# ID: svediakorp-gov2059
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 73,346
# sentences: 1,816
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 59 —
slutligen underrättelse om Supercargen för lasten, Handlanden Walleéns
vistelseort icke kunde af Grefven erhållas, uppdrog Eders Kongl. Majit,
genom Nådig skrifvelse den 22 Februari 1835, Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne, att vidtaga nödiga åtgärder för ändamålet, hvarefter
bemälde Walleén genom skrifvelse från Malta den 7 November 1835 till
framlidne Hans Exellence Grefve af Wetterstedt, deraf afskrift underdånigst
vidfogas, tillkännagifvit de hinder, hvilka mött vid krutets försäljning
och slutliqvids upprättande, hvarefter någon underrättelse i
detta ärende Collegium icke tillhandakommit, och beror sålunda å Eders
Kongl. Majits Stats-Minister för Utrikes Ärenderne hvad slut i detta
mål vinnas må; b) att fordran hos Colonial-Ärendernes Departement,
stor 3,254 R:dr 20 sk. 9 rist., som förre Revisorer till liqvid anmärkt,
vore än år 1837 obetald, hvarvid Collegium skolat i underdånighet erindra,
det beloppet rätteligen utgjort 2,454 R:dr 20 sk. 9 rist., med
underdånigst tillkännagifvande det samma belopp blifvit den 21 Juli
1838 till Collegii Cassa erlagdt, i öfverensstämmelse med den upplysning
härom uti 1837 års Bok, som Revisorerne förmält vara gifven,
c) Anmäles förhållandet med aflidne Krigs-Casseuren Brattströms balance,
derom endast kan anmälas i underdånighet, att hvad ytterligare
kan erhållas från den aflidnes concursmassa, ankommer å slut på den
rättegång,, som derom uppstått, d) Anföres förhållandet med aflidne
Tygvaktaren Westgrens balance, som i stället för uppgifne 2,149 Ridr
38 sk. 5 rist., uti ”Utredningsförrådet härstädes” (som tillhör Collegii
Utrednings-Afclelnings befattning) enligt 1837 års Hufvudbok balanceras
till belopp af 1,473 Ridr 44 sk. 11 rist. för brister uti Stockholms Gevärsförråd,
och som tillgång för godtgöring af denna balance än är beroende
af slut uti den af Revisorerne omförmälde rättegång mot Chefen
för Svea Artilleri-Regemente, är något uti detta mål för närvarande icke
att tillgöra. Slutligen hafva Revisorerne under litt. é) med anmärkning
upptagit en fordran hos Capitaine Tham stor 625 Ridr, hvarom Collegium
skolat underdånigst anföra, att detta belopp utgjort återstod af
förskott å en betingad större lefverence af Gevärsstock-ämnen uti Skåne,
hvarom uppstådda tvistefrågor förmodats kunna slutligen handläggas,
förr än sedermera år 1838 slutliqvid derföre genom särskildt vidtagna
åtgärder vunnits. Derhos anmärkes det en balance å Capitaine Aschling,
stor 313 Ridr 32 sk., än qvarstår uti 1837 års utgående balance,
ehuru balance-relation för 1835 antyder dess redovisning skola äga rum
år 1836. — Väl är förhållandet sådant att, efter Revisorernes förmälan,
allenast 13 Ridr 32 sk. äro redoviste år 1836, men redogjordes år
1837 för de Öfriga 300 Ridr uti en post, stor 319 Ridr 14 sk. 8 rist.,
hvaremot enahanda förskott stort 300 R:dr å nyo lämnades till bestämda
ändamål, för hvilka sedermera redo blifvit visad.
Vid 1836 och 1837 årens räkningar för extra anslaget lill Försvarsverkets
islåndsättande, hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt att från
1835 återstår en balance å Hofslagaren Engvall, stor 676 R:dr 15 sk.
10 r:st., härrörande från ett honom berörde år ålagdt vile för en försummad
lefverance af hjulaxlar jemte sedermera tillkommen pris-difierence,
då sådana måst anskaffas till högre pris, än det, hvarå Engvall
ingått. Förhållandet härmed får i underdånighet upplysas vara följande:
att Hofslagaren Engvall, vid auction å garfvade hjulaxlar, erbjöd ett,
mot andre concurrenters anbud, icke jemförligt lågt pris, troligen och
som han sedan anfört af bristande kännedom om de egenskaper, som
fordras af g-arfvode jernaxlar lill tunga Artilleri fordon, och då han,
efter rnångfalldiga försök alt sitt åtagande fullgöra, omsider icke mägtade
fullfölja lefverancen, ulan måste afstå sin egendom till borgenärer,
uppkom genom Fiskaliskt åtal ifrågavarande fordran, hvilken blifvit uti
concursen bevakad, men beror af concursmassans under tvist varande
utredning hvad tillgång för Kronan vinnas må. Emedlertid bör Collegium
i underdånighet meddela: det något förskott å betalningen för a.vlarne
icke blifvit Engvall lemnadt, emedan han brustit uti antaglig borgens
anskaffande, samt att följaktligen Kronans förlust i detta mål icke
egentligen kan anses vara någon, emedan, utom Engvalls obetänksamma
anbud, axlar af ifrågavarande serskildta beskaffenhet, svårligen kunnat
erhållas för mindre pris, än hvartill de sedermera anskaffades.
De i Nåder communicerade anmärkningar återställas i underdånighet,
och framhärdar Collegium med djupaste vördnad, trohet och nit,
S tor mägtigste, Allernådigste K onung!
Eders Kongl. Majestäts
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell uiidersäler
GUST. PEYRON.
D. W. Silfverstolpe. C. J. Salomon.
Stockholm den 5 Mars 1840. E. M. Dahlerus.
Kongl. Majit underdånigst, med underd. utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar vid Krigs-Collegii Arlilleri-Afdelninfrs räkenskaper för åren 183b
och 1837.
— 61 —
Afskrift.
CARL JOHAN &c.
Vår ynnest &c. &c. Hos Oss har Vår IIof-Rätt öfver Skäne och
Blekinge, med framställning af behofvet utaf en utvidgad local ej mindre
för Sessionsrum, än för nödigt utrymme för dess med hvarje år
tillväxande Archiver och Handlingar, i underdånighet anhållit, att då
den åt Hof-Rälten år 1821 upplåtne, Fortificatioris-Stalen förut tillhörande
byggnad icke kan förändras så alt den motsvarar behofvet, Vi i
Nåder malte förse bemälle Hof-Puitt med ett emot dess värdighet svarande
hus, hvilket Ilof-Rätten hemställt måtte lill besparings vinnande,
uppföras å en Oss och Kronan tillhörig, vid stora torget belägen,
större obebyggd tomt i förening med den nybyggnad, Vi i Nåder beslutit
låta verkställa för Artilleriets behof; hafvande IIof-Rällens President,
uti särskildt underdånig skrifvelse, ansett kostnaden, efter honom
meddelad uppgift, icke böra öfverstiga 66,000 R:dr, hvilken summa
Presidenten föreslagit alt utgå uti 5 på hvarannan följande år med en
femtedel om året, hvarjemte han till vidare granskning och utförande i
underdånighet öfverlemnat en öfver byggnaden upprättad provisionel!
ritning. — Uti häröfver infordradt och af Eder under den 20 sisllidne
Mars afgifvet underdånigt utlåtande, håfven J ansett något hinder icke
möta för uppförande af en gemensam byggnad på Norra sidan af stora
torget i Christianstad, för så väl Hof-Rättens som Wendes ArtilleriRegementes
och Högvaktens behof, men att derjemte blefve nödigt, alt
på någon del af den local, som nu upplages af Vestra Tyghuslängan,
uppbygga ett mindre hus eller 2:ne flyglar för att begagnas, dels till
Embets- och Bonings-rum för Tygslatens tjenstemän, dels till Förrådshus
i stället för en mindre bräd-bod, som genom Hof Rätts-Ilusets uppförande
på tomten vid torget, komme alt borttagas. Då likväl efter alla
anledningar så väl det större huset, som dessa mindre byggnader,
skulle kunna uppföras för den uppgifna summan af 66,000 R:dr, håfven
J i underdånighet tillstyrkt Nådigt bifall till Hof-Rättens i ofvanbelörde
måtto gjorda underdåniga hemställan.
Detta bafve Vi i Nådigt öfvervägande tagit och med afseende å
det nu anmälta och fullständigt ådagalagda behofvet af en ny byggnads
uppförande för Hof-Rätten i Skåne, vilje Vi härmed i Nåder anbefalla
Eder, att jemte inställande tills vidare af redan anbefallte åtgärder till
ombyggnad af den så kallade Tyghuslängan i Christianstad, låta uppgöra
och till Vårt vidare Nådiga bepröfvande och fastställelse insända
— 62 —
delaillerade ritningar och kostnadsförslag till uppförande så väl af den
nu ifrågavarande gemensamma Byggnaden för llof-Rätten och Wendes
Artilleri-Regemente, som äfven af de tvänne särskildte flyglar, hvilka,
enligt hvad J förmält, derutöfver blefve erforderlige för Tygstatens
Tjenstemän och till Förrådshus, till ledning hvarvid Yi härhos återställa
Eder de till Oss ingifne ritningar. Yi befalis &c. Stockholms
Slott den 19 April 1834.
CARL JOHAN.
C. O. Grip.
Angående gjord hemställan om uppförandet *f ett hus för Hof-Rättea i Christianstad
i förening med det som kommer att verkställas för Artilleriets behof.
Lika lydande med höga originalet, betygar
E. M. Dahlems.
— 63 -
Afskrift.
Till Hans Excellence Slats-3iinistern för Utrikes Ärender.
Eders Excellence!
Uti bref af den 24 September har Herr Charge d’affaires von Rehausen
meddelat mig Eders Excellences ordres, att inkomma med Redogörelse
för den år 1822 mig anförtrodde försäljning af ett parti Krut;
och det är i anledning deraf, jag nu får äran derom afgifva en fullständig
berättelse, i likhet med den jag Herrar Intressenter deruti förut
tid efter annan meddelat.
Sedan jag i de fleste af Medelhafvets hamnar, äfven i Egypten och
hos Grekerne, gjort misslyckade försök att försälja delta krut och var i
största embarras huru att få utlossa det, utur ett fartyg, som hvarje
månad kostade en dyr fragt af ej mindre än £ 100 Sterling, blef jag
glad att i Smyrna linna ej allenast en lägenhet för dess uppläggande,
men äfven löfte att der kunna försälja det, fastän efter hand. Men sedan
jag der passerat i misslyckade försök ett par år och äfven 3 månader
i Constantinopel, började jag frukta för krutets totala förskämning,
helst det förut var nog gammalt, nemligen af Kronans äldste förråd,
hvarföre dess beskaffenhet mycket tadlades, och sedan jag försökt, att
emot andra varor utbyta det, med tillbud, att betala sådane varors halfva
värde i contant, öfvertygades jag om omöjligheten, att i Levanten
kunna sälja det. Jag inlastade då 1,087 Centner deraf i en Fransk
bomhard för att ytterligare försöka lycka på andra håll, men kunde ej
linna afnämare förr än jag kom till Tripoli, som i sanning var det sista
försök man rimligen kunde göra, så, att om jag der ej kunnat sälja
partiet, hade ej annat återstått, än att dermed återvända till Sverige,
med förlust af alla derpå gjorde kostnader. Uti denna min förlägenhet
blef jag mycket glad att der, fastän genom starka uppoffringar till Paschans
Embetsmän, kunna sälja det till ett brillant pris, med villkor
att genast erhålla i Landets dåliga mynt ett bidrag till mine stora kostnader
samt Sveriges fredsafgift för ett år, 8,000 piastres fortes, som
Herrar delägare också redan uppburit. För resten skulle det påföljande
året få uppbäras i Bengazi valuta i ull, för hvars rigtiga utbekommande,
Herr Consul Gråberg trodde att jag ej behöfde frukta. Under den
3 Juni 1825 har jag till Herrar Michaelsson & Bendiks insänt försäljningsräkning,
jemte berättelse om detaillen vid handeln, äfven en courant
räkning, sorn visade att mitt contanta förskott då uppsteg till 1,062
- 64 —
piastres 85 C:t, härledande sig af de omkostningar jag var tvungen att
promt liqvidera.
Det är nu den sistnämnde artikeln, nemligen ullens utbekommande,
eller dess värde i penningar, som återstår, och fastän jag sju gånger
gjort den långa resan till Bengazi förgäfves, och lika förgäfves bett
Herrar Delägare utverka för Hr Consul Gråberg tillstånd att påstå min
betalning med ett manligt språk som säkert verkat på den usla Paschan,
hade jag ändock hopp, att småningom utprässa den; men detta hopp försvann
alldeles efter ankomsten af den Svenska Escaderns ankomst, under
befäl af Amiral Nordensköld, som alldeles skämde bort alltsammans. Paschan,
sorn med känsla af sin svaghet, darrade i alla lemmar dagarne före
Escadrens ankomst, ej vetande hvad honom hända kunde, fick ett helt
annat mod, då han i stället för förebråelser och hot, som han förväntat,
fick emottaga complimenter och försäkringar om vänskap just som
om han varit sjelfva Dejen i Algier. Om min sak taltes en passant,
och Paschan lät säga Amiralen, att i Bengazi vore nu 600 qvintaler
smör för mig färdige att erhållas, hvilket Herr Amiralen för godt antog
fastän jag erbjöd mig bevisa, att der ej fanns en enda disponible qvintal
af smör, och jag blef ålagd, att åter göra denna resa, af Hr Amiralen,
som efter hvad man kunde tycka, endast önskade komma från
denna sak, lika godt huru; också blef följden att jag der ej erhöll det
minsta. Efter allt delta var det för mig ej värdt att tala med Paschan,
hvars insolance ej hade någon gräns; och måste jag beundra den utmärkta
skicklighet med hvilken Herr Consul Hahr vetat afböja de orimliga
pretentioner, han trodde sig kunna göra, obehindrad numera, sedan
ingen slags fruktan återhöll honom. Narrspelet gick så långt att Guvernören
i Bengazi uppgjorde med mig ett formligt Conlract, deruti
han utfäster sig till vite 2,000 piastres, om jag det påföljande året ej
blefve betalt; men äfven då blef jag narrad; jag fick hvarken smör eller
vitet; man skrattade åt alltsammans.
Då jag sålunda hunnit öfvertyga mig att allt vore förloradt, om
min fordran ej blefve reclamerad genom någon annan Nations undersåte,
begaf jag mig till Wien, i anledning af en emellan Porten och
Österrike existerande Tractat, men kunde der ej träffa någon som ville
åtaga sig min sak. Omsider träffade jag i Malta ett respectable handelshus,
som åtog sig alt hos Guvernementet anmäla min fordran som
dess egen, och utverkade en skrifvelse till Engelske General-Consuln i
Tripoli, att som Engelsk reclamera den hos Paschen, hvilken utan svårighet
-
— 65 —
låghet erkände den som sådan, samt gaf en ny förbindelse ställd lill
Engelsk man. Likväl då Paschan en tid derefter gjorde en utbetalning
att fördelas emellan Engelske fordringsägare, behagade nämnde Generalconsul
par capris utesluta mig, med förklarande att lian med denna
sak ej ville vidare hafva att skaffa. Jag reste då till London att anföra
klagomål, och efter tre månaders solliciterande, afgick från Lord
Goodrich till' General-Consuln i Tripoli ordres, att som Engelsk anse
Malta -husets fordran. Min advocat i London gör för sitt besvär anspråk
på £ 100, som jag hoppas likväl få betydligt nedsatte. Sedan har den
i Tripoli utbrutne revolution gjordt uppehåll, men Engelske regeringen
gör en sträng reclamation för sine fordringar, och jag är glad att få
räknas bland dem. Det i Smyrna qvarlemnade krut, har genom Herrar
Delägares ordres blifvit genom Ilr van Lenruph et Co. sålt å tout pris,
och lärer lemnadt ett obetydligt provenue.
Den sorn vid denne affaire är mest att beklaga torde vara jag, som
nu i 13 år varit dervid jemt sysselsatt utan att kunna derifrån aflägsna
mig för att företaga någon annan affaire. Jag bar fått vidkännas oerhörda
besvärligheter och kostnader, samt skulle bafva stannat i den yttersta
förlägenhet, om jag ej haft den lyckan att under flere års tid
åtnjuta den mäst ädelmodige hospitalité i den aktningsvärde Herr Consuln
Ilahrs hus.
Jag är mycket ledsen alt hafva tröttat Eders Excellence med en
vidlyftig berättelse, men sakens beskaffenhet har ej tillåtit mera korthet.
Jag har äran med djupaste vördnad framhärda
Eders Excellences
alldra ödmjukaste tjenare
J. P. Wallén.
Malta den 7 November 1835.
Likheten med originalet intyga
C. G. Sandström. E. G. Frodin.
Vidimeras.
E. 31. Dahlerus.
9
Fortifications-Afdelningens underd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss af den 24 sistlidne Januari, har Eders Kongl.
Maj:t, med öfverlemnande af transumt utaf Rikets Ständers Revisorers
år 1839 afgifne berättelse om Stats-Verkets förvaltning åren 1836 och
1837 täckts anbefalla Krigs-Collegium alt deröfver skyndsammast med
underdånigt utlåtande inkomma.
Till åtlydnad häraf och då, enligt nämnde Transumt, RevisionsBerättelsen
i afseende å Krigs-Collegii Fortifications-Af delning endast
innehåller: ”Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-Rätten undergått
”granskning för år 1836 utan och för år 1837 med anmärkningar, samt
’’utvisa:
(Tab. Litt. A. C.)
”De i 1837 års Stats-Revisions Berättelse i l:a och 2:a puncterne an”märkta,
vid 1835 års slut balancerade poster, hafva i 1837 års Hufvudbok
befordrats till afskrifning, med undantag af 1,685 R:dr 15 sk.
”6 r:st., för hvilka redovisning ej ännu hunnit erhållas.”
”Å den till inköp af så kallade Sjöstedtska egendomen för Kongl.
”Lif-Gardets till Häst behof, af Tross-Passevolance-Cassan år 1831 för”skjutna
summa, hafva ytterligare under hvardera af Revisions-åren af”betalts
i Afdelningarnes Slaler uppförde 1,000 R:dr, så att vid 1837
ars slut återstodo å denna skuld 4,000 R:dr”, får Collegii FortificationsAfdelning
underdånigst tillkännagifva, att ofvanomförmälde Balance-post
på 1,685 R:dr 15 sk. 6 r:st. är under utredning' af förre Kamererare)!
å Fortifications-Departementet, Krigs-Rådet A. F. Kock, som det åligger
att inora Juni månads utgång innevarande år, hafva denna utredning
fullständigt verkställd.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
miderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
GUST. PEYRON.
C. Meijer. J. F. Seippel.
Stockholm den 27 Februari 1840. S. C. Nisser.
Krigs-Collegii Fortific. Afdeln. i anledning af Rikets Ständers Revisorers underdåniga
berättelse om granskning af 1836 och 1837 årens räkenskaper.
— 68 —
Indelnings- oell Boställs-Afdeln. und. utlåtande..
StormägtigstAllernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss den 24 nästlidne Januari, har Eders Kongl. Majit
till Krigs-Collegium öfverlemnat Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifne
Berättelse om den, samma år, verkställde granskning af StatsVerkets
samt andre af allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning åren 1836 och 1837, för att deröfver skyndsammast,
. till Eders Kongl. Majit med underdånigt utlåtande inkomma.
Till underdånig åtlydnad häraf, får Collegium i hvad som rörer
Militice Boställs-Casscni
och hvilket innefattas i bifogade Transumt af ofvanberörde Berättelse,,
anföra följande:
Den af Rikets Ständers Revisorer befunne otydlighet, beslående
deruti, att Nybyggnads- och Reparations-medlen skola blifvit uti 1837
års Hufvud-Bok sammanblandade, är icke egentligen, såsom Revisorerne
förmodat, en följd af Räkenskaps-methodens invecklade beskaffenhet, utan
snarare föranledt af methodens origliga tillämpning uti Cassa-Räkningen
för nyssnämnde år. Enär likväl vid Hufvud-Boken äro fogade särskilde
sammandrag öfver utbetalte Pörskotler till nybyggnader och till reparationer,
samt öfver redovisade medel särskildt för hvardera af desse Utgifts-Titlar,
finnes en säker ledning för bedömmande af de till nybyggnader
eller reparationer, hvardera för sig, använde kostnader. På det
dock all anledning till otydlighet hädanefter, i berörde afseende, må
vara undanröjd, har Collegium gifvit Bokslutaren nödige föreskrifter.
Rikets Ständers Revisorer hafva väl icke underkänt den af Bokslutaren
dem lemnade uppgift, alt skillnaden emellan 134,026 Riksdaler 9
sk. 4 rist. och 132,737 Riksdaler 39 sk. 2 rist. blifvit redovisad bland
Reparationskostnaderne; men för att ådagalägga det så verkeligen förhåller
sig, samt att sammanräknade beloppet af de, såsom Förskotter
och såsom Formell Utgift upptagne medel, blifvit i Hufvud-Boken be
-
— 6g —
hörigen redovisade, torde följande siffer-uppställning icke vara öfverflödig:
1837
års Hufvud-Bok inbalancerar förskotter från år 1836:
till Nybyggnader .......... . . , 86,814: 8. u.
„ Reparationer . . . . . . .. . . .. . . 2,841: 5. 9.
Cassa-Räkningen påförer:
till inköp af Caracterslius
2,241: — —
formell utbetalning till Nybyggnader och Reparationer 12,883: 18. 2.
och såsom förskotter:
till Nybyggnader
32,087: 30. 3.
„ Reparationer
3,072: 33. —
Tillsammans, 139,940: — 1.
hvilka uti 1837 års Hufvud-Bok sålunda redovisas::
Sammandraget öfver formelle utgifter:
till Nybyggnader .............. 38,777: 32. —
„ Reparationer
3,742: 47. 11.
till år 1838 balancerade förskotter:
till Nybyggnader
93,960: 7. 2.
„ Reparationer
3,459: 9. —
Tillsammans 139,940: — 1.
Med anledning af Revisorernes. anförande, om dispositionen af de
för försålde Byggnader vid Åby boställe influtne medlen, torde här
upplysningsvis endast böra nämnas, att desse medel, vid den tid då
de behöfva användas,, tvifvelsutan komma att motsvara, det ändamål,
hvartill de äro afsedde.
Hen anmärkte utbetalningen på tillsammans 100 R:dr såsom Boksluts-arfvode
till Kamereraren för åren 1836 och 1837 med 50 R:dr
för hvardera året, är grundad på Eders, Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
22 November 1825 och torde desto mindre vara anmärkningsvärd, som
Kamereraren uti Indelnings- och Boställs-Contoret, till följd af Armeens
nya Rönings^ och Boställs-Reglering, fått åtskillige göromål sig ålagde,
utöfver hvad som vid Collegii nya organisation år 1831 var beräknadt.
Då Rikets Ständers Revisorer äfven nu fästat deras uppmärksamhet
vid de lili Collegii Civile Ledamöter, från Cassorna utgående arfvoden,,
får, till bemötande deraf, Collegium å nyo åberopa Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 24 Januari 1835.
Slutligen hafva Revisorerne anfört, att så väl Reverser sorn Hypotheker
saknas för det af Armeens Pensions-Cassa erhållne lån på 50,000
R:dr samt för f. d. Landshöfdingen Grefve Gyldenstolpes återstående
skuld 663 R:dr 16 sk. Banco; förhållandet är sådant, alt förstnämnde
stimma icke var något lån utan bestod uti Arméens Pensions-Cassas räntebärande
Obligationer, för hvilkas belopp således hvarken Reverser eller
annat hypothek kunde ifrågakomma. Dessutom utvisade den så kallade
Liggaren, som vid Inventeringen företeddes, att berörde Obligationer
år 1838 blifvit af Arméens Pensions-Cassa infriade.
Grefve Gyldenstolpes skuld, hvaraf nu mera endast 331 R:dr 32
sk. återstå, är en, genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 1 Februari
1836, honom ålagd inbetalning, för hvilken Revers icke erfordrades.
Krigs-Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtig^
tjenare och underså ter
GUST. PEYRON.
\
C. J. Salomon. J. F. Seippel.
Stockholm den 26 Februari 1840. C. G. Brunskog.
Till Kongl. Maj:t underdånigst, angående Rikets Ständers år 1839 afgifne Berättelse
om verkställd granskning af Stats-Yerkets samt andre af allmänna medel bestående
Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1836 och 1837.
— 71 —
Utrednings-Afdelningens underd. utlåtande.
Storin ii gtigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom Remiss af den 24 sistlidne Januari i
Nåder anbefallt Dess och Rikets Krigs-Collegium inkomma med underdånigt
utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifna
berättelse om den samma år verkställda granskning af Stats-Verkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning åren 1836 och 1837, får, till åtlydnad deraf, KrigsCollegium
å Ulrednings-Afdelningen, beträffande samma Afdelnings Räkenskaper
för Ordinarie Stats-medlen, i underdånighet anföra följande:
Rikets Ständers Revisorer hafva uti Irsta punkten anmärkt, att Utrednings-Afdelningens
Räkenskaper sakna nödig fullständighet, hvarå
såsom exempel åberopas, att man ej, utan vidlyftig omgång, kan af
Hufvud-boken finna, huru anslagen för hvarje titel blifvit använde, och
alt uti 1837 års llufvud-bok saknas på de fleste ställen hänvisning,
hvarest man skall uppsöka de dertill hörande verificationer.
Hvad beträffar den förmenade ofullständigheten deruti, att Hufvudboken
ej utvisar huru anslagen för hvarje titel blifvit använde, torde
böra erinras, att en så beskaffad redovisningsform icke är i författningarne
föreskrifven, äfvensom att större eller mindre skiljaktigheter emellan
anslagen enligt Stat och de verkliga uLgifterne alltid måste uppkomma,
dels såsom följd af ombytliga prisförhållanden, dels af det skäl,
att pröfningen af behofven å hvarje titel icke kan grundas på bestämda
kostnadsförslag, såsom förhållandet är med de inför Krigs-Collegium
redovisande Regementers och Corpsers samt Commendanls-Slaters m. fl.
räkenskaper; hvarföre ock Eders Kongl. Maj:t senast genom skrifvelse af
den 24 Augusti 1824 i Nåder tillåtit, att de besparingar, hvilka inom
hvarje Departements-Stat å några behof kunna inträffa, må af KrigsCollegium
få anordnas till utgifter för andra fastställda behof, för hvilka
brist kan uppkomma, likväl utan att Stats-anslagssumman öfverskrides.
Hvad åter angår den omständigheten att i 1837 års Hufvud-bok
på de fleste ställen saknas hänvisning till verificationerne, får Collegium
'72 —
i underdånighet upplysa, att nämnde års Hufvud-bok är upprättad efter
samma method som de föregående årens, och att samma person
verkställt bokslutet, hvadan, om en eller annan hänvisning Lill verificationerne
skulle saknas, sådant endast härledes af ofrivilligt förbiseende
vid inkarteringen af de många verifications-handlingarne; skolandes Collegium
tillse, att större noggrannhet i framdeles afgifvande Redogörelser
varder iakttagen.
I likhet med hvad tillförene varit föremål för anmärkning, hafva
Revisorerne anmärkt, att, utöfver det å Tredje IIufvud-Titeln uppförda
anslag till rese- och tractamenls-kostnader för Militaire Embets- och
Tjenstemän, 6,6G6 R:dr 32 sk., hafva år 1836 utgått 11,518 R:dr 46
sk. 11 r:st., samt år 1837, 13,507 R:dr 32 sk. 2 r:st., och att nämnde
brister blifvit ersatte, den förra af anslaget till Oförutsedda Militaire
utgifter, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 19 Januari 1838,
och den senare, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 Januari
detta år, af Tredje Hufvud-Titelns besparingar; i anledning af hvilken
betydliga brist Revisorerne funnit sig föranlålne fästa Rikets Sländers
uppmärksamhet derpå, att af nämnde anslag, vid General-Mönstringar,
utgått år 1836 ............. R:dr 5,860: — —
och år 1837
„ 6,680: — —
hvarjemte af samma anslag ett ständigt arfvode åt Krigs-Hof-Rättens
Ledamöter, uppgående till 1,650 R:dr årligen, blifvit utbetaldt.
Ehuru denna anmärkning icke utgör föremål för Krigs-Collegii förklarande,
enär utbetalningarne, såsom af de granskade räkenskaperna
visas, skett i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förordnanden och med
tillämpning af Rese-Reglementet den 5 Juli 1827, har Collegium likväl
bordt i underdånighet anföra, att det sedan många år tillbaka bestämda
anslaget 6,666 R:dr 32 sk. redan länge varit och framgent lärer blifva
alltför otillräckligt, enär, såsom följd af Armeens senaste organisation
och inrättandet af Examens-Commissioner inom Mililaire-Districterne,
militaire embetsresor blifvit betydligt förökade, och resekostnads-medel
fortfarande utgå till de General-Befälhafvare, som icke ännu kommit i
åtnjutande af full lön; hvarjemte Artilleri-Regementernes EourageringsDirectioner
af resekostnads-medlen uppbära ersättning för kostnader till
hemtning och återförande af Artilleri-exercice-hästar.
Revisorerne hafva jemväl nu anmärkt, att liqvid icke blifvit afslutad
för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans hos Spanska Regeringen
ägande
— 73 -
ägande fordran af 9,909 R:dr 26 sk. 10 r:st. för år 1814 utlemnade utredningspersedlar;
i hvilket afseende Collegium får i underdånighet upplysa,
att, i anledning af Collegii derom gjorda anhållan, Herr StatsMinistern
för Utrikes Ärendena i skrifvelse den 31 Januari detta år tillkännagifvit,
att han anmodat Eders Kongl. Maj;ts Chargé d’affaires i
Madrid, att ofördröjligen inkomma med upplysning i hvad skick ifrågavarande
ersättningsanspråk sig befinner, samt att vidtaga alla de åtgärder,
som på ett eller annat sätt kunna bidraga, att bereda ett slut på
denna angelägenhet, hvars uppgörande varit förknippadt med ökade svårigheter,
genom de inre strider, som under senare åren härjat Spanien.
Revisorernes yttrande i 4:de punkten, alt de i 1837 års Stats-Revisions-berättelse
omnämnde Utrednings-Afdelningens fordringar dels hos
Slåthållare-Embetet på Drottningholms och Svartsjö Slott, dels hos Colonial-Ärendenas
Departement, blifvit liqviderade, torde, såsom endast
innefattande en anmälan hos Rikets Ständer, icke fordra något besvarande;
men, hvad beträffar Revisorernes anmälan, att sedan flere år
tillbaka i räkenskaperna balanceras denna Afdelnings fordran 434 R:dr
3 sk. 10 r:st., förskjutne rese- och tractaments-penningar till ledamöterne
uti en i Hernösand hållen Krigsrätt för afdömande af ett mål
emellan Capitaine Gyllenram å ena samt Fältkamereraren Nygren å andra
sidan, har Collegium bordt i underdånighet upplysa, att KrigsCollegii
Advocal-Fiscals-Embete anmält, att det beror på Svea Hof-Rätts
och Krigs-Hof-Rättens afgörande, innan utsökning kan företagas, och att
Advocat-Fiscals-Embetet hos Justitiae-Canzlern anhållit, att målets afslutande
i Hof-Rätten skulle påskyndas; samt att Justitias-Canzlern tillkännagifvit,
att målet är återförvisadt till Rådhus-Rätten i Hernösand.
Slutligen hafva Revisorerne anmärkt, att Utrednings-Afdelningens
behof begge åren varit större än anslagen och tillgångarne medgifvit;
såsom följd hvaraf, i 1836 års af Eders Kongl. Maj:t i Nåder fastställda
Stat, bristen 54,272 R:dr 11 sk. 11 r:st. blifvit anvisad att utgå af
följande årets tillgångar, likasom i 1837 års Stat den då befintliga bristen
51,604 R:dr 19 sk. 7 r:st. anvisats att ersättas år 1838, hvilka
anticipationer Rikets Ständers Revisorer vid åtskilliga tillfällen, och jemväl
denna gång, funnit vara stridande emot en god ordning i förvaltningen;
och hvad beträffar ifrågavarande brist anse Revisorerne, att
densamma i stället bordt anvisas att godtgöras af Tredje Hufvud-Titelns
besparingar.
10
— 74
I anseende lill de uppgifna beloppen, nemligen för år 1836, 54,272
R:dr 11 sk. 11 r:st., och för år 1837, 51,604 R:dr 19 sk. 7 rist., får
Collegium i underdånighet upplysa, att Stats-hristen för UlredningsAfdelningens
behof utgjort för år 1836 endast 36,000 R:dr och för år
1837, 31,566 R:dr 32 sk., hvaremot de öfrige medlen utgått för Arlilleri-Afdelningcns
behof; hvad åter vidkommer sättet för ifrågavarande
bristers betäckande genom anvisningar på följande årens tillgångar, så
hafva väl ifrågavarande medels-behof varit anvisade att, så vidt de icke
kunnat genom besparingar eller inflytande försäljningsmedel betäckas,
vid påföljande Stats-regleringar fyllas; men något sei’skildt anslag har
likväl icke erfordrats tili ersättande af bristen för år 1836; och derigenom
att i det för år 1838 upprättade underdåniga Stats-ReqvisitionsFörslaget
endast blifvit uppförde de för året alldeles oundviklige och
mest angelägna behof; har Eders Kongl. Majit, vid Stats-Regleringen
sistnämnde år, såsom af i afskrift bifogade Nådiga skrifvelse af den 16
Februari 1838 närmare upplyses, kunnat fylla ofvanberörde brist för
år 1837, ulan att öfverskrida den uti Riks-Stalen för år 1838 fastställda
Anslagssumma.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majits
wnderdånigste oell tropligtigsle
tjenare och undersåter
GUST. PEYRON.
G. Söderberg. A. H. Branting.
Stockholm den 26 Februari 1840. C. A. Sebell. S. B. Stenberg.
Till Kongl. Majit underdånigst, med utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers
år 1839 afgifne Berättelse om granskning af Stats-Yerkets allmänna medel
m. m.
- 75 -
Afskrift.
CARL JOHAN &c.
. Vår ynnest &c. Sedan J uti skrifvelser af den 14 och 22 sistlidne
December till Oss i underdånighet inkommit med Edra l:sta och
2:dra Departements Artilleri- och Utrednings-Afdelningars Stats-reqvisitions-förslag
för innevarande år, till besörjande af Arméens behof och
Försvarsverkets underhåll m. m. samt J, t. f. President, derjemte serskildt
uti Memorial af den 27 i samma månad, i underdånighet öfverlemnat
så väl project till detta års Stat för nybyggnader och reparationer
af Fästningarne och Landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och
byggnader, som äfven reqvisition å den summa, hvilken, enligt Nådig
föreskrift, kommer att för inköpte tomter för Stockholms Garnison under
innevarande år utbetalas; så bafve Vi nu alla dessa förslag med
hvad af Eder dervid blifvit anmäldt i Nåder låtit Oss föredragas; och
som Vi härvid inhemtat, hurusom flere af Eder omförmäldte utgifter,
ehuru af behofvet påkallade, likväl för denna gång blifvit dels uteslutne,
dels minskade, så att de upprättade förslagen, i möjligaste måtto
lämpade efter tillgångarne, för närvarande endast upptaga de för året
oundvikliga och mest angelägna behof, håfve Vi ock, vid pröfning af
hvad sålunda förekommit, funnit godt att ifrågavarande förslag i Nåder
gilla, utan annan förändring än att, då i Artilleri-Afdelningens förslag,
till uppförande af ett Verkstads-hus vid Carlsborgs fästning, endast upptages
9,000 R:dr, men uti innevarande års af Oss i Nåder fastställde
Arbetsplan för Fästningsbyggnaden blifvit för berörde behof påräknade
10,000 R:dr, V.i äfven funnit denna sistnämnda summa böra uti detta
års Artilleri-Stat uppföras, hvarigenom en tillökning uppstår af 1,000
R:dr; kommande, till följe häraf, de anslag, som för nu förevarande
Stats-reglering erfordras, att utgöra:
För Utrednings-Afdelningen:
Ersättning för utan anslag bestridde utbetalningar år
1837  R:dr 5,653: 20. -
för 1838 års behof .... „ 416,260: 32. 9.
hvartill kommer bristen uti medels-anslaget
för år 1837, som
bör fyllas med „ 31,566: 32. — 453,480: 36. 9.
Transport
453,480: 36. 9.
Transport 453,480: 36. 9.
För Artilleri-Afdelningen:
Ersättning för utan anslag bestridde utbetalningar år
1837  R:dr 5,741: 28. io.
För 1838 års behof .... „ 179,530: 13. i.
Bristen uti Medels-anslaget för
år 1837 ....... „ 20,037: 35. 7. 205,309: 29. 6.
För Fortifications-Afdelningen:
För 1838 års behof .... R:dr 50,000: — —
Ersättning för förskjutne medel
till inköp af Sjöstedtska Egendomen
å Ladugårdslandet . „ 1,000: — — 51,000: — —
Tillsammans R:dr 709,790: 18. 3.
\
Då likväl de härtill befintlige tillgångar endast
utgöras af Riks-Statens årliga anslag för Edra Depar
tementer
R:dr 696,000: — —
samt influlne Auctions-Medel
för vid Eder Utrednings-Af
delning
försålde effecter . . „ 3,000: — — 699,000: — —
Uppstår en brist af R:dr 10,790: 18. 3.
I afseende härpå har Oss förekommit, hurusom Vi, uppå Eder underdåniga
hemställan, genom Nådigt Bref af den 31 Augusti 1835,
täckts tillåta, att de så väl i Stockholms Ammunitions-förråd, som äfven
i Rikets öfrige Landt-Artilleri-förråder varande äldre Projectiler,
som vid anställda besiglningar befunnos oduglige och oanvändbara, lingö
å auction försäljas; och som nu hos Oss i underdånighet blifvit anmäldt,
att genom de försäljningar, som till följe häraf under åren 1836
och 1837 ägt rum, influtit ett uti Eder Artilleri-Afdelnings Cassa i behåll
varande belopp af omkring 65,000 R:dr; så, och ehuru dessa medel,
enligt Vårt tillika meddeldta Nådiga förordnande, endast borde
lill nja och brukbara Projectilers anskaffande användas, håfve Vi dock,
på det full tillgång för årets Stats-behof måtte beredas oell den ordning
dymedelst vinnas, som "Vi anse vid hvarje års reglering, så vidt möjligt
är, i denna del böra iakttagas, nu i Nåder velat medgifva, att den
uppkomna bristen må af förberörde behållning fyllas, hvadan ock jemte
det Vi i Nåder fastställt de Stater, som för innevarande år komma att
blifva gällande och hvilka Vi härhos läte Eder meddela, nemligen 1 för
Utrednings-Afdelningen, 4 för Artilleri-Afdelningen och 1 för Fortifications-Afdelningen,
Vi alltså funnit godt härigenom i Nåder anslå, att
af Vårt och Rikets Stats-Contor utbetalas:
Till Eder Utrednings-Afdelning R:dr 450,480: 36. 9.
Till Eder Artilleri-Afdelning  „ 194,519: u. 3.
Till Eder Forlifications-Afdelning  „ 51,000: — —
~S:a 696,000: - -
Hvarförutan anvisas såsom fyllnad för Utrednings-Afdelningen
behållningen derstädes för
å auction försålde Effecter R:dr 3,000: — —
för Artilleri-Afdelningen af medlen för försålda
Projectiler
„ 10,790: 18. 3.
Summa R:dr 709,790: 18. 3.
Anmodande Vi nu tillika Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, såsom
General-Fält-Tygmästare, att, beträffande återstoden af hvad för de försållda
Projectilerne influtit, till Oss i underdånighet inkomma med förslag
till användande deraf, för de behof inom Artilleri-Vapnet, som för
närvarande kunna anses företrädesvis böra afhjelpas.
För öfrigt och då J i underdånighet anmält, att, bland de af Eder
uti detta års Stats-Project för Eder Utrednings-Afdelning förbigångne
och uteslutne utgifter, äfven förekommer kostnaden af en Trossbod af
Sten för Norra Skånska Infanteri-Regementet, beräknad till 12,000 R:dr
Banco, men att denna Trossbod likväl af behofvet högeligen påkallas,
helst för bodhyra i Christianstad och för transporter 7 mil fram och
åter, ifrån Christianstad till Regementets mötesplats, Ljungbyhed, af
Bevärings-manskapets Munderingar, Stats-Verket tillskyndas årligen en
betydlig kostnad, utom Munderingarnes nötning under transporten, vil
-
78 —
je Vi, enligt Eder i afseende härpå gjorde underdåniga hemställan, i
Nåder tillåta Eder att under innevarande år få vidtaga förberedande
anstallter till nämnde Trosshods uppförande, samt att upptaga den derföre
beräknade kostnaden uti 1839 och 1840 årens underdåniga Stalsreqvisitions-förslager.
Vi befalle &c.
Stockholms Slott den 16 Februari 1838.
CARL IOHAN.
C. G. Grip.
Till Krigs-Collegium med innevarande års Stater för Krigs-Collegii UtredningsArtilleri-
och Fortifications-Afdelningar.
Vidimeras.
C. A. Sebell.
Underliålls-Afdelningens underd. utlåtande.
» /
Stormägtigste, AUernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom Remiss af den 24 sistlidne Januari i
Nåder anbefallt Dess och Rikets Krigs-Collegium inkomma med underdånigt
utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifna
berättelse om den samma år verkställda granskning af Stats-Verkets
samt andra af allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning åren 1836 och 1837, får, till åtlydnad deraf, KrigsCollegium
å Underhålls-Afdelningen, för så vidt Revisorernes framställningar
och anmärkningar afse de till samma Afdelnings disposition ställda
fonder, i underdånighet anföra följande:
Räkenskaperna öfver anslagen för Bevärings-manskapets vapenöfningar,
för Exercice-Sqvadroncrne och öfver de serskilda medlen till Aflönings-
och Underhålls-kostnaderne för förstärkta Garnisonerne å Waxholm
och Carlstenj hvilka alla Räkenskaper blifvit uti Kammar-Rätten
granskade och utan anmärkning befunna, hafva icke gifvit Revisorerne
anledning till annat yttrande, än att utgifterna öfverstigit anslaget för
Exercice-Sqvadronerne för år 1836 med  493: 13. 7.
samt för år 1837 med  3,872: 7. 2.
eller för begge åren med tillsammans  4,365: 20. ö.
Desse af Revisorerne uppgifna summor öfverensstämma i så måtto
icke med Räkenskaperne, att de anmärkningsposter, som å utgifterne
återlevererats och finnas i Räkenskaperne uppdebiterade för år 1836 med
32 R:dr 17 sk. 5 r:st. och för år 1837 med 107 R:dr 12 sk. 3 r:st.,
icke blifvit från utgifterna afdragna; med iakttagande hvaraf utgifterna
öfverskjutit anslagen för håda åren med tillsammans 4,225 R:dr 39 sk.
1 r:st. Denna skillnad emellan inkomst och utgift härleder sig från
det i räkenskaperne synliga förhållande, dels att större reparationer å
Exercice-Sqvadronernes Hus och Byggnader år 1836 varit af nödvändigheten
påkallade och blifvit verkställda, och dels att kostnaderne förde
vid Indelta Cavalleriet i Nåder anbefallda så kallade Corporals-skolorna
år 1837 af ifrågavarande anslag jemväl beslriddes, men af hvilka
— 80 —
kostnader 3,549 R:dr 35 sk. 3 r:st. blifvit, i följd af Eders Kongl. Majit*
Nådiga Bref den 6 April 1838 af nya Mötes-Passevolance-Medlen Exercice-Sqvadrons-Fonden
ersatte och i samma Fonds Hufvud-Redogörelse
för nämnde år debiterade.
I afseende A 1829 års Mötes-Passevolance-Fond hafva Revisorerne
anmärkt, dels att Räkenskaperne icke äro beledsagade af verificationer
för utgifterne lill Passevolance-Commissariaterne, samt dels att 74,800
R:dr, som utgöra nästan bela behållna Capitalet af nämnde fond, ännu
äro ullånle till Gamla Mötes-Passevolance-Fonden emot sex procents
ränta; men huruvida sistnämnda Fond, som ej granskas af Rikets Ständers
Revisorer, kan vara så beskalfad, att den innefattar säkerhet för
summan, vore Revisorerne ej i tillfälle att känna, ehuru vid den anställda
inventeringen, för Revisorerna blifvit uppvista flere skuldebref
å tillsammans ifrågavarande belopp, hvilka skulle utgöra Hypothek för
1829 års Fonds fordran; men desse skuldsedlar voro ställde till Gamla
Passevolance-Cassan eller Ordres samt sedermera icke endosserade.
I afseende å Revisorernes omförmälta anförande om saknade verificationer,
får Collegium i underdånighet upplysa, att serskilda CassaRäkningar,
åtföljde af både anordningar å och verificationer till utgiftsposterna,
finnas bilagde Hufvud-Redogörelserna för 1829 års Passevolance-Medel,
af hvilka handlingar inhemtas, att Räntevinsten af hela
det behållna Capitalet icke utgör mera än omkring hälften af det Aflöningsbelopp,
som årligen utgår till de på Gamla Passevolance-Fondens
Indragnings-Stat ställde Embets- och Tjenstemän, och hvilken Räntevinst,
enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 27 Augusti 1831,
blifvit till desse Embets- och Tjenstemäns aflöning anvisad.
Då Eders Kongl. Maj:t i ofvanhögstberörda Nådiga Bref jemväl förklarat
Fondens utlånta behållning vara en Gamla Mötes-PassevolanceCassans,
under Eders Kongl. Maj.ts Egen Nådiga disposition stående,
tillhörighet, lärer, förr än Eders Kongl. Majit i Nåder täckes anbefalla,
att slutliqvid skall emellan 1829 års Fond och Gamla Mötes-Passevolance-Cassan
uppgöras, något endossement af de Skuldebref, som utgöra
Hypothek för 1829 års Fond och hvilka äro ställde till betalning
efter sex månader från utgiftsdagen, och vid förfalloliderna således emot
andra utbytas, för närvarande icke anses erforderligt eller till någon
större säkerhet föranledande, än den, som nu förefinnes i Gamla MötesPassevolance-Cassans
hela Capital-fond.
Ehuru
— 81 —
Ehuru Förvaltning och Räkenskaps-methoden uti Redogörelserne för
Nya Mötes-Passevolance-Medlen, efter hvad Revisorerne i Berättelsen
anfört, icke gifvit anledning till någon speciel anmärkning och balancerelationerne
befunnits upplysande och fullständiga, hafva Revisorerne
likväl, i frågan om det från Nya Mötes-Passevolance-Fonden utöfver
Stat utgående årliga arfvode 400 R:dr Banco till en Civil-Ledamot uti
Krigs-Collegium, äfvensom i afseende å de dryga förvaltningskostnaderna,
hvilka af 1837 års Revisorer blifvit anmärkte, ansett förhållandet
nu vara enahanda; — hvadan Revisorerne, med upprepande af de för
dessa kostnader i Räkenskaperne afförde summor, gjort följande tillägg:
”Hvarjemte utgått till pensioner åt personer, anställde före afskedstagandet
å Underhålls-Afdelningen år 1836, 2,270 R:dr 36 sk. 10 r:st.,
och år 1837, 2,292 R:dr 41 sk.;” och hafva Revisorerne i öfrigt anfört,
att, vid jemförelse af 8 och 10 mom. uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse den 27 Mars 1830, det väl å ena sidan synes, som borde
till förvaltningskostnaden räknas aflöning till Krigs-Collegii UnderhållsAfdelning,
hvilken handlägger de med Nya Mötes-Passevolancen gemenskap
egande ämnen, men å den andra, att meningen i afseende å Fondens
disposition egentligen varit, att bestrida kostnaden vid vapenöfningar
och dylikt, samt att utgifterne skulle inskränkas inom den gräns,
som sparsamhet och billig fördelning utstakar; och då 10 mom. af högstberörda
Nådiga Kungörelse jemväl innehåller, att räntan af alla besparingar
skall efter Passevolance-lidens tilländagående användas till nedsättning
vid bestämmandet af Ny Passevolance; varande nämnde besparingar
så till Capital som Ränta att anse såsom Rust- och Rotehållarries
egendom; hafva Revisorerne, enär fonden nu vidkännes pensioner och
afgifter till personer, som icke vidare deltaga i förvaltningen, samt, såsom
orden lyda, derförutan hela det anslag, som belöper på UnderhållsAfdelningen,
ehuru der jemväl förekomma frågor om underhåll vid Bevärings-manskapets
möten och mönstringar m. m., och hvilka ärender
synas utgöra omkring |-del af Afdelningens göromål, ansett, att Underhålls-Afdelningens
Löne-anslag bör bekostas gemensamt af Tredje
Hufvud-Titeln och Nya Passevolance-Fonden, samt derå fästat Rikets
Ständers synnerliga uppmärksamhet, till vinnande af ordentlig och billig
fördelningsgrund, enär nu gällande Contracter om Nya Mötes-Passe volancens
utgörande den 1 Januari 1845 tilländagå, samt fråga om nytt
aftal i denna vigtiga angelägenhet, der meningarne i afseende på grunden
och gränsen för Fondens användande emellan Statsmakterna varit
delade, då torde uppstå; hvarjemte, enligt Revisorernes yttrande, det
11
Lör bestämmas så väl huruvida kostnaderne för Instructions-Bataillonen
på Drottningholm böra utgå af Nya Mötes-Passevolance-Fonden, eller
om icke, på de skäl 1837 års Revisions-berättelse upptager, medel dertill
må beredas inom 3:dje Hufvud-Titeln, som äfven om och lill huru
stort belopp Nya Passevolance-Fonden bör deltaga i kostnaden för vapenöfningar,
som hållas utom Regementernes stånd.
Med anledning af Revisorernes gjorda uppgift, att Pensioner af Nya
Möles-Passevolance-Medlen utgått till personer, anställde före afskedstagande
å Underhålls-Afdelningen, får Collegium i underdånighet förklara,
att några utgiftssummor, hvarken till de uppgifna beloppen, eller
till det omförmälta ändamålet, linnas uti 1836 och 1837 årens Hufvud-Böcker
för Nya Mötes-Passevolance-Fonden alförde, från hvilken
Fond pensioner åt afskedade personer dessutom icke hvarken under
nämnde år eller under den lid Mötes-Passevolance-Contracterne, i följd
af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 27 Mars 1830, från och
med samma år fortgått, blifvit ulbetalte; hvarjemte .Collegium får i underdånighet
upplysa, att de af Revisorerne uppgifna förutnämnde pensionssummor
äro hemtade från Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Stat för
Krigs-Collegium, der de igenfinnas, men likväl under den serskilda Titeln
Indrägnings-Stat; i öfverensstämmelse nied hvilken IndragningsStat,
aflöning åt derstädes uppförde personer utgår icke från Nya utan
ifrån Gamla Passevolance-Fonden; hvadan oftanämnde 2,270 R:dr 36 sk.
10 r:st. för år 1836 och 2,292 R:dr 41 sk. för år 1837 icke böra inberäknas
ibland Nya Passevolance-Inrättningens förvaltningskostnader.
Hvad åter angår Revisorernes gjorda framställning i ändamål att
genom åtgärd af Rikets Ständer bereda minskning uti Fondens, efter
deras förmenande, alltför dryga förvaltningskostnader, så får Krigs-Collegium,
utgående från den åsigt, att hvarje fond bör bekosta de utgifter,
som för dess förvaltning och redovisning erfordras, och då de ärenden,
sorn tillhöra de flere serskildta från Stats-Verket utgående anslag,
it vilka af Underhålls-Afdelningen förvaltas och redovisas, men af hvilka
anslag något bidrag hitintills likväl icke lemnats till aflönande af de vid
Afdelningen anställde Embets- och Tjenstemän, väl kunna uppskattas,
så i afseende å mängden som beskaffenheten, till lika med de ärenden,
som för Nya Passevolance-Inrätlningen handläggas, då fråga om fördelning
af förvaltningskostnaderne nu blifvit af Rikets Ständers Revisorer
vackt, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet tillstyrka, att hälften af
den årliga aflöning, som enligt Stat tillkommer Underhålls-Afdelningens
— 83 —
Embels- och Tjenstemän samt Yaktbetjente, hädanefter må af Statsmedlen
utbetalas och i sådant fall tillgång dertill utses.
I afseende å Revisorernes yttrande om bestämmandet så väl, huruvida
kostnaderne för Instructions-Bataillonen å Drottningholm år 1836,
utgörande 8,609 R:dr 43 sk. 11 r:st., och år 1837, 8,436 R:dr 19 sk.
6 r:st., böra utgå af Nya Mötes-Passevolance-Medlen eller ifrån 3:dje
Hufvud-Titeln, som ock om och till huru stort belopp Nya Passevolance-Fonden
bör deltaga i kostnaden för Vapenöfningar, som hållas utom
Regementets stånd, får Collegium, under åberopande af dess den 17
April 1838 afgifna underdåniga utlåtande öfver 1837 års Stats-RevisionsBerättelse,
i underdånighet anföra, att Collegium anser Rikets Ständers
afsigt icke varit, eller, enligt Collegii underdåniga tanka, kunnat vara,
att, vid Passevolancens beviljande, fästa något vilkor, angående de större
eller mindre Vapenöfningar, som Eders Kongl. Maj:t, i egenskap af
Högste Befälhafvare öfver krigsmakten, skulle finna ändamålsenligt, att
i Nåder anbefalla.
Beträffande åter Revisorernes anmälan, att af Nya Möles-Passevolance-Medlen
för åren 1836 och 1837 fortfarande utgått ett arfvode af
400 R:dr årligen till en Civil-Ledamot i Krigs-Collegium, utöfver den
ordinarie lön af 1,600 R:dr, med derunder inberäknade 152 Tunnor
Spannemål, som derjemte af samma fond för honom finnes anslagen, så
får Collegium, i anledning häraf, endast i underdånighet åberopa Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 24 Januari 1835, deruti Eders Kongl.
Maj;t förklarat sig vilja vid förefallande ledigheter af Krigs-Råds-Embeten
i Nåder taga i öfvervägande, huruvida omförmälta arfvode må fortfarande
tilldelas eller icke.
Vidkommande Räkenskaperne för Tross-Passevolance-Fonden, efter
granskning hvaraf Revisorerne anfört, att, enär samma Fond fortfar att
förvaltas efter samma grunder, som vid 1837 års Stats-Revision omnämnas,
hafva Revisorerne endast instämt i de då framställda anmärkningar
samt tillstyrkt de af föregående Revisorer i afseende härå nödiga
ansedda rättelser.
1 följd häraf har Collegium bordt i underdånighet anföra, att uti
Rikets Ständers Revisorers den 5 December 1837 afgifna Berättelse om
verkställd granskning af 1834 och 1835 årens Räkenskaper, hafva de,
i afseende å Tross-Passevclance-medlens utlåning till Gamla Mötes-Passevolance-Fonden,
ansett att ifrån Fonder eller Cassör, hörande under
Rikets Ständers granskningsrält, Låneförsträckningar ej må ega rum till
Gamla Passevolance-Fonden, hvars granskning ej blifvit Rikets Ständer
eller deras Revisorer medgifven och ifrån hvars derföre okända ställning
något omdöme om säkerheten ej kan hemtas, men derjemte anmält,
att Revisorerne, som inventerat ifrågavarande Fonds säkerhetsliandlingar,
funnit desamma i behörig ordning.
Uti det, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, af
Collegium öfver Revisorernes berättelse afgifna underdåniga utlåtande af
den 17 April 1838 anföres, hvad angår Tross-Passevolance-Fonden, hufvudsakligen:
att Rikets Ständers Revisorers förutnämnde yttrade åsigt
icke väl förenar sig med det af Revisorerne äfven gjorda förklarande,
att Gamla Passevolance-Fonden till säkerhet för de ifrån Tross-Passevolance-Fonden
upplånte medel aflemnat Hypotheker, eller säkerhetshandlingar,
hvilka Revisorerne inventerat och funnit i behörig ordning,
enär af detta förklarande snarare den slutsatts synes böra dragas, att,
då Rikets Ständer eller deras Revisorer, som, vid granskningen af TrossPassevolance-Fondens
Räkenskaper, alltid äro i tillfälle bedömma den
säkerhet, så till Capital som Ränta, hvilken innefattas i de skuldsedlar
eller förbindelser, som blifvit aflemnade för lån, utgifna från nämnde
fond, icke vid densamma funnit skäl till anmärkning, det mätte vara
alldeles likgiltigt, antingen så beskaffade handlingar blifvit aflemnade
från Gamla Passevolance-Cassan, annat publikt Verk, eller enskild person,
så vida det sista alternativet, sorn Revisorerne i omförmälte måtto
föreslagit, också hade varit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder stadgadt,
helst det både för de förvaltande Verken och för Revisorerne måste
vara ännu svårare att, utöfver de lemnade Hypothekens beskaffenhet,
bedömma enskilte låntagares vederhäftighet, än sådane Fonders, som,
ehuru icke underkastade Rikets Ständers Revisorers granskning, likväl
stå, hvad förvaltningen angår, under publika tjenstemäns ansvarighet,
och att således, då Revisorerne erkänt principen ^f utlåning på goda
Hypotheker till enskilte personer, af hvilkas affaires-förhållanden hvarken
Rikets Ständer eller deras Revisorer ega någon utväg att taga tillförlitlig
kännedom, saknas å Revisorernes sida all grund att bestrida
Hypothekernes antaglighet, af det skäl, att låntagaren är en Publik Cassa,
som icke granskas af Rikets Ständers Revisorer; — att, då TrossPassevolance-Fonden,
ulan någon slags garanti från Rikets Ständers sida,
tillkommit genom enskilda emellan Eders Kongl. Maj:t och vederbörande
Rusthållare träffade öfverenskommelser, synes häraf följa, att sättet
för Fondens förvaltning och fruktbargörandet af dess medel uteslutande
— 85 —
tora vara förbehållna åt Eders Kongl. Maj:t utan någon annan rättighet
för Rikets Ständer eller deras Revisorer, än att, i följd af den Nådigst
medgifna granskningen af Fondens Räkenskaper, tillse, det medlen ieke
användas till ändamål, främmande för Fondens bestämmelse, och att de
Hypotheker, på hvilka utlåning af Fondens disponibla och för löpande
utgifter icke erforderliga behållningar, blifvit beviljad, innebära fullkomlig
säkerhet för återbetalningen, utan afseende derå, att utlåningen skett
till Gamla Passevolance-Cassan, publike Verk eller enskilde; — samt
att, då Fondens säkerhets-handlingar, i afseende å de vid 1835 års slut
i Gamla Passevolance-Cassan, såsom lån emot 3 procents ränta, innestående
medel, blifvit lemnade utan anmärkning af Revisorerne, samt
för öfrigt, genom denna, uppå Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 25
Augusti 1835 grundade, utlåningsålgärd, blifvit, i förening med TrossPassevolance-Fondens
tryggade säkerhet och uppfyllandet af Eders Kongl.
Majrts vid utlåningen fästade villköl' af återbetalning vid obestämd tid,
eller då behofvet så fordrar, afsedt, att åt Gamla Passevolance-Cassan,
der disconlering sker emot sex procents årlig ränta, bereda en billig
ersättning för de Aflönings- och rations-kostnader, hvilka Eders Kongl.
Maj:t, enär Rikets Ständer vägrat äskad förhöjning i anslaget för Exercice-Sqvadronernes
öfning, funnit Sig föranlåten, att för Befälet vid LifRegements
Brågon- och Hussar- samt Jemtlands Häst-Jägare-Corpser,
under de årliga Recriit- och Remont-mötena, i Nåder anvisa uppå sagde
Cassa, för hvilken dessa kostnader årligen medföra en utgift af omkring
2,400 R:dr, vågade Collegium icke i underdånighet tillstyrka någon
förändring i sättet för Tross-Passevolance-Fondens disponibla tillgångars
fruktbargörande.
I anledning af detta Collegii underdåniga utlåtande har Collegium
sedermera icke fått emottaga någon Eders Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift
i nämnde ämne, men då Rikets Ständers år 1839 församlade Revisorer
jemväl instämt i 1837 års Stats-Revisions yttrande, med det
tillägg, i afseende å utlåningen, dels att de hypothiserade skuldsedlarne
icke varit försedda med endossement, och dels att, utom den osäkerhet
och oreda, som kunna uppstå derigenom, att en granskning och redogörelse
underkastad Gassa disponeras af eller utlånas till en från dylika
Controller fritagen Fond, visar det sig, att genom denna åtgärd TrossPassevolance-Fonden
bidrager med 3 procents ränta till Gamla MötesPassevolance-Fonden
för de utlånta 54,000 R:dr, enär den sistnämnda
af sina låntagare erhåller sex för hundradet, men deremot till sin Borgenär,
Tross-Passevolance-Cassan, betalar endast 3 procent, får Colle
-
— 86
ginni, med åberopande af hvad i ämnet redan blifvit anfördt och med
tillägg af hvad i frågan om det saknade endossementet å skuidsedlarne
vid 1829 års fond finnes omförmäldt, i underdånighet begära Nådig
föreskrift, huruvida, så länge det af Collegium i underdånighet anmäldta
förhållandet oförändradt fortfar, de Tross-Passevolance-medel, som efter
Collegii bepröfvande kunna på obestämd tid förräntas, böra på hittills
brukligt sätt utlånas till Gamla Passevolanee-Fonden emot 3 procents
årlig ränta, eller om de skola insättas i Handels-Disconten.
Slutligen får Collegium i underdånighet anmäla, alt, i afseende å
de anmärkta räntelösa låneförsträckningarne, vid 1837 års slut balaneerade
med 38,000 R:dr till Nya Mötes-Passevolance-Fonden och 4,000
R:dr till Collegii Fortifications-Afdelning, för inköp af den så kallade
Sjöstedtska Egendomen, så har Nya Mötes-Passevolance-Cassan, i anseende
till de kostnader, som varit förenade med de för Indelta Armeen
i Nåder anbefallda årliga Yapenöfningar, ännu icke förmått återbetala
omförmälda låneförsträckning; hvaremot å Tross-Passevolance-Fondens
fordran af Fortifications-Afdelningen blifvit, i följd af Nådiga Brefvet
den 30 Juli 1831, årligen afbetalde 1,000 R:dr Banco, så att detta lån,
nu utgörande 2,000 R:dr, blifver Tross-Passevolance-Fonden till fullo
godtgjordt med 1841 års utgång.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste, Aller nådig ste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigske
tjenare och undersåter
GUST. PEYRON.
G. Söderberg. J. L. Bäck.
Stockholm den 25 Februari 1840. C. A. Sehell. C. G. Bagge.
Kongl. Majit underdånigst, med utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
år 1839 afgifna berättelse.
— 87 —
Krigsmanshus-Afdelningens und. utlåtande.
Stormägti gste, Allernådigste Konung!
Med fullgörande af Eders Kongl. Majlis, genom Remiss den 24 nästledne
Januari, Krigs-Collegium meddeldte Nådiga befallning, att skyndsammast
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Rikets Ständers
Revisorers år 1839 afgifne Berättelse om Stats-Verkets förvaltning
åren 1836 och 1837, får Collegium, för den del af ifrågavarande Berättelse,
hvilken omfattar granskningen af Wadstena Krigsmanshus-Cassas
Redogörelser för sistnämnde 2:ne år, underdånigst anföra, att enär
Rikets Ständers Revisorer anmält, det de funnit denna Räkenskap med
ordning förd, äfvensom alt Cassans säkerhets-handlingar, vid den af
Revisorerne anställde Inventering, varit i behörigt skick, någon förklaring
följaktligen, i dessa afseenden, icke är att afgifva; och, beträffande
den af Revisorerne äfven nu framställde anmärkning, att under
de båda åren, som varit föremål för granskning, arfvoden fortfarande
utgått till 2 Civile Ledamöter i Collegium med 400 R:dr till den ena
och 200 R:dr till den andra, torde Collegium tillåtas att i underdånighet
åberopa hvad i denna del är vordet anfördt såsom förklaring öfver
enahanda anmärkning vid Militiae Boställs-Cassans Räkenskaper.
Krigs-Collegium framhärdar med djupaste undersåtliga vördnad, trohet
och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majestäts
underdånigste oell tropligtigste
tjenare och undersåter
GUST. PEYRON.
A. H. Branting. J. F. Seippel.
; - . \ .
Stockholm den 26 Februari 1840. O. E. Wåhlberg.
Kongl. Maj:t underdånigst, angående Rikets Ständers Revisorers underdåniga Berättelse
om granskningen af Wadstena Krigsmanshus-Cassas Räkenskaper för åren
1836 och 1837.
- 88
Nummer-Lotteri-Directionens underd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallning uti Nådig Remiss den 21 sistlidna
December åligger det Nummer-Lotteri-Directionen, att i underdånighet
sig utlåta öfver hvad Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifne
Berättelse om den samma år verkställde granskning af Stats-Verkets och
andra af Allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
åren 1836 och 1837, innehåller angående Nummer-LotteriInrättningen.
