# ID: svediakorp-gov2057
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 194,744
# sentences: 5,618
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
/
TILL
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Ar 1840.
2
&HUMBA SÅSDMlfQai!»
1^5 Hnrilmttgtn:
Rikets Ständers Revisorers samt Justitice-Ombudsmans
m. fits till Rikets Ständer afgifne Berättelser.
INN E HÅL L:
l:o BERÄTTELSE, angående år 1837 verkställd granskning af Stats-Verkets
samt andra af allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning, jemte deraf föranledda underdåniga utlåtanden till
Kongl. Maj:t af Stats-Contoret.
2:o UTLATANDEN, i anledning af förenämnda Berättelse, till Kongl. Majit
i underdånighet afgifne af: Virectionen öfver Invalid-Inrättningen;
General-Tull Styrelsen ; Stor-Am iralsEmbe tets 3:dje Afdelning ;
Convoij-Commissariatet; Quar ant aincs-Com m iss i o n c n ; Stuteri- Öfver
Styrelsen; Bergs Collcgium; Öfvcr-Post-Directem'S-Embete t;
Öfver-Intcndents-Embetet; Förvaltningen af Sjö-Ärendena ; FångStyrelsen,
samt Iirigs-Collegium.
3:o BERÄTTELSE, angående år 1837 verkställd granskning af de under
Commerce-Collegium ställde fonder och medel, jemte CommerceCollegii
i anledning deraf till Kongl. Majit afgifna underdåniga
utlåtande.
4:o BERÄTTELSE, år 1837, angående Banco-Verhet.
5:o BERÄTTELSE, år 1837, angående Riksgälds-Verket samt den åt Riksgälds
Contorets styrelse uppdragne utredning af Götha Canal-Bolags
och Malmö f. d. Viscont-Verk.
6:o EMBETS-BERÄTTELSE, afgifven af Rikets Ständers Justitice-Ombudsman
för åren 1836 och 1837.
Rikets Högloft. Ständers Revisorers
Ar afgifne
P c t ått C l $
örn den samma år verkstälde granskning af
Stats-Verkets samt andra af allmänna medel
bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning,
jemte
deraf föranledda underdåniga utlåtanden till
Kongl. Maj:t
Sf©€£l!}€>€jn, 1838.
Tryckt lios P. A. Norstedt & Söner,
Kongl. Boktryckare.
INNEHÅLL.
Inledning • • *
.
sid. 1»
Kong!. Stats-Contoretj, rörande Stats-Verket .
.
n
1.
Allmänna Magasins-Ärenderne
.
99
29-
Char tar-Si g i 1 lätse-Verke t
.
37.
Avesta Bruks Direction
.
39.
,r Post-Verket . . . . . .
.
n
4o.
Mynt-Verket .
TT
42.
,, Controll—V erket .........
.
??
46.
„ Sundhcts-Collegium. ....
* ••
t t
48.
„ Tull-Verket .........
••
5?
49-
„ Nummer-Lotteriet med Brudgåfvo-Fonden .
.
tt
5a.
„ Convoy-Commissariatet .......
n
55.
„. Quarantaines-Commissionen .......
-
yr
5g.
,r Krigs-Collegium
•
Artilleri-Afclelningen ....
tt
6G
Fortifications d:o ....
.
n
68.
Mililiae-Boställs-Cassan
• ••
?r
71-
Utrednings-Afdelningen
••
tt
75.
Anslaget för Bevärings-manskapets Vapenöfningar
5 T
79'
dro Exercitie-Esquadronerne
.
n
80.
1829 års Mötes Passevolance-Fond
. - -
TT
82.
Nya Mötes-Passevolance-Fonden
•• ••
n
8 4.
Tross Passevolance-Fonden
••
5?
89.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa .
..
yy
gr.
Serskilte medel i och för kostnaderne
till de föi-
stärkte Garnisouerne å Waxholm och Carlsten
9 T
gj.
Krigs-Academierr .......
• ••
??
g5.
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori ..
96.
Allmänna Garnisons Sjukhuset
•• ••
17
97-
Garnisons Sjukhusbyggnaden . ...
••
ii'
98.
Extra anslagen till Försvars-Verkets iståndsättande
71
100.
Extra Anslaget för iståndsättande af Försvars-Verket till sjös
•• *•
11
109.
Förvaltningen af Sjö-Ärenderne med Flottans stationer
Styrelsen öfver Eke-Planteringarne .
Stor-Arniral-£mbetets Tredje Afdelning
Invalid-Inrättningen
Kongl. Serapliimer-Ordens-Gillet
Stockholms Stora Barnhus
Civil-Statens Pensions-Cassa
Armeens d:o d:o
Kongl. Öfver-Tntendents-Embetet
„ Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket
Anslagen för Stuterierne och Hästafvelns förbättrande
Salpeter-Fonden .......
Lappmarks Ecclesiastik-Verks-Fond
Serskilta hcmslällanden ......
sid. lii.
126.
>?
n
»
11
127.
I 3o.
133.
135.
i3g141.
I 42.
i4?.
i5o.
162.
164.
i6ti.
Bilagor:
lV:o 1. Sammandrag af Capilal-räkningen till i834 års Riks-Hufvudbok.
N:o 2. d:o
af
d:o
till i835 års
Underdåniga Utlåtanden till Kongl. Maj:t:
af Kongl. Stats-Contoret, angående Stats-Verket . . „ 167.
„ Allm. Magasins-Årenderne „ i83.
(De underdåniga utlåtanden, hvilka af öfrige Verk och Auctoriteter afgifvas,
komma, så fort tryckningen af desamma hinner verkställas, att serskilt åtfölja Stats
Tidningen).
Sed an den Revision af Stats-Verkets jemte dertill hörande Fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1834 och 1835, hvilken i följe
af 5 och 6 §§ uti den för Rikets Ständers Revisorer af Kongl. Maj:t
i Nåder utfärdade Instruction den 27 Februari 1830, Rikets Ständers
år 1835 församlade Revisorer utsatt och Kongl. Maj:t den 20 Juni
innevarande år kungjort att taga sin början den 15 nästlidne September,
blifvit af undertecknade i behörig ordning verkställd, få Revisorerne
derom nu afgifva den i 21 § af nyss åberopade Instruction föreskrifue
Berättelse.
Vid förrättningens början hafva Revisorerne från nedannämnde Verk
och Inrättningar fått emottaga så beskaffade Berättelser och GeneralSammandrag
om tillståndet och förvaltningen af de åren 1834 och
1835 till deras disposition ställde anslag, som omförmälas uti 9 och
10 §§ af Instructionen, nemligen:
från Kongl. Stats-Contoret, för så väl sjelfva Stats-Verket, som
Char tae-Sigillatas-Verket och Allm. Magasins-Ärenderna.
a a Post-Verket.
» j Mynt- och Controll-Verken.
» » Sundhets-Collegium.
a « Tull-Verket.
a a Nummer-Lotteriet.
a » Convoy-Commissariatet.
» a Quarantaines-Commissionen i Stockholm.
a a Krigs-Collegium, för dess serskildte departementer och
underlydande Cassör,
a a Directionen öfver allmänna Garnisons-Sjukhuset i
Stockholm.
a a Förvaltningen af Sjö-jr en derna.
(1)
2
från Stor-Amirals-Einbetets 3:dje Afdelning för förvaltningen af
anslaget till Strömrensningar och lättade Vattencommunicationer.
» Comiterade fdr Invalidliusfonds-Medlens förvaltning.
» Kongl. Seraphiiner-Ordens Gillet.
t Civil-Statens Pensions-Cassa.
» Arméens Pcnsions-Cassa , för Stats-Anslagen till Militaire Enkors
och Barns pensionerande.
» Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättninsar i
Riket.
» » Comitén för Salpeter-Årendema.
Revisorerne, hvilka granskat icke allenast de för Revisions-åren
afslutade Riks-Hufvudböcker, de der utvisa förhållandet emellan af Rikets
Ständer uppgjorde Stats-Regleringar oell det verkliga resultatet
med inkomster och utgifter, än ock nedan omförmälte Verks och Inrättningars
räkenskaper, upptaga det befunne förhållandet serskilt för
hvarje Verk.
Kongl. Sfats-€ontoret.
Förvaltnings-åtgärderne derstädes grunda sig på Kongl. Majrts dit
aflåtne Nådiga Bref och de fastställde Riks-Staterne, samt redovisas specielt,
genom Verkets Protocoller, Registratur, Special-Stater, MeinorialJaöcker
och Kongl Räntekammarens Hufvud-Böcker, med dertill hörande
Verifica tioner, hvilka Hufvud-Böcker för begge g ra lisk nings-å r en blifvit
i Kongl. Kammar-Rätten reviderade med anmärkningar; och hafva
nyssberörde handlingar, jemte hvad ytterligare under Revisionens fortgång
till upplysnings vinnande för Revisorerne kunnat erfordras, blifvit
al Kongl. Stats-Contoret meddelade.
I likhet med hvad vid föregående Revisionstillfällen ägt rum, hafva
öfver Stats-Verkets tillstånd på det hela upprättats de vid denna
Berättelse såsom bilagor under Nrris 1 och 2 fogade Sammandrag öfver
Riks-Hufvud-Böckernes Capitalräkningar för åren 1834 och 1835; hvarförutan
Revisorerne ansett sig böra för berörde år meddela följande
Summariska framställning af Stats-Verkets tillstånd;
— 3 —
År 18 3 4.
Debet.
Tillgångar och fordringar vid Årets början, sedan Skul
derne
afräknats  4,724,068: 9. —
Inkomster: 1834 års debiterade Uppbörd 9,751,226:18. 9.
» » Statsfyllnads-Summa 1,727,200: — —
» » Extra Stats-Regle
rings-Anslag
. . 480,213: 7. 7. j 1,958,639: 26. 4
Öfverlåtelse af Fastigheter och Inventarier från Maga
sins-Fonden
7,431: 20. u
Återdebitering af såsom Stats-Utgifter afförde Förskotter
och Lån
238,105: s. 11.
Minskade Reservationer å Stats-Anslagen .... 105,018: 2. 4.
Summa 17,033,262:18. 8.
Credit.
Afkortning å Inkomsterne  463,837: 41.10.
Utgifter utom Riks-Staten .... 113,615:21. 7.
enl. 1834 års Riks-Stat. . 10,668,052: 38. 5.
enl. Extra Stats-Regleringen 458,711: 4. 1. U 240 379*16 1
Öfverskott och Besparingar till R. St. Riksgälds-Con
tors
disposition
402,849: 6.10.
Afskrifning af redoviste eller ersatte Förskott samt
liqviderade Lån
314,817:19. 3.
Tillgångar och Fordringar vid årets slut, sedan skul
derne
afräknats  4,611,378: .30. 8.
Summa 17,033,262:18. 8.
Sedan å hvarje Balance-Titel afräknats hvad, söm tillhörer de Förvaltande Verken,
visar sig ofvanstående, det egentliga Stats-Verket tillhörande, Behållning vid
årets slut bestå af efterföljande Summor, nemligen:
Bokförde Fastigheter och Inventarier
329;000:
Utlånte medel • . -  47,000:
Inncstående Krono-Uppbörd, som dels influtit först följande året,
dels den 1 September samma år varit resterande .... 3,100,000:
Anmärkte Poster och Proprie Balancer  65,000:
Förskotter, sedan till Skulders liqviderande, utom disponible medel,
af denna titel calculations-vis blifvit afräknade 337,000, 1,070,000:
Summa 4,611,000:
— 4 —
År 1 8 35.
Debet.
Tillgångar och fordringar vid årets början, sedan stulderne afdra
gds
.... ^.  4,611,378; .30. 8.
Inkomster: 1835 års debiterade uppbörd 10,283,809: i. i.
» » Statsfyllnads-summa 1,715,190: — —
» » Extra Stats-Regle
rings-Anslag
. 351,634:19.^^ ^0^^ 1#
Återdebitering af såsom Stats-Utgifter afförde Fors k otter
och Lån
. 217,105:14.10.
Summa 17,179,117:17. 7.
Credit.
Afkortning å Inkomsterne
532,123: ig. g.
Utgifter utom Riks-Staten .... 118,568:28. 9.
enl. 1809 och föregående årens
Riks-Slater ...... 880: 36. 2.
enl.. 1835 års Riks-Stat . 10,744,406: 4. —
enl. Extra Stats-Regleringen 526,168: 37. 7. 390 024- in r,
Öfverskott och Besparingar till R. St. Riksgälds-Con
tors
disposition  315,719: 32. 2.
Öfverlåtelse till Allmänna Magasins-Fonden af Fastigheter
och Inventarier
279: 8. 2.
Afskrifning af redoviste och ersatte Förskott samt likviderade
Lån  232,557:28. 9.
Ökade Reservationer å Stats-A lisl agen ...... 32,568: 8. 6.
Tillgångar och Fordringar vid årets slut, sedan Skul
derne
afräknats
■ . 4,675,845: 9. -
Summa 17,179,117:17. 7.
Sedan a hvarje Balance-Tilel afräknafs hvad, som tillhörer dc Förvaltande Verken,
visar sig ofvanstående, det egentliga Stats-Verket tillhörande, Behållning vid
årets slut bestå af följande summor, nemligen:
Bokförde Fastigheter och Inventarier
. 331,000: -
Utlånte Medel  45 Q00:
Innestående Krono-Upphörd, sorn dels influtit först följande året,
dels den i September samma år varit resterande .... 3,131,000:
Transport 3,507,000:
5
Transport 3,507,000: — ■
Anmärkte Foster och Proprie Balancer  68,000:
Förskoller, sedan till Skuldens liqviderande, utom disponible medel,
af denna litel calculalions-vis blifvit afräknade 311.000 R:dr 1.100,000:
S u 111111 a 4,675,000:
bestärn
-
och Slätt
O
Slats- Verkets till Riks-Staten behcdlne Inkomster
Ordinarie Inkomster
Ordinarie Ränta ....
Afrads Spanmål ....
Tionde dito .....
Tionde Spanmåls lösen eftei
da priser .....
Arrende-Medel ....
Silfver-Tionde, Myntare-Lön
skatt . .
Koppar-Ränta och Slagskatt
Avesta Koppar- och Manufactur-Tull
Tionele- och Hammarskatts-Jern
Alun-Tionde . . . .
Svafvelbruks dito
Mantalspenningar ......
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta
O c)
Gernings-ören
Sterbbus-Åfgift
Bötes-Medel
Cavalleri-Regementernes Häst-vacance
Spanmål
Ständige Vacance-Afgifter vid Skånsk
Infanteri-Regementerne
Tillfällige Rotevacance
och Mötes-AI
gifter
Knekte-Rotefrihets-Medel ....
Båtsmans-Yacance-Afgift ....
Krut- och Salpetcrförsäljilings-Medel
Control-Stämpel-Medel
Nummer-Lotteri-Medel ....
Båk- och Lois-Medel
Transport
År 18
34.
År 18!
15.
,285,545:
5.
4.
2,312,304:
1.
2,
258,362:
14.
3.
255,709:
2.
4.
764,723:
28.
6.
757,849:
26.
o,
4,895:
35.
,
5,351:
37.
5.
107,434:
2.
9.
115,855:
27.
1.
9,443:
35.
„
9,869:
3t.
1.
37,282:
10.
1.
45,655:
1.
3.
2,425:
6.
5.
3,535:
18.
5.
177,649:
13.
7.
191,859:
15.
10.
2,956:
27.
6.
5:
44.
3.
840:
39.
2.
1,034:
45.
10.
322,182:
2.
5.
324,492:
47.
d.
88,872:
35.
2.
90,049:
39.
—
1,760:
16.
—•
1,766:
32.
—
13,998:
26.
7.
21,927:
7.
1.
43,492:
34.
7.
45,233:
5.
—
158,633:
4.
2.
150,367:
16.
—
13,968:
41.
9.
14,354:
40.
5.
6,405:
34.
8.
7,061:
15.
1.
1,040:
40.
88:
3.
1.
29,850:
17.
10.
30,985:
35.
3.
95,827:
42.
9.
99,310:
—
—
8,942:
4.
8.
10,811:
10.
4.
115,707:
35.
8.
102,519:
43.
10.
64,888:
17.
6.
66,451:
45.
11.
-,617,129:
43.
4.
4,664,450:
15.
4.
Ersättningar ....
Danska Fyrings-Medel .
Obser va tions-Medel .
Extra Medel och Uppbörder
lut resse-Medel ....
21,438: 27.10.
Transport 4,617,129: 43. 4. 4,664,450: 15. 4.
21,727: 34. 3.\
9,752: 29. —J
5,277: 28. io. 5,349: 9. 3.
13,817: 9. i. 8,289: io. 6.
93: 34. g. 3,419: i. n.
S:r 4,667,798: 35. — 4,702,946: 16.10.
Extrn-Ordinarie Inkomster _, enligt
60 §. Regeringsformen, inflytande
såsom Bevillning:
Sjö-Tulls-Medel
Salu-Accis af Städerna
Post-Medel
Ghartae-Sigillatae-Medel
Brän vins-Afgift
O
2,857,529: 1. 9. 3,277,287: 26.10.
11,154:
518,425: 35.11. 541,528: 39.10.
321,936: 24. 2. 377,358: is. 6.
467,851: 33. 1. 316,083: 32.11.
S:r 4,176,897: 9.10. 4,523,459: 4,5.
Restantier  155,961:
5. G.
91,530: 28. 5.
Tillsammans
hvartill komma:
11 ufvud-Ti tlarnes Besparings-Medel
Inkomster i Riks-Staten ej påräknade:
K rigsfonds-Medel
Dana-Arf
9,000,657: 2. 4. 9,317,936: 43. 4.
165,880: 44. 3. 230,699: 31.
462:
9. G.
381: 12. —
227: 8. 9.
Summa
Ytterligare tillkomma:
Till Hufvud-Titlarne behållne Besparingsmedel,
tillhörande föregående
årens Uppbörder
Summa Summarum
9,167,000: s. 1. 9,549,244: 47. 1.
2,395:
6.
2,278: 2a -
9,169,395: 13. 7. 9,551,523: 19. 1.
öfver skotter.
År 1834.
Ordinarie Ränta  44,357:12. 7.
Afrads-Spanmål  30,398:20. 4.
Ar 1835.
53,563:25. —
Transport 74,755: 32.11. 53,563: 25. —
Transport
Tionde Spanmål
D:o d:o. Lösen efter bestämda prise
Arrendemedel
Silfver-tionde, Myntarelön och Slagskatt
Koppar-ränta och Slagskatt ....
Avesta Koppar- och Manufactur-Tull .
Tionde- och Hammarskatts-Jern .
Svafvelbruks-Tionde
Mantalspenningar
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta
Gernings-Ören
Sterbhus-Afgift
Bötes-Mcdel
Cavalleri-Regemenmes Hästvacance-Spanni
Ständige Rotevacance-afgifter vid Skånska
Infall teri-Regementerne
Tillfällige Rotevacance- och Mötes-afgifte
Knekte-Rotefrihets-Medel
Båtsmans-Vacance-Afgift ....
Krut- och Salpeterförsäljnings-Medel
Control-Stämpel-Medel
Nummer-Lotteri-Medel . .
Ersättningar
Danska Fyrings-Medel
Intresse-Medel .
Sjötulls-Medel .
Salu-Accis af Städerna
Chartae Sigilla tas-Medel
Bränvins-Afgift
Restanlierne ....
Krigs-Fonds-Medel
Dana-Arf
74,755:
32.
11.
5.3,563:
25.
31,458:
32.
10.
19,446.
24.
1.
401:
12.
—
851:
37.
5.
25,709:
37.
5.
14,195:
9.
9.
2,777:
3.
—
2,869:
31.
1.
—
—
4,615:
1.
3.
—
—.
535:
18.
5.
19,593:
13.
7.
33,303:
15.
10.
_ —.
—
—.
34:
45.
10.
21,511:
38.
5.
14,809:
23.
6.
6,846:
37.
9.
4,907:
12.
6.
60:
IG.
—
66:
32.
—
3,998:
26.
7.
11,927:
7.
1.
11,492:
34.
7.
13,233:
5.
—
37,383:
4.
2.
10,929:
40.
—
2,418:
41.
9.
1,072:
16.
5.
1,405:
34.
S.
1,061:
15.
1.
40:
40.
—
—
4,850:
17.
10.
5,985:
35.
3.
25,827:
42.
9.
24,310:
—
—
—
—
2,265:
15.
8.
10,238:
29.
5.
—
—
6,061:
2.
3.]
419:
13.
-i
—
435,778:
3,654:
21,936:
7,851:
56,105:
462:
419:
4. 3. 190,604:
10.11. 3,701:
24. 2. 20,358:
33. 1.
9. g. 381:
227:
1.11.
26. —
24. —
18. G.
12. —
8. 9.
Summa 813,039:29.10. 435,675:22. 4.
Brister.
Ar 1834.
Afrads-Spanmål
Koppar-Ränta och Slagskatt  11,592:37.11.
Ar 18 35.
671:17.10.
Transport 11,592:37.11. 671:17.10.
8 —
Transport
11,592:37.11.
671:17.
10.
Avesta Koppar- och Manufactur-Tull
, .
l,574:4i. 7.
Alun-tionde
, .
1,043: 20. 6.
2,994: 3.
9.
Svafvelbruks-tionde
159: s. 10.
-
Knek terotefriliets-Medel .....
— —,
911: 44. 11.
Controlstämpel-Medel
. .
2,846: 34. 4.
'
Nummer-Lotteri-Medel
895: 2.
8.
Ersättningar
, »
3,561: 20.
2.
Ohservations-Medel
, ,
4,722:19. 2.
2,650: 38.
9.
Extra Medel och Uppbörder .
3,182: 38.11.
5,710: 37.
6.
Intresse-Medel
906:13. 6.
Bran vins-Afgift
— —
433,916:15.
1.
Restantierne
27,719:19.
7.
S u m 111 a 26,028: 22. 9.
479,031: 8.
3.
När öfversko tterne
813,039: 29.10.
435,675:22.
4.
jemföras med Bristerne, visar sig, att
för
år 1834 uppkommit ett netto Öfverskott af 787,011: 7. 1.
_ —
men deremot för år 1835 en brist på
det
hela af
• •
43,355: 33.11.
Restantier.
-
Ar 1834.
År 1835.
Ordinarie Ränta
12,771: 28.11.
12,353: 32.
6.
Afracls-Spanmål
• ,
3,577: 34. 5.
1,770: 46.
2.
Tionde d:o
1,949:31. 9.
2,945: o.
6.
krrende-Medel
2,843: 31. -
5,167: 42.
3.
Tionde- och Hainmarskattsjern
. .
14,171:42. 9.
3,780: 3.
8.
Alun-Tionde
716:43. 9.
2,139: 2.
4.
Svafvelbruks d:o
15: 36. —
52: 35.
2.
Mantals-Penningar
4,936: 22. 5.
4,642:19.
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta
, .
1,027:16. 6.
932: 9.
_
Gernings-Ören
20:16. -
7: io.
Sterbhus-Afgift
39:16. 3.
1,858:13.
6.
Bötes-Medel
38,721: 30. 3.
43,838: 35.
6.
Cavalleri-Regem:nes Häst-vacance-Spanmål
7,004:11. 4.
1,963: 38.
„
Tillfällige Roteyacance- och Mötes-Afgifter
199: 39.10.
91: 43.
1.
Transport 87,996: \i. 2. 81,544: 6. 8.
Mede
— 9
Transport
Knekte-Rotefrihets-Medel
Båtsmans-Vacance-Afgift
Krut- och Salpeterförsäljnings
Nuramer-Lotteri-Medel . .
Control-Stämpel-Medel .
Båk- och Lots-Medel
Ohservations-Medel . . .
Extra Medel och Upphörder
Sjötulls-Medel .....
Salu-Accis af Städerna .
Chartae-Sigillatae-Medel .
Bran vins-Afgift ....
Hufvud-Titlarnes Besparings-Medel
87,996:
17.
2.
81,544:
6.
8.
60:
—
—
—
—
275:
38.
1.
1,832:
7.
7.
25,003:
31.
9.
22,762:
—
—
962:
11.
10.
830:
4.
6.
8:
35.
10.
1:
6.
4.
636:
36,
7.
856:
4.
3.
—
—.
238:
32.
565:
16.
4.
1,190:
41.
4.
77,010:
10.
4.
99,942:
17.
4.
130:
37.
1.
83:
24.
—
2,758:
10.
8.
4,647:
34.
4.
7,300:
1.
6.
3,233:
35.
—
2,465:
15.
7.
6,300:
40.
2.
205,173:
22.
9.
223,463:
13.
6.
Summa
Krut och Salpeterförsäljnings-Medlens Restantie-summa utgöres nästan
ensamt af fordringar uti Nerikes och Philipstads Bergslager för
der försåldt krut, samt af oredo viste 1,924 R:dr i Brattströmska concursen.
Penningar
,
Hemmansräntor efter Markegångsvärde .
Ordinarie Afkortning.
År 1834. År 1835.
2,751: 3.— 3,616:17. —
160,021:36. 6, 160,472:14. —
Tionde-Spanmål efter dito
. , , 18,731: 7.11. 19,021: 8. 4.
Summa 181,503:47. 5. 183,109:39. 4.
Extraordinarie Afkortning.
År 1834. År 1835.
För 4 minderåriga Barn  21,831: 40. -> 22,941: 28. —
» Stenhusbyggnad —-— 16. — •—■— — —
» Döde Personer ........ 1,873:38. 6. 1,758:30. 8.
» Fattigdom  22,723:25. 3. 22,403:41. 6.
Eftergifne Böter
19,982:25.11. 16,715:24. 6,
Förvandlade d;o  66,127:14. 1, 103,162: 7.11.
Transport 132,539:15. 9. 166,981:36. 7.
(2)
— 10 —
Transport 132,539:15. 9. 166,981:30. 7.
För bortflyttade och efterlyste personer . 1,291:40. io. 2,442:16. 9.
» Bristande tillgång i Sterbhus . . . 1,703:46. i. 945:38. 7.
» Oriktig debitering  6,519:33. 6. 24,024: 2. o.
» Dubbel d:o  3,026:46.10. 7,578:20. 1.
» Uppodlare och Nybyggare .... 66:24. — 63:
Disputerliga Räntor  1,054: 9. 6. 995: a. 11.
Efter särskilde Resolutioner 2,017: 1. 7. 12,027:23. 9.
Div. afkortninsar å Kongl. Räntekammarens
O O
uppbörd .... 62: 20.10. 31:43.11.
D:o a Postverkets d:o . . . 3,289:43. 5. 5,106:23. 8.
D:o å Chartae-Sigill.-Verkets cl:o 402: 2. 3. 498: 34. c.
D:o å Nummer-Lotteriets d:o 128,253:32. — 127,825: 4.10.
D:o å Mynt-Verkets d:o . . 30: 13. 6. -—— — —
D:o å Avesta Bruks d:o . . 1,679:34. 8. — —
D:o å Stockholms Metall vågs d:o 257: 1. o. t: 4. 9.
D:o å Jönköpings d:o d:o 35:43. 2. ■—*—• — —
D:o å Götheborgs d:o d:o 103: 5. — —•— — —
D:o å Calmare d:o d:o
— — 2:24. —
D:o å Krono-Magasinernas d:o
— — 489:24. 4.
Summa 282,333:42. 5. 349,013:25. 2.
Anordning utom Stat.
Andelar i Böter: År 183 4. År 183 5.
.Justilias-Statens  15,306:38.11. 18,623:40. 7.
Kyrkornes * 1,482:21. 7. 1,795:24.10.
Milda Stiftelsers  10,622: 4i. 11. 9,857: 5. o.
Städernas
3,515:38. 3. 4,002:37. 7.
Målsägares  82,687:24.11. 84,289: io. 3.
Summa 113,615:21. 7. 118,568:28. 9.
Ut gifter ne hafva utgjort:
År 1834. År 1835.
Enligt Riks-Staten:
å l:sta Hufvud-Titeln .... 718,551:36.11. 724,143:19. 5.
å 2:dra d:o  2,604,564:38. g. 2,682,251:38. 3.
Transport 3,323,116:27. 5. 3,406,395: 9. 8.
— 11 - —
Transport 3,323,116:27.
5.
3,406,395:
9.
8.
å 3:dje Hufvud-Titeln ....
3,723,939: 43.
2.
3,828,961:
40.
5.
å 4:de
d:o
1,253,908: 29.
10.
1,231,357:
35.
7.
å 5: te
d:o
25,929: 34.
6.
24,855:
2.
3.
å 6: te
d:o
145,461: 39.10.
180,646:
G.
7.
å 7:de
d:o
63,000: -
—
63,033:
16.
_
å 8:de
d:o
826,122: 26.
1.
906,475:
42.
3.
å 9:de
d:o
135,844: 1.
10.
185,881:
8.
10.
å 10: de t
d:o
842,832: 40.
4.
654,236:
9.
7.
å Allmänna
Indragnings-Staten
302,620:11.
11.
239,685:
23.
9.
-
S:r
10,642,776:14.11.
10,721,528:
2.
11.
Öfverskotterne af Stats-Verkets In-
komster .
25,276: 23.
6.
22,878:
1.
1.
S u 111 m a
10,668,052: 38.
5.
10,744,406:
4.
—
För att lätta öfversigten af de resultater, Rikets Ständers StatsReglering
vid tillämpningen på 1834 och 1835 årens räkenskaper utvisar,
hafva Revisorerne låtit upprätta nedanstående Tabell:
Debet.
För År 1834.
Balance från föregående året
Reservationer å Stats-anslagen . . . 1,C)63,802: 43. 4.
Behållne Ordinarie och Extraordinarie
Inkomster  9,169,395:13. 7.
Ordinarie Statsfyllnads-Summan . . 1,727,200: — —
Af Rikets Ständer särskildt anslagen
Statsfyllnadssumma för år 1835 -——-—- — —
Balance till påföljande år
Brister, sorn af Rikets Ständers Riks
gälds-Contor
icke ersättas .... 116,419:40. 8.
Summa 12,576,818: 1. 7. 12,820,930:45. 5.
Credit.
Balance från föregående året
Brister, som af Rikets Ständers Riks
gälds-Contor
icke ersättas .... 68,633: 14. 10. 116,419:40. 8.
Transport 68,633:14.10. 116,419:40. 8.
För År 1835.
1,437,282:37. 6.
9,551,523:19. 1.
1,145,190:
570,000:
116,934: 36.10.
Transport 68,633: 14. io. 116,419:40. 8.
Stats-Utgifter  10,668,052: .38. 5. 10,744,406: 4. —
Rikets Ständers Riksgälds-Contor tillgodokommande
netto Öfverskott . 402,849: 6. io. 315,719:32. 2.
Balance till påföljande år
Reservationer af Stats-anslagen till vidare
anordning  1,437,282:37. 6. 1,644,385: IG. 7.
Summa 12,576,818: i. 7. 12,820,930:45. 5.
Vid skedd jemförelse mellan Stats-Utgifterne och de uppförde StatsAnslagen,
hafva visat sig följande Brister j, hvilka, enligt gällande föreskrifter,
blifvit i liqvid med Rikets Ständers Riksgälds-Contor till ersättning
upptagne, nemligen:
å 2:dra Hufvud-Titeln. ^®r ;*r 1834. bör år 1835.
Cours-differens å Minister-Statens anslag 14,520: 43. — 4,909: 26. 4.
Chartas-Sigillatge-Omkostnader  7,684: 20.11. 1,358:14. t.
Skrifmaterialier och Expenser .... 11,597: 8.10. 1,871: 13.11.
Rese- och Traktaments-Penningar . . . 2,637:19. — 4,951:37. g.
S:r 36,439: 43. 9. 13,090: 43.10.
å 3:dje Hufvud-Tii eln.
Fouragering för Värf vade Cavalleriets och
Artilleriets Hästar —  — _ 6,979: 2. 6.
ä 8:de Hufvud-Titeln.
Lyshållning m. m. för Kronans
Publike hus i Stockholm
1,328:29.10. 1,425:13. 8.
Fångars skjuts och underhall
m. m  134,774: 17.— 148,452:10. i.
Remisslage ......
204: 17. 6.
Observations- och Uppbördsprocent
795:33. 7. 6,536:35. 7.
Mautalsskrifnings-Provision 1,786: 33. 4. 648: 12. 4.
Restitutioner
3,593: 12. 7. 2,479:23. 7.
Städers Friheter .... — — 152: 1. 2.
Indelningsbrist i Kopparbergs
Län  — _ — 4. —
Odlingshjelp för Krono
Nybyggare
856: 40. —
S:r 142,278:30. 4. 160,755:13. n.
Hvarifrån dock afgå å samma
Hufvud-Titel uppkom
ne
Besparingar .... 8,023:12. 2. 6,345:14. 1. . - . £/(/,r>n
—  134,255:18. 2. 154,409:47.10.
Summa 170,095:13.11. 174,479:46. 2.
Besparingar hafva deremot å följande Hufvud-Titlar uppkommit
och uti liqvider med Riksgälds-Contoret blifvit iakttagne, nemligen:
För år 1834. För år 1835.
å 3:dje Hufvud-Titeln.
Anslaget till fouragering afVärfvade Cavalleriets
och Artilleriets hästar . . 2,068:40.11. —-— — —
å 5:te Hufvud-Titeln.
Besparing för år 1834 i anslagen för
Vitterhets- Historie- och Antiqvitetssamt
Fria Konsternas Academier efter
afdrag af Brist i anslaget till Ved och
Ljuspenningar för Hufvud-Titeln . . 106: 5. 6. —— — —
—. för år 1835 uti anslagen för Vitterhets-
Historie- och Antiqvitets-Acadernien
samt till Ved och Ljuspenningar
för 5:te Hufvud-Titelns Stater, efter
afdrag af uppkomne Brister genom
cours-difference å den i Hamb. B:co
utgående delen af Anslaget till Fria
Konsternas Academi samt genom enligt
Författningarne utbetald Begrafningshjelp
——  1,614: 33. 9.
« 6:te Hufvud-Titeln.
Besparing i Anslaget för Hospitalers och
Lazaretters underhåll —.— — — 7: 1. —
å io:de Hufvud-Titeln.
Besparing i Anslagen för Clcrecie- samt
Academie-, Gymnasie-och Skole-Staterne -—•—  61:47. 5.
å Allmänna Indragnings-Staten .... 3,634: 38. 9. 9,368: 19. 2.
Summa 5,809:37. 2. 11,052: 5. 4.
I liqvid med R. St. Riksgälds-Contor öfver Öfverskotter och Besparingar,
hafva således Riksgälds-Contoret tillgodoförts:
År 1834. År 1835.
Behållne Öfverskott å Stats-Inkomsterne 787,011: 7. l. —■— — —
Besparingar i Stats-Anslagen under Iluf
vud-Titlarne
5,809:37. 2. 11,052: 5. 4.
Tillsammans 792,820:44. 3. 11,052: 5. 4.
14
hvaremot å andra sidan Riksgälds-Contoret påförts:
Brist i Stats-Verkets Inkomster . . .
— — 43,355: .33. 11.
Brister å Förslags-Anslagen  170,(595:13.11. 174,479: 46. 2.
Det på Öfverskotten af Tuil- och Bränvins-Afgifterne
an viste, mot förra
Salpetergärden svarande, belopp . 124,000: — —
— —
Det för Förs vars-Verket till lands an viste
särskilde Anslag - '  70,000: — — -—-—. — —
Å Öfverskotten anvisade Utgifter . . . 25,276:23. 6. 22,878: 1. 1.
Skillnaden mellan 6 R:dr och 1835 års
Riks-Markegångs-Pris 6 R:dr 36 sk.
O O
Tunnan för den del af Spanmålen
under Penningelönerne, som öfverskjuter
beloppet af Stats-Verkets
behållne Spanmåls-Inkomst, eller
_ 32,825 T:r ä 36 sk  -——  24,618:36. -
Tillsammans 389,971:37. 5. 265,332:21. 2.
Skillnad: Öfverskott, som kommer Riksgälds-Contoret
tillgodo  402,849: 6.10. ■——- — —
och Brist, som af Riksgälds-Contoret bordt
ersättas
— — 254,280:15. 10.
Dock som Rikets Ständer, i och för betäckande af förmodad Statsbrist
för år 1835, särskildt anvisat och Riksgälds-Contoret till Kongl.
Stats-Contoret jemväl utbetalt ett förskotts-anslag af 570,000 R:dr,.så
g*odtgöres Riksgälds-Contoret skillnaden emellan sist nämnde brist och
förskotts-anslaget med R:dr 31o,719: 32. 2.
Vid jemförelse emellan Stats-Utgifterne och de på Riks-Staten
fastställde Anslags-Summor, hafva Revisorerne, i enlighet med föreskriften
i 18 §. af Instructionen, anmärkt:
l:o.
Att den lill utgifterne under Riks-Statens 2:dra Hufvud-Titel
anslagne Summa, blifvit, enligt Riks-Hufvudböckerne, öfverskriden
år 1834 med  54,758: 1.11.
» 1835 med  3,/15:17. 8.
S:r 58,473:19. 7.
Hvarförutan Landtränteriet i Götheborgs och Bohus Län utbetalt
_
och såsom förskott balancerat en summa af 4,696 R:dr 37 sk. 2. r:st.,
hvilken, ehuru icke i Riks-Hufvudboken för år 1835 formelt afförd,
likväl, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 22 November 1834,
utgör en bestämd utgift för sista månaden af år 1834 och i öfrigt för
år 1835, att utgå af 2:dra Hufvud-Titelns Besparingar; och har, då
förenämnde 4,696: 37. 2. tilläggas ofvanuppgifne sammanräknade belopp
58,473: 19. 7., den Summa, Rikets Ständer under denna Hufvud-Titel anslagit,
blifvit åren 1834 och 1835 öfverskriden med 63,170 R:dr 8 sk. 9 r:st.
Rikets Ständers år 183d församlade Revisorer hafva uppgifvit att
på nämnde Titel förekommit Brist, som uti liqvid med Riksgälds-Contoret
icke blifvit upptagen,
för år 1832
18,246: 32. 6.
» » 1833
40,181: 16. 9.
” S:r 58,428: 1. 3.
Om detta belopp tillägges förestående 63,170 R:dr 8 sk. 9 r:st., uppkommer
en summa af  121,598: 10. —
hvilken jemväl, med afdrag af omförmälte ifrån Götheborgs och Bohus
Läns Ränteri utbelaldte 4,696: 37. 2., är uti Riks-Hufvudboken upplysnings
vis antecknad.
Under år 1834 har väl den brist, som uppkommit å det på 2:rlra
Hufvud-Titeln och Kongl. Sundhets-Collegii Stat uppförde Anslag för
farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande, stor 5,000 R:dr, och
hvilken, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, uti Bref af den
30 November 1833 och den 28 Augusti 1834, anvisats å 2:dra HufvudTitelns
Besparingar, i sin mohn bidragit att öka den å Titeln i allmänhet
uppkomna brist; men egentliga orsaken till detta förhållande
åren 1834 och 1835 är den tillökning uti Stater, löner och arfvoden,
som utan motsvarande anslag; ägt rum.
O O
Riks-Staten anslår nemligen:
för År 1834. År 1835.
lill Justiliae-Revisionen, Stats-Expeditionerne,
samt öfrige fördelningar af
Kongl. Maj:ts Canzli  79,377: 12.11. 137,088: 4. -
» Kongl. Kammar-Collegiuin . . . 29,117: 16. 1. 31,095:40. 1.
Kammar-Rätten .... 33,174: 19. 3. 35,524:43.
3.
Deremot hafva utgått:
till Justiliae-Revisionen, Stats-Expeditionerne
samt öfrige fördelningar af
Kongl. Maj:ts Canzli  92,649: 22. 2. 146,443:20. 4.
» Kongl. Kammar-Collegium . . . . 33,342:39.8. 31,857:45.—
» » Kammar-Rätten  48,174: 28. 5. 44,522.40.11.
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag bifallit ökadt anslag
för Justitiae-Revisionen, Stats-Expeditionerne och öfrige Fördelningar af
Kongl. Majrts Canzli med tillhopa  15,882:23. 8.
samt uppförande å Allmänna Indragnings-Staten af . . 3,893: c. 3.
liar under år 1835 regleringen af nämnde Verk med desse ökade tillgångar
det oaktadt icke försiggått, utan hafva, för detta ändamål, derjemte
på 2:dra Hufvud-Titelns besparingar för år 1835 blifvit
anvisade  8,631: 9. to.
Sedan Rikets Ständer, så väl uti underdånig Skrifvelse N:o 150 den
6 October 1834, angående någre med Statsregleringen gemenskap ägande
allmänna frågor, beslutat, att de under Riks-Statens Hufvud-Titlar
uppkommande besparingar ieke finge användas tili någre bestämde löne-anslag
på Stat, som ock, uti underdånig Skrifvelse N:o 170 den 30
i berörde månad och år, i fråga, bland annat, om Kongl. Kammar-Rättens
reglering, anmält det Rikets Ständer icke kunnat bifalla de utaf
Kongl. Maj:t för detta Embets-Verk äskade utgifters uppförande å Stat;
så har Kongl. Majit, medelst 3:ne särskildte Nådiga Bref af den 9 Maj
1835, förklarat, beträffande Öfver-Commissarie Beställningen i Kongl.
Kammar-Rätten, hvilket Embete före Verkets sednaste organisation icke
fanns å Stat uppfördt, att ”med afseende å Öfver-Commissarie-t jens tens
”nytta och behöflighet, densamma borde än vidare bibehållas, men
”då besparingarne, i anseende till deras tillfälliga beskaffenhet, icke
”kunde påräknas såsom tillgång för bestämda fortfarande löne-anslag,
”komme tjensten tills vidare att tillsättas endast genom förordnande,
”emot åtnjutande af nuvarande lönebeloppet såsom arfvode af nämnde
”besparingar;” — vidkommande Advocat-Fiscalstjensten och en ledig
Revisors befattning , att desse tjenster, hvilka voro. af den beskaffenhet
att de icke kunde komma i fråga till indragning, borde ”med oförmin
i
O O
”skadt aflönings-belopp enligt nya Staten tillsättas, dock så att, i anseende
till besparingarnes tillfälliga beskaffenhet, endast så stor del af
”nämnde aflönings-belopp, som motsvarade hvad enligt Kammar-Rättens
”förra Stat varit bestudt, finge såsom lön på Stat uppbäras, men fyllna”den
utgå såsom arfvode å 2:dra Hufvud-Titelns besparingarsamt att,
rörande en Öfver-Vakt mästare- och en Vaktmästaretienst, vid tillsättandet
af dem, ”nya Aflönings-staten borde i så måtto vinna tillämpning,
att skillnaden emellan löne-beloppen efter denna och gamla Sta”ten
komme att såsom arfvode å 2:dra Hufvud-Titelns besparingar utgå.”
Sedan Rikets Ständer, uti deras den 24 April 1834 aflåtne underd.
skrifvelse, N:o 23, anhållit att Fexel-Cojitrolleursbefattningarne i
Stock
-
17
Stockholm och Götheborg måtte indragas eller ock att, i händelse
Kongl. Maj:t profvade desse beställningar än vidare böra fortfara, de
derför utgående arfvoden icke måtte å besparingarne på 2:dra HufvudTiteln
anordnas, har Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 22;dra April
1835, förordnat att med utbetalning af berörde arfvoden från nyssnämnde
besparingar komme att fortsättas, till dess Kongl. Majit, i sammanhang
med frågan om förändrade föreskrifter för Vexelhandeln i allmänhet,
fattat Dess Nådiga beslut rörande samma befattningars fortfarande
eller indragning; — och hafva sålunda årliga arfvoden lill
Vexel-Controlleurerne utgått till belopp af 1,200 R:dr för den i Stockholm
och 800 för den i Götheborg;
Oberäknadt de förhöjningar utöfver vanliga Löner, hvilka innan år
1834 ägt rum, har äfven derefter, genom Kongl. Brefvet den 15 Mars
berörde år, arfvodet för en tillförordnad Landshöfding i Carlskrona
blifvit öfver vanligheten förhöjdt, så att bemälde tillförordnade Landshöfdings
inkomster, bestående af förut innehafvande lön, jemte det honom
tillagde arfvode, sammanräknade uppgått till betydligt högre belopp
än Landshöfdinge-lönen på Stat.
Revisorerne hafva i anledning häraf ansett sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på följande omständigheter:
a) Genom beviljande af löner och arfvoden, att utgå af Besparingar,
sorn icke funnits, hafva utgi-fterne under 2:dra IIufvud-Titeln öfverskridit
dertill anslagne summor, hvilket Revisorerne anse stridande emot
62, 64 och 65 §§. Regerings-Formen;
b) Fastän Rikets Ständer bifallit Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i
afseende på regleringen af Sta terne för Justitie-Revisionen, Stats-Expeditionerne
och öfrige fördelningar af Kongl. Majits Canzli,1 har detta ändamål
likväl ej vunnits, utan fortforo ännu under år 1835 till någon
del de anledningar, som i sin mohn förorsakat öfverskridandet af 2:dra
Huf vud-Ti telus anslag;
c) Genom bestämmandet af löne vilkor på Stat utöfver det belopp,
som blifvit beräknadt vid af Rikets Ständer till 2:dra Hufvud-Titeln
gjorde anslag, utan afseende å hvad Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse
N:o 150 den 6 October 1834 anfört, hafva förra anledningarne till
Titelns öfverskridande bibehållits, hvaraf jemväl den följd uppstått att
tillgång saknats på besparingarne för sådane dispositioner, hvilka under
årets lopp för Statens tjenst varit oundviklige.
d) Dymedelst att fortfarande arfvode beviljats till Vexel-Controlleurerne
i Stockholm och Götheborg, har, emot - stadgandet i 64 och
(3)
18
65 §§. Regerings-Formen, det till dem utgående aflöningsbelopp, tillsammans
2,000 R:dr, blifvit draget till annat ändamål än Rikets Ständer
med anslagen under 2:dra Hufvud-Titeln afsett, samt ökad anledning
derigenom gifven till öfverskridandet af samma Titels anslagssumma.
e) Såsom Brist å 2:dra Hufvud-Titeln kan den begrafningshjelp hvilken
under sednare hälften af året utbetalats efter med döden afgångne
Civii-Staten tillhörande personer, i Revisorernes tanka, icke egentligen
anses, emedan beloppet derutaf af Stats-Verket innehållits vid tjenstens
tillträdande och skall således utgå af denna förut beredda tillgång, men
icke af den efter tjenstemannens afgång skeende nya besparing, hvilken
bör blifva tillgång för en i framtiden utgående ny begrafningshjelp.
Enligt Kongl. Stats-Contorets Memorial-böcker har Begrafningshjelp
utgått:
År 1834. År 1835.
på första hälften af året .... 1,534: 35.10. 4,261: 17. l.
» 3:dje qvartalet  4,286: 45. 5. 1,802: 40. c.
» 4:de dito . ,
7,090: 13. n. 2,032: 41. 7.
S:r 12,911: 47. 2. 8,097: 3. 2.
Häraf synes att, enär begrafningshjelpen icke kan utfalla förr än någon
tid efter det Vacancen yppats, — under loppet af år 1834 icke
mera än 3 å 4,000 R:dr och 1835 måhända 2,000 R:dr under denna
benämning utgått utöfver hvad som i och för samma Vacancer under
samma år innehållits för Stats-Verkets räkning.
Likväl höra Revisorerne upplysa att år. 1834 förekommit, i följd
af en med Civil-Statens Pensions-Cassa, för åren 1824 med 1831, uppgjord
liqvid, en större utbetalning af begrafningshjelp till belopp af
10,056 R:dr 2 sk. io r:st., hvilken opåräknade utgift bidragit till den
för år 1834 uppkomne brist.
f) Enär 2:dra Hufvud-Titelns tillgångar icke kunna vara så tiliräcklige
under åren intill nästa Riksdag att derpå skeende besparingar
förmå ersätta redan uppkomne Brister, under annat vilkor än att Rikets
tjenst genom sysslors icke tillsättande skulle i betydlig mohn lida,
samt det derjemte med ordning i Statsförvaltningen är oförenligt att
ett löpande års utgifter anticiperas uppå de för ett kommande anslagne
medel, visar det sig nödvändigt, att Rikets Ständer vidtaga sådane åtgärder,
hvarigenom de belopp, med hvilka Riks-Statens 2:dra HufvudTitel
sålunda blifvit öfverskriden, varda ersatte, utan betungande af
— 19
anslagen för Hufvud-Titelns vanliga behof och utgifterne återbringade
till likstämmighet med dertill anslagne summor.
2:o.
Att nu mera aflidne Öfver-Commissarien i Kongl. Kammar-Rätten
C. U. Widegren blifvit, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
9 Maj 1835, efter erhållet afsked, vid uppnådde Iefnads- och tjensteår
efter Författningarne, förflyttad å allmänna Indragnings-Staten, med
åtnjutande såsom pension under hans återstående lifstid af hela det
belopp, 1,600 R:dr med derunder beräknade 152 Tunnor spanmål,
Widegren innehaft uppå Kongl. Kammar-Rättens nya, af Rikets Ständer
icke godkände, Stat.
Det synes Revisorerne som Rikets Ständer, då de medgifvit att
Embets- och Tjenstemän efter en viss uppnådd ålder vid afskedstagande
t äga att å allmänna Indragnings-Staten åtnjuta deras innehafda fulla
lön såsom pension i deras öfriga lefnad, förutsatt att beloppet af den
lön, hvilken under sådane vilkor får såsom pension uppbäras, skall
öfverensstämma med af Rikets Ständer godkänd Stat; och då ett lika
förhållande, som det med Öfver-Commissarien Widegren uppgifne, kan
framgent uppkomma med flere Embets- och Tjenstemän, hvilka åtnjuta
högre löner, än de af Rikets Ständer godkände Stater upptaga, få Revisorerne
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten att
härutinnan vidtaga erforderlige åtgärder.
O O ö
I afseende på dispositionerne under Riks-Statens Hufvud-Titlar, anse
Revisorerne sig i öfrigt böra anmäla:
Rörande 2:dra Hufvud-Titeln.
Riks-Hufvudboken för år 1835 utvisar, att 1,919 R:dr 12 sk., utgörande
förhöjning för de under lönerne vid Post-Verket anslagne 2,559
Tunnor spanmål blifvit på Post-Verkets Stat besparde och införde
bland Andra Hufvud-Titelns allmänna besparingar.
Då likväl Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse af den 9 Maj
1835, N:o 331, angående Stats-Verkets Inkomster, upptagit en summa
af 100,000 R:dr såsom påräknad netto-inkomst af Post-Verket, och detta
Verks öfrige inkomster böra, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
den 30 October 1834 under N:o 170 aflåtne underdåniga skrifvelse,
användas till aflönings-stater och utgifter, så anse Revisoreime att
äfven spanmåls-förhöjningen under lönerne bör, tillika med öfrige aflöningar
för tjenstemännen, af Post-Verkets inkomster utgå, utan att denna
förhöjning må inräknas bland den summa, hvilken skall ifrån Riksgälds-Contoret
till Stats-Contoret öfverlemnas såsom ersättning de år
20
då Riksmarkegångs-priset ö(Verstiger 6 R:dr tunnan. I annat fall skulle
netto-inkomsten af Post-Verket för år 1835 icke blifva 100,000 R:dr,
utan blott 98,080 R;dr 36 sk , och skillnaden utgöra en tillökning för'
Andra Hufvud-Titeln utöfver det Anslag Rikets Ständer dertill afsett.—
Revisorerne anse att rättelse bör äga rum i afseende på detta missförstånd,
hvilket uppkommit deraf, att Rikets Ständer, uti deras underdåniga
Skrifvelse den 9 Maj 1835, N:o 335, icke intagit den närmare
bestämmelse om förhållandet med ifrågavarande spanmåls-förhöjning,
som blifver en följd af den under samma dag aflåtne underdåniga skrifvelse
N:o 331, angående, bland annat, Stats-Verkets påräknade Nettoinkomst
af Postmedlein
Angående 3:dje Hufvud-Titeln:
A) Ehuruväl Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse den 6
November 1834, N:o 184, uti 4:de punkten förklarat sig icke kunna
bifalla det enligt upprättade Interims-Stater för Gardes-Regemenlerne
begärdta tillök ta anslag, samt uti deras underdåniga skrifvelse N:o 150
den 6 October samma år, väl medgifvit att det högre aflönings-beloppet
för de Corpser, som sedan föregående Riksdag blifvit reglerade, linge
fortfarande, så länge tjensternes dåvarande innehafvare qvarslodo,
tillgodonjutas och skillnaden deremellan och den gamla Staten, såsom
intill då pågående Riksdag skett, utgå af de på 3:dje Hufvud-Titeln.
uppkommande besparingar, men derjemte anhållit att Kongl. Maj:t måtte
i Nåder vara betänkt på en förändrad organisation af desse Corpser,
— hafva likväl Gardes-Regementernes Stater för år 1835 fortfarande
oförändrad t upptagit de aflöningsbelopp, som den af Kongl. Maj:t fastställde
Interims-Staten bestämmer och, enligt hvad Revisorerne utaf
Regementernes Qvartals-reqvisitioner för sistnämnde år kunnat erfara,
de förändringar inom personalen, hvilka, efter aflåtandet af Rikets
Ständers ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 6 October 1834 uppkommit,
icke medfört någon minskning uti beloppet af de å samma
Stat uppförde löner.
B) I likhet med hvad som ägt rum för åren 1832 och 1833,
och hvilket sednast försandade Revisorer till Rikets Ständers kännedom
meddelat, har Majoren C. M. Montelius under påföljde 2:ne år blifvit,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 29 November 1834 och den 19
December 1835, tillagd en oafkortad årlig gratification af 600 R:dr att
från de på 3:dje Hufvud-Titeln till oförutsedde Militaire-behof afsatte
medel utbetalas.
Den utaf Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer uppgifne
Brist å 3:dje Hufvud-Titeln för år 1833, 9,111 R:dr 41 sk. 10 r:st.r
21
har under de påföljde 2:ne åren blifvit af Titelns medel ersatt, så
att 1835 års Rikshufvudbok vid årets slut icke utvisar någon Brist å
denna Titel; men deremot finnas deruti upptagne reservationer till ett
belopp af 457,687 R:dr 25 sk. 3 r:st. Denna summa är likväl till
största delen blott bokförd behållning, emedan densamma hufvudsakligen
motsvaras af utgifne, ännu ej formelt afförde, förskotter.
Enligt räkenskaperne visar sig att å lule Hufvud-Titeln för år
1835 uppstått en Brist, stor 33 R:dr 16 sk., angående tillkomsten
hvaraf Revisorerne få anföra: att sedan Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse den 18 Augusti 1834, N:o 100, anhållit det någon viss praescriptionstid
måtte fastställas, så väl för uttagande af de i Kongl. Ränte-Kammaren
qvarliggande Anordningar till belopp vid 1830 års slut
af 1,476 R:dr 33 sk. 3 r:st., som ock i allmänhet för lyftande af medel,
hvilka af Kongl. Slats-Contoret anordnas; och Kongl. Majit, genom
Nådigt Bref den 23 September samma år, berörde underdåniga hemställan
bifallit; så hafva, efter kungörandet af en sådan praescriptionstid,
de utaf ofvannämnde i Kongl. Ränte-K amma ren qvarliggande äldre
Anordningar uttagne beloppen blifvit på sine behörige Hufvud-Titlar afförde,
hvarvid äfven å 7:de Hufvud-Titeln måst anvisas ett belopp af
33 R:dr 16 sk., som, då något motsvarande anslag å Titeln ej funnits,
verkat ifrågavarande Brist, om afskrifning hvaraf Revisorerne fördenskull
anse sig härigenom böra hos Rikets Ständer göra hemställan.
Vid genomgående af det å 8:de Hufvud-Titeln till Extra utgifter
uppförde Anslag, hafva Revisorerne, som funnit det åtskilliga belopp
blifvit till Cabinetts-Cassan anordnade, trott sig böra i ett sammanhang
här upptaga, att, utom de 100,000 R:dr Hamburger Banco, hvilka äro
å 2:dra Hufvud-Titeln för Minister-Statens aflöning anviste och hvilka,
enligt gällande Vexel-Cours, utgått i Svenskt Banco,
År 1834. År 1835.
med'
281,187: 27. - 271,576: 10. 4.
hafva dessutom å Extra Utgifts-Fonden
till Cabinetts-Cassan anordnats . . 50,000: — — 45,000: — —
eller tillsammans 331,187: 27. — 316,576: 10. 4.
Af 9:de Hufvud-Titelns tillgångar hafva Revisorerne funnit vid
1835 års slut vara utestående för olika föremål och till särskilde personer
utgifne lån, i Capital
47,350: — —
och upplupne räntor.
223: 32. —
Summa 47,573: 32. —
22 —
Uti denna Summa inbegripes jemväl det Instrumentmakare!! Jonas
Wallin beviljade lån, 1,000 R:dr, till gäldande hvaraf, oaktadt behörigen
vidtagne bevaknings-åtgärder, hvarken hos Wallin eller bans löftesmän
funnits någon tillgång. Revisorerne anse annan åtgärd härvid
icke återstå än beloppets afskrifvande.
Utom ofvan omförmälte utgifter hafva åren 1834 och 1835, under
Titel: ”Förskott till liqvid oell redovisning,” åtskillige belopp blifvit
för olikartade ändamål utbetaldte; och hafva Revisorerne bland desse
funnit nedanstående vara af egenskap att böra, till åtlydnad af 18 §.
i Revisions-Instructionen, anmärkas:
l:o Uppå derom gjord underdånig framställning, har Kongl. Maj:t,
dels genom Nådigt Bref den 11 November 1834, förordnat att, till
bestridande af oundgänglige kostnader i och för det under benämning
af Sveriges Stats-Tidning eller Post- och Inrikes-Tidningar från och med
den 1 nästderpåföljde December utkommande Officiella Dagblad, en
summa af 3000 R:dr skulle utaf Stats-Contoret, af under händer hafvande
medel, förskottsvis anordnas till Hof-Canzlers-Embetets disposition,
dock borde nämnde förskotts-summa under loppet af lista qvartalet
år 1835 återgäldas till Stats-Contoret, i den mohn de för StatsTidningen
inflytande medel dertill lemnade tillgång; dels genom Nådigt
Bref den 19 Juni 1835, anbefallt Stats-Contoret att, för införskaffande
från England al en så kallad Snäll-press för Stats-Tidningen,
jemväl af under bänder hafvande medel, anordna och till Hof-Canzlerens
disposition utbetala ett förskott af 4,500 R:dr, som komme att genom
behöriga räkningar öfver kostnad erne vid Snällpressens anskaffande
redovisas och om godtgörande af hvilket förskott Kongl. Majit ville sedermera
i Nåder förordna; samt dels, genom Nådigt Bref den 29 September
1835, anbefallt Stats-Contoret alt, för första uppsättningen af
ett eget tryckeri för Stats-Tidningen, af under händer hafvande medel,
anordna 5,000 Ridr till Hof-Canzlers-Embetets disposition, emot ersättning,
på sätt Kongl. Majit ville framdeles i Nåder bestämma.
Genom förenämnde Kongl. Majlis Nådiga Bref hafva sålunda, i och
för det härstädes utkommande Officiella Dagblad, Stats-Tidningen be
O
O
nämnd t, blifvit från Kongl. Stats-Contoret under åren 1834 och 1835
utbetaldte förskotter lill ett sammanräknadt belopp af 12,500 Ridr, hvaraf
dock, enligt hvad Revisorerne inhämtat, under den 30 Januari
1836, återguldits 3,000 Ridr.
Revisorerne anse att desse dispositioner skett till ett för Stats-Verket
helt och hållet främmande föremål och dertill använde medel
23
dragne till annat ändamål än som med dem varit afsedt, samt att,
enär utgiften skett utöfver det belopp, hvartill allmänna medel under
Riks-Statens Hufvud-Titlar varit anslagne, Riks-Staten blifvit, emot 62,
64 och 65 §§. Regerings-Formcn, härigenom öfverskriden vid 1835 ars
slut med ett belopp af 12,500 Ridr.
2:o. Sedan hos Kongl. Majit Directionen öfver Dess Hof-Capell
och Spectakler, uti underdånig skrifvelse af den 26 September 1834,
framställt den betydliga förlust, som drabbat Theater-Cassan genom
Spectaklernes af Cholera-farsotens härjande föranledda inställande under
en del af Augusti och hela September månader, samt den svårighet
som i följd häraf uppstått för utbetalning af 3:dje qvartalets
aflöningar m. fl. utgifter, samt i underdånighet anhållit att, i likhet
med hvad förr ägt ruin, då vid tillfällen af allmänt sorglig beskaffenhet
representationerne varit inställde, någon ersättning af allmänna
medel måtte i Nåder beviljas till godtgörande af Theater-Cassans iråkade
förlust, beräknad till omkring 14,000 Ridr; så har Kongl. Majit,
genom Nådigt Bref den 4 October 1834, förklarat, att enär några allmänna
medel för ett sådant ändamål icke funnos till Kongl. Majits disposition,
Kongl. Majit icke heller kunde bifalla Directionens i förrberörde
måtto gjorde underdåniga hemställan, men att Kongl. Majit, nogsamt
inseende alla de bekymmer och svårigheter, som för Directionen
måste uppstå genom den af en allmän olycka vållade brist i påräknade
tillgångar, i Nåder anbefallt Stats-Contoret att för de angelägnaste
utgifternes bestridande lenina Directionen ett förskott af 10,000 Ridr,
emot dess bestämda förbindelse att detsamma så fort ske kunde och
sist inom 1834 års slut till Stats-Contoret återbetala.
Efter hvad Revisorerne af Räkenskaperne inhämtat, har detta förskott
icke blifvit inom den sålunda i Nåder bestämda tiden återbetaldt,
utan befinnes till 1836 års räkenskap utbalanceradt; och anse Revisorerne
berörde disposition vara gjord utöfver de tillgångar Riks-Staten
lemnar och att densamma således, emot stadganderne i 62, 64 och
65 §§. Regerings-Formen, blifvit öfverskriden äfven med ifrågavarande
10,000 Ridr.
Anordning ä Öfver skotten af Stats-Verkets Inkomster.
År 1834. År 1835.
Kostnaden för tryckning m. m. af CapitalRäkningen
till 1831 år Riks-Hufvudbok
med Bilagor  1,306: 40. —
Transport 1,306: 40. —
_ 24 —
Transport 1,306: 40. —
Kostnad för 1835 års Stats-Revision . .
— —
Coursdifference å Silfver-jettoner för We
tenskaps-Akademien
....... 860: — —
Dito å Hamb. B:co i Kongl. Räntekammaren
264: 15. 6.
Transportkostnad för Stats-Verkets Koppar
och Jern  416: 34. 7.
Mynlare-lön för Koppar-Skiljemynt . . —— — —
Magasins-Omkostnader, Transportförluster
m. m. för Stats-Verkets Spanmål . . 5,744: 15. 5.
Indelnings-ersättning till Westgötha Regemente
1833 och 1834
4,333: 22. 2.
Ersättning tillKnekterotarne vid Westmanlands
Regemente för anslagen, men bristande
10:de Spanmål
466: — —
Skjutsfärds-Penninge-Ersättning till Rusthållare
vid Lif-Regementets Husar-Corps 55: — —
Dagsverks-ersättning till Strömsholms Stuteri-Inrättning
2,118: 10. l.
Hingsthållning i Elfsborgs och Skaraborgs
Län ............ 341. 12. —
Ersättning till Sala Bergslag för förmycket
lefvererad Myntskatt  2,079: 35. 9.
Ersättning till Wetenskaps-Akademien för
anskaffande af nya Riks-Likare till bestämmande
af Mått, Mål och Vigt . . 2,602: 36. 8.
Ersättning för till Uddevalla Kurhus af
Götheborgs Ränteri år 1819 förskjutne
medel
— —
Ersättning för bristande Proste-Tunna i
Westra Fernebo Contract  9: 6. —
Ersättning för frånträdde löner genom
den såkallade Extra Grufve-Hjelpens
upphörande för åren 1833—34 . . . 115: 44. —
Omkostnad för Nya Lag-Comiteen . . . ■—•—
Roterings-jemnkningskostnader .... 613: 7. 8.
Ersättning för Öfverrotering i Skåne för
1834 och föreg, åren
Transport 21,326: 39.10.
2,750:
42:12.10.
1,506: 6. 7.
4,504: 35. 9.
27:24. -
1,468: 8. -  10:24. -
115:44. -  138: 42. 8.
1,861: 35. 3.
4,052: 8. —
16,478: 1. 1."
— 25 —
Transport 21,326: 39.10. 16,478: 1. 1.
Odlingshjelp för Krono-Nybyggare . . 3,949; 3i: 8. •—•—- — —
Taktäckning å Krono-Bageri-huset i Stockholm,
för år 1834
. 6,400: — —
Summa 25,276: 23. 6. 22,878: 1. 1.
I afseende på beskaffenheten af förestående anordningar, hafva Revisorerne
funnit att desamma i allmänhet härröra, dels af kostnader,
som varit nödige och skett i öfverensstämmelse med eller såsom följd
af Rikets Ständers beslut eller underdåniga anmälanden, eller ock bort,
på grund af gällande Författningar, bestridas, men hvartill medel ej
varit anslagne; dels ock af brist uti påräknad Stats-Inkomst eller
kostnad i och för uppbärandet af sådan inkomst.
Att utgifterne för tryckning m. ni. af Capital-Räkningen med Bilagor
till Riks-Hufvud-Boken_, för Hingst-hållnings-ersättning Nybyggare
i Norra Länen , Transportkostnad för Stats-Verkets koppar
och jern, ersättning för frånträdde löner genom extra grufhjelpens
upphörande, skjutsfärds-penningar, dagsverken till Strömsholms och
Kongsöhrs Kungsgårdar, till Knekte-rot arne vid Westmanlands Regemente
för anslagen men bristande tionde-spanmål, för hästhemmans
räntor vid Wöstgötha Regemente, samt ersättning för öfverrotering i
Skåne, utgått å Öfverskotten af Stats-Verkets Inkomster, hafva Rikets
Ständer vid nästl. Riksdag gillat; och äro vid sednaste Riks-Statens bestämmande
Anslag ifrån och med år 1835 till desse behof på Stat
uppförde.
Den ersättning, som Vetenskaps-Jcademien erhållit för förlust genom
det i Rikets Ständers Bank stadgade förändrade vexlingspriset
från 48 till 128 sk., vid utbekommande af silf v er mynt, liar för år
1834, enligt Revisorernes tanka, rätteligen utgått, men sedan 1835 års
början har samma ersättning blifvit på Stat uppförd under 5:te Hufvud-Titeln.
Utgifterne för Rotejemnknings förrättningar hafva, såsom föranledde
af Rikets Ständers beslut, blifvit, likasom tillförene, af Öfverskotten
bestridde; och hafva sednast församlade Rikets Ständer jemväl
godkänt att i sådant afseende afförde medel i räkenskaperna afskrifvits.
Kostnaden för Stats-Revisionen, hvartill anslag ej finnes, har, enligt
vanligheten, blifvit på förenämnde sätt bestridd.
Till "V etenskaps-Academiens disposition har likaledes anvisats ersättning
i och för anskaffande af nya Riks-Likare för så väl enheterna
(*)
26 —
af längdernatt och vigt sorn för rymdemåttet, hvilken utgift, af brist
på serskildt anslag, i vanlig ordning utgått af Öfverskotten å Stats-Verkets
Inkomster.
Utgifter till serskilte Lag-Commiteen, för åtgärders vidtagande vid
pröfningen af Förslaget till Civil-Lag, har ägt rum, till följd af Kongl.
Majrts Nådiga Bref den 28 November 1835 och varit nödvändig för
uppfyllandet af Rikets Ständers, uti deras underdåniga skrifvelse N:o 214
den 26 November 1834, gjorde begäran om förordnande för någre
skicklige män att författa och i god tid innan nästa Riksdag från trycket
utgifva en sammandragen och lätt öfverskådlig framställning af de
afgifne lag-förslagens plan m. m.
Utgiften, 6,400 R:dr, för nytt plåt-tak ä Krono-Bageri-byggnaden
i hufvudstaden bar skett år 1834 i följd af det emellan Kongl. StatsContoret
och Conducleuren N. Gustafsson den 18 Februari nyssberörde
år upprättade Contract, enligt hvilket Gustafsson, emot erhållande
af nämnde summa, åtagit sig verkställa ifrågavarande takläggning;
Och som någre Magasinsfondens tillgångar då icke varit att härtill använda,
och Rikets Ständers till sådane ändamål på Stat under 8:de
Hufvud-Titeln uppförde Anslag ej förr än från och med år 1835 fått
disponeras, bar ifrågavarande reparations-kostnad, uti Revisorernes tanka,
rätteligen blifvit bestridd genom Anordning på Öfverskotten af
Stats-Verkets Inkomster. —■ Utgiften, som tillhört år 1834, bar, i anseende
till fördröjd redogörelse, icke kunnat afföras förr än uti 1835
års Riks-Hufvudbok.
Magasins-omkostnader , transportförluster m. m. för Stats-Verkets
spanmål, uppkomne derigenom att in natura uti Magasinerne emottagen
säd bokförts efter Markegångspris, men sedermera, vid skeende försäljning,
ej lemnat motsvarande behållning, är icke någon verklig utgift,
utan blott ett sätt att afföra den uti beräknad och bokförd inkomst
uppkomne slutliga brist. Beloppet bar med rätta minskat summan af
det öfverskott, hvilket blifvit till Rikgälds-Contoret öfverlemnadt, men
Revisorerne anse sådane förluster, som ifrågavarande, böra i räkenskaperne
uppföras såsom afkortning å Stats-Verkets inkomster af spanmål.
Utgiften för Cours-differance år 1835 består deruti, att de ibland
Stats-Verkets Inkomster upptagne Danska Fyringsmedlen till någon del
ingått efter 1271 sk. Cours och sålunda lemnat en ringare inkomst än
som varit påräknad. Ostridigt är väl att detta belopp bort minska den
summa, hvilken af öfverskotten levererats till Riksgälds-Contoret, men
Revisorerne anse dock berörde minskning böra bokföras såsom en brist
uppå Inkomst-titeln eller ock såsom Afkortning.
Ersättning för bristande Proste-Tunna i Westra Fernebo Contr-act
bar, i följe af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 24 November 1832,
skolat utgå och afföras på Kronans behållne tionde-spanmåls-medel; men
som alla å Tionden derstädes befintlige tillgångar varit till andra ändamål
disponerade, bar beloppet måst afföras uppå Öfverskotten af StatsVerkets
Inkomster. Revisorerne anse likväl att, så vida tillgång dertill
icke kan i vanlig ordning af behållne Tionde-spanmålen beredas, beloppet
bör för kommande år å Stat uppföras, att utgå under 10:de Hufvud-Titeln,
innefattande Anslagen till Clerecie- och Läro-verken.
Myntare-lön för Koppar-skiljemynt är en kostnad, som uppkommit
vid den för Stats-Verkets behof verkställde utmyntning af dess
koppar. Samma kostnad bar jemväl tillförene uppförts såsom anordnad
å Öfverskotten af Stats-Verkets Inkomster, hvaremot den vinst,
som genom utmyntningen efter ett högre värde uti myntet än det uti
sjelfva kopparen uppstått, kommit Stats-Verket tillgodo under titel:
”Extra medel och Uppbörd.” På sådant sätt bar för ifråga varande koppar
under denna titel åren 1833 och 1834 en summa af tillsammans 1,512
R:dr 7 sk. 6 r:st. Stats-Verket tillgodokommit. Stats-Verkets verkliga
kostnad för berörde utmyntning, som uppgått till . . . 7,666: 32. —
bar, efter afräkning af Kopparens debiterade
värde  6,154: 24. 6.
afbränning  461: 28. 3.
Myntare-lön  1,506: 6. 8,122- il 4
bestigit sig till 455 R:dr 27 sk. 4 r:st. Revisorerne anse att en dylik
kostnad, då den uppkommer, bör uppföras bland utgifterne å 8:de Hulvud-Titeln,
under rubrik: ”Transportkostnad m. m. för Stats-Verkets
koppar och jern,” så vida densamma ej kan i allmänhet undvikas derigenom
att kopparen försäljes och kopparskiljemynt vexlas af Rikets
Ständers Bank.
Ersättning till Sala Bergslag för förmycket levererad Myntskatt
är en följd af Rikets Ständers den 17 Juni 1834 aflåtne underdåniga
skrifvelse N:o 45, enligt hvilken Bergslaget befriats från erläggande
af högre myntare-lön och slagskatt än som före år 1830 ägt rum,
med förklarande af Rikets Ständer derjemte, att hvad derutöfver redan
blifvit utaf Bergslaget inbetaldt, på grund af nya Mynt-Ordningen,
komme att detsamma reslitueras.
Uti 1835 års Riks-Hufvudbok bar jemväl under denna Titel, eller
”Anordning på Öfverskotten af Stats-Verkets Inkomster,” upptagits ett
belopp af 1,468 R:dr 8 sk. B:co, utgörande ersättning till Götheborgs
-
— 28 —
oell Bohus Läns Ränteri för derifrån år 1819 till Uddevalla Curhus
ntbetaldt förskott till diverse omkostnaders bestridande.
För att utröna huruvida denna anvisning vore grundad på något
af Rikets Ständer i ämnet meddeladt beslut, hafva Revisorerne sökt
upplysning af sednaste Riksdagsförhandlingar och dervid inhämtat, att
Kongl. Maj:t, uti till Rikets Ständer aflåten Nådig Proposition af den
18 Januari 1834, angående afskrifning af någre Stats-Verkets fordringar
Ros Ilospitals-Fonden och Veneriska Curhusen i Södermanlandssamt
Götheborgs- och Bohus-Län, till Rikets Ständer, bland annat, öfverlemnat
Curhus-Directionens i Uddevalla underdåniga anhållan om
afskrifning af de 2,943 R:dr io sk. B:co, som nämnde Curhus vöre
Medicinal-Fonden skyldigt, såsom skäl för hvilken underdåniga ansökning
uppgifvits att, ehuru Curlius-afgiften inom Länet utginge med
högsta beloppet af hvarje mantalsskrifven person, utgifterne likväl voro
-så betydlige att intet eller ringa öfverskott blefve till betäckande af
Curhusets skuld, ej allenast till Sundhets-Collegium ulan äfven tili
Stats-Verket för 1,468 R:dr 8 sk. B:co, förskjutne ur Götheborgs LandtRänteri
och hvilka, enligt långt före detta erhållne föreskrifter, hort
godtgöras i den mohn Gurhus-Cassans tillgångar det medgåfve; samt
O O O O
att Rikets Ständer, till svar å denna del af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
i underdånig skrifvelse af den 5 Maj 1834, väl beviljat afskrifning
af Curhus-Inrättningens i Uddevalla skuld till Medicinal-Fonden,
2,943 R:dr io sk., men icke tillika förklarat sig rörande StatsVerkets
hos Inrättningen egande fordran af 1,468 R:dr 8 sk.; Och ehuruväl,
viddetta förevetande, af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, jemförd
med Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, anledning kunde linnas för
den förmodan, sorn skulle ifrågavarande 1,468 R:dr 8 sk. vara inbegripne
uti det belopp, 2,943 R:dr io sk., derå Rikets Ständer afskrifning
beviljat och hvilken förmodan jemväl kan hafva inom sista Riksdags
Stats-Utskott gjort sig gällande, enär Utskottet uti dess, med föranledande
af högstberörde Nådiga Proposition, afgifne Betänkande icke
serskildt sig utlåtit angående den äskade afskrifningen utaf omförmälte
1,468 R;dr 8 sk.; likväl och som, på sätt ofvan är antydt, förenämnde
summor blifvit uti Kongl. Majrts Nådiga Proposition såsom 2:ne al hvarandra
oberoende förskott upptagne, hafva Revisorerne af sådan anledning
trott sig linna, att sistnämnde belopp hort fortfarande balanceras,
samt få fördenskull till Rikets Ständers bepröfvande hemställa, huruvida
icke oftanämnde 1,468 R:dr s sk. må Stats-Verket till godo å nyo
updebiteras, för att antingen, likmätigt Kongl. Majrts, uti Nådiga Bref
29
af den 14 November och 28 December 1821, lemnade föreskrifter, af
Curhusets i Uddevalla möjligen tillllytande behållningar Stats-Verket
ersättas, eller ock såsom afskrifningsfråga hos Rikets Ständer till behandling
företagas.
Allmänna Magasins-Ärenderne.
Desse utgöra en del af Kongl. Stats-Contorets förvaltnings-åtgärder och
bestå af följande underafdelningar, nemligen:
lro. Redogörelsen för Stats-Verkets spanmål in natura;
2:o. f. d. Allmänna Magasins-Fonden ;
3:o. Redogörelsen för undsättnings-anstalterne efter 1826 års missväxt;
samt
4:o. Spanmäls Creditiv-Fonden.
Rörande hvilka ämnen Revisorerne nu få i ofvan uppgifne ordning
utlåtande meddela.
Iläkenskaperne öfver Stats-Verkets spanmål in natura hafva för
år 1834 granskats i Kongl. Kammar-Rätten, utan anmärkning, men
för 1835 ännu ej undergått revision, af orsak att detta års HufvudBok
först den 20 nästiidne September blifvit i sådant ändamål dit aflemnad.
Inkomster och Utgifter redovisas sålunda:
O
Debet. År 1834. År 1835.
B al ance från föregående året:
Behållningar  411,377:37.3. 413,601:23. it.
Uppbörd:
Influtne Krono-Räntor från länen . . 139,212:33.11. 48,883: 3.10.
Extra Upphörd, genom försäljnings-vinst
å Spanmål m. m  9,280:17. 5. 3,510: 21. (i.
Lefvereringar från Kongl. Ränte-Kamma
ren
och Landt-Ränterierne .... 151,842:10. — 103,960:31. 8.
Öfverlåtelse från Magasins-Fonden;
Fastigheter och Inventarier . . . 7,431:20. 1.
—
S:r 307,766:33. 5. 156,354: 9. —
Balance till påföljande året: Skulder 54,874:17. 9. 82,183:37. 8.
Summa 774,018:40. 5. 652,139:22. 7.
— 30 —
Credit.
B al ance från föregående året:
Skulder  159,040:40. 3. 54,874; 17. 9.
Utgift:
Afskrifningar
10,489: 22. 2.
2,197: 24.
—
Stats-Utgifter
178,608:24. 1.
207,953: 30.
6.
Lefvereringar till Kongl. Ränte-Kamma-
ren och Landt-Ränterierne ....
10,278:26. -
54,501:47.
3.
Öfverlåtelse till Krigs-Collegium och Ma-
gasins-Fonden, Fastigheter ....
2,000:
279: 8.
2.
S:r
201,376:24. 3.
264,932:13.
11.
Balance till påföljande året: Tillgångar 413,601:23.11.
332.332: 38.11.
Summa 774,018:40. 5.
652,139:22.
7.
Vid granskningen af denna Redogörelse hafva Revisorerne, som genomläst
Kongl. Stats-Contorets registratur och de i ämnet förde Protocoll,
inhämtat att bemälde Embets-Verk med omsorg och noggranhet Fonden
förvaltat. Revisorerne anse sig likväl böra omnämna den förlust,
som år 1834 inträffat, dels genom transporter och försäljning af odisponerade
spanmåls-qvantiteter, och dels i följd af den minskning en
del mindre god spanmål under afharpning, å vissa orter, lidit, utgörande
tillsammans 10,489 R:dr 22 sk. 2 r:st.
Med förbigående af de mindre poster, som i nämnde summa innefattas,
hafva Revisorerne i synnerhet fästat uppmärksamhet vid följande
förluster:
l:o. å Spanmåls-försäljningar:
a) 5,324 R:dr 8 sk. 7 r:st. å 860 tunnor Råg och 950 dito Korn,
försålde från Eksjö Magasin;
b) 1,194 R:dr 20 sk. å 942 tunnor Korn ifrån Uddevalla Magasin;
c) 618 R:dr 47 sk. 2 r:st. å 10 T:r Råg, 431 dito Korn och 17 dito
Ärter från Wisby Magasin; samt
2:o Genom Spanmåls harpning:
947 R:dr 32 sk., motsvarande värdet af 67 T:r Råg och 43 dito Korn,
eller den afgång, som uppstått å 719 T:r Råg och 826 dito Korn,
hvilka qvantiteter redan år 1832 blifvit från Borgholm till Christianstads
Magasin transporterade.
Hvad nu först vidkommer de under litt. a och b omförmälte förluster,
så hafva desamma, synnerligast den vid Eksjö Magasin, härledt
sig från spanmålens längre liggetid, hvilken för en del af det försålde
partiet uppgått ända till sex. år; och hafva dels det höga markegångspris,
hvartill spanmålen först blifvit debiterad, dels omkostnader för
vårdandet deraf, äfvensom den Redogöraren tillkommande afskrifningsprocent
ökat räkenskapsvärdet till så högt belopp, att då säden såldes
till ett medelpris af 5 R:dr 16 sk. tunnan för råg och 4 R:dr 40 sk.
t:n för korn, Stats-Verkets förlust uppgått till 2 R:dr 45 sk. per t:a spanmål.
Beträffande dernäst den under lit. c upptagne förlust å från Wisby
magasin försåld spanmål, så lärer, enligt Revisorerne lemnad upplysning,
densamma härledt sig derifrån, att spanmålsafkastningen vid den
till hälftenbruk för Stats-Verkets räkning upplåtne Roma Kungsgård i
allmänhet är af dålig beskaffenhet, synnerligast rågen, hvilken befunnits
blandad med så kallad gaze och frön samt varit illa bärgad, i hvilket
skick den icke kunnat för Stats-Verkets ordinarie behof användas,
utan måst till) låga pris försäljas; — i anledning hvaraf och på det
dylika förluster för Stats-Verket framdeles måtte undvikas, Revisorerne
anse sig böra tillstyrka, det föreskrift blifver meddelad, att uti Wisby
magasin endast får emottagas fullt rengjord spanmål från hälftenbruket
af Roma Kungsgård.
O
Angående slutligen den angifne harpnings-afgången, bar den upplysning
erhållits, att så väl omförmälte spanmål som i öfrigt de större
qvantiteter, hvilka åren 1834 och 1835 blifvit till Borgholms magasin
lefvererade och derifrån till åtskilliga orter transporterade, måst, i anseende
dertill att ibland spanmålen funnits hvarjehanda frön och åkerlök,
undergå rengöring, samt ett parti råg äfven torkning, innan detta
parti kunnat för Stats-Verkets behof användas.
Emedlertid och som numera genom Rikets Ständers beslut är bestämdt
förordnadt, att den räntespanmål, som till Kronans magasin inlefvereras,
bör vara ren och strid, synes ett sådant förhållande sorn det
1111 anmärkte, icke vidare kunna inträffa.
Vid 1835 års räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något alt
erinra, utan få endast tillkännagifva, att förlusten å spanmålsförsäljningarne
detta år varit 1,710 R:dr 47 sk. 7 r:st., hvaremot vins terne uppgått
till 1,728 R;dr 38 sk. 9 r:st.
F. d. Allmänna Magasins-Fonden.
Räkenskapen, som för år 1834 är uppgjord i Allmänna MagasinsContoret
och i Kongl. Kammar-Rätten granskad, utan anmärkning, är
deremot för år 1835 författad i Revisions-Contoret för Allmänna Magasins-Ärendernes
utredning, men saknar anteckning om undergången
— 32 —
revision i Kongl. Kammar-Rätten, dit sistnämnde års hufvudbok först
den 13 nasti. September blifvit aflemnad.
Förhållandet med inkomster och utgifter är följande:
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och fordringar . . .
År 1834.
1,083,202:29. c.
År 1835.
740,328: 38.
7.
Uppbörd:
Diverse inkomster
Återlefverering från Stats-Verket:
Fastigheter
Vinst på Spanmålslagret ....
Dito på öfverlåtne fastigheter . .
2,140: 25. 2.
2,652: 32. 5.
2,393: 44.
711:39.
13,234: 44.
1 I i= f- S-
S:r
4,793: 9. 7.
16,340: 31.
7.
B al ance till påföljande året :
Skulder ..........
1,183,397: 26. —
1,184,741: 8.
2.
Summa
2,271,393:17. 1.
1,941,410: 30.
4.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder
1,331,559:10. 8.
1,183,397: 26.
—
Utgift :
Diverse omkostnader
Afskrifningar af contante medel . .
Dito af förlusten å Spanmåls-
Exporten till Italien
Förlusten på försålde och öfverlåtne
inventarier
Öfverlåtelse till Stats-Verket och Kgl.
Krigs-Collegium: Inventarier och
Fastigheter
328:15. 7.
3,141: 39. 9.
179,531: 34.11.
I,605:i6. 3.
14,898: 5.4.
1,152:44. c.
21,762:11.11.
8,094: 29. 3.
432: 31. 2.
S:r
199,505:15.10.
31,442: 20.10.
Balance till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . .
740,328:3». 7.
726,570: 31.
6.
Summa
2,271,393:17. 1.
1,941,410: 30.
4.
33
• Granskningen af Fondens räkenskaper bar varit försvårad derigenom,
att åtskillige Lands-Contor underlåtit att lemna Magasinsförvaitarne
del utaf de afbetalningar, som å Fondens i räkenskaperne balancerade
fordringar för erhållen undsättningsspanmål till Landt-Ränteriet influtit,
hvaraf den skiljaktighet uppstått, att Magasinsräkenskaperne från
orterne såsom utestående medel upptagit vida större belopp, än som efter
Magasins-Fondens och Landt-Ränteriernas räkningar verkligen utestå;
— i anledning af hvilket förhållande Revisorerne hemställa att rättelse
i detta afseende måtte vidtagas.
I öfrigt hafva denna Fonds räkenskaper icke föranledt till någon
anmärkning.
Redogörelsen för undsättningsanstalterne efter 1826 ars missväxt.
Berörde räkenskap, hvilken, på grund af ifrån Länen inkommande
och i Öfre Revisions-Departementets Contor för Allmänna MagasinsÄrendernes
utredning granskade räkningar, uppgöres utaf nämnde Contor
och innefattar tiden emellan den 1 Maj det föregående åi’et till samma
dag det derpåföljande, har för 2:ne år, eller från den 1 Maj 1834
till samma tid år 1836 af Revisorerne granskats och utvisar:
Ti o /. { Äret från den Aret från den
** C e 1 Maj 1834 till 1 Maj 1835 till
D:o 1835. D:o 1836.
Balance från föregående året:
I länen utestående Undsättningsmedel ef
O
ter
1826 års missväxt 1)8,823: 2. 9. 43,525:12. 7.
Uppbörd:
Anmärkningsmedel .... .... 5:37. 4. 21:40. —
Återdehitering  129: 11. — 150: 39. 7.
S:r 135: — 4. 172:31. 7.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar  662:45. 6. 657:40. 3.
^
*
Summa 59,621: — 7. 44,355:36. 5.
Credit.
Balance från föregående äret:
Öfverlefvereringar  657:40. 3. 662:45. 6.
Transport 657: 40. 3. 662:45. 6.
(5)
- 34 —
Utgift: Transport 657:40. 3. 662:45. r>.
Afkortning  6,603: 2. 4. 7,685: 24. —
Lefvereringar  8,834:41. 5. 4,014: 33. 3.
S:r 15,437:43. 9. Il,700: 9. 3.
B al ance till päföljanele året:
I länen utestående fordringar .... 43,525:12. 7. 31,992:29. 8.
Summa 59,621: — 7. 44,355:36. 5.
Af de den l:sta Maj 1836 ännu resterande 31,992: 29. 8. utestodo:
I Skaraborgs Län .... 2,051: 33. 2.
» Elfsborgs d:o .... 14,496: 31. 8.
» Kopparbergs d:o . . . 3,136: — 2.
» Hallands d:o .... 7,091:25. 8.
» Götheborgs oell Bohus d:o 5,216: 35. —
Tillsammans 31,992:29. 8.
Vid denna Redogörelse hafva Revisorerne icke funnit något att
O O
erinra.
Spanmäls-Creditiv-Fonden.
Räkenskaperne, hvilka för år 1834 blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
reviderade, utan anmärkning, hafva deremot för år 1835 icke undergått
granskning, af den orsak att sistnämnde års Hufvud-Bok först
efter Revisions-förrättningens början till bemälte Embets-Verk allemnats.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. År 1834. År 1835.
B al ance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar . 952,933: 5. — 913,262; 3. 1.
Inkomst:
Lefvereringar från Kongl. Ränte-Kam
maren
.
53,447:i9. 3. 108,042:26.10.
Diverse  1,562:29. 2. 114:45. 6.
S:r 55,010: — 5. 108,157:24. 4.
Bulance till påföljande året:
Öfverlefvereringar  5,749: 23. — 2,220:11. 1.
Skulder  36,488:29. 9. 17,484: 1. 7.
S:r 42,238: 4. 9. 19,704:12. 8.
Summa 1,050,181:10. 2. 1,041,123:40. 1.
— 35 —
Credit.
B al ance från föregående året:
Öfverlefverering  3,174: 1. 1. 5,749; 23. —
Skuld  36,740: 21. 7. 36,488: 29. 9.
Sir 39,914:22. 8. 42^238: 4. 9.
Utgift:
Afskrifningar  4,413:35. — 79: 9. —
Omkostnader  3,975:10. 7. 1,431: 25. 1.
Förlust på försäljning af Spanmål . 5,953: 37. 6. 2,028: 46. 5.
Lefvereringar till Kongl. Ränte-Kam
maren
82,661: 45. 4. 88,807: 9. —
S:r 97,004: 32. 5. 92,346:4i. 6.
B al ance till påföljande året:
Behållningar i Contant och Spanmål 60,412:17. 7. 43,245; 2. 2.
Fordringar  852,849: 33. 6. 863,293: 39. 8.
S:r 913,262: 3. 1. 906,538: 41.10.
Summa 1,050,181:10. 2. 1,041,123:40. 1.
l:o. Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer hafva fästat
uppmärksamhet dervid att utaf den spanmål, 1,250 T:r Råg, 1,000
T:r Korn och 350 T:r Ärter, hvilka, i anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i Jemtlands Län hos Kongl. Maj:t gjorde underdåniga
hemställan om behof af undsättnings-spanmål för Länet efter 1832 års
missväxt, redan under hösten samma år blifvit, till följd af det med
Grosshandlaren Liljewalch afslutade Contract, afsänd till Sundsvall, icke
det ringaste kunnat för det afsedda ändamålet, Jemtlands Läns undsättning,
hvarken mot borgen, på Credit eller till District-MagasinsIntresscnterne
användas, hvarigenom, enligt hvad räkenskaperne då utvisade,
Creditiv-Fonden tillskyndats en förlust af 2,108 R:dr B;co.
I anledning häraf anse sig 1111 församlade Revisorer, efter granskning af
de räkenskaper, som visa resultatet af berörde undsättnings-företag, böra
meddela, att Fondens verkliga förlust, i och för samma undsättning,
uppgått till 8,240 R:dr 41 sk. 11 r:st. B:co, samt att prisskillnaden å
det efter samma års missväxt anskaffade frökorn utgjort det af 1835
års Revisorer förmodade belopp 1,763 R:dr 2 sk. 1 r:st.; och har således
förlusten å hela undsättnings-anslaget för Jemtlands Län efter 1832
års missväxt bestigit sig till icke mindre än 10,003 R:dr 44 sk.
— 36 —
2:o Genom förändring af principen för undsättnings meddelande
under ifrågavarande år, enligt hvilken endast räntefria förskott af Staten
tilldelats enskildte personer, emot godkänd horgen, i ändamål att
tillhandahålla spanmål åt. behöfvande på bestämda orter efter bestämda
maximi-pris, synes en dubbel fördel vara vunnen, först för Staten,
som derigenom befriats från eljest oundvikliga betydliga förluster och
sedan för orternes innevånare, hvilka sålunda blifvit återförde till det rätta
och naturliga förhållande att endast inom sig sjelfva uti egen arbetsamhet
och sparsamhet söka grunden för utkomst och sjelfbestånd.
Såsom ett undantag från förenämnde, i öfrigt strängt följde, princip,
anse sig Revisorerne böra nämna det förhållande att Handelshuset
Erik Forssells Söner, som i ändamål att med spanmål förse ortens
nödställde innevånare, af Creditiv-Fonden erhållit ett penninge-förskott,
fått med 300 T:r utsädes-korn afbörda betydligaste delen af deras till
Fonden sålunda iliäftade skuld; genom hvilken bemälte Handelshus
meddelade tillåtelse Staten, ehuru i ringa mohn, blifvit återförsatt i det
förhållande, som velat undvikas, nemligen att medelst spanmålens återutlemnande
komma i direct beröring med innevånarne i orten.
3:o. Beträffande säkerheten för Grosshandlaren Liljevalchs skulder
till Crediv-Fonden, hafva Revisorerne haft tillfälle granska de af honom
anskaffade borgensförbindelser för återbetalningen af de år 1833
till honom försålde '7,000 T:r spanmål, i ändamål att tillhandahållas
undsätlnings-behöfvande i Wester- och Norrbottens län, med hvilken
återbetalning, som skolat vara verkställd inom 1835 års slut, Liljevalch
erhållit än ytterligare anståird.
Den utaf bemälde Grosshandlare stälde säkerhet för återgäldandet
af ett år 1834 i förenämnde ändamål honom lemnadt contant förskott
af 50,000 R:dr, hvarmed anstånd beviljats till 1837 års slut, har utaf
Revisorerne icke kunnat pröfvas, emedan en slik pröfning, till följd af
Kongl. Majrts Nådiga förordnande, tillkommer vederbörande LänsStyrelser.
4:o. I öfrigt hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa att, till
lättnad vid granskningen af Creditiv-Fondens Hufvudböcker, hvilka afslutas
på Calender-år, hvaremot verificationerne eller Lands-Contorens
redogörelser slutas å uppbörds-år, vederbörande Lands-Contor mätte
anbefallas att inom Column utmärka de å undsättnings-skulderne under
Calender-årets första tertial verkställde afbetalningar.
— 37 —
Chartce-Sigillatoe-Verket.
Dess räkenskaper, hvilka för båda Revisions-åren blifvit i Kongl.
Kammar-Rätten granskade, med anmärkningar, utvisa följande förhål
lande
:
Debet. Å r 18 3 4. År 1 8 3 5.
Balance från föregående äret:
Behållning hos Embets- och Försäljnings
män
158,277:40. 6. 164,377: i. 9.
Proprie Balancer  14,042: 43. io. 10,820:17. 2.
Behållning af ostämpladt Papper . . . 5,665: 7. — 6,083: 3. —
Dito af Inventarier  518: 33. 4. 518: 33. 4.
SÅ7' 178,504:28. 8. 181,799: 7. 3.
Uppbörd:
Stämpladt Pappers försäljning .... 321,323: 30. — 358,890: 40. —
Influtne medel för sportlerne i Kongl.
Maj:ts Canzli  —— — — 19,625: 32. —
Ersättning för maculerade Chartor . . 174:46. — 164: 34. 6.
Extra Stämpling  2,531:24. — 2,965: — —
Extia Uppbörd  771:36.10. 459:22. 4.
S:r 324,801: 40. io. 382,105:32.10.
Lefver erin g:
Från Kongl. Räntekammaren .... 15,619: 23. — 17,026:17. e.
s Rikets Ständers Riksgälds-Contor . 1,565: 34. 1. 1,945:35. 2.
Landtränterierne  9,276: 47. 6. 8,355: 25.
S:r 26,462: s. 7. 27,327:29. 9.
Balance till följande året:
Öfveriefvereringar  . . 193: 43. 5. 264: — 4.
Summa 529,962:25. 6. 591,496:22. 2.
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefverering  695:29.10. 193:43. 5.
Transport 695: 29.10. 193: 43. 5.
Transport 695:29.10. 193:43. 5.
Afkortning:
Maculeradt Extra stämpladt Papper . 107: 6. — 99:28. —
Extraordinarie Afkortning  294: 44. 3. 399: 6. c.
S:r 402: 2. 3. 498:34. 6.
Utgift:
Lands-Contorens och Landträntmästarnes
^ Provision  8,168: 5. 8. 7,696:26. -
Transportkostnader  632:31. 8. 658:47. 1.
Diverse Utgifter  1,152: 8. 5. 1,570:34. 7.
Försäljnings-provision  15,464:10. 1. 17,946: 5. 9.
Aflöning lör Chartae-Sigillatas-Contoret . 3,300: — — 3,534: 30. —
Papper till Charta Sigillata .... 10,701: 27. — 10,381; 4. —
Åklagare-andel å de efter åtalan influt
ne
afgifter  — 1,159: 5. <5.
Hvitstämplings-Kostnader  1,565: 34. 1. 1,945; 35. 2.
S:r 40^984: 20. 11. 44,893: 2. 1.
Lefverering :
Till Kongl. Räntekammaren .... 56,708: 17. 7. 79,232:39. —
Till Landtränterierne  249,372:43. 8. 268,753: 27. s.
S:r 306,081:13. 3. 347,986:18. 8.
Balance till påföljande året:
Behållning hos Embets- och Försäljningsman
164,377: 1. 9. 180,068:12. 7.
Proprie Balancer  10,820:17. 2. 10,799:14. 7.
Behållning af ostämpladt Papper. . . 6,083: 3. — 6,534; 23. —
Dito af Inventarier  518: 33. 4. 522: 17. 4.
S:r 181,799: 7. 3. 197,924:19. <5.
Summa 529,962:25. 6. 591,496:22. 2.
l:o Då de för försåldt stämpladt papper af Chartse-Sigillalae Försäljningsmännen
uppbnrne medel endast från någre Län lefvererats inom
den i Författningen föreskrifne tid, eller den 15 Januari, synes det
Revisorerne som skulle vederbörlig control i afseende härå uteblifvit.
2:o. De, enligt Räkenskaperne, utestående proprie-balancer, som
vid 1833 års slut utgjorde  14,042: 43. 10.
39
och, på sätt ofvanintagne summariska räkenskaps-uppställning utvisar,
vid 1835 års utgång nedgått till  10,799: 14. 7.
hafva, enligt en Revisorerne tillställd balance-inredning, sedermera under
loppet af år 1836 ytterligare minskats med . . . 4,435: B. 2.
Och äro således proprie-balancerne på desse 3:ne år nedsatte till 6,364; 6. 5.
eller ungefärligen ii delar af det belopp desamma vid slutet af 1833
utgjorde. •
3:o. Ehuru serskildt afslutade och uti Kongl. Kammar-Rätten granskade
Hufvudböcker öfver Chartae-Sigillatas Hvitstämplings-kostnaden
åren 1834 och 1835 blifvit till Revisorerne aflemnade,. anse dock Revisorerne
någon ziffer-upps täll ning derom icke vara af nöden, enär utgiften
i summa är upptagen till redovisning uti Char tae-SigiI latae-Verke
ts IIufvud-Bok, samt redogörelserne för hvitstämplingen således äro
att betrakta såsom ver i fica tioner tili berörde Hufvud-böcker.
Avesta Bruks D ir e c t ion.
Denna Directions räkenskaper hafva för båda åren blifvit i Kongl.
Kammar-Rätten granskade, utan anmärkning, samt utvisa följande resultat:
Debet.
ir 1834. År 1835.
Balance från föregående året . . . 15,029:16. — 17,149:30. 3.
Uppbördj dels af Kopparränta och slagskatt,
dels af Koppar och Manufac
tur-tull
31,623:47. 5. 39,836:24. 2.
Summa 46,653:15. 5. 56,986: 6. 5.
Credit.
Afkortningar och Anordningar . . . 3,679; 34. 8. 2,040: - —
Lefvereringar till Kongl. Räntekammaren
och Stockholms Metall-Våg .... 25,823: 46. 6. 31,364: 29. —
Balance till påföljande året:
Stats-Verkets behållning på Avesta våg 16,659:11. 3. 23,113:34. —
Innestående Krono-Uppbörd i Koppar
och
Manufactur-tull  440:19. — 417; 39. 5.
d:o för 4:de qvartalet 1831 .... 50: — — 50: — —
Sl7 17,149:30. 3. 23,581:25. 5.
Summa 46,653:15. 5. 06,986: o. 5.
40
Vid. granskningen af dessa Räkenskaper hafva Revisorerne fästat
uppmärksamhet dervid, att, ehuru Kongl. Stats-Contoret redan under
den 29 Maj 1832 förordnat om indrifning af sistnämnde i räkenskaperne
balancerade 50 R:dr, utgörande Koppar- och Manufactur-tulimedel
för 4:de qvartalet år 1831, har någon påföljd, i anledning häraf, ännu
icke visat sig; Och få Revisorerne alltså tillstyrka, det åtgärder måtte
vidtagas för indrifvande, så fort som möjligt, af berörde summa.
Kongl. Post-Verket.
Af räkenskaperne, hvilka för år 1834 granskats i Kongl. KammarRätten,
med anmärkningar, men för år 1835 ännu icke undergått revision,
inhämtas' ställningen, i afseende på inkomster och utgifter samt
de sednares serskildta natur utaf Aflöningar eller Omkostnader, sålunda:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 107,252:28. 7. 153,897:25. 8.
Inkomst:
Post-Porto  495,047:13. 4. 518,476: 6. 6.
Frakt-medel vid Grislehamn och Ystad 4,608:23.10. 4,011: 9. 4.
Ersättning af Kongl Preussiska Post
Verket
17,113:12. 6. 16,574:28. 3.
Diverse  4,009:17. 1. 7,479: 4. 5.
~520,778:18. 9. 546,541: - e.
Diverse Verks Medel  2,074: 35. 8. 1,466: 4. 9.
S:r 522,853: c. 5. 548,007: 5. 3.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . . 2,771: 8. 2. 3,007:13. 2.
Summa 632,876:43. 2. 704,911.44. 1.
Credit.
Balance frän föregående året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . . 4,381: 6. 1. 2,771: s. 2.
Transport 4,381: 6. 1. 2,771: 8. 2.
Transport 4,381: 6. 1. 2,771: 8. 2.
Afkortningar  2,245:37. 8. 5,103:14. 7.
Omkostnader:
Ordinarie Aflönings-Staten  57,057:16. — 60,782:18. 4.
Indragnings-Staten  417:16. — 428: 28. —
Pensions-Staten  2,144: 8. — 2,197:14. 8.
Omkostnads-Staten  289,895: 7. 7. 296,794: — 2.
S:r 349,513:47. 7. 360,202:13. 2.
Förlust på Paket-Post-Inrättningen emellan
Stockholm och Helsingborg . . 7,866: 3. 1. 2,304:14.11.
Understöd till Bolaget för Diligence-Inrättningen
emellan Stockholm öfver Götheborg
till Helsingborg  10,900:  6,000:
S:r 18,766: 3. 1. 8,304: 14. 11.
Lefv er er ingar:
Till Stats-Verket  101,997:31. 5. 100,000:
» Diverse Verk  2,074:35. 8. 1,466: 4. 9.
S:r 104,072:19. 1. 101,466: 4. 9.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar .... 153,897:25. 8. 227,064:36. 6.
Summa 632,876:43. 2. 704,911:44. 1.
Sedan, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 29 April 1830,
vid Motala Mechaniska Verkstad, för ett Post-Ångfartygs räkning, blifvit,
efter en af Capitainen Carlsund uppfunnen constructions-method,
förfärdigad en Koppar-Ångpanna, hvilken kostat Post-Verket 12,419 R:dr
36 sk. 1 r:st., men samma Panna sedermera befunnits för ändamålet
oduglig; Så har, i anledning af Öfver Post-Directeurs-Embetets derom
gjorde underdåniga hemställan, Kongl. Maj:t under den 5 Juni 1834 i
Nåder tillåtit, att den ifrågavarande ångpannan hnge försäljas och högsta
anbudet derå underställas Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning. — Det af
Götha Canal-Direction då gjorde anbud, 4,833 R:dr 16 sk., blef häruppå
antaget och pannan i följd deraf utaf Öfver-Post-Directeurs-Embetet
till Directionen försåld.-—Revisorerne hafva likväl, hvarken af de Kongl.
Brefven eller Öfver-Post-Directeurs-Embetets Protocoller och räkenskaper
kunnat finna, att någon ansvars- eller ersättningsskyldighet blifvit
(6)
42 —
emot vederbörande yrkad, i anledning af Post-Verkets i och för nämnde
transactioner tillskyndade förlust af 7,586 R:dr 20 sk. 1 r:st.
I öfrigt få Revisorerne anmäla, att bemälde Embetes Protocoller
och räkenskaper vittna om noggranhet och ordentlighet i afseende på
administrationen, samt att genom en med afvikne Post-Commissarien af
Lundblads Concurs-Massa till vägabragd t förlikning, Post-Verket erhållit
full liqvid för sin bos af Lundblad ägde fordran 14,890 R:dr 23 sk. 1 r:st.
Ehuru Post-Verkets utgifter under de 2:ne åren, hvilkas räkenskaper
varit föremål för Revisorernes granskning, blifvit betydligen
ökade, och hvilket hufvudsakligen härledt sig ifrån öppnandet af flere
nya Post-Communicationer, Diligence-Inrättningen, beklädnad till Postillonerne,
nya Post-Väskor, inköp af Posthus i Haparanda, reparation
å Posthuset i Upsala samt partiella tillökningar 1 någre tjenstemäns
löne vilkor, har ändock behållningen ökats med 145,258 R:dr 9 sk. 11 r:st.
Kongl. Mynt-Verket#
Räkenskapernc, som uti Kongl. Kammar-Rätten äro granskade förar
1834 utan, men för år 1835, med anmärkningar, utvisa följande förhållande
:
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Bal ance från föregående året:
Contante Tillgängar ,
Guld, Dukater 844. — 1,887.
å 5: 32
Silfver, R:dr 2,129: 30. 7.7,
1,876: 31. 3.y *38.
Banco-Sedlar
5,009: 16.
5,679: 1.
5,982: 32.
7.
7.
10,693: —
5,004: 19.
5,306: 46.
4.
S:r
16,671: 2.
2.
21,004: 17.
4.
Behållningar i omyntade Metaller
Guld i värde .
8,530:42.
8.
2,838: 5.
4.
Silfver d:o
232,118: 39.
1.
233,411: 33.
9.
Dito i Medaljer . . d;o
2,157: 23.
1.
2,866: 3 7.
4.
Koppar d:o
11,635: 8.
10.
5,161: 35.
10.
S:r
254,442: 17.
8.
244,278: 16.
3.
Inventarier af Deglar, Kol ocb Ved
2,326: 35.
4.
2,356: 25. 10.
Utlänte Medel,
Mot Stockholms Stads Drätsel-  Commissions Obligationer
10,000: —
_
Transport
283,440: 7.
2.
267,639: 11.
5,
— 43 —
Transport 283,440: 7, 3. 287,639: II, S.
I Rikets Ständers Bauk deponeradt
Silfver mot erhållne Ban
co-Sedlar
44,800:
Fordringar af B:co-Sedels-Fonden
för försåldt Silfver ä diverse
courser  34,980:24. 6,
Fordran af Öfver-Intendents-Embetet
för till Myntets Quaibyggnad
förskjutne medel, som
med 5,000 R:dr ärligenersättas 14,863:41. 2. 19,548:31. 10.
o 1 n.llsr 24. 10, 287,187: 43.
Inkomst:
Myntskatt,
Silfver 2,548:47. 6. t aven .a o arnt .
Dukater 24. — 1 C " ’ ’ 6,79/. 14. 8. 6,614:10. 3.
Silfver 2,429:15. ioy
Skednings-Afgift för Guld . . 35:35.10. 45:31. 4.
Präglare-Lön för Medaljer . . 102:22. — 101: 32. —
Inkomst för vid Myntet verkställde
arbeten för enskilde .... 331:29. — 473: 11. 6.
Ränta å en Stockholms Stads Diät
sel-Commissions
Obligation . 3S3:16. —
— —
Vinst å Guld och Silfver,
Dukater 13. — I ...
Silfver 44:35.8.1 • • • -
192=47. l.
D:o å Koppar-Utmyutningen .  — 6,844: lo. 3.
S:r 7,650:21. 6. 14,271:46. 5.
Stats-Anslag , 8,142:36. — 8,142: 36.
15,793: 9. 6. 22,414: 34. s.
Bal ance till påföljande äret:
Skulder till Banken för till utmyntning
inlefvereradt Silfver,
efter afräkning af | procents
myntskatt
. . 224,175:22. 3. 95,498: 4. 3.
Dito till dito för medel till myntningskostnader
30,000:  40,000:
Dito till dito för Koppar till Lo
jering
. . 7,755:45. 7. 7,755:45. 7.
Dito till Stats-Contoret i liqvid
för Koppar till utmyntning . _6,742: 25. J. jo^.^3, 45 5 42 ,
Summa 662,551: 31. 9. 457,968: 23. 9
Credit.
Balance från föregående året:
Skuld lill Banken, för till utmyntning
inlefvereradt Silfver,
efter afräkning af | procents
Myntskatt. ....... 226,579:26. 3. 224,175:22. 3.
Dito till dito för erhållne Banco
Sedlar
mot deponeradt Silfver 44,800: — —
Dito lill dito för medel till myntningskostnader
30,000: — — 30,000:
Transport 301,379:26. 3. 254,175: 22. 3.
— 44 — ..
Transport 301,379:26. 3. 254,175:22. 3.
Skuld till Banken för Koppar till
Lojering  7,755:45. 7. 7,755:45. 7.
Dito till Stats-Contoret i liqvid
för Koppar till utmyntning . 12,962? 3. 7. 6,742:25. 7,
Dito till Mynt-Verkets SilfverFond,
för till Quai-Byggnadsarbetets
bedrifvande försåldt
Silfver
. 34,980:24. 6. .¥,7,078: 3. 11. 268,673:45. 5.
Utgift:
TjenstemUns Aflöning och Arfvoden
samt Myntarbetares Dags
verks-Penningar
8,949:46, 4. 10,912: 9. 8.
Mynt-Machiner, Gjutgods,^ Olja,
Ljus och Talg, Smiden, åtgängne
Deglar, Yed och Kol, Koppar
till lojering m. m. . . 8,702: 32. 3. 11,621:36.
Byggnads-Arbeten .... ^ 633: a. — 3,204: 2. 4. jg^ogS; 32. 7. 25,738: — —
Balance till påföljande äret:
Contante Tillgängar,
Guld, Dukater 1,887: — 1,532:
.i 5: 32  10,693:  8,681: 16. —
Silfver, R:dr 1,876: 31. 3. L J28 sk 5 004. jg 4 19,931: 32. 5.
B:co-Sedlar  5,306:46. - 5,396: 9. 3.
S:r 21,004: 17. 4. 34,009: 9. 8.
Behållningar i omyntade Metaller,
Guld ... i värde . . . 2,838: 5. 4. 5,057: 13. 4.
Silfver . • . d:o .... 233,411: 33. 9. 89,237:24.
Dito i Medaljer d:o ... 2,866:37. 4. 7,629: 10. —
Koppar . . . d:o . • ■ 5,161: 35. 10. 7,078: 4.
S:r 244,278: 16. 3. 109,002: 3 . 4.
inventarier af Deglar, Ved och
Brännkol 2,356: 25. 10. 3,753: 20. —
Fordran af Öfver-Intendents-Embetet
för till Myntets Quai-byggnad
förskjutne medel, som med
5,000 B:dr ärligen ersättas. . 10,548: 31. io. 16,791: 41. 4. 9B7 <R7. 3 1G3(556. 26 4_
Summa 662,551: 31. 9. 457,968: 23. 9.
Revisorerne, hvilka vid desse räkenskaper icke haft nugot att anmärka,
anse sig böra hos Rikets Ständer anmäla följande:
Myntningskostnaden har utgjort år 1834 nära 2 procent af det
myntade Guld- och Silfvermyntets värde, men år 1835 blott något olver
1~ procent. Den lägre kostnaden det sednare året skall egentligen
härrört deraf, att koppar-myntning, till ett antal af 1,324,800 st. större
och mindre myntstycken derunder ägt rum, och hvarigenom en del af
45 —
underliålls-kostnaden för den Kongl. Myntet tillhörige arbets-personal
kunnat bestridas af vinsten på koppar-utmyntningen. Det förmodas att
de år då koppar-myntning sker till större belopp, densamma skall kunna
betacka största delen af förlusten på silfvermyntningen, hvilken i
öfrigt Mynt-Verket måste vidkännas, enär myntskatten är | proent
och kostnaden för myntningen uppgår till omkring dubbelt.
Kopparmyntningens öfverflyttade från Avesta till Kongl. Myntet
härstädes, lärer, förutom den prydligare och noggrannare präglingen,
sorn deraf blifvit en följd, äfven medfört den fördel, att Mynt-Verkets
tillöfvade arbetspersonal der kan oafbrutet bibehållas och Kongl. Myntet
derigenom vara i stånd att när som helst bedrifva silfvermyntningen
med ali den skyndsamhet som från Bankens sida kan äskas. Med
hvardera af nu befmtelige 7 prässar skall för närvarande kunna myntas
från 30 till 60 myntstycken i minuten.
Detta förhållande ådagalägger ändamålsenligheten af de kostnader
hvilka användts till Myntverkets förbättrande sedan år 1822, då Myntverket
blott hade 2:ne myntprässar, hvarmed endast 12 ä 13 myntstycken
i minuten med hvardera kunde utmyntas, och då, enligt hvad
Mynt-Comiten yttrat, ”knappast fanns något enda af de verktyg och
”redskap, sorn från den första till den sista af de serskildte operatio”nerne
vid myntets förfärdigande begagnas, äga den beskaffenhet, sorn
”fordras för att utan öfverflödig tidspillan, känbar förlust och dryg
”arbetskostnad kunna åstadkomma ett felfritt mynt.”
För det närvarande äro Mynt-Verkets Machinerier uti det bästa
skick och lill största delen förfärdigade på stället samt kunna i öfverslag
anses uppgå till ett värde af 80,000 R:dr B:co, förutom byggnaderne.
Kostnaderne för Myntverkets iståndsättande och bringande i den
goda ordning, hvaruti detsamma nu befinnes, hafva blifvit bestridde
med det för myntets underhåll och drift af Rikets Ständer beviljade
Anslag, utgörande för åren 1822 till och med 1833 årligen . 7,500:
samt 1834 och 1835 årligen  8,000:
derutöfver år 1823 en summa af  3,420:
som på Extra Utgifts-medlen anvisades; och åren 1826 och
1827 tillsammans  10,000:
hvilken sistnämnde summa af Statsmedlen anordnades såsom förskott,
att af Mynt-Verkets tillgångar successive afbetalas.
Någon återbetalning af detta förskott har emedlertid hittills icke
skett och Revisorerne hysa den öfvertygelse att Myntverkets tillgångar
icke medgifva en sådan återbetalning, utan att Rikets Ständers Bank
— 46 —
i samma mohn skulle öka det förskott, som af densamma blifvit kmnadt
Mynt-Verket,, i och för bedrifvande af sjelfva utmyntningen, hvarvid
alltid erfordras ett ej obetydligt förlag uti guld och silfver. Revisorerne
anse likväl en sådan åtgärd icke vara lämplig, utan få till Rikets
Ständer göra hemställan derom, att nämnde Förskotts-Summa,
10,000 R:dr B:co, må uti Stats-Verkets räkenskaper afskrifvas.
Skulle Rikets Ständer icke finna skäl medgifva den sålunda föreslagne
afskrifningen, bör beloppet uppföras såsom en skuld i MyntVerkets
räkenskaper, der detsamma nu saknas, ehuru det uti Kongl.
Stats-Contorets Redogörelser finnes infördt bland utbetaldte förskotter.
Kongl. C«ntro 11- Verket.
Räkenskaperne, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit granskade för
år 1834 utan och för år 1835 med anmärkningar, utvisa:
Debet.
Balance från föregående året :
År 1834. År 1835,
Lefvererad inom Uppbördsåret . . ,
Resterande vid Uppbördsårets slut ,
3,445: io.
57:15.
4.
2,918: 47.
65: 40.
8.
10.
S:r
3,502: 25.
4.
2,984: 40.
6.
Uppbörd:
Enkel Afgift,
I Stockholm . 4,753: s. 2, 6,005: i. s.
1 Orterna . . 3,871: 39. n. 4,443. 27. io.
8,624: 45,
1.
10,448: ao.
1.
Dubbel Utgift,
I Stockholm . 66:14. io. 154: ii. 5.
I Orterna . . 141: 47. 5. 82: 47. io.
208:14.
3.
237: ii.
3.
Controllering af utländska arbeten .
116: 33.
10.
125: 21.
8.
Extra Uppbörd .........
■ 43.
4.
1: 2.
8.
S:r
8,950, 40.
6.
10,812: ig.
8.
Summa
12,453:17. io.
13,797: 9.
2.
Credit.
Utgift:
Expenser m. ni
2,393: s.
7.
324: 36.
7.
Transport
2,393: s.
7.
324: 30.
7»
Transport
2,393: s. 7.
324: 36. 7.
Arfvoden ............
1,307: 34. n.
1,484: 45. 4.
Postporto
87:43. 6.
86: s. 9.
S:r
3,788:39. -
1,895:42. s.
Lefver er ing:
Till- Kongl. Räntekammaren och Landt-
ränterierne
5,679: 34. 4.
8,321:46. 4.
Balance till påfölj mide år:
Innestående Krono-Uppbörd,
Lefvererad inom Uppbördsåret . . .
2,918:47. s.
3,516:24. io.
Resterande vid Uppbördsårets slut . .
65: 40. io.
62: ,39. 4.
S.T
2,984: 4o. g.
3,579:ig. 2.
S u m m a
12,453:17. io.
13,797: 9. 2.
Revisomne, som med desse räkenskaper icke funnit nå°ot att erinra,
anse sig böra upplysningsvis meddela följande:
År 1834 har blifvit controlleradt:
i Stockholm, Gul(1. 1 Silfver Tenn
, t- l i p -p <Ivlnt- i Lod. i&.
Mot Enkel afglft  9,346i. 133,736. 3,102.
Dubbel d:o
871. 2,059. —
Från Utrikes orter inkomne . 1,042*. 292. ■
S:r 10,4761. 136,087. 3,102.
I Orterna:
Mot Enkel afgift . . . . . 8,177|. 92,227*. 21,9891.
Tillsammans 18,6541. 228,3141. 25,0911.
Ar 1835 har blifvit controlleradt:
I Stockholm,
Mot Enkel afgift  12,193*. 166,740. 4,955.
Dubbel d:o  1252. 5,081. ——
Från Utrikes orter inkomne . 1,147. 80. ~—
. _ S:r 13,466. 171,901. 4^557
/ Orterna:
Mot Enkel afgift  9,117*. 109,365*. 21,883*.
Tillsammans 22,5831. 281,2661. 26,8381.
Kongl* Snnclliets-Collegiiiiii*
Räkenskaperne, i Kongl. Kammar-Rätten granskade med anmärkningar
för båda åren, utvisa nedannämnde förhållande med Inkomster och
utgifter :
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Balance från föregående äret:
Medicinal-Fondens Behållningar och Fordringar
24,875: i. 7. 18,344:42. 6.
Inkomst :
Medicinal-Statens anslag för året . . 66,011:19. 9. 71,345:31. 9.
Af 2:dra Hufvud-Titelns Besparingar . 5,000: — — ■—■—
Interesse-Medel  125:  125: — —
Extra dito  65:13. 3. 228: 33. —
Ersättnings dito
30: 7. — —•— — —
Anmärknings dito  52: to. 3. —•— — —
Extra Stats-Anslag för Carolinska Medico
Chirurgiska
Institutet  8,000: — — 1,600: — —
Hyres-Medel vid berörde Institut . . 950: — — 950: — —
Influtne Medel vid Veterinair-Inrättningen 7,086:19. 4. 6,702: 3i. —
Återdehitering  507; 17. 4. 6,892:38. i.
S:r 87,827: 38. n. 87,844:^37. io.
Balance tilt påföljande året:
Medicinal-Fondens skuld ..... 10,667: 9.10. 3,166:40. l.
Summa 123,370: 2. 4. 109,356:24. 5.
Credit.
Balance från föregående året:
Medicinal-Fondens skuld  12,593: 17. il. 10,667: 9.10.
Utgift :
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade . . 41,736: 3. 9. 46,720:15. 9.
Af Kongl. Sundliets-Collegium utbetalde:
Till Svenska Läkare-Sällskapet . . 500: — — 500: — —
Träns port 54,829:21. 8. 57,887:25. 7.
Transport
54,829: 21.
8.
57,887: 25.
7.
Till Laboratorium Chemicum . . .
200: -
_
200: -
—
» Allmänna Barnbörds-Inrättningen
1,188: -
—
1,212: -
—
> Vaccinationens befrämjande
1,328: 21.
—
1,328: 33.
4.
• Barnbördshuset Pro-Patria
60: -
—
60: -
—
> Farsoters och Smittosamma sjukdo-  mars botande
12,167: 30.
3.
9,646: 40.
10.
» Pensioner i Fält-Läkare-Corpsen
1,987: 24.
—
1,954: s.
.—
» Stipendier i dito
1,987: 24.
—
1,993: 2.
8.
* Veterinair-Inrättningen ....
2,853:16.
—
2,853:16.
—
» Åtskilliga Behof och föremål . .
1,898:16.
11.
950: -
—
> Medico-Legala Besigtningar
4,346: 7.
6.
4,593:11.
7.
Lönetillökningar åt Tjenstemän vid Caro-  linska Medico-Chirurgiska Institutet m. m,
. 5,149:14.
8.
4,462: 32.
4.
Af Föreståndaren för Veterinair-Inrättnin-  gen för Inrättningens Sjukstall och Sme-  dja m. m. utbetalde
6,897: 7.
2.
6,996: 23.
4.
Afskrifning
10,132:16.
8.
235: 37.
6.
S:r
92,431: 37.
11.
83,706: 29.
4.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar ....
18,344: 42.
6.
14,982: 33.
3.
Summa
123,370: 2.
4.
109,356: 24.
5.
Vid förvaltningen af de till Kongl. Collegii disposition ställde A utslag
hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 7 Mars 1835 hade anslaget till Ortopediska
Institutet upphört.
I anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 5 Maj
1834 hade, på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 14 Mars 1835,
Medicinal-Fondens skuld till Stats-Verket, 6,892 R:dr 38 sk. i r:st.,
blifvit afskrifven.
Kongl. Tull-Verket.
Räkenskaperne, granskade i Kongl. Kammar-Rätten, för år 1834
utan och för år 1835 med anmärkningar, upptaga:
(V
— 50 —
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar:
Tull-Medel  55,836: 3. 7. 77,010: io. 4.
Båk- och Lots- dito  727: 32. 4. 636: 36. 7.
Convoy- dito
. 651:16. 6. 838:26. —
Diverse Verks dito  65: — 6. 32:28. 4.
S:r 57,280: 4.11. 78,518: 5. 3.
Uppbörd:
Tull-Medel  2,934,539:12. 1. 3,377,229:44. t.
Båk- och Lots- dito . . . . . 65,525: 6. 1. 67,308: 2. 2.
Convoy- dito
256,360:33. — 229,046:36. 9.
Diverse Verks dito  6,867:34.11. 2,331:33. —
S:r 3,263,292: 38. 1. 3,675,916: 20. 1.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar och Skulder:
Tull-Medel  257: 28. s. 374: 9.11
Båk- och Lots- dito ..... . 33:16. 8. 39:15. 5
Convoy- dito  86: 19. 3. 134: 30. 9
Diverse Verks dito  53:19. 9. 91:39.
S:r 430: 36. 4. 639: 47. e
Summa 3,321,003:31. 4. 8,755,074:25. —
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar oeh Skulder:
Tull-Medel . .
252:22. 7. 257:29. $.
Båk- och Lots- dito  51: 46. 1. 33:16. 9.
Convoy- dito  63:27. 8. 86:19. 3.
Diverse Verks dito  73: 29. 9. 53:19. 9.
S:r 441: 30. 1. 430: 36. 4.
Afkortningar:
Tull-Medel  129,164: 1. 8. 150,018:12. 3.
Transport 129,164: 1. 8. 150,018:12. 3.
Transport
129,164: i.
8.
150,018:
12.
3.
Båk- och Lots-Medel .
149:14.
3.
231:
29.
4.
Convoy- dito . . .
2,715: 38.
2.
4,165:
38.
11.
Diverse Verks dito
.
•—
—
10:
2.
4.
S:r
132,029: 6.
1.
154,425:
34.
10.
Tull-Verkets Omkostnader :
Tull-Medel ....
• • • • »
542,586:43.
10.
548,664:
36.
7.
Båk- och Lots- dito .
1,919:43.
8.
1,882:
25.
1.
Convoy- dito . . .
632: 2.
4.
653:
32.
4.
S:r
545,138: 4i.
10.
551,200:
46.
—
Lefvereringar till
Stats-Verket:
Tull-Medel ....
• • • • •
2,241,619:13.
11.
2,655,731:
17.
7.
Båk- och Lots- dito .
63,528:10.
6.
64,980:
26.
10.
Convoy dito ....
252,848:22.
7.
222,998:
45.
11.
Diverse Verks dito .
6,879: 45.
1.
2,389:
—
9.
S:r
2,564,875: 44.
1.
2,946,099:
43.
1.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar:
Tull-Medel  77,010:
10.
4.
99,942:17.
4.
Båk- och Lots- dito  636:
36.
7.
856: 4.
3.
Convoy- dito  838:
26.
—
2,115: 5.
1.
Diverse Verks dito  32:
28.
4.
3: 30.
1.
S:r 78,518:
5.
3.
102,917: 8.
9.
Summa 3,321,003:31.
4.
3,755,074: 25.
—
När från debiterade uppbörden afSjö-
Tulls-Medel  2,934,539:
12.
1.
3,377,229: 44.
2.
afdragas Restantier vid slutet af hvar-
dera året  77,010:10.
4.
99,942:17.
4.
återstå, enligt Riks-Hufvud-Böckerne,
jL
till Riks-Staten beliållne .... 2,857,529:
1.
9.
3,277,287: 26.
10.
Men då härifrån vidare afräknas Tull-Verkets
Afkortningar 129,164: i. 8. 150,018;i2.3.
Omkostnader 542,586: 43. io. 548,664: 36. 7.. ^
6.
698,683: -
10.
visär sig Stats-Verkets Inkomst afSjö-  Tulls-medlen till sitt netto-belopp 2,185,778:
4.
3.
2,578,604: 26.
_
Revisorerne hafva, vid granskningen af Kongl. Tull-Verkets räkenskaper,
anmärkt:
l:o. Att så väl Stockholms Uppbörds- och Casseurs-Contors- som
Inkommande Sjötull-Kammarens Månadsförslag för håda åren befinnas
odaterade, hvarförutan de förstnämnde jemväl sakna underskrift af vederbörande
Controlleur, samt att, enligt å de sistnämnde, eller Inkommande
Sjötull-Kammarens Förslag, tecknade prassentata, desamma inlemnats
till Kongl. General-Tull-Styrelsens Kammar-Contor 2 till 5 månader
sednare än de rätteligen bort inkomma, såsom exempel hvarpå må
anföras att å Förslaget för December månad år 1835 prassentatum icke
finnes antecknadt förr än den 4 Juli 1836.
2:o. Att med Tull- och Convoy-medlens inbetalande till Kongl.
Ränte-Kammaren och Kongl. Convoy-Commissariatet länge fördröjts,
af anledning att lefvereringarne för det föregående året icke blifvit till
fullo verkställde, förr än under loppet af Oetober månad påföljde år.
3:o Att, vid jemförelse emellan Stockholms Inkommande SjötullKammares
Uppbörd och den samma uppbörd controllerande BancoBoken,
öfver hvilkas förhållande till hvarandra en Tableau här bifogas,
den för det föregående året bristande insättningen synes hafva
blifvit betäckt med påföljde årets Tullintrader.
Revisorerne hafva derjemte inhämtat, dels att den sedan år 1833
ökade utgiften för Tull-Staten i synnerhet förorsakats af den större utvidgning
bevakningen på Rikets Södra och Vestra kuster erhållit, och
dels att den betydliga förökning i tull-intraderne, som under sednare
delen af år 1835 ägt rum, härledt sig ifrån förtuilningar, nederlag och
ökad import, i anledning af den med 1836 års början gällande förhöjda
taxa å vissa artiklar.'
Kongl. ]Vummer-]Lotterlet.
Denna Inrättnings, jemte Brudgåfvo-Fondens, räkenskaper, hafva
för åren 1834 och 1835 granskats i Kongl. Kammar-Rätten, utan anmärkningar,
och utvisa följande förhållande:
Debet. År 1834. År 1835.
B al ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 45,922:21. 5. 48,413:32. 3.
Transport 45,922: 21. 5. 48,413:32. 3.
Sammandrag öfver Stockholms Inkommande Sjö-Tull - Kammares Debiterade Uppbörd af TullMedel,
Recognition och Last penningar samt Insättningarne derå i Rikets Ständers Bank för
åren 1834 och 1835.
183 4.
1 8 3 5.
Uppbörds
Förslagens
Presenta-
tum.
Debiterad
Uppbörd
Insättnin
S-
Uppbörds-  Förslagens
Presen ta-  tum.
Debiterad
Uppbörd.
Insättnin
n
a■
Januari Månad . .
31 Maj.
36,713
4
—
4,500
—
—
27 Maj.
36,291
12
—
.
—
Februari „ . .
27 d:o
22,649
25
—
5,000
-
-
27 Juli.
28,892
—
—
13,300
—
—
Mars „ . .
20 Juni.
17,425
46
—
9,000
—
—
1 Sept.
31,500
33
—
11,430
—
—
April „ . .
23 Juli
67,619
44
—
28,800
—
—
3 d-o
126,330
40
—
21,370
—
—
Maj „ . .
11 Sept.
119,692
30
—
69,380
—
—
17 d:o
80,513
16
—
108,150
—
—
Juni „ . .
10 Ocl.
153,594
42
—
132,600
—
—
5 Oct.
172,096
17
—
97,700
—
—
Juli „ . .
4 Nov.
101,475
28
—
125,200
—
—
1 2 Nov.
129,670
44
—
145,650
—
—
Augusti „ . .
I i835.
123,082
33
—
75,000
—
—
2g d:o
110,419
39
—
103,330
—
—
September „ . .
saknas
93,303
22
—
112,000
—
—
jj 1836.
99,428
14
—
79,360
—
—
October „ . .
d:o
115,242
14
—
88,000
—
—
[i 5
12 »»
137,581
15
—
93,800
—
—
November „ . .
d:o
91,937
30
—
98,800
—
—
7
5 ”
104,214
24
—
111,000
—
—
December „ . .
d:o
52,945
6
92,200
—
—
' 4
7 ”
39,841
34
—
109,630
—
—
Summa
995,682
36
840,4801-
-i
1,096,781
—
—
894,720
—
Debiterad Uppbörd i834
Insatt under året
. . . 995,682: 36. -
. . . 840,480:
Differenee 155,202: 36. —
Af i834 års Uppbörd insatt:
i Januari 1835
29,000
i Febr.
i Mars
i April
i Maj
31,900
35,700
41,600
15,509
153,709: 12. 8.
Återstod, förklarad af ingående och utgående balancer 1,493: 23. 4.
Debiterad Uppbörd 1835
1,096,781
Insatt under året  894,720
Differenee 202,061
Af 1835 års Uppbörd insatt:
i Januari 1836  '  46,670
i Februari „
31,800
i Mars
53,000
i April
15,400
i Maj
44,400
i Juni
4,000
i Juli
3,000
i September
2,249
22.
200,519: 22. 8.
Återstod, förklarad af ingående och utgående balancer 1,541: 25. 4.
Inhäftas vid pag. 52.
— 53
—•
Transport
45,922: 21.
5.
48,413: 32.
3.
Uppbörd:
Nummer-Lotteriets Medel:
Vinst å Lottförsäljningen
244,394: 33.
1.
230,775: 23.
8.
Diverse Inkomster
528: 46.
5.
399: 29.
6.
S:r
244,923: 31.
6.
231,175: 5.
2.
Riksgälds-Medel:
Bevillning af Lotterivinster
O
7,020: 3.
3.
7,449: 27.
2.
S:r
251,943: 34.
9.
238,624: 32.
4.
B al ance till påföljande året:
Öfverlefvereringar
258: 4i.
7.
624:17.
8.
Skuld
4,912: 7.
8.
4,912: 7.
8.
S:
:r 5,171: 1.
3.
5,536: 25.
4.
Summa
303,037: 9.
5.
292,574: 41.11.
Credit.
B al ance från föregående året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . .
5,026: 46.
9.
5,171: i.
3.
Utgifter:
Utfallne Vinster
128,253: 32.
—
127,825: 4.
10.
Allöningar
13,780: -
—
13,642: 32.
—
Provisioner
15,380: 1.
4.
14,673: 29.
—
Postporto
6,288:16.
—
7,024:16.
6.
Brudgåfvor
2,833:16.
—
2,833:16.
—
Diverse Utgifter såsom till Ved, Ljus,
Skrifmaterialier, Lottsedelspapper m. m.
-4
CO
JO
0
11.
5,241: 1.
—
S:r
173,722: 38.
3.
171,240: 3.
4.
Lefver ering:
Till Stats-Verket
68,863: 35.
6.
63,248: 30.
9.
» Riksgälds-Contoret
7,010: -
8.
8,205: 39.11.
Sa
• 75,873:36.
2.
71,454:22.
8.
Balance till påföljande året:
Coutante Behållningar
26,238: 40.
3.
21,537: 28.
4.
Transport
26,238: 40.
3.
21,537: 28.
4.
Transport 26,238:40. 3. 21,537:28. 4.
Foi’dringar hos Collecteurer .... 7,657: 21. 2. 8,654:15. 6.
Fastigheter .
14,517:18. io. 14,517:18. io.
S:r 48,413: 32. 3. 44,709:14. 8.
Summa 303,037: 9. 5. 292,574:4i. n.
J3 r ud g åfv o - F o uden.
Debet.
År 1834. År 1835.
JBalance från föregående året:
Contant Behållning  3,104:19.10. 24,435:34. 7.
Utlånte Capitaler  27,200: — — 6,588:46. —
S:r 30,304:i9.io. 31,024:32. 7.
Inkomst:
Årliga anslag till Brudgåfvor  2,833:16. — 2,833:16. —
Influtne Intressemedel  1,449:28. 9. 1,710:17. 2.
S:r 4,282: 44. 9. 4,543:33. 2.
Summa 34,587:16. 7. 35,568:17. 9.
Credit.
Utgift:
Utbetalde Brudgåfvor  2,550:  2,350: — —
Dito Diverse Gratificationer .... 1,012: 32. — 1,046:16. —
S:r 3,562: 32. — 3,396:16. —
Balance till påföljande året:
Contant Behållning .
24,435:34. 7. 24,919: 2. 7.
Utlånte Capitaler  6,588: 46. — 7,252: 47. 2.
S:r 31,024:32. 7. 32,172: 1. 9.
Summa 34,587:16. 7. 35,568:17. 9.
Vid dessa räkenskaper har någon anmärkning icke förekommit. —
Brudgåfvo-Fondens säkerhetsliandlingar hafva blifvit genomgångna af
Revisorerne, sora dervid icke funnit något att erinra.
Kongl. Convoy-Commlssariatet.
Detta Verks i Kongl. Kammar-Rätten, utan anmärkningar, granskade
räkenskaper för begge åren upptaga:
Debet
Balance från föregående året:
Contant Behållning .....
Utlånte medel
Oförsålde varor i Tunis ....
Fordringar hos diverse Verk . .
Dito hos diverse Personer .
Inventarier]
Obetalde Intresse-medel ....
Ar 1834.
124,484:41. 8.
41,000:
2,990: 23. 1.
36,697:25. -  46,774:32. 1.
1,643: 1. 4.
Ar 1835.
91,952:43.11.
150,000:
2,990:23. 1.
44,886:14.11.
9,108:10. 5.
1,138:11. —
1,766: 32. 8.
S:r 253,590:27. 2. 301,842:40. -
Inkomst:
Convoy-Afgift
Bidrag från Konungariket Norrige . .
Influtne medel vid Quarantaines-Inrätt
ningen
A Känsö
Vinst på Cours-beräkningar ....
Interesse å Utlånte Capitaler . . . .
256,360: 33. — 229,046:36. 9.
34,973:46. - 35,186: - 7.
23,554:42. 7.
48:31. 4.
20,467:38. s.
18:40. 6.
661: 20. 4.
S:r 314,938: 8.11. 285,380: 40.10.
Balance till påföljande året:
Skulder:
lill diverse Verk ........
> diverse Personer
Reserverade medel till Sjö-Expeditioner
1,099: 36. —
7,978:26. 3.
147,251: 1. 8.
1,361: 8. —
20,853: 8. 4.
199,744:30. 6.
S:r 156,329:i5.ii. 221,958:46.10.
Summa 724,858: 4. — 809,182:31. ».
Credit
Balance från föregående året:
Skalder: Till diverse Verk
* diverse Personer . . .
1,072: - 5.
33,625:18.11.
1,099:36. —
7,978:26. 3»
Transport 34,697:19. 4. 9,078:14. 3.
— 56 —
Transport 34,697:19. 4.
Reserverade medel till Sjö-Expeditioner 99,616: 29. 4.
Norrska Stats-Verkets fordran .... 1,396: 32. 8.
lä1 135,710:33. 4.
Utgift:
Till Fredsverkens underhållande med
Barbaresk-Sta terna  120,798:18.11.
Tractamenten till Consuler och Consulat
Secreterare
på Barbaresk-kusterna . . 39,892:16. 9.
Dito till Dito utom Barbaresk-kusterna 41,123: 3. 4.
Kongl. Convoy-Commissariatets aflöning 4,910: — —
» » » hushyra 716:32. —
Utbetalningar för Quarantaines-Inrätt
ningen
vid Känsö 21,212:29. —
Dito för underhåll af Svenska kyrkan i
London  1,237:34. —
Diverse utgifter, såsom Skrifmaterialier,
Ljuspenningar, Postporto m. m. . . 1,467: i. n.
Expectance-Löner, Pensioner m. m. . . 10,205: l. 2.
För 1828 års Expedition till Medelhafvet 741: 33. 7.
Afsatte medel till Sjö-Expeditioner . . 45,000: — —
För 2:ne Patrullbåtars utrustning 1833
— —
Förlust på försäljningen af till Tunis af
sände
present-varor  —
S:r 287,304:26. 8.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar:
Contant behållning  91,952:43. ii.
Utlånte medel  150,000: — —
Oförsålde varor i Tunis  2,990: 23. l.
Fordringar hos diverse Verk . . . - . 44,886:14. n.
Obetalde Interessemedel  1,766: 32. 8.
Fordringar hos diverse Personer . . . 9,108:10. 5.
Inventarier < . 1,138: il. —
S:r 301,842:40. -
9,078:14. 3.
147,251: i. s.
156,329:15. u.
57,652: 45. io.
34,023:39. 2.
46,881:45. 4.
4,910:
716:32. -
27,367:31. -
1,202: 4. -
1 .
1,488: 38. 3.
11,753:39. $.
193: 4i. 2.
45,000:
1,000:
2,058: 1. 7.
234,249: 30.
157,026:34. 7.
175,000:
53,007:32. 6.
3,958:16. 8.
28,472:35. -  1,138:11. -
418,603: 33. 9.
Summa 724,858: 4. — 809,182:31. 8.
Vid
Vid granskningen af dessa räkenskaper hafva Revisorerne ansett sig
höra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på följande förhållanden:
l:o Att f. d. Genera l-Consuln i Algier, Canzli-Rädet E. J. Lagerheim,
i afbidan på den ersättning han ansett sig vara berättigad att erhålla
af Kongl. Franska Regeringen för det, vid occupationen af Algier
år 1830, den dervid belägne, så kallade, Svenska Villan blifvit af Fransmännen
förstörd, fått, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref d. 20 Mars
1835, af Convoy-Cassan lyfta 6000 R:dr utan ränta, att sednast inom
två års förlopp återgäldas.
2:o Att sparsamhet och noggranhet vid användandet af denna Cassas
medel, i Revisorernes tanka, icke alltid äger rum, i den mohn som
vöre önskvärdt; och anse sig Revisorerne höra, såsom olikartade exempel
härpå, anföra:
aj att ehuru Algier är en Fransysk tillhörighet och Consulsbefattningen
derstädes synes kunna blifva bestridd utan särdeles kostnad, uppbär
t. f. vice Consuln J. F. Schultze lön och extra Consulat-anslag till
en sammanräknad summa af 2,600 R:dr Hamb, Banko.
b) att uti de af Consulerne afgifne räkningar, och hvilkas granskning
samt controllering torde möta stora svårigheter, upptagas åtskillige utgifter,
som synas vara särdeles dryga, såsom kostnaderne för Consulens
i Tunis resor till Beyens nära invid staden belägne lustslott, hvilka
kostat:
År 1833 — 1000 Tunesiska Piaster == 1650 Francs = 825 R:dr,
, 1834 — 1090 Dito = 1798| Dito = 899: 12.
» 1835 — 1090 Dito = 17981 Dito = 899: 12.
Samt underhållet af flaggstången och flaggan derstädes, hvarför kostnaden
uppgått:
År 1833 till 150 Tunesiska Piaster = 2471 Francs = 123: 36.
, 1834 — 180 Dito = 297 Dito = 148: 24.
» 1835 — 180 Dito = 297 Dito = 148: 24.
cj att åtskilliga mindre utgifter ibland expenserne för Convoy-Commissariatet
synas gjorde till ovanligt boga priser, såsom inbindning af
böcker, i helfransk! hand per st. 8 R:dr, uti välskt dito 6 R:dr. a
I öfrigt få Revisorerne anmäla:
A) att den af nästi, Riksdags Stats-Utskott till 3,237 R:dr 21 sk. 2
rist. calculerade förlust för Convoy-Cassan, uppkommen derigenom att
presenter, som uppköpts i ändamål att afgå till Algier med Skeppet Or
(8)
-
phé, blifvit, i anseende till Franska occupationen 1830, försålde i Marseille
och Tunis, uppgår, enligt 1835 års Hufvud-Bok, hvari slutlig
redovisning förekommer, till endast 2058 R:dr l sk. 7 r:sL
B) att afl. General-Consuln i Tunis G. Tulins hos Cassan ägande fdrdran
blifvit, enligt 1834 års Hufvud-Bok, liqviderad till hans Son, v.
Gonsuln Ad. Tulin.
C) att Convoy-Cassans hos Handelshuset i Christiania C. W. Rösners
& Comp. Concurs ägande fordran, som af Stats-Utskottet upptagits till
6,258 R:dr 42 sk. 3 r:st., och ansetts böra afföras, enär anledning vore
att all tillgång till gäldande deraf saknades, ännu i 1833, 1834 och
1835 årens Hufvud-Böcker finnes balancerad till 6,358 R:dr 42 sk. 3 r:st.,
eller 100 R:dr mera än bemälde Utskott upptagit, såsom skäl hvarföre
Convoy-Commissariatet, uti ett dess underd. utlåtande, uppgifvit, att
nemi. Concursmassan icke varit utredd och att, jemlikt Commissariatets
beslut d. 3 Mars 1834, målet blifvit, efter erlagdt vad, fullföljdt i Norges
Höjeste Rett.
D) att transactionerne med Norrska Zahl-Cassan, hvilka förut blifvit
besörjde genom serskilde Ombud och årligen kostat 4 a 500 R:dr, för
åren 1834 och 1835 verkställts af Herr Stats-Secreteraren och Commendeuren
Due, hvarigenom Convoy-Cassans utgift i och för nämnde ändamål
uppgått till endast omkring 160 R:dr.
E) att, sedan Kongl. Maj:t under d. 4 Oct. 1834 i Nåder beviljat afskrifning
af 193 R:dr 41 sk. 2 r:st. å Capitainen Melanders skuld till
Convoy-Cassan, 424 R:dr 33 sk., det återstående beloppet 250 R:dr 39
sk. 10 r:st. blifvit, i liqvid med Kongl. Flottans Station i Carlskrona,
Convoy-Commissariatet godtgjordt.
F) att det af 1835 års Revisorer omförmälte parti jern, 9 SkU. 17
LU., äfven uti 1835 års Hufvud-Bok upptages såsom oförsåldt och för
Convoy-Commissariatets räkning å Metallvågen här i staden qvarliggande.
G) att likasom Stats-Utskottet vid sistl. Riksdag i utlåtandet N:o 395
anmärkt, att utgifterne för Maroccanska Freds verkets underhållande för
åren 1831 och 1832 icke finnas balancerade i Hufvud-Boken, men likväl
år 1833 blifvit för dessa 2 år liqviderade, så finnas samma utgifter
icke heller för år 1833 i Hufvud-Boken balancerade, men likväl i 1834
års Hufvud-Bok införde såsom godtgjorde för både 1833 och 1834,
hvaremot samma utgift för år 1835 finnes i det årets Hufvud-Bok vederbörligen
upptagen och liqviderad.
Samma förhållande äger äfvenledes rum i afseende på Tunesiska
Freds verkets underhåll och förklarar den betydliga skillnaden emellan
1834 och 1835 årens utgifter för Fredsverkens underhållande. Skiilna
-
— 59
den emellan samma års utgifter för tractamenten till Consuler och Consulat-Secreterare
på Barbaresk-kusten, uppstår hufvudsakligast deraf, att
v. Consulns i Tunis Tractamente för åren 1833 och 1834 blifvit på en
gång liqvideradt och debiteradt sistnämnde år.
ti) Hvad bokföringen angår, finnes väl numera i Hufvud-Boken förut
saknad serskild Golumn både i Debet och Credit för det utländska
myntet, som reduceras i Svenskt Banco, men någon löpande Journal
har ej blifvit Revisorerne meddelad; och kunna Revisorerne icke uude flåta
att nämna, det räkenskaperne i vissa afseenden sakna den fullständighet
, redighet och lättfattlighet, som utgöra de erforderliga egenskaperne
af all bokföring, och hvilket Stats-Utskottet vid sednaste Riksdag
i förberörde dess utlåtande N.‘o 395 äfven anmärkt.
Slutligen och enär så väl Räkenskaperne som de vid Convoy-Commissariatet
förde Protocoll vittna om det inskränkta antal ärender, sorn.
inom nämnde Verk förefallit, anse sig Revisorerne, i betraktande af de
härmed förenade dryga förvaltningskostnaderne, äga största skäl att instämma
uti hvad Rikets Ständer vid näst! Riksdag och 1835 års Revisorer
yttrat, angående vidtagande af förändring i denna del af statsbestyret.
Kongl. Qnarantafnes-Commfssionens
Räkenskaper, för åren 1834 och 1835 reviderade i Kongl. KammarRätten,
hafva af Revisorerne blifvit granskade och befunnits förde med
redighet och ordentlighet; Och har, så vidt på Kongl. Commissionen
berott, hushållning vid medlens användande iakttagits. Revisorerne,
som likväl funnit anmärkningsvärdt, att ännu i 1835 års Hufvud-Bok
balanceras medel för åren 1831, 1832 och 1833, beroende på liqvider
med de fleste Landt-Ränterier i Riket, hafva erhållit den upplysning,
att sådant härflutit ifrån Ränteriernes dröjsmål med afgifvande af förklaringar
i anledning af Kongl. Commissionens anmärkningar, men att nu
mera liqviderne med samtelige Landt-Ränterierne, undantagandes 3;ne,
skola blifvit bringade till slut.
Utöfver de 500,000 R:dr som af Lilla Creditivet redan voro åtgångne,
då Kongl. Maj:t af Rikets sednast församlade Ständer äskade ett
serskildt Anslag till Cholera-farsotens hämmande, hafva, enligt Quarantaines-Commissionens
Revisorerne meddelte upplysningar, tillsammans
63,000 R:dr af det så kallade Cholera-Creditivet blifvit använde.
Ibland Yerificationerne för utgifterne vid Garnisonens i Stockholm
Cholera-Sjukhus saknas kostnadsförslag för byggnadernes reparation, som
uppgått till ett belopp af 2,382 R:dr 32 sk., ehuru detta förslag, åberopadt
i räkenskaperne, blifvit af Quarantames-Commissionen ifrån vederbörande
redovisnings-skyldige behörigen infordrådt.
I anledning af den vid 1835 års Revisions-förrättning gjorde anmälan,
det i Kongl. Commissionens räkenskaper felades InventariiConto,
få Revisorerne tillkännagifva att denna brist nu mera blifvit
afhulpen.
Slutligen hafva Revisorerne ansett sig böra meddela, att Kongl.
Commissionens Ledamöter för deras särdeles besvärliga befattning icke
åtnjutit något arfvode, samt att aflöningen till Tjenstemännen, i hvilkas
antal en behörig inskränkning blifvit iakttagen, synes ej hafva varit
högre än göromålens bestridande oundgängligen fordrat.
Bemälte Commissions räkenskaper utvisa i öfrigt följande förhållande
:
Debet.
Ar 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar ...» 73,752: 36. c. 72,881:14. U.
Uppbörd'.
Stats-Anslag .......... 110,000: * 65,000: — —
Influtne Quarantaines-Afgifter . . < . 12,028:42. Ö. 7,201:19. 8.
Bötes-Medel
169: — — 207: 4. —
Försäljnings-medel ........ 231:12. 9. 635: 2. 6.
Diverse Uppbörd
—*— — — 17: — —
S:r 122,429: 7. 5. 73,060:26. 2.
Balance till påföljande äret:
Skulder ........... 61,643:23. 5. 32,219: 8. 8.
Summa 257,825:19. 4. 178,161: 1. 9.-
Credit.
Balance från föregående året.1
Skulder
62,303:17. 7. 61,643:23. 5.
Utgift:
Kostnader för föregående åren . . . 37,8 i 3:21.10. 45,516: 3. 9.
Dito * Kustbevakningen för året 22,152:17.10. 7,778: 2. 7.
Transport 59,965:39. 8. 53,294; 6. 4.
Transport 59,965:39. 8. 53,294: 6. 4.
Kostnader för åtgärderne mot Cholera
Sjukdomen
i landet. . -55,604: 40. 2. 2,846: 40. 1.
Dito » Administrationen m. m. . 6,291:23.11. 5,030: 1. 9.
Restitution äf för högt beräknade afgifter 778: 27. 1. 130: 2. 8.
S:r 122,640:34.10. 61,301: 2.10.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Förskotter .... 72,881:14.11. 55,216:23. o.
Summa 257,825:19. 4. 178,161: 1. 9.
Kongl. Krigs-Collegluivié
Artilleri- Af delningen.
Räkenskaperne hafva för år 1834 undergått granskning i Kongl.
Kammar-Rätten, med anmärkningar* men icke för år 1835, å hvars
Hufvud-Bok finnes af vederbörande Tjenstemän derstädes antecknadt, att
densamma, ehuru i Januari månad innevarande år till Kongl. KammarRätten
inkommen, icke varit åtföljd af några verilicationer och att dessa,
oaktadt flere förutgångne påminnelser, först efter Kongl. KammarRättens
skrifvelse den 31 Maj tid efter annan inkommit men likväl
ännu den 15 nasti. September icke i det completta skick att den af
sådan orsak fördröjda granskningen kunnat i Kongl. Kammar-Rättens
vederbörande Räkenskaps-Contor fulländas.
Denna Afdelning^ räkenskaper utvisa* hvad Cassan beträffar* följande
förhållande:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 286,547:14.10. 253,417: 22. 6.
Uppbörd:
Stats-Anslag
195,459: 41. i. 207,008:38. 2.
Krut- och Salpeter försälj nings-medel . 120,598: 7. 6. 122,664:
Diverse öfrige medel utom Stat . . . 4,996: it. 11. 3,321:34. 1.
Transport 321,054:12. 6, 332,994:24. 3.
Ersättnings-Medel för Anslags-Titlarne
Återdebi terade Medel
Transport 321,054:12. 6- 332,994: 24. 3.
24,853:38. 9. 42,244: 45. c.
. . 3,828: 25. 4. —■
S:r 349,736:28. 7. 375,239:21. 9.
Balance till påföljande året:
Skulder, i Hufvud-Boken upptagne till .
men härifrån afgå calculerad Skuld till
Stats-Verket och till Anslagstitlarne
för behållningar derå
319,415: 35. 1. 333,703: 35. 4.
. 248,620: is. 10. 264,119:43. 6.
S:r 70,795: ig. 3. 69,583: 39.10.
Summa 707,079:11. 8.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder  75,545: *3. 8.
Utgift:
Till åtskilliga hellof anordnade medel . 223,022: 47. G.
Afskrifningar
19,535: 4. 1.
698,240: 36. 1.
70,795:16. 3.
Lef vereringar
O ^
Kiutmedel till Stats-Verkets disposition
Diverse till åtskilliga Fonders dito .
119,988: 8.10.
15,570: 9. i
S:r 378,116:21. 6
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar, i Hufvud
Boken
upptagne till
men hvarifrån afgår Fordran hos Statsverket,
motsvarande Skulder till andra
Verk, samt Brister å Ansia "S-Titlar .
201,788:22. 6.
31,589: 1. 9.
115,038:23. 7.
14,305: ig. 8.
362,721:ig. g.
319,415: 35. 1.
65,998:12. 7.
333,703:3& 4.
68,979; 32. , —
S:r 253,417: 22. g. 264,724: 3. 4.
Summa 707,079:11. 8. 698,240:36. 4.
Den form hvarefter desse räkenskaper föras har sedan sista Revision
eller från och med år 1834 undergått, hvad Conto med Stats
Verket
beträffar, en förändring, som i Revisorernes tanka invecklat
räkenskapssättet och betydligen försvårat dess granskning samt äfven i
63
\
så måtto är till sin beskaffenhet oriktig, att icke något serskildt Conto
finnes, som ensamt upptager liqviderne med Kongl. Stats-Contoret, i
anledning af de årliga anslagen och derå under årets lopp, tid efter
annan, uttagne a [betalningar. I öfrigt har granskningen i högsta måtto
försvårats äfven derigenom att Hufvud-Boken och de Conto, som upptaga
utgifterne, icke lemnat, åtminstone med högst få undantag, någon
upplysning om deras beskaffenhet eller ens med något ord antydt det
väsendtligaste af deras egenskap, utan endast hänvisat till verificationerne,
hvilkas genomgående för sådant ändamål varit, i anseende till
deras vidlyftighet, förenadt med en omgång och tidspillan, som oftast
kunnat undvikas, derest sjelfva räkenskapen endast korteligen uppgifvit
det hufvudsakligaste af den uppförde summans föremål; Men då
till Revisorernes kunskap kommit att, i enlighet med Rikets Ständers
vid 1829 års Riksdag framstälde och vid sednaste Riksdag förnyade
önskan, samt, till följe af Kongl. Brefvet den 16 Maj 1835, Förslag
till Formulaire för de förvaltande Verkens räkenskaper är under utarbetning
äfvensom snart att förvänta, och att, vid upprättandet af desse
formulairer enhet och öfverensstämmelse i formerne emellan RiksHufvud-Boken
och de serskildte Verkens räkenskaper skulle, jemte enkelhet
och lättfattlighet, afses, så att rättelse äfven i ofvananmärkte
hänseende torde vara vunnen innan Rikets Ständers nästa sammanträde,
anse Revisorerne, under sådan förutsättning, detta endast till Rikets
Ständers kännedom härigenom anmäld te förhållande icke någon vidare
åtgärd erfordra.
I afseende på de genom denna Afdelning disponerade medel hafva
följande omständigheter hos Revisorerne förevarit under serskild öfverläggning:
l:o
För Mariebergs Egendom häftar Artilleri-Afdelningen i en
ännu obetald ocb bland 1835 års utgående balancer upptagen skuld,
nemligen:
Tili Militiae Boställs-Cassan
35,236:19. 3.
j Rikets Ständers Bank  1,498:12. 8.
« Rikets Ständers Riksgälds-Contor (icke 1,400 R:dr,
såsom i Kongl. Krigs-Collegii utlåtande öfver
förra Revisions-Berättelsen upptages, utan) . . 14,000: — —
S:r 50,734: 31. u.
Vid inköpet af denna egendom har Kongl. Maj:t, i afseende på
betalnings-sättet, genom Nådigt Bref den 12 November 1816, förklarat
att köpeskillingen skulle af Boställs-Cassan förskjutas och att till åter
-
betalning deraf skulle användas dels den afkastning Mariebergs Egen
dom
komme att gifva, dels ock, derest besparingarne å 3:dje IlufvudTiteln
sådant medgåfvo, ett belopp af högst 2,000 R.dr Bico årligen.
Då likväl afkastningen för Marifcbergs-Egendom endast utgjort;
för år 1834
338; 43. -
och för år 1835
133: 37. g.
eller för båda åren tillsammans . . . . ... . 472: 32. 6.
samt det sålunda visar sig att denna för Capital-a(betalning påräknade
tillgång, äfven om den för framtiden kunde antagas utgå till samma
belopp, hvilket likväl, i anseende till Egendomens de sednare åren
utvidgade begagnande för Kronans räkning och derigenom föranledda
minskning af uthyrde lägenheter, lärer vara tvifvel underkastadt, i alla
fall utgör, i förhållande till capital-skulden, ett alltför ringa belopp,
för att till någon bestämd årlig afbetalning derå kunna afses; Och då
ej heller 3:dje Hufvud-Titeins Besparingar, hvilka vid köpets ingående,
såsom ofvanberördt är, anvisades till köpeskillingens successiva gäldande,
lemnat någon tillgång dertill, anse Revisorerne att ett sådant förhållande,
hvarigenom en af Stats-medel bestående och för Artilleri- Vapnets ’
mera egentliga samt årliga behof anslagen cassa belastas med en ränteutgift
af omkring 3,000 R:dr årligen, icke längre bör fortfara, utan någon
åtgärd af Rikets Ständer vidtagas, hvarigenom, å ena sidan,
Artilleri-Afdelningens årliga Stats-Anslag må befrias från cn räntedradragande
skuld och dess räkenskaper från skuldens vidare balancerande,
samt, å andra sidan, ej mindre Militiae Boställs-Cassan än Riksgälds-Contoret
antingen utbekomma sin fordran eller ock derför erhålla
någon sådan anvisning, som lemnar för capitalet full säkerhet,
2:o Af denna Afdelnings räkenskaper för år 1834 befmnes, att,
sedan Kongl. Majit anbefallt uppförande af ett Kruthus på Ridön i
Mälaren, för att der upplägga en del af de tilltagande Krutförråden
Och Kongl, Krigs-Collegium under den 17 November 1831 med Conducteuren
Nobel afslutat Contract om en sådan byggnads uppförande
för 18,650 R:dr, bar likväl kostnaden för densamma, enligt slutliqvid,
uppgått tillsammans lill 27,327 h:dr 8 sk.
När till förenämnde entreprenadsumma ...... 18,650: — —.
lugges kostnaden för en sedermera beslutad förstärkning
af grundmuren  714:
,samt i entreprenaden icke upptagne utgifter, hyra för en
Transport 19,364: — —
65 —
Transport 19,364: — —
bruksqvarn med dervid använde dragare, samt anbringande
af jerngaller å fönstren, tillsammans .... . . . . 225:16. —
S:a 19,589: ig. -
så visar sig ändock emellan detta belopp och den totala utgiftssumman,
27,327 R:dr 8 sk., en skillnad eller öfverskjutande utgift af 7,737 R:dr
40 sk., som tillkommit derigenom, att en del af de färdigmurade hvalfvén
nedrasat vid det att de under hvalfbågarne uppförde stöden borttagits
och måst ånyo, med serskild kostnad, uppföras.
Sedan vid den i anledning häraf förordnade besigtning blifvit upplyst,
dels att hvälfvet efter antagen theori haft tillräcklig så kallad vederlagsstyrka,
dels ock att icke någon underlåtenhet i utförandet var
att lägga Entrepreneuren till last, men utaf Chefen för Ingenieur-Corpsen
serskildt blifvit hos Kongl. Majit anmäldt, att den från Frankrike sednast
hämtade theori i detta hänseende torde, ehuru ledande till besparing,
vara mindre säker, har Kongl. Majit, genöm Dess Nådiga Bref af
den 22 Febr uari 1834, enär icke någon af dem, som med byggnaden
haft befattning, kunde för bevisliga fel eller försummelser tilltalas, anordnat
de för skadans iståndsättande beliöflige medel, och tillika förständigat
Chefen för Ingenieur-Corpsen att vid ritningars och forsla "ers
uppgörande till allmänna byggnader noga hålla hand deröfver, att uma
främmande byggnads-methoder användas, innan erfarenheten vitsordat
deras tillförlitlighet.
Hvad sålunda i detta ämne förekommit, hafva Revisorerne ansett
sig böra till Rikets Ständers kännedom anmäla.
3:o I sammanhang med hvad förre Revisorer yttrat i frågan örn
de kostnader, som ägt rum i anledning af en åt Ryttmästaren N. H. J.
Åkerstein uppdragen befattning med Sadelställningar, få Revisorerne anmäla,
att, enligt hvad af Advocat-Fiscals-Embetets i Krigs-Collegium d.
10 Juni innevarande år aflemnade Berättelse kan inhämtas, har emellan
Kongl. Majit och Kronan, Ryttmästaren Åkerstein och Bruks-Patronen
Morsing, rättegång vid Kämners-Rätten i Nyköping förevarit, i afseende
å hvars fullföljd Kongl. Majit, genom Nådigt Bref till Krigs-Collegium
den 9 Maj 1835, anbefallt Collegium föreskrifva dess AdvocatFiscal,
”att så ställa och utföra Kronans talan, att Contractet med Morssing
måtte blifva förklaradt å hans sida förverkadt och han således ansedd
lefverans-rättigheten förlustig, med skyldighet att ej mindre återgälda
det erhållne förskottet, 5,000 R:dr, än äfven hålla Kronan ska
(9)
-
/
”tleslös för de öfrige förluster, som af Contractsbrottet kunde blifva
”en följd.”
Genom Kämners-Rättens Dom den 17 Mars innevarande år har målet
derefter blifvit hufvudsak ligen så afgjordt, att Morsing befriats från
det emot honom för den uteblifne lefveransen yrkade vitet och från den
likaledes påstådde skyldigheten att återlemna det af honom å betalningen
för lefveransen uppburne förskott 5,000 R:dr, hvaremot Ryttmästaren
Åkerstein förklarats skyldig att till Kongl. Maj:t och Kronan återbära
emot tagen patentlösen för tillverkningen af Ridsadlar, 1,500 R:dr,
uppburne medel för anskaffning af modellsadlar 2,153 R:dr 28 sk. 9 r:st.,
utbetaldt förskott till Bruks-Patronen Morsing; för tillverkning af sadel
O
O
bommar med pack-klotsar 5,000 R:dr, utgifne kostnader till Ryttmästaren
v. Troil och Motala Mecbaniska Verkstad, för biträde och försöken
med sadelställningarnes tillverkning, 3,483 R:dr 8 sk. 8 r:st., eller ett
sammanräknadt ersättningsbelopp stort 12,136 R:dr 37 sk. 5 r:st. jemte
5 proc. ränta från den dag då rättegången börjades; beroende denna rätefter
erlagdt vad, på Rådstufvu-Rättens i Nyköping vidare
inda utgör sistnämnde summa 12,136 Rdr 37 sk. 5 r:st. samman
räknade
beloppet af de utgifter, för hvilka, såsom från Kongl. KrigsCollegium
före rättegångens början utgångne i och för ifrågavarande sadelställningar,
ersättning yrkats, hvarjemte Ryttmästaren Åkerstein, enligt
Kongl. Brefvet den 18 Februari 1832, åtnjuter ett årligt, alltifrån
samma års början beräknadt och ännu ifrån anslaget på Riks-Statens
3:dje Hufvud-Titel till oförutsedde militaire utgifter utgående, arfvode af
600 R:dr B:co i och för tillsynen och ledningen vid modellers förfärdigande
för Armeens Utrednings- och Bevärings-Persedlar, hvarunder
tillsyn öfver sadelmodellernes förfärdigande till hufvudsakligaste del skall
hafva inbegripits; dock har från och med 3:dje qvartalet af år 1836
hälften af detta arfvode varit, i följd af ofvannänmde rättegång och de
serskildte beslut, som i sådant hänseende blifvit meddelte, med qvarstad
belagdt och innehållet.
För så vidt sistnämnde årliga arfvode utgått i och för Ryttmästarens
befattning med Sadellmodellerne, anse Revisorerne det hafva bort
upphöra ifrån och med den tid, då samma uppdrag Ryttmästaren fråntogs,
hvilket måste antagas hafva skett om ej förr, åtminstone när befattning
i enahanda hänseende, med serskild kostnad, blefRyttmästaren
von Troil uppdragen.
I öfrigt är, i anledning af de i förenämnde rättegång väckte anspråk,
qvarstad erhållen uppå hälften af det tractamente 1 R:dr 16 sk.
tegång,
pröfning
67
om dagen, hvilket Ryttmästaren Åkerstein, till följd af Kongl. Brefvet
den 25 April 1827, uppbär af anslagen till Oförutsedde Militaire Utgifter,
i och för undersökningar om slagkrutets användbarhet till påtändning
vid alla slags eldvapen.
4:o Uppå Krigs-Collegii den 8 October 1835 i underdånighet gjorde
anmälan om influtne medel för försåldt Krut och Salpeter, hvaribland
235 R:dr 19 sk. uppgåfvos vara erhållne å en gammal fordran för
krut, såldt till export, har Kongl. Maj:t, uti Nådig Skrifvelse af den 14
Nov. 1835, tillåtit att denna summa finge användas till förfärdigande af
brandraketer; hvarå Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet, enär krutförsäljningsmedel äro ibland Stats-Verkets inkomster
påräknade.
5:o Tili Artilleri-Afdelningens Cassa hafva år 1835 influtit 2,809
R:dr 13 sk. 7 r:st. för utlemnad Excercis-ammunition.
Jemte det Revisorerne funnit, att sådan ersättning för ammunition
till någon del utgått från Nya Mötes-Passevolance-Fonden, hvarom vidare
kommer att upptagas i Berättelsen angående nämnde Fond, hafva
Revisorerne i öfrigt ansett att, vid utlemnande af excercis-ammunition
från Artilleriets förråder, rätteligen borde urskiljas till huru stor del
densamma utgöres af krut, hvars motsvarande värde i penningar skulle
till Stats-Verket öfverlemnas.
6:o I afseende på denna Afdelnings utgående balancer förekommer:
a) att Afdeiningens återstående fordran i anledning af den år 1822
till Medelhafvet verkställde krutförsäljnings-expedition ännu befinnes i
samma outredda skick, som af sist församlade Revisorer blifvit anmärkt,
men att Kongl. Majrt, i anledning af derom gjord underdånig framställning,
genom Nådig Skrifvelse af den 22 Juli 1835, tillåtit att det bokförde
värdet af de till förenämnde försäljning använde 1000 Centner
krut finge ifrån 28 R:dr per Centner nedsättas till 20 R:dr, hvilket ansågs
vara rätta värdet för detta krut såsom äldre och af en sämre beskaffenhet,
utöfver hvilket pris det icke heller blifvit de enskildte deltagarne
i Expeditionen påfördt; i följd af hvilken Nådiga tillåtelse afskrifning
utaf 8000 R:dr å nämnde balance jemväl ägt rum, så att densamma,
som ibland 1835 års ingående balancer upptogs till 20,627 R:dr
45 sk. 7 r:st., vid de för samma år utgående balancerne utfördes till 12,627
R:dr 45 sk. 7 r:st., hvilket belopp den ännu oförändradt utgör.
b) att likaledes Afdeiningens fordran hos Colonial-Ärendernes Departement
till oförändradt belopp, 3,454 R:dr 20 sk. 9 r:st., fortfarande
balanceras, utan att någon redovisning derför eller ens någon åtgärd för
dess slutliga utredning synes hafva ägt rum under dessa två år.
68 —
Revisorerne tillstyrka i anledning häraf, att Rikets Ständer ytterligare
måtte vidtaga någon åtgärd, hvarigenom ett slut kan vinnas i
dessa håda redan alltför länge outredda liqvider. —
Härjemte anse sig Revisorerne höra anmäla:
c) att, sedan 18 R:dr 12 sk. influtit för ett å S:t Barthelemy försåldt
kruthus och 235 R:dr 19 sk. såsom krut-exportmedel, hvilka håda summor
blifvit godtgjorde Conto för krut-expeditionen till America, hvars
ingående balance vid 1835 års början utgjorde 4,494 R:dr 34 sk. 8 r:st.,
så har återstoden, 4,241 R:dr 3 sk. 8 r:st., blifvit, enligt fattadt beslut,
i samma års räkning afskrifven, hvilken behandling, efter förutgången
pröfning, i stadgad ordning jemväl ägt rum med åtskillige andra, af
nästföregående Revision anmälte, balancer inom denna Afdelning.
Ar 1834.
58,833: 29. 3.
F ortificati ons- Afdelningen.
Räkenskaperne äro för båda åren granskade i Kongl. Kammar-Rätten
utan anmärkning och utvisa:
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar ....
Uppbörd:
Stats-Anslag å 3:dje Hufvud-Titeln . .
Af 8:de Hufvud-Titelns anslag' till fångars
skjuts m. m
Från Artilleri-Afdelningen, influtne medel
för krutlius-byggnaden å Waxholm
Från Öfver-Post-Directeurs-Embetet, bidrag
till Casern-byggnadens i Grisslehamn
reparation
— —
Diverse inkomster  17,157:16. 3.
50,000:
18,000:
2,000:
Ar 1835.
61,992:28. 5.
52,000:
20,552:17.11.
2,000: - ‘
755:
6,470:10. 2.
S:r 87,157:16. 3. 81,777:28. 1.
Balance till påföljande året:
Departementets Skulder
10,434: .30. 6. 11,474:23. •.
Summa 156,425:28. — 155,244:32. 3.
— 69 —
Credit.
Balance från föregående året:
Departementets Skulder  10,444: — 4. 10,434: 30. 6.
Utgift :
Till Fästningarnes underhållande och nybyggnad
42,033:15. 1. o3,31/: 9. <5.
> Pionier-Corpsen å Carlsborg . . . 27,991:47. 7. 33,232:32. 2.
« Topographiska Corpsen  12,000:  12,000: — —
Diverse smärre utgifter  1,963: 32. 7. 3,284: 28. —
S:r 83,988:47. 3. 101,834: 21. " 8.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar .... 61,992: 28. 5. 42,975: 28. 1.
Summa 156,425:28. — 155,244:32. 3.
l:o Uti Afdelningens räkenskaper fortfara att år från år balanceras
åtskillige så väl skulder som fordringar för ved och lysningsämnen till
flere fästningar ända från åren 1811 och 1812, utan att under de år,
sorn nuvarande Revisions-förrättning omfattar, någon åtgärd synes vidtagen
för slutlig utredning och liqvid derom.
Revisoi’erne anse, att en sådan utredning bör utan vidare uppskof
företagas, på det att antingen liqvid eller afskrifning; allt efter förekommande
omständigheter i hvarje serskildt fall, må kunna äga rum
och räkenskaperna från ifrågavarande summors vidare balancerande befrias.
2:o Likaså fortfara att årligen balanceras, under ett enskildt conto
för äldre balancer, ett äfven för åren 1834 och 1835 oförändradt
belopp af 16,991 R:dr 26 sk. 6 r:st., utgörande till största delen Afdelningens
fordringar hos fordna under Fortilications-Departementet lydande
°Cassor å befästade ställen i Finland, alltsedan den tid nämnde
Provins var med Sverige förenad.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne inhämtat, att sedan, i
följd af en med Kejserl. Ryska Regeringen den 16 Junii 1824 alslutad
Liqvidations-Convention, 150,000 R:dr tillfallit Svenska kronan,
såsom ersättning i ett för allt för dess fordringsanspråk i Finland, så
.hafva Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag, uppå väckt fråga
om fördelningen af nämnde ersättnings-belopp, genom underdånig skri!-
velse den 25 November 1829, jemte meddeladt beslut i sådant hänseende,
hvarigenom stadgades, att, efter det Stochholms Barnhus, Wadstena
Krigsmanshus-Cassa och Magasins-Inrättningen åtnjutit de för dem
då bestämda ersättningsbelopp, återstoden 81,664 R:dr skulle tilläggas
öfverskotten på Stats-Verkets Inkomster, tillika förklarat, ”det de i vederbörande
Verks räkenskaper ännu balancerade summor för fordringar
”i Finland, hvilka af de influtne 150,000 R:dr ej blifvit ersatte, borde
afskrifvas;” hvarefter Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse den 15 October
1831 aflåtit befallning till vederbörande Embets-Verk om sådan
afskrifning.
