# ID: svediakorp-gov2055
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 95,357
# sentences: 3,450
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
simm
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Ar 1840.
«s
&RHD1RA
liä fjfuelmngem
Rikets Ständers Revisorers samt Justilioe-Ombudsmans
m. flis till Rikets Ständer afgifne Berättelser.
12™
INNEHÅLL:
l:o BERÄTTELSE, angående år 1835 verkställd granskning af StaisVerkets
samt andra af allmänna medel bestående Fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, jemte i anledning deraf till Kongl. Majit
underdånigst afgifne utlåtanden af Stats-Contoret.
__ o
2:o UTLATANDEN, i anledning af förenämnda Berättelse, i underdånighet
afgifne af: Förvaltningen af Sjö-Ärendena; Convoy-Com
missaricitet;
Bergs-Collegium; Kammar-Rätten; Seraphimer Ordens-Gillet;
General- Tull-Styrelsen; Öfver-Post-Directeurs-Embetet;
Committerade för Salpeter-Ärendena ; Directionen för Civilstat
ens Pensions-Inrättning; Öfver-Intendents-Embetet; Numer -  Lotteri-Directionen; Krigs• Collegium, samt Directionen öfver allmänna
Garnisons-Sjukhuset.
3:o TILLÄGG till Kammar Rättens sistberörde underdåniga utlåtande.
4:o BERÄTTELSE, angående år 1835 verkställd granskning af de under
Commerce-Collegium ställde fonder och medel, jemte CommerceCollegii
i anledning deraf till Kongl. Majit afgifna underdåniga
utlåtande.
5:o BERÄTTELSE, år 1835, angående Ranco-Verket.
6:o BERÄTTELSE, år 1835, angående Riksgälds-J erket samt den åt Riksgälds
Contorets styrelse uppdragne utredning af Götha Canal -Bolags
och Malmö f. d. Discont-Verk.
7:o EMBETS BERÄTTELSE, afgifven af Rikets Ständers Justitice-Ombudsman
för åren 1834 och 1835.
\
Rikets Högloft. Ständers Revisorers
ét 1835 afgtfna
Berättelse,
angående samma år verkställd granskning
af StatsVerkets samt andre af allmänna
Medel bestående Fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning;
jemte
f
deraf föranledde till Kongl. Maj:t afgifne
underdåniga Utlåtanden.
V\VVVVVVVVVW\W\VWWVW\WVWiWVVV^W\WVWVW\W\ wv
Stockhol tu.
Tryckt hos Jolian Hörberg, 1836.
Innehåll»
Inledning  • * • • » . • . . . sid. 1.
Kongl. StatsContoret, rörande StalsVerket . ... n 4,
Allmänna MagazinsÄrendena ........ » 25.
ChartaeSigillataeVerket  » 34^
Avesta Bruks Direction » 3g
Kongl. KrigsCollegium:
Första Departementet:
ArtilleriAfdelningen „ .
» 37
ForlificationsAfdelningen
44.
Indelnings- och BoställsAfdelningen ...... 40.
Andra Departementet;
UtredningsAfdelningen ......... » 43,
UnderliållsAfdelningen ......... d 50.
hit höra Räkenskaperne för:
BeväringsManskapets underhållsmedel . . » 50.
Artilleri Hästarpes d:o . . » 51.
ExercitieEsqvadronernes d:o . . » 52.
1829 års MötespassevolanceFopd , ... r> 53.
Nya PassevolanceFonden 54.
TrosspassevolanceCassan ... , . . )> 00.
Allmänna HingstmedelsFonden . . » 01.
KrigsmanshusAfdelningen
» 02.
Förvaltningen af Sjö Ärendena med Flottans Stationer » 03.
Extra Anslagen till F örs vars Verkets istandsättande . » 73.
Kongl. Tullverket
» 78.
Kongl. Postverket
, . . » 82.
Kongl. SerapliiiherOrdcnsGillet » 87.
Kongl. SundhetsCollegium
. . . » 00.
Kongl. NnmerLottcriet
» 93.
SalpcterFonden » 95.
Kongl. OfverlntcndcntsEmbetet 104.
Kongl. ConvoyCommissariatet . . . . , . . . . »lil.
Lappmarks EcclcsiastikYcrkets Fond . . . . . , »115.
Stockholms Stora Barnhus sid. 117.
Kongl. MyntVerhet » 120.
Kongl. ControllVerket » 124.
Kongl. KrigsAcademien » 125.
Invalidinrättningen . . .
» 127.
StutcriöfvcrStyrclsen » 132.
Allmänna Garnisonssjukhuset » 137.
GarnisonsS juhhusByggnadcn » 138.
Carl Gustafs Stads GevärsFactori » 140.
Kongl. QuarantainesCommissionen » 142.
CivilStatens PensionsCassa » 143.
Arméens PensionsCassa » 140.
StorAmiralsEmbetets Tredje Afdelning » 147.
Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar
i Riket » 148.
Serskilta hemställanden » 152.
Reservationer » 155.
Bilagor till Berättelsen:
N:o 1. Sammandrag af CapitalRäkningen till i832 års RiksHufvudbok.
]NT:o 2. D:o af D:o till 1833 års D:o
N:o 3. Uppgift, ang:de Fångpersonalen vid Norra Correctionslnrättn.
N:o 4. D:o ang:de D:o vid Södra D:o
Underdåniga Utlåtanden till Kongl. Maj:t:
af Kongl. StatsContoret: ang.'de Statsverket sid. 161.
„ ChartaeSigillatasVerket . » 169.
„ InvalidhusFonden . . . » 170.
„ Allm. MagasinsÄrendena » 173.
(De underdåniga utlåtanden, sorn af Öfriga EmhetsVerk och Authoriteter af gifvas,
komma, så fort tryckningen af desamma hinner verkställas, att Tidningarne särskildt
åtfölja.)
.fcmlikt 83 § i Riksdagsbeslutet den 27 Maj della ar och lill följd af
Kongl. Majlis Nådiga Kallelse den 19 sistlidne Juni, hafva undertecknade
sa rama 111 råd t och företagit Revisionen af StatsVerkets jemte tillhörande
Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren iS32 och
i833, samt få, efter förrättningens fullbordande; derom nu afgifva den
i 2i § af Instructionen för Rikets Ständers Revisorer föreskrifna Berättelse.
Revisorcrne hafva vid förrättningens början från nedanuppräknade
Verk och Inrättningar fått emottaga så beskaffade Berättelser och Gell
evaISamrnandrag 0111 tillståndet och förvaltningen af de åren i832 ocli
i833 till deras disposition ställde Anslag, som omförmälas i Instruetionens
9 och 10 §§, nemligen:
från Kongl. StatsCoritoret, för såväl sjelfva StatsVerket, som Charlaj-Sigillatae-Verket
och Allm. MagazinsÄrendena.
,, KrigsGoUegiunij för dess serskildte Departementer och
underlydande Cassör.
„ Förvaltningen af Sjö Ärendena.
„ TiillVerket.
„ PoslVerlcet.
„ Numer Lotteriet.
,, Myntet,
„ Controll-Verket.
,, SundhetsCollegium,
„ Ser apliimer- Orden s-G Hiet.
Comiteracle för Invalidhus fondsmedlens förvaltning.
CivilStatens PensionsCassa.
Armeens PensionsCassa, för Statsanslagen till Militaire Enkors
och Barns pensionerande.
Kongl. Comiteen för Salpeter Ärendena.
,, Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar i Riket.
f, Directionen öfver Allmänna Garnisonssjukhuset i Stockholm.
C 2 3
från StorAmiralsEmbetets Tredje Afdelning,, för förvaltningen af
Anslaget lill Strömrensningar och lättade Vattencommunica
t i on er, samt
Kongl. ConvoyCommissarialel~
Alla dessa Verks oell Inrättningars afslutnde Räkenskaper med t i 11—
hörande Kongl. Bref, Prolocoller oell Registratur för åren 1833 och
1833 hafva, med undantag af hvad i StatsUtskotiet vid sednaste Riksdag
undergått pröfning, af Revisorerne blifvit granskade, äfvensom Räkenskaperne
för:
Mates- och Tross-Pass&volanee- samt Allmänna HingstmedelsC
as som a.
Kongl. Krigs-Academien.
Carl Gustafs Stads Ge-vårs Factor i ;
samt för SlatsAnslagen till:
Kongl. ÖfverlntendentsEmbeteU
,, Slottets underhåll..
Stockholms Stora BarnhusStuteri-
Öfver Styrelsen.
EjcercitieEsijnadronernes underhåll.
Artiller i Hästars underhåll, samt
Extra Stats Anslaget lill FörsvarsVerkets iståndsättande.
Vid undersökningen af Stats Veidets tillstånd och förvaltning för
åren 1832- och 1833, hafva Revisorerne granskat icke allenast de för
dessa år afslutade Rikshufvudböcker, hvilka för nämnde år visa förhållandet
imellan den af Rikets Ständer vid 1S28—i83o årens Riksdag
uppgjorda StatsKeglerrng och det verkliga utslaget med Inkomster
och Utgifter, utan också, väl Kongl. StatsContorets som andra för allmänna
medel redovisande Verks och Inrättningars Räkenskaper, af
hvilka Rikshufvudböckerna utgöra; en sammanfattad Redogörelse. Härvid
hafva Revisorerne icke kunnat undgå finna, att någre Verks och
deribland synnerligen Kongl. StafsContorets Räkenskaper äro förda med
utmärkt ordning och redighet, men att åter andre Förvaltande Verks
Redogörelser ännu dels sakna den fullständighet och de upplysande egenskaper,
som af ett ändamålsenligt bokföringssätt böra kunna förväntas,
dels ock äro upprättade efter ofika, stundom invecklade methoder,
hvarigenom granskningen i sin mån blifvit försvårad. Revisorerne,
som återkomma till detta ämne i de speciella Berättelserne öfver åtskilliga
af de Förvaltande Verken, tro dock förhållandet härmed i all
-
( 3 )
mänhet icke för det närvarande böra föranleda till någon vidare framställning,
sedan Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den G April
detta år; ånyo derå fästat Kongl. Majlis nådiga uppmärksamhet, samt
Kongl. Majit, jemlikt nådigt Bref af den 16 sisth Maj, serskildt förordnat
örn upprättande af lämpliga formulärer för de Förvaltande Verkens
Hufvud böcker.
Hvad RiksHufvudböekerna serskildt angår, så gäller om dem samma
omdöme, som Revisorerne yttrat om Kongl. StatsContorets öfrige
Räkenskaper, eller att de äro utarbetade med utmärkt ordning, noggrnnhet
och fullständighet, och Revisorenne äro öfverlygade, alt dessa
Hufvudböcker jemväl i allmänhet uppfylla hvad man genom deras upprättande
åsyftat att ernå.
Såsom eli hufvudföremål för denna Räkenskap anse likväl Revisorerne»
att den äfven bör utvisa förhållandet imellan den af Rikets
Ständer fastställda StatsReglering och det verkliga Utgiftsbelöppet ej
allenast på det hela för hvar och en HufvudTitel, utan äfven för hvarje
utgifts-anslag; och då Revisorerne i detta hänseende sökt vinna upplysning
af Riksllufvudboken eller rättare af den CapitalRäkning deraf,
som årligen tryckes och Allmänheten meddelas, hafva Revisorerne väl
kunnat inhemta ställningen elLer utslaget för hvarje Titel, men icke
för de serskildte, under Ti liarne förekommande anslagen, hvarpå såsom
exempel må anföras, att, ehuru i CapitalRäkningen till i83a års
Hufvudbok en besparing med 2,883 R:dr 12 sk. 8 rist. upptages åden
under rubrik: ”Kongl. SundhelsCollegium med MedicinalVerket och Veterinärinrättningen”
utförda anslagssumma af 7^887 Ridr 43 sk. g rist.,
brist å samma anslag likväl i sjelfva verket nämnde år förefunnits, i
det alt de derunder inbegripne anslagen till Farsoters och smiltosarnma
Sjukdomars hämmande samt till Medieo-legala besigtningar varit
otillräckliga och till hvilkas fyllande Kongl. StatsGontoret, lill följd
af Kongl. Majits serskildta nådiga befallning, utöfver omnämnde Anslagssumma
för år i832, utbetalt 4°oo Ridr af Andra HufvudTilelns
Besparingar.
Revisorerne, som i detta hänseende anse, det en ytterligare fullständighet
i RiksBokslutet skulle vinnas örn man af detsamma kunde
se huru mycket af Resparingarne blifvit disponeradt för hvarje olika
föremål å Hufyudtitlarne, lä altså, på grund af ofvananförde speciella
förhållande, tillstyrka, att, vid redovisningen öfver utgifts-smslagen,
i CapitalRäkningen må tilläggas en Column, deri verkliga resultatet af
.(»'*)
( 4 )
besparing eller brist för hvarje anslag ulföres, och att, för vinnande
åfelt sådant upplysande tillägg, den Colnmn, sorn upptager Indelningarnes
Kronovärde, om utrymmet så skulle fordra, i stället må utgå.
Kongl. StatsContoret.
Detta Verks förvnltningsålgärder grunda sig på Kongl. Majrts dit
aflåtne nådiga Bref och de fastställde RiksStaterne, samt redovisas speoielt,
genom dess Protocoller, Registratur, SpecialStaler, MemorialBöcker
och Kongl. Räntekammarens Hufvudböcker med dertill hörande
verificationer, hvilka Hufvudböcker för begge Revisionsåren blifvit granskade
i Kongl. KammarRätten utan anmärkningar. Och hafva nyssuppräknade
handlingar, jemte hvad ytterligare under Revisionens fortgång
lill upplysnings vinnande för Revisorerne kunnat erfordras, blifvit
i behörig ordning af Kongl. StatsContoret meddelade.
Jemte det Revisorerne, i likhet med hvad vid föregående Revisionsförrätlningar
ägt rum, öfver StatsVerkets tillstånd på det hela låtit
upprätta de vid denna Berättelse såsom Bilagor under Nrris i & 2
fogade sammandrag öfver RiksHufvudböckerncs Capitalräkningar för
åren 1802 och i833, hafva Revisorerne tillika trott sig böra för berörde
år här meddela en summarisk framställning af StatsVerkets
tillstånd:
Å r 1 8 3 2.
Debet:
Tillgångar och Fordringar vid Årets början utöfver
Sknlderne .......... 4,868,i39: 4°- *a
Inkomster: Debiterad Uppbörd . . 9,563,530: i3. 10.
Årets Statsbrist-Summa 1,727,200: — —
Brist i 183a års Öfverskotter
och Besparingar 361,376: 29. 9.
Evira Stals-RegleringsAusIaS
718,306: 41. 2. 1g..l70.4!3: 36. n.
Transport 17,238,553: 29.
( 5 )
Transport 17,238,553: sg. 7.
Öfverlåtelse af Fastigheter och Inventarier från Ma
gazinsFonden
46,453:20. —
Ålerdebileringar af Förskoller och å g:de Ilnfvud
Ti
teln utgå ugne Lån  276,693: 31. 1t.
Minskade Reservationer å StatsAnslagen .... 195,882: 20. 2.
Summa 17,757,583: 5. 8.
Credit:
Afkortning å Inkornslerne  748,187:25.10.
Utgifter enligt 18.82 års RiksStat 10,879,200: 15.' -7.
utom RiksStaten . . . 206,341: 47. 4*
enligt Extra SlalsRegle
ringen
43n,181: 12.6. 1I>52o,723: 27. 5.
Öfverskott och Besparingar, nflemnade till Riksgiilds
Conloret
4,900: 5. 2.
ACskrifningar
478,778:44. 4.
ökade Reservationer å StatsAnslagen  367,721: 10. 7.
Leveren ngnr  28,000:
Tillgångar och Fordringar utöfver Skulder vid årets slut 4,609,271: 36. 4-
Summa 17,757,583: 5. 8.
Af dessa Tillgångar utgöra en del bestridde, men ej redovisade Utgifter,
öfverstogsvis calculcradt 2,2-15,000. — -—
en del innestående KronoTJppbörd, som dels
ej kan disponeras förr än påföljande året,
dels utgör Restantier vid Räkenskapsårets
sint
2.751,000. — —
Fordringar
1,154,000.
Proprie Batancer *  00,000. — *—
öfrige Balance-Poster  519,000. G 557 000
Disponible Medel  1,215,000.
S:r 7,750,000.
Efter afdrag af Skuld
5,141,000.
utgörande Netto
. .4,609,000.
C G )
Ar 18 3 3.
D«bct:
Tillgångar och Fordringar vid årets början utöfver Skul
derne
4,609,271: 36. 4-
Inkomster: Debiterad Uppbörd . . 9,655,116: — 7.
Årets SLatsbrist-Snmma 1,727,200:
Extra StalsReglerings
Aaslag
- . „ . . 503,151: 8. 10,.. r
0
11,880,407: 9. 5.
Öfverlåtelse af Fastigheter och Inventarier från Maga
sinsfonden
140,987: 33, 9.
Ålerdebiléring af Förskoller oeh å 9:de HufvudTileln
utgångne Lån
209,197: 17. 7.
Minskade Reservationer å StatsAnslagen . . . . , 39,431: 5. 7.
Summa 16,884,355: 6. 8.
C r e <1 i 1;
Afkortning å Inkomsterne 568,594: 35, 9.
Utgifter enligt 1809 och föregående Arens Riks
Stater.
, . , , t: a 4- —
„ 1833 års RiksStat . 10,179,848: i3, -—
utom RiksStaten . , , 226,390: 7. 3.
enligt Extra StalsRegle
riugen
.... 451,13.): 3_7-_ U 10,857,375: 33. 9.
Öfverskott och Besparingar, afleninade lill lliksgålds
Contoret
.
205,293: 9.9. 9,
Afskrifningar
213,366: 40. (>.
Ökade Reservationer å StatsAnslagen 315,656: 1. 11.
Tillgångar och Ford ringar utöfver Skulder vid årets slut 4,724,068: 9. —
Summa 16,884,355: 6. 8.
Af dessa Tillgångar nig jorde en del bestridde, pren ej redoviste Utgifter,
förslagsvis caleuleradt  2,570,000. — —
lnnestående Krono Uppbörd, sorn dels ej var disponibel,
förr åji under följande året, dels utgjorde
Restantier vid Räkenskapsårets slut . . 2,067,000. — —
Fordringar . ... .
1,077,000.
Transport 0,414,000.
( 7 )
Transport G,414,000.
PropneBalancer
95,000. —
Öfrige lia la nce-P oster  405,000. 0 992 000
Disponible medef ....... 1 505000.
S:r 8,495 000."— —
Elter afdrag af Skuld
5,771,000.
utgörande Netto
4^724,(100.
-
Enligt RiksHufvndhöckern» hafva
Statsl erkels till HiksStaten behållna Inkomster utgjort :
Ordinarie Inkomster: År 18 3 2. År 1835.
Ordinarie Ranta 2,267,170: 33. 4. 2,175,069: 34. 8
AfradsSpanmål  250,825: /t(i. 6. 220,142: 29. ro
Tionde D:o
750,196: 2. 7. 660,795: 11. G
TiondeSpanmålsIösen efter hes lii nida
P*'se1,  4,868:46.9. 4,831:2.6.4
ArrendeMedel  108,685:43. 2. 100,037:39.9
Silfver ! ionde, Mjntarelön och Skig
s,
4«Lt
. . 9,736: 2.10. 10,224:42. 8
Koppar Hän la och Slagskatt . . . 52,854: 21. 1. 42,093:39.4
Avesta Koppar- och ManofacInr-TuH 4,176: i3. 3. 3,393: 25. 11
Tionde- och HammarskaELs-Jern . 195,938: 26. 7. 185,399: 16. 10
Alun-Tionde  4,999: 7. 3. 4,202: 3. 3
Svafvelhruks dito  1.096: 89. 7. 979:46. 8
Mantalspenningar ...... 310,273:42. 5. 314,957: 8.4
Lagmans- och HäradshöfdingeRänta 86,869: 20. 5. 87,910: 40. 8
Gerningsöre it
1,763:  1,758:
Sterbhusafgift
13,850:43. 1, 12,061:27-4
BötesMede*  58,268:46. 8. 51,216:23. 7
Ca va 1 leri Regemenlernes Häst vaeance
Spanmäl
145,519:3Ö. 7. 135,353:2 5.
Ständige Vacance-afgifter vid Skånska
InfanteriRegementerne . . 12,991: vj. 10. 11,148:35.—
Transport 4,280,086:12. rt. 4,022,476:44*10.
2.
( 8 )
År 1832. År 18 33.
Transport 4,280,086: 12. 11. 4,022,476: 44-l0>
Tillfällige Rote-vacance- och Mötes
-
afgift er
7,03 5: —
5.
5,878: 25.
Knekle-RotefrihetsMedel .
1,026: q.
1.
936: 5.
—
Båtsmans-Yacance-afgift . .
30,520: 33.
5.
29,115: 37.
11.
Krut- och Salpeterförsuljnings-Medel
83,456: 4.
3.
92,991: 37.
8.
ControllStämpelMedel
9,053: 16. 4.
9,016: 3o.
4-
NumerLotteriMedel
129,188: 3q.
3.
152,097: i5.
Buk- och LotsMedel
61,268: a5.
11.
61,744: 10.
IO.
Ersättningar ,
2,042: 43.
8.
19,284: 12.
II.
Danska FyringsMedel .....
10,736: 47.
-T—
10,427: 4.
—
OhservalionsMedel
8,109: 27.
6.
7,435: 27.
8.
Extra Medel och Uppbörder
19,918: 3.
1.
14,166: 12.
4-
IntrcsseMedel
.
882: G.
4-
59: 38.
5.
S;r
4,643,304: 29.
2%
4,425,630: 13.
11.
Extra-Ordincirie Inkomster, enligt
60 §. RegeringsFormen inflytan-
de såsom Bevillning:
SjöTullsMedel
2,637,230: 10.11.
2,761,708: 47.
4.
Salu-accis af Släderne
11,829: q.
3.
11,164: 34.
8.
PostMed.el .
523,438: —
8.
508,061: 3q.
10.
ChärtseSigillatfeMedel
332,314: 41.
10.
330,529: 38.
ir.
BränvinsAfgift .......
227,308: 7.
7-
462,520: 42.
4-
S:r
3,732,120: 22.
3.
4,073,986: 11.
1,
Restantier från förra åren , . .
101,995: 10.11.
100,587: 40.
—-
Tillsammans
8,477,420: 14.
4-
8,009,204: 17.
—
livartill komma:
liiifvudTitlarnes Besparingsmedel
179,652: 3.
6.
212,917: 3i.
3.
Inkomster, i RiksStateri ej påräknade:
KrigsFondsMedel ......
287: 24.
—
723: 46.
5.
DanaAlf
147: i.
2.
—-— —
—
HittegodsM.edel
5: 20.
2.
—
S:r
439: 45.
4-
723: 46.
5.
Summa Summarum
8,657,512: 15.
2.
8,813,845: 46'.
( 9 )
Vid jemförelse emellan Statsinkomsterna, sådane de uti Rikets
Ständers vid 1828—i83o årens Riksdag fastställde RiksStat påräknas
och hvad verkligen ingått, befinnas följande Inkomsttitlar hafva gifvit
• •
Öfverskott.
Ordinarie Ränta
ÅfradsSpanmål
Tionde Dito
Dito Dito
lösen efter bestämda
priser
Arrend eMed el
SiifverTionde, Myntarelön och Slagskat
KopparRänta och Slagskatt
Avesta Koppar- och ManufacturTull
Tionde- och HammarskattsJern .
AlunTionde ........
SvafvelhrnksTionde ......
Mantalspenningar
Lagmans- och IläradshöfdingeRänta
GcrningsÖren .
SterbhusAfgift . »
Bötesmedel
CavalleriRegementernes Hästvacance
Spanmål
Tillfiillige Rotevacance- och Mötes-*
afgifter .........
Knekte-RotefrihetsMedel ....
Båtsmans-Vacance-afgift ....
Krut- och Salpelerförsäljnings-medel
ControllStämpel-medel
NumerLotteri-medel
Ersättningar
Danska Fyringsmedel .....
Extra Medel och Uppbörder . .
;SjöTulls-medel
>»
C5
32
.
År 1 8
33
42,361:
4-
10.
37,202:
32.
.7-
—
10,436:
4.
—
5,794:
28.
374:
23.
9-
337:
3.
4.
2,577:
47-
2.
14,118:
10.
9-
3,009:
18.
10.
3,558:
10.
8.
3,979:
21.
1.
_—
—.
170:
i3.
3.
—
—
37,878:
26.
7-
27,343:
16.
10.
999:
7-
3.
202:
3.
3.
90:
3p.
7-
—
—
9,598:
6.
