# ID: svediakorp-gov2056
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 90,559
# sentences: 2,244
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Rikets Högloft Ständers lill Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende valde Revisoms
Berättelse, angående den granskning
af de under Kongl. Maj:ts och Rikets CommerceCollegium
ställde Fonder och Medel,
som blifvit förrättad år i835.
Sedan undertecknade, af RiksStånden till Stats-, Banco- och Riksgäld
s v ei- k e 11 s öfverseende valde Revisorer numera äfven granskat redogörelsen
och förvaltningen af de fonder och medel, som äro ställde
under Kongl. Maj:ts och Rikets CommerceCollegium, nemligen: ManufacturDiscont-
och UllDiscont-fonderne, Manufactur- och Extra Licentmedlen
samt de medel, hvilka hemälde Kongl. Collegium årligen uppbär
till godtgörande af Svenske och Norrske Consulernes utgifter i embetsärende/
samt för nödställde Svenske sjömäns liemförskaffande, få Revisorerne,
angående denna granskning, till Rikets Högloft. Ständer afgifva
vördsam berättelse och dervid anmäla, att då StatsUtskoltet vid
sistförflutne Riksdag öfversett förvaltningen år i832 af förenämnde
fonder och medel, med undantag af Extra Licentfonden, hvilken
först under loppet af år 1833 lill Kongl. CommerceCollegium öfverlemnades,
har den nu verkställda revisionen omfattat åren 1833 och
r 834.
Vid revisionsförrältningens början hafva Revisorerne fått emottaga
såväl Kongl. CommerceCollegii till Kongl. Majit afgifna underdåniga
berättelser om förvaltningen för de ifrågavarande åren, med tillhörande
böcker, räkenskaper och handlingar, som de berättelser, hvilka
särskilde af Kongl. Majit i Nåder tillförordnade Revisorer i underdånighet
aflemnat, angående ManufacturDiscont- och UllDisconlfondernes
förvaltning samma år, tillika med Kongl. CommerceCollegii öfver
hemälde Revisorers berättelse för år 1833 afgifna underd. utlåtande.
Hvad först angår ManufacturDiscontfonden, så inhemtas
af de härjemte bilagde capitalslut, att Fondens inkomster genom influtna
räntor å utlånta capital, efter afdrag af utgifterna för förvaltningen,
utgjort:
( 4 )
år 1833 .
.. . 23,842:34. 2.
och år i834
24,270: — 9.
Tillsammans 48,112: 34- n •
Härifrån afgå likväl följande summor, nemi.:
1:0 för reparationer å Kongl. CoinmerceCollegii hus under hegge
åren .
325: 46. —
2:0 till Technologiska Institutet, 2 års anslag å i4>ooo
R:dr
28,000:
3:o i följd af Kongl. Brefvet den 26 October 1833 afskrifne
äldre fordringar, för hvilka, efter såväl låntagarnes
som revers-utgifyarnes frånfälle, all utsigt till
framtida återbetalning saknades, till ett belopp af. . 6,734: 12. 5.
4:o det, jemlikt Kongl. Brefvet den 18 Maj 1825, till
ÖfverDirectören och Riddaren Schwartz utbetalde, behörigen
redovisade förskott till inköp af böcker och
modeller för berörde Institut å  2,000: — —-
Tillsammans 37,060: 10. 5.
och då denna summa afdrages från ofvannämnde 48,112 R:dr 34 sk.
11 r., har ManufacturDiscontfonden under åren i833 och i834 ökats
med endast 1 i,o52 R:dr 24 sk. 6 r., och Fondens behållning, som vid
i832 års slut utgjorde '789,156 R:dr 28 sk. 10 r., således vid slutet
af år i834 uppgått till 800,209 R:dr 5 sk. 4 r*
Under granskningen af ManufacturDiscontens räkenskaper hafva
Revisorerne, lika med i832 års Revision och StatsUtskottet vid sistförflutue
Riksdag, funnit angelägenheten deraf, att, då Fondens egentliga
ändamål är Fabriksnäringarnes understödjande genom lån , samt, i
följd af en alltjemt tillväxande production inom dessa näringar, låneprocenten
år från år förminskats, så att den vid repartitionen af Discontens
tillgångar innevarande år endast utgjorde 19! procent af tillverkningsvärdet,
Fonden hädanefter, så vidt möjligt är, må till sin
förstärkning oafkortadt få använda dess genom lånerörelsen tillkomna
vinstmedel, hvilka äro Fondens enda inkomst. Af förestående beräkning
visar sig dock, att Technologiska Institutets underhåll årligen
medtager nära -§-:delar af ManufacturDiscontens behållna räntevinst,
samt att detta anslag, som numera i 10 år utgått, tillskyndat Fonden
en förlust i capital af 140,000 R:dr, oberäknadt förlorade räntor; och
ehuru Revisorerne visserligen inse det vigtiga inflytande, en anstalt,
( 5 )
sådan som Teclin olo "iska Institutet, bör på fabriks- och slöjdenäringarnes
utveckling och förkofran kunna utöfva, samt dessutom, för deras
del, icke tro, att fabrikernes fortkomst bär i Riket hufvudsakligen
beror af de ökade lånetillgångar, som för desamma kunna beredas,
helst erfarenheten under de sednare åren ådagalagt, att productionen
af inhemska fabricater, oaktadt låneprocentens årliga minskning, varit
i jemnt tilltagande, så, och då det likväl, i Revisorernes tanka, icke
bör förbises, att, vid productionens sannolikt fortfarande stigande och
Fondens relativt obetydliga ökning, det förhållande förr eller senare
måste inträffa, att det för fabrikerne af Fonden påräknade lånebiträde
till den grad nedsättes, att fabrikanten icke af sin lånrätts begagnande
kan hemta någon fördel och ändamålet med Discontens inrättning således
förfelas, anse Revisorerne sig böra till Rikets Höglofl. SLänders
bepröfvande hemställa, huruvida icke anledning må vara för handen
att, i likhet med hvad som redan äger rum för Chalmerska slöjdeskolan
i Götheborg, till hvars understöd Kongl. Maj:t af Nionde Hufvudtitelns
medel i Nåder beviljat ett årligt anslag från och med innevarande
år af 3,ooo R:dr, genom medels anvisande på annat håll befria
ManufacturDisconten från utgörandet af det till Technologiska Institutets
underhåll beviljade årliga anslag af i4>ooo R:dr.
I afseende på dispositionen af ManufacturBiscontfondens vinstmedel
förekommer vidare, att sedan, efter föreningen af Eskilstuna gamla stad
och fristad till ett samhälle med gemensam benämning af Eskilstuna
Fristad, genom Kongl. Brefvet den 2 Mars 1833 i Nåder blifvit förordnadt,
dels att den allmänna tillsynen och vården öfver Fristadens handel,
manufactur-inrältningar och andra näringar, som förut tillhört Directionen
af Carl Gustafs Stads Gevärsfactori och Eskilstuna Fristad,
borde från och med den 1 Juli samma år af Kongl. CommerceCollegium
handhafvas, dels ock att förvaltningen af Extra Licentfonden,
hvarå dittills aflöningen för Fristadens Embets- och Tjenstemän med
flera andra utgifter för Fristaden och Gevärsfactoriet hufvudsakligen utgått,
komtne att till Kongl. Collegium öfverlemnas, för att, så långt
Fondens tillgångar medgåfve, användas till de redan derå anvisade utgifter,
samt bemälde Direction, i följd häraf, till Kongl. Collegium öfverlemnat
såväl anvisning å fondens behållning, utgörande 877 R:dr j3
sk. g r. Banco, som förteckning å de adöningar och andra utgifter,
hvilka dittills af Extra Licentmedlen utgått med ett sammanlagdt belopp
af 2,5a8 R:dr 4° sk-, och hvaribland upptagits lön och arfvode
till f. d. FristadsDirectören, Öfversten J. A. Palm, 900 R:dr, samt pen
-
( G )
sion till förre FristadsDirectören, ÖfversteLieulenanten Nordevvall med
5oo 11:dr; så liar Kongl. Majit, med anledning af Kongl. CommerceOollegii
underdåniga anmälan, att den särskilda afgift, som under namn
af Licent vid Jernvägarna i Riket utgår af alla främmande, i Sverige
oprivilegierade fartyg, hvilka derstädes inlasta jern, numera, sedan de
liesta handlande Nationers fartyg i Svenska hamnar behandlas lika med
Rikets egna fartyg, icke kunde beräknas till högre belopp än 200 R:dr
årligen och att Extra Licentfondens af denna afgift ensamt bestående
tillgångar alltså blefve otillräckliga for bestridandet af de derå anvisade
utgifter, samt efter det Rikets sist församlade Ständer, uppå Kongl.
Majits derom till dem aflåtna Nådiga proposition, vä! bifallit, att olvanomförmälda,
ÖfversteLieutenanten Nordevvall tillagda pen ion, linge
A Allmänna Indragningsstaten uppföras, men deremot förklarat sig icke
kunna medgifva uppförandet på samma stat af de 900 R:dr, ofverste
Palm såsom FristadsDirectör uppburit, genom Nådigt Eref af den 27
September sistl. år befallt, att bemälde Öfverste, som medelst Nådig
fullmagt blifvit 0111 bibehållandet af sina löneinkomster försäkrad, skall,
på sätt dittills jemlikt Kongl. Brefvet af den 19 April nämnde år ägt
ruin, tills vidare af ManufacturDiscontfondens vinstmedel, för så vidt
Extra Licentfonden och anslaget för Manufacturernas befrämjande icke
dertill lemna tillgång, uppbära ifrågavarande årliga expeetance-arfvode
af 900 R:dr Banco.
Revisorerne hafva icke kunnat undgå att härvid anmärka, att, oberäknadt
ManufacturDiscontfondens betungande med en årlig, i Revisorernes
tanka, för Fondens ändamål alldeles främmande utgift, Öfverste
Pahn, sedan, genom Eskilstuna Fristads skiljande från Carl Gustafs
Stads Gevärsfactori, FristadsDirectörs-befattningen och med detsamma
hans tjenstgöring i sådan egenskap upphört, likväl fått oafkortadt bibehålla
hela sin under tjenstetiden innehafda aflöning, ehuru Kongl. Brefvet
den 18 Maj 182b uttryckligen tillägger FristadsDirectören en årlig
liin af 600 R:dr jemte ett särskildt arfvode af 3oo R:dr årligen, så länge
Fristaden och Gevärsfactoriet förblefve under en gemensam Styrelse.
Då vilkoret, hvarunder arfyodet beviljades, numera förfallit och, enligt
hittills gällande grunder, arfvoden endast varit beviljade och ansetts
kunna uppbäras för effectiv tjenstgöring, synes det Revisorerne, att Öfverste
Palms pension skäligen bort nedsättas till det belopp, hvartill
FristadsDirectörens egentliga lön var bestämd, eller 600 R:dr, och Revisorerne
få alltså fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å det sålunda
anmärkta förhållandet.
C 7 )
Likaledes hafva Revisorerne hort anmäla, hurusom de af Kongl.
Maj:t för granskning af ManufacturDiscontens räkenskaper år 1834 utsedde
Revisorer uti deras underdåniga berättelse föreslagit, alt, sedan
Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref af deri 7 Juni nämnde år förklarat,
att Kongl. CommerceCollegii å Riddarholmen belägna hus med tillhörande
tomt och lägenheter är att anse såsom en ManufacturDiscontens
tillhörighet, värdet af samma egendom, som, med undantag af de å tomten
befintliga träbyggnader, blifvit på Fondens bekostnad brandförsäkrad
för 60,000 R:dr Banco, må uti innevarande års hufvudbok uppdebiteras
och sedermera bland Fondens tillgångar allt framgent upptagas;
hvarjemte bemälde Revisorer i underdånighet framställt den fråga, huruvida
icke, enär egendomen till största delen hyresfritt begagnas af
åtskilliga allmänna Verk och Inrättningar, dessa borde, i förhållande
till de rum och lägenheter, som af dem innehafves, åtminstone deltaga
såväl uti kostnaderne För husets underhåll, som ock i de årligen utgående
fastighcts-onera, hvilka kostnader hittills ensamt drabbat ManufncturDisconten.
För egen del hafva jemväl Revisorerne funnit, att Kongl.
CommerceCollegii hus bör till det egendomen åsätta brandförsäkringsvärde
bland ManufacturDiscontens tillgångar upptagas och bokföras, äfvensom
Revisorerne anse, att de uti huset inrymda allmänna Verk och
Inrättningar böra, i förhållande till de åt dem upplåtna lägenheter, bidraga
att hålla Fonden skadeslös förhusets underhåll m. 111.; men i afseende
på formen för ett dylikt bidrags erläggande skilja sig Revisorerne
från del af de Kongl. Revisorerne uppgifna förslag och tro sig böra hos
Rikets Ständer i stället föreslå, att å RiksStaten liv res medel till lämpligt
belopp må, såsom ersättning för de af förenämnde Verk och Inrättningar
begagnade rum och lägenheter, anvisas och årligen till ManulacturDisrontfonden
utbetalas, hvaremot Fonden, såsom husägare,
skulle för reparationer och öfriga förefallande utgifter ansvara.
I sammanhang härmed få Revisorerne anmärka, att, efter hvad Revisorerna
inhemtat, den för egendomen fastställda brandskadeersättning
kommer att, i anseende till de å tomten uppförda, Fonden icke tillhöriga
träbyggnader, förminskas med procent, i händelse huset skulle
genom vådeld förstöras, sä att den Fonden ti lilly tande ersättning endast
blefve 45,ooo R:dr; och hafva Revisorerne såväl häraf som af.' den
eldfarlighet, hvilken genom närbelägenheten af berörde träbyggnader,
som begagnas till vagnshus och föderskullar, förefinnes ej blott för
Kongl. CommerceCollegii utan äfven andra Kronans hus och byggnader,
funnit sig föranlåtna att härpå fästa Rikets Ständers uppmärksam
-
( 8 )
liet, på det ifrågavarande för MannfacturDiscontens samt omkringliggande
allmänna hus och archi ver vådliga träbyggnader må undanrödjas
och lill annat lämpligt ställe flyttas.
Följande särskilda Nådiga förordnanden hafva under åren i833
och i834 blifvit meddelade i afseende på rättigheten att i ManufacturDisconlFonden
upptaga lån i vanlig discontväg, nemligen:
1:0 Kongl. Brefvet den a5 Januari 1833, hvarigenom Kongl. Maj:t,
i anledning af Fabriksbolaget Gibson & Keillers underdåniga ansökning
om lånrätt i ManufacturDisconten för tillverkningarne vid deras
nära Götheborg anlagda mechaniska spinneri-inrättning för lin och
hampa, i Nåder förklarat innehafvare af mechaniska spinneri-inrättningar
för lin och hampa i allmänhet berättigade att i berörde Fond
upptaga lån i förhållande till värdet af de tillverkningar, som de behörigen
styrka sig hafva det föregående året åstadkommit, dock under
iakttagande, på sätt i afseende på bomulls- och yllespinnerierna genom
Kongl. Brefvet den 20 April 1827 blifvit föreskrifvet, att, då spinneri
och väfnad äro vid samma fabrik förenade, värdet och disconträttigheten
för garn afräknas från värdet och disconträttigheten för den
färdiga väfnaden;
2:0 Kongl. Brefvet den 2 Februari i833, hvarigenom åt numera
aflidne GarfvareÅldermannen, Capitainen Johan Westin Jacobson medgafs
att för egen del begagna den lånrätt i ManufacturDisconten för
de af honom åstadkomna sålläderstillverkningar, som han förut i egenskap
af interessent uti Garfveribolaget Jacob Westin & Son åtnjutit;
3:o Kongl. Brefvet den 2 Mars i833, som tillägger Fabriksidkaren
C. G. Franck lånrätt i merberörde Fond för de garfveri-tillverkningar,
han vid sitt nära Carlshamn anlagda lädergarfveri efter Engelska
sättet åstadkommer.
Uti Kongl. Revisorernes underdåniga berättelse, rörande granskningen
af ManufacturDiscontens räkenskaper år 1833, förekommer den
anmärkning, alt Kongl. CommerceCollegium för Fondens crediliv på
Rikets Ständers Bank, utgörande En million Rrdr, begagnar arne räkningar
under Nrris 5 och 8, samt att å den förra bokföras den ManufacturDisconten
från äldre tider tillbaka intill år 1779, under discontvilkor
och emot 3 procents ränta, anslagna summa af 202,185 R:dr 6
siv. 1 r. jemte de af Rikets Ständer vid Riksdagarne 1815 och 1818
mot
( 9 )
mot lika ränta beviljade tillökningar å detta creditiv med tillsammans
708,713 R:dr 36 sk. 7 r., samt å den sistnämnde det, jemlikt Kongl.
Brefvet den 20 Juli 1786 till Kongl. Collegium utbetalda discontlån
å 89,101 R:dr 5 sk. 4 r. äfven mot 3 procents ränta, som hvarje halft
år borde erläggas, samt på 9 månaders uppsägningstid å Bankens sida;
och hafva bemälde Revisorer hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt,
om icke, enär de å begge räkningarna upptagna summor disponeras under
alldeles enahanda vilkor, och Manuläctui DisconlContoret numera
äfven vid hvarje halfl års slut betalar den då upplupna räntan å allt
hvad af credilivet blifvit på begge räkningarna begagnadt, dessa räkningar
kunde, för att åstadkomma enkelhet och lättnad i bokföringen,
sammanslås och endast den äldsta räkningen N:o 5 för ManufacturDisconten
hädanefter begagnas.
Kongl. CommerceCollegium har uti häröfver afgifvet underdånigt
utlåtande upplyst, att äfven YexelBanken och LåneBanken emellan alltid
2:ne särskilda räkningar under N:ris 5 och 8 öfver ifrågavarande
lånförsti äckningar varit förda, i följd hvaraf Kongl. Collegium jemväl
nödgas vid insättningen af räntebeloppen iakttaga denna skillnad, samt
att Kongl. Collegium å alla före år 1818, såsom lånetillgång för ManufacturDiscontfonden,
lyftade summor till Rikets Ständers Bank hvarje
gång afgifvil till ordalydelsen alldeles oförändrade skuldförbindelser,
hvilka, med undanlag af Kongl. Collegii den 22 November 1786
afgifna förbindelse å 89,101 R:dr 5 sk. 4 r., blifvit, jemlikt Kongl.
Brefvet den 9 September 1818, utbytte emot en ny, till alla delar lika
lydande revers för de på creditivsumman återstående 910,898 R:dr
42 sk. 8 r., och af hvilket Nådiga förordnande Kongl. Collegium hemtat
ytterligare anledning alt i sina hufvudböcker, lill motsvarighet med
Bankens, fortfarande upptaga de af Kongl. Revisorerne anmärkta 2:ne
särskilda räkningarna för credilivet; men ehuru Kongl. Collegium, på
de af Kongl. Revisorerne uppgifna skäl, icke funnit något hinder mot
räkningarnas sammanslående i öfrigt förekomma , har Kongl. Collegium
likväl icke velat föreslå ändring i detta ringa besvär medförande bokföringssätt,
förrän äfven Bancoräkningarne undergå, enahanda förändring,
hvilken dock utan Rikets Ständers särskilda förordnande icke
lärer kunna tillvägabringas.
Revisorerne, som äfven för deras del finna det leda till enkelhet
i bokföringen, om begge de ifrågavarande räkningarna sammanföras,
få så mycket hellre underställa Rikets Ständer, huruvida icke denna
B
C !0 )
algard må kunna vidtagas, som något hinder deremot i öfrigt icke
möter.
Af StatsUtskottets ofvan om för mälda Revisionsberättelse inhemtas,
alt ManufacturDiscontens osäkra fordringar vid 1802 års utgång utgjorde
143,55g R:dr 11 sk. 1 r. Detta belopp ökades väl under år 1833
med 4>ö8o R:dr 3$ sk. 5 r., men år i834 ingingo åter bland säkra
fordringar 2,067 R:dr g r., så att concurslistan vid sistnämnde års slut
endast upptog 146,172 R:dr 36 sk. g r.; hvarvid dock bör ihågkomjnas,
att, på sätt förut blifvit nämndt, år i833 afskrifning ägde rum
af åtskilliga äldre fordringar med tillsammans 6,734 R;dr 12 sk. 5 1*.
Då räkenskaperne öfver ManufaeturDiscontfonden icke upptaga någon
redovisning för användandet af det till Technologiska Institutets
O c3 Cr ^ m
underhåll anvisade årliga anslag af i4,ooo R:dr, hafva Revisorerne infordrat
och granskat Institutets redovisningshandlingar för åren i832
och 1S33, hvilka undergått revision uti Kongl. KammarRälten och
hvaraf Revisorerne funnit, att för Institutet årligen äro anslagne:
1:0 å ManufacturDisconten
14,000.
2:0 å RiksStalens g:de HufvudTitel till Mechaniska Skolan . . 100.
3:o Stipendie-medel:
från Kongl. SlatsContoret å f. d. Mechaniska Skolans stat 100.
från Kongl. CommerceCollegium af Manufacturmedlen 240.
Summa 14,440.
Åflöningariies årliga belopp under åren i<832 och iS33 utgjorde
6,100 R:dr samt Institutets contanta behållning vid 1833 års slut omkring
11,000 R:dr.
Ä det af ManufaeturDiscontfonden, till förlagslån för nya, här
i Riket förut okända uppfinningar och inrättningar i' slöjdeväg, afsatt»
anslag af 200,000 R:dr Banco voro, vid i833 års ingång, dylika lån
meddelade till ett belopp af
198,155: 6. 4*
hvaraf under åren iS33 och 1834 infiöto genom förfallna
capital-afbetalningar . .......... 70,006: 16. 4-
På sätt uti Höglofl. StatsUtskottets förberörde Revisionsberättelse
är omförmäldt, voro vid i83a års slut till Rytt mästaren Fr. Rosenborg
och Fäbriksidkaren J. Ekenmark utbetalda 18,000 R:dr å det dem
genom Kongl. Brefvet den 26 April samma år beviljade förlagslån al
3o,ooo R:dr; men sorn Ekenmark kort efter utbetalningen atled i eon
-
( 11 )
curstillstånd samt äfven Ryltrnäslaren Rosenborg under året 1833 kom
på obestånd, förföll utassigneringen af de å lånet återstående 12,000
I»:dr, och hafva af de å Förjagslånefonden derefter uppkomna tillgångar
följande lån blifvit utgifna, nemligen till
1:0 Grosshandlaren C. Fr. Liljewalch, enligt Kongl. Brefvet af den C
Juli 1831 R:dr 25,000. — —
3:0 Klädesfabriks-Bolaget i Norrköping C. Vougt och
C. M. Wetterling, jemlikt Kongl. Brefvet af den 5
November 1831  15,000. —
3lo Rörstrands Porcellainesfabriks Interessenter, enligt
Kongl. Brefvet af den 26 April i832, sedan en af
Interessenterne afsagt sig begagnandet af sin fjerdedel
i det beviljade lånbeloppet  15,000. — <—.
4:o Fabriksidkaren A. Felling, i följd af Kongl. Brefvet
af den 14 December 1833 till utvidgande af hans i
Stockholm anlagda fabrik för fabriksredskaps och ina
chiners
förfärdigande.
2,000. — —
5:o Handlanderne Winberg & Meijer i afräkning å det,
genom Kongl. Brefvet af den 12 Maj i832, dem tillagda
förlagslån af 3o,ooo R:dr för deras nära Carlshamn
anlagda Bomullsspinneri
14,800. — —
Tillsammans 71,800. — —.
hvadan totalbeloppet af utgifna förlagslån vid slutet af år 1834 upP“
gick till 199,948 R:dr 38 sk.
Under åren i833 och r834 bär Kongl. Majit, utom ofvanberörde
till Fabriksidkaren Felling redan utbetalda lån, i Nåder beviljat lån å
Förlagslånefonden åt följande personer, nemligen:
i:o Capitainen E. A. Panchéen för anläggning af en fabrik för tillverkning
af fernissade tyger enligt Kongl. Brefvet af den ifi Februari
\ 833. .......  6,000.
2:0 Machinbyggmästaren G. Bernhardt för en i Nyköping
anlagd verkstad för hjultillverkning, enligt Kongl.
Brefvet af den a5 Februari 1833
10,000. — —
3:o Grosshandlande!! G. F. Hennig, till understöd vid
ett af honom inom Götheborgs Län aulagdt Bomullsspinneri,
enligt Kongl. Brefvet af den 5 October i833 15,000.
Transport 31,000. — —■
B *
( I2 )
Transport
4:o Fabriksidkaren B. L. Nagel, för tillverkning af salmiac,
berlinerblått och blåsyrad t kali, enligt Kongl.
Brefvet af den 19 October r833
5:o Bergsrådet J. J. Munktell, för införande och begagnande
af förbättrade redskap och machiner vid hans
nära Fahlu stad anlagda Pappersbruk, enligt Kongl.
Brefvet af den 21 December 1833
6:0 J. E. Cardon, för anläggande i Stockholm af ett
lithographiskt Tryckeri, enligt Kongl. Brefvet af
den 12 April 1834
7:0 Guldsmeden A. Lenholm, till drifvande af hans
härstädes anlagda Pläterfabrik, enligt Kongl. Brefvet
af den 19 April 1834 • •
8:0 Fabriksholaget Gibson & Keiller, i anseende till
de betydliga kostnader Bolaget nedlagt å dess mechaniska
Spinneri för lin, hampa och bomull samt å
en Segelduksfabrik vid egendomen Jonsered nära
Götheborg, enligt Kongl. Brefvet af den 14 Juni
i834
Summa R:dr 100,000. — —
och då härtill lägges återstoden af det Handlanderne
Winberg §' Meijer beviljade lån med i5,2oo R:dr
samt de likaledes vid i832 års slut icke utbetalda
lånen till Fabriksidkaren J. R. Wallberg, till utvidgande
af hans i Halmstad anlagda Klädesfabrik, å
6,666 R:dr 3a sk., och till hemmansägaren Peter
Guslafsson för det af honom vid Hemmanet Quarnaberg
i Jönköpings Län anlagda Tråddrageri för finare
eller så kallade claver-strängar, å 2,000 R:dr eller
tillsammans  23,866: 32. —
så visar sig, alt vid slutet af sisth år å Förlagslånefonden
voro anvisade lån lill ett belopp af ... 123,866: 3a. —
utöfver fondens disponibla tillgångar, samt att således, äfven under
förutsättning att capital-afbetalningarna å de äldre lånen i behörig
ordning verkställas, en lid af omkring tre år kommer att förflyta,
innan samtliga förenämnde förlagslån blifvit lill låntagarne utlemnade.
I afseende på ofvan omförmälda, Fabriksidkaren Felling beviljade
förlagslån hafva Revisorerne fästat särskild uppmärksamhet dervid, att
31.000
5.000
25,000.
3.000
6.000
( i3 )
Kong!. Maj:t, uppå gjord underdånig framställning om angelägenheten
deraf att Felling snart komme i åtnjutande af berörde lån och såmedelst
sattes i tillfälle att i större scala drifva sin machintillverkning, hvarigenom
den stora fördel tillskyndades Stockholms Fabriksidkare i allmänhet
att bär på stället kunna blifva försedde med de för dem mest
erforderliga machiner och redskap, hvilket dittills, i brist af en större
Macbinverkstad, icke kunnat påräknas, samt enär den omständigheten
inträffat, att af det Rörstrands Fabriks-interessenter tillagde förlagslån å
20,000 R:dr Banco endast i5,ooo R:dr komme att af dem uttagas och
en opåräknad tillgång å Förlagslånefonden af 5,ooo R:dr således uppstode,
i Nåder förklarat, det ifrågavarande lån å 2,000 R:dr borde af
först till Fonden inflytande medel till Felling utbetalas. I följd af detta
Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgick äfven Fellings lån näst efter lånet
till Rörstrands Fabriksdelägare, ehuru förlagslån tili ett sarnmanlagdt
belopp af 74,666 R:clr 32 sk. blifvit, förrän Fellings låneansökning
bifölls, i Nåder beviljade, att i mån af Förlagslånefondens tillgångar
utbetalas till låntagarne, hvilkas rätt altså, i Revisorernes tanka,
genom den Felling tillerkända förmån eftersattes; och då dessutom, med
hänseende till det med anslaget till förlagslån åsyftade ändamål, det
torde böra förutsättas, att dylika understöd icke medgifvas för andra
än sådana fabriksanläggningar, af hvilkas uppkomst det allmänna kan
hemta några större fördelar, synes ock något bedömande af dessa anläggningars
relativt större eller mindre värde, sedan deras anspråk på
låneunderstöd af allmänna medel en gång blifvit erkända, icke lämpligen
kunna eller böra äga rum, helst, vid sådant förhållande och i betraktande
af Förlagslånefondens inskränkta tillgångar, det blefve omöjligt
för redan lånberättigade Fabriksidkare att ens approximativt beräkna
tiden, då de kunna af de dem beviljade lånen komma i åtnjutande,
hvaraf åter följden möjligen blefve, att mången tillämnad, högst vigtig
fabriksinrättning för det allmänna ginge förlorad.
Bland de rörande äldre förlagslån meddelade Nådiga föreskrifter
förekomma:
1:0 Kongl. Brefvet af den 27 Juli 1833, hvarigenom Kongl. Maj:t,
sedan Klädesfabriksidkaren André i Örebro gjort cession och lagsökning
af sådan anledning blifvit anställd för återstoden, 4j7^o R:dr, å det
honom tillagde förlagslån, i Nåder tillåtit hans borgesmän, Prosten
Hagg ren och Hemmansägaren Olof Larsson, att inom 6 år med en sjettedel
årligen inbetala förberörde vid 1833 års slut i räkenskaperne qvar
-
{ '4 )
stående 4>75o R:dr; i följd hvaraf bemälde personer sisth år å länet
afbetalt 1,000 R:dr, så att detsamma vid årets utgång var förminskådt
till 3,750 R:dr; och
2:0 Kongl. Brefvet af den 22 Februari t 834» hvarigenom Kongl.
Majit, uppå ansökning af Majoi’en P. U. Gussander, i Nåder bifallit, att
Ilofkamereraren Ahlmarks på Gussander och dess hustru öfverflyttade
lån, hvaraf vid 1833 års slut återstodo 5,5 09 R:dr, finge öfver fly It as
på nuvarande innehafvaren af Säthers Manufacturverk, Bruksidkaren J.
E. Kronberg Elson, under vilkor att Kronberg, inom 2:ne månader efter
erhållen del af Kongl. Majlis bög.stberörde nådiga beslut, afgåfve
sin förbindelse alt åren iS34—i838 årligen den 1 Juli inbetala 1,000
R:dr samt återstoden i Juli 183;). Denna förbindelse har Kronberg
jemväl i behörig tid afgifvit och tillika fullgjort första afbetalningen å
ifrågavarande lån, hvilket sålunda vid 1834 års slut var nedsatt till
4,5oq R:dr.
Beträffande de af Götha CanalDirection uppburna tvenne förlagslån,
å 00,000 R:dr hvart dera, hafva Revisorerne inhemtat, att å dessa lån,
hvaraf vid slutet af år 1802 voro obetalda tillsammans 07,888 R:dr 42
sk. 8 r., under loppet af år 1833 influtit 18,277 R:dr .87 sk. 4 r.,
hvarigenom lånebeloppet förminskades till 39,611 -R:dr 5 sk. \ r., men
att CanalBolaget genom Kongl. Brefven af den 26 October och den 27
December 1833 erhållit anstånd ined inbetalningen af öfriga under åren
iS32 och 1833 förfallna summor till ett sammanlagdt belopp af 22,166
Rrdr 3a sk., först till den i5 Januari och derefter till den r5 April
i834, hvilken förmån genom Kongl. Brefvet af den 14 i sistberörde
månad ytterligare utsträcktes till den 1 derpåföljde September. Sedan
emedlertid CanalBolagets än vidare förnyade begäran 0111 uppskof med
inbetalningen genom Kongl. Brefven af den 23 September och den i5
November sisth åv blifvit afslagen och Kongl. CorninerceCollegium tillika
genom sistnämnde Bref i Nåder anbefaldt att i afseende på lånets
indrifvande vidtaga de åtgärder, som på Kongl. Kollegium ankommo
och med Fondens säkerhet funnos förenliga, har Kongl. Collegium genom
dess AdvocatFisealsEmbete låtit hos Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Östergöthlands Län lagsöka Bolaget såväl för ofvanberörde före
i833 års utgång förfallna 22,166 Rrdr 3a sk., som för hvad år 1834
ytterligare hade bort å lånet afhetalas, eller 13,333 Rrdr 16 sk., hvarförutan
forlagsjnteckning uti Motala Mechaniska Verkstads inventarier,
verktyg och rudi materier blifvit lagen ej allenast för de redan förfall
-
( >5 J
na delarna af lånet, utan äfven för återstoden R:clr 5 st. 4 r->
sora bör erläggas under åren 1835 och iQ36- Enligt de Revisorerne
meddelade upplysningar hafva af ofvanbevörde, vid 1834 &rs otgåug
obetalda 3p,6i i R:dr 5 sk. 4 r- under innevarande är influtit 17,500
R:dr, så att CanalBolagets skuld till Förlagslånefonden, obéräknadt upplupna
räntor, numera endast utgör 22,111 R:dr 5 sk. 4 r.; och då Motala
Verkstads t. .förmälda materialier och effecter anses i värde uppgå
till omkring 100,000 R:dr samt den Kongl. Maj:t och Kronan förut i
samma materialier och effecter, lill säkerhet för fullgörandet af 2:ne efter
conlract åtagna leveranser af arne ångmachiner och 3,5oo st. bomber,
beviljade inteckning numera, efter dessa beställningars fullbordande,
lärer hafva upphört, synes altså någon förlust för Fonden, i hänseende
till ifrågavarande lån, icke vara att befara.
För öfrigt hafva Revisorerne icke bort lemna oanmäldt, att sedan,
i anledning af de till Stats-, Banco- och Riksgälds Verkens öfverseende
år i83a församlade Revisorers gjorda anmärkning dervid, att ehuru å
det af Mann fac tu rf) iscon t ens tillgångar till förlagslån afsatta anslag af
200,000 R:dr, jemlikt de uti Kongl. Brefvet af den 9 December 1818
för utlåningen stadgade grunder, en årlig låntiflgång af omkring 33,000
R:dr borde vara att påräkna, denna tillgång dock nedsattes derigenom,
att anstånd med capital-afbctalningar icke sällan raedgåfvos låntagare,
hvaraf den följd uppstått, att utsigten för nya låntagare att komma i
åtnjutande af de dem beviljade förlagslån alltmera inskränktes, Rikets
Ständer vid sistförffutne Riksdag, på berörde skäl samt enär dessa anstånd
således inverkade på tredje mans rätt, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, att så beskaffade anstånd med capital-afbetalningar
icke vidare måtte beviljas; så har Kongl. Maj:t, jemlikt Nådig skrifvelse
till Kongl. CommerceCollegium af den 28 Augusti i834, funnit godt
att denna Rikets Ständers underd. anhållan i Nåder bifalla*
Till upplysning om Gamla TJIID is c ontfondens tillstånd
under de 2:ne år, som utgjort föremål för granskning, bifogas härjemte de
för samma år öfver denna Fund författade capitalslut, af hvilka inhemta»,
att Fonden, hvars behållning vid i&3a års 3lut utgjorde 116,292: 2. G.r
hade i inkomst:
år f833, uti räntor ....... 1,133: 29.10-.
i ullvärderings- och sorteringsafgifter 443: 6,— I 576-35 10
Transport 117,868: 38. 4-
( 16 )
Transport 117,868: 38. 4-
och år i834, uti räntor  1,094:32.—
i ullvärderings- och sorteringsafgifter . 570: 7. — ^ ^
Summa 119,533: 2g. 4-
hvaremot fondens utgifter voro följande:
Aflöning och arfvoden för SchäferiDirectören Hofman
Bang samt den vid UllContoret i Norrköping anställda
personal, för hegge åren .... 7,479: 8.—
Extra utgifter  194:27.10.
Rese- och traclamentspenningar för Directören
Hofman Bang, jemlikt Kongl.
Brefvet af den 26 Februari 1833 . . 1,103:2g. 6.
Transportkostnader m. m. för år :833 från
Tyskland införskrifnaFår 13,234: 8. 2.
Resekostnads-ersättning lill
Directören Hofman Bang 2,256:47. 4* 15491- ^ £
Läropremier till Kongl. Secreteraren Nathhorst
för inöfvandet af 5 fårherdeelever,
enligt Kongl. Brefvet den 26
Februari i833, i,25o R:dr för hvart
dera
året  2,500. 26,768: 24.10.
så att Fondens bokförda capital-behållning vid slutet af
år 1834 nedgått till  92,765: 4- 6.
Under denna behållning inbegripas likväl åtskilliga, dels för UllMagasinsbyggnaden
i Norrköping och dels för ytterligare införskrifna får
m. na., på Nådig befallning utgifna förskott till ett sammanräknadt belopp
af 28,3oi R:dr 33 sk. 5 r., hvilka, i anseende till återstående
redovisning, ännu icke kunnat såsom utgifter i räkenskaperne afföras;
hvarförutan under den derefter öfverblifvande egentliga behållningen
af 64>4ö3 R:dr ig sk. 1 r. äro inberäknade åtskilliga, till större delen
äldre, osäkra fordringar å tillsammans 35,025 R:dr 3 sk. 4 r.
I afseende på nyssberörde i Norrköping nyligen uppförda UllMagasinsbyggnad,
hvarå kostnaden, inköpet af tomt inberäknadt, förslagsvis
blifvit upptagen till 3o,ooo R:dr, att till hälften bestridas af dervarande
FabriksSocietet och till andra hälften utgå af Gamla UllDiseont
fon
-
( *7 )
fonden, men sedermera, i följd af förändrad ritning och nödiga befunna
tillbyggnader, ökad med 6,000 R:dr B:co, hvilka äfven af Gamla
UllDiseontfonden förskjutits, hafva de af Kongl. Maj:t till granskning
af Disconternes räkenskaper för sisth år i Nåder utsedde Revisorer
hemställt, om icke, sedan byggnaden numera vore färdig och besigtning
derå hållen, någon handling i laga form borde upprättas, som
för framtiden betryggade UllDiscontfondens äganderätt till fastigheten
för så stor del, som, i förhållande till hela kostnaden, kan finnas motsvara
de utgifter, hvilka Fonden fått eller får för inköpet och tillbyggnaderna
vidkännas, äfvensom att, enär denna fastighet är af ett
betydligt värde samt nya UllDiseontfonden uti de i Magasinet förvarade
ullpartier äger panträtt för de å samma ull medgifna lån, hvartill
kommer, att, efter Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, de lägenheter
uti egendomen, hvilka för ullsorteringen och magasineringen icke äro
behöfliga, böra uthyras, hvilket i sin mån måste medföra ett större
äfventyr för skada af eld och brand, såväl sjelfva Ullmagasinsbyggnaden
som de derstädes upplagda varorna må för eldskada försäkras.
Revisorerne bafva härvid erhållit den upplysning, dels att Kongl.
CommerceCollegium hos Kongl. Majit i underdånighet hemställt, att
äfven de utöfver första kostnadsförslaget för UllMagasinsbyggnaden i
Norrköping af Gamla UllDiseontfonden förskottsvis utbetalda 6,000
R:dr, till hvilkas gäldande något bidrag från FabriksSocieteten derstädes
icke lärer vara att förvänta, må ur balancen få afföras, dels ock
att Kongl. Collegium må i Nåder tillåtas att för UllDiscontens i Magasinsbyggnaden
ägande andel, som, i händelse förberörde 6,000 R:dr
få afskrifvas, kommer att i värde uppgå till 21,357 *3 sk. eller
något mera än -|:delar af hela huset, taga försäkring i Städernes Allmänna
BrandslodsBolag; och om, såsom Revisorerne förmoda, denna
Kongl. Collegii hemställan af Kongl. Majit i Nåder bifalles, är således
de Kongl. Revisorernes förslag i denna del redan nära att verkställas.
Hvad åter angår bemälde Revisorers tillika gjorda framställning, att
äfven de i Magasinet förvarade, för beviljade ull-lån pantsatta ullpartier
måtte för brandskada försäkras, anse Revisorerne för deras del,
att, då, enligt Kongl. Kungörelsen af den 19 Mars 1831 angående
UllContors inrättande, Contoret icke ansvarar för den skada, som genom
eld eller annan dylik våda kan de dit inlemnade ullpartier åkomma,
samt Nya UllDiscontens tillgångar dessutom icke medgifva en så
C
-
( i8 )
dan, sannolikt gansta kännbar utgift, någon assurance å den uti Magasinet
förvarade ull icke bör äga rum.
Deremot instämma Revisorerne uti den af Kongl. Revisorerne yttrade
åsigt, att, då alla utgifter för UllContoret i Norrköping samt
ullsorteringen derstädes m. m. bestridas af UllDisconten, äfven icke allenast
alla under årets lopp utgående arfvoden till de i och för "Ullculturen
anställde personer, utan ock alla extra utgifter, som af UllContoret
besörjas, böra å ett Conto i Hufvudboken upptagas, så att
Fondens utgifter för Ullculturen, som hittills å särskilda Conti blifvit
uppförda, må på ett ställe synas och kunna bedömas.
Lika med merbemälde Kongl. Revisorer få Revisorerne fästa uppmärksamheten
dervid, att i Hufvudboken öfver Gamla UllDiscontfonden
väl finnes en förteckning på antalet af de vid Kronans Slamschäferier,
till följd af upprättade contract, befintliga får, men deremot
ingen räkning, som i debet utvisar, huru många får blifvit för Kronans
räkning upphandlade, jemte inköps- och transportkostnaden för
desamma och hvad afveln under tiden utgjort, samt i credit, huru
många får blifvit försålda och huru stort antal derefter vid hvarje
Schäferi finnes; och tro Revisorerne äfven för deras del, att en sådan
räkning, som på en gång sammanfattar föregående årens förhållanden,
vore behöflig, likasom att redovisningen för Kronans får sedermera
borde, i vanlig räkenskapsform, årligen fortsättas.
Vidkommande den af Kongl. Revisorerne gjorda anmärkning, alt
någon i Ögonen fallande controll saknas å de afgifter, som af Bokhållaren
vid UllContoret i dess redogörelse debiteras såsom erlagda för
ulls sortering, magasinering eller beläning, anse jemväl Revisorerne,
att denna controll lättast vore alt vinna, om Bokhållarens förteckningar
inrättades med en särskild column, deruti, in margine, ullägaren
eller pantbelänaren med sitt namns tecknande vitsordade riktigheten
af den ullquantitet, som till UllContoret blifvit aflemnad; hvarjemte
en speciel granskning af UllContorets räkenskaper årligen borde på
stället förrättas, då jemväl inventering af ull-lagret kunde ske, och
handlingarna derefter öfverlemnas till Kongl. CommerceCollegium, för
att UllDiscontens räkenskaper bifogas.
År i83o hitsände Kongl. Maj:ts Beskickning i Paris 6 st. från
Naz införskrifna Merinos-får, och vid samma tillfälle medföljde äfven
åtskilliga af Kongl. CommerceCollegium för härvarande Fabriksidkare
requirerade valk-machiner samt en bageri-machin, hvarefter Kongl.
Collegium genom Protocollsutdrag af den 28 October och den 8 No
-
( *9 )
vember i83o förständigade ManufacturDiscontContoret att af UllDiscontens
medel utbetala den för fåren och nyssberörde mechaniska redskap
belöpande transportkostnad, tillsammans utgörande p44 ^:c^r 24
sk. io r., med förklarande derjemte, att det belopp, sorn komme på
Talk- och bageri-machinerne, skulle, efter Kongl. Gollegii föranstaltande,
skyndsamligen blifva till UllDiscontfonden återbetaldt, så snart
införväntade upplysningar från Kongl. Maj:ts förbemälde Beskickning
ingått och räkningarna derefter blifvit slutligen uppgjorda. Enligt
hvad räkenskaperne upplysa och Kongl. Revisorerne äfven anmärkt,
balanceras dock dessa utgifter ännu med oförändradt belopp i räkenskapen,
och Revisorerne dela derföre de Kongl. Revisorernes tanka,
att nödig åtgärd till ersättningens inbekommande synes ofördröjligen
böra vidtagas.
Uti Gamla UllDiscontfondens räkenskaper balanceras ett Kongl.
Secreteraren Nathhorst för uppbyggandet af fårhus, tvättanstalter och
andra nödiga inrättningar vid Stamschäferiet Näs, genom Kongl. Brefvet
af den a3 April i83i på 6 års tid och under vanliga betalningsvilkor,
meddeladt lån å 5,ooo R:dr, hvilket bör af RiksStatens p:de
Hufvudtitel infrias och öfvertagas, i den mån tillgångarne det medgifva.
Räntan för detta lån, hvarå afbetalning först innevarande år skall
ske, är behörigen er lagd.
De öfver Nya V11 Dis c ont / onden upprättade, barbos bilagde
capitalslut upplysa, att i afräkning å det Creditiv på 200,000
R:dr, som Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag uppå RiksgäldsContoret
anvisat, att i mån af behofvet användas i öfverensstämmelse med de
uti Kongl. Brefvet af den 25 Juni i83o samt Reglementet af den 19
Mars i83i meddelade föreskrifter, vid 1833 års slut för det afsedda
ändamålet endast voro lyftade ......... 39,000. —
efter hvilkas successiva återbetalning, i April, Maj och
Juli månader i834, under den återstående tiden af
året, för anmälda nya ull-lån, på Creditivet åter uttogos
75,800.
Summa R:dr 114,800. — —
Den sålunda tillkomna Nya UllDiscontfondens inkomst
i räntor på derifrån utgifna ull-lån utgjorde:
Transport 114,800. —- —
G*
( )
Sr i832
år x833
och år i834
483: 23.10.
Transport 114,800. —
2,404: 3o. 2.
4,276:38. g.
så att hela summan, som å denna fond från och med
år i832 blifvit disponerad, belöper till  119,076:38. g.
Då från denna summa afdragas ofvanberörde till
RiksgäldsContoret återbetalda .... 39,000.
samt den i Juli månad i834 derå upplupna
och af Fullmägtige i RiksgäldsContoret,
i skrifvelse till Kongl. CommerceCollegium
af den 14 förutgångne Juni,
till 5 procent årligen bestämda och godt
gjorda
räntan  731: 25. 4- gg 731* ^5 4
öfverblifver Nya UllDiscontfondens bokförda behållning
vid 1834 i,rs slut, i meddelade utestående ull-lån,
Fondens skuld öfverbalanceras deremot i räkenskaper
ne till år i835 med förberörde sednast på Crediti
vet
lyflade  75,800. — —
samt den derå belöpande, RiksgäldsContoret
tillkommande räntan till 1834 års
efter afdrag hvaraf Nya UllDiscontfondens vinst under
ifrågavarande 3:ne år således utgör  1,660: 11. g.
hvilken harleder sig derifrån, att vid ulldiscontlåns meddelande räntan
genast innehålles och afräknas å lånbeloppet.
Kongl. Revisorerne för granskningen af 1833 års räkenskaper hafva
anmärkt, att ehuru Rikets Ständer till UllDiscontfondens förstärkning
på RiksgäldsContoret anvisat ofvanberörde 200,000 R:dr Banco,
och detta creditiv således ingalunda kunde betraktas såsom en ny från
Gamla UllDiscontfonden helt och hållet afskiljd fond, utan, på sätt
183 r års Nådiga Reglemente jemväl uttryckligen omförmäler, endast
vore att anse såsom en förstärkning till den förut varande UllDiscontfonden,
creditivet likväl blifvit i räkenskaperna särskildt bokfördt un
-
med
och Banco-behållning
78,616:
729: j3. 5.
79,345: i3. 5.
( 21 )
der benämning af Nya UllDiscontfonden, hvilken äfven har sin särskilda
hufvudbok och verificationsband. Kongl. Pievisorerne, som ansett
rigtigare, att allt hvad af creditivet på RiksgäldsContoret begagnas
upptages i Gamla UllDiscontfondens räkenskap samt att denna, för
hegge gemensam, benämnes: UllDiscontf ond, utan annan åtskillnad af
ny eller gammal tillgång än den, hvartill de skeende anvisningarna å
den äldre Fondens medel i och för Ullculturens befrämjande m. m.
kunna föranleda, hafva velat hemta ytterligare stöd för denna sin åsigt
deraf, dels att ManufacturDiscontfonden, till hvars förstärkning creditivet
på Ranken å en million R:dr är anvisadt, äger samma räkenskap
för sin besparingsfond och för creditivet, dels ock att, i händelse den
nu s. k. Nya UllDiscontfonden , hvilken utlemnar lån emot samma ränta,
som Fullmägtige i RiksgäldsContoret beräknat för creditivet, komme
att vidkännas förluster, några medel eller i egentlig mening någon fond
icke funnes att betäcka detta deficit, hvilket åter, så framt creditivet
sammansloges med Gamla UllDiscontfonden, komme alt belasta den
sistnämnde.
Kongl. CommerceCollegium har i anledning häraf anfört: att emellan
Kongl. Collegium och Rikets Ständers Bank icke förefinnes mera
än en enda räkning N:o 7 såväl för gamla Fondens contanta penningetillgång
som för de summor, hvilka utur RiksgäldsContoret, i afräkning
å creditivet derstädes, hittills blifvit uttagne och i Banken till utassignering
i mån af behofvet insatte; att likväl i Kongl. Collegii egen
räkning med Banken arne särskilda columner inom linien äro inrättade,
hvarigenom vid hvarje assignation särskildt antecknas, i den ena
columnen de vederbörande tillfallande ull-lån och i den andra alla utgifter,
som i öfrigt för Ullculturens befrämjande efter nådig föreskrift
bestridas; att Kongl. Collegium, i dess för DiscontContoret år-i83i
utfärdade förnyade instruction, anbefallt särskild, på berörde fördelning
grundad räkenskap och hufvudbok för de lån, sorn å creditivanslaget
utassigneras, under förutsättning att den äldre UllDiscontfonden
, såsom tillkommen genom besparade räntevinster på lånförsträckningar
från ManufacturDiscontfonden, består af medel, öfver hvilka Kongl.
Majit äger en af Rikets Ständer sjelfva antydd dispositionsrätt och anvisad
tillgång till nödiga utgifter för införandet af en efter nyare tiders
erfarenhet förbättrad ullcultur med dertill erforderliga anstalter;
att då utaf det på RiksgäldsContoret anvisade creditiv af 200,000 Ratr
endast fjerdedelen kan genast och utan tidsutdrägt uttagas, hvaremot
hvad derutöfver kan till ull-lån erfordras måste genom assignationer,
( 22 )
ställda på 3 månaders sigt, vederbörande tilldelas, följden af den äldre
UllDiscontens disponibla contanta tillgångars användande till nya
ull-lån skulle blifva, att innan kort såväl aflöningen för UilContoret i
Norrköping sorn öfriga till Ullculturens befrämjande i Nåder anbefallda
utgifter icke helier annorlunda än medelst assignationer på 3 månaders
sigt skulle kunna bestridas; på hvilka grunder och enär de å
creditivet från RiksgäldsContoret uttagna och till ullproducenter utlånade
medel, i den mån de från gäldenärerne inflyta, till RiksgäldsContoret
jemte derå belöpande ränta återbetalas, utan att kunna få
någon annan eller särskild bestämmelse, Kongl. Collegium ansett den
anmärkta räkenskapsföringen så mycket hellre böra bibehållas, som, i
fall af förluster, det bristande beloppet kommer att från gamla till nya
UllDiscontfonden öfverföras, och så beskaffade förluster, i följd af de
skiljda räkenskaperna, blifva desto mera synliga och lätta att controllera.
Revisorerne få, på de af Kongl. Collegium anförda skäl, tillstyrka,
att den af de Kongl. Revisorerne i ämnet framställda anmärkning
lemnäs utan afseende.
I sammanhang med de från RiksStatens Nionde Hufvudtitel tili
Kongl. CommerceCollegii disposition anslagna Manufacturmedel redovisas
numera, jemte ersättningen för inlösta lärftspremiesedlar i WeslerNorrlands
Län samt de från Kongl. GeneralTullStyrelsen levererade
tull- och beslags-andelar, i stöd af Kongl. Maj:ts förut åberopade Nådiga
bref af den i Mars i833 äfven de så kallade Extra Licentmedlen.
Enligt närlagde utdrag af räkenskaperne utgjorde behållningen vid
183 2 ars slut 4,750. dd* t.
och inkomsterne för åren 1833 och 1834
26,101: 38. 6.
Summa R:dr 30,852: 34- 7*
hvaremot utgifterne, som bestodo af premier för tillverkning
af finare lärfter, vadmalsväfnader m. m., jemte
arfvoden och understöd i fabriks- och slöjdeväg, för
samma år uppgingo till
. 21,842: 35. r.
och behållningen till år 1835 således upptages till . . 9,009: d7* 6.
Uti Cassa-räkenskaperne öfver Manufacturmedlen hafva Revisorerne
funnit crediterad en arrendeafgift till belopp år 1833 af 196 R:dr
42 sk. 6 r. och år i83d af 189 R:dr 25 sk. 11 r. för den plats vid
Frescati, hvarå den Staten tillhöriga Blekeri-inrättning blifvit anlagd;
men då uti debet icke upptages någon afkastning af inrättningen, hafva
C ^3 )
Revisorerne deraf föranlåtits att förskaffa sig nödiga upplysningar rörande
den å berörde Blekeri- och Appreteringsverk hittills nedlagda
kostnad och i hvad mån densamma svarat emot det dermed afsedda
ändamål, hvarvid Revisorerne inliemtat, att sedan Blekeriets anläggning
genom särskilde Committerade blifvit af allmänna medel utbe
talda:
för
canalgröfn. och hlekeriplatsens aplerande 700: 4- —
för de derstädes tid efter annan uppförda
byggnader  15,349: 36. —
för verkställda reparationer  855: 13. g ^
för anskaffade machinerier och inventarier  7,572: •—. —
i arrende för blekeriplatsen under åren 1822— 1835 . . 2,764:21. 6.
arfvode till den, för chemiska blekningsmethodens införande,
från Skottland inkallade Manufacturisten G. Cumming
från och med October 1818 till samma tid 1823,
å i,5oo R:dr årligen  7,500
samt derifrån lill och med Januari i83o, å
600 R:dr årligen
3,800. j j
Summa R:dr 38,541:26.io.
äfvensom att inrättningen, hvilken först förestods af Cumming i egenskap
af verkmästare och derefter af honom enskildt öfvertogs emot
åtnjutande af sistberörde årliga arfvode och skyldighet att med che
misk
blekning betjena allmänheten samt, efter Cummings år i83o inträffade
död, varit under vissa i contract stadgade vilkor upplåten till
Professoren Fr. M. Bäck, blifvit så litet anlitad och, för att bringas i
fullt ändamålsenligt skick, ansetts medföra så dryga ytterligare kostnader,
att Kongl. CommerceCollegium, som genom Kongl. Brefvet den
4 November 1828 anbefalldes att öfvertaga vården och tillsynen öfver
merberörde Blekeri-och Appreteringsverk, uti underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t af den i5 sisth Juli förklarat sig icke kunna tillstyrka
någon vidare uppoffring för verket af allmänna medel, utan i stället i
underdånighet föreslagit, att såväl Blekeri-inrättningen med dervarande
byggnader och inventarier som den nu dertill börande jord, hvilken
upptager en areal af i5 tunnland i4é kappland, må, under de
af arrendetiden återstående i5 åren, å offentlig auction till den mestbjudande
försäljas samt försäljningssumman ingå till Manufacturfoncfen
till någon ersättning för såväl ofvanberörde, jemlikt Kongl. Brefvet den
( 24 )
17 October 1821 oell Kongl. Resolutionen af den 27 Februari 1823,
till arrendatorn af hela lägenheten Frescati utgående och till 166 R:dr
8 sk. Banco samt 120 L® \ ® hö och 48 L® 2® halm bestämda årliga
arrendeafgift, sorn andra utgifter, hvilka i och för meranämnde
Blekeri-inrättning tid efter annan blifvit af Manufacturmedlen bestridde.
Då det ringa förtroende, hvarmed denna kostsamma Blekeri- och
Appreteringsanslalt under dess 15-åriga tillvaro af allmänheten varit
omfattad, icke blott synes innebära ett tydligt bevis emot dess ändamålsenlighet,
utan ock gifva skälig anledning till den af Kongl. CommerceCollegium
uti dess omförmälda underdåniga skrifvelse yttrade förmodan,
att verkställandet af de för inrättningens fullkomnande än vidare
nödiga ansedda förbättringar ovilkorligen komme att medföra nya
betydliga utgifter för Manufacturfonden, utan att, i anseende till allmänhetens
misstroende emot chemiska blekningssättet, lemna någon
visshet derom, att inrättningen sedermera blefve mera begagnad, anse
Revisorerne sig, äfven för deras del, böra understödja Kongl. CommereeCollegii
gjorda underdåniga förslag om Blekeri-inrättningens snara
försäljande.
Enligt hvad Revisorerne vidare af redogörelsen öfver Manufacturfonden
inhemtat, hafva, jemlikt Kongl. Maj:ts uti i832 års revisionsberättelse
omförmälda Nådiga Bref af den i3 Mars i83oochden 18 Maj
i83r, under hvartdera af åren 1833 och 1834 af berörde Fond fortfarande
utgått 600 R:dr i afräkning å de aflidne Manufacturisten G.
Cummings länsinnehafvare, på grund af föregången värdering, tillagda
ersättningar å tillsammans 3,642 R:dr 4° för dels åtskilliga af
Cumming verkställda nybyggnader och förbättringar å Linneblekeriet
vid Frescati, dels gjorda förbättringar å den samma lägenhet tillhörande
jord; och då äfven under innevarande år enahanda afbetalning
derå lärer hafva ägt rum, återstå af nämnde ersättningsbelopp endast
42 R:dr 4° sk., hvilka år i836 komma att af Manufacturmedlen utbetalas.
I öfverensstämmelse med den vid beviljandet af ifrågavarande
ersättningar meddelade nådiga föreskrift hafva de derå sedan år
i83o skedda afbetalningar blifvit använda till godtgörande af Cummings
skuld till ManufacturDisconten, hvarigenom denna skuld, som vid 182g
års slut utgjorde 4>!6o R:dr och under större delen af den sedermera
förflutna tid lupit med förfalloränta, belinnes nästkommande år vara
minskad till omkring 1,800 R:dr, hvilken återstod jemte vidare upplöpande
ränta det åligger borgesmannen, enligt afgifven skuldsedel, att
erlägga. ' ° Gg_
Genom Nådigt Bref af den 25 Januari 1833 har Kongl. Maj:t behagat
förordna, att de tull- och Leslags-andelar, sorn på grund af 3o
§ uti Kongl. Förordningen den g November i83o till förekommande
af oloflig införsel eller utförsel af varor inflyta och, jemlikt Kongl.
Brefvet af den 17 Mars i832, årligen komma att från Kongl. GeneralTullstyrelsen
till Kongl. CommerceCollegium öfverlemnas, för att upptagas
och redovisas i ett sammanhang med öfriga till manufacturernes
befrämjande anvisade medel, skola användas till bildande af en fond,
hvarigenom utväg kunde beredas att, vid särskilda tillfällen och efter
särskild nådig pröfning, med understöd och uppmuntringar hugna sådana
personer, hvilka i inhemska manufacturer och fabriksyrket ådagalagt
någon utmärktare förtjenst. Af denna fond har Kongl. Maj:t,
jemlikt Nådigt Bref till Kongl. CommerceCollegium af den g Februari
i833, funnit godt tillägga Directören för Ullsorteringsverket i Norrköping,
Louis Centner, såsom understöd för ett af honom nära nämnde
stad anlagdt mechaniskt spinneri för kamull, ett lån af 5,000 R:dr
Banco, att af Centner i 6 år på de för lån utur ManufacturDisconlens
förlagsfond i allmänhet stadgade vilkor innehafvas.
Revisorerne få äfvön härjemte bilägga utdrag af räkenskaperne öfver
såväl det Kongl. CommerceCollegium, genom Kongl. Brefvet af
den 18 September 1829, anvisade årliga anslag af 2,000 R:dr lill bestridande
af Svenska Statsverkets andel uti Svenske och Norrske Consulernes
behörigen verificerade utgifter för postporto i embetsväg, som
de 1,800 R:dr, hvilka bemälde Kongl. Collegium, jemlikt Kongl. Brefvet
of den 18 Januari i83o, äger årligen uppbära till godtgörande af sådana
förskott i och för nödställde Svenske sjömäns hemförskaffande, för
hvilka Consulerne, enligt gällande författningar, äro till ersättning berättigade;
och utvisa berörde räkenskaper en behållning, å förstnämnde
anslag af 102 R:dr 24 sk. 11 r. samt å det sednare af 2,794 R*dr
37 sk. 8 r., hvaraf 2,328 R:dr 20 sk. 4 >'• B:co äro förskottsvis till
Consuler utbetalda och komma att från vederbörande rederier indrifvas.
Räkenskaperne öfver alla förenämnde fonder och medel finnas vara
förda med utmärkt ordning och redighet, och deras granskning har,
i anseende lill siffran, icke föranledt till någon anmärkning.
De till fonderne hörande lånehandlingar äro säkert förvarade och,
så vidt Revisorerne kunnat utröna, rigtiga befunna, äfvensom den till
D
( 2(3 )
Revisorerne aflemnade förteckning öfver fondernas till år 1835 balancerade
fordringar samt det af fondernas ombudsman förda lagsökningsdiarium
visa, att dessa fordringar blifvit noggrannt bevakade och i
möjligaste måtto indrifna, när betalning vid förfallotiderna uteblifvit.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruction,
till Kongl. Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af
denna berättelse. Stockholm den 12 December i835.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
G. A. Sparve. G. Djurklo. L.Ilcrm. Gyllenhaal.
O. Nordenfeldt. G. Odencrantz. J. TV. Hagströmer.
På Högvördiga PresteStåndets vägnar:
E. S. Ödmann. Georg Stolpe. N. H. TVimmerstedL
J. G. Waldenström. Joli. Norrmann. J. G. Klingvall.
På Vällofl. BorgareStåndets vägnar:
E. G. Hedberg. P. Strömbäck. P. II. Lindström.
1/. TV. Collén. II. Lundberg. C. G. Kjerrström.
På Hedervärda BondeStåndets vägnar:
Joli. Bengtsson. N. Strindlund. Johannes Svensson.
And. Joli:son Brissman. O. Olsson. E. Pehrsson.
M. G. von Schantz.
BILAGOR.
' • ■
( 28 )
Capital-SIut öfver Manufactur
-
D e b et.
B a 1 a n c e från år 183a:
Skuld till Banken på Räkningen N:o 8. . . 89,101: 5. 4-
D:o d:o på d:o N:o 5. . . 846,765: 17. 7.
D:o till Gamla UllDiscontfonden  33,000.
Utelöpande Attester  16,124:44* 8.
Bal ance till år 1834-
Fordringar hos säkre Låntagare  1,589,556: 11. 2.
„ „ Cessionanter  148,239:37. 6.
Kongl. CommerceCollegii Hus  2,516: 4». 6.
Inventarie-Conto  640: 28. —
984,991
1,740,953
21
S,umma B:co R:dr j2,725,944140
Stockholm af Manufactur-Discont
L. H. Willman.
C 29 )
Discontfonden för år 1833.
Credit.
Balance från år i832:
Fordringar hos säkre Låntagare 1,627,431: j6. io.
„ „ Cessionanter  143,559: n. i.
Kongl. CommerceCollegii Hus  2,516:4o. 6,
Inventarie-Conto  640:28.—
63,853: 3g. g.
Vinst- och Förlust-Conto.
Inkomsten:
Ordinarie Räntor 58,414: 26.10.
Räntor från förfallodagen . . . 5,439: 12.11.
Gr a vatio ner:
Interesse till Banken för Lånet
N:o 8. 2,673: 1. 6.
D:o d:o för d:o N:o 5. 24,423:38. 6.
D:o till gamla UllDiscontfonden 830: 40. —
Aflöning  6,891: 8. 4.
Arfvoden  2,495: 35. 4.
Extra Utgifter  2,499: 23. 4.
Centonal  92: 10.—
Rese- och Tractaments-pen
ningar
104:32.—
Afskrifning  8,734: 12. 5.
Observationer
— 8. 7.
Hus-reparationer  310: 3o.—
Technologiska Institutet . . . 14,000. *
Vinsten år i833
Balance till år i834:
Skuld till Banken på Räkningen N:o 5.. . 817,565: 27. 2.
D:o d:o på d:o N:o 8.. . . 89,101: 5. 4.
D:o till UllDiscontfonden  25,000.
Utelöpande Attester  19,332: 16. 1.
1,774,148
63,056. —
797
950,999
39
9
Contoret den 17 Juni 1834-  E. F. Ström.
Summa B:co R:dr |2,725,944|4oj 9
( 3o )
Capital-Slut öfver Manufactur
-
D e b e t.
Banco.
Bal ance från år i833:
Fondens Skulder:
Till R. St:s Bank å Räkningen N:o 5.
. . . 817,565: 27. 2.
„ D:o å d:o N:o 8.
. . . 89,101: 5. 4.
„ UllDiscontfonden
Utelöpande Attester
i
. . . 19,332: 16. 1.
/
950,999
7
Bal ance till år iS35:
•
Fondens Tillgångar:
Uti säkra Fordringar . ,
„ osäkra d:o
„ Inventarier
1,746,012
10
10
Surama R:dr |2,697,011) n| 5
Stockholm af Kongl. CommerceCollegii
E. F. Ström.
( 3i )
Discontfonden för år 1834.
C 1* e cl i t.
Banco.
B a 1 a 11 c e från år 1833:
Fondens Tilig ångar:
Uti säkra Fordringar.
1,589,556: 11, 2.
„ osäkra d:o
150,756:3o. —
„ Inventarier
. 640: 28. —
1,740,953
21
2
Vinst och Förlast.
Inkomster:
Ordinarie Räntor  58,971:37.
Räntor från förfallodagen . . 5,867: 9. 1. ^
Afgår: Grava tioner:
Interesse till Banken å Räkningen
N:o 5. 23,824: 33. 3.
D:o d:o för d:o N:o 8. 2,673: 1. 6.
D:o till UllDiscontfonden å
i833 års förskotter .... 894:32.—
Aflöning  8,263:33. 4-
Arfvoden  2,670: 35. 4.
Extra Utgifter  2,136: 2.11.
Centonal  106: 3. 6.j
Hus-reparationer  15: 16.—
Technologiska Institutet . . . 14,000:
Kr KQ, 0
ö ’ 54,584: 13. to.
Vinsten år i834.
10,254
32
9
Bala 11 ce till år 1835.
Fondens Skulder:
Till R. St:s Bank å Räkningen N:o 5. . . 828,486: 36. 2.
i »
„ I):o å d:o N:o 8. . . . 89,101: 5. 4-
1
„ UllDiscontfonden
18,000.
Utelöpande Attester 10,215: 12.—
945,803
5
6
Summa R:dr 12,697,011
,5
Manufactur-Discont-Contor den 29 April i835.
Carl G. Kasel.
( 32 )
Capital-Slut öfver Gamla Ull
-
Debet.
Bala n ce från år i83a:
Influtne medel för försålde Kronans Får .
498
7
11
Gravationer:
Arfvoden
3,558:
Centonal
25: 16. —
Extra Utgifter
78: ra. 6.
Afkortnings-Conto
1,103: 29. 6.
LäroPremier
1,250.
6,015
10
—
Bal ance till år 1834:
Fordringar hos säkre Låntagare-
15,445: 37. 8.
„ „ Cessionanter
32,787:4i.n.
„ „ ManufacturDiscontfonden . .
25,000.
„ „ UUContoret i Norrköping .
58: 9. 4.
„ „ UllMagasinsByggnads-Direc-
tionen i d:o .
15,257: i3. —
„ „ Inventarie-Conto
187: 3o. 6.
„ „ R. St:s Bank
4,961: 2.10.
„ För inköpta utländska Får. . . .
18,201:24. 1.
111,899
i5
4
Summa | 11S,412|33| 3
Stockholm af Manufactur-DiscontL.
H. Willman.
( 33 )
Discontfonden för år 1833.
Credit.
B a lauce från år i832:
Fordringar hos säkre Låntagare .......
22,524: 38.
2.
„ „ Cessionanter
32,202: 4r.
11.
„ „ R. Sl:s Bank
6,052: 3.
—
„ „ ManufacturDiscontfonden . .
33,000. —
—
„ „ Nya UllDiscontfonden . . .
12,656: 24.
2.
„ „ UllContoret i Norrköping .
106: 16.
8.
„ „ UllMagasinsByggnads-Direc-
tionen i d:o
10,000. —
—
„ „ Inventarie-Conto
187: 3o.
6.
116,790
10
5
Vinst- och Förlust-Conto.
Influtne Räntor år 1833
1,133: 2Q.
10.
Ullvärderings- och sorterings-afgifler för d:o
443: 6.
—
1,576
35
10
B a 1 a n c e till år 1834:
UllContoret i Norrköping
to
03
8.
Influtne medel för försålde Kronans Får . .
38: 6.
4.
45
35
Summa B:co
« 118,412) 331 3
Contoret elen 17 Juni 1834*
E. F. Ström.
(>34 )
Capstal-Shit öfver Gamla Ull
-
Debet.
Banco.
Balance från år x833:
Fondens Skulder:
Till UllContoret i Norrköping
7: 28. 8.
Deponerade medel för försålde Kronans Får 38: 6. 4>
45
35
-
Vinst och Förlust.
Gravatio ner:
Arfvoden ............ 3,869:43. —
Centonal ............ 25: 46. —
Extra Utgifter
116: i5. 4*
Afskrifning utaf omkostnaderne
för de genom Direct. Hofman
och Öfversten Toll år 1833
införskaffade utländske Får
af Electoral-race ...... 15,491: 7. 6.
LatoPremier .......... 1,250: 20,753* »4. m
Jf'
Afgår Inkomster:
Influtne Räntor ......... 1,094: 32. —
D:o afgifter för sorterad och
värderad Ull vid Norrkö-
pings UllContor ...... 570: 7. — 1 ^
Fondens Förlust år i834
19,088
23
10
Balance till år i835:
Fondens Tillgångar:
Uti säkra Fordringar ........ . .... 52,601: i\6. 1.
„ osäkra d:o .............. 35,025: 3. 4*
„ Inventarier ................. 187: 3o. 6.
„ Eugelska och Franska Får samt Vallhundar 4,998:32.—
92,813
15
11
Summa R:dr
lil ,947 J 26
9
Stockholm af Kongl. CommerceCollegii
E. F. Ström.
( 35 )
Discontfonden år 1834.
Credit.
Banco.
Bala nce från år 1833:
Fondens Tillgångar:
Uti säkra fordringar  58,250: 29.11.
,, osäkra d:o .•.•«•••*#*•** 48,i)30. 6. ii •
„ Inventarier
187: 3o. 6.
,, Engelska och Franska Får  4,930: 44* —
111,899
' /
i5
4
!
B a 1 a n c e till år 1835:
Fondens Skulder:
Deponerade medel för försålde Kronans Får 48: 3. 5.
Till Ull-Contoret i Norrköping, förrnycket
„ Directören N. E. Hofman d:o d:o å
uppbur ne medel år 1833 lill inköp
af Får  3'~
48
1 !
5
Summa R:dr
lll,947/26j 9
Manufaclur-Discont-Contor den 9 Maj i835.
Carl G. Kiisel.
( 36 )
Capital-SIut öfver Nya Ull
-
Debet.
B a 1 a n c e från år 1832:
Skuld till Gamla UHDiscontfonden .
Fordran hos Rikets Ständers Bank .
Fordringar hos säkre Låntagare . .
1,933: 8. 7.
38,939.
12,656
40,872
4
Summa B:co | 53,528|32] 9
Stockholm af Manufactur-DiscontL.
H. Thillman.
( 37 )
Discontfonden för år 1833.
Credit.
Balance från år 183a:
Fordringar hos säkre Låntagare
13,140
Vinst- och Forlust-Conto.
Fondens Yinst år 1833 i influtne Räntor
1,388
3 a
9
Balance till år 1834.
Skuld till Rikets Ständers RiksgäldsContor, oheräknadt rän-  tan derå, såsom varande ännu icke bestämd
39,000
Summa B:co
| 53,528[32.
9
Contoret elen 17 Juni 1834*
E, F. Ström.
( 38 )
Capital-Slut öfver Nya U1I
-
-
1
Banco.
Debet.
Balan c e från år 1833:
Fondens Skuld:
Till Rikets Ständers RiksgäldsContor. .
! ‘ [
39,000
—
—
Vinst och Förlust.
Gravatio ner:
/
Ränta till R. St:s RiksgäldsContor för åren
i832 och 1833 å af Creditivet begagnade
39,000 R:dr  731: 25.
Dito till d:o för år 1834 ^
75,54o R:dr  1,885: 1. 8. 9 _
Afgår Inkomster:
Ordinarie Räntor
2,328: 9.11.
Räntor från förfallodagen .... 76: 20. 3. ^ o
Då Fondens förlust år 1834 utgör
211
44
10
Balance till år 1835:
Fonden v Tillman "nr:
O O
70 345
13
5
Summa R:dr |
118,557
10 j
3
Stockholm af Kongl. CommerceCollegii
E. F. Ström.
( 39 )
Discorjtfouden år 1834.
Banco.
B a 1 a n c e från år 1833:
Fondens Tillgångar:
Uti säkra Fordringar
B a 1 a n c e till år i835:
Fondens Skuld:
Till Rikets Ständers RiksgäldsContor
Summa R:dr 118,557
Manufactur-Discont-Contor den 9 Maj 1835'..
Carl G. Kiisel.
"V<
\v
'
■' . -V ' • u
*
( 4i )
Utdrag af 1833 och 1834 års Räkenskaper för
Manufactur-, Extra Licent™, Tull- och Confiscations-medel.
Banco.
Behållningar och
fordringar från år i832 . . 4,855:46. 5.
Inkomster:
Återstår tillgångar
4,750
44
1
. . . 13,485: ii. 6.
,, 183/[ . ... .
• *••••«••••••
. . . 12,616: 27. —
26,101
38
6
Utgifter:
Summa R:dr
30,852
34
7
År 1833
1834
. . 12,408: 9.—
. . . 9,434: 34. 4.
21,842
35
1
Behållningar och
slut
Afgår skulder . .
fordringar vid 1834
års
9,010: 11. 5.
Återstår tillgångar
9,009
47
6
Summa R:dr
30,852]34
7
Stockholm den i3 September 1835.
J. M. Härstedt.
F
(40
Utdrag af Räkningarne Öfver uppburné medel
Consulernes bestridda Postporto
-
Debet.
Enligt i832 års Räkning utgjorde behållningen vid samma
års slut
Af Kongl. StatsContoret anordnade medel, enligt Kongl.
Brefvet den 18 September 1829, till godtgörande af
Svenske Consulers Postporto och andra Embets-utgifter:
År 1833
2,000.
„ i834
2,000.
Från Kongl. Norrska Regeringens Handels-, Finance- och
Tull-Departement levererad ersättning för halfva beloppet
af omkostnaden för ett Consulat-vapen .....
Summa R:dr
Banco.
423
33
11
4,000
38
4,461
33
11
( 43 )
åren 1833 och 1834 till godtgörande af Svenske
och andra Emhets-utgifter.
Credit.
Banco.
I stöd af Kongl. Brefvet den 29 April 1817 och Kongl.
Maj:ts förnyade ConsulsStadga af den 9 Mars i83o till
Svenske Consuler ulbelalde ersättningar för Postporto
och andra Embets-utgifter, nemligen:
År i833
2,324:46.11.
„ 1834
2,034: 10. 1.
4,359
Q
B a lauce till år 1835:
Behållning af con tania medel uti Rikets Ständers Bank . .
102
24
11
1 Summa R:dr
4,461
33
11
Stockholm den i3 September 1835.
J. M. Härstedt.
F *
( U )
Utdrag af Halmin gar ne öfver uppburne medel
ter, Svenske Consuler å utrikes orter be
-
Debet.
Enligt i832 års Räkning utgjorde behållningen vid samma
års slut
Af Kongl. StatsContoret anordnade medel i afräkning på
det årliga anslaget af 1,800 R:dr, som genom Kongl.
Brefvet den 3o Januari i83o blifvit anvisade till ersättande
af de utgifter, Svenske Consuler å utrikes orter
bestridt för Svenskt Sjöfolk år i83o
Banco.
2,459
1,600
i o
Summa R:dr [
4,059 i3
4
( 45 )
åren 1833 och 1834 till godtgörande af de utgifstridt
för hem förskaffande af Svenskt Sjöfolk.
Credit.
Banco.
Afskrifningar:
Svenske Consuler godtgjorde utgifter för Svenskt Sjöfolk,
för hvilka någon ersättning af Rederier ej kunnat er-
hållas:
År i833
26: 32. —
„ 1834  31: 29. 11.
58
1 D
I I
Kongl. StatsContoret.
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka in-
flutit från Rederier såsom ersättning för lemnadt under-
stöd till Svenskt Sjöfolk, hvarför Svenske Consuler för-
skottsvis blifvit godtgjorde:
År i833
352: 46* 2.
,, i834
853: 11. 7.
1,206
9
9
B a 1 a n c e till år 1835:
Till Consuler förskottsvis utbetalde ersättningar för bestrid-
da omkostnader för Svenskt Sjöfolk, om hvilkas godtgö-
rande af Rederier AdvocatFiscalsEmbetet fått sig upp-
draget att ombesörja
2,328: 20. 4*
Behållning af contanta medel i R. St:s Bank 466: 17. 4-
2,794
37
8
Summa R:dr J 4,059 J13 j 4
Stockholm den i3 September 1835.
J. M. Härstedt.
f( 46 )
Kongl. CommerceColIegii underdåniga utlåtande’,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse, angående den år i835 förrättade
granskning af de under Kongl. Collegium
ställde Fonders och medels förvaltning.
Stormägtigste,' Aller nådig ste Konun g!
Sedan Eder Kongl. Maj:t behagat anbefalla Dess och Rikets CommerceCollegiutn
att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Rikets Ständers
Revisorers Berättelse, angående af deni verkställd granskning af
förvaltningen åren 1833 och 1834 utaf de under Collegium ställda
Fonder och medel, får Collegium, sorn till följd häraf tagit kännedom
om förenämnde Revisionsberättelses innehåll, i underdånighet yttra sig
öfver de delar deraf, som Collegium funnit utgöra föremål för det anbefallda
underdåniga utlåtandet^
Härvid förekommer först den utaf granskningen af ManufacturDiscontfondens
räkenskaper föranledda hemställan af Revisorerne, huruvida
icke, då Fondens egentliga ändamål vore Fabriksnäringarnes understödjande
genom lån, samt det under en alltjemt stigande production
inom dessa näringar vore angeläget, att Fonden, så vidt möjligt är,
linge oafkortadt använda dess genom lånerörelsen tillkomna vinstmedel,
hvilka äro Fondens enda inkomst, det vore anledning för handen, att,
i likhet med hvad som redan ägde rum för Chalmerska Slöjdeskolan i
Götheborg, till hvars understöd Eders Kongl. Maj:t af Nionde HufvudTitelns
medel i Nåder beviljat ett årligt anslag från och med sistlidet
år af 3,ooo R:dr, genom medels anvisande på annat håll befria ManufacturDiscontfonden
från utgörandet af det till Technologiska Institutets
underhåll beviljade årliga anslag af 14,000 R:dr B:co, hvilket anslag
under sistförflutna tio år tillskyndat Fonden en förlust i capital
af tillsammans i4o,ooo R:dr B:eo.
Vidkommande denna Revisorernes hemställan får Collegium i underdånighet
anmäla, att efter det Rikets Ständer sjelfve uti deras vid
iSaS års Riksdag hos Eders Kongl. Maj:t gjorda förslag till organisation
( 47 )
af ett Technologiskt Institut i hufvudstaden, gifvit anledning dertill,
att de i berörde ändamål erforderliga utgifter lämpligen bunde bestridas
af ManufacturDiscontfondens vinstmedel, bar Eders Kongl. Maj:t
medelst Nådig-skrifvelse af den 18 Maj 1825 förordnat, alt anslaget
till förenämnde inrättning borde af dessa medel utgå. Collegium bar
redan uti dess afgifna underdåniga utlåtande, rörande Rikets Ständers
ofvanberörde hemställan, bland annat yttrat den tanka, alt det icke
vore enligt med de af Eders Kongl. Majrt och Rikets Ständer fastställda
och dittills följda grunder för ManufacturDiscontfondens förvaltning,
att densamma eller någon del deraf annorlunda än i låneväg användes
; och då det icke kan bestridas, alt ifrågavarande högst betydliga
anslag till Technologiska Institutet i väsendtlig mån motverkar
ManufacturDiscontfondens tillväxt och förorsakar än ytterligare nedsättning
i den, under en oafbrutet stigande tillverkning inom Fabriksnäringarna,
år från år minskade låneprocenten, anser Collegium Revisorernes
hemställan, att det för Technologiska Institutet erforderliga
anslag måtte å andra medel anvisas, förtjena allt afseende, och Collegium
öfverlemnar derföre till Eders Kongl. Majlis Nådiga godtfinnande,
huruvida icke Nådig proposition härom må vid först inträffande
Riksdag till Rikets Ständer aflåtas.