Vid sådant förhållande förefaller det anmärkningsvärdt, att afskrifningen
sedermera icke blifvit, enligt Rikets Ständers beslut och Kongl.
Majrts derpå utfärdade befallning verkställd, hvarföre Revisorerne tillstyrka
att Afdelningens ifrågavarande under conto ”Äldre Balancer” bokförde
fordringar och deribland äfven de i Sverige, för hvilka någon
ersättning ej är att förvänta, måtte, utan vidare uppehåll, till afskrifning
i behörig ordning befordras.
3:o Genom Nådigt Bref till Kongl. Krigs-Collegium den 30 Juli
1831 har Kongl. Maj:t tillåtit, att en intill Lifgardets till Häst Casern
belägen egendom å Ladugårdslandet, förut tillhörig Repslagarne Sjöstedts
concurs-massor, finge för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning inköpas
emot 10,500 R:dr B:co och åt Lif-Gardet till Häst till begagnande upplåtas,
emot åliggande för Regementet att medelst afkastningen af de
egendomen tillhörande jord- och andre lägenheter, som lämpligen kunde
till enskilde utarrenderas, besörja egendomens iståndsättande äfvensom
de derå årligen erfordcrlige reparationer, så långt afkastningen dertill
kunde förslå, hvarom redogörelse för hvarje år borde till Krigs-Collegium
och Kammar-Rätten aflemnas; hvarjemte Kongl. Maj:t, i afseende på
köpeskillings-liqviden förordnat, att Krigs-Collegium, som anbefalldes .
att om köpets verkställande besörja, skulle densamma af under händer
hafvande medel förskottsvis utbetala, emot successiv ersättning på det
sätt, att i 1832 års Stats-reqvisitions förslag borde dertill uppföras
1,500 R:dr samt sedermera de påföljande åren 1,000 R:dr eller mera,
så framt tillgångarne det medgåfvo.
I följd deraf och sedan Kongl. Krigs-Collegium beslutat, att utbetalning
skulle ombesörjas genom Fortilications-Afdelningen, som, för
bestridande af denna i årets Stat icke beräknade utgift, upptagit räntefritt
lån af Tross Passevolance-Cassan, har äfven berörde köpeskillings
skuld blifvit bokförd och balancerad i Fortifications-Afdelningens Rä
-
kenskaper, hvilka i det hänseendet utvisa, att ingående balancen vid
1834 års början upptagit såsom Afdelningens skuld 10,152 R:dr 32 sk.
7 r:st. samt utgående balancen vid 1835 års slut 7,152 R:dr 32 sk. 7
r:st., sedan under det förra årets lopp 1,000 R:dr och under det sednares
2,000 R:dr blifvit under titel ”fästningsbyggnads-medel” i Fortifications-Afdelningens
Års Stat till afräkning å denna skuld uppförde.
Enär ifrågavarande utgift icke är af beskaffenhet att kunna hänföras
till dem, som rätteligen utgöra föremål för Fortifications-Afdelningens
omfattning samt ej eller kan anses tillhöra någon af de öfrige afdelningarne
inom Krigs-Collegium, anse Revisorerne att det för Kongl.
Krigs-Collegii Departementer uppförda Stats-anslag, hvilket hvarje år befunnits
otillräckligt för fyllande af de serskilda från Krigs-Collegii Afdelningar
anmälte årsbehofven, hvaraf en icke obetydlig dell derföre årligen
måst uppskjutas, icke bort belastas med betalningen af ofvannämnde
egendom, för inköpet hvaraf, enär detsamma ansetts af behofvetpåkalladt,
tillgång bort sökas och beredas inom Besparingarne å 3:dje Ilufvud-Titeln
eller å anslaget för oförutsedde militaire utgifter.
Militiae-Boställs-Cassan.
Räkenskaperne hafva för båda åren blifvit granskade med anmärkningar
i Kongl. Kammar-Rätten.
Cassans ställning redovisas sålunda:
Debet.
Ar 1884. Ar 1835.
Balance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 442,144: 8. — 472,519:44. 9.
Inkomster :
Reserv-Hemmans-Räntor, Kronovärde ; 2,137:18. io. 2,137:18. io.
Säterifrihets medel, . . . dito . 40:39. — 40: 39. —
Intressen på Lån  23,210: 27.10. 21,179:13. —
Anmärknings-medel « 284: — — 234:32. —
Auctions dito . ... i . . 787:12. 5. 768:35. 6.
Diverse Inkomster  1,013:12. 7. 1,493:12.10.
S:r 27,473: i4. 8. 25,854: 7. 2.
Transport 469,617:22. 8- 498,374: 3.11.
— 72
—
Transport
469,617:22. s.
498,374: 3.11.
Lefv er erin g:
Från Kongl. Räntekammaren ....
24,589: 4i. io.
16,985: 44. 4.
Bulance till påföljande året:
Skulder
1,800: 8. 6.
4,422:11. 9.
Ar 1831 inlefvererade medel, hvaröfver
redogöi'else ej inkommit
4,489: 25. ii.
4,489: 25.11.
S:r 6,289; 34. 5.
8,911:37. 8.
S u m m a
500,497: 2.11.
524,271: 37.11.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder
6,490:22. 1.
6,289:34. 5.
Utgifter:
Aflöning, Gratificationer, Alf voden och
Pensioner
.
8,424: 8. -
9,099: 32. 8.
Expenser, Ljuspenningar, Skjuts- och Tra-
ctamentspenningar
531: 20. —
424: 26. 6.
Inqvarterings-penningar
5,408: 3. 5.
5,792:16. -
Nybyggnader och Reparationer . . .
3,188: 22. 4.
3,157: te. 1.
Remisslage och diverse Utgifter . . .
1,754: ig. 6.
1,733:43. 9.
Till Åby Boställsfond
, . —.
2,628: 40. v.
Afskrifning af Reservhemmans-Räntornes
och Säteri-Frilietsmedlens sammanräk-
nade belopp till Kongl. Stats-Contorets
redovisning
2,180: 9.10.
2,178: 9.10.
S;r
21,486:32. 1.
25,014:41. s.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar ....
472,519:44. 9.
492,967:io. 1.
Summa
500,497: 2.11.
524,271: 37.11.
l:o Efter det vid 1835 års Stats-Revision, i afseende på förhållandet
med en f. d. Landshöfdingen Herr Grefve N. Gyldenstolpes skuld
till Militiae Boställs-Cassan, blifvit anmärkt, bland annat, att samma
skuld, som efter af Kongl. Majit i Nåder beviljad eftergift af hälften,
utgjorde
utgjorde 995 Pi:dr, ej funnes i Räkenskaperne balancerad, så har denna
fordran i 1835 års Hufvud-Bok blifvit intagen och såsom Cassans fordran
bland utgående balancer utförd; hvarvid Revisorerne tillika inhämtat
att, ehuru Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 4 Februari
1832, när berörde eftergift beviljades, tillika förunnat Grefve Gyldenstolpe
fyra års anstånd med återbetalningen af detta sedan år 1811 räntefritt
innehafda förskott, i följd hvaraf slutliqvid borde innan 1836 års
slut hafva blifvit erlagd, så har likväl, efter hvad i 1835 års HufvudBok
finnes uppgifvet och åberopadt, Kongl. Majit, uti Nådigt Bref den
1 Februari 1836, ytterligare beviljat sex års anstånd med iiqviden, på
del sätt, att gidel af skulden borde årligen under de sex åren inbetalas.
2:o Cassans till år 1836 utbalancerade skulder uppgå till ett sammanräknadt
belopp af 8,911 R:dr 37 sk., hvilka innefatta två serskildte
hufvudsummor, nemligen :
4,489 R:dr 25 sk. n rist., enligt serskildt upprättadt sammandrag, öfver
de till Militiae Boställs-Cassan åren 1831 och 1832 lefvererade
medel, som icke i räkning blifvit afförde och balanceras intilldess
qvittenserne derför inkomma;
samt 4,422 Ridr il sk. 9 rist., enligt serskildt upprättadt sammandrag
öfver fordringar hos och öfverlefvereringar till Militiae BoställsCassan.
Revisorerne finna det anmärkninsisvärdt, att de under förstnämnde
O 7
hufvudsumma 4,489 Ridr 25 sk. n rist. inbegripne poster, innefattande
lefvereringar från Ränterierne, icke blifvit alltsedan åren 1831 och 1832
befordrade till utredning och liqvid, hvarföre Revisorerne anse någon
åtgärd böra vidtagas lill vinnande deraf, så att, derest vid sådan utredning
befinnes, att medlen rätteligen böra ifrån Militiae Boställs-Cassan
återställas, betalningen äfven måtte försiggå och såmedelst skuldens fortsatta
balancerande år ifrån år, ledande till ovisshet vid omdömet öfver
Cassans verkliga behållning, undvikas.
Under den sednare skuldsumman 4,422 Ridr 11 sk. 9 rist., innefattas
dels Arcliiv-Cassans och aflidne Kamereraren Schagerströms under
båda åren lill oförändradt belopp balancerade fordringar, för den förra
1,650 Ridr och för den sednare 95 Ridr 37 sk. 6 rist., dels ock öfverlefvereringar
i åtskilliga mindre poster, i de flesta fall alltsedan 1829,
1830 och 1831 årens räkningar’, om hvilka skulders utredande och liqviderande
Revisorerne till alla delar åberopa hvad i nästföregående moment
yttrats.
74
Härjemte förekommer under den sednare summan ett först i 1835
års Räkenskaper upptaget skuldbelopp 2,628 R:dr 40 sk. 7r:st., om hvars
tillkomst räkenskapen innefattar följande upplysning:
Genom Kongl. Bref af den 17 Juli 1796 förordnades, att alla hus
på Öfverste-Lieutenants-Bostället Åby vid Helsinge Regemente, som dåvarande
Arrendatorn ansåg sig för hemmansbruket icke behöfva, lingö
på auction försäljas och de derför inflytande medlen med den liusrötesumrna
som afträdaren erlagt, samt den af honom erlagde ränta för uppburne
medel till reparationer, dem han underlåtit att verkställa, utgörande
tillsammans 384 R:dr 13 sk. 7 r:st., läggas tillhopa med den årliga
afgift, som Arrendatorn under 25 års arrendetid i stället för årlig
byggnad erbjudit sig erlägga med 40 daler silfvermynt; samt att desse
således inflytande medel skulle serskildt förräntas, och i Husesyns-Contorets
Hufvud-Bok redovisas, för att, när arrendetiden tilländagått, till
capital och upplupne räntor tagas till fond för uppbyggande af nya hus
på en tjenligare plats. — Sålunda influtne medel jemte bespard ränta
blefvo år 1798 utlånte och den 12 Junii 1815 till Militiae-Boställs-Cassan
återbetalde med 471 R:dr 37 sk. 6 r:st. banco, utom upplupne räntor.
Sedermera upphörde serskild räkning för dessa medel intilldess de
år 1835, efter förutgånget beslut af Kongl. Krigs-Collegium, i MilitiaeBoställs-Cassans
Hufvud-Bok, såsom en dess skuld, uppdebiterades till
förenämnde belopp, grundadt på vederbörande Contoir uträkning öfver
de under tiden upplupne räntor.
Revisorerne anse det leda till förvillelse, att ifrågavarande medel serskildt
bokföras och framgent balanceras såsom en Cassans skuld, hvilket i
sjelfva verket icke är förhållandet, enär någon egentlig fordringsägare icke
finnes och återbetalning deraf icke kan ifrågakomma i annan ordning,
än att Militias-Boställs-Cassan, i afseende på Boställets bebyggande, fullgör
de förbindelser, som densamma enligt gällande föreskrifter tillhöra.
3:o Då den i och för Boställs-Cassans förvaltning anställde personal
uppgår till icke mindre än 12 Ordinarie Tjenstemän, med en årlig
ordinarie aflöningsstat af 5,420 R:dr 30 sk., utom ljuspenningar och andra
mindre expenser, synes det ock som Cassan icke bort för hvardera
af åren 1834 och 1835 belastas med en serskild utgift af 50 R:dr för
Bokslutet, hvilket måste anses inbegripet under någon af de lönade tjenstemännens
åligganden.
4:o I sammanhang med frågan om förvaltningskostnaden, förekommer
jemväl, att sedan Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 6
November 1834, N:o 184, angående regleringen af utgifterne under 3:dje
Hufvud-Titeln, bland annat, och i afseende å den af Kongl. Maj:t, i
— 75 —
Dess Nådiga Proposition, för Kongl. Krigs-Collegii Nya Stat äskade lönefyllnad
af 497 R:dr 3 sk. 2 r:st. med 1631 Tunnor Spanmål derunder,
beviljat uppförandet af penningebeloppet å Krigs-Collegii Stat, med det
förbehåll, att de arfvoden, som af serskildte Cassors medel till KrigsRåden
hitintills utgått, dädanefter icke skulle dem tilldelas, så har Kongl.
Maj:t, uti Nådig Skrifvelse af den 24 Januari 1835 förklarat: ”att enär
”desse arfvoden endast blifvit tills vidare beviljade, samt med Kongl.
”Maj:ts obestridliga rätt att förordna om Cassornes förvaltning äfven följ”de
den att bestämma om kostnaderne dervid, ville Kongl. Maj:t vid
”förefallande ledigheter af Krigs-Råds-Embeten taga uti öfvervägande,
”huruvida omförmälte arfvoden borde fortfarande tilldelas eller icke”; •—•
Och hafva Revisorerne inhämtat att, jemte det Rikets Ständers vid sistl.
Riksdag för Kongl. Krigs-Collegium fastställda nya Stat med nämnde
tillökning blifvit från och med år 1835 tillämpad, så har tillika, utan
afseende å Rikets Ständers dervid fästade berörde förbehåll, ifrån MilitiEe-Boställs-Cassan
äfven för år 1835, i likhet med hvad de föregående
åren ä<Tt rum, utgått till 2:ne Civil-Ledamöter i Kongl. Krigs-Collegium
arfvoden af 400 R:dr till den ena och 200 R:dr till den andra af bemälde
Ledamöter, utom den ordinarie lön af 1,600 R:dr med derunder
beräknade 152 T:r Spanmål, som derjemte är för dem anslagen.
Cassans säkerhetshandlingar hafva, vid anställd inventering, funnits
i behörig ordning.
Ut rednings-Af delningen.
Denna Afdelnings Räkenskaper, granskade i Kongl. Kammar-Rätten
för båda åren, med anmärkningar, utvisa:
Debet.
Ar 183 4. Ar 1835.
Bal ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar . . . . 313,722: 3. 3. 437,799:14. 2.
Inkomster:
Ordinarie Statsanslag för Afdelningen . 460,690:17. — 448,000: — —
Andre Stats-anslag, som af Afdelningen
disponerats ..... . . . . 108,463:36. 6. 115,085:36. i.
Transport 569,154: 5. 6. 563,085: 36. i.
— 76 —-
Transport 569,154: 5. 6. 563,085:36. t.
Ersättningar af diverse Verk och Personer 44,887: 33. — 59,612: 28. 9.
Diverse Auctions-Observations- och Bö
tes-medel
m. m. . . . .... 650: 4. 3. 2,600:17. 4.
~Sir 614/591:47. 9. 625,298:34. 2.
Balance till påföljande året:
Skulder  102,365:17. — 75,909:10. 8.
Summa 1,030,779:20. — 1,139,007:11. —
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder  8/573: 7. 6. 102,365:17. -
Ordinarie Utgifter:
Upphandling af Persedlar till Utredning,
Arméens beklädnad, tross, fastningar
nes
hehof m. m  535,788: 42. 4: 622,432: 31. 4.
Extraordinarie Utgift:
Rese- och Tractaments-kostnad, Skrifmaterialier,
Auctions-omkostnader m. m. 48,518: 4. — 92,500: 22. 1.
S:r 584,306:46. 4. 714,933: 5. s.
Balance till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . . 437,799:14. 2. 321,708:36. 7.
Summa 1,030,779:20. — 1,139,007:11. —
l:o Till rese- och tractaments-kostnader för Militaire Embets- och.
Tjenstemän hafva, inberäknad t det å 3:dje Hufvud-Titeln uppförde anslag
af 6,666 R:dr 32 sk. årligen, som genom Kongl. Krigs-Collegii
Utrednings-Afdelning förvaltas utgått år 1834 .... 19,144: 9. 5.
» 1835 .... 24,326: .33. -
S:r 43,470:42. 5.
och dispositionerne för detta ändamål således öfverstigit de dertill anvisade
tillgångar: år 1334 med  12,477:25. 5.
» 1835 med
17,660: i. -
eller för båda åren tillsammans med  30,137:26. 5.
Af dessa brister bar den för år 1834 godtgjorts år 1836 utaf anslaget
till Oförutsedde Militaire utgifter, samt 1835 års brist, enligt hvad
Revisorerne inhämtat, blifvit, jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Febr. innevarande
år, likaledes ersatt af förenämnde Anslag.
Det har jemväl blifvit bemärkt, att största delen af desse rese-kostnader
utgått till följe af General-Ordres, ibland hvilka någre, vid anbefallandet
af resan och förordnandet om betalning derför, icke tillika innefatta
någon upplysning 0111 resans ändamål och beskaffenhet, eller ens antyda,
huruvida den skott i tjensteärender, hvilket förhållande Revisorerne
anse oförenligt med den öppna redovisning, som för ifrågavarande
Stats-inedel bör åligga vederbörande; hvarförutan Revisorerne, hafva
af den betydliga bristen för de 2:ne år, hvilka Revisionen innefattar,
funnit anledning till den hemställan, att Rikets Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om vidtagande af sådane föreskrifter,
hvarigenom kunde förckommas, att anvisningar å anslaget
äga rum sedan detsamma för året till hela beloppet utgått.
2ro I afseende å en genom båda åren balancerad, äfven af föregående
Revisorer omförmäld, fordran hos Kongl. Spanska Regeringen af
9,909 Rrdr 26 sk. 10 r:st. för utredningspersedlar, som år 1814 lemnats
ett i Götheborg varande Spanskt Detachement, har, sedan sista Revisionen,
någon annan åtgärd ej förefallit, än att, uppå Kongl. KrigsCollcgii
i ämnet till Herr Stats-Ministern för utrikes Ärenderna aflåtne
skrifvelse den 9 September 1836, det svar under den 3 derpå följde
October erhållits, att de politiska oroligheter, som skakat Spanien, troligen
lagt hinder i vägen för denna liqvids uppgörande.
3:o Afdelningens från år 1833 balancerade fordringar:
a) hos Colonial-Ärendernas Departement för till Garnisonen å S:t
Barthelemy afsände diverse beklädnads-, remtygs
m.
fl. persedlar
1,666:46. 3.
b) hos Ståthållare-Em betet vid. Drottningholms och Svartsjö
Slott för åtskillige från utrednings-förråden erhållne
persedlar
222:16. —,
finnas äfven bland de vid 1835 års slut utgående balancer, utan att
under åren 1834 och 1835 någon åtgärd till vinnande af slutliqvid synes
vidtagen.
Revisorerne tillstyrka i anledning häraf att desse balancerade poster
måtte, så snart möjligen ske kan, indrifvas, eller, derest någon ersättning
för Kronan ej är att förvänta, i laga ordning till afskrifning
befordras.
4:o Sedan Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse N:o 261 den
5 Januari 1835, förklarat sig icke hafva kunnat bifalla de af Kongl.
Majit för Bevärings-manskapets beklädnad äskade summor, men att
Rikets Ständer, inseende vigten att undanrödja de hinder, som dittills
mött för de bevärings-skyldiges vapenöfningar, hvartill, utom underhållet,
äfven hörde bekostandet af Beväringens beklädnad, beslutat att de
Reserv-förråder, som för de vid föregående Riksdag anvisade medel
blifvit anskaffade, finge för omförmälte ändamål anlitas, samt att Kongl.
Majit alltså, derest det årliga anslaget för beväringens beklädnad skulle
befinnas otillräckligt, vore oförhindrad att för berörde ändamål, i mohn
af behof, använda de i Reserv-förråden befintlige beklädnads-materialier,
med underdånig anhållan tillika af Rikets Ständer, att Kongl.
Majit måtte låta beloppet af de sålunda anordnade persedlar komma
till näst derpå sammanträdande Revisorers och Rikets Ständers kännedom;
— Så bar Kongl. Majit, genom Nådig skrifvelse till Kongl. KrigsCollegium
af den 7 Mars samma år, yttrat i att enär Rikets Ständer
hvarken beviljat den af Kongl. Majit äskade årliga tillökning af 90,000
Ridr för bemälte Kongl. Collegii Departementer eller, för en gång, den
summa af 139,000 R:dr för Utrednings-Afdelningen, hvaruti, bland annat,
tillgång till anskaffande af 1,500 munderingar med utredning för bevärings-manskapet
blifvit beräknad, så och ehuru Kongl. Majit ansåg betänkligt
att för beväringens behöriga förseende med beklädnad och utredning
tillita Reserv-Förrådet, som för möjligen påkommande krig
heldre borde ökas än minskas, bade Kongl. Majit likväl, såsom den enda
utväg att under dåvarande förhållande kunna i förrberörde del uppfylla
behofvet, funnit godt att, på grund af omförmälte underdåniga
skrifvelse, i Nåder förordna att tills vidare och intilldess andre utvägar
kunde beredas, reqvisita och persedlar till Bevärings-Mauskapets
årliga förseende med beklädnad och utredning finge, efter behof från
nämnde Förråd uttagas och genom Kongl. Krigs-Collegii försorg utdelas,
hvaröfver äfven särskild redovisning borde uppgöras för att till nästsammanträdande
Revisorers och Rikets Ständers kännedom meddelas.
Revisorerne anse sig i sammanhang härmed böra anmäla, att ifrån
Kongl. Krigs-Collegii Utrednings-Afdelning Revisorerne fått i berörde
hänseende emottaga följande:
”Uppgift på Beklädnads-reqvisita som, enligt Kongl. Brefvet den
”7 Mars 1835, blifvit till Bevärings-manskapets beklädande från Reserv-upplaget
år 1835 utanordnade. Alnar. tum.
”Kläde blått  6,052. 2.
”dlo gult  306. 6.
”Kläde rödt  454. 16.
”d:o ljusblått  25.
”Boy, gul  6,125. —
”Foderväf  7,458. 8.
”Canfas  272. 5.
”Lärft till Byxor  10,000. —
”Buldan  9,666. 16.
”Messingsknappar Dussin 4,900.
”Corn positions dlo »o 1,8331.
”Stockholm af Utrednings-Afdelningens Kammar-Contor den 25
”November 1837. D. Ek.”
Anslaget för Bevärings-Manskapets Vapenöfningar.
Räkenskaperna, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för begge Revisions-åren
utan anmärkning, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
År 1834.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 3,116: il. io.
Uppbörd:
År 1835.
1,496:15. 3.
Års-Anslag
Extraordinarie Uppbörd af Ersättnings-,
Auctions- och Anmärknings-medel m. m.
60,000:  80,000: -
726: io. io.
574:37. 7.
Skulder
Balance till påföljande år:
S:r 60,726: io. io. 80,574: 37. 7.
. 52,747:23.10. 21,107:23. jr.
Summa 116,589:46. 6. 103,17»: 28. 3.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder . . /. /. . ■ ■ ■ 41.949:3.4. 52,,47: a,o.
Möteskostnader för Beväringsmanskapet 71,860. 4. i. 38,841. io.
Transport 71,860: 4. i. 38,841. io. 9.
Transport
Ersättningar
Skjuts och Tractamenten
Diverse Utgifter
71,860: 4. i.
868: 5. io.
368: 34. —
38,841: io. 9.
5:31. 5.
836: 28. e.
24: 9. 4.
S:r
73,144: 27. n.
39,707:32. 3.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar ....
1,496:15. 3.
10,723:20. 4.
Summa 116,589:46. 6. 103,178:28. 5.
Häraf synes att denna fond vid 1834 års slut häftat för en skuld
af 52,747 R:dr 23 sk. 10 r:st., som likväl blifvit förminskad under år
1835, med hvilket år det af Rikets Ständer ifrån 60,000 till 80,000
R:dr förhöjda Stats-anslag vidtagit och då i öfrigt utgiftsbeloppet, som
föregående året uppgått till 73,144 R:dr 27 sk. il r:st., blifvit genom
inställande af en del mönstringar och möten nedsatt till 39,707 R:dr
32 sk. 3 r:st., så att den summa hvarmed vid sistnämnde års slut Statsanslaget
var öfverskridet, utgjorde 21,107 R:dr 23 sk. 7 r:st. eller fondens
återstående till år 1836 utbalancerade skuld, hvaraf 17,000 R:dr
räntefritt lån från Tross-Passevolance-Fonden.
Efter hvad den Räkenskaperna bifogade Relation öfver Balancerna
utvisar, har berörde skuldbelopp 21,107 R:dr 23 sk. 7 r:st. blifvit med
1836 års Stats-anslag godtgjordt.
Anslaget för Excercitie-Sqvadr onern e.
Räkenskaperne äro i KongL Kammar-Rätten granskade för båda åren
utan anmärkning.
Debet.
År 1834. År 1835.
B al ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar  9,799:30. i. 12,290: 5.10.
Uppbörd:
Stats-Anslaget lill Exercitie-Sqvadronernes
underhåll  22,000:  22,000:
Transport 22,000:  22,000:
81 —
Transport 22,000: — — 22,000: — —
Stats-Contoret anordnat de första begge 3:djedelarne
af entreprenad-summan för uppförande
af en Stallbyggnad vid Herrevads
Kloster  4,191:32. — 4,191:32. —
Observations-Medel  38: 36. — —-— — —
S:r
26,230:20. -
26,191: 32. —
Balance till påföljande året:
Skulder
. 14,947:38. -
12,622: 40. —
Summa
50,977:40. 1.
51,104: 29.10.
Credit.
Balance frän föregående året:
Skulder
20,232: 40.11.
14,947: 38. -
Utgift:
Möteskostnad för Exercitie-Squadronerne
17,473:32. 5.
14,188: 26. 6.
Extraordinarie-Utgifter för reparationer,
ersättningar och diverse
981: 8.11.
13,604:13. 8.
Afskrifning
-—
— —
lul 42.
S:r
18,454:41. 4.
27,809:34. 2.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar ....
12,290: 5.10.
8,347: 5. 8.
Summa
50,977:40. 1.
51,104: 29.10.
Vid denna redovisning har någon annan anmärkning ej förekommit
än den, att Fonden vid 1835 års slut häftat för en till år 1836 balancerad
skuld af 12,622 R:dr 40 sk., hvarifrån, (enär de å andra sidan bland
tillgångar balancerade oredovisade förskotter ej kunna annorlunda än såsom
under året bestridde utgifter anses, fastän redogörelse för dem innan
årets slut ej ingått), endast får afräknas den vid årets slut befintlige
contanta behållning, 1,705 R:dr 16 sk., efter hvilket afdrag rätta
skuldbeloppet vid 1835 års slut utgör 10,917 R:dr 24 sk.; —• Och ehuru
fondens skuld, som vid 1834 års början uppgick, efter afdrag af contanta
behållningen, till 16,834 R:dr io sk. 9 r:st. sålunda blifvit under
(11)
82 —
de 2:ne år, hvilka Revisionen omfattar, minskad med 5,91 (i R:dr 34 sk.
9 r:st.., anse Revisorerne sig likväl icke kunna undgå att fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på den afvikelse från Stats-Regleringen,
som ligger deruti, att denna fond, hvars enda tillgång utgöres af ärligt,
utaf Rikets Ständer till bestämdt belopp uppfördt, anslag, genom dess
öfverskridande försättes i skuld, medelst upplåningar, utan anvisning på
godtgörelse af andre inom 3:dje Hufvud-Titeln disponible medel, hvarigenom
ock händt, att skulden förblifvit fortgående genom flere år och
äfven utöfver det då den vid 1829 års Riksdag fastställda Stats-Reglering
upphört.
1829 års Mötes-Passevolance-Fond.
Af räkenskaperne, hvilka för år 1834 blifvit granskade i Kongl.
Kammar-Rätten, utan anmärkningar, men för år 1835 ännu icke undergått
revision, inhämtas, hvad Fondens ställning beträffar, följande förhållande
:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance frun föregående året :
Behållningar och Fordringar  75,032: 14. li. 75,021:46. 4.
Uppbörd:
Intresse-medel  4,234: 7. 2. 4,240:38. 5.
Ersättnings medel
139:21. 9. —
S:r 4,373:28.11. 4,240: 38. 5.
Summa 79,405:43.10. 79,202:36. 9.
Credit.
Utgift:
Aflöning
4,234: 7. 2. 4,240:38. 5..
Diverse Utgifter  149:3». 4. . _ _
S:r 4,383:45. 6. 4,240: 38. 3.
Balance till påföljande året:
Contant Behållning . . . . . . . . 111:29. 3. 111:29. 3.
Utiånte medel  74,400:  74,400: - _
TransjKirt 74,511:29. 3. 74,511:29. 3.
Transport 74,511:29. 3. 74,511:29. 3.
Diverse Fordringar
. 335:34. 2. 335:34. 2.
Förskotter  120: 43.11. 120: 43.11.
Anmärkte Poster  53: 35. — 53: 35. —
S:r '75,021:46. 4. 75,021:46. 4.
Summa 79,405:43.10. 79,202:36. 9.
I afseende på redogörelsen för denna Fond, har Kongl. Maj:t, uti
Nådig skrifvelse till Kongl. Krigs-Collegium den 27 Aug. 1831, ibland
annat, förklarat, att hvad som i 1830 års räkning befinnes vara en behållning
sedan alla utgifter, som af 1829 års Mötes-Passevolance borde utgå,
blifvit liqviderade, skulle anses såsom ett, den gamla Fonden tillhörande,
räntebärande Capital, hvarå den belöpande räntan borde upptagas
i hvarje års debet samt användas till aflönande af så många bland
de på gamla Passevolance-Inrättningens Indragnings-Stat uppförde personer,
som årets ränte-inkomst medgifver, Kongl. Maj:t i öfrigt förbehållen
samma dispositionsrätt öfver denna Cassa, som öfver Gamla Passevolance-Fonden,
så snart, i mohn af inträffad afgång å IndragningsStaten,
räntan lemnar tillgång till anvisande af andra utgifter derpå.
Utaf räkenskaperne, hvilka icke varit beledsagade af någon verification
för utgifterne, befinnes äfven, att 1829 års Mötes-Passevolance
sedermera blifvit i så måtto försatt i gemenskap med den gamla MötesPassevolance-Fonden,
att icke allenast den förras län te-inkomster helt
och hållet användas såsom bidrag till aflöningarne å den sednares Indragnings-Stat,
utan ock att nästan hela beliållne Capitalet af 1829 års
Mötes-Passevolance-Fond, eller 74,400 R:dr, blifvit tili Gamla MötesPassevolance-Fonden
utlånadt emot 6 proc. årlig ränta.
En sålunda inskränkt granskning, hvarigenom något omdöme icke
kan fattas, hvarken 0111 de å Fonden gjorde dispositioner eller om säkerheten
för Fondens utlånta behållning, finna Revisorerne vara utan
ändamål och anse sig derföre böra å detta förhållande fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet, på det någon förklaring må beredas, hvarigenom,
lill framtida efterrättelse uttryckligen bestämmes, antingen Rikets Ständer
och deras Revisorer äro berättigade att så fullständigt granska 1829
års Mötes-Passevolance-Fond, som med den för Revisorerne gällande Instruetion
instämmer, eller ock att en sådan granskning icke får äga rum,
i hvilket sistnämnde fall det är utan ändamål att räkenskaperne till
Re visorerne öfverlemnas.
— 84
Nya Mötes-Passevolance-Fonden.
Dessa Räkenskaper hafva blifvit granskade i Kongl. Kammar-Rätten
för åren 1834 och 1835 med anmärkningar, samt utvisa följande resultat:
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar ....
Uppbörd:
Kongl. Stats-Contoret anordnat å influt
ne
Passevolance-medel
Diverse Anmärknings-, Auctions-, Ersättnings-
m. fl. medel
Ar 1834.
30,569:14. 9.
Ar 1835.
19,989: 5. 6.
195,100:
3,414: n. io.
197,649:io. 6.
3,017: 46. io.
S:r 198,514:ii.io. 200,667: 9. 4.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar och Skulder
4,207:11. 7. 41,759: 9.
Summa 233,290.38. 2. 262,415:24. 6.
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . .
Af skrifningar
86,585: 5.
4,207:11. 7.
451: 33.11.
Ordinarie Utgifter:
Möteskostnader för föregående
åren  789: 33. 9. 649:26. 2.
Mönstrings dito .... 4,240: 3. 10. 141: 8. —
Marsch dito  17,176:20.11. 34,906:33. 3.
Underhåll på mötesstället 64,208: 24. 7. 128,029: 20. 10.
Sjukvårdskostnader . . 5,987:43. 7. 11,201: 14. 8.
Hese dito . . 581: 6. 10. 124: 36. 10.
Transport dito . .  3: 9.
Diverse mötes dito . . 650:45. 4. 733: — 3.
Provisioner  867:16. 7. 1,644: 7. 6.
Exercéce-ammunition . .  2,276: 21. 4.
Arrenden och Onera . . 732:30. 11. 1,066: 7. 4.
Sjukhus och Sjukhus-atti
raille
. 19:40. — 351: 9. —
Kostnader för Regements
byggnader
2,238:38. 4. 610:21.10.
Extra Utgifter . . , . 593: 10. 2. 509: 34. 9.
Löner och arfvoden . . 17,283: 16. — 18,188:23 . 4.
Öfningslägret å Ladugårds
färdet,
Marcher . . . 7,406:20. 2
Jnderhåll
6,522:43. 1.
9,415: 25. 7.
122,776:15. - 216,374: e. 9.
Transport 122,776:15. — 216,374: 6. 9.
— 85 —
Transport 122,776:15. — 216,374: 6. 9.
Extraordinarie Utgifter:
Diverse  911: 9. 2. 910:47. 1.
Af från 3:dje Hufvud-Titeln anordnade
Stats-Medel bestridde Utgifter:
1833 och 1835 års Öfningsläger å
Ladugårdsgärdet . . . 3,029: 3 . 6. 6,754: 1. 2.
Fältverks uppförande å Ladugårdsgärdet
år 1834 . —— — — 2,276:23. 7.
Underhåll för Instructions
Batalj.
å Drottningholm 8,107: 6 . 3. ^ & 17,137: 31. -
S:r 126,716: 27. 8. 234,422:36.10.
Balance till påföljande året:
Contant Behållning  4,839:20.10. 6,136:26. 7.
Diverse Fordringar  3,128:32. 8. 2,684:18. 5.
Förskotter  11,925:36. — 14,339:19. io.
Anmärkte Poster  95:12. — 173:21. 4.
S:r 19,989: 5. 6. 23,333:38. 2.
Summa 233,290:38. 2. 262,415:24. 6.
Enär ifrån de vid 1835 års slut balancerade skulder, 41,759 R:dr
9 sk. 8 r:st., afräknas fondens fordringar och contanta behållning tillsammans
23,333 R:dr 38 sk. 2 r:st., så återstår såsom Fondens verkliga
skuld vid samma års slut 18,425 R:dr 19 sk. 6 r:st.
Revisorerne hafva fästat deras uppmärksamhet på följande, under
dessa 2:ne år, genom Nya Passevolance-Fonden bestridde utgifter.
l:o Till arrenden för vissa mötesplatser och planering af Ladugårdsgärdet
hafva blifvit använde:
år 1834
732: 30.11.
år 1835 . . . > . . 1,066: 7. 4.
S:r för håda åren 1,798: 38. 3.
Revisorerne anmärka dessa utgifter såsom främmande för Nya Mötes-Passevolance-Cassans
ändamål.
2:o. För Reerut- och Remont-möten vid Lif-Regements Dragonoch
Husar-Corpser hafva blifvit använde:
år 1834 för Dragon-Corpsen 4,387:35. 5.
» Husar dito . 4,551:13. — gggg. 5
Transport 8,939: — 5.
— 86
Transport 8,939: — 5.
år 1835 för Dragon-Corpsen 6,458:44. S.
» Husar dito . 3,764: ie. 2.,
10,223: ig. io.
Summa 19,162: 13. 3.
Då, enligt Rikets Ständers beslut vid 1829 års Riksdag, när Nya
Möles-Passevolance-afgiften beviljades, och 10:rle punkten i Kongl. Maj:ts
derpå grundade kungörelse af den 27 Mars 1830, de besparingar, som
ä denna Fond kunna under den bestämda Passevolancetiden uppkomma
, äro att anse som Rust- och Rotehållares egendom, så följer oek häraf
nödvändigheten att, vid granskning af en förvaltning, som rörer enskildes
rätt, med största noggranhet och större uppmärksamhet än före
den tid, då sådant förhållande icke ägt rum, tillse, det utgifter af den
beskaffenhet att de rätteligen tillhöra Stats-Verket, icke drabba den
O
7
na fond och sålunda inverka till minskning i den behållning, livar
.
O 7
öfver äganderätt är serskild Corporation af medborgare tillförsäkrad.
Vid beviljande af det anslag, som alltsedan 1812 A'arit å Riks-Statens
3:dje Hufvud-Titel uppfördt till Exercitie-Sqvadronens underhåll och
som för det närvarande utgör 22,000 R:dr, hafva ock Rikets Ständer
uttryckeligen erkänt såsom grundsats, att Exercitie-Sqvadronerna borde
på Statens bekostnad underhållas, ehuru det anslag, sorn af Kongl.
Maj:t vid 1812 års Riksdag äskades och af Rikets Ständer beviljades,
hade afseende endast å de Skånska och Småländska Cavalléri-Regementerna
samt också endast till deras Exercitie-Sqvadroner blifvit användt.
Då likväl Lif-Regements Dragon- och Husar-Corpsers årliga Recrutoch
Remontmöten, för hvilka kostnaderna nu drabba Nya PassevolanceGassan,
äro till ändamål och beskaffenhet alldeles enahanda med de
förstnämnda Cavaileri-Regementernes Exercitie-Sqvadroner, finna Revisorerne
att, ehuru denna utgift för ett i sig sjelf nyttigt ändamål, hitintills
efter antagen oklandrad praxis utgått af Möles-Passevolance-Fonden,
rättvisan likväl fordra, icke allenast att samma fond hädanefter
befrias från berörde, 3:djc IIufvud-Titeln rätteligen tillhörande, kostnad,
för hvilken tillgång inom densamma alltså bör beredas, utan ock att
hvad som i sådant hänseende ifrån Nya Passevolance-Fonden oriktigt
utgått, varder densamma ersatt.
3:o. Kostnaclen för Instructions-Bataillonen på Drottningholm liar
år 1835 blifvit af Nya Passevolance-Fonden bestridd med 8,107 R:dr
e sk. 3 r:st. Af hufvudsakligen enahanda skäl med dem, som äro i lii
O
7
regående punkt anförde, synes det icke tillkomma Nya Passevolance
-
- 87 —
.
Fonden att bestrida denna utgift, i afseende på hvilken dessutom serskildt
förekommer, att de slags vapenöfningar, för hvilka den äger rum,
icke voro bland de förut vanliga eller kända, när Nya Mötes-Passevolancen
vid 1829 års Riksdag beviljades.
På grund häraf och utan någon anmärkning, hvarken vid utgiftens
beskaffenhet eiler belopp, och utan att afse upphörandet af ifrågavarande
öfning, hvilken anses såsom nyttig och för gemenskapen inom Armeen
serdeles bildande, äro Revisorerne af den tanka att kostnaden
derför icke bort eller bör drabba Nya Mötes-Passevolance-Fonden, hvilken
alltså synes vara berättigad tili ersättning för hvad hitintills till ifrågavarande
ändamål utgått.
4:o. Revisorerne, som jemväl inhämtat att ersättningen tili Kongl.
Krigs-Collegii Artilieri-Afdelning för utlemnad Exercis-ammunition till
Skånska Hussar- och Dragon-Regementerne, Westgötha Infanteri och
Smålands Hussar-Rcgcmente och Grenadicr-Ba ta ilion utgår af Nya MötesPassevolance-Fonden,
till följd af Kongl. Brefvet den 31 Juli 1830, som
förordnar, att så tills vidare skulle förfaras, —• anse likväl att sådan
ersättning borde, i likhet med hvad som äger rum för de öfrige Indeite
Cavallen- och till Infanteri förändrade Cavalleri-Regementerne, utgå af
Tross-Passevolance-Cassan, enär, i Contraclerne om Tross-Passevolancen,
exercis-ammunition jemväl är inbegripen.
5:o. Enär Lill förvaltningskostnader för denna Fond hänföras redovisningsprocent,
löner, arfvoden, skrif-materialier och ljuspenningar,
så finnes, att dessa tillsammans, eller hela förvaltnings-utgiften, resekostnader
likväl oberäknade, uppgått:
år 1834, då den genom Kongl. Slats-Contoret lefvererade uppbörden
utgjorde 195,100 R:dr, till
. 18,743:42.0.
år 1835, när uppbörden utgjorde 197,649 R:dr io sk. 6 r:st., till 20,342: 17. 7,
eller det förra året något mindre än 10 proc. och det sednare något öfver
10 proc. af uppbörden.
Revisorerne hafva ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på denna, såsom det vill synas, alltför dryga förvaltningskostnad,
på det att någon åtgärd frän Rikets Ständers sida,, till beredande
af minskning deruti, må vidtagas.
O 7 O
6:o. På skäl, som finnas anförde vid 4:de punkten af Berättelsen
angående verkställd granskning af Mil i tiavBostä lls-CaSsans räkenskaper,
lå Revisorerne anmärka, att äfven utaf Nya Mötes-Passevolance-Fonden
för Ar 1835 fortfarande utgått arfvode af 400 R:dr till en Civil-Le.iamot
i Kongl. K rigs-Coilegium, utöfver den ordinarie lön af 1,600 R:dr
med derunder beräknade 152 Tunnor Spanmål, som derjemte finnes
för honom af samma Fond anslagen.
7:o. Likartade exempel med dem, som i 1832 och 1835 årens
Stats-Revisioners Berättelser äro omständligt anförde, hafva äfven nu
församlade Revisorer funnit till stöd för det omdöme, att en bättre hushållning
med denna Fond hör kunna tillvägabringas.
Bland en mängd sådane exempel må endast följande anföras:
För skrifmaterialier äro i Räkenskaperne upptagne, år 1834, vid
Kongl. Smålands Grenadier-Bataillon 17 R:dr 30 sk. 8 r:st., vid Kongl.
Dalil-Regementet 23 R:dr 8. sk., samt år 1835, vid Smålands HussarRegemente
17 R:dr 42 sk. 8 r:st., vid Jemtlands Fält-Jägare-Regemente
19 R:dr 32 sk., och under titel ”Bokbindare-kostnader” vid Kongl. l:sta
och 2:dra Lif-Grenadier-Regementerne 20 R:dr 8 sk.
Den så kallade Extra förplägningen har år 1834 vid Kongl. Wermlands
Infanteri-Regementes Recriit-möte blifvit utsträckt till nästan daglig
förplägning, enär från och med den 11 till och med den 25 Juni,
samt således jemväl sjelfva upphrotls-dagen från mötesplatsen, extra
förplägning dagligen blifvit bestådd.
Regements-Commissarien vid Kongl. Södermanlands Regemente A.
W. Silfverbrand har år 1835 bland Marche-kostnaderne alfort egna
resekostnader för 3:ne resor till Malmköping, i ändamål att utbetala
Waktmästarens qvartal och på Posten aflemna en Kongl. Krigs-Collegii
qvitterade anordning, 3:ne resor likaledes till Malmköping för att aflemna
Anmärknings-acter, räkenskaper för Spel å nummer och Möten,
4 resor äfven till Malmköping för att intaga tvätt och betala Medicamenter,
3:ne resor till Eskilstuna, 1 till Malmköping och 1 till Mariefred
för att inhämta underrättelser om de i orten gängse priser, såsom
upplysning för den å Lands-Canzliet blifvande upphandlings-Auction af
proviant, 1 resa till Eskilstuna i och för räkenskapernes inbindning och
1 resa till Nyköping för att öfvervara uppliandlings-auctionen; hvarigenom
rese-kostnaden vid Mötes-förrättningarne för Regements-Commissarien
serskildt, under året uppgått till ett sammanräknadt belopp af
129 R:dr 24 sk. B:co; Och förekommer härvid det serdeles anmärkningsvärda
förhållande, att Regements-Commissarien kunnat å en och
samma dag, eller den 30 September, företaga 3:ne särskilda, i räkningen
hvar för sig till fullo debiterade resor, nemligen 2:ne till Malmköping
och 1 till Eskilstuna.
Regements-Commissarien vid Kongl. Irsta och 2:dra Lif-Grenadier
Regementerne J. Kinnander har år 1835 vid hvardera Regementets Räkenskap
-
— 89 —
kenskap bilagt Reseräkning till lika belopp 2 Rrdr 16 sk. för en resa
till Linköping, i ändamål att för Regementets behof uttaga penningar å
Ränteriet, hvilka båda resor, enligt räkningarnes datum, äro på en och
samma dag verkställda. —■ Men Revisorerne anse öfverflödigt att i detail
upptaga alla de i detta afseende vid räkenskapernes genomgående förekomne
anmärkningsvärda omständigheter, då Revisorerne inhämtat, att
Kongl. Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement, uti till vederbörandes
betalning eller förklarande utställde anmärkningar, å dem redan
fästat uppmärksamhet.
Tr oss - P assevolance-Fonden.
Dess Räkenskaper, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade
för 1834 med och för 1835 utan anmärkningar, upptaga:
Debet.
Balance från föregående året:
År 1834.
År 183 5.
Behållningar och Fordringar ....
92,027:17. i
86,331:34. 5.
Uppbörd:
Kongl. Stals-Contoret anordnat dit influt-  ne Tross-Passevolance-Medel
Intresse och Bötesmedel
15,200:
23,464:io. 8.
41: s. -
S:r
15,200:
23,505:18. 8.
Balance till påföljande året:
Skulder ...
112: 9. 2.
61: 20. —
Summa
107,339:26. 3.
109,898:25. i.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder ...........
112: 9. 2.
Utgift:
Trossens underhållande
Mötes-kostnader
12,192:32. -  413: 36. 9.
12,192:32. -
,418: 27. 7.
Transport 12,606:20. 9. 12,611: n. 7.
(12)
Transport 12,606:20. 9. 12,611: il. 7.
Arfvoden m. m. .
151:32. — 138: ig. —
Trossbodhyra
50:  100: — —
Ersättningar
7,775: — 3. 3,757:42. —
Exercitie-Ammunition  —•—.  391: 4. 3.
Diverse utgifter
. 424:34. to. 36:
ii.
S:r 21,007: 39. io. 17,034: 26. 9.
B ahmee till följande året:
Contant Behållning  57,040: 2. 5. 24,658:22. 8.
Utlånte medel  29,191:32. - 68,000: — -
Diverse Fordringar
100: — — 93:14. G.
S:r 86,331: 34. 5. 92,751: 37. 2.
Summa 107,339:20. 3. 109,898:25. 1.
Då denna genom Contracter med Rusthållarne vid de Indelta Cavalleri-Regementerna
och de till Infanteri förändrade Indelta CavalTeriCorpser
tillkomna fond, i och för trossens anskaffande, förskaffande
och vård, är ämnad att äfven för krigstid, då någon förhöjning i afgiflen
icke kommer att drabba Rusthållarne, bestrida de behof, som
utgöra fondens föremål, så synes det ock vara af vigt, att dess största
möjliga förkofran sökes genom utlåning emot ränta af sådane innestående
behållningar, som för de löpande årliga utgifterne icke äro oundgänglige,
hvilket ändamål Rikets Ständer äfven afsett, genom underdånig
skrifvelse den 19 Februari 1835, N:o 289, hvaruti, på det utväg
måtte beredas att förränta eljest ofruktbara medel i den ifrågavarande
och Nya Mötes-Passevolance-Fonden och sålunda föröka sjelfva fonderna,
Rikets Ständer beslutat, att när lån för Handels-Disconterna komme att
upptagas, något hinder icke mötte att ifrågavarande Cassors medel,
när de ligga ofruktbara, linge insättas på Låne-Bankens upplåningsrä1
-
Revisorerne hafva likväl funnit, att Kongl. Maj:t, i anledning af
Rikets Ständers förenämnde hemställan, genom Nådig skrifvelse den 25
Augusti 1835, endast i så måtto lemnat bifall dertill, som Kongl. Maj:t
tillåtit att Tross-Passevolance-Gassans disponible tillgångar finge göras
fruktbara medelst utlåning, antingen lill Gamla Passe vol ance-Fonden,
hvilket i Rikets Ständers skrifvelse icke är afsedt, eller ock till Handels-Disconten
„ emot 3 procent ränta, samt att i följe deraf vid 1834-
års slut, enligt räkning öfver Balancerna, varit utestående såsom rän
-
telösa lån:
Till Fortifications-Departementet . *  8,000: — —
< Stats-Anslaget för Bevärings-Manskapets underhåll . . 17,000:
» Exercitie-Squadrons-Fonden 4,191:32. —
S:r 29,191:32. -
Vid 1835 års slut hafva låneförsträckningarne utgjort, utan ränta:
Till Fortifications-Departementet
6,000: — —
a Nya Mötes-Passevolance-Fonden  24,000: — —
» Stats-Anslaget för Bevärings-Manskapet  17,000: — —
» Exercitie-Sqvadrons-Fonden .
7,000: — —
S:r 54,000: - -
samt emot endast 3 procent ränta till gamla Mötes-Passevolance-Fonden
14,000: — —
Af dessa förhållanden hämta Revisorerna anledning att ytterliga
-
re fästa Rikets Ständers upmärksamhet på angelägenheten deraf, att
Tross-Passevolance-Fondens disponible och för de löpande utgifterna icke
behölliga medel må göras fruktbara genom utlåning, antingen till publika
Verk eller enskilde, emot den ränta, som efter tidsförhållanden kan
fås och alltid med hufvudsakligen fästadt afseende på säkerheten.
Hvad serskildt beträffar lån till gamla Mötes-Passevolance-Fonden,
så ehuru det inhämtats, att till åsyftad säkerhet för ofvanberörde
14,000 R:dr hypotlieker blifvit från samma fond lemnade till TrossPassevolance-Fonden,
anse Revisorerne likväl att ifrån Fonder eller
Cassör, hörande under Rikets Ständers granskningsrätt, låneförsträckningar
ej må äga rum till gamla Mötes-Passevolance-Fonden, hvars
granskning ej blifvit Rikets Ständer eller deras Revisorer medgifven och
ifrån hvars derföre okända ställning något omdöme om säkerheten ej
kan hämtas; Af hvilken anledning Revisorerne finna sig föranlåtne hemställa,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att ifrågavarande lån varder till Tross-Passevolance-Cassan genast
återguldet och att dylika låneförsträckningar ej vidare måtte äga rum.
Revisorerne, som inventerat denna Fonds säkerhetshandlingar, hafva
funnit desamma i behörig ordning.
JVadstena Krigsmanshus-Cassa.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit för år 1834
granskad, utan anmärkning, men för år 1835 ännu ej undergått revision,
redovisar inkomster och utgifter för berörde 2:ne år sålunda:
— 92 —
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året :
Behållningar och Fordringar . . . 989,710:12. 8. 924,816:43.10.
Uppbörd:
Aldre Inkomster
533: 32. -
252: 30.
6.
Nyare dito
9: 30. —
10: -
—
Extra Uppbörd
17:37. 5.
3: 32.
—
Intresse-Medel
47,785:46. 6.
48,217:11.
1.
S:r
48,347: 1.11.
48,483: 25.
7.
Lefaerering :
Från Kongl. Räntekammaren . . .
156,079:44. 4.
124,000: -
—
Balance till påföljande året:
Skulder
1,199: 21.11.
564: 30.
8.
Summ a 1,195,336: 32.10.
1,097,865: 4.
1.
Credit.
Balance från föregående året
Skulder
682: .31. 3.
1,199: 21.
11.
Utgift:
Till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ut-
betalde medel
1,500:
1,500: -
—
Löner
6,400: ig. -
6,581: 2.
—
Pensioner
1,889:24. -
2,108: 20.
—
Nådegåfvor
61:
89: -
—
G ra tialisters underhåll
69,930: i-g. —
67,8.35: 24.
Procent af Gratialist-underliållsmedlen
712: 20. 8.
690: 33.
11.
Capital och Ränte-lefverering till Arme-
ens Pensions-Cassa
187,633:46. -
62,669:15.
9.
Remisslage, Provisioner, Skrifmaterialier
m. m
1,310:33. 3.
1,411:13.
8.
Afskrifning, Afkortning,Restitutioner m.m
398: 41.10.
4,638:11.
6.
S:r
269,837: 5. 9.
147,523: 24.
10.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar . . .
924,816: 43.10.
949,142: 5.
4.
Summa 1,195,336:32.10. 1,097,865: 4. i.
93
Vid desse med ordning och redighet förde räkenskaper hafva Revisorerne
icke funnit något att erinra.
Uppå de vid 4:de punkten af Berättelsen, angående granskning af
MilitiEe-Boställs-Cassans förvaltning, upptagne skäl, anse sig Revisorerne
böra härvid anmärka., att jemväl utaf Wadstena Krigsmanshus-Cassa
för år 1835 fortfarande utgått arfvoden till 2:ne Civil-Ledamöter i
Kongl. Krigs-Collegium, nemligen 400 R:dr till den ena och 200 R:dr
allt B:co till den andra af dem.
Krigsmanshus-Cassans säkerhets-handlingar hafva, vid skedd inventering,
befunnits i behörig ordning.
Särskildte medel i och för kostnaderna till de förstärkta
Garnisonerna å Waxholm och Carlsten.
Revisorerne hafva serskildt fått ifrån Kongl. Krigs-Collegium emottaga
en Redovisning öfver Aflönings- och Underhållskostnader för förstärkta
Garnisoner å Waxholms och Carlstens Fästning åren 1834 och
1835.
Räkenskaps-sammandraget för båda åren, i Kongl. Kammar-Rätten
granskad t utan anmärkning, utvisar följande förhållande:
Debet.
Uppbörd:
Ersättning för utlemnad proviant ifrån Garnisons-Förstärkningens förråd
å Carlsten för 1834
670:17.—
Dito dito för 1835
862:24. —^ 532*41 _
Auctionsmedel för 1835
151:33.5.
Anmärknings dito dito  & 8* 4* j 34 9
Balance till år i836:
Skuld för gifne Förskott:
af Stats-Yerket  21,944: 8. 1.
af Nya Mötes-Passevolance-Fonden . . . 1,600:22. 8.23,544; 30.9.
Summa 25,237:17.6.
— 94
Credit.
Utgift:
Garnisonsförstärkningen å Waxholm för 1834:
Allöningskostnader  1,262:12.—
Tractaments dito 151:24.—
Sjukvårds dito.
173: 7.2.
Marche dito  12: 5.6.
Garnisonsförstärkningen å Carlsten:
1834. 1835.
Allöningskostnader. . . 5,076:15. — 1,882: 4.6.
'Upphandling af proviant 12,464: 7.10. 2,878:35.1.
Sjukvårdskostnader . . 465:46. 6. 158: 6. 5.
Generelle Extra Utgifter 110:35. 6. 145:23.7.
Resekostnader .... 89:18. — •—
Transport dito .... 78:32. 6. —■—
Remisslage . . . i . 18:35. 8. 8:45.—
1,599: -8.
S:r 18,303:47.- 5,073:13.7.23,377:17. 7. „
24,976:18. 3.
B ahmee till år 1836:
Behållning  260:47.3.
Summa 25,237:17. 6.
Uli Nådig Skrifvelse till Kongl. Krigs-Collegium den 1 Mars 1834,
har Kongl. Maj:t, i anledning af gjord förfrågan om sättet för ifrågavarande
kostnaders bestridande, förklarat, att nödige medel skulle af
Lands-Contoiret i Götheborgs och Bohus Län förskjutas och redogörelsen
derför ingå till Kongl. Krigs-Collegii Underhålls-Afdelning, som skulle
ersätta Ränteriets förskotter af den Rustningsfond, Kongl. Maj:t ville
framdeles anvisa.
Utan att Revisorerne tillåta sig att ingå i något omdöme hvarken
öfver dessa kostnaders behöflighet eller de vidtagne åtgärdernes och utgifternes
ändamålsenlighet, finna Revisorerne likväl, att när desamma
ansetts för Rikets försvar påkallade af behofvet, som Kongl. Maj:t, i
egenskap af Högste Befälhafvare öfver Krigsmakten, pröfvat, utgiften
varit af beskaffenhet att hänföras under 3:djc Hufvud-Titein, inom hvars
anslag tillgång till medlen hort sökas.
Revisorerne, som anse det i allmänhet icke instämma med gällande
"runder för Statsmedlens förvaltning, att anordna förskotter ifrån
Kongl, Stats-Contoret eiler Landt-Ränterierna af under händer hafvande
medel, utan att på samma gång anvisa af hvilket anslag ersättning skall
tagas, hemställa, hvad ifrågavarande ifrån Landt-Ränteriet i Götheborgs
och Bohus Län utgångne förskott angår, att sådan åtgärd vidtages,
hvarigenom detsamma må, så snart möjligen ske kan, af3:dje HufvudTitelns
tillgångar ersättas.
Kongl. Krigs-Acailemien.
Vid Academiens redogörelser, som uti Kongl. Kammar-Rätten äro
granskade för år 1834 utan, men för år 1835 med anmärkningar, hafva
Revisorerne icke funnit något att erinra.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. e „
Ar 1834. Ar 1835.
Balance frän föregående året:
Fordringar  4,382:46. — 7,680: 7. 9.
Uppbörd:
Stats-Medel
: . 36,153:16. — 38,117:24. —
Betalande Cadetters Pensions-afgift . . . 30,924: 21. 4. 29,890: — —
Dito afgift till höcker och ritbehör . . . 750: — — 800: — —
Ersatte och återdebiterade medel . . . 4,198:37. 8. 1,380:42. 6.
S:r 72,026: 27. - 70,188:18. 6.
Balance till påföljande året:
Skulder L11»
Summa 83,757: is. 1. 87,113:30. 2.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder  4,235: 2. 3. 7,347:41. 1.
Utgift:
Aflöning  18,833:40. — 20,851:36. —
Underhålls-, Beklädnads- m. 11. kostnader 46,525:44. 4. 47,816:32. 1.
Transport 65,359: 36. 4. 68,668: 20. 1.
Transport
65,359:
36.
4.
68,668: 20.
1.
Båtsmans-Commenderingar .
2,001:
17.
9.
2,018: 42.
—
Diverse Utgifter ....
4,426:
28.
8.
2,110:13.
10.
Afskrifning
54:
21.
4.
_
—
S:r
71,842:
8.
1.
72,797: 27.
11.
Balance till påföljande
äret :
Behållningar och Fordringar
7,680:
7.
9.
6,968: 9.
2.
Suni m a
83,757:
: 18.
1.
87,113: 30.
2.
Carl Gustafs Stads Geyärs-Factori.
Räkenskaperne, hvilka uti Kongl. Kammar-Rätten, blifvit granskade
för år 1834 utan, men för år 1835 med anmärkningar, utvisa att
År 1834. År 1835.
Balancerade utgående behållningen (utom
värdet af Gevärs-delar till de under
arbete varande beställningar ne samt ma
terialier)
utgjorde  73,246:44. 6. 75,678:37. 3.
och Balancerade Skulderne  57,201:47. 3. 63,924:34. 7.
hvarigenom Fondens tillgång vid årets slut
visat sig vara  16,044:45. 3. 11,754: 2. s.
Under granskningen af dessa Räkenskaper, hvarvid någon erinran
ieke förekommit, hafva Revisorerne likväl såsom en ofullständighet anmärkt,
att Factoriets skuld till Salpeter-fonden, 55,500 R:dr B:co, icke
är uti Räkenskapen balancerad; Och få Revisorerne, som anse rättelse
derutinnan böra äga rum, i öfrigt, med föranledande af Räkenskapernes
innehåll, anmäla:
l:o att under ifrågavarande 2:ne år någon Capital- eller Ränteafbetalning
å Factoriets nyssberörde skuld till Salpeter-fonden icke skett;
2:o att värdet af Factoriets Byggnader, som vid 1834 års början
finnes upptaget till ett sammanlagdt belopp af 60,945 R:dr 24 sk. 5 r:st.,
efter några under samma år å uthusen till Styresmannens boställe samt
Heijare-byggnaden verkställde reparationer, blifvit ökadt med kostnaden
derför, 502 R;dr 3 sk. 4 r:st., till 61,447 R:dr 27 sk. 9 r:st. B:co, hvilket
värde förblifvit oförändradt till 1836 års ingång.
Genom
Genom detta sätt att förhöja fastighetsvärdet visar sig, vid jemnförelsen
af det uti 1828 års Räkenskaper upptagna med det vid 1835
års slut, att värdet å husen och byggnaderne, sedan desse blifvit 7 år
äldre, är ökadt med ett belopp af 3,422 R:dr, ehuruväl att under berörde
år någon nybyggnad eller ombyggnad icke ägt rum;
3:o att den förlagssumma, hvarmed Factoriet hedrifves och som
från Kongl. Krigs-Collegium forsk jutes, uppgått vid 1834 års början
till 41,000 R:dr samt vid 1835 års slut till 57,000 R:dr. Anledningen
till denna ökning uti förlagssumman under nämnde 2:ne år,
igenfinnes ej mindre deruti, att ytterligare förskott blifvit berörde år
meddeldt, än äfven deruti, att värdet af de 600 st. Gevär, hvilka år
18.34 från Factoriet lefvererades, icke blifvit afförd t från den balancerade
förskotts-summan, dertill skälet uppgifves vara, att med uppgörande
af liqvid för berörde lefverans måst, till följd af en ofullständighet
vid densamma, uppskjutas.
4:o Från Factoriet äro lefvererade
år 1834: 600 st. Gevär och 38 par Pistoler;
samt år 1835: 40 st. Modell-Gevär och 1991 pär Pistoler;
hvarvid dock torde böra erinras dels att af de år 1834 lefvererade Gevären,
503 st. voro före berörde års ingång förfärdigade, dels äfven,
att, oberäknadt särskildte Gevärs- och Pistolsdelar, befunnos vid 1835
års slut 4,421 st. Pistol-Pipor tillsmidde för vidare bearbetning, utöfver
hvad som fanns vid 1834 års början. Den år 1829 hos Factoriet gjorda
beställning af 1,000 st. Gevär var vid 1835 års slut icke fullgjord,
och utvisa ej heller 1834 och 1835 årens Persedel-Redogörelser, att till
denna beställnings fullbordande under dessa år något arbete blifvit
an vändt.
5:o Till Aflönings- och Underhålls-kostnadernes bestridande har,
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 22 Febr. och 28 Juni 1834
samt den 13 Mars 1835, för hvardera af nyssnämnde 2:ne år, utgått
3,500 R:dr B:co från Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Afdelnings Stats'
Anslag.
Allmänna Garnisons-Sjukhuset.
Directionens i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar granskade
Räkenskaper för begge åren upptaga
(13)
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar
År 1834.
3,256: n. 6.
År 18 35.
6,027: g. -
Inkomst:
Af Kongl. Stats-Contoret anordnadt . .
An viste Byggnads-Medel af Extra Stats-An-
slaget
Försäljnings-Medel.........
Influtne Ersättningar ........
31,319: 9. 4.
17,754: ig. ii.
3,434:36. -  8,498: ig. n.
24,000:
6,970:
4. 10.
S:r
61,006: 3i. 2.
30,970:
4. 10.
Summa
64,262: 42. 8.
36,997: io. «.
Credit.
Balance från föregående året:
Skuld
1,354: - -
— —
Utgifter
hafva tillsammans utgjort . .
56,881:36. s.
32,719:
3. 11-
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar
6,027: 6. -
4,278:
fi. 11-
S u m m a
64,262: 42. 8.
36,997:
i
ö
▼i
Revisorerne, som vid desse räkenskaper icke funnit något alt erinra,
anse sig derjemte böra vitsorda, att vid de under åren 1834 och
1835 verkställde byggnader och reparationer en ändamålenlig hushållning
och noggranhet funnits iakttagen.
Garnisons-Sjukims-Byggiiadeii.
Sedan denna byggnad under loppet af år 1834 blifvit fullbordad,
liar endast för detta år Redogörelse öfver användandet af Byggnadsanslaget
från sjukhus-Byggnads-Comiten till Kongl. Kammar-Rätten ingått
och derstädes reviderats; utvisande berörde Redogörelse följande
förhållande:
Balance från föregående året:
Behållning
Inkomst :
Ar 1834.
1,476: 25. i.
Från Kongl. Stats-Contoret å Extra Stats
Anslaget
. 10,000: — —
Af Öfver-Intendents-Embetet återbetalt för
skott
473:i3,io. 10,473; 13.10.
Summa 11,949: 38. ii.
Credit.
Utgift:
Till fullbordande af Nya Garnisons-Sjukhuset .... 11,623:14. —
Lefver erin g:
Till Kongl. Stats-Contoret
326: 24. il.
Summa 11,949:38.11.
Revisorerne hafva upplysningsvis velat tillkännagifva, att kostnaden
för denna byggnad, hvartill
från och med år i812 till och med 1828, enligt Stats-Utskottets
vid 1828—-1830 årens Riksdag afgifne utlåtande,
(i anledning af verkställd granskning utaf de
till Allmänna Garnisons-Sjukhus-Byggnaden anslagne
medels förvaltning) är vordet anslaget  255,218: 2. 7.
och för år 1829 enligt Rikets Ständers beslut .... 2.0,000: — —
samt för åren 1830 med 1832, enligt d:o, tillhopa . . 97,000: — —
uppgått till sammanräknade  372,218: 2. 7.
Och har det belopp af 326 R:dr 24 sk. n r:st., hvilket, jemlikt
Räkenskapens föranledande, vid byggnadens fullbordan fanns behållet:
och uti Kongl. Stats-Contoret deponerades, derefter blifvit, på grund
af Kongl. Ma jäs, uti Nådigt Bref den 25 Mars 1834, bemälte Embetsverk
medelte befallning, öfverlemnadt till Directionen öfver Allmänna
Garnisons-Sjukhuset, för att användas till bestridande af nödige utgifter
i och lör planerande och förskönande af nämnde Sjukhus tillhörige
gårdstomt.
Extra Anslagen till Försvars-Verkets
iståndsättande.
Fördelningen af dessa vid 1830 års Riksdag beviljade anslag, bar
såsom Räkenskaperna utvisa, år 1834 gått i full verkställighet, på sätt
denna fördelning i Stats-Utskottets, vid sednaste Riksdag afgifne och af
sist församlade Revisorer åberopade, Utlåtande N:o 251, blifvit till Rikets
Ständers kännedom meddelad. I afseende på beloppet af åtskilliga
partiella anslagssummor, hvilka i räkenskaperna för båda Revisionsåren
förekomma och grnnda sig på Kongl. Maj:ts vid serskilda tider vidtagna
Nådiga beslut rörande fördelningen, anse Revisorerna sig ytterligare böi’a
meddela följande uplysningar:
Genom Nådigt Bref af den 19 Februari 1831 hade Kongl. Maj:t
förordnat, att 900,000 R:dr skulle till bildande af ett persedelupplag i
resérve åt Utrednings-Afdelningen anslås, men tillika föreskrifvit, att af
desse 900,000 R:dr till framtida disposition, skulle reserveras 54,498
R:dr 8 sk., hvarigenom primitiva anslaget för Utrednings-Afdelningen
nedsattes till 845,507 R:dr 40 sk. Sedan första året 100,000 R:dr och
de tre följande årligen 200,000 R:dr blifvit disponerade, återstå således
såsom Utrednings-Afdelningens årsanslag för år 1835 endast 145,507
R:dr 40 sk., men genom Nådigt Bref af den 14 December 1833 hade
Kongl. Maj:t ytterligare anslagit, till fördelning efter behofvet emellan
Artilleri- och Utrednings-Afdelningarne, icke allenast de ofvannämnde
reserverade 54,498 R:dr 8 sk., utan ock 62,000 R:dr förut anvisade till
anskaffande af tält i reserv, hvilkas användande till detta ändamål icke
skulle komma att äga rum. I följe häraf hafva redan år 1834 af de
reserverade 54,498 R:dr 8 sk., Artilleri-Afdelningen erhållit 20,000 R:dr
och Utrednings-Afdelningen 34,498 R:dr 8 sk., hvarigenom dess årsanslag
för år 1834 finnes hafva blifvit ökadt till 234,492 R:dr 8 sk., men af de
till tält anslagne 62,000 R:dr, hvilka äro i Utrednings-Afdelningens anslag
innefattade, har icke någon del kommit Artilleri-Afdelningen till godo.
Sedan Kongl. Krigs-Collegium inför Kongl. Majrt uppgifvit, att af
Extra Anslags-medlen innestodo i Riksgälds-Contoret för Artilleri-Afdelningen
.  36,000:
samt för Utrednings-Afdelningen
45,507: 40. —
eller tillsammans
81,507:40. —
har Kongl. Maj:ts derjemte, genom Nådigt Bref af den 13 Augusti 1835,
meddelat JNådig tillåtelse, att Riksgälds-Contoret må till sina behof
dessa medel begagna, emot erläggande af 3 procent ränta, som afsättes
till Kongl. Maj:ts höga disposition för Försvars-Verkets behof.
101
I afseende härpå må såsom upplysning anföras, att desse summor
redan finnas bland inkomsterna bokförda, 36,000 R:dr i Artilleri-Afdelningens
och 45,507 R:dr 40 sk. i Utrednings-Afdelningens Hufvud-Bok
för år 1835, såsom fordran hos Kongl. Stats-Contoret, och således ej
utgöra någon ytterligare tillgång utöfver Afdelningens vid 1835 års slut
i räkenskaperna upptagne behållningar.
Räkenskaperna för båda Revisions-åren hafva i Kongl. KammarRätten
undergått granskning, med undantag af Artilleri-Afdelningens
för år 1835, hvartill verificationerna icke kunnat med Hufvud-Boken
öfverlemnas, af uppgifven orsak, att de varit oumbärlige för handläggning
af mål inom Kongl. Krigs-Collegium. Dessa räkenskaper utvisa
följande förhållande:
Ut rednings-Af delningen.
Debet.
Ar 1834.
Bdlance frän föregående äret:
Behållningar och Fordringar:
I Banken deponerade  26,174: 44. l.
I Cassan inneliggande  —
Af Årsansiaget innestående i Kongl.
Stats-Contoret  200,000:
För Ordinarie Statsbehofven anticiperade ——
Oredoviste förskotter å lefveranser . 44,182: 4. —
S:r
270,357; - i.
329,212: 7.
3.
Uppbörd.
Årsanslag
lnflutne ränte-medel
234,492: 8. -  194: 47. io.
145,507: 40.
:
S:r
234,687: 7.10.
145,507: 40.
—
Balance till följande året:
Afdelningens Skuld till en Lefverantör .
—
51: 45.
4.
Summa
505,044: 7. n.
474,771: 44.
7.
Credit.
Balance från föregående året:
Afdelningens Skuld till Lefverantörer .
30,453:28. 6.
•
—
Transport 30,453:28. 6.
Ar 1835.
142,953: 25. 9.
500:
96,691:45. 6.
89,066: 32. —
102
Transport
30,453:28.
6.
—
—
Utgift:
Upphandling till Reserv-förrådets förstär-
kande
Balance till påföljande året:
145,378: 20.
2.
180,362:
22.
9.
Behållningar och Fordringar:
I Banken deponerade
142,953: 25.
9.
163,410:
11.
4.
I Cassan inneliggande
0 9^
Af Årsanslaget innestående i Kongl.
500: -
—
500:
—
—
Stats-Contoret
45,507: 40.
För Ordinarie Statsbehofven anticiperade
96,691:45.
6.
72,691:
18.
6.
Oredoviste Förskotter å lefveranser
89,066: 32.
—
12,300:
—
—
S:r
329,212: 7.
3.
294,409:
21.
10.
Summa
505,044: 7.
11.
474,771:
44.
7.
Revisorerne hafva under räkenskapernas granskning fästat uppmärksamhet
vid följande omständigheter:
l:o. Att en låneförsträckning inom denna Afdelning af Extra anslagsmedel
till de Ordinarie, bokförde under namn af anticipation_, ägt
rum år 1834 med 96,691 R:dr 45 sk. 6 r:st. och år 1835 med 72,691
R:dr 18 sk. 6 r:st., som vid 1835 års slut ännu icke voro återbetalde,
hvilken åtgärd synes oförenlig dels med de gällande föreskrifter, som
innebära, att Extra Stats-anslaget icke må med det ordinarie sammanblandas
utan fastmera bör serskildt bokföras, dels med stadgandet om
extra anslagets förräntande, så länge och till så stor del som icke
behöfdes, lör att jemväl komma Försvars-Verket till godo.
2:o. Att, enligt hvad befunnits vid granskning af de med lcfveranteurerne
ingångne contracter och derpå grundade liqvider, de fleste
bland desse contracter genom öfverskridande af den fastställde lefvereringsterminen,
blifvit å lefveranteurernes sida åsidosatte, utan att det
i contracterna intagne vilkor af böter för försummelsen vid något enda
tillfälle finnes vara tillämpadt, hvarjemte den förmån förunnats lefveranteurerne,
att efter den förflutna lefvereringsterminen räntefritt begagna
icke sällan ganska betydliga förskotter. Under båda åren, vid
serskilda tillfällen, har jemväl tillstånd blifvit meddeladt, ej mindre att
på en annan lefveranteur öfverlåta ett contract, sedan detta redan länge
varit genom uraktlåten lefverering förverkadt, än ock att vid så
-
103
dan händelse, utan ränta, till Åfdelningens cassa återställa det å samma
contract uppburne förskott, som alltså, utan någon motsvarande fördel
för det allmänna, ikläd t sig egenskapen af. en låneförsträckning, till
vinst enskildt för lefveranteuren.
Om det å ena sidan icke kan bestridas, att stundom serskilde så
bevekande omständigheter kunna inträffa, att den i Kongl. Brefvet den
17 Junii 1817 Kongl. Krigs-Collegium medgifna rätt till beviljande af
uppskof med ingångne contracters fullgörande, kan böra tillämpas, samt
att sådane omständigheter under året 1834, då Sverige var af' cholerafarsoten
hemsökt, oftare torde hafva förekommit, så förtjenar det likväl
å andra sidan uppmärksamhet, att det anmärkta förhållandet under båda
åren 1834 och 1835 i de flesta fall ägt rum samt att sådan ansvarslöshet
för bristande verkställighet af contracter med Statens Verk, om
den öfvergår till gällande praxis, kan leda till betänkliga följder.
Det synes ock, sorn borde det ofta utöfver lefveransens halfva värde
meddelade förskottet tillskynda Cassan någon räntevinst för den tid,
detsamma efter lefveranstidens öfverskridande begagnas.
I öfrigt och då ostridigt är, att den vid contracts uppgörande betingade
säkerheten i någon mohn kan vara underkastad förändring eller
försämring genom beviljade anstånd och derigenom förorsakade uppehåll
med åtagne lefveransers fullgörande, så och med afseende jemväl å vederbörande
tjenstemäns härunder beroende ansvar, anse Revisorerne mera
bestämde föreskrifter vara af nöden, rörande vilkoren för meddelande
af anstånd med fullgörande af ingångne lefveranscontracter oell för
förskotters meddelande af Statsmedlen.
Artilleri-Af delningen.
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
B al ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar:
I Banken deponerade  138,246. 20. 3. 356,906:16. 4,
I Cassan inneliggande  ■—•—• — — 500: — —
o
Af Årsanslaget innestående i Kongl. Stats
Contoret
341,771: r„ 4. 36,000: - -
Transport 480,017: 25. 7. 393,406: 46. 4.
— 104 —
Transport 480,017:25. 7. 393,406:16. 4.
För Ordinarie Statsbehof ven anticiperade
3,756: 25. 2.
Oredoviste förskotter å beställningar . 96,924:19. 2. 103,516:37. 7.
S:r 576,941:44. 9. 500,679:34. i.
Uppbörd:
Anslag eldigt Kongl. Brefvet d. 14 December
1833  20,000: — — • • — —
För försålde gamla jern- och metall-pje
cer
för Nya Fält-artilleriet .... 10,556:
11,296:27. 7.
Ersättningar  200: — — 1,935: 21. 1.
Obser vationsmedel  5: 46. 4. 4: 24. —
Räntor å utgifne förskotter  554: 6. 2. 36o: 35. 4.
Besparde handtverkarelöner .... 1,426:19. 5. 1,890: 2. 4.
Prisskillnad vid förnyade upphandlingar
efter ofullgjorda lefveranser .... •—*—
858: 42. —
"Vitén för ofullgjorde lefveranser . . —■—• — — 441:27. 3.
S:r 32,742.-23.11. 16,792:35. 7.
Balance till följande året:
Skuld till Redogörare
395: 4. 6.
Summa 609,684: 20. 8. 517,867: 23. 2.
Credit.
Utgift :
Nya Gevär 58,3/8:16. — 75,318: 3. —
Fält-Artilleriet  35,377: 41. 7. 73,733: 32.11.
Belägrings dito  3,248: 28. — 1,091: 45. 8.
Afförde förskotter:
Till Garl Gustafs Stads Gevärs-Factori å
1830 urs Gevärstillverkning .... 12,000: — — • —
För Nybyggnader yid Carl Gustafs Stads
Gevärs-Factori  •—'—1 — — 32,000: — —
Resekostnader af räntemedlen .... *——* — — 1,456: 7. 9.
Actorats-Procent
551: 2. 8.
S-r 109,004:37.7. 184,150:44.-
Transport 109,004: 37. 7. 184,150:44. —
— 105 —
Transport 109,004:37. 7. 184,150:44. —
Bni ance till följande året :
Behållningar och Fordringar:
I Banken deponerade  356,906: 16. 4. 242,393: 19. 7.
I Cassan inneliggande  500:
— _
Af Årsanslaget innestående i Kongl. Stats
Contoret
36,000:  36,000:
För Ordinarie Statsbehofven anticiperade 3,756: 25. 2. ■—-—- — —
Oredoviste förskotter å beställningar 103,516:37. 7. 55,323: 7. 7.
S:r 500,679:31. 1. 333,716:27. 2.
Summa 609,684:20. 8. 517,867:23. 2.
l:o. I Räkenskapen har alltsedan år 1830 varit balancerad en fordran
hos Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori, stor 12,000 R:dr, för förskott å 1830
års ge varsi ef verans. —- lill följe af Kongl. Krigs-Collegii föreskrift hafva
dessa 12,000 R:dr utur 1834 års räkenskap blifvit afförde, af uppgifvet
skäl, att de redovisas i nämnde Factoris räkenskap, directe inför Kongl.
Kammar-Rätten. Enär genom denna afföring 12,000 R:dr af extra-anslagsmedel
utur räkenskapen försvunnit, anse Revisorerne afföringen
icke behörig, utan att förskottet bör fortfarande balanceras till dess liqvid
skett 01x1 den lefverans, hvarå detsamma var lemnadt.
2:o. I räkenskapen för år 1835 afföras bland utgifterne 32,000
R:dr såsom en lefverering till nybyggnad vid Carl Gustafs Stads GevärsFactori.
Till grund för denna utgift åberopas Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 25 Maj 1835, hvarigenom Kongl. Maj:t, med anledning af
Comiterades anmälan, bland annat, i Nåder förordnat, att, till bestridande
at kostnaderna för nya anläggningar vid Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori,
skulle, jemte andra tillgångar, äfven användas befintlig
behållning af anslagen till gevär, hvilken behållning Comiterade hade
calculerat uppgå utöfver 32,000 R:dr. Men då Rikets Ständer med anslaget
till ökandet af gevärs-förråden icke medgifvit nya anläggningar
vid Factorierna, och Kongl. Maj:t i ofvanåberopade Kongl. Bref i Nåder
förklarat, det ville Kongl. Maj:t, enär tiden icke medgaf framställning
till da församlade Ständer, göra Nådig proposition till de nästkommande,
alternatift, antingen om ersättnings beredande genom afsalu
af Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori tillhörige Mjöl-qvarn, Åker och
Ängsmark, eller ock att all godtgörelse af desse för gevärstillverkning
anslagne och sålunda använde medel måtte förfalla, hvarföre Kongl. Krigs
(14)
-
✓
106
Colle"ium jemväl i föreskriften om utbetalning af dessa 32,000 R:dr tillkänna«ifvit
att ersättningen berodde af framtida beslut, så och jemte
det Revisorerne få fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å berörde disposition,
anse Revisorerna att de sålunda disponerade medlen, 32,000
R:dr, likaledes bort i räkenskaperna balanceras och icke såsom utgift
afioras, så länge och intill dess beslut om ersättningen blifvit i behörig
ordning faltadt.
Revisorerna hafva jemväl fästat uppmärksamheten dervid, att ehuru
Rikets Ständer vid 1830 års Riksdag, genom underdånig skrifvelse
den 17 Mars samma år, beslutat, bland annat, att de till Försvarsverkets
iståndsättande då beviljade Extra anslag kunde i Banken förräntas,
på sätt för långifvare af allmänheten vore bestämdt, hafva likväl
under åren 1834 och 1835, af samma anslag, varit räntelöst innestående
i Banken:
år 1834 och Utrednings-Afdelningen . 142,953:25.9.
Artilleri d:o . . . 356,906:16.4.49^859:42. 1.
år 1835 och Utrednings-Afdelningen . 163,410: 11. 4.
Artilleri d:o . . . 242,393:19.7.405,803:30.11.
F or t ificat iöns-Jf delningen.
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Balance frän föregående äret:
Behållningar och Fordringar
i Cassan .... 3,399: 30.10.
— —
hos Redogörare . 468: 38.11. 4,256: 26. 4. 3^68: 21. 9. 4,256: 20. 4.
Uppbörd:
Års-anslag för Carlsborgs Fästningsbyggnad 52,000: — — 50,000: — —
Arrende-Medel  179:38. — 123: — —
Försäljnings d:o  17,835: —10. 19,648: 37. 7.
Observations d:o  183: 17.11. 23: 38. 7.
Ålerbetaldt förskott
1,490: — —
S:r 70,198: 8. 9. 71,285:28. 2.
Transport 74,066:30. g. 75,542; 6. g.
— 107 —
Transport
74,066:30. 6.
75,542: g. 6.
Balance till följande äret:
Skulder
15,449: 3. 4.
12,295:47. 5.
Summa
89,515: 33.10.
87,838: 5.11.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder
6,645:24. 11.
15,449: 3. 4.
Utgift:
Till Carlborgs Fästningsbyggnad ....
73,246:19.11.
68,533: 5. —
» befästande af Stockholms Avenuer åt
landtsidan
I,384:i7. 9.
— —
dito dito åt sjösidan .
3,982: 40.11.
308:19. 4.
S:r
78,613:30. 7.
68,841: 24. 4.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar
hos Redogörare . 4,256: 26. 4. 145:15. 2.
till utgifter vid Pionier-
Corpsen förskjutne
— — 3,402:11.1.
4,256: 26. 4.
3,547: 26. 3.
S u m m a
89,515: 33.10.
87,838: 5.11.
Den utbalaneerade tillgången • • .
O O
. 3,547: 26. 3.
kan dock komma att nedsättas med  452:18.—
örn ifrån Anslaget skulle utbetalas sistnämnde belopp, som utgör behållningen
af anslaget till Stockholms befästning åt sjösidan, hvilket
anslag varit afskildt från det för befästningen åt landtsidan, ehuru de
ej blifvit hvar för sig bokförde.
Om sålunda ifrågavarande 452 R:dr 18 sk. afdragas från den balancerade
tillgången 3,547 R:dr 26 sk. 3 r:st., återstår såsom rätter
behållning 3,095 R:dr 8 sk. 3 r:st., och då denna summa åter afräknas
ifrån den utbalaneerade skulden, 12,295 R:dr 47 sk. 5 r.'st., återstår såsom
verklig skuld vid 1835 års slut ett belopp af 9,200 R:dr 39 sk.
2 r:st.
108 —
Denna summa motsvaras:
a) af de för Carlsborgs fästnings-byggnad utöfver anslag
utgifne  6,968: s. 6.
b) al de för Stockholms befästande åt landtsidan utöfver
anslag utgifne
2,232:30.8.
S:r 9,200: 39. 2.
I afseende härå förekommer att den förstnämnde blåsten på årsanslaget
till Carlsborgs fästningsbyggnad kunnat af ett påföljande årsanslag
betäckas, då sådant deremot icke kunnat ske för de till Stockholms
befästande åt landtsidan utöfver anslag utgifne 2,232 R:dr 30 sk.
8 rist., enär detta anslag med år 1835 upphört.
Utaf de af Rikets Ständer vid 1834 och 1835 årens Riksdag för
Försvars-Verket på en gång anslagne 550,000 R:dr, deraf en femtedel
årligen borde utbetalas (se Riksdags-beslutet § 5.), hafva för år 1835
från Riksgälds-Contoret af Kongl. Maj:t blifvit anvisade 110,000 R:dr,
deraf för Förvaltningen af Sjöärenderna 60,000 R:dr och för Carlsborgs
Fästnings-Byggnad 50,000 R:dr, enligt hvad i Fortifications-Afdelningens
ofvanberörde redogörelse äfven finnes intaget.
Revisorerne anse sig sluteligen böra meddela följande framställning
öfver förhållandet med den å de vid 1828—1830 årens Riksdag beviljade
Extra Anslag för Försvarsverket uppkomne Räntevinst-Fond till
1835 års slut.
Debet.
Inkomsten till i835 års slut:
Enligt från Rikets Ständers Riksgälds-Contor meddelad
uppgift
31,647:20. 2.
Balance till är 1836:
Räntefondens Skuld
för af Stats-Verket förskjutne och sistnämnde är ersatte 1,285:39. 1.
Summa R:dr 32,933:11. 3.
Credit.
Utgiften till 1835 års slut:
Till Kungsholms Fästnings Byggnad  7,999: 25. 5.
» d:o d:o Bestyckning  8,000:
Transport 15,999: 25. 5.
— *109 —
Transport 15,999:25. 5.
Till Rese-understöd:
Capitainen Callerström 500 Hamb. B:co .... 1,541: 32. —
d:o Cronstrand 800 Hamb. B:co 2,466: 32. —
d:o 450 Hamb. B:co 1,237:2.4.— 3 704: 8.
d:o Bildt
• • • • 600:
d:o Loven . . 600 Hamb. B:co 1,850:
d:o . . 300 Hamb. B:co 862: 24. — 2 712‘ 24
Lieutenanten Kle'en  500:
Copisten Noring . . 200 Hamb. B;co  575:
Majoren Grefve Rosen
• 1,800:
Öfverste-Lieutenanten Friherre Silfverskjöld . . . 1,500:
Lieutenanten Thulstrup 600 Hamb. B:co  1,662: 24. —
General-Adjutanten Grefve Puke 650 Hamb. B:co . 1,726: 27. — ,0. _
S:r 32,321:44. 5.
Balance till år i836:
Ränte-Fondens Tillgång
vid 1835 års slut ännu ej förfallen ränta  611:14. io.
Summa R:dr 32,933: ii. 3.
Extra Anslaget tor iståiulsättamle af Försvars-Verket
till Sjös.
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Ingående Balance'.
Behållning af Anslaget  194,086: 5. 9. 111,784:26. 7.
Uppbörd:
Åssurance-Ersättning af Stockholms Sjö
försäkrings-bolag
849:11.10.  —
Ersättning af 4:de Hufvud-Titelns Anslag
för af Extra Stats-Anslaget uppköpt
och till andra ändamål användt Ekevirke
Summa "194,935:171' 7. 121,974:20. 7.
— 110 —
Credit.
Utgift:
Till Fregatten Josephinas Nybyggnad . 27,537: 32. 10. 4,000: —
» 2:ne Ångboxerings-fartygs dito . . 17,712.30. 9. 114,000: —
» Canoners förfärdigande 36,612: 21. n. —
Diverse  1,288: 1. 6. 1,349:32.
S:r 83,150:39. - 119,349:32. -
Utgående Balance:
Behållning af Anslaget . . . . . . 111,784:20. 7. 2,624:42. 7.
Summa 194,935:17. 7. 121,974:2g. 7.
Al det vid 1834 och 1835 årens Riksdag för Sjöförsvars-Verket
beviljade Extra Anslag voro 30,000 R:dr, utgörande års-anslaget, ännu
vid 1835 ars slut i Riksgälds-Contoret innestående.
Kungsholms Fästnings-byggnad.
Debet.
1834.
Anslag för året  35,097: 44.11.
Balance:
Skuld för af Carlskrona Stations ordinarie Stats-medel
förskjutne  37,712:27. 9.
S:r 72,810:24. 3.
Credit.
Ingående Balance:
Skuld  29,376:25. 1.
Utgift :
Diverse omkostnader, efter afdrag af influtne ersättningar 43,433:47. 7.
S:r 72,810:24. 8.
För år 1835 finnes ej något Extra Stats-Anslag för denna Fästnings-byggnad,
utan hafva utgifterne, med undantag af de för instrumentalier
och inventarier, utgått utaf de till Fångars vård och undcr
-
111
håll å Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel anviste medel, hvaraf anslagits
30,391 R:dr 43 sk. 7 r:st., och af Fjerde Hufvud-Titeln, till instrumentalier
och inventarier, 3,608 R:dr 4 sk. 5 r:st.
Förvaltningen af Sjö-Ärenderna.
Detta Verks Räkenskaper, hvilka för år 1834 blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade med anmärkningar, hafva deremot för år 1835
derstädes ännu ej undergått revision.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar . . . 390,625: n. 5. 391,062:39. 3.
O O _
Uppbörd:
Stats-Anslag för året å 4:de Hufvud
Titeln
1,077,359: 4. - 1,111,315:32. -
Ersättning af 9:de Hufvud-Titeln för
utbetaldt förskott
— — 4,000: — —
Förre årens behållne och återlefve
rerade
medel  11,927:40. 7. 13,331: 1.10.
Till serskilde behof anslagne medel 44,643:23. 3. 110,010:21. 3.
Ersättning af Convoy-Commissariatet
för Expeditionen till Medelhafvet
år 1828
—  230:39.10.
Interims uppbörd  3,771: 9.10. 22,836: 43. 8.
S:r 1,137,701:29. 8. 1,261,724:42. 7.
S u 111 m a 1,528,326: 4i. 1. 1,652,787: 33.10.
Credit.
Utgift:
För Förvaltningen och Flottan:
Aflöning  458,455:13. 3. 461,712:22. 3.
Nybyggnad och Underhåll . . . 485,413: 8. 4. 459,174:42. 9.
T.-fmcrw-.W QA'4.868: 91. 7. 920.887:17. —
— 112
Transport
943,868:
21.
7.
920,887:
17.
Exercice med Flottans bemanning
9,868:
30.
10.
30,714:
13.
3.
Spanmåls upphandling och Bageri-
kostnader
8,527:
37.
3.
13,876:
41.
1.
Skrifmaterialier och Expenser . .
2,436:
44.
2,500:
Rese- och Tractamentspenningar .
3,333:
16.
—
3,333:
16.
—
Oförutsedde utgifter
7,441:
3.
5.
11,919:
22.
10.
Af besparde och reserverade me-
del, under diverse titlar
66,935:
46.
2.
11,443:
16.
6.
» andre för serskilde behof an-
slagne medel
92,989:
26.
3.
79,880:
11.
10.
» Interims uppbörden ....
1,862:
16.
4.
16,701:
35.
8.
Ersättning till Extra Stats-Anslaget
för uppköpt Eke virke ....
—
—
10,190:
-
—
S:r
1,137,264:
1.
10.
1,011,446:
33.
2.
Balance till följande året:
ehållningar och Fordringar .
391,062:
39.
3.
551,341:
—
8.
Summa
1,528,326:
41.
1.
1,652,787:
33.
10.
Omförmälde fordringar bestå dock till större delen af utgifne förskotter,
hvilka dels äro redovisade, dels icke kunnat aflöras, innan det
blifvit bestämdt, under hvilken utgiftstitel afföringen skolat ske; kommande
desamma ej att i någotdera fallet lemna verklig behållning.
Behållningen synes ock vida större än den i verkligheten är, derigenom
att Förvaltningen vid 1835 års slut med 70,000 R:dr balancerar
en fordran hos Kongl. Stats-Contoret för spanmålsupphandlings- och bagerikostnader,
hvilka år 1830 utgjorde 20,000 R:dr och sedan årligen ökats
med de, enligt Kongl. Maj:ts den 30 December sistnämnde år meddelte
Nådiga Bref, af Kongl. Stats-Contoret innehållne 10,000 R:dr eller hälften
af det å 4:de Hufvud-Titeln för ofvanberörde behof uppförde anslag.
Desse medel hafva innehållits till betäckande af den kostnad Kongl.
Stats-Contoret för bestridande af samma utgifter fått vidkännas. — Revisorerne,
som härvid fästat uppmärksamhet, hafva erhållit den upplysning,
att slutliqvid härför blifvit uppgjord år 1835, ehuru sådan ännu
vid det årets bokslut ej finnes i Förvaltningens] räkenskaper intagen.
Carls
— 113 ~
Carlscrona Station.
Denna Stations Räkenskaper för år 1834 hafva i Kongl. KammarRätten
blifvit granskade med anmärkningar, men anteckning saknas att
sådan åtgärd for år 1835 ägt rum.
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Bal ance från föregående äret :
Behållningar och Fordringar . . . 2S/,167:i7. 2. 4j5,306: ii. 9.
Uppbörd:
Stats-Anslag för året  688,952: is. — /24,200. 46. —
Extra Uppbörd  4,062:24. 9. - — —
Interims Uppbörd j 10,413: 46. 2. 9,243. 37. r.
S:r 703,428: 40. n. 733,444: 35. 7.
Balance till påföljande året:
Skulder
296,466:41. 9. 339,921:35. 8.
Summa 1,287,063: 3. io. 1,528,672:35.
Credit.
Balance frän föregående äret:
Skulder .
135,252: 2. 1. 296,466:4i. 9.
Afskrifning:
Af hos Förvaltningen af Sjö-Ärenderna
innestående medel af Stationens
Stats-Anslag  63,498:16. 3. 103,973. 44. 10.
Utgift:
Aflöning . . . .
292,593:17.6. 297,583:45.7.
Nybyggnad, underhåll m. m. . . . 317,306: 26. 3. 320,187:15. 2.
Af förre årens behållne medel . . 12,692:27.10. 17,006. 33. 7.
Af Interims-Uppbörden  10,413:46. 2. 9,243: 37. 7.
S:r 633,006:21. 9. 644,021: 35.11.
Balance till påföljande år:
lingar och Fordringar . . . 455,306:11. 9. 484,210: 8. 6.
672: 3
(15)
Behållningar och Fordringar  __
Summa 1,287,063: 3.10. 1,528,672:35. —
Stockholms Station.
Af Räkenskaperne hafva endast de för år 1834 blifvit i Kongl.
Kammar-Rätten granskade, med anmärkningar.
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 27,222:13. 2. 18,575:15. 2.
Uppbörd:
Stats-Anslag för Stationen
Till diverse behof anvisade medel . .
219,617: a
49,034:13.
9.
200,829: 6. -  37,592: 2.10.
S:r
268,651:19.
9.
238,421: 8.10.
Balance till påföljande året:
Skulder
45,913:13.
1.
85,530:10. 3.
Summa
341,786: 46.
—
342,526: 34. 3.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder .
40,877: 26.
7.
45,913:13. 1.
Utgift:
Aflöning
Underhåll, Beklädnad m. m
103,376:27. 5.
178,957:24.10.
103,810:25. 4.
182,154: -11.
S:r
282,334: 4.
3.
285,964:26. 3.
Balance till följande året:
Behållningar oall Fordringar ....
18,575: is.
2.
10,648:42. n.
Summa
341,786: 46.
—
342,526:34. 3.
Götheborgs Station.
Dess Räkenskaper, som för år 1834 granskats i Kongl. KammarRätten,
utan anmärkningar, äro för år 1835 derstädes ännu icke reviderade.
.
— 115 —
Debet. r
Ar 1834. Ar 1835.
B ahmee frän föregående året:
Behållningar och Fordringar  4,371: — 5. 7,557:24. 9.
Uppbörd:
Stats-Anslag för Stationen:
Ordinarie Staten
41,186:12. -
40,424:36. -
Extra Ordin, dito
39,480:
40,331:
S:r
80,666:12. —
80,755:36. -
Balance till påföljande året:
Skidder
10,180:21. 8.
7,320:i2. 3.
Summa
95,217:34. 1.
95,633:25. —
Credit.
Balance frän föregående året:
Skulder
7,807: 33. -
10,180:21. 8.
Afskrifning:
Af hos Förvaltningen af Sjö-Ärenderna in-
nes tående
4,045:46. 4.
3,733:i6. 6.
Utgift:
Aflöning
39,062:43. 8.
36,243:32. 9.
Nybyggnad, Underhåll m. m. . . . . .
36,743:30. 4.
37,313:39. 3.
S:r
75,806:26. —
73,557:24. -
Balance till följande året:
\
Behållningar och Fordringar
O O
7,557:24. 9.
8,162:10. i<x
Summa 95,217:34. i. 95,633:25. —
Lots- och Fy rings- samt Lotseri-Indragnings-Staten.
De för hegge Revisions-åren afslutade och i Kongl. Kammar-Rätten,
för år 1834 med och för 1835 utan anmärkningar, granskade räkenskaperue
upptaga:
116
Debet.
Åi 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 48,049: 29. 11. 39,224: 6.10.
Uppbörd:
Stats-Anslag för året
50,000: -
59,457: 40.
_
Öfverskott å Båk- och Lotsmedlen
, #
5,576: —
6.
18,900: 30.
9.
Ersatte och återlefvererade medel
441: -
3.
158: 24.
1.
Interims Uppbörd
504: 29.
5.
390:17.
s.
S:r
56,521: 30.
2.
78,907: ie.
6.
S u m m a
104,571:12.
1.
118,131: 23.
4.
Credit.
Afskrifning
854: 23.
1.
—-—- —
-
Utgift:
Aflöning för Lotseri- och Fyrin »s-  Allm. Lots-Indragnings-Staterne
Fyrars underhåll m. m. . . .
samt
jemte
63,988: -
9.
. 54,174:39.10.
Till Amiralitets-Krigsmans-Cassan
rerade medel
lefve-
462: 21.
5.
363:17.
8.
» Armeens Pensions-Cassa dito .
42: s.
—
27: -
—
S:r
64,492: 30.
2.
54,565: 9.
G.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar .... 39,224: 6. 10. 63,566:13.10.
Summa 104,571:12. 1. 118,131:23. 4.
l.o. Riks-Staten anslår Lill Skrifmaterialier och expenser för hela
4:de Hufvud- Titeln en summa af 2,500 R:dr, men denna är icke en
gång tillräcklig för fyllande af Förvaltningens af Sjö-Ärenderna och General-Adjutants-Expeditionens
för Flottan behof, hvarföre ock expenskostnaderne,
hvilka vid Flottans Stationer uppgått, för år 1834 lill
17,564 R:dr 20 sk, 5 r:st. och för år 1835, då, så vidt af räkenskaperne
kunnat inhämtas, någon ved för Stockholms Station icke blifvit inlöpt,
till 15,628 Rdr å sk. 4 r:st,, måst anordnas å Stationernas anslag
för Underhåll och Nybyggnad. Jemväl anslår Riks-Staten 2,400 R:dr
till aflöning åt Chefen för Flottans Expedition, hvilken befattning nu
mera är indragen, men deremot icke något för nuvarande Stor-Amirals
Embetets Afdelningar. — Revisorerne anse sig, med anledning häraf,
höra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på behofvet deraf, att 4:de
Hufvud-Titelns anslagssummor i närmare enlighet med nu befintlige förhållanden
bestämmas.
2:o. Af Expens-utgifterne vid Förvaltningen af Sjö-Ärenderne hafva
någre förekommit Revisorerne nog dryga: t. ex. 10 L:U. talgljus till försegling,
3 L:U. till tändning i kakelungnarne, 61 R:dr 24 sk. tili skolappnin^s-penningar
åt Yaktbetjeningen i Förvaltningen, hvilken utgift i allmänhet,
ej förekommer vid Statens öfrige förvaltande Verk, 16 R:dr
32 sk. gratification åt den person i Post-Verket, som besörjer Expeditionen
af Förvaltningens Fribrefs-correspondance, och 6 R:dr i och för
samma ändamål vid Stockholms Station. Kongl. Kammar-Rätten liar
vid sigtom förmäl te utgift i Stationens Räkenskaper för år 1834 gjort
anmärkning, men lenmat den lika beskaffade kostnaden i Förvaltningens
räkenskaper oanmärkt. Jemväl befmnes enligt 1834 ars Hufvudbok
att 6 R:dr utbetalats såsom prenumerationsafgift å 9:de Hundrade
af Svensk Författnings-Samling, ehuru nämnde samling bör, uppå
vederbörlig reqvisition, för behof ven i Statens Verk, kostnadsfritt erhållas.
3:o I anledning deraf att vid Stockholms och Götheborgs Stationer
beräknas 4 men vid Carlskrona station endast 3 vacance-manader, hvarunder
lönerne till Ärmeens Pensions-Cassa besparas, har för åtskillige
af befälet vid Flottan, hvilka vid Carlskrona station vunnit befordran
i succession efter dem, som vid Stockholms och Götheborgs stationer
algått, under åren 1834 och 1835 blifvit utbetaldt af besparingar ne
vid Carlskrona station för hvar och en hvad som motsvarat en månads
lön för den tjenst han skolat tillträda. Detta undantag från den vid
alla befordringar gällande regel, att hvarje befordrad måste, sa länge
vacancen efter företrädaren varar, tjena för sin egen förut innebal vande
lön, synes i Revisorernes tanka böra upphöra och jemlik het härutinnan
införas, derigenom att antalet af vacance-månader vid Flottans
Stationer blifver lika.
4:o. Under Expeditionen till Atlantiska Hafvet åren 1831 och
1832 med Fregatten af Chapman, har Capitainen och Riddaren C. Lagerberg,
emot gällande Reglemente och den i enlighet dermed vid utresan
Lill honom öfyerlemnade Stat, utbetalt tili sin Second å Fartyget
121 Il:dr G sk. 9 rist., utöfver hvad denne tillkommit i dagtractamente.
samt'till Smeden å Fartyget 15 R:dr 5 sk. 10 r:st. i uppmuntringspen
ningar.
I anledning af Kammar-Contorets vid Carlskrona Station härvid
gjorde, af Kongl. Kammar-Rätten fastställde, anmärkning, har detta
ämne genom besvär af Capitainen Lagerberg blifvit draget under
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning; Och bar Kongl. Majit, uti Nådigt Bref
af den 13 Augusti 1835, med förklarande det Kammar-Rättens beslut
varit grundadt på Författningarnes tydliga föreskrift, i Nåder funnit
något skäl ej vara anfördt, som till upphäfvande af samma Utslag lagligen
kunnat föranleda, men likväl och med afseende å härvid förekomne
serskildte omständigheter, af Gunst och Nåd, Klaganden från
den ådömde återbetalnings-skyldigheten befriat.
Revisorerne, som utaf denna åtgärd finna det Kongl. Majit lemnat
utan afseende hvad Rikets Ständer, uti skrifvelse den 18 Augusti 1834,
af enahanda anledning, som den bär ofvan anförde, bos Kongl. Majit
i underdånighet anhållit, nemligen att eftergift af medel, sorn i följd af
laga kraftvunne beslut böra till Stats-Verket ingå, icke må i annan ordning
beviljas än För fattningar ne bestämdt stadga, hemta häraf anledning
tillstyrka Rikets Ständer att till Kongl. Majit ingå med förnyad
underdånig hemställan i berörde afseende.
5:o Uti till Förvaltningen af Sjö-Ärenderne den 22 Februari 1834
allåten Nådig skrifvelse bar Kongl. Majit, bland annat, yttrat i
”Beträffande Skeppsholms Kyrkobyggnad, så enär derför redan
"blifvit, enligt uppgift, utgifne 10,950 Ridr 14 sk. 8 rist. mera än förestå
kostnadsförlaget upptager och ännu ytterligare skulle, jemlikt ett
”sednare under den 15 November 1833 uppgjordt förslag, erfordras
”28,500 Ridr, hvarigenom fimsta förslaget komme att Öfverskridas med
”tillsammans 39,450 Ridr 14 sk. 8 rist., vilje Vi från Eder hafva infor”drat
fullständiga upplysningar, på grund af hvilka förordnanden och
”föreskrifter förändringarne i första arbetsplanen blifvit vidtagne med
”så betydligen ökad kostnad, äfvensom of vanberörde den 15 November
”1833 uppgjorde kostnads-förslag öfver de ytterligare utgifterna. Och
”sorn Yi låtit från Staten utesluta de till Kyrkobyggnadens fortsättande
”för detta år å Statsprojectet uppförde 5,460 Ridr, må samma belopp
"tills vidare reserveras. — — — — — — — — — —”
Oaktadt denna Kongl. Majits Nådiga befallning bär Förvaltningen
den 30 December 1834 i sin räkning affört och till Stockholms Station
utanordna! besagde 5,460 Ridr, hvilka, ehuru i Stationens Cassa för år
1834 tagne till uppbörd, likväl finnas der mottagne först den Side
Januari 1836.
119
Revisorerne anse sig böra anmärka berörde af Förvaltningen gjorde
anordning såsom förtidig, helst Kongl. Majit först genom Dess den 19
Juni 1835 dit aflåtne Nådiga Bref medgifvit användandet af ifrågavarande
medel.
Såsom exempel hurusom alltför låga kostnadsförslag inleda Staten i
företag, hvilka sedermera i kostnad vida öfverstiga hvad som varit beräknadt,
få Revisorerne här tillika meddela innehållet af nyssnämnde
Nådiga Bref:
”Vår Ynnest &c. Sedan Yi under den 22 Februari nästlidet år
”anbefallt Eder att till Oss inkomma med fullständiga upplysningar,
”på grund af hvilka förordnanden och föreskrifter förändringar i första
”arbetsplanen för Skeppsholms Kyrkobyggnad blifvit vidtagne med så
”betydligen ökad kostnad som den, hvilken utöfver förslaget derå sedermera
uppgifvits för kyrkobyggnadens fullbordande erfordras; Så
”håfven J, uti underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne Januari, med
"öfverlemnande af ej mindre Befälliafvarens vid Flottans härvarande
"Station, än äfven Architectens, Öfverste-Lieutenanten Bloms af Eder
"infordrade förklaringar, öfver detta ämne Eder i underdånighet yttrat;
”Och då Vi nu i Nåder låtit Oss dessa handlingar föredragas, hafva Yi
”dervid inhämtat, hurusom ofvanberörde tillökade kostnad fördelar sig uti I
”Ilo sådane utgifter, som uppkommit för redan verkställde arbeten
”och i följd af andra omständigheter, hvilka icke kunnat undvikas eller
”förekommas, dels derigenom att, då första kostnadsförslaget uppgjordes,
”sjelfva platsen för Kyrkans anläggning ännu icke var utsedd och samela
förslag alltså inskränkte sig endast till arbetet ofvan jord, dels ock
”af den orsak, att vid förslagets uppgörande endast 3 år blifvit beräk”nade
för arbetets fullbordande, men denna arbetstid sedermera, i anseende
till bristande årliga tillgångar å medel, måst förlängas till 10 år,
”och hafva dessa öfverskjutande utgifter alltså varit följande:
”för sprängning och grundläggning så för kyrkan som dess avenuer och.
"omgifning samt för planering .... 6,220: — —
”för anskaffning af ställnings virke, som icke,
"på sätt i förslaget påräknats, kunnat erhål
”las
från Stationens eller Flottans förråd. 1,100: — —
”för högre dags verkskostnad till enskildle arbetare,
hvilka, enär den påräknade arbetsstyrkan
af Båtsmän icke kunnat, i anseende
”till deras begagnande för andra ändamål, vid
”arbetet användas, måst i deras ställe anskaffas 6,512: — —
Transport 13,832:
— 120 —
Transport 13,832: — —
”för uppförande af diverse skjul till materialiers
förvarande och bibehållande utan
”förskämning  300:
’ för körslor i blist af påräknadt arbetsmanskap
400:
”för förhöjde pris å materialier m. m. . . 6,554:41. 8.
’2:o Kostnader härledande sig från sådane såsom nyt
tiga
och nödvändiga ansedda förändringar i första arbetsplanen,
som under arbetets lopp äro vidtagne och till en
”del al Eder blifvit anbefallde, nemligen:
”för Colonnerncs förfärdigande af sten i stället
”för af trä  1,800:
”för Fönsters och dörrars förfärdigande af Ek
”i stället för af furu  1,800:
”lör Colonnernas i stora Corniclien förfarcli”gancle
al Sten i stället för bränd lera, som
”ej skall kunnat erhållas  664:
”lör öfverbyggnadens förändring till Dome-form
”samt användande af bättre jernplåtar lill
”täckningen
2,900
”3:o Kostnader, som blifvit beräknade för likaledes nö”dige
ansedde men ännu icke utförde, i första förslaget ej
”afsechle arbeten, nemligen:
”för golfvets läggning med 3 tunis i stället för 2 tums
”bläder  600:
”för Avant-Corpsernes förseende medspiral-trap
”por
till en del af jern  700: — —
”för tillökadt arbete i Sakristian och å en motstående
läktare
450: — —
”för förbättringar å Altardisk och predikstol 1,450:
”samt för anskaffande af ett Orgelverk . 8,000:
tillsammans
”hvarvid dock förekommer, på sätt af Eder blifvit anfördt,
'att af det i kostnadsförslaget till kyrkobyggnaden upptag”ne
belopp 53,815 Kalr 8 sk., Vi hittills endast i rund
”summa anvisat 53,000 R:dr, hvadan, med afdrag af skilnaden
21,086:41. 3.
7,164:
11,200:
39,450:41. s.
815: s. —
”de
- 121
”de ifrågaslälde överskjutande kostnaderna således egentligen
komma att utgöra blott
38,635:33.8.
”1 anledning af detta allt och hvad nu först beträffar de här i
”första och andra punkterna omförmälde utgifter; Så enär de dels varit
”oundviklige och äfven vid kostnads-förslagets uppgörande kunnat med
”säkerhet anses förestå, dels tillkommit såsom följd af serskilde tvingan”de
omständigheter, dels ock föranledts af fästadt afseende å prydlighet
”samt den varaktighet, sorn är att vänta af använda bättre materialier,
”hvarigenom underhållskostnaden i en framtid varder mindre känbar,
”bafve Vi, ehuru af Oss förväntas bort, det J samt Stations-Befälhaf"varen,
förrän som skett, inkommit med detaillerad anmälan om alla
”ofvanberörda förhållanden samt med framställning på grund deraf om
”bphofvet af ytterligare medel för byggnadens och inredningens fortsättande,
likväl velat, med afseende å hvad sålunda nu upplyst och ut”redt
blifvit, härvid i Nåder låta bero, och alltså de af Eder vidtagne
”åtgärder godkänna, till följe hvaraf Vi äfven härmed i Nåder vilje tillåta
Eder att, till betäckande af ifrågavarande kostnader, i första rum”met
använda de uti Stats-Projectet för Stockholms Station nästiidet år
”lör Kyrkobyggnads-arbetet uppförde, men utur Staten uteslutne och reserverade
5,460 R:dr, samt i öfrigt successift, i mohn af tillgångarne,
”uti följande årens Stats-Reqvisitions förslag det återstående beloppet till
”ersättning upptaga.
”Vidkommande åter de i 3:dje punkten förekommande arbeten, för”ändringar
och tillägg till första arbetsplanen, bafve Vi i Nåder funnit
”det J må äga att, i den ordning de finnas angelägne, med förnyad
”underdånig anmälan om verkställigheten deraf inkomma i sammanhang
”med de årliga Statsreqvisitions-förslagen, då Vi derom serskildt vilje i
”Nåder besluta och de nödiga medlen för behofvet låta i Staterne upp”föra.
Vi befalle &c.”
6:o I afseende på redovisnings- och bokförings-sättet vid Förvaltningen
och Flottans Stationer, hafva Revisorerne, i likhet med hvad
förut och sist af Rikets Ständers år 1832 församlade Revisorer blifvit
anfördt, ansett sig böra anmärka: att Cassa-räkningarne, hvilka ej hafva
någon bestämd afslutningstid, snarare äro att anse såsom calculer än
ett framställande af cassornes verkliga tillstånd under det år för hvilket
de skola redovisa; Såsom exempel hvarpå må anföras, att uti Förvaltningens
räkenskaper så väl för år 1834 som för år 1835 anordningar
å betydliga summor blifvit under de sista dagarne af året afförde
såsom utgift, hvaremot vederbörande Stationers derå utfärdade qvitten
(16)
-
— 122
cer finnas daterade först månader och till och med utöfver ar sednare
än anordningarne skett; äfvensom att uti anordningarne finnes’omförmäldt
det medlen afforas ”enligt Förvaltningens heslut af samma dag,” utan
■f -* O 7
att likväl hemälte Verks protocoll för dagen derom något innehåller.
Ehuru Revisorerne utrönt'att desse omständigheter förklaras genom
o o
tillvaron af serskilde Liqvid-Räkningar emellan Förvaltningen och Stationerna
och af interims-qvittencer, hvilka sedermera utbytas emot de
formella, de der utvisa att utgifterne verkligen ägt rum under det år
summorne i Förvaltningens räkenskaper blifvit afförde, kunna Revisorerne
dock ingalunda gilla att till offentlig granskning aflemnade räkenskaper
uppenbarligen innehålla origtiga uppgifter och data, utan anse att, ehvad
räkenskapssätt än må begagnas, alla förekommande uppgifter höra vara
med sanna förhållandet öfverensstämmande; Och erfordras, för tillämpningen
af denna grundsats, allenast att de från Förvaltningen anordnade
medlen genast uti dess räkenskaper afforas under den dato utbetalningen
skett, samt då tillika, utan vidare utveckling, genast updebiteras
uti Stationernes räkenskaper.
Under hittills brukliga sätt att uppgöra räkenskaperne är det, i
Revisorernes tanka, icke omöjligt att Cassa-brist å ena eller andra stället
möjligtvis kan döljas, helst Revisorerne funnit att inventeringen af
Carlskrona Stations contante behållning vid årets slut blifvit verkställd
först uti slutet af Maj månad det påföljande året och att vid Stockholms
Station, Chefen derstädes endast vitsordat att den i Cassa-räkningen
uppgifne summan funnits vid inventeringen i Cassan, utan att
nämna på hvilken dag inventeringen skett, äfvensom att vid Götheborgs
Station helt och hållet saknats uppgift derom att Cassa-inventering ägt
rum. Vid Förvaltningens samt Lots-Slatens Cassa-räkningar äro väl
fogade Banco-Attester öfver desse Cassors behållningar i Banken vid
hvarje års slut, rnen behållningarne af interims-qvittencer för meddelade
förskotter och utaf andra qvitterade räkningar, hvilka ej blifvit formelt
afförde i års-redogörelserne, finnas först den 31 December påföljande
året verificerade, medelst påskrift af en Ledamot i Förvaltningen
jemte Kamereraren. — Härtill kommer att nämnde Verks Cassa-räkning,
icke öfverensstäminer med Stationernes, ett förhållande, som i synnerhet
äger rum vid 1835 års utgående balance. Revisorerne hafva således
ej kunnat utröna om och huruvida Stationerne under berörde år påfört
sig allt hvad de uppgifvas hafva utaf Förvaltningens Cassa, emot interims-qvittencer,
erhållit; Och är, i följe häraf och så vidt de Revisorerne
förelagde räkenskaper gifva vid handen, controllen å Casseurerne
123 —
så väl i Förvaltningen som vid de serskildte Stationerne icke tillfyllestgörande.
Med stöd af hvad sålunda förekommit och i anledning af den i
redogörelse-methoden förefunne brist, att nemligen utaf räkenskaperne
omöjligen kan bedömas, huru vidt den för hvarje år af Kongl. Majit
fastställde arbetsplan blifvit vid Stationerne följd samt hvad hvarje arbete
i detaille kostat, anse Revisorerne skäl att framställa behofvet deraf
att införandet af den förbättrade method i de Förvaltande Verkens
räkenskaper, hvarom Rikets sist församlade Ständer i underdånighet
anhöllo, måtte så skyndsamt som möjligt bringas till verkställighet.
7:o. Oaktadt afgång inom Flottans Extra- och Exspectance-Stater
årligen ägt rum, har likväl, uti de af Kongl. Majit i Nåder fastställde
Stater, under hvardera af åren 1834 och 1835 anslagits för desse Extraoch
Exspectance-Stater hela den summa, 30,000 Ridr, Rikets Ständer
vid 1828—1830 årens Riksdag medgifvit att utaf Anslaget för Flottans
Materiel tills vidare användas, för betäckande af den brist, som genom
den då verkställda nya löneregleringen å berörde Stater uppkommit.
Bibehållandet på Stat af omförmälte Anslag å 30,000 Ridr är föranledt
deraf, att sedan Extra- och Exspectance-Staterne vid 1834 års slut blifvit
minskade med 2,264 Ridr, har Kongl. Majit vid regleringen af4ide
IIufvud-Titeln för år 1835 i Nåder tillåtit, att den förut inom columnen
uppförde aflöningen för Matros-Corpsen i Carlskrona finge å Ordinarie-Staten
upptagas och Corpsen completteras, hvarigenom den förut
till Extra- och Exspectance-Staterne använde summa 8,350 Ridr af
4:de Hufvud-Titelns ordinarie löne-anslag minskades till 6,086 Ridr;
Och då hela anslags-behofvet för meranämnde Stater utgjorde 36,086
Ridr, kunde således någon minskning i de från anslaget till materiein
Öfverförde 30,000 Ridr för tillfället icke äga rum.
Så vida den för Matros-Corpsen anslagne aflönings-summa var uti
den för 1828—1830 årens Riksdag verkställde regleringen med Flottans
Stater afsedd, hafva Revisorerne icke funnit något att härvid anmärka;—
Men då derjemte förefinnes att de besparingar som årligen göras
på Extra- och Exspectance-Staterne (utom 172 Ridr 42 sk., som i 1835
års Stat äro afsatte till aflöning för den del af emellan tjenstgöringstiderne
permitterade styrkan af Sjö-Artilleriet, hvilken möjligen kan
blifva till ständig tjenstgöring inkallad), sammanföras med besparingarne
å ordinarie Aflönings-Staterne och således betraktas såsom disponible
för personella anslag och arfvoden, hafva Revisorerne, som ansett sådant
stridande så väl emot anslagets utsprungliga beskaffenhet som Rikets
Ständers vid 1828—1830 årens Riksdag gjorda medgifvande, häraf
124
hämtat anledning tillstyrka Rikets Ständer att åtgärder mätte vidtagas
på det besparingarne å Flottans Extra- och Exspectance-Stater må afskiljas
från ordinarie Allönings-Staternes besparingar samt återföras till
anslaget för Flottans underhåll och arbetsplan, dit de till följd af sitt
ursprung höra.
Revisorerne hafva derjemte ansett sig böra hos Rikets Ständer anmäla:
a)
Att Kongl. Maj:t, angående inventeringen af Ekevirkesförrådet
vid Carlskrona Station, under den 22 Juli 1835 till Förvaltningen af
Sjö-Ärenderne aflåtit Nådigt Bref, af följande ly^tlelse:
”Wår ynnest &c. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, i anledning
af Berättelserne om 1830 och 1832 årens Stats-Revisioner, jem”te
vederbörande Embels-Verks deröfver afgifne utlåtanden, uti skrifvelse
den 18 Augusti sistlidet år, hos oss gjort förnyad underdånig an”hållan,
det inventering af Flottans Ekevirkesförråd måtte, till ulrönan”de
huruvida behållningen deraf möjligen kunde vara mindre än hvartill
den blifvit påräknad, i Nåder anbefallas, samt behörig controll öf”ver
vederbörandes redogöringsskyldighet dervid iakttagas, håfven J, uti
”häröfver den 12 sisth December afgifvet underdånigt utlåtande, jemte
”åberopande af allt hvad af Eder tid efter annan i detta ämne tillfore”ne
blifvit i underdånighet anfördt och upplyst, underdånigst tillkänna”gifvit,
att då vid den inventering som, tili följe af Wår Nådiga befallning
redan blifvit verkställd med minsta Ekeförrådet i Carlskrona,
”och genom hvilken, på sätt J, under den 6 Februari förlidet år, i underdånighet
anmält, är vordet utrönt, att en behållning af 34,746 Cu”bikfot
76 turn och således 165 Cubikfot 24 tum utländska Ekeplankor
”mera än enligt uppgjord redogörelse påräknadt varit, i förrådet be-*
”funnits, kostnaden likväl till dagsverken m. m. uppgått till 626 R:dr
”37 sk. 7 r:st. Af detta belopp synes kunna slutas, att den af Eder
”förut förslagsvis uppgifuc kostnad af 8,000 R:dr Banco för inventering
”af samtlige Stationernas Ekevirkesförråder icke biifver ti 1 Iräck lii», samt
O O
”alt, om utgifterne dertill skola af årsr.nslagen utgå, brist uti de för
”öfrige nödige arbeten beräknade inedel-tillgångar mäste uppkomma.”
”Detta bafve Wi i Nådigt öfvervägande tagit, och då, till bestridande
af den betydliga kostnad, som en allmän inventering af Flottans
”Ekevirkesförråd, enligt livad af Eder blifvit upplyst, skulle medföra,
”inga medel finnas' anslagne, och en vidt utsträckt controllerings-åtgärd
”icke eller synes af behofvet påkallad, helst efter det befunna förhållandet
vid förrberorde inventering, som, till följd af Wår den 16 Februari
1833 meddelade Nådiga befallning, redan med ett af Ekevirkes
-
125
”förråden i Carlskrona blifvit företagen, håfve Wi icke funnit skäl att
”för närvarande om ytterligare inventerings anställande på Flottans Eke"virkesförråd
i Nåder förordna. Wi befalle &c.”
Då Revisorerne icke kunna bestrida giltigheten af det liufvudsakliga
skäl, som för närvarande verkat afslag å Rikets Ständers underdåniga
anhållan i denna del, nemligen att brist derigenom skulle uppkomma
i tillgångarnc för verkställande af de för Flottans Stationer nödige
arbeten, men tillika anse, att en fullständig inventering af Eke virkesförrådet
vid Carlskrona är af behofvet högeligen påkallad, så väl för nödig
controll å vederbörandes redovisningsskyldighet, som för undersökning
deraf om icke större eiler mindre del af Förrådet kan genom ålder
eller andra tillfälligheter befinnas hafva blifvit för Flottans behof
odugligt, äfvensom på det att upplysning om användbara behållningen
uti hvarje sort af Ekevirke till de serskildte byggnadsbehofven må erhållas,
— få Revisorerne på detta ämne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
samt tillstyrka, att Rikets Ständer måtte anvisa de medel, utan
hvilkas beviljande deras önskan om Eke virkesförrådets inventering vid
Carlskrona Station svårligen lärer kunna hos Kongl. Maj:t vinna Nådigt
afseende.
b) Att uti Stockholms Stations Balanee-Relation finnes upptagenen
ersättningsräkning, hvilken redan den 17 Oct. 1831 ingifvits till Kongl.
Maj:ls Befallningshafvande i Stockholms Län, utan att vid 1835 års slut
någon vidare åtgärd till medlens utbekommande synes hafva blifvit
vidtagen; samt
c) Att med de af 1835 års Revisorer vid Lols-Vcrkets räkenskaper
för år 1833 anmärkte, hos Commendants-Embetet på Carlstens fästning
balancerade 235 R:dr, ännu vid 1835 års slut i räkenskaperne
icke synes någon förändring, men Revisorerne hafva nu erhållit desi
upplysning, att summan år 1836 blifvit formelt afförd.
Anslaget till en Vattenledning vid Carlskrona.
Det extra Anslag, 83,333 R:dr 16 sk., som Rikets Ständer vid 1823
och 1830 årens Riksdagar beviljat till en vattenledning vid Carlscrona,
har ifrån Riksgälds-Contoret blifvit lyftadt åren 1834 och 1835. Ehuru
Rikets Ständer vid anslaget fästat det vilkor, att serskild redogörelse
derför borde afgitvas, finnes dock i Förvaltningens af Sjö-Ärenderne
Hufvudböcker icke någon serskild räkenskap öfver dessa medel; men
utaf Carlskrona Stations Hufvudböcker för åren 1834 och 1835 upply
-
126 —
ses, att af anslaget blifvit för vattuledningen till materialiers inköp
och dervid förefallne extra utgifter använde 63,311 R:dr 3 sk. 7 r:st.,
och inbegripas sålunda de återstående 20,022 R:dr 12 sk. 5 r:st. bland
de medel, hvilka Förvaltningen vid 1835 års slut utbalancerar såsom
contant behållning. Sedan Rikets Ständer, vid 1834 års Riksdag, på
anförde skäl, afslagit ett utaf Kongl. Maj:t genom Nådig Proposition
äskadt förökad t anslag till vattuledningen vid Carlskrona, har Komd.
Maj:t, uti Nådigt Bref den 13 Mars 1835, befallt att all åtgärd till
verkställande af vattulednings-arbetet skall tills vidare inställas.
Styrelsens för Ekeplanteringarne
räkenskaper, hvarvid Revisorerne icke haft något att erinra, äro för
åren 1834 och 1835 granskade i Kongl. Kammar-Rätten, med anmärkningar,
samt redovisa Inkomster och Utgifter sålunda:
Debet.
År 1834. År 1835.
B al ance från föregående året:
Behållningar  3,533:33. 5. 2,080:25.10.
Inkomst:
Kongl. Stats-Contoret anordnat .... —.—  2,000: — —
Arrendemedel  345: 21. 4. 345; 21, 4-
Försäljningsmedel 6,410: 5. 6. 8,824:13. 2.
Diverse Inkomster  1,176:11. - 1,021:25. 4.
S:r 7,931: 37.10. 12,191:11.10.
Balance till påföljande äret:
Skuld ■——. _ —,  ,
Summa 11,465:23. 3. 14,272:20. 2.
Credit.
Utgift:
Afl&iing 2,319:22. 3. 2,451: 8. 8.
Krono- och Kyrko-utlagor  109: 21.10. 71: 21. 8.
Transport 2,428:44. 1. 2,522:30. 4.
Upphandling
Planterings- och Åkerbruks-kostnader
Reparations- dito
Rese- och Tractaments- dito . . .
Diverse Utgifter
127
Transport
Behållningar
Balance till påföljande året:
2,428:44. l.
2,870:24. -  2,845: 22.10.
468:12. —
68: 6, -  703:32, 6.
2,522:30. 4,
2,647:20. -  2,418: 4. 9.
299: 4. 4.
491:47. -  1,026: 23. 9.
r 9,384: 45. 5. 9,405: 40. 2.
2,080: 25.10, 4,866: 28. —
Summa 11,465:23. 3. 14,272:20, 2»
Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning.
Öfver användandet af de åren 1834 och 1835 anslagne medel för
Strömrensningar och lättade Vatten-communicationer hafva räkenskaperne,
som uti Kongl. Kammar-Rätten blifvit för hegge dessa år granskade,
med anmärkningar, visat följande resultat:
Debet.
Ar 1834, Ar 1835.
Balance från föregående året:
Af Strömsrensnings Anslag:
Contante Medel 70l: — 7. 3,544:31.10.
Inventarier och Materialier ..... 22,998: 8.11, 25,001: 5, 11.
Oredovisade Anslags Förskotter , . . 20,125: 14. 6. 16,466: 16. 9.
Oliqviderade äldre Förskotter och Lån 11,219:25.10. 8,804:34.10.
Af Anslag till Helsingborgs Hamnbyggnad:
Contante Medel 182: 27.11. —— —* —
Förråds-Effecter ........ 1,141:42. — —■— — —
S:r 56,368:23. 9. 53,816: 41. 4.
hvarifrån afgå Skulder  3,776: 9. 2. 5,951:45. 7.
sTr 52,592: i4. 7. 47,864:43. 9.
Inkomsten;
Anslag till Vattenkommunicationer (sedan
år 1833 förskottsvis anväiidts för år 1834
25,000 R:dr)
. . , . 25,000:  50,000:
Transport 25,000
50,000:
— 128 —
Transport 25,000: — — 50,000: —
A terdebitering af såsom skuld lill Helsingborgs
Hamnbyggnad balancerade . .
Intressemedel
3,000:
110:24. -
S:r 28,000:
50,110:24. -
Summa 80,592:14. 7. 97,975:19. 9.
Credit.
Utgif ten:
Allmänna kostnader
Åkers Canal
Gråda dito
Djurgårds dito
Lillströms dito
Wäddö dito
Upprensning af Enköpings Å
Dito uti Lida dito
Dito uti Dahl-EUVen . . .
Undersökning å Strömsholms Canal-linie .
Jönköping Hamnbyggnad (sedan Borgerskapets
Bidrag afräknats med 13,461 R:dr)
Bolaget för Sluss-anläggning vid Seffle .
Reparationer vid Almare Stäk ....
31,402:44.u. 48,815:5.10.
Af anslaget till Helsingborgs Hamnbyggnad,
6,530: 38.
4.
5,526: 26.
5.
351:10.
—
271: 33.
—,
674: 3.
—
369:11.
—
8.958: 37.
2.
714: 42.
10.
433:11.
—
—.
—
6,543:19.
3.
2,865:13.
1.
2,000: -
—
1,000: -
—
11:14.
—
—'
—
158: 45.
9.
228: 24.
9.
97:28.
—
—
5,643: 30.
5.
26,353: 22.
9.
—
11,000: -
—
_
—
485: 24.
—
1,324: 21. n.
S:r 32,727: is. io. 48,815: 5. io.
Balance till påföljande året:
Contante Medel
Inventarier och Materialier
Oredovisade Anslagsförskotter . . . .
Oliqviderade äldre Förskotter och Lån
hvarifrån afgå Skulder
S:
S:i
3,544: 3i. io.
25,001: 5.ii
16,466:16. o
8,804: 34.10,
53,816: 4i. 4
5,951: 45.
10,212:20. 6.
24,662:34. i.
6,037:40. -  8,»04: 34. io.
49,717:42. s.
557:28. o.
47,864: 43. o. 49,160:13.11.
S u m m a 80,592: 14. 7. 97,975:19. o.
Btdiållningen
5,929: 22. 5.
1: 7. ii.
1,281: 47. 2.
• — 129 —
Behållningen till år 1836, som härofvan blifvit summariskt upptagen,
visar sig enligt Hufvud-Boken bestå af följande poster, nemligen:
Contante Medel:
Rikets Ständers Bank
Cassa under Kapiten Modig för Åkers Canal
Dito under Kapiten von Sydow för Jönköpings
Hamnbyggnad
Helsingborgs Hamn-Direction  3,000: — —
0 b —  10,212: 29. s.
Inventarier och Materialier:
Inventarier vid Hydrotechniska Contoret
Arbetsförråd vid Upsala
Åkers Canal A' .
Gråda Dito . .
Wäddö Dito
Almare Stäk
Jönköping ....
Muddringsredskap vid Helsingborg . .
Oredo visade Anslagsförskotter:
Bolaget för Sluss-anläggning vid Degefors
och Forsshaga
Directionen för Dragvägs-anläggningen vid
Skogshall
Förskotter till Undersökningar ....
Oliqviderade Äldre Förskotter och Lån:
Landshöfdingen af Schmidt
Förskott till Tryckningskostnader .
Aflidne Öfverste-Lieutenanten C. Rappes
Concurs-Massa
Lån till Fartygs byggnad för Vedtransport
1,065:
28.
4.
125:
—
—
230:
4.
—
5,922:
9.
1.
10,568:
45.
—
30:
—
4,720:
43.
8.
2,000:
—
—
5,000:
___
37:
40.
1,000:
—
—
864:
15.
6.
189:
11.
—
3,585:
9.
i
4,165:
47.
4.
24,662: $4. 1.
6,037; 40. -
8,804: 34.10.
S:r 49,717:42. 5.
Afgår Strömrensnings-Fondens Skuld till Directionen
öfver Dragvägs-anläggningen vid Skogshall . . .
557: 28. s.
ten
Tillsammans 49,160:13.11.
Härvid hafva Revisorerne inhämtat: att aflidne Öfverste-LieutenanC.
Rappes Concurs-Massa, som häftat för återstoden af ett från
(171
— 130 —
Strömrensnings-Fonden till Gårdsby Linförädlings-Institut lemnadt lån,
numera blifvit sluteligen utredd, dervid en förlust för Fonden af vid
pass 2,500 R:dr B:co uppkommit; samt att öfrige uti Räkenskaperne
balancerade Oliqviderade äldre Förskotter och Län_, hvilka af f. d.
Kongl. Strömrensnings-Comitén meddelats, af sådan anledning skola af
bemälte Comité redovisas, men att, ehuru Kongl. Kammar-Rätten framställt
flere förnyade erinringar om slutlig redovisning för ifrågavarande
förskotter och lån, samt sednast under loppet af detta år derom påmint,
någon påföljd i anledning deraf ännu ej skall hafva visat sig.
Revisorerne få alltså fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på detta förhållande.
I öfrigt hafva Revisorerne velat tillkännagifva, att ibland de arbetsförrådet
vid Wäddö Canal tillhörige Inventarier och Materialier befinnes
ett större Mudderverk, hvilket för Canalen varit af väsendtlig
nytta att tills vidare bibehålla.
Invalid-Inrättningen.
Invalidhus-Fondens ställning för åren 1834 och 1835 är följande
Debet.
Balance från föregående året:
Contant Behållning i Stats-Verkets Cassör
Behållning af Spanmål
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April följande året.
dito inom Augusti dito .
Restantier vid Uppbördsårets slut
Förskotter till Liqvid och Redovisning
Proprie Balancer
År 1834. År 1835.
24,193:46. 4. 23,604:38. 6.
15,159:37. i. 16,907:31. 5.
14,565: 26. 5.
1,181: - 3.
1,046: 26. ii.
147:
968: is. 8.
15,736:29. 6.
1,369: 35. io.
349:i8. -
147:
302:32. -
S:r 57,262:n. 8. 58,417: 41. 3.
Uppbörd . ■  19,139: 28. 4. 20,059: 4i. 9.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar  12: 33. 7. 12; 33. 7.
Summa 76,414:25. 7. 78,490:20. 7.
131 —
Credit.
Balance från föregående äret:
Öfverlefvereringar
12: 33. 7.
12: 33. 7.
Extra Ordinarie Afkortning 1,315: 17. 2. 1,296: 34. 5.
Utgifter:
Af Stats-Verket bestridde:
Invalid-Corpsens underhåll
Kostnader för Landtmäteri-förrättningar
Gratificationer och Nådegåfvor. . . .
Uppbörds-Procent oell Remisslage
Af Inrättningen bestridde . . .
3,602: 25. —
269:32. 8.
22: 26. 3.
12,773:41. 8.
2,357:31. 6.
12:26. —
798:
33: 23. i.
12,946: 40. ii.
S:r 16,668:29. 7. 16,148:25. 6.
Balance till påföljande äret:
Contant Reliållning
Behållning af Spanmål
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April följande året
dito mom Augusti d:o
Resterande vid Uppbörds-årets slut .
Forskotter till Liqvid och Redovisning
Proprie Balancer
23,604:38. 6.
16,907:31. 5.
15,736:29. 6.
1,369: 35. io.
349: is. -
147:
302: 32. —
25,387: 7. 5.
17,278:42. 4.
17,403:30. -  448: 26. i.
211:29. 3.
302: 32. —
S:r 58,417:41. 3. 61,032:23. i.
Summa 76,414:25. i. 78,490:20. 7.
Den af sednast församlade Revisorer yttrade önskan att de uti
nvalidhus-Fonden innestående behållningarne måtte genom utlåning
pras fruktbärande, har blifvit uppfylld genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Lef af den 26 Mars 1836, till följe hvaraf 36,000 R:dr för sådant ändmål
af Kongl. Stats-Contoret till Directionen anordnats.
Af räkenskaperne för Invalid-Inrättningen på Ulriksdahl, i Kongl.
Kanmar-Rätlen granskade för båda åren med anmärkningar, inhämtas:
attStats-Anslaget till denna Inrättning för år 1834 utgjort 12,100 R:dr,
utOA hvad utaf åtskillige Cassör och för försålde effeeter influtit, eller
869 R:dr 31 sk. 2 r:st., samt klädespersedlar, hvilka genom Kongl.
Krigs-Collegii försorg blifvit anskaffade och hvarför ersättning, på grund
af Kongl. Brefvet den 16 Maj 1835, utaf Kongl. Stats-Contoret anordnats
å influtne Invalidhusfonds-medlen med 2,277 R:dr 37 sk.
Invalid-personalen bestod år 1834 af 11 Officerare, 12 Under-Officerare
och 58 Soldater, för hvilka underhållskostnaden uppgick
till  12,722:13. s.
år 1835 af 13 Officerare, 7 Under-Officerare och 54 Soldater,
då utgifterne bestego sig till  12,946:40.11.
S:a 25,669: 6. 7.
Medium af personalen för håda åren utgjorde således 12 Officerare,
9 Under-Officerare och 56 Soldater, eller tillsammans 77 Man, för
hvilka kostnaden uppgått till 12,839 R:dr 27 sk. 4 r:st., deraf till Styrelsens
aflöning medtagits icke mindre än 3,175 R:dr.
Enär häraf synes, att underhållet för hvarje Invalid belöper sig
till nära 167 R:dr, oberäknadt beklädnads-kostnaden, få Revisorerne
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf att vidtaga
lämpliga åtgärder för medlens användande på ett ändamålsenligare,
till större sparsamhet och hushållning ledande, sätt.
Räkenskaperne, vid hvilka ej varit något att erinra, utvisa följande
förhållande:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Tillgångar  686: 36. - 882: 25. 6.
Uppbörd:
Stats-Anslag
. 12,100:  12,400:
Invaliders Gratial och Underhåll . . . 741:36. — 635:32. —
Extra Inkomst  127:43. 2. 264:36. -
S:r 12,969: 31. 2. 13,300: 20. -
Summa 13,656:19. 2. 14,182:45. .
Credit.
Utgift:
Aflöning . .
. 3,192:io. 8. 3,157: i6.~
Invalid-Corpsens Underhåll  6,339:28.10. 6,310:12 e.
Transport 9,531:39. 6. 9,467:2' «•
— 133 —
Transport 9,531:39. 6. 9,467:28. 6.
Medicaments-kostnader  363: 5. 6. 481: 6. —
Ved- och Lysnings- dito  1,052: 36. 8. 1,157.42. —
Tvätt- och Skurnings dito  395: 23. 4. 392. 41. 8.
Diverse Utgifter 1,171:16. 8. 2' 9’
Gratificationer och Nådegåfvor . . • • 259:16. — 245.16. —
- S:r 12,773:41. 8. 12,946:40.11.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar . . . • • 882:25. 6. 1,236: 4. 1.
4 ‘j „ i n i qo.
Kongl. Seraplilmer-Ordens-Crlllet,
Hospitals- och Barnhus-Fondens räkenskaper hafva för år 1834
blifvit i Kongl. Kammar-Rätten reviderade, med anmärkningar, men
för år 1835 icke hunnit derstädes granskas, af anledning att desamma ej
förr än den 15 nästlidne Augusti dit aflemnats.
Förhållandet med inkomster och utgifter är följande:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående äret:
Behållningar och Fordringar .... 782,849: 4. 8. 842,798: 39.11.
Inkomst :
Grund-Räntor, Krono-Tionde och andre
Ordinarie Inkomster samt Spanmål . 93,874: 28. 5. 93,040:21.11.
Ersättning för genom Götha Canals anläggning
förlorad jord ...... 981:22. 2. 1,118.23.10.
Ränta å utlånte Medel ...... 8,526:34. 3. 7,555: 9. 1.
Diverse Inkomster  6,069:42. 9. 11,360:30. 3.
Fastighets-Yärden  37,533:23. 7. 2,607: 4.10-
S:r 146,986: 7. 2. 115,681:4i. 11I
Transport 929,835:11.10, 958,480:^33.10.
134 —
Transport
Bal ance till påföljande uret:
Öfverlefvereringar
Skulder till Diverse Verk och Personer
929,835: n. 10. 958,480: 33. to.
11,782:12. 7.
40,271:i2. io.
10,257: 8. 2.
20,177: 34. io.
S:r 52,053: 25. 5. 30,434: 43. —
Summa 981,888:37. 3. 988,915:28.10.
Credit.
Balance frän föregående äret:
Öfverlefver er ingar och Skulder . . . .
Afskrifning:
För åtskillige Orsaker
Utgifter:
Aflöning och Pensioner
Uppfostringslijelp
Understöd för Sjukvårds-anstalterne .
Underhåll
Förmalnings- Malt- och Bryggnings-Kost
nader
Medicamenter
Beklädnad
Ved, Ljus och Olja
Nybyggnad och Reparationer . . .
Köpeskilling för inköpte Fastigheter .
Brandförsäkrings-Afgift
Ränta a Lan . , ■ , 5 , ,
Rese- och Tractaments-kostnader . .
Inventariers upphandling ....
Diverse Utgifter
S:
Balance till påfölj ande året
Behållningar i Contant samt spanmål och
Proviant-persedlar
Utlånte medel jemte obetald Ränta . .
27,732:26. 2. 52,053:25. 5.
8,453:45. i.
7,311:45. -
16,406:27. 4.
11,625: 22. —
2,733: ig. -  45,512: 45. 5.
615: - io.
727:i4. 9.
2,333: 9. 4.
7,006: 23. 7.
7,317: 3. i.
745: 8. -  160: 23. 6.
330: 9. 4.
7,390: io. n.
16,207: - 7.
11,409: 24. -  4,937:12. -  47,296:39. -
647: 4. i.
518:19. 7.
4,400:31. -  7,425: ii. -  12,294:32. 9.
1,185:
680:15. —
1,111:44. -  184:47. 6.
460: 22. 8.
6,574: c. io.
102,903:22. i. 115,333:22.
58,449:43. 3.
141,790:42. n.
51,640: 8. 5.
132,877:19. —
Transport 200,240:38. 2. 184,517:27. 5.
— 135 —
Transport 200,240:38. 2. 184,517:27. 5.
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder och
Personer  58,184: 9. 2. 43,337:17. 5.
Utestående Krono-Skatter och andra For
dringar
27,648:17. 1. 23,498: 8. 7.
Proprie Balancer  12,445: 6. 10. 12,445: 6.10.
Förskotter  26,477:13.10. 31,606:13. 8.
Fastigheter och Inventarier  517,803: 2.10. 518,812: 6. 6.
S:r 842,798: 39.11. 814,216: 32. 5.
Summa 981,888:37. 3. 988,915:28.10.
I likhet med hvad 1835 års Revisorer yttrat, rörande OrdensGillets
skuld till Kuopio Läns Lasarett, 292 R:dr 27 sk. 9 r:st., anse
nu församlade Revisorer att samma skuld bör, på förut upptagne skäl,
afskrifvas ocb hvarom Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet jemväl, uti dess
den 6 Februari 1836 till Kongl. Maj:t afgifne utlåtande, gjort underdånig
hemställan.
Vid genomseende af Lane- och säkerhets-handlingarne hafva Revisorerne
funnit allt i behörig ordning.
Stockholms Stora Barnhus.
1834 års Räkenskaper hafva uti Kongl. Kammar-Rätten blifvit reviderade,
utan anmärkning, men å 1835 års Hufvud-Bok, som dit ingått
den 31 nasti. Maj, saknas anteckning att dylik granskning ägt rum.
Inrättningens inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Ar 1834. Ar 1835.
Balance från föregående året:
Fordringar af diverse Verk och Personer 509,075: 36. 3. 534,369: 14. 1.
Inkomst:
Arrende- och Hyresmedel  4,079:10. 8. 4,184: 36. —
Tolagsmedel  8,062:12. — 8,799: 45. —
Transport 12,141:22. 8. 12,984:33. —
136
Transport
12,141: 22.
8.
12,984:
33.
. _
Botes- och Saköresmedel
4,607: 36.
3,258:
28.
5.
Fattigpenningar af Sterbhus-Inventarii-
Summor m. m
6,241: 30.
9.
7,921:
10.
6.
Fyrationde Spanmålsmedel
18,926: 38.
1.
19,414: 34.
7.
Gåfvor af Testamenten
183: te.
206:
16.
Lösen för inköpte barn
15,616: 32.
_
14,910:
_
Manufactur-Fonds-medel
1,000: -
.
1,000:
_
(MVerskottsmedel från Justitiae-Collegium
24,586: 37.
2.
17,888:
47. 11.
Interessemedel
27,063: 43.
4.
27,125:
34.
it.
Diverse smärre Inkomster, såsom Kort-
stämpel-afgift, Burskapsmedel m. m.
5,773:16.
11.
6,508:16.
11.
S:r 116,141:34.11. 111,218:29. c.
Balance till påföljande■ året:
Skulder till diverse Verk och Personer
148,422: 8. 9.
148,383: 36
8.
S u m 111 a
773,639: 3i. 11.
793,971:32
3.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder till diverse Verk och Personer
128,323: 30. 5.
148,422: 8.
9.
Utgift:
Afskrifning
277: 20/-
139: 40.
__
Aflöning, Underhåll och Ammlöner .
65,595:46. 8.
69,153: 30.
8.
Upphandling af Beklädnad
9,431: 9. 9.
10,329: 30.
7.
» » Proviant
11,804: -10.
11,689: 28.
7.
» »Ved, Ljus och Olja
1,961: 20. 9.
1,961: 32.
3.
Discretioner och Arfvoden
2,890:19. 1.
2,943: 26.
6.
Rese- och Transportkostnader ....
584:
641:45.
Intressen och Lifräntor
7,640:35. 8.
8,593: 25.
—.
Byggnader och Reparationer ....
1,292: 8.11.
1,425: 44.
3.
Diverse Utgifter: såsom Begrafnings-och
Medicamentspenningar, Städselpennin-
gar, Bevillnings-afdrag m. m. . . .
4,919:17. i.
4,867:14.
10.
Lefverering utom Verket
4,550: - 8.
5,558: 41.
2.
S:r
110,946:35. 5.
117,305:22.
10.
Transport
239,270:17.10.
265,727: 31.
7.
137
Transport
Balance till påföljande året:
Fordringar af Diverse Verk och Personer
239,270:17.10.
534,369:14. 1.
265,727:31. 7.
528,244: - s.
Summa 773,639:31.11. 793,971:32. 3.
Räkenskaperne hafva funnits förda med ordning och noggranhet
och förvaltningen, så vidt af dem kunnat inhämtas, blifvit verkställd
med sorgfällig hushållning.
Enär 1835 års Revisorer fästat uppmärksamhet vid den betydliga
mortaliteten inom Stockholms Stora Barnhus, hafva nu församlade Revisorer
jemväl ansett sig höra upplysa förhållandet härmed och få alltså
meddela nedanstående summariska uppgift om barnen derstädes:
År 1834.
Beliållne Barn-antalet vid 1833 års slut
Uti Barnhuset
1 Staden
På Landet
.
Antagne år 1834: Uti Barnhuset . .
I Staden ....
På Landet . . .
Af desse äro uti Barnhuset vårdade
i Staden
på Landet
Af de uti Barnhuset vårdade . . .
äro under året utlemnade .
döde .
behållne vid 1834 års slu
Af de i Staden vårdade
äro under året afgångne
döde . . .
behållne vid 1834 års slut
Af de på Landet vårdade ....
äro under året afgångne
döde . . .
behållne ykl 1834 års slut
196.
1,289.
1’913-3.398.
771.
576.
393.
1740.5.138.
967.
1,865.
2.306.5.138.
, . 967.
539.
. 178.
• 250. 957
. . 1,865.
257.
155.
1,453.1,055.
2,306.
190.
108.
2,008.2,305,
(18)
Behållne Barn-antalet vid 1834 års slut utgjorde:
Uti Barnhuset  250.
I Staden  1,453.
På Landet » . . . . 2,008.g yjj
Antagne år 1835: Uti Barnhuset ....... 567.
I Staden  440.
På Landet
3941.401.511o
Af sistnämnde Barn äro uti Barnhuset vårdade .... 817.
i Staden  1,893.
på Landet . .
2,402-5 j 12
Af de i Barnhuset vårdade
817.
äro under året utlemnade
. 482.
döde  105.
behållne vid årets slut . . . . - . . . 230. gjy
Af de i Staden vårdade  1,893.
äro under året afgångne
234.
döde  91.
behållne vid årets slut l,568.-j 393
Af de på Landet vårdade  2,402.
äro under året afgångne  229.
döde  60.
behållne vid årets slut 2,113*2 402
Hvarjemte Revisorerne få aflemna följande tabellariska uppställning,
utvisande kostnaden för de barn, som å Barnhuset underhållas, jemförd
med utgiften för dem, hvilka äro utaccorderade på landet:
Kostnaden för 1 äldre Barn inom Barnhuset år 1834 ... 49: 47.10.
Dito för Dito år 1835 ... 52: 8.10.
Dito för 1 Barn, uttingadt på Landet, under hvardera
året 1834 och 1835:
Emellan 1 och 2 års ålder  55: 30. 4.
Emellan 2 och 3 år : ; 39: 6. -
Emellan 3 och 4 år 30:22. —
Emellan 4 och 6 år 21:38. —
Derefter till fyllda 14 år 12:
139
Kostnaden för 1 Barn, uttingadt incm Östergöthlands eller
Wester-Norrlands Stift samt Gefleborgs Län:
Under 6 års ålder, i Underhåll .... 24: — ~
Emellan 6 och 14 år, Dito .... 20: — —
Till Barn uti Hufvudstaden äro, under åren 1834 och 1835, understöd
utdelade med 8 å 12 R:dr Banco årligen, efter Barnhus-Directionens
hepröfvande af Föräldrarnes mer eller mindre behöfvande omständigheter.
Civil-Statens Pensions-Cassa.
Denna Cassas Räkenskaper, hvilka för åren 1834 och 1835 af
Delägarnes egne Revisorer förut undergått granskning, utvisa:
Debet.
B ahmee från föregående året:
Ar 1834.
År 1835.
Behållningar
904,925: 40. 1. 964,866:24.
Inkomster:
Stats-Anslag . .
Årlig Afgift . .
Befordrings-Afgift
Retroactiv Afgift
Exspectance-Afgift
Fyllnads-Afgift .
Besparde Löner .
Begrafningshjelp
Ränta å utlånte Medel
Ersättning från Armeens
Besparde Pensioner
Observations-Medel.
Lönebesparingar och Begrafningshjelp för
förra åren
~S:
Pensions-Cassa
40,000: -
—
40,000:
—
—
11,386: 22.
—
11,609:
4.
—
852:24.
—
1,807:
24.
—
187: 30.
930:
20.
—
49: 36.
—
38:
12.
—
86: 8.
—
50:
24.
—
5,303: 35.
9.
4,669:
29.
7.
3,487: 44.
1.
3,677:
38.
6.
49,545:23.
4.
52,815:
21.
4.
46: 32.
—
70:
—
—
1,114: 41.
4.
321:
32.
—
193: -
—
22:
42.
11.
10,385: 42.
11.
—
—
122,640: 3.
5.
116,013:
8.
4.
,027,565: 43.
6.
1,080,879:
32.
4.
— 140
—
Transport 1,027,565: 43. 6.
1,080,879:32. 4.
Balance till följande året:
Skulder,
Öfverlefvereringar
1,209:43. —
921:25. 6.
Innestående Pensioner
447: 24. -
210:40. -
Civil-Statens Allmänna Enke- och Pu-
pill-Fond
1,281: 32. —
1,366: 32. —
Dito Enskildta dito dito . .
112,184:44. io.
128,750:21. 5.
S:r
115,123: 47. io.
131,249: 22. u.
S u m m a
1,142,689: 43. 4. 1,212,129: 7. 3.
Credit.
Balance från föregående året
Öfverlefvereringar och Skulder .
108,040:41. 3.
115,123: 47.10.
Afskrifning
228: 28. —
1,140:36. 1.
Utgifter:
Pensioner:
Å 1798 års Fond
2,359: 29. 7.
2,229: 20. —
För Askedade Delägare ....
15,760:
18,327:37. 4.
Å Civil-Statens Allmänna Enke- och
Pupill-Fond
20,000:
20,000:
Dito Enskildta dito dito
20,000:
20,000:
Uppbörds-Pro vision
1,185: is. 3.
1,280:13. 7.
Aflöning och Ljuspenningar ....
4,837:24. -
4,837:24. -
Utbetald Ränta
5,148: i. 4.
6,333:14. 2.
Restituerade Medel ....
— i 1 r - i .
1,090:24. -
Diverse Utgifter
263: 20. n.
164: - 2.
S:r
69,553: 46. i.
74,262: 37. 3.
Balance till följande året:
Tillgångar j
Contant Behållning
35,958: 4. 4.
23,449:22. 1.
Innestående Uppbörd .....
29,821: 25. -
22,223: 6.11.
Utlånte Medel
899,086: 42. 8.
975,929: 1. 1.
~ 7^ . 1. 1,
Slr 964,866:24. — 1,021,601:30. i.
Summa 1,142,689:4.3. 4. 1,212,129: 7. 3.
— 141 —
Inrättningens förvaltning och räkenskaper hafva icke föranledt till
natron anmärkning af Revisorerne, hvilka derjemte, vid genomgående
af °Cassans lånehandlingar, funnit allt i behörig ordning.
Arméens Pensions-Cassa.
Rörande förvaltningen af Statsbidragen till nämnde Cassa för Pensioneringen
utaf afskedade pensionsberättigade Militaire och Civile
Embets- och Tjenstemän från Arméen,, hafva Revisorerne inhämtat, att
Inkomsterna utgjort:
År 1834. År 1835.
adelar af Wadstena Krigsmanshus-Cassas
äldre inkomster  47,569: 5. u. —*— — —
Vacance och Liggetids besparing. . . . 10,450: io. l. 13,853:25. l.
Begrafningshjelps besparing . 11,453:25. 6. 12^956^38^_i-_
Summa 69,472:41. 6. 26,810:15. 2?
hvaremot Utgifterna,
för Pensions-utdelningen medtagit . . 137,829:22. 8. 174,551:25. 4.
så att Pensionsfonden, tillkommen genom
delägarnes enskild ta bidrag, tillskjutit,
utöfver anslagen  68,356: 29. 2. 147,741:10. 2.
från hvilka 147,741 R:dr io sk. 2 r:st. den under loppet af år 1835
Arméens Pensions-Cassa tillkommande andel af |:delar utaf Wadstena
Krigsmanshus-Cassas äldi’e Inkomster, hvilkas belopp vid Räkningens
uppgörande icke var kändt, dock hör afdragas.
Till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 15 Februari 1834
hafva under berörde år blifvit till Arméens Pensions-Cassa öfverlemnade
|:delar af Wadstena Krigsmanshus-Cassas och Arméens Pensions-Cassas
gemensamma Capital.
Redo"örelserne öfver användandet af anslaget å Riks-Statens 7:de
O O m
Hufvud-Titel till Pensionerande af Militaire Embets- och Tjenstemäns
samt Under-Officerares med vederlikars i fattigdom efterlemnade Enkor
och Barnj hafva från Directionen öfver Arméens Pensions-Cassa
blifvit till Kongl. Kammar-Rätten inlemnade och derstädes för hägge
åren 1834 och 1835 granskats med anmärkningar, samt utvisa:
Debet.
År 1834. År 1835.
B al ance från föregående året:
Behållning  9,756:35.10. 9,680:43. s.
Stats-Anslag från yxle Hufvud-Titeln . 23,000:  23,000:
Summa 32,756:35.10. 32,680:43.8.
Credit.
Utgift:
Centonal och Femprocentsafgift till Wadstena
Krigsmanshus-Cassa  3:25. — 1:21. l.
IJtbetalde Pensioner  21,000: 7. 2. 22,435:42.11.
» » Nådegåfvor ..... . . . 2,072: 8. - 2,626: 8. -
S:r 23,075: 40. 2. 25,063: 24. —
Balance till påföljande året:
Behållning, bestående i outtagne Pensioner
och Gralificationer. . . . . . . . 9,680:43. 8. 7,617: to. 8.
Summa 32,756:35. io. 32,680:43. 8.
Vid dessa Redogörelser hafva Revisorerne icke funnit något att
anmärka.
lionas. t&fver-Snteiicletg-lfjiiihctets
Redogörelse för anslaget till byggnader och reparationer af Kronans
hus i Stockholm.
Räkenskaperne öfver nämnde å 8:de Hufvud-Titeln uppförde Statsanslag
hafva för åren 1834 och 1835, blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade med anmärkningar; Och utvisa följande förhållande:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året :
Behållning  1,577:14. i. 3,414:22. 9.
Transport 1,577:14. i. 3,414: 22. 9.
— 143 —
Transport
1,577:14. 1.
3,414:22. 9.
Uppbörd:
Års-Anslag till Kronans Publike byggnader
i Stockholm
33,586: 2. —
34,860:
Af Stats-Contoret utbetaldt förskott å 1835
års anslag
2,140:
■ dito dito till Riddarliolmskyrkan
.—.—
5,819: 32. —
dito dito till en Ridbana för Lif-
Gardet till Häst 7 .
—.— _ _
2,912:
Diverse inkomster
336: 40. —
632:
S:r
36,062:42. -
44,223: 32. —
S u m m a
37,640: 8. 1.
47,638: 6. 9.
Credit.
Utgift:
Reparations-kostnader för Publike Bygg-
naderna i Stockholm
32,080: 33. 4.
39,090: 34. 2..
För Kongl. Hof-Stallets Underhåll . . .
2,000:
2,000:
4,192: 9. 8.
Diverse Utgifter
145:
145:
S:r
34,225: 33. 4.
45,427: 43.10.
Balance till påföljande året:
Behållning
3,414: 22. 9.
2,210:10. u.
S u m m a
37,640: 8. 1.
47,638: 6. 9.
Revisorerne hafva härvid trott sig böra anmäla'.
l:o I afseende på formen för Redogörelsen instämma Revisorerne
uti hvad sednaste Revisioner anfört, om de till omöjlighet gränsande svårigheterne,
att med visshet kunna af Redogörelsen utröna, huru stor
del af anslaget blifvit användt till hvart och ett af de Kronans hus,
hvars reparationskostnad under året är vorden af dessa medel bestridd;
Och hysa Revisorerne den öfvertygelse, att formen för uppställningen
af ifrågavarande redogörelse, utan hvarken betydligt besvär eller olägenheter,
kan förändras så, att den med lätthet och bestämdhet på ett
ställe angifver ali den kostnad, som för året blifvit för hvarje hus och
byggnad serskildt använd. De nu granskade Räkenskaperne innehålla
144
jemväl Sammandrag, hvilka kunna antyda en början för vinnande af
detta ändamål. Dagsverkslistorna upptaga nemligen en slags arbetsfördelning,
som visar huru dagsverken till serskilde föremål blifvit använde;
Material-Räkningarne innefatta äfven afskiljdt hvad som under
hvarje Architects öfverinseende och till hvarje föremål månadtligen åtgått;
men svårigheten att utaf verificationerne inhämta upphandlingsprisen,
kan deremot endast genom på förhand beredda genvägar häfvas,
emedan persedlar ofta i Material-behållningen bokföras längre än den
tid som utgör föremål för Revisorernes granskning; — Och då denna
granskning icke rimligen kan sträckas till de detaillerade forskningar,
o o o o 7
sorn för vinnande af reda i berörde hänseende erfordras, utan förnämligast,
jemte den allmänna controlen på hufvudsummorne, måste rigtas
på utrönandet huruvida en omtänksam och af Rikets Ständer åsyftad
sparsam hushållning med det lemnade byggnads-anslaget ägt rum, inses
lätteligen nödvändigheten, att de förhållanden, som kunna lända
till upplysning i detta fall, varda åskådliggjorde. Det kan icke vara
tillräckligt, att Revisorerne inhämta det en mängd af dagsverken och
materialier åtgått, äfven om åtgången deraf vore på tillförlitligaste sätt
vitsordad, utan anse Revisorerne förnämsta ledningen för omdömet
härutinnan endast kunna vinnas genom meddelande af bestämda uppgifter
på de serskildta reparationer, som årligen blifvit verkställde å de
publika husen, hvarje för sig, och hvarmedelst först de förhållanden
kunna tydliggöras, som upplysa Rikets Ständer om Anslagets behöriga
användande och behöflighet. Revisorerne nödgas följaktligen å nyo fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på detta ämne, till ernående af den
rättelse, hvarigenom egentliga ändamålet med revisionen af dessa räkenskaper
kan vinnas.
2:o Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva fästat deras
uppmärksamhet på det förhållande, att Lif-Gardets till Häst Cassern
och Stall-Byggnader medtagit år 1832 omkring |:del och år 1833
emellan |:del och i:del af hela Anslagssumman för publika husen och
byggnaderne i hufvudstaden.
Ehuru det således skulle synas, som föga bort återstå för fullständiga
iståndsättandet af nämnde Cassern- och Stall-byggnader har likväl,
efter hvad Revisorerne nu inhämtat, sådant ej varit händelsen. Enligt
den af Revisorerne, icke utan särdeles svårighet uppgjorde beräkning,
hafva de ytterligare kostnaderna för omförmälde byggnaders underhåll
och utvidgande med en påbegynt öppen Ridbana, under åren 1834
och 1835 uppgått till emellan 8 och 9,000 R:dr årligen; Och Revisorerne
-
— 145
reine hafva, vid betraktande af sättet, hvarpå förbättringarne blifvit
verkställde, icke kunnat linna att den sparsamhet, som vid användandet
af allmänna medel är af nöden, tillbörligen är vorden iakttagen. Såsom
exempel härpå kan anföras, (se ver. fol. 244 till 1834 års Hufvudbok)
att 2:ne kakelugnar uti två Under-Officers-rum ko&fat 160 R:dr och en
dito hvitglacerad uti mörka Arresten 58 R:dr 24 sk. allt Banco. Enligt
Kongl. Majlis den 22 Maj 1835 till Öfver-Intendents-Embetet atlåtne Nådiga
Bref har, för takets å nämnde Cassern beläggande med jernplåtar, en
till 7,050 Rjdr förslagsvis beräknad utgift ytterligare blifvit anbefalld,
med förklarande, det Kongl. Majit ville framdeles i Nåder Sig utlåta
af hvilka medel den för året erforderliga reparations-summa skulle anvisas.
Beträffande den öppna Ridbanan, hafva Revisorerne inhämtat, att,
i anledning af Secund-Chefs-Embetets vid Lif-Gardet till Häst underdåniga
hemställan, Kongl. Majit, genom Nådig Skrifvelse den 13 Augusti
1835, förordnat, att för nämnde ridbanas uppbyggande, hvartill, jemlikt
upprättadt förslag, fttginge 2,912 Ridr, denna summa skulle af
Stats-Gontoret utbetalas af under händer hafvande medel, till ÖfverIntendents
Embetels disposition, emot ersättning af nästpåföljde års
anslag för publike byggnader i Hufudsladen.
Då Lif-Gardets till Häst Cassern likväl ostridigt är en byggnad
för Mititaire-behof, och alla sådane behof böra fyllas af de medel, som
å Riks-Statens 3;dje Hufvud-Titel äro anslagne, kunna Revisorerne ej
finna annat, än att ifrågavarande, af tillgångarne under 8:de Hufvud
O
7 O O
Titeln anvisade, medel blifvit, emot 64 och 65 §§. Regerings-formen,
dragne till annat ändamål än som under samma Titel hörer; — Och hafva
Revisorerne derjemte ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på angelägenheten att vidtaga sådane åtgärder hvarigenom kostnaderne
för Cassern-underhåliet icke vidare belasta 8:de Hufvud-Titeln.
3:o. De förskotter, som af Kongl, Stats-Contoret utbetalats, emot
O ^
ersättning af påföljande årets anslag för byggnader och reparationer i
Hufvudstaden, hafva uppgått:
år 1834 till
2,140:
och år 1835 till  8,731:32. —
hvilken sednare summa utgöres af ofvanberörde, till ridbanans uppsättande
anvisade, 2,912 R:dr, samt de, jemlikt Kongl, Brefvet den 5 Augusti
1835, för Riddarholms Kyrkans förvarande utbetaldte 5,819 Rxlr 32 sk.
Räkenskaperne öfver den del af det å 8:de Hufvud-Titeln för
Publika Byggnader och reparationer i Stockholm afsatta anslag, som
(19)
blifvit anvist för reparationer å Stockholms Slott, äro uti Kongl. Kammar-Rätten
granskade för år 1834 utarij men för år 1835 med anmärkningar,
samt redovisa för användandet af berörde anslag sålunda:
Debet.
År 1834. År 1835.
B dl ance från föregående året:
Behållning
4,954: 9.
5.
7,188: n. s.
Uppbörd:
Stats-Anslag
—
15,000:
Extra Uppbörd
. —
—
15:
Centonal-medel för Wadstena Krigsmanshus
Lassa
14:14.
4.
S:r
14,014:14.
4.
15,015:
Summa
18,968: 23.
9.
22,203:ii. 5.
Credit.
Utgift:
Dagsverks-Penningar .
1,310: 32.
2.
1,844:36. 7.
Upphandling af Materialier
3,113: 21.
6.
3,781: 36. u.
» » » Inventarier
2:13.
4.
20:28. -
Handtverks-Arbeten
4,298: 45.
—
4,077:19. 8.
Konstnärs-Arbeten
250: -
—
850:
Diverse
290: 30.
—
351: 6. —
Arfvoden
1,700: -
—
1,700:
Emot serskild redovisning anordnade medel
800: -
800:
Lefvererade Centonal-Medel
14:14.
4.
_ _
S:r
11,780:12.
4.
13,425: 33. 2.
Balance till påföljande året:
Behållning
7,188: n.
5.
8,777:26. 3.
Summa
18,968: 23.
9.
22,203: ii. 5.
l.o. Af Kongl. Slottets Byggnads-Ansiag 25,000 R:dr äro under
hvarje af ofvaimämnde år i räntor för upptagne Lån till Lejonbackens
ombyggnad från Kongl. StaU-Contoret utbe Laide 10,000 R:dr.
— 147 —
2:o. Vid 1835 års slut voro i Kongl. Stats-Contoret för Kongl.
o o
Slottets byggnadsarbeten 3,000 R:dr innestående, hvilka sålunda öka
Fondens ofvanupptagne Behållning vid samma tid 8,777 R:dr 26 sk. 3
list. till 11,777 R:dr 26 sk. 3 r:st.
Dessa Räkenskaper hafva icke å Revisorernes sida tili någon anmärkning
föranledt.
Kongl. Styrelsen öfter Fängelser och
Arhets-Inrättnlngar i Riket.
Dess Räkenskaper, hvilka för år 1833 blifvit i Kongl. KammarRätten
granskade uta?ij men för år 1834 med anmärkningar, hafva
deremot för år 1835 ännn icke undergått revision derstädes, af anledning
att desamma först i Juli månad innevarande år tili bemälde Embets-Verk
aflemnats.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
År 1833. År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar 100,202: i. 2. 114,982:35: 8. 139,582:46. —
Inkomster:
Stats-Anslag  117,897: 8. io. 94,230:24.10. 89,910: io. io.
Krögare-Societetens afgift . 1,666: 32. — 1,666: 32. — 1,666: 32. —
Tolags-Medel  1,992:21. — 1,681:42. 4. 2,226:14. 7.
Stockholms Stads årliga bidrag
1,000:  1,000: - - 500:
Underhål Is-ersättning . . 313:16. — 313:16. — 313:16. —
Sterbhus-Afgift  824: 29. 9. 548: 29. 9. 916: 30. i.
Vin- och Caffe-Skänkars Afgift
317:40.- 320:8.- 318:16. -
Arbets-Förtjenst .... 45,463:45. n. 54,799:24. 7. 47,259: 2. 5.
Försålde Fabrikater . . . 7,411:38. 2. 6,909: 6. 8. 2,939:
Upptaget Lån
3,000:
Diverse Inkomster. . . . 3,709:17. 2. 4,940:33. 5. 2,508:23. —
S:r 180,597: 8. io. 169,410: 25. 7. 148,558: - n.
Transport 280,799: 10, — 284,393:13. 3. 288,140: 46. ii.
-= 148 -
Transport 280,799:10. — 2
Balance till följande året:
Credit.
Balance från föregående året:
Fång-S tyr elgens Skulder. . 53,303:35. 2. 44,436:42.11. 47,098:40. 2.
Utgifter:
Aflöning oell Arfvoden . . 14,701:15. 5. 14,726:37. n. 15,333: 2. —
Pensioner  333: io. — 333: ig. — 333: ig. —
Allmänna Arbets-Manskapets
Aflöning  7,274: 22. 2. 5,898:15.10. 3,834: 33. —
Garnisons-kostnad .... 8,211:33. 4. 11,503:34. 9; 11,165:28. 7.
Underhålls dito .... 57,276:34. 5. 53,142:35. 3: 47,779:28. 3.
Extra Förplägning . . . 10,823:43. 9. 5,676:20. 5. 6,419:39. 2.
Beklädnad och Sängkläder . 19,468:47. — 14,291: 5. 7. 11,881: 4i. 10.
Eldning, Lysning och Tvätt 13,223:33. 1. 10,994: 5. — 14,688: 47. 1.
Materialier och Inventarier 6,106: —11. 5,036:22. — .5,455:45. 8.
Sjukvården  1,742:32. 9. 2,738:12. 3. 1,932:40. 1.
Kostnad för arbetenas bedrifvande
...... l,509:n.ii. 1,016:11. — 830: ig. 6.
Prins Carls Uppfostrings
Anstalt
——
1,166:32. —
Diverse Upphandlingar . . 5,027:12. 8. 7,084: 5. 9. 8,094:45. —
Häst-Fouragefing .... 818:38. 2. 761:28.11. 877:40. 5.
Diverse Nybyggnader . . 1,599:27. — 3,166:22. o. ——- — —
Klädes-Fabriken å Knapcrstad
4,235:43. 9. 97:24. —
Uppfostringslijelp för uttinga
de
Barn  417: 22.11. 328: 29. 4. 324: 40. —
Malmö Corrections-Inrätlning
— — 1,700:  400:
Ull m. m. till Vadmals förfärdigande
4,279:30. —
— —
Albetalning å upptaget lån,
jemte Ränta ..... — — 743: 8. 8. 1,935:41. 2.
Transport 152,814:37. 0. 143,377:18.11. 132,553: .38. 9.
— 149 —
Transport 152,814:37. 6. 143,377: is. 11. 132,553:38. 9.
Reparationer  1,634:  1,514:26. 4. 1,522:17. 8.
Diverse Utgifter .... 2,500: 40. 7. 2,580:15. 3. 2,746: 38. 7.
S:r 156,949:30. 1. 147,472:12. 6. 136,822:47. -
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar 114,982:35. 8. 139,582:46. - 145,825: 3. 8.
Summa 325,236: 4.11. 331,492: 5. 5. 329,746:42.10.
Vid granskning af Kongl. Styrelsens räkenskaper och förvaltning
hafva Revisorerne funnit att Kongl. Maj:ts i Nåder utfärdade Stat för
år 1835 blifvit betydligt öfverskriden; såsom exempel hvarpå må anföras,
att vid Sodra Corrections-Inrättningen i Stockholm till ved, tvätt
och ljus berörde år åtgått 9,192 R:dr 10 sk. 4 r:st., då Staten härför
endast anslår 3,755 R:dr 33 sk. G r:st. Ehuru vedqvantiteten för hvarje
rum blifvit bestämd till 2 famnar, hade likväl per medium 31 famnar
consumerats.