5.
14,288:
20.
4-
5,001:
3o.
—
5,912:
18.
r.
03:
—
58:
—
—
3,850:
43.
1.
2,061:
27.
4-
26,268:
46.
8.
19,210:
23.
7-
—
—
968:
5.
2.
2,015:
. - -
5.
878:
20.
26:
9-
1.
—
5,520:
33.
5.
4,115:
37.
11.
13,456:
4-
3.
22,991:
37.
8.
1,053:
16.
4-
1,016:
3o.
4-
17,684:
33.
10.
38,976:
•7-
IT.
——
—
3,617:
28.
11.
1,403:
3i.
—
1,093:
36.
_
2,918:
3.
1.
—
—
377,458
21
2.
450,579:
4o.
3.
557,832:
1.
1.
670/767:
25.
11.
(2)
c
IO
)
SaluAccis af Städerne
ChartasSigil la las-medel
Bränvins-afgift
Resta ntierne . .
KrigsFonds-medel
DanaArf. ....
Hittegods-medel . ..
Transport 557,832
4,329
32,314
i. i.
9- 3*
4i. io.
2,139: 18. 5.
287: 24. —
147: 1. 2.
5: 20. 2.
670,767: 25.11,
3,664: 34. 8.
30,529: 38. ir,
2,520:42. 4.
731: 47. 6.
723:46. 5.
Summa 597,055: 19.11.
Deremot, hafva nedanstående Inkomst-titlar utfallit
Brister:
Afrads-Spanmål . . ..
Tionde-Spaninål .......
KopparRänta och Slagskatt ., . .
Avesta Koppar- och Manufäctur-Tull
Svafvelbruks-Tionde
CavalleriRegem:s Hästvacance-Spanmål
Ständige' Vacance-afgifter vid Skånska
Infanteri Regementerne
Knekte^-RotefrilietsMedel
Ersättningar .. ., .. . . .,
ObservalionsMedel
Estra Medel och Uppbörder
IntresseMedel . ...... .,
Bränvins-afgift
När från Öfversliotterne
afdrag göres för Bristerna.
återstå Netto* Öfverskott
År 1 8 3 2'.
20,683: 28. 2.
22,873: 40. 3.
50,501: — 5.
5,681: 6. 2.
13,623: 36. 4.
1,890: 20. 6.
117: 41. 8.
232,691: 40. 5.
708,938:43. 9-
med
År 1835.
6,781:
8.
8..
606:
22.
1.
20:
1.
4.
1,652:
25.
63:
43.
—■
2,564:
20.
4-
2,833:
35.
8.
940:.
9-
7-
Summa 348,063: 21..ir.. 15,462: 2:r. 8.
597,055: 19.11.
348,063: 21.11.
708,938:43. 9.
15,462: 2 1. 8.
., .. . . 248,991:46.—
Bestantieme å de tvenne’ årens StatsMedels Uppbör
för år 1 8 3 2.
, .. .. .. 14,540:23.—
. ... . ., 4,686: 5v 6.
Ordinarie Ränta
AfradsSpanmål
693,476:2 2. 1.
d hafva utgjort:
för år 18 5 5.
21,739: 29. —
3,352: 24. 1.
Transport 19,226: 28. 6. 25,092: 5. 1.
( 11 )
Transport
19,226: 28. 6.
25,092: 5.
1.
TiondeSpanmål ........
2,858:44. 7.
1,641: 25.
6*.
ArrendeMedel
10,202: 35. 5.
6,491: 6.
7.
Tionde- och Hammarskattsjern . . .
8,455: 42. 6.
14,603: i5.
5.
SvafvelbruksTionde . . . . . . .
. — _
28: 16.
Mantalspenningar
5,562:2 3. 8.
6,067: 47.
Lagmans- och HäradsliöfdingeRänta .
1,370: 3g. n.
1,217: 47.
Gerningsören
6: 16. —
6: 32.
Sterbhus-afgift
85: 8. 3.
176: 16.
8.
BötesMedel .... .....
53,602: 12. 5.
40,997: 41.
7*
CavalleriRegementernes Hästvacance-
Spanmäl
5,598: 2. 5.
5,557: 89.
10.
Tillfäll ige Rotevacance- och Mötes-
afgifter
459: 25. 9.
546: 27.
5.
Knekte-RotefrihetsMedel
67: 41.—
72: 3q.
1.
Båtsmans-vacance-afgift
474: 10.10.
570: 26.
—
Krut- och SalpeterförsäljningsMedel .
16,490:
17,980: —
—
ControllStämpel-Medel . . ....
34. 1.
10.
—>
Båk- och LotsMedel ......
447: 16.—
727: 32.
4-
ObservationsMedel .......
62: 37. 2.
134: —
8.
Extra Medel och Uppbörder....
1,549:45. 5.
2,221:3g.
—
SjöTullsMedel .
51,238: — 4.
55,836: 3.
7-
SaluAccis af Städerne ......
53: 3o. q.
130: i3.
4-
ChartaeSigillatce-Medel
6,732: 27. 4.
3,923: 28.
7.
Brännvins-afgift ........
6,683:44* Q-
8,487: 29.
HufvudTitlarnes BesparingsMedel . .
4,406: 12. 6.
2,429: 2.
8.
Summa 195,630: 3. 7. 194,941: 16. 4-
Ordinarie Afkortning.
År 18 5 2. År 1 8 5 5,
Penningar . . »  2,740: 6. 9. 2,700:38. 4-
HemmansRäntor, efter Markegång utgörande
160,296:36.u. 150,531:26.—
Tionde-Spanmål efter Markegångsvärde 18,841: 7. 7. 16,319: 27. 6.
Summa 181,878: 3. 3. 169,551: 43.10.
(2*)
( 12 )
För 4 minderåriga
„ Slenhusbyggnad
„ Döde Personer
„ Fatligdom
Eftergifne Böter .
Förvandlade Böter
För bortflyttade ocb efterlyste Persone
., bristande tillgång i Sterbhus
tillgäng
„ Oriktig Debitering
„ Dubbel d:o
„ Uppodlare ocb Nybyggare
Disputerliga Räntor .
Efter serskilde Resolutioner
Afskrifne Proprie Balancer
Di verse Afkortningar å Kongl
Kammarens Uppbörd
Postverkets d:o
ChartaeSigillataeVerkets d:o
TullVerkets d:o ....
NumerLotteriets d:o
Avesta Bruks Directions d:o
Myntets d:o .....
Stockholms Vågs d:o . .
Jönköpings d:o d:o . .
Extraordinärie Afkortning.
År 1852.
Barn 21,219: i o.—
9: 32. —
2,907: r.—
22,807:33. 7
20,179: 12. 1
73,563: 41. 3
1,026:42. 6
1,380: 10. 9
22,330: 16. 8
4.690: 5. 6
64: a4- —
1,035: i o. 3
13,503: 10. 5
3,491: — 8
Ränte
-
100,927:43. 5.
2,133: 34.10.
38,590: 11. 8.
236,242:46. —
204: 20. —
År 1855.
21,224: 18. ~
9: 20. —
1,483: 14.
7-
3.
22,023: 16
25,732: 47. —
65,055: 11. 9.,
1,265:44. '3.
1.092: 37. 10.
8,622: 16. 7.
3,780: 31. 7.
60:
916: 20. —
4,571: 18. 7.
157: 42. 9.
1,243: 6. 10.
6,117: 14. 9.
191: 37. 3.
33,154: 23. —
201,126: 23.—
431: 14. 9.
746: 41. ii.
35: 19. 3.
Summa 566,309:22. 7. 399,042:39* n.
Anordning utom Stat.
Andelar i Böter: ^ör t“’ 1 ^ 0
JustitieeStatens ........ 14,797: ii.io
Ky rkornes
. 1,871: 17. 1
Milda Stiftelsers  9,296: 8. t
Städernes
3,033: — 4
Målsegares  177,344: jo.
för år 18 5 5.
14,673:46. 3.
1,358:42. 1.
9,087: 3. 3.
3,232: 35. —
198,037: 24. 9.
Summa 206,341: 47. 4* 226,390: 7. 3.
( *3 )
Utfjifterne enligt ]}ihsSlaten
hafva utgjoi
t för år 1832. för ar 18 53.
A irsta
IIufvudTiteln
0 •
0 0
723,250;
23.
4-
721,086: 7.
5.
3: dra
Dito
• •
0 0
2,580,777:
34.
3.
2,464,577; 3i.
5.
3:dje
Dito
43.
5.
3,567,261: 2.5.
—
4:de
Dito
• •
0 0
1,317,440:
32.
3.
1,116,665: 38.
1.
5:te
Dito
• •
, .
27,050:
18.
5.
26,756: 29.
—
6:te
Dito
• •
140,190:
7-
11.
129,388: 2,
4-
'jule
Dito
% 0
• 0
63,000:
—.
63,000: —
8:de
Dito
■ 0
• •
893,547:
21.
11.
864,254: 1.
1.
egde
Dito
O 0
• •
129,937:
12.
ii.
163,511: 6.
5.
1 o:de
Dito
• •
0 0
581,478:
13.
1.
521,395: 1.
10.
Allmänna
IndragningsStaten .
• •
314,918:
7-
3.
296,698: 3o.
6.
S:r
10,657,297:
22.
9-
9,934,594: 29.
1.
Af de lill 1813 och
1814
årens
Krigssktdders liquiderande
an-
slagne
Medel . .
, , ,
• .
330:
—
—
—
Af Öfverskotlerne å
StatsVerkets
Inkomster . .
• • •
•
33,718:
26.
-
27,889: 5.
<>
Su
lii ma
10,691,346:
—
9-
9,962,483: 34.
10.
Vid skedd jemförelse emellan StalsUtgifterne och de uppförde
StatsAnslagen hafva visat sig följande B rister, hvilka af Öfverskotterna
å StatsVerkets Inkomster blifvit ersatte, nemligen:
År 1852. År 18 55.
55,826: ii. 3.
11,558: 37. i.
8,119: iB. 8,
10,814: 35. —
Å Andra Hiifvud-Titeln.
MinisterStaten
o,0ö5. /jo. c^.
ChartaeSigillatae-Omkostningar  9,572: 3. 4-
Skrifmaterialier och Expenser
8,854: 43. ii.
Rese- och Tractaments-penningar
J Tredje Ihtfvud-Tileln.
Fouragering för Värfvade Cavalleriets och Artilleriets
Hastar
8,895:3o. i.
jS Femte Ilafvud~Titeln.
Coursdiffercnce å ulbetalde Resestipendier in. m. efter
afdrag af uppkom ne Besparingar
851: 6. 5.
2,686: 29, vy.
692: 3. —
Transport 51,587; 28. 6. 69,777:38. ip>>
a Åttonde FIufvud-Tileln
( i4 )
Transport 51,587: 28. 6. 69,777: 38.10.
Lyshållning med flere Utgifter för Kronans publike
Hus  944: 38.10. 655: 23. g.
Fångars Skjuts och Underhåll
204,798:20. g. 185,594:26. 6.
Remisslage 9,581: 4- 6. — —
Observations- och Uppbörds-Procenter
. . 4,420: 6. 7. 2,148:25. 2.
Man lalsskrifnings-Pro vision
842:35. 3. 559: 32.10.
Restitulioner .... 12,055: i3. 8. 1,640: i5. 1.
S:r 255,202: 23. 7. 190,178: 27. 4.
hvarifrån dock afgå uppkomne
Besparingar å
denna Hufvud-Titel . 14,157: 27. g. 7,792: 37. to210.044:43 .ro. 182,585:37. fl.
Å Tionde Hufvud-Titeln.
År i83a orätt bespard utgift för Akademie-, Gymnasie-
och Skolstaten —— — — 415: n. 11.
Å Allmänna IndragningsSlaten.
Brist,hufvudsakligen uppkommen genom det höga Mar
kegångspriset
å under Lönerne anslagen Spannmål . 10,581: 4- 9- —
Summa 201,215:2g. 1. 252,576: 4°- 3.
Besparingar hafva på följande Titlar uppkommit oell uti Liquiderne
med RiksgäldsContoiret blifvit iakttagne, nemligen:
År 1332. År 1853.
å Tionde HufvudTiteln
1,421: 6. 6.  — —
„ Allmänna IndragningsStaten .... — — 7,866: c>. g.
och till betäckande af de å HufvudTitlarne
från förra åren balancerade Brister
blifvit använde
å Förslå HufvudTiteln. ...... — 92:22.--
„ Sjette Dito
1,000:
Summa 2,421: 6. 6. 7,958:31. g.
( i5 }
^ • •
Anordning ä Ofverskotten d Statsverkets Inkomster.
År 1852. År 1853.
Kostnader för tryckning m. rn. af CapitalRäkningen
nied Bilagor till 1829 årsRiksHufvudbok
........
Dito till i83o års Dito ........
Dito vid i832 års StatsRevision . . ..
Tryckning af iSSa års Stats-RevisionsBerättelse
med utlåtanden
Coursdilference å Silfver Jettoner för VetenskapsAkademien
. . .. ..
Garmakarelön och Transportkostnad för
StatsVerkels Koppar och Jern . . ..
Magasinsbyra för Alun .. . .. .. .. .
Wagasineringsomkostnader för StatsVerkets
Spannmål . . . .. .. . .
Lonetillökning för MagasinsFörvaltare ..
Indelnings-Ersättning till Westgötha Regemente
...........
Ersättning för från trädd- lön vid f. d. Östgötha
Ca valleri för år i83i . . .
Dito till KnekteRotarne vid Westmanlands
Regemente för anslagen, men
bristande Tiondespannmål. .
För ÖfverRotering i Skåne
Hingsthållnings-ersättning .. . ., .
Rotejemkniiigskostnader . . . .
Odliugshjelp för nybyggare .. . .
Tilli KammarRätts-Rådet Ekholm af in--  flutne Krigsfondsmedel .. . . .. . .
Löneersältning till Borgmästaren Sturnegk
Ersättning lill Prosten i Vestra Fernebo
Contract för förlorad Prostetunna . .
Dito för frånträddé löner genom Extra:
Grufhjelpens upphörande .. . . .. ..
1,394: 28. —
2,434:
1,283:28.
4G0:
2,750:
6: 46. 6.
4,111: 7. 5.
1,223: 16.—
5,026: 44. 8.
26: 24. 1.
1,059:
5,411: 4 r. 4.
297: 24. —
9,511: 34. _
2,857: 33. —
644: 3.—
798: 7. u.
5,901: 1. 8.
4,279: 5. 4.
529: 34. —
2,895:— 4.
297: 34. —
392: 33. 9.
6,593: 14• 9.
1,000:
15: 4.—
54: 3o. —
347: 36. —
Summa. 33,718:. 36.— 27,889:. 5. 9.
( 16 )
I Liqvid med Rikets Ständers RiksgäldsConloir ofver Öfverskotta*
oell Besparingar har för år 183a RiksgäldsContoiret påförts ofvananförde
å öfverskotterna anviste Utgifter ....... 33,718: 26. —
Brister i StatsAnslagen ............ 261,213:2g. !•
Skillnaden mellan påräknade värdet 6 R:dr, och RiksMarkegångspriset
9 R:dr 4 s^- för den Spanmål under
lönerna, som öfverskjuter beloppet äf StalsVerkets
behållne Spanmålslnkomst eller 30,845 T:r 22,3
kp.r , a 3. 4* 122,8o7* 2^* 2.
Det å Öfverskoltcrne af Tull- och Bränvinsafgiftcrne
anvisade, mot den indragne Salpetergärden svarande
belopp
124,000:
samt det för Försvarsverket till Lands anvisade särskilde
Anslag .............. 70,000:
Tillsammans 611,789: 34- 3.
hvaremot å andra sidan Riksgälds-Contoret tillgodoförts
Behållne Öfverskotter å Statslnkomsterne för
året 248,991: 46. —
samt besparing å Tionde HufyndTiteln 1,421: 6. 6. 250,413* 6.
hvarvid visar sig en Brist i dessa tillgångar af . . , 361,376: 29. 9.
hvilka, jemlikt Kongl. Brefvet den 29 April i83o och 97 § af det för
RiksgäldsContoret då gällande Reglemente, af nämnde Conior blifvit
Statsverket godtgjorda.
För år i833 åter hafva RiksgäldsContoret tillgodoförts Behållne
Öfverskott å Statsinkomsterna ......... 693,476:22. 1.
samt besparing å Allmänna IndragningsStaten . , . 7,866: 9. g,
Tillsammans 701,342: 31.10,
af hvilken Summa, efter afdrag af å Öfverskotterne anvisade
Utgifter . .
27,889: 5. 9.
Brister i StatsAnslagen ...... 252,576: 4o. 3,
Skilnaden mellan 6 R:dr och RiksMarkegångspriset
6 R:dr 26 sk, å den
Spanmål under Penningelönerna, som
öfverskjuter Stats-Verkets behållna
Spanmålstillgång eller 3g,845 T:r 22,3
k:pr å 26 sk  21,583: l\. 1.
Transport 302,049: 2. 1. 701,342; 31.10,
( i7 )
Transport 302,049: 2. 1 701,342: 31.10.
Det på Öfverskotterna af Tull-och Brän
vinsafgifterne
anvisade anslag . , . 124,000:-- —
samt det för Försvarsverket till Lands
anvisade serskilda anslag . . . . 70,000: — — 0 r
Återstoden kommer RiksgäldsContoret lill godo med 205,293: 2g. g.
l:o Utom de i ofvanstående summariska framställning omnämnde,
på vissa förslagsanslag uppkomna Brister, hvilka genom anvisning å
Öfverskolten på StatsVerkets inkomster blifvit ersatte, förekomma följande
brister, hvilka icke uti liqviderna med Rikets Ständers RiksgäldsContor
blifvit upptagne nemligen:
J Första HufvudTiteln , återstoden af den på anslaget till Ved
och Kol för de Kongl. Hofven uppkomne brist, men hvilken ersättes
genom årlig innehållning å samma anslag, sedan ved ocb kol-anskaffningen
blifvit på entreprenad åt enskild man öfverlåten, 1,093: 19. p.
Å Andra HufvudTiteln:
för år 1832  18,246:32. 6.
,, ,, ibJo 40,181: 16. g. 53 40g. r 3
och ä Tredje IIujvudTiteln, för år 1833
9,111: 41.10.
Summa R:dr 68,633: i4-io.
Rörande bristerna å dessa sednare 2:ne Titlar, har Kongl. StatsContoret
uti dess Berättelse uppgifvit, alt de å Tredje HufvudTiteln
lielt och hållet samt de å Andra HufvudTiteln till en del härröra deraf,
att för begrafningshjelp, som utbetalts efter personer hvilka aflidit
under senare halfåret, motsvarande besparing icke till fullo uppkommer
förr än det påföljande året, hvilket ofta inträffar med pen ainge
och alltid med indelta löner; varande derjemte den å Andra HufvudTiteln
befintliga brist hufvudsakligen föranledd af de, till ärendenas
obehindrade gång i Kongl. Maj:ts Canzli samt Kongl. KammarCollegium
äfvensom lill regleringen af Kongl. KammarRätten med flere Embetsverk
erforderlige och å Andra HufvudTitelns Besparingar anvisade
medel, hvilka utgifter dock numera, i åtskilliga delar, blifvit förminskade.
Revisorerne medgifva väl, att en tillfällig och i Räkenskaperna
synlig brist kan uppkomma genom utbetalning af begrafningshjelps
(3)
-
( *8 )
medel, hvarför ersättning först ett påföljande år ingår; men sådant
har, i Revisorernes tanke, blott i ringa mån bidragit till den å Andra
HufvudTiteln uppkomna betydliga brist, hvars egentliga tillkomst härleder
sig från de för åtskilliga af de civila EmbetsVerken, utöfver tillgå
ngar ne å då gällande Stat, fastslällda och, utan afvaktan af Rikets
Ständers sammanträde i verket gångna nya aflöningsregleringar, hvarvid
de överskjutande utgifterna blifvit, utan att någon tillgång derför
varit att med bestämdhet påräkna, anviste å Andra IIufvudTitelns Besparingar.
Förhållandet härmed ådagalägges tydligast genom följande specification
å en del af de på Tilelns Besparingar för ifrågavarande år
gjorda dispositioner:
' År 183 2. År 18 5 3.
Justiliae-RevisionsExpeditioncn .... 3,703: 8. — 3,517: 4- —
Kongl. Krigs D:o .... 0,959: ro. 8. 4,214: ar. 4-
,, Kammar D:o .... 2,271:4°■— 2,083: 16.—
„ Handels- och Finance D:o . . . 2,205: 8.— 5,017: 4- —
„ Ecclesiastik D:o  1,200: — — 4,200: — —
„ KammarCollegium  4,579: 41*11* 4,841: ro. i.
„ StatsContoret, för det tillökade
RiksBokslutsarbetet 1,000.
i AdvocatFiscal. . 1,200.  2,200: 2^200:
,, KammarRätten ....... 17,730: 3r. a. 17,775: 42. ro.
S:r 40,851:43. 9. 43,849: 2. 3.
Då likväl frågan om dessa å Besparingarne gjorda anvisningar af
Rikets sednast församlade Ständer blifvit pröfvad och hvarvid Rikets
Ständer medgifvit, att de högre aflöningsbeloppen finge, så länge tjerrsternas
dåvarande innehafvare quarstode, fortfarande af Besparingarne
utgå, finna Revisorerne sig icke tillhöra att ingå i någon vidare undersökning
rörande detta ämne, men anse sig förpligtade, att med omnämnande
af detta förhållande tillika fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
derpå, att, ehuru på sätt Kongl. StatsContoret antydt, ”utgifterna i
åtskilliga delar blifva förminskade,” berörde å Andra HufvudTiteln
uppkomne betydliga brist likväl synes svårligen eller åtminstone först
efter en längre följd af år kunna genom Besparingarne å Titeln fyllas.
2:o Enligt hvad nämndt är, härrör väl berörde brist hufvudsakligen
af de å Besparingarne gjorda anvisningar till förändrad reglering
/
( »9 )
af en del Embetsverk, men åtskilliga andra dispositioner hafva å berörde
tillgång blifvit gjorda, hvilka, i Revisorernes tanka, icke vittna
om den noggranna hushållning, som, synnerligen vid betraktande af de
många å Besparingarne anviste fortfarande utgifterne, synes hafva varit
angelägen att iakttaga, och hvilka dispositioner i sin mån ökat den
nu befintliga bristen. I sådant hänseende få Revisorerne uppgifva
följande.
Under den 7 September 1833 hade Kongl. Maj:t godtfunnit i Nåder
förordna Hr Landshöfdingen m. m. A. Adlersparre att, under den
Herr Landshöfdingen M. von Törne nämnde dag beviljade \ månaders
tjenstledighet, förvalta LandshöfdingeEmbetet i Jemtlands Län emot
tillgodonjutande, utom skjuts- och tractaments-ersättning för fram- och
återresan efter hvad ReseReglemenlct för Landshöfdingegraden utsätter,
af ett månadtligt arfvode, 190 R:dr B:co, alt utgå af Andra HufvudTitelns
Besparingar; och har Kongl. Maj:t, jemlikt Nådigt Bref af den
21 December i833, beviljat Hr Landshöfdingen von Törne ytterligare
4 månaders permission samt förordnat Hr Landshöfdingen Adlersparre
att, på de genom förstberörde Nådiga Bref bestämda vilkor, med Landhöfdingebefallningens
bestridande fortfara.
Då uti Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelser rörande detta ämne icke
omnämnes något skäl eller laga förfall till grund för den af Hr Landshöfdingen
von Törne tillgodonjutna 8 månaders tjenstfrihet, synes det
Revisorerne, som hade bemälte Herr Landshöfding sjelf bordt vidkännas
kostnaden för sin vicaries aflönande, helst sådant öfverensstämmer med
Kongl. Brefvet till Kongl. KammarCollegium af den 29 Oclober 1799,
enligt hvilket tillförordnade eller vicarierande Landshöfdingar böra erhålla
en tredjedel af Landshöfdingelönen.
Redan vid 1828—i83o årens Riksdag anhöllo Rikets Ständer i
underdånighet alt, derest de i Stockholm och Götheborg anstälde, så
kallade VexelControlleurerne ansågos böra bibehållas, a flön ingen för
dem måtte från Andra HufvudTitelns Besparingar, derå den dittils utfått,
öfverflyttas på det till Extra Utgifter å Åttonde HufvudTiteln
uppförde anslag. Denna underdåniga framställning har dock icke vunnit
Nådigt afseende, utan är YexelControlleurernes aflöning jemväl
för åren i832 och i833 afförd å förstnämnde Titels Besparingar, hvars
tillgångar derigenom minskats med 2,000 R:dr årligen.