Hvad derefter angår den af Revisorerne gjorda anmälan i afseende
på det, genom Eders Kongl. Majlts Nådiga Bref af den 27 September
i834, f. d. FristadsDireclören, Öfversten J. A. Palm, tillagda årliga
expectance-arfvode af 900 R:dr, att tills vidare utgå af ManufacturDiscontfondens
vinstmedel, för såvidt Extra Licentfonden och anslaget
till Manufacturernes befrämjande icke dertill lemna tillgång, rörande
hvilken disposition Revisorerne anmärkt, alt, oberäknadtManufacturDiscontfondens
betungande med en årlig, för Fondens ändamål alldeles
främmande utgift, Öfverste Palm, sedan FristadsDirectörsbefattningen
och bans tjenstgöring i sådan egenskap upphört, likväl fått oafkortadt
bibehålla hela sin under tjenstetiden innehafda aflöning, ehuru
Kongl. Brefvet af den 18 Maj 1825 uttryckligen tillägger FristadsDirectören
en årlig lön af 600 R:dr jemte ett särskildt arfvode af 3oo
R:dr årligen endast så länge Fristaden och Gevärsfactoriet förblefve
under en gemensam styrelse, vid hvilket förhållande, och då vilkoret,
hvarunder arfvodet beviljades, numera förfallit, Revisorerne ansett,
det Öfverste Palms pension skäligen bort nedsättas till det belopp,
hvartill FrisladsDirectörens egentliga lön var bestämd, eller 600 Rrdrj
( 43 )
sfi har Collegium för sia del icke något att tillägga till utvecklande af
de skäl, Eders Kongl. Majrts förstberörde Nådiga skrifvelse i ämnet innefattar,
, utan får endast i underdånighet inberätta, att sorn de till
Mannfacturernes befrämjande å Nionde HufvudTiteln anvisade medel sistlidet
år lemnat tillgång till utbetalning af det Öfverste Palm tillkommande
expectance-arfvode, har ManufacturDiscontfonden af nämnde
medel erhållit ersättning för dess härtill intill i835 års slut utgifne
förskott.
Vidare hafva Revisorerne funnit, att Collegii å Riddarholmen belägna
hus med tillhörande tomt och lägenheter, som, med undantag
af de å tomten befintliga träbyggnader, blifvit på ManufacturDiscontfondens
bekostnad brandförsäkradt för 60,000 R:dr B:co, bör till nämnde
försäkringsvärde bland Fondens tillgångar upptagas och bokföras,
äfvensom att de uti berörde hus inrymda allmänna Verk och Inrättningar
böra i förhållande till de åt dem upplåtna lägenheter bidraga
att hålla Fonden skadeslös för husets underhåll m. m., i hvilket sistnämnde
afseende Revisorerne föreslagit, att å RiksStaten hyresmedel
till lämpligt belopp må såsom ersättning för de af nämnde Verk och
Inrättningar begagnade rum och lägenheter anvisas och årligen till
Fonden utbetalas, hvaremot Fonden, såsom husägare, skulle för reparationer
och öfriga förefallande utgifter ansvara; i sammanhang hvarmed
Revisorerne, som inhemtat, att den för egendomen fastställda
brandskade-ersättning komme att, i anseende till de å tomten uppförde,
Fonden icke tillhörige träbyggnader, förminskas med 25 procent, i
händelse huset skulle genom vådeld förstöras, så att den Fonden tillflytande
ersättning endast blefve 45,000 R:dr, af sådan anledning samt
med afseende å den eldfarlighet, hvilken genom närbelägenheten af
berörde träbyggnader, som begagnas till vagnshus och foderskullar,
förefinnes ej blott för Collegii utan äfven andre Kronans hus och byggnader,
härå fästat Rikets Ständers uppmärksamhet, på det ifrågavarande
träbyggnader måtte undanrödjas och till annat lämpligt ställe
flyttas.
Rörande detta ämne får Collegium i underdånighet upplysa, att
sedan genom Kongl. Brefvet af den 5 October 1772 Collegium erhållit
tillåtelse att inköpa dess nu ägande, Handelsmannen Ad. Ludv. Lewin
då tillhöriga hus, under förbehåll att de dertill erforderlige mejdel
icke fingo gravera Kronans stat, erlades köpesumman derför, be
-
( 49 )
löpande till 240,000 claier kop:m:t, enligt Kongl. Brefvet den 4 November
berörde år utaf den under Collegii disposition ställde Manufaclurfonden,
dock under vilkor, alt, sedan af Fiskerifonden alla derå
anvisade fordringar blifvit betalde, Manufaclurfonden skulle af öfverskottet
njuta ersättning, hvilken likväl icke fick öfverstiga en tredjedel.
Enär Collegium sedermera icke fanns vara i behof af alla lägenheterna,
uppläts till Kongl. KrigsExpeditionens begagnande våningen arne
trappor upp, med undantag af 4 rum åt vestra sidan, hvilka en längre
tid af Collegium innehades, men för några år sedan öfverlemnades till
ÖfverlntemlentsEmbetets disposition. Flygelbyggnaden åt gården och uthusen
blefvo under f. d. Konung Gustaf Adolphs regering upplåtne lill
Kongl. LifDrahantCorpsen, vid hvilken tid en större nybyggnad af trä
långs sjösidan uppfördes till stall, vagnshus och höskullar, hvilka efter
nämnde Corps’ upplösning begagnats för H. K. H. KronPrinsens
Stallstat; och har ÖfverlntendentsEmbetet på gården, åt östra sidan af
egendomen, låtit uppföra några träbodar till veds förvarande. Å
egendomen, som i förre ägarens hand var brandförsäkrad till 1 r, 115
R:dr 8 sk. 4 B:co, togs år i83o en förhöjd försäkring till 60,000
R:dr B:co; men om brandskada inträffar och trähusbyggnaderne qvarstå
, kommer, jemlikt BrandförsäkringsReglementet för Stockholms Stad,
brandskade-ersältningen alt minskas med 20 procent. Collegium inser
således viglen och fördelen deraf, att, till minskande af eldfarlighet
för Collegii och närliggande hus, ofvannämnde trähusbyggnader bortfly
tlades eller åtminstone bekläddes med sten, hvarigenom det nuvarande
hindret för fulla assurance-summans utbekommande i händelse
af vådeld jemväl undanröjdes; och då det af Revisorerne ifrågasatta
anslag af statsmedlen till hyresersältning åt ManufacturDisconlfonden
för de lägenheter i Collegii egendom, som af andra Verk begagnas,
skulle till någon del för Fonden bereda utväg till uppbyggande af nya
uthus af sten, eller de nuvarande trähusens förseende med stenbeklädnad,
kan Collegium för sin del icke annat än instämma uti Revisorernes
härom gjorda hemställan, äfvensom Collegium anser något
hinder icke möta för vidtagande af den utaf Revisorerne föreslagna åtgärd,
alt Collegii hus hädanefter bland Fondens öfriga tillgångar uti
hufvudboken uppdebiteras till det detsamma åsätta brandförsäkringsvärde.
Enär Collegium uti underdånigt yttrande af den 26 Augusti sistlidet
år, i anledning af de utaf Eder Kongl, Maj;t i Nåder förordnade
( 5o )
Revisorers berättelse angående verkställd granskning af ManufacturDiscont-
och UllDiscontfondernes förvaltning år i833, förmält något
hinder icke möta mot det af bemälde Revisorer föreslagna sammanslående
af de 2:ne räkningar N:o 5 oell N:o 8, sorn Collegium för ManufacturDiscontfondens
Creditiv på Rikets Ständers Bank begagnar, så
snart äfven Bancoräkningarne undergå enahanda förändring, beror för
närvarande vidtagandet af förenämnde, jemväl af Rikets Ständers Revisorer
yrkade åtgärd af Rikets Ständers meddelande föreskrift till sistbemälde
Verk.
Beträffande Revisorernes anmälan i afseende på Eder Kongl.
Maj:ts uti Nådig skrifvelse af den i4 December i833 meddelade förordnande,
att det under samma dag Fabriksidkaren A. Felling beviljade
förlagslån å 2,000 R:dr B:co, till utvidgande af bans här i staden
anlagda verkstad för fabriksredskaps ooh machiners förfärdigande, borde
af först till Fonden inflytande medel till Felling utbetalas, genom
hvilken förmån Revisorerne ansett de fabriksidkares rätt, hvilka då
ännu icke, i anseende till bristande tillgång, utbekommit förut beviljade
förlagslån, hafva blifvit eftersatt, så innehåller Revisorernes berättelse
upplysning om de särskilda omständigheter, hvilka föranledt
Eder Kongl. Mäj:ts högstberörde Nådiga beslut; och då, i Collegii tanka,
idkare, som genom Nådiga Resolutioner blifvit försäkrade om förlagslån
utur ManufacturDiscontfonden, icke kunna åberopa ovilkorlig rättighet
att deraf i någon viss ordning komma i åtnjutande, synas frågor
om en så beskaffad förmån, som den Felling i Nåder beviljade,
med lika mycket skäl utgöra föremål för Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och bedömande som den, huruvida och till hvad belopp ett
förlagslån lämpligen må en sökande medgifvas.
Revisorerne hafva framställt angelägenheten deraf, att i gamla
UllDiscontfondens räkenskap funnes en redovisning för Kronans får,
som i debet utvisar, huru många får blifvit för Kronans räkning upphandlade,
jemte inköps- och transportkostnad för desamma och hvad afveln
under tiden utgjort, samt i credit, huru många får blifvit försålda
och huru stort antal derefter vid hvarje Schäferi finnes, äfvensom
att redovisningen för Kronans får sedermera borde i vanlig rakenskapsform
årligen fortsättas.
Då Collegium förmodar, att Revisorerne till denna framställning
hemtat anledning af några i Fondens räkenskaper balancerade utgiftsposter
för införskrifna får, bör Collegium i underdånighet anmäla, att,
/
t
( 5i )
ehuru inköps- och transportkostnaden för de 12 Southdowns får, sorn
blifvit införskrifne och nu innehafvas af Fru Grefvinnan von Fersen, uppgående
till 1,000 R:dr B:co, äfvensom för de 6 ifrån Naz i Frankrike
införskaffade får, hvilka blifvit utarrenderade till Öfversten von Böhnen
och hvartill kostnaden utgjort 1,533 R:dr 16 sk. B:co, samt de 54 st.
Engelska får, som blifvit inköpte för en summa 2,3<)7 R:dr 24 sk. B:co
och till Landtbrukaren E. Nonnen utlemnade, hittills stätt i UllDiscontfondens
räkenskaper balancerade, har Collegium, enär Eder Kongl.
Maj:t och Kronan för de sålunda af gamla UllDiscontfonden betalda
medel erhållit och äger valuta i får, och dessa medel vid detta förhållande
icke böra i Fondens höcker såsom tillgång vidare upptagas, på
grund hvaraf ock Collegium låtit den 22 April i83o afskrifva den
större summa af 17,218 R:dr 6 sk. 2 r:st., som af UllDisconten utgått
till inköp och transportkostnad för de 213 st. Electoral-får, som vid
Kronans Stamschäferi vid Näs vårdas, nu låtit ur Gamla UllDiscontfondens
räkenskaper afskrifva äfven ofvan uppgifna balancesummor.
Enär likväl clct synes lämpligt, att en förteckning å de för Kronans
räkning inköpta får finnes att tillgå, har Collegium föranstaltat, att en
särskild inventarielista, som UllDiscontfondens räkenskaper bifogas, å
samtliga för Fondens medel uppköpta, Eder Kongl. Maj:t och Kronan
tillhöriga får upprättas, och hvarå antecknas antalet af de får,
som i arrende för de särskilda Schäferierna årligen blifvit till Kronan
aflemnade eller föryttrade; hvarigenom, och då Statsrådet Poppius, till
följd af erhållet Nådigt uppdrag, till Eder Kongl. Maj:t årligen afgifver
underdånig berättelse om beskaffenheten och tillståndet af Kronans
Schäferier samt de åtgärder, som under loppet af förutgående år blifvit
i afseende på desamma vidtagne, Collegium anser all nödig con
troll
i ämnet vara vunnen, utan att någon annan bokföring häröfver
synes erforderlig.
Äfvenledes hyser Collegium den öfvertygelse, att den ytterligare
controll, Revisorerne förmält vara nödig i afseende på afgifter, som af
Bokhållaren vid UllContoret i Norrköping i dess redogörelse debiteras
såsom erlagde för ulls sortering, magasinering eller beläning, skall för
framtiden vinnas, sedan, i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande,
såväl en särskild tjensteman i och för detta ändamål kommer att
vid UllContoret anställas som bestämda föreskrifter och instruetioner redan
blifvit af Collegium meddelade för utöfning af Kamererare-, Control
G*
-
( 52 )
lors- samt Ullsorteringsföreståndare-befattningarne vid UllContoret, äfvensom
formulär fastsläldt för bokföringen derstädes.
I afseende på Revisorernes framställda anmärkning dervid, att en
summa af 944 R:dr 23 sk. 10 r:st. B:co, utbetalde af UllDiscontfonden i
transportkostnad för ofvanberörde 6 från Naz införskrifna får samt för en
bageri-machin och en valkmachin, som vid samma tillfälle från Frankrike
hitkommit, ännu uti Fondens räkenskaper balanceras, får Collegiuin
i underdånighet upplysa, att, sedan Collegium numera erhållit de
närmare uppgifter, som varit nödige för bedömandet, huru mycket af
kostnaden för ifrågavarande får- och machin-transport sig belöper särskildt
för fåren och särskildt för hvar och en af nämnde machiner,
har blifvit utredt, att
transporten genom Frank- Fåren. Bag.macli. Valk-mach. Summa.
rike kostat för  252: 11.11. 10: 33.10. 107: 41- •* 370: 38. 10.
frakt  250: 46. — 3: 31. — 304: 5. — 558: 34. —
fartygs bogsering  15.
15.
Summa 518: 9.11. 14: 16.10. 411:46. 1. 944: 24* 10.
Då förenämnde 6 st. får inkommit för Kronans räkning och transportkostnaden
för desamma således bör, i likhet med hvad i afseende
på sjelfva inköpet redan ägt rum, drabba UllDiscontfonden, har Collegium
beslutit, att den derför ofvan upptagne summa, 518 R:dr 9 sk.
11 r:st. B:co, bör utur Fondens räkenskaper afskrifvas.
De 14 R:dr 16 sk. 10 r:st. B:co, som af Fonden blifvit förskottsvis
utbetalde för hittransport af bagerimaehiuen, hvilken inkommit,
för att såsom modell vid brödbakning härstädes begagnas, hafva numera
blifvit Fonden ersatte af Manufacturmedlen, hvarå kostnaden för
samma machins inköp blifvit genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 18 September 1829 anvisad.
I fråga åter om de för transport af ofvannämnde valkmachin bestridda
kostnader får Collegium i underdånighet yttra, att då hufvudsakliga ändamålet
med införskrifningen af denna i Frankrike uppfunna förbättrade
mechaniska inrättning varit, att densamma skulle tjena till modell för
dylika machiners eftergörande i Riket och sålunda leda till allmän nytta
i afseende på yllefabricationens fullkomnande inom landet, samt Stockholms
KlädesfabriksSocietet, af nit för saken, ensam utbetalt den betydliga
summa af 1,800 R:dr B:co, som sjelfva valkmachinen i inköp
kostat, och sedermera fått vidkännas kostnader för complettering, upp
-
C 53 )
ställning och begagnande af samma machin, hvilka, enligt till Collegium
aflemnad uppgift, skola uppgått till omkring -1,200 R:dr B:co,
hemställer Collegium underdånigst, om icke, på sätt KlädesfabriksSocieteten
hos Collegium framställt, ifrågavarande numera till beloppet utredde
transportkostnad, utgörande 411 R:dr 46 sk. i r:st. B:co, må,
såsom tillkommen för beredande af ytterligare utveckling åt en för
landet vigtig manufactur, få, i likhet med hvad Eder Kongl. Maj:t i
afseende på den här ofvanomförmälda bagerimachinen i Nåder stadgat,
påföras de till manufacturernes befrämjande anslagna medel och
derifrån ersättas UllDiscontfonden, som transportkostnaden förskottsvis
utbetalt, under vilkor likväl, att förenämnde valkmacliin af KlädesfabriksSocieteten
alltid hålles tillgänglig för den eller dem, som kunna
önska att deraf taga kännedom; och kommer, i händelse af Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga bifall härtill, den af Revisorerne anmärkte balancen
att till hela dess belopp ur UUDiscontfondens räkenskaper försvinna.
I anledning af hvad Revisionsberättelsen innehåller rörande den
Staten tillhöriga Blekeri-inrättningen vid Frescati, hvartill kostnaden
ulgålt af de till manufacturernes befrämjande anslagna medel, anser sig
Collegium icke böra lemna oanmäldt, att sedan Eder Kongl. Maj:t, enligt
Dess Nådiga skrifvelse till Collegium af den i September sistlidet
år, funnit närmare upplysningar angående nämnde Blekeri-inrättning böra
inhemtas, innan Collegii underdåniga hemställan om Blekeriets försäljning
varder till Nådig pröfning företagen, samt i Nåder anbefallt
Collegium ombesörja, det en omständlig berättelse om alla åtgärder,
hvilka blifvit vidtagne till utförande och fullbordande af omförmälda
anläggning, varder uppgjord med dervid i sammanhang fogad uppgift
på alla till inrättningen använda kostnader, äfvensom att besigtning å
Blekeri-inrättningen anställes af tvenne bland Collegii Ledamöter, i
närvaro af Collegii Advocatfiscal och Directören vid Technologiska Institutet
samt någon bland LärftskramhandelsSocietetens i Stockholm medlemmar,
hvarvid ej allenast en fullständig beskrifning bör upprättas å
alla till Blekeriet hörande byggnader, redskap och inventarier, i det
skick dessa vid besigtningen befinnas, utan äfven tillgänglige underrättelser
inhemtas till ledning för bedömandet af frågan, huruvida orsaken,
hvarföre Blekeriet ej blifvit af allmänheten anlitadt, kan igenfinnas
uti sjelfva denna inrättning, eller om denna orsak rätteligen bör
sökas i andra förhållanden, verkande, alt inrättningen ej kan för ända
-
( 54 )
målet med åsyftad fördel begagnas, vare sig för det närvarande eller i
en närmare eller fjermare framtid, efter verkställighet hvaraf Collegium
bör inkomma med de ärendet rörande handlingar jemte eget utlåtande
om allt, hvad lill den anbefallda ytterligare undersökningen kan gifva
anledning; altså kommer, så fort bar mark innevarande år det tillåter,
den i Nåder föreskrifne besigtningen å Frescati Blekeri alt förrättas,
hvarefter Collegium blifver i tillfälle att i ett sammanhang afgifva
den anbefallda underdåniga berättelsen och beskrifningen jemte underdånigt
utlåtande i allt hvad till förevarande fråga hörer.
Den i Nåder hitremitterade Revisionsberättelsen återställes härjemte
i underdånighet, och Collegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormägtigste, Aller nå digste Konung!
Eder Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
undersåtei’ och tjenare
c. D. SKOGMAN.
J. A. Leyonmarck.
Stockholm den 29 Februari 1836.
J. N. Borelius.
TILL
iUfcctd HfröQl.Ätänb ct%
ANGÅENDE
Banco-Verket.
fttftet* Stäntrets ferrat fteuisiom
Är 1835*
STOCKHOLM, i836.
Tryckt hos Henr. Gust. Nordström.
Berättelse till Rikets Högloft. Ständer, angående den
af deras Revisorer, i for tsättning från sednaste Riksdag,
förrättade granskning och öfversigt af Bankens
afslutade Räkenskaper för åren i832 och i833,
Tumba Bruks Räkenskaper för åren i833 och 1884,
äfvensom Styrelsen och Förvaltningen vid dessa
Verk, samt Banco-Verkets befunna tillstånd. Gifven
Stockholm den 14 December i835.
Ij ndertecknade Revisorer, för hvartdera Ståndet i stadgad ordning valde
till deltagande i 1835 års Revisions-Förrättning öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken
samt de Fonder och Räkenskaper, sorn i sammanhang dermed
granskas, hafva, i följd af Grund-Lagarnes stadganden och enligt Kongl.
Majrts den 19 sistlidne Junii utfärdade Nådiga Kungörelse, sammanträdt i
Banken den i5 September innevarande år, hvarvid först till pröfning förekommit
de Fullmagter och Authorisationer, som en hvar, lill styrkande af
sin behörighet såsom Revisor, haft att uppvisa.
Ibland de af Höglofl. Ridderskapet och Adeln vid sednaste Riksdagen
lill deltagande i Revisionen utsedde Ledamöter hafva Herr Öfversten och
Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden Friherre Gustaf Liljehorn samt Herr
Kammarherren Erik von Stockenström inför Högloft Riddarhus-Directionen
afsagt sig denna befattning; hvaruppå bemälde Direction den 21 sistledne
Julii till Revisorer i deras ställe valt Herr Capitainen Grefve von Lantingshausen
och Herr Majoren Gustaf Odencrantz; och sedan Herr Grefve Lantingshausen
hos Högloft Riddarhus-Directionen tillkännagifvit, det han, i anseende
till en tillämnad Utrikes resa, icke kunde fullgöra Revisors-befattningen,
har, till Revisor i hans ställe, af meranämnde Direction, enligt Utdrag
af dess Protokoll för den g nästlidne Augusti, blifvit utsedd Herr Capitainen
och Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden Friherre Gabriel Djurklo.
Efter det Herr Bruks-Patronen Thore Petre', som blifvit vald tilldeltagande
i Revisions-Förrättningen för Bergs-Brukens första val-district, af»
4 —
sagt~sig Revisors-befattningen, bär, vid hållet nytt val, Herr Krigs-Rådet och
Bruks-Patronen Pehr Strömbäck blifvit utsedd att den lediga Revisors-platsen
intaga, hvaruppå Herr Krigs-Rådet den iG sistlidne October, efter företedd
fullmagt af den 5 i samma månad, omförmälde befattning tillträdt.
Sedan Herr Landshöfdingen, f. d. Justiliae-Rådet och Coinmendeuren
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Grefve Gustaf Wathier Hamilton, så
väl inför Revisorerne som hos Ilöglofl. Riddarhus-Directionen, anmält alt
han, i anseende till allt mer och mer aflagande hälsa, funne sig nödsakad,
att afsäga sig sin befattning såsom Ledamot af Revisionen; så har bemälde
Direction den ^ide nästlidne November, enligt lili Revisorerne samma dag
aflåten skrifvelse, till Revisor i Herr Grefve Hamiltons ställe, utsett Herr
Assessoren i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea IIof-Rätt, Grefve Gustaf Adolf
Sparre, hvilken, i följd deraf, den io i nyssnämnde månad intagit sin plats
ibland Revisorerne.
Revisorerne, som i allt hvad som rört Banco-Verket, ägt till rättesnöre»
elen af Rikets Ständer vid sista Riksdag utfärdade förnyade Instruction,
hafva, sedan den uti i § af samma Instruction föreskrifna Ed, efter det
derstädes intagna formulaire blifvit af Revisorerne lifligen aflagd och med
deras namn undertecknad, företagit Revisions-arbetet, som blifvit besörjdt
på sätt här nedan omförmäles.
Runco-Verkets Hufvud-Böcker och Räkenskaper för åren i83a och
i833, samt Tumba Bruks Hufvud-Böcker för åren i833 och i834 hafva
blifvit med sorgfällighet genomgångne och emot tillhörande yerificationer
jemnförde. —
Jemväl hafva Revisorerne genomläst och under öfvervägande förehaft
de särskilda Berättelser, som, till följd af det af Rikets Ständer vid sista
Riksdag fastställda Reglemente för Banco-Verkets Styrelse och Förvaltning och
likmätigt Revisorernes Instruction, blifvit till dem aflämnade, nemligen: af
Banco-Fullmägtige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning i sin
helhet, dels ock om förvaltningen af Tumba Pappers-Bruk; af Bankens Comxnissariat,
om dess, äfvensom Departemental-Styrelsernes, besörjda förvaltning
af Banko-Verkets speciella administrationsgrenar; af Directionerne öfver DiscontVerket
i Stockholm samt Låne-Conloren i Götheborg och Malmö, om dessa
Discont-Inrättningars rörelse; af Revisions-Commissarien, om den honom tillhörande
befattning med Bankens Economie, samt Räkeuskapernes granskning,
samt af Bankens Fiscals-Embete, om Bankens rättegångs-ärenden och öfrige
till detta Embetes befattning hörande ämnen.
Tillika hafva Revisorerne genomgått Banco-Fullmägtiges Protokoll från
och med den i Februarii 1834 till och med den i/\ sistledne September
jemte de serskilde Protokoll, som, i följd af stadgandet uti i Art. i5 §. af
sista Banco-Reglementet, blifvit förde rörande Banco-Fullmägtiges vidtagna
åtgärder i afseende på den reela fondens vidmagthållande, äfvensom Cornmissariatets
Protokoll öfver de Allmänna Ärenderne och Cancellie-Gommissariernes
Protokoll öfver de med Fastighets- och Odlings-Lån gemenskap ägandc
beslut och åtgärder, ifrån och med den i Januarii 1834 till sistlidne
Junii månads slut, hvarvid de deruti åberopade handlingar blifvit rådfrågade
i ämnen som funnits påkalla någon vidare uppmärksamhet.
Äfvenledes hafva Revisorerne inventerat Bankens Cassör och förvaringsrummen
för ädla metaller, färdigskrifne sedlar, Låne- och Säkerhets-handlingar,
inlemnade Deposila m. m., genomsett Mynt- och Medaille-Cabinettet, besökt
de egentliga Expeditions-Contoren, och i ögnasigte tagit Bankens Brandanstalter.
Rörande Discont-rörelsens gång, så väl vid Banco-Discont-Verket i
Stockholm, som de serskilda Province-Låne-Conloren, hafva Revisorerne i
öfrigt varit i tillfälle att inhämta kännedom af Protokoller och Berättelser,
angående de genom serskildt utsedde Rikets Ständers Ombud årligen verkställde
granskningar af Banco-Discontens, Götheborgs och Malmö Låne-Contors
Räkenskaper och förvaltning, hvilka handlingar blifvit hos Banco-Revisionen
företedde.
Revisorerne få, i anledning af deras sålunda verkställda granskning,
lill Rikets Ständers kännedom och ompröfvande härmed framställa följande
befunna förhållanden:
§. r.
Bankens Ställning.'
De öfversigter af Bankens hela ställning vid 1882 och x 833 årens
slut, hvilka, lill följd af 5 §. uti Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1
Mars i83o, blifvit efter hvarje års Bokslut uppgjorda och med allmänna
Tidningarne utdelade, innehålla noggranna och detaillerade upplysningar så
väl i fråga om skulder och tillgångar, som inkomster och utgifter samt användandet
af de för hvardera året uppkomna öfverskott. Med hänvisning,!
afseende å detaillerne, till dessa Öfversigter, få Revisorerne framlägga följande
i korrthet sammanfattade uppställningar öfver Rörelsens Hufvud-Resultat
för hvartdera af nämnda år, nemligen;
N:o
Bankens genom Lån-rörelse förvärfvade Contant inRänte-utgifter
och Förvaltnings-kostnader, samt
Räntorne uppkommit.
År 18 3 2.
År 1833.
Ränte-Inkomst, af de fyrfaldiga Låne-rörel-  ser sora Banken omedelbart besörjer
282,292
44
2
268,388
7
11
Ränte-Inkomst, i och för ålitandet af den As-  signerings-rättighet tillhopa R:dr 1,600,000,
som Cornmerce-Collegium och Jern-Conto-  ret fått sig upplåten .......
43,53o
33
6
43,73o
12
0
0
(Till en del för nästföregångna årets sednare och
till en del för löpande årets första hälft).
Ränte-behållning, influten från Banco-Discon-  ten och Låne-Contoren på deras Låne-rö-  relse mot säkerhet dels af namn, dels af
Publika Papper, utgörande Bankens afkast-  ning för dess åt dem upplåtna Förlag till-  hopa R:dr 8,5oo,ooo
357,869
39
8
356,oi 5
45
7
(För nästföregångna året, ingången under
det löpande).
Influtet till godtgörelse för förut -verkställd
afskrifning, sorn till afsaknad för lliksgälds-  Contoret blifvit betäckt medelst innehåll-  aiing å Ränte-inkomsten ......
195
34
11
Summa
680,889
8
3
668,i 34
■7
9
1.
\ k
Hulne Rån te-inkomster , dess dermed bestridda eona
u
det totala Öfverskott sorn för hvartdera året på
År 1832.
År 1833.
Bankens Ränte-Utgifter
4.6,434
35
8
33,520
2
(Ränte-Utgifterne för Upplåningar till Handels-  Discont-rörelsen innebegripas ej; likasom icke
heller Handels-Disconternes leinnade ränte-af-  komst å motstående sida).
I
>
Bankens Förvaltnings-kostnader, dess årliga
Utskylder, samt de af Rikets Ständer be-  stämda Välgöreuhets-Utgifler,. och af dem
för öfrigt anslagna utbetalningar från Rän-  te-inkonnsten . . . ...... .
257,127
,32
3
296,567
18
11
(Efter skedt afdrag för de under hvartdera året
influtna återbäringar)..
Tillhopa Ränte-Utgifter och
Förvaltningskostnader samt
med dem förenade Extra-  Anslag ......
3o3,5Ö2
l9
11
330,087
i3
11
Saldo Öfverskott eller Total-beliåll-  ning afRänlorne på Låne-rörelsen
380,326
36
: 4
338,047
3
10
Summa
683,889
8
; 3
668,134
l7
9
Fördelningen af Räntornes Total-Öfverskott
År 1832.
År 183 3.
Öfverskott eller Totalbehållning af Räntorne
på Låne-rörelsen
38o,326
36
4
338,047
3
10
(Se N:o i)
ft
Summa
38o,3a6
36
4
338,047
3
10
— 9 —
2.
emellan Banken och Riksgälds-Contoret.
År 1832.
År 183 3.
1 och för anbefalld Silfverupphandling, har
hos Banken qvarstannat
266,666
3a
—
266,666
32
—
Till beläckande af förluster som under året
inträffat äro af ränte-inkomsten använde
2,280
11
1
1
_
Tillhopa för Banken innehållet
268,946
43
1
266,666
3a
—
Riksgälds-Conloret har fått sig för
Statens behof tillgodo . . .
111,379
4i
3
7i,38o
*9
10
Summa
38o,32Ö
36
4
338,047
0
0
10
2
Capital-Räkningens Vinster och Tillväxter jemnförda
sande Capitalets i följd häraf upp
-
År 1832.
År 1833.
Af Ränte-Viiisten, liar Capilal-räkningen sig
till godo bekommit
266,666
32
266,666
32
iSe N:o 2).
Contant influtne Capilal-Vinsler (cj beståen-  de i räntor) hafva utgjort
9>372
35
7
9>4 74
14
Capital-Tillväxler, af obestämd och vilkorlig
egenskap, hafva utom dess ägt rum:
a Genom den föreskrifne Bokföiingsformen
för de under året utgifna Faslighels-Lån
mot återbetalning i Silfver (hvilkas gäldan-  de äfven med Banco-Sedlar då icke kunde
ifrågakomma) ilhy att utlånta R:dr iooB:co
blifvit debiterade i R:dr Silfver Specie lill
belopp af R:dr 66: 3a. — som efter för-  vandling å 128 sk. motsvara 177: 37. 4-  eller 77: 37. 4- rner än Banken i sjelfva
verket utbetalt
2,266
[4
2
(År i833 inga så beskaffade Lån utgifne).
b Genom förhöjning af den till hvart års slut
uträknade och i Capital-Conlo inbegripne
skillnaden mellan Räntefordringarsoch Rän-  teskulders belopp, enär denna skillnad ökat
sigmot näst föregångna året ....
6,(702
22
6
c Dymedelst, att af det Papper som blot!
för Bankens egna behof begagnas, och lill
ett värde af R:dr 13,016, såsom Inventa-  rium inbalancerades Lill 1833 års Bok inom
Linien, är, utöfver hvad Bruket produce-  rat, användt till förbrukning för .
1,026
S u m m a
278,305
33
.9
284,119
2 01
6
3.
till derå inträffade Förluster och Nedsättningar utvi
D
komne
årliga Tillväxt på det hela.
År 1832.
År 1833.
Af motstående Capitalets Vinst och Tillväxt
har blifvit betäckt:
Capital-Förlust af bestämd egenskap . .
1
7,706
4
10
Capital-Nedsättningar af tillfällig och vilkor-  lig egenskap hafva utom dess ägt rum:
a Dymedelst att Bankens fordran, för gifna
Förlag till Tumba Bruk intill 1829 års
slut, utöfver värdet af derifrån erhållet
Papper, blifvit i i833 års afslutning, till
följd af Rikets Ständers beslut (Banco-Ut-  skottets Prot. Utdr. den 16 Jan. i835) ifrån
liufvud-columnen förd inom Linien med
105,904
37
b Genom nedsättning af den till hvart års
slut uträknade och i Capital-Conto ingåen-  de skillnaden emellan Räntefordringarnes
och Ränteskuldernes belopp, enär denna
skillnad minskats j mot nästföregångne året
11,263
12
1
c Dymedelst, att af sådant Papper som blott
för Bankens egna behof begagnas, och fast-  än af Banken Contant betaldt, uppföres en-  dast såsom inventarium inom Linien, till-  kommit utöfver det förbrukade . . .
i,55o
.
12,813
12
1
1 i3,6i 0
4'
10
Saldo Capitalets tillväxt på det hela
265,492
21
8
170,508
26
8
S u m m a
278,305
33
9
284,1 19
>20
! e
12
N:o
Bankens samtlige Tillgångar jemnförda till dess samtfmtliga
hela Öfverskott eller Ca
-
Ultimo December.
Är 1832.
År 1833.
Skulder.
I. Låne-Bankens:
a För utelöpande Räntebärande Skuldförbindelser .
b För upplupna outtagna Räntor .......
C För alla utelöpande Invisningar och Insättningsbevis
som röra Låne-Bankens Cassör och dess Räkning
med Wexel-Banken
d För innestående medel (depositioner till bestämda
ändamål)
2,017,083
37>978
20,689
i44ö45
27
33
36
4o
I I
6
8
10
1,944,3g1
31,849
36,617
218,090
9
47
i3
29
2
8
10
7
Summa Låne-Banco-Skuld
2,219,897
42
11
2,230,949
4
3
II. Wexel-Bankens:
A För alla utelöpande Banco-Sedlar
B För alla utelöpande Riksgälds-Sedlar och Koppar-  Skiljemynts-Polletter af Riksgälds-Contoret utgifne
C För alla utelöpande Invisningar och Insätlningsbe-
vis, som röra Wexel-Bankens Cassör
D För samtlige på Allmänna Verks och Enskildes lö-  pande Räkningar i Wexel-Banken innestående medel
20,01 1,692
6,080,339
10,602
3,75l,722
i3
i5
42
4i
9
10
4
11
24,671,354
6,203,128
24,262
3,6o5,745
8
12
40
43
10
10
10
(Det metalliska förvandladt till R:dr B:co, å 5: 32. för en
Dukat och 2; 32. eller 128 sk. för en R:dr Silfver Specie).
(Hela Wexel-Banco-Skulden i832: 34,854,407: 17. 10.
Hela Wexel-Banco-Skulden i833: 34,504,491: g. 6.)
5
Lane- och Wexel-JJankens sammantagne Skulder
37,074,305
12
9
36,735,44o
i3
9
Saldo, Bankens Totala Öfverskott, eller Capital-  Tillgångar utöfver Skulderne
5,4o3,i i5
2
5
5,573,623
29
1
Obs. Värdet af Bankens Fastigheter i Stockholm och vid
Tumba, dess Mynt- och Medalj-Cahinett. dess åtskilliga
Inventarier, samt dess motstående inom Linien förda
osäkra fordringar, äro uti Capital-Öfverskottöt ej in-  beräknade.
Summa B:co R:dr
42;477>420
l5
2
42,309,063
42
10
— 13 —
4.
liga Skulder, utvisande det enligt Räkenskapen belli
la le t vid hvartdera årets slut.
Ulli
rno
December.
År 1832.
År 1833.
Tillgångar.
A. I Guld, Silfver, Plåtar och Koppar-Skiljemynt,
17,622,180
46
17,620,795
inom Bankens hvalf och hos Mynt-Verket . . .
8
3o
6
(Efter förvandling lill R:dr B:co A 5: 3a för cn Dukat och
2: 3a — eller 128 sk. för cn R:dr Silfv. Specie.3
B. I säkra Lånefordringar hos Stats-Verket och Riks-
gälds-Contoret, dqn så kallade Grundfonden R:dr
4,4°0,000 häruti inberäknad
5,645,563
3
2
5,65o,6i4
37
4
C■ I Lån till enskilda, på rörlig Pant och kortare tider
1,613,760
26
11
i,561,665
3
9
V. 1 Lån till Städer och Corporationer ....
87,158
6
5
80,008
39
IO
E. I Lån, utestående hos enskilda mot inteckning i
Fast Egendom till högst |:del af Taxeringsvärdet
4,780,74.2
16
4'
4,742,071
16
8
(Årlig amortissement och deraf fortgående utlåning med
ett Circulations-Capital af R:dr 4>7^°«ooo0
F. I Lån, likaledes utestående hos enskilda, mot In-
teckning i fast egendom , ursprungligen bestämda att
1,233,486
endast med Silfver återgäldas
2.5
4
1,187,048
10
2
Obs. Enligt den omföririgs-method som i följd af börjad
utvexling kommer att följas från och med i835 (Banco-
Fullmägtiges Piot. d. 6 Aug. i835) på sätt att ränta 3|
ProCent beräknas och det förskottsvis upptagna Capital-
<1
beloppet följakteligen afgår, skulle Bankens balancerade
Capital-fordran för Lån mot återbetalning i Silfver haf-
va utgjort:
Ultimo Dec. i832. Ultimo Dec. i83J.
1,233,486: 25. 4- 1,187,048: io. 2.
— 47b, 196: i3. 2. — 461,019: 16. 10.
zr 708,290: 12. 2. ZT 726,028: 41. 4-
G. I Lån mot borgen utestående hos enskilda till un-
derstöd för Qdlingsföretag, på högst 8 år . . .
266,621
20
8
226,353
46
7
(Årlig amortissement och deraf fortgående utlåning med
ett Circulations-Capital af R:dr 3oo,ooo.)
II. I lemnade förlag till Banco-Diseontens, Låne-Con-
torens, Commeree-Coltegii och Jern-Contorets ser-
skilda Disconterings-Rörelser ........
10,649,404
22
4
10,819,451
4.
6
I. I upplupna obetalda Räntor .......
l4o,2lZj
4.0
—
141,322
33
6
K. I Bokförda vardén och förskott .....
438?382
42
4
279,731
23
Summa B:co Rrdi
42>477>420
i5
2
42,309,063
42
10
Dessutom r Osäkra fordringar af flerfaldig art
förda inom Linien till belopp af , . .
14,552,117
|2C
-
- 14,650,915
2’
8
— J4 —
§• 2-  k*
Banco-Verkets Ofver-Stgrelse.
I afseende å denna Styrelses personal hafva följande förändringar kill
kffat:
Uti Öfver-Styrelsen hafva inträdt:
Efter framlidne Grefve F. B. von Schwerin samt Herr Cancelliellådet
G. B. Hegardt:
Herr General-Tull-Directeuren, Commendeuren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden,
Grefve Arvid Arvidsson Posse, den 3 September 1834-  (Ridd. och Ad. Prot. den 29 Aug. i834)-
Herr Cäpitainen Emil von Troil, den 12 Juni i83i', på Banco-Fullmägtiges
kallelse, och qvarstadnat i följd af Ridderskapets och Adelns
anställda val, enligt dess Protokoll den 29 Augusti 1834-
Under tvänne Ledamöters frånvaro, jemlikt Banco-Reglementet §. 6:
Herr Professoren och Riddaren af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden P. G.
Cederskiöld, den 16 Julii i835, på kallelse af Banco-Fullmägtige, och har
med befattningen fortfarit till och med den 3 nästlidne September.
Efter Herr Öfver-IIof-Predikanten m. m. Doctor Lilljenwalldh, samt
Herr Kongl. Hof-Predikanten och Kyrkoherden Winter:
Herr Kyrkoherden, Doctor Joseph Wallin, samt Herr Kyrkoherden *
och Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden, Doctor A. Z. Pettersson,
den 29 Augusti i834-
(Preste-Slåndels Protokoll den 21 Augusti 1834).
Efter aflidne Rådmannen och Riddaren Lundgren, och sedan Hr Grosshandlaren
G. F. Smerling, dertill vald, befattningen sig frånsagt:
Herr Grosshandlaren Carl Norman, den 3 September 1834»
(Borgaie-Ståndets Protokoll d. 1 Sept. 1834)*
§• 3.
Banco-Verkets inre Organisation.
Förslag till ny Organisation af Banco-Verket enligt de af Rikets Ständer
bestämda och uti Banco-Reglementets §. 32 intagne hufvudgrunder, är
under uppgörande hos en Commiltée, hvartill Banco-Fullmägtige den 3 sistlidne
Julii utsett 3:ne ibland Bankens Commissarie!’, Bauco-Sekreteraren och
Bankens Referendarie. För Cassa-Afdelningen och Sedel-Contoret voro detaljerade
Förslag före Rikets Ständers sisla sammankomst uppgjorda, hvilka,
stödjande sig på samma hufvudgrunder, fordra, endast uti några mindre
liufviidsakliga omständigheter, jemnkning och förändring, till följd af meddelade
stadganden från förflutna Riksdagen, serdeles hvad sedlarne angår.
§• 4-
Bankens Vexlings- och Cassa-rÖrelse.
För alt kunna med jemn och oafbruten uppmärksamhet följa de förändringar,
som dagligen uppslå med Metalliska Cassan och Sedelstocken,
dels i följd af skedd växling och dels af hvad för öfrigt derå inverkar,
nemligen, insättning och uttagning af Ducaler, upphandling af Silfver eller
Guld, brist eller öfverskott vid uppmynlningarne, assigneringar och insättningar
å Myntverkets Silfver-specie-räkning, låns utgifvande och successiva
inbetalning, samt Bankens dagliga utgifter, har, ifrån och med Silfverulväxlingens
början den i October 183/J, af Banco-Fullmägtige den anstalt blifvit
fogad, att till Fullmägtige för hvarje vecka ifrån Boksluts-Commissarien
ingå utförliga rapporter, hvilka vid FuUmägtig.es Expedition sammanfattas i
serskilda Tablåer, deraf på runstycket inhämtas ej mindre Metalliska Cassans
förminskning eller förökning på det hela under en förfluten veckas lopp,
än Ueocel-Banco-Skuldens förändringar, vare sig i samband dermed eller
genom andra å densamma: inverkande omständigheter. Härförntan inberätta®
dels, jemväl för vecka, förändringarne med den så kallade mindre GeneralCassans
behållningar i myntadt Guld och Silfver, dels ock, för hvarje dag
approximativt, den uttagning af Silfver, som från en hvar af Bankens Special-Cassor
ägt rum, utan afseende å hvad tilläfventyrs deremot till dem
ingått, egentligen till ledning för bedömandet i hvad män begärligheten efter
Speciemynt är hos Allmänheten i stigande eller tvärtom.
A. Bankens Ut- och Jnvexling af Silfver och Guld, dess MetalliskaCassa,
, och utvägar till Realisationens vidm ag t hällande.
Med Bankens Metalliska CassUj har, under den förflutna tiden, förhållandet
varit på sätt följande utur ofvannämnda Uppgifter och. Tablåer
gjorda sammandrag utvisa:
Mindro General-Cassan hav utlemnat lill SpccialCassorne
utöfver hvad frän dom ätergått:
|834. Silfver Kalr.
Oct. i t. o. m. Nov. 1. 56,65o:
Nov. 3 Nov. 29. 27,300:
Dec. 1 Dec. 3i. 3o,o5o:
i835.
Jan. 2t. o. m. Jan. 3i. 3a,3oo:
Febr. 2 Febr.28. 2g,i5o:
Mars 2 — —Mars 3i. 29,000: ■ qq^q.
April 1 Maji 2. I7,o5o:
Maji 4 ■“ — Maji 3o. 45,35o:
Juni t — — Juni 3o. 7,000: -
69,400:-
Julii 1 Aug. 1. 8,000:
Aug. 3 Aug. 29. 7,200:
_ 3l Sept. 3o. Jfeoo: , 20,400:--
Oct. 1 — —Oct. 3i. 7>4^o: — •—
Nov. 2 Nov. 28. 6,800:
14,250:
Summa 308,500:
Spccial-Cassorne hafva ul~
gifvit till Allmänheten:
Silfver R:dr.
56,372:3o. —
27,416: 42. —
26,302: —
3l,r 19: —
3o,645: —
26,302: —
17,223: —
46,434: 24. •
8,273: 36. -
7,482:
7,456:
8,533: 33.—
9,174: 24.—
8,170: 12. —
111,682: Sö.-
SS,066:
Bankens Metalliska Caisa i Silfver, myntadt
och omyntadt, har elTectivt:
Mindskats. ökats.
52,85i:43. 5. — — —•
27,386: i3. 2. — — —■
3-106,581: (9.10.
32,268: 36. —
25,590:47. 7.
5' 67,858: 31.
71,933:12.
31,448
4°>899
1,647
43. 4-
22. 7.
46. 2.
73,990:16. 1.
23,471:33.-
17,344:36—
%3o4=44-n- 39,304:44.11.
20,594: 7. 3.
6,917;— 6-  28,964:4°. —
14,727:45. 4.
5,866: 9. 11.
312,498:21
308,338:23. 1. 35,881:40.6.
Effectiv mindskning alltså 272,456: 30. 7.
Silfver-Cassan var den 3o September 1834 6,584,648:24.—
den 28 November i835 6,312,191:41.5.
Skillnad 272,456: 30. 7
Guldtillgängen liar undergått följande förändringar:
Mindskning. Ökning.
I 834. Dukater och så kallade Dukat-skillingar
af hvilka ta8 = i Dukat.
Oetob. i—Dec. 3i. I Guld ingånget utöfver hvad sorn
blifvit assigneradt. . . Duk. 1,216:— —
Men Banken har sålt (efter ett
pris af 6: lo. 8. med en vinst
af 26 skill. 8 runst. Banco
per Dukat) — 44-8: •
768:
1835.
Jan. 2 — Mars 28. I Guld assigneradt utöfver hvad
som ingått
297. — —
hvarförutan Banken försålt (efter
ofvan uppgifna pris) . . . + 554: —
Maji 3o—Junii 3o. I Guld assigneradt utöfver hvad
som ingått  496: —
hvarförutan Banken försålt (som
ofvan) +■ 337: —
851:
.833: —
Julii 1—Sept. 3o. I Guld ingånget utöfver hvad
som blifvit assigneradt . . 81,504: 10.—
hvaremotBanken sålt (som ofvan)— 486:
81,018:io
Oct. 1 — Nov. 28. 1 Guld ingånget utöfver hvad
sorn blifvit assigneradt . .
42,708: i5.f-.
Summa 1,684: 124,494: 20. ■§•.
EfTectiva ökningen 122,810:25..§..
Cassan var i Guld den 28 November i835 — 128,271: 68.f.
men den 3o September — — 5,461: 43- $•
Skillnad 122,810: 20. i.
Då denna effectiva ökning i Dukal-lillgång evalveras till R:dr Silfv.
Specie efter Bankens Bokföringspris 2 R:dr 6 sk. Silfv. per Dukat, motsvarar
densamma R:dr Silfv. Specie 260,971: 3a. 2., och då denna summa
3
— i8
afräknas från den ofvan uppgifna effectiva mindskning af SilfvertilIgangen:
R:dr 272,456: 3o sk. 7 r:st., så visar sig, att Bankens reela fond, på det
hela tagen, ifrån Silfverutvexlingens början till och med den 28 nästlidna
November, icke förmindskats med mera, än Silfv. R:dr 11,484: 4^ s^* 5 r.
Detta förhållande har egentligast derigenom uppkommit, att Banco-Fullmägtige,
på grund af den i Banco-Reglementets §. 120 åt dem upplåtna rättighet,
vid medlet af innevarande år uppgjort Contract om lefverance till Banken
af Silfver eller Guld mot Bankens invexlingspris, 2 R:dr 82 sk. B:co
pr R:dr Silfver och 5 R:dr 32 sk. B:co pr Dukat Guld, i följd hvaraf betydligare
qvantiteter redan ingått; och har Banken, enligt samma öfverenskommelse,
att förvänta ytterligare lefverancer under första hälften af nästkommande
år.
I anledning af Banco-Reglementets §. 1 j4» kar, enligt Banco-Fullmägtiges
beslut den 3 sistlidne Julii, Kongl. Mynt-Styrelsen lemnats del af de
vid Reglementet fogade 3:ne Tariffer för vissa Utländska myntsorters inoch
utvexling, hvarefter Fullmägtige, på grund af upplysningar, som från
nämnde St}7relse blifvit meddelade, i fråga om de så kallade Zweidrittelstycken,
samt Holsteinska, Danska och Norska Species, beslutat en och annan
jemnkning i Tarifferne, samt uti underdånig Skrifvelse af den i5 nästlidne
Augusti, anhållit, det Kongl. Maj:t måtte, vid Dess Nådiga Kungörelses
utfärdande till Allmänheten, intaga vexlingsgrunderna för omförmälde
myntsorter, sålunda förändrade.
B. Beräkningen af Bankens Sedelstock och vilkoren för utvidgningen
af Bankens sedelrörelse.
Jemlikt förut omnämnda Tablåer framstå förhållanderne sålunda:
Veccel-Bankens Skuld, eller den Sedelstock hvartill Metalliska Cassan
hör stå i en proportion af minst 2 till 5, så vida någon af Banco-Slyrelsen
beroende åtgärd för Sedelstockens ökande skall kunna äga rum (Danco-Reglementets
§. 127) har varit underkastad följande omvexlingar:
i834 den 3o September
utgjorde ifrågava-  rande Vexel-Ban-  co-Skuld
Dukater.
2,285: io5j-
Silfver Species.
Banco R.dr.
34,785,302: 22.
9*
99
den x November
1,857:
io5i
1,075:
38.
9*
34,689,752:
2.
5.
99
den 29 „
1,671:
io5i
1,075:
22.
9-
34,404,608:
40.
7-
99
den 3i December
3,501:
io5 J-
' 2,695:
46.
9-
34,315,896:
26.
3.
1835
den 3i Januarii
3,501:
io5-|
. 1,854:
8.
3.
34,518,902:
4 r.
1 r.
99
den 28 Februarii
3,339:
io5-|
1,402:
22.
8.
34,501,455:
J9*
3.
99
den 28 Mars . .
3,204:
io5i
19,516:
22.
9-
34,643,655:
43.
11.
99
den 2 5 April . .
2,911:
io5i
27,455:
25.
6.
34,366,414:
3.
10.
99
den 3o Maji .
2,884:
I05y
5,108:
i5.
3.
33,774,625 :
27.
11.
99
den 3o Junii .
2,708:
io5-|
5,852:
45.
—
32,588,685:
4?.
5.
99
den 25 Julii . .
2,708:
io5i
17,093:
38.
—
32,330,770:
24.
9*
99
den 29 Augusti ,
2,417:
1 o5|-
47,601:
33.
8.
32,455,019:
I9"
5.
99
den 26 September
2,766:
1 o5i
14,693:
36.
—
32,501,058:
38.
—
99
den 3i October .
2,503:
—•
3,919:
*7-
1.
33,062,919:
2.
10.
99
den 28 November
3,005:
—
5,267:
37.
11.
33,149,440:
37.
8.
Hvarvid dock är alt märka: dels att uli denna Sedelstock Summan af
obegagnade Crediliv är vorden inberäknad intill Junii månads slut i835,
men, till följd af Banco-Reglementets §.§. 27, 126 och 128, sedermera icke;
dels att vid den tid, nemligen den sista Junii, då Riksgälds-Contorets temporära
Creditivrällighet för en million Riksdaler (Banco-Reglementets 196)
upphört, Sedelstockens ziffertal, oberoende af öfrige förhållanden, blifvit
nedsatt med detta belopp; dels ock att uti Yexel-Bankens räkenskap summor
i Dukoter finnas upptagne för Räkningshafvare i allmänhet, men i
Silfver Specie, enligt Banco-Fullmägtiges beslut den 22 sisth October, för
Myntverket ensamt, och sådant i ändamål, att undvika förblandning afhvad
Kongl. Myntet lefveierar och utassignerar, med den ut- och invexling, som
i allmänhet äger rum. För öfrigt och fastän Summan af Bane*- och Riksgäldssedel’,
sammanlagd med de å Vexel-Banco-Räkningar innestående Summor,
som kunna mot Assignationer när som hälst lyftas, visar sig R:dr
i,635,94i'• 33. 1 r, mindre den 28 November innevarande år, än den 3o
September i834, följer deraf dock icke, alt Landets Rörelse-Capital blifvit
med enahanda belopp förminskadt, till stöd hvarför må åberopas, alt, såsom
här ofvan är utredt, Silfver R:dr 272,456: 3o. 7., motsvarande Banco
R:dr 726,551: 1. 7., utgått i allmänna rörelsen uti myntad form, hvartill
bör läggas clet mot Sedlar under berörde tidrymd utlagne Kopparmynt
R:dr 12,116: 3a. —■ , äfvensom att blotta återföringen af Riksgälds-Contorets
Creditiv vid Julii månads ingång ensamt åstadkommit i Ziffran en nedsättning
af en million R:dr.
Bankens egen Gnid- och Silfvertillgång, j)å det sätt uträknad, att från
Metalliska Cassan afdrages den andel af Vexel-Banco-Skulden, som består i
Dukaler och Silfver Specie, har utgjort, i Riksdaler Banco evalverad, och
öjverstigit ett förhållande af 2 lill 5 mot Sedelstocken, på sätt som följer,
vid de ofvan uppgifne lickpunk terne:
Den egna Guld-
och
Deraf erforderligt
för
Öfverskiutande för-
Silfvertillgångens be-
att såsom 2 till 5 mot-
hållandet af 2
tili
lopp i It:dr Banco.
svara Sedelstocken.
5 med
:
1834 d. 3o Sept. 17,576,957: 8.
.—
13,914,120: 47.
6.
3,662,836:
8.
6.
55
d.
i Nov. 17,432,241: 16.
8.
13,875,900:
39.
4-
3,556,340:
25.
4-
55
d.
3Q 55
17,358,486: 40.
3.
13,761,843:
25.
10.
3,596,643:
14.
5.
55
d.
3i Dec.
17,283,104: 10.
3.
13,726,358:
29.
8.
3,556,745: 28.
7*
i835 d. 31 Jan.
17,198,386: 3a.
11.
13,807,561:
7-
2.
3,390,825:
25.
9-
55
d.
28 Febr.
17,130,339: 43.
7*
13,800,582:
7-
8.
3,329,757:
35.
11.
5?
d.
28 Mars
17,084,153: 3g.
7-
13,857,462:
I7‘
7-
3,226,691:
22.
—
55
d.
25 April
17,023,935: 10.
13,746,565:
3o.
4-
'3,277,369:
27.
8.
55
d.
3o Maji
16,897,799: 11.
9-
13,509,850:
11.
2.
3,387,949:
—
7*
»5
d.
3o Jun.
16,891,356: 33.
4-
13,035,474:
*9-
—
3,855,882:
i4-
4-
»
d.
25 Jul.
16,915,036: 89.
1.
12,932,308:
9-
11.
3,982,728:
29.
2.
55
d.
29 Aug.
17,148,873: 35.
9-
12,982,007:
36.
7-
4,166,865: 47.
2.
55
d.
26 Sept. 17,319,560: 2.
11.
13,000,423:
24.
10.
4,319,136:
26.
1.
55
d.
3i Oct.
17,306,888: 28,
. 3.
13,225,167:
29.
11.
4,081,720:
46.
4-
55
d.
28 Nov. 17,528,307: 42.
11.
13,259,776:
i5.
1.
4,268,531:
27.
10.
På det att iiti de-jemnförelser, sorn för hvarje vecka uppgöras öfver
förhållandet emellan Bankens Metalliska Cassa och dess Sedelstock (BancoReglementels
§.§. ia5 och 126) ej må behöfva i beräkning tagas några af
Låne-Bankens förfallna Skulder, förr än ifrån det ögonblick, då utbetalning
skett och en verklig Sedelemission i följd deraf ägt rum, hälst beloppen,
såsom beroende lill en del af räntors uträkning och afdrag, icke låta sig
under Banco-Verkets nuvarande Organisation med tillförlitlighet utrönas förr,
än åtminstone månadsafslutningar föregått, bär, vid sisllidne Junii månads
utgång, en rund Summa af R:dr 300,000 blifvit anordnad å Låne-Banco
-
.Räkningen och, på serskildt Conto, i Växel-Banken deponeraJ, hvarigenom:
detta belopp i räkenskapen framstår såsom en permanent förhöjning i den
egentliga. Växöl-Bapco-Skulden, till fullo motsvarande ej mindre de åtskilliga
småposter, sorn det eljest hade blifvit nödigt att hvar för sig calculera och
i Rupporlerne redovisa, än äfven de under benämning af Fullmägtiges Dispositions-räkning
N:o 2 i Låne-Banken afsatla medel, hvarå anordning sker
qvartaliter (Banco-Reglem. §. 247) °eh hvilka det vid. slikt förhållande funnits
tjenligast, att, under ofvannämnda Summa, på den gemensamma .-VäxelBanco-Räkningén
innebegripa.
C. Utmyntningen af Silfver och Guld samt Bankens förseende med
Koppar-Skilj emynt.
Revisorerne hafva inhämtat, att Banco-Fullmägtige, i sammanhang med
fogad anstalt om uppmyntning af en Guld plants, innehållande, enligt myntbevis,
3,091 Dukater, sorn i början af sistlidne Julii månad blifvit till
Banken lefvererad, anmodat Kongl. Mynt-Styrelsen, att låta förse Banken,
utom vanliga enkla Dukater, till en början med 200 Dukater eller 5o stycken
uti fyradubbla och 200 Dukater eller too stycken uti dubbla, af hvilka
sistnämnde atlie sorter dock hitintills några icke blifvit till Banken aflämnade.
Vid den af Revisorerne den 21 nästlidne November inom Banken anställda
Inventering, befanns förrådet af myntadt Guld utgöra tillsammans
19,880 Dukater.
Uppmyntningen af Silfver har, lill de i Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
angående Myntfoten af den 25 Junii i83o fastställda Myntsorter,
successive fortgått, med iakttagande af den förändring, i följd af Kongl. Förordningen
om Myntfoten af den 9 sistlidne Maji, att Rulrs-stycken sedermera
icke blifvit utpräglade.
Bankens förråd af Silfvermynt uti större och mindre General-Cassorne,
utgjorde, vid nyss omförmälde Inventering R:dr 566,96b: 16. •—i gammalt
mynt, hvartill kommer förrådet af nya Tolftedels Riksdalersstycken, som
hädanefter icke eller från Banken utväxlas, i52,85o R:dr, samt 2,3o3,7oo
R:dr präglade efter nya Myntfoten, nemligen 189,600 R:dr uti hela, 264,800
R:dr uti halfva, i,i3i,j5o R:dr uti fjerdedels, 699,100 R:dr uti åttondedels,
och 19,500 R:dr uti sexlondedels Riksdalersstycken.
Årsräkningar och Qvartalsuppgifter från Myntverket (i83o års BancoReglem.
pag. 87, 1835 års Banco-Reglem. §. x34) hafva i stadgad ord
-
22
ning lill Banco-Fullmägtige ingått och blifvit med Bankens Räkenskaper och
Anteckningar jemnförda.
Inventeringar af Myntverkets Guld- och Silfverbehållningar (i83o års
Banco-Reglemente pag. 56) hafva, med deltagande af Ombud från Banken,
ägt rum den 26 Januarii i834 och den 19 Januarii 1835; och komma de
härefter blifvande Inventeringar att ske på sätt och i den ordning 1835 års
Banco-Regleiflentes §. 135 föreskrifver.
Till följd af Kongl. Mynt-Verkets Öfver-Styrelses, med anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den eyde Maji innevarande år, angående
Koppar-Skiljemyntet^ uti till Banco-Fullmägtige den \ sistlidne Junii afbiten
Skrifvelse gjorda lillkännagifvande, att prägling af de genom Högstberörde
Kungörelse påbjudna nya Kopparrnyntsorlerne ofördrojeligen lomme
att börjas, hafva Banco-fullmägtige verkställt requisilion af omförmälde
myntsorter och i sammanhang dermed beslutat, alt, så snart till Banken
blifvit aflämnadt det qvantum kopparmynt af nyaste prägeln, sorn reqvirerades,
utväxlingen af de dittills gångbara kopparmjmtsorterne borde inställas.
General-Cassans behållning i Koppar-Skiljemynt, utgjorde vid Inventeringen
den 21 näsllidne November, enligt Specilicalion, 17,966 R:dr 3a sk.
af gamla prägeln, 4,5oo R:dr efter nya prägeln, samt 4,o5o R:dr efter nyaste
prägeln, af hvilket sistnämnde belopp 3,000 R:dr uti tvåskillingar,
280 R:dr uti -|:dels skillingar och 800 R:dr uti ^:dels skillingar.
Det uti 183o års Revisions-Berätfelse (pag. 7) omnämnde föranstaltande,
att Kongl. Myntet, då Bergs-Collegii förändrade Organisation kunde fullbordas,
komme att sättas under bemälde Kongl. Collegii Öfver-Styrelse,
hvilken åtgärd Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse af den 19 näsllidne
Februarii jemväl understödt, har numera, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Biel
af d. 9 sisth Maji och Kongl. Bergs-Collegii på grund deraf gjorda lillkännagifvande,
gått i fullbordan, så att Banco-Fullmägliges Reqvisilioner å beböfligt
Koppar-Skiljemynt hädanefter ställas till nyssbemälde Kongl. Collegium.
Uppå derom från Kongl. Mynt-Styrelsen gjord anmälan, har, likmätigt
§. 131 uti Banco-Reglementet, återstoden af den vid 1828—i83o årens
Riksdag till belopp af högst 40,000 R:dr Banco åt Myntverket anslagna
Förskottssumma, blifvit med R:dr 10,000 af Banco-Fullmägtige anordnad,
den 18 Junii innevarande år.
23
D. Bankens Sedlar och hvad dermed gemenskap äger.
Tillverkningen och ulgifningen af Bankens större och mindre äldre
sedelsorter har på vanligt sätt fortgått. Åtgången deraf har i betydlig mån
tilltagit, sannolikt härrörande af Riksgälds-sedlarnes indragning utur rörelsen.
Revisorerne hafva inhämtat, att sedan Medailleuren vid Banco-Verket,
G. Enegren, tillkännagifva sig hafva uppfunnit en ändamålsenligare stamp*
lingsmethod, hvarigenom länge åsyftad förbättring i Bankens Sedelstämplinj;
skulle erhållas i förening med betydlig besparing för Verket, hvilken method
beslår i användandet af dertill preparerade eller blindstämplade pappskifvor
i stället för det förut begagnade kostsamma Stämpelpapperet, samt
erbjudit sig, att, emot bibehållande af det vanliga slämpelarfvodet och slagarelönen,
lemna alla sorter af Bankens sedlar bättre än förr hvitstämplade
för endast i R:dr B:co riset; så hafva Banco-Fullmäglige, uppå Commissariatets
hemställan, med afseende ej mindre å den besparing, uppgående lill
nära 3,ooo R:dr B:co årligen (oberäknadt vinsten af mindre qvantitet i sedelmaculalur),
som genom den föreslagna nya methoden för Banken uppkomme,
enär kostnaden för det tillförene brukliga stämpelpapper utgjort 2
R:dr 9 sk. B:co för hvarje ris stämplade sedlar utom slämpelarfvodet, än
äfven derå, alt, enligt anstäldt försök, den nya methoden lemnat lika goda
stämpelaflryck, som den ditintills begagnade, den 14 sistlidne Mars antagit
Enegrens om förmälde erbjudande; i följd hvaraf Contract härom, på ofvan
anförda vilkor, blifvit med Enegren upprätladt; hvarefter, enligt den nya
methoden, 1,017 ris sedlar blifvit stämplade, hvarigenom, vid höljan af
näsllidne September månad, redan för Banken uppstått en besparing i kostnad
för slämpeipapper 1,017 R:dr B:co, samt för detsammas falsning och
skärning 190 R:dr 33 sk. eller tillsammans 1,207 R:dr 33 skill. Banco, utom
den ej obetydliga vinst, att något afdrag för maculering härvid icke
kommit i fråga.
Detta , förhållande anse Revisorerne sig böra för Rikets Högh Ständer
anmäla, jemte förklarande af Revisorernes tillfredsställelse öfver den sålunda
vundna besparing i kostnaderne för sedeltillverkningen.
I följd af hvad uti Banco-Reglementels §. i/jo finnes föreskrifvet derom,
att lill Bankens sedlar å 16, 12, och 8 sk il lingar, som fortfarande intill
nästkommande Riksdag få förfärdigas och utgifvas på förut vanligt sätt,
bör begagnas eli, genom tillblandning af hampa eller annat segare ämne,
mera uthålligt, ofäigadt papper, hafva förberedande åtgärder för sådant ändamål
blifvit af Banco-Fullinäelijre vidlägne.
O O O
24 —
Bankens förråd af Koppar-Skiljemynts-Sedlar å i4 och io shillings
■valeur, utgjorde, vid inventeringen den 21 sisll. November, tillsammans
478,283 R:dr 16 sk., nemligen: 297,083 R:dr af den förra och 181,a5o R:dr
af den sistnämnde valören.
Rörande bestämmandet af Formulär och Text lill Bankens nja Sedlar
af de sju valörer, som Banco-Reglementets §. i39 upptager, hafva BancoFullmägtige
den 1 sisth Junii fattat definitivt beslut. I sammanhang härmed
hade fråga blifvit väckt om utgifvande af äfven en 8:de sedelvaleur å
Tio R:dr Banco, hvarom meningarne hos Fullmäglige varit delade. Den 10
nasti. September hafva dock Fullmäglige stadnat i det beslut, att låta föranstalta
om en valör jemväl å 10 R:dr Banco, hvartill papper med anbragt
valör till en ej obetydlig qvantitet förut fanns färdigt; hvarjemte den ordning
blifvit till iakttagande fastställd, att först sedlar å 6R:dr32sk. (BancoReglem:s
§. 146) dernäst de fyra valörerne 16: 32., — 33: 16., — 100 och
5oo, vidare den beslutade nya valören 10 R:dr Banco, och deruppå valörerne
32 skill, och 2 R:dr Banco, skola sättas i verket. Sedermera och till
följd af Kongl. Maj:ts, uppå Banco-Fullmägtiges derom i underdånighet gjorda
anmälan, den 14 sisth November utfärdade Nådiga Kungörelse, har utvexling
af de nya sedlarne å 6 R:dr 32 sk. ifrån och med den 1 uti innevarande
månad ägt rum; och hafva Banco-Fullmägtige förmält sig äga all
anledning förmoda, att, utaf de öfrige 5 sedelsorterne, på hvilkas utgifning
upphörandet af Bankens Transport-Räkning beror, ett de första behofven
motsvarande förråd torde kunna blifva förfärdigadt inom Mars månads slut
nästkommande år.
Sedan Banco-Fullmägtige, efter Commissariatets hörande, den 10 nästlidne
September fastställt en Ordnings-Stadga för vexling af förslitne sedlar
ifrån 8 skillings till och med 3 R:drs valör vid Låne-Contoret i Malmö
(Banco-Regl. §. 153 mom. 2), så har invexling af gamla emot nya Bancosedlar
å berörde valörer, numera jemväl vid nyssnämnda Låne-Contor blifvit
öppnad.
Den uti 4 Art* 2 Afd. 5 §. af i83o års Banco-Reglemente och 182 §.
af sista Banco-Reglementet, omförmälde utväg till befordrande af förslitne
sedlars utbyte i Landsorterne, har, likasom tillförene, allenast blifvit begagnad
af Läns-Styrelserne i Gefleborgs, Stora Kopparbergs, Norrbottens,
- Östergöthlands, Westmanlands och Westerbottens Län.
§• 5.
§• 5.
Bankens Depositionsrörelse.
A. Assignationsrörelsen.
Bahco-Fulhnäglige hafva, efter föregånget Förslag från Bankens Commissariat
och med ledning af de uti Banco-Reglementets §.§. i55, x56 och
(57 utstakade grunder, den 27 förlidne Augusti beslutat om bestämd classilication
af samtlige vid sisllidné Junii månads slut, enligt Yexel-Bankens
Böcker, befintelige Räkningshafvare derstädes, för tillämpning af de uti nämnde
§.§. meddeldle sladganden i fråga om folii-afgifters erläggande med hvad
dertill hörer; blifvande de nye Räkningshafvare, som tid efter annan kunna
tillkomma, enligt analogie med den sålunda uppgjorda fördelning, till Classen
af icke betalande eller betalande hänförde.
B. Förseglade Depositioner.
Enligt Commissariatets beslut den 27 sisth Junii, har afgiften för alla,
från och med den 1 derpåföljde Julii i Bankens förvar - inlemnade Deposita
blifvit beräknad enligt de förändrade grunder, som innefattas uti §. i5p af
nu gällande Banco-Reglemente, hvaremot t83o års Banco-Reglemente fortfarande
kommer att tjena till efterrättelse vid beräknandet af Deposilionsafgiften
för de äldre nyssnämnde dag qvarstående, enligt innehållet af hvart
och ett serskildt öfver Depositionerne utfärdadt bevis.
§. 6.
Bankens Lånerörelse emot pant af Guld och Silfver, väg förde
Effecter och Låne-Bankens Obligationer, äfvensom emot Inteckning
i Fast Egendom samt till Odlingars befrämjande.
Efter den tid, för hvilken i833 års Revisions-Berättelse innefattar
redovisning, hafva omförmälde utlåningar förhållit sig på sätt som följer:
Beläning af Guld och Silfvert
Lån af delta slag äro, i enlighet med föreskrifterne i 4 Art. 4 Afd.
litt. a Uti i83o års Banco-Reglemente, utgifne till nedanstående antal och
- 26 —
1832 Augusti i — Dec. 3x. 3,732 st. till belopp af R:dr 129,186:
1833 (hela året) .... 8,431 st. — — — 298,052:
j 834 — — .... 7,963 st. — — — 291,832: — —
r835 Januarii 2 — Junii 3o. 4,109 st. — — — 165,655: — —
I öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen af den 14 October i83o
hafva under ofvannämnde. lid tolf Auctioner till försäljning af förfallue Guldoch
Silfver-panler blifvit förrättade.
Beläning af Jern, Koppar och andra vågförda Ef feder.
Lån å sådane panter (Banco-Reglemenlet i83o, 4 Art. 4 Afd. litt. C.)
hafva, enligt hvad Låne-Bankens Böcker utvisa, utgjort:
i832 Aug. i —• Dec. 3i. i Stochholm R:dr
„ ' Julii i — Dec. 3i. i Gölhebor
1833 (hela året) .
j834 —
i Stockholm —
i Götheborg —
i Stockholm —
i Götheborg —
1835 Jan. 2 — Junii 3o. i Stockholm —
_ M — — __ i Götheborg —
753,841
301,080
.
1,642,662
442,310
:<
1,259,263
671,480
~
532,022
193,250
II,054,921: —
12,084,972:
4,930,743:
725,272:
Lån till Fahlu Bergslag emot Ilypothek af dess Koppar sedlar (i83o
års Banco-Reglemente pag. 101) hafva utgått:
1832 Augusti 1 — December 3i. 2 st. — — R:dr 10,200: ■?— —
1833 (hela året) 7 st. — — —• 55,795: — —
j834 — — 8 st. — — — 48,960:
i835 Januarii 2 — Junii 3o.. . 4 st. — — — 35,730: — —
«*
Utlåning emot pant af Låne-Bankens Obligationer_, hvilka härleda
sig från Upplåningar före i83o. (i83o års Banco-Reglemente pag. 96).
1832 Augusti 1 — December 3i. med — — R:dr 9,489: «•*- —
1833 (hela året) ...... med — — — 160,607: jo. 4.
iS34 — —* med — — — 120,080: — —
1835 Januarii 2 — Junii 3o. med — — — 91,107: 34-
“ 27 —
Lån till Städet’ och Corporationer emot serskildt för hvarje fall af
Rikets Ständer stadgade vilkor.
Denna slags utlåning kommer, i följd af §. 188 uti 1835 års BancoReglemente,
att för framliden upphöra, dock med iakttagande, att en summa
af 3o, högst 33,000 R:dr, jemlikt Rikets Ständers Beslut vid i83o års
Riksdag, tillhandahållés Lunds Domkyrka.
Återstoden af det Lån, stort a5,ooo R:dr, som vid 1818 års Riksdal
medgafs Dom-Capitlet i Calmar, har blifvit lyftad med i3,ooo R:dr vid
serskilda lider åren i834 och 1835.
Utlåning emot lntekning i Fast Egendom.
Fastighets-Lån mot förbindelse att på 331 år i Silfver återbetalas,
hafva, medelst'begagnande af den rättighet som i i83o års Banco-Reglemente,
4 Art. 4 Aid. §. 26 blifvit medgifven i afseende på Intekningar,
sökta och erhållne före den 3o Junii i83o, sluteligen utgått:
* O O
i83a Augusti 1 — December 3i. 2 st. — Banco R:dr 700: —■
Vidkommande anbefalld omföring af Bankens fordringar för Utlåning
af detta slag i enlighet med i835 års Banco-Reglemente §. 23p, finnes här
nedan vidare omförmäldt uti §:n 10.
Fastighets-Lån mot förbindelse att på vanliga vilkor återbetalas_,
hafva blifvit ullemnade:
i83a Äng. 1—Dec. 3i. åBruks-Egendomar lst.R:dr 5,000
å Landt-Egendomar 157 st. —1.12,618
å Stads-Egendomar list.—• 14,162
169 st.
i833 (hela året) åBruks-Egendomar 5st.'— 28,073
åLandt-Egendomar213st. —173,945
å Stads-Egendomar 23st 41,278
1131,780:
241 st.
i834 — — åBruks-Egendomar 4st  19,300:
å Landt-Egendomar 242st.—240,892: — —
å Stads-Egendomar 18st.— 54,479: —
264 st.
1335 Jan.2 — Jun.3o. åBruks-Egendomar 2st.— 10,125
å Landt-Egendomar 103 st. —104,569
å Stads-Egendomar 10 st.— 18,494
115st.
243,296:—
314,671:-
1133,188:
Enligt i83a års Revisions-Berättelse £pa'g. 37) återslodo såsom obetaldta
af de till Fiskals-Embetets åtgärd öfverlemnade Faslighets-Lån , ifrån
liästförutgångna Revisionen: 3 st. och från förstnämnde Revision i<) st.
tinder den sedermera förflutna tiden hafva, enligt hvad Fiskais-Embetet
uppgifvit, ej mindre än i5a st. Lån blifviL till anställande af lagsökning
utlemnade. — Af alla omförmälde lån återstå 37 st. såsom på handläggning
beroende.
Fiskais-Embetet har, uti dess Berättelse, ibland äldre bajancerade
rättegångsmål, upptagit det åtal, som inför Kongl. Götba Hof-Rätt blifvit
väckt emot så väl Borgerskaps-Sekreleraren G. M. Nordström, som emot
^Konungens Befallningshafvande i Östergöthlands Län, i ändamål af deras
förpligtande att ansvara för och ersätta den skada och förlust, som Banken
lidit eller kunde komma att lida derigenom, att ifrån Banken afsände
bevakningshandlingar uti hemmansägaren Sven Ljungholms vid Björkekinds
HäradsRätt anhängige Concursmäl, rörande ett af denne upptaget fastighetslån,
stort till återstående Capital 677 R:dr 8 sk. t\ r. Broer, icke kommit
vederbörande Concursdomare i rätter lid tillhanda. Uti detta mål förete
sig följande omständigheter: att kallelsen om inställelsedagen uti ofvanberörde
Concurs lill den 5 Mars 1831, expedierad af Borgerskaps-Sekreleraren
Nordström, ankommit till Banken först den 8 förulgångne Februarii och
således tre dagar efter den i Författningarne föreskrifna yttersta tid, eljer
en månad före inställelsedagen: att bevakningshandlingarne; blifvit den 22
Februarii eller 11 dagar före inslällelsedagen från Fiskais-Embetet afsände
till Konungens Befallningshafvande i Östergöthlands Län, med anmodan,
att låta aflemna desamma till Domhafvanden i förenämnde Härad, jemte
serskild erindran, att, i händelse pöst gången ej skulle medgifva handlingarnes
öfverlemnande inom den, genom Domhafvande.ns dröjsmål med kallelsen,
förkortade bevakningstiden, de matte, på Bankens bekostnad, befordras
fram med serskildt bud; att handlingarne framkommit till Konungens
Befallningshafvande redan den a5 Februarii och blifvit derifrån afskickade
den 27, men icke till den för Concursmålets handläggning serskildt
tillförordnade Domhafvanden, vice Häradshöfdingen Stuart, om hvars tillförordnande
Konungens Befallningshafvande likväl erhållit officiel underrättelse,
utan till Ordinarie Domhafvanden, Hof-Sekreteraren Boheman, som
sjelf var fordringsägare i Ljungholms Concurs; att Hof-Sekreteraren Boheman,
under förmälan det lian varit bortrest på Ting, icke uttagit Konungens Bcfallningshafvandes
under recommendation sände och med ordet Fatalier
åtecknade Bref, förr än den 8 Mars, hvaraf handt, att vice Häradshöfdingen
Stuart bekommit bevakningshandlingarne först den i5 Mars: att Banken såmedelst
förklarats förlustig all betalningsrätt uti Ljungholms Concurs, samt
ändteligen att Fiskais-Embetet hos Kongl. Maj:t sökt fataliernas återställande,
2Q —
utan alt sådant beviljats. Genom Utslag den 3 Februarii 1834, bär Kongl.
Götha Hof-Rätt sig uilåtit, celi dä Borgerskaps-Sekreleraren Nordström i så
måtto begått försummelse att Coneurskallelsen kommit Banken några dagar
för sent tillhanda, så fälldes han att derför böla 16 R:dr 3a sk. B:co, men
någon ersättningsskyldighet kunde icke i sammanhang dermed honom åläggas,
enär det visat sig att bevakningshandlingarne ändå framkommit till Konungens
Befallningshafvande i så god lid alt de bordt kunna anmälas och
till Concurs-Domslolen inlemnäs före fatalietidens slut, hvaremot Konungens
Befallningshafvande, som genom sin underlåtenhet vållat Bankens förlust,
ålades alt densamma ersältningsvis gälda, Herr Landshöfdingen m. m. Grefve
Hamilton till -|:delär och Lands-Sekreteraren Nordström lill d-:del. Emot
detta Utslag, hvaröfver Fiskals-Embetet ansett sig icke äga fog att klaga,
har Konungens Befallningshafvande i Östergöthlands Län i underdånighet
anfört besvär hos Kongl. Maj:t, som, medelst Utslag den 3i Julii i834,
förklarat, det Kongl. Maj:t fann Dess Befallningshafvandes uti ifrågavarande"
mål anmärkta förfarande icke innefatta försummelse eller vårdslöshet i Embetets
utöfning, så att på grund deraf någon ersättningsskyldighet till Banken
borde Konungens Befallningshafvande åläggas, hvadan Konungens Befallningshafvande
från allt ansvar frikändes.
Revisorerne, anse sig böra hos Rikets Ständer anmäla den förlust Banken
sålunda lidit.
Med anledning af stadgandet uti sednaste Banco-Reglemenles §. 189
litt. c, mom. 2, att om Fastighetspant hvarå Lån sökes, är besvärad med
intekning, ägande företrädesrätt framför det sökta lånet, beloppet af samma
intekning skall afdragas från den -§-:del af täieringsvärdét, hvarutöfver Lån
icke får meddelas, har Bankens Commissariat, uti dess afgifne Berättelse,
utbedt sig Revisorernas yttrande, huruvida, — enär, enligt 17 Gap. i5 §.
Handels-Balken, ränta är så gild som hufvudstol, och, jemlikt Concurs-Lagen,
ränta å inteknad fordran utgår med förmonsrätt för Tre år, räknadt
till Concursens början och vidare, i stöd af Kongl. Förordningen den 10
December 1756, derifrån till dess förmonsrättstvisten blifvit slutad, eller utdelning
kommer att ske, samt det, oaktadt Concurs-Lagens föreskrift, ”att
”med försäljning af fast Egendom, emot någons vilja, som deruti äger in”tekning,
efter inställelsedagen ej må uppskjutas längre lid, än till Kungörelse
derom nödig är,” icke torde få antagas, att fastigheten kan hinna säljas
inom kortare lid, än 1 å 2 år ifrån Cessionsdagen, allt efter Egendomens
läge och begärlighet samt atskillige andre derpå inverkande omständigheter,
— jemväl hädanefter må, vid nya Låns beviljande iakttagas, att,
på sätt Banco-Fullmäglige den 26 Junii i83o, uppå Commissariatets derom
gjorda hemställan, medgifvit, jemte Capitalet, fem års ränta derå, får från
tredjedelen af taxeringsvärdet afdragas, så alt den återstod deraf, som Banken
belånar, i alla händelser må vara fri från gravationeV.