Rikets Ständers Revisorer hafva i berörde Berättelse dels anmält,
att vid anställd Inventering säkerhets-handlingarne befunnits i behörig
ordning, men att medel blifvit utlånte utan Hypothek och endast emot
af Directionen, såsom säkre ansedde förbindelser, hvilket Reviscrerne
anmärkt såsom en emot vanlig försigtighet vid låns meddelande utur
Publike Cassör stridande åtgärd; och dels, beträffande sjelfva Inrättningen
af detta Lotteri, i betraktande af dess skadliga inflytelse uti moraliskt
hänseende, på den obildade Folk-klassen, samt enär Hazardspel i
allmänhet äro uti Författningarne förbjudne, funnit sig böra till Rikets
Ständer hemställa, att denna Inrättning må upphöra; hvarvid Revisorerne
yttrat deras åsigt, att den Stats-Verket af Nummer-Lotteriet tillkommande
Netto Behållning, som för åren 1832 till och med 1837
uppgifves till sammanlagdt belopp af 402,650 R:dr 30 sk. 11 r:st., eller
i medeltal 67,108 R:dr 21 sk. 2 r:st. årligen, utgjorde en tillgång,
som häldre borde af Rikets Ständer genom besparingar i utgifterne beredas,
än påräknas genom bibehållande af en Inrättning, deraf en med
Statens värdighet oförenlig inkomst härflyter; och hafva Revisorerne i
sammanhang härmed tillstyrkt Rikets Ständer, att hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet begära förbud emot all försäljning af utländska
Lottsedlar.
Hvad det förra eller utlåningarne angår, får Directionen underdånigst
upplysa, att ifrån Nummer-Lotteri-Inrättningen icke andra medel
äro utlånte, än den så kallade Brudgåfyo-Fonden och dess Ränte-Medels
Cassa,
— 89 —
Cassa, med hvilka är det förhållande, att då de af Kongl. Maj:t till
Brudgåfvo-Vinster för Allmogens döttrar och för Flickor från Stockholms
Allmänna Barnhus i Nåder anslagne 166 R:dr 32 sk. vid hvarje
Dragning, ej skola till vinslägarne utbetalas innan de ingått i giftermål
och derigenom blifvit berättigade till vinsternes åtnjutande; så hafva de
för deras räkning inneslående Vinster emedlertid blifvit samlade lill en
Fond, som gjorts fruktbar genom utlåningar, hvaraf åter Ränte-MedelsCassan
uppkommit, jemte det att af influtne räntorne hvarjehanda tillfälliga
behof och utgifter blifvit utan den egentliga Lotteri-Cassans gravation
bestridde, enligt hvad Kongl. Maj:t den 4 Maj 1779 i Nåder
tillåtit. Det har tillförene utgjort föremål för Rikets Ständers Revisorers
uppmärksamhet och anmärkning, att ifrågavarande Cassors rätt borde
i afseende på de från dem meddeldte lån vara närmare betryggad;
men någon påföljd deraf har från Rikets Ständers sida icke försports;
hvaremot Eders Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref den 5 September 1832
till Directionens efterrättelse förklarat, att Brudgåfvo-medlen, i anseende
till Fondens tillfälliga beskaffenhet samt nödvändigheten att vid dess
fruktbargörande afse medlens skyndsamma återbetalning för den händelse,
att Yinstägarnes rätt på en gång kunde föranleda en större utgift,
skulle framgent, såsom dittills, under Directionens allmänna ansvarighet
för uppkommande förluster, förvaltas utaf Directionen utan
några serskildta Reglementariska föreskrifter, rörande sättet och villkoren
för låns beviljande utur samma Fond, hvilken dessutom icke ingått
i beräkning bland Lotteri-Yerkets tillgångar och ej eller hunnit växa
till någon betydligare summa; och detta är hvad Directionen i anledning
af Rikets Ständers Revisorers sednast framställde anmärkning i
denna del får i underdånighet åberopa, med anmälan tillika, att det
lån, som fästat Revisorernes uppmärksamhet icke är nytt, utan varit
till och fortfarit från en tid, som flere föregångne Revisionsförrättningar
omfattat.
Frågan huruvida Nummer-Lotteri-Inrättningen må böra bibehållas
eller upphöra, har åtskilliga gånger varit väckt, ehuru aldrig tillförene
i den ordning som nu, genom framställning i sammanhang med StatsRevision.
Yid de fleste Riksmöten sedan år 1809 hafva dels enskildta
motioner ägt rum, som åsyftat Nummer-Lotteriets indragning, och dels
en lika åsigt ingått i förslag och öfverläggningar om den allmänna StatsRegleringen;
men ehuru dervid de samma omständigheter och förmente
skäl, hvilka Rikets Ständers Revisorer nu lagt till grund, alltid varit
12
framställde, liar dock pröfningen deraf utfallit till beslut att icke indraga
Nummer-Lotteriet. Det tillkommer icke Directionen oell ej eller
är Directionen i tillfälle, att bedömma, om samma beslut antingen må
anses uttrycka, att berörde skäl ej uthärdat den närmare granskaing,
som föregått afgörandet, eiler funnits mindre vigtige, elier att NummerLotteriets
bidrag till Siats-Verkets Inkomster varit för behofvens fyllande
oumbärligt, eller ock från desse serskildte grunder, förenade, utgått.
Då det nu är första gången denna fråga utgör föremål för Directionens
utlåtande, anhåller Directionen, att i anledning af Rikets Ständers
Revisorers uppgift örn Nummer-Lotteriets afkastning få i underdånighet
erinra, alt dertill bör räknas icke blott de till Slats-Contoret
lefvererade medel, ulan äfven inkomsten af den Bevillning, som å utfallande
Vinster innehålles för Riksgälds-Contorets räkning, enligt Bevillnings-Stadgan,
samt af Postporto från Lotteri-Verket till Post-Cassan.
Med iakttagande häraf, utan att taga i beräkning de 2,833 R:dr 16 sk.
hvilka af Nummer-Lotteriets afkastning blifvit årligen afsatte, för att
till Brudgåfvor ibland allmogens döttrar och några få Barnhus-Flickor
utdelas, enligt serskild Kongl. Disposition, som vid Lotteriets indragning
upphör, skulle för åren 1832 till och med 1837 den i RevisionsBerättelsen
utförda Inkomst-summa 402,650 R:dr 30 sk. 11 r:st., genom
Bevillningen 56,011 R:dr 15 sk. 11 r:st., och Postporto 42,289 R:dr 31
sk. 4 r:st. ökas till 500,951 R:dr 30 sk. 2 r:st. och visa i medeltal en
behållen inkomst af 83,491 R:dr 45 sk. årligen, i stället för 67,108
R:dr 21 sk. 2 r:st., som Revisions-Berättelsen upptager. Beräknadt för
de Tio åren ifrån och med år 1829 till och med år 1838, emedan Räkenskaperne
för år 1839 ännu icke kunna vara till fullo afslutade, blifver
förhållandet ungefärligen enahanda, i det att för dessa år äro lefvererade:
till Räntekammaren 676,212 R:dr 25 sk. 2 r:st.; till Riksgälds-Contoret,
Bevillning 90,798 R:dr 7 sk. 10 r:st., och till PostCassan
69,397 R:dr 46 sk. 6 r:st., eller tillsammans 836,408 R:dr 31
sk. 6 r:st., hvaraf medium utgör 83,640 R:dr 41 sk. 6 r:st. årligen.
Huruvida denna inkomst, genom frivilliga bidrag beredd, är för Statsverket
likgiltig eller uppoffringen deraf må läggas till de behof, hvilka
genom Skattebidrag skola fyllas och på de Skattskyldige fördelas, beror
af en pröfning, hvari Directionen ej har att ingå. Directionens pligt
att förvalta detta Statens Verk inleder ej eller något omdöme från Directionens
sida öfver de åsigter om Inrättningens skadlighet i moraliskt
afseende, hvilka på sednare tider så ofta blifvit försporde, utan att i
frågans afgörande hafva kunnat tillvinna sig öfvervigt; men om härvid
Directionens närmare bekantskap med Nummer-Lotteriets beskaffenhet
91 —
och fortgång genom allmänhetens deltagande deri, må finnas förtjent af
något afseende, och Directionen derföre bör uttala hvad med dess erfarenhet
i ämnet instämmer; så får Directionen underdånigst yttra sin
öfvertygelse, att Nummer-Lotteri-Inrättningen, såsom ställd under allmän
förvaltning, elter faststäld och kungjord Plan, och såmedelst förenad
med tillförlitliga garantier, har på denna grund bibehållit det
förtroende, hvarigenom den kunnat med framgång bedrifvas och varit
stäld utom gränsen för Lagstiftarens, i förbuden emot Hazardspel uttryckta
omtanka, att förekomma tillfällen till svek och bedrägerier. Det
torde i allmänhet få antagas, att väsenteligaste stödet för grundsatsen
om Spels skadlighet i moraliskt afseende, ligger uti dessa missbruk, hvilka
icke på Nummer-Lotteriet inträffa. Deltagande i Nummer-LotteriSpelet
och uti Spel i allmänhet, vare sig tillåtna eller förbjudna, har
med mångfalldiga andra företag till vinning eller förströelse det gemensamt,
alt passion och öfverdrift i beräkningar kunna hafva menliga följder;
men icke har Directionen i detta afseende försport något som,
hvad Nummer-Lotteri-Spelet vidkommer, är serskildt anmärkningsvärdt;
och lika litet Directionen vågar antaga, att, om detta Spel såsom Allmän
Inrättning upphör, sådant skall medföra någon stor och vigtig inverkan
till vinst för sedligheten hos dem, hvilka kunnat vara hugade
att på detsamma göra insatts till en eller flera af de årligen endast
Sjutton gånger förefallande Dragningar, lika tvifvelaktigt förekommer det,
att detta steg skall kunna åt fallenheten för lika beskaflädt Spel gifva
den förändrade riglning, hvarigenom de nu mera så oinskränkt gängse
enskildta, ofelbart vida vådligare och i alla delar mera betänkliga Ineller
Ut-ländska Lotterier af mångfalldiga slag, om hvilka Directionen
den 27 Januari 1338 afgifvit underdånigt utlåtande, som nu i underdånighet
åberopas, skola alldeles upphöra att anlitas och antingen uppenbarligen,
utan hinder af Författningarne, eller lönnligen, om de blifva
förbjudne, indraga allmänheten i Spel utan sådan publik Controll
och ansvarighet, som kan lagligen gällande göras.
Vid indragning af Publike Verk, Embeten och Tjenster, med fastställd
Lönings-Stat, har i allmänhet den grundsatis varit gällande oeh
blifvit iagttagen, att Löntagarne icke blifvit beröfvade sina lönevillkor,
utan förklarade berättigade, att deni på Indragnings-Stat bibehålla.
Nummer-Lolteri-Verket, hvars aflöning utgår utaf Lotteri-Medlen, enligt
af Eders Kongl. Maj:t för hvarje år i Nåder fastställd Slrj,, har i detta
hänseende en serskild försäkran uti Kongl. Brefvet den -12 Juni 1778,
hvarigenom Kongl. Majit i Nåder bifallit, att Directeurerne *>ch Betje
V
-
— 92 —
ningen viel detta Verk framgent årligen skulle njuta sina Inkomster, så
länge dertill gåfves tillgång af Lotteriets Vinst. Då Kongl. Maj:t den
11 Januari 1815 bestämde för Directionens Ordförande och Ledamöter
den aflöning, de ännu på Stat uppbära, blefvo Interesse-medlen å Lotteri-Cassans
Capitaler dertill påräknade, med förklarande, att den förbättring
löne-villkoren erhöllo skulle af samma tillgång utgå; varande
samma löneförhöjning sedermera, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 17 December 1823, uppförd på Lotteriets Stat, för att, lika
med det öfriga Stats-anslaget, af Lotteriets inkomst bestridas; hvilket
Nådiga stadgande föranleddes deraf, att Nummer-Lotteriets räntegifvande
Fond då mera var till Riksgälds-Contoret öfverlemnad; och när Verkets
Tjenstemän och Betjening den 23 October 1816 undfingo en förbättrad
Löne-Stat, hvartill bereddes tillgång genom flera tjensters indragning,
förklarade Kongl. Maj:t i Nåder, att innehafvarne af de tjenster
som indrogos och från Staten uteslötos, skulle på Exspectance-Stat
åtnjuta sina löner intill dess de till andra sysslor kunde flyttas eller
befordras, eller ock annorledes afgingo. Directionen vågar göra sig förvissad,
att detta allt, om Nummer-Lotteri-Inrättningens upphörande
varder beslutadt, får komma i öfvervägande, till det afseende, hvarigenom
samtlige vid detta Statens Verk anställde Embets- och Tjenstemän
samt Betjente, af hvilka många hafva i 30 till 40 år eller derutöfver
och de fleste öfver 20 år arbetat i Verkets tjenst, samt nästan alla
hunnit öfver deras medelålder, må blifva försäkrade om oförändradt
åtnjutande af de på Stat hittills bestådde löningsförmåner; och Directionen
får i sådant afseende underdånigst framställa, att Aflönings-Staten
upptager tillsammans 9,680 R:dr, oberäknade Extra arfvoden, som Directionen
enligt Staten anslagit i mohn af hvad göromålen fordrat; och
att tillgång dertill, ehuru den fortgående årliga Vinsten af LotteriSpelet
upphör när Verket indrages, likväl dels före detta varit beredd
uti den Capital-Fond, som var af Lotteri-Vinsten i behåll intill år 1823,
och då, enligt Rikets Ständers Beslut blef ifrån Lotteri-Cassan, med ett
Capital af 217,007 R:dr 6 sk. 10 r:st. i Penningar och Räntebärande
Obligationer öfverlemnad till Riksgälds-Contoret, som sedermera aldrig
fått vidkännas någon utgift i och för det Nummer-Lotteriet anvisade
Creditif derstädes, dels ock för härvarande finnes att tillgå, ej mindre
i Lotteri-Cassans Behållning af omkring 37,000 R:dr, än äfven i Brudgåfvo-For
ms och dess Ränte-Medels-Cassas Behållning, som enligt 1838
års Ra enskauer utgjorde vid samma års slut, den förra 26,935 R:dr
34 sk. 7 st. hvaraf redan tillfallne, men ännu ej utbetaldte Brudgåfvo-Vi.
, i den mohn Vinstägarne träda i äktenskap, medtaga en
f
del, som ej på förhand kan till något visst belopp beräknas, men säkerligen
blir i förhållande till Fonden obetydlig, och den sednare 8,780
R:dr 41 sk. 10 r:st.; samt ändteligen uti den med Lotteri-Medel inköpta
och underhållna Fasta Egendom, brandförsäkrad för en Summa af
18,000 R:dr, som kan antagas utgöra mindre än halfva försäljningsvärdet.
Den Nådiga Remissen bifogas och Directionen framhärdar med djupaste
vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
GABR. POPPIUS.
C. D. Skogman. N. af Wetterstedt. Leon. Cassel.
Stockholm den 10 Februari 1840. J. L, af Rosén.
- .. ■ ‘ '..V'' *• t -vi,/.?: t
Underdånigst, angående Rikets Ständers Revisorers Berättelse år 1839.
Förvaltningens af Sjö-Årendena und. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss den 24 sistlidne Januari å härhos återgående
transumt af Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifna berättelse ona
den samma år verkställda granskning af Stats-Verkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
åren 1836 och 1837, har Eders Kongl. Maj:t, i hvad nämnde Berättelse
rörer dessa årens Räkenskaper för Förvaltningen af Sjö-Ärendena och
Flottans Stationer samt Lotsverket, behagat infordra Förvaltningens underdåniga
utlåtande; och får, i anledning häraf, Förvaltningen följande
i underdånighet anföra:
I första punkten hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt, ”att
den vid 1837 års slut i Förvaltningens Hufvud-Bok balancerade, i Cassan
varande conlanta behållning af 2,243 R:dr 36 sk. ej finnes verificerad,
i likhet med det belopp, som vid samma tid i Banken innestod,
ehuru Casseuren icke får på en gång i sin Gassa ega mer, än 2,000
R:dr, för hvilken Summa han ställt vederbörlig Uppbördsborgen.” I
afseende härå, och då för formlig verificering af den i Förvaltningens
Gassa vid hvarje års slut befindtliga bchållnings-summa skulle erfordras
Gassans inventering den sista December hvarje år, men sådan inventering
då icke med nu brukliga redovisningssätt kan iakttagas, enär, innan
Cassan kan inventeras, Cassa-föislagen måste uppgöras, hvilka åter
äro, för de dervid fogade förskoltsförteckningarnes skull så vidlyftiga,
att Casseuren, just derföre, enligt den för Embetsverket gällande Arbets-Ordning,
har sig ålla dagar medgifna till deras upprättande, täcktes
Eders Kongl. Majit i Nåder inhämta att, inom denna tids förlopp
alltså ingen inventering af Cassan med erforderlig noggrannhet kan verkställas,
hvaraf ock inträffar att Cassa-inventeringen för hvarje års 4:de
qvartal ej äger rum förr än i början af nästpåföljande årets Januari
månad; men kunna, af då uppgjorda och attesterade, samt Förvaltningens
Protocoller för samma månad vidfogade Inventeringshandlingar, så
väl Revisionen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, som
ock Rikets Ständers Revisorer fullständigt sig förvissa, att den contau
-
— 95 —
la Cassa-behållning, nästförflutna årets räkenskap upptager, verkligen
funnits. Dessa äro äfven skälen dertill, att contanta behållningen vid
1837 års slut, icke blifvit, på sätt yrkadt är, verificerad; till stöd hvarför
ytterligare kan läggas den omständighet, alt Casseuren esomoftast
under årets lopp, såsom t. ex. vid månadtliga penninge-remisserne till
Flottans Stationer, under flere dagar har i Cassan innestående Summor,
hvilka betydligt öfverstiga det belopp, hvarför han, på sätt ofvan nämndt
är, ställt behörig borgen, ulan att detta långt vigtigare förhållande någonsin
kunnat eller kan gifva vederbörande rättmätig anledning till
klander; hvadan ock Förvaltningen aldrig förmodat det tvifvelsmål om
tillvaron af det, vanligen ringa, belopp, hvarmed ett års contanta behållningssumma
möjligen kunde öfverskjuta Borgens-summan, skäligen
skulle kunna uppstå: skolande hädanefter den i Förvaltningens Cassa
årligen den sista December varande contanta behållning af Flottans och
Lotsverkets medel sålunda verificeras, att de af Förvaltningens Ledamöter,
hvilka genast vid början af året, näst efter redogörelse-året inventera
Förvaltningens Cassa, tillika med Kamereraren vitsorda riglighelen
och öfverensstämmelsen med Förvaltningens beslut om de vid
årets slut i Cassan qvarstående förskotter, och jemväl, tillika med Kamereraren,
intyga, det contanta behållningen vid samma tid i Cassan förefunnits.
2:dra Punkten: Beträffande Revisorernes anmärkning, att Kamereraren
Krutmejer, utan grundad rättighet, årligen, med tillsammans 147
R:dr 28 sk. uppburit och qvitterat en Kainmar-Drängs-lön och ljuspenningar
vid Flottans härvarande Station, så får Förvaltningen underdånigst
öfverlemna bemälde Kamererares deröfver afgifna förklaring, med
underdånig anmälan derjemte, att Stations-Befälhafvaren uti skrifvelse
till Förvaltningen den 24 i denna månad, tillkännagifva, att med Stations-Befälhafvarens
begifvande, Kammar-Drängen C. M. Lindquist haft
ledighet från den ständiga upp-passningen vid Stationens Contor, emot
det att hans närmaste förman, Kamereraren Krutmejer ansvarat för
Lindquists tjensteåliggandens behöriga fullgörande.
3:dje Punkten: Äfvenledes hafva Revisorerne ”för obehörig ansett
och till rättelse för framtiden”, anmärkt utgiften af 5 R:dr, som till
Visitkort från Förvaltningen af Sjö-Ärendena under åren 1836 och 1837
åtgått; i afseende å hvilken anmärkning, då någon godtgörelse för berörde
utgift icke blifvit yrkad och således icke kan ifrågakomma, Förvaltningen
endast får i underdånighet förklara, att dylik utgift hädanefter
ej skall äga ruin.
96 -
4-'de Punkten: I afseende å de deruti af Revisorerne anmärkta aflöningsposter,
hvilka af Riks-Statens 4:de Hufvud-Titels Expectance-Stat
och besparingar utgått, får Förvaltningen i underdånighet upplysa: att
det f. d. Varfs-Commissarien vid Kongl. Flottan i Carlskrona N. G.
Rääf, genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 18 Maj 1836 och
14 Juli 1837 under dessa hegge år tillagde arfvode af 100 R:dr Banco
årligen såsom utgörande skillnaden emellan hans förut innehafda lön
och den, vid afskedtagandet, honom tillerkända pension, icke är ett
ständigt arfvode, utan hittills i Nåder beviljadts, efter årligen skedda
underdåniga framställningar: att anslaget till f. tl. Capilainen F. A. Sjöbohm,
som på andra villkor ej kunnat förmås, och alldeles icke kunnat
tvingas alt taga afsked, kostar Kronan vida mindre, än om han i tjenst
qvarstått: att, hvad angår anslaget åt Vice-Amiralen, numera Stats-Rådet,
Riddaren och Commendeuren af Eders Kongl. Maj:ts Orden, Friherre
Lagerbjelke, Förvaltningen, som, då Eders Kongl. Maj:t i Nåder
funnit godt anslaget bevilja, uppå de uti det derom aflåtna Nådiga Bref
anförda skäl, nemligen för dels Herr Friherren åliggande representation
såsom Befälhafvande Amiral i Carlskrona, och dels såsom Chef för 7:de
Militair-Districtet, anser sig endast böra högstberörde Nådiga beslut i
ämnet underdånigst åberopa: att Förvaltningen anser sig hafva på välgrundade
skäl i underdånighet tillstyrkt det ytterligare arfvodet åt Casseuren
Poller, hvarigenom Kronan i alla fall tillgodonjuter en minskning
af 300 R:dr årligen för uppbörder och redovisningar af Lotsverkets
numera vida större och vidlyftigare uppbörd, än den förut varit, samt
slutligen, att, då Eders Kongl. Maj:t i Nåder funnit Secund-Chefen vid
Dess Flottas Constructions-Corps, Öfversten, Commendeuren och Riddaren
af Bornemans underdåniga anhållan, att vid Carlskrona Station
förblifva, rättvis och billig, Förvaltningen icke ansett sig kunna undgå,
att det Capitainen D’Ailly, såsom Chef för härvarande ConstructionsContor,
och, i sådan egenskap, Ledamot uti Förvaltningen, i Nåder
tillagde arfvode, såsom i högsta grad billigt, underdånigst tillstyrka.
5:te Punkten: Emot hvad Rikets Ständers Revisorer uti deras ofvanomförmälda
Berättelse uppgifvit, nemligen att årliga arfvodena åt
de Militaire-Ledamöter af Kongl. Flottan, hvilka varit Commenderade
till sådan tjenstgöring i Eders Kongl. Maj:ts Krigs-Hof-Rätt, utgått af
Riks-Statens Fjerde IIufvud-Titels anslag till oförutsedda utgifter, får
Förvaltningen i underdånighet anföra, att dessa arfvoden alltid blifvit
bestridda af samma Hufvud-Titels anslag till rese- och tractaments
pennin
-
— 97
penningar: anseende sig Förvaltningen icke tillständigt, att hvarken öfver
den af Revisorerne förmenta olämpligheten af ifrågavarande arfvoden,
hvilkas utbetalning likväl grundat sig på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
beslut, eller öfver Revisorernes framställning, att Krigs-Hof-Rätten,
i anseende till dess, efter deras tanka, mindre ändamålsenliga organisation,
måtte upphöra och på Eders Kongl. Majrts och Rikets Hof-Rätter
öfverflyttas, något yttrande afgifva.
6:te Punkten: Som hvad Revisorerne anfört, angående år 1837
skedd slopning af åtskilliga vid Eders Kongl. Maj:ts Flottas härvarande
Station då befindtliga Kanon-Slupar, ej innefattar någon direkt anmärkning
emot Förvaltningen, utan blott en framställning till Rikets Ständer
om denna frågas hela behandling, får Förvaltningen uti denna punkt
endast i underdånighet anföra, att, då Förvaltningen, efter dess tanka,
fullständigt framställt förhållandet och förloppet med ifrågavarande Slupars
behandling, och Eders Kongl. Maj:t i Nåder icke funnit skäl förekomma,
att Förvaltningen dervid i någor måtto oi’ätt förfarit, grundad
anledning till den gjorda anmärkningen synes hafva saknats.
y:de Punkten: I afseende å den Sjö-Aflöning, Befäl och manskap å
Corvetten Najaden under 1836 års expedition upphurit, i stöd och med
tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Sjö-Aflönings-Reglemente
af den 28 September 1833, hafva Rikets Ständers Revisorer, som
uppå flerfalldiga anförde skäl, ansett berörde aflöning oriktigt och till
för högt belopp beräknad vid dess evalvation till Silfver, trott sig böra
på detta förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, för tillvägabringande
af nödig rättelse i framtiden; och får Förvaltningen, i anledning
häraf, underdånigst anföra, att, som denna anmärknings-fråga redan
blifvit uti Kammar-Rätten väckt, och nu beror på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning, den rättelse, som kan i Nåder pröfvas skälig,
utan tvifvel varder vidtagen och i Nåder föreskrifven.
8:de Punkten: Vidkommande dernäst Revisorernes anmälan, att
Förvaltningen, ”utan Eders Kongl. Maj:ts auctorisation”, skulle hafva,
”för Flottans behof, inköpt af framlidne Capitaine Karlsunds Enka en
samling af vetenskapliga böcker och ritningar för en summa af 1,300
R:dr Banco utaf anslaget till oförutsedda utgifter”, har Förvaltningen
härmed skolat i underdånighet upplysa, att denna kostnad icke af det
uppgifna anslaget utgått, utan med 714 R:dr 28 sk. af 1832 och 585
R:dr 20 sk. utaf 1833 årens behållna Nybyggnads-och Underhålls-Stats
-
— 98
medel, hvilka besparingar Förvaltningen, utan föregången underdånig
anmälan och erhållet Nådigt tillstånd, eger att, efter omständigheterne,
för Flottans behof disponera: lärande om besagde upphandlings nytta
och fördelaktighet, något tvifvel icke eller skäligen böra ega rum, då i
betraktande tages det vetenskapliga värdet af de inköpta böckerne och
ritningarne, samt deras antal och dryga första anskaffningskostnad, hvilken
betydligen öfverstigit de 1,300 R:dr, Förvaltningen, för deras erhållande,
ulbetalt; och anser sig Förvaltningen härvid jemväl böra 4 §.
6 mom. af Eders Kongl. Maj:ts för densamma den 2 November 1824
utfärdade Nådiga Jnstruction, angående Förvaltningens åliggande att följa
främmande Länders framsteg och upptäckter i ämnen, som röra Sjöväsendet,
i underdånighet åberopa.
g:de Punkten: Enär Revisorerne inhämtat, att af Flottans Expencemedels-anslag
”under åren 1836 och 1837 utgått Skolappningspenningar
åt Yaktbetjeningen i Förvaltningen, arfvoden till Kamereraren, sorn
fört Förvaltningens räkning i Banken, samt lill den tjensteman i PostVerket,
som besörjer Förvaltningens Fribrefs-correspondance, och då det
varit Revisionen bekant, att dylika smärre gratificationer äfven af andra
förvaltande Verk utbetalas”, hafva Revisorerne till Rikets Ständer hemställt,
”att på en gång för alla Verk utredning inålte ske, till hvad
belopp dessa discretioner af Tjenstemän tillgodonjutas, och att, på grund
deraf, emot det att dessa små utgifter försvunne, Tjenstemännen tillädes
så mycket i förhöjning å lönerne, som svarar emot deras hafde besvär
och ansvar”, uti hvilken Revisorernes, efter Förvaltningens tanka
välgrundade framställning såsom i omförmäldta hänseenden åsyftande
enhet, enkelhet och reda, Förvaltningen, för dess del instämmer..
io:cle Punkten: Som Revisorerne i denna punkt till Rikets Ständer
endast uppgifvit den förlust, Eders Kongl. Maj:t och Kronan fått vidkännas
genom Krono-Ångfartyget Odens år 1836 inträffade strandning,
hvilket mål för det närvarande beror på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning i Domstolsväg, finner Förvaltningen intet, från dess sida, vara
att uti detta ämne i underdånighet anföra, eller tillägga.
Slutligen, och hvad angår den af Rikets Ständers Revisorer jemväl
gjorda anmärkning, att vid Förvaltningens Hufvud-Böcker ej finnes bifogad
någon Inventarie-Förteckning, ehuru en sådan, enligt Revisorernes
tanka, årligen borde räkenskaperne medfölja, får Förvaltningen i
underdånighet anföra: att, om med omnämnde förteckning skulle förstås
en uppgift å Flottans samtliga Stationers Fartyg, Hus och Inrättningar,
- 99 -
med derlill hörande inventarier, eller endast öfver dessa sednare, en
sådan icke kan åstadkommas, enär den mest approximativa förteckning
å detta allt, hvilken, för dess uppgörande, skulle fordra längre tid, ett
förökadt antal Tjenstemän och till deras aflöning uppkommande betydliga
kostnader, likväl icke kunde blifva fullkomligt tillförlitlig, samt att,
om åter med den af Rikets Ständers Revisorer äskade förteckningen endast
afses en uppgift å möbler och andra effecter, tillhörande Förvaltningens
Embetshus, en sådan närhälst kan meddelas, men att, då den
ifrågasatte långt vigligare förteckningen öfver Flottans alla tillhörigheter,
uppgående till flere Millioners värde, icke, på sätt ofvan jemväl finnes
anfördt, skulle utan betydliga utgifter och tidsutdrägt kunna praesteras,
Förvaltningen icke ansett sig ega anledning, alt vid sina Hufvud-Böcker
foga Förteckning öfver de uti dess Embets- och Tjenstemäns Arbetsrum
befindtlige inventarie-persedlar, som årligen inventeras och hvilkas sammanlagda
värde icke till fullt 1,000 R:dr uppgår.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåtei'
O. G. NORDENSKIÖLD.
J. H. Kreuger. Carl Servais.
Carl Sutthoff.
Stockholm den 28 Februari 1840. C. M. af Lehnberg.
\ ' - ' • /
Till Kongl. Majrt underdånigst, angående af Rikets Ständers Revisorer gjorde anmärkningar
vid Fjerde liufvud-Titelns förvaltning åren 1836 och 1837.
— 100 —
Gonvoy-Commissariatets underd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Tili underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Remiss, af den 21
sistlidne December, uppå Rikets Ständers Revisorers berättelse angående
deras granskning af Convoy-Commissariatets räkenskaper för åren 1836
och 1837, får Convoy-Commissariatet afgifva följande underdåniga utlåtande:
a)
I detta mom. tillkännagifva Revisorerne, att sedan General-Consuln
i Algier m. m. E. J. Lagerheim, i följd af Eders Kongl. Majlis
Nådiga bref den 20 Mars 1835, af Convoy-Cassan undfått ett räntefritt
lån 6,000 R:dr och med dess återbetalning erhållit ett års anstånd, under
hvilken tid, frågan om ersättning för hans, vid Algiers intagande
lidne förluster, förmodats blifva af Kongl. Franska Regeringen afgjord,
men anspråket härom blifvit från Frankrikes sida afslaget, hade bemälde
General-Consul hos Eders Kongl. Majrt i underdånighet sökt att från
Handels- och Sjöfarts-fonden vinna denna ersättning, uppgående till
9,333 R:dr; öfver hvilken ansökning Eders Kongl. Maj:t infordrat Convoy-Commissariatels
underdåniga utlåtande, som äfven blifvit afgifvet,
hvarefter denna fråga vid 1837 års slut var beroende på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning.
Convoy-Commissariatet får härvid tillägga, att Eders Kongl.
Majit, genom Nådigt bref af den 22 December 1837, i anseende
till deri anförde skäl och omständigheter, lemnat Nådigt bifall till
General-Consuln Lagerheims ifrågavarande ansökning.
b) Innehåller, att de tillförordnade Consuln Schultze tillagde, och
af sednast församlade Revisorer omförmälde, löneförmåner af tillsammans
2,600 R:dr Hamburger Banco innehafvas af honom ännu oafkortade.
Anledningen härtill har Convoy-Commissariatet i sitt underdåniga
utlåtande af den 13 Februari 1838, öfver nyssnämnde Re
-
— 101 —
visorers framställning, fullständigt motiverat, dertill således underdånigst
liänvises.
c) Omförmäler, att Convoy-Cassans fordran af 6,358 R:dr 42 sk.
3 r:st. uti Handlanden i Christiania Rösners concurs ännu icke blifvit
afskrifven af det skäl, att Rosner erbudit 30 procents accord, att betalas
under 10 år räknade från och med år 1840, hvilket, då Rosner
sedermera icke lemnat någon garanti för uppfyllandet, icke heller kunnat
antagas.
Genom Nådigt bref, af den 2 Februari 1838, har Eders Kongl.
Maj:t, uppå Convoy-Commissariatets underdåniga hemställan, huruvida
det af Rosner, genom Stifts-Amtmannen Petersen i en förnyad
framställning, erbjudna accord af 30 procent på 10 år ifrån
1842, och icke, som Revisorerne anföra, frun 1840, borde antagas,
i Nåder beslutit, att anbudet så mycket mindre kunde antagas,
som någon säkerhet för fullgörandet ej blifvit erbjuden. Enligt
Convoy-Commissariatet enskilt tillhandakomna underrättelser, fortfar
Rosner i sin oförmåga till all afbetalning.
d) Jemte tillkännagifvande, att de transactioner med Norrska ZahlCassan,
hvilka äfven under åren 1836 och 1837 blifvit besörjda på
samma sätt, sorn sednaste Revisions-berättelse omförmäler, medfört eu
utgift för båda åren af tillsammans 359 R:dr 9 sk. 9 r:st., hafva Revisorerne,
ehuru denna kostnad synts dem icke hafva varit större, än
billigt är, dock trott sig böra i afseende på dessa transactioner tillstyrka
den förändring, att Norrska Finance- Handels- och Tull-Departementet,
i stället för Anvisningar på nämnde Zahl-Cassa till Handels- och
Sjöfarts-fonden, öfversänder säkra vexlar, helst denna fond så mycket
snarare borde oförminskadt och utan omkostnader få tillgodonjuta det
bidrag, Norrska Regeringen aflemnar, sorn detta bidrag ännu icke blifvit
förhöjdt öfver 15,000 Species eller vid pass 36,000 R:dr Svenskt
Banco, hvilket belopp Rikets Ständer äfven ansett alltför ringa, relatift
till de inkomster, hvilka samma fond eger af Svenska Stats-Verket, och
då man jemför de särskilta Staternes handels-förhållanden och lästetalet
af de å ömse sidor till handels-företag begagnade fartyg.
Genom det sätt för inbekommandet af Norrska Siats-Verkets
bidrag, som Convoy-Commissariatet, under nu ifrågavarande år, och
efter derom hos Rikets sednast församlade Ständer uppstådd fråga,
— 102 —
vidtagit, är all den besparing härutinnan tiilvägabragt, som af
Convoy-Commissariatet beror. Utom Convoy-Commissariatets bedömmande
ligger det, huruvida Norrska Regeringens Finanee- Handels-
och Tull-Departement kan åläggas att i annan, än i den af
Norriges Stor-Tliing föreskrifna ordning, afbörda det ifrågavarande
bidraget. I händelse något i öfverensstämmelse med Revisorernes
önskan kan lillgöras, lärer Eders Kongl. Majit täckas deråt lemna
Nådig åtgärd. Beträffande åter sjelfva bidragets belopp, så har
Convoy-Commissariatet, under den 27 December 1838, lill Eders
Kongl. Majit uppgifvit, så väl medium af den afgift, hvari Norrska
Stats-Verket borde deltaga, som grunderna för proportionen, efter
hvilken detta Norriges deltagande borde bestämmas. Efter ConvoyCommissariatets
underdåniga förmenande i detta afseende, kunde
såsom sådana grunder för fördelningen af ofvannämnde medium,
rikena emellan, 3 sådana framställas, nemligen efter rike emot rike,
efter hvartderas folkmängd eller efter lästetalet af hvartderas
handelsfartyg, hvilka under ett år beseglat farvattnen på andra
sidan Cap Finis-lerre samt längre bort belägna farvatten. I första
fallet var proportionen efter i:ten 120,000 R:dr Svenskt Banco
eller motsvarande Norrskt Species på Norriges andel; i det andra
efter iidelen 60,000 Ridr Svenskt Banco eller dito; och i det tredje
efter |:delar 96,000 Ridt Svenskt Banco eller dito. Det sednare
alternatifvet eller alt proportionen tages efter lästetalet, ansåg Convoy-Commissariatet
likväl såsom det rättaste och billigaste. Oaktadt
denna framställning blifvit Norriges Rikes sista Stor-Thing, i Eders
Kongl. Majits Nådiga proposition om bidragets belopp, till ledning
meddelad, och samma bidrag ända lill och med år 1833 varit, såsom
Convoy-Commissariatet på samma gång uppgaf, betydligt högre,
blef det likväl af Stor-Thinget fastställdt till icke högre belopp än
det, hvartill det nu utgår eller 15,000 Species, som i Svenskt Banco
utgöra vid pass 36,000 Ridr, och således motsvarar ingen af de
ofvannämnde grunderne för dess rätta och billiga proportion. Denna
fråga lärer i öfrigt blifvit till den nedsatta Unions-Commiltéen
ibland dess öfriga föremål uppgifven.
e) Sedan Eders Kongl. Majit till nybyggnad af en sluss i Stockholm,
genom Nådigt bref af den 9 December 1836, under vissa villkor
i Nåder anslagit 20,000 Ridr att af Handels- och Sjöfarls-fonden utgå
ifrån och med år 1837 i 10 år, anmärka Revisorerne emot denna dis
-
posilion, att elen blifvit bestämd för längre lid än sist fastställda statsreglering
är gällande.
Då Eders Kongl. Majit ifrån och med år 1829 underkastade
Convoy-Commissai iatels räkenskaper granskning af Rikets Ständers
Revisorer, afstod Eders Kongl. Maj:l icke ifrån Sin rätt, hvilken
äfven i 72 §. af 1835 års Riksdags-beslut ytterligare förvarades,
att disponera öfver den under Convoy-Commissariatets förvaltning
ställda fond, och då ett förelag brafver större anslag, men tillgå rikarne
äro begränsade, finnes ingen annan utväg att vinna ändamålet,
än att fördela detta anslag på längre lid, och lärer Eders Kongl.
Maj:t härutinnan funnit anledning att på flere år afdela det Stock
holms
Stad beviljade ifrågavarande bidraget.
f) Efter en berättelse om de anslag som Eders Kongl. Maj:t genom
Nådiga bref af den 26 April, 23 Augusti och 28 September 1836 läckts
i Nåder tilldela Premier-Lieutenanten vid Eders Kongl. Majlis Flotta
C. A. Gosselman, i och för en honom uppdragen resa lill Columbien
och åtskilliga andra länder i America, af tillsammans 7,000 R:dr Ham
burger
Banco, deraf han, enligt sin instruetion, skulle ega att, när så
nyttigt pröfvades, göra uppköp af modeller, ritningar, m. m. yttra Revisorerne
den förmodan, att Gosselman, sedan han från resan återkommit,
afgifver berörig redovisning för det belopp af 1,000 R:dr Hamburger
Banco, som han, genom Eders Kongl. Majlis sistnämnde bref, fick
sig uti äfven sednast omnämnde ändamål beviljade.
I denna förmodan instämmer äfven Convoy-Commissariatet, men
har icke att öfver verkställigheten utöfva någon controll.
g) Anföra Revisorerne, att Eders Kongl. Majit, genom Nådigt bref
den 1 Februari 1836, förordnat utbetalning af 2,000 Ridr Hamburger
Banco till bestridande af hemliga utgifter vid underhandlingar med Barbaresque-Staterna,
äfvensom genom Nådigt bref af samma dag förklarat,
att aflöningen för General-Consulerne i Förenta Staterna, Brasilien och
Lisabon, Svenska Pastorn i London samt Handels-Agenten i Italien skulle
utgå med särskilt för hvardera utsatt belopp; hvarjemte och enär så väl
de uti detta mom. som uti de föregående e) och f) upptagne dispositioner
synas böra hänföras under de, enligt 72 §. i 1835 års Riksdagsbeslut,
för fonden calculerade öfverskott, Revisorerne anmält, att de
handlingar, som blifvit dem företedde, icke utvisa, att den, i nämnde
— 104 —
§., lemnade föreskrift om Commerce-Collegii och Handels-Societeternes i
Rikets större Handels-städer hörande blifvit iakttagen.
Denna åsigt kan Convoy-Commissariatet icke dela. Tvärtom
äro åtskilliga af de ifrågavarande dispositionerne t. ex. den till underhandlingar
med Barbaresque-staterna af den natur, att höra till
Cassans primitifva bestämmelse, derföre ingå ibland de föremål,
som förekomma på Convoy-Commissariatets stat, och lika litet efter,
som före dess namn-förändring kunna vidkomma hvarken Commerce-C.
ollegium eller Handels-Societeterne i Rikets större sjö- och
handels-städer, hvilka sednares åtminstone hörande, i frågor om
underhandlingar med Barbaresque-staterna, näppeligen borde kunna
ifrågaställas. I öfrigt och då Eders Kongl. Maj:ts fria dispositionsrätt
öfver fonden är förbehållen på sätt i mom. e) här ofvan är
anfördt och här åberopas, lärer det bero af Eders Kongl. Maj:ts
eget Nådiga godtfinnande, att för de fall, då så nödigt pröfvas, inhämta
de utlåtanden, som Rikets SLänder uppgifvit, synbarligen i
den afsigt, att de böra kunna meddela sådana upplysningar, som
vid särskilta tillfällen kunna vara behöfliga och ej äro.förut att tillgå.
h) Innehåller, att under åren 1836 och 1837 blifvit jemlikt särskilte
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref från Handels- och Sjöfarts-fonden
emot 5 procents ränta utlemnade 4 stycken specificerade lån på tillsammans
110,000 R:dr.
Härvid har Convoy-Commissariatet för sin del ingen ting att
tillägga.
i) Slutligen anmäla Revisorerne att den af Rikets sednast församlade
Ständer väckta och af föregående Revisorer omnämnda fråga om
Convoy-Commissariatets upphörande och liela denna förvaltningsgrens
förflyttning under Commerce-Collegium ännu är oafgjord, emedan Eders
Kongl. Maj:t, sedan infordradt utlåtande af bemälde Collegium afgifvits,
genom Nådigt bref af den 27 April 1837 (skall vara 27 Juli 1836) förklarat
Sig vilja med frågans afgörande tills vidare uppskjuta.
I detta hänseende får -Convoy-Commissariatet underdånigst åberopa,
hvad Convoy-Commissariatet i underdånigt utlåtande af den
13 Februari 1838 öfver då nyss afgifne Revisions-berättelse till
upplysning i ämnet anfört, och hvaraf torde följa, att, sedan ve
derbö
-
— 105 —
derbörandes önskningar i afseende på inskränkning i kostnaden för
Convoy-Comnaissariatets aflöning inträffat, och Eders Kongl. Maj:t,
genom Nådigt bref af den 14 April 1837, förordnat CommerceCollegii
President till Ordförande i Convoy-Commissariatet, denna
fråga kan anses såsom de facto afgjord, samt rätteligen hädanefter
afforas från de ärender, som äro uppskjutna och behöfva vidare
omförmälas.
Remiss-handlingen återställes härjemte underdånigst och ConvoyCommissariatet
framhärdar med djup undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
nnderdånlgste, tropligtigste
tjenare och undersater
€. D. SKOGMAN.
Fredr. Due. J. H. Kreuger. Garl Arfwedson.
Jon. Schön.
"Stockholm den 7 Februari 1840. M. F. Åberg.
14
— 106 —
Seraphimer-Ordens-Gillels und. utlåtanda.
Storm ägt i g ste, Allernådigste Konung!
Genom remiss, som den 16 innevarande månad blifvit SeraphinterOrdens-Gillet
meddeld, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder behagat infordra
Seraphimer-Ordens-Gillels underdåniga utlåtande öfver de af Rikets
Ständers Revisorer vid granskning af Seraphimer-Ordens-Gillels redogörelse
och förvaltning för åren 1836 och 1837 gjorde anmärkningar,
hvaruti förmäles det Revisorernes uppmärksamhet blifvit fästad derå,
att Hospitals-Direclionerne i Landsorterna utlånat medel till betydliga
belopp åt enskilda personer, men att dessa fondens fordringar blott till
summan blifvit inför Seraphimer-Ordens-Gillet redovisad; i anseende
hvartill och då Revisorerne ansågo lämpligast, det Seraphimer-OrdensGillet
ensamt förvaltar Hospitals-Fondens fordringar och deraf meddelar
lån, Revisorerne tillstyrkt, att de åt personer på Landet försträckta
summor anlingen måtte indrifvas och till Seraphimer-Ordens-Gillet öfverlemnas,
för att derifrån å nyo utlånas, eller ock alt Jåne-handiingarne
till Ordens-Gillet insändas, för att, i afseende på säkerheten derstädes
granskas och förvaras, genom hvilken åtgärd faran för möjligen
framtida förluster, mer än nu, skulle förebyggas, hälst det alltid visat
sig, att Seraphimer-Ordens-Gillet aldrig uraktlåtit något som kunnat bereda
fondens förmån och säkerhet; hvarjemte Revisorerne, med upprepande
af antalet utaf Seraphimer-Ordens-Gillets Tjenstemän och Yaktbetjening,
förklarat sig finna, det aflöningen, utgörande för dem alla
tillhopa 4,306 R:dr 32 sk. Banco årligen, jemte en pensions- och expectance-stat
af 966 R:dr 32 sk. Banco, som drabbade fonden, vara nog
dryg, hvadan och då nu mera den åtgärd vidtagits, i afseende på Hospitalerne,
att minska dessas antal och inrätta färre i större scala, Revisorerne
i underdånighet hemställt, om icke någon minskning i herörde
utgifter skulle kunna lillvägabringas, anlingen genom inskränkning i
Tjenstemännens antal, eller nedsättning i deras nu varande löneförmåner.
Hvad nu angår de vid Hospitalerne i orterna utlånte fordringar,
hvilka i allmänhet tillkommit från längre tider tillbaka, innan den an
-
- 107
stallt vidtogs, att alla Öfverskottsmedlen skulle insändas till SeraphimerOrdens-Gillet
på sätt nu i många år skett; så är, i afseende på dylika
fordringar, uti den för Hospitals-Syslomännen den 3 Juni 1801 utfärdade
Instruclion stadgadt, att lånehandlingarne skola förvaras uti en
med tre lås försedd kassakista, dertill Hospitals-Föreståndare och Sysloman
hafva hvar sin nyckel, och att Hospitals-Föreståndarne minst en
gång hvarje år bora genomse samma handlingar, och dem till riktigheten
pröfva, samt deröfver meddela bevis, som bör åtfölja HospitalsRäkenskaperna,
vid hvilka jemväl nu årligen från hvarje Hospital bifogas
en fullständig uppgift både å låntagarne och beloppen af deras lån,
jemte Landshöfdingens eller annan Ilospilals-föreståndares intyg om uppgiftens
riktighet, så att redovisningen för dessa lån visserligen icke är
inskränkt till blotta summan. Någon osäkerhet för Hospitalet bör således
i afseende på dylika fordringar icke, mera än för andra, kunna befaras,
derest vederbörande deras åligganden vid tillsynen behörigen fullgöra.
Seraplnmer-Ordens-Gillet har likväl, vid de Hospilaler, hvarifrån
Ilospitalshjonen blifvit flyttade, låtit efter hand incassera der utestående
fordringar, af orsak, att Sysslomännen derstädes, i den mån de afgå,
indragas, äfvensom af särskilda anledningar uppsägning utaf åtskillige
fordringar på en del andra ställen skett, men dessa uppsägningar hafva
raerändcls väckt missnöje hos låntagarne, hvilka, till större delen i många
år innehaft lånen och påräknat, alt, emot ställd och godkänd säkerhet,
än vidare få dem innehafva. Om nu alla lånen vid Ilospitalerne
skulle indrifvas och medlen från Seraphimer-Ordens-Gillet å nyo utlånas,
så inträffade dessutom den omständighet, att, i stället för det räntan
å dem nu erlägges med 6 procent årligen, härstädes ej kunde påräknas
högre ränta än 5 procent, i följd hvaraf, genom denna förändring,
en icke obetydlig årlig förlust komme att Hospitals-fonden tillskyndas;
och derest åter den anstallt vidtoges, att lånehandlingarne å ifrågavarande
lån, som äro många till antalet, de flesta å smärre summor, skulle
hit insändas, för att hos Seraphimer-Ordens-Gillet förvaras, i hvilket
fall naturligtvis årliga räntorna äfven borde här liqvideras, skulle derigenom
för låntagarne uppkomma både besvär och kostnader, som nu
undvikas. Af dessa skäl anser Seraphimer-Ordens-Gillet sig ej kunna i
underdånighet tillstyrka något allmänt ovillkorligt stadgande om ifrågavarande
låns indrifvande eller om lånehandlingarnes hit insändande.
I afseende åter på anmärkningen, att Ordens-Gillels Tjenstemän
skulle vara för mycket lunta och för många till antalet, den lörsta an
-
_ 108 —
märkningen af denna art, som vid de flerfalldiga Revisioner OrdensGillets
Räkenskaper och förvaltning undergått, blifvit gjord, får Seraphimer-Ordens-Gillet
underdånigst upplysa, att, genom Eders Kongl.
Maj:ts, kort efter Seraphimer-Ordens-Gillets stiftande, den 27 April 1791
i Nåder fastställde Stat för Tjenstemännen härstädes, deras antal blifvit
bestämdt till hvad det nu är, utom Advocat-Fiscalen, Architecten, Copisten
och En Kammarskrifvare, hvilka tillkommit sedermera, i följd af
Eders Kongl. Maj:ts den 25 November 1799, den 24 November 1800
och den 22 November 1802 meddeldte särskildte Nådiga Beslut, deder
innehålla, att en Copist ansåges oumgängeligen nödig i anseende till de
mångfalldiga ärendernas expedierande, som i Seraphimer-Ordens-Giliet
föreföllo, och hvilka af en Cancellist på Stat omöjligen kunde medhinnas:
att Architectens biträde behöfdes i och för alla de Byggnadsarbeten,
om hvilka det tillkom Seraphimer-Ordens-Giliet att förordna: att,
för utförandet af en mängd rättegångar m. m. Hospitals-fonden årligen
fått vidkännas större kostnader, hvilka skulle minskas genom antagandet
af en lagfaren tjensteman, som, med benämning af Advocat-Fiscal, komme
att i berörde hänseenden lemna Seraphimer-Ordens-Giliet erforderliga
biträden, samt att en Kammarskrifvare utom den, som å Stat
förut varit uppförd, äfven för göromålen härstädes behöfdes. De i Staten
för Tjenstemännen fastställde löner äro väl sedermera tid efter annan
ökade med tillhopa Ett hundra procent utöfver primitiva beloppet;
men sådant har likaledes skett i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Beslut, det sista meddeladt år 1816, grundadt på myntets mer än
dubbla försämring.
Således har hvarken i antalet af Tjenstemännen, eller beloppet af
deras löner någon tillökning blifvit gjord sedan Seraphimer-Ordens nuvarande
Ledamöter tillträdde Öfver-Styrelsen härstädes, tvertom är under
tiden minskning deruti verkställd, i så måtto, att Advocat-Fiscalstjensten
blifvit indragen och de dermed åtföljande göromål öfverflyttade
å en annan af Tjenstemännen, som, emot ett årligt arfvode, vida mindi’e
än Advocat-Fiscals-lönen, bestrider samma göromål. *— Att vidare
indragning under tiden ej blifvit gjord anföres likväl icke såsom någon
ursägt för det sådant icke skett, emedan verkliga skälet dertill är, att
slik indragning ej kan verkställas utan att för ärendernas jemna och
oafbrutna gång lägga hinder i vägen. Genom Hospitalernes centralicerande
äro göromålen härstädes ingalunda minskade, tvertom ökade. Sedan
Hospitalerne blifvit förvandlade till curativa anstalter i stället för
— 109 —
det de förut varit näslan blott förvaringsrum för vansinniga personer,
har antalet af dem, som anmälas till Ilospitals-vård betydligen tilltagit,
i följd hvaraf skrift vexlingen med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
hvilka det tillhör att hos Seraphimer-Ordens-Gillet om svagsintas
emottagande göra anmälan, samt med Directionerne vid GentralHospilalen,
dit de flesta inkomma, jemväl ökats. Förvaltningen af Hospitalernes
inkomster och fasta Egendomar, äfvensom redogörelsen derför
har icke eller undergått någon förminskning, utan snarare vunnit
tillökning, genom de anslallter, som blifvit vidtagne till förmånligare
arrenden af fastigheterna. Detta hade ej kunnat undgå Revisorerne, om
de rådfrågat Seraphimer-Ordens-Gillets Registratur, Protocoller och Handlingar.
Oaktadt sålunda göi’omålen härstädes, efter hvad berördt är,
ökats, hafva Tjenstemännens löner genom de under tiden deruti till
numerairen skedde förhöjningar ändock i sjelfva verket icke vunnit tillökning.
De äro tvertom vida lägre nu än år 1791, hälst de från början
fastställdes i Speciemynt, i följd hvaraf de beviljade förhöjningarne
alldeles icke motsvara den genom realisationen fastställde skillnad emellan
Silfver- och Banco-mynt. Att jemväl dessa löner, långt ifrån att
vara öfverdrifvet höga, såsom Revisorerne antydt, tvertom äro allt för
ringa och otillräckliga, synes också vid jemförelse emellan göromålen
och de för hvarje Tjensteman fastställde lönebelopp, dervid sig visar,
att t. ex. Copisten och yngste Kammarskrifvaren årligen hafva blott
166 R:dr 32 sk. Banco hvardera, eller vida mindre än som i flere Verk
bestås Yaktmästarne. Följden häraf har också varit den, att, enär Copist
och Cancellist, hvilkas tid, i anseende till lönernas otillräcklighet,
icke skäligen bör helt och hållet upptagas med Seraphimer-Ordens-Gillets
göromål, och renskrifningen af den märigd Expeditioner, som härifrån
utgå, ej eller alltid af dem kan medhinnas på den korta tid, under
hvilken de för befordrandet af ärendernas jemna och obehindrad®
gång böra vara färdiga, Ordens-Gillets Secreterare, för biträde vid Expeditionernes
renskrifning i flere år af enskilte medel utbetalt Ett Hundrade
R:dr Riksgäldssedel' årligen.
Öfver-Styrelsen härstädes föres utan all kostnad, och det Ilar ej
kunnat vara Revisorerne obekant, att Ordens-Gillet ej kan bestrida de
härstädes förefallande mångfalldiga och olikartade göromål, eller uppfylla
dess bestämmelse, hvarmed mänsklighetens rätt är så nära förenad,
utan att Ordens-Gillet biträdes af ett tillräckligt antal Tjenstemän, och
personer med nit och erforderlig skicklighet kunna dertill icke erhållas,
-r- 110 —
så framt de icke för deras besvär blifva någorlunda belönta. Att annorlunda
tillvägagå, kan aldrig medföra någon vinst, utan blir förlust,
desto betänkligare, då den drabbar ett Barmhertighets-Yerk.
Den Nådiga Remissen bifogas i underdånighet, och SeraphimerOrdens-Gillet
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste, Ällernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigstc
tjenare oell uudersåter
M. ROSENBLAD. JACOB De la GARDIE.
JOH, H. TAWAST. M. BRAHE.
C. EDY. GYLDENSTOLPE.
Stockholm den 27 Februari 1840. C. M. Hindbeck.
Angående af Rikets Ständers Revisorer gjorde anmärkningar vid Hospitals-räkenskaperna
för åren 1836 och 1837.
— lil —
Styrelsens öfver Fängelserne und. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss har Eders Kongl. Maj:t täckts infordra Styrelsens
öfver Fängelser och Arhets-Inrättningar i Riket underdåniga utlåtande
öfver Rikets Ständers år 1839 församlade Revisorers afgifne Berättelse,
i hvad den rörer samma år verkställd granskning af Styrelsens Räkenskaper
och förvaltning för åren 1836 och 1837.
Till underdånig åtlydnad häraf får Styrelsen den Nåden att i den
ordning, hvartill förenämnde berättelse föranleder, dess utlåtande i underdånighet
afgifva i de delar deraf, som derföre kunna utgöra föremål.
Efter att hafva förmält det Räkenskaperne ej lemnat anledning till
någon väsendtiigare anmärkning, hafva Revisorerne dock ansett sig böra
fästa uppmärksamhet vid följande omständigheter:
A) Att vid jemnförelse emellan Tabellen öfver Stats-anslagets fördelning
och uppgifter öfver utgifternes belopp för hvarje föremål, det
visade sig, att det förra ej blefve tillräckligt, hvadan de tillfälliga inkomsterne
måst användas, för att betäcka åtskillige under olika rubriker
utförde kostnader, utan att Inrättningarnes liqvider, sådant oaktadt,
kunde jernnt balaneeras, hvarpå exempel blifvit anfördt för år 1837 då
utgifterne öfverstego inkomsterne med 14,240 R:dr 45 sk. 3 r:st. I anledning
häraf och med förmälan af orsakerne till detta missförhållande,
härledande sig i allmänhet dels från fångpersonalens öfverdrifna tillväxt,
särdeles vid Södra Corrections-Inrättningen, öfverstigande derstädes ända
till ett antal af 35 den i Staten påräknade summan af 600 Correctionister,
dels från det stegrade priset på nödvändighets-artiklar samt
af Garnisonens å Långholmen förstärkande, hafva Revisorerne, som på
sådan grund funnit något klander häremot icke böra framställas, ansett
lättelse härutinnan kunna till vägabringas derigenom, att i likhet med
hvad som redan äger rum för den under Styrelsens inseende stående
anpart af fästningsfängelsernas Economie, Styrelsen förpligtades, att årligen
till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt förslag till särskild Stat för
hvarje underlydande Arbets- eller Gorrections-Inrättning.
112 —
I anledning af denna utaf Revisorerne gjorda framställning, har
Styrelsen skolat i underdånighet meddela, att Styrelsen redan uti underdånig
skrifvelse af den 7 Sept. 1838 bland annat fästat Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derpå, att då anslagen för CorrectionsInrältningarne
dittills utgått till de belopp, sorn i Nåder gillade Stater
upptogo, men enligt sakens natur utgifterne årligen måste variera efter
storleken af personalen och de olika varuprisen m. m. samt de af arbetsförtjenst
påräknade inkomster jemväl kunde blifva betydligt skiljaktige
det ena året emot det andra, häraf måste följa, att anslagen och
kostnaderne icke kunde med hvarandra öfverensstämma, eller att sådant
helt och hållet berodde på tillfälligheter, varandes ändamålet med Staternes
fastställande endast att bestämma hvad som på förhand kunde
stadgas, såsom aflöningar och andra till beloppet årligen oförändrade
utgifter m. m., hvadan nämnde Stater icke annorlunda borde tjena till
efterrättelse, än att de lades till grund för beräknandet af de kostnader,
som för hvarje år efter skiljaktige förhållanden erfordrades, af hvilken
anledning och på det Stats-anslaget för hvarje år skulle kunna lämpas
efter verkliga behofvet samt Eders Kongl. Maj:t ej besväras med
serskilda underdåniga framställningar om anvisandet af ytterligare medel
vid de tillfällen, då tillökning uti personal eller varupriser vållade högre
utgifter, än som varit beräknadt, Styrelsen i underdånighet hemställt,
om Nådig tillåtelse att i afseende å Corrections-Inrättningarne,
på lika sätt, som för Fästnings-fängelserne tillgått, få framgent årligen
afgifva underdåniga Reqvisitions-förslag å de medel, som, med iakttagande
af bestämmelserne i de fastställde Staterne, för det kommande
året erfordrades. Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den
16 November förenämnde år täckts lemna bifall lill hvad Styrelsen,
utgående från samma åsigt, som Revisorerne, i underdånighet hemställt
och föreslagit, och den af Revisorerne åsyftade rättelse härutinnan sålunda
redan vunnits, lärer förenämnde af Revisorerne gjorde framställning
ej erfordra vidare åtgärd.
B) Revisorerne hafva vidare, under yttrande att af Fång-Styrelsens
Ilufvud-böcker ej kunde inhämtas total-beloppet, som från Statsanslaget
till fångars skjuts, underhåll, medikamenter eller i öfrigt utgår,
till vidmaglhållande af de Inrättningar, hvilka hufvudsakligen lyda
under Styrelsen, enär dess befattning ej omfattar den egentliga fångvården
i sin helhet, såsom inbegripande (jemte Corrections-Inrättningarne)
endast den del af den Economiska förvaltningen utaf Fästningsfängel
serna,
113 —
serna, med undanlag af Carlskrona, som utgöres af fångarnes beklädnad,
sängkläder, sjukvård, ved och lysningsämnen, mat- och dryekes-käril,
nödiga reparationer m. m., men deremot det egentliga underhållet eller
förplägningen fortfarande bestrides af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
Revisorerne, som, på anförde skäl icke ansett lämpligt, att
nu tillstyrka partiela eller tillfälliga jemnkningar i detta förhållande,
hafva dock önskat, att den Öfvertygelse blefve af Rikets Ständer uttryckt,
att fångvårds öfverinseendet ej borde vara fördeladt emellan olika Auctoriteter,
samt att denna vigtiga angelägenhet således måtte ytterligare
komma under Nådig pröfning.
Styrelsen får med anledning häraf i underdånighet anföra, det Styrelsen,
instämmande i Revisorernes härutinnan yttrade åsigter, äfven
för sin del anser det vara af mycken vigt, såsom ledande Lill ordning
och en fullständig öfversigt af de kostnader Staten får vidkännas i och
för fångvården, om icke blott alla utgifter, af hvad namn de vara må,
i och för fäslningsfängelserna, deribland jemväl Carlskrona, ställdes under
disposition af den Styrelse eller det Förvaltnings-Verk, som har
fångvården i Riket om hand och inför densamma redovistes, för att
sedermera i dess Hufvudbok ingå, utan ock att slik redovisning för alla
kostnader för Länsfängelserna, såsom fångbetjeningens aflöning, byggnader
och reparationer derstädes, fångunderhåll, beklädnad och sängkläder,
ved och lyshållning, äfvensom för fångars forssling och transporter,
fängslens anskaffande m. m. likaledes inför samma Styrelse ägde
rum, så att dess Hufvudbok komme att innefatta alla utgifter för fångvården
i det hela af hvad namn och beskaffenhet som hällst.
C) I afseende på den i följd af granskning utaf balance-relationen
af Stats-Revisorerne gjorde framställning angående åtgärders vidtagande
till ett snart indrifvande af de i Räkenskaperne år från år balancerade
liqvider emellan Styrelsen samt någre enskilde personer, samt att sådane
balanceringar hädanefter icke må äga rum, har Styrelsen redan
vidtagit sådane anstallter, hvarigenom de återstående skuldbeloppen
skyndsammcligen komma att redovisas och återgäldas, och skall för öfrigt
noga tillse och hålla hand deröfver, att slike halance-liqvider icke
ma i Räkenskaperne hädanefter förefinnas. s
D) Slutligen hafva Stats-Revisorerne, i likhet med föregående
årens Stats-Revision erinrat, att jemväl i de nu granskade Räkenskaperne
för åren 1836 och 1837 kostnader för extra förplägning af bränvin,
15
— 114
/
som tilldelats Correctionister vid svårare arbeten, förekomma, hvilken
förplägning Revisorerne anse aldrig böra ifrågakomma.
I anledning häraf får Styrelsen, under åberopande af dess afgifne
underdåniga utlåtande öfver enahanda af Revisorerne vid förra årens
Räkenskaper gjord framställning, i underdånighet yttra, att denna extra
förplägning, alltid med sparsamhet tilldelad, endast blifvit lämnad till
sådane Correctionister, som voro sysselsatte med tyngre och svårare arbeten,
såsom renhållning, tvätt, o. s. v., vid hvilkas utförande, särdeles
under de kallare årstiderne och missgynnande väderlek, den samma
ofta af nödvändigheten varit påkallad, dels såsom hälsomedel, dels för
att uppmuntra till en större skyndsamhet i arbetets förrättande, hvaraf
en betydligare arbetsproduct inom en kortare tid blifvit en omedelbar
följd.
De remitterade handlingarne återfölja härhos; och Styrelsen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
CLAS LIVIJN.
P. J. Netzel.
G. G, Uggla.
Stockholm den 9 Mars 1840.
M. Th. Cederschiöld.
Till Kongl. Majit underdånigst angående Rikets Ständers Revisorers underdåniga Berättelse.
— 115 —
Stats-Contorets underd. skrifvelse.
Stormägtigste, Allernådigste Konung]
Genom Nådig Remiss har Eders Kongl. Maj:t täckts infordra Dess och
Rikets Stats-Contors underdåniga utlåtande öfver ett Transumt af Rikets
Sländers år 18.39 församlade Revisorers Berättelse rörande åtskillige dispositioner
å Riks-Statens Åttonde och Nionde Hufvud-Titlar; i följd
hvaraf och enär den i berörde transsumt förekommande 14:de punkt
angick utgifter å anslaget för Fångars skjuts och underhåll, Slats-Contoret
anmodat Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket
att i detta ämne afgifva underdånigt utlåtande; och får Stats-Contoret,
sedan yttrande från bemälte Styrelse nu inkommit, detsamma härhos i
underdånighet öfverlemna, med underdånig anmälan derjemte, att som
Stats-Contoret redan under den 6 nasti. Februari, i följd af Nådig Remiss,
meddelad genom Eders Kongl. Maj:ts Finans-Expedition, afgifvit
gemensamt utlåtande öfver de delar af nämnde Revisions-berättelse, angående
hvilka sådant af detta Verk erfordrats och deruti jemväl innefattas
upplysningar och förklaringar uti de öfrige i omförmälle Transsumt
intagne ämnen, Stats-Contoret, såsom svar å den härhos i underdånighet
återställde Remissacten, endast åberopar nyssberörde underdåniga
utlåtande; — Framhärdande Stats-Contoret med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdanigste, tropligtigste
tjenare och under sater
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
Th. Nyström.
