. Jag anser Riks-rättens ledamöter böra uttagas genom
val af de serskilda corporationer, hvilka, alla bildade af inamovibla em hetsman,
Grundlagen till detta ändamål förordnar. Utskottets förslag, att uti Riksrätten
införa en Ordförande, utan rösträttighet, har jag ansett mig böra bibehålla.
Endast för det fall, att atalet inför Riks-rätt sker mot Högsta Domstolens
ledamöter, har intagandet af några amovibla embetsman synts mig kunna godkännas.
Utskottet har utförligen framställt sin åsUt, att man vid åtal emot Justities
O
D 5
Råder bör företrädesvis framhålla det element, som Utskottet kallar det juridiska.
Skälen härtill hafva icke öfvertygat mig. Lagstiftarna af år 1809 tänkte sig icke
denna Riks-rätt öfver Högsta Domstolens ledamöter såsom en ännu högre instans
till ytterligare pröfning af invecklade juridiska frågor. Motsatsen visar sig uttryckligen
i 101 §. af 1809 års Regerings-Form. Det är, vid klart utredt förhållande,
vid öfverträdelse!’ af tydlig lag, som Riks-rätten är berättigad fälla
Justitiae-Råden; det är tillika öfver egentligen moraliska fel, icke öfver juridiska
misstag, som domen faller. Jag anser denna åsigt vara ganska rigtig, och tror,
att, när man jemför de mål, hvilka förekomma vid bägge arterna af Riks-rätter,
skall det stora antalet jurister ex professo befinnas snarare mer än mindre nöd
-
Coristitulions-Utslottets Memorial, IV:o 87. i5
vändigt vid atalen mot Konungens Rådgifvare. Just dessa åtal röra ofta, företrädesvis,
outredda och ganska kinkiga tvistefrågor. ålen derföre, att åtalet mot
Högsta Domstolens ledamöter har sådan karakter, och derföre, att Justitiae-Råden
lör öfrigt äro inamovibla (utom af Opinions-nätnnden), samt derigenom höra liff
ett annat Hufvudstycke af Staten, än det, som Stats-Rådets personal tillhör; — synes
mig äfven det nuvarande förhållandet ganska väl kunna bibehållas, att nemligen
uti den Riks-rätt, sorn dömer öfver Justitise-Råder, ledamöter af Stats-Rådet ingå
i stället för af Högsta Domstolen. Härigenom lemnäs en andel i denna Riks-rätt
äfven at det sistnämnda Hufvudstycket, och just detta öfverenstämmer här med
den framställda grundsatsen, att när helst en sådan dom, som Riks-rättens, skall
falla öfver en del af samhällets högsta betydenheter, bör den vara, så vidt möjligt
är, ett uttryck af alla de ölrigas samverkan. Af samma orsak, som man, för
det ena slaget af Riks-rätter, låtit Representationens delegation, Constitutions-Utskottet
oell Justitice-Ombudsmannen åtala, och de inamovibla embetsmännens döma,
bil (ver lör det andra slaget Representationen (genom en annan dess delegation:
Justitite-Ombudsmannen ensam) åklagare, och den dömande myndigheten sammansatt
af en fraclion inamovibla embetsman, och en annan, sorn består af StatsRads-ledamöter.
Man ihogkomme ytterligare härvid, att, eftersom Konungens Justitioe-Canzler
äfven kan vara åklagare inför denna art af Riks-rätt, har den tillika
det ändamålet att ut Konungen bibehålla en controll öfver rättvisans skipande
i landet; det synes för mig vara ganska lämpligt, att denna controll blif
ver
i sitt slag så bestämd sorn möjligt, serdeles när Folk-representationen har,
uti Opinions-nämnden en annan controll, som för vårt lands Grundlagar är egen.
Det är på dessa theoretiska grunder, sorn nedanstående förslag stödjer sig
till en omarbetning af på samma gång nuvarande Regerings-Forms 102 §., och
120 §. i det förslag till sammanföring af Regerings-Formen och Riksdags-Ordriingen,
som Utskottet i Betänkandet, N:o 08, framlagt. Jag har härvid endast sysselsatt
mig med den del af §Ten, sorn bestämmer domstolens beståndsdelar; i allt
öfrigt kau naturligtvis Regeriugs-Formens nuvarande lydelse blifva antingen helt
och hållet eller i det närmaste oförändrad.
”§. 102. (§. 121.)”
”Uti den Riks-rätt, hvarom 101 §. (120 §.) förmäler, är Presidenten
i Svea Ilof-Rätt Ordförande utan rösträttighet. Ledamöter
med rösträttighet äro: fyra Stats-Råd , som väljas af samtlige
”ledamöter i Stats-Piådet, samt tvänne ordinarie ledamöter af Svea
'”ilof-Rätt, två af Götha IIof>Rätt, en af ilof-Rätten öfver Skåne
Constitulions-Utslottcts Memorial, N:o 87.
”och Blekinge, oell en af livart oell ett bland Rikets CoPegier,
”eller 1 deras ställe inrättade Verk. Den eller de, sorn Iran tia”got
af dessa Embetsverk inträda i Riks-rätten, skola livar lör
”sig väljas af det Embetsverkets samtlige ordinarie ledamöter.
”öti den Riks-rätt, som 106 §. (124 § ) anbefaller, äro enahanda
Ordförande och Ledamöter, dock alt, i stället för Statsråd,
fyra Justitiae-Råd der säte taga, sedan de af samtlige Hög”sta
Domstolens ledamöter blifvit genom val utsedde.”
”Pröfvas Svea Hof-rätts President jäfvig, föres ordet, med bi”behållen
rösträttighet, af den i tjensten äldsta Stats-Räd eller Jn—
’’stitise-Håd, som i Riks-rätten ledamot är, till dess, för den Riksrätt,
deruti Stats-Råd deltaga, Konungen, och för den deruti Ju
?
O ' O 7
”stitise-Råd säte tagit, Högste Domstolen (örordnat den embetsman,
''som i stället för ofvannämnde Hof-Rätts-Presideut skall utan .rösträttighet
föra ordet.”
”Pröfvas Riks-rätts-ledamot jäfvig, välje de, som honom ut’’sett,
en annan i bans ställe. Pröfvas härvid, att ibland de väljande
antalet af dem, hvilka till inträde i Riks-rätten ojäfvige äro,
”icke är dubbelt så stort, som antalet af dem, hvilka väljas skola,
”då må de väljande tilläggas rättigheten att välja annan ordinarie
”embetsman i Rikets tjeust bland dem, som icke i denna Grundlags
35 §. omförmälas.”
”Jäf emot dc väljande eger icke runi.”
Jag liar byggt detta förslag på grundsatsen, att åt Folk-representationen
icke lemna någon annan andel i de hithörande målens behandling, än det anklagelse-initiativ,
som utöfvas af en dess delegation. Men detta Constitutions-Utskottets
Betänkande är sjelf ett bevis på möjligheten att en motsatt princip kan finna
försvarare. För att fullständigt behandla denna fråga, torde det böra undersökas,
om icke någon annan organisation af Riks-rätten, än den af Utskottet föreslagne,
kan stå tillsammans äfven med denna mening, att en anpart i Domstolen
skall bestå af Folk-representanter. Jag kan dock icke under annat vilkor medgifva
en sådan anpart än att den blifver så liten, att den i intet fall kan anses
ensam bestämma domslutet. Fullkomligen godkänner jag Utskottets åsigt, att.,
©ni en sådan representationens anpart skall finnas, bör den icke vara utsedd a:f
Constitutions-Utshötuts Memorial, IV:o 87. 17
de för året valde Riksdagsmannen. Men sådant synes mig kunna förenas, icke
blott med det Tvåkaminaresystem, sorn Utskottet i betänkandet., N::o 85, föreslagit,
utan såväl med det i N:o 68 framställda Enkaminaresystemet, sorn nied den
hittills bestående, på fyra Stånd grundade, Representations-byggnaden. Man behofver
nemligen blott införa några dels nya, dels förändrade, moment ä ofvanföreslagna
redaetion, ungefärligen så lydandet
”§. 102. <§. 121.)
”Uti den Riks-rätt,
—• — — —
—
”— — —— — ordinarie ledamöter.
”Uti den Riks-Rätt, — —— — — — — — __
— — — genom val utsedde.
”Hvarje Riks-Stånd utser dessutom genom flesta rösterna
”Fyra (Riks-församl ingen utser dessutom genom flesta rösterna
”Sexton) röstegande ledamöter i den eller de Riks rätter, hvilka
”emellan sluten af den församlade och af den nästföljande Riksdagen
kunna blifva kallade att döma öfver Högsta Domstolens
”ledamöter, eller sorn sammankallas på grund af vid den nästföljande
Riksdagen väckta anmärkningar mot ledamöter af Statsråd
et.
”Pröfvas ‘Svea Hof-rätts — — — — — — —
”— — — — föra ordet.
”Pröfvas Riks-rätts-ledamot jäfvig, som Riks-Stånden »(Riksförsamlingen)
utvalt, vare dess plats i Domstolen ledig. Jäfvas
”sådan Ledamot, som blifvit genom val utsedd afStats-Råd, Högsta
Domstol, Hof-rätt, Riks-Collegium eller i dess ställe inrättadt
”Verk, välje de som honom utsett en -annan i hans ställe. Pröf”vas
härvid, att ibland de — — — 35 §. omförmäla».
”Jäf emot — — — — icke rum.
”Sedan Riks-rätten sammanträdt, och alla frågor om här
”ofvan omtalade jäf blifvit afgjorda, uteslute den anklagade två i
”sender, och åklagaren en, tilldess Tolf i Rätten qvarstå.”
Af det sista bland dessa moment är endast hufvudinnehållet antydt; det
kan och bör utförligare redigeras, i full enlighet med hvad, som deremot svarar
jB1/1. tilt R. St. Fröt. 1840 och 1841. 3 Sami. 40 Häftet. 3
Constitulions-Utslcottets Memorial, ]V:o 87.
i Utskottets förslag till paragraf lydelse. Att berättiga parterna till uteslutander»
ur Domstolen af flere eller färre ibland dess ledamöter, är alldeles nödvändigt,
när blind slump tillsatt en af del Domarne; och det stora antal af 48 ledamöter,
som Utskottet föreslår, gifver härtill lämpligt tillfälle. 1 det här ofvan först framställda
förslaget, der det ursprungliga antalet ej öfverstiger Sexton personer, är
ett dylikt uteslutande icke för ziflians skull nödigt. Skulle det senast framställda
antagas, kunna Riks-rättens ledamöter möjligen blifva Trettiotvå, och då torde
dessa uteslutningsålgärder både kunna och böra vidtagas.
Såväl det ena, som det andra, af dessa förslag skiljer sig emedlertid väsendtligen
från Utskottets deri, att det kan lämpas till både den nuvarande representationsformen,
och till dem, som denna Riksdags Constitutions-Utskott föreslagit.
Enda skillnaden blifver den här ofvan genom parentheser utmärkta, som
blott består i några förändrade numror, samt i benämningen Riksförsamlingen,
utbytt mot den af Rikets Ständer. Det beroende af ett förut inlemnadt Betänkandes
öde, som vidlåder Utskottets förslag, synes mig vara dess svagaste sida,
och jag kan sannerligen icke förstå, huru, efter så sträng förkastelsedom, som
Utskottet i detta Betänkande har fällt öfver det nu gällande förhållandet, att
amovibla embetsman sitta i Riks-rätten, Utskottet har kunnat uraktlåta att söka
ändring härutinnan äfven för det fall, att representationsformen icke bblver förändrad.
,
Sedan jag framställt inkast emot det väsendtliga af detta Betänkande, torde
jag ännu få tillägga något om detaljerna. Utskottet har anordnat lottkastning
mellau Andra Kammarens Sjuttiofem ledamöter, för att deraf uttaga Trettiotvå,
hvilka genom uteslutanden sedermera reduceras till Atta. Jag vet, att detta uttagande
genom lottning förekommer i de berömdaste jury-systemer; och de många
auctoriteter, som sålunda mot mig kunna åberopas, borde billigt vis afskräcka mig
från allt tadel af detta förslag. Men med mitt sätt att se, kan det under inga
vilkor förenas, att at den blinda slumpen vänta bättre resultat, än af förnuftiga
varelsers åtgärder} — jag kan derföre ej undgå, att reservera mig häremot, och
tror, att man bade bordt låta de ifrågavarande Trettiotvå ledamöterne heldre utses
genom val inom Andra Kammaren. Både val och lottning hade kunnat undvikas,
om man låtit denna Corporation, som skall genom uteslutanden reduceras
till Åtta personer, bestå af Andra Kammarens veteraner, eller dem, som vidden
tredje nästföregående Riksdagen äro invalde i Kammaren, och hvilkas antal ej
kan öfverstiga Tjugufem. Rättigheten att utesluta bade visserligen "härigenom blifvit
något inskränktare.
Constitutions-Utslcottets Memorial, N:o 87.
Sist reserverar jag mig mot Utskottets förslag att, vid Riks-rätt öfver Högsta
Domstolens ledamöter, taga en anpart af Domstolen från Universiteternas
juridiska faculteter. Jag åberopar, såsom skäl mot ett sådant förslag, hvad ofvan
anfördt är, att denna Riks-rätt icke är ämnad till en Instans öfver Högsta Domstolen
för outredda, eller ytterst kinkiga, tvistefrågor.”
Contraots-Prosten Hallström har hufvudsakligen förenat sig med Grefve
Spens.
Af Biskopen Holmström: ”Då jag inom Utskottet hufvudsakligen delat de
åsigter, som af Herr Grefve Spens i dess reservation blifvit framställde, ehuru
jag icke trott mig kunna instämma i alla deruppå grundade detaille-förändringar
af 102 och 106 §§. Regerings-Formen, så må mig tillåtas blott kortligen
tillkännagifva, att det förslag till eu förändrad Riks-Rätts-organisation, hvilket
Ilöglofl. Constitutions-Utskottet förbundit med den stora, af Utskottet föreslagna,
v ? n 7
men ännu icke af Riksens Ständer godkända, Representatioos-ombildningen, synes
mig alltför tidigt, att ej säga brådstörtad!. Innan det Tvåkammar-system ,
som i Utskottets Memorial, N:o 85, är föreslaget, hunnit af samtlige Riks-Stånden
pröfvas och gillas, måste all öfverläggning om Riks-Rättens formation till
större eller mindre del utur den så kallade Andra Kammaren blifva ändamålslös
och onödigtvis tidsspillan de. Praemissen måste väl vara antagen innan några
följder derutur skola kunna härledas. Skulle nu inträffa, att ett Riks-Stånd, som
redan förklarat sin hyllning af den så kallade Enhammar-principen, sådan den
i memorialen Ntris 38 oell 68 finnes utvecklad, fasthåller denna sin mening, och
denna slutligen genom omröstning i Förstärkt Constitutions-Utskott, likaså väl sorn
den allmänna Valrätts-grundsatsen, blifver segrande och Grundlags-förslagen i
memorialet, N:o 68, med eller utan n.odificationer, följaktligen måste, i stället
för N:o 85, antagas hvilande till nästa Riksdag; så har ju Utskottet arbetat förgäfves
på detta utkast till ny Riks-rätts-bildning, hvilket, i sådant fall, utan
discussion i Stånden, örn man vill spara en dyrbar tid, måste förfalla.
För öfrigt, utan att, hvad sjelfva saken angår, ingå i några special-a.nmärkningar,
måste jag i allmänhet erkänna, att det politiska element, hvilket Utskottet
ansett i Riks-rätts-sammansättningen böra så mycket öfverväga det juridiska,
synes mig bättre, åtminstone mindre äfventyrligt, representeradt genom 1809 års
Institution, än genom den af Utskottet föreslagna. Herr Grefve Spens har i sin
reservation återfört minnet till Riksens Ständers fordna Blods-Commissioner, och
jag önskar innerligt, att dessa skuggor från framlefvade parti-tider aldrig måtte
blifva gengångare i mitt älskade Fädernesland.”
30
Conntitutions-UtsTcottets Memorial, N:o 37V
A( Prosten Ödmann z ”Ehuru jag erkänner det stora beliofvet af Riksrättens
förändring och. reorganisering samt fullkomligt inser det verkliga företräde,
sorn det nu afgifna lörsläget eger framför det hittills gällande Stadgandet
i 102 och 106 §§, Regerings- Form en, liar jag dock ej kunnat i allo biträda
Gon st Itutions-Utskottets härutinnan fattade beslut. Ei Domstol, synnerligast af
en sä öfvervägande betydelse sorn Riks-rätten, bör icke allenast vara så sammansatt,
, att den i möjligaste måtto innefattar både im sigte r och oväld,, utan den
bör ©cfc,, för att vinna förtroende inför den allmänna opinionen, synas innehafva
dessa för Domaren oumbärliga egenskaper. Det var derföre jag, vid detta ärendes
behandling inom Utskottet, så envist vidhöll den tanken, att Riks-församlin
een
icke borde lemna tner än hälften af Riks-rättens ledamöter. Huru man än
r>
betraktar sake n, är Riks- församlingen , genom sin delegation, Gransknings-Utskottet,
den egentlige åklagaren i alla Riks- rättsmål- Detta missförhållande minskas väl
till någon del derigenom, att ledamöterna i den nu föreslagna Riks-rätten böra
benitas från den Andra Kammaren, då Gransknings-Utskottet deremot alltid utgår
från den Första;: men detta anser jag icke tillräckligt att inför Nationen fulltyga,
att oväld och lugn alltid ägt rum vid Riks-rätts-målens behandling och beslutens
fattande
Icke
eller Enner jag det vara väl betänkt, att uti den Riks-rätt, som skall
döma öfver Konungens Högsta Domstol, indraga Juris Professorer och Härads
höfd
inga r> Desse embetsmäns både theoretiska och praetiska insigt i juridiska ämnen
underkänner jag visst icke; men de i Riks rätten förekommande ämnen äro
icke alltid af rent juridisk halt. Jag förmodär derföre det icke vara* serdeles
lämpligt och nyttigt att draga Herrar Professorer från det vetenskapliga lifvets
lugn in i det politiska lifvets stormar; och hvad Herrar Domare på landet beträffar,
torde de fleste, åtminstone de äldste, om hvilka* här egentligen är fråga,
genom sina* ytterst trägna och mångåriga tjenste åligganden, hafva blifvit så skiljde*
från bedömandet af dessa* djupare och mer Invecklade ärenden, att de troligen
skulle finna sig föga hemmastadde i den nya Domare- befattning, man nu velat
dem* tillägga. Dessutom mota vid tillämpningen af Utskottets förslag många och
stora svårigheter, enär de åtta äldste Häradshöfdingarne skola, möjligen från. alla
väderstreck och på de långsle afstånd inom vårt vidsträckta* land, sammankallas
till Hufvudstaden för Riks-rättens organiserande. En annan Dom are-corps, fullt
qvafiffcerad till det vigtiga uppdraget, finnes deremot på stället,, nemligen Kongl.
Svea Hof-rätt, hvars* ledamöter torde* i> alla afseenden kunna remplacera* så väl
Herrar Professorer, som Herrar Harådshof!] in gar, samt med vida mindre omgång
till Riks-rättens completteriug intagas
-
Constituiions-Utskotlets Memorial, N:o 88.
Slutligen mäste jag oek förklara r det jag icke kan uppleta något giltigt
skäl att fråntaga Riks-Rättens Ordförande rösträtt, helst man tillagt honom magt
att pröfva och afgöra frågor om jäf mot ledamöterna.”
Med Prosten Ödmann hafva Friherre Kantzow och Herr Geijer instämt.
Doctor Morell har instämt med Grefve Spens i det hufvudsakliga af Grefvens
reservation, och för öfrigt i flera delar med Prosten Ödmann.
Hans Jansson , sorn önskat, att ett förslag tilt förändrad organisation af
Riks-rätten blifvit algifvet för den händelse, att Riksens Ständer skulle godkänna
det i memorialet, N:o 68, föreslagna Eukammare-systetnet, har i detta hänseendeförenat
sig med Grefve Spens.
K: o 88.
Alik. till Exp.-Utsk. den (5 Mars i84’i, kl. is midd.
Memorial till Riksens Ständer, med forslag till ändring
af Riksdags-Ordningens 15 §. 1 morn.
Till Constitutions-Utskottet har Riksdags-fuUmägtigen Johannes Andersson
från Calmar Län, i ändamål att få undanröjd alf tvekan om Kronohemmans»boars
representationsrätt i Bonde-Ståndet, öfverlemnat två alternativförslag till
en ändrad redaetion af Riksdags-Ordningens 15 §. £ morn.
Enligt det första af dessa förslag, skulle omförmälda moment erhålla följande-
lydelse:
Allmogen- — besuten Krono-, Kronoskatte-,. Säteri-j Rcloch
Rörs-j Frälse- eller Frälseskatte-hemmansägare — i Rikets
tjenst eller fullmakt derå innehaft.. Vilja — förena.
Enligt det andra förslaget, skulle samma moment komma att lyda sålundar
Allmogen i hvart Härad välje inom sig efter hemmantalet —
besuten hemmansägare — i Rikets tjenst eller fullmagt deni
innehaft. Under hemmansägare förstas äfven sådan Kronohemmansåbo
j sorn med ständig besittningsrätt hemmanet
innehafver. Vilja — förena.
2*2
Co/istitutions-Utskotlets Memorial, N:o 88.
Utskottet anser elen salunda väckta frågan förtjena allvarligt besinnanda.
Bade emot den nu gällande redactionen af lliksdags-Orduingens 15 §. 1 morn.,
oell emot den, som Riksens Ständer, för deras del, vid innevarande Riksdag godkänt,
kunna ganska eftertänklig» anmärkningar göras.
Den nu gällande redactionen omtalar nemligen Kronohemmansegare, icke
KronohemmansAboar, såsom berättigade att i Bonde-Ståndet vara Riksdagsmän.
Ågare af Kronohemmanen är likväl ingen annan än Kongl. Maj:t och Kronan.
Huru mycket än Kronan i utöfningen af eganderätten till dessa hemman blifvit
inskränkt, till fördel för åboarne, fortfar icke destomindre Kronan att denna
egande-rätt innehafva. En med 83 §. Regerings-Formen öfverensstämmande tolkning
af 15 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen skulle således leda till en nog sällsam
slutsats. Det är orimligheten af denna slutsats, jemförelsen med 22 §. Riksdags-Ordi.
ingen, gammal häfd och 3 §. af Kongl. Försäkran på Svenska och Finska allmogens
fri- och rättigheter af den 23 Februari 1789, som tvinga att tolka den
i 15 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen förekommande benämningen Kronohemmansägare
på ett med åberopade §. i Regerings-Formen föga öfverensstämmande sätt.
I den redaction af 15 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen, som Riksens Ständer
vid innevarande Riksdag godkänt, är benämningen Kronohemmans-ägare
borttagen. En oriktighet har dermed utur Riksdags-Ordningen försvunnit; men
sättet, hvarpå borttagningen skett, gör vinsten tvetydig. Nu finnes, i nämnda
moment, åtminstone någon, om än oegentlig, likväl genom jemförelse med den öfriga
lagstiftningen begriplig, antydning om KrOnohemmans-åboarn.es Represen1-ations-rätt.
I den af Riksens Ständer godkända redactionen, omtalas deremot
blott Hemmans-egare i allmänhet, och, då Kronohemmans-åboar icke äro
Hemmans-egare, finnes i nämnda morn., enligt denna redaction, ingen anledning
att tillerkänna nämnda hemmansåboar rätt att till Representanter i BondeStåndet
kunna väljas.
Utskottet har trott sig skyldigt att, i hvad på Utskottet beror, söka afhjelpa
en sådan brist i Grundlagarne; och har dervid trott sig helst böra undvika
att i 15 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen intaga någon uppräkning af serskilda
hemmansnaturer: en uppräkning, som, enligt Utskottets åsigt, har en lämpligare
plats i Kameral- än i Grundlagar.
Med förbehåll att nedan gjorda förslag till Riksens, vid nästa Riksdag sammanträdande,
Ständer icke Öfverlemnas utan uttrycklig förklaring, att det icke
kommer under öfvervägande i annat fall, än att det Vallags-förslag, som, i öfverensstämmelse
med den af Förstärkta Constitutions-Utskottet godkända grund
-
Constitutions-Utshottets Memorial, JY.o 89.
23
satsen af samfälda val, vid innevarande Riksdag kan blifva antaget att till nästa
Riksdag hvila, antingen al Riksens Ständer eller af Konungen blifvit ogilladt,
får Utskottet således till grundlagsenlig behandling föreslå, att 15
§. 1 mom. Riksdags-Ordningen må erhålla följande ändrade lydelse I
Allmogen i hvart Härad välje inom sig_, efter hemmantalet,
till Riksdagsman af Bonde-Ståndet En, inom Häradet boende och
besuten, Hemmansägare, hvilken ieke tillförene hör tilli annat Riksstånd,
eller någon ordinarie beställning i Rikets tjenst eller Julivia
gt derå innehaft. Hvad om Hemmans-ägare na är lagdt,
gä/le ock om sudall Kronohernmans-dboj som med stadgad
åborätt hemmanet innehafver. Vilja — sig förena.
Stockholm den 2 Mars 1841.
N:o 89.
Anlt, till Exp.-Utslc. den 6 Mars, kl. 12 midd.
Memorial till Riksens Ständer j med f örslag om ändring
i Riksdags-Ordningens 17 §.
Genom en af Herr Frans Schartau ingifven motion bar Utskottets uppmärksamhet
blifvit fästad derpå, att, ehuru Riksdags-Ordningens 45 §. föreskrifver,
det Landtmarskalk och Talman i deliberationen eller voteringen ej sjelfve ega någon
röst, Grundlagarne likväl icke innehålla något stadgande derom, att, när vald
Riksdagsman blifvit utnämnd till Talman, annan Riksdagsman i hans ställe utses
bör: en brist på fullständighet, som synes böra afhjelpas, på det att de, som utsett
de Riksdags-fullmägtiga, hvilka till Talmän i Borgare- och Bonde-Stånden
blifvit nämnde, icke måtte komma i saknad af den dem af Grundlagen tillerkända
fördel, att vid Riksdagen ega en af dem sjelfva vald tolk af Nationens åsigter och
önskningar.
Väl har inom Borgare-Ståndet, såsom Motionären upplyser, blifvit vidtaget
att, åtminstone då, när till Ståndets Talman blifvit utsedd en Iliand Stockholms
Riksdagsmän, anmoda stadens Magistrat, alt föranstalta om val af ny Fullmägtig
i den till Talman utseddes ställe5 hvilket bruk, enligt motionärens yttrande, kan
-
tyorislilutionn-Utslotlels Memorial, IV: o 3 g.
Ilända grundar sig på Kongl. Förordningen elen 23 Äng. 1731, 14 punkten,
hvarest sladgas, alt, om den valde dör, till andra sysslor förordnas, eller, på livad
sätt det helst vara måtte, en annan i dess stalie behofves, Magistraten strax! bör
löranstaita om en annans utväljande; men motionären anser detta till BorgareStåndet
inskränkta luuk icke vara något giltigt bevis på obeböfligbeten af ett
Grund’ags stadgande i detta ämne.
I följd häraf, bär motionären föreslagit, att Riksdagc-Ordningens 16 §. skulle
ändras så, att dess nuvarande innehåll koiume att utgöra ett 2: clra morn.; men
att det (örsta momentet skulle stadga, hvad i ofvannämnda afseende vore nödigt.
Utskottet anser, lika med motionären, ett Grundlags stadgande med det af
honom uppgifna syfte nödigt; men finner detsamma i 17 §. Riksdags-Ordningen
kunna erhålla en tjenligare plats.
Med förbehåll, att, om det i memorialet N:o 68 afgifna förslaget, med eller
utan de i memorialet N:o 85 föreslagna, eller ock andra, af Riks-Stånden yrkade
ändringar, skulle antagas att till nästa Riksdag hvila, hvad Utskottet bär nedan
föreslår icke till nästa Ständer öfverlämnäs utan uttrycklig förklaring, att det icke
kommer under öfvervägande i annan händelse, än alt det i Memorialet iV:o 68
gjorda förslaget, i den lorm det vid innevarande Riksdag erhållit, blifvit antingen
af Riksens Ständer eller Konungen ogilladt, får Utskottet derföre till Grundlagsenlig
behandling löreslå:
Ilo att 17 §. 2 mom. 2 perioden Riksdags-Ordningen må erhålla följande
ändrade lydelse:
Dör den valde, eller bevisar han laga förfall, teller blifver
han till Talman utsedd, anställes nytt val;
2:o att dernäst i samma och mom. en så lydande mening må införas;
Riksstånd, till hvars ledamot den Riksdagsman vald blifvit,
anmode om nytt vals anställande dem, som vedeibör.
Stockholm den 2 Mars 1841.
i
N:o
Constitulions-UtsJcottcts Memorial, J$:o 90, 91.
N:o 90.
Ant. till Exp. Utsk. den G Mars, kl. 12 midd.
Memorial till Bonde-Ståndet, i anledning af dess yttrande
rörande Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 63.
Constitutioris-Utskottets Memorial N:o 63, om val af Förmyndare att styra
Riket under Konungs minderårighet, liar af Bonde-Ståndet, enligt hvad ett Utskottet
tillhandakommet utdrag utur Ståndets Protocol! för den 23 November
sistlidne år förmäler, blifvit antaget till Grundlagsenlig behandling vid nästa
y O O kJ o
Riksdag.
Regerings-Formens stadganden i 56 och 81 §§., att Riksens Ständer om
Constitutions-Utskottets förslag till Grundlagsändring icke ina besluta förr, än vid
Riksdagen efter den, då förslaget blifvit väckt, afse icke sådana önskningar, som
dem Utskottet i ofvannämnda memorial omtalat, och till hvilkas framförande hos
Konungen Riksens Ständer berättigas genom 60 §. Riksdags-Ordningen.
Utskottet har derföre ansett sig böra hemställa, huruvida icke BondeStåndet
skulle finna lämpligt, att, utan hinder af sitt nämnda beslut, först förklara,
huruvida Ståndet antager Utskottets i nämnda memorial, sid. 15 rad. 32—35,
framstälda förslag; hvarefter Sundet, i fall nämnda förslag blifvit antaget, torde
yttra sig om det i samma memorial, sid. 17 rad. 14—20 framstälda; men, i fall
det förstnämnda förslaget ogillas, torde till pröfning företaga det i samma Memorial,
sid. 17, råd. 22—24, framställda alternativ-förslaget, hvilket deremot, i hära^
delse af bifall till det förstnämnda förslaget, derigenom anses förfallet.
Stockholm den 2 Mars 1841.
N:o 91.
Ank. till Exp-Utsk. elen 6 Mars 1841, kl. 12 midd.
Memorial till Hiksens Ständer, i anledning af åt erremisser
på Memorialet ]S:o 73.
Det af Constitutions-Utskottet i dess Memorial N:o 73 afgifna förslag om
ett tillägg i 9 mom. af 1 §. Tryckfrihets-Förordningen, rörande aftryckning af
Bih> till R. St. Prot. 1840 ec/i 1841. S Sami. 40 Häftet. 4
Consdtutions-Utshottets Memorial, JY'o 91.
uppsatser, som blifvit i Dagblad eller periodiska Skrifter införde, bar af BondeStåndet
blifvit antaget till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, men från
de Tre öfrige Stånden lill Utskottet återförvisadt med följande, såsom gemensamma
tankar af hvartdera Ståndet serskildt förklarade anmärkningar, nemligen
:
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, att det föreslagna tillägget
bor erhålla denna lydelse: ”Uppsatser, hemtade nr Dagblad, anses icke såsom
eftertryck ta, da de i andra Dagblad inforas, så vida det tillika uppgifves, ifrån
hvilket Dagblad uppsatsen år hemtad”; samt
af Preste-Ståndet, att den föreslagna förändringen icke hör till de högst
nödiga.
Vid det sålunda inträffade förhållande, att Utskottets ifrågavarande förslag
år vordet af Ett Stånd antaget, af Eli annat åter förkastadt, hvaremot, såsom
ett slags medelväg mellan dessa hvarandra alldeles motsatta åsigter, den mening
blifvit af de T vå ofri ge Stånden sammanstämmande uttryckt, alt förslaget, istället
för att omfatta både Dagblad och periodiska Skrifter, bör inskränkas till endast
Dagblad, har Utskottet trott sig, till fullgörande af den Utskottet, jemlikt
56 §. Regerings-Eormen, härvid åliggande saramanjemkning, böra, i följd af
sistomförmålde Två Stånds yrkande, inbjuda Preste- och Bonde-Stånden att hvartdera,
med frångående af sin serskilda mening, förena sig med Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-Ståndet om den af dessa båda Stånd uppgifna, hår ofvan
intagna, redaction.
För den händelse att denna inbjudning ej skulle antagas, får Utskottet,
till omröstning täll Förstärkt Constitutions-Utskott, föreslå följande proposition
:
”Den, som, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, godkänner
nedanstående tillägg näst efter i:a Perioden uti 5:dje punkten af 9 mom. 1 §.
Tryckfrihets-Förordningen:
””Uppsatser, hemtacle ur Dagblad, anses icke såsom
eftertryckta, då de i andra Dagblad införas, så vida det
tillika uppgifves, ifrån hvilket Dagblad uppsatsen är
hemtad”
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej,
Constitutions-Utslotleta Memorial, N\o 92. 27
Vinner Nej, anställes ny votering öfver denna proposition:
Den, som, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, godkänner följande
tillägg, näst efter 1 :a perioden uti 5:e punkten af 9 morn. 1 §. Tryckfrihets-Förordningen:
””Uppsatser,
hemtade ur Dagblad eller Periodisk Skrift,
som uppgifves, anses icke såsom eftertryckte, då de i andra
Dagblad elier Periodiska Skrifter inf öras f”
löste Ja;
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer icke någotdera af ifrågavarande tvänne redaclionsförslag
att hvila till behandling vid nästa Riksdag.”
Skulle Ett af de båda Stånden, till hvilka inbjudning nu blifvit gjord,
antaga densamma, men det andra Ståndet deremot sin mening vidblifva, så kommer
propositionen att, i öfverensstämmelse dermed, förändras sålunda, att det
sednare Ståndets mening ingår i contra-propositionen vid den första voteringen, i
följd hvaraf ny votering göres obehöflig.
Stockholm den 25 Februari 1 G41.
N:o 92,
Ank. till Exp. Ctsk. den 6 Mars 1841, kl. 12 midd.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af Tre Stånds
återremisser på Memorialet N:o 75.
Vid föredragning uti de serskilda Riks-Ståndens Plena af ConstitutionsUtskottets
memorial N:o 75, med förslag till sådan ändring af 1 och 5 mom.
i 5 §. Tryckfrihets-Förordningen, att dels åklagare af tryckt skrift skall åligga att
23
Constitutions-Utslottets Memorial, !V:o 92.
i sitt slutpåstående bestämdt upptaga det straff, han yrkar, dels ock Domaren ej
skall kunna ådöma den för Tryckfrihets-brott tilltalade svårare straff, ån åklagaren
yrkat, bar samma förslag blifvit af Bonde-Ståndet antaget till behandling,
jemlikt. 56 §. Regerings-Formen, hvaremot de Tre öfrige Stånden till Utskottet
återremitterat berörde memorial, under förklarande, såsom gemensam tankat
Ridderskapet och Adéln, alt lörsläget år olämpligt;
Preste-Ståndet, att de föreslagna föråndringarne icke höra till de högst
nödiga och nyttiga; samt
Borgare-Ståndet, att samma förändringar icke kunna antagas alt hvila till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Enär någon sammanjemkning emellan dessa meningar, som innefatta underkännande
al Utskottets förslag oell Bonde-Ståndets beslut att bifalla detsamma,
icke år möjlig, får Utskottet, jemlikt 2ta mom. af öti §. Regerings-Formen,
den oförenliga skiljaktigheten till Riks-Ståndens behandlande anmäla, och dervid
tillika, för den händelse, att Bonde-Ståndet ej skulle finna skål all, med frångående
af sitt beslut, sig med de öfriga Stånden förena, föreslå följande proposition
förgomröstning i Förstärkt Coustitulions-Utskott:
”Den, som, till grundlagsenlig behandling vid nästa Fiiksdag, gillar nedanstående
förslag till ändrad redaction i 1 §. Tryckfrihets-Förordningen:
1 mom.
””Lagligheten — — — åtalas, och der ransakningen fullbordas
börj genom förhör med parterna, genom åklagarens slutpåstående,
som bör bestämde upptaga det straffhan yrkar,
samt genom den tilltalades slutliga Förklaring.” ”
5 mom.
””Efter inhemtad underrättelse om Nämndens åtgärd, skall
Domstolen ofördröjligen för partenia afkunna utslag, med tillägg,
antingen af den bestraffning, hvartill den brottslige sig skyldig
gjort, och som, i de fall, der det af åklagaren åberopade
lagrum medgifver straffets bestämmande inom utsatta
gräns or, icke må stadgas svårare, än åklagaren yrkat, el
-
Constitutions-Utskottets Memorial, lV:o gö. 29
ler af den upprättelse, hvartill den oskyldigt anklagade kan berättigad
anses,””
roste Ja;
den, det ej vill, roste Nej.
Vinner Nej, komma förestående förslag icke att hvila till nästa Riksdag.”
Stockholm den 25 Februari i84i.
N:o 93.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 Mars, kl. 12 midd.
Memorial till IliJcsens Ständer, i följd af återremisser
pä Memorialet N:o ?8.
Af Bonde-Ståndet godkåndt till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
har Constitutions-Utskottets förslag i memorialet Nio 78 till ändring af
5 §:n 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen, rörande-lasteligt yttrande om den regerande
Konungen, Dess Gemål eller Thronföljaren, deremot blifvit af de öfrige
Stånden till Utskottet åtcrförvisadt, hvarvid hvartdera af dessa Stånd såsom gemensam
tanka förklarat:
Ridderskapet och Adeln, att den föreslagna förändringen år olämplig och
onyttig;
Preste-Ståndet, att förändringen icke hör till de högst nödiga och nyttiga,
samt
Borgare-Ståndet, att den år hvarken behöflig eller nyttig.
Som Utskottet finner omöjligt alt emellan dessa anmärkningar och BondeStåndets
beslut åstadkomma någon sam man jemkning, återstår för Utskottet endast
att, med anmälan af ett sådant förhållande, föreslå att, i fall Bonde-Ståndet anser
sig ej böra frångå sitt beslut, för att med de öfrige Stånden sig förena om
underkännande af Utskottets förslag, omröstning i Förstärkt C0nslitutions-Utskott
må anställas öfver en så lydande proposition :
3o Constilutions-Utslottets Memorial, N:o g4.
”Den, som, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, godkänner
följande förslag till ändring i 5 §. 4 morn. Tryckfrihets-Forordningen:
”Allt slags smädelig yttrande om den regerande Konungens
Höga Person — — confisqueras,” ”
röste Ja •,
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer ifrågavarande ändringsförslag icke att hvila till nästa
Riksdag.’’
Stockholm den 25 Februari i34i.
M:o 94.
Ant. till Exp-ötsk, den 6 Mars 1841, kl. 12 midd.
Memorial till Milé sens Ständer, i anledning af åt er remisser
på memorialet Nio 79.
Constitutions-Utskottets, i memorialet N:o 79, framställda förslag till ett
tillägg i 6 mom, af 5 §. Tryckfrihels-Förordningen, i följd hvaraf förbrytelser
emot 4 mom. i samma Grundlags 5 §. ej skulle få åtalas, utan att Konungen
dertill lofgifvit, har af Borgare- och Bonde-Stånden blifvit godkåndt till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, med återremiss på nämnde memorial, till Utskottet hänvisat följande
dervid gjorda, såsom hvartdera Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkningar:
Ridderskapet
och Adeln, att den föreslagna ändringen år olämplig och
onyttig, samt
Preste-Ståndet, att samma ändring icke hör till de högst nådiga och nyttiga.