Uti räkenskaperne upptagas jemväl betydliga kostnader, under rubriken:
”extra förplägning”, som år 1833 uppgått till 10,823 R:dr 43
sk. 9 r:st., år 1834 till 5,676 R:dr 20 sk. 5 r:st. samt år 1835 till 6,419
R:dr 39 sk. 2 r:st. Banco. Extra förplägningen utgöres, enligt hvad Revisorerne
inhämtat, egenteligen af den tillökning uti kost af bröd, smör,
öl och bränvin, hvilken blifvit bestådd de med trägnare och svårare
arbeten, synnerligast vid verkställde byggnader, sysselsatte Correctionister.
Det har förekommit Revisorerne anmärkningsvärdt, aLt behöriga attestater
pa räkningar och verificationer å dagliga behofvet af proviant
vid ofvanberörde Correetions-Inrättning saknats, så att vederbörlig control
i detta afseende icke kunnat erhållas på annat sätt, än genom Utdrag
ur de vid Corrections-Inrättningens Kammar-Contor förde, endast
af Revisionen i Fång-Styrelsen granskade, journaler; — Och har derförutan
re visi men af denna Inrättnings räkenskaper i betydlig mohn försvårats
af det mildre fullständiga bokföringssätt, som under åren 1833
och 1834 samt förra delen af år 1835 ägt rum.
Utan att ingå i ctl. bestämdt yttrande i afseende på systemet för
Correclions-Inrättningarne och de i sammanhang dermed gällande Författningar,
hvilket system och hvilka Författningar synas, i anledning
af sednare tiders erfarenhet, vara högt förtjente af den lagstiftande magiens
närmare granskning, anse sig Revisorerne likväl böra fästa Rikets
— 150
Ständers synnerliga uppmärksamhet på nödvändigheten att vidtaga snara
och verksamma åtgärder, till förekommande deraf att Stats-Verkets
betydliga kostnader i och för fångars underhåll icke måtte fortgå i tilltagande,
åtminstone icke utan en för Staten motsvarande fördel af ett
i afseende på fångarnes vård och moraliska förbättring ändamålsenligare
Correctionssystem.
Anslagen för Stuterierna och Hästafvelns
förbättrande.
Redovisningen för dessa medel innefattas för närvarande uti:
l:o. Den från Stuteri-Öfver-Styrelsen afgifvande Redogörelse, som
upptager fyra, hvar för sig skiljda, Cassa-Räkningar, redovisande för
medel, hvilka uppburits af Öfver-Styrelsen och derefter blifvit disponerade,
dels till de 3:ne Stuterierne och dels till andre utgifter i och
för Hästafvelns förbättrande m. m.; samt
2:o. De från de 3:ne Stuterierne, hvar för sig, ingående Redogörelser,
hvaruti, utom de från Öfver-Styrelsen ankomne medel, jemväl
upptagas sådane, hvilka influtit, antingen från Landt-Ränterierne eller
till följd af skedde försäljningar.
Revisorerne anse, att Stuteri-Öfver-Styrelsens Räkenskaper borde innefatta
en sammandragen Redovisning för alla de Statsmedel, hvilka inom
Riket användas i och för Hästafvelns förbättrande och Stuteriernas
underhåll, medlen må för öfrigt disponeras af Öfver-Styrelsen directe
eller af Stuteri-Cheferne, enligt gifne allmänna föreskrifter; och Revisorerne
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten att uti
redovisningssättet en så beskaffad förändring måtte till vägabringas, ej
mindre för att vinna en fullständig, hastig och klar öfversigt af denna
gren utaf administrationen, än ock för att derigenom bringa öfverensstämmelse
emellan de serskildte Redogör elser ne, hvilket för de år, hvars
räkenskaper utgöra föremål för Revisorernes närvarande granskning, ingalunda
ägt rum.
Revisorerne hafva låtit upprätta nedanstående Sammandrag af Redogörelserne,
hvilket utvisar hufvudsakliga förhållanderne, ehuru vissa
specialiteter ej kunnat upplysas af tillgängliga handlingar.
151
Debet.
B al ance från föregående året:
Tillgångar:
i Stuteri-Öfver-Styrelsens Cassa . .
vid Strömsholms Stuteri, behållning
vid Flyinge dito dito
vid Ottenby dito dito
Ar 1834. Ar 1835.
I,249:i2.u. 1,5 58: 29. 9
11,409: 5. 5. 10,580:26. 6
12,715:22.— 15,773:45.10
587:35. 8. 2,408:20. 9
S:r 25,961: 28. — 30,321: 26. io
Uppbörd:
Stuteri-Öfver-Styrelsens:
af Ordinarie Stats-Anslag , . .
• serskildt an viste
» diverse inkomst
Strömsholms Stuteris:
af Stats-Anslag från Stuteri-Öfver-Styrelsen
» dito, som ingått directe .....
» diverse inkomst
Flyinge Stuteris:
af Stats-Anslag från Stuteri-Öfver-Styrelsen
• dito, som ingått directe
» diverse inkomst ........
Ottenby Stuteri:
af Stats-Anslag från Stuteri-Öfver-Styrelsen
» diverse inkomst
20,002:u. 8. 23,126:44. -  575:
671:14. 3.
4,700:
11,354:23. io.
7,122: n. 6.
3,300:
3,455:38. -  2,585:19. 2.
88: 32.
6,820:
8,932:17. 5.
8,425:40. 7.
4,500:
3,455: 38. —
3,792: i. 4.
3,500:  5,517:33. 7.
9,318:13. — 10,648: 9. 3.
S:r 66,584: 35. 5. 75,307: 24. 2.
Bal ance till påföljande året:
Skulder: vid Strömsholms Stuteri
vid Flyinge Stuteri ....
vid Ottenby Stuteri ....
225:  258:16.
217: 46. 9. 85: 45.
4,331:15. 9. 4,004: 4.
S:r 4,774:i4. 6. 4,348:17.
Oupplyste Poster i Ottenby Räkenskaper . 618: 30. 4.
22.
Summa 97,939:12. 3. 109,977:42. —
— 152 —
Credit.
Bal ance från föregående äret:
Skulder: vid Strömsholms Stuteri . . . 2,560:43. — 225: — —
vid Flyinge Stuteri  444: 6. 9. 217:46. «\
vid Ottenby Stuteri  1,000: — — 4,331:15. 9.
S:r 4,005: i. 9. 4,774: i4. c.
Utgift:
Stuteri-Öfver-Styrelsens:
Disponeradt till Stuterierne  11,500: — — 16,831:33. 7.
dito till Hästafveln i öfrigt . . . 3,877:33.10. 955:21. s.
Diverse Omkostnader  5,561:23. 3. 4,353:38. 2.
Strömsholms Stuteris:
Underhåll och Uppköp ...... 21,541: 19. 3. 22,385:31. 7.
^ Afskrifning  128:  1,000:22. -
Flyinge Stuteris: Byggnader  —-— _ _ 19,200: — —
Underhåll  6,056: 25. 4. 6,625:2.3. 9.
Afskrifning
_ _ 50Q;
Ottenby Stuteris: Underhåll och Uppköp
af inventarier
. 14,947:20. - 14,109: is. 4.
S:r 63,612:31. 8. 85,961:45.
1.
Bal ance till påföljande äret:
Tillgångar:
Ö o
i Stuteri-Öfver-Styrelsens Gassa . . . 1,558:29. 9. 2,633: 12. 4.
vid Strömsholms Stuteri, behållning . 10,580:26. 6. 11,405:46.11.
vid Flyinge Stuteri, . . dito . . 15,773:45.10, 1,064:11. 8.
vid Ottenby Stuteri, . . dito . . 2,408:20. 9. 4,138: 7. 6.
S:r 30,321: 26.10. 19,241: 30. 5.
Summa 97,939:12. 3. 109,977:42.
Stuteri-Öf ver- Styrelsen.
Dess Råkenskaper, sorn blifvit uti Kongl. Kammar-Rätten granskade
för år 1834 utan och för år 1835 med anmärkningar, sakna balance
af
— 153 —
af oliqviderade skulder och utestående fordringar, ehuru redogörelsen
utvisar att, under år 1834, så väl fordringar från föregående år uppburits,
som ock att Skulder från samma år blifvit betaldta. Cassa-behållningar
balanceras, men huruvida de motsvaras eller mera än motsvaras
af Skulder upplyses lika litet, som huruvida fordringar finnas,
hvilka öka fondens tillgångar. v
Den fyrdelta redogörelsen synes ej vara på ett tillfredsställande
sätt bringad till enhet, såsom exempel hvarpå torde kunna nämnas att
åtskilliga utgifter för Landtbeskällare blifvit hopförde uti en och samma
räkning med utbetalningar till Ottenby Stuteri.
Redogörelserne, sammanfattade, upptaga följande förhållande:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance frän föregående äret:
Behållningar i Contant  1,249:12.11. 1,558: 29. 9.
Uppbörd:
Af Riks-Statens 8:de Hufvud-Titels Anslag
Till Byggnader och Reparationer i Landsorterne,
för Flyinge Stuteri . . . 3,000:  4,194: — —-
„ Ottenby d:o
3,000:
Strömsholms Stuteris Dagsverks
Ersättning
2,120: — —
Häst-afvelns förbättrande . . 7,564: 28. — 7,435: 20. —
Hingst-Premier i Skåne, till
kostnader för Stohållningen
1832
232: 4.11.
I Allmänhet  2,375:21. — 2,377:24. —
Extra t) tgifter, till hästars in
köp
för Ottenby Stuteri 337:30. 8.  13,509: 36. 7. 19,126: 44. —
Af Riks-Statens 9:de Hufvud-Titels Anslag:
Åkerbruket, Handeln och Näringarne,
Strömsholms Hingstars kringför
ing i provinserne . . . 4,000:  4,000:
Stohållningen i Skåne 1832 1,927:43. i.  5,927.* 43. 1. 4,000:
Af Räntevinsten å de till Försvars-Verket
anslag ne Extra Medel
lista Hälften af det Kongl. Secreteraren Noring anyiste Roseunderstöd,
Harnb. B:co 200 R:dr  575: —• — *—•*—1 — —
Transport 20,012: 31. 8. 23,126: 44. —
(20)
154
Transport 20,012: 31. 8. 23,126: 44. —
Af 1835 års 8:de Hufvud-Titels Anslag tili
Häst-afvelns förbättrande:
564: 28. -
2:dra Hälften af Kongl. Secreteraren Norings rese-understöd,
Harab. B:co 200 R:dr
Diverse Medel:
För sålde Hingstar . . . . * 618: — — 52: — —
Språng- och Föl-afgifter . . . — 36:32. —
Anmärknings-medel  33: 14. 3. —
Centonal  20:
671* 14. 3.
88: 32. —
S:r 21,248:25.11. 23,215:28. ■
Summa 22,497:38.10. 24,774: 9. 9.
Credit.
Utgift:
Lefvereringar till Stuterierne:
Strömsholms . . 2,700: — — 6,820: — —
Flyinge  5,000: — — 4,194: — —
Ottenby .... 3,500:  5,517: 33. 7.
Ersättning till Landshöfdingen Adlersparre
för afträdandet af Ottenby samt för öfver
låtne
Inventarier
Häst-kreaturs inköp . .
Stohållningen i Skåne 1832
Landt-Beskällares och Sqvadrons-Hingstars
underhåll
Premier för Compagnie- och Sqvadrons
Hingstar
Rese- och Tractaments-penningar . . .
Arfvode till Secreteraren vid Öfver-Styrelsen
Aflöning till Flyinge Stuteri-Stat . . .
Rese-understöd till Kongl. Secret. Noring
Diverse Utgifter
11,200:  16,531:33 7.
2,327: i. 5.
1,000:
2,160: - -
467: 33. io.
250:
1,175: io. 7.
600:
300:
1,139:28. -  319; 31. 3.
2,327: i. s.
166: 32. —
288: 37. 8.
9. 3.
500
1,201
600
300
225: 27. e.
S:r 20,939: o. i. 22,140:45. 5.
Behållningar
Balance till påföljande året:
i Contant
. . . 1,558:29. 9. 2,633:12. 4.
Summa 22,497:38.10. 24,774: 9. 9.
— 155 —
Strömsholms Stuteri.
Räkenskaperne, som äro uti Kongl. Kammar-Rätten granskade med
anmärkningar för begge åren, upptaga Inkomster och Utgifter sålunda:
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Behållningar  11,409: 5. 5. 10,580:26. 6.
Uppbörd:
Af Riks-Statens 9:de Hufvud-Titel,
Hingst kringföringsmedel,
från Öfver-Styrelsen Stuteriet
tillgodokomne  2,000:  4,000:
såsom Lån till Ottenby öfverlemnade
• 2>000:
4,000:  4,000:
Af Riks-Statens 8:de Hufvud-Titels Anslag till
Hästafveln, Lönförhöjnings-raedel  700: — — 700: *
Stuteriets Ersättning för indragne Hjelpedagsverken,
för år 1834 utgående af Öfverskotten
å Stats-Verkets Inkomster, för år
1835 af Riks-Statens 8:de Hufvud-Titel 2,118:10. l. 2,120: — —
Dagsverks-Lösen från Westmanlands Län . 8,932:17. 5. 8,932:17. 5.
dito dito Nerikes dito för
år 1833
303:44. 4. — —
Försäljnings-Medel för Hästar, Hö, Ekbark
och Salpeter  3,145:39. - 4,873:38. 8.
Betäcknings dito  3,539:16. - 3,388:16. -
Anmärknings dito  285:35.11. 74:14.11.
Diverse smärre uppbörds-poster .... 151:16. 7. 89:19. —
S:r 23,176:35. 4. 24,178:10. -
Balance till påföljande året:
Skulder
. . 225:  258:16. •
Sanmi^”34i810nö^r™35D17T^^?
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder
2,560:43. - 225:
Transport 2,560:43. — 225:
- 156 —
Transport
2,560:
43.
—
225:
—
—
Utgift:
Afskrifningar
128:
—
—
1,000:
22.
Aflöning
8,305:
36.
10.
8,332:
37.
4.
Pensioner
400:
—
—
320:
—
—
Gratificationer
100:
—
—
92:
32.
Upphandling af Inventarie- och
Förbruk-
5,446:
nings-Persedlar m. m. . .
• • •
46.
9.
6,534:
14.
5.
Brandförsäkrings-Afgift . . .
55:
16.
—
55:
1.
6.
Medicamenter
• • • •
498:
7.
7.
385:
14.
1.
Underliålls-kostnad förBeskällare
iProvin serne
3,715:
38.
8.
4,055:
26.
8.
Fouragering af Stuteriets Hästar
i Upsala .
512:
36.
8.
437:
6.
6.
Diverse Utgifter
• • •
2,425:
15.
2.
2,172:
43.
1.
Centonal
81:
13.
7.
—
—
S:r
21,669:
19.
3.
23,386:
5.
7.
Bahmee till påföljande året:
Behållningar,
o— 7
Contant
1,343: 24. io.
4,117:23. n.
Fordran af Ottenby Stuteri för Lån
3,000:
3,000:
» s af Westmanlands Ränteri- för in-
nestående Dagsverks-Lösen .
67:15. 2.
—
» för oindrifne Uppbörds-medel
6,169: 34. 6.
4,288: 23. -
S:r 10,580:26. G. 11,405:46.11.
Summa 34,810:40. 9. 35,017: 4. 6.
Till Stuteriet anslagne Dagsverksmedel från Westmanlands och Öre
0.
0
hro Län äro icke nöjaktigt bokförde, enär desse medel dels debiteras
två gånger, såsom för år 1833 från Örebro Län, dels alldeles icke äro
debiterade, hvarken såsom uppbörd eller fordran, på sätt från sistnämnde
Län för åren 1834 och 1835 ägt rum, samt dels vid Stuteriet finnas
bokförde efter en belt olika grund med den, hvarefter de vid LandsContoret
upptagas, hvilket är händelsen med de från Westmanlands Län
ingående medlen. Stuteri-Räkenskaperne upptaga nemligen 1836 års
Dagsverksmedel såsom en tillgång för Stuteriets utgifter under det året,
och utbalancera såsom en fordran hvad deraf under årets lopp icke influtit,
då deremot uti från Lands-Contoret afgifne räkningar allt hvad
O O
som under årets lopp af 1834 års dagsverksmedel till Stuteriet utbeta
-
157
las, balanceras såsom en Stuteriets skuld och såsom ett Förskott från
Landt-Ränteriet, hvilket genom den i början af 1835 inflytande Kronouppbörden
ersättes. Sålunda tillgår nu för hvarje år. Då Stuteriet,
som i förra tider använde dagsverken in natura under året, ej kan bestrida
årets nödige utgifter annorlunda, än genom uppbörden af de
contanta medel, hvilka såsom lösen för dessa dagsverken utgå, men
medlen deremot numera icke kunna af de Skattskyldige uttagas förr än
vid början af påföljande året, så anse Revisorerne lämpligast att beloppet
utginge från Stats-Verket till Stuteriet med visst årligt anslag i
contant och att dagsverks-inedlen inflöto till Stats-Verket bland öfrige
O O
Krono-Uppbörds-medel.
Flyinge Stuteri med Dahlby.
Af Räkenskaper ne, uti Kongl. Kammar-Rätten granskade med anmärkningar
för begge åren, inhämtas följande förhållande:
B e b e t.
År 1834. År 1835.
B al ance från föregående året:
Behållningar,
Oredo vis te Byggnads-medel  12,000: — — 15,000: — —
Förskott på Beklädnad, Lön och Sofvel
åt Tjenstefolket ........ 648: 38. — 556: io. 4.
Anmärkt Post, utgörande betalning för
Bondhästen Inpromtu . . ... 66:32. — 66:32. —
Contant i Cassan
— — 19: l. 9.
Dito, obetald Fordran af suspenderade
Bokhållaren Stoltz  ——• — — 132: l. 9.
S:r 12,7 1 5:22.- 15,773:45.10.
Uppbörd.
Byggnads-medel af 8:de Hufvud-Titeln
(n. b. Öfver-Styrelsen aflorer fur Sr 1835 blott
^ 4,194 R:dr)  3,000:  4,200:
Ersättning för rndragne Dagsverken af8:de
Hufvud-Titeln  1,584: 8. — 1,584: 8. —
Dagsverks-Lösen  1,871:30. — 1,871:30. —
Transport 6,455: 38. — 7,655: 38. —
— 158 —
Transport
6,455: 38. —
7,655: 38. —
Försäljnings-medel för Hästar, Kor och diverse
1,985:19. 2.
2,790: 32. —
Gräsgälds-Penningar
558: 5. 4.
975:17. 4.
Afrads- dito
16:
26:
Anmärknings-medel
25: 42. 8.
— —
S:r
9,041: 9. 2.
11,447:39. 4.
Balance till påföljande året:
Skuld
till suspenderade Bokhållaren Stoltz,
för innehållen Lön
85:45. —
a
Uf
cn
I
för gjordt förskott
132: 1. 9.
S:r
217: 46. 9.
85:45. -
S u 111 m a
21,974: 29.11.
27,307: 34. 2.
Credit.
Balance från föregående året:
Skuld,
till suspenderade Bokhållaren Stoltz, för
gjordt Förskott
444: o. 9.
— _
Utgift:
Afskrifning å Hästförsäljnings-medlen för
till Stuteriet återgångne Hästar . . .
500:
Byggnadskostnad
—_ _ _
19,200:
Löner, Sofvel och Beklädnad ....
2,638:24. 4.
2,558:
Kostnader för Utförings-hingstarne . . .
126: 40. 4.
332: 41.10.
Diverse Utgifter
2,991: 8. 8.
3,434: 29.11.
S:r
5,756:25. 4.
26,025: 23. 9.
Balance till påföljande äret:
Behållningar,
Oredoviste Byggnads-Medel  15,000: ——
Förskott på Beklädnad, Lön och Sofvel
åt Tjenstefolket  556:10. 4. 637: 21. 4.
Anmärkt Post, utgörande betalning för
Bondhästen Inpromtu  66: 32. — 66: 32. —
Transport 15,622:42. 4. 704: 5. 4.
— 159 —
Transport 15,622:42. 4. 704: 5. 4.
Contant i Cassan  19: 1. 9. 360: c. 4.
Dito, obetald skuld till suspenderade Bokhållaren
Stoltz för gjordt förskott . 132: 1. 9. 132: l. 9.
för innehållen lön . — 85: 45. —
S:r 15,773:45.10. 1,282:10. 5.
Summa 21,974:29.11. 27,307:34. 2.
De uti Stuteri-Öfver-Styrelsens räkenskaper, såsom till Flyinge Stuteri
remitterade, uppförde 4,194 R:dr upptagas deremot uti bemälte Stuteris
redogörelse till 4,200 R:dr. För öfrigt befinnes den uti 1834 år räkenskap
utbalancerade skulden 217 R;dr 40 sk. 9 r:st. icke behörigen
inbalancerad år 1835; men synes, det oaktadt, uti det årets utgående
balance upptagen såsom behållning. Då hvarken Cassa-Räkning finnes
eller Baiancerne äro vederbörligen verificerade, kan af räkenskaperne ej
inhämtas huru förhållandet e£?entli°en är.
O
Ottenby Stuteri.
Stuteriets Räkenskaper uti Kongl. Kammar-Rätten granskade för
begge åren med anmärkningar, redovisa för Inkomster och Utgifter sålunda:
°
Debet.
År 1834. År 1835.
Balance från föregående året:
Tillgångar,
Contant  118:45. - 210:36. 1.
Fordringar . . .
468:38. 8. 2,014:16. 8.
Förskott till Landtmäteri-Förrättningar — — 183:16. —
S:r 587:35. 8. 2,408:20. 9.
Uppbörd:
Lefverering från Öfver-Styrelsen af Anslaget
till Hästafvelns förbättrande . . . 3,500: 5,517:33. 7,
Transport 3,500: — — 5,517:33, 7.
— 160 —
Transport 3,500: — — 5,517:33. 7.
Lefverering, i Öfver-Styrelsens Redogörelse
för år 1833 redan afförde, ehuru år 1834
utgångne .
581:18. 7. — —
Dito dito, Lån af Hingstkringförings-An
slaget
för Strömsholm  2,000: — —
— —
Ko-Arrendc-medel
1,553:28. i. 1,294: 2. 8.
Försaljnings-medel för spanmål, kreatur,
ull, m. m  6,847: — n. 8,993:38. 7.
Betäcknings-medel  53: ig. — 341:32. —
Betes-Penningar  83: 3. 8. 18:32. —
Anmärknings-Medel  169:23. 8.
— —
Centonal  30:18. i. — —
S:r 14,818:13. — 16,165: 42. io.
Balance till påföljande året:
Skulder,
till Strömsholms Stuteri för lån af Hingst
kringförings-Anslaget
1,000: — — 3,000: — —
till Diverse  1,331:15. 9. 1,004: 4. —
S:r 2,331:i5. 9. 4,004: 4. -
Summa 17,737: ig. 5. 22,578: i». 7.
Difference genom någon Redogörarens Missräkning
— — 22. —
O
Skulder,
Credit.
Balance från föregående uret:
till Strömsholms Stuteri för lån af Hingst
kringföring-Medlen
— — 3,000: — —
till Diverse
— — 1,331: 15. 9.
S:r — 4,331: 15. 9.
Utgift:
Aflöning
5,956:11. 6. 6,392:44 1.
K rono-U tsky Ider  lil: — 4. 117:26.10.
Upphandling af kreatur, Inventarier och
Förbruknings-persedlar m. m  6,142: 1. r>. 5,016: 46. 2.
Transport 12,209:13. 4. 11,527:21. 9.
161
Transport 12,209:13. 4. 11,527:21. 1.
Gratificationer’  39: 20. — 32:24. —
Diverse utgifter  2,698:40. 8. 2,549:21. 3.
S:r 14,947:26. - 14,109:18. 4.
Nybyggnader för ett Schäferihus m. m. blott
inom column upptagne med 1632: 9. 4.
Balance till påföljande året:
Tillgångar,
Contant  210:36. i. 143; 40.10.
Fordringar 2,014:16. 8. 3,994:14. 8.
Brist till Liqvid  564:33. 8.
S:r 2,789:38. 5. 4,138: 7. 6.
Summa 17,737:16. 5. 22,578:41. 7.
Dessa Räkenskapen äga icke den fullständighet och ordning, som utgöra
första fordringarne af en redogörelse. Sålunda saknas ibland balancerade
Skulder, vid 1834 års början, Stuteriets skuld till Strömsholms Stuteri,
1,000 R:dr, hvilken dock sedermera vid årets slut såsom skuld
utbalanceras och är inbegripen uti den upptagne summan 2,331 R:dr
15 sk. 9 r:st.; men deremot har en under året ytterligare från Strömsholms
Stuteri låntagen summa af 2,000 R:dr icke blifvit utbalancerad,
utan i stället förd Stuteriets Capital till godo. Båda förenämnde summor,
tillsammans 3,000 R:dr, befinnas likväl uti 1835 års redogörelse
inbalancerade såsom skulder, inbegripne uti summan af 4,331 R:dr 15
sk. 9 r:st.
Äfvenväl har 1834 års Redogörelse slutats med en, under titel:
Brist till liqvid utbalancerad summa af 564 R:dr 33 sk. 8 r:st., hvilken
saknas uti 1835 års Redogörelse. Af räkenskaperne synes likväl
som skulle någon brist icke förefinnas; dock har visshet härom så mycket
mindre kunnat erhållas, som verificationerne på uppbörden och balancen
varit ofullständiga samt Cassa-redogörelse saknas.
På lika sätt upptaga Räkenskaperne äfven år 1835 uti ingående
Balancen af tillgångarne en summa af 183 R:dr 16 sk., hvilken ej bland
dem utbalanceras år 1834.
Särskildt är uti Räkenskaperne inom linien antecknad en utgift af
1,632 R:dr 9 sk. 4 r:st., såsom kostnad vid nybyggnader, men hvilken
(21)
— 162 —
icke äi' inbegripen uti summan af utgifterne; och saknas helt oeh hållet
upplysning om tillgångarne för denna utgift.
Salpeter-Fonden.
1834 och 1835 årens räkenskaper, hvilka blifvit granskade i Kongl.
Kammar-Rätten med anmärkningar, redovisa utgifter och inkomster sålunda
:
Debet.
År 183 4. År 1835.
Balance från föregående året:
Contant Behållning .
26,835: 43.
2.
43,720:41. 6.
Utlånte Medel
181,685: 38.
6.
183,911: 43. io.
Innestående i Landet och Landt-Ränte-
rierne
13,243:27.
—
25,631:19. 2.
Uthetalde och oliqviderade Förskotter .
63,443: 45.
3.
61,531: 47. 3.
Fordringar för Salpeter-Sjudnings-pannor
18,196:16.
3.
18,179:n. i.
Beliållne Inventarier
4,809: 34.
5.
4,309: 47. io.
Proprie Balancer
8,570: 36.
11.
8,570: 36. ii.
S:r
316,786: i.
6.
345,856: 7. 7.
Uppbörd:
Stats-Anslag
194,000: -
194,000:
Ränte-Medel
9,471: 8.
10.
9,376: is. 6.
Extra Uppbörd
744: 8.
9.
453: 37.11.
S:r
204,215:17.
7.
203,830: 8. 5.
Balance till päfölja?ide året:
Öfverlefvereringar
107: -
6.
45:11. 3.
Skulder till Landt-Ränterierne för För-
skotter
93,136: 36.
10.
173,198:36. 6.
Skuld till Wadstena Krigsmanshus-Cassa
23: -
—
S:r
93,266:37. 4.
173,243:47. 9.
Summa
614,268: 8. 5.
722,930:15. 9.
— 163 —
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar
220: 43.
2.
107:
__
6.
Skulder till Landt-Ränterierne
21,120: 6.
5.
93,136:
36.
10.
Dito till andre Verk
23: -
—
23:
—
—
S:r
21,364: 1.
7.
93,266:
37.
4.
Utgifter:
Aflönings- Uppbörds- och Transport-Kost-
nader m. m
38,061:19.
9.
45,814:
46.
10.
Betalning lör lefvererad Salpeter . . .
208,986: 27.
6.
222,685:
32.
1.
S:r
247,047: 47.
3.
268,500:
30.
11.
Balance till påföljande äret:
Contant Reliållning
43,720:41.
6.
72,880:
37.
4.
Utlånte Medel
183,911:43.
10.
187,941:
22.
5.
Innestående i Landet och Landt-Ränte-
rierne
25,631:19.
2.
4,506:
1.
7.
Uthetalde och Oliqviderade Förskotter .
61,531: 47.
3.
60,547:
25.
8.
Fordringar för Salpeter-Sjudnings-pannor
18,179:11.
1.
27,325:
37.
7.
Beliållne Inventarier
4,309:47.
10.
4,219:
6.
__
Proprie Balancer
8,570: 36.
11.
3,742:
8.
11.
S:r 345,856: 7. 7.
361,162:43. 6.
Summa 614,268: 8. 5.
722,930:15. 9.
Salpeter-Fonden hade under loppet af åren 1834 och 1835 förminskats
med icke mindre än 107,503 R:dr 4 sk, 2 r:st., hvilket härledt
sig deraf, att inlösen af tillverkad Salpeter, som utgjorde:
År 1831
26,513 L:U.
» 1832
27,345 —
» 1833
27,576 —
t 1834
27,904 —
» 1835
29,729 — 1. 28§.
efter då fällande lösnings-pris af 71 R:dr per L:U, oheräknadt Uppbörds-
och förvaltnings-kostnaderne, för de sednare åren, medtagit vida
mera, än den tillgång Stats-Anslaget lemnat.
— 164 —
Vid sammanräknandet af den åren 1834 och 1835 inlöste Salpeter,
hafva Revisorerne funnit förhållandet med tillverkningen vara
följande: 0
o
Ar
1834.
o
Ar
1835.
I Upsala
M.
u.
Lod.
jfä.
w.
Lod
Län .
1,667.
6.
—
1,278.
13.
24.
» Stockholms
8
540.
13.
628.
15.
16.
» Södermanlands
• •
622.
6.
820.
8.
26.
o Westmanlands
•
1,672.
11.
6.
1,001.
13.
16.
» Östergöthlands
891.
—
8.
705.
18.
14.
» Calmare
8 •
2,024.
—
2,060.
8.
» Blekinge
8 «
612.
9.
16.
432.
8.
» Gottlands
8
81.
—
124.
10.
# Jönköpings
8 .
1,052.
11.
8.
779.
» Kronobergs
2,417.
2.
16.
2,796.
17.
» Christianstads
8 ,
1,472.
16.
_
1,677.
3.
_
» Hallands
8 .
136.
15.
_
a Skaraborgs
8
385.
15.
3.
358.
8.
.
» Elfsborgs
0 •
51.
13.
—
_
» Nerikes
8 •
395.
—
431.
11.
_
» Kopparbergs
8
21.
2.
—
» Gefleborgs
8 •
923.
16.
—
945.
12.
-- ,
» Wester-Norrlands
288.
4.
154.
14.
» Jemtlands
8 .
518.
5.
446.
13.
j Westerbottens
8
11,052.
14.
13,692.
1.
» Norrbottens
8 .
1,077.
—
7.
1,394.
5.
—
Summa 27,904.
—
—
29,729.
—
Revisorerne, som granskat ej mindre Räkenskaperne än säkerhetshandlingarne,
hafva funnit allt i behörig ordning.
Lappmarks Ecclesiastik-Verkets Fond
hvars räkenskaper för år 1834 blifvit uti Kongl. Kammar-Rätten
granskade utan anmärkningar, men för år 1835 ännu icke derstädes
undergått revision, har under berörde 2:ne år visat nedannämnde räkenskaps
förhållande:
Debet,
— 165 —
Debet.
År 1834. År 1835.
B ahmee från föregående året:
Behållningar och Fordringar  90,155: 12. — 5,374: n. 4.
Inkomst:
Landträntor, Arrenden, Collectmedel m. m. 8,764: 21.11.
Återdebitering  23:14. 10.
Bal ance till påföljande året:
Ränten-F örskolt .••••••«. 23. 14.10.
Summa 98,943: — 9. 5,397:26. 2.
Credit.
B al ance från föregående året:
Lappmarks Ecclesiastik-Verks Skuld . . 2,006:28. 8. 23:14. io.
Utgift:
Aflöning i Stockholm
Lappmarks Ecclesiastik-Staten i Wesl
Norrbotten
Provision, Remisslage och Arfvoden
Diverse Utgifter
Öfverlåtelse till Stats-Verket,
Debiterade förpanlnings-capital m. m. o<
taute medel
Lefverering till Riksgälds-Contoret,
Fondens ullånte Capitaler vid 1834 års slut
■i
600: -
—
1,197:32.
—
- oell
. #
6,371: io.
—
—.— —
—
, ,
93: 40.
4.
—
—
•
42:19.
4.
57: 40.
8.
con-
• *
17,269: 45.
11.
4,118:34.
8.
67,184:37.
2.
,—.—.
—
S:r
91,562: 8.
9.
5,374: ii.
4.
Bal ance till påföljande året :
Behållningar och Fordringar . . . . . 5,374:11. 4.
Summa 98,943: — 9. 5,397:26. 2.
Revisorerne, som icke funnit något att vid desse räkenskaper anmärka,
anse sig böra tillkännagifva, att till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den 28 No v. 1835, Lappmarks Ecclesiastik-Verkets Direction
blifvit med samma års slut upplöst samt Verkets behållning af
contante medel öfverlemnad till Kongl. Stats-Contoret, för att tillgodokomma
det af Rikets Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse af den
(22)
166
9 sistlidne Maj, på 10 Hufvud-Titeln för berörde Verk uppförde förslags-anslag,
hvarå uppkommande besparingar skola ifrån ett år Lill ett
annat reserveras.
Revisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om
Nådig befallning till Kongl. Stats-Contoret att utbetala erforderlige medel
till de arfvoden Revisorerne, jemlikt 16 §. i Instructionen, bestämt
för de personer, hvilka under denna förrättning med Canzli- och Kameral-biträde
tillhandagått, äfvensom till nödig Vaktbetjening och bestridande
af kostnaderne vid tryckningen, så väl utaf denna Berättelse
med bilagor, som den serskildt afgifna om revisionen af de under
Kon°d. Commerce-Colletrium stående Fonder.
O O
Då Stats-Verkets Räkenskaper för åren 1836 och 1837 böra finnas
afslutade år 1839, för att då utaf Rikets Ständers Revisorer undergå
granskning, hafva nu församlade Revisorer, med stöd af68 §. Riksdagsordningen
samt 5 och 6 §§. i den för Revisorerne i Nåder utfärdade
Instruction, skolat utsätta tiden för nästpåföljande Revision af Statsverket
till Måndagen den 16 September 1839.
Stockholm den 5 December 1837.
Högloflige Ridderskapet och Adelns Ledamöter:
C. O. Palmstjerna. G. A. Stjerneld. J. M. Rosenmiiller.
C. F. Hammarhjelm. J. IF. von Döbeln. J. Nordenfalk.
Högvördiga Fr es te-St ån de ts Ledamöter:
C hr. Stenhammar. L. P. Afzelius. N. Astrand.
E. Bergqvist. C. J Heurlin. C. G. Berlin.
Vallo fl i ga Borgare-Ståndets Ledamöter:
Mart. T. Morsing Th:n. C. Fr. Wcern. G. F. Ekholm.
C. P. Bergsten. A. F. Grandelius. Erik Rådberg.
Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter:
Lars Persson. Botvid Jonson. Ola Jeppsson.
Petter Jönsson. Peter Persson. Per Jonsson.
Air. Vict. Kock.
13 rört.
Balanit fran den 3l December 1833.
12,136:23.11.
. 1,060,116:11. 7.
_ at 225,700:— 3.
Reservationer å Stats-anslagen 2,472,618: 20. 1.
Ofverlefvercringar .
Skulder ....
Återstående Utgifter enl. Stat
920:39. 2. 65,760:42. 7. 78,818: 9. 8.
1,645,350:4.3. 2. 2,705,467: 6. 9.
225,700:— 3.
— — 2,472,618:20. l.
Ordinarie Afkortning . .
Extraordinarie Afkortning
Anordning utom Stat.
Anordning efter t83[ års Riks-Stat.-
Anslagne Medel 12,118,116: 41. 2.
afgå: Besparingar  12,781:13. 3.
Reservationer  1,437,282: 37. 5. j q^. „ 9
återstå: Anordningar, Utgångne  10,497,259: S. 7.1
Återgångne i Krono-Uppbörden . . 170,793: 29.10./
Anordning enligt Extra Stats-Reglcringen
Riksgälds-Contorels Andel i Öfverskottcr och Besparingar
A[skrif hingar ■■
Af å q:de Hufvud-Titeln inbetaide Lån jemte Räntor  4,463: 39. 4.
Af ersatte eller redovisade Förskotter å g:de Hufvud-Titeln . . . 7,558: 43. 1.
å öfrige Ilufvud-Titlarne . 302,794:32.10. 3JQ 353‘27 11
Ökade Reservationer å i:a, a:a, 4:de oell g:de Ilufvud-Titlarne samt Extra Stats-Anslagen
Äterlyftade Depositioner
Lefver er ingar utom Stats-Verkct
Balance den 3i December i83[.
Contant Behållning
Behållning på Vagarne
D:o af Fastigheter ,
D:o af Inventarier .
D:o af Spanmål o. Proviant
. . .
Fordringar
Utlånte Medel
lnnestående Krono-Uppbörd :
Lefvererad inom April i835
D:o inom Augusti i835
Resterande d. i Sept. i835
Förskotter
Anmärkte Poster
Proprie Balancer . . . .
1,163,060: 30. 6. 159.560:14.
279,315:24.10. —
310,338:36. 4. —
85,048:15. 7. —
203,162:41. 2
626,851: 36.
50,108: 32.
l.
— 1,235,696: 38.10. 2,558,317: 35. 4.
279,315:24.10.
— 713,016:20. 2. 1,023,355: 8. 6.
— 70,314:36. 3. 155,363: 3.10.
— 75,988: 8. 9. 279,151: 1.11
— 1,458,681: 27. 6.2,085,533: 15. 7.
— 1,663,521:34.11. 1,713,630:18.11,
2,404,063:31. 7.
350,915: 28.10.
347,031: — 1.
2,834,184:18. 3.
16,049: 31. 4.
90,140: 25.10.
1,960,952: 9.
191,443:10.
77,766: 37.
1,143: 7.
28:11.
6,496:14.
1.
5.
2.
501,760: 6. 3. 4,866,775: 47. —
59,867: 3. 5. 602,225:42.11.
48,760:18. 7. 473,558: 7. 9.
407,370:16.— 3,242,697:41. 8,
99,157:40.11. 115,235:35. 3.
26,324: 26. 9. 122,961: 18. 9,
Stats-Mcdet.
3,770,571
181,503
282,333
113,615
10,668,052
458,711
402,849
314,817
112,793
8,760,271 16
38
■Summa ] 25,065,520j 1|11
Riksgälds-Medel.
920
106,618
28,177
',398,670 14
2,397,390 7 6
10
4,931,7771211 9
Diverse Verks oell
annorst. debit. Medel.
1,711,111
243,237
1,375,751
418,066
423,769
6,360,459 38
10,532,396| 30
10
Sui
5,482,603
181,503
632,189
1,517,544
10,668,052
458,711
402,849
314,817
112,793
418,066
2,822,439
36
47
45
25
38
1
6 10
17,518,121
19
37
23
43
10
14 3
s| 40,529,6941 5111
öt r t a i t.
Balance från den 1
Contant Ilehållnin
Behållning
December l833.
971,640:
o
Vå <'arne
pa ,„ö„
af Fastigheter
af Inventarier
af Spanmål m. in.
281,818:
303,684:
98,893: 3.
249,065: 6.
1,077,220: 42.
61,368: 36.
D:o
D:o
D:o
Fordringar
Utlånte Medel
lnnestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April i834 2,259,274: 20.
D:o inom Augusti i834 364,658:42.
Resterande d. i Sept. i 834 342,653: 10.
Förskotter  2,369,890: 46.
Anmärkte Poster  21,873: 8.
Proprie Balancer  92,597: 45.
l. 4. 186,223: 30. 7. 1,143,707: 25.10.
9. 11. — -
8.
9.
4.
8.
697,676:11. l.
71,480: 28. il.
108,269: 22. 3.
1,467,125: 9. lö. 2,544,346: 4. 2.
1,892,103: 34. 4. 1,953,472: 23. —
2,301,571: 9. 9.
281,818: 1.—
1,001,361: 3.—
170,373:32. 7.
357,334: 29. —
5. 1,954,413:22.10.
3. 158,905:42. 8.
4. 78,724: 34. 3.
6. 4,147:41.11.
3. 28:ii.—
5. 5,395: 30. 2.
477,367: 42.
51,618: 33. 8.
54,693: 7.11.
573,596:18.—
99,941: 22. 8.
26,704: 37. 2.
6. 4,691.055: 37. 9.
S. 575,183:22. 7.
476,071: 4. 6.
2,947,635:10. 5.
121,842:41.11.
124,698:16. 9.
l83[ års Krono-Uppbörd -
Rikets Ständers Riksgiilds-Contors bidrag till fyllande af Stats-Uerkets Fenmngebehof
Anvisning å Mindre Creditivet till Chöler af ar sotens hämmande
Öfverlåtelse af Fastigheter och Inventarier till Stats-Uerket från Allmänna Magasins-Fonden
Åter debiteringar :
Af å g:de Hufvud-Titeln utgångne Lån jemte upplupne Räntor
Af å samma Hufvud-Titel utbetalde Förskolter
Af å öfrige Ilufvud-Titlarne
d:o
3,328: 34. 8.
5,927: 43. l.
228,848: 27. 2. 234,776: 22. 3.
Minskade Reservationer å 3:dje, 8:de och io:dc Hufvud-Titlarne samt Allmänna Indragnings-Staten
Depositioner
Icfvereringar utom Stats-Ecrket
Balance den 3l December 183//. .■
Öfverlefvereringar .... 8,348:45. 8.
Skulder  1,587,582:26. 5.
Återstående Utgifter enl. Stat
185,360: 39.11.
Reservationer å Statsanslagen 2,367,600: 17. 9. ———
672: 4. 7. 76,379: 4. 6. 85,400: G. 9.
■ —
2,367,600:17. 9.
Stats-Medel.
8,494,639
9,751,226
2,207,413
,431
238,105
217,811
4,148,892
16
18
10
20 1
40
33
Summa | 25,065,5201 1
il
Riksgiitds-Medet.
2,387,839
2,543,265
672
21
43
lil 4,931,7771211 9
Diverse Verks och
annorst. debit.Medel.
6,664,285
1,595,193
125,000
515,142
22,230
1,610,544
27
S u i
17,546,763
13,889,685
2,207,413
125,000
7,431
238,105
217,811
515,142
22,230
5,760,109
44
41
7
_i
20
8
40
13
34
11
2
2
35
11
©rört.
Baland! från den 31 December lS34•'
Öfverlefvereringar .... 8,348: 45. 8.
Skulder  1,587,58?: 26. 5.
Återstående Utgifter enl. Stat 185,31)0:39.11.
Reservationer å Statsanslagen 2,367,600: 17- 9.
672: 4. 7. 76,379: 4. 6. 85,400: 6. 9.
1.534,165: 41. l. 3,121,748:19. 6.
185,360:39.11.
2.367,600:17. 9.
Ordinarie Afkortning
I, Extraordinarie Afkortning
Anordning utom Stat . -
Anordning efter iSop och förra årens Riks-Staler
Anordning efter l83S urs Riks-Stat:
Anslagne Medel  12,403,077: 15. 5.
afgå: Besparingar  14,285:42.10.
Reservationer  1,644,385:16. 7. 1 658 671'11 5
återstå: Anordningar, utgångne  10,505,102: 1. 4.1
återgångne i Krono-Uppbörden . . 239,304: 2. 8.J
Anordning enligt Extra Stats-Regleringen
Riksgälds-Contorets Andel i Ofverskotter och Besparingar
Öfverlåtelse af Inventarier och Fastigheter till Allmänna Maga sin s-Fonden ....
Afskrijningar
Af å gtde Hufvud-Titeln inbetaide Lån jemte Räntor . . .
Af ersatte eller redovisade Förskott å g:de Hufvud-Titeln
å öfrige Hufvud-Titlarne
2,985:
6,126:11. l.
223,446:17. 8. 22.9.572: 23. 9.
Ökade Reservatiomr å i:a, 2:a, 4-'de, 6:te, 8:de och io:de Hufvud-Titlarne
Återlyftade. Depositioner
Lefvereringar utom Stats-Ferke
Balance den 3i December i835:
Contant Behållning .... 1,460,567: 46.
Behållning på Vågarne . . . 154,185:42.
D:o af Fastigheter . . 309,626:45.
D:o af Inventarier . . 113,265:43.
D:o af Spanmål m. m. 142,717:44.
Fordringar  751,536: 14.
Utlånte Medel  48,008: 16.
Inneslående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April i836 2,504,679: 17.
D:o inom Augusti i836 268,142:27.
Resterande d. i Sept. l836 360,824:29.
Förskotter  2,775,845: 9.
Anmärkte Poster  15,312: 43.
Proprie Balancer  70,785: 42.
2. 165,587: 33.10. 1,326,639: 14.
l.
l.
5.
2,952,794:46. 7.
154,185:42. 9.
698,625: 1. 6. 1,008,251: 46. 6.
45,714: 7. 7. 158,980: 2. S.
42,703: 22. 9. 185’42i: 18.10.
1,488,666:11. 9.2,240,202:26. 2.
1,876,538:11. 5. 1,924,546:27. 5.
4. 2,095,478:42.
1. 124,719:13.
68,247: 11.
1,223: 43.
2.
9.
7.
6.
6.
6.
O
28: il.—
6,420:28. 4.
540,952: 6.
28,570:10.
38,427:32. 8.
365,983: 32.10.
87,199: 4. 9.
21,284: l. 8.
6. 5,141,110:18. 7.
3. 421,432: 2.11.
8. 467,499:25.
3,143,052:37. 4.
102,540:11. 3.
•>
98,490: 24.
Stats-Medel.
4,148,892
183,109
349,013
118,568
880
10,744,406
526,168
315,719
279
232,557
236,598
8,975,499
35
Summa 25,831,694132 11
Riksgälds-Medel.
672
109,491
27,046
2,383,541
2,461,705 40
16 6
44 6
1,982,457| 12
Diverse Verks oell
annorst. debit.Medel
1,610,544
92,774
1,252,382
661,789
426,669
6,561,303
10,605,464
14
Summa.
5,760,109
183,109
551,279
1,397,998
880
10,744,406
526,168
315,719
279
232,557
236,598
661,789
2,810,211
17,998,508
38 5
141,419,611
35
39
1
20
36
4
37
32
8
2S
11
25
42 6
35 8
på Vågarne .
af Fastigheter
af Inventarier
af Spanmål m,
Balance från den 3l December
Contant Behållning . . . .
Behållnin
D:o
D:o
I>:o
Fordringar .
Utlånte Medel
Inneståendc Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April
D:o inom Augusti
Resterande d. 1 Sept.
Förskotter
Anmärkte Poster . . .
Proprie Balancer . .
.855
.815
1835
18 3,j :
1,163,060:
279,315:
310,338:
85,048:
203,162:
626,851:
50,108:
2,404,063:
350,915:
347,031:
2,834,184:
16,049:
90,140:
dt v t ö i t.
30. 6. 159,560: 14.
24.10.
36. 4.
15. 7.
41. 2.
36. 1.
32. —
1,235,696: 33.10. 2,558,317: 35. 4
279,315: 24. 10
713,016:20. 2. 1,023,355: 8. 6.
70,314: 36. 3. 155,363: 3.10.
75,988: 8. 9. 279,151: 1. 11.
1,458,681:27. 6.2,085,533:15. 7.
1,663,521:34.11. 1,713,630:18.11.
31. 7. 1,960,952: 9.
28. 10. 191,443:10.
— 1. 77,766:37.
18. 3. 1,143: 7.
31. 4. 28:11.
25.10. 6,496:14.
8.
1.
501,760: 6.
59,867: 3.
48,760:18. 7.
407,370:16. —
99,157: 40.11.
26,324: 26. 9.
3. 4,866,775:47.
5. 602,225:42.
473,558: 7.
3,242,697: 41.
115,235:35.
122,961:18.
11.
9.
8.
3.
9.
l835 års Krono-Uppbörd
Rikets Ständers Riksgälds-Contors Bidrag till fyllande af Stats-Uerkets Penningebchof
Anvisning å Mindre Creditivet till Chöler a får sotens hämmande
Ater debit er ingar :
Af å g:de Hufvud-Titeln utgångne Lån jemte upplupne Räntor
Af å samma Hufvud-Titel utbctalde Förskotter
Af å öfrige Hufvud-Titlarne d:o
884: 32. —
8,022: 24. —
208,198: 6.10. 216.220: 30.10.
Minskade Reservationer å 3:dje och g:de Hufvud-Titlarne, Allmänna Indragnings-Staten och Extra
Stats-Regleringen
Depositioner
Lefvereringar utom Stats-Verkct ....
Balance den 3l December lS35;
Öfverlefvereringar  8,683: 42.
Skulder  1,696,730:12.
Återstående Utgifter enl. Stat 194,071: 41.
Reservationer å Statsanslagen 2,4(XJ,168:26.
3. 550:47. 7. 70,004:47. 3. 79,239:41.
9. — _ 1,687,219:29.— 3,383,949:41.
6.
194,071:41.
3.
2,400,168:26.
Stats-Medel,
8,760,271
10,283,809
2,066,824
217,105
204,030
4,299,654
14 10
10
26
Riksjiitds-Medel.
2,397,390
2,584,516
550
47
Diverse Verks och
annorst. debit.Medel,
6,360,459
1,516,032
227,766
602,100
18
141,880 -34
1,757,224
Summa ] 25,831,694j32 li| 4,982,457|l2| 4} 10,605,464
28
S u 1
17,518,121
14,384,357
2,066,824
227,766
217,105
204,030
602,100
141,880 34
6,057,430
41,419,616
10
10
9
1
351 8
167
Kongl. Slats-Contorets underd. utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse år 1837, angående Statsverket.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Medelst nådigt Bref af den 22 December nästlidet år, har Eders
Kongl. Maj:t anbefallt Dess och Rikets Stats-Contor, att med underdånigt
yttrande inkomma öfver hvad uti Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse blifvit anmärkt eller erinradt i de delar,
sorn egentligen röra Stats-Verkets och Allmänna Magasinsfondens förvaltning
och räkenskaper; och får, till åtlydnad deraf, Stats-Contoret
nu, i afseende på hvad Stats-Verket angår, uti den ordning ämnena i
Revisorernes berättelse upptagas, följande i underdånighet anföra;
kommande serskildt underdånigt utlåtande att af Stats-Contoret afgifvas
rörande Allmänna Magasinsfonden.
Då ile beräkningar och uppgifter för åren 1834 och i835, som
uti Revisions-Berättelsen finnas intagne i afseende å Stats-Verkets ställning
på det hela, äfvensom om Stats-Inkomsterne och i hvad mon
desamma utfallit med öfverskott eller brister, om afkortningarne, anordningen
utom Stat, utgifterne enligt Stat, jemförde med de för berörde
år gällande serskildta Statsregleringar, om utslaget af liqviderna
med Riksgälds-Contoret, om öfverskotter, brister och besparingar,
samt förhållandet med restantierne den 1 September i835 och i836,
grunda sig på och öfverensstämma med så väl Stats-Verkets räkenskaper,
som den af Stats-Contoret före Revisionens början till Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne och till Revisorerne öfverlemnade
Berättelse, kan, till följd häraf, Stats-Contoret icke hafva något att
dervid anföra.
Vid jemförelse emellan Statsutgifteme och de på Riks-Staten
fastställde Anslags-Summor, hafva Revisorerne anmärkt:
1:0 Att den till utgifterne under Riks-Statens 2:dra Hufvu d-Titel
anslagne summa blifvit, enligt Riks-Hufvudböckerne, öfverskriden, år
i834 nied 54,758 R:dr 1 sk. 11 r:st och år 1835 med 8,715 R:dr 17
sk. 8 r:st, eller tillsammans 58,473 R:dr 19 sk. 7 r:st, och enär derförutan
Landt-Ränleriet i Götheborgs och Bohus Län utbetalt samt så
-
- 168 —
sorn förskott balancerat en summa af 4*696 R;6r 3^ sk. i r:st, hvilken,
ehuru icke formelt afförd i Riks-Hufvud-Boken för år i835, Revisorerne
likväl, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 22
November 1834 > ansett hafva utgjort å a:dra Hufvud-Titelns besparingar
en bestämd utgift för sista månaden af år 1834» ocb det öfriga
för år 1835, bafva Revisorerne förmenat att nämnde Hufvud-Titels
anslag blifvit, under berörde år, öfverskridet med tillsammans 63,170
R:dr 8 sk. 9 r:st.
I afseende på de af Götheborgs Ränteri sålunda förskottsvis utbetalte
4*696 R:dr 37 sk. 2 r:st, bör Stats-Conloret upplysa, att enligt
de föreskrifter, som för Stals-Förvaltningen samt Uppbörds- och
Redogörelse-Verket äro gällande, äga i allmänhet Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande icke att, utan föregående anmälan hos Stats-Contoret
och dertill erhållet tillstånd, uti räkenskaperne directe afföra
andra utbetalningar, än dem, som finnas uppförde å Läns-Staterne,
samt sådana, hvilka uti serskildta utgifts-räkningen få upptagas; till
följd hvaraf öfriga af Landt-Ränterierne bestridda utgifter af Statsmedlen
böra såsom förskotler eller antieipationer balanceras, intilldess
vederbörande auctoriteter, som hafva att pröfva utbetalningens belopp
och beskaffenhet, förordna om den sammas afföring å det eller de Statsanslag,
hvartill utgiften rätteligen bör hänföras. Icke allenast med berörde
utbetalning från Götheborgs Ränteri, för hvilken Stats-Contoret
under den 2 Februari 1837 beviljade formel afföring i räkenskaperne,
utan ock med flere andra, tillhörande olika IIufvud-Titlar, är och
måste förhållandet således vara enahanda, derom de anticipations-utredningar,
som alltid varit för Stats-Utskottet samt Rikets Ständers
Revisorer tillgänglige, lemnat mångfaldiga exempel. Att, såsom Revisorerne
calculerat, öka bristen å 2:dra Hufvud-Titeln för åren 1834
och 1835 med meranämnde belopp, synes Stats-Contoret, för ifrågavarande
fall, så mycket mindre lämpligt, som efter hittills gällande
räkenskaps-ordning, anordningar å besparingarne alltid ansetts tillhöra
det års utbetalning, då ersättuings-anordning blifvit meddelad, och
sådant desto heldre, som besparings-tillgångarne årligen äro föränderlige
och ofta tillfall ige; hvarjemte förekommer att, i fall berörde af
Götheborgs Ränteri förskjutne utbetalning 4*696 R:dr 37 sk. 2 r:st
skolat bokföras uti 1834 och 1835 årens räkenskaper, hade, af samma
skäl, jemväl den ersättning, stor 7,334 R:dr 18 sk. 11 r:st, som sedermera
blifvit 2:dra Hufvud-Titeln tillerkänd för af Civil-Statens
Pensions-Inrällning för mycket uppburne Vacance-besparingar under
— .169 —
åren 1826 med 1834» bort komma 2:dra Hufvud-Titeln för berörde
år tillgodo, hvarigenom bristen å nämnde Hufvud-Titel, i stället att,
såsom Revisorerne uppgifvit, ökas med 4*696 R:dr 37 sk. 2 r:st, förminskats
på det hela med 2,637 R:dr 29 sk. 9 r:st.
Under åberopande af hvad så väl uti Rikets Sländers år 1835
församlade Revisorers Berättelse, som i Stats-Contorels deröfver afgifne
utlåtande, blifvit anfordt, i afseende å bristen på Riks-Statens ardra
Hufvud-Titel samt tillkomsten af samma brist anser sig Stats-Contoret
i anledning af de yttranden om bristen å 2:dra Hufvud-Titeln,
som uti sednaste Revisions-Berättelse förekomma, böra anmäla, att de
medel, som under åren i832, 1833 och i834, eller intill dess nya
Stats-Regleringen vidtog, utöfver de bestämda Stats-anslagen erfordrats
för befrämjandet af ärendernas obehindrade gång inom Eders Kongl.
Maj:ts Canzli-Expeditioner, samt Dess och Rikets Kammar-Collegium
och Kammar-Rätt, hafva utgjort:
För år 1882.
Till Justitiae-Revisions-Expeditionen
„ Krigs- dito
„ Kammar- dito
„ Handels- och Finance- dito
„ Ecclesiastik- dito
„ Kammar-Collegium ....
„ Kammar-Rätten 17,780: 31. 2.
38,651: 43. 9.
För år i833.
Till Justitias-Revisions-Expeditionen
„ Krigs- dito
„ Kammar- dito
„ Finance- dito
,, Ecclesiastik- dito
„ Kammar-Collegium ....
,, Kammar-Rätten ..... 17,775: 42. 10. M
41,649: 2. 3.
på sätt 1835 års Revisions-Berättelse
mäler; samt enligt 1837 års RevisionsFör
år i834.
Till Eders Kongl. Maj:ts Canzli
„ Kammar-Collegium ....
„ Kammar-Rätten  15,000: 9. 2. ^ ^
3,705:
8.
—
6,959:
10.
8.
2,271:
40.
—
2,205:
8.
—
1,200:
—
—
4,579:
41.
11.
17,730:
31.
2.
3,517:
4.
4,214:
21.
4.
2,083:
16.
—
5,017:
4.
—
4,200:
_
—
4,841:
10.
1.
17,775: 42.
10.
jemväl 1
omför-
■Berättelse
13,272:
9.
3.
4,225:
23.
7.
15,000:
9.
2.
Summa 112,798: 40. —
170
och då derjemte i betraktande tages, att 2:dra Hufvud-Titelns besparingar
fått vidkännas de brister, som uppkommit å det på SundhetsCollegii
Stat uppförda anslag till farsoters och smittosamma sjukdomars
hämmande, (hvilket anslag Rikets sednast församlade Ständer
förklarade vara förslagsanslag > hvadan derå uppkommande brist bör
från och med 1835 af Riksgälds-Contoret ersättas), nemligen:
år 1828 R:dr 0,000:
1829
5,000:
183
1832  . . . „ 6,000:
1833
3,000:
183
så finnes, att de medel, som sålunda blifvit å 2:dra Hufvud-Titelns
besparingar anvisade i och för Embelsverkens reglering, 112,798 R:dr
4o sk., samt nämnde 28,000 R:dr till ett ändamål, hvilket för 2:dra
Hufvud-Titeln är främmande, enär anslaget, till följd af sin beskaffenhet,
rätteligen tillhör 8:de Hufvud-Titeln, men kommit att uppföras
å Staten för detta Verk, hvilket öfver detsamma för det närvarande
disponerar, tillsammans icke obetydligt öfverstiga den brist, som vid
i834 års slut förefanns å 2:dra Hufvud-Titeln med 113,186 R:dr
3 sk. 2 r:st; anseende Stats-Contoret den brist som å samma HufvudTitel
serskildt visat sig efter det nya Stats-regleringen vidtagit, eller
för år 1835 med 3,71b R:dr 17 sk. 8 r:st, desto mindre såsom sådan
här böra tagas i beräkning, som densamma godtgöres af förenämnde,
2:dra Hufvud-Titeln tillkommande Vacance- och nådårs-besparingar,
hvilka af Civil-Statens Pensions-Cassa borde blifva och äfven nu mera
blifvit åter ersatta.
I sammanhang härmed, och i anledning af Revisorernes yttrande
"att utgifterne å 2.dj'a Hufvud-Titeln öfverskrida dertill ansi agne
summorj” torde derjemte uppmärksamhet böra fästas dervid, att bri
sten
å 2:dra Hufvud-Titeln blifvit förskottsvis utbetald emot framdeles
ersättning, i hvilket afseende den jemväl, för sådant ändamål,
finnes såsom balance antecknad å 2:dra Hufvud-Titelns tableau uti
Riks-Hufvudböckerne, äfvensom att berörde förskott icke utgått af de
utaf Rikets Ständer uti Riks-Staten påräknade eller anslagne medel,
utan af Stats-Verkets öfrige tillgångar; hvadan ock ifrågavarande å
2:dra Hufvud-Titeln uppkomne brist, hvilken icke i liqvid med Riksgälds^Gontoret
upptagits, sålunda desto mindre torde kunna sägas in
-
171
nebära ett öfverskridande af Riks-Sfaten, som denna brist icke verkat
hvarken till minskning i de öfverskotter eller förökning af de brister,
som Riksgälds-Contoret, enligt de för Stats-Förvaltningen gällande
grunder, bort tillkomma eller vidkännas; och enär de betydligaste beloppen
af anvisningarne å meranärande besparingar, härflutit af den
allmänt kända nödvändigheten af Embetsverkens organiserande i öfverensstämmelse
med vilkoren för de mångdubblade ärendernes behöriga
besörjande, lärer sålunda bristen å 2:dra Hufvud-Titeln icke skäligen
kunna anses innebära så beskaffade dispositioner, som omförmälas uti
de af Revisorerne i afseende härå åberopade 62, 64 och 65 §§ i Regerings
Formen.
Revisorerne hafva vidare yttrat, att ehuru Rikets Ständer vid
sednaste Riksdag bifallit ökadt anslag för Eders Kongl. Maj:ts Canzli
med i5,882 R:dr 23 sk. 8 r:st, samt uppförande å Allmänna Indragnings-Staten
af 3,893 R:dr 6 sk. 3 r:st, hade likväl, med desse ökade
tillgångar, regleringen icke under år 1835 för sig gått, utan derjemte,
för detta ändamål, erfordrats 8,631 R:dr 9 sk. xo r:st, som å 2:dra
Hufvud-Titelns besparingar blifvit anvisade.
Stats-Contoret tror sig, i anledning deraf, böra anmäla, att nämnde
förhållande härledt sig derifrån, att, vid verkställighet af den föreslagne
samt godkände regleringen af Eders Kongl. Maj:ts Canzli sådane
förhållanden inträffade, som från Emhetsverks reorganisation med
deraf föranledd förändring eller inskränkning i personal äro nära nog
oskiljaktlige, nemligen att åtskillige Embets- och Tjenstemän befinnas
öfvertalige, och andre åter icke kunna anställas till tjenstgöring i lägre
grader, än hvarå de innehafva fullmakt; Och emedan sådane Embets-
och Tjenstemän ägde rättighet att bibehålla löner och förut innehafde
sportel-förmoner, äfvensom andi-e, hvilka genom löneregleringen tilläfventyrs
finge mindre inkomster sig å Stat anslagne, än de förut åtnjutit,
borde intill afgång åtnjuta skillnaden, måste fördenskull å 2:dra
Hufvud-Titelns besparingar anvisas hvad sålunda erfordrades, hvilken
serskilda anvisning dock tid efter annan förminskas, till dess den helt
och hållet försvinner.
I afseende å hvad Revisions-berätlelsen innehåller, angående den
för åtskillige beställningar inom Kammar-Rätten af Eders Kongl. Maj:t
bestämda aflöning, hvilken blifvit å 2:dra Hufvud-Titelns besparingar
såsom arfvode anvisad till så stor del, som svarade emot skillnaden
emellan nya och gamla Slaten, bör Stats-Contoi’et i underdånighet
upplysa, att Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref den x3 December
172 —
1834» förklarat clet Eders Kongl. Maj:t, vid derefter inträffande ledigheter,
så väl inom Kammar-Rätten, som andre Embetsverk, hvilka
hade löne-anslag på 2idra Hufvud-Titelns besparingar, ville i nåder
pröfva huruvida nedsättning af lönebelopp, eller annan förändring,
ledande till minskad utgift å berörde Hufvud-Titel, kunde, utan olägenhet
för Rikets tjenst_, vidtagas, med nådig föreskrift derjemte till
bemälte Embetsverk att, innan någon af dervarande tjenster såsom
ledig kungjordes och förslag dertill uppsattes, bos Eders Kongl. Majit
i underdånighet föreslå den nedsättning i lönebeloppet, som omständigheterne
kunde medgifva, och derom afvakta Eders Kongl. Majlis
nådiga beslut.
Likasom vid föregående Revisions-förrättning, har vid denna blifvit
anmäldt, att arfvoden till Vexel-Controlleurerne i Stockholm och
Götheborg fortfarande utgått af aldra Hufvud-Titelns besparingar. I
afseende härå får Stals-Contoret, under åberopande af dess den a5
Februari iS36 till Eders Kongl. Majit afgifna underdåniga utlåtande, i
anledning af Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorers berättelse,
upplysa, att jemlikt Eders Kongl. Majits nådiga Bref den 5 Maj nästlidet
år, Vexel-Controlleurs-befattningen i Stockholm, äfvensom det
derföre bestådde arfvode 1,200 Rldr, blifvit indragne, emot det att ett
arfvode af 400 Rldr är vordet i nåder anvisadt för den person, som
vexel-noteringen besörjer.
Derjemte hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, alt det
för tillförordnade Landshöfdingen i Carlskrona, genom Eders Kongl.
Majits nådiga Bref den i5 Mars 1834 bestämda arfvode, inberäknadt
innehafvande lön, ”uppgått till betydligt högre belopp, än Landshöfdinge-lönen
på Stat.”
På sätt högstberörde nådiga Bref innehåller, täcktes Eders Kongl.
Majit bestämma, att för Tio månader af år i832, under hvilken tid
Landshöfdinge-Embetet slått vacant, den då tillförordnade Landshöfdingen
Friherre J. O. Nauchoff, skulle åtnjuta, jemte hälften eller 1000
Rldr årligen af den honom under samma tid, såsom Chef för LifbeVärings-Regementet,
tillfallne lön, ett belopp motsvarande Lnndshöfdinge-löneförmånerne;
och har vid förordnande att förrätta extra tjenstgöring
antingen i vacance, eller i stället för permitterad Ordinarie
Embets- eller Tjensteman, det alltid på Eders Kongl. Majits pröfning
berott, huru stor vedergällning derföre borde utgå, hvaremot den tillförordnade
ej kunnat, utan eget begifvande, fråntagas större eller
mindre del af den lön, han på ordinarie Stat innehaft.
Ehuru
- 173
Ehuru Stats-Contoret, uti dess till Eders Kongl. Majit afgifne underdåniga
berättelse, uppgifvit att bristen å andra Hufvud-titeln till någon
del härrör deraf, att för begrafningshjelp, som utbetalas efter Civile
Embets- och Tjenstemän, hvilka aflidit under sednare halfåret,
den motsvarande besparingen icke tillfullo kommer Stats-Verket tillgodo
förr, än det påföljande året, hafva Revisorerne likväl varit af den
tanka, att sådan utestående begrafnings-hjelps-besparing icke kan såsom
brist å berörde Hufvud-Titel anses, ”emedan beloppet derutaf af Statsverket
innehållits vid tjenstens tillträdande och skall således utgå af
”denna förut beredda tillgång, men icke af den efter Tjenstemannens
”afgång skeende nya besparing, hvilken bör blifva tillgång för en i
”framtiden utgående ny begrafningshjelp.” Till bemötande häraf får
Stats-Contoret, som medgifver att förhållanderne i denna del borde
vara sådane, som de af Revisorerne blifvit framställde, andraga att
redan i Högstsalig Konung Carl Xlites tid förordnades om begrafningshjelps
aftjenande å tillträdande lön, hvarefter 1723 års Nådårs Förordning
samt 1724 års Förklaring deröfver tjenade till hufvudsaklig
efterrättelse, intill dess Eders Kongl. Majit genom Nådig Förordning
den 10 Februari 1819 närmare bestämde, hvad som i afseende å
dödsfalls och Avancements-besparing iakttagas borde; Och enär hvarken
den begrafnings-hjelps-besparing, som i äldre tider må hafva, såsom
Nådårsfond, innehållits, blifvit för sådant behof reserverad, eller något
särskildt anslag för godtgörelse af under föregående tid aftjenad begrafnings-hjelp,
är vordet hvarken vid 1809 års Riksdag eller sedermera
af Rikets Ständer anvisadt, utan dödsfalls- och Avancements - besparingarne
fastmer voro intill år 1824, såsom särskild UppbördsTitel
uti Riksstaten, bland Stats-Verkets inkomster beräknade samt
sålunda uti Stats-Verkets öfverskotts-medel ingått och af Rikets Ständer
disponerats; så har ingen annan lämplig utväg i denna del erbjudit sig
än att låta den tillträdande Embets- eller Tjenstemannens begrafningshjelps-besparing
utgöra ersättning för den till Företrädarens sterbhus
utgångne så beskaffade besparing, hvilken tillämpning jemväl blifvit
föreskrifven uti flere Eders Kongl. Majits Nådiga Bref, af hvilka Revisorerne
haft tillfälle taga kännedom.
Derjemte hafva Revisorerne, med hämtad anledning af oftanämnde
å 2idra Hufvud-Titeln uppkomne brist, bland annat yttrat, att det
”med ordning i Stats-förvaltningen vore oförenligt att ett löpande års
"utgifter anticiperas på de för ett kommande anslagne medel;” i an
(23)
-
—. 174
ledning hvaraf Stats-Contoret, med erkännande af principens riktighet,
får göra den erinran att för ifrågavarande fall någon anticipation på
medel, de der för ett kommande års behof varit anslagne, så mycket
mindre kommit eller ens kunnat komma i fråga, som ingen del af StatsVerkets
inkomster ingår förr, än under det år till hvars utgifter de
äro påräknade, men väl till betydlig del det påföljande året; hvadan
det omvända förhållande härmed inträffar, alt Stats-Verkets uti RiksStaten
uppförde utgifter icke kunna för det löpande året till fullo bestridas
annorlunda än att en del deraf måste derunder af under händer
varande medel anliciperas för att ersättas af dertill beräknade tillgångar
för året, som likväl icke inflyta förr än långt inpå det följande.
I anseende dertill att nu mera aflidne Öfver-Commissarien i KammarRätten,
Krigs-Rådet C. U. Widegren blifvit, till följd af Eders Kongl.
Majrts Nådiga Bref den 9 Maj i835, vid erhållet Nådigt afsked, efter uppnådde
lefnads- och tjensteår enligt författningarne, förflyttad å Allmänna
Indragnings-Staten, med åtnjutande såsom pension af hela det belopp, 1600
R:dr, med derunder beräknad spanmål, Widegren innehaft på KammarRättens
nya, af Rikets Ständer icke godkända Stat, har det synts R«-  visorerne, som Rikets Ständer, då de medgifvit, att Embets- och Tjenstemän,
efter en viss uppnådd ålder, vid afskedstagande äga att å Allmänna
Indragnings-Staten åtnjuta deras innehafde folia lön såsom pension,
förutsatt, att beloppet af den lön, hvilken under sådane vilkor
hnge såsom pension uppbäras, skulle öfverensstämma med af Rikets
Ständer godkänd Stat.
Enär Krigs-Rådet Widegren i lifstiden, jemlikt Eders Kongl. Majrts
Nådiga fullmakt, var innehafvare af den på Kammar-Rättens nya Stat
uppförda Öfver-Commissavie-beställning, och hans rättighet att, efter
uppnående af den ålder och de tjensteår, som förfatlningarne i detta
fall föreskrifva, vid afskedstagande öfverbyttas på Allmänna Indragnings-Staten,
med bibehållande såsom pension af ett belopp, motsvarande
dess innehafvande lön, svårligen lärer kunna bestridas, torde någon
erinran i afseende å Krigs-Rådet Widegrens pensionerande icke heller
böra skäligen förekomma; Och hafva derjemte, vid flere tillfällen tillförene,
Embets och Tjenstemän, som innehaft löner å Stater för sådane
Yerk, hvilka varit under reglering, för så beskaffade löner njutit
pensions-rättighet, utan att någon erinran dervid blifvit gjord af Rikets
Ständer eller deras Revisorer.
— 175 —
Revisorerne hafva anmält:
Angående Q: dr a Hufvud-Titeln.
Att, enligt 1835 års Riks-IIufvudbok, 1,919 R:dr 12 sk., utgörande
förhöjningen för de under lönerne vid Post-Verket anslagne 2,55q
T:r Spanmål, blifvit på Post-Verkets Stat besparde och införde bland
ardra Hufvud-Titelns allmänna besparingar; i anledning hvaraf Revisorerne
yttrat, att, enär bland Stats-Verkets Inkomster upptagits en
summa af 100,000 R:dr såsom påräknad netto inkomst af Post-Verket,
och detta Verks öfrige inkomster böra användas till dess aflönings-Stater
och utgifter, spanmåls-tillökningen under lönerne jemväl hade
bort af Post-Verkets inkomster utgå, utan att denna förhöjning inräknades
bland den surdin a, hvilken skulle från Riksgälds-Contoret till
Stats-Verket öfverlemnas såsom ersättning de år, då Riksmarkegångspriset
öfversteg 6 R:dr tunnan.
Ifrågavarande å Riks-Statens 2:dra Hufvud-Titel uppförde, men
för år i835 icke till Post-Staten utgångne Spanmåls tillökning, har,
på sätt Revisorerne omförmält, blifvit besparad, och till följd deraf,
likasom öfrige uppkomne Besparingar å Hufvud-Titeln, kommit densamma
tillgodo samt utgjort tillgång för bestridande af sådane utbetalningar
å samma Hufvud-Titel, till hvilka anslag varit otillräckliga
eller alldeles saknats; börande dock Stats-Contoret i sammanhang härmed
upplysa, att, det oaktadt, på sätt Räkenskapen utvisa, uti Öfverskotts-Liqviden
med Rikets Ständers Riksgälds-Gontor blifvit oafkortad
upptagen den af Rikets Ständer påräknade netto-behållning å Postmedlen
med 100,000 R:dr, äfvensom att hela återstoden af Post-Verkets
inkomster varit disponibel för det af Rikets Ständer afsedda användande;
Och beror det i öfrigt af Rikets Ständer vid nästa Riksdag,
att, i afseende å berörde, under Post-verkets aflönings-Stat uti RiksStaten
gjorde Spanmålsberäkning, vidtaga den åtgärd, som må kunna
anses lämplig eller al beliofvet påkallad.
Angående 3:dje Hufvud-Titeln.
a) Att, ehuru Rikets Ständer vid sednaste Riksdag förklarat sig
icke kunna bifalla det, enligt upprättade Interims-Stater, för GardesRegementerne
begärdta tillökta anslag, samt väl medgifvit, att det
högre aflöningsbeloppet för de corpser, som sedan föregående Riksdag
blifvit reglerade, finge fortfarande, så länge tjensternas dåvarande innehafvare
qvarstodo, tillgodonjutas, och skillnaden emellan internnsoch
gamla staterne utgå a° Tredje Hufvud-Titelns besparingar, men
— 176 —
derjemte anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder vara betänkt
på en förändrad organisation af dessa corpser, — Gardes-Regementernes
Stater likväl hafva, för år 1835 fortfarande oförändradt upptagit de
aflöningsbelopp, som Interims-sta terne bestämma.
I afseende härå får Stats-Contoret i underdånighet anmäla: att
Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers berörde framställning
och efter det vederbörandes utlåtande i ämnet blifvit infordradt,
genom Nådigt Bref af den 16 December i836 förordnade, huru aflöningen
för Gardes-Regementerne borde utgå; men enär beslutet härom
är vordet af Eders Kongl. Maj:t vidtaget efter den tid sednaste Revivisionsförrättning
omfattade, lärer något vidsträcktare upptagande af
desse förhållanden här vara så mycket mindre lämpligt, som desamma
komma att utgöra föremål för Rikets Ständers näst sammanträdande
Revisorers skärskådande.
b) Att, i likhet med hvad föregående år ägt rum, Majoren C. M.
Montelius jemväl för åren i834 och 1835 blifvit, enligt särskilta Nådiga
Bref, tillagd en årlig oafkortad Gratification af 6oo R:dr, som utgått
af de å 3:dje Hufvud-Titeln till oförutsedda Militaire behof afsatte
medel.
Då Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer, uti deras Berättelse,
äfvenledes gjort anmälan om enahanda till Majoren Montelius
utbetald gratification, åberopas bär hvad Stats-Contoret i afseende derå
anfört uti dess den 15 Februarii i836 till Eders Kongl. Maj:t afgifne
underdåniga utlåtande i anledning af nämnde Berättelse.
Angående lule Hufvud-Titeln.
Att, enligt Räkenskaperne, en brist af 33 R:dr 16 sk. uppstått år
1835, uppkommen derigenom, att, i anledning af Rikets Ständers underdåniga
anhållan och Eders Kongl. Maj:ts härtill lemnade Nådiga
bifall, en förnyad praescriptions-tid kungjordes för uttagande och liqviderande
af åtskillige i Räntekammaren qvarliggande, äldre år tillhörande,
anordningar; och hafva Revisorerne hos Rikets Ständer anmält
berörde 33 R:dr 16 sk. till afskrifning.
I Stats-Conlorets tanka torde detta så mycket mindre böra möta
något hinder, som, på sätt Stats-Contorets till Eders Kongl. Maj:t afgifne
underdåniga Berättelse om Stats-Verkets tillstånd, Styrelse och
Förvaltning får åren 1834 och 1835 innehåller, till följd af omförmälte
praescriptions-åtgärd, ett belopp af 370 R:dr 45 sk. 9 r:st tillflutit
Stats-Verket och blifvit bland dess inkomster upptaget.
_ 177 —
Angående 9:de Hufvud-Titeln.
Att, uti summan af utestående lån, inbegripes jemväl ett till Instrumentmakaren
Jonas Wallin å 1,000 R:dr, till gäldande hvaraf,
oaktadt behörigen vidtagne bevaknings-åtgärder, hvarken hos Wallin
eller hans löftesmän funnits någon tillgång; hvadan Revisorerne ansett
annan åtgärd härvid icke återstå, än beloppets afskrifning.
Stats-Contoret, som deruti till alla delar instämmer, helst sedan
Instrumentmakaren Wallin numera skall vara med döden afgången,
anser sig böra i underdånighet tillägga, att afskrifningen af ifrågavarande
lån, såsom utgånget af Nionde Hufvud-Titelns, till Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition anslagne medel, i likhet med hvad som skett
i dylika fall, beror på Eders Kongl. Maj:ts derom meddelande Nådiga
förordnande.
Dernäst hafva Revisorerne funnit sig böra göra anmärkning dervid,
att under Titel: Förskott till liqvid och redovisning_, åtskilliga
belopp blifvit, på grund af särskildta Nådiga Bref, till olikartade ändamål
utbetalte, nemligen 1:0 till bestridande af oundgänglige kostnader
för det Officiella Bladet Stats-Tidningen, samt Snällpress och
Tryckeri för detsamma, tillhopa i2,5oo R:dr emot framdeles ersättning;
och 2:0 till Directionen för Eders Kongl. Maj:ts Hof-Kapell och
Spektakler, i anledning af den förlust, som drabbat Theater-Cassan
genom Spektaklernes af Cholera-Farsotens härjande föranledda inställande
10,000 R:dr, emot återbetalning; hvilka dispositioner Revisorerne
ansett gjorda ”utöfver de tillgångar Riks-Staten lemnat, hvarigenom
”Riks-Staten med dessa belopp säges hafva blifvit öfverskriden.”
Hvad Förskotter till liqvid och redovisning i allmänhet -beträffa,
förekommer, att sådane årligen utbetalas till mångfaldiga och olikartade
ändamål, utan att någon särskild tillgång för så beskaffade utgifter
hvarken funnits eller finnes i Riks-Staten upptagen. Förskotters meddelande,
hvilket aldrig varit förbjudet, finnes deremot i vissa fall bestämdt
tillåtet, såsom exempel hvarpå må anföras, att, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för Förvaltningen af Salpeter-Ärenderne
i Riket af den 26 November 1816 och den 17 Mars i832, nödige
medel få, till Salpeterlösen, m. m., emot ersättning, förskjutas af
Stats-medlen; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äga
rättighet att, i vissa fall, meddela förskott till liqvid och redovisning,
eller anordna utgifter emot ersättning, på sätt här förut blifvit af StatsContoret
omförmäldt: derjemte inträffar årligen, att Stats-Verket ligger
i förskott för utbetalningar, ej allenast å Förslags-anslag, hvilka
befunnits otillräcklige, såsom till Fångars skjuts och underhåll, m. fl.;
utan ock å förmodade, men ovissa öfverskotter å Stats-Inkomsterne,
äfvensom understundom för den brist, hvilken kan uppkomma å Rikets
Ständers Inkomst-beräkning, derom allt slutliqvid med RiksgäldsContoret
icke kan uppgöras, och således ersättning icke erhållas förr,
än omkring 2 år, efter det förskotten ägt rum. Derförutan måste Stats\
erket årligen förskottsvis bestrida utgifter, som svara emot den icke
obetydliga del af Stats-Inkomsterne, hvilken inflyter året efter det,
för hvilket de äro i Riks-Staten påräknade.
Stats-Contoret är väl af den tanka, att större eller vidt utsträckta
anticipationer på kommande års anslag skulle kunna förorsaka svårighet
för Stats-Contoret att behörigen verkställa de utbetalningar, som
Stats-Verks-förvaltningens oafbrutna gång oundgängligen kräfver; men
enär ifrågavarande, vid jemförelse med de ofvan uppräknade, temligen
obetydliga förskotts-dispositioner till Stats-Tidningen samt TheaterCassan,
hvarken utgått på kommande års Stats-anslag, eller, såsom Revisorerne
antydt, utöfver de tillgångar Riks-Staten lemnat, utan blifvit
emot återbetalning bestridde af underhänder varande medel, d. v. s.
utaf den af Stats-Verket innehafvande, icke uti Riks-Staten såsom tillgång
upptagne Reserv-fond, förmedelst hvilken möjlighet beredes för
Stats-Verket att verkställa förenämnde betydliga anticipationer, vill
det synas Stats-Contoret, som de af Revisorerne, såsom stöd för deras
anmärkning, åberopade Grundlags-paragrafer icke heller äro på ifrågavarande
fall tillämplige.
Serskildt må Stats-Contoret härvid uppgifva, att å förskottet till
Stats-Tidningen nyligen blifvit återbetalte 2,000 R:dr utom de af Revisorerne
upptagne 3,000 R:dr, så att allenast 7,500 R.dr nu mera
deraf återstå; äfvensom att Eders Kongl. Maj:t, genom nådiga Bref
af den i3 och 22 December nästlidet år, förordnat om godtgörande af
förskottet till Theater-Cassan samt om sättet för ersättande af återstående
förskottet i och för Stats-Tidningen.
Vid granskningen af de utbetalningar, som för åren 1834 och
*835 blifvit af öfverskotten å Stats-Verkets Inkomster bokförde, hafva
Revisorerne, med föranledande af de serskilda utgifternes beskaffenhet,
i åtskillige delar framställt deras åsigt i afseende å lämpligaste
sättet för medlens framtida upptagande i Räkenskaperne; i anledning
hvaraf Stats-Contoret jemväl bör i underdånighet omförmäla hvad StatsContoret
kan hafva att i desse ämnen anföra.
- 179
Revisorerne hafva nemligen föreslagit att Magasins-omkostnader,
transportförluster m. m. för Stats-Verkets Spannmål, skulle upptagas
såsom afkortning å Stats-Verkets Inkomster af Spannmål; Och ehuru
Stats-Contoret anser det både ändamålsenligare och sannare att under
Titel Afkortning afföra hvad hittills blifvit i berörde hänseende afförd t
såsom utgift å öfverskotten, förekommer likväl härvid, att, som StatsVerkets
Spannemåls-inkomster enligt Markegångs-pris debiteras och
redovisas i Länens Special-Räkningar, långt innan de Magasins- och
transport-omkostnader som böra påföras spannmålen, kunna blifva
kände, och sålunda jemväl innan den pris-skillnad blifvit utrönt, hvilken
kunnat uppkomma genom spannmålens försäljning till högre eller
lägre värde än det i Räkenskapen debiterade, det icke låter sig göra
att så beskaffad afkortning å Stats-Verkets spannmåls-inkomster directe
affora; Och emedan möjligheten för afkortning nödvändigt förutsätter
debiterad uppbörd, hvarå afföring skulle kunna ske, så och enär den
Stats-Verket tillhörande spannmål som i Krono-Magasins-räkenskaperne
redovisas, uti desamma icke utgör direct uppbörd, utan allenast lefverering
från andre Uppbörds-redovisningar, och Magasins-Förvaltarne
icke heller kunna ega fullständig kännedom om alla de omkostnader,
som böra påföras den af dem om händer hafvande spannmål, hvilken
dels disponeras för Stats-Verkets egna behof, dels försäljes, dels äfven
måste fortfarande magasineras, kan, af sådane skäl, afkortning i och
för spannmåls-omkoslnader m. m. icke heller i Krono-Magasinens räkenskaper
blifva synlig. Då det ock är mindre lämpligt, att förluster,
härledande sig från pris-skillnader å Stats-Verkets behållne Spanmålsintrader,
såsom utgift upptagas å öfverskotten på Stats-Verkets Inkomster,
och emedan så beskaffade förluster, hvilka icke kunna till fullo
utrönas, innan spannmålen blifvit disponerad, sålunda i allmänhet oftast
uppkomma ä spannmål, sorn blifvit lefvererad under föregående
år, anser Stats-Contoret det af Revisorerne uti ifrågavarande hänseende
åsyftade ändamål kunna bättre vinnas dymedelst att uti Rikshufvudboken
samt Restantie-liqviden, såsom särskild afkortning för föregående
åren, upptagas sådane å Stats-Verkets spannmåls-förvaltning
uppkommande förluster, för hvilkas godtgörande någre särskild te medel
icke linnas af Rikets Ständer anvisade.
I afseende å det af Revisorerne gjorda förslag, att kurs-difference
borde bokföras antingen såsom brist å Inkomst-Titeln, eller oek
såsom afkortning, får Stats-Contoret upplysa, att, enär Fyringsmedlen,
hvilka äro den enda Stats-in träd',, som uti Hamburger Banco inflyter,
blifvit i Riks-Staten förslagsvis påräknade å 128 sk, kurs samt
vid liqviden beräknas efter den kurs, som är gällande den dag då inbetalningen
verkslälies, kurs-differencen å Fyringsmedlen sålunda alltid
kommer att utgöra brist eller öfverskott å den titel: Ersättningar,
på hvilken de äro uti Riks-Staten uppförde; men som i anseende dertill,
att Stats-Gontoret alltid bar behof af Hamburger Banco, i oell
för Minister-Statens aflöning m. m., de vexlar, som af nämnde anledning
till Stats-Contoret öfverlemnas, icke alltid kunna genast användas
och icke heller ansetts böra försäljas, emedan sådant skulle medföra
onödiga vexelomkostnader, måste således, såsom en följd af ve»-  larnes användande i mån af behof, ofta hända att genom emellertid
inträffad förändring i priset på Hamburger Banco, en ytterligare
kurs-difference dymedelst kan uppkomma, hvilken om den utgör 'vinst
för Stats-Verket, plägar upptagas bland inkomsterne under Titel:
Extra medel och Uppbörderj och om den utgör förlustj afföres såsom
utgift å öfver skottsmedlen; Och ehuru det utan svårighet skulle låta
sig göra att såsom afkortning å Restantierne uti Räkenskaperne upptaga
kurs-difference 3 kan Stats-Contoret likväl så mycket mindre
tillstyrka bifall till den föreslagne förändringen, som kurs-förlust, då
sådan inträffade, derigenom skulle komma att påföras ett annat år än
det till hvilket den egentligen hörde, och någon fördel deraf i räkenskapsväg
icke eller torde vinnas, helst nämnde hars-förlust i alla
fall, ehuru på en omväg, skulle komma att af öfverskottsmedlen godtgöra
s.
Hvad Revisorerne, i afseende å uppförande på Clereciets och Läroverkens
Stat, af Proste-Tunnan i Vestra Fernebo Contract föreslagit,
är en fråga som, derest tillgång för berörde utgift icke skulle
kunna under tiden beredas å Kronans behållne tionde-spanmål i orten,
allena beror på Rikets nästsammantradande Ständer att pröfva och
afgöra.
Angående den å öfverskotten afförde kostnad för utmyntning af
koppar-skiljemynt, hafva Revisorerne trott, att dylike kostnader, då
de uppkomma, borde uppföras bland utgifterne å Riks-Statens 8:de
Hufvud-Titel å anslaget till: "Transportkostnader m. m. för Stats”
Verkets Koppar och Jern så vidt densamma ej kan i allmänhet und”vikas
derigenom alt kopparn försäljes och koppar-skiljemynt vexlas af
”Rikets Ständers Bank;” men som någre så beskaffade kostnader, sedan
koppar-skiijemynts-preglingen numera verkställes för myntverkets
räkning, icke vidare torde förekomma, lärer någon särskild åtgärd i
berörde hänseende för det närvarande icke erfordras.
Beträf
-
181
Beträffande det å öfverskotten afförde belopp 1,468 R:dr 8 sk.,
utgörande ersättning till Götheborgs Ränteri för ett derifrån år 18ig
till Uddevalla kurhus utbetaldt förskott, förmäla Revisorerne sig hafva
inhämtat, ej allenast, att Rikets Ständer vid sednaste Riksdag väl beviljat
afskrifning af Kurhus-Inrättningens i Uddevalla skuld till Medicinal-Fonden
med 2,p43 R:dr 10 sk., men att Rikets Ständer icke tillika
förklarat sig rörande den i Eders Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer
i berörde hänseende aflåtne Nådiga Proposition omförmälde summa al
1,468 R:dr 8 sk. utgörande samma Kurhus’s skuld till Götheborgs Ränteri,
utan äfven, att af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, jemförd
med Rikets Ständers underdåniga skrifvelse i ämnet, anledning
kunde finnas för den förmodan, som skulle sistnämnde belopp vara
inbegripet uti de till afskrifning beviljade 2,g43 R:dr 10 sk., hvilken
förmodan, i Revisorernes tanka, jemväl hos Stats-Utskottet möjligen
kunnat hafva gjort sig gällande; i anledning hvaraf Revisorerne, med
hänsigt dertill, att nämnde 2:ne summor synas vara tvänne af hvarandra
oberoende förskott, trott sig finna att berörde 1,468 R:dr 8 sk.
bort fortfarande balanceras.
Då, på sätt Revisorerne jemväl omförmält, Stats-Contoret af sednaste
Riksdags-förhandlingar hemtat anledning till afskrifning af förenämnde
sedan år i8rq i Räkenskaperne upptagne förskott å 1,468 R:dr 8
sk., men Revisorerne deremot ansett, att Rikets Ständer sig icke särskilt
derom utlåtit och sålunda hvarken lemnat bifall till eller afslagit den
äskade afskrifningen af beloppet, ehuru för detta förskotts afskrifvande
förekommit enahanda skäl, som för det andras, af 2,g43 R:dr 10
sk., afskrifning varit gällande, att nemligen Länet innevånares bidrag
till Kurlius-anslalternes underhållande till ersättning deraf ej lemnat
tillgång, lärer det, i öfverensstämmelse med Revisorernes i denna del
gjorda framställning, få öfverlemnas till Rikets Ständers bedömmande
och afgörande huruvida De anse afskrifningen beviljad, och att det vid
den dermed redan vidtagne åtgärd må bero, eller om summan bör
bland anlieipalionerne åter upptagas och vidare balanceras.
Vid granskning af 1834 oc'b 1835 årens Charta; Sigillatce Räkenskaper
j, hafva Revisorerne gjort den erinran, att Chartoe-Försäljningsmedlen
icke alltid blifvit inom den i5 Januari påföljande året lefvererade
och att ränta å hvad som sedermera influtit bort beräknas.
Stats-Contoret får i anledning deraf underdånigst upplysa, att föreskrift
om berörde försäljningsmedels erläggande inom ofvan utsatte
(24)
Chartce
Sigillatce
Ker ket.
182
tid, väl finnes meddelad i 16 §. af i83o års, likasom i äldre Charta?»
Sigillala» förfatlningar, men att det först i 17 §. af Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Kungörelse den 16 Maj 1835 påbjudits, det de medel, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter närande dag, för ett föregående
år indrifvas, skulle utgå med ränta; och som sist åberopade Nådiga
Kungörelse icke skulle tjena till efterföljd förrän från och med år i836,
kunde några så beskaffade räntemedel icke ifrågakomma under de år,
som nu varit föremål för Revisorernes granskningsförrättning; äfvensom
att det tillhör Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement och
Advocats-Fiseals-Embete att häröfver vaka.
Af Revisorerne bar uppmärksamhet jemväl blifvit fästad dervid
att uti Avesta Bruks Directions Räkenskaper, fortfarande balanceras
5o R:dr, utgörande Koppar- och Manufactur-Tullmedel för 1831 års
4:de qvartal, och tillstyrkt, att åtgärder måtte vidtagas för indrifvande
af berörde summa.
Emedan Avesta Bruks Directions Räkenskaper äro underkastade
Speciel granskning i Kammar-Rätten, som det sålunda åligger att äfven
i denna del bevaka det allmännas rätt, så lärer Kammar-Rätten
icke hafva underlåtit eller underlåta att, i afseende å nämnde 5o R:dr,
vidtaga de åtgärder som på densamma ankommit eller vidare kunna
ankomma.
Stats-Contoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majcts
imderdånigste, tropligtigste*
tjenare och undersåtare
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
Th. Nyström.
Stockholm den 22 Februari i838. Abr. Vict. Kock. Joh. Th. östman.
Till Kongl. Maj:t underdånigst, i anledning af K. S. Revisorers Berättelse år 1HA7,
angående Stats-Verket.
— 183 —
Kongl. Stats-Contorets underdåniga
utlåtande i anledning af Rikets
Ständers Revisorers Berättelse år
18I7 angående Allin. MagasinsÄrenderne.
Storm ägtigste, Allernådigste Konung!
I anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse,
angående hvad som förekommit vid af dem verkställd granskning
af Allmänna Magasins-Ärendernas förvaltning och räkenskaper
under åren i834 och i835, får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets StatsConlor,
till fullgörande af hvad Eders Kongl. Majit uti nådigt Bref
den 22 December 1837 förordnat, underdånigst andraga följande:
Vidkommande först den omförmäldte förlusten å försåld Spannmål
från Eksjö Krono-Magasin, så visar den sig till ziffran visserligen betydlig,
men bade ofelbart blifvit större om försäljningen antingen verkstälts
de föregående åren till de låga pris, som då i orten voro gångbara,
och hvilket genom flerfalldiga gångor utlyste Auctioner bekräftades,
eller ock 0111 afyttringen uppskjutits år 1834, då en lifligare
efterfrågan på spannmål till någorlunda antaglige priser var för handen;
hvarförutan den omständigheten icke bör förbises, att en ytterligare
förlängd magasinering ofelbart hade verkat till försämring af
sädén, som till en del redan af ålder börjat taga skada, och alltså ej
kunde utan äfventyr vidare förvaras, enär Magasinet befanns så uppfyldt,
att hyrda lägenheter måste begagnas, hvilket jemväl i sin mån
bidrog till förökande af Magasins-koslnaderne. Enahanda orsaker vållade
förlusten å försäljningen af korn från Uddevalla Magasin, eller att
spannmålen genom en ytterligare förlängd magasinering blifvit än
mera försämrad, deraf ett än ofördelaktigare resultat inträffat, om med
afsältningen vidare uppskjutits.
Angående dernäst förlusten å Spannmåls-lagret i Wisby Magasin
år j S34» härledande sig från mindre god beskaffenhet af den spannmål,
som i afkastning från Roma Kungsgård måste emottagas, och
Revisorernes i anledning deraf gjorde tillstyrkan om föreskrifts meddelande,
att uti Wisby Magasin endast finge emottagas fullt rengjord
spannmål från berörde Kungsgård, fordras i detta hänseende nu mera
icke någon åtgärd, sedan hälftenhruket af Kungsgården för Kronans
räkning upphört och Kungsgården blifvit till Arrendator upplåten.
- 184 —
Beträffande den förlust Stats-Verket fått vidkännas förmedelst
harpning af den spannmål, som från Borgholms Magasin disponerades
för Stats-Verkets behof i Christianstad, är Stats-Contoret äfven af den
tanka, att dylike förluster hädanefter icke böra inträffa till något betydligare
belopp, ehuru Rågsädet på Öland ännu skall vara besväradt
af så kallad Åkerlök, hvilken troligen står att efter hand utrota, derest
Öns Jordbrukare beflita sig om att efterfölja de föreskrifter, som
Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende täckts i Nåder meddela, såsom
följd af den undersökning, hvilken genom Eders Kongl. Maj:ts Landtbruks-Akademies
föranstaltande år i836 blef på stället hållen.
Sedan slutliga utredningen af f. d. Magasins-Fonden blifvit till
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt öfverlemnad, hemställer
Stats-Contoret underdånigst, om icke den rättelse Revisorerne ansett
nödig, i afseende på Magasins-Räkenskapernes öfverensstämmelse med
Landt-Ränteri-Redogörelserne, rörande utestående undsättnings fordringar,
bör genom Kammar-Rättens försorg till verkställighet befordran.
Den framställning Revisorerne gjort, angående förlusten å de spannmåls-qvantiteter,
som blefvo anvisade till Jemtlands Läns undsättning
efter i832 års missväxt, men sedermera icke erfordrades, innefattar
samma fråga, som fästade Rikets Ständers år i835 församlade Revisorers
uppmärksamhet; men hvilken fråga Eders Kongl. Maj:t, efter Justitias-Canzlers-Embetets
hörande, genom nådigt Beslut den 26 Maj
sistlidet år, ansett böra förfalla, i hvad anginge det emot Landshöfdingen
von Törne väckte ersättnings anspråk.
Uti Eders Kongl. Majrts nådiga Bref af den 19 April 1834
de skäl omständligen upptagne, hvilka föranledde Eders Kongl. Maj:t
att, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesterbottens
Län underdåniga hemställan, tillåta Handelshuset Eric Forssells
söner att få till Umeå Krono-Magasin lefverera, i afräkning å
Handelshusets skuld, 3oo Tunnor Korn in natura, såsom en af nödvändigheten
påkallad utväg, för att åt Länets nödställde inbyggare bereda
tillgång på frösäd, hvilken de, i saknad af penningar att spannmålen
betala vid det för banden varande beliofvet, annars svårligen
kunnat erhålla.
I afseende på liqviderandet af Grosshandlanden C. F. Liljevalcbs
sammanräknade skuld, 90,553 R:dr 35 sk. 6 r:st för erhållen spannmål
och penningar, i ändamål att undsätta Norrbottens- och Vesterbottens
Läns behöfvande invånare, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt
-
— 185 —
digt Bref af den 10 Mars sistlidet år, meddelat Dess förordnande;
och komma de härvid tagne åtgärder att blifva föremål för näst. härefter
församlade Revisorers skärskådande.
I afseende slutligen å Revisorernes hemställan, att Lands-Contoren
måtte undfå föreskrift, att inom Column utmärka de å undsättnings-skulderne
under Calender-årets första tertial verkställde afbetalningar,
så att Creditiv-fondens Hufvud-Böcker må, i hänseende till
balancerne, kunna vid granskningen med mera lätthet jemföras emot
Lands-Contorens redogörelser, hemställer Stats-Contoret i underdånighet
att föreskrift härom må genom utfärdadt Circulaire meddelas Eders
Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande, ehuru de tillförene
gifne Räkenskaps-Formulairen antyda, att Redogörelserne för undsättnintrs-medlen
böra afslutas med Calender-år.
O
Stats-Contoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
Th. Nyström. P. G. Welin.
Stockholm d. 23 Februari i838. Abr. Vict. Koch. Jac. Fredr. Mullerm
Till Kongl. Majrt underdånigst, med utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse, angående verkställd granskning af Räkenskaperne för AID
manna Magasins-Ärenderne åren 1834 och i835.
*
Underdåniga Utlåtanden,
i anledning af
Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorers
Berättelse om verkställd granskning
af Stats-Verkets samt andre af Allmänna
Medel bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning.
————•
WVWW/W\/WWWiWWWW'//W\;Wl/\fWW\/lw™vWWWiWWWM\W)
1838.
Tryckte hos P. A. Norstedt & Söner, Iiongl. Boktryckare.
Innehåll:
J3irectionens öfver Invalid-Inrättningen underdåniga
låtande .......
General-Tull-Styrelsens dito ....
Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelnings dito
Convoy-Connnissariatets dito ....
Quarantaines-Commissionens dito
Stuteri-Öfver-Styreisens dito
Bergs-Collegii dito ......
Öfver-Post-Directeurs-Embetets dito .
Öfver-Intendents-Embetets dito
Förvaltningens af Sjö-Ärenderne dito
Fång-Styrelsens dito .....
Krigs-Collegii dito
å Artilleri-Afdelningen ....
angående Wadstena Krigsmanshus-Cassa
å Utrednings-Afdelningen ....
„ Indelnings- och Boställs- dito
„ Fortilications- dito ....
„ Underhålls- dito .....
angående Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori
Directionens öfver Invalid-Inrättningen underd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konungi
Uti Nådig Remiss den 29 sistlidne Januari har Eder Kongl. Maj:t behagat
infordra Directionens öfver Invalid-Inrättningen underdåniga Utlåtande
öfver Rikets Ständers Revisorers, uti deras år 1887 afgifne Berättelse
angående verkställd granskning af Invalid-Fondens tillstånd,
styrelse och förvaltning åren 1834 och 1835, deremot gjorde anmärkningar,
och får Directionen, till åtlydnad häraf, nu i underdånighet
anföra:
Då Rikets Ständers Revisorer anmärkt, att kostnaden för 77 man
vid Invalid-Inrättningen årligen uppgått till 12,889 R:dr 27 sk. 4
deraf lill Styrelsens aflöning medtagits icke mindre än 3,175 R:dr,
hvarföre Rikets Ständers Revisorer fästat uppmärksamheten på angelägenheten
att vidtaga lämpliga åtgärder för medlens användande på ett
ändamålsenligare, till större sparsamhet och hushållning ledande sätt;
och anmärkningen sålunda afser en förment misshushållning med de
medel, som blifvit till Invalid-Inrättningen anslagne, egenteligen i det
afseendet, att en alltför stor kostnad skall för Styrelsens aflöning medtagits;
så bör Directionen underdånigst upplysa, att Ledamöterne uti
den af Eders Kongl. Maj:t Nådigst förordnade Styrelse eller Direction
öfver nämnde Inrättning, för de dermed förbundne åligganden icke
åtnjuta någon aflöning eller arfvode, samt alt, om Rikets Ständers Revisorer
afsett Administrationen på stället, Commendanten och Admini
strateuren
derstädes, under de ifrågavarande åren uppburit, den förre
Ett Tusen, och den sednare Sjuhundra R:dr för hvarje år; Och då
Directionens Secreterare med Vaktmästare åtnjutit tillhopa 44° R;dr,
har således årliga aflöningssumman för administrationen med styrelsens
biträden utgjort ett sammanräknadt belopp af Två Tusen Etthundra
Fyratio R:dr årligen, utom vedanslaget, hvilket belopp dock numera
genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 10 November 1887, som
bestämmer, att Commendanlens och Adminislrateurens göromål böra bestridas
af en person, med en aflöning, i ett för allt, af 1,200 R:dr,
blifvit förminskadt med 5oo R:dr. För öfrigt hafva väl uti Directio
-
2
nens Utgifls-bok, under Titeln Aflöning, förekommit arfvoden åt de
för Invalidpersonalens själa- och helsovård nödvändige ansedde Prest
och Läkare, saint de för verkställda arbeten utbetalda handräckningspenningar,
men dessa utgifter tillhöra icke eller kunna på något sätt
inbegripas under hvarken Administrations- eller Styrelse-kostnader.
Directionen anser äfven, att uppmärksamhet härvid bör fästas derpå,
att, vid infallande krig, då underhållslagarnes antal blifver betydligt
ökadt, de ifrågavarande kostnaderne för denna Inrättning, hvilken
tillkommit till följd af Rikets Ständers vid 1812 års Riksdag derom
gjorda underdåniga hemställan, komma att, ehuru lill ziffran lika,
utfalla med nedsatt belopp, per man beräknadt, då de fördelas på den
större styrkan; och föranledes Directionen af allt detta till den förmo
dan,
alt Rikets Ständers Revisorer, om de tagit kännedom om dessa
förhållanden, som till en del af räkenskaperne kunnat inhämtas, icke
skulle hafva funnit anledning, att nu gjorda anmärkningen framställa.
Directionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdSnigste, tropligtigstc
tjenare oell undersåter.
M. BRAHE.
C . G. GRIP. C. af KLINT
Stockholm den 2 Februari i838. Fritz Rythén.
Till Kongl. Maj:t underdånigst; utlåtande öfver den i Rikets Ständers Revisorers å»
1837 afgifne berättelse framställda anmärkning rörande Invalid-Inrättningen.
— 3
Kongl. General-Tull-Styrelsens und. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har genom Nådig Remiss, tecknad å härhos återgående
Transsumt, täckts infordra Dess General Tullstyrelses underdåniga
utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
anmärkt vid granskning af Tull-Verkets Räkenskaper för åren
i834 och 1835.
Revisorerne hafva yttrat:
1:0 Att Stockholms såväl Uppbörds- och Kassörs-Kontors som Inkommande
Sjötullskammares Månadsföislag för båda åren finnas odalerade;
att de förstnämnde jemväl sakna underskrift af vederbörande
Kontrollör, samt att de sistnämnda, enligt ålecknade presentata, inlemnats
till Styrelsens Kammarkontor två till fem månader sednare än de
rätteligen bort inkomma.
2:0 Att med Tull- och Konvoymedlens inbetalande till Räntekammaren
och till Konvoy-kommissariatet länge fördröjts af anledning att
lefvereringarne för det föregående året icke blifvit till fullo verkställde
förr än under loppet af October månad påföljde år; och
3:o Att vid jemförelse emellan Stockholms Inkommande Sjölullskammares
Uppbörd och den samma Uppbörd kontrollerande Bankoboken
, den för det föregående året bristande insättningen synes hafva
blifvit betäckt med påföljde årets Tullintrader.
I anledning häraf får General Tull-Styrelsen i underdånighet anmäla,
att de förhållanden, som Revisorernes ifrågavarande irsta och
3:dje anmärkningspunkter vidröra, äga sammanhang med den uti TullVerkets
Uppbörds- och Kassörskontor härstädes yppade Balans efter den
20 Mars nästlidet år aflidne Tullförvaltaren M. F. Finer, i hvilket
Balans-mål, som utgjort föremål för en vidlyftig undersökning, Utslag
jemväl är vordet meddeladt. af den utaf Eders Kongl. Maj:t i Nåder
förordnade särskilda General Tull-Styrelse; och enär berörde Utslag
numera är beroende på Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätts
pröfning och skärskådande, torde Eders Kongl. Maj:t i Nåder gilla att,
under så beskaffade förhållanden, General Tull-Styrelsen icke med särskilda
förklaringar derutinnan går Domstolarnes omdömen i förväg.
Beträffande åter 2:dra punkten, så bör General Tull-Styrelsen i
underdånighet upplysa, att enär under de första månaderna af året,
någon betydlig Tull-Uppbörd icke inflyter, Tullkammarne måste dels
af föregående årets i behåll varande medel, dels medelst förskotter,
sättas i tillfälle att derunder besörja löpande årets utgifter; Och emedan
någon fullständig liqvid för ett föregående års uppbörd icke kan
uppgöras innan samma års Hufvudbok blifvit afslutad, hvilket, enligt
gällande föreskrifter, bör ske inom påföljande årets utgång, så följer äfven
deraf alt de slutliga lefvereringarna af det förflutne årets återstående
medel icke kunna af General Tull-Styrelsen utassigneras innan
berörde Bokslut blifvit fullbordadt. ■—Revisorernes anmärkning i denna
del innebär sålunda det vittnesbörd att Tull-Verkets Hufvudböcker
för ifrågavarande tvänne år kunnat afslutas omkring 2:ne månader före
den tid som derför finnes bestämd.
General Tull-Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, nit
och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
undcrdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
ARV. ARV?^ POSSE.
J. F. FÅHRAUS. ISR. TAUVON.
Stockholm den 20 Januari i838. JY. Karström.
Till Kongl. Maj:t underdånigst med utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers Berättelse
i fråga om Tull-Verkets förvaltning.
— 5 —
Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelnings und. utlåtande.
Underdånigt Memorial!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Kådiga Remiss af den 22 i förlidne
månad, hvarigenom Eders Kongl. Maj:t velat inhämta Stor-Amirals-Embetets
Tredje Afdelnings underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers, i transumt i Nåder
meddlade, Berättelse innehåller, rörande granskningen af räkenskaperna
öfver användandet af de åren 1834 och 1835 anslagne medel för
Strömrensningar och lättade vattencommunicationer, får, jemte Remisshandlingarnes
återställande, Afdelningen i underdånighet anföra:
Efter en framställning af zifferförbållanderna med inkomster och
utgifter under ifrågavarande tvänne år, hvarvid intet är att erinra, anmäla
Revisorerne, att Öfverste-Lieutenanten och Commendeuren C.
Rappes Concursmassa är utredd, dervid en förlust på Strömrensningsfondens
fordran af vid pass 2,5oo R:dr uppkommit.
Då för denna fordran, utgörande 6,000 R:dr B:co capital, endast
sammanräknade 3,449 R:dr g sk. 6 r:st banko i serskildta utdelningar
erhållits, samt gäldenären dött, så alt något vidare fordringsanspråk ej
äger rum, utgör förlusten, närmare räknadt, 2,55o R:dr 38 sk. 6 r:st.
banco i Capital utom ränta.
Beträffande de derefter af Revisorerne omförmälte, infordrade, men
uteblifna uppgifter, angående förhållandet med de, under titel: Olicjviderade
Äldre Förskotter och Lån balancerade summor, får Afdelningen
underdånigst upplysa, att Styrelsen af Strömrensnings-Ärendernes utredning,
i skrifvelse till Afdelningen af den 27 sisth November, hufvudsakligen
meddelat de underrättelser och handlingar, som härvid äro
i fråga, hvarefter Afdelningen efter bilagornes complettering från de
handlingar, som finnas i Afdelningens Archiv, den 16 i denna månad,
öfverlemnat afskrifter af alltsammans till Eders Kongl. Maj:ts KammarRätt
med tillkännagifvande om de åtgärder, som till frågornes slutliga
utredning funnits af nöden och Afdelningen vidtagit.
— 6 —
I afseende på Revisorernes slutliga tillkännagifvande, att ibland
Inventarierna vid Wäddö Canal befinnes ett större Mudderverk, hvilket
för Canalen varit af väsendtlig nytta, att tills vidare behålla, har
Afdelningen för sin del ej något att tillägga. Stockholm den 25 Januari
i838.
OSCAR.
C af KLINT.
M. F. Åberg.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Jemte öfverlemnande af ett Transsumt utaf Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse, innefattande hvad samma berättelse innehåller
angående granskningen af Convoy-Commissariatels räkenskaper
för åren 1834 oc^ i835, har Eders Kongl. Maj:t, genom Nådig Remiss
af den 23 sistlidne December, behagat deröfver infordra underdånigt
utlåtande af Convoy-Commissariatet, som , till åtlydnad deraf, härmedelst
får detsamma underdånigst afgifva i den ordning, som ämnena
hos Revisorerne förekomma.
Efter framställning af ziflerföi hållandet med Convoy-Commissariatets
inkomster och utgifter under de ifrågavarande åren, samt med balancen
af fordringar och behållningar till det följande, dervid intet är
att erinra, hafva Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på följande:
”1:0 Att General-Consuln i Algier, Hofmarskalken J. Lagerheim, i
”följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 20 Mars i835, fått
”af Convoy-Cassan lyfta 6,000 R:dr utan ränta, men emot återbetalning
inom 2 år, i afbidan på den ersättning, han af Kongl. Franska
”Regeringen sökt, för vid Fransmännens occupation af Algier honom
”tillskyndade förluster.”
Convoy-Commissariatet har uti detta fall endast ställt sig till efterrättelse
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, som påtagligen grundade
sig på billigheten deraf, att den enskilte embetsmannen ej måtte
blifva alldeles utblottad genom, eller alltförmycket lidande på samma
händelser, hvarigenom för Fäderneslandet uppkommit betydliga, årliga
besparingar, som kunnat lill andra allmänna ändamål användas, och
emot hvilkas belopp blott för ett enda år, det till Lagerheim utgifna
förskottet endast utgör en obetydlighet.
”2:0 Att sparsamhet och noggrannhet vid användandet af Convoy”Cassans
medel, i Revisorernes tanke, icke alltid eger rum i den ilion,
”sorn vore önskvärdt, hvarpå Revisorerne såsom olikartade exempel an”sett
sig bora anföra:
”a) alt ehuru Algier är en Fransysk tillhörighet och Consnlsbefalt”ningen
derstädes synes kunna blifva bestridd ulan särdeles kostnad,
8
"uppbär tillförordnade Vice Consul Schultze lön och extra Statsanslag
”till en sammanräknad summa af 2,600 R:dr Hamb. Banco;"
"b) att uti Consulernes afgifne räkningar upptagas åtskilliga utgifter,
"sorn synas vara särdeles dryga, såsom kostnaderne för Consulns i Tullis
resor till Beyens lustslott, samt för underhållet af flaggstången och
"flaggan i Tunis;”
”c) alt åtskilliga mindre utgifter ibland expencerne för Convoy"Commissariatet
synas gjorda till ovanligt höga priser, såsom inbind"ning
af böcker i halffranskt hand 8 R:dr och i Yälskt dito 6 R:dr.”
Convoy-Commissariatet kan icke vidgå riktigheten af det i inledningen
till dessa exempel nog oväntadt, så generelt uttalade, omdöme om
bristande sparsamhet och noggrannhet vid användandet af ConvoyCassans
medel. De anförde så kallade olikartade exemplen bevisa det
ej heller, och berättiga i alla fall ingalunda till en allmän slutsats.
Alt Consulat-Sekreteraren, Capitainen och Riddaren Schultze, efter
ett 35-årigt oafbrutet vistande i Barbariet och en 28-årig utmärkt hedrande
utöfning af Consulat-Sekreterare-tjensten i Algier, vid öfvertagandet
af Consulat-befattningen derstädes, jemte sin förut innehafvande
Consulat-Sekreterarelön, af Eders Kongl. Maj:t tillädes hälften af Consulslönen,
är så mycket mindre anmärkningsvärd!, som lefuadskostnaden,
genom ställets förvandling till en Fransk koloni, icke blifvit mindre,
men ulsigterna för Sveriges commerciella intressen derstädes tvärtom
blifvit utvidgade. När de flesta öfriga Europeiska Makterna bibehållit
sina Consulater i Algier oförändrade, skulle det sannerligen med
mera skäl, såsom bevis på sparsamhet, kunna anmärkas, att aflöningen
för Svenska Consulatet blifvit betydligen nedsatt.
Resorne i Barbariet kunna icke bedömmas efter Svenska Rese-Reglementet.
Bruket fordrar en mängd afgifter och presenter vid hvarje
inställelse hos Regenterne derstädes. De kunna visserligen icke verificeras,
men då de icke öfverstiga det ungefära belopp, hvartill de från
äldsta tider tillbaka uppgått, kunna invändningar deremot ej göras, så
länge Eders Kongl. Maj:ls nådiga tillstånd till utdelningen af mindre
handpresenter och iakttagandet af dylika uzancer eger rum, hvilket är
förhållandet för Consulatet i Tunis, och hvarifrån troligen de uppförde,
af Revisorerne omnämnde, kostnaderne för Consulns derstädes resor och
uppvaktningar hos Beyen sig härleda. Enahanda är förhållandet med
kostnaderne för Flaggan och flaggstången. Bådadera brukas efter landets
-
dets sed, dagligen och uthärda derföre vanligen ej öfver året, då deras
förnyande medföra kostnader, som, här kanske något dryga, icke kunna
anses så i förhållande till prisen derstädes. Kostnaden derute har varit
årligen omkring 148 R:dr B:co, och en blott flagg med vimpel,
men utan tåg och stång, kosta här, nemligen flaggan 54 R:dr och
vimpeln 7 eller tillsammans 61 R:dr B:co, då naturligtvis underhåll och
skötsel ej äro beräknade.
Beträffande derefter påståendet att åtskillige utgifter bland ConvoyCommissarialets
expenser äro gjorda till ovanligt höga priser, så förnekar
Convoy-Commissariatet ytterligare den generella tillämpning,
som häraf göres, emedan den enda utgift, som ibland de högst få, ej
uppgående till 4^5, hvilka kunna få namn af C011 voy-Commissariatels
expenser och hvaraf mer än hälften af de betydligaste utgå efter
stående anslag, möjligen kunnat rubriceras, såsom dryg, är utgiften
till Bokbindaren för de 4^5 band, hvari C011 voy-Commissariatets
räkenskaper, verificalioner och handlingar årligen inbindas, men anledningen
lill det nog höga priset på dessa band härleder sig derifrån,
dels att de äro, som antalet antyder, tjocka och dryga, emedan hvardera
innesluter en hel dass handlingar, dels att Bokbindaren äger en
större ansvarighet för skrifna original-handlingar, hvilkas bindning han
bör sjelf handlägga och hvarföre också en uråldrig praxis i alla Embetsverk
tillagt honom en något högre betalning än som för annan bindning
af tryckta böcker erlägges. Skillnaden kan i alla fall icke utgöra
tillsammans utöfver 8 å 10 R:dr på Verkets årliga expenser, hvilket
väl kan kallas en lindrig anmärkning vid en Cassa-förvaltning af årligen
omkring 600,000 R:dr Banco tillhopa i Debet och Credit.
Sedan Revisorerne fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på förestående,
som Convoy-Commissariatet hoppas, i en annan dager, än
Revisorerne velat deråt gifva, nu framställda förhållanden, anmäla Revisorerne
i öfrigt:
”A) Alt den af nästlidne Riksdags Slals-TJlskolt till 323^ R:dr
”21 sk. 2 r:st. calculerade förlust för Convoy-Cassan, uppkommen derigenom
, att presenter, som uppköpts i ändamål att afgå till Algier med skep”pet
Orphe, blifvit, i anseende till Franska occupationen år i83o, för”sålda
i Marseille och Tunis, uppgår, enligt 1335 års hufvudbok, hvari
"slutlig redovisning förekommer, till endast 2,o58 R:dr 1 sk. 7 r:st.”
10 —
De här ifrågavarande presenter voro uppköpte, såsom namnet antyder,
i ändamål att i Algier aflemnas utan betalning. Det är således
en förvillelse att kalla, hvad som derföre icke inflöt för förlust; tverlom
bör det, som genom händelsernas fogande deraf godtgjordes, kallas
en vinst och att sista Riksdags Stats-Utskolts beräkning af den så kallade
förlusten ej slagit in, bevisar, att detsamma misstagit sig, ej mindre
i Calculen, än i benämningen. Rätta förhållandet är sådant, att
Convoy-Commissariatet, genom den opåräknade försäljningen erhöll en
sammanräknad inkomst af 37,408 R:dr 3i sk. 3 r:st. för varor sora
här kostat 39,466 R:dr 3a sk. 10 r:st., men som afpassade för Algier
och efter ett a-årigt upplag i Frankrike, derunder en stor del togo
skada, endast genom lyckliga tillfälligheter, kunde så pass förmonligt
afyttras.
Alt aflidne General-Consuln i Tunis C. Tulius hos Cassan
”ägande fordran blifvit, enligt 1834 ärs hufvudbok, liqviderad till hans
”son, Vice Consuln Ad. Tulin,”
Härvid får Convoy-Commissariatet underdånigst tillkännagifva, att
Vice-Consuln G. A. Tulin icke är son, utan bror till General-Consuln
C. Tulin, som afled ogift.
”C) Att Convoy-Cassans hos Handelshuset i Christiania C. W.
”Rosner s & C:o concursmassa ägande fordran, som af Stats-Ulskoltet
”upptagits till 6,258 R:dr 42 sk. 3 rist. och ansetts böra afföras, enär
”anledning vore, att all tillgång till gäldande deraf saknades, ännu i
”i833, 1884 och i835 årens hufvudböcker finnes balancerad till 6,358
”R:dr 42 sk. 3 r:st. eller 100 R:dr mera än bemälde Utskott upptagit,
”såsom skäl hvarföre Convoy-Commissariatet, uti ett Dess underdåniga
”utlåtande, uppgifvit, att nemligen Concuis-massan icke varit utredd1,
”och att, jemlikt Convoy-Commissariatels beslut af den 3 Mars 1834,
”målet blifvit, efter erlagdt vad, fullföljdt i Noriges Höiesle Ret.”
Det å Convoy-Commissariatets vägnar erlagde vad emot SkifteRättens
Dom i Handlanden Rösners Concurs är af Norriges Höiesle Ret
afgjordt och Skifles-Rättens Dora gillad, hvarigenom C011 voy-Commissarriatets
fordran fastställes att utgå utan förmonsrätt, hvarefter Gäldenären
låtit erbjuda ett accord, som Convoy-Commissariatet väl funnit
till villkoren mindre antagligt, men, uppå förnyad framställning, ansett
sig böra Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning underställa.
”D) Att transactionerne med Norrska Zahl-Gassan, hvilka förut
”blifvit besör jde genom särskilta ombud och årligen kostat 4. a boo
”R:dr, för åren 1834 oc^ 1835 verkställts af Herr Stals-Secreteraren
”och Commendeuren Due, hvarigenom Covoy-Cassans utgift i och för
”nämnde ändamål uppgått till endast omkring 160 R:dr; och
”E) att, sedan Kongl. Maj:t under den 4 October 1834 i nåder
”beviljat afskrifning af ig3 R:dr 41 sk. 2 r:st å Capitainen Melanders
”skuld till Convoy-Cassan, 424 R:dr 33 sk., det återstående beloppet
”25o R:dr 39 sk. 10 r:st. blifvit i liqvid med Kongl. Flottans Station
’i Carlskrona, Convoy-Commissariatet godtgjordt.”
Vid Revisorernes tillkännagifvanden i dessa 2:ne punkter, har
Convoy-Commissariatet icke något att tillägga.
”F) att det af i835 års Revisorer omförmälda parti jern, g
"Sk:U{ 17 L.U., äfven uti i835 års hufvudbok upptages såsom oförsåldt
”och för Convoy-Commissariatets räkning å Metallvågen här i staden
”qvarliggande.”
Sedan Convoy-Commissariatet genom kungörelse i Tidningarne sednast
förlidet år anmält detta jern till salu, men inga anbud derå inom
den utsatta tiden inkommit, bar Convoy-Commissariatet under den 10
sistlidne November antagit ett derå gjordt anbud, hvarigenom det ifrågavarande
återstående jernpartiet, 9 Sk:M 17 L:M, blifvit afyttradt för
tillsammans 170 R:dr 27 sk. Banco.
”G) att afgiflerne för Fredsverken i Marocco och Tunis samt Vice”Gonsulns
på det sednare stället tractamente ej blifvit i hufvudböckerne
”balancerade förr än de år, då desamma blifvit utbetalda.”
Delta härrör från den räkenskaps-form, som förut varit vid Convoy-Commissariatet
följd, att nemligen inga utgifter blifvit i Debet
balancerade förr än de verkligen inträffat, äfven om de kunnat tillkomma
ett föregående år. Ändring häruti är nu, i öfverensstämmelse med
vederbörandes önskningar, anbefald.
”H) att hvad bokföringen angår, i Hufvudboken numera väl fin”nes
en särskild column för det utländska myntet, som reduceras i
”Svenskt Banco, men någon löpande Journal har ej blifvit Revisorerne
”meddelad: och att Revisorerne ej kunna underlåta nämna det räken”skaperne
i vissa afseenden sakna den fullständighet, redighet och lätt”fattlighet,
som utgöra de erforderliga egenskaperna af all bokföring.”
Convoy-Commissariatet har tillförene, i anledning af Rikets Ständers
sednaste Stats-Utskolts enahanda yttrande, hvaraf detta Revisorer
-
— 12
lies är ett blott upprepande i sammandrag, i underdånighet ådagalagt,
att den ena räkenskapsformen är och kan vara lika god, sorn den andra,
blott fullständig redovisning deraf erhålles, hvilket så val Utskottets,
som Revisorernes, erfarenhet visat vara förhållandet med den af
Convoy-Commissariatet begagnade, hvilken sedan långliga lider varit
prölvad och godkänd af Rikets Ständers Revisorer alllintill sisla Riksdag
, af Kammar-Rätten och af de, i sådane räkenskaper i synnerhet
utmärkt erfarne män, sora tid efter annan suttit i Convoy-Commissariatet.
Con voy-Commissariatet nekar derföre ej, att ändringar och förbättringar
kunna deri införas, men då Eders Kongl. Majlis Slats-Contor.
erhållit befallning att utarbeta och meddela så väl Convoy-Couimissariatet,
som andra förvaltande Verk, hvilkas räkenskaper skola i RiksHufvudboken
ingå, Formulairer lill desamma, har Convoy-Commissarialet
liolt sig böra afbida emottagahdet häraf, innan hufvusakligl ombyte
af räkenskapsformen vidtages. Hvad serskildt angår den så kallade
löpande Journalen, så hafva alla deraf förmodade upplysningar lika
lätt kunnat inhämtas af löpande räkningarne dels med Rikets Si änders
Bank, dels med hvarje Handelshus, hvilka alla äro specifikt förda, men
ej blifvit vid Hufvudboken bilagda, då Banko-räkningen igenfinnes uti
Cassa-räkningen och Räkningarne med Handelshusen uti deras Contocoutanter,
hvilka äro inhäflade bland Verificationerne.
”Slutligen och enär så väl räkenskperne, sorn de vid ConvoyCommissariatet
förde Prolocoll vittna om det inskränkta antal ärender,
som inom nämnde Verk förefallit, anse Revisorerne sig, vid betraktande
af de härvid dryga förvallningskostnaderne, äga största skäl att
”instämma i hvad Rikets Ständer vid sista Riksdag och 1835 års Revision
yttrat, angående förändring i denna del af Slatsbestyret.”
1 anledning häraf får Convoy-Commissariatet med lika stort skäl
i underdånighet åberopa, hvad Det till bemötande af Utskottets och
Revisorernes framställningar i delta hänseende haft Nåden anföra.
Convoy-Commissariatet har dervid redan vederlagt slutsatseine om
Ärendernes inskränkta antal och antydt det värdet af en Förvaltning
bör mätas ej mindre efter antalet, än vigten af de ärenden, som handläggas;
men hvad Förvaltningskostnaderne vidkommer, får ConvoyCommissariatet
nu tillägga den väsendtliga upplysning, all genom indragning
af en Ledamots plats samt af det elei med förenade arfvode,
— 13 -
samt af arfvodet för Ordföranden i Convoy-Commissariatet, den så kallade
”drygheten” i Förvaltningskostnaden blifvit betydligen nedsatt och
allt afseende lemnadl å Vederbörandes önskningar i detta afseende.
Convoy-Commissariatet framhärdar med djup undersåtlig vördnad,
trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ls
underåinigäte, tropligtigsle
imdersåter och tjenare
C. I). SKOGMAN.
FRED. 1)IJE. J. KREUGER. CARL ARFVEDSON.
J()|{. SCHÖN.
Slockholm den 13 Februari 1830.
AL F. Aber».
— 14
Quarantaines-Commisaionens underd. utlåtande.
Stormägtigste, Aller nådigs te Konung!
Sedan f. d. Quarantaines-Commissionen i Stockholm erhållit del af
den Berättelse, som Rikets Ständers Revisorer afgifvit, angående granskningen
af Commissionens Räkenskaper för åren 1834 och 1835, får
Commissionen, i anledning af samma Berättelse, följande underdåniga
yttrande afgifva:
Beträffande den af Revisorerne anförda omständighet, att ännu i
i835 års Hufvudbok balancerades medel för åren 1801, i832 och'»
i833 beroende på liqvider nied Ränterierne, får Commissionen underdånigst
upplysa att, på sätt jemväl i Revisorernes berättelse omförmäles,
sådant härrört deraf, att, då Ränteriernes ersättnings-räkningar,
hvilka någon gång sent inkommit, bordt af Commissionens revision granskas,
och dervid yppade anmärkningar, efter erhållne förklaringar pröfvas,
innan slutliqvid kunnat uppgöras, har en längre tids dröjsmål med
dylike liqviders afslutande ej kunnat undvikas, och hvilken tidsutdrägt
blifvit ännu större i den mohn, hvilket ofta inträffat, förklaringarne
icke förr än efter flere påminnelser inkommit, eller sedermera ytterligare
upplysningar och verificationer måst infordras innan slutlig pröfning
och liqvid kunnat ega rum. Liqviderne med Ränterierne äro
likväl numera till slut bragte, utom med Götheborgs och Bohus läns,
hvilken liqvid är beroende deraf, att dels infordrade handlingar, dels
förklaringar å åtskilige anmärkningar, oaktadt flere påminnelser, ännu
saknas. I öfrigt är handläggningen af de till Commissionens förvaltningstid
hörande ärender, samt afslutandet af Commissionens sista
Hufvudbok så nära fullbordadt, att sedan nyssberörde hinder för uppgörandet
af liqvid med Götheborgs Ränteri varder undanröjdt, Hufvudboken
korrt derefter kan aflemnas.
Hvad angår den af Revisorerne gjorde anmärkning om saknadt
kostnadsförslag för byggnadsarbeten vid härvarande Garnizons CholeraSjukhus;
så hafva de till berörde arbete anslagne 2,382 R:dr 3a sk.
banco blifvit utbetalte till följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
uti skrifvelse af den i3 December i834, och innehåller denna
skrifvelse, att kostnadsförslag, upptagande nyssnämnde summa, blifvit
— 15 —
af Directionen för Garnizons-Sjukhuset till Eders Kongl. Maj:t i un
derdånighet afgifvet, hvaraf således synes, att dylikt förslag för med
lens anvisande legat till grund.
Commissionen framhärdar, med djupaste vördnad, trohet och nit,
S tor m äg t i gs te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater
C. E. r. WEIGEE. CARE ARFVEDSON. A. P. v. SYDOW.
Stockholm den 24 Februari i838.>
A. P. Sandström.
— 16 —
Sluteri-ÖfVcr-Styrelsens underd. Utlåtande.
Slormågtigste, Allernådigste Konung!
nr* M
lill lindel dånig allydnad af Eder Kongl. Majrts lili Remiss den 2 nästlitine
manad, meddelade nådiga befallning, får Stuteri-Öfver-Styrelsen
härmed afgifva dess underdåniga utlåtande, i anledning af hvad Rikets
Ständers sednast församlade Revisorer, uti deras Berättelse, hvaraf Utdrag
blifvit den nådiga Remissen bilagde, yttrat rörande så väl Suiteri-Öfver-Styrelsens
sorn Rikets Stuteriers Räkenskaper för åren 1834
och i835.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, att Sluteri-Öfver-Stjrelsens
Räkenskaper sakna balance af oliqviderade skulder och utestående
fordringar ehuru Redogörelsen för år 1834 utvisade alt så väl fordringar
från föregående år uppburils som ock alt skulder från samma år
blifvit betald te.
Härvid tmde böra i underdånighet anföras, alt endast en post
förekommer i Redogöielsen som kan hänföras under rubrik: ”Fordring”
och är förhållandet dermed följande: I sammanhang med Armeens nya
Löne-reglering indrogos år 1833 Irenne Squadronshingslar, hvilka ditintills
på Hingstmedels-Cassans bekostnad varit underhållna vid LifRegemenlets
Hussar-Coj ps, och försåldes om hösten samma år å Häst
-
— 17 —
gen äfven genom Stuteri-Öfver-Styrelsen för hvarje år som föregått det
sistförflutna, men som denna liqvid, hvartill Eder Kongl. Maj:t för
hvarje gång läckts anvisa erforderlige summor, således icke bestrides
med de under Öfver-Styrelsens disposition ställda medel, har ÖfverStyrelsen
jemväl saknat anledning att på något sätt uppföra dessa poster
i dess Redogörelse förrän beloppen blifvit af Kongl. Stats-Contoret utanordnade.
De här ofvan uppgifne poster äro de enda, hvilka möjligen
kunna komma under benämning af fordringar och skulder. Vidare
hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt, att Stuteri-Öfver-Styrelsens
Redogörelse icke är på ett tillfredsställande sätt bringad till enhet.
Dess nuvarande fördelning har bibehållits från den tid då några medel
till Stuteri-Öfver-Styrelsen utanordnades från Stats-Contoret, andra åter
från Krigs-Collegium, hvarförutan, då vid 1828—i83o årens Riksdag
Rikets Ständer anslogo 7000 R:dr årligen till hästa.fvelns befrämjande,
hvaraf sedermera 5ooo R:dr i Nåder bestämdes att användas för det
nya Stuteriet vid Ottenby, och de återstående 2000 R:dr för landtliingsthållningen,
en ny litel på delta sätt uppkom, och förklaras härigenom
Rikets Ständers Revisorers anmärkning, alt ”åtskilliga utgifter
”för Landlbeskällare blifvit hopförde uti en och samma räkning med
"utbetalningar till Ottenby Stuteri.” Sedan numera alla medel från
Stats-Contoret utanordnas till Öfver-Styrelsen samt, enligt 5 § uti Eder
Kongl. Maj:ls Nådigst fastställda instruetion för Stuteri-Öfver-Styrelsen
af den 18 Maj 1837, Öfver-Styrelsen har sig medgifvet, att om vid
årets slut öfverskott finnes å någon titel sedan alla dertill hörande utgifter
äro beslridde, använda ett sådant öfverskott till fyllnad af den
brist, som tilläfventyrs å en annan titel kan yppa sig, så torde de af
Stuteri-Öfver-Styrelsen förvaltade medel utan svårighet kunna redovisas
uti en räkning, i stället för den nuvarande fyrdelclta. Deremot kan
Stuteri-Öfver-Styrelsen icke undgå alt framställa de olägenheter, som
för Öfver-Styrelsen skulle uppkomma genom den af Rikets Ständers
Revisorer föreslagna förändring, enligt hvilken Öfver-Styrelsens Räkenskaper
borde innefatta en sammandragen redovisning för alla de Statsmedel,
hvilka inom Riket användas i och för hästafvelns förbättrande
och Stuteriernas underhåll, medlen må för öfrigt disponeras af ÖfverStyrelsen
directe eller af Stuteri-Cheferne enligt gifna allmänna föreskrifter.
Genom detta åliggande skulle Öfver-Styrelsen hafva att upprätta
en Redogörelse, grundad på 3:ne serskilda Redogörares icke gran
3
-
skade Räkenskaper, hvaruti, enligt Rikets SLänders Revisorers berättelse,
många fel förekomma, och för hvilkas tillförlitlighet i ziffran Öfver-Styrelsen
således icke kunde äga den ringaste säkerhet. Genom förnyade
anmärkningar eller hvilket vore önskligare, genom meddelade formulaire
kunna väl dessa fel med tiden till en del försvinna, men med afseende
å svårigheten örn ej omöjligheten att fullkomligen nöjaktigt på papperet
redovisa för förvaltningen af en egendom med de mångsidiga och vidsträckta
detailler, som förekomma vid Ollenby Kungsgård och Stuteri,
fruktar Öfver-Styrelsen att dessa Räkenskaper aldrig kunna uppställas
på ett sätt att undgå anmärkningar. Dessa åter komme att jemväl
drabba Stuteri-Öfver-Styrelsen, hvars Redogörelse grundade sig på de
anmärkta posterna och i samma mohn Kongl. Kammar-Rätten föreskref
någon rättelse i ett Stuteris Räkenskaper, blefve Öfver-Styrelsens äfven
felaktig. Enligt Stuteri-Öfver-Styrelsens sätt att uppfatta sina åligganden
äger Öfver-Styrelsenr åt hvilken högsta administrationen af Rikets
Stuterier blifvit i nåder uppdragen, att tillse, det deras förvaltning sker
i öfverensstämmelse med Instruction och meddelade nådiga föreskrifter,
och inhemtar Öfver-Slyrelsen för sådant ändamål genom månadtliga
förslager hvarje Inrättnings pecuniära ställning, äfvensom Öfver-Styrelsen
genom anställda Inspeclionsresor gör sig förvissad att medlen på
föreskrifvet sätt användas, men alt controllera ziffran uti 3:ne Stuteriers
vidsträckta Räkenskaper anser Stuteri-Öfver-Styrelsen såsom en befattning
för sig helt och hållet främmande samt endast tillkommande Kongl.
Kammar-Rätten och Rikets Ständers Revisorer. Då Öfver-Styrelsen tror
sig hafva ådagalagt, att en sammandragen redovisning af alla medel,
som användas till hästafvelns förbättrande och Stuteriernas underhåll
hvarken bör kunna äskas eller blifva tillförlitlig förrän Stuteriernas Räkenskaper
äro behörigen granskade och hvad deruti befunnits felaktigt
blifvit rättadt, delar Öfver-Slyrelsen icke desto mindre Rikets Ständers
Revisorers mening att genom ett så beskaffad t sammandrag en hastig
och klar öfversigt af nu ifrågavarande del utaf administrationen kan
vinnas, hvarföre Stuteri-Öfver-Styrelsen i underdånighet hemställer om
ej lämpligt vore att ett sådant sammandrag uppgöres i Kongl. Kammar-Rätten,
sedan Stuteri-Räkenskaperna derstädes blifvit granskade samt
anmärkningarne af vederbörande förklarade.
Vid Strömsholms Stuteris Räkenskaper hafva Rikets Ständers Revisorer
anmärkt, att de till Inrättningen anslagne dagsverksmedel från
Westmanlands och Örebro Län icke äro nöjaktigt bokförde, enär dessa
— 19 —
medel dels debiteras tvenne gånger såsom för år 1833 från Örebro Län,
dels alldeles icke äro debiterade hvarken såsom uppbörd eller fordran,
på sätt från sistnämnde Län för åren i834 och i835 ägt rum, samt
dels vid Stuteriet finnas bokförde efter en helt olika grund med den
hvarefter de vid Lands-Contoret upptagas, såsom händelsen är med de
från Vestmanlands Län ingående medlen; att nemligen Stuteri-Räkenskaperna
upptogo i836 års dagsverksmedel såsom en tillgång för Stuteriets
utgifter under det året och uLbalancera såsom en fordran hvad
deraf under årets lopp icke influtit, då deremot uti från Lands-Contoret
afgifna räkningar allt hvad sorn under årets lopp af i834 års
dagsverksmedel lill Sluteriet blifvit utbelaldt balanceras såsom en Stuteriets
skuld och såsom ett förskott från Landt-Ränteriet, hvilket genom
den i början af 1835 inflytande Krono-Uppbörden ersättes; med anledning
hvaraf och då Stuteriet, som i förra tider använde dagsverken
in natura under året, ej kan bestrida årets nödiga utgifter annorlunda
än genom uppbörden af de contanta medel, hvilka såsom lösen för
dessa dagsverken utgå, men medlen deremot numera icke kunna af de
skattskyldige uttagas förrän vid början af påföljande året, Rikets Ständers
Revisorer ansett lämpligast att beloppet ulginge från Stats-Yerket
till Stuteriet med visst årligt anslag i contant samt att dagsverksmedlen
inflöto till Slals-Verket bland öfriga Krono-Uppbördsmedel.
Sedan Redogöraren vid Strömsholms Stuteri, Intendenten Sundell,
fått del af hvad sålunda anmärkt blifvit, har bemälte Redogörare uti
till Stuteri-Öfver-Styrelsen afgifven förklaring anfört;
i:o. Att hvad angår den dubbla debiteringen för 1833 års dagsverksmedel
från Örebro Ränteri, han, vid närmare undersökning häraf,
funnit sig hafva till egen skada begått ett misstag, härledande sig deraf,
att han, efter ifrån Lanhsböfdinge-Embetet under den g December
i833 erhållen uträkning å dagsverksmedlen för det året, i Räkenskaperna
för samma år påfört beloppet 3o3 R:dr 44 sk- 4 rist. oc^ detsamma,
såsom ej inkommet, uti samma års Räkning balancerat till följande året,
der det jemte den öfriga balancerade summan är till uppbörd taget;
samt att sedermera, då ofvanberörde 3o3 R:dr 44 s^* 4 r^t., under
den 25 Augusti 1834 contant levererades af bemälte LandshöfdingeEmbete,
desamma oriktigt å nyo påfördes i 1834 års Räkning;
2:0. Att orsaken hvarföre 1834 och 1835 års dagsverksmedel ifrån
Örebro Län ej blifvit i samma års Räkenskaper debiterade, härleder sig
-*1 ;r„s„ unncrifY nm hvad de under dessa år bordt utgöra,
— 20 —
som äfven deraf, att några sådane medel för dessa år ej lill Stuteriet
ingått förrän den 27 sisllidne Maj, då beloppet ej mindre för sagde
tvenne år än äfven för år i836 lefvererades med tillsammans 161 R:dr
28 sk. Banco, hvilka uti sistlidet års Räkning blifvit till uppbörd
tagne; samt
3:o. Att dagsverksmedlen icke kunnat eller skäligen bordt bokföras
på annat sätt än som skett, enär Stuteriet, enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga förordnande, äger att desamma under det löpande året
utbekomma till dess utgifters bestridande samt ifrågavarande medel således
äro att anse såsom en positiv uppbörd, fastän de ej från de skattskyldige
ingå till Ränteriet förrän påföljande året.
För sin del anser Stuteri-Öfver-Styrelsen, likasom Rikets Ständers
Revisorer, lämpligare alt detta belopp finge utgå från Stals-Verket till
Stuteriet med motsvarande årligt anslag i contant, hvilket i sådant fall
borde vid hvarje års början kunna disponeras af Stuteriet, på det att
medel till bestridande af dess utgifter ej måtte saknas.
Vid Flyinge Stuteris Räkenskaper har blifvit anmärkt, att de lili
Stuteri-Öfver-Styrelsens Redogörelse såsom till nämnde Stuteri remitterade,
uppförde 4>lö4 R:dr upptagas uti dess Redogörelse lill 4.200 R:dr samt alt
den uti 183/f Ars Flyinge Räkenskaper ulbalancerade skulden 217 R:dr
46 sk. 9 r:st. icke befinnes behörigen inbalancerad år i835, men synes
det oaktadt uti det årets utgående balance upptagen såsom behållning.
Den anmärkta skillnaden af 6 R:dr mellan ofvanstående summor
liar uppkommit derigenom att detta belopp fanns i behåll från äldre
redovisade Byggnadsmedel, hvilket förhållande närmare synes af StuteriÖfver-Styrelsens
härhos i underdånighet bifogade skrifvelse den 27 Mars
i835, och då dessa 6 R:dr icke förut kunnat vara redovisade, följde
derafaltnuså skulle ske, helst entreprenad-summan och qviltencerne derföre
slutade sig med den ifrågavarande så väl debiterade som crediterade
summan 4.200 R:dr.
Beträdande de uti 1834 års Räkenskaper för Flyinge och Dahlby
ulbalancerade 217 R:dr 4^ sk- 9 r:sh hafva vederbörande Redogörare
upplyst, att, ehuru dessa icke finnas på ett ställe inbalancerade år 1835,
äro de dock i Debet inbegripne på följande ställen nemligen:
1:0. Ibland inbalancerade penningar finnes under titel ”skillnad i
”Stoltz’s contanta uppbörd &c.” 132: 1. 9.
och 2:0. På sista raden i Debet ”innestående på Stoltz’s lön” 85: 45. —
Tillsammans R:dr 217: 46. 9.
— 21
Såsom anledning härtill uppgifves, alt dessa poster äfven uti 1834
års Räkenskaper varit ålskiljda, emedan den ena utgjort en del af f. d.
Stall-Bokhållaren SloItz’s lön och bland dessa förmoner varit upplagen,
dock lärer detta redan uti j836 års Räkenskaper blifvit observeradt
och rältadl.
Vid Ottenby Stuteri-Redogörelse hafva Rikets Ständers Revisorer
anmärkt att densamma icke äger behörig fullständighet och ordning,
att sålunda ibland balancerade skulder vid 1834 års böl jan saknas Stuteriets
skuld till Strömsholm 1,000 R:dr, hvilken dock sedermera vid
årets slut som skuld utbalanceras och är inbegripen uti den upptagna
summan 2,331 R:dr i5 sk. 9 r:st., men att deremot en under året
ytterligare från Strömsholms Stuteri låntagen summa af 2,000 R:dricke
blifvit utbalancerad, utan i stället förd Stuteriets capital till godo; samt
att likväl båda förenämnde summor, tillsammans 3,000 R:dr, befinnas
uti i835 års Redogörelse inbalancerade som skulder, inbegripne uti
summan af 4>33i R:dr i5 sk. 9 r:st.
Att i834 års Redogörelse slutats med en under titel "'Brist till
liqvid” utbalancerad summa af 564 R:dr 38 sk. 8 r:st., hvilken saknas
uti 1835 års Redogörelse; att af Räkenskaperna dock synes, som skulle
någon brist icke förefinnas, men att visshet derom icke kunnat erhållas,
emedan verificationerna på uppbörden och balancerna varit ofullständiga
samt Cassa-redogörelse saknas.
Att Räkenskaperna äfven år 1835 på lika sätt upptaga uti ingående
balancen af tillgångarne en summa af 183 R:dr 16 sk., hvilken ej bland
dem utbalanceras år 1834;
Att serskildt uti Räkenskaperna inom linien är antecknad en utgift
af 1,632 R:dr 9 sk. 4 r:st., såsom kostnad vid nybyggnader, men hvilken
icke är inbegripen uti summan af utgifterné samt alt upplysning
saknades om tillgångarna för denna utgift.
Efter erhållen del af dessa anmärkningar har vederbörande redogörare,
för alt gifva en redigare åsigt af förhållandet, öfverlemnat en
förändrad uppställning öfver Contanta Inkomster och Utgifter för år
i834 eller Capital-Räkningen, hvilken härhos i underdånighet bifogas,
samt, vidkommande anmärkningen rörande de uti 1835 års Räkenskap
på nytt uppdebiterade förskotter å Landlmätare-arfvode i83 R:dr 16
sk., upplyst, att denna summa, utbetald och qvilterad, år 1834, måst
enligt Kongl. Kammar-Rättens Öfver-Revisions Departements Civil-Con»—
~:™rla Toerson,},, sier nrmdfthiteras uti 1835 års Räkenskap såsom
— 22
icke upptagen under nöjaktig rubrik, och ett uti sistnämnde ars Räkenskap
samma summa åter är afförd under rubriken ”Extra Utgifter” samt
med Landtmätarens förnyade räkning verificerad. De år i835 egentligen
bestridda utgifter till nybyggnad förklarar Redogöraren vara upptagna
under rubrikerna ”Upphandling af byggnadsmaterialier” oell ”Extra
utgifter, men för att uti en summa visa hvad kostnaden för den Under
det ifrågavarande året verkställda byggnaden verkligen uLgjort, så
upptogs inom linien den anmärkta summan i,632 R:dr 9 sk. 4 r:st.,
hvaruti äro inbegripna en del materialier, hvilka under föregående år
blifvit inköpta och således nu icke kunde på nytt upptagas och såsom
utgift afföras. - r J 11 b
Stuteri-Öfver-Styrelsen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad,
trohet och nit,
Stormägtigste, Allernåd igste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtipte
tjenare och undersåte
G. A. HJERTA.
Stockholm den 19 Mars i838.
J. A. Lundström.
— 23
Till Chefen för Flyinge Stuteri.
Den af Kongl. Maj:t under den i4 nästlidne månad i Nåder anviste
fyllnad i bristen å entreprenad-summan för byggnaden vid Flyinge och
Dahlby, får Stuteri-Öfver-Styrelsen härhos öfversända med Ett Tusen
Ett Hundrade Nittiofyra (1,194) R:clr Banco, för att genom Hof-Stallmästarens
försorg så fort ske Ian tillställas Entrepi eneuren Herr Capitaine
Nilsson, tillika med de Sex (6) Riksdaler Banco, hvilka enligt
uppgift återstå af förra årens byggnads-anslag. Stockholm den 27
Mars i835.
G. A. HJERTA.
t. f. Chef för Stuteri-Öfver-Styrelsen.
/. A. Lundström.
Förändrad uppställning af Redogörelse öfver
Stuteri-Inrättning för
Debet.
Balance från föregående året.
För År 1834.
För År 1835.
T ilig ångar:
Contant
Förskott tillLandmäteri-förrättningar
Fordringar
118
45
—
210
183
2,014
36
16
16
1
468
38
8
8
S:r
587
35
8
2,408
(20
1 9
Uppbörd.
Lefverering frän Öfv.-Styrelsen af anslaget
till Hästafvelns förbättrande
d:o d:o i Öfv.-Styrelsens Redogörelse
för iS33 redan afförde, ehuru
1834 utgångne .....
d:o d:o Lån af Hingstkringförings-  anslaget från Strömsholm
Krono-Arrendemedel
Försäljningsmedel för Spanmål, Kreatur,
UH m. m
Betäckningsmedel
Betespenningar
Anmärkningsmedel
3,500
581
2,000
1,553
6,847
53
83
169
30
18
5,517
33
7
28
16
3
23
18
1
11
8
g
1,294
8,993
341
18
2
38
32
32
8
7
Centonal
S:r
14,818
13
—
16,165
42
10
Balance till påföljande året.
Skulder:
Till Strömsholms Stuteri för Ian af
Hingstkringförings-anslaget . .
Till diverse
Förskott .
1,000
1,331
435
15
14
9
4
3,000
1,004
4
—
S:r
2,76ö|
501
1
4,004
4
Summa
Difference genom någon missräkning
18,172
30
9
22,578119
7
l
1
contanta Inkomster och Utgifter vid Ottenby
Åren 1834 och 1835.
Credit.
Balance från föregående året.
Skulder:
Till Strömsholms Stuteri för lån af
Hingstkringförings-medel .
Till diverse
För År 1834.
För År 1835.
1,000
3,000
1,331
15
9
S.T
1,000
—
—
4,331
15
9
Utgift.
Aflöning
Krono-Utskylder
Upphandling af Kreatur, Inventarier
och Förbruknings-persedlar m. m.
Gratificationer
Diverse Utgifter
5,956
lil
6,142
39
2,698
11
1
20
40
6
4
6
8
6,392
117
5,016
32
2,549
44
26
46
24
21
1
10
2
3
1 S:r
14,947
26
—
14,109
18
4
Kostnaden för elen under året uppförda ny-  byggnaden uppgår lill 1,632 R:dr 9 sk. 4 r:st.;
men som materialierna dertill blifvit ej allenast
under detta utan föregående året upphandlade,
har ofvanstående summa ej kunnat utföras.
Balance till påföljande året.
Tillgångar:
Contant
Fordringar
210
2,014
36
16
1
8
143
3,994
40
14
10
8
S:r
2,225 4 oj
4,138| 7 6
Summa
18,172(.3o| 9|
22,578] 411 7
4
Bergs-Collegii anderd, utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Kders Kongl. Maj:t har, genom Nådig Remiss af den 22 sistlidne December,
behagat infordra Bergs-Collegii underdåniga utlåtande i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1837 afgifne Berättelse i hvad
densamma rörer granskningen af Mynt-Verkets räkenskaper, styrelse och
förvaltning åren 1834 och iS35; och får nu Collegium, som först mot
slutet af sistnämnde år fått emottaga Öfver-Styrelsen vid Mynt-Verket
och derföre ansett sig tillika böra inhemta Öfver-Directeurens vid Myntet
särskilda yttrande i ämnet, jemte åberopande af den sistnämndes
hosfogade Memorial af den i3 sistlidne Februarii, för egen del följande
i underdånighet anföra:
Då, på sätt Rikets Ständers Revisorers Berättelse innehåller, vid
den af dem verkställde granskningen af Mynt-Verkets räkenskaper och
förvaltning, någon anmärkning icke ägt rum för de 2:ne åren, som
utgjort föremål för 1837 års Siats-Revision; så måste ock Collegii underdåniga
utlåtande vid detta tillfälle endast inskränka sig till den framställning
Revisorerna gjort om afskrifning af det, till följe af Kongl.
Brefvet den 21 December 1825, utaf Statsmedlen lemnade förskottet
till Mynt-Verkets islåndsättande, stort 10,000 R:dr, till hvars återbetalning
Rikets Ständers Revisorer funnit Mynt-Verkets tillgångar vara otillräcklige,
såvida icke det förskott, som Rikets Ständers Bank lemnat
Mynt-Verket, i och för bedrifvandet af sjelfva utmyntningen, skulle i
samma mohn okas. Hvad åter denna fråga vidkommer, har Collegium
intet annat att tillägga det som Rikets Ständers Revisorer och sedermera
Öfver-Direcleurs-Embetet härom yttrat, än att, äfven efter Collegii
underdåniga tanka, det årliga anslaget för Myntet hädanefter liksom hittills
icke medgifver återbetalning af det ofvannämnda till Mynt-Verket
utaf Statsmedlen lemnade förskottet; hvadan ock Collegium föreställer
sig, att afskrifning af dessa till Myntets iståndsältande använda medel
så mjmket hellre torde finnas nödig, som det icke lärer kunna påräknas
att hädanefter utmyntningen af Kopparskiljemynt skall lemna MyntVerket
ens lika behållning lill betäckande af förlusten å silfver-utmyntningen,
som den, hvilken under förra åren ägt rum, emedan beloppet
— 27 —
af sjelfva koppar-utmyntningen sannolikt kommer alt minskas, sedan
numera det nya skiljemyntet hunnit mera allmänt sprida sig inom landet,
så att det vanliga behofvet af kopparskiljemynt för den dagliga
rörelsen blifvit någorlunda uppfyldt.
Bergs-Collegium, som härjemte återställer Rikets Ständers Revisorers
om Mynt-Verket afgifne yttrande, framhärdar med djupaste vördnad,
nit och trohet,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
u »Hertian igstc, tropligtigste
tjenare och »ndersäter
C. J. AF NORDIN.
O. V. TRIBLER. F. A. BERNDES. ADOLF HALLGREN.
N. WILH. ALMROTH.
Stockholm den i Murs i838. A Akerberg.
Tilt Kongl. Majli, i anledning af Riket* Ständers Revisorers år 1837 afgifne
Berättelse.
Till Kongl. May.ts och Rikets Bergs-Collegium.
Efter erhållen del af Rikets Ständers sednast församlade Herrar Revisorers
afgifne Berättelse om Kongl. Mynt-Verket, hvilken i Nåder blifvit
till Kongl. Collegium remitterad, får jag anmäla:
i:o. Att Rikets Ständers Herrar Revisorer icke funnit något att
anmärka vid Kongl. Mynt-Verkets Räkenskaper för åren 1834 ocl* i835,
som utgjorde föremål för Revisionen.
2:0. Det icke eller för öfrigt någon anmärkning i afseende på förhållanderne
vid Mynt-Aerket ägt rum, och att således någon egentlig
förklaring i anledning af Revisions-Berältelsen icke lärer komma i fråga,
helst som Herrar Revisorer äfven
0:0. behagat anse Mynt-Verkets maschinerier vara uti det bästa
skick, jemte det Revisorerne
4-o. i afseende på det förskott, stort 10,000 R:dr, som åren 1826
och 1827 af Statsmedlen i Nåder anslogs lill Myntmaschineriets ombyggnad,
yttrat den åsigt, att Mynt-Verkets tillgångar icke medgifva
återbetalning af detta belopp, i följd hvaraf Herrar Revisorer hemställa,
att detsamma må uti Stats-A^erkets Räkenskaper afskrifvas.
Denna åtgärd synes ock vara af billigheten påkallad, enär nu ifrågavarande
10,000 R:dr endast motsvara en mindre del af de besparingar
på Myntanslaget, som under en längre tid till Stats-Verket ingingo,
under det alt Myntmaschineriet, lill hvars drift och underhåll detta var
ämnadt, allt mer och mer förföll. Endast för åren 1814 — 1821 utgjorde
dessa besparingar circa 31,000 R:dr, men om man endast skulle
vilja beräkna hvad, som på delta sätt icke kom Mynt-Verket till godo
sedan år 1S18, då fråga om Mynt-Verkets iståndsältande först väcktes,
uppkommer ett belopp af 18,000 R:dr, som är nära dubbelt mot det
serskildta anslaget eller förskottet.
Mynl-AVrket har dessutom en skuld af öfver 47.000 R:dr lill Rikets
Ständers Bank, för medel som erfordrats lill mynlningens bedrifvande,
enär myntskatten jemte årliga myntanslaget icke kunnat betäcka utgifterna
vid Myntet under åren i83o—1835, då Silfvermynlningen sorn
starkast fortgick. Men äfven om häruppå ej skulle fästas afseende, äro
Mynt-Verkets disponible medel näppeligen tillräcklige för anskaffandet af
ett er forderligt större förlag af koppar till skiljemynts-präglingen, och att
derjemte för en längre tid bestrida den delaf kostnaderna för silfvermyntnin
-
gen, som icke ersättas af inflytande myntskalt och det årliga myntanslaget.
Denna sednare omständighet är för närvarande af så mycket mera vigt,
som hela den till understöd för silfvermynlningen från Rikets Ständers
Bank vid i83o års Riksdag beviljade summa redan blifvit till fullo använd,
och som Mynt-Verket allt ifrån detta års början varit sysselsatt
med prägling af Specie Riksdalrar, hvaraf ett högst betydligt belopp
efter ali sannolikhet lärer komma att tillverkas.
På dessa grunder får jag föreslå, att Kongl. Collegium, lika med
Rikets Ständers Herrar Revisorer, må hos Kongl. Maj:t tillstyrka, att
Mynt-Verket befrias från återbetalningsskyldiglieten af medel, som i
sjelfva verket endast utgöra en del af hvad som efter Nådigst fastställde
Stater bordt detsamma tillkomma, fastän de icke i rättan tid blifvit uttagne.
Stockholm den i3 Februarii i838.
N. WILH. ALMROTH.
Scb. Iliam.
— 30 —
Öfver-Post-Directeurs-Embetets underd. utlåtande.
Underdånigst Utlåtande.
Uti den Berättelse Rikets Ständers sednast församlade Revisorer år 1837
afgifvit angående samma år verkställd granskning af Stats-Verkets samt
andra af allmänna medel beslående fonders tillstånd, styrelse m. m.,
hafva Revisorerne, i afseende på Post-Verkets förvaltning, bland annat,
förmält, alt, till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 29 April
i83o, en ångpanna af koppar för ett Post-Ångfartygs räkning och en af
Capitaine Carlsund uppfunnen constructions-method blifvit vid Motala
Mekaniska Verkstad förfärdigad, hvilken kostat Post-Verket 12,419 R:dr
36 sk. 1 r:st., samt att, ehuru samma panna sedermera skall befunnits
för ändamålet oduglig och blifvit till Götha Canal-Direclionen, som
derå gjort högsta anhudet, med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd
för en summa af 4.883 R:dr 16 sk. försåld, Revisorerne likväl hvarken
af de Kongl. Brefven eller Öfver-Post-Directeurs-Embetets Protocoller
och Räkenskaper kunnat finna, att någon ansvars- eller ersättningsskyldighet
blifvit emot vederbörande yrkad, i anledning af Post-Verkets
i och för nämnde transaclion tillskyndade förlust af 7,586 R:dr 20 sk.
1 rist.; Och har Eders Kongl. Majit under den 22 December näsllidet
år i Nåder anbefallt Öfver-Post-Directeurs-Embetet att öfver hvad Revisorerne
sålunda erinrat sig i underdånighet utlåta.
Vid fullgörandet af denna Nådiga befallning har Öfver-Post-Directeurs-Embetet
ansett sig böra först upplysa några omständigheter,
hvilka vid anmärkningens bedömmande icke skäligen kunna lemnäs
utan afseende.
Sedan till följd af Eders Kongl. Majits Nådiga beslut öfverenskommelse
med vederbörande år 1827 blifvit träffad om byggnad vid Motala
Mekaniska Verkstad af ett Ångfartyg för Post-Verkets räkning, försed
t med vanlig ångpanna, Läcktes Eders Kongl. Majit, uppå gjord underdånig
framställning af framlidne Riks-Ståthållaren Herr Grefve von
Platen, genom Nådigt Bref af den 4 Februarii 1829 förordna, alt den
för samma fartyg behöfliga ångpanna skulle vid nämnde Verkstad förfärdigas
efter en af Capitaine Carlsund uppfunnen eonstructions-rnethod
och af jern, samt contract derom med honom uppgöras.
Uti 3idje punkten af det med Carlsund den 24 i samma månad
afslutade och i noga öfverensstämmelse med föreskrifterne i högstberörde
Nådiga Bref författade contract, bade Capitainen förbundit sig att, ifall
vid de försök af fartyg och maschineri, som komme att äga rum i Vettern,
innan fartyget afgick till Östersjön, de enligt hans method inrättade
ångkittlarne befunnos icke uppfylla ändamålet, desamma då genast
utlaga samt återställa allt i samma skick som förut, och derjemte ersätta
Post-Verket hvad dessa kittlar kostat, äfvensom Carlsund i 4;de
punkten af berörde contract uttryckligen förklarat, att genom den medgifna
förändringen i ångtnaschinernas construction något hinder för fartygets
aflemnande i fullständigt skick, inom den till medlet af Juli
månad 1829 bestämda termin, icke finge förorsakas. Något vite eller
contractets förlust för Carlsund, i händelse sistnämnde förbindelse icke
uppfylldes, var likväl ej i contractet utsatt.
Ångkittlarne voro emellertid icke färdiga vid den bestämda tiden
och icke heller ännu den 29 April i83o, då Eders Kongl. Maj:t, äfven
uppå hemställan af framlidne Herr Grefve von Platen, förordnade, att
desamma skulle förfärdigas af koppar, utan rubbning af de förmoner
Carlsund enligt contractet tillkommo.
Det härom aflåtne Nådiga Bref föreskref väl ej något om tiden för
arbetets fullbordan, men det vilkor uti contractet, att samma arbete ej
skulle verka uppehåll i fartygets färdiggörande, syntes dock böra fortfarande
gölla.
Efter underdånig anmälan derom, att Ångfartyget den 25 November
i83o ännu icke blifvit fulländadt och att anledning vore att befara,
det den ångpanna Carlsund åtagit sig att för detsamma låta förfärdiga,
icke kunde så tidigt erhållas att fartyget till påföljande vår
kunde vara å behörig ort allevereradt, gaf Eders Kongl. Maj:t, genom
skrifvelse af den 11 December i83o, Öfver-Post-Diricteurs-Embetet i
Nåder tillkänna, att då erfarenheten visat, det omförmälde nya construction
af ångpannor, som blifvit antagen å det för Post-Verkets räkning
vid Motala Verkstad betingade Ångfartyg, ännu icke i utförandet
erhållit den fullkomlighet, alt framgången deraf kunde, utan flere försök,
med visshet påräknas, och enär det vore af största vigt, att intet
hinder skulle uppstå för postfarten emellan Ystad och Greifsvald, som,
i följd af träffad öfverenskommelse mellan Svenska och Preussiska PostVerken
borde från och med April månad 1831 af det förstnämnde bestridas,
och hvarvid ofvanberörde fartyg var påräknadt, Eders Kongl.
— 32 —
Majit beslullt, alt Carlsunds yttrande skulle*' infordras om han ville
åtaga sig att ansvara för den skada och förlust, som kunde Post-Verket
tillskyndas, i händelse sedan fartyget med en ångpanna efter hansconstruction
vid den sednast uppgifne tiden den i Mars i83i blifvit fullbordadt,
långvariga försök eller ytterligare förändringar skulle finnas af
nöden, innan fartyget kunde för postfarten begagnas och för detta sitt
åtagande ställa nöjaktig borgen; men sedan upplyst blifvit dels att
Carlsund icke ville berörde ansvar sig ikläda, dels ock att intet hinder
motte för insättandet i fartyget af en ångpanna, gjord efter vanlig modell
och svarande mot maschineriets storlek, samt att fartyget derigenom
skulle kunna sist innan Maji månads slut 1831 utlöpa, behagade "Eders
Kongl. Majit, till undvikande af ytterligare ovisshet om liden då fartyget
kunde till postfarten begagnas samt de deraf uppkommande kostnader
och olägenheter, under den 8 Januari i83i förordna, att en
ångpanna af vanlig eonstruetion skulle, genom Styrelsens öfver Motala
Verkstad föranstaltande, i fartyget insättas.
När fartyget sedermera under vintern mellan åren 1833 och 1834
skulle förses med en ny ångpanna och underdånig hemställan gjordes,
huruvida den efter Carlsunds method påbegynte, men med tillbehör
icke fullbordade panna, eller en panna af vanlig eonstruetion skulle
dervid användas, så och då vid de på Nådig befallning anställde undersökningar
om den å bogseringsfartyget Götha Elf anbragle ångpanna,
byggd efter Carlsunds constructionssätt, icke bestämdt kunnat utrönas,
huruvida densamma ägde det företräde framför ångpannor af vanlig
eonstruetion, att skäl kunde vara att å Post-Ångfartyget Motala, sorn
begagnades i större farvatten och således ofta var utsatt för större och
hög sjögång, använda en efter förstnämnde method förfärdigad panna
samt härtill kom, att, om äfven erfarenheten tillförlitligen styrkt förmonerne
af en dylik apparat, det dock, efter hvad kändt vore, syntes
föga sannolikt, att densamma af koppar efter Carlsunds method, med
hvars tillverkning för Post-Verkets räkning början vid Motala Verkstad
blifvit gjord, kunde derstädes fullbordas inom den tid, vid hvars förlopp
fartyget ovilkorligen för Post-Verket borde vara att påräkna, fann
Eders Kongl. Majit lämpligast att ifrågavarande fartyg för den gången
blef försedt med ångpanna af dittills vanlig eonstruetion, och gaf derom,
under den g November i833, Nådig föreskrift.
Det
33 —
Det är otvifvelaktigt att om så väl det vid Motala Verkstad för
Post-Verkets räkning byggde Ångfartyg, som den efter Carlsunds constructionssätt
redan den 24 Februari 1829 derstädes beställda ångpanna
hade blifvit färdige vid den i contracten derom utsatte tid eller åtminstone
något före i83o års utgång, tillräckligt rådrum icke hade saknats
att om berörde ångpannas användbarhet för fartyget anställa undersökning,
hvilken, enligt hvad ofvan anfördt är, sedermera i brist af dertill
disponibelt fartyg, icke kunnat äga rum.
Då nu alltså den efter Capitainen Carlsunds method vid Verkstaden
påbegynte ångpanna med tillbehör ej blef fullbordad, i något fartyg insatt
och, efter anställde försök dermed, pröfvad vara för ändamålet oduglig,
har, i följd häraf, någon talan om ersättning för den förlust Post-Verket
å samma panna lidit och som af Rikets Ständers Revisorer blifvit anmärkt,
ej med något hopp om framgång emot Carlsund kunnat anställas.
Den till Öfver-Post-Directeurs-Embetet remitterade Berättelse ålerslälles
barbos i underdånighet. Stockholm den 27 Februari i838.
Efter Nådigste Förordnande
GUST. PEYRON.
A PV Grundelstjerna.
Kongl. Majit underd. med utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer anfört rörande en för Post-Verkets räkning förfärdigad,
men sedermera med förlust försåld ångpanna af koppar.
— 34
Öfver-Intendents-Embetets anderd, utlåtande.
Underdånigste Memorial.
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva uti den del af deras
afgifna Berättelse, som angår granskningen af Öfver-Intendents-Embetets
Redogörelse för åren 1834 oc^ i835 öfver anslaget till byggnader och
reparationer af Kronans hus i Slockholm, framställt nedannämnde anmärkningar,
rörande hvilka Eders Kongl. Maj:t medelst Nådig Remiss
af den 2 nästlidne Februari anbefallt Öfver-Intendents-Embetet afgifva
underdånigt utlåtande.
Öfver-Intendents-Embetet får nu, till åtlydnad af denna Nådiga
befallning, anföra följande:
1:0. Revisorerne hafva, i afseende på formen för redogörelsen, instämt
uti den af föregående 2:ne Stats-Revisioner yttrade åsigt alt
räkenskapen borde i särskilda conto redovisa kostnaden för underhållet
af hvarje byggnad för sig.
Rörande denna omständighet har Öfver-Intendents-Embetet uti den
19 Mars 1833 afgifvet underdånigt utlåtande angående granskningen af
1829 och i83o årens räkenskaper, framlagt de skäl, på hvilka Embetet
stödde sin då uttalade öfvertygelse att, enär i många fall en tillförlitlig
grund saknades för kostnadernes fördelning de särskilda husen emellan,
så att, om förslaget antoges, helt godtyckliga påföranden understundom
Liefve nödvändiga, skulle den method, Stats-Revisionen yrkat, åstadkomma
ett på sin höjd ungefärligt, icke ett positivt ofelbart resultat;
hvarföre Öfver-Intendents-Embetet då anhöll att framgent få bibehålla
den dittills nyttjade räkenskaps-uppställningen, såsom ofelbar i beräkningarne
och ledande till samma mål, som den ifrågaslällde nya, i afseende
på slutsummor, total-utgiftev och controller. Då Eders Kongl.
Maj:t ännu icke i anledning af Stats-Revisionens framställning och
Öfver-Intendents-Embetets deröfver afgifna nyssnämnda underdåniga
utlåtande meddelat några förändrade Nådiga föreskrifter härom till öfver-Inlendents-Embelels
underdåniga efterrättelse, tror Embetet sig nu
endast böra i underdånighet åberopa Dess ofvanberörde, den 19 Mars
i833 afgifna, underdåniga utlåtande. Men såsom en följd af Stats-Revisionens
nu fällda omdöme, att införandet af det ifrågakomne nya
— 35
bokför ingssä t tet förnämligast afsåge alt utröna, huruvida en omtänksam
och af Rikets Ständer åsyftad sparsam hushållning med det lemnade
byggnadsanslaget egt rum, anser Öfver-Intendents-Embetet sig tillika
böra i underdånighet tillägga, att den upplysning, som i denna elei må
kunna vara behöflig, med mera tillförlitlighet är alt inhemta af det förslag
för hvarje års byggnads-ålgärder, som efter föregången undersökning
och besigtning af alla de under Öfver-Intendents-Embetets vård
ställde allmänna byggnader i Öfvei-Interidents-Contoiret upprättas samt
till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse anmäles, hvarefter
berörde förslag, så vidt det blifvit i Nåder godkändt, tjenar till*
efterrättelse.
Stats-Revisionen år 1835 har alternativt tillstyrkt, att vid hvarje
års hufvudbok skulle bifogas ett sammandrag, hvilket åtminstone approximativt
upploge kostnaden för året, som på hvarje byggnad blifvit
använd. '
Ett sådant sammandrag företer visserligen icke något overkställbar t,
och den approximativa beskaffenheten frikal lade tjenstemänneh, som
tillhörde fördela kostnaderne, från ett påtvunget, godtyckligt och pligtstridigt
handlingssätt, att nemligen gifva absolut bestämning åt fördelningar,
som enligt deras natur ofta måste blifva ungefärliga eller på
höft. Härvid bör dock ej förtigas, att desse åtgärder komme att ej obetydligen
öka tjenslemännens vid Öfver-Intendents-Embetet göromål,
hvilka genom ärendernas ansenliga tillväxt de sednare åren, i förhållande
till den minskade ordinarie personalen, äro nog betungande.
2:0. Revisorerne hafva erinrat rörande utgifterne för Kongl. Maj:ts
Lif-Gardes till Häst Casern-byggnader, att bland dessa förekomme en
summa, anvisad på allmänna byggnads-anslaget, stor 2,912 R:dr tillen
öppen ridbana: att, i afseende på sättet till förbättringarnes verkställande,
Revisionen icke kunnat finna, att den sparsamhet, som vid användandet
af allmänna medel är af nöden, tillbörligen är vorden iakttagen,
såsom exempel hvarpå anföres, att 2:ne kakelugnar i 2:neUnderOffieersrum
kostat 160 R:dr, och en hvit, glacerad, i mörka arresten
58 R:dr 24 sk., samt att genom Kongl. Brefvet den 22 Maj 1S35 blifvit
i Nåder anbefaldt, att taket å Cassernen skulle beläggas med jernplåtar,
dertill beräknades en kostnad y,o5o R:dr, och hade Eders Kongl.