Révisorerne, som tillika inhämtat, att ett belopp af omkring 29,000
R:dr för närvarande finnes uti Bankens Räkenskaper inom linien balanceradt,
såsom förlust genom underpris vid försäljning af Bankens Faslighetspanter,
hafva, efter öfvervägande af Coromissariatels omförmälde framställning,
deröfver afgifvit det utlåtande: att ehuru det ifrågasatta ränte-afdraget
icke finnes bestämdt medgifvet i nu gällande Banco-Reglemente; likväl och
som 8 §:n i samma Reglemente ålägger Banco-Fullmäglige, alt vidtaga de
åtgärder hvilka till befrämjande af Verkets rätt, säkerhet och förmån finnas
vara af nöden, samt en större, genom förluster vid afyttrandet af Bankens
pa
summorna blifvit hestämda efter det al 1814 å>’s Pröfnings-Committee, lill
följd af en serdeles gynnsam conjunclur under de nästförutgångna åren,
desamma åsatte högre värde,'1 än hvartill de, vid sedermera skedd försäljning,
kunnat uppdrifvas, dock ådagalägges angelägenheten, alt vid Fastighetslåns
beviljande iakttaga alla möjliga försigtighetsmått, anse Revisorerne
det böra bero på Banco-Fullmägtige, att uppå Commissariatets derom i serskilda
fall gjorda framställningar, efter omstäncHgheterne lemna de föreskrifter,
som för Verkets säkerhet pröfvas mäst betryggande.
Skiftes- och Odlings-Lån hafva, likmätigt de uti i83o års BancoReglemente
(j>ag. n8-~-t2o) utstakade grunder, utgått:
i83a Augusti i~— December 3i ...... . R:dr 680:
1833 (Bela året) — 550: — —
1834  — 8>122:
1835 Januarii 2 — Junii 3o — 918: —• —
Utaf äldre balancerade Odlings-Lån, (derunder jemväl innebegripne
de 22 st., som, jemlikt i832 års Revisions-Berättelse, då återstodo såsom
beroende på vidare handläggning), hafva, jemlikt Bnnco-Utskollets Beslut
den 7 sisth Maji, 16 st., för hvilka några ytterligare afbetalningar synts
icke kunna påräknas, blifvit uti räkenskaperna förda inom linien. Å tvänne
af dessa Lån äro sedermera smärre afbetalningar ingångne. Ibland de öfrige,
16 st. till antalet, hafva 6 st. blifvit slutligen liqviderade. Efter den
lid, för hvilken i832 års Revisions-Berättelse redovisat, hafva för lagsöknings
verkställande blifvit utremitterade 62 st. Odlingslån, af hvilka i3 st.
ännu finnas utestående och på laga åtgärd beroende.
I afseende å beloppet af ulgifriä Odliugslån och deras fördelning emellan
Länen, ifrån denna utlånings början till och med Junii månad innevarande
år, få Revisorerne åberopa bifogade Tabellariska Sammandrag (Bil.
Litt. A).
Enligt Rikets Ständers beslut vid i83o års Riksdag beviljades Landshöfdingen
i Wermelands Län, Johan af Wingård, eftergift af allt ersättningsansvar
för de af förre Lands-Sekreteraren i berörde Län Lagmannen
Kleman, tillgripne och förskingrade medel, så vidt de tillhörde Rikets Ständers
Bank och Riksgälds-Contor, samt Statsverket, Tullverket och BancoDisconten,
under vilkor, alt Landshöfdingen visade sig hafva inom 5 år
derefter till fullo betaldt de, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag den 12
Augusti 1828, rörande hans ansvarighet för Klemans balanee, fastställde
ersättningsbelopp åt enskilde och sådane publike Cassör, som icke stodo under
Rikets Ständers disposition. Likmätigt Banco-Ulskotlets på grund häraf
den 8 Mars i83o fattade beslut, Elef den Summa 4»176 R:dr 44 10 r*
för till Carlstads Landshofdinge-Embele afsönde men Låntagarne ej tillhandakomne
Odlingslån, som utgjorde Bankens andel af ofvanberörde balancemedel,
af hvilken andel Landshöfdingen af Wingård blifvit dömd skyldig
att ersätta 2,107 R:dr 24 sk., lills vidare förd inom linien. Genom Nådig
Skrifvelse till Banco-Fullmägtige af den 7:de Februarii innevarande år, har
Kongl. Maj:t gifvit Fullmägtige, till underdånig efterrättelse, i hvad på dem
ankomme, tillkänna, att Kongl. Majit, efter det Landshöfdingen af Wingård
i underdånighet anmält och styrkt, att omförmälde ersättningsbelopp
till enskilde och under Rikets Ständers disposition icke slående publika Cassör
blifvit inom föreskrifven tid så till Capital som Ränta till fullo likviderade,
funnit Landshöfdingen af Wingårds ansvarighet för ifrågavarande
balancemedel hafva upphört och afskrifning deraf föl ja k teligen böra äga rum,
till den del, som af förre Lands-Sekreteraren Klemans tillgångar ej kunnat
gäldas. I följd häraf har till Landshöfdinge-Embelet i Wermelands Län
den
ställas, den af honom aflemnade utaf Herr General-Majoren och Commendeuren
Friherre Carl Cederström, samt Herr Majoren och Riddaren C, A.
Blomcreutz underteknade borgensförbindelse till säkerhet för förut omförmälda
ersättningsbelopp 2,107 R:dr 24 sk. Banco, med ränta.
Efter den ifrån 1882 års Revisions-Berällelses afgifvande förflutna tid,
hafva i och för Bankens Lånerörelse bevakningar blifvit verkställde uti oo
Concurser; och äro dessutom 71 serskilda fojsdringsanspråk efter årsslämning
anmäldta. '
Af Fiskals-Embetels Berättelse hafva Revisorerne inhämtat, hurusom,
sedan Banken den 3 i Oetober sisth år erhållit en icke underleknnd uppsatts,
innehållande besked derom, att Ölands Norra Mots IJärads-Rält utfå
idat offentlig Stämning å Lieulenauten A. M. Enemans samtelige Borgenärer
lili aldra rättegångsdagen af innevarande års Vinter-Ting,; hvilket
också Öfverensstämt med hvad förut genom Tidningarne blifvit tillkännagifvet,
uti Sveriges Stats-Tidning för den 16 December i834 är vordet kungjordt,
att 1835 års Vinter-Ting med Ölands Norra Mots Härad inträffade
den 3 Maji^ af hvilken anledning handlingarne till bevakande af Bankens
fordringar uti Enemans Concurs blifvit från Banken afsönde den ao sisth
Mars, men hvaruppå det svar erhållits, att inställelsedagen i Enemans Concurs
redan förflutit, samt att den varit utsatt till den 4 Mars. — För alt
återvinna de såmedelst, utan Fiskals-Einbetets förvållande, förlorade fatalier,
har benvälde Embete genast derefter i sådant afseende hos Kongl. Majit
gjort underdånig ansökning, hvaröfver Utslag afvaktas,
1 anledning häraf, och då, oaktadt, enligt Lag, Vinter-Ting ej få
hållas i Maji månad, hvilken omständighet ock icke bordt undfalla FiskalsEmbelet,
det kan för gifvet antagas, att ofvanberörde uti Stnts-Tidningen
influtna oriktiga uppgift å inställelsedagen i Lieutenanten Enemans Concurs,
såsom i hög grad förvillande, vållat fataliernes försummande, hälst, enligt
hvad Revisorerne inhämtat, samma uppgift icke blifvit i någon af de följande
numrorne af nämnde Tidning rättad, anse Revisorerne sig böra föreslå,
det Rikets Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, ätt
omförmälde Tidnings-Redaclion, eller den, hos hvilken försummelsen i berörde
hänseende förefinnes, förståndigas, att med mera sorgfällighet handhafva
sine åligganden synnerligast i ämnen af detta allmänna interesse
och vigt.
Och hafva Revisorerne, i sammanhang härmed, samt i stöd af 3 §.
mom. c. uti deras Instruction, fästat Banco-Fullmägtiges uppmärksamhet
derpå, att, i händelse den sekla resningen, ej af Kongl. Majit i Nåder beviljas,
Fiskals-Embetet må, för den förlust Banken kan tillskyndas, söka
ersättning hos Redactionen af Stats-Tidningen, eller den, sora till berörde
förlust må hafva varit vållande.
§• 7 •
Låne-anderstöd medelst Crcditiv från Bankett.
De föreskrifter, som uti 4 Art. 3 Afd. 3 §. af i83o år,s Banco-Reglcr
mente och i 196 §. af sisla Banco-Reglemenlet, äro lemnade, rörande Rjksgälds-Contorets
Creditiv å högst 1,000,000 R:dr, för licjviden af Slatsfyljnads
summan
-
— 33
summan och för bestridandet af Riksgälds-Gonlorets egne behof, hafva behörigen
blifvit iakltagne, så alt nämnde Conior aldrig fått begagna större
förskott än 1,000,000 R:dr B:co, eller under Julii och Augusti månader varit
något skyldigt å dess Vexel-Banco-Räkning N:o 1.
De för Manufactur-Disconten och Jern-Conloret bestämda Crediliv åro,
på vanligt sätt, efter behofvet, anlitade, men den lånerätt i Banken, som
genom 12 och i3 §.§. uti 4 Art. 3 Afd, af i83o års Banco-Reglemente
Jdifvit Stockholms SLads Brandförsäkrings-Contor och Spar-Bankerne i Riket
förunnad, är icke vorden begagnad.
Endast vid några få tillfällen, och merendels på korta tider har det
för Handels- och Närings-Disconten, enligt §. 202 uti sista Baneo-Re<demenlet,
fastställda Creditiv å Låne-Banken af 25o,ooo R:dr blifvit anlitadt,
nemligen år 1834 i April till 3p,ooo R:dr, i Augusti till 53,000 R:dr, i
October till 25,000 R:dr, samt år i835 i Maji, Junii och Julii till 194,000
R:dr; och har sistnämnde förskoltsbelopp ägt omedelbart sammanhang med
den af Rikets Ständer vid sista Riksdag gifna tillåtelse, att, i och för meddelade
brandskade-ersättningar till Wenersborgs Stad, före förfallotiden infria
Obligationer, utställde till allmänna Brandstods-Bolaget å ett sammanlågdt
belopp af 200,000 R:dr.
I afseende på den nya Lånrörelse, som under benämning af CassaCreditiv
(J835 års Banco-Reglemente §.§. ao3—209) kommer att äga rum,
har någon anmälan hos Banco-Fullmägtige ej skett.
§. 8.
A. Bankens vanliga Discontrörelse.
Denna rörelse bestrides af följande, hvardera sin egen Styrelse underkastade
och inför serskilde Revisorer redovisande 5 Inrättningar, nemligen:
1:0 Baneo-Discontverket i Stockholm med en fond af 5,000,000 R:dr,
för lån på Reverser emot borgen.
2:0 Låne-Contox-et i Götheborg med fond för dylika Lån af 2,000,000
R:dr.
3:o Låne-Contoret i Malmö med fond för lån af enahanda beskaffenhet:
af 1,000,000 R:dr.
4:o Kongl. Commcrce-Collegii Discont, till understöd för Manufacturister,
Fabrikanter och Näringsidkare, med en fond af högst 1,000,000 R:dr,
genom Assigneringsrätt på Bank.en emot 3 proc. ränta; samt
5
k
i  -
34 -
5:o Jern-Conlorets Discont, lill understöd för Idkare af Jernhandteringen,
med en lönd, grundande sig på rättighet att assignera på Banken
mot 3 procents ränta till ett belopp af högst 600,000 R:dr.
Dessutom finnes en serskild Fond, till belåning af vissa Adier och
Publika papper, af 5oo,ooo R:dr, hvaraf vid pass |:delar varit afsedd för
Disconten i Stockholm, £ för Låne-Contoret i Götheborg och Tf^ för LåneContoret
i Malmö. Fördelningen af denna Fond, som är bestämd att uteslutande
lill dylik belåning användas, har dock tidtals blifvit efter sig företedde
omständigheter, af Banco-Fullnuigtige jemnkad och förändrad (i83o
års Banco-Regl. pag. 135).
Stockholms Stads Sparbank har, med begagnande af den i \ Art. 5
Afd. 17 §. af i83o års Banco-Reglemente, lemnade tillåtelse, att emot 3
procents ränta till bestämdt belopp-insätta medel, att användas till utlåning
genom Banco-Disconten och Låne-Contoren, i sådant afseende insatt:
i833
i834
i835 ultimo Junii . . .
samt åter uttagit:
i832
. . . R:dr 7,000:
i833
... — 39,000:
i834
... — 42,000: — —
Till beredande af en någorlunda fullständig öfversigt af Discontrörelsen
på det hela, få Revisorerne bifoga Tabellariska sammanfattningar, rörande
hvardera Inrättningens förhållande, jemförelsevis uppställda för åren
. i832, i833 och 1834 (Bil- Litt. B, C, D, E och F.)
Efter den tid, för hvilken redovisning är lemnad i i832 års Revisions-Berättelse
(pag. 61) halva, utaf de genom den fortsatta utredningen af
f. d. Riks-Discont-Verket influtne medel år i832, Banken tillgodokomjnit 666
R:dr 3a sk. B:co.
Rörande den allmänna Discontrörelsens Cassabehållning, har Directionen
öfver Malmö Låne-Contor, uti dess till Revisorerne afgifne Berättelse
förmält, att ehuru det hvarken i i8a3 års Reglemente för Låne-Contorens
styrelse och förvaltning var föreskrifvet eller sedermera blifvit stadgadt något
visst belopp, hvarutöfver Cassabehållningen från den ena sessionsdagen
till den påföljande ej finge uppgå, utan Directionen endast, genom ett densamma
meddehlt Utdrag af Banco-Fullmägliges Protokoll för den 17 April
i83o blifvit anmodad om införandet en gång för alla af den ordning, att,
derest den varande Cassabehållningen icke vid nästföljande Utlåningsdag ned
A
-
35 -
gick lill eller under 10,000 R:dr, föranstalta om öfverskottets uppsändande
till Banken, hvilket alltsedan noggrant blifvit efterkommet, har uti det sista
Banco-Reglementets §. 88, morn. 8, influtit ett bestämdt stadgande derom,
att hvad den contalita behållningen efter hvarje Utlåningsdag öfversteg 10,000
R:dr borde till Banco-Styrelsen öfversändas, lill följd hvaraf Directionen,
utan afseende derå, om det överskjutande beloppet utgöres af förslitne sedlar
eller icke, eller med visshet kan förutses, att samma belopp vid nästa
Sessionsdag kommer att i ullåningsväg utgå, hädanefter blefve nödsakad, att
ovilkorligen verkställa Remiss, så ofta behållningen i Cassan öfversteg 10,000
R:dr, om ock med allenast ett eller annat tiotal eller hundrade; att en ökad
portoafgift och en ökad tidspillan deraf blefve de närmaste följderne; men
att så länge en dylik föreskrift icke blifvit gifven för de öfrige fondernes
Cassabehållningar, eller ens låter sig tillämpas i afseende på Handels-Discontens,
ändamålet, enligt Directionens förmenande, med den ifrågavarande, i
det närmaste förfelas, och att Directionen derföre gerna önskade en så beskaffad
förklaring af omförmälde §. i det nya Banco-Reglementet., att vid
stadgandet i Baneo-Fullmägliges förrberörde Protocolls-Utdrag fortfarande
finge förblifva. •*
Efter öfvervägande häraf och med gillande af Directionens åsigt, samt
då Banken icke synes äfventyra något, om ett Tio- eller Hundrade-tal mer
eller mindre förvaras i Låne-Contorets Cassa, hafva Revisorerne föreslagit,
att Banco-Fullmägtige, så vidt på dem enligt Reglementets föreskrift kan
bero, måtte vidtaga den åtgärd, som kan finnas lämpligast för afhjelpande
af den utaf Directionen öfverklagade olägenhet; och få Revisorerne, på grund
af hvad ofvan är omförmäldt, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå,
att, utan någon mindskning i den åsyftade controlen, det torde böra stadgas,
det Remisser ej må äga rum i annat fall, än att de remitterade
medlen uppgå till ett eller annat ioo:de-lal öfver Cassa-behållningens
fastställda maximi-belopp.
B. Upp- och Utlåning för Handel och Näringar.
Upplåning i denna väg har fortgått i mån, som å ena sidan behofvet
dertill föranledt, och å den andra Allmänheten funnits benägen att insätta
penningar, då Upplåningar vid Riksgälds-Conloret och vid Armcens PensionsCassa
understundom på samma tider ägt rum.
Upplånings-anstalten mot 2 procent på 3 månaders uppsägningstid
har från slutet af år i83i förblifvit obegagnad och ej låtit sig vidare använda;
hvaremot Banco-Fullmägtige från och med den 5 Julii i83a funnit
sig tidtals föranlåtne, ali på uppsägningstid af så väl 3 som 6 månader,
upplåna medel för 3 procents ränta, hvilket från och med November 1804
oafbrulit ägt rum.
i83a den 12 Septemia, utgjorde Summan af i Slockholm upplånade Fonder:
3 procents Lån 2 procents Lån,
på 6 månader:
på 3 månader.
R:dr
1,063,250:
hvaraf 977,750: - -
81,875: - -
3,625: - -
99
Dec.
31.
99
1,105,875:
- - 1,021,625: - -
81,875: - -
2,375: - -
i833
Mars
27.
99
1,185,125:
- - 1,106,625: - -
76,125: —
2,375: - -
99
Junii
26.
99
1,127,250:
- - 1,056,250: - -
68,625: - -
2,375: - -
9-9
Sept.
20.
99
1,033,875:
963,000: - -
68,625: - -
2,250: - -
99
Lee.
3i.
99
1,104,250:
- - 1,095,000: - -
8,000: - -
1,250: - -
i834 April
2.
99
1,068,125:
- - 1,058,875: - -
8,000: - -
1,250: - -
79
Julii
2,
99
1,044,625:
- - 1,043,375: - -
1,250: - -
99
Sept.
0
OO.
99
897,000:
895/750: - -
1,250: - -
99
Dec.
3i.
99
982,625:
864,125: - -
117,500: - -
1,000: - -
1 835
Mars
28.
99
782,375:
662,500: - -
119,875: - -
99
Julii
1.
99
774,125:
605,125: - -
169,000: - -
97
Aug. 26.
99
775,125:
585,000: - -
190,125: - -
Vid Province-Låne-Contoren hafva i allmänhet upplåningarne fös
motsvarat hvarderas behof, dock något mera än förr, sedan Banco-Fullmägtige
den 3o Januarii innevarande år, uppå anmälan, medgifvit, alt äfven
vid dessa Contor linge på 3 månaders uppsägningstid upptagas 3 procents
lån mot obligationer.
Jemte upplånade medel, användes för den ifrågavarande Lån-rörelsen,
äfven all behållen Ränle-afkastning derå (i83o års Banco-Reglem. pag. 147.
i835 års Banco-Reglem. §. a33). Sådan har blifvit af Banco-Fullmägtige
till begagnande öfverlåten
För året i83i —
„ 1832 —
„ 1833 —
„ „ i834 —
Summa R:dr 50,618: 3g.
Stockholms och Låne-Contorens Handels-Disconter hafva hvar för sig
vid de förut uppgifna tidpunklerne haft till deras disposition;
(Se motstående Tabell).
i September rS32 med
i Januarii r 834 mec^
i September 1834 med
i September 1835 med
R:dr
11,331:
3r.
8.
___ 99
11,623:
—
R:dr
■ 22,955:
_
8.
99
14,797:
5.
5.
R:dr
37,752:
6.
1.
99
12,866:
33.
4-
5.
Revisorernes Berättelse i835. Sid. 36.
Stockholms:
Götheborgs,
Malmö:
Fond-Samma från Fond från LåneLåne-Banken.
Banken.
1832 September 12. 554,500
„ December 3i. 584,500
1833 Mars 27. 584,500
,, Junii 26. 584,500
September 25. 544,500: —
„ December 3i.
1834 Mars 3i.
„ Junii 3o.
„ September 3o.
„ December 31.
1835 Mars 3r.
„ Junii 3o.
„ Augusti 3i.
594.500
594.500
554.500
484.500
531.500
531.500
460.500
435.500
370.000
370.000
420.000
420,000:
420,000:
440,000:
440.000
440.000
410.000
410.000
410.000
310.000
310.000
Egen npplånt Fond.
30.250
26.250
29.250
23.000
Räntemedel 6,300
21.500
Räntemedel 700
18.000
13.250
11,000
14.000
14.000
18,750
18.500
18.500
Summa.
Fond från
Låne-Banken.
Egen upplånt
Fond. Summa.
400,250:
55,000:
20,000
— — 75,000.
396,250:
— —
55,000:
— —
28,000
83,000
i
449,250:
55,000:
43,000
98,000:
448,300:
— —
55,000:
—. —
43,000
98,000: —
442,200
— —
55,000
33,250
88,250: —
458,000
—
65,000
— —
21,000
*) 86,000
81,000
453,250
— —
65,000
— —
16,000
451,000
— —
50,000
— —
26,000
76,000
424,000
— —.
40,000
— —
26,000
66,000
424,000
— —
48,000
— —
26,000
74,000
428,750
— —
48,000
— —
38,000
86,000
328,500
— —
38,000
— —
38,875
76,875
328,500
— —
38,000
—. —'
21,875
59,875
Och voro de 3:ne Handels-Disconternas utestående Lånefordringar vid samma tider:
Stockholms l
Götheborgs:
Malmö: . Summa.
i832 Septemb.
12.
445,734: 3a. —
360,566: 32.—
69,300
— —' 875,601: 16.—
99
Decemb.
3i.
474,133: 16.—
380,500: — _
82,400
937,033: 16.—
i833
Mars
27.
439,933: 28.—
418,600:
97,400
— — 955,933: 28. —-
99
Junii
26.
566,400:
448,300:
77,200
-• 1,091,900:
S)
Septemb.
T* ~~
25.
477,540:
442,200:
42,900
962,640: — —
5»
Decemb.
31.
505,612:
400,300:
75,500
981,412:
i834 Mars
31.
510,800:
455,700: -
71,800
1,038,300: — —
99
Junii
3o.
537,185:
417,700:
65,700
1,020,585:
99
Septemb.
3o.
479,550: -
421,000:
51,400
— — 951,950:
99
Decemb.
3i.
475,150:
354,334: 20.—
64,600
894,084: 20. —
i835 Mars
3i.
475,650:
388,678:
60,500
924,828:
99
Junii
3o.
466,478: 32. —
318,254: 20. 8.
63,100
847,833: 4. 8.
99
Augusti
3i.
428,516: 3a. —
328,254: 20. 8.
55,100
811,871: 4. 8.
Sammantagne Lånfondernas
Summa.
1,029,750:
1,063,750: — —
1,131,750:
1,130,800:
1,074,950:
1,138,500:
1,128,750:
1,021,000:
974,500: — —
1,029,500:
1,046,250:
865,875: —- —
823,875:
*) I Banco-Fullmägtiges Berättelse till Banco-Utskottet i834 finnes genom misstag uppgifvit 29,760:
- 37
Af del föregående visar sig:
«. Alt de upplånade Summornas belopp på en gång ej någonsin uppnått
ens hälften af hvad de, enligt Banco-Reglementet, kunnat få utgöra.
b. Att upplåning till ansenligt utöfver -|:delar af det sammantagna, ägt
rum i Stockholm, lill betydligt under Jrdel i Götheborg, och äfven till
ringare än J2:del, nemligen vid pass J^del i Malmö.
c. Att utaf det upplånta blifvit begagnadt för Handels- och Närings-Disconlen
i Stockholm betydligt under -|:delar, i Götheborg ansenligt öfver
i;del och Malmö något under ~:del.
d. Alt sammantagna Utlånings-Summorna (Räntefonder innebegripne) också
vida understiga deras, enligt 1835 års Banco-Reglemente §. 23o, tillåtna
maximi-belopp.
I öfrigt få Revisorerne hänvisa till bifogade Tableau (Bil. Litt. G.),
såsom upplysande i hvad mån de till denna serskilda Discont-rörelses bedrifvande
upplånade medel efter hand blifvit af Banco-Fullmäglige till Utlåning
anordnade, derefter återfordrade och hetaldta eller till Banco-Discentens
och Låne-Contorens disposition innestå.
Sedan de föreskrifna årliga Revisionerne öfver Banco-Discont-Verket i
Stockholm samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö föregått, hafva dessa
Verks Directioner, i afseende å deras förvaltning, erhållit fullkomlig decharge
för åren i83a, 1833 och 1834-
Öfver det Utslag, som, på sätt uti Banco-Utskotlets Betänkande N:o 3R
af den 27 Augusti nästlidne år linnes omförmäldt, Kongl. Svea Hof-Rätt
den 17 December 1833 meddelat, rörande den emot ej mindre 1111 mera
allidne Öfversten m. m. G. Callerholm, Kongl. Hof-Predikanten m. m. Doctor
P. Gullander, Borgmästaren och Rådmannen Jöns Kjellander, samt
Riksdagsmannen Nils Månsson i Skumparp och Anders Nilsson i Tottarp,
såsom Ledamöter i Directionen af Malmö Låne-Conlor, än äfven Bankens
förre Ombud derstädes, Cassenren J. A. Björkman anställda ansvars- och
ersältnings-talan, för det de, den sistnämnde af egennyttige afsigter, och
öfrige genom försummelse vid förvaltningen af nämnde Låne-Contor, skulle
felaktigt sig förhållit, hafva så väl Casseuren Björkman, som Doctor Gullander
och Borgmästaren Kjellander hos Kongl. Maj:t i underdånighet anfört
besvär, hvaröfver Bankens Fiskals-Embele sedermera den 2 Julii i834
afgifvit underdånig förklaring. Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag i detta mål
har hitintills icke utfallit.
Den af Ordinarie Revisionen för Malmö Låne-Conlors förvaltning år
1829 föreslagna Decharge, är derföre ännu hos Banco-Fullmäglige hvilande.
Directionen öfver Låne-Contoret i Malmö, liar, uti dess Berättelse,
Jemte meddelad uppgift å beloppet utaf elen, efter afdrag af omkostnader
och aflöningar m. in., lill Banken lefvererade årliga räntevinst, i afseende
på de förra, anmärkt, att, oaktadt, sedan år i83o, Lvänne nya Lånerörelsegrenar
tillkommit och göromålen, i följd deraf, betydligen ökats, Contorsutgifterne
likväl, hvilka, med undanlag af endast några få, specielt tillhörande
en annan rörelsegren, fortfarande blifvit påförde den Allmänna Disconlens
Aflönings- och Omkostnads-Räkningar, icke i någon mån tillväxt, ulan
snarare varit i af- än tilltagande, och att hvad Verket i anledning häraf
kunnat bespara, Tjenstemännen fått vidkännas genom ökade göromål och
ansträngningar, hvilket äfven skall förmått innevarande års Revisorer, att
för Banco-Fullmägtige framställa billigheten och rättvisan af beviljandet af
ett årligt arfvode för ett ständigt arbetsbiträde vid Contoret, men att, då denna
framställning hunnit för sent ingå, Directionen förmodade, alt densamma
icke varit afsedd vid uppgörandet af §. 104 i nu gällande Banco-Reglemenlc.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne under pröfning och öfvervägande
tagit bemälde Directions, i förening med dess lemnade redogörelse
öfver belåningen af Actier och Publika Papper, samt efter framställning om
denna lånerörelses föga lillitande, gjorda tillkännagifvande, alt den årliga
vinsten af nämnde rörelse icke utgjort mer än omkring 25o R:dr, äfvensom
Directionens på grund häraf yttrade anmärkning, att enär, i och för denna
vinst, särskilda Föredragnings-Li.slor och Cassa-Räkenskaper skolat uppgöras
samt Låne- och Hufvud-Böcker formeras och afslutas m. m., det ej vore
tvifvel underkastadt, det kostnaderne och besväret för dessa räkenskapers
förande i värde vida öfverstigit hela den räntevinst, som å rörelsen erhållits.
Och enär, efter hvad Directionen anfört, belåningen af Actier och
publika Papper vid Låne-Contoret i Malmö varit så ringa, att, oaktadt det
ifrån början dit öfverflyttade fondbelopp 20,000 R:dr sedermera, tid efter
annan blifvit mindskadt och för närvarande utgöres af endast 6000 R:dr,
icke ens denna Summa kunnat i låningsväg utgå, samt Omkostnaderna vida
öfverstigit den årliga räntevinsten, finna Revisorerne, det berörde Lånerörelse
kan, ulan olägenhet för dem, som deraf vilja sig begagna, öfverflyttas
till Låne-Contoret i Götheborg, hvarest den visat sig vara begärligare anlitad,
vid hvilket förhållande och då det besvär Tjenstemännen vid LåneContoret
i Malmö haft med denna lånerörelses räkenskaper, i sammanhang
dermed skulle komma att upphöra, Revisorerne anse den väckta frågan om
serskildt arvode för ett ständigt arbetsbiträde vid sistnämnde Låne-Contor
böra förfalla, destohellre, som Reglementet icke för Låne-Contorets Tjenstemän
medgifver någon tillökning i deras lönevilkor; hvilket yttrande Revisorerne,
i anledning af Malmö Låne-Contors Directions ofvanberörde framställningar,
Banco Fullmägtige meddelat.
39 -
Af Direclionens öfver Låne-Conloret i Götheborg, uti dess afgifne
Berättelse, lemnade redogörelse i afseende å lagsöknings-detaljen derstädes,
hafva Revisorerne inhämtat, att
a. För Allmänna Disconten:
beloppet af de vid i833 års sint på lagsökning eller Concurs, Utredningar
och Rättegångar beroende lån utgjort - R:dr 114,078: \rj. 7.
och af utlemnade Reverser för lagsökning år 1834 „ 153,355: 3g. 8.
R:dr 267,434: 3g. 3.
hvarå Ombudsmannens lefvereringar, under loppet af förlidet
år, utgjort sammanräknadt i Capital - - R:dr 104,979: 3. 4-
och utestående lagsökningssumman vid 1834 års slut varit R:dr 172,514: 3a. g.
att
b. För Handels-Disconten :
det utestående beloppet vid i833 års slut utgjort R:dr 21,500:
—-
som tillhopa med de under loppet af år 1834 utlemnade
Reverser för - - - - - - - „ 30,300:
utgjort
- R:dr 51,800:
hvarå under året blifvit lefvereradt „ 35,265: 28. —
så att vid i834 ars slut varil utestående - - R;dr 16,5341 20. —
och att
c. För Publika Papper s-belåning en:
under loppet af år 1834 Reverser blifvit utlemnade till lagsökning å tillhopa
R:dr 1,400:
hvarå under året inlefvererats 1,000:
och utestodo vid 1834 ars slut - R:dr 400: — —
I sammanhang med gjordt tillkännagifvande, att Fonderna i så väl
Allmänna och Handels-Disconlen, som för belåningen af publika papper
blifvit under loppet af sistnämnde år så medtagne att utlåningen kunnat
sträcka sig endast till hvad i Cassorna för hvarje Discontdag influtit och
hvaraf följt, att Låne-handlingarne, serdeles i Allmänna Discont-rörelsen,
måst hvila en eller flere Discontdagar innan utlåningstillgången medgifvit
deras föredragning i den ordning de inkommit, men att genom, skedda inbetalningar
utöfver beloppet af inkomne låneansökningar under de sista månaderna
af året, Allmänheten dock åter kunnat erhålla consecutivt lånebiträde
utan uppskof, så att alla under dessa månader inkomna låneansökningar
kunnat förekomma och afgöras på den Sessionsdag, till hvilken de blifvit
— 4<> —
ingifna och icke någon måst i brist af lånemedel blifva qvarliggande, bär
Bireelionen andragit, alt ehuru detta förhållande med inbelalningarne val
synes utmärka ett förbättradt tillstånd med penningeväsendet i Landet, la^-  sökningsvägen dock, då den måst begagnas, icke beredt särdeles skyndsamhet,
i synnerhet hvad Götheborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs Län
angår, hvarest flera äldre mål ännu skola bero på verkställighet af begärd
handräckning, ehuru påminnelser från Ombudsmannen icke uteblifvit; att
penningebrist och låga priser på Landtmanna-Productionerna allmänneligen
öfverklagas i dessa Provincer, hvilka omständigheter vålla, att utmätningsawetioner
föga och, på sina ställen, alldeles icke besökas, hvarigenom händer,
att utmätt Egendom mångfalldiga gånger förgäfves utbjudes, men att
till en del också en mindre drift vid executionen torde vara orsak att lagsokningarne
på några ställen blifva fleråriga ulan att ändock slut kan vinnas.
§• 9-
Gotha Canal-Verk.
Bankens fordran hos Götha Canal-Bolag stor 2,700,000 R:dr, som, enligt
4 Art. 3 Afd, §. i5 af i83o års Baneo-Reglemente, varit inom linien
Lalancerad, har, sedaåi Canal-Bolaget uppfyllt de skjddigheter och förbindelser,
som, jemlikt §. 14. mom. 6 af nämnde Art. och Afdelning, Bolaget
ålegat, för erhållande af den afskrifning och eftergift af samma fordran, om
hvars verkställighet Bolaget gjort anmälan, i följd af Rikets Ständers, med
bifall till Banco-Utskottets uti dess Berättelse N:o 21 af den 2 Aug. i834
(pag iG.) derom gifne tillstyrkan, fattade beslut, blifvit slutligen afskrifven
och bevis deröfver Canal-Directionen meddeldt,
§. 10.
Bankens Gmndfond samt Capitalbetalningars och räntevinsters
användande.
Riksgälds-Contorets andel i Bankens räntevinst har, enligt upprättade
liqvider bestigit sig:
i83i till R:dr 188,291: 1 2. 6.
1882 111,379: 41. 3.
*833 „ - - - „ 71,380: 19. 10.
hvarförutan jemlikt Rikets Ständers vid sista Riksdag
fattade beslut, utaf Bankens för åren 1829 och i83o
indutne räntevinster blifvit till Riksgälds- Contoret år
i834 ytterligare utbetalda 100,303: 5. 2.
Till
Till följd af i83o års Banco-Reglemente pag. 79 §. q, hafva BancoFullmägtige
den 27 December 1834 anordnat lill Riksgäids-Contorets disposition,
å den Contoret tillkommande andel af Banco-Yinslen för nyssnämnde
år, förskottsvis 200,000 R:dr, tinder förbehåll af framdeles derom, efter
Bokslutets fulländande, upprättande liqvid; och kommer dylik anordning,
likmätigt i835 års Banco-Reglemente §. 240, icke vidare i fråga. —
Banco-Fullmägtige hafva uti deras afgifna Berättelse förmält, att, efter
af Bankens Commissariat till Fullmägtige inlemnad Utrednings-räkning
öfver de, mot förbindelse att återbetalas med 66f Procent i Silfver, på 33|
år, utan ränta, i Banco-Sedlar utgifne Fastighets-Lån för hvarje år serskildt,
ifrån denna Utlånings början, grundad på det utrönta förhållande,
att en slik betalningsförbindelse är i det närmaste asquivalent med proc.
ärlig ränte-beräkning å totala Capital-återstoden vid det nästlidne årets
utgång, och Skuld-Summans årliga mindskning med det belopp, sorn sedermera
är öfrigt af influtna betalningar för året, sig visat, att Bankens grundfond
eller Capilal-Öfverskott vid i832 års slut ej uppgått till 5 Millioner
R:dr, utan att derå företedde sig en brist af 193,889 R:dr 9 rst, men att
deremot för det pöföljande året iS33, om enahanda beräkning forlsättes,
skulle, jemväl om några hittills ej beslutade, dock sannolikt, förr eller sednare,
blifvande Capital-nedsättningar på förhand afsåges och beräknades,
återstå 78,861: i5. 10. som på grund af förhållandet den sista December
i833 voro disponible, utan att Bankens Grundfond i verkligheten funnes
nedsatt under 5 Millioner, och alt i Bokslutet för år 1834* hvilket ännu ej
vore Fullmägtige tillhandakommet, skulle sig visa en betydlig Capital-tillväxt
utöfver 5,000,000, hulst alskrifnings-Summan för Silfver-fastigbets-lån
Liefve lill beloppet ringare, eller i ett för allt R:dr 43o,3q6:. 38. 10., enligt
hvad nyligen medelst fortsättning af Calculen blifvit utredt.
I sammanhang hvarmed Banco-Fullmägtige tillkännagifva, att redan
den 9 sisth Junii, Riksgäids-Contorets Fullmägtige, uti aflåten skrifvelse begärt,
att som, enligt 43 §. 4 Afd. uti det för Riksgälds-Contoret sednast
utfärdade Reglemente, Capital-öfverskottet på Bankens såkallade Grundfond
borde, efter skeende utredning, Riksgälds-Contoret tillgodokomma och från
Banken till Contoret lefvereras, uppgift måtte varda Riksgäids-Contorets
Fullmägtige meddelad, ej mindre å det ungefärliga belopp, som minst kunde
påräknas, än ock på tiden, när den utredning kunde hinna verkställas,
hvarigenom summan, som Riksgälds-Contoret borde undfå, definitivt skulle
bestämmas; men att trekan hos Banco-Fullmägtige uppstått, huru Banco
-
42
Reglementets 23 g §., sä lydande: ”Derest, efter verkställande omförings”calcul
i afseende på Bankens Fastighetslån mot återbetalnings-skyldighet i
”Silfver från första utgifningsdagen af dessa lån till och med år 1802, skulle
”sig visa, att något Capital-Öfverskolt utöfver Bankens Grundfond 5 millioner
kan disponeras, bör samma öfverskott till Rikets Ständers Riksgäldskontor
öfverlemnasrätteligen bör förstås och tillämpas, enär å ena sidan
de i denna §. intagne orden ”till och med är i83'2yj kunde så förstås och
tolkas, som skulle Riksgälds-Contoret icke äga anspråk på annat CapitalÖfverskott,
utöfver 5 millioner, än hvad Omförrngs-Calculen visade hafva
varit vid slutet af år i832 liilgängeligt, då följden blefve, att RiksgäldsContoret
icke kunde erhålla något, emedan brist, i stället för öfverskott,
vid i832 års slut sig företedde; men å en annan sida åter, vid jemförelse
af ifrågavarande §. med Banco-Utskottets af Rikels Ständer bifallne Betänkande
N:o 82 och den af Riksgälds-Contorels Fullmäglige åberopade §. 43 i
Riksgälds-Contorets Reglemente, de omförmälde orden ”lill och med år i83qJ’
kunde hafva influtit såsom en blott häntydan på det factiska förhållande,
att efter i832 års utgång inga Fastighetslån mot återbetalnings- siyld ig h c t
i Silf ver liro frän Banken utgifne eller vidare kunna komma att utgifvas;
i händelse af hvilken tolkning, dessa öfverskott, efter iakttagande ai
uppgifna afdrag för osäkra ford ringsposter, borde tili Riksgälds-Contoret öfverlemnas;
Och hafva Ba-nco-Fullmägtige, vid detta förhållande och då de
till Fullmägtiges efterrättelse gifne stadganden i denna del således ej ägde
den klarhet, som för tillämpningen kunde anses behöflig, utbedt sig, att
blifva underrättade, på hvad sätt Revisoreine ansågo, att de öftanämnde orden
i Banco-Reglementets §. 23g rätteligen, böra förstås och tolkas.
Efter ett noggrant öfvervägande af hvad sålunda blifvit framsläldt,
n 1 •
hafva Revisorerne, lill svar derå, genom Protocolls-Utdrag af den 22 sistlidne
September, meddelat Banco-Fullmägtige: alt ehuru ofvanberörde 23g §.
af nu gällande Banco-Reglemenle, i händelse blotta ordalydelsen deraf afses,
gifver någon anledning till en sådan tolkning, att Riksgälds-Contoret ej äger
anspråk på annat Bankens Capital-Öfverskott, utöfver 5 millioner Riksdaler,
än hvad den upprättade Omförings-Calculen utvisar hafva varit vid slutet
af i832 tillgängligt, likväl, då i betraktande tages, att något förordnande
om användandet af Capital-Öfverskotten för åren i833 och i834 i Bankens
rörelse icke någorstädes blifvit meddeladt, utan att Rikets Ständer dels i
Banco-Reglementets nästpåföljande §. 240 inskränkt sig till det förklarande,
att Bankens vinst för år i835 och de följande åren förblifver oafkortad
under dess Styrelses disposition intill nästa Riksdag, dels ock i §. 43 af det
för Riksgälds-Contoret sednast utfärdade Reglemente, ibland de RiksgäldsContoret
anvisade inkomster och tillgångar, upptagit det Capital-Öfverskott
på Bankens så kallade Grundfond, hvilket, efter skeende utredning, borde
- <3 -
fliksgälds-Contoret tillkomma och från Banken till Contoret lefvereras; då
således, genom antagande af denna tolkning, Rikets Stiinders föreskrifter
skulle komma att sakna den enhet och öfverensstämmelse, som ©tvifvelaktigt
varit af Rikets Ständer åsyftad, och hvilken äfven verkligen äger rum i
händelse de omförmälde orden: ”till och med 18.82,” influtit blott såsom
en bänt vdan på det förhållande, att, efter i83a års utgång, inga Fastighetslån,
mot åitcrbetalnings-skyldighet i Silfver, liro från Banken utgifne
eller vidare kunna komma att utgifvas , och då slutligen föreskriften i
Ranco-Reglementels §. 289, på sistnämnde sätt uppfattad, närmast öfverensstämmer
med andan och sjhlningen af Banco-TJtskottets ofvan åberopade
Betänkande N:o 82, hvaruppå samma reglementariska föreskrift sig grundar;
hafva Revisorerne, för deras del, slädnät i den öfvertygelse, att sistnämnde
tolkning är deir rätta, samt följakleligen ansett Riksgälds-Contoret äga rättighet
att tillgodonjuta det öfverskott, som efter behörigen uppgjordt Bokslut,
med iakttagande dervid af Omförings-Calculen för de till och med år
i83a utgångne Faslighets-Lån jemte det afdrag som för tvifvelakfige fordringsposler
kan vara erforderligt, verkeligen utöfver 5 millioner finnes, vid
den tidpunkt, 8835 års början, då tillämpning af §. 240 för detta och följande
år intill nästa Riksdag skall vidtaga.
Efter emottagande af detta Revisorernes yttrande, hafva Banco-Fullmäglige,
vid förehafd pröfning, beslutat, dels aLt till Riksgälds-Contoret aflemna
för året 1833 en Summa af 112,604 ^:c^r 12 3 r:st. Banco, såsom,
enligt årets Bokslut, överskjutande det bestämda beloppet af 5 millioner
R;dr, efter afdrag af R:dr 4^I>OI9: 16. 10. å den för FSighets-Lun mot
återbetalning i Silfver balancerade summa, dels ock, att, så snart 1834 a>!S
Bokslut hunnit fulländas, foga anstalt, alt i den slutliqvid som då kommer
att uppgöras med Riksgälds-Contoret öfver erhållne R:dr 200,000, i förskott
på Bankens räntevinst för samma år, det belopp äfvenledes varder tillgodofördt,
som, i egenskap af ötyerskott på grundfonden, ytterligare kan Riksgälds-Contoret
tillkomma; hvarom Fullmägtige i Riksgälds-Contoret blifvit,
genom Skrifvelse af den 29 sistlidne October, underrättade.
§. 11.
Inre Detaille-förhållanden.
Sedan den uti i83a års Revisions-Berättelse (pag, 63) omförmälde
Rättegång, emellan Kongl. Majrts och Rikets Stats-Conlor å ena, och Banken
å andra sidan, angående en i Banken inlöst Assignation å 7,900 R:dr B:co,
hvilken Kongl. Stats-Contoret icke velat vidkännas, såsom af Kongl. Räntekammaren
utgifven, blifvit, på sätt-Banco-Utskottets Berättelse N:o 21, af
den 2 Aug. 1834 (Pao* ll) utvisar, genom Kongl. Maj:ls Nådiga Dom den
i3 förutgångne Maji sålunda afgjord, att Banken Blifvit förpligtäd godtgöra
Kongl. Räntekammaren å dess räkning med Banken, Assignalionens beloppr
7,900 R:dr B:co, hvilket beslut är vordet verksteldt medelst skedd insättning
för Räntekammarens Räkning N:o 1, af ifrågavarande summa, samt insättnings-attestens
aflemnande till Kongl. Stats-Contoret; och Banco-Utskottet,
med föranledande af Kongl. Maj:ts omförmälde Nådiga Dom, ansett det
böra af vederbörlig Domstol i laga ordning utredas och pröfvas, huruvida
tillkomsten af berörde oriktig förklarade Assignation eller den skedde inlösen
deraf kan, i ena eller andra fallet, Kongl. Stats-Contorets och Räntekammarens
eller Bankens Tjenstemän tillräknas, samt, till följd häraf, remitterat
handlingarne i målet till Bankens Fiscals-Embete, för anställande af den
talan emot vederbörande, hvartill omsländigheterne kunna föranleda; så hafva
berörde handlingar sedermera, för tillvägabringandé af den i afseende
på Stats-Contorets och Räntekammarens Tjenstemäns åtgärder nödig ansedda
utredningen, blifvit öfverlemnade till Rikets Ständers Justitise-Ombudsman,,
på hvars åtgärd denna fråga för närvarande är beroende.
Bankens Brand-anstalter hafva, vid den dermed i Revisorernes öfvervaro
anställde öfning, befunnits i det goda skick, att Revisorerne ansett sig
äga skäl att deröfver förklara sin tillfredsställelse.
Vid den verkställda Revisionen af Bankens Räkenskaper hafva Revisorerne
fästat uppmärksamhet å följande omständigheter:
1:0 Skrifmaterialierne, som uppgått i832 till - R:dr 6,228: 10. 5i
och „ „ „ i833 „ - „ 4,478: 5. 4.
samt
a:o Koslnaderne för prenumeration å Tidningar, utgörande
år i83a ------- R:dr 522: 4°- —
och 18 33 -------- „ 555: 4* —
Dessa omkostnader synas Revisorerne, såsom nog dryga, tåla någon
nedsättning.
3:o Särskild aflöning för den Banco-Commissarie, sorn förer Räkenskaperne
med Kongl. Myntet, hvilken aflöning utgjort:
i83a - -- -- -- - R:dr 312: a4- —
1833 --------- „ 300:
Detta arbete har synts Revisorerne kunna verkställas af Bankens Tjenstemän
utan serskildt arfvode, hvadan utgiften torde böra indragas.
(Aker
4'° Rå, enligt Jen upplysning, sorn under granskningen Blifvit, Revisorerne
meddelad, Revisionen inom Wexel-Banken skall inskränka sig till hopsummering,
men en så beskaffad gransknings-åtgärd synes öfverflödig, hafva
Revisorerne ansett det böra hero på närmare undersökning, huruvida icke
de derföre bestämda tjenster må kunna förflyttas på Indragnings-Stat.
Revisorerne hafva till pröfning förehaft under Revisions-förrättningen
anförde besvär i befordringsmål af
j:o Constituerade Banco-Commissarien C. N. Kolmodin, sorn klagat deröfver;
att Banco-Fullmägtige, den i4 sisth September, till den efter Assessorer
L. J. P. Carlqvist ledigblifna Advocat-Fiskals-Sysslan i Banken, om hvars
erhållande endast arne Sökande sig anmält, bland desse Sökande, med
Klagandens förbigående, utnämnt Notarien vid deras Expedition, N. A.
Heurlin.
Af handlingarna i detta mål hafva Revisorerne, ibland annat, inhämtat:
att Banco-Fullmägtige sjelfve tillerkänt bägge de Sökande fullkomlig
skicklighet till den ifrågavarande befattningen; att bägge Varit begagnade i
flerfaldige Domarevärf; men att Kolmodin dessutom dels haft framför Heurlin
3 tjensteår och 14 år inom Banco-Verket (der Kolmodin, vid ofvanberörde
Sysslas tillsättande, varit anställd såsom Ordinarie Bäneo-Fiskal), dels ock
under flere års tid med bifall förrättat Fiscalstjenst så väl inom BancoVerket
som hos Kongl. Krigs-Collegium och Kongl. Commerce-Collegium,
äfvensom Tinder en tid af ij år bestridt den Advöcat-Fiscals-Syssla, hvartill
han såsom Sökande sig anmält och till hvilken hans duglighet sålunda blifvit
af Banco-Fullmägtige pröfvad; hvaremot Heurlin icke bestridt Fiscalshefattning.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit upplyst, jemte hvad handlingarne
i målet för öfrigt innehållit, och ehuru, i betraktande af BancoReglementets
L\[8 §:s i morn., enligt hvilket Banco-Fullmäglige, i fråga om
befordringar till Tjensterne vid deras Expedition, Commissarie-beslällningarlie
och Fiscals-tjensterne, äga, att ”med fästadt afseende å Verkets fördel
”samt vigten och ansvarigheten af hvardera befattningen, utnämna den bland
”competenle Sökande, som Fullmäktige finna till den lediga platsen mest
”skicklig och passande,” Banco-Fullmägtige icke kunna anses hafva öfverskridit
Reglementets bokstafliga föreskrifter, hafva Revisorerne likväl ansett,
alt det, vid ofvanberörde förhållande varit, med iakttagandet af BancoVerkets
nylla och fördel, mera öfverensstämmande, om Fullmägtige till den
ledige Advocat-Fiscals-Tjenslen, ibland de bägge Sökande, utnämnt Jiolmodin.
Ä 46 -
2:0 Af Contors-Skrifvaren i Banken, Revisoren P. C. Boman, som fört klagan
deröfver, att Banco-Fullmäglige den 22 sistl. October, vid tillsättande af
den efter Advocat-Fiscalen N. A. Heurlin ledig vordna Notarie-befattning
vid Fullmägtiges Expedition, till samma befattning framför Klaganden,
befordrat Constitnerade Contors-Skrifvaren "VY. Thyselius.
Uti detta sednare mål hafva Revisorerne, på enahanda grund, som här
ofvan finnes åberopad i frågan om Banco-Commissarien Kolmodins besvär,
väl ansett Banco-Fullmägtige ej hafva öfverträdt Banco-Reglementets bokstafliga
innehåll, men, vid det upplysta förhållande, att Boman, hvars
skicklighet till den befattning, som varit i fråga, blifvit på ett utmärkt sätt
vitsordad ej mindre af Bankens Commissariat än af Notariens vid Fullmägtiges
Expedition närmaste förman, Banco-Secreteraren, haft flere Tjensleår,
än Thyselius, funnit Banco-Fullmägtige icke hafva handlat rättvist, då de,
nied förbiseende af dessa omständigheter, framför Boman, befordrat Thyselius
till den lediga Notarie-befattningen.
Med anledning af hvad sålunda uti ofvanberörde 2:ne befordringsmål
förelupit, hafva Revisorerne ansett sig böra, lill förekommande för framtiden
af godtyckligt förfarande vid Tjenslers tillsättande inom Banco-Verket, fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att 1 mom. i 48 §.
af Banco-Reglementet bringas till mera öfverensstämmelse med innehållet af
3 mom. i samma §.
§. 12.
Tumba Papp ers-Bruk.
Revisorerne hafva, efter fulländad granskning af Tumba Bruks Förvaltning
och Räkenskaper, ansett sig böra för Rikets Ständer anmäla följande
dervid befunna förhållanden.
Brukets Hufvud-Böcker för åren 1833 och i834 hafva befunnits vara
lill ziffran riktige och de deruti förekommande utgifter med verificationer
bestyrkte. ~
Oaktadt Instructionen för Bruks-Förvallaren vid Tumba uti §. ig stadgar,
att Bokslutet bör vara färdigt och lill Bankens Revisions-Contor inlemnadt
den i'Maji för det föregående året, har i834 års Hufvud-Bok först
den 11 nästlidne November, och utan att då vara granskad af RevisionsContoret,
kommit Revisorerne tillhanda. Enligt hvad Revisorerne inhämtat,
har i anseende till de flere förändringar i bokföringssättet, som härledt sig
af stadganden från sislförflqtna Riksdag, Bruks-Förvaltaren hos Banco-Fullraägtige
begärt och erhållit anstånd med otvannämnde Hufvud-Boks uppgörande,
dock endast till den 1 sistlidne Julii.
Tumba Bruks räkning med Banken är, intill början af innevarande år,
förd på sådant sätt, att Låne-Banken blifvit crediterad för lemnade förskott
och debiterad för skedda Pappers-lefvereringar. Det härigenom uppkommande
Saldo har ökat eller minskat Brukets skuld till Låne-Banken. I följd
af Stadganderne i i83o års Bank-Lag och Banco-Reglemente, att Bankens
Fastigheter ej få inberäknas i den Capital-behållning, Banken alltid bör äga
utöfver dess skulder, samt att alla förvaltnings-kostnader och förluster för
året skola af Bankens Räntevinst érsättas, borde, från och med sistnämnde
år, de från Låne-Banken utgångne Förlags-förskotter till Tumba, så vidt
de öfverslego Brukets gjorde lefvereringar och Cassa-behållning, af Bankens
Räntevinst godtgöras. I afseende härå hafva Banco-Fullmägtige icke lemnat
Bruks-Förvaltaren föreskrift förr, än den io Januarii detta år, till iakttagande
i 1834 års Räkenskaper, då på en gång förlusterne, eller skillnaderne
emellan Låne-Bankens förskotter och Brukets lefvereringar för alla åren från
och med i83o lill och med i833, utgörande tillsammans 45,631 R:dr 4 o sk.
8 rist., blifvit å Låne-Bankens fordran afskrifne, hvarigenom, enär i Bankens
Böcker ifrågavarande afskrifning är vorden i behörig tid verkställd, en
förvillelse uppstår vid jemförelse emellan Bankens och Tumba Bruks Räkenskaper
för de nyssnämnde åren.
Räkenskaperne för åren 1833 och 1834 utvisa nedanstående förhållanden
i afseende å Bruksdriften:
i833 utgjorde Bankens förskjutne Förlagssumma i contant R:dr 50,000:'
och uti till omarbetning lemnadt Stämpelpapper 870 LU. „ 219:
R:dr 50,219:
Under åfet tillverkadt Papper, 3,6545 Ris» upptagit i
värde lill 29,094:
Skillnad R:dr 21,125:
Vid årets slut fanns i Lumpmagazinet Lump för R:dr 2,58<): 14* ']•
mindre än vid årets början.
Dessa förhållanden hafva uppgifvits härleda sig derifrån, att en mängd
Papper, som ännu icke i Ris eller värde blifvit antaget, under året är vordet
formadt, dels för prof-försök, och dels för nya Sedelpappers-posterne.
Papperstillverknings-Conto för året upptager en vinst af R:dr 6860:
— 3 r:st., utgörande den summa, hvarmed det tillverkade papperets värde
öfverstigit dertill använde materialier och arbetskostnader. Öfrige kostnader
i och för Bruket äro dervid ej tagne i beräkning.
i833 års Förlags-Summa ifrån Banken har öfverstigit i83a års med
R:dr i3,ooo, och i833 års Papperstillverkning har understigit i83a års
i- 4'8
med 74Ö5 Ris, eller i värde R:dr 6,458. Det Conto, som liar till rubrik:
"Försök till nja Se del papp er s-tillverkningen ” utvisar för år i833 en utgående
balance i debet, sorn med R:dr 8,748: 41* 7- öfyerstiger den ingående.
i834 bär blifvit tillverkad t Sedel-peli Stämpel-papper för nu bruklige
Sedelsorter, 2,371 J Ris, i värde - - - R:dr 20,853: 32. —
Skrifpapper af nja sorter på försök 2341 Ris - „ 1,750: 24- —
Nytt Sedelpapper, 2,352,600 felfria blanketter - „ 18,734: 38. 4*
R:dr 41,338: 46. 4-
Förskott ifrån Banken - „ 39,158: 24. —
Skillnad R:dr 2,180: 22. 4*
som till en del fanns i Cassan och till en del afskrefs å Verkets skuld till
Låne-Banken, hvilken skuld vid 1834 års slut utgjorde, Cassa-behullningen
inberäknad, R:dr 106,445: 10 sk.
Uti Brandförsäkrings-afgifter bar sistnämnde år utgifvits R:dr 5,41,9: 0 sk.
Enligt Bruks-Förvaltarens uppgift har; i835 till den i5 sistl. September
blifvit förfärdigadt Bok- och Skrifpapper af åtskilliga slag, jemte
Sedel- och Stämplings-papper lill nu bruklige sedeksorler 2,907^ Ris för
R:dr 22,923: 3a. —
Postpapper på försök 2 Ris 33: 16. —
Nytt Sedelpapper, 243,000 felfria blanketter - - „ 4,111: 16. —•
R:dr 27,068: 16. —
och Brukets Förlag bar uppgått till „ 19,092: 24. —
hvarigenom visar sig en behållning af - - - R:dr 7,975: 4°. —
oberäknad t åtskiliige qvanliteter af sådane papperssorter, hvarå något bokförings-
eller försäljnings-värde ännu ej blifvit bestämdt. Någon Lump är
detta år ej inköpt.
Utgifterne för Brukeds skattlagda Mjölqvarn med 3 par stenar, hafva
äfversligit inkomsteme, år i833 med R:dr 226: a3 sk. och i§34 med 34 sk.
j r:sf. Bland berörde utgifter äro dock hvarken tjenstehjonsjöner eller reparationer
upptagne.
Sedan Qvarnen och Vallsverket i nedra Verkliuset intill år i833 begagnat
ett och samma vattenhjul, men vattnet ej funnits äga nog kraft att
drifva bägge dessa Verk, så hafva desamma nyssnämnde år, dock utan att
äiågon undersökning i detta afseende föregått, blifvit försedde med hvar sitt
vattenhjul. Det härmed åsyftade ändamål bar dock icke vunnits, emedan
hägge hjulin, som nu ligga nära intill hvarandra, icke samtidigt kunna sättas
»gäng.
Aker
-
— 49 —
Åkerbruket vid Tumba, i belt hemman, bar i afkastning lemnat:
*833  R:dr 7: 3. 4-
och *834  „ 10: 19. 7.
Härvid är dock att märka, att en del af den odelbara jorden är vorden, i
smärre jordlotter styckad, öfverlåten till Bruksfolkets disposition. Utgifterne
för utsäde, tjenstehjonslöner, dragare, samt öfrige kostnader, jemte
utskylder af alla slag hafva uppgått
*833 till R:dr 277: 7. —
°ch 1834  „ 244: 41. 7.
Detta hemman har nyligen undergått laga skifte, hvarigenom betydliga
kostnader åstadkommits för mätning, ny stängsel, odlings-ersältning
ra. m. I afseende härå har det förefallit Revisorerne anmärkningsvärdt,
att ehuru, enligt hvad af Banco-Fullraägtiges Berättelse inhämtats, hufvudsakliga
ändamålet med omförmälde, redan år 1828 påbörjade och först
hösten sistlidne år slutade ägodelning varit, ”att blifva qvitt ett nära Bru”kels
Tomt beläget, hemmanet Hogelby tillhörigt, krogställe, som af en
”del bland Bruksfolket icke sällan till hinder för arbetets jemna gång besöktes,
” har, på sätt Bruksförvaltaren uti sin afgifne Berättelse af den i5
sistlidne September upplyst, Bruket dock måst träffa serskild öfverenskommelse
med ägaren af berörde hemman om krogens borlflyttande och derföre
utbetala 666 R;dr 32 sk. Banco.
Pastoralierna från hemmanet Tumba (oberäknadt hvad till Comministern
är betaldt) hafva uppgått
1833 till - ------- R:dr 121: 16. —
och i834 - -- -- -- - „ 136: 6. —•
utgörande lösen efter raarkegångspris för 17 Tunnor Råg och Tunna
Korn. Denna utgift, som synts Revisorerne vara nog dryg, har föranledt
till en närmare undersökning om tillkomsten deraf, hvarvid befunnits: att
sedan före år 1818 utgifterne till Pastor utgjort i ett för allt omkring 3o
R:dr B:co, hade, uppå dennes begäran, desamma då blifvit förhöjde Lill.
ofvanberörde spanmålsbelopp, hvars värde skulle af hvarje års markegångspris
bestämmas, samt att fastän Bruksförvaltaren år i83a, då ombyte af
Pastor skett, genom förfrågan väckt Banco-Fullmägtiges uppmärksamhet
derå, att nyssnämnde fördel endast förunnats dåvarande Pastor men torde
kunna med hans afgång åter nedsättas, hade den nye Pastorn dock blifvit
tillagd enahanda förmoner med hans företrädare,
7
Brukets Räkenskaper upptaga såsom kostnader för åtskilliga Tidningar
och en Calender:
för år i833 ------- - R:dr 42: 34. —
och för år 1834 " ” “ - - - - „ 31: 8. —
Revisorerne, som funnit dessa kostnader icke vara af nöden, anse
sig böra hemställa, att desamma, i händelse de icke helt och hållet kunna
indragas, åtminstone må nedsättas.
1833 års Räkenskaper utvisa, att 2Öo R:dr B:co blifvit utbelaldte
till en vid namn Olde. Denna post har sålunda tillkommit, att sedan
Olde vid slutet af år 1827 blifvit provisionelt antagen till Arbets-Chef vid
Tumba och i sådan egenskap derstädes någre år uppehållit sig, men år
i832 blifvit, i anseende till underlåtenhet att uppfylla gjorda åtaganden,
ifrån berörde befattning förafskedad med tillåtelse att behålla sine betingade
löneinkomster till årets slut, hade Olde det påföljande året hos BancoFullmägtige
begärt ersättning för det han ej kunnat skaffa sig annan tjenst,
dervid Fullmägtige i sådant afseende beviljat honom ifrågavarande g5o R:dr.
Vid genomgåendet af Banco-Fullmägtiges Protokoll rörande Tumba,
har det ådragit sig Revisorernes serskilda uppmärksamhet, att sedan Bruksförvaltaren,
Kamereraren Möller den 10 Januarii innevarande år till BancoFullmägtige
aflemnat en räkning å 326 R:dr 24 sk. för af honom verkställd
mathållning vid Tumba för åtskilliga personer under sistlidne år, har, vid
föredragningen deraf, den ibland Banco-Fullmägtige, som bar sig uppdragen
speciella inspectionen vid Tumba, Herr Kammarherren Rosenblad,
anfört, att anledningen hvarföre denna räkning så betydligt öfversteg de
föregående årens, vore, att Herr Kammarherren, som hyste den öfvertygelse,
att Möller ej kunde vara ersatt för sina kostnader genom de af honom
upptagne belopp, anmodat Möller, att serskilt i räkningen uppföra
ett arfvode af R:dr 133: 16., hvilken anmodan Möller ock efterkommit,
hvaruppå Banco-Fullmägtige bifallit berörde utgift. Och hafva Revisorerne,
enär omförmälde j33: 16. tillkommit endast i följd af Herr Kammarherren
Rosenblads anmodan om desammas upptagande, ansett sig icke
kunna underlåta alt hos Rikets Ständer anmärka denna utgiftspost.
I. sammanhang härmed anse sig Revisorerne böra omnämna, att
Kamereraren Möller, hvilken förut ej förmärkts klaga öfver de för mathållningen
fastställde pris, har kort derefter inkommit med förslag till
förhöjning deruti, hvilket jemväl af Banco-Fullmägtige den 3 sisth April
5 r —
beviljats, så att Möller numera af Bruks-Cassan erhåller 2 R:dr B:co om
dagen för hvarje bättre person, äfven om denne ej qvarblifver vid Bruket
längre än till middagen, hvaremot om han qvarstadnar längre än 3 dagar,
Möller ej åtnjuter högre betalning än efter gamla taxan; och betalas serskildt
för nattqvarter.-
Revisorerne anse sig böra anmäla, att till följd af Rikets sist församlade
Ständers, med bifall till Banco-Utskottets Memorial N:o ii3, rörande
afskrifning å Tumba Bruks Yinst- och Förlust-räkning för de skillnader,
som komma att uppstå genom verkställd ny classification af Brukets
Lumpförråd och derå nu bestämde penningevärden, 183/J. års Vinstoch
Förlust-Conto upptager ej mindre än R:dr 11,258: 12. 5. såsom förlust
på skillnaden emellan gamla och nya lumpvärdeu, oberäknadt R:dr
28g: 6. 9. utgörande brist af lump vid uppvägningen, och R:dr2o6: 8 sk.,
förlust i affall och skärf uti hampan; att det oaktadt, enligt hvad Bruksförvaltaren
uppgifvit, 6,399 LU. ii 2i. af Lumpen N:o 6 ännu återstå för
omsortering; att den i5 December 1834 blifvit å Auction försålde 3,533
Ltl. af Brukets lump för R:dr 3,866: 43• —
som kostat Bruket „ 2,517: 14. 4-
och således lemnat i vinst ----- „ 1,349: 27. 8.
samt att, om härvid i beräkning tages det, likmätigt ofvanberörde Memorial
numera nedsatte lumpvärde, vinsten genom nyssnämnde försäljning visar
sig utgöra 2,538 R:dr. 39 sk. 4 r:st., eller öfver hundra procent.
I sammanhang härmed må nämnas, att, för åren 1833 och i834,
prisen å det papper, som till Banken lemnats från Tumba, betydligen öfverstigit
det i allmänhet gångbara, enär medelpriset å Tumba Bruks papper
varit, för det bästa R:dr 11: 24*» för det andra 10: 2. och för det
tredje 7: 46., men, å det gångbara åter: för det bästa 6: 32. och för det
andra 4 >32. För della och följande år hafva, likmätigt» Rikets Ständers ofvan
åberopade beslut, pappersprisen blifvit nedsatta i likhet med i allmänhet
gångbara.
Såsom upplysande i afseende på Tumba Pappers-Bruk, få Revisorerne
tillkännagifva, att Brukets Byggnader, 5i till antalet, äro brandlörsäkrade
för 251,196 R:dr 28 sk. 4 r. och hafva kostat Banken 5oo,i4°: 12.7.,
uti hvilken summa dock finnas innebegripne R:dr 5,227: 3. 7. utgörande
första köpeskillingen för hemmanet Tumba, R:dr 2,356: 4$- i§.,'för Bolkyrko
Församlings Fattighus, R:dr 18,725: —: —: för Fittja Bros ny
-
b}'ggande, samt dessutom hvad som åtgått till nämnde Församlings Capellans-boställe;
att från och med år 1789 till och med 1834 Banken till
Tumba Bruk förskjutit i Contant - R:dr 1,274,118: 04. 3.
och i brukadt Stämpelpapper - », 9,10.3: 8. 1,
1,283,221: 42. 4.
samt att Bruket under dessa år lemnat papper
till Banken för „ 1,093,935: 35. 6.
hvaraf uppstår en skillnad - R:dr 189,286:17.10.
oberäknad den summa, som uppkommer derigenom, att det lemnade
papperet blifvit i pris upptagit utöfver hvad gångbart varit.
Banco-Fullmägtige hafva} tili deras afgifne Berättelse angående Tumba
förmält, att, enligt Bruksförvaltaren Möllers i April månad innevarande år
gjorda anmälan, märkeligare bristfälligheter* som syntes påkalla afhjelpande,
visat sig utantill å den nya Verkhusbyggnaden, som innefattar de för
sedelpapperstillverkningen anskaffade dyrbara machinerier: att vid BancoFullmägtiges
besök å Bruket den 1 påföljde Junii befanns denna byggnad
allaredan till sina yttre murar så angripen af fukt och röta, synnerligast i
närheten af fensteröppningarna, att icke allenast kalkbeklädnaden och sandslensbetäckningen
på en mängd ställen bortfallit, utan jemväl sjelfva tegelmuren
till vid pass 7^8 tuni inom ytan, samt här och der, efter hvad
vid anställde försök sig visat, ändå längre, vore likasom förvittrad och vid
det ringaste kraftigare vidrörande sönderfölle i små bitar: att de på kallelse
vid tillfället närvarande byggnadserfarne personer, Bankens Conducteur
Sifwert, Direktören Nyström från Östergöthland och Murmästare-Åldermannen
Thun här i Staden, ej utan svårighet kunnat uppgifva hvaruti orsakerne
till detta förhållande kunde ligga, antingen att sjelfva Teglet varit
illa brändt och i någon mohn felaktigt, eller om den menliga påföljden
snarare vore att tillskrifva Architecten Ehingers underlåtenhet att anbringa
erforderlige luftdrag omkring fensteröppningarne, eller ock, den skyndsamhet,
hvarmed Byggnaden, för alt desto fortare blifva i fullständigt skick,
bekläddes och med kalkbruk afrappades kort efter yttre murarnes uppsättande
och innan desse hunnit tillräckligen torka ända igenom; att dock
sannolikast syntes, att bristfälligheterne härledt sig från berörde omständigheters
samfällda inverkan under den påföljande kalla och torra vintern;
att emedlertid annat val i sakens så beskaffade skick icke kunde återstå,
så framt de på denna byggnad använda dryga kostnader ej skola vara helt
och hållet utan gagn förspillda, än att så snart möjligen ske kunde under
hästa vår och sommar, på ett säkert och varaktigt sätt reparera och iståndsätta
de yttre morarne, innan deras vidare förfall hunnit göra en slik åtgärd
omöjlig, samt alt Direktören Nyström för sådant ändamål uppgjort
ett Förslag med tillhörande kostnadsberäkning, som hos Banco-Fullmägtige
förevarit den 6 sisth Augusti, uppgående lill ett belopp afR:dr 3,029: 2&sk.
B:co; men att, ehuru, efter Fullmägtiges öfvertygelse, denna betydligare
reparation funnes alldeles i den cathegori, som Reglementet bestämmer,
eller att vara påkallad af de mest oundgängliga behof, Fuliraägtigc doek
skolat framställa saken till Revisorernes ompröfvande.
Då det i hög grad ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att en
reparation å det nya Verkhuset vid Tumba, af det betydliga omfång, som
den af Banco-Fullmäglige sålunda ifrågasatta, redan vore af behofvet påkallad,
hälst vid behandlingen af den mot slutet af sista Riksdag hos Rikets
Ständer väckta fråga om Tumba Bruks försäljning, ibland skälen för
detsammas bibehållande, åberopats, att Bruket vore i det goda och fullkomliga
skick, att några väsendteliga reparationer derå före nästa Riksdag
visserligen icke kunde behöfvas, hafva Revisorerne ingått i en noggrann
undersökning rörande Banco-Fullmägtiges i afseende å omförmälde byggnad
vidtagne beslut och åtgärder. Resultatet af denna undersökning anse Revisorerne
sig böra för Rikets Ständer framställa.
Bruksförvaltaren Möllers Memorial, dateradt den 3i sisth Mars oell
hos Banco-Fullmägtige föredraget den 3 påföljde April, innehåller anmälan
derom, att kalkrappningen under en del fenster af nya Bruksbyggnaden
bortfallit, hvaraf följt att äfven Teglet börjat taga skada, hvilket förhållande
jemväl visat sig i hjulhuset, hvaraf för machineriet den vådligaste
verkan kunde uppstå, emedan, genom den ringaste sättning, något hjul
lätt kunde komma i olag eller ojemnt läge och verket snart sönderspringa,
hvadan ock Möller föreslog, alt lill förekommande af vidare skada, under
våren reparation borde ske på det sätt, att det skadade teglet borttoges
och så kallad sandstens nubbsten i stället inmurades. Efter väckt fråga,
om ej med de föreslagna reparationerne kunde anstå till Banco-Fullmägtiges
snart inträffande sammanträde å Tumba, blef detta Memorial bordlagdt;
och åtog sig Herr Kammarherren Rosenblad, att vid ett annat sammanträde
underrätta Fullmägtige, om ifrågavarande reparationer fordrade
så skyndsam handläggning, att desamma oundvikligen måsle företagas före
Fullmägtiges sammankomst vid Bruket. Med en sådan underrättelse har,
så vidt Prolokollerne utvisa, Herr Kammarherren icke sedermera inkommit.
Den i i i sistberörde månad föredrogs Bruksförvaltarens Memorial af
den 6:te, deruti han anhållit, att medelst annonce i allmänna Tidningarne
få besörja om upphandling och anskaffande till Bruket af nödige materia
-
- 54
lier af sandstens nubbsten m. m. för reparation af ifrågavarande Byggnad
vid nästpåföljande Maji månads slut^ och som Banco-Fullmägtige till denna
Möllers anhållan lemnade bifall, så skulle så väl han, som Bankens Revisions-Contor
derom, genom Protokolls-Utdrag, erhålla underrättelse. Enligt
hvad Revisorerne inhämtat har dock något sådant Protokolls-Utdrag
ej blifvit expedieradt. Någon upphandling blef således icke verkställd. I
anledning af sistberörde Memorial beslöto Banco-Fullmägtige, att med vidare
åtgärder i afseende på den uti Möllers skrifte!iga anmälan af den 3i
Mars föreslagna reparation, finge anstå till Banco-Fullmägtiges sammanträde
å Bruket, som inträffade den i Junii, då inspecterande Ledamoten, Herr
Kammarherren Rosenblad, för Banco-Fullmägtige utvecklade Brukets tillstånd,
dock utan att vidröra de ifrågasatta bristerne å Verkhus-byggnaden
eller den föreslagne reparationen. Direktören Nyström, Åldermannen
Thun och Conduktören Sifwert, hvilka då jemväl, på kallelse, voro tillstädes,
besigtigade och gåfvo utlåtande om nödige reparationer m. m. i afseende
å machinerietj hvaröfver Banco-Fullmägtige genast fattade beslut.
Bruksförvaltaren förnyade vid samma tillfälle sin hemställan om reparationen
å Verkhus-byggnaden och Banco-Fullmägtige yttrade, i anledning
deraf, att de ville meddela närmare föreskrifter sedan Nyström, Thun
och Sifwert, enligt löfte, inkommit med skrifteliga yttranden i ämnet.
Den 4;de i sistnämnde månad inlemnade Nyström och Sifwert sine yttranden,
dervid Fullmägtige beslöto, att desse handlingar skulle hvila å
bordet till dess Nyström inkommit med kostnadsförslag. Den i i i samma
månad afgaf Åldermannen Thun Utlåtande om anledningen till Tegelmurens
söndervittrande och sättet alt den förbättra, hvilket Utlåtande jemväl
bordlädes för att gemensamt med de öfrige, i samma ämne afgifne yttranden,
föredragas. Den 16 Augusti föredrogs Nyströms ofvanomförmälde
kostnadsförslag, vid hvilket tillfälle Fullmägtige beslöto, under åberopande
af 263 §. i Banco-Reglementet, ätt öfver den ifrågavarande reparationen,
hvars nödvändighet de insågo, afvakta de snart sammanträdande Revisorernes
tillstyrkan innan den föreloges.
Efter öfvervägande af hvad, rörande den nya Verkhus-byggnadens
reparerande, på sätt ofvan är närnndt, blifvit af Banco-Fullmägtige framstäldt,
och sedan Revisorerne så väl med afseende å de hos dem företedde
af åtskillige Byggnadserfarne personer, angående samma byggnads
iståndsättande upprättade beskrifningar och kostnadsförslag som, på grund
af den kännedom om byggnadens nuvarande beskaffenhet, som Revisorerne
sjelfve vid besök på stället förskaffat sig, funnit reparation derå vara af
behofvet oundgängligen påkallad, hafva Revisorerne tillstyrkt Banco-Fullmäglige,
att så snart möjligen ske kan, på ett säkert och varaktigt sätt
reparera och iståndsätta de yttre murarne af omförmälde nya Verkhusbyggnad,
under erindran likväl, att all möjlig sparsamhet i förening ,med
dugligt arbete iakttages.
Emedlertid och i betraktande af det sätt, hvarpå, enligt hvad
ofvan är utredt, frågan om det nya Verkhusets reparerande i allmänhet
blifvit af Banco-Fullmägtige behandlad, samt med serdeles fäsladt afseende
derå: att den öfver Tumba Inspeclerande Ledamoten bland Fullmägtige,
sedan Bruksförvaltaren redan i slutet af sistlidne Mars månad
anmält den då för handen varande vigten och nödvändigheten af en skyndsam
reparation, icke låtit sig angeläget vara att genast upplysa de öfrige
Banco-Fullmägtige om, och för dem utreda, bristfälligheternes verkliga beskaffenhet;
att Banco-Fullmägtige icke, efter emottagande af Bruksförvaltarens
omförmälde anmälan, tillkännagifva förhållandet för Rikets, Ständers
då församlade Banco-Utskott, i hvilket fall skyndsamma åtgärder för
skadans botande sannolikt ej uteblffvit och hvarigenom besparing i kostnaden
kunnat beredas, samt att Fullmägtige icke, alltinlill Revisorernes
sammanträde, vidtagit någre anstalter för byggnadens iståndsätlande, oaktadt
de, enligt §. 263 i Banco-Reglementet, dertill varit både berättigade
och förpligtade; kunna Revisorerne ej underlåta att uttrycka den mening:
att Banco-Fullmägtige, och ibland dem, i synnerhet den, som haft speciella
Inspectionen öfver Tumba, i fråga om det nya Verkhusets reparerande,
icke ådagalagt den rådighet och drift i sitt handlingssätt, sorn Rikets
Ständer haft rätt alt vänta af sine Ombud.
Revisorerne hafva inhämtat, att Banco-Fullmägtige, till följd af Rikets
Ständers vid slutet af sista Banco-Reglementet (pag. 179) dem meddelade
uppdrag och authorisation, uti underdånig Skrifvelse al den i5 sistlidne
Augusti, till Kongl. Majit öfverlemnat en afskrift af samma Reglemente
med underdånig anhållan, det Kongl. Majit i Nåder täcktes låta
utfärda Dess Kungörelse i afseende på de uti Reglementet belinteliga och
uti omförmäldta Skrifvelse uppräknade stadganden, dem Banco-Fullmägtige
funnit vara af egenskap, att, för deras allmänna tillämpning och verkställighet,
ett slikt kungörande påkalla, men icke hafva före Riksdagens
afslutande blifvit af Rikets Ständer sjelfve uti underdåniga Skrivelser anmälda.
Någon underrättelse om hvad åtgärd Kongl. Majit, i anledning af
Banco-Fullmägtiges omförmälde Skrifvelse, i Nåder funnit för godt alt vidtaga,
har dock icke blifvit Fullmägtige meddelad.
— 56
I öfrigt hafva följande ämnen, till största delen af mindre vigt och
omfattning, förevarit, hvaröfver Revisorerne meddelat Banco-Fullmägtige
deras yttranden, nemligen:
Angående erinran till Banco-Fullmägtige i afseende på tillämpningen
af föreskriflerne rörande inväxling af guld.
Angående väckt fråga om Läns-Styrelsernes ansvarighet för af dam
reqvirerade växlingsmedel.
Angående åtskillige af Malmö Låne-Contors-Direction gjorde framställningar
i afseende å Discontrörelsen derstädes.
Angående förekomne erinringar under den speciella granskningen af
Bankens räkenskaper.
Angående någre i afseende å Bokföringen och hushållningen vid
Tumba gjorda anmärkningar.
Angående Banco-Commissarierne C. Rudbergs, G. Londicers och
J. G. Wetterviks besvär deröfver, att de blifvit fällde lill ansvar, enligt
Bankens Brand-Reglemente, för det de, vid den i sisth Julii månad inträffade
eldsvåda å Riddarholmen här i hufvudstaden, underlåtit att i
Banken sig inställa
Sluteligen och i afseende å Styrelsen och förvaltningen af BancoVerket
på det lielaj under den tidrymd som denna Revision omfattat,
kunna Revisorerne vitsorda, att Banco-Fullmägtige, med undantag af de
omständigheter, hvilka här ofvan blifvit anmärkte, ådagalagt ett omsorgsfullt
och nitiskt bemödande i befordrandet af Banco-Verkets bästa samt
uppfyllandet af de derför lemnade föreskrifter; hvarföre Revisorerne ock
tillstyrka, att decharge för omförmälde tidrymd må varda Banco-Fullmägtisre
af Rikets Ständer meddelad.
Revisorerne hafva funnit sig äga allt skäl att betyga, så val att Bankens
Commissariat, uti vården af Bankens redbarheter, administrationen
inom Departementerne, och de flere andre detsamma tillhörande befattningar
och uppdrag, städse utmärkt sig genom ordning, noggrannhet och
omtanka i dess förvaltning samt oafbruten uppmärksamhet på iakttagandet
af gifne föreskrifter, som äfven, att Bankens Tjenstemän i allmänhet genom
flit, pålitlighet och ordentlighet i sina sysslors skötande, gjort sig förtjente
af Piikets Ständers ynnest och välvilja.
Rev iso
-
— 57 —
Revisorcrnc hafva uppdragit åt Banco-FuHmägtigc, att föranstalta
derom, att denna Berättelse bl ifver till Trycket Befordrad, för att så fort
sig göra låter, med Officiella Tidningarna utdelas.
På Ridderskapets och Adelns vägnar
G. A. Sparre. G. Djurklo. L. Herin. Gyllenhaal.
O. Nordenfeldt. G. Odencrants.
J. IV. Hagströmer.
På Preste-Ståndets vägnar
E. S. Ödmann.
H. H. Wimmerstedt.
Georg Stolpe.
Joh. Norrmann.
Joli. Gust. Waldenström.
J. G. Klingvall.
E. G. Hedberg.
M. W. Collen.
På Borgare-Ståndets vägnar
P. Strömbäck.
H. hundberg.
P. II. Lindström.
C. G. Kjerrström.
På Bonde-Ståndets vägnar
O
Joh. Bengtsson.
And. Jolv.son Brissman.
N. Strindlund.
O. Olsson.
Joh. Svensson.
E. Pehrsson.
Adr. Göthe.
Utdrag af Protocollet hållet hos Herrar Fullmägtigc
i Rikets Ständers Bank.
d. 24 Mars 1836.
S. D. Det, af Kammarherren, Riddaren af Kongl. Nordsljerne-Orden
Hr B. Rosenblad, till Herrar Fullmägtiges Protocoll afgifna Förklarande
öfver hvad Rikets Ständers Herrar Revisorer uti deras d. 14 December
i835 afgifne Berättelse till Rikets Ständer angående Banco-Verket, §. 12,
anmärkt, beträffande Bokföringen, hushållningen och redovisningen vid
Bankens Pappers-Bruk Tumba, ville Herrar Fullmägtige, tillika med de af
Hr Kammarherren åberopade åtföljande Bilagor, låta, nästefter och i sammanhang
med den ifrågavarande Berättelsen, till upplysning såväl för Rikets
kommande Ständer som för Allmänheten, i Tryck meddela.