Emedan Borgare- oell Bonde-Stånden godkänt ifrågavarande af Utskottet
afgifna förslag, får Utskottet till Ridderskapet och Adeln samt Preste Ståndet
hemställa, om de icke skulle vilja tillåta, att, på sått två Stånd redan medgifvit, för
-
Constiiutions-Utskottets Memorial, N:o 94. 3/
slaget må hvila till nåsta Riksdag, för att då förekomma till afgörande, i enlighet
med den åsigt, som i sådant hänseende kan under tiden gora sig gällande,
I händelse denna hemställan icke hifalles, torde omröstning i Förstärkt
Constitutions-Utskolt få ega rum ofver nedanstående proposition, som nu härmed
föreslås:
”Den, som, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, godkänner följande
föreslagna tillägg vid slutet af 6 mom. i 5 §. Tryckfrihets-Fårordningen:
””Ej vid åtal skcj enligt 3 «$*. 4 morn., utan att Konungen
dertill lof gifvit””
roste Ja;
den, det ej vilt, roste Nej.
Vinner Nej, kommer ifrågavarande förslag icke att hvila till nästa
Riksdag.”
Stockholm den 2 5 Februari l84r.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i84i.
Constitutions-Utskotlels Memorial j N:o $5.
i
N:o 95.
Auli. till Exp.-Utsk. den 10 Mar» x84»» U- 4 e- m
Memorial
till Riksens Ständer, med hemställan om afgörande i
Förstärkt Constitutions-Utskott af frågan öm Representationens
fördelning på En eller Tvänne Kamrar.
Vid föret!lagning af Conslitutions-UtskoUets Memoria! N:o 85, med förslag
lill samman jemkning af Riks-Slåndens i anledning af Memorialet JN:o
88 Lill Utskoltel llän visade anma) kningar, liar Bonde-Ståndet, som, i fråga
om Riksförsamlingens consliluerande på En eller Tvänne KamVar, stannat
uti eli. från de öfriga Riks-Slåndens skiljaktigt beslut, och vid sådant förhållande
ansett vara utan ändamål alt till pi öfning företaga förstnämnde
Memorial i sin helhet, förr än samtlige Stånden afgjort berörde hufvudfråga,
pä hvars utgång de serskilda detalj-förslagens antagande eller förkastande
till stor del berodde, försl beslutat alt för tillfället inskränka
sin pröfning inom den del af ifrågavarande Memorial, sorn innefattar
hemställan lill Bonde-Ståndet att, med frånträdande af sitt förra beslut,
angående Riksförsamlingens bildande på En Kammare, förena sig
med de öfriga Stånden om Tvåkammar-systernets antagande. Och hur
Ståndet derefter i hufvudsaken förklarat, såsom sin gemensamma tanka,
alt Ståndet icke antager Utskottets omförmälda hemställan, utan vidblifver
den förut af Ståndet godkända grundsats, att Svenska Folkets lill
Riksdag församlade representanter må bilda En enda Kammare, hvilken
för vissa frågor delar sig i tvänne Nämnder, som serskildt öfverlägga och
besluta, men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda, för att
skiljaktigheterna lill gemensamt beslut bringa; af hvilket beslut Utskottet,
genom Protocolls-Uldrag för den 6 innevarande månad , serskildt erhållit
del, på det Utskottet skulle skyndsamt komma i tillfälle alt förevarande
principfråga till Riksens Ständers afgörande grundlagsenlig! bereda, hvaremedlerlid
, och intilldess beslut härutinnan blifvit i Förstärkt ConstilutionsUlskoll
kalladt och Riks-Stånden meddeidt, Bonde-Ståndet ville med prÖfningen
i öfriga delar af Utskottets Memorial låta anstå.
Till följd af hvad sålunda blifvit Utskottet anlydt, och enär, enligt
hvad Utskottet i Memorialen N:ris 67 och 85 omförnniit, Riddeiskapet
Bih. lill R Sl. Prol 184.0 och iS4>• 3 Sami. 41 H«fl. 1
Constitutions-Utskottets MemorialN:o g5.
och Adelö samt Preste- och Borgare-Stånden, i anledning af Memorialet
N:o 38 öfverensstämmande, såsom hvartdera Ståndets gemensamma tanka,
förklarat, att Svenska Representationen bör sammanträda eller fördelas på
Två Kamrar, hvilken gemensamma tanka, såsom af Utskottet sedermera
i Memorialet N:o &5 understödd och till det Fjerde Ståndets bifall framställd,
bemälde Tre Stånd icke lära eller ens kunna frångå, får Utskottet,
med anmälan, att de skiljaktiga meningarne, rörande Representationens bildande
på En eller Tvänne Kamrar, icke kunna annorlunda än genom omröstning
i Förstärkt Conslilutions-Ulskolt förenas, hos Riksens Ständer
hemställa, alt, då det är af vigt att utan dröjsmål vidtaga hvarje åtgärd,
sorn kan påskynda den framför de flesta andra maglpåliggande Representationsfrågans
fullständiga beredning lill grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag, Riksens Ständer ville låta det Förstärkta ConstilulionsUtskottet
komma i tillfälle att med görligaste första, och utan afvaktan
å Riks-Slåndens beslut i öfriga delar af samma fråga, företaga berörde
nödiga omröstning, för hvilken Utskottet nu får tillika föreslå följande
proposition:
”Den, som vill, all Svenska Representationen skall fördelas på Tvänne
Kamrar, efter de grunder, som Riksens Ständer, i anledning af Constitutions-Ulskollels
förslag i Memorialet N:o 85 komma att bestämma, röste Ja.
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, anses Representationen böra bilda En enda Kammare,
hvilken för vissa frågor delar sig i tvänne Nämnder, som serskildt öfverlägga
och besluta, men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda,
för att skiljakligheterna till gemensamt beslut bringa.”
Slockholm den 9 Mars 1841 *
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1841.
Constitutions-Utshottets Memorial, N:o 90.
I
N:o 96.
Ant. till Exp. Utsk. den 17 Mars, kl. 3 e. m.
Memoria7, till Fl il; sens Ständer, i anledning af Tre Rik s-Stånds
emot Conititutions-ZJtskottets Memoiial JY:o 61 gjorda och
till Utskottet hänvisade anmätknirgar.
»et i Constitutions-Ulskotlets Mrmorial N:o 61 framstalda förslag, om tillägg
till Regerings-Foi mens 87 §. och Riksdags-Ordningens 33 §, har af
Borgare-Slåndet blifvit antaget till Grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, hvaremot de öfriga Riks-Stånden till Utskottet hänvisat följande,
af hvart Stånd för sig, såsom dess gemensamma tanka förklarade anmärkningar.
Ridderskapet och Adelil har anmärkt, alt det i nämnde Memorial
framstälda förslaget i sitt närvarande skick är olämpligt; Presle-Slåndet,
att förslaget ogillas såsom icke varande, enligt 81 §. Regerings-Formcn,
bland de högst nödiga eller nyttiga, och Bonde-Ståndet, ali i 87 §. RegeringsFormen
jemväl må uttryckas, alt Riksens Ständer likaledes må kunna öfverlemna
frågor lill utredning åt det i Utskottets förslag nämnda Förstärkta
Utskottet, utan alt i sådant fall åt samma Utskott tillika öfverlemna
beslutande rätten.
Utskottet anser sig härvid först böra, rörande Bonde-Ståndets anmärkning,
erinra, huruledes Utskottets förslag åsyftar alt berättiga RiksStånden
alt, i fall de enhälligt så önska, åt ett Utskott uppdraga ntöfningen
af deras magt i elt visst slags frågor, med vilkor, att delta Utskott,
för nämnda magtutöfningj erhåller en utomordentlig förstärkning.
Hvad Utskottet derjemte föreslagit, nemligen alt delta Förstärkta
Utskott äfven skulle till Riksens Ständer aflemna vanligt utlåtande om sådana
delar af en i öfrigt åt Utskotlet till afgörande öfverlemnad fråga,
som något Riks-Stånd ansett Riksens Ständer sjelfva böra afgöra, grundar sig
på nödvändigheten för de män, hvilka ega att å Riksens Ständers vägnar
besluta om vissa delar af en fråga, alt, genom en uttömmande behandling
af frågan i alla dess delar, erhålla en så omfattande öfversigt deraf, som
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841, 3 Sami. 4'2 Haft. 1
2
Conslitutions-Utskotlets MemorialN:o 96.
fir möjlig. I öfrigt står Utskottets förslag i en lätt funnen analogt med
hvad stadgadt är i Regerings-Formen» 56, 6g och ji §§. samt Riksdags»
Ordningens j3 om förstärkta Utskott, dock med den väsendtlig» skilnad,
att det Förstärkta Utskott, hvarom i Memorialet J?Jro 61 är fråga, och som kommer
att sakna vägledning af Ståndens debatter, måste både öfverlägga och
besluta, äfvensom att samma Förstärkta Utskott, i anseende till vidden af
de göromål detsamma kunna uppdragas, kan tillåtas fortsätta sina arbeten
äfven efter Riksdags slut.
Bonde Ståndets anmärkning afser deremot en rätt för Riksens Ständer
ali, för vanlig utredning af ämnen, förstärka Utskott i annan ordning,
än den, sorn Riksdags-Ordningens 36 4 morn. föreskiifver. Denna
anmärkning innefattar således en ny motion om Grundlagsändring, och
då sådan, emot Regerings-Formens 8i icke får i Ståndens plena väckas,
har Utskottet ansett sig grundlagsenligt icke kunna upptaga nämnda
anmärkning till annan åtgärd, än meddelandet af här lemnade upplysning»
och får Utskottet, i följd deraf, hemställa, huruvida Bonde-Ståndet skulle
finna lämpligt att uttryckligen instämma i något af de öfriga Ståndens, i
anledning af Utskottets Memorial N:o 6t, afgifne yttranden.
Men äfven under förutsättning af Bonde-Ståndets bifall till denna
hemställan finner Utskottet någon sammanjemkning mellan de serskilda Ståndens
meningar, rörande Utskottets Memorial N:a 6i , icke möjlig, utan
måste, äfven under denna förutsättning, den oförenliga skiljaktigheten mellan
Borgare-Slån dels mening, å ena, samt Ridderskapels och Adelns och
Preste-Slåndels, å andra sidan, till samtliga Riks-Ståndens behandlande
onmäla, och derjemte för den möjligen nödigblifvande voteringen i Förstärkt
Conslitutions-Ulskolt föreslå följande voterings-proposilion:
Den, som vill, att Riksens Ständer vid nästa Riksdag skola besluta
om Constitulions-Utskollets i Memorialet N:o 6i framställda förslag till
följande ändrade lydelse af Regerings-Formens 8-j och Riksdags-Oidning.
ns 33 nemligen:
Regerings-Formens 87 §.
Riksens Ständer äga gemensamt —
förfaller frågan
och förbli!ve vid det, som förut stadgadt vtrit.
Vilja samtliga Riis-Ständer, åt Lag-LJt kottet upp dr, g 1 att,
med deras ratt, <Jver Konungens Prof ositt n i sådan fråga
Conslitotions-Ut skottets Memorial, N:o~96.
3
besluta, antingen om aila de ämnen, 7.vilka Pr opositionen omfattar,
eller blott om vissa deribland, du skall Utskottet,
genom iml i van1 ig ordning, okas till ett ant A af Fyratioétta
ledamöter, Tolf af lusarje StåndDetta Förstärkta
Log-Utskott åligge dd, att i frågor-, hvilka blott i vissa delar
blifvit till Utskottets afgörande öfverlemnade, till Rikiens
Ständer i stadgad ordning afgifva utlåtanden om de
ämnen, deruti något Riks-Stånd förbehållit R ksens Ständer
desiutande-rält, och, sedan Riksens Ständer deras beslut deröfver
fattat, de delar af frågan, i hvilka Riksens Ständers
beslutande rätt, blifvit Utskottet uppdragenafgöra, samt d
Riksens Ständers vägnar yttrande öfver det hela till Konungen
afgifva. Om de fr gon, hvilka i sin helhet blifvit
till Utskottets afgörande öjv rlemnade, ägo Utskottet att0
utan någon hemställan till Riksens Ständer3 besluta och ä
Riksens Ständers vägnar sig yttra.
Sådant Utskott åge ock att, om det nödigt finnér, för
upplysningars inhentande, tillkalla andra lagkunnig i män,
samt, dä Konungen och samtliga Riks-Stånden så besluta,
efter Riksens Ständers åtskiljande sitt arbete fortsätta, dock
i intet fall längre, än till den dag, då ny Riksdag öppnas.
Då sådan -ortsättring af Utskottets arbeten besia et, bör
hvarje Riks-Stånd utse Sex Suppleanter, att, fall U(.skottsledamö
er under tiden afgå, deni, i den ordning, de erhållna
röster nes antal utvisar, efterträda. For deri tid Utskottet,
efter Riksdagens slut, sitt arbete fortsätter, njuts
dess ledamöter af Statsmedlen dtt arvode, so n Riksens
' Ständer bestämma,
Bilisdags-OrcUringens 33 §.
a:o. Lag-Ulskollet —* — -— Krigsstaten.
a:o. Lag-Utskollet — inkomma.
3:o. Förena sg samtlg i Riks-St Inden att åt Jag-Utskottet
uppdraga, att, med Riksens Ständers rätt, öfver någon ge
nom
Konungens Proposition väckt Lgfiåga besluta, firf ares
så, som Reger ings-Formens 87 jf. stadgar,
4
Comtitutions-Utskottcts Memorial, N:o 97.
Röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer Constitutions-Utskotlels, i Memorialet
N:o 61 framstälda, förslag till ändring uti Regerings-Formens
87 §. och Riksdags-Ordningens 33 §. icke att hvila
till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Slockholm den 12 Mars 18/jr.
Nso 97.
Ank, till Exp. Utsk. den i7 Mars, kl. 3 e. m.
Memorial till Riksens Ständer j med förslag till upphäf vande eller
ändring af Tryckfrihets-Förordningens 5 f. i3 mom.
Under den Constitutions-Ulskoltet Sliggande granskning af GrundLagarne,
har Tryckfrihets-Förordningens 5 §. i3 mom. tilldragit sig Utskottets
synnerliga uppmärksamhet.
Utskottet kan icke tveka om Lagstiftarens rätt och pligt att förekomma,
det en eller annan politisk skriftställares obetänkta yttranden må
sälta rikets fredliga förhållande med utländska magier i fara. Men grannlageohelen
emot främmande stater och afseendet på deras ömtålighet för
tadel hafva dock en gräns, hvilken ett sjelfständigt folk icke kan öfverskrida,
utan att uppoffra sin egen värdighet.
Inom dean® gräns anser Utskottet Tryckfrihets-Förordningens 3
9 mom. stå. Detta lagrum innehåller icke blott bestämmelse af ansvar för
smädliga, förgripliga eller lill osämja med främmande magter syftande
omdömen och yttranden om samtida Nationer eller Stater m. m. utan ock
det stadgande, att en skrift, genom hvilken missförstånd yppat sig med
utländsk Magt, må, ehuru icke smädlig eller förgriplig, kunna utan rättegång
confisqueras. Härigenom synes verkligen allt, hvad grannlagenheten
emot främmande kan bjuda, vara iagllaget, och lagstiftaren hafva
träd t den ofvannämnda gränsen ganska nära. Utskottet tadlar det icke.
Constilutions-Utsliottets Memorial, N:o 97.
s
Men att derutöfver ännu medgifva seqnester och indragning af en skrift,
utan annat skäl, än alt en elier flere främmande Staters sändebud eller
deras Regeringar anmält, att samma skrift innehåller ämnen, hvillka kunna
föranleda lill missnöje hos andra Magier, skulle lätt kunna lydas såsom bevis,
mindre på hofsamhet och fredskärlek, än på något annat, som hittills
icke ansetts, och väl icke heller hädanefter skall komma alt anses,
såsom ett kännetecken på Svenska folkets lynne. Sådant är likväl medgifvet
uti 5 §• i3 mom. Tryckfrihels-förordningen; och Utskottet har ansett
såsom en pligt att hos Riksens Ständer hemställa, huruvida de anse detta
medgifvande böra qvarstå i Svensk Grund-lag.
Utskottet har icke glömt, att det uti Memorialet N:o 16 anfört tillvaron,
icke blott af 3 §. g morn., utan ock af 5 §. i3 mom. Tryckfrihet»-  Förordningen, bland de skäl, på hvilka Utskottet i samma Memorial grundade
sitt förslag om upphäfvande af omförmälda Förordnings 4 §• 8 mom.
Men, ehuru Utskottet sålunda erkänt, alt tillvaron af stadgandet i 5 §.
i3 morn., så länge det qvarstår, utgör ett skäl bland de mångå, hvilka
kunna anföras för den fullkomliga umbärligheten af \ 8 mom. i berör
da
Förordning, har Utskottet derigenom icke medgifvit, att detta skäl
verkligen är nödigt och att derförutan de öfriga, i samma Memorial anförda
äro otillräckliga att ådagalägga olämpligheten och onödigheten af Tryckfrihets-Förordningens
4 §• 8 mom. Följaktligen har Utskottet icke heller
af siri nämnda åtgärd funnit sig hindradt ifrån att nu äfven fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet på det olämpliga uti 5 §. i3 mom. oftanämda
Förordning.
Utskottet får derföre till Grundlagsenlig behandling föreslå:
i:o att 5 §. i3 mom. Tryckfrihets-Förordningen må upphäfvas,
och
2:0 att ordnings-numrorna på de tre följande momenterna af samma
§. må ändras lill i3, i4 och i5.
För den händelse likväl, att Riksens Ständer icke skulle godkänna
Utskottets nu gjorda förslag, har Utskottet trott sig icke böra underlåta
alt fästa Riksens Ständers uppmärksamhet på åtskilliga i det härofvan till
uppäfvande föreslagna moment befintliga, af den deruti uttryckta bufvudtanken
alldeles oberoende, brister. Redan vid 1828—i83o årens Riksdag
fästade det då tillsatta Constitutions-Utskottet uppmärksamheten på några
sådana. Nu varande Conslitutions-Utskott har icke trott sig för närvaran
-
6
Conslitutions-Utskottets Memorial, N:o 97,
de böra åter upptaga alla då framslälda anmärkningar; men några deribland
äro af den vigt, alt Utskottet omöjligen kunnat dem förbigå.
En deribland är den, att slutet af 5 §. i3 mom. endast for förläggare
eller boktryckare sätter i fråga ersättning för den genom sequestern
och indragningen förorsakade förlusten, ehuru momentets början uttryckligen
omtalar, att äfven utländska, hit i riket införda skrifter, icke mindre
än svenska, på de i momentet uppgifna grunder, äro underkastade seqtiesler
och indragning, och ehuru således klart är, att fall kunna inträffa, då,
åtminstone inom Sverige, hvarken finnes förläggare eller boktryckare, men väl
försäljare, hvilken genom den vidtagna åtgärden blifvit lidande. Fråga
om ersättning åt försäljaren synes likväl i delta fall, så mycket mindre
böra anses obehörig, som 4 §• 12 morn. samma Förordning uttryckligen
sätter i fråga sådan rätt för försäljare af skrifter, hvilka åtminstone af
Justitiae-Stats-Ministern anses verkligen brottsliga. Om rigtigheten af dessa
anmärkningar medgifves, lär ock böra erkännas, att Lagen icke bör inskränka
tillåtelsen af ersättning endast till tryckning och papper, hvilka
försäljaren i det fall, då han hvarken förlagt eller tryckt arbetet, naturligen
icke bekostat. 1828—i83o årens Constitulions-Utskolt föreslogen rättelse
häruti, och nuvarande Conslitutions-Utskott har trott sig böra samma förslag
ånyo framställa.
En annan bland de af 1828—183o årens Constitulions-Utskolt franistälda
anmärkningar angår den Konungen lemnade rättigheten att, efter
godtfinnande, åt Hof-Canzleren (numera Justitiae-Stats-Ministern) eller åt
Justitiae-Canzleren uppdraga att om den här ofvan flera gånger omtalade sequestern
föranstalta. Det synes vara i sin ordning, att hvar och en af
de högsta embetsmännen bör ega sin bestämda verkningskrets, och att det
icke bör bero på godtfinnande alt än åt det ena, än åt det andra embetets
innehafvare anförtro fullkomligen likartade uppdrag. Frågan tyckes
således endast kunna blifva, hvilken af ofvannämnde höga embetsman det
bör åligga att om sådan seqvester, när den pröfvas nödig, föranstalta.
Då Justitiae-Stats-Ministern, enligt Tryckfi ihets-Förordningens 4 §• 3 och
ra momenter, egentligen är den, som eger att äska qvarstad å skrifter, genom-
hvilka det allmännas rätt anses förnärmad, och då samme Ministers
eller dess ombuds yttrande, jemlikt samma Förordnings 5 8 morn., bör,
derest tiden medgifver, innan domstol utlåter sig öfver qvarstad, sorn der
af offentlig åklagare sökt blifvit, och ovilkorligen, innan Justiliae-Canzlern
förordnar oin någon rättegången föregående qvarstad, inliemlas, torde slut
-
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 97. t
riktigheten fordra, att det äfven bör vara J risti t ?ae-St a I s-Mi ii ister n, som
eger föranstall a om den i 5 §. i3 mom. Ti yckfi ihe's-Förordningen omförmäkla
sequester, såvida rättigheten alt sådan anbefalla anses ännu ytterligare
böra i Konungens hand bibel ål las. Men utom dessa, redan under
1828—i83o årens Riksdag afsedda, anmärkningar, har Utskottet äfven
trott tvänne andra förtjena alt komma under Riksens Sländers öfvervägande
: den ena, om icke ersättning för kostnader och förluster bör komma
i fråga, äfven i det fall, att åtal emot den indragna skrilten skell, men
utgifvare!] blifvit frikänd: den andra, huunida icke bcs'ämdt stadgas må,
att ersältnings-frågan i Slals-Rådtt bör föredragas och afgöras.
I afseende på den första, har Utskottet icke kunnat finna något
giltigt skäl för deri mening, att en genom laga rättegång utrönt obrottslighet
bör njuta mindre rätt än en sådan, som Tryckli ihels-Comiten erkänt.
Det bör, efter Utskottets öfvertygelse, vara den indragna skriftens
i laga ordning utrönta obrottslighet, utan afseende derpå, om detta utrönande
skett genom eller ulan rättegång, som grundlägger behörigheten af
lrågan om ersättning.
Hvad åter beträffar den senare bland de sist omförmälda anmärkningarne,
har Utskottet ansett ersättnings-frågans föredragande i StatsRådet
vara af vigt, på del de för beviljande eller alslag anfonia grunderne
må komma under pröfning af det Utskott, åt hvilken Slats-Råds-Protocollens
granskning är anförtrodd.
Under den här ofvan uppgifna förutsättning, alt Riksens Ständer
icke skulle godkänna Utskottets förslag örn upphäfvande af 5 §. i3 mom.
Tryckfiihels-Föiordningen, får Utskottet således till Grundlags-enlig behandling
föreslå, att samma moment må erhålla följande* i flera punkter
ned det år 182c) framställda förslaget öfverensstämmande, lydelse:
Varder någon — åge Konungen att derom efter omstä:-  dighetema förordna, samt, om Han så nödigt aktar, låta genom
Ju titice St ts-Minstern föranstalta om skriftens sequesterande
och indragning, både lies Eoktiyckare och Försäljare
eller andia utspridare, på sätt om qvarstad här ofvan
stadgas. Såvida Justitias-Stuti-Ministern tj öfverlemnar skriften
till Justitice-Canzleren för åtalande vid liga domstol, skall
han genast ovägerligen inhemta Tryckfrihets-Comiteens utlåtande.
Finner Comiteen, som ej eger afse politiska förhållanden,
att skriften, efter Lagens bokstaf, ej åtalas kan, eller
hur itai skitt, men skiiften genom laga kraft vunnen
*
Constitutions-Utslwtlcts Memorial, N:o 97.
dom blifvit obrottslig förklarad, utan att ersättning tillt den
jrikärule parten i domen blifvit å klo gir en g å lag d, ankomme
det, sedan Stats-Rådtt blifvit bordt, på Konungens pröfning,
huruvida af Statsmedlen, till Boctryckare, Förläggare eller
Försäljare må anordnas ersättning för deras omkostnader
och förluster.
Stockholm den 17 Mars 184 r.
Reservationer.
Af Grefve Spens: ”Jag liar ej kunnat godkänna Utskottets ena alternativa
förslag, alt i3 morn. af 5 §. Tryckfrihets-Förordning%n må borttagas.
Jag inser visserligen, att delta moment har annan syftning än 86 §.
Regerings-Formen; jag hoppas likaledes, att den lid kommer, då man skall
återgå till 18or> års åsigt af tiyckfriheten. Men, under påräknande af lidens
magt i detta afseende, tror jag, alt Utskottet icke bort inlemna delta
förslag vid samma Riksdag, der förslaget alt uleslula 4 §:ns 8 moment
blifvit gjordt, och der detta skett på sådane grunder, som ConstitulionsUtskoltets
Memorial ]\T:o ;ö innehåller. Förnyandet, på sätt Utskottet tillstyrkt
i Memorialets andra alternativ, af en del ibland de detalj-förändringar
i delta moment, hvilka 1829 års Conslitutions-Utskolf, med anledning
af Hans Excellence Grefve Lagerbjelkes motion, framslälde för Ständerna,
har jag erkänt kunna vara ganska lämpligt.”
Af Contracts-Proslen fjällström: ’’som reserverat sig i dubbelt hänseende,
så väl emot det mindre betänkta alt föreslå borttagandet af
hela det moment, hvarpå indragnings-maglens upphäfvande finnes i ett
föregående Memorial till en del moliverndt, som ock emot olämpligheten
att lill Rikets Ständer ingå med alternativa ändrings-förslag, då inga serskilda
omständigheter dertill föranleda.”
Uti Contracts-Prosten Hallströms reservation har Biskopen Holmström
instämt, med det tillägg, att Biskopen ansett de alternativt föreslagna
små förändringarna i 5 §. i3 mom. Tryckfrifiets-Förordningen icke vara
ibland dem, som 81 §. Regerings-Formen benämner ”högst nödiga och
nyttiga.”
Biskopen Nibelius har äfven förenat sig med Contracts-Proslen
Hallström.
N:o 98.
Constitutions-Utslwttcts Memorial, N:o 98*
9
N:o 98.
Ank. till Exp, Utsk. den 17 Mars, kl. 3 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring af Riks
dags-Ordningens
<5‘. 5 g och Tryckfr ihet s-För ordningens §.
2 mom. f.
Grundläggarne af Sveriges, åren 1809 och 1810 skapade, nya
Stals-skick ansågo, på goda skäl, det utgöra ett bland deras förnämsta åliggauden,
att trygga Riksdags-förhandlingarnes publicitet och derigenom
bereda både samtid och efterverld möjligheten att med full sakkännedom
bedöma, huru nationens representanter, alla tillsammans och hvar och en
i synnerhet, uppfyllt sitt åtagna värf. På den ståndpunkt, hvarpå Sveriges
politiska utbildning sig då befann, syntes nämnde ändamål endast
bunna uppnås genom en fullständig tryckning af Riks-Stålidens Prolocoll.
En sådan anbefalltes äfven, med ett föga betydande undantag, genom
Riksdags-Ordningens 5q och Sveriges ädlaste män sågo i detta' stadgande
ett verkligt palladium för folkets frihet.
Man erinrade sig, vid stiftandet af denna Lag, en i Sveriges historia
märkvärdig tilldragelse och det sätt, hvarpå då förefallna Riksdagsdebatter
blifvit offentligheten undandragne. Man vågade kanske ej påräkna
det slags offentlighet vid Svenska Riksdags-förhandlingar, som i andra
länder redan då länge egt rum vid Parlamenls-debalter. Men, sedan
tidningarne börjat alt i behandlingen af landets inre angelägenheter göra
(ett vidsträcktare bruk af tryckfriheten, och sedan de visat möjligheten
att under Riksdagens lopp skyndsamt göra nationen bekant med dess
representanters åtgärder, förklarade, den 21 November 1823, då varande
Constilutions-Utskott, att, såframt ett medel ej kunde utfinnas till minskande
af Riksdags-handlingarnes oformliga vidlyftighet, man skäligen
måste befara, icke allenast en ständigt växande tryckningskostnad, utan
ock ett ännu större ondt, omedhinnligheten af både redaclion och utgifyande.
Utskottet förklarade det mest säkra och kraftiga correctif liäre
Bih,
till R. S. Trot. 1840 och 184*• 3 Sami. 42 Haft. 2
10
ConstUutions-Utslcottets Memorial, X:o 98.
mot, efter Utskottets tanka vara offentligheten af samtliga Riks-Ståndens,
sessioner, hvarigenom isynnerhet Protocollens utförliga tryckning Liefve
umbärlig; oell föreslog i följd deraf, att de Stånd, hvilkas sammanträden
höllos offentligen, måtte kunna låta Protocollen tryckas i sammandrag,
hvaremot de öfriga Ståndens ansågos äfven hädanefter höra in extenso
tryckas.
Sedan detta, till grundlagsenlig behandling vid följande Riksdag
antagna, förslag, vid den afgörande pröfningen, fallit föreslogs, af det vid
sistnämnda Riksdag tillsatta Conslitutions-Ulskotf, uti Riksdags-Ordningens
5.9 §• °ch Tryckfrihets-Förordningens 2 §, 4 morn. en ändring, som åsyftade,
dels att i alla händelser befria Slaten från ali kostnad i och för
Protocollens tryckning, dels att lemna hvart och ett Riks-Stånd frihet
att, pä sätt Ståndet lämpligast pröfvade, låta dess Protocoll antingen fullständigt
eller i justeradt sammandrag till trycket befordra; dels, slutligen,
att berättiga hvarje enskild att, efter derom gjord anmälan, utan
hinder eller författare-ansvar till tryckning utbekomma större eller mindi
e delar af nämnde Protocoll, med undantag af det, som rörde Ståndens
enskilda ekonomi.
Detta förslag, hvaruti intet afseende var gjordt på den muntliga
debattens offentlighet, men ersättningen för den genom Protocollens fullständiga
tryckning åsyftade garantien söktes uti den hvar och en lemnade
tillåtelsen att till tryckning, med nämnde undantag, utbekomma hvilken
del som helst af Protocollen, blef, med undantag af den del, som angick
Statens ovilkorliga frikallelse från tryckningskostnaden, antagit lill
grundlagsenlig behandling vid följande Riksdag; men delade då det öde,
som förut träffat dess föregångare.
iS34 års Conslitutioiis-Ulskott framträdde då med ett nytt förslag
till ändring af 5g §. Riksdags-Ordningen. Detta förslag förenade i
sig båda de garantier, hvilka hvar för sig, blifvit löreslagna 1823 och
182g, samt tilläde ännu en tredje. Enligt detsamma skulle nemligen,
der offentlighet vid öfverläggningarne egde rum, det på hvarje Riks-Stånd
ankomma, att för dess Protocoll göra undantag från den allmänna regeln
om fullständig tryckning af Riks-Ståndens Protocoll; men vid denna tillåtelse
fästades, utom det redan anförda villkoret af öfverläggningens offentlighet
ännu tvenne andra nemligen, att hvarje enskild måtte kunna, efter
skeende anmälan, ulan hinder eller författare-ansvar, till tryckning utbekomma
större eller mindre delar af omförmälda Protocoll, utom i def,
Constitutiom-Utskottets Memorial, N:o 98.
11
sorn rörde Ståndens enskilda ekonomi; oell att två utskrifva exemplar af
hela Protocolls-följden skulle aflemnas tili förvarande, det ena i RiksArchivet.
det andra i Banken.
Detta förslag delade öde med de tvänne förutnämnda. Det Lief
forkastadt, dådet, såsom hvilande grund lags-förslag, förekom till definilift
afgörande.
I Memorial IS:ris 68 och 85 har Utskottet föreslagit en ~jq §. Reger
ings-Formen, af innehåll, att Riks-församlingens och dess .Nämnders
(eller Kamrars) Protocoll ovillkorligen skola fullständigt tryckas. Utskottet
trodde sig i den vidtomfattande frågan om national-representationens
ombildning icke höra inblanda en så många gånger afslagen bifråga,
som den om upphörande af den ovillkorliga skyldigheten att trycka National-representutionens
Protocoll; och Utskottet trodde dessutom, att Protocollen
öfver en ombildud, till antalet inskränkt och på färre rum samlad
representations förhandlingar skola blifva långt mindre vidlyftiga, än
de nu varande fyra Riks-Ståndens.
För den händelse deremot, att nu varande representation ännu någon
längre tid skulle fortfara., med sin fördelning på fyra rum och den
delaf följande sannolikheten, att de vigtigaste skälen för och emot hvarje
mera omfattande förslag komma att på hvart och ett af dessa rum upprepas
och utläggas, har, med afseende på den af tre Stånd, genom bifall
till förslaget, vid innevarande Riksdag uttalade mening och på de redan
af förra Constitutions-Utskotten anförda skäl, nemligen det allmännas
förlust i den på tryckningen använda kostnad och möda, samt den i jemförelse
dermed högst obetydliga nyttan af en sådan fullständig tryckning,
Utskottet trott sig böra framlägga ett förslag af hufvudsakligen enahanda
innehåll med det vid Riksdagen åren 1834—*835 till grundlagsenlig
behandling vid den nuvarande antagna och af Utskottet här ofvan
uppgifna.
Utskottet tror nemligen de i omförmälda förslag innehållna garantier
emot möjligheten att dölja eller vanställa representanternes handlingssätt
fullkomligen ersätta och göra umbärlig den, som år 1810 ensam påtänktes,
nemligen den fullständiga tryckningen af Riks-Ståndens Protocoll.
Utskottet anmärker härvid uttryckligen, att Utskottets här uttalade omdöme
öfver förenämnde garantiers värde afser dem alla i sammanhang, icke
hvar och en serskildt. Utskottet känner och erkänner de invändningar,
som blifvit gjorda emot den i öfverläggningarnes olTenllighel allena sökta
12
Consl ilutions- Ut sko t tets Memorial, N:o 98.
garantien. Tidningarnes framställning af national-represenlalionens öfverläggningar
kommer troligen ännu länge att blifva ofullständig, någon
gang äfven ovigtig. Utskottet skulle visserligen häremot kunna erinra, att, i dea
nion tidningarne blifva flere och de serskilda politiska opinionerna finna
sig dem fullständigare representerade, hvarje representant kan tryggare
påräkna en rigtig framställning af hans åtgärder åtminstone infördem,
hvilk as omdöme af honom högst uppskattas. Utsigten är dock aflägsen
och Utskottet anser sig icke derpå böra lägga afgörande vigt. Men Utskottet
tror hvarje representant höra vara belåten, när han och de, hvilka
närmast intressera sig för hans anseende, ega tillfälle att, i fall en
tidningsutgifvare vägrar att rätta en ©vigtighet, genom tryckning af den
del af Protocolien, som nödig finnes, skaffa den mest afgörande rättelse,
som är möjlig. Det må vara, att det är beqvämare och mindre kostsamt
för den enskilde representanten alt få sitt försvar tryckt genom statens
försorg oell på dess bekostnad, än alt sjelf nödgas draga både besväret
och kostnaden; men värdet af denna vinst minskas dock derigenom, att representanten
med sitt enda exemplar af protocolien endast inför ett ganska
ringa antal kan rättfärdiga sig; hvaremot mången, som alldeles icke bekymrar
sig om att, för upplysning i en enda fråga, skaffa sig hela följden af
ett Stånds Protocoll för en hel Riksdag, torde vara benägen att anskaffa
ett till denna enda fråga inskränkt häfte. I öfrigt och med åsidosättande
af dessa erinringar, hyser Utskottet till hvarje Riksdagsmans fosterlandskänsla
det förtroende, att han, med kännedom af den möda och kostnad,
Eom den fullständiga tryckningen af protocolien medför, skall högre skatta
den Staten genom nämnda trycknings inställande tillskyndade vissa besparing,
än enskild lättnad, hvaraf han möjligtvis alidrig kommer i
behof.
Utskottet har sagt sig ämna framlägga ett förslag af hufvndsakligen
enahanda innehåll med det vid sislförflutna Riksdagen rörande förevarande
ämne väckta. Utskottet hör tillägga, att Utskottet i två punkter
afvikit derifrån.
I likhet med det vid 182S—i83o årens Riksdag tillsatta Constitutions-Utskolt,
har Utskottet funnit den omtalade ändringen af 5q §. Riksdags-Ordningen
höra sättas i oskiljaktigt sammanhang med en ändring af
i §. 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen, nemligen uteslutningen af orden
”Riks-Ståndens” utur första undantagsstadgandet af samma moment.
Constitutions-UtsJcottets Memorial, IS:o 98.
18
Constitutions-Utskottet af 1834—1835 föreslog visserligen också att
utur nämnda moment af Tryekfrihels-Förordningen utesluta omförmälda
ord, men utan att sätta denna uteslutning i förbindelse med ändringen af
Biksdags-Ordningens 5g §.: en underlåtenhet, hvaraf följden kunnat blifva
en uppenbar strid mellan en Biksdags-Ordningens och en Tryckfrihets»
Förordningens §.
Den af Utskottet nu föreslagna ändring af Tryck frihets-Förordningens
2 §. 4 morn., är för öfrigt redan uti Memorial N:o 68 föreslagen,, men
blott för den händelse, alt en ombildning af National-representationen
skulle komma till stånd, och utan sammanhang med något förslag till
upphäfvande af sLadgnndet om fullständig protocolls-tryckning. Utskottet
har således icke derigenom kunnat anse sig frikalladt från skyldigheten, att
här, för ett annat ändamål, upptaga samma förslag.
Den andra olikheten mellan det af sistförflutna Riksdags Constitutions-IJtskott
framlagda förslaget, och det, som nu framstäiles, är, att i
det sistnämnda blifvit förbigånget det undantag, hvilket från tillåtelsen
för enskilda, att trycka större eller mindre delar af Protocollen, 1834—-  i835 gjordes i afseende på sådant, som rörde Ståndens enskilda ekonomi.
Utskottet anser detta undantag visserligen oskadligt, men också onödigt,
och har trott hvarken 5g §. R ik sd a gs-Ord n i ogen eller n §. 4 morn. Tryckfrihets-Förordniögen
böra dermed belastas.
På samma gång, som bär ofvannämnda förslag till ändring af 5g• §..
Biksdags-Ordningen i perioden, afgåfvos äfven af i8a3, 1828—.i83o samt
i834—1835 årens Conslituliöns-Ut&olt- förslag till ändring af samma
§:s andra och tredje perioder.
Dessa förslag åsyftade, dels alt i stället för föreskriften, det de
handlingar, sorn till samtliga Riks-Stånden aflemnas, endast till sitt innehåll
böra uti Protocollen korteligen anföras, sätta den, att de handlingar,
hvilka till samtliga Riks-Stånden aflemnas eller från dem utgå, endast till
sina rubriker skulle uti Protocollen anföras eller, såsom det i de senaste
förslagen hetat, endast med numer eller kort rubrik skulle i Protocol»
len antydas. Dels åsyftades 1823, alt stadga, det en del af dessa handlingar
skulle serskildt tryckas till hela sitt innehåll, hvaremot det skulle
på Bikséns Ständer bero alt afgöra, huruvida de öfriga skulle tryckas fullständigt,
eller i sammandrag. Vid 1828—r83o och 1834—1 835 årens Riksdagar,
öfvergafs förslaget om en sådan skillnad. Man föreslog då, att
vissa bland förenämnda handlingar ovilkorligen skulle serskildt tryckas;
14
Constitutions-Utskotlets Memorial, N:o 98.
och man ökade 1834 — J835 anlalet af dessa handlingar utöfver hvad man
vid 1828—i83o årens Riksdag föreslagit; men man leninade Riksens Ständer
ingen rätt att, efter behag, endast i sammandrag låta trycka dem, hvilkas
tryckning ansågs nödig. Med den öfvertygelse, att uLi detåri834—1835
framstälda förslaget, som af tre Stånd vid denna Riksdag bifölls, afla
Bihanget tillhörande handlingar, hvilkas tryckning är af behofvet påkallad,
verkligen äro uppräknade bland deni, hvilkas tryckning är anbefald, har
Utskottet icke tvekat att åter hufvudsakligen upptaga äfven detta förslag,
med den rättelse likväl, att tryckningen af sådana handlingar, hvilka under
Riksdagen icke hunnit tryckas, må kunna, under vedeibörlig uppsigt, fortsättas
efter Riksdagens slut.