1. c.
Stockholm den 19 Mars 1840. Abr. Vict. Koch. P. V. Ahlbom.
Till Kongl. Majit underdånigst i anledning af Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifne
Berättelse rörande några utgifter å anslaget för fångkoslnader, m. m.
Fång-Styrelsens underd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss till Dess och Rikets
Stals-Contor uppå Rikets Ständers år 1839 afgifna Berättelse om
den samma år verkställda granskning af Stats-Yerkets samt andra af
allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
har Stats-Contoret, enär 14 puncten af samma berättelse angår utgifter
å anslaget till fångars vård oell underhåll, deröfver således yttrande af
Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrätlningar i Riket skulle erfordi
as, uti till Styrelsen den 28 sistlidne Februari ankommen skrifvelse
anmodat Styrelsen, att derutinnan afgifva dess underdåniga utlåtande.
Till följd häraf får Styrelsen i underdånighet anföra, att då förenämnde
14:de punct af Revisorernas Berättelse endast innehåller en anmälan
derom, att uti de utöfver det uppförda förslags-anslaget å Åttonde
Hufvud-Titeln till fångars vård och underhåll för åren 1836 och 1837
utgångne summor, äfven äro inbegripne kostnaderne för de af undertecknad,
Styrelsens Ordförande, åren 1836 och 1837 företagne Resor,
till ett belopp af 804 R:dr 6 sk. 1 r:st., samt skjuts och tractamentsersättning
till en af Styrelsens Ledamöter åren 1836 och 1837 med
1,350 R:dr 34 sk-, äfvensom de, utom aflöningen för Styrelsens Embetsoch
Tjenstemän, lill visse af dem utbetalde gratificationer med 500 R:dr
under hvardera af Revisions-åren, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga
bref den 25 Augusti 1836 och 1837, torde Styrelsens yttrande häröfver
lämpligen böra inskränkas till meddelande af följande:
a) att Styrelsens Ordförandes ifrågavarande resor blifvit företagne
på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning, och att det synes med rättvisa
och billighet förenligt, att, i likhet med andre AdministrationsChefer
och deribland General-Tull-Directeuren, hvilka bestås resepenningar
för verkställde Embets-resor, Styrelsens Ordförande med ett betydligen
mindre arfvode, men en lika magtpåliggande, som äfventyrlig
befattning, åtnjuter enahanda förmån. Varande dessutom utbetalningarne
härför, som icke blifvit af Styrelsen utan af Stats-Contoret be
-
117 —
sörjde, grundade på Eders Kongl Maj:ts serskilde Nådiga Bref af den
14 September 1836 och den 27 September 1837;
b) att den af Eders Kongl. Maj:t under den 7 Mars 1835 för Styrelsen
utfärdade Instruction uti 3 §. tillförbinder Styrelsen att genom
ärligen anställde inspectioner vaka öfver de fångvården i Riket rörande
Författningars och i öfrigt meddelde föreskrifters behöriga efterlefnad,
samt att, genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 14 Februari 1826
resepenningar och dagtractamente efter Rese-Reglementet blifvit anslagne
för Styrelsens Ledamöter under de af dem verkställde resor; och
c) att tillkomsten af de till Styrelsens Embets- och Tjenstemän,
enligt ofvannämde af Revisorerne åberopade Kongl. Bref, utbetalde gratilica
tioner grundar sig på Eders Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till
Styrelsen af den 31 October 1829.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
nnderdänigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
CLAS LIVIJN.
P. J. Netzel. G. G. Uggla.
Stockholm den 9 Mars 1840. R, Th. Cederschiöld.
Till Kongl. Maj:t underdånigst angående den 14:de puncten af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse rörande Stats-Yerket, m. m. ,
— 118
Commeicr-Collegii und. utlåt, angående f. d.
Qnarantains-Commissionens förvaltning.
Stormägtigste, Allernåcligste Konung!
Vid granskning af f. d. Qnarantains-Commissionens i Stockholm Hufvudbok
för år 1836 och liden intill Commissionens upplösning, äfvensom
af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegii för år 1837
upprättade räkenskaper i och för de under Collegii förvaltning ställde
quarawtains-medel, hafva Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer
fästat uppmärksamhet dervid, att 1837 års redogörelse icke upplager
i debet den balance i fordringar, som 1836 års räkningar utföra
med 7,546 R:dr 44 sk. 8 r:st.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts, genom Nådig Remiss, Gollegium
gifne befallning, att häröfver inkomma med underdånigt utlåtande, får
Collegium i underdånighet anmäla, att sedan Eders Kongl. Maj:t, enligt
Nådigt Bref af den 3 Februari 1837, behagat förordna, att QuarantainsCommissionen
i Stockholm skulle från och med den 1 derpåföljande
Mars upphöra och inseendet öfver Quarantains-bevakningen å Rikets
östra kust ifrån samma lid af Collegium öfvertagas, hvarvid likväl blifvit
i Nåder föreskrifvet, det Quarantains-Commissionen borde handlägga
och afgöra alla till år 1836 och föregående tiden hörande ärenden samt
besörja om hufvudbokens afslutande för sistnämnde år, så bar bemälde
Commission sedermera och intill dess under den 25 Februari 1839 inträffade
definitiva upplösning fortfarit med uppgörande af de till Commissionens
förvaltningstid hörande liqvider, och hafva vid sistberörde
tidpunkt eller den 25 Februari förlidet år, Commissionens då återstående
fordringar af 7,546 R:dr 44 sk. 8 r:st., äfvensom dess skulder af
tillsammans 1,059 R:dr 9 sk. 6 r:st. Banco, först blifvit till Collegium
uppgifne. Ifrågavarande balance-poster. hafva följaktligen icke kunnat
upptagas i Collegii för år 1837 upprättade hufvudbok för Quarantains
-
— 119 —
medel, men komma deremot att införas och redo.visas uti samma medels
hufvudbok för år 1839.
Den Nådiga Remissen återställes i underdånighet, och Collegium
framhärdar med djupaste vördnad,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare
C- D. SKOGMAN.
A. P. v. Sydow.
l. s.
Stockholm den 21 Januari 1840. A. Brändström.
Till Kongl. Majit underdånigst i anledning af en utaf Rikets Ständers år 1839 församlade
Revisorer gjord anmärkning vid räkenskaperne öfver de under f. d.
Quarantains-Commissionens i Stockholm och Gommerce-Collegii förvaltning ställde
Quarantains-medel.
Rikets Högloft. Ständers Reyisorers
peta ttel$ e,
angående den granskning af de under Kongl.
Majrts och Rikets Commerce-Collegium
ställde Fonder och Medel, sorn
blifvit förrättad år 1839;
jemte
Kongl. Commerce-Collegii i anledning deraf
till Kongl. Maj:t afgifna
Underdåniga Utlåtande.
JK, 1840.
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Det åligger Rikets Höglofl. Ständers till Stats-, Råneo- och Riksgäklsverkens
öfverseende valde Revisorer, att jemväl granska redogörelsen och
förvaltningen af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium
ställda fonder och medel, nemligen: Manufactur-Discont- och Ull-Discontfonderne,
de i ett sammanhang redovisade Manufactur-, Extra-Licent-, Tulloeh
Confiseations-medlen, samt anslaget till godtgörande af Svenske och
Norske Consulers utgifter för nödställda Svenska sjömäns hemförskaffande;
och till följd häraf hafva undertecknade Revisorer äfven verkställt denna
granskning, hvarom de nu få till Rikets Höglofl. Ständer afgifva vördsam
berättelse, med tillkännagifvande, att som förenämnde fonders och
medels förvaltning under åren 1835 och 1836 blifvit öfversedd af Rikets
O
Ständers år 1837 församlade Revisorer, har den nu fulländade revisionen
omfattat åren 1837 och 1838.
\ Vid revisionsförrättningens början emottogo Revisorerne såväl Kongl.
Gommerce-Collegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelser om
förvaltningen för nämnde tid, med tillhörande böcker, räkenskaper och
handlingar, som de berättelser, hvilka särskilde, af Kongl. Majrt i Nåder
tillförordnade Revisorer aflemna t, angående Manufactur-Discont- och UliDiscontfondernes
förvaltning, tillika med Kongl. Commerce-Collegii öfver
bemälde Revisorers berättelse för år 1837 afgifna underdåniga utlåtande;
hvaremot Kongl. Collegium icke varit i tillfälle att yttra sig
(ifver de Kongl. Revisorernes berättelse angående granskningen af 1838
års räkenskaper, enär densamma till Kongl. Maj:t inkom först i början af
innevarande November månad, då tiden ej mera medgaf dess remitterande
till bemälda Kongl. Collegium, utan denna berättelse i stället blef,
jemte öfriga förberörde handlingar, medelst Nådig Remiss till undertecknade
Revisorer öfverlemnad.
— 4 —
I afseende på Manufactur-Discontjonden, hvars behållning vid
1836 års slut utgjorde 825,140 R:dr 10 sk. 5 r:st., inhemtas af de härjemte
bilagda Capitalslut, att denna Fond genom influtna räntor å ut
lånta
capital, efter afdrag af förvaltningskostnaden, haft i inkomst:
år 1837
26,734: 33. 3.
och år 1838
27,536: ii. 9.
tillsammans 54,270: 45. —
hvarifrån afgå följande summor, nemligen:
l:o tvenne års anslag till Technologiska Institutet å 14,000
R:dr  28,000: — —
2:o för reparationer å Kongl. Commerce-Collegii hus
år 1837
427: 36. —
3:o till följd af Kongl. Brefven af den 24 November 1837
och den 19 Mars 1838 verkställd afskrifning af debiterad,
men i Nåder efterskänkt ränta å aflidne Manufacturisten
Cummings förlagslån . . 1,856: 36. 6.
och å Gustafsbergs Porcell ainesfabrik sInteressenters
förlagslån -. . . . 15: 16. —
samt i föregående årets böcker
O
för högt debiterad förfalloränta å
Fabriksidkaren Pochets, äfvensom å
det af Ryttmästaren Rosenborg och
Fabriksidkaren Ekenmark uppburna
förlagslån .......... 196: 20. 10.
2,068: 25. 4.
tillsammans 30,496: 13. 4.
och då denna summa afdrages från ofvannämnde 54,270 R:dr 45 sk.,
uppgår Fondens behållna vinst för begge åren till 23,774 R:dr 31 sk. s
r:st., så att, med tillägg häraf till Fondens förut upptagna capi tal-behållning
för år 1836, dess tillgångar vid 1838 års slut skulle hafva uppgått
till 848,914 R:dr 42 sk. 1 r;st., så vida icke, på grund af Kongl. Brefvet
den 30 Juni 1837, åtskilliga från äldre tider balancerade osäkra fordringar,
för hvilka någon ersättning ej mera påräknades, blifvit till ett sammanlagdt
belopp af 21,380 R:dr 18 sk. 1 r:st. uti räkenskaperna afskrifna,
hvilket åter föranledt dertill, att Fonden vid slutet af sistlidne år
befanns vara ökad till endast 827,534 R:dr 24 sk., deruti likväl inbegripne
143,614 R:dr 17 sk. 8 r:st. utestående osäkra fordringar.
5 —
Vid 1836 års slut uppgick beloppet af Manufactur-Discontfondens
osäkra fordringar till 170,755 R:dr 13 sk. 8 r:st., och fastän nyssberörde
afskrifning af äldre balancer hufvudsakligen verkat den betydliga nedsättning,
concurslistan sedan dess undergått, bar dock jemväl den drift och
det allvar, hvarmed utsökningsärenderne af Fondens nuvarande ombudsman
handliafvas, dertill i icke ringa mån bidragit, helst derigenom flera,
såsom osäkra ansedda fordringar dels i contant influtit och dels, i följd
af anskaffad säkerhet, kunnat till de säkra fordringarna åter öfverföras.
Emedlertid vill det synas, att förluster för Fonden, genom låntagares, reversutgifvares
och löftesmäns obestånd, mera sällan skulle inträffa, om
pröfningen af de för erhållande af lån utur densamma inlemnade säkerhetshandlingar
med mindre undseende verkställdes, än som nu stundom
tyckes hafva ägt runi, och derest vid disconteringen tillsåges, att det nu
icke sällan inträffande förhållande, att mindre kände låntagare ömsesidigt
belåna hvarandras ulgifna reverser, så vidt ske kunde, för framtiden förekommes.
På sätt uti 1837 års Revisionsberättelse finnes omförmäldt, hade
Kongl. Maj:t, för att göra den, i följd af fabriksnäringarnes stigande tillväxt,
år från år alltmer tilltagande minskningen af låneprocenten uti Manufactur-Disconten
mindre känbar för dem af nämnde näringar, hvilka i
anseende till mångfalden af de på fabrikatet, ända från råämnets beredning,
an vanda operationer och den dermed förenade kostnad, äro i behof
af större förlag, medelst skrifvelse till Kongl. Corn mer ce-Collegium den
18 Maj 1836 i Nåder förordnat, att samtliga i Manufactur-Discontfonden
lånberättigade näringar skulle indelas i 3:ne classer, för hvilka lånerätten
bestämdes, uti den första till 20, i den andra till 15 och i den
tredje till 10 procent, hvarvid Kongl. Collegium likväl tillika anbefalldes
att under första och följande åren så fördela Fondens tillgångar
classerna emellan, att fabrikanter, hvilka genom denna nya reglering
erhölle högre lånerätt, än den de hittills åtnjutit, till en början borde
vidkännas någon förminskning i denna fördel, men de idkare åter, för
hvilka låne-procenten derigenom blefve betydligt nedsatt, erhålla deras
låne-procent så förhöjd, att minskningen för dem endast småningom och
efterhand tillvägabragtes. Dessa Kongl. Majrts Nådiga föreskrifter- äro sedan
början af år 1837 vid fördelningen af Manufactur-Discontens lånetillgångar
tillämpade och kunna visserligen anses leda dertill, att fabriksnäringarne
numera få begagna sin lånerätt i ett lämpligare förhållande efter
deras olika behof af förlagsbiträde; men om det bör medgifvas, att ett
förlagsunderstöd, beräknadt till blott 20 procent, hvartill, enligt den
— 6 —
nya regleringen, lårieprocenten uti Irsta classen är lies tamd, blir otillräckligt
till förläggande af nästan hvarje näring, och måste blifva det i ännu
högre grad, då det än vidare nedsättes till 10 procent eller den för 3:dje
classen fastställda, så följer äfven deraf, att den i Nåder anbefallda classilicationen
af fabriksnäringarna, fastän uppgjord på billiga grunder, likväl
endast verkar obetydligt till industriens befordrande, och icke heller förändrar
de förhållanden, hvilka föranledt Rikets Ständers Revisorer att
åren 1835 och 1837 hemställa, det Manufactur-Discontfonden må befrias
från utgörandet af såväl det å densamma anvisade årliga anslag till Technoloinska
Institutet som andra för dess ändamål —• fabriksnäringarnas
ö O
understödjande medelst lån — främmande utbetalningar, och derefter få
till sin förstärkning oafkortadt använda sina genom lånerörelsen tillkomna
D O
vinstmedel. Uti denna hemställan anse Revisorerne sig, på grund af ofvan
uppgifna förhållanden, äfven böra instämma.
I sammanhang med hvad här ofvan blifvit anfördt rörande classifieationen
af de till erhållande af lån utur Manufactur-Discontfonden berättigade
näringar hafva Revisorerne trott sig böra redogöra för fördelningen
af Fondens till utlåning i vanlig diseontväg disponibla tillgångar.
Dessa utgjorde, efter afdrag af det till stående förlagslån afsatta anslag å
200,000 R:dr, af de, jemlikt särskilda Kongl, förordnanden, till fördelning emellan
Glasbruksidkare samt Eskilstuna Fristads Manufacturister och deras
förläggare bestämda summor, samt af Fondens balancerade osäkra fordringar,
år 1837 ett belopp af 1,245,552 R:dr B:co, hvaraf, i förhållande till
värdet af föregående årets tillverkningar, fördelades emellan fabriksidkare,
tillhörande Irsta classen, 972,108 Rrdr efter en allmän lånrätt af 181
procent, emellan 2;dra classens idkare 144,674 Rrdr efter 15 procent och
emellan fabrikanter af 3:dje classen 128,770 Rrdr efter 131 procent.
Sistlidne år åter uppgingo tillgångarne, efter enahanda afdrag, till endast
1,188,480 Rrdr, deraf 958,826 Rrdr afsattes för fabriksidkare i Irsta classen
efter en lånrätt af 18| procent, samt 146,185 Rrdr för 2:dra och
83,472 Rrdr för 3:dje classens idkare efter den genom nya classificationen
för dessa classer bestämda lånrätt af 15 procent i den förra och 10 i
den sednare. Jemlikt den rörande classificationens successiva tillämpning
lemnade föreskrift minskades låneprocenten för de idkare, hvilka förut
haft fastställda belopp af de allmänna lånetillgångarna sig tilldelade, så
att t. ex. glasbruksidkare, hvilka år 1836 åtnjöto 371 procent, år 1837
uppfördes till blott 281 och år 1838 till 23 procent. Då, oaktadt nedsättningen
af lånrätten för dessa och andra idkare i så stark progression
verkställdes, den nya classilicationen af fabriksnäringarna likväl ännu ej
kunnat i sin helhet tillämpas, finna Revisorerne deri ett ytterligare stöd
för hvad de ofvanföre yttrat om Manufactur-Discontfondens otillräcklighet
för den dermed afsedda lånerörelse.
Med anledning af hvad vid nästföregående två Revisioner blifvit
yttradt i afseende på det f. d. Fristads-Directören, Öfversten Palm först
å Manufactur-Discontfondens vinstmedel och derefter å anslaget till Manufacturernes
befrämjande i Nåder tillagda årliga expectance-arfvode af 900
R:dr 13:co, få Revisorerne anmäla, att sedan Öfverste Palm, vid slutet af
år 1837 med döden afgått, berörde utgift följaktligen upphört att belasta
de under Kongl. Commerce-Collegii förvaltning ställda fonder.
Under åren 1837 och 1838 hafva följande Nådiga förordnanden blifvit
meddelade rörande rättigheten att i Manufactur-Disconten upptaga lån
i vanlig discontväg, nemligen:
l:o Kongl. Brefvet af den 10 Mars 1837, som tillägger Fabriks-Bolaget
Regnander & Comp. lånerätt i Manufactur-Disconten för de sålläderstillverkningar,
hvilka vid deras i Hudiksvall anlagda fabrik för beredning
af läder efter Engelska sättet åstadkommas;
2:o Kongl. Brefvet af den 9 Februari 1838, hvarigenom lånrätt i
Manufactur-Discontfonden, i mån af tillverkningsvärdet, blifvit inhemska
tillverkare af vaxduk i Nåder förunnad i öfverenstämmelse med hvad genom
Kongl. Brefvet af den 18 Maj 1836 är stadgadt i afseende på Cattunstryckerier,
under iakttagande af det deri föreskrifna vilkor, att de
fabrikanter, hvilkas tillverkningar efter fem års förlopp, sedan de till
låns erhållande sig först anmält, icke i värde årligen uppgå till minst
8000 R:dr B:co, skola varda sin disconträtt förlustige, och
3:o Kongl. Brefvet af den 4 December 1838, som beviljar FabriksIwlaget
Hale Lewin & J. von Koch tillstånd att tills vidare njuta lånrätt
i Manufactur-Disconten för tillverkningar af svart blank-läder och af
vaxläder, hvilka edeligen styrkas vara vid Bolagets garfveri här i staden
med ekbark beredda.
Revisorerne, som ansett lämpligt att, i sammanhang med granskningen
af Manufactur-Discontfondens räkenskaper, jemväl taga kännedom om
användandet af det å nämnde Fond för Technologiska Institutet anvisade
årliga anslag af 14,000 R:dr, för hvilket någon redovisning icke igenfinnes
uti Fondens räkenskaper, hafva fördenskull infordrat och öfversett
Institutets uti Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkningar granskade re
O
O
do visningshandlingar för åren 1836 och 1837.
— 8 —
Enligt dessa handlingar voro för Institutet årligen anslagna, utom de
från Manufactur-Disconten utgående 14,000: ■— —
å Riks-Statens Nionde Hufvud-Titel till Mechaniska
skolan  100: — —
samt Stipendii-medel:
från Kon£rl. Stats-Contoret å f, d. Mechaniska Sko
O
lans
stat 100: — —
från Kongl. Commerce-Gollegium af
Manufacturmedlen  240: — —
— — O4-0l
Summa 14,440: — —
Beloppet af de [årliga aflöningarna upptages under nämnde år till
6100 R:dr, och till nödig förstärkning af Bibliotheket samt completterande
af technologiska samlingarna af varuprof och redskapsmodeller har
åtgått under samma tid 2464 R:dr 17 sk. 10 r:st. Hela ulgifts-summan
belöper sig tili B:co R:dr 13,905: 17. 10. för året 1837 samt till
R:dr 16,261: 40. 10. för året 1838, hvaremot Institutets cassabehållning
med inberäknade utlånta medel och utestående fordringar vid slutet af år
1837 utgjorde R:dr 4384: 21. 6., eiler en sedan år 1835 tillkommen capital-förminskning
stor 995 R:dr 10 sk. 5 r;st. B:co, härledande sig från
de genom Institutets utvidgade verksamhet föranledda ökade utgifter.
Beträffande det af Manufactur-Discontfonden, till förlagslån för lija,
här i Riket förut okända uppfinningar och inrättningar i slöjdeväg, afsätta
anslag af 200,000 R:dr B:co, så voro derå, vid 1836 års slut, ut
lånte
194,620: 11. 1.
hvadan Förlagslånefonden då ägde en obegagnad tillgång af 5,379: 36. 11.
hvaraf voro reserverade 5000 R:dr tili utbetalning af
det Fabriksidkaren B. L. Nagel i Nåder tillagda
förlagslån för inrättandet af en fabrik till beredning
af salmiak, berlinerblått och blåsyradt kali,
fastän Nagel sedermera måst afstå från lånets begagnande
i anseende lill underlåtenhet att inom förelagd
viss tid ingifva sin revers med tillhörande
säkerhets-handlingar; och inllöto derjemte, under åren
1837 och 1838, genom capital-afbetalningar å äldre
lån...
72,953: 15. 11.
så att under nämnde tid  78,333: 4. 10.
kunnat till utbetalning af redan beviljade förlagslån användas.
Enligt
* - O
Enligt den afRikets Ständers Revisorer sednast afgifna berättelse hade BergsRådet
J. J. Munktell, i afräkning å ett honom genom Kongl. Brefvet af den 21
December 1833 beviljadt förlagslån å 25,000 R:dr, vid slutet af år 1836
fått uppbära 11,800 R:dr; och i den mån tillgångar å Förlagslånefonden
uppkommit, bar derifrån vidare blifvit utbetaldt:
l:o Till Bergs-Rådet Munktell återstoden af nyssberörde lån
med
13,200: — —
2:o till J. E. Cardon, för anläggning bär i staden af
ett lithographiskt Tryckeri efter förbättrad method,
i följd af Kongl. Brefvet den 12 April 1834 . .
3:o till Guldsmeden A. Lenholm, till drifvande af hans
härstädes anlagda Pläterfabrik, enligt Kongl. Brefvet
af den 19 April 1834
4:o till Fabriksidkare Gibson & Keiller, för deras
nära Götheborg anlagda meclianiska spinneri för
lin, hampa och bomull, samt segelduksfabrik,
jemlikt Kongl. Brefvet den 14 Juni 1834 . . .
5:o till Grosshandlare Aug. Bergman och J. C. F.
Bohnstedt, i afräkning å det dem
Brefvet af den 18 Maj 1836
40,000 R:dr till understöd för deras i Stockholm
anlagda större mechaniska Bomullsspinneri och
väfveri samt mechaniska verkstad ..... 23,500: —
3000: — —
6000: — —
30,(XX): — —
tillagda
Kongl.
förlagslån å
genom
tillsammans 75,700:
Under de 2:ne år, som utgjort föremål för denna granskningsförrättning,
har rättighet till lån å förlagsfonden, i mån af tillgång, blifvit i
Nåder beviljad åt följande personer, nemligen:
l:o Herr Hofmarskalken m. m. Grefve N. Bark och medinteressenter, till
understöd för anläggande i Landskrona af en fabrik i större scala
anläggande
för beredning af hvitbets-socker,
enligt
Kongl.
O
Maj 1837
2:o Machinfabiikanten Alex. Malcolm, för ytterligare
utvidgande och fullkomnande af dess i Norrköping
anlagda verkstad för tillverkning af machinerier
och redskap för fabrikernes behof, jemlikt
Kongl. Brefvet den 3 Aug. 1838
3:o Fabriksidkarne S. O. Indebetou och K. A. Alm
-
Brefvet af
20,000c
den 5
12,000: — —
Transport 32,000: — —
2
— 10 —
Transport 32,000: —
gren, för deras i Nyköping anlagda fabrik för
tillverkning af alla slags corderoy er efter en af.
dem uppfunnen mechanisk method, enligt Kongl.
Brefvet af den 4 December 1838
6,666: 32.
tillsammans 38,656: 32. —•
och då härtill lägges återstoden af det Grossliandlarne
Bergman och Bohnstedt beviljade lån, samt de likaledes
vid slutet af år 1838 ej utbetalda lånen till Grosshandlanden
J. Francke och medinteressenter, f. d.
Handlanden P. W. Berg och Lieutenanten J. T. Berg
samt Lagmannen L. M. Trozelli, utgörande ett sammanlagdt
belopp af .
101,500: — —-
så visar sig, att vid slutet af sistlidne år å Förlagslåne-fonden
voro anvisade lån till en summa af . . . 140,166: 32. —
eller iner än, enligt de för denna fond stadgade ullåningsgrunder, kan
under loppet af fyra år å densamma blifva disponibelt.
För att lemna en öfversigt af Gamla Ull-Discontfondens ställning
under åren 1837 och 1838, bifogas härjemte de för samma år öfver
denna Fond upprättade capitalslut, enligt hvilka till Fonden, som
vid 1836 års utgång ägde en bokförd behållning af . 76,186: 32. 7.
inflöto:
år 1837: förfallna räntor .... 200: — —
ull värderings, sorterings- och ma
gasins-afgifter
3,182: n. i.
hyresmedel för lägenheter uti Ullmagasinshuset
i Norrköping . . 435: 40. —
bidrag af Manufacturmedlen för
åren 1836 och 1837, jemlikt
Kongl. Brefvet af den 9 November
1836
2,400: — —
6,218: 3. i.
och år 1838: i räntor  202: 19. 8.
Transport 202: 19. 8. 82,404, 35. s.
— 11 —
Transport 202: 19. 8. 82,404: 35. 8.
ullvärderings-, sorterings- och ma
gasins-afgifter
3,435: 39. 2.
hyror för lägenheter uti Ulhnaga
sinshuset
473: 16. —
samt bidrag af Manufacturmedlen enligt
högstberörde Kongl. Bref . 1,200: — —
5,311: 26. io.
Summa 87,716: 14. 6.
hvaremot under begge åren följande utgifter blifvit
bestridde, nemligen:
Löner och arfvoden till Ull-Contorets i Norrköping
Tjenstemän och Betjening . . . 8,771: 27. —
Extra utgifter vid Contoret .... 658: 17. 9.
Bese- och tractamentspenningar. . . 1,286: 41. 2.
Lär opremier för inöfvande af Får herde-elever,
i stöd af Kongl. Brefvet
den 26 Februari 1833 . . 2,500: — —•
Reparationer å Ullmagasinshuset i
Norrköping  356: 23. 4.
Ränteutdelning till de enskilda actie
ägarne
i samma byggnad . . . 886: 38. 5.
Hyre-ersättning för åren 1831 med
1834 till Ullmagasinet för i byggnaden
begagnade rum .... 1,000: — —
Interesse till Mnnufactur-Discontfonden
för derifrån försträckta medel. . 68: 20. 3.
Ett af Consul Wagener i Berlin för
Fondens räkning utgifvet förskott 2: 36. 9.
ö O
äfvensom, i följd af Kongl. Brefvet
den 30 Juni 1837, afskrifvits åtskilliga
från äldre tid balancerade
O
fordringar, för hvilka någon ersättning,
efter gäldenärernes från
Ö
7 o
fälle, ej mera var att förvänta,
till ett sammanräknadt belopp
af .
14,085: 19. —
29,616: 3i. s.
- 12 —
så att Fondens capital-behållning vid 1838 års slut,
befanns vara förminskad till  58,099: 30. *0.
uti hvilken summa likväl innefattas, dels l:o värdet af Fondens andel uti
Ullmagasinshuset i Norrköping, upptaget uti sista Revisions-berättelsen
till 25,863 R:dr 8 sk. 4 r:st., men sedermera, på grund af Kongl. Brefvet
den 26 Mars 1836, genom ytterligare inköp af enskilda actie-ägares
lotter, förökadt till 32,150 R:dr, svarande emot 32/ö lotter i hela huset,
uti hvilket således, då antalet af lotter utgöres af 36, vid slutet af sistlidne
år endast 3— dels lotter ägdes af enskilda personer, samt dels 2:o
balancerade osäkra fordringar, utförda till 13,157 R:dr io sk. il r:st.
Banco.
I stöd af nyss åberopade Kongl. Bref af den 26 Mars 1836, som
till innehållet finnes uti sista Revisionsberättelsen upptaget, äger Kongl.
Commerce-Coliegium att till sin då ännu tillförordnade Presidents disposition
ställa 3000 R:dr B:co af Gamla Uii-Discontfondens medel i och för inköp
af Fabriks-Societeten i Norrköping frångångna lotter uti Ullmagasinshuset
derstädes, hvilka medel böra genom dylika lotters aflemnande
redovisas. Huru än detta Kongl. Bref, som finnes vara contrasigneradt af
Herr t. f. Presidenten sjelf, såsom dåvarande Stats-Secreterare lör Handels-
och Finance-ärender, må tydas, så är likväl obestridligt, alt den åt
Herr t. f. Presidenten derigenom inrymda dispositionsrätt öfver Gamla
UIl-Discontfondens medel i intet fall hort utsträckas utöfver det af Kongl.
Maj:t fastställda maximi-belopp af 3000 R:dr B:co. Emedlertid börjar
den öfver detta creditiv med Herr Presidenten Skogman förda räkning
för år 1837 med en balance från föregående året af ända till 7175 R.dr
15 sk. 5 r:st., hvaraf väl linder loppet af år 1837, medelst inköpta 4*
lotter i Magasinshuset och godtgjord resterande actie-utdelning för desamma,
redovisades 4541 R:dr io sk. 5 r:st., men återstoden 2634 R:dr
5 sk. balancerades till år 1838. Af sistnämnde summa redovisades under
år 1838 endast 2188 R:dr 28 sk.; men den 12 December samma år
anordnade Kongl. Commerce-Coliegium likväl till Herr Presidentens disposition
ytterligare 3500 R:dr, så att utgående balancen till innevarande
år å denna räkning uppgick till 3945 R:dr 25 sk., eller nära 1000 R:dr
utöfver den bestämda maximi-summan.
Utom ofvån antydda anmärkningsvärda förhållanden, har det icke
kunnat undgå att väcka Revisorernes uppmärksamhet, att, vid Gamla
Ull-Discontfondens af Kongl. Commerce-Coliegium hos Kongl. Maj:t öfverklagade
brydsamma ställning, Kongl. Commerce-Coliegium kunnat finna
lämpligt att till Herr Presidenten öfverlemna oell således Fondens rörelse
undandraga ej blott den bestämda creditiv-suraman, utan stundom ända
till dubbla beloppet derutöfver, helst det vill synas Revisorerne, att, i den
mån lotter uti Ullmagasinslmset blifvit erbjudna lill inlösen, de härtill
nödiga medel lätteligen kunnat för hvarje gång från Fonden utassigneras,
i stället att, såsom nu skott, större summor under längre tid legat ofruktbara
för Fonden, som likväl under tiden fått vidkännas actie-utdelningen
å de oinlösta lotterna i Magasinshuset.
O
Det Kongl. Secrcteraren J. Th. Nathhorst, såsom disponent af Ki'onans
Stamschäferi å Näs, år 1831 af Gamla Ull-Discontfonden beviljade
förlagslån å 5000 R:dr till understöd för byggnader och förbättringar vid
nämnde Stamschäferi qvarstår i räkenskaperne till capitalet oförminskadt,
sedan Kongl. Maj:t, på sätt jemväl uti den af sednast församlade Revisorer
afgifna berättelse blifvit anmäldt, under den 26 Mars 1836 lemnat
Nathhorst anstånd tillsvidare med föreskrifven capital-afbetalning å detta
lån, för hvilket räntan emedlertid blifvit i behörig ordning erlasrd.
' O O ö
För öfrigt förekommer i afseende på Gamla Ull-Discontfonden, att
Kongl. Maj:t, i anledning af Kongl. Commerce-Collegii gjorda underdåniga
anmälan derom, att nämnde Fond, genom de å densamma tid efter annan anvisade
anslag till Stamsehäferiers inrättande och andra för Ullproduclionens
befrämjande nödiga anstalter, vid slutet af år 1837 funnits så medtagen,
att Fondens då återstående disponibla tillgångar och inkomster icke förslogo
till de derå anvisade årliga utgifter, hufvudsakligen bestående i löner
och arfvoden till de i och för Ullculturen anställda personer, under
den 13 Juli sistlidne år i Nåder tillåtit Kongl. Collegium att
tillsvidare, och så länge sådant af behofvet påkallas, få förskottsvis och
emot framdeles ersättning af samma Fond, när tillgångarne sådant medgifva,
af Manufactur-Discontfondens vinstmedel årligen utbetala så stort
belopp af de å Gamla Ull-Discontfonden anvisade utgifter, som öfverskju-v
ter hvad nämnde Fonds tillgångar kunna för sådant ändamål lemna.
Af capitalsluten öfver JSyn Ull Discontfonden, hvilka äro denna
berättelse bilugda, upplyses, att nämnde Fond, hvars behållna vinst vid
1836 års slut utgjorde
851: 23. 5.
Transport 851: 23. 5.
haft i inkomst:
år 1837, i ordinarie och förfallo
räntor
1,305: 39. n.
Och år 1838, i d:o d:o  1,480: 36. 3.
2,786: 23. 2.
Summa 3,638: 3.
då deremot räntan till Riksgälds-Contoret
för de på ITlleralili vet uttagna
medel uppgick, år 1837 till 2,108: 9. 4.
och år 1838 till  1,410: n. 4.
Fondens vid sistnämnde års slut bokförda tillgångar
utgjordes af:
Behållning i Rikets Ständers Bank . 79: 31. il.
Säkra fordringar, grundade på reverser
-  39,570: 19. i.
Osäkra d:o d:o  468: 4. i.
Kongl. Maj:ts och Kronans förlust på
ett till försäljning i England exporteradt
ullparti, hvilken förlust
blifvit Gamla Ull-Discontfonden
påförd till ersättning i
mån af tillgångarna  2,685 : 44. 2.
Då härifrån afdragas Fondens skulder
till Riksgälds - Contoret, i capital
38,560: — —
ränta för sistlidne år . 1,410: ii. 4.
till Gamla Ull-Discontfonden, i capital
2,000: — —
och i ränta . . . 714: 9. —
39,970: n. 4.
2,714: 9.
3,518: 20. s.
42,804: 3. 3.
42,684: 20. 4.
qvarstår Fondens behållna vinst vid 1838 års slut
med  119: 30: 11.
I afseende på nyssnämde balancerade summa, 2685 R:dr 44 sk. 2
r:st., få Revisorerne meddela den upplysning, att sedan, vid en, efter
dertill af Kongl. Maj:t i Nåder lemnad tillåtelse, i Norrköping verkställd
- 15
auction å ett af förre Directören för Ull-sorterings verke t, Centner i Magasinet
derstädes belånadt, men i följd af hans iråkade obestånd oinlöst lemnadt
parti af 15,9811 U. ull, Kongl. Commerce-Collegium afyttrat en del
med fördel för Fonden, men deremot måst för Kongl. Majrts och Kronans
räkning inropa 961 U., emedan auctions-anbudet understeg ullens belåningsvärde;
så har detta ullparti, efter föregången underdånig hemställan af
Herr Stats-Rådet m. m. Poppius och dertill af Kongl. Maj:t i Nåder
lemnadt bifall, blifvit på försök, och i afsigt att göra Svenska ullen utrikes
mera känd, till England öfversändt, för att der försäljas. Vid samma
tillfälle erhöll Kongl. Secreteraren Nathhorst tillåtelse att få medsända
ett honom särskildt tillhörigt, äfven i Norrköping magasineradt, samt vid
omförmälda auction inropadt parti af 576 U. ull, emot af honom afgifven
förbindelse att, i händelse af inträffande förlust, derför vara Kongl. Collegium
ansvarig. Då sedermera den i London verkställda försäljningen af
ifrågavarande ullpartier i den mån misslyckades, genom såväl mindre
pris emot ullens belånings värde som utskeppnings- och auctions-omkogtnaderna,
att en förlust å företaget uppstod af 3367 R:dr 32 sk. 5 r:st., lät
Kongl. Collegium affordra Nathhorst den andel deri, sorn lian efter skedd
utredning borde af nyssnämnde summa ersätta, eiler 681 R:dr 36 sk. 3 r:st.,
hvilka äfven blifvit honom i räkenskaperna påförda; och uppgick således
Fondens enskilda förlust till det ofvanföre upptagna beloppet 2685 R;dr
44 sk. 2 r:st. I anledning af Kongl. Secreteraren Nafhhorsts anförda underdåniga
klagan öfver denna fördelning har frågan blifvit anhängig hos
Kongl. Maj:t och h vilar ännu oafgjord.
Revisorerne hafva bort fästa uppmärksamhet vid nu omförmälda förhållande,
emedan det lemnar ett nytt bevis på olämpligheten af Statens
inblandning uti dylika handelsföretag, hvilka, om än började under skenbart
lofvande utsigter, dock vanligen blifva förlustbringande och, i alla
händelser, för Staten medföra kostnader, dem den enskilda omtankan förstår
att undvika; hvarförutan, hvad denna fråga särskildt angår, det
kan nästan för säkert antagas, att om ifrågavarande. Kronan tillhöriga ullparti
ånyo blifvit utbjudet till försäljning i Norrköping eller någon annan
fabriksort inom Riket, förlusten derå, om någon sådan uppstått, blifvit
mindre betydlig, än som nu var fallet.
Ytterligare balanceras uti Nya Ull-Discontfondens räkenskaper, på
sätt ofvan är upptaget, osäkra fordringar till ett belopp af 468 R:dr 4 sk.
l r:st., hvaremot Fondens behållna vinst vid sistlidne års slut allenast
uppgick till 119 R:dr 30 sk. il r:st. Enär uti en så beräknad lånerörelse
som den, hvilken nya Ull-Disconten underhåller, förluster svårligen
kunna undvikas, men deremot med den höga ränta, som, enligt Rikets
16 —
Iiöglofl. Ständers beslut, nu för de å Riks£rälds-Contoret åt Fonden an v i
O
. O
sade creditiv-medel erlägges, någon vinst icke kan för densamma på annat
sätt, än genom förfallo-räntor, uppkomma, och denna vinst i allt
fall måste blifva tillfällig och jemväl i allmänhet otillräcklig för betäckande
af inträffande förluster, finna Revisorerne sig böi’a, lika med sednast
församlade Revisorer, till Rikets Ständer hemställa, att det å
Riksgälds-Contoret anvisade creditiv må tillhandahållas Fonden emot 3
procent ränta, samt att, i sammanhang härmed, räntan å lån på pantsatt
ull nedsättes lill 4 procent, eller till lika belopp med den för lån
utur Manufactur-Disconten sedan längre tid tillbaka bestämda, helst under
närvarande förhållande, då räntan å ull-lånen, i följd af den höga
upplåningsränta Ull-Disconten nu för sitt creditiv erlägger, är fastställd
lill 5 procent och i sjelfva verket, med tillägg af commissions-arfvoden m.
m., af låntagarne utgöres med närmare 6 procent, det måste inträffa, att
Ull-Disconten blott i nödfall af ullproducenterne anlitas och sålunda det
med samma Discontinrättning åsyftade ändamål — den inhemska Ullproductionens
befrämjande — väsendtligen förfelas.
Sammandrag har blifvit upprättadt af räkenskaperna öfver Manufartur-
j Extra Licent- och Eskilstuna Fristads-medlen samt de från
Kongl. General Tull-Styrelsen levererade Tull- och IJes/ags-andelar_, i
sammanhang hvarmed jemväl redovisas ersättningen för inlösta lärftspremie-sedlar
i Wester Norrlands Län; och inhämtas deraf, att behållningen af
nämnde medel vid 1836 års slut utgjorde .... 12,804: 4i. 8.
och inkomsterne för åren 1837 och 1838 .... 42,778: 31, 7.
hvaremot utgifterne, bestående af premier för tillverkning
af fina lärfter, vadmalsväfuader m. m., jemte understöd
i fabriks- och slöjdeväg, arfvoden och reseunderstöd,
samma år uppgingo till
30,907: 23. 9.
så att behållningen till år 1839 upptages med . . . 24,676: l. 6.
I anledning af hvad uti sista Revisions-berättelsen finnes anfördt angåenda
den vid Frescati anlagda Blekeri-inrättning, få Revisorerne anmäla, att sedan
KongLCommerce-Collegium afgifvit infordrade upplysningar i ämnet, liar
Kongl. Majit uti bref af den 9 Mars sistlidne år i Nåder bifallit, att såväl Blekeri-inrättningen
med dervarande byggnader och inventarier, som ock den
dertill
— 17 —
dertill hörande jorden, skulle, för de på arrende-tiden återstående åren,
å offentlig auction försäljas och att den inflytande köpeskillingen borde
ingå lill Manufactur-fonden såsom någon ersättning ej mindre för nyssnämnde
arrende, än äfven för andra utgifter, hvilka i och för denna inrättning
blifvit af Fonden bestridda; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förordnade, att
denna auction borde sålunda förrättas, att först sjelfva lägenheten, med
tillhörande åbyggnader, utbjödes ensamt, derefter inventarierne ensamt och
slutligen lägenheten med åbyggnad och inventarier gemensamt, och skulle
Kongl. Collegium inkomma med berättelse om förloppet af auctionsförsöket
samt underdånigt yttrande öfver det gjorda högsta anbudets
antaglighet. Vid i föreskrifven ordning anställd auction
till Blekeriets försäljning gjordes icke något anbud, hvilket förhållande
af Kongl. Collegium inberättades; hvarefter Kongl. Maj:t, uppå
Kongl. Collegii derom gjorda underdåniga hemställan, i Nåder förordnade,
det förnyad auction å Blekeri-inrättningen skulle skyndsamligen,
efter förut i allmänna Tidningarna utfärdad kungörelse, genom Kongl.
Collegii försorg anställas, men att, i händelse högsta anbudet för
hela lägenheten, med byggnader, inventarier och jord, då ej uppginge
till minst 6666 R:dr 32 sk. B:co, detsamma ej fick antagas, utan
Kongl. Collegium borde föranstalta om särskild försäljning, genom auction,
af de vid Inrättningen befintliga redskap och inventarier, samt om
utbjudande på arrende under återstående arrendetiden af sjelfva lägenheten
med jord och åbyggnader. Emedlertid skedde vid den i anledning häraf
förnyade auction icke heller något anbud; men sedermera har Grosshandlaren
här i staden Aug. Bergman erbjudit sig att för en summa af
6700 R:dr B:co inköpa alla till meranämnde Blekeri-inrättning hörande
byggnader, redskap och inventarier, jemte besittningsrätten till sjelfva jorden
under de återstående arrendeåren, hvilket anbud, efter derom gjord
underdånig anmälan, med Kongl. Maj:ts tillåtelse i bref den 21 September
1838 blifvit antaget, hvarefter hela lägenheten med tillhörigheter genom
upprättad köpeafhandling till bemälde Grosshandlare öfverläts emot
den utfästade köpeskillingen, som i Manufacturfondens räkenskaper blifvit
bokförd.
Ehuru obetydlig den sålunda för Linnebleknings verket vid Frescati
erlagda köpesumma än är i jemförelse med de derå nedlagda kostnader,
hvilka, efter hvad 1835 års Revisions-berättelse gifver vid handen, då
redan uppgingo till den betydliga summan af 38,54-1 R:dr 26 sk. 10 r:st.
B:co, anse Revisorerne dock nämnde Verks försäljning vara att betrakta såsom
en minskad förlust för Statsverket, eftersom i följd deraf åtminstone
3
— 18 —
besparas de utgifter, hvilka inrättningens underhåll, utan motsvarande
gagn för det allmänna, eljest fortfarande skolat erfordra.
Uti räkenskaperna öfver Manufacturmedlen balanceras en summa af
4G36 R:dr, hvilken blifvit till f. d. Directör en för Ullsorterings verket i
Norrköping L. Centner utbetald i afräkning å ett genom Kongl. Brefvet den
9 Februari 1833 honom beviijadt lån af 5000 R:dr lill inköp och begag>-  nande vid hans Kamulisspånads-fabrik af några, för flera år tillbaka, för
allmänna medel införskrifna machiner och spinnstolar, hvilka på allmän
auction blifvit försålda. I afseende på denna balance hafva Revisorerne
inhemtat, att sedan Centner derefter afstått sin egendom till borgenärers
förnöjande, hade Kongl. Secreteraren Nathhorst, som ej allenast för ofvannämnde
lån ingått proprie borgen, utan ock å Centners concursauction
inropat berörde machinerier, hos Kongl. Maj:l i underdånighet anhållit, det
honom antingen måtte i Nåder tillåtas att utföra desamma till utrikes
ort, eller ock Kongl. Commerce-Collegium berättigas öfvertaga machinerna
till det pris, hvartill Nathhorst dem inköpt, med tillägg af det Centner
beviljade lån så till capital som ränta, för att hållas de fabrikanter tillhanda,
som i en framtid kunde vara hugade att sig af dem begagna,
hvilken underdåniga ansökning Kongl. Maj:t, enligt till Kongl. CommerceCollegium
aflåtna Nådiga bref af den 23 Februari och den 15 December
O O
1837, behagade på det sätt bifalla, att, så vida Nathhorst kunde inom
Juni månads slut 1838 bereda sig tillfälle att, i det skick machinerne
befunnos, dem inom Riket för en ofvanberörde skuld af 4,636 R:dr motsvarande
summa försälja, skulle den blifvande köparen, emot sin, med
behörig säkerhet försedda revers samt förbindelse att inom viss tid derefter
hafva machineriérna i gång, äga att, i stället för contant köpeskillings
erläggande till Nathhorst, öfvertaga skyldigheten att betala skulden
med T~:del årligen, utan att ränta derå beräknades; men om köpare till
machinerna icke crhölles inom den bestämda tiden, berättigades Nathhorst
att dem utrikes försälja, emot förbindelse likväl i sådant fall alt inom
viss tid derefter till fullo infria sin för Centner ingångna borgen. Sedermera
har Nathhorst hos Kongl. Collegium anmält, att han lill Hofmarskalken
Grefve Bark och Kammarherren von Knorring försålt meranämnde
machinerier emot deras insända förbindelse att på föreskrifvet sätt,
eller med T'5:del årligen, ifrågavarande 4,636 R:dr inbetala; men som å
reversen saknades borgensförbindelse, blef densamma återsänd, och har
icke å nyo ingifvits, försedd med erforderlig borgens-ansvarighet, förrän
under loppet af innevarande år, hvadan omförmälde lån vid 1838 års
slut oförändradt var på Centners namn i balancen qvarstående.
— 19 —
Vidkommande räkenskaperne öfver anslaget Lill godtgörande af vederbörande
Consulers förskott till Svenskt Sjöfolks hemförskaffande, hvaröfver
sammandrag blifvit upprättadt och finnes härjemte bilagdt, så upplyses
deraf, att behållningen å detta anslag vid sistlidne års slut uppgick till
1,375 R:dr 14 sk., hvaraf likväl 1,140 R:dr io sk. s r:st. voro förskottsvis
till Consuler utbetalda och således höra från vederbörande Rederier i
ersättningsväg indrifvas; hvarjemte sig visar, att beloppet af utestående
fordringar, som, då sednast församlade Revisorer afgåfvo sin berättelse,
utgjorde 2,640 R:dr 14 sk. io r:st., sedan dess blifvit med 1,500 R:dr 4
sk. 8 r:st. förminskadt.
Räkenskaperne öfver alla förenämnde fonder och medel äro, efter Rcvisorernes
öfvertygelse, förde med ordning och redighet, och har under
deras granskning ingen orsak till anmärkning dervid förekommit.
Likväl tro Revisorerne, med anledning af det jemväl utaf de Kongl.
Revisorerne, vid granskning af 1838 års räkenskaper, anmärkta förhållande,
att åtskilliga Manufactur-Discontfondens fordringar blifvit såsom säkra
upptagna, ehuru både låntagare och hypothcks-utgifvare kommit på
obestånd, någon bestämdare föreskrift böra Manufactur-Discont-Contoret af
Kongl. Commerce-Collegium lemnäs i afseende på utestående fordringars
uppförande i säkra eller osäkra columnen, på det att någon större visshet
om Fondernes verkliga ställning till sina gäldenärer sålunda mätte
vinnas.
Fondernes ägande lånehandlingar och hypotheker hafva vid anställd
inventering befunnits ordnade med synnerlig omsorg och derjemte säkert
förvarade, så att i detta afseende ingenting är att erinra; och har, beträffande
ett af Fabriksidkaren J. C. Ahrens den 17 December 1828 utgifvet
reversal å 1000 R:dr, som vid 1837 års Revision biand lånehandlingarna
saknades, nu jemväl inhemtats, att Ahrens sedermera afgifvit ny
revers å berörde skuld, hvilken Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit honom att,
emot ställd säkerhet för förbindelsens fullgörande, på vissa terminer
inbetala.
De af Fondernes ombudsman afgifna särskilda berättelser öfver balancerade
fordringar samt det af bonom förda lagsöknings-diarium utvisa,
att bevakningen och indrifningen af förfallna fordringar blifvit, hvad öf
-
— 20 —
riga fonder angår, med lika nit och drift ombesörjd, som redan vid redogörelsen
rörande Manufactur-Discontfondens ställning blifvit af Revisorerne
vitsordad.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruction,
till Kongl. Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna
berättelse. Stockholm den 30 November 1839.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
G. A. Sparre. C. J. ron Hermansson. Carl Oxenstjerna.
A. Leijonhufvud. G. Odencrantz. P. A. Tamm.
På Högvördiga Preste-Ståndets vägnar:
E. S. Ödmann. J. C. Billingdahl. Pehr Ahlqvist.
O. H. Schröder. C. J. Holm. J. G. Klingvall.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
Mar t.T. Morsing Th:n. G. Zander. C. Wilh. Palander.
J. Cronius. M. Areschoug. Claes Hentzell.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
E. Norberg. J. J. Hutberg. Peter Pehrsson.
A. Nilsson. J. Kihlblom. Anders Ericsson.
M. G. von Schantz.
BILAGOR.
— 22 —
Capital-Slut öfver Manufactur
Debet.
Balance jr ån år 1836;
Skulder:
l;o Till Rikets Ständers Bank:
«) å Depositions-Afdelningens Räkning N:o 8, Kongl. CommerceCollegii
stående eller tillökta Discontlån emot 3 procent
ränta 89,101: 5: 4.
b) å Depositions-Afdelningens Räkning
N:o 5 af Kongl. Commerce-Collegii
Creditiv för Manufactur-Disconten
(B:eo R:dr 910,898: 42 sk.
8. r:st. emot 3 procent årlig ränta),
begagnadt Capital . 819,324: 4. 4.
Obetalda Räntor derå
till d. 31 Dec. 1836 . . 12,462: 8.2.
Tillis R:dr 831,786:12.6.'
En utelöpande
Assignation för
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel å Depositions-Afdelningens
Räkning N:o 5
3,951:42. 8.
Vinst och Förlust.
Inkomster:
l:o Ordinarie Räntor  61,908:27. 5.
2:o Räntor efter förfallodagen .. . . 5,491: 2. 7. 57399.30
Gravationer:
l:o Räntor:
a) till Rikets Ständers Bank å Räkningen
N:o 8 .... 2,673: i. 6.
b) tillD:oåd:oN:o 5 . . . 25,373:36. 6. 28046"38
2:o otting < . . .
7*217:29.—
år 1797 ... — 3.4.
En D:o Assignation
för år
1836
492:13.2.
492:16:6.
832,278:29. —
921,379:34. 4.
3:o
l rf voden
2,963:16.—
Transport 38,227:35.—
Transport R:dr [ 925,331129[ —
Biscontfonden för År 1837.
Credit.
Balance från år 1836.*
Ti llgångar:
1 :o Sahra fordringar :
a) Manufactur-Discontlån .... 1,371,791: 17: —
b) Förlagslån, capital
194,620:11. 1.
Obetalda Räntor vid
1836 års slut.. . 11,001:23.11.
4:o Förskjutna Medell
a) Assurance-afgifter för Egendomen Holms Bruk,
tillhörig Rosenborgs & Ekenmarks
Massa . . . . _. . ... . 1,040:25. 9.
b) Belöning till Herr Öfver-Directören
Schwartz, som af Kongl. Stats-Con
-
2:o Osäkra Fordringar
3:o Inventarier . .
170,755:13. 8.
762:44.—
toret ersättes . ,
500:
1,540:25. 9- 1,750,471 39 5
Transport R:dr 11,750,471 |39j 5
— 24 —
Transport R:dr 38,227: 35. —
4:o Extra Utgifter  2,437: 9. 9.
5:o Technolo giska Institutet .... 14,000:
6:o Hus-Reparationer  427: 36. —
55,092:32. 9.
Då Fondens Ränte-Vinst År 1837 utgör . . . 12,306:45. 3.
Men som afskrifning skett, enligt Kongl.Brefvet den
30 Juli 1837, af åtskiiiga fondens, från äldre tider
balancerade osäkra fordringar till ett belopp af 21,380
R:dr 18 sk. 1 r:st. B:co, blifver Fondens förlust 1837
Balance till år 1838:
Tillgångar:
l;o Säkra Fordringar:
a) Manufactur-Discontlån . . . . 1,305,453: 3. 7.
b) Förlagslån . . . 196,731:16. 5.
Räntor derå obetalda
vid 1837 års
slut 11,311:17.2.
c) Anståndslån . . 112,549:27. 2.
Obetalda Räntor derå
vid 1837 års slut 2,237:47. 6. ...
—  114,787:26. 8-j,628,283:l 5.10.
2:o Osäkra Fordringar  126,655:26. 3.
3:o Inventarier  777:44.—
4:o Förskjutna Medel:
a) Assurance-premier för Egendomen Holms Bruk,
förskjutna Rosenborgs & Ékenmarks Concursmassa
1,280:31. 6.
b) Förskott till Gamla Ull-Discontfonden 1,491: 1. 7.
c) D:o af lön och begrafnings-hjelp till
Öfversten m. m. Palm emot ersättning
af Manufactur-medlen . . . 1,200: „
ö —’  3,971:33. 1.
208,042:33. 7.
925,331 29 —
9,073 20 io
1,759,688 23 2
Summa B:co R:dr 12,694,0931251—
Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii
E. F. Ström.
— 25 —
Balance till år 1838;
Transport R:dr
Skulder:
l:o Till Rikets Stunders Bank:
a) å Depositions-Afdelningens Räkning N:o 8, Kongl. CommerceCollegii
stående eller tillökta Discont-lån mot 3 procents ränta,
Capital 89,101: 5. 4.
b) å D:o D:o Räkning N:o 5, af Kongl.
Commerce-Collegii Creditiy för
Manufactur-Disconten (B:co R:dr
910,898: 42. 8.j) emot 3 procents
årlig ränta begagnadt
Capital .... 836,271:25. 5.
Obetalda räntor till
d. 31 Dec. 1837. 12,806: 6. 9.
849,077:32. 2.
c) En utelöpande As
signation
för år
1797 . . — 3. 4.
Fyra D:o
D:oförår
1837. .2,255:13.11. ,
2,233.17. 3. 851j333. , 5>
2:o Utelöpande jltlcster öfver insatta medel å Depositions-Afdelningens
Räkning N:o 5
3:o Öfverleverering
1,750,471
940,434
3,106:12.
81:14.10.
643,621
Summa R:dr 12,694,0931251
Discont-Contor den 23 Maj 1838.
Carl G. Kusel.
4
26
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Balance från år 1837:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank:
a) å Låne-Afdelningens Räkning N:o 8, Kongl. Commerce-Coliegii
stående eller tillökta Discontlån mot 3 procents ränta,
Capital
R:dr 89,101: 5. 4.
b) å Depositions-Afdelningens Räkning
N:o 5, af Kongl. Commerce-Collegii
Creditiv för Manufactur-Disconten
(910,898 R:dr 42 sk. 8 r:st.) emot 3
proc:s årlig ränta begagnadt Capital
R:dr 836,271: 25. 5.
Obetalda räntor till
den 31 Dec. 1837 . 12,806: 6. 9.
S:a R:dr 849,077: 32. 2.
c) Utelöpande Assignationer
för
år 1797, en å 3. 4.
„ 1837, 4 å2,255:13.11.
2,255: 17. 3
' ‘851,333: l. 5.,
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på Depositions-Afdelningens
Räkning N:o 5
3:o Öfverleverering
'940,434: 6. 9.
. 3,106:12. —
-81:141°- 943,621 33 7
Transport R:dr | l)43^6s21133| 7
Discontfonden för Är 1838.
Credit.
Balance från år 1837:
Tillgångar:
l:o Säkra Fordringar:
a) Manufaclur-Discontlån . . R:dr 1,305,453: 3.7.
b) Förlagslån . . . 196,731:16. 5.
Räntor derå vid 1837
års slut .... 11,311:17.2.
c) Anståndslån . . .112,549:27.2.
Räntor derå vid 1837
års slut .... 2,237:47. 6.
208,042:33. 7.
114,/8/:26. 8. ^628,283:15.10.
2:o Osäkra Fordringar '. 126,655:26. 3.
3:o Inventarier  777:44.
4:o Förskjutna Medel:
a) Assurance-premier för egendomen
Holms Bruk, förskjutna Rosenborgs
& Eken marks concursmassa
b) Förskott lill Gamla Ull-Discontfonden
c) Dito af lön och begrafningshjelp
till öfversten m. m. Palm mot ersättning
af Manufactur-medlen . .
1,280: 31. 6.
1,491: 1.7.
1,200:
3,971:33. 1.
Vinst och Förlust:
Inkomster:
l:o Ordinarie Räntor . . . ■ . . . 61,177:35.
2:o Förfallo-räntor  5,921:44.
2.
3.
67,099:31. 5.
Gravationer:
l:o Räntor:
a) Till Rikets Ständers Bank å Räkningen
N:o 8 . 2,673: 1. 6
b) Till d:o å d:o N:o 5 24,210: 3.10
2:o Aflöning
3:o Arfvoden
4:o Extra Utgifter
5:o Technologiska Institutet .
6:o Afkortning
Fondens behållna Vinst är 1838
26,883: 5. 4.
7,933:32. —
2,723:16. —
2,023:14. 4.
14,000:
2,068:25, 4.
1,759,688
23
55,631:45. —
11,467
34
Transport R:dr 11,771,1561 9) 7
Transport R:dr
JBalance till år 1839:
Tillgångar:
l:o Säkra Fordringar:
a) Manufactur-Discontlån .... 1,334,333: 32. 5.
b) Förlagslån . . 185,602:13. 4.
Räntor härå till 1838
års slut .... 4,325:12. 8.
c) Anståndslån . . 104,022:20. 6.
Räntor härå till 1838
års slut .... 2,014:28. 7.
2:o Osäkra Fordringar:
a) Manufactur-Discontlån ....
b) Förlagslån, Capital 11,764:29.10.
med räntor till den
31 Dec. 1838 . . 7,841:17.—
c) Anståndslån, Capital
med räntor till den
31 Dec. 1838 . .
750:
36:32. —
189,927:26. —
106,037: i‘. l.
121,941: 3. 4.
19,605:46.10.
I
786:32. —
1,630,298:11. 6.
3:o Inventarier
4:o Förskjutna Medel:
a) Assurance-premier för egendomen Holms Bruk, förskjutna
Rosenborgs & Ekenmarks concursmassa
1,280:31. 6.
b) Förskott till Gamla Ull-Discontfonden 8,795: 28. 7.
142,333:34. 2.
800:42. —
10,076:12. l.
943,621
1,783,509
33
Tillsammans R:dr 12,727,1301371
Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii
E. F. Ström.
- 29 -
Transport R:dr
Balance lill år 1839:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Banki
a) å Låne-Afdelningens Räkning N:o 8, Kongl. Commerce-Collegii
stående eller tillökta Discontlån å 3 proc:s ränta,
Capital 89,101: 5. 4.
b) å Depositions-Afdelningens Räkning
N:o 5, af Kongl. Commerce-Collegii
Creditiv för Manufactur-Disconten
(910,898 R:dr 42 sk. 8 rtst. emot
ärlig
3 proc:s
Capital . . . .
Obetalda räntor till
den 31 Dec. 1838 .
c) Utelöpande Assignationer
för
år 1797, en å . .
„ 1838, fyra å . .
ränta) begagnadt
849,100:38. 5.
12,164:37.10. 861j265:28.
3. 4.
2,461:20. 7.
2,461:23.11.
2:o Utelöpande Attester öfver insalta medel på Depositions-Afdelningens
Räkning N:o 5
952,828: 9. 6.
3,146:18. 3.
1,771,156
955,974
27
Tillsammans R:dr 12,727,130137 j 4
Manufactur-Discont-Contor den 25 April 1839.
Carl G. Kusel.
— 30
Oapital-Slut öfver Gamla U1I
-
Debet.
Balance från är 1836:
Skulder:
Öfverleverering: af Ull-Contoret i Norrköping
Utgifter år 1837:
l:o Arfvoden till Ull-Contorets Tjenstemän 4,318:21. —
2:o Extra Utgifter
. 1,536: 3. 5.
3:o Afkortning . . . . ;  14,085:19. —
4:o Läro-premier  1,250:
5:o Reparationer vid Ull-Magasinet i Norrköping . . 174:40. 8.
6:o Ullmagasinshuset; Ränteutdelning till enskilda actie
ägare
m. m
551:16. 4.
Balance till år 1838:
Tillgångar:
Fordringar:
Presidenten ni. m. C. D.
l:o I säkra Fordringar:
Hos Herr
Skogman
2,634: 5.
Ull-Magasinsbyggnaden i Norrköping . 30,213: 2.
Ull-Contoret i Dito  171: 6.
Nya Ull-Discontfonden  214: 9.
samt i Discontlån  13,686:18.
46,918:41. 7.
2:o Osäkra Fordringar i Discontlån 13,157:10.11.
3:o Inventarier:
vid Ull-Contoret i Norrköping . .
Discont-Contoret
613:17. 4.
187:30. 6.
4:o Forskjutna Medel:
Omkostnader för till försäljning i England
export, ull
Dito för öfversättning och tryckning af
2.’ne brochure!' om fårafveln . . .
Till Directör Hofman Bang till rese
-
800:47.10.
kostnaders bestridande
133:39. —
568:42. 6.
400:
1,102:33. 6.
21,916
61,979
37
10
Summa B:co R:dr J 83,895J471
Stockholm af Manufaclur Discont
E.
F. Strc n.
Discontfonden för Är 183T.
Credit.
Balance från år 1836:
Tillgångar:
l:o 1 säkra Fordringar:
hos Rikets Ständers Banks Depositions
Afdelning
154:34. 2.
,, Herr Presidenten m. m. C. D. Skogman 7,175:15. 5.
,, Ull-Contoret i Norrköping . . . 98:26. 7.
„ Ull-Magasinsbyggnaden i Dito . . 25,863: 8. 4.
,, Nya Ull-Discontfonden  262:15. 2.
samt i Discontlån ........ 8,506:18. 8. 42-060-22 4
2:o Osäkra Fordringar: Discontlån  32,622:29.11.
3:o Inventarier:
vid Ull-Contoret i Norrköping . . • 613:17. 4.
„ Discont-Contoret  187:30. 6. 800-47 10
4:o Forskjutna Medel:
Omkostnader för till försäljning i England
export, ull  133:39. —
Dito för öfversättning och tryckning af
2:ne brochurer om fårafveln, rest . . 568:42. 6. 702-33 6
Inkomster år 1837:
l:o Räntemedel  200:
2:o Ullvärderings-, sorterings- och magasinage-afgifter 3,182:11. 1.
3:o Hyresmedel för åtskilliga lägenheter i Ull-maga
sinshuset
435:40. —
4:o Bidrag af Manufacturmedlen, enligt Kongl. Brefvet
den 9 Nov. 1836, för åren 1836 och 1837 .... 2,400:
Balance till år 1838:
Skulder:
Till Manufactur-Discontfonden för lemnadt förskott . 1,491: 1. 7.
„ Ull-Contore.t i Norrköping för öfverleverering . 5. —
Summa B:co R:dr |
Contoret den 27 Juni 1838.
Carl G. Kiisel.
76,186 37 7
6,218 3 i
1,491 6 7
83,8951471 3
Capital-Slut öfver Gamla Ull
-
Debet.
Bolance från år 1837:
Skulder:
l:o Till Manufactur-Discontfonden för lemnadt förskott
2:o „ Ull-Gontoret i Norrköping, öfverleverering . .
1,491:
1.
5. ■
1838:
Utgifter år
Aflöning till Ull-Contorets Tjenstemän  4,453: 6. —
Extra Utgifter  368:13.10
Läro-premier till Kongl. Secret. Nathhorst  1,250: —
Reparationer vid Ullmagasinshuset
Resekostnader för Directör Hofman år 1837 och 1838
Räntor: till Manufactur-Discontfonden
för 1838
68:20. 3.