3:o På sätt ofvan är nämndt, har den å Andra HufvudTitelns
Besparingar, till aflöningsregleringen inom vissa EmbetsVerk, anticipa
(3*)
-
( 20 )
tionsvis verkstälda disposition föranledt en Betydlig Brist; och ehuruväl
Rikets Ständer, vid sednaste Riksdagen, genom då fattadt Beslut,
för framtiden förebyggt dylika dispositioner i och för ”löneregleringar,”
hafva Revisorerne dock häraf hemtat anledning efterse, huruvida icke
anticipationsvis verkstälda anvisningar å andra Titlar och för andra föremål
under ifrågavarande arne år ägt rum.
Dervid hafva Revisorerne förnummit:
att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 8 December iS3a, som här
nedan omständligare finnes intaget, lill successivt afbördande af ett för
Kongl. Theaterns räkning upptaget lån å 21,000 R:dr, å Extra Utgiftsmedlen
anvisat en summa af 3,000 R:dr att från d. 1 Mars i835 i
7 år utgå;
att, genom Kongl. Brefvet den 14 April i83a, Kongl. StatsContoret
erhållit Befallning att af under händer hafvande medel förskjuta i5,ooo
R:dr emot ersättning af följande årets anslag för Strömrensningar och
lättade vattencommunicationer, äfvensom
att Kongl. StatsContoret, till åtlydnad af Kongl. Brefvet den i3 Julii
i833, å i834 års anslag för publike husen och Byggnaderne i Hufvudstaden,
anticipationsvis utbetalt 4,i33: 46. till reparationer å Casernoch
Stallbyggnaderne för LifGardet till Häst.
Revisorerne medgifva väl, det sådane förhållanden kunna inträffa,
serdeles i fråga om Byggnadsföretag, du anticipationen å ett kommande
års anslag är icke allenast nödvändig, utan äfven beredande Besparing;
men Revisorerne finna derjemte alt, om dispositionen anticipationsvis
af Statsanslagen erhåller någon större utsträckning, sådant
ej allenast medtager de tillgångar, som för löpande årets Behof äro Beräknade,
utan äfven försvårar möjligheten så val att Bedöma, i hvad
mån utgiftsanslagen äro tillräcklige, som att controllera, huruvida de
användas enligt gällande föreskrifter. Då något Bestämdt stadgande
härom icke är gifvet, hafva Revisorerne trott sig å detta ämne Böra
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet med hemställan, att någon viss
lid må bestämmas, utöfver hvilken Statsanslagen icke må kunna anticipationsvis
disponeras.
I sammanhang härmed och till ådagaläggande af de olägenheter,
hvartill dylika dispositioner möjligen kunna föranleda, få Revisorerne
meddela hufvudinnehållet af ofvanåberopade Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 8 December i832. Deri har Kongl. Majit, i afseende på frågan
om serskildt anslag till liqviderande af den skuld, 21,000 R:dr, Theaterlnrättningen
ådragit sig, behagat i Nåder förordna:
C 21 )
”Alt då Theaterns nuvarande eller blifvande inkomster icke kunna
till nämnde skulds betalande i någon väsendtlig man påräknas, och
andra tillgångar jemväl saknas, af hvilka den erforderliga summan på
en gång skulle kunna anvisas, ett lån af 21,000 R:dr må till bristens
betäckande af TheaterDirectionen upptagas mot 5 proc:s årlig ränta;”
”att lill lånecapitalets successiva afbördande, 3ooo R:dr af Extra
UtgiftsFonden må från den 1 Mars i835 i 7 påföljande år utgå;”
”att lånet må i fyra år eller lill den 1 Juli i836 förblifva oförändradt,
men afbetalningar sedermera på föreslaget sätt äga rum, så
att lånecapitalet må på 11 år vara lill fullo återgäldadt;”
”alt, till betäckande af räntan samt garanti för densamma under
nämnde tid, de af Operahuset inflytande liyresmedel må bestämdt
anslås;”
”att, i händelse nuvarande Kongl. Theaterlnrättning före lånetidens
utgång skulle upphöra, det nu i Nåder beviljade anslag af Extra UtgiftsFonden
jemväl bör upphöra, men att, i sådant fall, till betäckande
af ofvannämnde både låne-capital och ränta, oförryckt skall användas,
i första rummet alla inflytande medel för Theaterns betydliga
materiel af costumer, attributer och effecter, som då böra försäljas,
samt i andra rummet alla hyresmedel, så väl de nu utgående, som de
af andra våningar och lägenheter inom Operahuset, hvilka, i fall af
Theaterns upphörande, lomme att till Kronans omedelbara disposition
återgå, dock med förbehållen rättighet för långifvarne att för deras
fordran så lill capital som ränta, njuta full ersättning af allmänna medel,
så framt Operahuset skulle under lånetiden genom vådeld förstöras
och den i Nåder anhefalida brandförsäkring af nämnde byggnad icke
kunna utsträckas jemväl till Kongl. Theaterns materiel;” hvarjemte
Kongl. Maj:l funnit, ”en ytterligare tillgång för gäldande af TheaterCassans
skuldförbindelser uppstå, i händelse af Kongl. Theaterlnrättningens
upphörande, då det af Högstsalig Konung Gustaf lil donerade
och till fond för Theaterns PensionsCassa upplåtne Capital af 40,000
R:dr, derefter naturligtvis skulle blifva disponibelt, sedan alla de till
pension af samma Cassa berättigade personers lagliga anspråk blifvit
uppfyllda.”
De obestridliga följderne af dessa stadganden äro: att, då UtgiftsStaterne
skola vid hvarje Riksdag af Rikets Ständer pröfvas och regleras,
anvisning är gjord å ett anslag för längre tid än det rätteligen
kan anses fortfara: att Kongl. Operahuset, som är en Kronans tillhörighet
och på dess bekostnad underhålles, samt således, i händelse af
( 22 )
Kongl. Theaterns upphörande, borde med alla tillhörande lägenheter
till Kronan återfalla, äfven i visst fall redan blifvit disponeradt såsom
en tillgång för Kongl. Theaterns enskilde fordringsägares skadeslöshållande
och ändtligen att StatsVerket iklädt sig garanti för ifrågavarande
låneoperation genom förklarandet att långifvarne, i uppgifvet fall, skola
njuta full ersättning af allmänna medel.
Då likväl beslutet härom vid sistförflutne Riksdag blifvit granskadt
utan anmärkning, hafva Revisorerne med den detaillerade framställningen
af detta ämne haft för afsigt, att deraf hemta ett, i deras tanke,
gällande stöd för ofvan gjorde hemställan, att stadgande måtte
meddelas i afseende på anticipationsvis skeende dispositioner å StatsYerkets
tillgångar.
4:o Yid granskningen af de å Statsmedlen gjorda dispositioner,
hafva Revisorerne i öfrigt funnit sig böra anmäla följande till Rikets
Ständers kännedom och åtgärd:
a) Kongl. Majrts Nådiga Bref den i4 April i83a innehåller, att,
sedan Kammarherren B. Rosenblad, som någon tid varit i egenskap af
Legationssecreterare anställd vid Beskickningen i Berlin, blifvit från
nämnde befattning i Nåder endtledigad, Kongl. Maj:t, uppå SlatsMinislerns
för Utrikes Ärendena underdåniga hemställan, funnit godt bifalla,
att Kammarherren Rosenblad må, af de på RiksStatens 2:dra Hufvud
Ti tel för MinisterStaten anslagne medel, tills vidare uppbära ett
Expectanee-arfvode af 1,200 R:dr Banco från samma års början, hvilket
dock borde minskas eller försvinna i den mån bemälde Kammarherre
erhölle annan löneinkomst å Rikets Stat.
Dä utgifterne i och för MinisterStatens aflöning, pensioner m. m.
äro så betydliga, att, utöfver det för nämnde ändamål å RiksStatens
Andra IlufvudTitel uppförde årsanslag af 100,000 R:dr Hamburger Banco
samt det från Norrige ingående årliga bidrag, å Extra Utgifts-anslaget
till CabinetlsCassans behof disponerats för år i83a omkring 5o,000 R:dr
och för år r833 omkring 4°>000 R:dr Banco, hvarigenom detta senare
anslag jemväl blifvit mindre tillräckligt för dess egentliga föremål,
kunna Revisorerne icke undgå finna den, Kammarherren B. Rosenblad
genom högstberörde nådiga Bref tillagde Expectance-lön såsom f. d.
Legationssecreterare, vara alltför hög, serdeles då man tager i betraktande
den underordnade befattning lian bestridt, den korta tid han
tenstgjort och de pensionsbelopp, som för så beskaffade fall förut blifvit
bestämda. Börande Revisorerne derjemte upplysa, alt omnämnde
( =3 )
löneanslag af 1,200 R:dr ännu till oförminskadt belopp af Kammarherren
Rosenblad uppbäres.
b) Genom Kongl. Brefvet ilen 14 September i833, bar LandsSecreteraren
i Blekinge Län, Herr Lagmannen C. J. Möller förklarats
berättigad, att af det å Andra HufvudTiteln för resor i civila ärenden
uppförde skjuts- och tractamentspenninge-anslag, undfå ersättning för
fiam- och återresan till och från Carlshamn, der han, efter serkildt
nådigt förordnande, i Landshöfdingens ställe, som egt förfall, varit
Ordförande i Länets PröfningsComite. Då likväl Resepenningar äro
för Landshöfdingen å Stat uppförde, anse Revisorerne den Lagman
Möller, för utförandet af nämnde uppdrag tillerkände ersättning 38
R:dr a3 sk. 6 r:st., ehuru till beloppet obetydlig, hafva rätteligen
bordt utgå af sistnämnde Resepenningar, i stället för att, i sin mån,
öka bristen å förstnämnde allmänna anslag.
c) Under den 20 Januari i832 har Kongl. Maj:t, med afseende å
ilen talrika familj Majoren C. M. Montelius hade att underhålla och
den behöfvande ställning hvari han sig befann, tillagt honom en oafkortad
gralification af 600 R:dr af de till oförutsedile militaire behof
å Tredje HufvudTiteln afsatte medel; och har Kongl. Maj:t, jemlikt
nådiga Bref af den ip Januari och den 21 December i833, för följande
2:ne år, å samma fond för Major Montelius anvisat ett lika stort
understöd;
d) Äfvenledes har Kongl. Majit, under den 20 Januari i832, med
afseende å de för Capitainen vid Konungens f. d. Eget värfvade Regemente,
Majoren J. A. Hjelmstjerna förekommande ömande omständigheter,
af anslaget till oförutsedile militaire behof tillagt honom för elt
år en Gralification af i5o R:dr; men hans följande året förnyade ansökning,
att fortfarande få tillgodonjuta berörde understöd, har blifvit
afslagen, pä den grund, att lian under loppet af år i83a vid Norra
Skånska InfanteriRegementet blifvit Capitaine med Compagnie.
Ehuru dispositioner, likartade med de nu anmälda, förut äfven
lära egt rum å Anslaget på Tredje HufvudTiteln för oförutsedile militaire
utgifter, anse Revisorerne sig dock böra yttra den öfvertygelse,
att detta anslag måtte vara ämnadt att afhjelpa sådane tillfäl 1 ige behof
i och för militaire-väsendet, som vid de årliga Staternas uppgörande
icke kunna med säkerhet föreses och beräknas, men att deremot
understöds meddelande för fattigdom eller andre ömande omständighe-.
ter, vare sig till militaire eller civile personer, rätteligen utgöra före
-
mål för dispositioner å det under 8:de HufvudTiteln uppförde Extra
TJtgifts-anslag.
é) Uti memorial af den 20 Februari 1331 hade Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen, i egenskap af GeneralFältTygmästare, till Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemnat följande ansökningar om flyttningshjelp,
nemligen: 1) af Majoren J. A. Luthman, som från äldre CompagnieChef
vid Wendes ArtilleriRegemente blifvit transporterad till
DepotCapitaine vid Svea ArtilleriRegemente, med 3331 Ridr; 2) af Capitainen
E. af Klercker, som från äldre CompagnieChef vid Wendes
ArtilleriRegemente erhållit transport till lika beställning vid Svea Artilleri,
med 5i R:dr 28 sk. samt 3) af Capitainen F. Virgin, som vid
Götha ArtilleriRegemente innehaft äldre CompagnieChefs lön och afgått
till Gothland, för att derstädes emottaga en DepotCapitaines-beställning
med lägre lön, med 5oo Ridr; och har Kongl. Majit, vid föredragningen
af dessa ansökningar den 23 Mars i833, i nåder förklarat, att som
Kongl. Majit hade sig serskildt bekant, att Sökandernes bgäran om de
erhållne transporterne, ehuru frivillig, likväl varit föranledd af nit
för tjenstens gång inom vapnet, Kongl. Majit, med afseende derjemte
å deras ådagalägde välförhållande och de utgifter de, i och för flyttningen,
fått vidkännas, ville tillägga dem såsom ersättning för berörde
utgifter, Major Luthman 200 Ridr, Capitaine Virgin 3oo Ridr och Capitainen
af Klercker 5i Ridr, att af de på 3:dje HufvudTiteln till
oförutsedde behof afsatte medel, utbetalas, men utan att detta Nådiga
beslut borde lända lill prasjudicat för framtiden vid uppkommande lika
beskaffade frågor.
Af hvad nu blifvit anfördt synes tydligen, att nämnde 3:ne ArtilleriOflicerare
icke varit berättigade till någon flyttningsersältning,
utan att de dem tillagde belopp äro att betrakta såsom Gratilicationer,
hvilka på förekomne särskildte skäl blifvit dem förunnade, och anse Revisorerne
vid sådant förhållande och i öfverensstämmelse med hvad i
förestående punkt finnes anfördt, äfven dessa utbetalningar rätteligen
hafva utgjort föremål för anvisning å Extra Utgifts-anslaget; samt
f) Genom Nådigt Bref den 26 Maj i83a har Kongl. Majit af Extra
Utgiftsmedlen tillagt AdvocatFiscalen P. Staaf 5oo Ridr Banco, såsom
arfvode för det han utfört Kronans talan i en bördsfråga, rörande den
till GarnisonsSjukhus å Kungsholmen upplåtne fasta egendom.
I anledning häraf hafva Revisorerne, utan att dermed åsyfta hvarken
någon inskränkning i Kongl. Majits höga dispositionsrätt af nämnde
Fond
Fond eller meddelandet af något omdöme öfver det sätt hvarpå AclvöcatFiscalen
Staaf utfört sitt uppdrag i detta mål, der Kronan blifvit
vinnande part, likväl för principens skull, trott sig höra tillstyrka,
det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
utförandet af Kronans talan hädanefter alltid må anförtros åt Statens
Embets- eller Tjenstemän, hvilkas åtgärder vidtagas under Embetsmanna-ansvar.
Allmänna MajjasinsÄrenelena,
hvilka utgöra en del af Kongl. StatsContorets förvaltningsåtgärder, omfatta
följande underafdelningar, nemi.:
1:0 Redogörelsen öfver Stats-Verkets Spanmål in natura;
2:0 F. d. Allmänna MagasinsFonden ;
3:o Redogörelsen för undsätlnings-anstaltenie efter 1826 års missväxt
, samt
4: o SpanmålsCreditiv-Fonden.
Och få Revisorerne, i här uppgifven ordning, rörande dessa ämnen
afgifva yttrande.
Räkenskaperne öfver StalsFerkeis Spanmul in natura, som för år
i832, men ej för 1833 undergått granskning i Kongl. KammarRätten,
utvisa:
Debet: År 18 5 2. År 1 8 3 3.
Ingående Balance: Behållningar . . 123,972: 5. 9. 187,164:27. g.
Infulne KronoRäntor från Länen . . 160,251:—10. 225,111: 5. 8.
Extra Uppbörd genom vinst å försäljning
af Spanmål m. m  2,574: 35. 4* 2,632: 19. 9.
Lefvereringar från Kongl. RänteKam
maren
och LandtRänterierne . . 168,114: 2.— 59,337: 8.—
Öfverlåtelse från MagasinsFonden af
Fastigheter och Inventarier . . . 46,453: 20. — 140,987: 33. 9.
Balance till påföljande årj Skulder . 160,110: 8. 6. 159,040: 40. 3.
Summa 661,475: 24. 5. 774,273: 39. 2.
(4)
C )
Credit: År 18 32. År 185 3.
Ingående B al ance: Skulder .... 184,569: 2.11. 160,110: 8. 6.
Af skri fri ingar
. 2,459: i5. 6. 4,252:33. 8.
StatsUtgifter
. . 263,676:40. 4- 193,982:21. 11.
Lefveren ingar till Kongl. RänteKam
maren
och LandtRänterierne . . 23,605: 33. ir. 4,550: 33. 10.
Balance till påföljande år} Tillgångar 187,164:27. 9. 411,377: 37. 3.
Summa
Vid denna Redogörelse hafva Revisorerna icke funnit något att
anmärka.
F. d. Allmänna Magasins Fonden.
Räkenskapen, som för år i83a blifvit granskad med anmärkningar
men för år i833 ej undergått granskning i Kongl. Kammar Rätten,
upptager:
Debet: Ar i 8 5 2. År 18 5 5.
Ingående Balance.- Behållningar och Fordringar . 1,455,752: 20. 3. 2,505,5*5: 21. 4*
Diverse Inkomster. . 2,788: 10. r. 4,198:43.11»
Vinst på Spanmåls
lagret
2,148: a5. 4» • * — —
Dito å öfverlåtne Fastigheter
. . . . 5,715: 29. 4. 52,225: 45. 9. 10,650: 16. 9. 50,420:4r. 8.
Utgående Balance.- Skulder ........ 1,450,852: 18. n. 1,551,559: 10. 8.
Suöunä"2,897,015:' 7. 'i "v.''2,8H,495TT57ir
Credit:
Ingående Balance: Skulder ........ 1,555,589: 8. 5. 1,430,852: 18.11.
Diverse Omkostnader 0,180: 21.10. 2,704:47-ir.
Afskrifningen af Contante
Medel och
Spannmål.... 1,570:4o. 3. 7,920: 32. 3.
Förbrukade Inventarier
. ..... 525: 12.10. 14:27.—-
Förluster på försålde
och öfverlåtne Inventarier
.... 1,780: 27. 3. 8,012:28. 4- 9.857: 6. 2. 18,852:3g. 6.
Öfverlåtelse till Stats-Verket:
af Inventarier och Fastigheter  46,455:20.— 140,987:33. 9.
Utgåehde Balance: Behållning och Fordringar . 1,305,515: 21. 4- 1,085,202:29. ti.
Summa 2,897,015: 7.11. 2,075,495: a5. 8.
( 27 )
Vid genomgåendet af dessa Räkenskaper hafva endast några mindre
anmärkningar förekommit, hvilka äfven, dels blifvit nöjaktigt förklarade,
dels ock föranledt till genast verkställd rättelse.
Ilcdogorclsen för betalningen i contant för den Spanmal, som till undsättning
efter 1826 års missväxt blifvit utborgad.
Denna Räkenskap, som på grund af från Länen inkommande, och
i Kongl. KammarRättens ÖfverRevisionsDepnrtements-Contor för Allmänna
MagasinsÄrendenas utredning granskade räkningar uppgöres af
nämnde Contor och innefattar tiden imellan den i Maj det föregående
året till samma dag det derpåföljande, har för a:ne år eller från
den i Maj i83a till samma tid år i834 blifvit af Revisorerne gran
skad
och upptager;
Dc])e (; •' Äret fr. d. i Maj Året fr. d. t Maj
1832 till d:o 1833. i833 till d:o 1834.
JBalance: I Länen utestående Undsätt
ningsmedel
efter 1826 års missväxt 83,578:22. 9. 75,315: 11. 2.
a ter debitering  43: 21.  — —
JBalance: Öfverlefvereringar  88:38.— 657:/jo. 3.
Summa 83jlQ: 34. 1. 75,973: 3. 5.
Credit:
JBalance: Öfverlefvereringar  88: 38. — 88: 38. —
Afkortning  458: 3o. 6. 12,838: 12. 1.
Lefvereringar  7,848: 2. 5. 4,222:4^- 7•
B al ance, i Länen utestående Fordringar 75,315: 11. 2. 58,823: 2. 9.
Summa 83J10: 34. 1. 75,973: 3. 5.
Af de d. 1 Maj 1834 ännu resterande 58,823: 2. o. utestodo
i Skaraborgs Län
4,073: 9. 1.
Elfsborgs d:o ....... 32,539: 8. 1.
Kopparbergs d:o 3,137: — 5.
Hallands d:o . ,. . • • . . 10,929:41. 4-  Götheborgs och Bohus d:o . . . 8,143: 39.10.
Tillsammans 58,823: 2. 9.
Denna Redogörelse har icke gifvit Revisorerne anledning till något
särskildt anmälande.
( ^8 )
SpanmäIs Cr edilin-Fonilen.
Denna Fonds redogörelser för åren i832 och 1833 sahna anteckning
om undergången granskning i Kongl. KamraarRätten, dit sednare
årets Hufvudbok först den 22 sisth September, eller sedan Revisionsförrättningen
var börjad, för sådant ändamål blifvit aflemnad.
Förhållandet med Inkomster
och Utgifter under nämnde
år
är
följande:
Debet:
B ahmee från föregående året:
År 18 3 2.
År 18
3 3.
Behållningar och Fordringar . .
l,107,2G0:35.xi.
1,070,546: 3o.
11.
Inkomster:
Lefvereringar från Kongl. Ränte-
kammaren
345,057: 17. 7.
80,427:
25.
4-
Vinst på försäljning af Spanmål .
12,997:45. 8.
2,047:
34.
7-
Diverse
670: 45. 6.
170:
16.
1.
S:r
358,732: 12. 9.
82,645:
28.
—
Balance till följande äret:
Öfverlefvereringar
56: 3o. —
3,174:
1.
1.
Skulder » •
31,166: 1.10.
36,740:
21.
7-
S:r
31,222: 3i. 10.
39,914:
2 2.
8.
Summa
1,497,215: 3a. 6.
1,193,106: 33.
7-
Credit:
Balance från föregående året:
Öfverlefverering
301: 20. 6.
56:
3o.
—
Skuld
121,200:34. 5.
31,166:
i.
10.
S:r
121,502: 6.11.
31,222: 3i.
10.
Utgifter:
Afskrifningar
7,765: 42. 5.
8,088:
14.
2.
Omkostnader
3,570: 43.11.
12,160:
26.
6.
Lefvereringar till Kongl. Räntekam-
maren * m» m»
293,830: 4. 4.
188,702:
4-
1.
S:r 305,166: 42. 8.
208,950: 44. 9.
Transport 426,669: 1. 7.
240,173: 28. 7.
( 29 )
Transport 426,669: i. 7. 240,173:28. 7.
Balance till följande året:
Behållningar i Contant och Span
mål
321,647: 9. 5. 115,450: i5. 5.
Fordringar  748,899: 21. 6. 837,482: 37. 7.
“ S:r 1,070,546: 3o. 11. 952,933: 5.—
Summa 1,497,215:32. 6. 1,193,106:33. 7.
Hvad dispositionen af dessa medel i allmänhet beträffar, så har
den på visst sätt redan varit underkastad Rikets Ständers pröfning,
enär den Redogörelse öfver i83r och i832 årens undsättningsanstalter,
som Kongl. StatsContoret under den 20 Dec. sistnämnde år till
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifvit, legat till grund för det beslut
Rikets Ständer fattat vid pröfningen af StatsUtskottets d. 22 October
i834 afgifne utlåtande N:o 297, i anledning af såväl Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående f. d. Allmänna Magasinsfonden samt betalningsvilkoren
för erhållne Spanmålsunderstöd, som åtskilliga dervid
afgifne yttranden samt i sistnämnde ämne väckta motioner.