Med den förklaring, att nedanstående förslag till Riksens, vid nästa
Riksdag sammanträdande, Ständer icke må i sin närvarande form öfverlemnas
för annan händelse, än att det förslag lill National-repnesentatiouens
ombildning, som, i anledning af Utskottets Memorial Nrris 38,
68 och 85, kan blifva antaget att till nästa Riksdag hvila, då af Riksens
Ständer eller Konungen ogilius, samt med förbehåll, att sedan sig visat, 0111
och i hvilken form ett förslag till Nationalrepresentationens ombildning
i anledning af nämnde Memorial, blir till näsla Riksdag hvilande, få till
Riksens Ständer, derest de äfven till hvilande antagit närvarande förslag,
inkomma med Utlåtande, huru de sistnämnda må med det national-representationens
ombildning angående kunna till sitt väsendtliga innehåll, alter11atift
införlifva®, öfverlemnar Utskottet nu lill grundlagsenlig behandling
följande två af hvarandra oberoende förslag:
1:0 till tillägg eller blifvanle 1 :sta morn. af 5g §. Riksdags-Ordningen
och till ändring af 2 §• 4 morn, Tryckfrihets-Förordningen,
a) Tillägg eller usta mom. af
Riksdags-Ordningen §. 5g,
Alla hos Riks-Stånden •— ekonomi beträffa. Der öf uerläggningarne
hällas offentligen, åge dock Ständ magt att
om dess Proiocoll annorlunda förordna. Protocoll, som icke
sd fullständigt, som ofvan sagdt är, trjckasj skola tvefaldt
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 98.
15
utskrifvas att ajlemnas till förvar, det ena i Biks-Jr dävet,
det andra i Banken. Hvatje enskild st ände fritt att
hos den, som h Protocollen vårdar, ulbel omma, samt utan
hinder eller Jörf ottare ansvar trycka, större eller mindre
delar af samma Protocoll,
b) Ändring i Tryckfrihets-Förordningens 2 §. 4 mom.
I grund af hvad — alla slags handlingar i hvad ämncSo
111 helst.j
Vid föregåen de tillåtelse skola följande undantag oväger
ligen iagttagas :
Att Protocoll, hällne hos Konungen i Ministeriella Ärenden
och Commando-mål eller Siats-Rådets Protocoll och
Handlingar eller Hemliga Utskottets —■ icke uppenbara.
Att ej — — — — — — — femtio Riksdaler.
Att i hvad — — — — — — femtio Riksdaler»
Det skall — — — — — ■— — — skillingar.
Alt protocoll — — •— — — -—• — skil lingar.
Att ingen — — — —• —• —- — skillingar.
Att sådant — — — - — — ■— hufvudsaken
I öfrigt — — — — — — —» •—- stadgadt ärj
2:0 Tillägg i de 2 sista perioderna af Riksdags-Ordningen
5g §. förvandlade tili ett 2:dra mom.
Handlingar, hvilka till samtliga Riks-Stånden inlemnas
eller ifrån dem utgå} skola icke i Protocollen intagas, ulan
endast med nummer eller kort rubrik antydas. Af dessa handlingar
böra, såsom Bihang till samtlige Riks-Ståndens Protocoll,
Konungens Propositioner, XJtskotteni Betänkanden samt
de ProtocolIs-Utdr?g, sorn innehålla Eiks-Ståndens deröfver
fattade beslut, äfvensom Riksens Ständers Skrivelser till Konungen,
och Riksdagsbeslutet serskildt frän trycket, under Ex
-
is
Constitutions-Utslcottels Memorial, N:o 99.
peditions■Utskottet'! eller sedan Riksdag slutad är, TryckfrihetsComitcens
uppsigt, utgifvas, dock att hvad förut är på allmän,
bekostnad tryckt och till Riks-Stånden utdeladt, icke må i Bi~
bånget ånyo tryckas.
Stockholm elen 16 Mars iS/ji,
Reservation^
Herr Grefve Spens har reserverat sig under åsigt att elen åtgärd,
hvarigenom viddén- af Riksdagshandlingar lämpligen kan minskas,
icke är någon annan än en representations-reforni, men att, om dessförinnan
det förslag, Utskottet nu framlemna!’, blifver antaget, skall hvarje sådan vis»
serligen ännu icke omöjlig period, som utmärkes af reaclions-anda mot
trvckfrihets-principen och af panisk fruktan för publiciteten, göra störr#
skada än förut.”
N:o 99.
Ant. till Exp, Utsk. den 17 Mars, kl. 3 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande öfver Kongl. Maf.ts
Nådiga Proposition om ändring i 8y §. Re gerings-For meri.
Genom Nådig Proposition af den i5 nästlidne Februari, hvilken
den i samma månad blifvit af samtliga Riks-Stånden till ConslitulionsXJtskottet
remitterad, har Kongl Maj:t föreslagit följande ändrade lydelse af
Regerings-Formens 87 §.
Riksens Ständer äga gemensamt skäl att det vägra. Kan Konungen
icke förr, än Riksens Ständer åtskiljas, fatta och
meddela sitt beslut, vare Han oförhindrad, ett före nästföljande
-
Comiitutiens-Ulskottcts Memorial, N:o 99.
17
i an de Riksdags öppnande jör slaget ordagrant bifalla och
allmän Kungörelse derom t tjärda. Sker di t ej, anses /örsö
get ha/va förf al it, och donungen underrätte dä Riksens
Ständer lil deras nästa s inimankomst om de ikäl
som hindrat ferslagfts ar.tagunde. Finner — stadgadt varit.
Kongl. Majit liar i den Nådiga Piopositionen Sjelf anmärkt, ali delta
förslag är affalladt i nära likhet med ett af Riksens Sländers Constitutions-Ulskott,
vid denna Riksdag, afgifvel; celi Ulskollet anser sig derjemte
höra upplysa, alt del af Kongl. Majit till hvad Utskottet föieslagit
gjorda hufvudsak liga tillägg, öfverensstäm mer med en af Bonde-Ståndet,
i anledning af Utskottets Memorial N:o 68, till Utskottet, såsom Ståndets
gemensamma tanka, hänvisad anmärkning.
Ehuru Utskottet, då det afgaf sitt, af Kongl. Majit åberopade, förslag
uti Memorial N:o 68, förutsatte koitare o< h tätare Riksdagar, än som
enligt nu gällande Grundlagar, äro att påräkna, och ehuru således äfven
hos Utskottet någon betänklighet skulle konna ega lum, om lämpligheten
af eli Grundlags-stadgande, sorn tillåter ai da lill fem åis uppskof med
afgifvande af Konungens yttiande om eli af Riksens Sländer lill Konungen
öfveiJemnadt I.ag-löislag, har Utskottet likväl ansett de af Kongl.
Majit för Propositionen anlöida grunder vara af den vigt, att Utskottet,
för den händelse, att Utskpitels, i Memorialet Nio 68 framslälda, sedermera
i Memorialet N.-o 85 i åtskilliga delar jemkade, föislag,iden form, som
det vid innevarande Riksdag kari, lill följd af de sei skilda Bils-Ståndens
v lleander, ei hålla, skulle vid den nästföljande of Rikse ns Ständer eller af
Konungen ogilla1, samt med eliman i öflig!, att del af Conslitulions-Utskollel,
i Memorialet N:o 6t föreslagna tillägg till 87 $. Regei ings-Former,
i händelse det skulle blifva lill nästa Riksdag hvilande, och således kon -  ma alt då, under nyss anfonia vilkor, oafhängig! af Kongl. Majlis 1111 gjorda
föislag, piöfvar, kommer att, om del jemte sistnämnda löislag godkånlieSj
tillsammans med detta i nämnda Grundlags f. inlöias, funnit sig
höra
tillstyrka Grundlagsenlig! antagande al Kongl. Majlis ofvan
anförda Nådiga Pioposilion 0111 andi ing af Regi 1 ing;-Formens
87 §.
Slockholm den 16 Mars 1841.
Bih. tili R, S . P, el. 18f 0 och 1841, 3 Sam1, f v lläft.
3
STOCK HOLM. Elméns och Granbergs Tryckeri, i841.
Conslitulions-U Iskollcts Memorial, N.o 100.
i
N:o 100.
Ank. till Exp. Utsk. d. 22 Mars 1841, kl. 7 e. ra.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af åter remiss på Constitutions-Utskottets
Memorial JV:o g5,
Constitutions-Utskottets Memorial N:o g5, med hemställan om afgörande i
Förstärkt Constitutions-Utskolt af frågan om Representationens fördelning
på En eller Tvänne Kamrar, har af Bonde-Ståndet blifvit godkändt, men
af de öfriga tre Riks-Stånden till Utskottet återremitteradt.
Preste-Ståndet har dervid, såsom sin gemensamma tanka, förklarat, att
de uti den, genom förenämnda Memorial , föreslagna Ja-proposionen förekommande
orden: J,i anledning af Constitutions-Utskottets förslag i Memorialet
N:o 85’* böra ur samma Proposition utgå.
Hos Ridderskapet och Adeln har hufvudsakligen blifvit anmärkt, att
den till Ridderskapets och Adelns antagande framstälda proposition innehåller
mera, än hvad som behöfves för dess ändamål; och att detta mera
skulle kunna binda Ridderskapet osli Adeln, vid den pröfning, hvarom nu
ej vore fråga; hvarföre yrkadt blifvit, dels att Ja-propositionen bör inskränkas
till orden: ”Den, sorn vill, att Svenska Representationen skall fördelas
på Tvänne Kamrar”, med uteslutande af de följande: ”efter de grunder,
sopa Riksens Ständer, i anledning af Constitutions-Utskottets förslag i
Memorialet N:o 85, komma att bestämma”; dels, att voterings-propositionen
endast bör innehålla , att den, som vill, att Svenska Represensationen skall
fördelas på Två Kamrar, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej; Vinner
Nej, så skall representationen sammanträda på En kammare.
1 Borgare-Ståndet har hufvudsakligen blifvit anmärkt, dels att i förväg
skeende voteringar öfver principer i grundlagsfrågor ej äro lämplige , ulan
fast mera strida emot Grundlagens föreskrifter, angående ordningen vid dylika
ärendens behandling, och att voteringarne äro de sista åtgärderne, sedan
sammanjemknings-försöken på annan väg ej haft önskad framgång; dels
oek, att utur Constitutions-Utskottets förslag böra utgå, efter flera talares
påslående, de i Ja-propositionen inryckta orden: ”efter de grunder, som
Bill. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 3 Sunil. 43-dje Haft.
2
Constiiutions-Utskoltets Memorial, N.-o 100.
Riksens Sländer, i anledning af Constitulions-Utskoltets förslag i Memorialet
IN1:o 85, komma alt bestämma”; och, efter andras yrkande, jemväl den
i Nej-propositionen inrymda, af Bonde-Ståndet antagna, bestämmelsen, att
den enda kammaren bör, för vissa frågor, dela sig i Tvänne Nämnder, som
serskildt öfverlägga och besluta, men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda,
för att skiljaktigheterna till gemensamt beslut bringa.
För sist nämnda yrkande om uteslutande, utur Nej-propositionen, af
en del utaf dess uti Memorialet N:o q5 föreslagna innehåll har förnämligast
Blifvit anfördt, alt, om Bonde-Ståndets mening uti Nej-propositionen skulle
intagas, måste Borgare-Ståndet ega lika ostridig rätt, att få uti Ja-propositionen
uttryckt sin, i anledning af Constitutions-Ulskoltels Memorial N:o 38
uttryckta, gemensamma tanka, alt Riksförsamlingen fördelas på Tvänne
Kamrar, och att, der skiljaktiga tankar mellan de Tvänne kamrarne icke
annorlunda kunna sammanjemkas, hela Riksförsamlingen derom i vissa fall
på ett rum beslutar; en tanka, som bildar motsatsen till Bonde-Ståndets uti
Nej-propositionen innefattade mening; men alt lämpligast vore, alt den förestående,
blott prseliminära, voteringen kotnme att omfatta, utan
alla bestämmelser i öfrigt, endast den principfråga, om Svenska Riksförsamlingen
skall fördelas på Tvänne Kamrar, eller bilda en enda Kammare; att
meningen med detta yrkande, om Nej-propositionens inskränkning till den
allmänna principen, icke vore att undertrycka Bonde-Ståndets beslut om
den enda kammarens fördelande för vissa fall uti Tvänne Nämnder, alldenstund
Bonde-Ståndet, om En-kammarsystemet blifver gällande, finge tillfäll#
att, vid detaljernas behandling, göra sitt ifrågavarande serskilda beslut gällande;
alt Utskottet gått längre än det bort, och att tillses måste, det ej
allt genom prseliminär-voteringar måtte afgöras och Bonde-Ståndet på detta
sätt komma att ensamt föreskrifva besluten; samt att voterings-propositioner
Böra uppställas så, att de serskilda Stånden få tillfälle alt göra sina beslut
gällande, när det ena Ståndets beslut är olika med det andras eller de andras;
hvarföre, om Borgare- och Bonde-Ståndens beslut i en detalj skulle
inrymmas i Voterings-propositionen, de öfriga två Riks-Stånden skulle hafva
samma rätt.
Till besvarande af dessa anmärkningar anhåller Utskottet, att först, i
afseende på anmärkningen emot grundlags-enligheten af den i Memorialet
N:o q5 föreslagna omröstningen, få förklara, att Regeringsformens 56 §. och
serskildt hvad der säges, att Constitutions-Utskottets förstärkning skall ega
rum till slutlig jemkning_, och för att genom omröstning Jul/ständigt berecia
ett utlåtande, äfven af Utskottet uppfattas så, att omröstning i Förstärks.
Coustitutious-Utsh-oLléls Memorial, N.-o too.
Constitulions-Ulskolt icke bör ega rum förr, än el t Utlåtande derigenom
fullständigt kan beredas. Men, vid behandlingen af den vidtomfattande
frågan o n Svenska National-representationens ombildning, har Utskottet, för
alt på en gång ställa sig Grundlagens bud till noggrann efterlefnad, och
bålla Rikets Ständer utvägen öppen, att, utan års-långa arbeten , kunna bereda
ett, hela den om förmälda frågan omfattande, utlåtande , icke funnit
något annat medel, än att föreslå, det de hufvuddelar af hela frågan, rörande
hvilka, mellan de serskilda Riks-Ståndens tankar, yppats oförenliga skiljagtigheter,
och på hvilkas afgörande en mängd andra bestämmelser beror,
må, i den nion Stånden sig öfver hvar och en sådan yttrat, såsom serskilda,
ehuru derföre icke den ena af den andra oberoende, frågor, öfverlemnas
till afgörande åt Förstärkt Conslitutions-Utskott, hvars Utslag blir Rikets
Ständers utlåtande i frågan, så fullständigt beredt, som frågans beskaffenhet
medgifver, men ett utlåtande, som vid nästa Riksdag mäste behandlas i
oskiljaktigt sammanhang med andra, deraf beroende eller eljest till samma
stora fråga hörande, utlåtanden. Till denna förklaring har Utskottet, i afseende
på den omförmälda anmärkningen, endast att tillägga, att det Riksstånd,
der anmärkningen den 17 innevarande månad framstäldes, den föregående
8 i samma månad, såsom inhemtas af ett Utskottet tillhandakommet
Protocolls-utdrag, förklarat, att handläggning af Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 85 komme att anstå, intilldess beslut genom votering i Förstärkt
Gonstitutions-Utskolt varder faltadt derom, huruvida Enkammare-eller Tvåkammare-systemet
för Riksförsamlingen skall ega rum.
Hvad derefter beträffar anmärkningarne emot de i Utskottets Memorial
N:o q5 föreslagna volerings-propositioner, torde Utskottet tillåtas att, rörande
Ja-propositionen, erinra, att de klandrade orden i ingen händelse kunna
innebära någon inskränkning i Riks-Ståndens frihet alt, om Två-kammaresystemet
i voteringen skulle segra, emot Utskottets förslag i Memorialet
N:o 85 göra alla anmärkningar gällande, om hvilka Stånden, hvart för sig,
blifva ense. Utskoltet inryckte dessa ord derföre, alt öfverläggning om
Grundlags-ändring, som icke af Konungen är föreslagen, i Riks-Slånden
endast i anledning af ett utaf Conslitutions-Ulskottet framstäldt förslag kan
ega rum, och att Utskottet blott i Memorialet N:o 85 framställt förslag om
Två-kammar-systemet. Dä de omförmälda orden emedlertid äro fullkomligen
umbärliga, och en anvisning på blifvande beslut måhända kan vara
mindre lämplig i ett sådant Utlåtande, som en i Förstärkt ConstitulionsUtskott
segrande proposition blifver, har Utskottet ansett sig böra hemställa,
alt den i Memorialet N:o $5 föreslagna Ja-propositionen må, på nedan
-
,4
fConslilutions-Ulikoltcls Memorial, N.-o t oo.
skrifna sätt, jemkas till öfverensstämmelse med de hos serskilda Riks-Stånd
yttrade önskningar.
, Rörande den af Utskottet i sistnämnde Memorial föreslagna Nej-proskion,
har redan i Borgare-Ståndet blifvit erinradt, att densamma är en
uppfattning af Bonde-Ståndets, från de öfriga Riks-Ståndens afvikande, beslut,
hvilket delta Stånd har rättighet att få oförändrad t lill föremål för
votering i Förstärkt Constitutions-Utskott; hvaremot i Ja-propositionen icke
kunnat af de Öfriga tre Riks-Ståndens meningar upptagas mer än det, hvaruti
samtliga dessa Stånd öfverensstämt; och Utskottet tinner sig, till stöd
för sitt åfstyrkande af ändring uti berörda Nej-proposition, endast behöfva
åberopa denna erinran.
På här ofvan anförda skäl hemställer Utskottet, att, för den i Utskottets
Memorial N:o g5 föreslagna voteringen i Försläi kl Conslitulions-Ufskolf,
må antagas följande proposition, emot hvilkens antagande äfven hos BondeStåndet
så mycket mindre hinder lär mola af Ståndets förra beslut, som
ingen hufvudsaklig skillnad föiefinnes mellan den i Memorialet N:o g5 och
den här nedan föreslagna proposition:
Den, som vill, att Svenska Representationen skall fördelas på
Tvänne Kamrar, röste
J ci,
Den det ej vill, röste
Ney;
Vinner Nej, anses Representationen böra bilda En enda Kammare,
hvilken för vissa frågor delar sig i Tvänne_Nämnder, som serskildt
öfverlägga och besluta, men vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda,
för att skiljaktighelerna till gemensamt beslut; bringa.
Slockholm den 22 Mars 1841 -
TRYCItT HOS J. A. WALLDÉ»,
1841.
Constitutions-ZJtshottets Memorial, N.'o 101.
I
N: o 101.
Ant. till Exp.-Utsl. den 3i Mars, 11. 9 f. m.
Memorial till Borgare-Ståndet, i anledning af Ståndets
yttrande rörande Constilutions-Utskottets Memorial,
N:ris 83 och 84.
De i Constitutions-Utskottets memorial N:ris 83 och 84, för omröstning
i Förstärkt Gonstitutions-Utskott, föreslagna voterings-proposilioner
hafva af samtliga Riks-Stånden blifvit godkända, men Borgare-Ståndet har
derjemte öfverlemnat åt Constitulions-Utskottet att, i anledning af föreskriften
uti Regerings-Formens 56 §., inbjuda det Hedervärda Bonde-Ståndet
att foga sig efter de öfriga tre Riks-Ståndens, vid behandlingen af
Constilutions-Utskottets memorial N:ris 6o och 62, fattade beslut.
Constitulions-Utskottet har, i den ordning, Regerings-Formens 56 §. stadgar,
den oförenliga skiljaktigheten mellan Bonde-Ståndets och de öfriga tre RiksStåndens,
i anledning af Utskottets memorial N:ris 60 och 62, yttrade tankar
till samtliga Riks-Ståndens behandlande anmält, och derigenom gifvit
Bonde-Ståndet tillfälle att, om det för godt funnit, foga sig efter MedSLåndens
tanka. Då Bonde-Ståndet sådant icke gjort, hemställer Utskottet
till Borgare-Ståndet,
huruvida icke Ståndet skulle finna lämpligt att, utan det
ofvannämnda tillägget, hvaruti intet annat Stånd instämt,
tillåta omröstning i Förstärkt Constitulions-Ulskott öfver de
af Ståndet redan godkända, i Constitutions-Utskottets memorial
N:ris 83 och 84 föreslagna, voterings-propositionerna.
Stockholm den 26 Mars 1841 -
Bi/i. till R. St. Prat. 1840 och 1841. 3 Sami. 44 Häftet.
3 Ccnsdtulions-Utskotlets Memorial, N:o 102.
N:o 102.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3i Mars 1SJ1, kl. 9 f. m.
Memorial till Fikscns Ständer, med f örslag till voteringsproposiiioner
i Förstärkt Coust ilut iöns- Utskott för
samman jemkning af Fiks Ståndens skiljaktiga meningar,
rörande de uti Constitulions- Utskottets Memorial
N:ris 50 och 82 föreslagna G rundlags ändringar»
CD
Constitutions-Utskottet
har, i memorial N:o 82, dels redovisat för
de serskilda Riks-Slåndens yttranden rörande det i Utskottets memorial
N:0 5g afgifna förslag om tillägg till Regerings-Formens 6 dels ock
försökt att samma yttranden i möjligaste måtto till ett helt utlåtande sammanjemka.
Utskottets sammanjemkningsförslag har af Bonde-Ståndet blifvit antaget
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag; hvaremot de tre
öfriga Riks-Stånden hvart vid sin mening förbi i fv i t, deribland PresteStåndet
med den förklaring, att Ståndet icke godkänt det af Utskottet
uppgifna jemkningsförslaget i afseende på de i slutet deraf förekommande
orden: ”i fall äfven desse af giltiga och till Stats-Rådets Protocoll förda
skäl äro hindrade,’’ deni Ståndet ansett böra utgå.
Vid sådant förhållande återstår för Utskottet, i afseende på frågan
om tillägg till 6 §. Regerings-Formen, blott att lör omröstning i Förstärkt
Constitutions-Utskolt föreslå följande voterings-proposiliouer:
A.
Den, som vill, att i slutet af Regerings-Formens 6 §, skall tilläggas:
”Jr Departements-Chef hindrad, förordne Konungen till Departe”mentets
förvaltningmed den rätt och det ansvar_, sorn denna Rege>’rings-Form
föreskrif ver _, Stats-Råd utan Departement, eller annan
’’Svensk man med de i 4 .<$*•’ om för mälda egenskaper.”
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer ny votering att anställas öfver en så ledande
proposition:
Conslitutions-Utskottets Memorial, N:o 102. 3
B.
Den, som vill, att i slutet af Regerings-Forrnens 6 §. skall tilläggas:
"Jr Departements-Chef af laga förfall hindrad, förordne Kontin”gen
till Departementets styrelse och föredragning af dertill hörande
"ärenden, med den rätt och det ansvar, som denna Regerings-Form
”föreskrifver, Stats-Råd utan Departement , Departementets Expeditions"Chef,
eller annan Svensk man med de i 4 §. omförmälde egenskaper.”
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer ny votering att anställas öfver en så lydande
proposition:
C.
Den, som vill, att i slutet af Regerings-Formens 6 §. skall tilläggas:
"Jr Departements-Chef af giltigt och till Stats-Rådets Protocoll
"fördt skål hindrad, må hans embete, enligt Konungens förordnande,
vmed den rätt och det ansvar, denna Regerings-Form föreskrif ver, för"valtas
af Stats-Råd utan Departement, Departementets Expeditions”Chef,
eller, i fall äfven desse af giltiga och till Stats-Rådets Pro"tocoll
förda skäl äro hindrade, annan Svensk man med de i 4 0,n~
”förmälda egenskaper.”
röste Ja;
den, del ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer att till nästa Riksdag blifva livilanae Constitutions-Utskottets
, i memorialet N:o 5f) framstälda, förslag, alt uti Regerings-Formens
6 §., näst efter nuvarande sista meningen, må införas ett
tillägg af följande lydelse:
”Jr Departements-Chef af laga förfall hindrad, förordne Konun”gen
till Departementets styrelse och föredragning af dertill hörande
"ärenden, med den rätt och det ans var, sorn denna Regerings- Fonn för e"
skrif verf Stats-Råd utan Departement , Departementets Expeditions"Chef,
eller, i fall äfven desse af laga förfall hindrets, annan Svensk
”man med de i 4 §■ omförmälde egenskaper.”
Stockholm den 3o Mars 1841.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet, 184 * -
Constitutions-TJIskottets Memorial, N:o io3.
I
N:o 103.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 April, kl. g f. ra.
Memorial till Riksens Ständer, med Utlåtande, rörande
Kongl. May.ts Nådiga Proposition om ändring i
Riks-Actcns 7 §.
Sedan Kongl. Majit redan, i sammanhang med förklaringen af Dess
Nådiga samtycke till de af Riksens Ständer, för vinnande af en ändamålsenligare
organisation nial' Stats-Rådet, föreslagna ändringar i Regerings-Formen,
Riksdags-Ordnirigen och Tryckfrihets-Förordningen, gifvit Riksens Ständer
tillkänna Dess Nådiga afsigt, att, då, genom dessa ändringar, benärnningarne
’’Hof-Canzler” och ”Stats-Secreterare” i Grundlagarne upphört,
och således jemväl borde utgå utur den, til! bestämmande af de genom
föreningen mellan Sverige och Norrige uppkomna constitntionella förhållanden,
i Stockholm den 6 Augusti och i Christiania den 3i Juli i8i5, beslutade
Riks-act, så väl till Riksens Ständer, som till Norriges nästkommande
Stor-Thing öfverlemna Nådig Proposition för åstadkommande af likstämmighet
emellan Sveriges Grundlagar och Riks-actens föreskrifter, bar, genom
Nådig Proposition den 17 Mars innevarande år, hvilken af samtliga
Riks-Stånden blifvit till Constitutions-Utskottet remitterad, Kongl. Majit,
för åstadkommande af omförmälda likstämmighet, med iakttagande derjemte
af grundsatsen om full reciprocitet emellan Rikena inbördes, föreslagit
Riksens Ständer, hvad Kongl. Majit ock förklarat Sig ämna till Norriges
Rikes nästkommande Stor-Thing föreslå, alt 7 §. Riks-acten erhåller
följande ändrade lydelse:
Intill dess bägge Rikenas Representanter äro församlade
och hafva förordnat ont Regeringen under Konungens minderårighet,
skall ett af lika antal Svenska och Norrska Ledamöter
sammansatt Stats-Råd, under namn af Sveriges och
Norriges Intet ims-Regering, föreslå Rikenas Styrelse, med iakttagande
af dessas ömsesidiga Grundlagar.
Delta sammansatta Stats-Råd skall bestå af Tio Ledamöter
från hvardera Riket, nemligen från Sverige: De tvänne
Stats-Minisliarne och Atta Stats-Rådoch från Norrige;
Bih. till R. St. Prot. 1810 och 1841. 3 Sami. 45 Häftet,
1
Const.il
Norrska Stats-Ministern och de Ivänne Stats-Råd, som äro i
Stockholm , samt Sju, vare sig ordinarie eller serskildt tillförordnade
Stais Råd, som vid tillfallen af tronledighet, eller
under Konungens minderårighet, af den i Norrge varande
Regel ing bland dess egne Ledamöter utses, i hvilkas ställe
minst trenne Stats-Råd i Norrige tillförordnas.
Med så väl Svenska som Norrska sakers föregående beredning
och granskning förhålles efter de i hvardera Riket
gällande föreskrifter,
I Interims-Regeringen skola de Svenska Arenderna af den
Svenska Föredragande, till hvars befattning de höra, föredragas,
i Protokoll fattas, och expedieras på Svenska Språket,
och de Norrska arenderna af den Norrska Stats-Ministern
föredragas, i Protokoll fattas, och på Norrska språket expedieras.
Saker, som angå båda Rikena och ej genom sin natur
tillböra något serkihlt Departements handläggning, föredragas
af Stats-Ministern för Utrikes Arenderna och expedieras
till hvardera Riket på dess Språk, till Sverige genom
bemälde Föredragande, och till Norrige genom dess StatsMinister.
Diplomatiska Ärender föredragas äfven af StatsMinistern
för Utrikes Arenderna och införas i ett serskildt
Protocoli.
Arenderna a (göras, &c.
På de af Kongl. Majit anförda skäl, och med erinran, att sista momentet
af 3 i 1815 års Riksdags-beslut lyder; ”Äfven bafve Vi, med
”afseende på de frågors natur, sorn angå Föreningen mellan Sverige och
Norrige, beslutit, att de både nu och framdeles kunna vid samma Riksdag,
då de väckas, lill afgörande förekomma, utan alt till nästa Riksdag
‘behöfva hänskjutas,” får Conslitutions-Utskotlet tillstyrka,
att Riksens Ständer må, för deras del, den i Kongl. Maj:!*
bär ofvan omförmätda Nådiga Proposition föreslagna ändring,
i 7 §. af den i Slockholm den 6 Augusti och i Chi istiani»
den 3i Juli i8i5 beslutade Riks-acten, antag».
Stockholm den i April 1841.
Consiituiions-Utslottets Memorial, N:o lo4. . 3
N:o 104.
Ank, till Exp.-Utsk, den 6 April, kl, g f. m.
Memorial till Biksens Ständer, angående förloppet af
voterinzar inom, För st arlet a Conslitutions- Utskottet.
o
Hos Riksens Ständer får Constitntions-Utskoltet anmäla , att Förstärkta
Conslitutions-Ut skol te t den 2 innevarande månad sammanträde för att, i
enlighet med 56 §. Regerings-Formen, rösta öfver nedanstående, godkända
volerings-proposilioner; hvarvid röstningen utfallit på följande sätt:
Första Voterings-proposilionen ;
(fe Memorialen N:ris 45 och 69.)
Den, som godkänner följande redaction af 4 * §• Riksdags-Ordningen:
Stats-Rådets och Högsta Domstolens samtlige Ledamöter, äfvensom
Justi!iae-Canzleren och Justrtiae-Omhudsmannen , kunna ej säle och slämma
i sitt Stånds Plena förnekas, enär de, enligt hvad hvarje Stånds serskilda
Ordningar stadga, dertill berättigade äro. Stats-Mini strame och
Föredragande Stats-Röd (ige rätt alt jem väl bivista andra Stånds Plena,
ån der de hafva säte och stämma, för att i frågor, sorn röra deras
Departement, kunna upplysningar meddela. Börande de dock, före beslutens
fattande, afträda. Dä Stats-Rådets Ledamöter med Konungslig
makt styra Riket, äge de ej i något R/ks-Stånd tillträde. I Utskoll
ej besluten öfvervara.
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer ny votering alt anställas öfver en så lydande
proposition :
Den, som gillar nedanstående redaction af 41 §■ Riksdags-Ordningen:
Stats-Rådets och Högsta Domstolens berättigade äro. Stats
Rådets
Ledamöter äga rätt att jemväl uti de Stånds Plena, hvarest de
icke haf va säte och stämma, deltaga i öf verläggningarne, men icke uti
besluten. Då Stats-Rådets Ledamöter med Konungslig makt styra Riket,
4 Constitutions-Utslotlels Memorial, IV:o io4.
äge de ej i något Riks-Ståncl tillträde. I Utskott — — ej besluten öfvergå
ra.
röste Ja ;
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer icke något förslag om tillträde i alla Stånds
Plena för Ledamöter af Stats-Rådet att hvila till afgörande vid nästa
Riksdag.
Den första voteringen utföll med
Åtta Ja,
och Sjultioell Nej;
hvadan den andra voteringen företogs, och utföll med
Tretiosju Ja,
och Fyratiotvå Nej.
Madra Voterings-propositionen :
(Se Memorialen N:ris 07 och 8r. Proposilionerne Ntris r och 2
hade förfallit, i följd af vederbörande Riks-Stånds bifall till de jemkningsförslag,
med hvilka samma propositioner stodo i sammanhang.)
Den, som vill, att i andra punkten af det förslag till ändring af
Regerings-Formens 43 §., som Constitulions-Utskoltet i Memorialet N:o
r>7 afgifvit, orden: den tillförordnade Styrelsens må bibehållas,
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, komma i nämnde förslag, i stället för anförde ord, att
införas orden: 'vederbörande Departernents-C/iefs.
Den häröfver anstälda voteringen ulfoll med
Fy ra tiofyra Ja,
och Tretiofem Nej.
Tredje Voleringspropositionen:
(Se Memorialen N:ris 95 och 100.)
Den,
Constilutions-Utskotlets Memorial, N:o io4. 5
Den, som vill, att Svenska Representationen skall fördelas på Tvänne
Kamrar,
röste Ja ;
den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, anses Representationen böra bilda En enda Kammare,
hvilken för vissa frågor delar sig i Tvänne Nämnder, som serskildt öfverlägga
och besluta, men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda,
för att skiljaktigheterna till gemensamt beslut bringa.
Den häröfver anstälda voteringen utföll med
Fyratioett Ja;
och Trelioåtta Nej.
Stockholm den 6 April 1841.
Rättelser
42 Häftet, sid. 14, rad. 4, nedifr., står: beträffa.; läs: beträffar.
— — 16, — 1, uppifr., — eller —- eller,
— — — 3, nedifr., — gemensamt skäl;
läs: gemensamt — — — skäl.
Bih. till Ä. St. Prot. 1840 oeh 1841. 3 Sami. 45 Häftet.
2
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckerietj 18/}i.
Constitutions-Utskottels Memorial, N.o 10S.
1
N:o 105.
Ank. lill Exp. Utsk. den 26 April i8'4i, kl. 2 e. m.
Memorial lill Riksens Ständer, i anledning af samtliga Riks-Ståndens
yttranden öfver Coustitutiöns-Uiskottets Memorial, N:ris
6S och 85.
JL anledning al Constitutions-Ulskottets Memorial N:o 68, med fortsatt förslag,
i afseende pä Nalional-representalionens ombildning, och de i sammanhang
dermed nödiga Grundiags-ändringar, samt N:o 85, med förslag
lill sammanjemkning af Riks-Ståndens, i anledning af Constitutions-Utskotlets
Memorial N:o 08, såsom gemensamma tankar till Utskottet hänvisade,
anmärkningar, har
Ridderskapet och Adeln, såsom dess enda gemensamma tanka, förklarat,
att de af Constilutions-Utskottet i förenämnda Betänkanden framstälda förslag
äro oantagliga ;
Preste-Ståndet, att förslaget till Vallag i Memorialet N:o 85 ogillas,
"såsom icke innefattande en i 56 §. Regeringsformen anbefalld sammanfattning
af Riks-Ståndens, vid återremissen af Memorialet N:o 38, förvarade
gemensamma tankar, angående grunderna för National-representa”lionens
om bildning, icke eller öfverensstämmande med resultatet af Förstärkta
Conslitutions-Utskottets den 3 nästlidne December, för beredande
"af möjlighet till en slik sammanjemkning, verkställda omröstning” samt
att, ' enär de i Memorialen Nrris 68 och 85 framlagda förslag till Regeringsform
sammanhänga med det förra och deraf bero, samt vid den i det
'Sistnämnda Memorialet föreslagna bildningen af 2:ne Representant-kamrar
"icke eller tillbörligt afseende blifvit fästadt vid 3:ne Riks-Stånds härom
"meddelade preliminära beslut, särdeles hvad valbarhels-grundsatsen be”träffur
, så kan af dessa hufvudsakliga skäl, utan tillägg af flerfaldiga mot
”förslagen både i sin helhet och mot deras särskilda delar inom Ståndet
"gjorda anmärkningar, intetdera af förslagen i sistbemälda Memorial till
”Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag antagas.”
Borgare-Ståndet har förklarat ”sig ej kunna antaga” det i Memorialet
N:o 85 uppstälda ”Vallags-förslag att hvila till Grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag”; äfvensom Ståndet efter nämnda beslut funnit förslaget,
B lii. lill R- St. ProC. 1840 och 1841- 2 Sami. 4^te Raft- 1
2
Constitutions-UIskoltels Memorial, N.o io5.
sid. 66 af Constitulions-Utskottets Memorial N:o 38, om upphäfvande af
Riksdags-Ordningens i i, 12, 13. 14, ‘5, 17, *8, 19 och 22 §§. ej till annan
åtgärd, än läggande till handlingarue, föranleda.
De sid. 14—3i af Memorialet JN:o 85 föreslagna andi ingar oell tillägg
uti Regeringsformen samt Trvckfrihets-Föiordningen har Ståndet tunnil sig
”nu ej kunna, i följd af beslutet öfver Vallag-förslaget, antaga att hvila
”till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag”.
De förslag, som innefattas tili Memorialet JN:o 68, har Borgare-Ståndet
i deras helhet till Utskottet återremitterat, med uttryck af Ståndets gemensamma
tanka, att berörde förslag ”för det närvarande icke kunna, i följd al”
det förut fattade ”beslutet öfver Memorialet lN:o 85, godkännas att hvila
”till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.”
Bonde-Ståndet Ivar, efter pröfning af Memorialet N:o 68, utom hvad i
Memorialet N:o 85 redan af Utskottet blifvit anmäldt, yttrat sig, med
gillande af ”dels Utskottets förslag, i hvad det angår så väl sammanfall omogen
i Regeringsformen af grunderne för National-representalionens arbetsordning,
som urskiljandet från nu varande Regeringsform och Riksdagsordning
af allt det reglementaiiska i berörde afseende, för att blifva löre”mål
för en serskild ordningsstadga, som likväl icke komme att tillhöra
”antalet af Rikets Grundlagar, och genom hvilken förändring, om den an”tages,
nuvarande Riksdags-Ordning skulle upphöra att vara gällande ; dels
”de al Utskottet redoviste åsigler, angående den förändrade planen löräm”nenas
indelning, som i förslaget till Regel ingsform blifvit iakttagen.”
Deremot har Ståndet, efter granskning af ifrågavarande Grundlagsförslag,
i deras serskilda delar, funnit skäligt att förslagen lill Utskottet
återremittera, med följande dervid gjorda och af Ståndet, såsom gemensam
tanka, godkända anmärkningar:
vid 4g alt den, för lagtima Riksdags återkomst, i denna § bestämda
tid af hvartannat år borde, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid
denna Riksdag serskildt fattade beslut, förändras till hvart tredje;
vid 52 ,$*.• att antalet af de Förmyndare, som under omyndig Konungs
minderårighet skulle komma att i Hans namn Regeiingen föra, borde bestämmas
till Tre eller Fem, och sålunda blott en Förmyndare icke i något
fall kunna väljas;
vid i36 §: att redactionen af denna § bör, i afseende å tiden för Riksdags
fortfarande, ställas i öfverensstämmelse med det af Rikets Ständer
serskildt rörande detta ämne, till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
godkände förslag.
Constilutions-Utskotlets Memorial, N.o io5.