Enligt samma Berättelses 1 x §. rubriken Inre detalj för hållanden
sista afdelningen, hade Herrar Revisorer till pröfning förehaft:
1:0 Besvär af conslituerade Banco-Commissarien C. N. Kolmodin,
som klagat deröfver, att Banco-Fullmägtige den 4 September 1835 till den
efter Assessoren L. J. P. Carlquist ledigblefne Ådvocat-Fiscals-sysslan i
Banken, om hvars erhållande endast 2:ne Sökande sig anmält, bland desse
Sökande, med Klagandens förbigående, utnämnt Notarien vid deras Expedition
N. A. Heurlin; i sammanhang hvarmed Herrar Revisorer till Rikets
Ständer, sig yttrat: Alt, ehuru i betraktande af Banco-Reglementets
48 §. 1 morn., enligt hvilket Banco-Fullmägtige, i fråga om befordringar
till tjensterne vid deras Expedition, Commissarie-beslällningarne och Fiscalstjensterne,
äga att, med fäsladt afseende å Verkets fördel samt vigten och
ansvarigheten af hvardera befattningen, utnämna den bland competente Sökande
som Fullmägtige finna till den ledige platsen mest skicklig och
passande, Banco-Fullmägtige icke kunna anses hafva cfverträdt Reglementets
bokstajliga föreskrifter, hafva Revisorerne likväl, enär af Idandlingarne
ibland annat inhemtats: att Banco-Fullmägtige sjelfve tillerkänt
bägge de sökande fullkomlig skicklighet till den ifrågavarande befattningen;
alt bägge varit begagnade i flerfaldige Domare-värf, men att Kolmodin
dessutom, dels haft framför Heurlin 3 tjensteår och i4 år inom BancoVerket,
(der Kolmodin vid ofvanberörde Syslas tillsättande varit anställd
såsom Ordinarie Banco-Fiscal) dels ock under flere års lid med bifall förrättat
Fiscals-tjenst så väl inom Banco-Verket sora hos Kongl. Krigs
-
Collegium och Kongl. Commerce-Collegium, äfvensom under en tid af ii
är beslridt den Advocat-Fiscals-syssla, hvartill han såsom Sökande sig anmält,
och till hvilken hans duglighet blifvit af Fullmäglige pröfvad, hvaremot
Heurlin icke bestridt Fiscalsbefattning, ansell, att det varit med
iakttagandet af Banco-Verhets nytta och fördel mera öfverensstämmande
om Fullmägtige till den ledige Advocat-Fiscalstjensten, ibland de bägge
Sökande utnämnt Kolmodin.
2:0 Besvär af Contoirs-Skrifvaren i Banken P. C. Boman, som fört
klagan deröfver, att Banco-Fullmäglige, den 23 October i835, vid tillsättande
af den efter Advocat-Fiscalen N. A. Heurlin ledig vordne Notariebefattning
vid Banco-Fullmägtiges Expedition, till samma befattning, framför
Klaganden, befordrat eonstituerade Contoirs-Skrifvaren W. Thyselius;
i sammanhang hvarmed såbeskaffadt utlåtande är vordet till Rikets Ständer
afgifvet: Att Revisorerne på enahanda grund som, i frågan om BancoCommissarien
Kolmodins besvär blifvit åberopad, väl ansett Banco-Fullmäglige
ej hafva öfverträdt Reglementets bokstaf iga innehållj men, vid
det upplysta förhållande, alt Boman, (hvars skicklighet till den befattning
sora var i fråga, blifvit på ett utmärkt sätt vitsordad, ej mindre af Bankens
Commissariat än af Notariens vid Fullmägtiges Expedition närmaste
Förman, Banco-Secreteraren) haft {lere tjensteår än Thyselius, funnit BancoFullmäglige
icke hafva handlat rättvist då de, med förbiseende af desse
omständigheter, framför Boman befordrat Thyselius till den ledige Notariebefattningen.
Med anledning af hvad sålunda uti ofvan berörda 2:ne befordringsmål
förelupit, bafva Herrar Revisorer ansett sig böra, lill förekommande
för framtiden af godtyckligt förfarande vid tjensters tillsättande inom
Banco-Verket, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att 1 moni. i f8 af Banco-Reglementet bringas till mera öfverensstämmelse
med 3 morn. i samma §•
Herrar Banco-Fullmägtige funno sig ej böra lemna obemäldt, huru
som 3:dje Artikeln uti Banco-Reglementet af d. 26 Maji 1835 stadgar
uti §. 48.
"Mom. 1. Till tjensterne vid Fullmägtiges Expedition j Commissariebestäilningarne
och Fiscalstjensterne utnämna Fullmägtige, med fästadt afseende
på Verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af hvardera befattningen
, den bland competente Sökande som Fullmägtige finna till den
ledige platsen mest skicklig och passande; under iakttagande derjemte att
Commissarier hvilka äga lagkunskap, till tjenstgöring i Cancelliet varda
anställde.
Mom. 3. Vid så väl förslags upprättande som utnämningar till öfrige
i §. 48 uppräknade tjenster, skall väl fullt erforderlig skicklighet till
— 6o —
Sysslans bestridande i förening med ett redligt och anständigt uppförande
utgöra första grunden för befordran; men den Sökande som dessa
egenskaper förenar, vare ock förvissad att oförkränkt njuta lii! godo dess
tour och anciennitet inom Verket; börande vid ledigheter tili Casseursbeställningarne
och äldste Bokhållare-sysslan vid Luckan i Vexel-Banken,
dessutom i betraktande tagas den pålitlighet och serskilda fallenhet för
Verkets och Allmänhetens betjenande som dessa befattningar fordra.
Tour och Anciennitet räknas från första Fullmagts datum inom
hvarje tjenstegrad.”
I den åberopade 4^ §• stadgas ultryckeligen, att
För compelente Sökande anses:
Till tjenstebefattningarne vid Fullmägtiges Expedition: Ej mindre
Ordinarie tjenste männen inom samtelige gradernej än äfven de vid Verket
anställde Extra Ordinarie!'.
Till Fiscalstjensterne: En hvar som fullgjort hvad Förfatlningarne
föreskrifva i afseende på dem som uti Doniarevärf må begagnas:
För Herrar Fullmägtige ville det synas som hvart och ett af de ofvan
ordagrannt upprepade Stadganden ägde, för sig betraktadt, den fullkomligaste
tydlighet.
Till Fiscalstjenst skall nemligen såsom competent Sökande betraktas,
(vare sig bland Verkets tjenstemän eller bland främmande) en hvar
som iuilgjorl hvad Författniugarne föreskrifva i afseende på dem som uti
Doniarevärf må begagnas; och till sådan ledig tjenst skall utnämnas: den
bland compelente Sökande, som Fullmägtige_, med fåstadt afseende på
Verkets fördel samt befattningens vigt och ansvarighetj finna till densamma
mest skicklig och passande.
Så har också vid den ifrågavarande Advocat-Fiscalsledighetens besättande
tillgått. Fullmägtige hafva enhälligt ansett bägge Sökanderne äga
competence, men utaf dem båda, bar Häradshöfdingen Heurlin funnits,
enligt Pluralitetens åsigt, till tj ensten mest skicklig och passande.
Till tjenstbefaltning inom Fullmägtiges Expedition skola såsom competente
Sökande betraktas, så väl Ordinariesom Extra Ordinarie-Tjenstemän
inom Banco-Verket; och till sådan ledig tjenst skall utnämnas : den
bland compelente Sökande, som Fullmägtige, med fåstadt afseende pä
Verkets fördel samt befattningens vigt och ansvarighets finna till densamma
mest skicklig och passande.
Så har också vid den ifrågavarande Notarie-ledighetens besättande
tillgått. Icke mindre än G Sökande hade dertill anmält sig, hvilka alla
befunnos compelente; men rösterne hos Fullmägtige delade sig emellan arne
ibland dem; och utaf desse, fanls Notarien Thyselius, enligt Pluralitetens
åsigt, vara till tj ensten mest skicklig och passande.
Ali FullmägLiges handlingssätt icke vid hågötdera af dessa befordringstillfällea
varit i strid med Reglementet, utan tvärtom, dermed fullkomligen
öfverensstämmande, torde, genom det nu anförda, finnas nogsamt ådagalagdt;
och detta förhållande är af Herrar Revisorerne sjelfve erkändt
och medgifvet.
De Ledamöter som vid hvartdera tillfället utgjort Pluraliteten, hafva
intill närvarande Lid icke i ringaste mohn fått anledning befara, att deras
åsigt skulle hafva varit oriktig eller förhastad; och genom de af Herrar
Revisorer meddelade Opinionsyttringar, äfven med förutsättning, att desse
grundat sig på en närmare och säkrare kännedom om de läflandes relativa
skicklighet och passande egenskaper för hvardera tjensten än den BancoStyrelsens
egne medlemmar varit i tillfälle att sig förskaffa, kan ingen
af dem betagas det medvetande att hafva efter öfvertygelse och hästa förstånd
iakttagit, ej mindre Banco-Verkets fördelj än de i det gällande Reglementet
med tydliga ord antydda 7?å'^-grunder för Sökandes inbördes
anspråk, till de slag af tjenstebefattningar, som här voro i fr Aga.
Yidkommande sluteligen den af Herrar Revisorer gjorda hemställan
om angelägenheten deraf, att för en framlid bringa i mom. i \8 §. till
mera öfverensstämmelse med 3 mom. af samma §.; så ehuru denne fråga
till äfventyrs icke kunde behöfva från Fulirnägliges sida ens vidröras, tlå
Fulirnägliges ögnamärke är och bor vara, att iakttaga de föreskrifter som
finnas, ieke att opåkallade ingå i bedömande af deras lämplighet och ändamålsenlighet;
torde det dock icke , böra utan uppmärksamhet lemnäs,
hurusom de befordringsgrunder, hvardera af dessa momenter, för olika
slag af tjenste:- innefatta, nemligen å ena sidan, bepröfvandet af mesta
skicklighet och lämplighet, utan allt band af tour och anciennité; å andra
sidan Ater, iakttagande af tour och anciennité inom Verket^ såvidt dermed
förenas fullt erforderlig skicklighet till den ledige tjenstens bestridande
samt redligt och anständigt uppförande; äro i sin natur så motsatta
och stridiga, att antagandet af den sednare principen nödvändigt måste
omintetgöra den förre; åtminstone så till vida, att competence för
Extra-Ordinarier, till högre och lägre tjenster inom Fulirnägliges Expedition,
i och med detsamma icke vidare ägde rum, elter ens vore tänkbar;
likasom att competence för lagfarne personer utom Verket lill Bankens
Fiscalstjenster, icke vidare kunde ifrågakomma, enär en Jurist, äfven af
det mest frejdade anseende och med de högsta meriter, hvilken ej inom
Banken tjenstgjort, då finge stå tillbaka för den, som med tour och anciennitet
inom Verket förenade fullt erforderlig skicklighet samt ett redligt
och anständigt uppförande.
Herr Grosshandlaren Ekerman anmälde härvid lili Protocollet att,
efter Herr Grosshandlarens åsigt, den sist omförmälda af Herrar Reviso
-
— 6a —
rerne väckta frågan, om behof af förändring för en framtid, i Banco-Reglementets
48 §., icke nn påkallade något yttrande från Banco-Styrelsens sida ; hvadan
Herr Grosshandlaren ville för sin del dermed fördröja, till dess sådan fråga
blefve från Rikets Ständer eller deras Banco-Ulskott lill Fullrnägliges behandling
hänskjulen. Ut supra
In fidem Piotocolli
G. Helsingius.
Förklarande af Kammarherren, Riddaren af Kongl. Nördstjerne-Orden
B. Rosenblad, till Banco-Fullmägtiges Protocoll,
i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer uti
deras Berättelse angående Banco-Verket, §. 12 anmärkt,
beträffande Bokföringen, Hushållningen och Redovisningen
vid Bankens Pappers-Bruk , Tumba; med åtföljande åberopade
Bilagor.
Jemte det jag får öfverlemna Bruksförvaltaren Kamereraren C. Möllers
förklaring öfver de af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer gjorda
anmärkningar i afseende på bokföringen, hushållningen och redovisningen
vid Tumba Pappers-Bruk i de delar som kunna tillhöra hans redovisning,
(Bil. Lit. J) får jag tillika, såsom inspecterande Fullmägtig, afgifva följande
förklaring öfver de gjorda anmärkningarne, hvarvid samma ordning
blifvit följd, som Herrar Revisorer iakttagit.
a, 1 afseende på Bokföringen.
1:0 Den gjorda anmärkningen, att i 834 ;”irs Hufvud-Bok för Bruksrörelsen först
den 11 sistiidne November kommit Hrr Revisorer tillhanda, och utan att
förut vara af Bankens Revisions-Contoir granskad, torde så mycket mindre
kunna läggas Bruksförvaltaren till last, som han redan under loppet
af Julii månad densamma färdig aflemnat, och på sätt tillförordnade
Revisions-Commissariens förklaring (Bil. Lit. B) upplyser, den
Revisor som granskningen ålegat och flere gånger blifvit påmind att
dermed ej fördröja, bordt långt inom den förstnämnde tiden kunna
medhinna Revisionen af nämnde Bok; hvarföre FuUmäglige också beslutat
alt samma Revisor borde inför Commissarialet, för sin uraktlåtenhet
härutinnan, erhålla en föreställning.
2:0 Det anmärkta misstaget, i Terminologie för ett Conto, har Bruksförvaltaren
vidgått, och förmält sig skola för framliden rätla. (Bil. Lit. A
Afd. a 2:0).
3:o Den anmärkning, alt afföring i Tumba Bruks Räkenskaper, af hvad
Banken under åren i83o—1833 utöfver gjorda lefvereringar i färdigt
Papper och återstående Cassa-tillgång, åt Bruket förskjutit, befunnes
vara först år 1834 för samtelige desse år på en gång anbefalld, oaktadt
förskottsbeloppen för hvartdera året serskildt, blifvit uti Bankens
Böcker, i enlighet med i83o års Banco-Lag och Reglemente, ersatta
utaf Räntevinsten, kan väl icke egenteligen tillhöra min förklaring, enär
Fullmägtiges beslut af den 10 Januarii i835, hvarigenom Tumba Bruks
Räkenskaper i detta hänseende bragtes till likstämmighet med Bankens,
vidlogs enligt förslag af mig, då första bokslutet, efter det jag emottagit
inspectionen öfver Bruket, skulle upprättas. Dock anser jag mig
böra upplysa, alt någon förvillelse, genom den förut varande olikheten
båda Räkenskaperne emellan, icke gerna kunde uppslå, helst BruksRokcn
upptog såsom Skuld-Balance allt hvad genom Brukets åtgärd icke
blifvit ersatt, och orsaken lill det i Bankens Bok befintelige lägre Balance-belopp
ej borde kunna undfalla någon, som erindrade sig BancoLagens
och Reglementets föreskrifter om sältet för beräkning af Bankens
Capital-tillgångar och behållna årsvinst, vid ett ögonkast på de i
Räkenskapen för dessa år specificerade Poster.
b. I afseende pä hushållningen och förvaltningen.
4:o Beträffande den anmärkning, att Veriflcations-påskrift saknas å den
i833 års Bruks-Bok åtföljande förteckning öfver Inventarierne vid samma
års slut, torde vidare förklaring icke erfordras, än att framlidne
Grefve F. B. von Schwerin, sora i sin egenskap af inspecterande Fullnuiglig
under det nämnda året, enligt då gällande föreskrifter, ägde
att ensam anställa Inventering af förråden, och på grund deraf kunnat
bevittna förteckningens öfverensstämmelse med verkliga förhållandet,
genom döden afgick den g April 1834, elter några få veckor innan
samma förteckning upprättades, och jemte sjelfva Boken aflemnades till
Bankens Revisions-Conloir.
5:o I afseende på Herrar Pievrsorers anmärkning att det ändamål som varit
åsyftadt, med en år 1833 vidtagen anstalt, hvarigenom Qvarnen
och nedra Bruket, som dittills begagnat ett enda Vattenhjul, erhållit
- 64 -
hvardera sitt eget, icke hade vunnits, enär efter Herrar Revisorers
förmenande, båda Vattenhjulen ej skulle kunna samtidigt sättas i gång;
har Bruksförvaltaren (Bil. Lit.A. Afd. 6. 2:0) upplyst, att denna förändring
visserligen icke medfört den påföljd att båda Verken på en gång hela
året igenom drifvas, hvilket ej heller varit att deraf förvänta, då vatten-tillgångens
otillräcklighet vissa tider, är af mångårig erfarenhet
bekräftad ; men att likväl derigenom ernåtts, att åtminstone höst och
vår, båda verken kunna gemensamt begagnas, hvaraf följden ock blifvit,
att Qvarntullen ökat sig med 5o proc. och derutöfver, så att Brukets
hälft deraf, som utgjorde år i832 24 tunnor 6 fjerdingar, och år
i833 2i tunnor 6 fjerdingar, stigit år 1834 $9 tunnor 6 fjerd, och
år 1835 till 36 tunnor.
6:0 Herrar Revisorer hafva anmärkt, att ehuru anledningen till det redan
år 182S påbörjade men först Ar i834 slutade, Tumba hemman öfvergångna
laga skifte, i Fullmägtiges Berättelse uppgifvits hafva varit, att
blifva qvitt ett nära Brukets tomt beläget, Hogelby hemman tillhörigt
krogställe, Bruket dock måst träffa serskild öfverenskommelse med Ägaren,
om krogens bortflyttning och derför utbetala 666 R:dr 32 sk. B:co.
Jag bör härvid ej lemna obemäldt, hurusom citationen utur Fullmägtiges
Berättelse är så till vida mindre fullständig, att orden: ibland
annat, sorn der finnas, blifvit af Herrar Revisorerne förbisedda. För
öfrigt upplyser Bruksförvaltarens förklaring i ämnet, (Bil. Lit.A. Afd. 6. 3:o)
att enligt Kongl. Majrts nådiga Dom, skulle väl kostnaderne för sjelfva
Skiftet delas lika emellan Bruket och Hogelby, men deremot bortflyttningen
af åbyggnaderne vid krogen verkställas på Brukets bekostnad;
hvarefter såsom mindre betungande för Bruket, å dess vägnar afBancoFiscals-Embetel
inför Ägodelnings-Rätten den öfverenskommelse träffades
med Ägaren af Hogelby, att han skulle sjelf ombesörja flyttningen, mot
en ersättning, som, med ömsesidigt begifvande bestämdes till det omförmälda
beloppet af 666 R:dr 3a sk. B:co. Ehuruväl jag, som då
denna öfverenskommelse år 1833 träffades, icke bade någon närmare
befattning med Brukets angelägenheter, sålunda endast af ti! 1 gängeliga
Handlingar kan bedömma förhållandet, betviflar jag dock ingalunda,
att dåvarande Banco-Fisealen, numera tillförordnade Baneo-Commissarien
C. N. Kolmodin, som afslutat samma öfverenskommelse, dervid
afsett Brukets fördel, med samma nit och skicklighet som hos Herrar
Revisorer vunnit ett så utmärkt erkännande.
7:0 I afseende på anmärkningen rörande de af Tumba utgående dryga
Pastoralier, samt det i Berättelsen till Rikets Ständer serskildt omförraälda
förhållande, att Fulimägtige år i832 icke fästat afseende på en
Bruks
-
G5 —
Bruksförvaltarens hemställan att, vid tillfälle af dåvarande Kyrkoherde-ledighet,
nedsätta Pastoralierne; anser jag mig, under erkännande
att dessa äro både högst dryga, och troligen vida öfverstigande hvad
lagligen kunnat åläggas, böra upplysa och erindra, att i83o års då gällande
Banco-Reglemente upptager pag. 179 från Begl. af år 1823 en så
lydande uttryckelig föreskrift: ”Kyrkoherden i Botkyrko och Salems
församlingar äfvensom Capellanen och Innehafvare!! af Klockare- och
Organistbeställningarne, bibehållas vid sina, efter ingångna öfverenskominelser
ägande och i Banco-Reglementet af år 1823 utstakade Löneinkomster
af Tumba Egendom”; vid hvilket förhållande, och då en i
så genereia ordalag affattad föreskrift icke lät sig hänföra blott till Lägenheternes
för tillfället varande innehafvare, Fullmägtige funno det
vara dem genom Reglementet betaget, att kunna fästa afseende å den
af Bruksförvaltaren gjorda hemställan.
8:0 Med afseende derå att Brukets Räkenskaper upptaga såsom kostnad
för Tidningar och en Calender, år j 833 R:dr ^2: 24> —, och år 1834-  R:dr 3i : 8. — hafva Herrar Revisorer förklarat sig anse kostnader af
denna egenskap icke vara af nöden, och böra åtminstone nedsättas, om
icke helt och hållet indragas.
Jemte det jag får upplysa alt den ifrågavarande Utgiften för året
1835 befinnes vara nedsatt Lill R:dr 28: 24. — tror jag för min del,
i likhet med hvad Bruksförvaltaren i sin förklaring (Bil. Lil. A. Afd. 6. 4:0)
anfört, att ett Bruk, med Tumbas rörelse och mångfaldiga upphandlingsbehof,
icke utan olägenhet kan umbära Ofliciela Tidningen och åtminstone
Stockholms allmännaste Annonceblad. Deremot, och om man
vill anse utgiften för en Calender nog vigtig, att i och för dess besparande
ett häfdvunnet bruk bör afskaffa.?; rnedgifver jag att en sådan
kunde, utan betydeligare olägenhet, fastän säkerligen ej utan afsaknad,
vid Bruket umbäras.
9:0 Herrar Revisorer hafva förmält, hurusom det ådragit sig deras serskilda
uppmärksamhet att, vid föredragning hos Herrar Banco-Fullmäglige
den 10 Januari i835, af en Kamererare!! Möllers Räkning å 326
Rdr 24 sk. för af honom år i834 besörjd mathållning för åtskillige
personer, jag, såsom ägande speciela inspectionen vid Tumba, tillkänliagifvit,
att anledningen hvarföre denna Räkning så betydligt öfversteg
de föregående årens, vore, att jag, sorn hyste den öfvertygelse att
Möller ej kunde vara ersatt för sine kostnader, genom de af honom
upptagne belopp, anmodat Möller att serskildt i Räkningen uppföra ett
arfvode af 133 R:dr 16 sk.; hvilken anmodan Möller ock efterkommit;
hvaruppå Banco-Fullmägtige bifallit berörde utgift; och hafva Herrar
Revisorerne, enär de förment omförmäide 133 R:dr 16 sk. sålunda
i 9
hafva tillkommit endast i följd af min anmodan om''deras upptagande,
ansett sig icke kunna underlåta alt hos Rikets Ständer anmärka denna
Utgiftspost; äfvensom i sammanhang dermed omnämna, alt Möller, som
förut ej förmärkts klaga öfver de för Mathållningen fastställda pris,
kort derefter inkommit med förslag lill förhöjning deri, hvilket äfven
af Fullmä glige beviljats. Bruksförvaltarens afgifne yttrande öfver denna
punkt, är af följande lydelse:
”Sorn vid Tumba ej finnes något Värdshus för bättre classen af
personer, och det närmaste ställe, der sådana kunna blifva försedda
med föda oell logis mot betalning, är det ^ mil derifrån belägna Fittja,
har så väl under mina företrädares som under min tid blifvit en vana,
att de, som besöka Bruket i hvarjehanda ärender, vare sig för half
eller hel dag eller ett och annat dygn i sender, logera och spisa hos
Förvaltaren. Då fråga aldrig uppstått att betrakta denne lika med en
Värdshusvärd, hvilken hade att af den besökande äska ersättning för
föda och logis, har denna kostnadsersättning med Banco-Styrelsens begifvande
alltid blifvit påförd Bruks-Cassan. Mina ingifna och godkända
Räkningar utvisa att denna debitering varit högst modique, och sådan
alt knappast någon, som gör sig möda att närmare pröfva förhållandet,
skall kunna anse mig dermed skadeslös, då i betraktande tages, att
vida större förråd af lifsmedel året ora måste anskaffas och vårdas, än
som för mitt eget hushåll vore behöfliga; att allt med högst få undantag
måste från Stockholm uppköpas och betalas efter der gällande priser;
att jag och mitt husfolk härigenom betungas med ständiga resor
fram och åter; att flera tjenstehjon än eljest mäste hållas, i och för det
besvär af hvarjehanda art, som åtföljer fremmandes uppassning o. s. v.
Också har jag årligen förmärkt, att jag häruppå blifvit lidande och
det i samma mohn känbarai'e, som besöken blifvit mera täta än förr, i
följd af de med nya Papperstillverkningen samband ägande Byggnader,
Inrättningar, tillredelser och försök, som föranledt ej blott den Inspecterande
Fullmägtigens vistande vid Tumba längre tider i sender,
utan äfven ofta förnyade besök af Vetenskapsman, Konstnärer och andra
Personer, hvilkas råd, biträden och åtgärder dervid ifrågakomtnit.
Jag har trott mig skyldig fästa Inspecterande Fullmägtigens uppmärksamhet
på dessa förhållanden. Han insåg billigheten deraf att jag ej
borde vidkännas enskild uppoffring på en anstallt, som under intet hänseende
Aärer kunna anses tillhöra eller vara inbegripen under Förvaltare-b^ifcningen.
Och det var härigenom, sorn den af Herrar Fullmägtige
för en gång beviljade ersättning ~af r 33 R:dr 16 skill, mig tillädes.
Genom Protocolls-Utdrag af den 3:dje April 1835 beviljade Herrar
Banco-Fulimägtige en förhöjd ersättning för de 3:ne första dagarne
— 6j —
af en persons-vistande vid Bruket; men att, så snart det öfversteg
dessa dygn, skulle betalningen utgå endast efter livad förut varit bestämdt,
elier med en lägre ersättning; emedan den förböjda ansågs
blifva för kostsam för Banken. Jag inser ingen möjlighet att sålunda
blifva skadeslös; och vågar af alla dessa anledningar utbedja mig, alt
få upphöra med kosthållningen för de till Bruket ankommande Personer,
och att Herrar Banco-Fullmägtige täcktes vidtaga den ansta!It i
sådant afseende, som må finnas lämpeligare.”
.Något Värdshus för personer af bättre classen finnes, såsom nyss
är nämndt, ej vid Tumba, och skulle icke eller utan betydliga uppoffringar
från Brukets sida, kunna bära sig. Man har alltså nödgats, åt
Brukets förra och nuvarande förvaltare uppdraga den för deras tjenståligganden
onekligen alldeles främmande befattning, att gifva kost och
äfven någon gång nattqvarter åt personer, som i och för Brukets ärenden
der infinna sig; och man kan väl icke billigtvis begära, att Förvaltaren
skall blifva derå lidande. Sannt är, att efter de sednast stadgade
pris, en persons måltids-anrättning, serskildt för sig betraktad, torde
kunna anses väl betald. Men då man afser, att hela sammanräknade
betalningen, aldrig något år uppgått till 4^o R:dr (för år x834 var den
högst, nemi. 4^9 R:dr 4o sk., den af mig tillstyrkta serskilda ersättningen
inberäknad) att derifrån först måste afdragas kostnaden • för
hvad som verkeligen blifvit föftärdt, sedermera för hushållets uppsättning
med Inventarier och tjenstefolk, vida utöfver hvad en Bruksförvaltares
ställning eljest skulle fordra, för alt vara i tillfälle äfven
öfver nätterna herbergera, såsom någongång händt, ända till 5 personer
på en gång; måste man visserligen erkänna, att behållningen blifver
liten eller ingen.
Det var med afseende på desse förhållanden, och då jag hvaiken
ansåg det billigt, eller med en klok hushållning öfverensstämmande, att
icke lyssna till Bruksförvaltarens grundade framställningar i delta hänseende,
som jag tillät honom att i Räkning påföra den ofvannämude
ersättningenj och understödde dess bifallande hos Fullmäglige. Jag
lår nämna, att under den förflutna liden, något bestämdt ersättningsbelopp
för qvarter och uppassning, ej funnits utstäkadt; hvaremot, enligt
hvad Prolocollerne utvisa, Förvaltarne vid Bruket tidtals fått någon
godtgörelse derföre sig tillagd i rund Summa.
c. Angående Reparationen d den nja Verkhusbyggnaden.
io:o Efter förutgående framställning of hvad i detta hänseende förekommit,
och meddelande af Svar å Fullmägliges hemställan om behofvet
af denna reparations snara företagande, sluta Herrar Revisorerne med
det yttrande, att de funnit sig icke kunna underlåta för Rikets Ständer
uttrycka den mening, att Banco-Fullmäglige, och bland dem i synnerhet
den, som haft speciela inspectionen öfver Tumba, i frågan om det
nya Verkhusets reparerande, icke ådagalagt den rådighet och drift i sitt
handlingssätt, som Rikets Ständer haft rätt att vänta af sina Ombud.
Då ett sådant omdöme af de Revisorer våra Principaler utsett att
granska huru vi uppfyllt det hedrande uppdrag medborgerligt förtroende
oss leinnat, ej annat kan, än i hög grad, för oss alla, och serdeles
för den som vid afgifvandet af detta vilsord företrädesvis blifvit ihogkommen,
nedsätta värdet af den decharge för förvaltningen på det hela,
Herrar R evisorer behagat tillstyrkaj torde någon större utförlighet i forida
ringen öfver de .härmed gemenskap ägande förhållanden befinnas af
föremålets vigt både påkallad och rättfärdigad.
Af Herrar Revisorers förmälan att, då det i hög grad ådragit sig
deras uppmärksamhet att en reparation å det nya Verkhuset vid Tumba
af det betydliga omfång som den af Fullmägtige ifrågasatta, redan vore
af behofvet påkallad, de ingått i en noggrann undersökning rörande
Banco-Fullmägtiges i afseende å omförmälde byggnad vidtagne beslut
och åtgärder, skulle ej ulan anledning kunna slutas, att, likasom Herrar
Revisorer rörande några andra med förvaltningen af Tumba gemenskap
ägande frågor (t. ex. om Lumpvärdets nedsättning) sträckt sin undersökning
lill hvad Banco-Utskott och Ständer redan granskat, Herrar Revisorer
äfvenledes låtit den noggranna undersökningen i afseende på nya
Verkhusbyggnaden omfatta alla med denna byggnad gemenskap ägande
åtgärder.
Några andra åtgärder finnas emedlertid ej omförmälda, hvarken
uti de lill Banco-Fullmäglige aflålna anmärkningar, eller uti Berättelsen
till Rikets Ständer, än de som afse den, först förlidet år, ifrågakomna
Reparationen å samma Byggnad; och jag anser i följd deraf min förklaring
så mycket hellre kunna inskränkas till hvad som rörer denna
Reparation, som husets uppbyggande redan var fullbordadt före ;nitt
inträde i Banco-Styrelsen.
Del undgick visserligen icke min uppmärksamhet sedan jag vunnit
tillfälle derom taga kännedom, att det nya Verkhuset var minst varaktigt
bygdt, af alla vid Tumba befintlige Byggnader, — ett omdöme
som jag ingalunda dolde för Medlem marne af sednaste Banco-Utskott —
men jag erkänner mig icke hafva förutsett alt denna Byggnad skulle så
snart påkalla en betydligare reparation. Detta mitt bristande förutseende,
som jag delade med mera sakkunnige män, torde finnas så mycket
mera ursäktligt, som det är ett erkände förhållande att, så länge
— Og
-
den yltre beklädnaden å en mur cjvarsitter, det är omöjligt, serdeles
för den som saknat tillfälle alt iakttaga de vid sjelfva byggnadsarbetet
begängna misstag, att bedomina vidden af dolda inre brister, äfven om
man har anledning befara tillvaron af sådana. Dock hafva hvarken
Banco-Fullmäglige i något från dem utgånget utlåtande, ej heller har
jag enskildt vid något tillfälle, såsom skäl mot den föreslagna försäljningen
al Tumba, åberopat ”att Bruket vore i det fullkomliga skick,
att några väsendlliga Reparationer derå före nästa Riksdag visserligen
icke kunde behöfvas.”
Brislfälligheterne å nya Verkhuset började först blifva synbara,
då under den omväxlande väderleken i Mars och April månader i835,
än vid en blidare temperatur den frusna fukten i murarne upptinade
och förorsakade sprickor samt rappningens anfallande, än vid kylans
återkomst ny frost tillkom, som vid derpå inträffande mildväder förorsakade
ny åverkan, och denna omvexling ofta förnyades. Första underrättelsen
om dessa skador erhölls genom Bruksförvaltarens rapport af
den 3i Mars, anmälande, att kalkrappningen börjat bortfalla och teglet
taga skada så väl under en del fenster som i hjulhuset. Då denna Rapport
bos Fullmägtige föredrogs nästföljande Sessionsdag den 3 April,
förekom fråga, huruvida de omförrnälda bristfälligheterne erfordrade ett
sammanträde af Fullmägtige på stället. Då emot min hemställan härom
allmänt anfördes den betänklighet, att tiden för de fleste bland
Fullmägtige vore dagligen upptagen af Riks-Ståndens och Utskottens arbeten
(man erinre sig att Kongl. Maj:t då redan tillkännagifvit Sin nådiga
önskan att Riksdagsärenderne måtte vara afslutade med April månad)
så beslöts, åt mig uppdraga, alt till ett annat sammanträde underrätta
Fullmägtige, huruvida ifrågaställa Reparation fordrade så skyndsam
handläggning, att den måste företagas före den till Maji månad utsatta
vanliga årsbesigtningen af Brukets byggnader.
I anledning häraf anmälde jag hos Fullmägtige vid deras nästa
sammankomst d. ii April följande rapport af Bruksförvaltaren:
”Till följe af Herr Kammarherrens skriftliga befallning af den
4 dennes rörande reparationen af nya Bruksbyggnaden, hvarom jag
i ödmjukt Memorial af den 3i nästföreg. Mars hade äran anmäla, får
jag ödmjukast tillkännagifva, att hvarken jag eller Vallsmästaren Dahlgren
anser den vara af behofvet påkallad eller med jördel till framtida
bestånd kunna verkställas förrän väggarne utdunstat kylan, och
erhållit lufttorkning, hvilket torde upptaga tiden till slutet af nästa
månad. Anledningen hvarföre jag så tidigt anmält detta förhållande är
att med Herrar Banco-Fullmägtiges bifall dessförinnan, genom Annonce
i Allmänna Tidningarne få tillstånd upphandla och till Bruket anskaffa
nödiga materialier af Sandslens-JNubbsten m. m., sorn för denna reparation
anses behulligf. Tumba Bruk d. 6 April 1835.
e 1 C. Möllerr
Aid föredragning af denna rapport (som i Piolocollel för d. ii
April 1835 omnämnd och åberopad förvaias ibland dithörande handlingar)
beslöts alt uppskjuta besiglningen vid Tumba, och bifölls upphandlingen
af Sandstens-uubbslen; mea sistnämnde beslut kom (if den
orsak att icke expedieras, att dessförinnan ytterligare brislfäliigheler
blefvo synliga, al den betydenhet att man fann nödigt först inhemta
sakkunnige mäns yttranden om sättet för den blifvande reparationen,
innan män dertill vidtog några förberedande åtgärder:
Emedlertid bade jag, vid första underrättelsen ora de synliga brist—
fälligheterne å nya Verkhuset, salt mig i förbindelse med Personer, lill
hvilkas fullkomliga sakkännedom jag trodde mig kunna äga fullt förtroende,
såsom ÖfveYsle-Lieutenanten Laget heim, (öfver-Mechanicus vid
Götha Canul-Verk,) och Lirecleuren Nyström från Östergöthland, af Hr
Lagerheim hos mig specielt recommenderad såsom en af Sveriges skickligaste
Civil-Byggmästare. Riksdagens förlängning till den 26 Maj, och
nödvändigheten att lämpa sammanträdet vid Tumba efter besigtningsmäniiens.
tid och läglighet, föranledde uppskof med detta sammanträde
lill d. 1 Junii, då i Fullmäglige^ öfvervaro nya Verkhuset besigligades
af Herrar Nyström, Sifvert och Thun. Det var först sedan Fullmäglige
efter denna besigtning begifvit sig till sitt Sessions) um, som jag uppläste
en berättelse örn Brukets drift, (icke dess tillstånd) och anmälde sådana
frågor hvarom beslut på stället kunde fattas. Att afgifva något förslag
eller eget utlåtande om nya Verkhhsels reparation innan besigtningsmännen
sig deröfver utlåtit, ansåg jag ligga lika mycket utom kretsen
af min befogenhet sorn af min förmåga.
Sedan utlåtanden af 2:ne besigtningsman inkommit redan den \
Junii (18 >5) yrkade jag, alt som den ifrågavarande reparationen tillhörde
deri i nya Banco-Reglementet förutsatta cathegori afoundgängeligj
oell öfver hvilken sålunda Fullmäglige utan föregånget tillstånd ägde att
besluta, borde, så snart det kostnadsförslag Herr Nyström lofvat, inkommit,
på sätt han tillstyrkt, nödiga mateiialier anskaffas för att instundande
Vår (1836) företaga reparationen. Men sedan Nyströms kostnadsförslag
så sent inkom alt det hos Fullmäglige först den 6 Augusti
kunde föredragas, hvarvid jag var frånvarande på en för min helsa företagen
resa, fattades då det beslut, att, med afseende på a63 §. i 1S35
års Banco-Reglemente, och Revisorernes snart inträffande sammanträde,
deras tillstyrkan skulle afvaktas, innan någon åtgärd för reparationen
yidtogs. Vid min återkomst få .dagar före Herrar Revisorernes inträf
-
— 7J —
(ande, Lief, pä min hemställan, i den uppsatta Berättelsen angående
Tumba, införd en vördsam anhållan att, som nödigt vöre att de för
Reparationen erforderlige Materialier i tid anskaffades j Fullmägtige
mätte ju förr desto hellre fä emottaga Herrar Revisorernes yttrande
i detta ämne; och enskildt anmälde jag hos Herrar Revisorers Ordförande
numera afl. Herr Juslitiae-Rådet m. m. Grefve Hamilton, behofvet
af en skyndsam besigtning å stället. Herrar Revisorer behagade också
redan den a3 September verkställa denna besigtning, åtföljde af Muraremästaren
Herr Ryberg, som under den i October afgaf sitt utlåtande.
Men ehuru, sedan Banco-Fullmägtige underställt frågan om reparationen
Herrar Revisorers afgörande, alla åtgärder å de förres sida
voro hämmade, intilldess svar erhölles, behagade dock Herrar Revisorer
först viii sitt åtskiljande meddela detta Svar, i hvilket Herrar Revisorer
föi klarade sig, så väl med afseende på hos dem företedde af byggnadserfarne
personer upprättade beskrifningar och kostnadsförslag, som på
grund af den kännedom om byggnadens varande beskaffenhet, Herrar
Revisorer sjelfve vid besöket på stället förskaffat sig, hafva blifvit fullkomligen
förvissade derom, att reparation af merberörde byggnad är af
behofvet oundgängligen påkallad, och tillstyrka Fullmägtige att, så snart
ske kan, på ett säkert och varaktigt sätt reparera och iståndsätta de yttre
murarne af*oftanämnde nya Verkhusbyggnad, under erindran, att
all möjlig sparsamhet i förening med dugligt arbete, iakttages.
Af den här lemnade Utredning torde inhemtas, att .Protocollen
och dertill hörande Handlingar verkeligen utvisa det jag yid nästpåfeljaode
Session inkommit med den underrättelse jag vid sammanträdet
d. 3 April erhöll uppdrag anskaffa; — att det var på det derigenom
upplysta och sedermera af alla sakkunnige besigtningsmän erkända och
bestyrkta förhållande: ”att någon Reparation hvarken vore af behofvet
påkallad ej heller kunde med fördel till framtida bestånd verkställas
förr än vä»gai ne utdunstat kylan och erhållit lufttorkning,” hvilket förmodades
upplaga liden till slutet af Maji, som det ifrågavarande Sammanträdet
å Tumba uppsköts; — att den uraktlålefdiet hvarpå Herrar
Revisorer synas egenleligen hafva grundat min företrädesrätt till det omdöme,
att icke hafva ådagalagt den rådighet och drift i handlingssätt,
Rikets Ständer haft rätt alt vänta, nemligen, att jag icke låtit mig angeläget
vara, alt genast upplysa de öfrige Herrar Fullmägtige om, och
för dem utreda bristfälligheteröes verkliga beskaffenhet, torde finnas
såmycket mindre kunna mig skäligen påbördas, sorn, förrän väggar ne
utdunstat och erhållit lufttorknings det icke gafs någon möjlighet att
inse och utreda rätta beskaffenheten och omfånget af bristfäiligheterne i
muren; ett förhållande, som än ytterligare bekräftas genom närlagde
Ulla lande af Ilerrar Lagerheim och Nyström (Bil. Lit. D), deruti bemälde
Herrar uttryckligen förmäla, att en tidigare reparation än innevarande
år, då man bättre än förr är i tillfälle bedomina bristfällighelernes
verkeliga omfång och beskaffenhet, skulle varit ett skadligt förhastande,
så mycket mera som en först i nästledne Februarii (1836)
(s'e Bil. Lit. C) efter 10 förflutna månader upptäckt remna i Grundmuren,
ej ägande samband med de öfrige förut kända bristfälligheterne, i
slikt fall icke hade blifvit afhulpen, och sålunda troligen allt, åtminstone
på det stället, verkstäldt arbete, varit förspilld kostnad. Det må
i sammanhang härmed ej lemnäs obemäldt, alt en anmälan hos' det i
April 1835 ännu församlade Banco-Ulskollet, hvilken troligen, under
delta Utskotts trägna sysselsättningar sista veckorna af Riksdagen, skulle
haft till följd dennes ytterligare förlängning, och sålunda i denna väg
ådragit det Allmänna ganska dryga kostnader, likväl icke, utan på bekostnad
af arbetets varaktighet och bestånd, skulle kunnat leda lill annat
resultat, än att med Reparationen måst fördröjas lill dess man kunde
inse och bedömma hvad man bade att dervid åtgöra för brislfälligheternes
varaktiga iståndsättande; — att det för öfrigt icke var förr än
i de sista dagarne af Riksdagen, som Rikets-Ständer antogo 263 §. af nu
gällande Banco-Reglemente, som innefattar det dessförinnan ej befinteliga
stadgandet om föregående anmälan, då större reparationer vid Tumba
komma i fråga; och ändteligen, att ehuru jag ej deltagit i det beslut,
enligt hvilket Fullmägtige endast tjo dagar före Herrar Revisorers
sammanträde ansågo sig böra afvakta Herrar Revisorernes bifall innan
några åtgärder för Reparationen vidtogos, utan tvärtom, så länge jag
var närvarande, yrkade motsatsen, jag dock ej kan undgå att fästa uppmärksamhet
på stridigheten i det handlingssätt att, på samma gång Herrar
Revisorer funnit underlåtenhet å Fullmägliges sida att före Revisionsliden
vidtaga några anstalter till Byggnadens iståndsättande, hafva förtjent
det hårda omdöme som i Herrar Revisorers Berättelse finnes uttrj-ckt,
Herrar Revisorer dock, oaktadt Fullmägtiges trägna anhållan om
skyndsamt svar, ej aflemnat delta förr än sista dagen af sin sammanvaro,
eller 83 dagar sedan de, (efter eget yttrande) gjort sig å stället
fullkomligen förvissade att Reparationen vore af behofvet Oundgängligen
påkallad; ett uppskof, hvarigenom Fullmägtige blifvit förhindrade
att, på sätt anmäldt och tillämnadt var, anskaffa de till reparationen
nödige materialier, medan det ännu var öppet vatten.
Hvad de efter denna tid vidtagne åtgärder i afseende å Reparationen,
angår, får jag här endast tillägga, att Fullmägtige nyligen fått
öfverenskommelse afslulad med Herrar Lagerheim och Nyström, enligt
hvilken
— 73 —
hvilken, under deras inseende och entreprenad af Arbete och Murbruksmaterialier,
oflanämnde Reparation kommer att företagas instundande
Vår och Sommar; en öfverenskommelse, der Enlreprenörernes namn
lemna en Borgen för arbetets godhet och varaktighet.
Utom de egenleliga Anmäikningspunkterne i afseende på Tumba,
hvilka äro i det föregående upptagne och besvarade, innehåller Herrar Revisorers
Berättelse till Rikets Ständer några uppgifter, Bruket angående,
som synts mig påkalla upplysningar, rättelser och tillägg.
a. Alt vid 1833 års slut det balancerade Lumpvärdet var mindre an vid
årets början (som äfven är förhållandet 1834 oc^ I835), härledde sig
deraf, att alltsedan år 1831 ingen Lump blifvit upphandlad. Öfverflödigt
torde kanske vara alt erindra derom, att de dyrbara förrådstillgångar
som under loppet af år 1833 anskaffades i och för den mot slutet
af samma år började nya Sedelpapperstillverkningen, och som sedermera
ingått i materialierne till de nya Sedlarne, åstadkommit ökning
på samma gång af den från Låne-Banken förskjutna Förlagssumma för
året, och af Brukets till följande år balancerade lnventarie-lillgångar.
b. Värdet al Brukets lefverancer lill Banken under loppet af år 1835 har
öfversLigit de från Låne-Banken samma år meddelade Förskott, med
R:dr 12,621: 10. 8., hvilken Summa sålunda minskat Brukets gamla
balancerade Förlags-Skuld. Lefvererade Sedelblanketter af de nya slagen,
hafva i värde uppgått till R:dr i3,35o: i6 sk. B:co.
c. En märkelig olägenhet för Bruksdriften och resultaten deraf under de båda
åren 1834 och 1835 har emedlertid härrört från det så länge fortvarande
obestämda förhållandet, i fråga om hvilka och hurudana Sedelsorter sora
skulle komma att tillverkas. Sålunda måste den år 1834 ombesörjda
tillverkningen för de enligt i83o års föreskrifter tillämnade 3 och 1
R:drs-Sedlarne, af såkalladt olamelleradt papper, inställas, just som man
kommit så vida, alt folket hunnit derutinnan förvärfva nödigt handlag,
och medan blanketter till ett antal af omkring 3 millioner voro under
arbete, för hvilka ingen ersättning blifvit Bruket beräknad.
d. Vidkommande den uppgifna förlusten å Brukets Qvarn, för år i833, af
226 R:dr 2 3 sk., och för år :834> af 34 sk., torde böra fästas afseende
derå, att då Banken genom öfverenskommelse, för mångå år tillbaka af
Kongl. Maj:t fastställd, blef innehafvare af den till Comminisler-Bostället
i Botkyrko och Salems församlingar förut hörande Qvarnen med tilly
10
-
— li
-
dande Vatten fall, Bostället deremot tillädes en årlig ersättning af 5 tunnor
hvete och 20 tunnor Råg; förmodligen då ansedd såsom fullt motsvarande
hela behållna afkastningen af Qvarnen. Om numera, oaktadt
vattenfallet hufvudsakligen blifvit användt för det kort derefter anlagda
nedre Pappersverket, och Qvarnens drift underordnad detta, man kunnat,
såsom en följd egenteligen af frami. Grefve von Schwerins vidtagne
åtgärder att i möjligaste måtto begagna och tillgodogöra ägande
Vattentillgång, medelst anskaffande af serskildt Vattenhjul m. m. komma
derhän att genom Qvarnens afkastning betacka, på 34 skillingar
nära, icke endast den dryga Krono-Räntan (12 tunnor giX kappar, hälften
Råg och hälften Korn), utan ock hela förenämnde ersättning, afsedd
att motsvara besittningen af både Qvarn och Vattenfall; tyckes detta
resultat icke vara otillfredsställande. Några tjenstefolkslöner hafva i och
för Qvarnen så mycket mindre kunnat ifrågakomma, som den varit på
hälftenbruk öfverlåten; och andra reparationer än sådana, som Mjölnaren
är skyldig besörja, hafva icke förefallit.
Hänvisande till Banco-Utskottets Memorial N:o 113 (vid sednasle Riksdag)
i afseende på en fullständig utredning af de deri föreslagna och af
Rikets Ständer bifallna förändringar i föreski ifterne om Classiflcering och
Värdering af Brukets Lumpförråd, vill jag endast erindra: alt bland de
anmärkningar man gjort mot fordna tiders hushållning vid Tumba, varit,
de dryga Lumpprisen (då för all osorterad Lump, utom af aldragröfsta
beskaffenhet, betalts 1 R:dr 32 sk. B:co pr LM.) — att de föreslagna
nya Prisen bestämdes efter förutgångna värderingar af erfarna
Pappersmästare, och inhemtad kännedom af vanliga Pris vid större enskilda
Pappersbruk; och ändteligen, alt det höga pris hvartill Bruket i
slutet af år 1834 kunde föryttra några partier Lump, troligen var föranledt
af den stagnation i samlandet af Lump, och handel med sådan
vara, som i följd af Cholera-sjukdomen uppstod i de fleste delar af Riket,
hvarigenom Tumba Bruks förråder, såsom hvarken uppköpta
under denna vådliga tid, eller underkastade någon slags beröring med
de trakter der sjukdomen härjat, vunno en synnerlig begärlighet och efterfrågan.
Sedan numera all vid Bruket befintelig Lump blifvit uppvägd
och omsorterad, har hela afgången mot den bokförda qvanliteten
utgjort 3q7 Lisp. 14 marker; ett belopp, som icke torde, på en sådan
vara, befinnas för drygt, då, så långt Brukets Räkenskaper gå tillhaka,
icke någon afskrifning ägt rum för differencer vid vägning, och dylikt
mera.
Upplysningsvis bör jag nämna, att det ligger en irring i hvad Herrar
Revisorer anfört rörande Prisen å det från Tumba till Banken lefvere
-
rade Papper. Sedan 1831 har Bruket (i följd af Branden af öfre Verket)
icke lefvererat till Banken något Skrifpapper, förr än mot slutet
af år 1834» då Prisen för alla sorterne bestämdes på grund af de lägsta
Priser, hvartill Banken under tiden efter Anbud gjort sina upphandlingar;
och deribland 6 R:dr 3a sk. B:co för Skrifpapper N:o i samt
4 R:dr 32 sk. B:co för Skrifpapper N:o a, eTiuru något vid mindsta jemförelse
så godt Papper, som det förstnämnde slaget af Tumba Bruks
nuvarande tillverkningar, icke åtminstone på sednare tider, lärer varit
i Banken begagnadt. Del Papper för hvilket de af Herrar Revisorer
uppgifna Pris af ii: 24. —, 10: 2. — och 7: 46. — voro beräknade,
hvilka dock bestämdes vida lägre, eller till 10: , g: — —
och 7: tillhörde de af frami. Grefve von Schwerin föranstaltade
profförsök, af det finaste och utsöktaste i såkalladt Skrifpappers-format.
Jag kan slutligen ej förbigå, att om Herrar Revisorer, i fråga om
sådane hos Fullmägtige vidlagne åtgärder, som ansedts vara af beskaffenhet
att kunna föranleda till någon anmärkning, behagat, på sätt Herrar
Revisorers Protocoller visa hafva ägt rum i afseende på en och annan
af Bankens tjenstemän, lemna tillfälle till förklaring, före de ifrågakomne
anmärkningarnes definitiva fastställande; skulle, såsom jag vill
förmoda, åtminstone de fleste bland dem, derefter hafva funnits böra
förfalla.
Motala den 12 Mars 1836.
Bernhard Rosenblad.
(Bil. Lif. A).
• Utlåtande af Förvaltaren vid Tumba Pappers-Bruk Kamereraren
C. Möller, till Herrar Banco-Fullmägtige af gifvet den 3
Februarii i836.
Genom Herr Kammarherren och Riddaren Rosenblad har jag undfått del
af följande Rikets Ständers Herrar Revisorers gjorda anmärkningar i fråga
om Tumba Bruks förvaltning, jemte befallning att deröfver inkomma med
utlåtande.
a) I afseende ä Bokföringen.
Anni. 1:0 Att 1834 års hufvudbok blifvit till Herrar Revisorer för sent
aflemnad.
Ödmjukaste förklaring. *)
Anm. 2:0 Att felaktig rubricering å ett Conto förekommit.
b) I afseende ä hushållningen och förvaltningen.
Anm. 2:0 Att det ändamål som med anskaffandet af ett serskildt Vattenhjul
för Qvarnen varit åsyftadt, icke skulle hafva vunnits.
Anm. 3:o Att, efter förrättadt laga Skifte, Bruket fått vidkännas serskild
ersättningskostnad för bortflyltandet af ett krogställe tillhörigt
Hogelby hemman.
Anni. 5:o Att kostnaden för åtskilliga Tidningar, och en Calender, måtte
nedsättas, 0111 icke helt och hållet indragas.
Anm. G:o Beträffande serskildt beviljad ersättning åt Förvaltaren för kosthållning
och Logis m. m. med i33 R:dr 16 sk.
Tumba Bruk den 3 Februarii i836.
C. Möller.
Vidi
G. Helsingius.
*) Då Herr Kammarherren Rosenblad uti dess förestående förklaring dets i sammandrag
relaterat, dels ordagrannt upptagit hvad Kamereraren Möller öfver hvarje af
de antydda Anmärkningspunkterne yttrat, liar det ansedts öfverflödigt alt aftrycka
denna Bilaga i liela sin vidd.
Utlåtande af tillförordnade Chefen för Bankens Revisions-Contoir,
till Herrar Danco-Fullmägtige af gifvet d. 2 Mars 1830.
Genom Protocolls-Uldrag af den 11 nästlidne Februarii som den a5 i
samma månad mig lillhandakom, hafva Herrar Fullmäglige infordrat mitt
utlåtande, i afseende på den anmärkning Rikets Ständers sist församlade
Herrar Revisorer gjort, det Tumba Bruks IIufvud-Bok för år i834 ej kommit
Dem tillhanda förr än den 11 November, och utan alt då vara granskad
af Revisions-Contoiret.
Tumba Bruks Hufvud-Bok granskas alternativt af Förste och Andre
Revisorerne inom Bankens Revisions-Contoir, och tillhörde för det ifrågavarande
året äldste Revisoren Holmberg. Under den tid af näsllidet år,
jag förrättade Revisions-Commissarie-tjensten, frågade jag bemälde Holmberg
icke en utan flere gånger, hvad det led med honom åliggande Revisionsarbete,
samt påminde om nödvändigheten att det vore verkställdt till den
i5 September, då Rikets Ständers Herrar Revisorer skulle sammanträda;
vid hvilka tillfällen Revisor Holmberg, utan tillkännagivande att nämnde
Hufvudbok sent inkommit, väl beklagade sig öfver sina många göromål,,
men lofvade ändock, att använda yttersta ansträngning för att fullgöra denna
sin skyldighet.
Jag ägde, vid detta förhållande, desto mindre anledning förmodar
att samma arbete skulle kunna blifva af honom lemnadt å sido, som jag
såg honom dagligen uppvaktande vid Contoiret, flitigt sysselsatt med Revisions-göromål;
och dessutom den opåräknade fördel för honom inträffade,,
alt Boken icke genast vid medio af September, utan först en och annan
vecka efteråt, till Rikets Ständers Herrar Revisorers Räkenskaps-Afdelning
reqvirerades. Stockholm den 2 Mars r836.
Carl J. kVeser.
Vidi
G. Helsingtun,
— 78 “
(Bil. Lil. C.)
Transsumt af ett från Kammarherren och Riddaren B. Rosenblad
d. 4 Mars i836 till Banco-Secreter ar en af dtet Bref, företedt
inför Herrar Banco-Fidlmägtige d. io i samma månad.
Det är icke utan att utseendet å nya Yerkhuset är betänkligt, ty genom
den blida väderlek som någon tid varit, bar, i Formimset på södra sidan,
det lilla hvalfvet under fönstret närmst intill Hjulhuset till någon del rasat,
hvarigenom grundmuren under också gifvit efler, och man nödgats
stödja under med stöttor. Lagerheim såg det vid förbifarten, och tillät
gifva underrättelse om hvad vidare kunde inträffa. Jag hoppas att någon
annan fara ej följer häraf, än en omläggning af grunden på det stället;
men bör Tit. emedlertid anmäla förhållandet för Herrar Fullmägtige.
Bernhard Rosenblad.
Vidi
G. Helsingius.
79
(Bil. Lif. D.)
Utlåtande af Herrar G. Lagerheim och A. B. Nyström, af gifvet
till Kammarherren och Riddaren B. Rosenblad under dess vistande
vid Motala d. io Mars i836 och till Banco-Fullmägtige
insändt d. i3 samt förehafdt d. 17 i samma månad.
Med anledning af Herr Kammarherrens och Riddarens till oss framställda
frågor, rörande åtskilliga förhållanden med nja Verkliuset vid Tumba, få vi
upplysa, alt den remna som i förliden månad börjat visa sig uti båda långväggarne
af nämnde hus, nästan midt öfver den vattenledning som är murad
under östra ändan deraf, icke har något sammanhang med de förut anmärkte
bristfalligheter å denna byggnad. Den härleder sig ofelbart af felaktig
grundläggning å detta ställe, och det är fruktansvärdt att denna remna
vid instundande käl-lossning kommer att ytterligare öka sig, samt att följderne
deraf kunna blifva menlige för husets bestånd. Att en del af Grundmuren
lrär måste ommuras, är mycket sannolikt, men huru stor del, och
till hvad djup eller med hvad kostnad, kan ej bestämmas utan en noggrann
undersökning, och troligen ej förrän en del af grunden blifvit upprifven.
Ehuru verkligen bekymmersam denna händelse är, är det dock väl,
alt den inträffat innan man företagit den öfrige reparationen, hvilken icke
hade kunnat förekomma grundens sjunkning, och således icke heller afböja
denna tilldragelse. Denna har emedlertid gifvit anledning att närmare undersöka
grundens beskaffenhet, äfven på de ställen der sjunkning ännu ej
ägt rum, och vi tillstyrka att en sådan undersökning må företagas, så snart
årstiden det tillåter. De bristfälligheter som under innevarande vinter ytterligare
blifvit synlige å detta hus, gifva mycken anledning förmoda, att
ett ytterligare uppskof med reparationen skulle uppdaga ännu flere; men
ehuru ett sådant uppskof, af andra giltiga skäl, nu ej kan tillstyrkas, har
dock det som hittills ägt rum, varit af mycken nytta för det förestående
arbetet, och tillika öfverlygat derom, att ett tidigare företagande af denna
reparation hade varit ett skadligt föihastande; hvilket ock undertecknade
tagit sig friheten hvar för sig förut yttra. *)
Motala den 10 Mars i836.
Gust. Lagerheim. A. B. Nyström.
Vidi
G. Helsingius.
*) En Promemoria af Tit. Lagerheim d. 3i Dec. 1835, i anledning af besigtningsmännens
förslag om sättet för Reparationens verkställande, upptager enahanda åsigt i
denna del.
Litt. A.
Tabellariskt Sammandrag öfver Skiftes- och Odlings-Lån, sorn nti Banken
blifvit lyftade, ifrån denna Utlånings början år 1816, till och med
den 3o November i833, och sedermera till och med den 3o Junii i835.
L
y f t a d e
O d
1 i 11 g s
L ä
n :
Från och med
T •• .
181G till och
ined den 3o No-  vember 1833.
den i December
1833 till och med
den 3i Decemb.
i835 till och
med den 3o Junii.
S u m m a.
L a n:
1
i834.
Upsala
20,464
3a
20,464
3a
' Stockholms
52,335
24
—
•—•
—
—
■—
—
—
52,335
24
—•
Skaraborgs
290,528
Jo
—
3,921
—
—
—
—
—
294,449
4o
Kronobergs
9,288
—
—
—
—
—
—
—
—
9,288
Jönköpings *
' 45,242
28
4
657
—
—
—
—
—
45,899
28
4
Westmanlands
4,687
2 4
4,687
2 4
—
Östergöthlands
79,309
14
—
—
—
—
—
—
—
79,309
‘4
—
Södermanlands
15,509
—
—
—
—
—
—
—
—
15,509
—
—
Elfsborgs
191,863
45
2
550
—
—
—
—
—
192,413
45
2
Calmare ......
86,192
—
—
—
—
—
—
—
86,192
—
—
Kopparbergs
19,629
2 4
19,629
2 4
—
Nerikes
46,831
16
—
1,994
—
—
—.
—
—
48,825
16
—
Wermelands
183,371
28
—-
—
—
—
—•
—
—
183,371
28
—
Gefleborgs
2,000
—
—
—
—
—
—•
—
—
2,00g
—
—
Wester-Norrlands
66
2 4
—
—
—
—
—
—
—
66
24
—
Westerbottens
13,066
4°
6
—
—
—
—
—
—
13,066
4°
6
Gottlands
11,720
»
—
11,720
—
—
Malmöhus i.
32,368
—
—
—
—
—
—
—
—
32,368
—
—
Christianstads
2,000
2,000
—
—
Blekinge
14,778
—
—
, —
—
—
—
—
—
14,778
—
—
Hallands
40,366
21
—
1,000
—
—
918
—
—
42,284
21
Götheborgs och Bohus
45,099
12
—
— ■
—
—
—
—
—
45,099
12
Jemtlands
57,658
—
—
—
—
—
—
—
—
57,658
Norrbottens
2,372
2,372
—
—
Summa B:co B:dr
i ,266,748137
8,122.
-
-
918
-
1,275,788|37
1-
:v
Litt. B 1.
Sammandrag öfver de i Banco-Discont-Verkets rörelse begagnade Bankens
Fonder, afkastningen deraf, och dess användande för åren i832, i833
och i834. (Fortsättning från i832 års Revisions-Berällelse).
D
e 11
3 1 Decem
b e r
År 1832
Ar 1833
Är 1834
3anco-Discont-Verkets Skuld för begagnadt Creditiv
(efter Discont-Räkenskapen och således med in-  beräknittg jemväl af utelöpande In visningar).
a. På Fonden för Lån mot Reverser och Borgen
4,936,160
5
4,996,906
36
7
4,993,539
8
2
(Fondens Total-belopp R:dr 5,000,000).
Och följak teligen derå obegagnadt vid hvart-  dera årets slut ......
63,839
43
3,003
11
3
6,460
39
10
b. På Fonden för Lån å Publika papper
128,170
36
6
178,006
4i
6
160,756
27
—
(Fondens belopp R:dr 285,000 vid i83a års utgång
— •— •— 235,ooo vid 1833 års utgång
—• —*■ — 244,000 vid i834års utgång)
Och följakteligen derå obegagnadt vid hvart-  dera årets slut ......
156,829
11
6
56,993
6
6
83,243
21
Utestående Lån:
a. Mot Reverser och Borgen ....
b. På Publika Papper . • .
5,325,500
134,396
29
44
i
6
5,385,546
184,643
4'
23
"6
5,345,288
160,756
[2
27
5
Af lagsökning beroende vid Revisionsliden-  Och dessutom de fordringar, hvilka enligt der-  om fattade beslut, såsom osäkra blifvit afbil-  da lill serskildt Blad i Balance-Extractet och
hvaraf Balancerne ulgjorde ....
Inkomst:
Räntor innehållne:
a. Af Utlåningen mot Reverser och Borgen .
b. Af Utlåningen på Publika Papper
321,860
97,091
36
11
6
9
352,147
+ 2,236
(För Publ.
Papper).
112,572
21
i
27
8
2
11
279,387
■p 1, / oO
(För ijuhl.
Papper).
197I186
+ 1,066
(För Publ.
Papper.).
9
3 9
44
1
8
6
217,473
6,226
8
8
217,608
6,636
4°
3o
—
217,157
9,318
36
2
:—
Contant ingångne:
c. Räntor för Lån al båda slagen, deraf liqvid
ej skett inom behörig lid .
d. Andelar af förut afförda osäkra fordringar .
52,223
44
10
27
8
10
56,060
868
45
6
11
55,014
1,885
2
7
4
8
Utgift:
Förvaltningskostnader enligt Specification c)
275,967
33,469
6
11
ti
r
281,174
31,253
25
43
11
283,375
31,625
43
9
Vinst
Sorn blifvit använd:
A. Till ersättning för de, efter Revisorers pröf-  ning på serskildt Blad i Balance-Extractet,
såsom osäkra afförde fordringar
B. Återstoden afsatt å serskildt Conto för att till
Banken i stadgad ordning öfverlemnas **)
242,497
16,349
226,148
43
r\
0
4°
5
2
3
249,920
65,407
184,512
3o
45
33
11
[ 1
251.749
5,000
246.749
4
4
3
3
242,497
43
5
249,920
3o
1 i
251,749
4
3
*) De under Litt. B upptagne Vinst-Summor
för 1832. 226,148: 4o. 3.
1833. i84,5i2: 33. 11.
■ 834.^46,749: 4- A657,4.o:3..5.
äro till Bankens egen disposition ingångne.
Under loppet af år 1833 med 225,717:12. 3.
Och i ersättning för ränta
å Sparbanks-medel i832 4- 43i:28.—
1834 med 183,933:37.11.
Och i ersättning för ränta
å Sparbanks-medel i833 + 578: 44- —
1835 med 246,421: 4- 3.
Och i ersättning för ränta
ä Sparbanks-medel 1834 + 328:
657,410: 3o. 5. I
*) Spccification ä de ofvan
narn tide För v alt ni ngs-kostna
der ne:
Aflöningar
Discretioner och Arfvoden ....
Ljuspenningar
Skrifmaterialier
Böckers Bindning och Liniering .
Tryckning af Reversal rn. m. . .
Porto ..."
Lagsökningskostnad
Resekostnad för ett serskildt Ombud
Diverse
Revisionskostnader
Obs. Revision af i833 års förvaltning
och räkenskap besörjdes år i83ij
af Rikets Ständers Banco-U (skott,
hvarigenom annan utgift dervid ej
kom i fråga än 69 R:dr till Vaktbetjeningen.
Utbetalda under loppet af
År 1832
16,970
3,516
824
2,525
677
740
1,700
3,068
631
2,815
33,469
ir 1
83
3
År 1834
16,840
.
16,411
32
3,269
16
—
4,205
8
756
—
—
736
—
1,180
16
—
1,778
28
574
39
—
783
>4
2
968
27
2
1,264
3o
IO
1,710
IO
—
2.634
38
2,929
12
4
2,225
2q
9
1,138
44
295
4
—
387
11
—
2,750
>4
ti
60
—
—
31,253
43
31,625
43
9
i
* Litt. B. 2,
Fördelning på Distr ider, Näringar oell Yrken, af de vid Baneo-DiscontVerket
i Stockholm åren i83a, i833 och i834 utgifne nya Lån mot
Reverser och Borgen, enligt gjorde anteckningar. (Fortsättning från i83.i
års Revisions-Berättelse),
' -' ''' 1 - • * - ;
År
1 8 3 2.
År 1 83 3.
Är
1 8 3 4. 1
i
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
*
tJtgifn« nya Lån mot Reverser oeh Borgen . .
■3,147
3,350,350
3,126
3,363,600
3,152
3,362,980
jDistrieter i
Stockholms Stad
Stockholms. Län
Södermanlands Län . . . ....
Westmanlands . . „
Örebro
.
Wermelands . . . . . . . .
Kopparbergs . . . „ . . ... . . . .
Gefleborgs ...... . . . . . . , .
Westernorrlands ...... . . . . .
Jemtlands . . . . . .
Westerbottens . . „ . . .
Norrbottens. . . . „ • . . . . . . .
Östergöthlands . ..»
Jönköpings ....... . . . . . . . /
76.3
93
59
130
133
239
283
396
39
24
54
■ '54
29
369
83
854,500
126,650
93,000
98,310
151,870
260,750
361,330
296.300
54,990
40,480
31,380
60,280
32,460
388.300
93,230
648
98
76
165
134
■ 244
222
415
50
10
58
41
23
459
68
763,190
147,580
109,930
117,690
141,150
237,410
306,070
318,760
69,000
15,700
32,800
46,790
26,650
502,470
71,040
652
90
62
204
171
2.32
177
494
55
17
60
34
26
415
81
812,880
122,900
114,750
157,100
172,830
253,730
236,500
363,110
59,780
30,500
31,420:
31,610
23,350
481,890
113,660
Jkronobergs ...... . . . . . . . .
Calmar „
.
Gottlands
...
Götheborgs
. .
74
265
54
4
52,610
268,180
80,630
5,100
80
267
61
7
77,570
278,300
97,050
6,450
100
206
' 71
5
64.070
199,830
89.070
4,000
:
3,147
3,350,350
3,126
3,363,600
3,152
3,362,980
Näringar och Yrken i
Jordbrukande inom Bonde-Ståndet . - . 5
» j» utom Bonde-Ståndet ...»
Bergsbruksidkare inom Bonde-Ståndet . •
»> „ utom Bonde-Ståndet . • .
Fabriksidkare .......... *
Handlande
Handtverkare ...........
Tjenstemän, Eedlesiastike, Militäre och Civile
Diverse
.......
616
294
143
177
116
436
248
1,038
79
260,770
480,120
108,630
409,080
153,470
768,260
183,170
929,960
56,890
275,010
638,700
137,290
396,090
86,860
789,460
199,880
777,920
62,390
784
331
156
143
67
355
283
917
116
351,140
553,050
131*900
356,670
117,550
668,730
276,590
820,810
86,540
3,147
3,350,350
3,126
3,363,600
3,152
3,362,980
Eller:
Landtmanna-Näringar . . . . . ". . s
Stadsmanna-Näringar
Tjenstemän och diverse Personer ....
1,230
800
1,117
1,258,600
1,104,900
986,850
1,447,090
1,076,200
840,310
1,414
705
1,033
1,392,760
1,062,870
907,350
3,147|3,350,350
3,126
3,363,600
3,152
3,362,980
Oås. Dg tillgängelige Utgifter ne för gref i$33 innefatta icke fördelning efter Näringar och Yrken af Låne-Antalet 3,taff
i
Litt. C.
Sammandrag öl ver de i G
O
jorgs Låne-Contors Rörelse begagnade Bankens Fonder, afkastningen deraf och dess användande för åren iS3a, i833 oell i83.
(Fortsättning frän i832 års Revisions-Berälielsé'.}
l:o Utlåning’ mot Reverser och Borgen.
Skuld:
Till Vexel-Banken, för begagnadt Crediliv . • .
Lånc-Bunken, för balancerad vinst . • . .
Ombudsmannen, för lefvererade Lagsökniugsmedel
utöfver erhållet förskott
Tillgång:
Cassa-behållning
Utestående Län
• . . .
Osäkra ansedda Lån, särskildt balancerade
Behållna Expence-medel hos Ombudsmannen
Fordran hos lagsökta Gäldenärer, tor Contoret åbragte
Lagsöknings-kostnader
Särskild fordran hos en Gäldenär enligt dom . .
Förskotls-fordran för utgifter i sammanhang med
Små-Sedel-vex lingen
Under Remiss till Banken
Af Creditivet R:dr 2,000,000, obegagnadt vid årets slut
På Lagsökning beroende . . * . . dito
Inkomst:
Influtne Förskotts- och Öfver-Räntor:
(de förra utgörande år 1834 • • • 83,042: 16. —
de sednare d:o d:o .... 22,249:46- 5.) .
På Capitalet af de osäkra Fordringarne år 1834
Utgift:
Förvaltnings-koslnader (Se Specification hvad året
iS34 beträffar*} ...........
Vinst
Som blifvit använd:
4. Till godtgörande af de efter Revisorers pröfning
^ såsom osäkre på särskildt blad balancerade Lån
B. Återstoden då särskildt Conto afsatt för att till
Banken i stadgad ordning lefvereras**} . .
*) Året 1834.
Aflöning  6,766: 32.
Resekostnads-ersättning  5o: —
Discretioner, Arfvoden och Miss
rtiknings-penningar
i,3i3:
Ljuspenningar  36i: 24.
Hushyra och Ved 1,190: —
Skrifmaterialier och Blanketter 433: 4^-
Bokbindare-arbete
169: 4o. —
Tryckningskostnad
424: 32. —
Porto i Götheborg 1,020: 5.—
„ i Stockholm io3:iq.—
Z— i,i23: 24. —
Diverse  562: 3. —
Lagsöknings-kostnad 1,127:
—
Revisions-kostnad  767: 14.
*) De under Litt. B. upptagne
vinstsummor äro till Bankens
disposition ingångne:
Under loppet afår i833 med 77,534: 9. 4
— - — l834 med 91,846: 5. g.
Den 3 1 December
14,290: 18. 4.
i835 med 90,440: 43. 1.
259,821: 10.
Ar 1832.
År 1833.
År 183 4.
1,971,641
27
8
1,953,641
27
8
1,238,313
LO
10
109,245
*4
3
126,993
3
4
125,912
15
9
—
—
—
28
2
l l
—
—
2,080,886
4i
11
2,080,662
33
I 1
2,064,225
35
7
9,124
23
8
4 1,029
25
3
20,373
6
.
2,058,383
8
1
2,026,583
17
5
2,006,911
l7
4
12,646
27
5
31,474
26
2
34,642
3:
4
70
46
1
—
—
384
18
1
388
.6
8
166
36
8
318
33
8
273
16
—
—
—
—
—
—
—
,
.
1,408
24
5
1,595
25
2
—
—
20,000
—
—
—
—
2,080,886
1 r
2,080,662
33
11
2,064,225
35
7
28,358
20
4
46,358
20
4
61,686
27
2
123,629
22
11
114,078
47
n
/
172,514
32
9
113,319
6
5
110,437
44
2
105,292
*4
5
I
—
—
—
—
—
267
36
: . 1
105,560
2
5
13,749
9
5
15,155
45
9
14,290
18
4
99,569
45
—
95,281
46
5
91,269
32
5
22,035
35
8
3,435
40
8
828
37
4
* 77,534
.9
4
91,846
5
9
90,440
•43
1
99,569
45
—
95,281
46
5
91,26b
32
5
1
2:o Utlåning: på Publika Papper.
Dertill anslagen Fond R:dr 200,000 vid 1862 års slut.
— — — R:dr 280,000 vid 1833 års slut.
— — — R:dr 280,000 vid 1834 ^1S slut‘
Skuld:
Till Banco-Disconten i Stockholm, för aflemnade,
dels Conlanla .medel-, deis Reverser .
Vexel-Banken, för utelöpande Assiguationer .
Låué-Bauken, för Balancerad vinst .
Tillgång:
Cassabchållning . . . i
Uteståeude Lån . ... . »
Hos Vexel-Banken iuneståendé
Fordran hos Lagsökte Gäldenärer
Inkomst:
Influtne Räntor:
(året 1834. Förskotts-Räntor. . . ii,3o8: 28. —
Öfver-Räntor. .... 1,659: 19. 2.)
Utgift:
Förvaltnings-kostnader, specielt påförde denna Rörelse:
(Se Specification hvad året 1834 be
träffar’-}
••«... ; ........ •
Vinst
Som blifvit:
På särskildt Conto afsatt, för att i stadgad ordning
till Banken lefvereras
*) Året 1834.
Arfvoden . .
Porto ....
Bokbindare-arbete
222: 10. 8.
3: i. —
5: 16. —
23o: 27. 8.
**) Vinst-Summorne äro till Bankens disposition ingångne:
Under loppet af år 1833 med .... 10,483: 26. 6.
— — — i834 med .’ . . . 12,23g: 12. 7.
__ — — j835 nied .... 12,730: 19- 6.
35,4.53: 10. 7.
Den 31 December
År 1832.
200,000
10,483
26
210,483 26
3,623
200,310
6,550
210,483
10,740
256
10,483
23
23
27
26
10,483
26
6
6
6
År 1833.
250,000
21,650
12,239
283,889
19
236,220
47,650
283,889
12,466
227
1&239
12,239
12
12
t 2
År 1834.
250,000
150
12,730
262,880
10,749
250,130
2,000
262,880
12,960
230
12,730
19
43
24
19
47
»9
12,730
l9
6
~6
8
~6
8
6
Litt. C. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af de vid Götheborgs Låne-Gontor vid
slutet af år i832 utestående samt vidare af de under åren i833 och i834 utgifne
Lån, mot Reverser och Borgen, enligt gjorda Anteckningar. (Se i83a års Revisions-Berättelse.)
Vid slutet af
Under loppet af
År 1832.
År 1833.
6
År 1834.
Antal.
Summ
a.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Utestående Lån mot Reverser och Borgen .....
Utgifne Lån mot Reverser och Borgen . . . . .
5,408
2,071,029
35
6
2,033
1,333,770
1,918
1,314,690
—
—
Districter:
Götheborgs Stad
» >> Län .....
Elfsborgs „
Hallands
649
1,537
1,320
806
398,552
391,773
377,840
578,091
324,771
24
35
45
12
2
5
1
3
337
538
440
468
250
. 373,580
214,700
253,630
352,260
139,600
—
—
310
552
426
380
250
375,170
225,200
237,570
321,670
155,000
—
—
5,408
2,071,029
35
6
2,033
, . .
1,333,770
—
—
1,918
1,314,690
—
—
Näringar Och Yrken:
Jordbrukande inom Bonde-Ståndet
2,849
528,617
8
9
863
240,350
818
230,300
„ „ utom Bonde-Ståndet .
390
296,034
38
5
178
215,130
—
—
140
165,690
—
—
Bergsbrukande utom Bonde-Ståndet
49
59,420
—
—
15
19,850
—
—
24
36,800
—
—
Fabriks-Idlcare
89
50,140
3o
1
32
30,600
—
—
35
47,750
—
—
594
542,912,
3i
7
264
381,680
—
—
292
436,520
—
—
Handtverkare och andre Borgare ........
301
101,360
35
10
136
74,300
—
—
133
75,700
.—
—
Tjenstemän, Ecclesiaslike, Militaire och (iivile
875
435,708
46
7
487
341,240
—
—
400
284,110
—
—
261
56,837
36
3
58
30,620
—
—
75
37,820
—
—
5,408
2,071,029
35
6
2,033
1,333,770
—
—
1,918
1,314,690
—
—
Eller:
Landtmanna-Nuringar ............
884,068
47
r 1
2
1,056
475,330
982
432,790
Stadsmanna-Näringar
. . . ... fe, -
ÖS4
694,414
6
432
486,580
—
—
461
559,970
—
—
Tjenstemän och diverse Personer
1,136
492,546
34
10
545
371,860
—
—
475
321,930
—
—
5,408
2,071,029
i
35
1
6
2,033
• j
1,333,770
—
—
1,918
1,314,690
—
Litt. D. 1.
Sammandrag öfver de i Malmö Låne-Contors Rörelse begagnade Bankens Fonder, afkastningen
deraf och dess användande för åren 1882, i833 och 1834.
(Tonsättning fran i832 års Revisions-Berältelse.)
l:o Utlåning mot Reverser och Borgen.
Sktild:
Till Vexel-Banken, för begagnadt Creditiv .
„ „ „ för utelöpande Assignationer och Atlcsler
„ Lane-Banken, för balancerad vinst
„ Omsällnings-Sökande, för inbetalda medel intill dess slulliqvid följer .
Tillgång:
Cassa-Behållning
Utestående Lån
Fordran hos Verkets f. d. Kamererare Lindstedt, i följd af yppad Balance
Hos Vexel-Banken inneslående  , .
På Lagsökning beroende
Inkomst:
Influlne Räntor
„ Lagsöknings-medel
,, Hyres-raedel
Utgift:
Förvaltnings-koslnader (Se Specifikation*5 , , ,
; *».■■ - Vinst
Sorn blifvit använd:
A') Till godlgörelse för Discont-Verkels förlust genom återställande af innehafde
Skuldförbindelser ulan erhållen valuta, enligt nådig Dom af
Kongl. Maj:t i samband med f. d. Ka iner. Lindstedts balance
B) I behåll varande och afsatt, för att till Banken i stadgad ordning öf
verlemnas*®^)
*) Förvaltnings-kostnader
Aflöning och Rese-penningar ....
Discretioner, Arfvoden och Missräknings
penningvar
•
Hushyra och Ved *
Postporto i Malmö och Stockholm . .
Contors-omkostnader
Ljus-penningar
Revisions-kostnad . . .
Lagsöknings-kostnad ....
Läne-Contorets Hus och Byggnad .
Inventarie-Persedcl-Itäkningen ....
Är 1832.
5,6i6: 3a. —
734: 2i. 4*
5qq: i 6. .—
842: 18. —
1,2214 3g. —
420: 4- 3*
488: 20. -—
1,323: 43. —
45: a3. 5.
i4g: 8. —
År
1833
•
År
1834.
,5iG:
32.
—
5,55o:
—
—
802:
37.
4-
1,036:
5.
4-
270:
—
—
3i t:
19.
IO.
74i:
23.
—
885:
45.
237:
38.
2.
611:
7-
8.
370:
—
_
370:
—
7°7:
42.
—
65a:
l6.
—
qoo:
43.
7'
135:
11.
6.
340:
22.
8.
1—M
8:
ai.
4-
l54:
40.
—
Den 31 December
År 1832.
1,000,000
9,700
41,995
1,051,695
1,652
1,048,202
1,840
1,051,695
11 >441: 3a. 11. 10,902; aa. i. 9,707: 12. 4
*
*) Till Bankens disposition har ingått:
Under loppet af År 1833
46995: 34- 10.
” j> 1834 39,178: 11. 11.
• -• * w 43,898: 4o- i- 125,072: 38. 10
2:o Utlåning på Publika Papper.