„ „ enskilda delägare i Ullmagasinshuset
för 1837 . . 408:46. —
174:14. 8.
977:22. 6.
477:18. 3.
Balance till år 1839:
Tillgångar:
l:o I säkra Fordringar:
Hos Rikets Ständers Bank  17:29. 4.
„ Herr Presidenten m. m. Skogman 3,945:25. —
„ Ull-Contoret i Norrköping . . . 169:29. 9.
„ Nya Ull-Discontfonden .... 2,714: 9. —
1 Discontlån  12,999:29. 8.
Andel i Ullmagasinshuset för .... 32,213: 2. 5.
2;o Inventarier :
Vid Ull-Contoret i Norrköping
„ Discont-Contoret ....
52,059:29. 2.
817:43. 4.
187:30. 6.
1,005:25.10.
3:o Osäkra Fordringar 13,157:10.11.
4:o Förskjutna Medel:
Omkostnader för till England exporterad
ull  104: 4. —
Dito för öfversättning och tryckning af
2:ne brochurer rörande fåiafreln . . 568:42. 6. (372-46 6
1,491
7,700
27
66,895
16
Summa Btco R:dr | 76,0871 2) 3
Stockholm af Manufactur Discont
E. F. Ström.
Discontfonden för År 1838.
Credit.
Balance från år 1837:
Tillgångar:
l:o 1 säkra Fordringar:
Ilos Herr Presidenten Skogman . . . 2,634: 5. —
„ Ull-Contoret i Norrköping . . . 171: 6. 6.
„ Nya Ull-Discontfonden .... 214: 9. —
I Discontlån  13,686:18. 8.
Andel i Ull-Magasinshuset för . . . 30,213: 2. 5. 7
2:o Inventarier:
Vid Ull-Contoret i Norrköping . . . 613:17. 4.
„ Discont-Contoret  187:30. 6. 8004” 10
3:o Osäkra Fordringar 13,157:10.11.
4:o Förskjutna Medel:
Omkostnader för tili England exporterad
ull  133:39. —
Dito för öfversättning och tryckning af
2:ne brochure!' rörande fårafveln . . 568:42. G.
Directör Hofman till resekostnaders bestridande
1837
400:  1 102*33 6
Inkomster år 1838:
Räntor  202:19. 8.
Uilvärderings-, sorterings- och magasins-afgifter . . . 3,435:39. 2.
Hyresmedel
473:16.'—
Bidrag af Manufacturmedlen enligt Kongl. Brefvet den
9 Nov. 1836
1,200:
Balance till år 1839:
Skulder:
Till Manufactur-Discontfonden för lemnadt förskott . . 8,795:28. 7.
,, Ull-Contoret i Norrköping: Öfverleverering . . . 5. —
Summa B:co R:dr
Contoret den 25 April 1839.
Carl G. Rusel.
61,979 37 io
5,311 26 10
8,795 33 7
76,0871 2| 3
5
- 34 -
Capital-Slut öfver Nya Ull
-
Debet.
B alaric e frun är 1836:
Kongl. Commerce-Collegii skuld till Rikets Ständers Riks-  gälds-Contor för af Creditivet begag-
nadt Capital  73,700: —
Interesse derå å 5 proc. till den 31 Dec.
1836
Till Gamla Ull-Disconlfonden  262:15. 2.
77,110
7
2.
Utgifter år 1837:
Interesse till Rikets Ständers Riksgälds-Coritor för år 1837 begagnade
medel
2,108
9
4
Balance till är 1838:
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar i meddelade Discontlån 34,797:42. 8.
i emotstående inbalancerade fordran
för ull  3,367:32. 5.
Behållning i Rikets Ständers Bank . 226: 7.10.
2:o Osäkra Fordringar  479:37. 5.
38,871
24
1
S u m m a B:co R:dr
118,089140
10
Slockholm af Kongl. Commerce-Collegii
JE F. Ström.
— 35 —
Discontfonden för År 1837.
Credit.
Balance från år 1836:
Kongl. Commerce-Collegii tillgångar: i fordringar hos säkra lånta-
tagare  74,533:27.11.
i osäkra fordringar  60:18. 3.
i fordran för ull på Ull-Contoret i Norrköping, som
kommer att likvideras af Gamla Ull-Discontfonden
och Kongl. Secret. Nathhorst  3,367:32. 5.
77,961
30
7
Inkomster år 1837:
Ordinarie räntor  1,245:26. 4.
FörfaUo-räntor
60:13. 7.
1,305
39
11
Balance till år 1838:
Kongl. Commerce-Collegii skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Contor
för af Creditivet begagnadt Capital 36,500:
Interesse derå ä 5 proc. lill den 31 Dec.
1837
2’108: .9< 4- 38,608; 0. 4.
Gamla Ull-Discontfondens fordran  214: 9. —
38,822
18
4
Summa B:co R:dr
118,089 |4oj
10
Manufactur-Discont-Contor den 27 Juni 1838.
Carl G. Kasel.
- 36 —
Capital-SIut öfver Nya XJ1I
-
Debet.
Balance från år 1837:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Riksgälds-Contor för af Gr.editivet (200,000
R:dr) begagnadt Capital  36,500:
Interesse derå ä 5 proc. till den 31 Dec.
1837
2,108:-0'. 1: 38,608: 9. 4.
2:o Gamla Ull-Discontfonden för förskjutne .... 214: 9. —
Utgifter år 1838:
Interesse till Rikets Ständers Riksgälds-Contor för år 1838 begagnade
medel
Balance till år 1839:
Tillgångar:
l:o Säkra:
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 79:31.11.
Discontlån  39,570:19. 1.
39,650: 3. —
2:o Osäkra 3,154: — 3.
Summa B:co R:dr
38,822 18 4
1,410 ii 4
42,804 3 3
83,036132(11
Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii
E. F. Ström.
— 37
Discontfonden för Ar 1838.
\
Credit.
■
Balance från år 1837:
Tillgångar:
l:o Sahra'. Discontlån  34,797:42. 8.
Ull-Conto  3,367:32. 5.
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 226: 7.10.
38,391:34.11.
479:37. 5.
2:o Osäkra
38,871
24
4
Inkomster år 1838:
Ordinarie räntor
Förfallo-räntor
1,426:16. —
54:20. 3.
1,480
36
3
Balance till år 1839:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Riksgälds-Contor: för af Cre-
ditivet begagnadt Capital .... 38,560:
Interesse derå å 5 proc. till den 31 Dec.
1838
1,410:11. 4.
2:o Till Gamla Ull-Discontfonden för förskjutne . . .
i
39,970:11. 4.
2,714: 9.—
42,684
20
4
Summa B:co R:dr
83,036
32111
Manufactur-Discont-Contor den 25 April 1839.
Carl G. Kusel,
— 38 —
Utdrag af 183T och 1838 års Räkenskaper för Manufactur-,
Debet.
Behållningar och Fordringar:
Fran år
1836
12,873:31. 1.
Afgår skuld
Återstå tillgångar
Inkomster:
År 1837
af Manufacturniedlen . . .
. 12,874: 9. —
99 99
„ Confiscations- d:o . . .
. 2,943: 1. 4.
99 99
,, Extra Licent- d:o . . .
73:16. 1.
9' 99
„ Eskilstuna Fristads- d:o
.4,083:16.— lq^73;4?i 6
År 1838
af Manufactur-medlen . .
. 19,490:10. —
99 99
„ Confiscations- d:o . . .
. 3,153:16. 5.
99 99
„ Extra Licent- d:o . . .
161:io. 9. nnon.
22,804:37. .2.
Summa B:co It:dr |
V
-
12,804 41 a
42,778 si 7
55,583|2s| 3
— 39 —
Extra Licent-, Confiscations- och Eskilstuna Fristads-mcdel.
Credit.
Utgifter:
Ar 1837, af Manufactur-medlen . . . 10,461:16. 1.
„ ,, „ Confiscations- d:o .... 1,026:35. 4.
„ „ „ Extra Licent- d:o . . . 73:16. 1. 1t ^Utn g
År 1838, af Manufactur-medlen . . . 15,329:44. 7.
„ „ ,, Confiscations- d:o .... 1,841: 6.11.
„ „ „ Extra Licent- d:o .... 161:10. 9.
„ „ „ Eskilstuna Fristads- d:o . . 2,013:38. — 19346- 4 3
Behållningar och Fordringar:
Vid 1838 års slut:
Af Manufactur-medlen  9,780:30. 6.
,, Confiscations- d:o  12,934:13. —
„ Eskilstuna Fristads- d:o  2,069:26.— 24 784,01 6
Afgår skuld  108:20. —
Återstå tillgångar
Summa B:co R:dr
Slockholm den 10 September 1839.
J. M. Härstedt.
30,907 23 9
24,676 1 e
55,5831251 3
— 40 —
Utdrag af Räkningarna öfver uppburna medel åren 1837 och
utrikes orter bestridt för hem
-
Debet.
Enligt 1836 års räkning utgjorde behållningen vid samma års slut .
Inkomster:
En uppkommen vinst genom högre beräknad cours af ett Rederi vid
ersättning af de till Consuln i Danzig förskottsvis godtgjorda utgifter,
enligt 1837 års räkning — 9. 5.
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade medel i afräkning på
det årliga anslaget af 1,800 R:dr, som genom Kongl.
Brefvet den 30 Januari 1830 blifvit anvist till ersättande
af de utgifter, Svenska Consuler å utrikes orter bestridt
för Svenskt sjöfolk år 1838
500:
4
Summa B:co R:dr |
3,112 47 8
500 9 5
3,613) 9) 1
— 41 —
1838 till godtgörande af de utgifter Svenske Consuler å,
förskaffande af Svenskt sjöfolk.
Credit.
Utgifter:
Kongl. Stats-Contoret:
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit från
Rederier, såsom ersättning för lemnadt understöd till Svenskt sjö-  folk, hvarför Svenska Consuler förskottsvis blifvit godtgjorde:
år 1837
95: 31. —
,,1838
545:38. ...
641:21.—
Omkostnader, som äro bestridda enligt Kongl. Brefvet den
10 Augusti 1836 i anseende till öfversättningen af ett
i Danmark utkommet arbete om signaler för fartyg,
år 1837
82: 32.
Afskrifningar :
Af de till Svenska Consuler förskottsvis gjorda utbetal-  ningar, för hvilka någon ersättning från Rederier ej kun-  nat erhållas, enligt särskilda Kongl. Bref och Kongl.
Collegii meddelade beslut:
år 1837
316:42. 8.
» 1838  W**3-5-.,»!* „ ,
2,237
43
•; •*. • .
Balance till år löSD:
Till Consuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda omkost-  nader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af Rederiei
Advocat-Fiscals-Embetet fått sig uppdraget att ombesörja 1,140:10. 2
Behållning af contenia medel uti Rikets Ständers Bank 235: 3.10
1,375
14
Summa B:co R:dr
3,613 J £
11
Stockholm den 5 September 1839.
J. M. Hurstedt.
6
— 42 —
Kongl. Comraerce-Collegii underdåniga utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse, angående den år 18 3g förrättade
granskning af de under Kongl. Collegium
ställda fonders och medels förvaltning.
Stormägtigste, Allernådigstc Konung!
Sedan Eders Kongl. Majrt, uti Nådig skrifvelse af den 14 sistlidne December,
behagat anbefalla Dess och Rikets Commerce-Collegium att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af den berättelse, Rikets
Ständers Revisorer afgifvit angående af dem verkställd granskning af de
under Collegii förvaltning ställda fonder och medel åren 1837 och 1838,
har Collegium af denna berättelse tagit kännedom och får nu, tili åtlydnad
af den erhållna Nådiga befallningen, i underdånighet yttra sig
öfver de deri förekommande anmärkningar och anmälanden, dem Collegium
funnit påkalla förklaring eller närmare utredning.
Hvad sålunda först angår Revisorernes anmälan om den af Eders
Kongl. Maj:t, medelst Nådigt bref af den 30 Juni 1837, medgifna afskrifning
af åtskilliga uti Manufactur-Discontens räkenskaper balancerade
osäkra fordringar till ett sammanräknadt belopp af 21,380 R:dr 18 sk.
l r:st., så får Collegium i underdånighet upplysa, att sedan Collegium,
uppå dess Advocat-Fiscals-Embetes hemställan och med tillämpning af
den genom Kongl. Brefvet af den 1 October 1817 för fordringars afförande
utur Discontens räkenskaper stadgade allmänna grund, att gäldenärerne
skola vara aflidne, eller, om de lefva in- eller utrikes, vid hög
ålder, i så torftiga omständigheter, att någon sannolik utsigt för dem
icke äger rum att något ärfva eller förvärfva, undersökt förhållandet
med ifrågavarande balancerade fordringar och dervid utrönt, att, med
några få undantag, både låntagare, sedelutgifvare och löftesmän voro
med döden afgångne, och att efter dessa, likasom hos de ännu lefvan
-
— 43 —
de gäldenärerne, icke fanns någon tillgång utöfver hvad redan anställda
lagsökningar och concursutredningar inbringat, fann Collegium sig
under den 24 November 1836 föranlåtet att hos Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet hemställa, det berörde balancer finge utur räkenskaperna
afföras; utvisande den nnderdånigst bilagda förteckningen N:o 1 öfver
alla i Manufactur-Discontfondens räkenskaper verkställda afskrifningar under
de sednast, till och med år 1838, förflutna 20 åren, ätt, af de anmärkta
21,380 R:dr 18 sk. i r:st., den största fordrings-posten härleder sig ända
från år 1802. Till den hemställda afskrifningen behagade Eders
Kongl. Maj:t genom Dess högstberörde Nådiga bref den 30 påföljde Juni
lemna bifall, sedan Justitie-Canzlers-Embetet uti afgifvet underdånigt
utlåtande i ämnet förmält, att några lagliga åtgärder till medlens infoi’-  drande med nödig skyndsamhet och drift icke blifvit af Collegium åsidosatta.
Revisorerne hafva vidare förmenat, att förluster för ManufacturDisconten
genom låntagares, reversutgifvares och löftesmäns obestånd
mera sällan skulle inträffa, om pröfningen af de för erhållande af lån
utur densamma inlemnade säkerhetshandlingar med mindre undseende
verkställdes, än som nu stundom syntes hafva ägt rum, och derest vid
disconteringen tillsåges, att det nu icke sällan inträffande förhållande,
att mindre kände låntagare ömsesidigt belåna hvarandras utgifna reverser,
så vidt ske kunde, för framtiden förekommes.
I anledning häraf får Collegium i underdånighet anmäla, att, enligt
5 §. af 1817 års Nådiga Reglemente angående Manufactur-Discontfondens
förvaltning, det åligger Collegium att tillse, att ej andra personers
namn och förbindelser antagas till säkerhet vid låns beviljande
utur Fonden, än sådanes, som äro kände såsom förmögne eller för god
credit, och att, i händelse tvifvelsmål yppas i anseende till både låntagaren,
sedelutgifvaren eller acceptanten, efter omständigheterna äska
särskild borgen, eller ock låta den lånsökande, om han kan, aflemna
annat hypothek, till fyllnad i säkerheten; hvarjemte Collegium, då så
nödigt pröfvas, äger affordra lånsökande fabriksidkare, som är bosatt
utom Stockholm, vederbörande Hall-Rätts eller Magistrats utfärdade bevis
rörande såväl hans egen, som revers-utgifvarens, acceptanlens eller
löftesmannens vederhäftighet, samt att för öfrigt, vid frågor om nya
lån till personer, som redan häfLa för större eller mindre summor, af
de i Manufactur-Discont-Contoret förda annotations-böcker hemta underrättelse,
huru de förut uppfyllt sina förbindelser och om de varit tröga
betalare eller under lagsökning. — Dessa Nådiga föreskrifter har Colle
-
44 -
gium ali lid vid disconteringen ställ t sig till noggrann efterrättelse; och
att Collegium icke underlåtit att, sin pligt likmätigt, vaka öfver indrifningen
af Fondens förfallna fordringar, vågar Collegium tro vara ådagalagdt
genom det yttrande derom, Justitie-Canzlers-Embetet uti ofvan
omförinälda afskrifningsfråga afgifvit. Om sådant oaktadt, genom låntagares,
reversutgifvares och löftesmäns obestånd, förluster för Fonden
uppkommit, lärer detta inträffa vid hvarje så beskaffati lånerörelse sorn
Manufactur-Discontens, ocb synes det icke böra väcka förundran, om å
denna Discont, hvars rörelse-capital kan antagas utgöra nära 2 millioner
R:dr, osäkra fordringar årligen uppstå, efter förhållandet under 10 af de
sednast förflutna åren, till ett medelbelopp af 5,4111 R:dr, helst i följd
af fortsatta lagsökningar större delen slutligen åter ingå bland de säkra
fordringarna, så att i medeltal qvarblifva endast 732| R:dr för året, att
såsom Fondens verkliga förlust ur räkenskaperna afföras, enligt hvad
bilagan N:o 2 utvisar. — Beträffande åter Revisorernes anmärkning, att
mindre kände låntagare ej sällan skola fått belåna hvarandras utgifna
reverser, så kan Collegium, till bemötande af denna, utan uppgift af
något särskildt fall, endast i allmänna ordalag framställda anmärkning,
blott i underdånighet åberopa hvad Collegium rörande sitt förfarande
vid disconteringen här ofvanföre underdånigsl anfört; hvarvid Collegium
dock anser sig böra tillägga, att då Eders Kongl. Maj:t, med anledning
af Rikets Ständers underdåniga hemställan, genom Nådig Kungörelse af
den 7 November 1829 förordnat, att lån utur Manufactur-Discontfonden
må lånberättigade fabriksidkare beviljas äfven emot godkänd borgen,
eller andra godkända skuklhypolhek, än förskrifningar för upphandlade
Svenska manufacturvaror, Collegium desto mindre kunnat, emot den i 4
§. af Discont-Reglementet lemnade allmänna föreskrift, förvägra fabrikanter,
som till hvarandra afyttrat deras tillverkningar, hvilket i och
för fullgörandet af varu-reqvisitioner från aflägsnare orter ofta nog inträffar,
att uti Manufactur-Disconlen belåna de förskrifningar de, på
grund af dylika varuslut, lill hvarandra utställt, såvida icke eljest emot
låntagarens och reversutgifvarens säkerhet något varit att erinra.
I afseende på den af Revisorerne framställda anmärkning rörande
inköpet och redovisningen af enskilda lotter uti Ullmagasinsbuset i Norrköping,
får Collegium i underdånighet anmäla, att då det ansetts leda
till både enkelhet i förvaltningen och besparing i kostnad, att enskildes
delaktighet uti Ullmagasinshuset skulle upphöra, och Eders Kongl. Majit
under den 26 Mars 1836 i Nåder förordnat, dels att 3,000 R:dr borde
af Gamla Ull-Disconlfonden utbetalas tili disposition af Collegfi Pisesi
-
— 45 -
deni för inlösen af då erbjudna lotter i närande Magasinshus, dels alfe
på lika sätt skulle förfaras med inlösen af återstående lotter, så har
Collegium icke dragit i betänkande att, uppå reqvisition, successive anordna
de härtill erforderliga medel inom maximi-beloppet af de enskilde
loltägarnes andel i huset, utgörande 15,000 R:dr B:co, hvarå, enligt
öfverenskomna vilkor, 6 procents ränta borde af Ull-Contorets inkomster
i främsta rummet godtgöras. I följd häraf hafva 15,500 R:dr blifvit
af Gamla Uil-Discontens medel utbetalda, hvaremot inlösta lotter hittills
äro aflemnade till ett sammanräknadt belopp af 11,650 R:dr. Undertecknad,
President, får härvid tillägga, att, då summan af de enskildas
andel i huset var fördelad i 300 lotter ä 50 R:dr hvardera, och
dessa voro spridda på flera händer, särskilda åtgärder erfordrats förderas
infriande; att alia lotter, som kunnat erhållas, blifvit inlösta i den
mån de erbjudits; att oförutsedda dröjsmål uppstått för inlösen af de
återstående, som nu utgöra 67 st. ä 50 R:dr, om hvilkas öfverlemnande
till inlösen anstalt blifvit fogad, samt att liqvid om räntan kommer
alt uppgöras, sedan hela inlösningen fullbordats.
Vidkommande Revisorernes anmä an om den förlust, som för UllDisconlfonden
uppstått derigenom, att sedan, till betäckande af Fondens
fordran hos förre Direclören för Ullsorteringsverket i Norrköping L.
Centner, ett honom tillhörigt ullparli å 961 U. för Eders Kongl. Maj:ts
och Kronans räkning inropats, samma ullparti sedermera blifvit till
England utskeppadt och der försåldt, då, i Revisorernes tanka, försäljningen
kunnat med mera fördel för fonden ske här i landet; så bör
Collegium i underdånighet upplysa, att vid den tidpunkt, då den ifrågavarande
ullen för Kronans räkning inropades, densamma svårligen
kunnat, vid dåvarande låga ullvärden, någonstädes i Riket afyttras till
det pris, hvartill den blifvit belånad, samt att med den anmärkta utförseln
till England, hvartill Eders Kongl. Maj:t, uppå hemställan af
Stats-Rådet m. m. Poppius, som har sig ledningen af de till Ullculturens
befrämjande i Riket anbefallda åtgärder i Nåder uppdragen, under
den 16 Maj 1835 i Nåder samtyckte, afsågs, jemte den deraf förväntade
fördel för Fonden, det dubbla ändamål, att göra den finare Svenska
ullen i England känd och att utröna det pris, som för densamma kunde
å den större Ullmarknaden påräknas. Hvad åter angår Fondens fordran
hos Kongl. Secreteraren Nathhorst för yppad förlust å ett honom tillhörigt
ullparti, hvilket jemte Kronans blef i London försåldt, så har
berörde fordran, jemlikt Eders Kongl. Maj:ls under den 20 Mars. sistlidne
år till Collegium aflåtna Nådiga skrifvelse, blifvit nedsatt till 415>
— 46 —
R:dr 39 sk. 7 r:st., i följd hvaraf Fondens förlust å omförmälda belånade
ullparti utgör 2,951 R:dr 40 sk. 10 r:st.
Slutligen hafva Revisorerne instämt uti den åsigt, som de af Eders
Kongl. Maj:t till granskning af 1838 års räkenskaper utsedde Revisorer
i underdånighet framställt, att enär åtskilliga Manufactur-Disconlfondens
fordringar blifvit såsom säkra upptagna, fastän både låntagare och hypotheks-utgifvare
kommit på obestånd, någon föreskrift borde Manufactur-Discont-Contoret
af Collegium lemnäs i afseende på utestående fordringars
uppförande i säkra eller osäkra columnen, på det att någon
större visshet om fondernes verkliga ställning till sina gäldenärer sålunda
måtte vinnas.
Härvid får Collegium i underdånighet tillkännagifva, att Fondernes
under utsökning förfallna fordringar uti räkenskaperna qvarstå såsom
säkra, till dess genom vidtagna åtgärder hunnit utredas och bestämmas
till hvad belopp ersättning för desamma kan med säkerhet påräknas,
efter afdrag hvaraf återstoden öfverföres bland osäkra fordringar, och
att, då det af Revisorerne anmärkta förhållande någon gång inträffat,
sådant haft sin grund deri, att vid räkenskapens afslutande concurs-utredningen
ännu icke för sig gått eller varit af Contoret tillförlitligen
känd. Collegium vågar ock för sin del tro, att de grunder, som i omförmälda
hänseende hittills varit följda, icke medföra någon olägenhet,
samt att en förändring deruti endast skulle, genom täta öfverföringar
från den ena till den andra columnen, leda till större oreda i bokföringen,
än den man velat förekomma.
Den i Nåder hit remitterade Revisions-berättelsen bifogas härjemte
i underdånighet, och Collegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormägtigste, A llern åd ig ste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare
C. D. SKOGMAN.
J. A. Leyonmarck.
(L. S.)
Stockholm den 18 Februari 1840. Af. G. von Schantz.
I
_ 47 —
N:o 1.
i
Förteckning å de under sednast, till och med år 1838, förflutna 20 åren i \lanufactur-Discontfondens
hufvudböcker afskrifna fordringar och förskott.
I följd af
Kongl. Maj:ts Kongl
'Bref.
Comra.
CoUeeii Resol.
Privato rum
Lån.
Andra afskrifnin
-
1822 Juni 27.
fFordringar från ar 1802 .... 37: 14. 3.
I d:o från år 1805 .... 128: 33. 4.
„on, T „ f d:o fran år 1798 o. 1799 . 381: 14. —
1823 Juli 7. | d;o frSn är 18Q2 597:43. 6.
1823 Nov. 26. d:o från år 1820
1824 Febr. 18. d:o från år 1805
1824 Sept. 2. d:o från år 1812
1824 Sept. 29. d:o från år 1803
1825 Maj 13. Inköpskostnader för Öfverskäreri-machiner . .
1825 Juli 21. Utgifter genom Manufactur-Redskaps-Committéen
1831 Juni 28. Förifrån från år 1829
.
1831 Ane. 6. d:o från år 1821 oell 1822
165:
47.
7.
979:
9.
6.
268:
—
—
172:
47.
1.
534:
42.
9.
846:
32.
4.
12:
30.
8.
260:
29.
—
4,940: —
1,590: 20.
1832 Äng. 22. Utgifter i och för Manufaetur-redskap
5,992:38. 3.
rFordringar från år 1808
1833 Oct. 26.
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
från år 1809
från år 1811
från år 1814
från år 1815
från år 1817
från år 1818
från år 1819
1835 Oct. 7.
1836 Febr. 1.
1837 Jan. 10.
1837 Febr. 10.
1837 Juni 13.
1833 Nov. 15.
2,675:
468:
450:
714: 7. —
208: 39. —
262:47. —
302: 9. 6.
1,653: 5. 9.
6,734: 12. 5.
Inköpta böcker för Teclinologiska Institutet  2,000: — —
Brandförsäkrings-afgift för K. Collegii hus 2,516: 40. fi
Efterskänkt öfverränta för Gustafsbergs Interess:r 24: 32. —
d:o d:o Götha Canal-Bolag . .1,935:41. 3.
d:o
d:o
15: 16. —
/Fordringar
från
år
1S01 . .
. . 123:38.
6.
d:o
från
år
1802 . .
. . 10,312:43.
5.
d:o
från
år
1815 . .
. . 1,829:
13.
—
d:o
från
år
1816 . .
. . 418:32.
8.
d:o
från
år
1817 . .
. . 300:
—
—
d:o
från
år
1818 . .
. . 55:
—
—
d:o
från
år
1819 . .
. . 486:
—
—
d:o
från
år
1820 . .
. . 677:
6.
—
d:o
från
år
1822 . .
. . 1,230:
—
—
d:o
från
år
1823 . .
. . 400:
—
—
d:o
från
åi-
1825 . .
. . 300:
—
—
d:o
från
år
1832 . .
. . 150:
—
—
>• d:o
från
år
1833 . .
. . 3,146: 19.
3'1
1837 Nov. 24
1838 Jan. 19.
Öfverränter å Cummingska lånet ..... 1,856: 36. 6.
Efterskänkt d:o för Gustafsbergs Interessenter 15: 16. —
1838 N 23 ^ ^or högt debiterad] å Pochets lån 169:44. 4.
(förfalloränta
j å Rosenborgs &
Ekenmarks d:o 26:24. 6.
196: 20. lo.
Summa 33,448: 39. 2. 17,040: 2. 9.
Medium 1,672:23. i.
— 48 —
N:o 2.
Utdrag af Manufactur-Discontfondens Räkenskaper, som, enligt de årliga
Balance-Extracterne, utvisar beloppet af privata personers vid slutet af
hvarje af nedannämnde år förfallna, men då obetalda lån, livad af samma
fordringar sedermera blifvit inbetaldt eller ock afskrifvet, samt slutligen
hvad deraf den 13 Mars 1839 ännu var obetaldt, nemligen:
Beloppet af Ba-  lance-extracter-  ne för hvarje år.
!
Sedermera och
till den 13 Mars
1839 derå af-  betaldt.
Afskrifna
fordringar.
1839 den 13 Mars i balance
qvarstående.
Säkra ansedda.
Såsom osäkra
bokförda.
År
1828 . .
20,785
i
9
14,447
25
2
-
—
—
6,337
24
7
97
1829 . .
28,363
25
2
24,182
26
1
—
—
785
26
2
3,395
20
11
99
1830 . .
27,873
32
8
22,079
2
1
1,856
36
6
—
—
3,937
42
1
99
1831 . .
28,588
1
10
23,733
11
4
—
—
—
—
4,854
38
6
99
1832 . .
21,482
47
7
16,980
14
—
150
—
—
—
—
4,352
33
7
99
1833 . .
58,380
28
8
27,219
35
—
3,146
19
3
20,842
17
11
7,172
4
0
99
1834 . .
65,842
10
2
65,364
27
11
196
20
10
—
—
281
9
5
99
1835 . .
20,771
33
6
15,994
22
6
24
32
—
700
—
—
4,052
27
—
99
1836 . .
98,008
4
9
91,432
32
8
1,935
41
3
67
36
—
4,571
38
10
99
1837 . .
37,514
2
11
16,530
32
2
15
16
—
13,132
45
5
7,835
5
4
Summa
407,609
45
—
317,964
36
11
7,325
21
10
35,528
29
1 6
46,791
4
9
82,319: 34. 3.
I
Medium . .
40,761
732
24
—
| 4,679
-
—
Årliga Manufactur-Discont-rörelsen kan antagas vara nära 2 millioner.
TILL
Hifcjets # ö 0 L &tänb«irf
ANGÅENDE
B anco-Verket;
&iftet0 Stäniret# Hettat &eui0otet
4* % .
Åv 1839.
STOCKHOLM, 1840.
NORDSTROMSKA BOKTRYCKERIET.
j
:
Berättelse till Rikets Högloft. Ständer, angående den
af Rikets Ständers Revisorer, i fortsättning från
1837 års Revision, förrättade granskning och tagna
öfversigt, så väl af Bankens afslutade Räkenskaper
för åren i836 och 1837, samt af Tumba
Bruks Räkenskaper för åren 1837 och i838, som
af Styrelsen och Förvaltningen vid dessa Verk;
Gifven i Stockholm den 6 December i83g.
Underteknade, för hvartdera Riks-Ståndet, i föreskrifven ordning, valde
alt öfverse Stats- Banco- och Riksgälds-Verken, samt de fonder och räkenskaper,
hvilka, i sammanhang dermed, granskas, hafva, till åtlydnad af
Grundlagens hud, och efter af Kongl. Majit den i3 Juni innevarande år utfärdad
Nådig Kungörelse, sammanträdt den 15 sistlidne September, i Banken,
samt derstädes, till en början, företett och granskat de Fullmagter och
Authorisationer, som en hvar af oss ägt att uppvisa, till bestyrkande
af sin behörighet, att i Revisions-förrättningen deltaga; hvarvid, genom
Utdrag af Högloll. Riddarhus-Directionens Prolocoll för den i Maji och 17
Augusli detta år, blifvit ådagalagdt, att underteknade, Gustaf Adolf Sparre,
Cari Gabriel Oxenstjerna och Samuel Abraham Leijonhufvud, äro vordne
till Ledamöter, å Ridderskapet och Adelns vägnar, uti denna Revision utsedde
och förordnade, i stället för dertill, af Ridderskapet och Adeln, vid
sistförflutne Riksdag, valde: Adjutanten hos Hans Majit Konungen, Grefve
Hans von Fersen, Öfverste-Kammarjunkaren m. m. Friherre A. G. Gyllenkrok
samt Hof-Marskalken och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Martin von
Wahrendorff; af hvilka den förstnämnde, den ix näsllidne April, med döden
afgått och de tvenne sednare de dem gifne uppdrag sig afsagt.
Efter godkännande af de förevisade Fullmagterne och Authorisationerne,
och sedan Vi lifligen aflagt den, uti §. 1 af Rikets Ständers nu gäl
-
- 4 -
lande Instruction för Deras Revisorer öfver Banco-Verket, föreskrifne Ed,
samt med våra namn undertecknat samma skriftligen författade Edsförpligtelse,
hafva Yi, Måndagen den 16 September, lemnat företräde åt Bankens
Öfver- och Under-Styrelse samt Fiscals-Embete, och dervid emottagit berättelsers
1:0
från Banco-Fullmägtige, om Bankens rörelse, tillstånd och förvaltning
i sin helhet, samt de hos Banco-Fullmägtige, sedan den i/\ September
1837, förekomne hufvudsaklige ärenden;
2:o af Directionerne vid Discont-Verken i Stockholm, Götheborg Och Malmö,
angående desse Discont-Inrättningars rörelse;
3:o af Bankens Under-Styrelse, angående den af bemälde Styrelse, äfvensom
Départemental-Styrelserne, besörjde förvaltning, från den 31
Augusti 1837;
4:o af Chefen för Låne-Cancelliet, angående dels gjorda ansökningar om lån
å orörlig pant, på längre tider, samt granskning af handlingar, som
dermed äga gemenskap, dels bevakningsåtgärder, slutliqvider och omsättningar,
i och för dylika lån;
5:o af Chefen för Controll- och Revisions-Afdelningen, med uppgift om
Controll- och Revisions-arbetet i dess särskilda delar;
6:0 af Chefen för Hufvud-Afslutnings-Contoret, angående den honom tillhörande
befattning med Bankens oeconomiska ärenden;
7:0 af Bankens Fiscals-Embete, angående de af samma Embete handlagde
mål och ärenden;
allt ifrån sistberörde dag, den 3r Augusti 1887; samt
8:0 af Banco-Fullmägtige, angående Förvaltningen af Bankens Pappersbruk,
Tumba, och
9:0 af Tumba Bruks Förvaltare särskildt, angående samma Bruks skötsel.
Under fullföljden af Revisionsarbetet, hafva Yi med sorgfällighet genomgått
och mot Yerificationerne jemnfört, ej mindre Banco-Verkets Hufvudböcker
för åren r836 och 1837, än äfven Tumba Bruks Räkenskaper för
åren 1837 och i838, hvarjemte Vi tagit kännedom af Protocoller och Berättelser,
angående de genom Rikets Ständers särskilde utsedde Ombud, under
sistförflutne och innevarande år, verkställde granskningar af de trenne
Discont-Verkens Räkenskaper och Förvaltning, samt, efter inhämtandet af
hvad i ofvan upptagne Berättelser anfördt blifvit, genomgått:
a) Banco-Fullmägtiges Allmänna Protocoll från den 14 September 1837,
till och med den September innevarande år;
b) de hos Banco-Fullmägtige, ifrån förstnämnde dag, till och med den 3i sistlidne
October, enligt stadgandet i i5 §. af Banco-Reglementet den 26 Maj
i835, förde särskilde Protocoll, i frågor, rörande den reella Foudens
vidmakthållande, och
c) Commissariatets eller Uncler-Styrelsens Protocoll, i Allmänna Ärenden, samt
Cancelli-Commissariernes Protocoll, angående de med Fastighets- och
Odlings-Lånerörelsen gemenskap ägande beslut och åtgärder, från den 3o
Junii 1837, till och med den 14 nästlidne September, hvarvid åberopade
handlingar blifvit rådfrågade, i de ämnen, der sådant nödigt
pröfvats.
Slutligen hafva Vi äfven inventerat Bankens Cassör och Förvaringsrum
för ädla Metaller, färdigskrifna Sedlar, Låne- och Säkerhets-liandlingar, inlemnade
Deposita m. m., derförutan tagit i ögnasigle Bankens Mynt- och MedailleCabinett,
Stereotyperings-Inrättning och Brand-anstalter, samt besökt ej
mindre åtskillige af Bankens Afdelningar, än ock Bankens Pappers-Bruk,
Tumba; och få Revisorerne, efter sålunda tagen öfversigt af Banco-Yerket,
i alla dess delar, resultatet af denna Revisionsförrättning nu för Rikets
Ständer framlägga.
§. 1.
• •
Förändringar inom Bankens Ofv er-Styr else , äfvensom uti dess
Jnspection öfver Verkets Afdelningar, samt i afseende pä Dess
sammansättning , i och för besluts fattande i särskildt fall.
Såsom Ordinarie Ledamöter uti Bankens Öfver-Styrelse hafva inträdt:
den 18 April innevarande år: Förste Suppleanten af Lofl. BorgareStåndet,
Bryggaren Daniel Helsingius j i stället för Grosshandlaren Carl
Norman j sorn till Banco-Fullmägtiges Protocoll för den 11 i förstnämnde
månad låtit anmäla, att Banco-Reglementets föreskrift hindrade honom, att
med Fullmägtigskapet i Banken fortfara, samt
den 5 nästlidne Augusti: Förste Suppleanten af Hedervärda BondeStåndet,
f. cl. Riksdagsmannen Jan Olsson från Stockholms Län, efter f. d.
Talemannen Jan Olsson Longberg, som, den 27 nästförutgångne Julii, med
döden afgått.
Enligt af Banco-Fullmägtige den iq October 1837 fattadt beslut, i
fråga om sättet för utöfningen af den Banco-Fullmägtige, jemlikt 8 §. i
Banco-Reglementet, åliggande nogare tillsyn, eller Special Inspection, öfver
ordningens vidmakthållande inom Verkets Afdelningar, äro, ifrån och med
sistlidet år i838, de särskildelnspectionsfördelningarne, hvar sjette månad,
ambulatorisk förändrade, så att hvarje Ledamot af Banco-Styrelsen endast
under sex månader i sender haft särskild Inspection öfver ett och samma»
Departement.
Sedan en ledig Commissariebeställnlng i Banken blifvit, den 19 Juli
nästlidet år, tillsatt, vid ett tillfälle, då Banco-Styrelsen väl utgjorts af
Åtta Ledamöter; men, för ett af Riks-Stånden, ej varit tillstädes någon Ordinarie
Ledamot, utan blott en inkallad Suppleant, hafva Banco-Fullmäglige,
den 26 i samma månad och år, uppå framställning af en Ordinarie
Ledamot, beslutat, ej allenast, att till nästblifvande Banco-Utskott hemställa,
det måtte, uti framdeles upprättande Banco-Reglemente, intagas Stadgande,
alt någon Commissariebefattning i Banken icke må tillsättas annorledes,
än i närvaro af minst tvenne Ordinarie Ledamöter, bland BancoFullmägtige,
af hvarje Riks-Stånd, utan jemväl, att intill nästa Riksdag icke
någon så beskaffad beställning i Banken skulle tillsättas, utan i enlighet
med det stadgande, Banco-Fullmägtige, för deras del, sålunda ansett sig
böra tillstyrka, till intagande uti blifvande Banco-Reglemente.
Enär likväl Rikets Ständer, enligt i4 §• af nu gällande Banco-Reglemente,
icke funnit nödigt, att, i afseende på Banco-Styrelsens sammansättning,
föreskrifva annat vilkor för besluts fattande af Fullmägtigé, i alla
dem tillhörande mål och ärenden, än att §:delar af deras hela antal och
deraf minst en af hvarje Riks-Stånd skall tillstädesvara; samt hvai’dera
Riks-Ståndet, enligt till Banco-Utskottet aflåtne, i Bilagan N:o 2, vid BancoReglementet
upplagne Protocolls-Utdrag, förordnat de Suppleanter, hvilka,
viel inträffande förfall för Ordinarie Ledamöter i Banco-Styrelsen, borde uti
samma Styrelse deltaga, ulan att dervid något förbehåll blifvit af det ena
eller andra Riks-Ståndet fästadt, som innefattar någon inskränkning uti
den Suppleanten tillkommande rättighet, att, vid de tillfällen, då han i Styrelsen
deltager, träda i full utöfning af den Ordinarie Ledamots befattning,
hvars plats Suppleanten blifvit kallad att för tillfället intaga, hafva Revisorerne
ansett, det Banco-Fullmägtige icke handlat i öfverensstämmelse med
Rikets Sländers föreskrifter, då Fullmägtigé vidtagit förenämnde beslut,
hvarigenom Banco-Styrelsen, i uppgifvet fall, skulle vara förhindrad att
afgöra hos Styrelsen förekommande mål, derest icke minst tvenne Ordinarie
Ledamöter af hvarje Riks-Stånd voro tillstädes, samt de Suppleanter, hvilka
i Styrelsen kunde inkallas, skulle komma att beröfvas den magt och myndighet,
hvarmed de blifvit af Rikets Ständer beklädde; hvilket Revisorerne,
uti aflåten Skrifvelse, Banco-Fullmägtige tillkännagifvit.
§. 2.
Angående Bankens nya Organisation samt den för Verkets
Tjen steni an n a -pers onal upprättade nya Aflönings-Stat.
Till fullföljd af det åt Banco-Fullmägtige, genom 32 och 33 §§. af
Banco-Reglementet, gifne uppdrag, så val att låta utarbeta och till Rikets
fc_ 17’
nästsammanträdande Ständers pröfning och fastställelse öfverlemna fullständigt
förslag till ny organisation af Banco-Verket, som ock att, i sammanhang
härmed, låta uppgöra förslag; ej mindre till redovisning och
tjenstgöring inom hvarje Bankens Afdelning, än äfven till reglering af den
vid Verket erforderlige Tjenstemanna-personal samt dess lönevilkor, med
Fullmägtige lemnad rättighet att, under mellantiden, intill nästa Riksdag,
låta sätta förslaget till Bankens nya organisation provisoriskt i verkställighet,
samt, under tiden, för nya eller förändrade tjenstebefattningar, anslå
de lönevilkor, Fullmägtige kunde finna af behof eller rättvisa påkallade;
hafva Fullmägtige, den 21 Dec. 183y, gillat och godkänt den nya organisation
af Låne-Cancelliet, hvilken sedermera vidtagit, från och med den
|i Febr. i838; samt den i5:de i sistnämnde månad provisoriskt fasställt
en ny sjflönings-Stat för B anea-Verkets Embets- och Tjenstemän samt
'Betjente_, att gälla till efterrättelse från och med i838 års början; hvarefter,
i afseende å den sålunda bestämda nya Löneregleringen, åtskillige
jemnkningar, som, i och för densammas bringande till verkställighet, i vissa
delar, funnits erforderlige, blifvit af Banco-Fullmägtige, den 3 Maji sistberörde
år, vidtagne.
Vid jemförelse af den tills vidare fastställde nya Löneregleringen
med den förut varande AJlönings-Staten, visar sig följande resultat:
Enligt den gamla Aflönings-Staten fingo årliga löne-anslagen (efter
‘afdrag af 2:ne på Banco-Discont-Verkets Stat uppförde högre Commissarielöher)
utgöra:
I ordinarie aflöning R:dr 91,620:
med 20 proc. förhöjning derå 18,806: 110 426*
jsamt tillika, enligt 242 och 243 §. §. af
Eanco-Reglementet, såsom bestämda anslag
till personer inom Verket (efter afdrag
för åtskillige der upptagne, men, redan
före den nya regleringens bringande till
[ verkställighet, indragne arfvoden) på Om
kostnads-Räkningen
j - 4,893: 16. —.
eller (oberäknadt Ljuspenningar) tillsammans - R:dr 115,319: 16. —
Enligt den af Banco-Fullmägtige fastställde nya Aflönings-Staten
åter är beräknadt att, tills vidare, utgå:
å Löne-Staten (utom förenämnde s:ne Commissarie-Löner)
ett belopp af - R:dr 103,580: — —
samt å den så kallade Bestämde
Supplementar-Staten 4,896: 32.—
och å Surnumeraire-Staten 3,600: — —
eller (oberäknadt ljuspenningarne) tillsammans 112,076: 32. —-  hvarigenom alltså, för det närvarande, vunnits
en årlig besparing af - 3,242: 32.—115319* j6
hvilken kommer att ökas i den mån de å Surnumeraire-Staten upptagne
personer, på ett eller annat sätt, derifrån afgå; hvaremot i sistnämnde
Aflönings-Summa icke finnes inbegripen den förhöjning uti de 6 yngre
Commissariernes lönevilkor, från i,44° R^dr till 1,600 R:dr för hvardera, sorn.
Banco-Fullmägtige ansett sig böra för dem föreslå; men hvartill de, enligt
hvad i nedanstående 10 §. närmare omförmäles, hittills icke kommit i åtnjutande.
De af Banco-Fullmägtige den 26 Maji i83^ bestämde allmänna grunder,
i afseende på vidden och omfånget af den ansvarighet, som skall
Chefs- och Commissarie- samt öfrige Embets- och Tjenstemanna-befattningar
inom Banken åtfölja, äro, genom Banco-Fullmägtiges beslut af den 4
Febr. i838, ytterligare till efterrättelse fastställde, intill samma års slut,
samt vidare, under den 3 Januari innevarande år, af Banco-Fullmägtige
stadfästade till efterlefnad, intill dess Rikets Ständer, eller deras BancoUtskott,
kunna annorledes förordna.
§. 3.
Bankens ställning och resultatet för öfrigt af Bankens nu
granskade räkenskaper.
De öfversigter af Bankens hela ställning, vid i836 och 1837 årens
slut, hvilka, till följd af 5 §. i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1
Martii i83o, blifvit, efter hvartdera årets Bokslut, uppgjorde och med allmänna
Tidningarne utdelade, lemna fullständiga upplysningar, angående så
väl Bankens Skulder och Tillgångar, sorn dess Utgifter, för hvartdera af
dessa tvänne år, samt användandet af hvartdera årets öfverskott; men, till
underlättande af jemnförelsen emellan dessa Öfversigter och ådagaläggande
af rörelsens hufvudresultat för hvarje af dessa år, bifogas härhos serskilde
.Sammandrag, upptagande under:
JS:o 1,
I
N:o 1. Bankens, genom Lånerörelse, förvärfvade, contant influtne, Ränteinkomster,
dess dermed bestridde egna Ränte-utgifter och förvaltningskostnader,
samt det totala Öfverskott, som, för hvardera året, på räntorne
uppkommit;
N:o 2. Capital-Räkningens Vinster och Tillväxter, jernnförde till de derå
inträffade förluster och nedsättningar, såsom grund för Capitalets tillväxt
på det hela; samt
JS:o 3. Bankens samtlige Tillgångar, jernnförde till dess samtlige Skulder,
utvisande det, enligt Räkenskapen, befintlige Total-öfverskott, eller
Capitalet, sådant det vid hvartdera årets utgång sig befinner.
Härvid tro Revisorerne sig böra anmäla, att, till åtlydnad af Rikets
Höglofl. Ständers Beslut af den 7 Mars i834, till Banken, från RiksgäldsContoret,
blifvit inbetaide:
1837 den 2 5 Julii, frami. Öfverste-Lieutenanten C. Silfverspane år 1747
på Banken öfverlåtne Kronofordran - R:dr 442: 4^. i.
och 1837 d. 3o Dec., frami. Landshöfdingen, Friherre G. Duwalls
på Banken öfverlåtne Reductionsfordran R:dr 6,188: l\2. 7.
Deraf dock samma dag blifvit, af Banken, till
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet lefvereradt
den, jemnlikt Rikets Ständers Beslut, och med
Banco-Fullmägtige träffad serskild öfverenskommelse,
Fahlu Hospital tillkommande andel
af berörde fordran, med „ 464: i3. 5.R ,~n/,
1 5,/24: 29. 2.
så att Bankens behållning af dessa gamla fordringar, hvilka
finnas inbegripne under de, enligt Sammandraget N:o 2,
år 1837 contant influtne Capital-Vinster, utgjort R:dr 6,167: 27. 3.
* * *
Af Sammandraget. N:o 3 inhämtas, att Bankens totala Öfverskott,
eller Capital-tillgång, som, vid slutet af år i836, efter hvad i 1837 års
Revisions-Berättelse (pag. 42) omförmäles och sistberörde Sammandrag närmare
upplyser, utgjorde - 6,304,558: i3. 7.
vid 1837 års utgång ökats med - 655,702: 3i. 3.
hvartill kommer Vinsten eller Capital-tillökningen för i838,
enligt verkställd hufvud-afslutning, utgörande - 676,574: 7. 4-
så att, enligt den, efter i838 års Bokslut, sammanfattade
och med Tidningarne utdelade Öfversigt af Bankens
ställning, Bankens totala Öfverskott eller Capitaltillgångj
vid sistnämnde års slut, uppgick till - 7,636,835: 4- 2-
2
Vid granskning af de 2:ne reviderade årens räkenskaper, hafva Revisorerne
funnit desamma, på det hela taget, redigt och väl förde, så att
vid dessa räkenskaper allenast förekommit några obetydliga erinringar,
hvilka Revisorerne, uti aflåten skrifvelse, Banco-Fullmägtige delgifvit.
§• 4-
Bankens Vexlings- och Cassa-rövelse.
A. Bankens ut- ock invexling af Silfver och Guld, dess Metalliska
Gassa och de eif Banco-Fullmägtige vidtagne åtgärder till densammas
förstärkande.
Förändringarne med Silfver-tillgången äro, i Revisions-Berättelsen af
år 183^ (pag. 9), upptagne till och med den 3o November samma år.
Men sedan Banco-Fullmägtige, uti Deras Berättelse till nuvarande Revision,
anmält, att uti de uppgifter, angående Vexlings- och Cassa-rörelsen,
hvilka blifvit till i83y års Revision afgifne, misstag ägt rum, hafva Revisorerne
tagit kännedom af de i Banco-Fullmägtiges Expedition förde Tablåer,
uppå hvilka omförmälda uppgifter skola sig grunda, samt, vid deras jemnförelse
med Banco-Fullmägtiges Berättelse, funnit:
att Silfver-Cassan förstnämnde dag utgjorde Silfver Specie R:dr 6,258,960:
*9- 5-
att, under tiden, från Silfver-utvexlingens början, då blifvit till Allmänheten,
genom Special-Cassorne, utvexlade Silfver Specie R:dr 775,212: 21 sk.
samt att Cassans totala förminskning, under samma tid, inskränkte sig
till ett belopp af Silfver Specie R:dr 325,688: 4- 7*
Under den sedermera förflutna tiden har förhållandet härmed, enligt
hvad förenämda Tablåer utvisa, varit följande:
Special-Cassorne hafva utgifvit lill Allmänhete
Silfvermynt:
n
Bankens JVletalJiska
myntad t och omyn
Gassa i Silfver,
ladt, har effectivt
Minskats
Ökats
1837: Nov. 3o — Dec. 3i
65,600
—
69,227
i4
—
—
—
i838: till och med Mars 3i
17,850
—
10,625
36
2
—.
—
„ „ „ Juni 3o
509,700
—
509,036
10
3
—
—
„ „ „ Sept. 3o
454,650
—
451,076
46
7
—■
—
„ ,, ,, Dec. 31
18,150
—
12,307
44
—
—
1839: till och med Mars 3 i
19,500
—
11,624
22
6
—
—
„ „ „ Juni 3o
5,550
—
—
—
2,457
44
—•
,, ,, ,, Sept. 00
4,650
—
—
—
513,127
12
7
„ „ „ Nov. 2
3,600
—
—
—
145,445
10
9
S u m m a
1,099,250
1,063,898
28
6
661,030
r9
4
Förändringarne med Guld-tillgångarne äro likaledes uti förra Revisions-Berättelsen
(pag. 10), upptagne till och med den 3o Nov. i 83^, då
Cassan i Guld innehöll Duc. a63,455: skill.
Guld-tillgången har, under den sedermera förflutna tiden, undergått
följande förändringar:
1837 Nov. 3o. — Dec.-3i
1838 till och med Mars 3r . .
„ „ „ Juni 3o . .
„ „ „ Sept. 3o . .
„ „ „ Dec. 31 . .
1839 till och med Mars 3i . .
» v i) Juni 3o .
„ „ „ Sept. 3o . .
„ „ „ Nov. 2 . .
Summa
Med afseende å ofvanberörde misstag, och då Revisorerne funnit, att
den förde Tablåen öfver till Allmänheten, genom Special-Cassorne, utvexladt
Silfvermynt, upptager totala utvexlings-summan till 9,3oo R:dr
Silfver Specie mindre, än det belopp, hvartill densamma, enligt det i Fullmägtiges
Berättelse af den 16 nästlidne September intagne Sammandrag
öfver Silfver-utvexlingen, uppgått, hvilken skiljaktighet befunnits härröra
från ett vid Tablåens transporterande, i Juli månad j 83-y, begånget misstag;
så, och ehuru detta misstag synes vara observeradt vid uppsättandet
af Banco-Fullmägtiges Berättelse, fastän det icke blifvit i Tablåen rältadt,
hafva Revisorerne ansett sig ej kunna undgå att fästa Banco-Fullmägtiges
uppmärksamhet på angelägenheten af, så väl, att de i Fullmägliges Expedition,
ifrån Silfver-utvexlingens början, uppgjorde Tablåer blifva, till utrönande
af deras tillförlitlighet, sorgfälligt granskade och med de till
Banco-Fullmägtige, från vederbörande, ingångne Rapporter jemnförde, som
ock att, för framtiden, all tillbörlig noggranhet vid dessa Tablåers förande
iakttages.
Någre, efter stycketalet, invexlade fullvigtige, utländske myntsorter,
hafva icke blifvit, under nu ifrågavarande tidrymd, från Banken utvexlade,
på sätt 111 §. af Banco-Reglementet, i visst fall, medgifver, och ej eller
äro några flere utländske mynt invexlade, än
E tvexladt
Ducater.
6,577
3,209
4,222
3,706
3,150
3,860
2,803
2,640
332
30,501
_83_
IOO
JJ.
IOO
_4_
IOO
4 5
IOO
IOO
_3_ö_
IOO
Utnssigneradt
Ducater.
700
19
21
531
20
1,244
187
908
3,630
Ingånget
Ducater.
194
161
761
2,477
30
513
4,136
JCO
IOO
t o
IOO
Minskning
Ducater.
_8_3
IOO
_SO-.
IOO
4
6,577
3,715
4.080
2,966
3,681
3,880 —
1,570| —
2,797|
7271 —
29,995
i 20 st. Spanska Piastrar, motsvarande- - - Silfv. R:dr 116: "j.n.
och 20 Franska 5-francs-slycken - - . - „ 16: 3o. i.
S:a Silfv. R:dr 132: 38. —
för hvilka i betalning ufgått tillhopa Banco R:dr 354: 5. t[.
«!'* ■v
Vid bestämmande, den i5 Mars i838, af ut- och invexlingspriserne
å Ducater, har utvexlingspriset blifvit af Banco-Fullmägtige nedsatt till 2
R:dr 6 sk. g r. i Silfver eller 5 R:dr 34 sk. i Banco-Sedlar, per Ducat,
hvilket utvexlingspris, innevarande år, oförändradt bibehållits; men invexlingspriset
är, under bägge åren, faststäldt till hvad det förut varit, eller 5 R:dr
3a sk. B:co per Ducat.
Revisorerne tro sig härvid böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
derå, att det, jemnlikt §. 111 i Banco-Reglementet af den 26 Maj i835, väl
är Banco-Fullmägtige öppet lemnadt, att, om så nödigt pröfvas, äfven under
årets lopp förhöja det utvexlingspris för Svenska och Holländska Ducater,
som Fullmägtige, i den ordning, samma §. stadgar, för året fastställt,
men icke, att, före årets utgång, samma pris nedsätta. Och då likväl, enligt
Revisorernes åsigt, sådane förhållanden möjligen skulle kunna inträffa,
hvarigenom det blefve för Banken fördelaktigt, att utvexlingspriset äfven,
under årets lopp, nedsattes, få Revisorerne till Rikets Ständer hemställa,
huruvida ej, för framtiden, Banco-Fullmägtige må berättigas, att, på sätt,
rörande invexlingspriset å Ducater, redan i 116 §. af Banco-Reglementet
är stadgadt, jemväl, om så nödigt pröfvas, under årets lopp, det fastställde
utvexlingspriset, medelst nedsättning, förändra.
Vr V V
Sedan ett Handelshus häri Staden hos Banco-Fullmägtige gjort förfrågan,
huruvida det ej kunde tillåtas, att ur Banken uttaga Guld i Plantsar, mot
erläggande af motsvarande värdet i Ducater, har, inom Banco-Styrelsen,
fråga uppstått, om rätta förståndet af de i Banco-Reglementet gifna föreskrifter,
rörande Gulds utlemnande från Banken, samt härvid Banco-Styrelsens
fleste Ledamöter, enligt Fullmägtiges Protocoll den 28 Juni i838,
förklarat, att, enär genom 111 §. af Banco-Reglementet endast vore förbjudet
att låta någon utbekomma Silfverplantsar, i stället för Svenskt myntadt
Silfver eller Bancosedlar, hvilket stadgande icke syntes hindra utgifvandet
af Guldplantsar, samt härtill komme dels att, genom en sådan åtgärd,
Bankens anlitande af Silfver skulle minskas, i förhållande af det Guld,
som uttoges, dels ock, att Guld vore att betrakta såsom en handelsvara,
hvarå Banco-Fullmägtige'ägde att årligen förändra in- och utvexlingspriset,
ville Banco-Fullmägtige tillåta, att utvexling af Guldplantsar finge ske, mot
— i3 —
Bankens sedlar, efter det lill 5 R:dr 34 sk. bestämde utvexlingspris för
Ducaten, med tillägg af T3^:dels procents slagskatt.
Revisorerne hafva i så måtto instämt uti den af Banco-Styrelsens fleste
Ledamöter, i nämnde fråga, yttrade åsigt, att Revisorerne jemväl, för
deras del, ansett, det utvexling från Banken af Guldplantsar, mot Rancosedlar,
må ega rum ; men då de, tid efter annan , af Banco-Styrelsen afslutade Contracter
om lefverering af Guld till Banken, utvisa, att endast i de fall, då
fullvigtige Holländske Ducater lefvereras, oafkortad betalning derför, efter
det i Banken för Guld årligen bestämda invexlingspris, af Banken erlägges,
och att deremot Guldplantsar, vid lefverering af dylika till Banken, skola
vara åtföljde af Mynt-Verkets betyg öfver innehållet i Ducater, efter afdrag
af Myntskatlen; hvadan Banken således redan vid lefvereringen blifvit för
Myntskatten godtgjord, och någon anledning ej eller i öfrigt, efter Revisorernes
omdöme, förefinnes dertill, att de, hvilka kunna önska, att i Banken
tillvexla sig Guldplantsar mot Bancosedlar, skola förvägras att sådant verkställa,
efter det af Fullmägtige, i allmänhet, bestämda utvexlingspris för
Ducater, helst det, enligt hvad Fullmägtige äfven synas hafva insett, snarare
måste betraktas såsom för Banken fördelaktigt, än för densamma af
någon menlig inverkan, att Guld der uttages, i stället för den metall, eller
Silfver, hvarmed, enligt Bank-Lagen af den i Mars i83o, Banken ovilkorligen
måste vara försedd, i och för inlösen af sina sedlar, samt dessutom
vid utvexling af Guldplantsar mot Bancosedlar, efter det för Ducater bestämda
utvexlingspris, någon vinst alltid måste för Banken uppstå, då detta
pris, enligt Banco-Reglementet, bestämmes högre än invexlingspriset för
desamma, hafva Revisorerne till Banco-Fullmägtige öfverlemna!, huruvida
ej, för framtiden, utvexling från Banken af Guldplantsar, mot Bancosedlar,
efter det för Ducater, vid tillfället, gällande utvexlingspris, må tillåtas, utan
något tillägg af slagskatt, hvilket tillägg synes hafva förorsakat, att den af
Banco-Fuliinägtige gifne tillåtelsen till utvexling af Guldplantsar icke blifvit begagnad,
under den, sommaren sistlidet år, starka utvexlingen af Silfvermynt.
Efter det
7 December i83y, inhemtut, att Rikets Ständers samma år församlade
Revisorer, uti Prolocolls-Utdrag af den 24 nästförutgångne November, till
Banco-Fullmägtige afgifvit yttrande, i afseende på ett af Fullmägtige, den
20 Juli nämnde år, fattadt beslut, rörande återgång af åtskillige,
under året, afslutade Contracter, om lefverering af dels Silfver, dels
Guld till Banken, samt af det hos Rikets Ständers Revisorer, den 24
November i83y, förde särskildta Protocoll befunnits, att omförmäldte yttrande
icke uti 183^ års Berättelse till Rikets Ständer intagits, utur det
skäl, att tiden, inom hvilken de i Contracten medgifne förskotter skulle åter
-
- ,4 -
bäras, icke tilländalupit, vid den tidpunkt, till hvilken dåvarande Revisorer
•sträckt. Deras granskning af Banco-Fullmägtiges Protocoll; så och efter det undertecknade
Revisorer, vid genomgående af de hos Fullmägtige från den i5
September 1837 förde särskilde Protocoll, i frågor, rörande den reela Fondens
vidmagthållande erfarit, att o'f vanberörde förskotter, vid slutet af sistnämnde
år, till fullo ingått, och följaktligen något hinder numera icke möter
för yppandet af så väl Banco-Fulhnägtig-es, som förutvarande Revisorers öfverläggningar
och beslut i ämnet, anse Revisorerne sig nu böra förhållandet
för Rikets Ständer framlägga:
Banco-Fullmägtige hade, under år 1837, afslutat Contracler, dels,
den 10 Mars, med Herr H. L. Hesse i Altona, om Silfver till ett värde af
150.000 R:dr Silfver-Specie, efter Svensk myntberäkning, samt med Hrr Schön
& Comp. och Bohnstedt J:r härstädes, om Silfver eller Guld till ett värde af
100.000 Silfver-Specie-R:dr, dels, den 25 i samma månad, med Handelshuset
D. Carnegie & Comp. i Götheborg, om 100,000 R:dr Silfver-Specie, allt emot
ett pris af 2 R:dr 3a sk. B:co, för hvarje Riksdaler i Silfver, och 5 R:dr 32
sk. samma mynt, för hvarje Ducat, som vid utmyntningen kunde, efter
afdrag af myntskatten, erhållas utur de lefvererade qvantitelerne, under
vilkor, bland andra:
uti Contractet med Herr Hesse; att Silfver, motsvarande ett belopp af
50.000 R:dr Specie , ovilkorligen borde lefvereras inom och sednast den i5
September samma år; att, i afräkning på hvad af lefveransen häraf sig
belöpte, ett räntefritt förskott, af 100,000 R:dr B:co, finge, vid Contractets
underteknande, lyftas, mot till Fullmägtige inlemnad och af Deni godkänd
borgen; att, i händelse Herr Hesse ville lefveransen af återstående
100.000 R:dr Silfver, till större eller mindre del frånträda, anmälan derom
skulle hos Fullmägtige göras, före Maj månads utgång, och alt Herr Hesse,
uppå skeende anmälan och emot säkerhet, som af Fullmägtige pröfvades
antaglig, egde undfå ytterligare räntefritt förskott till högst 2 R:dr B:co pr
Silfver-Specie-R:dr, i afräkning å den belöpande betalningen , för hvad han
utöfver förstberörde 5o,ooo R:dr kunde komma att lefverera;
uti Contractet med Herrar Schön & Comp. samt Bohnstedt J:r: att den
af dom erbjudne Silfver-lefverans äfven skulle vara verkställd sednast den i5
September, och att till dem, mot aflemnad och af Fullmägtige godkänd
borgen, skulle utbetalas ett räntefritt förskott, icke öfverstigande 200,000
R:dr B:co, med rättighet för dem, att antingen, på en gång, genast, eller i
flere poster, samma förskotts belopp lyfta;
uti Contractet med Handelshuset D. Carnegie & Comp.: att lefverancen
skulle vara verkställd inom loppet af September månad och alt Handelshuset,
mot till Fullmägtige aflemnad och af dem godkänd borgen, skulle
ega att, vid Contractets undertecknande, uppbära ett räntefrilt förskott af
200,000 R:dr;
hvarjemte sluLeligen i alla trenne Contracten blifvit stadgadt, att, derest
de åtagne lefverancerne icke vore inom de sålunda bestämda tiderne fullgjorde
, Lefverantörerne underkastade sig, alt, från lyftningsdagarne till återbetalningstiderne,
godtgöra Banken ränta, efter sex för hundrade årligen, å
förskollsbeloppen, och att till Banken då genast återbetala hvad utaf de lyftade
förskotten kunde vara oguldet.
Efter det, till följd af omförmälde Contracter, blifvit lyftade::
af Herr Hesse den io Ma/s i83y - B:co R:dr 100,000: — —
och den 20 April samma år ytterligare „ „ 100,000: 900 000
af Herrar Schön & Bohnstedt den io Mars samma år - 200,000:
af Handelshuset Carnegie & Comp. den 2 5 Mars samma år
likaledes - - - 200,000:
Tillsammans B:co R:dr 600,000:
aflät Kongl. Maj:t„ under den 26 nästderpåföljde Maj, till Banco-Fullmägtige
en Nådig Skrifvelse, deruti förklarades, att då den rubbning i Handelsoch
Creditförhållanden, som inträffat på flere utrikes, orter, kunde verka
till fördröjd afsättning å Sveriges förnämsta Exportvaror, Kongl. Maj:t ville
fästa Banco-Fullmägtiges uppmärksamhet å angelägenheten, alt, under dåvarande
omständigheter, å Bankens sida undvika alla åtgärder, ledande till
minskning i den vexeltillgång, som för Importhandeln erfordrades, samt att
det, i sådant afseende, syntes vara lämpligt, att i fall Contracter om lefverering
af Silfver lill Banken, under loppet af år 1837, blifvit af BancoFullmägtige
afslutade, deras verkställighet uppskjötes till en mera gynnande
tidpunkt; hvarförutan Herr Hesse, som redan den 11 Maj nyssnämnde år
tillkännagifvit, det han frånträdde att lefverera 5o,ooo R:dr Silfver-Specie,
den i3 derpåföljde Juli, uti en till Fullmägtige ingifven skrift, med förmälan,
alt den i Norra Amerika och sedermera äfven i England utvecklade
handelscris icke syntes gifva anledning förmoda, att, för året, det lugn och
den säkerhet i handeln skulle återkomma, som kunde lemna Sverige någon
utsigt till export af jern och trädvaror; att om, under dessa förhållanden,
den contraherade lefverancen skulle gå i verkställighet, sådant icke kunde
undgå alt menligt inverka på Svenska myntets vexelvärde, och troligen
skulle föranleda till utförsel af en motsvarande qvantitet klingande mynt;
att härigenom endast skulle förorsakas ömsesidig kostnad för Silfrets in-och
utförsel, samt en för rörelsen menlig inverkan, då berörde Capital undandrages
allmänna marknaden, midt under en för afsättningen missgynnande
conjunctur, på desse skäl anhållit, det Banco-Fullmägtige måtte bevilja honom
anstånd med lefvererandet af de contraherade 100,000 R:dr Silfver-Specie,
till ultimo Juli i838, mot det att ränta å det erhållna förskottet „ 200,000
— .6 —
R:dr Banco-Sedlar, erlades till slutet af Juli månad 1837, och att den af
Hesse lemnade borgen, blefve förnyad för det qvarstående förskottet.