3
Dessutom liar Ståndet, såsom gemensam tanka, likaledes framställt åtskilliga
anmärkningar vid 61, 65, 70, 71, 73 oell ro5 §§; men, då Ståndet
sedermera, på sätt nedanföre skall anmälas, godkänt det i Memorialet N:o
85 framstälda förslag, der samma §§ äro i förändradt skick upptagna, torde
Utskottet här icke böra specieit upptaga sistnämnda, genom Ståndets senare
beslut förfallna, anmärkningar.
Vidare har Bonde-Ståndet, i afseende på redaclionen i allmänhet af de
Grundlagsförslag, Utskottet framställt, företrädesvis utmärkt föreskrifterna uti
110, 111 och i 12 §§., såsom till den grad invecklade och otydliga, att desamma,
utan bifogad omständlig förklaring, svårligen skulle kunna af Riksförsamlingen
tillämpas, och för öfrigt gjort åtskilliga anmärkningar, såsom
upplysningar hvartill Ståndet gillat det förslag till ny redaction (^utom af
Regeringsformens 55, 60, 61, 64 och io5§§, hvilkas i Memorialet N:o 85 föreslagna
redaction sedermera blifvit af Ståndet gillad, jemväl) af 4,9. 5a och
53 §§. af Regeringsformen, som blifvit utarbetadt att remissen åtfölja;
hvarjemte Ståndet förklarat sig anse, icke blott öfriga delar af Utskottets
förslag, utan äfven Rikets Grundlagar i deras helhet, i behof af en förbättrad
redaction.
Ståndets yttrande slutas med en, på anförda skäl stödd, förklaring, att,
ehuru Ståndet icke ansett sig Grundlagsenligt kunna undgå att, ännu innan
Utskottets Jemknings-betänkande, i anledning af Riks-Ståndens emot Utskottets
Memorial N:o 38 gjorda anmärkningar, inkommit, till pröfning upptaga
de i Utskottets Memorial N:o 68 framstälda Grundlagsförslag, Ståndet
likväl ville hafva sin rätt förbehållen att, sedan Utskottets förslag till Representationens
om bildning blifvit i sin helhet Riks-Ståndens slutliga behandling
understähla, då, ulan hinder af nu fattade beslut, meddela det
utlåtande, hvartill sakens beskaffenhet kunde föranleda.
Vid pröfnigen af Memoria let N:o 85, har Bonde-Ståndet funnit för godt
att till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, enligt56§. Regeringsformen,
antaga de af Constitutions-Utskoltet i samma Memorial framstälda
förslag, så väl till Vallag, som till ändringar och tillägg uti Regeringsformen
och uti Tryckfrihets-Förordningen.
Utskottet torde bland dessa yttranden först böra till besvarande upptaga
Bonde-Ståndets, rörande Memorialet JY:o 68, afgifna, såsom de enda
mera i detalj ingående; och Utskottet får då, i anledning af Ståndets anmärkningar
emot redactionen af Rikets Grundlagar i de delar, hvilka Utskottet
i sina til 1 Riksens Ständer afgifna serskilda förslag icke vidrört, erinra,
att Utskottet föreslagit de ändringar i dessa Grundlagar, hvilka Utskottet
4
Conslitutions-UtskoUcls Memorialj N;o 10S.
ansett högst nötliga eller nyttiga och möjliga att veikstä!la; och att förslag
om sådana ändringar i Ståndens plena ieke få väckas, utom af Konungen ;
hvadan Utskottet ej heller Grundlagsenligt kan å Ståndets anmärkning i denna
del göra något afseende. Så vida deremot Ståndets anmärkningar träffa
den af Utskottet, föreslagna redaction, har Utskottet funnit dem, både i
den del, som angår nämnda redaction i allmänhet, och i den, hvilken rörer
de af Utskottet föreslagna no, iri och 112 §§ Regeringsformen, alltför
obestämda, att föranleda någon åtgärd å Utskottets sida; hvaremot Utskottet,
så vida Ståndet icke, med begagnande af det förbehåll, hvarmed det slutat
sitt yttrande, rörande Memorialet N:o 68, skulle vilja frånträda dessa anmärkningar,
skall ställa sig hvarje närmare bestämd anmärkning, som SlåndeL
vill Utskottet meddela, till den efterrättelse, sorn beskaffenheten fordrar.
Ståndets anmärkningar, rörande de af Utskottet föreslagna 5a och 53 §§.
Regeringsformen träffa, så vidt de angå redactionen, hufvudsakligen den del
deraf, hvilken Utskottet bibehållit oförändrad, och kunna således, på redan
anförda skäl, icke af Utskottet afses. Hvad efter denna afsöndring återstår
af redactions-anmärkningar, torde Ståndet finna dels så nära sammanhängande
med hvad rör den gamla redactionen, dels af så ringa vigt, att Ståndet
behagar derifrån afstå.
Ståndets anmärkning emot 5.2 §. Regeringsformen , alt nemligen En
enda Förmyndare för omyndig Konung icke må förordnas, kan Utskottet,
som bibehållit den i 62 §. Riksdags-Ordningen stadgade regeln, på redan
anfördt skäl icke upptaga, enär den innefattar ett förslag till Grundlagsändring,
hvilket icke blifvit i Grundlagsenlig ordning väckt.
Hvad deremot angår Ståndets anmärkningar emot de af Utskottet föreslagna
49 och 136 §§. Regeringsformen, så har Utskottet visserligen i Memorialet
N:o 68, sid. 8, anmält sin afsigt att, i händelse Utskottets i samma
Memorial afgifna förslag med eller utan ändringar Liefve antaget att till
nästa Riksdag hvila, till Riksens Ständer inkomma med utlåtande om det sätt,
hvarpå förslag, motsvarande åtskilliga förut under Riksdagen, utan afseende
på Representationens ombildning, framslälda, skulle kunna uti det i Memorialet
N:o 68 innefattade alternatift intagas; och Utskottet hade vid
denna anmälan äfven afseende på de tvänne, hvilka Bonde-Ståndet nämnt;
men då Ståndet visserligen har rätt att i en Grundlagsändring, den Ståndet
j öfrigt allena antagit, yrka de modificalioner, Ståndet finner lämpliga, och
hvilka icke innefatta nya förslag, har Utskottet ansett sig böra ställa sig
Ståndets fordran i detta afseende till efterrättelse. Utskottet har dock ansett
sig böra anmärka, att det tillägg, som Ståndet uti 49 § fordrat, neni
-
Conslkutions-Utskottels MemorialIV.o toS.
5
linén ali äfven Förmyndare-styrelse skall uttryckligen nämnas, såsom berättigad
ali Riksförsamlingen till urtima Riksdag kalla, när den nödigt linner,
dels torde vara betänkligt, på den grund, att, örn ett sådant stadgande
intages, utan att den Interims-Slyrelse, som stundom mer än ett helt Ar
kan styra Riket, på samma gång nämnes, tvekan möjligen skulle kunna hysas,
huruvida denna Interims-styrelse, t. ex. då främmande magt angripit
Riket med krig, och det större Creditivet behöfver lyftas, skulle ega rätt
att till urtima Riksdag kalla, dels synes öfverflödigt, då Förmyndare-styrelse,
som Regeringen, i Konungens namn, efter Grundlagen för, utan tvifvel ock
i denna punkt eger full Konungslig magt; hvadan Utskottet hemställer, att
Bonde-Ståndet ville tillåta, att detta tillägg utur den af Ståndet godkända
redaction må uteslutas; och anhåller ConslitutionS-Utskollet, att BondeStåndet
mätte, så skyndsamt ske kan, utlåta sig, huruvida det, med de nu
af Utskottet, på grund af Ståndets anmärkningar, gjorda, äfvensom med de
förut i Memorialet N:o 85 föreslagna, rättelser uti Memorialet N:o 68, tili
Grundlagsenlig behandling antager samma Memorial och sålunda äfven godkänner
de af Utskottet i nedanskrifna Ja-proposition intagna redactioner.
.Beskaffenheten af de Tre öfriga Riks-Slåndens här ofvan omförmälda
yttranden nödgar Utskottet att i minnet återföra Representationsfrågans
föregående behandling vid innevarande Riksdag.
I Memorialet K:o 38 framlade Utskottet ett formligt Grundlagsförslag.
Utskottet tillät sig icke att, efter det år 1810 gifna exemplet, inskränka
sig till uppställande af allmänna grundsatser i förenämnda fråga. De af
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden till Utskottet, i
anledning af förenämnda Memorial, hänvisade anmärkningar innehöllo deremot
endast sådana grundsatser. En bland de så uttalade grundsatserna
var den högst vigtiga om ståndsdelningens bibehållande både vid valrättens
och valbarhetens bestämning: en grundsats, fullkomligen motsatt den af
Bonde-Ståndet godkända, på hvilken Utskottets förslag var bygdt. En sammanjemkning
af två så stridiga grundsatser till ett enda helt utlåtande fann
Utskottet icke möjlig; en sammanjemkning , byggd på förutsättningen, att
den ena grundsatsen skulle blifva frånträdd af det eller de Riks-Stånd, som
densamma omfattat, ansåg Utskottet, i betraktande af den vigt, hvart Stånd
för sig lagt på den grundsats, det godkänt, förmäten. Ett försök att af de
Tre Ståndens, från Bonde-Ståndets afvikande, tankar bilda och, för omröstning
i Förstärkt Constitutions-Utskolt, framställa ett serskildt lagförslag,
såsom contraproposition mot det af Utskottet redan afgifna, med de af
Bonde-Ståndet fordrade rättelser, var icke af Grundlagen föranlåtet. Denna
6
Conslitulions-Ulskoltets Memorial, N.o toS.
ålägger Utskottet att föreslå sådan omröstning till antagande af det ena
eller andra Ståndets gemensamma tankar, icke att för sådan omröstning
utarbeta dessa tankar till lagförslag.
I sådana omständigheter föreslog Utskottet den omröstning, hvilken,
efter det samtliga Riks-Slånden den medgifvit, den 3 December förlidet år
i Förstärkt Constitutions-Utskott egde ram; och genom hvilken frågan om
Stånds- eller samfälda val atgjordes.
Att den åsigt, som ledde Utskottet till detta förslag, öfverensstämrle
med Riksens Ständers, derpå fick Utskottet ett nytt bevis någon tid derefter.
Sedan Utskottet nemligen i Representationsfrågan, kort eber Utskottets
framställning om bemälda omröstning, afgifvit Memorialet N:o 68, oell sedermera,
såsom Jernkningsförslag, Memorialet N:o 8), fordrade ett Riks-Stånd
beslut i Förstärkt Constitutions-Utskott rörande principfrågan om Riksförsamlingens
konstitueraride på En eller Två Kamrar. De öfriga RiksSlånden
gåfvo äfven till denna begärda omröstning bifall; ehuru de båda
grundsatserna, mellan hvilka samma omröstning skulle skilja , då voro , i
hvar sitt af sist nämnda Memorial, utarbetade till lagförslag och Riks-Stånden
således voro i tillfälle att pröfva samt , i händelse Riks-Slånden efter
en sådan pröfning och deraf föranledda rättelser stannat i olika meningar,
till voterings-p ro positioner, vid en sådan omröstning, som deri ifrågavarande,
i stället för nakna grundsatser antaga dessa lagförslag. Den andra sålunda
af Riks-Stånden medgifna omröstningen i Förstärkt Constitutions-Utskott
rörande Rrepresentationsfrågan försiggick den i innevarande månad.
Båda de omförmälda omröstningarna hafva lemnat bestämda utlåtanden
om hvar sin grundsats. Den form , i hvilken , lill följd af det sätt,
hvarpå de Tre Riks-Stånden framställt sina emot Memorialet N:o 38 gjorda
anmärkningar, berörda utlåtanden blifvit beredda, kunna icke betaga riem
den kraft och verkan, som hvarje medelst omröstning i Förstärkt Constitutions-Utskott
fullständigt beredt utlåtande tillkommer. Någon anledning
till tvifvel i detta afseende kan icke hemtas från Regeringsformens 56 §■ ,
den enda, som nämner omröstning i Förstärkt Constitutions-Utskott , och
som derom stadgar, att, när, i fråga om förändring af stadganden i Grundlagarne,
anmärkningar i Ståndens plena göras, och emellan dessa anmärkningar
oförenliga skiljaktigheter finnas, hvilka icke genom eftergifvanden
Stånden emellan undanrödjas, Constitutions-Utskottet skall förstärkas till ett
antal af Tjugu personer af hvarje Stånd, hvilka genom samfäld omröstning
skiljakligheterna förena, och att det dymedelst fullständigt beredda utlåtande
sedan skall hvila till Riksens Ständers afgörande vid nästa Riksdag.
Constitulions-Ulskottets Memorial, N.-o 10S.
7
[ denna §. finnes intet förbehåll, att endast det utlåtande af Förstärkt
Consliiutions-Utskott skall anses f ullständigt beredt, och till nästa Riksdag
hvila, sorn är klädt i draglén af en lag-paragraf, eller att ett sådant Utskott
skulle kunna rösta om blotta reglor för ett närvarande ConstitutionsUtskotts
arbete: reglor, hvilka Riksens Ständer, vid samma Riksdag, skulle
kunna, genom ogillande af sjelfva Utskotts-arbetet, åter tillintetgöra. Ehvad
förmodan man än må hysa, om huruvida lagstiftaren, vid godkännande af
nämnda lagrums senare moment, erinrat sig möjligheten al sådana slags
utlåtanden, som de medelst omförmälda två omröstningar beredda , gäller
lagni icke destomindre utan inskränkning om alla dem, hvilka medelst omröstning
i Förstärkt Consliiutions-Utskott kommit till stånd, enär Grundlagen
icke medgifvit Riksens Stander att i något fall låta ett Föistärkt Constitutions-Ulskott
rösta med annan kraft och verkan, än samma lag i allmänhet
föreskrifver. Utskottet beböfver väl icke, vid sådant förhållande,
erinra, att hvarken i Utskottets hemställanden om förrberörda, i Representationsfrågan
anstälda, två omröstningar, eller i Riks-Ståudens öfver samma
hemställanden afgifna yttranden, finnes någon anledning, att de utlåtanden,
till hvilkas beredande samma omröstningar funnos nödiga, skulle anses annorlunda,
än åberopade lagrum stadgar.
Efter det sålunda, genom oftaberörda två omröstningar, för Nationalrepresentationens
ordbildning blifvit bestämda två nya hufvudgi under, utom
de tvänne, hvilka samtliga Riks-Slånden i sina serskilda yttranden mer eller
mindre uttryckligen erkänt, nemligen sjelfskrifvenbetens upphörande och de
hittills orepresenterade, men till representation berättigade, medborgareclassernas
inrymmande uti Representationen, och ehuru förstnämnda hufvudgrunder
först vid en blifvande Riksdag kunna förkastas, hafva, på sätt ofvan
är nämndt, Trenne Riks-Slånd, utan att meddela Utskottet några bestämda
skäl, ogillat, men Bonde-Ståndet i hufvudsaken gillat de af Utskottet på
dessa hufvudgrunder i Memorialen Ntris 68 och 85 bygdå förslag. Denna
skiljaktighet är af den art, att Utskottet, jemlikt Regeringsformens 56 §,
blott kan till samtliga Riks-Slåndens behandlande anmäla den, jemte förslag
till de för omröstning derom i Förstärkt Conslitulions-Utskott nödiga voterings-proposi
tioner.
Men dåde två förrberörda, genom omröstning i Förstärkt ConstilutionsUtskott
beredda, utlåtanden måste i någon form till nästa Riksdag hvila,
bör Utskottet, innan det föreslår nyssnämnda voterings-propositioner till
slutlig jemkning mellan Riks-Slåndens, i anledning af Utskottets Memorial
N:ris 68 och 85 yttrade, gemensamma tankar, erinra, att beskafFenheten af
8
Conslilutions-CJtskotlcts Memorial, N.o 10S.
oftanämnda utlåtanden gör det, så länge Kongl. Majit i Nåder tillåter innevarande
Riksmötes foi tsättning, till en oefiei gillig pligt för ConstilutionsUtskotlet
att, i händelse den här nedan föreslagna Nej-proposition skulle i
Förstärkt Constitulions-Utskott blifva den vinnande, fortfara nied utarbetande
och inlemnande af förslag till de med ofvannämnda Utlåtanden sammanhängande
Grundlagsförändringar, tilldess Riks-Slånden, antingen i sina
serskilda plena, eller genom Förstärkt Constitutions-UtskoLt, förenat sig om
antagande af ett sådant förslag att till nästa Riksdag hvila.
Med denna förklaring, och under förutsättning, att Bonde-Ståndet bifaller,
hvad Utskottet här ofvan till Ståndet hemställt, får Utskottet för omröstning
i Förstärkt Constilulions-Utskott föreslå nedanstående voteringsproposition
:
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag godkänner,
dels det i Coust ii iitions-Utskoltets Memorial N:ris 38 och 68
framstälda förslag om fliks lags-Oiduiugeus upphäfvande, dels den
uti summa Utskotts Memorial N:o 85 föreslagna Vallag, dels de
uti samma Utskotts Memelia! N:o 68 innefattade förslag om ändringar
och tillägg uti Regeringsformen, Successions-Ordningen och
Tryckfrihets-Förordningen, de i Memorialet N:o 68 innefattade
förslag likväl med, ej mindre de uti Constilulions-Utskottets Memorial
N:o 85 föreslagna ändringar, än följande af Bonde-SLåndet
fordrade redaclion al
Reger ingsforroen , § 49'
Riksförsamlingen sammanträde till Lagtima Riksdag hvari
Tredje år, den första helgfria dag i November månad. Uti
Riksdagsbeslutet vid Lagtima Riksdag skall intagas uttrycklig
kallelse till den nästinfali ande. Till Urtima Riksdag åge
Konungen att, när så nödigt finnes, Riksförsamlingen kafla.
Ej rnå Urtima Riksdag fortfara, sedan tid för sammanträde
till Lagtima inne är.
Och
Regeringsformen, § >36.
Ej må Riksdag utan Konungens och Riksförsamlingens sammanstämmande
beslut kunna upplösas förr, än Sex månader tilländagått
från den dag, då, vid Lagtima Riksdag, Konungen
låtit om Statsverkets tillstånd och behof Riksförsamlingen
underrätta,
Coust iUitiotfe-Utskoltcls Memorial, N.o ioö.
9
underrätta, eiler, vid Urtima Riksdag , Riksförsamlingen afhört
den i 64 §• omförmälda berättelse. Efter nämnde tids
förlopp skall Riksförsamlingen åtskiljas, sä vida icke Konungen
och båda Hamrarne, hvar för sig, minst fjorton dagar
förut hafva öfverenskomma om Riksdagens förlängning på
bestämd tid. Der så oförmodadt hända skulle, att, när Riksdagen
skall upplösas. Riksförsamlingen icke hade Staten reglerat
eller någon ny Bevillning fastställt, då skall Konungen
kunna Riksförsamlingen åtskilja; och fortfare den förra Bevillningen
intill nästa Riksdag. Är åter Bevillningens heta
belopp bestämdt, men Riksförsamlingen icke om fördelningen
ense , då skola , efter den faststälda Bevillnings-summans
förhållande till den, som vid föregående Riksdag blifvit för
delad,
de i den sista Bevillnings-Förordningen stadgade Artiklar
jemnlikt ökas eller minskas; och uppdrage Riksförsamlingen
Dess Fullmäktige i Riks-Banken och Riksgälds-Conloret
att en ny Bevillnings-Förordning på sådan grund uppgöra
och utfärda,
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Yinner Nej, komma hvarken Constilutions-Utskottets i Memorialet
N:o 38 framstälda förslag om borttagande af Riksdags-Ordningens
11, 12, i3, 14. 15, 17, 18, 19 och 22 §§. , eller samma Utskotts
förslag i Memorialen N:ris 68 och 85 att hvila till Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag.
Stockholm den 26 April 1841.
JBth. lill R. St. Prof. i34<> och 1841■ 3 Sami. Raft.
2
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
1841.
Constitulions-UiskoUets Memorial, N.o 106.
1
N:o 166.
Ank. till Exp. Utsk. der, 5 Maj iS/j-i, kl. 2 e. ta.
Memorial till Riksens Ständer> med ytterligare utlåtande_, i anledning
af de i Riks-Stånden emot Comtitutions-Utskottets Memorial
N:o 5y gjordaj och såsom gemensama tankar tell Utskottet
hänvisadej anmärkningar.
\ id pröfningert af Utskottets förslag i Memorialet N:o förklarades, såsom
gemensam lunka, af Borgare-Ståndet: att företrädesvis det i sama Memolial
afgifna förslaget tili förändring af Regeringsformens 43 §• borde, för
vinnande af större tydlighet, omredigeras; och af Bonde-Ståndet: att 43 §
Regeringsformen, för erhållande af större tydlighet, borde omredigeras.
Då Utskottet, i Memorialet N:o 81, till samtliga Ståndens kännedom
anmälte dessa anmärkningar, tillkännagaf Utskottet derjemte , dels att Utskottet
väl ej uti sistnämnda förslag funnit annan otydlighet, än den, som
förorsakades af ett då rättad t tryckfel, men deremot insett möjligheten af
en förkortning uti sama förslags sista punkt; dels ock, att Utskottet ansåg
sig böra uppskjuta att afgifva något förslag till denna förkortning, lill dess
sig visat, huruvida Preste-Ståndets yttrande om den nästföregående punkten,
kunde deruti åstadkomma någon ändring, sorn på den följande kunde få
inflytelse.
Preste-Ståndets omförmälda yttrande har nu, på sätt Utskottets Memorial
N:o 104 upplyser, blifvit genom omröstning i Förstärkt ConstitutionsUtskott
underkändt.
Utskoltet finnér sig derföre, ehuru Borgare-Ståndet, vid behandlingen
af Utskottets Memorial N:o 81 , med bifall till Utskottets deruti gjorda
hemställan om ändring af den föreslagna 8 §. Regeringsformen, till Grundlagsenlig
behandling antagit Utskottets Memorial N:o 57, nu, till följd af
Bonde-Ståndets ännu icke förändrade tanka, böra, såsom ett försök till
saman jemkning af de serskilda Riks-Ståndens tankar, hvarigenom ingen
förändring i sak åstadkommes, hemställa, huruvida Riksens Ständer skulle
vilja, under de i Memorialen Nrris 57 och 68 gjorda förbehåll, till Grundlagsenlig
behandling antaga följande, i sista punkten omarbetade, redactiom
af Utskottets, i Memorialet N:o 57 framstälda, förslag till ändring af
Bih. till R. St, Prot- 1840 och i841- 3 Sami, 4l;fe Haft. i
2
Constitutions-TJiskottets Memorial, iV.a io~.
Regeringsformens 43 §.
Går Konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter reser ,
förordne Tre Ledamöter af Stats-Rådet, under den Ordförande,
sorn Han, antingen ibland Prinsar af Sitt Hus, eller ibland StatsRådets
Ledamöter, serskildt nämner, att föra Regeringen i de mål,
Konungen föreskrifver. Föredragningen inför Konungen af de mål,
som Han då Sjelf af gör, och som är o af den beskaffenhet, att
Stats-Rådet öfver dem höras bör, fördele Kommgen så, som Honom
godt synes emellan de Fyra Stats-Råd, hvilka enligt 8 $1
minst skola när vara; kunnande intet sådant mål, utan i sammanhang
med den tillförordnade Styrelsens deröfver afgifna yttrande,
föredragas. I fall, hvarom denna § stadgar; må de Ledamöter
af Stats-Rådet, hvilka inför Konungen, och de, hvilka i den tillförordnade
Styrelsen sig öfver vigtigare mål yttrat, sammanräknas
till fyllande af det antal, hvars närvaro i Stats- Rådet
8 f. för sådant måls afgörande föres kr ifver.
Stockholm den i Maj 1841 •
N:o 101..
Ånk, till Expi TJtsk. cL 5 Maj i84r, kl. i e.. m.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af återremiss å Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 63.
Constitulions-Utskottets Memorial N:o 63, om val af Förmyndare att
styra Riket under Konungs minderårighet, har af Preste-Ståndet blifvit alslaget,
men af Bonde-Ståndet, vid första pröfningen, antaget till Grund lagsenlig
behandling vid nästa Riksdag; i anledning hvaraf Utskottet till Ståndet
ingick med Memorialet N:o go, hvilket af Ståndet blifvit besvaradt, med
den förklaring, att Ståndet, med frånträdande af sitt förra beslut, fann för
godt godkänna, hvad Utskottet uti Memorialet N:o 63 föreslagit.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet hafva deremot till Utskottet
återremitterat Memorialet N:o 63. Såsom skäl till denna återremiss
Constitutions-Utskoltets Memorial, N.-o 107.
3
hafva i de återremitterande Riks-Stånden följande hufvudsakliga anmärkningar
blifvit anförda:
Inom Ridderskapet och Adelil har blifvit anmärkt: alt Sr §. Regeringsformen
och 2Q §. Riksdags-Ordningen icke gifva Constitutions-Utskottet anledning
att inkomma med förslag till underdåniga ansökningar om Kongl.
Propositioner; att Utskottet, när det anmärker brister i Grundlagen, bör
inkomma med förslag till förändringar i sama lag, men icke föreslå underdåniga
skrifvelse!- lill Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Majit måtte
afgifva Nådig Proposition, angående dylika förändringar; att, då Utskottet
sitt åliggande försummat, nu borde af Utskottet begäras, att det ville inkomma
med förslag till bestämdt stadgande, såväl i Riksacten sorn i Grundlagens
serskilda §§.; att Utskottet framställt två alternativ, så att eli proposition
af Talman till Stånd, att bifalla Utskottets Betänkande, icke skulle
uttrycka någon mening; äfvensom, att Utskottet icke blott tillstyrkt Riksens
Ständer att till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan om Nådig Proposition
i ämnet, utan äfven tillagt en bestämd mening, nemligen den i
Memorialet sid. 17 rad. ii och (oljande befintliga, b vilket förklarats oriktigt
derföre, alt man icke må till Konungen i sådana frågor inkomma med någon
önskan , utan att denna är uttryckt i form af Lagparagraf: en form ,
sorn bär icke finnes.
Hos Borgare-Ståndet har deremot blifvit anmärkt, att förslaget är så
dunkelt i prcemisserna och så otydligt i tillämpningen , att det ej är möjligt,
att, i anledning deraf, göra proposition å sådan sats, sorn må i Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t framställas, i anledning
hvaraf yrkadt blifvit, att, vid tillstyrkande af en underdånig skrifvelse i
ämnet, den för Utskotts-betänkanden vanliga formen måtte af ConstitutionsUtskottet
iakttagas.
Beträffande dessa anmärkningar, får Utskottet upplysa följande:
Utskottet skulle illa hafva uppfyllt sin pligt, om Utskottet hos Riksens
Ständer föreslagit Grundlagsbud, hvilkas införande blott uti Sveriges Grundlagar
skulle ännu ytterligare hafva ökat den af Utskottet anmärkta skiljaktigheten
mellan de för Sverige och de för Norrige gällande föreskrifter
om val af omyndig Konungs Förmyndare. Hvarken skulle Riksens Ständer
kunna antaga sådant förslag, ej heller skulle, i händelse detta vore tänkbart,
Stats-Rådets Ledamöter kunna tillstyrka Konungen att samtycka till ett
sådant Släudernes beslut vid den Riksdag, då det till Konungens bifall anmäldes,
under annat vilkor, än att Norrska Stor-Thingets bifall till en
motsvarande ändring i Norrska Grundlagen redan vore förklaradt.
4
Conslitutions-Utskottets Memorialj N;o 10~J.
Ett uppskof med Konungens yttrande, öfver ett af Riksens Ständer framstäldt
Grundlagsförslag, till en annan Riksdag, lära ej heller Konungens
Rådgifvare finna deras pligt likmätigt att tillstyrka. Det enda vilkor, hvarunder
ett sådant förslag, som man ansett åligga Utskottet, skulle kunnat
leda till sitt mål, vore således, att 1843 års Stor-Thing förelädes ett förslag
till en motsvarande ändring i Norska Grundlagen, och att 1845 års
Stor-Thing antoge delsama. Utskottet kan emedlertid icke anse det lämpligt,
hvarken för Utskottet att föreslå, eller för Riksens Ständer att till
Grundlagsenlig behandling antaga, ett Grundlagsändringsförslag, hvars nytta
beror på sådana förutsättningar. Utskottet skulle ansett så mycket obehörigare
att med visshet räkna derpå, alt Konungen vid 1843 års Stor-Thing
skulle velat föreslå en sådan Grundlagsändring, som Konungen om Conslitutions-Utskottets
förslag på officiell väg icke erhåller någon underrättelse;
och den indirecta anhållan om Nådig Proposition till Norrska Stor-Thinget,
som man skulle vilja finna i ett sådant förslag, sedan det. af Riksens Ständer
blifvit antaget till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag , synes
åtminstone Utskottet ega ett ganska tvetydigt företräde framför den öppna,
sorn Utskottet föreslagit.
Utskotttet har i Memorialet N:o 63 också vidrört en mellan Svenska
och Norrska Grundlagarne, i fråga om Förmyndareval, befintlig skiljaktighet,
hvilken, enligt Utskottets tanka, lämpligast torde kunna afhjelpas genom
en sådan ändring i Norrska Grundlagen, sorn i denna punkt bragte den
till likhet med den Svenska. Denna skiljaktighet angår antalet af omyndig
Konungs Förmyndare. I denna fråga torde Utskottet kunna bespara sig
sjelft och Riksens Ständer beviset på olämpligheten af att föreslå den nödiga
öfverensstämmelsens tillvägabringande genom en ändring af Sveriges
Grundlag, så länge ovisst är, huruvida icke de i båda Rikenas Grundlagar
härom gällande stadganden på ett ändamålsenligare sätt kunna bringas till
öfverensstämmelse. Utskottet tror Kongl. Maj:t vara i tillfälle att säkrast
bedöma, hvad i detta afseende är möjligt att åstadkomma, och Utskottet
•vågar äfven tro, att det i sitt Memorial iakttagit all den grannlagenhet, som
Utskottet ålegat.
Hvad åter angår de i Riksacten af Utskottet nödiga ansedda ändringar,
anhåller Utskottet att få fästa uppmärksamheten derpå, att denna Act icke
får, emot dess 12 §, i anseende till Norrige, ändras i annan ordning, än
den Norrska Grundlagens 112 §. stadgar; d. v. s., att beslutet, huruvida en
föreslagen ändring skall ega rum eller icke, först tillkommer det lagtima
Stor-Thing, som närmast följer alet, hvarå förslaget blifvit framstäldtj
Constitutions-Utskottets Memorial, N.o roj.
5
hvaremot ändring af sama Riksact, i anseende till Sverige, kan bifallas
eller afslås å sama Riksdag, då den blifvit föreslagen. Så vida Riksens
Ständer nu fattade och till Konungen öfverlemnade ett beslut om sådan
ändring, skulle det således icke vid innevarande Riksdag kunna af Konungen
sanctioneras, med den verkan, att ändringen genast i Riksacten kunde införas.
Sanctionen måste antingen blifva vilkorlig eller ock uppskjutas till
annan Riksdag.
Hvad angår Utskottets ifrågasatta behörighet alt föreslå , det Riksens
Ständer hos Konungen måtte anhålla om Nådig Proposition rörande omförmälda,
i Grundlagarne och Riksacten nödiga, förändringar, tror Utskottet
sig blott behöfva yttra, att den rättighet, sorn i Riksdags-Ordningen, 3y §.
2 morn., finnes stadgad att väcka frågor till afgörande i Ståndens plena ,
måste anses angå sådant väckande i allt, som med Grundlagarnes förbättring
står i ovilkorligt samanhang och , i följd deraf, ligger inom området för
Conslilutions-Utskottets verksamhet. Hit hör, vid ofvan anmärkta förhållande,
äfven frågan om anmälan af den underdåniga önskan , som Utskottet
i Memorialet N:o 63, på der utvecklade grunder, förklarat sig anse
lämplig. Riksens Ständers rätt Lill sådan anmälan är försäkrad i RiksdagsOrdningens
6o §.
Utskottet har visserligen i Memorialet N:o 63 framställt alternativa
förslag; och Utskottet erkänner riktigheten af den anmärkning, att, vid sådant
förhållande, Proposition af Talman till Stånd, alt bifalla detta Utskottets
Betänkande, icke skulle uttrycka någon mening. Men Utskottet har vid af
gifvande
af Memorialet N:o gy förfarit på sama sätt, utan att hvarken
Riddeiskåpet och Adeln eller Borgare-Ståndet, i anledning deraf, stannat i
villrådighet om propositionernes form ; och Utskottet vågar tro , att de i
Memorialet N:o 63 framstapla alternativ icke sialia större svårigheter i
vägen för propositionernes bildande. Regeringsformens 56 § bjuder icke ,
att Utskottens Betänkanden, utan att deras Förslag_, af hvilka flera kunna
innehållas i ett Betänkande, skola först i Slåndens plena framställas till
antagande eller förkastande. Tillämpningen af denna Grundlagsparagraf på
Memorialet N:o 63 synes Utskottet så mycket lättare, som Utskottet, vid
hvarje af de två i sama Memorial innehållna senare förslagen, uttryckligen
angifvit det förhållande, hvaruti hvartdera står till det, som i sama Memorial
är först framstäldt.
Till svar å anmärkningen, att Utskottet orätt förfarit, då det till förslaget,
att Riksens Ständer skulle till Kongl. Maj:t ingå med underdånig
anhållan om Nådig Proposition, tillagt en bestämd mening, torde den
6
Conslitutions-Utskottets Memorial, N.-o 107.
erinran göra tillfyllest, att, om Utskottet än uti den sid. rr gjorda hänvisning
till det sid. i5 framstälda förslaget nyttjat bestämdare oidaiag,
sådant icke bör kunna föranleda missförstånd, enär sjelfva förslaget, sådant
det sid. 15 läses, endast uttrycker en önskan, att Kongl. Majrt täcktes 1 det
afseende, som förut blifvit namndt, föreslå, hvad Kongl. Majrt linner böra
under Konungs minderårighet lända till Thronens säkerhet; och enär det
måste vara de ord, med hvilka förslaget blifvit till Riksens Ständers antagande
eller förkastande framstäldt, icke de, med hvilka det i en annan del
af Memorialet omtalas, som böra upptagas i den underdåniga skrifvelse,
hvilken skulle blifva en följd af Riksens Ständers bifall till Utskottets hemställan
i denna punkt.
Utskottet torde ock i det anförda hafva besvarat de i Borgare-Ståndet
gjorda anmärkningarne om Memorialets dunkelhet i pramisser och otydlighet
i tillämpning: anmärkningar, hvilka förmodligen afse samma förhållanden,
hvilka här ofvan blifvit utredda.
Hvad angår det emot den ovanliga formen riktade klandret, förmodar
Utskottet, att detta egentligen åsyftar underlåtenheten att med serskildt
tr\rck utmärka sjelfva förslagen. Utskottet har 1 detta afseende iakttagit
sama förhållande i Memorialet N:o 63 , som förut i Memorialet N:o 5o ,
der Utskottet likaledes till Riksens Ständer hemstälde, huruvida Riksens Ständer
skulle finna lämpligt att till Kongl. Majrt ingå med en underdånig
skrifvelse. Utskottet ansåg sig genom denna förm ytterligare kunna fästa
uppmärksamheten derpå, att hvad Utskottet föreslog, icke borde behandlas
såsom förslag till Grundlagsändring. Då anmärkning likväl blifvit gjord
emot denna afvikelse från en form, som lättar uppfattningen, har Utskottet
ännu en gång velat i samandrag framställa , hvad Utskottet i Memorialet
JST;o 63 mera utförligt and t agit.
Utskottet har nemligen i sistnämnda Memorial föreslagit,
såsom ett alternativ,
att Riksens Ständer måtte, under framställning af de vådor, hvilka
kunna befaras af ett mångårigt öfverlåtande af Konungslig magt
åt enskilde medborgare, hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majrt täcktes för Svea Rikes Ständer och Norriges StorThing
i nämnda afseende föreslå , hvad Kongl. Majrt finner böra ,
under Konungs minderårighet, lända till Thronens säkerhet;
samt, såsom ett serskildt förslag,
att Riksens Ständer, derest de skulle besluta en underdånig anhållan
af förenämnda beskaffenhet, uti sama anhållan måtte tillägga den
Constitutions-Utskottets Memorial, iV.-o 10J.
7
underdåniga önskan,, att, i fall de svårigheter och vådor, hvilka
vid val af omyndig Konungs Förmyndare kunna uppkomma, i följd
af det lösliga sätt, hvarpå denna fråga i Riksacten den 6 Augusti
1815 behandlas, icke redan utgjort föremål för Kongl. Maj:ts Nådiga
uppmärksamhet, Kongl. Maj:t täcktes laga i Nådigt öfvervägande,
samt lill Svea Rikes Ständer och Norriges Stor-Thing göra
Nådig Proposition om, allt, hvad Kongl. Maj:t finner nödigt till
afbjelpande af bristerna i Riksactens stadganden i omförmälda fråga:
brister, bland hvilka Riksens Ständer i underdånighet borde anföra,
att Riksacten , för händelse af Konungs minderårighet, icke
bestämmer, när och huru frågor mellan Svenska och Norrska folkens
Representanter skola afgöras, om det antal Förmyndare, som för
omyndig Konung väljas må; om hvilken bland flera sådana Förmyndare
må föra ordet, och om förhållandet , då rösterna i en af
flera samansatt Förmyndarestyrelse blifva lika delade; äfvensom
att sama Riksact, lika litet som Norrska Grundlagen, stadgar något
om det högsta antal Förmyndare, som för omyndig Konung väljas
må: i följd hvaraf Norriges Stor-Thing kan välja ett antal, som
Svenska Grundlagen förbjuder.
Såsom ett annat alternativ har Utskottet föreslagit,
att Riksens Ständer måtle hos Kongl. Maj:t anhålla om Nådig Proposition
til! Svea Rikes Sländer och Norriges Stor-Thing om allt,
hvad Kongl. Majrt finner nödigt till afbjelpande af de i Riksactens
stadganden, rörande Förmyndareval för omyndig Konung, befintliga
brister: brister, bland hvilka Riksens Ständer i underdånighet
borde anföra, att Riksacten, för händelse af Konungs minderårighet,
icke bestämmer, huru och när frågor mellan Svenska och
Norrska folkens Representanter böra afgöras, om det antal Förmyndare,
sorm för omyndig Konung väljas må; om hvilken bland flera
sådana Förmyndare må ordet föra, och om förhållandet, då
rösterna i en af flera samansatt Förmyndarestyrelse blifva lika
delade; äfvensom, att sama Riksaet, lika litet som Norrska Grundlagen,
stadgar något om det högsta antal Förmyndare, som för
omyndig Konung väljas må; i följd hvaraf Norriges Stor-Thing
kan välja el t antal, som Svenska Grundlagen förbjuder.
Slutligen får Utskottet till Bonde-Ståndet hemställa, huruvida Ståndets
mening med dess å Utskottets Memorial N:o go afgifna svar är alt god
-
8 Conslilatiuns-Ötskottcls Memorial, N.-o 108.
känna de två i Memorialet N:o G3, s. i5, radd. 3a — 35 och s. t n, radd.
i 4 — 20, fVamstähla för slagen.
Stockholm deli 4 M°j i^4r*
N:o 108.
'Aok. till Exp. Utsk. den 5 Maj s84*> th 1 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af Riks-Ståndens Yttranden,
rörande Constilutions-ötskottets Memorial N:o 88.
Det i Constitutions-Utskotlels Memorial N:o 88 framstälda förslag till
ändring af Riksdags-Ordningens i5 §. t morn., liar af Preste- och BondeStånden
blifvit antaget till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
hvaremot Ridderskapet och Adeln, vid pröfningen af sama förslag, förklarat,
såsom sin gemensama tanka, att å första raden i förslaget böra
utgå orden: inom sig, och att, efter ordet innehaft, på 5:te raden bör införas
följande mening: Ej mci någon i sådant val deltaga, sorn icke sjelf
är valbar.