Den härtill anslagne Fond R:dr i5,ooo (nedsatt år i834 till R:dr 6,000, och
li.dr 9,000 återbetalda till Banco-Disconten i Stockholm)
Skuld:
Jill Banco-Disconlen i Slockholm för aflemnade dels Conlanta medel och
dels Reverser
Låne-Banken för balancerad vinst
Tillgäng:
Lassa behållning .... .......
Utestående Lån
Hos \ exel-Banken innestående vid årets slut , . ,
Af Fonden obegagnadt vid hvartdera årets slut ....
Inkomst:
Influlne Räntor
Utgift:
Inbegripen under de Allmänna Förvaltnings-kostnaderna .
Som blifvit:
Å särskildt Conto afsatt för att till Banken öfverlemnasi#,:’i')
Vinst
**•) Till Bankens disposition har ingått:
Under loppet al' år i833  ,85. ,0. 8.
a52; 28. 2.
— — 1835  a53: 38. 3.
791: 29. 1
58,042
52,490
826
120
53,437
11,441
41,995
41,995
15,000
285
15,285
285
5.500
9.500
15,285
285
285
34
10
1 o
10
År 1833.
1,000,000
42,278
60
1,042,338
92
1,037,306
4,940
1,042,338
10
10
to
i o
10
58,708
51,988
1,039
153
53,180
10,902
42,278
3,100
39,178
34
11
15,000
252
15,252
637
5,364
9,250
15,252
252
252
11
28
28
28
28
År 1834.
1,000,000
43,898
188
1,044,087
4,952
1,017,195
1,840
20,100
1,044,087
52,649
53,606
9,707
43,898
43,898
6,000
253
6,253
1,103
4,900
250
6,253
253
253
36
4o
38
38
38
6
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af de vid Malmö Låne-Contor utestående Lån, mot Reverser och Bor
gen, enligt gjorda Anteckningar. (Fortsättning från i83a års Revisions-Berättelse.)
D e
n 3 1
s t a Dece
m
ber
År 1832.
År 1833.
■
År 1834.
t
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Totalbelopp af utestående Lån
39
5
3,193
1,037,306
6
—
2,978
1,017,195
—
3
Districter:
/
1
1.
Malmöhus Län
692,541
28
to
2,349
720,510
—
—
2,274
745,867
15
1
Christianstads Län
316
154,836
12
—
349
162,370
6
—
315
111,901
—
—
Blekinge
471
200,824
46
7
495
154,426
—
f
389
159,426
33
2
3,080
1,048,202
39
5
3,193
1,037,306
6
—
2,978
1,017,195
—
3
Näringar och Yrken:
t
Jordbrukande inom Bonde-Ståndet
\ ■
1,698
316,560
36
8
1,692
309,494
—
—
1,450
411,890
4
6
412
285,438
—
—
454
222,609
—
—
172
92,610
—
—
Fabrikanter
.
44
24,320
40
—
40
27,910
—
—
33
. 22,180
—
—
Handlande
•
162
193,340
—
—
180
137,142
6
—
220
126,374
13
.9
Handtverkare . . . . . .
251
61,432
18
5
270
51,612
—
—
271
73,464
3a
8
Tjenstemän, Ecclesiaslike, Militaire och Civile, samt Stånds-personer .
513
167,110
40
4
557
288,539
—
—
832
290,675
45
4
x 1 ■' . •'
3,080
1,048,202
39
5
3,193
1,037,306
6
—
2,978
1,017,195
—
3
Eller:
Landtmanna-Näringar . . « .
601,998
36
8
2,146
532,103
—
—
1,622
504,500
4
6
Stadsmanna-Näringar
457
279,093
10
5
490
216,664
6
—
524
222,018
46
5
Tjenstemän och Stånds-personer .
513
167,110
4o
4
557
288,539
—
—
832
290,675
45
4
3,080
1,048,202
3.9
5
3,193
1,037,306
6
—
2,978
1,017,195
—
3
Litt. E.
Sammandrag öfver de till Kongl. Commerce-Collegium för Fabrikers och Manufacturers understöd upplåtna Bankens Fonder, tillhopa
R:dr 1,000,000, och afkastningen deraf för åren l832, l833 och l834- (Fortsättning fran i832 års Revisions-Berättelse.)
År 1 8 3 2.
a. Slående Lån, R:dr 89,101: 5. 4
89,101
5
4
b. Af löpande Creditiv, R:dr 910,898: 42- 8.
begagnadt ..........
833,094
26
1
Å det sednare följaktligen obegagnadt . . .
77,804
j6
7
1,000,000
—
—
Bankens Revenue har utgjort:
a. Utaf stående Lånet
för hela året
2,673
1
6
b. Utaf löpande Creditivet
för förra halfåret 12,509: 29. 1.
„ sednare dra 12,689: i/\. 10.
25,198
43
11
27,871
45
5
Sora till Banken Influtit: 1832 med 15,182: 3o. 7.
1833 „ 27,512: 7. 10.
1834 „ 26,567: 22. 3.
1835 „ 12,204: 11. 6.
81,466: 24. 2.
D e 11 3 1 : s t a December
År 1 8 3 3.
År 18 3 4.
89,101
5
4
89,101
5
4
805,291
24
10
816,282
21
4
105,607
*7
JO
94,616
21
4
1,000,000
—
—
1,000,000
—
—
för hela året
2,673
1
6
för hela året
2,673
1
6
för förra halfåret 12,149: 3c>. 6.
för förra halfåret 11,620: 21. 9.
„ sednare dra 12,273:47» —
24,423
38
6
„ sednare dra 12,204: 11. 6.
23,824
33
3
27,096
4o
—
26,497
34
9
Litt. F.
Sammandrag öfver de till Jern-Contoiret för Jernhandteringens understöd upplåtna Bankens Fonder, tillhopa R:dr 600,000, och af
kastningen
deraf för åren i832, i833 och i834- (Fortsättning från 1832 års Revisions-Berätteise.)
Af töjjancle Greditiv, R:dr 600,000, begagnadt
Dera följaktligen obegaguadt
Bankens Revenue har utgjort
Den 3 i : s t a December
År 18 3 2.
för förra halfåret 8,210: 25. 4*
„ sednare d:o 8,003: /\o. 2.
359,610
240,390
600,000
10,214
‘7
År 1 8 3 3.
för förra halfåret 8,214: 12. 3.
„ sednare d:o 8,320: ar. —
.\r 1 83 4.
544,710
_
481,050
_
—
55,290
—
—
118,950
—
—
600,000
—
600,000
—
—
för förra halfåret 8,102: 19. 3.
16,534
33
3
„ sednare d:o 8,051: 12. 7.
16,153
3i
ro
Sorn till Banken Influtit: 1832 med 8,210: a5.
1833 „ 16,218: 4. 5.
1834 „ 16,422: /(o. 3.
1835 „ 8,051: 12. 7.
48,902: 3,j. 7,.
Litt. G»
Sammandrag öfver Handels- och Närings-Disconternes Rörelse, medelst upplånade oell
till deni anvisade Fonder (Fortsättning från i833 äts Revisions-Berättelse.)
Den 3x Dece
mber
l:o Stochholms Handels- och Närings-Discont.
År 1832.
År 1833.
År 1834.
Skuld:
Till Rikets Ständers Rank för öfverlåtna upplånade medel . . .
584,500
—
—
594,500
—
—
531,500
—
—-
Tillgång:
Utestående Lån ...................
1 Vexel-Banken qvarstående ..............
474,133
110,366
16
3a
—
505,612
88,888
—
—
481,150
50,350
—
584,500
—
—
594,500
—
—•
531,500
—
—
Inkomst:
Räntor; a. Innehållne vid Utlåningen ..........
b. Contant erlagde efter Förfallotiden .......
22,493
1,556
16
3/f
6
24,257
1,151
2 4
7
6
23,107
779
4
r i
4
Utgift:
Förvaltnings-kostnad, specielt påförd denna Rörelse ......
24,050
21
2
46
6
8
25,408
86
3 r
34
6
2
23,886
162
15
16
4
8
Vinst
24,028
3
ro
25,321
45
4
23,723
46
8
2:o Götheborgs Handels- och Närings-Discont.
Skuld:
26,250
___
18,000
_
14,000
Till Rikets Ständers Bank, för öfverlåtna upplånade medel
t, „ „ „ för den andel af årets ränte vinst, som ej blifvit
under året lefvererad
Utelöpande Assignationer på Vexel-Banken, specielt i och för denna Rörelse .
'370,000
2,010
16,600
4
20
.6
i
895
440,000
189
2,800
8
2
21
36
8
466
410,000
880
2,300
68
16
■7
20
4
414,864
36
i
461,893
11
8
427,715
5
4
Tillgång:
Cassa-behållning
Utestående Lån
I Vexel-Banken qvarstående
Remiss, som vid årets sint till Banken afgått ........
16,964
380,500
17,400
36
i
17,293
400,300
24,300
20,000
11
8
71,080
354,334
2,300
33
20
4
Inkomst:
414,864
36
i
461,893
r i
8
427,715
5
4
Influtne Räntor
18,713
47
4
20,511
3a
8
20,353
2
9
Utgift:
Förvaltnings-kostnad, utbetalda Räntor å infriade Obligationer, samt från och
med 1833 äfven innehållning för Ränte-Skuld vid årets slut ....
742
a3
4
2,250
i i
394
33
Vinst
17,971
2 4
—-
20,271
41
9
19,130
r i
9
3:o Malmö Handels- och Närings-Biscont.
Skuld:
Utelöpande Obligationer å 3 procent
Till Rikets Ständers Bank, för öfverlåtna upplånade medel . . .
„ „ „ „ för ej remitterade vinst-medel ....
• * .* *
0 0 9 •
28,000
55,000
—
—
21,000
65,000
649
9
11
26,000
48,000
—
—
Tillgång:
Gassa-behållning
.
Utestående Lån
I förskott lefvererad vinst till Låne-Banken
.
I Vexel-Banken qvarstående . .
83,000
—
—
86,649
9
11
74,000
—
—
571
82,400
28
42
5
8
4
1,149
75,500
10,000
9
11
1,400
64,600
8,000
—
—
Inkomst:
83,000
—
—
86,649
9
11
72,600
—
—.
3,390
8
—„
4,073
ib
3
3,432
8
3
Utgift:
Förvaltnings-kostnad, utbetalda Räntor å infriade Obligationer, samt innehåll-  ning för Ränte-Skuld vid årets slut
. .
2,417
8
2,552
2
734
28
Vinst
983
—
—
1,521
2 1
3
2,697
28
3
9Wet3 (StdntwS/ år 1835/ f6tfamfat>e
forerä 23erdttelfe ttU ${\ht$ ©tanber om
^erfftdllt) granffmng af 9tif$8dlM*3Betfet
(arnt £>en åt 9W$gdlt>&gontoiret$ 01 pr elfe
uppfrrape utte^ntn^ af ©otl;a ganal=25o*
lag* famt lainio f,1», SDifconfc®ert
^ngaenbe granffnitujett af !ftif§gälb§§8$erfek
^Deban, utaf ©tatödttjlfottetö mib ftfilcbne Diiföbag tid {Rifetö ©tättber eif*
gifne ^erättelfe ({ft:o 118) inl)emtatö, att be, inom i833 åtö flut, l)oé ferrat
gudmäftige od> (£ommifjariatet förbe Sprotocoll, blifmit inom bemälbte Utffott
granffabe, få l)afma {Reniforcrne genontläfi bt/lifa bcreftet fjådna Q)rotocod edet
ifrån 1834 början od) tid odj nteb för 3:bje D-ttartalet af innemaranbe åt
1835, fjmarunber icfe förefommit någon anmätfning mib fettat gudmäftigeö
förmaltitingöåtgärber, fåfont mibtagne i öfmerenöfiätnmelfe mcb {Rifetö ©tättberö
gifttc fötejlfrifter od> tid {RifögälböSontoiretö förmån ocl) nptta. Od) bå iblaub
förmaltningöåtgärberna {RifögälböGfontoiretö upplåning ät ben ntefi niaftpåliggan*
be, få fjafma {Reoiforerne anfett ftg böra ^oö {Rifetö ©tanber ferj¥ilbt anmäla
för^ådanbet meb {RifögälböGfontoiretö upplåniugö*operationer,.
Jpmab fålebeö förft angår ben upplåning, font egt rum år iS34 odj in*
tid ben tib, ferrat $udntäftige etljödo bel af {Rifetö ©tättberö, genom 5a §
i Oteglementet af ben 16 {£Raj innemaranbe år i835, röranbe upplåningen gif*
ne föreffrifter, få, enär nämnbe upplåning ffett nteb atbeleö cnaljanba milfor,
font reban åt 183r, nteb anlebning af i83o årö {Reglemente, marit antagne
od) mib ftfilebne {Riföbag blifmit lettinabe utan anmätfning, Ijafma Dferiforertte
anfett ifrågamaranbe upplåningöåtgärber, fåfont, i anfeenbe till fjelfma milfoten,
rebatt af {Rifetö ©tänber pröfmabe, icfe funna förattleba tid någon erinran.
S83ibfcntmanbe åter be, i affcenbe på upplåningen, af JjperrarSudmäftige
mibtagne åtgärber efter ben tib bet lipa {Reglementet tid bent är morbet öfmer*
letnnabt, få innehåller 52 § i berörbe {Reglemente, att, tid fpdanbe af {Rifö.gälbö*
(Eontoiretö behof, bet öfmerlemnaö åt ferrat gtdlntäftige att, efter ftg företeen*
be omftänbigfjeter, emot Obligationer i ©menflft mpnt, upptaga fiörré eder min*
bre Sån, att betalaö mib anforbran, efter ttppfägning eder på beffäntb förfado*
tib, bocf icfe längre än i5 år från beraö ittfärbanbe. Od) ffulfe ferrat* gull*
Sening af
sprotocott.
9tifggälb«*
GontoiretS
itpptSnittaö*
operationer,
mäftige företräbeöwiö föfa begagna be förflttämttbe Cåucfätten/ font erbjttba för*
månen af en lägre ränta.
3 walet emellan be a:ne alternativen, att antingen upptaga £ån mot
Obligationer, att betalats wib anforbrait, eller efter ttppfäguing, f)afwa ferrat
Sullmäftige, i betraftanbe af ©ontoiretö flällning, anfett mibtaganbet af bet
förflitäntnbe upplåningöfättet, fafont förfnippabt nteb tttpcfet äfwentpr för Son?
toiretö ©rebit, böra tills mibare uppflfjutaö; hwarettiot och i änbamål att erhålla
Sålt mot lägre än 5 procent ränta, Jperrar ^ulfmäftige, meb anlebnittg af be
af Dtifetö ©tänber, i affeettbe på 9tifögälbö©ontoiretö upplåning, flabgabe ali*
mäntta grttnber, låtit futtgöra upplåning mot 3, 4 cd) 4 i procent ränta och
öntfeftbig vtppfägning, hwilfett lifmäl icfe bomme att ega rum förr än 2ånet en
wifj bejiätttb tib warit ittneflåenbe. 5Jlett enär befja tiga itpplåningöfätt befttn^
nitö ega ringa framgång, få h»fwa 4?errar Sulltttäftige funnit ftg föranlåtne
att tib efter annan uppbraga åt ©omntifjariatet, att tidö wibare emottaga be
£ån=©apital, hwilfa mot 5 procent ränta och förut manliga wilfor fitnbe blifwa
åt ©ontoiret erbjubna, lifmäl icfe öfroerfligattbe tillhopa ben majcimufumma, font
hwarfe gång ferfFilbt af herrar Snllmäftige beflätttbeö.
Oieviforerne, font, lifa nteb Jjjerrar Sitlltnäftige, anfett, att en upplåning
mot Obligationer, att betalas wib anforbrait, fitttitat, i ©ontoiretö bå roarattbe
flällning, leba till mettltga påföliber för befi crebit, h^fwa föttf)g anfett ftg böra,
fåfottt wälbetänft gobfänna ttppfFofroet meb begagnattbet af betta ttpplåniitgsfäft,
äfwenfom Dteoiforerna gillat öfriga, i affeenbe på upplåningen, af äpcrrar gullmäftige
meb floflfet, ottttanfa och »it wibtagtte åtgärber.
Ititber granffningett af ferrat Sulftttäftigeö protocolf, hafwa Dtevtforerne
jentmäl erfarit, btmitlcbeö Jperrar ^itllmäffige, för merfflälligheteu af Oiifetö
©tänberö i åtff illiga ämnen gifna föreffcifter, förberebanbe åtgärber wibtagit;
och hwetriblanb ntå ttämttaö:
ö.t6@eiie?a[!' 1:0 foi)0 »f S^tfcts ©tänberö genom f¥rifwelfe från ©tatö=Ut<
siptiiance- flfottet, Jperrar Sullntäftige till efterrättelfe ntebbelbte $3efTut, h»fwa QSgteöQSref
å°eitbor,tt* * affeettbe på bet af fKifetö ©tanber faflflällbte utbgtet af f. b. ©eneral=5lfji*
mo^Vseit* flance©ontoiretö ©genbom mot ben ©tocfholmö ©tab tillhörige, få fallabe ä?eö*
ileiniTa^ufet. fettfleittffa ©genbotnen, blifwit utfärbabe och titt lagfart anntälbte; och fFall, efter
hwab 9lifögälbö*©ontoiretö Ombuböntan uti bejj till Oveviforerne afgifna Q3erät*
telfe anmält, 2aga Safia nu fnart funna förwäntaö.
sssi&tague 3to 9(tt, t affeettbe på be af Dtifetö ©tänber befTutabe ut* och inwäu*
fSrbcrebanbe fpränbringar uti Dlifögälbö©ontoiretö förra $uö, font numera af SRifetö
uT* in* @tättbet fjelfwe begagnaö, fåbane förberebanbe anflalter, mebelfl anflällbe gtter*
roSnbiga f5r=* ligare beftgtttingar och inföp af 35gggnabötttaterialier, blifwit af 4?errar Sutlntäf*
tigo wibtagite, att arbetet fatt näjlfontntattbe år, få fttart wäberlefen bet tillåter,
@tänber$f)u«. företagaö.
3:o § 55 uti 1835 års Reglemente för 9iifSgälbs*©ontoiret är af föl*
jan^e Ipbelfe:
”Rifcts ©tanber Rafina uppdragit åt Rifsgälbs=©ontoiret, att för gpr*
r’ocl) 33åf*l3nrättningars tipphjelpanbe, på billigafle milfor upptaga ett Sån, utan
”annan förefFrift, än att famina Sån marber, mcb bet tili ränta od) amortijje*
”ments*fonb å 4:be dpufmttb^itcln anwifabe årliga belopp af p333 R:br i6 jj,
”23anco, febnaft inom 20 år efter Sånets upptagande, tiii fuiio liqoiberabt.”
©när nu föreffrift fafnabes, få mäl om Sånets belopp, font rörande ti*
ben, när bet flfall upptagas, få i) a fm a 4)errar gullmäftige uti underdånig ffrif*
melfe af ben 19 ftfll. 5lugufli tid .^ongl. 9JJaj:t, jemte anmälan af betta för*
f)åffctnbe, utmecflat be fiörre förbciar, font funde minnas, om Sånet, i ftäiiet
för att upptagas på en gång, fomine att upptagas fuccesfiwe i mindre finnmor,
afpajjabe efter be bcljof, f)martiii 8åne*meblen flPola attmänbas; od) fjmaban Jj?er=
rar guiimäftige i underdånighet anhållit, bet täcftes Äongl. 9J?aj:t, i hättbclfc
4?errar gullmäftiges åftgter gittabes, i Råbcr låta meddela bent en ungefärlig
uppgift på be fummor, hmilfa å mijja terminer funbe blifma erforberiige, på bet
härefter lämpade upplåningsåtgärbcr måtte funna mibtagas, inett f)wetvpa något
fmar ännu icfe till Wettar gttllmäftige anfommit.
'till merfflällighet af Dtifetö ©tänbers i underdånighet anmälbte ‘iSeflut,
f)ar .Sfongf. SOirectionen öfmer Sappmarfs ©ccleftaflif=9Berfet, ben 3i december
näjtl. år, till RifsgälbS*©ontoiret öfmerlemnat Sappmarfs ©cclejtaflif*$onbenS
(Eapital*tUlgångar, befiåenbe af
5 intecfnabe ©fttfbfebfar å ett fammanräfnabtbelopp af SBtco R:br i3,3oo,
2:ite af SSörgmäftaren ©. 53agge, å Uddewalla ©tabs famt $3äf*
me 2anbt*$örfamlings mägnar, utgifne, ointecfnabe Reoerfer,
ben ena å . . , . R:br 2000.
och &cn mtbra å ....... , „ 3ooo. 5ooo.
£äne*S3anfcnS Obligationer tneb 41 proc. ränta ,, 83oo: 2. 7.
£>:o £>:o tued 4 Proc. d:o „ 584:34. 7. g,884: 37. 2.
Rifsgälbs*©ontoirets Obligationer med 5 procent ränta, till be*
talning förfallne år i836 ........... .40,000. — —
tillhopa 33:co R:br 67,184: 87. 2.
å hmilfct belopp, font uti innemaranbe års RäfenfFaper femmer att upptagas cdj
rebomifas, jemlift 54 § i i835 års Reglemente, font procent årlig ränta (Falt
till Äongl. ©tatS*©ontoirct inbetalas.
SReb anledning af Rifcts ©tänbers gifne bifall till ferrat ^ullmäftiges
hemflällan om tillåtelse, att i penningar förmanbla be Sapptnarfs ©ccleftafliffon#
t n*
PSnct för
3pr* odj fBJfä
Snrdttnin*
gernus upps
pjetpanbe.
OapptmirB
(Eccleftaflif*
Sonteit.
4
bett tillhöriga 2änes$5anfettö £>bligationer'ocb intecfnabe ©fulbfebtar, ^afroct npfjs
nämbe Obligationer biifmit bortmejrlabe, fantt, utaf be intecfnabe ©fulbfebtartte,
5200 Di:br reaiiferabe, bmatmib be tili (iquibationsbagen ttpplupne räntorna btif*
tvit SiifsgälbösQfontoiret gobtgjorba.
rvr~t - % fammanbang ttteb frågan om £appmarfs <£ccleftaflifsgonbeu, ^ar fores
^retflntsV' fomtnit, butufont enligt 112 § uti i83o års ^Reglemente för OiifögälbS-Gtontois
§anb<Gapa. nt, <Sanjlis@tpre(fenö .tpanbslÉafa, ufgöranbe ett belopp af 8,880 9i:bt Qfapital,
f)mitfen Safja, ti(i fb(jb af Dlifets ©tänbers mib 1823 årö Sftifsbag fattabo ocb
mib näjtpåföljbe Dtifsmöte i tmberbånigbet amnäfbte S5ejTut, f¥olat, efter Sanjli*
©tprelfenS för jtg gåttgtte upplösning, tid DttfögälbSsGfontoiret förfTpttaö od) bers
fiäbes förmaltaö, ännu icfe biifmit titt ttämnbe Contoir öfmetlemttab, otb b^it*
fet Oteoiforerne anfett ftg böra b°ö Slifets ©tanber anmäla.
Otifets ©tättber f)afma, i famntanfjang tneb ben mib jTfil. Oiifsbag fores
fSrew ^afbe fråga ont ©täbernes inqmatteringö ffplbig^et, titt £ongl. 9Jlaj:t öfmers
fororingae lemnat SRifsgälbSsContoirets ^oö ©täbertte lainio ecb ^fiab eganbe forbringar,
^<unåÖCo*e för «« bermeb låta inlöpa be ©talls od> SSKagajinSrum, font af ©täbertte 9Jlals
3)ilcib. tttö, <9(tab ocb Jpeljtngborg egas fatnt, i od> för inqmartetingen, erforbras; i
följb b»«röf f'^ kronans räfning föp biifmit afflutabt ont be ©tabén SSMmö
tittf)örige od) berfläbes titt ©tall 'od) SDlagajinSrunt för ÄronprinfenS pubars
Regemente ttppförbe 25pggnaber famt föpejfillingen 26,666 9l:br 32 jj. liquibes
rab utaf 9iifsgätbSs(£ontoiretS bo* ©tabén Våiniö eganbe forbran, 4.8,000 3t:br,
od) ben älbre Oleoetfett utbptt mot en ut) på öfmerffjutanbe fTfittnaben ettet
21/333 9i:br 16 jj. 35anco.
»ttganaM# <£fter b^ab (Tommifjariatetö tilt ferrat gitttmäftige afgiftte QJerättelfe för
SSnet tia be 3:ne förfta Clmartalcn af innemaranbe år tttmifar, bäöe, inom ben njteftflf.
®ei*ri6orfl,Dctober, i afräfning å bet mib flftl. SRifsbag ©tabén SSeneröborg bemiljabe
a ' ^pggttaböSått af i5o,ooo Ofcbr SÖanco, enbaft 25,000 0i:br biifmit ttttagne.
uti 1833 arS Reglemente pä RtfSgätb^GSontotret
annrifabe (Srebttin*
©tom oc6 Sonoolutet, forn ittnefluter bet få fattabe flora (Etebitmet, bär befunnits
Silla eveoi* meb orubbab förfeglittg. *På bet få fattabe lida (Erebitioet ocb (Erebifmet för
©panntålsunbfättniwgar i mijjmäjrtår, b<te icfe getter något biifmit uttaget.
ctffecnbe på- (Erebitioet eif 500,000 9l:br 33anco för bejtribanbet Af be geterås
Foflttabcc, forn eif farfoten (E^olcra föranlebas, l)at Äongl. 9ftaj:t, imber ben 7 Srebitiwt.
EöiarS innewaranbe år, på betta (Erebitio anorbnat fjalfwa beloppet eller 200,000
Di:br, att, efter reqttifttioner, .^ongl. @tatS=(Eontoiret tillffanba Ifållas; ocT> bc=
finnes af (Eommifsariatets till ferrat- gullmäftige afgifne SBerättelfe för be 3:ne
förfla ö.nmrtalcn af innewaranbe år, att, i afräfning på ben anwifabe fumman,
222,866 Df:br 32 jj., blifwit inom ben 1 fifll» Öetober Ipftabe, äfwenfom utaf
npfjnätnnbe 35erättelfe inf)emtas, att, wib 3:bje Ctwartafets flitt, erfättning (rrebittoct
blifwit .ftongl. ©tats=(Eontoiret mebbelab för förflfjutne 17,344 9f:br 21 fj. 4 fSr sirméens
r:fh uppå (Erebitioet för unberlättanbe ocl) beftämjanbe af 5trnieens accorbstegle; stccorter.
ring; od) änbtligen, att, utaf (Erebitioct till Ul(;£>ifcont=fonbenS förftärfning, Evebitjwettift
wib fattima tib eller wib 3:bje Clwartalets utgång, 78,000 9t:br moro begagnabe. f0„ben« f5rl
ftlSrfnina,
Ofågott Jpppotlfefsgörening l)at ännu icfe anmält jlg till erf)ål(anbe af
Oiifsgälbs^ontoirets garanti.
Dieoiforernc Ifafwa utan anmärfning grannat fXifsgälbö=<Eontoirets för ©rattflfitiiig
åren i833 cd) 1834 afflutabe Jé>ufwttbböcfer cd), enligt befantma, låtit för Ifwart* go^rets*
bera året ferffilbt författa förtecfning öfwer balaucerabe ©fulber, gorbringar £iifn>ub66c*'
od) tillgångar, femte utbrag ur (Eafjaräfitittgen, Ifwilfa sub Litt. A, B, C ocf> ^g^1' csie11
D bifogas. 1834.
(Enligt bilagan Litt. A utbalattcerabeS ben 3i £>ec. 1833 tillgångar
od) got-bringar till ett belopp af...... . 9t:br 7,960,945: 10. 7.
men ©fulberna enbafi till ........ „ 7,769,106: 29.—
ocf) fålebes flörre tillgång än ©fulb .... b 9f:br 191,83.8: 29. 7.
bilagan Litt. C åter utwifat ett niotfatt förffållanbe, enär beri utha*
lanccras, ben 3i december 1834, ©falber . . . fK:br 7,861,066: 40. 5.
men tillgångar od) gorbringar enbaft till ett belopp af „ 5,819,432: 32.—
od) fålebes en brifl af ......... . 9t:br 2,341,634: 8. 5.
(Egentliga orfafen till betta fa elifa förbåffanbe åren 1833 od) i834
igenftnnes beri, att be, år i833, tttbalancerabe gorbringar f)oS ©öjt^a (Eanal*
fBolag, font utgjorbe icfe minbre än 2,445,334 9f:br SÖanco, blifwit, till fölfb
af SXifetS ©tänbers 55efTitt, uti 1834 års Dtäfenffaper aff¥rifne.
Otäfenffaperne utwifa fåbane refultat font be nu anförba, när ©fulber
od) tillgångar mcb Ifwaranbra femföras; men otti man ingår uti en närmare
unberföfning om beffaffenfjeten af be från ©fulbbeloppet afbragne tillgångar,
företer ftg ett annat förffålfanbe.
Del) Ijwab fålebeö angår be uti bilagan Litt. A ben 3i ^December 1833
utbalancerabe tillgångar ♦ 9t:br 7,960,945.- 10. 7.
få, od) om härifrån afbragaö:
a) Dleele, tnen icfe bisponible, tillgångar, eller tnärbet af 2:ne
gafligf)eter ....... 68,696: 10. 1.
b) bofförbe tillgångar, Ijwilfa ej funna
påräfnas ........ 3,756,379: 21. 11*
c) tttbetalbte görloff, l)tt>ilfa, genom
afgifmattbe OJcbomiöningar, fontina
att förfwinna ....... i,38o: 14. — 3^26,455: 46.—
återflå tillgångar 9t:br 4,134/4^9: 12. 7.
ocf> när från utbalancerabe ©fulberna. . . . . 9f:br 7,769,106: 29.—
afräfnas återjlåenbe beloppet af tillgångar ♦ . . „ 4,134,489: 12. 7.
få rnifar jtg ett ©fulbbelopp, ben 3i £>ec. i833, af 9i:br 3,634,617: 16, 5.
35eträffattbe åter förfjållattbet år i834 odj be uti bilagan Litt. C upp*
tagne tillgångar Sfcbr 5,519,432: 32.—
få, ocf> om härifrån afräfnaö:
a) Oteele, men icfe bisponible tillgång
gar, eller roärbet af 2:ne $a(ligf)eter 68,696: 10. r.
b) bofförbe tillgångar, font ej funna
påräfnaö ........ 1,515,655: 42* I0*
c) utbetalbt förlott, font, genom af*
gifmanbe fReboroiöning, fontttter att
förfmintta ........ 100. — — ^584,452: 4. 11.
blir åteffioben af be utbalancerabe tillgångarne . . 9t:br 3,934,980: 27. 1.
Dd) när åter från be utbalancerabe ©fttlberne . . 9i:br 7,S6r,o66: 40. 5.
afräfttaö ofmanberörbe tillgångöfumma .... „ 3,934,980: 27. 1.
återfiår ett ©fulbbelopp, ben 3i ^December 1834, «f 3,926,086': i3. 4.
Jpmilfet ©fulbbelopp Pommer att tillöfas, i fatttnta födjållanbe font ben i
lagan Litt. C unbet rubrifen: (Dbeftamöe Ctllgåntjat: upptagne funtnta af
Di:br 1,157,808: i5. 5. realiferaö till minbre än bet utförbe fammanräfnabe
beloppet.
Utelöpande £redit=©edelflocfett, font, nied inberäfnande af Äopparffilje* tttetJuanbe
mynt$*pollettcrnc, den i Jutman 1835 var . . . R:dr 9,427,822: 18* 3»
utgjorde, enligt den tili ferrat gullmäftige ingångne Dråp*
port, den 1 innevarande december ....... 6,351,078: 41* 9*
ocf)fjar fåledeö inom nämde tiderymd blifvit förminfPad med R:dr3,076,743: 24. 6.
or ~7 ^7 r S6r(log»6e«
Reoiforerne tjäfva latit författa en $ör|Tngöberäfning, font bifogas sub rifning öfver
Litt. E, öfver Rifsgäldö=&>ntoirets uti 1835 års Reglemente beflömde cedi*
narie ^mfomfter od) Utgifter till ed) med för år 1839. t. 0. m. för
Sv 1839.
gör att granfPning undergå, fjär till Reniforcrne blifvit öfverlcmnad en
af vederbörande Redogörare uti RifsgäldS;Qfontoiret, under den 3r Stugujti in*
ticvaratide år upprättad ocf) affTutad fatut med bifogade 93eriftcatienSf)nnölingor ;i835 Srens
beftyrfd Rcdogörelfe för alla till ofvanbcrörde dag, den 3i fijtf. 5lugujU, i od) 95if<’b'13>
för i834 od) 1835 årens Rifsdag beftridde Utgifter, benita Redogörelfe tjär
utan anmärPuing blifvit af Reoiforerne granjPad, oct> infjemtaö af bilagde @am=
maudrag Litt. F, att Utgifterne, efter afdrag af injTtttne prenttmerationöafgifter
för tryefta RifédagéJpandlingar R:dr j4-‘ 3a. banco, den 3i jljfledne 5(u*
gufii uppgått till. ......... 35:co R:dr 31S,3141 44* 11 *
ocf) när härtill läggas de, enligt ferffild crf)ållcn upplysning,
emellan den 1 Sept. oel) 1 innevarande SDec. tillkomne 5,386: 27. 10.
——— gBaWWi II IIIIIIIIIIWi^lMMISW
få utgör foflnadsfummnn ftfiberörde dag .... R:dr 328,701: 24. 9.
od) torde ännu ytterligare Utgifter till trycfningsfofinader tu. m. föregå.
Samtlige fjär ofvan omförmälde, af Reoiforerne granfPade RäfenfPaper,
fjafva befunnits förde med fétdeles redighet od) ordentlighet.
Reyiforerne f)afva genotnfett de fäferfjets* od) dylifa handlingar, fyvilfa, giumitmm
dels äro under hattar gullmäftiges enfpilda vård od) dets f)oö Gommifjarierne nL®lfre^ft5s
förvaras; od) hafva dejja handlingar befunnits i b ef; orig ordning, jemväl
Ijafva Reoiforerne, efter upprättade 3nRrunient/ inoenterat fåväl den förffotts* #n‘SnffmSf*
fumnta af 20,000 R:dr 33anco, Qvilfelt, för invejrling af fmärre Cfredit-fcdlar, 1 nypant™*
af Gomntijjarierne förvaltas, font S3cl)ål[ningarne i SSScplings-Gafjorne; od) fjvar*
vid någon anledning till erinran icfe förefommit.
Sléranbe utrebntngcti af ®otf)a (§anal*83olaQ§ fomt Skålmo
f- t>+ ®ifcon^SBcrf+
Reuiforerne Ijafva genomläfi de l)oS h^rar gullmäftige ifrån 1834 åtö £ifront=ut*
början od) till od) med för de 3:ne förfia qvartalcn af innevarande år, förde retningen.
ferffilbe ^rotocoll öfwer $rettbett, röratibe SMfcouMttrebttittgett* Ijworaf SKePifo*
verne inhemtat, fjurttfebeS, tift fullgöranbe af föreflrriften i 70 § af 1835 års
Olegfemente för 9tifögälbö=kontoiret, ferrat fjullmäftige påbörjat beit granff*
ning odj urffiljning af fåbane f. b. ?5iItaf=^>ifcont=2ö3erfenö gorbringar, hwilfa,
imber jtabgabe willfor, Sfoia, fåfont icfe egaitbe ringare wärbe, uti DiäfenfTfa*
perne afffrifwaö. Dd) hofwa Dteoiforerne gillat ^errar gullniäf tigeö, i affe*
cnbe på ^Difcont-utrebningen, wibtagne förwaltningöåtgärber.
SBeträjfanbe fRäfenffaperne, få Rafina Dfewiforerne utan anmärfning gran*
ffat be öfwer ©otha kanalbolags fanit 9Kalmö f, b. £>ifcont*£Berf för åren
i833 ocl) 1834 ferjfrlbt för fjwartbera ^Difcont=2ö3erfet upprättabe odj afjlutabc
Jéutfwubböcfer.
^ilt upplysning om be ttnber åren i833 odj 1834 till £)ifcont=23Serfen
infTittne mebel famt beflribbe utgifter, åro be imber Litt. G & H bilagbe ut;
brag ur Diäfenffaperne uppråttabe, odj inljemtas af bilagan Litt. G att, i
©ötlja kanalbolags f. b. 3Mfcont*2Berf, 'Behållningen för åren 1833 odj 1834/
efter afbrag af iltgiftente, utgjort tillhopa 0i:br 5356: ii, 7. od) lifalebes, en*
ligt Bilagan Litt. H, i -BZaimö f. b. £)ifcont=2Berf, Öi:br a3o3: 14. 3, meb
{jwilfa Behållningar £>ifconterneö ©fttlber tilt Banfen alltfå blifwit förminflfabe.
Dveoiforerne hofwa genomfett fåbane £>ifcont*2Berfen röranbe 4?anblingar,
hwilfa äro imber ^errar gullmäftiges enffilba wårb, uttberföft Dmbubets för
£>ifcont*utrebningen öfwer utföfningöärenbena förba ^Diarier famt inventerat be
2åne*Dieverfal meb tillf)öranbe Jjppothefs^anblittgar, hwilfa till Dmbubets ^anb^
läggning blifwit öfwcrlemuabe odj hos honom förwaras.
o^lefroirä* ^id Oieoiforerne hofwa infomutit nebatmämnbe 2lnföfnutgs* od) Be*
ni8(.1 " fwärömål:
Gonmuparieii 1 :o Itti ©frifwelfe till Stcpiforente af ben 9 ftfll» ©eptember, hofwa
Jperrar gullmäftige i DufsgälbS*kontoiret anmält, fjuculebcö kommisarien ber*
ufo tung. gtipbciren af Äongl. 3?orbfl:jerne*Drben, $5aoib Sfs efterlemnabe knfa,
©abriclle kf, föbb ©trötn, uti en tilt 4?errar Jultmäftige flällb ©frift, imber
åberopanbe af ett bifogabt, från 2>ufiitie*kollegittm od) 0örmpnbare*^ammaren
mebbelabt Betyg, forn innehåller, att, enligt ben, efter bemälbe kommisarie
förrättabe Boupptecfning, utgör wärbet och beloppet af hönö qwarlåtenjlfap 2167
Di:br 3 S* 5 tfh och ©terbf)ufetö fFitlb 1839 Df:br 4l 7 r:f^/ tuom Ijwab
©terbfjufet fan fomtna att wibfätmaö wib liqttib af åtffillige S25orgenärerö ännu
outtagne utbetningar i Brufspatrotten B. 2. ©rttbbö kcticours, till ett fammau*
%äfnabt belopp af 38o 9t:bc 19 S* 7 t:ft. allt Banco, anhållit, att henne måtte
till bcS egen och eu oförförjb botterS bergning, bewiljaé ett beljöjligt unberfiöb.
Dd) hofwa Jperrar $ullmäftige yttrat, att be, font uogfamt egbe fg befant
koni*
kommisarien Sfs fpnnerliga föttjcnfler om 9iifögälbS*kontoiret, t<ec hatt i fö
år meb ittmärft flficflighet, nit od) oförtrutenf)et fullgjort be jottom giftie migti*
ga od) anfmarsfulla uppbrag, anfett bans efterlemnabe Snfas belägenhet påfalla
bet ömafie bef)jertanbe; men bå till ferrat gullmäftiges biopofition icfe moro
flällbe några mebel, fjwtlfa dtt penftoner åt SjenftemänS Stifor få anmänbas,
utan måfie fcrffilbt af Diifets ©tanber hårtill anwifas, få hofwa herrar gull*
tnäftige, unber ben förhoppning, att Oumiforerne meb Jperrar gullmäftige bela
ben öttffan, att Stifan efter en Smbetstnan meb få utntärfta förtjenfler, forn
kommisarien Sf, måtte tilt fm nöbtorftiga bergning meb något unberftöb mar*
ba httgnaö, anfett ftg böra till Dteniforerne öfmerlemna Slnföfningen och bet beri
åberopabe Sxtpget, meb anhållan, bet Oievuforerne mille, genom beras förorb,
f)oö éiifets ©tanber, 5lnföf ningen unberftöbja, bå Jperrar gullmäftige göra ftg
förmifabe, att fRifets ©tanber äbetmobigt ffola bemilja föfanben ett lämpligt
unbcrfföb; och hwilfet, meb affeettbe på hennes rcbati långt framffribtta ålber,
herrar gullmäftige trott ftg böra föreflå till 'Små himbra getttti Oiifsbaler
SBattco årligen i her*neö återflåenbe lifstib.
Oveniforerne, forn, lifa meb Jjbcrrar gullmäftige, funnit be meft talattbe
flfät för bifall till anföfttingen, fjaftwet, på grunb håraf, anfett ftg böra f)oS
Stifets ©tänber tillfiprfa, att afl. kommisarien Sfs Snfa, ©abrielleSf, föbb
©trönt, måtte, utaf 9iifsgälbS*kontoircts mebel tilläggas ett årligt unbcrjlöb af
Små Jjnmbra gemti (25oj Dufsbalcr S?anco, få länge hon lefmer ogift*
2:0 fPoflfjfufpectoren grebr. Sinbftebts och görfle 3(tnanuenfen mib ^oitgl. WSitrpec*
S5ibliothefet 51. ^5. 5lrmibf;onö gemenfatnt anförbe befmär beröfmer, att herrar
gullmäftige, ben i5 ftfil. 2fuli, afflagit beras giorba 5lnföfning om förlängning simanuenfen
af tiben för beräfnanbet af ben utaf Oiifets ©tänber befäntba mebergällning af
ett Oiotarie* od) ett kanjtifbarfmobe, beräfnabe för en månab, för ombeförjatt* 1
bet, efter Otifsbagen, af ben återflåenbe trpcfningen af ^»anblingar höranbe till
SMf)anget till DiifS@tånbetiS Q>rotocoll; och ffwilfen befattning marit af Sppcbi*
tiotislltffottet åt flaganberne uppbragen. — Dd) hofwa Oieoiforerne icfe funnit
ffäl, att göra någon änbring i Jperrar gullmäftiges öfmcrflagabe S?cfTut.
3:o 51fT. t. f. kommisarien mib 9iifSgälbs*kontoirets krebit@ebelmerf,
>6fw e r Är ig s ko tn miS a r ic n grebr. Einbfiebts efterlemnabe 3:ne oförförjba S)öttrarS gecti* 5D5tt*
anförbe befmär beröfmer, att J^errar gullmäftige, beit 19 ftfll. 5(ugufli, förfla* turé 25efmSr.
rat, att bet årliga ttnberfVöb, forn Dfifets febnafl förfamlabe ©tänber flaganber*
uc bemiljat, borbe bcräftias cd) utgå från och meb ben i:fle 2»uni intiemaranbe
år, fåfom månaben näfl efter ben, i hwilfen Oiifets ©tänbers s35eflut, angåenbe
ifrågamaranbe unberflöb, är morbet herrar gullmäftige mebbelabt genom Dtegle*
mentet, font är utfärbabt ben 16 SD?aj innemaranbe år. Och hofwa Oieöiforer*
ne, på förefomnc fTäl, meb änbring i herrar gullmäftiges öfmerflagabe S3ejTut,
förf larat flaganberne berättigabe, att för näfll. gebruari, 5ftarS, 5lpril od) 3Jlaj
måwaber utbekomma bet af Diifets ©tänber bern tillagba unberflöb.
g5tce f. f. 4;o Uti ett tilt .petrar $ullmäftige ingifmen ©frift, habeo förre t. f.
éf»er*eom* ÅfwcrSommifariett mib f. b. ©eneral^fjiflance*(£cntoiret fP. S» Stfjman, unber
'åfmans åberopanbe af Äottgl. SOJajttö Otåbiga ittflag ben 22 ftfll. Suli, hvarigenom
Stilöfning. Äongf, tOiajtt af gun (t od> nåb tillåtit honom, att, utan kinber af l)tt?ab ben
uti f)atts3 (fottcours ntebbelabe ©om innehåller, furina föfa att åter ingå uti alf*
män tjenfl, berefl tillfälle bertill för honom pppaö, anhållit, att bå, efter hattö
förmenattbe, bet kinber för hönö antpänbanbe i 9lifégälbö*(Éontoiretö tjettfi j¥all
fjafma uppl)ört, Ijroilfet föranlebt ferrat* gutfmäf tige$, bett 12 februari inne*
marattbe år, mibtagne $3ejTttt om inbragtting af hanö ittnehafbe (5rfpcctance*2ött
på 9lifögälbs*£ontoireté ©tat, i egenf^ap af f. b. 5luctions*3ötmaltare mib
®eneral*5lhifiance*<£onfoiret, fmn antingen måtte marba åter upptagen å DtifO*
gälbö*£ontoiret6 ©tat till åtnjritanbe af ben inbragne 2jrfpectance*2önen, beräf*
nab ifrån od) roefe betta års? början, eller ocf, på grttnb af åberopabe Sörfatt*
ningar, förflaras berättigab att tillgobönjttta penfton tilt ett belopp motfmaranfee
trefjerbebelar af l)anö ittnehafbe <2luctioné:$örmaltare*2ön; Ijvilfen anföfning .per*
rar gullntäftige, bett i4 ftfll. Octo ber, på anförbe ffäl afflagit; men hwarmife
ferrat ^ullmäftigé, font anfett åf)mans belägenhet påfalla ett ömt behjerfanbe /
bå hatt utöfmer 4° år oförmitligen tjenflgjort mib Olifetö ©tättberö' SÖSerf famt,
mib en långt framffriben alber, fafnabe all utmäg, att förffaffa ftg nöbtorftig
lifsbergning, på bejje för 9if>ntan talanbe f¥äl, uti ffrifmelfe af famina bag,
trott fig böra Éhroané ifrågamaranbe anföfning ffoö Oiepiforerne anmäla, i hän*
belfe be (Fulle fttroa anlebttittg, att feenfatttma i ett eller annat hänfeenbe hoS
Dlifets ©tanber unberjiöbja.
=6fmet Jj?erraro gullmäfdgeö cfmattberötbe på åfjmatté anföfning meb*
bclbte afflag, l)ar Öpntan meb befmär till Oieoiforcrne infomtnit. — Och
ehuru Oieoiforerne icfe funnit någre fåbatte fPäl af åhman uppgifna, hroilfa
funna föranfefea till ättbrittg uti .perrar gullmäftigcö Öfmerflagabe 8?eflut, l)af;
ma Oteoiforerne lifmäl, meb affeettbe på be af .perrar gullmäftige anförbe be*
mcfanbe omjlänbigheter, fFolat till SKifets ©tanber hemfiäfla, cm icfe åhman
ntå bettailjas något lämpligt uttberfiöb t befi torftiga belägenhet.
sRibttaffitsj ^:o il5^ 9£tbbarhué>©ecreterareu, font ©ecreterarue mib ftfll, Diifö*
©eafteraV bag uti borgare* od) fBottbe*©tårtbett hafina hvar för ftg poS Dvepiforertte an*
©rmn-ar ^lt &efroär beröfmer, att, febatt, i ånlebnittg af infontne reqmijTtioner från
11 eJ1 rois'fult. Stibberjfapet och bibeln famt 33ottbe*©tånbet å 9trfmoben od) Oractamctucit, be*
aufsrag ml räfnabe tilt bett 4 ftfll. Suni/ Gbtnmifjariatet f)os herrar gullmäftige gjort för*
ImtieigtSii* ftrågatt, i affeettbe på bagen, till heiden bejja utgifter finge beräfnaS od) utgå,
ten 23eju>år. enär något befiämbt fiabganbe härom icfe more 9iifégälbS*(Sotttoiret mebbelabt;
fa habe .perrar gullroäftige, ben 22 ftfll. Suni, turber åbcropattbe af ©tate*
UtjlfottefS lltlåtanbe 9?:o 3oo, hmaraf inpemtas, att, genom bifall till npfjbe*
ntälbte Utffot» 2Jletuorial Olsö 2 och 16, Dfifetö ©tanber befltttat, att ifråga*
traranbc a|Tönittg ffulle Bétäfttcfö ifrån od) itteb atttägningsbågeit, tift od) meb
ben bag, bå tjenfigöringen fomine att uppföra, famt, på grttnb Ijäraf, ar.fett
aflöningen tift 9tif6*@tånben6 Sanjluperfonal icfe funna fontina att beräfnas för
längre tib, än till od) tneb ben 27 Sftaj, eller ben bag, 9?ifsbagett afflutabeé
Sall
äubrings minnanbe i betta J^errar gullmäftiges SBejTut, är uti £?e*
fmären fjufmubfafligen anförbt, att @tats4.ltjlfotfet uti bet af ^errar gultmäf*
fige åberopabc Utlåtanbe Dito 3oo pttrat, att genom nämnbe Utffotts af 9tifets
©tanber bifallne 9J?emorial CTJ:«s 2 odj 16, bet more afgjorbt, att 5(rfmoben od)
SDagtractatuenten borbe utgå intill beit bag, tjenjigöringen fomine att uppfjöra;
men göroniålen mib 9vifs=©tåttbens Santter moro af fåban befTfaffettljet, att
befamma icfe, lifafom i Utffotten, funna tneb 9lifsbagens flut mara fullänba*
be, enär efter 9iifsbageu, flere alltib ntåfle åtcrfiå, fåfotn påflfrifmanbet af 2ö;
parne till 9iifs=@tånben, 3>rotocolls=Utbrag, fantmanläggning af fProtocoll ocf)
äpanblingar till inbinbuing, regifiraturs upprättanbe nu nu Od) på grttnb f>mar=
af flaganberne prfat, att, tneb änbring af Jperrar ^wllmäftigeö ifrågamaranbe
SSefTut, dperrar gullmäftige måtte åläggas, att låta utbetala aflöningen till od)
tneb för ben bag, tneb Ijmilfen SanbtmarjTfalfen ocf) Valmännen för borgare* odj
'N$onbes©tånöcu förf larat tjenfigöringen, i od) för 9tifsbagen, fiafma uppfiört.
£Bib öfmermäganbe Ijäraf, ed) forn 9lifets ©tanber, tneb bifall tili ©täts?
Utffottets f)är ofman åberopabe iltlåtanbe O?:o 3oo, fiabgat, att $lrfmoben od)
Sbagtractantenten Ilfola beräfnas od) utgå till ben bag, meb Ijmitfen tjenjlgörin*
gen uppfört, fatnt £attbtmarf¥alfen, jemte borgare? od) Q3onbc=@tåttbcné Xalc*
män mitsorbat, att tjenfigöringen för 9libberj¥apet od) Slbelnö fatnt 55ottbe*
©tånbets Sanjln od) SSJaftbetjening fortfarit i åtta bagar od) för ^Borgare*
©tånbets i tolf bagar, ifrån ben bag, bå SRiföbagen afjTutabes; altfå, od) bå
mib förra 9iifsbagar manligt marit, att ©tånbens Cfaujlie^perfonal tillgobonjutit
arfmoben några bagar efter 9lifsbagettS fint, Ijafma Oieoiforernc pröfmat ffäligt,
att, meb änbring af bet öfmetflagabe ferrat- gulfmäftiges 95efTttt, förf lara, att
arfmoben cd) bagtractantenfen, efter 9Jiföbagens affltttanbe, fotnnta att beräfnas
ccfj utgå, nemi. till 9uböerffapets od) Slbelns (Eanjlipcrfonal ocl) SBaftbetjening
för åtta bagar, %3orgare;@tånbetS tolf bagar od) iBoube; ©tånbets för åtta ba=
gar, bocf, efter afbrag af bet belopp, forn jTfttlle tillfoinma jBotgarc;©tånbetS
©ecreterare, Ijmitfen betfamtna flg affagt.
fammanfjang meb pröfningen af betta jBefmärSmål, l)ar förefomsnit,
r)uru bet mill fpitas angeläget, att 9iifets ©fäuber bejlämma, ljum lång tib ef?
ter 9?ifsbagens flut, arfmoben till 9tifs=©tånbens SanjHcperfonal odj ÖBaftbe^ daftbetie»
tjening böra utgå; od) på l)milfet ämne 9ieoiforcrne altfå anfelt ffg böra fä fia ent,fro°5
9iifets ©täubers uppmärffamf)et.. ' guMöaacms
flut.
©ec&argc får
^frrar gulf*
niäftige tifts
ftprfeé.
0futeIigen od) font tutt» herror |5uIImäftigc6 fövtvaitning någon anmärk
ning icfe 6Kfn>it af Steoiforerne gjort), få Ijaftua Dienifotmte anfctt ftg 6öra tilU
ftt?rfa, att jj?emtr gnHmäftige mebbelaö frifalldfe från ali anfroarigfjet för be*
ras af OJcuifocecne granflfabe förwaltning.
0tocff)olm ben 8 december i835.
på <5ogtoff. 2UbberfPapets ocf> 2tbel«s toågttar
G. A. Sparre. G. Djurklo. L. Herm. Gyllenhaal.
O. Nordenfeldt. G. Odencrantz. J. IV. Hagströmer.
på ^ogwovbige Preftes©t!nbets u»ågtt«tr
E. S. Ödmann. Georg Stolpe. Joli. Gust. kV ald en st rom..
N. H. Wimmerstedt. Joli. Norrmann. J. G. Klingvall.
på tPålloft. SorgareäStånbets roågnar
E. G. Hedberg. P. Strömbäck. P. H. Lindström.
M. W. Collén. H. Lundberg. C. G. Kjerrström.
på »Sebmvårbft 23ottbesSt«ttbet8 wågtiat
Joh. Bengtsson. N. Strindlund. Joli. Svensson.
O. Olsson. And. Johison Brissman. Eric Pehrsson.
C. Sylvan.
ÖSilaga, Litt. A, tilt 5ft:é St:é, år i835, férfantlabe JRelnforeré af ©tatés S3attCO*= cd) StifsgälbésSScrfcn 23érättelfe, attgåcttbc 9iifågälbé©outoirctO
9tifets (Stanberg ^tfSgälbB^otitotrö utbalancerabe &fuIber fann £ i U g ä n g a r ^orbrtttgar.
Capital=©frtlöct* på befiåmbe tiber till betalning forfallne
ocb lopanbe mcb ranta.
Uppfagttcgått mot Obligationer mcb 5proc. ränta 9l:br 7,305,650.
®*t0 // 4 btto  4,400- I/3io,o5o.
Sitt Slifcfé ©fänbcrå 53anf utgifitc Obligationer mcb 4 proc.
ränta od) 2 proc. ärlig afbetalning på primitioa ©apitalet 4,400,ooo. *
3)cfj utom:
©attals23olagé infatte mebel titt fäferbet för återftåeits
be arbeten t l)amnbpguabémåg, ä inrutfa mebel, fä länge
be tmtejlå, gobtgöreå 5 proc. artig ränta ......
©ttppfagbara Capital, btvarå enbaft ranta gobtgores.
|>ögflfaltg |>. SDcajtt honung Sarl XIIi:é bcmgiftåscapital mcb 5 preem
ränta .................. 100,000.-— —:
©rottbätte ©luffmerfå gottfeblar meb 12 proc. ränta, bmaraf
tnncl)ållcå 25 proc. 23emit(iting ......... 32,833: te.—
gtfsJRäntesgånet mot 8£ proc. _ årlig ränta. . ♦ . . . . . 3,916:32.—
©en af ©>ötl)a ©anals23olag tnfatte ftteparationéfonb, bmarä
gobtgöreå 5 proc. årlig ränta .......... 93,926.
©apttal ttitbr 7,125
6 r:)l. etter ttttfams
7,597:20. 6.
Urfprnngligen rån tefria ©falber, jemte fåbanc, å bvoilba rans
teberåbningen uppbort voib ©fulbctnas fotfallottb.
3lifégålbé©ortteiretå Obligationer mcb 3 proc. ränta
od) till författobagen beräfnab ränta 472 ttitbr 20
utanå ..................
©ito meb 5 proc. ränta, tttfärbabe titt erfättning af ©metts
|fe SKebborgareå bob byrätt|1a tttegeringen eganbe gobfänbe
forbringar. — ©apttal Sfcbr 383: 21. 4. od) till författoba*
gen upplupen ränta 8f:br 175: 47. etter ttttfammanb . .
s43a Sin [lag et för år i833 titt ©tatåsbeffofmenå fpttanbe outs
ingne
ipå ©rebtttöet t 23attfeu aöftgnerabe.........
tttelöpanbe S8erels23anfosStttcfter
Upplnptte od) titt åretå flut berafuabe, ©enfoiret päförbe räntor . . . »
ben 31 Scccms
ber i833.
5,723,772
200,676
5og: ao.
277,200
778,592:45. 2.
704: ta. 10
1.064,654
02,363
191,a j
Unber bepofttton flaenbc mebel.
fjnncflåettbe mebel titt ^örfmarésSSBerteté iflänbfättanbe. ©apital 686,519:24. 10.
Utan Slcoerfal från ida fa Ränteri infänbc mebel .....
®ito btto Slttmäntta SSranbförfäfrtugåsSSerfetå mebel, tymärä
räntertVqaittencen tele blifmit företebbe ........
©fatteföpefftttingar, leoererabe före 1823 årå Sftfbbag, förres
cogttiftonås fatnt Äronanå öfrige btåpomble ©fogar . . .
= 7,769,'06: 2 9. =
tillgångar od) forbringar utöfmer ©fulberne ben 3i december
Xecle, men icBe btepontble Cillgångar.
28ärbet af fJtifågälbéSontoiretå tyuå, efter iitföpåprié . . ®>i:br 33,000.
tito af f. b. ©cneralsSlåfiilancesSonftö lyué mcb tittbpggitab 35,696: 10. 1.
25cftåmba, bmpomble Cillgångar.
23etyåttningen på ferffilbta fttäfntngen t SSeréMöanfen af mebel tilltyöraitbc Sins
flagct för görfmarésfEBerfeté iftåubfättanbe ...... 306,519:24,10.
gänes23anfenå Obligationer mcb 3 proc:å ränta, työranbe titt
Slnflagct för % ö rfto arås 28 er fe tö motflåettbe, uttber bepofttton
maranbe 23etyåtttting .............. i3o,ooo.
©abre forbringar Iopanbe meb ranta.
till 3Rifégälbås©ontoiret öfmcrlåtnc.
lltlänt utaf f. b. Sfttm. £ingits3KcbeIås©afjan 4 intetJnabe 3?e»erfer r l6 0o<.
*" psMtS#2{ i--
tito „ öboitgf. si’ergÖ©ottcgtt f.| b. ©afaj bc 6peot. ränta. I 5,20o. •
grän 9tifögälbö©ontoiret utgifne gått.
till ©tabén SKafmö för ©tall ocf) SOtagajtnbbpggnaber mot 4 proc:é ränta od) 2
proc. ärlig afbetalning på prtmtftoa ©apitalet (Slewiljabt år 1812) åter#
flob 48,000. — —
titt ©tabén gjjfab för ©afernbpggitab, mot btto fScioiljabt år
1815) återflob ............... 18,660.
SSib 1823 åré ttiiföbag beictljabc Sån.
titt ©tabén Siorrföptng (itpggnabbCån) mot 3 proc. ränta od) 3
^roc. årlig afbetalning på prtmttiöa ©apitalet
återflob ............
till ©tabén SBoråö (in;ggnabögåit) mot bito btto
återflob ............
till ©tabén gfflab för |>amnbpggnab mot 3 proc.
ränta ccl) 2 proc. ärlig afbetalning på pris
mttioa ©apitalet (återflob) ......
tiUXlpfala Slcöbemte, för i-iblictfefébpggnabenö
futtborbattbe, mot 3 proc. ränta od) 3 proc. års
lig afbetalning på primtttPa ©apitalet, återflob 42,000*
iötb 1828-—i83o årenö Sliföbag beroiljabe g ån.
till ©tabén 33oraö (53pgguabéSån) mot 5 proc. ränta od) 10
proc. årlig afbetalning på printitiba ©apitalet 85,ooo-. •—■ —
titt ©tabén gönföptrig för Ifamnbpggnab mot
bito bito ifrån od) mcb år i835 .... 8,000.— —
titt Dttcnbp ©tutcriSurättu., mot 5 proc. ränta 2,000. 90000
185,477:13. 6,
é
98,470:19. 6.
T 6,800.
ben 3i tecems
ber i833.
68,696
436,519
35,200
042,7/17: 3 5, ■
©å£i*c ^öttöfingöt* titan rånta.
ttdtb 182S—183o oretté Slifébag jStaben Oregvtmb benntfobt vnntcfviit mot
10 proc. årlig afbetalning från cd) meb år iSfo .... 5,cco.
görflott titt ©to cl bolmö ©tab för cu åpantsgånesjnrättningé
bebrtfmanbe, att återgälbaé år 1842 ....... 100,000.
©mot infecfntngé fäferbet benoiljab förjipelfe af cit fcrfommeit
©rebitfcbel ................ 66:32,—
©rfänning af 1833 årö inflptanbe 23eroittntng för l)toab ©otts
toxret uppå famma ård Semittning förffjutit ..... 1,846,480:45. 1.
fyörflott till bcflribbe foflnaber mtb ©l)art(B©ig.s^n)itflåmps
tingen, att crfåttaö af ©tatéSSerfet ........ i,636:22. 7.
fyorbrait bob Övongl. ©ommerceSottegium, för bmab forn på ©res
bitioct för Ulltiöcontfyoubenö förflärfning blifxott förfljutct 39,000.
Upplupne od) titt årets flut berafuabe räntor å utlånte mebel 8,369:29. s.
©bcffåm&c tiUgaiigar.
©rfättning för be på ©rebitibet för ©pauncmålésunbfättuiugar uts
betalte ................. 1,000,000.— -
tet titt ©eneralsS(éfTftancc*©ontoi’rctö gåncrörelfeé bebrtfmans
be återftåenbe förflott, btoaraf Ijögfl obcfxjbtigt torbe funna
förroäntaé ................. 4°/868: e. 4.
^örffjutit btoab font, enligt giqpibationernc öftocr Dfxocrffottcn
på ©tatésSSerfctd 3ttf°mttcr för åren i83o od) i83i uns
bcrfligit be på famma öfmerflott anmifabe Slnflag, oct) broars
före erfättning flätt ©ontoiret tillbomma utaf bebåffningen af
jtäflpåfölfanbe årcitö öfmerflott ......... 116,94.0: 9. 1.
^offoröe Cillgårigatt, font ej funna paråfnas.
fyörfljutit titt få falfabe ©rtra ©tatéstltgifter, b ro a b forn bruflit t be bärtitt ans
itufabe tillgångar, od) bmarföre erfättning flätt ctbåttab af23anfcnö räntcioinft
504,407
2,ooo,55'
3 3
423,678: 3. 4.
2,445,334: — —
490,000. — —
för år 1834, få långt ben förflår
forbringar bob ©ötlja ©anafsSeolag, afflrifne, enligt Sotcetö
©tänberö S3e)Tut, uti 1834 åré SiäfenfTaper .....
^orbran b°d ibjclmarc ©anais od) Slnfwerfösaiolag . . . 490,000.
Slterflåcnbe forbrait uti afl. ©tabömäflarcn Sobcmanö ©oncurd ','94-*16* ,0*
®e på bet mib 1828—i83o årcitö Slifobag aumifabe gilla
©rebtttaet Ipftabe .............. 375,ooo.'
®e till SSattufebningcn titt ©arlölrona i afröjning på Sins
flagct reban uttague ............. 20,000.
23alanccrabt forflott titt liqötberanbe af foflnaber för ftfll. fttifös
bag, för bmilfct förflott rebomiéning är gflcmnab . . . i,a73: 1. 9.
Utbetalte fovftott, r genom afgtfwonbe veböansnin#
gav, tomma att fotfvotnna.
©ill beftribanbe af foflnaber t cd) för $ibningés@tämplingeu . . a33:14.10.
®tto af manliga ©rpenfer [arnt SJättegångösUtgifter mib tttifös
gälbö©ontoirct ............. 83:31. 3.
®ito btto [arnt refcsomfoflnaber för 9i. ©t:é [tuftittiT.Ombuboman i,q63: 15.11.
1,157,808
3/756/379
„ ©uintna 9?:br j 7,g6o,g45 j 1 o 7
Slunt ar f ning: ©nligt 9W cté ©tänberé 93«flut upptagcö Slifeté ©tänbcré gatt eilan fö ^orbrait
:br 4,0.4,8:12: ,6. 3. tittå mibarc inom linien. ©tocff;olm ben 8 december i835.
t,38o
15
©umnta St:br (7,960,945110
A. Biörck.
bilaga Litt. B tilt R:S St:S, år i835, förfamlabe ReoiforerS af Stats* 53anco* od) RtfSgälbö*J'3 erfelt 23eråtteffe, angöettbe RifSgälbökontoiret.)
Utbtag ur 9£d?enffaperne, forn trifar for^dllanbet meb ^tf^dlbS^ontoretS enfftlba ^nfomftcr o$ Utgifter dr 1833,
3 »t f o m f t c r.
allmän 23crt>illning:
Ceöererab för i83o od) föregöeitbe ören R:br 7,266: 44. 4.
183
1832 ........ 2,240,647: 14.4.
1833 . . . 4r/67o: 2. s.
f. ö. af Settamcittcit 39,357: s. 6.
//
//
f/
3nnef)öffeit utaf Itqoibcrabe ^ittrcfjeit:
ö Srolff)ätte*Slutttt>erfS*lönet . .
å 2ifrättte*länet ......
962: 2 4, —
16: SI. -
979: 7* —
Summa Semittning R:br 2,357,277: 26. 3.
4Jongl. 5?ammar*Råttett6 0bfer»atiouS*mebcl . . 8,781:25. 7.
Sf atterättS*mebel ............. 5,g58: 12. 4.
Si b n tit gö*St arniel* Afgift:
fcbererab frön CanbSorterne ..... 1,755:39.10.
Uppburen i Stocffjolnt 8,604: 24.— ,0,36o: js. 10.
StttfammanS j>i:bu 2,382,377:32.—
SRcit når härifrån afgå fötjaubc ©rauationcr ocf) Rcftifu*
tioner, ncmL:
1:0 Rnmärfntngö>procent tift Äongl. ^ammarRätten, efter
afbrag af Remijttage R:br 17: 13. 10.— 2,287:43.11.
2:0 Cmfofmaber för Sarcrtngen t Stocholms
Stab, till 23en>illnittg för dr 1833 . . 2,364:21. 5.
3:o Unber året anorbitabc Omfofinabcr för
Sibmngö*Stämplingett i Stocholms Stab 1,200.
4:0 Serapbimer*0rbend*8ajaretteté famt ^ri*
murare*4i3arnl)ufetS anbelar t Öbortttäiitpcl*
afgiften ........... 190.— —
5:o Reftitucrab SettamentS*23ett>ittning . . 53: 31. 2. 6/096: — «.
ötcrfför 33cl)åttutitg af ofmait fpectftcerabe goitber
Söfen för kfeffog
. . . .
ffianco.
kapital*3nbetalntitgar ocl) Mäntor å utlönte mebel:
Sapitat.
ipå Cön frön f. b. ailm. £>irtgttmebelökaf?an
bito „ f. b. Sfånffa ptitgtttpriTmukapan ....
btto tift Staben Rorrföptng ..... 5,881: 4. 10.
btto „ Staben 33oröS ...... 489: 4. 2.
btto ,, Staben ^öitföptitg ... . . .
bito ,, llpfala Stcabcnti för $3ibliotl)cfö*
bpggttaben ....... 1,000.
btto „ Dttenop 0tutcrt*3nrätfmng . . 2,000.
bito frön Äoitgl. 33ergSkottegii f. b. kala . . . . .
Sftänta.
9.7: 16,—
798.
10,906: 43. 2.
5,820: 7. 3,
400.
1,290.
195: 26. 8.
290: 1 9. 2.
2,376,281
40,967
R:br 9,370: 9.
20,6l8: 16. 3.
krfättningar:
Sif forfljutne ertra StnfTag ocf) Utgifter
Sif förffjutne kljartccSigtllatae £nntttämplingS*fottnaber , .
Sen titt Övongt. Statskontoret, cutigt regutfttton, utgifne,
men i anlebniitg af Stnmärfntng t RifSgälbSkontoret, åter*
ftältbe 2förjfottS*0umma titt fojtuaber för 1828 —tS3o
firenS RifSbag
.
Sioerfe fmårre 3>nfomfter . ... T .... .
57,028: 9. 3.
i,653: 3. 7.
T ,000. — —
Summa R:br
Större Utgift ån Snfontft
bmilfett tlittttab etter britt bltftoit betäcft genom:
Sif ©öttja kanalbolag infatte mebel emot 5 procent
ränta .
70,444: 24..—
Slf RifSgälbS*kontoret upplönte emot beg
Obligationer meb 5 procent ränta . . 4°°*o0°* — -*
fpö krebitiöet i iian fett, nnber be fpra (Ifla
mönaberne af äret, aSjTgnerabc . . .778,592^45. 2^ 249,087:21. 2
Summa R:br
29,988
59,681
133
2,507,052
',249,037
Utgifter.
Utbetalbte Slnflag pö Slllmånna 23cmillningeu:
Sitt StatSbefyofroenS fplfanbc:
®emib 1832 örS fint på betta anttaginnettöenbe3?:br 224,377:2.2.
3 afräfning på i833 årS Slujlag .... i,45o,ooo.-- 2. 2,
Sitt 5örfmaré*2Serfcté ittånbfättanbe: i833 ärS anflag * . 210,000.- -  Ärliga Stäntan till £attö 3JJaj:t konungen ..... \ 200,000. - -
Slfbetalningar på Sfulb*kapital famt Räntor:
Sapital. Stanta,
lögtttt |>. SOt- honung karl XIII:S |)emgtftScapital . . 5,000.
23anco.
§på
ff
//
n
rr'
rt
rottifätte Slu(5it>erfS*löttet .
3,85o
gif*Ränte*länct
332: 44.
RifSgälbSkontorctS l*ätt mot 5 proc. ränta ...... 46,032: 24. —
bito btto ,, 4 bito ....
©ötf)a kanalbolags 3nfättningar mot 5
proc. ränta .
174,130.— —
„ ben titt uitberflöb för Söbertelje kanal*
23olag anroifabe, mot 5 procents örlig
ränta löpanbe Summa .....
Äterftoben af RtfSgäibSkontoretö Obligationer
utan ränta, bmtlfa blifroit ittfärbabe titt er*
fattning för Sroenfla mebborgareS, genom
SfeppSuppbringntngar, libna förluflcr . .
bito af bett år i83o utaf ^örfmarStoerfetS
mebel titt kontorets cnflilbta bel)of begag*
nabe Summa
35o,ooo.
3 afräfning på be år 1882, lifalebeS titt
kontorets enfltlbta bcljof, utaf eitabanba
mebel begagitabe 4°°,°oo SI:br, emot er*
lägganbe af‘2 procents ränta . . . . i5q,ooo,
176. —
l3,922: 2 7. 10,
j,5oo, —■ —
481: t. 6.
Sfcbr 674,611: 1. e. 70,813: 47. 10.
3,756,089)26
Stocholm ben
giifetö StänbcrS 3nftttirc*OmbubSmanS famt SrpcffribctS*koim
mtttöcnS krpebitioucr:
aflöning 5,072:32.—
görffott till krpcnfer famt Slefefoflnaber
i,3oo.
S:önoaltningS*Omfoftnabcr för SItfSgälbS*kontorct:
Slflöning (meb inbcräftting af ^rr^iittnnS £>onoraria 8ooo3?:br) 36,221: s. —
SjnSpenningar
1,645: 26. 8.
Slrfmobcn, enligt Stat, titt meberböranbe uti SiifSgälbSkontorct
famt SBerelbanfen od) rnib ölongl. ipottSBcrfet .... 4°°.
©ratifäcationer; beit pö Stat anflagne Summa ..... 666:32.-
2,084,3 77
9Iåbegåfrt)0*mcbcI
ipoflporto
Smärre Reparationer, iitföp af 3nöentartc*pcrfeblar, Rätte*
gångS*Utgifter famt ^örflott fttt manliga kontoré*krpcnfer
Utgifter i od) för krcbit*Scbcl*rörelfen, utom Äflöniitgen:
45.-
2,567: 28.
3,5oo.
ff
rr
§ör ^ormulatrerS trpcfning
bito falsning ocf) ftärning .
bito ttämpltitg • • •, ♦
„ Rumerertng, batertng, unberffrifning
famt tnfontitc förnötte fmåfeblarS
granjfning od) amtuttertng . ,. .
Siöerfe Utgifter
45o: 3 2.
314: a°- —
i,258: 16. —
5,oo3: 19. 7.
25?: 44. —
7,279:35. 7,
3,g4i: 32.-  2,975:3 6. 10.
320: — -  7,344: 4 3. 10.
fpcit(Tonér, enligt Staten för RifSgälbSkontoret .....
bito 'bito „ f. b. ©encral*SlSjTttance*koutoret
krfpectance*löner, enligt Staten för RifSgälbSkontoret . . .
bito bito „ f. b.<-©cn.SlSttttance©ontorct
gömaltniugSfottnabcr, ©ra tiftca t tonér, SfitctionS>proötffon m. m. för mtmcra
upplöfte ©cn.*3lSfTtt*5kontorct, efter afbrag af unber året influten ^örlagS
foitb R:br 5,218: 3. 2. ................ .
ytterligare fojlnaber för 1828—i83o öreité RifSbag
bito för tnrebningen od) möbleringen af RifSgälbSkontorctS förra ljus
bito för proötjTonctta 3nrcbitingen uti bet af RifSgälbSkontoret nu begagnabe l)ttS
krebitio*3lnflag:
3 afräfning ö Slnftagct för anlägganbet af en SSattulebning till karis*
frotta
. 20,000. — —
ytterligare ntbetalbt pö bet loib 1828—i83o örenS RifSbag
amoifabe lilla krcbitioet 75,000.
Sitt ffoitgl. kontmcrcekotteginm titt Utt*3)iScont*5onbcnS för*
fiärfning 39,000.
^örffott:
görjliutit litoab forn, enligt liqutb, öfmerffottcn på StatSSSerfctS 3nfl'ni*
fler för ör i83i mtberttigit bet på famma öfmerffott attmifabc anjTag
af 70,000 R:br, åfmeitfom ben beri upptagne krtra StatSbrtfl R:br
25,741: 9. 10. etter tittfammanS  95,74i-‘ 9.10.
görjfjutite fojiitabcr för fiftlibne RifSbag  822: 33. 9.
bito „ för kbartccSigtttatco^mitftämpIingen år i833 i,636: 2a. 7.
gnom 3nnt månabS utgång år 1833 liquiberat Sfulbeit titt 33 an fett för ber*
jtäbeS begagnabt krcbitiö, t)tt)ilfen, ultimo SecembriS 1832, efter afbrag af
kontorets mtb famma tib ö 23erel*23anco*Räfningen R:o 5 eganbe 23el)ött*
ning, utgjorbe
« » ♦ »
745,425
6,372
52,325
6/917
7,664
5,54i
5,8oi
n,857
i,5o3
134,ooo
98,300
IOI
©umwa 8l:br (3,756,089126
32
34
20
43
7
1 1
8 Secember i835.
A. Biörck.
(23tlaga Litt. C till Rifeté ©tänbcré, år i835, förfamläbe Rebiforcrd af ©rate*, 33aitco* orft Rifégälbé*§S3erfeit ikrättelfe angåenbe Rifögälbö*Soittoiret.)
SKtfetS ©tdnberS 9fttf$gdlb§'-(§otttotré tttbatancerabe ©fulber fann åtHgdngat orf> ^orbringar*
€apital*0fulfcev på beftåm&e ti&ev tiU betalning
fovfaUne ocl) lopanöe mcb vanta.
Upptagne Sålt mot Obligationer meb 5 proc. ranta 9?:br 1,845,950.
i®ito btto mcb 4 bito bito  4/9°°- ^o^o.
Sall Rtfcfö ©tänbcrö 23anf utgiftte Obligationer meb 4 proc.
ranta famt 2 proc årlig afbetalning på primitiba Kapitalet 4,400,000.
® efjutom:
©ötba Kanalbolags infatte mebel till fäferbet för återflåeube
arbeten i fmmnbpggnaböibäg, a f)U>dfa mebel, få långe be
tnneflå, gobtgöreö 5 prot. årlig ränta .......
13,721:
(Duppfågbava Capital, bwavå enbafl: ranta goPtgovee.
£bgflfalig ipauö 3Kaj:t Äonuug Sarl XIIIiö £emgiftSSapital meb 5 proc.
fänta
* 100,000.
Srottfyätte ©lufjioerfo Sottfcblar mcb 12 proc. ränta, broaraf
innel)ålleé i5 proc. beibtfluing
32,833: 16.
SifRäntcSånet mot 8f proc årlig ränta
3,916:32.
®cit af (Sötfja Kanalbolag infatte ReparationSfoitb, btoarå
gobtgöreö 5 proc. årlig ränta
93,926. •
Rffatt fumma för ©öbcrtelje Kanalbolag, bmarå gobtgöreé
5 proc. årlig ränta ............. 3o,ooo.
Uvfpvungligen våntefvta ©futPeV/ jemte fåPane å bmtlfa vante*
bevåfntngen uppror t vriö ©fttlPevitaa fovfallottP.
RifégälböSontoireté Obligationer mcb 3 proc. ränta, Kapital 7,125 R:br od) till
förfallobageit bcräfitab ränta R:br 472: 20. e. eller tillfammanö 7,597: 20. e.
®ito mcb 5 proc. ränta, utfärbabe tilt crfättning af ©lbeitjfe
mebborgareö boé granffa Regeringen eganbe gobfänbe för*
bringar, Kapital R:br 383: 21. 4. famt tilt förfallobageit
upplupen ränta R:br 175: 47. — elfer tiltfammané . . . 55g: 20. 4.
4'å ?lii|Tagct för år 1834 titt ©tatöbefyoftpeitö fpltaube, ont#
tagne
— —
SPA Srebitiöet i bönfelt afngncrabc . . . . . . . . • 696,577: e. 4.
lltelöpaitbc b?erelbattco*2tttcftcr
704:12.10.
Upptupne od) tilt årets gitt (icråfttabe, ©otttoiret båförbc
räntor ........ 65,22b: 20. s*
7.
Unöer IDepofttton ftåenPe tTtePel.
Sill görftbaréwerfetS ijlåitbfättanbc, Kapital od) räntor tittfanuö 191,348: 27.11
Söfett för Sfe|log, att, i mott af befiofmet, antbäitbaö till Sfe*
planteriugöt)agarö aitläggattbe ....'.
45,423: 46
Utan Reneria! från Söafa Ränteri infänbe mebel .... 402.— —
®ito Sltttnätnta braiibförfäfrtugötbcrfctö mebel,
bm ar a RånteriqPittcnccr icfe blifmit företebbe . . • . .. 385: 12. 9.
©fatteföpefftttingar, leipererabe före 1823 årS Rilébag, för
Recognitionö* famt Äronauö öfrige bifponible ©fogar . . 334:23
ben 3i ®ccem*
ber 1834.
6,264,572
b3eberf>öwwtbe Rcbogörareö för Srpcnfer förjloltöfotbringar
260,676
997,866
32
V
337,894
57
1 6
39
Hecle, men icfe Ptfpontble OUgångar.
blärbet afRifégälbéKontoiretö |>uö, efter inföpöprié . . . 33,000.
®ito af f. b. ©en.?lfift.Kont:ö bito meb tillbpggnab, efter bito 35,696.10. 1.
behållning, på färjfilta Råfniugen å SBexelbanfen, af mebel tillböranbe Räfla*
get till görfibarétpcrfetö iftanbfättanbc .............
©af ve SovPviitgav, lopanbe meb ranta.
Sill RifégälbéKontoiret öfmerlåtne.
Uttåntfrånf. b. ipingjtmcbcléSafian 4 mot intccftiabc rewrfcr på f 16,000. —*
®ltO „ f. b. ©fåttffa fbingftprcmii bfto >3 ocfy 6 mänaberé uppfäg=< i4,000-
S>ito „ ^ongt. iSerggKottegii f. b. Kaga j nin3 lamt 6 proc, ränta. ( 5,200.
^råu RifögälbéKontoiret utgifne Cån.
Sitt ©tabén Rlalmö för ©tall* od) Rlagaäinébpggnaber, mot 4
ränta od) 2 proc. årlig afbetalning på primitiPa Kapitalet Cinnpiljabt
år 1812) återffob .............. 48*000* —
®ito gfiab för |>amnbpggnab mot bito bito C53emiljabt år 1815)
återjlob  18,620.—
2Sib 1823 åré Rifébag bcmiljabe Sån.
Sill ©tabén Rorrföpiitg C^pggnabéSån) mot 3 proc. årlig
ränta ocf) 3 proc. årlig afbetalning på primittoa Kapi*
talet
R:br 178,796:13. 3.
®ito 33oråö (53pggnabéSåu) mot bito bito . 97,946: 17. 3.
®ito gfttab för £>amnbpggttab, mot 3 proc
årlig ränta ocf) 2 proc., årlig afbetalning
på primitipa Kapitalet....... 16,000,
Sitt UpfalaRfabemi, för 23tbIiotöeföbpgguaben^
fultborbanbe, mot 3 proc. ränta ocf) 3 proc.
årlig afbetalning på primitiba Kapitalet . 4',000.
3Sib 1828—i63o årenö Rifébag bcipiljabe Sålt.
Sitt ©tabén 93oråé (53pggttabéSån) mot 5 proc. ränta od) 10 proc.
årlig afbetalning på primitiba Kapitalet R:br 85,oao. — —
®ito Sönföping, förfiamnbpggnab mot bito
bito, ifrån ocf) meb år i835 ..... 8,000.
333,742:30. 6.
93,000.
bett 3i ®ccem*
ber 1834.
68,696
191,348
35,200
11
©åtra ^ofbftngav utan vanta.