Revisorerne hafva likväl ansett sig böra Rista Rikets Ständers uppmärksamhet
vid följande förhållanden:
1:0 Sedan rapport inkommit om den år i832 i Norra Länen inträffade
missväxt och LänsStyrelserna uppgjort beräkning af de Spanmålsquantiteter,
hvilka ansågos nödvändiga till förekommande af hungersnöd,
samt Kongl. Maj:t under den 21 September i832 antagit
Handlanden Liljevalchs anbud att, på bestämda tider och under vissa
vilkor, lefverera i Luleå 6,000 t:r Spanmål
i Umeå 6,000 „ „
och i Sundsvall .... 2,25o ,, ,,
eller tills. i4,25o t:r Spanmål,
blefvo sedermera, till CreditivFondens betryggande för förlust, priserna
å Spanmål, som försåldes till undsättningstagarne i Norrbottens
Län, jemlikt Landshöfdingens tillstyrkan, bestämde sålunda: att priset
å Råg, som i inköp med omkostnader uppgick till 10 R:dr 23 sk. 6 r.
höjdes till 12 R:dr; priset å Matkorn från 8 R:dr 47 sk. 4 r* till 10
R:dr 32 sk. och det å Sädeskorn från 12 R:dr 14 sk. 9 r. tilli3R:dr
16 sk. allt banco; och uppkom derigenom en difference af n,oo3R:dr
18 sk. 8 r. B:co att användas till betäckande af omkostnader, eller att
( 3o )
möjligen till någon elei utgöra en CreditivFondens vinst. Men nästan
samtidigt roed bestämmandet af nu omnämnde pris, hvarefter de Undsättningsbehöfvande
skulle lösa Spånlinden, uppgjordes genom Kongl,
StntsContoret, till följd af Kongl, Maj:ts nådiga befallning uti skrifvelse
af den i5 October 1833, ett Gontract med Handlanden C. F, Liljevalch,
dateradt den 27 December samma år, i kraft hvaraf till ho
lioro
öfverlätos;
2.500 T:r Råg, samt
4.500 d:o Korn,
tillsammans 7,000 T:r Spanmål, hvilka, enligt Kongl. Brefvet af den
i4 förutgångne September, blifvit genom Kongl. StatsContorets försorg
till Westerbottens och Norrbottens Län försända, på Stats Verkets risk
och bekostnad, genom serskild transaction med samme Handlande,
Öfverlåtelse!} af dessa 7,000 T:r Spanmål skedde emot vilkor, att de
samma
skulle hållas Länens behöfvande Innevånare tillhanda, företrädesvis
mot betalning i varor, under iakttagande dels af de föreskrifter i
afseende på fördelningen imellan Länen, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ägde meddela, dels ock vid försäljning mot Contant eller yid
uLborgning mot betalning i penningar, af ett visst maximipris, som
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl ägde att bestämma.
Under sådana vilkor försåldes till Handlanden Liljevalch följande
qvan.ti teter:
fritt lefvererade uti: Råg, Korn.
Umeå .......... 678. 1,222.
Skellefteå .
536. 964,
Piteå
. 643. 869.
Luleå .
531. 1,157»
Jlaparanda ......... 112. 288.
2,5oo. 4>5oO.
7,000 Ui
tiU
det pris han sjelf erbjudit, eller mot 7 R:dr 16 sk. B:co per T:ua
för Råg och 5 R:dr 32 sk. per T:na för Korn; hvarförutan Handlanden
Liljevalch erhöll räntefrilt anstånd med betalningen i g:ne år eller
intill 1835 års slut, hvilken förmån, om man beräknar ränta å 6
proc, för år, nedsätter nämnde pris, i förhållande till Contant betalning,
tili 6 R:dr 21 sk. 9 r. för T:nan Råg och till 4 R:dr ^rjsk.\w
för T:nan Korn. Enär nu denna Spanmål, efter årets markegångspris
i Stockholms, Södermanlands och östergöthlands Län, derifrån afsöndr
( 3i )
ningen verkställdes, lill ilia med fragt och omkostnader, uppgått för
Slaten till ett ungefärligt värde af io R:dr a5 sk- 3 r. p:r T:a Råg
och 8 R:dr 14 sk. p:r T:a Korn, lefvereradt i Norrbottens Län; samt
af io R:dr ii sk. 9 r. för Råg och 7 R:dr a3 sk. 4 r. för Korn, lefvereradt
i Westerbottens Län, uppkommer, genom anställd jemförelse
imellan nämnde pris och de i Contractet bestämda, en förlust för Staten
af 3 till 4 R-dr B:co för hvarje lunna, hvilken förlust skulle visa
sig än större, 0111 Spanmålens markegångsvärde i de Län, hvarifrån
den afsändes, förändrades till gångbara priset i de Län der missväxten
inträffat och der den till undsättning skulle användas. Jemför man
åter Contractsprfsen med dem, hvarefter undsällningstagarne vid samma
tid ålades betala den Spanmål, de genom Statens försorg förut erhållit,
så befinnas dessa senare uppgå till dubbelt belopp, nemi. för
Råg 12 R:dr p:r T:a och för Matkorn 10 R:dr 32 sk., då Handlanden
Liljevalch, med beräkning af den under belalningsanståndet tillgodonjutna
ränlefrihet, erlade endast 6 R:dr 21 sk- 9 r. för Tinan Råg
och 4 R:dr 47 sk- 4 r* för Kornet.
Då oftanämnde 7,000 T:r Råg och Korn redan om hösten 1833
befunnos magasinerade uti de, till de undsättning behöfvande orterna
närmast belägna hamnar, vill det synas som skulle, utan menliga
följder af någon tidsutdrägt, en öppen täflan om ofvertagandet af ifrågavarande
Spanmål, under de vilkor, sorn för undsättningsåtgärdernes
verkställande voro anbefallda, bordt leda lili ett för SlatsVerkel fördelaktigare
resultat.. Till stöd för denna åsigt få Revisorerne anföra,
alt, samma dag som dessa 7000 T:r Spanmål öfverlätos till Handlanden
Liljevalch, jemväl ett räntefritt låneförskott af 4.5oo R:dr beviljades
åt Handlanden i Piteå A. Klum, emot åliggande att dermed uppköpa
och Länets innevånare tillhandahålla a5o T:r Råg och 600 T:r
Korn efter det maximipris, som Kongl. Majlis Befallningshafvande, i
förhållande till de i orten gångbara sädesprisen, ägde att bestämma;
hvarförutan under enahanda vilkor och i öfverensstämmelse med de af
Rikets Ständer yttrade åsfgter i afseende på Spanmålsnndsätlningar,
räntefria lån (på 9 månader) enligt Kongl, Brefvet den 4 October 1882
beviljades åt Ilandlanderne Forssell & Söner i Umeå med R:dr 8,000,
samt åi Major Turdfjaell och Lieutenanterne v. Ekstedt och
Haeggström, tillsammans .
- - - , , „ 8,000,
Af d essa lån återbetaltes det förra innan d. 24 April 1833 med Spanmål
efter fastställda pris, nemi. i5oT:r Råg å 10: 24. - . 4,575: —
100 T:r Korn å 9: 8. - . 916: 3 a, 2,491: 3a.
samt Contant . . , -
5,508: 16. —
Sir 84)00: —“
( 32 )
samt det senare på nedan uppräknade tider, Sedan Major Turdfjaell och
Lieutenant Haeggström genom Kongl. Brefvet d. 37 April 1833 erhållit
betalningsanstånd till October månad samma år, nemi.:
den 15 Febr. i833 af Lieutenanlen von Ekstedt, utom
Capital 4,000. —- —.
Ränta derå 81: 32.— 4 081* 33
den 33 October: Major Turdfjaells andel  1,600: —. —
den 7 December: Lieutenant Ilaeggströms d:o .... 2,400: — —
S:r 8,081: 3a. —
Jemför man nu slutligen det nedsatta pris, hvarefter Handlanden
Liljevalch fått öfvertaga ifrågavarande 7,000 T:r Spanmål, med StatsYerkets
calculerade värde derå, detta senare beräknadt tili endast g
R:dr 6 sk. 4 r. p:r T:na Råg och Korn, ehuru det i Kongl. StatsContorets
Berättelse af d. 30 Dec. i833 upptages till 10 R:dr 24 sk.,
så uppkommer en prisskillnad å hvarje Tunna af 2 R:dr 3o sk. 4* r.
eller en total-förlust för StatsVerket af R:dr 18,423: 29. t\., hvilken
synes hafva kunnat undvikas, om hela denna undsättningsåtgärd blifvit
utförd efter den princip, att meddela räntefria penningeförskott åt
speculanter i orterne emot skyldighet, å deras sida, att lill bestämda
maximipris hålla Spannmål å vissa utsatta ställen de undsättningsbehöfvande
till handa. Och synes det Revisorerne, som hade en sådan
åtgärd icke bordt anses overkställbar, enär hvarken i det ena eller andra
af här ofvan uppgifne fall någon eftergift under maximipriset,
till förmån för medellösa personer, yarit å Statens sida afsedd, och
det i öfrigt bör ligga i hvarje säljares interesse, att i betalning emottaga
varor så gerna som penningar, så vida han ser sig äga tillfälle
eller utväg till sitt fulla godtgörande genom varornas fördelaktiga försäljning,
och hvarförutan icke heller någon Entrepreneur af Undsättningsmedel
lärer åtaga sig att anskaffa och utlemna Spanmål.
2:0 Uppå LänsStyrelsens hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga hemställan
om behof af UndsättningsSpanmål i Jemtland, blefvo de i förenämnde
K. Bref d. 21 Sept. i832 för samma Län anslagne 1,000 T:r
Korn och i,a5o T:r Råg afsände till Sundsvall samma höst, enligt det
med Handlanden Liljewalch afslutade Contractets innehåll. Af detta
Spanmålsupplag kunde likväl icke det ringaste för det påräknade ändamålet,
Jemtlands Läns undsättning, hvarken mot borgen, på credit
eller till DistrictMagasinsInteressenterne användas, och StatsVerket till
skyn
-
( 33 )
skyndades, dels genom Spanmålens uppköp och dels genom dess magasinering
samt öfriga omkostnader en sammanräknad förlust af 2,108 R:dr B:eo.
Ehuru Revisorerne väl inse svårigheten för LänsStyrelserna alt,
vid inträffande missväxter, med visshet bestämma huru stort Spanmålsqvantum
som för undéätlnings-hehöfvande kan komma att erfordras
och Revisorerne tillika fullt uppskatta det ansvar, som, i händelse
af uraktlåten omtanka för verkliga behofs afhjelpande, hvilar på
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande; sa har det likväl förekommit Revisorerne,
som Länsstyrelsen i Jemtland hordt äga tillfälle att förskaffa
sig så tillförlitliga underrättelser om verkliga behofvet samt Spanmålstillgången
inom Provinsen och om de hjelpkällor, som af den enskilda
industrien der kunde vara att påräkna, alt den missräkning till Statens
förlust, som genom ifrågavarande åtgärd blifvit begången, åtminstone
lill någon del kunnat undvikas.
3:o Som Kongl. Maj:t, i anledning af Herr Landshöfdingen von
Törnes anmälan om brist på dugligt frökorn i Jemtlands Län efter
missväxten år i83a, genom Nådiga skrifvelser den 27 October i832
och 19 Januari 1833 anslagit en sammanräknad Summa af 5,000 R:dr
B.-co alt användas till uppköp af så beskaffad Spanmål, med föreskrift
att Frökorn skulle upphandlas för 2,000 R:dr inom orten och för 3,000
R:dr ifrån angränsande Provinsen Medelpad, för att om våren samma
år hållas Jordbrukare inom Länet tillhanda emot contant betalning,
så hade Länsstyrelsen, under Herr Landshöfdingens vistande i Stockholm,
lill åtlydnad af högstberörde Nådiga Bref, inom Provinsen uppköpt
171 Tunnor å nf R:dr samt Herr Landshöfdingen contraherat
med Handlanden Liljewalch om lefverering vid gränsen till Medelpad
af 3oo Tunnor, allt Frökorn, å 10 R:dr B:co Tunnan.
Uti de Räkenskaper och Handlingar, som tillhöra 1111 församlade
Revisorers granskning, finnes icke någon redovisning från Jemtlands Län,
som utvisar att nämnde Frökorn, enligt Kongl. Majlis derom gifne föreskrift,
under loppet af år 1833 blifvit användt; men efter den upplysning
Revisorerne erhållit, lärer samma Frökorn utan redovisning rjvarlegat
hos Försäljarne till dess en del deraf blifvit för ändamålet otjenligt,
och slutligen, sedan Kronan fått vidkännas flyttnings- och magasineringskostnader,
blifvit i år försåldt med en förlust för Statsverket
af 1,763 R:dr 2 sk. 1 r:st. Banco.
<5)
( 34 )
Chartte - Sig ill at te - V er ket.
Delta Verks Räkenskaper, hvilka i Kongl. KammarRätten undergått
granskning för år i832, roen icke för år 1833, utvisa följande resultat:
Debet: År 1 8 3 2. År 1 8 3 3.
B al ance från föregående året:
Behållning hos Embels- och Försäljningsman
163,010:39. 1. 156,921:44'“*"
Proprie Balancer  20,423:29.ii. 16,996:39. 7*
Behållning af ostämphult Papper . . 11,013: r.— 8,362:2g. 6.
Dito af Inventarier  212:45. 4* 368: 9. 4-
S:r 194,660: 19. 182,649: 26. 5.
Uppbörd:
Stämpladt Pappers försäljning .... 334,869: 44- — 330,63.3: 23. —
Ersättning för maculerade Chartor . . 183:25. 3. 184: 21. 6.
Extra Stämpling  2,245: 24. — 2,810: — —
Extra Uppbörd  1,821:33. u. 904:25.—
S:r 339,120: 31. 2. 334,534:2 1. 6.
Lefverering:
Från Kongl. Räntekammaren .... 13,821:26. 5. 15,862: 4.—
„ Rikets Ständers RiksgäldsContor . 1,653: 3. 7. 1,636: 22. 7.
„ LaudtRänterierne ...... 9,407:26. 8. 8,099: 12. ,4.
S:r 24,882: 8. 8. 25^97: 38.Ti".
B ahmee till följande året:
Öfverlefvereringar  677: 24. 1. 695: 29. ro.
Summa 559,340: 35. 3. 543,477: 20. 8.
Credit:
B al ance från föregående året:
Öfverlefverering  573:37. 677: 24. 1.
Afkortning:
Maculeradt Extra stämpladt. Papper . 73: ro.— 81: 2.—
Extraordinarie afkortning  2,060: 24. 10. 110:35. 3.
S:r 2,433734.10. 191:37. 37
Transport 2,707: 24- 1. 869: i3.
C 35 )
Transport 2,707: 24 1. 869: 13. 4*
Utgift:
LandsContorens och Landt-Räntmästarnes
Provision . . .
Transportkostnader
Diverse Utgifter . . .
FörsäljningsProvision .
Aflöning för Chartae-Sigillatae-Conloret . 4,265: 4-— 2,920: 12.
Papper till Charta Sigilla ta .... 10,267: 22. 9. 13,928: 33. 8.
Hvilslämplingskostnäder  1,653: 3. 7. 1,636: ”
8,443:20. 1. 7,204:— 7.
785: 45. 3. 685: 20. 9.
1,991:3.9-9* U811: 4.2.
16,230: ib. 11. 16,073: 3. 4.
2 2.
S:r 43,637: 7. 4- 44,259:
1. 1.
Lefver erin g:
Till Kongl. Räntekammaren .... 68,497:28. 3. 60,991: 34. ii.
„ LandtRänterierna  261,848:45. 2. 258,852:38. 8.
‘ S:r 330,346:25. 5. 319,844: a5. 7.
Bnlance till följande året:
Behållning hos Embets- och Försälj
ningsmän
156,921: 44-— 158,277: 4°- 6*
Proprie Balancer  16,996:39. 7. 14,042:43.10.
Behållning af Oslämpladt Papper . . 8,362:2g. 6. 5,665: 7.—
Dito af Inventarier  368: 9. 518: 33. 4-
S:r 182,649: 26. 5. 178,504: 28. 8.
Summa 559,340:35. 3. 543,477: 20. 8.
Efter slutad granskning hafva Revisorerne funnit sig icke äga något
alt anmärka hvarken vid sjelfva förvaltningen eller vid räkenskaperna,
utan anse sig böra vitsorda att de, genom Kongl. Brefvet den
11 Februari i832, kungjordt medelst Kongl. SlatsContorets Circulairelrref
den i4 Mars samma år, vidtagne förändrade stadganden, i afseende
på medlens förvaltning och redovisning samt de för Räkenskapen fastställda
förnyade formulaire, befunnits till alla delar ändamålsenliga och
i väsendtlig mån bidragande till okad Controll å Propiie Balancerna.
Dessa, som vid 1831 års slut utgjorde . . R:dr 20,423:29,11.
och på sätt ofvanstående summariska Rakenskapsframställning utvisar,
vid 1833 års utgång förminskats till  14,042:43.10.
hafva, enligt en Revisorerne tillställd särskild Balanceutredning, seder
(5*)
-
( 36 )
mera under loppet af år 1834» ytterligare förminskats med 3,293:
18. 8. och äro således på dessa trenue år nedsatta till . 10,749:25. 2.
eller till ungefär hälften af det belopp, som de vid 1831 års slut
utgjorde.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, har genom den tillsyn å ChartseSigillatfeFörordningens
efterlefnad, i afseende på Chartering underkastade
handlingars förseende med stämpladt papper, som af serskildt
tillförordnad Chartas-Sigillatae-Ombudsman, i Hufvudstaden utöfvas, ett
icke obetydligt belopp, till följd af verkställda undersökningar i Stockholms
Stads Arkiver, lill Kronans Cassa redan ingått. Och då anledning
icke saknas till den förmodan, att en noggrannare tillsyn äfven
i Länen, än som nu i allmänhet lärer äga rum, öfver Chartaä-SigillataeFörordningens
behöriga efterlefnad vore behöflig, samt för Statsverket
är af vigt, att, i afseende på stämplade pappersafgiften, sorn utgör en
betydlig Inkomst-Titel, Kongl. Maj:t och Kronan kommer i åtnjutande
af sin tillständiga rätt, anse Revisorerne sig böra tillstyrka Rikets
Ständer, att å detta ämne fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
med begäran om vidtagande af särskild åtgärd till controlls vinnande
derå, att, äfven i Landsorterne, inneliggande Chartering underkastade
handlingar verkligen äro med behörigt stämpladt papper försedde.
Ehuru särskildt afslutade och uti Kongl. KammarRätten granskade
hufvudböcker öfver Chartae-Sigillatae-hvitstämplingskostnaden åren.
i832 och i833 blifvit till Revisorerne aflemnade, anse Revisorerne sig
dock icke behöfva derom göra någon ziöerframställning, enär utgiften i
Summa är upptagen till redovisning i Chartae-SigillalaeVerkets hufvudbok
och Redogörelserna för hvitstämplingen alltså äro att betrakta såsom
en Verifikation till nämnde hufvudböcker.
Avesta Bruks Dir eéti an.
De öfver denria förvaltning förde Räkenskaper, hvilka för begge
Revisionsåren blifvit i Kongl. KammarRätten granskade med anmärkningar,
utvisa följande förhållande:
Debet: År 1 8 o 2. År 1 8 3 3.
Ingående Balance ........ 14,582: .87. 3. 29,177: 32.. 5.
Uppbörd, dels af KopparRänta och Slag
-
Transport 14,582: 37. 3. 29,177: 3a. 5.
C 37 )
Transport 14,582:37. 3. 29,177:3a. 5.
skatt, dels af Koppar- och Manufak
turTull
47,298: t 5. 7. 34,847: 44. ro.
Utgående Bahmce, Redogörarens fordran 438: 5. 4-
Summa 62,319: i o. 2. 64,025: 29. 3.
Credit:
Ingående Bahmce, Bedogörarens fordran —■— 8. •— 438: 5. 4*
Afkorta ingar och inordningar . . . 2,573: 3G. —• 2,000: — —
Lefvereringar till Kongl. Räntekammaren,
Stockholms Metallvåg och Bikets
Ständers Bank  30,567: 29. 9. 46,558: 7. ii.
Utgående Bahmce, StatsVerkets Behållning
. . . .29,177:32.5. 15,029: 16.—
Summa 62,319: 10. 2. 64,025:29. 3.
Mot dessa Räkenskaper har, å Revisorernes sida, någon anmärkning
icke förekommit.
Kongl. KrigsColIegmm.
Detta Verk upptages här i enlighet med den nja Organisation och
fördelning i blott 2:ne Departementer med 3:ne Afdelningar under
hvarje, som detsamma erhållit genom Kongl. Brefvet den 17 December
1831.
l:a Departementets Artilleri-Afdclniinjs Räkenskaper, hvilka för
begge åren äro i Kongl. KammarRälten granskade med anmärkningar,
utvisa följande förhållande:
Debet: År 18 52. År 18 33.
Bahmce jr ån föregående uretr
Behållningar och Fordringar .... 249,718: 45. r. 259,529: 39. 3.
Uppbörd
SlatsÅnslag .......... 209,100: 40. 9. 190,913: 37. 5v
För inrikes försåldfc Krut och Salpeter 94,084: l\.— 103,228: 6. 2.
“Transport 303,184:44. 9. 294,141:43.
(
38 )
Tr,
ansport 303,184: 4 {•
9*
294,141: 43.
7-
För försåldt Svafvel ....
• • •
1,099: 3o.
1.
5,912: 35.
3.
AuctionsMedel
4,125: 8.
t.
14,426:
>4-
9.
Revenue af Mariebergs Egendom
• • •
556: 2.
8.
436:
29.
4-
Ersällning af extra Statsanslag fö
r utbe-
talde förskotter till Artillerimaterie-
lens förökande och förbättrande .
10,000: —
—
__
Diverse influtne medel . . .
• • v
10,287: 31.
4*
11,386:
——
7.
Afskrifning af Kongl. Maj:ts och Kro-
nans skulder
136: 18.
9-
5,623: 39.
11.
S:r
329,389: 3<>
8.
331,927:
I9*
5.
Balance till följande året.
;
Skulder
• • •
86,737: i.
8.
75,545:
i5.
8.
Summa
665,845: 38.
5.
667,002: 26. 4.
Credit:
Balance från föresående året.
Skulder
• • a
70,143: 16.
2.
86,737:
1.
8.
Utgifter:
Byggnadsbehof
62,686: i3.
1.
12,054: 4«-
2.
Tyg Dito
7,746: 3o.
6.
10,590:
8.
9*
Upphandling
• a a
7,984: io.
2.
16,978:
24.
1.
Artilleri-materielens förökande och för-
bättrande
a a a
26,383: 22.
11.
4,110: 33.
2.
Artilleri-Exercice och Läroverk
a a a
17,698: 47.
2.
19,282:
15.
IO.
Raket-Batteriet
4,985: 3o.
Gevärs reparerande ....
9,026: i3.
—
9,957:
*9-
7-
Passevolance för Gevär . . .
7,975: 45.
8,598:
2.
TLruttillverkningskostnad .
40,357: 5.
—
30,117: 38.
9-
Skjutser och Fragter ....
17,337: 43.
4-
12,595: 35.
3.
Diverse Utgifter
a a a
40,202: 21.
2.
30,768:
3.
6.
Afskrifning
3,671: 39.
10.
5,344:
12.
6.
S:r
241,071: 3.
2.
165,383:
24.
7*
Lefverering:
Till Statsverket
Krut och SalpeterFörsäljningsmedel .
95,101: 27.
10.
102,334: 33.
3.
Transport
95,101: 27.
IO.
102,334: 33.
3.
C 39 )
Transport 05.101: 27. 10. 102,334:33. 3.
Till Di reclionén öfver Carl Gustafs Stads
Gevärs-Faktori  — — 26,000:— —
S:r 95,101: 27.10. 128,334: 33. 3.
B al ance till följande året:
Behållningar och Fordringar .... 259,520:3g. 3. 286,547: 14.10.
Summa 665,845: 38. 5. 667,002: 26'. 4.