Borgare-Ståndet bar återremitterat förenämnda Memorial , med den af
Ståndet uttryckta gemensama tanka, att den förändring af i5 §. 1 mom.
Riksdags-Ordningen, som vid denna Riksdag blifvit af Riksens Ständer antagen,
icke lemnar något tvifvel om den mening, att Kronohemmansåbo
eger sama rätt till Riksdagsmannaval, som Skattebonde, och att derföre
det af Constitutions-Utskottet i Memorialet N:o 88 uppgjorda förslag till
förändring af omförmälda § och moment af Riksdags-Ordningen hvarken är
nödigt eller nyttigt.
I anledning af Ridderskapets och Adelns först omförmälda anmärkning,
bör Utskottet erinra, det de anmärkta orden: inom sig, äro upptagna utur
den af Riksens Ständer vid innevarande Riksdag antagna redaction, och att
deras intagande deruti, enligt Utskottets tanka, utgör en verklig förbättring
af i5 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen, så vida man anser dess mening verkligen
vara, att ingen, som icke tillhör Allmogen, skall kunna till Riksdagsman
-
Conslitutions-Utskoltets Memorial, N.-o 108.
9
man för Bonde-Ståndet väljas. Utskottet hemställer således, att Ridderskapet
och Adeln behagade denna anmärkning Irånträda.
Ridderskapets och Adelns yrkande om införande af en ny mening näst
efter ordet innehaft uti 15 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen innehåller ett
nytt förslag lill Grundlagsändring. Då detta förslag icke blifvit väckt i
den ordning, som Regeringsformens 81 §. föreskrifver, kan det icke af Utskottet
lill behandling upptagas.
Med anledning af Borgare-Ståndets yttrade gemensama tanka, torde det
tillåtas Utskottet att anföra följande:
Till d ess bevist blifvit, att Kronohemansåbo är hemanets egare, lär
man ock blifva skyldig beviset för den mening, att i i5 1 mom. RiksdagsOrdningen,
med den af Riksens Ständer vid innevarande Riksdag antagna
redaction, någon anledning finnes att tillerkänna Kronohemansåbo rätt att
väljas till Riksdagsman i Bonde-Ståndet.
Rätt till Riksdagsmannaval omtalas, så vida detta uttryck skall betekna
rätt att välja till Riksdagsman, deremot i Riksdags-Ordningens förenämnda
§ och moment, likasom i 1723 års Riksdags-Ordning, såsom tillerkänd Allmogen.
Detta namn är så vidtomfattande, att inrymmande i sjelfva § af
en antydning om sama namns der egande betydelse svårligen kan anses
öfverflödigt. En sådan antydning innehålles, inom §, uti bestämmelsen om
det slags rätt lill jord, som medför valbarhet. Då utur denna bestämmelse,
genom den af Riksens Ständer vid innevarande Riksdag antagna redaction,
skulle uteslutas, hvad der nu nämnes om Kronoheman, saknas således icke
fog till det påstående, att äfven en antydning om Kronohemansåboars valrätt
skulle gå förlorad, om sama redaction skulle blifva sanctionerad.
Utan att hysa någon fruktan, det Kronohemansåboarnes, i häfd, i den
Försäkran, som Memorialet N:o 88 omförmäler, samt i 22 §. Riksdagsordningen
tryggade rätt skulle råka i någon verklig fara genom den, enligt
Utskottets tanka, mindre lyckade ändringen af Riksdags-Ordningens i5§
i morn., har Utskottet trott sig böra, i hvad på Utskottet beror, verka
dertill, att det Grundlagsrum, hvars egentliga föremål är utstakandet af
Bonde-Ståndets representationsrätt, må blifva fredadt från sådana anmärkningar,
som nu blifvit deremot gjorda; och Utskottet hemställer alltså,
huruvida icke Borgare-Ståndet ville, med frånträdande af sin anmärkning,
förena sig med Preste- och Bonde-Stånden att till Grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag antaga Constitutions-Utskottets i Memorialet N:o 88
framstälda förslag.
Bih,. till R. St. Fröt. 1840 och l8fn 3 Sami. Haft. 2
10
Constitutions-Utskottets Memorial, N.o 108.
För rlen händelse, att hvarken Ridderskapet och Adeln eller Borgareståndet
skulle finna för godt att till Utskottets här ofvan gjorda hemställanden
lemna bifall, får Utskottet, för den vid sådant förhållande nödigblifvande
omröstningen i Förstärkt Constitutions-Utskott, föreslå nedanstående
voterings-propositioner, i afseende på hvilka Utskottet anmärker, att,
der Ridderskapet och Adeln allena skulle frånträda sin anmärkning, den
under litt. B. upptagna Nej-proposition i sama egenskap ingår uti den
enda, då nödiga omröstningen; men att, om Borgare-Ståndet allena skulle
frånträda sin anmärkning, Nej-propositionen vid den enda, då nödiga omröstningen
kommer att lyda:
Vinner Nej, kommer, under de i Constitutions-Utskottets Memorial
N:ris 68 och 88 frarastälda förbehåll, följande förslag till ändring
af Riksdags-Ordningens i5 §. i mom. att hvila till Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag:
Allmogen (etc„ såsom Ja-prop. litt. B.)
Ä.
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
under de i Constitutions-Utskottets Memorial N:iis68 och 88 framstälda
förbehåll, god känner följande, i Constitutions-Utskotteis Memorial
N:o 88 föreslagna, ändrade lydelse af Riksdags-Ordningens
15 §. i morn.:
Allmogen i hvart Härad välje inom sig,, efter hemmantalet,
till Riksdagsman af Bonde-Ståndet En, inom Häradet boende
och besuten, Hemmansägare,, hvilken icke tillförene hört till
annat Riks-Stånd, eller någon ordinarie beställning i Rikets
tjenst eller fullmagt derå innehaft. Hvad om Hemnansägare
nu är sagdt, gä!le ock om sådan Kronohemmans-åbo, som
med stadgad åborätt hemmanet innehafver. Vilja — —
— — sig förena,
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer ny omröstning att anställas öfver en så lydande
voteringsproposition:
B.
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, under
de af Constilutions-Utskottet i Memorialen N:ris 68 och 88 fram
-
Constitulions-Ulskottcts Memorial, N.o tog.
11
stälda förbehåll, godkänner följande ändrade lydelse af RiksdagsÖrdningens
i5 i morn.:
Allmogen i hvart Härad välje, efter hemmantalet, till Riksdagsman
af Bonde-Ståndet En, inom Häradet boende och besuten,
Hemmansägare, hvilken icke tillförene hört till annat
Riks-Slånd, eller någon ordinarie beställning i Rikets tjenst
eller fullmakt derå innehaft. Hvad om Hemmansägare nu är
sagdt_, gälle ock om sådan Kronohemmansåbo, som med stadgad
åborätt hemmanet innehafver. Vilja — — — sig förena,
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nejj kommer icke något förslag om ändring af Riksdags-Ordningens
|5 §. i mom. att, i anledning af Constitutions-Utskotiets Memorial
N:o 88, hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Stockholm den 4 Maj 1841.
N:o 109.
Änk. till Exp. Utsk. den 5 Maj 184» > kl. 2 e. m.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af äter remiss af Constitutions-Utskoltets
Memorial N:o 8g.
Det af Constitutions-Utskottet i Memoria let N:o 8f) framstälda förslag, om
ändring i Riksdags-Ordningens §., har af Ridderskapet och Adeln samt
Preste- och Bonde-Stånden blifvit antaget till Grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag. Borgare-Ståndet har ock, alt hvila till Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, antagit det af Utskottet 1 (Virenamnda Memorial,
pag. 24. under N:o 1, uppgjorda förslag till förändrad lydelse af
i 'j §. 3 moni. 2 perioden Riksdags-Ordningen; hvaremot Memorialet, i hvad
det angår tillstyrkande, under N:o 2, att i berörde § och moment må införas
en ny, lill redactionen jemväl uppgifven, mening, återremitterats, med
uttryck af Ståndets gemensama tanka , alt Ståndet ej kunde detta senare
förslag till hvilande för Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag godkänna,
enär detsarna af Ståndc-t ansetts hvarken nödigt eller nyttigt.
12
Conslilutions-Ut skottets Memorial, ISI.-o 110.
Då Tre Riks-Stånd till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag
antagit båda de af Utskottet i Memorialet N:o 89 framstälda förslag, hemställer
Utskottet till Borgare-Ståndet, huruvida icke Ståndet, med frånträdande
af dess först yttrade mening, vill tillåta att äfven det andra af dessa
förslag må hvila lill Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag. För
den händelse, alt Ståndet icke till denna hemställan lemnar bifall, föreslår
Utskottet, till omröstning i Förstärkt Conslitutions-Ulskott, följande voterings-proposition:
Den,
som vill, att i Riksdags-Ordningens 17 §. 2 morn., näst efter
orden: ”nytt val” skall, på sätt Constitutions-Utskottet i Memorialet
N:o 89 föreslagit, införas en så lydande mening:
Riks-Ståndj, till hvars ledamot den Riksdagsman vald blifvity
anmode om nytt vals anställande dem} som vederbör.
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer Constitutions-Utskoltets i Memorialet N:o 89 gjorda
förslag om anförda menings intagande i Riksdags-Ordningens 17 §. mom. 2,
icke att hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Stockholm den 1 Maj 1841.
N:o 110.
Ank. till Exp. Utsk. d. 5 Maj t84i, kl. a e. m.
Memorial till Riksens Ständer y i anledning af Riks-Ståndens
yttrande j rörande Constitutions-Utskottets Memorial N:o 97.
Efter pröfning af Constitutions-Utskottets Memorial N:o 97, med förslag
till upphäfvande eller ändring af Tryckfrihets-Förordningens 5 §. i3
morn., har Bonde-Ståndet till behandling vid nästa Riksdag, enligt 56 §.
Regeringsformen, antagit den i berörde Memorial föreslagna Grundlagsändring;
hvaremot de öfriga Stånden, rörande sama Memorial, yttrat sig på följande
sätt:
Constitutions-Utskotlets Memorial> N:0 110.
13
Borgare-Ståndet liar, hvad angår förslaget pag. 5, att 5 §. i3 mom.
Tryekfrihets-Förordningen måtte upphäfvas och att ordnings-numrorna på
de tre följande momenterna af sama §. måtte ändras, återremitterat Memorialet
i denna del, med förklarande af Ståndets gemensama tanka, att
Ståndet icke ansett sig kunna godkänna berörde förslag, att hvila till Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag; men deremot har Ståndet förklarat
det pag. 7, alternatift framstälda förslaget till förändrad lydelse afTryckfribets-Förordningens
5 §. i3 mom. antaget alt till Grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag hvila.
Ridderskapet och Adeln har, såsom sina gemensama tankar, förklarat,
att det af Utskottet i förenämnda Memorial algifna första förslag, nemligen
om uppliäfvande af Tryckfribets-Förordningens 5 §. i 3 morn., ogillas, och
att de i det senare föreslagna förändringar af sama mom. icke vore bland
dem, som 8i §. Regeringsformen benämner ”högst nödiga och nyttiga”.
Preste-Ståndet har ogillat, ”att 5 §. i3 mom. Tryckfrihets-Förordnin”gen
måtte upphäfvas, och med detsama den föreslagna förändringen i
"numerföljden på de 3 följande momenterna af sama §”, samt återremitterat
”den för nyssnämnda fall uppgifna förändrade lydelsen af 5 §. i3
”morn., med förklarande, såsom Ståndets gemensama tanka, att de deri föreslagna
förändringar icke vöre bland dem, som 8i §. Regerings-Formen
”benämner ””högst nödiga och nyttiga.””
Då Utskottet den oförenliga skiljaktigheten mellan de af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, hvart för sig, yttrade gemensama tankar, å
ena, samt de öfriga två Riks-Ståndeus, å andra sidan, nu till samtliga RiksStåndens
behandlande anmäler, måste Utskottet fästa Bonde-Ståndels uppmärksamhet
derpå, att Utskottet icke med visshet kan yttra, huruvida någon
skiljaktighet förefinnes mellan Borgare- och Bonde-Ståndens meningar.
Utskottet har nemligen, i Memorialet N:o 97, framstält två förslag af
den beskaffenhet, att det enas antagande omedelbart medför det andras förkastande.
Då nu Bönde-Ståndet godkänt den i sama Memorial föreslagna
Grundlagsändring, synes deraf ej, hvilkendera Ståndet menar, antingen uppliäfvandet
af Tryckfribets-Förordningens 5 §. i3 morn., samt ändring af de
i sama § följande momenlernas ordningsnumror , eller den ändrade lydelsen
af förstnämnda moment. I fall den första meningen är Bonde-Ståndets,
får Utskottet till samtliga Riks-Ståndens behandlande äfven anmäla
denna skiljaktighet mellan Borgare- och Bonde-Ståndens tankar, samt, för
den händelse, att samtliga Riks-Stånden vidblifva sin ytrade mening, för omröstning
i Förslå) k t Conslilutions-Utskott, föreslå nedanstående voteringsproposilioner.
14
Constitutions-Utskottets Memorial, N.o no.
Skulle Bonde-Ståndet antingen förklara sin mening hafva varit densaina
som Borgare-Ståndets, eller sig nu efter Borgare-Ståndet foga, förfaller
den under litt. A. upptagna propositionen, och voteringen sker genast
öfver den proposition, som är föreslagen under litt. B.
A.
Den, som vill, att 5 §. >3 mom. Tryckfribets-Förordningen må
upphäfvas och ordningsnumrorna på de tre följande momenterna
al sama § ändras till 13, 14 och i5,
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer icke något förslag om upphäfvande af TryckfrihetsFörordningens
5 §. i3 morn., och om ändring af de i sama § följande
momenternas ordningsnumror, att till nästa Riksdag hvila; men anställes
ny votering öfver en så lydande proposition:
B.
Den, som vill, att 5 §. i3 mom. Tryckfrihets-Förordningen skall
erhålla följande, ändrade lydelse:
Varder någon — — — äge Konungen att derom efter
omständigheterna förordna, samt, om Han så nödigt aktar,
låta genom Justitia1-Stats-Ministern föranstalta om skriftens
sequestrerande och indragning, både hos Boktryckare och Försäljare
eller andra utspridare, på sätt om qvarstad här ofvan
stadgas. Så vida Justitice-Stats-Ministern ej öfverlemnar skriften
till Justitia-Canzleren för åtalande vid laga domstol, skall
han genast ovägerligen inhemta Tryckfrihets-Comitéens utlåtande.
Finner Comileen, som ej äger afse politiska förhållanden,
att skriften, efter Lagens bokstaf, ej åtalaskan, eller
har åtal skett, men skriften genom laga kraftvunnen dom
blifvit obrottslig förklarad, utan att ersättning till den frikände
parten i domen blifvit åklagaren ålagd, ankomme det,
sedan Stats-Rådet blifvit hördt, på Konungens pröfning, huruvida
af Statsmedlen, till Boktryckare, Förläggare eller
Försäljare må anordnas ersättning för deras omkostnader och
förluster.
röste Ja ;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kummer Constilutions-Utskottets, i Memorialet N:o gy
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 111. 15
gjorda, förslag Lill ändring af Trjrckfrihets-Förordningens 5 §. 13 morn.
icke att hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Slockholm den i Maj 1841 •
N:o lil.
Ank. till Exp. IJtsk. den 5 Maj i84r, kl. 2 e. m.
Memorial till Riksens Ständer ,■ i anledning af Riks-Ståndens
yttranden, rörande Constitutions-Utskottets Memorial JS:o g8.
Constitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 98, afgifna förslag till ändring
af Riksdags-Ordningens § 59, och Tryekfrihets-Förordningens §2, mom. 4,
hafva af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden blifvit
antagna att hvila ttll Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag; hvaremot
Borgare-Ståndet, som också till Grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag antagit det pag. i5 och 16 i förenämnda Memorial liamstälda förslag
om tillägg i de två sista perioderna af Riksdags-Ordningens 5g §.,
förvandlade tdl ett 2:dra moment, återremitterat förslagen pag. 14 och 15,
till tillägg eller blifvande irsta morn. af 5q §. Riksdägs-Ordningen och till
ändring af 2 1 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen; vid hvilken återremiss
Ståndet förklarat den gemensama tanka, att berörde förslag, såsom hvarken
nödiga eller- nyttiga, ej kunnat af Ståndet godkännas att hvila till
Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
För den här delse, ast, sedan Constitutiöns-Utskottet nu lill samtliga
Riks-Ståndens behandlande anmält den mellan Ståndens meningar befintliga
oförenliga skiljaktigheten, Borgare-Ståndet icke skulle firma lämpligt att
medgifva, del Constitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 98 under N:o r,
afgifna förslag till tillägg eller blifvande irsla moni. af 5g §. Riksdagsordningen
och Lil ändring af 2 §. 4 moni. Tryckfrihets-Fö ordningen, må,
på säll de öfriga Tre Riks-Slånden förklarat , hvila till Grundlagsenlig behandling
vid näsia Riksdag, bar Constitutions-Utskottet, då Utskottets i
Memorialet JNro 98 under Nro 2 framstälda förslag, såsom af alla Fyra
Riks-Stånden tili Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag aniavet,
kommer att till sama Riksdag hvila, blott alt för omröstning i Förstärkt
Couslilul ions-Utsk<»lt föreslå följande
Deri, som lill Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, under
de af ConsliLutions-Ulskottet i Memorialet N:o 98 uppgifna
16
Conslitutions-Ulskoltets Memorial, A7:o 111.
förbehåll, godkänner följande, af Constilulions-UtskoUet i sama
Memorial framstälda, förslag tili
a) Tillägg eller irsta mom. af Riksdags-Ordningens § 5g.
Alla hos Riks-Stånden — — -— — — —
— — — ekonomi beträffar. Der ofverl äggningarne hållas
offentligen, åge dock Stånd magt att om dess Protocoll annorlunda
förordna. Protocoll, som icke så fullständigt, sorn ofvan sagdt är,
tryckas, skola tvefaldt utskrifvas att ajlemnas till förvar, det
ena i Riks-Archivet, det andra i Banken. Hvarje enskild stånde
fritt att hos den, som Protocollen vårdar, utbekomma , samt utan
hinder eller förf attare-ansvar trycka, större eller mindre delar
af samma Protocoll.
b} Ändring i Tryckfrihels-Förordningens 2 §. 4 morn.
I grund af hvad — — — alla slags handlingar i hvad
ämne sorn helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen
iagttagas:
Att Protocoll, hålIne hos Konungen i Ministeriella Ärenden och
Commandomål, eller Stats-Rådels Protocoll och Handlingar eller
Hemliga Utskottets — — — icke uppenbara.
Alt ej — — — — femtio Riksdaler.
Att i hvad — — — femtio Riksdaler.
Det skall — — — skillingar.
Att protocoll— — — skillingar.
Alt ingen — •— — skillingar.
Att sådant — — — bufvudsaken.
I öfrigt — — — — stadgadt är.
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer Constitutions-Utskottets omförmälda förslag icke
alt hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Stockholm den i Maj 184 r•
TRYCKT HOS J. A. WALLDEM,
1841.
Constilutions-Ulskottets Memorial, N.o 112.
1
N:o 112.
Ank. till JExp. itltsk. den 22 Maj r84i, kl. ,i e. «n.
Memorial till Riksens Ständer^ angående f örloppet af voteringar
inom Förstärkta Constitutions-CJtskottet.
Hos Riksens Ständer får Conslitutions-Utskoltet anmäla , att Förstärkta
Constitulions-Utskottet den i4 innevarande månad sammanträdt, och, i enlighet
med 56 §• Regeringsformen, röstat Öfver nedanstående, godkända
volerings-propositioner; hvarvid röstningen utfallit på följande sätt:
Första Voterings-propositionen:
(Se Memorialen N:ris 78 och
Den,, sorn till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag godkänner
följande förslag till ändring i 3 §. 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen:
”Allt slags smädeligt yttrande om den regerande Konungens Höga
person - confbqueras.”
röste Ja;
Dan, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nejj kommer ifrågavarande ändrings-förslag icke alt hvila till
nästa Riksdag.
Den häröfver anstälda voteringen utföll med
Fyratiolre Ja, och
Trettiosex Nej.
Andra Voterings-propositionen:
(Se Memorialen N:ris 61 och 96.)
Den, sorn vill, att Riksens Ständer vid nästa Riksdag skola besluta om
Constilutions-Ulskottets, i Memorialet N:o 61 framstälda, förslag till följande
ändrade lydelse af Regerings-Formens 87 §. och Riksdags-Ordningens 33 §,,
nemligen:
Regerings-Formens 87 §.
Riksens Ständer äga gemensamt - - - förfaller frågan och förblif
ve
vid det, som förut stadgadt varit.
Bih. lill R- St. Prol. 1840 och 1841. 3 Sami.
1
2
Constilutions-Utskotlcls Memorial, iV.-O 112.
Vilja samtliga Riks-Stänclen åt Lag-Utskottet uppdraga att, med deras
rätt, öjver Konungens Proposition i sådan fråga besluta, antingen om
alla de ämnen, hvilka Propositionen omfattar, eller blott om vissa deribland,
då skall Utskottet, genom val i vanlig ordning, ökas till ett antal
af Fyratioåtta ledamöter, Tolf af hvarje Stånd. Detta Förstärkta LagUtskott
åligge då, alt i frågor, hvilka blott i vissa delar blifvit till Utskottets
afgörande öfverlenmade, till Ptiksens Ständer i stadgad ordning
afgifva utlåtanden om de ämnen, deruti något Piks-Stånd förbehållit Riksens
Ständer beslutande-rätt, och, sedan Riksens Ständer deras beslut deröfver
fattat, de delar af frågan, i hvilka Riksens Ständers beslutande rätt
blifvit Utskottet uppdragen, afgöra, samt å Riksens Ständers vägnar yttrande
öfver det hela till Konungen afgifva. Om de frågor, hvilka i sin
helhet blifvit till Utskottets afgörande öfverlenmade, åge Utskottet att,
utan någon hemställan till Riksens Ständer, besluta och ä Riksens Ständei s
vägnar sig yttra.
Sådant Utskott åge ock att, om det nödigt finnér, för upplysningars
inhemtande tillkalla andra lagkunniga män, samt, då Konungen och samtliga
Riiks-Stånden sä besluta, efter Riksens Ständers åtskiljande sitt arbete
fortsätta, dock i intet fall längre, än till den dag, dä ny Riksdag öppnas.
Då sådan fortsättning af Utskottets arbeten beslutes, bör hvarje Riks-Ständ
utse Sex Suppleanter, att, i fall Utskotts-ledamöter under tiden afgå, dem,
i den ordning, de erhållna rösternes antal utvisar, efterträda. För den tid,
Utskottet, efter Riksdagens slut, sitt arbete fortsätter, njute dess ledamöter
af Statsmedlen det arvode, som Riksens Ständer bestämma.
Riksdags Ordningens 33 §.
j :o Lag-Utskottet - - - Krigs-Staten.
3:o Lag-Utskottet - - - inkomma.
3:o Förena sig samtliga Riks-Stånden att åt Lag-Utskottet uppdraga,
att, med Riksens Ständers rätt, öfver någon genom Konungens Proposition
väckt lagfråga besluta, förf ares såsom Regerings-Formens 8y § stadgar.
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer Constitnlions-Utskottels, i Memorialet N:o 6r framslälda,
förslag lill ändring uti Regerings-Formens 87 §. och Riksdags-Ordningens
33 §. icke att hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Den häröfver anstälda voteringen utföll med
Fyraliotre Ja, och
Trettiosex Nej.
Constitutions-Ulskotiets Memorial, N.-o 112.
3
Tredjc Voterings-propositionen :
(Se Memorialen N:ris Co, 83 och ioi.)
Den, som vill, ali io6§. Regerings-Formen erhåller (oljande i Conslitutions-Uiskottets
Memorial j\’:o 6o föreslagna, lydelse:
Finner Utskoltet af dessa Prolocoll, att någon Stals-Rådets Ledamot,
eller någon för tillfället förordnad Föredragande, eller den Embetsman,
som i Commando-mål Konungen råd gifvit, uppenbarligen handlat emot
Rikets Grundlag eller allmän Lag, eller tillstyr kt någon öfverträdelse deraf,
eller underlåtit alt göra föreställningar emot. sådane öfvei trädelser , eller
dem vållat och befi arnjat genom uppsålligt fördöljande af någon upplysning,
eller häfver den Föredragande underlåtit alt, i de (ali, sorn 38 §. at denna
Regerings-Form förutsätter, sin contiasignalion å ett Konungens beslut vägra,
då skall Constitutions-Utskottet ställa en sådan Embetsman under tilltal af
Justitia-Om buds ma nnen inför Riks-Rätt, sä framt ej Utskottet finnér sig
böra förut serskildt underställa Riksens Ständer de skäf på hvilka det anser
åtal icke böra göras; i hvilket fall Riksens Ständer äga att antingen
underkänna Utskottets skäf eller göra sådan anmälan, som i nästföljande $
omtalas, eller förklara, att ingen anmärkning äger rum.
Riks-Rätt, hvarom denna stadgar, vare sammansatt, på sätt, sorn i
102 $. säges, dock sä, att, i stället för Siats-Råd, fyra de äldste Justi tia>
Råd, tvänne af frälse oell tvänne af ofrälse Stånd, der säle taga, ecb gånge
för öfrigt, som i ioi och ioa §§. säges. Sådan Riks-Rätt döme efter
allmän Lag och den Ansvarighets-Lag, hvilken för detta ändamål utaf
Konungen och Riksens Ständer fastställd är.
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer Conslitutions-Utskoltels i Memorialet N:o Co framstälda
förslag icke att till nästa Riksdag hvila.
Sedan en dubbel sedel blifvit casserad, befunnos lill denna omröstning
vara gifna
Fyratiolvå Ja, och
Trettiosex Nej.
Fjerde Voterings-propositionen:
(Se Memorialen JN:s 62, 84 och ioi.)
Den, som vill, alt Regerings-Formens 5o §. och Rik sd a gs-Ord ningens
3 §. erhålla följande i Constitutions-UtskotteLs Memorial N:o 62 föreslagna
•rdalydelse:
4
Conslitiilions-Utskollels Memorial, iV.-o 112.
Riksdagarne skola hållas i Rikets hufvudstad, utom i de fall, då
sä viii Konungen som Riksens Ständers Fullmäktige i Banken och Riksgähls-Contoiret
finna det för fiendens framti ångande, eller pest, eller andra
lika vigliga hinder omöjligt eller för Riksens Ständers frihet och säkerhet
vådligt.. Konungen utsatte då, i samråd med nyssnämnde Fullmägtige * en.
annan Riksdagsort, dit Riksens Ständer kallas..
röste Ja ;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej,, kommer Constitutions-Utskotlets förslag i Memorialet N:o 62
icke att till nästa Riksdag hvila.
Voteringen öfver denna proposition, utföll med
Fyratiosex Ja, och
Trettiotre Nej.
Femte Faterings-propositionen:
(Se Memorialen N:ris 59, 82 och 103.)
Ä.
Den, som vill, att i slutet af Regerings-Formens 6 §. skall tilläggas:
"Ar Departements Chef hindrad, förordne Konungen till Departementets
förvaltning, med den rätt och det ansvar, som denna Regerings-Form
föreskrifver, Stats-Råd utan Departement,, eller annan Svensk man med de
i 4 ,§“■ omförmälda egenskaper.”
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nef.
Vinner Nej, kommer ny votering att anställas öfver en så lydande
proposition::
B.
Den, som vill, att i slule,t af Regerings-Formens 6 §. skall tilläggas:
”År Departements-Chef af laga förfall hindrad, förordne Konungen
till Departementets styrelse och föredragning af dertill hörande ärenden,
med den rätt och det ansvar, som de?ma Regerings-Form föreskrifver,
Stats-Råd utan Departement, Departements Expeditions-Chef, eller annan
Svensk man med de i 4 ,§ omförmälde egenskaper
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer ny votering att anställas öfver en så lydande
proposition t
ConsEitutions~Utskottcts Memorial, N:o fine. 5
C.
Den, som vill, alt i slutet af Regerings-Formens G § skall tilläggas:
”'Jr Departements Chef af giltigt, och till Siats-Rådets Protocoll Jordt
skäl hindrad, må hans embeteenligt Konungens förordnande, med den rätt
och det ansvar, denna Regerings-Form föres/er ifver, förvaltas af Stats-Ridd
utan Departement, Departementets Expeditions C lief, eller, i fall äfven
desse af giltiga och till Stats:-Rådets Protocoll förda skäl äro hindrade,
annan Svensk man med de i 4 omförmälda egenskapen.”
röste Ja;
Den* det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, kommer att till nästa Riksdag blifva [»vilande ConstitutionsUtskottets,
i memorialet N:o 5 g framstälda , förslag, att uti Re-eerrngsFormens
6 §., näst efter nuvarande sisla meningen, må införas ett tillägg
af följande lydelse :
”Ar Departements-Chef af laga förfall hindrad, förordne Konungen
till Departementets styrelse och f öredragning af dertill hörande ärenden ,
med den rätt och det ansvar, som denna Regerings-Form föreskrifver ,
Stats-Råd utan Departement, Departementets Expeditions-Chef, eller, ifall
äfven desse af laga förfall hindras, annan Svensk man med de i 4 <§ om~
förmälde egenskaper.”
Voteringen öfver propositionen Litt A„ utföll med
Tjuguåtta Ja, och
Femtioett Nej;
Rvadan votering öfver propositionen Litt. B. företogs, och utföll med
Tjuguåtta Ja, och
Femtioett Nej;
i följd hvaraf votering ägde rum öfver propositionen Litt. C., och utföll med
Femtionio Ja, och
Tjugu Nej.
Sjette Voterings-propositionen :
([Se Memorialen N:ris 79 och g4-)
Den, sorn,, till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, godkänner
följande föreslagna tillägg vid slutet af 6 mom. i 5 §. Tryckfrihets-Förordningen
r
”Ej må utål ske, enligt 3 §. 4 tnom., utan att Konungen dertill (of
gifva.’"
röste Sa;
Ben-* det e| vill, röste Nej;.
6
Conslilulions-Ulshollels Memorial, N.o 112.
Vinner Nej, kommer ifrågavarande förslag icke alt hvila till nästa
Riksdag.
Voteringen häröfver utföll med
Femtiotvå Ja, och
Tjugusju Nej.
Sjunde Koterings propositionen :
fSe Memorialet N:o io5.}
Den, snm till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag godkänner,
dels det i Conslilulions-Utskotlets Memorial N:is 38 och 63 framslälda
lörslag om Riksdags-Ordningens upphäfvande, dels deri uti samma Utskotts
Memorial N:o 85 föreslagna Val-lag, dels de uti samma Utskotts Memorial
K:o 68 innefattade förslag örn ändringar och tillägg uti Regerings-Formen,,
Successions-Ordningen och Tryckfrihels-Förordningen , de i Memorialet
N:o 68 innefattade förslag likväl med, ej mindre de uti Constitutions-Utskoltels
Memorial N:o 85 föreslagna andiingar, än följande af Bonde-Ståndet
fordrade redaction af
Regerings-Formen § 49*
Riks-för samlin gen sammanträde till Lagtima Riksdag hvart Tredje ån,
den första helgfria dag i November månad. Uti Riksdagsbeslutet vid
Lagtima Riksdag skall intagas uttrycklig kallelse till den nästinfaliande.
Till Urtima Riksdag äge Konungen att, när så nödigt finnes, Riks-församlingen
kalla. Ej må Urtima Riksdag fortfara, sedan tid för sammanträds
till Lagtima inne är.
Och
Regerings-Formen § 136.
Ej må Riksdag utan Konungens och Riksförsamlingens sammanstämmande
beslut kunna, upplösas förr, än Sex månader tiUändagått från den
dag, då, vid Lagtima Riksdag, Konungen låtit om Stals-Verkets tillstånd
oell behof Riks-församlingen underrätta , eller, vid Urtima Riksdag, Riksförsamlingen
af hört den i 64 ,§'■ omförmälda berättelse. Efter nämnde tids
förlopp skall Riks-församlingen åtskiljas , så vida icke Konungen och båda
Kamrarna, hvar för sig, minst fjorton dagar förut hafva öfver ens kommit
om Riksdagens förlängning på bestämd tid. Der så oförmodadt hända skulle,
ali, när Riksdagen skall upplösas, Riksförsamlingen icke hade Staten reglerat
eller någon ny Bevillning fastställt, då skall Konungen kunna Riksförsamlingen
ålskiljaj och fortfare den förra Bevillningen intill nästa Riksdag.
Canstilutions-UtskoUets Memorial, N.o ti 3;
7
Är åter Bevillningens liela belopp bestämdt, men Riks-församlingen icke om
fördelningen ense, då skola, elter deri faststälda Uevillningssummans förhållande
Lill den, som vid föregående Riksdag blifvit fördelad , de i den
sista Bevillnings-Förordningen stadgade Artiklar jemnlikt ökas eller minskas;
och nppdrage Riks-församlingen Bess Fulimägtige i Riks-Banken och Riksgälds-Contoiet
all en ny Bevillnings-Föroidning på sådan grund uppgöra
och utfärda,
röste Ja;
Den, det ej vill, röste Nej.
Vinner Nej, komma hvarken Constitutions-Utskoltels i Memorialet N:o
38 Iramslälda förslag om borttagande af Riksdags-Ordningens i r, 12, i3,
i/j, 15, 17, 18, «q och 22 §§., eller samma Utskotts förslag i Memorialen
N:ris 68 och 85. att hvila ti i l Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Den öfver denna proposition företagna votering utföll med
Fyratiofyra Ja, och
Trettiofem Nej.
Stockholm den 18 Maj 184r**
Nso IIS.
Ank. till Exp. Utsk. cl. aa Maj 1841, kl. 1 e. na.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring af Regerings-Formens
22 och 106
Riksens Ständer komma vid nästa Riksdag alt besluta om del af Constitutions-Ulskotlet,
i Memorialet N:o 18, viickla förslag, att orden: ”Frelse
eller Ofrelsc” måtte utur Regerings-Formens t\ §. uteslutas. Det kunde, vid
afgifvandet af bemälda förslag, ej undfalla Utskottet, alt ännu vigligare skäl,
än de för nämnda förslag anförda, kunde göras gällande för lämpligheten
af att utur Regerings-Formens 17, 22 och 106 §§. utesluta de deruti nu
befintliga stadganden om ett visst förhållande i antal mellan Högsta Domstolens
Frelse och Ofrelse ledamöter.
B
Coust itutions-V(skottets Memorial, IV:o i/3.
Uiskoltel ansåg sig likväl då böra uppskjuta med afgifvande af något
förslag i sistnämnda afseende, tilldess Utskottet bomme i tillfälle alt taga
åtskilliga andra, då under Utskottets pröfning varande, frågor i slutligt
öfvervägande. Då Riksdagen likväl nu så långt framskridit, har Utskottet
trott sig icke böra längre uppskjuta att underställa Riksens Ständers pröfning
den frågan, huruvida i G rund laga rne ännu längre må bibehållas stadgaoden.
, hvilka sake ligen icke kunna anses innebära någon säkerhet om
rättvisans oväldiga skipande i högsta instansen, men slå i motsägelse med
den uti Regerings-Formens 28 §. uppstälda grundsats , att vid befordringar
afseende må fästas endast på förtjenst och skicklighet, men icke på börd.
Utskottet får derföre, med förbehåll, att nedan gjorda förslag till ändring
af Regerings-Formens 106 §, till nästa Riksdag må öfveriemnas endast
för den händelse, att det uti Memorialen Ntris 68, 85 och io5 innehållna
förslag, vid nyssnämnda Riksdag, antingen af Riksens Ständer eller
af Konungen, ogillas, till Grundlagsenlig behandling föreslå:
1:0 att Regerings-Formens nu varande 17 §. må sålunda ändras:
Konungen - - - lagkunnige män, hvilke - - - Högsta
Domstol.
2:0 alt Regerings-Formens 22 (eller, i det af Constitulions-Utskottet
uti Memorialet N:o 70 förutsatta fallet, och om sama Memorials
förslag vid nästa Riksdag godkännes, 21} §. må ändras till följande
lydelse:
Uti Högsta Domstolen - - - Åtta ledamöter på en gång
tjenstgörande vara.
(Sista perioden skulle alldeles utgå.)
3:o att Regerings-Formens 106 §. må erhålla följande lydelse: ,,
«) i fall Constitutions-Utskotlels, i Memorialet N:o 60 gjorda.,
till nästa Riksdag hvilande, förslag i öfrigt skulle godkännas,
Finner Utskottet - - - ställa en sådan Embetsman un
der
tilltal af Justitias-Ombudsmannen inför Riks-Rätt, så framt
ej Utskottet finnér sig böra förut serskildt underställa Riksens
Ständer de skäl, på hvilka det anser åtal icke böra göras;
i hvilket fall Riksens Ständer äga att antingen underkänna
Utskottets skäl, eller göra sådan anmälan, som i nästföljande
f* omtalas, eller förklara, att ingen anmärkning äger rum.
Riks-Rätt, hvarom denna fl stadgar, vare sammansatt, på
sätt, som i 102 <$\ säges, dock så, att, i stället för Stats-Råd,
Fyra
Comtäutions-Ut slottets Memorial , 27:0 fi4*
S
Fyra de äldste Justitiae-Råd der säte taga, och gäng ejor öfrigt,
som i ioi och 102 §§. säges. Sådan Riks-Riitt döme efter
allmän Lag och den Ansvarighets-Lag , hvilken för detta
ändamål utaf Konungen och Riksens Ständer fastställd är.
U) om Constitutions-Utskotlets förslag i Memorialet N:o 60 vid
nästa Riksdag underkännes:
Finner Utskottet - - - dä skall Constitutions-Utskottet
ställa en sådan under tilltal af Jusliliae-Ombudstnannen inför
Riks-Rätten, hvaruti, i stället för Stats-Råd, Fyra de äldste
Justitiae-Råd i dessa fall -  - - - fastställd varder.
Stockholm den 21 Maj i84r.
N:o
Ank. till Exp. Utsk. d. 22 Maj i84i> kl. 1 e. ns.
Memorial till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet,
i anledning ad bemälda Två Stånds yttranden rörande Constitutions-Uiskottets
Memorial N:o 8g.
Vid föredragning af Constilulions-Ulskottets Memorial N:o 87, med
förslag till ändring i Riks-Rätlens organisation, har Ridderskapet och Adeln,
såsom sin gemensama tanka, förklarat ”alt Utskottets i detta Memorial fram"slälda
förslag, i följd af Ridderskapels och Adelns öfver Utskottets Memorial
N:o 85 fattade beslut icke” då ”kunde föranleda lill någon åtgärd å
"Ståndets sida.”
Borgare-Ståndet har, vid föredragningen af sama Memorial, N:o 87,
återremitterat detsama med förklarande af Ståndets gemensama tanka , att
det uti Memorialet framslälda förslag, i följd af Ståndets, öfver ConslitutionsUtskottets
Memorial N:o 85, d. 17 April d. å. fattade beslut, icke kunde då
föranleda till någon åtgärd å Ståndets sida.
Bih. till R. St. Fröt. 1840 och iS4>. 3 Saini.
2
10
Conslit ut ioiis-Ut skot tels Memorial, N.o 114-
Ridderskapets och Adelns omförmälda yttrande afgafs den 24 nästledne
April, och Borgare-Ståndets den 1 g sama månad; båda således före den 14
innevarande månad, då, på sätt Utskottets Memorial N:o 112 upplyser,
Utskottets förslag i Memorialet N:o 85, genom omröstning i Riksens Ständers
Förstärkta Constitutions-Utskott, blef antaget att hvila lill Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag.