SBib 1828—i83o årenö Rifébag ©tabén Drcgrtmb bcioifjabt räittefritt Sån mot
10 proc årlig afbetalning från ocf) mcb år 1840 ... 5,000.
görjlett titt ©tpcfbclntö ©tab för cit 5pant*Sånc*3nråttningé
fccbvtfwottbe, nft återgälbaö år 1842 ....... 100,000,
Smot 3ntecfningéfäferl)et bcipiljab förnpelfe af en förfommen
Krebitfebel ................ 66:32.—
Srfättning af 1834 årö inflptanbc 23c)Ptllniug för bmab Kon*
toiret uppå famina åré söeibillning förffjutit ..... i,85i,i 12:35, 10.
görjiott till beftribbc fo|tnatcr mio Kf)arneeig;ttac« £>>vit(tän,p'
lingen, att erfättaé af ©tatömerfet
i.,565:34. 1,
gorbrait boé_ Song!. KommcrceKottegium för froab forn på
Krebitibet för Ull®ifcontfonbenö förvärfning blifioit förjliutet 76,540.
®e nppå Krebitibet till reglcraitbe af Rrméené Rccorbcr förffjwtne 17,344: 2 c 4-
Upplnpite ocf) till åretö fint beräfitabe räntor å utlånte kiebel 6,731: 22, —
493,262
©bejUmöe CiUgångav.
Srfättning för be på Krebitibet för ©pannmåléunbfättningar
ntbetatte ....*....
. 1,000,000.
®et till ®eneraI*51fift.Kont:é Såuerörelfeé bcbrtfiPanbe åter*
flåenbe förffott, biparaffögfl obetpbligttorbe funna föribäntaé 4°,868: 6. 4.
görjfjutit f)ioab forn enligt SVuibafionernc öftper ofiperjfotten
på ©tatéiöerfetö ^nfomftcr för åren i83o od) i83i imber*
ftigit be på famina Öfwer|Iott ainwifabe 3ln)Tag, ocf) bioar*
före erfättning (fatt Kontoiret ttttfomma utaf behållningen
af näflpåfölfanbe årené £)fn)er|fott. ........ 116,940: 9. 1.
Soffovbe Cillgångav, forn ej funna påvåfrtae.
görffjutit till få fattabe Srtra ©tatéUtgiftcr, bmab font bruflit i be bärtitt ait
mifabe Sittgångar, od) bioarföre erfättning ffatt crbåttaé af 33anfeitö ränte*
ipinfl för år 1834, få långt ben förflår 283,582:44. 9.
^orbran bob hjelmare Kanal* ocf) ©lu$)perfö*53olag . . . 49°,ooo.— —
Itterjlåenbe forbran uti afl. ©tabemäflaren ©obemané Konconrd 1,194:,6-1U®c
på bet lbib 1828—1830 åreité Siiföbag aniptfabe Söiinbre
Krebitibet Ipftabe 5oo,ooo.
®c titt SBattulcbningen till Karlkrona i afräfning på 3ln)Ta*
get reban uttagnc
20,000.
23atancerabt förffott titt Ifgnibcranbe af foffnabcr för fifitibne
Riföbag, för fibtlfet förffott rebotbiéning är afleinnab . . 220,878: 29. 3.
2,057,361
i,i 57,808
(summa R:br 7/861,066(40! _
nmärfiting: Saligt Slifctö ©tänberé 23eflut upptageö Rtfetö ©tänberö Säite^anfö forbratt
R:br 4,014,8521 16. 3, tidö ipibare inom linien, .
©todfjottu ben
Utbetalöt ^drf^ott/ ^milfet genom afgtfwanbe vebovsie*
ning font mer att fdvftvimta.
Stil Kopiffeit g. cf. (Stuart, fåfom Rättcgångöontbub uti någre mål röranbe
f. b. ©eneraI*Rgifiauce*Ktntoiret .......... .....
== 5,5ig,432: 3 2, — =
©fulber utöflber Sittgångar ocf) gorbrtngar ben 3i ®ccember 1834 • . .
i,5i5,655
100
2,341,634
©limma R:br 17,861,066(4o
8 ®ecember i835.
A. Biörck.
(53ifaga Litt. D titt Jitfets Ståubere, ar i835, förfamtabe Slebiforerö af Statd*, 53attco^ ocf> 3lifögälbé*2Serfcn €5crattelfe angäenbe 9lifégätbé*Kontoircf.)
Utbrag nr aftdfenffaperne, forn nufar for&äUanbet nteb 9tif£gdlb§*(Sontoret§ enfftlba ^nfomfter o# Utgifter dr 1834,
3 tt t o tn f t e r.
2Ittmän S3cn>ilfntttg:
Seöererab för
dr i831 od)föreg, drert . . 7,037:36. 4.
,, l832 ....... ... 24,6l6: 30. 1.
,, i833 . ........ .2,235,890:46. 1.
,, 1834 . . .52,459:18.7.
f. d. afSefta*
mentén . . 23,543: 28.5.
„ för Spctfort .,461:26.3. 77f464: 25.3
2,345,029: 41. 9.
3nnef)ättett utaf ligoiberabe Sntrepctt:
d Srollf)ätte Stug»erfé*tänet 1,107:24. —
d £if3länte*länet ...... 16:31.— 1,124- 7 —
Summa 33e»ittmng 2,346,154: — 9.
Äongt. ÄammarSlätteuö 0bferPationé*mebct .... 6,389:27. 4.
Sfatterättö*mebet
6,277: »9. 11.
Sibntngé*Stämpel*afgift:
Ceöererab från Sanbéorterne ......... 1,440:41.—
Uppburen i Stocholm
9,o38: 44.«.
10,479:37- 8'
Sillfammatté 3l:br 2,369,300:37. 8.
Sftett nar bärifrdn afgd foljanbe ©raPationer od) 3leflitu*
tioner, nemi.:
1:0 Slnmärfningöprocettt tilt Äongt. 4?amiuar3?ätten, efter
afbrag af Slemijilage 17: 40. s 2,361:43.6.
2:0 Omfoflnabcr för Sareringen i Stocftjotmé
Stab tid Sömnttning för dr 1834 .... 2,895; 39,3.
3:o Unber dret anorbnabe omfoftnaber för
Sibuingöflämptingen t Stocfbotnu) Stab 1,200.
4:o SeraptpOrbenösSajaretteté famt grim.*
53arnf). Stnbelar i £ortftämp.*afgiftcn . . 349: 2.— 6 3o6-36. 9,
dterftdr 23el)dttning af ofmait fpcciftcerabe fonber —
Söfeu för ©feffog
. ,
Kapitat*)Jrtbefatningar oct) räntor d utldute 592ebef, nemi.:
Kapital. Stanta.
tpä 8än frän f. b. Sfdnjla fnugfMPremiesKagan
798.—■—
b:o „ f. b. 2Ittnt. |)tHgjtsäJlebelö*Kagart
812. — -
b:o ,, äfongf. 23ergö*Kottegti f. b. Katia
t:o ttu Staben gftab för Kafernbpggnabeit . .
i>:o b:o b:o för |>amnbpggjtaben . .
b:o b:o Slorrföping
b:o b:o 53ordö
,
b:o b:o Söitföputö. ..........
b:o „ Upfala Stcabemi för 53ibliott)cfd*bi)ggn.
b:o „ 01 tett 69 Stuteri*3;nrättning
b:o ,, Äottgl. Kontmcrce*Kottegtum för Utt*
®ifcont*gonbend förvärfning
. 140.
800.
6,681: 2.3.
524: 2.3.
1,000.
3g,000.
1x96: 19.2.
296: 3 2. 2.
1,008:
5,276: 45. 9.
8,666: «.s.
4oo: —
i,293: —
97:37.4.
73i: 25. 4.
31:br 5o,i45: 4. e
53aitco.
2,362,994
18,012
Krfåttningar:
görffjutne Kbart»sSigiltat<b*å»ttjlämptingéfojlitaber för dr 1833 i,636: 22. 7
grän Slifctö Stanberg f. b. 3u(1.0mbub*3man aftemnab 5Bef)dIts
ning d uppburet 31efefojlnabd*förifott  499^
grän Äongf. Statdr Kontoret teocrerab afbetalning pd bet fä
fallabe Sacf;erttö*23ergéragertteö tätt
Seoerertug från Slifeté Stänberö 23anf:
1:0 &»ab ptterligare tillfommit Kontoret, fdfont Släntcminjt f,r drett 1S29
odi) i83o .......
ioo,3o3: 5. 2.
2:0 gorffott pd 1834 ärö bendtine Slänteminfl ....... . 200,000.
®»crfe fmärre S«fom(ier
"summa StibT
Större Utgift än Sttfomfi
t)tollfelt tMnab elter brill Uifwit befäcft genom:
Uppldttingar mot Obligationer nteb 5 proc. ränta 540,3oo,
b:o b:o 4 b:o 5oo.
Slfttgncrabe d Krebitioet i danfelt, imber be
fpra ft|la måuaberne af dret 696,577: 6. 4. ,377. 6> 4<
14
3oo,3o3
2 99
677*/44‘
237,377
U t g i f t c r.
Utbctalbte ?£ttflag pd Allmänna SemilIttingen:
Sill Statébeboftoenö fpllanbe:
®e »ib 1853 ärö flut pd betta ?tn(Tag
tnnefldenbe ........... 3l:br 277,200. — —
3 afräfning d 1834 dré Stnflag . . . i,5oo,ooo.—— it777fioo. — -
„ görf»arö»erfeté ifldnbfättanbe: 1834 dre Suplag . . . 210,000. —
flrliga Släntan tilt £>attö 33iaj:t konungen
. 200,000.
Sattco.
SIfbetatningar pd Sfntbcapitat famt räntor, nemi.:
Kapital. Stanta.
spä |>ög(lf. fäanö 3JJaj:t honung Kart XIII:é
:pemgiftö*Kapital
5,000.
„ Srollbätte SIug»erfé4dnet
4,43o.
,, £if*31änte*[änct
332:44.—
„ Slifög.Konttö Obligationer meb5proc. ränta  64,547:24.—
,, b:o b:o ,, 4 b:o .
100.
,, ©öffya KanatSotagé uti Slifég:é?Kontoret
iitueftäenbc bcpo(Ttioiter entot5proc:é ränta  7,131:32. s.
,, Söbertctjc KaitaLSotagö uti Slifégätbéc
Kontoret inneildcnbe, nteb 5 proc» rätt#
ta, töpattbe fttmnta
i,5oo.
Slferftobett af bett, dr 1832, utaf görfmarés
äSerfetö mebel tilt Kontoret*) ctt(lilbta bes
t)of begagnabe funtnta, mot ertägganbe
af 2 proc:é ränta 25o,ooo.  10,527:37.4.
2,187,200
250,000. ■
93,569: 4 2.
Slifetd St:é Suff.C>mbubéman famt bef oct) Xrpcffrit)cté?Komi
mitetté Krpebitioner.
Slflöttittg  4,8a5:32. —
Krpenfer
236: 32. i.
^örmattningösOmfoftnabcr för SJifögätbé^Kontoret:
Aflöning Cmeb tnberäfnanbe af £>rr 4fultntägttgeé Honoraria 800
31:br) 36,298: s.-
€juöpetmingar
i,6g3:42.
Slrfmobctt enligt Stat titt »cbcrböraitbe t 9tifégäIbé*Kontoret
famt äisereLSattfen oct) Sötigt. ipofLSSerfet ........ 4°o. — ■
(Srattftcationcr: ben d Stat aitjtagne Summa  666:32.-
Stdbegdfmo^mebet
. . 4 . . . y5. — ■
spp|lporto
2,385: 37.-
££ilt fmärre reparationer, intöp af ^nocitraru^perfcbfar, Slättes
gdttgéslUgifter famt toattltga KontorésKrpcnfer  2,700. —
Utgifter, i od) för KrcbttsScbcLrörclfcn, utom aftöttingen:
gör ip«PP^ M KrcbitsScbtar 7,574.
„ gormntairené ^rpdning  4°8*'
„ gatöning od) |Tärttittg af b:o  280:10.—.
„ Stämpling af b:o
925.
,, Piunterertng, batcring, unberffrtfning famt
infontna förnötte Smdfebtarö grauffntug
od) auituttcriitg 4^784: 4°« »•
Krfättniug för forntår od) embtémer, bnutfa för
fabrtcatiottctt af papperet titt KrcbifsScbtar
marit begagnabe
i54:ie.4.
betoning för febelförfatjlareö od) ntprdngtareé
npptäcfanbe
600. —
8.
SPettfiotter: enligt Staten för SHfégälbésKontoret.......
b:o „ f. b. (ycitcralsSlfiftanccsKoiitorct
Kr fp c ct ance* löner, enligt Staten for 5tifégätbéKontoret . .
b:o ,, ©cnerat*?tp.*Kontoret
g. b. ©enerat*3tgiftance>Kontoref:
Snncftdenbe ÖfmcrfEottémebet »ib i833 drö fint
Strfmobe
.
14,726:
1 9* 1 ♦
3,941:
32»
2,307:
3 2,
320.
,
7,392:
40,
388:
4, 6,
46.
gftterfigare foftuabcr för 1828— i83o drené iRifebag . . . ,
b:o för fTfltibne Sltföbag
. . . .
3ll,tt(ig titt Strömrciieningar famt lättabo äSatteu*commnnicationcrö
beframjanbe
. . ...
Summa 31:br (4,008,818)
Stocholm ben
Krcbitibs^titflag:
Ctterftobcit pd bet »ib 1828—i83o drcué Slifébag an»ifabe SÖIinbre Krc*
bltlOCt
125,000. —- ■
Sitt Utt*Sifcont*gonbené förvärfning, emot crfättning famt
5 procenta ränta ...................... 75,540. —
Sitt regteranbe af Slrmccnö accorbcr, emot erfättning .... 17,344:21. 4.
Sitt 31. St:é 23anf, reflituerabe, utaf ben för dr i833 förffottomiö leoererabe
23aufcné Slänteminfl 3l:br 200,000
®cn fä fattabe Srolle|fa Stipcnbti*gonbcn; Kapital od) Slänta tiltfammanö .
©ratification till Kommisarien od) Sltbb. S). ©f, för bep befattning meb repa*
rationen od)_ inrebningen af 31. ©t:é |>ué
görffott d Strfmobe tilt Kopijien K. g. Stuart, fdfom tittförorbnabt Ombub i
afl. i9ärbcrmgémaimcii, ^ouoelerarcn -lyepbcrgö 23atance*mdt ......
görilfutne omfoflnaber för Kcf)artfe*Sigittatae*|)»itflämpIingcn dr 1834
Snont Sunt mänabé utgdng dr 1834 tiqmibcrat Sfulben titt fanten för berflä*
beö begagnabt Krebitio, b»itfcit uttimo Secembriö i833, utgjorbe ....
343,569
5,062
4 2
1 6
8 december i835.
A. Biörck.
Summa 31:br
58,945
6,249
7/7'2
434
83
219,620
5o,ooo
217,884
128,61
'/977
1,200
100
i,565
778,592
40
28
29
45
4,008,8 i8j 1
(Utlaga Sitt E till !R. St:é, ar ?835, förfamfabc JtctufererS af Stats*, tanto* ccf> SWögäfböircrfett 2>cräifcffe, angåcnbe tifögälbedGeutoiret;).
SocjTag^erdfntng, i runba tal, öftuer Siif^dlbå^onfotreté 1 1835 dr§ 9^c0lemente upptagne OrMnarte ^nfomfte* c$ Utgifter
unber nebanndmnbe ar*
^ tt f o ni f t e r :
'Sebåttrttttg beit t Celeber, ^pa
GontoiretS enfftfba tätning
i 3Serel*23aufett.......
9ittmän 33emittntttg famt Äort*
ocf) XibntngS*Stämpelafgift .
Sfatterätté* ecb DbferöafioitS*
mebel
3fr. o. meb'b.
i Det. i835
odj till farn*
ma aré flut.
Gapitat*afbetalningar ocf) räntor
ä uflåirte mebel
.
9t:br
Större Utgift ätt gttfomff . .
100,000.
80,000.
1,000.
18,000,
249,000.
Summa 3i:br
tr
tr
§°tr
tv
©umma
3ft. 0. mcb b.
1 Det. i835
ftr
tv
tr
tr
Summa
1850.
18 5 7.
18 5 8.
185 9.
Summarum.
Utgifter:
cd) till fam=
ma årö flut.
1 8 5 G.
185 7.
1858.
18 59.
Summarum.
GapitaUafbetalniug på Obligation
ner titt 33anfeit ........
88,000,
88,000.
88,000.
88,000.
88,000.
44o,ooo.
Slänta å begå Obligationer . . .
176,000.
172,500.
169,000,
165,500*
162,000,
845,000.
(frtra Statsutgifter
IO,')0O.
1 o,5 00,
58aitfené forbrait för mebbelabt
100,000.
förjfott i ipiajtrar för Siquibeit
meb f. b. Song!, gantillen . .
66,600.
66,600.
17,500,
—
150,700.
Stnflaget titt StatobcbofmenS fpfn
2,280,000*)
2,345,000.
2,345,ooo.
fanbe, l)maraf för dr i835 cutn
790,190.
2,345,000.
9,393,000.
tagna .............
i,i45,ooo.
1,145,000.
1,145,000.
1,145,000.
5,375990.
KrrraStnflag till jyörfmarémcrfctu
ijtånbfättanbe, fmaraf för år
6o,ooo.
9,000,
9,000.
9,000.
9,000.
1835 cuttagita. ........
110,000,
I 10,000.
I 10,000.
I 10,000*
5oo,ooo.
87,000.
Xito titt lättabe Söattencommmun
cattoner ocf) aitbra attin, arbeten
5o,ooo.
Oi
c
0
0
0
5o,ooo.
50/doö.
200,000.
jttrltga Slänteanflaget tiff |)attö
/ *
3o,ooo.
3o,ooo.
00^000,
3 0,000.
138,ooo.
Seiajd konungen .......
200,000.
200,000.
200,000.
200,000.
800,000,
/
Slnflag till unberftöb för Stanis
rotarne mib SBefierb. Dtegemente
Xito t affeeitbe på ben förcflagne
i,Goo.
j,6oo.
1,600.
i,6oo*
1,600*
2,3 19,000.
2,384/000.
2/3Ö4/°00.
2,384,ooo.
9,720,000.
ö/OOO.
Slotejemnfuutgen t Semtlattb .
4,000,
4,000.
4,000*
I 2,000,
216,620.
43en(Toner dt SOlilit. @nf or octj^arn
1,600.
—_—.
_—.
i,,6oo.
Stflöuiug tilt 91. St:ö SuftitiibOjit/
buböman famt bef) ocf) Xrpcffrts
fetsKommittecitS Krpebitioiter
jcmte9tefefoftiiaber ocf) (frpenfer
1,700,
7,000.
7,000.
y,ooo.
7,000*
29,700.
Strfmobe tift jJufiitioeDmbubéntans
ncnö Subftitut i Smea hofslätt
200,
4°°.
400.
400.
4°°.
1,800.
Éterftob af ben genom Äcttgl.
sörefmet b. 7 SOlarö b. å. på®tjos
teraGrebittbet anmtfabe funtma
27,13o,
■
—
———,
27,130,
^ör(fott å förmobab Grtea Stats*
brifl för år i835 .......
—
5 70,000,
l-——
570,000,
^örmaftntngSfoflnaber, /^uSrepa^
60,000,
60,000*
60,000.
rationer, ipenftoner m. m. . ,
förmobab återbäring af 53aitco*
I 3,200,
60,000,
255,ooo.
ränteminften för år 1834 . . .
75/joo.
—-—
——.
75,000,
Cdnct till SSenerSborg, att pttcr*
Itgare uttagaS .........
svjdttf^r A be af Gontoiret upp*
tagna fått, larnr a anvin
25,000,
100,000,
——
..
125,000.
pitat, på förflag .......
25,000.
120,000.
120,000.
I 20,000.
120,000,
5o5,ooo.
ItterftåenbeDlifSbagSfojlnaberbtto
5,000.
5,ooo.
1 —
9,936,620,
Summa 9l:br
1,373,520.
2,695,100.
I >/972/5oo.
i/95i,5°o.
1,944/000.
9,936,620.
*) DrfaEen tjwarföre Mmanna Sestultmngen för år 1835, forn |)uftt>ubfaEltgen inflyter Sr 1836, upptages titt
minbre belopp, ån för be påfotjanbe åren, år bett, att SScttnltmngcn för år 1835 utgår efter 1830 års gör=
orbning, tpoarcmotjBewittningen för år 1836 od) påfotjanbe åren utgår efter 1835 ftrS görorbning.
% n nt ä r f n i n 3 a r:
Sorn ben S3em Hitting, 9Wcto Stauber mib ffftfibtie 9iifSbag (Tg åtagit ocf) bcräfnat flir beftribanbet af be pä -JtiHögälböGotttoiret aitmifabe utbetalningar ocf) bertbfanb be befiätttba årliga SutjTageit
tiff Statömerfcf, nemligen:
a) (Drötnaric Stnflaget till ©tatsbelpofwms fyllcmbe.
b) hjetta Slitflöget till ^otrfwavsvoevtets ijUnöfåttönÖe, od?
c) £>ito till Uttaöe rDattencominuiticationet od? antina allmänna avbetm',
ocf) bmtlfa aitjTag (fota utgå imber fem år, elfer ifrån ocf) mcb år i835 till od) mcb år 1339, mett bett för fåbaite aitlTag berafttabe Sfffmattita 33eit>ittniitg femmer att ttppbäraS ett år fenare
än utbetalningen (falt (fe, ocf) fåfebeS år ifrån år af 3}ifögälbS*Goittoirct förff jutås; fft föijer f)äraf, att Goutoirct måffe loara berättigabt, att, utan någon loibare graoattoit af ifrågaioaranbe
2Ut(Iag tilt StatSwerfet, fåfom uti ofmauftåenbe Gafcnl upptagne att attticipationöttnS liqutberaé, uppbära od) för fine cnjfilte b eliof btöpoitera ben för år iB3g aitflagite 23ettuttuirtgcn, men
pvoitfeit ide förr ärt är i&fo ImwitbiaHiaen inflyter. Dut berföre ifrån 6cfoppet af be år 1840 till Goutoirct iitgåeitbe mebel, beräfitabe på lifa fätt, forn för år 1839, eller . . 9l:br 2,384,000, — —
afbrageö britten totb 1839 årS flut
ea-^x ^.c,Gq,0.
famt 1840 ftrö beftämba Utgifter, nemligen:
a) Gapitafafbetafitmg ocf) ränta å be tilt 23attfcrt Mtgifne Obligationer
*  " 246,5oo, —
b) ftrtiga räntan tiff £attö SOla;:t konungen
,/ 200,000. — —
c) Otfföiuitg titt 91. St:ö giufliticc^DmbnbOman famt beg ocf) Xrycffrif)cté*Gommitte'cnS Grpcbittotter, jemte respenningar oell erpeitfer  „ 7,000.
d) Otrfioobe tiff Stttttåio^SmbubömanuettS Subftitnt i Sinea |>of*rätt
c .. . ,, 4°°* —
e) Sfflöning, fntöreparatiotter, ©rpcctattcearftooben ocf) tpenfToner jemte öfrige jförtoaftningöfoftitabcr loib 9tifSgäfbö*Gontoiret
n 60,000. —
f) Mäntor å Obligationer för upptagne 8ån famt aitbra Kapital
" 120,000. • 85o,52o. — —
få uppfomtiter ett contant &ft»er|lott af 3t:br 1,533,480.
bvnilfet fan antöanbaS titt Sfulberé betafanbe, få framt Kontoiret icfe (lutte fomma att befroaraS mcb aimuömngar på Grebittoeit ittöfmer ben på Gbolcra*Cfrebitiöct genom Äoitgl. 23refi»et ben 7 ätfarö
tnnemaranbe rår anorbnabe Summa 230,000 ^:br, i afrifning fjroarå, inom ben 1 (Tffcf. October moro uttagne 222,866 9t:br 32 (!., etter ocf befö titt anbre tittfältige (börre utgifter mtitt nafta l*ag»
tima SRifébag, bets ocf titt be npa utbetalningar, f>noiffa imber Sfcföbagett funna på SRifSgälbS^Koutoirct blifma mifabe — f)marciuot ofmanbcrörbe DfmerffottSfumma af 1,533,480 9l:br fan fomma att
tilföfaS meb tittfätttge OfmerjTott på ben beräfnabe 2fttmänna 93cmiltningert, elter meb éfmerjfott på Statömerfcté för|lagöroiö beräfnabe ^nfomfler, tillita mcb l)ioab, font utaf be berafuabc räuteaitfla^
gen (futte funna fomma att befparaS. Stocfbotm ben 8 december i835,
A. Biörck. e
(23ifaga Litt. F tilt SUfeté Stdnberö, åt 1835, förfamlabe 9le#tforetS af Slätö/, 23aitco=> ocf) 9Jtfögäfbö*2Serfeu 23erdtfeffe, angdenbe 2lifögdfbé/(£Qntptret.)
(Samntanbrag öfwer alla, till od) nteb ben 3i 2Cugufii 1835 öeftribba Utgifter t ecb för Sliföbagen dren 1834—1835,
upfcrattabt, enligt ben famma bag afgtfhe, behörigen oerificerabe och af 9vemforerne granffabe 9tebcgörelfe+
Sleprcfcnta/
tionéfoflnab.
SDIditabéarfroo*
ben ocf) bags
tracfamcntett.
Srpcfmng^
ocf) |>äffnmgös
foftitab.
.ftfubbs
fcftnabcr.
Sriwrfc
Utgifter.
Summa
23auco.
£ögtoff. SBibberfEapet ocf) Slbefit ................
6,5Go
—
—
33,4i6
32
—
9/2I9
13
—
7/497
35
4
5,74i
33
5
62,435
1 6
9
£)5gtoörbtga sprejtesStdnbet .................
6,573
1 6
—
*7,933
—
—
5,817
46
—
4/864
32
8
1,4 67
26
6
36,656
25
2
aSåffofTtget 23orgarc?Stdnbct ..... ...........
6,56o
—
—
'8/119
—
—
4,786
40
—
3,37i
36
—
1,212
9
—
34,349
37
—
£>cberit>ärba 33onbe*Stdnbct .
6,56o
—
—
32,353
26
—
4,9'3
1 2
5,25g
40
—
1,258
27
8
5o,345
9
8
£>öglofl. ©onfiituttonéUtflottet .................
—
—
7#7'4
42
8
—
—
—
—
273
4 4
8
7,988
39
4
i8,554
4 2
7
657
1 2
—
19,212
6
7
—
—
12,367
1 5
1 1
—
—
—
64
—
—
12,93!
15
1 1
„ SJcttriffuingösUtffottet
—
—
12,072
21
4
—
—
_
—
933
30
4
13,006
3
8
„ 8ag4tt|Tottet
—
—
7,3°4
4 0
—
—
—
—
202
2 4
4
7,5o7
1 6
4
10, is5
5
4
—
—
—
—
313
23
—
i o,438
28
4
„ (frpcbtttonö*Ut(lottct .................
—
J
2o,g59
1 6
—
35,o95
1 1
10
—
—
i/°39
1 8
4
57,093
46
2
„ £)entftga Utjlottet
—
—
600
—
—
—
—
—
—
600
—
SWmäutta.omfbftttabcr, fdfom för $3cb, Spéffdlfnwg ocf) Snbentarter t Stattå
boié ocf) Utjlottenö rum, 9tifé*5tdttcu m. ut. ......... .
——
—
—
—
—
5,764
24
5,764
r,
24
Summa 23:co 9t:br
26,253
1 6
—
192,321
1
t 0
59,832
25
10
20/994
-
—
18,928
33
3
318,329
28
1 1
®d härifrån afgå liff kontoret infhtfne Pratumerationömfgiftcr . . .
utgör fttcrffobeit bet belopp, font 8?ifégäfbé(fontoretö 9ldfenflaper tutö
Stugu jlt ntditabö flut 183 5, fdfom SJtfébagöfojiuaber upptaga . . .
—■
—
-4
32
—
—
—
—
*4
32
—
26,253
16
-
|l92,32 I
.
,0
1 59,817
4 1
: 0
20/99 4
1-
—
1 8,928
33
1
i 3
318,314|44
1 1
Stocholm beit 8 ®ecejiber i83j.
•G. Höglund.
(93if. Litt. G titt SRtfefé £cgfcff. Sfäntcrö, dr <835, förfctr.fabc SRevifcrcré af Sfafö*, 3? ance* ccf) Kifögdfbö^crfcit 2*crättcffe, nngncrbc Sfifögåft^Cfcnteirct.)
utorag af Stafenftaperne öfwer ©otha (Sanal^otagö f+ b* JDifcont^erfö influtne od) utbetalbte Stebel dren 1833 od) 1834,
^njTttftte SKe&cf.
Är 1833
„ *834
©eitont Cagföfnmgav.
©apitaf jofroerränfor
<S5cnom
Hccorbé
bctinfjanbc.
Summa.
1
Utbetaföte SDicM.
år 1833
„ *834
Fleftttuftouer,
Strftooben
ocf) anbra
omfojtnaber.
Dmbubé*
manncnö
pro&ifTou.
Cfwcrffott cl=
ler Stallning,
fjmavmeb ®ié=
ccntSBerfetS
©tu Ib till
SSanfen blifmtf
förminftab.
Summa.
3,19°
520
25
20
5
5
1,100 47
253 46
1
1
1,870
666
40 —
3 2
6, 1 62. t 6 6
i,44' 2 6
4l2
393
47
8
8
g5°
*)49°
35
19
6
7
4,799
556
2 8
3 1
4
3
6,162
1,441
1 6
2
6
6
Summa 9f:br 13,7io|45 J101
1,354(45
2
2,5371241 —1 7,6ojJ 1 91 —
Summa 9?tbr 8 8061 — | *|
1,4411 ?\ 1
5,356 j 11
7) 7,603
löj —
*) Cbf. 3 nffecnbe på ben tilt Ombubémcwnen Sv 1834 ufbefalbe ^roöifton 9i:br 490: 19. 7. onir.firtcs, att
häruti inbegvipeé en bel af ben bonom för av 1833 ttUfomnc, mm bå ej intagne spvorifien.
w €8if. Litt. H.
Utbrag af 9ftä?enf?aberne öfwer skålmo f, b, ®ifcwit*8Berfö influtne od) utbetalbte stebel dren 1833 c<$ 1834,
Snfluttte SDfeM.
Är i833
(Seuom Cagföfuingar.
©cnom
. 'ifccorbö
^toifjanbc.
Summa.
Utbetalbte SDJebd.
Är 1833 ....
„ >834
Slcfltfuttoncr,
rirfmobcit
ocf) anbra
omfofluabcr.
Dmbubé*
mannenö
4,'rotHftoit.
Öfmcrffott eU
ter aSeftållning,
fjwarineb ©ié=
contaBertctS
ffulb tilt
SBanfen blifnjit
förminftab.
Summa.
Capital
Ofmcrräntor
2,243
341
20
3
8
r4o
23
1
4 1 1
40 4|
* lo
28
2
vfgi
364
• '
4 1
43
1 1
4
96
129
1 5
31
1
4
*47
182
46
as
1 0
9
2,a5o
52
28
34
3
2,494
364
41
43
I 1
4
Summa Sfcb*-1 2,584
3 ll B I 164 ( S 3 J sj * * 013 8 ( 21 a,S59 J 3 7
3
Summa S:br
225[4 6] 5I 330)34! 7
2,3o3) 14
3| 2,859)3 7
3
Stocfbofm ben 8 december 1835.
A. Biörck.
Stocholm, ttfdt t)0$ $■. förberg, i836.
RIKETS STÄNDERS
aisaatiiK^DSRiwiDsittÄas
Embets-Berättelse
för åren 1834 och 1835.
»w\vv\vw
$ t o c ft 1) o l nu
Tryckt hos Johan Hörberg,
'
!«■
’
0%
r«
:• - . ’:-
'
- : j ; ;• .:;
‘ ■;- i I ’ r. : V Vt *■> : ,-v •* ■ i
_A.f Rikets Höglofl. Ständer, vid sistförfiutna Riksdag, förordnad, att vara
Deras Justitiae-Ombudsman, äligger det mig, jemlikt 100 § RegeringsFormen
och i4 § uti den för Justitice-Ombudsmannen fastställda Instruction
af den i Mars i83o, att genom trycket kungöra en Berättelse om förvaltningen
af detta Embete för den tid, som förflutit ifrån det, vid Riksdagens
början år 1834» min företrädares redogörelse aflemnades, och under
hvilken tid, den 17 September nämnde år, jag kallades att Embetet tillträda.
Om, hvad mig angår, i anseende till den vidsträckta, mångfaldiga
ämnen omfattande verkningskrets, som Instructionen anvisar, alla åliggande
pligter och omsorger hittills icke kunnat, på ett mot ovilkorliga eller
större anspråk svarande och för mig sjelf tillfredsställande sätt, iakttagas,
har jag emedlertid, i öfvertygelse, att Lagskipningen och dess tillstånd
borde utgöra ett af de vigtigaste föremålen för Embetets utöfning, i synnerhet
sökt, att deråt lemna all den uppmärksamhet, hvartill egna forskningar
eller serskildt anmälda händelser gifvit anledning; och jag vågar föröfrigt
räkna på närvarande och nästkommande tiden, i den förhoppning,
att framdeles äga tillfälle, äfven i andra delar, fullgöra hvad nu icke är
utfördt eller, för inträffade omständigheter, kunnat lill liufvudsakligt slut
bringas.
I likhet med den af Embetets förra innehafvare i allmänhet följda
och, äfven enligt min tanka, riktiga grundsats, att icke, utan serskilda till
undantag föranledande skäl, göra kunniga åtgärder eller anmärkningar, vidtagna
eller väckta och till vederbörandes utlåtande eller pröfning öfverlemnade,
förrän tillika de derå förväntade svar eller beslut kunna meddelas,
kommer jemväl denna Berättelse, som sträcker sig till sistlidna års slut,
till stor del att innefatta ämnen, hvilka härleda sig ifrån en äldre tid, och
( 4 )
hvaribland ett redan år 1831 afgjordt mål, som, i saknad af underrättelse
derom, icke i förra Berättelsen är omförmäldt, ett annat, som varit högre
Domstols skärskådan understäldt, och de öfriga, hvilka eljest blifvit till
slutlig handläggning befordrade. Då sålunda nu endast må nämnas, att
ibland åtskilliga, den sednare tiden, af enskilde personer anförda klagomål,
samt de anmärkningar i afseende å Lagskipningen och hvad dermed äger
gemenskap, hvartill af infordrade eller annorledes tillgängliga handlingar anledning
förekommit, flera af de förstnämnda befunnits icke vaia lagligen
grundade, andra åter, i följd af mina vidtagna åtgärder, medfört åsyftad,
ofördröjd rättelse i hvad öfvei’klagadt blifvit, samt många af de sednare,
dels genom afgifna förklaiingar behörigen utredda, kunnat förfalla, dels
såsom blott åsyftande vederbörandes uppmärksamhet å begångna misstag
eller andia mindre föi’seelser, hvilka icke åstadkommit någon skada, ej eller
erfoi’drat vidare fullföljd, och om hvilka måls beskaffenhet handlingarne,
tillika med de vid Expeditionen förda Diarier lemna upplysning; bör
jag, i sammanhang härmed, tillägga, att det jemnförelsevis ringare antal
sådana mål, som blifvit till laga åtal för vista, angår förseelser, hvilka mei’-  endels synas härflyta ifrån vårdslöshet, eller orätt fattadt förstånd om Lagarna
och deras tillämpning i vissa fall, eller ock bestå uti dröjsmål eller
annan försummelse vid Embetsutöfningen, men, i alla dessa händelser, antingen
såsom beredande en, om icke allmän, dock alltid eftertänklig osäkerhet
för medborgares rättigheter, eller i anseende till vålladt lidande för
enskilde personer, påkallat laglig beifi’an, för att dermedelst befoixlra Lagskipningens
jemna gång och framtida rättelse i anmäi-kta afvikelser derifrån,
samt tillika lemna tillfälle till ersättnings sökande, der enskildt lidande
ägt rum.
( 5: )
Ibland de ärenden, som först påkallade det mig anförtrodda Embetes
utöfning, var den af Rikets Höglofl. Ständers vid sist förflutna Riksdag satta
ConstitutionsUtskott, enligt dess skrifvelse till mig af den 20 November
i834, till åtal inför RiksRätt förvista sak emot de Herrar Ledamöter af
Konungens StatsRåd jemte Föredraganden, hvilka deltagit i rådslaget i afseende
å Kongl. Maj:ts den 4 nästförutgångna November till Rikets Ständer
aflåtna Nådiga Skrifvelse, angående upptagande af ett Lån till befrämjande
af Hypotheksföreningar; och ehuru handlingarne i denna sak serskildt
äro till trycket befordrade, anser jag likväl en sammanfattning af hvad i
saken förekommit, jemte RiksRättens derutinnan meddelade Dom, här böra
finna rum.
Sedan vid Riksdagen åren 1828—i83o, enligt hvad 55 § af Riksdagsbeslutet
den ig Mars i83o innehåller, Rikets Ständer, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, beslutit, att för Statens räkning ett lån
af högst Två Millioner Riksdaler i Svenskt Silfverspecie, efter gamla myntfoten,
skulle af RiksgäldsContoret upptagas och af samma Verk åter utlånas
emot inteckning i jordegendom å landet och i städerna; i sammanhang
hvarmed Rikets Ständer, jemte det de om Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction
å detta Beslut i underdånighet anhållit, så att, på förut öfligt sätt, Kongl.
Maj:ts Nådiga Authorisation måtte blifva Fullmäktige i RiksgäldsContoret
meddelad till de åtgärder, som, i. afseende på lånets upptagande, blefvo af
nöden, tillika öfverlemnat till Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande, när början
med lånets upptagande skulle göras; äfvensom de hufvudgrunder, Rikets
Ständer ansett böra följas vid denna upp- och utlåning, Deras Fullmäktige
i RiksgäldsContoret meddelats; så hade vid sista Riksdag, livarförinnan
omför mälda Beslut icke kommit till verkställighet, dels hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, dels hos Vällofl. BorgareStåndet, motioner blifvit
väckta, den ena angående upptagande af det förra Riksdagen beslutna lån,
för att sedermera anslås till lånebiträde åt hypotheks- och privatbanks-institutioner,
och den andra åter, angående inställande tills vidare af all åt
-
C 6 )
gärd i afseende å Rikets Ständers fötrberörda beslut; hvarefter Rikets Ständers
Statsutskott, till hvars handläggning dessa frågor remitterades, uti serskilda
under den 5 Julii 1834 till Rikets Ständer afgifna utlåtanden, på
anförda skäl afstyrkt förstnämnda motion, men deremot, och under godkännande
af den sednare, tillstyrkt, att Rikets Ständers vid förra Riksdagen
fattade beslut, om upptagande af ofvanbeskrifna lån, måtte förklaras till
all kraft och verkan hafva upphört; med enhälligt bifall till hvilka utlåtanden
Rikets Ständer, uti skrifvelse af den 18 Augusti, hos Kongl. Majit
i underdånighet anmält, att förra beslutet om ifrågaställa låns upptagande,
såsom i åtskilliga afseenden mindre lämpligt och numera ej eller
behölligt, komme på omförmälda sätt att förfalla. Då inför Kongl. Majit
i StatsRådet den \ derpåföljde October, efter hvad det dervid hållna Protokoll
upplyste, Rikets Ständers nyssnämnda skrifvelse blifvit i underdånighet
föredragen, hade Kongl. Majit, vid öfvervägande deraf, enligt föredragande
SlatsSecreterarens och StatsRädets yttrade mening, funnit Sig
pligtig meddela Rikets Ständer, det Kongl. Majit icke kunde för Sin del
erkänna giltigheten af de utaf Rikets Ständer nu anförda skäl, emedan de
voro stridande emot de åsigter, som vid förra Riksdagen föranledde beslutet
om ett lån till biträde åt fastighetsägare; hvarföre och då härtill komme,
att fråga uppstått om upprättande, jordägare emellan, af hypotheksföreningar,
Kongl. Majit funne så väl deruti, som uti den genom myntbestämningslagens
verkställighet Vunna trygghet i afseende på myntvärdets
upprätthållande, ett ytterligare kraftigt skäl för fullföljden af Rikets Ständers
förut fattade och af Kongl. Majit gillade beslut, om upptagande till
förmån för fastighetsägare af ett lån på Två Millioner Riksdaler Specie;
varande, i följd af hvad Kongl. Majit tillika befallt, Nådig Skrifvelse härom
under samma dag till Rikets Ständer expedierad, deruti, efter vidare utveckling
af de omständigheter, som föranledt Kongl. Majits Nådiga framställning
om angelägenheten att fullfölja Rikets Ständers förra beslut, Kongl.
Majit slutligen föreslagit, att ifrågavarande lånet skulle användas endast
( 7 )
till biträde för HypotheksFöreningar, på de i sådant ändamål tillika uppgifna
grunder.
Jemte det Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga Skrifvelse af Rikets
Ständer till deras Statsutskott remitterades, var ifrån Vällofl. BorgareStåndet
till ConstitutionsUtskottet öfverlemnad en i föreskrifven form väckt
och inför Utskottet uppgifven anledning till anmärkning emot Herr StatsSecreteraren
för Handels- och Financelrenderna, i afseende å föredragande
och rådgifvande åtgärden till det beslut, Kongl. Maj:ts meranämnde
Nådiga Skrifvelse innefattar; vid pröfningen af hvilken fråga och efter
granskning af det vid Nådiga Skrifvelsen bilagda Utdrag af StatsRådets
Protocoll, ConstitutionsUtskottet, uppå de i dess ofvanåberopade skrifvelse
anförda skäl, funnit, att StatsRådets, vid rådslaget öfver omförmälda ämne
närvarande, Ledamöter samt Föredraganden åsidosatt de, för Riksdags-ärenders
behandling, medelst Grundlag stadgade former, och derigenom beredt
öfverträdelse af 75 § Riksdagsordningen; hvarföre och på grund af 106 §
RegeringsFormen, ConstitutionsUtskottet sett sig föranlåtet att ställa StatsRådets
Herrar Ledamöter samt Föredraganden under tilltal inför RiksRätt,
och i sådant ändamål, med öfverlemnande af handlingarne, anmodat mig
att, efter äskande af behörig kallelse, denna sak i laglig ordning utföra.
Till följd häraf och likmätigt 102 § RegeringsFormen samt 5 § af
Rikets Ständers för deras JustitiasOmbudsman fastställda Instruction, begärde
jag, å Embeles vägnar, skriftligen hos Herr Presidenten i Kongl.
Maj:ts och Rikets Svea IIofRätt, såsom RiksRättens Ordförande, laglig kallelse
å de Herrar Ledamöter af Konungens StatsRåd, hvilka, enligt hvad
förrberörda Protocoll utvisade, bi vistat rådslaget öfver ifrågavarande ärende,
för att inför RiksRätten svara uti förenämnda af ConstitutionsUtskottet
till åtal förvista sak och äga tillfälle att afgifva förklaring öfver hvad
framdeles vid käromålets fullföljd och utförande blefve anmärkt.
Efter det RiksRätten, som den 17 December sammanträdde, beviljat
den af mig begärda kallelse å StatsRådets ofvanbemälde Herrar Leda
-
( 8 )
möter, fullföljde jag käromålet medelst afgifvet EmbetsMemorial, hvaruti,
jemte framställning af de förhållanden, som med saken ägde sammanhang,
och i öfverensstämmelse med hvad ConstitutionsUtskottet urskiljt, af mig
anmärktes, att då, efter hvad ofvanåberopade StatsRådsProtocoll för den 4
October i834 gåfve vid handen, Kongl. Majrts Nådiga Beslut, i följd hvaraf
Skrifvelsen till Rikets Ständer, angående upptagande af ett lån till befrämjande
af HypotheksFöreningar vore aflåten, blifvit. fattadt enligt föredragande
StatsSecreterarens och StatsRådets yttrade mening, StatsRådets
närvarande Herrar Ledamöter jemte Föredraganden dervid hade åsidosatt
de för Riksdags-ärenders behandling medelst Grundlag stadgade former, förnämligast
i så måtto, som, oaktadt Rikets Ständer vid dåvarande Riksdag
dels afslagit väckt motion om upptagande af det vid Riksdagen åren
1828 — i83o beslutna lån å högst Två Millioner Riksdaler i Silfver, att
användas till biträde åt Hypotheks- och PrivatBanksInstitutioner, dels bifallit
likaledes väckt motion, att Rikets Ständers förra Beslut om ett sådant
låns upptagande måtte förklaras till all kraft och verkan hafva upphört,
Konungens Rådgifvare icke dessmindre frånstyrkt Konungen, att erkänna
giltigheten af de skäl, Rikets Ständer anfört, och deremot tillstyrkt
Konungen, att föreslå Rikets Ständer, såsom en fullföljd af deras förut
fattade, af Konungen sanctionerade beslut, det ifrågakomna för fastighetsägares
understöd ämnade Silfverlånets upptagande till HypotheksFöreningarnes
förmån, samt följaktligen beredt öfverträdelse af 75 § Riksdagsordningen,
hvilken, jemte föreskrifven behandling af frågor om Grundlags
stiftande eller upphäfvande, stadgar: att ”för beslut i alla öfriga ärenden,
de mål undantagne, hvarom i RegeringsFormens 66, 6g, 70, 71 och 72
§§ serskildt vore förordnadt, gälle, jemte Konungens samtycke, Tre Stånds
mening; men skulle Två Stånd stadna emot Två, förfalle frågan och förblifve
vid det, som tillförene stadgadt varit, utan att samma fråga må
kunna vid den Riksdagen å nyo väckas eller upptagas.”
Uti
( 9 )
Uti häröfver å svarandesidan aflemnad förklaring, framställdes till
en början den erinran, att, enligt Lag, innan något, som utgjorde hufvudsak,
finge upptagas till pröfning hos Domaren, först borde tillses, om och
huruledes allt blifvit iakttaget, sorn hörde till formen eller den ordning,
som efter Lag bordt följas, vare sig i anseende till behandlingen af sjelfva
saken ifrån dess begynnelse, eller i hänsigt till personerna^ som i saken
voro delaktige, hvarvid i främsta rummet sattes i fråga, huruvida, enär
io5, 106 och 107 §§ RegeringsFormen samt 29 § Riksdagsordningen,
jemförda med 76 § Riksdagsordningen och 11 § i AnsvarighetsLagen, gåfvo
vid handen, att ConstitutionsUtskottet hade att beräkna tiden för dess
granskningsrätt ifrån böljan af en Riksdag till början af en annan, ConstitutionsUtskottet
varit befogadt, att inlåta sig uti en sådan behandling af
ärendet, som för det dåvarande bordt föranleda detsammas öfverlemnande
till någon åtgärd; äfvensom vidare anmärktes, dels att ConstitutionsUtskottet,
om det än varit befogadt att ärendet handlägga, åtminstone bordt fördröja
dermed intilldess sig visat, hvad slags beslut, Kongl. Majtls Nådiga
Skrifvelse, som redan var remitterad till vederbörligt Utskott, kunde hos
Rikets Ständer föranleda; dels att, ehuru ärendet bestått af flera frågor,
som kunnat och bordt åtskiljas och hvar i sin ordning bedömas, desamma
likväl, enligt hvad ConstitutionsUtskottets utlemnade och genom trycket
offentliggjorda Protoooll utvisade, blifvit med hvarandra förblandade, samt
inbegripna under en omröstning; hvilka anmärkningar, dem Svaranderne
mindre betraktat som en rätt (den de dock ägde) än sorn en pligt att framställa,
ingalunda voro förenade med afsigten att deraf draga något beneficium
juris; hvarföre Svaranderne ock ingingo i hufvudsak ligt svaromål,
andragande dervid förnämligast: att andra i Grundlag stadgade former för
Kongl. Propositioners och Skrifvelsers afgifvande lill Rikets Ständer icke
funnos, ita 27 och 48 §§ PuksdagsOrdningen, hvaraf deri förstnämnda innehölle
allt hvad som kunde blifva föremål för Konungens meddelanden
2
( 10 )
till Rikets Ständer under Riksdagens lopp, hvilken, af intet Lagstadgande
begränsade, oinskränkta rätt desto mindre kunde anses blifva det, genom
ett å enskild Riksdagsmans väckta likartade motion tillvägabragdt afslag,
hvarom dessutom Konungen icke kunde äga officiel kunskap, sorn, i sådant
fall, det förhållande nödvändigt skulle uppkomma, att Konungens Grundlagsenliga
rätt, att till Svenska Folkets församlade Ombud framställa och
yttra sina tankar, genast vid Riksdagens början, genom en sammansättning
af enskilde motionärer, helt och hållet kunde tillintetgöras, hvadan ock all
tillämpning af de, vid Riksdagen i förevarande ämne väckta, enskilda motioner
på Kongl. Majrts till Rikets Ständer aflåtna oftaåberopade Skrifvelse, i
intet afseende kunde godkännas, såsom lagstridig håde till sin grund och
sina slutföljder: att då 87 § RegeringsFormen, som handlade om sättet att
stifta Allmän Civil-, Criminal- och KyrkoLag, i sin slutmening inneliölle:
”Stadna Två Stånd emot Två, förfalle frågan och förblifve vid det, som
förut stadgadt varit,” syntes deraf, att återupprepandet af denna sats i 75
§ Riksdagsordningen ej kunde lämpas på Konungen, utan allena på Rikets
Ständer sinsemellan: att det beslut om ifrågavarande lån, som vid Riksdagen
åren 1828 — i83o af bägge Statsmakterna fattades och, på Rikets Ständers
egen underdåniga anhållan, blef med Konungens sanction å ö Iligt satt
försedt, sedermera ej skulle kunna, genom ett enkelt tillkännagifvande å
ena sidan, upphäfvas, utan den andras begifvande: att, då likväl Rikets
Ständer, oaktadt allt hvad i lånefrågan sig tilldragit och utan att ens sätta
Konungen i tillfälle, att med dem samråda om de uppstådda betänkligheterna,
ansett sig ensamme kunna i denna fråga besluta och utsträckt denna
förmenta rätt derhän, att endast hos Konungen anmäla, det deras förra
beslut till all kraft och verkan upphört, Konungens Rådgifvare skulle hafva
illa uppfyllt deras pligt, om de frånstyrkt Konungen ett ogillande omdöme
öfver en åtgärd, syftande till rubbning af den genom Grundlagarna
stadgade jemnvigt emellan de constitutionella Statsmakterna, hvilken, utgörande
hufvud vilkoret för den frihet under Lag, som åt Svenska Folket
C 11 )
förvarades, Konungen, enligt 16 § RegeringsFormen, hade till helig rättighet
och pligt att oförkränkt vårda och upprätthålla; samt att Kongl. Maj:ts,
i öfverensstämmelse med detta tillstyrkande, till Rikets Ständer aflåtna
Skrifvelse således endast var ett af deras berörde anmälan föranledt svar,
som, jemte det derigenom åsyftades, att återföra den för det allmänna vigtiga
frågan i sitt enkla och Grundlagsenliga skick, helst ett uteblifvet svar
å Kongl. Maj:ts sida kunde hafva blifvit ansedt såsom ett tyst instämmande
i en ensidig tolkning af den Rikets Ständer tillkommande rätt, tillika
innefattade ett ogillande af Rikets Ständers skäl för beslutet att upphäfva
lånet, ett vidhållande af Kongl. Maj:ts år i83o deröfver uttryckta mening
och meddelade garanti, samt en uppmaning till Rikets Ständer, att förfara
på lika sätt, som vid förra Riksdagen, å hvars beslut i förevarande ämne
Sverges jordägare ägde grundad rätt att förvänta verkställighet.
Efter erhållen del af svaroskriften och enär de deri först framställda
invändningar, oaktadt förklarandet, att de icke voro förenade med afsigten
att deraf draga något beneficium juris, likväl, i anseende till deras beskaffenhet
och vigt, syntes mig böra af RiksRätten till pröfning upptagas, och
derföre äfven skulle af mig bemötas, anförde jag, bland annat, att då 106
§ RegeringsFormen, som förmår, att ConstitutionsUtskottet ägde ställa StatsRådets
Ledamöter under tilltal inför RiksRätt, utmärkte allenast ett sådant
vilkor för sakens upptagande vid Domstol, och detta vilkor vore uppfyldt
i förevarande sak, hvilken, betraktad såsom en på Rättegång beroende fråga,
borde räkna ;sin begynnelse från den stund, ConstitutionsUtskottets beslut,
att åtal skulle äga rum, fattades, men icke tidigare, samt hvad i öfrigt
under ärendets handläggning hos Utskottet förefallit lika litet, som
andra förhandlingar inom RiksStånden och deras Utskott, kunde dragas
under Domarens ompröfning, minst i afsigt att ifrån föregångna åtgärder
eller förmenta fel vid behandlingssättet söka anledningar till häfvande af
det definitiva beslut, som blifvit fattadt och behörigen kung jordt, kunde
( 12 }
jag icke medgifva den judicietla pröfning af ConstitutionsUtskottets åtgärder,
som med anmärkningarna åsyftades, utan borde i första rummet yrka,
att desamma, såsom icke hörande till rättegången i denna sak, eller eljest
tillkommande Domstols pröfning, måtte utan allt afseende lemnäs; Och sedan,
i anledning af min tillika gjorda anhållan, om RiksRättens serskilda
pröfning af omförmälda invändningar, RiksRätten, som fann dessa å Svarandesidan
väckta frågor vara af den beskaffenhet, att de borde till öfverläggning
förekomma, innan vidare behandling af sjelfva saken kunde äga
rum, fattat och för Parterne afsagt det beslut, att då ConstitutionsUtskottet,
under åberopande af 106 § RegeringsFormen, funnit, det Svaranderne
borde ställas under tilltal inför RiksRätt, RiksRätten ansåge hvad invändt
blifvit icke hindra målets handläggning, utan ägde jag andraga hvad vidare
i saken aktades nödigt; så afgaf jag, till följd häraf, mitt slutliga utlåtande
i hufvudsaken, hvarvid först erinrades, att den i svaroskriften bestämdt uttalade
mening, att Rikets Ständers första, med Kongl. Maj:ts sanction försedda,
beslut i lånefrågan ej kunde sedermera, genom ett enkelt tillkännagifvande
å ena sidan upplxäfvas, utan den andras begifvande, anginge ett
dittills icke omtvistadt ämne, hvilket, då det ej funnit rum i StatsRådets
Protocoll och derföre icke kunnat af ConstitutionsUtskottet öfvervägas, ej
eller finge lagligen utgöra föremål för min Embetstalan; och vidare, enligt
dea grund för sakens utförande, ConstitutionsUtskottet anvisat, och för öfrigt
med hämtadt stöd af Rikets Ständers, angående lånefrågan, vid tvänne
tillfällen uttryckligen tillkännagifna åsigter, sammanfattades de anmärkningsvärda
förhållanden, hvilka, å ena sidan qvarstående emot hvad svaroskriften
å den andra innehölle, enligt min tanka, borde komma i öfvervägande
, nemligen:
att Rikets Ständers, vid Riksdagen åren 1828—i83o, fattade beslut,
om upptagande af ett lån för Statens räkning tili förmån för fastighetsägare,
anginge ett ärende,, derutinnan beslutanderätten, enligt 66 och 76
§§ RegeringsFormen, med hvarannan jemförda, tillkomme Rikets Ständer
( -3 )
allena, likasom ansvarigheten för lånet, om det Blifvit upptaget, dem
ålegat;
att följaktligen Rikets Ständers då tillika gjorde underdåniga anhållan,
om Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction å Deras Beslut, efter hvad Skrifvelsen
äfven utmärkte, endast åsyftat, att, på förut öfligt sätt, Kongl. Maj:ts
Nådiga Authorisation måtte Blifva Fullmäktige i RiksgäldsContoret meddelad
till de åtgärder, som i afseende å lånets upptagande Blefvo af nöden;
att, då Rikets Ständer, vid Riksdagen år 1834» å nyo förehaft samma
lånefråga och förenat sig derom, att det vid förra Riksdagen fattade
beslut skulle till all kraft och verkan upphöra, hvilket De hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmält uti Deras Skrifvelse den 18 Augusti nyssnämnda
år, en sådan Behandling af frågan äfven måtte hafva varit Rikets
Ständer, såsom allena beslutande, tillständig;
att, då denna fråga nu, likasom förra gången, ej bordt eller kunnat
komma under Rikets Ständers pröfning, utan i öfverensstämmelse med 44»
48 och 49 §§ Riksdagsordningen, Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
hvarmedelst deras Beslut anmäldes, i sig sjelf inneburit en tillräcklig anvisning
om den behandling, frågan vid sednare Riksdagen undergått; hvilket
alltså måtte anses derigenom hafva varit både kunnigt och till verkligheten
bekräftadt;
att, vid föredragning inför Kongl. Maj:t af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, de närvarande Herrar Ledamöter af StatsRådet, oaktadt
nyssnämnda hos Rikets Ständer föregångna behandling af ärendet, och utan
att egentligen Rikets Ständers allena beslutande rätt ifrågasattes, frånstyrkt
Konungen, att ei’känna giltigheten af de skäl, Rikets Ständer anfört, och
deremot tillstyrkt Konungen, att föreslå Rikets Ständer, såsom en fullföljd
af Deras förut fattade, af Konungen sanctionerade beslut, det ifrågakomna
för fastighetsägares understöd ämnade lånets upptagande till hypotheksföreningarnes
förmån;
( *4 )
att, så vida af Nådiga Skrifvelsens ordaljrdelse och bestämdt uttryckta
mening den säkraste grunden för ett omdöme borde liämtas, något tvifvelsmål
icke syntes äga rum, att den ju icke afsett samma lån, som förut
varit i fråga;
att högstberörde Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer ankommit på
sätt och i den ordning Grundlagen, angående Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner,
stadgade;
att, utan ifrågasättande af Kongl. Maj:ts höga rätt i allmänhet, att,
enligt 27 § Riksdagsordningen, under Riksdagens lopp till Rikets Ständer
framställa propositioner, ett undantag derifrån likväl borde äga rum för
det fall, som här inträffade, att nemligen ärendet redan förut under Riksdagens
lopp blifvit handlagdt och afgjordt, hvarå 75 § Riksdagsordningen
hade afseende;
att då sistnämnda §; handlade om alla allmänna Riksdagsärender,
hvilka ej mindre genom Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, än äfven inom ,
RiksStånden kunde väckas, samt huruledes dessa mål, med vissa undantag,
borde afgöras, derefter den mening följde, att en fråga, som förfallit derigenom,
att två Stånd stadnat emot två, icke under den Riksdagen finge
väckas eller upptagas; så borde den slutföljd deraf dragas, att sådant skulle
lända hägge Statsmakterna till efterrättelse, och slutligen:
att StatsRådels Herrar Ledamöter, enligt samma Grundlags stadgande,
icke bordt frånstyrka Konungen, att godkänna de skäl, Rikets Ständer
till stöd för Deras beslut anfört, ej eller tillstyrka Konungen, att föreslå
Rikets Ständer det ifrågaställda lånets upptagande; med åberopande af hvilket
allt, och enligt ConstitutionsUtskottets Remiss, jag till RiksRättens bedömande
framställde det påstående, att StatsRådets Herrar Ledamöter, medelst
Deras rådgifvande åtgärd i afseende å Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda
Nådiga Skrifvelse af den 4 October i834, beredt öfverträdelse af 75 §
Riksdagsordningen; äfvensom, och under förutsättning, att detta påstående
( *5 )
bifölls, jag, vidkommande den lagliga ansvarspåföljd, ett slikt åsidosättande
af de för Riksdagsärender behandling i Grundlag stadgade former må kunna
medföra, yttrade, att enär ett förseende af beskaffenhet, som det åtalade,
icke vore att hänföra till någon af de händelser, Ansvarighetslagen för
StatsRådets Ledamöter och Föredragande uti dess serskilda paragrafer uttryckligen
nämnde, med stadgande af ansvarighet för hvarje fall, men samma
Lag, ej mindre än 106 § RegeringsFormen, tillika hänvisade till allmän
Lag, föranläts jag i detta mål yrka den tillämpning af 1 Cap. 12 § RättegångsBalken,
i dess mildare syftning, som RiksRätten pröfvade rättvist till
graden bestämma.
Till bemötande af detta slutpåstående, som Svaranderne delgafs, åberopades
hufvudsakligen hvad i deras förra skrift var anfördt, för att ådagalägga,
att det klander emot deras rådgifvande åtgärd, som först ConstitutionsUtskottets
pluralitet och sedan jag velat grunda på ^5 § Riksdagsordningen,
icke kunde vara lämpligt på Konungens rätt att under Riksdagens
lopp till Rikets Ständer aflåta Propositioner i hvad ämne som helst;
hvarförutan Svaranderne anförde och sökte visa, dels att, enligt 66 § RegeringsFormen,
som förmår, att Rikets Credit skall vårdas och bibehållas,
icke Rikets Ständer allena ägde beslutande rätt i fråga om låns upptagande,
utan att bägge Statsmakternas samverkan vore af nöden, och att, då,
såsom i förevarande fall skett, öfvertygelsen om lånets behöflighet vid ett
sednare Riksmöte förändrats, den upphäfvande åtgärden måste grundas på
samma enstämmighet, som den beslutande, dels ock att, då Ansvarighetslagen
föranledde tillämpning af de i Allmänna Lagen förekommande straffbestämmelser
endast i de fall, att någon lidit skada till lif, ära eller personlig
frihet, utan att vara lagligen förvunnen och dömd, eller förlorat
gods, löst eller fast, utan laga ransakning och dom, eller om någons frid
varit i hans hus störd, eller någon feån ort till annan förvisad, men ingen
af dessa händelser kunde anses hafva, genom åtalade åtgärden, inträffat,
det af mig åberopade lagrum, 1 Cap. 12 § RättegångsBalken, följaktligen
( I« )
icke kunde tillämpas å den emot Svaranderne angifna förmenta felaktighet,
för hvilken ej heller uti Ansvarighetslagen, som i fråga om Svarandemes
åtgärder i egenskap af Ledamöter af Konungens StatsRåd ensamt vore tillämplig,
någon straffbestämmelse funnes utsatt.
Då saken i detta skick öfverlemnades till RiksRättens pröfning, blef,
efter föregången öfverläggning och fattadt beslut, RiksRättens Dom den 17
Januari 18 35 för parter ne afkunnad, af följande innehåll:
Som, jemlikt 27 §. 2 morn. Riksdagsordningen, Konungen äger,
att under Riksdagens lopp till Rikets Ständer aflåta de propositioner rörande
Grundlagars, eller öfriga Lagars och Ekonomiska Förfatlningars stiftande
eller förändring, jemte andra mål, dem Konungen vill Ständerna meddela;
Och stadgandet i 75 § samma Grundlag, att, om två Stånd stadna
emot två, frågan bör förfalla, utan att vid den Riksdagen kunna ånyo väckas
eller upptagas, icke bestämdt uttrycker, att Konungens förenämnde höga
rätt till propositioners afgifvande blifvit genom sistberörde § inskränkt;
alltså och då, enligt 83 § RegeringsFormen, Grundlagarna skola i hvarje
serskildt fall efter ordalydelsen tillämpas, profvar RiksRätten rättvist förklara,
det laga anledning till anställande af ifrågavarande åtal icke förekommit;
i följd hvaraf Justitiae-Ombudsmannens emot ofvanbemälde Herrar
Ledamöter af Konungens StatsRåd samt Föredraganden gjorda ansvarspåstående
till alla delar ogillas.
TJtom det åtal, som, på sätt den af min Företrädare i Embetet, fotår
i83r, afgifna berättelse, pag. 24—4° innehåller, hos Kongl. Maj:ts och
Rikets Svea HofRätt blifvit af AdvocatFiscalsEmhetet derstädes, enligt Ju
'
stitiae-Ombudsmannens
remiss, jemte AdvocatFiscalen i Rikets Ständers Rank,
an
-
( 11 )
anstäldt emot ej mindre förre Kamereraren vid det under Banken lydande
LäneContor i Malmö, Eric Petter Lindstedt, för tillgrepp af honom anförtrodda,
dels LåneContoret och dels enskilda personer tillhöriga medel samt
förfalskning eller förstöring af förda böcker, med dertill hörande handlingar,
än äfven Bankens vid LåneContoi’et begagnade Ombud, BancoCasseuren
Jacob August Björkman, för fel och försummelse i utofningen af dess
förstnämnda befattning, samt för delaktighet i Lindstedts brottslighet, hade
Justitiae-Ombudsmannen, i anledning af Herrar BancoFullmägtiges, under
åberopande af 5 § i Ånsvarighets-lagarne för de af Rikets Ständer förordnade
Directeurer vid Discont-Contoren i Götheborg och Malmö af den
8 April 1824 och den 12 Mars i83o, skriftligen gjorde anmälan, att BancoFullmägtige,
på grund af Bankens Advocat-Fiscals-Embetes Memorial den
9 September, den 3 och i5 November samt den 16 December i83o, ansett
sådant underlåtande och afvikande från 1828 års Reglemente och de
af BancoFullmägtige den 29 Januari 1824 utfärdade föreskrifter för nämnde
LäneContor vara upptäckta, att åtal derå borde följa emot dåvarande
och förre Directeurerne vid Malmö LäneContor, sedermera aflidne Herr
Öfversten och Riddaren af Kongl. SvärdsOrden Gustaf af Callerholm, Herr
Kongl. HofPredikanten, Prosten och Kyrkoherden, Doctor Petter Gullander,
Herr Borgmästaren och Rådmannen Jöns Kjellander samt förre Riksdagsmännen
Nils Månssons i Skumparp och Anders Nilsson i Tottarp, af
hvilka de fyra förstnämnde, såsom ordinarie Ledamöter, och Anders Nilsson,
såsom Suppleant, deltagit i Directionen af Malmö LäneContor under den
tid, förre Kamereraren Lindstedt begått de emot honom åtalade tillgrepp
af medel, hörande till LåneContorets förvaltning, uti skrifvelse den 18 Maj
1831, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet vid förrbemälde Kongl. HofRätt,
att i de Directionen till last lagda omständigheter, att hafva dels underlåtit
iakttaga Reglementets föreskrift, angående Directionens tillsyn öfver Lindstedts
tjensteutöfning, och dels afvikit ifrån Bancofullmägtiges förordnande
' 3
( i» )
om alla liqvidmedels uppräknande inför Directionen, anställa och utföra
den ansvars- och ersättningstalan, sorn, med afseende å de decharger, hvilka,
efter revisioner af räkenskaperna och förvaltningen vid LåneContoret i
Malmö år 1828 och de föregångna åren, blifvit Directionen meddelade, då
mera kunde vara lagligen öppten; hvilken talan likväl, enligt Justitice-Oinbudsmannens
serskildt gifna föreskrift, icke blifvit gjord anhängig förr, än
Kongl. HofRätten sig yttrat i anledning af det emot Lindstedt och Björkman
förut anställda åtal.
Sedan uti sistnämnda mål, såsom förr åberopade EmbetsBerättelse
vidare utvisar, Kongl. HofRätten, genom Utslag den 12 Juli i83r, jemte
det Lindstedt blifvit för hvad emot honom förekommit till ansvar fälld,
beträffande BancoCasseuren Björkman förklarat, att då, i följd af JustitiasOmbudsmannens
sednare, AdvocalFiscalsEmbetet i Kongl. HofRätten gifna
uppdrag, tilltal mot de af Rikets Ständer valde Ledamöter i Directionen
för Låne-Contorets förvaltning komrne att äga rum,, Kongl.. HofRätten,
enär bemälde, af Rikets Ständer förordnacle Directeurer,. jemte-BancoCasseuren;
Björkman, gemensamt utgjort den Direction,. sorn; haft sig uppdragen
LåneCöntorets förvaltning, ansett sig lagligen icke böra, utan i sammanhang,
pröfva, i hvad nion de, livar för sig eller tillhopa, måtte hafva
felat eller underlåtit den Directionen åliggande tillsyn och vård, i afseende
på Contorets förvaltning och uppsigt öfver, tjenstemännen, derstädes; samt
förthy funnit sig icke böra tilltalet emot Björkman för det dåvarande i
vidsträcktare måtto till pröfning upptaga,, än hvad anginge angifvelsen, att
han skulle vara delaktig i Lindstedts brottslighet, i hvilken, del af målet
Kongl. HofRätten väl ansett bindande liknelser och omständigheter, att
Björkman haft kännedom 0111 Lindstedts försnillnings-åtgärder och förfalskningsbrott,
och hulpit sådant att dölja, hafva emot Björkman förekommit,
men, enär desamma icke, emot Björkmans beständiga nekande till brottslighet,
utgjorde laga bevis, funnit honom, såsom icke lagligen förvunnen
om delaktighet i eller medvetande af Lindstedts brott, ej eller kunna till
( '9 )
ansvar derföre fällas; så har vidare, angående detta mål, i anledning af å
svarandesidan förd underdånig klagan, Kongl. Maj:t, efter hvad det med
Dess Högsta Domstol beslutade Utslag af den 4 Februari i832 visar, gillat
Kongl. HofRättens Utslag i hvad det Lindstedt rörde, och vidkommande
Björkman ansett skäl ej hafva förekommit till ändring i det slut,
hvaruti Kongl. HofRälten i afseende å honom stadnat; dock skulle, i händelse
Björkman blefve serskildt tilltalad, för att hafva, i uppgifven egenskap
af Ledamot utaf LåneContorets Direction eller såsom Bankens Tjensteman,
felaktigt sig förhållit, på pröfningen af en sådan talan ankomma,
huruvida och i hvad måtto de i målet emot Björkman anförda omständigheter
dervid kunde honom lill last läggas.
Till följd af Justitiae-Ombudsmannens ofvanomförmälda förordnande
har, under tiden, hos Kongl. Tiof Rätten AdvocatFiscalsEmbetet, dels serskildt,
dels i visse .delar gemensamt med BancoFiscalen, enligt Hei’rar
BancoFullmägtiges föreskrift, väckt talan emot Öfversten af Callerholm,
Kongl. IJofPredikanten och Prosten, Doctor Gullander, Borgmästaren och
Rådmannen Kjellander, samt förre Riksdagsmännen Nils Månsson i Skumparp
och Anders Nilsson i Tottarp, de fyra förstnämnde, såsom af Rikets
Ständer förordnade Ledamöter i Directionen af LåneContoret i Malmö,
och Anders Nilsson, i egenskap af Suppleant för Ledamot i samma Direction,
äfvensom emot Bankens förra Ombud vid LåneContoret, BancoCasseuren
Björkman, med påstående .om ansvar ,och ersättningsskyldighet, för det
de skola, Björkman af,egennyttiga afsigter, men de .öfriga .af försummelse,
vid förvaltningen af nämnda LåneContor förhållit sig felaktigt i så måtto,
som de, under den tid Contorets förre Kamererare, Fältkamereraren Lindstedt
varit derstädes tjenstgörande samt tillgripit medel, sorn han derstädes
fått om händer, underlåtit att hafva tillsyn å Lindstedts ,tj|ensteutöfning
och jemväl eljest afvikit från erhållna föreskrifter, samt Björkman serskildt,
för det han skall af Lindstedt tagit penningelån; uti hvilket mål,
3*
( 30 )
efter föregången undersökning vid RådstufvuRätten i Malmö, och sedan hos
Kongl. HofRätten, AdvocatFiscalsEmbetet, tillika med BancoFiscalen afgifvit
påståenden, samt ÖfversLen af Callerholms sterbhusdelägare, jemte öfrige
under tilltal ställde personer sig förklarat, Kongl. HofRätten, genom
Utslag den 17 December 1833 sig utlåtit: så vidt åtalet anginge Öfversten
af Callerholm samt den i sammanhang dermed emot hans sterbhusdelägare
yrkade ersättningsskyldighet; att Kongl. HofRätten, vid det förhållande,
att han aflidit förr, än detta åtal blifvit hos Kongl. HofRätten af AdvocatFiscalsEmbetet
anstäldt, ansåge någon pröfning af hans ansvarighet för förvaltningen
af LåneContoret i Malmö lagligen icke äga rum; såsom följd
hvaraf, och då, i afseende å den emot Öfverstens sterbhusdelägare förda
ersättningstalan dessutom förekomme, att, på sätt Kongl. HofRättens öfver
Skåne och Blekinge den i/f Juni i833, efter årsstämning å hans samtlige
Borgenärer, gifna Dom utvisade, denna ersättningsfråga icke efter årsstamningen
blifvit anmäld, fastän detta mål då redan varit anhängiggjordt, och
LåneContoret i Malmö bevakat annan fordran, bemälde Öfverstes sterbhusdelägare
ej eller kunde någon ersättningsskyldighet ådömas; äfvensom, vidkommande
åtalet för öfrigt och dervid till en början den å Svarandernes
sida väckta fråga, huruvida Directionen ägde att tillgodonjuta de decharger,
som för förvaltningen af LåneContoret i Malmö intill slutet af år 1828
blifvit Directionen meddelade, Kongl. HofRätten, enär i detta mål anklagelse
skett, icke för något brott, utan allenast för felaktigt och försumligt
förhållande vid styrelsen af DiscontContoret, funné samma decharger böra
lända till befrielse från åtalet, så vidt det rörde Contorets förvaltning intill
1829 års början; hvarföre ock förre Riksdagsfullmägtige Nils Månsson
i Skumparp och Anders Nilsson i Tottarp, hvilka, enligt hvad styrkt vo-'
re, i October månad 1828 lemnat deras befattningar inom LåneContorets
Direction och sedermera icke i samma Verks förvaltning deltagit, från all
delaktighet i målet frikändes, samt den emot Directionens öfriga Ledamöter
anställda talan icke i vidsträcktare måtto kunde till pröfning förekom
-
( 21 )
ma, än i hvad den anginge LåneContorets förvaltning efter 1828 års slut.
Beträffande således, i afseende härå, först Prosten Doctor Gullander och
Borgmästaren Kjellander; så vore emot dem bland annat anmärkt, att de,
jemte öfriga Ledamöter i Directionen af LåneContoret i Malmö, dels åsidosatt
nödig vård om LåneContorets Gassa och der förvarade handlingar,
så att förre Kamereraren Lindstedt kunnat få tillfälle, att, af Directionen
obemärkt, uttaga och till Låntagare återställa länereversal, utan att de medel,
som för inlösen deraf kommit Lindstedt tillhanda, äro vordne till
LåneContoret erlagda, dels ock försummat tillse, att Concept till de skrifvelser
och CassaräkningsUtdrag, som månadtligen bordt från LåneContoret
insändas till Rikets Ständers Fullmägtige i Banken, blifvit författade, samt
dylika CassaboksUtdrag vederbörligen afsända; men emedan uti det vid
Riksdagen år 1823 fastställda Reglemente för DiscontConloren i Götheborg
och Malmö funnes föreskrifvet, uti 6 §, att Bankens Ombud vid samma
Contor skulle besörja brefvexlingen emellan Directionerne och BankoFullmägtige,
i öfverensstämmelse med Directionernes beslut, samt i 7 och 23 §§,
att LåneContorens Cassör, jemte alla hypotliequer och lånehandlingar, borde
förvaras å serskildt ställe under trenne lås, hvartill en af Direcleurerne,
Bankens Ombud och Kamereraren hafva hvar sin nyckel; och utredt vöre,
att hvarken Prosten Doctor Gullander eller Borgmästaren Kjellander, under
deras tjenstgöring inom Directionen af LåneContoret i Malmö, någonsin
innehaft, såsom Directeur, nämnda befattning vid vården af Contorets
Cassa och handlingar; ansåge Kongl. HofRätten, hvad i berörde hänseende
blifvit emot Directionens förvaltning anmärkt icke kunna bemälde dess Ledamöter
tillräknas; hvaremot och som Doctor Gullander och Borgmästaren
Kjellander till last låge, att de, såsom Ledamöter i nämnde Verks Direction
efter 1828 års slut, och så länge FältKamereraren Lindstedt innehaft Kamereraretjensten
derstädes, icke allenast i den, enligt 20 § af i8a3 års Reglemente, Directionen
samfäldt åliggande tillsyn å räkenskapernas ordentliga förande och
Kamereraren Lindstedts tjensteutöfning för öfrigt varit efterlåtne, så att de
( 23 )
hvarken viel låneärendernas föredragning inför Directionen å de dervid begagnade
listor gjort någon anteckning till controllerande af samma, såsom rättelse
för redovisningen af Discontrörelsen nödiga, listor, hvilka, vid påföljde sessionsdagar,
genom uppsuramering skolat jemföras med det under tiden författade
förslag öfver Cassans ställning och de till lånerörelsen hörande verificationer,
eller vid sistnämnda tillfälle granskat föredragningslistorna vidare,
än i afseende å beloppet af de derutinnan lUtförda slutsummor, ej
eller sedermera, medelst genomseende af CassaBöcker och öfriga räkenskaper,
gjort sig förvissade, huru dermed sig förhållit, utan äfven, emot den
i LåneContorets, af BankoFullmägtige den 29 Januari 1824 fastställda, arbetsordning
gifna bestämda föreskrift, att de till Contoret influtna liquidmedel
borde, vid Directionens allmänna sammanträden i hvarje vecka, Directionen
föreläggas, öfversett dermed, att berörde medel icke vid dessa
sammankomster blifvit inför Directionen uppvista och räknade, utan först
å sednare dagar, då den Directeur, som innehaft nyckeln till Cassahvalfvet
samt BankoOmbudet och Kamereraren sammanträdt, :af denne sistnämnde
aflemnade och i Gassan förvarade; hvilket allt, i förening med de flere,
bär ofvan anmärkta, omständigheter, beredt möjlighet för förre Kamereraren
Lindstedt, att, på sätt som skedt, undansnilla och för egen räkning
använda dels LåneContorets och dels enskilde personers penningar, som
han derstädes fått om händer, samt att till fördöljande af detta vingleri,
hvarigenom slutligen i LåneContorets Cassa uppkommit en brist af Ett
Tusen Åttahundra Fyratio Riksdaler Banko,,och flera enskilda personer gått
i mistning af penningar till sammanräknadt betydligt belopp, efter godtycke
förändra och jemväl omskrifva de .vid låneärendernes föredragning nyttjade
listor, i öfverensstämmelse dermed likaledes falskeligen ändra så väl
Lånebok och Låneboks-Extract, som öfriga räkenskaper och handlingar,
hvilka dermed ägt sammanhang och tjenat till controll, samt slutligen förfalska
och vid LåneContorets verificationer för en sednare tiel bilägga dylika,
som tillhört förut afslutade räkenskaper; alltså funne Kongl. HofRät
-
( 23 )
ten, (let Prosten Doctor Gullander och Borgmästaren Kjellander gjort sig
skyldige till försummelse vid utöfningen af deras befattningar, såsom Directcurer
vid LåneContoret i Malmö; och pröfvade, i förmågo af i § i AnsvarighetsLagen
den 8 April 1824, rättvist förklara, det Doctor Gullander och
Borgmästaren Kjellander skulle från samma Directeursbefatlningar skiljas.
— Vidkommande dernäst Casseuren Björkman, den der, enligt hvad genom
Kongl. HofRättens ofvanberörde den 12 Julii 1S31 gifna och af Kongl.