Maj:t förklarat sig vilja framdeles meddela Nådigt utlåtande, af hvilka
medel den för året erforderliga reparalionssumma skulle anvisas. Som
likväl Häst-Gardets Cassern vore en byggnad för mililaire-behof och
- 36
alla sådane borde fyllas af de medel, som å Riks-Slatens 3:dje Hufvud-Titel
äro anslagne, förmälde Revisorerne sig ej kunna finna annat,
än att ifrågavarande, af tillgångarne under 8:de Hufvud-Titeln anvisade
medel, blifvit, mot 6\ och 65 §§. Regeringsformen, dragne till
annat ändamål, än som under samma Titel hörer; och trodde Revisorerne
sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten
att vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom kostnaderne för Cassern-underhållet
vidare icke komme att belasta 8:de Hufvud-Titeln.
Öfver-Intendents-Embetet har, uti dess ofvannämnde underdåniga
utlåtande af den ig Mars 1833, utredl tillkomsten af Embetets befattning
med underhållet af Lif-Gardets till Häst Cassern och antydt, att
i händelse denna underhållskostnad kunde förflyttas på annat anslag,
sådant tvifvelsutan skulle påskynda de öfrige allmänna byggnadernes
försättande i åsyftadt skick. Enär genom berörde utredning är ådagalagdt,
att, enligt bestämd Nådig föreskrift, underhållet af nämnde Cassern
bör af Öfver-Intendents-Embetets medel bekostas, synes, då behofvet
af en öppen ridbana vid Cassernen blifvit pröfvadt och godkändt,
något egentligen anmärkningsvärdt dervid icke förekomma, att
det Statsanslag, som bestrider Cassernens hela underhåll, äfven bekostat
den derstädes erforderliga ridbana, helst utgiften icke öfverskridit hvad
fonden varit i tillfälle gälda. Priset å de ofvannämnde kakelugnarne
öfverstiger icke det här i allmänhet gängse, utan bör snarare anses temligen
lindrigt i anseende till kakelugnarnes dimensioner och den soliditet,
med hvilken de blifvit uppförde för att kuuna hafva långvarigt
bestånd. Den beslutade plåt-betäckningen på Cassern- och Stall-taken
är af behofvet påkallad, emedan byggnadens för vindarne utsatta, fria
läge ofta vållar, att under storm och blåst tegelbeläckningen skadas och
afkastas, hvaraf orsakas icke allenast betydlig kostnad att den återställa,
utan ock att Regementets å vindarne förvarade fourage-förråd är utsatt
för skämning under tiden.
3:o. Uppgifves att förskott å påföljande årets anslag blifvit af StatsContoret
utbetalta:
år 1834
2,140:
» i835
8,731: 32. —
Dessa förskott äro i vanlig ordning inför Kongl. Kammar-Rätten
redovisade och af Stats-anslaget för hvarje påföljande år godtgjorde.
— 37
Den Nådiga Remissen ålerställes härhos i underdånighet. Stockholm
af Öfver-Intendents-Contoret den 27 Mars 1838.
Efter Nådigste Förordnande
F. BLOM.
Gust. Fredr. Bolm.
Till Konungen underdånigst, angående Rikets Ständers sednast församlade Revirers
underdåniga Berättelse om verkställd granskning af iS34 och i835 årens redo
-
Förvaltningens af Sjö-Ärenderne und. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts meddeldte Nådiga Remiss 3 Rikets
Sländers sistlidet år församlade Revisorers afgifna Berättelse, angående
verkställd granskning af Stats-Verkets samt andre af allmänna medel
bestående Jonders tillstånd, styrelse och förvaltning under åren i834
och i835, får Förvaltningen, i hvad samma Berättelse rörer Dess Embels-åtgärder,
följande utlåtande underdånigst afgifva.
1:0. I afseende på Revisorernes yttrande i första punkten, alt RiksStaten
till skrifmaterialier och expenser endast anslår 2,000 R:dr för
hela 4;de Hufvud-Tileln, samt att denna summa icke ens är tillräcklig
för fyllande af Förvaltningens af Sjö-Ärendena och General-AdjutantsExpedilionens
för Flottan behof, hvarföre ock expens-kostnaderne för
Stationerne måst anordnas å Statsanslagen lill Flottans nybyggnad och
underhåll, får Förvaltningen underdånigst upplysa, att nämnde 2,5oo
R:dr af Rikets Ständer blifvit ansiagne till skrifmaterialier och expenser
endast för Förvaltningen af Sjö-Ärendena samt General-Adjulants-Expeditionen
för Flottan, men ej för Flottans Stationer, hvilkas expenskostnader
i alla tider utgått af Statsanslagen för underhållet och arbetsplan,
samt att merberörde 2,5oo R:dr numera, i anseende till förhöjda
priser och förändrade omständigheter, äro alldeles otillräcklige för det
primilift afsedda behofvet, hvilken otillräcklighet än vidare ökats af det
förhållande, att jemväl Stor-Amirals-Embelets irsta Afdelnings expenskostnader
ansetts böra af samma medel utgå, hvarföre detta Statsanslag,
för alt motsvara ändamålet, behöfde ökas med minst 5o procent.
Beträffande ater Revisorernes i samma punkt förekommande yttrande,
att de i Riks-Sta^n till aflöning åt den numera indragna ChefsExpeditionen
för Flottan ansiagne 2,400 Rrdr böra af Rikets Ständer,
sorn för Stor-Amirals-Embetets irsta och 3rdje Afdelningar icke anslagit
nödiga medel, annorlunda disponeras och Hufvud-Titelns anslagssummor,
i närmare enlighet med nu befintlige förhållanden, bestäm
-
- 39
mas; så anser Förvaltningen en ny fördelning af Riks-Statens anslag
till aflöning för Flottan, i enlighet med Eders Kongl. Majrts nu gällande
Specialstater vara af behofvet påkallad, dock med iakttagande
deraf, att, ehuru Chefs-Expeditionen blifvit indragen, någon minskning
i totala anslaget, under nu varande förhållanden, icke kan äga rum.
2:0. Revisorerne hafva i andra punkten anmärkt, att, bland expenceutgifterne
vid Förvaltningen af Sjö-Ärendena, någre förekommit Revisorerne
nog dryga, nemligen 10 LU. talgljus till försegling, 3 dito lill
tändning i kakelugnarne, 61 R:dr 24 sk. till skolappningspenningar åt
Vaktbetjeningen i Förvaltningen, hvilken utgift ej skall i allmänhet förekomma
vid Statens öfrige förvaltande Verk, 16 R:dr 82 sk. till gratification
åt den person i Posl-Verket, som besörjer expeditionen af Förvaltningens
fi ibrefs-correspondance och 6 R:dr i och för sistnämnde
ändamål vid Stockholms Station, hvarförutan 6 R:dr blifvit ulbetaldia
såsom pramumerations-afgift för jyde Årgången, (ej 9:de Hundradel,
såsom Revisorerne sig uttrycka) af Svensk Förfaltnings-Samling, ehuru
nämnde Samling bör, uppå vederbörlig reqvisition, Statens Verk kostnadsfritt
tillhandahållas; Och får Förvaltningen, i anledning häraf, underdånigst
upplysa, att förstnämnde 10 LU. talgljus, som fördelas sålunda,
alt Secreteraren i och för Rrefexpeditionen erhåller 3 LU.-,
Kameréraren för fastställde profs förseende med sigill samt expeditioners.
förseglande m. ra. 2 LU.; Casseuren för penninge-remissers förseglande
3 LU-, och Material-Förvaltaren för varors, lådors och packlårars
försegling vid härstädes upphandlade effecters afsändande till
Flottans Stationer i Carlskrona och Götheborg, består och utgå efter en
för lång tid tillbaka af Förvaltningen fastställd och på vunnen erfarenhet
om behofven grundad tariff, hvilket förhållande jemväl äger rum
med de anmärkte 3 LU. ljus till Vaktmästaren för tändning i kakelugnarne
under den kalla årstiden, då mer än 20 rum, belägne i 4
serskild te våningar, måste dagligen eldas, hvarjemte förmaket bör med
sistnämnde ljusqvantitet upplysas, då sådant under vintermånaderna
erfordras. Skulle nu alla dessa behof af ljus, utan alt qvantiterne voro
på förhand och med ledning af erfarenheten bestämde, successivt anskaffas
och vederbörande tillhandahållas i den nion åtgången deraf anmältes,
torde för säkert kunna antagas, att, då ingen tillförlitlig controll
kunde i dessa afseenden äga rum, kostnaden för ifrågavarande
ändamål komme att vida öfverstiga det belopp, Revisorerne, med mycken
noggranhet, hafva beräknat.
40
Skolappnings-penningarne till Vaktbetjeningen hafva Ärligen fran
den tid, i8o3, då Förvaltningen af Sjö-Ärendena organiserades, och
jemväl långt förut af Flottans då varande Öfver-Styrelse blifvit bestådde,
af den anledning, att, då Vaktbetjeningen i Hof-Rätler och öfrige Rikets
Collegier vid Utslags och Resolutioners med flere handlingars communicerande
samt aflönings kringhärande till Embets- och Tjenstemän
erhålla icke obetydliga sportel-inkomster, vida öfversligande hvad under
namn af skolappnings-penningar Förvaltningens Vaklbetjening tilldelas,
billigheten synts fordra, att sistnämnde betjening, som helt och
hållet saknar sportler, undfick någon uppmuntran och något understöd
för betäckande till en ringa del af de kostnader, som ofelbart måste
uppkomma i och för dagliga tjenste-ärenders förrättande i alla stadens
delar, synnerligast vid tillfällen af upphandlings-auctioner, contracters
afslutande och leveransers verkställande, då mångfaldiga kallelser till
personer, vidt spridde kring hela staden, måste kringbäras; och anser
Förvaltningen af sådan orsak, ifrågavarande ringa utgift icke vara illa
använd, och Staten ej böra undandraga sig en obetydlig uppoffring för
fyllande af sina tjenares måttliga och billiga anspråk; börande Förvaltningen
upplysningsvis i underdånighet anmäla, att anmärkning mot utbetalningen
af dessa skolappnings-penningar redan före detta blifvit af
Kammar-Rättens Revisions-Departement utfärdad, men att KammarRätten,
efter af Förvaltningen deröfver afgifven förklaring, pröfvat rättvist
låta anmärkningen förfalla.
Den af Revisorerne omförmäldte gratification till den tjensteman i
Post-Verket, hvilken ombesörjer expeditionen af publike Verkens fribrefspost,
har i långliga tider varit bestådd samt utgått och utgår ej allenast
från Förvaltningen af Sjö-Ärendena utan ock från öfrige förvaltande
Embets-Verken, t. ex. från Stats-Contoret, till vida högre belopp
än från Förvaltningen, och sådant, utan att någonsin förut Rikets Ständers
Stats-Utskott och Revisorer eller Kammar-Rätten haft något att
deremot erinra. Mäst anmärkningsvärdt måste dock förekomma, att denna
utgift från de öfrige Embets-Verken synes vara af Revisorerne äfven
denna gång förbisedd, och att endast Förvaltningens åtgärd i denna del
vunnit granskarnes uppmärksamhet. Emedlertid och vid öfvervägande
deraf att ifrågavarande tjensteman i Post-Verket har gansia mycket besvär
och ett stort ansvar för alla de betydliga penninge-remisser i 4°
å 5o serskildte paketer, som månadtligen från Förvaltningen till lands
orter
-
— 41 —
oi terne afsändas, cn miingcl mindre remisser oberäknade, å hvilka nila
han måsie afgifva ovilkorliga qvitteneeiy anser Förvaltningen det anmärkta
ringa arfvodet 16 R:dr 32 sk. vara af PosttjenSlemannen fullkomligen
väl förtjent; och synes denna utgift från Stockholms Station,
i anseende lill beloppets ringhet och, måhända, oundviklighet, icke
hafva bordt tili någon anmärkning föranleda.
Vidkommande åter de anmärkte 6 R:dr hvilka blifvit utbetaldte i
praenumerations-afgift för egde årgången, eller den för år 1833, af Svensk
Förfaltnings-Samling; så alldenstund Eder Kongl. Maj:t genom nådigt
Bref till Hof-Cnncellers-Embetet den 20 Julii i833 läckts förordna att
det så kallade årstrycket komme alt upphöra, samt att, i följd deraf,
Svensk Förfaltnings-Samling skulle i stället hållas publikc Embets-Verken
kostnadsfritt tillhanda, men först från och med i834 års ingång,
lärer denna anmärkning vara af föihastande tillkommen, emedan Förvaltningen,
lika litet som de öfrige publike Embets-Verken, kunde undvara
1833 års Författnings-Samlirtg, och, då den ej kunde gratis erhållas,
måste af Förvaltningen kontant betalas.
3:o. I tredje punkten hafva Revisorerne yttrat, alt, som vid
Stockholms och Götheborgs Stationer beräknas 4> men vid Carlskrona
Station endast 3 vacance-månader, hvarunder lönerne till Armeens
Pensions-Cassa besparas, och, i följd häraf blifvit lill åtskillige af befälet
vid Flottan hvilka vid Carlskrona Station vunnit befordran i succession
efter dem, som vid Stockholms och Götheborgs Stationer afgått
under åren 1834 0°h i835 af besparingarne vid Carlskrona Station utbetaldt
för hvar och en, hvad som motsvarat en månads lön för den
tjenst, han skolat tillträda, Revisorerne ansåge detta undantag från den
vid alla befordringar gällande regel, att hvarje befordrad måste, så
länge vacancen efter företrädaren varar, tjena för sin egen, förut innehafvande
lön, böra upphöra och jemlikhet härutinnan införas derigenom,
att antalet af vacance-månader vid Flottans alla Stationer blifver
lika.
Härvid får Förvaltningen i underdånighet anmärka, att de besparde
lönerne under vacance-månaderne icke ingå till Armeens PensionsCassa
vid andre tillfällen än de numera ganska få, då vacancen yppats
efter en Officer, som tillhört f. d. Armeens Flotta och är delägare i
nämnde Gassa, hvaremot, i händelse vacancen uppstått efter en Officer,
tillhörande f. d. Örlogsllottan, eller efter en, som, sedan Flottornes sam
6
-
— 42 —
manslagning och njra organisation tillkommit, besparda lönen under
vacance-månader na tillfaller 4:<Je Hufvud-Titeln.
I afseende åter på Revisorernes förslag, alt stadga ett lika antal
vacance-månader vid Flottans alla Stationer, får Förvaltningen i underdånighet
anföra, att som vacance-månaderne vid Carlskrona Station genom
flere äldre Kongl. Bref äro bestämde att vara endast trenne, och
denna förmon blifvit genom Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 27
Julii 1826 samma Station ytterligare tills vidare i nåder medgifven
och försäkrad, Förvaltningen anser någon rubbning af nu gällande föreskrifter
i detta afseende icke böra ifrågakomma, utan dervid få förblifva,
till dess Eder Kongl. Maj:t i Nåder finner för godt att till Rikets
Ständer föreslå, det Amiralitets-Pensions-Cassan må förunnas enahanda
förmåner, som Armeens och Civil-Statens Pensions-Cassor, nemligen
att tillgodonjuta all under stadgade vacance-månader bespard lön
efter personer, som i Amiralitets-Pensions-Cassan äro delägare, vid hvilket
tillfälle jemväl torde blifva bestämdt, huru många vacance-månader
skola för Flottans samtelige Stationer beräknas, enär bibehållande af
olikhet dem emellan, sedan de jemförelsevis få personer, som tillhört
f. d. Armeens Flotta och äro i Armeens Pensions-Cassa delägare, ur
tjensten afgålt, icke synes vara af behofvet påkalladt eller lämpligt;
och ämnar Förvaltningen i underdånighet förnya sin redan tillförene
gjorda underdåniga hemställan, alt Nådig Proposition måtte till Rikets
nästsammanträdande Ständer aflåtas, angående under vacance-månaderne
besparde löners öfverlåtande till Amiralilets-Pensions-Cassans disposition,
i likhet med hvad för Armeens och Civil-Statens Pensions-Cassor före
detta blifvit förordnadt.
4:o. Sorn Revisorernes i 4-de punkten gjorda anförande, i afseende
på Eder Kongl. Maj:ts fattade Nådiga beslut, att af Gunst och Nåd frikalla
numera Commendeur-Capitainen och Riddaren Lagerberg från återbetalande
af honom ådömde anmät kningsmedel för Expeditionen med
Fregatten af Chapman till Atlantiska Hafvet åren 1831 och i832, endast
innefattar en hemställan lill Rikets Ständer, anser Förvaltningen
något yttrande i detta ämne sig icke tillkomma.
5:o. Uli 5:te punkten hafva Revisorerne anmärkt, att, ehuru Eder
Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 22 Februarii 1S34 täckts förordna,
att de till Skeppsholms Kyrkobyggnad i Statsprojectet för nämnde år
uppförde, men af Eder Kongl. Majit derifrån uteslutne 5,460 R:dr barde
tills vidare reserveras, och oaktadt Eder Kongl. Majit först genom Nå
-
digt Bref den 19 Jnnii i835 medgifvit användandet af nämnde medel,
Förvaltningen dock redan den 3o December 1834 till Stockholms Station
berörde 5,460 R:dr utanordnat; och får Förvaltningen, i anledning
häraf, underdånigst anföra och upplysa, att, då, på sätt af Eder Kongl.
Majits ofvanberörde Nådiga Bref den 22 Februarii 1834 inhämtas, redan
vid den tiden voro utöfver anslagen till Skeppsholms Kyrkobyggnad
förskottsvis utbetaldte io,p5o R:dr 14 sk. 8 rist., hvarunder nu
ifrågavarande 5,460 Ridr voro inbegripne, sistnämnde summa på förhand
var lika mycket disponerad, om den samma balancerades såsom
förskott, eliel- formelt anordnades och aflördes, hvarföre Förvaltningen
ej drog i betänkande att beloppet vid slutet af år jS34 under sistnämnde
form, eller såsom anordnadt i Räkenskapen upplaga, helst som
derigenom undveks att summan såsom förskott under en längre tid balancera,
hvilket i flera hänseenden är olämpligt. Vid sådant förhållande
lärer Eder Kongl. Majit nogsamt läckas i Nåder finna, att genom
den af Revisorerne sålunda klandrade åtgärd någon öfverträdelse af
Eder Kongl. Majlis gifna Nådiga föreskrifter icke i sjelfva verket ägt
rum, ulan att dermed endast åsyftats förskottens minskning samt ordning
och reda i Räkenskapen; och igenfinnes orsaken dertill, alt meraliämnde
5,460 Ridr, ehuru i Stationens Cassa till upphörd lagné redan
år 1834, likväl, på sätt Revisorerne anmärkt, först den 8 Januarii 1836
synas vara der emoltagne, i det förhållande, att, som Stationens liqvid
öfver Extra Ordinarie Statsanslaget för i834 först i sista dalarne af
året 1835 kunde afslutas, och anordningen å oflaberörde 5,460 Ridr
deri borde ingå, samma anordning ej förr än den 3o December i835
kunde från Förvaltningen lill Stationen afgå, vid hvilket förhållande
qvitto å anordningens innehåll ej heller lärer kunnat förr än dea 8
Januarii i836, eller inom 8 dagar, expedieras från Stationen, som medlen
långt förut förskottsvis erhållit.
Revisorernes reflexion, huruledes alltför låga kostnadsförslag inleda
Staten i företag, hvilka sedermera i kostnad vida öfverstiga hvad som
blifvit beräknadt, må vara sann och lemnäs i sitt värde; men Förvaltningen
vågar betvifla, alt satsen är fullt användbar och tillämplig på
förslaget till Skeppsholms Kyrkobyggnad, hvilket vid ett noggrant skärskådande
af innehållet af just det Eder Kongl. Majlis Nådiga Bref den
19 Junii i835, som Revisorerne funnit lämpligt in extenso i sin berättelse
införa, af hvar och en lätteligen torde medgifvas.
— 44 -
6:o. Revisorerne hafva ytterligare anmärkt den ofullkomlighet i
afseende på redovisnings- och bokföringssättet så väl hos Förvaltningen
af Sjö-Ärendena sorn vid Flottans Stationer, hvilken, efter Revisorernes
tanka, skall vara lill finnandes; och, ehuru Förvaltningen ej vill bestrida,
alt bokslutssättel, hvartill formulairen äro af Kongl. Maj:t år 1800
i Nåder gillade och fastställde, må kunna i någon mon förbättras, vågar
Förvaltningen dock högeligen betvifla, att ett bokförings- och redovisningssätt,
som tillfredsställer äfven den i Räkenskapens förande mindre
kunnige och erfarne, någonsin kan uppfinnas, helst sorn. Flottans
mångfaldiga och olika arbeten samt dess tusendelals serskildta malerialoch
inventarii-persedlar göra det till en ren omöjlighet, att ulan ytterligare
tillskapande af en mängd tjenste-befaltningar, hvarpå Rikets Ständer
väl icke torde vilja ingå, åstadkomma det redovisnings- och bokföringssätt
samt ernå de resullaler af kännedom om hvarje serskild anslagstitels
speciella användande samt om hvarje serskildt arbetes och
persedels verkliga kostnadsvärde, som af Revisorerne synas vara åsyftade
och vid privates mindre vidlyftiga Varf och Fabriks-inrätlningar
äro verkslällbare; börande Förvaltningen dock i underdånighet upplysa,
alt Eder Kongl. Maj:t, redan för flera år tillbaka, läckts anbefalla StatsContoret
uppgöra nya formulairer till boksluts- och redovisningssätt för
alla förvaltande Embets-Verk, men hvilket ingalunda lätta arbete ännu
icke lärer hunnit fullbordas.
Specielt hafva Revisorerne anmärkt, att Cassa-räkningarne, hvilka
ej hafva någon bestämd afslutningstid, snarare äro att anse såsom calculer,
än ett framställande af Cassornes verkliga tillstånd under det år,
för hvilket de skola redovisa, såsom exempel hvarpå anföres, att i Förvaltningens
räkenskaper för åren 1834 och *835, anordningar äro de
sista dagarne af året afförde, men deremot vederbörande Stationers derå
afgifna qvittencer daterade först året derpå. Orsaken härtill är lätt insedd;
ty, om en anordning utfärdas i Stockholm sista dagen af året, kan
samma anordning omöjligen framkomma till Carlskrona och Götheborg
förr än påföljande år; och som de slutliqvider, hvilka med Stalionerne
årligen i Förvaltningen uppgöras, äro af mera vidlyftig och svårredd
beskaffenhet, än att de kunna vid årets skit vara uppgjorde, hvarföre
ock Eder Kongl. Maj:t i Reglementet för Styrelsen och Ekonomien vid
Flottans Stationer täckts stadga 2:ne månaders tid, hvarinom Stationerne
efter redogörelse-årets utgång skola hafva sina årsliqvider till Förvaltningen
insände, följer häraf klart, att, då liqviderne kunna slutas
— 45 —
antingen med fordringar å Stalionernes sida, hvilket är vanliga förhållandet,
eller ock med skuld, hvilka bägge slags balancer skola, efter
nu följda redovisningssätt, blifva i räkenskapen för det år-, hvartill de
rätteligen höra, afliqviderade, anordningar måste för sista dagarne af December
af Förvaltningen dateras, hvilka redan förskottsvis betalte ej
förr än flera månader derefter komma Stationerne tillhanda och då mot
interims-qvitlencerne utbytas. Då nu, detta oaktadt, allt hvad i Förvaltningens
Cassa-räkning för ett år afföres såsom till Stationerne utgifvet,
i Stationernas Cassa-räkningar debiteras för samma år, synes liufvudändamålet
vara uppfyldt, och Revisorernes, på all bevisning blottade,
påstående, att Förvaltningens Cassa-räkning med Stationernas icke
öfverensstämmer, gerna kunna lemnäs ulan allt afseende.
I sammanhang med nyss afhandlade ämne hafva Revisorerne funnit
lämpligt yttra, att, ehvad räkenskapssält, än må begagnas, alla förekommande
uppgifter böra vara med sanna förhållandet öfverensstämmande,
för tillämpningen af hvilken grundsats endast erfordrades, att
de från Förvaltningen anordnade medlen genast uti dess räkenskaper
afföras, samt då tillika, utan vidare inveckling genast uppdebiteras uti
Stationernas räkenskaper. Halten af delta resonnement torde tarfva någon
närmare undersökning. Hvad det sanna förhållandet, som i Räkenskaperna
bör visa sig, angår, så hafva Revisorerne några rader förut
sjelfve upplyst; att de ganska noga kände gången af Förvaltningens på
nu gällande redovisningsmethod grundade liqvidations§ätt med Stationerne,
vid hvilket förhållande och då meningen med en Cassa-räkning
ej är alt framlägga alla förberedande åtgärder, som måst äga runi, innan
det deri synliga resultatet u-ppkommit, Revisorerne ej lära vilja
bestrida, alt sanna förhållandet verkligen är sådant, som Cassa-räkning
garne utvisa, och synes alltså Revisorerne endast hafva förblandat förberedande
åtgärder med definitiva resultater.
Beträffande åter Revisorernes yttrande om rätta sättet att anordna
och debitera contanta medel; så måste det förefalla något hvar såsom ett
svårlöst problem, att den 3i December här i Stockholm genast låta i
Förvaltningens Cassa-räkning afföra då uppsatt och underskrifven anordning
för Carlskrona eller Götheborgs Stationer och på samma gång
genast debitera samma anordnings-belopp i Cassa-räkningarne vid Stationen;
men meningen är väl att debiteringen skall ske, så snart medlen
och anordningen till Stationen framkommit, hvaremot kan invändas,
att den emottagande Casseuren måste qvittera anordningen för den
46 —
dag, lian penningarne emottagit, eljest blifver förhålla lidet icke sannt,
det vill säga, falskt; men om han sålunda qvilterar, blifva åter Förvaltningens
och Stationens Cassa-räkningar ej öfverensstämmande, hvilket,
på verklige skäl, vore förkastligt. För att undvika dessa collisioner,
borde Förvaltningen, må hända, ej anordna några medel till Stationerne
så sent på året, att icke medlen kunde samma år framkomma;
men Stationerne äro ofta i högst trängande behof af conlante medel just
vid årets slut, hvarföre denna utväg ej heller kan begagnas, och lärer
således Revisorernes ifrågavarande förslag vid vissa och måhända just
de lmfvudsakligaste tillfällen vara alldeles opraktiskt. I afseende på
de anordningar, som blifva en följd af årsliqviderne, är Revisorernes
förslag alldeles bestämdt overkställbar!, så vida det föreskrifna bokförings-
och redovisnings-sättet skall kunna, som sig bör, iakttagas, intilldess
något annat blifvit af Eder Kongl. Maj:t i Nåder gilladt och
till underdånig efterrättelse meddeladt.
Vidare hafva Revisorerne yttrat, att under nu brukliga sätt för
räkenskapernas uppgörande, det, efter Revisorernes tanka, icke är omöjligt,
att cassabrist å ena eller andra stället möjligtvis kan döljas, helst
Revisorerne funnit, alt inventeringen af Carlskrona Stations contanla behållning
vid årets slut blifvit verkställd först i slutet af Maji månad det
påföljande året, och alt vid Stockholms Station, Chefen derstädes endast
vitsordat, att den i Cassa-räkningen uppgifne summan funnits vid
inventeringen i Cassan, utan alt nämna på hvilken dag inventeringen
skett; äfvensom att vid Götheborgs Station helt och hållet saknats uppgift
derom, alt Cassa-inventering ägt rum.
Hvad först beträffar möjligheten att dölja brist i Förvaltningens
Gassa, så alldenstund Cassa-förslag månadtligen af Casseuren uppgöras
och sedermera ej mindre af Kamereraren, än af en Förvaltningens Ledamot
noga granskas och jemföras med de af desse sistnämnde hvar för
sig förde Cassa-controller, samt då härtill kommer, att Förvaltningen
liar sina penningar, hvaraf Casseuren ej får, emot meddelade föreskrifter,
på en gång i siri Gassa äga större behållning än 2,000 R:dr, hvarföre
lagligen styrkt borgen är ställd, uti Rikets Ständers Bank insatte:
att Cassa-invenleringar fyra gånger om året verkställas, hvaraf ena gången
straxt efter redogörelse-årets utgång; och sluteligen att, på sätt Revisorerne
medgifvit, behörige Banco-atlester öfver behållningen i Rikets
— 47 —
Ständers Bank vid hvarje års slut Cassa-räkningen bifogas, vågar Förvaltningen
hålla före, att hvarken någon större controll på denna Cassas
Uppbördsman erfordras, eller någon cassabrist derstädes kan uppkomma
och döljas.
T afseende på sättet att verificera den del af Cassa-behållningen
som utgöres af förskotts-documenter oöh qvitterade räkningar, hvilka ej
kunnat formelt afföras i årets redogörelse, och hvarvid Revisorerne jemväl
fästat sin uppmärksamhet, får Förvaltningen i underdånighet anföra,
att, som Cassa-räkningen sällan kan medhinnas blifva färdig före den
stadgade tiden, eller ett år efter redogörelse-årets slut, det af Revisorerne
omförmäldta bestyrkande af den del af Cassa-behållningen, som
utgöres af sådane documenter, ej kunnat eller kan förr, än Cassa-räkningen
blifvit färdig, meddelas; men då detta intyrg af personer, sorn
straxt efter redogörelse-årets utgång verkställt Cassa-invenleringen, lemnäs
i öfverensstämmelse med Cassa-inventerings-liandlingarne och Kammar-Rätten
i skrifvelse till Förvaltningen den 12 Julii i83o ett sådant
verificationssätt, såsom det enda ändamålsenliga och användbara under
nu gällande bokförings- och redovisnings-method, gillat och godkänt,
lärer icke något vidare härvid skäligen kunna erinras..
Vidkommande dernäst Revisorernes ofvannämnde yttrande, rörande
Cassans inventering och möjligt fördöljande af cassabrist, har Befälhafvande
Amiralen, hvars utlåtande härutinnan blifvit af Förvaltningen infordradt,
i hvad Carlskrona Station rörer, anfört, att inventering af
Flottans Cassa sker och alltid har skett, när Befälhafvande Amiralen
ansett sådan vara af behofvet påkallad, men minst a:ne gånger örn
året, nemligen sedan Cassa-räkningen blifvit afslutad eller omkring midsommartiden,
och vid årets slut, hvadan och då behållningen vid den
förra inventeringen öfverensslämmer med Cassa-conlrollen, som föres i
Kammar-Contoret, den behållning, som den afslutade Cassa-räkningen
visar, jemväl måste vara rigtig. Den andra inventeringen åter. sorn enligt
Reglementet sker den 3i December, och hvarje annan inventering,
som Befälhafvande Amiralen finner nödigt anbefalla, måste jemväl vitsorda,
att den behållning, som Hvalfsliggaren utvisar, i Hufvud-Cassan
verkligen förefinnes, hvarföre Casseuren, som aldrig ur Hufvud-Cassan
utfår medel oftare, än behofvet för utanordnade utbetalningar sådant
fordra, icke kan någon balance fördölja.
I afseende på Revisorernes gjorda framställning, att af nikenskaperne
omöjligen kan bedömmas, huru vidt den för hvarje år af Eder
Kongl. Maj:t fasställde arbetsplan blifvit vederbörligen följd, samt hvad
hvarje arbete i detail kostat, hvaraf Revisorerne hämtat anledning framställa
behofvet af skyndsamt införande af den förbättrade method i förvaltande
"Verkens räkenskaper, hvarom sist församlade Ständer i underdånighet
anhöllo, har Befälhafvande Amiralen ylträt att af den generella
arbetsberättelse, som, jemlikt 53 §. i Kongl. Reglementet för Styrelsen
och Ekonomien vid Flottans Stationer hvarje år till Förvaltningen
af Sjö-Ärendena ingifves, Revisorerne lättast kunnat inhämta,
huru arbetsplanen för året blifvit utförd eller öm något arbete återstår,
och alt det är alldeles omöjligt vid Flottan att visa hvarje serskildt arbetes
kostnad, emedan, om en sådan åtgärd anbefalldes, följden otvifvelaktigt
skulle blifva, att flere tjenstemän, som ensamt dermed sysselsattes,
måste tillsättas, utan att ändamålet ändå med säkerhet kunde
vinnas; tilläggande Befälhafvande Herr Amiralen, att vid ett mindre
Coopvaerdie-Varf kan gå an, att urskilja och uträkna åtgången af dagsverken
och materialier för hvarje arbete serskildt, men att det aldrig
låter verkställa sig vid ett etablissement af det omfång, sorn Flottans i
Carlskrona, hvarföre sådant icke heller blifvit i Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Reglemente föreskrifvet, och anser Befälhafvande Amiralen Flottans
redögorelse-formulairer vara så enkla, men tillika så upplysande, att
några andra icke synas vara af behofvet påkallade, samt att en förändring
i den method, som nu i 4° år blifvit följd för Cassa-räkningens
uppgörande, kanhända snarare skulle inveckla än upplysa.
Hvad sedermera angår Cassa-controllen och den kassabrist, som
Revisorerne befarat kunna fördöljas under nu gällande bokförings- och
redovisningssätt, .för så vidt denna fråga rörer Stockholms- och Götheborgs
Stationer, har Befälhafvaren vid förstnämnde Station, uti häröfver
infordradt utlåtande, anfört, alt, ehuru det visserligen vöre önskligt,
att de nvånga anticipationerne eller förskotten kunde undvikas, hvarigenom
räkenskapen blefve lättfatlligare, det likväl icke är möjligt för
Casseuren att dölja någon cassabrist, så vida all den controll, som Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente föreskrifver, vederbörligen iakttages;
och har Befälhafvaren vid Götheborgs Station yttrat, att inventering af
Cassan årligen ägt rum i slutet af December månad och äfven oftare
under
— 49
under årets lopp, då omsländighelerne dertill hafva föranledi, samt att
hädanefter behörigt inventerings-document skall för hvarje år blifva
Cassa-räkningen bifogadt.
7:0. Uti 7:de punkten hafva Revisorerne anmärkt, att, ehuru
Extra- och Expectance-Staten vid 1834 å,s slut blifvit, genom derå
uppförde personers afgång, minskad med ett belopp af 2,264 R:dr, Eder
Kongl. Maj:t likväl, uppå Förvaltningens derom gjorda underdåniga framställning,
i stället att låta denna summa läggas lill Stats-anslaget för
materielen, hvarifrån, till fyllnad i Extra- och Expectance-Statens anslags-behof,
3o,ooo R:dr blifvit af Rikets Ständer vid 1828—i83o årens
Riksdag anvisade, i Nåder läckts förordna, att berörde 2,264 R‘dr
skulle användas och i Ordinarie Aflönings-Staten uppföras till betäckande
af den del af Matros-Corpsens i Carlskrona aflöning, sorn dittills
blifvit förd inom column, men blefve erforderlig till Matros-Corpsens
completlerande; och hafva Revisorerne, i anledning häraf, yttrat, att,
så vida den för Matros-Corpsen anslagne aflöningssumma var uti den
före 1828—i83o årens Riksdag verkställda reglering med Flottans Stater
afsedd, Revisorerne icke hade något alt härvid anmärka; men då
Revisorerne derjemte funnit, att de besparingar, som årligen göras på
Extra- och Expectance-Staten, sammanföras med besparingarne på Ordinarie
Aflönings-Staten, och således betraktas såsom disponible för personella
anslag och arfvoden, hafva Revisorerne, som ansett sådant stridande
så väl mot ursprungliga beskaffenheten af ofvanberörde på materiel-anslaget
anviste 3o,ooo R:dr, som Rikets Ständers i detta afseende
gjorda medgifvande, deraf hämtat anledning tillstyrka Rikets Ständer,
alt åtgärder måtte vidtagas till skiljande af besparingarne å Extra- och
Expectance-Staten från besparingarne på Ordinarie Aflönings-anslagen,
på det de förstnämnde måtte kunna till anslaget för Flottans materiel
återföras.
I anledning häraf får Förvaltningen af Sjö-Ärendena underdånigst
anföra, att, som ej allenast ofvanberörde Matros-Corpsens inom column
förde aflöning för icke complelterade nummer, hvilka, jemlikt Eder
Kongl. Majlis derom meddeldte Nådiga förordnande, tills vidare slått vacante,
ulan ock den för permitterade Sjö-xArti Iler ister belöpande aflöning,
ehuru af Rikets Ständer före 1828—i83o årens Riksdag bägge beräknade
att årligen utgå på Flottans Ordinarie Aflönings-Slat, under loppet
af mångå år likväl användls till betäckande af en del Extra- oell
■fl
— 50 —
Expectance-Statens aflönings-utgifter, det ingalunda kan med skäl klandras,
att, sedan Eder Kongl. Majit i Nåder funnit godt förordna, det MatrosCorpsen
skall completteras, de besparingar, som å Extra- oell ExpeclanceStalen
uppkomma, för sä vidt desamma erfordras för fyllande af de af
Rikets Ständer afsedde oell beräknade behof för Ordinarie AflöningsStaten,
till sistnämnde Stat blifva använde, men icke till minskning af
de på materiel-anslagel anviste 3o,ooo R:dr, hvilket först, sedan Ordinarie
Aflönings-Statens, af Rikets Ständer beräknade, utgifter hunnit
completteras, kan ifrågakomma; och som sedan nämnde complettering
till alla delar hunnit verkställas, det synes vara klart, att all den minskning,
som genom afgång på Extra- och Expectance-Staten kan uppkomma,
skall till sin primitiva bestämmelse, eller Stats-anslaget för raaterielcn,
återgå, lärer Revisorernes om skiljande af besparingarne på
Extra- och Expectance-Staten från besparingarne å Ordinarie AflöningsStaten
lill Rikets Ständers gjorda framställning vara för tidig och icke
af behofvet påkallad; börande Förvaltningen i underdånighet tillägga,
att besparingarne på Extra- och Expectance-Staten aldrig blifvit, såsom
Revisorerne velat antyda, ansedde disponible för personelle anslag eller
arfvoden för hvilket ändamål aldrig någon skilling deraf blifvit använd.
Vidare hafva Revisorerne, med citerande af Eder Kongl. Majlis
Nådiga Bref lill Förvaltningen af Sjö-Ärendena den 22 Julii i835,
hvarigenom Eder Kongl. Majit uppå i Nåder anförda skäl, förklarat den af
Rikets Ständer begärda fullständiga inventering af alla Ekevirkes-förråden
vid Flottans Station i Carlskrona icke kunna i Nåder bifallas, lill Rikets
Ständers uppmärksamhet hemställt och tillstyrkt, att, då fullständig
inventering af Ekevirkes-förråden i Carlskrona är af behofvet högeligen
påkallad, så väl för nödig controll å vederbörandes redovisnings-skyldighet,
som på det utrönas måtte, om icke en del af virket kan genom
ålder eller andre tillfälligheter hafva blifvit för Flottans behof oduglig,
samt huru stor användbara behållningen af hvarje sort ekevirke verkligen
är, Rikets Ständer måtte anvisa erforderlige medel till bestridande
af kostnaderne i och för en sådan inventering, hvarom förnyad underdånig
anhållan borde hos Eder Kongl. Majit af Rikets Ständer göras;
och får Förvaltningen, i anledning häraf, underdånigst yttra, att, ehuru
Förvaltningen anser en sådan inventering hvarken vara af behofvet påkallad,
enär virkes-förråden äro inom Kronans kringstängda samt bevakade
Varf förlagdc, och omsorgsfullt vårdas, eller det deraf uppkom
-
— 51
mande resultat i ringaste måtto kunna motsvara de dryga kostnader och
den tidsförlust, som, i afseende på andie nödvändige och nyttige arbeten
härigenom ovilkorligen måste uppstå, Förvaltningen dock, om Rikets
Ständer för detta ändamål vilja anslå nödige medel, icke har
något emot den föreslagna åtgärden att invända.
I afseende på Revisorernes gjorda anmärkning, alt i Stockholms
Stations Balance-relation finnes upptagen en ersättnings-räkning, hvilken
redan den 17 October 1831 ingifvits till Eder Kongl. Majits Befallningshafvande
i Stockholms Län, utan att vid 1835 års slut någon vidare
åtgärd till medlens utbekommande synes hafva blifvit vidtagen,
har Stations-Befälhafvaren i Stockholm anfort och upplyst, att ifrågavarande
ersättnings-räknings belopp utgör 174 Ridr 11 sk. 6 rist. Banco,
om hvilkas utbekommande flere påminnelser och sednast den 6 Mars
nästlidet år hos Eder Kongl. Majits Befallningshafvande blifvit gjorde,
samt att ytterligare påminnelse om godtgörande af nämnde Stationens
fordran genast skulle blifva expedierad.
Slutligen hafva Revisorerne anmärkt, alt, ehuru Rikets Ständer vid
det för anläggningen af en vattenledning till Carlskrona Stad under
1823 samt 1828—i83o årens Riksdagar beviljade Stats-anslag 83,333
Ridr 16 sk. Banco fästat det vilkor, att serskild redovisning derför
borde afgifvas i Förvaltningens af Sjö-Ärendena Hufvud-Böcker, likväl
icke finnes någon serskild räkenskap öfver desse medel, men att af Carlskrona
Stations Hufvud-Böcker för åren 1834 och i835 inhämtas, alt
af berörde Stats-anslag blifvit för vattenledningen till materialiers uppköp
och dervid förefallna extra utgifter använde 63,3ii Ridr 3 sk.
7 rist., hvadan, och då hela anslaget blifvit i Riksgälds-Contoret lyftadt,
återstoden eller 20,022 Ridr 12 sk. 5 rist. inbegripes bland de
medel, hvilka Förvaltningen såsom contant behållning vid i835 års
slut utbalancerar; och får Förvaltningen, i anledning häraf, underdånigst
anföra, alt, som omförmäldte anslag till en vattenledning endast i runda
summor från Förvaltningen till Carlskrona Station utgår, någon serskild
Hufvud-Bok deröfver så mycket mindre ansetts vara i Förvaltningen
behöflig, sorn speciella och totala kostnaden måste i Carlskrona Stations
räkenskaper behörigen upptagas och redovisas; men har Förvaltningen
för merberörde Stats-anslag så enkelt och fullständigt samt från andra
anslag afskiljdt redogjort, att ingen svårighet möjligen kan uppkomma
för att om anslagets disposition och ställning varda fullkomligen tillförlitligt
och nöjaktigt underrättad.
— 52
Remiss-handlingen varder härjemte i underdånighet återställd, och
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, A11 ern åd igste Konung!
Eders Kongl. Maj: Is
undcrdSnigste, tropligligste
tjenare och undcrsltcr
O. G. NORDENSKIÖLD.
T. II. KREUGER.
IOII. CARL WIDIN.
CARL SERVAIS.
EGGERT ELERS.
Stockholm den 22 Mars i838.
6. M. af Lehnberg.
t" KojgLM^t underdånigst, med utlåtande öfver Rikets Ständers år .‘('t,
församlade Revisorer* Berättelse angående granskning af siats-Verkets ^ i ,7
manna, fonders räkenskaper,, styrelse och förvaltning under åren i834 och 1835!
53 —
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra Styrelsens
öfver. Fängelser och Arbets-Inrältningar i Riket, underdåniga utlåtande
öfver Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorers afgifne Berättelse
i hvad den rörer samma år verkställd granskning af Styrelsens
räkenskaper och förvaltning för åren 1833, 1834 och 1835.
Till underdånig åtlydnad häraf får Styrelsen, sedan infordrade,
men genom vederbörande tjenstemans under tiden inträffade, sjukdom
fördröjda upplysningar nu Styrelsen lillhandakommit, den nåden alt i
den ordning hvartill förenämnde Berättelse föranleder, Dess utlåtande i
underdånighet afgifva i de delar deraf, som derföre kunna göra föremål.
Hvad således först angår Revisorernes yttrande, alt Eders Kongl. Maj:ts
i Nåder utfärdade Stat för år 1835 skall blifvit betydligt öfverskriden,
såsom exempel hvarpå är vordet anförd t, att vid Södra CorrectionsInrättningen
här i Staden, till ved, tvätt och ljus berörde år åtgått
9,192 R:dr 10 sk. 4 r:st., då Staten härföre endast ansloge 3,7755 R:dr
33 sk. 6 r:st., i följd hvaraf och, ehuru vedqvantitelen för hvarje
rum blifvit bestämd lill 2 famnar, likväl 31 famnar per medium hade
consumerats; så värdes Eder Kongl. Maj:t af nämnde Inrättnings
Kamererare-Contors i ämnet infordrade och barbos i underdånighet bilagde
uppgift, i Nåder inhämta orsaken till den i förberörde hänseenden
anmärkte större utgift, föranledd hufvudsakligen af den tillökning
i eldstäder, som, i följd af de under liden inrättade fabriker och verkstäder
till arbetskraftens större begagnande, varit af behofvel påkallad,
utan att den i Stat ursprungligen faslslälde anslagsumma blifvit i förhållande
dertill förböjd.
Beträffande sedan den af Revisorerne gjorde framställning angående
de i Räkenskaperne under rubrik: ”extra förplägning” upptagne kostnader,
utgörande, enligt hvad Revisorerne inhemtat, egentligen den tillökning
uti kost af bröd, smör, öl och bränvin, hvilken blifvit bestådd
de med trägnare och svårare arbeten, synnerligast vid verkställde byggnader,
sysselsatte correctionister; så bar denna extra förplägning, nu
mera inskränkt till 1 mark bröd, blifvit föranledd af Styrelsens afsigt
alt derigenom uppkalla större skyndsamhet i arbetets utförande, i förening
med minskning i kostnad , och erfarenheten har nogsamt bekräftat att det
härmed afsedda ändamålet vunnits och en betydligare arbetsproduet inom
en kortare tid deraf blifvit en följd. Härvid torde jemväl böra tagas
- 54
i betraktande att vid öfriga straffängelser i Riket 2 marker bröd bestås
alla arbetsfångar, hvadan de med arbete sysselsatte correctionister å
Långholmen icke skäligen synas kunna förvägras enahanda förmån;
men då Staten för denna Inrättning endast upplager 1 mark bröd, så
måste den andra bekostas af Inrättningen för sådana correctionister,
som arbeta för densammas räkning, eller på enskildes verkstäder inom
Inrättningens område; ett förhållande, som, ehuru det synligen inverkar
på arhetsföi tjenstens belopp", dock i sjelfva verket medfört det fördelaktigare
resultat i avhetsproductionen, som ofvan är anfördt.
Slutligen har det förekommit Revisorerne anmärkningsvärd!, att
behörige attestaler på räkningar och verificationer å dagliga behofvet af
proviant vid Södra Corrections-Inrättningen saknades, så att vederbörlig
controli i delta afseende icke kunnat erhållas på annat sätt än genom
utdrag ur de vid Corrections-Inrättningens Kammar-Contor förde, endast
af Revisoren i Styrelsen granskade journaler.
Då denna framställning synes innefatta erinran om saknade attester
å dagliga behofvet af proviant eller med andra ord, att fångpersonalen
för dagen, som efter serskilde grunder provianterals, ej varit af vederbörande
på stället till riktigheten bestyrkt och vederbörlig controli derföre
ej kunnat erhållas på annat sätt än genom anställd jemförelse med
infordrade handlingar, som icke årsräkenskaperne åtfölja och således afser
en, i afseende på meddelandet af ifrågaställde attester, ändamålsenlig
rättelse för framtiden, har Styrelsen, under instämmande i Revisorernes
yttrade åsigter i denna del, 1111 till vederbörandes efterrättelse
fö rordnat, att Inrättningens Commendant bör med dess attestatum förse
och till riktigheten bestyrka de hädanefter årsräkenskaperne, på grund
af dagliga rapporter och portionslistor, vidfogade proviantjournaler.
De remitterade handlingar ä ter föl ja härhos; och Styrelsen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, A11 er n åd i gs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ls
undcrdånigstc och tropligtigste
tjenare och undersåter
CLAS LIVIJN.
V. J. NETZEL. G. G. UGGLA.
.Stockholm den 3i Mars i838.
(i. V.)
R. Th. Cederschiöld.
55
Uppgift på den tillöka consumlion af Ved och Ljus, som uppkommit
i följd af nedannämnde, efter det 1829 års Stat utfärdades,
vid Södra Corrections-Inrättningen tillkomne Verkstäder och Fabriker
m. m.
Sex Calorifairer uti Cellerna, hvartill åtgår 90 famnar ved; en
Klädesfabrik , beslående af 2:ne Etager med 4 Calorifairer och till arbetets
bedrifvande är äfven contraheradt, att Inrättningen skall bestå
ljus, sorni årligen uppgår till omkring 35i LM, äfvensom 70 famnar
ved; en Bomullsfabrik med 6 större salar och 1 Garukokeri, hvartill
åtgått ungefär 67! LM ljus och 3o famnar ved; Fabrikör Dehm har
hyrt 2:ne Snickareverkstäder, jemte mekaniska sägen, hvartill blifvit
användt 3o LM. ljus och 10 famnar ved; åt Notarien Elde eller numera
Conducteur Ekfelt har blifvit uppbyggd en större Smedja, dertill 22
LM. ljus åtgått; äfven har Sjukhuset blifvit påbygdt en våning med
G rum och eldstäder; men då en förnyad Stat för Inrättningen år 1835
ulkom, blef icke någon tillökning uti ved- och lysnings-conto upptagen,
utan gamla summan bibehållen, ehuru alla dessa tillökningar å
eldstäder och lysningsställen tillkommit, hvaraf synes det anslaget är
alldeles otillräckligt. Att 2tne famnar ved ej varit tillräckliga för hvarje
logement härrörer deraf, att bland annat uti ett rum, der 60 å 70 personer
äro boende, 2:ne större kakelugnar äro anbragte, som tarfva mera
eldning än i vanliga rum.
Stockholm och Södra Corrections-Inrättningens Kamererare-Contor
den 31 Mars i838.
P. J. Weidel.
Krigs-Collegii underd. utlåtande.
56 _
Stormägtigsle, Aller nådigst e Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t behagat, genom Nådig Remiss af den 39
näsllidne Januarii, anbefalla Dess och Rikets Krigs-Collegium, alt med
utlåtande öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers afgifne
berättelse om verkställd granskning af de under Collegium ställde fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1834 och 1835, inkomma;
får Krigs-Collegium å Artilleri-Afdeluingen 1111 i underdånighet
yttra sig öfver hvad Revisorerne vid nämnde Afdelnings Räkenskaper
anmärkt och erinrat.
Revisorerne hafva till en början anmält, alt räkenskaperne för år
iS35 icke undergått granskning i Eders Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Rätt,
i anseende dertill, alt, enligt hvad å Hufvud boken funnits
antecknadt, densamma, ehuru i Januarii månad i83y lill Kammar-Rätten
inkommen, icke varit åtföljd af några verificalioner, hvilka, oaktadt
flera förutgångna påminnelser, först efler Kammar-Rättens skrifvelse
den 3i Maji, tid elter annan inkommit, men likväl ännu den i5 näsllidne
September icke i det completta skick att den af sådan orsak fördröjda
granskningen kunnat i vederbörande Räkenskaps-Corn tor fulländas.
Då Artilleri-Afdelningens Kammar-Conlor för jemförelses verkställande
emellan utgående balancen uti i835 års Special-Räkningar och
den ingående behållningen i dessa räkningar för år 1836, icke kunde i
början af år 1837 umbära verificationerne lill 1835 års Hufvudbok,
gaf Collegium vid Hufvudbokens öfverlemnande till Kammar-Rätten, uti
skrifvelse den 29 December i836, på sätt äfven de förra åren ägt
rum, tillkänna, att berörde verificalioner, såsom för Kammar-Contoret
behöflige, derstädes qvarstannat och skulle hållas vederbörande Revisions-Conlor
i Kammar-Rätten, vid anfordran, tillhanda; och sorn hos
Collegium någon anmälan om hinder eller dröjsmål med verificalionernes
aflemnande, då desamma i vanlig ordning ifrån Kammar-Rättens
Revisions-Contor reqvirerade blifvit, icke förekommit; lärer Eders Kongl.
Maj:t Nådigst finna, att någon underlåtenhet, å Collegii sida, icke varit
orsaken dertill, att den på Kammar-Rätten beroende granskningen af
ifrå
-
57
ifrågavarande Hufvudbok ej hunnit till tiden för Revisorernes sammanträdande
för sig gå.
Vidare hafva Revisorerne anmärkt alt formen, hvarefter Räkenskaperne
föras, undergått, hvad conto med Stats-Verket beträffar, en
förändring, som, i Revisorernes tanke, invecklade räkenskapssättet och
betydligen försvårade dess granskning, samt äfven i så målto vore till
sin beskaffenhet origtig, att icke något serskildt conto funnes, som ensamt
upptoge liqviderne med Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Slals-Contor,
i anledning af de årliga anslagen och derå under årets lopp, tid
efter annan, uttagne afbelalningar.
Ehuru Revisorerne, med hänsigt dertill alt förslag till formulaire
för de förvaltande Verkens Räkenskaper skall vara under utarbetning
och snart alt förvänta, ansett omförmälte förhållande med räkenskapens
form, äfvensom den af Revisorerne jemväl anmärkte omständighet,
att Hufvudboken och de conto, som upptaga utgiflerne, i allmänhet
icke skulle lemna upplysning om deras beskaffenhet, utan endast
hänvisa till verificationerne, hvarigenom granskningen varit förenad med
omgång och tidspillan, icke erfordra någon vidare åtgärd, har Collegium,
hvars utlåtande öfver dessa framställningar af sådan orsak icke
lärer påkallas, ansett sig endast böra i underdånighet upplysa, att vanligen
icke mera än en löpande räkning eller conto med hvarje Verk
eller person, som under årets lopp haft uppbörd eller utgift, uti bokslutet
införes, hvilket redogörelsesätt, äfven följdt i afseende på conto
med Stats-Contoret, Collegium destomindre förmodat, att Revisorerne
skolat framställa såsom inveckladt och origtigt, som något specielt fall
i della hänseende, erfordrande Collegii utredning eller förklaring, icke
ens blifvit af dem uppgifvet.
I afseende på de genom Arlilleri-Afdelningen disponerade ordinarie
Statsmedel, hafva Revisorerne i usta punkten fästat deras uppmärksamhet
vid det genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 12 November
1816 stadgade betalningssätt för de lån af sammanlagdt 50,734
R:dr 3t sk. 11 r:st., som Militiae Boslälls-Cassan samt Rikets Ständers
Bank och Riksgälds-Contor lemnat Afdelningen till liqviderande af köpeskillingen
för den åt Artilleri-Läroverket och Raket-Corpsen upplåtne
egendomen Mariaeberg; men som Revisorernes Berättelse, rörande detta
ämne, endast innefattar hemställan om sådane åtgärders vidtagande af
Rikets Ständer, att Afdelningens årliga Stats-anslag må befrias från en
räntedragande skuld och dess räkenskaper från skuldens vidare balancerande,
samt att vederbörande måga antingen deras fordringar utbekomma
eller derföre erhålla nödig säkerhet, torde något yttrande i
detta afseende å Collegii sida icke erfordras.
Likaledes och hvad beträffar den i 2:dra punkten omförmälte utgift
af 7,737 R:dr 4° sk-, sorn Staten fått vidkännas derigenom, att en
del af de färdigmurade hvalfvén till den uppå Nådig befallning å Ridön
i Mälaren företagna Krulhusbyggnad nedrasat och måst å nyo uppföras,
så enär, efter det Eders Kongl. Maj:t i detta ämne under den 22 Februarii
i834 meddelat Dess Nådiga beslut, Revisorerne ansett förhållandet
endast böra till Rikets Ständers kännedom anmälas, lärer icke eller
denna punkt komma alt utgöra föremål för Collegii underdåniga utlåtande.
Uti 3:dje punkten hafva Revisorerne, i sammanhang med hvad förre
Revisorer yttrat, i fråga om de kostnader Stats-Verket fått vidkännas,
med anledning af en åt Ryttmästaren N. II. J. Åkerstein uppdragen
befattning med Sadelställningar, anmält fortgången af detta på Domstols
pröfning beroende mål; och hafva Revisorerne derutinnan anmärkt, att
det arfvode af 600 R:dr B:co årligen, som blifvit Ryttmästaren Åkerstein
i och för tillsynen och ledningen vid modellers förfärdigande för
Armeens Utrednings- och Bevärings-persedlar, genom Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 18 Februarii i832 tillagdt, att från anslaget på
Riks-Slalens 3:dje Hufvud-Titel till oförutsedde militaira utgifter utgå,
borde, för, så vidt arfvodet utgått i och för Ryttmästarens befattning
med sadelmodellerne, hafva upphört ifrån och med den tid, då samma
uppdrag Ryttmästaren fråntogs; men som det på grund af högstberörde
till Stats-Contoret, och ej till Krigs-Collegium, aflåtna Nådiga Bref af
Ryttmästaren Åkerstein uppburna ifrågavarande arfvodet icke från
Krigs-Collegium utbetalats, har Collegium icke eller trott sig tillständig!
Revisorernes anmärkning i delta hänseende till bemötande upptaga.
Enär krutförsäljningsmedel äro bland Stats-Verkets inkomster påräknade,
hafva Revisorerne i 4:de punkten ansett sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derå att, sedan Krigs-Collegium den 8 October
59
1835 gjort underdånig anmälan om influtne medel för försåldt Krut
och Salpeter, hvaribland 235 R:dr 19 sk. uppgifvits vara erhållne å en
gammal fordran för krut, år 1820 såld t till export, Eders Kongl. Maj:C
uti Nådig skrifvelse af den 14 November samma år tillåtit, att denna
summa finge användas till förfärdigande af brandraketer.
I anledning häraf, och då Collegium i underdånighet föreslagit det
anmärkte beloppets användande lill berörde ändamål, får Collegium
underdånigst anmäla, att Eders Kongl. Maj:t redan under den 26 Mars
1822, uppå Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens, i egenskap af GeneralFält-Tygmästare,
gjorde underdåniga hemställan, i Nåder förordnade,
att de till brand- eller så kallade congrevske raketers förfärdigande erforderlige
medel skulle tagas af de tillgångar, som inflöto för lill export
försåldt krut; och synes delta Nådiga förordnande dels hafva grundat
sig å, dels slått i sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts under den
22 Februarii och 21 Maji samma år vidtagne Nådiga beslut, att dessa
tillgångar borde användas till de angelägnare behofvens fyllande vid.
Armeens materiel, lill hvilket ändamål de för bortsålde casserade förrådspersedlar
influtne medlen varit och äro i allmänhet afsedde.
Under förmälan vidare, i 5:te punkten, att till Arlilleri-Afdelningens
Cassa år i835 influtit 2,809 Kdr i3 sk. 7 r:st. för utlemnacl
exercis-ammunition, hafva Revisorerne, som funnit, att sådan ersättning
för ammunition till någon del utgått från Nya Mötes-Passevolance-fonden,
tillika ansett att, vid utlemnande af exercis-ammunition från Artilleriets
förråder, rätteligen borde urskiljas till huru stor del densamma
utgöres af krut, hvars motsvarande värde i penningar skulle till Statsverket
öfverlemnas.
Omförmälte summa, som, i följd af efterräkning för flere år influtit,
för utaf Rusthålls-Regementer och Corpser förbrukad exercis-ammunition,
har utgått både från Tross- och Nya Mötes-Passevolance-fonden,
och blifvit af Collegium använd till bekostande af nya ammunilionspersedlars
tillverkning i reserv för Arméen. Att i öfverensstämmelse
med Revisorernes åsigt godtgöra Stats-Verket för den qvantitet krut,
som i de för Arméens vapenöfning förfärdigade och till sådant ändamål
försålde patroner och andre ammunitions-persedlar ingått, dertill har
Collegium hvarken erhållit Nådig föreskrift eller kunnat hämla anled
-
— 60-
ning af stadgandet om krutförsäljnings-medlens levererande till Statsverket,
helst något anslag, som skulle motsvara hvad Collegium i sådant
afseende komme atl till Slals-Verket aflemna, icke finnes å Stat
uppförd t. Om målskjutnings- och öfningspatroner, tilläfventyrs också
artilleri-exercice-skott, godtgöras en fond af en annan, eller på annat
sätt liqvideras, anser Collegium, för dess del, i underdånighet deraf
icke böra följa alt värdet af det till dessa ammunitions-persedlar använda
krut skall från total-kostnaden afräknas, för att bland Statens
intrader ingå. Collegium vågar fördenskull underdånigst tillförse sig
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga godkännande af den med ifrågavarande
medel af Cöllegium vidtagne ofvanberörde disposition.
Efter granskning af de i Arlilleri-Afdelningens räkenskap balancerade
fordringsposter, hafva Revisorerne i 6:te punkten, ulan anmärkning
emot förvaltningsåtgärderne, tillstyrkt, att Rikets Ständer ytterligare
måtte vidtaga någon åtgärd, hvarigenom ett slut kunde vinnas
uti de båda redan alltför länge outredde liqviderne för den, i anledning
af en år 1822 till Medelhafvet verkställd krutförsäljnings-expedition,
sedan år 1835 till ett belopp af 12,627 R:dr 45 sk. 7 r:st. halancerade
fordran, äfvensom för Afdelningens hos Colonial-Ärendernas Departement
ägande fordran 3,454 R:dr 20 sk. 9 rist.
Beträffande slutliqviden för krutexpedilionen lill Medelhafvet, så
har, efter den utredning öfver förhållandet dermed, Collegium, utan
att med försäljningen af krutlasten hafva ägt någon befattning, kunnat
åstadkomma, Eders Kongl. Majit, uppå Rikets sednast församlade Ständers
underdåniga hemställan, under den 22 Julii 1835 anbefallt Dess
Stats-Minister för Utrikes Ärenderne att, genom Eders Kongl. Majits
Beskickningar å utrikes orter, låta efterhöra Supercargen öfver krutlasten,
förre Grosshandlaren Wallen, samt vidtaga sådane åtgärder,
hvarigenom slutliqvid för den sålde lasten kunde af denne uthekommas;
och skulle det åligga vederbörande alt hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
inberätta hvad i delta afseende kunnat lillgöras; varande, så
vidt Collegium har sig bekant, målet häruppå beroende. Hvad deremot
angår den skuld, hvaruti Colonial-Ärendernas Departement hos ArtilleriAfdelningen
häftar, för krut och diverse persedlar, utförde till S:t
Barthelemy lör Garnisonens behof derstädes, så har Collegium hos Herr
Sials-Ministern för Utrikes Ärenderne årligen gjort förfrågan huru snart
godtgörelse derföre vore att förvänta; ägande Collegium numera grundad
anledning till den förmodan att tiden för behörig slutliqvid icke
är långt aflägsnad.
Revisorerne hafva, i afseende på Räkenskapen öfver Ordinarie Statsmedlen,
slutligen anmält, att sedan 18 Ridr 12 sk. influtit för ett å
S:t Barthelemy försåldt kruthus och 235 Ridr ig sk. såsom krutexportrnedel,
hvilka båda summor blifvit godtgjorde conto för krutexpeditionen
till America, hvars ingående balance vid 1835 års början utgjorde
4,494 Ridr 34 sk. 8 rist., återstoden 4>24* R;dr 3 sk. 8 rist. blifvit i
samma års räkning afskrifven, hvilken behandling i stadgad ordning
jemväl ägt rum med åtskillige andra af nästföregående Revision anmälte
balancer.
Krigs-Collegium anser sig härvid endast böra i underdånighet upplysa,
att de för ifrågavarande år 1820 afgångne krutexpedition tillförordnade
serskilde Committerade låtit å Ön Sit Barthelemy till inrymmande
af del utskeppade krutet, och för att under afvaktan å försäljningen
deraf icke uppehålla det för transporten förhyrde fartyg,
uppföra ett provisionelt förvaringshus, hvilket, sedan krutet hunnit föryttras,
blifvit på grund af Eders Kongl. Majits Nådiga befallning, genom
Herr Stats-Ministerns för Utrikes Ärenderne föranstaltande, på
auction försåldt, utan alt Collegium med denna Expedition eller deraf
föranledda åtgärder haft någon befattning.
I sammanhang med hvad Collegium, i anledning af desse Revisorernes
erinringar vid Räkenskaperne öfver ordinarie Stats-anslaget för
Arlilleri-Afdelningen', haft Nåden andraga, och innan Collegium öfvergår
till besvarande af de anmärkningar Revisorerne framställt vid i834 och
r835 årens Räkningar öfver de under Arlilleri-Afdelningens förvaltningställda
Extra medel, får Collegium, enär Revisorerne under granskning
af nämnde årens Redogörelser för Carl Gustafs Stads Geväis-Faktori,
dels*anmärkt en ofullständighet i nämnde Redogörelse, dels ock anmält
åtskillige omständigheter i afseende på Faktoriets förvaltning, i underdånighet
anföra, att, enär Eders Kongl. Majit genom Nådigt Bref den
27 Junii 1826 förordnat, alt Räkenskaperne för detta Gevärs-Faktori,
som förvaltades af en dertill i Nåder utsedd Direction, skulle omedelbart
ingå till Kammar-Rätten, för att derstädes granskas, har KrigsCollegium,
som endast ägde att efter Eders Kongl. Majits serskilde Nå
-
diga skrifvelse!' aflemna de summor, hvilka till Directionens disposition
blifvit i Nåder anvisade, följaktligen hvarken haft någon conlroll öfver
eller redovisningsskyldighet för de medel Directionen uppburit intill
Julii månads ingång år 1806, då till följe af Eders Kongl. Maj:ls Nådiga
Bref af den 20 förutgångne Februari Faktoriets styrelse af Collegium
öfvertogs; hvadan Eders Kongl. Maj:t torde Nådigst finna, att
det icke tillhör Collegium att denna del af Revisions-Berältelsen till
bemötande upptaga.
Hvad härefter vidkommer de för åren i834 och i835 afgifne
Räkenskaper för det vid 1828—i83o årens Riksdag beviljade Extra
Stats-anslag lill försvarsverkets iståndsättande, till den del deraf, som
varit ställd under Artilleri-Afdelningens förvaltning, så hafva Revisorerne,
i afseende på den utur 1834 ^rs Räkenskaper verkställde afföring
af 12,000 R:dr, balancerad sedan år i83o såsom fordran hos
Carl Gustafs Stads Gevärs-Faktori för förskott å samma års gevärsleverance,
ansett denna afföring, enär derigenom 12,000 R:dr af Extra anslagsmedel
ur Krigs-Collegii Räkenskap försvunnit, icke behörig, utan
förskottet böra fortfarande balanceras, till dess liqvid skett om dea
leverance, hvarå det samma var lemnadt.
Då den af Collegium vidtagne, utaf Revisorerne nu anmärkte åtgärd
att afföra eller under levererings-titel till redovisning af Directionen
öfver Carl Gustafs Stads Gevärs-Faktori öfverflytta ifrågavarande
12,000 R:dr varit en följd af den nämnde Direction, jemlikt ofvan åberopade
Kongl. Bref af den 27 Junii 1826, åliggande omedelbara redogörelse-skyldighet
inför Kammar-Rätten, samt följaktligen den utaf Rikets
Ständers Revisorer omförmälde liqvid för ifrågaställde 12,000 R:dr
bör igenfinnas uti förre Faktori-Styrelsens Räkenskaper, kan Collegium
icke dela Revisorernes åsigt derom, att beloppet borde återupptagas och
balanceras i Räkenskapen för Extra Statsmedlen. Likväl och på det
Rikets näst sammankommande Ständer må kunna erhålla tillförlitlig
kännedom om förskottets behöriga användande, får Collegium i underdånighet
alternatift hemställa antingen alt Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang
med det underdåniga utlåtande öfver Revisorernes anmärkningar
vid i834 och 1835 årens Räkenskaper för Carl Gustafs Stads Gevärs-Faktori,
som Eders Kongl. Maj:t lärer i Nåder pröfva skäligt att
llän f. d. Directionen öfver Faktoriet infordra, ville i Nåder inhämta
dess yttrande, huru ofvanberörde förskott blifvit användt samt när och
hvar de för år i83o tillverkade gevär blifvit aflemnade, eller ock att
Kammar-Rätten må erhålla Nådig befallning att efter dit ingångne Räkenskaper
i underdånighet uppgifva förhållandet härmed.
Revisorerne hafva fästat deras uppmärksamhet vid den, till följd
af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse den 25 Maji i835, skedde afföring,
bland utgifterne, af 32,000 R:dr såsom en leverering till nybyggnad
vid Carl Gustafs Stads Gevärs-Faktori; och hafva Revisorerne
ansett att dessa, för gevärstillverkning anslagne, men sålunda använde
medel, bordt i Räkenskaperne balanceras och icke såsom utgift afföras,
så länge och intill dess beslut om ersättningen blifvit i behörig väg
fattadt.
Då med ifrågavarande, såsom beräknad tillgång å anslaget till
ökande af Gevärsförråden, befintlige medels anvisande till nybyggnad
af verkstadshus vid Faktoriet, var, till fördel för Staten, afsedt en ökad
och efter tidens fordringar förbättrad vapentillverkning och behållningens
användande på detta sätt alltså innefattade en förberedande åtgärd
i och för det med anslaget åsyftade ändamål, har Collegium, som af
högstberörde Nådiga skrifvelse icke kunnat hämta anledning till summans
balancerande i Räkenskaperne för Extra anslaget, destoheldre derifrån
densamma alfort, som medlen blifvit, till ett uppgifvet ändamål,
definitift anviste.
Slutligen hafva Revisorerne erinrat, att ehuru Rikets Ständer vid
i83o års Riksdag beslutat, att de till Försvarsverkets iståndsättande då
beviljade Extra anslag borde i Banken förräntas, på sätt för långifvare
i allmänhet vore bestämdt, år i834 och i835 för Artilleri- och Utrednings-Afdelningarne
betydliga summor varit oförräntade i Banken
qvarstående.
Till bemötande häraf får Collegium underdånigst anföra, alt då förväntningen
af Extra anslaget icke blifvit Collegium i Nåder uppdragen och
då dessutom medlen, såsom afsatla alt för bestämda ändamål och utgifter
efter hand utbetalas, måst utan föregången uppsägning hållas disponible,
Collegium ansett sig icke tillständigt vara alt om utlåning deraf någon
åtgärd vidtaga; varandes deremot, under en sednare tid och i följd af
inträffade förändrade förhållanden, af Eders Kongl. Majit uti Nådig
skrifvelse ilen i3 Augusti 1835 föreskrifvet, att tills vidare ej behöflige
summor af så väl Artilleri- som Utrednings-Afdelningarnes Extra anslag
skulle uti Rikets Ständers Riksgälds-Contor förblifva qvarstående och
derstädes förräntas, intilldess, uppå underdånig anmälan om behofvet
deraf, Eders Kongl. Majit täcktes anbefalla försträckningarnes återfordrande,
för att hållas försvarsverket för afsedde ändamål tillhanda.
Krigs-Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdanigstc, (ropligtigste
tjenare och undcrsåter
AXEL MÖLLERHJELM.
D. W. SILFVERSTOLPE. C. J. SALOMON.
Stockholm den 19 April i838. Fr. Pauli.
Kongl. Majit underdånigst, nied utlåtande öfvei Rikets Ständers Revisorers
år 1837 afgifne Berättelse, angående granskning af Artilleri-Afdelningens Räkenskaper
för åren 1834 och IÖ35.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majlis Nådiga Remiss å den berättelse,
Rikets Ständers näsllidet år församlade Revisorer till granskning af
i834 och i835 årens Räkenskaper afgifvit, rörande nyssnämnde tvänne
års redogörelser för Wadstena Krigsmanshus-Cassa, får Krigs-Collegium
i underdånighet afgifva följande utlåtande:
Då Revisorerne förklarat, att de, vid desse med ordning och rådighet
förde Räkenskaper icke funnit något att erinra och att Cassans
säkerhets-handlingar, vid skedd inventering, befunnits i behörig ordning,
samt följaktligen, i desse afseenden, någon förklaring icke är att
afgifva; får, med anledning af Revisorernes anmälan, att de, uppå enahanda
skäl som blifvit anförde i 4‘de punkten af berättelsen angående
granskning af Militiae Boställs-Cassans förvaltning, ansett sig böra anmärka,
det jemväl utaf Wadstena Krigsmanshus-Cassa, för år i835
fortfarande utgått arfvoden till tvänne af Collegii civile Ledamöter,
nemligen 4°° R:dr till den ena och 200 R:dr till den andre, Collegiurn
i underdånighet åberopa hvad i denna del är vordet anfördt i
förklaringen öfver anmärkningarne vid Militiae Boställs-Cassans Räkenskaper.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
AXEL MÖLLERHJELM.
A. H. BRANTING. J. F. SEJFPEL.
Stockholm den 4 April i838- O. E. FFåhllerg.
Till Kongl. Majit underdånigst utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers Berättelse,
angående granskningen af Wadstena Krigsmanshus-Cassas Räkenskaper för
åren i834 och i835.
9
Siormägtigste, Allernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss af den 29 sistlidne Januarii har Eders Kongl.
Maj:t behagat infordra Krigs-Collegii underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid granskningen af Räkenskaperne
för Collegii Utrednings-Afdelnings förvaltning åren 1834 oc^ i835.
Revisorerne hafva i första rummet erinrat, att rese- och tractaments-kostnader
för Militaire Emhets- och Tjenstemän, inberäknadt det
å 3:dje Hufvud-Titeln dertill uppförda anslag af 6,666 R:dr 32 sk. årligen,
som genom Utrednings-Afdelningen förvaltas, uppgått:
år 1834 till 19,144: 9. 5.
> i835 d:o  24,326: 33. —
S:r 43,470: 42. 5.
och att dispositionen för delta ändamål således öfversligit de dertill anvisade
tillgångar:
år 1834 med  12,477: 25. 5.
» i835 med  17,660: 1. —
eller för båda åren tillsammans med  30,137: 26. 5.
al hvilka brister den för år 1884 godtgjorts år i836 utaf anslaget till
oförutsedda militaire utgifter, samt den för året 1835, enligt hvad Revisorerne
inhämtat, jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februarii innevarande
år, likaledes blifvit ersatt af förenämnde anslag; i sammanhang med
hvilken erinran Revisorerne fästat deras uppmärksamhet dervid, att
största delen af ifrågavarande resekostnader utgått till följd af Generalordres,
ibland hvilka några, vid anbefallandet af resan och förordnandet
om betalning derför, icke tillika innefatta någon upplysning om resans
ändamål och beskaffenhet eller ens antyda, huruvida den skett i
tjenstärender, hvilket förhållande Revisorerne ansett oförenligt med den
öppna redovisning, som för ifrågavarande Statsmedel bör åligga vederbörande,
hvarförutan Revisorerne af den betydliga bristen för de 2:ne
år, hvilka Revisionen omfattar, trott sig hafva funnit anledning tillden
hemställan, att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om vidtagande af sådane föreskrifter, hvarigenom kunde
förekommas, att anvisningar å anslaget ega rum sedan detsamma
för året till hela beloppet utgått.
— 67 —
1 anledning af dessa framställningar har Collegium skolat i underdånighet
upplysa, att hvarje utbetalning uti ifrågavarande fall grundar
sig antingen uppå allmänna författningar eller på Eders Kongl. Maj:ts,
för hvaije tillfälle, Collegium meddelade Nådiga befallning; och då
resor eller commenderingar af denna beskaffenhet, såsom icke sällan
föranledda af oförutsedda tilldragelser inom förvaltningen af Armeens
angelägenheter, omöjligen kunna till deras antal, vidsträckthet eller
medförande kostnad på förhand bestämmas, då Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga befallningar derom vanligen icke Collegium meddelas förr än
vid samma tid då resorna böra företagas; då, äfven sedan ett uppå
Riks-Staten approximationsvis beräknadt och af flere års erfarenhet såsom
högst otillräckligt bevisadt anslag redan utgått, sådane resor omöjligen
kunna, ulan skada för Eders Kongl. Majrts och Pukets tjenst, fördröjas,
till dess penningar först blifvit hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
begärda och uppå Stats-Contoret anvisade; då de försträckningar
härtill af under händer egande andre medel, som äf Krigs-Collegium
under sistförflutna 16 åren verkställts, uppå underdånig anmälan derom
efter hvarje års slut, blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder godkände
och Collegium på en gång godtgjorde; då någon mera enkel och
derjemte ändamålsenligare behandling af dessa angelägenheter icke torde
af Rikets Ständer kunna begäras eller af Eders Kongl. Maj:t i Nåder
föreskrifvas; samt då slutligen Rikets Ständers Revisorer hvarken mot
redogörelsens form eller mot ziffran någon erinran framställt, täckes
Eders Kongl. Majit Nådigst linna, att någon ytterligare förklaring i
denna omständighet icke af Collegium påkallas. Rikets Ständers Revisorers
anmärkning vid den form, hvaruti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
befallningar om rese- och tractaments-kostnaders utbetalande, understundom
blifvit Collegium meddelade, vågar Collegium i underdånighet
anse vara af sådan beskaffenhet, att den icke tillkommer Collegium att
bemöta. För den Collegium i Nåder uppdragna befattning, alt de erforderliga
tractaments- och skjutskoslnads-medlen vederbörande tillhandahålla,
likasom alt tillse det fullständig redovisning derför varder afgifven,
är tillräckligt, att Collegium i de Nådiga befallningar, dem Eders
Kongl. Majit, antingen med contrasignation af Stats-Secreteraren för
Krigs-Ärenderne eller genom Herr General-Adjutanten för Armeen,
låter till Collegium utfärda, får emottaga underrättelse: om personen
som resan bör företaga, om den eller de orter, till hvilka resan är bestämd,
samt om den tjenstegrad eller klass, enligt hvilken den commen
-
— 68 —
derade personen eger att den honom beviljade ersättning utbekomma;
blifvande resans föremål eller angelägenhet deremot af Eders Kongl.
Maj:ts egen Nådiga pröfning allena beroende.
Beträffande Revisorernes förmälan, att, i afseende på den genom
bägge redogörelse-åren balancerade äfven af föregående Revisorer omnämnda
fordran hos Kongl. Spanska Regeringen af 9,909 R:dr 26 sk.
10 r:st., för utredningspersedlar, som år 1814 lemnats ett i Götheborg
varande Spanskt Detascliement, någon annan åtgärd sedan nästföregående
Revision icke skolat ägt rum, än att, uppå Krigs-Collegii till Pierr
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne i ämnet aflålne skrifvelse den 9
September 1836, det svar under den 3 derpåföljde October erhållits,
att de politiske oroligheterne, som skakat Spanien, troligen lagt hinder
i vägen för denna liqvids uppgörande, får Collegium i underdånighet
upplysa, alt Collegium under den 20 October i83y och den 2 nästlidne
Februari hos Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne ytterligare
anhållit om upplysning i hvad skick otnförmälde ersättningsanspråk
sig befunne; och har Herr Stats-Ministern uti skrifvelse den
23 i sistnämnde månad ej allenast tillkännagifvit, att, sedan Kongl.
Maj:ts Chargé daffaires vid Kongl. Spanska Hofvet inkommit med vissa
förslag, som, i händelse de å båda sidor antagas, skulle bidraga till
underlättande af liqviderandet utaf Svenska Kronans förevarande fordran,
bemälde Chargé d’affaires, under den 2 nästlidne Februarii, i
detta afseende erhållit nödige instructioner, utan ock förklarat sig vilja,
så snart något i ämnet varder afgjordt, derom lemna Collegium underrättelse.
Af de 2:ne uti 3:dje momentet af Revisorernes anmärkningar om
förmälde
balancerade fordringar:
a) hos Colonial-Ärendernes Departement för till Garnisonen å S:t Barthelemy
afsände diverse Beklädnads-, remtygs- m. fl. persedlar: rätteligen
utgörande t,663 R:dr 46 sk- 3 r:st.; och
b) hos Ståthållare-Embetet vid Drottningholms och Svartsjö Slott för
åtski 1 lige från Utrednings-förråden erhållne persedlar, 222 R:dr 16 sk.,
har den sistnämnde redan blifvit den jo Julii sistlidet år till Collegii
Cassa inbetald, hvaremot Collegium, för inbekommande af dess fordran
hos Colonial-Ärendernas Departement, uti skrifvelser till Chefen för
samma Departement af den 20 October i83y och den 2 sistlidne Februarii,
gjort förnyade framställningar, hvarå något svar likväl ännu
icke kommit Collegium tillhanda, under afvaktan hvarå några vidare
69
åtgärder, i anledning af Revisorernes hemställan om denna posts befordrande
till afskrifning, icke kunna af Collegium vidtagas.
Under granskning af Utrednings-Afdelningens afgifna Redogörelser
för det så kallade Extra Anslaget till upphandlingar af persedlar i reserv,
hafva Rikets Ständers Revisorer fästat deras uppmärksamhet vid
följande omständigheter, nemligen:
r:o. Att en iåneförsträckning inom denna Afdelning af Extra Anslagsmedel
lill de Ordinarie, bokförde under namn af anticipation, ägt
rum år 1834 med 96,691 R:dr 43 sk. 6 r:st. och år 1835 med 72,691
R:dr 18 sk. 6 r:st., som vid i835 års slut ännu icke voro återbetalde,
hvilken åtgärd synts oförenlig dels med de gällande föreskrifter, som
innebära det Extra Stats-anslaget icke må med det Ordinarie sammanblandas
utan fastmera bör serskildt bokföras, dels med stadgandet om
Extra Anslagets förräntande så länge och till så stor del, som icke beliöfdes,
för att jemväl komma Försvars-Verket till godo.
Till bemötande af dessa erinringar, har Krigs-Collegium skolat inför
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet upplysa, att, då, enligt hvad
i834 och 1835 årens Hufvud-Böcker för Utrednings-Afdelningens Ordinarie
Statsmedel utvisa, lefvereringarne från Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-Conlor af de lill Ordinarie Utgiflernes betäckande erforderliga
och uppå de årliga Staterne i Nåder anvisade medel i den fördröjda
ordning blifvit verkställde, att Utrednings-Afdelningens fordran
bos Stats-Contoret utgjorde vid 1834 års utgång 343,026 R:dr 12 sk.
g r:st., och vid 1835 års slut 210,624 R:dr 35 sk. 11 r:st., täckes
Eders Kongl. Maj:t i detta förhållande linna en nöjaktig förklaring,
hvarföre Ivrigs-Collegium, hvars utbetalningar äro ovilkorliga och på
bestämda terminer måste till Regementerne verkställas, i saknad af de
Ordinarie Statsmedel, hvilka först under det följande årets lopp fått af
Collegium emottagas, sett sig föranlåtet att, genom anticipation af under
bänder ägande och för tillfället icke till afsedda ändamål behöflige
Extra Statsmedel, betacka de för handen varande oundvikliga ordinarie
behofven. Att dessa anticipalioner, utgörande vid 1834 års utgång
96,691 R:dr 45 sk. 6 r:st., och vid slutet af år 1835 — 72,691 R:dr 18 sk.
6 r:st., hvilka godtgjorts Extra Stats-anslaget i samma mån, som de
Ordinarie Statsmedlen fått från Stats-Contoret emottagas, kunnat blifva
och jemväl blifvit utan all sammanblandning de serskilda fonderne
emellan verkställde, bevisas tillförlitligen derigenom, att serskild Hufvudbok
för dessa fonder, efter hvarje Redogörelseårs utgång, blifvit hos
' v - - L> i ' O —
i äiHciöi lust hafva Llifvit Evira Slats-anslaget tillskyndad, liar Collegium
underdåuigst bordt förklara, alt Collegium icke läll emottaga någon
Eders Kongl. Maj:ts Kådiga befallning örn Extra Statsmedlens förräntande
vid andra än de tillfällen, då Spekulanter å till lefverering utbjudna
effecler, erbjuda sig att, emot vilkor af borgen och räntas erläggande,
förskott ä den fordrade betalningen emottaga; oell är det
Riksgälds-Conloret, men ingalunda Krigs-Collegiuni, som under den
i3 Augusti iS35 erhållit Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse att, emot
3 procents ränta, få göra fruktbar den odisponerade behållning af Extra
Stats-anslaget, 81,507 R:dr 4° s^-> hvilken ännu i Riksgälds-Contorets
vård innestår.
I den händelse Krigs-Collegium, i stället alt, så som skett och
med en omtänksam hushållning varit förenligt, hafva till oundvikliga
ordinarie utgifter, under kort tid, anticipalionsvis användt under händer
ägande Extra Stals-medel, sökt, genom trägna påminnelser, förmå StatsConloret
att de ordinarie anslagen inom de af Eders Kongl. Maj:t Nådigst
bestämda terminer till Collegium aflemna, bade Slals-Contoret sannolikt
sett sig föranlåtet att, i samma mån, anlita Riksgälds-Contorets
tillgångar, då verklig ränteförlust för Stats-Verket måst uppkomma, så
framt dessa påskyndade levereringar icke annorledes än genom nya låns
upptagande kunnat beredas. Det administrationssätt, som af KrigsColiegium
i detta fall blifvit iakttaget, bade fördenskull vid närmare
skärskådande förtjenat att af Rikets Ständers Revisorer, helt annorlunda,
än nu ägt rum, uti Berättelsen vidröras och bedömas.
2:0. Att, enligt hvad befunnits vid granskning af de med lefveranteurerne
ingångne contracter och derpå grundade liqvider, de fleste
bland dessa contracter, genom öfverskridande af den fastställda lefvereringslerminen,
blifvit å lefveranteurernes sida åsidosatte, utan att det
i contracterna intagna vilkor af böter för försummelsen vid något enda
tillfälle finnes vara tillämpadt, hvarjemte den förmån förunnats lefveranteurerne
att, efter den förflutna lefvereringsterminen, räntefritt begagna
icke sällan ganska betydliga förskolter. Under båda åren, vid
serskildta tillfällen, har jemväl tillstånd blifvit meddeladt, ej mindre
att på en annan lefveranteur Öfverlåta ett contract, sedan detta redan
länge varit, genom uraktlåten lefverering, förverkadt, än ock att vid
sådan händelse, utan ränta till Afdelningens Cassa återställa det å samma
contract uppburne förskott, som alltså utan någon motsvarande fördel
lör det allmänna, iklädt sig egenskapen af en låneförsträckning, till
vinst enskildt för lefveranteuren.
Krigs-Collegii rätt att ”då contract om lefveranser till Kronan ej
”uppfyllts, pröfva huruvida de utstakade böter skola utlagas eller om
"sådane skäl äro för handen att, då någon olägenhet ej af försummel”sen
för Kronan inträffat, tilltal må förfalla”, är uttryckligen grundlagd
i 24 §• af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, huru förhållas
skall vid besigtningar och öfverbesigtningar, af den 20 December 1825
samt genom Edeis Kongl. Moj:ts till Collegium aflåtna Nådiga skrifvelse
den 28 Augusti i832 ytterligare fasställd och bekräftad. Denna Collegium
Nådigst förunnade pröfningsrätt har med omsorgsfull noggranhet
blifvit utöfvad, och de skäl, som dervid blifvit antagne, lära, lika litet
som Collegii i dylika frågor meddelade beslut, kunna emot 90 §. Regeringsformen
någonsin blifva föremål för Rikets Ständers eller deras
Utskotts pröfning.
Att, vid de af Rikets Ständers Revisorer, icke till bestämd tid
eller person angifna fall, då Krigs-Collegium beviljat lefveranteurer
antingen anstånd med lefvereringens fullgörande, eller rättighet att densamma
på annan man öfverflytta, eller rent af befrielse från contractets
slutliga uppfyllande, vid hvilka tillfällen Kronans rätt och fördel dock
aldrig blifvit af Collegium förbisedda, ränta å uppburna förskotter ej
är vorden lefveranteurerne affordrad, torde derigenom få anses förklaradt,
att, då någon ränta för sådane händelser icke blifvit i conlracten
betingad, densamma ej heller, emot stadgandet i g Capitlet HandelsBalken,
kunnat vederbörande lefveranteurer till last föras. I öfrigt och
då de af Collegium meddelade anstånds- eller befrielse-resolutioner
grundat sig uppå bestyrkta sjukdomsfall, olyckshändelser eller andra
af Collegium kända och erkända hinder för contractens fullgörande, har
Collegium ansett med sin pligt oförenligt, att, genom räntas åläggande
såsom vilkor för det sökta anståndet, försvåra möjligheten för en af
oförutsedda motgångar träffad leveranteur att, utan uppoffring af sjelfbestånd
och timligt väl, det ingångna åtagandet sig afbörda.
Rcvisorerne hafva sjelfve antagit, att den i Riket år 1834 härjande
Cholera-farsoten kunnat gifva Krigs-Collegium bevekande anledningar *
— 72
4
att anstånd med en del contracters fullgörande bevilja, och Revisorerne
hafva i denna förmodan träfFat den, i flesta händelser, för Collegii tillgöranden
antagna grund; men Revisorerna hafva förbisett, att följderna
af denna farsot, särdeles uppå klädestillverkningen i Riket, visade sig
icke mindre tryckande det påföljande året i835, då, såsom följd af
den utländska gröfre ullens det föregående året hämmade införsel i Riket,
de för året i835 genom äldre contract bestämda klädeslefveranser
omöjligen kunde af vederbörande fabrikanter inom utsatta terminer
fullbordas.
I öfrigt och då Revisorerne icke kunnat uppgifva, att någon förlust
eller annan olägenhet blifvit Stats-Verket tillskyndad, hvarken vid
slutliqvid öfver de af Krigs-Collegium utgifna förskotter, de der alla
redan längesedan finnas nöjaktigt godtgjorde, eller såsom följd af de af
Krigs-Collegium en del lefveranteurer beviljade anstånd, torde hvad af
Revisorerne i dessa omständigheter anfördt blifvit icke till någon åtgärd,
hvarken af Eders Kongl. Majit eller Rikets Ständer, böra föranleda.
Ilevisorernes förmodan, att lefveranteurer någon gång uppburit fopskotter
utöfver lefveransens halfva värde, är föranledd af ett missförstånd
om rätta förhållandet, enär ur Krigs-Collegii Utrednings-Afdelnings
Räkenskaper icke slår att bevisas, det en lefveranteur, såsom
verkligt förskott, någonsin fått lyfta större summa, än den contraherade
varans halfva värde. Deremot och sedan persedlar, i värde
fullt motsvarande det lyftade förskottet, först blifvit aflemnade och vid
besigtning godkände, samt förskottet, uppå sådant sätt de facto är vordet
till fullo afbördadt, har Collegium någon gång medgifvit lefveranteurer
alt, äfven före conlraclcts slutliga fullgörande och lill underlättande
deraf, utbekomma mindre summor, vid intet tillfälle öfverstigande
en redan lefvererad och godkänd varas värde. Att någon ränta för så
beskaffade summor, innefattande lefveranteuren tillkommande betalning
men ingalunda något förskott, icke rimligen kunnat af Collegium fordras,
täckes Eders Kongl. Majit finna af det här utredda förhållandet
vara tillförlitligen ådagalagdt.
Huruvida, på sätt Rikets Ständers Revisorer ansett, ”de nu gäldande
författningar, rörande vilkoren för meddelande af anstånd med
”fullgörande af ingångna lefverans-contracter och för förskotters meddelande
af Statsmedlen” erfordra mera bestämda föreskrifter, blifver
af
— 73 —
af Eders Kongl. Majlis Nådigste pröfning beroende. För egen del finner
Krigs-Collegium, på grund af den förflutna tidens erfarenhet, och
då inga olägenheter eller förluster härflutit af redan existerande stadganden,
sig sakna anledning, att ett förslag i detta afseende inför
Eders Kongl. Majit i underdånighet framlägga.
Krigs-Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
undcrdånigstc och tropligtigite
tjenare och undersåter
AXEL MÖLLERHJELM.
GUSTAF SÖDERBERG. A. H. BRANTING.
Stockholm den 6 April t838. C. A. Sehell. H- kVlil
-
Kongl. Majit underdånigst med utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers Berättelse
rörande granskningen af Räkenskaperna för Collegii Utrednjngs-Afdelnings
förvaltning åren i834 och i835.
10
Siormägtigste, Alternådigste Konung!
Till åtlydnad af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning uti Remiss den
39 nästlidne Januari uppå de af Rikets Ständers år 1837 församlade
Revisorer framställde anmärkningar vid Militiae Boslälls-Cassans Räkenskaper
för åren i834- och i835-, får Krigs-Gollegium i underdånighet
sig utlåta^
Jemte anmälan att Militiae Boställs-Cassans säkerlietshandlingar funi»its
i behörig ordning, hafva Revisoreme andragit:
1:0. ”Efter det vid i835 års Stats-Revisionr i afseende på förhållandet
med en f. d. Landshöfdingen Grefve N. Gyldenslolpes skuld
"till Militiae Boställs-Gassan, blifvit anmärkt, bland annat, att samma
”skuld, som efter af Kongl. Majit i Nåder beviljad eftergift af hälften,,
"utgjorde gg5 R:dr, ej funnes i Räkenskaperne balancerad, så har denna
”fordran i i835 års Hufvudbok blifvit intagen och såsom Gassans fordran
bland utgående balancen utförd, hvarvid Revisorne tillika inhämtat,
att ehuru Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 4 Februari
"i832, när berörde eftergift beviljades, tillika förunnat Grefve Gyldenstolpe
fyra års anstånd med återbetalningen af detta, sedan år 18it
”räntefritt innehafda förskott, i följd hvaraf slulliqvid borde innan i836
”års slut hafva blifvit erlagd; så har likväl, efter hvad i 1835 års
”Hufvudbok finnes uppgifvet och åberopad t, Kongl. Majit uti Nådigt
"Bref den 1 Februari i836 ytterligare beviljat sex års anstånd med li"qviden,
på det sätt alt en sjettedel af skulden borde årligen under de
”sex åren inbetalas.”
I afräkning å f. d. Landshöfdingen Grefve N. Gyldenslolpes
skuld till Militiae Boställs-Gassan, pq5 Ridr, hafva afbetalningar blifvit
verkställde enligt föreskriflerne uti Kongl. Majlis Nådiga Bref den 1 Februari
r836, så att återstående beloppet vid 1887 års slut endast utgjorde
663 Ridr 16 sk.
2:0. ”Cassans till år i836 ulbalancerade skulder uppgå till ett
sammanräknadt belopp af 8,911 Ridr 3y sk.,, hvilka' innefatta tvenne
särskilda hufvudsummor, nemligen:
4>4^9: 2^* Ir- särskildt upprätladt sammandrag Öfver de till
”Militiae Boställs-Gassan åren »831 och 183a lefvererade
"medel, som icke i räkning blifvit afförde och balan"ceras
intilldess qvittencerne derför inkomma; samt
”4,422: ji. g. enligt särskildt upprättadt sammandrag öfver fordringar
hos och öfver lefveringar till Militiae Boställs’'Cassan.
”
”Revisorerne finna det anmärkningsvärdt, att de under förstnämnde
”hufvudsumma 4>4%: 2^« M» inbegripne poster, innefattande lefvere"ringar
från Ränterierne, icke blifvit alltsedan 1831 och i832 befor"drade
lill utredning och liqvid, hvarföre Revisorerne anse, det någon
”åtgärd bör vidtagas till vinnande deraf, så alt, derest vid sådan utredning
befinnes, att medlen rätteligen böra från Militiae Boställs-Cas”san
återställas, betalningen äfven måtte för sig gå och såmedelst skul~
”dens fortsatta balancerande år från år, ledande till ovisshet vid om»
”dömet öfver Cassans verkliga behållning, undvikas.”
”Under den sednare skuldsumman 4>422i ir. 9. innefattas dels
”Archiv-Cassans och aflidne Kamererare!» Schagerströms under båda
”åren till oförändradt belopp balancerade fordringar, för den förra
”i,65o Ridr och för den sednare 95 Ridr 37 sk. 6 rist., dels ock öfver”lefvereringar
i åtskilliga mindre poster, i de fleste fall allt sedan 1829,
”i83o och 183r årens räkningar, om hvilka skulders utredande och
”liqviderande Revisorerne till alla delar åberopa hvad i nästföregående
”moment yttrats.”
”Härjemte förekommer under den sednare summan ett först i 1835
"års Räkenskap upptaget skuldbelopp 2,628 Ridr 4° sk. 7 rist., om hvars
"tillkomst Räkenskaperna innefatta följande upplysning:”
”Genom Kongl. Brefvet af den 17 Juli 1796 förordnades, att alla
”hus på Öfverste-Lieutenants-bostället Åby vid Helsinge Regemente,
”sorn då varande Arrendatorn ansåg sig för hemmansbruket icke behöfva,
fingo på auction försäljas och de derför inflytande medlen,
”med den husrötesumma, som afträdare!» erlagt, samt den af honom er”lagde
ränta för uppburne medel till reparationer, dem han underlåtit
”verkställa, utgörande tillsammans 38-4 Ridr i3 sk. 7 rist., läggas tillhopa
med den årliga afgift, som Arrendatorn under 25 års arrende"tid,
i stället för årlig byggnad, erbjudit sig erlägga med 4° Daler
”Silfvermynt, samt alt desse således inflytande medel skulle särskildt
”förräntas och i Hnsesyns-Conlorets Hufvudbok redovisas, för alt, när
”arrendetiden lilländagått, till capital och upplupne räntor tagas till
”fond för uppbyggande af nya hus på en tjenligare plats. Sålunda in
-
— 76 —
”flutne medel, jemte bespard ränta, blefvo år 1798 utlånte och den
”12 Juni 1815 till Militia? Boställs-Cassan återbctaide med 471 R:dr
”Sj sk. 6 r:st. Banco utom upplupne räntor.”
”Sedermera upphörde särskild räkning för dessa medel, intill dess
”de år 1835, efter förutgånget beslut af Kongl. Krigs-Collegium, i Mi
litiae
Boställs-Cassans Hufvudbok, såsom en dess skuld uppdebiterades
”till förenämnde belopp, grundadt på vederbörande Contors uträkning
”öfver de under tiden upplupne räntor.”
”Revisorerne anse det leda lill förvillelse, att ifrågavarande medel
”särskilt bokföras och framgent balanceras, såsom en Cassans skuld,
”hvilket i sjelfva verket icke är förhållandet, enär någon egentlig fordringsägare
icke finnes och återbetalning deraf icke kan ifrågakomma
”i annan ordning, än att Militice Boställs-Cassan, i afseende å boställets
”bebyggande, fullgör de förbindelser, som densamma, enligt gällande
”föreskrifter, tillböra.”
Rörande de under denna punkt först anmärkte 4,4^9 R;dr a5
sk. 11 r:st., hafva infordrade redovisningar och upplysningar numera
inkommit, och kommer beloppet att uti i836 års Hufvudbok liqvideras
och redovisas.
Beträffande dernäst omförmälde 4>432 R-dr 11 sk. 9 r:st. och de
särskilde poster, af hvilka denna summa utgöres, förekommer: a) ArcbivCassans
fordran i,65o R:dr. Enligt Kongl. Brefvet den 10 December
1806, borde af det accordsbelopp, som utgick til! Officerare vid Regeruenterne,
hvilka befordrades till lön på Stat vid Fältmätuings-Corpsen,
bildas en utlåningsfond, angående hvars förvaltning och räntans disponerande
ytterligare blifvit förordnadt uti 16 §. 8 momentet af Kongl.
Majrts Nådiga fnstruction för Topografiska Corpsen den 1 1 November
1834? hvilket förhållande ådagalägger, att desse medel icke kunnat, såsom
Revisorerne ansett, afliqvideras, utan bordt, icke såsom skuld, utan
såsom depositum i Räkenskaperne på- och afföras, samt årliga räntan
deraf redovisas, b) aflidne Kamereraren Schagerströms balancerade fordran
95 R:dr sk. 6 r:st., utgörande en outtagen återstod af bans
lön för år 1793, som enligt Krigs-Collegii beslut den 27 April 1795
skulle tillsvidare innestå, men nu kommer att afskrifvas uti i836 års
Hufvudbok, c) till Öfverste-Lieutenants-Bostället Åbys bebyggande afsatte
2,628 R:dr 4° sk. 7 r:st. Revisorerne hafva sjelfve anfört historiken
rörande denne, för uppgifvet ändamål reserverade byggnadsfond,
men ansett det leda till förvillelse, att medlen särskilt bokföras och ba
-
— 77
lanceras såsom en Militice Boställs-Cassans skuld, hvilket likväl efter
Revisorernes tanka icke är förhållandet, enär återbetalning af ifrågavarande
medel icke kan äga rum annorlunda, än att Cassan genom boställets
bebyggande fullgör hvad densamma enligt gällande föreskrifter
åligger. Denna åsigt vore rigtig, om berörde summa tillkommit genom
försäljning af caractershus och skulle framdeles till uppbyggande af ett
dylikt hus användas; men då, enligt hvad det åberopade Kongl. Brefvet
af den 17 Juli 1796 utvisar, desse medel, som influtit genom laga
husens försäljning, skola reserveras och genom utlåning ökas, för att
dermed uppföra nya laga hus, när sådant ifrågakommer, och med hvilkas
byggande Cassan icke har att skaffa, hafva samma medel, såsom ett
depositum bordt, så lill capital som ränta, särskildt bokföras och balanceras,
helst ett annat redovisningssätt varit ledande till förvillelse jemväl
för dem, hvilka bade sig anbefallt, att tillse, det medlen förvaltas
efter gifne föreskrifter, d) det öfriga af förberörde 4>422 R:dr 11 sk.
9 r:st. består uti åtskilliga smärre poster på tillsammans 47 R:dr 29 sk.
8 r:st. och har uppkommit genom öfverlefvereringar dels af redogörare,
dels af Cassans låntagare, hvilka afliqvideras uti det nästpåföljande
årets räkenskaper.
3:o. ”Då den i och för Boställs-Cassans förvaltning anställde personal
uppgår till icke mindre än tolf ordinarie Tjenstemän med en år”iig
ordinarie Aflönings-Stat af 5,420 R:dr 3o sk., utom ljuspenningar
”och andre mindre expenser; så synes det ock, som Cassan icke
”bordt för hvardera af åren 1834 oc^ 1835 belastas med en särskild
utgift af 5o R:dr för bokslutet, hvilket måste anses inbegripet
”under någon af de lönade Tjenstemännens åligganden.”
Staten och Aflönings-Listorne, hvilka Revisorerne haft att tillgå,
ådagalägga ett annat förhållande. Indelnings- och Boställs-Contorets
personal består endast af fyra Tjenstemän, nemligen Kamereraren, Revisorn,
som tillika bestrider Notarie-göromålen för Contorets ärender,
och tvenne Kammarskrifvare, hvilka Tjenstemäns tid är upptagen icke
endast af göromål, tillhörande Cassa-Förvaltningen, utan jemväl och
hufvudsakligast af sådane, som hafva gemenskap med Indelta Arméens
aflöning, caractershus-byggnader, inqvarterings-ersättningar, med mera;
men utom desse Tjenstemäns aflönande, bör Militiae Boställs-Cassan,
enligt Krigs-Collegii nya organisation och derpå grundade AflöningsSlater,
jemväl bidraga till aflöning för dem af Collegii Ledamöter och
Tjenstemän, hvilka med Indelnings- och Boställs-ärenderne hafva att
■78 ■*-
skaffa, nemligen tvenne Ledamöter, Advocat-Fiscalen och Canzlisten i
Advocat-Fiscals-Contoret, Actuarien och Canzlisten i Actuarie-Contoret,
samt Casseuren, som tillika är Casseur vid Krigsmanshus-Cassan, hvarförutan
Cassan aflönar en Kammardräng. Den slutsats Revisorerne velat
draga af uppgiften om Contorets stora personal, nemligen alt det
genom Kongl. Brefvet den 22 November 1825 Kamereraren lillagde särskildta
arfvode för bokslutet, icke borde äga rum, lärer således böra
förfalla.
4:o. ”1 sammanhang med frågan om förvaltnings-koslnaden, före
kommer
jemväl, att sedan Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
”den 6 November 1834 N;o *84> angående regleringen af utgifterne unker
Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel, bland annat och i afseende å
”den af Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Proposition för Kongl. Krigs-Col”Jegii
nya Stat äskade lönefyllnad af 4<)7 R-'dr 3 sk. 2 r:st. med 1631
”tunnor Span mål derunder, beviljat uppförandet af penningebeloppet
”å Kongl. Krigs-Collegii Stat, med det förbehåll, att de arfvoden, som
”af särskilde Cassors medel till Krigs-Råden hittills utgått, dädanefter
”icke skulle dem tilldelas, så har Kongl. Maj:t uti Nådig skrifvelse den
”24 Januarii 1835 förklarat, ”att enär dessa arfvoden endast blifvit
”tills vidare beviljade, samt med Kongl. Maj:ts obestridliga rätt alt förordna
om Cassoi nes förvaltning, äfven följde den, att bestämma om
”kostnaderne dervid, ville Kongl. Ma jr t vid förefallande ledigbeter af
”Krigs-Råds-Embeten taga uti öfvervägande, huruvida omförmälte arf”voden
borde fortfarande tilldelas eller icke;” ”och hafva Revisorerne
”inhämtat, att jemte del Rikets Ständers vid sednaste Riksdag för Kongl.
”Krigs-Collegium fastställde nya Stat med nämnde tillökning blifvit från
”och med år 1835 tillämpad, så har tillika, utan afseende å Rikets
”Ständers dervid fästade berörde förbehåll, ifrån Militiae Boslälls-Cassan,
”äfven för år 1835, i likhet med hvad de föregående åren ägt rum,
”utgått lill tvenne Civil-Ledamöter i Kongl. Krigs-Collegium, arfvoden
”af 400 R:dr lill den ena och 200 R:dr till den andra af bemälte Le”damöter,
utom den ordinarie lön af 1,600 R:dr med derunder beräk”nade
i52 tunnor Spanmål, som derjemte är för dem anslagen.”
Om Revisorerne med denna framställning åsyftat, att eihålla
en närmare utveckling af motiverne för del framställda förhållandet,
så skulle Collegii åliggande nu vara, att söka undanrödja allt tvifvel
om dessa motivers giltighet; men då Revisorerne sjelfve åberopat Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 24 Januarii 1835, hafva de påtagligen endast
velat antyda, att frågan tillförene i behörig ordning förevarit och blifvit
afgjord.
Krigs-Collegium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad,
trohet och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
-
underdånigste, tropligtigsle
tjenare och undcrsater
AXEL MÖLLERHJELM.
C. 3. SALOMON. J- F> SEIPPEL.
Stockholm den 28 Mars 1838- Brunskog.
Underdånigst med förklaring Öfver Rikets Ständers Revisorers år 1837 afgifne
anmärkningar.
— 80 —
Stormägtigste, Allernådigstc Konung!
Efter verkställd granskning af Krigs-Collegii Fortifications-Afdelnings
Hufvudböcker för åren i834 och i835, hafva Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer utfärdat följande anmärkningar, hvaröfver Eders
Kongl. Maj:t genom Nådig Remiss af den i g Januari detta år täckts
infordra Krigs-Collegii underdåniga utlåtande, nemligen:
1:0. ”Uti Afdelningens Räkenskaper fortfara att år från år balanseras
åtskillige så väl skulder, som fordringar för ved och lysnings”ämnen
till flere Fästningar, ända från åren 181 x och 1812, "utan att
”under de år, som nuvarande Revisions-förrättning omfattar, någon åtgärd
synes vidtagen för slutlig utredning och liqvid derom. Revisorerne
anse att en sådan utredning bör utan vidare uppskof företagas,
på det att antingen liqvid eller afskrifning, allt efter förekommande
omständigheter, i hvarje särskilt fall, må kunna äga rum och
"Räkenskaperne från ifrågavarande summors vidare balancerande befrias.”
2:0. ”Likaså fortfara att årligen balanceras under ett särskilt conto
”för äldre balancer, ett äfven för åren 1834 och >835 oförändradt belopp
af 16,991 R:dr 26 sk. 6 r:st., utgörande till största delen Afdelnin”gens
fordringar hos fordna under Forlifications-Departementet lydande
"Cassör å befästade ställen i Finland, alltsedan den tid, då nämnde
”Provins var med Sverige förenad.”
”1 sammanhang härmed hafva Revisorerne inhämtat, att sedan, i
”följd af en med Kejserliga Ryska Regeringen den 16 Junii 1824 af”slutad
Liqvidations-Convenlion, i5o,ooo R:dr tillfallit Svenska Kronan,
såsom ersättning i ett för allt, för dess fordringsanspråk i Finland, så
hafva Rikets Ständer, vid 1828—i83o årens Riksdag, uppå väckt fråga
om fördelningen af nämnde ersättningsbelopp, genom underdånig skrifvelse
den 25 November 1829, jemte meddeladt beslut i sådant hänseende
,
— 81 —
”seende, hvarigenom stadgades, att, efter det Stockholms Barnhus,
"Wadstena Krigsmanslms-Cassa och Magazins-Inrätlningen åtnjutit de
"för dem då bestämda ersättningsbelopp, skulle återstoden, 81,664 B.;dr
”tilläggas öfverskotten på Stats-Verkels .inkomster, tillika förklarat, ”att
”de i vederbörande Verks Räkenskaper ännu balancerade summor för
"fordringar i Finland, hvilka af de influtne i5o,ooo R:dr ej blifvit er"satte,
borde afskrifvas.;” hvarefter Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse
"den i5 October i83i, allåtit befallning till vederbörande Embets-Vevk
"om sådan afskrifning.”
”Vid sådant förhållande, förefaller det anmärkningsvärdt, att afskrifningen
sedermera icke blifvit, enligt Rikets Ständers beslut och
"Kongl. Maj:ls derpå utfärdade befallning verkställd, hvarföre Revisorerne
”tillstyrka att Afdelningens ifrågavarande under conto: ”äldre Balancer”
”bokförde fordringar, och deribland äfven de i Sverige, för hvilka nå"gon
ersättning ej är att förvänta, måtte, utan vidare uppehåll, till afskrifning
i behörig ordning befordras;” samt
3:o. ”Genom Nådigt Bref lill Kongl. Krigs-Collegium den 3o Julii
”x831, har Kongl. Maj:t tillåtit att en intill Lif-Gardets lill Häst Cas"sern
belägen egendom å Ladugårdslandet, förut tillhörig Repslagarne
"Sjöstedts Concursmassor, fing^ för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning
"inköpas emot io,5oo R:dr Banco och åt Lif-Gardet till Häst till begagnande
upplåtas, enrot åliggande för Regementet, att, medelst af”kastningen
af de egendomen tillhörande jord- och andre lägenheter,
"sorn lämpligen kunna till enskilde utarrenderas, besörja egendomens
"Iståndsältande, äfvensom de derå årligen ei forderlige reparationer, så
"långt afkastningen der Lil! kan förslå, hvarom redogörelse för hvarje år
"borde till Kongl. Krigs-Collegium och Kongl. Kammar-Rätten ailem"nas;
hvarjemte Kongl. Majit, i afseende på köpeskillings-liqviden för”ordnat,
att Kongl. Krigs-Collegium, som anbefalldes att om köpets
”verkställande besörja, skulle densamma af under händer hafvande me”del
förskottsvis utbetala, emot successiv ersättning på det sätt, att i
”i832 års Stats-Reqvisilions-förslag borde dertill uppföras i,5oo R:dr
”samt sedermera de påföljande åren t,000 R:dr eller mera, så framt
”tillgångarne det medgåfvo.’’
11
82 —
"I följd häraf och sedan Kongl. Krigs-Collegium heslulit, att utbetalningen
skulle ombesörjas genom Forlifications-Afdelningen, som för
"bestridande af denna i årets Stat icke beräknade utgift, upptagit ränte”frilt
lån af Tross-Passevolance-Cassan, har äfven berörde köpeskillings"skuld
blifvit bokförd och balancerad i Fortilications-Afdelningens Rä"kenskaper,
hvilka i det hänseendet utvisa, att ingående balancen vid
"i834 års början upptagit såsom Afdelningens skuld jo,i52 R:dr 32 sk.
”7 r:st., samt utgående balancen vid 1835 års slut 7,182 R:dr 32 sk.
"7 rist., sedan under det förra årets lopp 1,000 Riksdaler, och under
"det sednares 2,000 R:dr, blifvit under titel: "Fästningsbyggnads-medel”
"i Fortifications-Afdelningens Års-Stat till afräkning å denna skuld uppförde.
"
”F.när ifrågavarande utgift icke är af beskaffenhet att kunna hänföras
till dem som rätteligen utgöra föremål för Fortifications-Afdel"ningens
omfattning samt ej heller kan anses tillhöra någon af de öf"rige
Afdelningarne inom Kongl. Krigs-Collegium, anse Revisorerne att
"det för Kongl. Krigs-Collegii Departementer uppförda Slats-anslag,
"hvilket hvarje år befunnits otillräckligt för fjdlande af de serskilda
från Kongl. Krigs-Collegii Afdelningar anmälta årsbehofven, hvaraf en
"icke obetydlig del deröfver årligen måst uppskjutas, icke bordt belastas
med betalningen af ofvannämnde egendom, för inköpet hvaraf,
"enär detsamma ansetts af behofvet påkallad t, tillgång bordt sökas och
"beredas inom besparingarne å 3:dje Hufvud-Titeln eller å anslaget för
"oförulsedde Militaire-utgifter."
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majrts högstberörde Nådiga befallning
får Collegium i underdånighet anföra, att det i i:sta och 2:dra
punkterne anmärkte föihållande icke undgått Collegii uppmärksamhet
och att sådane åtgärder blifvit vidtagne, hvarigenom ifrågavarande
äldre balancer skola befordras antingen till liqvid, så vidt sådan kan
äga rum, eller ock till behörig afskrifning uti 1837 års under afsilning
varande Hufvudbok öfver Fortifications-Afdelningens Ordinarie
Statsmedel.
Vidkommande åter den i 3:dje punkten gjorde framställning rörande
inköpet af f. d. Sjöstedtska egendomen N:o 1 & 4 i Qvarteret
Terra nova å Ladugårdslandet, får Collegium i underdånighet åberopa
— 83
Eders Kongl. Maj:ts den 3o Julii 1831 aflåtne Nådiga skrifvelse, hvarigenom
ifrågavarande egendomsköp blifvit Collegium anbefaldl och derjemte
i Nåder föreskrifvet, att de årliga redogörelserna för egendomens
afkastning borde lill Collegium afgifvas; och som vården om Eders
Kongl. Majrts och Kronans byggnader uti Fästnings- och Garnisonsorterne
i allmänhet, tillhörer Krigs-Collegii Fortincations-Afdelning, har
det jemväl tillhört beröide Afdelning att med f. d. Sjöstedtska egendomen
taga befattning; såsom följd hvaraf de till köpeskillingens lirjvidera
nde förskjutne medlen, hvilka skola till successiv ersättning upptagas
uti de årliga Stats-Reqvisitions-förslagerne för Fortifications-Afdelningen,
bordt uti Räkenskaperne upp- och afföras såsom Fästningsbyggnads-medel,
enär desse utgöra Fortifications-Afdelningens egentliga
och hufvudsakliga Medels-titel; men som vid den tid, då nyssnämnde
köpeskillings-liqvid borde uppgöras, Fästningsbyggnads-medlen dertill
icke lemnade tillgång, upptogs för sådant ändamål, af Tross-Passevolance-Cassan
ett mot behofvet svarande lån, hvilket redan blifvit till
betydlig del betald t och ytterligare kommer att återgäldas på det sätt
och i den ordning Eders Kongl. Maj:t, enligt hvad Revisorerne omförmält,
täckts i Nåder föreskrifva.
Slutligen får Collegium i underdånighet anmäla, att den i Revisions-Berätlelsen
gjorda framställning rörande Extra Anslagen till
Försvars-Verkets isländsältande„ så vidt denna framställning angår
Fortifications-Afdelningen, icke påkallar någon förklaring från Collegii
sida. Collegium bör likväl i underdånighet upplysa, alt af de balancerade
9,200 R:dr 39 sk. 2 r:st., hvilka Revisorerne förmält vara ut~
gifne utöfver det anslagne beloppet, nemligen:
1:0. För Carlsborgs Fästningsbyggnad 6,968 R:dr 8 sk. 6r:st.; och
2:0. För Stockholms befästande åt landsidan 2,232 R:dr 3o sk.
8 r:st. Banco; har den förstnämnda balancen blifvit ersatt förmedelst
de år i836 till Carlsborgs Fästning anslagne medel, och af den sednare,
eller de för utgifter vid Stockholms befästning åt landsidan balancerade
medlen, hafva 2,000 R:dr Banco, dem Collegium, till underdånig
åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 16 November
i833, utaf under händer hafde medel förskjutit, blifvit FortificationsAfdelningen
ersatte genom anslag å den för år i836 Nådigst fastställda
_ 84 —
Ordinarie Stat för nybyggnader och reparationer af de Fästningarne
och Landtförs varet i allmänhet tillhörande byggnader.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
undcrdanigste, tropligtigstc
tjenare ocb undersåtcr
AXEL MÖLLERHJELM.
H. G. « MELIH. J. F. SEIPPEL.
I. C
S. G. Schyberg
Stockholm elen i3 Mars
Guri Gust. Sehmann
X^ill Kongl. Maj:t med underdånigt utlåtande rörande af Rikets Ständers Revisorer
gjorde anmärkningar vid Fortifications-Afdelningens Iiufvudböcker för åren
— 85
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
1 ill underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts medelst Premiss af
den 29 nästlidne Januarii Krigs-Collegium gifna Nådiga befallning,-att
afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Pievisorers år iSd+i
afgifne Berättelse angående samma år verkställd granskning af de till
Krigs-Collegii Andra Departements Underhålls-Avdelnings disposition
ställde fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren i834 och i835,
får Krigs-Collegium å Underhålls-Afdelningen i underdånighet anföra
följande:
Räkenskaperne öfver Andaget för lie varin gs-man skapats vapenöfningar
hafva å Rikets Ständers Revisorers sida icke ådragit sig annat
yttrande, än att fonden häftade, vid slutet af de begge, redovisningsåren,
för till sina ziffertal uppgifne skulder, dem Revisorerne dock
funnit vara godtgjorde, dels med i 835 och i836 årens från 60,000 til!
8o,ooo R:dr förhöjda Stals-anslag, dels förmedelst inställande af en del
mönstringar, och möten. Ehuru detta anförande icke innefattar någon
anmärkning mot fondens förvaltning och i öfrigt med förhållandet öfverensstämmer,
synes ifrågavarande skuldsättningar likväl påkalla den
upplysningen, att de varit en ovilkorlig följd af det till i834 års slut
endast med 60,000 R:dr utgående årliga anslagets otillräcklighet för
Bevärings-manskapels ändamålsenliga vapenöfning, helst de Beväringsskyldiges
antal, i mon af folkmängdens tillväxt, årligen ökats; hvadan
ock en årlig förhöjning af 3o,ooo R:dr uti anslaget blifvit äskad vid
1834 och 1835 arens Riksdag, men af Rikets Ständer endast beviljad
med 20,000 R:dr, hvarigenom, enär de Beväringsskyldige, som välja
sjötjenst, äfven skola lill lands exerceras, då de icke på Flottan användas,
det nu å Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel till 80,000 R:dr
Banco uppförda årliga anslag icke befinnes motsvara de erforderlige
kostnaderne för Bevärings-Imätlningens ändamål, helst serskilde medel
för Sjö-Beväringens exercis lill lands icke finnas anvisade inom Fjerde
Hufvud-Titeln.
Vid Räkenskaperne öfver Anslaget för Exercis-Sqvadronerne hafva
Revisorerne anmärkt, att fonden vid i835 års slut häftade för en
lill 1836 balancerad skuld af 10,917 R:dr 24 sk., å hvilket förhållande
— 86 —
Revisorerne ansett sig icke kunna undgå att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet,
såsom innefattande, efter deras tanka, en afvikelse från
Stats-Regleringen, enär fonden, hvars enda tillgång utgöres af årligt
till bestämdt belopp uppfördt anslag, blifvit försatt i skuld, medelst
upplåningar utan anvisning på ersättning af andra inom Tredje HufvudTiteln
disponible medel, hvilken skuld, i följd häraf, förblifvit fortgående
genom flere år och äfven utöfver det, då den vid 1829 års
Riksdag fastställda Stats-Reglering upphörde.
I afseende å denna anmärkning får Krigs-Collegium i underdånighet
upplysa, att fondens verkliga skuld vid 1835 års utgång blott utgjorde
5,333 R:dr 16 sk. eller återstoden af det, i följd af Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 12 December 1829, ifrån Gamla PassevolanceCassan
till nämnde fond anordnade räntefria förskott af 16,000 R:dr
Bane», för Exercis-Sqvadfonernes vidsträcktare öfningar år i83o, ämnadt
alt godtgöras af det å Riks-Stalens Tredje IIufvud-Titel för nämnde
Sqvadroners underhåll uppförda årliga anslag 22,000 R:dr, medelst inskränkningar
i påföljande årens öfningar; men hvaraf dock den slutliga
liqviden, dels i anseende lill slika inskränkningars menliga inflytande
på Cavalleriets tjenstbarhet, dels i följd af sistföi flutne årens uppdrifna
fouragepriser, hittills icke kunnat tillvägabringas, och med hvilken
liqvid Eders Kongl. Maj:t för öfrigt, uti Nådigt Bref af den i5
Mars i834, förklarat kunna tills vidare anstå; samt att, hvad angår
fondens öfriga anmärkta skulder, Räkenskaperne deremot utvisa en desamma
med 1,007 fbdr 39 sk. 8 r:st. öfver skjutande tillgång, enär de
balancerade oredovisade förskotterne icke böraj på sätt Revisorerne anfört,
anses såsom under året bestridde utgifter, för hvilka Redogörelsen
innan årets slut ej ingått 3 utan såsom förskotter till utgifter,
hvilka skulle utgå af 1836 års anslag, hvarom Räkenskapens verifiealioner
för år 1835 innefatta upplysning, helst desamma ådagalägga, att
den skenbara skuldsättningen till Tross-Passevolance-Fonden för ett belopp
af 7,000 R:dr icke inneburit något annat ändamål, än att antieipationsvis
och emot ersättning af 1836 års anslag, så snart det blefve
disponibelt, kunna tillhandahålla ett förskott af 6,5oo R:dr till utgifternes
bestridande för Skånska Husar-Regementets Exercis-Sqvadrons Nådigst
anbefallde öfningar från och med den 20 Octoher i835 till och
med den 3i Maj i836, och har berörde låneförsträckning blifvit TrossPassevolance-Fonden
godtgjord af Exercis-Sqvadrons-anslaget den 8 Mars
sistnämnde år.
Beträffande 182g års Mötes-Passevolance-Fond j i afseende å hvars
Räkenskaper Revisorerne omförmält, alt de icke varit beledsagade af
någon verification för ulgifleme, och alt deraf jemväl befunnits, att
1829 års Mötes-Passevolance sedermera blifvit försatt i gemenskap med
den gamla Passevolance-Fonden, i så måtto, alt icke allenast den förres
ränteinkomster helt och hållet användas, såsom bidrag till aflöningarne
å den sednares Indragnings-Stat, utan ock att nästan hela behållna
capitalet af 1829 års Mötes-Passevolance-Fond eller 74,400 R:dr
blifvit till gamla Passevolance-Fonden ullånt emot 6 procents årlig
ränta, hvadan ock Revisorerne, under tillkännagifvande, att de finna
en sålunda inskränkt granskning, hvarigenom något omdöme icke kan
fattas, hvarken om de å Fonden gjorda dispositioner eller om säkerheten
för Fondens utlånla behållning, vara utan ändamål, ansett sig
höra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet uppå delta förhållande, på
det någon förklaring må beredas, hvarigenom till framlida efterrättelse
uttryckligen bestämmes, antingen Rikets Ständer och deras Revisorer
äro berättigade alt så fullständigt granska 1829 års Möles-PasseyolanceFond,
som med den för Revisorerne gällande Instruclion instämmer,
eller ock att en sådan granskning icke får äga rum; så nödgas KrigsCollegium
i hvad Revisorernes anförande om saknade verificationer beträffar,
i underdånighet upplysa, att serskilda cassaläkningar, åtföljde
af håde anordningar å och verificationsbandlingar till utgiflsposlerne,
finnas hilagde de upprättade hufvud-redogörelserne för 1829 års MötesPassevolance-medel,
af hvilka handlingar inhämtas, att orsaken, hvarföre
Fondens ränteinkomster helt och hållet blifvit använde såsom bidrag
till aflöningarne å gamla Passevolance-Fondens Indragnings-Stat,
varit den, alt dessa aflöningar med omkring 100 procent öfverstigit och
äfven ännu öfverstiga de ifrågavarande, genom Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 27 Augusti 1831, till berörde ändamål anvisade 1 änleinkomsler,
hvarförutan Collegium, i fråga om den vidsträcktare granskningsrätt
till så väl de å Fonden gjorde dispositioner som lill säkerheten
för Fondens utlånta behållning, får i underdånighet anföra, alt
grunderna för densamma synas vara bestämda uti högslherörde, i
Revisorernes Berättelse till dess hufvudsakliga innehåll jemväl intagne,
Nådiga Bref, enär Fondens behållning derigenom blifvit föiklarad för
en gamla Passevolance-Fondens, under Eders Kongl. Maj:ts Egen Nådiga
disposition stående tillhörighet; hvaraf utlåningen, till följd deraf,
alltsedan tillkomsten af 1829 års Mötes-Passevolance-Fond, cmhesörjts
88 —
gemensamt mcil gamla Passevolance-Cassans tillgångar, och för redovisningen
af hvars årliga räntevinst, deröfver Eders Kongl. Maj:t likaledes
förbehållit sig fri dispositionsrätt, serskilda räkningar, sorn tillika
utvisa Fondens i gamla Passevolance-Fonden innestående capital-belopp,
årligen upprättas, för att, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga begifvande uti det åberopade Nådiga Brefvet, Rikets Sländers
Revisorer till granskning meddelas.
I afseende å ifrågavarande granskning får Collegium för öfrigt i
underdånighet upplysa, alt i835 års Statsrevision, enligt afgifven
Berättelse af den 14 December samma år, delande andra åsigler, arv
sell deis åtgärd dervid endast bordt inskränkas lill att uppgifva de
förhållanden, som af redogörelserne inhämtas, enär 1829 års Möles-PasseVolance-Fond
icke vidare ägde någon ordinarie upphörd, samt Fondens
tillgångar så till capital som ränta, lika med den så kallade gamla
Passevolauce-Fondens, voro ställde under Eders Kongl. Maj:ts Egen
Nådiga disposition.
Vidkommande Nya Mötes-Passevolance-Fonden, får Collegium, i
anledning af de vid dess förvaltning gjorda anmärkningar och erinringar,
i underdånighet anföra:
Att Fonden vid 1835 års slut väl syntes, på sätt Revisorerne anfört,
häfta för en skuld af 18,/po R:dr 19 sk. G r:st., men att deremot
de utestående Passevolance-afgifterne för årets sednare hälft, hvaraf uppbörden
först i November ägde rum, utgjorde åtskillige rester från föregående
åren deri inbegripne,,en summa af 102,io5 R:dr a5 sk. 6 r;st.,
deraf lefvereringen ifrån Stats-Contoret lill Collegii Gassa blifvit verkställd
under loppet af åren i836 och 1837;
Att, hvad angår de af Revisorerne, såsom främmande för N}'a
Mötes-Passevolance-Cassans ändamål, anmärkta utgifter, som lill ett belopp
af 1,79.8 R:dr 38 sk. 3 r:st blifvit använda till arrenden för vissa
mötesplatser och planering af Ladugårdsgärdet, Eders Kongl Maj:t, i
anledning af en lika beskaffad uti i83a års Slats-Revisions-Berättelse
förekommen anmärkning, redan under den 29 November.! 834 i Nåder
förklarat, att slika för truppernes vapenöfningar oundviklige utgifter,
som de ifrågavarande, böra af Nya Mötes-Passevolance-Fonden bekostas,
jemlikt 8 Mom. af Eders Kongl. Maj:ts, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers beslut, den 27 Mars i83o, utfärdade Nådiga Kungörelse angående
-
gående Mötes-Passevolance-afgiften af Indelta Armeens Rust- och Rotehållare.
Alt, hvad beträffar Revisorernes åsigt, det kostnaderne för LifRegemenls
Dragon- och Ilusar-Corpsers. årliga Recriit- och Remontmöten,
(hvartill ytterligare böra läggas utgiflerne för Jemtlands HästJägare-Corps
likartade möten, dervid Revisorerne sig icke fästat) icke
borde drabba Nya Mötes-Passevolance-Fonden, utan rätteligen tillhöra
Stals-Verket, inom hvars Tredje Hufvud-Titel Revisorerne ansett tillgång
böra beredas till dessa kostnaders bestridande, äfvensom till Nya
Mötes-Passevolance-Fondens godtgörande för hvad som i delta hänseende
ifrån densamma oriktigt utgått, sistnämnde Fonds medel, enligt
det här ofvan åberopade momentet af Kungörelsen den 27 Mars i83o, äro
afsedde för Indelta Armeens alla slags vapenöfningar, hvilken grundsats
äfven blifvit uttalad af Rikets sednast församlade Ständer, då de
icke bi folio äskad förhöjning i Slals-anslaget för Exercis- eller Recriitocli
Remont-Sqvadronernas öfning, under anförande i i7:de Punkten af
deras underdåniga skrifvelse den 6 November i834, angående regleringen
af utgiflerne under Riks-Stalens Tredje Hufvud-Titel, ”att för
”Indelta Armeens vapenöfningar tillgång redan vore beredd genom den,
”enligt afsiutade contract, till Kronan från Rust- och Rotehållare ingående
Mötes-Passevolance-afgiften.”
Alt den af Revisorerne åberopade Rust- och Rolehållares, på io:de
Punkten i högstberörde Kungörelse grundade, rättighet lill de besparingar,
som, under de för Passevolancens utgörande bestämda i5 årens
förlopp, kunna uppkomma, icke kan anses vara förnärmad genom LifRegements
Dragon- och Husar- samt Jemtlands Iläst-Jägare-Corpsers
Recriit- och Renront-Mötes-koslnaders bestridande utaf Nya PassevolanceFonden,
enär medels tillgång till desse för Indelta Cavalleriets tjenstbarhet
så maktpåliggande möten, måst beredas genom inskränkning uti
Indelta Infanteriets vapenöfningar, af det skäl alt Rikets Ständer icke
beviljat den för Exercis- eller Recriit- och Remont-Sqvadronernes öfning
äskade förhöjning i Stats-anslaget. Men att Collegium anser det
vara för Indelta Armeens vapenöfningar i allmänhet af väsendtlig
nytta om, på sätt Revisorerne ansett rättvist, serskildt anslag å RiksStatens
Tredje Hufvud-Titel till de omförmäldte Irenne CavalleriCorpsernes
årliga Recriit- och Remont-Möten, äfvensom ersättning för
livad i delta hänseende, i stöd af Eders Kongl. Maj:ls Nådiga Bref den
90 —
17 Augusti och den 3o December 1831 samt 20 Oclober 183a, alltsedan
i832 års början ifrån Nja Mötes-Passevolance-Cassan utgått, uppgående
vid 1835 års utgång till /\o,ig5 Ridr 3 sk. 1 r:st. Banco, blefve
af Rikets nästsammanträdande Ständer anvisadt.
Att, hvad beträffar Revisorernes anmärkning, det kostnadernes bestridande
för den år 1835 sammandragna Inslructions-Balaillon vid
Drottningholm icke sjnes tillkomma Nya Passevolance-Fonden, emedan
sådana slags vapenöfningar icke voro ibland de förut vanliga eller kända,
då Nya Mötes-Passevolancen vid 1829 års Riksdag beviljades, och
att således Fonden synes vara berättigad till ersättning för hvad hitintills
till ifrågavarande ändamål utgått; Collegium anser Rikets Ständers
afsigt icke varit eller, enligt Collegii underdåniga tanka, kunnat
vara, att vid Passevolaucens beviljande fästa något vilkor angående beskaffenheten
af de vapenöfningar, som Eders Kongl. Maj:t, i egenskap
af högste Befälhafvare öfver Krigsmakten, skulle finna för godt att i
Nåder anbefalla, samt att i öfrigt ändamålet med Instruclions-Bataljonens
sammandragande varit och är öfning i vapen till vinnande af likhet
i exercis, marscher m. m., de Indelta Infanteri-Regementerne och
Corpserne emellan, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den i3
Augusti 1835 närmare bestämmer. Collegium får emedlertid och för
den händelse, att Rikets nästsammanträdande Ständer vilja anvisa ersättning
för den del af utgifterne i och för sagde Instruclions-Bataljon,
som af nya Passevolance-medlen blifvit bekostad, i underdånighet upplysa,
att beloppet deraf för år 1835 utgjort 8,107 R:dr 6 sk. 3 r:st.
Att Revisorernes gjorda framställning, det den hittills, till följd af
Nådiga Brefvet den 3i Juli i83o, ifrån Fonden utgångna ersättning till
Collegii Artilleri-Afdelning för utlemnad Exercis-Ammunition till Skånska
Husar- och Dragon-Regementerne, Weslgötha Infanteri- samt Smålands
Husar-Regemente och Grenadier-Balaljon, borde, i likhet med
hvad som äger rum för de öfriga Indelta Cavallen- och lill Infanteri
afsuttne Cavalleri-Regementerne, ulga af Tross-Passevolance-Cassan; icke
hämtar stöd af de under den 18 December 1775, iS Mars och 2 Maj
177Ö afslutade Tross-Passevolance-Contraclerne med Ruslhållarne vid
sagde 5 Regementer och Corpser, enär i nämnde Contracter ExercisAmmunition
icke omförmäles, hvarvid Collegium får i underdånighet
tillika upplysa, dels att bekostandet af denna Ammunition, alltsedan
Mötes-Passevolancens införande vid nämnde Regementer,-eller vid Skånska
Husar- och Dragon-Regementerne, enligt Contract af den 22 Novem
-
91
her 1785, vid Westgötha Regemente, enligt Contracter af den 20 April,
12 och 20 Maj i8o3, samt vid Smålands Husar-Regemente och GrenadierBalaljon,
enligt Nådiga Brefvet den 21 September 1813, ålegat MötesPassevolance-Fonden,
hvilken Eders Kongl. Maj:t derföre, enligt Dess
Nådiga Bref af den 3i Juli i83o, ansett böra tills vidare dermed fortfara;
dels att för öfrigt, i anledning af en lika beskaffad utaf i832 års
Siats-Revision framställd erinran, Eders Kongl. Majit under den 29 November
i834 förklarat densamma hafva saknat anledning, enär dylika
utgifter äro af den art, att de, med tillämpning af stadgandet i 8 Mom.
af Nådiga Kungörelsen den 27 Mars i83o, böra af Nya Passevolancemedlen
bekostas; och
Att, hvad angår Revisorernes, i ändamål att bereda minskning uti
Fondens, efter deras tanka, alltför dryga förvaltnings-kostnader, gjorda
anmärkning, att dessa kostnader, hvartill hänföras löner, arfvoden,
skrifmaterialier och ljuspenningar äfvensom redovisnings-procenten åt
Lands-Kamererare och Landt-Räntmästare uppgått för år 1S34 till något
mindre än 10 procent och för år i835 till något öfver 10 procent
af den genom Stats-Contoret lefvererade uppbörden, så, enär det är
Eders Kongl. Majlts höga obestridliga rätt, att förordna om PassevolanceFondens
förvaltning och utgiflernes bestämmande derför, lärer berörde
anmälan icke kunna blifva föremål för någon Rikets Ständers åtgärd,
helst som sagde förvaltning, grundad på den största möjliga hushållning,
icke medgifver någon inskränkning hvarken uti den inom Collegium
eller vid Regementerne anställda Embets- och Tjenstemannapersonal
samt betjening, hvars antal och löneförmoner äro bestämda i Eders
Kongl. Majlis den 17 December 1831 för Collegium utfärdade nya Stat.
Beträffande Revisorernes anmälan, att äfven utaf Nya Mötes-Passevolance-Fonden,
för år i835, fortfarande utgått arfvode af 4°° Rtdr
till en Civil-Ledamot i Collegium, utöfver den ordinarie lön af 1,600
Ridr, med derunder beräknade i5a Tunnor Spannemål, som derjemte
af samma Fond finnes för honom anslagen, så får Collegium, i anledning
af denna anmärkning, endast åberopa Eders Kongl. Majits Nådiga
beslut af den 24 Januari 1835, hvarigenom Eders Kongl. Majit förklarat
sig vilja, vid förefallande ledigheter af Krigs-Råds-Embeten, i
Nåder laga uti öfvervägande, huruvida omförmäldte arfvode må fortfarande
tilldelas eller icke.
Vidkommande de af Revisorerne, till stöd för deras omdöme, att
en bättre hushållning borde kunna lillvägabringas med Nya Passevolance
-
— 92 —
Fonden, anförda exempel af för drygt beräknade kostnader, som uti åtskilliga
Regementets räkningar blifvit upptagne, dels för Skrif-malerialier
och Bokbindare-arbeten och dels för Extra förplägning och verkställde
resor, så och då Revisorerne dervid tillika upplyst, att å de sålunda
förekomne anmärkningsvärde omständigheter, uppmärksamhet redan blifvit
fästad af Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement, dit Regementernes
verificerade Möteskostnads-räkningar directe ingå, samt i öfrigt
Collegium, i anledning af likartade uti 1835 års Slals-RevisionsBerättelse
gjorda erinringar, redan uti afgifvet underdånigt utlåtande af
den 12 April 1836 fullständigt ådagalagt, att alla de åtgärder, som ifrån
Collegii sida kunnat påkallas, blifvit vidtagne till beredande af dea
största möjliga hushållning med Passevolance-medlen inom Regemenlerne
och Corpserne, linner Collegium något annat nu icke vara i ämnet alt
andraga, än alt, i fråga om sparsamhets iakttagande vid utdelning af
extra förplägnings-bränvin under Regementernes möten, ytterligare föreskrifter
genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 27 Juli i836,
deraf bestyrkt afskrift härvid i underdånighet bifogas, blifvit meddelade
samtliga Regements- och Corps-Chefer vid den Indelta Armeen.
I afseende å Revisorernes, efter granskning af Tross-PassevolanceFondens
Räkenskaper, gjorda framställning, dels 0111 angelägenheten
deraf, alt Fondens disponible och för de löpande utgifterne icke behöflige
medel må göras fruktbare genom utlåning antingen till Publike
Verk eller enskilde emot den ränta, som efter tidsförhållanden
kan fås, och alltid med hufvudsakligen fästadt afseende på säkerheten,
dels derom, alt, elmru Rikets Ständer, i anledning af faltadt beslut,
uti underdånig skrifvelse den 19 Februari 1835 tillkännagifvit, att,
när lån för Handels-Disconterne komma alt upptagas, något hinder
icke mötte, att Tross-Passevolance-Cassans medel, när de ligga ofruktbare,
finge insättas på Låne-Bankens upplånings-räkning, det likväl befunnits,
att Eders Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse den 25 Augusti
i835 endast i så måtto lemnat bifall till Rikets Ständers förenämnde
hemställan, att Tross-Passevolanee-Cassans disponible tillgångar finge
göras fruktbare medelst utlåning antingen till Gamla Passevolance-Fonden,
hvilket i Rikets Ständers skrifvelse icke vöre afsedt, eller ock till
Ilandels-Disconten emot 3 procents ränta, samt att, i följd deraf, både
vid i834 och i835 årens slut, räntelösa och till sine belopp i Revisorernes
Berättelse uppgifne lån varit utestående samt 14,000 R:dr vid
sistnämnde års utgång emot endast 3 procents ränta utlånte lill Gamla
Mötes-Passevolance-Fonden; 1 afseende å hvilket sednare län Revisorerne,.
oaktadt deras medgifvande, att lili säkerhet derför hypotheker blifvit
från sagde Fond lill Tross-Passevolance-Fonden lemnade och af dem i
behörig ordning befunne, likväl ansett sig böra, under anförande, att
låneförsträckningar ifrån Fonder eller Cassör, hörande under Rikets
Ständers granskningsrätt, ej må äga rum till Gamla Passevolance-Fonden,
hvars granskning ej blifvit Rikets Ständer eller deras Revisorer
medgifven och ifrån hvars derföre okända ställning något omdöme om
säkerheten ej kan hämtas, hemställa, det Rikets Ständer måtte bos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att ifrågavarande lån varder till
Tross-Passevolance-Cassan genast återguldet, och att dylika låneförsträckningar
ej vidare måtte äga rum; får Collegium i underdånighet anföra:
Att, med undantag af de 7,000 R:dr, hvilka, enligt hvad Collegium
här ofvan haft Nåden i underdånighet upplysa, måst, i anseende till
Skånska Husar-Regementets Exercis-Sqvadrons Nådigst anbefallda öfningar
från och med den 20 October r835 till och med den 3i Maj i836,
antieipationsvis och emot ersättning af i836 års anslag, den i4 November
1835 af Tross-Passevolance-medlen försträckas, samt de 4,000 R:dr,
som den 29 December sistnämnde år blifvit åt Nya Passevolance-Fonden
försträckte och uti Mars månad i836 åter godtgjorde, voro alla de
öfrige i Revisorernes Berättelse, såsom vid i834 och 1835 årens slut
utestående räntelösa lån, uppgifne medelsposter, utanordnade ifrån Trossmedlen
före den 25 September 1835, som var den dag då Collegium,
genom emotlagandet af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 25
Augusti samma år, först fick kännedom derom, att Tross-PassevolanceCassans
disponible tillgångar finge göras fruktbare medelst utlåning antingen
till Gamla Passevolance-Fonden eller ock till Handels-Disconlen
emot 3 procents årlig ränta, och således kunna de, före den 25 Septer
i835 utanordnade, af Revisorerne uppgifne räntelösa lånen, på intet
sätt, såsom Revisorerne anfört, vara en följd af Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 25 Augusti i835;
Att Revisorernes yttrade åsigt, det lånförsträckningar ifrån Fonder,
hörande under Rikets Ständers granskningsrätt, icke må äga rum till
Gamla Möles-Pässevolance-Fonden, hvars granskning ej blifvit Rikets
Ständer eller deras Revisorer medgifven och ifrån hvars derföre; okända
ställning något omdöme om säkerheten ej; kan hämtas, icke väl förenar
sig mecl det af Revisorerne äfven gifna förklarandet, alt Gamla Passevolance-Fonden
till säkerhet för de ifrån Tross-Passevolance-Cassan uppJånte
14,ooo R:dr aflemnat hypotheker eller säkerhets-liandlingar, hvilka
Revisorerne inventerat och funnit i behörig ordning, enär af detta förklarande
snarare den slutsatts synes böra dragas, att, då Rikets Ständer,
eller deras Revisorer, som, vid granskningen af Tross-PassevolanceFondens
Räkenskaper, alltid äro i tillfälle bedomina den säkerhet, så
till capital som ränta, hvilken innefattas i de skuldsedlar eller förbindelser,
sorn blifvit aflemnade för lån, utgifne från nämnde Fond, icke
vid densamma funnit skäl lill anmärkning, det måtte vara alldeles likgiltigt,
antingen så beskaffade säkerhets-liandlingar blifvit aflemnade från
Gamla Passevolance-Cassan, annat publikt Verk, eller enskild person,
så vida det sista alternativet, af Revisorerne i omförmäldte måtto nu
föreslagit, också hade varit af Eders Kongl. Majit Nådigst stadgadt,
helst det, både för de förvaltande Verken och för Revisorer, måste vara
ännu svårare, att, utöfver de lemnade bypothekens beskaffenhet, bedömma
enskildte låntagares vederhäftighet, än sådane Fonders, som,
ehuru icke underkastade Rikets Ständers Revisorers granskning, likväl
stå, hvad förvaltningen angår, under publike Embetsmäns ansvarighet,
och att således, då Revisorerne erkänt principen af utlåning på goda
hypotheker till enskildle personer, af hvilkas affärs-förhållanden hvarken
Rikets Ständer eller deras Revisorer äga någon utväg att taga tillförlitlig
kännedom, det synbarligen saknas å Revisorernes sida all grund,
alt bestrida hypolhekers antaglighet, af det skäl, att låntagaren är en
publik Cassa, som icke granskas af Rikets Ständers Revisorer;
Att, då Tross-Passevolance-Fonden, utan någon slags garantie ifrån
Rikets Ständers sida, tillkommit genom enskilda emellan Eders Kongl.
Majit och Ruslhållarne träffade öfverenskommelse!’ om Trossens vid de
Indelta Cuvalleri-Regementerne och de till Infanteri förändrade Indelta
Cavalleri-Corpserne anskaffande och underhållande, i enlighet med de
grunder, som derför finnas utstakade uti afslulade Passevolance-Gontracler
med Ruslhållarne vid f. d. Lif-Regementet till Häst den i5 Januari
1778, vid f. d. Östgötha Cavallen den 21 Maj 1776, vid f. d.
Westgötha Cavallen den 18 Mars 1776, vid Södra Bataljonen af Bohus
Läns Regemente den 20 September 1783, samt vid f. d. Norra och
Södra Skånska Cavalleri-Regemenlerne den 18 December 1775, genom
hvilka Contracter Ruslhållarne emot den deri bestämda årliga afgiften,
95
äro, såväl i freds- som krigstider, befriade från alla med Trossens gemenskap
ägande utgifter, med det undantag likväl för Ruslhållarne vid
f. d. Westgötha och Smålands samt Norra och Södra Skånska Cavalleriet,
att Passevolance-afgiflen, som i fredstid utgöres med 2 R:dr 24 sk., i
krigstid af dem erlägges med en förhöjning af 20 sk.; synes äfven häraf
följa, alt sältet för Fondens förvaltning och fruktbargörandet af dess
medel uteslutande böra vara förhehållne åt Eders Kongl. Majit, utan någon
annan rättighet för Rikets Ständer eller deras Revisorer, än att, i följd
af den Nådigst medgifha granskningen af Fondens Räkenskaper, tillse,
det medlen icke användas till ändamål, främmande för Fondens bestämmelse,
och att de hypotheker, på hvilka utlåning af Fondens disponible
och för löpande utgifter icke erforderlige behållningar blifvit
beviljad, innebära fullkomlig säkerhet för återbetalningen, utan afseende
derå, att utlåningen skett till Gamla Passevolance-Cassan, Publike Verk
eller enskild te;
Att, då Fondens säkerhets-liandlingar, i afseende å de vid 1835
års slut i Gamla Passevolance-Cassan, såsom lån emot 3 procents ränta,
innestående 14,000 Ridr, blifvit lemnade utan anmärkning af Revisorerne,
samt för öfrigt, genom denna, uppå Eders Kongl. Majits Nådiga
Bref den 25 Augusti i835 grundade, utlånings-åtgärd, blifvit, i förening
med Tross-Passevolance-Fondens fullkomligen tryggade säkerhet
och uppfyllandet af Eders Kongl. Majits vid utlåningen fästade vilkor
af återbetalning vid obestämd tid eller då behofvet så fordrar, afsedt,
att åt Gamla Passevolance-Cassan, der discontering sker emot 6 procents
årlig ränta, bereda en billig ersättning för de Aflönings- och
Rations-kostnader, hvilka Eders Kongl. Majit, enär Rikets Ständer vägrat
äskad förhöjning i anslaget för Exercis-Sqvadronernes öfning, funnit
sig föranlåten, att för Befälet vid Lif-Regements Dragon- och Husar-
samt Jemtlands Häst-Jägare-Corpser, under de årliga Recriit- och
Remonl-mötena, i Nåder anvisa uppå sagde Cassa, för hvilken dessa
kostnader årligen medföra en utgift af omkring 2,400 Ridr, vågar Collegium
icke i underdånighet tillstyrka någon förändring uti det under den
25 Augusti 1835 meddelade Nådiga beslut om sättet för frukbargörandet
af Tross-Passevolance-Fondens disponibla tillgångar, utan torde Collegium
fortfarande öppet lemnäs, att, i fråga om förräntningen af sagde
tillgångar, få begagna sig af ettdera utaf de tvenne alternativen, som
derför blifvit uti ofvan högstberörde Nådiga Bref medgifna;
96 —
Att, hvad beträffar de ränte lösa låneförsträckningarne vid 133 5
års slut, balancerade med 24,000 R:dr till Nya Möles-PassevolanceFonden
och 6,000 R:dr till Collega Fortifications-Afdelning, har den
förstnämnda sin grund i det förhållandet, att Nya Mötes-PassevolanceCassan,
förutan årliga lånebiträden, icke kan bestrida utgifterne för Indelta
Armeens årliga vapenöfningar, emedan de dertill af Rust- och
Rotehållare erläggande Mötes-Passevolance-afgifler, enligt Eders Kongl.
Mapts Nådiga Kungörelse den 20 Januari i83a, uppburits i tvenne terminer,
nemligen i Februari och November månader hvarje år, och således
endast till den ena hälften varit för Collegium disponible vid de
tider, då Begementernes möten äga rum; och hämtar den sednare åter
sitt stöd af Eders Kongl. Majits Nådiga Bref den 3o Juli 1831, i följd
hvaraf, och medelst en årlig afbetalning med 1,000 R:dr från Statsmedlen,
Tross-Passevolance-Fonden för denna låneförsträckning blifver
till fullo godtgjord med 18/fi års utgång.
Hvad slutligen beträffar Räkenskaperne öfver de särskilda medlen
till Aflönings- och Underhålls-kostnader för förstärkta Garnisonerne
å fVaxholm och Carlsten åren 1834 och i835, dervid Revisorerne,
under anförande, att det, efter deras tanka, i allmänhet icke vore instämmande
med gällande grunder för Slats-medlens förvaltning att, —på
sätt, sorn förordnats genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 1 Mars
i834, i afseende å de för Garnisonerne å Carlsten erforderlige medel,
hvilka från Landt-Runteriet uti Götheborg förskjutits emot ersättning,
den Eders Kongl. Maj:t förklarat sig framdeles vilja anvisa,—förskotter
anordnas från Stats-Contoret eller Landl-Ränteriet af under händer hafvande
medel, ulan att på samma gång anvisa af hvilket anslag ersättning
skall tagas, hemställt, att, hvad ifrågavarande ifrån Landt-Ränteriet
i Götheborg utgångne förskotter angår, sådan åtgärd vidtages, hvarigenom
desamma må, så snart möjligen ske kan, af Tredje Hufvnd-Titelns
tillgångar ersättas; så får i anledning häraf Collegium i underdånighet
upplysa, icke allenast att ersättning för berörda förskotter redan under
den 12 December 1835 blifvit af Eders Kongl. Majit i Nåder anvisad
å Tredje Hufvud-Titelns besparingar och till följd deraf Ränteriet meddelad
den 24 Mars i836, utan ock alt Eders Kongl. Majit under den
18 Juni i836 och i5 December 183^ i Nåder förordnat i hvad ordning
och af hvilka medel, ersättning för enahanda förskotter, som i och
för
— 97 —
för sagde Garnisons behof under loppet af åren i836 och 183*7 ifrån
berörda Ränteri utgått, skall detsamma tillhandahållas.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
AXEL MÖLLERHJELM.
GUSTAF SÖDERBERG. J. L. BÅCK.
Stockholm den 17 April 1838. C. A. Sebell. A. Obitz.
Kongl. Majit underdånigst med utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers Berättelse,
rörande Krigs-Collegii 2idra Departements Underhålls-Afdelnings-Fonders
eransknin^
i3
Afskrift.
— 98 —
CARL JOHAN &c. &c. Vår ynnest &c. Med öfverlemnande af ett
sammandrag öfver de till Eder från samtlige indelta Regemenlerne inkomne
uppgifter bland annat å sjukvårdskostnaderne under sis-tföi Hulne
årets möten, hvilka kostnader uppgått till ett sammanräknadt belopp af
10,493 R:dr 23 sk. 4 r:st. Banco, deraf 4,297 R:dr 3 sk. 2 r:st. för
upphandladt extra förplägnings-bränvin, håfven J, uti skrifvelse den
19 näsllidne April i underdånighet anmält hurusom en betydlig olikhet
de serskildle Regementerne och Corpserne emellan ägt rum, så väl i
koslnaderne för det at manskapet utdelade extra förplägnings-bränvin,
som uti sjuk va 1 ds-u tg 1 ftei ne, hvilka sednare, enligt Eder öfvertygelse,
i allmänhet icke motsvarats af Regementernas sjukpersonal, särdeles
vid vissa Regemenler, de der med en jemförelsevis ringa sjuknumeraire
ulgifvit sjukvårdskostnader till ett belopp, betydligt öfverstigande
hvad andra Regementer med ett större antal sjuka för delta ändamål
utbetalt; och som J af dessa missförhållanden trott Eder finna skäl till
den förmodan, att en mindre omtänksam hushållning vid en del Re^ementer
iakttagits samt alt den Regements-Cheferne i 2 §. 3 Mom.Öaf
Vårt Nådiga Reglemente den 20 Januarii i832 angående indelta Regemenlernes
undeihåll och sjukvård under mölen och mönstringar, medgifne
1 ättighet att, elter Läkares pröfning och anmälan, låta extra förplägning
af bränvin med eller ulan bäska kryddor till manskapet utdela,
blifvit under sistlidet års möten i nog vidsträckt nion begagnad;
håfven J, af sådan anledning och då Edie den 20 Mars i83a och dea
2i Julii r835 till samtlige Regements- och Corps-Chefer utfärdade Circulaire
om iakttagande af möjligaste besparing i utgifterne för sjukvården
och den derunder hörande utdelningen af extra förplägnings-bränvin
icke medfört den verkan som med desamma åsyftats, nu i underdånighet
förnyat Eder, uti skrifvelse den 14 April sistnämnde år, gjorda underdåniga
hemställan om Nådigt förständigande lill samtlige Regementsoch
Corps-Chefer vid Indelta Armeen, alt utdelning af extra förplägnings-bränvin
under mötestiden högst sparsamt må begagnas ellerJicke
oftare än då behofvet deraf för manskapets helsa pröfvas oundvikligen
nödvändigt af vederbörande Läkare, hvars motiverade skriftliga intyg
derom borde såsom verification för hvarje utdelning räkenskaperne biläggas*
samt att i öfrigt all omtänksam hushållning må iakttagas.
O O
Delta bafve Wi i Nådigt öfvervägande tagit; och jemte det Wi
funnit skäligt bifalla hvad af Eder i förberörde hänseende sålunda hemstäldt
och föreslagit blifvit; läte Wi derom samtlige Regements- och
Corps-Chefer vid den Indelta Arméen genom General-Befälhafvarne i
de serskildta Militaire-Districterne till noggrant iakttagande förständiga;
äfvensom Wi anbefalle Wårt Sundhels-Collegium att om Wårt Nådiga
stadgande i ämnet vederbörande Läkare kungöra. Hvilket Wi Eder
till Nådigt svar meddele; Befallandes &c. Stockholms Slolt den 27
Juli i836.
CAHL JOHAN.
C. \V. RIBEN.
Till Krigs-Collegium, angående utdelningen af extra förplägnings-bränvin under
Indelta Regementernes möten.
Med höga orginalet lika lydande betygar
L. A. Polheimer.
t. f. Actuarie i Kongl. Krigs-Collcgium.
— 100 —
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Ijti underdånig skrifvelse af den i sistlidne Maji, liar, till Eders Kongl.
Maj:t, Krigs-Collegium haft Nåden afgifva underdånigt utlåtande öfver
Rikets Ständers senast församlade Revisorers afgifne Berättelse om hvad
som förekommit under granskning af de under Collegium ställde fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1834 oc^ i835, samt,
bland annat, framställt i underdånighet den åsigt hos Collegium, att
det icke tillhörde dess Artilleri-Afdelning till bemötande upptaga den
del af Revisionsberättelsen, hvilken angår anmärkta omständigheter vid
förvaltningen af Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori under förenämnde
tvenne år, emedan Räkenskaperna för det samma, förvaltadt utaf särskild
Direclion, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 27 Junii
1826, omedelbart ingått till Eders Kongl. Majt:s och Rikets KammarRält,
och såsom följd deraf Krigs-Collegium icke ägt någon controll öfver
eller 1 edovisnings-skyldighet för de medel Direclionen hos Collegium,
enligt Eders Kongl. Maj:ts särskilda Nådiga Skrifvelser, lyftat intill
Julii månads ingång år i836, då, efter Nådigt förordnade under
den 20 Februarii samma år, Öfverstyrelsen af Factoriet Collegium öfverlemnades.
Derjemte Collegium, hvad angick anmärkt afföring uti 1834
års Krigs-Collegii Artilleri-Afdelnings räkning för Extra Ordinarie Statsmedlen
af 12,000 Riksdaler, hvilken summa utgått, efter Nådig föreskrift,
till Directionens för bemälde Gevärs-Factori förvaltning samt redogörelse,
såsom förskott för tillverkning derstädes af nya Gevär år
i83o, anmält det affbringen var föranledd af Directionens directa redovisningsskyldighet
inför Kammar-Rätten, samt alltså i underdånighet tillstyrkt
infordrande af underdånigt utlåtande i förberörde ämnen från
vederbörande, hvilka ålegat hålla hand öfver Räkenskapernas fullständighet.
Och då Eders Kongl. Maj:t derefter uti Nådig skrifvelse under
den i8:de i förstnämnde månad i Nåder funnit godt anbefalla detta Collegium,
som år i836 öfvertagit styrelsen af Gevärs-Factoriet, att, med
begagnande af de upplysningar, hvilka så väl af tillgängliga handlingar
som af lör detta Faclori-Directionens Redogörare och af de till
Kammar-Rätten ingifna räkenskaper kunna inhemtas, afgifva underdå
-
— 101 —
nigt utlåtande så väl öfver de rörande Carl Gustafs Stads Gevärs-Factoris
förvaltning gjorda anmärkningar, som ock i frågan om användandet
af ofvanomförmälde förskottspost, stor 12,000 Riksdaler Banco; får
Krigs-Collegium Nåden följande underdåniga yttrande aflemna.
Rikets Ständers Revisorer anmärka först, ”såsom en ofullkomlighet,
” att Factoriets skuld till Saltpeter-fonden, stor 55,5oo Riksdaler
icke är uti Räkenskapen balancerad, hvaruti rättelse anses bära äga rum,
äfvensom tillika anmäles, det någon Capital- eller Ränte-afbetalning å
Factoriets nyssberörde skuld under ofvannämnde 2:ne år icke skett.
Härom har den upplysning blifvit meddeld: att för detta Directionen
öfver Factoriet, uti förklaring den 28 Mars i833 öfver Rikets Ständers
Revisorers likabeskaffade anmärkning vid 1828, 182g och i83o årens
Räkenskaper, upplyst det nämnde belopp utgöres af de medel, som för
detta Committerade för Factoriets anläggning uppburit till Factoriets
första iordningsställande, och derföre redovisning blifvit i behörig ordning
afgifven. Berörde från Saltpeterfonden förskjutna summa hade,
på grund af Kongl. Brefvet den i3 April i8i3 till sistnämnde Committerade
samt Eders Kongl. Majrts och Rikets Stals-Contoir, utgått efter
hand, under åren 1813 till och med 1820, och då medlen varit
för afsedda ändamål använde förr än för delta Factori Directionen år
1824 mottagit dess befattning, samt derföre icke funnits uti föregående
års bokslut balancerad såsom skuld till Saltpeter-fonden, hade Directionen
beloppet icke upptagit uti dess redogörelser, hvarom ej heller någon
föreskrift erhållits. Uti afgifven Nådig Proposition till Rikets Ständer
den 25 Januarii 1834» läcktes Eder Kongl. Maj:t, på anförde skäl,
föreslå det berörde uti Saltpeter-fondens räkenskaper balancerade summa
55,5oo Riksdaler måtte få afskrifvas, såsom använd till en för Rikets
Försvarsverk vigtig Inrättning, men hafva Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse den 27 October samma år förmält sig, af förekommen
anledning, icke kunna sådan afskrifning då bevilja, derefter Nådig
föreskrift om summans uppdebitering uti Factoriets Räkenskaper icke
följt; Och då Gevärs-Factoriet, som erfordrar årliga anslag till underderhåll,
icke är af egenskap att kunna lemna någon annan vinst än product
af Gevär för Rikets försvar, har utaf Rikets Ständer omförmäld
afbetalning å förbemälde försträckning icke kunnat ega rum, då härföre
serskildt amorteringsanslag saknats. Hvad angår äfven omordad ränta
för summan, så har sådan, uti ofvanberörde Nådiga Skrifvelse af den
i3 April 18x3, icke blifvit i Nåder föreskrifven, dervid Rikets Ständer
— 102 —
ej gjörl någon anmärkning, ehuru, uli förenämnde Nådiga Proposilion,
summan uppgifvits från början vara utgången såsom räntefritt lån.
Rikets Ständers Revisorer fästa dernäst uppmärksamhet vid alt
förra Factori-slyrelsens räkenskaper för åren i834 och 1835 utvisa tillökning
uti Factori-åbyggnadens balancerade värde, oaktadt nybyggnad
ej tillkommit, och an märkes att, vid jemförelse af det år 1828 bokförda
värde mot det år i835, värdet af busen, sedan de blifvit sju år äldre,
finnes ökadt med 3422 Riksdaler, ehuru hvarken nybyggnad eller
ombyggnad ägt rum. Härom bar Collegium inhemlat den förklaring,
alt de förhöjda värden å en del hus äro föranledda af derå verkställda
betydligare reparationer, hvarigenom ansetts uppkomma tillökning i de
värden, som byggnaderna, vid år 1827 verkställd värdering, då ansetts
äga, och hade åtgärden varit grundad å Eders Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift
uti Bref den i5 Februarii sistnämnde år, hvarigenom förordnades,
det nybyggnader och större reparationer skulle Factoriels CapitalConlo
påföras, och mindre reparationer afforas bland utgifter för årliga
underhållet af Facloriet. Med framgen tillämpning af berörde stadgande,
skulle omsider hus, då de tid efter annan undergått större reparationer,
men slutligen icke vidare förtjenade sådana, uti Verkets Capital-Conto
uppnått högsta värde; men af hvilken oriktighet Collegium hemtar anledning
i underdånighet hemställa lill Nådigste pröfning, om icke lämpligt
vara må, det åbyggnaden hvarje iorde eller i5:de år formligen besigtigas
och taxeras efter sig då företeende omständigheter samt förut
bokförde värden, derefter jemkas uti Factoriets Capilal-räkning, såframt
Eders Kongl. Maj:t icke skulle i Nåder finna tjenligare, alt lika litet
Capitalvärdet för denna Kronans Verkstads inrättning bör uti årliga räkenskaper
balanceras, som andra för Riksstatens Tredje Hufvud-Titels
ändamål anvista Kronans hus och tomter, derföre några värden icke förås
uti de årliga hufvudböcker, men deremot till framtida upplysning,
deras uppskattade kostnad, med timade större förändringar, upptagas uli
den, efter Rikets Ständers underdåniga framställning i Nåder anbefallda
Liggare öfver Kronans fastigheter och byggnader, dertill Carl Gustafs
Stads Gevärs-Factori hörer.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmält förhållandet enligt godkände
räkenskaper med deruti upptagna förskollssummor, hvilka, enligt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förordnanden, Collegium lemnat, för bedrifvande
al Gevärs-tillverkningen, samt fäst uppmärksamhet vid att
103
värdet af 600 stycken gevär, hvilka år 1834 från Facloriet lefvererades,
icke blifvit affordt från balancerad förskottssumma, dertill uppskjuten
slutliqvid för tillverkningskostnaden skall hafva föranled t. Derjemte uppgifvas
tillverkningarna vid Facloriet åren i834 och 1835 af Gevär och
Pistoler, samt alt, oberäknade serskilda delar till sådana, befunnos vid
sistnämnde års utgång 4»42t stycken pistol pipor tillsmidda för vidare
bearbetning utöfver hvad som fanns vid 1834 års början, men att deremot
1829 års beställning af 1,000 stycken Gevär vid 1835 års slut
icke var fullbordad och något arbete derå, för de uppgifna åren 18Ö4
och 1835, icke användt. Angående dessa föi hållanden har Collegium
inhemtat: att, då naturen af allt förlag för löpande arbeten är, alt oftast
liela anslaget derföre måste utgå innan varan blifver fullt färdig
eller alleveieras: att, innan Gevärsbeställning, dervid flere slags Handtverkare
mäste efter hand sysselsättas, hinner fullbordas, de Handtverkare,
hvilkas arbete först slutas, såsom Pip- och Lås-smeder, måste
påbörja arbete å ny beställning, långt förrän liqvid öfver en föregående
uppgöras kan, hvar emedlertid förskotler å flere beställningar måste
samtidigt balanceras: Alt balance-beloppet varit ovunligt högt de upp
gifna
åren hade härrört deraf, alt slutliqvid för de lill det mästa redan
1834 färdiga 600 stycken Gevär icke kunnat uppgöras förrän uli
i83£5 års Hufvudbok, emedan några återstående tillbehör för Gevären
derintill icke erhållits, samt dessutom af, att Eders Maj:t, för mellankornna
angelägna Pistolbeställningar åt Smålands Husar-Regemente och
Lif-Regementcls Husar-Corps, samt i reserve för Värfvade Cavalleriet,
i Nåder föreskrifva, det med fortsättningen af under arbete
varande handgevär skulle uppskjutas till dess erforderlige Pistoler hunnit
tillverkas: samt sluteligen, att de uti räkenskaperna balancerade förskoller
emedlertid voro, till den del de icke funnos i contant, motsvarande
af tillverkningskostnaden för de Gevärsdelar, hvilka voro färdiga
till de under arbete varande, fastän icke fullgjorde eller slutliqviderade
beställningar. Till styrko för sistnämnde föi hållanden, har Collegium
Nåden vidfoga utdrag af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den
2:dra November 1833, som visar anledningen till uppskof vet med fortsättningen
utaf arbetet å 1829 år Gevärsbeställning, m. m. samt lefvareringsbeviset
å ofvanberörde 600 stycken Gevär, i afskrift, derå gjord
anteckning visar, alt dertill hörande 264 stycken laddsloekar först år
i836 äro lefvererade.
— 104 —
Jemväl anmäla Rikets Ständers Revisorer, det Gevärs-Factoriet
uppburit, hvardera af åren 1834 oc^ >835, 35oo Riksdaler från KrigsCollegium
till bestridande utaf aflönings- och underhålls-kostnader, dervid
väl någon anmärkning icke finnes fästad, men bör dock Collegium
derom lemna den upplysning, att årligen någon bestämd speciel Stat
för Factpri-Personalens aflöning och för byggnads-underhållet, jemte
extra utgifter, icke varit, under för detta Directionens förvallningstid,
i Nåder fastställd, samt att det för samma tid ej ålegat Krigs-ColLegium
att derom något förslag i underdånighet afgifva, såsom följd hvaraf
Collegium först vid emottagande af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Stat
för hvardera året, fått kännedom om deruti summariskt intagna berörde
belopp, som skolat lefvereras till Directionens disposition och redovisning
inför Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt.
Uti Collegii räkenskaper öfver Extra Ordnarie anslaget för Gevärs
anskaffning, hade, sedan år i83o blifvit balancerade å Carl Gustafs
Stads Gevärs-Factori 12,000 Riksdaler, hvilka, på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, blifvit anordnade såsom förlag till kostnader
för samma år vid Factoriet betingade 600 stycken handgevär, men då
balancering deraf uti Collegii räkenskaper fanns vara origtig, enär redogörelsen
för summan icke borde hit ingå, utan sådan utaf för detta
Direclionen för Factoriet directe afgifvas till Kammar-Rätten i öfverenssämmelse
med Eders Kongl. Majits Nådiga Bref den 27 Junii 1826;
fann Collegium år 1834 skäligt förordna om den nödiga funna rättelse,
att summan under lefverei ingstitul skulle påföras Directionen. Härvid
hafva Rikets Ständers Revisorer gjort anmärkning, med yrkande, det
förlagsposten 12,000 Riksdaler måtte hos Collegium balanceras till dess
liqvid skett om den lefverance, hvarå förskottet utfallit. Om Directionen
varit redo skyldig inför Krigs-Collegium, vore anmärkningen
grundad, men då någon liqvid för förlagssumman, af nyssnämnde skäl,
härstädes icke kan ske, lärer Eders Kongl. Majit i Nåder finna, det
anmärkningen, så mycket mindre fordrar något tillgörande, som, efter
hvad Collegium inhemlat, icke allenast de år i83o beställde 600 stycken
Gevär, enligt redan åberopadt reversal, äro till fullo aflemnade,
utan ock liqvid för dem intagen uti Factoriets Hufvudbok för år i836,
som visar ej allenast alt dertill anordnade förskoltspost 12,000 Riksdaler
åtgått, utan ock att derutöfver erfordrats 36o4 Riksdaler fö sk. 10
r;st., sorn utgått utaf de af Eders Kongl. Majit till fyllnad uti kostnaderna
-
derna för 1829 och i83o årens beställningar vid meranämnde Factori
utöfver primitiva anslagen anvisade i3,ooo Riksdaler.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
H. G. xi MELIN. B. W. SILFVERSTOLPE. C. J. SALOMON.
Stockholm den 23 Augusti i838. ■Fr. Pauli.
Kongl. Majit underdånigst; Med underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers
sednast församlade Herrar Revisorers anmärkningar vid Carl Gustafs Stads GevärsFactories
Räkenskaper för åren i834 och i835.
106
Utdrag af Kongl. Brefvet den i November
i833, angående tillverkning af Pistoler
vid Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori.
Delta allt håfve WI i Nådigt öfvervägande tagit; och enär, af hvad.
W år General Adjutant för Armeen sålunda i underdånighet anfört och
upplyst, icke allenast inhemtas, att det pris, hvartill Husqvarna Factori-ägare
vilja den ifrågavarande Pistol-tillverkningen sig åtaga, belydligen
öfverstiger det af Eder beräknade och äfven det hvartill Pistoler
vid Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori kunna erhållas, utan ock allt
det åsydtade ändamålet, att det förevarande behofvet af Pistoler skyndsamt
må blifva afhulpet, icke kan genom deras Hesta Ilnig vid Husqvarna,
vinnas, då ägarne dervid fästat det vilkor, att utom de' under besigtning
nuvarande Gevär, 1200 ytterligare borde få förfärdigas, innan
Pistol-tillverkningen skulle börjas; hvartill kommer, att, af efterstående
Gevärs-tillverkning vid Carl Gustafs Stads Factori för åren 1829 och
i83o, 5oo Gevär redan äro färdige, så hafva "WI nu i Nåder velat
förordna, att, jemte det nämnde Gevär må få emoltagas på i83o års
beställning af 600 Gevär, de återstående toö böra tillverkas på samma
gång som de erforderlige Pistolerne, hvilka sednares förfärdigande derefter
med uteslutande af andra Gevärs-arbeten böra fortgå så snart
nämnde 100 Gevär blifvit färdiga, och företrädesvis fortsättas åtminstone
intill dess priserne på Pistoler vid öfrige Factorierne betydligen nedsättas:
börande likväl, hvad beträffar de Pistoler, som af Extra anslags
medel skola bekostas, beställningen tills vidare och intill dess annorlunda
i Nåder förordnas, inskränkas till det antal, som för den dertill
bestämda summan kan erhållas; äfvensom Wi ansett dessa Pistoler böra
efter 1820 års modell förfärdigas. Hvilket vi Eder lill Nådigt svar
och underdånig efterrättelse i Nåder meddele. "Wi befalle &c. Stockholms
Slott den 2 November t833.
CAHL IOHAN.
C. G. GRIP.
Rätteligen utdraget betygar
E. M. Dahlerus.
107
Afskrift.
Reversal.
Till Kongl. Bevärings-Förrådet i Stockholm lefvereras ifrån härvarande
Krono Gevärs Factorie, genom Skepparen C. G. Eklund ifrån
Thorshälla af Herrar Lieutenanter G. M. Fröding och R. Bogman samt Besigtnings-Rustmästaren
L. Thorselius besigtigade och approberade, samt
i 26 stycken förseglade Packlårar inneslutne Sex Hundrade (600) stycken
nya Infanteri-Gevär med Tre Hundrade Tretiosex (336) stycken
Laddstockar af 1815 års modell, hvarå detta som reversal meddelas.