Hvad först angår denna Afdelnings Råkenskaper, så hafva Revisoverne
dels, i afseende på den method hvarefter de föras, skolat, till beredande
af ändring för framtiden, anmärka, att densamma i så måtto
är förvillande, att i årets Hufvudbok upptages med Kongl. StatsContoret
ett särskildt Conto öfver årets Statsanslag och ett särskildt öfver
föregående årets balance, dels ock i öfrigt yttra, det Räkenskapen
icke funnits vara förd med den noggranhet, som med skäl bordt kun
na
förväntas, hvarpå såsom exempel må anföras, alt hänvisningen lill
verifrcationerne ofta varit oriktig, att upptagne summor understundom
icke annorlunda än genom anställda calculer kunnat af verificationerna
utfinnas, samt någon gång endast varit antydde medelst anteckningar
af blyerts. Vidare har förekommit, vid i83a års Räkenskaper,
att CommerceRådet Neuman fått sig godtgjord en summa af
12,912 R:dr 26 sk. 1 r:st. för lefverering af serskildta poster Ekvirke,
hvarför betalningen blifvit conlraherad i HamburgerBanco, men hvarå
ordentlig sluträkning i Svenskt mynt saknas, samt, vid 1833 års Räkenskaper,
att den af Ryltmästaren N. 11. J. Åkerstein afgifne redovisniugsräkning
å 1,27g R;di’ ^4 3 r:st- för erhållet förskott till förT
söks anställande med tillverkningen af Sadlar efter en utaf honom uppfunnen
modell, blott till en tredjedel kan anses behörigen verificerad,
enär å utgifterne för bemälde Ryllmästares egen räkning, i skjuts, tractamente
och hästlega, om tillsammans 811 R:dr 22 sk. 6 r:st. några
verificalioner icke finnas bifogade. (Se vidare här nedan intagne 6:te
moment, der denna fråga fullständigare afhandlas),
2:0 Vid granskningen af utgående Balancen till ÅrtilleriAfdelningens
Hufvudbok för år i833, hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet vid
följande, deri upptagne Poster:
a) 20,627 R:dr ^5 sk. 7 r:st., Afdelningens återstående fordran i
anledning af den år 1822 till Medelhafvet verkställda KrutförsäljningsExpedilion;
hvilken ännu befmnes i samma outredda skick, sorn före
' öö- • . > V ' ■- ,
( 4o )
sista Riksdag, oansedt skrifvelse fran dåvarande SlatsUtskoLtet aflats
till Herr HofCanzleren om redovisnings infordrande;
b) 3,454 Ridr 20 sk. 9 rist., en balancerad fordran hos Colonialärendenas
Departement, hvarför all redovisning saknas;
c) 4,4g4 R:dr 34 sk. 8 rist., Afdelningen fordran för ett å Ön Sifc
Barthelemy uppfördt Kruthus, hvilket dock till följd af Kongl. Brefvet
den 24 Augusti i833, numera lärer vara försåld t med en förlust
för Kronan af 4>2^9 Ridr i5 sk. 8 rist.;
d) 320 Ridr, ett till Lieutenanten Segerdahl lemnadt förskott till
Resekostnader m. m., hvilket, ehuru redovisning derför redan år i83a
blifvit äskad, ännu till oförminskadt belopp balanceras;
e) 2,942 Ridr 19 sk. 2 rist., likaledes balancerade sedan flera år
tillbaka och utgörande Herr Öfversten m. m. Bildts skuld till Afdelningen
; och
f) 22o Ridr, hvarför Herr GeneralAdjutanten för Armeen ej afgifvit
redovisning. Härförutan hafva Revisorerne funnit:
g) att aflidne KrigsGasseuren Brattström år i83o tillkomne Balance
22,444 Ridr 24 sk. 4 r;st. ännu icke finnes minskad med mera än
dividenden i samma Brattströms Goncursmassa 2,io5 Ridr 46 sk. 5 rist;
h) att af en Kongl. Majits och Kronans fordran för Krutbrist, stor
1,358 Ridr, för hvilken numera aflidne Capitainen Tidholm och Tygvaktaren
Östling ansetts böra ansvara, 757 Ridr blifvit genom Kongl.
Brefvet den 9 November 1833 beviljade till afskrifning, ehuru vederbörande
synas hafva försummat att i Tidholms Concurs bevaka Kongl.
Majits och Kronans rätt, och hvadan endast återstoden 601 Ridr utsökes
i Östlings gäldbundna bo; och
i) alt åtskillige äldre Balancer, af hvilka några tillkommit redan
på 1780-talet, till oförminskade belopp fortfarande i Räkenskaperne utoch
iubalanceras.
Revisorerne tillstyrka i anledning häraf, att vederbörande, som
uppburit penningeförskott, måtte åläggas att, der så ej redan skett,
utan vidare uppskof för dem redovisa, samt att öfrige balancerade
poster måtte indrifvas, eller, der någon ersättning för Kronan ej är att
förvänta, i laga ordning till afskrifning befordras.
3:o De så väl i denna, som Kongl. KrigsCollegii öfriga Afdelningars
räkenskaper upptagne Rese- och Tractamentsräkningar, hafva Revisorerne
funnit i allmänhet vara nog dryga och understundom föranledda
af resor, om hvilkas ändamål all upplysning saknas. Sålunda
fö
-
( 4‘ )
förekommer vid UtredningsAfdelningen cn rakning å 265 R:dr 3i sk.
af Herr Öfverste G. Heideman för en resa imellan Skåne och Stockholm
samt åter, äfvensom en dito af Gornetten Scheffer å 87 R:dr 6 sk.
8 r. för resan imellan Stockholm och Mosås samt åter, med åberopande
af Herr GeneralAdjutantens för Armeen ordres; dock innehålla Herr
GeneralAdjutanlens skrifvelser till Kongl. KrigsCollegium af den 9 Februari
och den 6 Maj 1833 icke ringaste upplysning om anledningen
till dessa resor. Revisorerne hafva jemväl vid ArlilleriAfdelningens
räkenskaper funnit anmärkningsvärdt, att då Capitainen Friherre Falkengren,
för krulprobering m. m. vid Fliseryds och Torsebro Krutbruk,
beliöft använda, år i83a, 198 dagar och år i833, 319 dagar, Capitainen
Arrhenius deremot, för dylika förrättningar vid Klosters och
Åkers Krutbruk, icke användt mer än 85 dagar år i832 och 138 dagar
år i833, ehuru tillverkningen vid de begge sednare Bruken var,
år i832, mer än dubbelt och, år i833, mer än 5o procent större än
vid de förra.
4:o Revenuen af Mariebergs Egendom är anslagen till amortering
af ArtilleriAfdelningens skuld, i följd af nämnde Egendoms inköpande;
men som berörde årliga inkomst är alltför otillräcklig härtill, så kommer,
så vida serskildt anslag för detta ändamål icke göres, denna Afdelningen
skuld att i många år fortfara.
5:o Det för år i832 bestämda Anslaget för Artilleri Afdelningen,
har blifvit öfverskrida med 11,619: i3. 11.
samt det för år i833 med  17,986:20. 1.
tillsammans R:dr 29,605: 40. —
hvilken betydliga brist till det mesta härleder sig från den kostsamma
GevärsFabricationen vid Carl Gustafs Stads GevärsFactori.
6:0 I afseende på förvaltningen af de till denna Afdelning anslagne
mede], anse Revisorerne sig slutligen böra inberätta förhållandet
med inköpet af den Ryttmästaren N. H. J. Åkerstein tillagde Palent--  rättighet å en af honom uppfunnen ny Sadelmodell, samt hvad med
denna handel i öfrigt eger gemenskap.
Genom Nådigt Bref den i5 Oclober i83i anbefalldes Kongl. KrigsColleginm
att, inom Februari månads utgång år i832, lill Rytlmästa
ren
i Generalstaben N. H. J. Åkerstein utbetala i,5oo R:dr såsom lö
sen
för begagnandet, för Kronans räkning, af den Patenträttighet å en
uppfunnen ny Sadelmodell, som Kongl. CommerceCollegium, likväl
(6)
( 43 )
först under den 18 October 1831 och under vissa bestämda vilkor,,
för Åkerstein på i5 års tid utfärdat. Under den 18 Februari i83a
erhöll derefter Kongl. StatsContoret befallning, att af anslaget för oförutsedde
Militaire bebo! å Tredje HufvudTiteln, från Arets början till bemälde
Ryttmästare utbetala ett årligt arfvode af 600 R:dr, så länge
han fortfor med det honom lemnade uppdrag, alt ega ledningen och
tillsynen öfver modellers förfärdigande för Armeens Bevärings- och
Utredningspersedlar. Rytt mästaren Åkerstein erhöll vidare, genom Kongl.
Brefvet den 14 Juni 1832, uppdrag, att, utan föregående Auction, göra
beställning af och hålla tillsyn A tillverkningen af 1,468 Sadelställningar
efter den inköpte modellen, hvilket uppdrag ytterligare bekräftades
genom Kongl. Brefvet den 7 Aug. samma år, deri tillika bestämdes
:
1) att Ryttmästare!! Åkerstein skulle hafva öfverinseende! öfver
nämnde anskaffning;
2) att ett förskott af 1000 R:dr skulle honom meddelas till förberedande
åtgärders vidtagande, samt
3) att lian skulle åtnjuta rese- och tractaments-ersättning för sig
och en Ordonnance för alla i och för detta uppdrags utförande skeende
resor. Och förklarades ytterligare genom en af Herr StatsSecreteraren
m. 1x1. Grip under den 18 Augusti samma år utfärdad Note, att
Ryttmästaren Åkerstein vid denna anskaffning vore att anse icke såsom
Leverantenr, utan såsom Kronans Ombud, och att förskott, örn de begärdes,
borde,, i den ordning författningar och gifne föreskrifter stadgade,
utgifvas.
För berörde förskott af 1,000 R:dr har Ryttmästaren Åkerstein
sedermera redovisat medelst en räkning, deruti utgifterne i och för det
honom lemnade uppdragets utförande upptagas till 1,281 R:dr 2 sk. 2§
rist., hvaraf dock, på sätt i ofvanstående i:sta moment är nämndt, endast
jrdel kan anses behörigen verificerad, emedan för de öfriga f:delarne,
hvilka utgöra skjuts-och tractaments-ersättning för Åkerstein sjelf
och hans Ordonnance, äfvensom serskildt hästlega, såsom verifikation
endast åberopas Herr GeneralAdjutantens för Armeen godkännande,
ulan uppgift huru och när resorna blifvit verkställda,
I afseende på sjelfva liufvudsaken eller Sadlarnes anskaffning,hafva
Revisorerne af tillgänglige handlingar inhemta t:
Att, sedan åtskilliga försök med dessa persedlars tillverkning vid
Motala Mechaniska Verkstad blifvit, utan framgång, gjorda, Rytt mästaren
Åkerstein, under den 14 Maj i833,. afslutat Contract med Fabriks
-
( 43 )
idkaren Morsing i Nyköping om förfärdigande af 1,468 Sadelställningar;
enligt hvilket Contracts 2 moment Morsing utföst sig alt lill Ryttmästare
Åkerstein utbetala 2 R:dr B:co för hvarje sadelslällning han,
under de i5 år Patenträttigheten fortfor, för Svenska Amadeus räkning
tillverkade samt, enligt 4:de momentets lydelse, förbundit sig att,
då beställning skedde för andra än Svenska Troupper, betala 4 Rtdr
B:co för hvarje efter Åkersteins modell förfärdigad Sadelslällning; varande
Fabriksidkare!) Morsings, på grund häraf, lill Åkerstein utfärdade,
förbindelse å 2,936 R:dr korrt derefter af Morsing inlöst;
Att, enligt det samma dag eller den i4 Maj i833, imellan Kronan
och Fabriksidkare!) Morsing afslutade Contract, hvilket Ryttmästare!)
Åkerstein, såsom Kronans Ombud, undertecknat, priset å Säd larne
blifvit bestämdt till i5 R:dr stjmket och med rättighet för Morsing
att undfå ett räntefritt förskott å 5,000 R;dr, hvilket Morsing äfven
utbekommit, jemlikt Kongl. KrigsCollegii ProtocollsUtdrag af den 12
Juli 1833; samt
Att, på grund af Fabriksidkare!) Morsings den 5 October 1833
till Kongl. KrigsCollegium ingifna ansökning, att genom dess försorg
erhålla ritningarne m. m. till modellen, hvarförutan lefveransen icke
kunde fullgöras, bemälde Kongl. Collegium, uti skrifvelse till Herr GeneralAdjutanten
för Armeen af den 21 i samma månad, gjort framställning
om Åkersteins förpligtande att skyndsamt aflemna fullständiga dimensionstabeller,
helst Morsing, enligt Contractet, egde rättighet att
få fullständig och bestämd'modell inom slutet af Augusti månad; men
att, detta oaktadt, Morsing ej erhållit Tabellerna eller besk ri fri ingen,
hvarföre han ej heller kunnat uppfylla de genom Contractet åtagne
förbindelser och deremot funnit sig föranlåten börja rättegång om ersättning
såväl mot Kongl. KrigsCollegium, som mot Rytlmäslaren
Åkerstein.
I afseende på behandlingen af denna sak, hafva Revisorerne fästat
deras uppmäksamhet vid följande omständigheter;
<z) att Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut om Patentets inlösen blifvit
fattadt 3:ne dagar tidigare, än sjelfva Patentet eller Privilegium Exclusivum
af Kongl. CommerceCollegium utfärdades;
b) att terminen inom hvilken penningarne till Ryttmästaren Åkerstein
skulle utbetalas (Februari månad år i832) var så korrt, att de
vanliga vilkoren vid utgifvandet af Privilegia Exclusiva, nemligen;
PatentBrefvets kungörande 3:ne särskildta gånger samt rättigheten för
(6*)
C 44 )
enskille alt, 3:ne månader efter sista kungörandet mot Patenträttigheten
anföra klander, svårligen kunde hinna uppfyllas, hvarförutan befallningen
om medlens utbetalning icke, såsom vederbordt, var vilkorlig
för den händelse, att Patenträttigheten blifvit klandrad;
c) att, då oftanämude Patenträttighet blifvit inlöst för det af uppfinnaren
sjelf bestämda pris, samt Ryttmästaren Åkerstein i öfrigt dels
genom ett årligt arfvode af 600 R:dr och dels medelst serskild ersättning
för alla resor, för sig och Ordonnance, till ett belopp af 811 R:dr
22 sk. 6 r:st., blifvit, i Revisorernes tanka, frikostigt belönad för det
honom lemnade uppdrag att vara Kronans Ombud vid Contracts uppgörande
om levereringen af Sadelställningar, samt att å verkställigheten
hafva öfverinseende; sa synes, sorn Kronan äfven bordt komma i
åtnjutande af all den nedsättning i priset, som kunnat tillvägabringas,
och icke, såsom nu skett, få vidkännas en tillökning deri med 2 R:dr
för hvarje Sadelställning, hvarmedelst Fabriksidkaren Morsing måst bereda
sig ersättning för hvad han, genom det serskildta Contractet med
Ryttmästaren Åkerstein, förbundit sig att till denne utgifva; samt
d) att vederbörande myndigheter synas icke hafva vidtagit lämplige
åtgärder till bevakande af Kongl. Maj:ts och Kronans rätt och bästa,
om, såsom det af de för Revisorerne tillgänglige handlingar visar
sig, Fabriksidkaren Morsings underlåtenhet att lefverancen fullgöra,
härrört deraf, att han, oaktadt gjorda påminnelser, icke erhållit en fullständig
modell med erforderliga tabeller och ritningar.
I öfrigt få Revisorerne upplysningsvis tillägga, att, utom den redan
omnämnde rese- och tractaments-ersättningen till Ryttmästaren
Åkerstein, sådan under följande år jemväl utgått till 2:ne andre Officerare,
under hvilkas inseende försök med tillverkningen af Sadelställningar
efter Åkersteinska modellen ytterligare blifvit gjorda, men att
dessa försök icke haft önskad framgång och att de senast verkställda
upphandlingar af Sadlar skett efter den förut begagnade, såkallade
Cederströmska modellen.
Forti fi cati ons- A f delningens
Räkenskaper, hvilka för begge åren blifvit uti Kongl. KammarRätten
granskade utan anmärkningar, upptaga:
( 45 )
D e b e t : År 18 5 2.
Balance frän föregående äret:
Behållningar och fordringar .  67,126: 27. 2,
Uppbörd:
ÅrsAnslag . • • • 55,500:  45,481: 20.—
Af 8:de HufvudTitelns
Anslag till Fångars
skjuts och underhåll 24,541: 4- 8. 24,270: 20.10.
Från Artilleri-Afdelningen
influtne medel
för Kruthusbyggnader
vid Carlsborg
och Carlsten 0,000: — — 4,000: — —
Af Extra StatsAnslaget
utgående fyllnad
till
nad vid Carlsborg . 1,140: 33. g. •—— •— •—-
Diverse Inkomster. . 9,564: 1. g. 11,558: 17. 8.
Återdebitering . . . 2,426:24. —
79,772: 16. 2.
Balance till följande äret:
Departementets Skulder
. . . 11,542:4o. 6.
Summa 158,241: 35.10.
Credit:
Balance från föregående året:
Departementets Skulder  15,985: 10. 7.
Utgift:
Till Fästningarnes underhållande
och Nybyggnad
.... 55,277: 8. — 51,895: —10.
Till PionnierCorpsen å
Carlsborg . . . . 50,225: 31. 7. 51,455:41* 7-  Diverse smärre Utgifter
985:12. 4- 2,778:4°- 84,488: 3. jj.
Lefverering:
Till MilitieBoställsCassan, Per Mille-Fondens hos
detta Departement innestående Medel .... 12,040: 23.10.
Balance till följande året:
Behållningar och fordringar  45,729:45. 6.
Summa 158,241: 35.10.
År 18 55.
45,729:45. 6.
80,110: 10. 6.
10,444: — 4.
156,284: 8. 4.
11,542: 40. 6,
66,107: 34. 7.
58,855:2g. 3.
156,284: 8. 4.
( 46 )
Äfven denna Afdelnings Räkenskaper hafva funnits förda med mindre
redighet.
1:0 Vid de i denna Afdelnings Hufvudböcker förekommande utbetalningar
af 4)02 2 R:dr 16 sk. till Reparationsarbeten vid Marieberg
och af 3g6 R:dr 4 s^- v*cl Haga Lustslott, hafva Revisorerne ansett sig
böra göra anmärkning, enär dylika utgifter äro för FortificationsVerket
främmande och böra af andra anslag bestridas.
2:0 Uti denna Afdelnings Hufvudböcker balanceras äfven åtskilliga
äldre fordringar till ett belopp af 16,>721 R:dr 5 sk. 11 r., hvilka hufvudsakligen
härleda sig från bristande redogörelser förde Finska Fästningarne;
men som någon redovisning härför ej vidare är att förvänta,
anse Revisorerne dessa balancer böra till afskrifning befordras; äfvensom
en Afdelningens balancerade fordran hos Stockholms FortificationsCassa
å 270 R:dr 20 sk. 7 r. synes böra utan uppskof utredas.
Indelnings- och B oställs-Af delningen.
Räkenskaperne, hvilka äro reviderade uti Kongl. IiammarRätten
för år i832, med anmärkningar, men för år i833 der ännu ej undergått
granskning, utvisa följande förhållande:
Debet: År 1852. År 1853.
B al ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar. . . . 440,477:38. 7. 446,095: 17. 1.
Inkomster :
ReserveHemmans Räntor . . .
14,227: i5.11.
2,137: 18.10.
SälerifrihetsMedel . . . .
40: 3g.—
40: 3g. —
Intressen på Lån
. ,
22,357: 31.—
21,403:
23. 4-
AumärkningsMedel
28:3g. 6.
33:
16. _
Auctions d:o
94: 20. —
440:47. 4.
Diverse Inkomster
271: 28. 2.
3,687:
i3. 6.
\
S:r
37,020: 29. 7.
27,743:
.4.—
Balance till följande året:
Skulder
• •
1,801: 47. n.
2,000:44. 2.
År 1831 inlefvererade medel, hvaröfver
redogörelse ej inkommit . .
1 •
4,489: 25.11.
4,489:
25. II.
S:r
6,291: 25.10.
6,490:
22. r.
Summa 483,789: 46. — 480,329: 5. 2.
( 47 )
Credit:
B ahmee från föregående året:
Skulder ........... 6,429: 5. — 6,291: a5. io.
Afskrifning
5,850: 18. 6. 4,597: 4.10.
Utgift:
Aflöning, Gratifica tioner, Arfvoden och
Pensioner
9,374:47* 7. 9,395: 4- 8.
Expenser, Ljuspengar, Skjuts-och Trac
taraentskostnader
.. . . . . . . 415:20.11. 388: 16. 8.
InquarleringsPengar. ....... 10,743: 18. 8. 9,842: 8.—
Nybyggnader och Reparationer . . 3,535: 29. 4- 3,624: 11. ir..
Remisslage och diverse utgifter. . . 1,295: 26. 11. 4,016: 8. 6.
Brandstodsersättning ...... 50:
30: 12. g.
S:r 25,415? 5. 5. 27,296: 14. 6.
B ahmee till följande året:
Behållningar och Fordringar . . . . 446,095: 17. r. 442,144: 8.—
Summa 483,789: 46.— 480,329: 5. 2.
rro Sedan f. d. Landshöfdingen m. m. Herr Grefve N. Gyldenstolpe,
sorn, enligt Contract af den 11 November 181 r, från Kongl. KrigsColleglum
förskottsvis uppburit 4>3&9 R:dr 8 sk. 8 r. mot förbindelse,
alt å Öfverstebostället vid Jemtlands Kongl. Regemente, Frösö Kungsgård,
inom slutet af år 1813 uppföra ett nytt Caractersbus, men i
fullgörandet af detta åtagande brustit, utaf Kongl. KrigsCollegium blifvit
förklarad skyldig ersätta MilitiaeBoställsCassan 1,990 R:dr; så har
Kongl. Maj:t, jemlikt Nådigt Bref af den 4 Februari i832, af gunst
och nåd befriat bemälde Hr Grefve och Landshöfding från gäldandet
af hälften utaf nämnde ersättningssumma, samt derjemte förunnat honom
den särskilta förmånen af fyra års anstånd med inbetalningen af
den andra hälften. Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet vid detta
ärende ej mindre med hänsigt till de beviljade lindriga återbetalningsvilkoren,
sedan hela förskottssumman öfver 20 år af Herr Grefve Gyldenstolpe
räntefritt begagnats, än äfven och synnerligast på den grund,
alt berörde, icke obetydliga förskottssumma ej finnes i Räkenskaperne
balancerad; utan hafva Revisorerne endast genom Högstberörde Nådiga
Bref kommit till kännedom, att ett sådant förskott blifvit meddeladt
och slutligen i det närmaste efterskänkt.
2:0 Då MilitiaeBoställens förseende med erforderlig åbyggnad och
C 48 )
densammas behöriga vidmagthållande utgör föremålet för dispositionerne
å denna Cassa, hafva Revisorerne trott sig böra anmärka, att PensionsAnslag
derifrån äfven utgå såsom till frami. Landshöfdingen Lorichs^
Enka, med omkring 5oo R:dr årligen.
3:o Bland balancerade fordringar upptages äfven en hos FältSecreteraren
Herlenius, utgörande i Capital 4>277 R:dr 3^ sk. 4 r- och 1
Räntor, år i83a, 1,112 R:dr 45 sk., och år i833, 1,115 R:dr i3 sk.
Då någon utredning öfver förhållandet härmed icke finnes Räkenskaperne
bifogad, hafva Revisorerne ansett sig äga skälig anledning anmärka
den försummelse, som otvifvelaktig! ägt rum vid räntornas indrifning,
hvarigenom dessa kunnat komma att uppgå till ett så betydligt
belopp.
Cassans säkerbetshandlingar hafva, vid anställd inventering, befunnits
i god ordning.
Andra Departementet.
Utrednings-Afdelningen.
Dess Räkenskaper, som för båda åren blifvit granskade i Kongl.
KammarRätten med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
Debet: År 18 52. År 183 3.
Balance från föregående året:
Behållningar och fordringar. . . . 344,061:37.10. 325,030: 5. 8.
Inkomster :
Ordinarie StatsAnslag för Afdelningen 437,518:12. 5. 493,997: 34> 10.
Andre StatsAnslag, som af Afdelningen
disponerats  105,242: 44- I0, 105,240:37»
Ersättningar af Andre Verk och personer
75,444: 8. 2. 13,917:43. g.
Diverse Auctions-, Observations- och
Bötesmedel m. m  2,164: 25. 4* 4,106: 3y. g.
S:r 620,369:42. g. 617,263: 1 o. —
Balance till följande året:
Skulder
3,579: g. 4. 8,673: 7. 6.
Summa 968,010: 41. 1i. 950,966:23. 2.
C 49 )
Credit: År 1852. År 1855.
Balance från föregående året:
Skuld 51,420: 38. n. 3,579: g. 4.
Ordinarie Utgifter:
Upphandling af persedlar till utredning,
Armeens beklädnad, tross, Fästningarnas
behof ra. m  539,473: 20. 2, 605,831: g. 10.
Extraordinarie Utgifter:
Rese- och Tractamentskostnad, Skrifmaterialier,
Auctionsomkostnader m. m. 52,086: a5. 2. 27,834: — g.
S:r 591,559:45. 4. 633,665: 10. 7.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar .... 325,030: 5. 8. 313,722: 3. 3.
Summa 968,010: 4». n. 950,966:23. 2.
1:0 Till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 16 Jan. 1828 balanceras
i Afdelningens Räkenskaper en fordran hos Kongl. Spanska
Regeringen å 9,909:26. 10., men någon utredning öfver samma fordran
har icke k unnat lemnäs i brist af nödiga upplysningar, hvilka, ehuruväl
utlofvade genom Herr StatsMinisterns för Utrikes Ärendena skrifvelse
den 3o Äng. i83i, ännu icke lära blifvit Kongl. KrigsCollegium
meddeldte.