Majit i Nåder fastställda Utslag, tillförene blifvit yttradt, i egenskap af Bankens
Ombud vid LåneContoret i Malmö varit att anse såsom Ledamot i
Directionen af samma Verk; så ehuru det, enligt 6 § i 1823 års Reglemente,
jemförd med den antagna. Arbetsordningen för LåneContoret, tillhört
Björkman, såsom Bankens Ombud, att inför Directionen föredraga låneärenderna
och i sådant ändamål granska^ de ingifna; lånehandlingarne, äfvensom
att besörja brefvexlingen med BankoFullmägtige; likväl och emedan
nämnde Reglemente och Arbetsordning icke innefattade något stadgande
0111 skyldighet för Bankens Ombud att, vid låneärendernas föredragning,
tillika granska ränteberäkningarne-, eller att författa- concept till de skrivelser,
hvilka, med åtföljande Rapporter och CassaräkningsUtdrag, hvarje vecka
och månad skulle till Banken insändas; funne Kongl. HofRätten, det Casseuren
Björkmans underlåtenhet häraf icke kunde honom till last föras; likasom,
då, i afseende- å dem emot Björkman anmärkta omständighet, att
han med en låntagare- träffat aftal, att vid omsättningar och inbetalning
af det honom i LåneContoret beviljade lån å Två Tusen Femhundra Riksdaler,
honom med penningar understödja, upplyst vore, att Björkman
icke ställt sig i ansvarighet för samma lån, hvilket varit upptaget i låntagarens
eget namn och, efter hvad undersökningsprotocollet omförmälte,
försedt med annan persons borgen, såsom ock att Fältkamereraren Lindstedt,
men icke Casseuren Björkman, då lånet söktes, tecknat sig såsom
ansvarig för reversalets riktighet och lånebeloppet utquitterat, Casseuren
Björkman icke kunde, genom berörde åtalade åtgärder, anses hafva öfver
-
( 24 )
trädt det i 11 § af i8a3 års Reglemente stadgade förbud för Bankens Ombud,
att skuldsätta sig lios DiscontContoren, genom egna lån eller andra
förbindelser till betalningsansvar, och att för Lånsökande vara Commissionair;
men alldenstund Casseuren Björkman, såsom Bankens Omhud och i
denna egenskap Ledamot af Directionen utaf LåneContoret i Malmö efter
1828 års utgång, vid tillsynen å räkenskapernas ordentliga förande och
förre Kamereraren Lindstedts förhållande i tjensten, gjort sig skyldig till
enahanda fel och försummelser, som emot de tvenne förrbemälde af Rikets
Ständer utsedde Directeurer af samma Verk, Prosten Doctor Gullander och
Borgmästaren Kjellander, här förut blifvit anmärkta, samt likaledes låtit
bero vid, och utan anmärkning tjena till efterrättelse, Directionens från Arbetsordningens
föreskrift afvikande beslut, om sättet för redovisningen af
de hvarje vecka till LåneContoret influtna liquidmedel; och derförutan
emot Björkman serskildt förekommit, att han, som i egenskap af Bankens
Ombud deltagit i vården af LåneContorets Cassa och handlingar, dervid
förfarit så försumligt, att Lindstedt, såsom ofvanberördt vore, kunnat i LåneContoret
ölofligen åtkomma och till Låntagare utlemna LåneReversal, utan
att godtgöra Contoret de medel, som för infriande deraf blifvit honom tillställda:
att Björkman, emot Arbetsordningens föreskrift och hans åliggande
såsom Bankens Ombud, underlåtit tillse, det CassaräkningsUtdrag för flera
månader åren 1829 och i83o blifvit till BankoFullmägtige afsända; samt
att Björkman, fastän han i nyssnämnda egenskap af Bankens Ombud, varit
förre Kamereraren Lindstedts förman, ändock under flera års tid af honom
emottagit betydliga låneförsträckningar; fördenskull och enär, vid jemförelse
af Casseuren Björkmans berörde, högst vårdslösa och försumliga utöfning
af hans befattning såsom Bankens Ombud inom LåneContorets Direction,
jemte det förhållande, hvari han, i afseende på sina hos Lindstedt
tagna försträckningar, serskildt stått till denne sistnämnde, samt de flere
vid undersökningen emot Björkman inlupna bindande liknelser, att hafva
varit
( 25 )
varit delaktig i Lindstedts brottsliga föreliafvanden, det måste för fast antagas,
att Björkman, ehuru han icke kunnat i sistberörde omständighet sakfällas,
likväl af väld eller för egen nytta öfversett med de flere afvikelserna
från LåneContorets Arbetsordning och Reglemente, samt åsidosatt
tillsyn på Lindstedts tjensteutöfning, derigenom ej mindre LåneContoret än
äfven flere enskilde personer, såsom nämndt är, förlorat medel till betydligt
belopp, som Lindstedt tillgripit och förskingrat, funne Kongl. HofRätten,
jemlikt 2 § i ofvanåberopade AnsvariglietsLag samt 20 punkten af Kongl.
Förklaringen den a3 October 1807, jemförd med Kongl. Förordningen den
si Martii 1735, det Björkman, hvars befattning såsom Bankens Ombud
vid LåneContoret i Malmö, i följd af BancoFullmägtiges beslut, redan upphört,
skulle, för sitt derutinnan ådagalagde försumliga och egennyttiga förhållande,
samt för det han under tiden tagit lån af en underhafvande uppbördsman
och redogörare, vara ovärdig så väl Rikets Ständers, som ock
annat allmänt medborgerligt förtroende, samt mista sin i Rikets Ständers
Bank innehafvande Casseurstjenst. Och ålåge det dessutom, till följd af
stadgandet uti ofta åberopade AnsvarighetsLag, Prosten Doctor Gullander,
Borgmästaren Kjellander och Björkman, vid bristande tillgång hos Lindstedt,
till gäldande af de honom, genom Kongl. HofRättens förra Utslag i
målet, ådömda skadeersättningar, att gemensamt, eller hvilkendera bäst
gitte, godtgöra LåneContoret icke allenast de af Lindstedt tillgripna Etttusen
Åttahundra Fyratio Riksdaler Banco, med Sex af hundrade i ränta,
utan äfven hvad LåneContoret må kunna i laga ordning varda kändt skyldigt,
att till en eller flere af dess Låntagare utgifva, såsom ersättning Tor
medel dem tillhöriga, som Lindstedt, efter 1828 års slut, i LåneContoret
åtkommit och förskingrat; deremot Kongl. HofRätten, vid det förhållande,
att Björkman icke kunnat fällas för delaktighet i Lindstedts förbrytelser,
hvarom undersökning skett inför RådslufvuRättcn i Malmö, ansåge honom
ej kunna förpligtas, att deltaga i ersättningar ne till Kongl. Maj:t och Kro
4
-
( 26 )
nan samt Rikets Ständers Bank, för de genom samma undersökning förorsakade
utgifter.
Efter häröfver hos Kongl. Maj:t ej mindre af Prosten Doctor Gullander
och Borgmästaren Kjellander, än äfven af Casseuren Björkman anförda
underdåniga besvär, öfver hvilka vederbörande sig förklarat och Kongl.
HofRätten med infordradt utlåtande inkommit, är Kongl. Maj:ts Utslag
med Dess Högsta Domstol beslutadt och den 19 sistlidne April meddeladt,
af innehåll, det Kongl. Maj:t funne, att Casseuren Björkmans undei’dåniga
klagan icke kunde föranleda till någon ändring i HofRättens Utslag; äfvensom
Kongl. Maj:t ansåge skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring
i sistnämnda Utslag, så vidt derigenom blifvit förordnadt, att Prosten Doctor
Gullander och Borgmästaren Kjellander, i anseende till försummelse
vid utöfningen af deras Directeursbefattningar vid LåneContoret, skulle från
dessa befattningar skiljas. Hvad åter angick den, för de två sistnämnde
klagande, af HofRätten äfven stadgade påföljd, alt de, vid bristande tillgång
hos LåneContorets förre Kamererare Lindstedt, skulle» gemensamt med
Björkman» godtgöra LåneContoret icke allenast de från detsamma af Lindstedt
tillgripne i,84° R:dr Banco, med sex. af hundrade i ränta, utan äfven
hvad LåneContoret kunde i laga ordning kännas skyldigt, att till en
eller flere af dess Låntagare utgifva, såsom ersättning för medel, dem tillhöriga,
hvilka Lindstedt» efter 1828 års slut, i LåneContoret åtkommit och
förskingrat; så innehöll väl den af HofRätten åberopade AnsvarighetsLag af
den 8 April i8a4> Directeurer vid LåneConloren, hvilka af försummelse
underlåtit, öfverskridit eller afvikit ifrån de för dem gifna föreskrifter,
icke allenast hade förverkat förtroendet, att vid sine befattningar såsom
Directeurer bibehållas, utan skulle derutöfver hafva ådragit sig skyldighet
att godtgöra den derigenom timade skada; men denna Lag föranledde icke,
att dem skulle kunna ådörnas någon annan eller vidsträcktare ersättningsskyldighet,
än för skada, som varit vållad af deras underlåtenhet eller fe K
( 27 )
akliga förfarande; Och alldenstund, hvad först vidkomme de Ett Tusen
Åttahundra Fyratio R:dr Banco, som Lindstedt undanhållit Contorets Cassa,
det uti 7 och n3 §§ af det vid Riksdagen år ]8a3 fastställda Reglemente
funnes stadgadt, att Contorets Cassa samt Hypolheker och handlingar skulle
förvaras under tre lås, till hvilka en Directeur, BancoOmbudet och Kamereraren
hade hvar sin n}rckel, men utredt vore, att hvarken Gullander
eller Kjellander, under deras tjenstgöring inom Directionen af LåneContoret,
någonsin innehaft, såsom Directeur, nämnde befattning vid vården om
Contorets Cassa och handlingar, i följd hvaraf det icke kunnat åligga dem,
att controllera Lindstedts förfarande, då medel eller lånehandlingar blifvit
utur förvaringsrummen uttagna eller dit inlagda, eller ens stålt i deras
förmåga, äfven om de med noggranhet hade iakttagit de åligganden, hvilkas
försummande HofRätten fört dem till last, att förekomma de vid berörde
tillfällen af Lindstedt, enligt hvad lian sjelf vidgått, förofvade mångfalldiga
svek; fördenskull pröfvade Kongl. Mäj:t rättvist att, med ändring
af HofRättens Utslag, befria Gullander och Kjellander från allt betalningsansvar
för de af Lindstedt från Contoret tillgripna Ett Tusen Åttahundra
Fyratio R:dr Banco; hvarjemte och då, vidkommande slutligen frågan om
Gullanders och Kjellanders vilkorliga förpligtande att godtgöra de Contoret
möjligen förestående utbetalningar till ersättning åt låntagare, hvilkas medel
Lindstedt, efter 1828 års slut, i Contoret åtkommit och förskingrat,
det icke i förväg kunde pröfvas, om eller i hvad mohn de utbetalningar,
som Contoi-et kunde få vidkännas, voro att anses såsom påföljder af Gullanders
och Kjellanders försummelse i deras befattningars handhafvande,
hvaröfver omdömet, i följd af olika omständigheter, kunde vid serskilda
tillfällen olika utfalla, Kongl. Maj:t ansåge HofRättens beslut i denna del
af målet hafva blifvit för tidigt meddeladt; och hvilket beslut på sådan
grund undanröjdes; LåneContoret dock öppet lemnadt, att, om Contoret
komme att vidkännas utgifter af nu ifrågavarande beskaffenhet, i sådan
4*
( 28 )
händelse, emot Gullander och Kjellander anställa och utföra den ersättningstalan,
hvartill LåneContoret kunde finnas befogadt.
Vid granskning af fånglistorna från Alingsås Kronohäkte för andra
och tredje qvartalen 1829, hade befunnits, ibland annat, dels att, med
åberopande af Marks HäradsRätts Utslag den i3 April, och Domhafvanderas
derpå grundade förpassning, Samuel Persson vid Kjelltorp ifrån den
22 April till den 20 Maj undergått Tjuguåtta dagars fängelse vid vatten
och bröd, för det han sin fader öfverfallit, hvaraf syntes, som skulle straffets
verkställighet, efter UnderRätts Utslag i detta underställningsmål, hafva
ägt rum förr, än detsamma blifvit af HofRätt pröfvadt; dels ock att, i
afseende å Pigan Catarina Andersdotter från Sandbäcken, föreskriften i
Kongl. Maj:ts Nådiga bref af den 26 Maj 1827, angående hvad iakttagas
bör vid verkställigheten af flera serskilda FörvandlingsUtslag, icke syntes
hafva blifvit följd, emedan hon ifrån den i5 Juli till den 12 Augusti, enligt
Redvägs HäradsRätts 2:ne Utslag, utan föregången anmälan hos HofRätten
eller Konungens Befallningshafvande, fått med en månads fängelse
afsitta Femtio daler vites- och ensaksböter, som annars bordt med trenne
veckors fängelse vara försonade; i anseende hvartill och som JustitiasOmbudsmannen,
efter infordrande af Magistratens i Alingsås förklaring, fann
densamma vara så ofullständig, att ofvananmärkta förhållanden tarfvade
närmare utredning, handlingarne, jemte skrifvelse af den 2 Juni i83o, öfverlemnades
till AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Maj:ts och Rikets Götha
HofRätt, med anmodan att dervid foga den åtgärd och föra sådan ansvarighetstalan,
som Lag och sakens beskaffenhet erfordrade.
Sedan AdvocatFiscalsEmbetet, till följd häraf, i afgifvet memorial,
emot Magistraten i Alingsås, såsom ansvarsfullt anmärkt dess förfarande i
bägge ofvannämnda mål; och, uti deröfver infordrad och inkommen förkla
-
( 39 )
ling, Borgmästaren, såsom Magistratens Ordförande, tillika med de Ledamöter,
hvilka i berörde åtgärder deltagit, väl medgifvit, att Magistraten,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 10 Juni 1825, fått sig anbefalldt öfverinseendet
öfver KronoFängelset i Alingsås, men derjemte yttrat den förmodan,
att med nämnde befattning icke skulle vara förenade rättighet och
pligt att granska, förkasta eller upphäfva de straffdomar, som, i ändamål
att verkställas, blefvo företedde; har AdvocatFiscalsEmbetet, i slutligt Memorial,
anfört, att lika säkert som Magistraten hvarken fått eller kunde få
någon sådan pröfningsrätt, lika obestridligt vore ock, att Magistraten hade
sig ålagd samma förbindelse, som Konungens Befallningshafvande, alt nemligen
icke verkställa Utslag förr, än sådant borde ske, ej eller på annat
sätt, än Lag stadgade; så att, då elen af Domhafvanden i Marks Härad utfärdade
förpassning innehållit, att ej allenast Samuel Persson, dömd till
högsta kroppsplikt för det han öfverfallit sin fader, utan äfven en för annat
brott sakfälld person, blifvit till häcktet försände, för att, sorn orden
lydde, dels undergå stadgad bestraffning, dels ock afvakta Kongl. HofRättens
Beslut i målen, och då Magistraten hade bordt veta, att UnderRätts
beslut angående slag å föräldrar icke finge, emot föreskriften i s5 Cap. 5
§ RättegångsBalken, verkställas, innan Kongl, Hof Rätten slikt beslut pröfvat,
det ej kunde urskuldas, att Magistraten genast satt Utslaget i verkställighet,
och låtit Samuel Persson undergå den af HäradsRätten utsatte
bestraffning, innan Kongl. HofRättens Beslut hunnit expedieras; äfvensom
det påtagligt vore, att Magistraten, som, utan föregången anmälan hos
Kongl. IIofRätten och utan att afbida Dess förordnande, befordrat till verkställighet
Redevägs HäradsRätts två serskilda Utslag, rörande Catarina Andersdotter
från Sandbäcken, derigenom vållat, att bon, för ådömda vitesböter,
kommit att undergå en månads fängelse, i stället att, om böternas
sammanlagda belopp blifvit i stadgad ordning förvandladt, bennes ansvar
stadnat vid tre veckors häckte; hvadan AdvocatFiscalsEmbetet å Magistratens
Ordförande och Ledamöter, för dessa anmärkta felsteg, yrkat botes
-
( 3o )
ansvar; öfver hvilket påstående Magistraten blifvit hörd; och hvarefter
Kongl. HofRätten, medelst Utslag den i5 Juli i83i, hvilket först den 22
Januari innevarande år inkommit, sig utlåtit och funnit det vara uppenbart,
att Magistraten felat i de, af AdvocatFiscalsEmbetet-, Magistraten till
last förda omständigheter; hvadan Kongl. HofRätten, med bifall till AdvocatFiscalsEmbetets
påstående, dömde Borgmästaren och Rådmännen, att,
enligt 1 Cap. 12 § RättegångsBalken, böta, den förstnämnde Tio, och de
sednare hvardera Fem Riksdaler i treskifte.
Af Justitice-Ombudsmannen hade blifvit anmärkt, huruledes Gillberg*
HäradsRätt, genom utslag den 20 April i83i, dömt Statkarlen Eric Andersson
Kröjs och hans hustru Maria Halfvardsdotter samt hustru Carin
Nilsdotter att, för första resan stöld till ett värde af 8 R:dr 22 sk. 8 r:st.
Banco, stånda tjufsrätt, och att, efter afdrag af åklagare-andelen, sorn Länsmannen
Danielson efterskänkt, hvar för sig böta det stulnas dubbla värde,
med Sexton R:dr 45 sk. 4 rist. banco, eller, i brist af tillgång till böter,
straffas med sexton dagars fängelse vid vatten och bröd; och enär HäradsRätten
således, utan afseende å Lagens stadgande i 4° Gap. i § Missg.-  Balken, antagit bötesbeloppet såsom förvandlingsgrund, hvaraf följt, att,
fastän HäradsRätten, emot föreskriften i Kongl. Brefvet den 27 October
1827, låtit den af åklagaren gjorde eftergift af dess andel komma bemälde
personer till godo, ändock högi’e kroppsstraff, än Lag förmår, blifvit dem
ålagdt, och hvilken bestraffning Maria Halfvardsdotter jemväl undergått,
anmodade Justitiae-Ombudsmannen, medelst Remiss den 27 December 1832,
AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea HofRätt, att emot Domhafvanden vid
HäradsRätten anställa talan om ansvar och ersättning till den lidande; öfver
hvilken af AdvocatFiscalsEmbetet utförda talan, sedan ej mindre Dom
-
( 3. )
hafvander!, än äfven Maria Halfvardsdotter blifvit hörde, Kongl. HofRälten
genom utslag den 29 Maj 1834» sig utlåtit, att som HäradsRätten, vid afdömande
af målet rörande Eric Andersson Kröjs och hans hustru Maria
Halfvardsdotter samt Carin Nilsdotter, icke allenast derigenom, att HäradsRätten
tillåtit Länsmannen Danielsson att eftergifva åklagare-andelen af de
böter, hvartill ofvanbemälde personer, för tjufnad till värde af Åtta R:dr
22 sk. 8 r:st. banco, gjort sig sakre, och fällt dem att derföre böta det
stulnas värde endast dubbelt, utan äfven deruti, att HäradsRätten förklarat
dem, vid saknad tillgång till ådömda böterna, böra umgälla deras
förbrytelse med sexton dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för
sä beskaffad! fängelse i tolf dagar, felat emot tydlig Lag, nemligen i förra
fallet emot Kongl. Brefvet den 27 October 1820, jemfördt med 20 Cap.
4 § RättegångsBalken, enligt hvilka lagrum, allmän åklagare icke äger att
i brottmål eftergifva någon del af den bestraffning, hvartill den brottslige
gjort sig skyldig, samt i afseende på förvandlingen åter, emot 4° Cap.. 1 §
MissgerningsBalken samt 5 Cap. 4 § Straffbalken, och genom denna 01igtiga
dom skada skett i så måtto, sorn hustru Maria Halfvardsdotter, hvilken
ej förmått gälda böterna, utan kroppsstraffet undergått, kommit att
hållas i fängelse fyra dagar längre än vederbordt; alltså och i förmågo af
1 Cap. 12 § RättegångsBalken samt Kongl. Brefvet den 11 December 17C6,
lunne Kongl. HofRätten skäligt, det skulle Häradshöfdingen, under hvars
Ordförande HäradsRätten utslaget fattat, för denna orätta dom, böta Ett
hundrade daler silfvermynt,, med Trettiotre R:dr 16 sk. Banco samt derförutan
godtgöra icke allenast hustru Maria Halfvardsdotter, för det henne
tillskyndade lidande, med 4 R-’dr Riksg., utan äfven Kongl. Maj:t och Kronan,
för bemälde hustrus fångförtäring under de \ dagar, hon, längre än
henne lagligen bordt ådömas, suttit i fängelse.
C 32 )
Af den anledning, att BergsTingsRätten i Lerbäcks bergslag ej allenast
upptagit och genom utslag den 5 Juni 1829 afdömt ett emot Anders
Pehrsson vid Johannisberg angifvet mål om bran vinsförsäljning, utan ock
fällt honom, för det han åt Kobolt-Bultarelaget vid Kärrgrufvan, emot öfverenskommen
betalning, anskaffat en kanna bränvin, att böta Tjugo Riksdaler
Banco, eller, i brist af tillgång till böter, undergå tolf dagars fängelse
vid vatten och bröd, hvilken bestraffning Anders Pehrsson äfven utstått,
hade Justitieombudsmannen infordrat förklaring af Bergmästaren i
orten, som, uti dess till följd deraf inkomna utlåtande af den 29 Februari
i832, sökt ådagalägga BergsTingsRättens behörighet, att med sådan sak,
som den ifrågaställda, sig befatta och deruti förfara med en stränghet, som
förmentes vara både nödvändig och grundad, dels uti vissa uppräknade
BergsOrdningar, dels ock uti de af Nora BergsTingsRätt vid serskilde tillfällen
vidtagna författningar, hvarigenom förbud emot fylleri och kroghållning
m. m. stadgades; hvarefter och sedan berörde vitesförbud blifvit infordrade,
och jemte de åberopade Bergsförfattningarne, granskade, dervid
befunnits, att desamma egentligen angingo fylleri, kroghållning och andra
föi'brytelser, om hvilka icke varit fråga i målet angående Anders Pehrsson,
såsom endast angifven och förvunnen att hafva sålt, men icke minuterat
en kanna bränvin till grufve-arbetare, och att, ehuru icke till den
saken eller Domstolen hörande, det i alla fall varit utan laglig rättighet,
som Nora BergsTingsRätt tillåtit sig att förelägga vitén både emot sådana
förbrytelser, som genom Lag och Politie-författningar voro belagda med
böter, hvilka endast af Lagstiftande makten kunde förhöjas, och äfven emot
krogars besökande, som ej vore i Lag förbudet, Justitiae-Ombudsmannen,
till undanrödjande och förekommande af sådane förfaranden, genom remiss
den 28 derpåföljde Maj, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Svea
HofRätt, att inför Kongl. HofRätten icke allenast anställa talan emot Bergmästaren,
för det han vid Lerbäcks BergsTingsRätt orätt upptagit och afdömt
-
( 33 )
dömt ifrågavarande mål, som icke dit hörde, utan ock yrka upphäfvande
af Nora BergsTingsRätls vitesförbud under den i4 April 17§§ 34 och
35, den 4 April 1769 och den 23 April 1770, §§ 26 och 63, deri stadgades
tjugo daler silfvermynts vite, jemte böter efter Lag, emot krogars
hållande och besökande samt kortspels öfvande; under den io April 1799,
hvarigenom ett vite af Tre R:dr 16 sk. blifvit utsatt emot svordom, slagsmål,
oqvädensord och äreröriga utlåtelser samt dylikt oväsende; och under
den i4 Maj 1817, deri försäljning icke endast af bränvin, utan äfven af
andra starka drycker förbjödes, vid vite af Tre R:dr 16 sk., utom Tio
R:drs böter enligt Kongl. Förordningen den 20 December 1815.
Till följe häraf har AdvocatFiscalsEmbetel anställt och utfört talan
inför Kongl. IIofRätten, som, efter det Bergmästaren blifvit deröfver hörd,
medelst Utslag den 16 October 1834, sig yttrat: att som, hvad först anginge
ofvanomförmälde af Nora BergsTingsRätt den 14 April 1746, den 4
April 1769, den 23 April 1770, den 10 April 1799 och den Maj 1817
utfärdade vitesförbud, BergsTingsRätten icke ägt någon i Lag grundad rättighet,
att, på sätt som skett, stadga vitén, hvarigenom dels för vissa förbrytelser,
de der redan, genom Allmän Lag och Politie-författningar, voro
med straff belagda, ansvaret blifvit förhöjdt, dels ock för handlingar, hvilka
Lagen ej förbjöde, böter äro vordne stadgade, funne Kongl. HofRätten,
med bifall till AdvocatFiscalsEmbetets i stöd af 25 Cap. 22 § RättegångsBalken
gjorde anhållan, skäligt, att nämnde vitesförbud till all kraft och
verkan upphäfva; att, beträffande dernäst AdvocatFiscalsEmbetets emot Bergmästaren,
såsom Ordförande i Lerbecks Bergslags TingsRätt, förda talan;
så enär 6 Artikeln 7 § af Kongl. Förordningen den 19 Maj 1824 innehölle,
att alla mål rörande oloflig bränvinsförsäljning å landet skulle hos Konungens
Befallningshafvande anmälas och upptagas, med undantag endast,
då slika förbrytelser under pågående ting föröfvades och åtalades, ansåge
Kongl. HofRätten, BergsTingsRätten icke hafva varit behörig att med of
5
-
( 34 >
vanomförmälda mål, angående af Bergsfogden Hasselström emot Grufvearbetare»
Anders Pehrsson anställdt åtal för oloflig bränvinsförsäljning å Åmmerstorps
grufvefält, taga befattning, hvarföre ock BergsTingsRättens åtgärd,
att samma mål upptaga och afdöma, ogillades; men då Bergmästaren uppgifvit,
att BergsTingsRätten af ålder handlagt mål, angående oloflig försäljning
af starka drycker vid bergverken, hvilken uppgift, af AdvocatFiscalen
icke motsagd, jemväl vunne trovärdighet deraf, att, på sätt förr vore
nämndt, Nora BergsTingsRätt, tid efter annan, utfärdat vitesförbud emot
försäljning af bränvin vid grufvor och hyttor; funne Kongl. HofRätten,
BergsTingsRättens i om förmälde måtto anmärkta förfarande, hvilket, såsom
AdvocatFiscalen ock sig yttrat, syntes böra härledas endast från ett origtigt
begrepp hos Bergmästaren, om Domstoiarnes verkningskrets, vid sådant
förhållande icke vara af den beskaffenhet, att ansvar derå borde följa; men
emedan, i afseende åter på målets behandling, BergsTingsRätten, genom
dess ofvanberörde den 5 Juni 1829 meddelade utslag, under åberopande
af 5 Art. 6 § i Kongl. Förordningen den 19 Maj 1824,- dömt Anders.
Pehrsson, såsom för oloflig försäljning af bränvin, att höta Tjugo R:dr
banco, eller, i brist deraf, undergå tolf dagars fängelse vid vatten och bröd,
hvilken bestraffning Anders Pehrsson, då han saknat tillgång till böternas
gäldande, jemväl undergått; och, genom detta domslut, om än Anders
Pehrssons erkända åtgärd att hafva, en dag i Mars månad 1829, åt det
så kallade Bultare-laget, under arbete å. Grufvefältet, emot öfverenskommen
betalning, anskaffat en kanna bränvin, som, enligt hvad Bergmästaren,
uti sin förklaring uppgifvit, säljaren skall låtit å stället suptals utdela, men
hvarom BergsTingsRättens protocoll icke innehåller någon upplysning, varit
att såsom utminutering anse, BergsTingsRätten i allt fall, enär Bultarelaget,
ehvad de vid grufvan församlade och der dagligen arbetande personer
utgjort flera- eller färre till antalet, icke kunde hänföras till så beskaffade
folksamlingar, som i nyssberörde. artikel och § omför maldes, saknat
all anledning att tillämpa detta stadgande på den åtalade förseelsen, hvil
-
( 35 )
ken, om den ägt rum, bordt, efter a § i förstnämnde artikel, anses försonad
med Tio R:dr böter, motsvarande åtta dagars fängelse vid vatten och
bröd; ty och då Anders Pehrsson undergått svårare kroppsstraff, än å oloflig
bränvinsminutering, vid tillfälle som det ifrågavarande, enligt Lag följa
bordt, pröfvade Kongl. HofRätten rättvist, det skulle Bergmästaren, förden
af BergsTingsRätten sålunda fällda orätta dom, jemlikt i Cap. 12 § RättegångsBalken,
böta Femtio daler silfvermynt med Sexton R:dr 32 sk. banco.
Efter hvad af fånglistan från Carlstads Länshäckte för December i832,
inhämtats, hade Nils Olsson i Gulsjö, för åsidosatt väghållning, blifvit af
Grums HäradsRätt, genom Utslag den 20 Octöber samma år, dömd att,
utom böter efter lag, utgifva serskildt vite, Sex Riksdaler 32 sk., hvilket
Nils Olsson, i brist af tillgång, aftjenat med fjorton dagars fängelse; och
då, genom skriftvexling med Konungens Befallningshafvande i Carlstads Län,
den upplysning vunnits, att nämnde vitesbot blifvit ådömd i följd af Konungens
Befallningshafvandes Kungörelse den 3 Augusti 1813, hvilken uti
<yde punkten stadgade ett vite af Sex R:dr 3a sk., för tredskande att fullgöra
hvad, i afseende å vägrödjning och brobyggnad, blifvit medelst berörde
kungörelse föreskrifvit, anmodade Justitiae-Ombudsmannen, uti remiss
af den 23 September 1833, AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. SveaHofRätt,
att derstädes göra hemställan om upphäfvande af det sålunda stadgade vite.
Uppå den, i följd häraf, väckta talan, har Kongl. HofRätten, efter det
Konungens Befallningshafvande blifvit börd och med yttrande inkommit,
genom Utslag den 28 November 1834 sig utlåtit, att som Konungens Befallningshafvandes
rättighet, att i ekonomi- och politi-mål förelägga vitén,
icke finge utsträckas till sådana fall, der, såsom uti det ifrågavarande, La
5*
-
f 36 )
gen i a5 Cap. ii § ByggningaBalken, för underlåten efterlefnad deraf, stadgat
serskild påföljd och tillika föreskrifvit de åtgärder, sora, för vinnande
af rättelse, ansetts vara af nöden; funne Kongl. HofRätten, med bifall till
AdvocatFiscalens påstående, skäligt till all vidare kraft och verkan upphäfva
Konungens Befallningshafvandes ofvanomförraälda Kungörelse af den 3
Augusti i8i3, i hvad densamma innefattade stadgande af serskildt vite,
utom böter efter lag, för dem inom Carlstads Län, som underläto fullgöra
åliggande vägrödjnings- och brobyggnads-skyldighet; hvarom Konungens
Befallningshafvande hade, att Kungörelse i Länet utfärda.
Öfver-Torneå HäradsRätt hade, genom Utslag den 7 April i83o, dömt
hustru Brita Maria Salomonsdotter Mansten och ogifte Manspersonen Matts
Schulin att, för enfaldt hor, böta, den förra Åttatio daler silfvermynt, med
26 R:dr 32 sk. banco, och den sednare Fyratio daler, med i3 R:dr 16 sk.
eller att, vid bristande tillgång till samma böter, undergå fängelse vid vatten
och bröd, hustru Mansten i tjugufyra och Schulin i sexton dagar, och
dessa kroppsstraff hade äfven blifvit verkställda; i anledning af hvilken, hustru
Mansten sålunda öfvergångna bestraffning, Justitiae-Ombudsmannen, genom
Remiss den 3o December 183 r, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl.
Svea Hof Rätt, att, för denna orätta förvandlingsdom, emot Domhafvanden
anställa och utföra talan om ansvar och ersättning efter lag.
AdvocatFiscalsEmbetet, som, fastän remissen blott haft afseende på
förvandlingen af de hustru Mansten ådömda böter, ansett sig icke kunna
undgå anmärka, att IläradsRätten, äfven vid bestämmandet af Matts Schulins
förvandlingsstraff, förfarit lagstridigt, har sålunda inför Kongl. HofRätten
fört ansvars- och ersättningstalan emot Häradshöfdingen, för ifrågavarande
origtiga förvandling; uti hvilket mål, efter det hustru Mansten
( 37 )
och Schulin, uti dem affordradt yttrande, förklarat sig icke äska någon
ersättning, för det dem tillskyndade lidande, samt Häradshöfdingen, i afgifven
förklaring, sökt visa, att IläradsRättens förvandlingsbeslut vore med
föreskrifterna i 5 Cap. 4 § StrafFBalken enligt, Kongl. HofRätten, genom
Utslag den i3 Januari i835, sig utlåtit: att som, vid bestämmande af
böters förvandling till fängelse vid vatten och bröd, nyssnämnda lagrum
stadgade, att emot böter ifrån En daler till och med Tio daler svarade tyra
dagars fängelse vid vatten och bröd, och genast derefter, att böter ifrån
Tio till Tjugofem daler motsvarade åtta dagars enahanda fängelse, och så
vidare i bestämd progression, så att, emot böter ifrån Åttatio till Etthunr
dra tio daler svarade tjugofyra dagars fängelse vid vatten och bröd, samt
slutligen, att böter öfver Etthundra tio daler motsvarade tjugoåtta dagars
så beskaffadt fängelse; af hvilka, vid de första och sista bötestalen begagnade,
uttryck tydligen följde, att det för hvarje förvandlingsbestämmelse
sednast nämnda tal, deri borde inbegripas; med tillämpning hvaraf hustru
Brila Maria Salomonsdotter Mansten, för de henne i ofvanberörde måtto
rätteligen ådömda Åttatio dalers böter, icke bordt åläggas högre bestraffning,
ån tjugo dagars fängelse vid vatten och bröd, samt Matts Schulin, för
de honom ålagda Fyratio dalers böter, endast tolf dagars enahanda fängelse;
men hustru Mansten och Schulin äro vordne af HäradsRätten ådömde, den
förra tjugofyra och den sednare sexton dagars fängelse vid vatten och bröd,,
samt således hvardera fyra dagar utöfver hvad på deras brott följa bordt,
hvilka straff de äfven till fullo utstått; alltså pröfvade Kongl. HofRätten
skäligt, det skulle Häradshöfdingen, för berörde af Öfver-Torneå HäradsRätt,
under hans ordförande, meddelade orätta förvandlingsutslag, jemlikt
i Cap. i3 § RättegångsBalken, böta Femtio daler silfvermynt, med Sexton
Riksdaler 32 sk. banco, till treskiftes emellan Kongl. Maj:t och Kronan,
AdvocatFiscalen samt Norrbottens Läns Lazarett; och derförutan ersätta
Kongl. Maj:t och Kronan den kostnad, som för hustru Manstens och Schulins
hållande vid vatten och bröd, fyra dagar hvardera, eller tillsammans
<( 38 ')
ätta dagar, åtgått; men då Manste'n och Schulin förklarat sig icke yrka ersättning
af Häradshöfdingen, för det dem i omfömiälda måtto öfvergångna
lidande, lät Kongl. HofRätten dervid bero.
Sedan JustitiseOmbudsmannen, uti skrifvelse den 18 December r832„
uppdragit åt AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. HofRätten öfver Skåne och
Blekinge, att emot serskildt tillförordnad Domhafvande i Bjäre Härad väcka
ansvars- och ersättningstalan derföre, att, under hans ordförande, IläradsRätten,
genom Utslag den 2 Maj nämnde år, ålagt Tunnbindaren Johan
Lindberg, att, vid saknad tillgång till Tjugo Riksdalers böter, ådömda för
brännvinsförsäljning vid marknad, afstraffas med sexton dagars fängelse vid
vatten och bröd, hvilken bestraffning Lindberg ock undergått, i stället för
den af två veckors fängelse, som, enligt förvandlingsgrunderna i 66 § af
Kongl. Förordningen den 25 Juni i83o, rätteligen bordt öga rum; och en
sådan talan blifvit af AdvocatFiscalen utförd, i sammanhang med det, tili
följd af Konungens JustitieeCanzlers Remiss, emot samma Domhafvande anställda
åtal, om ansvar och ersättning för ett af honom utgifvet, origtigt
befunnet gravationsbevis, angående hemmanet N:o 9 Rebbelberga; så har,
efter det den tilltalade blifvit hörd, och Tunnbindaren Lindberg, uti en
till Kongl. HofRätten ingifven skrift, äfsagt sig anspråk på ersättning för
det honom öfvergångna, obehöriga lidande, bemälde Kongl. IJofRätt, genom
Utslag den 19 Januari 1835, sig utlåtit, att emedan utrcdt vore, icke allenast
att Bjäre HäradsRätt, under serskildt tillförordnade Ordföranden, orätt
förvandlat de Tunnbindaren Lindberg ådömda böter, utan äfven att samme
Domhafvande utfärdat ofvanberörde origtiga gravationsbevis; profvade
Kongl. HofRätten, i förmågo af 1 Cap. ia § RättegångsBalken, rättvist
döma honom, att derför till treskiftes böta Tretiotre Riksdaler 1*6 sk.,
samt att, i och för det origtiga gravationsbevis^, utgifva den skadeersätt
-
( 39 )
ning, som uti en emellan Köparen och Säljaren af förrnämnda hemman,
vid Domstol anhängig rättegång, kunde blifva Köparen tillerkänd af Säljaren,
men denne senare ej förmådde gälda.
I anledning af Själevads HäradsRätts elen 3o December i833 meddelade
och af förekommen anledning infordrade Utslag, hvarigenom gifte
drängen Olof Johansson i Mo blifvit dömd alt för enfält hor, vid bristande
tillgång till böter, Åttatio Daler Silfvermynt, straffas med tjugofyra dagars
fängelse vid vatten och bröd, hvilken bestraffning han jemväl, efter
hvad fånglistan ifrån WesterNorrlands Läns Kronohäkte för October månad
i834 utvisade, undergått; hade jag, uti skrifvelse den 17 September sitsi,
år, anmodat AdvocatFiscalsEmbetet uti Kongl. Svea IlofRätt, att emot tillförordnade
Domhafvanden vid HäradsRätten, i afseende på en sådan, emot
tydliga stadgandet i 5 Cap. 4 § StraffBalken stridande, bötesförvandling,
som till verkställighet kommit, och sålunda beredt den sakfällde ett oförtjent
lidande, inför Kongl. HofRätten utföra den talan, hvartill Lag och
målets beskaffenhet kunde föranleda.
Efter i- detta mål föregången skriftvexling emellan AdvocatFiscalen
och förrbemälde Domhafvande, hvilken erkänt det felaktiga i ofvanberörde
förvandling, under uppgift, att vid tillfället öfverhopande göromål hindrat
honom lästa nödig uppmärksamhet på Lagens stadgande i denna fråga; och
sedan Olof Johansson, uti infordradt yttrande tillkännagifvit, att han icke
al Domhafvanden yrkade någon ersättning för det svårare straff, Olof Johansson
fått, genom den origtiga bötesförvandlingen, vidkännas; har Kongl.
HofRätten, genom Utslag den 3o sistlidne Mars, sig utlåtit, att sorn af
Lagens stadgande i 5 Gap. 4 § StraffBalken uppenbart vore, att, på sätt
Advocatkiscalen anmärkt, vid förvandling af böter till fängelse vid vatten
och bröd, detta straff sålunda borde beräknas, att emot böter ifrån Sextio
( 4o )
till och med Åttatio daler svarade tjugo dagar, men Själevads HäradsRätt,
med tillförordnade Ordföranden, förvandlat de drängen Olof Johansson för
enfaldt hor ådömda böter, af sistnämnde belopp, till fängelse vid vatten och
bröd i tjugofyra dagar, hvilken bestraffning Olof Johansson jemväl undergått,
och således fått vidkännas ett svårare ansvar, än på hans förbrytelse
rätteligen bordt följa; funne Kongl. HofRätten, i förmågo af i Cap. 12 §
RättegångsBalken, skäligt, för denna af vårdslöshet vidtagne felaktiga åtgärd,
derför Domhafvandens föreburna ursäkt ej gällde, fälla honom att, i öfverensstämmelse
med AdvocatFiscalens yrkande, böta Femtio daler Silfvermynt
med Sexton R:dr 3a sk. banko; men då Olof Johansson förklarat sig
icke göra anspråk på ersättning för det oförtjenta lidande, han, genom
HäradsRättens omförmälda förfarande, fått vidkännas, ansåge Kongl.HofRätten
något yttrande öfver AdvocatFiscalens tillika framställda påstående, om
skyldighet för Domhafvande!! att sådan ersättning utgifva, icke erfordras,
Uti ett af Upvidinge HäradsRätt handlagdt mål emellan Isac Pettersson
i Norratorp, kärande, och hans omyndiga syskons förmyndare, Jonas
Hansson i Fröseke Lillegård, svarande, angående den förres, under förnekande
att hafva utgifvit en skuldsedel af den 16 Augusti 1831 å 5^2 R:dr
33 sk. 9 r:st. Riksgäldssedel’, för hvilken han blifvit af Jonas Hansson hos
Konungens Befallningshafvande i Kronobergs Län lagsökt, instämda påstående,
att Jonas Hansson borde lagligen styrka skuldsedelns föregifna vigtighet,
eller ock ansvara, för det han begagnat sig af en falsk handling,
och Isac Pettersson befrias från det emot honom anställda kraf, hade bemälde
HäradsRätt, genom Utslag den 5 Juni i834, jemte det att käromålet
blifvit ogilladt, under åberopande af 11 Cap. 2 § HandelsBalken, dömt
Isac Pettersson att, emot återfående af skuldsedeln, såsom af honom ut
gif
-
gifven, till svaranden betala ofvannämnde summa, med ränta, och dessutom
böta hälften deraf, med 190 R:dr 43 sk. 3 r:st. banko, till treskiftes
emellan Kronan, Häradet och svaranden, men, 0111 tillgång till böterna
bruste, i stället hållas två månader i fängelse å länshäktet, hvilken bestraffning
Isac Pettersson, enligt hvad fånglistorna från detta häkte utvisade,
undergått.
Emot HäradsRättens behandling af detta mål framställdes af mig,
uti skrifvelse till Häradshöfdingen, under hvilkens ordförande Utslaget blifvit
fattadt, ibland annat, den anmärkning, att de Isac Pettersson ådömda
böter icke bordt, vid bristande tillgång, förvandlas till enkelt fängelse, utan
till fängelse vid vatten och bröd; i anledning hvaraf Häradshöfdingen, i
afgifven förklaring, yttrat, att det ville synas, som Isac Petterssons förfärande,
fastän bedömdt efter u Cap. 2 § HandelsEalken, icke kunde vara
af svårare art, än den i g Cap. 11 § samma Balk omtalade förbry telse,
derför böterna voro målsägandens ensak, samt följaktligen borde, då förvandling
ifrågakom, försonas på det lindrigare sätt, 10 Cap. UtsökningsBalken
anvisade; och att, för framtida bedömandet af lika beskaffade händelser,
Kongl. Förordningen den 3o Maj i835, i hvad den anginge förändring
af sistnämnda lagrum, skulle hafva gifvit en säker och tydlig ledning,
hvaraf Häradshöfdingen hämtade stöd för öfvertygelsen, att hans åsigt äfven
varit Lagstiftarens.
Som, enligt min tanka, en sådan af Domaren yttrad mening var i
uppenbar strid mot Lagens rätta förstånd, enär förnekande af skuld innefattade
brott mot annan person och hans egendom, hvilket, ehvad det bedömdes
såsom tillförene, med tillämpning af 11 Cap. 2 § HandelsEalken,
eller hädanefter, enligt nu gällande Lag, g Cap. 11 § samma Balk, sådan
den lyder i ofvanåberopade Kongl. Förordning, med bibehållet stadgande,
att böterna derför äro målsägandens ensak, likväl ingalunda finge hänföras
till, eller borde förblandas med de i 10 Cap. UtsökningsBalken nämnda för-,
6
( 4* )
seelser, som i tvistemål förefalla, och för hvilka ej allenast försuttna vitén,
utan äfven i Lag föreskrifna böter voro Konungens ensak, der ej annorlunda
förordnadt funnes; destomindre, som den i sistnämnda lagrum
bestämda grund, enligt hvilken sådana vitén och egentligen så kallade ensaksböter
borde, vid bristande tillgång hos den sakfällde, till enkelt fängelse
förvandlas, icke kunde, såsom speciel för dessa mål, tillämpas i allmänhet
angående de flera brott, för hvilka, enligt Lagens bud, böterna äro
målsägandens ensak, och således ej eller i afseende å det ifrågavarande,
emedan denna lindrigare förvandlingsgrund dervid icke vore serskildt utsatt,
utan, i detta fall, Lagens allmänna förordnande i 5 Cap. StraffBalken
måste tjena till efterrättelse; hvaraf ock följde, att, likmätigt samma Capitels
4 och 5 §§, Isac Pettersson, för sitt brott, i brist af böter, bordt ådömas
deremot svarande högsta kroppsplikt, eller tjugoåtta dagars fängelse vid
vatten och bröd; alltså och till undanrödjande för framtiden af det misstag,
en häremot stridande lagtolkning utmärkte, fann jag mig föranlåten,
att påkalla ÖfverDomarens pröfning och ogillande af HäradsRättens i anmärkta
delen origtiga Utslag, och anmodade derföre, uti skrifvelse af den
21 December, AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. Götha HofRätt, att emot
Häradshöfdingen anställa den talan, hvartill Lag och sakens beskaffenhet
kunde föranleda; Och har Kongl. HofRätten, sedan detta mål blifvit genom
skriftvexling utfördt, medelst Utslag den 19 nästlidne April, sig utlåtit, att
Kongl. HofRätten, äfven för sin del, funne, det Häradshöfdingen förfarit
origtigt deruti, att han förvandlat de Isac Pettersson i förenämnde måtto
ådömda böter till två månaders fängelse; hvadan Kongl. HofRätten, med
stöd af 1 Cap. 12 § RättegångsBalken, pröfvade skäligt fälla Häradshöfdingen,
att, för dess berörde felaktiga förfarande, böta Åtta Riksdaler 16 sk,
till treskiftes.
C 43 )
Genom Utslag den G September 1833, hvilket jag, genom Konungens
Befallningshafvande i Hallands Län, infordrat, hade Halmstads KämnersRätt,
hvarest hustru Greta Lindström, som förut, enligt tvenne serskilda,
af bemälde Rätt förut meddelade, men icke verkställda Utslag, var
dömd till tolf dagars fängelse vid vatten och bröd samt tre dagars enkelt
fängelse, jemte enskild skrift, blifvit tilltalad för inneliafvande och fördöljande
af en, henne veterligen, stulen persedel, värd i5 R:dr banko, samt
olofligt tillgrepp, å helgedag, till värde af En R:dr 16 sk., dömt Greta
Lindström, såsom till berörde brott förvunnen, att, enligt 40 Cap. 1 §
och 41 Cap. 3 § MissgerningsBalken samt Kongl. Förklaringen den a3 Mars
1807, stånda tjufsrätt och således höta det undandolda och stulna godsets
tredubbla värde, med 49 R:dr, jemte 3 R:dr 16 sk. för sabbatsbrott, tillhopa
5a R:dr 16 sk., samt i Halmstads kyrka undergå uppenbar kyrkoplikt,
eller att, vid bristande tillgång till böterna, före kyrkopliktens undergående,
afstraflfas med tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd;
hvarunder, i sådant fall, komme att inbegripas det hustru Lindström, genom
KämnersRättens förrnämnda tvänne utslag, ådömda, men icke verkställda
straff; till följd af hvilket beslut, dermed hustru Lindström förklarat sig
nöjd, hon ock, på sätt fånglistorna ifrån Länshäktet utvisade, undergått
tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd.
Vid öfvervägande häraf och emedan KämnersRätten, vid förvandlingen
af det hustru Greta Lindström, för tjufnads- och sabbatsbrott, ålagda
ansvar, emot Lagens uttryckliga föreskrift i åberopade 1 § af 4o Cap. MissgerningsBalken,
att den för stöld dömde, som ej orkar böta, skall plikta
med kroppen endast efter stöldens värde, ansett hustru Lindström skyldig
att, för olofligt undandöljande och tillgrepp af gods till ett sammanlagdt
värde af 16 R:dr 16 sk. banko eller 49 daler silfvermynt, jemte sabbatsbrottet,
derför böterna utgjort 10 daler, tillhopa 59 daler silfvermynt,
som, jemlikt den i 5 Cap. 4 § StralTBaiken stadgade förvandlingsgrund,
G*
( 44 )
motsvarade sexton dagars fängelse vid vatten och bröd, undergå icke mindre
än tjugoåtta dagars sådant fängelse; samt, oaktadt den tillfälliga, vid
KämnersRättens ifrågavarande beslut icke afsedda, omständighet, att hustru
Lindström redan förut var dömd till tolf dagars fängelse vid vatten och
bröd, tre dagars enkelt fängelse och enskild skrift, det förhållande ändock
inträffat, att hustru Lindström fått vidkännas hårdare bestraffning, än efter
Lag bordt å bennes brott följa, enär, likmätigt Kongl. Brefvet den 26 Maj
1827, som förmår att, då en person genom serskilda Utslag blifvit dömd
till böter, hvilka skola till kroppsplikt förvandlas, bestraffningen bör blifva
sådan, som densamma, ådömd genom ett enda Utslag, skolat af domaren
utstakas, ofvanberörde summa, femtionio daler, jemte det belopp af tjugofem,
högst fyratio daler, som svarade emot det hustru Lindström förut
ålagda straff af tolf dagars fängelse vid vatten och bröd, bordt i ett sammanhang
förvandlas, så att, enligt förr åberopade 5 Cap. 4 § StraffBalkén
och Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, hustru Lindström rätteligen
skolat undergå tjugofyra dagars fängelse vid vatten och bröd, tillika med
tre dagars enkelt fängelse och uppenbar kyrkoplikt; ty och då KämnersRätten
icke allenast, vid bestämmande af ansvaret för ett så ofta förekommande
brott som stöld, i förstberörde måtto emot tydlig Lag förfarit,
utan äfven underlåtit, att i detta mål, på sätt ske bordt, tillämpa 1827 års
Kongl. Bref, kungjordt genom Kongl. HofRätternas universal, fann jag mig
föranlåten, att emot KämnersRätten, för dess omförmälda felaktiga förfarande,
anställa åtal, hvilket, uti skrifvelse af den 22 Maj i835, AdvocatFiscalsEmbetet
vid Kongl. Götha HofRätt anmodades, att inför Kongl. HofRätten,
lag och sakens beskaffenhet likmätigt, utföra, hvarvid KämnersRättens
ofvannämnda, tillförne meddelade Utslag äfven borde infordras och
under skärskådan tagas.
Sedan, till följd häraf, AdvocatFiscalsEmbetet tagit kännedom af
KämnersRättens nyssberörda tvenne Utslag, innefattande, det förra af den
25 October [832, att hustru Lindström borde, enligt 3 Cap. 6 § och 4?
( 45 )
Cap. Missg.Balken, jemte Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, Löta, för
första resan snatteri, En R:dr och, för derigenom föröfvadt sabbatsbrott.
Tre R:dr 16 sk. eller, vid bristande bötestillgång, umgälla sabbatsbrottet
med fyra dagars fängelse vid vatten och bröd, och snatteriet med tre dagars
liäckte, samt dessutom enskildt skriftas och aflösas; och det sednare,
af den 17 Januari i833, att bemälda hustru, för oenighet i äktenskapet,
skulle, jemlikt 14 Cap. 1 och 2 §§ Gifterm.Balken, plikta Åtta R:dr 16
sk., eller straffas med Åtta dagars fängelse vid vatten och bröd; har AdvocatFiscalsEmbetet,
uti allåtet memorial, med anledning af föreskriften i
1827 års Kongl. Bref, anmärkt, att, då det af hustru Lindström stulna och
undandolda godsets värde, samraanräknadt med de för sabbatsbrott, vid
tvänne serskilda tillfällen, och för osämja i äktenskapet stadgade böter, endast
uppgått till belopp af 3i R:dr 16 sk. banko, eller Nittiofyra daler,
som, jemlikt 5 Cap. 4 § Straff Balken, motsvarade tjugofyra dagars fängelse
vid vatten och bröd, hustru Lindström, för henne till last förda förbrytelser,
allenast bordt undergå sistnämnda straff, jemte tre dagars häckte och
uppenbar kyrkoplikt, hvadan KämnersRätten, vid derutöfver, genom Utslaget
den 6 September i833, stadgad bestraffning af fängelse vid vatten
och bröd, åsidosatt tillämpning af Lag och de föreskrifter, som i omförmälda
Kongl. Bref blifvit meddelade.
Häröfver hörde, hafva KämnersRåtiens Ordförande och Ledamöter,
såsom förklaring, anfört, att, efter deras förmenande, det snattades värde,
2 Riksdaler, bordt läggas till stöldbeloppet, hvaraf uppkommit en summa
af 18 R:dr 16 sk., som, jemte sist ådömda sabbatsbrottsböterna, 3 R:dr
16 sk., motsvarade tjugo dagars fängelse vid vatten och bröd, samt att de
böter, hvartill hustru Lindström i öfrigt förut blifvit fälld, eller tillhopa
11 R:dr32sk., skulle, efter förra förvandlingen, medföra tolf dagars sådant
fängelse, på grund hvaraf KämnersRätten, enligt utslaget den 6 September
1833, ansett bestraffningen böra uppgå till tjugoåtta dagars fängelse vid
valten och bröd; hvaremot AdvocatFiscalsEmbetet, efter hvad dess slutli
-
C 46 )
gen afgifna Memorial visar, funnit KämnersRättens förklaring icke vara nöjaktig,
och derföre, på de i aninärkningsmemorialet framställda grunder,
yrkat, alt, enär KämnersRätten dömt hustru Lindström till fyra dagars fängelse
vid vatten och bröd mera än vederbordt, KämnersRättens Ordförande
och Ledamöter måtte, för detta felaktiga förfarande, icke allenast åläggas
böter till det belopp, som Kongl. HofRätten kunde bestämma, utan ock
förpligtas, att till Kongl. Maj:t och Kronan återgälda 16 sk. banko, som,
enligt vederbörandes uppgift, åtgått till Greta Lindströms underhåll i fyra
dagar; derjemte AdvocatFiscalsEmbetet förbehållit sig öppen rättighet, att
framdeles föra talan, rörande ersättning till hustru Lindström, hvilken,
misstänkt för ytterligare stöld, enligt Konungens Befallningshafvandes anmälan,
afvikit från orten, så att henne icke kunnat affordras yttrande, om
och hvad upprättelse, hon för sitt lidande fordrade.
Efter det KämnersRättens Ordförande och Ledamöter öfver detta
slutpåstående sig äfven förklarat, har Kongl. HofRätten, genom utslag den
20 i denna månad sig utlåtit: att emedan KämnersRätten, sedan dess serskilda
utslag af den 25 October i832 och den 17 Januari i833 vunnit laga
kraft, men ej vid Utslagets meddelande den 6 September sistnämnda år
blifvit verkställda, ålegat, att då, i frågan om förvandling af de hustru
Lindström, genom omförmälda tre utslag ådömda böter, iakttaga stadgandet
i Kongl. Brefvet den 26 Maj 1827, jemfördt med föreskrifterna i 5
Cap. 4 §• StrafFBalken, 47 Cap. Missg.Balken, Kongl. Förklaringen den 23
Mars 1807 och Kongl. Brefvet den 8 December 1813, enligt hvilka hustru
Lindström bordt, utom bestämda uppenbara kyrk oplikten, i saknad af tillgång
till böterna, undergå, för tjufnacfen, sabbatsbrotten och osämjan i äktenskapet,
tjugofyra dagars fängelse vid vatten och bröd, och för snatteri
tre dagars häckte; men KämnersRätten, genom förordnandet om hustru
Lindströms bestraffning i en bot med tjugoåtta dagars fängelse vid vatten
och bröd, jemte offentlig kyrkoplikt, vållat, att hustru Lindström, utöfver
hvad rätteligen bordt äga rum, kommit att undergå fyra dagars säbe
-
( 47 )
skaffa dt fängelse, i stället för tre dagars häkte, pröfvade Kongl. HofRätten,
nied stöd af i Cap. 12 § RättegångsBalken, rättvist döma KämnersRätten,
för Berörde origtiga förfarande, att, till treskifte emellan Kronan, staden
Halmstad och AdvocatFiscalen, höta Tretton R:dri6sk. banko, deraf Ordföranden
borde erlägga Sex R:dr 3a sk. samt Kämnärerne hvardera Tre
R:dr 16 sk.; och lemnades AdvocatFiscalsEmbetet öppet, att, om och
när hustru Lindström angående upprättelse sig anmälte, derom utföra serskild
talan efter befogenhet; men som vanligt fångtractamente under de tre
dagars häckte, som hustru Lindström bordt vidkännas, skulle hafva öfverstiga
ofvannämnda kostnad för hennes underhåll vid vatten och bröd i
fyra dagar, kunde KämnersRätten icke åläggas, att till Kongl. Majit och
Kronan utgifva den ersättning, hvarå anspråk genom AdvocatFiscalsEmbetet
blifvit framstäldt.
Af de ifrån Kongl. Götha IIofRätt till Rikets Ständers Committerade
För Tryckfrihetens vård, likmätigt 5 § 8 mom. TryckfrihetsFörordningen,
öfverlemnade handlingar uti ett af RådstufvuRätten i "Wenersborg förehafdt
och afgjordt tryckfrihetsmål, angående allmän åklagares talan emot
författaren till en å tryckeriet vid Wenersborg tryckt skrift, under titel:
J. J. N. Den allmänt förfallna Christenheten och tidens tillväxande ondska
&c., hade jag inhämtat, att RådstufvuRätten, vid behandlingen af detta
mål^ uti tvänne vigtiga delar afvikit ifrån den rättegångsordning, som i
TryckfrilietsLagen var stadgad, nemligen:
1:0 derutinnan, att underförstå förhöret inför RådstufvuRätten, hvarvid
åklagaren afgaf sitt slutpåstående, men Svaranden hegärde och erhöll
anstånd, för att skriftligen sig förklara, RådstufvuRätten, under åberopande
af 5 § 1 och 2 mom. nämnde Grundlag, förordnat om val af den Jury
eller Nämnd, som skulle pröfva åtalade skriftens laglighet, hvilket val ock
( 43 )
genast blifvit verkstäldt; då likväl, efter hvad dessa lagstadganden tydligen
visade, först, genom förhör med parterne, åklagarens slutpåstående och den
tilltalades förklaring, ransakningen bordt fullbordas, samt derefter Jurymannavalet
skolat företagas; och
2:0 derigenom, att bemälde Rätt, som, medelst Utslag vid samma
tillfälle, bifallit åklagarens påstående, att åtalade skriften borde med qvarstad
beläggas, underlåtit att, på sätt 8 mom. af åberopade § stadgade, utan
uppehåll insända detta Utslag till Kongl. HofRätten; såsom följd hvaraf,
och då RådstufvuRätten fortfarit med målets handläggning samt först efter
hufvudsakliga pröfningen, hemställt detsamma till Kongl. Hof Rätten,
den vidare behandlingen af qvarstadsfrågan hos TryckfrihetsComiten och
Kongl. Hof Rätten icke kunnat, i Öfverensstämmelse med hvad samma Lag
bjuder, äga rum, och i det skick, hvari målet sålunda blifvit försatt, hvarken
motsvarade Lagens afsigt eller tjenade till ovillkorlig efterrättelse, så
vida, genom sjelfva sakens utgång, qvarstadsfrågan äfven måste vara slutligen
afgjord, samt följaktligen både TryckfrihetsComitehs och Kongl. HofRättens
serskilda befattning dermed lika öfverflödig, som föga lämplig.
X anseende till de sålunda hos RådstufvuRätten, förelupna märkliga
rättegångsfel, och då angeläget var, att de serskilda föreskrifter i afseende
å rättegången i tryckfrihetsmål, som en af Rikets Grundlagar meddelade,
icke åsidosattes eller folio i glömska, fann jag mig föranlåten att, genom skrifvelse
af den 18 November sistlidne år, anmoda AdvocatFiscalsEmbetet uti
Kongl. Götha Hof Rätt, att inför Kongl. Hof Rätten emot bemälde RådstufvuRätt,
för dess anmärkta förfarande’, anställa och efter beskaffenheten utföra
laglig ansvarstalan.
Efter föregången skriftväxling i detta mål, emellan AdvocatFiscalsEmbetet
samt RådstufvuRättens Ordförande, Borgmästaren, tillika med de
Ledamöter, hvilka öfvervarit ofvanberörde Tryckfrihetsmål, hvarvid för
kla
-
( 49 )
klaranderne, med erkännande, att de anmärkta felaktigheterna blifvit af
misstag begångna, såsom ursäkt derför ibland annat anfört de omsorger och
bekymmer, som den Staden Wenersborg öfvergångna eldsvåda förorsakat;
liar Kongl. HofRätten, genom Utslag den 24 af innevarande månad, i målet
sig utlåtit, och funnit, att RådstufvuRätten, vid behandlingen af ifrågavarande
Tryckfrihetsmål, i de anmärkta omständigheterna förfarit emot
TryckfrihetsLagens tydliga föreskrifter; hvarföre Kongl. HofRälten, i stöd
af i Capitlet 12 § RättegångsBalken, pröfvat rättvist fälla Borgmästaren
och de Rådmän, hvilka, i egenskap af Ordförande och Ledamöter i RådstufvuRätten,
de felaktiga åtgärderna vidtagit, att böta, den förre Sex; R:dr
32 sk. och de sednare, hvardera Tre R:dr 16 sk. till treskiftes.
Sedan, vid genomseende af fånglistorna från Malmö Länshäkte för
andra qvartalet 1834, anmärkning blifvit gjord i afseende å verkställigheten
af Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag den 28 Januarii samma år, hvarigenom
förre Soldaten Sven Nordström är vorden dömd, för första resan stöld, att
böta 347 Rrdr 12 sk., eller, i brist deraf, straffas med tjugoåtta dagars
fängelse vid vatten och bröd, samt undergå uppenbar Kyrkoplikt; och Konungens
Befallningshafvande i nämnde Län, efter erhållen del af anmärkningen,
afgifvit dess utlåtande deröfver; hade jag ansett mig böra fortfar
rande fästa uppmärksamhet derå, att Konungens Befallningshafvande den
17 Februarii ofvanberörde år, då Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag kungjordes
den sakfällde, genast fogat anstalt om verkställighet af det honom, vid bristande
tillgång till böter, ådömda kroppsstraff, utan att derförinnan någon
undersökning, om han ägde tillgångar till böternas gäldande, ansågs af nöden;
att detta oaktadt, och fastän början skett med bestraffningen, Konun
7
-
( 5o )
gens Befallningshafvande likväl inställt fortsättningen deraf, i anledning af
Åklagarens den 21 i samma månad gjorda och, såsom det syntes, obestyrkta
anmälan, att bötestillgång hos den sakfällde skulle finnas, hvarom
då mera icke, emot Lag, fråga kunnat väckas eller bordt upptagas: att undersökning
och skriftväxling, angående denna fråga, fortfarit på tredje månaden
eller till den 6 Maj, då Konungens Befallningshafvande afgjort, att
några användbara tillgångar hos den sakfällde icke funnos; och att, ehuru
af detta Konungens Befallningshafvandes beslut Åklagaren erhöll del redan
den i2:te, verkställigheten af kroppsstraffet dock uteblef ytterligare nära
två månaders tid, eller till dess Åklagaren, inkallad först den 5 Juli och
således nära en månad efter tiden, då besvär öfver beslutet skolat vara
anförda, tillkännagaf, att någon besvärstalan icke blifvit af honom fullföljd.
Och då, efter min tanke, Konungens Befallningshafvande, uti detta executionsärende,
åsidosatt hvad, enligt Lag, i thy fall bordt iakttagas, att nemligen,
sedan den sakfälldes bestraffning var börjad, icke låta den upphöra
eller afbrytas af den föregifna anledning, att han till ådömda böternas
gäldande skulle äga tillgång, samt, hufvudsakligen genom det motsatta förfarandet,
men äfven medelst fördröjdt vidtagande af de vidare åtgärder,
som deraf blifvit en följd, den sakfällde, som rätteligen bordt och kunnat
vara, efter undergången bestraffning, entledigad från häktet inom slutet
af Mars månad, derstädes qvarliållits till den 6 derpåföljde Augusti, honom
enskildt till olagligt lidande samt Kongl. Maj:t och Kronan till onödig kostnad,
i och för hans underhåll; anmodade jag, uti skrifvelse af den i5
April i835, AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl. HofRätten öfver Skåne och
Blekinge, att inför Kongl. HofRätten emot Konungens Befallningshafvande,
för dess omförmälda förfarande, anställa och utföra den ansvars- och ersättningstalan,
hvartill Lag och sakens beskaffenhet kunde föranleda.
AdvocatFiscalsEmbetet, som till följd häraf, i afgifvet Embetsmemorial,
till åtal emot Konungens Befallningshafvande i Malmöhus Län framställt
de uti min nyssberörde Remiss upptagna anmärkningar; hvaröfver,
( 5i )
enligt Kongl. HofRättens föreläggande, nu varande Herr Landshöfdingen, tilllika
med LandsKamereraren, med förklaringar inkommit, af hvilka, jemte
åtskilliga dervid fogade handlingar, AdvocatFiscalsEmbetet erhållit del, har
derefter, genom Skrifvelse den 28 Januarii innevarande år, med anledning
af hvad nämnde handlingar syntes utmärka, hemställt till mitt ompröfvande,
om och i hvilka hänseenden det redan väckta åtalet borde vidare
fullföljas, eller om detsamma finge nedläggas. Efter öfvervägande
deraf och som, hvad angick det af mig hufvudsakligen anmärkta, origtiga
förfarande, att Nordström, sedan han börjat undergå det honom, vid bristande
tillgång till böter, ådömda kroppsstraff af fängelse vid vatten och
bröd, blifvit från bestraffningen uttagen, för anställande undersökning om
han, efter hvad Åklagaren föregifvit, hade tillgång till böternas gäldande,
ofvanberörde, med ÅdvocatFiscalsEmbetets Skrifvelse öfversända handlingar
utredde, hvad af Konungens Befallningsliafvandes tillförene afgifna utlåtande
icke upplystes, att nemligen detta förfarande ägt rum före den tid,
Herr Landshöfdingen tillträdde Embetet, och under det Embetet förvaltades
af LandsKamereraren jemte tillförordnad LandsSecreterare, samt tillkommit
i följd af denne sistnämndes åt häktets Föreståndare muntligen
gifna tillsägelse; och att Herr Landshöfdingen, efter att hafva emottagit
Embetet, ofördröjligen till lagligt slut befordrat detta ärende; äfvensom nu
ådagalagdt var, att det dröjsmål med bestraffningens verkställighet, som
derefter uppstått, härledt sig från Åklagarens underlåtenhet och tredska, att
inställa sig och gifva den honom affordrade upplysning; alltså och då Herr
Landshöfdingen icke deltagit i förstanmärkta förfarande, och detsamma ej
heller kunde LandsKamereraren till last räknas, helst ärendet, under frånvaro
af Landsliöfdinge, egentligen tillhört LandsSecreterarens tjenstebefattning,
men denne sistnämnde åter, innan han kunnat i målet höras, genom
döden afgått, fann jag, vid sådana förhållanden, skäligt, att låta de ifrågavarande,
till åtal förvista anmärkningar förfalla, och åtalet sålunda ned
7*
-
C 53 )
läggas; hvarom AdvocatFiscalsEmbetet, i afgången skrifvelse, blifvit underrättadt.
Såsom föranledt af en, vid sista Riksdag, hos ett af RiksStånden behandlad
fråga, och utmärkande en embetsmyndighets öfverträdelse af Grundlagarna,
i hvad deras tillämpning, rörande denna fråga, af samma myndighet
berott, synes nedannämnda mål, med undantag derför af den förr
stadgade regel, eller utan afbidan å utgången af det emot vederbörande
förordnade åtal, nu böra omförmälas.
I anledning af Hedervärda BondeStåndets, under Riksdagen, den io
Februarii 1834 fattade beslut, hvarmedelst är vordet förklaradt, att den
för Wiste, Åse, Kållands och Barne Härader af Skaraborgs Län utsedde
Riksdagsfullmäglig, förre ExpeditionsKronofogden von Zweigbergk, i anseende
dertill, att lian skall innehaft ordinarie beställning i Rikets tjenst, icke
vore behörig att med Riksdagsmannakallet fortfara, hade ånyo, den 12 derpåföljde
Mars, val af Riksdagsman för nämnde Härader blifvit förrättadt,
hvilket, sedan von Zweigbergk, i egenskap af Elector, sig inställt, men
ansetts, på grund af nyssomförmälda Beslut, ej eller kunna i valet deltaga,
utföll sålunda, att en af de öfrige Electorerne, Gästgifvaren Peter Ek
bom
från Ekebo erhöll flesta rösterna och, i följd deraf, förordnande att,
såsom Riksdagsfullmägtig af BondeStåndet, Riksdagen bevista. Valförrättningen
öfverklagades af von Zweigbergk och en del af Rhåda Socknemän
hos Konungens Befallningshafvande, som, efter det Val förrättaren af besvären
haft del, för att deröfver inhämta Electorernes yttrande, medelst
Utslag den 7 April förklarade, att von Zweigbergk, som ej innehaft ordinarie
tjenst, icke bordt förvägras att, såsom utsedd Elector, deltaga i valet,
hvilket derföre, såsom olagligt genom beslutet om en sådan vägran,
ogillades, med förordnande, att nytt val skulle i laga ordning verkställas.
Öfver detta Utslag anfördes hos Kongl. Maj:t underdåniga besvär, ej mindre
( 53 )
af Ekbom, som redan bi vistade Riksdagen, än ock af någre bland öfrige
Electorerne; hvilka till Konungens Befallningshafvande ingifna Besvär, jemte
vederbörandes deröfver infordrade, underdåniga förklaringar och Konungens
Befallningshafvandes underdåniga utlåtande, inkommo till Kongl. Maj:t den
7 Maj; hvarefter Kongl. Maj:t, genom Nådigt Utslag den 12 i samma månad,
af den orsak, att Ekbom icke, före målets afdömande af Konungens
Befallningshafvande, undfått del af von Zweigbergks och de öfriga der klagandes
besvär emot valförrättningen, pröfvade, enligt RiksdagsOrdningens
19 §, jemförd med 21 och 22 §§ i 25 Cap. RättegångsBalken, skäligt, att,
med undanrödjande af öfverklagade Beslutet, återförvisa målet till Konungens
Befallningshafvande, som borde, sedan sistberörde Besvär blifvit Ekbom
delgifna, för att, inom förelagd tid, andraga hvad han, i anledning af
desamma, för sig kunde akta nödigt, saken ånjm företaga samt dermed Lag
och beskaffenheten likmätigt förfara, utan att förra Beslutet dervid lage i
vägen; och skulle JustitiaeCanzlersEmbetet erhålla del af det i detta mål
anmärkta förhållande, för vidtagande af den åtgärd, hvartill detsamma kunde
föranleda; hvilket Nådiga Utslag, tillika nied de målet tillhörande handlingar,
den 12 Juni till Konungens Befallningshafvande afsändes.
Då sedermera, uti en till mig den 20 September inlemnad skrift, ExpeditionsKronofogden
von Zweigbergk klagade deröfver, att detta mål ännu
icke skulle vara af Konungens Befallningshafvande afgjordt; begärde jag, i
anledning deraf, uti skrifvelse den 20 i samma månad, Konungens Befallningshafvandes
förklaring, med erinran tillika om angelägenheten deraf, att
ifrågaställda mål ofördröjligen blefve med slut afhulpet; och tillkännagaf
Konungens Befallningshafvande, i dess den 6 October inkomna svar, att
målet var afgjordt genom LandshöfdingeEmbetets Utslag den 24 September,
hvilket ock hade blifvit afsändt, för att vederbörande kungöras; men någon
orsak till dröjsmålet med sakens afgörande intill nämnde tid, uppgafs
icke; hvarföre jag, uti skrifvelse af samma dag eller den 6 October, anmodade
Konungens Befallningshafvande, att meddela mig upplysning i be
-
( 54 )
rörde afseende och då äfven återsända von Zweigbergh klagoskrift, hvilken
icke medföljde det ingångna svaret. Sedan ytterligare erinran härom under
den io November blifvit expedierad, ankom den 19 i samma månad Konungens
Befallningshafvandes skrifvelse af den 11, hvaruti, med återställande
af von Zweigbergks klagoskrift, anfördes, att, sedan Kongl. Maj:ts
Nådiga ÅterförvisningsUtslag Konungens Befallningshafvande tillhandakommit,
-liandlingarne genast blifvit öfversända till Kongl. ÖfverStåthållareEmbetet,
för att communiceras Peter Ekbom, hvilkens förklaring inkommit
den 14 Juli, hvarefter och sedan från öfriga Parterna den x Augusti
ingifvits bevis, att de erhållit del af Kongl. Maj:ts Utslag, och nödigt rådrum
varit dem lemnadt, att vidare anföra hvad de kunde finna af nöden t
målet blifvit, såsom förut anmäldt var, afgjordt, så fort öfriga göromål det
medgifvit, serdeles med afseende å de brådskande anstalterna för sjukvården
vid den i orten utbrutna Cholera-farsoten.
Genom sednare Utslaget hade Konungens Befallningshafvande, likasom
förut, ogillat den valförrättning, hvarvid Ekbom blifvit till Riksdagsfullmäktig
utsedd; och då, ehuru Konungens Befallningshafvande, i sist aflåtna
skrifvelsen, icke omförmält, huruvida berörda Utslag blifvit i laga tid
öfverklagadt, det likväl sedermera, på enskild väg, till min kunskap kommit,
att besvär voro anförda, ansåg jag lämpligt att afbida målets slutliga
utgång, helst deraf kunde bero, om och i hvad nion det emot Konungens
Befallningshafvande anmärkta dröjsmål påkallade laglig beifran. Sedan jag
förgäfves väntat, att Besvärshandlingarne, efter vederbörande emellan föregången
skriftvexling hos Konungens Befallningshafvande, på sätt Riksdagsordningens
19 § stadgar, skulle till Kongl. Maj:ts JustitiaeRevisionExpedition
inkomma, och det emedlertid kunnat inträffa, att Besvären blifvit
återkallade, ansåg jag nödigt att, i skrifvelse till Konungens Befallningshafvande
den 5 Mars i835, infordra ytterligare underrättelse om detta mål
och, derest det skulle hos Kongl. Maj:t fullföljas, omständlig uppgift af de
hinder, som hade mött, att liandlingarne icke tillförene blifvit insända; i
( 55 )
anledning hvaraf Konungens Befallningshafvande, uti skrifvelse den 8 i
samma månad tillkännagaf, att Gästgifvaren Ekboms underdåniga besvär
öfver sistnämnda Utslag inkommo till Konungens Befallningshafvande den
16 October 1834 och då blifvit utsända, för att communiceras de flere,
hvilkas förklaringar deröfver borde infordras, och att, sedan dels förklaringar,
dels bevis, att alla vederbörande erhållit del så väl af Besvären, som
af Konungens Befallningsliafvandes Utslag, inkommit den 4 Februari, Besvärshandlingarne
nu (den 8 Mars) blefvo till Kongl. Majit, genom Dess
JuslitiasRevisionsExpedition, i underdånighet öfverlemnade.
Efter det handlingarne sålunda omsider den ii Mars ingått, föredrogs
målet i Konungens Högsta Domstol den 16 i samma månad och afgjordes
den 3 April, på sätt Kongl. Majit, i följd deraf, den 3 Juni expedierade
Utslag *) visar, nemligen: att Kongl. Majit fann hvarken i Rättegången
eller hufvudsaken skäl vara anfördt, som i öfverklagade Utslaget
kunde verka ändring.
Då af dessa förhållanden, om hvilka fullständig kännedom icke kunnat
inhämtas förr, än de till Kongl. Majit inkomna och, jemlikt Dess Nådiga
Beslut, till JustitiasCanzlersEmbetet remitterade handlingar blifvit för
mig tillgängliga, ådagalades, att ett mål, som, enligt Grundlagens föreskrift,
bordt med största skyndsamhet behandlas, icke förr, än efter ett års förlopp,
blifvit med slut afhulpet, hvaraf följden äfven varit, att en person,
till Riksdagsfullmäktig kallad genom val, som slutligen pröfvats olagligt och
derföre är vordet ogilladt, under hela Riksdagen kunnat förblifva i utöfning
af Riksdagsmannakallet; ansåg jag mig pligtig, att emot Konungens Befallningshafvande
i Skaraborgs Län, som, i hvad ofvannämnda mål på dess
åtgärd ankommit, ej i. någon del ställt sig RiksdagsOrdningens ofvanåberopade
19 § till efterrättelse, inför Kongl. Götha HofRätt föra åtal, hvars
*) Om expedition af Utslaget hade hos vederbörande påminnelse af mig flera gånger
blifvit gjord.
C 56 )
utförande åt AdvocatFiscalsEmbetet derstädes uppdrogs, och hvarvid hufvudsakligen
borde anmärkas:
alt Konungens Befallningshafvande, som, vid målets första behandling,
underlåtit tillse, att öfver ExpeditionsKronofogden von Zweigbergks,
med de flere klagandes besvär öfver valförrättningen, den valde och då
redan till Stockholm afreste Riksdagsfullmäktigen, Gästgifvaren Ekbom blifvit
hörd, innan Utslaget af den 7 April meddelades, sålunda åsidosatt hvad
nyss anförda Grundlagsstadgande föreskrifver, och, i anseende till detta hos
Kongl. Maj:t öfverklagade fel emot allmän rättegångsordning, hvilken förmår,
att ingen må ohördan dömas, vållat målets återförvisning samt, redan
derigenom, beredt obehörig tidsutdrägt med dess slutliga afgörande;
att, ehuru Konungens Befallningshafvande hvai'ken af Kongl. Maj:ts
ÅterförvisningsUtslag, som endast föreskref infordrande af Ekboms dittills
saknade förklaring, eller eljest af Lag ägt anledning, att ytterligare höra
någon af öfriga Parterna; och enär följaktligen målet både kunnat och bordt,
efter det hans förklaring den 14 Juli inkommit, ånyo afgöras, genast eller
sist inom nästa dags utgång, på sätt åberopade Lag vidare bjuder; Konungens
Befallningshafvande likväl, efter hvad i skrifvelsen af den 19 November
förmäles, funnit sig tillständig!, att icke allenast afbida de den 1 Augusti
ingifna bevis, att öfriga Parterna erhållit del af Nådiga Utslaget, utan
äfven lemna dem rådrum, att vidare anföra hvad de kunde finna af nöden,
hvarefter målet icke blifvit afgjordt förr, än den 24 September; hvilket lagstridiga
förfarande, utom det att nyssnämnda, sedermera uppgifna anledningar
dertill syntes tvifvelaktiga, ingalunda försvarades, medelst det tillika
föreburna hinder af andra göromål, enär dessa, hvilka de än må hafva
varit, icke lagligen kunnat fordra mera skyndsamhet, än handläggningen af
ifrågavarande ärende, men, i allt fall, utan tvifvel lemnat den ringa tid
öfrig, som varit af nöden, för att taga kännedom af Ekboms förklaring
och angående detta, förut bekanta, ärende fatta beslut, hvars utfärdande, i
lik
-
( 57 )
likhet mecl det tillförne meddelade, ej eller kunde hafva erfordrat serde
les
lång tid och möda;
att då, efter det Konungens Befallningshafvandes första Utslag af den
7 April i834 utfärdades, dess delgifvande åt samtliga Parterna, communication
af Ekboms öfver Utslaget anförda Besvär och införskaffande af verl
erbörandes förklaringar deröfver, låtit sig gora med den skyndsamhet, att
liandlingarne i fullständigt skick den 7 derpåföljde Maj till Kongl. Majit
inkommit; och Konungens Befallningshafvandes sednare Utslag af den 24
September äfven kunnat Ekbom, i Stockholm vistande, tillställas så tidigt,
att hans Besvär redan den 16 October kommit Konungens Befallningshafvande
tillhanda, det syntes föga trovärdigt, att, såsom Konungens Befallningshafvande,
i skrifvelsen af den 8 Mars sistlidne år, uppgifvit, vederbö
randes
förklaringar öfver besvären och erforderliga communicationsbevis icke
skola blifvit förr än den 4 Februari fullständigt samlade; hvilken obestyrkta
och af liandlingarne icke vitsordade uppgift, det alltså måste ankomma på
Konungens Befallningshafvande, att närmare utreda och i bevis leda;
att, om än denna uppgift skulle kunna lagligen styrkas, det likväl
stadnade Konungens Befallningshafvande till last, att, under nära fyra månaders
tid, icke hafva vidtagit ytterligare åtgärder för nödiga handlingars
införskaffande, oaktadt förrnämnda Grundlagsstadgande i detta fall, såsom
förut, anbefaller all möjlig skyndsamhet; samt ändtligen
att Konungens Befallningshafvande, som ovilkorligen ålegat, likmätigt
samma Lags slutliga föreskrift, att till Kongl. Majit öfversända handlingarne
med den efter förklaringarnes inhändigande först afgående post,
således åtminstone näst efter den 4 Februari, äfven uraktlåtit detta åliggande,
och sedermera ej förr än den 8 Mars, i anledning af min ofvanomförmälda
skrifvelse, liandlingarne till vederbörlig ort insändt.
Och skulle, i öfverensstämmelse med dessa grunder, samt jned afseende
tillika å hvad ytterligare kunde förekomma och förtjena att anmärkas,
8
( 58 )
AdvocatFiscalsEmbetet äga, att emot Konungens Befallningshafvande afgifva
det ansvarspåstående, Lag och sakens beskaffenhet fordrade.
Med anledning af hvad uti den af Rikets Högloft. Ständers Herrar
Revisorer år i835 afgifna Berättelse angående BancoVerket, ii § i morn.,
förekommer, i afseende å en till Justitia>Ombudsmannens Embets-åtgärd
öfverlemnad sak, anser jag mig äfven böra, vid detta tillfälle, jemte en
korrt framställning af denna sak, redogöra för hvad dervid å Embetets sida
blifvit åtgjordt.
Sedan en på Kongl. Räntekammarens räkning i Rikets Ständers Bank
utställd Assignation, stor 7,900 R:dr B:co, försedd med ordningsnummern
a5 och daterad den ri Januari i83o, blifvit till YexelBanken ingifven och
derstädes, såsom riktig ansedd, d. 12 i samma månad inlöst, men, vid
verkställd coltationering af Kongl. Räntekammarens räkningar med Banken
för år i83o, befunnits icke ifrån Räntekammaren utgifven, hvadan densamma
af vederbörande förklarats vara falsk, så har hos Kongl. Svea IlofRätt,
AdvocatFiscalen i Kongl. StatsContoret, å tjenstens vägnar, efter begärd och
erhållen stämning å Herrar Fullmäktige och Commissarierne i Banken, yrkat,
det Banken måtte anses skyldig att vidkännas den, genom inlösen af
ifrågavarande Assignation, uppkomna förlust, och i följd deraf godtgöra Räntekammaren,
i dess räkning med Banken, Assignationens belopp 7,900 R:dr
B:co; hvaröfver Kongl. HofRätten , genom Dom den i3 Augusti 1833, sig
utlåtit, att ehuru den tryckta Blanketten till ofvanberörde Assignation,
till papper, tryck och åsatt hvitstämpel fullkomligt liknade det al Räntekammaren
till Banken aflemnade, vid inlösningstillfället gällande formulafr,
samt någon controll i afseende på AssignationsBlanketterna icke varit i
Kongl. StatsContoret vidtagen, utan desamma, efter det en större upplaga
deraf blifvit af en StatsContorets Vaktmästare i Kongl. Tryckeriet ombe
-
( )
sörjd, förMifvit under Vaktbetjeningens vård, intill dess deraf blifvit, efter
behof, reqvireradt, då stämplingen äfven förrättats af samma Vaktbetjening,
hvilken också deremellan baft Sigillet i sitt förvar; dertill bomme,
alt så väl tvänne af de under samma Assignation befintliga namn, som
den å Assignationen skrifna context funnes, vid jemförelse, äga mycken
likhet med namn och context i förrberörde formulair, och vid sådant förhållande
föga anledning förefunnits, att, vid meranämnde Assignations uppvisande
till inlösen, sätta dess riktighet i fråga; likväl och som de Embetsoch
Tjenstemän, hvilkas namn voro å Assignationen tecknade, bestämdt
förklarat, alt densamma icke blifvit af Räntekammaren utfärdad, och att
deras derå befintliga namn voro efterapade, äfvensom uti deras namnteckningar,
serdeles den tredjes, vid närmare granskning, befunnits åtskilliga
skiljaktigheter emot deras vanliga handteckning, samt jemväl upplyst vore,
att någon anordning å Räntekammaren, under loppet af år 1829 till och
med den 11 Januari i83o, uppå 7,900 R:dr B:co icke blifvit af Kongl.