Carl Gustaf Stads Krono Gevärs-Factori den 23 Maji 1834»
G. pfidegren.
Emottaget till uppbörd.
D. W. SILFVERSTOLPE.
t. f. Tygmästare.
Lika lydande med originalet betygar
E. M. Dahlerus.
Att ofvanstående 600 st. nya Infanteri-Gevär med tillbehör och 336 st. Laddstockar
äro uti i834 års Persedel-Räkning för Stockholms Gevärs-Förråd upptagne
och redovisade, äfvensom att de, till samma Gevär hörande, felande 264 st. Laddstockar
år i836 lefvererades från Carl Gustaf Stads Gevärs-Factori till omformäldta
Gevärs-Förråd, bestyrker enligt Räkenskaperne. Stockholm af Kongl. Krigs-Collegii
i:a Departements Artilleri-Afdelnings Kammar-Contoir den 6 Augusti i838.
R. G. Murray.
t. f. Revisor,
Rikets Högloft. Ständers Revisorers
Berättelse,
angående den granskning af de under Kongl.
Maj:ts och Rikets Cominerce-Collegiiim
ställde Fonder och Medel, som
blifvit förrättad år 183T;
jemte
Kongl. Commerce-Collegii i anledning deraf
till Kongl. Majit afgifna
Underdåniga Utlåtande.
St ©CftfjtDCJH, 1838.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner,
Kongl, Boktryckare.
Rikets Höglofl. Ständers till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende valde Revisorers
Berättelse, angående den granskning
af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium
ställde Fonder och Medel,
som blifvit förrättad år 1837.
Bland de allmänna Fonder och Medel, hvilkas förvaltning, enligt gällande
föreskrifter, bör undergå granskning af Rikets Höglofl. Ständers
till Stats-, Råneo- och Riksgälds-Verkens öfverseende valde Revisorer,
äro äfven följande, hvilka dels ännu äro och dels varit ställde under
Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium, nemligen: ManufacturDiscont-
och Ull-Discontfonderne, de i ett sammanhang redovisade
Manufactur-, Extra-Licent-, Tull- och Confiscations-medlen, samt anslagen
till godtgörande af Svenske och Norrske Consulernes utgifter i embets-ärender
samt för nödställde Svenske Sjömäns liemförskaffande; och
sedan, i följd häraf, undertecknade af Rikets Ständer utsedde Revisorer
jemväl granskat redogörelsen och förvaltningen af nämnde Fonder
och Medel, få Revisorerne nu, angående denna granskning, till Rikets
Ilöglofl. Ständer afgifva vördsam berättelse, med anmälan derjemte, att
då Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer öfversett dessa Fonders
och Medels förvaltning för åren 1833 och 1834, har den nu verkställda
revisionen omfattat åren 1835 och 1836.
Revisorerne hafva, vid revisions-förrättningens början, fått emottaga
såväl Kongl. Commerce-Collegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelser om förvaltningen för de ifrågavarande åren, med tillhörande
böcker, räkenskaper och handlingar, som de berättelser, hvilka särskilde,
af Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnade Revisorer i underdånighet
aflemnat, angående Manufactur-Discont- och Ull-Discontfondernes förvaltning
samma år, tillika med Kongl. Commerce-Collegii öfver hemälde
Revisorers berättelse för år 1835 afgifna underdåniga utlåtande.
O O -
För att lemna en öfversigt af Manufactur-Discontfondens ställning
under åren 1835 och 1836, få Revisorerne härjemte bilägga de
1
2
för samma år öfver denna Fond upprättade capital-slut, af hvilka inhemtas,
att Fonden genom influtna räntor å utlånta capital, efter afdrag
af utgifterne för förvaltningen, haft i inkomst:
år 1835  - . 27,886:21. 9.
och år 1836
27,598: 7.10.
Tillsammans 55,484: 29. 7.
Härifrån afgå likväl följande summor, nemligen:
l:o tvenne års anslag till Technologiska Institutet,
ä 14,000 R:dr  28,000:
2:o för reparation å Kongl. Commerce-Collegii hus
ar 183o
■ 1 *
12* — "
3:o utgifter för brandförsäkringen af Kongl. Commerce-Collegii
hus, hvilka, förut i räkenskaperna balancerade,
år 1835 afskrefvos med 2,516:40. 6.
4:o enligt Kongl. Brefvet den 1 Februari 1836 afskrifven
för fallo-ränta å det till Gustafsbergs Porcellainesfabriks-Bolag
uLbetalda förlagslån till ett belopp af . . 24: 32. —
Tillsammans 30,553:24. c.
Och då denna summa afdrages från ofvannämnde 55,484 R:dr 29
sk. 7 r:st., visar sig, att Manufactur-Discontfonden åren 1835 och
1836 ökat sig med 24,931 R:dr 5 sk. 1 r:st, samt att Fondens behållning
i capital, som vid 1834 års slut utgjorde 800,209 R:dr 5 sk. 4 r:st.,
således vid slutet af år 1836 uppgått till 825,140 R:dr 10 sk. 5 r:st.
Under granskningen af de Manufactur-Disconten rörande handlingar
har den progressiva .minskning i lånerätten, hvilken de Fabriksidkare,
sorn äga att ur nämnde Discont upptaga lån, årligen få vidkännas,
icke kunnat undgå att fästa Revisorernes uppmärksamhet. Låneprocenten
utgjorde redan år 1835 endast 19? procent och nedsjönk år
1836 ytterligare till 17? procent af till verknings-värdet; och då detta
förhållande måste, hvad under föregående Stats-Revisioner och jemväl
af de för granskning af förstnämnde års räkenskaper af Kongl. Maj:t i
Nåder utsedde Revisorer blifvit anmärkt, under fabriksnäringarnes fortgående
tillväxt leda derhän, att det med Manufactur-Discontens inrättning
afsedda ändamål —dessa näringars understödjande i låne väg,—-hufvudsakligen
förfelas, finna Revisorerne sig äga grundad anledning att,
med instämmande uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
hemställan om Manufactur-Discontfondens befrielse från utgörande af
det till Technologiska Institutets underhåll beviljade årliga anslag, till
Rikets Höglofl. Ständer framställa angelägenheten deraf, att, vid näst
inträffande Riksmöte, åtgärder till nämnde Fonds förstärkande på ett
eller annat sätt varda vidtagne.
I sammanhang härmed få Revisorerne anmäla, att sedan Kongl.
Maj:t, vid öfvervägande af det vid 1818 års Riksdag väckta och af
Rikets Ständer gillade, men, i saknad af nödiga upplysningar, icke utförda
förslag, att låneprocenten i Manufactur-Disconten skulle i förhållande
till manufacturernes olika art och behof af förlagsbiträde bestämmas,
funnit, att den fabrikation, som ända från råämnets beredning,
intilldess densamma, såsom färdig handelsvara, vore afsättlig, måste
undergå mångfaldiga vigtiga operationer, erfordrade, icke blott för upphyggandet
af fabrikshus, machinerier och andra inrättningar, utan äfven
i anseende till den längre tid, som åtginge, innan varan Liefve
färdig, större förlag än sådana fabriker, hvilkas tillverkningar vore aU
den egenskap, att de, efter deras första enkla sammansättning och beredning,
genast kunde begagnas och afyttras, har Kongl. Maj:t, medelst
skrifvelse till Kongl. Commerce-Collegium af den 18 Maj 1836, i Nåder
förordnat, att samtlige i Manufactur-Discontfonden lånberättigade näringar
derefter borde indelas i 3:ne classer, af hvilka den första, med
20 procents lånerätt, skulle upptaga dem, som på ofvanuppgifne grunder
borde erhålla högsta låneprocenten, den andra, med 15 procent,
de fabriksidkare, hvilkas tillverkningar icke kräfde så stort förlagsbiträde
som de i första classen och således hehöfde mindre låneprocent,
samt den tredje, med 10 procent, de låneberättigade, hvilkas fabrikater
hastigt och utan omgång kunde förfärdigas och afsättas, samt följaktligen
borde tilläggas iägsta låneprocenten, med tillämpning hvaraf
tillika blifvit i Nåder bestämdt, hvilka tillverkningar skulle komma
att uti hvarje af förenämnde 3:ne classer upptagas; och har bemälde
Kongl. Collegium, genom den 4 påföljde Augusti utfärdadt och i
Svensk Författnings-Samling för sistlidet år intaget Circulär-bref till
samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande', Magistraterne och HaltRätterne
i Riket, låtit förständiga vederbörande om berörde nya classification
jemte de i sammanhang dermed meddelade Nådiga föreskrifter,
på det desamma måtte kunna från och med innevarande år tjena till
allmän efterrättelse.
4
BetiafH:licie rättigheten, att i Manufactur-Discontfonden upptaga
lån i vanlig discontväg, hafva under åren 1835 och 1836 följande Nådiga
förordnanden blifvit meddelade, nemligen:
l:o Kongl. Brefvet af den 24 Januari 1835, som tillägger Garfveriidkare
E. B. Hale Levin och J. von Koch lånerätt i nämnde Fond för
de tillverkningar, som vid deras härstädes anlagda Lädergarfveri efter
Engelska sättet åstadkommas;
2:o Konell. Brefvet af samma da?, hvarigenom Kammarherren W.
O o 7 O
Virgius Enka, Fredrika Virgin, född Bonde, blifvit tillåtet att, i mån
af värdet A föregående årets vid egendomen Krokforss åstadkomna och
på föreskrifvet sätt styrkta tillverkning af emaillerade kokkari!, machinerier
och sådan jernmanufactur i öfrigt, som är af särdeles beskaffenhet
och vid gjuterier i allmänhet icke tillverkas, årligen få i Manufactur-Discontfonden
i vanlig discontväg upptaga lån;
3:o Kongl. Brefvet af den 5 December 1835, som tillägger Expedi
lion s-Com ni issa lien vid Kongl. Maj:ts Flotta C. A. Wolijn lånerätt i
Manufactur-Discontfondcn för det af honom vid egendomen Gransholm
i Kronobergs Län efter Engelska sältet beredda sål-läder;
4:o Kongl. Brefvet af samma dag, hvarigenom lånerätt i nämnde Fond
blifvit i Nåder beviljad Fabriksidkare!! S. L. Lamm för de tillverkningar,
han vid sin i Stockholm anlagda Vaxljus-fabrik åstadkommer;
5:o Kongl. Brefvet den 19 December 1835, som tillerkänner Fabriksidkaren
J. Berggren lånerätt i stimma fond för till verkninga ine vid
hans i Alingsås anlagda Lädergarfveri efter Engelska sättet, och
6:o Kongl. Brefvet af den 7 Maj 1836, hvarigenom den förre
Bruksidkare!! G. D. Wilke i Nåder beviljade lånerätt i Manufactur-Disconten
för sådana vid det i Hufvudstaden belägna Bergsunds Gjuteri
åstadkomma jernmanufactur-varor, sorn, i anseende till en större mechanik
och finare arbete, kunna hänföras under namn af fabriks-varor,
blifvit på nuvarande ägaren af nämnde Gjuteri, J. Åmark, öfverflyttad.
Lika med de af Kongl. Maj:t för granskning af 1836 års räkenskaper
utsedde Revisorer hafva Revisorerne icke kunnat underlåta att anmärka,
att Kammarskrifvaren i Manufactur-Discont-Contoret, Kamereraren
i Kongl. Kammar-Collegium J. A. Brandel fått, efter den 23
April 1836 vunnen befordran till Kammar-Råd, på grund af sin blotta
anmälan hos Kongl. Coinmerce-Collegium, det han, i följd af denna befordran,
icke vidare kunde med berörde Kammarskrifvare-tjenst fortfara,
under åtta månader efter tjenstens frånträdande bibehålla den der
-
för anslagna lön. Då härvid förekommer, att Ivammar-Rådet Brandel
till detta Embete befordrades från innehafvande Kamererare-tjenst i
Kamri. Kammar-Collegium, och denna befordran icke hade sammanhang
O O O
med hans tjenste-befattningar i andra Verk, hvilka han alltså icke var
förbunden eller ens berättigad att annorlunda, än genom ordentligt af
O
O O
skedstagande, lemna, samt bemälde Kammar-Råd således befann sig i
enahanda ställning som hvarje tjensteman, hvilken, i följd af vunnen
befordran inom ett Embetsverk, icke vidare ser sig i tillfälle att med
förut innehafda befattningar i andra Verk fortfara, utan föranlåtes att
derifrån taga afsked, hvarvid någon ersättning för grundlagd begrafningshjelp
ej erhålles, anse Revisorerne, äfven för deras del, KammarRådet'
Brandel icke hafva ägt någon i för fa tillingarne grundad rättighet
att, sedan han sin i Manufactur-Discont-Contoret innehafda Kammarskrifvaretjenst
frivilligt från träd t, under aftjenandet af vacance- och
nådårs-besparing å Kammar-Råds-lönen den nyssnämnde Kammarskrifvare-syssla
åtföljande lön bibehålla.
I afseende å den af Rikets Ständers Revisorer år 1835 framställda
anmärkning, rörande det f. d. Fristads-Directören, Öfversten J. A. Palm
å Manufactur-Discontfondens vinst-medel anvisade s. k. expectancearfvode
af 900 R:dr B:co, hafva Revisorerne bort anmäla, att detta
arfvode äfven under åren 1835 och 1836 oafkortadt utgått från nämnde
Fond, som likväl derför årligen erhållit ersättning af anslaget till
Manufacturernes befrämjande; hvarvid Revisorerne endast velat erinra,
att ifrågavarande utgift synes för detta anslag vara lika främmande,
som för Manufactur-Disconten.
Beloppet af Manufactur-Discontens osiikra fordringar, som, enligt
sista Revisious-berättelsen, vid 1834 Ars slut utgjorde 146,172 R:dr 3f>
sk. 9 r:st., ökades under loppet af år 1835 till 148,468 R:dr 17 sk. 7
r:sL och uppgick vid slutet af år 1836 ända till 170,755 R:dr 13 sk.
8 r:st. Denna tillökning härleder sig från de förstnämnde år inom
Norrköpings Fabriks-Societet yppade betydligare fallissementer, utur
hvilka dock redan säkerhet erhållits för större delen af Fondens i dem
ägande fordringar, äfvensom, efter deras slutliga utredning, återstoden
förmodas komma att från concurslistan utgå.
Som uti räkenskaperna öfver Manufactur-Discontfonden icke finnes
upptagen någon redovisning för användandet af det till Teclinologiska
Institutets underhåll anvisade årliga anslag af 14,000 R:dr, hafva Revisorerne
infordrat och granskat Institutets i Kongl. Kammar-Rätten
reviderade redovisnings-liandlingar för åren 1834 och 1835, hvaraf
Revisorerne inhemta t, att för Institutet årligen äro ansia »ne:
l:o å Manufactur-Disconten  14,000: — —
2:o å Riks-Statens 9:de IIufvud-Titel till Mechaniska
Skolan ,  100:
3:o Stipendie-medel:
från Kongl. Stats-Contoret å f. d. Mechaniska
Skolans stat 100: — -
från Kongl. Commerce-Collegium af Manufac
tur-medlen
240: 3^.
Summa 14,440: — —
Årliga beloppet af aflöningarne under nämnde år utgjorde 6,100 R:dr
samt Institutets contanta behållning vid 1835 års slut 5,379 R:dr 31
sk. 9 r:st.
Hvad angar det af Manufactur-Discontfonden, till förlagslån för
nya, liär i Riket förut okända uppfinningar och inrättningar islöjdeväg,
afsatta anslag af 200,000 R:dr Banco, så voro derå, vid 1834 års utgång,
dylika lån meddelade till ett belopp af ... . 199,948: 33. —
hvaraf under åren 1835 och 1836 genom förfallna capital-afbetalningar
inflöto
71,995:10.11.
Enligt hvad i den af Rikets Ständers Revisorer sednast af»ifna
berättelse blifvit anmäldt, hade Handlanderne Winberg & Meijer, i
afräkning å det genom Kongl. Brefvet af den 12 Maj 1832 dem tillagda
förlagslån af 30,000 R:dr, vid 1834 års slut uppburit 14,800
R:dr; och hafva af de sedermera å Förlagslånefonden uppkomna tillgångar
blifvit utbetalda:
l:o till bernälde Handlande, återstoden af deras lån 15,200: — —
2:o till Fabriksidkaren Wallberg, för utvidgande af
hans i Halmstad anlagda Klädesfabrik, enligt Kongl.
Brefvet af den 30 Juni 1832
6,666: 32. —
3:o till Hemmansägaren Peter Gustafsson, för ett af
honom i Jönköpings Län anlagdt Tråddrageri för finare
eller s. k. claversträngar, jemlikt Kongl. Brefvet den 8
Augusti 1832
2,000:
4:o till Capitainen E. A. Panchéen, såsom understöd
yid anläggningen af en fabrik för tillverkning af fer
Transport
23,866:32. —
7
Transport 23,866: 32. —
nissade tyger, på grund af Kongl. Brefvet den 16 Februari
1833
6,000: — —
5:o till Machin-byggmästaren G. Bernhardt, för en
af honom i ' Nyköping påbörjad fabriksanläggning till
förfärdigande med machin af hjul för alla slags åkdon,
i följd af Kongl. Brefvet den 23 Februari 1833 . . . 10,000: — —
6:0 till Grosshandlaren G. F. Henning, för hans i
Mölndahls by nära Götheborg anlagda mechaniska Bomullsspinneri,
enligt Kongl. Brefvet den 5 October 1833 15,000: — —
7:o till Bergs-Rådet J. J. Munktell, i afräkning å
det honom, enligt Kongl. Brefvet den 21 December 1833,
beviljade förlagslån å 25,000 R:dr för införandet och begagnandet
vid sitt nära Fahlu stad anlagda Pappersbruk
af nya och förbättrade redskap och machiner för pappers
tillverkning .... ■
11,800: — -
Tillsammans 66,666:32. —
Sammanlagda beloppet af utgifna förlagslån uppgick således vid
1836 års slut till endast 194,620 R:dr 11 sk. 1 r:st., och Förlagslånefonden
ägde, i följd deraf, en obegagnad tillgång af 5,379 R:dr 36 sk.
ii r:st., som, enligt af vederbörande lemnad upplysning, var afsatt fölutbetalningen
af det Fabriksidkaren B. L. Nagel genom Kongl. Brefvet den
19 October 1833 tillagda förlagslån å 5,000 R:dr för inrättandet af en
fabrik till åstadkommande af salmiak, berliner-blått och blåsyradt kali,
ehuru lånet, i anseende till Nagels underlåtenhet att aflemna föreskrifna
säkerhets-liandlingar, icke kunde till honom utassigneras.
Å Förlagslånefonden har Kongl. Maj:t under åren 1835 och 1836
i Nåder beviljat lån åt följande personer, nemligen:
i:o Grosshandlande A. Bergman och J. C. F. Bohnstedt, till understöd
för deras här i Staden anlagda större Mechaniska Bomulls
spinneri
och väfveri samt mechaniska verkstad, enligt Kongl. Brefvet
af den 18 Maj 1836
40,000:
2:o Grosshandlanden J. Francke, Handlanden J. C.
BäfVerman och Hemmansägaren Sven Eriksson, för deras
i Kinaroma Socken af Elfsborgs Län anlagda Mechaniska
Yäfveri-fabrik med dertill hörande Bleknings
-
Transport 40,000:
Transport 40,000: — —
och Appreterings-verk, hufvudsakligen för åstadkommande
af sådana hvita släta bomullstyger, som under namn af
shirtings och cambrics hit till Riket inkomma, enligt
Kongl. Brefvet den 11 Juni 1836
40,000: — —
3:o f. d. Handlanden P. W. Berg och Lieutenanten
J. T. Berg, för deras å Nääs Säteri i Elfsborgs Län anlagda
meclianiska Bom ulls-spinneri samt fabrik för tillverkning
af ylle-, bomulls- och linne-väfnader äfvensom
af kardiäder, enligt Kongl. Brefvet af den 2 Aug. 1836 25,000: — —
4:o Lagmannen L. M. Trozelli, för en af honom i
Norrköping påbörjad fabriks-anläggning för tillverkning af
så kalladt ändlöst papper efter ny och härstädes okänd
method, enligt Kongl. Brefvet den 10 Augusti 1836 . 20,000: — —
Tillsammans 125,000
och då härtill lägges återstoden af det Bergs-Rådet Munktell
beviljade lån samt de jemväl vid slutet af år 1836
ej utbetalda lånen till Stentryckaren J. E. Cardon, Guldsmeden
J. Lenholm och Fabriksbolaget Gibson & Keiller,
utgörande ett sammanräknadt belopp af  52,200:
så visar sig, att å Förlagslånefonden vid sistlidet års slut
voro anvisade lån till en summa af  177,200: — —
för hvilkas utbetalande tillgångar å fonden saknades.
Med anledning af hvad sista Revisions-Berältelsen innehåller, rörande
Götha Canal-Bolags skuld till Förlagslånefonden, hafva Revisorerne
ansett sig böra upplysa, att samma skuld blifvit under loppet af
år 1836 till fullo inbetald och således ur balancen försvunnit.
Af de härjemte bilagde capitalslut öfver Gamla Ull-Discontf 'onden
upplyses, att till denna Fond, som vid 1834 års utgång ägde en behållning
af  92,765: 4. <;.
influtit:
år 1835, uti räntor  200: — —
i ull värderings-, sorterings- och magasins
?%ifter
• ’ *
• 1_j_U90^g_8l J)590; 2C. 8
Transport 94,355:3i. 2.
Transport 94,355:31. 2.
och år 1836, uti räntor ........ 1,606: 2a —
i ull värderings-, sorterings- och magasins
afgifter
1,901:32.10.
i hyres-medel för uthyrda källar-lägenheten
under Ullmagasins-huset i Norrköping . 448; ig. — 3 g^g. 0Q 10
Summa 98,312; 4. —
hvaremot under ifrågavarande år följande utgifter blifvit
af Fonden bestridde, nemligen:
'O
Arfvoden till Tjenstemännen vid Ull-Contoret i
Norrköping m. fl. för begge åren .... 8,408:17. —
Extra utgifter vid Contoret .... 817; 27. 2.
Afskrifning af förskotts-utgifter för från
utrikes ort införskrifna får och vallhundar
m. m 9,132: 8. —
Ersättning till Friherre Hermelin för
en får-transport, enligt Kongl. Brefvet af den
16 Maj 1835
268:32. -
Läropremier för inöfvande afFårherdeelever,
enligt Kongl. Brefvet af den 26 Februari
1833
2,500:
Restitution af för högt beräknad ränta
å ett af fonden uppburet lån . . . . , 5:26. 8.
Reparationer å Ullmagasins-byggnaden 18: 20. —
Rån te-utdelning till enskilde actie-ägare
i samma byggnad  974:32. 7. 22,125:19. 5.
så att Fondens vid 1836 års slut behållna tillgång minskats
till
76,186:32. 7.
i hvilken behållning dock innefattas icke blott Fondens utgifter i och
för Ullmagasins-byggnaden i Norrköping, som vid slutet af sistlidet år
uppgingo till 25,863 R:dr 8 sk. 4 r:st Banco, utan äfven de alltsedan
år 1815, såsom osäkra och på coneurs-utredningar beroende, balancerade
fordringarne till ett belopp af 32,787 R:dr 41 sk. 11 r:st. Banco.
Bland de af Gamla Ull-Discontfonden bestridda utgifter förekommer,
på sätt här ofvan är anfördt, en summa af 974 R:dr 32 sk. 7 r:st.,
2
10 —
utbetald under benämning af ränte-utdelning till enskilde actie-ägare i
Ullmagasinet. Revisorerne, som härvid fästat uppmärksamhet, hafva
erhållit den upplysning, att denna utgift, som år 1836 för första gången
ägt rum, grundar sig på Kongl. Brefvet af den 17 December 1831,
angående Ullmagasinets byggnad, hvarigenom Fabriks-Societeten i Norrköping
blifvit försäkrad att, efter byggnadens fullbordande, af de för
derstädes magasinerad ull inflytande afgifter i främsta rummet utbekomma
ränta a 6 procent för de 15,000 R:dr, Societeten erbjudit sig att
till byggnaden tillskjuta.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne bort anmäla, att Kongl.
Maj:t, af den anledning, att åtskilliga lotter uti den Fabriks-Societeten
i Norrköping tillhörande andel i förenämnde Ullmagasins-byggnad
genom särskilda tillfälligheter kommit i ägo af personer, som ej äro
medlemmar af Societeten, hvilket ansetts kunna leda till oreda och olägenheter
i frågor rörande Magasinshuset, under den 26 Mars 1836 i
Nåder anbefallt Kongl. Commerce-Collegium att såväl då af Gamla
Ull-Discontens medel tillhandahålla Kongl. Collegii t. f. President 3,000
R:dr för inköp af så beskaffade, Fabriks-Societeten frångångna lotter,
beräknade efter 1,000 R:dr för hvarje /gidel, hvilka komme att redovisas
medelst aflemnande af dylika lotter och att till motsvarande belopp
öka Ull-Discontfondens andel i Magasinshuset, som ock på lika sätt
gå i författning om inlösen af de återstående lotter, som komme ur ledamöters
af Fabriks-Societetens ägo. Af Kongl. Collegii underdåniga berättelse
om Manufactur- och UH-Discontfondernes förvaltning år 1836
upplyses, att, på grund af detta Nådiga förordnande, under loppet af
året ytterligare lotter i Magasinshuset blifvit inköpta till ett belopp af
4,750 R:dr, hvarigenom Gamla Ull-Discontfonden, med besparing af
den till enskilde delägare utfästade ränta å deras tillskott efter 6 för
hundra, blifvit till mer än ?:delar, eller för ofvanberörde summa af
25,863 R:dr 8 sk. 4 r:st Banco, ägare af samma byggnad.
Uti den berättelse, Rikets Ständers Revisorer år 1835 afgåfvo,
omförrnäles, hurusom Kongl. Commerce-Collegium hos Kongl. Maj:t i
underdånighet hemställt, dels att de utöfver första kostnadsförslaget
för meranämnde Magasins-byggnad af Gamla Ull-Discontfonden förskottsvis
utbetalda 6,000 R:dr Banco finge ur balancen afföras, dels ock
att Kongl. Collegium måtte i Nåder tillåtas att för Ull-Discontens i
O O
Magasins-byggnaden ägande andel, som, i händelse nämnde summa afskrefves,
komme att i värde uppgå till 21,257 R:dr 13 sk., eller något
mera än |:delar af hela huset, taga försäkring i Städernas allmänna
Brandstods-Bolag. Till denna underdåniga hemställan har Kongl. Maj:t,
jemlikt Nådig skrifvelse till Kongl. Collegium af den 28 November
1835, lemnat bifall, och har, i följd deraf, Ull-Magasinsbyggnaden
blifvit, genom Kongl. Collegii föranstaltande, hos bemälde BrandstodsBolag
för eldskada försäkrad efter det af Bolaget byggnaden åsätta värde
30,000 R:dr, i förhållande hvartill Fabriks-Societeten i Norrköping,
för dess andel i samma byggnad, bidragit till gäldandet af brandförsäkrinKS-afgifterne.
I afseende på den af sednast församlade Revisorer gjorda anmärkning
dervid, att en summa af 944 R:dr 23 sk. 10 r:st., år 1830 utbetalda
i transport-kostnad för 6 från Schäferiet Naz införskrifna får samt
flir en bageri-machin och en valk-machin, som vid samma tillfälle från
Frankrike hitkommit, ännu i Ull-Discontfondens räkenskaper balancerades,
få Revisorerne anmäla, att, sedan Kongl. Commerce-Collegium, på
sätt dess öfver samma Revisorers berättelse till Kongl. Maj:t afgifna och
i sammanhang dermed till trycket befordrade underdåniga utlåtande gifver
vid handen, låtit dels afskrifva och dels ersätta Ull-Discontfonden
den för fåren och bageri-maclrinen belöpande transport-kostnad samt,
beträffande kostnaden för transporten af valk-machinen, i underdånighet
hemställt, att densamma måtte få påföras de till Manufacturernes befrämjande
anslagna medel och derifrån ersättas Ull-Discontfonden,
hvartill Kongl. Maj:t under den 19 Mars 1836 i Nåder funnit godt
samtycka, ofvanberörde balance således numera till hela dess belopp ur
Fondens räkenskaper försvunnit.
Under den 19 December 1835 har Kongl. Maj:t, med anledning af
gjord underdånig anmälan om behofvet af åtskilliga jemkningar och
förändringar i de den 19 Mars 1831 meddelade allmänna föreskrifter
rörande Ull-Discontens och Ull-Contorets förvaltning, i Nåder låtit utfärda
förnyadt Reglemente för nämnde Fond, äfvensom förnyad Kungörelse
angående Ull-Contoret, att, jemte en tillika fastställd taxa å de
afgifter, som vid Contoret böra erläggas, från början af år 1836 och
tills vidare tjena till underdånig efterrättelse; hvarvid Kongl. Commerce-Collegium
anbefalldes att, i enlighet med de för Ull-Contorets
förvaltning salunda stadgade grunder, i underdånighet föreslå' en efter
behof och tillgångar lämpad aflönings-stat för Ull-Contorets tjenstemän
och betjening. Det förslag till aflönings-stat, Kongl. Collegium till
följd häraf upprättade och hvars belopp uppgår till 2,900 R:dr Banco,
blef under den 27 Februari sistlidet år i Nåder gilladt.
De af Kongl. Maj:t till öfverseende af 1835 års räkenskaper förordnade
Revisorer hafva, jemte förmälan, hurusom, i anseende till de
under sednare åren på Gamla Ull-Diseontfonden anvisade betydlföa
utgifter i och för fårafvelns och ullculturens befrämjande i Riket, Fondens
capital-behållning år från år i ganska väsendtlig mån minskats,
så att, extra utgifter och ersättningar oberäknade, de bestämda gravationerne
betydligt öfverskjöte inkomsterne, den tidpunkt' icke syntes
vara aflägsen, då Gamla Ull-Discontfonden icke mera ägde några till
gångar
att betäcka de på samma fond anvisade årliga utgifter, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, att, under förutsättning, att
Manufactur-Disconten befriades från anslaget tili Technologiska Institutets
underhåll, Gamla Ull-Discontfonden måtte med Manufactur-Discontfonden
sammanslås och de af den förra fonden hittills bestridda
utgifter i aflöningar m. m.. af den sednare för framtiden öfverlagas,,
hvilken förening af fonderne bemälde Revisorer ansett desto mera
lämplig, som ej allenast de i och för en så vigtig industri, som Uilculturen,
nödvändiga kostnader icke syntes främmande för den till näringarnes
befordran anslagna Discontfond, utan ock det särskilda bokslutet
för Gamla Ull-Discontfonden derigenom hiefve öfverflödigt.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. CommerceCollegium,
med tilikännagifvande, att, i följd af de betydliga både årliga
och extra utgifter, hvilka sistlidet och innevarande år graverat
Gamla Ull-Disconttonden, denna fonds capital-behållning i säkra fordringar
numera, enligt en den 20 sistlidne April uppgjord calcul, ytterligare
förminskats till 13,531 R:dr 18 sk. 6 r:sL, väl funnit obestridligt,
att såvida icke beloppet af de till Ull-Contoret i- Norrköping inflytande
afgifter, förmedelst ullproductionens stigande, i någon väsendtlig
mån ökades och fondens inkomster, hvilka för närvarande betydligen
understege de fastställda årliga utgifterne, sålunda erhölle någon
större tillväxt, fondens behållning måste årligen minskas, och fonden
innan kort sakna tillgångar till bestridande af dessa utgifter, men derjemte
ansett, att den väckta frågan om Gamla Ull-Discontfondens sammanslående
med Manufactur-Disconten icke borde blifva föremål för
Kongl. Majrts Nådiga pröfning, förrän vid Rikets Ständers nästa sammanträde
sig visat, om och hvilka andra medel kunde utfinnas till bestridande
af det för Technologiska Institutets verksamhet nödiga anslag,
helst några års ytterligare erfarenhet syntes erforderlig för att kunna
bedöma, huruvida Gamla Ull-Discontfonden genom ökade inkomster
13 —
framdeles kunde komma i den fördelaktiga ställning, att densamma,
utan bidrag af andra medel, förmådde bestrida de derå anvisade årliga
utgifter, i hvilken händelse det, i Kongl. Collegii tanke, vore lämpligt
och ledande till en lättare öfversigt af de förhållanden, sorn stå i sammanhang
med de i sednare tider till Ullproductionens befordrande vidtagna
anstalter, att hädanefter, såsom hittills, en särkild redovisning
uppgjordes för de medel, som i berörde ändamål utgå.
Denna Kongl. Collegii åsigt har, efter hvad Revisorerne erfarit,
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder gillad, med förklarande, det i frågan
om ökade tillgångar för Manufacturernes och Ullproductionens understödjande
i låneväg Nådig Proposition komme att tili Rikets Ständer
vid nästa Riksdag aflåtas.
Vidkommande det lån af 5,000 R:dr Banco, Kongl. Secreterareu
J. Th. Nathhorst, såsom disponent af Kronans Stamschäferi å Näs, at
gamla Ull-Discontfonden erhållit till understöd för byggnader och
förbättringar vid berörde Stamschäferi, hafva Revisorerne icke bort lenina
oanmäldt, att, sedan Kongl. Maj:t, enligt Nådig! bref till Kongl.
Commerce-Collegium af den 26 Mars sistlidet år, beviljat Nathhorst
anstånd tillsvidare med föreskrifven capital-afbetalning å detta lån, detsamma
ännu i räkenskaperna qvarstår till lika belopp, hvaremot ränteliqviderne
blifvit i vederbörlig ordning verkställde..
Nya Ull-Discontfonden, hvars behållna vinst vid 1834 års slut
utgjorde
. 1,660:11» 9.
har, enligt de öfver denna Fond upprättade, härbos bilagde
"capital-slut, haft i inkomst:
år 1835, i ordinarie och förfallo-räntor . 2,339:47.10.
och år 1836, i dito ..... dito . 3,085:21. 8.5425:21. 6.
Summa 7,U8o: 33. 3.
hvaremot räntan till Riksgälds-Contoret för de på Ullcreditivet uttagna
medel uppgått, år 1835 till . .. .. . .. . .
.. 3,086:17. 10.
och år 1836 till . . . .... ... . 3,147:40. —
Fondens tillgångar vid 1836 års slut utgjorde i utestående säkra
fordringar . . . ........ . 74,533:27.11.
dito osäkra fordringar . . ....... . 60:18. 3.
Ull å Ull-Contoret i Norrköping . .. . . 3,367:32. 5» 77%|; 30. 7.
T ra uspor t 7 7,961: 30. 7»
— 14 —
Transport 77,961:3a 7.
oell då härifrån afdrages:
Fondens skuld till Riksgälds-Contoret, i capital
utgörande  73,700:
ofvanberörde vid årets slut obetalda ränta . 3,147: 40. —
samt skuld till Gamla Ull-Discontfonden . 262: 15. 2. 77110* 7 2
uppgick således Fondens behållna vinst vid 1836 års slut till 851:23. 5.
I afseende på den betydliga skillnad, som visar sig emellan ilen
Riksgälds-Contoret år 1835 godtgjorda och den under året lill fonden
influtna räntan, få Revisorerne upplysa, att denna skillnad hufvudsakligen
härleder sig från f. d. Directören vid Ullsorterings-verket i Norrköping,
Centners samma år iråkade concurs, i följd hvaraf den ull,
som för ett af honom uppburet lån var i Ull-Contoret pantsatt, måst
vid derå anställd auction till största delen, för att i möjligaste måtto
trygga Fonden för förlust, för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning inropas,
hvarefter den först år 1836 hunnit försäljas.
Beträffande Nya Ull-Discontfonden har af de till öfverseende af
Fondens räkenskaper för år 1835 i Nåder förordnade Revisorer blifvit
anfördt, att, enär denna Discont vore helt och hållet grundad på det
creditiv å 200,000 R:dr, som Rikets Ständer på Riksgälds-Contoret anvisat,
att i mån af behof tillitas, och således icke ägde egen fond, när
upp- och utlåningen började, samt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
beräknat fem procents ränta för creditivet, och Ull-Disconten, jemlikt
dess Reglemente, utlemnar lån emot enahanda ränta, denna fond svårligen
kunde bära sig sjelf, helst densamma icke kunde undvika ränteförluster,
då det icke alltid vore verkställbar att på samma tider uppocli
utlåna lika stora summor, samt äfven kunde få vidkännas förlust
på sina låntagare, hvartill komme, att, med en så hög ränta som 5 för
hundrade jemte ullmagasins-afgifter och öfriga för låns erhållande oundvikliga
kostnader, de producenter eller fabrikanter, hvilka af lån i Nya
Ull-Disconten sig begagna, i sjelfva verket finge vidkännas 6 i 7 procents
ränta, ansåge Revisorerne, att, så framt ändamålet med denna
Discont-inrättning skulle kunna vinnas, det för lånerörelsen behöfliga
creditiv borde erhållas emot lägre ränta än hittills, hvilken ränta sedermera
vid utlåningen borde höjas med en procent, för att betäcka
fondens möjliga förluster; hvadan bemälde Revisorer underdånigst hemställt,
om icke Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer vid nästa Riks
-
— 15 —
dag aflåta Nådig Proposition om anvisande af ett för Ullproductionens
understödjande i låneväg behöfligt creditiv mot 3 procent eller lika hög
ränta, som Manufactur-Disconten för sitt creditiv erlägger till Banken,
hvarefter berörde medel skulle komma att utlånas emot 4 procent, eller
den 1111 för lån ur Manufactur-Disconten fastställda ränta, och således
en procent ränte vinst uppkomma, att betäcka möjligen uppstående förluster
och bilda en egen besparings-fond, äfvensom de i sammanhang
härmed yttrat, att, i händelse detta underdåniga förslag bifölles, något
skäl icke förefunnes att för denna fond göra särskildt bokslut, utan borde,
efter deras förmenande, då upp- och utlåningsräntan blefve lika
med Manufactur-Discontens, redogörelsen för detta ökade creditiv äfven
ingå i Manufactur-Discontfondens redogörelse och den årliga repartitionen
utvisa, huru loppet deraf komme att emellan ullprodueenterne
fördelas.
Med stöd af hvad de Kongl. Revisorerne sålunda anfört har Kongl.
Gömmerce-Collegium, uti afgifvet underdånigt utlåtande i ämnet, instämt
i samma Revisorers underdåniga hemställan, att ett creditiv,
hvars belopp Kongl. Collegium föreslagit till 200,000 R:dr Banco, måtte,
medelst Nådig Proposition till Rikets Ständer, för Ull-Discontfonden
utverkas emot en bestämd ränta af 3 procent, samt att, i fall creditivet
emot denna ränta erhölles, räntan för lån ur nämnde fond finge
från 5 till 4 procent nedsättas; hvaremot, beträffande de Kongl.
Revisorernes förslag, att, i händelse upp- och utlånings-räntan å creditivet
till Ullproductionens befrämjande blefve lika med ManufacturDiscontens,
redogörelsen för creditivet måtte ingå i sistnämnde fonds
redogörelse, Kongl. Collegium ansett detsamma endast i det fall kunna
utan olägenhet verkställas, att ifrågavarande creditiv erhölles under i
öfrigt enahanda vilkor som de, hvilka äro stadgade för ManufacturDiscontens
nu ägande creditiv å Banken.
A.f Kongl. Maj:ts härå till Kongl. Collegium aflåtna Nådiga svar
hafva Revisorerne inhemtat, att äfven rörande detta ämne Nådig Proposition
kommer att till Rikets först sammanträdande Ständer afgå;
och Revisorerne finna deri en ökad anledning att uttala deras under
granskningen af Nya Ull-Discontens räkenskaper fattade öfvertygelse,
att, såvida utlåningen af de 200,000 R:dr, Rikets Ständer medelst creditiv
å Riksgälds-Contoret åt Ull-Discontfonden anvisat, skall kunna
ske utan förlust, samt det med samma anslag afsedda understöd för den
inhemske ullproducentexi komma att i någon väsendtligare mån bidra
-
— 16 —
ga till stadgandet och utvecklingen af den för Riket så vigtiga TJllculturen,
det ock blir nödvändigt, att nämnde medel tillhandahållas Fonden
emot lägre ränta än hittills, t. ex. mot 3 procent, då, i fall för
nu ifrågavarande creditivs begagnande i öfrigt stadgades enahanda villkor
med de för Manufactur-Discontens ereditiv å Banken redan bestämda,
något hinder icke vidare mötte att, enligt de Kongl. Revisorernes
förslag, sammanslå redogörelserne för Manufactur- och Uil-Discontfonderne
och sålunda tillvägabringa en icke ringa förenkling i bokföringen,
hvilken åter, oberäknadt fördelen af en lättad öfversigt af fond emes förvaltning
och lånerörelse, möjligen skulle kunna föranleda en minskning
i Manufactur-Discont-Contorets tjenstemanna-personal och, i följd deraf,
äfven i Fondens utgifter.
Enligt närlagde utdrag af räkenskaperne öfver Manufactur- och
Extra Licentmedlen, i sammanhang hvarmed jemväl redovisas de från
Kongl. General-Tull-Styreisen levererade lidi- och beslags-andelar, äfvensom
ersättningen för inlösta lärfts-premiesedlar i Wester-Norrlands
Län, utgjorde behållningen af nämnde medel vid 1834
åis slut  9,009:47. 6.
och inkomsterne för åren 1835 och 1836 ...... 28,033: 22. «.
Summa 37,043:22.—
hvaremot utgifterne, bestående af premier för till verkning
af fina iärfter, vadmals väfnader m. m., jemte arfvoden
och understöd i fabriks- och slöjde-väg, för samma
år uppgingo till . .
24,238:28. 4.
och behållningen till år 1837 således upptages till i i 12,804:41. a
Såsom fortsättning af hvad sista Revisions-berättelsen innehåller i
afseende på den vid Frescati nära Hufvudstaden anlagda, Staten tillhöriga
Blekeri-inrättning, få Revisorerne anmäla, att, sedan, på sätt i
nämnde berättelse finnes omförmäldt, Kongl. Commerce-Collegium under
den 15 Juli 1835 hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjort framställning
derom, att berörde Blekeri-inrättning måtte med dervarande
byggnader och inventarier samt den nu dertill lydande jord få å auction
till den mestbjudande försäljas samt försäljuings-summan ingå till
Manufacturföuden till någon ersättning för de från nämnde fond tid
efter annan för samma inrättning bestridda, ganska betydliga utgifter,
hvilken
17
hvilken af Kongl. Collegium föreslagne åtgärd jemväl blifvit af sednast
församlade Revisorer på anförde skäl understödd; så har Kongl. Maj:t,
enligt Nådig skrifvelse af den 1 påföljde September, funnit närmare
upplysningar angående ifrågavarande Blekeri-inrättning böra inliemtas,
innan Kongl. Collegii underdåniga hemställan om dess försäljning blefve
till Nådig pröfning företagen, samt i sådant afseende anbefallt Kongl.
Collegium ombesörja, det en omständlig berättelse om alla de åtgärder,
hvilka blifvit vidtagne till utförande och fullbordande af omförmälde
anläggning, uppgjordes, med dervid i sammandrag fogad uppgift på
alla till inrättningen använda kostnader, äfvensom att besigtning å Blekeri-inrättningen
anställdes af 2:ne bland Kongl. Collegii Ledamöter, i
närvaro af dess Advocat-Fiscal och Direc tören vid Tech nologiska Institutet
samt någon bland Lärftskramliandlare-Societetens medlemmar, hvarvid
ej allenast en fullständig beskrifning borde upprättas å alla till
Blekeriet hörande byggnader, redskap och inventarier, i det skick dessa
vid besigtningen befunnes, utan äfven tillgängliga underrättelser inhemtas
till ledning för bedömandet af frågan, huruvida orsaken, hvarföre
Blekeriet ej blifvit af allmänheten anlitadt, kunde igenfinnas uti
sjelfva denna inrättning, eller om denna orsak rätteligen borde sökas i
andra förhållanden, verkande, att inrättningen ej kunde för ändamålet
med åsyftad fördel begagnas, vare sig för det närvarande eller i en närmare
eller fjermare framtid, efter verkställigheten hvaraf Kongl. Collegium
ägde att till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma med de
ärendet rörande handlingar jemte eget ytterligare utlåtande om allt,
hvartill den anbefallda undersökningen kunde gifva anledning.
Detta underdåniga utlåtande har, efter hvad Revisorerne inhemtat,
Kongl. Collegium under den 23 Augusti sistlidet år afgifvit och deri
vidhållit sin förut gjorda underdåniga hemställan om Blekeri-inrättningens
försäljande. Frågan är likväl ännu på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
beroende; och Revisorerne finna sig, vid sådant förhållande, föranlåtne
att yttra, att, äfven i deras tanke, det vore med Statens sanna
fördel och nytta mest öfverensstämmande, om nämnde Blekeri-inrättning
med det snaraste försåldes och Manufactur-fonden såmedelst befriades
från de icke obetydliga och för densamma främmande utbetalningar i
arrende-afgift m. m., hvilka fonden, i följd af inrättningens bibehållande
för Statens räkning, nu årligen måste vidkännas.
3
I afseende pä förvaltningen af Manufactur-medlen förekommer vidare,
att Pastellmålaren P. Lindberg, enligt Kongl. Brefvet den 7 Maj;
1836, fått sig af nämnde medel i Nåder tillagdt ett årligt understöd af
o '0-0
200 R:dr Banco, att under 3 år uppbäras i ocb för utvidgandet och
fullkomnandet af den tillverkning af pastellfärger och svartkritor, sorn
af honom härstädes drifves.
Revisorerne hafva ej kunnat underlåta att, i anledning häraf, yttra
den öfvertygelse, att i allmänhet fabrikshandteringar af den beskaffenhet,
att de för deras bestånd och vidare utveckling finnas i behof af
så ringa understöd som det Pastellmålaren Lindberg beviljade, icke synas
vara förtjenta att af Staten uppmuntras, samt att en dylik uppmuntran
desto mindre bort vid detta tillfälle äga rum, som Fabriksidkaren
L. C. Hasselgren redan fått i ocb för fullkomnandet och utvidgandet
af den rit färgs—till verkning, lian här i staden idkar, af Manuläclurmedlen
uppbära ett sammanräknad t understöd af 1,000 R:dr
Banco, utan att, så vidt Revisorerne kunnat utröna, berörde tillverkning
derigenom i någon betydligare mån tilltagit eller nått någon högre
fullkomlighet.
Hvad angår den af Kongl. Maj:t, under den 18 September 1829,
af det å Riks-Statens åttonde Hufvud-Titel till Extra utgifter uppförda
anslag Nådigst anvisade summa af 2,000 R:dr Banco årligen, att af
O O O .
Kongl. Commerce-Collegium, i mån af behofvet, disponeras till godtgörande
af sådana utaf Svenske och Norrske Consulerne anmälda utgifter,
för hvilka de, enligt förfaltningarne, äro till ersättning af Svenska Statsverket
berättigade, har Kongl. Maj:t,. jemlikt Nådig skrifvelse af den 9
November 1836, funnit godt förordna, att detta särskilda anslag skulle
från och med sistnämnde år upphöra, och med liqvidcn af Consulernes
ersättnings-räkningar å ifrågavarande embets-utgifter från nämnde
tid sålunda förhållas, att hvad som erfordras till bestridande af Svenska
Statsverkets andel i ersättningen för utgifvet postporto skall, uppå
Kongl. Commerce-Collegii req visi tioner, af Postmedlen i behörig ordning
utbetalas, men öfriga af det särskilda anslaget hittills ersatta utgifter
af Kongl. Collegii expens-medel bestridas; i följd hvaraf hvad af
nämnde anslag redan blifvit för år 1836 till Kongl. Collegii disposition
utbelaldt konime att till Kongl. Stats-Contoret återlevereras, sedan de
deraf meddelade ersättningar blifvit genom liqvid med Postverket och
anvisning å Kongl. Collegii expens-medel godtgjorda. Af det härhos bilagda
utdrag af räkenskaperne öfver ifrågavarande anslag inhemtas, att
behållningen derå, som vid 1836 års slut utgjorde 879 R:dr 33 sk. 5
r:st., blifvit, till följd af högstberörde Nådiga förordnande, till Kongl.
Stats-Contoret å telle vererad.
Vid genomseendet af redogörelsen öfver anslaget till godtgörande af
Consulernes förskott för Svenskt Sjöfolks bemförskalfande hafva Revisorerne
icke kunnat undgå anmärka den stora mängd fordringar hos Rederier,
hvilka alltifrån år 1830 varit i räkenskaperne balancerade. Beloppet
af dessa fordringar uppgick, enligt det härjemte bifogade utdrag
af räkenskaperne, vid 1836 år slut lill 2,640 R:dr 14 sk. io r:st., då
deremot hela behållningen å anslaget, dessa fordringar inberäknade,
endast utgjorde 3,112 R:dr 47 sk. 8 r:st.; och anse Revisorerne, för bevarande
af Statsverkets rätt, angeläget, att utsökningen af berörde fordringar
med mera skyndsamhet handhafves, hvarefter, hvad på sådan
väg ej blifver ersatt, lärer böra ur balancen afföras.
Räkenskaperne öfver alla förenämnde fonder och medel hafva Revisorerne
funnit vara förde med särdeles ordning och redighet, äfvensom
vid deras granskning, i afseende å siffran, ej något varit att anmärka
Vid
anställd inventering af Fondernes lånehandlingar hafva de fun
O
o
nits vara säkert förvarade, och har dervid ingen annan anmärkning
förekommit, än att ett af Fabriksidkaren J. C. Ahrens den 17 December
1828 utgifvet reversal å 1,000 Ralr Banco, hvilket den 27 November
1829 af numera aflidne Ombudsmannen i och för lagsöknings anställande
uttogs, icke bland handiingarne förefunnits, ehuru liqvid derför
ännu ej ägt rum.
För öfrigt hafva Revisorerne af Ombudsmannens särskilda berättelse
öfver fondernes balancerade fordringar samt det af honom förda lagsök
-
— 20 —
nings diarium inhemtat, att bevakningen och indrifningen af förfallna
fordringar i allmänhet varit med drift och ordentlighet besörjd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruction,
till Kongl. Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna
Berättelse. Stockholm den 2 December 1837.
Pa HÖglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
C* O. Palmstjerna. G. A. Stjerneld. J. M. Rosenmuller.
C. F. Hammarhjelm. J. W. von Döbeln. J. Nordenfalk.
På Högvördiga Preste-S tåndets vägnar:
Chr. Stenhammar. L. P. Afzelius. N. Astrand.
E. Bergqvist. Chr. J. Heurlin. C. G. Berlin.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
Mart. T. Morsing Th:n. C. Fr. JTcern. G. F. Ekholm.
C. P. Bergsten. A. F. Grandelius. Erik Rådberg.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
Bars Persson. Botvid Jonson. Ola Jeppsson.
Peter Jönsson. Peter Persson. Per Jonsson.
M. G. von Schantz.
BILAGOR.
— 22 —
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Balance från år 1834:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Rank'.
a) å Vexel-Bankens Räkning IN':o 8, Kongl. Commerce-Collegii stå-  ende eller tillökte Discontlån emot 3 procents ränta,
Capital R:dr 89,101: 5. 4-
b) å Vexel-Bankens Räkning N:o 5, af
Kongl. Commerce-Collegii Creditiv för
Manufactur-Disconten (Banco R:dr
910,898: 42 sk. 8 r:st. emot 3 proc:s
årlig ränta) begagnadt Ca-  pital .
816,282:21. 4-
Obetalda Räntor derå »
till d. 3i Dec. 1834 12,204: n. 6.
S:a R:dr 828,486: 32. 10.
En utelöpande Assig-  nation K:o 6 för ar 1797 3. 4-828,486:36. 2-<)17 687-4i 6
2:o Utelöpande Attester öfver insatta
medel å Vexel-Bankens Räkning N;o 5 10,21j. 12. -
3:o Gamla Ull-Discontfondcti  18,000:
945,803
£
/
Transport R:dr
945,8031 5
6
— 23
Discontfonden Ar 1835.
Credit.
Balance från år 1834 :
Tillgångar:
l:o Säkra Fordringar'.
a) Manufaclur-Discontlån .... 1,390,421:23. 2.
b) Förlagslån . . . 199,948:38. —
Obetalda Räntor derå
*“» *” !'“l • i’145i46-"- 306^4.-36.:„.t.^6.5ls ,
2:o Osäkra Fordringar  143,655:44- 3
3:o Inventarier
762:44- —
4:o Förskjutne Medel.-
a) Assuranee-premier:
i7o för Kongl. Commerce
Collegii
hus , . . 2,516:4o. 6.
2:0 för Egendomen Holms
Bruk, tillhörigt Rosenborgs
& Ekenmarks massa 560: r4-— 3 077‘ 6 6
b) Belöning till Herr Öfver-11 i reel (Tre 11
Schwartz, sorn af Kongl. Slats-Conto
rel
ersättcs
• __ 2,000: - - 5,077: 6. 6. 746.012
Vinst och Förlust.
Inkomster.
1:0 Ordinarie Räntor  59,888:14. 8.
2:0 Räntor från föi fallodagen . . . 8,340:20. 3.- 68 2°8 34 11
Gravat ioner:
l:o Räntor:
a) till Rikets Ständers Bank å Räkningen
N:o 8 . . . 2,673: 1. 6.
b) till Dito å dito N:o 5 25,203:11. — 27 876* 12 6
2:o Aflöning
7,317:14. —
3:o Arfroden  3,138:16. —
4:o Extra Utgifter  2,010:18. 8.
5:o Hus-reparationer  12:
6:0 Tcchnologiska Institutets anslag 14,000:
7:o Afskrifning af Assurance-premierne
för Kongl. Commerce-Collegii bus 2 516:4°- 6. 56 871- 5 8
Fondens behåll na Finst år 1835 .
.1 11,357
Transport R:dr 11,./5 7,3t>y |
Transport R:dr
945,803
5
6
Balance till år 1836:
Tillgångar:
l:o Säkra Fordringar:
a) Manufactur-Discontlån .... 1,442,558:34- 5.
b) Förlagslån . . . 198,981: 16.5.
Obetalda Räntor derå
vid i855 ars slut . 8,675:42.9. 002 657-, r a
» 203,657. t. 2., 64(5 9^.^ „
2:o Osäkra Fordringar  148,468: 17. 7
'
3:o Inventarier  762: 44.
4:o Förskjutne Medel:
a) Assurance-premier för Egendomen Holms Bruk,
tillhörig Rosenborgs & Ekenmarks Concurs-
massa  800:20. —
i) Belöning till Herr Öfver-Directören
Schwartz, som af Kongl. Stats-Conto-
ret ersättes  2000:  2.800: 20. -
1,798,247
31
2
Summa B:co R:dr 12,744,050
36
8
Stockholm af Kongl. Commerce-Gollegii Manufactur
-
E. F. Ström.
Transport R:dr
1,757,369
40
1
Balance till år 1836:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank:
a) a Vexel-Bankens Räkning N:o 8, Kongl. Commerce-Collegii stående
eller lillökte Discontlån emot 3 procents ränta,
Capital R:dr 89,101: 5.4.
b) å Vexel-Bankens Räkning N:o 5; af Kongl.
Commerce-Collegii Creditiv för Manufactur-  Disionten (B:co R:dr 910,898:42. 8. emot
3 procents årlig ränta) begagnadt Capi-  tal  R:dr 857,945:3i. 1.
Obetalda Räntor derå till d. 3i
Decemb. i835
12,948:45.—
Sana R:dr 870,894:28. 1.
En utelöpande Assignation N:o
6 för år 1797 . 3. 4-
Tre dito Åssigna-  tionerN:ris i,o34,
1,113 & 1,134 för
år |835  1,623:43.10. 4 ÖOg./-
»  1,0*0.47.2.872,518:27.3. QfiJ r,|Q.r.
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel å Vexell
Bankens Räkning N:o 5 10,061:12.
3:o Gamla Ull-Disconlfonden  15,000:
986,680
44
X
S u m m a B:co R:dr.
2,744,050
1
36 j S
Discont-Contoi1 elen n Maj 1836.
Carl G. Kiisel.
4
26 —
Capital-SIut öfver Manufactur
Debet.
Balance från är 1835.*
Skulder:
l:o Till Rikets Stanclers Rank:
a) a Depositions-sif delningens rakning JY.-o 8.- Kon
r'~" —• ■■ emot 3
89,101: 5.'4.
. „ 0 . . 0~ Commerce
Collegii
slående eller tillökte Discontlån emot 3 proc:s ränta,
Capital
b) J Depositions- Af delningens räkning
N.-o 5: af Kongl. Commerce-Collegii
Creditiv för Manufactur-Discontfonden
(Banco R:dr 910,898: 42- 6. emot 3
procents årlig ränta) begagnadt capital
R.:dr 857,945:3/. 1.
Obetalda räntor derå till d.
3i Dec. 1835 ... . 12,948:45.—
Suna R:dr 870,894: 28. 1.
En utelöpande assignation j\:o
6 för år 1797 3. 4*
Trenne d:o d:o
under N:o io34,
1113 och 1134
för år 1835 å
tillsammans. . 1,623: 43- 10. . „
1,623. 47. a-872,518; a?. 3.
2:o Utelöpande Mttestcr öfver insatta medel å Depositions-Afdelningens
Räkning N:o 5
3:o Gamla Ull-Discontf onden .
961,619: 3a. 7.
10,061: 12.—
15,000:
Transport R:dr
986,680 44 7
986,680)44) 7
Discontfonden för År 1836.
Credit.
Balance frän år 1835:
Tillgångar:
l:o Säkra Fordringar:
a) Manufactur-Discontlån .... 1,442,558: 34- 5.
b) Förlagslån . . . 194,981: 16. 5.
Obetalda räntor derå
vid 1835 års slut 8,675:4a. q- ont ,, *
1 203,657. n. 2. -f.646.215: 45.
2:o Osäkra Fordringar  148,468: 17.
3:o Inventarier  762: 44-
4:o Förskjutne Medel:
a) Assurance-premier för Egendomen Holms Bruk, tillborn
" “ ~
Rosenborgs & Ekenmarks Con
cursmassa
b) Belöning till Herr Öfver-Direclören
Schwartz, som af Kongl. Stats-Contoret
ersättes
Vinst och Förlust:
Inkomster:
l:o Ordinarie Räntor
2:o Räntor från förfallodagen . . .
3:o Ersättning för till Herr Öfversten m.rn.
J. A. Palm och Herr Öfverste-Lieutenanlen
E. Nordewall åren 1834 ock
i835 utbetalda pensioner ....
Gravationer:
l:o Räntor:
a) Till Rikets Ständers Bank å Räkningen
N:o 8 . . . 2,673: 1. 6.
b) Till d:o d:o N:o 5 25,285:43. 8.
c) Till TJll-Discontfouden
för begagnade förskotter
1834, 35 och 36 1,406:20.—
800: 20. —
2,000:
2,800: 20. —
59,271: 17,
7,951: 1
2,300: •
6.
6.
69,522: 19. —
29,365: 17. 2.
Transport 29,365: 17. 2.
1,798,247
31
Transport R:dr 1,798,2471311
28
Transport R:dr
Balance till år 1837:
Tillgångar:
l:o Suter a Fordringar:
a) Manufactur-Discontlån .... 1,371,791: 17.—
b) Förlagslån . . . 194,620: 11. i.
Obetalda Räntor derå
vid 1836 års slut 11,001: a3.11. 205)6o1: 35—,^77.^ ^ _
2:o Osäkra Fordringar  170,755: i3. 8.
3:o Inventarier  762:44-
4:o För skjut ne Medel:
a) Assurance-premier för Egendomen Holms Bruk,
tillhörig Rosenborgs <3c Ekenmarks Concursmassa
1,040: 25. 9.
b) Belöning till Herr Öfver-Directören
Schwartz, sorn af Kongl. Ståts-Contoret
ersättes  500:
986,680
1,540: a5.9.
44
1,750,471
39
Summa B:co R:dr 2,737,152 36 —
Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii
E. F. Ström.
29 —
Transport 29,365: 17. 2.
Utgifter
2:o Aflöning
3:o Arfvoden
4:o Extra
5:o Technologiska Institutets Anslag .
6:0 Afskrifning å förfalloränta på Gustafsbergs
Fabriks-Bolags lån, enligt Kongl
Brefvet den 1 Februari i836 . . .
7,095: 4o. 4.
2,548: 16.—
2,914: 33. 8.
14,000:
24: 32.
1,798,247
31
55,948:43. 2.
89,101: 5.‘4.
Fondens behållna vinst för år 1836
Balance till år 1837:
Skulder:
l:o Till Rikets Stunders Bank:
a) Ä Depositions-Af delningens Rakning N.-o 8. Kongl. CommerceCollegii
stående eller tillökte Discontlån, emot 3 procents ränta,
Capital
b) J d.-o d.-o Riikning M-o S. Af Kongl.
Commerce-Collegii Creditivför ManufacturDisconlen
(B:co R:dr 910,898:42.8, emot 3
proc. ari. ränta) begagn. cap. 819,324: 4- 4-  Obetalda räntor derå till d.
3i Dec. i836
12,462: 8. 2.
löör 831,786: 12. 6.
En utelöpande Assignation N:o
6 för år 1797 3. 4-
En d:o d:o JV:o
ii5i föråri836 492: i3. 2. 49r>. ]6 6
13,573
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel å Depositions
Afdelningens Räkning N:o
832,278: 29.-93^379; 34. 4.
3,951: 42. 8.
23
10
925,331
29
Summa
B:co R:dr |2,737,152|36|-
Hanufactur-Discont-Contor den 11 Maj 1837.
Carl G. Kusel.
Debet.
JBcilance från år 1831:
Skulder:
l;o Deponerade Medel för försålde Kongl,
åtskilliga Schäferier
2:o Öfverlcfver ering: af Ull-Contoret i Norr
köping
af Directören N. E. Hofman
Is och Kronans får vid
Capital-Slut öfver Gamla Ull-Discont
-
foliden för Ar 1835.
-
92,813
15
11
1,590
26
8
94,403142
7
Credit.
Balance frän år 1834:
Tillgångar:
l:o Säkra Fordringar:
Hos Rikets Ständers Vexel-Bank .
a Manufaclur-Discontfonden
» Directören N. E. Hofman . . .
» Ull-Conloret i Norrköping .
samt i Discontlån
2:o Osäkra Fordringar, Discontlån
3:o Inventarier'.
Vid Ull-Contoret i Norrköping .
s Discont-Contoret
1,659:
18,000:
421:
5:
8,511:
ii. 7.
11. 4.
45- 4.Q8.597: /Li. 1.
. . 32,787:4i.n
125:
187:
9. 4.
3 o. 6.
4:o FÖrskjutnc Medel:
Rese- och tractaments-penningar till Directören
1834 års får-inköp emot redovisning . 2,237:
Ullmagasins-byggnaden i Norrköping . 21,257:
Till öfversättning och tryckning af 2:ne
brochyrer angående fårafveln, rest . 680:
Transport-kostnader för Franska får m. m. 944:
Till inköp af utländska får för privata personer,
rest  997:
5:o Fur och Vallhundar:
Värdet af 66 st. Engelska får. . .
d:o af 6 st. Franska d:o .
d:o af 3:ne st. Vallhundar . .
312: 3g. i o.
N. E. Hofman för
9- 5-  i3. —
24. 10.
4- ia26.116: 4. 1
3,397:
1,533:
67:
28. —
l6.
36~ ~ 4,998: 32. —
Inkomster år 1835:
l:o TJti Räntcmcdcl
•
2:o a Ullvärderings-, Sorterings- och Magasinsafgifter
200: —
1,390: 26.
Transport R:dr
32
Transport R:dr
Balance till år 1836;
Tillgångar:
l:o I sahra Fordringar'.
llos Rikets Ständers Ve\el-Bank
» Manufactur-Discontfonden .
» Ull-Gontoret i Norrköping
» Directören N. E. Hofman
samt i Discontlån
2:o Osäkra Fordringar: Discontlån
3:o Inventarier:
vid Ull-Contoret i Norrköping .
» Disconl-Contoret
20:36. 4.
15,000:
21,290:29. 4.
71. 5. r.
8,506: 18. 8.44,^.^ 5
32,787:41. n.
536: iq.
187: 3o.
4-
6.
4:o För skjutne Medel:
Omkostnader för till försäljning i England
exporterad ull
Till öfversättning och tryckning af 2:ne
hrochyrer angående fårafveln, rest .
Transportkostnader för Franska får m. m.
Till inköp af utländska får för privata personer,
rest
5:o Fur och Vallhundar:
Värdet af 66 st. Engelska får . . .
» af 6 st. Franska får .
» af 3 st. Vallhundar . . .
724:
1. 10
133: 39. —
680:
944: 24. 10.
- D5: 10" 7- 1,853: 28. 5.
3,397: 28. —
1,533: 16. —
67:36. —
4,998:32. —
S u m 111 a B
:co R:dr
Stockholm
E. F
9,431 35 r,
85,253 1 7
94,684)37! 1
af Manufactms
. Ström.
33
94,403
Transport R:dr
Balftnce lill år 1836:
l:o Deponerade Medel för försålda Kongl. Maj:ts och Kronans får
vid åtskilliga Schäferier  280: 34- 6.
2:o Öfverlevercring: af Ull-Contoret i Norrköping
—
af Directör Hofman .
— ?.
8. -
280
94,6841
Summa B:co R:dr
Discont-Contoret den l4 Maj 1836
Carl G. Kusel.
5
Capital-Slnt öfver Gamla Ull
Debet.
Balance från år 1835 :
S k ul d e r:
l:o Deponerade Medel för försålda Kongl. Maj:ts och
vid åtskilliga Schäferier
2:o Öfverlcverering : af Ull-Contoret i Norrköping— 5.—
af Directör Hofman Bang
3.—
Kronans får
280:34. 6.
Utgifter år 1836:
l:o Arfvoden till Ull-Contorels Tjenstemän m. fl. . . . 4,138: i.
2:o Extra Utgifter .  473; lo- _
3:o Afkortning  5,887: 27. 2
4:o Läro-premier 1,250:
18: 20. —
974:3a. 7.
5:o Reparationer å Ull-magasinsbyggnaden i Norrköping
6:0 Ull-magasinsbyggnaden i Norrköping: Ränteuldelning
till enskilde Äctieägare
Balance till är 1837 :
Tillgångar:
l:o I säkra Fordringar:
Hos Rikets Ständers Banks Deposit.-Afdeln. 154: 34.
s Herr Presidenten m. m. C. D. Skogman 7,175: 15.
» TJH-magasinsbyggnaden i Norrköping 25,863: 8.
. . . 98:26.
. . . 262: i5.
. . . 8,506: 18.
a Ull-Contoret i Norrköping
s Nya U!!-Dlscontfonden
samt i Discontlån
4-
6.
2:o Osäkra Fordringar: Discontlån
3:o Inventarier:
vid Ull-Contoret i Norrköping . . . . 613: 17.
s Discont-Contoret 187:3o.
4:o Förskjutnc Medel:
Omkostnader för till försäljning i England
exporterad Ull 133:3g.—
Till öfversättning och tryckning af tvenne
brochyrer angående fårafveln . . rest 568:42. 6.
.42,060:22. 4.
32,622: 29. n.
800: 47- 10.
702:33. 6.
280
12,741
43
76,186
.37] 7
Summa Bxo R:dr | 89,209)27) 5
Stockholm af Kongl. Commerec-Collegii
E. F. Strom.
— 35
Discontfonden för år 1836.
71: 5. t
8,506:18. 3-44,888:4!. 5.
Credit
Balance från år 1835 :
Tillgångar:
l:o I säkra Fordringar hos Rikets Ständers Banks Depositions-Afdel
ning
,  20:36. 4.
Hos Manufactur-Disconlfonden . . . 15,000:
a Ull-Contoret i Norrköping . . . 21,290: 29. 4-
> Directör N. E. Hofman Bang
samt i Discontlån
2:o I osäkra Fordringar: Discontlån  32,787: 41 - 11
3:o Inventarier:
vid Ull-Contoret i Norrköping .... 536: 19. 4.
» Discont-Contoret 187: 3o. 6. , ,0
4:o Förskjutnc Medel:
Omkostnader för till försäljning i England
exporterad ull t 133:3g. —
Till öfversättning och tryckning af 2:ne brochyrer
angående fårafveln . . . rest 680:
Transportkostnader för Franska får m. m. 944: 24- 10
Till inköp af utländska får för priv. personer
rest 95: 12. 7. 1)853. 2g 5
5so Får och Kullhundar:
Värdet af 66 st. Engelska får .... 3,397:28.—
a 1 6 st. Franska d:o .... 1,533: 16.—
a a 3 st. Vallhundar .... 67:36. — 4,998:32.—
Inkomster år 1836:
l:o Uti Runtemcdel:
Af Manufactur-Discontfonden för under åren 1834» 1835
och 1836 begagnade förskott .... 1,406:20.—
Å Kongl. Secret. Nathhorsts innehafv. förlagslån 200:  1,606: 2Q.—
2:o Ullvärderings-, Sorterings- och Magasins-afgifter . . 1,901: 32. 10.
3:o Hyresmedel: för uthyrda käilarlägenheter under Ull—
magasinshuset år 1835
448. 1 b.
Balance till år 1837:
Skulder:
Öfverlevcrering af Ull-Contoret i Norrköping
Summa B:co R:dr
Manufaetur-Discont-Contor den 1 Maj i837.
Carl G, Kusel,
85,253 i 7
3,956 20 10
5 —
89,2091271 5
Capitalslut öfver Nya Ull
Debet.
Balance från år 1834:
Kongl. Commerce-Collegii Skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Contor
för af Creditivet begagnadt capital  75,800:
5 proc:s ränta derå till den 3i December i834, en-  ligt vidräkning
. . 1,885: 1. 8.
77,685
1
8
Utgifter:
Interesse till Rikets Ständers Riksgälds-Contor för år 1835 begagna-  de medel
3,086
17
10
Balance till år 1836:
Kongl. Commerce-Collegii Tillgängar i fordringar hos säkra Lånta-
Sare.  74,320: 12. 7.
Dito i behållning i Rikets Ständers Bank .... 243:
8.
Dito i Ull på Ull-Contoret i Norrköping .... 14,436:46. 4.
89,000
11
7
Summa B:co R:dr |
169,771
31
1
Stockholm af Manufactur-Discont
E.
F. Ström.
— 37 —
Discontfomlen för Ar 1835.
Credit.
Balance från år 1834:
Kongl. Commerce-Collegii Tillgångar i fordringar hos säkra Lånta-  gare  78>616: — T
Dito behållning i Rikets Ständers Bank  729: i3. 5.
79,345
13
5
Inkomster:
Ordinarie Räntor år 1835 å utlånta medel 2,163: 34. g.
Förfallo-räntor
176: i3. 1.
2,339
47
10
1
Balance till år 1836:
Kongl. Commerce-Collegii Skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Contor
för af Creditivet begagnadt capital
85,000: — -
Interesse derå ä 5 proc:t till den 3i December i835,
enligt vidräkning  3,086: 17. 10.
88,086
17
10
Summa B:co R:dr
169,771
31
1
Contoret den 9 Maj 1836.
Carl G. Kiisel.
— 36 —
Capitalslut öfver Nya XJ11-
Debet.
Balance från år 1834:
Kongl. Commerce-Collegii Skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Contor
för af Creditivet begagnadt capital  75,800: — —
5 proc:s ränta derå till den 3i December i834, en-  ligt vidräkning . . . 1,885: t. 8.
77,685
1
8
Utgifter:
Interesse till Rikets Ständers Riksgälds-Contor för år 1835 begagna-  de medel
3,086
17
10
Balance till år 1836:
1
Kongl. Commerce-Collegii Tillgångar i fordringar hos säkra Lånta-  ga^.
74,320: 12. 7.
Dito i behållning i Rikets Ständers Bank .... 243:
8.
Dito i Ull på Ull-Gontoret i Norrköping .... 14,436:46. 4.
89,000
11
7
Summa B:co R:dr |
169,7711311
1
Stockholm af Manufactur-Discont
E.
F. Ström.
Discontfonden för Ar 1835.
Credit.
Balance från år 1834:
Kongl. Commerce-Collegii Tillgångar i fordringar hos säkra Lånta-  „are ..••• /OjOlu.
Dito behållning i Rikets Ständers Bank  729: i3. 5.
79,345
13
5
Inkomster:
Ordinarie Räntor år i835 å utlånta medel ..... 2,163: 34- 9.
För fallo-räntor  176: i3. 1.
2,339
47
10
|
Balance till år 1836:
Kongl. Commerce-Collegii Skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Contor
för af Creditivet begagnadt capital
85,000: — -
Interesse derå å 5 proc:t till den 3i December i835,
enligt vidräkning  3,086: 17. 10.
88,086
17
10
Summa B:co R:dr
169,771
31
1*
Contoret den 9 Maj 1836.
Carl G. Kusel.
Capital-Slut öfver Nja XJ11-
Debet.
|
"
Balance frän år 1835:
Kongl. Commerce-Collcgii Skuld till Rikets Ständers Riksgäids-Conlor
för af Creditivet begagnadt capital .... R;dr 85,000:
Interesse derå å 5 procent till den 3i Dec. i835, enligt
vidräkning  3,086: 17. 10.
88,086
17
10
Utgifter:
Intel esse till Rikets Ständers Riksgälds—1Conior för år i836 begagnade
medel
3,147
40
—
Balance till är 1837:
Kongl. Commerce-Collcgii Tillgångar i fordringar bos säkra Lån-
tagare
. E;dr 74,533:27. 1 r.
i osäkra fordringar  . 60' 18 3
i Ull på Ull-Contoret i Norrköping  3,367: 32. 5.
77,961
.30
S /
'/
Summa R:co R:dr )
169,195
401
5
Stockholm af Kongl. Commeree-Collegfi
E. F. Ström.
— 39 —
Discontfonden för år 1836.
Credit.
Balance frän år 1835:
Kongl. Commerce-Collcgii Tillgångar i lordringar hos säkra Län-  tagare
74,320: 12. 7.
i Ull på Ull-Contoret i Norrköping ...... 14,436:46. 4-
i Behållning uti Rikets Ständers Bank  243: — 8.
89,000
ti
7
Inkomster:
Ordinarie Räntor år i835 å utlånta medel  2,907: 21. 1..
3,085
21
8
Balance till är 1837:
Kongl. Comtnerce-Collegii Skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Contor
för af Creditivet begagnadt capital R:dr 73,700:
Interesse derå å 5 procent till den 31 Dec.
i836
3,147: 40. — 76,347; 40. _
Till Gamla Ull-Discontfonden  262: i5. 2.
77,110
i
7
2
/
Summa B:co R:dr
169,195
40
1 5
Maoufactur-Discont-Contor elen i Maj i83y.
Carl G. Kastel.
40
Utdrag af 1835 och 1836 års Räkenskaper för Manu
-
Rehållningar och Fordringar :
Från år 1854
Afgår Skuld
9,009
Återstår tillgångar
Inkomster
År 1835
» i836
13,308: 4. —
14,725: 18. 6.
28,033
37,043
Summa B:co R:dr
— 41 -
factur-, Extra Licent.- Tull- och Confiscations-Medel.
Utgifter s
12,920: 46. —
11,317: 3o. 4.
År 1835
24,238
Behållningar och Fordringar:
12,804
Återstår tillgångar
37,0431221—
Stockholm den 28 Augusti 18 >7.
J. M. Hurstedt.
6
— 42 -
Utdrag af Räkningarnc öfver uppburna medel åren 1835 och
porto och andra
Debet.
Enligt i834 års Räkning utgjorde behållningen Vid samma års slut
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade Medel, enligt Kongl. Brefvet den
18 September 1829, till godtgörande af Svenska Consulers Postporto
och andra Embetsutgifter:
A»’ 1835  R;dr 2,000
2,000
1836
Från Kongl. Norrska Regeringens Handels-, Finance- och Tull-Departement
levererad ersättning för halfva beloppet af omkostnaden för
en vimpel, som blifvit förfärdigad till Consuls-flaggan i Malaga .
102
24 11
4,000
16
Summa B:co R:dr
4,107|4o|ll
1836 till godtgörande af Svenske Consulers bestridda PostEmbets-utgifter.
Credit.
I stöd af Kongl. Brefvet den 29 April 1817 och Kongl. Maj:ts förnyade
Consuls-Stadga af den 9 Mars i83o, till Svenska Consuler utbetalda
ersättningar för Postporto och andra Embetsutgifter, nemligen:
År 1835
1,579:26. 3.
» 1836
. . 1,648:29. 3.
I stöd af Kongl. Brefvet den 9 November i836 har behållningen af
omförmälde ersättnings-medel, som vid i836 års slut innestod uti
Rikets Ständers Bank, blifvit öfverlemnad till Kongl. Stats-Contoret,
emedan det årliga anslaget ej vidare skulle komma att fortfara, utan
berörde ersättningar meddelas Consulerne af Expens- och Postmedlen
Summa B:co R:dr
Stockholm den 28 Augusti 1837.
J. M. Härstedt.
3,228 7 6
879 33 5
4,107 40 11
Utdrag af Räkningariie öfver uppburna medel åren 1835 och
rikes orter bestridt för hern
-
Debet.
Enligt (834 års Räkning utgjorde behållningen vid samma års slut .
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade medel i afräkning på det årliga
anslaget af 1,800 R:dr B:co, som genom Kongl. Brefvet den 3o Januari
i83o blifvit un visad t till ersättande af de utgifter, Svenske Consuler
å utrikes orter bestridt för Svenskt Sjöfolk:
År i836
2,794 37 8
500- -
Summa B:co R:dr
3,294|37| 8
— 45 —
1836 till godtgörande af de utgifter, Svenske Consuler å utförskaffande
af Svenskt Sjöfolk.
Credit.
Kongl. Stats-Contoret:
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit från Re-  derier såsom ersättning för lemnadt understöd till Svenskt Sjöfolk,
hvarför Svenske Consuler förskottsvis blifvit godtgjorde:
År 1835
50: 20. 4-
» i836
91: 4*- 8.
142
14
Omkostnader, som äro bestridde, enligt Kongl. Brefvet den 10 Augusti
i836, i anseende till öfversättningen af ett i Danmark utkommet ar-  bete om signaler för fartyg:
År i836
39
24
Balance till år 1837:
Till Consuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda omkost-  nader för Svenskt Sjöfolk, om hvilkas godtgörande af Rederier Ad-  vocatfiscals-Embetet fått sig uppdraget att ombesörja, 2,640: i4- io.
Behållning af contanla medel i Rikets Ständers Bank . 472: 32. io.
3,112
47
8
Summa B:eo R:dr
3,294
I37
1 8
Stockholm den 28 Augusti 1837.
J. M. Härstedt.
46
Kongl. Commerce-Collegii underdåniga utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelse,
angående den år 183^ förrättade
granskning af de under Kongl. Collegium
ställde Fonders och medels förvaltning.
Stormägtigste, Aller nädigste Konung !
Medelst Nådig skrifvelse af den 22 sistlidne December bar Eder Kongl.
Majit behagat anbefalla Dess och Rikets Commerce-Colleginm alt inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af den utaf Rikets Ständers
Revisorer afgifna Berättelse, angående verkställd granskning af de under
Collegium ställde Fonders och medels förvaltning åren 1835 och 1836;
och får, till åtlydnad häraf, Collegium, efter tagen kännedom af nämnde
Revisions-berättelses innehåll, i underdånighet yttra sig öfver hvad Coflegium
deruti funnit utgöra föremål för dess underdåniga utlåtande.
Revisorerne hafva vid granskningen af Manufactur-Discontfondens
räkenskaper och handlingar, lika med 1835 års Rikets Ständers Revisorer
samt de af Eder Kongl, Majit år i836 i Nåder utsedde särskildeRevisorer,
fästat uppmärksamhet vid den progressiva minskning i lånrätten,
hvilken Fabriksidkare, som äga att i Fonden upptaga lån, årligen få
vidkännas, och, med instämmande uti förstnämnde Revisorers hemställan
om Manufactur-Discontfondens befrielse från utgörande af det till
Technologiska Institutets underhåll beviljade årliga anslag, framställt angelägenheten
deraf, alt, vid nästinträffande Riksmöte, åtgärder till nämnde
Fonds förstärkande på ett eller annat sätt varda vidtagne.
Collegium, som redan uti underdånigt betänkande af den 28 Februari
i834 utvecklat skälen för Collegii öfvertygelse om behof af ökadt anslag
för Manufaclur-Disconten, och jemväl, uti underdånigt yttrande af
den 29 Februari 1 836, i anledning af 1835 års Rikets Ständers Revisorers
Berättelse hemställt, att, vid först inträffande Riksdag, Nådig proposition
må till Rikets Ständer allåtas om anvisande å andra medel af det år
-
liga anslaget till Technologiska Institutet, anser sig nu endast böra i
underdånighet åberopa hvad Collegium vid ofvannämnde tillfällen rörande
dessa ämnen i underdånighet anfört.
Dernäst hafva Revisorerne anmärkt, att Kammarskrifvaren i Manufaclur-Discont-Contoret,
Kamereraren i Kongl. Kammar-Collegium J. A.
Brandel, fått, efter den 23 April i836 vunnen befordran till KammarRåd,
på grund af sin anmälan hos Collegium, det han, i följd af denna
befordran, icke vidare kunde med samma Kammarskrifvaretjenst fortfara,
under åtta månader efter tjenstens frånträdande bibehålla den derför
anslagna lönen; och som Kammar-Rådet Brandel blifvit lill detta
embete befordrad från innehafvande Kamereraretjenst i Kongl. KammarCollegium,
och denna befordran icke hade sammanhang med hans tjenstebefaltningar
i andra Verk, hvilka han alltså icke var förbunden eller
ens berättigad att annorlunda än genom ordentligt afskedstagande lemna,
samt bemälde Kammar-Råd således befann sig i enahanda ställning som
hvarje tjensteman, hvilken, i följd af vunnen befordran, icke vidare ser
sig i tillfälle alt med förut innehafda befattningar i andra Verk fortfara,
utan föranlåtes att derifrån taga afsked, hvarvid någon ersättning
för grundlagd begrafningshjelp ej erhålles, hafva Revisorerne ansett Kammar-Rådet
Brandel icke hafva ägt någon i författningarne grundad rättighet
att, sedan han sin i Manufactur-Discont-Contoret innehafvande
Kammarskrifvaretjenst frivilligt frånträdt, under afljenandet af vacanceoch
nådårs-besparing å Kammar-Rådslönen, den nyssnämnda Kamraarskrifvare-syssla
åtföljande lön bibehålla.
I anledning af berörde anmärkning, hvilken jemväl blifvit af de
utaf Eder Kongl. Majit år i83y i Nåder utsedde Revisorer framställd,
får Collegium i underdånighet anmäla, att då Kammar-Rådet Brandel,
som efter vunnen befordran till Kammar-Råds-Embete anmält, att han
i följd deraf vore föranlåten upphöra med sin tjenstebefattning såsom
Kammarskrifvare i Manufactur-Discont-Contoret, för denna sistnämnde
befattning aftjent begrafningshjelp, samt det vore både hårdt och obilligt,
ora en tjensteman, som vinner befordran, ehvad sådant skett inom
eller utom det Embetsverk, der han tjenst innehar, ej skulle vara bibehållen
vid sin förra lön, intilldess han kommer i åtnjutande af lön
för den tjenst, hvartill han erhållit befordran, har Collegium ansett
Kammar-Rådet Brandel vara berättigad att för så lång tid, som han i
egenskap af Kammarskrifvare aftjent begrafningshjelp, få, ehuru i Nåder
— 48 —
utnämnd lill Kammar-Råd, fortfara med uppbärandet af den Kammarskrifvarelön
i Manufactur-Discont-Contoret, som han förut innehaft.
Beträffande den af Rikets Ständers Revisorer år 1835 väckta och
af sednast församlade Revisorer fortsatta erinran i afseende på det, genom
Eder Kongl. Maj:ls Nådiga Bref af den 27 September i834, f. d.
Fristads-Directören, Öfversten J. A. Palm tillagda årliga expeclancearfvode
af 900 R:dr B:co, alt tillsvidare utgå af Manufactur-Discontfondens
vinstmedel, för så vidt anslaget till Manufacturernes befrämjande
icke dertill lemnade tillgång, hvilken utgift Revisorerne ansett vara
lika frä mmande för sistnämnde medel som för Manufactur-Disconten,
har Colle gium, uti dess förutnämnda, till trycket befordrade underdåniga
utlåtande af den 29 Februari i836, yttrat sig i detta ämne, och får nu
endast i underdånighet tillägga den upplysning, att Öfverste Palm den
10 December sistlidet år med döden afgålt, hvadan ifrågavarande utgift
icke vidare kommer alt belasta de under Collegii förvaltning ställde
medel.
Hvad angår den, under granskning af Nya Ull-Discontens räkenskaper,
af så väl de utaf Eder Kongl. Maj:t utsedde Revisorer som Rikets
Ständers Revisorer gjorda hemställan, att de 200,000 R:dr B:co,
Rikets Ständer {medelst crediliv å Riksgälds-Contoret åt Ull-Discontfonden
anvisat, måtte tillhandahållas fonden emot lägre ränta än den hittills
af Riksgälds-Contoret beräknade af 5 procent, uti hvilken fråga
Collegium, på sätt Revisions-berättelsen upptager, under den 29 Maj
sistlidet år afgifvit underdånigt utlåtande, har Collegium icke något att
i underdånighet tillägga hvad i samma utlåtande blifvit i underdånighet
yttrad t.
I afseende på det understöd af 200 R:dr B:co, som Eder Kongl.
Maj:t, enligt Nådigt Bref af den 7 Maj i836, i Nåder tillagt Pastellmålaren
P. Lindberg, att af Manufacturmedlen under tre års tid uppbäras i
och för utvidgandet och fullkomnandet af den tillverkning af pastelltärger
och svartkritor, som af honom härstädes drifves, hafva Revisorerne
yttrat den öfvertygelse, alt i allmänhet fabrikshandleringar af den
beskaffenhet, att de för deras bestånd och vidare utveckling finnas i
behof af så ringa understöd, som det Lindberg beviljade, icke synas
vara förtjente att af Slaten uppmuntras, samt att en dylik uppmuntran
desto
— 49
desto mindre bort vid della tillfälle äga rum, som Fabriksidkaren L. C.
Hasselgren redan fått i och för fullkomnandet och utvidgandet af den
ritfärgstill verkning, han här i Staden idkar, af Manufacturmedlen uppbära
ett sammanräknadt understöd af 1000 R:dr B:co, utan att, så vidÉ
Revisorerne kunnat utröna, berörde tillverkning derigenom i någon betydligare
mån tilltagit eller nått någon högre fullkomlighet.
Med anledning af hvad Revisorerne i omförmälde afseende yttrat, .
får Collegium i underdånighet anmäla, att då utaf de vid Pastellmålaren
Lindbergs underdåniga ansökning fogade betyg, äfvensom afAcademiens
för de fria Konsterne afgifna utlåtande i ämnet, funnits ådagalagdt,
att de pastellfärger och svarlkritor, som af Lindberg beredas, uti finhet,
varaktighet och flera afseenden utmärka sig framför de hittills brukliga,
samt att behofvet här i Riket af goda pastellfärger och svartkritor
vid rilkonstens utöfning icke vore obetydligt, har Collegium, enär sistnämnde
konst utgör ett för näringarne vigtigt hjelpmedel, ansett ett understöd,
hvarigenom Lindberg sattes i tillfälle alt utvidga och på ett
ändamålsenligare sätt, än hittills med Lindbergs knappa tillgångar kunnat
ske, drifva ifrågavarande färgberedning, icke vara utan fördel för
det allmänna, eller böra betraktas såsom främmande för det anslag, som
finnes anvisadt hufvudsakligen till uppmuntringar för näringsföretag af
mindre omfattning; i följd hvaraf Collegium ock hos Eder Kongl. Maj:t
i underdånighet tillstyrkt Nådigt beviljande af förenämnde understöd.
Vid redogörelsen öfver anslaget till godtgörande af Consulernes förskott
för Svenskt Sjöfolks hemförskaffande hafva Revisorerne förmält
sig icke kunna undgå att anmärka den stora mängd fordringar bos Rederier,
hvilka allt ifrån år i83o varit i Räkenskaperne balancerade och
som vid i836 års slut uppgingo lill 2,640 R:dr i4 sk. 10 rst., då deremot
hela behållningen å anslaget, dessa fordringar inberäknade, endast
utgjorde 3,112 R:dr 47 sk. 8 rst.; och hafva Revisorerne ansett det för
bevarande af Statsverkets rätt vara angeläget, att utsökningen af berörde
fordringar med mera skyndsamhet handhafves, hvarefter, hvad på sådan
väg icke blifver ersatt, borde utur balancen afföras.
Rörande detta ämne får Collegium i underdånighet yttra, att då de
förskott, som, enligt gällande föreskrifter, af Svenske Consulerne å
utrikes ort meddelas nödställde Svenske Sjömän till dessas underhåll
7
och hem förskaffande till Riket, och hvilka understöd, när de äro behörigen
verificerade, förskottsvis ersättas Consulerne utaf dertill anvisade,
till Collegii disposition ställde medel, sedermera böra återfordras af
vederbörande Svenska Rederier, eller Sjömanshus, eller de personer, som
understöden åtnjutit, samt, då godvillig ersättning vägras, genom anställande
rättegång utsökas, måste indrifvandet af dessa fordringar i allmänhet
erfordra en längre tid, helst det förhållande icke sällan inträffar,
att Sjömännen befinnas hafva för Consulerne origtigt uppgifvit orsakerne
till deras nödställda belägenhet, och all ledning således saknas för
åtgärders vidtagande mot Rederi eller Sjömanshus, samt i följd deraf
merendels flera år åtgå för efterforskningar till utrönande, om Sjömännen
återkommit till Riket, hvarest de vistas och om de äga tillgång att
sjelfve förskottet återgälda. I betraktande således af beskaffenheten och
mångfalden af de åtgärder, som äro att vidtaga, innan ersättning till
Statsverket för ofvannömnde förskott kan erhållas eller afskrifning
på grund af förfatlningarne får verkställas, samt att den af Revisorerne
yrkade större skyndsamhet i utsökningens handhafvande följaktligen
icke alltid kan äga rum och dessutom i de flesta fall icke ensamt beror
af Collegium, är, i Collegii tanka, det vid i836 års slut från och
med år i8'3o balancerade beloppet af fordringar i och för Consulsförskott,
utgörande 2,640 R:dr 14 sk. 10 r:st. B:co, icke att anse såsom
betydligt, ehuru visserligen, såsom Revisorerne anmärkt, antalet af
fordringsposterne, af hvilka en stor del icke uppgår lill mer än några
få Riksdaler, icke är ringa. Collegium bör i sammanhang härmed i
underdånighet upplysa, alt ofvanberörde vid i836 års slut balancerade
summa numera blifvit genom dels influtna ersättningar, dels verkställd
afskrifning, minskad till ett belopp af 1,699 R‘dr 3 sk. 3 r:st. B:co
samt att alla på Collegium beroende åtgärder för indrifvande af den åter
stående
balancen blifvit behörigen vid tagne.
Slutligen och i anledning af Revisorernes anmärkning, att ett af
Fabriksidkaren J. C. Ahrens utgifvet reversal å 1,000 R:dr, hvilket den
27 November 1829 af numera aflidne Ombudsmannen blifvit i och för
lagsöknings anställande uttaget, icke förefunnits, ehuru liqvid för samma
reversal ej ägt rum, får Collegium i underdånighet anmäla, att sedan,
efter Ombudsmannens, Commeroe-Rådet Wennbergs den 26 Augusti
sistlidet år limade död, inventering verkställts af de fonderne tillhörande
skuldsedlar och handlingar, hvilka för bevakning eller lagsökning
blifvit af Ombudsmannen mot qvitto ult3gne, vid hvilken inventering
förenämnde, af Fabriksidkaren Ahrens för upptaget lån uti ManufacturDiscontfonden
ulhändigade reversal saknats, har Collegium förständigat
Fondens t. f. Ombudsman, att från aflidne Commerce-Rådet Wennbergs
sterbhus infordra berörde reversal samt, i händelse detsamma icke
återställdes, uti sterbhuset bevaka Fondens derunder beroende rätt.
Den i Nåder hit remitterade Revisions-berättelsen tillika med ett
ProtocolIs-Utdrag, innefattande den särskilda mening, som i ett ämne
blifvit af en bland Collegii Ledamöter yttrad., bifogas i underdånighet,
och Collegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl, Majlis
underdånigste, troplrgtigstc
undersåker och tjenare
C I). SKOGMAN.
J. N. Borelius.
Stockholm den ar Februari 1833.
(£. S!J
P. Brändström.
52
Transsumt af Protocollet, hållet i Kongl.
Majrts och Rikets Commerce-Collegium
elen 8 Juni 1836.
Närvarande:
Herr t. f. Presidenten och Commendören Skogman,
Herr Vice Presidenten och Pnddaren Quiding,
Herrar Commerce-Rculen m. m. Leyonmauck,
och Bergius.
S. D.
Från Kongl. Collegii beslut i fråga om rättighet för Herr KammarRådet
Jacob Adolph Brandel, hvilken, efler vunnen befordran till
nämnde embete, den 27 sistlidne April upphört alt bestrida sin uti
Manufactur-Discont-Contoret innehafda Kammarskrifvare-beställning, alt
under den tid, han komme att å sin Kamraar-Rådslön aftjena begrafningshjelp,
fortfarande uppbära Kammarskr'ifvare-lön i Manufactur-Discont-Contoret,
var Herr Commerce-Rådet m. m. Leyonmarck skiljaktig
och förklarade, att, då Herr Kammar-Rådet Brandel den 27 sistlidne
April frivilligt sin tjenstebefattning i Manufactur-Discont-Contoret sig
afsagt, hvilket Herr Commerce-Rådet icke kunde anse annorlunda än
som ett afskedstagande från samma tjenst, och då Herr Kammar-Rådets
utnämning till berörde embete icke heller var en befordran från Kammarskrifvare-beställningen
i Manufactur-Discont-Contoret, utan från
Kamererare-tjensten i Kongl. Kammar-Collegium, för hvilken tjenst han
särskild lön på samma Kongl. Collegii stat innehaft, Herr CommerceRådet
för sin del ansåg Herr Kammar-Rådet Brandels i ManufacturDiscont-Contoret
innehafde Kammarskrifvare-lön böra med April månad
detta år upphöra.
År och dag som ofvan.
Ex Protocollo.
yl. Brändström.
rcam&vuiiiboi
TILL
# 0 0 C & t än ber,
ANGÅENDE
Banco-Verket
ftf fttfuts Stäittrets ©mat suufmet
Ar 1831.
STOCKHOLM, 1838.
NORDSTRÖMSKA BOKTRYCKERIET.
Berättelse till Rikets Höglofl. Ständer; angående deri
af Rikets Ständers Revisorer, i fortsättning från
i835 års Revision, förrättade granskning och öfversigt
af Bankens afslutade Räkenskaper för åren
1834 och i835; Tumba Bruks Räkenskaper för åren
1835 oell i836, äfvensom Styrelsen och Förvaltningen
vid dessa Verk; samt Banco-Verkets befunna
tillstånd j Gifven i Stockholm den 5 December
1837.
it
l_Jnclerlecknade, för hvartdera Riks-Ståndet, i sladgad ordning, valde Revisorer,
lill deltagande i i83^ års Revisions-förrättning öfver Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verken samt de Fonder och Räkenskaper, som, i sammanhang
dermed, granskas, hafva, enligt Grundlagarnes stadganden och af Kongl.
Mai:t, den 20 sistlidne Junii, utfärdad Nådig Kungörelse, sammanträdt i
Banken den ]5 September innevarande år.
Härvid äro till en början företedde och granskade de Fullmagter och
Authorisationer, som en hvar, lill bestyrkande af sin behörighet, såsom Revisor,
ägt att uppvisa, samt genom Utdrag af Höglofl.Riddarhus-Direclionens
Protocoll den i5 sistlidne Julii, ådagalagdt, alt, i stället för en af de Ledamöter,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln , vid sistlidne Riksdag, till deltagande
i denna Revision valt, .Herr Brukspatronen och Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerne-Orden, Wilhelm Hisinger, hvilken, i anseende till försvagad
helsa, denna befattning sig afsagt, är vorden utsedd Herr ÖfversteLieutenanten
och Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden J. M. Rosenmuller.
Revisorerne hafva derefter, och sedan den uti 1 §. af Instructionen
för Rikets Ständers Revisorer öfver Banco-Verket föreskrifne Ed, efter derstädes
intagne formulaire, blifvit af Revisorerne lifligen aflagd och med deras
namn undertecknad, emottagit Berättelser:
- 4
a) af Banco-Fullmägtige, om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning, i
sin helhet, samt de hos Banco-Fullmägtige från den 14 September 1835
förekomne hufvudsaklige ärenden.
af Directionerne för Discont-Verket i Stockholm samt Låne-Contoiren i
Götheborg och Malmö, angående desse Discont-Inrätlningars rörelse.
O Bankens Understyrelse, angående den af bemälde Styrelse, äfvensom
Departemental-Styrelserne besörjde förvaltning ifrån den 29 Augusti i835.
11) af Chefen för Controll- och Revisions-Afdelningen, angående Bankens
Revisions-arbeten ifrån den 1 September i835.
c) af Chefen för Hufvud-Afslutnings-Contoiret och Ekonomien, angående
Bankens Ekonomiska ärender.
f } af Bankens Fiscals-Embete, angående de af samma Embete handlagde
mål och ärender, efter den 3i Augusti i835, — samt
g~) och A) angående Förvaltning af Bankens Pappersbruk Tumba, afgifne,
dels af Banco-Fullmägtige samfäldt, dels af den bland Banco-Fullmäglige
serskildt, som äger speciella inseendet Öfver Tumba Bruk.
Revisions-arbetet är sedermera af Revisorerne företagit och besörjdt,
på sätt här nedan omnämnes:
Banco-Ä erkets Hufvudböcker för åren i834 och 1835 hafva blifvit
med sorgfällighet genomgångne och emot tillhörande verificationer jémförde.
Jemte det Revisorerne genomläst och under öfvervägande tagit alla
ofvanupptagne Berättelser samt tagit kännedom af Protocoller och Berättelser,
angående de genom serskilde utsedde Rikets Ständers Ombud årligen
verkställde granskningar af de Irenne Discont-Verkens Räkenskaper och Förvaltning,
hafva Revisorerne genomgått Banco-Fullrnägtiges Allmänna Prolocoll
från den 14 September i8o5, till och med den r4 September innevarande
år; de bos Banco-Fullmägtige under samma tid, enligt stadgandet uti
5 §. af Banco-Reglementet, den 26 Maj 1835, förde serskilde Protocoll, i
frågor, rörande den reella fondens vidmagthåilande; samt Commissariatets
Protocoll öfver de Allmänna Ärenderne och Cancellie-Commissariernes Protocoll
öfver de med Fastighets- och Odlings-Lån gemenskap ägande beslut
och åtgärder, fran den 3o Junii 1835 lill nästlidne Junii månads utgång,
hvarvid de deruti åberopade handlingar blifvit rådfrågade i ämnen, som
funnits påkalla någon vidare uppmärksamhet.
Efter sålunda verkställd granskning och sedan Revisorerne jemväl inventerat
Bankens Cassör och förvaringsrummen för Ädla Metaller, färdigskrifne
Sedlar, Lane- och Säkerhets-handlingar, inlemnade Deposila m. m.,
genomsett Mynt- och Medaille-Cabinettet, besökt de egentlige ExpeditionsContoiren
och i ögnasigte tagit Bankens Brand-anstalter, få Revisorerne härmed
framställa följande befunna förhållanden.
— 5 —
§■ 1;
Bankens Ställning.
Till följd af 5 §. uti Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars
i83o, hafva öfversigter af Bankens hela ställning vid 1834 och 1835 årens
slut blifvit efter hvartdera årets Bokslut uppgjorde och med allmänna Tidningarne
utdelade, hvilka öfversigter innehålla detaillerade upplysningar, i
afseende på ej mindre skulder och tillgångar, än inkomster och utgifter samt
användandet af hvartdera årets öfverskott. — Rörelsens Hufvudresultat för
hvarje af dessa år ådagalägges genom de härhos bifogade sammandrag, upptagande,
under:
N:o 1. De till Banken contant influtne Ränte-inkomster, de deraf beslridde
Ränte-utgifter och Förvaltnings-kostnader m. m. samt det i Räntorne
årligen uppkomne Öfverskott.
N:o 2. Capilal-Räkningens Vinster och Tillvexter, jemförde lill de
derå inträffade Förluster och nedsättningar, såsom grund för Capitalets tillvext
på det hela.
N:o 3. Bankens samtelige Tillgångar, jemförde till dess samtelige
Skulder, utvisande det, enligt Räkenskapen, befintlige Total-öfverskott, eller
Capitalet, sådant det vid hvartdera årets utgång sig bestämmer.
§. 2.
Bankens nya Organisation.
Det genom Banco-Reglementets §. 3a Banco-Fullmägtige gifne serskildte
uppdrag alt låta utarbeta och lill Rikets nästsammanträdande Ständers
pröfning och fastställande öfverlemna fullständigt Förslag lill en ny
organisation af Banco-Verket, jemlikt af Rikets Ständer antagne och bestämde
hufvudgrunder; med rättighet tillika, i stöd af §. 33, alt, i mohn, som
förslagen blifvit af Fullmägtige godkände, sälta desamma provisoriskt i verkställighet,
har under den, efter sista Revisionen, förflutna tid blifvit fullgjordt
sålunda:
att för Bankens Cassa-Afdelning, Sedel-Contoir och Depositions-Afdelning,
tillika med Controll- och Revisions-Afdelningen, i dess förhållande af
hvartdera af de trenne förstnämnde Ordningssladgar, i afseende på redovisning,
tjenstgöring och personal blifvit af Banco-Fullmägtige fastställde och
desse Afdelningar derefter, enligt sålunda bestämd ny organisation provisoriskt
trädt i verksamhet med April månads ingång år i836;
alt Bankens Låne-Afdelning, Controll- och Revisions-Afdelningen, i
förhållande till denne och lill generelle controllen och afslutningen för Verket
i sin helhet samt Hufvud-Afslutnings-Contoiret, hvarmed Ekonomien blif
-
vit förenad, efter likaledes af Fullmägtige fastställde Ordnings-stadgar, provisoriskt
blifvit i verksamhet satte, från och med innevarande 1837 års ingång;
att slutligen, för Bankens Understyrelse eller Commissariat, dess sammankomster
och dess Expedition, Ordnings-stadga blifvit provisoriskt fastställd
af Banco-Fullmägtige, som äfven bestämt tills vidare de allmänna
hufvudgrunderne, i fråga om vidden och omfånget af den ansvarighet, som
skall Chefs- och Commissarie- samt öfrige Embets- och Tjenstemanna-befattningar
åtfölja; hvarefter den nya Understyrelsen, sålunda organiserad, trädt
i verksamhet från och med den 1 Julii innevarande år.
Hvarförutan Förslag äro utarbetade
1:0 Till allmän Löne-Reglering för Bankens-samtlige Afdelningar och Contoir,
efter Departementer och Tjenstegrader, på grund af de förhållanden,
den nya organisationen ansetts komma att med sig föra, sedan alla
surnumerairer antingen i verklig tjenst blifvit använde, eller på annat
sätt från innehafvande löne-anslag afgått; och
2:0 Till Ordnings-Stadga för Låne-Cancelliet, i afseende på redovisning,
tjenstgöring och personal,
hvilka 2:ne sednare Förslag ännu äro på Banco-Fullmägtiges pröfning beroende.
Af det sålunda uppgjorda och till sine väsentligaste delar i verkställighet
bragte Organisations-förslaget, hafva Revisorerne tagit noga kännedom,
och ehuru erfarenheten först kan visa, om, uti en eller annan af Förslagets
många särskilde detailler, någon rättelse eller jemkning bör äga rum, hafva
Revisorerne dock ansett sig kunna och böra för Rikets Ständer anmäla, det
Revisorerne funnit förslaget vara ej allenast i fullkomlig öfverensstämmelse
roed de af Rikets Ständer fastställde hufvudgrunder utarbetaclt, utan äfven i
öfrigt väl beräknadt.
Ilos Revisorerne hafva Banco-Fullmägtige, i sammanhang med yppad
fråga om förhöjning i de Bankens Casseurer beviljade missräkningspenningar,
framställt huruledes, vid tillämpning af föreskriften i 33 §. af nu gällande
Banco-Reglemente, der det vilkorligen vore Banco-Fullmägtige öppet lemnadt,
”att, intilldess förslaget, angående de nya organisations-förändrängarne, kan
”blifva af Rikets Ständer stadfäsladt, under litlen, för nya eller förändrade
”tjenstebefatlningar, anordna de lönevilkor, Banco-Fullmägtige finna af rättvisa
och nödvändighet påkallade;” men sådant ”under det förbehåll, att
'Totalsumman af Bankens nu varande ajlöningsstat ej, i något fall, öfver"skrides,
” tvekan hos Banco-Fullmägtige uppstått, huruvida detta förbehåll
bör så förstås att, i den omnämnde allöningsstat, bör inbegripas ej allenast
de till verkligt tjenstgörande Embets- och Tjenstemän samt Betjente utgående
löner och årlige arfvoden, äfvensom de i och för tjenstgöringens bestridande
nödige ansedde tillfällige Extra Arfvoden, utan äfven de lönemedel,
som utgå till åtskillige, i följd af den, i visse delar, till verkställig
-
het redan befordrade, organisation af Banco-Verket, på Pcnsions-Stat förflyttade
Embets- och Tjenstemän; eller om, med ordet "Aflönings-Stat J’
endast bör förstås hvad till den i eflfecliv tjenstgöring, efter nya organisationen,
begagnade personalen, samt Expectanter vid Banco-Verket, vore i
Löner och Arfvoden bestämdt; vid hvilket förhållande, och då, enligt hvad
Banco-Fullmägtige tillkännagifvit, betydliga svårigheter, genom hittills följd
tillämpning af berörde stadgande i dess inskränktare bemärkelse, mott för
den nya organisationens befordrande till full verkställighet, Banco-Fullmäglige,
i desse afseenden, begärt Revisorernes råd och yttrande, innan BancoFullmägtige
meddelade slutligt utlåtande öfver ofvanberörde, af Bankens
Casseurer ingifne, ansökning.
Revisorerne hafva tagit denna Banco-Fullmägtiges framställning under
noggrannt ompröfvande, och beträdande frågan, huruvida de medel, hvilka
utgå till åtskillige, i följd af den nya organisationen af Banco-Verket, på
Pensions-Stat förflyttade Embets- och Tjenstemän böra inbegripas, under
den i Banco-Reglementels 33 §. omnämnde Aflönings-Stat, hafva Revisorerne
funnit, att ej mindre i äldre Banco-Reglementer, än uti det, vid sista
Riksdag, under den 26 Maji i835, utfärdade Reglemente för BancoVerkets
styrelse och förvaltning, de löner och arfvoden, hvilka böra å Aflönings-Slaten
utgå till de i Verket tjenstgörande Embets- och Tjenstemän
samt Betjente, äro bestämdt åtskiljde från de belopp, hvilka, under utstakade
vilkor, få såsom pensioner tilldelas de personer af Banco-Staten, hvilka
antingen sjelfve om afsked sig anmält, eller, utan föregången anmälan
derom, kunna detsamma af Banco-Fullmägtige erhålla, med åtnjutande af
sin lön, såsom pension: att sistnämnde Banco-Reglemente upplager dels i
Art. 3. Afd. 1. §§.39, 4o, 4i och 43> under benämningen: ’ Banco-Stalens
indelning och Löneförmåner J3 antalet af de personer, hvilka tillhöra Bankens
nuvarande fyra Ordinarie Tjenstegrader, jemte hvad en hvar af desse
personer, i och för sin tjenstebefattning, äger atti lön och arfvode åtnjuta,
de löneinkomster, hvilka blifvit anslagne till Bankens Cassa-Skrifvare samt
visse af Verkets Extra Ordinarier, åtskillige belopp, uppförde å Bankens
Aflönings-Stat, för visse serskilde uppgifne befalLningar, samt antalet af Bankens
Ordinarie Vaktbetjening, jemte den lön och det arfvode, hvar och en
af Vaktbetjeningen äger att åtnjuta, dels ock uti Art. 7, §§. 242 och 243,
under benämning, Anordningar å Bankens Omkostnads-Bäkning, först årlige
Anslag till visse personer inom Banco-Verket, utöfver deras på Stat åtnjutande
löneförmåner samt åtskillige, under serskilde Litteris uppgifne årlige
Arfvoden, hvilka, i stället för eljest erforderlige tjensler med Lön på
Stat komma att, tills vidare, af Bankens Omkostnads-Räkning utgå, med de
derjemte uti §§. 43 och 244 intagne stadganden; i den förra, att totalbeloppet
af de Löne-anslag, som uti §§.39, 4°> 4l oc^ 42 voro upptagne,
icke få af Fullmägtige i något fall öfverskridas, samt nli den sednare likaledes,
att sammanräknade beloppet af de uti §§. 242 och 243 upptagne anslag
och arfvoden icke i något fall finge öfverskrida den summa, hvilken i
dessa §§. vore för sådant ändamål anvisad; men alt deremot, uti Art. 3,
Afd. 3 af samma Banco-Reglemente, under benämningen: Grunder för Pensions-beräkningerij
upptages i §§. 60, 61, 62 och 64 de förmåner, hvilka
Bankens Tjenstemän och Vaktbeljente, då de sig om afsked anmäla, äga att
på Bankens Pensions-Slat åtnjuta, med det stadgande slutligen i §. 63, alt:
”den Banco-Fullmäglige förut medgifne rättighet, att, i händelse af ohjelpligt
sjukdoms-tillstånd och afgjord oförmögenhet att vidare gagna Verket,
kunna förflytta en Tjensteman på Pensions-Stat, oaktadt han om afsked sig
ej anmält, samt i sådane fall anordna hela lönen såsom pension, fastän föreskrifne
lefnads- och tjenste-år ej äro uppnådde, må fortfarande intill nästa
Riksdag begagnas, då sådant, för göromålens säkra och skyndsamma gång
eller verkställigheten för Bankens nya organisation, finnes oundgängeligen
nödigt.”
Efter öfvervägande af de föreskrifter Rikets Ständer sålunda meddelat
och deras jemförande sinsemellan, hafva Revisorerne för deras del funnit
att, under den i §. 33 af nu gällande Banco-Reglemente, omnämnde Aflönings-Stat
icke kunna eller böra anses inbegripne de medel, hvilka utgå till
de, i följd af den i vissa delar till verkställighet redan befordrade Organisation
af Banco-Verket, med stöd af 63 ,§\ i samma Reglementej på Pensions-Slat
förflyttade Embets- och Tjenstemän.
Och hafva Revisorerne derjemte gifvit Banco-Fullmäglige tillkänna,
alt, ehuru de så kallade missräknings-penningarne lill Bankens Casseurer,
emot bestämda föreskriften i ofvanberörde 242 §. af Banco-Reglementet, icke
kunna förhöjas under andra vilkor, än de i samma §. intagne, Revisorerne
likväl ansett, Banco-Fullmäglige, jemlikt åberopade 33 §. af Banco-Reglementet,
vara obetaget alt, under tiden, intill nästa Riksdag, tilldela bemälde
Tjenstemän de tillökningar för öfrigt i deras löneförmåner, hvilka BancoFullmägtige
kunna finna vara af rättvisa och nödvändighet påkallade, under
iakttagande att total-beloppet af Bankens Aflönings-Stat, derunder inbegripne
allenast de, enligt §§. 39, /\o, 41 > 42> 242 oc'h 243, af Banco-Reglementet,
utgående löner och arfvoden, icke i något fall öfverskrides.
§. 3.
Bankens Vexlings- och Cassa-rörelse.
Bankens Vexlings- och Cassa-rörelse, till sin inverkan på metalliska
tillgångarne samt Sedel- och Depositions-Skulderne, genom de förras ökning
eller
— 9
eller minskning, och de sednares, i samma mohn, skeende nedsättning
eller förhöjning^ äfvensom på det belopp i reel valuta, som för hvarje
tillfälle varit att tillgå, utöfver förhållandet af 2 till 5, emellan Bankens
egen Guld- och Silfver-tillgång, å ena, samt dess Sedel- och Deposilionsskuld,
å andra sidan, har blifvit af Banco-Fullmäglige följd med den oafbrutna
uppmärksamhet, sakens vigt påkallat.
A. Bankens Ut- och Invexling af Silfver och Guld, dess Metalliska
Casset och utvägar till Realisationens viclmagthcillande.
Förändringarne med Silfver-tillgången äro, uti Revisions-Berättelsen
af år 1835 (pag. 16), upptagna till och med den 28 November samma år.
Silfver-Cassan utgjorde nämnde dag, Silfver Specie 6,312,191: 4r- 5*
Under tiden från Silfvervexlingens början hade då blifvit till Allmänheten,
genom Special-Cassorne, utvexlade, Silfver Specie R;dr 312,498: 21. —
Cassans totala förminskning, under samma lid, inskränkte sig lill ett
belopp af Silfver Specie Riksdaler 272,456: 3o. 7.
Under den sedermera förflutna tiden har förhållandet härmed varit
följande:
Special-Cassorne hafva utgifvit till Allmänheten
Silfverin ynt:
Bankens Metalliska Cassa i Silfver,
myntadt och omyntadt, har effectivt:
Minskats
Ökats
1835: Nov. 3o — Dec. 3i
13,771
24
5,750
33
5
—
—
—
i836: till och med Mars 3i
25,454
i.'
16,963
42
6
416
10
5
„ ,. „ Junii 3o
28,013
24
21,924
8
—
—
—
—
„ „ „ Sept. 3o
28,366
16,324
9
—
233,653
9
4
,, ,, ,, Dec. 31
31,393
—
22,116
%
7
98,704
9
2
1837: till och med Mars 3i
19,046
5,526
«
2,735
43
8
„ ,-, „ Junii 3o
26,470
20,535
3o
2,001
l9
8
,, ,, ,, Sept. 3o
204,350
202,010
27
3
—
—
„ „ „ Nov. 3o
82,400
79,590
—
—•
—
—
Summa
459,264
|
390,741
45
9
337,501
44
3
Förändringarne med Guld-tillgångarne äro likaledes uti förra Revi
sions-BeräHelsen (pag. 17) upptagne till och med den 28 November.
10
Cassan i Guld innehöll sistnämnde dag Ducater 128,271:
Guld-tillgängen har under den sedermera förflutna tiden uudergält
följande förändringar:
Utvexladt
Utassig
neva cl t
Ingånget
Minskning
Ökning
1835.
Mov, 28. — Dec. 3i
Ducat.
Duc.
Ducat.
Duc.
Ducater
Duc.
Ducat.
Duc.
Ducater
Duc.
11
skill.
skill.
skil 1.
11
skill.
skill.
tS36.
till och med Mars 31
38
53
91
„ „ Junii 3o
2,735
—
3,191
7Qf
73,793
—
—
—
67,866
,, „ Sept. 3o
2,832
—
173
93,915
—
—
—
90,910
,, „ Dec. 3i
2,097
—
166
—
—
—
2,263
—
—
1837.
till och med Mars 31
2,720
70
_
2,790
,, ,, Junii 3o
6,604
119
—
195
—
6,528
—
„ „ Sept. 3o
4,496
104
—
—
•—
4,600
—
„ ,, Nov. 3o
7,280
—
30
—
—
—
7,310
—
—
—
Summa j
28,813
92ä;
3,906 ] 79/5
167,903
—
23,593
97Ä
158,777
60
2Jxöö
Ifrån den tid Banco-Fullmägtige beslutat de uti i835 års. RevisionsBerättelse
(pag. 18) omförmälde jemnkningar uti de Banco-Reglementet
åtföljande 3:ne Tariffer för in- och utvexling af visse utländske Silfvermyntsorter,
har någon tillämpning af omförmälde, sålunda rättade, Tariffer icke
kommit i fråga, emedan sedermera hvarken inköp eller utvexling af de i
samma Tariffer upptagne myntsorter ägt rum.
Efter hos Banco-Fullmägtige yppad fråga om den afgäld, hvilken å
underhaltigt guld hofde Leverantör, i ett för allt, lill last beräknas, såsom
ersättning för så väl myntskatt, som skedarelön; och sedan Fullmägtige, uti
Skrifvelse den 3 November 1806, hos Kongl. Maj:ts och Rikets Bergs-Collegium
anhållit örn någre med nämnde fråga gemenskap ägande upplysningar,
har Bergs-Collegium, uti derå aflåtit Svar, förklarat, bland annat, att, till
följd of Kongl. Brefvet den 25 Julii 1808, borde för allt Guld, som lill
Myntet inlernnas, Skedarelön med 5 R:dr B:co per BL erläggas, om Guldets
linhet icke uppgår till Bucathalt, och att samma afgift äfven måste ifrågakomma
för sådant Guld, sorn kunde äga Ducathalt, men vore osmidigt och
endast genom skedning kunde göras till myntning användbart.
Banco-Fullmägtige hafva funnit Bergs-Collegii berörde förklarande innefatta
en utsträckning af det i 10 §. af Kongl. Maj:ls Nådiga Förordning
om Myntfoten, den 9 Maji i835, intagne Stadgande, att, ”jemte den lill
”jipdels procent bestämda myntskatten, bör Skedarelön, enligt gällande
”föreskrift, erläggas för Guld af lägre halt än den för Ducater bestämda
I anseende härtill, och då den utsträckning, Bergs-Collegium sålunda
sökt gifva åt sist åberopade stadgande, kunde leda till den följd, att Banken
icke allenast underkastades förlust, genom Skedarelöns beräkning för större
eller mindre del af dess redan ägande, till oafkortadt belopp ersatte, GuldfÖrråder
af finare halt, än Ducaterne, i händelse något deribland, vid skeende
förmyntning, befunnes osmidigt, utan äfven nödsakades att, för framtiden,
ålägga vederbörande Leverantörer anskaffandet af myntbevis, angående
smidigheten, jemväl för sådant Guld, hvars finhet uppnådde eller öfverstege
Ducathalten, samt, i fall erforderlig smidighet saknades, äfven å det finaste
Guld afdraga Skedare-ersättning, genom hvilken åtgärd transactionerne i
denna väg komme alt hammas och försvåras, hafva Banco-Fullmägtige, i
underdånig Skrifvelse af den 19 Januarii innevarande år, anhållit, det måtte
Kongl. Maj:t täckas taga under serskild Nådig pröfning, huruvida den salts,
att Skedarelön bör vid Myntverket ifrågakomma, att godsets ägare affordras,
jemväl för sådant Guld, hvars finhet icke understiger Ducatens halt, kan
anses med syftemålet af ofvanåberopade Nådiga Förordning om Myntfoten,
förenlig samt derefter, antingen i Nåder förständiga Bergs-Collegium, det
någon Skedare-ersättning, i slikt fall, icke äger rum, eller ock, om, emot
förmodan, bemälde Collegii antydde åsigt godkändes, meddela, till vederbörlig
efterrättelse, en så beskaffad Nådig förklaring i ämnet, hvarigenom,
allmänheten blefve i tillfälle, på förhand, känna och beräkna beloppet af
de afgälder, som kunde komma alt åtfölja Guids införskrifning och aflemnande
till Banken eller Myntverket; men hvad åtgärd Kongl. Maj:t, i anledning
häraf, behagat vidtaga, är ännu ej kändt.
Efter granskning af de, jemlikt t5 §. i Banco-Reglementet af den 26
Maji 1835, hos Banco-Fullmägtige förde serskilde Protocoll, i frågor, rörande
reella fondens vidmagthållande, hafva Revisorerne sine åsigter och yttranden,
i tvänne så beskaffade frågor, Banco-Fullmägtige meddelat.
B. Beräkningen af Bankens Sedelstock och 'vilkoren för utvidgningen
af Bankens Sedelrörelse.
Förändringarne med Bankens Sedel- och Depositions-Skuld (förut benämnd
Vexel-Banco-Skuldj) äro uti Revisions-Berättelsen af år 1835 (pag. 19)
redovisade, till och med den 28 November samma år.
Beloppet af Sedel- och Depositions-Skulden uppgick dä, enligt af Rikets
Ständer bestämd beräkningsgrund till:
Ducater . - 3,005: —
Silfver Specie . . . 5,207: 3n. ii.
Banco Riksdaler  33,149,440: Z-]. 8.
Nämnde Skuld, på enahanda sätt beräknad, bar sedermera, under här
nedan upptagne tidpunkter, förhållit sig på sätt, som följer:
Tidpunkten.
1835 December 3i ,
1836 Mars 3i
3, Junii 3o
„ October i . ,
„ December 3i ,
1837 1
Ducater. Silfv. Species.
3,005
2,952
2,761
2,588:
2,422
2,352
— 7,568: 29. 2.
— 10,503: 3o. g.
— 10,613: 18. 3.
4,974: 28.
1.
Adviserade Invisningar
för Cassa-Creditiv . —
Junii 3o .... 2,418:
Adviserade Invisningar
för Cassa-Creditiv . —-
September 3o . . . 2,314:
November 3o . . . 2,282:
Banco Riksdaler.
33,149,841: 47- 5.
33,756,182: 43. 7.
32,648,582: 4. 8.
33,989,551: 40. 8.
34,059,238: i5. 11.
35,081,243: 12. 6.
+ 10,600: — —
35,176,850: 20. —
+ 21,700:
34,597,023: 16. 10.
34,300,536: 8. 6.
Depositions-Skulden i Silfver-Species, som efter utvexlingens början
endast i räkning med Kongl. Myntverket fortfarande upptogs, är under ultimo
December i836, äfven i denna del, en gång för alla, omförd till Riksdaler
Banco.
Redovisning för förhållandet emellan Bankens metalliska tillgångar
samt dess Sedel- och Depositions-Skuld, till ådagaläggande om, och i hvad
mohn, Bankens metalliska Cassa stöde till Sedel- och Depositions-Skulden i
ett bättre förhållande, än 2 till 5, är jemväl uti förra Revisions-Berättelsen
(pag. 20) meddelad till den 28 November i835. — Metalliska Cassan öfversteg
då förhållandet af 2 till 5 med ett belopp af Banco Riksdaler
4,268,53i: 27. 10.
Förhållandet har sedermera, enligt hvad de lill Banco-Fullmägtige ingångne
rapporter utvisa, under nedan upptagne tidpunkter, varit följande:
— i3
Tidpunkten.
1835 Dec. 3i
1836 Mars 3i
„ Junii 3o
„ Sept. 3o
„ Dec. 31
1837 April 1
„ Junii 3o
„ Sept. 3o
„ Nov. 3o
Egne Guld- och Silfvertillgångens
belopp.
Riksdaler Banco.
17,506,774: 3g. 9.
17,454,605: 3o. —
17,781,507: 34. —
18,892,229: 23.
19,097,845: —
19,074,991: 21.
18,988,196: 37.
18,424,024: 29.
18,170,530: 6.
1.
11.
4.
9-
5.
Deraf erforderligt, för
att såsom 2 till 5 motsvara
Sedel- och Depositions-Skulden.
13,279,936: 38. 2.
13,502,473: 7.10.
13,059,432: 4o. 3.
13,595,820: 35. 6.
13,623,695: i5. ix.
14,036,737: 14. 7.
14,079,420: 8. —
13,838,809: 16. 4.
13,720,214: 22. 7.
Belopp utöfver förhållandet
af 2 till 5,
tillgängligt i ädla metaller,
evalverade till
R:dr B:co.
7-
2.
9-
7-
4,226,838: 1.
3,952,132: 22.
4,722,074: 41.
5,296,408: 35.
5,474,149: 3a. 11.
5,038,254: 6. 9.
4,908,776: 29. 9.
4,585,215: 12. 9.
4,450,315: 3t. 10.
Häraf visar sig, att, ehuru inträffade tillfälliga brytningar i handelsförhållanderne
i allmänhet, under de sistförflutne fem månaderne betydligen
inverkat på förhållandet emellan Bankens redbara fonder, å ena, samt dess
Sedel- och Depositions-Skulder å den andra sidan, och föranledt, att under
desse månader Silfvermynt till jemförelsevis ansenligt belopp, emot förr,
utur Banken uttagits, sådant likväl icke på det hela rubbat det förut varande
gynsamma förhållandet emellan Bankens reella fond och dess berörde
skuld. — Oaktadt de hinder och svårigheter, hvilka, genom stockningen i
Handelns gång, i år uppstått för afsättandet af Sveriges förnämsta exportartikel,
jernet, har Vexelkursen, som vanligen hållit sig vid 127^ å 128 sk.
på Hamburg, ej eller gått öfver i32^ sk., emedan, redan vid en kurs af
i3o^ sk. och således allenast 2^ sk. öfver pari, Silfver, under nuvarande
lättare communicationer, kunnat, af en och annan, med någon, om än ringa,
vinst, utföras, i stället för att, mot sådant pris, begagna vexlar, för liqvids
verkställande å utrikes ort. Den grundsatts, som egentligen först vid i83o
års Riksdag förmådde göra sig mera allmänt gällande, att nemligen fri och
obehindrad ut- och införsel af Silfver vore ett vigtigt medel till Realisationens
betryggande, medförande äfven säkerhet uti hvarje enskilds beräkningar,
såsom den pålitligaste och tilläfventyrs ende Regulator på Vexelkursen,
har sålunda, genom erfarenheten, vunnit fullkomlig bekräftelse.
C. Utmyntningen af Silfver och Guld samt Bankens förseende med
Koppar-Skilj emynt.
Till vinnande af fullkomlig visshet, alt, vid utmyntning af de nya
Silfvermynt-slagen, Kongl. Förordningarne om Myntfoten af den a5 Junii
14 —
i83o och den g Maji 1835, noggrant iakttagas, hafva Banco-Fullmägtige låtit,
genom en Vetenskapsman, undersöka bruttovigten och halten af åtskillige
från Kongl. Myntverket, vid olika tidpunkter, aflemnade nya Silfvermynt,
nemligen: Hela Riksdalersstycken af i835 års utmyntning.
Halfva „ „ 1831 „ „
Fjerdedels „ „ i834 „ „
Åltondedels „ i83a ,, ,,
Sextondedels „ i835 ,, „
Den Vetenskapsman, åt hvilken detta uppdrag blifvit anförtrodt, har,
efter anställde noggranna prof, anmält, såsom resultat deraf, att icke, i någon
af de undersökte piecerne, halten af ädel metall understigit, utan något
öfverstigit lägsta tillåtna halten, eller T^L:delar af vigten, under härvid
gjord erinran, att Silfver och Guld alltid komme att sammanräknas och
angifvas såsom Silfver, då myntet proberas på ”torra” vägen, genom drifning
på kapell, hvilken proberings-method öfverallt, och således äfven på
Kongl. Myntet, varit använd, tills för ett par år sedan, då, i stället, på
Kongl. Myntet, antagits den säkrare proberingen på ”våta” vägen.
Sedan från Kongl. Myntverket underrättelse ingått, att stämplarne för
dubbla ducaler voro i ordning, är, till följd af Banco-Fullmägtiges den 4
Maji i836 fattade beslut, en Guldplants om 3,i35-^^ ducater till Kongl.
Myntverket aflemnad för utprägling af dubbla ducater. — Äfven har, efter
Banco-Fullmägtiges beslut af den g Februarii innevarande år, utmyntning
skett af 4oo st. fyradubbla ducater.
Behörige räkningar öfver från Banken mottaget Silfver och Guld, hafva,
så väl qvartaliter, som efter hvarje års förlopp, blifvit från Kongl. Myntverket,
i föreskrifven ordning, afgifne samt till deras enlighet med Bankens
räkenskaper controllerade. Inventeringar af Kongl. Myntverkets Guld- och
Silfver-tillgångar äro jemväl, i öfverensstämmelse med stadgandet uti §. r35
af Banco-Reglementet den 26 Maji 1835, verkställde, den 16 Januarii
i836 och den 14 Januarii innevarande år, utan att dervid förekommit något
att erinra.
Banco-Fullmägtige hafva den 3 December 1835 förordnat att det nya
Kopparmyntet då genast borde sättas i omlopp och utvexlingen af det äldre
upphöra, men att, i händelse åtgången af det nya Kopparmyntet blefve så
stor, att Bankens förråd deraf alldeles medtoges, Kopparmyntet af äldre
prägeln åter finge utgifvas, under iakttagande, alt, när det icke mer funnes
— i5 —
tillgång på en eller flere af de nya Kopparmyntsorterna, enahanda valeur,
eller om den tagit slut, valeuren näst derunder, af gamla prägeln, borde
Allmänheten tillhanda hållas.
Vid af Revisorerne den 4 innevarande December i Banken anställd
inventering, har Bankens förråd af Silfvermynt, samt myntadt Guld och
Koppar-skiljemynt, uti större och mindre General-Cassorne funnits utgöra:
Silfver j
i gammalt mynt . _ . .
i nya tolftedels Riksdalersstycken, som hädanefter
O B T» 1 »
icke från Banken
Samt för öfrigt efter
uti bela Riksdaler
uti halfva „
uti fjerdedels
uti åttondedels
uti sextondedels
1 Fyradubbel Ducat
5o6 Dubbla
Enkla och Holländska
utvexlas
nya myntfoten:
R:dr 444,865: 16.
R:dr 152,850: —
106,800
240,750
1,109,550
690,300
13,650
-2,161,050:
Guld j
4
1,012
5,197
Summa Ducater 6,213
Efter gamla prägeln
efter nyare prägeln
efter nyaste prägeln
hvaraf uti 2 skill,
uti 1 „
uti £ „
Koppar skiljemynt
General-Cassans behållning, enligt specification:
.. 1
41,233: 16. —
4,666: 32. —
9,750:
R:di
4,800
4,750
200
D. Bankens Sedlar och hvad dermed gemenskap äger.
Enligt hvad Revisions-Berätlelsen af år 1S35 (pag. 24) upplyser,
hade utvexlingen af Bankens nya Sedlar af 6 R:dr 3a sk. redan den 1 December
nämnde år tagit sin början. — Sedermera äro Bankens öfrige Sedlar
af nya slagen, frun följande tidpunkter, i omlopp satte, nemligen:
— 16
i836 April i. Valeurerne 16^ R:dr
99 99 99 U 99
99 99 99 I 00 ,,
99 99 99 500
„ Maji 11. „ 10 „
i83t Januarii 2. „ 2 R:dr 1 » , , . ,
' o ci n > Artalet 1806, utan datum.
„ „ „ 82 Skill. J
Hvarom Allmänheten först, genom Kongl. Majlis Nådiga Kungörelser af den
5 Mars, d. 3o April och den 28 November iS36 blifvit underrättad.
Då beskaffenheten af de nya Sedlarne funnits icke kunna medgifva,
alt, såsom inlösningsbar, antaga viss hälft eller fjerdedel af en Sedel, i saknad
af de öfrige delarne, samt för lamellens åskådlighet, hvarå tryggheten
emot efterapning af desse Sedlar så väsendtligen beror, uppklistring af desamma
ansetls icke eller böra få äga rum, hafva Banco-Fullmägtige, för bedömmande
af dylike Sedlars inlösbarhet, då de, i mer eller mindre ofullständigt
skick, till inlösen företes, uppgjordt serskilde grunder, hvilka finnas
intagne uti Kongl. Maj:ts, uppå Banco-Fullmägliges underdåniga anhållan,
utfärdade, Nådiga Kungörelse af den 5 Mars i<336, om hvilken Kungörelses
införande i Siats-Tidningen, tvänne gånger hvarje år, Banco-Fullmägtige
äfven fogat anstalt.
Ifrån den 1 April i836, såsom den tidpunkt, då utgifningen af de
nya Sedelsorterne af de högre valeurerne vidtagit, har, i öfverensstämmelse
med föreskriften uti i3c> §. af Banco-Reglementet, utgifningen af de förr
bruklige Banco-Transportsedlarne upphört, och ifrån början af innevarande
år, då de nya Sedlarne af 2 Riksdalers och 3a Skillings valeurerne blifvit
satte i omlopp, är jemväl all vidare tillverkning af Bankens förut bruklige
Sedlar å 3 och 2 R:dr inställd.
Summan i Riksdalertal af Bankens utelöpande Transporlsedlar, vid upphörandet,
d. 1 April i836, af desammas utgifning, var R:dr 12,277,538: f/f 5.
Inlöste äro sedermera, till d. 3o Junii innevarande år,
112,610 st. dylika Sedlar, uppgående lill en summa af 8,936,797: i4- 11.
Utelöpande Transporlsedlar utgjorde alltså sistnämnde
dag ett belopp af R:dr 3,340,740: 4?* 6.
Alla daterade den 28 Januarii i836.
Hvad
Hvad åter beträffar de Bankens Sedlar, af äldre formulairen, hvilka,
eldigt i40 §. af Banco-Reglementet, fortfarande skola, intill nästkommande
Riksdag, förfärdigas och utgifvas, eller Sedlarne å 16, 12 och 8 skillingars
valeurer, hafva Revisorerne funnit, alt anbringandet af de hittills derå bruklige
Hvitstämplar tillskynda Banken ganska betydliga utgifter. I anseende
härtill och enär erfarenheten ådagalaggt, ej mindre att Hvitstämpelu
vanligen, efter det sedeln varit, en kort tid, i rörelsen begagnad, så utplånas,
att spåren deraf icke ens, utan synnerlig uppmärksamhet, kunna
skönjas, än äfven, att vid verkställde efterapningar af Bankens äldre sedlar,
Hvitstämpelu ganska träffande kunnat eftergöras, så att densamma icke kan
anses uppfylla det dermed åsyftade ändamål, eller lemna någre fördelar,
jemförlige med kostnaderne för dess användande, anse Revisorerne sig böra
tili Rikets Ständers bedömmande öfverlemna, huruvida ej Hvitstämplingen
af Bankens Sedlar, af aldie formulairen, må kunna upphöra.
-s -s «
Som Revisorerne af Banco-Fullmägliges Protocoll och Fiscals-Embetets
Berättelse inhämtat, att åtskiliige Sedlar, å 3 R:dr, blifvit, under sednare lider,
till inlösen i Banken företedde, men derstädes casserade, emedan de
vai it sammanfogade af serskilde, från 3:ne Bankens Sedlar å nämnde valeur
tagne, stycken, af sådan beskaffenhet, att de Sedlar, hvartill desse stycken
rätteligen hört, icke, genom samma styckens afskiljande, förlorat sin inlösningsbarhet,
enligt de i Banco-Reglementet bestämde grunder för dylike
förslitne Sedlars granskning, hafva Revisorerne till Banco-Fullmägtige öfverlernnat,
huruvida ej lämpligt vore, alt Allmänheten underrättades, det Sedlar,
tillkomne genom ofvanbeskrifne sammanfogning, icke uti Banken inlösas.
En ny Ordnings-sladga, i afseende på den uti §. i5a af 1835 års
Banco-Reglemente om förmälde invexling, i landsorterne, af förslitne Sedlar,
fiån och med 8 skillingars till och med 3 R:drs valeur, har blifvit af BancoFullmägtige
uppgjord och, genom Circulaire, af d. 20 Oetober i836, Kongl.
Maj:ls samtlige Befallningshafvande delgifven; i sammanhang hvarmed BancoFullmägtige
vidtagit åtskiliige jemkningar uti de för Låne-Contoiren i Götheborg
och Malmö förut upprättade Ordnjngs-sladgar, i afseende på dylike
förslitne Sedlars invexling vid desse Contoir.
« e- *
Serdeles från höljan af innevarande år har också den i nyssåberopade
i52 §. af Banco-Reglementet uppgifne utväg lill förslitne Sedlars utbyte
varit i tilltagande mohn begagnad, så alt, då, vid afgifvande af förra Revisions-Berättelsen,
allenast Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i der uppgifne
sex Län, för sådant ändamål, anlitat Banken om vexlings-förskotter, äro sedermera
jemväl af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs, Jönköpings,
Elfsborgs, Örebro, Westernorrlands, Hallands och Jemtlands Län, tid
efter annan, dylike förskotter reqvirerade, under oafbruten omsättning af de
dertill anvisade summor.
§■ *
Angående Bankens Depositions- och Låne-rörelse i allmänhet.
Banco-Fullmägtige hade redan före 1835 års Revision, uti skrifvelse
af den 5 Augusti nämnde år, (Revisions-Berältelsen af i835, pag. 55) vid
Banco-Reglementets öfverlemnande till Kongl. Maj:t, i underdånighet anhållit,
att åtskillige, kort före slutet af sista Riksdag, af Rikets Ständer beslutade
detalj-föreskrifter, rörande Bankens Depositions- och Låne-rörelse_,
måtte varda, till allmänhetens efterrättelse, i nåder meddelade, men, enligt
hvad Banco-Fullmägtige kommit i tillfälle inhämta af Kongl. Maj:ts sedermera
utfärdade Nådiga Kungörelse d. 17 December i835, angående de vid
nämnde Riksdag fattade Beslut i afseende på Bankens Depositions- och
Lånerörelsej har Kongl. Majit ej funnit för godt låta kungöra någre andre
föreskrifter i delta hänseende, än de, hvilka blifvit af Rikets Ständer,
uti deras underdåniga skrifvelse af den 3o Mars samma år, anmälde; hvarförutan
Kongl. Majit förklarat Dess förut i ämnet meddelade Nådiga Kungörelser,
af den 7 April och den 3o Maji i83o, vara till kraft och verkan upphäfne.
— Som emedlertid åtskillige uti sistberörde tvänne Kungörelser intagne
stadganden, om förändring hvaraf, någon fråga, vid sista Riksdag, icke
uppstått, finnas uti Banco-Reglementet af den 26 Maji 1835 åberopade, såsom
framgent till efterrättelse gällande, hafva Banco-Fullmägtige fogat anstalt,
att nödiga upplysningar om de ordningar och former, hvilka böra
iakttagas, i och för begagnande af Depositions- och Låne-rältighet i Banken,
blifvit Allmänheten, genom tillkännagifvande i Allmänna Tidningarne, meddelade.
Allmänheten har, uppå enahanda sätt, lid efter annan, genom Commissariatets
försorg, erhållit underrättelse om de afvikelser, i en eller annan
måtto, från förut stadgade former, som varit en följd af den provisoriskt
införde nya organisationen af Banco-Verket.
— 19 —
§. 5.
Depositions-rörelsen.
Sedan det af Rikets Ständer beslutade, uti i56 §. af Banco-Reglementet
intagne, stadgande, om folii-afgift, för begagnande af Privata Assigneringsrättigheten
i Banken, blifvit Allmänheten tillkännagifvet, genom Kongl. Majtts
Nådiga Kungörelse af den 17 December i835, hafva Banco-Fullmägtige
fogat anstalt, att sådan afgift, från och med 2:dra Qvartalet, eller Martii
månad i836 blifvit påförd de rakningshafvare, hvilka, enligt uppgjord fördelning,
funnits tillhöra klassen af dem, som voro skyldige att slik afgift
erlägga.
I början af Martii månad innevarande år, hafva till Bankens Depositions-Afdelning
inkommit 2:ne Assignationer, å tillsammans 25,809 R;dr
2 sk. 3 r:st. Banco, utställde af en Association för välgörande ändamål, som
försummat att dessförinnan collationera behållningen å sin räkning med
Banken vid förra årets slut, hvilken behållning utgjort 8o5 R:dr 18 sk.
8 r:st. Banco, men likväl, genom skedde insättningar, under årets lopp, ägt,
för tillfället, å sin räkning, en behållning mer än fullt tillräcklig till infriande
af omnämnde 2:ne Assignationer, så att någon ölverassignering ieke
varit i fråga.
Enär emedlertid Kongl. Kungörelsen af den 6 Maji i83o innehåller,
att den Assignant, som försummar att, sednast vid Januarii månads utgång,
hafva sin räkning, för det tilländalupna året, med Bankens Bok behörigen
collationerad, skall, i mohn af den assignerade Summans belopp, vara förfallen
till lika böter och ansvar med den, hvilken utan ägande behållning
assignerat på sin räkning i Banken, har Advocat-Fiscalen i Verket, å Embetels
vägnar, efter inför Commissariatet hållen undersökning, yrkat, att den
Association, som utgifvit förenämnde Assignationer, måtte, för bristande collationering
af dess i Banken öppnade räkning, fällas att böta tre procent
af den assignerade Summan, 28,809 ^:(^r 2 ^ r:st- Banco. — Vid pröf
ning
af denna fråga bafva Commissariatets fleste ledamöter, hvilka ansett
något ansvar icke böra drabba Assignanten för hvad han assignerat utaf de,
under löpande året, på räkningen insatte medel, utan endast för den, från
förflutna året, på räkningen qvarstående ocollationerade behållning, 8o5 R:dr
18 sk. 8 r:st., förklarat omförmälde Association hafva gjort sig skyldig, alt,
enligt ofvanåberopade Kongl. Kungörelse, böta, såsom för öfverassignering,
tre för hundrade af sistnämnde summa, utaf hvilka böter tvåtredjedelar
skulle tillfalla den Kamererare i Depositions-Afdelningen, som förseelsen
anmärkt, och den återstående tredjedelen borde insättas på Räkningen:
Bötesmedel till disposition ät de fattige.
30
Banco-Fullmäglige åter, hos hvilka besvär öfver Commissariatels beslut
blifvit, af Advocat-Fiscalen, anförde, hafva väl funnit, det Assignanten, enligt
stadgandet i högslberörde Kongl. Kungörelse, för sin anmärkte försummelse,
gjort sig förfallen till böter af tre procent af bela den assignerade
summan, men, vid det förhållande, att dels vederbörande Kamererare förklarat,
sig vara med Commissariatets beslut nöjd, så att fråga endast vore
om den ^:del af böLerne, hvilken skulle till de fattige disponeras, dels
både den Association, som assigneiingen verkställt, och den Besparingsfond,
hvartill Bötesmedien skulle ingå, vore en stiftelse för välgörande ändamål,
dels äfven bokföringen af hvad till Associationens Cassa bort, blifvit municipalt
besörjd afen dess Ledamot, utan åtnjutande af ringaste arfvode, medgifvit
sådan nedsättning i bötesbeloppet, alt det finge beräknas på sätt Commissariatet
beslutat.
Revisorerne få, med anledning af de olika meningar, hvilka sålunda
uppstått, om rätta förståndet och tillämpningen af Kongl. Kungörelsen
den 6 Maji i83o, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å nuvarande ansvarsbestämmelse
för assigneringar å Banken, förr än Assignantens behållning å
dess räkning från det föregående året blifvit behörigen collationerad; och tro
Revisorerne, sig böra lill Rikets Ständers pröfning öfverlemna, huruvida ej
billigheten kan anses påkalla vidtagandet af en sådan förändring härutinnan,
alt ansvaret för assigneringar å Bankeh, utan föregången coltationering af
Assignantens behållning å dess räkning, från det tiiländalupna året, må,
utan afseende å den assignerade summan, fastställas till något visst, alltid
enahanda, bötesbelopp.
Sedan, i fråga om ersättning, af Bankens elier Slats-Contoirels Tjenstemän,
för den förlust, Banken lidit genom en inlöst Assignation å 7,900 R:dr,
hvilken Kongl. Stats-Contoiret icke velat vidkännas vara af Kongl. Räntekammaren
utgifven (A835 års Revisions-Berätlelse pag. 42)> u^a tdi målet
hörande handlingar blifvit öfverlemnade lill Rikets Ständers Justiliae-Ombudsman,
hafva Banco-Fullmäglige, uppå framställning af Häradshöfdingen
och Riddaren J. A. Bergström, i egenskap af Suppleant för Rikets Ständers
Juslilias-Ombudsman, sorn varit jäfvig att detta mål handlägga, den »4 Januarii
sistlidet år beslutat, att utredningen och pröfningen, i afseende å så
väl Stals-Contoirets som Bankens Tjenstemäns förhållande och ansvarighet
i berörde mål, borde verkställas i ett sammanhang och under ledning af
en gemensam Actor, dertill sedermera, enligt hvad Häradshöfdingen Bergström
tillkännagifvit, Advocat-Fiscalen i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea llofRätt
blifvit utsedd.
— 21 —
§. a
Utlåningar lill Slaten och vissa andra Allmänna Inrättningar.
Af de fordringar hos Stals-Vei ket, för förra Allmänna Magazins-Iurättningen,
hvilka, lill följd af Rikets Ständers, vid 1828, 1829 och i83o årens
Riksdag, fattade beslut (Banco-Regleinentet af år i83o, 4 Ärt. 3 Afd. §. 6,
p. 77), blifvit, i Balancen från 1829 lill i83o, inom linien förde, nemligen:
För begagnad Jnvisnings-rätlighet emot
ränta (1812—i8a3) . . . 1,800,000: — —-
För det till samma Inrättnings förvalt
ning
upplåtne Crediliv lill uppköp af
myntbara metaller . . . 302,213: 4°- —2,102,^13: 4o.
har, i afräkning å den sednare af ofvanberönle skuldbalancer, eller å Cicdilivet
för uppköp af myntbara metaller . . R:dr 302,213: 4o* —
ingått, uti arne serskilde poster, en summa af . „ 127,213: Ljo. —
hvarigenom denna balance är nedsatt till . . R:dr 175,000: — —
och sedan, till följd af Kongl. Maj:ts, uti Nådigt Bref den 22 April iS3o,
Kongl. Stats-Contoiret gifne, af Rikets Ständers underdåniga anmälan föranledde,
Befallning, 1,000,000 R:dr B:co, enligt Stals-Conloireis tillkännagifvande,
uti skrifvelse af den i5 April i 836, ingått omedelbart till Riksgälds-Contoiret,
har Skuldbalancen å den förra räkningen blifvit, uti Magazinsfondens
räkenskap, upptagen till R:dr 800,000; men, enär Rikels Ständers
Beslut, om aflefvereringen af berörde medel till Riksgälds-Contoiret, icke
blifvit Bano-Slyreisen delgifvet, eller någon föreskrift lemnad, alt, på grund
deraf, afkortning borde ske å den, enligt bestämda föreskriften i BancoReglementet
af år i83o, inom linien förde summan 1,800,000 R:dr, qvarstår
denna summa, till oförändradt belopp, i Bankens räkenskaper, bland de
inom linien förde osäkre fordringar; hvarå Revisorerne få fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet, för tillvägabringande af nödig rättelse och den öfverensstämmelse,
som emellan de serskilde Verkens Räkenskaper bör, i enlighet
med rätta förhållandet, äga rum.
§. 7.
Lånerörelsen, emot Pant af Silfver och Guld, Påg förde Effecter
och Lane-Hankens Obligationer, äfvensom emot Inteckning i
Fast Egendom, samt till Odlingars befrämjande,
I afseende på Bankens utlåningar af förenämnde beskaffenhet, för
hvilka Redovisning uti Revisions-Berättelsen af år i835 är lemnad till och
med den 3o Junii sistnämnde år, få Revisorerne meddela följande:
Beläning af Guld och Silfver:
Lån emot Pant af Guld och Silfver äro, med iakttagande af föreskrifterne
uti §. §. 169—174 af Banco-Reglementet den 26 Maji 1835 utgifne:
1835 Julii 1 — Dec. 3i. 3,790 st. å tillsammans R:dr 144,847: — —
1836 under hela äret . 8,311 st. — — „ 397,393: — —
1837 Jan. 2 — Junii 3o. 4,685 st. — — „ 169,795:
Lån emot Pant af Jern, Koppar och andre rvågförde Ef feder.
Dylike Lån, (Banco-Reglementet af 1835§. §. 176—180) äro,
enligt Låne-Bankens Böcker, utgifne:
1835 Julii x — Dec. 3i. i Stockholm till belopp af
R:dr 399,479:
>> ~~~ i Götheborg ,, 303,/90. 703 269"
1836 under hela året i Stockholm R:dr 1,104,815:
— — — i Götheborg 568,940:
1837 Jan. 1 — Junii 3o. i Stockholm R:dr 533,640: — —
— — — i Götheborg „ 390,450: oomon.
men till beläning af Tackjern (4835 års Banco-Reglemente, §. §. 181 och 182)
har under denna tid icke någon sig anmält.
Af Lånen emot Pant af Jern äro, från den 3i Aug. i835, till samma
tid innevarande år, genom Bankens Fiscals-Embete, bevakade:
Uti Concurs . . . . . . . 1.
Efter Års-Stämning ...... 1.
e * #
Med ett, af nu mera aflidne Grosshandlanden Anders Broberg Andersson,
i lifstiden, emot Pant af 12 SkU. 6 LU. Bergsmansjern, 5 SkU. 5 LU.
Brännstål och 20 SkU. 11 LU. Bandjern, hos Banken upptaget Lån, stort
5oo R:dr Banco, inträffade redan 1828, alt detsamma icke blef bevakadt å
Inställelsedagen i Låntagarens Concurs, hvilken inföll i September månad
nämnde år.
Sysslomannen i Concursen yrkade, vid sådant förhållande, till en
början, att, utan lösen, utbekomma de i Pant lemnade 12 SkU. 6 LU. Bergsmansjern
och 5 SkU. 5 LU. Brännstål, samt utsträckte derefter deras anspråk
— 23 —
jemväl till det öfriga af panten; men deras yrkanden blefvo af Banco-Fullmägtige
afslagne, emedan det ansågs tvifvel underkastadt, huruvida ej Låntagaren,
före Proclamadagen i hans Concurs, förverkat rättigheten att lösa
de pantsatte effecterne, så alt de dessförinnan blifvit Bankens egendom, och
således bevakning uti Låntagarens Concurs, för bevarande af Bankens rätt
till de pantsatte effecterne, varit öfverflödig.
Banken förpligtades likväl, dels, genom Kongl. Majits Dom den 28
December i832, att till Sysslomannen uti Broberg Anderssons Concurs, utan
lösen, genast aflemna ofvanberörde Bergsmansjern och Brännstål, eller också
värdet af desse effecter godtgöra, med rättighet för Banken, att, enär en af
Borgenärerne, Grosshandlanden Eckerman, icke velat i anspråken å de pantsatte
effecterne deltaga, komma i åtnjutande af den andel deri, som kunde
sig belöpa å hans fordran, i förhållande till öfrige Borgenärers i Concursen
bevakade kraf; dels ock, genom Kongl. Svea Hof-Rätts Dom af den 10 November
i834, att, likaledes ulan lösen och med rättighet till afdrag i afseende
på Grosshandlanden Eckermans eftergifne anspråk, utlemna det pantsatte
Bandjernet.
Genast efter emottagandet af Kongl. Maj:ts berörde Nådiga Dom, öfverlemnades
handlingarne i målet till Bankens Fiscals-Embete, för vidtagande
af den åtgärd, hvartill sakens beskaffenhet kunde föranleda; och Fiscals-Embetet
anmärkte, uti Memorial af den 14 Augusti 1833, att den förlust,
som sålunda drabbat Banken, läge uti försummelse hos Låne-BancoCommissarierne,
alt, i hvad på dem ankommit, bevara Bankens rätt, medelst
aflemnande, i behörig tid, af uppgift och uträkning å Lånet, jemte
öfrige erforderlige handlingar, för bevaknings anställande i Låntagarens Concurs,
och att denna försummelse åter synbarligen bärledt sig derifrån, att
Lånet, rätteligen bokfördt under Låntagarens namn, blifvit, uti det Diarium
öfver Lånen, som, enligt då inom Banken gällande arbets-ordning, bordt
utaf Låne-Banco-Commissarierne hållas, oriktigt antecknadt å den persons
namn, Grosshandlanden Eckerman, som, efter fullmagt, förskrifningen undertecknat;
samt yrkade, vid sådant förhållande, att de vid försummelsens
inträffande tjenstgörande Låne-Banco-Commissarierne, Gyllencreutz, Toran
och von Hofsten, måtte åläggas, att, en för alla och alla för en, till/Banken
genast inbetala så stor del af lånet, som beräknades hafva utgått emot
pant af de genom Kongl. Maj:ts Dom Banken fråndömde 12 SkU. 6 LU.
Bergsmansjern och 5 SkU. 5 LU Brännstål, hvilket Memorial den i5 Augusti
1833 från Banco-Fullmägtige remitterats till förklaring af bemälde
Commissarie!-, men innan någon förklaring blifvit afgifven aflid, i September
månad 1834, Banco-Commissarien von Hofsten.
Sedermera, och efter det Fiscals-Embetet, uti ytterligare Memorial,
yrkat ersättning jemväl för de '20 SkU 11 LU Bandjern, hvilka Banken,
— 24 —
genom IiongL Svea Hof-Rätls laga kraftvunne Dom af cl. ro November i834,
ansetts skyldig utlemna; samt ej mindre Banco-Commissarierne Gyllencreutz
och Toran, .än äfven Sterblius-délägarne efter Banco-Commissarien von Hofsten
, förklaringar i målet afgifvit, hafva Banco-Fullmägtige, genom beslut af
den 2 5 Augusti i836, på anförde skäl oell utan afseende derå, att BancoCommissarien
Hofsten, före förklarings af gifvande i målet, af idit,
ålagt Banco-Commissarierne Gyllencreutz och Toran samt Sterbhus-delägarne
efter Banco-Commissarien von Hofsten, att, Lill en tredjedel hvardera, godtgöra
Banken ofvanberörde Lans Capilal-belopp, 5oo R:dr, jemte derå upplupen
och intill skeende slutlicjvid upplöpande förskrifven ränta, ä tre procent
årligen, med skyldighet derjemte för dem, att, en för alla och alla för
en, ansvara för godtgörandet af den hvardera af dem sålunda ådömde andel,
så att hvad deraf hos den ena ej utlagas kunde borde af de öfrige
Banken godlgöras, dock deni, eller den af deni, som, till följd häraf, kunde
komma att betalningen till Banken erlägga, förbehållet, att åtnjuta den andel
i de pantsatte effecterne, som sig belöpte å Grosshandlande]! Eckermans
omförmälde fordran, i förhållande lill öfrige Borgenärers i Grosshandlanden
Bloberg Anderssons Concurs bevakade kraf; ”Banken alltid obehaget,
i händelse det ådömde ersättnings-beloppet icke kunde af ofvanbemälde
”Banco-Commissarier och Sterbhus-delägare till fullo gäldas, då för bilsten
”hålla sig till Bankens öfrige, vid försummelsens begående tjenstgörande,
”Commissaricr, på grund af den samtlige Commissarierne, enligt Reglemen”tet,
tillhörande collectiva ansvarighet.”
Öfver detta Banco-Fullmägtiges beslut hafva så väl Sterbhus-delägarne
öfter Banco-Commissarien von Hofsten, som de Bankens Commissarie!', hvilka,
vid inträffandet af ofvananmärkte försummelse, varit, jemte Gyllencreutz,
Toran och v. Hofsten, tjenstgörande, besvär hos Revisorerna anfört.
Hvad beträffar Banco-Commissarien Gyllencreutz, hvilken i så måtto
ansetts hafva varit till den åtalade förseelsen egentligen vållande, sorn lian
fört det Diarium öfver Jern lånen, hvilket, enligt arbels-ordningen, bordt
utaf Låne-Baneo-Commissarierne hållas, samt dervid begått den al FiscalsEmbetet
anmärkte oriktighet, har väl, efter förordnande af Banco-Fullmägtige,
en summa, motsvarande den bouoin till betalning ovilkorligen ålagde
tredjedel i ersättningsbeloppet, blifvit innehållen af hans Löne-inkomster
i Banken, men bemälde Bancb-Commissarie har sedermera hos Kongl. Svea
Hof-Rätt, efter å Banco-Styrelsen uttagen Stämning, yrkat upphäfvande af
Banco-Fullmäglig-es ofvanupptagne beslut.
Deremot har, efter hvad Revisorerne inhämtat, Ba 11 co - Co m m i ssa ii e b
Toran, som nu mera blifvit på Pensionsstat förflyttad, såsom tillgång till
det crsättniijgs-belopp, han ansetts skyldig erlägga, uppgifvit en fordran
af
23
af 4*8 R:dr 4* sk. 4 r:st., utgörande den honom tillkommande andel uti
de böter hvartill Götha Canal-Bolags samt Malmö f. d. Discont, för öfverassignering,
under loppet af October månad 1817, äro vordne fällde; men,
sedan upplyst blifvit, att utur Discont-Verkens egne tillgångar någon betalning
för nämnde bötesandel icke vore att påräkna, hafva Banco-Fullmägtige,
jemte det de ansett, sig böra hos Rikets näst sammankommande
Ständers Banco-Ulskott hemställa, det Banco-Commissarien Toran måtte få, af
Banken, berörde bötesandel, 4*8 R:dr 4* sk. 4 *”st., sig till godo beräkna,
medgifvit alt bemälde Banco-Commissarie, intill dess Banco-Ulskottet öfver
denna hemställan sig yttrat, må njuta anstånd med gäldande af så stort
belopp utaf den honom ådömde ersätlnings-summan, som motsvarar hans
oftauämnde bötesandel.
Revisorerne, sora först under öfvervägande tagit de besvär, BancoCommissarien
von Holstens Sterbhus-delägare anfört öfver Banco-Fullmägtiges
Beslut, hafva dervid funnit den af Rikets Ständer, genom så väl äldre
Reglementen, sorn Banco-Reglementet af den 26 Maji 1835, §. §. 80 och8r,
Banco-Fullmäglige, i visse mål, medgifne Domsrätt öfver Verkets Tjenstemän,
icke kunna utsträckas derhän, att Fullmägtige äga pröfva och afdöma
ersättningsfrågor emellan Banken och någon dess aflidne Tjenstemans Sterbhusdelägare;
till följd hvaraf, och då sålunda de mot Banco-Commissarien
von Hofslens Sterbhus-delägare, i förevarande mål, väckte ersättningsanspråk
til 1 liort laga Domstols afgörande, Revisorerne pröfvat skäligt förklara
Fullraägtiges öfverklagade Beslut, i hvad detsamma rörer bemälde Sterbhusdelägare,
till all kraft och verkan förfallet. — Derjemte och som, vid det
förhållande, alt någon förklaring öfver de af Fiscals-Embetet framställde
anmärkningar och påståenden icke blifvit af Banco-Commissarien von Hofsten,
i lifstiden, afgifven, föga anledning, efter Revisorernes omdöme, gifves,
alt hans Sterbhus-delägare, genom rättegångs anställande, skulle kunna till
någon ersättnings-skyldighet förbindas, i anledning af hvad emot honom i
målet förekommit, hafva Revisorerne ansett, att till Rikets näst sammanträdande
Ständers Banco-Ulskott bör öfverlemnas att afgöra, huruvida ytterligare
ersättningstalan mot Sterbhus-delägarne må, i Domstolsväg, fullföljas.
Vid pröfning dernäst af den klagan, som öfver Banco-Fullmägtiges
Beslut blifvit förd af de Bankens Commissarie!-, hvilka, vid den anmärkte
försummelsens inträffande, i September månad år 1828, varit, jemte dåvarande
Låne-Banco-Commissarierne Gyllencreutz, Toran och von Hofsten,
i Verket tjenstgörande, så, enär något påstående emot desse Commissaricr
icke ens blifvit af Fiscals-Embetet väckt och de icke eller varit i saken
hörde, hafva Revisorerne pröfvat skäligt, alt undanrödja all verkan af FulLmägliges
Beslut, i hvad det bemälde Commissarie!' angår.
Slutligen, och då Revisorerne af handlingarne i målet inhämtat, att
Banco-Cornmissai ien Toran, ehuru han, gemensamt med Commissarierne
Gyllencreutz och von Hofsten, varit, efter arbetsordningen, ansvarig för
ärendernes behöriga gång i Låne-Banco-Departementet, likväl, enligt LåneBanco-Commissarierne
emellan öfverenskommen fördelning al göromålen inom
Departementet, icke egt någon befattning med Bankens utlåning å pant
af jern och andre vågförde edecter, ulan honom tillhört ombesörja utlåningen
mot Guld- och Silfver-panter, hvilken uteslutande upptagit bans lid, få
Revisorerne, med afseende jemväl å Banco-Commissaiien Toraris mångåriga
tjenstetid och derunder städse ådagalagda nit i sine pligters uppfyllande,
hos Rikets Ständer hemställa, att Banco-Commissarien Toran må erhålla
eftergift af det ersättningsbelopp lill Banken, som det, till följd af BancoFullmägtiges,
i omförmälde mål, meddelade Beslut, skulle åligga honom,
alt, lill större eller mindre del, godtgöra.
Lån till Fahlu Bergslag, emot Hjrpothek af dess Kopparsedlar
(5835 års Banco-Reglemenle, §. 199).
Lån emot sådane Hypothek äro utgifne till följande antal och belopp:
iS35 Julii 1 — December 3i. 5 sU å tillsammans R:dr 2(3,100: — —
i836 under hela året ... 6 st. — — „ 27,300: — —
i83y Januarii 1 — Junii 3o. 4 st. — —• „ 21,580: — —
Lån emot Hypothek af Låne-Bunkens Obligationer
(T835 års Banco-Reglemente, §. i83}.
Lån å dylike, dels för äldre insatte Capitaler och dels för upptagne
Lån i Silfver, till understöd för den år 1800 beslutade Realisation, utgifne
Obligationer hafva utgått:
1835 Julii 1 — December 3i med . . . R:dr 10,251: 14. —
1836 under hela året med ..... „ 29,800: — —
1837 Januarii 2 — Junii 3o. .... „ 68,980: — —
v? * $
I sammanhang härmed få Revisorerne anmäla, alt, efter hosFulImägtige
framstäldt förslag, det måtte, till förekommande af Sedelstockens minskning,
och då det icke vore med god hushållning förenligt, att Banken, på
samma gång, den ägde tillgångar utöfver hvad som kunde i Låneväg användas,
och derföre inställt all upplåning mot 3 procents ränta, fortfarande
skulle begagna andras penningar mot 4a oc^ 4 procents ränta, alla
Bankens utelöpande äldre skuldförbindelser, eller de så kallade Låne-Banco
Capitalerne,
för så vidt de buro högre ränta än 3 procent, till betalning,
efter sex månader, uppsägas; samt de för Lån i Silfver, vid realisationen af Riks
-
— 27 —.
gäldssedlarne, utgifne, på viss tid ställde, Obligationer, i den mån de förf
cj Ilo, icke vidare få förnyas, och följaktligen någon län teberäkning å dem,
efter förfallodagcn, icke äga rum, hafva Banco-Fullmäglige, den i3 sisllidne
April, beslutat, alt Obligationer med 4 procent, för Lån i Silfver, efter förfalloliden
af desamma, icke vidare fingo förnyas, ulan dä skulle inlösas,
men ansett, att frågan, huruvida och under hvad vilkor uppsägning till liqvid
af Bankens äldre så kallade Låne-Banco-Capitaler, emot 4|> 4 oc^ 3
procents ränta, borde äga rum, skulle öfverlemnas lill Rikets näst sammanträdande
Ständers afgörande; dock under Banco-Fullmäglige förbehållen
rättighet, att dei förinnan, i händelse omsländighelerne sådant föranledde,
frågan lili ny pröfning företaga.
Revisorerne hafva, vid granskning af Banco-Fullmägtiges Protocoli i
denna fråga, inhämtat, att rättigheten, för så väl publika Verk och Inrättningar,
som enskilde personer, att i Låne-Banken insätta sine medel på intresse,
eller mot ränta, allt ifrån Banco-Verkets början fortfarit; att alla
äldre Författningar om dylike insättningar, först påkallade af Banco-Styrelsen,
för beredande af fond lill Bankens egne utlåningar, endast afsett alt
skydda Banco-Verket för hastiga uppsägningar af desse Capitaler, men att
småningom, och sedan Banken hunnit förvärfva tillräck lige egne tillgångar,
det förvandlats till en skyldighet för Banken, att, till samma intresse, som
Banken sjelf åtnjutit, och följaktligen utan någon båtnad för Verket, emottaga
sådane Capilaler, som varit bestämde alt förräntas ad pios usus, såsom
för Hospilaler, Lazarettet' &c. &c., utan alt de derom gifne föreskrifterne
synas åsyfta annat, än att medlen oförändradt skulle qvarstå i Banken; att
räntan, sorn lill en början varit utfäst lill sex procent, då Banken sjelf åtnjöt
åtta procent, sedermera blifvit, genom Sländernes Deputerades Beslut
af den 5 Junii 1701, fastställd till fyra och en half procent, med beräkning
af ränta på ränta, efter Banco-method, och ytterligare, genom Kongl. Kungörelserne
af den 26 April och den 2 3 September 1756, nedsatt dels till
fyra och en half och dels lill fyra procent, med enkel ränteberäkning; samt alt
slutligen, genom Kongl. Kungörelsen af den 11 April 1792, är voruet förordnadt,
det räntan på de Capitaler, till fyra och en half samt fyra procents
intresse, som under enskilde personers namn voro i Banken qvarstående,
borde, vid hvarje Capitals nästa förfallodag, förminskas till tre procent årligen;
så alt det kan antagas, alt åtminstone alla ännu återstående LåneBanco-Capitaler
emot fyra och en half samt fyra procents ränta, utgörande,
enligt förlidet års deröfver upprättade Exlracter, de förre 188,409 R:dr
43 sk. 6 r:st. och de sednare 232,181 R:dr 3i sk. 3 r:st. Banco, jemte ett
ännu utelöpande Låne-Banco-Capital, stort 3o R:dr 3 sk. 3 r:st., mot fyra
procent med intresse på intresse, tillhöra sådane fromma Stiftelser, sorn ofvan
blifvit omförmälde, med flera, hvilka tillförene erhållit Rikets Ständers
tillstånd, att i Låne-Banken insätta deras Capitaler, under uttryckligt vilkor,
att desamma aldrig fingo åter uttagas.
Efter öfvervägande af hvad sålunda blifvit upplyst och då Rikets
Ständer, under sistförflutne tvänne Riksdagar, icke fattat något beslut om
uppsägning eller inlösen af berörde gamla Låne-Banco-skulder, utan Rikets
Ständer fastmera, vid 1829 års Riksdag, gillat då varande Banco-Utskotls
under N:o 49 afgifne utlåtande, hvaruti betänkligheter emot en slik åtgärd
(pag. 29) anföras, hafva Revisorerne, hos hvilka, vid sådant förhållande,
tvekan uppstått, huruvida, för det närvarande, rättigheten att desse LåneBanco-skulder
uppsäga verkeligen kan anses vara, af Rikets Ständer, åt
Banco-Fullraägtige öfverlåten; härå, uti allålen skrifvelse, fästat BancoFullmägtiges
uppmärksamhet.
Någre Ledamöters serskilde mening i denna fråga bifogas.
Utlåning till Städer och Corporationer.
Någon annan utlåning från Banken till Städer och Corporationer har,
enligt §. 188 uti i835 års Banco-Reglemente, icke kunnat äga rum, än lifgifvande
af det belopp, högst 33,000 R:dr, som vid i83o års Riksdag blifvit
medgifvet, alt reserveras åt Lunds Domkyrka, och af detta belopp åter har
någon lyftning hittills icke skett.
Af de förut ulgifne Lånen till Städer och Corporationer har ett, eller
Lånet till Uddevalla Stads kyrka, i anseende till underlätet erläggande, inom
föreskrifven tid, af förfallen ränta och Capital-afbetalning, blifvit, den
i4 November i835, lill Fiscals-Embetet utremilteradt, för lagsöknings anställande,
hvilken dock sedermera fått inställas, i anseende lill verkställd
godvillig inbetalning.
Utlåning mot Inteckning i Fast Egendom.
Lån emot Inteckning i Fast Egendom, under de uti §. 189 af iS35
års Banco-Reglemente bestämde ålerbetalnings-vilkor, äro ulgifne:
1835 Julii j—Dec.3i. å Bruks-Egendom 1st. till belopp af
R:dr 2,570:
å Landt-Egendomar 95 st. ,, 96,253:
å Stads-Egendomar 10 st. „ 21,809: 120 632'
i836, under hela året, å Bruks-Egendomar —
å Landt-Egendomar 251 st. R:dr 248,143:
å Stads-Egendomar 24 st. „ 32,916: 281 0'9' —
29 —
1887 Januarii 2 — Junii 3o.
å Bruks-Egendomar 2 st. R:dr 6,979:
å Landt-Egendomar 142 st. ■— 139,295:
å Stads-Egendomar 16 st. •— 27,725: ggg.
Ifrån den 3i Augusti i835 till den 3i Augusti innevarande år, äro,
genom Fiscals-Embetet, bevakade:
uti Concurser: Lån å Landt-Egendomar
å Stads-Egendomar
efter Års-Slämningar: Lån å Bruks-Egendomar
å Landt-Egendomar
å Stads-Egendomar
Utaf berörde Lån har ett, lill belopp stort 1,600 R:dr Banco, blifvit
upptaget af f. d. Rådmannen Hallgren i Örebro, emot af honom och
hans hustru, den i5 April iS34, utgifven förbindelse, intecknad uti Fastigheterne
N:ris 96 och 97 i Örebro Siad, före beviljandet af hvilket Lån
Hallgren lill Banken aflemnat ett af Borgmästaren i Örebro, Lars Guslaf
Ålund, den 6 December i833, å Embetets vägnar, utfärdadt bevis, att
Hallgren, Rådhus-Rätten veterligen, ieke då var förmyndare eller hade om
händer barna-arf, uppbörd eller andre sådane medel, som kunde lända
Banken till förfång uti dess Inteckningsrätt; men, sedan Hallgren sin egendom
afträd t, lill sina Borgenärers förnöjande, hafva, i hans Concurs, bevakningar,
under anspråk på förmånsrätt framför Banken, blifvit anställde, förmedel,
till betydlige belopp, dem Hallgren, dels under ulöfningen af honom
anförtrodde Förmyndare-befattningar, dels såsom Auctionskarmnare-föreståndare
i Örebro, hafvit om händer, både före och vid den tid, då han, af
Borgmästaren Ålund, erhållit ofvanomförmäldte bevis; hvarjemte förekommit:
att Borgmästaren Ålund varit i Rådhus-Rätten Ordförande ej allenast vid
det till fälle, eller den 4 Februarii 1828, då Hallgren, af bemälde Rätt,
förordnades lill den ena af desse Förmyndare-befattningar, utan äfven du
samma Rätt, den 11 November i833, och således blott få veckor före
det omnämnde bevisets utfärdande, till handläggning förehafvit ett mål,
angående sistberörde Förmynderskap; att Borgmästaren Ålund äfven deltagit
i örebro Stads Magistrats, den 3 Augusti i83o, fattade Beslut, hvarigenom
Magistraten sednast förordnat Hallgren, att förvalta nämnde Stads Auctionskammare,
hvilket uppdrag fortfarit lill den 7 Januarii 1834; samt slutligen
alt, med åsidosättande af Concurs-Lagens föreskrift, serskild underrättelse
0111 den offentliga stämningen å Hallgrens Borgenärer icke blifvit Ban
-
28.
—U.
8.
35.
93
7ZL66.
ken, såsom Inteckningsliafvare, meddelad, hvaraf äfven handt, att Bankens
fordran måst efter inställelsedagen bevakas.
I anseende lill desse omständigheter, hafva Banco-Fullmägtige, uppå
hemställan af Advocat-Fiscalen i Banken, låtit, för laga beifran, till Rikets
Ständers Justitiae-Ombudsman aflemna handlingarne i berörde mål.
Emedlertid lärer dock, enligt hvad bemälde Advocat-Fiscal, efter, å
Embetes vägnar, i och för nämnde ärende, lill Örebro företagen resa, anmält,
det vara anledning förmoda, att Bankens fordran i Hallgrens Concurs,
efter godtgörande af de fordringar, hvilka äga förmånsrätt framför Banken,
skall kunna utur de panlförskrifne fastigheterne lill fullo utgå; beroende,
för det närvarande, Bankens fordringsanspråk i Concursen på Kongl. Svea
IIof-Rälls pröfning.
Oafgjorde Lagsökningar för från Banken utgifne Fastighets-Lån äro
uti i835 års Revisions-Berättelse upptagne till . . . 37 st.