2:0 Ibland 1833 års utgifter förekommer äfven en posta 2ioR:dr,
utgörande ett till Gästgifvaren Widegren utbetaldt vitesbelopp för upphäfvandet
af ett med honom afslutadt Contract om uppförande af en
Trossbod å Malmslätten nära Linköping. Och ehuruväl Kongl. KrigsCollegii
rörande delta ämne fattade beslut innehåller, att, ”genom Contractets
brytande, en vinst blifvit beredd utöfver vitets belopp,’' kunna
Revisorerna dock icke undgå anmärka, att, om behofvet af berörde
Trossbod blifvit taget i närmare öfvervägande, innan Contractet om dess
uppförande afslöts, hade otvifvelaktig! den nu verkställda utbetalningen
kunnat undvikas.
3:o Det årliga Anslaget af 5oo R:dr till hvartdera af GardesRegementerne
till inköp af Instrumenter och Musikalier, anse Revisorerne
nog högt, synnerligen vid LifGardet lill häst, vid hvilket Musikperspnalen
är mindre talrik.
(7)
( 5o )
4:o Uti 1833 års Bok balanceras följande, till en del redan föregående
år meddeldte förskott, nemligen:
till Capitainen Söderberg för Modellritningars uppgörande 150:
„ GeneralLieutenanten m. m. Frih. Cederström, skjuts
oeh
tractamentspenningar, med ....... 150:
Herr GeneralAdjutanten för Armeen till uppköp af
åtskillige Utredningspersedlar ........ 700:—•—•
„ Herr Öfversten m. m. Grefve von Rosen, skjuls- och
tractamentspenningar
175:
och „ Ryttmästaren Åkerstein  500:
hvaraf dock 200 R:dr blifvit redovisle.
I afseende på dessa balancerade förskoLt åberopa Revisorerne deras,
i andra punkten rörande ArtilleriAfdelningen här ofvan gjorde,
hemställan.
U n d c rh ali s - A f d c l n i n (j c n.
Af Räkenskaperne för de under denna Afdelnings Förvaltning stående
Fonder hafva Hufvudböckerna för Beväringsmanskapets
underhållsmedel blifvit i Kongl. KammarRälten granskade för
år iSöa med och för år i833 ulan anmärkningar.
Cassans tillstånd var:
Debet: Ar 18 52. År 18 55.
Balance från föregående året?
Behållning och Fordringar .......... 1,127:42. 9;. 5,862:37. 7..
Uppbörd;
ÅrsAnslag ...... 60,000:— — 60,000:— —
Extraordinäre Upphörd af
Ersättnings-, Äuctionsoch
AnmärkningsMedel
m. ra. . . . . . . 9,762:33. 4. 50:43. 5. (»9 702; 33. 4. 60,050:43. 5.
Balance till f öljande året;
Skulder ............. . . . . 8,860: 6. 5 41,919: 3.
Summa 80,050: 34. 6. 107,862: 36. 4,
Credit:
Balance från föregående året.-
Skulder .
5,o77* >2- 5. 8,860: 6. 5.
Transport 5,577: 3a. 5. 8,060: 6. 5.
( 5. )
Transport 5,377: 32. 5. 8,860: 6. 5.
Utgijt;
Möteskostnader för Beväringsmanskapet
67,921:4o. 7. 94,121: 3. 7.
Ersättningar  292: 6. 3. 931: 14.10.
Skjuts oell Tractamenten . 421: 3. — 478: 47. 2.
Diverse Utgifter . . 175: 10. 8. 555: — 6. I2 g 95)886; |8>
Balancc till följande äret;
Behållningar och Fordringar  5,862:37. 7* 3,116: it.io.
Summa 80,050: 34. 6. 107,862: 36. 4.
Tiel Utgifterne, hvilka befunnits ordentligen verificerade, hafva
Revisorerne i allmänhet icke haft något alt anmärka; men af Räkenskaperne
hafva dock Revisorerne hemlat anledning förnya den, uti Berättelsen
(ifver revisionen af 1831 års förvaltning uttryckta, önskan, att
hränvinsconsumtionen malte vid dessa möten i möjligaste män inskränkas
och extra förplägning, då sådan kommer i fråga, meddelas på
annat sätt än genom utdelning af bränvin.
För Arlilleri-Exercitie-Hästarnes Underhållsmedel
hafva hegge arens Hufvud böcker blifvit i Kongl. KammarRätlen granskade
ulan anmärkningar.
De redovisa för Inkomster och Utgifter sålunda:
Debet: År 1 8 5 2. År 1 8 5 3.
balcince från föregående året, Tillgång 1,081: 4. 7. 2,564:
Uppbörd:
Från StatsYerket erhållet anslag , , , , 10,492:2 1. 5. — —
InlresseMedel  — :—- 200: 38. 3.
Summa 11,573:20.— 2,764: 38. 3.
Credit:
Balance från föregående året, Skuld , 9,000: — — — —
Utgifter:
Restituerade Anmärkningsmedel .... 1: — 8. —— — —
Provision
-—— — — 86: 43. 0.
Extra Utgifter
. 8: 25. 4- 8: 16 —
Transport 9,009: 26. — 95: 11. (>.
(7*)
( 52 )
Transport 9,009:20.— 95: ii. 6.
Lefverenng till Kongl. StatsContoret . . 2,608:29. *•
Öfverföring till Räkningen öfver Exercitie
Esquadronsraedlen,
att der balanceras
60:45. 8.
S-r ~Ö7 26. — 2,764:38. 3.
Balance till dr i833
2,564:  —
Summa 11,573:20.— 2,764:38. 3.
Sedan ArtilleriHästarnes Underhåll numera af de vid hvarje ArtilleriRegemente
organiserade FourageringsDirectioner besörjes, kommer
denna Räkning, från år i833 räknadt, att för framtiden upphöra.
Exercitie-Esquadronernes Underhållsmedel.
Dessa Räkenskaper, som för åren i83a och 1833 blifvit i Kongl.
KammarRätten granskade med Anmärkningar, hafva redovisat Inkomster
och Utgifter för berörde tvenne år, sålunda:
Debet:
År 18 52.
År 185
5.
Balance från föregående äret, Tillgångar
10,230: 5. 9.
14,092: —
—
Uppbörd:
StatsAnslaget till ExercitieEsquadronernes
underhåll
22,000: — —
22,000; —
- --,
Extra Ordinarie Uppbörd, af Auctions-
Anmärknings- och Ersättningsmedel .
10,593: 44. 6.
154: 27.
4-
S:r
32,593:44. 6.
22,154: 27.
4-
Balance till påföljande äret_, Skulder . .
26,256: 18. 8.
20,232:40.
n.
Summa
69,080: 20 11.
56,479: 20.
3.
Credit:
Balance från föregående året, Skulder .
26,256: 18. 8.
26,256: 18.
8.
Utgift:
Möleskostnad för Exereitie-Esquadronerne 28,398:27. 4• 18,760:46. g.
Extra Ordinarie Utgifter, för Reparationer,
Ersättningar och Diverse . . . 132:3o. 7. 1,613: 3.5.
Transport 54,787: 28. 7. 46,630: 20.10.
( 53 )
Transport 54,787: 28. 7. 46,630: 20.10.
Afskrifning
200:40. 4- 49: 17. 4*
S:r 28,732: 2. 3. 20,423: 19. 6.
Balance till påföljande året_, Tillgångar 14,092:  9,799: 3o. 1.
Summa 69,080:20.11. 56,479:20. 3.
Vid förvaltningen af dessa medel, liar någon anmärkning icke fö
rekommit.
1029 års MötesPassevoIance-Fond.
Då denna Fond, hvars Räkenskaper för åren i83a oell 1833 blifvit
af Kongl. KammarRätten granskade utan anmärkning, numera icke
äger någon ordinarie uppbörd samt Cassans tillgångar, så till Capital
sorn Ränta, lika med den så kallade Gamla PassevolanceFondens, stå
under Kongl. Maj:ts Egen Nådiga disposition, anse Revisorerne deras
åtgärd böra inskränkas lill att uppgifva de förhållanden, som af Redogörelsen
inliemtas.
Debet: År 18 3 2. År 1833.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar  74,803:28. 7. 79,185: 28. r.
Uppbörd:
Intressemedel efter Bevillningsafdrag . . 4,200: 12. 5. 4,200: 12. 5.
Ersättnings d:o
1,888:44- .9- 47:3a. 3.
Anmärknings d:o
76: 4. 4- —
Nites d:o .......... . 90: 2.— —
S:r 6,255: i5. 6. 4,247:44- 8.
Summa 81,058: 44- K 83,433: 24. g'-
Credit:
Anordning utom Stat:
Aflöning  1,873: 16.— 8,401: 9.10.
Balande till följande Aret:
Contant Behållning
33. — 49: 5. 2.
Transport 1,874. x.— 8,450: 15. —•
( 5-1 )
Transport 1,874: i.— 8,450: 15.—
Ullånte medel lill Ganda MötesPassevo
lance-Fonden
73,688: 35.11. 73,700:
Oliquiderade Intressen ....... 4,200: i 2. 5.
Diverse Fordringar ... . . . . . 1,008: i5. 2. 1,020: 19 2.
Förskotter
120:43. u. 120:43.11.
Anmärkte Poster
166: 3r. 8. 141:4a. 8.
Sn: 79,185: 28. 1. 754)32: i4.TT.
Summa 81,058: 44- *• 83,433; 9.4. ,9*
Nya PassevolanceFonden.
Denna Fonds i Kongl. KamrnarRätten med anmärkningar granskade
Räkenskaper för åren i83a och 1833 utvisa;
Debet: År 185 2. År 18 55.
Balance frun föregående året.
Behållningar och Fordringar , ....... 115,857: 3o. 6. 47,254: 1 1. 4-
Uppbörd.
K StatsContoret anordnat dit influtne Passevolancer
Medel . . , .
91,000: ,  197,000:
J):o d:o af 18 > 1 års Besparingar å
Tredje HufyudTiteln ., 57,000: ——
■
Upptagne L»ån ............. 50,000: —— ~—- 25,000: — ——
lirsättningsMedel ............ 15,504: 4- 5. 2,816: 28. o.
Anmärknings d:o , ............ 109: i3. 2. 2,168: 08. q.
Atietions d:o .............. 2,680: 25. 5. 1,715: 17.—
Centonal d:o .............. 215: 34- 9- 47o: 3. 6.
S:r 215,112: 29. 9. 228,871:39. 8.
Balance till följande året.
Öfvevlefveieringar och Skulder ....... 45,285:3a. 6. 80,585: 5.—
Summa 574,555: 44. 9. 502,695: 8. —
C r e d i t:
'Balance från föregående året.
Öfverlefvereringar och Skulder ........ 69,208: i3. f. 45,285: 3a. 6-
Afskrifningen
1,554: 14. 1. . 2,441: 5. 1.
Ordinarie Utgifter.
Möteskostnader för föregående
åren  5,256:46. 3. 10,605: 20. 5.
Transport 5,256:46- 3. 10,605: a o. 5. 70,562:27. 8. 45,724:37- 7.
( 55 )
Transport 5,2756: 46. 3. 10,<>05: 20. 5. 70,562: 27. 8. 15,724: 87. 7.
Mönstringskostnader 926: 2. 2. l,68o: 19. 7.
Marchkostnader . . 14,549:29. 7. 30,721:41 • -2.
Underhåll på Mötes
stallet
.... 103,540: 1. 1. 104,686:24. 3.
»Sjukvårdskostnader . 13,624:28. 8. 10,260: 3 1. 2.
Rese d:o . 960: — 8. 159: 16. 6.
Skottvalls d:o . 515: 3g — 64:
Transport d:o 17: 19. 1. 79: 12. 4-
Diverse Mötes d:o . 1,055: — 10. 582: 28. —
Provisioner . . . 1,080:22. — 1,407;
Exc rcice A munition . 402: 4». —
Arrenden och Onera 504:33. 8. 1,014: 21. 10.
Sjukhus och Sjuk
husAttiraille
. . 5,103: 17. 8. — —
Kostnader för Regemenfernas
Byggnader
....
4,602: 4o. g.
Extra Utgifter . . 822:44. 2. 297:46.10.
Löner och Arfvoden 30,085:43. 7. 17,407: 1. 8.
(jfningslägret å Ladugårdsgärdet,
Marchkostnader
i832 • 825:—-— 28,722: 3g. n.
Underhåll in. m. i833
19,255: i 3. to.
176,890: 32. 5. 231,752: 22. 3.
Extraordinarie U(gift er :
Betalde Lån . . . 50,000:  25,000:
Diverse utgifter . . 7,609:25. 3. 1,979:24. 8. 57.009; 25. 3. 26,979:24.8.
Af Statsmedlen bestridde Utgifter;
1812 års Öfningsläger
å Ladugårdsgärdet
.... 20,056:44. 1. 9,217:3t. 1,
i833 års d:o d:o . — — 14,188: 5. 1.
Ersättningar enligt
Kongl. Brefvet d.
3o Mars i833 . 4,259: .6 7. 22,058:44. 1. 27,665: 4, 9.
S:r 258,557: 5. 9. 2156,SÖ^nTä
Balance till följande året;
Contant Behållning ..'...
10,458:27. 3. 11,009: 8. 7.
Utlånte Medel till gamla MötesPasscvolanceFonden 6,000:
Diverse Fordringar  15,520: 41 • 10. 5,117: 3o. >•.
Förskotter
. . . 17,124:47.7. 14,301:28.4.
Anmärkte Poster .
529:58.8. 140:43.—
S:r 47,254: iVr^. 30,569: 14. ij.
Summa 574,553: 44- 9- 562,691: 8. —•
( 56 )
i:o När från de, enligt ofvanintagne Tabell, vid 1833 års sint
utbalancerade Skulder
86,585: 5.
afdragas Tillgångar vid samma tid  30,569: 14. 9.
visar sig en öfverskjutande Skuldsumma af ... . 56,015: 38. 3.
Ii vilket deficit likväl betäckes af de tillgångar, som för Fondens räkning
hos StatsYerket innestå och, enligt den af RiksBokslutsContoret
deröfver upprättade liquid, utgöra:
Contant Behållning;
57,235: 35. 2.
Innestående Kronouppbörd, lill StatsYerket lefvérerad
inom April 1834
129,450: 19. 6.
D:o d:o d:o inom Augusti d:o  10,883: 40. u
Resterande den 1 September d:o  8,036: 2 3. 1.
tillsammans 205,606: 21. 10.
hvarifrån dock böra afdragas deruti inbegripne medel
för 1804 års första hälft. . . . 107,169: 3. 1.
samt öfverlefverering  687: 12. 10. 107 856' i5 ir
S:r 97,750: 5. n.
hvilken summa, jemförd med ofvanstående netto skuldbelopp, visar en
tillgång, utöfver skulden, af 4r»734 R'dr i5 sk. 8 r., deraf likväl
9,402 R:dr 9 sk. 7 r. utgöra behållning af de å Tredje HufvudTitelns
besparingar serskildt anviste 67,600 R:dr, och hvadan 'MötesPassevolanceFondens
behållning rätteligen uppgår till 3a,33a R:dr 6 sk. 1 r.
Ehuru Fondens ställning, calculationsvis uppgjord för dessa år,
fullkomligt bär sig, företer sig likväl, om med netto-behållningen vid
början af år i832 46,749: 16. 1 r.
jemföres Fondens sålunda calculerade behållning vid
1833 års slut » . 32,332: 6. r.
det förhållande, att dessa årens möteskostnader uppgått
utöfver årsuppbörderne eller anslagen, till en
summa af • 14,417: 10. 10.
hvarmed förstnämnde behållning blifvit minskad. Derförutan förekommer
härvid, att, efter all sannolikhet, grundad på förhållandet med
redovisningarne för åren 1S3r och i83a, utbetalningar, som leda till
ytterligare minskning i tillgångarne, återstå för år r833, ehuru sådant
i samma års Hufvudbok icke finnes omnämndt. Jemte det Revisorerne
skolat anmärka denna ofullständighet, på det rättelse deri för framti
-
( 57 )
elen må vinnas, hafva Revisorerne, hvad sjelfva förvaltningen angår,
skolat yttra den öfvertygelse, att en mindre god hushållning med PassevolanceCassans
medel ägt rum, hufvudsakligen derigenom, att å underlydande
förvaltare eller RegementsCommissarierne icke utöfvats den
noggranna tillsyn, som vederhordt. Till bestyrkande af detta omdöme
få Revisorerna uppgifva följande förhållanden:
RegementsCommissarien vid Södermanlands Regemente, A. W.
Silfverbrand, har under loppet af år i832, på PassevolanceCassans
bekostnad, verkställt mångfaldiga resor, hvaribland må nämnas:
4 resor till Malmköping för att tillställa der bosatte Vaktmästaren Wier
de honom tillfallande aflöningsmedel, utgörande sammanräknade kostnaden
härför 19: 24. —
2:ne d:o lill d:o för att aflemna ArrendeContractet å Trägården
till en PassevolanceVerket tillhörig, i Malmköping
belägen gård 9: 36. —■
i d:o för att liqvidera en Apotekareräkning å 47: 4°. 3. 4: 42.
i d:o för att å Malmköpings PoslContor inlemna en qvit
terad
Anordning • 4; 42- —
1 d:o för att beLala Kronoutlagor för omnämnde gård, för
hvilken dock några sådane utlagor icke finnas i årets
redogörelse debiterade 4: 42*
1 d:o till Malmköping för att å PostContoret aflemna en
räkenskap 4: 42. —
1 d:o för att deponera 68 R:dr, utgörande ersättning för
vid mötet åtgånget granris 4: 42. —
i d:o för alt å PostContoret inlemna 35 R:dr 44 sk., ämnade
att remitteras till LandtRänleriet 4: 42* I*—
1 d:o för att vädra Sjukhuset och besörja om inläggningen
af sjukhus-attiraillen
8: 42. •*—
i d:o till Eskilstuna för att låta inbinda räkenskaperna,
med beräkning af tractamente för 3:ne dagar .... 15: 12. ■*—
1 d:o lill Malmköping för att på Posten aflemna samma
räkenskaper • 4: 42. —
S:r R:dr B:co 87: 24. —
hvarförutan RegementsCommissarien Silfverbrand verkställt en mängd
andra resor, med eller utan Ordres, hvarigenom Resekostnaden för honom
under årets lopp uppgått till 220 R:dr 2 sk.
(8)
( 58 )
För år 1833 hafva utgifterna för lika beskaffade resor utgjort 284
R:dr B:co, hvaraf 86 R:dr 27 sk. 6 r. åtgått till resor, som haft till
föremål att anskaffa underrättelse om i orten gängse priser å proviant.
Och ehuruväl RegementsCommissarien Silfverbrand undfått och vid
i832 års Räkenskap bifogat officielt betyg, att PassevolanceVerkets i
Malmköping ägande gård ej varit med någon skatt till Kongl. Majrt
och Kronan graverad, har han dock, äfven år i833, på Cassans bekostnad,
företagit en resa för att skaffa sig ett så beskaffadt betyg.
Yid i83a års Regementsmöte med Södermanlands Regemente, som
fortfor endast 8 dagar, har RegementsCommissarien under rubrik af
Sjukvårdskostnader upptagit:
Medicamenter för 47: 4°> 5.
99 K:r 23|- jungfrur Bränvin, som utdelats till de sjuke . 132: 47* —
Kostnaden för mat åt de sjuke, för 78 sjukdagar, utgiften
för ved- och vattenkörning deri inberäknad .... 55: 11. 6.
Till en sjukvaktare och en sjukvakterska, jemte ersättning
för tvätt och skurning 103: 24. 8.
Skrifmaterialier 10: -— —
hvarförutan uti räkningen öfver samma års Befälsmöte upptages, väl
icke någon kostnad för medicamenter, men deremot för Bränvin ett
belopp af i5 R:dr 6 sk.
Uti Westmanlands Regementes räkningar förekommer för år i832
en utgift af 10 R:dr 19 sk. 6 r., skjuts och tractamentsersättning till
RegementsCommissarien Hallen för en verkställd resa till Sala, i ändamål
att betala en Apoteksräkning; samt för år i833, att bemälde Commissarie,
i strid mot författningarna, beräknat sig retroactift för åren
i83o och 1831 till godo den medgifna aflöningsförhöjn ingen.
Vid Norra Skånska Infanteri-Regementet har t. f. RegemenlsCommissavien
Liljenroth beräknat sig ersättning med 14 R:dr 12 sk.
för en resa till Christianstad, i ändamål att å LandsContoret aflemna
års-räkenskapen.
Uti Smålands Hus ar Re gementes räkning upptages kostnaden för
Räkenskapens inbindning år i83a till 12 R:dr B:co; för skrifmaterialier,
en kanna bläck deri inberäknad, till 29 R:dr och för resekostnader
63 R:dr 20 sk.; för år i833 äro omnämnde kostnader utförde
med 11 R:dr för Räkenskapens inbindning, 24 Rrdr 4- sk. för skrifinateria—
lier samt 89 R:dr 18 sk. allt Brco såsom resekostnader; och har samme
redogörare för Smålands GrenadierBataillons Räkenskaper ansett
sig behöfva och i redogörelsen affört kostnaden för i5 böcker skrif
-
C 59 )
oell conceptpapper samt 2:11c böcker karduspapper, hvarförutan lian,
för 6 R:dr B:co, inköpt 3:ne inbundne conceplböcker. Dessa utgifter hafva
förefallit Revisorerne destomera anmärkningsvärde, som Revisorerne
anse desanimnia till en del icke vara af egenskap att böra betunga
PassevolnnceCassan och i allt fall icke böra få öfverskrida ett visst bestämdt
belopp, på det att den oformlighet må kunna undvikas, att,
såsom flera exempel nu visa, kostnaden för räkenskapens inbindning vid
ett Regemente utföres med 12 R:dr B:co, då den vid ett annat utgör
endast 3a sk. B:cö.
"Vid Westgötha Regemente har kostnaden för skottvallar och taflor
år i832 uppgått till 80 R:dr 21 sk. 4 då den vid andra Regementer
icke utgjort mera än \ af nämnde belopp.
I likhet med hvad förut blifvit anmärkt mot Commissarien vid
Westmanlands Regemente om retroactiv beräkning af beviljad löneförhöjning,
förekommer: mot Commissarien vid LiJ Regementets Husarcorps
J. A. Paul, att han för år i832 crediterat sig för sådan lönförhöjning
med 1 33 R:dr 16 sk.;
inot Commissarien vid Lif Regementets DragonCorps, Slöör, att
han för åren i83o och 1831 beräknat sig tillgodo en löneförbättring
af 133 R:dr 16 sk.
(Dock lärer, efter hvad Revisorerne blifvit meddeldt, denna Fältkamereraren
Slöörs åtgärd grunda sig på Kongl. Maj:ts för honom serskildt
gifna Nådiga TillståndsResolution);
mot Commissarien vid J:sta och 2:drci LifGrenadierRegementerne,
Åkerhjelm, att han för år i832 affört såsom föneförbättring åt sig, ett
belopp af 200 R:dr, hvarförutan han i begge Regementernes räkenskaper
godtgjort sig kostnaden för skrifmaterialier med 42 R:dr 32 sk.
samt för böckers inbindning årligen 27 R:dr, eller för åren i832 och
i833 tillsammans 54 R:dr.
Vid Skaraborgs Regementes PassevolanceCassaeRäkning har anmärkning
förekommit mot den större qvantitet bränvin, hvilken såsom extra
förplägning utdelats, nemligen:
för år i832: 236 Kan:r 3i jungfr. å 1 R:dr 16 sk. . 315: 46.—
„ i833: 342 „ 12 „ å 28 sk. 8 r. . . 190: 10.-—
2:0 Öfver 183a och 1833 årens Öfningsläger på Ladugårdsgärdet har
serskild Räkenskap, granskad utan anmärkning i Kongl. KammarRätten,
blifvit upprättad och Revisorerne meddelad.
(8*)
( 6o )
Deraf inhemtas, att dessa öfningslager varit förenade med ojemförligt
större kostnader för Passevolancefonden än om deCorpser, som
deri deltagit, gjort mötena hvarje inom sitt stånd. Och få Revisorerne,
till bestyrkande af detta förhållande nämna, att endast marchekostnaden
fram och åter, i och för lägret å Ladugårdsgärdet, uppgick
till 29,547 R-^1' ^9 sk. 1 1 r. samt att, utom aflöningen till Commissariatet
i öfrigt, Generalintendenten, i och för nämnde års Öfningslager,
åtnjutit arfvode lill 3 R:dr B:co om dagen under 9 månaders tid samt
dessutom uppburit 598 R:dr 20 sk. i skjutsersättning ej endast under
mötestiden, utan alltifrån den 6 Mars till den 12 Juli.
TrossPassevolance-Cassan.