Då således den anledning, hvilken hindrade omförmälda Två Riksstånd
alt den ig och 24 sistförllutna månad med Utskottets Memorial
N;o 87 vidtaga någon åtgärd, nu mera blifvit undanröjd, får Constilutioi.sUtskoltet
hos Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet anhålla, det
Stånden behagade, hvart för sig, öfver Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 87, meddela Utskottet det utlåtande, hvilket Stånden,
under nu inträffade omständigheter, finna lämpligt.
Stockholm den 21 Maj 1841.
TfiYCKT IIOS J. A. WALLDÉH,
1841.
Constitutions Utskottet: Memorial. N'-o i 13.
i
f\:o u 5.
Alik, till Exp. Utsk, den 28 Maj 1841., kl, 11 f. M.
Memorial till Borgare- och Bonde-Står, den, i anledning af Ståndens
yttranden, rörande Corislitutijns-Utskottets Memorial
J\;o w'.
Vid pröfning af Conslitut:ons-Utskoltets, i anledning af återremiss
i Utskottets Memorial No 63, till Riksens Ständer afgifna Memorial, N:o
107, hafva R ks-S änden afgifvit följande yttranden:
Ridderskajiet och Adeln har bifallit det senare af de utaf Utskottat
alternativt frarns alda förslag till beslut.
Preste-Ståndel, som vidblifvit sitt vid Memorialet N:o 63 fattade
beslut, har lagt Memorialet N:o 107 till handlingarne.
Borgare-Ståndet har godkänt det pag. 6 af Memorialet N:o 107 upptagna
alternatif, och gillat det, efter berörde alternatif, pag. 6 och 7 af Me
morialet
N:o 107 framstälda serskilda förslag; i följd hvaraf Ståndet anlett
det andra alternatif, hvarom å pag. 7 af Memorialet förmäles, förfalla.
Bonde-Ståndet har underrättat Utskoitet, det Ståndet, för sin tiel,
godkänt de i Memorialet N:o 63 framslälda förslag, ej mindre under si
dan
i5 raderne 3a—35, än äfven sidan 17 raderne i4—
Vid sådant förhållande, alt ett Stånd förkastat allt, hvad Utskottet
i Memori det 63 föreslagil, och ett annat icke godkänt det lörsta bland
de af Utskottet föreslagna alternativ, har frågan om delta alternalil, i
förening med det dertill logade serskilda förslag, föi fallit; men då sistnämnda
förslag, som två Riks-Stånd antagit, i hufvudsaken fullkomlige»
éfverensstämmer med det af ett tredje Riks-Stånd antagna andra alternativet,
får U skottet hemställa,
huruvida Borgare- och Bonde-Stånden, i saken» nuvarande
skick, lör att befrämja ett ändamål, hvars vigt tre Riksstånd
erkänt', skulle vilja ullrjckligen förena sig med
Bih. till. R. St. Prct. 1840 och 1841 3 Simi. 49 hJäft. 3
*
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 1l6.
Ridderskapet och Adeln om antagande af det andra i Utskottets
Memorial N:ris 63 och 107 föieslagna aller*
nalif.
Stockholm den 27 Maj ,84..
N:o 116.
Ank. till Exp, Utsk. den 2 Juni., kl. il f. m.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag till ändring af Riksdags-Ordningen
§. 22.
I följd af Kongl. Majrts den 27 sisllidne Maj meddelade Nådiga
bes1u% rörande den af Riksens Ständer, för deras del, vid innevarande
Riksdag, go lkända ändring af Riksdags-Ordningens §-22, har detta Grundlags-rum
blifvit bibehållet i sitt löre sima dag egande skick.
Constitutions-Ulskottet anser detta skick tarfva rättelse, såsom
stående i strid med Riksdags-Oi dningcns; §. 15: en strid, sorn förefinnes,
ehvad sistnämnda §. oförändrad bihehålles, eller erhåller den ändrade lydelse,
som Constitutions-Utskofels Memorial N:o 88 föreslagit, I förra
händelsen beslår denna strid deruti, att frälsehemman i Riksdags-Ordningens
§. 22 icke uppräknas bland dem, å hvilka en Brn le-Ståndi ts Riksdagsman
kan vara besuten, ehuru Riksdags-Ordningens §. i5 ultryckeligen
tillerkänner frälsehemmansegare rätt att väljas till Riksdagsmän i BondeSiåndel;
i den senare ligger striden deruti, att under d<t Riksdags-Ordningens
§. i5 tillerkänner hemmansegare, utan sfsepnde på naturen af deras hemman,
valbarhet, samma Grundlags-§. 22 deremot endast nämner vissa slags
hemman såsom sådana, å hvilka en Riksdagsman för Bonde-Ståndet må
vara besuten.
För den händelse, att närvarande representationssätt ännu någon
tid skulle fortfara, har Utskottet ansett för sin pligt att söka undanrödja
ofvannämnda strid. Utskottet har ansett detta undaniödjande fullständigast,
både för det närvarande och tillkommande, kunna ske derigenom,
Constitutions-Utskottets Memorial, N\o IX 7.
3
»It all uppräkning af de serskilda hemmans-naturerna utur Riksdags-Ordnmgens
»2 uteslutes, och Utskottet har ansett ett sådant uteslutande
höra mota så mycket mindre motstånd, som, äfven cm en sådan uppräkning
i Grundlag anses nödig, det likväl synes tillräckligt, att den
finnes i En GrundIags-§. och som i sådant fall den i5 §. Riksdagsordningen
tvifvelsutan är den, der denna uppräkning har den tjenligasle
plats.
Med förbehåll, att nedanstående förslag icke må till nästa Riksdag
blifva hvilande utan uttrycklig för klaring, att det ej må komma under öfvervägande
i annan händelse, än alt det i Conslitutions-Utskoltels Memorial
N:ris 38, 68, 85 och ro5 framstälda t eli till Grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag antagna blifvit, antingen af Riksens Ständer eller
»1 Konungen, ogilladt, får Constilu ions-t tskollet således lill Giundlagsculig
behandling föreslå,
ali Riksdags-Ordningen §. a2 må eihålla följande ändrade
lydelse:
_ — — — (för Bonde-Ståndet, boende och besu
ten
å hemmanet N. JN. uti N. IS. Härad af N. N, Län},
Stockholm den 1 Juni 1841.
N:o 117.
Ank. till lixp.-Utsk. den 2 Juni 1S41, kl. ll f. m.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag rörande lydelsen
af den i Memi rialet A:oC8 upptagna 85 RegeringsFormen,
till följd < f Kongl. Map.ts Nådiga beslut om den
af Riksens Ständer antagna ändring oj Regerings-Formens
60
Uti Memorialet N:o 68, sidan 7, eiimade Conslitutions-Ulskoltet,
det Riksens Ständer vid innevarande Riksdag till Kongl. Majus INådiga
4
Conrtitutiöns-Utskottets Memorial, N'.o 118.
pröfning öfverlemnat åtskilliga förslag lill ändring af Grundlag, öfvvr
hvilka Kongl. Maj:t då ä nnu icke hade meddelat Riksens Ständer Sill beslut.
Utskottet tilläde, att det, efter inhemtande af detta beslut, ostridig!,
blefve lämpligare, än det då skulle var t, att yttra sig öfver den olika
lydelse, som några af de i sagda Memorial gjorda förslagen, i följd af
samma beslut, kunde i vissa mindre hufvudsakliga delar komma att erhålla,
och Utskottet förbehöll sig att längre fram få föreslå, och Riksens Ständer
att godkänna, en eller flera sådana ändringar, i händelse det skull*
behöfvas.
Genom Kongl. Maj:ts den 27 sistlidne Maj meddelade Nådiga bislut
rörande förenämnde, af Riksens Ständer för deras del godkända, förslag,
har behofvet af ett sådant Ulskotlets yttrande, som här ofvan är
uämndt, blifvit inskränkt till eu enda af de i Memorialet N:o 68 upptagne
Grundlags-paragrafer, och Utskottet får, lill fullgörande af sin
ofvannämnda förbindelse, hos Riksens Ständer anmäla, att, lill följd af
Kongl. Maj:ts rörande Regerings-Formens 60 f. meddelade beslut, den i
Memorialet N;o 68 föreslagna 85 §. af Regerings-Formen erhåller följande
lydelse:
”till Bevillning ir räknas Tull- och Accis-medlen, Postmedlen
— — saint hvad Riksförsamlingen dessutom
serskildt såsom Bevillning fastställer. Ej må — —
utan Riksförsamlingens samtycke kunna förhöjas, tullen
å — — fastställa.’’
Stockholm den a Juni 184».
N:o 118.
Ank. till Exp. Utsk. dea 3 Juni 1841, kl. 10 f■
Memorial till Rikse ts Ständer, med anledning of Riks-StAndens
yttranden, rörande Constitutions-Utskottets Memorial
JV:o 87.
Det uti Constitutions-Ulskottets Memorial N:o 87 framstälda fö;slag
Ull Ändring af Riks-Rättens organisation, har af Bonde-Ståndet blifvit antaget
-
Coustitutions Utskottets Memorial, N:o 118.
5
get till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag; hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet, vid föredragningen af Utskottets
Memorial N:o i 14> återremitterat Memorialet ]NT:o 87, med den af Stånden,
livart för sigT såsom gemensam tanka, förklarade anmärkning, att de uti
sistnämnda Memorial intagna förslag af Ståndet ansetts hvarken nyttiga
eller nödiga.
Preste-Ståndet har likaledes återremitterat Memorialet N:o 87, med
förklarande, såsom Ståndets gemensama tanka, att det af Constitutions--  Utskottet afgifna förslaget hvarken vore nyttigt eller lör närvarande möjligt
att verkställa. Deremot har Ståndet, såsom orden falla, till Grundlagsenlig
behandling antagit irsta alternativet af det förslag lill ändring
i Riks-Rättens organisation, hvilket Herr Grefve Spens framställt i den
af honom mot Utskottets förslag afgifna reservation.
Utskottet förmodar, att Preste-Ståndet med sist anförda yttrande
velat förklara berörde alternatif uttrycka Ståndets gemensamma tanka;
men äfven under denna förutsättning nödgas Utskottet eiinra, att denna
anmärkning går utöfver det föremål, som Utskottet hade med sitt förslag,
nemligen att för händelsen af den utaf Utskottet föreslagna representaiims-ändrings
antagande föreslå en ny organisation af Riks-Rätten;
men icke alt lemna ett djdikt förslug för den händelsen, att nationalrepresentationens
närvarande form skulle komma att bibehållas. Utskottet
anser sig på denna grund, äfven utan afseende derpå, att det ifrågavarande
alternativet endast upplager redaction af Regerings-Formens §. 102
(i 21), men icke af den 106 (,24) §•, hindradt alt denna Preste-Ståndels
anmärkning till någon annan ålgård, än meddelandet af sådan upplysning,
upplaga.
Då i öfrigt mellan Bonde-Ståndets yttrande, å ena, och de Ire
öfrige Riks-Slåndens, å andra sidan , någon samanjemnkning icke är
möjlig, får Utskottet den orörcnliga skiljagtigheten till samtliga RiksSlåndens
behandlande anmäla, samt, för den omröstning, som blifver nödig
i Förstärkt Constilulions-Utskolt, i händelse samtliga Riks-Stånden
vidblifva sina meningar, föreslå följande volerings-propositioo :
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
i öfverensstämmelse med Conslitutions-Ulskollels Memoiial
N:o 87, godkänner det i nämnda Memorial framslälda förslag
lill redaction af Regerings-Formens §§, 121 och 124, röste
Bih. till R. St. Fröt. 1840 och 1841 3 Sami. 4g Haft, s
6
Constitutions Utsk ttets Memorial N'.o i i 8.
Jj;
Den, (Jet ej vil', rosie
Nej ;
Vinner Nej, kommer det i Constitutions-Utskoltets Memorial N:o
87 framstäldc förslag till redaction af Regerings-Formens 121 oc^
124 icke att till nästa Riksdag hvila.
Stockholm den 2 Juni 1 84»•
STOCKHOLN, Flmkns och Granbergs Tryckeri. 18 ji.
Constitutions-Utskottets MemorialN:o 11g.
i
N:o lig.
Ant. till Exp.-Utsk. den 4 Juni 1841, kl. 7 f. m.
Memorial till Riksens Ständer, med anledning’ af åtskilliga till
nästa Riksdag //.vilande förslag till Grundlags-ändring.
Emot slutet af sist förflutna Riksdag anmälte hos Riksens Ständer deras
dä varande Constitutions-Utskott, huruledes det funnit sig böra fästa deras
uppmärksamhet pä det förhållande, som skulle kunnat blifva en följd
deraf, att bland två till nu varande Riksdag hvilande förslag till ändring
af Regerings-Foi mens §. 49 och Riksdags-Ordningens $. 2, rörande dels
lagtima Riksdags återkomst på bestämd tid, dels urtima Riksdagar och
dessas föremål, endast det senare vid nu varande Riksdag skulle blifvit
godkandl; och hemstälde Utskottet derföre, orri icke Riksens Ständer ”måt’’te,
i samanhang med dessa beredda förslags bordläggning, förklara,
”alt de antagit dem alt hvila lill nasta Riksdag under förutsättning, alt
”förra frågan borde af bagge Statsmakterna först afgöras, och att derpå
”skulle bero, huruvida det senare förslaget komme att definitift gillas
”eller icke — hvilket förklarande torde böra i den härom handlande §.
”af Riksdags-beslutet inflyta,”
I följd af förenämnda hemställan, intogo Riksens då församlade Ständer
också i Riksdags-beslutet den 27 Maj 1835, §. 82, den förklaring,
alt de antagit de uti berörda paragrafs femte och sjette punkter upptagna
förslag att hvila lill nu varande Riksdag, under förutsättning, att frågan
om ^lagtima Riksdags återkomst på bestämd lid borde af bägge Statsmakterna
försl vara bifallen, innan det senare förslaget kunde företagas till
pröfning.
Flera af de förslag till Grundlagsändring, hvilka vid innevarande
Riksdag blifvit antagna lill Grundlagsenlig behandling vid den nästa, stå
lill hvarandra i det förhållande, alt det ena skulle kunna vid nästa Riksdag
anses, i ett eller annat afseende, stå det andra i vägen.
Nu varande Constitutions-Utskott har häruti funnit en uppmaning
för sig alt följa del här ofvan anförda efterdömet och hos Riksens Ständer
Bih. Ull R. St. Fröt. 1840 och 1841. 3 Sami. So Haft. ( 1
a
Constitutions-TJtsliottets Memorial s N:o 11g.
anmäla, hvad Utskottet anser nödigt till beredande af den ändamålsenligaste
ordning vid bemälda förslags föredragning och afgörande å nästa
Riksdag.
Riksens Ständer hafva nemligen, vid innevarande Riksdag, genom
deras Förstärkta Constitulions-Utskott, till Grundlagsenlig behandling vid
den nästa, antagit ett förslag, ej mindre om hela Riksdags-Ordningens
upphäfvande, än till en Vallag och Lill dermed sammanhängande ändringar
uti Regerings-Formen, Tryckfrihets-Förordningen och Successionsordningen.
Öfvertygadt, alt vigtiga frågor icke onödigtvis bora uti ett och
sama förslag samanblandas, inskränkte sig Constitulions-Utskottet, uti
förslaget till sist bemälda ändringar, hufvudsakligen till hvad ULskoltet
ansåg i och för represenlations-förändringen nödigt.
De öfriga Grundlagsändringar, dem Riksens Ständer, antingen med
anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propositioner, eller efter ConstilulionsUtskollets
förslag, vid innevarande Riksdag gjort hvilande till den nästa,
hafva serskildt blifvit Riksens Ständers pröfning understäida och af dem
behandlade; men slå till de med afseende på represenlations-förändringen
föreslagna i ett sins emellan ganska olika förhållande.
En del kan i alla hänseenden slå tillsamman med de sistnämnda,
och erfordrar derföre, vid nu varande Riksdag, icke uågot vidare ytrande.
Förslagen till frenne andra stå visserligen i ett slags samanhang
med dem, hvilka beträffa represenlations-förändringen. Delta inskränker
sig dock dertill, att de angå paragrafer i Regerings-Formen eller Tryckfrihets-Förordningen,
hvilka äfven i sist omförmälda förslag äro anförda;
och endast sådana delar deraf, som i sistnämnda förslag icke äro ulskrifna.
Dessa tre förslag äro:
1:0 Det i Memorialen N:ris 43, 49 oc^ 7*> moni- 8, befintliga, till
ändringar af
Regerings-Formen $. g.
2:0 Det i Memorialet N:o 46 framslälda, till ändring af
Regerings-Formen §. 38.
samt
Constitutions-Utskottets Memorial s N:o 11g. 3
3:o Det i Memorialet N:o 74 fia m slä Ida, till ändring af
Tryckfrihets-Förordningens 2 morn. 4-
Så framt de i dessa Memorial föreslagna ändringar vid nästa Riksdag
skulle godkännas, lär intet hinder mola deras oförändrade införande uti
de uppgifna paragraferna, sådana de uti Memorialen N:ris 68 och 85 finnas
upptagna, i fall fråga om ett sådant införande uppstår, i följd af bifall
till de i sislberörde Memorial innehållna förslag.
Utskottet inskränker sig derföre här till den hemställan,
huruvida Riksens Ständer skulle finna lämpligt att lill yttermera
visso låta någon erinran om delta förhållande inflyta i Riksdagsbeslutet.
Andra bland de serskilda förslagen lill Grundlags-ändring ståderemot
lill de i och för Represenlations-förändringen afgifna i det ofvan
antydda förhållandet, att beslut om deras antagande skulle kunna anses
i formelt afseende stå i vägen för pröfningeu af de senare, så vida det
föregått denna.
Sådana äro.
a) till sitt väsendlliga innehåll,
1:0 Det i Memorialet N:o i5 framstälda, lill ändring af
Riksdags-Ordningen $. 68.
2:0 Det i Memorialen N:ris 11 och 29 framstälda, lill ändring af
Regerings-Formen $. 49 och Riksdags-Ordningen $. 2.
3:o Det i Memorialen N:ris 21, 36 och 71, mom. 4> uppgift13* till
ändring af
Riksdags-Ordningen §. 3g.
4:o Det i Memorialen N:ris 61, 96 och 112, mom. 2, uppgifna, till
ändring af
Regerings-Formen 87 och Riksdags-Ordningen $. 33.
5:o Det i Memorialen N:ris 14 och 3o framstälda, till ändring af
Regerings-Formen $. 109 och Riksdags-Ordningen §. 80.
6:0 Det i Memorialet N:o 64 framstälda, till ändring af
Regerings-Formen $. 85.
4 Constitutions-Utskottets Memorialj JY:o 11g.
7:0 Det i Memorialet N:o 86 framstälda, till ändring af
Regerings-Formen §. 56 och Riksdags-Ordningen $. 4<>
8:0 Kongl. Maj:ts, i följd af Utskottets Utlåtande i Memorialet N:o
gg, lill nästa Riksdag hvilande, Nådiga Proposition, till ändring af,
Regerings-Formen §. 87.
9:0 Det i Memorialet N:o 8g framstälda förslag till ändring af
Riksdags-Ordningen §. 17, mom. 2, per. 2.
samt
b) i deras närvarande skick, hvilket antingen genom ordalydelsen
eller genom paragrafernes ordningsnumer är med Representations-förslagen
oförenligt,
10:0 Det i Memorialen N:ris 25, 4° och 71 > mom. 7, omförmälda,
till ändring af
Regerings-Formen $. 75.
11:0 Det i Memorialet N:o 52 framstälda, lill ändring af
Regerings-Formen §. 47-
12:0 Kongl. Maj:ls i Memorialet N:o 54 tillstyrkta Nådiga Pro
position,
i hvad den angår ändring af
Regerings-Formen §. 88.
i3:o Det i Memorialen N:ris 56 och 80 framstälda förslaget, till
ändring af
Regerings-Formen $. 3g, 4°> 4[> 42» 4^ och gt.
i4:o Det i Memorialen N:ris 57, 81, 104 mom. 2, och 106 om
förmälda,
till ändring af
Regerings-Formen §. §. 8, i3, 3g, 42> 43» 63 och 81.
i5:o Det i Memorialet N:o 58 framstälda, till ändring af
Regerings-Formen §. §. 3g och 43.
16:0 Det i Memorialen N:ris 60, 83, 101 och 112, mom. 3, om
förmälda,
till ändring af
Regerings-Formen §. 106.
17:0 Del i Memorialen N:ris 62, 84> 101 och t 12, mom. 4> omförmälda,
till ändring af
Regerings-Formen §. 5o och Riksdags-Ordningen §. 3.
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o iuj.
5
18:0 Det i Memorialet JNT:o 76 framstälda, till ändring af
Riksdags-Ordningen §. 76.
och
19:0 Det i Memorialet N:o 98 framstälda, till tillägg uti
Riksdags-Ordningen §. 5g, de två sista perioderna, förvandlade till ett
enda moment.
I afseende på de fyra förstnämnda bland nyss uppräknade förslag,
har Utskottet redan i Memorialet JN:o 68, sid. 7 och 8, erinrat, det de
icke må till nästa Ständer öfverlemnas, utan uttrycklig förklaring, att
de icke komma under öfvervägande i annan händelse, än att det i sistnämnda
Memorial framlagda förslaget, i det skick, det vid denna Riksdag
ei hållit, blifvit, antingen af Riksens Ständer eller af Konungen, ogilladt.
Det i femte punkten upptagna är ett bland dem, om hvilka Ulskottet,
utan deras serskilda uppräknande, i Memorialet JNT:o 68, sid. 8,
gjort en dylik erinran, som nyss är nämnd: en erinran, hvilken icke
förlorat något af sin giltighet, ehuru ett annat förbehåll, nemligen om
lätt för Utskottet all inkomma med utlåtande, huru motsvarande förslag
skulle kunna uti det genom Memorialet N:o 68 framstälda, alternalift intagas,
i afseende på det i berörda punkt anförda, förfallit. Det senare
har skett derigenom, att ett emot det i Memorialet N:o 3o uppgifna jemkningsförslaget
svarande förslag, med anledning af Bonde-Slåndels anmärkning,
blifvit uti Regerings-Formens 136 §. infördt, i stället för paragrafens
uti Memorialet N:o 68 egande ordalydelse; men detta har ingen
inflytelse på den först nämnda erinran. I afseende på de uti sjunde,
åttonde och nionde punkterna omförmälda förslagen, har Utskottet, i
Memorialen N:ris 86, 89 och 99, i öfverensstämmelse med dess yttrande
i Memorialet N:o 68, sid. 9, och, angående de uti 10—19 punkterna gjorda,
dels i Memorialet N:o 68, sid. 8 och 9, dels i Memorialen N:ris 76
och 98, äfvenledes erinrat, det de icke till nästa Ständer måtte öfverlemnas
för annan händelse, än alt det i Memorialet N:o 68 afgifua förslag ,
i det skick det vid denna Riksdag erhållit, af Riksens Ständer eller af
Konungen blifvit förkasladt.
Dessa Utskottets erinringar hafva icke varit föremål för någon, Utskottet
meddelad, anmärkning. De torde således få anses, såsom af Riksens
Ständer godkända. Om det i den sjette punkten här ofvan nämnda
förslaget har ingen dylik erinran af Utskottet blifvit gjord. Men för
-
6
Constitutions-Utskottets Memorial_, JS:o 11g.
hållandet med della förslag är enahanda, som med det i första punkten
omförmälda, så vida, att den deruti innehållna ändring redan är verkstäld,
i Memorialet J\7:o 68; och Ulskottet förmodar, det Riksens Sländer, i
följd häraf, tillåla, det dessa likartade fall behandlas på lika sätt. Ut
skottet
hemställer allisa,
det Riksens Sländer målte uti Riksdagsbeslutet låta inflyta den
förklaring, alt här ofvan uppräknade Nitton förslag blifvit lemliade
alt lill nästa Riksdag hvila under den förutsättning, att
de icke lill pröfning förekomma i annan händelse, än alt de i
Conslilutions-Utskollets Memorial N:ris 38, 68, 85 och io5
framslälda, till nästa Riksdag hvilande, förslag blifvit, antingen
af Riksens Ständer eller af Konungen, ogillade;
vid hvilken förklaring dock torde böra tilläggas,
i afseende på det i sjette punkten omförmalda förslaget, att, i
händelse förslaget i Memorialen N:ris 38, 68, 85 och io5 bifalles,
det i Memorialet N:o64 innehållna förslaget till ändringar
i Tryckfrihets-förordningen må, ulan hinder af hvad rörande
samma Memorials förslag om Regerings-Formens 85 $. är sagdt,
komma under pröfning; samt
i afseende på det i tolfte punkten uppgifna förslaget, att pröfningen
af den i sama punkt omförmalda Kongl. Proposition,
i den del, som der är nämnd, endast derföre är oförenlig med
antagandet af förslaget i Memorialet N:o 68, ,att den uli sama
Nådiga Proposition, med ordningsnumern 88, anförda af Regerings-Formen
uli Memorialet N:o 68 är upplagen med ordningsnumern
106.
I afseende på de i punkterna io—19 omförmalda förslagen, måste
Utskottet, till följe af den i Memorialen N:o 68, sid. 8—9,^076, sid. 4»
samt N:o 98, sid. 14> åtagna förbindelse, nu afgifva utlåtande om det
sätt, hvarpå motsvarande förslag må i det genom Memorialen N:ris 68, 85
och io5 framstälda kunna alternalift inlagas och, jemte det sistnämnda,
blifva hvilande lill nästa Riksdag.
De lydelser, hvilka, såsom motsvarande de uti punkterna 10—18
omförmalda förslagen, kunna uli det i sist omförmalda tre Memorial in
-
Constitutions-Utskottets Memorialj JV:o 11g.
1
nehällna intagas, meddelas här nedan. För att sälta Riksens Ständer i
tillfälle alt med deri skyndsamhet, som omständigheterna nu fordra, förvissa
sig om dessa lydelsers noggranna öfverensstämmelse med Riksens
Ständers redan fattade beslut, har Utskottet i serskilda spalter bifogat,
ej mindre de serskilda, utan afseende pä represenlalions-förändringen,
afgifna förslag, hvilka skola af de nu föreslagna lydelserna motsvaras,
än ock de serskilda §§. uti Memorialen Nilis 68 och 85, för hvilka dessa
lydelser kunna komma i fråga.
Utskottet hemställer vidare,
del Riksens Ständer måtte, med godkännande af dessa uppgifna
lydelser, i Riksdagsbeslutet låta inflyta,
g:o det hvarken öfverläggning eller beslut om de nu föreslagna lydelser
må vid nästa Riksdag ega rum förr,! än de i Memorialen
N:ris 38, 68, 85 och io5 framslälda och till Grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag antagna förslagen, såsom ett helt,
äro godkända;
2:0 att godkännandet af sist nämnda förslag, såsom ett helt, ej må
hindra en derpå följande pröfning af förenämnda serskilda lydelser,
eller ett på sådan pröfning grundadt antagande af flera
eller färre af desamma, med den verkan, alt hvar och en så
antagen lydelse införes i paragrafen, i stället för dennes uti
Memorialet N:o 68 eller 85 egande. Den sistnämnda bibehålles
deremot oförändrad, så framt den serskilda lydelsen förkastas;
samt
3:o alt den lydelse, hvilken, i anledning af Memorialet N:o 54,
blifvit uppgifven för Regerings-Formens, i Memorialet N:o 68,
med ordningsnumern 106 betecknade §., må, såsom ord för
ord lik den, i Memorialet N:o 54> för Regerings-Formens nu
varande 88 föreslagna, pröfvas såsom en del af sama Memorials
förslag, i oskiljaktigt samanhang med hvad i detsama
t i 11 styr k cs om upphäfvande af Regerings-Formens §. 19 och
$. 21, mom. 2.
Utskottet bör jemväl,
dels, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet redan i Memorialen
Nilis 56, 57 och 58 yttrat, erinra, det de, med anledning af
hvart och ett bland bemälda Memorial serskildt föreslagna ändringar
uti Regerings-Formens §. §. 89 och 43, Väl äro oalhängiga
Constilutions-Ut skottets Memorial j N:o 11g.
af dem, hvilka blifvit föreslagna i de tvenne öfriga af nämnde
Memorial; men att så många, som antagas, komma att tillsamans
införas uti sina behöriga §. §., och alt dylikt förhållande
äfven eger rum med de, i anledning af Memorialen N:ris 56
och 57, föreslagna förändringarne uti Regerings-Formens §. ^1;
dels anmäla, det serskild lydelse för den i Memorialet N:o 68
intagna 5o §. af Regerings-Formen ej kunnat, på grund af hvad
Memorialet N:o 80 för Regerings Formens §. g 1 föreslår, uppgifvas;
alldenstund ändringen redan är iagttagen uti berörda 5o §.
Memorialen.
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 11g.
9
Memorialen.
10:0 N:ris 25, 4° oc^ 71 > morn. 7.
Regerings-Formen $. 75.
— — Ijene lill efterlefnad,
så vida ej ändring deruti
sökes och vinnes, i den ordning,
Riksens Ständer föreskrifva.
11:0 Mern. N:o 52.
Regerings-Formen §. 47-  Rikets Hof-Rätler — —■
— och laga stadgar döma;
Rikets Collegier eller, i dessas
ställe, inrättade P erk ,
Landlregeringen — — behandlas.
i2.o.N:o 54-
Regerings Formen §. 88.
Med förklaring öfver Civil-
och Criminal- samt Kyrkodag
förhålles, som med
sådan lags stiftande.
Memorialen.
N:o 68.
Regerings-Formen §. 95.
De årliga Markegångs-taxorna
skola upprättas genom
Läns-Otnbud, nämnda på det
sätt, Riksförsamlingen stadgar.
IIvad desse fastställa
sökes och vinnes.
N:o 68.
Regerings-Formen §. 46.
(Endast med förändrad
numer anförd.)
N:o 68.
Regerings-Formen $. 106.
Med förklaring —•
kunna af Riksförsamlingen
ogillas — — — —
— åberopas må.
Nu föreslagen lydelse , för den hän
delse,
att nästa Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning.
Regerings-Formen §. ()5.
De årliga Markegångs-taxorna
skola upprättas genom
Läns-Ombud, nämnda på det
sätt, Riksförsamlingen stadgar.
Hvad desse fastställa,
ijene till efterlefnad, så vida
ej ändring deruti sökes
och vinnes, i den ordning.
Riksförsamlingen föreskrifver.
Regerings-Formen t$6.
(Alldeles lika med lydelsen
af §. 47 i Mern. N:o 5a.)
Regerings-Formen §. 106.
(Alldeles lika med lydelsen
af $. 88 i Mern. N:o 54-)
Regel ings-Formens $.3 9.
Vill Konungen — — —
Rikets Styrelse eller med
den Konungsliga magiens
utöfning, sä — — frånvaro,
styrelsen i Hans namn,
med all den magt, som denna
Regeringsform Konungen
tillagger, och under de serskilda
ledamöternas ansvarighet
för rådslag och contra
signat ion, på sätt 38,
124 och 125 SS- stadga;
dock må Siats-Rådet icke
Adligt Stånd eller Friherrlig
eller Greflig värdighet
eller Riddare-Ordnar tilldela;
äfvensom alla lediga sysslor
endast tills vidare kunna
förvaltas af dem, sorn
Stats-Rådet dertill förordnar.
(Sista meningen , som börjar:
”Huru förhållas skall,”
utgår.)
i3;oN:ris 56 och 80. N:o 68.
Regerings-Formen §. 39. Regerings-Formen §. 39.
Vill Konungen utrikes re- Vill Konungen — — —
sa, meddele Han Stats-Rådet — — varder i 5o S.
in pleno denna sin föresats stadgadt,
och inbemle dess tankar deröfver,
på sätt 9 §. omtalar.
Besluter Konungen derefter
sådan resa och den verkställer,
befatte Sig ej med
Rikets Styrelse eller med
den Konungsliga magtcns
utöfning, så länge han utrikes
vistas, utan före StatsRådet,
under sådan Konungens
frånvaro, styrelsen i
Hans namn, med ali den
magt, som denna RegeringsForm
Konungen tillägger,
och under de serskilda Ledamöternas
ansvarighet för
rådslag och contrasignation ,
på sätt 38, 106 och 10J SSstadga;
dock må Stats-Rådet
icke Adligt Stånd eller Friherrlig
eller Greflig värdighet
eller Riddare-Ordnar tilldela;
äfvensom alla lediga
sysslor endast tills vidare
kunna förvaltas af dem, som
Stats-Rådet dertill förordnar.
(Sista meningen, som börjar:
”Huru förhållas skall”
utgår.)
Bih. till R. St. Prot. l8/f.° och 1&4-1- ^ Sand. 5o Haft.
2
Constitulions-Utskottets Memorial, N:o ng.
Nu .föreslagen lydelse, för den hän7W
vi n delsej att nusta Ständer\godkänna
IrlCmOVlUieil, det hvilande förslaget till Natio
nal-representationens
ombildning
-
10
Memorialen
JV:ris 56 och 8o.
Regerings-Formen §. 4o•
Blifver Ko mangen så sjuk,
att Han icke Regeringsärendena
vårdar, före Stats-Rådet
styrelsen, på det sätt,
som i föregående §. bestäm»
mes.
N:o 68.
Regerings-Formen §. 4°-  Blifver bestämmes.
Regerings-Formen §. 4°-  (Den i Memorialet ]S:o 56
föreslagna ändring! intages
på behörigt ställe af det uti
Memorialet N:o 68 lemnade
öppna rummet.)
N:ris 56 och 8o.
Regerings-Formen £. L[i.
Konung vare myndig vid
fyllda Aderton år. Dör Konung,
innan Thronföljaren
denna ålder uppnått, föres
styrelsen af Siats-Rådet, pä
sätt 3g ,§. stadgar, intilldess
Riksens Ständer sammankommit
och den Förmyndare-Styrelse,
Riksens
Ständer förordna, Regeringen
tillträda
(Slutorden: "ställande sig”
m. m., utgå,)
N:o 68.
Regerings-Formen $. 41-
Konung vare — —
intilldess Riksförsamlingen
sammankommer, och den
Förmyndare-Styrelse Riksförsamlingen
förordnar Regeringen
tillträdt; ställande
— — — efterlefnad.
Regerings-Formen §.
Konung vare — — —af
Stats-Rådet, pä sätt 3g
stadgarj intilldess Riksförsamlingen
sammankommit j
och den Förmyndare-Styrelse,
Riksförsamlingen förord'
nar, Regeringen tillträdt.
(Slutorden: "ställande sig”
m. m. utgå.)
N:ris 56 och 8o.
Regerings-Formen §. 42.
Skulle den olyckan tima,
att hela Konungahuset, inom
hvilket arfsrätten till
Riket räknas, på manliga sidan
utginge, då före äfven
Stats-Rådet styrelsen, påsätt
3g 45*. säger, intilldess Riksens
Ständer sammankommit
och ett nytt Konungahus utkorat
samt den valde Konungen
Regeringen tillträdt.
Uti alla de fall, hvarom
föregående fyra §§. handla,
skola Stals-Rådets samtlige
Ledamöter vara närvarande
och rösta.
Regerings-Formen §. 42-  Skulle —
intilldess
Riksförsamlingen hinner
sammankomma och ett
nytt Konungahus utkora,
samt den valde Konungen
Regeringen tillträdt.
Uti alla rösta.
Regerings-Formen §. ^2.
Skulle — — — då före
äfven Stats-Rådet styrelsen,
på sätt 3g §. säger, intilldess
Riksförsamlingen sammankommit
och ett nytt
Konungahus utkorat, samt
den valde Konungen Regeringen
tillträdt.
Uti alla — rösta.
N:ris 56 och 80.
Regerings-Formen $. 43.
Går Konungen i fält eller
till aflägsnare inrikes orter
reser, förordne Tre Ledamöter
af Stats-Rådet, under
den Ordförande, som Han,
antingen ibland Prinsar af
sitt Hus, eller ibland StatsRådets
Ledamöter, serskildt
nämner, att föra styrelsen i
de mål, Konungen föreskrifver;
hvarvid Stats-Rådets
Ledamöter vare underkastade
det ansvar, som 38, 106
och ioy stadga. Med
de mål, Konungen då sjelf
afgör, förhålles på det sätt,
som 8 §. stadgar.
0 N:ris 57, 8t, io4, mom. 2
och 106.
JN:ris 57 och 81.
Regerings-Formen §. 8.
Ej må Konungen fatta något
beslut i mål, hvaröfver
Regerings-Formen §. 43.
Går Konungen —
— — stadgar.
Regerings-Formen §. 8.
Ej må — — — —. .
beskaffenhet.
Regerings-Formen §. 43.
Går Konungen —
— — att föra styrelsen i
de mål, Konungen föreskrifver;
hvarvid Stats-Rådets
Ijedamöter vare underkastade
det ansvar, som 38,
124 och 125 SS. stadga.
Med de mål, Konungen —
Regerings-Formen §. 8.
Ej må — — ■
tillstädes äro.
Constitutions-Utskottets Memorial, IV:o 11g
-
Memorialen.
N:ris 57, 81, 104, morn. i
och 106.
Stats-Rådet höras bör, derest
icke minst tre af Stats-Råden
, utom vederbörande Föredragande,
tillstädes äro.
Minst sex af Stats-Rädets
ledamöter böra, utom
Föredraganden, öfver vara alla
mål af synnerlig vigt och
omfattning, hvilka i StatsRådet
förekomma.
Sådane äro: Frågor om
Riksens Ständers framställningar
och önskningar; Frågor
och förslag om stiftande,
ändring eller uppliäfvande
af sådan lag , som 8y $■
omtalar; om nya allmänna
Författningars vidtagande;
om upphäfvande eller förändring
af de förut gällande;
om nya allmänna Inrättningar
uti serskilda styrelsens
grenar, med flere af dylik
beskaffenhet.
Stats-Rådj sorn, enligt 3g,
40, fi eller fa, 4>,§. styrelsen
förerj må ej fatta något
beslut, der icke minst
sex af Stats-Rådets Ledamöter
, utom 'vederbörande
Föredragande, när äro.
Vill Konungen , pä sätt
81 stadgar, besluta om
f örslag till stiftande , ändring
eller uppliäf vande af
Grundlag, eller vill Han börja
krig eller sluta fredj
lyfta någon af de i 63 <§“.
omförmälda summor, eller
företaga sådan resa , som 3g
säger, må det beslut ej
fattas, utan alle tio Ledamöterne
af Stats-Rådet, der
de icke laga förfall ega ,
när äro och sig yttra; börande
i ingen händelse sådant
beslut fattas, der icke
minst sex Stats-Räd , utom
vederbörande Föredragande
tillstädes äro.
Så vidt sist omförmälda
mål kunnaförekomma i StatsRäd
, som med Konungslig
magt styr, vare för besluts
fattande Lag , som sist sagd
är.
Öfver alla mål, hvilka i
Stats-Rädetförekomma, böra
föredragnings-listor förut
vara Stats-Rådets tillstädesvarande
Ledamöter
meddelade.
Nu föreslagen lydelse, för den händelsej
att nästa Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning.
Minst sex af Stats-Rå‘dets
Ledamöter böra, utom
Föredraganden, öfvervara
alia mål af synnerlig vigt
och omfattning, hvilka i
Stats-Rådet förekomma.
Sådane äro: Frågor om
Riksför samlingensfrumställningar
och önskningar; Frågor
och förslag om stiftande,
ändring eller upphäfvande
af sådan Lag, som io5
omtalar; om nya —
upphäf vande eller föränd ring
beskaffenhet.
Stats-Räd, som, enligt 3g,
fo, 41 eHer 42 -W, Styrelsen
förer, må ej fatta
något beslut, der icke minst
sex af Stats-Rådets Ledamöter,
utom vederbörande
Föredragande, när äro.