De Fastigliels-Låu, hvilka sedermera, intill den 3r Augusti
innevarande år, blifvit till Lagsökning utremilterade, uppgå lill
det belydliga antalet af ....... 93 st.
Men af alla dessa Lagsökningar voro, sistnämnde dag, enligt FiscalsEmbelets
till Revisererne afgifne Berättelse, ej (lere på handläggning beroende,
än iq st., hvilka, med undantag af en enda, blifvit under loppet af
innevarande år anställde och af hvilka, vid afgifvandet af Fiscals-Embelels
Berättelse, de fleste så nyligen afgått, att de för Lånen panlförskrifne Fastigheterne
icke då ännu kunnat hinna att i executiv väg försäljas.
Sedan, vid slutet af år i832, lagsökning af Bankens Fiscals-Embele
blifvit anställd, lill indrifvande af ett, den »4 Maji i83i, emot Inteckning
uti Kronoskattehemmanet Stenunga Kärregården, A mantal, i Hudened Socken
och Gäseneds Härad af Elfsborgs Län, från Banken utgifvet Lån, stort
boo R:dr Banco, men, vid flere hällne Auctioner, något högre anbud, än
200 R:dr, samma mynt, icke blifvit gjordt å nämnde för Lånet panlföiskrilne
Fastighet, samt Rikets Ständers Banco-Utskott, genom Beslut af den
24 September i834, förklarat, alt detta anbud finge antagas, derest ej, vid
en ytterligare anställande Auction, någon högre köpeskilling kunde erhållas,
har, vid Auction derå, den 5 Maji i835, högsta anbudet uppgått till 210
R:dr Banco, hvilket anbud Banco-Styrelsen antagit. Dåvarande köparen
fullgjorde likväl icke köpeskillings-liqviden, utan ny försäljning af Fastigheten
blef, på denne köpares risque, anställd den 1 1 November samma år,
då Hemmanet af annan ruan inropades, för 180 R;dr Banco.
— 3. —
Återstoden af sistnämnde belopp, med fyra procents ränta derå från
Auclions- till Liqvidations-dagen, efter afdrag af Hemmanets Kronoutskylder
för åren i833 och 1834. utgjorde ej mer än 134 R:dr 40 sk. 7 r:st. —
Genom anställd lagsökning emot förstbemälde köpare, har sedermera, hos
honom, ultagits dels ränta, å [\ procent, å den af honom erbjudne summa
210 R:dr, ifrån den 4 Februarii i835, då hans anbud af Banco-Fullmägtige
antogs, till sednare Auclionsdagen, den 11 November 1806, dels ock den
skillnad, af 3o R:dr, som uppstått emellan det sista och det näst förutgjorde
anbudet, jemte ränta derå; hvarefter berörde Fastighets-Lån är vordet i
räkenskaperne afsluladt, med en Capital-hrist af 475 R:dr 1 3 sk. 3 r;st. B:co.
I afseende på aine, från Banken, år 1826, utgifne Fastighets-Lån, det
ena stort 583 R:dr 16 sk., emot af Hemmans-ägaren Peter Johansson och
hans hustru uthändigad förbindelse, intecknad, den 28 Mars 1816, uti A
Mantal Frälse Sålnebo, uti Wimmerby Socken och Sevede Härad af Calmar
Län, och det andra, stort 366 R:dr 3a sk. Banco, emot af Hemmansägarne
Sven Larsson och Sven Carlsson uthändigad förbindelse, intecknad, jemväl
den 28 Mars 1816, uti andra JljMelar af berörde Frälsehemman, har inträffat
det märkvärdiga förhållande, att, sedan de årlige inbetalningarne å
Lånen, under (lere års lid, högst ordentligt ingått, men, i anseende till deras
uteblifvande för år 1835, anmanings-räkningar för de då lill betalning
förfallne belopp å desse lån utfärdats, Lånlagarne ej allenast vägrat anmaningsräkningar
emottaga, utan ock, den 4 Junii i836, hos Konungens Befallningshafvande
i Calmar Län, anmält, att de väl till en person i orten lemnat
de Intecknade Reverserne, med flere för Banco-Låns erhållande nödige
handlingar, för att, genom någon person i Stockholm, låta ombesörja deras
beläning i Banken, men att de aldrig erhållit lånbeloppen, eller någre Fullmagter
lill lyftning af lånemedlen ulgifvit, hvadan de all betalnings-skyldighet
sig undandragit.
Bankens Fiscals-Embete har, vid sådant förhållande, hos Kongl. Svea
Hof-Rält utverkat Stämning å bemälle Låntagare,. med påstående, att de
måtte åläggas till Banken genast betala, Peter Johansson och hans hustru
det belopp, 4"S R;dr 7 sk. 5 rist. Banco, som utgör Capitai-åleistoden af
det förra lånet, samt Sven Larsson och Sven Carlsson det belopp, 3ot R:dr
24 sk. 5 r:st., samma mynt, som utgör Capital-återstoden af det sednare
lånet, jemte upplupne samt till skeende slulliqvid upplöpande räntor; och
lära Hol-Rältens Domar uti desse mål vara alt snarligen förvänta.
32 —
Skiftes- och Odlings-Lån.
Skiftes- och Odlings-Lån äro, under de uti 1835 års Banco-Regleniente,
§. 19b, besLämde vilkor, utgifne:
1835 Jnlii i — Dec. 3i till belopp af . . . R:dr 4,400: — —
1836 bela året ....... „ 4,200: — —
1837 Januarii 2 — Junii 3o . . . . . „ 2,000: — —
Utvisande det härkos, under Litt. A, bilagde Tabellariska Sammandrag
beloppet af utgifne Odlingslån, eller nu mera så kallade Skiftes- och
Odlings-Lån, samt deras fördelning Länen emellan, ifrån denna utlånings
början, år 1816, lill och med den 3o sistlidne Junii.
Åf Skiftes- och Odlingslån äro, ifrån den 3i Augusti 1835 till den
3i Augusti innevarande år, genom Fiscals-Einbetet, bevakade:
XJti Concurser . . . . . . 7 st.
Efter ArssläMilling ...... 1 ,,
« a a
Å ett af de 16 st. lagsökte Odlings-Lånen, hvilka, lill följd afBanco
Udskoltets
Beslut den 7:de Maji i835, blifvit uti räkenskaper ne inom linien
förde, bar, under innevarande år, en ej obetydlig afbetalning influtit, och
ett annat af desse Lån, upptaget af Bonden Kils Wilsson i Barud, har, uppå
yrkande af Bankens Fiscals-Embele, Kronofogden, Assessoren Lagerlöf, i
anseende till af honom ådagalagdt dröjsmål i ulmätnings-ålgärderne, för
lånets indrifvande, blifvit af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i Wermlands
Län, genom Utslag den 28 sistlidne Augusti, förpligtad att Banken godtgöra,
till så väl återstående Capital, som upplupen och till skeende slut
liqvid
upplöpande ränta; öfver hvilket beslut dock bemälde Kronofogde,
hos Kongl. Svea Hof-Bätt, besvär anfört.
Öfrige lagsökte Odlings- och Skiftes-Lån uppgingo, den 3i Augusti
i835, enligt samma års Revisions-Berättelse, (jung. 00) lill 23 st.
Under liden, från den 1 Augusti i835 intill den 3i Augusti
innevarande år, äro lill lagsökning utremilterade ytterligare 23 st.
Af desse 46 st. Lån hafva 3:ne, i anseende till dels Låntagarues
dels Löftesmännens förnekande af deras namn, under de för Lånen afgifne
lörbindelser, icke kunnat, i execuliv väg, indrifvas; utan hafva Bankens anspråk
å godtgörelse för desse Lån blifvit tvislige förklarade, samt sedermera,
af Bankens Fiscals-Embele, efter utlagne Stämningar, hos Kongl. Svea
Hof-Rätt
— 33 —
Hof-Rätt fullföljde; och af de återstående 43 st. voro, den 3x sistlidne Augusti,
ej på handräckning beroende flere än .... 7 st.,
hvilka först under sistlidne och innevarande år blifvit till lagsökning utremitterade.
Öfver Fiscals-rEmbetets hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorde, uti
s835 års Revisions-Berättelse (pag. omnämnde ansökning, om återvinnande
af förlorade fatalier, för bevakande af Bankens så väl Fastighets- som
Odlings-Låne-fordringar uti Lieulenanten A. M. Enemans Concurs, har
Kongl. Maj:t den 28 Oclober 1835 meddelat Dess Nådiga Utslag, hvarigenom
blifvit förklarad!., att, sorn uraktlåtenheten alt ingifva bevakningshandlingarne
inom eller före Proclama-dagen för Enemans Borgenärer måste
anses hafva tillkommit, utan något Fiscals-Embetets förvållande, funne
Kongl. Maj:t skäligt den sökte resningen pä det sätt bifalla, att vederbörande
Domstol skulle äga, att, på skeende anmälan, öfver Fiscals-Embetets bevakning,
lag och beskaffenheten likmätigt, sig utlåta, utan hinder deraf, att
bevaknings-handlingarne först efter inställelsedagen till Härads-Rätten inkommit.
Bankens fordrings-anspråk i nämnde Concurs äro sedermera af
Fiscals-Etnbetet öfverlemnade till pröfning af Kongl. Svea Hof-Rätt, som,
genom Dom den 16 November sistlidet år i836, desamma, till betalning,
i laga ordning, fastställt,
§. 8.
a. Aldre Creditiv.
De Creditiv, hvilka äro af Rikets Ständer beviljade:
Riksgålds-Contoiret för Slatsfyllnads-Summan och för bestridande af Contoirets
egne behof;
Kongl. Commerce-Collegii Discont_, till Manufacturernes och Fabrikernes
understöd;
samt Jern-Contoir et, lill Bruks-rÖrelsens underlättande;
hafva, under den tid, Revisorernes granskning omfattar, blifvit, i vanlig
ordning, begagnade, under noggrant iakttagande af de, uti §. §. 196, 197
och 198, för hvardera af dessa Creditiv fastställde vilkor.
b. iVy«, sä kallade Cassa- Creditiv.
Om erhållande af Cassa-Creditiv, jemlikt §. §. 2o3—-209 uti BancoReglemenlet
af den 26 Maji i835, hafva bos Banco-Fullmägtige sig anmält;
i:o Skånska Hypotheks-Föreningenj hvilken erhållit Creditiv-rättigliet
för en summa af 100,000 R:dr Banco, från den 1 October »836 till den
1 October innevarande år, samt för en summa af 200,000 R:dr från sistnämnde
tidpunkt, till den 1 Julii 1840; och
2:0 Bruksegares Hypotheks-Cassaj som fått Creditiv-rättighet sig
upplåten för en summa af 100,000 R:dr, till en början från den 1 December
i836, på 6 månader, och sedermera på ytterligare 6 månader.
§• 9.
A. Bankens vanliga Discont-rÖrelse.
Denna Rörelse bestrides:
af Banco-Discont-Verket i Stockholm, med en fond af 5,000,000 R:dr;
af Låne-Contoiret i Götheborg, med en fond af 2,000,000 R:dr;
af Låne-Contoiret i Malmö, med en fond af 1,000,000 R:dr;
för utlåning på namnsäkerhet med omsättningsrätt. ^
0835 års Banco-Reglemente, §. 223).
Härtill komma medel, dem Sparbankerne i Riket, enligt BancoReglementets
201 §., äga att, emot 3 procents ränta, till visst bestämdt belopp
för dem hvardera, uti Banken insätta, att användas i Discont-Verkens
vanliga Lånerörelse.
Men under tiden, från den 3o Junii i835, äro dylike medel insatte
allenast af Stockholms Stads Sparbank, hvilken Inrättning, ifrån sistnämnde
dag, då den, enligt 1835 års Revisions-Berättelse (pag. 34) agde inne
stående
...... R:dr 12,000:
till och med den 3o:de sistlidne Junii,
under olika tidpunkter, insatt tillsammans „ 88,000: — —
1 _ I 100,000:
samt åter uttagit R:dr 50,000:
så att Inrättningen icke, under någon tidpunkt, egt, eller
sistnämnde dag egde, innestående mer än . „ 50,000:
* * *
Den rättighet, som uti 224 §. af Banco-Reglementet blifvit BancoFullmägtige
medgifven, att, från och med år i836, kunna årligen ifrån
Allmänna Discont-Rörelsen öfverflytta 200,000 R:dr lill Cassa-Creditiv åt
Hypotheks-Föreningar, hafva Banco-Fullmägtige hittills icke funnit sig i behof
alt begagna, och Allmänna Discont-Fonderne, å deras sida, hafva oafbrutet
varit i den mohn anlitade, att de icke, utan den mest kännbara afsaknad,
hade kunnat desse medel undvara.
Till belåning af Wetier och Publika Papper finnes en serskild fond
af 5oo,ooo R:dr Banco, af hvilken fond, från början, varit afsedde:
för Discont-Verket i Stockholm ungefärligen §:delar;
för Låne-Contoiret i Götheborg d:o £:del;
för Låne-Contoiret i Malmö d:o ^L:del.
Denna fördelning af fonden är dock, under sednare hälften af år
1835, tidtals, efter förekomne omständigheter, af Banco-Fullmägtige jemkad
och förändrad; och hafva Banco-Fullmägtige, på grund af den i 218 §. af
Banco-Reglementet dem lemnade rättighet att, under iakttagande af de i
§. §. 127, 23^ och 240 gifne föreskrifter, kunna denna fond öka, samt med
afseende hufvudsakligen på den belåningsrätt, som, enligt §.2.19, punkten 3,
i nämnde Reglemente, blifvit tillerkänd Riksgälds-Contoirets Obligationer
med lägre ränta än 5 procent för året, eller utan viss förfallotid eller uppsägning-
å fordringsägarnes sida, äfvensom Armeens Accords-AmorteringsFonds.
Obligationer, genom beslut af den 10 December i835, förordnat:
alt berörde Fond af . . B:co R:dr 500,000:
skulle från början af år i836 förstärkas
med .... „ ,, 200,000:
så att denna Fond sedermera utgjort tillhopa . . 700,000: — *—
hvaraf, enligt Banco-Fullmägliges Beslut af sistnämnde dag, intills det annan
fördelning kan finnas af behofvet påkallad, blifvit upplåtne:
till Banco-Discont-Verket i Stockholm . . . R:dr 400,000: — —
till Låne-Contoiret i Götheborg .... ,, 275,000: — —
till Låne-Contoiret i Malmö . . . . . . „ 25,000: — —
Fullständig öfversigt af Discont-rörelsen och resultaten på det hela
af de med ofvanuppgifne Fonder bestridde utlåningar, ifrån den 3o Junii
i835, inhämtas för öfrigt af härhos bifogade Tabellariska sammanfattningar,
nemligen:
B. 1. Sammandrag öfver de till Banco-Discont-Verket, dels under
omsättningsrätt, dels på Publika Papper, upplåtne Fonder, hvardera rörelsens
afkastning för åren 1835 och i836, samt huru Banco-Disconten densamma
användt.
B. 2. Fördelning på Districler, Näringar och Yrken, af de vid BancoDiscont-Verket
i Stockholm, åren 1835 och i836, utgifne nya Lån, på
namnsäkerhet med omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
C. 1. Sammandrag af de till Götheborgs Låne-Contoir för Utlåning,
dels under omsättningsrätt, dels på Publika Papper, upplåtne Fonder, hvardera
rörelsens afkastning för åren i835 och i836, samt huru Låne-Contoiret
densamma användt.
— 36 —
C. 2. Fördelning på Distrieter, Näringar och Yrken, af de vid Götheborgs
Låne-Contoir åren i835 och i836 utgifne nja Lån på natnnsäker
het
nied omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
D. i. Sammandrag öfver de till Malmö Låne-Contoir, för utlåning,
dels under omsättningsrätt, dels på Publika Papper, upplåtne Fonder, hvardera
rörelsens afkastning för åren i835 och i836, samt huru Låne-Contoiret
densamma användt.
D. 2. Fördelning på Distrieter, Näringar och Yrken, af Malmö Låne
Contoirs
vid slutet af åren 1835 och i836 utestående Lånefordringar, på
namnsäkerhet med omsätLningsrält, enligt gjorde anteckningar.
B. Upp- och Utlåning för Handel och Näringar.
•Uti Revisions-Berältelsen af 1835 Cpag. 36) är redovisadt lill den
26 Augusti berörde år, för de i Slockholm upplånade Fonder, samt till
den 3i Augusti samma år, för hvad Handels- och Närings-Disconterne, så
väl i Stockholm, som i Götheborg och Malmh, vid olika tidpunkter, liafvit
att för sin Låne-rörelse använda.
De i Stockholm upplånade Fonder hafva sedermera utgjort:
3-Procents-Lån
På
6 månader.
3-Proceqts-Lån
Pä
3 månader.
1 Procents-Lån
Pä
3 månader.
1835
Aug.
26
775,125
hvaraf
585,000
190,125
-
Sept.
3o
759,000
—
—
11
579,875
179,125
—
—
■—
—
—
Dec.
3i
709,750
—
—
19
528,500
181,250
—
—
—
—
—
i836
Mars
3o
696,000
99
511,375
184,625
Junii
29
697,750
—
—
19
477,125
220,625
—
—
—
—
—
Sept.
28
1,085,125
—
—
91
464,000
—-
621,125
—
—
—
—
—
Dec.
31
1,032,250
—
—
99
367,875
643,250
—
—
21,125
—
—
1837
Mais
29
699,750
—
—
19
324,375
375,250
—
—
125
—
—
Junii
28
528,000
—
—
19
321,625
206,250
—
—
125
—
-
Sept.
27
377,375
—
—
9,1
306,250
71,000
—
—
125
—
—
Nov.
29
327,000
—
~1
11
284,625
—
42,375
—
—
—
—
1
i.
Tabell Lill. E.
Revisorernes Berättelse 1837. Sid. 37.
Aug. 3f.
Sept. 3o.
Dec. 31.
1836. Jan. 3r.
„ Mars 31,
„ Junii 3o.
„ Sept. 3o.
„ Dec. 3i.
1837. Mars 3i.
„ Junii 3o.
„ Sept. 3o.
II a 11 dels- o c li N ä r i n gs-Disconte r n e
År 1835.
i Stockholm.
i Götheborg.
i Malmö.
Summa.
Fond från
Fond från
Egne
Fond från
Egne
Lånetillgång för
Låne-Banken.
Låne-Banken.
upplån.
Låne-Banken.
upplån.
de 3:ne Verken.
435,500:
310,000:
18,500:
38,000:
21,875:
823,875:
435,500:
310,000:
18,500:
38,000:
16,875:.
818,875:
415,500:
310,000:
17,625:
38,000:
16,000:
797,125:
Åren 1836 och 183?.
i Stockholm.
i Götheborg.
i Malmö.
Summa.
Fond från
Banken.
Fond från
Banken.
Upplån
Fond f
rån
Banken.
Upplån
Lånetillgång
Upplån och
Bankens
Upplån och
Bankens egne
i
Upplån
och
Bankens
i
för de
F r
Räntor.
egne medel.
Räntor.
medel.
Götheborg.
Räntor.
egne
medel.
Malmö.
3:ne Verken.
415,500:
30,000
310,000:
30,000:
17,625:
38,000
—
10,000
16,000
867,125:
400,000:
90,000
310,000:
100,000:
16,375:
38,000
—■
20,000
16,000
990,375:
367,000:
190,000
310,000:
130,000:
16,375:
38,000
—
30,000
— —.
16,625
1,098,000:
367,000:
310,000
.— .—
310,000:
130,000:
16,375:
38,000
—
30,000
15,000
—• —
1,216,375:
567,000:
310,000
410,000:
130,000:
16,375:
70,000
1
—
30,000
'— —
15,000
—. —
1,548,375:
127,000: — —
710,000
410,000:
130,000:
16,375:
70,000
30,000
— —
15,000
— —
1,508,375:
67,000:
760,000
410,000:
210,000:
16,375:
70,000
—
30,000
8,000
1,571,375:
3,000:
1,000,000
350,000:
210,000:
16,375:
50,000
—•
60,000
8,000
1,697,375: — —
De 3:ne Handels- och Närings-Disconlernes Lånefordringar vid nämnde tider voro
Discontens i Stockholm. Discontens i Götheborg. Discontens i Malmö. Summa
i835. Aug.
31. .
.. . 428,516:
3a. —
328,254:
20.
8.
55,100
— —
811,871
4-
8.
„ Sept.
3o.
. 432,016:
3a. —
328,554:
20.
8.
53,400
— —
813,971
4*
8.
„ Dec.
3i.
. 368,016:
32. —
316,854:
20.
8.
52,500
— —
737,371
4.
8.
i836. Jan.
3i. .
. 425,316:
32. —
346,154:
20.
8.
52,000
— —
823,471
4-
8.
„ Mars
31. .
. 394,616:
32.
409,654:
20.
8.
52,300
— —.
856,571
4-
8.
,, Junii
3o. .
. 515,316:
32. —
393,054:
20.
8.
70,900
— —
979,271
4-
8.
„ Sept.
3o. .
. 600,091:
32. —
393,254:
20.
8.
66,400
— —
1,059,746
4-
8.
„ Dec.
3t. .
. 722,451:
32.
411,254:
2,0.
8.
93,800
— —
1,227,506
4-
8.
i83^. Mars
3i. .
. 715,831:
32.
522,341:
28.
8.
96,400
— —.
1,334,573
12.
8.
„ Junii
3o. .
. 754,721:
32.
564,541:
2.8.
8.
80,900
— —
1,400,163
12.
8.
„ Sept.
3o. .
. 832,121:
32. —-
485,620:
20.
8.
74,400
1,392,142
4-
8.
De lill Låne-fondens förstärkande anvisade Räntevinster äro för åren
j S31—iS34 upptagne i Revisions-Berättelsen af i835 (pag. 3i) till en
summa af ....... R:dr 50,618: 09. 5.
härtill har sedermera kommit iS35 års Ränlevinst, anvisad
den 3o Junii iS36 med .... „ 15,563: 3a. 1.
och i836 års Ränlevinst anvisad den 3 Aug. i83y med „ 13,431: 10. 5.
Summa R:dr 79,613: 33. 11.
Tillgångarne för alla tre Handels- och Kärings-Diseonterne, ifrån den
3i Augusti 1835 till och med den 3o Sept. innevarande år, finnes upptagne
å motstående Tabell Litt. E, utvisande jemväl de 3:ne HandelsDiseonlernes
utestående fordringar, under serskilde tidpunkter, hvaraf inhämtas,
att från början af år i836, då äfven af Bankens egne medel ansenlige
förstärkningar till Lånefonderne blifvit anvisade, mot vilkor af 3
procents ränteberäkning, Banken till godo, Rörelse-Fonden på det hela
varit i oafbrutet stigande.
Banco-Fullmägtige hafva beslutat:
Den i5 September i836j alt, med inställande, så väl i Stockholm som
vid Låne-Contoiren i Götheborg och Malmö, af upplåningen för 3 procent,
på 3:ne månaders uppsägningstid, penningar mot 3 procent skulle emottagas
endast på 6 månaders uppsägning, samt icke högre ränta än 2 procent
betalas för medel på uppsägningstid af 3 månader.
Den 24 November i836j att hela upplåningen skulle inställas, i
Stockholm genast, samt vid Låne-Conloiren från ingången af December månad
samma år, och
Den i5 Jpril t83/j att genom Allmänna Tidningarne skulle till infriande
uppsägas samtelige i omlopp varande Obligationer både på 3 och 6
månaders uppsägning, för alt dymedelst bespara en ränteutgift, som, vid
det förhållande, att Banken då redan egde mer än full tillgång, att med
egne medel underhålla Handels- ocb Närings-Disconternes rörelse, varit
ändamålslös; hvarjemte Banco-Fullmägtige slutligen, den 27 i nyssnämnde
månad, tillåtit, att äfven oförfallne Obligationer fingo inlösas, med ränta
till betalningsdagen, om och när någon innehafvare sådant åslundade.
Då det, lill följd häraf, kunde förväntas, alt samtelige, af Låne-Afdelningen
i Stockholm utställde, Obligationer med 3 månaders uppsägningstid,
skulle komma att inlösas inom slutet af näslledne Augusli månad, samt alt
återstående Obligationer, eller de på 6 månaders uppsägningstid ställde, skulle
inom loppet af della år ingå, hafva ock Banco-Fullmägtige, den 3 i sistnämnde
månad, fogat anstalt, att af de hos Handels- och Närings-Disconlerne då
qvarvarande upplåningsmedel korame att återbäras:
a) Från Stockholms Handels- och Närings-Discont, inom Augusti månads
slut ...... 64,000: — —
och återstoden inom December . 3,000: — —
■ o /jUUU • -
b) Från Götheborgs Handels- och Närings-Discont, inom Augusti månads
slut ...... 60,000: — —
och återstoden inom December . 350,000: — —410 000"
c) Från Malmö Handels- och Närings-Discont, inom Augusti månads
slut ....... 20,000: — —
och återstoden inom December . 50,000: 70 000*
med anmodan derjemte lill Direclionerne vid desse Disconter, att, om och
när, under tiden, för rörelsens bedrifvande, någon förstärkning af Fonderne
kunde finnas behöflig, derom göra anmälan, så tidigt, att nödige tillgångar
måtte kunna, af Bankens egna medel, för ändamålet anvisas.
* .*
Räntan för Lån från Handels-och Närings-Disconterne, hvilken genom
3ii §. i Banco-Reglementet af den 26 Maji 1835 är vorden bestämd till
6 procent, med rättighet för Banco-Fullmägtige, att densamma nedsätta lill
5 procent, utgick från början af år i836 efter förstnämnde beräkning, men
blef, uppå förekomne anledningar, af Banco-Fullmägtige, genom Beslut den
i5 Augusti sistberörde år, sänkt till 5J procent och ytterligare, genom
Banco-Fullmägliges Beslut af den i5 näst derpå följde September, nedsatt
till 5 procent; hvarefter, till någon del, ökad liflighet i desse Disconters
rörelse synes hafva uppkommit.
s- * *
I afseende på Handels- och Närings-Disconternes rörelse få Revisorerne
för öfrigt anmäla, att, enligt livad Rikets Ständers Ombud vid 1836
års Revision af Banco-Discont-Verket, uti sin deröfver afgifne Berättelse,'anmärkt,
den i §.232, mom. 4 af Banco-Reglementet den 26 Maji 1835 intagne
föreskrift, med tillämpning hvaraf högre Lån, än å 10,000 R:dr Banco, icke
utgifvas, utan mot säkerhet af fyra namn, i betydlig mohn försvårar denna
Inrättnings begagnande af redbara och solide personer; och kunna Revisorerne
ej undgå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten af en
förändring uti denna föreskrift, så vida Handels- och Närings-Disconterne
skola uppfylla det med dem åsyftade ändamål.
— 39 —
C. Utredning af f. d. Riks-Discont-Verket.
Under åren i835 och i836, hafva, genom den fortsatte utredningen
af f. d. Riks-Discont-Verket, influtit:
År i835 ....... R:dr 389: — 10.
År 1806 ....... ,, 481: 3i. 8.^^. 2^
Efter pröfning af de besvär så väl förre Ombudet vid Låne-Conloiret
f Malmö, f. d. Casseuren i Banken, Jacob August Björkman, som Kongl.
Hof-Predikanten m. m. Doctor P. Gullander, samt Borgmästaren Jöns Kjellander,
hos Kongl. Maj:t, i underdånighet anfört öfver Kongl. Svea Hof-Rätts
den 17 December i833 meddelade, uti 1835 års Revisions-Berätlelse (jpag.
37) omförmäldte, Beslut, har Kongl. Maj:t, medelst Utslag den 19 Äpiil
i836, dels fastställt Hof-Rätlens berörde Utslag, i hvad det Björkman angick,
hvarigenom Björkman, bland annat, blifvit ålagdt, att, vid bristande
tillgång hos Kamereraren Lindstedt, gemensamt med Doctor Gullander och
Borgmästaren Kjellander, hvilkendera bäst gälda gitte, godtgöra Låne-Contoiret
så väl de af Lindstedt från Låne-Conloiret lillgripne 1,840 R:dr
Banco, med sex procents årlig ränta, som äfven hvad Låne-Contoiret kunde
i laglig ordning kännas skyldigt att i ersältningsväg utgifva, Lill en eller
flere af de Låntagare, för hvilka Lindstedt Låne-medlen förskingrat, dels
åter, af anförde skäl, i frågan om Doctor Gullanders och Borgmästaren
Kjellanders vilkorliga förpligtande, att godtgöra de Låne-Contoiret möjligen
föreslående utbetalningar, till ersättning åt sådane Låntagare, hvilkas medel
Lindstedt, efter 1828 års slut, i Contoiret åtkommit och förskingrat, förklarat
alt, "enär det icke i förväg kunde profvasj om eller i hvad män
de utbetalningarj hvilka Contoiret kunde få vidkännas vore att anse
såsom påföljder af Gullanders och Kjellanders försummelse i deras befattningars
handhafvande j hvaröfver omdömet} i följd af olika omständigheter
j kunde> vid serskilde tillfällen_, olika utfalla funne Kongl. Maj:t
Hof-Rätlens beslut i denna del af målet hafva blifvit för tidigt meddeladt,
på hvilken grund det undanröjdes; Låne-Contoiret dock öppet lemnadt att,
örn Contoiret kom me alt vidkännas utgifter af ofvan omförmälde beskaffenhet,
i sådan händelse, emot Doctor Gullander och Borgmästaren Kjellander,
anställa och utföra den ersättnings-talan, hvartill Contoiret kunde finnas
befogadt.
lill godtgörande af hvad Björkman sålunda blifvit ålagdt att, vid
bristande tillgång hos Lindstedt, Låne-Contoiret ersätta, har Låne-Contoiret
fått uppbära, ej mindre den andel af Björkmans Löne-inkcmsler i Banken,
som, till följd af Banco-Fullmägliges Resolutioner den 17 Maji oell 26
Junii i83o, ifrån och med sistnämnde månad, intill Björkmans skiljande
ihan sin Casseurstjenst, är vorden, lill säkerhet för Bankens ersältnings-anspfåk,
innehållen, med tillsammans 1,421 R:dr 47 sk. Banco, än
äfven Björkmans mnehållne Banco-Ombuds-Arfvode för tvänne månader;
honom tilhallen utdelning i en Concursmassa; influtne hyresmedel af hans
sedermera försålde fastigheter i Malmö, samt hvad Banken tillkommit af
Björkmans försålde lasta och lösa egendom, utgörande, tillsammans, alla
Björkmans kände tillgångar; men någre ytterligare åtgärder emot Björkman
hafva icke kunnat vidtagas före verkställd utredning af Lindstedts
Concursmassa och afs]utande af alla de rättegångar, hvilka emellan LåneContoiret
och åtskillige dess gäldenärer uppkommit, rörande betalning af
de Lån, f. d. Kamereraren Lindstedt uppburit och förskingrat, eller till
hvilkas liqviderande han af Låntagarne einottagit medel, dom han för egen
117 O 7 O
del an vändt.
I anseende härtill och då, för bedöm mande af frågan, huruvida ytterligare
ersättningstalan emot Doctor Gullander och Borgmästaren Kjellander
borde anställas, varit, till följd af Kongl. Majrts ofvanberörde Nådiga
Utslag, nödvändigt alt få utredt, om och hvilka serskilde omständigheter
i omförmälde rättegångar möjligen förekommit, af beskaffenhet, alt kunna
slik ersättningstalan föranleda, hafva Banco-Fnllmägtige, genom beslut af
den 3o sisllidne Mars, uppdragit åt Advocat-Fiscaleu i Banken, att lill Malmö
afresa, samt ej allenast söka, i möjligaste måtto, påskynda afgörandet af förenämnde
oalslulade rättegångar, utan ock, efter å stället tagen noga kännedom
om alla i desse rättegångar, till vårdande och befrämjande af LåneContoirets
och Bankens rätt, vid tagne åtgärder, jemte de i samma rättegångar
uppdagade omständigheter, derom lill Banco-Fullmuglige afgifva fullständig
Berättelse.
Af den Berättelse, bemälde Embetsman afgifvit, öfver det honom sålunda
gifna uppdrag, inhämtas att, enligt approximativt uppgjord beräkning
af den Capital-förlust, sorn kunde antagas att för Låne-Coirloiret uppkomma,
genom Lindstedts tillgrepp och förskingringar af Låne-Contoirets
och enskilde personers medel, nämnde Capital-förlust, hvilken uti Berättelsen
öfver i83a års Revision blifvit beräknad till 28,000 R;dr Banco, skulle
komma att inskränkas till 11,900 R:dr, samma mynt, så vida beloppet af
den för Lindstedts uppbörd ställde borgen å 5,000 R:dr, kunde indrifvas, samt
att visse förekomne omständigheter väl syntes kunna gifva anledning till
ytterligare ersältnings-anspråk emot Doctor Gullander och Borgmästaren
Kjellander; men alt någon tillgång hos dem, till godtgörande af hvad dem
kunde varda ådömdt, icke vore alt påräkna,
Vid
Vid slikt förhållande, och då man inom kort tid kunde förvänta slutligt
afgörande af återstående rättegångar emellan Låne-Contoiret och sådane
dess gäldenärer, för hvilka Lindstedt Låne-medel förskingrat, samt utred
ning
af Lindstedlska Concursmassan, har frågan om ytterligare ersättningstalans
anställande mot Doctor Gullander och Borgmästaren Kjellander fått
tills vidare hvila.
§• 10.
Bankens Grundfond samt användandet af visse ärlige Capitalafbetalning
ar.
I öfverensstämmelse med de af Rikets Ständers år 1835 församlade
Revisorer meddelade åsigter i fråga om rätta tillämpningen af den i BancoReglementets
289 §. gifne föreskrift, beträffande det öfverskott, utöfver
Bankens grundfond 5,000,000 R:dr, som för Riksgälds-Contoiret kunde blifva
tillgängligt efter verkställd utredning och omföring af de från Banken
utgifne Fastighetslån, mot vilkor af inbetalning i Silfver, hafva Banco
Fullmägtige,
enligt hvad Revisions-Berättelsen för nyssnämnde år (jpag, 43)
upplyser, låtit för året 1833 till Riksgälds-Contoiret aflemna en Summa
af . . . . R:dr 112,604: 12. 3.
Efter enahanda grund och sedan RiksgäldsContoiret
af de för år 1834- förskottsvis
lyftade 200,000 R:dr redan vid slutet af
samma år återbetalt 120,691 R:dr 5 sk.
4 r:st., hafva Banco-Fullmägtige, den 7
Januari! i836, låtit till Riksgälds-Contoiret
anordna clet enligt i834 års Afslutning,
utöfver 0,000,000R:dr,belintlige öfverskott 204,932: 28. r.
eller för begge åren .... 317,536: 40> 4*
Samt den Capilal-nedsältning, som vid 1834
års slut, i och genom de så kallade Silfver-Fastighets-lånens
då verkställde omföring,
uppkom, af ... 430,396: 38. 3r %
Motsvaras af:
det från 1833 utbalancerade Öfverskoltet
utöfver 5,ooo,ooo R:dr . . . 573,623: 29, 1.
samt den tillökning Capitalet i och genom
i834 års rörelse fått sig till godo . 174,310: 2. 1-747 933. 3, 2
6
— 42 —
hvaraf alltså det visar sig, att såsom Bankens Capital- eller Grundfond
återstod, enligt Hufvud-Afslutningen för året i834, det i Banco-ReMementets
a36 §. bestämde belopp af jemnt 5,000,000 R:dr.
Detta belopp har sedermera i och genom x835 års rörelse blifvit
ökadt med en summa af . . R:dr 619,256: 26. 5.
och Vinsten elier Capital-förökningen för
nästlidet år i836, utgör, enligt nu mera
verkställd Hufvud-Afslutning R:dr 685,301: 35. 2.4 0n/l
——— 1,304,558: i3. 7.
§• 11.
Anordningar på Bankens Omkostnads-Räkning.
Ehuru §. 244 uti Banco-Reglementet af den 26 Maji i835 innehåller,
alt sammanräknade beloppet af de i 242 och 243 §. §. af samma Reglemente
uppräknade Anslag och Arfvoden icke finge öfverstiga den summa
4,986 R:dr, hvilken för sådant ändamål blifvit anvisad, samt åberopade
243 §. åter, ibland de årlige Arfvoden, hvilka tills vidare finge af Bankens
Omkostnads-Räkning utgå, upptager, under Litt. D. ”Till trenne Sedeltryckare,
enligt med Stereotyperings-Föreslåndaren Broling afslutadt Contract,
hvardera 15o R:dr, eller tillsammans 45o R:dr,” har likväl Arfvodet till en
af bemälde Sedeltryckare, på grund af Banco-Fullmägtiges beslut den 1
October i835, utgått med 3oo R:dr om året, och sålunda beloppet af de i
242 och 243 §. §. upptagne Arfvoden m. m. öfverskridils med i5o R:dr
årligen; hvilket Revisorerne ansett sig ej kunna undgå alt för Rikets Ständer
anmäla.
Men, sorn härvid upplyst blifvit, att den person, Sedeltryckaren P.
A. Kyman, hvilken lått uppbära förenämnde högre Arfvode af 3oo R:dr,
redan den 27 Januarii 1831, enligt ett med Stereotyperings-Föreståndaren
Broling afslutadt Contract, antagits till Förste Tryckare, med förbindelse
att vid Stereotypeiingen tillhandagå, mot då öfverenskommen och bestämd
aflöning af 3oo R:dr Banco, från samma års början räknadt, jemte en efter
göromålen afpassad dagspenning, ehuru sedermera, uti den af Banco-Fulimägtige,
den ig Mars 1834» 611 Rikets Ständers Banco-Utskolt aflåtne Skrifvelse,
angående de till beloppet beräkneliga anordningar å Bankens Omkostnads-Räkning,
för tiderymden intill nästa Riksdag, ziffran i5o, i stället
lör 3oo, af misstag kommit att inflyta och sålunda äfven- upptagits i det
Bauco-Utskotlets Betänkande, som legat till grund för berörde 2/^3 §.,
hafva Revisoieine funnit den omständighet, att totala Ars-Anslaget af de
fian Bankens Omkostnads-Räkning utgående årlige Arfvoden blifvit med
- 43
förenämnde belopp öfverskrida, icke föranleda till någon anmärkning vid
Banco-Fullmägtiges åtgärd i denna del.
§. 12.
Inre Detaille-fårhållanden.
Revisorerne, som tagit i ögnasigte Bankens Mynt- och Medaille-Cabinetle,
hafva funnit det vara väl vårdadt och omsorgsfullt ordnadt; hvarjemte
Revisorerne inhämtat, att detsamma, under i836 och innevarande år,
vunnit icke obetydliga tillökningar, dels genom föräringar, i hvilken egenskap
blifvit dit öfverlemnade: från Hans Maj.t Konungen ett Exemplar af
den Minnespenning, hvilken Hans Maj:t låtit prägla, i anledning af Svenska
Academiens den 5 April i836 firade femtionde årsfäst, samt från Svenska
Academien ett Exemplar af den Minnespenning, Academien, i anledning
af samma fäst, låtit prägla, och en Minnespenning öfver Riks-Rådet, FältÖfversten,
Grefve Kils Brahe, dels ock, genom flere af Bankens t. f. Garde
de Medailles, Docenten Magister B. E. Hildebrand, föranstaltade inköp af,
till en del, sällsynta Mynt och Skådepenningar, samt utbyten af douppletter,
under nitiskt iakttagande af dertill yppade förmånliga tillfällen.
Vid, den 10 Augusti i836, jemlikt Banco-Reglementets 9 §. af BancoFullmäglige
förrättad besigtning, har blifvit anmärkt:
1 äldre Bancohuset „ att betydliga remnor genomlöpa husets murar,
så väl vid norra facadens femte fenster, som södra facadens sjette och
sjunde fenster, samt genom nordvestra och sydvestra hörnen af öfre gården,
hvilka skador voi;o af den svåra beskaffenhet alt, lill deras afhjelpande,
murarne å desse ställen borde, till en, två å tre alnars bredd, styckevis
nedtagas och å nyo uppmuras, ifrån och med stenfoten, upp, till och med
cornichen, samt de fleste i denna sträcka befintliga fensterkarmar måste omriktas
och inmuras, och
A mindre Bancohusetatt betydliga remnor finnas å vestra ändan,
i samma direction, som å gamla huset, hvilka sprickor borde på enahanda
sätt afhjelpas; hvarförutan redan Rikets Ständers Banco-Utskott, vid 1829
års Riksdag, förordnat om förnyande och omläggning af bjelklaget och brandbotten
öfver sistnämnde hus.
Den sålunda nödig ansedda reparation a mindre Bancohuset har, i
förening med åtskillige, uti inredningen af samma hus erforderlige befunne
förändringar, beräknats alt uppgå till en kostnad af i3,35pR:dr 4o sk. 8 r.,
förutom husets utvändiga putsning och oljemålning; och är reparationsarbetet,
under loppet af innevarande år, lill betydlig del verkstäldt.
- 44 -
Revisorerne hafva Öfvervarit anställd öfning med de personer, hvilka
äga befattning vid Bankens Brand-anstalter, samt funnit Brand-anstalterne
fortfarande vara i det goda skick, som redan i Revisions-Berättelsen af år
i835 (pag. 44) blifvit anmäldt och vitsordadt.
För öfrigt hafva Revisorerne under pröfning förehaft följande, af personer
inom Banco-Verket, i befordrings- och löne-frågor, anförde besvär
och gjorde ansökningar, nemligen:
a) Besvär af Chefen för Bankens Depositions-Afdelning, Fredric Michael
llelsingius, deröfver att Banco-Fullmägtige ett år sednare skall uppflyttat
honom till den högre Commissarie-lön, än han, efter förmenande,
varit berättigad, att denna förmån åtnjuta.
b) Besvär af Constituerade Kamereraren Anders Wilhelm Wäström
deröfver, att lian, som den i5 October i834 blifvit, medelst Constitutorial,
befordrad till Kamererare i Småsédels-Contoiret, icke vid denna syssla bibehållits.
c) Ansökning af Banco-Commissarien Wilhelm Netherwood, om rättelse
uti Banco-Fullmägtiges beslut, hvarigenom han skall hafva kommit i
åtnjutande af högre Commissarie-lönen ett år sednare, än han kunde anses
dertill berättigad.
cl) Ansökning af f. d. Bokhållaren S. L. Ritzell, om förhöjning i honom
beviljad Pension.
e) Ansökning af f. d. Bokhållarne G. O. Björk och Jonas Fredzell,
om ökning i dem tillagd Pension och rättighet till Sedelskrifning.
I hvilka frågor Revisorerne deras yttrande i behörig ordning meddelat.
§• 13.
Tumba Paj)pers-B viik.
Hufvud-Böckerne för Åren i835 och 1836 hafva vid jemförelse med
verificationerne funnils till zillran rigtigre.
O O
Räkenskaperne för nämnde år hafva visat följande resultater:
Bankens förlag för Brukets bedrifvande har utgjort:
j , 1835. 1836.
i Balance från förra året . . . 106,445: io. — 94,406: a3.
förskott under året i contant, pappers
spån
och några smärre effecter . 29,156: 5. /,. 36,550: — —
Summa 135,601: 15. 4- 130,956: 20. A.
— 45 —
1835. 1836.
Det under året till Banken lefvererade
papper har uppgått till ett värde af 41,194: \0. — 56,070: 10. 1.
hvarigenom utgående Balancen till påföljde
år utgör. . . . 94,406: a3. 4- 74,886: i3. 3.
Summa 135,601: i5. 4* 130,956: 20. 4;
En afbetalning å Bankens förskottsfor'
dran har således egt rum:
Är 1835 med . . 12,038: 34- 8.
„ i83ö „ . • 19,520: 10. r.
eller för hegge åren 31,558: 44* 9*
Och består den till år 183y Utgående
Balancen .......... 74,880: i3. 3.
af: Skuld till Låne-Afdelningen . 73,080: 7. 6.
Inneslående på räkning i Depositions
Afdelningen
..... 659: 47* 8.
Contant behållning i Brukets Cassa . 1,146: 6. 1. 74886: i3. 3.
• • _ ’ ‘
Pappers-tillverkningen har under åren iS35 och i836 utgjort:
1835. 1836.
Transp.- och Småsedelspapper 3,63o J Ris, i värde 28,772: 45. 4*
Småsedelspapper m. m. . 4>841 ,, — — ~ — 37,676: 8. —•
Lamellerade Sedelblanketter x,23a,000 st. — 13,350: 16.—•
— — 2,349,3oo st. — —  20,735: 4- 9’
Diverse ....... 2/3: 3a. —  pjliAZ-ZZ.
Pappers-tillverknings-Conto upptager:
Debet.
Alla omkostnader .... 39,186: 2 5. 11. 38,4o6: o. 4*
Vinst på sjelfva Pappers-tillverkningen 11,159: 25. 8. 23,182: 21. 5.
Simi ina 50,346: 3. 7. 61,638: 26. 9.
Credit. w
Värdet af färdiggjordt papper . . 42,396: 45- 4* öo,4bo. 12. 9.
Utskott, upptaget i räkning såsom pap
persmaterie
å 12 sk. LU. . . 82: 4°* 2> Jy. 00.
Papper under arbete till iöljande år . 7,866: <4- n . 3,114. 3a.
Summa 50,346: 3. 7. 61,638: 26. 9.
Vinst- och Förlust-Conto, hvaruti ingår nyss beräknade Ärnst å
papperstillverkningen och der för öfrigt upptages allt hvad på Bxukets tä
-Röning
inverkar, hvaribland den vinst eller förlust, sora uppkommer vid lumpens
sortering, derigenom att hvarje sort har ett för Bokföringen antaget
bestämdt pris, visar följande resultat:
1835. 1836.
Debet.
Skillnad emellan gamla och nya lump
värden,
vid sortering . . . 2,901: i5. 3. 365: 35. io.
Brist af lump vid sortering . . 110: 3o. — — — —
Rensning af pappersspån, affall m. m. 37: 45. — —• — —
Förlust vid diverse effecters försäljning — — — 107: 3o. ii.
Nybyggnad och reparationer, hvaribland
flyttning af Hagelby krog 614: 31. l\[.
Vägombyggnad vid Tuna
Backe' .... 804:
samt hela kostnaden för koppar-rörledningen
i nedra Verkhuset
Reparation å nya Verkhuset
Diiferance i runstyckes-bråk
Saldo behållning
Credit.
Vinst enligt papperstillverkning:
Behållning af Tumba Hemman
d:o af Mjölqvarnen .
d:o å försålde elfecter
d:o vid lumpskärning
Hyra för Lägenheter i Magazin;
Stockholm . . .
Runstyckes-bråk .
• ,
6,053:
22.
6.
—
—
—
• «
—
—
—
9,205:
47-
2.
• •
1:
LO-
7*
—
40.
.9-
• •
2,528:
27.
6.
14,331:
10.
8.
Summa
11,625:
3o.
10.
24,007:
21.
4-
-Conto
11,159:
25.
8.
23,182:
21.
5.
• t
4:
29.
1.
"244:
26.
10.
•
177:
29.
8.
238:
37.
4.
•
250:
—
206:
3i.
9-
• «
33:
4 r*
10.
.
•huset i
• •
• •
—
—
7*
135:
__
Summa
11,625:
3o.
10.
24,017:
21.
4-
Härvid, och angående räkenskapssättet i allmänhet, få Revisorerne
»PPlvsa, att, före år 1835, 6oo R:dr Banco af kostnaden för nybyggnad
samt underhåll af byggnader och machinerier, årligen påfördes PapperslillTerknings-Conto,
men att allt hvad som årligen derutöfver kunde utgå, äfven
om det vore för underhållande af en gammal byggnad, upptogs, i form
af Capital-behållning, u.ti en Räkning kallad: Nybyggnads- och Repar ationsConto;
och har denna imaginaira Capital-behållning, såsom ingående Balance
i i835 års Bok, uppgått till icke mindre än i6o,i5o R:dr 18 sk. 4 J's^>
— 47 “
ehuru kostnaden för begge Verkhusens och stora Stenhusets uppförande derunder
icke inbegripes.
Jr i835 fördes endast de nyssnämnde 6oo R:dr på Papperstillverknings-Conto;
men all öfrig kostnad på Vinst- och Förlust-Räkningen; och
år i836 påfördes Papperstillverknings-Conto alla reparations-kostnader, utom
dem å nya Verkhuset, hvilka, såsom, af mera sällsynt beskaffenhet, upptogos
i Vinst- och Förlust-Conto.
Således har den i 1835 års Nybyggnads- och Reparations-Conto ingående
Balancen under de begge åren i835 och i836, icke ökats, utan utgår
till år i837 med samma Summa i6o,i5o R:dr 18 sk. 4 rst.
Utgående Balance-Conto för åren 1835 och i836 visar följande förhållanden
:
1835. 1836.
Debet.
Cassa-behållning , dels innestående i Banken,
dels Contant vid Bruket . . 2,251: 34- — 1,806: 5. q.
Tumba hemman, Pappers-Bruk med alla
byggnader och fasta Inventarier, Qvarn,
Hamra Lastageplats och Magazinshuset
i Stockholm, upptagne under olika
Contos  301,432: ai. 7. 301,432: 21. 7.
Hvarjehanda Rudimaterier, Förråder och
lösa Inventarier .... 65,645: 47- 1T* 8a,28o: 25.
Fordringar ...... 2,093: 36. 4*
Papper under arbete till nästföljande år 7,866: 14. 1. 3,114: 32. —
Oersatta Förskott för nya Pappersförsöken,
från deras första början och
hvarför ett lager Papper utan åsatt
värde finnes i förråden . . 5,093: 33. 1 1. 3,368: 01. 5.
Summa 382,290: 7. 6. 377,101: 8. 1.
Credit.
Skuld till Låne-Afdelningen . . 94,406: 23. 4. 74,886: i3. 3.
(När derifrån afdrages Cassa-behållningen,
som upptages i Bankens Räkenskaper bland
dess activa tillgångar, utgör återstoden
Bankens inom Linien, år i835 med
ga,i54: 37. 4- oc^ >836 med 73,080: 7. 6.
balancerade förskotter för Tumba Bruk.)
Capital-Behållning . . . 287,883: 3a. 2. 302,214: \i. 10.
Summa 382,290: 7. 6. 377,101: 8. 1.
- 45 -
De hemmanet Tumba underlydande ägor, hvilka, enligt år 1827 upprättad
Charta, innehöllo 207 tunnland, 6f kappland, men genom sedermera
undergånget laga skifte blifvit bestämde till 2o3 tunnland 4|jt kappland,
utgöres för närvarande af:
Byggnadstomt, Lastageplats jemte mindre jordlotter för Bruksfolket
........ 14 Tunnland 28^ Kappland.
Åker 8 — 2*1> -
Äng 21 — 23-/y —
Betesmark 54 —■ 4
Skog, Mossar, Kjärr m. m. .... 104 — 122-
samt har enligt Bruks-Boken gifvit i afkastning:
År i335 .. . . . . . . . B:eo R:dr 259: 18. —
» 1836 604: 2.4. 6.
eller för båda åren B:co It:dr 8(i3: 42. 6.;
hvaremot bruknings-kostnaden uppgått:
i835 till
„ 254: 36. n.
och i836
359: 45. 8.
eller för båda åren till B:co R:dr 614: 34.
livaraf synes, att den egentliga behållningen af Tumba jordegendom inskränker
sig för nämnda tvänne år till det obetydliga beloppet af R:dr 249: «. n.
Försök att på arrende utbjuda jordegendomen har skett vid hållen Auction,
utan att lyckas; till följd hvaraf brukningen fortgår på sätt som hittills.
Sedan Rikets Ständers år i835 församlade Revisorer tillstyrkt BancoFullinägtige,
att, så snart möjligen ske kunde, låta på ett säkert och varaktigt
sätt reparera och iståndsätta de yttre murarne af nya VerkhusByggnaden
vid Tumba, hafva undersökningar redan i December månad
nämnde år, uppå föranstaltande af Inspecterande Fullmägtigen vid Tumba,
Herr Kammarherren Rosenblad, blifvit af Herr Öfverste Lagerheim och
Bankens Conducteur Sifvert anställde, till utrönande af ändamålsenligaste
sättet för skyndsamt verkställande af reparationen å nämnde Byggnad,
hvarefter Fulimägtige, hvilka ansett det utgöra vilkoret för en sann hushållning,
att den nödige ansedde reparationen blefve pålitligt verkställd,
med begagnande af goda materialier, och under ledning af fullkomligt sakkunnige
män, genom Contract af den 18 Februarii i836, uppdragit åt Herr
Öfverste Gustaf Lagerheim och Directeuren A. B. Nyström, att verkställa
reparationen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de yttranden och förslager,
— 49 —
slager, hvilka, vid de under år 1835 hällne besigtningar blifvit afgifne,
under de vilkor, att alla materialier, af hvad namn de vara må, skulle af
^Bruket tillsläppas; att bemälde Herrar, för hvad de sig åtagit, skulle åtnjuta
en contant betalning, i ett för allt, af 2,666 R:dr 3a sk. Banco; att om vid
utrifningen af de skadade delarne det befunnes, att skadan sträckte sig
högre upp, än vid Contractets upprättande varit förutsedt eller 3^- alnar
öfver gråstens-grunden, ommurningen skulle fortsättas så -högt upp, som för
ändamålets vinnande pröfvades nödigt, emot en betalning af 32 sk. Banco
Cubikfoten, hvilken betalning dock skulle nedsättas till 24 sk. Cubikfoten,
för hvad qvantiteten öfversteg 1-00 Cubikfot, samt att Banco-Fullmägtige
under hela arbetstiden skulle äga, att, när som heldst, sjelfve, eller genom
Ombud, granska arbetet och till rättelse anmärka, derest de skulle finna
någon afvikelse från hvad Entrepreneurerne sig tillförbundit.
Innan den sålunda nödige ansedde reparationen hann företagas, yppades
likväl, under käl-lossningen år i836, sådane rämnor i murarne å förenämnde
Verkhus-byggnad, som tydligen ådagalade, att sjelfva grundläggningen
var bristfällig och murarne bräcklige äfven å de delar, der någon
åverkan af fukt ej kunnat vid förut hällne besigtningar upptäckas. Som,
vid sådant förhållande, den först föreslagne reparationen ansågs ändamålslös,
utan att grunden tillika om murades, har, efter föregångne besigtningar,
under loppet af April och Maji månader nyssnämnde år, nytt Contract,
den 4 Junii samma år, blifvit af Fulimägtige afslutadt med ofvanbemälde
Herrar Entrepreneurer, hvilka då åtagit sig att, mot en summa af 2,552
R:dr 36 sk. Banco, verkställa den nödige befunne ommurningen af grunden,
samt dervid, enär det varit af största vigt, att så väl detta arbete som det,
genom Contractet af den 18 Februarii öfverenskomna, verkställdes under
den tid af året, då genomtorkning af muren kunde äga rum, förbundit sig
så ställa arbetet, att derest icke detsamma, rappningen undantagen, kunde
under den tjenliga årstiden i836 fullbordas, det återstående skulle kunna
utan våda till innevarande år uppskjutas.
Efter fastställd plan och i öfverensstämmelse med uppgjorde relationsritningar,
har reparationen sedermera, under öfverinseende af t. f. ÖfverIntendenten
Blom, i egenskap af Banco-Fullmägtiges Ombud, och noga tillsyn
jemväl af Inspecterande Fullmägtigen vid Tumba, Kammarherren Rosenblad,
blifvit, under loppet af sistledet och innevarande år, verkställd.
Och ehuru denna reparation, hvilken, i anseende till dess svåra och
vidsträckta beskaffenhet, påkallat den yttersta noggranhet och försigtighet,
ej kunnat annat än för Banken medföra lika dryga som opåräknade penningeuppoffringar,
uppgående den 1 sistledne November, oberäknadt af Bruket
tillsläppt Tegel och gjorde körslor, till ett belopp af x 3,496 R:dr 3i sk. x
7
rst. Banco, hvartill, vid skeende slutliqvid, ytterligare lärer komma omkring
800 R:dr, jemte kostnaden för nödige befunne takrännor och oljemålning af
kopparbeklädnaden i huset, är det iikväl för Revisorerne en tillfredsställelse,
att för Rikets Ständer kunna anmäla, att vid sistnämnde dag af t. f. ÖfverInlendenten
Blom jemte en annan sakkunnig person, t. f. Architecten vid
Kongl. Öfver-Intendents-Embetet, Conducteuren J. Hawerman, förrättad afsyning,
dervid jemväl åtskillige af Revisorerne tillstädes varit, reparationsarbetet
befunnits hafva blifvit med ospard omsorg fullbordadt, under användande
af för hvarje behof bäst passande och fullgode materialier, så att
man äger all anledning hoppas, alt denna reparation skall i varaktighet
motsvara de dryga kostnader derå blifvit använde.
Åtskillige beställningar af dels lamellerade, dels colorerade och med
ovanligare märken försedde papperssorter, hafva blifvit vid Tumba Bruk
emottagne och utförde, såsom till Obligationer och In visningar för Armeens
Pensions-Cassa; till In visningar för Skånska Hypotheks-Föreningen; till Sedlar
för Fahlu, Östgötha och Nerikes Privat-Banker, hvaraf Bruket tillskyndats
en icke obetydlig fördel; och hysa Revisorerne den öfvertygelse, alt
Bruket äfven framdeles, genom fabrication af jemväl annat papper, än det
lill Bankens Sedlar, hålles, så vidt sig göra låter, i jemn gäng under hela
året, hvarigenom tillverkningskostnaden nedsättes i den mon omkostnaderne
sålunda blifva på en större tillverkning fördelade.
Enligt öfverenskommelse af den 1 September 1835 är Professoren J.
Åkerman af Banco-Fullmägtige antagen, att, emot ett arfvode af 333 R:dr
16 sk. Banco, under ett års tid tillhandagå med råd och upplysningar uti
de vetenskapliga och teckniska frågor och undersökningar, som med nya
papperstillverkningen vid Tumba äga samband; dock under det af Professoren
gjorda förbehåll, att han ifrån all tillsyn och ansvarighet i afseende
på sjelfva fabricationen skall vara fritagen; hvilken öfverenskommelse sedermera
blifvit förnyad den 1 September i836 och ytterligare den 1 sistledne
September, för ett år hvarje gång. Det biträde Professoren Åkerman, till
följd häraf lemnat, har onekligen varit för Bruket af ganska stor vigt, då
ej allenast sammansättningen af papperet till Bankens nuvarande Småsedlar,
samt de, efter serskilde beställningar, vid Bruket förfärdigade lamellerade
och colorerade papperssorter får tillskrifvas bemälde Professor, utan man
äfven äger honom att tacka för användandet af mindre kostsamma methoder
för lamell-papperets färgning; men Professoren Åkermans tjenste-befattmng
lärer ej tillåta honom att annorlunda än på korta och bestämda tider
på stället egna någon uppmärksamhet åt pappers-tillverkningen. Hela veckotillverkningar
skulle sålunda kunna fullbordas, utan att dervid möjligen uppkommande
större eller mindre brister blefvo upptäckte, så vida icke å stället
finnes någon annan person, som äger förmåga att iakttaga och genast
afhjelpa de smärre fel, hvilka, vid den ytterst grannlaga fabricationen af
papperet till Bankens Sedlar dagligen kunna yppas, och utan hvilkas skyndsamma
afhjelpande, tillverkningen för längre eller kortare tid måste förlora
i godhet. Någon person med de egenskaper, härtill erfordras, finnes likväl,
efter hvad Revisorerne haft tillfälle inhämta, icke för det närvarande vid
Tumba, der administrationen bestrides af en förvaltare, som, antagen under
tider, då man hos en person på denna plats icke kunde äga anspråk å teckniska
insigter, kan sägas ombestyra endast den ekonomiska delen af förvaltningen,
samt af en åldrig pappersmästare, hvilken är för sjelfva fabricationen
directe ansvarig och i vanlig papperstillverkning hemmastadd, men af
hvilken, såsom saknande annan underbyggnad, än den han i egenskap af
arbetare på stället sig förvärfvat, icke kan väntas, att han skulle kunna
dirigera en så konstmässig samt på chemiska och mechaniska grunder hvilande
papperstillverkning, som den ifrågavarande, eller, med all nödig uppmärksamhet
verkställa de förbättringar, som ständigt, vid en sådan fabrication,
mäste förekomma; hvilken person åter äger sig till biträde en mästarelärling
och en vallsmästare för machineriets skötande, de der bägge visserligen
uro att betrakta såsom skicklige arbetare, men icke eller äga någon
theoretisk underbyggnad.
Af hvad sålunda förefunnits är uppenbart, att af de personer, åt hvilka
skötseln af Tumba Bruk och sjelfva papperstillverkningen är anförtrodd,
hvar och en ombesörjer sin serskilda detalj, utan det samband dem emellan,
som, både för en ändamålsenlig drift af Bruket och frambringande af
den bästa tillverkning, är oeftergifligt.
Enär det emellertid onekligen är af högsta vigt, att de utmärkande
egenskaper, som det nya Sedelpapperet redan har,'icke allenast bibehållas,
utan efter hand ökas; att i allmänhet tillverkningen så bedrifves, att någon
märklig olikhet ej må uppkomma emellan sedlarnes färg, vattenmärkenas
form och klarhet m. m., utan alla de' säkerhetsmärken, hvilka skola utgöra
kännetecknen på den rigtiga sedeln, städse blifva fullkomligt lika, hvarigenom
i allmänhetens minne inpräglas en bestämd typ på det äkta Sedelpapperet
och lättast förekommes efterapning af Bankens nya Sedelsorter,
som, oaktadt de stora svårigheter dermed sjmas vara förenade, likväl redan
inträffat, så att inom kort lid blifvit i Banken förevisade, ej mindre en
till likhet med Bankens nuvarande lamellerade Sedlar å 100 R:dr efterapad
Sedel, än äfven en falsk befunnen Sedel å 5oo R:dr: men för bibehållande
af Sedeltillverkningen på den ståndpunkt han redan innehar
och dess framlida förbättrande, i raon af tidens ständigt stigande fordringar,
synes erfordras en å tillverkningen oafbruten tillsyn af en vetenskapligt
bildad man med chemiska och mechaniska insigter, samt det förhållande
inträffat, att Brukets nuvarande förvaltare, Kamereraren C. Möller, hvilken
derstädes nära 3o år tjenstgjort, derunder han med nit och redlighet, efter
yttersta förmåga, fullgjort de skyldigheter honom ålegat, numera, enligt
hvad af Läkare blifvit intygadt, befinner sig i ett sådant sjuklighetslillstånd,
att han icke utan fara för lif och hälsa kan sköta de göromål, honom i
egenskap af förvaltare tillhöra, hafva Revisorerne trott tiden nu vara inne
att verkställa en ändamålsenlig förändring uti administrationen vid Tumba,
såsom för göromålens säkra och skyndsamma gång oundgängligen nödigt,
samt i sådant afseende till Banco-Fullmägtige öfverlemnat, huruvida ej,
med begagnande af den rätt 63 §. i Banco-Reglementet den 26 Maji 1835
Banco-Fullmägtige lemnar, nuvarande Förvaltaren vid Tumba Bruk, Kamereraren
Möller, må kunna, ju förr desto häldre, på Pensions-Stat förflyttas,
med bibehållande af sin Lön såsom Pension, och, i hans ställe, till Bruksförvaltare
vid Tumba antagas en man, sora, med den för Brukets skötsel
erforderlige kännedom, förenar de chemiska och mechaniska insigter, hvilka,
enligt hvad Revisorerna ofvan antydt, erfordras för ledningen af den maktpåliggande
pappers-fabricationen vid detta Bruk och dess fullkomnande,
efter omständigheternas kraf.
Sedan Banco-Fullmägtige, redan den 1 Juni 1835, vid då hållet
sammanträde å Tumba, på grund af inhämtade upplysningar, funnit ett
nytt präss-verk i nedra Verkhusbyggnaden desto häldre vara af behofvet
högt påkallad t, som ej allenast det gamla präss-verket ofta fordrade reparationer,
hvarigenom arbetet i mer eller mindre nion hindrades, utan ock,
i anseende till sin construction, lätt gåfve anledning till hvarjehanda olyckshändelser
och gjorde det nödvändigt att, under den mörkare tiden, begagna
lyckta på vinden i byggnaden, hafva Fullmägtige, för deras del, ansett,
att ett nytt Prässverk, med hydrauliskt machineri, i enlighet med en af
Direcleuren Munckteli år i836 uppgjord ritning, bör, ju förr desto häldre,
för det nedre Pappersverket anskaffas, dertill, enligt uppgjordt kostnadsförslag,
skulle åtgå en summa af 3,q5i R:dr 24 sk. Banco; men, med fästadt
afseende å Banco-Reglementets 263 §., underställdt denna fråga Revisorernes
ompröfvande.
Pievisorerne hafva, i anledning häraf, å stället tagit noga kännedom
om förhållandet med det nu i nedra Verkhus-byggnaden vid Tumba befmteliga
Prässverk, samt funnit så stora olägenheter vai’a med begagnandet
deraf förenade, att Revisorerne icke kunnat undgå tillstyrka Banco-Fullmägtige
att, i stället för nuvarande Prässverk, uti nedra Verkhusbyggnaden vid
Bruket anskaffa och låta derstädes uppsätta mot ändamålet fullkomligt svarande
hydrauliska Prässverk och derefter, för Brukets räkning, det gamla
Macliineriet försälja.
I tvänne frågor af mindre betydenhet, angående
a) Försäljning af sådane vid Bruket befintelige byggnader, hvilkas begagnan
de
finnas icke vara af behof nu mera påkalladt; och
b) Afhjelpandet af yppade bristfälligheter uti det Pumpverk med tillhörande
vattenledning, som erfordras för begagnande af den för Bruket inköpte
Engelska Sprutan, hafva Revisorerne uti aflåten Skrifvelse gifvit
Banco-Fullmägtige deras tankar tillkänna.
För öfrigt äro Revisorerne, på grund af tagen noga kännedom af
Tumba Bruks förvaltning, under den tid, som Revisorernes granskning omfattar,
i tillfälle vitsorda den omtanka, skicklighet och drift, hvarmed inspecterande
Banco-Fullmägtigen, Kammarherren Rosenblad uppfyllt de vigliga
och svåra åligganden, honom, i sådan egenskap, tillhört, samt den
osparda möda han ägt att, i hvarje hänseende, befrämja Brukets sanna
fördelar.
Granskningen af Baneo-Verkets Styrelse och Förvaltning på det hela,
under den tidrymd, som nu verkställde Revision omfattar, har lemnat Revisorerne
en tillfredsställande anledning till det yttrande, att Banco-Fullmägtige,
genom omsorg för Banco-Verkets rätt och bästa samt uppfyllandet
af gifne föreskrifter, motsvarat Rikets Ständers förtroende, hvarföre Revisorerne
få tillstyrka, att Banco-Fullmägtige, med förklarande af Rikets Ständers
välbehag, må af Rikets Ständer meddelas, decharge för deras förvaltning
under nämnde tidrymd.
Och emedan Revisorerne likaledes funnil , så väl att Bankens UnderStyrclse,
uti vården af Bankens redbarheter, administrationen inom Departementerne
och dess öfrige befattningar, ådagalagt ordning och fullständig
noggranhet i dess förvaltning, samt oafbruten uppmärksamhet på gifne föreskrifter,
som ock att Bankens Fiscals-Embete med drift och skicklighet,
till Verkets sanna nytta och fördel, sine åligganden fullgjort, samt slutligen,
att Bankens öfrige Tjenstemän genom flit, pålitlighet och ordentlighet sig
51
utmärkt, så är det för Revisorerne en angenäm pligt, att detta vitsord inför
Rikets Ständer frambära.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
C. O. Palmstjerna. G. A. Stjerneld. J. M. Rosenmuller.
C. F. Hammarhjelm. J. IV. von Döbeln. J. Nordenfalk.
På Preste-Slåndets vägnar:
Chr. Stenhammar. L. P. Afzelius. N. Astrand.
E. Bergqvist. C. I. Heurlin. C. G. Berlin.
På Borgare-Ståndets vägnar:
Mart. Th. Morsing Th:n. C. F. EVcern. G. F. Ekholm.
C. P. Bergsten. A. F. Grandelius. Ei 'ic Hadberg.
*
På Bonde-Ståndets vägnar:
Lars Persson. Botvid Jonson. Ola Jeppsson.
Petter Jönsson. Petter Persson. Per Jonsson.
A* A. Heurlin.
Reservationer
af BruliS-Patronen Waern, Grosshandlaren Morsing-, BruksPatroncn
Bergsten och Rådmannen Rådberg-.
Då Riksens Ständers Bank äger en i tillväxt varande behållen förmögenhet
af flere millioner, hvilka till en stor del ligga ofrugtbare, synes tiden för
densamma vara inne att betala dess räntedragande Skuld, som vid i835
års slut utgjorde 707,025 R:dr 26 sk. 7 r:st. Pluraliteten bland Herrar
Revisorer hafva likväl, i anseende till de fleste fordringsägares förmodade
obelåtenhet vid att snart emottaga Liqvid, funnit bevekande skäl att dermed
alltfort uppskjuta, och har man äfven trott Bankens rättighet att infria
ifrågavarande Skuldförbindelser, ehuru på uppsägning utställde, kunna
bestridas i grund af Lag; — Yi, som ej dela desse åsigter, reservera oss
mot beslutet samt förmena, att gälden kan och bör ju förr desto heldre
betalas, hvarigenom Banken skulle årligen inspara öfver 26,000 R:dr i Räntor,
som nu onödigtvis utgå.
\
N:o 1.
tv _
Bankens genom Lånerörelse förvärfvade, Contant influtne Ränte-Inkomster, dess dermed bestridda egna Rånte-Utgifter och
Förvaltnings-kostnader, samt det totala Öfverskott, som för hvartdera året på Räntorne uppkommit.
Ränte-Inkomsl af de flerfaldiga Låne-Rörelser som Banken
omedelbart besörjer . . . .
Ränte-Inkomst i och för Slitandet af den Assigneringsrättighet
tillhopa R:dr i,600,000 som Commerce-Collegium
och Jern-Contoiret fått sig upplåten
(Till en del för nästföregångna årets sednare, och till en del
för löpande årets första hälft).
Ränte-Behållning, influten från Banco-Disconlen och LuneContoiren,
på deras Låne-rörelse mot säkerhet dels af
Namn med omsättningsrält dels af Publika Papper,
eller Bankens afkastning å den lill dem upplåtna
Forlags-Summa, tillhopa R:dr 8,5oo,000 och någre dessutom,
från Stockholms Spar-Bank, tidtals influtne för
stärkningar å allmänna Discont-Fonderne
(Nästförflutna årets behållna Discontvinster, till Banken ingångna
under det löpande).
Ränte-Inkomst å Riksgälds-Contoirets Obligationer på återstoden
af Rikets Skuld till Banken för 1808 års krig
m. m. R:dr 4>400»000 ......
Obs• Ränte-Inkomstens ökning i835 med 266,442 • 29- IG«,
härleder sig dels från Riksgälds-Contoirets med det året
började Räntebetalning af 176,000 R:dr, dels från då
antagen method att såsom Ränta för de såkallade Silfverfastighets-Lånen
årligen beräkna 3| procent, med
motsvarande proportionel nedsättning i deras för 33 -får
på förhand debiterade Capitalbelopp; och dels deraf
alt Discont-Rörelsens afkastning 1835 med circa 64,000
R:dr öfverstigit den för år l834- För öfrigt hafva
Ränterevenuerne från Lånerörelsens serskilda grenar
endast i obetydlig mohn varierat.
År 1834.
200,022
42,990
327,151
630,163
16
35
År 183 5.
285,950
43,252
391,402
176,000
896,606
38
3a
42
to
Bankens Ränte-Utgifter ......
(Ränte-Utgifter för Upplåningar lill Handels- och Discontrörelsen
inbegripas ej; likasom ej heller Handels-Disconternes
lemnade länte-afkomst å motstående sida.)
Bankens Förvaltnings-kostnader, Onera och Utskylder,
Välgörenhets-Utgifter, samt hvad eljest blifvit af Rikets
Ständer på Ränte-Inkomslen anvisadt, (hvaribland
för år i834 ersatte Capital-föi luster lill belopp af
4,007: 3. 5.) .
(Efter afdrag för de under hvartdera året influtne återbäringar.)
Tillhopa, Ränte-Utgifter, Förvaltnings-kostnader
och öfrige anslag å Ränte-Inkomsten
Saldo, Öfverskott eller behållning af de Räntor
Lån-Rörelsen inbringat
Riksgälds-Contoiret har af dessa aret *834.
Rantebehållningar bekommit: 79,408; 7. 8.
Och Bankens Capital-Räkning
har deraf fått sig till godo 266,666; 3a. —
För året 1835.
Intet.
606,238: 3. 9.
346,074; 39. 8. 606,238: 3. 9,
År 1834.
29,991
3
254,097
284,088
346,074
630,163
4o
44
3p
35
År 1835.
31,925
258,442
290,368
606,238
896,606
11
34 10
i3
9
N:o 2.
Capital-Räkningens Vinster och Tillväxter, jemnförde till derå inträffade Förluster och Nedsättningar, såsom
grund för Capitalets tillväxt på det hela.
Af Räntevinsten har Capital-Räkningen sig lill godo bekommit
(Se N:o i.) ......
Capital-Vinster hafva utgjort:
a. Contant influtne, (ej bestående i räntor)
Obs. Utaf 1835 års Capilal-Vinst, utgöra 12,905.- 4- 3. vär
det af vid Tumba produceradt papper utöfver Brukets
samma år erhållna penninge-förlag,
b. Genom afskrifven skuld, efter tilländalupen praescriptionstid
.......
Capital-tillväxter hafva dessutom ägt rum:
c. Genom beräkning af Räntefordringar och Ränteskulder
till årets slut ......
d. Till följd af besparad utgift, genom förbrukning
ötöfver hvad i833 och i834 blifvit tillverkadt af
sådant papper, som för Bankens egne behof användes,
sedan värdet deraf är såsom Inventarium fördi
blott inom Linien och icke beräknadt bland Bankens
Capital-tillgångar
Saldo, Capital-nedsättning på det hela, år 1834»
Det vid i83a års slut varande Capilal-Öfverskolt
utöfver 5 millioner Grundfond 4^3,ii5: 2. 5.
i833 års hela Capit-al-tillväxt . 170,508: 26. 8.
Den 31 December.
1834.
266,666
2,440
1,152
7,016
277,275
573,623
850,899
'9
33
37
29
11
1835.
606,238
13,972
3,029
479
623,719
623,719
20
45
23
23
6
8
Af Capitalets motstående Vinst och tillväxt samt af del
vid i832 årsslut varande öfverskott utöfver 5,000,000,
R:dr 4o3,ii5: 2. 5. har blifvit betäckt:
Capital-förlust, af bestämd egenskap ....
(Capital-förlusten för år i834 R:dr 6,447-' 22- 9- har 611 här
upptagne belopp blifvit qvittad mot influten Capital-Vinst
samt återstoden, 4>0O7: 3. 5., godtgjord af Ränte-Inkomsten.)
Capital-nedsättning af tillfällig och vilkorlig egenskap:
a. Genom beslutad och verkställd utbetalning till
Riksgälds-Conloiret af de Lill fyllande af Bankens
Grundfond innehållne summor åren 1829 och i83o,
dem höglofl. Banco-Utskottet den 24 Sept. 1834
förklarat böra Contoiret tillgodokomma
b. Genom beslutad nedsättning den 5 November i834
i Priset för 200 Ris Tryckpapper, lefvererade till
Rikets Ständers Expeditions-Utskott
c. Genom enahanda nedsättning för ytterligare lefvererade
600 Ris till samma Utskott
d. Genom förandet inom Linien, såsom Inventarium,
värdet af det för Bankens egna behof tillverkade
och betalde Papper ......
Saldo Capital-till växt i834 på grund af årets rörelse
R:dr 174,310: 2. 1.
Ytterligare Capital-nedsättning har ägt rum 1S34-
e. Genom den 6 Aug. i835 beslutad förändring i
Räkenskaps-melhoden, sålunda alt å de såkallade
Silfver-Faslighets-Lånen upptages ett minskadt Capilal-belopp
och i dess ställe motsvarande årlig Ränteafkastning
af dem beräknas. (Se Noten vid N:o 1.)
f. Genom fattad t Beslut att låta Riksgälds-Contoiret
tillgodokomma det vid 1834 års utgång öfver 5
millioner Grundfond varande Capital-öfverskotl
nemi. årets Capital-Vinst . 174,310: 2. 1.
och derutöfver . . 143,226: 38. 3.
Saldo tillväxt af Capitalet 1835
Den 3i December.
1834.
2,440
100,303
222
102,965
430,396
317,536
850,899
9
10
35
38
40
18
10
1835.
3,674
666
122
4,462
619,256
12
32
26I 5
623,719j 231-
vsT
N:o 3,
Bankens samtliga Tillgångar jemnförde till dess samtlige Skulder, utvisande det enligt Räkenskapen befintlige Total-Öfverskott eller Capitalet
sådant det vid livartdera årets utgång sig bestämmer.
SIi nider:
I. Låne-Bankens:
a. För Räntebärande Förbindelser, härledande sig från Upplåning före i83o
b. För derå upplupne outtagne Räntor .......
c. För Upplåning i83o och sedermera till Fond åt Discont-Inrättningar
d. För utelöpande Invisningar och Insättnings-bevis mellan Låne-Banken
och dess Cassör samt Låne-Banken och Vexel-Banken
e. För medel, sorn blifvit lill bestämde ändamål reserverade och afsalte
Tillsammans egentlig Låne-Banco-Skuld
II, Vexel-Bankcns:
f. För alla utelöpande Banco-Sedlar •
g. För alla utelöpande Riksgälds-Sedlar och genom Riksgälds-Contoiret ut
gifne
Koppar-Skiljemynts-Pollelter .......
h. För de emellan Yexel-Banken och dess Cassör utelöpande Invisningar
och Insättnings-bevis .........
i. För^ samtlige på Allmänna Verks och Enskildes löpande Räkningar i
Yexel-Banken innestående Medel
Summa Låne-Banco-Skuld, Sedel-Skuld och Deposilions-Skuld
(Guld är evalveradt a 5 R:dr 32 sk. pr Ducat.
Silfver å 2 „ 32 „ pr SiJfver-Specie R:dr.)
Saldo, Bankens Totala Öfverskott eller Capilal-Tillgång
(Värdet af Bankens Fastigheter i Stockholm och vid Tumba, dess Mynt- och
Medalj-Cabinett, dess åtskilliga Inventarier, samt dess motstående inom
Linien förde Osäkra Fordringar, äro uti Capital-Öfverskottet icke inberäknade.)
Summa B:co R:dr
Den 3
1 December.
1834.
1835,
826,169
24
3
783,436
32
1
35,917
6
5
29,786
'4
I 1
982,625
—
—
742,750
■
27,373
35
11
47,908
35
3
392,146
37
8
298,786
25
11
2,264,232
8
3
1,902,668
I 2
2
24,059,589
3o
5
25,321,030
20
9
6,285,214
44
2
4,128,933
I
2
16,160
33
5
8,958
20
3
4,090,803
23
11
5,098,652
4_I
10
36,716,000
44
2
36,460,243
2
5,000,000
—
—
5,619,256
26
5
41,716,000|44
2
42,079,499] 26
7
II! II
utgöra Bankens
Tillgångar:
a. Guld och Silfver i Bankens hvalf och hos Mynt-Verket, jemte obetyd
ligt
af Plåtar och Koppar-Skiljemynt ......
(Guld evalveradt ä 5 R:dr 32 sk. pr Ducat.
Sill ver ,, å 2 „ 32 „ pr Silfver-Specie R:dr.)
b. Säkra Fordringar hos Stats-Verket och Riksgälds-Contoiret, hvaribland
de Obligationer, hvilka år i83o förklarades skola
Grundfond . . . .
c. Lån till Enskilde på rörlig pant och kortare tider
d. Lån till Städer och Corporationer ....
e. Lån, utestående hos Enskilde mot Inteckning i fast Egendom till högst
-Udel af Taxeringsvärdet .....
(Ärligt amortissement och deraf fortgående Utlåning med 4,780,000 R:dr CircuJations-Capital.
)
f. Lån, likaledes mot Inteckning, ursprungligen bestämda att endast med
Silfver återgäldas ...........
g. Lån mot borgen eller annan säkerhet på högst 8 år till understöd för
Skiften och Odlingar .....
(Ärligt amortissement, och deraf fortgående utlåning med 3oo,ooo R:dr Circulations-Capital.
)
h. Förlag lemnade till Banco-Discontens, Låne-Contoirens, Commerce-Col
legii och Jern-Contoirets serskilde Disconterings-Rörelser . ,
i. Upplupna obetalde Räntor
.
b. Bokförda Värden och Förskott af hvarjehanda egenskap , ,
Summa B:co R:dr
Dessutom: Osäkre fordringar af flerfaldig art, förde inom Linien till belopp al
Den 3 1 December.
1834.
1835.
17,345,730
43
2
17,572,433
44
7
5,709,176
8
4
5,564,509
24
4
1,392,872
6
5
1,241,031
2 4
8
88,023
21
5
86,634
45
1
4,800,047
—
4
4,746,862
6
I
707,561
23
4
684,144
46
183,697
45
5
142,663
2
4
11,104,500
11,111,500
144,122
14
4
142,572
21
6
240,269
25
5
787,147
3
6
41,716,000
11,943,896|
44
20
2142,079,499126
8(11,944,419)28
71
Litt. A.
Tabellariskt Sammandrag öfver så väl Odlings-, som Skiftes- och OdlingsLån,
hvilka uti Banken blifvit lyftade, ifrån denna Utlånings början
år 1816, till och med den 3o Junii i835, och sedermera till och
%
med den 3o Junii i837.
L
7
f t a d e
0 d
1 i n g s
-
L .
i n :
iRifi till
och
Från och
med
med den 3o Juni!
den 1 Julii
10
>5
1837 till och
S 11 m m a.
till och med den
med den 3o Junit.
Län:
3i Dec.
836.
»
Upsala . * » * i . * * * • *
20,464
0
02
—
1
—
_
—.
20,464
32
—
Stockholms
52,335
24
—
—
—
—
—
—
52,335
2 4
—
Skaraborgs
•
294,449
4o
—
—•
—
—
2,000
—
296,449
4o
—
Kronobergs i
9,288
—■
—
—
—
—
—-
9,288
—
—■
Jönköpings .i .... *
45,899
28
4
—•
—
—
—
—
45,899
28
4
Westmanlands *.....•
4,687
24
—
—
—
—
—
—
4,687
2 4
—
Östergöthlands *
79,309
>4
—
—
—
—
—
—
—
79,309
r4
—
Södermanlands ,
15,509
—
—
—*
—
—
—
—
—-
15,509
—
—
Elfsborgs . . * . . . . • •
192,413
45
2
1,200
—
—
—
—
—
193,613
45
2
Calmare . i . . . *
86,192
—
—
—
—
—
—•
—
—
86,192
—
—
Kopparbergs . »
19,629
24
19,629
24
—
Nerikes
48,825
16
—
—
—
—
—
—
48,825
16
—
Wermelands
183,371
28
—
—
—
—
—
—
183,371
28
—
Gefleborgs .........
2,000
—
—
—
—
—
—
-=«•
2,000
—*
—
Wester-Norrlands
66
2 4
—
—
—
—
—
—
66
24
—
Westerbottens • «....,
13,066
4°
6
—1
—
—
—
—
13,066
40
6
Gottlands .........
11,720
—
—
—
—
—
—
—
11,720
—-
—
Malmöhus
32,368
—
—
4,700
—
—
•—•
—
—
37,068
—
—
Christianstads * . ... * v
2,000
—
—
—
—
—
—
—
2,000
—
—
Blekinge « . . i . . * *
14,778
—
—
—■
—
—
—
■—
14,778
—
—
Hallands i . * . . . »
42,284
21
—
2,700
—
—
—■
—
44,984
21
—
Götheborgs och Bohus * . ;
45,099
12
—
—
—
—
—
—
45,099
12
—
Jemtlands i . . . . . •
57,658
—
—
—■
—
—
—
—
57,658
—
—
Norrbottens ....... t
2,372
—
—
—
—
—
—
—
2,372
—
—-
Summa B:co R:df
1 j275,788j 3y J —
8,600J—
-
2,000
-
-
1,286,388jSjj
-
Litt. B. 1.
Sammandrag öfver de till Banco-Discont-Verket, dels under omsättningsrätt,
dels på Publika papper upplåt ne Fonder, hvardera rörelsens
afkastning för åren i835 och i836 och huru Banco-Disconten densamma
användt. (Fortsättning från 1835 års Révisions-Berältelse).
Den
3
1 December
År 1835.
År 1836.
4,994,087
26
3
4,957,421
9
5,312
21
.9
42,578
4-7
3
169,984
27
—
201,397
43
3
230,015
21
198,602.
4
9
5,386,391
3
5,347,392
44
9
169,984
27
—-
201,397
43
3
313,300
43
10
210,898
43
7
474
27
—
667
43
3
181,311
8
235,536
‘9
2
1,066
44
6
1,060
20
8
221,133
230,881
44
8,836
26
——
7,973
53,724
3o
10
51,476
10
4
1,144
46
1
4,837
40
7
284,839
6
11
295,168
46
11
36,385
2.9
11
35,879
7
5
248,453
25
259,289
39
6
59,679
9
5
v- 4
38,219
36
5
188,774
i5
7
221,070
3
1
248,453
125
—
259,289
39
6
Banco-Discont-Verkets Skuld för begagnadt Creditiv Refter DiscontRäkenskapen
och således med inberäkning jemväl af utelöpande
Invisningar).
a. På Fonden för utlåning! mot Borgen med omsältnings-rätt
(Fondens Total-belopp R:dr 5,000,000).
Och följaktligen derå obegagnadt ......
b. På Fonden för Lån å Publika papper .....
(Fondens belopp R:dr 4oo,ooo vid i835 års utgång
— — — 400>o°o v*å i836 års utgång)
Och följakleligen derå obegagnadt .....
Utestående Lån:
a. Mot Borgen, med oipsättnings-rätt . . . . .
b. På Publika papper
Af lagsökning beroende vid Revisionstiden:
För allmänna Fonden .......
För Publika pappers Fonden ......
Och dessutom de Fordringar, hvilka till följd af derom fattade
beslut å serskildt Blad i Balance-Extraclet salderas:
För allmänna Fonden .......
För Publika pappers Fonden ......
Inkomst:
Räntor, innehållna:
a. Af Utlåning mot Borgen med omsättnings-rätt
b. Af Utlåning på Publika papper .....
Contant ingångna:
c. Räntor för Lån af båda slagen deraf liqvid ej skett inom
behörig tid
d. Andelar af förut afförda osäkra fordringar
Utgift:
Förvaltningskostnader enligt Specification ®)
Vinst R:dr
A.
B.
Som blifvit använd:
Till ersättning för de, efter Revisorers pröfning, på serskildt
Blad i Balance-Extractet, såsom osäkra afförde fordringar
Återstoden afsatt å serskildt Conto, för att lill Banken i
stadgad ordning öfverlemnas
*) Sfe eif ic atton ä de ofvannämnde
Förvaltningskostnader
ne.
Aflöningar
Discretioner och Arfvoden
Ljuspenningar
Skrifmaterialier
Böckers Liniering och Bindning
Tryckning af Reversal m. m.
Porto
Lagsökningskostnad
Resekostnad för ett serskildt Ombud
Diverse
5 ProCents ränta å reserv-medel
enligt förordnande af R. Ständers
Banco-Utskott d. 21 Oct.
i834
Revisionskostnader
Utbetalda under loppet af
År 1835. År 1836.
16,386
32
17,235
3,680
38
2,603
36
747
24
747
24
987
12
8
1,141
42
8
607
3 2
4
291
45
1,277
10
6
1,172
23
1,468
9
—
1,946
4.6
2,829
46
11
2,113
23
3
—
408
—
—
862
10
8
426
3o
6
5,250
5,512
24
2,288
5
10
2,279
_L
—
36,385
29
t ■ 1
35,879
7
5
*) De under Litt. B. upptagne Vinst-Summor
för år i835 188,774: tå. 7.
- - ,836 221,070: 3.—1'409,844* ,8. 8
äro till Bankens egen disposition ingångne:
År ,836 med 188,397: i5. 7.
Och i ersättning för
i835 års Rän teförskott
å Sparbanks-medel
-
377:
År ,837 med 220,235: 3. 1.
188,774: i5.‘ 7
Och i ersättning för
i836 års Ränteförskott
å Sparbanks
ränte-medel
835:
-221,070: 3.
Tills. 4.09,844: 18. 8
Litt. B. 2.
■
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af de vid BancoDiscont-Verket
i Stockholm åren i835 och i836 utgifna
Nya Lån på namnsäkerhet med omsättningsrätt, enligt gjorda
anteckningar. (Fortsättning från 1835 års Revisions-Berättelse).
Districter:
Stockholms Stad .
Stockholms Län .
Södermanlands Län
Upsala „
Westmanlands . „
Örebro
Wermeland» . . „
Kopparbergs . . „
Geleborgs . t . . )f
Westernorrlands „
Jemtlands 1 . . „
Westerbottens . „
Norrbottens L . . „
Östergöthlands . „
Jönköpings . . . „
Kronobergs
Calmar .
Gottlands .
Götheborgs
Malmö . . .
Skaraborgs
Elfsborgs .
Landtmanna-Näringar . .
Stadsmanna-Näringar ....
Tjenstemän och diverse personer
1\ äring ar och Yrken:
Jordbrukande utom Bonde-Ståndet .
„ „ inom Bonde-Ståndet . .
Bergsbruksidkande utom Bonde-Ståndet
„ „ inom Bonde-Ståndet
Fabriksidkande
Handlande
Handtverkare och andre borgare
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militäre och Civile
Diverse
Eller:
Ar 1835.
År 1836.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
3,415
3,389,630
—
3,394
3,580,630
659
773,320
851
1,030,180
104
104,660
—
145
157,600
.
87
130,370
—
73
102,550
294
197,450
—
284
208,030
——
150
168,260
—
164
175,250
_
239
248,560
—
201
240,220
138
173,110
—
150
193,560
484
325,920
—
339
196,160
41
62,390
—
52
78,640
—?—-
6
16,360
—
10
19,650
46
20,940
—
50
28,240
20
24,400
—
34
43,540
27
34,120
—
21
25,570
478
513,180
—
435
550,180
124
128,120
—
112
113,660
—-
143
90,450
—
116
73,560
272
218,350
—
268
234,880
——
99
154,070
—
87
107,160
•—
—
1
500
1
700
—
1
1,500
—
2
4,400
—
—
—
1
500
—
—
3,415 [3,380,630
—
3,394
3,580,6301 —
422
652,730
480
728,330
969
397,920
757
322,760
—_
123
304,560
104
237,290
130
95,310
77
58,370
120
182,090
137
225,820
_
409
762,650
466
868,880
280
213,340
287
258,790
—=.
926
757,910
1,063
869,290
-
—...
36
23,120
23
11,100
'
3,415| 3,389,6301—
-
3,394|3,580,630
-
1,644
1,450,520
1,418
1,346,750
809
1,158,080
890
1,353,490
962
781,030
1,086
880,390
{3,415[3,:j89,630[ —1 — 13,39413,580,6301-
Lill. C. 1.
Sammandrag öfver de till Götheborgs Låne-Contoir för Utlåning, dels under Omsättnings-ratt, dels på Publika Papper, upplåtne
bönder, hvardera rörelsens afkastning för åren i835 och i836, och huru Låne-Contoiret densamma användt.
(Fortsättning från i835 års Revisions-Berättelse.)
l:o Allmänna Disconten eller Utlåning' med
omsättnings-rätt.
Skuld:
Till Depositions-Afdelningen (Vexel-Banken) för be
gagnadt
Creditiv
„ Lane-Afdelningen, för balancerad vinst . ,
Tillgång:
Cassabebå Ilning
Utestående Lån
Osäkra ansedda Lån, serskildt balancerade .
Behallna Expence-Medel bos Ombudsmannen .
Fordran bos lagsökte Gäldenärer för de Contoiret å
bragta
kostnader
Förskottsfordran för utgifter i samband med Små
Sedelväxlingen
. . , • .
Fordran för uppkommen skillnad i vigt å invexladt
utländskt mynt
Den på lagsökning beroende Lån-Summan vid årets
slut (med inberäkning af de på serskildt blad balancerade
Lånen')
Vid Revisions-tiden
A id årets slut obegagnadt af Creditivet R:dr 2,000,000
Inkomst:
Förskotts-Räntor . . . .
Öfver-Räntor och Straff-Räntor ! . .
Copital-betalningar å de inora Linien förde osäkre
fordringar
Utgift:
Förvaltnings-kostnader enligt Specification *) . . .
Vinst
Sorn blifvit använd:
■d. Till godtgörande af de, efter Revisorers pröfning,
^såsom osäkre, å serskildt blad, balancerade Lån
B. Återstoden, å serskildt Conto afsatt, för att till
Banken i stadgad ordning lefvereras**) . . .
Den 3 1 December
*) Specification.
Aflöning
Discretioner, arfvoden och missräkningspenningar
....
Ljuspenningar
Hushyra och Ved
Skrifmaterialier och Blanketter
»Bokbindarearbete
Tryckningskostnad
Porto i Götheborg ....
„ i Stockholm ....
Diverse
Lagsökningskostnad ....
Revisionskostnad .....
1835.
1836.
6,877
37
4
7,383
16
—
788
42
8
947
10
8
384
20
386
24
1,195
16
1,194
24
535
8
735
3g
8
282
4
239
32
395
33
377
20
1,104
3q
1,081
34
123
10
lil
2C|
287
43
4
336
2]
8
966
36
11
1,030
l8
—
843
—
6
994
23
—
13,785
2
9
14,819
4
—
År 1835.
1,901,717
132,071
2,093,788
8,556
2,047,480
35,321
289
160
1,980
2,093,788
120,671
117,558
38,282
85,833
24,550
150
110,534
13,7851
96,749
7,475
89,274
96,749
13
I
44
6
25
20
3a
<7
38
44
16
42
5
46
33
År 1836.
10
_7
4
1,956,865
138,820
2,095,686
5,937
2,044,886
42,267
392
32
2,167
1
2,095,686
103,904
116,897
43,135
2
28 8
86,996
23,846
528
111,371
14,819
96,552
3,583
92,969
96,552
3o
h.
V)
39
23
40
33
20
7
47
19
3o
26
18
3o
26
34
4£
_4
3?
r o
10
8
4
9
1
8
3
1
10
10
~6
43
45
2:o Utlåning på Publika Papper.
Fonden dertill utgörande: R:dr 275,000 vid i835års slut,
— •— — R:dr 275,000 vid i836 års slut.
Skuld:
Till Banco-Disconten i Stockholm för aflemnade . .
„ Bankens Låne-Afdelning, för derifrån serskildt
anvisade
„ Bankens Låne-Afdelning, för balancerad vinst .
Tillgång:
Cassabebållning
Utestående Lån
Hos Depos.-Afdelningen (Vexel-Banken) innestående
... , i fvlå arest slut
Fa lagsökning beroende < ., ,
0 ö \vid Revisi
Revisions-tiden . .
Inkomst:
Förskotts-Räntor .
Öfver-Räntor oell Straff-Räntor
Godtgjorde Lagsöknijigskostnader
Utgift -•
Förvaltningskostnader för denna rörelsegren serskildt,
enligt Specification ’■'**) .
Vinst
Sorn blifvit:
På serskildt Conto afsatt för att till Banken i stadgad
ordning lefvereras *«**)
**#) Specif ication.
Arfvoden . . . .
Porto
Bokbindare-arbete .
Tryckningskostnad .
Skrifmaterialier . .
Lagsökningskostnad
1835.
1836.
222
10
8
222
10
8
9
i5
—
28
8
—
7
8
—
16
—
—
15
i5
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
29
34
—
281
31
—
291
10
8
548
t
8
Till Banhem, ingånget:
År i836 . . 89,274: i4- 7-
» l837 • • 92>969: 43- 8-i82.2/I4: 10. 3.
Till Banhem ingånget:
År 1836 . . i3,o3g: i3. 8.
„ 1837 . . 11,783: 5. 3,
Tillsammans i83ö 89,274: i4- 7-
i3,o3g: i3. 8.
„ 1887 92,969: 43. 8.
11,783: 5. 3.
1 2.4,822:
18.
11.
207,066:
29.
2.
■102,3l3:
28.
3.
-104,753:
—
1 r.
307,066:
29.
2.
Den 3 1 December
År 1835.
258,000
17,000
13,039
288,039
10,159
259,030
18,850
288,039
780
34,950
11,642
1,659
28
13,330
291
13,039
13,039
10
36
6
3o
24
4
"4
År 1836.
258,000
17,000
11,783
286,783
4,634
230,798
51,350
286,783
15,588
4,016
10,595
1,521
214
12,331
548
11,783
11,783
42
11
“5
11
34
24
27
3
~6
to
11
♦
Litt. C. 2.
Fördelning på Districler, Näringar och Yrken, af de vid Göthe-*
borgs Låne-Contoir åren i835 och i836 utgifna Nya Lån på
namnsäkerhet med Omsättnings-rätt_, enligt gjorda anteckningar.
(Fortsättning från 1835 års Revisions-Berältelse/)
t
År 1835.
År 1836.
Antal.
Summa.
Anta
1.
Summa.
2,328
1,474,760
_
—
2,065
1,403,350
—
—
Dislricter:
Götheborgs Stad
357
407,760
—
322
382,370
—
—
Län
644
240,780
566
239,500
—
—
Skaraborgs
529
279,050
461
251,610
—
—
Elfsborgs
462
347,880
—
397
326,710
—
—
Hallan
äs
336
199,290
T
—
319
203,160
—
—
2,328
1,474,760
—
—
2,065
1,403,350
—
Näringar och yrken:
Jordbi
ukande utom Bonde-Ståndet ....
193
192,680
—
—
1
36
186,560
—
—
>9
„ inom Bonde-Ståndet ....
988
265,370
—
—
8
35
238,980
—
—
Bergst
ruksidkande, utom Bonde-Ståndet . .
28
44,200
—
—
25
35,650
—
—
3»
„ inom Bonde-Ståndet . .
—
-
—
—
—
—
Fabri!
s-Idkare
43
54,950
—
—
44
57,900
—
—
Handlande
347
473,810
—
—
3
00
440,630
—
—
Handtverkare och andre Borgare
195
110,320
—
—
168
98,900
—
—
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militäre och Civile
433
296,180
—-
—
440
306,130
—■
—
Divers
a
101
37,250
—
—
67
38,600
—
—
2,328
1,474,760
—
—
2,065
1,403,350
—
—
Eller:
Landtmanna-Näringar
1,209
502,250
—
—
1,046
461,190
Stadsmanna-Näringar
585
639,080
—
—
512
597,430
—
—
Tjenstemän och diverse personer ....
534
333,430
—
507
344,730
—
—
2,328
1,474,760
—
—
2,065
1,403,350
—-
—
Litt. 1). 1.
Sammandrag öfver de till Malmö Låne-Contoir, för Utlåningen, dels under Omsättnings-rätt, dels på Publika Papper, upplåtne
Fonder, hvardera Rörelsens afkastning för åren i835 och i836, samt huru Låne-Contoiret densamma användt.
(Fortsättning från 1835 års Revisions-Berältelse/)
l:o Allmänna Disconten eller Utlåningen
med Omsättnings-rätt.
Skuld:
Till Depositions-Afdelningen (Vexel-Banken):
för begagnadt Creditiv
för utelöpande Assignationer
för erhållen godtgörelse å halancerad fordran hos
förre Karaereraren Lindstedt
för medel inneslående å serskild depositions
räkning
för med qvarstad belagde medel, tillhörige f. d
Banco-Casseuren Björkman, dem Låne-Contoiret
fått lyfta
Till Bankens Låne-Afdetning för halancerad vinst
Tillgäng:
Cassahehållning .
Utestående Lån .
Balancerad fordran hos förre Kamereraren Lindstedt
Förskotlsfordran för Utgift i samband med Små-Se
-
delsvexlingen
Vid årets slut obegagnadt af Credilivet R:dr 1,000,000
Inkomst:
Influtne Räntor
Godtgjord Lagsökningskostnad
Influtna hyresmedel
Försålda Inventarii-persedlar . . .
Capital-afhetalning å osäkre fordringar
Förvaltningskostnad, enligt Specificalion )
Sorn blifvit använd:
Vinst
Den 3r December
År 1835.
År 1836.
yl. Till godtgörande af de, efter Revisorers pröfning,
å serskildt blad, såsom osäkre, till saldering öfverförde
B. Återstoden, å serskildt Conto afsatt, för att i
stadgad ordning till Banken lefvereras **) . .
*) Syecification.
Aflöning och resepenningar . .
Discretioner, arfvoden och miss-
År 1835
År 1836.
6,058
16
—
6,566
32
—
läknings-penningar ....
716
21
4
508
37
4
Hushyra och Ved
Post-porto i Malmö och Stock-
276
—
—
257
16
—
holm
762
38
—
642
25
—
Contoirs-omkostnader ....
1,038
37
—
732
24
4
Ljuspenningar
381
24
—
381
24
Revisionskostnad
684
5
—
812
■7
—
Lagsökningskostnad ....
Låne-Contoirets Hus och Bygg-
1,542
46
2
1,307
43
4
nader
1,109
43
1
214
43
10
Inköpte Inventarii-persedlar
109
24
—
. 611
26
8
_
12,680
*4
7
12,036
1
li
984,750
987,200
71,250
—
—
2,800
—
—
—
—
10,460
—
47
3o
9
103
28
11
3,796
7
2
42,845
43
2
43,203
2
3
1,034,893
a5
7 7
1,047,562
38
4
5,868
4
9,570
20
2
1,027,090
5
I I
1,026,752
6
2
1,840
—
10,460
—
95
16
780
12
—
1,034,893
a 5
I I
1,047,562
38
4
15,250
—
12,800
_
—
54,12,1
45
I
53,998
18
9
1,192
42
2
931
1 5
179
1
6
153
16
—
32
*7
—
22
4 2
—
—
133
8
—
55,526
9
9
55,239
3
9
12,680
»4
7
12,036
7
6
42,845
43
2
43,203
2
3
1,569
36
22,996
10
41,276
7
2
20,206
4o
3
42,845
43
2
43,203
2
3
2:o Utlåning på Publika Papper.
Fond dertill utgörande R:dr G,000 vid i835 års slut.
— — — R:dr 25,000 vid i836 års slut.
Skuld:
Till Banco-Disconlen i Stockholm för aflemnade .
„ Bankens Låne-Afdelning för serskildt anvisade
,, Bankens Låne-Afdelning för balancerad vinst
Tillgäng:
Cassabehållning
Utestående Lån
Hos Depositions-Afdelningen (Vexel-Banken) inneslående
Inkomst:
'ani:
Influtne Räntor
Inbegripen under allmänna förvaltningskostnaden
Vinst
Hav blifvit:
Å serskildt Conto afsatt för alt till Banken öfverlemnas
***)
'") Till Banken ingånget:
År 1836 . . 28. 6.
„ i837 . . 2o>o6: 40. 3. 6fj238; 2q g
W) Till Banken ingånget:
År i836 . . a4R 26. 8.
’’ i837 • •  24°! ,0- ir: 484: 37. 7.
Tillsammans i836 4(j276; 7- 2-
„ 183 7 ao,447: 3. 2.
6i,72.3: io. 4-
Den 3i December
l
År 1835. År 1836,
6,000
244
6,244
1,304
4,940
6,244
244
244
244
26
26
26
26
26
26
6,000
19,000
240
25,240
1,540
4,700
19,000
25,240
240
240
240
10
10
10
t o
1 o
11
11
11
11
17
Litt. D. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af Malmö LåneContoirs
vid slutet af åren i835 och i836 utestående Lånefordringar,
med omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
(Fortsättning från 1335 års Revisions-Berättelse).
Den
sista
December
År 183 5.
År 1836.
Antal.
Summa,
Antal.
Summa.
Totalbelopp af utestående Lån . . . . .
2,788
1,027,090
5
1 i
2,896
1,026,752
6
2
Districter:
Malmöhus Län
2,083
730,328
10
6
2,240
772,588
21
4
Christianstads Län ..........
286
144,040
t3
8
237
109,705
12
10
Blekinge . .
. ..
419
152,721
2 9
9
419
144,458
20
—
2,788
1,027,090
5
11
2,896
1,026,752
6
2
Näringar och Yrken:
-
Jordbrukande Ståndspersoner
197
176,780
—
.185
159,300
—
—
„ „ af Allmogen .......
1,529
364,699
32
8
1,644
377,457
11
6
Handlande .
.
228
188,328
6
9
206
183,344
t3
4
Handtverkare ...........
185
38,942
26
'6
213
42,675
16
6
Fabrikanter . . . . . . . • > . . •
63
41,230
—
58
36,590
—
—
Civile, Militaire och Ecclesiastike Tjenstemän
samt ej jordbrukande Ståndspersoner . .
586
217,109
36
—
590
227,385
12
10
2,788
1,027,090
5
11
2,896
1,026,752
6
2
Ellert
Landtmanna-Näringar ........
1,726
541,479
3a
8
1,829
536,757
11
6
Stadsmanna-Näringar .........
476
268,500
33
3
477
262,609
29
10
Tjenstemän och diverse ........
586
217,109
36
—
590
227,385
12
10
2,788
1,027,090
5
11
2,896
1,02(5,752
6
2
Under hvardera årets lopp hafva Nya Lån
-utgått
1,235
693,370
1-
—
1,295
679,210
—
Olli. Speciel fördelning af dessa, efter Districter,
Näringar och Yrken, är uti Malmö Låne-Gontoirj
Itevisions-handlingar icke att tillgå.
Rikets Högloft. Ständers, år 1837, församlade
Revisorers Berättelse om verkställd granskning
af Riksgälds-Verket samt den åt Riksgälds-Contorets
Styrelse uppdragne utredning
af Götha Canal-Bolags och Malmö
f. d. Discont-Verk.
Riksgälds-Verket.
Då undertecknade Revisorer, till följd af Grundlagens föreskrift och
jemlikt Kongl, Majrts Nådiga kallelse, den i5 sistl. September sammanträda
för att, i öfverensstämmelse med gällande Instruction, företaga
granskning af Riksgälds-Contorets ställning och förvaltning, hafva Herra
Fullmäktige aflemnat de om ofvanberörde Verk författade serskildte
Berättelser. Oeh få Revisorerne, efter det den föreskrifne granskningen
nu blifvit fullbordad, härom deras Berättelse afgifva.
Sedan af Berättelsen öfver 1835 års Revision inhemtats, att de
intill,slutet af September Månad samma år hos Herrar Fullmäktige och
Commissariatet förde Protocoll, med tillhörande Registratur, då blifvit
granskade, hafva Revisorerne genomläst dylike, derefter hällne Protocoll
med Registraturen, från nämnde tidpunkt till och med den 3o September
detta år, och få, i afseende på hvad dervid förekommit, serskildt
för hvarje ämne, följande anföra.
De af Herrar Fullmäktige vidtagne åtgärder, i fråga om uppta- Riksgäldsgandet
af de för Riksgälds-Contoret behöfliga Lån samt deras in frian- 'Contorets
de, hafva Revisorne med uppmärksamhet granskat och derom skolat Ldn-opeanmäla
följande förhållanden. rationer.
Ehuru Herrar Fullmäktige år i835 upphörde att af Allmänheten
upptaga directa Lån, emot Obligationer med Fem procents ränta, hade
Herrar Fullmäktige likväl, då de år 1831 utgifne dylike Obligationer,
dels i Januari och Februari samt dels i Juni och Juli Månader i836
förföllo, till ett sammanräknadt belopp af 895,600 Riksdaler, utan att
tillgång för deras inlösen kunde beredas, hvarken af Contorets inkomster
eller genom Lån emot lägre ränta, än Fem för hundrade, — alltså
sett sig föranlåtne att tillåta samt genom utfärdade kungörelser tillkännagifva,
det de innehafvare af ofvannämnda Obligationer, som sådant
åstundade, kunde få dessa, på enahanda vilkor, i Riksgälds-Contoret
omsätta; Och lill följd häraf blefvo, vid liqviden af berörde förfallne
Lånbelopp, förnyade dylike Obligationer med 5 procents ränta utfärdade
för en summa af 606,3oo Riksdaler. Det bade emedlertid äfven
stått Allmänheten öppet alt i Riksgälds-Contoret insätta penningar emot
Obligationer med 4^* 4 eller 3 procents ränta, under olika villkor i afseende
på återbetalnings och uppsägnings tid. Detta upplånings-sätt,
hvarigenom år i835 Lån inflöto, till ett belopp af endast 3g,5oo R:dr,
hade år i836 den framgång, att, intill Augusti Månads slut, blifvit i
Contoret insatte, emot 4| procents ränta, 262,000 R:dr samt emot 4
procents 3,5oo, eller tilsammans 265,5oo R:dr, — ett belopp, hvilket
nära motsvarade hvad som måst contant utgifvas till sådane innehafvare
af oftanämnde Fem procents Obligationer, som ej begärt omsättning;
utgörande nemligen den i följd deraf uppkomne contanta utbetalning
en summa af 28g,3oo R:dr.
Sedermera hade dock Contorets contanta tillgångar icke blifvit
mer anlitade, än alt Commissariatet, vid slutet af Augusti Månad år
i836, ansåg sig hos Herrar Fullmäktige böra göra hemställan, om icke
Contorets år i833, till ett belopp af 400,000 R:dr, utgifne 5 procents
Obligationer genast borde uppsäga's, men upplåningen emot lägre ränta
än 5 procent ändock fortgå. — Vid nämnde tidpunkt, eller den 1 September
i836, voro hos Allmänheten utelöpande följande Obligationer:
1:0 Med 5 procents ränta:
Äldre före i83o utgifne Obligationer (deribland 3,3oo R:dr uppsagde,
men ej lill inlösen presenterade, och således
räntefrie)  io,o5o.
År 1833 utgifne Dito  400>000-
„ i834 Dito Dito 54o,3oo.
„ i835 Dito Dito 3g3,ioo.
„ i836 omsatte Dito 606,3oo. r o/tQ n5o
2:0 Med 42 procents ränta:
Ar 1835 utgifne
36,625.
År i836 Dito  262,000. 208625
ecb 3:o Med 4 procents ränta  8,i5o.
Tillsammans R:dr 2,256,525.
Riksgälds-Contoret hade då i Banken å dess Räkning N:o 1 en
behållning af 87g,000 R:dr, utom det Creditiv af En Million Riksdaler,
hvilket, för inträffande utgifter, enligt 5i §. af 1835 års Reglemente,
var att disponera i Banken från September Månads början till den 1
påföljande Juli. Härvid bör likväl icke förbises, det en hufvudsaklig
— 3 —
anledning dertill, alt ofvannämnde Contorets egen Contanta tillgång
kunnat uppgå till det betydliga beloppet af närmare goo.ooo R:dr, hade
sin grund deruti, att, då man beräknat det Kongl. Stats-Contoret,
efter vanligheten, skulle, under tidpunkten från den 1 Mars till den 1
September, i Riksgälds-Contoret lyfta 600,000 R:dr, hade Kongl. StatsContoret
deremot, intill September Månad år i836, icke gjort någon
requisition i afräkning å den, för samma år, anslagne Stats-brist-summa.
Emedlertid ansåg likväl pluralitelen bland Herrar Fullmäktige
det så betydliga, Contoret åliggande utbetalningar kunde förekomma,
att den ifrågasatte uppsägningen af 5 procents Obligationer till ett belopp
af 400,000 R:dr då icke borde ske, samt förordnade att frågan
derom skulle uppskjutas, men deremot all Contorets upplåning genast
inställas. I nästföljande December Månad blefvo dock meranämnde
Obligationer uppsagde till inlösen i Mars Månad år 183^;— och under
loppet af detta år hafva dessutom Contorets tillgångar befunnits så
tillräckliga, alt Herrar Fullmäktige kunnat i Mars Månad uppsäga samt
i Juni Månad låta infria de år 1834 RU ett belopp af 54o,3oo R:dr utgifne
5 procents Obligationer; äfvensom att de år 1835 utfärdade dylika
förbindelser, uppgående till en summa af 3g3,iooR:dr, i sisth September
blifvit uppsagde till inlösen i December Månad. Härigenom blifva,
under 1837 ^1S lopp» »Ha Contorets utelöpande Fem procents Obligationer
infriade, med undantag af dem, som år i836 omsattes till ett
belopp af 606,3oo R:dr samt af io,o5o R:dr äldre dylike Papper, hvaraf
3,3oo R:dr, såsom uppsagde, men ej till inlösen företedde, icke bära
ränta, och 6,750 R:dr ej kunna uppsägas, så länge Contoret bibehåller
andre Lån emot Obligationer med 5 procents ränta. — Derjemte hafva
Revisorerne ansett sig, i sammanhang härmed, böra anmäla, att, efter
de Calculer öfver Riksgälds-Contorets Inkomster och Utgifter, under
åren 1838 och i83g, som blifvit Revisorerne meddelade, synes det
med visshet kunna antagas att, derest icke alltför betydande och oförmodade
utbetalningar uppå de å Contoret anvisade Creditiv skulle inträffa,
Contoret blifver i tillfälle infria alla återstående Obligationer
med Fem procent under loppet af år i838, samt utelöpande Obligationer
med 4 ocb 41 procents ränta inom i83g års slut, äfvensom de af
Anslaget till Försvarsverkets iståndsättande, emot 3 procent, lånte Medel
R:dr 81,507. 40>» så framt desse icke förut blifva infordrade.
Härigenom blifver all sådan Contorets räntebärande skuld, som härleder
sig från Lån af Allmänheten emot Obligationer, till fullo betald,—
och den återstående skuld, hvarföre Contoret betalar ränta, kommer
att inskränka sig till den vid 1828 — i83o årens Riksdag anslagne ersättning
till Banken för Förskottet till 1808 års Krigskostnader, hvarå
Riksgälds-Contoret utfärdat Obligationer till ett belopp af 4>400>000
R:dr med 4 procents ränta och 2 procents årlig, från och med år i835
utgående, Capital-afbetalning, samt till sådane Capital, derå RiksgäldsContoret
erlägger räntor, hvilka kunna anses såsom årliga anslag.
Revisorerne anse emedlertid att de betänkligheter, i betraktande
hvaraf Herrar Fullmäktiges pluralitet uraktlät att, i September månad
år i836, enligt Commissariatets förslag, uppsäga 5 procents Obligationer
till ett ifrågasatt belopp af 400,000 R:d, icke voro af sådan beskaffenhet,
att de bordt fördröja denna åtgärd, hvilken, verkställd vid den
tiden, redan då hade bidragit att stärka Gontorets Credit, och tillika å
nyssnämnde Capital åstadkommit en räntebesparing af omkring 5,ooo R:dr.
Hvaremot det förhållande att Herrar Fullmäktige, för omsättning af
Contorels skuldbelopp, icke begagnat den af Rikets Ständer anvisade
utvägen af Låns upptagande emot Obligationer att betalas vid anfordran,
hvilka löpa med lägre ränta, i Revisorernes tanka, ingalunda utgör
något föremål för anmärkning, enär Riksgälds-Contorets Credit och
tillgångar under loppet af år i836, ännu ieke vunnit den förkofran, att
nämnde upplåningssätt, utan möjligt äfventyr, kunnat begagnas, och
Contorets ställning derefter visat sig allt mer och mer fördelaktig, så
att inlösandet af dess Obligationer med säkre tillgångar, dels redan till
stor del kunnat verkställas och dels emotses såsom icke serdeles aflägset^
hvadan skäl icke synas hafva varit för handen, att, för en så kort tidrymd,
tillämpa en ny upplåningsmethod, hvilken knappt hunnit val
stadga sig, innan Contoret sannolikt varit i tillfälle att infria dessa nya
Obligationer. — Men Revisorerne hysa likväl den öfvertygelse, att om
Riksgälds-Contoret hädanefter skulle komma i behof af att upptaga Lån,
Herrar Fullmäktige, sedan Contorets Credit, genom dess fördelaktiga
ställning, nu mera blifvit väl befästad, icke lära underlåta alt begagna
ifrågavarande upplåningssätt, såsom både räntebesparande och fördelaktigt
i afseende på Obligationernes lätta ^insättning samt gångbarhet
i allmänna rörelsen.
Granskning Vid den af Revisorne fullbordade granskning af Riksgälds-Conto
af
Riks- rets Ifufvudböcker för åren 1835 och i836, har någon anmärkning icke
galds-Con- förekommit och Revisorerne få, i afseende på förhållandet med RiksgäldsHufvud-
^ontorets Skulder och Tillgångar, meddela följande upplysningar.
backer. Enligt Balance-Conto uti 1835 års Hufvudbok, utgjorde Contorets
samtliga Skulder den 3i December i835 R:dr B:co 7,860,702. 45. 4-
samt alla dess Tillgångar vid samma tid < , . . 5,092,482. 37. 1.
och således Skuld utöfver Tillgångarne , . . . , 3,768,220. 8. 3.
Likaledes utbalancerades den 3i December i836 Contorets Skulder
till ett sammanräknadt belopp af 7,728,267. 28. 3.
hvaremot Tillgångar och Fordringar 5,466,392. 47• 3.
hvadan den överskjutande Skulden upptogs till . 2,261,874. 28.11.
Men om både Skulder och Fordringar närmare skärskådas, finnes
dock rälta förhållandet dem emellan vara annoilunda; Och Revisorerne
hafva derom, med afseende på dessa Skulder och Tillgångar, sådana
de balanceras den 3i December 1836 och i bifogade Bilaga Litt. A.
upptagas, velat meddela följande utredning.
Bland Skulderne hafva Revisorerne trott, att sådane Capital, sorn
icke kunna utkräfvas, utan derå endast en viss årlig ränta, såsom ett
anslag erlägges, icke böra inräknas bland de Capital-Skulder, hvilka
ovillkorligen måste återbetalas, utan kunde i Räkenskaperne upptagas
blott såsom utgående årligt anslag, på samma sätt som iakttages i afseende
på det anslag af 200,000 R:dr, hvilket årligen från RiksgäldsContoret
utgår till Hans Majit Konungen.
Efter denna åsigt bör från Skulderne afräknas:
a) Högstsalig Konuug CARL XIII:s Hemgifts-Capital, derå ränta, efter
5 procent, utgår till Arnmens Pensions-Cassa . . 100,000. — —
b) Det Capital, som utgjort lånbeloppet för de så kallade
Trollhätte Slussverks Lottsedlar, för hvilka
den, efter bevillnings afdrag, med 9 procent utgående
räntan liksom Capitalet upphör i85o . . 32,833. 16.---
«) Det så kallade Peyronska Lifräntelånet, efter 8J procent,
hvarföre Capital aldrig kommer att utgifvas 3,916. 32. —
d) Lappmarks Ecclesiastik-fond, för hvilken blott årlig
ränta å 5 procent utgår
67,184* 2.
Tillsammans R:dr 203,934. 37. 2.
Likaså synas från Tillgångar och Fordringar böra afräknas de
belopp, hvilka, efter all anledning, kunna anses aldrig inflyta eller blifva
för Contoret disponible, till hvilken egenskap, oberäknade någre
smärre summor, Revisorerne anse följande betydligare, i Räkenskaperne
balancerade Tillgångar skäligen kunna hänföras nemligen:
a) fordran hos Hjelmare Canal- och Sluss-Verks Bolag 49°>000,
b) f. d. General-Assistance-Contorets oersatte Lom
bard-fond
4°>868. 6. 4*
c) hvad som uppå i83o års Spanmåls-Greditiv är
lyftadt, enär det som derpå må inflyta i allmänhet
snart åter för samma ändamål torde erfordras 980,000. — *—
Transport R:dr 1,480,868. 6, 4•
Transport R:dr 1,480,868. 6. 4-
d) de å det år i83o anslagne Lilla Crediliv lyftade 5oo,ooo.
e) återstoden af den för år i832 förskjutne Extra
Statsbrist
2^3,023. (j. i.
f) den för år 1835 ulbetalde Extra Statsbrist . . 570,000. — —
g) Anslaget för Carlskrona vattenledning, hvilket
bordt såsom utgift afföras
83,333. 16. —
samt h) värdet af Rikets Ständers och RiksgäldsContorets
lius, hvilket såsom tillgång för skulds
betalning icke bör beräknas . 93,000. — —
Summa R:dr 3,000,224. 3i. 5.
Enär nu ifrån Bokförda Skuldsumman vid slutet af
ir i836  7,728,267. 28. 2.
afräknas de här ofvan upptagne Capitaler, som ej
komma att utgå med
203,934. 37. 2.
så återstår Skuld
7,524,332. 39. —
Då vidare från Tillgångar och Fordringar, vid
berörde tid, Bokförde till . . . 5,466,392. 47. 3.
afföres ofvanstående belopp, som
ej kan påräknas, med . 3,000,224- 3i. 5.
och återstoden såsom användbar
Tillgång frånräknas Skulden med 2,466,168. i5. 10.
så visar sig Riksgälds-Contorels återstående Skuld
vid i836 års slut vara  R:dr 5,o58,i64.23. 2.
Då Revisorerne, på ofvannämde sätt, ansett att från RiksgäldsContorets
vid i836 års slut balancerade Tillgångar borde afräknas de
Stats-Verket påförde, af Riksgälds-Contoret utgifne, så kallade Extra Statsbrist-ersätlningar
för åren i832 och i835, med tillsammans 843,023 R:dr,
hafva Revisorerne trott sig böra, i sammanhang härmed, gifva vid handen,
att Riksgälds-Contoret dels redan erhållit och dels snart erhåller nära
motsvarande ersättning på det sätt, att Riksgälds-Contoret, under 1837
års lopp, fått från Kongl. Stats-Contoret uppbära Öfverskott å Stats
Yerkets
Inkomster för år 1834 med  402>849» 6. 1,0.
samt enligt den öfver dylika Medel upprättade och
Revisorerne föreviste Liqvid för år i835 får emottaga 315,719. 32. 2.
Tillsrs R:dr 718,568. 39. —
Med titel: "under deposition stående Medel,” debiteras i Räkensk-aperne
följande belopp:
a) från Wasa Ränteri utan Reversal insände 402. — —
b) insände (från Finland) Allmänna BrandförsäkringsYerkets
Medel, hvarå Ränteri-qvittence icke blifvit
företedt  385. 12. 9.
och c) Skattelöseskilling för Recognitions- samt Kronans
öfrige disponible Skogar, insände före 1823 års Riksdag 334- 25. 4-
Tills:s R:dr 1,121. 38. i.
Att årligen debitera och balancera dessa Medel anse Revisorerne
ingalunda vara behöfligt, enär de sannolikt icke komma att från Riksgälds-Contoret
uttagas, samt, om sådant, emot förmodan, ifrågakommer,
utbetalning deraf i alla fall kan verkställas, äfven om de, på sätt Revisorerne
föreslå, ur Räkenskapernas Balance-Conto afföras.
Likaledes bör, i Revisorernas tanka, bland de crediterade Till- Sodemangångarne
afskrifvas återstående fordran i aflidne Stads-Mäklaren Sode- for~
mans Concurs med 1,194 R-dr 16 sk. 10 r:st., enär Södeman länge- drifn&™s
sedan aflidit, dess Concursmassa blifvit utredd och Contoret erhållit ning.
sin dividend, så att någon vidare betalning icke kan påräknas.
I Hufvudboken ingår nu mera Lappmarks Ecclesiastik-Fondens Lappmarks
Räkenskaper under serskildt Conto, som utvisar alt, sedan öfriga For- Lcclesiadringar
och Tillgångar blifvit realiserade, så utgjorde, vid i836 års stik~Jondslut,
återstående, från Fonden ullånte Capital en summa af 10,100 R:dr.
I afseende på det mera speciela af Riksgälds-Conforets Inkomster Utdrag af
och Utgifter under åren 1835 och i836, hafva Revisorerne låtit upp- Cassarätta
och denna Berättelse, under Litt. B &C C, vidfoga Utdrag af BiikninCassa-Räkningarne
för nämnde år. garne.
Såsom hufvudresultat inhemtas deraf, att då, för bestridande af
Riksgälds-Contorels Utgifter, år i835, måst dels upptagas Lån till ett
sammanräknadt belopp af 5i4,k>7 R:dr 4° sk. och dels Creditivet
i Banken anlitas, så att Contoret vid årets slut derå var skyldigt en
summa af 433,489 R:dr 34 sk. 8 r:st., blef deremot, år i836, nämnde
lyftning behörigen ersatt och alla vanliga utbetalningar verkställde,
utan alt å Creditivet i Banken var, vid årets slut, lyftadt mera än
13,891 R:d 6 r:st., och utan att Contoret ådragit sig annan skuld, än
den, som uppkommit genom omsättning emot Obligationer dels med
Afskrifning
af
diverse
Medel.
— 8
5 procents och dels emot lägre ränta, utaf Contorets 3r i83r utgifne och
år i836 till ett belopp af 895,600 R:dr för fallne 5 procents Obligationer.
Allmänna Bland Riksgälds-Contorets inkomster har Allmänna Bevillningen,
Bevillnin- hvilken, jemte Kort- och Tidnings-stämpel-afgiften samt Centonalen af
£en' Rikets Ständer beräknades till 3,345,190 R:dr
år 1835 influtit med
2,365,i35. 19. 9.
samt år i836 med .
2,460,718. s3. 7.
I ofvannämnde belopp för 1835 utgjorde dock inkomsten af Spelkort
endast 1,765 R:dr 6 sk., samt af Centonalen 6a R:dr 33 sk. 7 r:st.;
men för år i836, då de vid senaste Riksdag meddelade föreskrifter i
afseende på Kortstämpling och Centonal kunde i allo tillämpas, utgjorde
Kortstämplings-afgiften 10,949 R:dr och Centonalen 26,018 R:dr. Sistnämnde
summa understiger dock med vid pass i3,ooo R:dr det Anslag
Rikets Ständer, vid senaste Riksdag, på Stat uppfört till ersättning för
Centonalen.
Tollins I sammanhang härihed hafva Revisorerne bordt anmäla, det Her
Balance.
rar Fullmägtige inberättat, alt då vid en, uti Maji Månad år i836, hos
Landt-Räntmästaren Tollin i Linköpings Ränteri anställd inventering
yppats en balance, hvilken befunnits uppgå till ett belopp af 19,493
R:dr 22 sk. 1 rst., så hade Kongl. Majits Befallningshafvande i Länet
ansett största delen af ifrågavarande balance böra påföras RiksgäldsContoret,
hvadan utaf Contorets Ränteri-behållning, som bordt uppgå
till 54,932 R:dr 37 sk. 9 r:st., endast blifvit levererade 37,900 R:dr
37 sk. 4 r:st. Emot ett sådant beslut hade såväl Riksgälds-Contorets
Commissariat som Herrar Fullmäktige anmält reservation, hvilken sedermera
blifvit af Contorets Ombudsman i Kongl. Kammar-Rätten fullföljd.
Sedan Balance-målet, för en närmare utredning, varit återförvisadt,
är det nu mera beroende på Kongl. Kammar-Rättens slutliga
pröfning; Och, efter Revisorerne lemnad upplysning, bör med Visshet
kunna påräknas, att mer än hälften af ofvannämnde balance-belopp
blifver behörigen godtgjord.
i)fvers}ott Sedan Herrar Fullmäktige i RiksgäldsContoret, genom skrifvelse
å Bankens till Herrar Banco-Fullmäktige af den 9 Junii i835, erinrat om aflemm"
’ "fan^e ^ Riksgälds-Contoret af de detsamma tillkommande Capitalöfverskott
uppå Bankens såkallade Grundfond, hafva dylika öfverskott
ingått för år 1833 med  113,604. I2- 3.
och for år 1834 med  204,932. 28. 1.
Tills:s R:dr 317,536. 4o* 4*
Riksgälds-Contoret har deremot till Banken utbetalt: år 1835, i afräkning
å Bankens förskott till liquiden med
f. d. Kongl. Famillen  66,666. 32. —
samt 3 procents Capital-afbelalning å Riksgälds-Contorets
reverserade skuld till Banken
för 1808 års Krigskostnader (4,40<>>000)
88,ooo. -154.666. 32. —
och år i836 enahanda belopp  154,666. 82.—
Tills:s Cap. R:dr 3o9,333. 16.—
utom 4 procents ränta å ofvannämnde Reverser till ett
sammanlagdt belopp af
348,480. —
S:ma B:co R:dr 657,733. 16. —
Beträffande de uppå Riksgälds-Contoret, vid sednaste Riksdag, Creditxvanvisade
Creditiv, få Revisorerne meddela följande: Utbetalnin
a)
Någon lyftning uppå det såkallade Stora Creditivet, likasom uppå SarLilla
Creditivet, har icke ifrågakomma.
b) Sedan Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse af den 28 Mars 1835,
jemte underrättelse om hvad som Rikets Ständer i afseende på Creditiv
för spanmåls anskaffande i missväxtår beslutat, täckts gifva
Herrar Fullmäktige tillkänna, det Kongl. Maj:t anbefallt Stals-Contoret,
att till Riksgälds-Contoret leverera allt hvad som af i83o
års Spanmåls-Creditiv inflyter utöfver 5o,ooo R:dr B:co, som borde
hållas på serskild Räkning disponible för tillfälliga undsättningar,
hafva Herrar Fullmäktige, under den 7 Maj samma år, aflåtit skrifvelse
till Kongl. Stats-Contoret med begäran såväl om levererande
af redan influtne, ifrågavarande Creditiv-medel, som derom att ytterligare
inflytande dylike Medel måtte varda, i behörig ordning, till
Riksgälds-Contoret aflemnade. Vid besvarande af denna skrifvelse
har Kongl. Stals-Contoret lillkännagifvit, att 75,000 R:dr å berörde
Creditiv influtit, samt att då deraf 5o,ooo R:dr, enligt Kongl. Maj:ts
Högslberörde Nådiga Bref, borde hållas å serskild Räkning disponible,
anordning således endast kunde meddelas uppå återstående
35,000 R:dr, hvilka till Riksgälds-Contoret då aflemnades; och sorn
sedermera ingått 25,000 R:dr, har Riksgälds-Contoret häruppå återbekommit
tillsammans 5o,ooo R:dr. — Deremot har, uppå det till
Kongl. Majlis Nådiga disposition i missväxtår ytterligare anvisade
Creditiv af 400,000 R:dr, någon lyftning icke ägt rum under den
tid Revisorernes granskning omfattat. — Dessutom hafva Herrar
Fullmäktige, genom underdånig Skrifvelse af den 2 September i835,
B
Städerne
Malmö och
Ystads
Cassernbyggnadslån
-
anhållit, alt, då Riksgälds-Contoret måst upptaga lån, för alt kunna
bestrida derå anvisade utgifter, de 5o,ooo R:dr B:co, som i Kongl.
Stats-Contoret af i83o års Spanmåls-Crediliv iunestode, matte till
Riksgälds-Contoret öfverlemnas, intill dess desamme kunde erfordras;
med anledning hvaraf Kongl. Majit, uti Nådigt Svar af den 25
i samma Månad, täckts underrätta Herrar Fullmäktige derom, att
ifrågavarande reserverade 5o,ooo R:dr blifvit öfveisände till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens och Norrbottens Län.
c) Sedan, uppå det till Ull-productionens befrämjande å Riksgälds Contoret
anvisade Crediliv, medel blifvit, i mon af behof, ultagne samt
åter godlgjorde, uppgick Riksgälds - Contorels häraf uppkomne fordran
den 3i December 1836 till ett belopp af 73,700 R:dr.
11) Uppå det å Riksgälds-Contoret till 5oo,ooo R:dr ställde Crediliv,
för bestridande af de genom Cholera-farsoten föranledde kostnader,
voro vid i836 års slut lyftade 288,066 R:dr 32 sk.; i afräkning
hvarå, år 1837, blifvit till Contoret återbetalde 62,462 R:dr 10 sk.
8 r:st. B:co.
e) Å. Creditivet, 100,000 R:dr, för underlättande af regleringen utaf Armeens
Accorder, hafva åtskilliga belopp blifvit uttagne samt åter
godtgjorde och vid 1837 års ingång uppgick Conlorets fordran härföre
till 15,782 R:dr 4 sk. 4 r:st- B:co.
I följd af Rikets Ständers, i sammanhang med den vid sisllidne
Riksdag förehafde fråga om Städernas inqvarterings-skyldighet, fattade
beslut, att till Kongl. Majrt skulle öfverlemnas Riksgälds-Contorets hos
Städerne Malmö och Ystad egande fordringar, för att dermed låta inköpa
de Stall och Magazinsrum, som af Städerne Malmö, Ystad och
Helsingborg ägas samt i och för inqvarteringen erfordras, hade, utom
det redan år 1835 verkställde inköp af de Staden Malmö tillhörige
Stall och Magazinsrum för Kron-Prinsens Husar-Regemente, emot en å
nämnde Stads skuld till Riksgälds-Contoret, enligt 49 §• >835 års
Reglemente, afskrifven summa af 26,666 R:dr 32 sk. B:co, köp sedermera,
år i836, blifvit afslutadt om en Staden Helsingborg tillhörig
samt till Stall för den i Staden förlagde Hussar-Sqvadrons hästar begagnad
Magazinsbyggnad, emot en utaf Riksgälds-Contoret förskjuten
köpesumma af 2,000 R:dr B:co, hvilken ersättes i den mon Ränte- och
Capital-afbetalningar å Casernbyggnads-lånen till Städerne Malmö och
Ystad dertill gifva tillgång.
Deremot har något inköp af ifrågavarande Staden Ystad tillhörige
Stall och Magazinshus icke kommit till stånd; men vid väckt fråga
— 11 —
om beloppet af den Ränte- och Capital-afbetalning, som skulle till
Riksgälds-Contoret ingå utaf stadens återstående skuld på Casernbyggnads-lånet,
hvilken vid 1829 års slut utgjorde 19,500 R:dr, och
derom Rikets Ständer, vid dåvarande Riksdag, jemlikt underdånig Skrifvelse
under N:o 34a af den 1 Februari i83o, förordnade, att Staden,
lill lindring i en för vidt utsträckt mqvarterings lunga, skulle, från
i83o års början och tills vidare, befrias från Capital-afbetalning cch
Räntas erläggande, för en summa af 16,000 R:dr B:co; hafva Herrar
Fullmäktige, oansedt att å Staden Ystads vägnar yrkades, det lånet
borde räntefrilt få innehafvas, enär Stall- och Magazinsrummen fortfarande
voro upplåtne till Kronans kostnadsfria begagnande, förklarat, alt
Capital- och Räntebetalning å hela ifrågavarande Lån borde liqvideras
efter de grunder, som vid utlåningen voro stadgade, i följd hvaraf sådan
Capital- och Ränte-liquid äfven blifvit iakttagen.
Då emedlertid Rikets Ständers uti 49 §• af i835 års Reglemente
för Riksgälds-Contoret intagne beslut innehåller, att ifrågavarande
fordringar skulle till Kongl. Maj.t öfverlemnas, för att dermed inköpa
meranämnde Stall och Magazinsrum för fourage-persedlar, samt, i afseende
på liquid till Riksgälds-Contoret, endast stadgar, att det öfverskott
å fordringarne, som ejter köpsluten uppkommer, borde ingå till
Riksgälds-Contoret och liquideras efter de grunder, som vid utlåningen
voro stadgade, och det derjemte synes vara gifvet, alt Rikets Ständers
vid 1828 — i83o årens Riksdag i ämnet fattade äldre beslut, att
Staden från i83o års början och lills vidare befrias från Capital-afbetalning
och Räntas erläggande å detta Lån för en summa af 16,000
R:dr, desto hellre bör fortfarande tillämpas, intill dess Rikets Ständers
senare, här ofvanintagne beslut om inköpet af Stall och Magazinsrum
kommer lill verkställighet, eller Rikets Ständer derom annorlunda förordna,
som det förhållande, hvilket föranledt en sådan lindring, eller
Kronans kostnadsfria begagnande af Staden Ystad enskildt tillhörige
Stall och Magazinsrum, ännu är oförändradt; så och enär ifrågavarande
fordringar, enligt ordalydelsen i Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
N:o 276 af den 22 Januari 1835, blefvo, genom samma Skrifvelse,
till Kongl. Maj:t öfverlemnade, hvarefter de bordt betraktas endast
såsom i Riksgälds-Contoret deponerade, samt härtill jemväl kommer
att Casern-lånet till Malmö Stad, enligt hvad Riksgälds-Contorets Räkenskaper
utvisa, fått räntefrilt begagnas intill dess köpslutet skett och
ny revers å återstoden blifvit aflemnad, — hafva Revisorerne, vid sådant
förhållande, ansett att Staden Ystad bör åtnjuta befrielse från erläggande
af Capital-afbetalning och Ränta å 16,000 R:dr utaf oftanämnde Lån,
intill dess antingen inköpet af Stall och Magazinsrummen blifver afslu
-
Lånet till
•Staden
Wenersborg.
Lån till
Fyr- och
Bak-inrättningar.
Götha
Canals
Hamn
byggnads
medel
-
Silfversparreska
Kronoford
ringen.
tadt, eller Rikets Ständer härom annorlunda förordna; i öfverensstämmelse
hvarmed Revisorerna aflåta Skrifvelse till Ilerrar Fullmäktige i
Riksgälds-Contoret.
Det till återuppbyggande af Staden Wenersborg, jemlikt 5o §.
af 1835 års Reglemente, utaf Rikets Ständer beviljade Lån af i5o,ooo
R-dr B:co är nu mera till fullo uttaget.
Sedan Herrar Fullmäktige, med anledning af Rikets Ständers uti
55 §. af 1835 års Reglemente gifne uppdrag åt Riksgälds-Contoret att,
för Fyr- och Båk-inrättningarnes upphjelpande, upptaga ett Lån, uti
underdånig Skrifvelse af den 19 Augusti 1835, bland annat, anhållit,
att Kongl. Maj:t måtte läckas i Nåder låta meddela dem en ungefärlig
uppgift på de summor, hvilka för ifrågavarande ändamål, å vissa terminer,
kunde blifva erforderlige, på det härefter lämpade upplåningsåtgärder
måtte kunna vidtagas, så har Kongl. Majit, under den 5 Mars
i836, i Nåder lemnat Fullmäktige det Svar, att, efter det Förvaltningen
af Sjö-Ärenderna härom meddelat den upplysning, att ett sådant
Lån skulle erfordras till ett belopp af 5o,ooo R:dr B:co, hvilket dock
icke behöfde upptagas förr än åren 1840 eller i84>, samt, enligt uppgjordt
och den Kongl. Skrifvelsen i afskrift bifogadt Förslag, kunde
inom loppet af Ellofva År, från och med 1842 blifva amorteradt, —
Kongl. Majit hade i Nåder gillat hvad Förvaltningen i denna del föreslagit
och velat Fullmäktige sådant i Nåder tillkännagifva, för vidtagande
af de, i anledning häraf, på Fullmäktige ankommande åtgärder. Vid
sådant förhållande hade någon vidare åtgärd, i afseende på verkställigheten
af delta Rikets Ständers beslut, sedermera icke kommit i fråga.
De i Riksgälds-Contoret, till säkerhet för åtskilliga återstående
Hamnbyggnads-arbeten vid Götha Canal innehållne medel, till ett belopp
af 13,722 R:dr, äro, i raon som dessa arbeten blifvit fullbordade,
åter ultagne, så att vid i836 års slut af dylike medel endast inneslodo
2,542 R:dr.
I följd af Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag derom fattade
beslut, är den såkallade Silfversparreska Kronofordringen, som var bestämd
till ett belopp af 2,657 Daler 24 Ören 4f Pigr. Silfvermynt, efter
den till Sex Daler på Riksdalern bestämde liquidationsgrund, under
loppet af år 1837, Banken, såsom innehafvare af fordringen, utaf Riksgälds-Contoret
godtgjord med 442 R:dr 46 sk. 1 rist. Bico.
i3
Credit-Sedelstocken, som den 1 Januari 1835 var, med inbe- Credit-Seräknande
af Koppar-skiljemynls-polletterne, utelöpande till ett belopp del-stockens
af R:gs Rldr 9,427,822. 18. 3. belopp.
utgjorde den 1 December detta år  2,344>°.93- 45- 3.
samt har således under berörde tidrymd blifvit
förminskad med
7>°^>729‘ 2I
-
Till kostnaderne för 1834 — 1835 årens Riksdag, hvilka, enligt senaste RiksdagsRevisions-Berättelsen,
utgjorde, den 1 December 1835, R:dr 323,701. 24.9. kostnader.
komma ytterligare under December månad samma år
utgångne 3,827. — 4-
samt år i836 (hufvudsakligen tryckningskostnad)
4,235. 24. — 8 o62 ^
eller tillsammans Ridr 331,764. 1. 1.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers derom gifne förord- Reparation
nande äro de beslutade ut- och invändiga förändringar uti Rikets
Ständers Hus nu i det närmaste fullbordade. .Hus.
Så fort omständigheterne medgifvit, har den af Rikets Ständer Tjensters
föreskrifne reglering af tjenster inom Riksgälds-Contoret blifvit verkställd indragning.
och hafva vissa i Staten för Riksgälds-Contoret till indragning bestämde
tjenster, enligt föreskrift, inom 1835 års slut äfven blifvit indragne.
Vid anställd inventering, hafva Revisorerne funnit det convolut, Inventesom
innesluter det så kallade Stora Creditivet, behörigen förvaradt ring.
och obrutet.
De säkerhets och andre dylike handlingar, hvilka dels äro under
Herrar Fullmäktiges vård och dels hos Commissariatet förvaras, hafva
Revisorerne äfven funnit i behörig ordning.
Revisorerne hafva derjemte, efter upprättade Instrument, inventerat,
ej mindre den förskotlssumma af 20,000 Ridr, hvilken för invexling
af smärre Credit-Sedlar förvaltas af Commissariatet, än behållningen
i Vexlings-Gassan; Och har härvid icke varit något att anmärka.
— >4
Angående utredningen af Götila Canal
samt Malmö f. d. Discont-Verk.
De lios Herrar Fullmäktige öfver ärenden, som röra Discontutrerimligen,
förde Protocoll hafva Revisorerne genomläst från slutet
af September månad år 1835, hvarintill dylike Protocoll granskats af
dåvarande Revisorer, till samma tid innevarande år; äfvensom Revisorerne
tagit kännedom derom, alt Herrar Fullmäktige, i öfverensstämmelse
med föreskrifterne uti 70 §. af 1835 års Reglemente, gått i författning
om den der föreskrifne granskning och urskiljning af sådane
f. d. Filial-Discont-Verkens fordringar, hvilka, under vissa vilkor, såsom
varande utan värde, må afskrifvas; till följd hvaraf en sådan afskrifning
blifvit beslutad för fordringar lill ett sammanräknadt belopp
af 28,781 R:dr 34 sk. 11 r:st. Banco. Och hafva Revisorerne gillat de
af Herrar Fullmäktige i afseende på utredningen af dessa Disconter
vidtagne åtgärder.
Likaledes hafva Pievisorerne, utan anmärkning, granskat de öfver
Götha Canal Bolags och Malmö f. d. Discont-Verk, åren 1835 och 1836,
för hvartdera Verket serskildt förde och afslutade Hufvudböcker.
Af dessa Räkenskaper inhemtas:
1:0 att af Götha Canal Bolags f. d. Discont-Verks återstående Fordringar
åren i835 och i836 influtit 5,396. 3. 5.
hvaraf, sedan indrifnings-arfvode och andra omkostnader
afgått med 2,847. 44- 8.
återstått en behållning af  R:dr 2,548. 6. 9.
och 2:0 att af Malmö f. d. Discont-Verks återstående Fordringar under
nyssnämnde år ingått  5oo.
så att, efter afdrag af arfvode till Ombud m. m.
till ett belopp af
374. 27. 5.
uppkommit en Tillgång af R:dr ia5. 20. 7.
hvilka belopp lill Banken ingått och alltså förminskat f. d. DiscontVerkens
dervarande Skulder.
Utaf de Berättelser, som det för f. d. Filial-Discont-Verkens utredning
antagna Ombud till Revisorerne afgifvit, inhemtas dessutom,
att hos Götha Canal Bolags f. d. Discont-Verks Gäldenärer ännu ute
står
ett Capital-belopp af 354,597. 19. 8.
hvaraf anses kunna indrifvas .... 15,619. 10. 2.
hvadan det Capital, derå vidare inbetalning
icke är att förvänta, anses uppgå till 338,978. 9. 6. 35^ 5 g
— i5 —
äfvensom att hos Malmö f. d. Discont-Verks Gäldenärer utestår ett
Capital-belopp af 390,176. 3o. 9.
hvaraf kunde påräknas inflyta . . . 674. 32. —
då således den brist, till hvars betäckande
någon tillgång icke fanns,
skulle utgöra  389,5oi. /j6. 9-3qo 1?6 3o. g
Dessutom var af Björkmans, Ståhles, Kocks och Malmros’
så kallade Cassa-skuld obetald i Capital en summa af 361,127
5 sk. 8 r:st., för hvilken vidare betalning ansågs icke vara alt påräkna.
Revisorerne hysa den öfvertygelse, alt Herrar Fullmäktige hålla
hand deröfver, att förvaltnings-omkostnaderne för utredningen af dessa
f. d. Disconter, för hvilka inbetalningarne med hvarje år betydligt
minskas, icke må öfverstiga hvad som under tiden inflyter, synnerligast
för Malmö f. d. Discont-Vei k; Och Revisorerne hafva föreställt sig,
att då af sistnämnde Discont-Verks fordringar ett ganska obetydligt
belopp årligen kan indrifvas, Hufvudboken deröfver nu mera icke behöfver
årligen förnyas, enär de högst få ändringarne på annat sätt
kunna, äfven till ziffran, anteknas.
Revisorerne hafva utan anmärkning inventerat så väl de f. d.
Discont-Verken rörande handlingar, som äro under Herrar Fullmäktiges
enskilda vård, som de Låne-Reversal, med tillhörande handlingar, hvilka,
såsom öfverlemnade till Ombudets handläggning, äro uti dess förvar.
Till Revisorerne hafva inkommit följande Besvärs- och Ansökningsmål:
1:0
Förre t. f. Öfver-Commissarien vid f. d. General-AssistanceContoret
P. J. Åhman har genom en hos Herrar Fullmäktige i behörig
tid ingifven skrift dels anfört besvär deröfver, att ehuru Åhman,
som sökt förordnande lill en i Riksgälds-Contoret ledig blifven Controlleurs-tjenst
vid Chartae-Sigillatae Hvilstämplings-Contoret, varit sina
medsökande vida öfverlägsen i tjenstår inom f. d. Assistance-Contoret
och Riksgälds-Verket, samt Kongl. Majrt, genom Utslag af den 22 Juli
i835, i Nåder tillåtit Åh man att, utan hinder af hvad den uti hans
Concurs meddelade Dom innehåller, söka att åter ingå i allmän tjenst,
derest tillfälle dertill för honom yppades, hade Herrar Fullmäktige likväl,
framför Åhman, till ifrågavarande förordnande utnämnt förre AuctionsFörvaltaren
vid f. d. General-Assistance-Contoret J. F. Gråberg,
Besvärs
och An
söknings
mål
-
i6
dels ock anhållit om Revisorernas förord till Herrar Fullmäktige att,
åtminstone från den i Juni innevarande år, måtte till Åhman, såsom
stadd i yttersta behof, genom anticipation qvartaliter utgifvas den i
stället för pension af Herrar Fullmäktige samt 1835 års Revisorer
för Åhman föreslagne underhålls-summa af Trehundrade Riksdaler
om året.
Efter tagen kännedom om hvad Herrar Fullmäktige, uti afgifvet
utlåtande, i befordringsfrågan upplyst, hafva Revisorerne icke funnit
några skäl vara anförde, som kunnat föranleda till ändring i det öfverklagade
beslutet; Och hvad den senare frågan angår, så och ehuru
Revisorerne anse den belägenhet, hvaruti denne åldrige tjensteman,
nu, såsom utan både lön och pension, sig befinner, efter att hafva
oförvitligen tillryggalagt mer än 4° 5r i f- d. General-AssistanceContorets
och Riksgälds-Contorets tjenst, vara ganska ömande och
förtjent af behjertande, hafva Revisorerne likväl, enär de icke ega rätt
att disponera någre Riksgälds-Contorets Medel, funnit sig icke kunna
bevilja Åhman ifrågavarande anhållan.
2:0 Förste Amanuensen vid Kongl. Bibliotheket A. I. Arwidsson,
som af Expeditions-Ulskottet sistl. Riksdag haft sig uppdragen
befattningen med tryckning af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
vid samma Riksdag, har, uti en till Revisorerne ingifven skrift, med
åberopadt stöd af en, uti Expeditious-Utskollets vid 1828—i83o årens
Riksdag hifallne Memorial N:o 422> intagen föreskiift derom, att den
person, hvilken hade sig uppdraget öfverinseendet öfver tryckningen
af Riksdags-handlingarne, skulle, emot det han deröfver aflemnade
behörig och godkänd redovisning, erhålla något visst penningebelopp
såsom gratification, — anhållit att enär Arwidsson, jemlikt bilagdt
Protocolls-Utdrag från Herrar Fullmäktige i Riksgälds-Contoret, afgifvit
behörigen granskad och godkänd redovisning för ofvannämnde
befattning, ehuru Herrar Fullmäktige icke bifallit hans anhållan om
en dylik gratification, Revisorerne måtte, då, i Ar wi ds sons tanka,
Rikets Ständers beslut om gratificationen vore meddeladt icke blott
för 1828 — i83o årens Riksdag, utan äfven för påföljande Riksdagar,
på sådan grund tillerkänna honom en dylik belöning, eller ock att
Revisorerne, derest de ansågo sig icke berättigade att besluta om gratificationens
tilldelande, ville öfverlemna målet, åtföljdt af tillstyrkande,
lill Siats-Utskottet vid nästkommande Riksmöte.
Sedan Revisorerne, med anledning häraf, inhemtat Herrar Fullmäktiges
yttrande, så och med afseende serdeles deruppå, att det utaf
Herrar Fullmäktige åberopade Expeditions-Utskottets af Rikets Ständer
- 11 —
vid sistl. Riksdag bifallne Memorial N:o 6, uttryckligen stadgar, alt den
Tjensteman, som fått sig uppdragen befattningen med tryckning af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, äfven borde ansvara för liquiden
af de härigenom föranledde kostnader, samt Redogörelsen derföre, allt
emot ett honom såsom vedergällning tillagdt Notarie-arfvede, samt alt
Arwidsson fördenskull, då han afgifvit ifrågavarande Redovisning, endast
fullgjort ett af de åligganden, hvarföre han åtnjutit nämnde arfvode,
hafva Revisorerne alltså ansett Amanuensen Arwidssons i dessa
afseenden gjorde framställning icke förtjena något afseende.
Då Herrar Fullmäktiges beslut och åtgärder ådagalägga, att Her- Decharge
rar Fullmäktige sökt fullgöra Rikets Ständers för Riksgälds - Contorels för Herrar
förvaltning gifne föreskifter, samt med nit och omtanka iakttaga Con- FuHrnaktitorets
rätt och fördel, få Revisorerne tillstyrka, att Herrar Fullmäktige se
måtte frikallas från all ansvarighet för deras af Revisorerne granskade
förvaltning. Stockholm den 2 December 1837.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
C. O. Palmstjerna. G. A. Stierneld. J. A. Rosenmuller.
C. F. Hammarhjelm. J. IV. von Döbeln. J. Nordenfalk,
På Högvördige Preste-Ståndets vägnar:
Chr. Stenhammar. L. P. Afzelius. N. Åstrand.
E. Bergqvist. C. jf. Heurlin. C. G. Berlin.
På Yällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
Mart. T. Morsing, Thr. C. Fr. Wcern. G. F. Ekholm.
C. P. Bergsten. A. F. Grandelius. Erik Rudberg.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
Lars Persson. Botvid Jonson. Ola Jeppsson.
Petter Jönsson. Peter Persson. Per Jonsson.
Gabr. Lagergrén
-
C
y
(Bilaga Litt. A, till Rikets Ständers, år 1357, församlade Revisorers af Stats- Banco- och Riksgälds-Verken Berättelse, angånde Riksgälds-Contoret.)
Rikets Ständers Riksgälds-Contors utbalancerade Skulder samt Tillgångar och Fordringar.
SKULDER,
löpande med Ränta:
Capital,
Riksgälds-Gontorets Obligationer till Innehafvaren med 5 Procents Ränta 1,946,650.
Dito ,, D:o „ 41 d:o 298,625.
Dito ,, D:o „ 4 d:o 5,000.
Dito „ Banken ,, 4 d:o 4,224,000.
ns Maj:t Konung Cari, XI1I:s Hemgifts-Capital med 5 d:o 100,000;
Trollhätte Slussverks-Lånet med 12 d:o 32,833.16.—
Lifränte-Lånet „ 8} d:o 3,916.32.—
Lån af Anslaget till Försvars-Verkets iståndsättande med 3 d:o 81,507.40.—
tnnestående Fond till säkerhet för Götha Canals framtida underhåll
med 5 Procents Ränta
93,926,
Dito så kallade Götha Canals Hamnbyggnads-medel med
5 Procents Ränta
2,542.
För Södertelje Canal afsatt Fond med löpande 5 Procents Ränta . . 30,000,—• —
Lappmarks Ecclesiastik-Fond med d:o 5 d:o . . . 67,184.37.2.
Praemie-Lånet af Stockholms Stads Brandförsäkrings-Verk med
Interesse.
58,918. 29. -  5,159.22. 9
107.13. —
5.035
665.40. -
1.770.35. 1
4 Procents Ränta
2,500.
6,888,685.29. 2. 71,656. 43.10.
Räntefrie Skulder, jemte sådane hvarå Ränteberåkningen uphört:
Riksgälds-Contorets förfallne Obligationer med 5 Procents Ränta, utgörande i Capital
R:dr 3,300 samt till förfallodagarne beräknad Ränta Rdr 510. 38. 1. ... 3,810.38. 1.
Dito upsagde Dito med 3 Procents Ränta, Capital R:dr 7,125,
Ränta R:dr 472. 20. 6  7,597.20. 6
Dito med 5 Procents Ränta, utfärdade till ersättning för Svenske Medborgares erkände
Fordringar hos Franska Regeringen, Capital R:dr 383. 21. 4, Ränta R.:dr
175. 47 . .  559.20. 4,
Utelöpande Vexel-Banco-Attester  . . . . . 704.12.10.
Rikets Ständers Banks Fordran för på Creditivet assignerade  13,891. — 6.
Dito D:o „ Förskott i Piastrar till Stats-Verket i och för li
quiden
med f. d. Kongl. Famillen
17,495. 2. 5.
På 1836 års Anslag till Stats-behofvens fyllande outtagne
. 545,190. — —
de vid 1828—1830 årens Riksdag beviljade Anslag till extra Stats-utgifter d:o . 10,666.32.—
För influtne Capital-afbetalningar och Räntor å Städerne Malmö och Ystads Lån till
Stall- och Casern-byggnader  | . 491.28. 6.
Förskjutne Expencer vid Justitioe-Ombudsmans och Tryckfrihets-Committéens Expeditioner
9. 19. 6.
Dito kostnader vid Rikets Ständers Hus
33. 2. 8.
Den 31 December
1836.
6,960,342
25 —
Under deposition stående Medel:
Från Wasa Ränteri utan Reversal insände  402. —
Insände Allmänna Brandförsäkrings-Verkets Medel, hvarå Ränteri-quittence icke blifvit
företedt  385.12. 4.
Skatteköpe-skilling för Recognitions- samt Kronans öfrige disponible Skogar, lefvere
rade
före 1823 års Riksdag
334.25. 4.
Innestående Lösen för Ekeskog, att användas, i mon af bchofvet, till Ekeplanteiings
hagars
anläggande  166,354.27. 9.
600,448
Enligt Rikets Ständers beslut uptages Rikets Ständers Läne-Banks Fordran R:dr 4,014,852. 16. 3.
tills vidare, inom linien.
Credit-Sedlarne och Kopparskiljemynts-Poletterne, till hvilkas inlösen en motsvarande ständig Fond
är i Banken afsatt, voro vid 1836 års slut utelöpande till en Summa af R:dr 3,777,586. 26. 3.
svarande mot B:eo ll:dr 2,518,391. 1. 6.
167,476
33
17
Summa B:eo R:dr
7,728,267
28
10
TILLGÅNGAR och FORDRINGAR:
Fastigheter:
Rikets Ständers lius efter inköpspris
Riksgälds-Contorets tillbytte egendom, f. d. Hessensteinska Huset, efter Brandförsäkrings-värdet
33.000.
60.000.
Fordringar löpande med Ränta:
Utlånadt af f. d. Skånska Hi
Capital.
agst-Praemie-Cassan emot 6 Procents Ränta 14,000. —
Dito
Lån
till
D:o
11
D:o
11
l):o
11
D:o
11
D:o
11
D:o
11
D:o
11
D:o
11
n
n
n
„ Lappmarks Ecclesiastik-Fond
Staden Malmö  .
Staden.Ystad till Casern-byggnad . .
d:o „ Hamnbyggnad
Upsala Academi till Bibliotheks-byggnad
Staden Jönköping
Kongl. Commerce-Collegiuin till Ull-Dicont-Fondens förstärkande
emot 5 Procents Ränta
Staden Norrköping
3 d:o
Staden Borås
3 d:o
D:o  . . „ 5 d:o
6
4
4
3
3
5
d:o
d:o
d;o
d:o
d:o
d:o
10,100.
20,906.32. —
17,950.
15.200
41,000.
7.200
Interesse.
798.
360.
426.32. ■
692. 36.10.
1,708.16.
386. 32.
73,700. —
165,611. 7.
91,770.14.
85,000. —
— 3,147.40.
2.
2.
934.46. 8.
Den 31 December
1836.
542,438. 5. 4. 8,455.11. 6.
Lane-Biträden:
Fordringar
utan Ränta.
Till Staden Öregrund
5,000.
Hjelmare Canal- och Sluss-Verk
490,000. —
„ Stockholms Stad till bedrifvande af en Pant-låne-inrättning 100,000. —
,, Staden Wenersborg
125,000. —
d. General-Assistance-Contoret: Återstående Lombard-Fond . . 40,868. 6.
Förskjutne kostnader för fullföljden
af Wessbergska Balance-målet
Återstående Fordran i aflidne f. d. Stads-Mäklaren Södern ans Concours
Emot säkerhet beviljad förnyelse af en förkommen Credit-Sedel . .
477. 42.
720,000. -—t
41,346. —11.
1,194.16.10.
66. 32.
9.
4.
Förskott till ersättning af Stats-Verket:
Återstoden ä det till anskaffande af Spannmål i missvextår vid 1828 —1830
årens Riksdag beviljade och derefter lyftade Creditiv 950,000. —
De på det vid 1828—1830 årejns Riksdag på Riksgälds-Conto
ret
anvisade Lilla Creditivet lyftade
Oersatt förskjuten Extra Stats-brist för år 1832 ....
Uppå Creditivet till reglerande af Armeens Accorder förskjutne
Förskjuten förmodad Stats-brist för år 1835
Uppå Creditivet till bestridande af kostnader, föranledde af
Cholera-Farsotens härjande, lyftade
Förskjutne Chartas-Sigillatse Hvitstämplings-kostnader för år 1836
Förskott till inlösen af Credit-Sedlar
Förskott till liquiderande af Räntor å Contorets Lån ....
Förskjutne Kostnader för Rikets Ständers Hus
500.000
273,023
15,782
570.000
258,066
1,871
Contors-Expencer
Kostnader för Kort-Bevillnings-stämplingen
Anslag på Allmänna Bevillningen . . . .
Kostnader för nästkommande Riksdag . . .
D:o för Tidnings-stämplingen . . .
Anslaget för en Vattenledning till Carlscrona .
Behållning på Banco-Räkningen N:o 4
R:dr 5,466,392. 47.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
1.
4.
32. —
13.10.
•2,568,743.11.3.
20,000.
3,860.
1,800.
99.15. 3.
50.
1,379,102.39. 4.
1,674.
70.22. 7.
83,333.16. —j
1,159.20. 3J
93,000
550,893
16 10
3.
Skulder, utöfver Tillgångar och Fordringar, den 31 December
1836
4,822,499
2,261,874
Summa B: c o R:dr 7,728,267
30
2811
28 ~2
Stockholm den 2 December 1837.
Carl L. v. Mentzer.
V
-
(Bilagan Litt. BJ till Rikets Ständers, år 1857, församlade Revisorers af Stats
Utdrag ur Räkenskaperne, som visa förhållandet med Riksgäld
Banco- och Riksgälds-Verken Berättelse, angående Riksgälds-Contoret.)
s-Contorets enskilda Inkomster och Utgifter, år 1835.
INKOMST.
Allmän Bevillning:
Levererad för 1832 och föregående åren
„ 1833
„ 1834 •
Y>
yy
5,584. 7-10.
29,416.40. 9.
2,245,767.28. 9.
1835 . . . .
s. å. af Testamenten
.
„ för Spelkort
54,275.29-10.
27,313.17.—
1,765. 6.—
83,354. 4.l0.9^4 |9p M 2.
Innehållen af liquiderade Interessen a Trollhätte Sluss-Verks-Lanet 950.
Summa Bevillning 2,365,072.34- 2.
Kongl. Kammar-Rättens Observations-Medel  10,594.16-11.
Skatter ätts-Medel  5,707.21
Tidnings-Stämpel-Afgift :
Levererad från Landsorterne
I,857.j25. —
Uppburen i Stockholm
8,502.il3. 6- g^g gg g
Centonal
• !• • '• 62.33. 7.
7.
Tillsammans
Men när härifrån afgå följande Gravationer och Restitutioner, nemligen:
l:o Observations-Procent till Kongl. Kammar-Rätten, efter afdijag
2:o
3:o
4:o
af 19 R:dr 38 sk. remisslage
Omkostnader för Taxeringen
Stad till
i Stockholms Stad
i Stockholms
Bevillning för år 1835
Kostnader för Tidnings-Stämplingen
år 1835
Restitution till innehafvaren af Krono-Säteriet Kjersö,
Ryttmästaren Friherre Sylvander, af under den
7 Julii 1797, såsom skattelösen för berörde egendom
i Riksgälds-Contoret deponerade 374 R:dr 44 sk. R:gs,
svarande emot Banco
2,609.
2,516.
1,299.
R:dr 2,391,797. — 9.
4.
22.
1.
6.
9.
Banco.
249.45. 4.
6,674.24. 8.
Återstår Behållning af ofvan specificerade Fonder
Lösen för Ekeskog
Capital-inbetalningar och Räntor ä utlånte Medel:
På Lån till Upsala Academie för Bibliotheks-byggnaden
D:o från Kongl. Bergs-Collegie f. d. Cassa  2,200.
D:o
D:o
D:o
IV. o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
till
f. d.
f. d. Skånska Hingst-praemii-Cassan
Kongl. Commerce-Collegium till Ull-culturens be
-
Staden Jönköping
Staden Ystad till Cassern-byggnad
Dito till Hamn-byggnad .
2,385,122
10,980
5>
af
Cap
itai
Interresse
.—
—
1,230. —
—
2,200.
—
—
223.24.
9.
16,000.
—
—
725. 9.
7.
—
—
798. —
•—
48,500.
1,885. 1.
8.
800.
—
—
400- —
—
70.
1—
—
100. 38.
5.
400.
!—
—
480. —
—
6,245.
46.
4.
5,094. 1.
8
2,585.
40.
5.
7,305.29.
11
14,084.
37.
2.
1,147.23.
5
90,886.
27.
11.
19,389.33.
5.
Från Kongl. Stats-Contoret levererade öfverskotts- och Besparings-Medel för år 1833
Rikets Ständers Bank levereradt Öfverskott å dess Grundfond vid 1833 års slut . . .
Ersättningar :
Å det vid 1828 —1830 årens Riksdag beviljade af Kongl. Stats - Contoret derefter lyftade Cre
ditiv
till Spanmåls undsättning  25,000. —
För förskjutne Chartae-Sigillatee-Hvitstämplings-kostnader år 1834
1,565. 34. 1.
Af Riksgälds-Contoret upplånadt:
Behållningen å det vid 1828—1830 årens Riksdag beviljade och å serskild Räkning afsatte
Anslag för Försvars-Verkets iståndsättande emot 3 Procents Ränta . . . 81,507.40. —
Emot Obligationer med 5 Procents Ränta
D:o
D:o
D:o
yy
yy
4 i
4
3
d:o
d:o
d:o
393,100. —
36,625. —
2,250. —
625. —
S:r
Större Utgift än ofvanstående Inkomst, till hvars betäckande uppå Creditivet i Rikets
Ständers Bank under de fyra sista månaderne af året blifvit assignerade
Summa R: d r
110,27613
205,29329
112,60412
26,565 34
514,10740
8,364,950*19
433,489
3,798,440
UTGIFT.
Utbetaldte Anslag på Allmänna Bevillningen:
Till Stats-lehöfvens fyllande.-
De vid 1834 års slut på detta Anslag innestående . .
I afräkning å 1835 års Anslag
227,200. —
1,105,293.29.
Banco.
A de vid sistledne Riksdag beviljade extra Stats - anslag för år 1835..
För Försvars-Verket till Lands och Sjös  80,000. —
Till lättade Vatten-communicationer och andra allmänna
arbeten  50,000. —
-1,332,493-29. 9.
Arliga Räntan till Hans Maja Konungen
Capital-afbetalningar och Räntor, nemligen:
På Högstsalig H. M. Konung Carl XIILs Hemgifts-Capital
„ Bankens fordran för 1808 års Krigs-kostnader . . . .
för förskott till Liquiden med f. d. Kongl.
130.000.
200.000.
1,662,493
Capital:
88,000.
D:o d:o
^ Famillen t 66,666.32.—
Lånet för Trollhätte Slussverk
Riksgälds - Contorets Lån emot Obligationer med 5 Procents
Ränta
D:o d:o med 4 d:o
Den till understöd för Södertelje Canal i Riksgälds-Contoret
innestående, med 5 Procents Ränta löpande summa,
för åren 1834 och 1835
Götha Canal Bolags uti Riksgälds-Contoret deponerade
medel emot 5 Procents Ränta
Lappmarks Ecclesiastik-Verks till Contoret öfverlemnade
Fond
Interesse:
5,000. —
176,000. — ■
3,800. •-
89,777.24. —
272.
3,000. — ■
5,382.19. 3.
3,359.11. 6.
154,666.32.— 286,591. 6. 9
Rikets Ständers Justitice-Ombudsman samt Dess och Tryckfrihets-Comitéens Expeditioner:
Aflöning 5,551. — -
Expencer „
300. —
Resekostnader  417-8. —
Förvaltnings-omkostnader för Riksgälds-Contoret:
Aflöning (Herrar Fullmäktiges Honoraria, 8,000 R:dr, inberäknade) ..... 35,715. —
Arfvoden, enligt Stat, till vederbörande uti Riksgälds-Contoret samt Vexel
Banken
och Geneval-Post-Contoret
400- —
Gratificationer  646- 32.
Nådegåfvo-medel  100. —
Ljuspenningar
. 1,599.21. 4-
Postporto  2,625.43. —
Expencer, efter afdrag af, genom influten betalning för 2:rie försålde Marmor
Spislar,
ersatte 500 R:dr
3,682.39. 1.
Betalning för granskning och anrmlering af Smärre Credit-Sedlar
1,702.15.11.
50.
Belöning för Sedel-förfalskares upptäckande
Betalning till Rikets Ständers Bank för levereradt Credit-Sedels och Stämpelpapper
4,008. —
Pensioner: enligt Staten för Riksgälds-Contoret  1,841.32.
„ D:o „ f. d. General-Assistanee-Contoiret
2,179.20.
Expectance-Löner: enligt Staten för Riksgälds-Contoret  436.32.
„ D:o „ f. d. General-Assistance-Contoret .... 6,839.46.
ersättning
fol
-
den skada Huset lidit under släckningen af vådelden i Riddarholms Kyr
Ytterligare Kostnader för 1828
57,960.
kan, blifvit med tillsammans 557 R:dr 25 sk. 4 r:st afdragne .
1830 årens Riksdag
Dito „ 1834—1835 årens D:o
Kostnader för Rikets Ständers Revisorers sammanträde
Läne-biträde till Staden Wenersborg
Återstoden af anslaget föl- anläggande af en Vattenledning till Carlskrona .
Creditiv -anslag:
Till kostnader, föranledde af Cholera-farsotens härjande
„ Ull-Discont-Fondens förstärkning, emot ersättning samt 5 Procents Ränta
„ Reglerande af A uneeus Accorder, emot framdeles ersättning  19,885. 45.
Enke-Friherrinnan Eneschölds Ränteskuld till Wadstena Krigsmanshus-Cassa ......
Extra StatS-Utgifter: I afräkning å de vid sistlidue Riksdag ännu outtagne, enligt 29, 35,
och 39 §. §. af 1830 års Reglemente å Contoret anvisade anslag
till inlösen af Credit-Sedlar
20,000. —
liquiderande af Räntor å Contorets Lån  566.12.
betäckande af så kallad Extra Stats-brist för år 1832
361,376- 29-
kostnader för Chartae-Sigillatae Hvitstämplingen
1,945- 35.
Copisten C. F. Stuart, ytterligare för fullföljden af aflidne Vär
deringsmannen
Juveleraren Wessbergs balance-mål .... 266.32.—
Förskott.
jj
n
r>
29
441,25738
6,268
Sa
-
blom Juni Månads utgång år 1835 liquiderat Skulden till Banken, för derstädes begagnadt Creditiv.
hvilken vid 1834 års slut utgjorde • ....»•
Summa R: d r
50,530
7
4
4,021
4
—
7,276
30
—
1,645
8
10
1,772
28
4
106,657
19
10
5,513
5
3
50,000
—
—
63,333
16
305,612
29
4
6,326
1
5,000
384,155
12
11
3,101,862
47
4
696,577
6
4
3,798,440
5
8
Stockholm den 2 December 1837.
Carl L. v. Mentzer.
7
t
(Bilaga Litt. C, till Rikets Ständers, år 1857, församlade Revisorers af Stats- Banco- och Riksgälds-Veiken Berättelse, angående Riksgälds-Contoret.)
Utdrag ur Räkenskaperna som visar förhållandet med Riksgälds-Contorets enskilda Inkomster och Utgifter år 1836.
inkomst.
Allmän Bevillning:
Lefvererad tor &r 1833 och föregående åren . 10,795. 25.—
„ „ 1834
30,911.39.5.
„ „ 1835
2,264,188.44.6.
„ „ 1836. . . . 72,113.34.8.
„ s. å. af Testamenten 44,842.13. 2.
„ „ „ för Spelkort . 10,949. 45.6. 127)905 45 4
Innehållen af liquiderade Interessen å Trollhätte SlussverksLänet
-
2,433,802.10. 3.
917.24.—
Summa Bevillning 2,434,719. 34. 3.
Kongl. Kammar-Rättens Observations-Medel . .
14,930.20.10.
Skatterätts-Medel
5,644. 1. 8-
Tidnings-Stämpel-afgift :
Levererad från Landsorterne
1,985.10.3.
Uppburen i Stockholm ! . . 8,302.- 5. R
Centonal
. 26,018.26. 4.
Banco.
Tillsammans R:dr 2,491,599. 45. 9.
Men när härifrån afga följande Gravationer och Restitutioner, nemligen:
l:o Anmärknings-procent till Kongl. Kammar-Rätten, efter afdrag af
R:dr 29. 21. 11. Remisslage  3,928.10. 7.
2:o Utbetaldte kostnader för Kort-stämplingen ....
3:o Kongl. Seraphimer-Ordens-Lazarettets och FrimurareBarnhusets
andelar i Kortstämpel-bevillningen
från Landsorterne för år 1834
4-0 Åter utassignerade af Wisby Ränteri såsom Bevillning
levererade Statsmedel
5.0 Fran Stockholms Läns Ränteri, såsom Bevillning för
åren 1834 och 1835, levererad lösen för Ekeskog
6:0 Omkostnader vid 1836 års Bevillnings-taxering i
Stockholms Stad
7U) Omkostnader vid Tidnings-stämplingen ..... i,u/o. oz. 1. g ggg ^ g
58.16.-
421. 4.—
1,494, a —
164.32. 7.