Vid pröfning af Herr Hesses sålunda gjorda ansökning, hafva väl BancoFullmägtige,
den 20 Juli 1837, enhälligt afslagit samma ansökning, förnämligast
af det skäl, att en öfverenskommelse om verkställande af Silfverlefverans
under sommaren i838 vore att anse såsom ett nytt Silfverköp, hvilket
Banco-Fullmägtige voro oberättigade att ingå, då kursen stöde öfver pari,
men fråga hos Banco-Fullmägtige uppstått om upphäfvande af samtelige
förenämnde Contracter, på sådant sätt, att lefverans-affären förbyttes till
en låne-affär, dymedelst, att de af Lefverantörerne uppburne förskotter
förvandlades till lån, som, på trenne terminer, under 1837 års höst, borde
återbetalas, samt, vid pröfning åter af denna fråga, och sedan till BancoFullmägtiges
kunskap kommit, att enahanda ansökningar, som den af Herr
Hesse ingifne, skulle vara att förvänta ej mindre från Handelshuset Carnegie
& Comp., än äfven från Hrr Schön & Comp. och Bohnstedt J:r, sistnämnde
dag beslutat, att berörde trenne Contracter fingo upphäfvas, under vilkor,
att de lyftade förskotten återbetalades, med ^:del sednast å den i Contracten
utsatte tid för verkställigheten af lefveransen , J:del inom en månad
derefter, och den återstående tredjedelen sednast tvenne månader efter den
utsatte lefvereringstiden, med 5 procent ränta från lyftnings- till betalningsdagarne,
samt förbehåll, dels att, om icke inom de uLsatte tiderne, desse
återbetalningar blefvo verkställde, räntan beräknades, enligt det äldre Contractet,
efter 6 procent om året, dels att öfverenskommelse härom skulle
vara afslutad sednast den 10 derpåföljde Augusti; hvarefter de trenne
Lefverantörerne, hvar för sig, förklarat sig nöjde dermed, att de afslutade
Contracten , på desse vilkor upphäfdes, hvilket alltså skedde; Och hafva Rikets
Ständers år 1837 församlade Revisorer förklarat, att De, som för öfrigt
icke funnit något att anmärka vid det af Banco-Fullmägtige i nämnde fråga
fattade beslut, dock ansågOj att den utaf Banco-Fullmägtige medgifne nedsättning
af räntan å de lyftade förskottssummorne, under det belopp, hvartill
räntan å desamma blifvit, genom de afslutade Contracterne, bestämd, för
den, sedermera inträffade, händelse, att de åtagna lefveranserne ej inom
utsatt tid fullgjordes, icke varit af behof påkallad, samt att Contracterne
således bordt i detta afseende, efter ordalydelsen, fullgöras. Upplysande
Banco-Fullmägtiges särskilda Protocoll, för den 7 December 1887, att
sedan dåmera samtlige, på grund af berörde Contracter, lyftade förskotter
blifvit återburne, Banco-Fullmägtige beslutat, att anmälan om hvad sålunda
fullgjordt blifvit, skulle hos Kongl. Majit göras, i anledning af Kongl. Majrts,
under den 26 nästförutgångne Maj, till Banco-Fullmägtige aflåtne,här ofvan
omförmäldte, Nådiga Skrifvelse i ämnet.
Under
Under loppet af år i 838 har, i anseende lill då inträffade ofördelaktiga
handelsconjunctur, någon åtgärd till förstärkande af Bankens Metalliska
Gassa, medelst inköp af Silfver eller Guld från främmande länder, icke
ägt rum, men innevarande år äro Contracter af Banco-Fullmägtige afslutade:
under den ig slpril med Handelshuset D. Carnegie & Cornp. i Götheborg
om Silfver till ett värde af 100,000 R:dr Silfver Specie, att lefvereras sist
den 15 derpåföljde September; samt under den a Maj dels med CommerceRädet
m. m. O. Wijkj om Silfver till ett värde, motsvarande 5o,ooo R:dr
Silfver Specie, att lefvereras inom den 16 i nyssnämnde September månad,
och dels med Directionen öfver Bruksägares Hjpotheks-Cassaj om Silfver
eller Guld, till ett värde af 5oo,000 R:dr Silfver Specie, att lefvereras inom
den 3o September, allt emot ett pris af 2 R:dr 32 sk. B:co för hvarje
Riksdaler Silfver Specie, och 5 R;dr 32 sk. B:co för hvarje Ducat, som, vid
utmyntning, kunde, efter afdrag af mynt- eller slagskatten, erhållas utur
de lefvererade qvantiteterne, under vilkor, bland andra:
uti förstnämnde tvänne Contracteratt Lefverantörerne, emot till
Banco-Fullmägtige aflemnad och utaf dem godkänd borgen, skulle äga att, vid
Contracternes undertecknande, från Banken uppbära räntefria förskotter,
Handelshuset D. Carnegie & Comp. till belopp af 200,000 R:dr i Bancosedlar
och Commerce-Rådet IVijk till belopp af 100,000 R:dr i dylika
sedlar, och att derefter lefveranserne skulle gå i liqvid för förskottssummorne,
så att först då desamma blifvit, medelst lefveranserne, fullt godtgjorde,
vidare contant ersättning skulle Lefverantörerne tillkomma; samt
uti Contractet med Directionen öfver Bruksägares Hypotlieks-Gassa j
att Directionen, emot till Banco-Fullmägtige aflemnadt Hypothek af Inteckningar
i Bruks- och Landtegendomar, skulle äga att, så snart berörde inteckningsbandlingar,
efter deraf bos Commissarierne i Bankens Låne-Cancellie
föregången enahanda pröfning, som de handlingar, hvilka Directionen hypotliicerat
i Banken, såsom säkerhet för derstädes erhållet Cassa-Creditiv,
blifvit af Banco-Fullmägtige godkände, från Banken uppbära ett räntefritt
förskott, motsvarande beloppet af det derför lemnade hypothek , dock icke
öfverstigande 1,000,000 R:dr B:co, hvilket förskott skulle få lyftas på en
gång elier i flera poster; och hvarefter hvarje i Banken aflemnad andel å
lefveransen, skulle gå i afräkning å hvad som å förskottssumman kunde
vara lyftadt, med rättighet för Directionen, aLt genast, efter i Banken skedd
uppvägning och befunnen riktighet, utbekomma hvad öfverskott, som å
det lefvererade kunde uppkomma, efter liqvid af den lyftade förskottssumman
;
hvarjemte, uti samtelige Contracten_, blifvit stadgadt, att, derest den
åtagna lefveransen icke, inom utsatt tid, fullgjordes, till Banken genast
— 18 —
skulle återbetalas hvad utaf det lyftade förskottsbeloppet funnes oguldet,
med ränta till sex för hundradet årligen, från lyftnings-till återbetalningsdagarne;
och inhämtas af de hos Banco-Fullmägtige förde särskilde Protocoli,
i frågor, rörande reella fondens förstärkning, att omförmälde trenne
Contracter numera blifvit, medelst lefverans af Silfver, fullgjorde.
Revisorerne hafva väl icke funnit något att erinra vid de af BancoFullmägtige
sålunda vidtagne åtgärder, men då en tid af två till tre månader,
enligt Revisorernes åsigt, bör vara fullt tillräcklig för införskaffande
af Silfver eller Guld från utrikes ort, och det icke synes vara förenligt
med Bankens fördel, att räntefria förskotter, vid lefvereringar af Silfver
eller Guld till Banken, beviljas Lefverantörerne på längre tid, än som fordras
för lefveransens verkställande, utan sådant, enligt Revisorernes omdöme,
kan motverka växelkursens nedsjunkande till den punkt, att ädla
metaller kunde, på naturlig väg, ingå; hafva Revisorerne, uti till BancoFullmägtige
aflåten skrifvelse, tillkännagifvit den öfvertygelse, att BancoFullmägtige,
vid framdeles afslutande Contracter, om lefvereringar af Silfver
eller Guld till Banken, icke böra bevilja vederbörande Lefverantörer
räntefria förskotter på längre tid än högst trenne månader.
Äfvensom Revisorerne, hvilka ansett, att den påföljd af de lyftade
förskotts-summornes återbärande, med 6 proc. ränta, hvilken uti hittills af
Banco-Fullmägtige afslutade Contracter, om lefveranser af ädla metaller,
varit stadgad, för den händelse, att lefveranserne ej skulle, inom utsatt tid,
fullgöras, är af sådan beskaffenhet, att den måste betraktas snarare såsom
en fördel för Lefverantören, än såsom ett äfventyr, hvarigenom han kunde
förmås, att, jemväl under en för honom missgynnande conjunctur, den
contraherade lefveransen fullgöra, gifvit Banco-Fullmägtige tillkänna, att,
enligt Revisorernes omdöme, hädanefter, vid de tillfällen, då Contracter
kunna uppgöras om lefverering af ädla metaller till Banken, bör, jemte de
lyftade förskotts-summornes återbäring, med 6 proc. ränta från lyflningsdagen,
bestämmas något lämpligt vite, att af Lefverantören erläggas, för
den händelse att den öfverenskomna lefvereringen icke, inom stadgad tid,
Yerkställes.
Flere Ledamöter hafva dock i denna fråga varit af skiljaktige åsigter, med
pluraliteten, af hvilka Ledamöter a:ne afgifvit härhos bifogade reservationer.
B. Förändringar med Bankens Sedel- och D eposilions-Skuld, samt
den Reella Fondens förhållande till samma Skuld.
Förändringarne med Bankens Sedel- och Depositions-Skuld äro uti
Reyisions-Berättelsen af år 183^ (pag. 12) redovisade, lill och med den 3o
— '.9 —
November samma år, då liela denna Skuld, efter den af Rikets Ständer
bestämde beräkningsgrund, uppgick till Ducater 2,284 och Riksdaler Banco
34,300,536: 8. 6.
Nämnde Skuld, på enahanda sätt beräknad, bar sedermera, under
här nedan upptagne tidpunkter, förändrat sig på sätt, som följer:
Ducater.
Riksdaler Banco.
1837
December 3 t
.
.
.
2,284
35,007,298
27
7
Adviserade Invisningar
för Cassa-Creditiv
—
—
+ 15,000
i838 Mars 3i
-
-
1,778
—
35,243,834
4
1
Adviserade Invisningar
-
-
-
—
+ 5,500
—
—
99
Juni 00
-
-
-
1,920
—
32,980,530
16
3
99
September 3o -
-
-
-
2,660
—
31,430,452
33
1
Adviserade Invisningar
-
-
-
—-
—
+ 14,000
—
—
99
December 3i
-
-
-
2,129
—
31,400,998
i5
2
Adviserade Invisningar
-
-
-
—
—
+ 7,000
—
—
i83n Mars 31
-
-
-
2,109
—
31,966,716
43
—
Adviserade Invisningar
-
-
-
—
—
+ 12,900
—
—
»
Juni 3o
-
-
-
2,355
—
31,697,206
24
—
Adviserade Invisningar
-
-
-
—
—
+ 10,200
—
—
99
September 3o
-
-
-
2,168
—
31,813,086
3o
to
Adviserade Invisningar
-
-
-
—
+ 4,200
—
—
9 9
November 2 -
-
-
-
1,260
—
32,241,230
[8
11
Adviserade Invisningar
-
-
-
1 -
—
+ 3,100
—
—
Den år 1807 afgifne Revisions-Berättelse (pag. i3) utvisar jemväl,
alt Bankens Réela Fond, den 3o November samma år, stod till Sedel- och
Depositions-Skulden i ett så mycket fördelaktigare förhållande, än det af
2 till 5, att Bankens egen metalliska tillgång, evalverad till Bancovärde,
då öfversteg sistnämnde förhållande med ett belopp af B:co R:dr 4>45o,315:
3i. 10. Sedermera har, under nedan upptagne tidpunkter, 'förhållandet
härmed varit följande:
Egne Guld- och
Silfver - tillgångens
belopp i Riksdaler
Banco.
Deraf erforderligt,
för att såsom i till
5 motsvara Sedel-  och Depositions-  Skulden.
Utöfver förhållan-  det af 2 till 5 be-  fintelige beloppet
af Ädla Metaller,
evalverade till
R:dr B:co.
17,948,649
31
4
14,008,919
20
8
3,939,730
to
8
17,902,128
4o
8
14,099,733
3o
5
3,802,395
10
3
16,520,774
2
5
13,196,252
6
6
3,324,521
43
11
15,296,898
43
p
12,577,781
3
8
2,719,117
4°
1
15,246,227
38
5
12,563,199
15
8
2,683,028
22
9
15,193,355
42
5
12,791,846
36
5
2,401,509
6
15,189,619 31
9
12,682,962
28
10
2,506,657
2
I 1
16,543,164:4o
12,726,914
3 1
6
3,816,250
8
6
16,932,044
20
8
12,897,732
7
7
4,034,312
13
1
183December 3i
i838 Mars 31
„ Juni 3o
„ September 3o
„ December 3i
i83p Mars 3i
„ Juni 3o .
„ September 3o
„ Novemb. 21
C. ingående Utmyntningen af Bankens Silfver och Guld, jemte
åtskillige med myntningen gemenskap egande förhållanden.
Som, under sommaren år 1838» då utväxlingen från Banken af bela
Silfver Specie Riksdalrar varit särdeles stor, klagan blifvit förspord deröfver,
att det nya Silfvermyntet skulle vara dels undervigtigt, dels underhaltigt,
har Lieutenanten L. F. Svanberg blifvit af Banco-Fullmägtige anmodad,
att vetenskapligt undersöka Silfverhalten i åtskillige från Bankens förråd
uttagne hela Specie-Riksdalers-stycken af 1887 och i838 årens prägling;
hvarförutan hos Kongl. Technologiska Institutets Direction blifvit, på enskild
väg, begärd undersökning, till utrönande af halten i några, under samma
arne år, präglade Silfver-Riksdairar.
Lieutenant Svanberg har sedermera för Banco-Fullmägtige anmält,
att vid den af honom gjorda undersökning, hvilken blifvit anställd med
6 st. hela Specie Riksdalrar af 1887 års och 14 st. af i838 års prägling,
samt skett på våta vägen, eller genom upplösning och siifrets utfällning i
form af chlorsilfver, hvilket blifvit glödgadt i en ström af vätgas, och
hvarefter silfret vägits såsom metalliskt, har befunnits:
att silfverhalten uti det undersökta myntet, inberäknadt en deruti varande
ringa guldhalt, oscillerar emellan 75,177 procent och 74,696 procent; men
att detta sednare tal, som, med 0,004 procent understiger den tillåtna
minimihalten af 74,700 procent, icke kan garanteras vara säkert på en
sådan qvantitet, emedan icke någre kemiska undersökningar kunna med
en så fullkomlig skarphet anställas;
att medelsilfverhalten hos det undersökta myntet utgjort 74,917 procent,
men att, efter beräkning särskildt af det, som befanns stämpladt med
1837 års stämpel och särskildt af det, som varit försedt med iS38 års
stämpel, medelhalten hos det förra utfallit till 74,936 proc. och hos det
sednare till 74,909 proc.; samt
att allt det undersökta silfret varit guldhaltigt, ehuru i en så ringa qvantitet,
att det först uti 1 ooidels-procenten kunnat influera.
Om hvilket resultat Allmänheten blifvit underrättad, genom en i
Sveriges Stats-Tidning, för den 24 Aug. i838, införd resumé af berörde
undersökning.
Derjemte har Professoren och Riddaren Schwartz, uti aflåten skrifvelse,
anmält, att, efter undersökning af de till Technologiska Institutet
lemnade Riksdalers-stycken af 1837 och i838 årens prägling, silfverhalten
per medium visat sig vara, uti mynten för det förra året, xjnnrdelar och
för det sednare året något bättre, eller -j^^tn^-delar, af myntets vigt, samt
att således icke något vore att anmärka vid halten af dessa mynt, så att,
örn silfverhalten i de mynt, som präglats under föregående åren, varit
lika god, ”allenast återstode att gifva Svenska Silfvermyntet samma väsendtliga
egenskap, som allt annat: att vara klingande"j hvarigenom man, i
första hand, kunde skilja godt mynt från falskt.
Efter det Banco-Fullmägtige, i anledning af från Commissariatet gjord
förfrågan, angående den ordning som borde iakttagas vid lefvereringarne
till Kongl. Myntverket, enligt beslut af den i5 Februari i838, sig yttrat,
att, sedan de äldre y^-dels och -dels Riksdalers-stycken blifvit utmyntade,
finge, i första rummet, “1V -dels Riksdalers-stycken af 03^ prägeln
och dernäst plantsar till utmyntning användas; men Commissariatet, jemte
tillkännagifvande att J^-dels och ^-dels Riksdalers-stycken af gamla prägeln
redan långt förut "blifvit ommyntade, dels anmält, att vederbörande
Embels- och Tjenstemän vid Kongl. Myntverket afgifvit det förklarande,
att T]5-dels Riksdalers-stycken af nya prägeln, såsom varande en af
Kongl. Maj:t påbjuden, ej ännu aflyst, myntsort, icke kunde till myntning
emottagas, förr än Kongl. Maj:t dertill lemnat Dess nådiga tillstånd, dels
ock, Lill följd häraf, hos Banco-Fullmägtige hemställt, att Silfver-plantsar
kunde få till utmyntning framgent användas, hafva Banco-Fullmägtige, den 1
rflerpuföljcle Martii, förklarat sig vilja, tills vidare, låta bero vid det från
Kongl. Myntverket lemnade svar, samt förordnat, att Silfverplantsar framgent
och intilldess Kongl. Majit funne för godt tillåta ommyntning af J^-  dels Riksdalers-stycken af nya prägeln, finge användas till utmyntning, så
länge den komme att fortsättas, utan att, så vidt af Banco-Fullmägtiges
Prolocoll, för den lid desamma nu undergått granskning, kan inhämtas,
att något ytterligare steg sedermera blifvit af Fullmägtige taget, för att
befordra ommyntningen af berörde -^-dels Riksdalers-stycken.
Detta förhållande har så mycket hellre ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet,
som Rikets sist församlade Ständer ej allenast, på sätt i3o §.
af nu gällande Banco-Reglemente utvisar, beslutat det ifrågavarande, enligt
Kongl. Förordningen om myntfoten af den a5 Juni i83o präglade, T3g-dels
Riksdalers-stycken icke vidare finge från Banken utväxlas, utan ock, uti
näst förestående 129 §. af samma Reglemente, till Fullmägtiges efterrättelse
uttryckligen stadgat, alt vid rnyntningen borde, jemte åtskillige uppräknade
äldre Silfvermynts-sorter, företrädesvis användas Bankens förråd af
TV-dels Riksdalers-stycken, hvilken sistnämnde myntsort, utaf nya prägeln,
uppgår till det betydliga belopp af i52,85o R:dr.
Med fästadt afseende å de af Rikets Ständer sålunda gifne föreskrifter,
och enär dessutom Kongl. Majlis under den g Maj 1835 utfärdade, nu
gällande, Nådiga Förordning, angående myntfoten, icke tillåter, att -dels
Riksdalers-stycken vidare få vid Kongl. Myntverket utmyntas, hvilket måste
anses såsom en följd af Rikets Ständers vid sistförflutne Riksdag fattade beslut
om ett nytt system för Rikets Silfvermynt, samt det i Kongl. Förordningen
den 27 April 1742 stadgade förbud för enskilde, att nedsmälta myntadt
silfver, alldeles icke kan vara på förevarande fall lämpligt, hafva Revisorerne
anmodat Banco-Fullmägtige föranstalta, det ofvanberörde ^-dels
Riksdalers-stycken af nya prägeln varda ommyntade, och att, i händelse af
ytterligare vägran å Kongl. Mynt-Styrelsens sida, att desamma till ommyntning
emottaga, öfver en sådan åtgärd, å vederbörlig ort, anföra besvär.
.» * -t
Yidare
hafva Revisorerne, af Bankens General-Hufvudböcker, inhämtat,
att under åren 1836 och 183y differencer, Banken till förlust, uppstått,
vid ommyntning af 1-dels, y^-dels och ^-dels Riksdalers-stycken af gamla
prägeln, hvilka differencer funnits, till en del, hafva härrört deraf, alt
Kongl. Myntverket, efter uppsägning af från Banken till ommyntning aflemnade
poster, i förenämnde myntsorter, afdrag!t å J-dels Riksdalersstycken
J-dels procent samt å T^-dels och ^5-dels Riksdalers-stycken i-dels
procent af bruttovigten, utöfver den medgifne myntskatten, af J-dels procent,
lutan att någon närmare upplysning om det sålunda anmärkta afdrag och
— 23 —
grunden för beräkningen af detsamma, kunnat irtom Banco-Verket erhållas,
än att, som de äldre myntsorter, hvilka från Banken till ommyntning aflemnaLs,
emottagas efter vigt, utan föregången reningsprocess, berörde afdrag
skall äga rum i och förden orenlighet, som finnes vidhäfta de mynt,
hvilka längre tid varit i allmänna rörelsen. Och hafva Revisorerne, efter
hvilkas omdöme det icke kan vara Kongl. Myntverket tillåtet, att göra
något godtyckligt afdrag i förenämnde afseende, fästat Banco-Fullmägliges
uppmärksamhet å detta förhållande, med anmodan till Fullmägtige, att från
Kongl. Myntverket infordra fullständig upplysning, efter hvilken grund berörde
afdrag blifvit bestämdt, samt derefter vidtaga de ytterligare åtgärder,
hvilka kunna finnas nödiga, för iakttagande af Bankens rätt och bästa i
delta fall.
Den uti Revisions-Berättelsen af år 1837 (pag. 10) omnämnda, Kongl.
Maj:ls nådiga pröfning underställda fråga, huruvida skedarelön borde erläggas
för sådant guld, hvars finhet icke understiger Dukalens halt, men
som befinnes vara osmidigt, är ännu icke af Kongl. Maj:t afgjord.
Årsräkningar och Qvartals-uppgifter från Kongl. Myntverket, öfver
från Banken till myntning emoltaget Silfver och Guld, äro i behörig ordning
afgifne och med Bankens räkenskaper jemnförde; hvarjemte BancoFullmägtige,
genom utsedde Deputerade, deltagit uti de vid Kongl. Myntverket,
i början af näsllidet och innevarande år, anstälde inventeringar,
utan att dervid någon anledning till anmärkning från Fullmägtiges sida
förekommit.
Vid den Inventering, Revisorerne den a:dra innevarande månad i
Banken anställt, har förrådet af myntadt Guld och Silfver samt Kopparskiljemynt
uti Större och Mindre General-Cassorne befunnits, enligt upprättade
Inventerings-Instrumenter, utgöra:
Silfver,
i hela Riksdalrar - 657,232:
i halfva „ - 6o,850: —■ —
i fjerdedels „ - 1,050,450: — —
i åttondedels - 688,950:
i sextondedels - 18,500: — —
uti nya tolftedels Riksdalers-stycken, som hädanefter från
Banken icke utvexlas - - 152,850: — —
uti gamla samt Riksdalrar 5,500: — —
Summa Silfver R:dr 2,634,332:
— 24
Guld j
1,900 st. fyrdubbla Ducater - 7,600.
2,280 st. dubbla ------- 4,500.
Enkla - 14,700.
Summa Ducater 26,800.
Koppar skilj emynt „
efter gamla prägeln ------- 53,233: 16.
efter nyare prägeln ------- 4,500: —
efter nyaste prägeln:
uti 2 skillingar - - - - 2,100:
„ 1 „ - 5,250
„ § - . - - 2,750
JL
» »
1
»> F ”
2,600
1,200
113,900:
Summa B:eo R:dr 71,633: 16. -—
Ocb få Revisorerne, då det icke synes lämpligt, att Bankens förråd af
Kopparskiljemynt utaf gamla prägeln, hvilket, enligt hvad förestående Inventeringsuppgift
utvisar, uppgår till det ansenliga belopp af 53,233 R:dr
16 sk. Banco, uti allmänna rörelsen utgifves, hemställa till Rikets Ständer,
att Bankens förråd af berörde Kopparskiljemynt må, för Bankens räkning,
uppsmältas och ommyntas till skiljemynt af nyaste prägeln.
D. Bankens Sedlar och hvad dermed gemenskap eger.
Sedan, vid början af innevarande år, Föreståndaren för Bankens
Stereotyperings-anslalt ocb Tryckeri, Myntproberaren C. A. Broling, erbjudit
sig att till Sedel-Contoret lefverera alla de nya Sedelvalörerne, försedde
med numror ocb seriebokstäfver till ett nedsatt pris af 20 sk. Banco
per tusende stycken numror med seriebokstäfver, emot vilkor, att från
Banken erhålla ett förskott, stort 800 R:dr Banco, såsom nödigt för inrättandet
af 2:ne Sedelnumererings-Machiner, en för de högre Sedelvalörerne
och en för de lägre, samt Banco-Fullmägtige, under stadgade vilkor, antagit
nämnde anbud och till Brolings disposition anordnat det äskade förskottet,
har, vid anställd profnumerering, den 4 nästlidne Juli, med elen då färdige
machinen, till begagnande för Sedlar å valörerne 3a sk. ocb 2 R:dr, denna
machin funnits fullkomligt motsvara det dermed åsyftade ändamål; till följd
hvaraf, ocb efter det Broling sig förbundit, att, inom detta års slut, Sedelnumererings-machinen
för de högre valörerne skall blifva färdig, Banco
Fullmägtige,
\ '
—'25
Fullmäglige, med densammas godkännande, sistnämnde dag, beslutat, att
alla Bankens Sedlar af lamelleradt papper, med årtal 1840 och framgent,
komma att förses med numror och Seriebokstäfver genom machintrycki
stallet för handskrift; om hvilken förändring Allmänheten blifvit, genom.
Kongl. Maj:Is Nådiga Kungörelse den 8 påföljde Augusti, underrättad.
Efter hos Banco-Fullmägtige skedd anmälan, att uti Sedel-Contorets
Magazin funnes papper till 33,3oo stycken Sedlar å 2 R:drs valör, med en
blå färg, så afvikande från färgen å det eljest, till Bankens Sedlar af samma
valör, begagnade papper, att Sedlar å förstnämnde papper icke kunde
i allmänna rörelsen utgifvas; hafva Banco-Fullmägtige, den 7 nästlidne
Mars, förordnat, att berörde pappersqvantitet skulle, i vederbörlig ordning,
uppbrännas.
Bankens utelöpande Transportsedlar utgjorde den 3o Juni i83j, enligt
samma års Revisions-Berältelse, (pag. 16):
95,274 st. tili ett belopp af R:dr 3,340,740: 47- 6.
från sistnämnde dag till
den 1 Juli innevarande
år äro inlöste - - 52,5 t4 » —- — » 1,821,024: 37. r.
så att utelöpande dylike
sedlar sistberörde dag
utgjorde - - - - ^2,^60 st. till ett belopp af R:dr 1,519,716: 10. 5.
deribland funnos 1 Sedel å R:dr 10,000, ulgifven den 18 Mars i83o, samt
3:ne Sedlar å R:dr 5ooo, hvardera, utgifne under den 25, 3o och 3i Januari
i83i.
2't £<.
I afseende på Bankens öfrige Sedlar, af äldre slagen, hafva BancoFullmägtige,
den 22 November i838, förordnat, att då Sedlarne , af livitt
papper, å 2 och 3 R:drs valörerne, uli Bankens Cassör inkomma, desamma
icke vidare böra i allmänna rörelsen utgifvas, utan skola, ehvad de finnas
mer eller mindre förslitne, i stadgad ordning, uppbrännas.
T vänne försök till efterapning af Bankens nya Sedlar hafva hittills
egt rum, det första under hösten 1837, då tvänne till likhet med Bankens
nya Sedlar efterapade Sedlar, den ena å R:dr 100 och den andra å R:dr 5oo
4
20
blifvit, på olika ställen här i staden, utprånglade, men hvilka Sedlars
falska beskaffenhet upptäckts innan förste emotlagaren lemnat dem ifrån
sig; och det andra försöket i Mars månad innevarande år, då åtskillige
till likhet med Bankens nya Sedlar å 10 R:dr eftergjorde Sedlar blifvit, på
en och samma afton, å flera olika ställen här i staden, utprånglade, men
hvilka Sedlars falska beskaffenhet jemväl korrt efter utprånglingeu blifvit
uppdagad.
Oinförmälde efterapningsförsök hafva varit på väsendtligt olika sätt
utförde, så att till de tv änne förstnämnde Sedlarne begagnats vanligt postpapper,
hvarå ej mindre texten, än emblemer och hörder, samt allt, som
borde motsvara konstgravuren på Bankens Sedlar af dessa valörer, varit
ritadt, samt derefter transparenta märken, motsvarande vattenmärkena i
Bankens Sedlar, blifvit, medelst särskild konst, anbragte i papperet, som
sluteligen öfverstrukits med färg; hvaremot de efterapade Sedlarne å 10
Hulr variL sålunda förfärdigade, alt en Sedel, liknande Bankens nya Sedlar
å sistnämnde valör, blifvit dels skrifven och dels graverad på sten, deraf
sedermera, uti tryckpress, afdragits ett större antal exemplar, på sammanfogade
blad af Silkes- och Calquerpapper, å hvilka blad transparenta märken ,
liknande vattenstämplarne i Bankens Sedlar, jemväl varit, genom särskild
konst, anbragte.
Upphofsmännen till berörde efterapningsförsök hafva blifvit, inom
korrt tid, ertappade, samt befunnits vara, vid förra tillfället, en f. d. Handelsbetjent,
vid namn Jacobson jemte en Orgelnist vid namn Adler,' af
hvilka Adler egt stor färdighet i rilkonsten, samt vid det sednare tillfället
tvänne Artister, vid namn Darell och Södergren.
Af desse personer är den ena, eller Jacobson, genom Kongl. Maj:ts
Kådiga Utslag af den \/y September i838 , med förskoning från dödsstraffet,
hvartill han skyldig förklarats, dömd att umgälla sill brott med ärans
förlust, 2 timmars halsjern, 4° Par SP® samt lifstids arbete å fästning.
Den andra, eller Adler, är under ransakningen afliden; hvaremot den
tredje, eller Darell, lyckals att på llygten sig begifva; Och var målet angående
den fjerde, eller Södergren, vid afgifvande af Fiscals-Embelets
Berättelse, den 3i nästlidne Augusti, ännu beroende på Kongl. Majrts ocb
Rikets Svea Hof-Rälts pröfning.
De ransakningsmål, angående efterapning och förfalskning af Bankens
äldre Sedlar, uti hvilka utlåtanden blifvit af Bankens Fiscals-Embela
meddelade, under tiden från den 3r Augusti 1807 till den 31 Augusti
innevarande år, uppgå till det betydliga antalet af 43 stycken.
- 27 —
De uti i5a och 153 §§. af Banco-Reglementet anvisade utvägar till
utby te af förslitne Småsedlar i Landsorten hafva, under tiden från afgifva
n d e t af 1887 års Revisions-Berättelse, blifvit begagnade, ej mindre af
Låne-Contoren i Götlieborg och Malmö, än äfven af Jönköpings,. Westmanlands,
Östergöthlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs,
Wesler-Norvlands, Westerbottens, Christianstads, Hallands, Jemtlands
oell Norrbottens Län, eller tillsammans i3 Län; varande under
nämnde tid, såsom vexlingsförskotter, ulgifne:
till Låne-Contorel i Götheborg - B:co R:dr 180,000: — —
lill Låne-Contorel i Malmö - - - „ „ 75,000: — ——
och till förenämnde i3 Län, tillhopa - „ „ 310,500: — —-
Summa B:co R:dr 565,5U0: — —
Utestående vexlingsförskotlen uppgingo, den 3o nästliune Juni, till
följande belopp, nemligen:
vid Låne-Contoret i Götheborg - B:co R:dr 14,258: i6. —
vid Låne-Contoret i Malmö - - - „ „ 10,000: — —
och uti Länen, sammanräknadt - - - „ „ 42,850: — —
Tillhopa B:co R:dr 07,108: iO. —
Efter det Commissariatet, af förekommen anledning, fästat BancoFullmägtiges
uppmärksamhet å angelägenheten af, att någon viss lid bestämdes
för infordrande af utestående vexiingsförskolt; hafva Banco-Fullmägtige,
den 28 Februari innevarande år, anmodat Commissariatet, att bos
Fullmägtige anmäla, då något utgifvit vexlingsförskott nio månader, lill
större eller mindre del, förblifvit oliqvideradt, och huru stort belopp, i
sådant fall, vid denna tids utgång, oguldet qvarstode.
Enär, för öfrigt, Revisorerne af Commissariatets, Protocoll inhämtat,
att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i ett och annat Län, så ofta reqvirerat
förskotter af ifrågavarande beskaffenhet, att uppenbart synes, det en
så stark omsättning af vexlingsmedel icke inom något Län kunnat vara af
behofvet påkallad och det således måste betviflas, att medlen blifvit, i
föreskrifven ordning, lill det dermed åsyftade ändamål använde, samt
Banken härigenom fått vidkännas en icke obetydlig utgift i Vexlingsarfvode,
såsom exempel hvarpå må anföras, att, under loppet af år iö38, till
Vexlingsförrättar-n i ett enda, eller Jönköpings Län, utgått, .uti särskilde
poster, ej mindre än 65,000 R:dr Banco, hvarå arfvodet, ä ^ procent, utgjort
tillhopa 320 R:dr Banco; anse Revisorerne sig böra tili Rikets Ständer
öfverlemna, huruvida ej Rikets Ständer skulle finna lämpligt, för framtiden,
stadga, att, för utbyte af förslitne Småsedlar i Landsorterne icke får,
för ett och samma Läns behof, under något år, uttagas förskottsmedel till
högre belopp än sammanlagdt 20,000 R:dr Banco.
En Ledamots särskilda mening i denna fråga bifogas.
§. 5.
Deposition s- R ör c Is e n.
Under liden från den-3a Juni 183g7, till och med den 3o Juni innevarande
år, hafva folieafgifterne för Enskildes Assignerings-Räkningar i
Deposilions-Afdelningen, efter den uti i56 §. af Banco-Reglementet stadgade
beräkningsgrund, uppgått till ett sammanlagdt belopp af 9,688
R:dr Banco.
§• 6.
Förhållandet med Bankens utlåningar till Staten och vissa
Allmänna Inrättningar.
Bankens fordran hos Siats-Verket, härledande sig från i Piastrar
meddelade förskott, i och för liqviden med f. d. Kongl. Familjen, är, den
3o December i33^, till då återstående belopp, liqviderad med 17,495
R:dr 2 sk. 5 rst. Banco.
Å de af Riksgälds-Contoret, år i83o, lill Banken utfärdade Obligationer,
på tillsammans 4>400>00° R:dr, för Bankens fordran hos Stats-Verket
för 1808 års försträckta krigskostnader, äro af Riksgälds-Contoret erlagde:
Gapitalafbetalnrog. Ränta.
1837 Dec. 3o - 88,000:  168,160: — —
1838 Dec. 31 - - - 88,000:  165,440:
Och utgjorde återstoden af Bankens på dessa Obligationer grundade Capital—
fordran, vid sistnämnde års slut, 4,048,000 R:dr B:co.
I ytterligare afräkning å Bankens hos Kongl. f. d. Allmänna MagasinsInrättningen
egande, inom linien, balancerade, fordran, för meddeladt Creditiv
till uppköp af myntbara metaller, är, den 29 December 1837, till
Banken inbetaldt ett belopp af 5o,ooo R:dr Banco, så att återstoden af
denna fordran, för det närvarande, utgör 125,000 R:dr samma mynt.
Sedan Rikets Ständers Fu Hmäg lige uti Riksgälds-Contoret hos BancoFullmäktige
tillkännagifvit, alt det af Rikets Ständer, enligt 164 §■ uti
i835 års Banco-Reglemeule, bestämda vilkor för eftergift och afskrifning
af Bankens, inom linien, balancerade fordringar hos Hjelmare Canal- och
Sluss-Verks Bolag blifvit uppfyldtj hafva Banco-Fullmägtige, den 3o nästlidne
Maj, förordnat, att desse fordringar, utgörande dels 4°>ooo R:dr, som
Banken försträckt uppå Canal-Directionens, å Bolagets- vägnar, till Riks
-
— seg —
gålds-Cöntoret ntgifne förbindelse å 53,ooo R:dry dels ock 200,000 R:dr,
derå särskild skuldsedel blifvit Lill Banken utfärdad, eller tillsammans
240,000 R:dr Banco, komma att uti innevarande års räkenskaper »(skrifvas;
hvarjemte de förbindelser, uppå hvilka berörde fordringar sig grundat,
blifvit, med dertill hörande handlingar, återställde till Canal-Direclionen.
§• 7-
Förhållandet med Bankens Läne-rÖrelse, emot pant af Silfver
och Guld, vågförde Effecter och Låne-Bankens Obligationer ,
samt emot inteckning i fast Egendom; äfvensom med Bankens
utlåningar till Städer och Corp orationer, samt till odlingars
befrämjande.
För Bankens utlåningar af förenämnde beskaffenhet är, uti RevisionsBerältelsen
af år 1807, redovisadt till och med den 3o Juni samma år,,
och förhållandet dermed har sedermera varit följande :
Belåning af Guld ucli Silfver.
Emot pant af Guld och Silfver äro, i öfverensstämmelse med föreskrifterne
uti §. §. 169—174 af r835 års Banco-Reglemente, ntgifne:
1837 Juli 1—Dec. 3i. - 4>5°9 st. Lån å tillsammans R:dr 147,254:— —
i838hela året - - 10,614 st. — — ,, 333,676:
i83c) Januari 2—Juni 3o. 5,914 st. — — ,, 192,364:
Lån emot pant af Koppar _, Jern och vågförde Effecter.
Emot så beskaffade panter äro, i enlighet med Stadganderne uti
»75—180 §§. af Banco-Reglenrentet, utgifne:
1887 Juli 1—December 3i. i Stockholm 1,364,525:
,, — — — i Götheborg 1,074,510:- 2 439 035:
1838 under hela året - - i Stockholm 2,062,873:
„ — —- — i Götheborg 1,345,470: 34/p ,
1839 Januari 2—Juni 3o. - i Stockholm 754,500:
„ — — — i Götheborg 301,900: 1 059400;
Under tiden från den 3i Augusti 1837 intill den 3i Augusti innevarande
år, hafva blifvit, genom Bankens Fiscals-Embete , bevakade, lili
Concurser, 7 stycken dylika Lån.
3o —
Uti det i 1837 års Revisions-Berättelse (pag. 22") omnämnde mål,
angående numera aflidne Bunco-Gommissarien A. T. Gyllencreutz’s, efter
stämning, framställde yrkande, om befrielse från honom, af Banco-Fullmägtige,
ådömd ersättning, för det af Grosshandlaren Anders Broberg Andersson,
i lifstiden, hos Banken upptagne Lån, emot pant af jern, för
hvilket bevakning i Låntagarens Coneurs blifvit försummad; har Kongl.
Maj:ts och Rikets Svea H of-Rutt, genom Utslag den 11 Juni i838, förklarat
sig ej rara behörig att den väckte talan till pröfning upptaga; Öfver
hvilket beslut dock bemälde Commissaries Enka anfört underdåniga besvär,
hvilka, enligt Fiscals-Embetets Berättelse af den 3i nästlidne Augusti,
då ännu voro på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning beroende.
Någon belåning af Tackjern (Banco-Reglementet §. §. 18r och 182)
har icke eller under sistförflutna 2:ne år ägt rum.
Län till Fala Bergslag, emot liypoth ek af dess kopparsedlar.
Emot dylike hypothek (Banco-Reglementet §. 199) äro utgifne;
183^ Juli 1—December 3i. 5 st. Lån å tillsammans R:dr 40,410: — —
1838 hela året - 4 st- — — » 19,350:
1839 Januari 2—Juni 3o. 9 st. — — „ 53,550: — —
Lån emot hypothek af Lane-Bankens Obligationer.
(Banco-Reglementet §. 183).
Dylika Lån äro utgifne till följande antal och belopp, nemligen:
aj) Emot hypothek af Låne-Banco-Obligationer för älclre insatte Capitaler'
1807 Juli 1—-December 3i. 7 st. Lån å - - - R:dr 21,300: — —
i838 hela året- - - - - 24 st. — - - - ,, 140,955: — —
i83q Januari 2—Juni 3o, - 5 st. — - „ 6,550: — —
JF) Emot hypothek af Låpe-Banco-Obligationer, för de till understöd vid
den år 1800 beslutade Realisation, mot 4 procents interesse, upptagne
Lån i Silfver, eller så kallade Silfver-Sedlar:
1837 Juli t—December 3i. 3 st. Lån å - - - - R:dr 710: —- —
1838 hela året - - - - 18 st. — - - - - „ 20,330:
1889 Januari 2—Juni 3o. - 7 st. — - ,, 7,770: — —-
L,ån emot inteckning i Fast Egendom.
Bankens fordringar för utgifne fastighetslån, att återtbetalas i Silfver,
äro, från den 3o Juni 1837 lili den 3o Juni detta år, förminskade:
genom SIutliqvider, med - - Silfver R:dr 3,990: 3i. 3.
„ Afbelaluingar med - - „ ,, 29,919: 5. ^-33 qqqv 3g ^
Och utgjorde återstoden af dessa fordringar, sistnämnde dag, tillsammans
Silfver R:dr 346,g33i 32 sk. 5 rst.
Under de 1 189 af Banco-Reglemenlet bestämde återbetalnings.-
vilkor, äro utgifne;
1837 Juli 1—December 3i, emot inteckning i
Landt-Egendomar g3 st. Lån å R.dr 92,671:
Stads-Egendomar ib st. „ „ 28,131: ion,909-
1838 hela året, emot inteckning i
Landt-Egendomar 3io st. Lån å R:dr 289,020:
Stads-Egendomar '36 st. „ „ 50,054:
Bruks-Egendomar 2 st. „ „ 9,090: 348164'
1889 Januari 2—Juni 3o emot inteckning i
Landt-Egendomar 15r st. Lån å R:dr 131,315:
Stads-Egendomar 17 st. — ,, 31,563: 162 878*  *
Ifrån den 3r Augusti 1837 till den 3i Augusti innevarande år hafva
blifvit, genom Fiscals-Embetet, bevakade:
uti Concurser, Lån å Landt-Egendom 19.
Stads-Egendom 27.
Bruks-Egendom 2.
48.
efter Arsstämningar, Lån å Landt-Egendom 16.
Stads-Egendom 8.
Bruks-Egendom ^'33
*
Åf de för fastighetslån anställde Lagsökningar voro den 3r Augusti 1837,
enligt Revisions-Berältelsen af samma år (pag. 3o) oafgjorde 19.
Ifrån sistnämnde dag till den 3r Augusti innevarande år uppgå
Lagsöknigarne för dylika Lån till ----- 118.
Af dessa Lagsökningar voro den 3r sistlidne Augusti på handräckning
beroende 5o stycken, hvaraf 11 stycken då så nyligen blifvit anställde,
att Lagsökningshandlingarne först vid den tiden kunnat komma Kongl.
Älapts vederbörande Befallningshafvande ti thalida.
Uti de i 1837 års Revisions-Berättelse (pag. 3i) omförmäldte målen,
angående a:ne Lån, hvilka från Banken utgått, emot äf Hemmansegaren
Petter Johansson och hans hustru, samt Hemmansegarne Sven Larsson och
Sven Carlsson, uthändigade skuldförbindelser, intecknade uti tillsammans
tedels mantal Frälse Solnebo, inom Wimmerby Socken och Sevedes Härad,
af Caltnare Län, har Kongl. Mai:ts och Rikets Svea llof-Rätt,
genom särskilde Domar af den 22 Februari 1838, sig utlåtit, att, ehuru
Svaranderne icke kunnat förneka, att de utgifvit de ifrågavarande skuldebrefven
för att derå i Banken upptaga lån, och att desamma blifvit, med
deras begifvande, för sådant ändamål, i Solnebo hemman intecknade, samt
skuldebrefven äfven innehölle erkännande, att de till deras fulla nöje uppburit
och undfått de föreskrifne beloppen; likväl och som, i betraktande
af den, för Iåns upptagande i Banken, stadgade ordning, enligt hvilken
Låntagaren måste från sig lemna skuldebref, med derLill hörande säkerhetshandlingar,
innan ens blifvit afgjordt om lån derå erhålles, skuldebrefvets
innehafvande icke må anses utgöra fullt bevis å derför utgifven valuta,
samt af den omständighet, sotn i desse mål inträffat, att Banco-Coinmissarien
Huldt, i lifstiden, under åberopande af fullmagt, från Banken utqvitterat
lånebeloppen, icke eller, enär Svaranderne bestrid t så väl att de någon fullmagt
utgifvit, som ock att de penningarne uppburit, samt å Bankens sida ej
kunnat företes de fullmagter, på grund hvaraf Banco-Commissarien Huldt
tillåtits medlen lyfta, kunde anses vara ådagalagdt, att Svaranderne valuta,
för skuldebrefven erhållit; alltså och då sanningen härutinnan ej kunde
annorledes utletas, än genom edgång, ålade Hof-Rätlen Svaranderne, jemnlikt
17 Cap. 3o §. Rättegångs-Balken, att, der de gitte, edeligen betyga,
Petter Johansson, att han icke utfärdat fullmagt för lyftning uti Banken
af penningar för det af honom och hans hustru, under den 27 Mars 1816,
uthändigade, i ^:dels mantal Solnebo intecknade, skuldebref, å 583 R:dr
16 sk. Banco, och alt han ej eller annorledes kommit i åtnjutande af valuta
för samma skuldebref, samt Sven Larsson och Sven Carlsson likaledes,
att de icke befullmägligat Banco-Commissarien Huldt, eller någon annan,
att, för det, under den 26 Mars 1816, af Sven Larsson och hans då lefvande
hustru, Christina Carlsdotter, uthändigade, sedermera, den 8 December
1825, af Sven Larsson, tillika med ofvanbemälde Sven Carlsson,
såsom förmyndare för Sven Larssons omyndiga barn, förnyade och äfven
i dels mantal Solnebo intecknade skuldebref, å 366 R:dr 32 sk. Banco,
uti Banken uppbära penningar, samt att de ej eller på annat sätt kommit
i åtnjutande af valuta för samma skuldebref.
Hof-Rättens berörde Domar äro af Bankens' Fiscals-Embete underställde
Kongl. Majrts Nådiga pröfning, men Kongl Maj:t har, medelst särskilde
-
sl<ilde Domar af elen g sistlidne Augusti, pröfvat rättvist fastställa HofRättens
i desse mål gifne domslut, med förklarande, alt det, i följd deraf,
ålåge Svaranderne, att, å Första rättegångsdagen af det ordinarie Ting,
som infölle näst efter sex veckor från det de af Kongl. Majrls Nådiga
Domar erhållit del, hos Sevedes Härads-Rätt till edgång sig anmäla, och
alt Banken skulle ersätta sine vederparter, hvad lill lösen af Kongl. Maj:ls
Domar åLginge.
* * *
Med ett annat fastighetslån, stort 3,35o R:dr Banco, hvilket i Banken
upptagits af Enkan M. E. Lidbäck, har inträffat följande oväntade förhållande:
För
erhållande af delta lån, aflemnade Enkan Lidbäck ej mindre sitt
skuldebref, med derå skrifvet bevis, alt detsamma blifvit, den 5 Juni
1833, intecknadt uti ”Säteri-Rustliållet Cathrineberg” i mantal och Frälse
Säteriet Ryd, i mantal, bägge belägne uti Refvesjö Socken af Kinds Härad
inom Elfsborgs Län, än äfven, bland andre säkerhetshandlingar, i:o Ett af
Kinds Härads-Rätt, den i5 Juni 1829, för Grosshandlaren C. Lidbäcks
Arfvingar, i laga form, utfärdadt fastebref å ”Rusthållet Cathrineberg”
och derunder af hyste Säteriet Ryd , hvaraf upplystes, att bemälde Arfvingar
tillhandlat sig desse fastigheter å exsecutiv auction, hållen den .20 Maj
1826; 2:0 Fyra särskilde, af Kinds Härads-Rätt, under den 23 Januari
1834, för Enkan Lidbäck utfärdade Fastebref å de andelar i Säteri-R.ust"hållet
Cathrineberg ^ mantal” och derunder afhyste Säteriet Ryd, hvilka
tillkomme Grosshandlaren Lidbäcks Arfvingar, men hon dåmera af Arfvingarne
sig tillhandlat; 3:o Utdrag af Intecknings-Prolocollet, hållet vid
Kinds Härads Sommar-Ting den 5 Juni i833, vid beviljandet af omförmälde
Inteckning, deruti förklaras, att ”Enkefru Lidbäck vore ensam och
”rätt ägare till de pantför skriftie fastigheterne samt följakte ligen kunde
”dem lagligen pantsätta” och t\[:o Utdrag af 1828 års Bevillnings-Taxerings
handlingar för Elfsborgs Län, upptagande, under titel, Kinds Härad,
Refvesjö Socken, ”'Cathrineberg, Säteri, A mantal 1 Fast Egendoms
Ryd, dito, 1 dito J värde io,5oo R:dr.
Sedan, på grund af desse med öfrige företedde handlingar, lånet
blifvit beviljadt och, den 5 Mars 1835, från Banken utgått, samt Enkan
Lidbäck derefter till sine Borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
blef, den 1 Juli i836, lånets dåvarande Capital-återstod, 3,282 R:dr 3g
sk. 5 rst., jemte ränta, bevakad uti hennes Concurs och, genom Kongl.
Svea IIof-Rätts Dom af den 28 Februari 1838, till betalning fastställd.
Emedlertid voro de pantförskrifne fastigheterne, den 1 Juli 183*7,
genom Sysslomannens uti Enkan Lidbäcks Concursinassa försorg, utbjudne
34 -
å offentlig auction och dervid inropade utaf Bataillons-Ådjutanten A. IL
von Björnberg.
Men redan vid auctionstillfället anmälde Kronofogden i orten protest
mot försäljningen af Cathrineberg, hvilket äfven benämnes Hästerås,
under förmälan, att detta hemman vöre af pur krono natur; och uti stämning
till Kinds Härads-Rätt å såväl säljaren, som köparen, framstäldes
sedermera, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, påstående, att ej mindre
det af samma Härads-Rätt, för Grosshandlaren Lidbäcks Arfvingar, den
i5 Juni 1829, å hemmanet utfärdade fastebref, än ock omförmälde köp
måtte ogillas samt med egande och dipositions-rätteu till Cathrineberg
förfaras i enlighet med hvad författningarne * angående Krono-Rusthåll
föreskrifva.
Härads-Rätten förklarade, i Utslag den 26 April 1838, att, emedan
Rikets Ständers Bank erhållit inteckning uti Cathrineberg och Ryd gemensamt
och Bankens rätt derigenom vore på målets utgång beroende, Banken
borde, på sätt äfven yrkadt blifvit, höras såsom part i målet, innan detsamma
kunde afdömmas; samt att, vid sådant förhållande, och då, enligt
foreskrifterne uti Riksdagsbeslutet den 22 September 1668 och Kongl.
Kungörelsen den i3 Augusti 1790, Kongl. Svea Hof-Rätt lillkomme att
handlägga sådane mål, af hvilken beskaffenhet, som helst, deruti Bankens
rätt vore i fråga; Härads-Rätten ansåge sig ej vara behörig Domstol i delta
mål, hvilket Utslag vann laga kraft.
Till följd häraf, och i öfverensstämmelse med af Justitias-CancellersEmbetet
meddelad föreskrift, har Advocat-Fiscals-Embetet uti Kongl. Svea
Hof-Rätt utverkat stämning till nämnde Hof-Rätt å såväl Banken, som
Sysslomännen i Enkan Lidbäcks gäldbundna bo samt bemälda Enka och
Bataillons-Ådjutanten von Björnberg, med påstående* att, utan afseende å
ofvanberörde fastebref och Inteckningsbevis samt verkställd försäljning af
berörde ^ mantal Cathrinaeberg, Kongl. Majit och Kronan målte varda vid
full egande rätt lill detta hemman bibehållne; till stöd för hvilket påstående
blifvit åberopade och under rättegången företedde, dels ett af Kongl.
Karamar-Gollegii 3:dje Province-Contor, den 1 Juni 1837, afgifvet utlåtande,
deruti förmäles, att, enligt alla i Contoret befintelige Jordeböcker, hemmanet
Hästerås eller Cathrinaeberg allt sedan år 1690 vöre antecknadt
såsom af krono-natur, samt, efter undersökning i Skatleköps-böckerne,
ifrån skatteköpens början allt framgent, hemmanet icke kunnat upptäckas
vara till Skatte löst, hvaraf Province-Contoret ansett det böra för afgjordt
antagas, att hemmanet ännu innehade egenskap af krononalur, såsom berustadt
Säteri, dels ock Utdrag af Elfsborgs Läns Jordebok för år 1690
till och med år 1825, innehållande förstnämnde* eller 1690 års Jordeboks
Utdrag, den anteckning, att hemmanet vore af ”Salig välborne Baltzar
von Neuman köpt” med tillägg ”possideras af välborna Fru Catharina
Heide. Säteri,” samt 1699 och påföljande årens jordeboks Utdrag åter, att
det ”varit krono-hemman af Herr Baltzar von Neuman köpt till frälse3
men inlöst till Kronan, enligt Stats-Contorets Bref, år 1691.”
Hof-Rätten förklarade, i Utslag den i4:de sistlidne Maj, att, som,
genom den uti förevarande mål ultagne stämning, åsyftades att få utredt
och bestämdt, huruvida Rusthållet Hästerås eller Cathrinaeberg må vara
af Krono- eller Skatte-natur, samt om egande-rätten dertill, Kongl. Maj:t
och Kronan eller Bataillons-Adjutanten von Björnberg tillhör; så ock emedan
berörde egande-rätts tvist måste bedömas, utan hänseende dertill, att
nämnde Egendom är vorden till Rikets Ständers Banks säkerhet, för lemnad
försträckning, intecknad, samt följakteligen icke vore beroende af den
talan, som vederbörande må finna sig ega befogenhet att, angående beståndet
och verkan af samma Inteckning, i laga ordning, inför Hof-Rätten
utföra; funne Hof-Rätten, i förmågo af 10 Cap. i4 §• Rättegångs-Balken
och Kongl. Resolutionen på Allmogens besvär den 29 November 1756,
sig icke vara behörig Domstol, att omförmälde egande-rätts tvist till pröfning
uppLaga.
Öfver detta Hof-Rättens Utslag hafva underdåniga besvär blifvit
anförde, hvarjemte Advocat-Fiscals-Embetet i Hof-Rätten i underdånighet
anhållit, att, i händelse Hof-Rättens Utslag skulle gillas, Kongl. Majit
måtte i Nåder undanrödja den laga kraft och verkan, sorn åkommit Kinds
Härads-Rälts, den 26 April sistlidet år, gifne Utslag, så att sistbemälde
Rätt måtte blifva i tillfälle, att tvisten om egande-rätten ånyo handlägga;
och är detta mål ännu beroende på Kongl. Majit Nådiga pröfning.
Till förekommande, för framtiden, af så beskaffade händelser, som
den här ofvan upptagne, och till Bankens betryggande för de förluster,
hvilka till följd deraf skulle kunna uppstå, hafva emedlertid Banco-Fullmägtige,
den 8 nästlidne Maj, funnit skäligt stadga, att, vid låns upptagande
i Banken å hemman eller lägenhet, som uppgifves vara af Kronoskatte
natur, antingen detta hemman åtnjuter Säterifrihet eller icke, samt
är indeldt till Rustning, eller dess ränta på annat sätt disponerad, Länsökanden
ovilkorligen, genom Utdrag af Jordeboken, utfärdadt antingen af
Kongl. Kammar-Collegium eller af vederbörande Lands-Contor, skall styrka,
att hemmanet eller lägenheten verkeligen innehafves under Skatterätt,
hvilken föreskrift Fullmäglige förklarat skola intagas uti den tryckte uppgift,
som från Banken meddelas, angående hvad Sökande till Banco-Lån å
fast Egendom hafva alt iakttaga.
Under de tvänne sistförfiutne åren bar, vid försäljning af Bankens
fastighetspanter, brist icke uppkommit å mera än en dylik pant, huset,
gården och tomten N:o 222, efter nya nummerordningen, i Staden Uddevalla,
vid Kungsgatan, med dertill hörande andel af Stadens Utmark;
hvilken fastighet varit till Banken pantförskrifven för ett af numera aflidne
Professoren och Riddaren F. Marin, år 1821 den g Januari, derstädes
upptaget lån, stort 1000 R:dr Banco.
Sedan nämnde lån, hvilket, genom skedde inbetalningar, till och
med i834 , förminskats till 725 R:dr 3 sk. 3 r:st., blifvit, år i835, bevakadt
uti Låntagarens Concurs oell dervid den upplysning vunnits, att en till Bankens
säkerhet intecknad uthusbyggnad å pantförskrifne tomten N:o 222
Blifvit förflyttad till Låntagarens omgifvande tomt N:o 228, och sedermera
af Rådhus-Rätten i Uddevalla, den 2g Juni 1829, ytterligare intecknad
till Bankens säkerhet, samt Bankens Fiscals-Embete, vid sådant förhållande,
för Verkets fordran yrkat förmånsrätt i bägge fastigheterne, med
alla å den förra tomten befintelige hus och den till den sednare, från tomten
N:o 222, förflyttade Uthusbyggnad; har Kongl. Maj:ls och Rikets Svea
Ilof-Rätt, till hvars pröfning denna fråga blifvit öfverlemnad, genom Dom ,
den 24 Maj 1837, förklarat, att någon företrädesrätt till tomlen N:o 228
icke kunde Banken tillerkännas vidare, än att Banken egde, till godtgörande
af sin fordran, framför annan Borgenär, använda, jemte tomten
N:o 222, med hvad dertill hörde, jemväl värdet af den förut å samma
tomt befintelige och, gemensamt med tomten, för fordringen intecknade
Ladugårdsbyggnad, hvilken sedermera blifvit till tomten J\’:o 223 förflyttad.
Men, efter framställdt yrkande, att, vid sådant förhållande, Magistraten
i Uddevalla måtte låta, på egen bekostnad, återflytta denna byggnad
till tomten N:o 222, hafva vederbörande, genom bemälde Magistrats
föranstaltande, medgifvit, att ej mindre tomten N:o 222 med derå befintlige
hus och tillhörande Utmark, jemte ifrågakomne Ladugårdsbyggnad, än
äfven den andel af tomten N:o 228, hvarå sistnämnde byggnad funnes
uppförd, finge, för Bankens räkning, försäljas.
Sedermera, och efter det panten, flere gånger, samt sednast den g
Augusti i83S, blifvit utbjuden å offentlig auction, utan att derå skett något
anbud, motsvarande fulla fordringsbeloppet, hvilket den 28 i sistnämnd#
månad, genom upplupen ränta och förskjutne kostnader, ökats lill 870 R:dr
11 sk. 5 r:st. Banco; men Magistraten i Uddevalla, uti skrifvelse den i4
Augusti samma år, tillkännagifvit, att ett anbud af 800 Rldr Banco underställningsvis
blifvit gjordt af Slagtaren Sam. Edström, med förbehåll att,
såsom primitivt lån, få öfvertaga 720 R:dr; hafva Banco-Fullmägtige den
6 derpåföljde September på det sätt antagit Edströms anbud, alt lian tillåtits
såsom lån behålla 728 R:dr, emot 6 procents årlig ränta, samt skyldighet
derjemte, att för summan ställa vederhäftig borgen.
Den brist, som genom den sålanda skedde försäljningen uppstått,
liar, enligt reviderad uträkning, inskränkt sig lill 74 R:dr 8 r:st. Banco,
hvilken summa blifvit debiterad räkningen “Uppkommen brist vid försäljning
af Bankens fastighetspanter”, och denna brist är sedermera, förnämligast
genom erhållen slutlig utdelning af öfrige tillgångar i aflidne Professoren
Marins Concursrnassa, förminskad, så att Bankens nuvarande förlust
på ofvanberörde Jån utgör allenast 32 R:dr i5 sk. 8 1 :st Banco.
Län till Städer och Corporcitioner.
(Banco-Reglementet §. 188).
Af det lånebiträde, till högst 33,000 R:dr Banco, hvilket, vid
1828—-i83o årens Riksdag, blifvit Lunds Domkyrka medgifvet, är hittills
icke något lyftadt.
Å de till åtskilliga Släder och Corporationer tillförene från Banken
utgifne lån är, ifrån den 3o Juni 1837 till den 3o Juni innevarande år,
inbetaldt tillsammans 6,691 R:dr 2 sk. 6 r:st. Banco.
Hela återstoden af dylike lån uppgick, sistnämnde dag, lill en summa
af 76,27g R:dr sk. 5 r:st. Banco.
Shiftcs- och Odlings-Ldn.
Af dylike lån hafva, i öfverensstämmelse med de i 1835 års BaneoReglemenle,
§. ig5, gifne föreskrifter, utgått:
1837 Juli 1—Dec. 3i 1 Lån å . . R:dr 1,500:
1838 liela året - - 2 „ å tillhopa „ 2,300: — —
i83g Januari 2—Juni 3o i „ å . . „ 500:
Och utvisar det härhos, under Litt. j4j bifogade labellariska Sam
mandrag
ej mindre beloppet af utgångna Odlings- eller numera så kallade
Skiftes-och Odlingslån , än äfven deras fördelning emellan Länen, allt ifrån
början af denna utlåning till och med den 3o Juni innevarande är.
Ifrån den 3i Augusti 1837 till och med den 3i Augusti detta år,
äro genom Bankens Fiscals-Embete bevakade
uti Concurser 9 stycken dylika lån.
* * -*
Af de 16 stycken Odlingslån, hvilka, efter anställd lagsökning, blifvit,
vid sistlidne Riksdag, förde inom linien, var, enligt 1887 års Revi
-
— 38 —
sions-Berättelse (pag. 3ä) ett, som upptagits af Bonden Nils Nilsson i Barud,
genom Kongl. Majus Befallningshafvandes utslag af den 28 Augusti sistnämnde
år, fasställdt till betalning af Kronofogden, Assessoren Lagerlöf.
Sedan berörde Utslag blifvit, den 24 April i838, af Kongl. Maj:ts och Rikets
Svea Hof-Rätt gilladt samt Hof-Rättens Utslag vunnit laga kraft,
hafva numera, i afräkning å delta lån, ingått 376 R:dr 34 sk. Banco,
hvilka hittills blifvit hos bemälde Assessor uttagne.
Af öfrige, redan före år 1834 lagsökte, Odlingslån voro, den3i sistlidne
Augusti, åtta stycken oliqviderade.
Af de ifrån 1834 års början intill den 3i Augusti 1837 lagsökte
Odlingslån voro, enligt Revisions-Berattelsen af sistnämnde år, på handräckning
beroende ........ '7 st.
De Skiftes- och Odlingslån, för hvilka lagsökningar sedermera
blifvit anställde, utgöra ...... 22 st. gg
men af dessa 2g lagsökningar voro sistberörde dag icke oafgjorde flere än
3 stycken.
Hvad beträffar de 3:ne Odlingslån, hvilka, enligt 1837 års RevisionsBerättelse
(pag. 32) blifvit tvist underkastade, så ar det ena numera till
betalning fasstäldt samt liqvid deraf verkställd, och uti de hos Kongl,
Svea IIof-Rätt anhängiggjorde rättegångar, i afseende på de andra 2:ne
lånen, af hvilka det ena, till belopp stort 1600 R:dr Banco, upptagits af
Åboen Johannes Larsson, till odling å mantal Karsö, uti Calmare
Län och Slättebo Härad, emot borgen af t. d. Lieutenauten A. M. Eneman
och Coopvaerdie-Skepparen E. Björnlund, samt det andra, till belopp af
3ooo R:dr Banco, upptagits af numera afvikne Handlanden J. Bergelin till
en större odling å Idökenäset, med flere lägenheter å Wimmerby Stads
ägor, emot borgensförbindelse, försedd med hemmansegarne Christian
Nilssons i Hansehult och Johan Samuelssons i Aspenäs, namn, har bemälde
Hof-Rätt, under den 17 Juli i838 och den 24 Februari innevarande
år, meddelat Dess Domar, hvilka dock blifvit Kongl. Majit underställde
och ännu äro på Kongl. Majus Nådiga pröfning beroende.