Af de i Kongl. KammarRätten utan anmärkning granskade Ilufvudböckerne
har Cassans ställning, till Inkomster och Utgifter, befunnits
vara följande:
Debet:
Balance från föregående året. År 18 3 2. År 1833.
Behållningar och Fordringar . . . . 91,440:20. 5. 85,300: 20. 6.
Uppbörd.
Kongl. StatsContoret anordnat af dit
influtne TrossPassevolanceMedel . . 8,000:  20,000:
Summa 99,440: 20. 5. 105,300: 20. 6.
Credit:
Utgift.
Trossens underhållande ..... 12,192: 3a.— 12,192:3a.—-
Mötes- och Mönstrings-kostnader för
Trosskuskar ........ — — 79:42. 9.
Årfvoden m. m  143: 24. — 138: iG. —
Trossbod-hyra  50:  50:
Ersättningar  1,457:34.10. 872: 8. 8.
ExercitieAmunition .
236: 5. 1.
— —
S:r 14,079:47. n. 13,333: 3. 5.
Transport 14,079: 47.1 r. 13,333: 3. 5.
( 61 )
Transport 14,079: 47• 13,333: 3. 5.
Balance till följande året.
Contant Behållning . . 27,318: 4^. ir. 10,313: 14* 3.
Titian te Medel  57,500:  81,191:3a.—
Diverse Fordringar .
541:22. 7. 522: 18.10.
S:r 85,3(50: 20. 6. 92,027: 17. 1.
Summa 99,440: 20. 5. 105,360: 20. 6.
Enligt hvad denna Räkenskapsframslällning utvisar, hafva Cassans
tillgångar årligen stigit med omkring 5,000 R:dr samt det utlånta
Capitalet vid i833 års slut utgjort 81,191 R:dr 3a sk. Några lånedocumenter
å delta Belopp finnas ej, enär medlen varit och ännu äro
utlånade till diverse MilitaireVerk, enligt löpande räkning utan ränta.
Med anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 19
Februari detta år, lärer dock Kongl. KrigsColIegium nyligen erhållit
Nådig befallning, alt emot ränta insätta dessa medel i HandelsDisconten.
Allmänna Hingstmedels -Fond en.
Begge årens Hufvudböeker äro i Kongl. KammarRälten granskade
utan anmärkningar. Fondens ställning var följande:
Debet: År 1852. År 18 35.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar , , . . . 3,5G7: 18. 2. 3,046: 17. n.
Afskrifning:
Enligt Kongl. Brefvet d. 28 Sept. i833 . . — — 2,741:\i. 3.
Balance till följande året:
Skulder . . . . 2,741:4t. 3.
Summa 6,309: 11. 5. 5,788: 1 r. a..
Credit:
Balance från föregående året:
Skulder
2,741: 4r. 3. 2,741:.41. 3.
Utgifter:
Underhållskostnad för Hingstar af Norsk race 33: 16.—
Resekostnader .......... 301: 2. — — —
Transport 3,076: 11. 3. 2,741: 41. 3.
( 62 )
Transport 3,076: n. 3. 2,741: \ i. 3.
Till StateréÖfirerSty reisen, disponible Behållningen
af HingstmedelsFonden .... 186: 3o. 3. —
~S:r 521:— 3.
Afskrifning:
Eldigt Kongl. Brefvet d. 28 Sept. 1833 . — — 3,046: 17.41.
B ahmee till följande äret:
Behållningar och Fordringar 3,046:17.11. — —
Summa 6,309: 11. 5. 5,788: 11. 2.
Denna Räkenskap har med år 1833 upphört, sedan, jemlikt Kongl.
Brefvet den 17 December i83i, StuteriÖfverStyrelsen numera öfvertagit
den speciella förvaltningen af de för Hingstars underhåll anslagne
medel och de uti denna redogörelse upptagne äldre balanceposter under
loppet af år 1833 hunnit till afskrifning befordras.
K r i g s m a n s h u s - A f d é l n i n g e n.
Denna Afdelnings Hufvudböcker hafva icke för någotdera året undergått
granskning i Kongl. KammarRätten.
Inkomster och Utgifter förhöllo sig på följande sätt:
Debet: År 1832. År 18 3 3.
Balance frän föregående äret:
Behållningar och Fordringar . . . 999,666: 14. 7. 1,015,002: i3. —
Uppbörd:
Äldre Inkomster  771: 28. 1. 495: ro. 8
Nyare Dito
2,411:47- 1. 1,535:3a. 4
Extra Uppbörd  8,168: 37. 4- 9- 3
IntresseMedel  52,591: 8. 1. 54,213:46. 7
S:r 63,943:24. 7. 56,413: 2.10
Le fverera: g:
Från Kongl. Räntekammaren . . . 98,000: — — 75,000: — —
Balance till följande året:
Skulder  975: 44-”* 682: 31. 3.
Summa 1,162,585:36. 1. 1,147,097: 47. 1.
( 63 )
Credit:
B al ance från föregående året:
Sli i-i 1 cl c r #••••••••»
3,713: 4 r. 2.
975:: 44
Utgift:
Till Kongl. Maj:ts Kådiga disposition
utbetalde medel
1,500:
1,500:
— —
Löner ...........
7,528: 37.10.
6,955:
r. 10.
Pensioner .........
1,952: 45. 4.
1,820:
20. —■
Kådegåfvor
81:
89:
— —
Gratialisternes underhåll ....
68,895: 24* —
69,586:
_ —
Procent af Gralialist-underhållsmed-
len
700: 20. jo.
707: 28.11.
Lefverering till Armeens Pensions-
Cassa ..........
55,692:47. 6.
71,871:
17. 1.
Remisslage, Provisioner, Skrifmate-
rialier m. m
2,837: 28. G.
1,387:
8.—
Afskrifning, Afkortning, Restitulio-
ner m.
4,680: 17. ir.
2,495:
9. 8.
S:r 143,869:2,g.u. 156,411:37. 6.
B al ance till följande året;
Behållningar och Fordringar . . . 1,015,002: r3.— 989,710: 12. 8.
Summa 1,162,585:36. 1. 1,147,097: 47. 1.
I afseende ej mindre på Redogörelsemethoden, än å det salt hvarpå
Räkenskaperne äro förda, gälla här samma anmärkningar som Revisorerne
rörande Fortifications A fdeln ingens Redogörelse ofvan yttrat.
Deremot har vid förvaltningen icke varit nugot att erindra; hvarjemte,
vid anställd inventering, KrigsmanshusCassans Säkerhetshaudlingar Lehn
111 ils fullständiga och i god ordning.
Förvaltningen af Sjö-Ärcndcna.
T\äkenskaperne för detta Verk hafva för år i83a i Kongl. KammarRätten
blifvit granskade med anmärkningar, hvaremot de för år
i833 ännu ej undergått granskning.
( 64 )
Debet: År 1832. År 18 55.
Ingående Balance, Behållningar och
Fordringar  176,223: 36. 8. 210,494: 3o. 3.
Uppbörd:
SlatsAnslag för året å /gde Hufvud
Titeln
, . . . . 1,122,169: 8. — 1,085,254: 27. 5.
Ersättning af g:de HufvudTiteln för
utbetaldt förskott
750: — — 4,000: — —-
Förre årens beha lino och återlevere-*
rade Medel .
11,744: 18.— 8,777:44.-3.
Till serskilde behof anslagne Medel 48,645: 24. — 97,200: 1. 11.
Ersättning af ConvoyCommissariatet
för Expeditionen till Atlantiska
hafvet med Fregatten af Chapman
år 183 c  5,000:-— — 12,911: 3g. g.
IaterimsUppbörd .  1,360:47. 9* 2,647: 17.10.
S:r 1,189,670: 1. g. 1,210,791:35. 1.
Summa 1,365,893: 38. 5. 1,421,286: 17. 4.
Credit:
Ingående Balance, Skuld för Lån
till Accordsersättning .... 2,582: 45. 1. —— — —
Utgifter:
För Förvaltningen och Flottan:
Aflöning  510,473: 3. 4. 469,047: aS. 5.
Nybyggnad och underhåll . . 475,817: 17. 8. 454,236:4a.—
Exercice med Flottans Bemanning 25,000:—• — 22,005: ig. 5.
SpanmålsUpphandling och Bagerikostnad
10,104:2g. 8. 4,901: 14.11.
Skrifmaterialier och Expenser . 2,389: i3. 5. 2,500: — —
Rese- och Tractainentspenningar 3,333; 16.— 3,009: 37. u.
Oförutsedda Utgifter .... 2,792: 38. — 8,088: 2. 8.
Af besparde och reserverade Medel
från förra åren, under diverse
Titlar  59,170: io. 7* 21,611: 33. 6.
Transport 1,091,663:2g. g. 985,400: 3 r. 10.
{ 65 )
Transport 1,091*663: 29. g. L985,400: 31.10.
Af andre för serskildte behof qn
slagne
Medel 62,098: 31. 5. 43,608; 12. 1.
Af IuLerimsUppbördeja . , . 1,636:43.— 1,652: 10.—
S:r 1,152,816: n. 1. 1,030,661: 5777.
Utgående Balance, Behållning oell
Fordringar * , .. , . . . . 210,494: 3o. 3. 390,625: 11. 5.
Summa 1,365,893:38. 5. 1,421,286: 17. 4.
Carl s Ji rona Stat i o n.
Någon granskning af denna Stations Räkenskaper uti Kongl. KaminarEätiten
har ännu icke egt rum af uppgifven anledning, att nämnde
Räkenskaper under sisth Riksdag varit en längre tid aflemnade till du
varande Statsutskott:
D c h e U År I 8 5 2. År 1 8 5 5.
Ingående Balanit, Behållningar oeh Fordringar . 258,304:45. 3. 251,055: 4. 4.
Uppbörd:
StatsAnslaget för uret 727,5)89: fp — 705,504: 18.-  Extra Uppbörd . . 5,505:29.11.
JuterimsUppbörd .10,870: 2 j. 7. 10,050:2 ,.7. 744)363; g. <5. 713,994: 39. 7.
Utgående Bal aliec, Skulder . . . . . . . . 71,210: 2!. 5. 155,252: 2. 1.
Summa 1,075,878:3o. 2. 1,100,881:46.—
Credit: "
Ingående Lafance, Skulder  00,852: 3. 5. 71,210:23. 5.
Afskrifning :
Af ho; Förvaltningen af Sjöärenderne inneståen
de
Medel af Stationens .StatsAnshig .... 71,159:22. 9. 80,080: 11.—
Utgift;
Aflöning .... 515,405: 2. 2. 291,295: 10. 4.
Ny byggnad, Underhåll
m. m. . . 520,725: .3. 3. 550,252: .4, 4.
Af förre Arens be
liällne
medel. . 57,251: 8.8. 2 3,057:44.2.
Af Inlcrims-Upp
1)ördén
. . . 10,870: a3. 7- 10,050: 2,. 7. fiö0 251; 4y> C55 8lr,. ^ 5
Utgående Balance, Behållningar och fordringar . 251,055: 4. 4. 287,107; 17. 2.
Summa 1,075,878: 3o. 2. 1,100,801:46 —
(9)
( 66 )
Stockholms Station.
Af Räkenskaperne hafva endast de för år i83a undergått granskning
i Kongl. KammarRätten, med anmärkningar.
Debet: År 1852. År 182 3.
Ingående Balance, Behållningar och Fordringar . . 12,612: 16.— 15,701:24' 7-
Uppbörd ;
StatsAnslag för Stationen
. . . . 221,751: 37. 2. 216,889: 4. g.
Till Diverse Behof
anvisade Medel . 55,164: 6. — 55,734: 22. 3.
InterimsUppbörd .. 2,210: 17. — 2,270: 28. ro. 279,126: 2. 2. 254,894: 7.10.
Utgående B ahmee, Skulder
17,258:45- 4- 40,877:26. '
Summa 508,995: i5. 6. 511,476: n.—
Credit:
Ingående Balance, Skulder ......... 2,590: 5. 9. 17,256:45. 4'
Afskrifning :
Af hos Förvaltningen af Sjöärendena innestående
Medel af Stationens StatsAnslag ...... 12,707:24- g. 51,619: 21.10.
Utgift;
Aflöning  118,147:32. 6. 111,212:26. g.
Nybyggnad, Underhåll
m. m. . . . 157,855: 6. n. 121,894: 19. 1.
Af InterimsUppbörden 2,210: 17.— 2,270: 28. ro. 278,193: 8. 5. 235,377:26. 8.
Utgående Balancej Behållningar och Fordringar . . 15,704: ■>.[\. 7. 27,222: i3. 2.
——ta————— »IIII Hill— — rn—WBUi——M—W—
Summa 508,995: i5. 6. 511,476: ii.—
Götheborgs Station.
Räkenskapen är granskad i Kongl. KammarRätten för år i83z utan
anmärkning, liten för år i833 är Räkenskapen ännu ej reviderad.
Debet: År 185 2. År 183 5.
Ingående Balance, Fordringar ........ 411: 4- 4- 2,762: 34. —>
Uppbörd;
StatsAnslag för Stationen 98,749: 4* " 87,941: 28. -
ErsättningsMedei . . . —  889: 1.. 4- 98,749: 4. - 88,850: 39. 4.
Utgående Balance, Skulder
8,878: t. 8 7,807: 33.—
Summa 108,038: 10.— 99,401: 10. 4-
C 67 )
Credit:
Ingående Balancej Skalder
. ,
5,751: 8.—
8,878: 1. 8.
Afskrifning ;
Af hos Förvaltningen af Sjöärendena innestående . .
5,480:25. 2.
7,194:46.10.
Utgift;
Aflöning
51,450:29. 1. 44,453: 6. 8.
Nybyggnad, Underhåll
m. m  44,593: 9. g. 54,524: 2. 9.
9G,043: 38.10.
78,957: 9. 5.
Utgående Balancej Fordringar
2,702: 34. —
4,371: — 5.
Summa 108,058: 10.—
99,401: 10. 4.
Lots- och Fy rings- samt Lotscri-Indrayniny
s-Staten.
Dessa Räkenskaper hafva, hvarken för år i832 eller år 1833 un-  dergått granskning i Kongl. KammarRätten, af uppgifven anledning att
desamma en längre tid under sisth Riksdag varit begagnade af dåva-  rande Statsutskott.
Debet:
År 1832.
År 183 3.
Ingående Balancej Behållningar och Fordringar . .
55,251: 12. 2.
36,615: 25. 9.
Uppbörd;
StatsAnslag för Aret . . 50,755:20.— 50,109:12. 7.
Öfverskott å Båk- och
LotsMedlen .... —— — — 7,840:— —
Ersatte och återlefvere-
rade Medel .... 91: 34. 2. 257: 43. 2.
InterimsUppbörd . . . 484: 2.2. 5. 479: 35. 8.
51,531:28. 7.
58,060:43. 5.
Utgående Balance, Skulder
25: 18.—
Summa
86,588: 10. g.
95,282: 21.2.
Credit:
Ingående Balancej Skulder
32.—
£5: 18. —
Utgift;
Aflöning lör I.otseri- och Fyrings- samt Allmänna
Lots-lndragningsStatei na jemte Fyrars underhåll
111. m •
49,487:26. 7.
40,717: 4r. 7.
lefvereringar;
Till Kongl. RänlcKammaren — 9: 4o.—
„ AmiralitetsKrigsm.Cassan 484:22. 5. 479:35. 8.
484: 22. 5.
489:27. 8.
Utgående Balance, Behållningar och Fordringar , .
50,015:25. 9.
48,049: 2g. n.
Summa
80,588: 10. 9.
95,282:21. 2.
C 68 )
Sjö C h a r t te - A r c h i v e U
Räkenskapen granskad i Kongl. KammarRätten.
Debet: År i 8 5 2f.
Utgående Balance, Skuld för erhållet Förskott af Lots- och
Fyr i ugs-S la tsMedlen 424: S. t\.
C v ed i t:
Ingående Balance> Skuld
246: 3j. 3.
Utgift:
Sjömätningskostnader 47: 3. q.
Diverse Llgifter 130: 12. f |77- j(g j
Summa 424: 5. f\.
1:0 Vid 1S2S—i83o arens Riksdag hiföllo Rikets Ständer, alt högst
3o,ooo R:dr årligen finge af Anslaget för Flottans materiel användas
till betäckande af den brist, sorn, genom den verkställda nya AflöningsReglei
ingen, A Flottans Extra och Expectance-Stater uppkommit, och
hafva på grund häraf utgått:
år 183a R:dr 30,000:
samt år f833
„ 29,562: 36. —
och minsk;*» detta bidrag i mån af de å ExpcctanceStaten uppförde
personers afgång eller återinträdande i tjenstgöring,
2:0 Uti Förvaltningens CassaEäkning för år r832 upptages, under
rubrik: ”Intet imsUppbörd af influtne försäljningsmedel för Stockholms
Station” ett belopp stort R:dr sk. 5 r:st., hvilket icke är synligt
uli Stationens redovisning och öfver hvars tillkomst upplysning
särskildt måst infordras, hvaraf inbemlals, alt nämnde belopp utgjort
ersättning från Kongl. KrigsCollegium för beklädnadspersedlar, som
från Stockholms Stations förråd utlemnats till begagnande af Sjöbeväling
smån skap.
Revisorerne, sorn i öfrigt icke funnit något att erinra vid Förvaltningens
Räkenskaper, hafva om berörde förhållande trott sig böra göra
anmälan, på det alt, i - dylika fall, för framtiden mera fullständighet
må iakttagas och den rättelse beredas, att då persedlar blifva från en
Stations förråder utlemnade, uti samma Stations Räkenskaper äfven må
synas på hvad sätt och till hvad belopp sädane persedlar blifvit ersatte.
( 6g )
3:o Vid granskningen af de verkställda dispositionerna hafva Revisorerne
icke kunnat undgå fästa uppmärksamhet vid en år 1832 skedd
afskrifning å a3o R:dr; och ehuruväl denna afskrifning grundar sig på
Kongl. Majrts dertill under den 24 Marsi832 lemnade nådiga tillstånd,
hafva Revisorerne dock ansett sig höra lill Rikets Ständer afgifva Berättelse
om den egna och till berörde förlust för Kronan ledande behandlingen
af detta mål, samt få i sådant hänseende här införa Kongl.
Maj:ts under nyssnämnde dag till Förvaltningen af SjöÄrendena aflåtne
Kådiga skrifvelse:
”Sedan Vår och Rikets KammarRält till Oss 1 underdånighet öfverlemnat
en af dess /pde RevisionsConlor mot Eder, i anledning af
Eder Hufvudbok för år 1826, författad anmärkning, innehållande, att,
efter det J låtit i berörde Hufvudbok afskrifva 200 Rrdr, sorn den 1 1
November 1822 och 3o R:dr som den Januari jÖ23 utgifvits i förskott
till Instrumentmakare!! J. Wallin på åtagen, men sedermera ej
fullgjord lefverans af 6 st. Regcments-Inctruments-kistor, och såsom
skäl för afskrifningen anförts att, vid anställd lagsökning, ingen tillgång
till förskottets gäldande förefunnits, hvarken bos Gäldenären elier
dess med stämning anträffade Löftesmän, samt att ena Löftesmannen
Viclnaliehand landen Eric Augast Palm icke kunnat med stämning
anträffas, emedan, enligt Executionsbetjenternes meddeldte bevis, ingen
Palm med detta dopnamn befunnes inom Hufvudstaden, eller någon
kännedom om en sådan persons vistelseort kunnat inhemta»; RevisionsContoret
funnit vid detta måls behandling anmärkningsvärd!:
att Instrumentmakare!! Wallin och dess tvenne andra Löftesmän, Skräddaremästarne
Westin och Brattlund, som otvifvelaktigt bordt kunna
lemna tillförlitlig underrättelse om den tredje med-cautionisten Palm,
icke i sådant afseende blifvit förekallade, och att ej heller någon sådan
upplysning sökts af StadsÅclnarien Djurberg, som intygat Löftes männens
egenbändiga namnteckningar på Borgensskriften, hvilka åtgärder
synfes otvunget böra1 föregå beslutet om afskrifningen; att förskottet å
3o Rrdr, enligt bandlingarnes föranledande, icke tilldelats Wallin i följd
af något Edert beslut, utan syntes vara på eget bevåg af eder Casseur
utgifvet, men att J, sådant oaktadt, anbefallt beloppets afskrifning;,
och slntelrgen att förskottet å 200 Rrdr utgrfvrts emot en borgen, som
saknat allt vederhäftighets betyg, och således på Edert eget ansvar och
äfventyr antagen; hvadan Contoret ansett Eder böra för denna förlust
?.3o Rrdr vara Oss och Kronan ansvarigr samt sedan Vi i anledning
häraf och efter inhenvtande af Edert häröfver den 5 Januari 1800 af
-
( 7° )
gifna underdåniga utlåtande, under den 6 derpåföljde Februari, till
JustitiasCanzlersEmbetet öfverlemnat handlingarne i målet, lör att dermed
laglikmätigt förfara; så har bemälde Embete, uti Memorial af d.
16 October sistnämnde år, underdånigst anfort att detsamma funnit
fog att i detta mål lägga Eder till last: att då Wallin, som enligt
Conlract varit skyldig att fullgöra lefverancen innan den i Augusti
1822, och i afräkning på den öfverenskomna betalningen bade erhållit
4oo R:dr Banco, begärt ett ytterligare förskott af 3yo R:dr jemte motsvarande
betalningen för då lefvererade två Kistor, J genom beslut d.
1 i November sagde år, utan afseende derå att Wallin således redan
hade brustit i Contractets uppfyllande, beviljat honom ett belopp af
200 R:dr alt, fastän å den borgen som Wallin lill säkerhet derför erbjudit,
undertecknad af Handlanden E. A. Palm samt Skräddaremästarne
A. Brattlund och J. Weslin, saknats allt slags intyg rörande
löftesmännens vederhäftighet, densamma icke destomindre blifvit af
Eder antagen: att J, i stället att genom kraftiga åtgärder påskynda
lefveransen, såsom ske bordt, sedan tiden till densammas fullgörande
var förliden och sedan efter den tidpunkten ett ytterligare penningeförskott
var Wallin meddeladt, tvärtom, under den 17 Januari 1823,
lemnat honom anstånd med de öfriga fyra kistornes lefvererande till
slutet af April månad samma år, äfvensom Wallin berörde dag, i följd
af dåvarande Ordföranden, numera framlidne GeneralAmiralen m. m.
Friherre von Stedingks enskilta tillsägelse lill Casseuren, fåLt utöfver
hvad han förut uppburit, ett tredje förskott af 3o R:dr, som sedermera
allt intill år 1826 balancerats i Cassaförslagen för hvarje månad,
och hvarom J således icke kunnat vara okunnig; samt sluteligen att
J icke inom behörig tid låtit anställa lagsökning emot Wallins tredje
löftesman Handlanden Palm. Och ehuru J således genom Edert nu
anmärkte förfarande, efter JuslitiaeCanzlersEmbetets omdöme, ådagalagt
både försummelse och bristande uppmärksamhet vid bandhafvandet
af Vår och Kronans rätt, har bemälte Embete likväl, då med
visshet icke kunde antagas, att ifrågavarande förlust uppkommit såsom
en omedelbar följd deraf, ansett sig icke kunna mot Eder yrka någon
ersättningsskyldighet, utan i underdånighet hemställt, att vid afskrifningsåtgärden
mätte få bero, men att J i nåder målte anbefallas, alt,
uti hädanefter förekommande mål, Edia åligganden noggrant iakttaga.
Efter det J sedermera under den 26 Juli 1831 inkommit med underdåniga
förklaringar af dem bland Edre Ledamöter, hvilka deltagit
uti de anmärkta åtgärderne och besluten, samt Yi, genom Yår Högsta
C 71 )
Domstol funnit pröfningen af dessa förklaringar böra hos Oss, genom
Vår KrigsExpedition, äga rum; Så hafre Yi nu ånyo, allt livad vid
ifrågavarande mål anfördt, påstådt och förklaradt blifvit, i Nåder låtit
Oss föredragas; Och då JustitiaeCanzlersEmbetet, uti dess afgifne AnmärkningsMemorial,
ansett sig till något påstående om ersättningsansvar
af Eder icke äga anledning, och Högsta Domstolen på grund
deraf förklarat frågan icke utgöra föremål för dess pröfning, bafve Yi
funnit målet i denna del höra förfalla; dock vilje Vi härmed förehålla
dem bland Edie Ledamöter, hvilka i beslutet rörande den ifrågavarande
transactionen med Instrumentmakaren Wallin deltagit, nemligen,
utom numera Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, Friherre Lagerbjelke,
Eder Grefve Cronstedt, Bruncrona, Warberg, Kreuger, Elers
och Wretmark, den försummelse och bristande uppmärksamhet vid
liandhafvande af Kronans rätt, som JustitiaeCanzlersEmbetet Eder här
ofvan till last lagt, hvilket ogillande J ägen att bémälte Befälhafvande
Amiral meddela; Och vilje Vi härmed i Nåder anbefalla Eder, att infordra
upplysning, samt till Oss inberätta, huruvida Instrumentmakaren
Wallin och hans löftesmän ännu lefva, och om hos dem tillgång
saknas till utbetalande af hvad deni ålagdt blifvit. Yi befalle
etc.”