2,662. 45.—
1,075. 32. 7.
Återstår Behållning af ofvan specificerade Fonder
Lösen för Ekeskog
9,785. 35. 1.
hvartill kommer ofvannämnde från Stockholms Ränteri såsom Bevillning orätt
levererade belopp ......  164. 32. 7.
Capital-inbetalningar och Räntor å utlänte Medel:
Capital •
På Lån till Kongl. Commerce-Collegium till Ull-Disconts-Fonders
förstärkande  66,800.
från Kongl. Bergs-Collegii f. d. Cassa  3,000.
„ Skånska Hingstpraemie-Cassan
till Staden Ystad för Cassern-byggnad ...... 500.
„ D:o för Hamnbyggnad  400.
„ Staden Norrköping ..."  g,939! 7. 9.
„ Staden Borås  3,590.10. 8.
„ Staden Malmö  426.32
af Lappmarks Ecclesiastik-Fond  43,000.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
Interesse:
3.086.17.10.
71.12. —
798. —
711.28. 6.
786.17. 7.
5.260.16.11.
8,928.13. 4.
853.16.
2,523.44. 4.
124,656. 2. 5. 23,019.22. 6.
Af Rikets Ständers Bank levereradt Öfverskott å dess Grundfond vid 1834 års slut
Ersättningar:
Å det vid 1828- 1830 årens Riksdag beviljade, af Kongl. Stats-Contoret lyftade, Creditiv till
Spanmåls undsättning
05 qqq
För förskjutne Chartae-Sigillatoe-Hvitstämplings-kostnader 1 945, 35. 2
På Creditivet för Arme'ens Accords Amorterings-Fond  21,448 14
I afräkning å afl. Värderingsmannen Wessbergs Balance
Af Riksgälds-Contoret upplånadt:
Emot Obligationer med 4} procents ränta
„ 4 D:o
4.
34.11. 5.
D:o
262.000.
3,500.
Anm-.- Dessutom äro af 5-procents-Lånet, under år 1836, omsatte Obligationer till belopp
af
606,300.
Det hos Casseuren Westblad vid 1835 års slut innestående förskott till liquiderande af Räntor
å Contorets Lån användt för dess ändamål
S:r
Större Utgift än Inkomst3 svarande mot hvad på Creditivet i Banken under de fyra sista
manaderne af året blifvit assigneradt
, .
2,481,794
9,950
41
19
147,675 24
204,93228
48,428
265,500
566
3,158,847
13,891
Summa R:dr3,172,738
12
11
11
43
Stockholm, tryckt hos Samuel Rumstedt, 1838.
UTGIFT.
Utbetaldte Anslag pä Allmänna Bevillningen:
Till Statsbeliofvens fyllande:
De vid 1835 års slut på detta anslag innestående
I afräkning å 1836 års anslag
Återstoden af 1835 års extra Stats-anslag för Försvars-Ver
ket
till Lands och Sjös
1836 års extra Stats-anslag för Försvars-Verket till Lands
39,896. 18. 3.
600,000.
639,896. 18. 3.
30,000.
och Sjös “  110,000.
140,000.
1836 ars extra anslag till lättade Vattencommunicationer
. , och andre Allmänna arbeten  50.000.
'Arliga Räntan till Hans Maja Konungen  200,000.
Af betalningar pä Skuld-Capital samt Räntorj nemligen:
På Högstsalig H. M. Konung Carl XIII:s Hemgifts-Capital .
„ Trollhätte Slussverks-Lånet . .
„ Riksgälds-Contorets Obligationer med 5 procents ränta
» Dito Dito „ 4*. Dito . .
n Dito Dito „ 4 Dito . .
«> Dit° Dito „ 3 Dito . .
„ Rikets Ständers Banks fordran för förskott till 1808 års
Krigskostnader ......
,, Rikets Ständers Banks fordran för Förskott till liqvid med
f. d. Kongl. Famillen
„ Lappmarks Ecclesiastik-Fonden, hvarå Stats-Verket uppbär
5 procents ränta
„ Lånet af Anslaget till Försvars-Verkets iståndsättande
emot 3 procents ränta .......
,, Söder Telje Canal-Bolags innestående medel
„ Götha Canal-Bolags uti Riksgälds-Contoret deponerade medel
emot 5 procents ränta
„ Premie-Lånet af Stockholms Stads Brandförsäkrings-Verk,
emot 4 procents ränta
Capital:
Interesse:
5,000. — •
3,670. — •
112,817. 24.—
2,936. 12.
278. 24. —
12. 2. —
172,480.
289,100.
5,650.
625.
88,000.
66,666. 32. —
11,180.
5,110. 12. 1.
190. 26. 8.
461,221. 32. — 309,799. 21. 7.
Rikets Ständers Justitice-Ombudsman samt dess och T ryckfrihets-Comitécns Expeditioner:
5,472. 32. —
300.
Expencer
Resekostnader
j qJjq"
F ör val t ning s-omko st nåd er för Riksgälds-Contoret:
Aflöning (Herrar Fullmägtiges Honoraria, 8000 R:dr inberäknade) .... 31,450. —
Arfvoden, enligt Stat, till vederbörande i Riksgälds-Contoret samt Banken
och General Post-Contoret .... 400
Gratificationer  !!!!!!!!!!! ! 666! 32.
jNadegafvo-medel
Ljuspenningar .!!!!!!!! V ‘ ’ ! ! ! 1,478! 16. -
P°stP°rto  2,716. 8. -
iiXpencev  2,900. — —»■
Betalning för granskning, annullering och förbränning af smärre Cred. Sedlar l’,047. 31.
Belöning för Sedel-förfalskares och utprånglares upptäckande  650. —
Pensioner: enligt Staten för Riksgälds-Contoret 3,504.
„ D:o f. d. General-Assistance-Contoret .
2,142.
Exspectance-Löner: enligt Staten för Riksgälds-Contoret  520. —
» D:o „ f. d. General-Assistance-Contoret .... 6,461. 40.
Ytterligare i afräkning å det Staden Wennersborg anslagne Lånebiträde
8.
Banco.
1,029,896
6.
8.
Kostnaden för sistlidne Riksdag, efter afdrag af influtne 41 R:dr 7 sk
Dito „ 1828—1830 årens Riksdag
Å ter lefver erin g till Rikets Ständers Bank å förskottet på 1834 års Räntevinst
Till Kongl. Stats Contoret anordnat anslaget till reserverade pensioner åt Militaire-Enkor och Barn
Utgifter för Rikets Ständers Hus
Brandf örsäkrings-afgift för Riksgälds-Contorets Hus
30,300.
55,500.
Creditiv-anslag:
Till kostnader, föranledde af Cholera-farsotens härjande
„ Ull-Discont-Fondens förstärkande mot ersättning samt 5 procents vänta
Förskotter: å förmodad extra Statsbrist för år 1835
570,000. — —
Till omkostnader vid Chartan-Sigillatai-Hvitstämplingen år 1836
1,871. 13. 10.
„ liqviderande af räntor å Contorets lån
■ . 3,860. — —
„ kostnader vid Tidnings-stämplingen i Stockholm ! ! . . 624. 15. 5.
D:o ,. Kort-stämplingen D:o
50. — —
D:o för nästkommande Riksdag  1,674. — —
D:o „ Wessbergska Balance-målets fullföljande  145. 22. —
Till Kongl. Krigs-Collegium för inköp af Stallbyggnaden i Helsingborg
S:r
Inom Junii månads utgång år 1836 liquiderat Skulden till Banken för derstädes begagnadt Creditiv,
hvilken vid 1835 års slut utgjorde
771,021
18
11
6,772,32
41,458 39
5,646
14
40
6,981
75,000
4,228 —
3,52036
120,591
1,591
5,665
849
85,800
578,225
2,000
Summa R.:d.
Stockholm den 2 December 1857.
Carl L. v. Mentzer.
2,739,249
433,489 34
3,172,73843
RIKETS STÄNDERS
iist®
Emb et s-B er ätt else
för åren 1836 och 1837.
Nordströmska Boktryckeriet,
1 8 3 8.
Hnligt Regeringsformen och Rikets Högloft. Ständers Instruction för Deras
Justitiae-Ombudsman, öfverlemnas härmed, genomtrycket, till allmän kännedom,
en fortsatt berättelse angående förvaltningen af detta mig anförtrodda
Embete, hvilken, likasom tillförne vid flera tillfällen ägt rum,
omfattar en tidrymd af tvänne år. Under det jag, efter min förmåga,
sökt iakttaga och fullgöra de mig åliggande pligter i allmänhet, har jag,
medelst fortfarande tillsyn å Lagskipningen samt öfriga Styrelse- och Förvaltningsgrenar,
inhämtat många anmärkningsvärda förhållanden, till en
del af vigtigare beskaffenhet, de der alla, i ett eller annat afseende, påkallat
Embetets utöfning; hvartill kommit de af enskilda personer i sådana
ämnen anförda klagomål, hvilka, särdeles den sednare tiden, ökats i
samma mon, som en allmännare, i lagbundet samhälle tillbörlig, granskning
af offentliga Myndigheters förhandlingar inverkat på den individuella
öfvertygelsen och sålunda alstrat ökade tvifvelsmål om behörigheten af
deras åtgärder och beslut. Åtskilliga ibland de af mig sålunda handlagda
anmärkningsmål äro visserligen, genom de af vederbörande afgifna utlåtanden
och meddelade upplysningar, antingen på ett tillfredsställande sätt
förklarade, eller ofördröjligen till laglig rättelse anmälda; äfvensom flera
enskilda klagomål, såsom icke befogade, förfallit. De öfriga åter hafva
dels blifvit i laga ordning fullföljda, dels erfordrat den ytterligare uppmärksamhet,
omständigheterna i hvarje mål kunnat medgifva.
Den speciella redovisningen för Embetets förvaltning bör emedlertid,
för att icke åsidosätta en redan antagen och följd regel, inskränkas
till de ärenden, hvilka, under loppet af de bägge sistförflutna åren eller
derförut förekomna, nu mera blifvit slutligen afgjorda eller af första
Domstol pröfvade. Ibland dessa räknar jag flera, egentligen tillhörande
C 4 )
Lagskipningen, deri äfven yppats frågor, om Lagens och Förfatlningarnes
rätta förstånd och tillämpning i vissa fall; hvilkas utgång å högre eller
högsta ort, der en sådan pröfning redan ägt rum eller ännu återstår, torde
kunna tjena till en upplysande, ofta nödig ledning vid lika beskaffade
frågors framtida bedömande samt dermedelst undanrödja den skiljaktighet,
som eljest möjligen, oaktadt tydliga Lagstadganden, någonstädes ville
bibehållas och otillbörligen skulle störa den enhet i Lagskipningen, som
Lagens anseende och enskildes rätt lika oeftergifligt fordra.
Hos Justitiae-Ombudsmannen bade, uti en år 1829 inkommen skrift,
förre ChartseSigillataeOmbudsmannen Å. J. Kull emot då varande LandsSecreteraren
i Malmöhus Län, Lagmannen J. N. Hoffman, angifvit, att
han ifrån början afår 1821 till slutet af 1827 uppburit sigill-afgift för
alla så kallade tergal-resolutioner samt resolutioner ä Åuctions-för valtares
ansökningar om utmätning af Auctionsmedel och för bysätlnings-resolutioner,
i följd af löpande skuldebref, ehuru sådant icke vore i Expeditionstaxan
tillåtet, dels alldeles icke, dels origtigt charterat handlingar, som
bordt med stämpladt papper förses, deribland i synnerhet en nningd utländska
pass, samt utfärdat resolutioner utan åtecknad lösen; — hvilken
angifvelseskrift, jemte Lagmannen Hoffmans deröfver infordrade och afgifna
förklaring, den 20 Mars förstnämnde år blifvit remitterad till AdvocatFiscalsEmbetet
i Kongl. HofRätten öfver Skåne och Blekinge.
Tinder handläggningen af det åtal, AdvocatFiscalsEmbetet, i följd
så väl häraf, sorn af Kulls derstädes gjorda enahanda angifvelse, emot
Lagmannen Hoffman inför Kongl. HofRätten anställt, är af Kull ytterligare
anmäldt, att Lagmannen skall af Allmoge tagit lika hög lösen, som af
Ståndspersoner, der Allmogen endast bordt betala hälften så mycket, vid
städslo-möten låtit af hvarje Rusthållare, som städjat, utlaga Två R:dr
12 sk. Banko utöfver lösen för städsmåls-beviset, samt äfven i andra fall
beräknat origtig lösen och i flera uppgifna hänseenden tillskyndat Kronan
förlust medelst underlåten chartering; hvarförutan dels förre ViceKronofog
-
( 5 j
den Å. P. Klein uti en till AdvocatFiscalsEmbetet inlemnad skrift, angifvit
och med bilaggda expeditioner sökt styrka, att Lagmannen uppburit
för hög lösen för tillsammans 193 utslag, dels numera aflidne f. d. Canzlisten
i Kongl. Maj:ls Canzli A. U. Sjökrona, vid fullföljd af ett honom
rörande skuldfordringsmål, anmärkt, att, ehuru den till stöd för krafvet
åberopade handling kunnat å ett och samma ark med utslaget afskrifvas,
sådant likväl icke iakttagits, utan serskild afskrift af berörde handling
blifvit expeditionen bifogad och lösen derför utfordrad.
Sedan öfver alla dessa af AdvocatFiscalsEmbetet upptagna angifvelser
Lagmannen Hoffman, tid efter annan, blifvit hörd, och de serskildt
började åtalen vidare i ett sammanhang förekommit, samt, lill följd af
Kongl. HofRättens förordnande, undersökning för utredande af målet i flera
delar hos KämnersRätten i Malmö föregått, har AdvocatFiscalsEmbetet,
uti dess slutliga utlåtande, granskat hvarje anmärkningspunkt, och i afseende
å de flesta förmält sig icke äga fog till talan, men rörande de öfriga
åter, framställt ansvars-påstående, deröfver Lagmannen Hoffman med
förklaring inkommit; Hvarefter Kongl. HofRätten,' genom Utslag den 9
Augusti 1836, sig yttrat och med bifall till AdvocatFiscalsEmbetets utlåtande,
dels ansett ChartasSigillataeOtnbudsmannen Kulls, den 7 Jan. 1835^
gjorda anmälan, att vilja frånträda målet, icke utestänga pröfningen al
det åtal, AdvocatFiscalsEmbetet, i följd af Kulls angifvelser, redan utfört;
dels funnit Lagmannen Hoffmans anmärkningar emot Kulls och Fogdeskrifvaren
Kleins behörighet, att angifva ifrågavarande förmenta Embetsförseelser,
icke förtjena afseende; dels, under åberopande af 8 Cap. 1 och
2 §§ RättegångsBalken, Kongl. Brefvet den 12 November 1761 och 4 §
i Kongl. Taxan på Expeditionslösen den i5 Maji 1821, ogillat Lagmannens
invändningar om inskränkning af åtalet inom sista två åren från dess
början, och om hans fredande ifrån serskildt ansvar för uppburen Sigillafgift,
sedan han, för enahanda förseelse, blifvit, genom Kongl. HofRättens
Utslag den i5 October 1828, pliktfälld; och dels, med afslag å hvad Lagmannen
emot åtskilliga i målet hörda vittnen anmärkt, pröfvat dessa
vittnens berättelser vara vid laga verkan bibehållna; samt för öfrigt och
hvad hufvudsaken beträffar, förklarat, det Lagmannen, såsom icke förvunnen
till åtskilliga ibland de af Kull gjorda angifvelser, ej eller kunde
( 6 )
derföre till ansvar fällas, men deremot vore öfvertygad, att hafva, på sätt
Kull i andra delar uppgifvit, å utfärdade 25i expeditioner beräknat Sigillafgift,
å en Remissorial-Resolution utfört lösen med 36 sk., och å 8 Resolutioner
icke tecknat påskrift om lösen, eller att sådan ej bordt erläggas;
hvadan och då Lagmannens berörda förfarande vore stridande emot Expeditions-taxan,
hvilken i dessa fall bordt tjena honom till efterrättelse,
och hans ansvarighet icke finge bedömas efter i Kap. 12 § RättegångsBalken,
då serskild straffbestämmelse härför blifvit utsatt, Lagmannen,
jemlikt 2:dra och 4^de mom. i samma Stadga, fälldes att, för hvarje af
dessa 260 expeditioner, böta 20 R:dr B:co, eller tillsammans 5,200 R:dr,
en tredjedel till Kronan och två tredjedelar till angifvaren, förre Ombudsmannen
Kull, hvilkens andel likväl, efter hans medgifvande, tillädes Lagmannens
harn; och hvad angick åtalet i anledning af FogdeSkrifvaren
Kleins angifvelse, dervid Lagmannen ibland annat till last kommit, att
hafva åsidosatt behörig tillämpning af Kongl. Brefvet den i3 Mars 1 y51 ,
i så måtto, som han, vid expedierande af Utslag i Lagsökningsmål, beräknat
serskild lösen för den handling, hvarå krafvet grundades, ehuru
densamma beqvämligen kunnat i Utslaget införas, ansåge Kongl. HofRätten
honom skyldig till ansvar enligt åberopade taxa, för det han, vid 3 expeditioner,
tagit 9 sk. i lösen utöfver hvad för andra arket i Taxan vore
utsatt, uppburit obehörig lösen för 151 expeditioner, beräknat origtig lösen
för 4 Utslag, hvilka bordt lösas för 2 ark, samt i lösen för en afskrift
tagit 36, i stället för 27 sk.; för hvilka i5p expeditioner Lagmannen
likaledes dömdes att, efter 20 R:dr för hvardera, böta 3,180 R:dr, en
tredjedel till Kronan och två tredjedelar till Klein; äfvensom Lagmannen, för
det han å ett lill Canzlisten Sjökrona utlemnadt Utslag, som, jemte tillhörande
afskrift, bordt lösas såsom ett ark med 36 sk., påtecknat och
uppburit lösen med En R:dr 6 sk., fälldes till 20 R:dr böter, att fördelas,
såsom nyss nämndt är, emellan Kronan och Canzlisten Sjökronas rätts
innehafvare; Och, jemte det Lagmannen ålades att återbära den obehörigen
uppburna lösen och Sigill-afgift för de af ofvanberörda expeditioner, hvilka
Kull, Klein och Sjökrona, i egenskap af parter, utlöst, samt ersätta afbörda
vittnen för deras inställelse vid Domstolen; förordnades slutligen,
det Lagmannen, vid saknad tillgång till de honom ådömda böter, utgö
-
( 7 )
rande tillhopa Åttatusenfyrahundra Riksdaler Banco, i stället skulle, enligt'
5 Cap. 4 § StraffBalken, undergå Tjuguåtta dagars fängelse vid vatten
och bröd i Malmö Länshäckte. Dock är detta mål, i följd af Lagmannen
Hoffmans underdåniga besvär öfver HofRättens Utslag, ännu beroende på
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Uti en den 1 April i833 till Justitise-Ombudsmannen ingifven skrift,
hade åtskillige fordringsägare uti aflidne Handlanden J. Deckers vid RådstufvuRätten
i Hernösand då anliängiga Konkurssak klagat deröfver, att
detta mål, uti hvilket inställelsedagen infallit redan den 7 Februari 1831 ,
sedermera, ehuru något hinder, klaganderne veterligen, för Domstolen ej
mött, icke blifvit med slut afhulpet, samt derjemte anhållit, det RådstufvuRätten
måtte antydas, att skyndsamligen företaga berörde mål till afgörande.
Efter erhållen communication häraf, upplyste RådstufvuRätten, uti
serskilda utlåtanden af den i5 April och 10 Augusti förstnämnda år, att
skriftväxlingen i konkursmålet väl upphört den 14 Mars i83i, då tredje
uppropet förrättades, men att, i anledning af gjorda anmärkningar emot
vissa bevakade fordringar, RådstufvuRätten, genom beslut samma dag, utställt
målet, i hvad det rörde nämnda fordringar till liqvid och utredning
af gode män, att förrättas å tid och ställe, som af desse, efter kuratorernes
anmälan, utsattes, och alt, då annat liqvidations-instrument, än det,
som innefattade vidräkningen med en fordringsägare, ej blifvit ingifvet,
RådstufvuRätten, som genom nyssberörda beslut, deremot missnöje ej blifvit
anmäldt, förklarat, bland annat, det RådstufvuRätten, sedan liqvidations-instrumentet
erhållits, ville sjelfva konkurssaken till slutlig handläggning
företaga, således, intill dess liqvid angående de öfriga till sådan åtgärd
utställda fordringar ägt rum, och instrumentet deröfver till RådstufvuRätten
inkommit, vore ur tillfälle, att någon åtgärd med målet vidtaga; hvarefter,
och sedan RådstufvuRätten, uti den a5 Februari 1834- ankommet svar å
ytterligare gjord förfrågan, anmält, att dom i konkursen då ännu icke fallit,
Justitiae-Ombudsmannen, på sätt dess den 26 derpåföljde April till
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt aflåtna skrifvelse visar, enär
RådstufvuRätten, oaktadt dertill gifven anledning, icke vidtagit någon åt
-
X « )
gärd att, genom föreläggande viss tid för verkställigheten af den tillförordnade
utredningen, mildra verkningarne af Rättens den 14 Mars i83i
fattade beslut, hvaraf den följd uppkommit, att Dom i konkursen icke
fallit, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet, att för berörda preliminära beslut,
hvilket vore stridande emot g3 § KonkursLagen och följaktligen borde såsom
orätt dom anses, samt för den skada af tidsutdrägt, som Borgenärerne
deraf fått lida, ställa RådstufvuRättens Ledamöter under laga åtal inför
Kongl. HofRätten, och i sammanhang dermed yrka lämpligt föreläggande
om Konkursdomens skyndsamma utfärdande.
AdvocatFiscalsEmbetet har deruppå, uti Memorial den 3 Juli, i följd
af erhållna remissen, och då RådstufvuRättens nyssnämnda preliminärbeslut
blifvit ansedt så lagstridigt, att ansvar såsom för orätt dom skulle
påstås, till Kongl. JIofRättens pröfning hemställt, huruvida icke lämpligt
ansvar derför borde RådstufvuRälten ådömas, samt tillika för egen del,
såsom felaktigt vid RådstufvuRättens behandling af ifrågavarande konkursmål
anmärkt, att RådstufvuRälten, hvars åliggande det, enligt 85 § i samma
Lag, ovillkorligen varit, att, så fort möjligen ske kunnat, befordra målet
till afgörande, icke dess mindre, hvarken förut sjelfmant, eller med anledning
af Borgenärernes anmälda klagan, förr än i Februari månad 1834-  vidtagit någon åtgärd, att befordra verkställighet af redan den 14 Mars
1831 förordnade utredningen af de ännu på sådan åtgärd beroende fordringsanspråk
, genom hvilken underlåtenhet vållats, att konkursmålet under
denna långa tid ej kunnat till slutligt afgörande företagas; I anseende
hvartill AdvocatFiscalsEmbetet, under åberopande af i Kap. 12 § RättegångsBalken,
yrkat, det RådstufvuRättens Ledamöter måtte, för den sålunda
ådagalaggda grofva vårdslöshet vid DomareEmbetets utöfning, fällas
att böta 200 Daler S:mt med Sextiosex R:dr 32 sk. Banko. Deremot
RådstufvuRättens Ordförande och Ledamöter, uti deras häröfver å serskilda
tider afgifna förklaringar, hvaremedlertid Dom i Konkursmålet
blifvit den 22 October 1834 meddelad, sökt visa befogenheten af ofvanomförmälda
den 14 Mars 1831 fattade beslut, samt i öfrigt andragit, att
RådstufvuRätten, enligt dess Protokoll för den 24 Febr. och 5 Maj i834,
ålaggt Sysslomännen i konkursen och de förordnade Liqvidationsmännen»
att
C 9 )
att inom bestämd tid liqvidationerna förrätta, och sålunda för dess del
ingalunda skulle hafva försummat att påskynda vidräkningarnes verkställighet;
Hvarefter Kongl. HofRätten, genom i detta mål den 29 Aug. i836
meddeladt Utslag, sig utlåtit och funnit, att, då icke blifvit ifrågasatt,
det ju, i anledning af de anmärkningar, som framställts emot vissa uti
ofvanom förmälda konkurs bevakade fordringar, serskild utredning angående
fordringsanspråkens och anmärkningarnes beskaffenhet och giltighet varit
af behofvet påkallad, RådstufvuRättens beslut af den 14 Mars i83i„ hvarigenom
sådan utredning genom gode män förordnats, icke i och för sig
sjelft kunde såsom origtig dom anses och ansvar derför ej eller åläggas;
men enär RådstufvuRätten underlåtit, att dervid tillika meddela sådana
föreskrifter för utredningens skyndsamma verkställande, att öfriga Borgenärerna
icke uti deras rätt en längre tid uppehöllos, utan låtit bero på
Gode Männen i konkursen att, när de för godt funno, anmäla sig hos Utredningsmännen,
för att få liqvidationen, samt på Utredningsmännen, att
sedermera tiden derför sjelf ve bestämma, samt RådstufvuRätten vidare, då
utredningen icke kommit atl ske förr än nära tre år efter det omförmälda
beslut meddelades, och sedan klagan blifvit förd öfver dröjsmål med Konkursdomens
af kunnande, icke vidtagit någon åtgärd, för att bringa beslutet
till verkställighet, hvilket förhållande destohäldre måste RådstufvuRätten
till last föras, sora det otvifvelaktigt ålegat Rätten tillse, att obehörigt
uppehåll och skada för de öfriga Borgenärerna ej genom utredningen förorsakades;
har Kongl. Hof-Rätten, med anledning af 1 Kap. 12 § Rättegångsbalken,
pröfvat skäligt, att för denna RådstufvuRättens vårdslöshet,
hvarigenom slutliga afgörandet af ifrågavarande Konkursmål blifvit i flera
år fördröjdt, döma RådstufvuRättens Ordförande och Ledamöter, att tillsammans
böta Femtio Daler Silfvermynt, med Sexton Riksd. 3a sk. Banko.
Uti skrifvelse af den 3o April 1834 hade Rikets Ständers, för RiksgäldsContoirets
styrelse, förordnade Herrar Fullmäktige, till den åtgärd,
Justitiae-Ombudsmannen funne förhållandet påkalla, öfverlemnat en af
C 10 )
Ombudsmannen för indrifningen af Götha Kanalbolags f. d. Discontverks
fordringar, hos Herrar Fullmäktige skriftligen gjord anmälan, om fortfarande
försummelse och efterlåtenhet hos Konungens Befallningshafvande i
Skaraborgs Län, vid handläggningen af Irenne derstädes anhängiga, DiscontVerket
rörande utsöknings-ärenden;. i anledning hvaraf Justitiae-Ombudsmannen,
efLer inhämtande af Konungens Befallningshafvandes förklaring,
medelst Remiss den 17 nästpåfoljde Juli, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet
vid Kongl. Götha HofRätt, att inför Kongl. HofRätten emot vederbörande
anställa och utföra talan om ansvar för grof försumlighet i embets-utöfning
och origtighet i dertill hörande uppgifter, samt om ersättning för den
skada och förlust, som af sådan försumlighet pröfvades hafva blifvit Götha
Kanalbolags f. d. Discont-Verk beredd; och sedan, vid fullföljd af denna
talan, AdvocatFiscalsEmbetet hemställt, dels om icke, enär DiscontVerkels
Ombudsman medgifvit sig hafva undfått Konungens Befallningshafvandes
Utslag uti ett af de ifrågavarande Utsokningsmålen, och icke uppgifvit,,
alt någon olägenhet genom dröjsmålet dermed DiscontVerket tillskyndats.,
den i afseende derå gjorda anmälan borde, utan vidare uppmärksamhet,
förfalla, dels huruvida dåvarande Landshöfdingens underlåtenhet, att taga
kännedom om de bägge andra Utsöknings-ärendena, såsom ännu på utmät
nings-åtgärder
beroende, borde utan påföljd aflöpa, samt för öfrigt yrkat,
att LandsSecreteraren G. P. Möller, som i första hand beredt de uppehåll
och olägenheter för DiscontVerket, hvilka å nyo varit öfverklagade, måtte
derför fällas till böter och åläggas godtgöra den skada och förlust i afseende
på sistnämnda två Utsökningsmål, som DiscontVerket bevisligen
kunde hafva blifvit tillskyndad; öfver hvilket påstående serskilda förklaringar
af Landshöfdingen och LandsSecreteraren inkommit; har Kongl.
HofRätten, i denna sak, medelst Utslag den g Augusti i836, sig yttrat
och låtit bero vid AdvocatFiscalsEmbetets frånträdande af talan i afseende
å anmäldt dröjsmål med Utslags meddelande i det ena Lagsökningsmålet;
äfvensom Kongl. HofRätten funnit, att dåvarande Landshöfdingen, hvilken
i Juli månad 1831 tillträdt sitt Embete, icke bevisligen ådägalaggt någon
sådan efterlåtenhet i hvad anginge de långt förut anhängiga utmätningsärendena
emot Friherre A. F. Fock och Landtbrukaren A. G. Carlen, att
någon ansyarspåföljd kunde Landshöfdingen ådömas, hvarföre åtalet emot
- ( 11 )
honom komme att, utan vidare åtgärd, förfalla; Och beträffande äter f. d.
LandsSecreteraren Möller, så enär Kongl. HofRätten redan, genom Utslag
den 8 Mars i83i, dömt honom att böta 66 R:dr 32 sk. Banco, för visad
uppenbar vårdslöshet och försummelse vid de af DiscontVerkets Ombudsman
påkallade handräcknings-åtgärder emot Friherre Fock och Carlén,
med vederbörande lemnad öppen rätt, att emot LandsSecreteraren väcka
fråga om skadestånd, i fall befogenhet dertill funnes, samt den försummelse
vid behandlingen af dessa ärenden, hvilken sedermera inträffat, icke
skäligen kunde till något serskildt bötesansvar föranleda, heldst det på
Discontens Ombudsman ankommit att, genast efter det Kongl. IIofRättens
ofvannämnda Utslag föll, med anledning af den deri lemnade hänvisning,
göra sitt ersättningsanspråk emot LandsSecreteraren anhängigt; ansåge Kongl.
HofRätten någon annan ansvarighet i detta mål icke kunna LandsSecreteraren
åläggas, än att hålla Disconten skadeslös för hvad den icke redan
utfått af fordringarne hos Friherre Fock och Carlén; hvarvid dock förekomrne,
att LandsSecreteraren, enligt dess af Landshöfdingen vitsordade
och af AdvocatFiscalsEmbetet icke bestridda uppgift, numera till RiksgäldsContoret
inbetalt hela fordringen hos Friherre Fock, derom alltså vidare
fråga för folie; men som LandsSecreteraren, hvilken det egentligen ålegat
hafva tillsyn och vård öfver fortgången af utmätningsärendet mot Landtbrukaren
Carlén, dervid åsidosatt sin skyldighet i den mån, att Carlén
opåtaldt fått tillfälle förskingra större delen af det gods, som hos honom
blifvit utmätt, till gäldande af hans skuld till Disconten, pröfvade Kongl.
HofRätten rättvist ålägga LandsSecreteraren, att till Ombudsmannen för
utredningen af Götha Canalbolags f. d. Discontverk af egna medel utbetala
allt hvad, efter behörigen upprättad räkning, som borde LandsSecreteraren
tillställas, vore oguldet af Carléns skuld i kapital, ränta och utsökningskostnader;
LandsSecreteraren obetaget, att söka sitt åter af Carlén eller
af den Under-Exsecutor, som med utmätningen hos Carlén haft befattning,
i fall befogenhet dertill funnes. Öfver hvilket Utslag underdåniga besvär
af LandsSecreteraren Möller blifvit hos Kongl. Maj:t anförda, hvarå Nådig
pröfning ännu afbidas. /
f ; ia )
Stockholms Södra Förstads KämnersRätt, der undersökning år i833
förekommit, i anledning af gjord angifvelse emot minderårige gossarne
Anders Reinhold Berggren och Gustaf Adolf Söderberg, att de skola den
3i Maj berörde år föröfvat inbrottsstöld hos Polisuppsyningsmannen Peter
Olof Paulsson, hade i detta mål, medelst Utslag den i5 nästderpåföljde
Juli, sig utlåtit och ansett gossen Berggren,, enligt frivillig bekännelse, förvunnen
att, uppmanad af gossen Söderberg, hafva, efter sönderslående af
en ruta, beredt sig ingång genom ett fönster till Paulssons rum och der
begått stölden, samt hvad åter beträffar Söderberg, som inför Rätten nekat
till all kännedom om samma stöld, likaledes funnit honom, medelst trenne
afbörda vittnens utsago, om hans otvungna bekännelse, det han åsett stöldens
föröfvande, samt de flera i öfrigt under ransakningen inlupna omständigheter,
öfvertygad, att hafva varit i samma råd och gerning med
Berggren, delaktig, och derför böra, enligt 61 Kap. i § Missgern.Balken,
sta lika ansvar med honom; i följd hvaraf KämnersRätten, under åberopande
af 5o Kap. i § samma Balk, dömt Berggren och Söderberg, såsom
minderårige, alt uti deras föräldrars närvaro med ris agas; hvarefter Berggren
och Söderberg, hvilka ålades att, derest de egde något arf eller annan
tillgång-,, ersätta: målsäganderna värdet af de dem frånstulna, men ej
tillrättaskaffade persedlar,, konimo,, såsom vanartige,.att till ÖfverStåthållareEmbetet
för Polisärender öfverlemnas;
Jemte det gossen Berggrens moder, Sjömanshustrun Anna Berggren,,
hos Kongl. S\ea HofRätt anfört besvär öfver KämnersRättens berörde Utslag
i lnad det hennes son angick, samt begärt åtals anställande emot
KämnersRätten, för dess förfarande i detta mål, hade hustru Berggren
äfven, uti en till Justitiae-Ombudsmannen inlemnad skrift, klagat öfver berörda
Ltslag, med anhållan om hans biträde, att vinna en sådan upprättelse,
som hennes och barnets lidande påkallade; hvarefter och sedan Justitiae-Ombudsmannen,
som i anledning af klagoskriften inhämtat KämnersRättens
förklaring, genom Remiss den 12. Augusti i833, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet
vid Kongl. HofRätten, att emot KämnersRättens
Ordförande och Ledamöter i laglig ordning föra talan 0111 ansvar och ersättning,
för det de fällt orätt dorn: angående Söderberg och Berggren,
Kongl. HofRätten, dels genom Utslag, den 20 December förrnärunda år,,
( »3 )
af orsak att, enligt hvad KämnersRätten hos Kongl. HofRätten tillkännagifvit,
tvänne för stöld tilltalade qvinnor, Catharina Margaretha Björkström
och Anna Catharina Björlund, angående hvilka ransakning inför KämnersRälten
då fortgått, innehaft åtskillige af de vid ifrågavarande tillfälle från
Paulsson stulna persedlar, undanröjt KämnersRättens öfverklagade Utslag,
så vidt det gossen Berggren rörde, och återförvisat denna del af målet till
KämnersRätten, för att densamma åter upptaga och, i sammanhang med
åtalet emot Björkström och Björlund, pröfva och afgöra, dels ock, efter
det sådant föregått och hustru Berggren likaledes hos Kongl. HofRätten
öfverklagat KämnersRättens ytterligare, den 27 Febr. i834 gifna, beslut,
hvarmedelst KämnersRätten ånyo ansett gossen Berggren, hvilken då mera
förnekat all brottslighet,, sådant oaktadt förvunnen, att hafva föröfvat omförmälda
stöld,, samt derföre dömt honom, såsom minderårig, att med ris
agas, genom Utslag den i3 derpåföljde October, ehuru åtskillige besvärande
omständigheter emot Berggren förekommit, likväl förklarat honom,
såsom icke lagligen förvunnen, att hafva meranämnde tjufnadsbrott föröfvat
eller varit derutinnan delaktig, icke kunna till ansvar fällas.
AdvocatFiscalsEmbetet, som ansett sig böra uppskjuta med handläggning
af ofvanomförmälda, utaf Justitiae-Ombudsmannen förordnade, åtal,
intill dess målet angående gossen Berggren blifvit slutligen afdömdt, har
derefter, uti Memorial den 6 Juli i835, emot KämnersRätten anmärkt,
att, då Berggrens vid första undersökningen aflagda, ofullständiga bekännelse
om angifna brottet, en gång inför Rätten återkallad, icke blifvit med
några omständigheter styrkt samt följaktligen ej bordt, emot 17 Kap. 36 §
Rättegångs-Balken, antagas för full bevisning emot honom, såsom icke till
laga ålder kommen, KämnersRätten saknat laga skäl, att, i det skick, deri
målet var den i5 Juli i833, anse Berggren om stölden förvunnen och såsom
sådan döma honom till ansvar skyldig; och att detta äfven vore
händelsen i ännu högre grad i afseende å gossen Söderberg, hvilken inför
KämnersRätten städse nekat, det han ens afvetat den hos Paulsson föröfvade
stöld, och, då icke något enda lagligt bevis till Söderbergs öfvertygande
derom förekommit, sålunda, i följd af det öfver honom meddelade,
enligt ÅdvocatFiscalsEmbetets åsigt, helt och hållet lagstridiga Utslag,
som vunnit laga kraft, blifvit straffad för ett brott, hvartill han ej lagligen
X >4 )
varit förvunnen, och derigenom utstått ett oförtjent lidande, derför ersättning
borde komma i fråga; Öfver hvilket anmärknings-memorial KämnersRätten
afgifvit förklaring och deri, hufvudsakligen åberopande den i målet
hållna ransakning, sökt vederlägga hvad anmärkt blifvit; hvaremot AdvocatFiscalsEmbetet
uti slutligt Memorial af den 19 Februari i836 anfört,
-alt förklaringens innehåll ej förmått rubba AdvocatFiscalsEmbelets redan
-tillkännagifna öfvertygelse, det KämnersRätten saknat laga skäl att, i det
skick, deri målet sig befann den i5 Juli i833, anse gossarne Berggren
och Söderberg till det emot dem angifna brott förvunne: att likväl, med
•afseende å de omständigheter som hos KämnersRätten, i synnerhet vid
den sednare undersökningen, förekommit emot gossen Berggren, hvilka
■ehuru de icke voro af den beskaffenhet, att Berggren på grund deraf lag-enligt
kunnat fällas åt saken, likväl besvärade honom, till Kongl. HofRätten
hemställdes, huruvida, vid sådant förhållande, ansvar kunde ådöma*
•KämnersRättens Ledamöter för KämnersRättens den 15 Juli 1833 angående
gossen Berggren meddelade Utslag, eller någon upprättelse komma i fråga
för det lidande, som hustru Berggren förmenat hafva henne och hennes
son, genom KämnersRättens förfarande i målet, vederfarits; men att AdvocatFiscalsEmbetet,
med fullföljd af anmärkningen mot KämnersRättens
beslut, så vidt det angick gossen Söderberg, ansett sig icke kunna undgå,
att å Embetets vägnar påstå, det KämnersRättens Ledamöter, som i beslutet
deltagit, mätte, med stöd af 1 Kap. 12 § Rättegångs-Ralken, dömas
att gemensamt böta 100 Daler Silfvermynt med 33 R:dr 16 sk. Banko,
-samt, i händelse gossen Söderberg eller bans moder, vid muntligt förhör,
som AdvocatFiscalsEmbetet anhållit måtte med dem anställas, skulle göra
anspråk på någon ersättning för det Söderberg, i följd af det ifrågavarande
Utslaget, öfvergångna lidande, förpliglas utgifva en sådan ersättning, efter
Kongl. HofRättens pröfning.
Sedan KämnersRätten äfven i anledning af detta Memorial sig yttrat,
och AdvocatFiscalsEmbetet till Kongl. HofRätten ingifvit en af hustru
Berggren till Kongl. Maj:ts JustitiasCanzlersEmbete inlemnad och till ÅdvocatFiscalsEmbetet
remitterad skrift, innefattande påstående, att i ett för
allt erhålla 3oo R:dr Banko, såsom ersättning för det henne och hennes
son tillskyndade lidande, dels gossen Söderbergs moder, Enkan Chri
-
C l5 )
stina Söderberg, jemväl ägt tillfälle att, vid' muntligt förhör, yrka ersättning'
för hennes sons lidande, hvilken ersättning af henne sedermera uppgifven
till 200 R:dr Banko, blifvit af KämnersRättens Ordförande och en bland
dess Ledamöter bestridd, med lillkännagifvande att en annan Ledamot,
som i KämnersRättens beslut deltagit, med’ döden afgått; bar Kongb HofRätten,
, medelst Utslag den a3 Juni 183^, jemte förklarande att frågan
om ansvar och i sammanhang dermed framställda ersältnings-påståenden
korarae att förfalla, så vidt de rörde den af KämnersRättens Ledamöter,
som, på sätt nämndt är, aflidit, deremot hvad angick Rättens öfrige Ledamöter,
sig utlåtit, att enär vid undersökningen inför KämnersRätten
flera besvärande omständigheter emot gossen Berggren förekommit, och
han i följd deraf, genom Kongl. HofRättens ofvanomförmälda Utslag den
13 Oct. 1834, förklarats ej kunna åt saken fällas, funne Kongl. HofRätten,
i likhet med AdvocatFiscalens derom gjorda hemställan, det något ansvar
eller ersättning i anledning af KämnersRättens den i5 Juli 1833 angående
gossen Berggren fällde Utslag, hvarå verkställighet ej följt, icke kunde
KämnersRättens Ledamöter ådömas; men emedan gossen Söderberg inför
KämnersRätten enständigt förnekat sig hafva föröfvat eller afvetat ifrågavarande
stöld, samt de honom, uti KämnersRättens Utslag, till last förda
omständigheter och hvad ransaknings-protocollerne i öfrigt innehöllo,ej innefattade
något laga bevis derom, att Söderberg varit i stölden delaktig;
ty oell då KämnersRätten icke desto mindre ansett Söderberg om så beskaffad
brottslighet förvunnen, samt derför dömt honom, såsom minderårig,
att med ris agas, hvilken bestraffning lian äfven- undergått, funne
Kongl. HofRätten, enär berörde, emot Lag stridande beslut icke kunde
anses annorlunda än såsom af oförstånd tillkommet, derför i förmågo af
1 Kap. 12 § RättegångsBalken och med bifall till AdvocatFiscalens framställda
påslående, skäligt fälla Rättens Ordförande och den af Ledamöterne,
som med honom i beslutet tagit del, att gemensamt böla Tjugutvå
Riksdaler 10 sk. 8 r.st. Banko; och vidkommande Enkan Söderbergs på-*-  stående, att hennes son kunde tilläggas 200 R:dr, såsom ersättning för det
lidande honom, genom KämnersRättens förfarande i målet, skall tillskyndats;
så enär Enkan Söderberg hvarken på sätt 31 Kap. 1 § ofvannämnda
Balk föreskrefve, ingifvit förteckning å de kostnader, hon för honom kim—
( 16 )
de hafva i målet fått vidkännas, eller styrkt, att, enligt hvad hon föreburit,
sonen till sin helsa något mehn vederfarits, blefve Enkan Söderbergs
omförmälda påstående utan afseende lemnadt.
Efter hvad i min förra Embetsberättelse (pag. 52 och följande) omförmäles,
hade af mig åtal inför Kongl. Götha HofRätt blifvit förordnadt
emot Konungens Befallningshafvande i Skaraborgs Län, för lagstridig behandling
af ett mål, angående val till Riksdagsfullmäktig af Bondeståndet
inom Åse, Wiste, Kållands och Barne bärader.
Sedan, under fortgången af detta mål hos Kongl. HofRätten, Landsliöfdinge-Embetet
i nämnde Län afgifvit förklaring öfver AdvocatFiscalsEmbetets
anmärknings-memorial, hvaruti alla de af mig emot Konungens
Befallningshafvande anmärkta omständigheter blifvit upptagna, samt AdvocatFiscalsEmbetet,
uti dess slutliga yttrande, andragit, att enär de
ämnen, som utgjorde föremål för åtalet, egentligen anginge dåvarande
LandsSecreteraren och dess embetsbefattning, han ensam borde vidkännas
följderna deraf, och att, då han icke aktat nödigt leda i bevis någon enda
af de omständigheter, som till urskuldande af åtalade förfarandet blifvit
anmälda, eller i öfrigt gittat sig nöjaktigt förklara, och honom således
borde till last läggas allt hvad förut är vordet anmärkt såsom lagstridigt
och obehörigt, AdvocatFiscalsEmbetst yrkade, att lian derför måtte ådömas
det ansvar, Kongl. HofRätten, likmätigt grunderna i i Kap. 12 § Rättegångs-Balken,
kunde pröfva rättvist bestämma; så har, efter det LandsSecreteraren
af detta påstående erhållit del, men, oaktadt serskilda förelägganden,
icke inkommit med förklaring, Kongl. HofRätten, medelst Utslag
den 21 Juli sistlidna år, sig utlåtit: att emedan i 19 § af Riksdags-Ordningen
vore föreskrifvet, att, då besvär öfver Riksdagsmannaval anföras,
Konungens Befallningshafvande skall genast infordra vederbörandes förklaring
inom den för hvarje ort brukliga och möjligen kortaste tid, och, efter
förklaringens inliändigande, genast eller sist inom nästa dags utgång meddela
sitt utslag i målet, samt att besvär deröfver, ställda till Kongl. Maj:t,
för
( ll )
för att i Dess Högsta Domstol skyndsamt föredragas och afgöras, böra,
inom åtta dagar efter erhållen del af Utslaget, inlemnas till Konungens
Befallningshafvande, som åligger att sådana besvär, jemte egen och vederbörandes,
af honom, med den skyndsamhet som föreskrifven är, infordrade
förklaringar, med den efter deras inliändigande först afgående post öfversända;
men LandshöfdingeEmbetet dels underlåtit, att öfver ExpeditionsKronofogden
von Zweigbergks besvär höra den lill Riksdagsfullmäktig valde
Gästgifvaren Ekbom, hvars rätt egentligen var i fråga, och sålunda vållat
målets återförvisning från Kongl. Maj:t, dels utan laglig anledning och
tvärt emot innehållet af Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag, enligt hvilket målet,
så snart Ekboms förklaring den 14 Juli inkommit, bordt å nyo afgöras,
dermed fördröjt mera än tvänne månader, eller till den 24 September,
dels, sedan Ekboms besvär öfver sistnämnda Utslag blifvit aflemnade den
16 October, visat så ringa nit för skyndsamhets iakttagande, att vederbörandes
förklaringar och erforderliga communicationsbevis, enligt LandshöfdingeEmbetets
uppgift, icke blifvit fullständigt samlade förr, än den
4 Febr. i835, och dels, i stället att med den derefter först afgående post
insända handlingarne till Kongl. Maj;t, sådant fördröjt till den 5 påföljde
Mars; ty och som de af LandshöfdingeEmbetet till försvar uppgifna omständigheter
voro till en del obestyrkta och i öfrigt af den beskaffenhet,
att de ej förtjenade afseende eller vederläggning, pröfvade Kongl. HofRätten,
jemlikt grunderna i 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, rättvist döma
LandsSecreteraren och LandsKamereraren, för deras anmärkta, mot allmän
Rättegångsordning, ofvannämnda Grundlagsstadgande och Kongl. Maj:ts Nådiga
återförvisningsutslag stridande förfaranden, att böta, LandsSecreteraren,
å hvars vårdnad ärendets skyndsamma gång egentligen legat, Femtio
Riksdaler, och LandsKamereraren, som i de lagstridiga besluten deltagit,
Tjugufem Riksdaler.
Vid granskning af de ifrån allmänna häcktena i Östergöthlands Län
inkomna fånglistor, hade jag anmärkt, att förra Spinnhushjonet Helena
3
( *» )
Petersson, dömd för stöld att undergå högsta kroppsplikt, och sedan Juli
månad i833 qvarhållen i Norrköpings stads häckte, emedan bestraffningen,
i anseende till.hennes hafvande tillstånd, ej kunnat verkställas, derifrån,
efter det hon den i5 November samma år framfödt harn, är vorden införpassad
och afsänd till länshäcklet, enligt Konungens Befallningshafvandes
den ii Januari 1834 till Magistraten i Norrköping aflåtna skrifvelse,
och att verkställigheten af straffet sedermera ytterligare uppskjutits till
och med Juni månad endast af den åberopade anledning, att hon framfödt
harn; I anseende hvartill och då af stadgandet i 3 Kap. 6 § StraffBalken,
att med kroppsplikt, ådömd häcktad qvinna, som vore hafvande, må uppskjutas
sex veckor efter det hon födt häfver, otvifvelaktigt syntes följa, att
uppskof längre tid än den sålunda bestämda, så vida ej fortfarande sjuklighet
dertill föranledde, icke borde äga rum, jag, i skrifvelse den 4 November,
anmodade Konungens Befallningshafvande i Länet, att meddela
underrättelse dels om innehållet af dess ofvannämnda till Magistraten
i Norrköping aflåtna skrifvelse, dels huruvida tilläfventyrs sjukdom eller
annat hinder, än det åberopade, vållat anmärkta dröjsmålet med Helena
Peterssons bestraffning, dels ock om och när densamma sedermera piil
verkställighet kommit; till svar hvarå Konungens Befallningshafvande, under
den ia i samma månad, med öfverlemnande af dess nyssberörde
skrifvelse, derigenom Konungens Befallningshafvande, som icke funnit skäligt
antaga det af en person gjorda anbud, att Helena Peterssons barn till
vård och uppfostran emottaga, förständigat Magistraten, att låta till länshäektet
införa henne och barnet, för att der afbida den tid, då straffet å
modren kunde verkställas, tillika anförde: att Konungens Befallningshafvande
icke af stadgandet i 3 Kap. 6 § Straff-Balken, utan af Kongl. Förordningen
den 10 April iffio, ansett det vara en otvifvelaktig följd, att
straff, af beskaffenhet som det ifrågavarande, ej finge å qvinna verkställas
förr, än ett år fölflutit ifrån det hon framfödt barn, som intill dess lefde
och hon fortfor att vid eget bröst lifnära; att Konungens Befallningshafvande,
innan straffet blifvit verkstäldt, icke ägt rättighet försätta Helena
Petersson på fri fot, i synnerhet som hon under tiden icke kunnat förskaffa
sig laga försvar, eller sitt barn omvårdnad, hvarom Konungens Befallningshafvande,
innan hennes förflyttning till länshäcktet, fast utan framgång,
(' J9 )
sökt foga anstalt; alt, vid sådant förhållande, hennes fängelsetid så mycket
mindre blifvit förlängd, som hon i allt fall, såsom försvarslös, måst förblifva
i häckte eller försändas till allmän arbetsinrättning; och att Provincial-Läkaren,
derom tillspord, förklarat Helena Petersson icke, ulan fara
för barnet, hafva kunnat till straffet befordras, hvilket förhållande, enligt
Läkarens betyg, då ännu fortfore, men dock förmodades inom några veckor
böra upphöra.
Af de sedermera inkomna fånglistor inhämtades ock, att Helena Petersson
den 3 derpåföljde December börjat och den 3o i samma månad
slutat det henne ådömda kroppsstraff af Tjuguåtta dagars fängelse vid
vatten och bröd, samt den i Januari i83o blifvit afförd till INoriköping,
för att till kyrkoplicktens undergående befordras; hvarjemte Konungens Befallningshafvande,
på ytterligare gjord förfrågan, upplyste, att Helena Petersson,
återkommen till länshäcktet, den 8 i nyssnämnde månad blifvit
lösgifven, med pass till anskaffande af laga försvar inom fjorton dagar,
sedan någon utväg dertill inom häcktet icke kunnat för henne beredas.
I anledning af hvad sålunda inlupit och da, efter min tanke, Lagens
stadgande i 3 Kap. 6 § StraffBalken innefattade ett allmänt gällande
bud, när fråga vore om häcktad person, hvaremot den af Konungens Befallningshafvande
åberopade Kongl. Förordningen den io April 1810 handlade
om mildring i straffet för lägrad qvinna, och hade afseende endast å
lägersmålsbrott, för hvilket, tredje eller fjerde gången föröfvadt, de i Lag
stadgade böters förvandling till kroppsplikt ej finge ske förr, än ett år
förflutit, ifrån det qvinnan framfödt barn, så vida det lefde och af henne
sjelf närdes; — då denna, för ett ringare brott speciella, föifaltnings tillämpning
i andra mål, om den ock utan anmärkning finge göras, när den
sakfällda lemnades på fri fot, likväl destomindre syntes böra äga rum,
när hon vöre häcklad, som den stöde i uppenbar strid emot Lagens förrnämnde
allmänna bud, hvilket otvifvelaktigt afsell att förekomma den
sakfälldas lidande genom uppskof med bestraffningens verkställighet längre
tid under fortfarande häckte —— ett lidande, ofta större än sjelfva bestraffningen;
— då, till förekommande deraf, det vore genom serskilda
författningar åt Konungens Befallningshafvande uppdraget, att föranstalta
( a0 )
om vårdande af Larn, hvars moder skulle kroppsstraff undergå; äfvensom
i öfverensstämmelse dermed Kongl. Förordningen den 29 Juni i833, angående
försvarslösa personer, uti 20 § stadgade, huru förfaras borde, örn
sadan person hade minderårigt barn att vårda, och hindrades af omsorg
för det, vid bristande tillgång å andra näringsmedel, att förskaffa sig årstjenst,
eller ock skulle till arbetsanstalt eller corrections-inrättning afföras;
och då, efter hvad i förevarande mål sig visat, Helena Petersson blifvit,
genast efter utstånden bestraffning, jemlikt 7 § af nyssåberopade Kongl.
Förordning, lösgifven, med Konungens Befallningshafvandes pass, alt söka
tjenst eller laga försvar, hvaraf måste anses följa, att hon ej bordt i
bäcktet qvarhållas blott för denna orsaks skull, utan, med enahanda villkor,
lagligen kunnat ställas på fri fot redan i Februari månad i834, så
vida bestraffningen kommit till verkställighet i den ordning, 3 Kap. 6 §
StraflBalken föreskrifver, sedan derförinnan, med tillbörligt begagnande af
laga medel och utvägar, vården om hennes späda barn blifvit annorledes
ombesörjd; ansåg jag mig pligtig att, med uppmärksamhet å ett förhållande,
hvarigenom Helena Petersson nära ett års tid i häckte qvarsetat, ehuru
lagligt skäl dertill saknats, pakalla den vidare behandling af frågan, som
,var nödig, ej mindre för att bereda ersättning åt den enskilda för dess
lidande genom ett långvarigt häckte, och åt Staten för kostnaden lill den
häcktades underhall, än ock pa det att hädanefter måtte iakttagas, hvad
Lag och Författningar i detta ämne stadgade; hvarföre, genom skrifvelse
den 26 Juni i835, AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Götha HofRätt anmodades,
att derstädes emot Konungens Befallningshafvande, fördess anmärkta
förfarande, anställa den talan, hvartill lag och sakens beskaffenhet kunde
föranleda.
Sedan, uti serskildt inkomna förklaringar öfver det åtal, AdvocatFiscalsEmbetet,
enligt sålunda angifna grunder, emot Konungens Befallningshafvande
utfört, icke allenast LandsSecreteraren upprepat och sökt
närmare utveckla, hvad Konungens Befallningshafvande, till stöd för befogenheten
att i detta mål, på sätt som skett, tillämpa Kongl. Förordningen
den 10 April 1810, förut åberopat, med förmälan derjemte, att enahanda
tillämpning i alla lika beskaffade fall skulle hafva blifvit af Konungens
Befallningshafvande iakttagen, utan äfven då varande Landshöfdingen, för
( 21 )
sin del, i LandsSecreterarens andragande instämt; samt AdvocatFiscalsEmbetet,
efter erhållen del af dessa förklaringar, tillika med en, likmätigt
Kongl- HofRättens förordnande, ifrån Helena Petersson, då mera i annat
Län häcktad, insänd skrift, deruti hon anmält sig vara nöjd medTvåR:dr
Banco i skadestånd och upprättelse för det lidande, henne i ofvanberörde
måtto öfvergått, vidare fullföljt åtalet och afgifvit slutpåstående, deröfver,
enär Landshöfdingen under tiden aflidit, endast LandsSecreteraren kunnat
sig förklara; har Kongl. HofRätten, genom Utslag den i5 Juli i836, sig
utlåtit: att alldenstund det allmänna stadgande, som innefattades uti 3
Kap. 6 § StraffBalken, alt med hafvande qvinna ådömdt kroppsstraff finge
uppskjutas sex veckor efter det hon föd t häfver, ingalunda borde anses
upphäfvet eller förändradt genom Kongl. Förordningen den 10 April 1810,
som, angående mildring i straffet för lägrad qvinna, ej kunde lämpas till
andra, än de deruti bestämdt antydda händelser, destohäldre som, vid en
motsatt tydning kunde inträffa, att en för annat brott till kroppsstraff
dömd qvinna skulle, utan att andra skäl eller omständigheter dertill föranledde,
qvarhållas i häckte en längre tid sedan hon, efter fosters framfödande,
återvunnit tillräckliga krafter, att utan fara kunna den henne
ådömda bestraffningen undergå, hvarigenom henne bereddes ett af Lagstiftaren
icke åsyftadt lidande och försvårande af straffet, medelst fängelsetidens
förlängning, och för Staten uppkomme en tillökad och eljest onödig
kostnad för hennes underhåll i häcktet, funne Kongl. HofRätten skäligt,
såsom i allmänhet origtig och lagstridig, förklara den tillämpning af förrberörde
Kongl. Förordning, som Konungens Befallningshafvande anmält sig
hafva iakttagit i alla de fall, då qvinna, som bordt undergå fängelse vid
vatten och bröd, medfört barn under ett års ålder; men sorn åtal i anledning
af ett slikt förfarande icke blifvit anstäldt för annan händelse, äu
den som inträffat med Helena Petersson, samt derom förekomme, att hon,
enligt behörig Läkares i vederbörlig ordning afgifna intygande, ännu den
11 November 183-4 ^cke kunnat undergå den henne ådömda bestraffning
af Tjuguåtla dagars fängelse vid vatten och bröd, i anseende till hennes
fortfarande behof att vid eget bröst nära sitt sjukliga och svaga, den i5
November året förut framfödda barn; och någon omständighet ej blifvit
förebragt, som skäligen kunde förringa trovärdigheten af Konungens Be
-
( 23 )
fallningshafvandes uppgift, det försök blifvit anställda, men fruktlösa aflupit,
att för barnet erhålla annan vård ån modrens, under den tid denna
bordt sitt straff undergå; alltså och då Landshöfdingen aflidit innan han
fått slutligen i målet sig förklara, hvaraf följde, att utlåtande i hvad åtalet
honom angått ej tarfvades; pröfvade Kongl. HofRätten, vid det sålunda
upplysta förhållande, rättvist, att LandsSecreteraren från den å honom i
detta mål yrkade ansvars- och ersättnings-skyldighet frikänna.
Yid detta Kongl. HofRättens Utslag, ehuru sednare delen deraf synes
motsäga den förra, utan att giltiga anledningar dertill finnas angifna, har
jag dock låtit bero, enär hufvudfrågan, eller den om behörig tillämpning
af 3 Kap. 6 § StraffBalken, blifvit lagenligt pröfvad och afgjord, samt
hvarken den sakfälldas lidande, efter hennes egen uppskattning deraf, eller
Kongl. Maj:ts och Kronans utgift för hennes och barnets underhåll en
längre tid, såsom jemförlig med kostnaden för den serskilda vård, hvilken
eljest bordt för barnet beredas, skäligen påkallat målets vidare fullföljd.
Ett lika beskaffadt anmärkningsmål, som det näst ofvan omförmälda,
är äfven väckt emot en Domstol. Höks HäradsRätt, som medelst Utslag
den 5 Juli i836, dömt hustru Kerstin Jönsdotter i Renneslöf, att, för
det hon olofligen, ute å marken, mjölkat annans ko, straffas med 5 par
ris och stå vid Tingsdörren en timma med mjölkkäril i handen, hade
nemligen derjemte, af den anledning, att Kerstin Jönsdotters jmgsta barn
då var endast nio månader gammalt, förordnat, att, vid straffets verkställighet,
föreskriften i Kongl. Förordningen den io April 1810 borde
iakttagas, och att emedlertid Kerstin Jönsdotter, som förklarade sig nöjd
med Utslaget, skulle i häckte förvaras; hvarföre hon, samma dag till länsfängelset
i Halmstad insänd, der qvarhållits intill dess Konungens Befallningshafvande
den 25 Augusti, då lion redan upphört att vid eget bröst
lifnära sitt barn, beordrat vederbörande Kronofogde, att om bestraffningens
fullbordan föranstalta, och hon, i sådant afseende, den 3 September, är
Tordén från häcktet afförd.
I följd af min, den 8 Maj sistlidna år, till AdvocatFiscalsEmbetet
i Kongl. Götha HofRätt aflåtna skrifvelse, hvarigenom, på enahanda grun
-
( 23 )
der,, som i förra anmärkningsmålet åberopades, bemälde Embete erhållit
uppdrag att, till beifran och framtida rättelse af HäradsRättens ofvannämnda
, emot 3 Kap. 6 § StraffBalken stridande, föreskrift om uppskof
med verkställigheten af dess Utslag, i laga ordning tilltala Häradshöfdingen,
såsom för beslutet ansvarig, är fördenskull ett sådant åtal af AdvocatFiscalsEmbetet
anstäldt och af Häradshöfdingen med svar bemött, dervid
han väl medgifvit, att misstag i anmärkta omständigheten ägt rum, men
tillika anfört åtskilligt om nyttan och nödvändiglieteu af HäradsRättens
åtgärd, hvilken, efter Häradshöfdingens förmenande, lämpligast kunnat
vara af Exsecutorns pröfning beroende. Och har Kongl. HofRätten, medelst
dess häröfver den 22 Januari innevarande år gifna Utslag, sig yttrat
och, i likhet med hvad af mig anmärkt blifvit, förklarat, det HäradsRätten
icke rätteligen förfarit, då den förordnat, att, vid verkställigheten
af det Kerstin Jönsdotter ådömda ofvannämnda straff, föreskriften i Kongl.
Förordningen den 10 April 1810 borde iakttagas och Kerstin Jönsdotter
emedlertid i häckte förvaras; hvarför Kongl. HofRätten, med erinran till
Häradshöfdingen, såsom HäradsRättens Ordförande, om det misstag, som
vid ofvanåberopade Kongl. Förordnings tillämpning i berörde afseende
inträffat, tillika, på sätt AdvocatFiscalsEmbetet påstått, förpligtat Häradshöfdingen,
ej allenast att med Nio R:dr 8 sk. Banko ersätta Kongl. Maj:t
och Kronan kostnaden för Kerstin Jönsdotters och hennes barns underhåll
i häcktet, utan äfven att godtgöra Kerstin Jönsdotter för hennes lidande.-  med Tio R:dr samma mynt.
Efter det hos Konungens JustitiseCanzlersEmbete, Drängen Sven:
Kjellström klagat deröfver, att, i följd af en för Wermdö Skeppslags Hösteting
år 1833 af Häradshöfdingen utfärdad saköreslängd, deri Kjellström
obehörigen var antecknad, såsom sakfälld till böter eller deremot svarande
kroppsplikt, Kjellström, som saknat tillgång till böterna, blifvit under
fängsligt förvar till Konungens Befallningshafvande i Länet införd, för att
kroppsplickten undergå; men JuslitiaeGanzlersEmbetet lemnat detta klagomål
utan afseende; hade Kjellström, uti en till mig ingifven skrift, anmält
-
( A )
enahanda klagan, med anhållan, att Häradshöfdingen, för dess anmärkta
förfarande, måtte ställas under tilltal, och Kjellströms anspråk på ersättning
och upprättelse, för det honom tillfogade lidande, dervid äfven till
pröfning förekomma. I anledning häraf och då, likmätigt io § uti den
för JustitiaeOmbudsmannen fastställda Instruction, jag ansåg mig icke böra
vägra klaganden det lagliga biträde, han begärt och omständigheterna syntes
fordra, blefvo handlingarne i delta mål den 22 Jan. i835 remitterade till
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt, med anmodan, att emot
Häradshöfdingen, för dess öfverklagade Embetsåtgärd, anställa den talan,
hvartill Lag och sakens beskaffenhet kunde föranleda.
Enligt erhållna- remissen, har AdvocatFiscalsEmbetet i laga ordning
utfört målet och afgifvit slutpåstående, deröfver Häradshöfdingen blifvit
börd; hvarefter Kongl. HofRätten, vid målets pröfning, medelst Utslag den
10 Febr. i836, sig utlåtit, att emedan, efter det Skeppai’en Johan Nyström,
genom Wermdö Skeppslags TingsRätts den 4 October i833 gifna
Utslag uti ett mål emellan Drängen Kjellström och Nyström, angående
ärerörig beskyllning, blifvit för ett oqvädinsord fälld att böta tjugufyra
skillingar Banco, Häradshöfdingen låtit sig till last komma, att hafva utfärdat
origtig saköreslängd för samma års Hösteting i så måtto, som Kjellström,
istället för Nyström, derå blifvit uppförd att plickta nämnde belopp,
eller att, i brist af tillgång dertill, undergå fyra dagars fängelse vid vatten
och bröd, hvarigenom händt, att Kjellström, hvilken berörde böter icke
erlagt, är vorden, för undergående af fängelsestraffet vid vatten och bröd,
genom vederbörande Kronobetjenings försorg, till Stockholm inforslad och
hos Konungens Befallningshafvande inställd; ty och då den origtighet, som
sålunda befunnits uti den af Häradshöfdingen, å Embetets vägnar, underskrifna
saköreslängden, den han låtit till vederbörande utlemna, innefattade
ett af vårdslöshet tillkommet fel i HäradshöfdingeEmbetets utöfning,
funne HofRätten, i förmågo af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, skäligt döma
Häradshöfdingen, att derför böta 3o Daler Silfvermynt med Tio R:dr B:co,
samt förpligta honom, att författa en med Skeppslags TingsRättens Utslag
öfverensstämmande saköreslängd, och densamma vederbörande tillställa;
men hvad åter angick AdvocatFiscalsEmbetets yrkande, det Häradshöfdingen
måtte
( =5 )
måtte förpligtas godtgöra Kjellström de i saköreslängden honom origtigt
påförda böter, 24 sk., samt ersätta hans i målet förorsakade tidspillan
med 5 R:dr; så enär, enligt hvad Häradshöfdingen upplyst, Kjellström
icke utgifvit ifrågakomna bötesbelopp, och i afseende å Kronobetjeningens
befattning med detta ärende förekom me, att Länsmannen, den der, såsom
Kjellströms ombud, väckt åtalet emot Nyström, måste bafva afvetat, att
denne sistnämnde, men icke Kjellström, för omförmälda förseelse blifvit
till böter fälld, hvadan ock Länsmannen varit i tillfälle att inse, det missskrifning
af namn i saköreslängden ägt rum, deraf han hos Domhafvanden
kunnat äska rättelse, utan att den felaktiga saköreslängden för verkställighet
till fjerdingsmannen utlemna, samt emot denne sistnämnde åter vore
anmärkt, att han, utan att begära upplysning derom, huruvida Kjellström, '
som bestridt sig vara den i målet sakfällde, verkligen blifvit till det i
saköreslängden upptagna ansvar dömd, äfvensom att han, utan någon, undersökning,
huruvida Kjellström till böterne, ägde tillgång, honom för
undergående af motsvarande kroppsstraff till LandsCanzliet inforslat; funne
Kongl. HofRätten, med afseende å hvad sålunda förekommit, det icke
kunna åläggas Häradshöfdingen, att någon ersättning till Kjellström för
lidande och tidspillan utgifva, utan blefvo handlingarne i målet öfverlemnade
till Konungens Befallningshafvande, som, jemlikt 10 Kap. 27 § sista
mom. RättegångsBalken ägde att, efter vederbörandes börande, angående
den ersättning och upprättelse, hvartill Kjellström, med anledning af
Kronobetjeningens förfarande, kunde anses berättigad, meddela utlåtande.
Uti häröfver hos Kongl. Maj:t anförda underdåniga besvär är väl af
AdvocatFiscalsEmbetet fullföljdt påstående, dels om högre bötes-ansvar å
Häradshöfdingen, än honom blifvit ådömdt, dels om hans förpligtande, att
till Kjellström gifva ersättning; men Kongl. Maj:t har, på sätt Dess Högsta
Domstol beslutat, genom Utslag den 20 Februari innevarande år, ej funnit
skäl att i Kongl. HofRättens öfverklagade Utslag göra ändring.
För öfrigt och hvad angår den, genom Kongl. HofRättens Utslag,
till Konungens Befallningshafvande hänskjutna fråga; är den underrättelse
inhämtad, att Drängen Kjellström och Länsmannen varit till förhör derstädes
inkallade, hvarvid, enär Kjellström förklarat sig icke hafva några
4
( ^ )
ersättnings- eller ansvars-påståenden, att emot Länsmannen framställa,
annat ansvar för den sistnämnde ej eller följt, än att lian erhållit skarp
varning för det, med eller utan illvillig afsigt,, felaktiga förfarande, han i
detta mål skulle hafva ådagalagt.
Sedan, vid genomseende af 1833 års fånglistor, anmärkt blifvit, att
i Alingsås Kronohäckte, enligt KämnersRättens i Borås åberopade Utslag
af den October samma år, Pigan Christina Ahlström, för olofligt tillgrepp
af varor, värderade till Fyra R:dr 24 sk.,, undergått Tolf dagars
fängelse vid vatten och bröd, men KämnersRättens berörde Utslag, ifrån
Rätten infordradt och insändt, befunnits innehålla för Ahlström stadgad
straffbestämmelse af åtta dagars dylikt fängelse; hade Magistraten i Alingsås,
under hvars inseende kronohäektet derstädes är stäldt, i följd af föreläggande
att utreda, af hvilken orsak Ahlström undergått den högre bestraffningen
, uppgifvit, att densamma blifvit verkställd i enlighet med det
Magistraten tillhandakomna exemplar af KämnersRättens Utslag, som, derefter
likaledes infordradt, bekräftat en sådan uppgift; vid hvilket förhållande
vidare anmärkning i afseende å Magistratens åtgärd icke ägt rum,
men det deremot syntes KämnersRätten i Borås till last stanna, att den,
jemlikt dess ifrågavarande, till verkställighet insända Utslag, dömt Christina
Ahlström att, för första resan stöld, till ofvannämnda värde l\ R:dr 24 sk.
Banco, vid bristande tillgång till böter, undergå fängelse vid vatten och
bröd i tolf dagar, i stället för åtta dagar, hvartill rätteligen, vid jemförelse
emellan 4° Kap- 1 § Missgerningsbalken och 5 Kap. 4 § Straffbalken,
kroppsplickten för Ahlströms brott skolat bestämmas; hvarföre och då äfven
anmärkningsvärdt förekommit, att det sedermera ifrån KämnersRätten infordrade,
af dess Ordförande extraderade Utslag innehållit lagenlig straffbestämmelse,
och således i vigtigaste del varit skiljaktigt ifrån det förstnämnda,
detta mål blifvit, genom den 28 Augusti 1835 aflåten skrifvelse,
remitteradt till AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Götha HofRätt, för att
emot KämnersRätten och dess Ordförande, angående de sålunda anmärkta
förhållanden, anställa den talan, hvartill omständigheterna, lagligen kunde
föranleda
-
( 27 )
Efter först »fgifvet anmärknings-memorial, deröfver KämnersRättens
Ordförande och Ledamöter sig förklarat, har AdvocatFiscalsEmbetet slutligen,
med frånträdande af vidare talan emot de sistnämnde, enär det
icke borde sättas i tvifvelsmål, att, på sätt i förklaringen uppgifvits, KämnersRätten
affattat och afsagt beslut af det innehåll, ConceptDomboken utvisade,
nemligen att den sakfällda skulle, vid bristande tillgång till ådömda
böterna, afstraffas med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, fullföljt
atalet endast emot Rättens Ordförande och påstått, att han, genom hvilkens
erkända vårdslöshet, att till Exsecutorn utgifva en med Rättens Beslut
icke öfverensstämmande expedition, inträffat, att Pigan Ahlström undergått
svårare bestraffning än vederbordt, derför måtte dömas till penningebot
och förpliktas ersätta Kongl. Maj:t och Kronan kostnaden för hennes lindel
lia 11 i häcktet under fyra dagar, samt gifva skälig upprättelse för hennes
lidande, i fall hon derå skulle göra anspråk. Hvaröfver, sedan KämnersRättens
Ordförande med ytterligare förklaring inkommit och Pigan Ahlström
jemväl blifvit hörd, Kongl. IdofRätten, medelst Utslag den 20 Juli
i836, sig yttrat och låtit bero vid AdvocatFiscalsEmbetets frånträdande
af atalet emot Kämnärerne, samt, med bifall lill bemälde Embetes påstående
mot KämnersRättens Ordförande, likmätigt 1 Kap. 12 § RättegångsBalken,
dömt honom att, för anmärkta förseelsen, böta Tretton R:dr 16 sk.
och ersätta Kongl. Majrt och Kronan 24 sk. Banco, utgörande, enligt infordrad
uppgift, kostnaden för Ahlströms underhåll fyra dagar i häcktet;
men då Ahlström afsagt sig anspråk på upprättelse och ersättning för
sitt lidande, har HofRätten ansett utlåtande derom icke behöfvas.
Af infordrade handlingar uti ett annat af KämnersRätten i Borås
afgjordt mål hade jag erfarit, huruledes bemälde Rätt, genom Utslag den
27 Januari i835, dömt Skräddarelärlingen Anders Larsson att, jemlikt 3
Kap. 6 § och 21 Kap. 8 § MissgerningsBalken och Kongl. Kungörelsen den
24 Augusti 1813, böla, för sabbatsbrott 3 R;dr 16 sk., för gatubuller
1 R:dr iG sk. och för fylleri 3 R;dr 16 sk., samt enligt Magistratens Kun
4*
-
( ^ )
görelse, för vistande ute under förbuden tid, plickta 3 R:dr 16 sk., tillsammans
ii R:dr 32 sk. Banco, men, i brist af tillgång till dessa böter,
straffas med sexton dagars fängelse vid vatten och bröd; hvaremot KämnersRättens
saköreslängd för samma år visat, som skulle den Anders
Larsson ådömda kroppsplickt hafva utgjort icke blott nyssnämnda straff,
utan äfven åtta dagars enkelt häckte; och hade, enligt i vanlig ordning
meddeladt utdrag af saköreslängden, Anders Larsson omförmälda bägge
straff undergått.
I anseende till den emellan dessa handlingar förefunna skiljaktighet,
och då, ehvad det i Utslaget eller saköreslängden utsatta förvandlingsstraff
öfverensstämde med KämnersRättens i målet fattade beslut, detsamma
varit origtigt och emot Lag stridande, enär rätteligen blott de efter Missgernings-Balken
och 1813 års Kongl. Förordning Anders Larsson ådömda
böter, tillsammans 8 R:dr 16 sk. Banco, skolat umgällas med fängelse vid
vatten och bröd, enligt den i 5 Kap. 4§ StraffBalken stadgade beräkningsgrund,
bestämdt till åtta dagar, men den, för öfverträdelse af Magistratens
åberopade kungörelse, honom ålagda vitesbot, bordt, likmätigt loKap. i §
UtsökningsBalken och Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, serskildt
till åtta dagars enkelt fängelse förvandlas, hvaraf följde, att den sakfällde,
som utstått bestraffning i likhet med saköreslängdens innehåll, fått vidkännas
det svårare straffet dubbelt emot hvad Lag bjuder; är äfven detta
mål, genom skrifvelse den 5 April i836, öfverlemnadt till AdvocatFisculsEmbetet
i Kongl. Götha HofRätt, med anmodan, att i laga ordning åtala
det emot KämnersRätten anmärkta, både lagstridiga och vårdslösa förfarande,
samt tillika bereda vederbörande ersättning för derigenom vållad
skada och onödig kostnad.
Öfver AdvocatFiscalsEmbetets, af sådan anledning, emot KämnersRättens
Ordförande och Ledamöter väckta talan hafva de blifvit hörde
och dervid erkänt anmärkta förseelserna, såsom af förhastande tillkomna;
hvarefter och sedan ofvanbemälde Anders Larsson ägt tillfälle att göra
anspråk på ersättning för det honom öfvergångna lidande, AdvocatFiscalsEmbetet
vidare utfört målet och påstått laga ansvar å KämnersRättens
Ordförande och Ledamöter, hvilka, i deröfver afgifven förklaring, åberopat
hvad de förut andragit; Och har Kongl. HofRätten, genom Utslag den 24
( 29 )
Februari sistlidna år, sig utlåtit, att, då, jemlikt 5 Kap. 4 § StraffBalken
samt 11 och 8 punkterna i Kongl. Förklaringen den 2 3 Mars 1807, Anders
Larsson, vid saknad tillgång till ofvannämnda böter, bordt, på sätt anmärkt
blifvit, för de honom för sabbatsbrott, gatubuller och fylleri ådömda
8 R:dr 16 sk. böter, undergå åtta dagars fängelse vid vatten och bröd,
samt för de, enligt Magistratens kungörelse, ålagde 3 R:dr 16 sk., ytterligare
hållas åtta dagar i fängelse, och Anders Larsson således, genom
KämnersRättens förfarande, blifvit straffad med åtta dagars fängelse vid
vatten och bröd utöfver hvad Lag bestämde, Kongl. HofRätten, i förmågo
af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken och med bifall till AdvocatFiscalsEmbetets
påstående, pröfvade rättvist döma KämnersRättens Ordförande och
Ledamöter att, för anmärkta förseelserna, böta, Ordföranden i3R:dr 16 sk.
och Ledamöterna hvardera 3 R:dr 16 sk., samt att derförutan gemensamt
ersätta Kongl. Maj:t och Kronan, för Anders Larssons underhåll åtta dagar
längre än vederbordt, med 1 R:dr, och godtgöra honom, för hans lidande,
med i sådant afseende fordrade 8 R:dr, allt Banco.
I anledning af det anmärkta förhållande, att, till verkställighet af
ett ifrån Kullings HäradsRätt, under den 1 December 1834» utfärdadt
Utslag, förre Artilleristen Anders Ericsson Ryd, för första gången stöld till
värde af 3 R:dr 24 sk. Banco, i saknad af bötestillgång, undergått tolf
dagars fängelse vid vatten och bröd, /nen ett annat sedermera inkommet
exemplar af samma Utslag innehållit, att laga bestraffning af åtta dagars
dylikt fängelse skulle vara den sakfällde ådömd; hade Häradshöfdingen,
under hvilkens ordförande HäradsRältens berörde Utslag blifvit afsagdt och
expedieradt, i häröfver äskad och insänd förklaring, andragit, att den af
honom sednast utgifna expedition vore enlig med HäradsRättens fattade
beslut, men den förra orätt af- eller utskrifven, ett fel, hvars tillkomst
genom slurf vid utskriften än tydligare, vid jemnförelse med det tillförne
renoverade, till Kongl. Götha HofRätt insända exemplar af HäradsRättens
Dombok, skulle ådagaläggas.
Utan att vilja ifrågasätta Häradshöfdingens uppgift om förelupet skriffel
uti det genast efter målets förehafvande expedierade Utslag, så vida
C 3o )
denna uppgift icke motsades af det till Kongl. HofRätten insända Domboksexemplar,
har jag, som ansett detta förhållande icke inverka på anmärkningen
dervid, att den sakfällde, till följd af ett från Domaren ut fördäck
Utslag, lidit svårare straff för sitt brott, än Lag bestämde, derför och på
de flera skäl, hvilka uti min till AdvocatFiscalsEmbetet vid Kongl. HofRätten,
den i6 December i835, aflåtna skrifvelse åberopas, uppdragit åt
bemälde Embete, att emot Häradshöfdingen, för det sålunda meddelade
oriktiga Domslutet, anställa den talan., hvartill .anmärkningens beskaffenhet
laglikmäligt kunde föranleda.
Yid utförande af en sådan talan är af AdvocatFiscalsEmbetet anmärkt,
att, ehuru det till Kongl. HofRätten insända exemplar af HäradsRättens
Dombok utvisade, det sistnämnda Rätt, genom dess ifrågavarande
Utslag, rätteligen dömt Anders Ryd att, för stöld af 3 R:dr 24 sk., böta
10 R:dr 24 sk., eller, vid bristande tillgång dertill, straffas med åtta dagars
fängelse vid vatten och bröd, det likväl läge Häradshöfdingen till
last, att hafva i det till Exsecutorn utlemnade exemplar af samma Utslag
infört, att Ryd skulle undergå sådant fängelse i tolf dagar; hvadan och då
denna miss-skrifning beredt den påföljd, att elen sakfällde kommit att vidkännas
svårare bestraffning än vederbordt, AdvocatFiscalsEmbetet yrkat,
att Häradshöfdingen måtte, för slik förseelse, åläggas det ansvar, som, med
föranledande af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, pröfvades lämpligt, samt
förpligtas ersätta Kongl. Maj:t och Kronan kostnaden för Ryds underhåll
fyra dagar i häcktet. Och sedan Häradshöfdingen häröfver blifvit hörd
samt dervid åberopat innehållet af sin redan afgifna förklaring, har Kongl.
HofRätten, genom Utslag den i5 Augusti i836, sig yttrat och, likmätigt
nyssnämnda Lagrum, dömt Häradshöfdingen, att, för anmärkta förseelsen,
böta Sexton R:dr 3a sk. Banco samt med 24 sk. godtgöra hvad till fyra
dagars underhåll åt den sakfällde åtgått; hvaremot, då han, uti ingifven
bevittnad skrift, afsagt sig upprättelse eller ersättning för hvad honom
vederfarits, Kongl. HofRätten ansett utlåtande derom icke erfordras.
( 3t )
Öfver den af insända handlingar föranledda anmärkning emot
KådstufvuRätten i Säther, att, enligt dess saköreslängd för år 1834, dräll-,
gen Anders Andersson från Wålängarne, vid bristande tillgång till 34 R:dr
Banco, för första resan stöld ådömda böter, blifvit straffad med tjugufyra
dagars fängelse vid valten och bröd, ehuru RådstufvuRättens angående bemälde
person den g Juni samma år meddelade Utslag innehållit, det
honom alagda kroppsplikten rätteligen är vorden staJgad till tolf dagars
dylikt fängelse; hade RådstufvuRätten och dess Ordförande inkommit med
allordrad förklaring, och deri förmält, att målet blifvit afgjordt på sätt
Utslaget visade, men att Borgmästaren, såsom Magistratens Ordförande,
ensam ombesörjt Utslagets verkställighet, i hvilken åtgärd anmärkta förseelsen
ägt rum, och hvartill således icke RådstufvuRätten kunnat anses
vållande; hvarjemte Borgmästaren för egen del andragit, att, vid utskrifningen
af ifrågavarande utdrag ur saköreslängden , hvarest den Anders
Andersson ådömda bötessumma, men icke dess förvandling vid bristande
tillgång, varit införd, misstag uti det tillägg, som skulle- göras af förvandlingsstraffet,
enligt Utslaget, förelupit, men att den sakfällde icke deröfver
klagat, eller af den hårdare bestraffningen skulle hafva rönt ringaste olägenhet.
Och enär sålunda utredt blifvit, att RådstufvuRätten, hvars Utslag
angående Anders Andersson befunnits på Lag grundadt, ej deltagit i den
vidare åtgärd, derå hans bestraffning följt, utan Borgmästarens erkända
förseelse , att, uti meddelade utdraget ur Rättens saköreslängd, hafva utsatt
kroppsstraffet för Anders Andersson till det emot tjufvaböternas belopp
svarande af tjugufyra dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för
tolf dagars slikt fängelse, sorn, efter stöldens värde, rätteligen varit honom
ådömdt, vållat hans obehöriga lidande, medelst undergånget dubbelt svårare
straff än vederbordt; och denna förseelse, hvilken icke finge lemnäs
utan beifran, ehuru den sakfällde ej fört klagan, ingalunda förringades,
men fast mera försvårades genom hvad Borgmästaren i afgifna förklaringen
andragit, ådagaläggande, att han vid tillfället hvarken rådfrågat Domstolens
Utslag, eller eljest lemnat någon uppmärksamhet åt beskaffenheten
af sjelfva målet, har jag, medelst skrifvelse den 12 Januari i836, anmodat
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt, att laga åtal emot
Borgmästaren anställa.
( 32 )
Sedan hos Kongl. HofRätten AdvocatFiscalsEmbetet utfört detta åtal
och dervid yrkat, att Borgmästaren, för det af honom begångna Embetsfel,
måtte dömas att böta med penningar, derjemte gälda skälig ersättning
till den sakfällde, för bans otillbörliga lidande, och godtgöra Kongl. Maj:t
och Kronan kostnaden för bans underhåll längre tid än vederbordt, samt
Borgmästaren, uti häröfver afgifven förklaring, för anförda orsaker, anhållit
om nedsättning i de å honom yrkade böter, och tillika företedt ett
af Anders Andersson meddeladt bevis, af innehåll, alt han, för det honom
öfvergångna lidande, blifvit fullkomligen ersatt och förnöjd; har Kongl.
HofRätten, genom Utslag den 22 derpåföljde Juni, sig utlåtit: att emedan,
efter det drängen Anders Andersson från Wålängarne blifvit af RådstufvuRätten
i Säther, genom Utslag den 9 Juni i834, dömd att, för första
resan stöld, till värde af 11 R:dr 16 sk. Banco, jemte undergående af
uppenbar kyrkoplickt, böta 34 R:dr nämnde mynt, eller, vid bristande
tillgång till dessa böter, straffas med tolf dagars fängelse vid vatten och
bröd, Borgmästaren låtit sig till last komma, att hafva utfärdat origtig
saköreslängd, i så måtto, som, uti det af honom meddelade och förpassningen
åtföljande utdrag af nämnde längd, kroppsstraffet för Anders Andersson
blifvit utsatt till tjugufyra dagars fängelse vid vatten och bröd, i
stället för tolf dagars slikt fängelse, som, efter stöldens värde, rätteligen
varit af RådstufvuRätten honom ådömdt; ty och då den origtighet, som
sålunda inträffat uti det af Borgmästaren underskrifna och lill vederbörande,
för verkställighet, utlemnade utdrag af saköreslängden, innefattade
ett af vårdslöshet tillkommet fel i Embetets utöfning, hvarigenom drängen
Anders Andersson, som saknat tillgång till gäldande af böterna, kommit
att undergå fängelse vid vatten och bröd tolf dagar utöfver hvad, efter
Lag, å hans förbrytelse följa bordt, funne Kongl. HofRätten, i förmågo af
1 Kap. 12 § RättegångsBalken och Kongl. Brefvet den ii Decemb. 1766,
skäligt döma Borgmästaren, att derför böta Etthundra Daler Silfvermynt,
med Trettiotre R:dr 16 sk. Banko, samt förpligta honom, att ersätta Kongl.
Maj:t och Kronan, för den under tolf dagars fängelse, längre än vederbordt,
åt Anders Andersson bekostade fångförtäring; men enär, på sätt ofvan
blifvit nämndt, Anders Andersson förklarat sig icke äska någon vidare ersättning
-
{ 33 )
sättning för det oförtjenta lidande, han, genom Borgmästarens origtiga förfarande,
fått vidkännas, ansåge Kongl. HofRätten något yttrande öfver AdvocatFiscalsEmbetets
framställda påstående, om skyldighet för Borgmästaren
att sådan ersättning utgifva, icke erfordras.
Som, efter hvad anmärkt blifvit, KämnersRätten i Lund, genom beslut
den 18 November 1834> dömt Timmermästaren Pehr Lindgren, vid
saknad tillgång till de af KämnersRätten den 3o derförutgångna Juni honom,
för fjerde resan fylleri, ålagda böter, r3 R:dr 16 sk., att i stället
straffas med sexton dagars fängelse vid vatten och bröd, hvilken bestraffning
han jemväl undergått; men, enligt de i 5 Kap. 4 § SlraffBalken
tydligt stadgade grunder, nämnda bötessumma, såsom icke öfverstigande
fyratio daler silfvermynt, rätteligen bordt förvandlas till allenast tolf dagars
fängelse af förr sagde beskaffenhet; hade jag, uti skrifvelse den 4
December i835, anmodat AdvokatFiscalsEmbetet i Kongl. HofRätten öfver
Skåne och Blekinge, att emot KämnersRätten, för dess felaktiga domslut,
anställa den talan, hvartill Lag och sakens beskaffenhet kunde föranleda.
Kongl. HofRätten, inför hvilken serskilda åtal af AdvocatFiscalsEmbetet
blifvit utförda emot ofvanbemälde KämnersRätt, dels angående ifrågaställa
bötesförvandling, och dels i afseende å KämnersRättens åtgärder
och beslut i tvänne äldre mål, har slutligen till afgörande företagit dessa
åtal i ett sammanhang, öch, medelst Utslag den 7 Juli sistlidna år, jemte
yttrande öfver hvad i nyssberörda äldre mål är vordet anmärkt, dömt
KämnersRättens Ordförande samt tvänne Ledamöter, hvilka i förvandlingsbeslutet
af den 18 Nov. 1834 deltagit, att, jemlikt 1 Kap. 12 § Rättegång^-  Balken, för berörde felaktiga beslut, derigenom Lindgrens fängelsestraff
blifvit under fyra dagar obehörigen förlängdl, böta, Ordföranden Sex R:dr
3a sk. samt Kämnärerne Tre R:dr 16 -sk. Baneo hvardera, och dessutom
gemensamt, eller den af dem som ägde tillgång, återgälda Kongl. Maj:t
och Kronan den kostnad af åtta skillingar, som uppkommit genom Lindgrens
omförmälda qvarhållande i häckte; hvaremot frågan om ersättning
5
C H )
till Lindgren, för det honom obehörigen tillskyndade lidande., ansetts förfalla,
, sedan, han då mera med. döden afgått.
Enligt Listers HäradsRätts den 14 Maj 1835 gifna Utslag, hade
Pigan Sissa Mattisdotter i Håkanstorp blifvit dömd att, såsom saknande
tillgång till de henne för enkelt hor ådömda böter, i3 R:dr 16 sk. Banco,
undergå sexton dagars fängelse vid vatten och bröd, ehuru nämnda bötesbelopp
rätteligen, likmätigt de i 5 Kap. 4 § StrafFBalken stadgade förvandlingsgrunder,
skolat med tolf dagars sådant fängelse aftjenas; i anseende hvartill
och då den af HäradsRätten, Sissa Mattisdotter ådömda svårare bestraffning
gått i verkställighet, hvarigenom otillbörligt lidande henne tillskyndats,
jag, uti skrifvelse den a5 Februari i836, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet
i Kongl. HofRätten öfver Skåne och Blekinge, att, för HäradsRättens i anmärkta
omständighet lagstridiga domslut, anställa talan emot den vid tillfället
serskildt förordnade Domhafvanden; och sedan AdvocatFiscalsEmbetet
„ sorn jemväl ifrån Konungens JustitiaaCanzlersEmbete erhållit remiss i
detta mål, inför bemälde K. HofRätt i laga ordning fullföljt en sådan talan,
samt tillförordnade Domhafvanden deröfver blifvit hörd, har Kongl.
HofRätten, genom Utslag den 20 September sistnämnda år, sig utlåtit och,
med tillämpning af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, fällt tillf. Domhafvanden,
, att, för det af honom i ofvanberörde måtto begångna lagskipningsfel,
böta Sex R:dr 3a sk., samt derjemte förpligtat honom, att med femton
skill. 6 runst. ersätta Kongl. Maj:t och Kronan, för Sissa Mattsdotters utspisning
med bröd under fyra dagar; hvarförutan Sissa Mattisdotter lemnats
rättighet, att väcka serskild fråga om ersättning för henne öfvergånget
lidande, om hon dertill funne sig befogad.
I följd af min den 29 Mars 1836 till AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl.
Götha HofRätt aflåtna skrifvelse, innefattande anmärkning dervid, att
Björkekinds HäradsRätt, som å 1834 ^rs Hösteting dömt LifGrenadieren
P. Hygrell, att för åverkan böta 3 R:dr samt utgifva ett vite af 16 R:dr
Sa sk., oriktigt förvandlat förstnämnda belopp till åtta dagars fängelse vid
( 35 )
vatten och bröd, i stället för fyra dagars dylikt fängelse, som rätteligen,
enligt 5 Kap. 4 § StraffBalken, bordt stadgas, hvilken svårare kroppsplikt,
jemte honom, för vitesboten, ålagd bestraffning af tre veckors fängelse,
sedermera gått i verkställighet; har tillförordnade Domhafvanden i
HäradsRätten, såsom ansvarig för detta origtiga beslut, derför blifvit af
AdvocatFiscalsEmbetet tilltalad inför Kongl. HofRätten, som, genom Utslag
den 19 Januari sistlidna år, med åberopande af grunderna i 1 Kap. 12 §
RättegångsBalken, fällt honom, att, förden anmärkta och erkända förseelsen,
böla Sexton R:dr 32 sk., samt icke allenast godtgöra Kongl. Maj:t och
Kronan koslnaden, för Hygrells qvarhållande i häckte fyra dagar, med
23 sk. 4 r:at., utan äfven ersätta hans lidande med Tre R:dr, allt Banco.
Af Hardemo HäradsRätt hade, genom Utslag den 5 Mars i835,
Torparen Jan Hansson Björk från Hanberga ägor, för första resan hustjufnad
till värde af 4 ^:(ir Banco och annan stöld till belopp af 11
R:dr, blifvit, uuder åberopande af /yo Kap. 1 § och 42 Kap. 1 § MissgerningsBalken,
Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, Kongl. Brefvet
den 20 December och 5 Kap. 4 § StraffBalken, dömd att böta
hustjufnadens sexdubbla och öfriga stöldens tredubbla värde, med tillsammans
57 R:dr eller, vid saknad tillgång till dessa böter, i stället straffas
med tjuguåtta dagars fängelse vid vatten och bröd; hvilken bestraffning,
jemte den honom äfven ålagda uppenbara kyrkoplickt, gått i verkställighet.
Yid granskning af detta mål syntes mig uppenbart, att, då stöldernas
sammanlagda värde utgjort i5 R:dr, hvaraf 4 R:dr hustjufnad, som ligger
i tveböte, HäradsRätten, så vida den följt ordalydelsen i års KongL
Bref, kunnat ålägga den sakfällde kroppstraff af nitton par spö, motsvarande
ett penningebelopp af 57 daler silfyermynt, hvartill äfven hustjufnadens
dubbla och öfriga stöldens enkla värde uppgått; och att således,
om i stället den lindrigare straffarten af fängelse vid vatten och bröd
velat ådömas, bestraffningen bordt stanna vid sexton dagars dylikt fängelse,
hvartill, vid jemförelse emellan de i 5 Kap. 1 och 4 §§ StraffBalken
beskrifna grmnder, spöstraffet, likasom nyssnämnda penningebelopp, skolat
förvandlas. 5 *
( -36 J
I anledning af lläradsRättens berörde Utslag, hvarmedelst högsta
Eroppsplickt blifvit för ifrågavarande brott stadgad, bar jag derföre, uti en
till Häradshöfdingen, söm fattat detta beslut, aflåten skrifvelse, anmärkt,
att bemälde Rätt, hvilken syntes hafva beräknat serskilda straff för hustjufnaden
och för öfriga stölden, med fördubbling i det för den förra,
dervid förfarit i strid mot de åberopade Lagens rum och Kongl. Författningar.
Enligt xi punkten i Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807,
jemförd med Kongl. Brefvet den 26 Maji 1827, kungjord t genom Kongl.
Svea HofRätts den 12 Junii samma år utfärdade univei-sal, skulle, enär
böter för serskilda brott på en gång till kroppstraff förvandlas, böterna
eller de belopp, hvilka dervid i vissa fall tagas i beräkning, sammanläggas
och straffet derefter, xnen icke serskildt för hvarje del, bestämmas,
hvilket fastmera borde iakttagas, då, såsom bär inträffade, brott af enahanda
slag, ehuru till en del. qvalificeradt, vore i fråga. I afseende å
hustjufnad, sorn, likmätigt 42 Kap. 1 § MissgerningsBalken, ligger i tveböte
mot annan stöld, innehölle 1787 års Kongl. Bref, att det för enkel stöld
belöpande straff af spö eller ris skulle fördubblas; men då samma förvandlingsgrund
för straff med fängelse vid vatten och bröd icke funnes bestämd,
borde dess ovilkorliga tillämpning för detta fall deslomindre äga rum, som
densamma skulle medföra en otillbörlig, af Lagstiftaren icke afsedd skärpning
i straffet, härledande sig ifrån de, för ifrågaställda bägge straffarter,
uti 1 och 4 §§ ®f 5 Kap. StiaffBalken stadgade, skiljaktiga beräkningsgrunder;
och hade sålunda HäradsRälten icke blott i sistnämnda fall åsfö
dosatt en allmänt antagen lagtolkning, utan tillika, vid straffbestämmelsen
för de serskilda tjufnaderna, afvikit ifrån Lagens uttryckliga föreskrift;
hvarigenom dea sakfällde kommit att lida svårare straffan vederbordt. —
Hvaremot Häradshöfdingen,, uti häröfver afgifven förklaring, med erkännande,
att det Torparen Björk ådömda kroppstraff vore i så måtto origtigt,
sorn- han blifvit afstraffad med fyra dagars fängelse vid vatten och bröd
mera, än, ske bordt, hvilken origtiga förvandling- ej kunde utredas eller
förklaras på annat sätt, än att, emot hvad Häradshöfdingen vanligen iakttoge,
. bötesbeloppen blifvit serskildt förvandlader för öfrigt andragit, att,
efter de grunder, han hittills följt, sammanräknade beloppet af hvad Björk
stulit,, eller i.5 R:dr,. först hade bordt förvandlas till 16 dagars fängelse
( h )'
trd vatten och bröd samt derefter för bustjufnadsbeloppet 4 R^dr, tilläggas
8 dagars, som tillsammans utgjorde tjugufyra dagars enahanda fängelse,
hvilket Häradshöfdingen trott vara förenligt med stadgandet i Kongl.
Brefvet den 20 Dec. 1787, att kroppsplickten borde fördubblas, destohellre
som, i händelse detta stadgande icke borde i sådan vidsträcktare
bemärkelse uppfattas, ordet spöstraff säkerligen blifvit begagnadt; hvarjemte
Häradshöfdingen erinrat, att, om icke i förevarande händelse en slik
förvandlingsgrund iakttoges, Björk blefve straffad såsom hustjuf endast då
han erlade böter eller afstraffades med spö, men icke då han undergick
fängelse vid vatten och bröd.
Efter sålunda föregången skriftväxling, och då jag hvarken kunnat
godkänna den tolkning, Häradshöfdingen sökt gifva åt 1737 års Kongl.
Bref, eller bordt öfverse med det af honom erkända fel, att hafva, emot
Lagens tydliga bud, beräknat straff serskildt för hvartdera tjufnadsbrottet,
hvarigenom kroppsplickten ytterligare och till högsta grad försvårats,
hav jag, på det rättelse härutinnan för framtiden, vid behandling af
lika beskaffade, ofta förekommande- mål, mätte vinnas, genom skrifvelse
den 12 Mars i836, anmodat AdvocatFiscalsEinbetet i Kongl. Svea HofRätt
att, i öfverensstämmelse med de af mig framställda anmärkningar, inför
Kongl. HofRätten i laga ordning tilltala Häradshöfdingen, för HäradsRättens
meranämnda, emot Lag stridande utslag; hvarvid AdvocatFiscalsEmbetet
ej borde underlåta-, att äfven bereda Torparen Björk
ersättning för bans lidande, genom undergångna svårare bestraffningen
än vederbordt, så framt han derå ville göra anspråk. Och sedan
AdvocatFiscalsEmbetet, i följd häraf, emot Häradshöfdingen anställt åtal
och dervid påstått, att hån, för ådagalaggd våi’dslöshet vid DomareEmbetets
utöfning, hvarigenom det lidande tillskyndats Torparen Björk, att han
kommit att undergå fängelse vid vatten och bröd tolf dagar längre än
vederbordt, måtte fällas till böter samt förpliglas, ej allenast att godtgöra
Björk för det honom åbragta lidande, utan ock att ersätta Kongl. Maj:t och
Kronan kostnaden för Björks fångförtäring under den tid, han sålunda hållits
i fängelse; öfver hvilket påstående Häradshöfdingen sig förklarat; har
Kongl. HofRätten i detta mål, genom Utslag den i3 Mars sistlidna år, sig
utlåtit, att sorn, enligt 5 Kap. 4 § StraffBalken, jemförd med Kongl. För
-
( 38 )
klaringen elen 23 Mars 1807, n:te punkten, och Kongl. Brefvet elen 27
Maj 1827, ele uti ofvanberörda mål, för första resan hustjufnad till värde
af 4 R:dr, och annan stöld till värde af 11 R:dr Banko, Torparen
Björk ådömda böter, 57 R:dr, vid bristande tillgång bordt, efter
sammanlagda summan af hustjufnadens dubbla och den öfriga stöldens
enkla belopp, utgörande tillsammans femtiosju daler silfvermynt, förvandlas
till sexton dagars fängelse vid vatten och bröd; men Hardemo
HäradsRätt, genom ifrågakomma Utslag den 5 Mars 1835, dömt Björk att,
i brist af tillgång till nämnda böter, undergå sedermera verkställd bestraffning
af fängelse vid vatten och bröd under tjuguåtta dagar, eller tolf dagar
mera, än hvartill han efter Lag gjort sig förfallen; alltså och då, om än
ordalydelsen i det utaf Häradshöfdingen åberopade Kongl. Bref den 20
Dec. 1737, hvilket han förmenat böra tillämpas älven i fråga om bestraffning
af fängelse vid valten och bröd, kunde med en sådan tillämpning
förenas, Häradshöfdingen likväl, derest han åt samma Kongl. Brefs med
flera hit hörande stadgandens mening och grund egnat tillbörlig uppmärksamhet,
icke bordt komma till ofvananmärkta felaktiga domslut, pröfvade
Kongl. HofRätten, i förmågo af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken och Kongl.
Brefvet den 11 Dec. 1766, skäligt fälla Häradshöfdingen att, för berörde
orätta dom, böta Femtio Daler Silfvermynt, med Sexton R:dr 32 sk. B:co,
samt ersätta Kongl. Maj:t och Kronan kostnaden för Björks fångförtäring
under den tid af tolf dagar, han, utöfver hvad vederbordt, varit i fängelse
hållen; men då Björk, enligt företedt skriftligt bevis af den 25 April
i836, förklarat sig hafva, för det honom öfvergångna lidande blifvit fullt
förnöjd, lät Kongl. HofRätten dervid bero.
Öfver detta Kongl. HofRättens Utslag äro hos Kongl. Maj:t underdåniga
besvär af Häradshöfdingen anförda, hvilka ännu icke till Nådig pröfning
förekommit.
Samma förhållanden, hvilka föranledt till åtal i sist afhandlade mål,
hade af mig blifvit anmärkta emot Njurunda HäradsRälts den 14 April
i835 afkunnade och i vanlig ordning till verkställighet befordrade Utslag,
hvarmedelst Drängen Henric Carlsson, dömd att böta, för hustjufnad till
( 39 )
värde af 3 R:dr 28 sk., sexdubbla beloppet deraf, med 21 R:dr 24 sk.,,
och för sabbatsbrott 3 R:dr 16 sk., är vordet ålagdt alt, vid bristande
tillgång till böter, straffas med tjugu dagars fängelse vid vatten och bröd.
Och sedan, till följd af min den 3o November samma år härom aflåtnai
skrifvelse, AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt anställt och utfört
laga ansvars-och ersättningstalan emot Häradshöfdingen, under hvilkens
ordförande HäradsRättens anmärkta Utslag blifvit meddeladt, samt Häradshöfdingen
med förklaring deröfver inkommit, och ofvannämnde sakfällde
person jemväl blifvit hörd, har Kongl. HofRätten i detta mål» genom
Utslag den 1 Junii innevarande år, sig utlåtit, att som, vid betraktande
af de i 1 och 4 §§ 3 Kap. StraffBalken, för förvandling al böter till
spö eller ris samt fängelse vid vatten och bröd, bestämda olika grunder,,
det vöre uppenbart, att, på sätt AdvocatFiscalsEmbetet omständligen utveckladt,
någon tillänipning af det i Kongl. Brefvet den 20 December 1737
förekommande stadgande, att då för hustjufnad böterna äro dubbla, kroppsstraffet
äfven bör fördubblas, icke, i fråga om böters förvandling till fängelse
vid vatten och bröd, äger rum i annan måtto, än att antingen efter
det stulnas dubbla värde, eller det deremot svarande fördubblade kroppsstraffet
af spö eller ris bör bestämmas den bestraffning af fängelse vid
vatten och bröd, hvartill den brottslige sig skyldig gjort; med iakttagande
hvaraf Henric Carlsson, som begått hustjufnad till värde af 3 R:dr 28 sk.,,
bordt straffas såsom den der stulit detta belopp dubbelt eller 7 R:dr 8 sk.
samt således, i brist af böter, undergå åtta par spö, eller vid förvandling;
deraf» åtta dagars fängelse vid vatten och bröd; men HäradsRätten deremot,
med fördubbling af de efter stöldens enkla värde belöpande enahanda;
straff, dömt Henric Carlsson att, för hustjufnaden,. undergå sexton dagars
dylikt fängelse; hvarförutan, såsom AdvocatFiscalsEmbetet vidare-anmärkt,
HäradsRätten, vid förvandling af de böter 3 R:dr 16 sk_ sorn blifvit Henric
Carlsson, för sabbatsbrott, ådömda * oriktigt förfarit derutinnan, att
dessa böter blifvit serskildt förvandlade till fyra dagars fängelse vid vatten
och bröd» och detta straff sedermera tillagdt det, som å hustjufhaden
ansetts böra följa; hvarigenom- handt, att Henric Carlsson, hvilken»derest
i enlighet med grunderna i 11 punkten af Kongl. Förklaringen den. 23*
Mars 1807» böterna för sabbatsbrott io daler silfvermynt blifvit sam
-
inänlagda med dubbla värdet af hustjufnaden 21^ daler, och dessa belopp,
tillhopa utgörande 3i^- daler, gemensamt förvandlade, skolat, i brist af
böter, undergå tolf dagars fängelse vid vatten och bröd, nu i stället är
vorden dömd till sådant fängelse i tjugu dagar, eller åtta dagar mera än
vederbordt; alltså och i förmågo af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken och
Kongl. Brefvet den ii December 1766, fann Kongl. HofRätten skäligt,
det Häradshöfdingen, för HäradsRättens sålunda meddelade orätta dom,
skulle böta femtio Daler Silfvermynt, med 16 R:dr 3a sk. Banco, samt
tillika godtgöra Kongl. Maj:t och Kronan, för Henric Carlssons fångförtäring
under de åtta dagar han längre, >än honom lagligen bordt ådömas, sutit i
fängelse; men då Henric Carlsson från anspråk på ersättning för sitt lidande
afstått, komme all fråga i detta hänseende att förfalla.
Med tillämpning af Kongl. Brefvet den 20 December 1737 på enahanda
sätt, som i nästförestående t vänne mål anmärkt blifvit, hade Jerfsö
HäradsRätt, genom Utslag den i5 Augusti i836, dömt drängen Olof Jansson
från Jerfsö kyrkoby, att, för första resan hustjufnad till värde af
3 R:dr 33 sk. 7 r:st., vid bristande tillgång till stadgade dubbla tjufvaböter
22 R:dr g sk. 6 r:st., straffas med sexton dagars fängelse vid vatten
och bröd., hvilken bestraffning han jemväl undergått.; hvarför och då., enligt
de af mig redan anförda och här gällande grunder, kroppsplickten för
den sakfällde, enligt Lag, bordt bestämmas till åtta dagars dylikt fängelse,
detta mål, medelst Remiss af den 28 Februari sistlidna år, likaledes blifvit
öfverlemnadt till AdvoeatFiscalsEmbelet i Kongl. Svea HofRätt, för att
emot tillförordnade domhafvanden i HäradsRätten anställa åtal; öfver
hvilket åtal, i laga ordning utfördt, Kongl. HofRätten, uti dess den 2r
*nästderpåföljde Juli meddelade Utslag, sig yttrat, att, ehuru Kongl. HofRätten,
i likhet med hvad AdvocatFiscalsEmbetet anmärkt, ansåge, det
Olof Jansson rätteligen bordt, vid bristande tillgång till de böter, hvartill
han, för ifrågakomna tjufnad, gjort sig förfallen, dömas att undergå endast
åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, Kongl. HofRätten likväl, med
af
-
( 4« )
afseende så väl å ordalydelsen af Kongl. Brefvet den 20 December 1737,
som å de skiljaktiga meningar, angående dess rätta förstånd , hvilka dels
hos Lagstiftande Makten, dels vid serskilda Domstolar sig yppat, funne,
det HäradsRättens anmärkta beslut icke må anses hafva tillkommit af uppenbar
vårdslöshet eller oförstånd, än mindre vara att hänföra till öfriga
i 1 Kap. 12 § RättegångsBalken omförmälda fall, och att HäradsRättens
tillförordnade Ordförande alltså icke kunde något ansvar derför ådömas.
Då Kongl. HofRätten sålunda uti detta mål stannat i ett annat slut,
än Kongl. HofRättens, i lika beskaffadt måL den 13 Mars sistlidna år gifna
Utslag innefattade; då den nu tillika, såsom skäl för Domarens frikännelse
ifrån allt ansvar, åberopade omständighet, att skiljaktiga meningar
om Lagens rätta förstånd både hos Lagstiftande Makten och vid Domstolarne
sig yppat, i så måtto saknade grund, som, under behandling af
den, vid Riksdagen åren 1828 — i83o, rörande detta ämne väckta fråga,
den mening, Kongl. HofRätten alltid följt och vid sednare tillfället äfven
uttalat, blifvit utan motsägelse ansedd gällande, ehuru frågan icke i grundlagsenlig
ordning till slutlig åtgärd förekommit; och då Kongl. HofRättens
Utslag i förra målet blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånighet öfverklagadt
å svarandens sida; har jag funnit lämpligt, det Kongl. HofRättens ifrågavarande
beslut jemväl må till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning hemställas;
i hvilket afseende underdåniga besvär öfver samma beslut äro af AdvocatFiscalsEmbetet
anförda.
Sedan de, af förekommen anledning, ifrån vederbörande infordrade
handlingar, angående ett vid Skytts och Torna HäradsRätter undersökt och
af sistbemälda Rätt slutligen afgjordt mål, vid handen gifvit, huruledes,
efter det Skytts HäradsRätt, genom beslut den 6 Maj 18-35, förklarat Husmannen
Nils Clemedsson från Drömme, som förut vetterligen icke lidit
straff för tjufnad, saker till laga bestraffning för innehafvande af stulna
varor till värde af tre R:dr 16 sk. Banco, Torna HäradsRätt fortsatt ransakningen
rörande samma person, såsom angifven för delaktighet i annan
6
C 4* )
stöld', och, medelst Utslag den 5 derpåföljde Juni, icke funnit honom förvunnen
till brottslighet i berörde afseende, men, under åberopande deraf,
att han af Skytts HäradsRätt vore ansedd saker till bestraffning såsom
för första resan stöld, dömt honom att, enligt 4° Kap. i § och 41 Kap.
3 § MissgerningsBalken och Kongl. Förklaringen den a3 Mars 1807, böta
de stulna varornas tredubbla värde,, med 10 R:dr, eller, i brist af tillgång
dertill, straffas med fyra dagars fängelse vid vatten och bröd, samt dessutom
undergå uppenbar kyrkoplickt en söndag i Fru Ahlstads sockenkyrka,
derom kungörelse jemväl i Swedala kyrka borde ske; hvilket Utslag, då
Nils Clemedsson icke förmått böterna gälda, i vanlig ordning kommit till
verkställighet; så och enär härigenom uppenbart sig visat, att af Skytts
HäradsRätts beslut icke rimligen kunnat dragas den mening, som skulle
Nils Clemedsson, ehuru stulna godset ej öfverstigit tio daler silfverrnynt,
straffas, såsom för stöld, men Torna HäradsRätt likväl, vid tillämpningen
af samma beslut och utan anledning af dess innehåll, emot tj^dlig Lag,
47 Kap. förr åberopade Balk, sakfällt Nils Clemedsson för sådant brott i
mål, der endast snattarebot bordt äga rum; hade jag, uti skrifvelse den
3i December ofvannämnde år, anmodat Ad vocatFiscalsEnibetet i Kongl.
IIofRätten öfver Skåne och Blekinge, att, för sålunda af Torna HäradsRätt
fattad, olaga dom, anställa åtal emot den vid tillfället forordnade Domliafvanden,
och i sammanhang dermed bereda Nils Clemedsson ersättning
och upprättelse för det honom öfvergångna lidande, örn lian åstundade en
slik förmon tillgodonjuta.
Efter laga utförande af denna sak inför Kongl. HofRätten, hvarvid,
sedan Nils Clemedsson, i nyssnämnde afseende hörd, gjort sitt anspråk
gällande, AdvocatFiscalsEmbetet fullföljt åtalet emot tillförordnade D0111-  liafvanden i HäradsRälten,, med påstående, om botes- och ersättnings-ansvar,
samt hemställan tillika, om vidtagande åtgärd till Nils Clemedssons upprättelse
i afseende å undergångna kyrkoplickten; deremot bemälde Domhafvande,
sorn erkänt anmärkta förseelsen, såsom af bristande uppmärksamhet
tillkommen, underkastat sig det ansvar och den ersättnings-skyldiglret,
hvartill han kunde anses förfallen; har Kongl. HofRätten, genom
Utslag den 8 December i836, sig yttrat, att emedan det stulna gods, till
uppskattadt värde af 3 R:dr 16 sk. Banco, för inneliafvande hvaraf Nils
1
C 43 )
Clemedsson af Skytts HäradsRätt förklarats saker till laga bestraffning, sålunda
icke uppgått till det belopp, att, emot stadganderna i 4° Kap. 1 §
och 47 Kap. MissgerningsBalken, jemförda med 41 Kap. 3 § samma Balk,
sådant inneliafvande bordt för Nils Clemedsson medföra ansvarspåföljd såsom
för stöld, hvadan tillf. Domhafvanden i Torna HäradsRätt till last
läge, att, genom bemälde Rätts, under hans ordförande, beslutade Utslag,
Nils Clemedsson blifvit ansedd skyldig att stå tjufsrätt och alltså ådömd
svårare bestraffning, än hvartill hans förbrytelse, hvilken rätteligen varit
att hänföra till egenskapen af snatteri, lagligen kunnat föranleda; ty och
då Nils Clemedsson jemväl, genom inträffad verkställighet af nämnda Utslag,
denna bestraffning undergått, pröfvade, jemlikt 1 Kap. 12 § RättegångsBalken,
Kongl. HofRätten rättvist på det sätt bifalla AdvocatFiscalens
och Nils Clemedssons påståenden, att tillf. Domhafvanden, för dess omförmälda
felaktiga förfarande under DomareEmbetets utöfning, fälldes att
böta 8 R:dr 16 sk., och att till Nils Clemedsson, för det honom obehörigen
tillskyndade lidande, utgifva ersättning med skäligen bestämda
Sexton R:dr 3a sk., allt Banco; Skolande derjemte från predikostolarne uti
Fru Ahlstads och Swedala kyrkor kungöras, att den uppenbara kyrkoplickt,
hvilken Nils Clemedsson, för inneliafvande af ofvannämnda stulna gods,
undergått i Fru Ahlstads kyrka och hvarom kungörelse blifvit uppläst i
Swedala kyrka, varit honom emot Lag ådömd, i stället för enskild skrift,
sorn han bordt undergå.
Emot KämnersRätten i Götheborg, sorn, genom Utslag den 13 Julii
i835, dömt gossen Anders Petersson att, för andra resan stöld, böta det
stulnas fyradubbla värde, med 4 Kdr 8 sk. och undergå uppenbar kyrkoplickt,
eller, i brist af böter, straffas med sju pär spö, samt vidare den 3i
i samma månad, då med företedt Läkarebetyg styrktes, att Petersson icke
kunde uthärda spöstraff, sig yttrat, det lian, vid saknad tillgång till böternas
gäldande, skulle, i stället för spöstraffet, undergå tolf dagars fän
6*
-
/
( 44 )
geise vid vatten och bröd, hvilken bestraffning jemväl kommit till verkställighet;
hade jag, uti skrifvelse den 27 Februari i836, anmärkt, dels
att, sedan, genom KämnersRättens Utslag den i3 Julii, omförmälda mål
var i laga ordning pröfvadt och afgjordt, den derefter väckta frågan om
förvandling af Anders Petersson ådömda spöstraffet, laglikmätigt icke tillhört
KämnersRätten, utan berott af ÖfverDomarens pröfning, dels att, genom
beslutet den 3i Julii, Anders Petersson, i stället för spöstraffet,
blifvit ålaggd svårare bestraffning af fängelse vid valten och bröd, än för
hans brott, enligt den i 5 Kap. 4 § StraffBalken stadgade förvandlingsgrund,
bordt ådömas. Till bemötande af hvilka anmärkningar KämnersRätten,
uti dess inkomna förklaring, angående den förra åberopat Kongl.
Götha HofRätts bilaggda skrifvelse till RådstufvuRätten i Götheborg af
den 5 Mars 1800, och i afseende å den sednare anfört, det KämnersRätten
ansett sig icke kunna förfara annorlunda, än som skulle hafva
skett, om Läkarebetyget blifvit ingifvet innan något hufvudsakligt beslut
var meddeladt, i hvilket fall, efter KämnersRättens tanke, Anders Petersson,
enligt 4° Kap. 3 § MissgerningsBalken, slidan den lyder i Kongl.
Förordningen den 20 Januari 1779, jemförd med 5 Kap. 4 § StraffBalken,
bordt, vid bristande bötestillgång, straffas för sjelfva tillgreppet med fyra
och för iterationen med åtta, eller tillsammans med tolf dagars fängelse
vid vatten och bröd, helst, om annan förvandlingsgrund blifvit följd, Anders
Petersson icke kommit att undergå bestraffning för tillgreppet, utan
endast för itereradt brott; om hvilket beslut KämnersRättens Ordförande
samt tvänne af Kämnärerne sig förenat, hvaremot en Kämnär, för sin del,
ålaggt Anders Petersson straff af endast åtta dagars fängelse vid vatten och
bröd. Varande Kongl. HofRättens ofvanåberopade, till RådstufvuRätten i
Götheborg ställda skrifvelse af det innehåll, att, vid pröfning af KämnersRättens
då gjorda hemställan, att en person för stöld ådömdt spöstraff, som
han ej kunde uthärda, måtte förvandlas, hvilket KämnersRätten, med
ändring af dess utslag, icke ansett sig tillständigt bifalla, Kongl. HofRätten
funnit, det förvandling af spöstraffet till motsvarande fängelse vid vatten
och. bröd icke egentligen utgjorde någon ändring i KämnersRättens Utslag,
och att bemälde Ratt således ägde, att sjelf meddela utlåtande, om den
sakfällde finge sitt brott med annat straff, än KämnersRätten utsatt,, uiu
-
( 45 )
gälla; hvilket RådstufvuRätten hade att KämnersRätten till svar förständiga.
I anseende till de sålunda angående förrberörda mål upplysta förhållanden,
fann jag mig böra detsamma, på sätt derom den 14 nästderpåföljde
April aflåten skrifvelse visar, hos Kongl. Götha HofRätt anmäla;
hvarvid först erinrades, att det, genom Kongl. HofRättens ofvannämnda
skrifvelse, redan för trettiosex år tillbaka, uti ett serskildt mål, meddelade
beslut ej syntes vara förenligt med Lag, emot hvilken, utom i vissa
specielt uppgifna fall, UnderRätt icke må åter företaga och handlägga ett
afgjordt mål, eller med Kongl. Brefven den 9 Aug. 1781 och den 24 Januari
1794» utmärkande, att frågor om förvandling eller mildring af ådömda
straff tillhöra Hof- och ÖfverRätters pröfning, deruti sedermera, genom
11 punkten i Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 och Kongl. Brefvet
den 26 Maj 1827, kungjordt genom HofRätternas Universal, någon ändring
deslomindre vore gjord eller afsedd, som dessa författningar, af hvilka den
förra anginge behandlingen af mål, medan de äro af UnderRälts pröfning
beroende, och den sednare rörde de fall, dä flera Utslag angående samma
person på en gång förekommo till verkställighet, endast åsyftade, att den
sakfällde, för flera brott, under en lagsökning eller serskildt pröfvade,
men på en gång till bestraffning anmälda, ej måtte anses eller straffas
svårare, än med Lagens mening öfverensstämde, hvarom i förevarande
mål ej varit fråga; — på hvilka grunder, och då Kongl. HofRätten, om
icke tillförene, åtminstone i sednare tider torde hafva, i likhet med Rikets
öfriga Hof Rätter, till pröfning upptagit mål, om förvandling af ådömda
spö- eller risstraff, eller mildring i sådana eller andra bestraffningar, ehvad
dessa ärenden blifvit anmälda af den sakfällde, eller af Domstolen eller
Konungens Befallningshafvande, samt det ej kunde anses tillbörligt eller
med laga ordning enligt, att en UnderRätt skulle, såsom nu skett, förfara
annorlunda, än som i allmänhet rätteligen iakltoges, min hemställan vore,
det Kongl. HofRätten måtte, utan afseende å dess, i förrberörda skrifvelse,
för serskildt tillfälle, KämnersRätten i Götheborg meddelade beslut, förständiga
bemälde Rätt, att hädanefter med frågor af beskaffenhet, som
den nu anmärkta, icke taga befattning. Och hvad åter angick KämnersRättens
sednare Utslag, eller det af den 3i Julii; så, enär KämnersRätten *
( 46 )
derigenom, i stället att, på sätt en af dess Ledamöter rätteligen yttrat,
förvandla det Anders Petersson ådömda straff af sju par spö till deremot
svarande åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, ålaggt honom bestraffning
af tolf dagars så heskaffadt fängelse; och detta beslut, likasom KämnersRättens
deröfver afgifna förklaring, stöde i uppenbar strid emot de i
5 Kap. i och 4 §§ StrafFJBalken och 11 punkten af Kongl.. Förklaringen
den a3 Mars 1807, för beräkning af kroppsstraff, i allmänhet stadgade förvandlingsgrunder,
hvilka, med hvarannan jemförda, tydligen anvisade,
att bestraffningen för flera brott, af en person begångna, skulle icke serskildt
för bvartdera, ulan i ena bot bestämmas; hvaraf tillämpning i förevarande
mål, der allenast ett brott blifvit åtaladl, desto hellre bordt äga
rum, som 4° Kap. 3 § MissgerningsBalken, angående kroppsstraff för andra
resan stöld, ovillkorligen stadgade det af spö eller ris, och följaktligen
i dessa mål endast förvandling eller mildring af sådana straff komme i
fråga, dervid, enär ansvarigheten i mån af det stulnas värde vore oskiljaktig
ifrån den förhöjda för brottets iteration, densamma icke kunde,
utan förvillelse i begreppet derom, serskildt för hvardera beräknas; borde
jag, till vinnande af framtida rättelse i den felaktiga lagskipning, KämnersRätlens
beslut och deröfver afgifna förklaring utmärkte, likaledes till
Kongl. HofRättens bepröfvande öfverlemna denna fråga, med påstående,
det KämnersRätten måtte anses hafva, vid bestämmande af det fängelsestraff,
Anders Petersson redan undergått, orätt förfarit, samt Rättens Ordförande
och Ledamöter, hvilka fattat detta oriktiga beslut, derom behörigen
erinras.
Efter det KämnersRätten häröfver blifvit ytterligare hörd, har Kongl.
HofRätten, genom Utslag den a5 Augusti i836, sig utlåtit och funnit, det
KämnersRätten icke saknat all anledning, att med den sökta förvandlingsåtgärden
sig befatta, ehuru, enligt hvad i sednare tider och allt hittills
varit öfligt vid frågor om förvandling eller mildring af straff, ådömda så
väl vid KämnersRätten i Götheborg, som vid andra Under-Domstolar, en- 1
dast ÖfverRätt meddelat utlåtande i dylika ärenden, sedan UnderRätt för
hvarje serskildt fall målet hufvudsakligen pröfvat; hvarjemte, angående
sjelfva förvandlingsbeslutet, Kongl. HofRätten, med godkännande af min
yttrade åsigt och det i anledning deraf framställda påstående, erinrat
( 47 )
KämnersRättens Ordförande och de Ledamöter, hvilka om anmärkta beslutet
sig förenat, att de för slikt beslut saknat laglig grund; ägande alltså
KämnersRätten, att framdeles, i frågor af dylik beskaffenhet, så väl i ena
som andra afseendet, ställa sig Lag och gällande Rättegångs-ordning till
noggrann efterrättelse.
Öfver detta Kongl. HofRättens Utslag hafva KämnersRättens Ordförande
och Ledamöter, icke nöjda med den tillrättavisning, de sålunda erhållit, i
underdånighet besvärat sig hos Kongl, Maj:t, som, med Dess Högsta Domstol,
pröfvat målet och den p Augusti innevarande år meddeladt det Beslut,
att Kongl. Maj:t funnit skäl icke vara anfordt, som kunde föranleda ändring
i öfverklagade Utslaget, samt likaledes; ansett hvad klaganderne anfört,
rörande dem affordrad lösen för berörda Utslag, icke förtjena afseende.
I anledning af Gudhems HäradsRätts Utslag den \t\ November 1835,
hvarigenom, under åberopande af f\o Kap. 6 § och 47 Kap. MissgerningsBalken,
5 Kap. StraffBalken och Kongl. Förklaringen den a3 Mars 1807,
HäradsRätten dömt Torparen Sven Svensson från Stora Wekan, såsom den
der skolat, för andra gången snatteri, till värde af 2 R:dr 36 sk. Banco,
böta lika belopp, och för dervid föröfvadt inbrott första resan, straffas med
nio par spö, att, med de serskilda straffens förvandling till det svåraste,
i ena bot afslraffas med tolf par spö och derjemte undergå enskild skrift,
hvilket Utslag äfven blifvit till verkställighet befordradt; är af mig, uti
skrifvelse till AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Götha HofRätt den 6 November
i836, anmärkt, att då, enligt 47 Kap. MissgerningsBalken, jemfördt
med Kongl. Brefvet den 24 Mars 1825 och Kongl. HofRätternas i
följd deraf utfärdade Universal, böter för första och andra resan snatteri
skola förvandlas till fängelse; och uti Kongl. Brefvet den 3 Decemb. 1813,
likaledes kungjordt genom Kongl. HofRätternas Circulär, funnes stadgadt,
att enär någon begått snatteri, hvarför böterna förvandlas på sätt nyss
nämndt är, och derjemte föröfvat inbrott eller annan förbrytelse, med bestraffningen
bör så tillgå, som i ii:te punkten af Kongl. Förklaringen den
23 Mars 1807 förordnas, i händelse den brottslige är, jemte annat straff,
( 48 )
till vi tes- och ensaks-böter förfallen, att nemligen sådana böter böra serskildt
utgå eller förvandlas till fängelse, utan afseende derå, att den sakfällde
tillika är för begånget brott dömd till serskildt straff; hade ofvanbemälde
Sven Svensson, såsom förvunnen till andra resan snatteri och
förstå resan inbrott, rätteligen skolat dömas, att för sistnämnda brott straffas
med nio par spö, och, för snatteriet, vid bristande tillgång till böterna,
undergå sex dagars fängelse. Och som HäradsRätten, med förbiseende
af hvad dessa tydliga Lagstadganden förmå, ålaggt Sven Svensson den
svårare, af honom jemväl undergångna bestraffning af tolf par spö, hvarmedelst
ett olagligt lidande blifvit honom tillskyndad t; skulle AdvocatFiscalsEmbetet
äga, att inför Kongl. HofRätten, emot tillförordnade Domhaf,
vanden vid HäradsRätten, utföra den ansvars- och ersättnings-talan,
hvartill Lag och sakens beskaffenhet kunde föranleda.
Uppå det af AdvocatFiscalsEmbetet, i följd häraf, emot tillf. Domhafvanden
anställda åtal, liar, sedan han erkänt origtigheten af HäradsRättens
förfarande, som skulle hafva af förhastande tillkommit, samt Sven
Svensson, uti infordr.adt yttrande, förklarat, det han icke äskade någon
upprättelse, utan ansåge sig mera belåten med den bestraffning, han undergått,
än om han först straffats med nio par spö och derefter hållits sex
dagar i fängelse, Kongl. HofRätten den 3i Mars sistlidna år meddelat det
Utslag, att då, såsom ofvan finnes upptagep, den af HäradsRätten för Sven
Svensson stadgade straffbestämmelse varit lagstridig, Kongl. HofRätten, i
förmågo af i Kap. 12 § RättegångsBalken, dömde tillf. Domhafvanden,
att derföre böta Tio Riksdaler.
Sedan jag, vid granskning af fånglistorna ifrån Örebro Läns häckte,
erfarit, hurusom förre FortificationsCasseuren J. D. Greiffe, hvilken blifvit
från Götheborg till Örebro förpassad och den 6 Juni i834 i häcktet emottagen,
derefter Konungens Befallningshafvande i sistnämnda Län angående
Greiffe, såsom obehörigen kringstrykande, den 10 Juni hållit Canzliförhör,
och den 27 i samma månad skall expedierat skrifvelse till Kongl. Kammar
Collegium,
( 49 )
Collegium, med hemställan, att Kongl. Collegium mätte bestämma, till
hvilket Län Greiffe, som vore sjuklig samt i behof af vård och understöd,
borde anses höra, ännu till och med April månad i835 i häcktet
qvarhållits, i anseende dertill, att frågan rörande honom skulle bero på
Kongl. KammarCollegii förordnande; hade jag, efter derom under den 6
Juni sistnämnda år inhämtad upplysning, att till bemälda Kongl. Collegium
någon skrifvelse ifrån Konungens Befallningshafvande i detta ärende
icke inkommit, genom skrifvelse den i5 i samma månad infordrat Konungens
Befallningshafvandes förklaring, angående det sålunda anmärkta
förhållandet; i anledning hvaraf LandshöfdingeEmbetet, uti derå aflåtet
svar, förmält, att, ehuru den rörande Greiffe beslutade skrifvelse till
Kongl. Kammar Collegium skall blifvit på vanligt sätt expedierad, för att
med tillhörande handlingar afgå, och den LandsCanzlist, som haft befattning
med bref-expeditionen, först påstått, att han ordentligen ombesörjt
skrifvelsens afsändning med posten någon dag i slutet af Juni eller början
af Juli månad 1834, hade likväl, vid företagen undersökning, blifvit utröndt,
att de handlingar, som skulle skrifvelsen åtfölja, voro qvarliggande, samt
tillika af PostContorets FribrefsProtocoll inhämtats, att från LandsCanzliet
till Kongl. KammarCollegium efter den 27 Juni till den a5 Juli afgått
endast ett bref, som varit recommenderadt och, efter hvad brefboken utvisade,
angått ett annat ärende, så att, genom bemälde LandsCanzlists
vårdslöshet, Greiffe ett helt år kommit att, för sitt underhåll, obehörigen
ligga Staten till last, hvarunder han dock ägt frihet, att om dagarne uppehålla
sig i staden, för att, såsom besvärad af en svårare åkomma, besöka
Läkare och anskaffa sig tjenlig föda för det förhöjda tractamente, han, i
anseende till sin sjuklighet, uppburit; deremot, enligt LandshöfdingeEmbetets
förmenande, något lidande destomindre kunde anses hafva drabbat
Greiffe, som, ehvad fattigförsörjnings-anstalt kändes skyldig att honom emottaga,
Greiffe aldrig kunnat erhålla ett understöd, motsvarande fångtractamentet,
eller den tillsyn, han dittills åtnjutit; hvarförutan LandshöfdingeEmbetet,
med tillkännagifvande, att handlingarne i målet rörande
Greiffe, jemte förnyad skrifvelse, öfverlemnats till Kongl. KammarCollegium,
tillika andragit, att det ej undgått uppmärksamhet vid månadtliga
7 • 3
C 5o )
granskningen af fånglistorna, att Greiffe, af deri uppgifven anledning, så
länge funnits i fångboken antecknad, men att LandsliöfdingeEmbetet dock,
i förmodan, att någon vidlyftigare skriftvexling emellan Kongl. KammarCollegium
och Konungens Befallningshafvande i Götheborg föranledi tidsutdrägt
med målets afgörande, icke ansett sig tillständigt, att i ämnet göra
erinran; hvarför och enär LandsSecreteraren, som äfven af anteckningarne
i Diarierna bordt vara förvissad, att ifrågakomma skrifvelse blifvit behörigen
expedierad, icke möjligen sjelf kunde lägga hand vid förseglingen af
Embetsbrefven och deras afsändande till PoslContoret, LandshöfdingeEmbetet
förmodade, att det finge bero dervid, att den kostnad, Kongl. Maj:t
och Kronan i förevarande fall fått vidkännas, blefve ersatt, dertill förrbemälde
LandsCanzlist vore beredd, och om verkställigheten hvaraf LandshöfdingeEmbetet,
genom innehållning af bans lön, skulle draga försorg.
•Oaktadt dessa af LandshöfdingeEmbelet anförda omständigheter, har
jag ansett mig ej kunna undgå, att fullfölja den i ofvanberörde målto
väckta anmärkning. Enligt hvad LandsliöfdingeEmbetet medgifvit, hade,
genom försummelsen att afsända dess skrifvelse till Kongl. Kammar-Collegium,
Greiffe kommit att ett helt års tid i häckte qvarstanna; Kongl.
Maj:ts och Kronans rätt till ersättning för hans underhåll under denna
tid, var likaledes erkänd; frågan, huruvida Greiffe må anses lidande och
äga rätt till godtgörelse derför, tillhörde icke min, utan Domarens pröfning;
LandshöfdingeEmbetets försök, att hvälfva hela skulden och ansvarigheten
i detta mål på den LandsCanzlist, som underlåtit afsända handlingarne,
kunde, enligt min tanke, destomindre förtjena afseende, som, enligt Landsböfdingelnstructionen,
LandsSecreterare vore ansvarig för behörig expedition
af de ifrån LandsCanzliet utgående skrifvelse!1, och det följaktligen
måste bero af hans egen omtanka, huruledes den å biträdande personer
eller underhafvande nödiga tillsyn i detta afseende kunde utöfvas, hvarvid,
i förevarande fall, otvifvelaktigt vore, att uteblifvande af svar å den
beslutade skrifvelsen, långt innan årets förlopp gifvit skälig anledning, antingen
att hos Kongl. KammarCollegium göra påminnelse om slut i saken,
hvilket icke kunnat anses otillständigt, i synnerhet då fråga varit om
häcktad person, eller åtminstone att å LandsCanzliet undersöka förhållandet
med expedition af skrifvelsen; på hvilka grunder och då det,iLands
-
( 5r )
höfdinges frånvaro, egenteligen ålåge LandsSecreterare, att hafva inseende
öfver Länshäcktet, jag funnit skäligt, alt emot LandsSecreteraren i Örebro
Län, lör hvad i detta mål blifvit anmärkt, förordna åtal, som, enligt min
derom, under den 3o Januari i836, aflåtna skrifvelse, AdvocalFiscalsEmbetet
i Kongl. Svea HofRält ägde, att laglikmätigt utföra.
Under tiden hade anmärkning äfven förekommit dervid, att Pigan
Stina Cajsa Gustafsdotter, i Mars månad år i835 insatt uti Örebro Länshäckte,
derstädes undergått sex veckors fängelse, vid saknad tillgång till
henne af Sköllersta HäradsRätt, vid HösteTingen åren i83a, 1833 och
i834, ådöinda böter för oloflig bränvinsförsäljning, vid hvarje tillfälle 20
R:dr, eller tillhopa 60 R:dr Banco; hvaraf syntes, att, ehuru vid omförmälda
tillfälle, särskilda lagakraftvunna Utslag angående Stina Cajsa Gustafsdotter
skolat på en gång till verkställighet befordras, föreskriften uti
Kongl. Brefvet den 26 Juni 1827 likväl icke blifvit iakttagen, utan hon
fått vidkännas svårare ansvar, än som öfverensstämde med den i 66 § af
Kongl. Förordningen angående bränvinsbrännings-rätligheten m. m. af den
a5 Juni i83o stadgade förvandlingsgrund, i enlighet hvarmed böter från
5o till 100 R:dr borde aftjenas med en månads fängelse; Öfver hvilken
anmärkning, genom min skrifvelse den 7 October förstnämnda år meddelad,
samma LandshöfdingeEmbete afgifvit dess utlåtande och derjemte
insändt vederbörande Länsmans, angående Stina Cajsa Gustafsdotter, utfärdade
förpassning och deri åberopade Utdrag af Saköreslängderna för
Sköllersta Härads HösteTing åren i832, i833 och i834, enligt hvilka
Stina Cajsa Gustafsdotter, vid hvartdera Tinget, blifvit dömd att, för oloflig
bränvinsförsäljning, böta 20 R:dr Banco, eller., i brist af tillgång dertill,
straffas med två veckors fängelse; Andragande LandsliöfdingeEmbetet till
svar å anmärkningen, att genom Länsmannens oförstånd, att i förpassningen
sammanräknade särskildt bestämda fängelsetiderna, och Fångvaktmästarens
förgätenhet, att, på sätt honom ålegat, före verkställigheten af bestraffningen,
för LandsSecreteraren uppvisa berörda handlingar, det förhållande
inträffat, att Stina Cajsa Gustafsdotter kommit att i häckte qvarhållas
fjorton dagar längre än vederbordt, derför både Länsmannen och
Fångjvaktmäslaren nu hade erhållit allvarliga föreställningar; hvaremot
7°
• ( 52 )
Landshöfdinge-Embetet icke kunde tillräkna sig en händelse, som ej, utan
tillfällig granskning af fånglistorna vid en tid, då sådant vanligen ej
skedde, eller midt i månaden, kunnat kännas eller förekommas.
Vid öfvervägande häraf och om än, på sätt LandshöfdingeEmbetet
uppgifvit, det otillbörliga förhållande skulle hafva ägt rum, att Stina Cajsa
Gustafsdotter, till fängelsestraff1 dömd och med förpassning till Konungens
Befallningshafvande insänd, verkligen blifvit, utan anmälan derom hos
LandsSecreteraren, samt följakteligen utan LandshöfdingeEmbetets vetskap
och förordnande, i häcktet emottagen och till bestraffnings undergående
befordrad blott genom Fångvaktmästarens åtgärd, hvilket redan i sig innefattade
ett så eftertänkligt missbruk af dennes underordnade befattning,
att detta bordt fästa LandshöfdingeEmbetets uppmärksamhet och föranleda
till ej allenast allvarliga föreställningar, utan äfven åtal och ansvar, kunde
likväl, enligt min tanka, den olagliga bestraffningen af sex veckors, i
stället för en månads fängelse, hvilken Stina Cajsa Gustafsdotter kommit
att undergå, destomindre tillräknas Fångvaktmästaren, som, utom det att
LandshöfdingeEmbetet, ända lill dess jag förhållandet anmärkt, lemnat
hans förfarande utan anmärkning, LandshöfdingeEmbetets uppgift i delta
afseende i hufvudsaklig måtto funnes vederlagd genom hvad ibland dess
egna anteckningar i fånglistan för Mars månad 1835 förekomme, angående
den bestraffning, Stina Cajsa Gustafsdotter skulle undergå, hvilket nogsamt
utmärkte, att LandshöfdingeEmbetet, om ej förr, åtminstone den 8 derpåföljde
April, då anteckningarne afslutades, ägt kännedom om hennes bestraffning
och således ännu, medan tid varit, kunnat vidtaga sådan laga
åtgärd, att rättelse i straffet icke uteblifvit; Och emedan häraf vore uppenbart,
att LandshöfdingeEmbetet förbisett hvad ofvanåberopade Kongl.
Bref af den 26 Maj 1827 till iakttagande föreskrefve, samt derigenom
inträffat, att den sakfällda blifvit tvänne veckor längre än vederbordt i
häcktet qvarhållen; är äfven detta mål, medelst skrifvelse af den 26 Februari
i836, öfverlemnadt till AdvocatFiscalsEmbetet, för att, i afseende
å anmärkta förseelsen, som LandsSecreteraren och dåmera aflidne Lands■Kamereraren,
i utöfning af LandshöfdingeEmbetet, låtit komma sig till
last, anställa ansvars- och ersättningstalan emot LandsSecreteraren, hvars
embetsbefattning ifrågavarande ärendet dessutom tillhört.
( P3 )
Till följd af hvad sålunda är vordet förordnadt, har AdvocatFiscalsEmbetet
inför Kongl. HofRätten utfört bägge dessa anmärkningsmål, hvarvid
förrbemälde LandsSecreterare blifvit hörd och till Kongl. HofRätten
ingifvit ej allenast vederbörligt bevis, att den Kongl. Maj:t och Kronan
obehörigen tillskyndade kostnad för Greiffes och Stina Cajsa Gustafsdotters
underhåll i häcktet, utgörande för Greiffe 67 R:dr 46 sk. 5^ r:st. och för
Stina Cajsa Gustafsdotter 1 R:dr 3y sk. 6^ r:st., blifvit, genom dessa medels
nedsättning i LandtRänteriet, Kongl. Maj:t och Kronan godtgjord, än äfven
skriftliga förklaranden af Greiffe och Stina Cajsa Gustafsdotter, att de fått
nöjaktig ersättning för det lidande, som dem i förrberörda måtto förorsakats;
Och har Kongl. HofRätten deruppå, genom Utslag den 10 sistlidne
Juli, sig utlåtit: att som, jemlikt Kongl. Brefvet den 27 Maj 1827, LandshöfdingeEmbetet,
såsom Exsecutor, ålegat att, då den bestraffning af fängelse,
hvartill Stina Cajsa Gustafsdotter blifvit, för oloflig bränvinsförsäljning,
af Sköllesta HäradsRätt genom tre serskilda Utslag, i brist af tillgång
till böter, hvardera gången 20 R:dr, dömd, skolat till verkställighet befordras,
hos Kongl. HofRätten göra anmälan derom, att bötesbeloppen varit
hvart för sig förvandlade, på det att, i öfverensstämmelse med hvad omförmälda
Kongl. Bref vidare innehölle, bestraffningen kunde blifva sådan,
som bade den genom ett Utslag varit bestämd; men detta icke iakttagits,
hvaraf handt, att Stina Cajsa Gustafsdotter, som, enligt den i 66 § i ofvanåberopade
Kongl. Förordning den 25 Juni 183o stadgade förvandlingsgrund,'
bordt sina förbrytelser försona med en månads fängelse, kommit att sex
veckors fängelse undergå, och de omständigheter LandsSecreteraren, hvilkens.
tjenstebefattning detta ärende egentligen tillhört, såsom anledning
härtill uppgifvit, eller att Fångvaktmästaren i häcktet emöttagit Stina
Cajsa Gustafsdotter, utan att sådant för LandsSecreteraren tillkännagifva,
samt att LandsSecreteraren icke eller af Fånglistan, under Stina Cajsa
Gustafsdotters fängelsetid, erfarit förhållandet, emedan fånglistan icke skulle
blifvit af LandsSecreteraren sjelf granskad, i stället att urskulda denne
sednare, deremot utmärkte, dels som skulle LandsSecreteraren ägna så
ringa tillsyn åt häcktet och huru Fångvaktmästaren sin tjenst fullgjorde,
att denne deraf kunnat tilltro sig ett så eftertänkligt missbruk af sin befattning,
som omförmäldt vore, dels ock att LandsSecreteraren åt annan,
( H )
mindre uppmärksam person öfverlemnat det LandsSecreteraren tillhörande
vigtiga åliggandet, att fånglistorna genomse och glanska; alltså och då
det mäste LandsSecreteraren, hvilken, enligt Instructionen, vore ansvarig
för behörig expedition af Konungens Befallningshafvandes å LandsCanzliet
beslutade skrifvelser, såsom fel tilhäknas, att Konungens Befaiiningshafvandes
skrifvelse den 27 Juni 1834 till Kongl. KammarCollegium, angående
förre FortificationsCasseuren Greiffe, icke blifvit afsänd, och att
LandsSecreteraren, då svar från Kongl. KammarCollegium ej ankommit,
ej eller föranstaltat derom, att förfrågan i ämnet blifvit hos bemälda
Kongl. Collegium gjord; funne Kongl. HofRätten skäligt att, för hvad
LandsSecreteraren sålunda till last låge, med anledning af 9 Kap. 5 §
UtsökningsBalken och 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, fälla LandsSecreteraren
att böta 100 Daler silfvermynt, med 33 R:dr 16 sk. B:co; men då
Kongl. Maj:t och Kronan blifvit för Greiffes och Stina Cajsa Gustafsdotters
underhåll godtgjord, och desse jemväl voro för deras lidande förnöjde;
ansåge Kongl. HofRätten något yttrande i dessa delar icke erfordras.
Bråbo HäradsRätt hade, genom Utslag den 5 Oct. i835, dömt
Hemmansbrukaren Anders Kullander, för åverkan å fridlyst allmänning,
att, likmätigt Kongl. Förordningen om Skogarne i Riket den 1 Augusti
i8o5, jemförd med Kongl. Förordningen den 18 December 1813, böta
80 Riksdaler eller, i brist af tillgång, undergå högsta kroppsplickt af tjuguålta
dagars fängelse vid vatten och bröd, samt att derjemte, enligt Konungens
Befallningshafvandes i länet kungjorda förbud den 3 Maj 1819, utgifva
ett vite af 25 R:dr, eller hållas tre veckor i fängelse; hvilka serskilda
bestraffningar, när Kullander icke ägt tillgång alt böter och vite gälda,
kommit till verkställighet; i anseende hvartill af mig blifvit anmärkt, att,
då, i stället för åverkans-böterna, högsta kroppsplickt rätteligen är vorden
den sakfällde ålagd, HäradsRätten, som förvandlat vites-boten till serskildt
fängelsestraff, dervid förfarit i uppenbar strid emot hvad 11 punkten i
Kongl. Förklaringen den a3 Mars 1807 stadgar, att nemligen, vid tillfäl
-
( 55 )
len, då den, som är förfallen till ensaks- och vitesböter, tillika, för begånget
brött, är dömd till högsta kroppsplickt, dessa böter, ehvad de äro
större eller mindre, skola begripas under det svårare straffet, och all vidare
fråga om deras förvandling eller aftjenande med arbete komma att
förfalla, hvilket sålunda, emot Lagens bestämda stadgande ådömda och af
den sakfällde äfven undergångna,, fängelsestraff tillskyndat honom otillbörligt
lidande, medelst Irenne veckors häckte, och Kongl. Majit och Kronan
onödig kostnad, i och för hans underhåll under nämnda tid. Och ehuru
tillförordnade Domhafvanden vid HäradsRätten, efter erhållen del af denna
anmärkning, i afgifvet utlåtande deröfver, erkännt HäradsRättens
i omförmälda måtto origtiga förfarande, såsom ett förbiseende af åberopade
stadgandet i 1807 års Kongl. Förklaring, men af tillika anförda
orsaker hemställt, om någon ytterligare påföljd derför borde äga rum;
dock som HäradsRättens beslut i anmärkta delen inneburit öfverträdelse
af tydlig Lag, hvilken, såsom angående en hos Domare ofta förekommande
fråga, icke bordt falla i glömska, eller kunnat förbises,
utan att vårdslöshet ägt rum, och, vid sådant förhållande, mig ej var tillständigt,
att göra afseende å hvad tillförordnade Domhafvanden i öfrigt
anfört och hemställt, har jag, med fullföljd af anmärkningen, genom Remiss
den 28 December i836, uppdragit åt AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl.
Götha HofRält, att emot bemälde Domhafvande anställa talan örn ansvar
för HäradsRättens meranämnda beslut, så ock om ersättning till vederbörande,
i den mån anspråk derå gjordfes och lagligen kunde understödjas;
uti hvilket mål, af AdvocatFiscalsEmbetet i laga ordning utfördt, Kongl..
HofRätten, sedan dit inkommit ej mindre ett skriftligt yttrande af Kullander,
det han, för sitt lidande, blifvit fullkomligt förnöjd, så att upprättelse
å hans sida icke äskades, än äfven uppgift på Kongl. Majit och Kronans
kostnad för Kullanders underhåll i häcktet tre veckor, genom Utslag den
10 Novemb. 1837 sig utlåtit och funnit HäradsRättens omförmälda för—
vandlingsbeslut stridande mot tydliga stadgandet i 1 1 punkten af Kongl.
Förklaringen den 23 Mars 1807, hvarför och då afseende icke kunde '
fästas å hvad tillförordnade Domhafvanden till sin ursäkt uppgifvit, Kongh
HofRätten, med stöd af 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, dömt honom att.
böta 6 Ridr 32 sk., samt att derjemte utgifva 2 Ridr 41 sk. 8 rist. i er—
( 56 )
sättning för det fångtractamente, Kullander erhållit under de 21 dagar,
som han obehörigen varit häcktad.
På enahanda sätt, som i nästförestående mål blifvit anmärkt, hade
Nordmarks HäradsRätt, genom Utslag den 20 October 1834 dömt Jonas
Ericsson och Petter Ericsson från Risstakan, att, vid bristande tillgång till
böter 148 R:dr och vite 20 R:dr B:co, dem ådömda för oloflig försäljning
af timmer och kol från ett militice-boslälles skog, hvardera straffas med
28 dagars fängelse vid vatten och bröd samt hållas tre veckor i fängelse;
för hvilket domslut, som gått i verkställighet vid slutet af år x835, men,
oaktadt derom gjorda påminnelser, ej förr än i Maji månad år 1837 mig
tillhandakommit, AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt, till följd
af min derom den 3i i sistnämnda månad aflålna skrifvelse, emot Häradshöfdingen
anställt laga åtal inför Kongl. HofRätten, som, efter det
Häradshöfdingen blifvit hörd i anledning af AdvocatFiscalsEmbetets framställda
påstående samt Jonas och Petter Ericssöners tillkännagifna anspråk
på godtgörelse för deras lidande, den 2 5 sistlidne April meddelat dess
Utslag, och deri förklarat, att som, vid det förhållande, att Jonas Ericsson
och Petter Ericsson blifvit, genom HäradsRättens ifrågavarande beslut,
dömde att, om tillgång hos dem saknades till böter för föröfvad skogsåverkan,
desamma umgälla med högsta kroppsplikt af 28 dagars fängelse
vid vatten och bröd, de af HäradsRätten bemälde personer tillika ålagda
vitesböter, emot stadgandet i 1 1 punkten af Kongl. Förklaringen den 23
Mars 1807, icke bordt, på sätt som skett, serskildt förvandlas, utan begripas
under det svårare straffet af högsta kroppsplikt, derutöfver, i sådan
händelse, någon serskild påföljd icke lagligen finge äga rum; alltså och
enär, till följd af HäradsRättens anmärkta beslut, hvilket icke kunde anses
hafva annorlunda, än genom vårdslöshet tillkommit, otillbörligt lidande
blifvit Jonas Ericsson och Peter Ericsson tillskyndadt i så måtto, som de
kommit att, jemte högsta kroppsplickt, tillika undergå tre veckors fängelse,
funne Kongl. HofRätten, jemlikt 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, alt
Härads
-
( 57 )
Häradshöfdingen, för den af honom sålunda fällda orätta dom, derför han
ock i förklaringen underkastat sig laga ansvar, skulle böta Etthundra daler
silfvermynt med 33 R:dr 16 sk. B:co samt derjemte ej blott, efter det
inom Wermlands län för år 1835 gällande markegångspris, godtgöra Kongl.
Maj:t och Kronan Jonas Ericssons och Peter Ericssons fångtractamente under
den tid af tre veckor, de emot Lag sutit bäcktade, utan äfven, såsom
ersättning derför, gälda de sistnämnde 16 sk. för hvarje dag, eller för 21
dagar, hvardera 7 R:dr B:co, hvartill deras anspråk skäligen nedsattes.
Under den 27 Maj 1836 hade Landshöfdingen i Jönköpings län låtit
utfärda allmän kungörelse, åsyftande inskränkning i försäljningen i minut
af bränvin och andra starka drycker, samt ett noga handhafvande af Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning den ig Juni i835, angående grunderna för bränvinsbränningen
och afgifterna derför, så ock om hvad vid försäljning af
bränvin och beskattning derå iakttagas borde; varande sålunda, genom
kungörelsen, bland annat, stadgadt: i 5:te punkten: att, då tillstånd söktes
för spisqvarters idkande vid vanliga auctioner, sorn endast räckte en
dag, sådant tillstånd väl komme att vanligen lemnäs, men med undantag
af försäljning af bränvin; i 6:te punkten: att, vid större auctioner, eller
sådana, som räckte utöfver en dag, tillstånd att, jemte spisqvarters idkande,
tillhandahålla bränvin vid måltiderna, kunde erhållas hos Konungens
Befallningshafvande; och i 7:de punkten: att, vid marknader å landet,
tillstånd att hålla spisqvarter, jemte rättighet att vid måltider utminutera
bränvin, ej komme af Konungens Befallningshafvande att leranäs åt flera,
än en enda person för hvarje ställe; emot hvilken kungörelse LandsSecreteraren
sig reserverat, hufvudsakligen på de skäl: att det vore betänkligt
öka de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer nödiga funna samt i åberopade
Kongl. Förordning innefattade inskränkningar i bränvinsförsäljningsrörelsen;
att spisqvartersrörelse vid auctioner icke vore förbjuden; att Konungens
Befallningsliafvandes tillstånd måhända icke erfordrades, hvarken dertill,
eller att å auctioner vid måltider utdela bränvin åt spisande gäster; att, i
8
( 58 )'
följd af Kongl. CommerceCollegii kungörelse den 29 Juni 1813, angående
Traktörers och Spisqvartersidkares förpassande till Rikels marknader, det
redan år 1814 blifvit af Konungens Befallningshafvande faststäldt, att
länets större marknader skulle få besökas af tre till fyra och de mindre
af blott två Traktörer, samt att skäl nu icke vore för band, att inskränka
berörde antal, då folkmängd och rörelse under tiden tillväxt.
Vid granskning af Konungens Befallningshafvandes omförmälda, enligt
Kongl. Circulärbrefvet den 16 September 183o,. till mig insända kungörelse,
och då jag trodde mig finna, det Konungens Befallningshafvande
derigenom trädt utöfver gränsorna för dess lagenliga verksamhet, kunde
jag ej undgå, att i sådant afseende anmärka: att någon egentligen lagstiftande
myndighet Konungens Befallningshafvande i intet fall tillkomme;
att den, medelst författningarne', Konungens Befallningshafvande medgifna
rättighet,, att,, i ekonomie och politie mål, fastställa vitén, vore med vissa,
serskildt bestämda undantag, inskränkt till de fall, då i Lag och författningar
förbudna handlingar icke funnos med ansvar belaggda, men, med
nämnda undantag, icke finge utsträckas till förhöjning i en behörigen stadgad
ansvarspåföljd, eller inskränkning i medborgares lagliga rättigheter;
. att, då Kongl. Maj:ts högstberörde Nåd. Förordning innefattade de föreskrifter
i afseende å försäljningen af bränvin, dem Konung och Rikels Ständer
funnit af behofvet påkallade, Konungens Befallningshafvandes åtgärd, att i
samma ämne utfärda kungörelse, måtte vara öfverflödig, så vidt denna
sednaie öfverensstämde med allmänna författningen, och. obehörig,, i hvad
den> sträckte sig derutöfver; till hvilken sistnämnda del kunde hänföras
de uti 5 och 6 punkterna förekommande inskränkningar i rättigheten att
vid auetioner utöfva spisqvartersrörelse; äfvensom det allmänna förklarandet
1 7:de punkten, att,, vid marknader å landet, tillstånd att hålla spisqvaiter
ej komme att lemnäs; åt flere än en person å hvarje ställe, icke
syntes förenligt med< nödig omtänksamhet i.afseende å ett ärende, derom
olika förhållanden och behof å serskilda tider och ställen ofta måste gällande
göras; uppå hvilka, med de flere af LandsSecreteraren, i dess reservation,
åberopade, enligt min tanke, lagligen grundade skäl, jag, medelst
skrifvelse af den 20 derpåföljde Juli, uppdrog åt AdvocatFiscalsEmbetet
i Kongl. Götha HofRätt, att derstädes yrka, icke allenast upphäfvande af
( 59 ).
Konungens Befallningshafvandes merberörda kungörelse, utan ock ätt
Konungens Befallningshafvande måtte, likmätigt Kongl. Förklaringen den
a3 Mars 1807, låta serskild kungörelse derom utgå.
Sedan, uti afgifven förklaring öfver AdvocatFiscalsEmbetels i enlighet
härmed väckta talan, Konungens Befallningshafvande andragit: att, då
stadgandet i 7:de punkten af nyssnämnda Kongl. Förklaring endast hade
afseende å sådana Konungens Befallningshafvandes författningar i ekonomie-
och politie-mål, hvarigenom vite blifvit en menighet förelagdt och
kungjordt, och deröfver klagan af vederbörande fördes, det icke skulle
tillkomma Kongl. HofRätten, att meddela någon pröfning angående Konungens
Befallningshafvandes ifrågavarande kungörelse; att 1734 års Landshöfdinge-Instruction
anbefallde Landshöfdingen att medverka till befrämjande
af Gudsfruktan och dygd, hvartill hörde att motarbeta svalg och
dryckenskap; samt att kungörelsen endast innefattade sammandrag af vissa
angelägnare delar af Kongl. Förordningen den 19 Juni i835, utan att
vara emot densamma stridande, eller sträckt utöfver de stadganden., den
innehölle; så har Kongl. HofRätten, genom Utslag den 4 Juli sistlidna
år, sig utlåtit: att, ehuru ifrågaställa kungörelsen icke innefattade något
sådant stadgande, som i 7:de punkten af Kongl. Förklaringen den 2 3 Mars
1807 afsåges, Kongl. HofRätten dock, vid jemförelse af 8 Kap. 2 § 7 mom.
RättegångsBalken, vore oförhindrad tillse, om och i hvad mon Konungens
Befallningshafvande, genom anmärkta åtgärden, kunde hafva öfverträdt
gränsen för dess lagenliga verksamhet; och sorn denna af Landshöfdingen,
i egenskap af Konungens Befallningshafvande, utfärdade kungörelse,, hvilken,
så vidt den utgjorde ett utdrag af Kongl. Maj:ts, om bränvins-tillverkningen
och försäljningen, den 19 Juni 1835 utfärdade Nåd. Förordning,
destomindre kunde anses hafva varit af behofvet påkallad, som berörde
Kongl. Förordning, under den kortare tid, sorn förflutit efter dess kungörande,
ej kunnat hafva råkat i glömska, så att någon erinran om dess
innehåll varit af nöden, i öfrigt innehölle föreskrifter, hvilka dels icke
lämpligen utgjorde föremål för en allmän kungörelse, och dels ledde till
en af Lag icke medgifven inskränkning uti spisqvartersrörelsen vid marknader
och auetioner; pröfvade Kongl. HofRätten skäligt, att omförmälda
C 60 )
kungörelse ogilla och upphäfva, samt förordna, det serskild kungörelse
derom borde af Konungens Befallningshafvande utfärdas.
Jemte anförda underdåniga besvär öfver Kongl. HofRättens Utslag i
den ordning, HofRätten anvisat, har Landshöfdingen, genom en till Handels-
och Finance-Expedition af Konungens Canzli insänd underdånig
skrifvelse, hemställt förevarande ärende till Kongl. Maj:ts Nådiga skärskådan.
Och emedan sålunda i detta mål ingått den tillförne, vid flera tillfällen,
omtvistade fråga, om och i hvad mon Landshöfdingarne, för deras
Embetsåtgärder, böra, lika med andra högre och lägre Embetsman, inför
Domaren svara, torde målets handläggning och slutliga utgång å högsta
ort desto häldre förtjena serskild uppmärksamhet, som de dervid yttrade,
hvarannan alldeles motsatta, åsigter åtminstone ådagalägga, att gränsen
emellan Domare-Magtens och Administrativa Styrelsens pröfningsrätt i så
beskaffade ämnen kunde synas tvifvelagtig, ehuru den förras vid detta
tillfälle blifvit i viss måtto bibehållen.
Vid föredragning uti Konungens Högsta Domstol, af Landshöfdingen
underdåniga besvär, deröfver AdvocatFiscalsEmbetets förklaring och HofRättens
utlåtande blifvit afgifna, tillstädesvar äfven Konungens JustitiaeCanzler,
hvilken dervid, med anmälan om Landshöfdingen ofvanberörde
till Handels- och Finance-Expeditionen insända, underdåniga skrifvelse,
anhöll, att å Embetets vägnar få anmärka, att Konungens Befallningshafvandes
ifrågavarande kungörelse afsett ett ämne, deruti, enligt 64 § i
Kongl. Kungörelsen den 19 Juni i835, klagan skulle böra hos Kongl.
Maj;t i Dess Finance-Expedition, och ej uti HofRälten anmälas; att HofRätten
följaktligen ej bordt med detta ämne sig befatta; att det af HofRätten,
till stöd för dess beslut, åberopade 8 Kap. 2 § 7 mom. RättegångsBalken
väl tillerkände HofRätten rättighet, att döma öfver Konungens Befallningshafvandes
einbetsfel, men icke att, såsom nu skedt, afmäta och
begränsa hans verksamhet; samt slutligen att Kongl. Majit, genom Dess
Cirkulär den 17 Mars sistlidna år, tillåtit Dess' Befallningshafvande, att, i
anseende till krogar och brän vinsminuteringsställen, gifva de föreskrifter,
som till ordnings befrämjande och missbruks förekommande kunde leda;
uppå hvilka skäl Justitiae-Canzleren ansåg sig böra i underdånighet hemställa,
om icke HofRättens Utslag måtte undanrödjas och handlingarne
- - ( 61 )
öfverlemnas till Handels- och Finance-Expeditionen, för att hos Kongl,
Majit i Dess Conselj i underdånighet föredragas.
Då målet sedermera af Högsta Domstolen till afgörande företogs,
yppades olika meningar; och yttrade sig de närvarande Herrar Ledamöter
sålunda:
Herr JustiticeRådet Grefve Sparre: Sorn ifrågavarande, af Lands
höfdingen
, i egenskap af Kongl. Majits Befallningshafvande, utfärdade Kungörelse
hvarken innefattar något sådant stadgande, som på grund af Kongl.
Förklaringen den a3 Mars 1807 tillkommer HofRätten att pröfva, ej eller
kan hänföras till sådan Embetsförseelse, att, enligt 8 Kap. 2 § 7 mom.
RättegångsBalken, HofRätten må frågan derom behandla, finner jag den af
Rikets Ständers JustitiaeOmbudsman emot bemälde Landshöfding väckta
talan vara ett ämne, dermed HofRätten ej ägt att sig befatta, och undanrödjer
alltså HofRättens öfverklagade Beslut.
Herr JustiticeRådet Grefve Snoilsky: Aid pröfning af klagandens
anmärkning, att HofRätten icke skall varit behörig att detta mål upptaga,
finner jag väl, att det icke kunnat tillkomma HofRätten, att, på sätt som
skett, bedöma, huruvida ifrågavarande af Kongl. Majits Befallningshafvande
utfärdade Kungörelse varit af behofvet påkallad, eller om deruti befintliga
föreskrifter varit i allmänhet lämpliga eller icke, hvadan HofRättens derom
meddelade yttrande af mig ogillas; men då i detta mål fråga tillika
blifvit väckt derom, att de anmärkta punkterna i berörde kungörelse icke
skola öfverensstämma med gällande lagar och Författningar i afseende på
den, enskilde personer i allmänhet, medgifna rättighet, att halla mat vid
Marknader och Auctioner, samt att Kongl. Majits Befallningshafvande deiutinnan
hade för vida sträckt sin Embetsåtgärd; och pröfningen af sådani
åtal tillkommer HofRätt, som äger upptaga frågor om Kongl. Majits Befallningshafvandes
Embetsförseelser; anser jag, att, så vidt HofRättens pröfning
angår ett sådant ämne, klagandens of vanberörda anmärkning icke kan
godkännas. I sjelfva saken finner jag, att 7ide punkten uti omför mälda
kungörelse, såsom icke varande i strid med den rättighet, som är Kongl.
Majits Befallningshafvande, genom gällande författningar, tillagd, att reglera
och förordna om idkande af spisqvarter vid marknader och. dermed förenad
bränvins-minutering, ieke bordt till åtal föranleda, men att, o.te och
C 62 )
6:te punkterna uti samma Kungörelse blifvit så författade, att af ordställningen
deruti, anledning kan hämtas till den slutföljd, att, utan Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes tillstånd, det ej vore tillåtet, att vid Auctioner
försälja mat, ehuru utdelning af bränvin dervid icke sker; Och som Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ej lagligen äger ett sådant förordnande meddela
och klaganden jemväl, uti de underdåniga besvären, medgifvit, att rättigheten
att hålla spisning vore obegränsad, hvaraf synes, att afsigten icke varit,
att en sådan rättighet inskränka; Alltså finner jag, med ändring af HofRätlens
Utslag jemväl i denna del., att det emot Kongl. Majus Befallningshafvande
anställda ifrågavarande åtal icke föranleder till vidare afseende,
än att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hör, genom allmän Kungörelse,
förklara, att ofvanberörde 5:te och 6:te punkterne af dess Kungörelse den
27 Maj iS36 icke hindra, att, vid Auctioner å landet, försäljning af mat
må ske, utan serskild tillåtelse, då utminutering eller utdelning af bränvin
eller andre otillåtna drycker dervid icke äger rum.
Herr Justitia;Rådet Engelhart: Då HofRätten, genom dess ifråga
varande
Utslag, icke ålagt Landshöfdingen något ansvar, utan allenast 0-  gillat och upphäfvit en af Kongl. Majus Befallningshafvande i Jönköpings
Län vidtagen Embets-åtgärd, och detta sednare alltså nu utgör enda föremålet
för Landshöfdingens klagan, finnér jag de af honom i detta mål
anförda underdåniga besvär icke kunna till ändring i det öfverklagade
Utslaget föranleda; Börande, i anledning af JustitiseCanzlersEmbetets underdåniga
anhållan om handlingarnes öfversändande till Handels- och
FinanceExpeditionen, desamma till JuslitifeCanzlersEmbetet öfverlemnas,
för den åtgärd, bemälde Embete må anse nödigt, att dermed vidtaga.
Herr JustiticeRådet Njblceus: Så vidt den ifrågakomne, af Landshöfdingen,
i dess egenskap af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, utfärdade
allmänna Kungörelse kan anses innefatta påbud af icke lagenlig beskaffenhet,
finner jag, för min del, bemälde Landshöfdings åtgärd härutinnan
vara, i följd af 8 Kap. 2 § 7 mom. RättegångsBalken och 7:de punkten
af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, föremål för granskning och
rättelse, i den ordning frågan derom nu uppstått och fullföljd blifvit; Och
enär rättigheten, alt hålla spisning vid Auctioner å landet, icke är i gällande
Författningar någon inskränkning eller begränsning underkastad, hvadan
C 63 )
ej eller de stadganden, hvilka häremot uti 5:te och 6:te punkterne af
Kungörelsen förekomma, bordt af Landshöfdingen gifvas; men hvad Kungörelsen
i öfrigt innehåller, och af HofRätten ogilladt blifvit, kan hänföras
till föreskrifter angående de anstalter, som Landshöfdingen äger att vidtaga
till ordnings befrämjande och till förekommande af missbruk vid
bränvins-minutering; Så varder HofRättens Utslag af mig ändradt, så att
Kungörelsen icke i detta mål ogillas vidare, än till föreskrifterna i 5:le
och 6:te punkterna, hvarigenom rättigheten till spisnings hållande vid
Auctioner, göres beroende af Kongl. Majus Befallningshafvandes pröfning
och tillåtelse; deri Länsstyrelsen alltså har att, genom nytt kungörande,
behörig rättelse meddela.
Herr JustiticeRådet Bredberg förenade sig med Herr JustitiaeRådet
Engelhart; Herr JustiticeRådet Stråle med Herr JustitiaeRådet Grefve
Snoilsky; Herr JustiticeRådet Themptander med Herr JustitiaeRådet Nyblaeus;
och Hans Excellence Herr JustiticeStatsMinistern Grefve Rosenblad
med Herr JustitiaeRådet Grefve Sparre; Men då sålunda Högsta Domstolens
fleste Ledamöter ansett HofRätten hafva varit behörig, att med
målet taga befattning, ansågo Herr JustiticeRådet Grefve Sparre samt
Hans Excellence Herr JustiticeStatsMinistern sig äfven böra ingå i pröfning
af sjelfva saken, och förklarade dervid sig instämma i det yttrande,
Herr JustitiaeRådet Grefve Snoilsky deruti afgifvit; i enlighet med hvilket
yttrande Kongl. MajUs Nådiga Utslag under den 9 November sistlidna år
är utfärdadt.
I anledning af förre Sergeanten vid Konungens Lifgarde till häst
C. F. Gegerfeldts hos mig skriftligen anmälda klagan emot StadsFiscalen
i Götheborg, AdvocatFiscalen F. C. Greiffe, såsom den der, genom sin hos
Konungens Befallningshafvande i Skaraborgs Län gjorda begäran, skall
vållat, att Gegerfeldt i Januari månad i836 blifvit, efter falsk angifvelse
att hafva föröfvat brott, skiljd ifrån sin innehafde tjenst och här i staden
gripen, till Calmare länshäckte afförd samt först efter nära tre månaders
förlopp, lill följd af Domstols Utslag, från häcktet lösgifven; hade jag af
( 64 )
ingifna och lill vidare upplysning infordrade handlingar inhämtat, huruledes,
sedan AdvocatFiscalen Greiffe, uti en till Konungens bemälde Befallningshafvande
under den ii December 1834 aflåten skrifvelse, med
förmälan, att Handlanden J. Gegerfeldt från Wimmerby hos Policen i
Götheborg anmält, hvad lian inför Konungens Befallningshafvande i Calmar
skall styrkt, att en f. d. Constapel vid namn Wallerman skall föröfvat stöld
hos Handlanden Gegerfeldt och hans föräldrar, samt derefter lyckats, att i
Calmar erhålla pass såsom Stallmästare, under namn af Gegerfeldt, anhållit,
att denne person, hvilken, efter hvad till Greiffes kunskap kommit, skulle
uppehålla sig i Mariestad, måtte blifva gripen och öfverlemnad till Konungens
Befallningshafvande i Calmar, för vidare laglikmätig behandling,
Konungens Befallningshafvande i förstnämnda Län, genom skrifvelse den
17 Januari 1836 till Kongl. ÖfverStåthållareEmbetet i Stockholm, af förekomna
anledningar, att ifrågaställde person, sorn, under antagna namnet
Gegerfeldt, vistats å serskilda orter och äfven i Mariestad, dåmera skulle,
med bibehållande af samma namn, vara anställd såsom Underofficer vid
Konungens Lifgarde till häst, gifvit tillkänna, att denne person, enligt hos
Konungens Befallningshafvande skedd officiel anmälan, vore för längre tid
tillbaka, då han haft ett annat namn, straffad för stöld i Götheborg och
för två eller tre år sedan begått gröfre stölder och bedrägerier i Calmar,
samt derför blifvit efterspanad, utan att hafva kunnat ertappas; till följd
hvaraf Konungens Befallningshafvande anhållit, att denne person, om han
funnes i Stockholm, genast måtte gripas och afsändas till Calmar, för alt
befordras till ransakning för omförmälda brott. Af sådan anledning hade
ÖfverStåthållareEmbetet, efter meddelad underrättelse ifrån ChefsEmbetet
vid Konungens Lifgarde till häst, att en person, med namnet Gegerfeldt,
varit dervid anställd såsom Sergeant, men den 20 i sistnämnda månad, på
egen begäran, erhållit afsked, låtit gripa och påföljde dag till förhör inställa
denne person, som väl medgifvit sig vara densamme, å hvilken
Konungens Befallningshafvandes nyssberörda skrifvelse hade afseende, men
alldeles förnekat, att tillförene hafva undergått bestraffning för stöld, eller
äga någon kännedom om de brott, för hvilka han var häektad; deruppå
Gegerfeldt, som förklarat, det han ieke hade något att påminna emot sitt
afsändande
« ' . , -
( 65 )
afsändande till Calmar, blifvit med fångskjuts till nämnde Stad förpassad.