Sedan en summa af 4»*76 Ridr 44 10 Banco, för till Carl
stads
Läns Landhöfdinge-Embete afsönde, men vederbörande Låntagare ej
tillhandakomne Odlingslånemedel, blifvit, enligt Rikets Ständers BancoUtskotts
beslut af den 8 Mars i83o, förde inom linien, samt den andel
deraf, som Landshöfdingen Johan af Wingård är vorden dömd ersätta,
blifvit afskrifven, på sätt 1835 års Revisions-Berältelse (pag. 3i) upplyser;'
men Bankens Fiscals-Embete, inför Kongl. Majlis och Rikets Svea Hof-Rätt,
emot Lands-Kamereraren i nämnde Län, Kammar-Rätts-Rådet Svante
- 39 -
Lindberg, utfört serskild talan om ersättning för 2000 R:dr af berörde
medel, såsom ankomne till Landshöfdinge-Embelet, under en tidpunkt,
då samma Embete förvaltats af bemälde Kammar-Rätts-Råd jemte f. d.
Lands-Sekreteraren Kleman, samt Hof-Rätten, i Utslag den 1 g October
i833, af anförde skäl, funnit Kammar-Rätts-Rådet Lindberg icke kunna
undgå, att, i händelse af brist hos Kleman, ansvara Banken för godtgörelse
af desse 2000 R:dr, med derå löpande 6 procents ränta, från den 1 November
182 t, då medlen från Banken utassignerades; så, och efter det
Hof-Rättens beslut härutinnan blifvit af Kongl. Maj:t, medelst Utslag af
den 14 Februari 1838, faststäldt, har Bankens Fiscals-Embete, dels hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Carlstads Län, anhål lit om verkställighet
af delta Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag, dels ock, enär härvid yppats,
alt annan tillgång til! det ådömde beloppet icke fanns hos Kammar-RättsRådet
Lindberg, än hans innebafvande Landskamerernre-Lön, yrkat införsel
lili hälften af samma Lön till Bankens säkerhet för det Kammar-RättsRådet
sålunda ådömde belopp, hvilket yrkande, jemnlikt Kongl. Majd.s Befallningshafvandes
Resolution af den 17 Augusti 1838 och den 6 derpåföljde
October gifna Utslag samt Kongl. Svea Hof-Rälls Utslag af den 3o
Januari innevarande år, är vordet bifallet.
Dessförinnan hade Kammar-Rätts-Rådet Lindberg, den 21 Juni i83S,
hos Banco-Fuilmägtige anhållit 0111 uppskof i då påbörjade Utmätningsåtgärder,
i och för verkställigheten af Kongl. Majlis ofvanberörde Utslag, så
länge och intill dess Rikets Ständer yttrat sig öfver den ansökning om eftergift
af det ådörnda beloppet, sorn Kammar-Rätts-Rådet förklarat sig vara
sinnad att till Rikets Ständer ingifva, samt alt, under liden, någon anstalt
ej måtte fogas om innehållning af hans Lön; hvaröfver Banco-Fullmägtige
den 19 nästderpåföljde Juli, sig utlåtit, samt ansett sig ej kunna i vidsträcktare
målto bifalla Kammar-Rätts-Rådets sålunda framställda anhållan,
än att, så vida han genast afgåfve serskildt skrifteligt förklarande,
hvarigenom Banken berättigades, alt i hans lön taga införsel, dels all j^tterligare
executiv åtgärd mot Kammar-Rätts-Rådet finge inställas, intill
dess Rikets Ständer komme i tillfälle att Deras beslut i frågan meddela,
dels ock Kammar-Rätts-Rådet skulle ega, att, under tiden, åtnjuta den
andel af sin lön, som Banken, till följd af införseln, egde uppbära, emot
det att Kammar-Rätts-Rådet, lör hvad han undfick af Bankens andel i
hans lön, aflemnade antaglig borgen, hvarigenom Banken försäkrades, att,
i händelse Rikets Ständer ej skulle bevilja eftergift af det Kammar-RättsRådet
ådömde ersättningsbelopp, allt hvad han under tiden fått åtnjuta
af Bankens andel i lönen, då genast skulle till Banken inbetalas.
Men någon så beskaffad borgen har icke blifvit ställd af KammarRätts-Rådet
Lindberg; hvaremot han, uti en lill Revisorerne ingifven skrift,
under förmälan, att lian med hustru och harn, numera vore försatt uti
ett alldeles utblottadt tillstånd, anhållit om Revisorernes förord hos Rikets
Ständer, lill erhållande af eftergift och afskrifning af ifrågavarande ersättningsbelopp,
och att följakteligen hans, för Bankens säkerhet, med införsel
belagde halfva lön, uppgående lill omkring 600 R:dr, måtte till hans
disposition återställas, såsom oumbärlig för hans och hans talrika familjs
uppehälle.
Revisorerne hafva tagit denna Kammar-Rätts-Rådet Lindbergs ansökning
under öfvervägande; Och enär den person, som, gemensamt med
Kammar-Piätts-Rådet Lindberg, förvaltat Landshöfdinge-Embetet, då nu
ifrågavarande andel af de från Banken öfversände Odlingslånetnedlen, till
Landshöfdinge-Embetet i Carlstad ankommit, eller f. d. Lands-Sekreteraren
Kleman, enligt hvad upplyst är, begagnat flerfaldiga så listiga tillställningar,
till fördöljande af sine oloflige tillgrepp, att Kammar-Rätts-Rådet,
under den tid, han med Kleman deltagit uti förvaltningen af Landshöfdinge-Embetet,
svårligen, om ens möjligen, utan åsidosättande af egne
trägne tjenstegöromål, kunnat upptäcka Klemans bedrägliga förfarande, samt
i betraktande deraf, att, ehuru den noggranna tillsyn å Lands-Secreteraren,
som erfordrats för uppdagandet af dennes svekfulla förfarande, onekligen
lättare kunnat utöfvas af Landshöfdingen i Länet, än af en person på
Kammar-Rätts-Rådets underordnade plats, likväl Landshöfdingen af Wingård,
vid i83o års Riksdag, blifvit af Rikets Ständer beviljad eftergift ej
mindre för den del af berörde Odlingslånemedel, som till LandshöfdingeEmbetet
ankommit, under det Landshöfdingen sjelf varit i utöfning af
Embetet, än äfven förandra allmänna medel, till betydligt belopp, hvilka
blifvit af Kleman, på enahanda svekfulla sätt, som de nu ifrågavarande,
til lgripne och förskingrade, samt Landshöfdingen af Wingård varit, genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag den 12 Augusti i8a5, dömd att ersätta; anse
Revisorerne sig ega anledning till Rikets Ständer hemställa, det KammarRätts-Rådet
Lindberg må erhålla eftergift af det belopp, som han, genom
Kongl. Maj:ts ofvanomförmäldta Nådiga Utslag af den 14 Februari i838,
blifvit dömd att till Banken utgifva, och alt, i händelse af bifall till denna
hemställan, Kammar-Rätts-Rådet Lindberg, till följd deraf, må förklaras
berättigad återbekomma hvad af hans lön redan blifvit innehållet, och,
intill dess Rikets Ständer Deras beslut i frågan meddelat, ytterligare kan
komma att innehållas, till godtgörande af förenämnde ersättningsbelopp.
— 4*
§• 8.
Creditiv frän Bankeni
a) Äldre Creditiv.
De Creditivj hvilka blifvit af Rikets Ständer beviljade:
Riksgälds-Contoret för Statsfyllnadssumman och för bestridande af Contorets
egna behof;
Kongl. Commerce-Collegii. Discont till Manufacturernes och Fabrikernes
understöd;
samt Jern-Contoret till Bruksrörelsens underlättande
hafva, under sistfurflutne arne år, blifvit begagnade i öfverensstämmelse med
de i iq6, 197 och 198 §. §. af Banco-Reglementet meddelade föreskrifter.
Deremot har icke Stockholms Stads Brandförsäkvings-Contor och ej
eller någon af Sparbankerne i Riket, under samma tid, anlitat de, i 200
och 201 §. §. af Banco-Reglementet, åt dem anvisade Creditiv.
Det Creditiv, som, enligt 202 §. af Banco-Reglementet, blifvit Handels-
och Närings-Disconten medgifvet, till begagnande i de fall, då nödvändighet
uppstode, alt återbetala uppsagde lån, innan erforderlige medel
dertill kunnat anskaffas, har ej eller under denna tid kommit i Iråga att
anlitas, då all upplåning för Handels- och Närings-Disconternes räkning,
under liden, varit inställd.
b) Nja, sd kallade Cassa-Creditiv.
(Banco-Reglementet 2o3—209 §. §.)
Skånska Hjpotheks-Föreningen har icke begagnat dess i förra Revisions-Berättelsen
omnämde Creditivrättighet för 200,000 R:dr, hvilken
varit vilkorligen medgifven; men, för kortare tider, erhållit Creditiv å
100,000 R:dr Banco, hvilket Creditivbelopp nu mera, enligt Banco-Fullmägtiges
beslut den 1 Februari i838, är Inrättningen beviljadt, att begagnas
intill nästa Riksdag.
Bruksegares Hjpotheks-Cassa har ytterligare, tid efter annan, fått
sig anvisadt Cassa-Creditiv af 100,000 R:dr Banco, samt den 28 Juni i838
erhållit rättighet, att delta Creditiv intill nästa Riksdag begagna, hvarefter
en tillökning af 200,000 R:dr, den 24 Januari innevarande år, blifvit samma
Inrättning beviljad i förutvarande Creditivbelopp, så alt nämnde Cassas
Creditiv hos Banken nu uppgår till 3oo,ooo R:dr Banco.
Någre andre Inrättningar, än de 2:ne nu nämnde, hafva ej under
ifrågavarande tidrymd anmält sig lill Cassa-Creditivs erhållande i Banken.
6
/
— 42 —
Foliiafgifterne för de i Banken, under tiden frän den r Juli 1887
till och med den 3o Juni detta år, begagnade Cassa-Creditiver, inskränker
sig till ett belopp af allenast 22 R:dr Banco.
§• 9*
Bankens Discontrorelse.
a) Vanliga Discontrörelsen.
Den rättighet, som, genom 201 §. i Banco-Reglementet, blifvit Sparbankerne
i Riket medgifven, att, emot 3 procents ränta, lili visst bestämdt
belopp för dem hvardera, uti Banken insätta medel, att användas i Discont-Verkens
vanliga lånerörelse är, under tiden från den 3o Juni 1837
till den 3o Juni innevarande år, icke begagnad. Ej eller har, under samma
tid, Stockholms Sparbank uttagit något af det belopp, stort 5o,ooo R:dr
Banco, som denna Inrättning, enligt 1837 års Revisions-Berältelse (pag.
34), förstnämnde dag, egde hos Banken innestående.
s e s
Sedan
en Ledamot inom Banco-Styrelsen, den 1 November 1838,
väckt motion, alt, med stöd af 224 §• uti 1335 års Banco-Reglemente, så
stor fond, vid innevarande års början, borde af Banco-Discontens och
Låne-Contorens låne-förlag afsältas, som svarade emot de till Skånska
Hypotheks-Föreningen samt Bruksegares Hypotheks-Cassa, vid förstnämnde
tidpunkt, beviljade Cassa-Creditiv, har, i anledning häraf, hos Banco-Fullmägtige
kommit i öfvervägande, huruvida det i åberopade 224 §. intagne
stadgande, att, ifrån Bankens förlags-capital till Drscont-Verken årligen
md till Cassa-Creditiv åt Hypotheks-Föreningar öfverflyttas 200,000 R:dr
Banco, i händelse dylike Inrättningar uppstode och till erhållande af CassaCreditiv
sig anmälde, kunde anses innefatta en ovilkorlig föreskrift, eller
endast en åt Banco-Fullmägtige öfverlemnad rättighet, att, då skäl dertill
förekomme, från Disconternes låne-förlag öfverflytta berörde belopp till
Cassa-Creditiv åt sådane Inrättningar; hvarvid Pluraliteten af Banco-Fullmägtige
funnit, att, enär ordet ”må”, som, i det fall, då ett negativt ord
derpå följde, alltid hade samma betydelse som skall, i annan händelse ofta
betydde ett medgifvande, eller en rättighet, borde detta ord här så mycket
häldre tagas i den sednare bemärkelsen, som 204 §• i samma Reglemente,
hvilken kunde anses utgöra en förklaring öfver förstnämde §., innehöll,
att Banco-Fullmägtige äro berättigade, att af Bankens låne-förlag lill
allmänna Discontfonden öfverflytta 200,000 R:dr till Cassa-Creditiv åt
Hypotheks-Föreningar; hvarefter Banco-Fullmägtige, enligt beslut af samma
dag, anselt det vara så mycket mindre lämpligt, attén sådan öfverflyttniug
■då skedde, som Banken härförutan, i dess från år 1835 reserverade räntevinster,
egde tillräklige tillgångar till Cassa-Creditiv åt Hypolheks-Föreningar;
och hafva Revisorerne ej kunnat annat än fullkomligen gilla och godkänna
den sålunda af Baneo-Styrelsens fleste Ledamöter antagne tolkning af ofvanberörde
224 §• o0*1 Fullmägliges för öfrigt i frågan yttrade åsigt,
hvilket Revisorerne gifvit Banco-Fullmägtige tillkänna.
Fullständig öfversigt af ifrågavarande Discont-rörelse och resultaten
af de, med dertill anslagne fonder, under åren 1837 och i838, bestridde
utlåningar, vid hvardera af de trenne biträdande Verk, genom hvilka denna
rörelse bedrifves, inhämtas af härhos bifogade tabellariska sammanfattningar,
nemligen:
yl. /. Sammandrag öfver de till Bänco-Discont-Verket, för utlåningen
dels under omsättningsrätt och dels på publika papper upplåtne fonder,
hvardera rörelsens afkastning för berörde 2:ne år samt huru BancoDisconten
densamma användt.
A. 2. Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af de vid BancoDiscont-Verket
i Stockholm desse 2:ne år utgifne nya lån på namnsäkerhet
med omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
B. 1. Sammandrag af det till Götheborgs Låne-Contor för utlåning,
dels under omsättningsrätt, dels på publika papper, upplåtne fonder, hvardera
rörelsens afkastning för dessa a:ne år, samt huru Låne-Contoret densamma
användt.
B. 2. Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af de vid Götheborgs
Låne-Contor desse 2:ne år utgifne nya lån på namnsäkerhet, med
omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
C. 1. Sammandrag öfver de till Malmö Låne-Contor, för utlåning,
dels under omsättningsrätt, dels på publike papper, upplåtne fonder;
hvardera rörelsens .afkastning för desse 2:ne år, samt huru Låne-Contoret
densamma användt.
C. 2. Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af Malmö LåneContors,
vid slutet af samma 2:ne år, utestående lånefordringar på namnsäkerhet
med omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
-» « 51
Efter det Sysslomannen i f. d. Kamereraren J. P. Lindstedts Con
eursmassa
afgifvit slutredogörelse för deras förvaltning, och Låne-Contoret
för dess i Lindstedts Concurs bevakade och till betalning, med förmånsrätt,
fastställde fordran, uppburit den Låne-Contoret, enligt samma redogörelse,
tillkommande utdelning utur Massan, med tillsammans i8,3o8 R:dr
2 sk. 9 r;st. Banko; men de personer, hvilka ingått borgen för Lindstedts
44 -
uppbörd, till belopp af 5ooo R:dr, vägrat att samma borgen godvilligt
infria, samt dels, vid sådant förhållande, lagsökning blifvit emot desse
personer anställd, dels, till följd af Kongl. Maj:ts, uti 1807 års Revisions.-  Berättelse (pag. 3p) omförmäldta Utslag, Låne-Contorets Direction blifvit
af Banco-Fuilmägtige anmodad, att, genom Contorets Ombudsman, låta
vidtaga ytterligare lagsökningsåtgärder emot f. d. Casseuren Björkman,
dels ock upplysningar från nämnde Direction blifvit af Banco-Fullmägtige
infordrade, huru sig förhöllé med de rättegångar, som uppstått emellan
Låne-Contoret och de enskilde personer, för hvilka Rindstedt lånemedel
förskingrat; hafva Banco-Fullmägtige, den 8 November i838, beslutat, att
frågan om ytterligare ersättningstalans anställande emot Doctor Gullander
och Borgmästaren Kjellander skulle lagas till slutligt afgörande efter inhämtande
af omförmälde upplysningar, och sedan sig visat, huruvida genom
de mot Lindstedts löftesmän och Björkman vidtagne utsökningsålgärderne,
större eller mindre del af det Låne-Contoret ytterligare tillkommande
ersättningsbelopp kunde indrifva.?.. Direetionen öfver Låne-Contoret har
sedermera uti Dess till Revisorerne afgifne Berättelse, tillkännagifva, alt
samlelige rättegångar emot de personer, hvilka, på grund af Lindstedts
förskingring af de dem beviljade lånebelopp, undandragit sig betalning af
deras skuld till Verket, numera befinnas med slut afhuipne.
Och upplyser Direclionens Berättelse för öfrigt, att, till betäckande
af de förluster, Låne-Contoret, genom Lindsledtska balancen, fått vidkännas,
utgörande i Capital 38,776 R:dr 10 sk. Banco, ingått, jemte ofvanberörde
......... 18,303: 2. g.
samt de Björkmans tillgångar, hvilka varit med qvarstad
belagde .......... 3,714: 27. r.
från arne af Lindstedts Löftesmän .... 1,019: 8. —
Tillsammans R:dr 23,041: 37. 10.
hvilka medel, i mån, som de influtit, genast blifvit använde i allmänna
Discontens Lånerörelse; hvarefter räntan, a 5 procent om året, är vorden
lagd till Capitalen, hvilka derigenom, vid i838 års slut, ökats till
24,824 R:dr 23 sk. 4 r:st- Banco, så att, då sistnämnde belopp, tillika
med de 4.000 Rtdr, som borde kunna påräknas inflyta från dem af Lindstedt
löftesmän, hvilka ännu icke deras borgensförbindelse infriat, och således
tillhopa 28,824 R:dr 23 sk. 4r:st., frånräknades ofvannämnda
R:dr 10 sk., Låne-Contorets hela Capitalförlust, genom Lindstedtska Balancen,
från början beräknad till 53,774 B:dr 40 sk. 1 r:st., icke komme
att uppgå till fullt [0,000 R:dr, hvilken summa möjligen torde än ytterligare
nedsättas, till följd af de emot Björkman nu vidtagne utsökningsåtgärder.
Litt. E.
Revisorernes Berättelse 1839. Sid. 45.
Handels- och När in g s-Dis conte n.
Stockholm.
Göth ebor
g-
Malmö.
Sammantagne
Fond
ifrån Banken.
Fond
ifrån Banken.
Upplån
Fond ifrån Banken.
Upplån
Låne-fondernes
Summa.
Upplån
och Räntor.
Bankens
egne medel.
O
Upplån
och Räntor.
Bankens
egne medel.
Götheborg.
Upplån
och Räntor.
Bankens
egne medel.
i
Malmö.
September 3o
3,000
—
1,000,000
—
—
350,000
—
210,000
—
—
16,375
—
—
50,000
—
—
60,000
—
—
8,000
—
—
1,697,375
-—
—-
December
3i
—
—
1,100,000
—
—
—-
—
—
610,000
—
—
9,375
—
—
—■
—
—
110,000
—
—
__
—
—
1,829,375
—
i838 Mars
3i
79,613
33
I I
1,100,000
—
—
—
—
—
610,000
—
—
9,375
—
—
—■
—
—
135,000
—
—
—
—
—
1,933,988
33
I I
Juni
3o
104,426
2 1
5
1,010,000
—
—
—
—
—
700,000
—
—
9,375
—
—
—
—
—
185,000
—
—
—
—
—
2,008,801
21
5
Septemb.
3o
104,426
21
5
1,325,000
—
—
—
—
—
700,000
—
—
9,375
—
—
—
—
—
185,000
—
—
—
—
—
2,323,801
21
5
Decemb.
3i
104,426
21
5
1,475,000
—
—
—
—
—
750,000
—
—
—
—
—
—
—
—
185,000
—
—
—
—
—
2,514,426
2 I
5
i83q Mars
3i
104,426
21
5
1,475,000
—
—
—
—
—
750,000
—
—
—
—
—
—
—
—
185,000
—
—
—
—
—
2,514,426
2 I
5
Juni
3o
140,761
16
8
1,475,000
—
—
—
—
—
750,000
—
—
—
—
—
—
—
185,000
—
—
—
—
—
2,550,761
l6
8
Handels- och Närings-Disconternes Lånefordringar, vid nämnde tider, utgjorde
i Stockholm.
i Götheborg.
i Malmö.
Summa.
1837. September
3o. .
832,121: 32. —
485,620: 20. 8.
74,400
1,392,142: 4.
8.
,, December
3i. .
. 1,010,721: 32. —
531,209: 28. 8.
95,000
1,636,931: 12.
8.
i838. Mars
3i. .
951,521: 32. —
549,309: 28. 8.
123,000
— —
1,623,831: 12.
8.
„ Junii
3o. .
976,101: 32. —
614,541: 20. 8.
124,800
1,715,443: 4.
8.
„ September
3o. .
. 1,273,401: 32. —
651,641: 20. 8.
112,100
.
2,037,143: 4.
8.
„ December
3i. •
. 1,499,501: 32. —
669,498: 4. 8.
153,300
2,322,299: 36.
8.
i83g. Mars
3i. .
. 1,411,101: 32. —
692,016: 32. 8.
151,700
— —
2,254,818: 16.
8.
„ Junii
3o. .
. 1,460,001: 32. —
729,000:
159,400
— —
2,348,401: 32.
—
V
B) Handels- och Närings-Disconternes rörelse.
På grund af Banco-Fullmäktiges, under den November 1836 oell
den i5 April 1837 fattade, uti sistnämde års Revisions-Berätlelse (pag. 87)
omförmälde beslut, om inställande af hela upplåningen för Handels- och
Närings-Disconterne och uppsägning af samtlige, i omlopp varande Upplånings-Obligationer,
hafva de 3:ne Handels-Disconterne, inom 1887 års
utgång, till Banken återhurit de då hos dem qvarvarande upplåningsmedel
samt berörde Obligationer, till största delen, blifvit, efter band, infriade;
så att Bankens skuld för i Stockholm upplånade fonder, hvilken den 29
November 1837 uppgick till 327,000 R:dr, den 2 sisllidne November utgjorde
allenast 2,2Öo R:dr, hvarå någon ränteheräkning icke eger rom.
Efter det upplåningen upphört, och således för ifrågavarande Discont"
rörelse allenast varit att använda Bankens egne medel, jemte de räntevinster,
som å rörelsen uppkommit, hafva förstärkningar å Bankens medel,
blifvit, lid efter annan, i mohn af behof, till hvardera Ilandels-Disconten
öfverlåtne, mot det i 280 §. af Banko-Reglementet bestämda vilkor af o
procents ränteheräkning, Banken till godo.
De till lånefonden anvisade räntevinsler äro för åren 1831 — *83(3»
i förra Revisions-Berättelsen (pag. 37) upptagne till . . 79,613: 33. 11.
härtill har sedermera kommit 1837 års räntevinst, anvisad
den 3i Maj 1838 med .
24,812: 35. 6.
och i83& års räntevinst, anvisad den 8 näsllidne Maj med 36,334: 3
Summa 140,761: rö. 8.
Af desse räntevinster, hvilka, i enlighet roed 223 §. i Banco-Regleroenlety
blifvit, såsom reserv-fond, för denna Discontrörelse afsatte, äro
förstnämnde 79,613 R:dr 33 sk. 11 rist., enligt Banco-Fullmägtiges beslut
af den 28 December 1837, öfverlåtne till Stockholms Handels- och Närings-Discont;
hvarefter på enahanda sätt förfarits med de för åren 1887
och i838 influtne och afsatte räntevinsterne.
Tillgångarne för de 3:ne Handels- och Närings-Disconterne, under särskilde
tidpunkter, ifrån och med d. 3o September 1887 till d. 3o September
innevarande år, finnas upptagne å motstående Tabell Litt. E._, hvilken jemväl
utvisar desse Disconlers utestående fordringar, undersamma tidpunkter.
•s « »
Räntan för lån i desse Disconter har, under tiden från afgifvandet
af 1837 års Revisions-Berätlelse, fortfarande förblifvit vid 5 procent.
— 46 —
C. Utredning en af f. d. Riks-Discont-Ferket,
I följd af denna utredning hafva, under den tid, som förevarande
Revision omfattar, icke någre medel till Banken ingått.
§• 10.
Förändring inom Tjenstemannapersonalen vid Fultmägtiges Expedition
samt åtskillige Bankens Embets- och Tjenstemän
rörande frågor.
Ibland de förluster Banken gjort inom dess Tjenstemanna - Corps,
under de sist förflutna 2:ne åren, befinner sig den af Banco-Secreteraren
och Riddaren G. M. Helsingius, som den 20 Januari nästlidet år aflidit.
Hans upplysta nit, outtröttliga arbetsamhet och noga kännedom af
Banco-Verket, i alla dess delar, har berättigat honom till det af BancoFullmägtige
lemnade vitsord, att troligen detta Verk sällan egt någon
Tjensteman, som med honom kunnat jemnföras, och han har i Förslaget till
Bauk ens nya Organisation, hvilket, till det hufvudsakligaste, är af honom
utarbetadt, efterlemnat ett minne af sin verksamhet och förmåga, som
otvifvelagtigt skall öka hans rätt till Rikets Ständers erkänsla och saknad.
Efter denne utmärkte Embetsmans bortgång, hafva Banco-Fullmägtige,
den 25 Januari 1838, i sammanhang med då fattadt beslut om anslags
utfärdande till den sålunda ledigblifne Secreterare-Tjensten vid
Banco-Fullmägtiges Expedition, förklarat, att uti anslag till denna Tjenst
skulle intagas ”erinran, att den, som till tjensten befordrades, måste, der”est
han förut innehade syssla vid annat Verk, från samma syssla afgå”,
i öfverensstämmelse hvarmed anslag sedermera blifvit utfärdadt, deruti,
till efterrättelse för den, som till ofvannämnde tjenst kunde befordras,
blifvit meddeladt, ”att* sedan han, efter begrafningshjelpens afljenande,
”kommit i åtnjutande af fulla lönen, annorstädes förut innehafvande tjenst
”ovilkorligen borde af honom frånlrädas.”
Sedan, till följd af detta anslag, fyra Sökande till tjensten sig an
mält,
men en af de sökande, Advokat-Fiskalen här vid Verket, Cancellisten
uti Justitias-Fördelningen af Kongl. Majrts Cancellie, N. A. Heurlin,
uti sin ansökning gjort det förbehåll, att, i händelse af hans utnämnande
lill tjensten, honom, enligt Rikets Ständers vid sista Riksdag, med bifall
till Banco-Utskottets Betänkande N:o y6, fattade, och uti 51 §. af BancoReglementet
af den 26 Maj 1835 intagne, beslut, måtte tillåtas, att med
Secreterare-beställningen förena tjenstebefattning i annat Verk, såvida den
sednare icke fanns vara för tjensten i Banken hinderlig, hafva Banco-Fullmägtige,
genom beslut af den i5 påföljde Mars, utur det skål, att berörde
förbehåll vore oförenligt med det uti anslaget fästade vilkor, förklarat, att
denna ansökning icke kunde komma under ompröfning, men att Fullmägtige,
med afseende å de för handen varande förhållanden, ej ville då för
närvarande företaga målet lill slutligt afgörande och, i sammanhang härmed,
uppdragit åt förut tillförordnade Secreteraren, Surnumeraire Bokhållaren
i Banken, Kammar-Rätts-Rådet Fahnehjelm att tills vidare Secreterarebefattningen
bestrida, hvarefter inom Baneo-Styrelsen förslag blifvit väckt,
om en förändrad Organisation af Banco-Fullmägtiges Expedition, samt
Fullmägtige, vid pröfning häraf, och sedan Kammar-Rätts-Rådet Fanehjelm,
den i4 Februari innevarande år, tillkänriagifvit, det han icke kunde med
Secreleraregöromålen fortfara längre än fram mot då instundande sommar,
dels den 7 påföljde Mars beslutat, att omförmälde förslag skulle till nästblifvande
Banco-Ulskolts bifall hemställas, samt Banco-Secrelerare-tjenstens
tillsättande uppskjutas intill dess Rikets Ständer kommit i tillfälle att öfver
förslaget sig yttra, dels ock, den 14 i sistnämnde månad, fattat det
beslut, att den, som då komme att förordnas till Banco-Secreterareljensten,
borde inför Banco-Fullmägtige ådagaläggaj att han vore i tillfälle uteslutande
egna sin lid åt denna tjensls bestridande; hvarjemte Banco-Fultmägtige,
samma dag förordnat Advocat-Fiscalen Heurlin att Banco-Secreteraretjensten
föreslå, från och med den irste påföljde Maj, intill dess
Rikets Ständer fattat Deras beslut öfver omförmälde förslag, men bemälde
Advocat-Fiscal, med förklarande, det han icke ville eller kunde, under
sådant vilkor, förordnandet emottaga, afsagt sig detta förtroende.
Öfver Banco-Fullmägtiges ofvanberörde beslut af den a5 Januari och
den i5 Mars i838, har Ad vocat-Fiscalen Heurlin hos Revisorerne anfört
besvär, hvarjemte bemälde Advocat-Fiscal fört klagan deröfver, att Banco-Fullmägtige,
genom beslut af den j4 sistlidne Mars bestämt, alt den,
som då komme att förordnas till Banco-Secreterare-t jonsten, borde ådagalägga,
att lian vore i tillfälle uteslutande egna sin lid åt denna tjensts
bestridande, genom hvilket vilkor Banco-Fullmägtige skola hafva satt klaganden
i nödvändighet, att det honom, samma dag, meddelade förordnande
sig afsäga; uti hvilket allt klaganden yrkat rättelse, under anhållan,
dels alt Revisorerne, med ogillande af besluten den 25 Januari och i5
Mars nästlidet år, måtte vidtaga sådane åtgärder, hvarigenom de personer
inom Bankenj som kunde vara hugade alt, under det i 5i §. af BancoReglementet
föresluifna vilkor, söka Banco-Secreteraretjensten, må komma
i tillfälle att, inom ytterligare utsättande anslagslid, till Banco-Fullmägtige
inkomma med sina ansökningar om befordran till samma tjenst och dels,
alt Revisorerne, med ogillande jemväl af öfver klagade beslutet af den i4
sistlidne Mars, matte dervid göra lämpliga erinringar, lill förekommande för
framliden af ett dylikt förfarande å Banco-Fullmägtiges sida; öfver hvilka
besvär Bancö-Fullmägtige utlåtande afgifvit.
Och hafva Revisorerne, vid pröfning af dessa besvär, funnit, det
Banco-Fullmägtiges beslut af den a5 Januari i838 icke öfverenstämmer
med Rikets Ständers i 5i §- af Banco-Reglementet gifne föreskrifter,
om sättet för utfärdande af anslag til! lediga tjenster, såsom följd hvaraf
Revisorerne, med ogillande af såväl berörde beslut och det på grund deraf
utfärdade anslag, sohl af det under den i5 Mars samma år meddeldte beslut,
förklarat det Banco-Fullmägtige böra, före återbesättandet af den ledige
Banco-Secreteraretjensten, gå i författning om nytt anslag för ansökningars
emottagande till samma tjenst; äfvensom Revisorerne funnit Banco-Fulimägtige
hafva saknat anledning till den uti öfverklagade beslutet af den 14
nästlidne Mars gifne föreskrift, hvarigenom då, vid förordnandet till Banco-Secreteraretjenstens
bestridande, blifvit fästadt ofvan upptagne vilkor.
Hos Revisorerne hafva vidare förekommit:
a) Besvär af Commissarierne i Banken A. P. Qvistberg, Kammarherren
P. B. Sandels, C. N. Kolmodin och L. G. Wiblingen deröfver, att, sedan
utsedde Committerade upprättat och till Banco-Fullmägtige afgifvit fullständiga
förslag till såväl ny Arbetsordning, som ny Åflönings-Stat för BancoVerket,
Banco-Fullmägtige, vid pröfning af desse förslag, hufvudsakligen
godkänt det förra, men, genom beslut af den i5 Februari och 3 Maj sistFidi
t år, nästan helt och hållet förändrat det sednare, eller förslaget till
Afiönings-Stat, hvarigenom skall inträffat, att Bankens Sex yngre Commissarier
icke, i likhet med de öfrige Embets- och Tjenstemännen i Verket,
ifrån i838 års början fått tillgodonjuta den af Committerade föreslagne
löneförhöjning från i,44° R:dr till 1600 R:dr, utan Banco-Fullmägtige endast
förklarat sig vilja föreslå Rikets Ständer, att åt betnälde Commissarie!' bevilja
en sådan löneförhöjning, i niolin af tillgång; deruti klaganderne, under
förmälan, hurusom, till följd af den nya Organisationen, de dem åliggande
ansvar och göromål blifvit betyrdligt tillökade, sökt den ändring,
att de måtte berättigas, att allt ifrån 1838 års början beräkna den afCoinmitterade
föreslagne högre lön utaf r,6oo R:dr Banco.
Efter öfvervägande af hvad i detta mål, å såväl klagandernes som
Banco-Fullmägtiges sida, anfördt blifvit, och sedan Revisorerne inhemtat,
att, i händelse den af klaganderne sålunda yrkade löneförhöjning skulle
beviljas, full tillgång för det belopp, hvarmed, till följd häraf, den lills
vidare faststälde nya Aflönings-Staten kunde komma alt ökas, finnes uti
de besparingar, som genom nya Aflönings-Stateus antagande redan uppkommit
å de anslag, som, enligt förut varande Aflönings-Stat, egde rum,
hafva
lia (Va Revisorerne, med gillande af de anförde besvären, för Banco-Fullmägtige
förklarat, alt Revisorerne anse kbga liderne vara berättigade, att ifrån
1838 års början, eller den tid, frun och nied hvilken den af Banco-Fulltnäglige
fastslälde nya Aflönings-Sla-ten för Banko-Verkets Em bets- och
Tjenstemän saint Betjente är vorden tillämpad, och intill dess Rikets Ständer
annorlunda förordna, beräkna en årlig lön af r,6oo R:dr Banco.
b) Besvär af Revisoren i Banken, Inspectoren vid Stockholms Slöra
Jern- och Metall-Våg C. G. Cronland, öfver Banco-Fullmägtiges beslut
af den 5 October 1837, samt den 3 Maj och 27 September i838, till följd
af hvilka klaganden, som varit anställd såsom Revisor i och för revisionen
af f. d. Växel-Bankens räkenskaper, men efter Depositions-Afdelningens
förändrade skick förflyttats a Sarnumerär-Staten, blifvit från samma Stat
öfverflyttad till en af de tvänne, genom den nya Organisationen bestämda,
Revisors-Sysslor inom Controll- och Revisions-Afdelningen; Deruti Revisoren
Cronland sökt ändring, under anhållan, att, i händelse afseende ■*
hans besvär ej kunde hafvas, lian, lika med andre Bankens Tjenstemän,
hvilkas tjenster och personer genom den nya Organisationen blifvit öfverflödiga,
mätte få förflyttas på Pensions-Slat med bibehållande af sin lön.
. Som Banco-Fullmägtiges förstnämnda beslut af den 5 October 1837,
hvaraf de tvänne öfriga besluten endast varit en följd, emot klaganden
vunnit laga kraft; hafva Revisorerne funnit afseende icke kunna hafvas å
den klagan sålunda blifvit förd öfver Banco-Fullmägtiges beslut af den 3
Maj och 27 September i838, hvarjemte Revisorerne, beträffande Cronlands
anhållan, att varda på Bankens Pensions-Stat förflyttad, funnit sådant vara
ett ärende af den beskaffenhet, att Revisorerne, likmätigt 5 § uti Rikets
Ständers för Revisorerne utfärdade Instruction, icke kunnat dermed sig
befalla.
Vid genomgående af Banco-Fullmägtiges Prolocoiler har det fästat
Revisorernes uppmärksamhet, att sedan, redan år i83a, en af Verkets
Tjenstemän, dåvarande Bokhållaren i Låne-Banken, Revisoren Pehr Anders
Åhman, till sine Borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, samt, af sådan
anledning, jemnlikt stadgandet i 3 Art. 4 Afd. 29 §. uti då gällande
Bunco-Reglemente af den 18 Mars i83o, förklarats böra från tjenstgöring
i Banken tills vidare afhållas, och bemälde Åhman, som, genom Kongl.
Majits och Rikets Svea Hof-Rälts Dom af den 12 December 1837, blifvit
frånkänd afti ädesförmån, anhållit om anstånd till den 1 September 1838, för
att styrka, att hail då vore från sine Borgenärers kraf befriad; så hafva BancoFullmägtige,
utan alt Comissariatet eller Fiscals-Embetet deröfver blifvit
hörde, genom beslut af den 7 Juli sistnämnde år, förunnat Åhman det begärda
anståndet, samt ytterligare, efter af Åhman gjord anmälan, det endast
7
— 5 b
tvänne af de i Concursen faststälde fordrings anspråken skulle återstå, hvilkas
liquiderande icke kunnat ske af anledning, att de handlingar, hvarpå fordringarne
sig grundade, icke kunnat, alla bemödanden oaktadt, ”framkallas”,
men att han skyndsamt skulle kunna ådagalägga, alt han blifvit qvitt sine
öfrige fordringsegare i Concursen, den 23 Augusti samma år sig utlåtit, att
enär Åhman förklarat sig beredd att godtgöra omförmälde 2:ne af honom icke
kände fordrings-egare, så snart desamme sig till godtgörelse anmälte, fannö
Fullmägtige skäligt medgifva, att Himans Concurstillstånd hnge upphöra och
lian till tjenstgöring i Banco-Verket åter inträda, då han fullgjort sitt åtagande,
i afseende på öfrige, af honom kände fordringsegare i ConcurSen, och
sålunda styrkt, att de blifvit af honom förnöjde; dels, efter det åtskillige
handlingar, till fullgörande häraf, blifvit utaf Adiman iugifue, genom beslut
den 27 nästderpåföljde September, le tuna t Åhman anstånd till den 10 då
nästinstundande December, för att på antagligt sätt undanrödja åtskillige af
Fiscals-Embetet vid de ingifne handlingarne framstälde anmärkningar; dels
ock, efter det, i sådant afseende, åtskillige ytterligare handlingar blifvit utaf
Åhman företedde, men Fiscals-Embetet, som funnit att, vid sträng juridisk
pröfning, Åhman icke kunde anses hafva lagligen styrkt, det trenne af de
faststälde fordringarne voro i behörig ordning liqviderade, till följd deraf,
yrkat Åbmans skiljande från sin Bokhållare-Syssla i Banken, genom beslut
af den 27 i sistnämnde December månad, med förklarande, att de gjorde
anmärkningarne icke voro abden betydenhet, allde borde leda till den af
Fiscals-Embetet yrkade påföljd,, medgifvit att Åhman linge i Bankens tjenst
åter inträda.
1 anledning af Banco-Fullmägtiges berörde åtgärder och beslut, hafva
Revisorerne gifvit Banco-Fullmägtige tillkänna, att då uti §. 74 af
Banco-Reglementet den 26 Maj i835 blifvit stadgadt, att den Bankens
Tjensteman, som till sine Borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
skall, om han icke genom slutlig Dom Cessions-förmån tillerkännes, eller
sednast 6 månader efter det Dom i hans Concurs vunnit laga kraft, styrker
sig vara från sine Borgenärers kraf befriad, skiljas från dess vid Verket
innehafvande tjenslbefaltning, men Revisoren Åhman, hvilken ej blifvit
Cessions-förmån tillerkänd, icke inom den sålunda bestämda tiden af Sex
månader,, efter det Domen i hans Concurs vunnit laga kraft, styrkt det
lian varit från sine Borgenärers kraf fri , Revisorerne funnit, det Fullmägtige
icke genom Banco-Reglementet blifvit berättigade, att, på sätt, som
skett, tid efter annan, bevilja Åhman ytterligare rådrum till träffande af
öfverenskommelse med sine Borgenärer och slutligen tillåta Åhman, att i
Bankens tjenst åter inträda, oaktadt ej ens styrkt blifvit, att Åhman verkligen
var från samtelige sine Borgenärers kraf befriad, eller vore i tillfälle
ett godtgöra de a:ne fordrings-anspråk, uppgående till ett sammanlagdt
— 5i —
Belopp af 2,15o R:dr Banco, hvilkas liqviderande icke skall kunnat ske
af den uppgifna anledning, att de handlingar,. hvarpå desse fordrings-anspråk
sig grunda icke skola blifvit företedde.
§.: ii.
Inre iletaillc-förhållanden.
Bankens Mynt- och Medaille-Cabinelt har, under de 2:ne sistförflutna
åren, vunnit ytterligare tillökningar, dels genom föräringar, dels genom
inköp af flere mynt och skådepenningar, samt för öfrigt fortfarande
befunnits uti samma ordnade och vårdade skick, som Rikets Ständers
år 1837 församlade Revisorer vitsordat.
Vid det tillfälle, då Revisorerne tagit i ögnasigte StereotyperingsVerkstaden
och nya Sedeltryckeriet, hvarmed Revisorerne funnit ali anledning
att vara fullkomligen belåtne, hafva Revisorerne låtit sig förevisas
den här ofvan i §. 4 omnämnde, af Föreståndaren för Bankens Stereotyperings-anstalt
och Tryckeri, Mynt-Proberaren Broling förfärdigade, Sedelnumererings-machin
för de nya sedlame af lägre valeurer, samt med
denna machin aftrycka numror och seriebokstäfver å åtskillige sedlar, för
att inhämta sättet för dess begagnande, dervid Revisorerne funnit densamma
på det mest tillfredsställande sätt motsvara det åsjTtade ändamålet.
I anledning häraf och ehuru Mynt-Proberaren Broling, genom det
belopp han hittills uppburit för nämnde machin, blifvit godigjord för
den kostnad, han derå användt, tro likväl Revisorerne, med afseende å de
fördelar, hvilka, genom denna Inrättning blifvit Banken tillkyndade, sig böra
hos Rikets Ständer hemställa, att Mynt-Proberaren Broling, som, genom
en nästliden sommar företagen utrikes resa, beredt sig tillfälle ätt inhämta
kännedom af sättet för sedlars numerering, medelst tryck, mätte, för dess
i sådant hänseende, nedlagde möda och utförandet af förrberörde Numererings-Machin,
jemte den Machin af enahanda beskaffenhet, sorn han
förbundit sig att, för de högre valeurerne förfärdiga, varda af Rikets Ständer
tillagd en lämplig belöning, så vida Numererings-Machinen för de
högre valeurerne blifver lika fullkomlig och ändamålsenlig, som den redan
förfärdigade, hvilket Revisorerne anse sig kunna med visshet antaga.
Vid öfverseendet af Bankens Brandanstalter och öfvervarandet af
anstäld öfning med de personer, hvilka dervid ega befattningar, hafva
Revisorerne jemväl funnit att dessa anstalter fortfara att vara uti ett så
godt skick, att Revisorerne icke kunnat annat än vara dermed tillfredsställde.
Den uli i837 års Revisions-Berättelse (pag. 48) omnämnde reparation
å mindre Banco-huset fullbordades år i838, med undantag af sista
anstrykningen med oljefärg å stenfoten, hvilken ansetts böra uppskjutas
intill dess gamla Banco-huset kunde, på samma gång, målås.
I anseende till åtskillige förändrade inredningar in. m., hvilka icke
blifvit afsedde vid upprättandet af första kostnadsförslaget, i och för berörde
reparation, har ytterligare förslag måst uppgöras, deruti jemväl upptagits
kostnaderne för husets utväudiga putsning, affärgning och oljemålning,
slutande sig å en summa af . ..... R:dr 4,369: 16. —
hvartill, för utvidgandet af och förändrad inredning i
Stereotyperings-Verkstaden och nya Sedeltryckeriet,,
till vinnande af ökade controlier och större vighet vid
Sedelfabrikalion, böra läggas ........ „ 659: 16. —
sned hvilka a:ne belopp sålunda ökas den i första förslaget
upptagne, i Revisions-Berättelsen af år iS3y (pag.
43) uppgifne kostnad af ........ „ 13,359: 40, 8°
så att kostnaden, på det hela, för mindre Bancohusets
iståndsättande, skulle, enligt förslagen, uppgå till . „ 18,388: 24- 8.
En ny local för Banco-Discont-Verket har blifvit i gamla Bancohuset
inredd, för hvilken, jemte hvad som ansetts åtgå, i och för nödig
reparation af den local, som hädanefter kommer att för Mynt-Cabinettet
begagnas, kostnaden", enligt upprättadt förslag, skall uppgå lill 3,653: 47'
Sedan fullständigt arbets- och kostnadsförslag för reparerandet af
de, uti 1837 års Revisions-Berättelse (pag. 43) omförmälde bristfä 1 ligheLer
å sistnämnde byggnad, eller det så kallade gamla Bancohuset, blifvit uppgjordt,
grundadt å t. f. Öfver-Inlendenten, Öfverste-Lieulenanten J. Bloms,
efter, under åren i836, 1837 och 183S, liållne besigtningar, dels mundteligen
och dels skrifleligen meddelade råd och upplysningar, samt ÖfverIntendenten
Blom till Banco-Fullmägtige aflemnat slutligt yttrande i ämnet,
åtföljdt af behörige ritningar, hvilka, jemte ofvannämnde förslag, den
18 sistlidne Juli, af Banco-Fullmägtige under pröfning tagits, är reparationen
af omförmälde Bristfälligheter å gamla Bancohuset skyndsammeligen
företagen och har nu mera i det närmaste fullbordats.
Slutande sig det å samma arbete upprättade kostnadsförslag å.
i6,34a R:dr 7 sk. 1 r:st.; och är reparationen å bägge Bancohusen beräknad
att uppgå till 38,944 P':dr 3i sk, 4. i:st~ Banco.
53
§• I2-
Angående Tumba Pappersbruk och dermed gemenskap egande
förvaltning sätg arder.
Tumba Bruks Hufvudböcker, sorn, vid jemförelse med Verificationerne,
funnits tiil zilfran rigtige, samt, i afseende å omsorg och redighet
vid bokföringen, lemnat intet öfrigt att önska, visa följande resullater.
Bankens förlag för Brukets bedrifvande har utgjort.
Balance från förra året . .
Förskott under året i Contant
Skrifmaterialier
Det und er året till Banken lefvererade Pap
-
pe
r har uppgått till ett värde af
Bruket blifvit godlgjordt
varigenom Balancen till p
gått till
1837.
■ 1838.
®" o' •'
74,886
35,500
1 3
3
66,050
26,000
10
4
11
1 0
8
—
—
Su m ma
110,397(23j 11
92,050 j 10
1.4
le Pap-
43,367
2 g
7
45,084
r 2
h varför
979
66,050
3 a
0
år ned-
4
46,965
46
4
Summa
110,397
23
1 11 92,050
,0
4J
En afbetalning å Bankens förskottsfordran har således egt rum:
År 1837 raed
8,836: 2. ir.
„ i838
19,084: 12. —
eller tillsammans för begge åren  27,920: i/y.
Och beslår den lill år i83g Utgående Balancen af;
Skuld lill Lane-Afdelningen ..... 43,221: 37.- 7.
Contant Behållning i Brukets Gassa . . 3,744: 8. g. ^gggg. ^g
Papperstillverkningen har under åren 1837 och 1838 utgjort:
11.
För Bankens räkning:
1837.
1838.
Lamellerade Sedclblanketler 1,536,700 st.,i värde 10,990: 33. 7.
,, ,, 1,824,000 ,, „ ' —* 12,304. <—
Småsedelspapper 3,800 Ris
31,228: 44* —
3,76g!
31,414:28.—
Diverse sorter . . .
1,148:— — 2,919:— —
Summa 43,367: 2g. 7. 46,637: 28.
....... 6,699: 41 • 2. 13,386: 1 2. 10.
För Enskildes räkning
Summa 50,067:22. g. 60,023: 40. 10.
Papperstillverknings-Conto upptager:
Debet.
1837. 18 3B.
Papper under arbete från förra året . . 3,114: 02. — 2,379: 19. 10.
Alla omkostnader ........ 29,639: 14. ro. 40^568: 46. t.
Vinst af papperstillverkningen .... 19,761: g. 20,390: 21. 6.
Summa 52,515: 3. 7. 63,338: 3o. 5.
Credit.
Värdet af färdiggjordt papper .... 50,067: 22. 9. 60,023: 4o. ro.
Bokfördt värde å Utskottspapper ... — —-
1,633: 16.
Utskott, upptaget i värde såsom pappers
materie.
å 12 sk. LU.  68: 9. — 82: 3o. 7.
Papper under arbete till följande år . . 2,379: ig. ro. 1,599: —
Summa 52,515: 3. 7. 63,338: 3g. 5.
Vinst- och Förlust-Conto, hvaruti ingår nyssberäknade vinst å papperstillverkningen
och der för öfrigt upptages allt hvad på Brukets ställning
inverkat, hvaribland den vinst eller förlust, sora uppkommer vid
Lumpens sortering, derigenom att hvarje sort har ett för bokföringen an
taget
bestämdt pris, visar följande resultat:
Debet. 1837. 1838.
Genom skäring och sortering uppkommen
skillnad i Lumpvärde ...... 1,119: 3g. t\. 223: 3g. 5.
Skillnad i bokfördt värde å Utskottspapper —- — — 1,617: b\o. —
Kostnad för omsortering af Lump.. . . — — — 28: 4^ 2.
Förlust på förslitne Inventarii-persedlar . 727: 12. 10.
Reparation å öfra Verkhusbyggnaden . . 7,438: 1.
Förlust på jordbruket
— — — 130: få. ir*
Differance å rundstyckesbråk .... 1: 26. 8. — 20. 5.
Behållen vinst af Brukets rörelse . . . 13,916: 36. 5. 19,795: 2. 7.
Summa 23,196: i3. 4- 21,797: 2. 6.
Credit.
Vinst enligt Papperstillverknings-Conto . 19,761: 4- 9- 20,390: 21. 6.
Dito af jordbruket
58: t\. 7. — -
Dito af qvarn  286: 4^- 1 *■ 475: 28.
Dito vid Lumpsortering  2,820: 5. 1. 56: 32.
Hyra för Magazinet i Stockholm . . . 270: — 13o:
Behållning å försålde efFecter .... — — — 289: 16. 8.
Skilnad i bokfördt värde å Bindblader . — — — 450:
Rundstyckesbråk  . • —" —
4-
Summa 23,196: i3. 4. 21,797: 2. 6.
55 —
Alla under åren i83^ och 1838 förefallne kostnader för reparationer samt
machineriets underhåll och tillökning hafva, utom förenämnde, å Vinstoch
Förlust-Conto upptagne 7,438 R:dr 42 1 r:st. blifvit Papperstill
verknings-Conto
påförde.
Utgående Balanee-Conlo visar följande förhållanden:
18 37.
Debet.
Cassabehållning, dels innestående i
Depositions-Afdelningen, dels Contant
vid Bruket . . . . . .. .
Tumba hemman, Pappersbruken med
alla byggnader och fasta Inventarier,
Qvarn, Lastageplatsen vid Tullingesjön
och Magazinshuset i Stochkolm,,
upptagne under olika Contos .
Hvarjehanda rudimaterier, förråder och
lösa Inventarier ....... 73,146: 47- —
Fordringar
— — —
Papper under arbete till följande år . 2,379: 19. 10.
Oersatta förskott för nya pappersförsök,
från deras första början och
hvarför ett lager papper utan åsatt
värde finnes i förråd . . . . ..
1838.
1,873: i. 9. 3,744: 8. 9.
301,432: 21. 7. 301,432: 21. 7.
64,714. 9. 7.
8,893: 26. 10.
1,599: — —
3,349: 47. 5. 3,349: 47.
5.
Summa 382,181: 41* 7" 383,733: 18. 2*
Credit.
Skuld lill Låne-Afdelningen ....
(När derifrån afdrages Cassa-behållningen
som upptages i Bankens räkenskaper bland
dess activa tillgångar, utgör återstoden
Bankens, inom linien, år i8j7 med 64,177:
8, 7. och 1838 med 43,221: 37. 7. balancerade
förskotter för Tumba Bruk.)
Diverse vid årets slut återstående liqvider
Capitalbehållning
66,050: 10. 4. 46,965: 46» 4-
316,131: 3r.
840: 34. —
3. 335,926: 33. 10. *
Summa 382,181: 4*- 7- 383,733: 18. 2.
Härvid anse Revisorerne sig böra upplysa, att uti den, såsom Brukets
fastighetsvärde, ofvan upptagne summa R:dr .3or,43ar'21. 7. blifvit
inberäknad Balancen, i6o,t5o Rnlr 18 sk. 4 rst., å det i 1837 års Revisions-Berättelse
(pag. 46) omförmäldte Nybyggnads- och Reparations-Conto,
men att åtskillige byggnader, hvaribland det så kallade Klockhuset och
Gula Stenhuset ^tillsammans brandförsäkrade för R:dr i8,53o: 5. 40 ut*
förenämnde summa, till något värde ingått; så att denna summa, ehuru,
- 56 —
till följe af Rikets Ständers Bunco-Utskotls nästlidne Riksdag fattade beslut,
oförändrad balancerad, lernnar ringa ledning för bedömmandet af verkliga
värdet å de Braket tillhörande fastigheter.
Med afseende härå få Revisorerna lill Rikets Ständer hemställa, att
ett, verkeliga förhållandet motsvarande, värde må ifrågavarande fastigheter
åsätlas, och det nu i räkenskaperne balancerade fastighets-värde, i enlighet
dermed, förändras..
» * «
Jordbruket gaf år 1887, enligt förestående Utdrag, en vinst af R:dc
58: 4. 7.
Men i838 års bokslut visaren förlust af R:dr i3o: 46• 1 >■, hvilken
åter, finnes härröra från nedlagd kostnad för dikning och rödjning å dea
sanka äng, sorn, vid sednaste laga skifte, tillfallit Bruket.
* v v
Kostnaden
för upförandet af Nya Verkhusbyggnaden . utgjorde, enligt
Rikets sist församlade Ständers Banco-UtSkotts deli 2 Augusti i834,
under N:o 21, afgifue betänkande (pag. 23) . . R:dr 100,666: 8. —
I och för den reparation, som sedermera, i
anseende till uraktlåten nödvändig försigtighet vid
husets uppförande, blifvit företagen, såsom oundviklig
för denna byggnads framtida bestånd, och
hvarå afsyning, enligt 1887 års Revisions-Berättelse
(pag. 5o) skett den 1 November sistnämnde år,
åtgingo år i83Ö, enligt 1887 års Revisions-Berättelse
Qrag. 46) . ,
• R:dr 9,205: 47' 2.
hvartill, enligt 1887 års nu granskade Hufvudbok
ytterligare kommit
. „ 7,438: 4a. 1.
så att kostnaden för denna byggnad nu uppgår
till en summa af R:dr 117,311: 1. 3.
Med afseende å Rikets Ständers år 1887 församlade Revisorers BancoFullmägtige
gifne tillstyrkan (Revisions-Berättelsen pag. 53), att uti Nedra
Verkhusbyggnaden vid Tumba, istället för dåvarande Prässverk, anskaffa
och låta derstädes uppsätta mot ändamålet fullkomligt svarande Hydrauliska
Prässverk, har Contract blifvit uppgjordt med Direktören Th. Muncktell
om lefverance i Stockholm, inom den 20 October r838, af ett Hydrauliskt
Prässverk, beslående af 2:ne Prässar, hvardera af r,5oo SkU:s kraft
och en dubbel injections-pump, med tillhörande rörledningar af smidt
jern, samt axel-ledning och arne coniska kugghjul, emot en, uti afgifvet
kostnads
-
— 57
kostnads-förslag, af dea 10 Februari i838, beräknad och öfverenskommen
summa af R:dr Banco, utom särskild betingad ersättning för ma
chineriernes
uppsättning.
Efter det ifrågavarande Prässar blifvit å sine ställen uppsatte samt,
uppå Fullmägtiges föranstaltande, af sakkunnige personer besigtigade oell
godkände, är liqvid derför, i enlighet med Contractet, verkställd; Och
liafva desamma, under den tid, de nu blifvit oafbrutet begagnade, funnits
vara ändamålsenlige och uthållige.
■» » «
Under Öfra Yerkhusets formrum är uppsatt nytt Vattenhjul, med
dertill hörande vattenledning, för drifvande af en från England införskrifven
knutsil, hvarigenom materien för finare papperssorter befrias från
knutar och andra gröfre ämnen, som skulle skämma papperets utseende,
och hvilken machin redan blifvit begagnad, samt funnits mot ändamålet
svarande.
Dammen vid Nedra Verkhuset bar, på södra sidan, blifvit uptagén
och försedd med ältvägg samt ny spåntpålning; dammbröstet med grundstock
och luckor; hvarjemte den derifrån gående afloppsränna blifvit nygjord
och sidomurar omkring rännan anlagde.
Äfven under de sist förflutna tvänne åren hafva, tid efter annan,
beställningar af dels lamellerade och dels åtskillige andre papperssorter,
af mindre vanlig beskaffenhet, blifvit vid Bruket emottagne, samt, efter
af Banco-Fullmägtige, vid hvarje serskildt fall, bestämde pris, fullgjorde
för så väl åtskillige Verks som flere enskilde personers räkning.
Sedan Rikets Ständers, år i837, församlade Revisorer, enligt samma
års Revisions-Berättelse (pag. 5o—52), i sammanhang med afgifvet yttrande,
rörande den grannlaga fabrikationen af papperet till Bankens nya
Sedlar, förklarat sig anse tiden då vara inne, att verkställa en ändamålsenlig,
för göromålens säkra och skyndsamma gång oundgängligen nödig, förändring
uti Administrationen vid Tumba; hafva Banco-Fullmägtige, den i4
December i837, i öfverensstämmelse med hvad Piikets Ständers Revisorer
tillstyrkt och med afseende å förre Förvaltarens vid Tumba, Kamereraren
Möllers, genom Läkarebetyg styrkta sjuklighets-tillstånd, förflyttat honom
på Bankens Allmänna Pensions-Stat, med åtnjutande af å Stat innehafvan.
de
— 58
med beslutat, alt Bruksförvaltaretjensfen borde uppdragas ål en passande
och sakkunnig vetenskapsman, med chemiska och mechaniska insigler;
hvarefter, och sedan Bunco-Fulimäglige inhämtat underrättelse, att Alidie
Läraren vid Bergs-Skolan i Fahlun, Notarien J. Bagge, hos hvilken dessa
egenskaper med visshet voro att påräkna, förklarat sig hugad, att den ifrågavarande
tjensten emottaga, Fullmägtige, enligt beslut den i och 8 Februari
samt den i Mars nästlidet år, och i öfverensstämmelse med desse
beslut upprättadt särskildt Contract, lill Bruksförvaltare vid Tumba, derunder
inbegripne de serskilde befattningarne af Förvaltare utaf Tumba
Bruks- och Landt-Egendom, samt Chef för papperstillverkningen, såsom
Bankens Tjensteman „ antagit Notarien Bagge, med vilkor, bland andra,
dels att han skall åtnjuta en årlig aflöning af 1,700 R:dr Banco, hvaraf
g00 R:dr såsom Ordinarie Lön och 800 R:dr såsom arfvode, dels att, i
händelse Bagge, antingen efter uppnådde lefnads- och tjensteår, eller dessförinnan,
i anseende till bevislig oförmögenhet, att sin tjenstebefattning
vidare bestrida, sjelf skulle om afsked sig anmäla, han eger att pension
af Banken åtnjuta, efter de grunder, hvilka genom nu gällande BancoReglemente
voro eller, genom framdeles utgifvande Banco-Reglemente,
kunde blifva bestämde, för beräkning af pensioner till Bankens Tjenstemän,
dels ock, att Banco-Fullmägtige, i händelse Bagge, till följd af
ohjelpligt sjukdomstillstånd, skulle blifva oförmögen, att med nämnde befattning
fortfara, kunna, med begagnande af den i 63 §. af Banco-Reglementet
den 26 Maj i835 Fullmägtige tillagde rättighet och under de i
samma §. uppgifne vilkor, förflytta Bagge på Pensions-Stat, oaktadt han
sig ej om afsked anmält.
I sammanhang härmed, och efter det Directionen öfver Banco-Statens
Enke- och Pupill-Cassa afgifvit utlåtande, i anledning deraf, att Notarien
Bagge sig förbehållit, att, i förhållande till dess lön på Stat afgoo
R:dr årligen, erhålla pensions-rätt i nämnde Cassa för Enka och Barn,
men Directionen, af fullständigt utvecklade skäl, sådant bestridt; hafva
Banco-Fullmägtige, den 8 Februari i838, vid hvilket tillfälle Bagge till
Förvaltare vid Tumba, såsom Bankens Tjenstemanj antagits, berättigat
honom, att, emot bestämd högre afgift, i Banco-Statens Enke- och PupillCassa
åtnjuta pensions-rätt för sin Enka och sina Barn, i mohn af innehafvande
Lön på Stat.
Delegarne uti Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa, till hvilkas
kännedom Banco-Fullmägtiges beslut, angående den Notarien Bagge för
Enka och Barn sålunda i Cassan tillagde pensions-rätt, blifvit af Cassans
Direction öfverletnnadt, hafva sedermera, af ytterligare anförde skäl, och
under åberopande af föreskrifterne i Kongl. Brefvet den 29 Augusti 1748,
såsom Cassans ännu gällande Grundförfattning, hvilken icke tillerkände
Banco-Fullmägtige någon beslutande-rätt i dylike fall, förklarat, alt, efter
59 -
deras tanka, Banco-Fullmägtiges beslut, hvarigenom Bagge, lill följd af
hans antagande såsom Bankens Tjensteman och Bi uks-förvaltare vid Tumba,
blifvit förklarad berättigad till delaktighet i Cassan, icke kunde för honom
medföra en sådan förmån, utan Delegarnes särskildta begifvande; meli att,
ehuru Cassans Delegare icke kunnat undgå finna det i allmänhet vara mot
denna Inrättnings ändamål stridande, och alltså i principen origtigt, alten
såsom Bankens Tjensteman antagen person, hvilken eljest icke vore qvalificerad
till vinnande af delaktighet 1 Cassan, skulle, såsom ett ibland hans
lönev ilkor , blifva tillerkänd en dylik rättighet, hvarigenom, i anseende lill
ökningen i Pensionärernes antal, Cassan måste vidkännas förhöjda utgifter,
samt således Banken, eller Löngifvaren, åtnjöte lindring i utgifter på Cassans
bekostnad, Delegarne likväl, enär .Notarien Bagge, förr än Delegarne
varit i tillfälle, att öfver frågan sig yttra, blifvit antagen till Bankens Tjensteman,
samt, med afseende å Rikets Sländers sist församlade Revisorers
yttrade åsigt, att för ändamålsenligt bedrifvande af den vigtiga fabrikationen
af papper till Bankens nya Sedelsorter, oundvikligen erfordrades, att
till Förvaltare af Tumba Bruk antages en Vetenskapsman, och då Bagge,
som funnits i hög grad innehafva desse egenskaper, såsom hufvudsakligt
vilkor för emottagandet af Förvaltare-befattningen, pensions-rätt för Enka
och Barn, sig förbehållit, funno sådane sällsynte omständigheter, vid
delta tillfälle, hafva inträffat, att Delegarne, på grund deraf, ville, såsom
undantag, tillåta, alt Bruksförvaltaren vid Tumba, Notarien Bagge, emot
erläggande af bestämd högre afgift, tillerkändes pensions-rätt i Cassan,
för hustru och barn, i mohn af den honom på Tumba Bruks Stat tillagde
Lön 900 R:dr Banco, under de vilkor och förbehåll i öfrigt, som genom
1748 års Kongl. Stadfästelse-Bref äro stadgade, eller genom framdeles utfärdande
Reglemente kunde varda stadgade, för åtnjutande af pensionsrättighet
i denna Cassa.
Revisorerne hafva, efler noga öfvervägande af hvad Banco-Fullmägtige
sålunda, i denna fråga, åtgjort och beslutat, icke kunnat undgå, till
en början, fästa Deras uppmärksamhet derå, att Banco-Fullmägtige, vid
Notarien Bagges antagande lill Tumba Bruks Förvaltare, tillerkänt honom
en årlig aflöning af tillsammans 1,700 R:dr Banco, fastän Banco-Reglemenlet
af den 26 Maj i835, i §. a54 mom. 2 stadgar, att Förvaltaren tillko
m m e Lön och Årjvode på Brukets Stat, till det belopp, han då åtnjöt,
hvilket sammanlagdt utgjorde endast 1,080 R:dr samma mynt.
Men då Bagge funnits innehafva de för Brukets behöriga drift erforderlige
Chemiska och Mechaniska insigler, och således kan, utan främmande
biträde, anordna de, i afseende å pappersfabrikationen, nödige
åtgärder, öfver hvilkas verkställighet hans företrädare endast egt tillsynen,
och Banco-Fullmägtige derigenom blifvit i tillfälle, så väl att indraga det
årliga arfvode af 333 R:dr 16 sk. Banco, hvilket Herr Professoren Åkerman
dittills, för vetenskapligt biträde vid pappersfabrikationen, åtnjutit,
som att bespara åtskillige andra, på samina väg, utgångne kostnader,
och berörde löneförhöjning derigenom kan anses fullt betäckt; hafva
Revisorerne funnit denna Banco-Fullmägtiges åtgärd icke påkalla något
vidare åtgörande från Revisorernes sida, än att förhållandet härmedelst
för Rikets Ständer anmäla.