Vill Konungen, på sätt
101 $■ stadgar, besluta om
förslag till stiftande, ändring
eller upphäfvande af
Grundlag, eller vill Flan
börja krig eller sluta fred,
lyfta någon af de i 84 .$“•
omförmälda summor, eller
företaga sådan resa, som 3g
säger, må det beslut ej
fattas, utan alle tio Ledamöterne
af Stats-Rådet, der
de icke laga förf all ega, när
äro och sig yttra; börande
i ingen händelse sådant beslut
fattas, der icke minst
sex Stats-Räd, utom vederbörande
Föredragande, tillstädes
äro.
Så vidt sist omf örmälda
mål kunnaförekomma i StatsRäd
, som med Konungslig
magt styr, vare för besluts
fattande Lag, som sist sagd
dr.
Öfver alla mål, hvilka i
Stats-Rådet förekomma, böra
föredragningslistor förut
vara Stats-Rådets tillstädesvarande
Ledamöter meddelade.
N:ris 87 och 8r.
Regerings-Formen $. i3. Regerings-Formen §. i3. Regerings-Formen §. i3.
Vill Konungen börja krig Vill Konungen — — — Vill Konungen — — —
eller sluta fred, framställe — — —— framställe för Stats
för
Stats-Rådet de skäl och ansvarighet 125 §. bestäm- Rådet de  aske
Constitutions-Utskottets Memorial_, JY:o 11g.
Memorialen.
N:ris 57, 81, 104, mom. 2,
och 106.
omständigheter, som härvid
till öfvervägande förekomma,
samt aske deröfver af StatsRådets
Ledamöter deras yttranden,
hvilka de skola,
hvai för sig, med deri ansvarighet
107 §. bestämmer,
tili protocollet afgifva. Konungen
äge derefter fatta och
utföra det beslut, som Hail
för Riket nyttigast finner.
N:ris 57 och 81.
Regerings-Formen $■ 3g.
Yill Konungen utrikes resa,
meddele Han Slals-Rådet
denna sin föresats och
inhemte dess tankar deröfver,
på sätt 9 §. omtalar.
Eesluter Konungen derefter
sadan resa och den verkställer,
befatle Sig ej med
Rikets styrelse eller utöfve
den Konungsliga magten, så
länge han utrikes vistas, utan
före Stats-Rådet, under
sådan Konungens frånvaro,
Regeringen i Hans namn,
med all den rätt, som denna
Regeringsform Konungen
tillägger; dock må ej StatsRådet
någonsin Adel ig l Stånd
och värdighet förläna, eller
till Grefiigt och Friherrligt
stånd upphöja, eller Riddare
värdighet utdela; äfvensom
alla lediga sysslor endast
tills vidare kunna förvaltas
af dem, sora Stats-Rådet dertill
förordnar. Huru förhållas
skall, derest Konungen
längre tid, än Tolf månader,
ur Riket blifver, derom varder
i q 1 §• stadgadt.
N:ris 57 och 81.
Regerings-Formen §.
Skulle den olycka tima
— -—Regeringen tillträd
t.
(Sisla momentet utgår.)
N:ris 57, 81, 104, mom. 2,
och 106.
Regerings-Formen $. 43-  Går Konungen i fält eller
till allägsnare inrikes orter
reser, förord ne Tre Ledamöter
af Stats-Rådet, under
den Ordförande, som
Han, antingen ibland Prinsar
af sitt Hus, eller ibland
Stats-Rådets Ledamöter, serskildt
nämner, att föra Re
-
Memor ialen.
mer, — — — — nyttigast
fin ner.
Regerings-Formen §. 3g.
Yill Konungen — — —
— varder i 5o stadgadt.
N:o 68.
Regerings-Formen §. ^2.
Skulle intill
dess
Riksförsamlingen kinner
sammankomma, och ett
nytt Konungahus utkora,
samt den valde Konungen
Regeringen tillträd t.
Uti alla
— rösta.
IY:o 68.
Regerings-Formen $. 43.
Går Konungen — — —
stadgar.
Nu föreslagen lydelse, för den händelsealt
nästa Ständer godkänna
det livilande förslaget till National-representationens
ombildmng.
deröfver af Stats-Rädets Ledamöter
deras yttranden, —
— ansvarighet m5
bestämmer — — — — —
nyttigast finner.
Regerings-Formen §. 39.
Vill Konungen — — —
meddele Han Stats-Rådet
denna — — varder i
5o stadgadt.
Regerings-Formen §. 42<
Skulle — intilldess
Riks-för samlin gen hinner
sammankomma och ett nytt
Konungahus utkora, samt
den valde Konnngen Regeringen
ti 11 träd t.
(Sista momentet utgår.)
Regerings-Formen §. 43-  Går Konungen — — —
— föresk rifver. Föredragningen
inför Konungen af
de mål j som Han dä sjelf
af gör j och som äro af den
beskaffenhet, att Stats-Rådet
öf ver dem höras börj,
fördele Konungen sä, som
Honom godt synes emellan
de fyra
Memorialen.
N:ris 57, 81, jo4> mom. 2,
och 106.
geringen i de mål Konungen
fö r es k r i f v e r. Föredragningen
O O
inför Konungen af de mål,
som Han då Sjelf afgör, och
som liro af den beskaffenhet,
att Siats-Rådet öfver dem höras
bör, fördele Konungen så,
som Honom godt synes emellan
de fyra Stats-Råd, hvilka
enligt 8 §. minst skola när vara;
kunnande intet sådant mål,
utan i sammanhang med den
tillförordnade Styrelsens deröfver
afgifna yttrande, föredragas.
I fall, hvarom denna §.
stadgar, må de Ledamöter af
Stats-Rådet, hvilka inför Konungen,
och de, hvilka i den
tillförordnade Styrelsen sig öfver
vigtigare mål yttrat, sammanräknas
till fyllande af det
antal, hvars närvaro i StatsRåclet,
8 §. för sådant måls
afgörande föreskrifva'.
119. 13
Nu föreslagen lydelse, för den händelse,
att nästa Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning.
de Fyra Stats-Råd, hvilka enligt
8 §. minst skola ncir vara;
kunnande intet sådant mål,
utan i sammanhang med den
tillförordnade Styrelsens deröfver
afgifna yttrande, föredragas.
I fall, hvarom denna §.
stadgar, må de Ledamöter af
Stats-Rådet, hvilka inför Konungen,
och de, hvilka i den
tillförordnade Styrelsen sig öfver
vigtigare mål yttrat, sammanräknas
till fyllande af det
antal, hvars närvaro i StatsRadet
8 §. för sådant måls
afgörande föreskrifva'.
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o
Memorialen.
N:ris 57 och 81.
Regerings-Formen §. 63.
Dessutom böra, för oförutsedda
händelser, tvenne serskilda
tillräckliga summor
anslås, och till utbetalning
å Riksens Ständers RiksgäldsContoir
anvisas; den ena att
vara tillgänglig, då Konungen,
till Rikets försvar eller
andra högst vigliga och angelägna
ändamål, finnér den
vara oundvikligen nödig;
den andra, att, vid infallande
krig, af Konungen
lyftas, sedan han Riksens
Ständer sammankallat. Riksens
Ständers förseglade anordning
å sistnämnde summa
må ej förr brytas, eller
summan af Fullmägtige i
Riksgälds-Gontoiret utbetalas,
än Riksdags-kallelsen
blifvit i Hufvudstadens kyrkor
vederbörligen kungjord.
N:o 68.
Regerings-Formen 84-  Dessutom böra — — —
utbetalningå Riksgälds-Contoret
anvisas; — — lyftas
sedan Iian — — — hört
och Riksförsamlingen sammankallat.
Ej rnä Riksförsamlingens
förseglade anordning
å sistnämnda summa
brytas, ej heller summan —
utbetalas förr, än
Riksdags kallelsen —
— — — kungjord.
Regerings-Formen $. 84-  Dessutom böra — — —
— utbetalning å RiksgäldsContoret
an visas, den ena —
— — angelägna ändamål,
finner den — lyftas,
sedan Han Riksförsamlingen
sammankallat. Ej må Riksförsamlingens
förseglade anordning
å sistnämnda summa
brytas, ej heller summan
— — i Riksgälds-Contoret
utbetalas förr, än Riksdags-kallelsen
— — — —
kungjord.
N:ris 57 och 81.
Regerings-Formen $. 8r.
Denna Regerings-Form
samt Rikets öfriga Grundlagar
kunna icke ändras eller
upphäfvas, ulan genom
Konungens och alla RiksStåndens
sammanstämmande
beslut. Ej må frågor derom
uti Ståndens plena väckas,
utan anmälas de hos Riksens
Ständers vid hvarje Riksdag
N:o 85.
Regerings-Formen $. 101.
Grundlag kern icke stif tas,
ändras eller upphäfvas, utan
Konungens och två lagtima
Riksdagars sammanstämmande
beslut.
Enär Gruncllags-TJtskottet
vid lagtima Riksdag med till
-
Regerings-Formen §. 10 r.
Grundlag kan icke stiftas,
ändras eller upphäfvas, utan
Korum gens och två lagtima
Riksdagars sammanstämmande
beslut.
Enär Grundlags-Utskottet
vid lagtima Riksdag med tilleller
afstyrkande yttrat sig öfver
hvad Konungen, eller tillstyrkt
hvad Riksdagsman, i så
3
-
eller afstyrkande yttrat sig öfver
hvad, efter Stats-Rådets
hörande, Konungen, eller tillBih.
till R. St. Fröt. 18/fo och i8fl. 3 Sami. So Haft,
>4
Constitutions-Utskottets Memorial> N:o 11g.
Memorialen.
JN:i is 57 , 81 , 1 04 , mom. 2,
och 106.
valde Constilutions-Utskott.
Detta Utskott, hvars pligt
det vara skall att Grundlagarne
granska, eger rätt att
hos Riksens Ständer föreslå
de ändringar deruti, som
det anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa.
Riksens Stäiider må
icke å den Riksdag, då Utskottet
någon sådan ändring
föreslår, utan först å den
nästföljande, derom besluta.
Blifva då alla Riks-Stånden
om ändringen ense, öfverleinne
de förslaget derom
lili Konungen, genom deras
Talmän, med begäran, alt
Konungen ville sitt bifall
dertill gifva. Konungen meddele
Riksens Ständer å Rikssalen
Sitt samtycke, eller
ock de orsaker, för hvilka
Han icke samtycker lill deras
åstundan.
Vill Konungen hos Riksens
Ständer föreslå någon
ändring i Grundlagarne, öfverlemne
Han sin Proposition,
jemte Stats-Rådets tankar
deröfver, till Riksens
Ständer, som genast, utan
att om denna Proposition
förut öfverlägga, uppdraga
Constitutions-Utskottet, att
sitt Utlåtande derom till
Rik sensStänder afgifva. Tillstyrker
Utskottet hvad Konungen
föreslagit, h vi le frågan
till nästa Riksdag, då
Riksens Ständer skola sitt
beslut derom fatta. Afstyrker
Utskottet Konungens
proposition, då må Riksens
Ständer genast kunna antingen
denna Proposition afslå,
eller ock afgöra, att de vilja
öfver densamma å nästföljande
Riksdag besluta;
Gällande i delta fall tre
Stånds mening, och, om två
Stånd stanna emot två, deras,
som beslutet uppskjutit.
Men icke må under någon
förevändning Riksens Ständer
förr än å nästa Riksdag
Propositionen till bifall upptaga.
Samtycka då alla RiksStånden
till Konungens Förslag,
begäre de dag, att på
Rikssalen få RiksensStänders
bifall dertill afgifva. Antaga
icke Riks-Stånden samfäldt
Konungens Proposition,
vare den afslagen , och aflemne
Riksens Ständer sitt afslag
med skälen dertill skrift
-
Memorialen.
N:o 85.
styrkt hvad Riksdagsman, i sådant
afseende i någon af Kamrar
ne föreslagit, eller sjelf t,
med stöd af 77 §., väckt dylik
fråga, skall Riksförsamlingen,
på sätt 71 §. 2 mom. förmår,
deröfver besluta; hvarvid iagttages
, att ändring i Konungens
förslag hvarken i Utskott eller
Kamrar ne, hvar för sig
eller samfäldt, får äga rum.
Om förslaget icke antages,
vare frågan förfallen , hvarom
anmälan göres hos Konungen,
der Han frågan väckt.
Godkännes förslaget, varde
beslutet vid nästa lagtima
Riksdag först pröfvadt af Andra
Kammaren, som sänder
sitt beslut till Medkammaren.
Karder det af båda Kamrarne,
hvar för sig , antaget,
vare Riksförsamlingens beslut.
Hvad någondera af slagit, förfalle.
Kammare äge ej rätt att uti
det hvilande beslutet någon
ändring göra. Förfaller hvilande
beslut, som grundar sig
på Konungens framställning,
varde Han derom underrättad.
Ej må det slutliga af görandet
uppskjutas, utan att Konungen
och båda Kamrar ne,
hvar för sig, till uppskofvet
samtyckt.
Godkännes det hvilande beslutet
af båda Kamrarne, hvar
för sig, blifve, om Konungs
framställning derigenom antagen
är, Konungen derom underrättad;
men om framställningen
icke af Konung är gjord,
under ställes beslutet Konungen,
som deröfver, innan Riksdagen
åtskiljes, bör inhemta hela
Stats-Rådets tankar och meddela
Riksförsamlingen Sitt bifall
eller de orsaker, för hvilka
han beslutet icke kunnat
godkänna.
Hvad till ändring af Grundlagarne,
uti nu föreskrifven
ordning, Riksförsamlingen
beslutit och Konungen gillat,
eller Konungen föreslagit
och Riksförsamlingen antagit,
äge kraft af Grundlag.
Nu föreslagen lydelse j för den händelse
j att nästa Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning.
dant afseende i någon af Kamrarne
föreslagit, eller sjelft,
med stöd af 77 §., väckt dylik
fråga , skall Riks för samlingen,
på sätt 71 §. 2 mom. förmår,
deröfver besluta; hvarvid
iakttages, att ändring i Konungens
förslag hvarken i Utskott
eller Kamrarne, hvar för sig
eller samfäldt, får äga rum.
Om förslaget icke antages,
vare frågan förf allen, hvarom
anmälan göres hos Konungen,
der Han frågan väckt.
Godkännes förslaget, varde
beslutet vid nästa lagtima
Riksdag först pröfvadt af Andra
Kammaren, som sänder
sitt beslut till Medkammaren.
Karder det af båda Kamrarne,
hvar för sig, antaget,
vare Riksförsamlingens beslut.
Hvad någondera afslagit, förfalle.
Kammare äge ej rätt att uti
det hvilande beslutet någon ändring
göra. Förfaller hvilande
beslut, som grundar sig på
Konungens framställning, varde
han derom underrättad.
Ej må det slutliga af görandet
uppskjutas, utan att Konungen
och båda Kamrarne, hvar
för sig, till uppskofvet samtyckt.
Godkännes det hvilande beslutet
af båda Kamrarne, hvar
för sig, blifve, om Konungs
framställning derigenom antagen
är, Konungen derom underrättad;
men, om framställningen
icke af Konung är gjord,
under ställes beslutet Konungen,
som, innan Riksdagen åtskiljes,
bör meddela Riksf örsamlingen
sitt bifall eller de orsaker, för
hvilka Han beslutet icke kunnat
godkänna.
Hvad till ändring afGrundlagarne,
uti nu föreskrifven
ordning, Riksförsamlingen
beslutit och Konungen gillat,
eller Konungen föreslagit
och Riksförsamlingen antagit,
äge kraft af Grundlag.
Constitutions-Utskottets Memorial > JV:o ng.
15
Memorialen.
N:ris 57 och 81.
ligen lill Konungen, genom
deras Talman. Om vid Riksdag
, då Grundlagsfrågor lagligen
kunna afgöras, ytterligare
uppskof föreslås, må
det ej äga rum utan Konungens
och alla Fyra RiksStåndens
sammanstämmande
beslut.
Memorialen.
Nu föreslagen lydelse, för den hän*
delse, att nästa Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning
-
i5:o N:o 58.
Regerings-Formen §. 3g.
Vill Konungen utom Sverige
och Norrige resa, meddele
Han Siats-Rådet in
Pleno denna Sin föresats,
och inhemte dess tankar
deröfver, på sätt 9 $. omtalar.
Besluter Konungen
derefter sådan resa och den
verkställer, befatte sig ej
med Rikets styrelse eller
utöfve den Konungsliga magten,
så länge Han utom Sina
Riken vistas, utan före StatsRådet,
under sådan Konungens
frånvaro, Regeringen i
Hans namn, med all den
rätt, som denna Regeringsform
Konungen tillägger;
dock må ej Stats-Rådet någonsin
Adeligt Stånd och
värdighet förläna, eller till
Grefligt och Friherrligl Stånd
upphöja, eller Riddarevärdighet
utdela; äfvensom alla
lediga Syslor endast tills vidare
kunna förvaltas af dem,
som Stats-Rådet dertill förordnar.
Huru förhållas skall,
derest Konungen längre tid,
än tolf månader, ur Riket
blifver, derom varder i 91
§. stadgadt.
N:o 58.
Regerings-Formen §. 43.
Går Konungen i fält eller
till aflägsnare inrikes orter
eller till Konungariket Norrige
reser, förordne Tre Ledamöter
af Stats-Rådet, under
den Ordförande, som
Han, antingen ibland Prinsar
af Sitt Hus, eller ibland
Stats-Rådets Ledamöter, serskildt
nämner, alt föra Regeringen
i de mål, Konungen
föresklifver. Med de
mål, Konungen då sjelf afgör,
förhö lies på det sätt,
som 8 $. stadgar.
i6:oN:ris 60, 83, 101 och 112
mom. 3.
Regerings-Formen $. 106.
Finner Utskottet af dessa
Prolocoll, att någon Stats
-
N:o 68.
Regerings-Formen §. 3g.
Vill Konungen — — —
— — — — varder i 5o§.
stadgadt.
N:o 68.
Regerings-Formen 43.
Går Konungen — — —
— — — — stadgar.
N:o 85.
Regerings-Formen $. 12
Finner Gransknings-TJtskottetj
under den gransk
-
Regerings-Forrnen §. 3g.
Vill Konungen utom Sverige
och Norrige resa
— — — — så länge Han
utom Sina Riken vistas —
— — varder i 5o N
stadgadt.
Regerings-Formen §. 43.
(Det i Memorialet N:o 58
föreslagna tillägg införes på
behörigt ställe i $:ens ordalydelse
enligt Memorialet
N:o 68).
Regerings-Formen $. 124.
Fi nner Gransknings-Utskottet
under den gransk
-
i6
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o ng.
Memorialen.
Nilis 60, 83, t 01 och 112
morn. 3.
Rådets ledamot, eller någon
för tillfället förordnad Föredragande,
eller den Embetsman,
som i Cornmandomål
Konungen råd gifvit, uppenbarligen
hand lat emot Rikets
Grundlag eiler allman lag,
eller tillstyrkt någon öfverträdelse
deraf, eller underlåtit
att göra föreställningar
emot sådane ofvei trädelser,
eller dem vållat och befrämjat
genom uppsåtligt fördöljande
af någon upplysning,
eller häfver den Föredragande
underlåtit att, i de
fall, som 38 §. af denna Regerings-Form
förutsätter, sin
contrasignation å ett Konungens
beslut vägra, då skall
Constitulions-Utskottet ställa
en sådan Embetsman under
tilltal af Justitias-Ombudsmannen
inför Iiiks-Rättj sä
framt ej Utskottet finnér sig
böra förut serskildt underställa
Riksens Ständer de
skäl j på hvilka det anser
åtal icke böra göras • i hvil'
ket fall Riksens Ständer äga
att antingen underkänna Utskottets
skäl, eller göra sådan
anmälan, som i nästföljande
,$*. omtalas, eller
förklara att ingen anmärkning
äger ruin.
Riks-Rätt, hvarom denna
stadgar, vare sammansatt
pä sätt, som i 102 $■
säges, dock så, att, i stället
för SlatsRåd, fyra de
äldste Juslitiae-Råd, tvänne
af frälse och tvänne af ofrälse
Stånd, der säte taga, och
gånge för öfrigt, som i 101
och 102 $. §. säges. Sådan
Riks-Rätt döme efter allmän
lag och den Ansvarighetslag,
hvilken för detta ändamål
utaf Konungen och Riksens
Ständer fastställd är.
Memorialen
ning af Protocoll samt StatsVerkets
räkenskaper och
handlingar, som detsamma,
enligt 65 §. tillhör, att någon
Stats-Rådels — —- —
— — — — — vägra, då
s k a 11 Gransknings-Ut skottet
ställa en sådan under tilltal
inför Riks-Rätten.
Riks-Rätt, hvarom denna
stadgar, vare sammansatt
pä sätt, som i 121
,§‘. säges, dock sä, att, i
stället för Sta Is-Råd, JustitiasRåd
der säte taga, och gånge
för öfrigt, som i 120 och
121 ,_5‘. säges. Sådan RiksRätt
döme efter allmän lag
och den Ansvarighetslag,
hvilken för detta ändamål
blifvit utaf Konungen och
Svenska folkets representanter
antagen.
Nu föreslagen lydelse > för den händelse0
att nästa Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning•
ning af Protocoll samt StatsVerkets
räkenskaper och
handlingar, som detsamma
enligt 65 .§'• tillhör, alt någon
Siats-Rådets — — —
— vägra, då skall Gransknings-Ut
skottet ställa en sådan
Embetsman under tilltal
inför Riks-Rätt, sä framt
ej Utskottet finner sig böra
förut serskildt underställa
Riksförsamlingen de skäl, pä
hvilka det anser åtal icke
böra göras; i hvilket fall
Riksförsamlingen äger att
antingen underkänna Utskottets
skäl, eller göra sådan
anmälan, som i nästföljande
$. omtalas, eller
förklara att ingen anmärkning
äger rum.
Riks-Rätt, hvarom denna
S. stadgar, vare sammansatt
på sätt, som i 121
säges, dock så, att, i stället
för Stats-Råd, JustitiaeRåd
der säte taga, och gånge
för öfrigt, som i 120
och 121 §§. säges. Sådan
Riks-Rätt döme efter allmän
lag och den Ansvarighetslag
, hvilken för detta
ändamål blifvit utaf Konungen
och Svenska folkets representanter
antagen.
0 N:ris 62, 84, 101 och 112,
mom. 4.
A.
Regerings-Formen §. 5o.
Riksdagarne skola hållas
i Rikets hufvudstad, utom
i de fall, då såväl Konungen,
som Riksens Ständers
Fullmägtige i Banken och
Riksgälds - Contoiret finna
det för fiendens framträngande,
eller pest, eller an
-
N:o 68.
Regerings-Formen §. 57.
Riksdagarna skola hållas
— — — för Riksförsamlingens
frihet — — i samråd
med Riksförsamlingens
Fullmägtige i Riks-Banken
och Riksgälds-Contoiret, en
annan Riksdagsort, dit Riksförsamlingen
kallas.
Regerings-Formen 57.
Riksdagarna skola hållas
■— — — de fall, då sä väl
Konungen, som Riksförsamlingens
Fullmägtige i RiksBanken
och Riksgälds-Contoret
finna det för fiendens
framträngande, eller pest,
eller andra lika vigtiga hinder
-
Memorialen.
N:ris 62, 84, 101 och 112,
mom. 4.
A.
dra lika vigtiga hinder omöjligt
eller för Riksens Ständers
frihet och säkerhet vådligt.
Konungen utsälte då,
i samråd med nyssnämnde
Fullrnägtige, en annan Riksdagsort,
elit Riksens Ständer
kallas.
17
Nu föreslagen lydelse , för den häneleisej
att nästa?Ständer godkänna
det hvilande förslaget till National-representationens
ombildning.
der omöjligt eller för Riksförsamlingens
frihet och säkerhet
vådligt. Konungen
utsatte då, i samråd med
nyssnämnde Fullrnägtige, en
annan Riksdagsort, dit Riksförsamlingen
kallas.
Constitutions-Utskottets Memorial, Nio 11g.
Memorialen.
R.
Riksdags-Ordningen §. 3.
(Alldeles lika lydelse).
18:0 N:o 76.
Riksdags-Ordningen $. 76.
Allt, hvad Riksens Ständer
efter granskning godkänt
eller lemnat oanmärkt,
Rör anses hafva vunnit decharge,
i afseende på det
granskade, och ingen ny,
till ansvarighet förbindande,
granskning af nya Ständer
i samma mål vara tillåten.
Dock rnä en af Constitutions
-Utskottet 'verkställd
granskning af Stats-Rädets
Protocoll för en viss förfluten
tiderymd icke hindra
upptagandet af de anmärkningar,
som vid Statsverkets
för samma tiderymd,
men senare, af slutade räkenskaper
varda gjorda af
det Stats-Utskott, till hvilket
dessa räkenskaper vid
påföljande Riksdag öfverlännäs.
Äfvenledes Rör,
oaktadt — — — —
— — tillkommer.
N:o 68.
Regerings-Formen i35.
Allt hvad Riksförsamling
har efter granskning godkänt
— — — granskning
af ny Riksförsamling i samma
mål vara tillåten; dock
Rör, oagtadt den af Riksförsamlingen
eller dess Utskott
eller Revisorer förrättade
allmänna öfversigt —
— — verkställa den serskilda
revision — — — —
tillkommer.
Regerings-Formen i35.
Allt, hvad Riksförsamling
har efter granskning godkänt
— — •— granskning
af ny Riksförsamling i samma
mål vara tillåten. Dock
måmen af Gransknings-Utskottet
verkstäld granskning
af Stats-Rådets Protocoll
för en viss förfluten tiderymd
icke hindra upptagandet
af de anmärkningar,
sorn vid Statsverkets för
samma tiderymd, men senare,
af slutade räkenskaper
varda gjorda af det Gransknings-Utskott,
till hvilket
dessa räkenskaper vid påföljande
Riksdag öfverlemnas.
Äfvenledes bör, oaktadt
den af Riksförsamlingen
eller dess Utskott eller
Revisorer förrättade allmänna
öfversigt verk
ställa
den serskilda revision
■—• — — tillkommer.
Bih. till R. St. Fröt. 1840 och 1841. 3 Sami. So Haft.
4
18 Constitutions-Utskottets Memorial j JV:o 11g.
Beträffande den nittonde bland bär i fråga varande punkter, bär
Utskottet blott att nämna, det den i Memorialet ]\T:o 98 upptagna frågan
är i Memorialet JN:o 68 hänvisad till Arbetsordningen; och att, i händelse
de i Memorialen N:i is 38, 68, 85 och io5 uppgifna, och till behandling
vid nästa Riksdag enligt Regerings Formens 56 och 81 §§. antagna,
förslagen skulle vid sistnämnda Riksdag godkännas, det i Memorialet iN:o 98
gjorda, och på sätt Memorialet N:o 111 upplyser, af samtliga Riks-Stånden
till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag antagna förslaget,
om tillägg uti Regerings-Formen $. Sq, de två sista perioderna, förvandlade
till ett 2:dra moment, endast bör iakttagas, för att vid de i Riksdags-Ordningen
§. 5q stadgade grundernas öfverflyIlning till en arbetsordning
komma i öfvervägande.
Stockholm den 4 Juni 1841 •
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 184 * -
Constitutions-Utskottcls Memorial, IV.-o t20.
I
N:o 120.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Juni, kl. i e. m.
Memorial till Riksens Ständer angående en af Herr Grefve
Frölich, David, anmäld anledning till anmärkning emot StatsRudet,
samt emot Chefen och föredragande Stats-Rådet för
Finans-Departementetj eller den hans tjenst förrättat.
u nder den 24 sistlidne Februari delta år, har Ridderskapet och Adeln
lill Constilulions-Ulskoltet remitterat en, i den ordning, Riksdags-Ordningens
§ 29 föreskrifver, af Herr Grefve Frölichj David, anmäld anledning till
anmärkning emot Stats-Rådet samt emot Chefen och Föredragande StatsRådet
för Finans-Departementet eller den hans tjenst förrättat.
Inför Conslitutions-Utskotlet har denna anledning uppgifvits vara riktad,
dels emot Stals-Ministern för Juslitiae-Ärendena , hvilken hos Kongl. Majit
föredragit Wermländska Provincial-Rank-Bolagets, emot slutet af sistlidne år,
ingifna ansökning om förlängning af Octroj, och contrasignerat ej mindre
Kongl. Majits Nådiga Resolution af den 17 October 1840 (innehållande
bifall lill nämnde ansökning, jemte stadfästelse af de förnyade Bolagsreglor,
som varit ansökningen bifogade), än äfven Nådig Kungörelse i sama ämne,
dels ock mot de Herrar Ledamöter af Stats-Rådet, hvilka, enligt Protocollet,
ofvervarit, men icke reserverat sig mot, nämnda Regerings-åtgärd. Anledningen
har för öfrigt uppgifvits angå 7 §. i omförmälda bolagsreglor, hvilken
§ förmenas lyda och förklara den, enligt allmän lag och Kongl. Kungörelsen
den i4 Januari 1824, för delegare uti Privat-Banken gällande solidariska
ansvarigheten på ett sätt, hvarigenom äfven, i afseende på äldre
förbindelser, lag-principen och den i lag meddelade ovilkorliga föreskriften
kunde eluderas; hvarjemte blifvit anmärkt, att i sama §. ordet låntagare
finnes, i stället för lottegare.
Constitutions-Utskottet har tagit den sålunda remitterade anledningen
under öfvervägande; men ansett sig ej böra, genom en hufvudsaklig pröfning
deraf, betaga nästa Riksdags Constilulions-Utskolt tillfälle att granska
den anmärkta åtgärden i samanhang med det efter förändrade grundsatser
JBih. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 3 Sami. önsta Haft. |
2
Conslitutions-UtskotteLs Memorial, N.-o 121.
nyligen organiserade Stats-Rådets under en längre tid ådagalagda verksamhet
i dess helhet; hvilket Utskottet hort hos Riksens Ständer, till svar å
den erhållna remissen, anmäla.
Stockholm deh 4 Juni 184r
-
N:o 121.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 Maj 1841 > kl. 1 e. na.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af tvänne af Herr
Munck af Rosenschöld anmälda anledningar till anmärkning,
den ena emot Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, den andra
emot Stats-Rådet och Föredraganden för Civil-Departementet.
Under den 27 Februari detta år, har Ridderskapet och Adeln till
Constitulions-Utskoltet remitterat två, af Herr Munck af Rosenschöld, JSils
Rudolph, i den, ordning Riksdags-Ordningens §29 föreskrifver, anmälda anledningar
till anmärkning, den ena emot Stats-Ministern och Föredraganden
för Utrikes-Ärendena; den andra emot Stats-Rådet och Föredraganden för
Civil-Depar tern entet.
Inför Constitulions-Utskottet har den förra anledningen blifvit uppgifven
beslå deruti:
A) att, enär Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena, i
en till Conslitutions-Utskollet öfverlemnad, till dåvarande t. f. Hof-Canzleren
stäld skrifvelse af den 3 Mars 1840, såsom kändt vore , gifvit vid handen,
det något lån för Cabinetts-Cassans räkning icke blifvit upptaget, hvarken
före, under eller efter den af Riksens Ständers Constitutions-Utskott, i en
föregående skrifvelse till t. f. Hof-Canzleren, antydda tidpunkt, nemligen
åren i836 eller 1837; men Stats-Utskoltet, såsom dess Utlåtande N:o 427
utvisar, af ett till sama Utskott öfverlemnadt samandiag af CabinettsCassans
räkenskaper, äfvensom serskild förteckning å skulderne vid 1840 års
slut, varit i tillfälle att inhemta, alt bland andra skuldposter voro:
Conslitiilions-Ul skol tets Memorial, N:o 121.
3
1:0 en, bestående af 3o,ooo Pund Stelling, och 2:0 en af 151,25o R:dr
Hain b. B:co; båda, återstoder af med ränta löpande lån, och således, såsom
jämförelsen mellan dessa uppgifter syntes visa , tvänne lån mäste för Cabinetts-Cassans
räkning efter den 3 Mars 1840 vara upptagna, sådant måste
anmärkas, såsom vitnande om ett öfverträdande af 9 och 38 §§• RegeringsFormen
å Föredragandens för Utrikes-Ärendena, och den vid beslutet om
dessa Iåns upptagande närvarande Stats.Råds-ledamotens sida, i det de vid
sin medverkan till ett dylikt beslut förbisett 76 Regerings-Formen.
Det är dock af anmärknings-anledningens författare anmärkt, att ofvan-,
nämnde lån möjligen kunde vara upptagna före den 3 Mars i84o; och har
för sådant fall, utom det förbiseende af 76 §. Regerings-Formen, sorn ligger
uti beslutets fattande om dessa lån, och utom deraf följande brott mot,
g och 38 §§. af sama Grundlag, blifvit anmärkt:
att, 1 fall, såsom, på Constilulions-Utskottets begäran alt erhålla
del af det eller de inför Kongl. Mjaj:t i ministeriella mål förda Prolocoll,
angående ett för Cabinelts-Cassans räkning i England under åren 1836 eller
1837 upptaget lån, blifvit upplyst, intet dylikt protocoll skulle finnas, och
"något af ofvannämnda lån” blifvit under något af dessa år upptaget, Föredraganden
för Utrikes Äiendena och då varande Hof-Canzleren eller vid
beslutets fattande närvarande Stats-Råds-ledamot brutit mot 11 §. RegeringsFormen
;
2) men att, om sådant protocoll, som ofvan nä rundt är, verkligen blifvit
fördt, dels den i Mars månad föll idet år tillförordnade Hof-Canzleren
sökt undanhålla de upplysningar, Constitutions-Utskotlet, på grund af 2:dra
morn. 29 §. Riksdags-Ordningen, har rätt alt fordra; dels bemälde Herr HofCanzler,
samt Herr Stals-Ministern för Utrikes-Ärendena , hvilken afgifvit
den ofvan åberopade , till Herr t. f. Hof-Canzleren stälda , ConstitutionsUtskottet
meddelade, skrifvelse af den 3 Mars 1840, sökt föra ConstitutionsUlskottet
bakom ljuset och grundlagsvidrigt fördölja de förhållanden , om
hvilka sama Utskott för bevakandet af Rikets väl och dess grundlagars
efterlefnad haft af nödeu alt få kännedom, samt att de sökt undanhålla
upplysningar, hvilka Utskottet, enligt Riksdags-Ordningens §. 42, haft grundlagsenlig
rätt att fordra.
B) att stadgandet i 58 §. Regerings-Formen och 27 §. Riksdagsordningen
vid denna Riksdag icke blifvit fullkomligen iagltaget, då , enligt
hvad Kongl. Maj:ts Kådiga Skrifvelse N:o 94 till Riksens Ständers Statsutskott
upplj/ser, på grund af Utskottets skrifvelse den 18 Februari förledna
år, den 7 derpåföljande Mars, således en månad efter Kongl, Maj:ts
\
Coust/Lutions-Utskotlets Memorial, N:o 121.
Nådiga Proposition örn Statsverkets tillstånd och behof, till sama Utskott
blifvit öfverlemnad en, till Kongl. Maj:t, af Stats-Ministern för UtrikesÄrendena
på Nådig befallning afgifven, underdånig rapport, hvarigenom upplyses,
ali en ganska betydlig brist lare funnes uti den så kallade CubinettsCassan:
en brist, som icke blifvit uppgifven i Kongl. Majtts Nådiga Proposition
örn Statsverkets tillstånd och behof; hvarjemte äfven blifvit anmärkt,
dels, att Kongl. Maj:ls berörda skrifvelse, N:o c)4> icke i enlighet med Riksdags-Ordningens
§. 27, morn. 2, blifvit tillstäld hvarje Riks-Stånd uti dess
pleno, utan omedelbarligen till Stats-Utskottet öfverlemnad, dels alt sama
Nådiga skrifvelse, såsom å nyo upptagande en för denna Riksdag då redan
genom votering i Förstärkt Stats-Utskott afgjord fråga, nemligen om anslaget
till Minister-Staten och det lill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition slälda
anslaget för extra utgifter, strider emot Riksdags-Ordningens § 7b.
Den andra anledningen till anmärkning har åter inför ConstitutionsUtskotset
blifvit uppgifven, såsom hemtad från Kongl. Majrls den 3 sistlidne
Februari till Riksens Ständers Stats-Utskott aflåtna två Nådiga skrifvelser,
den ena, angående ett serskildt anslag för befrämjande af göromålens
ordentliga gång inom Stats-Contoiret, den andra , angående ett serskildt
anslag för Kongl. Theatern, motsvarande de för denna inrättning i
Stat uppförda summor_, hvilka Riksens Ständer förklarat böra med 18/jo års
slut upphöra. Anledningen har för öfrigt blifvit anmäld vara:
1:0 att Stats-Rådet och vederbörande Föredragande förbisett Grundlagens
tydliga föreskrift uti Riksdags-Ordningens §. 27, mom. 2, då dessa Nådiga
Skrifvelser, hvilka, såsom Constitutions-UtskoLtet anser sig böra serskildt
erinra, äro contrasignerade, icke af Chefen och Föredragande Stats-Rådet
för Civil-Departementetj utan af t. f. Chefen och Föredragande Stats-Rådet
för Finans-Departementetj blifvit Stats-Utskotiet omedelbuit meddelade, och
ej tillslå 1 de hvarje Stånd i dess pleno; samt
2:0 att Stats-Rådet och vederbörande Föredragande brutit emot RiksdagsOrdningens
y5 §, då de tillstyrkt Kongl. Maj:t att å nyo upptaga och
Riksens Ständers pröfning underställa mål, hvilka då redan voro afgjorda ,
det förra genom votering i Förstärkt Stats-Utskott den 7 December i84<J,
det senare den 1 October sama år.
Till svar å den erhållna remissen bör Utskottet anföra följande:
Constitutions-Utskottet har redan under en tidig period af innevarande
Riksdag vidtagit de Utskottet af Grundlagen anvisade åtgärder till upplysnings
vinnande, rörande förmodade äldre lånetransactioner för Cabinetts
Cassans
-
Conslitulions-Ulskottets MemorialN:0 122.
5
Cassans räkning. Utskottet har ock dels i Memorialet N:o i3 hos Riksén
Ständer anmält, det Konungens Rådgifvare försummat att erinra, det Stats
verkets skulder bort i Kongl. Propositionen om Statsverkets tillstånd oc
behof uppgifvas, dels under tilltal inför Riks-Rätt ställt de Konungens Råd
gifvare, hvilka, i afseende på Cabinetts-Cassan, enligt Utskottets förmenande
låtit falla sig till last Grundiagsöfverträdelse. Utskottet har således, i afseende
på äldre, här ofvan nämnda, förhandlingar redan fullgjort, hvad
Grundlagen Utskottet ålägger. Hvad åter angår de här ofvan anförda anledningar
till anmärkning, som beträffa en senare lid, har Utskottet ansett
sig ej nu böra, genom en hufvudsaklig pröfning deraf, betaga nästa Constitulions-Utskott
tillfälle att granska det anmärkta, i samanhang med det
efter förändrade grundsatser nyligen organiserade Stats-Rådets under en
längre tid ådagalagda verksamhet i dess helhet.
Stockholm den 4 Juni 184• •
N:o 122.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Juni i84i , kl. i e. m.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af en af Herr Scb arlan
anmäld anledning till anmärkning mot Konungens Rådgifvare.
Under den to Mars d. å. , har Borgare-Ståndet till ConstitutionsUtskotlet
remitterat en af Herr Schartau, i den ordning, Grundlagen stadgar,
anmäld anledning till anmärkning emot Konungens Rådgifvare.