StatsContoret utfärdad, och att nyssomförmälda belopp icke eller är vorclet
af Räntekammaren, under loppet af hela året i83o, på Banken assigneradt;
alltså och då ofelbart vöre, att ifrågaställde Assignation varit falsk,
samt, vid sådant förhållande, StatsContoret ej kunde förpliktas densamma
infria, blefve Rikets Ständers Bank ålagdt, att godtgöra Räntekammaren, i
dess räkning med Banken, Assignationens belopp 7,900 R:dr B:co; derefter,
i anledning af Bankens AdvocatFiscals, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
förda, klagan öfver Kongl. HofRättens berörde Dom, Kongl. Majit, uti
Dess med Högsta Domstolen beslutade Dom af den i3 Maj 1834, förklarat,
att då, emot vederbörande Embets- och Tjenstemäns i Kongl. StatsContoret
och Räntekammaren bestridande, i förevarande sak icke blifvit sannolikt
gjordt, mindre ådagalagdt, att den omtvistade Assignationen är vorden
af Räntekammaren, genom bemälde Embets- och Tjenstemän, utfärdad,
dertill ej heller nämnde Verks, i afseende härå, under rättegången granska
8*
-
( 60 )
de, räkenskaper föranledt, funne Kongl. att, ehvad tillkomsten af
denna således oriktig ansedda Assignation, eller dess, för sådan orsak, obehöriga
inlösen hos Banken, må kunna, i ena eller andra fallet, Kongl. StatsContorets
och Räntekammarens, eller Bankens Tjenstemän tillräknas, Statsverket
dock ej lagligen kunde förpliktas, att vidkännas den förlust, som
Assignationens så beskaffade, för Statsverket främmande, tillkomst och inlösen
medfört, och pröfvade alltså rättvist gilla HofRättens Domslut; till
följd af hvilken Nådiga Dom, BancoStyrelsen låtit å Räntekammarens VexelBaneoRäkning
insätta en summa af 7900 R:dr Btco samt attest deröfver
Kongl. StatsContoret tillställa.
Hos Rikets sednast församlade Ständers BancoUtskott anmälte sedermera
Herrar RancoFullmägtige, uti skrifvelse den 12 Juni i834, att de,
efter hvad sålunda i denna sak föregått, ansågo tiden vara inne att afgöra,
dels om och huruvida Banken skäligen kunde och borde väcka någon ersättningstalan
för den, genom meranämnde Assignations inlösen, inträffade
förlust, emot den Kamererare i VexelBanken, som Assignationen granskat
och till inlösen approberat, dels om anledning vore för banden, att från
Bankens sida, serskildt i rättegångsväg, väcka ersättningstalan mot Kongl.
Räntekammarens Tjenstemän, i anseende till den uppdagade vanvård om
AssignationsBlanketterna, hvarförutan sannolikt vore, att det föröfvade sveket,
jemte följderna deraf, icke hade ifrågakommit; hemställande Herrar
Fullmägtige, om icke BancoUtskottet, i stöd af de flera förhållanden, som
härvid förekommit, skulle finna med rättvisa och billighet förenligt, att
hos Rikets Höglofl. Ständer föreslå, det ali ersättningstalan emot Bankens
Embets- och Tjenstemän, hvilka med inlösen af berörde Assignation haft
befattning, finge förfalla; hvaremot, och då ej mindre af den inför Bankens
Comissarier hållna undersökning, än af Kongl. HofRättens och Kongl. Maj:ts
Domar skulle sig visa, att en så märklig efterlåtenhet och vangömmo i vården
af Räntekammarens AssignationsBlanketter ägt rum, att deraf syntes-,
som skulle Banken kunna hämta tillräcklig anledning, att emot Räntekam
-
( 6. )
marens vederbörande tjenstemän, hvilka denna vård ålegat, göra påstående
i laglig väg om ersättning för den lidna förlusten, Herrar BancoFullmägtige,
innan någon sådan laga åtgärd vidtogs, ansågo sig böra denna fråga
BancoUtskottets närmare bepröfvande underställa. Uti härå den 2 Augusti
lemnadt svar, förklarade BancoUtskottet något utlåtande, angående den för
Bankens ofvanbemälde Embets- och Tjenstemän sökta befrielse från ansvars-
och ersättningsskyldighet för deras anmärkta åtgärder, icke kunna
meddelas, förr än det blifvit vid vederbörlig Domstol i laga ordning utredt
och pröfvadt, huruvida tillkomsten af den oriktig ansedda Assignationen,
eller dess, för sådan orsak, obehöriga inlösen, i ena eller andra fallet
kunde Kongl. StatsContorets och Räntekammarens, eller Bankens Tjenstemän
tillräknas; hvadan Utskottet förordnade, att de till målet hörande handlingar
skulle till Bankens FiscalsEmbete öfverlemnas, för anställande af
ö -
den talan emot vederbörande, hvartill omständigheterna kunde föranleda;
hvarefter och sedan Herrar BancoFullmäktige, i anledning af FiscalsEmbetets
gjorda hemställan, ytterligare anmält detta ärende hos BancoUtskottet,
som, på sätt dess härå i April månad 1835 aflåtna svar visar, ansett Herrar
Fullmägtige oförhindrade, att vidtaga de åtgärder, som för verkställande af
den, genom Utskottets ofvannämnde Remiss, anbefallda talan funnos erforderlige,
Herrar BancoFullinägtige, uti skrifvelse af den 18 derpåföljde October,
jemte öfverlemnande af åtskilliga till målet hörande handlingar, anmodat
mig, att till utredning och pröfning företaga, om och huruvida samt
i hvad mon tillkomsten af den oftaomförmälda Assignationen kunde vara
att tillräkna någon eller någre af Embets- och Tjenstemännen eller betjente
i Kongl. Räntekammaren eller StatsContoret, och, på grund af slikt förhållande,
någon laglig anledning sig förete, att af en eller annan bland
dem yrka ersättning för den förlust, BancoVerket, i följd af målets utgång,
fått i första rummet vidkännas; så ock att underrätta Herrar Fullmägtige,
om den åtgärd, som i detta afseende vidtogs, så att Herrar Fullmägtige
blefvo i tillfälle att, i förhållande dertill, gifva nödiga föreskrifter åt Ban
-
( 62 )
tens FiscalsEmbete, för hvad som rörde frågan om talans anställande mot
den eller dem af Bankens Embets- och Tjenstemän, som, i anseende till
häfd befattning med den skedda inlösningen derstädes, möjligtvis skulle kunna
till ansvar eller ersättning förbindas.
Då jag tillförene i Kongl. HofRätten, såsom Domare, deltagit i de
åtgärder och beslut, hvaraf denna sedermera, angående samma sak, väckta
fråga var en följd, och jag således, enligt Allmänna Lagens stadgande, ansåg
mig jäfvig att, i afseende å nämnde fråga, utöfva det af Rikets Högloft.
Ständer mig anförtrodda Justitiae-OmbudsmansEmbete, medelst vidtagande
af den utredning och pröfning, Herrar BancoFullmägtige begärt,
jemte deraf vidare följande åtgärder, har jag, med begagnande af den rätt,
25 § uti den för Justitiae-Ombudsmannen fastställda Instruction, honom
tillägger, i händelse han skulle finna sig af laga förfall hindrad, att sitt
Embete utöfva, till Herr Häradshöfdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden
J. J. Bergström, såsom af Rikets Ständer förordnad, att mig
efterträda, i fall jag innan nästa Riksdag afginge, öfverlemnat, att uti förevarande
sak Justitiae-OmbudsmansEmbetet förrätta; hvarom skrifvelse till
honom, under den 3o i sistnämnda månad, blifvit aflåten; i anledning hvaraf
och efter det bemälde Herr Häradshöfding hos BancoFullmägtige hemställt,
huruvida icke, då Kongl. StatsContorets och Räntekammarens samt
Bankens tjenstemäns rätt sådant fordrade, och det med en laga rättegångsordning
instämde, att deras förhållande och möjliga ansvarighet på en gång
eller i ett sammanhang behandlades och pröfvades, Justitiae-OmbudsmansEmbetet
kunde beredas fria händer, att gifva undersökningen en sådan utvidgning;
samt Herrar BancoFullmägtige, uti derå afgifvet svar, förklarat,
att, i sakens närvarande skick, den sålunda, i afseende på målets behandling
i ett sammanhang, föreslagna procedure vore med Herrar Fullmägtiges
önskan och afsigt i allo öfverensstämmande, Herr Häradshöfdingen, genom
Remiss af den 27 Februari innevarande år, till AdvocatFiscalen i
Kongl. Svea HofRätt öfverlemnat handlingarne uti ifrågavarande mål med
( 63 )
anmodan, att hos Kongl. HofRätten begära undersökning med ej mindre de
Tjenstemän och betjente i Kongl. StatsContoret eller Räntekammaren, som
tillhört vården och controllen öfver Blanketterna till Räntekammarens Assignationer,
än ock de tjenstemän inom Banken, som ägt befattning vid
ifrågavarande Assignationens inlösande, så att utrönas måtte alla de omständigheter,
hvilka kunde äga inflytande på ifrågaställa ersättning för
Bankens förlust, samt om och i hvad mon någon af nämnde tjenstemän
eller betjente densamma vållat; hvarjemte AdvocatFiscalen förordnades, att,
i egenskap af Actor, öfvervara och följa undersökningen samt, med föranledande
af densamma, emot den ene eller andre föra den talan om ansvar
och Bankens skadeslöshållande, hvartill omständigheterna kunde gifva laglig
anledning.
Utom de serskilda, af Justitife-OmbudsmannsEmbetet anmärkta och
åtalade händelser, hvarom här ofvan omförmäldt är, hafva flere andra utgjort
föremål för vederbörandes uppmärksamhet och pröfning, angående
hvilka jag äfven ansett nödigt att inhämta upplysning. En öfversigt af alla
sålunda förekomna händelser, grundad på de i berörde afseende infordrade
uppgifter och beslut, lemnar det resultat, att, under loppet af åren 1834
och 1835, hos Kongl. Hof Rätterna i Riket förevarit och blifvit afgjorda,
sammanräknade, i32 emot UnderDomare och andra, HofRätternas Domsrätt
underlydande, Embetsmyndigheter anställda åtal, deribland, för olaga
Dom eller beslut, 44» samt, för andra fel eller ock försummelse i Embetets
utöfning, 56, tillsammans ioo; uti hvilka mål icke funnits någon
anklagad och dömd för svårare förseelse, utan samtlige sakfälldes ansvarighet
antingen stadnat vid penningeböter, till större eller mindre belopp, i
förhållande till förseelsens beskaffenhet, jemte förpliktelse till skadeersättning,
der den lagligen ägt rum, eller ock är vorden bestämd blott till gäl
-
( 64 )
elände af sådan ersättning; hvaremot i de öfriga, till antalet 32, de tilltalade
blifvit ifrån allt ansvar befriade. Och bör härvid tillika erinras, att
vid flera tillfällen inträffat, det samma Domare eller Embetsmyndighet varit,
för serskilda förseelser, under tilltal ställd; hvaraf följer, att de anklagades
antal befinnes mindre än åtalen.
ö
V
11
Jemte den tillsyn, som blifvit ägnad åt Lagskipningen idet hela, har,
i afseende å den judiciella Styrelsen i Hufvudstaden, der, tilläfventyrs mera
än å andra ställen, ärenderna med uppmärksamhet följas af allmänheten,
tillfälle varit, att erfara, huruledes, oaktadt göromålens mängd och mångfalld,
vederbörande sökt att med nit och verksamhet uppfylla deras åligganden,
så att, under ifrågavarande åren, ibland de få hos JustiticeOmbudsmannen
emot de serskilda Embetsmyndigheterna förda klagomål, allenast
ett föranledt till anställande af laga åtal; äfvensom, med undantag af ett
annat, till min kunskap kommet, men då redan, jemlikt Kongl. Svea HofRätts
förordnande, till åtal förvisadt mål, de öfriga anmärkningar, hvartill
anledning sig företett, blifvit behörigen utredda och förklarade.
En märklig olägenhet vidlåder emedlertid Lagskipningen i Stockholm,
särdeles hvad angår brottmålen. Hvarje för brott anklagad och häktad
person inställes vanligen först hos Kongl. ÖfverStåthållareEmbetet för Policeärender
och undergår der förhör. "Veckor, stundom månader, i afvaktan
på vidare upplysningar, förbigå, innan målet förvises till behörig Domstol.
Har nu den tilltalade begått brott i flera delar af Staden, öfverlemnas
han ifrån den ena KämnersRätten till den andra, samt vidare till den
tredje och den fjerde, hvilka, hvar för sig, skola förrätta undersökning.
Vill händelsen tillika, att han är angifven för brott, hvilkas upptagande
tillhöra de serskilda Domstolar, som äfven inom Hufvudstaden hafva domsrätt,
( 65 )
rätt, såsom Nedre BorgRiitten samt Kongl. SlollsRätten för Stockholms
Slott och Stad, kommer han, på della sålt, under ransakning vid icke
mindre än sex Domstolar, innan han slutligen dömes. Och då jemväl,
under tiden, ifrån hvarje Domstol skall expedieras Protocoll till den efterföljande,
visar sig uppenbart, hvilken omgång och tidsutdrägt, samt följaktligen,
hvilket lidande för den häktade, härigenom måste uppkomma.—
Uti tvistemål åter, är en rättsökande, äfven med omtänksamhet, ofta osäker,
hos hvilkendera af KämnersRätterna han bör sig anmäla, och genom
misstag i detta afseende, har, mången gång, all talan blifvit försuten.
Det måste derföre anses af vigt, om detta, så väl för det allmänna,
som för enskilda, ofördelagtiga förhållande kunde undanrödjas eller åtminstone
mildras. I hvad nion ÖfverSlåthållareEmbetets ofvanberörde vidsträcktare
befattning med brottmålen är nödvändig eller nyttig, har länge
varit ifrågasatt, och synes ännu tvifvelagtigt. Att den icke måtte vara
oundvikligen nödig, ådagalägges dels deraf, att KämnersRätterna, utan att
få hämta egentligt stöd af hvad hos ÖfverStålhållarcEmbetet förelupit, skola
börja ransakningen i hvarje förekommande mål, hvaraf utredningen således,
ju tidigare desto häldre, kunde anförtros dem, såsom lika vana vid,
som utmärkta för brottmåls handläggning, dels ock deraf, att, vid öfriga
Domstolar både i Städerna och å Landet, brottmålen merendels upptagas
och ransakas, utan en sådan föregående beredning, hvars saknad, i dessa
fall, icke förspörjes. Men nyttan af denna beredning visar sig ej eller alltid
väsendtlig, så vida det gifves många exempel, att en anklagad i början
erkänt sitt brott, men sedermera, efter en längre tids häkte, inför
Domstol inställd, återkallat bekännelsen och derföre icke kunnat sakfällas;
ett förhållande, som sällan, åtminstone hvad angår påföljden, skulle inträffa,
om, utan uppehåll, ransakningen af Domstolen företoges, enär en,
inför dess vitsordägande Protocoll, frivilligt aflagd bekännelse, enligt Lag,
står fast, utan afseende å dess återkallande.
9
( 66 )
Såsom följd af det nu anförda, torde äfven få antagas, att ÖfverStåthållareEmbetets
befattning med brottmål, som tillböra Domstolarne, enär
densamma icke lämpligen bör upphöra, kunde i allmänhet, och med undantag
för de händelser, då förberedande åtgärder voro oundgängliga eller
af serdeles vigt för allmän säkerhet eller enskild rätt, inskränkas derhän,
att, efter ett förhör med den anklagade, genast hänskjuta målet till
Domstolen, att der vidare laglikmätigt undersökas.
Men en ännu större fördel skulle vinnas, om, i stället för Stadens
fyra KämnersRätter, hvilkas organisation, såsom TerritorialDomstolar, med
viss jurisdiction för hvardera, är grundad i serskild Författning för Stockholms
Stad, en KämnersRätt, såsom första Domstol, constituerades, med
föreskrift, alt arbeta på flere afdelningar, i den mon göromålen så fordrade,
och att således hvarje mål, som en afdelning upptoge, borde af
densamma, så vidt. målet hörde under Stadens jurisdiction, fullföljas och.
afdömas. Härigenom skulle icke allenast de tidsödande förvisningarne, ifrån
en KämnersRätt till en annan, undvikas och skyndsamhet i märklig måtto
befordras, utan äfven en jemnare fördelning af göromålen, än för närvarande
äger rum, vederbörande emellan, kunna iakttagas.
Hvad åter angår de öfriga ofvannämnda Domstolar, hvilkas verksamhet,
efter hvad deras arbetsförteckningar visa, lyckligtvis sällan behöfver
anlitas; så hafva Rikets Höglo fl. Ständer sjelfva redan väckt och till Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställt frågan, om dessa Domstolars upphörande;
hvaröfver Kongl. Måj:t likväl ännu icke i Nåder sig yttrat.
En förändring i afseende å Hufvudstadens fängelser, der ofta nödigt
utrymme för häktade personer saknas, har derföre länge varit af behofvet
påkallad, och utgjort föremål för Stadens Styrelses omsorg; i följd häraf
är numera äfven ett förslag, angående detta ärende, affatladt och hos Kongl,.
Maj:t i underdånighet anmäldt.
( 67 )
Under en i Juli månad sistlidna år företagen Embetsresa genom Westmanlands,
Wermlands och Örebro Län, besöktes LandsCanzlierna och
Contoren derstädes, DomCapitlen i Westerås och Carlstad samt DomstoJarne
i nämnde Städer och i Arboga, Köping, Örebro, Nora, Lindesberg,
Cliristinaehamn och Philipstad. Ibland dessa Embetsverk utmärkte sig ej
mindre LänsStyrelserna, än äfven DomCapitlen, såsom ägande deras Archiv
väl ordnade samt Böcker och handlingar der behörigen förvarade;
hvilket äfven befanns iakttaget vid de flesta Domstolar i Städerna. I afseende
åter å de öfriga, särdeles de i Örebro och Arboga, anmärktes, att
sednare årens handlingar, till större eller mindre del, i Archi ven saknades
och voro under Domstolens Ordförandes eller Expeditionshafvandens
enskilda förvar; hvartill åtskillige anledningar uppgåfvos, såsom dels behof
att äga närmare tillgång till desse handlingar, dels förestående renovation
af Domböckerna, dels serskildt tillförordnade Ordförandes underlåtenhet,
att emottagna handlingar aflemna, hvarom anmälan å vederbörlig
ort redan blifvit gjord, samt dels bristande utrymme iden local, som
finge till Archiv begagnas. Och blcfvo vederbörande, till nödig rättelse
härutinnan för framtiden, erinrade derom, att alla Domböcker och andra
till Embetet hörande handlingar, laglikmätigt, borde, såframt icke oundvikliga
hinder mötte, finnas å de derför anordnade ställen; hvilket ock
det allmännas tätt fordrade, och angelägenheten hvaraf, till undgående af
egen ansvarighet för vården af dessa handlingar, vederbörande sjelfva nogsamt
kunde inse.
Beträffande Domstolarne å Landet, hvilka, under denna tid, vanligen
icke sammanträda, ägde jag likväl tillfälle, att, vid besök hos Domhafvanderne
i Fellingsbro med flere Häraders Domsaga i Örebro Län, uti Carlstads
med flere Häraders Domsaga i Wermlands, och i Åkerbo Härads
Domsaga i Westmanlands Län, inhämta, att Domböcker och andra handlingar,
af hvilka de för äldre åren skola å behöriga ställen, i hvarje Hä
9*
-
( 63 )
råd, finnas förvarade, voro, för nästförflutna året och det innevarande, i
god ordning; äfvensom af BergmästareEmbetet i Wermland, som uti Philipstad
besöktes, de derstädes tillgängliga, Embelet tillhöriga och väl ordnade
handlingar uppvisades, med anmälan, att, vid den Inventering, som
efter förre Bergmästarens död förrättades, och hvaröfver Instrument lill
Kongl. Bergscollegium insändes, åtskilliga handlingar, både för äldre och
sednare tiden, saknaLs eller befunnits ofullständiga.
För granskning af Domslolarnes och öfriga Embetsverkens göromål
under nästförflutna och innevarande år, genomsågos Domböcker, Protocoller
och Diarier, med undantag af dem för RådstufvuRätten i Arboga
och KämnersRätten i Örebro, hvarest, i Ordförandernes frånvaro, inga eller
blott en del af dessa handlingar voro att tillgå. I afseende å LänsStyrelserna
och Städernas Domstolar, förekommo väl åtskilliga anmärkningar,
hvilka dels nöjaktigt förklarades, dels föranledde lill vidtagande af
de ytterligare åtgärder, hvilka sedermera följt, och dels angingo dröjsmål
i några fall med ärendernas behandling, deribland må nämnas, att, vid
LandsContoret i Örebro, flera ifrån Kongl. KammarRätten anmälda, så
kallade handräckningsmål längre lid berodt och ännu berodde på Contorets
åtgärd, som vederbörande, på derom gjord erinran, lofvade alt ofördröjligen
meddela. Men med dessa få undantag, och således i allmänhet,
syntes ärenderna vara i laglig ordning behandlade och utan tidsutdrägt
afgjorda; hvilket sistnämnda förhållande dock, hvad beträffar Städernas
Domstolar, utom RådstufvuRätten i Lindesberg, icke kunde tillförlitligen
utrönas, emedan endast vid den sistnämnda, men icke vid de öfriga, funnos
Diarier eller andra förteckningar öfver instämda eller eljest inkomna
mål, utvisande, huruvida och när dessa blifva med slut afhulpna; i anseende
hvartill och ehuru det icke vore genom Lag stadgadt, att sådana
Diarier eller förteckningar skulle föras, vederbörande, hvarå sin ort, gjordes
uppmärksamme på nyttan och nödvändigheten deraf, så väl till egen
rättelse och ledning, som till upplysning för rättsökande och i synnerhet
( 69 )
för dem, hvilkas Embelsåliggande vore, att om Domstolarnes verksamhet
taga kännedom.
Af de i ofvannämnde Län befintliga allmänna häkten, äro, jemförelsevis,
de i Örebro och Westerås Slott rymligast och bestående af flera,
större eller mindre rum; dock saknas å sistnämnda ställe, för fångarne,
när deras vistande utom förvaringsrummen är nödigt, annan tjenlig plats,
än den inom Slottet varande gårdsplan, hvilken, i anseende till dess läge,
sällan dertill begagnas. Kronohäktet i Nora, byggdt af träd, med der inredda
fyra arrestrum, syntes äfven motsvara dess ändamål. Men Länshäktet
i Carlstad, likaledes af träd byggdt, och innehållande allenast fern
rum, har, efter hvad vederbörande anmälte, ofta befunnits otillräckligt,
hvadan, då nödigt utrymme der saknades, ej mindre Stadens häkte, än
äfven häktet i Christinehamn understundom måste, till begagnande för
Länets räkning, upplåtas. Såsom olagligt och derföre påkallande rättelse,
anmärktes i öfrigt det förhållande vid Länshäktet, att personer af bägge
könen, hvilka skulle undergå straff af fängelse vid vatten och bröd, inpe*
slötos i samma runi. — Städernas enskilda häkten, hvilka endast nyttjas
till fångars förvarande, under det ransakning angående dem förehafves,
bestå merendels blott af två smärre rum, men äro, åtminstone under vanliga
omständigheter, svarande emot behofvet. I alla häkten befunnos ordning
och renlighet iakttagna; och i afseende på fångarnes behandling anmältes
icke något klagomål annorstädes, än i Westerås, der tvenne i Slottshäktet
förvarade personer besvärade sig deröfver, att de voro med alltför
tungt fängsel belagde; i anledning hvaraf Konungens Befallningshafvande,
efter derom meddelad underrättelse, förordnade den ändring härutinnan,
som ansågs vara af nöden.
I Örebro Län bemärktes, i afseende å allmänna Postföringen, den
oordning, att Posten emellan Nora Stad och Warnäs PostContor den 22
Juli, emellan Postgårdarna Kopparbäcken och Kohlarbacken, blifvit anförtrodd
åt en minderårig qvinsperson, som med densamma färdades gå
-
( 7° )
ende; hvarom Postlnspectoren i Nora underrättades, med förständigande,
att en sådan oordning till laga beifran anmäla; och har, i följd deraf,
den person, hvilken, vid anmärkta tillfället, postföringen ålegat, blifvit
lagförd och, för omförmälde af honom erkända förseelse, till ansvar fälld.
Det har tillförene blifvit med fog påstådt, att delta Embetes innehafvare
icke varit i tillfälle att fullständigt utreda Lagskipningens tillstånd,
i saknad af de flesta för sådant ändamål nödiga upplysningar. Om detta
förhållande ännu kan lika befogad t anmärkas, så vidt fråga är om sådana
upplysningars omedelbara inhämtande, är, å en annan sida, ändamålet
vunnet, genom de, likmätigt Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, af Hans
Excellence Herr JustitiaeStatsMinistern afgifna underdåniga Berättelser, om
Justitiseförvaltningen i Riket ifrån och med år i83o till och med år 1834»
hvilka, innefattande många och rikhaltiga underrättelser om denna vigtiga
del af Rikets Styrelse, redan genom trycket kommit till allmänhetens kännedom.
Med hufvudsaklig ledning af dessa Berättelser, i förening med hvad
jag serskildt angående vissa dermed gemenskap ägande ämnen, inhämtat,
har jag derföre trott mitt åliggande vara, att endast lemna en korrt redovisning
för Domstolarnes och Konungens Befallningshafvandes verksamhet,
nnder loppet af ofvannämnde år samt, hvad angår HofRätterna och Konungens
Högsta Domstol, äfven för år 1835, och dervid tillika bordt utmärkas
beskaffenheten af förehafda mål och ärender; hvaröfver följande
sammanfattning är uppgjord:
( 71 )
CiUila jKätteflånö^-trenlrer.
Domstol arne å Landet.
HåradsRälterna. 1830# 1831. 1832. 1833. 1834.
Concursmål 702. 694. 568. 556. 525.
Skuldfordringsmål .
47,g38. 52,620. 46,123. 39,429. 39,722.
Andra tvistemål
34,467. 35,g93. 34,4°8. 34,458. 32,263.
Summa  85,107. 89,507. 81,099. 74,445. 72,510.
Hvaraf förlikta
25,75i. 29,785. 20,832. 25,016. 25,935.
Oafgjorda vid i834 års slut — — . — — 9,047.
• •
AgodelningsRätterna.
Ägodelnings- eller Skiftesmål >  83o. 961. 833. 860. 8o5.
Hvaraf förlikta  5o. 67. 491 5i. 52.
Oafgjorda vid i834 års. slut ...... — — — — 85,
Herg sTings Rätterna*
Skuldfordringsmål
* 441» 602. 476- 335.
Andra tvistemål  * 374. 220. 199. 224.
Summa ............. * 815. 722. 677. 559.
Hvaraf förlikta
* 243. 288. 3oi. 258.
Oafgjorda. vid 1834 5fS slut  — — — — I'6‘
LagmansRälterna.
Ifrån IläradsRätterna vädjade tvistemål . . 4>548. 5,iii. 5,910. 5,209. 4,90t*
Hvaraf, genom underlåten fullföljd eller
förlikning, förfallit i,94t* 2,253. 2,537. 2,166. 1,966.
samt hufvudsakligen blifvit pröfvade och
afgjorda
2,63o. 2,781. 3,357. 3,o4g. 2,g35.
Af Besluten motvädjade till HofRätt . . . 860. 969. 1,137. i,n3. >j°47'
Oafgjorda vid 1834 år* slu* ..... — — — — 174-
* Detta tecken utmärker alla de ställen, för hvilka uppgifter saknas.
( 72 )
Domstolarne i Städerna.
Kämner# Rättema.
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
Skuldfordringsmål ........
. 5,i54.
5,36o.
5,372.
4,736.
3,697.
Andra tvistemål
• 79'-
836.
667.
681.
78r.
Summa
. . ,
. 5,945.
C,19G.
6,059.
5,417.
4,478.
hvaraf förlikta .........
. 1,460.
x,561.
1,640.
1,462.
1,217.
Oafgjorda vid 1834 åi’s slut • > • •
—
—
—
—
3ig.
RådstufvuRätterna.
Concui’Smål
94*-
1,048.
958.
823.
856.
Ifrån KämnersRätterna vädjade tvistemål .
720.
677.
674.
611.
554.
Skuldfordringsmål
)
2,310.
I>971,
!>979*
5,023.
Andra tvistemål
2,557.
2,446.
2,34g.
Summa
6,560.
6,748.
6,499.
5,851.
5,758.
hvaraf förlikta
1,098.
i,o38.
1,076.
928.
901.
Besluten motvädjade till HofRätt ....
412.
493.
487.
423.
397-
Oafgjorda vid i834 års slut
—
—
—
—
878.
Universiteterna i Upsala och Lund.
Skuldfordringsmål
*
#
8.
10.
8.
Andra tvister
.
*
5.
5.
6.
Summa
*
*
15.
15.
14.
hvaraf förlikta
*
♦
2.
2.
3.
Oafgjorda vid 1834 års slut . .
—
—
—
4-
Kongl. Nedre Rorg Rätten i
Stochholm.
Skuldfordringsmål
35.
53.
52.
26.
Andra tvistemål .......
. . . 48.
58.
65.
84.
88.
Summa
... 96.
93.
118.
156.
114.
9-
24.
25.
17-
Oafgjorda vid i834 års slut . :
• • •
—
—
—
6.
Kongl.
JK. Öfre Borg Rätten i Stockholm.
Ifrån Nedre BorgRätten -vädjade mål . .
Besvärs- och Ansökningsmål . •
Summa
Oafgjordt vid i834 års slut
Kongl. ÖfverStathållareEmhetct i
Stockholm och öfrige Konungens
Befallningshafvande i Riket.
Skuldfordringsmål, verkställighet å Domar
och Utslag i civila mål ......
Kongl. Svea JJofRätt.
1830.
Concursmål, instämda (frälsemäns)
21.
„ ifrån UnderRätterna vädja-
de och fullföljda . . ,
80.
Tvistemål, instämda
6.
„ ifrån UnderRätterna väd-
jade
364.
Fiscaliska Actioner emot Doma-
re och andre Embetsmän . .
20.
Besvärs- och Ansökningsmål, som
genom Utslag afgöras . . .
820.
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref och
Remisser
79-
Andra af IIofRätten handlagda
ärender
1,800.
Summa 5,190.
1830.
1831.
1832.
1833.
1834,
2.
4-
5.
6.
3.
22,
27.
25.
29.
29.
24.
51.
50.
55.
52.
T—
—
—
1.
86,919. 94,481. 82,585. 74,572. 72,51g.
1831.
i3.
1832.
16.
1833.
20.
1834.
*7*
1835.
i3.
Oaf-
gjor-
da.
l5.
83.
91-
75.
84.
80.
27.
10.
>9-
20.
19-
4-
l7■
346.
423.
424.
327.
464.
260.
23.
26.
24.
38.
16.
6.
834.
888.
870.
866.
804.
5i.
82.
86.
9°.
86.
83.
7-
»>7'7-
1,906.
1,911.
1,778.
CO
cs
5,108. 5,455. 5,454. 5,215. 5,192. 585.
( 74
)
Kongl. Götha Hof Rätt.
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
1835. P^-
gjorda.
Concursmål, instämda . .
24.
20.
»9*
i3.
9-
3o.
23.
„ vädjade . . .
48.
5o.
57.
59.
33.
4o.
3r.
Tvistemål, instämda . . .
1.
1.
6.
9-
7-
3.
5.
,, vädjade . . ,
376.
410.
399-
497-
33g.
425.
192.
Fiscaliska Actioner . . .
32.
35.
39.
44-
49-
3g.
3,i.
Besvärs- och Ansökningsmål
85o.
833.
968.
834.
1,121.
699-
55.
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
och Remisser ....
io3.
91,
179*
181.
181.
i58.
7-
Andra handlagda Ärender .
I,o4o.
I,l32.
1,102.
1,196.
1,260.
i,3o7.
—
Summa
2,475.
2,572.
2,760.
2,855.
2,999.
2,701.
344.
Kongl. HofRättcn öfver
Skåne och Blekinge.
" • -h':. ^.V-7
Concursmål, instämda . .
5.
4-
2.
3.
4-
4-
4-
„ vädjade . . .
>7-
20.
22.
18.
i3.
i5.
11.
Tvistemål, instämda . . .
1.
4-
2.
4-
—
5.
5.
„ vädjade . . .
i43.
2l3.
254.
263.
264.
274.
113.
Fiscaliska Actioner . . .
4-
6.
5.
4.
8.
11.
24-
Besvärs- och Ansökningsmål
394.
521.
642.
642.
597-
655.
18.
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
och Remisser ....
26.
3o.
32.
29.
27.
24.
5.
Andra handlagda Ärender .
353.
4o6.
472.
756.
587.
628.
—
Summa
945.
1,204.
1,451.
1,719.
1,500.
1,616.
180.
Konungens Hogsta Domstol,
der målen föredragas genom Justitiae-Expeditionen
af Kongl.
Maj:ts Canzli.
Revisions-Sakerj hvarmed förstås
de ifrån Hof- och Öfver-Rätter,
genom ordentligt sökande, på
C 75 )
salt Lag medgifver, fullföljda
civila mål .......
Skiftesmål> ifrån ÄgodelningsPiätterna
genom Besvär inkomna .
Besvärs- och Ansöktiingsmälj hvartill
äfven räknas af Öfversätter,
om Lagförklaringar eller
af andre orsaker, gjorda hemställanden
hvarförutan här upptages;
Cabinetts-Ärender eller sådana
mål, hvilka omedelbarligen inför
Kongl. Maj:t i StatsRådet
förekomma uppå JustitiaeExpeditionens
underdåniga föredragning
®)
>
1830. 1831. 1832. 1833. 1834. 1835. 0atf
gjorda.
182.
78.
196.
95.
241.
97-
299-
126.
240.
122.
i85. 33o.
132. 89.
i,io5. i,i43. 1,147- i,35o. 1,202. 1,194. 700.
535. 552. 604. 548. 542. 5g4.
Brottwår.
Domstolarna å Landet.
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
Försmädelse emot Gud
Gäckeri med offentliga Gudstjensten eller
3.
2,
1.
1.
1.
dervid åstadkommen förargelse . . .
*
40.
3g.
34.
36.
Mened
■k
*
2.
9-
3.
Transport
3.
42.
42.
44-
40.
“) Af dessa mål, hvilka, utan åtskillnad af deras beskaffenhet, emottagas och föredragas
samt derföre, sammanräknade, uppgifvas, äro blott, ungefärligen, en tredjedel
civila; hvaremot de öfriga, såsom brottmål, rätteligen borde här nedan
ibland sådana räknas och anmärkas.
l) Härunder begripas: frågor om Ledamots i ÖfverRätt tjenstledighet, och om sådan
ledighet längre tid för UnderDomare; ansökningar dels om ogift qvinnas myndighet,
dels om giftermål emellan personer, hvilka, i anseende till skyldskap eller
andra orsaker, icke, utan Konungens tillstånd, må ingå äktenskap.
I 0*
C
76 )
Y ' . ' . j .
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
Transport
3.
42.
42.
44.
40.
Mord, dråp
58.
43.
42.
3g.
38.
Förgöring genom förgift eller annorledes,
försök till sådant brott
14.
7-
3.
10.
I.
Utan uppsåt eller af olycka vållande till
annans död °)
.
*
• *
10.
8.
22.
Barnamord, vållande till barns död, hvar-
om 16 Cap. Missg.Balken handlar . .
>9-
25.
18.
i5.
26.
Köns-förbrytelser, som i 56 till och med
5g Cap:n Missg.Balken omtalas . . .
*
*
8.
20.
46.
Tidelag, eller uppsåt dertill
12.
t r.
i3.
10.
12.
Mordbrand
5.
9-
8.
4-
—
Röfveri, Rån
16.
17-
8.
4-
12.
Förbrytelse med ord eller gerning emot
Föräldrar
i58.
122.
100.
108.
147.
Edsöresbrott, hvilka, af flerfaldig beskaf-
fenhet, dels Grundlagarna, dels allmän-
na Lagen i 18, ig, 20 och 21 Cap.
Missg.Balken beskrifva
44-
3i.
43.
27.
4o.
Förfalskningsbrott
82.
85.
74-
5o.
58.
Stöld, snatteri
1,281.
1,720.
1,574.
1,277.
1,207.
Summa
1,692.
2,112.
1,945.
1,616.
1,649.
hvaraf begångna af Mankön
i,384.
1,768.
i,578.
i,3i8.
i,356.
af Qvinnokön ....
3o8.
335.
365.
298.
293.
Mindre brott och förseelser, samt förbry-
telser emot Tull-, Bränvinsbrännings- och
andra Oeconomiska författningar . . .
i3,i23.
13,34o.
i3,3o4.
12,943.
14,289.
Tillsammans
14,815.
15,4524). 15,247.
14,559.
15,938.
«) Sådana förbrytelser synas, för åren i83o och i83r, vara inbegripna under de två,
nästförestående Rubriker.
h) Härvid bör likväl, till nödig upplysning, erinras, att, i anseende till misstag uti
åtskilliga af vederbörande meddelade uppgifter, vid beräkningen af brott och för
-
(
77 )
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
hvarvid doek anmärkes att de sakfälldes
antal blott utgjort e)
i4j2o8.
14,725.
i4,85o.
14,241.
i5,338.
dertill kommer: tilltalade, men frikände
eller icke fällde
3,642.
3,396.
4,290.
3,934.
3,706,
Summa
17,850.
18,121.
19,140.
18,175.
19,044.
Sjelfmord
*
113.
104.
120.
J2I.
Städernas Domstolar.
Försmädelse mot Gud
2.
I.
Gäckeri med offentliga Gudstjensten, eller
dervid åstadkommen förargelse . . .
7-
3.
6.
3.
Mened
. . . .
*
*
1.
—
1.
Mord, dråp
.
8.
i3.
9-
5.
5.
Forgöring genom förgift eller annorledes,
försök till sådant brott
___
1.
1.
r - -
1,
Utan uppsåt eller af olycka vållande till
annans död <*)
*
*
*
*
3.
Barnamord, vållande till barns död . .
1.
6.
4-
5.
6.
Köns-förbrytelser
*
*
3.
10.
—
Tidelag, eller uppsåt dertill
—
—
2.
—
—
Mordbrand
—
—
—
—
2.
Röfveri, rån
X;
3.!
2.
1.
—
Förbrytelser med ord eller gerning mot
föraldrar
10.
12.
15.
i5.
21.
Edsöres-brott .... *
i3.
27.
23.
i5<
17-
Förfalskningsbrott
78.
92.
81.
58.
60.
Stöld, snatteri
677.
1,096.
1,018.
795-
778.
Summa
788.
1,250.
1,162.
911.
897.
brytelser ingått icke mindre äfi 4*35 sådana, hvilka, enär de tilltalade blifvit frikände,
således rätteligen böra ifrån Summan afräknas.
c) Skillnaden emellan de sakfälldes antal och brottens, härleder sig ifrån det ofta
inträffade förhållande, att en person blifvit för flera serskilda brott tilltalad och dömd.
**) För åren t83o—1833 synas dessa förbrytelser inbegripna underrubriken: Mord, dråp.
( 78 )
hvaraf begångna af Mankön
af Qvinnokön ....
1830.
574.
21.4.
1831.
810.
326.
1832.
847-
315.
1833.
662.
249.
1834.
676.
221.
Mindre brott och förseelser, samt förbry-  telser emot Tull-, Bränvinsbrännings- och
andra Oeconomiska författningar . .
4,041.
4,108.
5,o44.
5,378.
5,465.
Tillsammans
4,029.
5,367 f).
6,206.
6,289.
6,362.
hvarvid anmärkes, att de sakfälldas antal
endast utgjort
4,618.
4,999-
5,764.
5,559.
5,869.
dertill kommer, tilltalade, men frikände
eller icke fällde
986.
i,384.
i,4o8.
i,564.
i,4i3.
Summa
5,604.
6,583.
7,172.
7,123.
7,282.
Sjelfmord
k
46.
54.
60.
4t.
Kongl. Slotts-Råtterna.
För tjenstefel eller andre brott och för-
brytelser sakfällde
■k
21.
4r.
39.
28.
Tilltalade, men befriade eller ej fällde .
k
12.
24.
18.
6.
Summa
*
33.
65.
57.
54.
K. Nedre RorgRätten i Stockholm,
För stöld (blott 2) och mindre förbrytel-
ser sakfälde
7-
8.
3.
10.
1.
Tilltalade, men befriade eller ej fällde
7-
4-
3.
2.
2.
Summa
14.
12.
6.
12.
3.
Universiteter na i Upsala och Lund.
För mindre förbrytelser sakfällde . . .
*
k
15.
7*
12.
Tilltalade, men befriade eller ej fällde
k
k
7*
3.
8.
Summa
k
k
22.
10.
20.
«) I anseende till vederbörandes förr anmärkta misstag i uppgifterna, bör ifrån denna
Summa afgå 223, utgörande antalet af brott och förbrytelser, för hvilka de
tilltalade icke blifvit sakfällda.
( 79 )
KrigsRälterna.
För Subordinationsbrott, rymning, andra
brott emot krigslydnaden, stölder, slags-  mål, sakfällde .
Tilltalade, men befriade eller ej fällde .
1830.
171.
23.
1831.
212.
41.
1832.
192.
37.
1833.
160.
57.
1834.
166.
35.
Summa
194.
253.
229.
217.
201.
Kongl. Krig silofRätten.
Uti serskilda mål, dels till omedelbar pröf-  ning upptagna, dels efter underställning
eller besvär inkomna, sakfällde . . .
Tilltalade, men befriade eller icke fällde
83.
11.
100.
14.
99-
i5.
67.
7-
124.
21.
Summa
94.
114.
114.
74.
145.
Kongl. Kammar Rätten.
* ^
i
För Uppbördsbrist eller tillgrepp af Kro-  no-medel tilltalade Uppbördsman . .
*
5.
10.
7-
7-
• •
Kongl. OfverSläthallarcEmbetct i
Slockholm och Öfrige Konungens
Befallningshafvande i Riket.
Åtalade fylleri-förbrytelser
Verkställighet af Utslag i brottmål . .
981.
4,819.
1,196.
5,025.
1,368.
4,8o5.
2,177.
4,573.
2,012.
4,48i.
Iiongl. Svea HofRätl.
1830. 1831. 1832. 1833. 1834. 1835.
Ransakningar i svårare brottmål, till
omedelbar pröfning upptagna 23. 26. 3o. 5i. 34. 43.
„ ifrån Under-Rätterna hemställda
. .
381. 424. 465. 436. 443. 463.
Transport 4°4* 45o. 49^. 4^7* 47 7* 5o6.
( 8o )
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
1835.
Transport
4°4-
450.
495.
487.
477*
5 06.
Besvärs- och Ansökningsmål, som ge-
nom Utslag afgöras ......
556.
56o.
568.
616.
63o.
610.
Kongl. Maj:ts Bref och Remisser . .
96.
98.
100.
99-
131.
90.
Andra handlagda ärender ....
186.
188.
i93.
39r.
4i3.
422.
Summa
1,242.
1,298.
1,550.
1,593.
1,651.
1,628.
Kongl. Götha IIofRätt.
Ransakningar, omedelbarligen pröfvade
1.
8.
1.
r.
3.
5.
„ ifrån UnderRätterna hemställda .
383.
402.
447-
443.
4a5.
471.
Besvärs- och Ansökningsmål ....
56o.
531.
566.
624.
661.
577.
Kongl. Maj:ts Bref och Remisser . .
62.
92.
52.
88.
77-
76.
Andra handlagda ärender
120.
116.
128.
ior.
137.
i3y.
Summa
1,120.
1,149.
1,194.
1,257.
1,305.
1,266.
Kongl. HofRättcn öfver Skane
och Blekinge.
Ransakningar, omedelbarligen pröfvade
—
—
—
t.
—
„ ifrån UnderRätterna hemställda.
i44-
167.
i59.
165.
172.
189.
Besvärs- och Ansökningsmål ....
329.
25g.
268.
290.
3(0.
324-
Kongl. Maj:ts Bref och Remisser . .
96.
80.
98.
94-
104.
99-
Andra handlagda ärender
5o.
Ö2.
54.
62.
45.
45.
Summa
610.
558.
579.
611.
652.
657.
Konungens Hogsta Domstol,
uppå föredragning af JustitiseExpeditionen
af Konungens Canzli.
Besvärs-och Ansökningsmål, beräknade
under samma rubrik ibland de civila
målen, efter hvad här ofvan är anmärkt.
KammarRättsmål, hvarmed förstås Kro.
nobalancemål, med flere dermed gemenskap
ägande redovisnings- och
ersättningsfrågor  16. I 7. 16. i4* I2,
( 8i )
1830. 1831. 1832. 1833. 1834. 1835.
Ifrån KrigsDomstol inkomna, eller eljest
Krigsmakten rörande mål, hvilka af Gc
neralAuditeuren
föredragas  62. 67. 5r. 54* 5g. 53.
Af Hof- och ÖfverRätter hemställda brottmål
oller sådane, deri de brottslige blifvit
ålagde dödsstraff  55. 5g. 42, 55. 55. 46.
I afseende å sistnämnda mål, så vida Högsta Domstolen äfven pröfvat de brottslige, enligt
Lag, till dödsstraff skyldige, i hvilka fall målen alltid blifvit inför Kongl. Maj:t i StatsRådet i
underdånighet anmälda, synes en närmare redovisning böra lemnäs, hvilken icke blott angifver
åtalade brottens beskaffenhet och antalet af de sakfällde, som i vissa mål varit flere, utan äfven
upplyser, om de sakfällde, antingen, då de icke sökt eller erhållit Nåd, undergått ådömda döds
-
straffen, eller ock af Nåd njutit förskoning derifrån samt blifvit andra bestraffningar ålagde. Med
föranledande af Kongl. Maj:ts, i sådana mål meddelade, Nådiga Utslag, har sålunda befunnits
dömda för å
-
GT>
p
co
c
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
1835.
B
3
O
co
B
p
B
p
g co
P-.C
0: —
er-
0
Er 0
C: 3
te
O
b-
O
tr*
(Q
P- c
0: s
B-
0
s =
ö-
ft>
P- C
C= D
B- 1
11
P- p
CO 0
CO f-j
B
po
0- q.,
co J3
D
po
U, a>
B
po
P- q_,
co -
B
po
p- p
S «
po
p ■
co jr*
co. «
po
P- P
co 0
B
po !
p. [
E p
.£■ OQ
p S33
p-«
p
-■ C/Q
P-
p
►T c/q
P-
p
" C/Q
p
£ C/Q
p Po
p
C/Q
p
hT c/q
S. 1
05 S
p-
p
05 S
p-
p>
B S
p-
Q
05 S
P-I
p
p
n
? 1
Högmålsbrott . . . -. .
—
—
—
1
.
I
—
2
2
Efterapning eller förfalsk-
ning af Sedelmynt . .
4
I
I
—
—
3
—
—I
I
8
9
Mord, dråp, förgiftning,
försök till sådant brott
l6
IO
>4
18
11
12
I I
*4
i5
i5
13
i3
80
82
162
Barnamord
7
6
—
7
9
■—
i3
—
7
—
49
49
Blodskam
—
I
1
—
,
4
—
4
—
10
]0
Mordbrand
I
2
5
1
3
1
1
—
1
9
6
i5
Röfveri, Rån ....
4
8
6
12
1
9
2
4
~—
1
3
IO
16
44
60
"Våld emot Föräldrar .
■
.
1
1
, -
_ .
,
.—■
1
1
Embetsmans öfverfallande,
våld å förman . . ,
.
2
1
3
4
Subordinationsbrott
2
-
3
3
, .
7
1
5
.—
4
1
24
25
Rymning ur krigstjenst .
i
—
4
4
Nidingstjufnad, stöld ur
1
bref
—
5
—
1 4
1-
4
—
5
—
1 4
1-
2
-
24
24
Tillsammans
20
40
21
47
17
57
17
44
I 17
47
16
42
160
257
|565
hvaraf Mankön ....
16
32
18
37
13
26
i4
3o
1 l5
28
i5
3i
91
184
J
Qvinnokön ....
4
8
3
IO
4
11
3
J4
1 2
'9
1
11
'7
73
Summa hvarje år . . .
60
60
54
i 6i
1 C4
50
565
I I
( 82 )
I sammanhang med. hvad nu angående Lagskipningen är anfördt, hör
äfven uppgifvas förhållandet med de å Fästningarna och Allmänna Correctionsinrättningarne
förvarade personer, hvilka antingen, för begångna
brott, äro dömda till Fästningsarbete för lifstiden eller viss tid, eller ock,
för vanart eller försvarslöshet, ansetts till arbete å fästning eller Correctionsinrättning
förfallne, hvaribland de flesta tillförne blifvit för brott straffade.
Ett sammandrag af dels inkomna, dels för tillfället infordrade fångförteckningar,
visar detta,förhållande, för Juni månad sistlidna år, på sätt som följer:
jDömda för brott.
för
lifstid.
viss
tid.
Summa.
M a n k ö 11.
Mord, dråp, förgörfng genom förgift, försök till sådant brott
43
34
77
Blodskam, våldtägt. . .
2
2
4
Tidelag
—
4
4
Mordbrand ......
8
2
10
Röfveri och Rån
3o
22
52
Våld emot föräldrar
3
1
4
Edsöresbrott
—
35
35
Efterapning eller förfalskning af Sedelmynt, samt an-
dra förfalskningsbrott
10
25
35
Stöld
390
253
643
Allmänna medels förskingring, uppbördsbrist . .
—
3
3
Bedräglig eller vårdslös Concurs
.
—
8
8
Subordinationsbrott, förmans öfverfallande ....
11
16
2 n
j
Rymning ur krigstjenst, Kronopersedlars förskingring .
—
20
20
Lurendrägeri, Tullförsnillning, Quarantainesbrolt .
—
3
3
Fylleri 5:te gången och derutöfver „
—
23
23
Enligt ÖfverRätternas eller Kongl. Maj:ts Beslut, in-
satte, på obestämd tid, för att förmås lill bekännelse
för angifna mord eller förgiflningsbrott
—
11
11
Summa
497
462
959
( 83 )
| för
viss
Qvinnokön.
lifstid
lid.
Summa.
Mord, Dråp, förgöring genom förgift, försök lill sådant
brott
9
I
IO
Barnamord, groft vållande lill barns död
iS
62
80
Blodskam, koppleri och skörlefnad
—
3
3
Mordbrand
4
—
4
Stöld
49
5o
99
Fylleri 5:te gången och derutöfver
—
11
11
Enligt ÖfverRätternes eller Kongl. Majrts Beslut, in-
satte för alt förmås till bekännelse af angifne mord
eller förgiflningsbrolt (på obestämd lid) ....
—
3
3
Summa
8o
13o
210
Man- och qvinnokön tillsammans
.
577| 5Q3
I»I 60
För vanart eller försvarslöshet, dömda lill arbete
för viss eller obestämd tid.
M a n k ö n.
Waxholms Fästning
5a
Christianstads D:o
1 2
Allmänna Arbetsinrättningen i Carlskrona ....
180
D:o å Kungsholms Fästning .
184
Amiralitetshäktet i Carlskrona för sjuklighet casserade
arbetskarlar
3a
Allmänna Correctionsinrättningen i Malmö .. ...
402
Stockholms Södra Correctionsinrättning .....
5p2
PionierCorpsen å Carlsborgs Fästning ...... .
296
Transport
1 j5o
—
1,169
I
( 84 )
Transport
Uti Länshäktena qvarhållne, enligt Kongl. Brefvet den
29 Juni 1833, i anseende till bristande utrymme å
1750
1,169
Arbetsinrättningarne .
io3
i853
Qvinnokön.
Stockholms Norra Correctionsinrättning
Norrköpings D:o
i4o
78
Götheborgs D:o ........
38
2ÖI
0 .*
2,to4
Summa Summarum
Räknas dertill ytterligare de, vid samma tid, i Läns- och
StadsFängelserna häktade personer, dels tilltalade eller
3,273
redan dömda för brott ............
dels undergående fängelsestraff, i anseende till bristande till-
I 123
gång till ådömda böter
• •
199
och dels anhållna, såsom okända och utan laga försvar
0 •
JJ94
I,6l6
Så utgjorde hela Fångpersonalen, tillsammans
eller ungefärligen en ibland 65o af Rikets folkmängd.
4,889
Vid jenmförelse emellan fångförteckningarne för flera af de förutgångna
åren, befinnes åter antalet af fångar å Fästningarne och Correctionsinrättningarne
hafva varit
1825.
1827.
1830.
1831.
1832.
1833.
1834.
dömde för brott .....
„ för vanart eller försvarslöshet
g38
i,332
1,019
1,467
i,o36
r’797
1,023
1,831
1,128
2,3o5
r, 111
2,281
1,102
2,262
Summa 12,27012,48612,83312,85413,43313,34213,364
!
( 85 )
livilken successiva tillökning äfven, för de tio äldre åren tillbaka räknadt,
i större eller mindre mon bemärkes, och hvartill otvifvelaktig! en ökad
folkmängd, utan andra orsaker, måtte hafva bidragit,
Ehuru, till följd af hvad Kongl. Maj:t och Rikets Ständer förordnat,
i afseende å det af LagComiten utarbetade förslag till ny Civil- och BrottmålsLag,
den tid icke bör vara aflägse, då detta Förslag, i Grundlagsenlig
ordning, till Lagstiftande Maktens skärskådan och pröfning förekommer,
hvarigenom, utan tvifvel, skola aflijelpas de flerfaldiga brister, sorn i nu
gällande Lag, i anseende till de, under ett århundrade, växlande och förändrade
förhållanden, med fog öfverklagas, har jag likväl, då tiden för denna
vigtiga frågas företagande icke är bestämd, och hinder tilläfventyrs kunna
möta, hvilka göra ett uppskof dermed, öfver nästa Riksdag, oundvikligt,
ansett min Embetspligt fordra, att fästa uppmärksamhet vid de i vår
nuvarande Lag förekommande ämnen, hvilka hufvudsakligen synas påkalla
rättelse och ändring.
Ibland dessa visar sig oemotsägligen främst, såsom varande af allmännaste
inflytelse, Lagens bestämmanden af bötesansvar för brott och förseelser,
samt förvandling af sådant ansvar till motsvarande kroppsplikt. Hvad
derom af 1734 års Lagstiftare stadgades, uppfyllde otvifvelaktigt den tidens
kraf, men befanns redan år 1776 icke mera lämpligt, i anseende till
de förändringar, penninge- och varu-värden emedlertid undergått. Kongl.
( 86 )
Kungörelsen den 27 November berörde år, till befordrande af stadga ocli
säkerhet uti Rikets mynt- och penninge-väsende, förordnade således i io:de
punkten: att de i Allmänna Lagen och flera Stadgar utsatta vitén och
böter, hvilka alla voro grundade på ett sådant myntvärde, att Tre daler
eller Tolf mark Silfvermjnt svarade emot En Riksdaler Specie, skulle,
till förekommande af all rubbning uti Lagens rätta mening och tillämpning,
vid berörde Myntvärde och berUknmgssätt framgent bibehållas, sä
väl då dessa böter och vitén förvandlades i kroppsplikt, som då de i
penningar erlades; I öfverensstämmelse hvarmed Kongl. Brefvet den 19
December 1777, i anledning af en hemställd fråga om ansvarighet för stöld
och beräknande af kroppsstraffet derför, till efterlefnad meddelade, att, då
stulet gods skattades efter Aderton daler kopparmynt Riksdaler?!, kroppsplikten
icke borde räknas högre än till En Riksdaler Specie, på hvilken
grund det stulnas värde uti snatteribrott borde, i stället för Tretio Daler
kopparmynt, beräknas till Sextio Daler kopparmynt, eller Tre Riksdaler
16 sk. Specie, hvilken proportion uti alla böter och vitén iakttagas borde.
Sedan, ifrån år 1776 till år 1800, Rikets penninge-och myntväsende ånyo
kommit i clet ofördelaktiga skick, att rättelse och återställande af ordning
deri befunnos nödiga, hvarom fråga vid Riksdagen sistnämnda år väcktes
och afhandlades, och "hvaruppå följde Kongl. Förordningen den 4 November
1802, angående Realisation af Riksgäldssedlarne samt hvad i anledning
deraf iakttagas borde, blef äfven uti 11 § af denna Förordning stadgadt,
ibland annat, att, ifrån Realisationsdagen, de i Lag och Fö/fattningar
utsatta vitén och böter skulle beräknas och utgå i BancoSpecie, som, enligt
fastställda Realisationsgrunden, motsvarade det år 1776 antagna SilfverSpeciemynt;
hvarigenom, åtminstone i väsentlig måtto, bestämmelserna
af bötesansvar för brott och förseelser återställdes till deras ursprungliga
vigt och påföljder. Denna rättelse tillintetgjordes likväl sedermera, i samma
mon, som, under omväxlande förhållanden, skillnad stadgade sig emellan
SilfverSpeciemynt och dess representant, den i allmänhet gångbara Banco
-
( s7 )
sedeln; Och då, genom MyntbestämningsLagen af den i Mars i83o, hvilken,
till följd af Kongl. Kungörelsen den 10 September 1834, gått i verkställighet,
en sådan skillnad blifvit i laga ordning bestämd, med bibehållande
af SilfverSpeciemyntet efter den, med afseende å slagskattens beräkning
i myntet, af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer förändrade 1664 års
myntfot; synes, i likhet med hvad tillförne ägt rum, tillämpning af denna
Lag, i afseende å Allmänna Lagens samt dermed gemenskap ägande författningars
stadganden uti ofvan omförmälda ämnen, både af rättvisa och
billighet påkallad, hälst uteblifvande deraf otvifvelagligt skulle, å ena sidan,
eller hvad bötesansvarigheten angår, lika mycket förlänga Lagarnes
syftemål och kraft, som, å den andra, eller i fråga om kroppsplikt för
den, sorn icke äger bötestillgång, emot deras mening, i mångå fall, otillbörligen
skärpa en ändock, i jenmförelse emot bötesansvaret, svår bestraffning.
Under denna cathegori må dock icke hänföras de, angående ekonomiska
ärender, utkomna Förordningar,, hvilka, utom det att de,, till större delen,
härleda sig ifrån sednare tider, med i förhållande dertill gifna stadganden,
innefatta ansvarsbestämmelser, enligt grunder, ifrån Allmänna Lagens
merendels skiljaktiga, och ofta, efter förekommande omständigheter,
förändringar underkastade.
Med stöd häraf mätte det vara af lika mycken vigt som nödvändighet,
att i Grundlagsenlig ordning vidtoges den författning, alt, till följd
af MyntbestämningsLagen, de i Allmän Lag och dermed gemenskap ägande
Stadgar utsatta böter och vitén, hvilka äro grundade å det myntvärde, att
Tre daler eller Tolf mark Silfvermynt rätteligen svara emot nu gällande
En Riksdaler Specie i Silfver, efter 1664 des myntfot, böra vid detta
värde och beräknmgssätt bibehållas, så väl då dessa böter och vitén med
penningar erläggas, som när de skola till kroppsplikt förvandlas; och
att, följaktligen, enahanda beräkningsgrund bör iakttagas, i fråga om tjuf
-
( 88 )
nåd, och i alla andra uti Lagen nämnda fall} då, efter visst belopp i
penningar, förvandling till kroppsplikt äger rum.
Ett annat, äfven vigtigt ämne, utgör frågan, om de serskilda straffarter,
5 Cap. i och 4 §§ StraffBalken omtala. Den i i § stadgade af spö
eller ris, redan tillförne klandrad, såsom en lemning ifrån äldre, mindre
upplysta tider, och, synnerligen genom dess offentlighet, motverkande den
brottsliges förbättring, ogillas än mera för det närvarande och skall derföre
utan tvifvel, förr eller sednare, försvinna. Om emedlertid, vid tillämpningen
af detta straff, detsamma, genom dess ökande i minsta grader,
när det skall mätas efter böter eller visst penninge-värde, kan följa brottets
lindringare eller svårare beskaffenhet närmast i spåren, är förhållandet
motsatt, i afseende å den andra straff-arten, hvarom 4 § handlar, eller bestraffning
af fängelse vid vatten och bröd, der, ifrån lägsta graden af fyra
dagars fängelse, hvarmed i o daler silfvermynt böter försonas, till den högsta
af tjugoåtta dagars fängelse, svarande emot böter öfver i io daler, hvarje
grad ökas med fyra dagars fängelse, som motsvara, i andra graden i5
daler, i hvardera af de fyra påföljande 20 daler, samtiden sista och högsta
3o daler. Grunden till dessa längre mellanstånd, då straffet, så i lägsta
som högsta graden, skall utan afbrott verkställas, torde icke kunna, på
ett tillfredsställande sätt, angifvas. Denna beräkningsgrund finnes ock redan,
för vissa fall, rubbad, såsom vid förvandling af half mansbot, likmätigt
Kongl. Brefvet den 27 Maj 1806, och vid alla tillfällen, då målsägares
andel i ådömda böter blifvit eftergifven eller godtgjord, pä sätt Kongl.
Brefvet den 27 October 1820 tillåter. Men en sådan beräkning medför
äfven en ytterligare skiljaktighet, när, i anseende till brottets qvalification,
såsom i mål angående hustjufnad, som ligger i tveböte mot annan stöld,
fråga
( 89 )
fråga uppslår om kroppspiiktens fördubbling, ,hvarvid Kongl. Brefvet deu
20 December 1737, ehuru deri blott nämnes straff af spö eller ris, ändock,
vid ådömande bestraffning af fängelse vid vatten och brod, icke
sällan ovilkorligen tillämpas, hvilket likväl, efter min tanke, är oriktigt
och derföre blifvit till rättelse anmärkt; hvaremedlertid inträffat, att sakfällde
personer undergått svårare straff för brotten, än derå, enligt Lagens
rätta mening, bordt följa.
Dessa skiljaktigheter skulle icke finnas, utan en lämplig Öfverensstämmelse
emellan bägge ofvannämnde straffarter befordras, om grunderna för
bestraffning med fängelse vid valten och bröd undergingo en allmän förändring.
Ett minimum och ett maximum måste gifvas, men emellan dessa
synes tillökningen i straffet, utan något egentligt binder deremot, kunna
ske med en dag i sender- Om således det minsta antal bestraffningsdagar
blefve, såsom hittills, fyra, hvarmed böter till och med 10 daler borde
aftjenas, bunde sedermera, för hvarje dag, beräknas, t. ex. till och med
åtta dagar, 4 dalers böter, derefter, lill och med tjugufyra dagar, 5 dalers
böter, och derifrån till högsta kroppsplikt, 10 dalers böter; genom
hvilken afvikelse i sistnämnde fall, ifrån nu gällande beräkning, bötesbeloppet
äfven blefve lika för bägge straffarterna, utgörande 120 daler.
Alla omständigheter synas förena sig för lämpligheten af en så beskaffad
förändring, i fråga om straff af fängelse vid valten och bröd, utan
att något vigligare skäl deremot torde kunna åberopas.
Ifrån Eoclesiastik-Expeditionen af Kongl. Maj:ts Canzli har till mig
ankommit Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af den 28 November sistlidna
år, hvilken, såsom meddelad uppå Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
här införes, för att såmedelst, jemlikt 14 § af den för JustitkeOmbuds
12
-
( 9° )
mannen fastställda Instruction, till Rikets Högloft. Ständers kännedom öfverlemnas:
”Kongl.
Maj:ts Nådiga Resolution, i anledning af Rikets Ständers, vid
sistförflutne Riksdag, den io November 1834 aflena underdåniga Skrifvelse,
hvaruti, jemte anmälan, hurusom framställningar å nyo blifvit hos
Rikets Ständer gjorda, om åtgärders vidtagande, för att bereda åboerne å
de i Halland befintliga kyrkohemman en mera säker besittningsrätt, samt
rättighet att berörde hemman till skatte lösa, Rikets Ständer i underdånighet
andragit, att de, efter öfvervägande af hvad till stöd för nämnde
framställningar blifvit anfördt, äfvensom af de upplysningar, hvilka innefattades
i det Betänkande, Rikets Ständers Stats- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskott, efter företagen vidlyftig undersökning, vid 1828—
i83o årens Riksdag, i ämnet afgifvit, ansett skälig anledning vara till den
förmodan, att åtminstone flere af de Halländska Kyrkohemmanen voro
sådana, hvartill Kronan rätteligen hade ägande och dispositionsrätt, och
hvilka följaktligen borde af Kronan bortstädjas samt kunna af enskilde till
skatte lösas, med bibehållande af de onera och skatter, som blifvit till
kyrkorna eller presterskapet anslagna; vid hvilket förhållande och med
åberopande af de skäl, Rikets Ständers förra den 28 September 1829 aflåtna
underdåniga Skrifvelse i ämnet innehölle, de nu, för att söka tillvägabringa
ett sådant slutligt afgörande af denna fråga, hvilket kunde betaga
bemälde menighet hvarje anledning till klagan öfver rubbning i ägande
besittningsrätt, i underdånighet anhållit, det måtte en allmän undersökning
rörande de så kallade kyrkohemmanen i Halland varda verkställd,
hvarigenom på en gång kunde utredas och urskiljas, om och hvilka af
dessa hemman tillhörde Kongl. Maj:t och Kronan samt borde med åboer
af henne förses, eller voro af den beskaffenhet, att kyrkorna hade till dem
äganderätt och lagligen kunde dem bortstädja; i sammanhang hvarmed,
och som hos Rikets Ständer tillika blifvit anmäldt, att åboerne å ifrågavarande
hemman, lika med innehafvarue af kronoskattehemman, utgjorde
( 9» )
allmänna onera, jemte de för hemmanen fastställde arrenden, och hvilket
skulle förorsaka den nödställda och tackande belägenhet, hvari desse åboer
nu skola sig befinna, Rikets Ständer jemväl framburit den underdåniga
anhållan, att, i händelse nyssberörde undersöknings verkställande icke i
]N'åder bifölles, Kongl. Maj:t måtte täckas å nästinfallande Riksdag framlägga,
för Rikets Ständer, förslag till den lindring i onera för de Halländska
Kyrkohemmansåboerne, hvartill omständigheterna kunde föranleda; i
följd af hvilken, genom trenne RiksStånds beslut, tillkomna framställning,
PresteStåndet, som i detsamma icke instämt, men som, i anseende till
frågans allmänna vigt, både till sin rättsgrund och till sina möjliga påföljder,
trott sig höra framställa sina åsigter deraf, har, uti särskildt ingifven
underdånig skrifvelse af den i5 November 1834» åberopat de skäl,
Ståndet vid 1828—i83o årens Riksdag i ämnet anfört, och bestridt den
ifrågaställa allmänna undersökningen om de Halländska Kyrkohemmanen,
såsom, enligt Ståndets tanka, obehöflig, oformlig och rättsvidrig samt med
andra Rikets Ständers, under loppet af samma Riksdag, i beslägtade frågor
fattade beslut icke öfverensstämmande; hvarefter förre Riksdagsmannen
från Halland, Anders Svensson, uti en den 1 sistlidne Juni inlemnad
skrift, med åberopande af sina Committenters honom gifna uppdrag, i underdånighet
anhållit, det måtte Rikets Ständers ofvanberörde framställning
vinna nådigt afseende och den begärde undersökningen tillåtas, äfvensom
Landshöfdingen i Halland anbefallas, att inställa alla arrendeauetioner å
omförmälda hemman, intilldess Kongl. Maj:t vidare nådig föreskrift i ämnet
meddelat; Gifven Stockholms Slolt den 28 November »835.
Kongl. Maj:t har i Nåder låtit handlingarne 1 detta mål sig föredragas;
Och som Rikets Ständers underdåniga framställning af den 10 November
i834 ej i hufvudsaken innebär någon annan olikhet med Rikets Ständers
tillförene, den 28 September 1829, afgifna och af Kongl. Maj:t icke
12*
C 92 )
Bifallna anhållan, än att den undersökning om äganderätten till kyrkohemmanen
i Halland, hvilken, enligt Rikets Ständers förra skrifvelse, borde
vid Domstol i laga ordning föregå hvarje sig yppande fråga om skatteköp
å sådana hemman, nu mera skulle, jemnlikt den sednare underdåniga
framställningen, företagas i allmänhet och på en gång, utan annan
anledning, än blotta förmodan, att kronan hade till flere af dessa hemman
ägande- och dispositions-rätt: så, och enär hvarken några nya omständigheter
eller skäl blifvit anförda, till ändring af Kongl. Maj:ts i ämnet redan
fattade beslut, linner Kongl. Majit, på de i Dess Nådiga Resolution
af den 9 Juli i83o anförda grunder, densamma böra förblifva gällande;
hvarigenom f. d. Riksdagsfullmugtigen Anders Svenssons underdåniga ansökning,
om inställande af arrendeauctioner å dylika hemman, kommer
att förfalla.
Att låta uppgöra något särskildt förslag till lindring i onera för de
Halländska Kyrkohemmansåboerne, finnér Kongl. Majit icke lämpligt, enär
desse åboers vilkor, likasom andre arrendatorns, bero på frivilliga öfverenskommelse!’
med jordägaren, hvilka ej annorlunda, än med contrahenternes
ömsesidiga begifvande kunna förändras. Hvilket vederbörande till
underdånig efterrättelse länder. Gifven sorn ofvan..
CARL JOHAN.
(Sigill.)
Jug. von Hartmansdorff.'’
C 93 )
Under loppet af åren 1834 och 1835 hafva till JustitifcOmbudsmansExpeditionen
blifvit insända följande Kongl. Maj:ts Nådiga Resolutioner uppå
dels Hedervärda BondeStåndets, dels åtskilliga Riksdagsfullmäktiges underdåniga
ansökningart
1:0 Af den 16 Juni 1829, uppå åtskilliga Riksdagsmäns af BondeStåndet
från Stockholms Län underdåniga ansökning i afseende å ojämn commendering
af Båtsmän;
2:0 Af samma dato, uppå Riksdagsfullmäktiges från Gefleborgs Län ansökning
i samma ämne;
3:o Af den 3 Juli 182g, uppå Riksdags fullmäktigen Jon Jonssons underdåniga
ansökning, rörande Ronneby Församlings Roteringsskyldiges onus
att transportera Båtsmän;
4:o Af den i5 Aug, 182g, uppå Riksdagsfullmäktigen, Borgmästaren
Petei’Sons underdåniga ansökning örn öfverlåtande af en Kronan tillhörig
tomt i Landskrona till Oelreichska Enkhus-Inrättningen;
5:o Af den 3 Oct. 1829, uppå Riksdagsfullmäktiges från Götheborgs,
Hallands, samt cn del af Elfsborgs Län underdåniga ansökning, rörande
Båtsmansbeklädnadens öfvertagande af Kongl. Maj:t och Kronan m. m.;
6:0 Af den 3o Januari i83o, uppå Riksdagsfullmäktigen A. Brissmans
underdåniga ansökning 0111 lindring i roteringsbesvären för ägarne till hemmanen
Mobeck och Hulugården;
7:0 Af den 6 Februari i83o, uppå Riksdagsfullmäktigen Anders Danielssons
underdåniga ansökning, angående Augmentsräntors uppbärande inom
Oroust och Tjörns Härader;
8:0 Af den 7 April i83o, uppå Riksdagsfullmäktigens från Hudiksvall
J. Wallströms m. fl:s underdåniga ansökning, om åtskilliga fyrbåkars uppbyggande;
9:0
Af den 29 April i83o, uppå Riksdagsfullmäktigens från Calmar
Län, Peter Perssons underdåniga ansökning, i afseende å i685 års BåtsaransContract;
-
( 94 )
10:0 Af den 29 April i83o, uppå Riksdagsfullmäktigens från Calmar
Län, Lars Larssons underdåniga ansökning, om frälsehemmanens i Fliseryds
Socken åläggande, att deltaga i Kronoskatteallmogens i nämnde Socken
vedleverencer till Fliseryds krutbruk;
11:0 Af den 29 April i83o, uppå Riksdagsfullmäktigen Fale Burmans
underdåniga ansökning, angående förändring i ett RoteContract;
12:0 Af den 6 Maj i83o, uppå Riksdagsmännen Tufve Larssons m. fl:s
underdåniga ansökning, rörande hästhemmans dagsverksskyldighet till Ofiicers-boställen
i Skåne;
i3:o Af den 1 Juli i83o, uppå Riksdagsmannen Gustaf Larssons underdåniga
klagan, i afseende å Recrut- och Regements-mötens längd vid
Cavalleri-Regementerna;
i4:o Af den 5 Aug. i83o, uppå BondeStåndets underdåniga ansökning
om åtskilliga förändringar vid Approbations- och Cassations-mönstringar
inom Indeldta Cavalleriet;
i5:o Af den 21 October i83o, uppå Riksdagsmännen Olof Persson
Wikströms samt Lars Nilssons underdåniga ansökningar, att, i fråga om
Soldatbeklädnaden, få återgå till 1696 års KnekteContract;
16:0 Af den 6 November i83o, uppå åtskilliga Riksdagsfullmäktiges
från Christianstads, Malmöhus, Örebro, Nyköpings, Jönköpings, Westerås
och Skaraborgs Län underdåniga ansökning, i afseende på Rusthållares skyldighet
att till befälsmöten afsända hästar och karlar m. m.;
17:0 Uppå Riksdagsfullmäktigens från WesterNorrlands Län N. Strindlunds
underdåniga ansökning, om färjeinrättningar öfver Wengels och Ramsele
elfvarne;
18:0 Uppå Calmar Läns Riksdagsfullmäktiges anhållan, om upphörande
af afgiften vid Calmar bro;
19:0 Uppå Riksdagsfullmäktigen N. Strindlunds ansökning om förklaring
af afvittringsstadgan för Westerbottens Län;
( 95 )
2o:o Uppå Riksdagsfullmäktigens för Grums Härad i Wermland, Daniel
Anderssons underd. ansökning, om bropenningars uppbärande vid Norrbro;
21:0 Uppå Riksdagsfullmäktiges ifrån Westmanlands Län underdåniga
ansökning, rörande lindring i skjutsningsbesväret;
22:0 Uppå Riksdagsfullmäktigens för Marks, Wedens och Bollebygds
Härader af Elfsborgs Län, Anders Håkanssons underdåniga ansökning, om
förhöjd skjutslega för Reserv-skjutsskyld'ige inom nämnde Härader;
23:o Uppå Riksdagsfullmäktiges från Elfsborgs Län underdåniga ansökning,
om rättighet till torftägt å Kronans parker och allmänningar;
24:0 Uppå Riksdagsfullmäktigens från Stora Kopparbergs Län, Per Nilssons
underd. ansökning, att innehafvare af hemman inom Näs Sockens
Finnmark måtte få lösa dem till skatte;
25:o Uppå Riksdagsfullmäktiges från Bohus Län underdåniga ansökning,
om befrielse för Allmogen derstädes från skyldigheten att underhålla
Högebro;
26:0 Uppå Riksdagsfullmäktiges från Östra och Wästra Härader af Jönköpings
Län, Peter Perssons och Peter Peterssons underdåniga ansökning, i
anledning af väckt fråga om flyttning af Tingsstället för Tio Häraders LagmansRätt;
27:0
Uppå Riksdagsfullmäktigens för Färentuna Härad, Anders Anderssons
underdåniga ansökning, om förnyelse af de Häradet förunnade friheter;
28:0 Uppå Riksdagsfullmäktigens för Sahlbergs Fögderi af Wästmanlands
Län, Johan Olssons ansökning, rörande befrielse från räntas utgörande
af husbehofsqvarnar, sora blifvit ödelagde före 1691;
29:de Uppå BondeStåndets underdåniga ansökning, om jemkning och rättelse
i vissa delar af Kongl. Förordningen den 19 December 1827, angående
hemmansklyfning m. m.;
3o:o Uppå Riksdagsfullmäktigens från Upsala Län, Johan Anderssons
underdåniga ansökning, om Åsunda Häradsboers befrielse från skyldigheten
att med dagsverken bidraga till underhållandet af Nyqvarns bro, m. m.;
r & )
3i:o Uppå Riksdagsfullmäktige!! N. Strintllunds underdåniga ansökning,
om färipenningarnes förhöjning för öfverfarten af Ångerman-Elfven;
3s:o Uppå Riksdagsfullmäktigen Gustaf Larssons från Stockholms Län
underd. ansökning, om ändring i en LandshöfdingeEmbetets Kungörelse, rörande
tiden för Auctionsförrättuingar på landet;
33:o Uppå Riksdagsfullmäktigen, från Elfvedäls Härad af Wermlands
Län, Carl Ericssons underd. ansökning, om undersökning rörande
Dejefors laxfiske;
34:o Uppå Riksdagsfullmäktige^ för Wästra Härad af Jönköpings Län,
Peter Peterssons underdåniga ansökning, om hroafgifts uppbärande vid Hallnäs
bro i Jönköpings Län;
35:o Uppå Stockholms Läns Riksdagsfullmäktiges underdåniga ansökning,
om den så kallade räntevedens utgörande af skattefrälsehemman;
36:o Uppå Riksdagsfullmäktiges från Jemtlands Län underdåniga framställning,
angående afvittringsverket i berörde Län;
37:0 Uppå BondeStåndets underdåniga ansökning, om upphörande af
skyldigheten att utgöra så kallade hjelpedagsverken vid Kungsgårdar och
.Boställen;
38:o Uppå Skaraborgs Läns Riksdagsfullmäktiges underdåniga ansökning,
att 3:ne LagmansTing, i stället för ett., måtte i Länet årligen
hållas;
3p:o Uppå Stockholms Läns Riksdagsfullmäktiges underdåniga ansökning,
om Nämndemäns befrielse från hållskjutsskyldighet;
4o:o Af den 22 Nov. i834, uppå Riksdagsfull mäktigens för Faurås och
Himble Häraden i Halland, Peter Anderssons underdåniga ansökning, rörande
byggnadsskyldigheten å Prästgårdarne i Länet;
4i:o Af den i3 Mars i835, uppå BondeStåndets underdåniga ansökning,
om delfående till tryckning af StatsRådets Protokoll, i irågan om Halländska
kyrkohemmanet;
4 250
( 91 )
4^:o Af den 28 Mars 1835, uppå Riksdagsfullmäktige^ från Skaraborgs
Län, P. Ekboms underdåniga ansökning, om rättighet för Åse Iläratlsboer
tili skogsfång å Halle- och Hunneberg;
43:o Af den 16 Maj 1835, på Riksdagsfullmäktige^ från Westerås
Län, Lars Perssons underdåniga ansökning, om Bruksägares friare dispositionsrätt
öfver recognitionsskogar;
44-o Af den 14 Juli i835, på åtskilliga Riksdagsfullmäktiges från Westerås
och Upsala Län underdåniga ansökning, om upphörande af de så kallade
folkmarknaderna i Westerås;
45:o Af den i4 Juli i835, uppå flere Riksdagsfullmäktiges från Blekinge
Län underdåniga anhållan, om afskalfande af Extra Länsmän;
46:0 Af den i3 Aug. i835, på Riksdagsfullmäktige^ från Norra Helsingland,
Eric Erssons underdåniga anhållan, om upphäfvande af förbudet
emot svedjande å stenbunden mark; samt
47:0 Af den 22 September i835, på Riksdagsfullmäktigens från Wester
Dalarne, L. Gezelii underdåniga ansökning, att rubbning i de af Näs
Socken utgående onera ej må uppstå, genom den å Finntorpen i Socknen
begärde skattläggning.
Hvilka Nådiga Resolutioner blifvit dels, under Riksdagen, till vederbörande
RiksStånds Canzlier aflemnade, dels sedermera till Ståndens CanzliDirectioner
öfversända.
Till fullgörande af Rikets sist församlade Ständers, medelst förordnande
af den 9 April i835, åt Deras Committerade till Tryckfrihetens vård
gifna uppdrag, att vaka deröfver, det så väl Grundlagarne, med de deruti
vid Riksdagen antagna förändringar, vid skeende omtryckning af samma
i3
( 9§ )
Lagar, som ock Rikets Ständers förafskedade RiksdagsBeslut blefvo felfritt
tryckta; hafva Committerade, under loppet af sommaren, sysselsatt
sig med detta göromål och deråt ägnat deras synnerliga omsorg; Varande,
efter sålunda föregången granskning, dessa handlingar tryckta och med FörfattningsSamlingen
för året utlemnade, RiksdagsBeslutet den 21 September,
samt RegeringsFormen och Riksdagsordningen i påföljde October månad.
Stockholm den 3i Maj i836.
C. L. Laedin.
A. W. Törnebohm.