Deremot och enär, uti 3 Art. 1 Afd. af Banco-Reglementet, vid bestämmandet
af Banco-Statens indelning och löneförmåner, Tumba Bruks
Förvaltare icke upptagits såsom tillhörande Bankens Tjenstemän, eller ens
biand antalet af de personer, hvilka, i öfrigt, åtnjuta deras aflöning å Bankens
Stat, samt de i 3 Afd. af samma Artikel stadgade grunder för pensionsberäkning
påtagligen endast kunna hafva afseende å de Embels- och
Tjenstemän, hvilka finnas å Bankens Aflönings-Stat uppförde, och den i
63 §. af Banco-Reglementet intagne föreskrift, icke eller kan anses lemna
Banco-Fullmägtige vidsträcktare rättighet, än alt, i händelse af ohjelpligt
sjukdomstilstånd och afgjord oförmögenhet att vidare gagna Verket, kunna
förflytta en sådanTjensteman, som uppburit sin Lön å Bankens AflöningsStat
och således verkligen tillhört Banco-Verket, på Pensions-Stat, oaktadt
han sig ej 0111 afsked anmält, och dervid anordna hela Lönen såsom Pension,
fastän föreskrifne lefnads- och tjensteår icke äro uppnådde; hafva
Revisorerne ansett Banco-Fullmägtige icke hafva varit berättigade, alt, vid
Notarien Bagges antagande till Tumba Bruks Förvaltare, förklara honom
för Bankens Tjensteman, med rättighet att åtnjuta enahanda pensionsförmåner,
som de uti ofvanåberopade 3 Art. 3 Afd. af Banco-Reglementet,
för Bankens Ordinarie Embets- och Tjenstemän bestämde.
I öfverensstämmelse med den af Delegarne i Banco-Statens Enkeoch
Pupill-Gassa yttrade, på goda skäl stödda, åsigt, samt lill följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga Stadfästelse-Bref för Cassan af den 2g Augusti
1748, hvilket fortfar att vara Cassans gällande Grundförfattning, och då
härtill kommer, att, sedan framställning, vid 1823 års Riksdag, blifvit,
från Rikets Ständer, gjord till Delägarne i berörde Gassa, huruvida de
voro benägne att, emot sådane vilkor, som pröfvades billige och lämplige,
medgifva det Tjenstemännen vid Banco-Diseont-Verket, hvilket dock, i visst
fall, kan betraktas som en Afdelning eller utgrening af sjelfva Banco-Verket,
fmgo uti nämnde Inrättning ingå, men Delegarne då, likasom i förevarande
fall, med stöd af gifne författningar, anhållit och yrkat, att Inrättningen
måtte, enligt dess ursprungliga grundläggning, bibehållas endast
för den egentliga Bunco-Staten_, Rikets Ständer sjelfve ansett någon fråga
om Discont-Tjenstemännens ingående såsom Delegare i Cassan icke vidare
böra uppstå och såmedelst erkänt heigden af de författningar, uppå hvilka
förutvarande Delegare af samina Cassa grundat deras då gjorde- bestridande;
hafva Revisorerne jemväl funnit, det Banco-Fullmäglige icke rätteligen
förfarit, då Fullmägtige, utan bemälde Delegares hörande, genom beslutet
af den 8 Februari i838, med Notarien Bagges antagande till Förvaltare,
såsom Bankens Tjensteman, förklarat, att Bagge, till följd häraf, skulle,
emot bestämde högre afgifter, för Enka och Barn, i mohn af innehafvande
lön å Stat, åtnjuta pensionsrätt i Banco-Statens Enke- och PupillCassa.
Men då Delegarne i oftanämnde Cassa, efter erhållen kännedom af
Fullmägliges sålunda, utan deras hörande, fattade beslut, med berömvärd
beredvillighet, i förevarande fall, såsom undantag, tillåtit Notarien Bagge,
att vinna delagtighet i Cassan; hafva Revisorerne funnit något vidare yttrande
häröfver icke erfordras; hvilket allt Revisorerne, uti allåten skrifvelse,
gifvit Banco-Fullmägtige tillkänna.
Vid den Inventering, som, enligt Banco-Fullmägtiges Protocoll af
den 23 Maj 183S, i anledning af Kamererare!! Möllers afgång från Förvaltareljensten
vid Tumba, under loppet af samma månad, blifvit hållen
å Förråderne derstädes, har yppats en brist i Brukets Lumptillgångar,
beräknad, efter nuvarande faststälde priser, till ett värde af i,ii5 R:dr
i'6 sk. 4 r:st- Banco, hvartill bemälde Kamererare uppgifvit orsaken vara,
alt från år 1779, då inköpet af den Lumpsort, som nu förnämligast vore i
fråga, log sin början, icke någon Inventering eller upvägning af Lumpförråderne
egt rum, har Möller hos Banco-Fullmäglige gjort anhållan, att
honom måtte beviljas afskrifning, åtminstone till en del, af det ersättningsbelopp,
som kunde honom för den yppade bristen åläggas; hvarefter
Banco-Fullmägtige, berörde dag, beslutat, att Kamereraren Möllers ansökning,
tillika med åtföljande handlingar, skulle till Rikets näst sammanträdande
Ständer öfverlemnas, jemte Fullmägliges tillstyrkan, att, på ofvan
anförde skäl, honom måtte beviljas afskrifning för den vid Inventeringen
yppade bristen å Lump; äfvensom Banco-Fullmägtige medgifvit, alt Möller,
under liden, finge anstånd med all ersättning för samma brist, emot afgifvande
af en, med godkänd borgen försedd, förbindelse, att, i händelse
Rikets Ständer ansåge honom böra, till större eller mindre del, godtgöra
ifrågavarande brist, denna ersättning då verkställa, på sätt och inom den
tid Rikets Ständer eller Deras Banco-Utskott kunde föreskrifva.
Efter öfvervägande af detta förhållande, och med afseende derå,
att en sådan vara, som Lumpor, under den långa tidrymd, som sedan
år 1779 förflutit, ovilkorligen måste undergå en betydlig förvandling,
hvarigenom undervigt skulle uppslå; få Revisorerne hos Rikets Ständer un
-
derstödja Möllers anhållan om afskrifning af det belopp, han, till följd af
den vid omförmälte Inventering yppade brist, må kunna anses förbunden
att ersätta.
Men då ifrågavarande betydliga afskrifning , på en gång, liärledt sig
från förutvarande Banco-Fullmägllges uraktlåtenhet, att verkställa behöriga
Inventeringar, och ett dylikt förhållande bör, genom desammas iakttagande,
för framtiden, undvikas; hafva Revisorerne, uti till Banco-Fullmägtige
aflåten skrifvelse, framställt nödvändigheten af, alt Inventeringar å Förråderne
vid Tumba, hädanefter verkställas vid hvarje Förvaltares afgång,
och deremellan minst livart femte år.
Enligt de i 1837 och i838 årens Hufvud-Böcker upptagne och med
verificationerne jemnförde Rese- och Tractaments-Contos, linnes Bruket på»
földt kostnaderne för Inspecterande Banco-Fullmägtigen, Herr Kammarherren
och Riddaren B. Rosenblads så väl vivre, som logis, under vistandet
vid Bruket, med ett 'sammanräkna dl belopp af 58 R:dr Banco under
år 1837 och 38 R:dr samma mynt, under år 1838.
Men då Banco-Reglementet, uti a54 §• morn. 1, stadgar, att den
af Fullmägtige, som eger inspeclion öfver Bruket, åtnjuter för dervid förefallande
rese- och andra kostnader en årlig ersättning af 3oo R:dr, och
under uttrycket andre kostnader mäste, efter Revisorernes omdöme, inbegripas
sådane utgifter, som de här nämnde, hvilka altså, efter Pievisorernes
åsigt, blifvit Bruket obehörigen påförde; anse Revisorerne sig böra
detta förhållande, inför Rikets Ständer, till rättelse och återbetalning anmäla.
Efter sålunda fulländad granskning, få Revisorerne, i afseende på
Styrelsen och förvaltningen af Banco-Verket på det hela, för Rikets Ständer
anmäla, att, med undantag af hvad här ofvan anmärkt blifvit, BancoFullmägtige,
under den tidrymd, nu slutade Revision omfattar, med iakttagande
af gifne föreskrifter, ådagalagt omsorgsfullt och nitiskt bemödande
i befrämjandet af Banco-Verkets sanna fördel; hvarföre Revisorerne anse
sig ega skäl tillstyrka, att decharge för denna tidrymd må af Rikets Ständer
varda Banco-Fullmägtige meddelad.
Revisorerne få derjemte förklara, såväl att Bankens Under-Styrelse
med utmärkt ordning och noggranhet iakttagit vården af Bankens redbarheter,
samt, i fullkomlig öfverensstämmelse med gifne föreskrifter, besörjt
förvaltningen inom Departementerne, jemte öfrige åligganden, som ock,
att Bankens Fiscals-Embete, uti de samma Embete tillhöriga göromål,
— 63 —
ådagalagt drift och skicklighet, samt slutligen, att Bankens öfrige Tjenstemän
utmärkt sig för flit, pålitlighet och ordentlighet.
Varande Banco-Fullmägtige af Revisorerne anmodade, att föranstalta,
det denna Berättelse blifver till trycket befordrad och med officiela Ti lningarne
utdelad.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
G. A. Sparre.. C. J. von Hermansson. Carl Oxenstierna..
A. Leijonhufvud.. G. Odencrants.. P• A. Tamm.
På Preste-Ståndets vägnar r.
E. S. ödmann. J. C. Billingdahl. Pehr Ahlquist..
O. H. Schröder. C. J. Holm.. J. Klingwall..
På Borgare-Ståndets vägnar:
Mart. T. Morsing TIvn. G. Zander. C. Wilh.. Palander.
J. Cronius.. M. Areschoug. Claes Hentzell.
På Bonde-Ståndets vägnar:
E• Norberg> J. J. Rutberg.. Petter Pehrsson..
A. Nilsson.. J. Kihlblom- Anders Ericsson..
IV. A. Heurlin...
Reservationer:
af Rådmannen G. Zander. I anseende till Herrar Revisorers hemställan
till Rikets Ständer, att Banco-Fullmäglige vid Silfverköp, hädanefter, ej
må lemna längre lefvereringstid än högst 3:ne månader, och att, i fall
af uteblifven lefverering på utsatt lid, utom 6 procent å lemnadt förskott,
några procent vite bör af Contrahenten till Banken erläggas, får jag afgifva
följande reservation.
Jag anser detta Herrar Revisorers förslag högst olämpligt och icke
välbetänktj utan fastmer kunde det, vid inträffande mindre gynnsamma
conjuncturer för landets exporthandel eller ock, under missväxt-år, då utländsk
säd måste införskrifvas, utom flere andre oförutsedde händelser,
som ofördelaktigt kunna inverka på Cursförhållandet, blifva ganska skadlidt
— ja vådligt för både Bankens och det allmännas säkerhet och Credit.
Jag vill äfven nämna några omständigheter, då uppenbara olägenheter
kunde inträffa:
1:0. Om Banco-Fullmägtige t. ex. funne behöfligt och äfven lyckades
contrahera om 5oOjOoo Rulr Silfver, att till Banken lefvereras inom
2 högst 3 månaderj så skulle, efter min tanka, ett derigenom uppkommet
vexelbebof för Contrahenten hafva ett menligt inflytande på conrsen, till
många remittenters skada och då coursen, till följe häraf, (hvilket flere
gånger sedan realisationens början inträffat) uppgått till i3o å 131 sk.
och deröfver, uppmana Remittenter att vända sig till Bankens Silfver-Cassa,
som derigenom ytterligare skulle förminskas.
2:0. Kunde äfven till Banken ämnad Silfverfond, under transportten
sjöledes, stranda och förolyckas och den återstående knappa tiden
blifva för kort, att från utländsk ort förskaffa annat Silfver, då sista villan
troligen blefve värre än den första. Contrahenten hade då kanske ingen
annan resourse för alt skydda sig från straffränta och vite, än att directe
från Bankens Cassör utvexla det hehöfliga Silfret, utskeppa detsamma till
närmaste utländska ort, der låta uppsmälta Silfret i Tackor, samt derefter
genast låta det hitkomma, för att i Banken återlefvereras och derigenom
uppfylla det ingångna Contractet.
Kostnaden för Silfrets ut- och införsel, uppsmältning m. m. skulle, efter
min öfvertygelse, kunna verkställas för jl högst 2 procent, och hvarigenom
Contrahenten besparade åtminstone viteskoslnaden. Banken återfinge genom
denna procedur, endast det sist utvexlade Silfret i tackor i stället
för mynt; men den primitivt afsedda förstärkningen ginge alldeles förlorad.
Banken stadnade då kanske i ännu värre belägenhet, än som vid Contractets
afslutande var fallet. Emedlertid bibehöll sig coursen hög och
ingen speculant mera, hvarken ville eller kunde lefverera Silfver efter
128 sk., utan tvärtom hemsöktes Banken af dagliga Silfverutvexlingar,
hvadan Banco-Fullmägtige funne sig nödsakade göra bruk af Reglementets
föreskrifter uti §. §. 122 och 123. X sistnämnde nödfall, fruktar jag, att
en ganska betänklig brytning och förlägenhet både i det allmänna och enskildta
kunde inträffa.
Skulle Rikets Ständer anse behöfligt att, för Contract om Silfverköp
limittera någon tid, anser jag, att den bör sträckas till 6 månader samt
att 6 procents ränta beräknas å erhållet förskott i fall Gontrahenten icke
till bestämd tid fullgör lefverancen, hvilket correctiv är det största, som
Banken bör begära, ty mot sådan säkerhet, som Fullmägtige, efter Bancomethod,
för förskotters upbärande, vanligen gillar, kan man, efter min
tanka, negociera penningar hos hvilken Capitalist eller Banquier, som helst.
Härigenom förekom mes ock, på möjligaste sätt, en allmän förlägenhet
och allt sker då i stillhet, genom Banco-Fullmägtige, som säkert icke
skola underlåta, att vidtaga kraftiga åtgärder till reda fondens säkerhet och
såmedelst göra sig förtjente af Rikets Ständers Deni lemnade förtroende,
och att alltid handla efter sig företeende omständigheter och Fullmägtiges
bästa öfvertygelse till Banco-Verkets säkerhet och förkofran i förening med
det allmännas förmån och trefnad.
Öfverlemnande denna vigtiga fråga till Rikets snart sammanträdande
Ständers och Deras Banco-Utskotts upptysta bedömande, vågar jag smickra
mig med hoppet, att min nu yttrade åsigt skall af Rikets Ständer gillas,
och sålunda icke en reglementarisk föreskrift, i enahanda syftning med
det af Herrar Revisorers Pluralitet i frågan afgifna yttrande, intagas uti
ett blifvande I3anco-RegIemente, hvarigenom Fullmägtige ofelbart skulle
hindras att i och för reela fondens förstärkande vidtaga de åtgärder, som,
efter sig företeende omständigheter, kunna finnas erforderlige för befrämjande
af Bankens och det allmännas sanna fördel.
Revisoren J. J■ Ruthberg har i denna reservation, till alla delar,
sig förenat.
af Handlanden M. Areschoug i anledning af Revisorernes beslut i fråga
om visst årligt maximibelopp af vexlingsförskott från Banken, får jag mig
reservera, med förklarande, att åtminstone för ett Län af sådan vidd och
storlek, som Kronobergs Län, en summa af allenast 20,000 R:dr årligen
i och för utbyte af derstädes i omlopp varande förslitne Småsedlar, efter
min öfvertygelse icke är mot behofvet svarande, hvarföre jag för min del
hemställer, att den årliga vexlingssumman måtte bestämmas till minst
3o,ooo R:dr B:co. 9
N:o 1.
Bankens genom Lånerörelse förvärfvade, contant influtne Ränte-Inkomster, dess dermed bestridde egna Ränte-Utgifter och
Förvaltnings-kostnader m. m., samt det totala Öfver skottet, som för hvartdera året på Räntorne uppkommit.
Ränte-Inkomst af de flerfaldiga Låne-rörelser, som .Ban-  ken omedelbart besörjer -
Ränte-Inkomst i och för ålitandet af den Assignerings-  rättighet, tillhopa R:dr 1,600,000, som Commerce-  Collegium och Jern-Contoret fått sig upplåten
(Till en del för näslföregångne årets sednare och till en
del för löpande årets första hälft.)
Ar 1836.
År 183 7.
År 1836.
År 1837.
278,587
44,019
3o
47
9
1
274,039
42,714
8
10
3
3
Bankens Ränte-Utgifter ------
(Ränte-Utgifter lill Handels- och Närings-Disconternes rö-  relse inbegripas här icke, utan godtgöras af Ränte-  inkomsten å Bankens Upplånings-rörelse.)
Bankens Förvaltnings-kostnader, onera, utskylder och
välgörenhets-bidrag -
28,894
261,942
47
24
9
1
26,010
272,389
21
38
1
2
Ränte-Inkomst af nya Cassa-Creditiv -
—
—
—
60
18
8
Tillhopa Ränte-Utgifter, Förvaltnings-kostnader, tn. m.
290,837
23
10
298,400
11
3
Ränte-Behållning å förlagen till Banco-Disconten och
Låne-Contoren för deras Lånerörelse mot säkerhet,
dels af namn med omsättningsrätt (8,000,000 R:dr),
dels af Puplika Papper (ordinarie fond 5oo,ooo R:dr
samt förstärkning deraf 200,000 R:dr), jemte dess-  utom från Stockholms Sparbank tillgänglige medel
för Allmänna Discont-rörelsen -
(Nästföiflutna årets behållna Discontvinster till Banken in-  gångne under det löpande.)
324,871
29
8
345,435
7
2
Saldoj Öfverskott eller behållning af de Räntor, Lån-  rörelsen inbringat och som tillfallit Capital-  Räkningen - - -
529,121
35
*
9
543,252
1
I
Ränte-Inkomst af Bankens egne till Handels- och Närings-  Disconternes disposition öfverlåtne medel
—
10,443
16
—
/
Ränte-Inkomst å Riksgälds-Contorets Obligationer på åter-  stoden af Rikets Skuld till Banken för 1808 års
krig m. m. - - - ____
172,480
168,960
/
Summa
819,959
I I
7
841,652
c 2
4
Summa
819,959
11
7
841,652
12
1
N: o 2.
Capital-Räkningens Vinster och Tillväxter, jemnförde till derå inträffade Förluster och Nedsättningar, såsom grund för
Capitalets tillväxt på det hela.
Den 3i. December.
År 1836.
År 1837.
Af Räutevinsten har Capital-Räkningen sig till godo be-  kommit (Se N:o i)
529,121
35
9
543,252
1
1
Capital-Vinster hafva utgjort:
a. Contant influtne ------
1,439
9
29,915
47
1
b. Genom afskrifven skuld efter tilländalupen pra;-  scriptionstid ------
11,138
24
58
38
8
c. Genom production af papper vid Tumba utöfver
det af Ranken för hvardera året lemnade förlag
19,074
29
IO
8,902
46
11
d. Genom beräkning af Räntefordringar och Ränte-  skulder till årets slut -
_
38,417
20
2
e. Genom influten afbetalning å Bankens inom Linien
fördu fordringar -
127,213
40
—
50,000
—
—
Summa
687,988
28
4
670,547
.9
[II
Den 3i.
December.
År 1836.
Är 18 37.
Af motstående Capital-Vinst har blifvit betäckt:
Capital-förlust af bestämd egenskap -
865
23
4
2,411
20
—
Capital-nedsättning af tillfällig och vilkorlig egenskap:
a. Genom beräkning af Räntefordringar och Ränte-  skulder till livartdera årets slut
973
[ 7
[ 0
_
—
b. Genom förandet inom linien, såsom inventarium,
värdet af det för Bankens egna behof tillver-  kade och betaldte papper utöfver åtgången för
året --------
848
11,476
44
c. Falilu Hospitals andel af framlidne Landshöfdin-  gen, Friherre Duwalls till Banken influtne Re-  ductionsfordran - - - - -
464
.3
5
d. Diverse afskrifningsposter -
—
—
—
491
45
3
Saldo j tillväxt af Capitalet
2,686
685,301
4i
35
2
2
14,844
655,702
26
3i
8
3
Summa
687,988
28
4
670,547
9
11
N:o 3.
Bankens samtlige Tillgångar, jemnförde till dess samtlige Skulder, utvisande det, enligt Räkenskapen, befintliga Total-Öfverskott eller Capitalet, sådant
det vid hvartdera årets utgång sig befinner. +
Den
3 1. December
Skulder:
år 1836.
år 1837.
I. Låne-Banco-Skuld:
a. För Räntebärande Förbindelser, härledande sig från Upplåning före i83o
b. För Upplåning i83o och sedermera till Fond åt Discont-Inrättningar
c. För upplupna, outtagna Räntor
d. För utelöpande Invisningar och Attester -
e. För medel, som blifvit till bestämde ändamål reserverade och afsatte
733,525
1,047,250
44,250
18,343
96,091
4*
l9
42
6
5
8
5
703,379
261,625
55,826
31,296
125,415
37
39
2
1
3
9
2
9
II. Sedel-Cassa- och Depositions-Skuld:
1:0 Sedel-Skuld - -- -- -- --
2:0 Cassa-Skuld (en utelöpande oannoterad Casseurs-Attest å insättning för
Låne-Afdelningens räkning --------
3:o Depositions-Skuld:
a. Fond för inlösen af utelöpande Riksgälds-Sedlar och Koppar-skilje-
mynts-Polletter - -- -- -- --
b. För utelöpande Invisningar och Attester -
c. För innestående Medel å löpande Räkning -
27,393,069
2,523,279
24,813
6,122,739
r5
1
22
20
11
6
2
11
28,725,819
45
1.529.352
10,788
6.187.352
4*
4°
7
4
10
10
10
Låne-Banco-Skuld - - 1,939,461: i3. 6. 1,177,542: 3s. 11.
Sedel- och Depositions-Skuld 36,063,901: 12. 6. 36,453,358: 8. 6.
38,003,362
26
37,630,900
41
S
(Guldet, evalveradt a 5 R:dr 32 sk. per Ducat.)
Saldo _, Bankens totala Öfverskott eller Capital-tillgång
6,304,558
i3
7
6,960,260
44
10
(Värdet af Bankens Fastigheter i Stockholm och vid Tumba, dess Mynt- och
Medalj-Cabinett, dess åtskillige Inventarier samt dess motstående, inom
linien förde, osäkre fordringar, äro uti Capital-Öfverskottet icke inberäknade.)
Summa B:co R:dr
44,307,920
39
7
44,591,161
38
3
Tillgång ar:
a. Guld och Silfver i Bankens hvalf och hos Myntverket, jemte Koppar
skiljemynt
----------
(Guld, evalveradt å 5 R:dr 32 sk. pr Ducat.
Silfver „ å i „ 32 „ pr Silfver-Specie R:dr.)
b. Säkre fordringar hos Stats-Verket och Riksgälds-Contoret, hvaribland
de Obligationer, hvilka år i83o förklarades skola utgöra Bankens
Grundfond - -- -- -- -- -
c. Lån till Enskilde på rörlig pant och kortare tider -
d. Lån till Städer och Corporationer ______
e. Lån, utestående hos Enskilde mot Inteckning i fast Egendom till högst
J-del af Taxerings-värdet --------
(Årligt amortissement och deraf fortgående Utlåning med 4*780,000 R:dr Circulations-Capital.
)
f. Lån, likaledes mot Inteckning, ursprungligen bestämde, att endast med
Silfver återgäldas - -- -- -- --
g. Lån mot borgen eller annan säkerhet på högst 8 år till understöd för
Skiften och Odlingar - -- -- -- -
(Ärligt amortissement, och deraf fortgående utlåning med 3oo,ooo R:dr Circulations-Capital.
)
h. Förlag, lemnade till Banco-Discontens, Låne-Contorens, Commerce
Collegii
och Jern-Contorets serskilde Disconterings-Rörelser
i. Beviljade Cassa-Creditiv, insatte i Depositions-Afdelningen
k. Upplupna, obetalda Räntor
l. Bokförda värden och förskott af hvarjehanda egenskap - - -
Den 3 1. December
år 183 6.
19,158,036
5,289,251
1,359,831
83,907
4,677,345
666,834
111,508
11,847,000
200,000
141,449
772,756
16
21
38
18
25
16
36
år 1837.
18,021,592
5,198,755
2,832,244
80,407
4,607,886
647,854
84,958
12,249,613
177,898
689,950
18
45
8
4
21
i5
ll
33
23
42
Summa B:co R:dr
Dessutom osäkra fordringar af flerfaldig art, förde inom linien, till belopp af
44,307,920
11,783,897
39
5
44,591,161
11,736,946
38
i5
Litt. A. 1.
Sammandrag öfver de till Banco-Discont-Verket för Utlåning , dels under
omsättningsrätt, dels på Publika Papper upplåtne Fonder, hvardera
rörelsens afkastning för åren 1887 oc^ samt huru Banco
DisCOnten
densamma an vändt. (Fortsättning från 183-7 års Revisions-Berättelse.)
Banco-Discont-Verkels Skuld för begagnadt Creditiv (efter DiscontRäkenskapen
och således med inberäkning jemväl af utelöpande
Invisningar).
a. På Fonden för utlåning mot Borgen med omsättnings-rätt
(Fondens Total-belopp Rrdr 5,000,000.)
Och följaktligen derå obegagnadt -
b. På Fonden för Lån å Publike Papper -  (Fondens belopp vid hvartdera årets slut 400,000 R:dr.)
Och följaktligen derå obegagnadt -
Utestående Lån:
a. Mot Borgen med omsättningsrätt -
b. På Publika Papper ■ -
Af Lagsökning, beroende vid Revisionstiden:
För Allmänna Fonden -------
För Publika Pappers-Fonden ------
Och dessutom de Fordringar, hvilka, till följd af derom fattade
beslut, å serskildt blad i Balance-Extractet salderas:
För Allmänna Fonden - - - - -
För Publika Pappers-Fonden ------
Inkomst:
Räntor, innehållne:
a. Af Utlåning mot Borgen med omsättningsrätt - - -
b. Af Utlåning på Publika Papper -
Contant ingångna:
c. Räntor för Lån af båda slagen, deraf liqvid ej skett inom
behörig tid - - - -- -- --
d.- Andelar af förut afförde osäkra fordringar -
Utgift:
Förvaltningskostnader, enligt Speciflcation - - -
Vinst R:dr
Som blifvit använd:
A. Till ersättning för de, efter Revisorers pröfning, på serskildt
Blad i Balance-Extractet, såsom osäkre afförde fordringar
B. Återstoden, afsatt å serskildt Conto, för att till Banken i
stadgad ordning öfverlemnas **) -
Den 3i December
1837.
4,994,290
5,709
180,727
219,272
5,431,315
180,727
194,312
3,231
269,478
1,100
238,004
7,816
49,885
4,037
299,743
34,156
265,586
■ 43,430
222,156
265,586
11
£
4
a3
43
3i
11
29
20
10
22
11
k
20
20
t
£
29
5
29
10
3
[838.
4,972,366
27,633
166,223
233,776
5,412,086
166,223
194,867
145
308,753
1,148
234,159
7,393
52,094
4,510
298,157
35,990
262,167
16,504
245,663
262,167
44
10
37
a3
10
23
36
20
38
34
44
8
36
20
i5
36
8
9
11
*) Specification å de ofvannämnda
Förvaltningskostnader
ne :
Aflöningar _ _ _ -
Discretioner och Arfvoden
Ljuspenningar -
Skrifmaterialier -
Böckers Liniering och Bindning
Tryckning af Reversal m. m.
Porto - - - - -
Lagsökningskostnad
Resekostnad för ett serskildt Ombud
Diverse -
5 Procents Ränta å reserv-medel,
enligt förordnande af Rikets Ständers
Banco-Utskott den 21 Oct.
1834. - - - - -
Pievisionskostnader
Utbetalde under loppet af
1837.
1838.
16,530
16,950
2,176
16
2,199
8
—
697
24
788
36
—
779
34
4
1,275
4
—
345
42
344
40
—
885
10
—
958
35
9
1,803
7
—
1,778
29
2,299
2
11
2,048
23
3
—
—
423
14
3
288
46
—
412
8
6
5,788
6
6,077
7.5
6
2,562
43
—
2,733
24
6
34,156
*
39
'3
35,990
8
9
**) De under Litt. B upptagne Vinst-Summor
för år 1837
,, ,, i838
- 222,i56: 5. 9.
- 245,663: i5. 1.
467,819: 20. 10
Atro till Bankens egen disposition ingungnc:
År 1838 med - 220,952: 17. g.
och i ersättning för
1837 års Ränteförskott
å Sparbanks-medel
- i,2o3: 36. —
222,156: 5. 9.
År 1839 med - 244,163: i5. 1
och i ersättning för
i838 års Ränteförskott
å Sparbanks-medel
- i,5oo:
245,663: i5. 1.
467,819: 20. 10,
1
Litt*. A. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af de vid BancoDiscont-Verket
i Stockholm åren 1887 och i838 utgifna Nja
Lån på namnsäkerhet med Omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
(Fortsättning från i83n års Revisions-Berättelse.)
Districter:
Stockholms Stad - - - - -
Stockholms Län -
Södermanlands Län -
Upsala „ - - -
Westmanlands
Örebro
Wermelands
Kopparbergs
Gefleborgs
Westernorrlands
Jemtlands
Westerbottens „
Norrbottens ,, - '
Östergöthlands „
Jönköpings „
Kronobergs
Calmar
Gottlands
Götheborgs „
Malmö
Näringar och Yrken :
Jordbrukande utom Bonde-Ståndet
s, inom Bonde-Ståndet
Bergsbruks-idkande utom Bonde-Ståndet
„ „ inom Bonde-Ståndet
Fabriks-idkande
Handlande ------
Handtverkare och andre borgare - -
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militaire och Civile
Diverse -------
Eller:
Landtmanna-Näringar -
Stadsmanna-Näringar -
Tjenstemän och diverse personer
År 183 7.
År 18 3 8. |
Antal.
Summa,
Antal.
Summa.
3,646
3,711,620
—
3,971
3,510,990
—
925
129
81
218
163
191
220
610
66
18
67
40
40
358
103
90
225
99
3
1,026,730
148.680
134,650
161,420
177,330
187,150
311.680
345,560
102,910
28,450
33,490
43,800
54,850
424,480
130,720
61,790
208,170
128,260
1,500
816
140
73
299
221
196
376
895
97
19
53
51
47
324
79
56
150
77
. 1
1
884,510
132,120
109.060
228,900
231,930
190.060
325,400
368,940
104,200
35,960
20,930
57,610
54,950
413,520
78,900
47,400
143,370
82,030
500
700
3,64613,711,620
—
3,971
3,510,990
—1 —
481
727,090
464
637,380
820
299,730
1,350
456,030
134
355,350
102
240,910
93
58,890
102
61,280
114
172,750
138
214,610
478
880,210
—
478
869,200
382
297,150
330
243,720
1,119
902,910
986
772,600
.
25
17,540
—
21
15,260
3,64613,711,620
-
3,971
3,510,990
-
1,528
1,441,060
2,018
1,395,600
974
1,350,110
946
1,327,530
—
—
1,144
920,450
1,007
787,860
—
—
3,646
3,711,620|
-
3,97113,510,990
—
«
Litt. B. 1.
Sammandrag öfver de till Götheborgs Låne-Contor för Utlåning, dels under Omsättningsrätt, dels på Publika Papper, upplåtne
Fondei, hvatdeta rörelsens afkastning för åren 18 W och i838, samt huru Lårie-Contoret densamma användt.
(Fortsättning från i837 års Revisions-Berättelse.)
l:o Allmänna Disconten eller Utlåning' med
Omsättningsrätt.
Skuld:
Till Depositions-Åfdelningen för begagnadt Creditiv -  „ Låne-Afdelningen, för balancerad vinst
(Behållna Inventarier vid i838 års slut R:dr i,4<5: 44- 8. finnas
här icke inbegripne i Skulders och Tillgångars Totalsumma.)
Tillgång:
Cassabebållning -------
Utestående Lån -------
Osäkra ansedda Lån, serskildt balancerade
Behållna Expence-Medel bos Ombudsmannen
Fordran hos lagsökte Gäldenärer för de Contoret ubragta
kostnader - -- -- -- -
Förskottsfordran för utgifter i samband med Småsedelsvexlintren
-
O
Fordran för uppkommen skillnad i vigt å invexladt utländskt
mynt -------
Den på lagsökning beroende Låfi-Summan vid årets slut
(med inberäkning af de på serskildt blad balancerade
Lånen) --------
Vid Revisions-tiden ------
Vid årets slut obegagnadt af Creditivet R:dr 2,000,000
Inkomst:
/
Förskotts-Räntor -------
Öfver-Räntor och Straff-Räntor -  Capital-betalningar å de inom Linien förde osäkra fordringar
--------
Ränte-betalningar å d:o d:o
Vinst
Förvaltnings-kostnader, enligt Specification °)
som blifvit använd:
J. Till godtgörande af de, efter Revisorers pröfning,
såsom osäkre, å serskildt blad balancerade Rån
B. Återstoden, å serskildt Conto afsatt, för att till Banken
i stadgad ordning lefvereras **)
Spec ifi c atio 11:
Aflöning - - “
1837.
1838.
X
_
7,433
16
7,433
[6
Discretioher, arfvoden och
räkningspenningar
miss-
1,043
42
8
850
26
8
Ljuspenningar
-
386
24
—
443
28
—
Hushyra och Ved -
-
1,240
38
8
1,237
16
—
Skrifmaterialier och Blanketter
782
43
8
708
18
—
Bokbindare-arbete
-
384
2
•—
072
26
—
Tryckningskostnad
-
474
35
—
515
32
2
Porto i Götheborg
-
1,088
117
13
—
1,131
43
—
,, i Stockholm
_
20
—
124
28
Diverse -
-
306
4
—
445
6
10
Lagsökningskostnad
765
28
4
1,049
28
—
Revisionskostnad -
-
1,083
5
10
1,122
■ 8
—
Upköp af Inventarier
15,106
33
2
15,334
15
46
16
~8
f 5,106
33
2
T5435Ö
~8
Den ;
irsta
December
År 1837.
År 1838.
1,973,098
22
9
1,975,322
21
5
137,793
—
5
144,353
25
6
2,110,891
2Å
2
2,119,675
46
11
15,113
4>
6
5,726
2.3
10
2,049,283
‘4
11
2,062,598
i 7
—.
45,460
28
2
49,752
28
11
428
9
1
307
46
—■
27
a5
1
450
{6
i
576
1
4
837
—
—
1
47
1
1
1
2,110,891
20
2
2,119,675
j6
11
129,474
7
2
153,370
18
7
131,224
22
5
158,305
36
8
26,901
25
u
V,
24,677,
26
7
84,950
_
85,155
22
22,084
34
3
24,553
42
4
390
• 4
_
140
14
5
2
101
'7
11
107,439
5
5
109,951
11
3
15,106
33
2
15,350
'4
8
92,332
20
3
94,600
44
7
4,432
a5
9
1,391
7
2
87,899
42
6
93,209
37
5
92,332
20
3
94,600
44
7
2:o Utlåning å Publika Papper.
Fonden dertill, utgörande vid hvardera årets slut R:dr
275,000.
Skuld:
lill Banco-Disconten i Stockholm, för aflemnade
„ Bankens Låne-Afdelning, för derifrån serskildt anvisade
- - -1
„ Bankens Låne-Afdelning för balancerad vinst
Tillgång:
Cassa-behållning -  Utestående Lån •
Hos Depositions-Åfdelningen inneslående
Inkomst:
Förskotts-Räntor -  Ölver-Räntor och Straff-Räntor
Godtgjorde Lagsökningskostnader
Utgift:
Förvaltningskostnader för denna rörelsegren serskildt,
enligt Specification ÖSfi) -
Vinst
som blifvit:
Pa serskildt Conto afsatt, för att till Banken i stadgad
ordning lefvereras ***»)
***) Specification:
Arfvoden -  Porto _
Bokbindare-arbete
Lagsökningskostnad
1837.
1838.
222
10
8
222
10
23
<0
—
20
33
25
16
—.
22
8
134
i5
41
—
405
12
8
306
3
!i) Till Banken ingånget
År 1838 .
„ i839 .
. 87,89g: 42. 6.
• 9V.0?*37. ^61,109: 3[.
****) Till Banken ingånget:
Ar 1838 . . i2,3o3: 4°- n.
„ i839 . . 9,994-" '8. 3.
22,298: 11. 2.
203,407 : 43. 1.'
Tillsammans år i838 87,899: 46.
j 2,3o3 : 4°. 11.
.100,203: 35. 5.
„ år i839 93,209: 37. 5.
9.994: 18. 3lina9(U8 g
203,407: 43. 1.
Den 3 1: s t a December
År 1837.
258,000
17,000
12,303
287,303
3,743
227,210
56,350
287,303
10,785
1,765
157
12,709
405
12,303
12,303
o
40
40
40
38
2.5
38
“5
1°
11
11
11
11
År 1838.
258,000
17,000
9,994
284,994
3,934
226,510
54.550
284,994
9,658
600
41
10,300
306
9,994
9,994
18
11
i j
*
Litt. B. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af de vid Götheborgs
Låne-Contoir åren i83y och i838 utgifna Nja Lån på
namnsäkerhet med Omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar
(Fortsättning från i83t års Revisions-Berättelse.)'
Districter:
Götheborgs Stad -
,, Län - - - - -
Skaraborgs „ “
Elfsborgs „ -
Hallands „ -
Näringar och Yrken:
Jordbrukande utom Bonde-Ståndet
„ „ inom Bonde-Ståndet
Bergsbruks-idkande utom Bonde-Ståndet
„ „ inom Bonde-Ståndet
Fabriks-idkare -
Handlande ------
Handtverkare och andre borgare
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militaire och Civile
Diverse -------
Eller:
Landtmanna-Näringar
Stadsmanna-Näringar
Tjenstemän och diverse personer
År 1837.
År 1838.
Antal.
Summa,
Antal.
Summa.
•
2,243
1,386,790
—
2,897
1,340,560
—
353
380,600
325
343,970
607
240,220
—
752
241,130
—__
472
228,860
—
595
224,310
486
326,420
—
726
327,290
325
210,690
—
499
203,860
2,24311,386,790
-
2,897
1,340,560
— 1 —
203
191,240
269
179,650
957
256,640
1,471
271,470
25
35,900
. 27
31,150
57
64,150
62
56,700
315
441,740
336
433,040
167
87,920
164
74,950
435
271,680
441
256,980
84
37,520
—
127
36,620
2,24311,386,790|—
-
2,897|l,34(),5bO
-
1,185
483,780
.
1,767
482,270
539
593,810
—
562
564,690
—
519
309,200
—
568
293,600
-—
2,243
1,386,790
—
2,897| 1,340,560|—
—
i
Litt. C. 1
Sammandrag öfver de tili Malmö Låne-Contor för Utlåning, dels under Omsättningsrätt, dels på Publika Papper, upplåtne
Fonder, hvardera rörelsens afkastning för åren i83y oell 1838, samt luiru Låne-Contoret densamma användt.
(Fortsättning från 183^ års Revisions-Berättelse.)
Omsättningsrätt.
Skuld:
Till Depositions-Afdelningen:
för begagnadt Greditiv -  „ utelöpande Åssignationer -  „ erhållen godtgörelse å balancerad fordran bos
förre Kamereraren Lindsledt -  „ Medel, innestående å serskild Depositions-räkning
„ med qvarstad belagde Medel, tillhörige f. d.
Banco-Casseuren Björkman, dem Låne-Contoret
fått lyfta -------
Innehållen Lön till betäckande af en Tjenstemans
ersättnings-skyldighet för en del falska Låne
documenter
------
Till Bankens Låne-Afdelningen, för balancerad vinst
Tillgång i
Cassabehållning -------
Utestående Lån -------
Balancerad fordran bos förre Kamereraren Lindstedt
Förskottsfordran för Utgift i saraband med Småsedelsvexlingen
- -- -- - -
Vid årets slut obegagnadt af Creditivet R:dr 1,000,000
Inkomst:
Influtne Räntor -------
Godtgjord Lagsökningskostnad -
Influtne Hyresmedel
Förvaltnings-kostnad, enligt Specifikation *)
Vinst
som blifvit använd:
A. Till godtgörande af de, efter Revisorers pröfning,
å serskildt blad, såsom osäkre, till saldering öfverförde
-------
B. Återstoden, å serskildt Conto afsatt, för att i stadgad
ordning till Banken lefvereras *-)
*) Specification:
Aflöning och Resepenningar -  Discretioner, Arfvoden och Missväkningspenningar
Hushyra och Ved -  Postporto i Malmö och Stockholm
_
Contors-Omkostnader
Ljuspenningar _
Revisionskostnad _
Lagsökningskostnad
Låne-Contorets Hus och Byggnader
- -
Inköpte Inventarii-persedlar
Ar 1837.
Är 1838.
6,527
37
4
6,600
—
—■
585
26
8
376
5
4
298
32
—
317
16
599
39
626
9
647
22
8
771
41
381
24
—
438
28
852
12
—
521
1
903
12
5
943
2
—
109
46
8
312
16
8
11
16
—
11
—
—
10,917
28
9
10,917
23
—
Den
3
. Decembe
r
År 18
37.
År 1838.
960,000
—.
945,300
13,000
——.
—
1,700
—
—
47,199
38
10
59,415
2 1
3
87
a5
H
/
59
1 2
2
3,985
45
t 0
4,185
12
t
250
45,565
37
7
45,096
44
0
1,069,839
3
10
1,056,006
42
3
7,922
2
2
2,881
36
8
1,023,040
3q
7
1,014,048
43
7
38,576
10
38,776
10
300
—
—
300
—
—
1,069,839
3
10
1,056,006
'3
40,000
—
—
54,700
—
—
55,744
44
4
55,189
(4
9
605
6
671
37
133
16
—
153
16
—
56,483
1 b
4
56,014
'9
9
10,917
28
9
10,917
23
45,565
37
7
45,096
44
9
6,050
U9
9
906
3
2
39,515
n
10
44,190
4>
7
45,565
37
7
45,096
44
9
2:o Utlåning å Publika Papper.
Fond dertill, utgörande vid livartdera årets slut R:dr
a5,ooo.
Skuld:
Till Banco-Disconlen i Stockholm, för aflemnade
„ Bankens Låne-Afdeluing, för serskildt anvisade -  » „ „ för balancerad vinst -
Tillgång:
Cassa-behållning -  Utestående Lån -  llos Deposilions-Afdelningen innestående
Inkomst:
Influtne Räntor
Vinst
Utgift:
inliegripen under allmänna Förvaltningskostnaden
Har blifvit:
Å serskildt Conto afsatt, för alt till Banken öfverlemnas
- -
**) Till Banken ingånget:
År i838 . . 3g,5i5: 7. 10.
” ,839 • • 7-m706; ¥. 5.
"**) Till Banken ingånget:
Är i838 . . . 225: ro. 8.
,, 183g . . . 112: 24- —
337: 34. 8.
84,043: 36. 1.
Tillsammans år i838 39,740: 18. 6.
„ år 1839 44,3o3: 17. 7.
84,043: 36. 1.
Den 3i. December
År 1837.
6,000
19,000
225
25,225
1,925
4,300
19,000
25,225
225
225
225
t o
1 o
t 0
to
t 0
År 1838.
6,000
19,000
112
25,112
4,612
1,500
19,000
25,112
112
112
112
24
!►
t
Litt. C. 2.'
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af Malmö LåneContors,
vid slutet af åren 1837 och i838 utestående LåneFordringar
på namnsäkerliet med Omsättningsrätt, enligt gjorde
anteckningar.
(Fortsättning frän i83t års Revisions-Berättelse.)
Districter:
Malmöhus Län ------
Christianstads Län -  Blekinge
Näringar och Yrken:
Jordbrukande Ståndspersoner -
„ „ af Allmogen -
Handlande - -
Handtverkare - - -
Fabrikanter
Civile, Militaire och Ecclesiastike Tjenstemän,
samt ej jordbrukande Ståndspersoner
Eller:
Landtmanna-Näringar -
Stadsmanna-Näringar -
Tjenstemän och diverse -
Under hvartdera årets lopp hafva Nya Lån
utgått -------
Obs. Speciel fördelning af dessa efter Districter,
Näringar och Yrken, är uti Malmö Lune-Cöntors
Revisionshandlingar icke att tillgå.
Den
3
1.
December
År 1837.
År 18 3 8.
Antal.
Summa,
Antal.
Summa.
2,915
1,023,040
39
7
3,014
1,014,048
43
7
2,211
710,894
*7
3
2,259
718,217
11
5
270
152,581
3o
11
343
161,043
37
6
434
159,564
39
5
412
134,787
42
8
2,915
1,023,040
39
7
3,014
1,014,048
43
7
252
194,550
——
267
183,950
1,608
405,327
33
2
1,671
369,801
41
4
180
118,826
10
11
188
152,264
13
4
1 59
31JLL3
ofi
945
'i-
.5
I JZ
41
34,860
—
22
23,450
1 V
682
237,863
ll
5
621
206,413
37
6
2,915
1,023,040
3 9
7
3,014
1,014,048
43
7
1,860
599,877
33
2
1,938
553,751
4i
4
373
185,299
37
—
455
253,883
12
9
682
237,863
ll
5
621
206,413
37
6
2,915
1,023,040
39
7
3,014
1,014,048
43
7
1,229
713,600
—
t
1,396
737,670
4
Litt. D.
Tabellariskt Sammandrag öfver Odlings-Lån, hvilka uti Banken blifvit
lyftade, ifrån denna Utlånings början år 1816 till och med den 3o
Junii 1837 och sedermera till den 3o Junii 1839.
L
y
f t a d e
O d 1
i n g s
L
å n.
från och med den
1816 till och med
1 Julii 1837,
till
De
sex första må-
den 3o Junii i837.
och med den
3i
naderne af år i83q.
u u ra IQ 3*
December
i838.
R:dr |
sk. |
rst.
R:dr 1
sk. |
rst.
R:dr
sk. |
rst.
R:dr
sk.|
rst.
Upsala Län
• • • • •
20,464'
3a
-
20,464
32
Stockholms Län
52,335
24
—
—
—
—
52,335
24
Skaraborgs „
•
296,449
4o
—
—
296,449
40
Kronobergs „
9,288
—
—
—
—
—
_
—
9,288
—
Jönköpings „
45,899
28
4
—
—
—
—
—
45,899
28
4
Westmanlands Län
4,687
24
—
—
——
—
4,687
24
Östergöthlands
99
79,309
i4
—
_
—
79,309
»4
—
Södermanlands
n
15,509
—
—
—
—
_
—
—
15,509
—
—
Elfsborgs
n ••••••
193,613
45
2
1,800
—
—
—
195,413
45
2
Calmar
86,192
—
—
.—.
—
_
—
—
86,192
—
Kopparbergs
19,629
24
—
—
—
—
_
19,629
24
Nerikes
48,825
16
—
—
—
—
—
—
48,825
16
Wermlands
183,371
28
—
—
—
—
—
—
183,371
28
—
Gefleborgs
»
2,000
—
—
—
—
—
—
2,000
—
Westernorrlands
99 «\ • * • • •
66
24
—
—
—
—
—
66
24
■
Westerbottens
99 ••••••
13,066
4°
6
.—.
—
—
—
13,066
40
G
Gottlands
99 ••••••
11,720
—
—
—
—
—
—
—
11,720
—
—
Malmöhus
37,068
—
37,068
—
—
Christianstads
99 ••••••
2,000
—
—
2,000
—
—
—
—
4,000
—
—
Blekinge
99 • •••••
14,778
—
—
—
—
—
—
14,778
—
—
Hallands
99 ••••••
44,984
—
—
r
—
—
500
—
—
45,484
2 I
_
Götheborgs och Bohus Län . . .
45,099
12
—
—
—
—
—
45,099
12
Jemtlands Län
57,658
—
—
—
—
—
—
57,658
-T—
Norrbottens „
2,372
2,372
—
Summa B:co R:dr
1,286,388|37
-
| 3,8001—
5001—
1,290,688137 ]—
\
f
■
. r
"W.
'
:$ 4l
-
Ditfefö ©tånberé år 1839 f&rfamfabe 0?eoi*
foreré ^5eråffe(fe tili SHifefé ©tånbcr,
om mcrFffåHb granflnm$ eif SKtfégålb^
^Bcrfcf, famt ben åt ^iF3gåtbé*(Eontoi*
vetö ©tpretfe uppbränna ufrcbninå af
©btl)a £anal*25ofaå3 famt SDtatmb f4 b.
£)iécont*$Berf*
^^eban ttnbertecFnabe Sfteoiforer öftoer ©tatS*, 23anco* ocfj S)liFSgälbS=2BerFen, tid
följb af ©runblagenS förejFrift ocf) jemlift åtongl. 9J?aj:tS Slåbiga faffelfe, ftg inf«n=
nit fjär t ©totffjolm, ben 15 fiftlibne (September, bafroa SRewiforerne, toib beraS för=
fia fammanträbe för granfFningen af fKiF3gälbö.-2Berfet, ben 16 i famina månab, af
öperrar gullntäftige t SiiFSgälbSs (Sontoiret emottagit afla uti bet för nämnba Sorn
toir gäffanbe Sleglemcnfe tiff afgiftoanbe förefFrifna 83erättetfer.
Sleoiforerne bafroa berefter af befia 83erättelferS innehåll tagit fufffiänbig Fän«
nebom, famt genomläft be fjoS få roal öjerrar gullmäftige forn SRiFSgälbSsSontoiretS
Gommifiariat förba sprotocoll, meb bitfjöranbe Siegiftratur, allt ifrån ben tib tift fnoib
Fen DiiFetS ©tanberg 1837 förfamlabe SReoiforer, enligt afgiftoen 33erättelfe, firäcft
fin granfFning, eller ifrån början af Dctober utånaö famina år och intill ben 1 fifilibne
SDctober.
SReuiforerne f) aftöa jemtoäl granfFat SlifSgälbS* (SontoirctS SiäfenfFaper för
åren 1837 och 1838.
öjtoab ffteoiforcrne ej minbre toib benna granfFning, än imber läSningen af
förenämnbe hanblingar, infjemtat af ben befFaffcnhct, att bet anfettS böra blifioa fö*
remål för anmälan, innefattas uti ben Scrättelfe, font nu fjänneb afgifioeS:
l:o 2Fn0åen6e Ktfs0alös=XPctfct.
©randning af
Sffiib granfFningen af be för åren 1837 och 1838 afflutabe ,fntftoub=ä3öifer StiKgalbs--Sommar
något icFe förefommit att anmärfa. t3irefS ^ll'roui,;
SSccfer.
£)e, till följb af 120 §. uti för SiiFSgälbS-Sontoiret gädanbe ^Reglemente,
genom trpcFet utgifna Utbrag af SRäFenfFaperna för npfnäntnbe ttoenne år (jafrva
■jfterotforerne jeintnäl genomfett, och funnit befantuift öftoerenSfiäthinattbe niet» be för
famina Sr afjlutabe fRäfenffaper.
IDfeb SläfenffapSsUtbragenS atftnängöranbe åfpftaS, att gifroa Slllwänheten
bel af SfifSgälbSsSBerfetS fällning unber året näfl före bet, bå bejfa Utbrag utgifroaS
af trpcfet. Steniforertté hafina liftoäl funnit uppgifterna i betta affeenbe, när
be mebbelaS genom utbrag af SftäfenfTaperna, och fStebeS Bliftna Bunbne tnib en för
befamma Befiämb form, i rnijfa betar ingå i betail=fört)å(lanben iner än forn fan för*
enaS meb en lättfattlig Bftocrfigt af 9fifSgälbS=2BerfetS tnerfliga fällning, och att be,
på fåbant fatt mebbclabe, äftnen i mångå betar Bliftna ttiiflebanbe för ett rätt Be*
böutanbe beraf. Scb ^afroa Steoiforerne, af benna antebning, trott ftg Böra förcftå,
bet ^errar gullmäftige i SftifSgälbSsgontoirrt funbe få ftg uppöraget, att, t fället
för meranänmba gffäfenjfapönttbrag, årligen låta upprätta och genom trpcfet alls
mängöra en i framfä Ilningen mera enfel och för änbamålet tjentigare öftnerftgt af
9tifSgälbS=£ontoirctS ftällning, enligt ben för föregåenbe året afflutabe .£ufioub=23ofen.
Sif förenätnnba Jpuftoub--23ö<fer och SftäfenfTapSmtbrag hafina 0feoiforerne, t
toiref/^äUtäug1 nffcenfcc SRifSgälbS^ontoiretS ftällniug unber nu jfrågatnaranbe ttnenne SReniftonSs
enligt SKäfenfla: år, inhemtat följanbe:
perne. SftfggälbSsgontöiretS ©fulber inBatancerabeS år 1837 meb 23co gfibr 7,728,267: 28. 2.
fallit bef tillgångar och gorbringar meb „ „ 5,466,392: 47. 3.
SBib årets Början BefannS fålebcS en öftoerffjutanbe
©futb af . . . . . „ „ 2,261,874: 28,11.
2Bib 1838 årS flut åter utgjorbe ©futberna 6,276,392:38. —
famt tillgångar ocf» gorbringar . . . 5,337,287:38. 2.
SfifSgälbös@ontoiret habe fötjaftligen ben 31
december 1838 en bofförb ©fulb af .  939,104: 47. 10.
Unber åren 1837 ocf) 1838 hafina GontoiretS bofförba
©falber fåtunba minflratS meb jlillnaben eller . Sfbr 1,322,769: 29. 1.
fnnitfen fuinma fötjaftljgen uttoifar bet förfållanbe, htnaruti 9tifögälbS.-@ontoiretS f äfl*
ning Blifroit förBättrab unber be ttnenne nu ifrågatnaranbc SfeniftonSsåren.
£>å emellertib be ferffilba, uti bilagan Litt. A. fpeciftcerabe, ©falber famt
tillgångar och gorbringar, fåbana be BalancerabcS ben 31 -DecemBer 1838, tagaS i
närmare Betraftanbe, BcftnnaS åtfTifliga berftäbeS upptagna ffulbspofler utgöra Gapis
tal, fwilfa belS albrig funna ifrågafomina till Betalning, enär bera, enbaf fåfoitt
anffag, erläggeå en roij? artig vänta, belå Beflå af feban längre tib till&afa inneftå*
enbe mebel, af ben Beffaffenftet, att be troligen albrig fontina att reelanteraå. £)cf;
är ientroäl förl;å(Ianbet meb flera af be Bofförba fEtflgångarne ocf; gorbringarne få=
bänt, att*befamma antingen allbeleå icfe eller ocf enbafi till någon ringa bet funna
påräfnaå fåfoin roerflig tillgång.
gör att närmare åbagalägga förBållanbet meb få beffaffabe ©falber famt ©ill;
fångar ocf; gorbringar, bnfma gteoiforerne låtit upprätta ben ttnber Litt. B. Bilagba
utrebning. Del) fwftva Sleoiforerne, meb antaganbe af ben Beräfning, font ttti famina
utrebning igenfinneå, anfett 3tifågälbås@ontoiretå ©fälb utöfroer £illgångarne, roib
1838 årå utgång, funna antagaå till ett meb rätta förBållanbet, få roibt Beräfnaå
fan, öfroerenåjläinmanbe Belopp af 2,792,159 91 br 34 ff. 10 rfi.
Sill Sftäfenffapernaå förenflanbe Bafroa Sfcoiforernc, meb affeenbe å be förs ©iwer(-e tofter'
Bållanben, forn upplpfaå af veban åBeropabe löitaga Litt. B., anfett följanbe berffä= urSKäfettffa;
beå upptagna pofier Böra till afföring föreflåS, nemligen: ’3en'e llf'ör£lg*
a) Utetöpanbe 2Bepet.-SSanco;2tttcfter 9fbr 704: 12.10.
b) infatta mebel för 2 förnpabe Slfignationer på 23anfcn . . „ 22: 38. 8.
c) Unber Sepofttion ftåenbe mebel från SBafa ^Ränteri, infänba
utan 9teoerfal  „ 402:
d) ^nfänba Slllmänna SSranbförfäfringö * 2Berfetå. mebel, Broarå
SläntesqnittenS icfe Blifroit företebt
,, 385: 12. 9.
e) @fatte=föpeffilling för Sfecognitionés ocf; Äronanå öfriga biåpo*
nibla ©fogar, ingången före 1823 årå SKifåbag .... „ 334: 25. 4.
Sifafå Bafroa Steoiforerne funnit afffrifning Böra ega rum för Slifågälbås SlffTrtfniitgat- ur
Gontoiretå Btanb be crebiterabe £illgångarne uppförba återflåcnbe forbran i aflibnc 91 äfenflopernc.
©tabåmäflaren ©obemanå (Soncttrå; böranbe SReöiforerne, i faimnanBang Bärtueb/
anmäla, att feban hjelmare Sanat* ocf; ©lufroerfå-23olag numera uppfyllt be uti 53
§. af för SRifågälbésSontoiret gätlanbe jRegtemente föreffrifna roillfor för erBållanbe
af eftergift ocf; afffrifning utaf 23olagetå ffulb till föanfen ocf; SfifågälbåsSontoiret,
famt, till följb bcraf, reban återbefommit be för benna ffulb utgifna görbinbelfer å
tillfammanå 730,000 9lbr, få fommer 9fifågälbå*(Sontoiretå anbel, 490,000 3tbr,
uti inncroaranbe årå ögmfroub^of att afffrifroaå.
SeiifDlifSgcrtbé* 91ifSgälb$s@ontoiretS år 1837 tnbalancerabe räntebäranbe ©fulb utgiorbeS,
6ontoiret tipp-- blanb annat, af Obligationer för utaf Sllfniänbeten upptagna 2ån, nemligen:
sam im-xtts 1833' Clll0t 5 ^rDC’ränta> tiflt ctt ['clow af • • • • sfor 400,000:
räntebäranbe // 1834, bito bito „ 540,600:
©fälb i alls „ 1835, bito bito
393,100:
mänhet. ^ 183^ bit0 fcit0 „ 606,300:
,, 1835, emot 4 £ bito .
„ 298,625:
„ 1836, emot 4 bito „ 5,000:
broartill bor läggaS en år 1831 utgifroen, men före flutet af år
1836 till intöfcn ei företebb Obligation å ...... „ 200:
(Summa ränfebäranbe Obligationer Slör 2,243,525:
Unhcr loppet af nu ifrågaroaranbe troenne 9teöijtonS.-8r bär
benna Sfttlö minfTatS på bet fatt, att feban be,| förrberörbe år
1833 utgifna .Obligationer, meb 5 procents ränta, till följb af i
december månab 1836 fFebb uppfägning, i SDfarS månab 1837
förfallit tid bela beraS belopp
400,000:
fallit npgnämnbe Obligation jeutroäl blifroit inlöfl meb . . . . „ 200:
hafina ytterligare blifroit ttppfagba till återbetalning,
$r 1837:
atta förenämnbe roiö årets början utelöpanbe, åren 1834 odb 1835,
utgifna Obligationer
933,400:
odb Sär 1838:
alla år 1836 utgifna „ 606,300:
OillfanmtanS Slör 1,939,900:
Odb bav befutom unber loppet af inneroaranbe år blifroit bets tnlö=
fia, belS till återbetalning inom årets utgång uppfagba alla öf=
riga ofroanberörbe Obligationer  „ 303,625:
Om nu till benna ©fulb*förminfFning T”. Slör 2,243,525:~
läggeS 1837 ocb 1838 årenS afbetalning å Siif'SgälöS=l£ontoirctS
Sfulb till Sarifen för 1808 årS förffjutna frigS=foftnaöer 176,000:
äfroenfom enabanba afbetalning ben 31 (December 1839 88,000: 954 ooo
famt
följanbe inneroaranbe år återgulbna finnmor, nemligen:
a) Oen boö SlifSgälbSsSontoiret innejlåenbe bel af bet roib 1828 ocb
transport Slör 2,507,525:
gränsort S«br 2,507,525:
1830 årenS SRifSbag anmifabe ©ptra anflag tifl görfroarSsroerFetS
ifiånbfättanbe, Silfen, tift följb af Äongl. SD?fl;:tS SFåbiga 23ref
ben 13 Slttgufii 1835, af 3iiFSgäIbS;©ontoiret begagnats emot 3
proccnfé ränta „ 81,507:40, —
b) @tt för 3iifSgälbS;©ontoirctS' ©genbom uti ©tocfbolmS ©tabS
23ranbförfäfringS=6ontoir innebaffet få FaUabt $5remie4ån meb 4
procents ränta „ 2,500:
c) EifalebeS återbetalning uppå ©ötba ©anais få Fa [labé Jpautn*
bpggnabSsitiebel, efter bet i fion Stopen roib 23ergS Station fult;
borbabe Jpamn6pggnabS;arbcte 600:
få roifar fig, att 3tiFSgälbS*©ontoiretS räntebäranbe ©Fulb, ifrån
1837 årS början ocf; till flutet af inneroaranbe år minffatS meb
tiHfammanS
2,592,132:40.—
Dcb bå ifrån ben räntebäranbe ©apital = flulben roib 1837 årS in=
gång 3tbr 6,888,685:29. 2.
afräfnaS bela förenämnba minfFningSsbelopp ...... „ 2,592,132:40.—
Fommcr fålcbeS 3tiFSgälbS=©ontoiretS räntebäranbe ©fälb mib 1839
årS flut, feban imber årets lopp blifroit belS inlöfia, bc[S till
återbetalning uppfagba be bär ofroan upptagna ©Fitlb=fummor,
att utgöra „ 4,296,552: 37.2.
©onpotutet, forn innehåller bet roib 1834 ocb 1835 årcnS StiFSbag anroi* ©e
fabe få Fallabe ©tora ©rebitio, är befunnet meb orubbab förfegling. Scb få 3tcöifo= flälb&Kontoirel
rerne, i affeenbe å öfriga n>ib famina StiFSbag anroifabe ©rebitiomiebel, anmäla
följanbe:
a) ©eban Äongl. SJtajit, genom Ståbig ©Frifroelfe ben 2 9J?arS 1838, gifroit öjcrrar
gullmäftige tiflfänna, bet Äongl. 3Jtaj:t, efter inbeintanbet af bela ©tatS;3tåbetS
tanfar, funnit ottnbgängligen nöbigt, att, för bejfribanbet af fofinaber för utom;
orbcntliga åtgärber till 3tifetS förfmar, lyfta bela ben uppå bet få Fatlabe SRinbre
©rebittoet för fåbant änbamål beftämba fumma af 500,000 3tbr, bafipa beraf,
uppå Äongl. ©tatS=©ontoiretS reqpijttioner, intill ben 1 innetnaranbe december
blifmit utbetfllba 3tbr 355,000:
De f.f. ©tlfroev:
lpnrref!ao^®tt:
ivaUfia 95ebm
ctionMorbriro
flatna.
transport S«br 355,000:
Scb äro iemroät eif be å ifrågaroaranbe Grebiti» för anbra bögfi
roigtiga ocb angelägna änbantål, än StifetS förfroar, affebba 500,000
Stör, titt följö af Äongt. £D?aj:tS Ståöiga ©frifroelfer ben 5 ocf; 10
Sctober fxftlibet år, titt Äongl. ©tat3=Gontoiret utgifna, för att
anroänbaS titt SSpggnabådånebiträöen åt ©tabén SEBepiö 100,000:
fantt beputom ............. . . 65,000: 165^00:
få att för närroaranbe är å SDZinbre Srebitioet Ipftabt tittfanmtarié Stör 520,000:
b) Sif bet år 1830 för unbfSttningar i miProeptår af SRifetS ©tänber anroifaöe ocb,
ttnber nämitbe fanit påföljöe år 1831, titt bela fttt belopp, 1,000,000 Stbr, Ipf*
tabe Srebiti» åter&etaltcS roäl, men uttogoS åter, år 1837, 50,000 Stör, få att å
betta Srebiti» för närroaranbe icfe ftnneS något att biéponera.
deremot, ocb feban bet roib ftpa StiBöag för berörbe änbamåt anroifaöe Srebb
ti» af 400,000 Stör jemroät blifroit, intill tneblet af ftfilibet år, Ipftabt titt bela
frit belopp, är numera berå roorbet åtcrbetalbt .... Stör 250,000; — —
bå fålcbeS å ifrågaroaranbe få fattabe gpttnabö=<2rebitiö återftå till
inbetalning
150,000:
c) Uppå €rebiti»et till gårffötfelnö ocb UHprobuctionenS befrämjanbe bafroa mebel, i
mån af bebof, uttagitå famt åter gobtgjorts. Scb utgjorbe 3tifSgätöS=§ontoiret5
för fåbana uttagna mebel ben 1 innes». December eganbe forbran Stör 36,000:
d) Utaf Sreöitioet för befiribanbe af foflnaber, föranlebba genom farfoten Cholera,
moro roib 1837 åré början uttagna ocb oerfatta .... Stör 258,066:32. —
beraf ben 1 December återpoö obetalbt „ 73,609:35. 1.
e) StiBgalö&SontoiretS gorbran för utgifna mebel å Greöitipet till unberlättanbe af
regleringen utaf SlrméenS Slcforber bär, roib nu afflutabe, lifafom roib 1837 årS
Stepifton, befunnits oföränbrab utgöra 15,782 Stör 4 p. 4 r|l. 23anco.
mitt StifetS ©tänberS 23anf, fåfom Snnebafroare af be få fattabe ©ilfroeri
fparreffa ocb Ditroattffa Stebuction&for öringarna, är, titt gobtgöranbe af bepa for=
bringar, imber loppet af år 1837, roorbet utbetalbt: för ben förftnämnbe forbran
442 Stör 46 p. 1 rjf., ocb för ben febnare 6,188 Stör 42 p. 7 rjt. 23co, efter an*
tagen liqoibationSsgrunö af 6 Daler ©ilfroermpnt på StiBbalern, motfroaranbe be
ifrågaroaranbe troenne Ävono=forbringarnaS Gapital=belopp meb upplupna räntor, titt=
fammanS 18,496 Daler 11 öre 3f pgr ©ilfroermpnt,
3 affecnbe å fäferf?eten för be, af Såne; Slnflaget tid ©faben Svennersborg sånet för ater-;
återuppBt?gg«nbe, till enffitba perfoner ittgifna Sån, har goinitén tid Såne mieb;
lené förvaltning, genom ffrifvelfe» från öjerrar gwtlmäftige, af flere förefomna an.= Berg.
lebningar, ide adenaff fått ffg tid upplysning mebbetabt, att vib Beviljanbct af Så*
nemnberflöb tid Bt?ggnabShjelp i ©täberne Slorrföping och 23oråS, Somiterabc för
begå lånentnberfTöb adtib iafttagft, att bet Beviljabe lånet ide öfverfligit be tid fä=
fernet berför intednabe (SgenbomarneS halfva BranbförfafringSsvärbe, utan jemväl
emottagit herrar gitdmäftigeS Beftämba förflaranbe, bet, enligt be uti dlongt. 9J?aj;t3
SRåbiga 23ref ben 28 SJJarS 1835 faint StifetS ©tänberS nu gädanbe ^Reglemente för
3tifSgätbS=Gontoftet mebbelabe fudfomligt öfverenSffämmanbe ©tabganben, i affeen=
be S görvaltningen, utbelningcn och rebovifanbet af ifrågavaranbe låne.-mebel, ©04
milen ovitforligcn tnåfie vara ?RifögälbS;£ontoiret anfvarig för ad ben capitalförluft,
forn berå fan uppfouuna, innan ©fulbebrefven jemte tidl?öranbe hanblingar
Blifvit till nämnbe (Contoir infänbe, od? (Somiten, efter, ben föreffrifna liq-oibatio=
nenS gobfännanbe, fått ffg af ijerrar gudmäftigeMnebbelab bed?arge för Sånemteb*
lenS förvaltning.