Inför Constilulions-Utskoltet har denna anledning blifvit uppgifven bestå
deruti, att, ehuru Riksens Ständer genom underdånig skrifvelse N:o ijo,
dels ”anhållit, att alla de inskränkningar tili kostnaderne för linieflottan,
hvilka kunna blifva en följd af hvad, i afseende på linipskeppen, blifvit
föreslaget, må komma skärgårdsflottan lill godo”, dels beslutat, att till utgifter
i och för sistnämnda fiol ta må, för Stockholms och Götheborgs stationer,
af anslaget till flottans nybygnad och underhåll afsättas ett minimibelopp
af ISä^WOO R:dr årligen, hvilket belopp lik väl afser alla kostnader för
nämnda stationer, som af nybygnads- och underbålls-anslaget skola bestridas;
Bill. till R. St. Prot. i84o oell t84t- 3 Sunil. Sl.sta Fliift. 2
6
Cönstitulions-TJtskoltets Memorial, N.-o 122.
äfvensom , i likstämmighet med sama ofvan anförda åsigler, Riksens Ständer
godtfunnit bestämma, att det gemensama Exercis-anslaget af R:dr
må sålunda fördelas, att för linieflo*tan utföres R:dr och föl
skärgårdsflottan
S€>j®©0 R:dr, hade Kongl. Majrt uti den då nyligen faststälda,
så kallade Extra staten för Kongl, flottan, fördelat de af Riksens
Ständer till materieln anslagna med^l så, att Stockholms och Götheborgs
Stationer erhållit tillsammans R:dr 3 42- 9. eller R;dr s 5- 4*
mindre än Riksens Ständer för dessa Stationer bestämt; hvarjemte den fördelning
af anslaget till flottans exercis, som Riksens Ständer förordnat, ej
heller blifvit iakttagen; hvadan emot de Konungens Rådgifvare, hvilka,
enligt de Protocoll , dem Constitutions-Utskollet lomme ali. infordra, uti
förenämnda beslut deltagit, anmärkt blifvit, att genom sådant deltagande
Grundlagens tydliga bud uti Régerings-Formens §§. 64 och 65 blifvit
uppenbar!igen öfver!rädda.
Constitutions - Utskottet bar tagit den sålunda remitterade anledningen
i öfvervägande, men ansett sig ej böra, genom en hufvudsaklig pröfning
deraf, betaga nästa Riksdags Conslilulions-Utskott tillfälle att granska den
anmärkta åtgärden, i samanhang med det efter förändrade grundsatser nyligen
organiserade Stals-Rådets under en längre tid ådagalagda verksamhet
i dess helhet; hvilket Utskottet bort hos Riksens Ständer, tili svar å den
erhållna remissen, anmäla.
Stockholm den 4 Juni t84f
-
san <©©»»<© a. *«,
THYC K T HOS J. A. WAUDBS,
1841.
Constitutions-Utskottets Memorial, N:ris xs3, 124. 1
N:o 123.
Ank. till Exp.-Ut<k. den 8 Juni 1841, kl. 1 e. m.
Merno ial fi l Riksens Ständer, angående rättelse af en i Memorialet
N:o ga origtigt uppgifven paragraf-numer.
Uti den af Constitutions-Utskottet i Memorialet N;o 92 föreslagn,
vc tei ings-proposition öfver Utskottets i Memorialet N;o 75, öfverlemnad»
förslag till ändring i 1 och 5 mom. af 5 §. Trjckfiihels-Förordningeo har,
i stället för denna paragraf-numer, origtigt influtit ziffran 1; hvilket Utskottet
ansett sig härmed böra gifva Riksens Ständer tillkänna, jemte det
Utskottet skall, vid tryckningen af förteckningen å de propositioner, som
blifva föremål för omröstning i nu snart sammanträdande Förstärkt Constiluliona-Utskott,
af hvilken förteckning ett exemplar kommer ;j;-att till
hvarje af Förstärkta Utskottets Ledamöter utdelas, låta den nödiga rättelsen
iakttaga.
Stockholm den 8 Juni 184*.
N:o 124»
Ank, till Exp,-Uuk. den 11 Juni 1841, kl, 3 e. m,
Memorial till Riksens Ständer, angående utgången af inom Förstärkta
Constitutions-Utskottet anstälda voteringar.
Vid Förstärkta Constitution»-Ufskottetj» i dag hållna sammanträde,
hafva de^ jemlikt Regerings-Forment 56 anställda omröstningar öfver
följande godkända propositioner sålunda utfallit:
Bih. till R. St, Prot. 184o och 1841* 3 Sami. 5 2 Häft.
Q
Constilutiöns Utskottets Memorial, No t 3 j.
Första Voterings-propositionen.
(^se Memorialen, N:ris 75, c>2 och 123.)
Den, som, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
gillar nedanctående förslag till ändrad redaction i 5 §. Tryckfrihets-Förordningen:
i
mom.
” ” Lagligheten — — — — åtalas, och der ransakningen full
bordas
bör, genom förhör med parterna, genom åklagarens slutpåstående,
s m bär bestämdt upptaga det staaff, han yrkar, samt genara den tilltalades
slutliga förklaring.
5 morn.
’’ ’’Efter inhemtad underrättelse om Nämndens åtgärd, skodi Domstolen
ofördröjligen för parterna afkunna utslag, med tillägg, antingen af
den bestraffning, hvartill den brottslige sig skyldig gjort, och sorn, ide fall,
der det a' åklagaren åberopade lagrum medgifver straffets be'tömmande inom
u' satt a gränser, icke må stadgas svårare, än åklagaren yrkat, eller af den
upprättelse, hvartill den oskyldigt anklagade kan berättigad anses;” ”
röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, komma förestående förslag icke att hvila till nästa
Riksdag.
Vid voterings-sedlarnes uppsummerande befunnos gifne
Fyrationio Ja, och
Trettio Nej.
C c nsti uicns-Ul skottets Memorial, N:o 124.
3
Andra voterings-proposilionen.
(se Memorialen, N:ris 88 och 108.)
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, ander
de i Conslitutions-Utskottels Memorial N:ris 68 och £8 framstälda
förbehåll, godkänner följande, i Constitulions-Ulskottets Memorial N:o 88
föreslagna, ändrade lydelse af Riksdags-Ordningens i5 §. 1 mom.
Allmogen i hvart Härad välje inom sig, efter hemmantalet, till Riksdagsman
af Bonde-Ståndet En, inom Häradet boende och besuten, Hemmansägare,
hvilken icke tillförene hört lill annat Riks-Stånd, eller någon
ordinarie beställning i Rikels tjenst eller fullmagt derå innehaft. Hvad
cm Nemmansä0are nu är sagdt, gäl e c ek cm sådan Krenchemmansåb >, som
med stadgad åborätt hemmanet innehafver. Vilja — — sig tö 1 ena;
rosie
Ja,
Den, det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer icke något förslag om ändring af RiksdagsOrdningens
i5 §. 1 mom. att, i anledning af Couslitutions-Ulskoltets Memorial
Nso 88, hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
(I följd af Ridderskapets och Adelns medgifvande hafva de båda i
Memorialet N:o 108 under Litt. A. och B. föreslagna propositionerna blifvit,
i öfverensstämmelse med hvad i samma Memorial för sådant fall anniäiktes,
sammandragna lill en enda)
Voteringen utföll med
Sjuttiotre Ja., och
Sex Nej,
4
Cönstiwtions-Utskottets Memorial, N.O I
Tredje voler ings-propositionen.
(se Mern. N;ris 89 och 109.)
Den, sora vill, att i Riksdags-Ordningens 17 §. 2 mom. näst efter
orden: "nytt val’’ skall, pä sätt Conslitutiona-Utskottet i Memorialet IN: >
89 föreslagit, införas en så lydande mening:
Riks-Stånd, till hvars ledamot den Riksdagsman vald blifvit, anmode
om nytt vals anställande dem, sorn vederbör,
röste Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej.
Tinner Nej, kommer Constitutions-Utskottets i Memorialet N:o 89
gjorda förslag om anförda menings intagande i Riksdags-Ordningens 17
§. mom. 2, icke alt hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag.
Vid denna votering voro gifue
Femtiotvå Ja, och
Tjugusju Nej.
Fjerde voterings-propositioneu.
(jse Memorialen N:ris 97 och iio.)
Den, som vili, att 5,§. i3 mom. Tryckfrihets-Föioidniugen skall
erhålla följande ändrade lydelse:
''Varder någon — — äge Konungen att derom efter omständig
heterna
förordna, samt, onx Han så nödigt aktar, låta genom JustitiaiStats-Ministern
föranstalta om skriftens seqvestrerande och indragning
håde hos Boktryckare och Försäljare eller andra utspridare, på sätt om
qvarstad här ofvan stadgas. Såvida Justitice-Stats-Ministern ej ajve t -  lemnar skrif ten till Justitice-Canzleren för åtalande vid laga Domstol, skall
han genast ovägerligen inhemta Tryckfrihels-Comiteens utlåtande. Finner
Coust itutions-Utskottets Memorial, JV:o 124.
5
Comiteen, som ej iiger afse politiska förhållanden, att skriften, efter Lagens
bokstaf, ej åtalas kan, eller har åtal skett, men skriften genom laga kraftvunnen
dom blifvit obrottslig förklarad, utan att ersättning till den frikände
parten i domen blifvit åklagaren ålagd, ankomme det, sedan StutsBådet
blifvit hördt, på Konungens pröfning, huruvida af Stats-medlen
till Boktryckare, Förläggare eller Försäljare md anordnas ersättning för
deras omkostnader och förluster."
röste Ja;
Den, del ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer Constitutions-Utskotlets i Memorialet N:o 97
gjorda, förslag till ändring af Tryckfrihets-Förordningens 5 §. i3 moni.,
icke att hvila lill Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
(I följd af den förklarings Bonde-Ståndet gifvit, har den i Memorialet
]S:o iro under litt. A. föreslagna propositionen förfallit.)
Voteringen utföll med
Femliosju Ja, och
Tjugutvå Nej.
Femte voterings-propositionen.
(se Memorialet N:ris 98 och.
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, undsr
de af Constitutions-Utskottet i Memorialet NiOgS uppgifna förbehåll, godkänner
följande, af Coostitutions-Utskottet i sama Memorial framstälda
förslag till
a) tillägg eller usta mom. af Riksdags-Ordningens §. 5g.
"Ålla hos Riks-Stånden — -— —* ekonomi beträffar. Der
öfverläggningarne hållas offentligen, åge dock Stånd magt att om dess
Protocoll annorlunda förordna. Protocoll, som icke så fullständigt, som
ofvan sagdt är, tryckas, skola ivefaldt utskrifvas att af emnås till förvar,
6 Coust, tul'ons-Utskottets Memorial, N o 11/\.
det ena i Riks-Archivet, det andra i Banken, Hvarje enskild Hinde f) itt
(tt hos den, som Pr; to collen 'vårdar, utbekomma, s«mt utan hinder iller
författare-ansvar trycka, större eller mindre delar <f samma ProtocoJ.”
b) Andi ing i Tryckfrihels-Förordningens i 4 niora.
”1 grund af hvad —- *— kila slags handlingar i liv^d ämne
som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag o väger! igen iakltagas:
Att
Protocoll, hällne hos Konungen i Ministeriella Ärenden och
Comraando-mål, eller Stats-Rådets Protocoll och Handlingar eller Hemliga
Utskottets — — — icke uppenbara,
ej — * —. — —• — — —- — femtio Riksdaler
Att i hvad —• — — — — — — — femtio Riksdaler
Det skall — — — — — — — ____ skillingar
Att protocoll — — 1— — — — — — — — skillingar
Att ingen —*—* —• — — —• — — ““ — skillingar
Att sådant *—> — — — — — — — — hufvudsaken
I öfrigt — —«► — — — — — — — — stadgadt är.’’
röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej,
Vinner Nej, kommer Constilutions-Utskottets omförmälda förslag
icke att hvila till Grundlagsenlig behandling yid nästa Riksdag.
Denna votering utföll med
Sextiotvå Ja, och
Sjutton Nej.
Constitutions-Ctskottets Mem rial, N.o
7
Sjette voterings-proposilionen.
(se Memorialen N:ris 87, 114 och 118.)
Den, som till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, i öfverenss'ämmelse
med Constitutions-Utskottets Memorial N:o 87, godkänner
det i nämnda Memorial framstälda förslag till redaction af Regerings-Formens
§§. 121 och nj, röste
Ja;
Den, det ej vill, roste
Nej.
Vinner Nejt kommer det i Constitutions-Utskottets Memorial N:o 87
fiamstälda förslag till redaction af Regerings-Formens §§. 121 och 124
icke att till nästa Riksdag hvila.
Vid denna votering voro gifne:
Fyratiosex Ja, och
Tretiotre Nej.
Stockholm den 10 Juni 134 * -
STOCKHOLM, Elmeus och GiuNBiaes Trtckmt, i84i
-
I
Corwtitutions-Ut slottets Memorial, N:o 125.
i
K:o 125.
Ank. till Exp. Utsk. den ii Jani 1841 > kl. 3 e. m.
Memorial lill Riksens Ständer, med anledning af åtskilliga
, efter afgifvandet af Conslitulions Utskottets
Memorial, N:o lii), hvilanda blefna förslag till
Grundlagsändring.
Då Conslitulions-Utskotlet till Riksens Ständer ingiek med Memorialet
N:o 119, hade Riks-Stånden ännu icke meddelat Utlåtanden olver de i
Utskottets Memorial N:ris i 13 oda i i G 1'ramstälda förslag; icke heller
hade Riksens Ständers Förstärkta Constitutions-Utskott röstat öfver åtskilliga
äldre förslag, hvilka, i lall de då varit antagna att till nästa Riksdag
hvila , bort i förstnämnda Memorial omnämnas, men icke kunde deruti
upptagas, enär Riks-Ståndens, i afseende på desamma, yttrade skiljaktiga
meningar ännu icke voro slutligen sammanjemkade.
Utskottet afgaf icke deslomindrc Memorialet N:n 119, ehuru Utskottet
insåg möjligheten, att Utskottet kunde nödgas inkomma med ett nytt
Utlåtande rörande sistbemälda förslag. Riksdagens slut ansågs nemligen
redan då nära, och en hemställan, om hvad vid åtskilliga redan då hvilande
förslags anförande i Riksdags-beslutet syntes nödigt att anmärka,
Loide icke uppskjutas till den tidpunkt, då andra förslags öde hunnit bestämmas:
en tidpunkt, den Utskottet blott i afseende på en del sådana
egde i sin magt att påskynda.
Numera hafva ofvannämnda Utlåtanden, samtliga, kommit Constitutions-Utskottet
tillhanda; och Riksens Ständers Förstärkta ConstitutionsUtskott
har, såsom i Memorialet Nio 124 upplyses, röstat öfver alla de
vid innevarande Riksdag väckta förslag lill Grundlagsändring, hvilka, när
Memorialet N:o 119 afgafs, voro, i följd af en mellan de serskilda RiksStåndens
meningar befintlig skiljaktighet, oafgjorda.
Alla de förslag, hvilka utgjort föremål för bemälda Utlåtanden oeh
omröstningar, äro nu antagna att till nästa Riksdag hvila; och Utskottet
måste derföre, såsom ett tillägg till hvad Utskottet i sistberörda Memorial
anfört, göra den hemställan,
Bih. till R. St. Prot. 1840 ocn 1841. 4 Sami. 53 Häftet.
Conslitutionn-Utalottetn Memorial, N:o 125.
att uti Riksdagsbeslutet måtte under den, i ConstilulionsUtskottets
Memorial'Nto 119* sid. 6, raderna 6—13 (i
de tryckta exemplaren) för nitton till nästa Riksdag
livilande förslag till grundlagsändring, föreslagna förklaring,
få inbegripas följande, numera likaledes hvilanda,
förslag, nemligen:
a') af den i Memorialet N:o 119, sid. 3, under litt. a,
uppgifna egenskap.
1:0 Det i Conslitutions-ULskottels Memorial N:ris
88, 108 och 134, mom. 3, omformälda, till ändring al
Riksdags-Ordningen, §. 1 5, momi. i.
2:0 Det i Memorialen N:ris 89, log ocli 1 a4 » morn.
3, omformälda, om tillägg af en ny mening uti
Riksdags-Ordningen, §, 17*, mom. 2.
t
3;o Det i Memorialet N:o 1 13 framstälda, till ändring
af
Regerings-Formen, §. 10G.,
4:o Det i Memorialet N:o 116 framstälda, till ändring
af
Riksdags-Ordningen, §. 22, och
b~) af den i Memorialet N.*o 119, sid. 4» under litt.
b uppgifna egenskap.
5:o Det i Memorialen Nrris 98, iiiochi34, morn. 5
omformälda, till
tillägg eller 1 mom. af Riksdags-Ordningen, §.
5q, samt
å) ändring i Tryckfrihets-Förordningen 2 §. 4 mora.
Enär det under N:o 2 här ofvan omformälda förslag
torde få i Riksdags-beslutet, likasom i det Me
-
Gonsiitiitions-Utakotiets Memorial, N:o 12 5.
morial, hvaruti det föreslogs, förenas under samina mimer
med det i> Memorialet N:o 119, sid. 4, under N:o
9 anförda; och enär samma förhållande torde få iagttagas
med det här ofvan under N:o 5, och det i Memorialet
N:o ii0 under N:o 19 anförda, skulle, i händelse
Riksens Ständer bifalla både hvad i Memorialet
Nro ii0 och hvad här ofvan blifvit föreslaget, de under
bemälda förklaring inbegripna serskilda punkter blifva
tillsammans tjugutvåi
Vid bemälda förklaring torde,
i afseende på det i tredje punkten bär ofvan omförmälda
förslag, böra tilläggas, att, i händelse förslaget i Memorialen
N:ris 38, 63, 85, io5 och 117 bifalles, det i
Memorialet N:o ii3 framställda förslag tilt ändring af
Regerings-Formens ty och 22,<$\$>. må, utan hinder af
hvad rörande samma Memorials förslag om RegeringsFormens
106 §. är sagdt, komma under pröfning.
F afseende på den bär ofvan anförda del af Utskottets förslag uti
Memorialet N:o 98, åberopar Utskottet hvad i Memorialet N:o 119, sid.
18, om den der anförda del af samma förslag är sagdt.
Utskottet hemställer ock, det Riksens Ständer ville, uti Riksdags-beslutet
låta inflyta,
att det uti Constitutions-Utskottets Memorial Nilis 87,
114 och 118 omförmälda förslag lill redaction afRegerings-Formens
121 och 124 §§., må behandlas på det sätt,
sorn i Memorialet N:o 119; sid. y, råd. 12-—a3, för de
i samma Memorial, sid. 9-—17, intagna serskilda lydelser,
är föreslaget, dock att samma förslag, såsom ett oskiljagtigt
helt, må pröfvas och antagas eller förkastas.
Sedan samtliga Riks-Stånden nu antagit den i Memorialet N:o 117
anmälda förändring af den uti Memorialet N:o 68 föreslagna §. 85 af Regerings-Foi
men, torde Riksens Ständer ock behaga tillåta, att
i Riksdags-beslutet på alla de ställen, der de i Memorialen
N:ris 38, 68, 85 och jo5 innehållna förslagen, så
-
Conxt it utions-V tuko t le t s Memorial, N:o (2 5.
som ett helt, anföras, må till de anförda Memorialen
få tilläggas Memorialet N:o 117.
Stockholm den 11 Juni 184*•
På Riksens Ständers Conslitulions-Utskolts vägnar
C, H. Anckarsvärd. H. O. Holmström.
T. Pet ré. Hans Jansson.
P. E. Bergfalk.
STOCKHOLM, Kongi,. Ordens-Bok.tryck.eiU;Et , 1841.
Consti lut iöns-Utskott cts Memorial, N;o 126.
1
N:o 126.
Ank. lili Exp. Utsk d. 14 Juni 1841, kl. 11 f. in.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning af uterremiss å Constitutions-Utskottets
Memorial, N:o 119,
I anledning af Constilulions-Utskottets Memorial N:o 119, har Ridderskapet
och Adeln beslutit, hvad den förra delen af Memorialet eller
den, soin angar Riksdags-beslutet beträffar, alt densamma icke dä lill pröfning
skulle upptagas, såsom icke tillhörande Conslilutions-Utskottets befattning,
men bvad den öfriga delen al' Memorialet beträffade, att den skulle
återremitteras, med den gemensamma tanka, att de deruti förekommande
Grundlagsändrings-förslag hvarken äro högst nödiga eller nyttiga.
Preste-Ståndet har, med afslag å hvad Utskottet hemställt, angående
erinringar i Riksdags-beslutet till nästkommande Ständer, hvilka för dem
icke kunde blifva förbindande, förklarat sig ej eller kunna godkänna de af
Utskottet föreslagna förändrade lydelserna af redan till Grundlagsenlig hvila
antagna Grundlags-lörslag; hvadan Memorialet, med förklarande af denna
Ståndets gemensamma tanka, till Utskottet återremitterats.
Borgare-Ståndet har, med godkännande af de i Memorialet N:o 119
framställda förslag, i öfrigt beslutit att lägga Memorialet till handlingarne.
Bonde-Ståndet har till alla delar bifallit, hvad Utskottet i Memorialet
N:o 119 föreslagit och hemställt.
Utskottet, som anser sig genom Memorialet N:o 119 hafva uppfyllt
en pligt, som detsamma åläg, finnér sig, i afseende på de hvilande Grundlagsfrågornas
uppställning i Riksdags-beslutet, icke ega någon vidare åtgärd
att vidtaga; men då Bonde-Ståndet uttryckligen bifallit allt, hvad Utskottet
i Memorialet JNfro 119 föreslagit och hemställt, samt Borgare-Ståndet
godkänt de i samma Memorial framställda förslag, och således äfven de i
Memorialet N:o 119 sid. 9—17 tredje spalten, på sätt och med vilkor i
Memorialet närmare beskrifves, föreslagna lydelser af åtskilliga Grundlagsparagrafer,
får Utskottet, i afseende på dessa lydelser, till samtliga RiksStåndens
behandlande anmäla den oförenliga skiljagtigheten, och för den
händelse, att samtliga Stånden vid sin mening förblifva, till omröstning i
Förstärkt Constitutions-Ulskolt föreslå följande voterings-proposilion:
Den, som vill, att de i Constitutions-Utskottels Memorial N:o 119
sid. 9 —17, på tredje spalten, upptagna lydelser för vissa i Memorialen N:is
Bib, lill R, St. Fröt, 1840 och 1841. 3 Sami, 54 Haft,
2
Constitutions-Utskottets Memorial, N.-o 127.
68 och 85 föreslagna Grundlags-paragrafer skola vid nästa Riksdag, under
de i Memorialet N:o 119 omförmälda villkor, komma under pröfning,
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej;
vinner Nej, komma förrbemälda lydelser icke att under de i Memorialet
N:o 119 omförmälda villkor hvila lill Grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag.
Stockholm den 14 Juni 1841.
N:o 127.
Anti. till Exp. Ulsk. d. 15 Juni 1841, kl. 9 e. m.
Memorial, angående förloppet af en inom Förstärkta Constitutions-Utskottet
anställd omröstning.
Vid Förstärkta Constitutions-Utskottets i dag hållna sammanträde
har omröstning, jemlikt Regerings-Förmens 56 §, blifvit anställd öfver följande
godkända proposition:
”Den, som vill, alt de i Conslitutions-Utskoltels Memorial N:o 119,
sid. 9—17, på tredje spalten, upptagna lydelser för vissa i Memorialen
N:is 68 och 85 föreslagna Grundlags-paragrafer, skola vid nästa Riksdag,
under de i Memorialet N:o 119 omförmälda villkor, komma undtr pröfning,
röste Ja;
den, det ej vill, röste Nej;
vinner Nej; komma förrbemälda lydelser icke att, under de i Memorialet
N:o 119 omförmälda villkor, hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag.
Vid voterings-sedlarnes uppsummerande befunnos hafva blifvit gifne
47 Ja, och 32 Nej.
Stockholm den 15 Juni 1841.
Constitutions-Utskottets Memorial, N.o 128,
3
N:o 128.
Ank. till Exp. Utsk. Jen 17 Juni 1841, kl, 10 «. m
Memorial till Bonde-Ståndet, angående en vägrad proposition.
Genom Utdrag af Bonde-Ståndets Prolocoll, den 15 denna månad,
liar blifvit Conslitutions-Utskottet meddeladt, alt i Bonde-Slåndet den 14
Juni blifvit af Johan Andersson från Upsala Län anmäldt, del de om Förstärkta
Siats-Utskottets till följande dag utsatta sammanträde, å vanliga
ställen uppfästade skriftliga anslag blifvit af våldsverkare nedrifna, äfvensom
att Johan Andersson väckt motion derom, att anmälan om detta förhållande
borde af Bonde-Ståndet göras hos Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman
och åt honom uppdragas att i laga ordning vidtaga nödiga åtgärder
till berörde förbrytelsers beifrade; men att Bonde-Ståndets Talman
den 15 samma månad förklarat, att, när officiellt tillkännagifvande, rörande
omförmälda förhållande, från Stats-Utskottet icke blifvit BondeSlåndet
meddeladt, och det derför icke Grundlagsenligen kunde tillkomma
Ståndet alt med berörde ämne taga sådan befattning, som motionären
påyrkat, Talmannen funne sig icke kunna meddela proposition på bifall
lill den af Johan Andersson vackla motionen.
Sedan Ståndet genom omröstning förklarat sig anse Talmannen böra
framställa proposition å yrkande, att hos Justitiae-Ombudsmannen anmälan
måtte af Bonde-Ståndet göras och laga åtal begäras, i anledning af det
uppgifna förhållande, att gjorda anslag till sammanträden, dels med Förstärkta
Slals-Utskotlel, dels med Conslitutions-Utskottet, blifvit obthörigen
nedtagne, bar frågan blifvit hänskjulen lill Constilutions-Utskotlet, med
uppmaning alt deröfver skyndsamligen meddela Ullåtande.
Utskottet får till svar härå meddela, att Utskottet, på de af BondeStåndets
Talman uppgifna grunder, anser Talmannen hafva Grundlagsenligt
förfarit.
Stockholm den 16 Juni 1841.
På Hög] of], Constitutions-Utskottets vägnar
C. H. Anckarsvärd. G. Nibelius.
A. M. Brinck. Hans Jarlsson.
P. E. Bergfalk,
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Innehålls-För teckning.
öfver de af Constitutions Utskottet, vid Lagtima Riksdagen
åren 1840 och 1841 till Rikets Ständer afgifne Memorial.
med ett från nästlidne Riksdag hvilande Grundlagsändringsforslag.
angående Grundlagsenligheten af en yrkad, men vägrad,
proposition,
angående grundlagsenligheten af en yrkad propositions
vägrande.
angående en rättelse uti det öfverlemnade Grundlagsändrings-förslaget,
rörande Stats-Rådets organisation,
med uppgift å hvilande Grundlagsändrings-förslag.
med anhållan om arfvoden för en Notarie och en
Canzlist.
angående rättelse uti Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 5.
med begäran om arfvodet för 2:ne extra ordinarie
Canzlisler.
med uppgift å de af samtlige Riks-Stånden godkända
Grund lagsändringsförslag,
angående Grundlagsenligheten af en yrkad, men vägrad
proposition,
angående Riksdags sammankallande till hvart tredje år.
angående väckt fråga om tiden för nästa Riksdags
början.
angående anmärkningar, gjorda under granskningen af
Stats-Rådets protocoll.
med förslag till ändring af 109 §. Regerings-Formen
och 80 §. Riksdags-Oi dningen, rörande tiden för
Riksdags fortfarande,
med förslag till ändring i 68 §. Riksdags-Ordningen.
med förslig om borttagande af 8 momentet uti 4 §•
Tryck frihets-Förord ningen,
med rättelse i Constitutions-Utskottets Memorial N:o
N-.o i3, Bilagan.
N:o
1.
Memorial
99
2.
99
99
3.
99
99
4-
99
99
5.
99
99
6.
99
99
7*
9}
99
8.
99
99
9*
99
99
10.
99
99
11.
99
99
12.
99
99
i3.
5»
V
14.
99
99
15.
>9
99
16.
99
99
x7*
99
2
N:o 18. Memorial, med förslag till ändring uti Regerings-Formens \ §.
„ ig. „ med förslag till ändring uti Regerings-Formens 35 §.
„ 20. „ med förslag till ändring uti 34 §. Regerings-Formen.
„ 21. „ med förslag till ändring och tillägg uti 3g §. Rege
rings-Formen.
,, 22. „ angående en af Herr Th. Petre emot Konungens
Rådgifvare anmäld anledning lill anmärkning.
„ a3* „ med föreslående af ett tillägg uti 28. §. Regerings
Formen.
„ 24. „ med förslag till ett nytt moment af 28 §. Regerings
Formen.
„ 2ö. „ med förslag till ändring i 75 §. Regerings-Formen.
„ 26. „ angående en af Herr E. J. Westman anmäld anled
ning
till anmärkning.
27. med Utlåtande öfver Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition,
angående Lagtima Riksdagars återkomst hvart tredje
år samt om föremålen för Urtima Riksdagar.
28. „ med Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Propo
sition,
angående ändring i 109 §. Regerings-Formen
och 80 § Riksdags-Ordningein
„ 2g. „ i anledning af Tre Stånds återremisser på Memori
alet
N:o 1 r, angående Riksdags återkomst hvart
tredje år.
3o. ,, i anledning af återremisserne på Memorialet N:o 14,
rörande tiden för Riksdags fortfarande.
„ 3i. „ angående erhållen återremiss af Utskottets Memorial
N:o i3.
„ 32. „ angående en från Bonde-Ståndet remitterad anmärk
nings-anledning.
„ 33. angående ytterligare framställda anraärknings-anled
ningar,
med afseende på Stats-Rådets bristande
fulltalighet.
„ 34. „ i anledning af återremisserne på Memorialet N-.o 18.
,, 35. „ i anledning af två Stånds återremisser på Memoria
let
N:o 20,
3
N:o 36. Memorial, angående Ridderskapets och Adelns återremiss på
Memorialet N:o 21.
„ 37. „ i anledning af erhållen återremiss på Memorialet
;0 23.
„ 38. „ angående National-representationens ombildning.
„ 3q. „ i anledning af återremisser på Memorialet N:o 24.
„ 4o. ,, angående två Stånds återremisser på Memorialet N:o a5.
„ 41* r angående en af Herr Roos, C. U., anmäld anled
ning
till anmärkning emot Stats-Rådet och f. d.
Stats-Secreteraren Grip.
}t 42. „ rörande Stats-Ulskottets anledning till anmärkning, i
fråga om den Jemland åren i832 och i833 meddelade
undsättning af spanmål.
„ 43. med 2:ne förslag lill ändring uti 9 §. Regerings
Formen.
,, 44. „ angående en af Borgare-Ståndet yrkad, men af Tal
mannen
vägrad, proposition.
r 45. „ med förslag till ett stadgande i 4' §• Riksdags-Ord
ningen
om Stats-Rådets föredragande Ledamöters
tillträde i alla Stånds Plena.
5, 46. ,, med förslag till ändring och tillägg i 38 §. Regerings
Formen.
„ 47- » i anledning af Bonde-Ståndets återremiss på Memo
rialet
N:o 32.
,, 48. „ angående en af Stats-Utskottet anmäld anmärknings
anledning.
n 4p. i anledning af Preste-Ståndets återremiss på förslaget
Litt. A. uti Memorialet N:o 43.
„ 5o. „ angående underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t täck
tes
complettera Stats-Rådet.
„ 5i. ,, angående återremiss af Utskottets Memorial N:o 33.
„ 5a. „ med föreslående af ett tillägg i 47 §• Regerings
Formen.
„ 53. med utlåtande öfver Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition,
angående upphörande af Konungens t vänne röster
i Högsta Domstolen.
Memorial,
99
99
99
99
99
99
9 9
99
99 ,
9.9
99
99
99
99
99
99
angående upphäfvande af hvad nu stadgadt är om
förklaringars utfärdande af Högsta Domstolen,
angående ändring af Regerings-Formens 16 §., införande
af en ny 17 §., samt ändrad ordnings
numer
å nuvarande §§. 17 och 18.
med förslag till ändring uti Regerings-Formens 3g,
4o, 41 > 42 oc*1 43 §§.
med förslag till ändring uti Regerings-Formens 8 ,
13, 3g, 42, 43, 63 och 81 §§.
med förslag till ändring uti Regerings-Formens 3g
och 43 §5.
med förslag om tillägg till Regerings-Formens 6 §.
med förslag till ändring af Regerings-Formens 1 06 §.
med förslag om tillägg lill Regerings-Formens 87 §.
och Riksdags-Ordningens 33 §.
med förslag till ändring i Regerings-Formens 5o §.
och Riksdags-Ord ningens 3 §.
om val af Förmyndare att styra Riket under Konungs
minderårighet,
med förslag, i afseende på Tryckfrihets-Förordningens
rätta benämning,
med förslag till ändring i 1 §. 3 mom. Tryckfrihets-Lagen.
med föreslående af ett tillägg i 1 §. 5 mom. Tryckfrihets-Lagen.
i anledning af de från samtlige Riks-Stånden till
Conslitutions-Utskotlet hänvisade anmärkningar vid
Memorialet N:o 38.
med fortsatt förslag, i afseende på National-representationens
ornbildning, och de i sammanhang dermed
nöd iga Grund lagsänd ringar,
i anledning af återremisser på Memorialet N:o 45.
i anledning af Två Stånds återremiss på Memorialet
N:o 55 och med förslag till delning af 25 §. Regerings-Formen
samt ändrad ordningsnumer af
22, 23, 24 §§:s och 25 §:ns 1 period RegeringsFormen.
Memorial» angående förloppet af voteringar inom Förstärkta
Conslitutions-Ulskottet.
„ med förslag lill ändring uti i §. g mom. Trvck
frihets-Lagen.
„ med föreslående af ett tillägg i i §. g mom. Tryckfrihets-Lagen.
„ med förslag till ändring i 2 §*4 w°m. Tryckfri
hets-Lagen.
med förslag till ändrad ordalydelse af TryckfrihetsFörordningens
5 §. t och 5 mom.
,, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens 76 §.
,, med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. Tryckfri
hets-Förord
ningen.
„ med förslag till ändring af 5 §. 4 morn. Tryckfri
hels-Förord
ni ogen.
„ med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. Tryckfri
hets-Förordningen.
,, i anledning af återremisser å Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 56.
„ i anledning af återremisser å Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 5y.
n i anledning af erhållen återremiss af Conslitutions
Utskoltels
Memorial N.*o 5g.
n i anledning a f återremiss å Constitutions-Utskottets Me
morial
JN:o 60.
>f i anledning af återremiss på Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 62.
„ med förslag till sammanjemkning af Rikets Sländers,
i anledning af Con.st rtul ions-Utskottets Memorial
N:o 38, såsom gemensamma tankar till Utskottet
liänv isade an märk ni ngar,
„ med förslag till ändring af Regerings-Formens 56 §,
och Riksdags-Ordningens 49 §■
„ med förslag lill ändring i Riks-Rättens organisation.
„ med förslag till ändring af Rtksdags-Ordningens 1 5
1 mom.
„ med förslag om ändring i Riksdags-Ordningens 17 §.
, i anledning af Bonde-Ståndets yttrande, rörande
Constitutions-Utskoltets Memorial N:o 63.
i anledning af återremisser på Memorialet N:o r]?>.
i anledning af tre Stånds återremisser på Memorialet
N:o j5.
i följd af återremisser på Memorialet N:o 78.
i anledning af återremisser på Memorialet N:o 79.
med hemställan om afgörande i Förstärkt Constilutions-Ulskott
af frågan om representationens fördelning
på En eller Tvänne Kamrar.
Memorial, i anledning af Tre Stånds emot Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 6r gjorde och till
Utskottet hänvisade anmärkningar,
med förslag till upphäfvande eller ändring afTryckfrihets-Förordningens
5 §. ?3 mom.
med förslag till ändring af Riksdags-Ordningens §. 5g
och Tryckfrihels-Förordningens 2 morn. 4-  med Utlåtande öfver Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om ändring i 87 §. Regerings-Formen.
i anledning af återremiss på Constitutions-Utskottets
Memorial N:o g5,
i anledning af Borgare-Ståndets yttrande, rörande
Constitutions-Utskottets Memorial N:ris 83 och 8 j.
med förslag till voteringspropositioner i Förstärkt
Constitutions-Utskott för sammanjemkning af RiksStåndens
skiljagtiga meningar, rörande de uti Constitutions-Utskottets
Memorial Njris 5g och 82 föreslagne
Grundlagsändringar,
med Utlåtande, rörande Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om ändring i Riks-Actens 7 §.
angående förloppet af voteringar inom Förstärkta Constitutions-Utskottet.
i anledning af samtliga Riks-Ståndens yttranden öfrer
Constitutions-Utskottets Memorial N:ris 68
och 85.
7
N:o 106.
i
07.
108.
„ 10g.
n no.
„ 111.
„ 112.
11'3.
„ 114.
,» 115.
„ 116.
„ 117.
„ ii8.
;» »Ö„
120.
Memorial, med ytterligare' Utlåtande, i anledning af de i Rika—
Stånden emot Conslitutions-Utskotlets Memorial
N:o 57 gjorda, oell såsom gemensamma tankar
till Utskottet hänvisade anmärkningar.
Memorial i anledning af återremiss å ConstitutionsUtskottets
Memorial N:o 63.
i anledning af Riks-Ståndens yttranden, rörande Conslitutions-Utskottets
Memorial N:a 88.
i anledning af återremiss afConstitutions-UtskottetsMemorial
N:o 8g.
i anledning af Riks-Ståndens yttrande, rörande Constitutions-Utskottets
Memorial N:o £7.
i anledning af Riks-Ståndens yttranden , rörande Constitutions-Utskottets
Memorial N:o g8.
angående förloppet af voteringar inom Förstärkta Con--  stitutions-Utskottet.
med förslag till ändring af Regerings-Formens 17,
22 och 106 §§.
i anledning af två Stånds yttranden,, rörande Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 87.
i anledning af Ståndens yttranden, rörande Constitutions-Utskottels
Memorial N:o 107.
med förslag till ändring af Riksdags-Ordningens §.22.
med förslag, rörande lydelsen af den i Memorialet
N:o 68 upptagna 85 §. i Regerings-Formen, till
följd af Kongl. Maj:ts Nådiga heslut om den af
Riksens Ständer antagna ändring af Regerings-Formens
60 §.
med anledning af Riks-Ståndens yttranden, rörande
Gonstitutions Utskottets Memorial N:0 87.
med anledning af åtskilliga till nästa Riksdag hvilande
förslag till Grundiags-ändring.
angående en af Herr Grefve Frölich, David, anmäld
anledning till anmärkning emot Stats-Rådet,
samt emot Chefen och Föredragande Stats-Rådet
för Finance-Departementet, eller den hans tjenst
förrättat.
8
N:o 121. Memorial i anledning af Ivänne af Herr Munck af Rosenschöld,
anmälda anledningar till anmärkning, den
ena emot Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, den
andra emot Stats-Rådet och Föredraganden för
Civil-Deparlementet.
132. „ i anledning af en af Herr Schartau anmäld anled
ning
till anmärkning mot Konungens Rådgifvare.
ia3. „ angående rättelse af en i Memorialet N:o 92 origtigt
uppgifven §-numer.
124. „ angående utgången af inom Förstärkta Constitutions
Utskottet
anställda voteringar.
123. „ med anledning af åtskilliga, efter afgifvandet afCon
stitutions-Utskottets
Memorial N:o 119, hvilande
blefna förslag till Grundlagsändring.
126. „ i anledning af återremiss å Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 119.
127. „ angående förloppet af en inom Förstärkta Consti
tutions-Utskoltet
anställd omröstning.
1 28. „ angående en vägrad proposition.
STOCKHOLM, Kongl.