Och sedan KämnersRätten derstädes företagit ransakning, angående de
emot Gegerfeldt gjorda angifvelser, hvarvid han fortfarande förnekat all
brottslighet, samt hans halfbroder, förrbemälde Handlanden J. Gegerfeldt,
med erkännande, att hafva ej mindre i Götheborg för AdvocatFiscalen
Greiffe, än äfven hos StadsFiscalen i Wexiö angifvit Sergeanten Gegerfeldt,
för flera grofva brott, och begärt hans häcktande, genast återkallat dessa
angifvelser, såsom falska och tillkomna af hätskhet emot brödren, samt
derför begärt och erhållit denne sistnämndes tillgift; hade KämnersRätten,
genom Utslag den 19 derpåföljde April sig utlåtit och, enär, i stället för
bevisning af de brottsligheter, för hvilka Sergeanten Gegerfeldt varit häcktad,
angifvelsen derom blifvit i allo återkallad, ansett målet emot honom
i hela dess vidd komma att förfalla, så att han borde sin oskuld tillgodonjuta;
äfvensom KämnersRätten, hvad angick Handlanden Gegerfeldts ansvarighet
för angifvelsen, funnit någon annan påföljd icke kunna honom
åläggas, än att uppfylla det vilkor, hvarmed han erhållit Sergeanten Gegerfeldts
tillgift; denne sednare öppet lemnadt, att emot öfrige vederbörande
anställa den reconventionstalan, hvartill befogenhet kunde förefinnas.
Med tillbörlig uppmärksamhet å dessa förhållanden och efter föregången
skriftväxling emellan mig och Konungens Befallningshafvande i
Skaraborgs Län, hvarunder jag anmärkt och velat visa, att Konungens Befallningshafvandes
förrnämnda, den 17 Januari i836 till ÖfverStåthållareEmbetet
aflåtna, skrifvelse, hvarmedelst Sergeanten Gegerfeldts häcktande
blifvit äskadt, inneliölle ett förordnande, sträckt utöfver gränsen för Konungens
Befallningshafvandes Embetsverksamhet och dessutom saknande laga
skäl; men Konungens Befallningshafvande deremot sökt försvara behörigheten
af dess anmärkta åtgärd, hufvudsakligen med åberopande af hvad
AdvocatFiscalen Greiffe, angående Gegerfeldt och hans föregifna brottslighet,
anmält, och yrkat; har jag, slutligen, icke kunnat undgå, att fullfölja
de af mig emot Konungens Befallningshafvande väckta anmärkningar och
sålunda lägga densamme till last, att hafva, genom skrifvelsen den 17 Januari
i 836, beslutit Gegerfeldts häcktande och af annan Embetsmyndighet
äskat verkställighet derå, hvartill Konungens Befallningshafvande desto
9
-
( 66 )
mindre ägt laglig anledning eller behörighet, sorn, utom det att GreilFes
förrberörde anmälan varit alldeles obestyrkt och öfver ett års tid lemnats
utan all åtgärd, Greiffe vid tillfället icke uppträdt eller kunnat uppträda
i egenskap af målsägare eller rätter åklagare, och Gegerfeldt, hvars liäcktande
följaktligen obefogadt blifvit ifrågasatt, ej eller vistats inom Länet,
eller blifvit för något derstädes, begånget brott angifven; på hvilka grunder,
närmare utvecklade dels under skriftväxlingen med Konungens Befallningshafvande,
dels uti min sedermera, den 20 Juli samma år, till AdvocatFiscalsEmbetet
i Kongl. Götha HofRätt aflåtna skrifvelse, jag- ansett
Konungens Befallningshafvandes anmärkta förfarande uppenbarligen strida
emot Lag, samt derför och då detta förfarande haft den påföljd, att Gegerfeldt
är vorden häcktad, utan att laglig anledning dertill förekommit,
anmodat bemälde AdvocatFiscalsEmbete, att inför Kongl. HofRätten emot
Konungens Befallningshafvande a'nställa. och utföra, dea ansvars- och ersättnings-talan,
Lag och målets beskaffenhet fordrade; hvaremot jag funnit
lämpligt, att till Konungens JustitiaeCanzler, såsom Greiffes högste förman,
öfverlemna Gegerfeldts ofvanomförmälda emot Greiffe riktade klagan; derom
skrifvelse till Herr JustitiaeCanzleren under sistnämnda dag afgått.
Efter pröfning af det åtal, sorn,, i följd af erhållna. Remissen, AdvocatFiscalsEmbetet
emot Konnngens Befallningshafvande i Skaraborgs Län
väckt, och hvaröfver då varande Landshöfding^ och LandsSecreterare blifvit
hörda och sig förklarat, har Kongl. HofRätten, genom Utslag den
April sisth år, sig yttrat, och funnit Konungens Befallningshafvande hafva
felat derutinnan, att, på AclvocalFiscalen Greiffes blotta anmälan, till
ÖfverStådliållareEmbetet aflåtits ovillkorlig påfordran af förre Sergeanten
Gegerfeldts häcktande, och sålunda åt samma anmälan blifvit beredt ett
vitsord, som den i och för sig sjelf icke ägt; i anseende hvartill, och ehuru
grunden för denna felaktighet borde sökas i ett icke med tillbörlig noggrannhet
afvägdt Embetsnit, Kongl. HofRätten, enär följden deraf varit, att
en till brott oförvunnen blifvit gripen och fängslig afförd till annan ort,
att undergå ransakning för missgerningar, hvarifrån han af Domaren slutligen
måst frikännas, Kongl. HofRätten förklarat, det skulle Landshöfdingen
och LandsSecreteraren, hvilka deltagit i anmärkta åtgärden, derför, jemlikt
t) Kap. 5 § UtsökningsBalken och 1 Kap. 12 § RättegångsBalken, plickta,
( 67 )
den förre Femtio Riksdaler och den sednare Trettiotre R:dr 16 sk.; hvarjemte
desse Embetsman borde ersätta hvad Kongl. Maj:t och Kronan kunde
hafva serskildt påkostat för Gegerfeldts forslande ifrån Stockholm till Calmar
samt hans underhåll i häcktet från och med den 21 Januari i836 till den
26 påföljde Februari, då målet första gången hos Domstol förekom; Deremot
Kongl. HofRätten ansett Gegerfeldts rätt till ersättning för hans lidande
desto mindre kunna, i förevarande sak, blifva föremål för pröfning, som
det så beskaffade anspråk, han vid sin klagan hos JustitiaeOmbudsmannen
väckt, ej varit stäldt mot Konungens Befallningshafvande, och han dessutom
i brottmålet, genom -förening med brödren, härutinnan sökt att om
denna sin rätt göra sig försäkrad.
Öfver detta Kongl. HofRättens Utslag, hvarvid jag,'- å min sida, låtit
bero, hafva deremot å svarande sidan underdåniga besvär hos Kongl. Majit
blifvit anförda, hvilka ännu icke till afgörande förekommit.
KämnersRätten i Carlshamn hade, medelst Utslag den 10 November
1835, under åberopande af i5 Kap. 2 § och 35 Kap. 2 och 4 §§ MissgerningsBalken
samt Kongl. Förordningen den 24 Augusti i8i3, dömt Gesällerne
Anders Lundberg och Peter Elmlund, för det de af hastighet öfverfallit
deras husbonde, alt hvardera, jemte skyldighet att göra honom
offentlig afbön, straffas med sexton dagars fängelse vid vatten och bröd,
samt dessutom böta, Lundberg, för husbonden tillfogade blånader och blodviten
2 R:dr 32 sk. och för fylleri 3 R:dr 16 sk., och Elmlund, för husbondens
skuffande, serskildt 1 R:dr, eller att, vid bristande tillgång till
dessa böter, ytterligare straffas, Lundberg med åtta och Elmlund med fyra
dagars enahanda fängelse; i följd af hvilket Utslag Lundberg och Elmlund
undergått endast förstnämnde fängelsestraff, och således syntes hafva, såsom
ägande tillgång till ådömda böterna, fått desamma erlägga.
Emot detta Utslag är af mig, uti den 29 April i836 till KämnersRätten
aflåten skrifvelse, anmärkt, att Rätten, vid bestämmande af ofvanbemälde
personers ansvarighet, förfarit emot Lagens mening och tydliga
( 68 )
föreskrift, dels i det att Gesällen Elmlund blifvit fälld till böter för linsbondens
skuffande, hvarför, såsom den våldföring, utom hvilken i förevarande
fall tillämpning af det i i5 Kap. 2 § MissgerningsBalken stadgade
svårare straff ej kunnat äga rum, det ringare ansvaret, för sådan förbrytelse
emot annan person, icke tillika bordt ådömas, enär åkomma af våldet
icke följt, dels derutinnan, att Gesällen Lundberg, ehuru till urbota straff
förfallen, tillåtits att med böter försona hvad i öfrigt kommit honom till
last, hvilket stred emot ri punkten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars
1807, som förmår, att de olika bestraffningar, hvartill den brottslige är
skyldig, skola förvandlas till det slag af straff, sorn svårast är, dels ock
dermedelst, att de Lundberg ådömda böter, utgörande tillsammans Sex
R:dr Banco, eller Aderton Daler Silfvermynt, blifvit serskildt förvandlade
till åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället att, på sätt rätteligen
bordt ske,, enligt åberopade Författning och 5 Kap. 4 § StraffBalken,
tagas i beräkning, tillika med det emot urbota-straffet högst svarande penningebelopp,
eller Sextio Daler, och derefter i ena bot till kroppsplikt
förvandlas; i öfverensstämmelse med hvilka lagliga grunder Lundbergs
ifrågavarande brott skolat umgällas med tjugu dagars fängelse vid vatten
och bröd.
Uti häröfver inkommen förklaring, har KämnersRätlen, med tillkännagifvande,
att Lundberg och Elmlund betalt de ådömda böterna, så
att det för dem bestämda serskilda förvandlingsstraff ej kommit i fråga,
erkänt sin förseelse, att icke hafva ovilkorligen förvandlat böterna till
kroppsplikt, samt i öfrigt anfört, det KämnersRätten ansett de emot Elmlund
tillämpade böter för husbondes skuffande serskildt böra äga rum, så
vida i5 Kap. 2 §. MissgerningsBalken vore en serskild straffbestämmelse
för våld å husbonde, och uti 35 Kap. samma Balk de olika händelser
förekommo, då handaverkan å person hade någon eller ingen påföljd af
blånad eller blodvite, men Lagen icke inneholle någon föreskrift derom,
att endast i förra händelsen böter borde åläggas för våld emot husbonde;
och beträffande den af KämnersRätten följda och såsom felaktig anmärkta
förvandlingsgrund, syntes n punkten i 1807 års Kongl. Förklaring icke
bestämdt afgöra, huruvida, vid sammanläggningen af det för Elmlund och
Lundberg,, i: brist af böter, ådömda förvandlingsstraff, med den, för hus
-
C 69 j
bondes ofredande dem ålaggda bestraffning af 16 dagars fängelse vid vatten
och bröd, detta sednare straff bordt tagas i beräkning till det penningebelopp,
sorn svarade emot sådan bestraffning, enär urbota-straffet
innefattades i ett uti Lag till dagarnes antal bestämdt fängelse vid vatten
och bröd, och bötesförvancllingen dermed icke syntes stå i sammanhang,
så vida icke, genom det sammanlagda antalet af dagar, högsta kroppsplikt
komme att öfverskridas.
Vid öfvervägande häraf och som KämnersRättens förklaring, angående
dels Gesällen Elmlunds fällande till serskild penningebot för husbondes
skuffande, dels förvandling af de Gesällen Lundberg ådömda böter, icke *
kunnat för nöjaktig antagas, såsom i förra delen stridande emot den allmänna
Lagregeln, att ett svårare brott, med derför stadgad bestraffning,
innefattade det mindre af samma slag och undanröjde det ringare straff,
som derå borde följa, samt, i den sednare åter, afvikande ifrån den i 1807
års Kongl. Förklaring tydligen angifna och i allmänhet tillämpade förvandlingsgrund,
enligt hvilken, när ansvaret förbrott af flera slag skall i ena bot
bestämmas, bestraffningen borde uträknas och stadgas, på sätt jag anmärkt,
helst i annat fall, den oftast blefve svårare, än Lagen afsåg; alltså och ehuru
de, utöfver Lag, Lundberg och Elmlund ålaggda fängelsestraff icke kommit
till verkställighet, utan den förstnämnde fastmera, genom ådömda böternas
gäldande, blifvit lindrigare än vederbordt straffad, och den sednares förlust,
i det han fått vidkännas en otillbörlig utgift af En R:dr Banco böter,
syntes så ringa, att denna omständighet, för sig betraktad, icke gåfve anledning
till åtal; har jag likväl, till förekommande af enahanda lagskipning
framdeles, hvilken, om vidare anmärkning dervid denna gång .förfolie,
KämnersRätten, -efter hvad förklaringen antydde, skulle fortfarande följa,
och hvarigenom enskildes lidande kunde inträffa, ansett det vara af vigt,
att detta mål till ÖfverDomarens pröfning hemställdes, och dess utlåtande
uti de stridiga frågorna erhölles; för hvilket ändamål jag, uti aflåten
skrifvelse den 27 Juni förrnämnda år, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet i
Kongl. HofRätlen öfver Skåne och Blekinge, att derstädes, med anställande
åtal emot KämnersRätten, som erkänt sig hafva i en fråga orätt förfarit,
fullfölja de öfriga af mig väckta anmärkningar, och yrka, att KämnersRättens
förfarande äfven i dessa delar, såsom saknande stöd af lag, måtte ogillas..
( 7° )
Uppå AdvocatFiscalsEmbetets, i öfverensstämmelse härmed, utförda
talan, hvaröfver KämnersRätten blifvit hörd, har Kongl. HofRätten, genom
Utslag den i3 Februari 183^, sig utlåtit, att, som med Lagens rätta
grund och mening öfverensstämde, att då olika straffbestämmelser för olika
grader af brott, tillhörande samma art, blifvit utsatte, den svårare gradens
straff, hvartill någon gjort sig för samma handling skyldig, äfven
måste anses uti sig innnefatta den mindre gradens, hvilket sednare således
för detta fall ej finge tillämpas, derest annorledes ej blifvit bestämdt stadgadt,
Kongl. HofRätten funne KämnersRätten hafva orätt förfarit deruti,
att, utom det i i5 Kap. 2 § MissgerningsBalken föreskrifne ansvar för
husbondes öfverfallande, ålägga Gesällen Elmlund de i 35 Kap. 4 § samma
Balk utsatta böter; äfvensom Kongl. HofRätten i öfrigt ansåge det
vara af föreskriften i 11 punkten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars
1807 tydligt och klart, att, sedan Gesällen Lundberg likaledes blifvit, för
husbondes öfverfallande, dömd till urbota straff af sexton dagars fängelse
vid vatten och bröd, de honom dessutom, för tillfogade blcdviten och
blånader samt för fylleri, ådörada böter, Sex R:dr, rätteligen icke bordt få
serskildt erläggas, utan skolat förvandlas till sådant fängelse, så att, då
förstberörda fängelsestraff, likmätigt 5 Kap. 4 § StraffBalken svarade mot
60 daler silfvermynt och nämnda böter, beräknade i sådant mynt, utgjorde
18 daler, Lundberg, för dessa sammanlaggda belopp, 78 daler, bordt,
i enlighet med hvad i sist åberopade Lagrum vidare stadgades, ådömas i
en bot tjugo dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för tjugofyra
dagar, som Lundberg kommit att undergå, derest han saknat tillgång tili
böterna, och KämnersRättens Utslag angående honom blifvit i hela dess
vidd verkstäldt; I följd hvaraf Kongl. HofRätten förklarade, det KämnersRätten,
genom ofvananmärkta, i strid mot Lag och gällande Författning,
vidtagna beslut, origtigt förfarit, utan att Kongl. HofRätten likväl, med
afseende å härvid förekomna omständigheter och beskaffenheten af det påstående,
AdvocatFiscalsEmbetet framställt, funne något ansvar derför skäligen
böra KämnersRätten åläggas.
• - ( 71 )
1 anledning af Stockholms Norra Förstads Östra KämnersRätts den
7 Mars i836 fällda Utslag, hvarigenom Fabriksarbetaren Anders Björnsson,
såsom skyldig att, för husbondes öfverfallande, straffas med 16 dagars
fängelse vid vatten och bröd samt, för tredje resan fylleri, böta i3 R:dr
16 sk., är vorden dömd, att i ena bot försona dessa förbrytelser med sådant
fängelse i 28 dagar, hvilken bestraffning jemväl kommit till verkställighet,
hade jag väckt anmärkning dervid, att nyssnämnda bötesbelopp
blifvit serskildt till 12 dagars fängelse förvandladt, och såmedelst högsta
kroppsstraff den sakfällde ålagdt, ehuru ifrågavarande förbrytelser, enligt
11 punkten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 och 5 Kap. 4 §
StraffBalken, rätteligen bordt anses, i ena bot, försonade med 24 dagars
fängelse vid vatten och bröd, såsom den straffgrad, inom hvilken bötesbeloppet
4° daler Silfvermynt, sammanräknadt med den, emot urbotastraffet
af 16 dagars fängelse högst Svarande penningesumma, 60 daler,
kunnat inbegripas; hvaremot de Ledamöter i KämnersRätten, hvilka fattat
förrberörde beslut, i deras deröfver infordrade förklaring, tillkännagifvit
den tanke, att, i förevarande fall, på sättsom skedt, serskildt kroppsplikt
skolat för bötesbeloppet beräknas och stadgas; vid hvilket förhållande, och
då jag icke kunnat godkänna hvad sålunda i förklaringen blifvit anfördt,
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt, genom min den 17 Maji
1837 aflåtna skrifvelse, fått uppdrag, att fullfölja den af mig väckta anmärkning,
genom anställande al talan emot KämnersRättens nyssbemälde
Ledamöter och yrkande af den rättelse i Rättens beslut, som lagligen
kunde äga rum.
Efter föregången skriftvexling i detta mål emellan AdvocatFiscalsEmbetet
och KämnersRättens Ledamöter, har Kongl. HofRätten, medelst
Utslag den i5 sistlidne Juni, förklarat, att som Björnsson, hvilken »-gjort
sig, jemlikt i5 Cap. 2 §. MissgerningsBalken och Kongl. Förordningen den
24 Augusti 1813> skyldig att, för husbondes öfverfallande, plikta med 18
par spö eller 16 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt, för fylleribrott
tredje resan, böta i3 R:dr 16 sk., skolat, i händelse bestraffningen
för den förra förbrytelsen blifvit i spö bestämd, i ena Bot straffas med
32 par spö, svarande emot 96 daler silfvermynt eller 24 dagars fängelse
vid vatten och bröd, samt den omständighet,. att sistberijrde straffart emot
< 72 )
Björnsson blifvit, för våldet å husbonde, tillämpad, icke kunnat till förhöjdt
ansvar föranleda, utan med lag instämde, att, hvilketdera slag af bestraffning
användes, straffet i båda fallen blefve enahanda och motsvarigt;
funné Kongl. HofRätten, att Björnsson, för sina ifrågavarande förbrytelser,
rätteligen bordt, på sätt anmärkt blifvit, dömas allenast till 24 dagars
fängelse vid vatten och bröd.; men då KämnersRättens Dom icke kunde
anses hafva af uppenbar vårdslöshet eller oförstånd, än mindre af annan
i 1 Kap* 12 § RättegångsBalken omförmäld orsak tillkommit, samt ej heller
derför ansvarspåstående vore framstäldt, komme vid denna tillrättavisning
att bero.
Efter hvad af infordrade och insända Handlingar blifvit upplyst,
hade Kinnevalds HäradsRätt, genom Utslag den 18 April i836, under
åberopande af i5 Kap. 2 § och 55 Kap. 1 och 5 §§ MissgerningsBalken,
5 Kap. 4 § StraffBalken, Kongl. Förordningen den 18 November 1741
och 11 punkten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, dömt Drängen
Magnus Fredriksson från Täfvelsås att, för husbondes öfverfallande, undergå
16 dagars fängelse vid vatten och bröd och derjemte, för begånget hor,
böta i3 R:dr 16 sk., eller i ena bot straffas med 28 dagars fängelse vid
valten och bröd; samt Hustru Ingeborg Johansdotter i Täfvelsås att, för
enfaldt hor, plickta 26 R:dr 32 sk., eller, vid bristande tillgång dertill,
umgälla sitt brott med 24 dagars dylikt fängelse; till följd af hvilket Utslag
Magnus Fredriksson genast derefter utstått det honom ådömda kroppsstraff;
hvaremot Hustru Ingeborg Johansdotlers bestraffning, såsom beroende
på undersökning, huruvida hon ägt tillgång till böternas gäldande, icke
kommit till verkställighet. Och som jag, vid granskning af detta mål, ej
kunnat undgå att anmärka, dels att, då högsta kroppsplikt blifvit Magnus
Fredriksson ålagd, de för horsbrottet stadgade böter i3 R:dr 16 sk., eller
4o Daler Silfvermynt, syntes vara särskildt förvandlade till fängelse vid
vatten och bröd, i stället för att, på sätt rätteligen bordt ske, enligt 11
punkten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 och 5 Kap. 4 § StraffBalken,
tagas i beräkning tillika med det emot urbota straffet högst svarande
-
'( 73 )
rande penningebelopp, eller 60 Daler, och derefter i ena bot till kroppsstraff
förvandlas; i öfverensstämmelse med hvilka lagliga grunder Magnus
Fredriksson skolat umgälla sina förbrytelser med endast 24 dagars fängelse
vid vatten' och bröd, dels ock att, vid förvandling af de hustru Ingeborg
Johansdotter, för horsbrottet, ådömda böter 26 R:dr 32 sk., eller 80 Daler
Silfvermynt, till 24 dagars fängelse vid vatten och bröd, uttryckliga föreskriften
i 5 Kap. 4 § StraffBalken, enligt hvilken böter till och med
nämnda belopp försonas med 20 dagars sådant fängelse, blifvit öfverträdd;
Alltså och då, i följd af detta emot lag stridande beslut, Magnus Fredriksson,
genom en svårare bestraffnings undergående, tillskyndats otillbörligt
lidande, samt, hvad åter anginge Ingeborg Johansdotter, som, enligt hvad
då mera upplyst blifvit, saknade tillgång till böterna, samma menliga påföljd
skulle förestå; har jag, uti skrifvelse den 28 Februari 1887, anmodat
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Götha HofRätt, att derstädes emot tillförordnade
Domhafvanden i HäradsRätten, för ofvanberörde olaga domslut,
utföra den ansvars- och ersättnings-talan, hvartill Lag och sakens beskaffenhet
kunde föranleda, och att i sammanhang dermed hemställa, om icke
HäradsRättens Utslag, beträffande Hustru Ingeborg Johansdotter, måtte lill
öfverensstämmelse med Lag rättas.
Uti den förklaring, hvilken öfver AdvocatFiscalsEmbetels, till följd
häraf, ingifna Memorial blifvit tillf. Domhafvanden affordrad, har denne
sednare, med erkännande, att förvandlingen af de Ingeborg Johansdotter
ådömda böter vore origtig, hvilket liärledt sig ifrån okunnighet om rätta
tydningen af 5 Kap. 4 § StraffBalken, i öfrigt, angående den Magnus Fredriksson
ålagda kroppsplikt, anfört, att som förvandling af urbota bestraffning
till böter icke i Lag omnämndes, och föreskrift derom ej heller
funnes i det, till stöd för anmärkningen åberopade, nyssnämnda Lagrum
och 11 punkten i Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, så vida af stadgandet
i berörde punkt, alt Domaren, sedan de olika arter af straff, som
borde följa på de särskilda förbrytelser, för hvilka en person på en gång
lagfördes, blifvit utsatta, skulle uträkna och förvandla de olika bestraffningarne
till slag af straff, som svårast vore, efter de allmänna grunder, hvilka
i 5 Kap. StraffBalken föreskrefvos, icke lämpligen kunde dragas annan
10
( 74 )
slutsatts, än att, sedan det i Lagen redan bestämda svårare straff vore gifvet,
derefter, i enlighet med föreskrifterna i i och 4 §§ af nämnde Kap.
borde uträknas, hvad öfriga straffbestämmelserna i böter, fängelse m. m.
komme att motsvara, då de till den gifna svårare straffarten hänfördes,
helst i annat fall lätteligen kunde inträffa, att den brottslige komme att
undergå vida lindrigare bestraffning, än Lagen afsett; ansåge Domhafvanden
ifrågakomna beslutet vara öfverensstämmande med de af IdäradsRätten
åberopade Lagrum; Och har, sedan AdvocatFiscalsEmbetet, med vederläggning
af hvad sålunda blifvit anfördt, fullföljt åtalet och framställt ansvarspåstående,
hvaraf Domhafvanden jemväl erhållit del, Kongl. IIofRätten,
genom Utslag den 18 December samma år, sig utlåtit och funnit, att
Domhafvanden, i afseende på den Magnus Fredriksson ådömda bestraffning,
afgifvit nöjaktig förklaring, i följd hvaraf Domhafvanden från åtalet i denna
del frikändes; och att ehuru bemälde Domhafvande, på sätt anmärkt
vöre, felaktigt förfarit vid förvandlingen af de Ingeborg Johansdotter ådömda
böter, kunde likväl, då verkställighet icke följt å HäradsRättens
derom meddelade beslut, och någon skada således icke blifvit derigenom
förorsakad, annan påföljd skäligen icke äga rum, än att Domhafvanden
erinrades, att framdeles ställa, sig Lag och Forfattningar till noggrann efterrättelse;
I sammanhang hvarmed Kongl. HofRätten, med rättelse af HäradsRättens
omförmälda 'beslut, förordnat, att Ingeborg Johansdotter, om
hon saknade tillgång till gäldande af de henne ådömda böter 26 R:dr
32 sk., skulle i stället undergå 20 dagars fängelse vid vatten och bröd.
Då Kongl. HofRätten sålunda, genom detta Utslag, godkännt de, till
stöd för HäradsRättens beslut, angående Magnus Fredrikssons bestraffning,
uppgifna grunder, hvilka, i allmänhet ogillade, såsom stridande emot rätta
förståndet af ofvanåberopade Lagstadganden, destömindre borde lemnäs
utan anmärkning, som tillämpningen af samma grunder, i de flesta fall,
skulle medföra kroppsstraffets otillbörliga skärpande; har jag ansett mig
pligtig, att, till undanrödjande af allt tvifvelsmål härutinnan, hemställa
målet till Kongl. Maj:ts Nådiga skärskådan, i hvilket afseende underdåniga:
besvär öfver Kongl. HofRättens Utslag blifvit anförda.
( 75 )
Samma fråga, hvarom nästförestående punkt handlar, har, vid ett
sednare tillfälle, utgjort föremål för Kongl. Götha HofRätts pröfning och
torde, ehuru tillhörande detta års anmärkningsmål, dock lämpligen böra
här finna rum, hälst utgången deraf visar, att den mening, Kongl. HofRätten,
vid förra tillfället, uttalat, icke alltid är derstädes rådande.
Emot KämnersRätten i Norrköping, som, genom Utslag den 3r Mars
1837, dömt Gesällen Anders Larsson, såsom saker till 5 R:drs böter för
svordom och fylleri, samt till itT dagars fängelse vid vatten och bröd för
husbondes öfverfallande, att i ena bot, för alla dessa förbrytelser, undergå
24 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvilken bestraffning han äfven
utstått, hade jag, på enahanda grunder, som tillförene i lika beskaffade
mål blifvit anförda, framställt den anmärkning, att ifrågavarande person
rätteligen bordt i ena bot umgälla sina förbrytelser med 20 dagars fängelse
vid valten och bröd; I följd hvaraf, och då KämnersRättens häröfver
afgifna förklaring antydde den grund för straffbestämmelsen, att bötesbeloppet
borde serskildt lill kroppsplikt förvandlas och urbotastraffet tilläggas,
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. HofRätten, genom min skrifvelse
den 24 sistlidne Mars, erhållit uppdrag, att emot bemälda KämnersRätt
anställa och utföra laga åtal samt dervid hufvudsakligen erinra: att ehuru
förvandling af urbota bestraffning till böter icke i Lagen omtalades, det
likväl, för behörigt fullgörande af föreskrifterna örn olika bestraffningars
verkställighet, understundom blefve oundvikligt, att uppgöra en sådan beräkning,
så vida man skulle erhålla någon bestämmelse: att, då man förgäfves
torde söka bevis förden åsigt, att, genom detta beräkningssätt, någon
lindring den brottslige bereddes i det straff, Lagen afsåge, det deremot
med allt fog kunde påstås, att, medelst böternas serskilda förvandling, såsom
KämnersRätlen förfarit, den sakfällde skulle tillskyndas en af Lagen
ingalunda åsyftad skärpning i straffet; att samma stadgande, sora bjöde,
att de särskilda bötessummorna skulle sammanräknas och straffet efter deras
hela belopp bestämmas, äfven syntes fordra den följdriktiga tillämpning,
att, ehvad alla af en person begångna förbrytelser, enligt Lag, ringö
med böter försonas, eller något af brotten vore urbota, dock så, att
straffet derför kunde, enligt den anvisning, 5 Kap. StraffBalken meddela
-
C 76 )
de, beräknas mot ett visst penningebelopp, kroppsplicklen i dessa fall
borde blifva enahanda, så vida de sålunda uppkommande totalsummorna
voro lika stora; och att, hvad anginge fängelse vid vatten och bröd, som
i. hvarje straffgrad ökades med fyra dagars fängelse, i synnerhet märkas
borde, att för denna tillökning beräknades, i hvardera af de lägre straffgraderna,
10 till i5 daler, men i de högre 20 och i den högsta 3o daler
silfvermynt, på sätt 5 Kap. 4 § StraffBalken utvisade. Och har, uppå AdvocatFiscalens
i öfverensstämmelse härmed utförda talan, hvaröfver KämnersRätten
blifvit hörd, Kongl. HofRätten, medelst Utslag den 8 derpåföljde
Augusti, sig utlåtit: att Kongl. HofRätten väl funne de sålunda framställda
åsigter närmast öfverensstämmande med de allmänna grunder, som för
böters förvandling till fängelse vid vatten och bröd blifvit stadgade i
5 Kap. 4 § StraffBalken, och hvilka, enligt 11 punkten i Kongl. Förklaringen
den a3 Mars 1807, jemväl borde följas, när ådömda olika bestraffningar,
i det fall, der omförmältes, skulle till dylikt fängelsestraff uträknas
och förvandlas; men emedan någon bestämd föreskrift i Lag icke vore
gifven derom, att det penningebelopp, sorn, efter nämnda grunder, högst
svarade emot utsatt urbota bestraffning af fängelse vid vatten och bröd,
skulle, då sådan, jemte böter, blifvit ådömd, till de sednare läggas, innan
förvandlingsstraffet i ena bot beräknades och utfördes, samt KämnersRätten
deraf kunnat hämta anledning till sitt anmärkta förfarande i målet, ansåge
Kongl. HofRätten någon ansvarspåföljd för KämnersRättens berörde förfarande
icke lagligen kunna äga ruin.
Af KämnersRättens i Norrköping, på förekommen anledning infordrade,
Protocoll för den 11 April i836, hade inhämtats, huruledes bemälde
Rätt, efter hållen ransakning, angående det emot Fabriks-arbetaren
Magnus Helander anställda åtal, för det han skulle hafva ofredat sin Svärfader,
företagit detta mål till pröfning samt, medelst Utslag, sig utlåtit och
ansett Helander, emot hvilken ingen bevisning skulle förekommit, att han
slagit Svärfadren, vara lagligen förvunnen att hafva, såsom orden lydde,
flere gånger trätt med Svärfadren och förty brustit i den vördnad, He
-
( 77 )
lander, jemlikt i4 Kap- 3 § MissgerningsBalken, ålegat; hvarföre och då
han äfven fört oljud å gata, KämnersRätten, under åberopande af nyssnämnda
lagrum och 21 Kap. 8 § samma Balk, dömt honom att, för Svärfadrens
oqvädande, böta 16 Riksdaler 3a sk. och göra honom offentlig
afbön, samt, för andra förseelsen, plickta 1 Riksdaler 3a sk., eller, vid
bristande tillgång till böterna, tillsammans 18 Riksdaler 16 sk., i stället
straffas med sexton dagars fängelse vid vatten och bröd, hvilken bestraffning
lian sedermera i stadens häckte undergått.
I anledning häraf och då det emot Helander angifna brott, att
hafva ofredat sin Svärfader, räknades ibland de mål, hvilka, likmätigt
25 Kap. 5 § RättegångsBalken, skulle HofRätts pröfning underställas, och
hvilka alla, enligt den, genom Kongl. Brefvet den 3 Augusti 1791, meddelade
förklaring öfver 5 Kap. 1 § samma Balk, borde af KämnersRätterna
i Städerna, Slockholm undantagen, endast ransakas och ransakningen till
Rådstufvu-Rättens afdömande insändas, att derifrån till HofRättens skärskådan
Öfverlemnas; men förrbemälda KämnersRätt icke desto mindre
pröfvat och afdömt det emot Helander anställda åtal, samt sålunda obehörigen
och emot tydlig Lag lillegnat sig domsrätt deröfver, och, medelst
sådan olaga dom, den anklagade blifvit ådömd och, i följd deraf, äfven
undergått en bestraffning, hvartill han, vid målets pröfning af behörig
domstol, tilläfventyrs icke ansetts lagligen skyldig; har jag, genom skrifvelse
den 23 Februari 1837, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet vid Kongl.
Götha HofRätt, att emot KämnersRätten, för dess anmärkta lagstridiga
förfarande, anställa den talan, hvartill Lag och sakens beskaffenhet kunde
föranleda; uti hvilket af AdvocatFiscalsEmbetet derefter anhängiggjorda
och utförda mai, sedan KämnersRätten blifvit hörd och sig förklarat,
Kongl. HofRätten, under den 1 December samma år, meddelat det Utslag,
att, som Helander varit anklagad, att hafva sin Svärfader slagit, skuffat
och oqvädat, och KämnersRätten, utan afseende på den mera eller mindre
fullständiga bevisning som förekommit, icke tillhört, alt i berörde underställningsmål
döma, utan bordt dermed förfara i enlighet med föreskrifterna
i 25 Kap. 5 § RättegångsBalken och Kongl. Brefvet den 3 Augusti
1791, Kongl. HofRätten, med stöd af 1 Kap. 12 § nämnde Balk, pröfvade
skäligt döma KämnersRättens Ordförande och Ledamöter, att., för deras
( 78 )
lagstridiga förfarande, böta, den förre Tretton Riksdaler 16 sk., och de
sednare hvardera Sex R:dr 32 sk.
Sedan, på sätt min förra Berättelse (pag. /\o och följande) innehåller,
Kongl. Götha HofRätt, i anledning af AdvocatFiscalsEmbelets derstädes,
enligt mitt förordnande, anställda talan emot Domhafvanden i Uppvidinge
HäradsRätt, medelst Utslag den 19 April i836, icke allenast ogillat bemälde
Rätts beslut, hvarigenom böter, för gälds förnekande ådömda, oriktigt
förvandlats till enkelt fängelse, i stället för fängelse vid vatten och
bröd, hvarmed sådana böter rätteligen skola försonas, utan ock, för detta
felaktiga förfarande, fällt Domhafvanden till bötesansvar; har denna fråga,
i följd af hans deröfver anförda underdåniga besvär, blifvit till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning hemställd och af Dess Högsta Domstol, genom Utslag
den 1 Junii sistlidna år, sålunda afgjord, att Kongl. Maj:t ej funnit
skäl vara anfördt, som i Kongl. HofRättens öfverklagade beslut kunde
verka ändring.
Innan Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag i nästförestående mål meddelades,
hade jag likaledes ägt tillfälle att anmärka, det Göstrings HäradsRätt, genom
beslut den 3o Maji i836, utan åberopadt stöd af Lag, ansett de böter,
33 R:dr 16 sk., hvartill J. F. Faltin i Berg blifvit, den 1 1 nästförutgångna
Februari, dömd för kraf af veterligen gulden gäld, böra förvandlas
till en månads fängelse, ehuru dessa, med tillämpning af 9 Kap. 11 §
Handelsbaden och Kongl. Förordningen den 3o Maj 1835, ålagda böter —
då den sakfälldes gerning, likasom den i förra målet nämnda och efter
samma Lagstadganden bedömda, innefattar brott emot annan person och
hans egendom, hvilket, fastän böterna derför äro målsägandens ensak, icke
må hänföras lill eller förblandas med de förseelser, för hvilka böterna,
såsom i RättegångsBalken sägs, äro Konungens ensak, ;— rätteligen skolat,
enligt 5 Kap. StrafFBalken, med fängelse vid vatten och bröd aftjenas.
Och sedan denna anmärkning, efter derom den 29 April sistlidna år af
-
(79 )
låten Remiss, är vorden af AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Götha HofRätt
fullföljd, medelst åtal emot Häradshöfdingen, som, deröfver hörd, till stöd
för beslutet åberopat, att böterna i detta mål voro målsägandens ensak och
således icke skulle kunna förvandlas annorlunda, än de ensaksböter, om
hvilka i 3a Kap. 2 § RättegångsBalken och Kongl. Förordningen den 20
Januari 1779 förmäles, har Kongl. HofRätten, genom Utslag den 19 nästderpåföljde
December, sig yttrat och, i likhet med hvad anmärkt blifvit,
förklarat, att de, för ofvanberörda brott, ålagda böter rätteligen bordt, i
öfverenstämmelse med 5 Kap. StraffBalken, förvandlas till tjugufyra dagars
fängelse vid vatten och brod, samt att Häradshöfdingen, som tillämpat
annan grund för samma böters förvandling, således derutinnan oriktigt
förfarit; hvarföre han ock om detta sitt misstag, till rältelse för dylika
fall i framtiden, blifvit erinrad.
Efter förekommen anledning till uppmärksamhet å RådstufvuRättens
i Åmål förfarande och beslut, i afseende å en för fylleribrott tilltalad och
dömd person, hade jag infordrat nödiga upplysningar härutinnan och sålunda
inhämtat följande omständigheter.
Sedan Arbetskarlen Anders Lundberg, af bemälde RådstufvuRätt,
genom Utslag den April i834, dömd att, för fylleri femte gången,
straffas med ett halft års arbete å någon Kronans arbetsinrättning, å nyo
den 6 September samma år, bvarförinnan berörde Utslag icke kommit till
verkställighet, skall befunnits af starka drycker öfverlastad och derför
blifvit vid RådstufvuRätten under tilltal ställd; hade Lundberg, med RådstufvuRätlens
förpassning den 21 derpåföljde December till Länshäcktet i
Wennersborg inkommen, derstädes undergått det honom ådömda fängelsestraff
samt den 21 Juni 1835 lösgifvits; hvarefter RådstufvuRätten den 7
Mars 1836 åter företagit det sednare emot Lundberg väckta åtalet och,
vid pröfning deraf, dömt honom, såsom förvunnen, att ofvannämnde dag
hafva varit al starka drycker berusad, att4 för denna ytterligare förseelse,
likasom förra gången, hållas till arbete å någon Kronans arbetsinrättning
ett halft års tid, och att dessutom böta, för svordom och oljud å gata,
t 8o )
3 R:dr 16 sk., för hvilka böter, om tillgång dertill saknades, han borde
undergå fyra dagars fängelse vid vatten och bröd, men hvarför, i stället,
nyssberörda arbetstid komme att ökas, jemlikt den i 5 Kap. i § StraffBalken
utsatta beräkningsgrund, med trettiosex dagar; till undergående af
hvilket straff Lundberg åter, enligt RådstufvuRättens förpassning, den 21
September blifvit i Länshäcktet intagen.
Emot RådstufvuRättens förfarande i detta mål är af mig anmärkt:
att bemälde Rätts den 24 April 1834 gifna Utslag, hvarmedelst Lundberg,
för femte gången fylleri, ådömdes 'ett halft års fängelse med arbete, förblifvit
utan verkställighet den längre tid, som förflutit till dess han ånyo,
den 6 September samma år, med fylleribrott beträddes, hvilket dröjsmål
med bestraffningen, utan åberopadt laga skäl dertill, syntes desto mera
otillbörligt, som den sakfällde, i följd af Domslutet, hälst då han icke
velat föra klagan deröfver, genast kunnat i häckte( inmanas: att, efter det
Lundberg åter blifvit för fylleribrott tilltalad, RådstufvuRätten, på sätt
ofvan är nämndt, fogat anstalt om verkställigheten af dess förut meddelade
Utslag, och emedlertid, troligen utan annan anledning, än omförmälda
verkställighets-åtgärd, uppskjutit handläggningen af sednare åtalet,
i stället för att lagligen låta den förra ansLå och utan uppehåll afgöra det
sednare: alt, ehvad detta olaga uppskof ägt rum eller icke, RådstufvuRätten
saknat anledning af Lag att, på sätt genom Utslaget den 7 Mars i836
skedt, ålägga Lundberg serskildt straff för bans sednare förseelse, enär
ansvarigheten derför rätteligen skolat anses inbegripen under den, för lika
beskaffad förseelse, tillförne ådömda bestraffning, såsom urbota och för
brottet, i denna grad, bestämd, hälst förra Utslagets blötta mellankomst,
utan någon derpå följd verkställighet innan sednare förseelsen timade, icke
kunde, för den sålunda till urbota straff fällde, medföra annan verkan, än
om bägge förseelserna blifvit under en lagsökning åtalade, i hvilket fall
de otvifvelaktig! skolat med enkel bestraffning försonas: att RådstufvuRätten,
i dess sistnämnda Utslag, genom en, emot 11 puncten al Kongl.
Förklaringen den a3 Mars 1807 stridande, tillämpning af 5 Kap. 1 § StraffBalken,
olagligen förändrat den till fyra dagars fängelse vid vatten och
bröd riktigt bestämda förvandling af de Lundberg ådömda böter, till en
längre
( )
längre tids fängelse med arbete, emot hvilken straff-art, såsom för vissa
brott särskildt stadgad, den allmänna och svårare ansedda af fängelse vid
vatten och bröd icke finge utbytas; att RådstufvuRätten, ehuru Lundbergs
sednare förbrytelse ansetts utgöra föremål för serskildt åtal, likväl, utan
synlig anledning, dröjt med dess företagande och afgörande nio månader
efter det Lundberg från förra bestraffningen lösgafs; och slutligen att Utslaget
den 7 Mars i836 icke blifvit satt i verkställighet förr än den 21
September samma år, ehuru detta längre uppskof, så vida förbrytelsen
skulle medföra urbota bestraffning, icke bordt äga rum; I följd af hvilka
anmärkningar och då, genom RådstufvuRättens sednare Utslag, ofvanbemälde
person blifvit ålagd en bestraffning, som, hvad fylleribrottet angår,
icke kunnat, med stöd af Lag, ådömas och, i afseende å bötesförvandlingen,
befunnes stridande emot Lagens tydliga föreskrift, samt RådstufvuRättens
förfarande i öfrigt, såsom ej heller förenligt med Lag, syntes påkalla
tillrättavisning för framtiden, till befrämjande af ordning och skyndsamhet
vid målens handläggning och för iakttagande af den åtgärd till
Utslags verkställighet, som Domaren åligger, jag funnit mig föranlåten att,
i skrifvelse den 11 Mars sistlidna år, uppdraga åt AdvocatFiscalsEinbetet i
Kongl. Götha HofRätt, att derstädes emot RådstufvuRätten och dess Ordförande,
för hvad i detta mål sig tilldragit, utföra talan om ansvar och
om ersättning till vederbörande; hvarjemte till Kongl. HofRätten borde
hemställas, huruvida, enär det Lundberg, i stället för böterna, ådömda
fängelse då ännu icke till verkställighet kommit, lagenlig rättelse härutinnan
måtte meddelas och Lundberg emedlertid varda lösgifven.
Öfver AdvocatFiscalsEmbetets, till fullgörande häraf, anställda samt
med ansvars- och ersättnings-påstående slutade talan, hafva RådstufvuRättens
Ordförande och Ledamöter blifvit hörda och, i deras afgifna förklaringar,
hufvudsakligen andragil: att Lundberg, som, då RådstufvuRättens
Utslag den 12 April 1834 afkunnades, icke varit tillstädes, blifvit, sedan
Utslaget i början af Maj månad kommit Magistraten tillhanda, för att verkställas,
förgäfves eftersökt i staden, derifrån han sig hegifvit och dit icke
återkommit förr än den 20 Augusti; att, sedan under tiden och redan
från sommarens början, allmänna uppmärksamheten varit riktad på nödiga
( 83 )
anstalter i och för cholera-farsoten, till Magistraten sistnämnde dag anländt
Konungens Befallningshafvandes skrifvelse, att denna farsot utbrustit bland
arrestanterne i länshäcktet, hvarföre fångar tills vidare icke finge dit insändas;
att detta förbud fortfarit intill dess Magistraten den 6 December
fått emottaga Konungens Befallningshafvandes skrifvelse om förbudets uppliäfvande,
hvarefter Lundberg den 21 i samma månad af Magistraten införpassades
till bäcktet; att dröjsmålet med pröfningen af sednare åtalet
endast härledt sig derifrån, att Magistraten, under mängden af de olikartade
besty r,som äfven vid årets slut fortforo, förgätit, att ur RådstufvuRättens
rotel göra sig underrättad, huruvida emot Lundberg funnes något
vidare åtal, när det förra Utslaget skulle verkställas; att, hvad särskildt
anginge RådstufvuRätten, tiden varit otillräcklig för Ordförandens mångfaldiga
embets-åligganden, hvilka i vissa delar under cholerans härjande
fördubblades; att, då lagliga binder afsåges, föga skulle återstå RådstufvuRätten
och Magistraten lill last i fråga om åtgärdernas långsamhet, helst
Lundberg, som icke eller kommit tillstädes, då Utslaget den 7 Mars i836
afkunnades, sedermera i staden förgäfves eftersöktes, så att Utslaget icke
förr, än som skett, kunnat af Magistraten till verkställighet befordras; och
att, beträffande slutligen den, genom sistnämnda Utslag, Lundberg ådömda
bestraffning, g:de punkten af Kongl. Förklaringen den 3i Mars 1807, icke
kunde leda till den följd, att brott finge strafflöst förnyas, då Utslag i föregående
åtal ej kommit till verkställighet, men att förvandlingsbeslutet i
afseende å böterna ej öfverensstämde med RådstufvuRättens åsigt, utan
tillkommit för efterlefnad af grundsatser,, som skola varit i ett annat emot
RådstufvuRätten anställdt åtal antydda.
Jemte det att, till följd af Kongl. HofRättens, uppå AdvocatFiscalsEmbetets
anmälan, genast meddelade förordnande, Arbetskarlen Lundberg,
som då undergått det honom, genom RådstufvuRättens sednare beslut,
ådömda sex månaders fängelsestraff, blifvit ställd på fri fot den 21 Mars
1837, har Kongl. HofRätten vidare, i Utslag den 18 Augusti samma år,
med bifall till Lundbergs ansökning, stadgat, att han, i brist af tillgång
till de honom ådömda 3 R:dr 16 sk. böter, skulle undergå fyra dagars
fängelse vid vatten och bröd; hvarefter Kongl. HofRätten, genom slutligt
Utslag den 3o sistlidne Juli, sig utlåtit: att, hvad först anginge Rådstufvu
-
C 83 )
Rättens den 7 Mars i836 meddelade beslut, så enär Lundberg, då han
den 6 September 1834 var starka drycker öfverlastad, icke undergått
honom, för femte gången dryckenskap, förut ådömd bestraffning, och det
svårare ansvar, som å förnyad brottslighet bordt följa, således ej, emot
stadgandet i 9 punkten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, kunnat
äga rum, ehvad straffet för förra förbrytelsen, då sednare beslutet fattades,
gått i verkställighet eller icke, samt, beträffande förvandlingen af de
honom ådömda böter, 11 punkten af nämnde Kongl. Förklaring vore tydlig
deruti, att enhet i bestraffning läte sig tillvägabringa endast der penningeböter,
fängelse vid vatten och bröd, eller ock spö eller ris vore för
de särskilda brotten bestämda, men ingalunda i afseende på fängelse med
arbete, hvilket lika litet, som det för vissa gröfre brott stadgade ansvar
af arbete å fästning, kunde mätas efter grunderna i 5 Kap. 1 § StraffBalken,
eller ingå i beräkning till högsta kroppsplikt, funne Kongl. HofRätten,
det RådstufvuRätten för sin, med envishet förfäktade, åsigt härutinnan
saknat allt stöd af Lag; äfvensom, vidkommande dernäst dröjsmålet
med verkställande af Utslaget den 12 April 1834 intill den 20
Augusti samma år, den derefter i påföljde December vidtagna åtgärd, att
sätta Utslaget i verkställighet, oaktadt det sednare åtalet då berodde på
vidare handläggning, samt uppskofvet ej mindre med samma åtals afgörande
sedan Lundberg den 21 Juni 1835 ur häcktet lösgafs, än äfven med
verkställighet af sednare Utslaget, Kongl. HofRätten ansåge Borgmästaren
icke hafva gittat visa gällande hinder eller antaglig ursägt för hvad af
honom, såsom Magistratens Ordförande, blifvit, på sätt anmärkt vore, i
dessa delar eftersatt eller felaktigt vidgjordt; Och pröfvade HofRätten
alltså rättvist döma Borgmästaren och Rådmännen, som i målets handläggning
deltagit, att, jemlikt 12 § i 1 Kap. RättegångsBalken, plickta.
Borgmästaren 5o R:dr och hvardera af Rådmännen 8 R:dr 16 sk., samt
att gemensamt till Kongl. Maj:t och Kronan utgifva 22 R:dr 39 sk. 10 r:st.,
såsom ersättning för Lundbergs underhåll i häcktet, medan han utstått det
honom, genom RådstufvuRättens sednare Utslag, obehörigen ålagda fängelsestraff;
hvaremot fråga om upprättelse för Lundberg, enär han skriftligen
afsagt sig anspråk derå, kommit att förfalla.
( 84_ )
Genom Utslag den 9 Mars i836, hade Kåkinds HäradsRätt, uppå
vederbörandes anmälan, att Olof Olofsson i Muggebo, af bemälde Rätt
dömd till 5o R:dr Banco böter för oloflig bran vinsbränning, saknat tillgång
till gäldande af Kongl. Maj:ts och Kronans andel, eller en tredjedel af
samma böter, 16 R:dr 02 sk., ålagt Olof Olofsson att, i stället derför,
bållås två veckor i fängelse med arbete, hvilken bestraffning lian ock undergått.
Yid granskning af detta beslut, som utvisade en sådan tillämpning
af Kongl. Förordningen om bränvinsbränningen den ig Juni 1835, att
fängelsestraffet för den oguldna bötesandelen blifvit bestämdt, utan afseende
å denna andels förhållande till bela bötessumman, bade jag anmärkt,
att då 63 § i nyssnämnda Kongl. Förordning innebölle, att af den plicktfälldes
egendom i löst och fast, så långt den räckte, böter skulle gäldas,
nied förvandling endast af bristen, och att målsäganden borde njuta sin
andel innan Kongl. Maj:t och Kronans rätt utginge, samt i det följande
af samma § stadgades, huruledes böterna, i mån af deras belopp, skulle
förvandlas till fängelse under kortare eller längre lid, syntes deraf otvifvelaktig!
följa, att, vid fråga om förvandling af den större eller mindre del
af sådana böter, hvartill ingen tillgång bos den sakfällde funnes, den, till
iakttagande i allmänhet, uti Kongl. Brefvet den 5 Februari 1768 lagda
och genom Kongl. Brefvet den 27 October 1820 ytterligare förklarade
grund borde äga tillämpning, så att, i fall som här inträffade, då målsäganden
för sin andel i böterna blifvit eller förmält sig vara ‘förnöjd,
kroppsstraffet för den brottslige borde minskas i samma förhållande, som
vore emellan nämnde andel och hela bötesbeloppet, dock icke under den
i Lag utsatta lägsta bestraffning; i öfverensstämmelse hvarmed och enär,
likmätigt 62 § i ofvannämnde i835 års Kongl. Förordning, målsägandens
andel af de ifrågavarande, Olof Olofsson ådömda, böter 5o R:dr, utgjorde
två tredjedelar deraf, samt hela bötesbeloppet, om dess förvandling till
kroppsstraff skolat ske, enligt förr åberopade 63 § motsvarade tre veckors
fängelse, Kongl. Maj:ts och Kronans återstående andel, eller en tredjedel,
rätteligen bordt förvandlas till kroppsstraff efter denna andels förhållande
till det hela, eller till en tredjedel af bestraffningen derför, och således
till en veckas fängelse; hvaremot tillförordnade Doinhafvanden, efter er
-
( 85 )’
hållen del af denna anmärkning, uti deröfver afgifven förklaring, invändt,
att Kongl. Förordningen den 19 Juni 1835 utgjorde, särdeles i fråga om
böters förvandling, en speciel stadga, väsendtligen af vikande ifrån grunderna
så väl i allmänna Lagen, som i andra Författningar, med antagande
hvaraf Doinhafvanden trott sig böra följa förstnämnda, men icke något
annat äldre påbud; alt då 1 mom. i 63 § af samma Författning stadgade,
det böterna skulle uttagas ur den plicktfälldes egendom i löst och fast, så
långt den räckte, och att bristen, hvilket ville säga det bötesbelopp, som
icke kunnat utgå eller gäldas, skulle förvandlas, samt derefter i nästföljande
moment, som handlade om sättet, huru förvandlingen borde ske, föreskrefves,
att böter, och således, enligt Domhafvandens tanka, äfven brist
i dessa, från 10 till och med 25 R:dr svarade mot två veckors fängelse,
ansåge Domhafvanden sig hafva varit ovilkorligen pligtig att, för de
16 R:dr 32 sk., som icke kunnat med den anklagades egendom gäldas,
bestämma det veckotal i fängelse, Utslaget innehölle; och att, fastän det
icke undfallit hans uppmärksamhet, att detta stöde i strid mot innehållet
af Kongl. Brefven den 5 Februari 1768 och den 27 October 1820, han
likväl förmodat, att yngsta Lagen vore den enda gällande.
Efter öfvervägande häraf och som, enligt min tanke, 1835 års Kongl.
Förordning, ehuru en speciel stadga, ändock, i afseende å ifrågavarande
allmänna principfråga, icke uteslöte tillämpningen af ett allmänt lagbud,
utan fasthäldre måste i öfverensstämmelse dermed tydas och förstås, då,
såsom här inträffade, uttrycklig föreskrift om undantag derifrån saknades,
och en annan strafftillämpning, hvarigenom den, för ofvanberörde förseelse,
till högre bötesbelopp sakfällde möjligen, oaktadt större delen af
böterna utgått, icke finge tillgodonjuta någon minskning i bestraffningen,
ej eller syntes med billighet och rättvisa förenlig; har jag funnit mig befogad,
att fullfölja den af mig väckta anmärkning och i sådant afseende,
uti skrifvelse den 3o Mars sistlidna år, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet i
Kongl. Götha HofRält, att derstädes emot tillf. Domhafvanden i HäradsRätten,
för det oriktiga förvandlingsbeslutet, anställa åtal; hvilket
ock blifvit af AdvocatFiscalsEmbetet i laga ordning utfördt och af bemälde
Domhafvande med svar mött; äfvensom Olof Olofsson ägt tillfälle,
att göra anspråk på ersättning för af honom, längre än vederbordt, utstådt
> - , ( 36 )
fängelse. Och har Kongl. HofRälten häröfver, genom Utslag den 26 Mars
innevarande år, sig utlåtit, att emedan, jemlikt de af mig och AdvocatFiscalsEmbetet
åberopade lagrum och skäl, den del af ifrågavarande, Olof
Olofsson i Muggebo ådömda, böter, som icke af hans egendom kunnat gäldas,
rätteligen bordt förvandlas till en veckas fängelse,, samt Olof Olofsson
således, i följd af Domhafvandens förfarande, fått undergå fängelse en
vecka eller sju dagar längre, än vederbordt, hvarför Kongl. Maj:t och Kronans
kostnad utgjort 1 R:dr \ sk. 1^ r:st. Banco; men Domhafvandens
tillgörande i delta mål icke kunde anses hafva tillkommit annorlunda, än
i följd af missförstånd om de till ämnet hörande Författningar; funne
Kongl. HofRätten, det annan påföljd derför icke komme att äga rum, än
att Domhafvanden förpligtades, att med 3 R:dr 16 sk. godtgöra Olof Olofssons
lidande och med 1 R:dr 4 r:st., allt Banco, hålla Kongl. Maj:t
och Kronan skadeslös, för Olof Olofssons underhåll under den tid, han, på
förrnämnda sätt, obehörigen i häcktet qvarhållits.
Sedan, i anledning af min, på enahanda grunder som i nästförestående
mål, framställda anmärkning emot Tuhundra HäradsRätts beslut
af den 6 Augusti i836, enligt hvilket Anders Olsson från Bählby ägor,
såsom saknande tillgång, att af de honom, för oloflig bränvinsbränning, år
i835, efter då gällande Kongl. Förordningen den 25 Juni i83o, ådömda
böter, 33 R:dr 16 sk., gälda Kongl. Maj:ts och Kronans andel, eller en
tredjedel, 11 R:dr 5 sk. 4 r:st-> blifvit ålagd den, sedermera äfven verkställda,
bestraffning af två veckors fängelse med arbete, i stället för en
veckas sådant fängelse, hvartill, med tillämpning af Kongl. Förordningen
den 19 Juni i835, i denna del lika lydande med den af år i83o, nämnda
bötesandel rätteligen bordt förvandlas, Häradshöfdingen afgifvit infordrad
förklaring och deri andragit, att då i i835 års Kongl. Förordning
icke stadgades, att böter skulle förvandlas efter de grunder, Kongl. Brefvet
den 5 Februari 1768 och andra dermed gemenskap ägande Författningar
föreskrefvo, utan innehölle, att af den plicktfälldes egendom, så långt den
räckte, böter skulle gäldas, med förvandling endast af bristen, uppstode
( 87 )
ett annat förhållande, än samma Kongl. Bref förutsatte, eller att hela
målsägande andelen vore eftergifven, hvilket i dessa mål ej utgjorde vilkoret
för afkortning i kroppsstraffet, hvadan Häradshöfdingen förmodat
ordalydelsen i 1835 års Författning oeftergifligen böra följas; men jag, för
min del, ansett dessa af Häradshöfdingen åberopade grunder vara lika
stridande emot Författnifigarnes rätta förstånd, som oförenliga med allmän
rättsgrund, och derföre, genom Remiss den 3o Mars sistlidna år, uppdragit
åt AdvocatFiscalsEinbetet i Kongl. Svea HofRätt, att, med fullföljd af ofvanherörde
anmärkning, utföra talan emot Häradshöfdingen, såsom för
HäradsRättens beslut ansvarig; har denna fråga sålunda äfven förekommit
till pröfning i bemälde Kongl. HofRätt, som, efter derom emellan AdvocatFiscalsEmbetet
och Häradshöfdingen föregången skriftväxling, redan den
jo Augusti samma år, meddelat dess Utslag, af innehåll: att, som Kongl.
Brefven den 5 Februari 1768 och 27 October 1820 endast innefattade
föreskrift, huruledes förfaras borde vid förvandling af böter, då målsäganden
om sin rätt ingått förlikning eller förklarat sig vara förnöjd, saint,
utom det att åtskilliga bestämmelser i samma Kongl. Bref gåfvo tillkänna,
att de egenteligen blott afsåge sådana böter, som, efter de i allmänna Lagen
stadgade grunder, förvandlades till kroppsstraff, 1820 års Kongl. Bref
derjemte uttryckligen förmådde, att den i förstnämnda Kongl. Bref målsägande
medgifna rättighet, att i mål, der förlikning ägde rum, efterskänka
en del af den bestraffning, hvartill den brottslige gjort sig skyldig, borde,
såframt ej derom i särskilda fall annorlunda funnes stadgadt, icke på allmän
åklagare tillämpas; men deremot ej mindre 66 § i Kongl. Förordningen
angående bränvinsbränningen i Riket den 25 Juni i83o, hvilken
Författning Anders Olsson på Bählby öfverträdt, än ock den med nämnde
§ lika lydande 63 § i nu gällande Förordning om bränvinsbränningen af
den 1 g Juni 1835, innehölle det, med föreskrifterna i 1768 och 1820 års
K. Bref samt 5 Kap. 7 § StraffBalken väsendtligen olika, stadgande, att de
efter samma Förordningar ålagda böter skulle gäldas af den plicktfälldes
egendom i löst och fast, så långt den räckte, med förvandling endast af
bristen, och uti nyssnämnda §§, omedelbart efter detta stadgande, följde
särskilda, från allmänna Lagen afvikande, bestämmelser för förvandling af
böter, ådömda efter berörde Kongl. Författningar, utan att det vore an
-
( 88 )
tydt, att den person, som afbetalt en del af honom ålagda böter eller"
njutit eftergift deri, skulle, i fråga om förvandling af återstoden, anses
annorlunda, än om han endast blifvit till detta återstående belopp plicktfalid
; alltså och då härtill lomme, dels att efter det, genom Kongl. Förordningen
angående bränvinsbränningen af den 20 December 1815, blifvit
stadgadt, att, om någon del af böterna i penningar utgått, så att endast
återstoden deraf komme att förvandlas, kroppsstraff borde minskas, efter
afbetalningens förhållande till liela bötessumman, och enahanda föreskrifter
i afseende på dylika böters förvandling sedermera, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts, under tiden, utfärdade Nådiga Bref af den 27 October
1820, bibehållits uti den förnyade Förordning angående bränvinsbränningen
den 19 Maj 1824, så hade, sedan hvad i nyss åberopade Kongl. Förordning
jemväl varit stadgadt derom, att böterna skulle till fängelse vid
vatten och bröd förvandlas, blifvit ändradt uti den angående grunderna
för bränvinsbrännings-rättigheten m. m. den 20 Juni i83o utfärdade Förordning,
och i stället det ännu gällande stadgande om samma böters aftjeuande
med arbete infördt, till fullkomlig öfverensstämmelse i ordalagen
med det, som förut varit i Kongl. Förordningen den 23 Juni 1825, angående
oloflig in- och utförsel af varor, samt Kongl. SeglationsOrdningen
den 21 Juli samma år påbudet till efterrättelse, i afseende på böters förvandling
i mål, angående öfverträdelse af dessa Kongl. Författningar, den
särskilda föreskriften om straffets minskning i förhållande till den å böterna
gjorde afbetalning, eller den af bötesbeloppet efterskänkta del, blifvit
utur Författningen utesluten; dels ock att, deremot, uti ej mindre Kongl.
Förordningen till förekommande af lurendrägeri och tullförsnillning den 6
April 1799, än ock Kongl. Förordningen i samma ämne den 12 Februari
1820 samt Kongl. SeglationsOrdningen af nyssnämnde datum, hvarest samma
förvandlingsstraff igenfunnes, som uti de här ofvan åberopade Kongl.
Författningar af 1825 och i83o, varit föreskrifvet, att det bötesbelopp,
som, efter användande af befintlig tillgång, återstode oguldet, skulle efter
de sedermera utsatta grunder förvandlas; ansåge Kongl. HofRätten Kongl.
Brefven den 5 Februari 1768 och den 27 October 1820 icke till förevarande
fall kunna tillämpas; Och emedan den bötesbrist, för hvilken förvandling
-
( S9 )
vand ling blifvit hos HäradsRätten sökt, utgjort n R:dr 5 sk. 4 r:st., samt
förstofvanåberopade 63 och 66 §§ af Kongl. Förordningen den 25 Juni
iS3o och den 19 Juni 1835 stadgade, att emot böter från 10 till och
med 25R:dr svarade två veckors fängelse; funne Kongl. HofRätten, HäradsRätten
hafva rätteligen föreskrifvit, alt Anders Olsson skulle det återstående
bötesbeloppet med två veckors fängelse försona; I följd hvaraf fråga
om ansvar för Ordföranden vid HäradsRätten, för bemälde Rätts anmärkta
förfarande, förfölle.
Oaktadt Kongl. HofRättens salunda yttrade mening i denna fråga,
har jag icke kunnat inse någon gällande anledning , att frångå min redan
tillkännagifna öfvertygelse, om det lagstridiga i HäradsRättens anmärkta
furvandlingsbeslut; hvarföre och med afseende tillika å frågans allmännare
v>"t» jag cj heller bordt underlåta, att hemställa densamma till Högsta
Domaremaktens pröfning, hvilken, i följd af AdvocatFiscalsEmbetets hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anförda besvär, ännu förväntas *).
) Detta mål, hvari AdvocatFiscalsEmbetets i underdånighet fullföljda
talan endast innefattat det påstående, att HäradsRättens förfarande
måtte, såsom lagstridigt, ogillas, är nu mera af Kongl. Majit, genom
Dess Högsta Domstol, afgjordt; Och har Kongl. Maj:t dervid, på sätt
Dess under den 7 December utfärdade Utslag visar, sig utlåtit: att
som, vid det förhållande, att hela det Anders Olsson ådömda bötesbelopp,
33 R:dr 16 sk., skolat, enligt 66 § af K. Förordningen den
25 Juni 183o, i brist af tillgång, förvandlas till tre veckors fängelse,
Anders Olsson, enär HäradsRätten antagit åklagarens eftergift af hans
andel i samma böter, och således fråga uppstått om förvandling af
en tredjedel deri, som utgjorde Kongl. Maj:ts och Kronans andel,
bordt, enligt de föreskrifter, soni meddelades i Kongl. Brefven den
5 Februari 176S och den 27 October 1820, endast ådömas en veckas
fängelse; pröfvade Kongl. Majrt rättvist, att, med bifall till AdvocatFiscalsEmbetels
fullföljda påstående, i så måtto ändra HofRättens
öfverklagade Utslag, att Tuhundra HäradsRätt förklarades hafva i
den anmärkta omständigheten oriktigt förfarit.
(Tillägg under tryckningen.)
12
( 9° )
Uppå den inför Kongl. Svea Hof-Rält, genom AdvocatFiscalsEmbetet
derstädes, i följd af min Remiss den 3o November sistlidna år, anställda
talan emot Häradshöfdingen, under hvilkens ordförande Åkers Skeppslags
TingsRätt den 22 Junii i836 meddelat det, sedermera till verkställighet
komna, beslut, att Enkan Margareta Öhman i Brevik, vid saknad tillgång
till de henne, för oloflig bränvins-minutering ådömda böter, 20 R:dr Banco,
skulle hållas tre veckor i allmänt fängelse, då likväl dessa böter rätteligen,
enligt 63 §. af Kongl. Förordningen den 19 Juni i835, bordt aftjenas med
endast två veckors fängelse, har Kongl. HofRätten, efter det Häradshöfdingen
häröfver blifvit hörd och den anmärkta förseelsen erkännt, medelst
Utslag den 21 Maji innevarande år, sig yttrat och under åberopande af
1 Kap. 12 § RättegångsBalken, dömt Häradshöfdingen att, för sålunda
orätt fälld dom, hvilken icke kunde anses tillkommen annorlunda än, såsom
han medgifvit, af vårdslöshet, böta Femtio Daler Silfvermynt, med
16 R:dr 32 sk., samt ersätta Kongl. Majit och Kronan den kostnad, som
för Enkan Öhmans hållande i häckte en vecka åtgått, med 3^ sk. 4 r:sL
Banco; men då hon förklarat sig icke af Häradshöfdingen yrka ersättning
för det henne, genom oriktiga beslutet, tillskyndade lidande, lät Kongl.
HofRätten dervid bero.
Jemte denna speciela redogörelse för de af mig fullföljda anmärkningar,
och sedan jag tillika inhämtat nödig kännedom om de, af öfriga
vederbörande, emot Domare och andra Embetsmyndigheter väckta anmärkningsmål,
så vidt de, under loppet af åren i836 och 1837, blifvit af
Kongl. HofRätterna pröfvade och afgjorda, anser jag mig äfven böra ibland
dessa, såsom det vigtigaste både till beskaffenheten och utgången, serskildt
utmärka och nämna ett, i följd af Kongl. Svea Hof-Rätts dertill gifna
förordnanden, af AdvocatFiscalsEmbetet derstädes anstäldt och utfördt åtal
emot RådstufvuRätten i Sigtuna och Ordföranden i bemälde Rätt, nu mera
aflidne Borgmästaren Johan Falck Larsson, rörande åtskilliga dels af RådstufvuRätten
gemensamt och dels af Borgmästaren, i utöfning af hans
Embete eller genom dess missbruk, begångna fel och förseelser; Hvarom
af Kongl. HofRättens i detta mål den 2 Mars 1837 meddelade slutliga
( 9» )
Utslag hufvudsakligen inhämtas, att sedan särskildt tillförordnad RådstufvuRätt
i Sigtuna, genom beslut den 7 April x835, då Borgmästaren Falck,
af allmän åklagare tilltalad, erkänt, att under 1834 års höstmarknad i
Sigtuna, eller ifrån och med den 24 till och med den 27 November,
krogrörelse är vorden, med Borgmästarens vetskap och begifvande, af hans
hustru idkad uti en i berörde stad belägen gård, Förderfvet kallad, ehuru
Borgmästaren den 26 i samma månad på morgonen emottagit och erfarit
innehållet af Konungens Befallningshafvandes i Länet skrifvelse, med underrättelse
derom, att Kongl. Majit den 28 förulgångna October fastställt
Konungens Befallningshafvandes Utslag, angående indragning af omförmälda
krog, samt med ordres till Magistraten att vidtaga kraftiga åtgärder
till krogrörelsens inställande, i händelse den ej då redan vore nedlagd,
icke allenast, med åberopande af 48 och 54 §§ i Kongl. Förordningen
den 2 5 Juni i83o, dömt Borgmästaren att böta, för oloflig bränvinsminutering
under marknad, Tjugu R:dr, utan äfven förordnat, att handlingarne
skulle insändas till Kongl. HofRätten, på hvars pröfning den
emot Borgmästaren i målet gjorde angifvelse för Embetsfel komme att
bero; hade Kongl. HofRätten, som, uppå Borgmästaren Falcks klagan deröfver,
att han af RådstufvuRätten blifvit såsom för oloflig bränvinsförsäljning
till böter fälld, ej funnit skäl att i bemälde Rätts Utslag göra ändring,
tillika och hvad anginge AdvocatFiscalsEmbetets härutinnan emot
Borgmästaren fullföljda talan om ansvar, sig yttrat, att enär RådstufvuRättens
Utslag, i hänseende till bötesansvaret, blifvit endast af Borgmästaren
inom laga tid öfverklagadt, och någon vidare pröfning i afseende på
berörde ansvarspåföljd, än som i anledning af samma klagan äfven vore
meddelad, icke ägde rum, samt Borgmästaren Falck, i sin egenskap af
Styresman i Staden Sigtuna, icke heller vore att hänföra till sådane, uti
63 § af Kongl. Förordningen den 25 Juni i83o omförmälde, Betjente,
hvilka hade sig ålagdt att vaka öfver efterlefnaden af samma Kongl. Författning
och, om de sjelfve deremot i en eller annan måtto bröte, vore
underkastade, utom dubbla böter, påföljd af tjenstens förlust; kunde, uppå
Advocat-Fiscalens i denna del förda talan, Borgmästaren Falck hvarken
för ifrågavarande bränvinsförsäljning ådömas högre böter eller derföre
12
( 92 )
föiklaras Embetet förlustig; men aldenstund, efter hvad handlingarne i
öfrigt upplyste, det förekommer emot Borgmästaren Falck och RådstufvuRättens
Ledamöter gemensamt, att å inställelsedageu i Spanmålshandlande!!
Lindborgs vid RådstufvuRätlen anhängige concurssak, den 18 November
i833, RådstufvuRätten, af den anledning, att Borgmästaren varit fordringsägare
uti en aDnan på RådstufvuRättens pröfning beroende concurs, under
åberopande af i3 Kap. i § RältegångsBalken förklarat Borgmästaren jäfvig
att med afgörandet af Lindborgs concurs taga befattning, hvilket beslut
varit destomera lagstridigt, som det i åberopade lagrum upptagna jäf för
Domare att handlägga ett mål, att han nemligen sjelf vid annan Rätt ägde
lika sak, icke kunde hänföras till den händelsen, att Domare, till hvars
domstol en concurssak hörde, vore fordringsägare i en annan concurs, eller
göra honom jäfvig att såsom Domare behandla alla andra vid hans domstol
förekommande concurstvister; att emedlertid, sedan Borgmästaren Falck
blifvit genom RådstufvuRättens beslut jäfvig förklarad, Domstolen bordt
ställa sig detsamma till efterrättelse och icke, på sätt som skett, tillåta
Borgmästaren deltaga i de beslut, som då jemväl fattats, och hvarigenom
RådstufvuRätten dels, med åberopande af 8 Kap. i § och 4 Kap. 4 §
UtsökningsBalken, Kongl. Förordningen den 19 Maji iy5G och Kongl. Förklaringen
den 22 Februari 1770, förklarat Lindborg skyldig i bysättningsliäckte
träda, dels förordnat Optiske Instrumentmakaren Pettersson till
Godman i concursen; att i allt fall dessa sistnämnda beslut icke varit förenliga
med Lag och gällande Författningar, enär dels Lindborg, såsom i
concurs-tillstånd försatt, icke kunnat lagligen i bysättningshäckte inmanas,
under andra förhållanden, än som omförmältes uti 49 och 55 §§ af ConeursLagen
den 12 Mars i83o, att lian nemligen njutit underhåll af Borgenärerne,
men ändock vistats utom hus, hvilket fall, så vidt handlingarne
upplyste, ej varit för handen, dels ock RådstufvuRätten å inställelsedagen
i Lindborgs concurs utfärdat förordnande för Pettersson att vara Godman,
i stället för Syssloman i concursen; och att uti ett annat vid RådstufvuRätten
anhängigt mål, angående det af vice StadsFiscalen Jertström
emot Fångkneckten Zetterman anställda åtal, för det, genom hans försummelse,
Lindborg, sedan han, till följd af RådstufvuRättens ofvanomförmälda
beslut, blifvit i Stadshäcktet insatt, fått tillfälle att komma på flykten,
('93 )
RådstufvuRätten, öenom Utslag den 22 November 1833, med åberopande
af 17 Kap. 37 § RättegångsBalken, förklarat Zetterman böra träda i häckte
och der förblifva, tills Lindborg ertappades, hvilket beslut, vid det förhållande,
att det af RådstufvuRätten åberopade lagrum icke ägde den ringaste
tillämpning på Zettermans förbrytelse, samt då ej eller i öfrigt något
stadgande funnes, enligt hvilket Vaktkarl, genom hvars försummelse eller
vangömo fånge kommit lös, skulle hållas fängslig, till dess den afvikne
blefve ertappad, af hvilken omständighet ansvaret för sådan förseelse, vöre
alldeles oberoende, således saknade allt stöd af lag; hvarförutan Borgmästaren
Falck särskildt till last lage, att vid tillfälle, då Gårdsägaren i Sigtuna
Jan Mattsson hos Borgmästaren sig inslällt i afseende på utbekommande
af åtskilliga handlingar, hvilka Borgmästaren, såsom tillika Expeditionshafvande
vid RådstufvuRätten, haft under sin vård, Borgmästaren
till den grad felat mot värdigheten och aktningen för sitt kall såsom Domare
och Tjensteman, att han å Jan Mattsson burit våldsam hand; och
ändteligen att Borgmästaren, ehuru vederbörligen kungjord innehållet af
Kongl. Maj:ts Utslag, angående upphörande af en i Sigtuna Stad varande
krog, Förderfvet kallad, och Konungens Befallningshafvandes i Länet uppå
samma Utslag grundade ordres till Magistraten der i Staden, om vidtagande
af kraftiga åtgärder lill nämnda krogrörelses inställande, likväl hade,
i stället att, såsom Borgmästaren i egenskap af Magistratens Ordförande
ålegat, om skyndsam verkställighet af hvad sålunda förordnadt blifvit, föranstalta,
tillåtit sin hustru att, under då påstående marknad, fortfara med
krogrörelsens bedrifvande derstädes i ytterligare tvänne dagar, och således,
genom uppsåtligt åsidosättande af honom åliggande tjenstepligter, sitt Embete
missbrukat; fördenskull och sorn af RådstufvuRättens ofvanförmälda,
vid behandlingen af ej mindre Lindborgs concurs, än äfven målet rörande
Fångkneckten Zetterman, vidtagna åtgärder och meddelade beslut, ovedersägligen
vore att sluta, det RådstufvuRätten hvarken ägt eller ens vårdat
sig 0111 att erhålla kännedom om de lagstadganden och författningar, hvilka
för de enkla frågor, som utgjort föremål för RådstufvuRättens handläggning,
varit tillämplige och minst bordt för Borgmästaren, såsom RådstufvuRättens
Ordförande, vara främmande, samt RådstufvuRättens Ordförande
och Ledamöter således i det afseendet ådagalagt uppenbar vårds
-
( 94 )
löshet och oförstånd vid DomareEmbetets utöfning; samt, hvad särskildt
beträffade Borgmästaren Falck, han derförutan icke allenast, genom sitt
våldsamma förfarande mot Jan Mattsson, felat emot den värdighet i uppförande
och handlingssätt, som det tillkomme en hvar och framför allt
den, sorn med ett offentligt kall vore beklädd, att iakttaga, utan ock genom
fördröjd verkställighet af Kongl. Maj:ts Utslag om ofvannämnda krogrörelses
inställande, sitt Embete missbrukat; pröfvade Kongl. HofRätten
rättvist att, i förmågo af i Kap. 12 § RättegångsBalken, döma Borgmästaren
Falck, som med Rådmännen deltagit i de olaga besluten i Lindborgs
concurs samt målet angående Fångkneckten Zetterman, att så väl derföre,
som för hvad honom i öfrigt här ofvan blifvit till last lagdt, i ena bot
vara förlustig sitt innehafvande BorgmästareEmbete, med dertill hörande
lön och öfrige förmåner, under en tid af två år, räknade från Kongl. HofRättens
Utslags datum, samt RådstufvuRättens Ledamöter att, för deras
med behandlingen af ofvannämnda mål ådagalagde felaktiga förfarande,
böta hvar för sig Femtio Daler silfvermynt, med Sexton R:dr 32 sk. Banco.
Dock är detta mål, genom Parternes å ömse sidor anförda underdåniga
besvär öfver Kongl. HofRättens Utslag, till Kongl. Maj:ts Nådiga skärskådan
hemslälldt.
Beträffande de Öfriga ofvannämnda af Kongl. HofRätterna pröfvade
åtal, företer sig ej något af särdeles anmärkningsvärd beskaffenhet, så vidt
deras slut hos HofRätterne afses, men det bör icke obemäldt lemnäs, att
slutliga utgången af vissa, till antalet färre mål, hvilka blifvit hos Kongl.
Maj:t i underdånighet fullföljda, ännu äro af Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
beroende. Såsom allmän redovisning för dessa anmärkningsmål torde emedlertid
göra tillfyllest, att hänvisa till följande sammanfattning af alla
under förrberörda tvänne år hos Kongl. Hof-Rätterna afgjorda ärenden af
denna beskaffenhet, de af mig till åtal förvista inberäknade.
Sålunda hafva följande mål förekommit, hvari tilltalade Domare
eller andra Embetsmyndigheter, för Embetsfel eller försummelse, äro
fällde till ansvar eller ersättning, eller ock, utan att sådan påföljd ägt
rum, deras öfverklagade Embets-åtgärder blifvit ogillade, nemligen:
( 95 )
Af Kgl. Svea
HofRätt
Af K. Götha
HofRätt
Al Kgl. Hof-  Rätten öfver
Skåne och
Blekinge
Sum-
ma.
1836.
1837.
1836.
1837.
1836.
1837.
För olaga Dom eller beslut i tviste-  mål och brottmål
För försummelse med handlingars
eller domböckers insändande, el-  ler förseelser emot Expeditions-
täXcin ••••*••••
För andra fel eller försummelser i
embetsutöfningen
7
7
7
11
[ 2
10
i5
7
10
16
7
10
2
n
J
2
3
7
1
54
47
40
Summa
21
33
32
33
I I
11
141
Hvaremot i andra mål de angifne
eller tilltalade blifvit frikände
— dels genom Utslag . . ...
10
9
8
I
2
3o
— dels derigenom, att målen blifvit
afskrifna, eller åtalen utan pröf-  ning fått förfalla
1
1
6
4
2
1 J4
Summa
: 1
10
10
i4
5
4
44
Summa Summarum
| 22
43 | 42
47
16
r-  1 0
i85
Antalet af de serskilde Domare och Embetsmyndigheter, hvilka blifvit
angifne eller tilltalade, utgör likväl endast i38, hvaraf i Kongl. Svea
HofRätts Jurisdiction 53, i Kongl. Götha HofRätts 60 och i Kongl. HofRätten
öfver Skåne och Blekinge 20. Skillnaden emellan detta antal och
summan afgjorda mål, härleder sig derifrån, att flera angifvelser eller åtal
emot samma Embetsmyndighet, tid efter annan, sig yppat. I de mål, der
de tilltalade blifvit sakfällde, hafva, med det enda undantag, hvarom här
ofvan är förmäldt, förseelserna icke befunnits af svårare beskaffenhet, än
att de kunnat med större eller mindre bötes-ansvar försonas. Ibland de
tillfällen åter, då enskilde personer emot Domare fört klagan eller angifvit
Embetsfel, men de anklagade blifvit alldeles frikände, bör slutligen bemärkas
fem serskilda mål, hvari de klagande, för obefogade angifvelser,
äro dömde till böter och, i tre af dessa mål, att derjemte göra de an
-
( 96 )
klagade offentlig afbön; af hvilka sistnämnda mål ett lios hvardera af
Rikets HofRätter förevarit.
För att vinna närmare kännedom om lagskipningen vid Kongl. Götha
HofRätt och Kongl. HofRätten öfver Skåne och Blekinge samt de derunder
lydande Domstolar och Embetsmyndigheter; äfvensom i ändamål att medelst
inspeclion af fängelserna inhemta tillförlitliga underrättelser om fångarnes
skötsel och underhåll, företog jag under loppet af Augusti, September
och October månader år 1836 en embetsresa uti Rikets Vestra och
Södra Landskap.
Vid besök i Jönköping och Christianstad bivistades der residerande
Kongl. HofRätternas Sessioner. De väl ordnade Archiven öfversågos; äfvensom
diarier och referent-rotlar granskades. Af dessa sednare, jemte de
i Kongl. HofRätterna förda Protocoll, hvilka tiden medgaf att genomgå,
visade sig, att ärendena voro med nit, ordning och skyndsamhet handlagda.
Hos Läns-Styrelserna i Skaraborgs, Elfsborgs, Götheborgs, Hallands,
Malmöhus, Christianstads, Blekinge, Calmara, Kronobergs, Jönköpings och
Östergöthlands Län, granskades diarier, anteckningslistor och Protocoll för
år i836 samt, då sådant kunde medhinnas, äfven för nästförutgångna året.
Deraf inhemtades, att så väl utsökningsmålen, som öfriga Konungens Befallningshafvandes
tillhörande mål och ärender i allmänhet blifvit med
tillbörlig ordning och skyndsamhet behandlade; likasom LandsCanzliernes
och LandsContoirens handlingar funnos på de flesta ställen uti väl ordnade
archi v förvarade. Anledning till anmärkningar saknades dock icke
helt och hållet. Sålunda kunde det oj undgå min uppmärksamhet, att
vid LandsCanzliet i Skaraborgs Län, mot hvars behandling af egentliga
lagsökningsärender föga var att erinra, behörig ordning och noggrannhet
blifvit åsidosatt, synnerligast i afseende på så kallade bandräekningsmål.
Ej mindre åtskilliga embetsskrifvelser från mig och Konungens Befallningshafvande
i Nyköpings Län, om hvilka sednares afsändning jag erhållit
officiel underrättelse, än tre serskilda skrifyelser i ett och samma mål från
Kongl.
( 97 )
Kongl. Stats-Contoiret, hade blifvit obesvarade och funnos icke ens i diarierna
antecknade; äfvenledes saknades ordentliga Protocoll öfver de med
häcktade personer anställda Canzli-förhör; hvilka lika anmärkningsvärda
som för en embetsman ansvarsfulla försummelser, då varande LandsSecreteraren,
vid tillfället tjenstledig, nödgades erkänna i närvaro af Landshöfdingen,
som förordnade om ofördröjligt vidtagande af de åtgärder, hvilka,
med anledning af hvad sålunda anmärktes, voro i ett eller annat afseende
af nöden. Snart derefter och innan åtal emot LandsSecreteraren, för hans
upptäckta förfarande, hunnit anställas, erhöll han, uppå underdånig begäran,
Nådigt afsked ifrån sin innehafde LandsSecreterare-beställning; hvarigenom
han undgick den lagliga påföljd, som eljest, för hvad honom tili
last läge, kunnat äga rum.
Vid granskning af LandsCanzliets i Calmar diarier och Resolutionsböcker
anmärktes äfven,-att ett icke obetydligt antal mål rörande enskilda
personer, ehuru i skick att kunna slutligen handläggas, voro oafgjorda;
Och utfäste sig vederbörande, hvilka om förhållandet erinrades,
att dessa mål ofördröjeligen skulle blifva med slut afhulpna.
Under’vistandet i städerna Skara, Götheborg, Lund, Calmar, Wexiö
och Linköping, hade jag tillfälle att besöka dervarande Consistoriers förvaringsrum
för äldre och nyare handlingar, hvilka funnos ordnade och
vårdade på ett sätt, som icke gaf anledning till anmärkning annorstädes,
än uti Skara, hvarest, i vederbörandes närvaro, Consistorii-Notarien erinrades,
att sednare årens Protocoll, hvilka befunnos i hans enskilda vård,
rätteligen borde förvaras i archivet. För öfrigt och vid genomseende af
anteckningslistor och Protocoll för år 1835 samt den redan förflutna delen
af i836, syntes de till DomCapitlens handläggning hörande mål och ärenden
hafva blifvit med omtänka och drift behandlade.
Så väl i sistnämnda städer, som uti Mariestad, Lidköping, Uddevalla,
Marstrand, Kongelf, Warberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg,
Malmö, Christianstad, Carlshamn, Carlscrona, Jönköping, Wadstena och
Norrköping, öfversågos RådstufvuRätters, Magistraters och, der KämnersRätter
finnas, jemväl dessa Domstolars archiver. Der Domstolarnes Ledamöter,
under mitt vistande på stället, sammanträdde, bivistades sessioner
i3
-
( 98 )
ne, äfvensom Anteckningslistor, Protocoll och Domböcker för år 1835 och
den redan förflutna delen af i836 genomsågos och granskades. Den omsorg,
vederbörande i allmänhet egnat vården af dem anförtrodda enskilda
eller publika handlingar, lemnade, hvad de sednare åren beträffade, icka
rum för någon anmärkning af synnerlig vigt. Deremot var förhållandet
icke öfverallt enahanda i afseende på äldre handlingar, hvilka för längre
eller kortare tider stundom saknades, och stundom funnos vara utan ordning
sammanblandade. Orsakerna härtill kunna vara mångahanda och
uppgåfvos jemväl olika på olika ställen. Olyckor vålla visserligen någon
gång oersättliga förluster, såsom i Wenersborg, hvarest Konungens Befallningshafvandes
och SladsDomstolarnes archiver, genom eldsvåda år
i834, till stor del förstördes; men bristande uppmärksamhet och ordningssinne,
äfvensom uraktlåtenhet att med behörig noggrannhet förfara vid de
i lag föreskrifna inventeringar, då archiver skola från en till annan Embets-
eller Tjensteman öfverlemnas, torde icke sällan hafva bidragit till
de anmärkta ofullsländigheterna. På de jemförelsevis ganska få ställen,
der jag fann mig föranlåten göra erinran om nödvändigheten att söka anskaffa
tjenliga förvaringsrum och att ordna handlingarne för äldre tider,
bemöttes mina framställningar med löften om vidtagande af de i berörde
afseenden tjenliga och verkställbara åtgärder.
Ärendenas behandling vid Stadsdomstolarna och Magistraterna föranledde
ej heller till några hufvudsakliga anmärkningar, utan syntes minnesböckerna,
så vidt tiden medgaf granskning deraf, vitsorda vederbörandes
bemödande, att med nit och omsorg fullgöra deras tjensteåligganflen.
Om än den vidsLräcktare sakkännedom, som utmärkte vissa Domstolar,
bland hvilka RådstufvuRätterna i Götheborg och Malmö företrädesvis må
nämnas, icke på alla öfriga ställen fann motsvarighet, har det likväl varit
tillfredsställande, att hvarken egentliga embetsfel och förseelser eller betydligare
afvikelser från god ordning på något ställe blifvit upptäckta.
Vid genomseende af de vid RådstufvuRätten i Mariaestad förde anteckningar
öfver mål, balancerade från föregående år, anmärktes dock, att
uti fem Concurssaker, de der uppgåfvos vara afgjorda vid 1834 ^rs slut,
domar ännu i början af Augusti månad i836 icke blifvit utgifna; i följd
af hvilken anmärkning vederbörande tillsades och jemväl utlofvade, att
( 99 )
om dessa domars utfärdande ofördröjligen gå i författning. Likaledes förekom
anledning, att i afseende på RådstufvuRättens i Halmstad sätt att
omrösta, då skiljaktiga meningar sig yppade vid beslutens fattande, framställa
en erinran, som vederbörande, med erkännande af dess behörighet,
ville för framtiden låta lända sig till rättelse. Till dessa och några få
andra mindre betydande afvikelser från laglig ordning inskränkte sig de
egentliga bristerna i lagskipningen, hvilka påkallade anmärkningar. Antalet
deraf ökades icke genom den granskning, jag hade tillfälle företaga dels af
de vid i836 års SommarTing med Torna, Bara och Harjagers Härader i
Malmöhus Län hållna Domböcker, dels ock af archiven vid Blekings LagmansRätt
och Södra Möre HäradsRätt, utan vittnade fastmer handlingarne
fördelaktigt om vederbörande Domares rättrådighet, nit och ordningssinne.
Då jag, i förra Embetsberättelsen (pag. 64 och följande), angående
judiciella styrelsen i Hufvudstaden, ibland annat anmärkt och sökt visa
nyttan och nödvändigheten af en i så måtto förändrad organisation af
Stadens nu varande fyra KämnersRätter, med serskild territorial-jurisdiction
för hvardera, att i stället skulle constitueras endast en KämnersRätt för
hela Staden, med föreskrift att arbeta på flera afdelningar, i den nion
göromålen så fordrade; anser jag icke böra obemäldt lemnäs, att denna af
Kongl. ÖfverStåthållareEmbelet äfven väckta fråga redan ernått ett af alla
önskadt slut. Sedan nemligen ÖfverStåthållareEmbetet till Stadens Magistrat
framställt det förslag, att de fyra KämnersRätterna borde förvandlas
till en enda, på Divisioner arbetande, Domstol, med Embetsrum på Rådhuset,
och Magistraten, efter att hafva hört Stadens DrätselCommission
och Ordföranderne i KämnersRätterna, i afgifvet utlåtande tillstyrkt verkställighet
af berörde förslag, samt ÖfverStåthållareEmbetet detta förslag,
medelst skrifvelse den 10 Juni 1837, till Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning i
underdånighet anmält, under åberopande för egen del af hvad Magistraten
såsom skäl till KäinnersRätternas förening anfört; har Kongl. Maj:t, efter
det ej mindre Dess Högsta Domstols, än äfven Kongl. Svea HofRätts och
JustitiseCanzlersEmbelets underdåniga utlåtanden blifvit inhämtade, tagit
detta ärende i Nådigt öfvervägande och, under den 2 Februari innevaran
i3
*
( 100 )
de år, enligt hvad till ÖfverStåthållareEmbetet och Kongl. Svea HofRätt
a flatna Nådiga skrifvelser utvisa, funnit godt i Nåder bifalla, att, på sätt
ÖfverStåthållareEmbetet föreslagit och alla vederbörande tillstyrkt, Stockholms
fyra KämnersRätter, med upphörande af deras territorial-jurisdictioner,
må till en enda för hela Hufvudstadsn, under namn af Stockholms KämnersRätt,
förenas, att hafva sitt säte på Rådhuset, och der arbeta på serskilda
divisioner, antalet deraf och göromålens fördelning dem emellan
bestämda, efter hvad för ärendenas <obehindrade gång kunde finnas nödigt;
för hvilket ändamål förslag till arbetsordning för denna KämnersRält borde,
efter vederbörandes hörande, i behörig ordning uppgöras och fastställas,
samt öfriga nödiga åtgärder för verkställigheten vidtagas; Och
skulle, när ifrågavarande förändring kunde sättas i verket, allmän Kungörelse
derom, med alla nödiga föreskrifter, tidigt förut af ÖfverStåthållareEmbetet
utfärdas.
Verkställigheten af den således beslutna organisation af en KämnersRält
för Hufvudstaden, ännu fördröjd, i anseende till nödvändigheten att
dessförinnan åt flera af Stadens municipala Styrelseverk, hittills i Rådhuset
inrymda, bereda en annan dertill tjenlig local, lärer emedlertid, sedan
dermedelst inom Rådhuset nödiga Embetsrum för den blifvande KämnersRättens
serskilda afdelningar varda tillgängliga, under loppet af nästinstundande
år kunna förväntas.
I fortsättning af den allmänna redogörelse, rörande Lagskipningens
tillstånd, som min förra Embetsberättelse (pag. 70 och följande) innehåller,
och hufvudsakligen i enlighet med de sedermera till Kongl. Maj:t af Hans
Excellence Herr JuslitiaeStatsMinistern afgifna underdåniga Berättelser, angående
Justitiae-förvaltningen i Riket, samt för öfrigt med ledning af serskildt
inhämtade upplysningar, bör en öfversigt af Domstolarnes och andra
judiciella Embetsmyndigheternas göromål under åren i835, i836 och
1837 *), här finna rum, och genom efterföljande i sådant afseende gjorda
sammandrag meddelas:
) För sistnämnda ur äro uppgifterna fullsländigade under tryckningen, som, i anseende
till andra inträffade hinder, blifvit uppehållen. ,
( 101 )
Civila UMegångs-Äreiider.
Domstolarne å Landet.
-t
HäradsRätterna.
£
1835.
1836.
1837.
Concursmål
538.
484.
Skuldfordringstnål
41,598.
43,392.
Andra tvistemål
29,176.
29,493.
Summa .
71,312.
73,369.
Hvaraf föriikta
26,458.
26,942.
Oafgjorda vid årets slut
9,851.
10,175.
JigodelningsRätterna.
Ägodelnings- eller Skiftesmål
858.
i,i38.
Hvaraf föriikta
... 55.
53.
75.
Oafgjorda vid årets slut
107.
182.
RergsTingsRätterna.
Skuldfordringsmål . . .
23 1.
244.
171.
Andra tvistemål >■
1Ö2.
109.
204.
Summa .
383.
403.
375.
Hvaraf föriikta
99-
142.
115.
Oafgjorda vid årets slut
113.
89.
96.
LagmansRätterna.
Ifrån HäradsRätterne vädjade tvistemål, jemte de från
förra året uppskjutna
4,955.
4>975-
5,i 34.
Hvaraf genom underlåten fullföljd eller förlikning för-  fallit
i,95o.
1,908.
* >974-
Oafgjorda vid årets slut
126.
i4o.
'47-
Af besluten motvädjade till HofRätt
i,o5i.
1 ,o45.
1,1 o3.
( 102 )
Domstolarne i Städerna.
KämnersRlitterna. 1835. 1835.
*
Skuldfordringsmål
4>028. 4i0,7-
Andra tvistemål
", . 734- 678.
Summa
4,762. 4,695.
Hvaraf föYIikta  .
■ i,365. 1 ?439-
Oafgjorda vid årets slut ........ - . 3i3. 292.
RådstufviiRätterna.
Concursmål
-937- 837.
Ifrån KämnersRälterne vädjade tvistemål ..... 6o3. 664-
Skuldfordringsmål, instämde ........ 2,111. 2,018.
Andra instämde tvistemål och från förra året upp
skjutne
mål  1,765. 1,572.
Summa
5,416. 5,111.
Förlik ta
962. 967.
Oafgjorda vid årets slut , „ . 698.
Akademiska Consistoriernu &).
Skuldfordringsmål
5. >5.
Andra tvistemål
6. 3.
Summa
.
. • • 11. 18.
Hvaraf förlikla 1. >0.
Oafgjorda vid årets slut .......... 4- 1 •
V
\ , '
Kongl. Nedre Borgrätten i Slockholm.
Skulfordringsmål
. 26. 43-
Andre tvistemål
77- ^8.
Summa ......
103. lil.
Hvaraf förlikta  '5. 20.
Oafgjorda vid årets slut
5. 3.
1837.
3,841-  745.
4,586.
1,484.
315.
921.
5a5_
2,014.
1,557.
5,017.
933.
.779-
4-
2.
6.
1.
1.
37.
66.
103.
17-
För ar i835 omfattar uppgiften endast Universitetet i Lund,
V ' -
( )
Kongl. Öfverståthållareembetet i Stockholm och
öfrige Konungens Befallningshafvande i Riket„
Skuldfordringsmål, verkställighet å Domar och Utslag
i civila mål
• •
Ofver-Domstolarne
Kongl. Svea HofRiitt.
Concursmål, instämda
„ från UnderRätterna vädjade och fullföljda
Tvistemål, instämda
ifrån UnderRätterna vädjade
- • t
Fiscaliska Aclioner emot Domare eller andra Embetsman
Resvärs-och Ansökningsmål , som genom Utslag afgöras
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref och Remisser
Andra af HofRätten handlagda Ärenden . ... t
Summa
Kongl. Gotha HofRätt.
Concursmål, instämda .
„ vädjade
Tvistemål, instämda
,, vädjade
Fiscaliska Aclioner
Besvärs- och Ansökningsmål
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref och Remisser
Andra handlagda Ärenden
Summa
Ii
1835. 1836. 1837.
83,117. 84,895. 87,449.
*
1835.
1836.
1837.
Oaf-
gjorda.
i3.
^9-
10.
iS.
80.
78.
69-
•7-
4-
18.
16.
27.
464.
389.
297-
i54.
.6.
37.
35.
12.
804.
900.
877.
91-
83.
100.
99-
5.
1,728.
i*779-
i,83 r.
24.
3,192.
3,320.
3,234.
348.
3o.
2.
3.
3.
4o.
46.
47-
24.
3.
3.
7-
8.
425.
429.
5°9-
342.
39.
44-
5i.
3o.
699-
00
u?
652.
95.
i58.
173.
213.
10.
t,3o7.
2,o5o.
2,177.
22.
2,701. 3,570. 3,659. 534.
( I04 )
i
✓
■ <"
Kongl, HofRätten Öfver Skåne och Blekinge.
1835.
1836.
1837.
Oaf-
gjorda.
Concursmål, instämda
4-
1.
—
„ vädjade
i5.
10.
*7-
12.
Tvistemål, instämda
5.
—
6.
6.
„ Vädjade ,.
274.
258.
275.
208.
Fiscaliska Actioner . - . .
11.
12.
16.
20.
Besvärs- och Ansökningsmål
655.
679-
597-
20.
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref och Remisser
24.
35.
34.
3.
Andra handlagda Ärender
628.
615.
38o.
—
Summa
1,616.
1,610.
1,325.
269.
# - ; . .
Kongl, Öfre BorgRuttcn i Stockholm.
t ' - 1
Ifrån Nedre BorgRätten vädjade mål
9-
2.
4-
1.
Besvärs- och Ansökningsmål
39-
27.
3i.
2.
Konungens Högsta Domstol,
-
der målen föredragas genom Justitiae-Expeditionen
*
af Kongl. Maj:ts Canzli.
-
Revisions-Saker, ifrån Hof- och Öfver-Rätter full-
följda
i85.
194-
198.
354.
Skiftesmål, ifrån ÄgodelningsRätterna genom Besvär
i65.
94-
i3a.
112.
Besvärs- och Ansökningsmål, hvartill äfven räknas
af ÖfverRätter, om Lagförklaringar eller af andra
orsaker, gjorda hemställanden *)
i,J94-
1,401.
1,352.
933.
Cahinetts-Årender, eller sådana mål, som omedelbar-
X
ligen inför Kongl. Maj:t i StatsRådet förekomma
-
593.
uppå JustitiseExpeditionens underdåniga föredragning
594.
623.
> /
... „
-
Brott-
*) Af de&sa mål, hvilka, enligt hvad i min förra Embets-Berättelsc omförmäles, utan Stskillnad
af deras beskaffenhet emottagas och föredragas, samt derföre, sammanräknade, uppgifvas, äro
ungefärligen en tredjedel civila; hvaremot dc öfrige, såsom brottmål, rätteligen herde ibland
sådanc här nedan beräknas.
( i°5 )
Brottmål*
Domstolarne å Landet.
1835.
1836.
1837.
Försmädelse mot Gud
r.
2.
1.
Gäckeri med offentliga Gudstjensten eller dervid å-  stadkommen förargelse
29-
35.
21.
Mened
5.
7-
1 r.
Mord, dråp *
25.
28.
28.
Förgöring genom förgift eller annorledes, försök till
sådant brott
4-
4-
3.
Utan uppsåt eller af olycka vållande till annans död
24.
43.
40.
Barnamord, vållande till barns död, hvarom 16 Cap.
Missgernings-Balken handlar
22.
23.
18.
Könsförbrytelser, som i 56 till och med 5g Cap. Miss-  gernings-Balken omtalas
27-
9-
n.
Tidelag eller uppsåt dertill
14.
i3.
11.
Mordbrand
6.
1.
2.
Röfveri, Rån
10.
9-
6.
Förbrytelse med ord eller gerning emot föräldrar eller
svärföräldrar
i3o.
102.
106.
Edsöresbrott och andra gröfre Redsbrott ....
32.
32.
33.
Förfalskningsbrott
68.
64.
74-
Stöld, snatteri .
i,3ig.
1,190.
i,4".
Summa
1,716.
1,562.
1,776.
hvaraf begångna *) af Mankön
i,43o.
»>379-
i,57i.
af Qvinnokön
286.
3o9.
331.
■*) Skillnaden emellan de sakfälldes och sjelfva brottens, ömsevis större eller mindre, antal
förklaras salunda, att vid åtskilliga tillfällen, särdeles hvad angår gröfre brott, flera personer
varit delaktiga i samma gerning, men i andra fall åter en person blifvit för flera serskilda
förbrytelser tilltalad och dömd.
i4 -
( ’o6 )
Mindre brott och förseelser, samt förbrytelser emot
Tull-, Bränvinsbrännings- och andra Oeconomiska
författningar
1835.
i4>»73-
1836.
13,6o3.
1837.
13.oo8.
Tillsammans
15,889.
15,165.
14,784.
hvarvid dock anmärkes, att de sakfälldes antal utgjort*)
15,234.
15,8o8.
15,916.
dertill kommer: tilltalade, men frikände eller icke
fällde
3,586.
3,35o.
3,228.
Summa
18,820.
19,158.
19,144.
Sjelfmord
95.
-
i3o.
Städernas Domstolar.
Försmädelse emot Gud
Gäckeri med offentliga Gudstjensten, eller dervid å-  stadkommen förargelse ....
6.
6.
7-
Mened
—
3.
1.
Mord, dråp
8.
3.
5.
Förgöring genom förgift eller annorledes, försök till
sådant brott
2.
1.
Utan uppsåt eller af olycka vållande till annans död
—
12.
9-
Barnamord, vållande till barns död
3.
4.
3.
Könsförbrytelser
7-
4.
1.
Tidelag, eller uppsåt dertill
—
—
—
Mordbrand
I .
—
1.
Hofveri, Rån
4-
—
—
Förbrytelser med ord eller gerning emot föräldrar
eller svärföräldrar
4-
■ 2.
• 4.
Edsöresbrott och andra gröfre fredsbrott ....
20.
>4.
>4-
Förfalskningsbrott
81.
88.
77-
Stöld, snatteri
916.
962.
i,t i3.
Summa
1,052.
1,108.
1,246.
') Se noten [>S föregående sid».
( I07 )
• .
1835.
1836.
1837.
hvaraf begångna af Mankön
763.
843.
956.
af Qvinnokön
289.
280.
284.
Mindre brott och förseelser, samt förbrytelser emot
Tull-, Bränvinsbrännings och andra Oeconomiska
författningar
5,309.
5,748.
5,886.
Tillsammans
6,361.
6,856.
7,132.
hvarvid anmärkes, att de sakfälldas antal utgjort .
5,775.
6,217.
6,439.
dertill kommer: tilltalade, men frikände eller icke fällde
.,398.
1,287.
i,452.
Summa
7,173.
7,504.
<1
OD
Sjelfmord
34.
36.
34.
Kongl. Slotts-Rutterna.
För tjenstefel eller andre brott och förbrytelser sakfällde
43.
48.
5i.
Tilltalade, men befriade eller ej fällde
5.
18.
i3.
Summa
48.
65.
64.
I\. Nedre BorgRätten i Stockholm.
För mindre förbrytelser sakfällde
5.
1.
4-
Tilltalade, men befriade eller ej fällde ....
2.
1.
—
Summa
7.
'2.
4.
Akademiska Consistorierne i Upsala
och Lund.
För mindre förbrytelser sakfällde . . .
4-
1.
5.
Tilltalade men befriade eller ej fällde
2.
3.
5.
Summa
6.
4.
10.
Krigs-Rättema.
För Subordinationsbrott, rymning, andra brott emot
krigslydnaden , stölder, slagsmål, sakfällde ....
201.
225.
249-
Tilltalade, men befriade eller ej fällda .....
20.
32.
44-
Summa
221.
257.
293.
14 *
( 108 )
Kongl. Krigs-Hof-Rätten.
1835.
1836.
1837.
Uti serskilda mål, dels till omedelbar pröfning upp-  tagna dels efter underställning eller besvär inkomna,
sakfällde
io5.
i37.
115.
Tilltalade, men befriade eller icke fällde
9-
22.
i3.
Summa
114.
159.
128.
Kongl. Kammar-Rätten.
För uppbördsbrist eller tillgrepp af Kronomedel tillta-  lade Uppbördsman
6.
1.
7-
• • o O ^
Kongl. Ofver-Ståthållare-Embetet i
Stockholm och öfrige Konungens
Befallningshafvande i Riket.
Åtalade fylleriförbrytelser
1,689.
i,533.
»,77*-
Verkställighet af Utslag i brottmål
4,63a.
4,487*
5,oo7.
Kongl. Svea Hof-Rätl.
Ransakningar i svårare brottmål, till omedelbar pröf-  ning inkomne .
43.
'49-
5a.
„ ifrån Under-Rätterna hemställda ....
463.
438.
5i4.
Besvärs- och Ansökningsmål, som genom Utslag afgöras
610.
621.
547.
Kongl. Maj:ts Bref och Remisser
90.
89.
96.
Andra handlagda ärender
422.
479-
407.
Summa
1,628.
1,676.
1,616.
Kongl. Götha Hof-Rätt.
Ransakningar, till omedelbar pröfning inkomna . .
5.
2.
4-
„ ifrån Under-Rätterna hemställda ....
47*-
4oo.
43i.
Transport 476. 402- 435.
( I09 )
1835.
1836.
1837.
Transport
476.
402.
435.
Besvärs- och Ansökningsmål .7
577.
53a.
577.
Kongl. Majrts Bref och Remisser ........
76.
94-
81.
Andra handlagda ärender
i37.
127.
133.
Summa
1,266.
1,155.
1,226.
Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge.
Ransakningar, till omedelbar pröfning inkomne .
„ ifrån Under-Rätterna hemställda ....
189.
188.
»79-
Besvärs- och Ansökningsmål ....
324.
324.
34i.
Kongl. Majzts Bref och Remisser
99-
117.
i5g.
Andra handlagda ärender
45.
52.
48.
Summa
657.
681.
727.
Konungens Högsta Domstol,
uppå föredragning af JustitiaeExpeditionen af Konungens
Canzli.
Besvärs- och Ansökningsmål, beräknade under samma
rubrik ibland de civila målen, efter hvad här ofvan
är anmärkt.
KammarRättsmål', hvarmed förstås Kronobalancemål,
med flere dermed gemenskap ägande redovisnings
och
ersättningsfrågor
Ifrån KrigsDomstol inkomna , eller eljest Krigsmakten
rörande mål, hvilka af GeneralAuditeuren föredragas
Af Hof- och ÖfverRätter hemställda brottmål eller sådana,
deri de brottslige blifvit ålagda dödsstraff
Hvad angår sistnämnda mål, hvilka, så vida Högsta Domstolen äfven
pröfvat de anklagade, enligt Lag, skyldiga till dödsstraff, slutligen blifvit
inför Konungen i StatsRådet i underdånighet anmälda, antingen de sakfällde
sökt Nåd eller icke; har, efter hvad af Kongl. Maj:ts i dessa mål med
-
39.
20.
8.
53.
66.
77-
46.
45.
48.
( no )
delade Utslag inhämtas, förhållandet med de sakfälldes antal och deras
l>rott varit följande, nemligen:
Efterapning eller förfalskning
af Sedelmynt ....
Mord, dråp, förgiftning, eller
försök till sådant brott
Barnamord
Tidelag
Mordbrand
Röfveri, rån .....
Våld emot Föräldrar .
Einbetsmans öfverfallande, våld
å förman
Subordinationsbrott
Nidingstjufnad
1 8 3 6.
Undergått
dödsstraff.
Män- iVoT
Män.
Benådade.
1 8 3 7.
?-nJdCrgäff Benådade,
dödsstraff.
<?vill’l Män <?vi"'
nor. | nor
I
12
Män.
[Q vin
nor.
15
| 18| 3| 28] 15| 131
2 L 437* 16.
“ 64.
o
-
B;
28
cn
n D
c
B
55
17j
1
3
18
3 29
■-v
36.
52. ‘
7| 37|79| 116
TkT
Om härtill räknas, enligt uppgiften i min förra Berättelse (pag. 81),
antalet af de ifrån och med år iS3o till och med år i835 till dödsstraff
dömda 365 personer, af hvilka 91 män och 17 qvinnor undergått sådan
bestraffning, samt 184 män och 73 qvinnor njutit förskoning derifrån;
befinnes sålunda, att, under loppet af de sednast förflutna åtta åren, ära
till dödsstraff dömda 481 personer, ibland livilka 145, hvaraf 122 män
och 23 qvinnor, lidit detta straff, men de öfriga 336, hvaraf 241 män
och g5 qvinnor blifvit benådade och, med undantag af en, som år i834,
i följd af Konungens Nådiga förordnande, gått alldeles strafflös, till andra
bestraffningar fällda. Högsta antalet har förekommit år i83i, med 68
dömda och 21, som undergått dödsstraff; det lägsta år 183^, med 5a
dömda, hvaraf 16 lidit straffet, hvilket sistnämnde antal äfven inträffat
\ ... ,
år 1835, då de sakfälldes likväl uppgått till 58. Medeltalet, för år räknadt,
har utgjort 60 dömda, 18 till lifvet straffade och 42 benådade.
I afseende å de, för brott eller såsom vanartiga eller försvarslösa,
till arbete å fästningarna eller allmänna arbets-inrättningarna dömda personer,
hvilka, på sätt i förra Berättelsen (pag. 82 och följande) uppgifves,
i Junii månad år 1835 utgjorde ett antal af 3,2^3, hafva under de sedermera
förflutna tvänne åren de förändringar ägt rum, som närmare inhämtas
af inkomna och granskade fångförteckningar, hvilka, vid hvardera
årets slut, utvisa nedannämnde antal qvarvarande fångar:
Dömda för brott.
Mank ö n.
Mord, dråp, förgöring genom förgift, försök
till sådant brott
Blodskam, våldtägt
Tidelag
Mordbrand
Röfveri, rån
Våld emot Föräldrar i ./ . .
Edsöres- eller andra fredsbrott ....
Efterapning eller förfalskning af sedelmynt,
eller andra förfalskningsbrott ....
Stöld
Allmänna medels förskingring, uppbördsbrist
Bedräglig eller vårdslös Concurs ....
Subordinationsbrott, förmans öfverfallande
Rymning ur krigstjenst, kronopersedlars förskingring
Lurendrägeri, tullförsnillning, seglationsbrolt
Fylleri 5:le gången eller derutöfver .
Enligt ÖfverRätts eller Kongl. Majlis beslut
insatte på obestämd tid, för att förmås
till bekännelse af angifne mord eller andra
brott, som å lif gå
.
Summa
1 8 3 6.
För
lifstid.
4*
2
6
40
10
401
.Viss
tid.
1
6
4
25
4°
20
320
1
7
22
23
2
33
Summa,
7.8
10
65]
3
4°j
3o|
724j
7
33
23
2
33
1 8 3 7.
För
lifstid,
42
r 1
420
5i4| 556 j 1,070]
Viss
tid.
3i
1
5
4
25
42
21
342
2
11
21
3o
3
23
Summa
73
10
64
4
42
32
762
2
I I
32
3o
O
5
23
11
535/ 572 J r,i07
( 112 )
Q vin no Von.
Mord, dråp, förgöring genom fö
till sådant brott - - -
Barnamord, groft vållande till 1
Blodskam, koppleri, skörlefnad
Mordbrand .......
Edsörebrott .......
Förfalskningsbrott - - - - -  Stöld -
1 8 3 6.
1 8 3 7.
För
Viss
För
Viss
Samma.
lifstid.
tid.
lifstid.
tid.
, försök
11
2
i3
12
2
«4
3 död -
t6
66
82
16
62
78
r ■ -
4
4
3
3
. .
4
I
5
4
1
5
—
.—
i
1
3
5
2
2
4
52
53
io5
51
55
106
r - -
—
11
11
9
9
Summa 1 85
1 i4°
io
fc*
cs
| 851 i3ö | 2*20
Man- och Qvinnokön tillsammans ...
För vanart eller försvarslöshet > dömde
till arbete för viss eller obestämd tid.
Mankön.
Waxholm Fästning ........
Allmänna Arbets-inrättningen i Carlskrona
Dito å Kungsholms Fästning - - -
Amiralitetshäktet i Carlskrona, för sjuklighet
casserade arbetskarlar .......
Allmänna Corrections-inrättningen i Malmö
Stockholms Södra Corrections-Inrättning
Pionierer å Carlsborgs Fästning ....
Uti samtelige Läns- och Stockholms Stadshagen,
enligt Kongl. Brefvet den 2g Juni
1833, qvarhållne Correctionister ...
Dito dito Pionier-fångar - -
Qvinnokön.
Stockholms Norra Corrections-Inrättning
Norrköpings Dito ....
Götheborgs Dito - - - -
Summa Summarum
Vid samma tidpunkter funnos i Läns- och
Stadsfängelserna häktade:
Tilltalade eller dömda för brott . - . -
Undergående fängelsestraff för bristande tillgång
till vites- eller ensaksböter - . -
Anhållna såsom kringstrykande eller försvarslösa
............
Således bela Fångantalet
599| 696
25
181
198
35
422
546
27O
IOI
39I
151
t
1,817
275
1,295
1,006
20
187
2^092
3,387
I,2l3
620I 707
21
18o;
»97
25
427
571
3t 1
78
87
170
81
56'
1,327
1,897
3°7 2,204
“3^53
1,144
58|
215
J,4«7
— 1 — j 4,6oo|
- | 4,948
( "3 )
må äfven här å nyo upptagas följande jemnförelsé emellan
antalet af fångar å fästningarne och allmänna arbetsinrättningarne vid början
af de förutgångna åren.
Slutligen
dömde för brott .....
,, för vanart eller försvarslöshet
1823.
1827.
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
1833.
938
i,332
i,°i9
1,467
i,o36
t,797
1,023
1,831
1,128
2,3o5
1,111
2,23 I
1,102
2,262
1,169
2,1 04
Summa | 2,270j 2,486) '2,8331 2,8541 3,433| 3,342) 3,364| 3,273
hvarvid, i afseende å 1833 och i835 årens ringare fångpersonal, än hvardera
af de nästförutgångna årens, torde kunna anmärkas, att minskningen
varit tillfällig och, hvad sistnämnda år angår, egentligen härledt sig ifrån
den under sednare delen af år 1834 gångse Cholerafarsoten, hvari endast
å Södra Corrections-inrättningen här i staden icke mindre än 80 personer
genom döden afgingo; en anmärkning, desto mera befogad, som de bägge
sistförflutna årens erfarenhet,beklagligtvis, nogsamt vittnar 0111 fåDgpersonalens
jemna tilltagande, ifrån år 1825 till år i83y, med ett antal af
1261, till större delen sådana, hvilka, tillförne för brott straffade eller ock
endast såsom försvarslösa, blifvit merändels på obestämd lid till allmänna
arbetsinrättningarne dömda, men derifrån, med få undantag, icke utgå
förrän de, genom egen omtanka eller enskildes biträde, förskaffa sig årstjenst
eller annat laga försvar, och sålunda, i brist af tillfälle dertill, tilläfventyrs
för hela lifstiden qvarstanna, då deremot de för brott till viss
tids arbete dömde, ofta kunna påräkna att, efter utstånden bestraffning,
återfå friheten. Om det, i följd häraf, icke kan motsägas, att ständig
tillökning i antalet af de förra äfven framdeles skall äga rum, så länge
en Lagstiftningsprincip, som tillåter deras inspärrande på obestämd tidj bibeliålles,
lärer detta lika ofördelaktiga som eftertänkliga förhållande snart
göra en förändring härutinnan nödvändig, hvilken dessutom af sjelfva principens
oförenlighet med våra allmänna strafflagar synes högt påkallad.
Efter hvad redan förmäldt är, utgjorde allmänna fångvården ett hufvudsakligt
föremål för min uppmärksamhet under den år i836 företagna
i5
( ”4 )
embetsresa. Sålanda besöktes ocb inspecterades fängelserna å Carlstens,
Ny Elfsborgs, Landskrona, Christianstads ocb Carlskrona fästningar. Å
Carlsten förvarades 124 och å Ny Elfsborg 77 arbets-fångar. Till förra
stället hade ifrån det sednare, i Maji månad, blifvit förflyttade 2 5 fångar,
i utbyte emot ett lika antal mindre arbetsföra, af hvilka de förstnämnde
förnyade deras förut, såsom de uppgåfvo, till Styrelsen öfver
fängelserna och arbetsinrättningarna i Pöket framförda klagomål öfver ,
bristande beklädnad sedan år i833, med tillägg, att de äfven för sista
året hade att af Commendanten på Ny Elfsborg fordra klädespersedlar.
Af de derstädes förda beklädnadsjournaler upplystes emedlertid, att dessa
fångar i Februarii månad bekommit nya skjortor, men i öfrigt, med undantag
af en, som fått ny beklädnad, begagriade förra årets kläder, hvilka
dock voro nära förslit il a'. De till sistnämnda fästning ankomna 20 fångar
anmälte likaledes, att de icke före förflyttningen ifrån Carlsten erhållit beklädnad
för år 1836, utan blifvit afförde till Ny Elfsborg med sina på
andra året begagnade, till stor del förnötta och söndriga kläder; hvilket
förhållande af Befälet vitsordades, med uppgift, att bemälde fångär,
efter behof och i mon af tillgårvgarne, blifvit med andra kläder försedda.
Genöni Fång-Styrelsens sedermerä vidtagna åtgärder äro dessa klagomal
afhulpna. i •
Å bägge dessa fästningar anmärktes, såsom mindre lämpligt, att någon
ordentlig mathållning icke för tångarne fanns inrättad, utan måste desse,
sorn * för' de till deras underhåll anslagna penningar, efter bestämd taxa
fingo tillhandla sig råa, saltade eller rökta matvaror, sjelfve tillreda dem 1
Stöckhusen, hvilket utan tvifvel vållar, synnerligast vintertiden, i de af
många personer bebodda rummen, mindre renlighet och snygghet, än som
eljest skulle kunna iakttagas. Äfven härutinnan har nu mera, i följd af
Fångstyrelsens föranstaltande; nödig förändring ägt rum.
Stockhuset å Landskrona fästning, der boningsrum var anvisadt för
177 fångar, syntes, i förhållande till detta antal, alltför inskränkt samt
dessutom till väggar och tak förfallet, så att fångarnes behöriga vård
svårligen kunde iakttaga* Af husets belägenhet, i grannskapet af ett krutmagasin,
vöre ock .möjligen yåda både för fästningen och för Staden att
befara.
( 1*5 y
Christianstads fästning förvarade m, Carlskrona p3 och Malmö 3g4,
för brott, lill arbete dömde fångar. Uti allmänna Correctionsinrättningen
å sistnämnda ställe befunnos derjemte 4°9> såsom vanartiga eller försvarslösa,
intagna personer, hvilka, lika med arbetsfångarne derstädes, sysselsattes
dels uti en för tillverkning af spånad och väfnader inrättad fabrik
och dels uti serskilda smides- och snickare-verkstäder, af hvilka fabriksanläggningen
i synnerhet förtjente uppmärksamhet, såsom utvisande icke
allenast ovanlig drift och verksamhet hos fängelsets då varande föreståndare,
nu mera aflidne fällkamereraren Canon, utan äfven högre grad af
skicklighet hos flere ibland de dervid anställde arbetare. Åtskillige ibland
fångarne klagade väl öfver beskaffenheten af den dem tilldelade kost och
uppgåfvo, såsom orsak dertill, att densamma, vid tvänne tillfällen, varit
skadad; men då det upplystes, att berörde klagan angick förhållanden,
hvilka tillfälligtvis utan entrepreneurens vetskap inträffat, och att rättelse
deri på gjord anmälan genast följt, förekom destomindre anledning, att
härå göra vidare afseende, som kosthållningen nu syntes i alla delar tjenlig
och försvarlig.
I Götheborg och Norrköping besöktes dervarande allmänna Straffoch
Corrections-fängelser för qvinnor. Å förra stället funnos 67 fångar,
hvaraf dömde för brott till arbete på lifstiden eller under vissa år 18,
och för vanart eller sysslolöshet på obestämd tid 49, samt å det sednare
i58 fångar, ibland hvilka 88 voro dömde till lifstids eller vissa års arbete,
och de återstående. 70, endast såsom försvarslöse, skulle hållas i
liäckte, intill dess laga näringsfång kunde dem beredas. Fångarnes sysselsättning
utgjordes af spånad och väfnadsarbeten, deri flera vunnit mer än
vanlig skicklighet.
Jemte de redan gjorde erinringar, torde, såsom ett icke oförtjent bidrag
till hvad här ofvan är anmärkt vid Lagstiftningen i afseende å vanartiga
och försvarslösa persone* äfven böra nämnas de af en del sådana
fångar tillkännagifna bekymmer öfver deras upptagande i allmänna arbetsinrättningarne
på obestämd tid, utan förhoppning eller utsigt till frihetens
återvinnande, så vida ej särdeles gynnsamma tillfällen dertill yppades.
Det är ock bekant, att i sednare tider svåra brott blifvit af sådana fångar
blöts UiOTOli rid fidiivd ^gnålaJodie förn.; oikpim aftmibait Lora
( i«6 )
föröfvade, i uppgifven afsigt att derigenom bereda förändring i deras belägenhet;
en uppgift, som åtminstone icke saknar sannolikhet, då andra
orsaker till brottens begående icke kunnat upptäckas.
I afseende å fångarnes vård och underhåll, utom hvad derom nu
blifvit erinradt, hvarken uppgåfvos af dem sjelfve, eller visade sig eljest
skäliga anledningar till anmärkningar. Deras i allmänhet yttrade belåtenhet
härutinnan, äfvensom det jemnförelsevis emot personalen ringa antal
sjuka vittnade fastmera, att, jemte ett tillbörligt behandlingssätt emot dera,
nödig tillsyn och god ordning å vederbörandes sida iakltogos.
Om sålunda med tillfredsställelse bör erkännas, alt fångvården å
fästningarna och allmänna arbetsinrättningarna, så vidt den beror af de
dervid anställde tjenstemän och betjente, i allmänhet med omsorg, nit
och urskiljning besörjes, kan deremot, hvad angår dessa straff-fängelsers
inrättning och ändamålsenlighet, icke förnekas, att mycket återstår att
önska. I afseende å de för brott dömda personer, eHer de egentligen benämnda
arbetsfångarna, är väl tillfälle, att åtminstone i någon mon iakttaga
en lämplig fördelning, genom anvisande af de serskilda fästningsfängelserna
åt fångar, för vissa gröfre brott dömde och straffade; men det
är obestridligt, att äfven ibland dessa måste finnas märkliga skiljaktigheter,
som skulle göra en mera speciel indelning både nödig och nyttig. Å
allmänna arbets-inrättningarne åter, ej mindre de i Malmö, Götheborg och
Norrköping, än äfven Norra Corrections-inrättningen här i staden, intagas
så väl för brott af alla slag till lifstids eller viss lids arbete dömda fångar
och tillförene straffade brottslingar, som äfven de aldrig för brott straffade,
blott försvarslösa, eller för hvarjehanda förseelser emot police-författningarne,
såsom tiggeri och obehörigt kringstrykande m. m., till arbete
på obestämd tid dömda personer; men fångarnas stora antal och fängelsernas
eljest goda inredning medgifva icke någon egentlig classification af
de förra, d. v. s. en sådan, hvarigenom de, efter befinnande omständigheter,
vare sig antingen deras redan kända brott eller moraliska förderf,
eller deras under fängelsetiden visade elaka böjelser, ständigt kunde blifva
ifrån all gemenskap med hvarannan skiljda. Samma anmärkning äger
jemväl rum i afseende å Södra Gorrections-inrättningen härstädes, der,
med undantag af ett mindre antal arbetsfångar, hvilka för itererad stöld
( ”7 )
eller annan vanart här i staden dömas till arbete på viss kortare eller
längre tid, fångpersonalen i öfrigt utgöres af de, såsom förr nämndt är, på
obestämd tid inneslutna personer, eller så kallade Correctionister, hvaribland
likväl en stor del tillförene för brott straffade, hvilkas skiljande
ifrån de förut obrottsliga utan tvifvel måtte vara lika behöfligt. Nödvändigheten
och nyttan af en sådan, med urskiljning verkställd, classification
äro allmänt erkända, sedan erfarenheten lemnat lika säkra som beklagansvärda
bevis, att många, för mindre förseelser eller till och med utan något
egentligt brott, å allmänna arbetsinrättningarne inspärrade personer,
när de, medelst gynnsamma tillfällen återfå friheten, utgå, icke förbättrade,
utan försämrade, och snart göra sig skyldiga till svårare förbrytelser;
visserligen en följd af umgänget under fängelsetiden med redan förhärdade
brottslingar. Men om det är Samhällets rätt att, till verkställighet af
dess gällande Lagar och till betryggande af det allmännas säkerhet och
bästa, förordna, att icke blott verkliga brottslingar, utan äfven sådana
ibland dess medlemmar, hvilkas uppförande eller ställning icke lemna
tillfyllestgörande garantie för deras oskadlighet, varda beröfvade friheten
och sålunda från Samhället uteslutas, lärer det äfven vara dess pligt att tillse,
det denna lagliga påföljd må lända dem i allmänhet, och de med ringare
förseelser eller blott försvarslöshet beträdda i synnerhet, ej mindre lill
straff och rättelse, än tillika, så vidt möjligt är, till förbättring. En sådan
i moralisk lag grundad pligt, hvilken i den borgerliga aldrig förnekas,
är lika bjudande, som dess uppfyllande snart, om någonsin, visar sig oundvikligt.
Första och hufvudsakligaste vilkoret dervid måtte tvifvelsutan
vara en lämplig inredning af de egentliga straff-fängelserna och deras bestämda
skiljande ifrån Arbets- eller Corrections-inrättningarne, samt dernäst
en sådan fördelning af dessa sednare, att vissa anvisas för personer,
tillförne för brott straffade eller för vanarter kända, och andra åter uteslutande
disponeras för emottagande af de till ringare förseelser förvunna,
eller för sysslolöshet eller obehörigt kringstrykande anhållna, hvilkas åsyftade
förbättring, egentliga anledningen till deras inneslutande å ett
ställe, der de vänjas till ordning och arbete, på sådant sätt snarast bör
förväntas, helst då den icke motverkas af under tiden ägande gemenskap
med verkliga brottslingar och, när de sålunda förbältrade återfå fri
-
( ”3 )
liden, hvarken egen blygsel Öfver namnet Correetionist, eller andras, under
närvarande förhållanden naturliga, fördom emot detta namn hindrar loflig»
utvägar till framtida fortkomst och bergning. Härigenom skulle, efter
hvad man utan fruktan för misstag kan påstå, antalet af detta slags fångar,
i stället att såsom hittills ökas, småningom minskas, och Samhället
i samma mon vinna den dubbla fördelen af flera nyttiga medlemmar och
minskning i kostnaden för fångars vård och underhåll. På detta sätt skulle
ock ifrågavarande inrättningar uppfylla sitt ändamål och motsvara sin benämning
af Corrections-inrältningar.
Angående allmänna fångvården i öfrigt ägde jag likaledes under
resan tillfälle att inhämta närmare underrättelser, genom i sådant afseende
gjorda besök i Läns- och Stads-fängelserna. I de mindre Städerna, der
endast personer, som vid StadsDomstolarne undergå ransakning, hållas i
förvar och der arresteringar mera sällan inträffa samt fängelserna följaktligen
ofta stå obegagnade, syntes dessa i allmänhet uppfylla behofvet.
Äfven i de större Städerna, med undantag af Götheborg och Norrköping,
användas fängelserna endast att förvara under tilltal ställda personer,
hvilka, sedan UnderDomstolen dömt, antingen lösgifvas eller förflyttas till
Länets allmänna häckte, hvadan dessa fängelser, vanligen med två eller
tre, och högst fem rum, torde kunna anses för deras ändamål tillräckliga.
Stadshäcktena i Götheborg och Norrköping, hvarest af Domstolarne i dessa
Städer ådömda fängelsestraff jemväl till verkställighet befordras, lemnade
nödigt utrymme både dertill och till ransakningsfångars tjenliga vård.
Särdeles fördelaktigt utmärkte sig Stadsfängelset i Götheborg, såsom inredt
efter en bestämd plan och försedt med ett större antal rum, så att det
alltid förderfliga sammanliopandet af många personer kan undvikas. Här
förvarades 4° personer, hvaraf merendels 3 i hvarje rum. Den ordning
och snygghet, som inom fängelset var rådande, vittnade om noggrann och
uppmärksam tillsyn deröfver.
Hvarken i Städernes eller Länens fängelser, förde fångarne klagan
öfver det underhåll, dem bestods, eller öfver den behandling, de i öfrigt
erforo. Med det enda undantag, hvarom här nedan näinnes, förefaons ej
heller anledning till anmärkningar öfver bristande uppsigt eller uraktlåten
ordning hos vederbörande embetsman eller underbetjening. Hvad Läns
-
C ».19 )
häcktena serskildt beträffar, kunde det deremot icke undgå uppmärksamhet,
att deras inrättning i mer än ett afseende är felaktig och medför
menliga verkningar så väl för fångarna, som för Samhället. I Skaraborgs
Läns-fängelse, innehållande i3 större och mindre rum, och beräknadt för
102 fångar, voro 112, eller 10 utöfver det bestämda antalet, inrymda.
Efter beräkning af lika antal personer för hvarje rum skulle här 8 till g
fångar alltid bo tillsammans. Efter samma beräkningsgrund skulle fångarne
fördelas uti Wenersborg 6 till 7, i Halmstad, der icke ens någon instängd
gård, å hvilken fångarna kunna utsläppas medan fängelserummen
vädras, likaledes 6 till 7, i Malmö 12 till 13, i Christianstad, der endast
2 större rum finnas, 24 till 25 personer i hvarje fångrum. Föga annorlunda
var förhållandet vid öfriga Länsfängelserna, utom vid de i Wexiö
och Jönköping, hvarest flera rum, jemförelsevis till fångarnes antal, voro
att tillgå, sa att tillfälle till de sednares classification efter ålder samt
graden af deras brottslighet eller kända vanarter, icke saknades. Men vid
Blekings Länshäckte, hvartill 2 större och 8 mindre rum å Carlskrona
fästning äro upplåtne, var denna försigtighet underlåten, i det att fem af
de'mindre rummen stodo obegagnade, och fångarne, 42 till antalet, till
stone delen funnos inrymda i de två förstnämnda. Som det härjemte anmärktes,
att sängkläderne i fångrummen voro alldeles förslitne , blefvo vederbörande
erinrade om nödvändigheten så väl att iakttaga en lämplig
skillnad emellan fångar af olika slag, som äfven att foga anstalt om nya
sängkläders anskaffande.
Hvad här ofvan i allmänhet blifvit anmärkt emot de nu nämnda
Länsfängelser, gäller hufvudsakligen äfven om öfriga Länshäcktena och
tilläfventyrs mest angående fängelserna i Hufvudstaden, hvilka oftast äro
med fångar öfverfyllda. De ifrån nu varande fängelsesystem oskiljaktiga
olägenheter och de menliga följderna deraf kunna med få ord angifvas.
Den anklagades egen bekännelse är alltid, i fråga om bevisning af
ett brott, högst vigtig, och måste vara det ännu mer, der, såsom hos oss,
en bestämd bevisningstheori finnes i Lagen fastställd. Det anses icke oförenligt
med Domarens embete, utan snarare med hans pligt öfverensstämmande,
att förmana den angifne till bekännelse af dess brott. Methoden
är icke förkastlig, om den med urskiljning användes, och många brott
( 120 )
hafva derigenom blifvit upptäckta. Men Domarens föreställningar förlora
ofta sin verkan endast derföre, att den anklagade under, umgänge med
menniskor, stundom mera förderfvade än han, före undersökningen vid
Domstolen, får lära sig qväfva de första rörelserna af ånger, nedtysta
samvetets röst och vänja sig vid den fräckhet, som utmärker den förhärdade
missdådaren. Sådant inträffar icke sällan. Förhållandet är vanligen
följande: En person, misstänkt för brott, liäcktas och införes till Länsfängelset,
för att förvaras till dess ransakning hinner företagas. Bristande
utrymme hindrar hans förvarande i serskildt rum, och han vräkes tillhopa
med brottslingar af skiljaktiga grader eller, i hästa fallet, med sådana,
som anses mindre förderfvade. Det är naturligt, att det mest omtyckta
samtalsämnet bland en hop sysslolösa förbrytare utgöres af omskiftande
berättelser om utförda missdåd och den skicklighet eller djerfhet, hvarmed
man förstått afvärja följderna och afväpna lagarna. Råd meddelas af de
erfarnaste, angående försvaret inför domstolen, och ett oblygt förnekande
af gerningen och alla dervid förékomne omständigheter inskärpes såsom
det osvikligaste medlet att undandraga sig följderna af den straffbara
handlingen. Planer uppgöras, hvarigenom de, som redan äro dömda eller
förfallne till högsta kroppsplikt, under medvetande, alt straffet icke kan
ökas, på sig bekänna brott, begångna af andra, hvilka såmedelst hoppas
undgå ansvar. Att intrycken häraf på den nykomne förbrytarens sinne
måste blifva djupa och verksamma, kan icke betviflas. Är han obeslutsam,
huruvida han bör erkänna eller förneka sitt brott, torde dylika rådgifvai’es
uppmaningar merändels alltid bestämma honom att välja den sednare
utvägen, som ofta ledt till straff-frihet. Härigenom uppehälles och försvåras
ransakningen, och stundom frikännes den brottslige endast derföre, att
han vetat fräckt förneka alla facta. Men detta är likväl hvarken den
enda eller den menligaste följden af det felaktiga systemet, ty umgänget
med andra förbrytare verkar positivt till moraliskt förderf och förhärdelse,
bereder återfall i brott samt gör förbättringen snart sagdt omöjlig; och häri
ligger otvifvelaktigt äfven en bland orsakerna till den jemförelsevis till
folkökningen förvånande progression, hvaruti brottslingarnes antal år från
år tillväxer.
(. 131 )
För att i grund afhjelpa de brister, hvilka, på sätt visadt är, i allmänhet
vidlåda de större häcktena, likasom fästningsfängelserna och allmänna
arbetsinrättningarna, erfordrades visserligen en total omskapning
af hela fängelse-sj^stemet; men tiden för en så vidsträckt reform torde
icke vara inne förr, än det redan utarbetade förslaget till ny strafflag kan
i vederbörlig ordning pröfvas och afgöras. Häraf möter likväl icke något
hinder för en partiel förbättring af Länsfängelserna och andra häckten,
hvilkas egentliga bestämmelse för närvarande är, och äfven framdeles torde
blifva, att förvara häcktade personer, intill dess de äro slutligen
dömda,, och sådana, hvilka skola undergå fängelsestraff på korrtare tider.
För att befrämja denna partiella förbättring, skulle det, åtminstone på
vissa ställen, göra tillfyllest att, genom en lämplig och ofta med ringa
kostnad verkställd fördelning af de hittills i de flesta häckten befintliga
större fångrum, låta inreda flera mindre rum, livartdera beräknadt för ett
färre antal fångar. Å andra ställen åter, der nödigt utrjrmme ändock
saknades, blefve väl nybyggnad oundviklig; men om behofvet af fängelsernas
utvidgande eller förändrade inredning erkännes, måsta det tvifvelsutan
äfven medgifvas, att verkställigheten deraf, fastän förenad med betydligare
kostnader, likväl må6te äga ruin och, då ett längre dröjsmål
visar sig lika menligt i politiskt, som i economiskt afseende, af aila skäl,
ju förr desto häldre, påkallas.
Åt Allmänna Sjukvårds-anstalterne har jag äfven sökt egna uppmärksamhet.
Under ofvannämnde resa besöktes Lazaretterna och Curhusen i
städerna Mariestad, Uddevalla, Lund, Christianstad, Carlskrona, Calmar
och Linköping. Ordning och snygghet funnos på alla ställen rådande och,
så vidt utan särskild insigt i Läkare-vetenskapen kunde dömas, syntes Läkarnes
och Föreståndarnes bemödanden, att med nit och omsorg fullgöra
deras pligter, hafva rönt önskad framgång. I afseende på sjukhusens belägenhet,
rymlighet, inredning och så vidare, fann jag icke något hufvudsakligt
att erinra,' utom i Mariestad, hvarest Lazarett och Curhus äro inrymda
i en gemensam local, inredd till i3 sjukrum, deri 41 patienter
16
( *22 )
vårdades. Husens synbara bristfällighet, jemte den felaktiga inredningen,
som hvarken hindrade gemenskap mellan män och qvinnor, eller tillräckligt
afsöndrade veneriska patienter från de öfriga, gaf här full anledning
till den önskan, att Läkarens yttrade förmodan örn redan tillgängliga medels
användande till inköp af en mera tjenlig local för sjukvårds-anstaltens
behof, så snart som möjligt är, måtte vinna fullbordan.
Uti Hospitalerna i Malmö, Wexiö och Wadstena funnos intagna å
förstnämnda ställe 210, å det andra 94 och å det senare 2 3o sinnessjuka
personer. Den utmärkta ordning och renlighet, som vid dessa inrättningar
syntes vara rådande, äfvensom de vidtagna anordningarnes beskaffenhet,
vittnade på det fördelaktigaste om vederbörande Styrelsers och Läkares osparda
bemödanden för de olyckliga sjuklingarnes vård och förbättring.
Under ett, enligt de i förra Embetsberättelsen (pag. 85) angifna
skäl, fortsatt betraktande af de flera i vår nu gällande Lag ingående ämnen,
hvarutinnan ändring och rättelse, oberoende af den stora Lagreformfrågan,
synes både nödig och tillbörlig} har jag ibland dessa trott mig
finna åtskilliga, hvilka, af vigtigare inflytelse vid Lagskipningen, i samma
nion företrädesvis förtjena uppmärksamhet samt derföre, innan de i grundlagsenlig
ordning anmälas och till pröfning förekomma, desto häldre torde
erfordra eh föregående allmännare granskning, som olika meningar derom
äro försporda. I sådant ändamål anser jag mig äfven pligtig att, till den
upplysta Allmänhetens kännedom, framställa mina åsigter rörande nedannämnda
Lagstiftningsfrågor:
1:0.
Till de stadganden, som i brottmålslagskipningen esomoftast vinna
tillämpning, kunna hänföras föreskrifterna om sättet, huru förbrytare åter
upptagas i den Christna Församlingens gemenskap, eller de påbud, som
angå uppenbar Kyrkoplickt samt enskildt Skriftermål och aflösning. Icke
allenast såsom ett vilkor för brottslingens återförening med kyrkan, utan
äfven såsom en oundviklig påföljd vid flera gröfre och jemväl ringare förbrytelser,
är den förra, eller så kallade offentliga syndabekännelsen, anbefalld.
Nu mera användes den dock veterligen icke i andra fall, än då
brott är begånget, och i sammanhang med tillika ådömd annan bestraffning,
ehuru 1686 års Kyrko-Lag i 10 Gap. omförmäler två händelser, då
uppenbar skrift skulle äga rum, oaktadt något egentligt lagbrott icke blifvit
föröfvadt. Det är nemligen ålagdt både den, som genom den större
bannlysningen blifvit skiljd från församlingens gemenskap, och i vissa fall
en hvar, som icke undviker den bannlystes umgänge, att på detta sätt
försona sig med den förolämpade kyrkan. Ganska sällan, och tilläfventyrs
aldrig, torde bannlysning hädanefter komma i fråga; och nyssberörde, nästan
bortglömda föreskrifter, synas följaktligen nu mera oanvändbara; men
de hafva likväl bär bordt nämnas, såsom icke uttryckligen uppliäfna eller
förändrade.
Deremot förekommer uppenbar kyrkoplickt desto oftare, såsom tillägg
till straff för lagbrott. Den är, genom allmänna Lagen och serskilda
Författningar, stadgad i följande fall:
1:0 För den, som, obetänkt och af hastighet, lastar Gud, Hans heliga ord
och Sacramenter; 1 Kap. 1 § MissgerningsBalken;
2:0 För den, sorn efter Lag gjort sig skyldig till dödsstraff, men njuter
förskoning derifrån; dock med undantag för ett brott, derom i Kongl.
Brefvet den 27 Juni 1765 är serskildt förordnadt; Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 1807, 43 punkten, 1 momentet;
3:o För den, som begår stöld eller står tjufsrätt; ibidem, 7 mom.
4:o Uti tvegiftesbrott, för den förut gifta personen; ibid. i3 mom.
_5:o För den, som föröfvar blodskam eller lägersmål i förbudna leder, derå
dödsstraff är utsatt, men af Nåd eftergifves; ibid. r4 mom.
6:0 För den, som varit drucken eller eljest gjort oljud i kyrka under
Gudstjenst; ibid. 16 mom.
7:0 För den, som, drucken eller oskriftad, går till Nattvarden, eller gör
det, oaktadt han af presten är varnad att afhålla sig derifrån; ibid.
17 mom.
8:0 För den, sorn i kyrka, under Gudstjenst, öfverfaller någon med hugg
och slag; ibid. 18 mom.
9:0 För den, sorn skuffar eller stöter annan eller kifvar och träter med
honom i vredesmode i kyrka under Gudstjenst, eller annorstädes, der
Gudstjenst hålles; ibid. 19 mom. 16*
( i24 )
10:0 För den, som slår eller smädar sina föräldrar; Kongl. Brefvet den
28 Februari 1793.
11:0 För kona, hvilken, för vållande till sitt fosters död, dömes till straff
efter sednare momentet i 16 Kap. 1 § Missg. Balken; såsom Kongl.
Rescriptet till Götha HofRätt den 12 Oct. 1787 alltid sedermera
blifvit tillämpadt;
12:0 För den, sorn dömes till hel mansbot; Kongl. Brefvet den 14 November
1746; och
i3:o För Apothekare, som i annan, än tillåten ordning utlemnar Arsenik,
och såmedelst vållar någons död; Kongl. Förordningen den i5 Juni
1787, § 6.
Det är nogsamt bekant, att uppenbar kyrkoplickt leder sitt ursprung
från Christendomens första tidehvarf, då ett offentligt erkännande och afbedjande
inför Gud och församlingen af begångna synder var ett oeftergifligt
vilkor för affällingens eller brottslingens återupptagande i kyrkans
gemenskap, derifrån laster eller brott honom utestängt. Småningom och
allt efter sorn kyrkostyrelsens magt tillväxte, öfvergick vilkoret till bestämda
Lagbud, som, till befrämjande af den så kallade kyrkotuckten,
genom Canoniska Lagen fastställdes, och sedermera i flera länder och jemväl
hos oss, under olika modifiealioner, bibehållit sig intill närvarande
lid. Oaktadt århundradens häfd således kan åberopas för helgden af en
inrättning, som i början medförde omisskännliga fördelar, hafva tankarne
om dess verkningsförmåga och nytta, i sednare tider, varit delade.
Redan år 1734 uttalades den mening, som, utan tvifvel på vigtiga
skäl, föranledde uteslutande från Lagen af hvarje stadgande 0111 kyrkoplickt,
med undantag af det, som i 1 Kap. 1 § Missg. Balken förekommer.
Då emedlertid allmänna tänkesättet, mäktigare än Lagstiftarens fördragsamma
vishet, korrt derefter, på sätt Kongl. Brefvet till alla HofRätterna
af den 20 December 1735 visar, utverkade ett serskildt, genom
Kongl. Brefvet den 20 December 1787 ytterligare bekräftadt, påbud, ”att
med kyrkoplickten borde förblifva efter förra vanligheten, intill dess den
redan föreslagna nyå Kyrko-ordningen kunde vid nästderpåföljde Riksdag
öfverses;” ägde man ändock all anledning till den förmodan, att de förra
betänkligheterna deremot, åter väckta och öfvervägde, snart måtte göra
( 125 )
sig gällande; men likasom den förväntade nya Kyrko-ordningen, sedermera
och allt hittills, uteblifvit, synes hufvudfrågan, eller den om sjelfva inrättningens
lämplighet, icke hafva kommit under vidare skärskådan, åtminstone
ej vunnit ett förtjent afseende, då i stället, tid efter annan och
slutligen genom 1807 års Kongl. Förklaring, kyrkoplickten blifvit dels i
vissa fall upphäfven, dels i andra åter stadgad; i sammanhang hvarmed
föreskrifter äfven meddelats, i ändamål att, oaktadt den dömdes motvilja,
bringa kyrkoplickten till verkställighet.
Ehuru man sålunda, ännu för 3i år tillbaka, med bibehållande af
föråldrade bruk, fullständigt systematiserat en inrättning, hvars nytta och
ändamålsenlighet långt förut blifvit af Lagstiftaren ifrågasatt, och hvilken,
om allmänna tänkesättet, äfven vid sednare tillfället, blifvit inhämtadt,
tilläfventyrs saknat det stöd deraf, som mer än 70 år tillförne förmådde
återställa hvad Lagen uteslöt; qvarstå likväl, oförändrade, de gamla betänkligheterna
emot denna inrättning, tillökade med nya; hvilka, sammanlagde,
visserligen äro af den vigt, att de förtjena ytterligare tagas i öfvervägande.
Det har stundom varit tvifvel underkastadt, huruvida uppenbar
kyrkoplickt borde anses endast såsom ett försoningsmedel, eller såsom en
del af bestraffningen. KyrkoLagen lemnar stöd åt den förra meningen,
som också al de bildade och upplyste är allmänt antagen. Deremot torde
å andra sidan kunna invändas, att hvarje offentlig botgöring egentligen är
främmande för den protestantiska trosbekännelsen, äfvensom att Lagen,
då den för personer, som ej tillhöra Lutherska kyrkan, utsätter stockstraff
i stället för kyrkoplickt, synes antyda, att begreppet om straff, är med
den sednare förenadt; hvilket begrepp säkerligen företrädesvis är rådande
hos den mindre upplysta, men talrikare del af Nationen.
Ehvad man utgår från den ena eller andra af dessa olika synpunkter,
och äfven om man icke vill erkänna någondera såsom allena riktig,
hvilket torde komma sanningen närmast, lärer bibehållande af denna slags
påföljd nu mera svårligen kunna försvaras, så vida densamma, från bägge
synpunkterna betraktad, synes i närvarande tid lika olämplig, som ändamålslös.
Förbrytarens ånger öfver dess brott, om den är uppriktig, bor i
lijertat, och den offentliga förödmjukelsen bidrager hvarken att förhöja
( 126 )
'dess värde, eller att stärka de goda föresatser till förbättring, lian kan
hafva fattat. Sättet, huru han bör söka försona sig med Gud, lärer destomindre
kunna och böra genom menskliga Lagar föreskrifvas, som det
ligger utom gränsen af mensklig förmåga, att bedöma halten af hans
moraliska förderf eller felsteg; och försoningen med församlingen för den
förargelse, som åstadkommits, består icke i det offentligen aflagda, stundom
aftvungna löftet om förbättring, utan i ett förbättradt uppförande,
som småningom kan återställa den aktning och det förtroende, han förverkat.
Betraktar man åter kyrkoplickten såsom en bestraffning, kunna alla
de inkast deremot göras, hvilka, såsom bekant är, blifvit framställda mot
de så kallade skamstraffen i allmänhet. Det torde emedlertid vara öfverflödigt
att här upprepa hvad sålunda är anfördt, för att ådagalägga olämplighelen
af vanärande straff, och huruledes dessa tillsatser till andra bestraffningar
ej äga någon till förbättring verkande inflytelse på brottslingen
och, så vidt för andra åsyftas varning och afsky för brottet, förfela
ändamålet. Likväl hör icke lemnäs oanmärkt, att, i händelse skamstraffen
icke komma att afskaffas, kyrkan är det minst passande ställe och Gudstjensten
det sämst valda tillfälle för verkställigheten deraf; ty en brottslings
utställande på plicktepallen eller, såsom den vanligen benämnes, skampallen,
störer andakten så väl hos hvarje ömtåligt sinne, som hos den obildade
åskådaren, hvilkens nyfikenhet derigenom tillfredsställes. Härtill
komma utomdess de förargelseväckande uppträden, som, genom den dömdes
motvilja eller tredska att underkasta sig domen, icke sällan inträffa,
och svårigheten, stundom omöjligheten, att genom tvångsmedel förmå honom
dertill, hälst det beror af hans undergifvenhet eller halsstarrighet,
huruvida Lagen kan verkställas eller icke. För öfrigt må äfven nämnas,
att fullgörande af uppenbar kyrkoplickt, som endast å Söndag kan äga rum,
merändels ådrager den brottslige en längre tids häckte, än eljest varit af
nöden, samt ej mindre derigenom, än ofta genom nödvändigheten af hans
forslande, flera gånger, till kyrkan och åter till fängelset, förökar det allmännas,
ändock betydliga, kostnader för fångars underhåll och vård.
Att på en gång upphäfva alla i detta ämne gifna föreskrifter, utan
att utsätta någon annan påföljd för den, som skulle afskaffas, torde emed
-
( I27 )
lertid ur flera skäl vara betänkligt; Och då enskildt skriftermål, dervid
förbrytaren, ostörd af andra föremål för betraktelser, endast sysselsättes
med andeliga, måtte uppfylla Religionens sanna fordran i afseende å hans
försoning med församlingen, lika tillräckligt som uppenbar kyrkoplickt,
utan att medföra de olägenheter, som ifrån denna äro oskiljaktiga, synes
det förstnämnda lämpligen kunna användas vid alla de tillfällen, då den
sednare, enligt nu gällande stadganden, bör ådömas.
Dessa i korrthet anförda skäl hafva befästat min tanke och föresats,
att framdeles i behörig ordning föreslå, det en allmän författning må utfärdas,
af innehåll:
Att, med upphäf'vande af hvad genom Lag och särskilda författningar
är vordet stadgadt, angående uppenbar kyrkoplickt och om ansvar
för den, som vägrar att den undergå, i stället varder förordnadt,
att i alla de händelser, der uppenbar kyrkoplikt, i förening med amiat
straff, såsom påföljd för brott, hittills ägt rum, skall dädanefter till
enskildt skriftermål dömas.
2:do.
Såsom ägande sammanhang med nyss afhandlade fråga, förekommer
äfven den, huruvida stockstraff må vara lämpligt och kunna bibehållas
eller icke.
Omsorgen om Religions-undervisning och sedlighet har i äldre tider
öfverlemnat åt Presterskapet och kyrkans föreståndare, att, för försumlighet
eller förseelse i detta hänseende, använda stockstraff, såsom ett slutligt
correctionsmedel, då andra visat sig overksamma. Sedermera har detsamma
öfvergålt till och jemväl erhållit betydelse af ett vanligt skamstraff,
som för hvarjehanda förseelser kunde, enligt serskilda Författningar, dels
af Sockenstämma eller Kyrkoråd, dels af allmän Domstol åläggas, och för
flera fall, ännu i sednare tider, var bibehållet; Men sedan, i anledning af
Rikets Ständers, vid Riksdagen åren 1828—i83o, gjorda framställning, att
de stockstraff, hvilka Kyrkoråd, likmätigt Kongl. Förordningen den 26
Februari 1817, ägde att ålägga, borde upphöra, och att denna författning
C ”3 )
således målte i berörde afseende förändras, Kongl. Maj:t, genom Nådig
Kungörelse den 12 Mars 1831, med bifall dertill, förordnat, det Kyrkoråds
rättighet, att ådöma stockstraff, ej vidare finge äga rum; och sådant straff
för fjerde gången fylleri, jemte böter stadgadt genom Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, äfvenledes upphört likmätigt Kongl. Kungörelsen den
17 Mars sistlidna år; qvarstår detta bestraffningssätt nu mera endast
1:0 För öfvermage, som oftare svär; 3 Kap. 2 § Missgerningsbalken;
2Jo För snatteri i fiskehamn, då den brottslige saknar tillgång till derför
ådömda böter; Kongl. Hamnordningen den 24 Jan. 1771, 4 Kap. 1 §.
3:o I förening med böter, för den, som hugger neder eller med vilja förderfvar
annans till prydnad eller lugn planterade träd, eller ock annan
skogsplantering; Kongl. Förordningen om Skogarne i Riket den 1
Augusti i8o5, § 64; samt
4:o I stället för uppenbar kyrkoplickt, för främmande religionsförvandt,
som begått brott, hvarå sådan kyrkoplickt eljest bordt följa; Kongl.
Förklaringen den 23 Mars 1807, 4^ punkten 3 momentet.
Emot bibehållande af stockstraff gäller större delen af de Förut, rörande
uppenbar kyrkoplickt, anförda skäl. Den felaktiges sedliga förbättring
befordras lika litet derigenom, som andras afskräckande från fel eller
förbrytelser deraf är att förvänta; Och när ändamålet med detta skymfliga
straff icke vinnes, torde detsamma kunna helt och hållet upphöra.
Något annat correciionsmedel för öfvermage som svår, än den i
3 Kap. 2 § Missgerningsbalken föreskrifna aga, lärer icke vara af beliofvet
påkalladt, åtminstone icke böra genom Lag påbjudas; hvadan ock det i
berörde lagrum befintliga stadgande om strängare ansvar för iteration af
sådan förseelse lärer, såsom i och för sig sjelf olämpligt och dessutom fallet
i glömska, böra undanrödjas.
Då tillfredsställande skäl för den förvandlingsgrund, hvilken, enligt
1771 års Hamnordning, skall iakttagas vid saknad tillgång till gäldande af
böter, ådömda för snatteri i fiskehamn, svårligen kunna angifvas, torde
den i allmänna Lagen utsatta grund för sådana böters förvandling, jemväl
i detta serskilda fall, böra tiena till efterrättelse.
Och
( I29 )
Och som bötesansvar finnes stadgadt uti 20 Kap. 11 § Missgerningsbalken
för våldsverkan å träd, planterade till prydnad eller lugn, eller
å annan skogsplantering, samt brottet, vid jemnförelse af ansvar, som i
andra våldsmål enligt Lag äger rum, icke synes förtjena den tillökning i
straffet, Kongl. SkogsOrdningen, i likhet med äldre Kongl. Förordningen
af den 3o April 1777, föreskrifver, lärer undanrödjande af denna föreskrift
ej eller möta någon särdeles betänklighet.
Under förutsättning tillika, att uppenbar kyrkoplickt och i följd
deraf stockstraff för främmande religionsförvandt, som begått brott, hvarå
dylik kyrkoplickt bordt följa, komma alt afskaffas, är jag fördenskull äfven
sinnad att hemställa, det i Grundlagsenlig ordning måtte vidtagas den författning:
Jtt
j med upphäfvande af alla angående stockstraff utfärdade
föreskrifterj förordnas må_, att sådant straff icke vidare skall äga rum_,
och att, i det fallj då böter, i brist af tillgång hos den sakfällde_, bordt
dertill för v andius j samma böter skolaj på sätt Lag och författningar d
allmänhet innehållaj med fängelse aftjenas.
3:o.
För ärekränkande beskyllningar och äfven för vanvördliga yttranden
i tal och skrifter, finnas särskilda, efter brottets beskaffenhet afmätta,
straffbestämmelser i allmänna Lagen utsatta, och i sammanhang dermed
är den upprättelse, som den förolämpade äger utkräfva, jemväl föreskrifven,
bestående i ett offentligt afbedjande af förbrytelsen inför Rätta. Sådan
afbön skall fullgöras vid följande tillfällen:
1:0 Af den, som talar eller skrifver det som smädligt är om Konungens
och Rikets Råd, i och för embetets skull; 5 Kap. 2 § Missgerningsbalken;
2:0 Af den, som slår eller smädar sin egen fader eller moder, sin stjuffader
eller stjufmoder, svärfader eller svärmoder, stjufsvärfader eller
stjufsvärmoder; i4 Kap. 2 och 3 §§ samma Balk;
3:o Af tjenstehjon, som uppsåtligen eller af hastigo mode bär bugg eller
slag å sin husbonde eller matmoder, eller fäller oqvädinsord emot
‘7
( i3° )
dem, eller sätter sig upp emot dem med hot och vanvördiga ord
eller åthäfvor; eller slår sin förman eller den i husbondens ställe satt
är, eller fäller smädeord, eller hotar och vanvördar dem; äfvensom
af ryttare, kneckt eller båtsman, sorn slår eller misshandlar sin rusthållare
eller rotebonde, eller hans hustru eller harn eller legohjon,
för deras föräldrars eller husbondes skull; i5 Kap. 9 § samma Balk;
/po Af den, som höter eller undsäger någon Domare eller annan Konungens
Embetsman, eller gifver honom smädliga ord i embeles-ärender;
18 Kap. 8 § samma Balk, jemförd med Kongl. Förordningen den 20
Januari 1779;
5:o Af den, som inför Rätten eller Konungens Befallningshafvande angifver
någon för sak, som går å lif eller ära hans, och vill honom
dertill binda, men gitter det ej, då angifvelsen pröfvas icke vara
gjord af arghet; af den, som ljuger å annan lönliga, då det går å lif
eller ära, eller sprider sådant rykte ut om honom, af argt uppsåt;
eller skrifver och sprider ut sådan smädeskrift, som rörer en eller
fleras heder och ära, goda namn och ryckte, eller eljest är skymflig
och förklenlig; 60 Kap. h, 4 och 5 §§ Missgerningsbalken;
6:0 Af den, som i klagoskrift till IdofRätten missfirmar Konungens Befallningshafvande,
om förgripelsen anses det förtjena; 9 Kap. 4 §
Utsökningsbalken;
7:0 Af den, som inför Rätta talar eller skrifver. vanvördliga emot Domaren,
om brottet det förtjenar; r4 Kap, 7 § Rättegångsbalken; och
8:0 Abden, som, enligt Kongl. Förbudet angående Dueller och slagsmål
den 22 Augusti 1682,. varder befunnen brottslig och dömd till fängelse,
eller öfvertygas, att hafva traktat efter att hindra någons välfärd,
lycka och redliga framsteg, samt belagt hans goda namn och
ära med någon skamfläck ; 9 och 10 §§ af nämnde Påbud.
Om det, å ena sidan, icke utan skäl rrtå sägas, ätt vid de brott,
sorn innefatta kränkning af annans heder, eller åsidosättande af den undergifvenhet,
lydnad och aktning, föräldrar, husbönder och offentliga myndigheter
äga rätt att fordra, denna påföljd vore naturligen påkallad af
förbrytelsens art, kan, å den andra, ej förnekas, att egentliga upprättelsen
för den förolämpade består i domstolens förklarande, att den anklagade
( .3i )
gjort sig skyldig till brottet, och ött hans ytterligare erkännande deraf
följaktligen är helt och hållet öfverflödigt. Och så vida ett Lagbud ytterst
hvilar på dess förmåga, att vinna fullbordan, bör ej eller förbises, att det
i förevarande fall beror af den dömdes välbehag, huruvida Lagen må
kunna verkställas-eller ej. Sådant inträffar, då lian vägrar att fullgöra
domen, och exempel saknas icke på förargliga uppträden inför Rätta, som
deraf uppkommit. Ohörsamhet i detta afseende kan visserligen bestraffas
och vitén af.böter eller fängelse utsättas och ådömas, men ändamålet förfelas
likväl, oin afbönen ej heller derigenom kan den motvillige aftvingas.
För öfrigt må anmärkas, huruledes, vid lagskipningen i sednare tider, den
sats sökt göra sig gällande, att, i vissa fall, ådömd afbön kan af målsägaren
eftergifvas; hvilket, ehvad anledningen till denna eftergift vore oegennyttig
eller icke, synes mindre lämpligt, när derigenom beredes en
skiljaktighet i påföljden för enahanda brott, som i sin nion minskar Lagens
anseende och oväld. "
Yid sådana förhållanden och då ifrågavarande Lagbud hvarken äger
tillbörlig kraft i afseende å' dess verkställighet, eller synes utgöra ett 0-  eftergifligt vilkor för den förolämpades fullständiga upprättelse, hälst det
står honom fritt att, genom tryckning eller kungörelse annorledes af Domstolens
beslut, gifva tillräcklig offentlighet åt den verkliga upprättelse, han
vunnit; måtte det vara ovedersägligt, att afbön inför Rätta, utan någon
slags olägenhet, kan afskaffas.
Om, i följd häraf, denna af Lagen föreskrifna; påföljd för särskilda
brott blefve undanröjd, skulle det föranleda till uteslutande alldeles af
här ofvan, uti 3:dje punkten, nämnda 9 § i i5 Kap. Missgerningsbalken,
och till ändring af de i öfriga punkter åberopade Lagens rum och Kongl.
Författningar, så vidt derigenom offentlig afbön är stadgad.
r- ' ■ 4:o. 2ju iT i •
Vid sistförflutna Riksdag anhöllo Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse den 27 October i834, om utfärdande'af en allmän författning0,
hvarmedelst skulle stadgas, som föijer;
V i V ilii 17 %
( 132 )
”Äro efter lag och särskilda fönfattningar böter ådömda, som, vid
bristande tillgång hos den sakfällde, böra till spö- eller ris-straff, eller
fängelse vid vatten och bröd förvandlas; då skola i alla andra än den
händelse, der ansvar såsom för andra resan stöld äger rum, sådana böter
alltid till fängelse vid vatten och bröd förvandlas, efter de grunder, 5 Kap.
4 § Straffbalken innehåller; dock är härigenom icke någon ändring gjord i
hvad uti xi punkten af Kongl. Förklaringen den a3 Mars 1807 stadgas,
angående uträkning och förvandling af olika bestraffningar, till ett slags
straff.”
Uti nådigt svar, afgifvet på Rikssalen den 21 Mars i835, förklarade
Kongl. Maj:t sig hafva funnit så mycket mindre något att anmärka emot
det föreslagna allmänna stadgandet, som detsamma af mensklighet och
upplysning högt påkallades; men, med uppmärksamhet å de i allmänna
Lagen förekommande stadganden, angående åtskilliga slag af stölder, hvilka,
fastän den sakfällde icke förutv blifvit för tjufnadsbrott dömd, likväl,
hvad ansvaret beträffar, ansågos dels lika svårt, dels svårare, än andra
resan stöld, och då följaktligen det fö»’ sistnämnda brott gjorda undantag
skulle nog mycket störa den öfverensstämmelse, som borde finnas emellan
Lagens särskilda bud, hade Kongl. Maj:t, på sådan grund, ansett sig icke
kunna antaga det af Rikets Ständer aflemnade förslag, emot hvars uppställning
i öfrigt bemärktes, att det kunde föranleda sådan misstydning,
att äfven i tjufnadsmål böter skulle till kroppssti’aff förvandlas, hvilket
dock vore emot 4° Kap* Missgerningsbalken stridande.
Bevekelsegrunderna, som föranläto Rikets Ständer, att föreslå inskränkning
i användande af spö- och ris-slraff, ett förslag, hvars syftning
Kongl. Majrt äfven gillat, innefattas i korthet uti Konungens nådiga yttrande,
att ett stadgande härom af mensklighet och upplysning högt påkallas.
Den grundsats, som yrkar afskaffande af de så kallade pbysiskt afflictiva
straffen, eller åtminstone deras begagnande så sparsamt som möjligt, har
sålunda redan tillvunnit sig Konungens nådiga bifall och Rikets Ständers
samtycke; och det är derföre öfverflödigt, att här upptaga alla de skäl,
som för deras förkastlighet kunna anföras. Likväl bör nämnas, att de
försök, som redan blifvit gjorda, alt införa en mildare anda uti en serskild
gren af sti’afflagarna, till sina verkningar fullkomligen motsvarat, hvad
( i33 )
man deraf väntat. Det är nemligen nogsamt bekant, att afskaffande af
ga tulopp och inskränkning i begagnande af spöstraff, hvarom i Kongl.
Circulären angående ändring i Krigsarticlarne den 26 November 1812
förordnas, visat en verksam och välgörande inflytelse på sedlighet och
sinnesstämning hos den medborgareclass, som lyder under krigslagarna.
Man behöfver alltså icke hämta exempel från främmande länder, utan
åberopa egen erfarenhet, för att vinna bekräftelse om användbarheten af
grundsatser, dem förnuft och mensklighetskänsla gillat. Så länge vår nu
gällande strafflag bibehålles, kunna dock spö- och ris-straffen icke helt
och hållet umbäras, ty de utgöra en hufvudsaklig beståndsdel af de stadgade
straff-arterna, hvars försvinnande ofelbart skulle störa sammanhanget
i Lagen, ej sällan upphäfva det en gång bestämda förhållandet emellan
brott och straff samt åstadkomma en lucka i sjelfva straff-scalan; olägenheter,
de der icke kunna förekommas eller undanrödjas annorlunda, än
genom en total omarbetning af hela lagsystemet.
Men ehuru således ett stadgande om inskränkning i användandet af
spö- och ris-straff i allmänhet, föga kan utsträckas utöfver den gräns, som
uti Rikets Ständers vid sistlidna Riksdag till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga
förslag bestämdes, kan och bör likväl det deri gjorda undantag,
hvilket föranledde afslag å propositionen, uteslutas af de skäl, Kongl. Maj:ts
nådiga svar antyder.
Det är oemotsägligt, att böters förvandling till kroppsplikt alltid
medför en olikhet i bestraffning, hvilken dock omöjligen kan undvikas,
emedan Lagen eljest vore overkställbar emot den fattige förbrytaren. Fattigdomen,
som visserligen icke inför Lagen ursäktar brottet, men ofta
föranledt dess föröfvande, ådrager sålunda förbrytaren en vida svårare
behandling, än den bättre lottade, i enahanda belägenhet för öfrigt, får
erfara. Desto större och rättmätigare är då det anspråk, att en bestraffning,
hvilken — man kan svårligen neka det — träffar på en gång brottet
och armodet, icke skärpes till den grad, att skillnad inför Lagen emellan
den fattige och den rike göres alltför märkbar, hvilket utan tvifvel skulle
äga rum, om dén ifrågavarande svårare, i och för sig sjelf förkastliga,
straff-arten sättes i stället för bötes-ansvar. Då Lagen anser brottet så
ringa, att det kan med böter försonas, mätte fördenskull icke vara med
( *34 )
rättvisa förenligt, att, vid dessas förvandling lill kroppsplikt, välja denna
hårdare straff-art af spö- eller ris-slitning, då den lindrigare af fängelse
vid vatten och bröd är att tillgå. Denna åsigt synes för Lagstiftaren mera
väldig och antaglig, än den, hvilken vunnit afseende vid utfärdande af
Kongl. Brefvet den 17 October i^öo, som, för besparing i Kronans utgifter,
erinrar 0111 nödvändigheten att, vid böters förvandlande, icke alltför
ofta tillämpa sistnämnda bestraffningssätt.
‘ Med stöd af hvad nu är anfördt, torde alltså skäl vara för handen,
att det vid förra Riksdagen i detta ämne afgifna författningsförslag
å nyo toges i öfvervägande, under följande till innehåll och uppställning
något förändrade lydelse:
■ Äro efter Lag eller särskilda författningar böter ådömda, hvilka,
vid bristande tillgång hos den salf allde, böra enligt 5 Kap. Straff -  balken till kroppsplickt förvandlas, då må icke spö- eller ris-straff ådömas,
utan skall den bestraffning, som i stället för sådant bötesansvär
äger rum, alltid utsättas till fängelse vid vatten och bröd,
efter de grunder, 4 $ nyssåberopade Kapitel innehåller; dock är härigenom
icke någon ändring gjord i hvad uti 11 puncten af Kongl. Förklaringen
den 23 Alars iSoy stadgas, angående uträkning och förvandling
af olika bestraffningar till ett slags straff.
Till JustitiaeOmbudsmannens Expedition hafva, under åren i836 och
1837, Kongl. Maj:ts Nådiga Resolutioner i nedannämnda mål ankommit,
nemligen:
i:o Af den i3 December 1834> uPPå Riksdagsfullmäktigen för Wenersborg,
Handlanden Anderssons underd. ansökning, angående fördelningen
af Stadens väghållnings-skyldighel;
2:0 Af den 21 November r835, uppå Riksdagsfullmäktige Joln Christofferssons
från Kronobergs Län, Petter Perssons från Jönköpings Län samt
Petter Perssons och M. Månssons från Calmar Län underd. ansökning
om upphörande af rättigheten för Calmar Stad att uppbära afgift för
öfverfarten af bron vid nämnde Stad, eller tillåtelse för Norra och
( l33 )
Södra Möre Häraders innevånare, att brons underhåll under vissa
vilkor öfvertaga;
3:o Af den iS October i836, uppå Riksdagsfullmäktige från Jemtland,
Eric Nilssons och Anders Mårtenssons und. ansökning, att vissa fjälltrakter
i Länet måtte till hemman indelas m. m.;
4:o Af den 2 November i836, uppå Riksdagsfullmäktigen Gustafssons und.
ansökning om indragning af hållskjutsen vid Gästgifvaregårdarne emellan
Slockholm och Nyköping, den tid på året, då Ångfartyg gå;
5:° Af den 9 November i836, uppå BondeStåndels und. ansökning, rörande
upphäfvande af hjelpdagsverken vid Kungsgårdar och Boställen;
(>:o Af den 20 Januari 1837, uppå BondeStåndels underd. ansökning om
upphäfvande af de utaf åtskiJlige Landshöfdingar utsatta vitén för
uteblifvande vid vägsyner m. m.; och
7:0 Af den 24 Februari 1837, uppå Riksdagsfullmäktigen från Medelpad,
J. O. Dahlbergs und. ansökning om befrielse för Medelpads innevånare
från skyldigheten att underhålla Länsfängelset i Sundsvall.
Hvilka Nådiga Resolutioner blifvit till vederbörande RiksStånds Canzli
Directioner
öfverlemnade.
Stockholm den 3o November i838.
C. L. Landin.
A. IV. Törnebohm.