SBib bet förhådanbe, att några Befläntba föreffrifter i affeenbe å bet Belopp,
hvartid lån å ben pdntförfMfna (Sgcnboinen får mebbelaS i förhådanbe till Branb=
förfäfringSvärbet, ide Blifvit af SftifetS ©tanber fiabgabe, hafva fReotforerne inflätnt
uti hvab af gullinäftige fålunba Blifvit pttrabt.
25eträffanbe Siqniben om @apital= och ränte=af6efalningar å ©tabén Q?fiab§ ©tabén3?jlabs
få fadabe Safern6t;ggnabS=Sån, för närvaranbe uppgåenbc tid 17,950 9t:br, hafva **
SReoifererne af öjöerrar gitdmäffigeS ISerättelfe och be hoS bein förba ^3rotocod inhäm«
tat följanbe:
llnber ben 4 SJonemBer 1835 förorbnabe herrar gudmäftige, att ifråga va;
ranbe Sapital; od? räntebetalningar ffude, enligt uppgjorb liqnib, erläggaS af ©tabén
f9Rab, feban bet uti 49 §. af 9tifSgälbS=(5ontoiretS ^Reglemente omförmälbe inföp för
SronanS räfning af ©tabén tillhöriga ©tall od? SDfagajinSsrum för fourage;perfeb*
lar ide foinmit tid ffånb. Sjqvib härom var äfven verfftädb, bå SRifetS ©tänberS
fReoiforcr fanmtanträbbe år 1837. Steoiforertie anmärfte bå, att ©tabén 9?ffab,
font, enligt fRifetS ©tänberS beflut vib 1828—1830 årenS StifSbag, ffude för ifrå*
gavaranbe aföetalningar njuta Befrielfe för en futnltta af 16,000 §R:br, Borbe fort;
faranbe få Begagna benna förmån intidbeg bet berefter, jemlift npgnämnbe §. af nu
gädanbe ^Reglemente, till följb af föränbrabe föreffrifter, i betta affeeftbe ifrågafat»
Utbrag af Kaia;
Sfäfningarne
famt om 2lUm.
33e»iUn.
ta ofmanberörbe inf öp för dfronanå väfning gått i vcerffiäCtigfjet, elfer Sfifefå ©tält»
ber annorlunba bärom förorbnat.
Gfter inbäintanbe eif fjwab utaf Stifetö ©tänberö år 1837 förfamfabe 9fe»i«
förer fålunba blifroit anmärft, bafroa lifwäl Jperrar gullmäftige anfett beråd ofwan*
oinförmäfbe beflttt böra blifroa gättanbe intiffbefj af SRifetd ©tanber fttnbe warba an=
norfttnba förorbnabtj £>dj bafma äfwen titt följb f)äraf lagfÖfningd=åtgärber, titt ut=
Befommanbe af meranämnbe Sapital* od; Sfäntemfbetalningar, numera blifwit vt>ib*
tagne, feban ©tabén gjfiabö Élbfte, tmberrättabe om 1837 årS BfewiforerS förrberör=
be anmärfning, mägrat att mibare afbetalningar i förewaranbe affeenbe utgöra, od;
i anfebning beraf blifwit förffänbigabe att, wib äfwentpr af meblenö utföfning i laga
wäg ocb orbning, befamma inbetala inom ftfflibne 9Jfarö månabd utgång.
Sitt närmare tttrebning öfwer bet mera fpecietta af SfifögälbéO&mtoiretö 2sn=
fomfier od; Utgifter imber åren 1837 od; 1838, luifma IReniforerne låtit upprätta
ocb benna Soerättelfe, unber Sitt. <5. od; £>. wibfoga Utbrag af SafasfUäfningarne
för nämnbe år, od) bär, bwab färffitbt angår alllmänna 23ewittningen, bwilfen wib
fifflibne Stiföbag, beruti inbegripen afgiften af Sefiamenten famt dforts od; SibningSs
©tämpling^afgiften, äfwetifom (Sentonalen, beräfnabeö titt 9f:bv 2,345,190:
af sftäfenffaperne inbämtatd följanbe:
gör år 1836, bå fenaffe Stiföbagö 33ewiflningSs©tabs
ga förfia gången tiflämpabeö, utgiorbcö benna titt Sfifögälbös
Sontoiret ingångna od; bebålltta 23ewillning af:
Unber npfnämnbe år influtne 72,113: 34. 8.
Unber åren 1837 od; 1838 lefwererabe „ 2,333,409: 15. 9.
f;wartill fommer:
bwab unber år 1836 ingått:
a) ©åfoin afgift af 2lrf od; Seffamenten, etter i (fället för
beräfnabe 20,000 9t:br . . . . .
b) Unber Sitet: Sibningös od) Äort^äim
pel-afgift (enligt 23ewittningö * UtfTot=
tetö 23etänfanbe 9?:o 56 pag. 13) bcräfs
nab titt 4,500 Slbr ...... .
c) Centonal, calculerab titt en runb©itius
ma af 39,000 Sfbr .......
2,493,241: 3, 4.
44,842: 13. 2.
17,506: 2. 4.'
25,369: 33. 5.
87,718: — 11.
gör Sr 1837 Stcr utgjorbe, imber bet ocb pSföljanbe
året 1838, influten benflen allmän 23cmi(lning ...... 2,394,408: 25. —
bmartill femmer:
imber förjlnämnbe Sr influfne:
a) 2(fgift af 2lrf ocb SEeflamenten, i fiäCfet för Beröfnabe
9tbr 20,000
65,815: 8. 7.
b) £ibningös ocb Äortfföinpelsafgift, i flät*
let för calcitlerabe 4,500 Stör .... 16,739: 11. 6.
c) Centonal, beräfnab till en nmb fuinma
eif 39,000 9tbr ......... 26,077: 17. 2. jQg g^j. 37 3
2,503,040: 14. 3.
Crnligt bmob ofman blifmit nnförbt, utrnifa möt Sytäfenffaperne, att Gentos
nalén för Sren 1836 ocb 1837 till 9tif3gätö3*@ontoiret icfe ingStt till bet af 9tifet§
©tanber mib ftjflibne Ofiföbag beröfnabe belopp af 39,000 9fbr. £S emcblertib Sles
»iforerne imber Stäfenffapernaå granffning inbemtat, att, imber titel: Centonal, för
be ifrSgamaranbe Sren, icfe fpneö mara lenererab nSgon enba poff frSn flere färffils
ba £än famt att uti Äronobergå Sön enbaff en Uppbörbåman Sr 1836 uppbebiterat
Centonal, b«fwa Steoiforerne bärof fjeuitat anlcbning till ben förmoban, att Sento*
nal=afgift, enligt förcffrifterne mai torbe fyafnaa utgått, men att ben, fSfoin leoere*
rab tillita mcb a (linön 23emi(lning, ör morben beruti inbegripen ocb uti Uppbörbå--  förtecfningarne jemte benna 23emi((ning intagen, gör att bereba nöbig upplåning
ocf) röttelfe härutinnan bafma Ofeoiforcrne berförc 0111 förbSllanbet i föremaranbc af*
fcenbe gjort färjfilb frainftöllning uti ben, angSenbe merffföllb granffning af ©tatö=
SOerfct, afgifna 23erättelfe.
2 öfrigt bafma Sleoiforerne af .föerrar guöniöftigeé fProtocoll inbemtat, bet,
imber Sr 1837, uppS Soinmijjariatetö görflag, blifmit mebbelabe StjTilliga, till befors
branbe af £effamentås23emillningens> beböriga ingSenbe ocb Sontroden beröfmer, af
bebofmet pSfallabe, efter Steoiforcrneé Sfigt, gagtteliga föreffrifter, f;milfa öfmen i
förening mcb bet nit ocf) allmar, bmarnteö roebcrböranbe roafat öfmer bejla föreffrifs
terå beböriga iafttaganbe, genom betpbligen öfabe infoinjler af benna föemillning,
ieban mifat ett för SRifågölb&Sontoiret ganjfa förbelaftigt refultat.
3 fainutanbang bänneb fS Steoiforerne jemmäl anmäla, att bet reban uti 1837
årå SteoiftonåsjBerättelfe omnämube liDfSt, angSenbe en, föregSenbe Sret, mib anfiällb
inoentcring bob SanbtsSiäntiitäffaren bollin, uti öftergötblanbå Sönå Stönteri typpab
— 10 —
SSatance, efter futtfötjb genom unberbåniga Befmär, Btifmit ben 24 Sanuarii in*
nemaranbe år af .fongt. SO?ai:t i Slåber futtigen afgjorbt på bet fatt, att .fongt.
SD?aj:t förftarat, att ben pppabe Driften (Tätt förbetag på atla be SBerf od) ^nrätt*
ningar, Bmitfa i Slänteriet, mib 23atanceng upptäcft, egt 23eBåttningar, efter beraä
förBåttanbe tilt 23atance*6etoppet; roaranbe all antebning förmoba, att feban, iafräf*
ning å 31ifggätbg=Sontoiretg forbran, reban ingått 16,522 31br 27 f. 6 rf., fatt
återfåenbe 33alance*6etoppet, etter 2,960 3tbr 44 f. 11 rf. tSanco, i bet närmafe
Betäcfag af tittgångarne i Gotting Soncurg.
göfen för ®fe* 2tf ben titt 3lifggälbg*@ontoiret, enligt 6 §. af nu för betfamma gättanbe 3?e«
gteinente, ingåenbe löfen' för (Sfeffog, B«f Btifmit leoererabt tittfammanö
§>ibr 186,844: 34. 11.
famt på .fongt. ©tatg*G>ontoiretg reqoiftion åter utBetatbt „ 3,255: 26. 8.
få att af begå mebel, ben 1 innemaranbe December, moro i
3iif'ggätbg*£ontoiret innefåenbe „ 183,589: 8. 3.
De af Siifctg ©tanber mib ftfa Slifgbag Befutabe ut-- ocB inmänbiga re»
^ränbOugar i' 4'arat‘oner oc& föränbringar af Stifetö ©tanberg eouS äro numera, i öfmerengfäm*
9i:3 @t:3 inelfe meb beröm gifna föreffrifter, fitftBorbabe, tifafom rummen berfäbeg för bet me*
fa Btifmit förfebba meb erforbertiga ^nöentarier; DcB är titt Befribanbe af fofnaben
få mät för anfaffanbe beraf, forn för utföranbet af nämnbe föränbringar, feban år
1835 intill ben 1 December betta år, utbetatb en fumma af 16,660 3ibr 9 f.
Cfrebit=©ebeIfocfen, font ben 1 2j<wuarit 1837 mar, meb inBeräfnabe koppar*
~t* fitjemi)ntg=pottetterna, utetöpanbe titt ett Belopp af Sigg 3tbr 3,777,586: 26. 3.
utgiorbe ben 1 December inneroaranbe år ... „ „ 1,125,268: 46. 3.
od) Bär benfamma fåtebeS tmber be 2:ne Sleoifong*
åren od) intitt npfnämnbe bag, Btifmit tninffab meb „ „ 2,652,317: 28. —
etter motfmaranbe 23:co 31br 1,768,211: 34. 8.
Snoentering 3noentering Bafma be Såne* od) ©äferBetgBanbtingar, Britta
belg äro turber Jjerrar guttmäftigeg mårb ocB belg förmarag Bog Sommifariatet famt
Bog DmBubet för ©ötBa Ganat*23otagg odB SÄatmö f. b. Digcont*2öerfg Utrebning,
befunnitg i BeBörig orbning.
»
— il —
Sleoiforerne bofroa jennoät, efter upprättabe ^nflrttnrenÉ, inventerat ei min*
bre ben numera från 20,000 Slör tift 10,000 Slör nebfatta görfTottd*©umma, f)tt>il=
fen, för inroepling af fmärre Srebitfebtar, förroaltaS af <5onnitij5ariatet, än ocf bebålt*
ningen t 2Be,rling3*§af?an; £d; bor ^ärnaib icfe marit något att amnärfa.
Unber lädningen af be bod Jperrar guKutäftige förba ^JrotocoEf, bofroa Sievi* ^ntim^af
forerne infjemtat, bet herrar guttmäftige, uppå Äongt. 2)faj:td beröm giorba Slåöiga 290,000 SKbr
framftättning, unber ben 8 November 1837, utfärbat 4 ft. färffitöa förbinbetfer i af* *' stungen.’1
räfning å ben årtiga fttnberabe Släntan af 200,000 Slör, forn, enligt Slifdgätbd*
Ciontoiretö, titt fötjb af Stifetd ©tänberd beflut tuib 1815 ård Slifdbag, ben 9:be Sto*
»ernber famina år, utfärbaöe bnfrottbförbinöelfe, årligen ffatl utbetalad titt Jpand S)?aj:t
konungen od; ©ej? Sfterträbare på ©roenffa Skonen efter @uccej5iond*Drbningen,
broitfa förbinbetfer, broaröera 5 50,000 Slbr, beraf 2:ne förfotto tift intöfen ben 1
Stugufli 1838 od; 2:nc ben 1 Slugitjli 1839, innefattat förfäfran att å öefsa förfatfo*
tiber titll;anbaf;å(ta Sjnnebafroaren förbinbetfernad belopp; Dd& ^afnoa Sleoiforerne,
meb affeenbe öerå, att ifrågamaranbe ränta är att betrafta fåfom ett årligt anflag,
broarå någon anticipation icfe bör ega ruin, funnit benna af #errar guttmäftige roib*
tagna åtgärb ide böra lemnäs utan anmärfning.
Sleoiforerne bofroa lifalebed roth granffningen af be t;od ^errar guttmäftige ©ecreterarens
förba sprotocolt, funnit anmärfningdroärbt, att, feban ©écreteraren f)o5 Jperrar gutt-- nP^tltkniltemäftige,
rcban roib (lutet af år 1837, (mårt infjufnat od; fåtcöed måfl meb tjfénffgös
ringen uppbära, I;ar ^an, font för nänvaranöe (fatt titt betfan mara färöeted förfroa*
gab, efter näiunbe tiö, tilt fötjb af ofta återfinna fjuföomdfatt, för broarje gång på
längre tiber af 3 titt 6 inånaber, erbåttit förnpaö tjenfttebigt;et, broaraf blifroit en
fötjb, att ©ecretcraretjenften måfl, fainmantagbt öfwer ett od; ett f>atft ård tib, för*
rättad af anbra £jenjfeinän roib 9tifögälöd*Gontoiret, efmru be Säfarebetpg, forn åt*
följt ©eereterarend förnpabe anföfningar 0111 tjcnfltebigt;et, gifroit anlebning att anfe
©eereterarend fjufboin af ben beffaffenbet, att, roib bond i attt fatt t;»ga åtber, ej
funnat förroäntad någon fåöan förbättring, att bon (Tutte i tjenfigöring åter ftm--  na inträöa.
— 12 —
2:o Körande Ittreimtngen af (5ot\)a Canal=Bolags famt
tTCalmd f. b. £>tscont = XX>erf.
Ditt benna Utrebning ^aftna Steniforerne inBemtat Fännebom, få roal från be
Soerättelfer, forn beröm Blifroit afgifna af öperrar gultmäftige i SUFSgälbSs ©ontoiret
ocfl bet för Utrebningen antagne DiöcontsDmbub, font ocF unber Iäöningen af be Boå
Jperrar gultmäFtige förba sprotocolt öfwer Discont s Utrebningen röranbe Érenben,
allt ifrån (September ntånabö flut år 1837, tilt t)roilfen tib näntnbe ^rotoeod Blifs
roit tälla af Stifetö ©tänberö bå förfantlabe Sleoiforcr ocfl intill ben 1 Dctober betta år.
Steoiforerne flafroa jemroäl granffat be för flroatbera Diöconten färjJilbt förs
ba räFenflaper för åren 1837 ocfl 1838.
91ågon anutärfning Bär unber benng grajtflning icFe föreFommit, ocfl innefats
ta§ flroab, i affeenbe å ben nu ifrågaroaranbe Utrebningen, flufroubfaftigen Fan wara
att anmäla, uti följanbe:
©ötfla Sanats23otagS f, b. £>iåconf.-2BerFå ©futb inflatancerabeå år 1837 nteb
Sftbr 923,299: 42: 8.
£illgångarne, tift Betatanbe beraf, utgiorbeå, enligt
494 färffitba reoerfat, af titlfammanS 9tbr 356,069:11 fl. 9 rft.
Unber åren 1837 ocfl 1838 fatnt intill ben 1 ©ep=
teut&er inneroaranbe år, flar å bejla tillgångar influtit, ef*
ter afbrag af DttiBubönianuenö prooiflon fautt arfrooben ocfl
omFofinaber „ 28,390: 43. 1.
flroilfen flflnämnbe fttmttta fötjaFttigen ntinfFat jFutben, få
att benfamma ben 1 ftfll. September utgjorbe . . . . „ 894,908: 47. 7.
gör BetäcFanbet af benna ffutb Funna tiFroät icfe nteb fäferflet påräFnaå anbra
tillgångar än £>iåcont-'2BerFetå eganbe återjlåenbc intetFnabe Sapitatforbran floå ^err
(iominerce=31åbet ocB (Sommenöeuren ©anteöfon, flor 7,500 Slbr meb ränta från ben
9 fifltibne ^anuarii famt ett af f. b. .foanblanben g. ©. ©FmarF erBubef accorb af
500 9tbr, berföre Borgen Blifroit flällb.
SDFalmö f. b. £>iöconts2BerFå ©Fttlb åter utgjorbe ben 1 ^annani l83?-
91br 798,648: 20. 7.
berifrån boc! Bör afbragaö enflilbe Sletiesegareå förtufl, uns
ber otiFa Sitlar uppbeBiterab tilt 9lbr 348,945: 30. 7.
äfroenfom åtfliltiga imber titel:
bepofltion Bofförba mebel ... „ 17,302: 28. 10.
eller tiflfammanS * „ 366,248: 11, 5,
— 13 —
för tyroilfet ftflnänmbe Belopp ©talen icfe Bär någon anfma*
rigbct; bå f&tcbeé ben Staten granernnbe ©fulö för R?almö
f. b. £>iöcont, ben 1 ^anuarii 1837 rätteligen utgiorbe enbafi 0f?br 432,400 : 9. 2.
£ill minfFning l)ärå \)at, imber åren 1837 ocf) 1838
famt intill ben 1 ffftlibnc September, influtit, efter afbrag
af SDmbubgmanneng prooifton faint arfrooben ocb omPoflna*
ber
727: 35. —
fS att RJalmö f. b. 25iéconts2DerfS ©fulb, berför ©taten
anfroarar, fiftberörbe bag, utgiorbe
. „ 431,672: 22. 2.
£>en enba tillgång, forn till betäcfanbe beraf fan meb någon fäferbet på*
räfnag, befiår uti en fuintna af 500 Rbr 23anco, brcilfet1/ enligt f. b. Jpanblanben
3. ©tåble bemiljaöt accorb, bör årligen, få länge b<w lefmcr, till £>igcont*Utreönin*
gen inbetalag.
2 öfrigt Iwfroa Reoiforerne ffolat anmäla, att öjerrar gullmäftige, enligt
innehållet af berag 0111 utrebningen af be bränne förenämnbe ©iöconterne afgifna
23erättelfe, äro ytterligare fpffetfatte meb ben, enligt 70 §. af bet för Rifggälög.-@on*
toiret gällanbe Reglemente, föreffrifna unberföfning 0111 be f. b. £)igcont*28erfeng
forbringar, Bmitfa funna till afffrifning ifrågafonnna, famt att, feban benna imber*
Tofning blifmit fijllborbab od) refultatet beraf funnat anmälag till Rifctg ©länberg
©tatg*Utffott miö tillflitnöanbe Rifgbag, förfl bå blifmer möjligt att meb någon me*
ra fäferbet bebömma bwctb af be ifrågamaranbe SDigconterneg tillgångar möjligen mi*
bäre fan mara att påräfna till förminffning i berag ©fulber.
ytterligare anmäleg, att utgifterne för ©iöconferneg utrebning imber åren
1838 odj 1839 blifmit minffabe genom nebfättning uti arfmobena till be bermib an*
fiällba biträben, få att Räfenffapgföraren, i flället för intill år 1838 uppburet arf*
mobe af 266 Rör 32 ff. S3anco, numera enbafi åtnjuter 200 Rbr 23anco för år räf*
nabt, famt Reriforn lifalebeg enbafi 25 Rbr, i ftället för förut uppburet arfmobe
af 50 Rbr 23anco årligen.
• Re»iforerne, forn inbemtat, bnrufom Jperrar guHinäftige, meb unbantag af
bmab bär ofman blifmit anmärft, meb nit ocb fynncrlig omtanfa mib alla tillfällen
unber ben tib ben nu flutabe Reöifionen omfattat, iafttagit bro«b forn funnat länba
3
®ed)arge.
— 14 —
titt BliBgätbösSontoiretS raat ocf) bäjfa, få nit {lättigen tittflprfa, bet herrar gutt«
mäftige niebbetaå frifattetfe från att anfraarigbet för beraö af Steöiforerne granffabe
format tning. ©totfbotin ben 3 december 1839.
på ^ogtoft. bber fEapete ocf> Stöetne magnar:
G. A. Sparre. C. J. von Hermansson. Carl Oxenstierna.
A. Leijonhufvud. G. Odencrantz. P. A. Tamm.
på ^ogworbtge prefte Stånbets magnar:
E. S. Ödmann. J. C. Billingdahl. Pehr Ahlqvist.
O. H. Schröder.) C. F. Hotm. J. G. Klingvall.
I
på VPåttofl. 25orgave-'@tåttbet6 magnar:
Mart. T. Morsing Th:n. G. Zander. C. IVilh. Palander.
J. Cronius. M. Areschoug. Claes Hentzell.
på <5ebermåröa 23ont>e*@tånt>et8 magnar:
E. Norberg. J. J. Rutberg. Petter Pehrsson.
A. Nilsson. J. Kihlblom. Anders Ericsson.
c. o. yougt.
(33ilaga Litt. A tift St:g©t:g, år 1839, förfamlabe Stcoiforerg af ©tafg*, 23anco* ocfj S?if§cjäIbä=S23erFcn SBerättelfe angåenbe 3tifggätög=eonforetO
SfiFégåtö&KEontorrtS utbafcmcerabe 0ftUfcer jamt Sif Igångar od) Jorbr in gar.
S It u r tr e r,
Iopem&e me£> Kdntö
Stifggälbg*©ontoretg .Obligationer till ^nnebaf*
tvären uteb 5 procents Stanta
©ito IDito till 2bito meb 41- $5roeentg Stanta
Si to Sito till ©ito meb 4 „ „
Sito Sito till 23anfen meb 4 ^Jrocenté Stanta
JpögRfalig jéiang SD?aj:t honung Sarl XIII:S
£emgiftg*@apital meb 5 procents Stanta .
SDrollbätte ©luRroerfg*Sånet meb 12 procents?
Stanta j ... .
Sif*Stänte*Sånet meb 84- procents Stanta . .
Sån af ainflaget till görfTOarg*2öerfetg iftSnbfättanbe
meb 3 procents Stanta ....
SnneRåenbegonb till fäferbetför ©ötba Eanalg
framtiöa unberbåll, meb 5 procents Stanta
SfnneRåenbe Stebel att af ©ötba Sanal*23olag
lyftaS, feban allt arbete i öpamnbyggnabgroäg
blifroit fullborbabt, meb 5 procents Stanta
gör ©öbertelie ©anal affatt gonb meb 5 ^3ro=
centg Stanta
Sappmarfg ©ccleftaRifvgonb meb 5 $)3rocentg
Stanta .
$5remie*Sånet af ©tocfbolmg ©tabg 23ranbför*
fäfringg*SBerf, meb 4?Srocentg Stanta . .
Capital.
292,250.
298,625.
5,000.
4,048,000.
gntrejje.
12,424 : 30. 4.
6,391: 16. 9.
147: 13. —
100,000.  —
32,833:16.— 4,835: —
3,916:32.— ■ —
81,507: 40.
93,926. — -
2,477 : 41. 9.
1,942.
30,000.
67,184: 37. 2.
2,500.
5,057,685:29. 2. 26,276: 5.10.
JUntefria Bfulöer jemte (åbana, bmata &4ntebet4fnmgen
uppbort:
Stifégälb&Sontoreté! förfallna Obligationer å ©amia Sanet meb 5 fProcentg Stanta,
utgöranbe i ©apital St:br 3,250, famt till förfallobagarne beräfnab Stanta
St:ör 510: 38. 1  3,760: 38. 1.
Stifggälbg*©ontorctg förfallna Obligationer å Stya Sanct meb 5
procents Stanta, ©apital St:br 9,500, ocb tilt förfallobagarne
beräfnab Stanta St:br 583: 9. 4  10,083: 9. 4.
Stifggälbg*©ontoretg Obligationer meb 5 procents Stanta, utför*
babe till crfättning för ©roenffe SJtebborgareg crfänba gorbrin*
gar bög granffa Stegeringen, ©apital 3t;br 383: 21. 4.,
Stanta St:br 175: 47. —  559; 20. 4.
Utelöpanbe äBe;rel*23anco=aitteRer
704: 12. 10.
Stifetg ©tanberg 23anfg gorbran för å ©rebitivet aRignerabe , . 81,866: 40. 5.
$5å ainflaget till ©tatg*6ebofroeng fyllanbe outtagne .... 845,190. — —
,, eptra ©tatS^Slnfla^et för görfroarg*28erfet Sito .... 60,000. — —
„ be roib 1828—1830 åreng Stifgbag beroiliabe Slnflag till eftra
@tatg*Utgifter .
6,411: 5. 4.
Ssnflutne ©apitaPafbetalningar odb Stäntor å ©täberne SOTalmög
od) g)Rabg Sån till ©tall* ocf) ©aRennbyggnaber  3,000: 18.11.
Snfatte SJtcbel till fäferpet för 2:ne förnyabe Stagnationer S
23anfen  22: 38. 8.
görffiutne ÄoRnaber roib SsttRitie*!Dmbubgmang ©ppebitionen. . 3. 6.
SDito Sito „ Sibninggsftämptingen  9: 21. 5.
Unber öepofition (tåenbe tTIeöd:
gran SBafa Stänteri utan Steoerfal infänbe ....... 402. — —
^nfänbe alllmänna. 25ranbfÖrfafringgsSCerfetg etebel, broarå
Stänternqoitteng icfe blifroit företebt
385: 12. 9.
©fatte=Föpeffilling för Stccognitiong* famt kronäng öfrige bifpo*
nible ©fogar, leöererabe före 1823 arg Stifgbag ..... 334: 25. 4.
^nneRåenbe Söfen för©feffog, att anroänbag, i mån af bebofroet,
till Sfeptanteringgfjagarg anläggning  179,700: 44. 1.
©ntigt Stifetg ©tanberg beflut upptagcg Stifctg ©tanberg Såne*23anfg gorbran
St:br 4,014,852: 16. 3., tilia roibare inom linien.
©rebit*©eblarne ocb -Soppar*©filiemyntg=:S)3oIIcttGrne, tia fwitfag iniöfen en
moffroaranbe Ränbig gonb är i Söanfen affatt, moro roib 1838 årg Rut utelö*
panbe titt en funnna af St:br 1,467,370: 40. 3., froaranbe emot £:co St:br
978,247: 10. 10.
Sen 31 Seceiro
ber 1838.
5,083,961
35
1,011,608 16
180,822
10
34
CtUgättgar o cl) ,iFottrttngar.
SafHgbetet:
Stifetg ©tanberg Jjug efter gnföpgprig
Stifggätbg*Sontoretg Jpng efter 23ranöförfäfringgroärbe . . .
,Sot5nngar lopanöe meö S4nta:
Uttånabt af f. b. ©fånffa £ingRs^remie*©a<5an Capital.
33.000. —
60.000. —
Snfrefe.
emot 6 procenta Stänta
14,000.
—
—
798.
—
Utlånabt af Sappmarfg eccleftaRif.-gonb emot 6
$)rocentg Stänta
10,100.
—
—
585:
21.
2.
Sån till ©tabén SJtalmö emot 4 ?)roccntg Stänta
20,053:
16.
—
426:
32.
—
IDito IDito 9)Rab tilt SaRermbyggnab emot
4 $)}rocentg Stänta
17,950.
—
—
2,128:
36.
10.
Sån till ©tabén g)Rab tilt Jpanmbyggnab emot
3 sprocentg Stänta
15,200.
—
—
912.
—
—
Sån till Upfala aicabemie till 2?ibliotl)efg*byggnab
emot 3 S3roeentg Stanta
41,000.
—
—
478:
16.
Sån till ©tabén ^önföping emot 5 ^Jroccntg Stänta
5,600.
—
—
306:
32.
—
IDito Ä:gl. eommerCc*eo(Iegiunt till UlPiDifcont*
gonbeng förRärfanbe emot 5 s)5rocentg Stänta
38,560.
—
—
1,410:
11.
4.
Sån till ©tabén Storrföping emot 3 procenta ©ito
151,289:
15.
7.
766:
39.
—
©ito ©tabén 23oråg emot 3 ^5roccntg Stänta
85,958:
35.
—
462;
37.
4.
£>ito $ito emot 5 ®ito £>ito
85,000.
—
—
780.
—
—
484,711:
18.
7.
9,055:
33.
8.
,$ori>ringar utan Kdnta:
2åne*fSiträbcn:
Sill ©tabén Drcgrunb  5,000. — —
„ Jpjelmare ©anal* ocb ©UtR*2öerf 490,000.
,, ©todfboling ©tab, till bebrifnxinbe
af en sj5ant=£åne*3nrättning . . 100,000.
„ ©tabén SBenneröborg  150,000.
g. b, ©enerat=2lRiRance*Sontoret: Cuerfiåenbe
£ombarb*gonb . . . 40,452: 21. 2.
ÄoRnaber för fuRfötjben
af 3i3eRbergjTa25alance*
målet
görffott till 2)ito ©ito
745,000.
400.000.
500.000.
477: 42. 7.
40.
Sterfiåcnbe forbran i aflibnc f. b. ©tabg^SJtäflarcn ©obemang
Soncurg
emot fäferbet bemiljab förnyelfe af en förfomnien Srebit=©ebel
görffott tilt erfättning af ©tatg*S5Berfet:
£5ct roib 1828—1830 åreng Stifgbag bewiljabe Srebitiv till
uppbanbling af ©pamnål i mi|1mäpt=år 1,000,000.
•Det mib fiffl. Stifgbag amni fa be gyllnabg-'
Srebitio till Sito SDito .....
Uppå bet roib 1828—1830 åreng Stifg*
bag anroifabe Cilla 6rcbiti»et lyftabe
Uppå bet roib fiftl. Stifgbag anroifabe
Cilla Srebitioct  335,000.
SäterRoben af broab forn blifroit lyftabt
å 2lccorbg*eaf?ang Srebitio .... 15,782: 4. 4.
Säterfloben af broab forn blifroit lyftabt
å ©botera*©rebitir>et  136,605.
görffiutne ebartffi*©igillatae ^roitffämp*
linggäfoffnaber för år 1838 .... 2,002: 11. 5,
görffott till inlöfen af grebit=©eblar
görffiutne Äoftnaber för Stifetg ©tänberg £ug . . .
£)ito Sontorg*eppenfer
®ito öfoflnaber för öfort*23ewi aningg*ftämplingcn ,
£)ito SlnRag å alllmänna SBeroillningen ....
iDito SoRnaber för näRfommanbe Stifgbag . . .
SlnRaget för en SRJattenleöning till ©arlgfrona ....
Soebållning på 23anco*Stäfningen St:o 4
=: 9t:br 5,337,287: 38. 2. =
40,970: 15. 9.
1,194:
66:
16.10.
32. —
.2,389,389:
20,000.
2,520:
1,651:
50.
1,462,722:
1,755:
83,333:
1,866:
15. 9
11. 1.
41.10.
37. 9.
12. —
16. —
26.11.
ehilfcet Utofmer CtUgångar od> 5or&rtngar
£)en 31 £>ecem*
ber 1838.
93,000
493,767
4,750,520
939,104
33
47
11
10
©uiuina 3i:br 16,276,392138)
©tocfbolm ben 3 december 1839.
©limma St:br 6,276,392 38
G. Höglund.
(23ilaga Litt. B titt 3l:å ©t:å, Sr 1839, förfamlabe 9fe»iforerå af ©tatås, 23ancos och SfifégälbåsgBerfen SSeratfeffe angåenbe 3Fifågälbås©ontorct.)
Ut retning utroifanbe befTaffen&eten af åtfMi^a ERiféaälb&QDontoretS @ t u i b e r fant t S i (13 ä n g a r ccf) fforbringav
mib 1838 dré flut, fann tili fernab belopp 9?ifégä(b&(Eonforeté tnerffiga (Sfufb mib ndntnbé tib fan berdfnaé.
jRtfsg<iI6s = Cont:orets ©iru!6,
enligt S3offfut ben 31 ©ecember 1838, tttgjorbe bå i ©apifal och
Mäntor . .
litt betta ©fulbbelopp moro inberäfnabe:
ä) 'Sögfifalig Konung £arl XIILs ^emgifts--£apital, 100,000
K:br, me& 5 procents ranta.
©nligt 1779 Srå Sidåbagåbeffut öfroerlemnabeå Srliga räntan af
näittnbe ©apital till bS roaranbe fy. St. fy. Jpertigen af ©obers
lttanlanb, od) utfärbabeå bera 3tifågälbås©ireftionenå gör fä;
fringåffrift till fy. Si. Jpöghet. derefter förorbnabe Stifetå ©tans
ber, år 1818, att benna ränta ffulle tidhanbahådaå fy. 5>?:t
konungen, och blef benfamina berefter, fSfoin fy. 9D2:tå ens
ffilba niebel, jemtift Äongl. dorcfroet ben 26 Suni 1820, anjlas
gen att utgS till förvärfning af Srméené ©nfes och spupilOSaffa.
2Bib nu angifna förhådanbe fan utbetalning af ©apitalet ide nSs
gonfin ifrSgafonuna; bet afföreS fålebeå tueb
b) lCrollf)åttesSlugwerFs--Ä.ånet mcb 12 procents ranta.
Dbligationerrte för betta iSn, eller tidffotf till trollhätte ©luffroerfå
bpggnab, utfärbabe ,ben 1 SDfarå 1750, innehålla förfäfran,
att berS ffude årligen ifrån ben 1 SDfarå 1753 gobtgöraå 12
procentå ränta, utan ffylbighet för ^nnebafroarcn att låta ffg
från benna rättighet utlöfaå. ©å befamnta, manligen fallabe
Sfrodhätte ©luffroerfå Sottfeblar, fålebeå, enligt beraå innehåll,
ide funna betraftaå annorhmba än fåfom få fallabe Slnmtis
teter, berför någon ©apitalsutbetalning ide ifrågafommer, afs
föreg ©apitalet
c) £ifsKåntes£ånet meb 8J procents ranta.
10,000 ©alben öjodänbf? ©ourant infatteå af DDfiniffern peyron
uti bet för 9fifågälbås©ontoretå räfning åren 1790 od) 1791 i
öjaag upptagna Sifs9fänteslån, emot 8] procent. Sr 1815
tilläto Slifetå ©fäuber omfattning af benna forbran, och uts
färbabeS, till fölib beraf, 9tifågälbås©ontoretå görbinbelfe å
©roenjft 23anco 3,916: 32. efter 47 ff. för 2.1 ©alben, ftällb
på numera t. f. Spreffbenten ^epronå och gru ©. &lid)eå, föbb
peyron, lifåtib. ©apitalet Fan fålebeå olbrig fomma att lits
gifroaå, broaban bet äfroen här afräfnaå meb
b) JLappmavlrs l£ccleftafiiFs5on& meb 5 procents ranta.
©en för ©ccleffaftif--£8erfet i Sappmarfen famlabe fonb froh förs
ut imber ©anffi--©tyrelfenå förmältning, men bå ©anjlis.©ty*
relfen, mib 1834 och 1835 årcnå Sfifåbag, inbrogå, bcffötå til»
lifa, att fonben ffulle öfmerlemnaå till 9iifågätbås©ontoret,
hmilfet åter ffulle å fonbenå belopp till ©tatås©ontotet årlis
gen betala 5 proeentå ranta för beffribanbet af Scclejtafttfs
äBerfetå utgifter, ©enna ränta är fålebeå att anfe fåfom ett
årligt anffag till utbetalning från 9tifågälbås©ontoret, hmas
ban od här afföreå ©apitalet
e) tttelopanbe VOepel-'2oancos2lttefler.
©effa, utgifna ttnber tiben emedan 1790 och 1819, till ett ans
tal af 38 fl., tyta för bet mefla på högff obetybliga belopp,
©et är berföre föga anlebning förmoba, att be någonffn blif*
roa företebba, utan afföraå be här meb beraå hela fammans
lagba belopp
f) infatta Stiebel för 2:ne fornpabe 2lf',ignationer på 23anken.
Sfrågamaranbe 2:ne 91 Vignationer, utgifna på Soanfen, en uns
ber ben 21 ©eptember 1791 å 16 ht;br 38 ff. 8 r., ben ans
bra S 6 91:br imber ben 10 Dctobcr famina år, habe blifmit
innehafmaren frånflulna. ©c blcfmo berefter genom ©ibnins
garne allmänneligen efterhyfla Sr 1792. ©ebermera förnyas
beå be, mot uti 9fifågälbås@ontoret ftällb fäfcrhct; od) bå ingen
anlebning är att förmoba, bet, efter en få lång tibå förlopp,
be förfomna 9lffignationcrna marba tid inlöfen företebba, fyneå
ben för beraå förnyelfe flällba faferhet bom rättåinnehafmaren
återftädaå. ©eraå fammanlagba belopp afföreå fålebeå här meb
g) Unöer ©epofttion flåen&e Stiebel, från Wafa 3iåitteri utan
Kererfal infåtiba.
.©efia mebel infänbeå i 9(pril Sr 1808. Dm beraå beffaffenhet
har någon itpplyåning febermem ej ingått, ©å tid beraå re»
clamemnbe häbanefter ide heder fyneå mara någon anlebning,
afräfnaå be nu meb
b) Du fånö a 2tdmånna 23ranbforfåFrings -- UDerkets Stiebel,
hmarå Kånteri.-gmttens icke blifmit foretebt.
©effa mebel äro äfroen infänba från ginlanb imber ben tib, bå
fåbana mebel ffulle leoereraå i SanötsfRänterierna för fffifågälbås
©ontoretå räfning. ©Olli något Slänterisqpittenå febermem ide
blifmit i Sftifågälbåsgontoret foretebt, få har beloppet hittidå
ide funnat allmänna 23mnbförfäfringå=2Berfet gobtgöraå. ©e
afföraå nu meb
i) SfatteHopeffiding för Kecognttions famt Kronans öfriga
bifponibla ©fogar, lenererabe före 1823 års Kibsbag.
Säiib 1817 od) 1818 årenå Sflifåbag förorbnabeå, att ifrågamas
ranbe©Fatteföpeffidingar ffulle leocreraå tid 9lifågälbå=©ontoret
och hallaå Äongl. 9Äaj:t tiflhanba för 9lrme'enå och glottornaå
behof. Sill början af år 1812 mar af fåbana mebel influtet
enbaft 14 9t:br 1 ff. 6r. Sr 1822 inflöto ytterligare 320 ^tbr
23 ff. 10 v. ©S emedertib få beffaffabe ©fatteförläljningås
mebel numera ingå tid 9lifågälbås©ontorct, tid fölib af mj5
fetå ©tänberå beflut mibo1823 årå Slifåbag, afföraå be ifra5
garoaranbe, tid nämnbe år influtne meb tillfauiutanå . . •
Dm nu fammanlagba beloppet af ada beda afförba finnmor . .
afräfnaå ifrån ofroanupptagna bofförba ffulbfumma, mifarffg
ben élifågätbåsSontoretå ffulb, forn roerfetigen ifrågafommer
att gälbaå, utgöra ffillnaben
100,000
32,833
16
3,916 32
67,184
704
37
12
22 38
402
385
12
6,276,392
10
334 25
38
205,783
6,070,609
©uunna | | — |—16,070,609| /| 3
iKtfsgalössContorcts Ctllgffncföt od) ^orörtngar,
enligt 23oFflut ben 31 ©ecember 1838, utgjorbe bå i ©apital od)
SVäntor
©eruti moro inberäfnabe:
a) XDårbet af KiFets ©tånbers ^us efter inköpspris.
©å emedertib benna egenbom af intet ffäl fan anfeå numera
tidfföra 91ifågälöås©ontoret, afföreå betta märbe meb . . .
b) flterffåenbe forbran i affibne f. b. ©tabsntåklaren ©obe--  mans £oncurs.
gör benna forbran, härlcbanbe ffg från ett år 1807 mebbclabt,
Sån, har 9fifågälbås©ontoret från ben utrebba maffan reban
längefeban emottagit ad ben binibenb, forn fan erhådaå.
Sterffobcn afffrifmeå berföre här meb ........
c) S- b. (Beneral--2lffiffances(£ontorets oerfatta £ombarbfonb,
K:br 40,452: 21. 2.
©enna forbran upptogå uti 1830 Srå SVeglemente tid 50,000
91:br. ^»ögff ohetybligt utöfmer hmab feban berå influtit, fan
numera påräfnaå. görflagåmiå afföraå berföre |:belar af ntts
maranbe Sterffob, eder i runbt tal
b) ©et mib 1828—1830 årens Kiksbag bemiljabe Crebitin till
uppbanbling af Spannmål i miffwepfår, 1,000,000 Ktbr.
gör å betta ©rebitio lyftabe mebel är reban af Stifetå ©tänbcr
mib fffta 91ifåbag bemiljabe afdrifning och eftergift tid ett bes
lopp af nära 200,000 9b:br; och bå, enligt 1835 årå SRegles
menteå 24 §, enbaft bet för berörbe änbamål mib nyffnämns
be SRifåbag anmifabe ytterligare ©rebitiö af 400,000 9t:br fys
neå mara påräfnåbt till återbetalning af unbfättningåtagare,
lärer beloppet af förffnämnbe ©rebitiö ide funna annorlunba
än tid en ringa bel anfeå fåfom tillgång, görflagåmiå afs
räfnaå berföre här |:belar af ifrSgamaranbe ©rebitiö S
1,000,000 é?:br eller
.
e) Uppå. bet mib 1828—1830 årens Kiksbag anmifabe Hida
<£vebiti»et Ipftabe K'.br 500,000.
f) ©ito ©ito mi& ftfla Kiksbag bito bito . . 335,000.
gör beffa belopp fyneå ide heller någon erfättnin'g mara att
påräfna. ©e funna fålebeå anfeå förminffa tidgångarne meb
beraå fammanlagba belopp . . :
g) ^örffjutne Koftnaber mib Kikets ©tånbers ^ws 2,520:11. !.
h) ©ito <£ontors--*f:jrpenfet ........ 1,651: 41.10.
i) ©ito Kofhtaber för KortbemiUningsftåmps
lingen
50.
f) ©ito ©ito för nåftkommanbe Kiksbag . . . 1,755: 12. —
©effa fyra poffer äro utbctalbc i förffott och Fomma att förs
fminna genom reboroiåning, hmaban be od afräfnaå härffäs
beå meb fammanlagba beloppet
I) £ånebitråbet tid hjelmare Canal och Stuffmerk.
©S benna forbran reban förfroitnnit, tid följb af gullmäftigeå,
i öfmerenåffäimnelfe meb 53 § af Sdeglcmentet, ben 15 Étaj
och 12 3lI!1‘ innemaranbe år, mibtagna beffut och fålebeå forns
mer att afffrifmaå uti betta Srå Sfäfenffaper, afföreå benäfs
men här meb
Dm nu fammanlagba beloppet af ada beffa afförba finnmor . .
afräfnaå ifrån o famn upptagna Sällgångåfumma, mifa ffg be
9iifågälbås©ontoretå DidgSngar och gorbringar, forn meb fäs
ferhet Funna påräfnaå, utgöra ffillnaben
©torre Skulb än ©idgång, enligt ofman uppgjorba beräfning . .
33,000
1,194
16
27,000
666,666
835,000
5,977
490,000
32
16
10
5,337,287
11
2,058,838
3,278,449
2,792,159
38
17
20 5
34 10
©umma
j—|—|6,070,609j 7| 3
©todholm ben 3 ©ecember 1839.
C. O. Vougt.
(Silena Litt. C till 31:6 ©t:S, Sr 1839, förfamlabe SlePiforerS af ©tatå*, 23anco* 0$ SlifSgälbSsSBerFen 23erättelfe angåenbe SliFSgälbökontoret.)
Ufbrag ur SflåfenfTaperne, fern ftJtfar f5rf)åflanfce£ meb fKifégdfbö^donfomé 3n forn f ter od) Utgifter år 1837,
3 n t o m f t
Stilman 23ettudning:
£epererab för 1834 ocD föregåenbe åren . . . 6,976:22. 1.
„ „ 1835
18,144:38.11.
„ „ 1836
2,312,301:45. 2.
. . . 10,067:28.7.
SSatico.
n
f/
n
,, 1835 . . .
„ 1836 . . .
„ 1837 . . .
„ f. S. af SefFamenten 65,815: 8.7.
„ „ för ©pelFort . 9,783:20.4.
85,666: 9. 6.r
.2,423,089: 19. 8.
3nnel;Sden S tiqpiberabe ^ntreflen S Sroftl;ätte= ocp £ifränte=£ånen 1,099: 45. —
©minna 83eroidning 2,424,189: 16. 8.
Äottgl, Bammar--2iåtten8 (Dbfer»ations--U7ebel  7,978: 20. 1.
©Fatteråtts.-UTebel
6,367: 37.10.
Sibning8(iåmpel--2lfgift:
£eoererab från £anbåorten
2,308: 2. 8.
Uppburen i ©tocFfjolm
7,261: 16. — 9,569; is 8.
Centonal  25,369: 33. 5.
Zsrigsgårb  3. 36. _
Sidfammattå 3I:br 2,473,478: 18. 8.
Silen när härifrån afgå följanbe ©raoationcr otfj Slefiitutioner, nemligen:
l:o anntärFningå*procent till Äongl. dammar = Slätten, efter afbrag af
Sl:br 19: 1. 3. 33:co Slemijjlage 2,517:19. 6.
2:o ©todlfolmå ©tora 23arnf)Uå meb flere 23arml)ertigl)etå*
inrättningars anbelar i Äortfiämplingås25eroidningen för
Sren 1835 od) 1836
2,702: 10. 6.
3:o .Omfofinnber »ib 1837 SrS SBewiflningäsSSapcring för Stod»
bolins ©tab  2,658: 6. 1.
4:o Sleftitution af bubbett erlagb 33eroidning för ett gooppasrbie=
gapitainen Sidmanå ©pfFonebarn meb flere tillfallet arf 26: 9. 1.
5:o Sito från ©tod()oImS ©tabå famtlige UppbörbåtraFter orätt
leoererabc 3=proccntå;afgifter af ©cclcftaftiF=©tatcnå £öncr
för år 1835
51: 28. 3.
6:0 £>mfoftnaber rcib SibningSfFämplingen
1,300.  9^255, 25t 5>
iSterftår 23el)ållning af ofraanfpeciftcerabe gonbcr
, .
Hofen för »EFefFog
£apita03nbetalttingar odp kantor å Utlåitte tUebel, nemligen:
■ >på £ån till Å'ongt. gommercekodegittm för UldSifcont=gonbenS Kapital, Sntrepe.
förfiärfanbe  66,800. — - 3,147: 40. —
spå £ån från ©FånfFa öjingfFs^remiekafsan  — — 798.
till ©tabén SlorrFöping  1,217:35. 2. 1,027: 36.10.
till ©tabén 25oråS
till Upfala Slcabemie
n
//
//
//
//
//
2,877:34. 6. 6,375:13. 6.
2,460.
till ©tabén iönföping
800. ~  680.
till ©tabén SMmö  426: 32. — 836:12.10.
af £appmarFå Sccleftaftifsgonben
703:25. 6.
72,122: 5. 8. 16,028:32. 8.
Hirfattningar:
gran ötongl. Statskontoret: Ct gfjolerakrebitioet
G2,462: IO. 6.
gör förffjutne gbartseäSigidatse .JgwitfFämplingås
fofinaber
1,871:13.10.
2,464,222
8,284
88,150 38
(DfroerfFott od) 23efparingat å Stats--VX>erFets CJttFomfier ocl) Utgifter för år 1834 402,849: 6.10.
iDtto Sito Sito för Sr 1835 315,719: 32. 2.
3nfatte PHebel till fåFertjet för 2:ne fornpabe Slfjtgnationer på 23anFen
.
Set bos Caffeuren VPeflblab vriö 1836 års flut inneftåenbe SorfFott till ligxnberanbe af
kantor å Contorets Hån, anwånbt till be£ ånbamål,
©:r
64,333
24
6
718,568
39
22
38
8
3,860
—
—
3,347,443
37
©torre Utgift än DnFomfl, ftparanbe emot bwab på Srebifioet i 23anfen imber be ft;ra ftfla måna*
berna af året blifwit afiignerabt
283,633
19
©limma Sl:br 13,631,0771 8
©todbolm ben
Utgift.
Utbetalte 2lnfTag på SlUmånna 23eroidningen:
/Eill ©tatåbebofmenå fpllanbe:
Se roib 1836 årå flut på betta anflag innefiåenbe .... 545,190.
i afräfning på 1837 årå anflag
715,719:32. 2.j 260,909:32.2.
1837 årå Optra ©tatåanflag för görfmaråmerfet tid £anbå ocb ©jöå . . . 110,000. — —
Sito Sito till 2Batten=communicationer odb anbra allmänna
arbeten  50,000.
lärliga Släntan till £anå 3J?aj:t konungen
200,000.
Slfbetalningar på SFulbkapital famt kantor, nemligen:
23 a n c 0.
Kapital.
$å £ögfi|atig Joanå iD?aj:t borning Sarl XlII:å £emgiftåkapital — —
„ £if=Slänte4?ånet
,, Srodf)ätte ©lujfmerfå=£Snet
„ SliFågälbåkontoretå Obligationer meb 5 ^rocentå Slänta . . 1,292,550.
„ H
4
// 3
// ®ito Sito „ 41 Sito . .
// £>ito Sito „ 4 Sito . .
// ®ito Sito „ 3 3>ito . .
„ SliFetå ©tänberå 23anFå forbran för görfFott till 1808 årå
Ärigåfofinaber
,, Slifetå ©tänberå 23anfå forbran för görfFott tid ligoiben meb
f. b. Äongl. gamiden
„ £appmavfå Occlefiaftifsgonben, b^arå ©tatåköerfet uppbär
5 ^tocentå Slänta
,
„ £Snet af 2lnfTaget tid görfwaråmerFetå iftånbfätfanbe, emot
3 ^rocentå Slänta
„ Söbertelje Canal=23olagå innefFSenbe SWcbcl
,, ©ötfja OattalsfSolagå uti SliFågälbå^Oontoret beponcrabc Stebel
emot 5 procents Slänta
„ ^3remie=£Snet af ©tocFbolmå ©tabå ^SranbförfäFringå/SBerF
emot 4 ^rocentå Slänta
Sntrefé.
5,000.
998: 36. —
4,200.
97,716:16. 8.
12,653:21. —
220.
472,20. 6.
168,960.
7,125.
88,000.
17,495: 2. 5.
3,359:11. 6.
2,445:11. 4.
1,500. — —
_ 4,823:19. 3.
100,
1,405,170: 2. 5. 302,448: 40. 3.
SviFets 0tanber3 Cluflitiae.-tDmbubsman famt befj od) 1ErpcFfril)et6-'£ommittcen6 (Eppebitioner:
Aflöning
5,696: 8.—
(Sppenfer
300.
5orwaltnings--(DmFofFnaber för SliFegålbokontoret:
aflöning Cfperrar gitrtiimafi<}<>a 0,000 oa.s,.-, ..... ox,oro.-to.—
arfmoben, enligt ©tat, tid mebcrböranbe i SliFågälbåkontoret famt 23anFeti ocb
©eneral=^3oftkontoret  400.
©ratiftcationer
666:32. —
9låbegåfmo=S9?ebel  150.
£juåpenningar  1,383:16. —
spoflporto .
2,637:10. —
©ppenfer  3,300:
S5etalning för granfFning od) annudering af fmärre <5rebit=©eblar  682:44. 7.
^Belöning för upptäifanbet af falfFa (5rebit=©cblarå utprSngling  100.
1,620,909 32
penftoner: enligt Staten för SliFågälbåkontoret
2,960:20.—
Sito Sito för f. b. ©encralsafFifiancekontoret
1,814:40. 8.
^vpertancekoijer: enligt ©taten för Sfi f ågäl båkön torpt .
520.
Sbito för f. b. ©eneralsapi|lancekontoret  5,985:23. 6,
1,707,618 42
5,996
Slterfroben af bet Staben PPenereborg an|Tagna S,ånebitvåt>e
2\oftnaber för fifclibne TliFebag
Sito for TiiFetö Stånbere Tleoifotere fammantråbe
Utgifter för TUFets Stånbers
Sito för TliFagålbekontorete ^tts
£rebitir>--2lttflag:
Sid ötongl. ©tatökontoret:, S ©panmålåkrebitipct  150,000.
,, ®ilo S Sbolerakrebitioet  1,000.
„ gommercekodegium S Ud»£>ifcontkrcbith>et  29,600.
fEptra 2lttflag tid <EFeplanteriitg8l)agar8 anläggning
(2>fwerfle--Hieutenanten £. Silfrverfparrea ocF) Hanbsl>ofbingen <&. SnraUs å 23anFen ofrrers
låtna Kronoforbrittgat
^örffotter: Sid SinFojlnaber mib C5^artee=©igillatse ^roitflämplingcn 1,851:21. 5
Sito „ Sito för SBeftbergfFa 23alance=5)?Sletå fullföljanbe .... 40.
£>ito „ £igpiberanbc af Släntor å gontoretå £ån  790:15. —
©:r
3nom 3t>nii mSnabå utgång liqoiberat ©Fulben tid 23anFen för berftäbeå begagnabt grebitip, f;milFcn
mib 1836 årå flut utgiotbe
40,395
46
7
4,775
12
8
6,505
23
6
25,000
—
958
8
4,863
10
—
5,009
8
—
985
8
180,600
4,255
26
8
6,631
40
8
2,681
36
5
,617,186
8
—
13,891
—
6
©umma Sfcbr 3,631,077 8| 6
1 I 1
3 december 1839.
G. Hoglund.
<
OBHaga Litt. D tiri Sfcé ©t:'3, % <839, forfaittto&e »eöifowbS af ©tafé*, fpanco» 0$ gtifégälbé*2Bfrfcn gerättclfi! fllngåenbe 9?ifégälbé=Sontor<;t.)
Utbra 9 ur Siåfenffaperne, forn »ifar f&rfwflan&rt me&. SKifégdlM»eontowtS 3nfomifter oc& Utgifter år 18m
>
3 « N m f t.
Zltm&tt 2$enoittniftg:
Scoererab för 1835 od; förcgåenbc åren . . ,
1836
1837
2,078: 37. 7.
21,107:18. 7.
. 2,393,596: 21.10.
„ „ 1838 .... 8,272:10. 7.
„ „ f.å. af Seflamentcn 29,250: 23. —
„ „ „ för ©pelfort . 6,668:33.11. 44191; 10 6
L’2,460,974; 1. 6.
^nncöåtten å tigoiberabe 3ntfe£en- ä Drott&ätte» od; 2ifräntes£ånett 936: 31. —-
;23 a n c o.
Kongl. Ktmmar:~&åtiene. <!>bfec»ations-'Htebel
0i?atter<!tt&=UTet>el
'Dit>m«gsfiåmpe62lfgift:
Scocrerab från Sanbicrtett . . . » .
Uppburen t t>otm . ......
Centonal ...........
♦ V- '♦
©tunina &3ewitfnm3 #,461,960- 32. 6J
> 6,619:26.4.!
, . , 7,313: 20. 5.1
. . . 1,796:32.10.
. , . 7,538: 6. 6. <9/334: 39. 4.
• 26,077: 17. 2.
Dilffatninané 1R:b? 2,511,305: 45. 9J
.finarifr åif bo c F afgå:
l:.o 2lni:iärfningg:^3rocenf titt Åongl. ÅaimnarsSftätten, efter afbrag af inne#
l;åffet jftemifjfage §R:br 15: 33. 6
2,077: 8. 9.
2-!<d ©tora 25arnl)ufeté i ©tocfl)olm faint gntnurare S3avnl;ufeté
ineb flere 23arml;ertig&efé=2snrättningaré anbelar i Åorts
jiiimplingésiBewittmngen för år 1837 2,291: 18.
3:o CfcuFoftnaber raib 1838 Sr? SemittningösDapering i ©tod*
OoltiiS Stab  2,662: 25.10.
4;o DinfoftiKibci' wii> SEiötttn&éfiämplirtgen t ©toöfljolm . . 1,000. r— r*.
8,031: 4. 7.
| Då i S3ef)åttmng af efwan fpcdftcerabe gonber återfiå
| tUfen för €FefFcg . * .
| €<q»tel»3»&«tal»i#gaf oc£> Tlåntor a Utlånte kiebel
1 D5 2åaet «f f. b. ©Fånffa Jg>ingfls3)reinie*Safjan
•**«—
| „ „ till Upfala Sleabemie
| „ „ till Åongf. Sommercc=Sottegium för HffsDifcontsgonbené
förflärfanbe  . 33,500.
„ 0 titt ^önföpingé ©tab ...... »  800.
. ; 2,503,274 41
Capital
®fntre§e.
738.
1,230. rr
-
5,0§1
'l
w 4!iY GWavvJ*ftvvtt'»<5(2
,t titt 23oråé ©tab . .
,., till SFdlmö ©tab ........
Utlånfe Stebel af £appmarf? Satteftafiifsgonb .
13.104. 4.
2,933s 41. 8.
426: 32.
2,108: 9. 4.
8.SOI: 43. 7.
6,297: «. 4.
819; 9. 7. \
239; 33. 7.1
17
50,764:80. 1. 20,294: 6, 5. 71,058
€i*$tfning<n*:
gran dtongl. ©fat §=Sonf ct?ef, å bet fa fattabo Sfiolcra.-Srebifbef ......
Dito Dito för förjFjutne SbastesSigittat* jjwitiiätttpliryJs
nabcr år 1837
ifrån f. b. ©enml=2l|5iiiance*Sonföret, å ligman? ®alancs
3«fluten ©dalning för förfalbe en 23ofpre(? od; e*t ©tilFafl . . . .
Sif bet &o6 Sapeuren SBcjl&lab to ib årets början mrrettåenbe görfFott titt Itqoiberanb* af Sänta* 5
Sontoreté £ån, bafraa för betta änbautat Minni t amnatibc , 584:1®.'—
faint för Sifögälb^Sontoretö Safning i ©anfen infafte . .
, 255:45.—
59,999: 21. 4.
1,851:21. 5.
415:33. 2.
62,730
50
27
76 32
790 15
25
11
©torre Utgift Sn SnFomfF, fmaranbe emot |wab på Srebitioef : SBanfen nnber be fyra jfjla månas
berna af året Blifmit a^ignerabt  ...
S:r ; 2,642,528
81,866
40
©ninnia S:br [2,724,3951181 1
tl t S i f t.
mttiga 21ttilagl
$fcTftoben af 1837 IrS Snflag till ©tatSbeBefwenö fpttanbe . . 429,470:15.10.
^ afräfiting å 1838 fixö 37:to 27ito 25'tto . .• 300,000. — “^7.79 470* 15.10
^ afrttfning * 1838 SrS Grtra ©tat#an{Tag för gSirfvnarSsSBJélFet^titt^SanbS od;
©iöS 50,000. "*—
1838 årS eftra ©tatSanflag titt ISttabe fBattenseoiniminieattoncr
od; anbra attmänna arbeten 50,000. ->
örliga Säntan titt tpanS Sttfant Åonnngen . /* . . ... » .< . ,
83 a n c o.
'100,000. —
200,000. —
1,029,470,15
<£api<aisKfbetaln:nga.r ce& TIantor:
S oj%ijffalig S)?nj:t dfonung Sarl XIII:# ^cingifr&Saprtaf
2if=Sftäntes£ånet
©rottbättf ©itiftoerFSsSånet
. , , — ^
SRifSgälbSsSonwrctfi Sån emot Obligationer me-b 5 53roc:t5 Sänta 352,400. —
u
3Mto 35itt>
Dito.
ff
Eito Sbito Dito
4
Dito
fr
©fttlben titt 3?anfen, enligt Dito
4
Dito
ff
Sanct af görfamrésgBerFeté S?ebel ernof
c»
o
Dito
„ ©öbertelie SanalsSSolagti inneftåenbe Stebel
„ ©ötba SanaI*83olag« inneftåenbe ^amnbnggnabé Stebel . .
„ ©ötfja SanaUSolagé beponerabe gonb titt fäferöet för Sana*
tenö framtiba imberbått
,, £Snet af ©focf()ö.!tnö ©labé 23ranbfövfäfvingé=SScrf , . . .
„ Sappnmrfé ©ccleftafiifsgonb ............
CRipital. Sntrcjse.
5,000. ’
—^ —«. 332:44. ■
3,880. —
36,417; 36.
w — t» 12,990:45.
#8,000. — — 165,440. — —
2,445:11. 4.
1,500. j
600. — — 126; 8.10. j
i
4,696:44. 5.
100. —
-—  3,359.11. 6.
441,000.
236,428:27. 1. 677,428.27
j Äi?ets Stånbers 3ttflitiaes<j>ntbtj&«:ua«s csfy ©tycEfri^efssComraittéeris i^ppebitionev:
Scöning . . . »
, 6,061:32. —
©ppenfer , 300. — -
6,361
| 5ovtt>altntngs.-<DmFo(Fnaber wib TttFsgålbösContoret t
i Stftöning (Jpcrrar guttmäftigeé ^onoraria, S:br 8,000 S3:co, inkräfnabe) . . . 31,544.
| Slrfrooben, enligt ©tat, titt n>eöcrfs6ranbe L ^ofi=2Berfet, SJiFcté ©t&nbcré 23anf
I
famt* 3?ifégft!bé»Sotttorct ,
©ratiftcationésSfcbel ...................
SåbegåfröOsSictel
2jn4penningar
. . , .
Sodporto
SontorésSppenfer ^ .
gör granfFning oc^ annnttering af fmärre Srebit*0cblar
i2ppeetance--Ä.<J«rcr: Stdigt ©talen för SKirégälb&Sontorct .....
^ito Sfito för f. b. ©enerals3lpifiance*Sonforet .
pengctter: Enligt ©toten för SRifégälbfcSontoret ........
Sbito 2>ito för f.. b. ©eneruUSlfiilaneesSontoret ....
Kcfhtaöer fér: flfllibna 71s?e6ag
Sövfiott tttt Kofot aber för S&art*s@igittatae Jproitftämplingen .....
iDito „ 5)it« för Sfifetå ©tänberé Jpné
2)tio „ Sjito för näfifouunanbe Sifébag , , .
•iiteeflo»?» ef SrUttaS&CpeSitivtt titt anffaffanbc af ©paninål i niidtPäptsår
3 efcå£sting å bet rnib ftftlibtie Slifébag bemiljabe min&re (Crebitiwet . .
250. —
666: 32. -
150,
1,427: 32. ■
2,165: 26. •
2,300. —
433.38. 3.
520. — ■
6,040:10.
2,621: 32.
1,926: 32. —
10
4,548
33
2,002:11. 5.
4,778:17. 4.'
81:12. —
•Litt Kongl. CommercesCollegium å Crebitipet titt UlUSbifcorttsSonbens forfHrFan&e . . .
©:r
£ig»ibevab ©Fulb till 23ft»7en pir 6egagnabt Srebitiö, ^rotlfen wfb 1837 åré flut utgjorbe . .
6,861
300.000
335.000
35,560
2^440,761 i
283,633
©umma S:br 12,724,395lisl lj
©joffjoltn ben 3 Sbeeember 1839.
G. Hoglund.
\
©tofF^olm, frpdt Boé 21, ©. öpellften, 1840.