4:o Vid genomgåendet af Förvaltningens AflöningsStat hafva Revisorerne
inhemtat, att Herr ContreArairalen m. m. Grefve Cronstedt
såsom Chef för StorAmiralsEmbetets 2:dra Afdelning eller Förvaltningen
af SjöÄrendena uppbär.'
Innehafvande CommendeurCapitaines-lön i i:sta Classen . R:dr 2,000.
Fyllnaden i Vice Amirals lön, R:dr 4>5oo, som Chefen för Förvaltningen
anses böra innehafva 2,500.
Hvarförutan Herr Grefve Cronstedt, ehuru härstädes bosatt och
åtnjlande fria boningsrum med flere förmåner, icke dessmindre
uppbär det å Förvaltningens Stat, för Chefsplatsens bestridande
derstädes bestämde och, efter Revisorernes lanke, endast för
de fall då Chefen nödgas hitflytta från annan ort, afsedda
arfvode af. 1,200.
Då denna aflöning, oberäknad förmånen af boställsrum m. m.
icke obetydligt öfverstiger hvad Presidenterne i Rikets IlofRätter
och Collegier innehafva samt göromålens mängd och
vigt vid Chefsplatsen i Förvaltningen ändock medgifva, att
med samma Embete förena andra befattningar, hvarpå såsom
f
( 72 )
exempel må anföras, att Herr Grefve Cronstedt tillika innebar
Chefskapet för StorAmiralsEmbelets 3:dje Afdelning, med
en aflöning af  1,000.
samt Ledamotskapet i Kongl. ConvoyCominissariatet med aflöning
af
500.
S:r R:dr B:co 7,200.
tro Revisorerne sig af dessa förhållanden hemta skälig anledning tillstyrka
Rikets Ständer, att, jemte underdånig anhållan, det Kongl.
Maj:t täcktes, så vidt möjligt är, reglera göromålen inom StorAmiralsEmbetets
Afdelningar på det sätt, att den serskildta AflöningsStaten
för 3:dje Afdelningen åtminstone' i någon män inskränkes, tillika i underdånighet
yttra den förmodan, att, då »flöningen för Chefsplatsen
i Förvaltningen, bestämd till Vice Amirals lön, redan öfverstiger hvad
Presidenterne i Rikets CoIlegiér uppbära, det å Förvaltningens Stat
uppförda serskildta arfvode för bestridandet af nämnde Chefsbefattning
icke i andra fall lärer böra utgå, än då Chefen hilkalias från annan
Station samt äfven då blott intilldess fria boningsrum pcb dermed
förenade öfriga förmåner fått tillträdas,
5:o 'Sid granskningen af Stockholms Stations Räkenskaper hafva
Revisorerne inhemtat, att, till följd af Kongl. Brefvet den Juli
jSa5, från denna Station fortfarande utbetalas 200 R:dr banco årligen
till Skeppsholms Församlings IyyrkoCassa, såsom ersättning för förlorad
Tomlhyra, i följd af den så kallade Kyrkoholmens försäljning;
inen då högstber.ördp Nådiga Bref innehåller, all denna utgift blott ”tills
vidare” skulle ega rum, anse Revisorerne lämpligt, att fråga väckes,
huruvida berörde bidrag icke må, efter så lång Lids förlopp, numera
kunna indragas,
6:0 I öfrigt hafva Revisorerne trott sig böra anmärka, att, såväl
vid Stockholms som Götheborgs Stationer, upphandlingar vid åtskilliga
tillfällen egt rum, utan att dessa grundat sig på afslutade Coivtraster,
hvarpå såsom exempel my nämnas vid Stockholms Station: lefverelingen
af 82 alnar rödt kläde (se Ver.-fol, N:o 669 till 1833 års Bok)
samt af 8 Sk© tunis valsade jernplåtar täll 3(3 R:dr Banco per
Skeppund (Litt. K. till Ver.-fol, N:o 0,421 uti samma års Bok), och
vid Götheborgs Station: uppköpet af Tågvirke för 2,ot)3 R:dr 18 sk.
8 r., efter g3 R:dr 16 sk. Banco per Skeppund (Ver.-fol. IS:o 2,133
( ?3 )
lill i832 ars Bok) samt af i5 tolfter 3a å 36 fots 2| tums Skulplankor
a 36 R:dr B:co per tolft (Ver.-fol. N:o 2,545 till samma års Bok).
"Varande de pris, hvarefter dessa upphandlingar blifvit gjorde, i Revisorernes
tanka, alltför höga.
7:0 Vid Carlskrona Stations räkenskaper hafva Revisorerne icke
funnit något att erinra.
8:o Enligt hvad Räkenskapen öfver Lots- och 7'jv'wg.v-mcdlen utvisa,
har CommendantsEmbetet på Carlstens Fästning uti 1833 årsräkning
inbalancerat ett föregående året erhållet förskott å. . 117: 24* —
samt till följande året åter utbalancerat ej mindre nämnde
belopp, än äfven det under år 1833 bekomne ytterligare
förskott med . ,
117: 24. —
eller tillsammans R:dr 235: — —
"Vid detta dispositionssätt att, under serskildta år, meddela förskott,
utan att de först utgifne blifvit af vederbörande nöjaktigt redoviste,
anse Revisorerne sig böra göra anmärkning.
9:0 SjöChartce- Archi vet. Enär vid Kongl. Förvaltningens af SjöÄrendena
år i832 utaf Kongl. Maj:t i Nåder fastställde Aflönings-regleling,
det dittills å Kongl. Flottans Stat för SjöCharlaeArchivets behof
af instrumenter, böcker m. m. upptagne anslag af 1,600 R:dr indrogs
och de 1000 R:dr, som å Stockholms Stations ExpectanceStat årligen
uppföras till Sjömätningar, redovisas vid Stationen, samt begge dessa
anslag intill berörde tid bildat uppbörden i bemälde Archivs Hufvudbok,
har följaktligen till redovisning år 1833 återstått endast den i of
vanstående
Tabell intagne Balance-summa 424 B:dr 5 sk. 4 r:st., hvilken
äfven i LotsVerkets räkenskap upptages såsom Anticipation till
SjöChartaeArchivet att ut- och inbalanceras, och till följd hvaraf någon
Hufvudbok deröfver för år 1833 och följande åren ej blifvit upprättad.
Extra Anslagen till FÖrsvarsVerkcts is landsättande.
Enär Stals-Utskotlet vid sislförflutne Riksdag, uti Betänkandet N:o
251, afgifvit en detaillerad Berättelse om dessa anslags fördelande imellan
de serskild te Departementerne och om de i sfseende på användandet
meddeldte generella föreskrifter, inskränka Revisorerne nu deras
yttrande till hvad sorn förekommit vid Räkenskapernes granskning.
( 74 )
i:o Hvad först angår den till Kongl. KrigsCollegn disposition
ställda andel af Extra Anslaget; så liar, på sätt omnämnde Betänkande
innehåller, StatsUtskottets granskningsåtgärd omfattat jemväl i83a
års Redogörelse, hvadan nu här förekommer endast 1833 års i KonglKammar
Rätten „ utan anmärkning, reviderade Räkenskap.
Ingående B al ance.
Behållningar och Fordringar . - - . - .. 229,875:3o. 5*
Inkomster.
Ersättning för lill Kronans Allmänna
UtredningsFörråd öfverflyttade per
sedlar
,« 1,362: o./,. — 201,422:^4. 4'.
Utgående Balance, Skulder för oliqviderade lefveranser 30,453: 28. 6.
1'
Utrednings A [delningen -  Debet:
ÅrsAnslag. - . . -
Influtne Räntemedel .
200,000:
60: 20. 4.
Summa 461,752: 7. 3..
Credit:
Ingående Balance::
Skulder . . . . .
34,446: 36. 4..
Utgift.
Upphandling i Reserve
. . 156;£48: 18.10..
Ulgående Balance:
Behållningar och. Fordringar ►
Summa 461,752: 7. 3.
.. .. 270,357: — r.
ArtillenAjdelningen..
Debet:
Ingående' Balance r
Behållningar och Fordringar
671,289: i4* 10.
Inkomster:.
Räntor å utgifue Förskotter » -
Besparde Handlverkarelöner ..
149: 12. 3.
Summa 673,045: a3. 10.
96,103: 27. i.
( 75 )
Credit:
Utgift.
Till Nya Gevär . . . . . . . . 35,002: 10. 8.
„ Fä 1 tArti lleriet ....... 57,036: — 1.
,, BelägringsArtilleriet . . , . 4,065: 16. 4*
Utgående Balance:
Behållningar och Fordringar . . . ... . . .. . 576,941:44- 9-
Sumraa 673,045: 23.10.
FortificationsAfdelningen.
Debet:
Ingående Balance:
Behållningar och Fordringar ......... . 13,239: 26. J\.
Inkomster.
ÅrsAnslag för Carlsborgs Fästningsbyggnad 63,000: — —
D:o „ befästande af Stockholms
Aveniier ät Landssidan . . 17,000:
D:o „ D:o åt Sjösidan .... . 12,000: — —
Extra Uppbörd.
Försäljningsmedel . . . 17,381: g. 3.
AnraärkningsMedel . . . 83: 19. 3.
ArrendeMedel  88:16.—
Återlefvererade Medel . 1: 3. 3.
Från Ordinarie Fästnings
byggnadssMedlen
omförde 3,000: — *— kkq. ^
Jbb
20,o53: 47. p. 112,553: 47. 9.
Ut gående Balan ce :
Skulder
. . . . . 6,645:24.11.
Summa 132,439: 3. —
Credit:
Ingående Balance:
Skulder  4,466: 3a. 2.
Utgifter.
Till Carlsborgs Fästningsbyggnad . . . 85,665: Zf. 6.
~Transport 85^65: 34. 6. 4,466: 3a. 2.
(10*)
( 76 )
Transport 85,665:34. 6. 4,466:32. 2,
Till befäst nde af Stockholms Avenuer
åt Landssidan  18,378: 3g. 2.
D:o åt Sjösidan  20,059: 19. 5. , 9/
■■ —
I *•
Utgående B ahmee:
Behållningar och Fordringar  3,868:21. 9.
Summa 132,439: 3. —
2:0 Uti Fortifications-T)e^\'{emcx\te\.s Redogörelse öfver befästningsarbetet
nära Carlberg, upptages, på grund af Kongl. Brefvet den
i4 Juli i833, en utbetalning af 2,296 R:dr i3 sk. 4 r. till Arrendatorn
af en Carlbergs Kungsgård underlydande lägenhet, Stenbrottet benämnd,
såsom ersättning för afstådde a5 kappland jord, hvilka för
befästningsarbetets utförande ansetts oundgängeligen nödige; men utom
att berörde löseskilling, i förhållande till den inskränkta jord vidden,
synes öfverdrifvet hög, så förekommer härvid, att bemälde Arrendator
för hela lägenheten i arrende icke erlägger mera än i5 tunnor 2§ kappar
Spanmål om året, hälften råg och hälften korn, som, förvandladt
i penningar, icke uppgår till eller åtminstone icke öfverstiger hvad han
kan påräkna såsom ränta å det Capital han, för afträdandet innan arrendetidens
slut, af ifrågavarande 25 kappland, utaf Statens medel erhållit.
Vid så beskafladt förhållande kunna Revisorerne icke undgå
anmärka denna förvaltningsåtgärd, såsom vittnande om mindre omtanka
vid hushållningen med Statens medel.
3:o Af Redogörelserne öfver befästningsarbetena vid Carlberg och
Carlsborg hafva Revisorerne vidare inhemtat, att StationsCheferne vid
särskildta tillfällen requirerat ersättning för åt manskapet utdelad Extra
förplägning utan alt GeneralOrdres, såsom stöd för requisitionen, finnas
åberopade eller bifogade. Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet
vid desse, ehuru till beloppet obetydlige utbetalningar, enär de äro i
strid med hvad, i berörde hänseende, nu gällande föreskrifter tydligen
stadga.
4:o Såsom en ofullständighet vid ForlificationsDepartementets räkenskaper
få Revisorerne omnämna, att uti Cassaräkningen öfver befästningsarbetet
vid Carlberg saknas behörig verification å ett för uppköpte
medicamenler otgifvet belopp af 58 R:dr 42 sk. 3 r. samt vid Carlsborgs
Fästningsbyggnad^ Cassaräkning.’ en verification å 35 R:dr 24 sk.
1 r. för bestridde Extra utgifter.
5:o Deremot hafva Revisorerne icke funnit något att anmärka
hvarken vid Artilleri- eller Ut rednings De partanen tern es Redogörelser.
( 77 >
6:o Öfver användandet af de till FörsvarsVerkets till Sjös iståndsättande
saint till Kungsholms och Droltningsskärs fästningsbyggnader
åren i83a och 1833 anviste medel af det Extra anslaget, hafva Revisorerne
fått emottaga afslutade, men i Kongl. KammarRätten ännu ej
granskade Redogörelser, hvilka utvisa:
Extra Stats Anslaget till SjöFörsvarsFerkcts iständs ätt ande,
redovisadt i sammanhang med Kongl. Förvaltningens af SjöÄrendena
Räkenskaper, liar under åren i83a och i833 lill siffran visat följande
förhållande:
Debet: År 18 52.
År 1 8 53,
Ingående Balance, Behållning af dels
hos Kongl. Förvaltningen, dels hos
K. StatsContoret innestående rester
af de till SjöFörsvarsVerkets iståndsättande
af Rikets Ständer anvisade
378,000
. 277,349: 10. 8. 228,744:22. —
Credit:
Utgifter till Fregatten Josephines Nybyggnad
m. m. . .  48,604:36. 8. 34,658: 16. 3.
Utgående Balance, Behållningar af
Anslaget
228,744:22.— 194,086: 5. 9,
Summa 277,349: 10. 8, 228,744: 22.
Extra Stals Anslaget för Kungsholms Fästningsbyggnad.
Redogörelserne för detta Anslag, hvilka innefattas i redovisningen
för Carlskrona Station, upptaga i
Debet: År 1852. År 185 3,
Anslag för året . . . ...... 35,587: 4,6. 6. 37,807: 14. 2.
Utgående Balance.
Skuld för af Carlskrona Stations Ordinarie
Statsmedel, förskjutne  32,551: 3. r. 29,376: 25. r.
Summa 68,139: 1, 7. 67,183: 89. 3.
( 73 )
Credit:
Ingående Balance.
Skuld för af Carlskrona Stations Ordinarie
Statsmedel förskjutne ... . 32,517; 42* n
Utgifter.
Diverse omkostnader enligt Sammandrag,
efter afdrag af influtne ersättningar . 35,621: 6. 8.
Summa 68,131): i- 7.
Jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 28 December 1882, hafva
2:ne Gratificationssummor otn tillsammans 800 R:dr blifvit utbetaldte
af de till Kungsholms fästningsbyggnad anslagne medel, nemligen
till dåvarande Majoren C. F. Meijer med 600 R:dr och till Capitainen
J. G. Schander med 200 R:dr, för den utmärkta skicklighet
nämnde Officerare ådagalagt vid ledningen af de till Kungsholmens befästande
anordnade arbeten. Då Kongl. Maj:t, genom högstberörde
Bref bestämdt förklarat, att retroactiv beräkning af den åt nämde Officerare,
i och för berörde uppdrag, beviljade arfvodes förhöjning icke
kunde, på sätt hemstäldt blifvit, bifallas, hafva Revisorerne ansett sig
vid ifrågavarande disposition böra göra anmärkning på den grund, att,
efter Revisorernes tanka, Gralificationer icke utgöra föremål för anvisning
å de till FörsvarsVerkets iståndsättande anslagne Extra medel.
Kongl. Ändra Lif Gardets CasscrnBgggnad.
SlutRedogörelsen öfver det till denna Cassernbygnad vid 1828—
i83o årens Riksdag beviljade Extra Anslag, har redan vid sistförflutne
Riksdag blifvit granskad, på sätt dåvarande StatsUIskotts, under
N:o a5i, afgifne, och af Rikets Ständer godkände Betänkande vidhandengifver.
Kongl. Tullverket.
i83a och i833 årens i Kongl. KammarRätten utan anmärkning
reviderade Räkenskaper upptaga:
32,551: 3. 1-
34,632: 36. 2.
'67,183: 39. 3.
C 79
Dcbc t:
B al ance från föregående äret.
Beli a Ilningar och Fordringar:
Tull Med el. . . . . . .
Buk- och Lots d:o ...
Convoy d:o . . . . .
Diverse Verks d:o .... ..
Ar 18 32. Ar 183 V.
65,885: i\. 6.
769: i5. 7.
915: 23. 2.
292: 21.11 ..
51,238: — 4.
447: 16.—
514:35. 1.
219:42. 5.
Uppbörd.
TullMedel . . .
Båk- och'Lots d:o
Convoy d:o .
Diverse Verks d:o
S:r 67,862: 37. 2. 52,419: 45.10.
.. . 2,796,344: 5. 9. 2,952,378: 23. 9..
. . 61,715: 41.11. 62,471:43. 2.
. . 281,492: 47. — 257,783: 12. 6.
., . 5,894: 8. 4. 7,307:3g. 8.
S:r 3,145,447: 7.— 3,279,941: a3. r.
Balance till följande uret.
Öfverlefvereringar och Skulder:
TullMedel .......
Båk- och Lots d:o . . . .
Convoy d:o .......
Diverse Verks d:o.. . . .. .
112: 17. 9..
127: 37. 9.
57: 2.3. 9.
53:35. 6.
252:22. 7.
51:46. 1.
63: 27. 8.
73: 29. 9.
S:r 351: r8. g. 441: 3o. 1.
Summa 3,213,661: 14. 11. 3,332,803: 3.—
C r c d i t:
Balance från föregående året..
Öfver le f v e re r in g a r och Skulder:
TullMedel . . . . . ..
341: 42.11..
302:: 5. 8..
112:
17*
9-
Båk- och Lots d:o .... ••
127: 37.
9-
9-
6.
Convoy d:o . . . . .. - . ..
Diverse Verks d:o .
306: 22. —
» 27; 2,f. 9.
57:
53:
23.
35.
S:r 977: 47* 4*
351:
18.
9-
Bfkortum g ar..
TullMedel . . . . .. .
127,806:45. 8.
207: 17. 4*
163,261: 26. 4*
Båk- och Lots d:o .. .. . . ., ..
310:
18.
4*
Transport.
128,992: 14. 4*
163,923:
i5.
5.
( Bo )
Transport 128,992: 14* 4' 163,923: i5. 5.
Convoy rl:o ........ 3,886: ar. ii. 11,421:45. 4*
Diverse Verks d:o ......
17:
i5.
4.
—
S:r
131,918:
4-
3. 174,993:42.
—
TuliVerkels omkostnader.
TullMedel
509,771: 37. o. 532,701: i.
7.
Båk- och Lots d:o
1,752:
4-
6. 1,842: 13.
10.
Convoy d:o
706: 4>•
4- 702: 2 r.
1.
S:r
512,230: 35.
7. 535,245:36. 6.
Lefver erinrar.
Till Statsverket:
TullMedel
. .
2,173,183:
24. 3. 2,251,957:45.
5.
Båk- och Lots d:o
59,904:
3.
9. 59,963: 3.
„ ConvoyCommissariatet . . . .
277,051:
21.
7. 245,528: 16.
7-
„ Diverse Verk
.
5,975:
24. 4. 7,482: 27.
10.
S:r
2,516,114:
25.
u. 2,564,931:44.
10.
Bcdance till följande året.
Behållningar och Fordringar:
TullMedel . . .
Båk- och Lots d:o
Convoy d:o . . . .
Diverse Verks d:o
O
514:35. 1.
. . 219:42. 5.
55,836: 3.
727: 3a. 4
651: 16. 6
65: — 6
S:r 52,419:45.io.
57,280: 4-11
Summa 3,213,661: i4- n. 3,332,803: 3.—
Skillnaden imellan ofvan intagne Ingående Balance för år i83a
och den Utgående Balancesumman, som igenfinnes uti StatsUtskottets
vid sednaste Riksdag, öfver Revisionen af 1831 års Räkenskaper, afgifne
Betänkande N:o 327, härleder sig från olikheten mellan TullVerkels
Hufvudbok, enligt hvilken Balancen uti ofvanstående framställning
är utförd, samt det öfver samma Hufvudbok i RiksbokslntsConloret
gjorde omslut, hvarefter samma Balance uti StatsUtskottets
Betänkande är upptagen, bestående nämnde olikhet deruti, att de lefvereringar,
som af Tullmedlen för år 1831 verkställts först år 183a,
men
C 81 )
men icke förthy, enligt planen för Tullverkets Hufvudbok, i förstnämnde
års Bok afföras, deremot blifvit i Riksliufvudboken, som går på
Galenderår, till följande eller i832 års redovisning balancerade.
För år 1832. För år 1853.
När från debiterade Uppbörden af Sjötullsmedel
2,796,344: 5. 9. 2,952,378:23. g.
afdrages:
Afkortningar 127,806:45.8. 163,261:26.4.
Omkostnader 509,771:37.9. 532,701: 1.7.
Restantier . 51,238: — 4. 55,836: 3.7. 688,816:35-9. 751,798:31. 6.
Återstår • . . . . 2,107,527:18. - 2,200,579:40.3.
hvarifrån dock vidare bör afräkijas influten
ersättning för under föregående
åren dubbelt ulbetalde medel till Götheborgs
Hospital, hvilka böra godtgöras
6:te HufvudTiteln, der, genom
samma dubbla afföring, brist uppkommit
till ett belopp af  1,000:  —
då återstoden blir till RiksStaten be
-
hållen med  2,106,527:18.- 2,200,579
Vid StatsRegleringen år i83o påräknades 1,750,000:  1,750,000
4o. 3.
Öfverskott visar sig således med . . . 356,527:18.- 450,579:40.3.
Öfverskottet å Sjötullsmedlen för år i832 upptages uti samma års
Rikshufvudbok till 377,458: 21. 2. och uppkommer denna difference:
1:0 genom summan af de uti ofvanstående afkorlningshelopp
127,806: 45. 8. inbegripne restitutioner, observationsprocent och Remisslage,
hvilka uti nämnde års Rikshufvudbok ej blifvit såsom afkortning
upptagne, utan deremot afförde på de å 8:de HufvudTiteln för dylika
utgifter gjorda anslag, genom hvilket föringssätt således den till RiksStaten
behållna andelen af Tullmedlen blifvit ökad med 20,430: 44* 8.
likasom i motsvarighet utgiften under 8:de HufvudTiteln
med samma belopp blifvit förhöjd;
2:0 genom en utbetald post till Götheborgs Hospital
för förre åren, hvilken uti Riksliufvudboken blif
Transport
20,430: 44* 3.
' 00
\
( 32 )
Transport 20,430: 44- 3.
vit afförd å förra Arens medel och derigenom Lered t
ökad tillgång för året med  500: — —
samt 3:o genom en såsom Sjötullsmedel uppdebi
terad
post å —— 6. ir.
tillsammans 20,931: 3„ 2.
hvilka lagde till ofvan upptagne  350,527: 18.—
utgöra den uti i832 års Rikshufvudbok utförde Öfver
skottssumina
å Sjötullsmedlen  377,458:2 1. 2.
i833 års Öfverskott å Sjötullsmedlen beräknas i Rikshufvudboken
till ofvan omnämnde belopp 450,578: 40, 3., sedan med samma år
bokföringsformen i detta hänseende blifvit sammanjemkad tilj närmare
öfverensstämmelse med Tullverkets Hufvudbok.
Revisorerne, som funnit Tullverkets Räkenskaper äga lättfattlighet
samt vara förda med utmärkt ordning, hafva, hvad förvaltningen angår,
ansett densamma icke heller föranleda till någon anmärkning.
Dock få Revisorerne omnämna, att det vid i832 års StatsRevision
anmärkta förhållande, att en del Städer, der tulluppbörden är antingen
ringa eller alldeles ingen, icke dessmindre äro försedda med en talrik
■ tjenstemannapersonal, hvars aflönande fordrar en betydlig utgift, under
åren i832 och 1833 fortfarande ägt rum. Och visar sig detta
missförhållande imellan inkomst och utgift tydligast med Gränsestäder11a
mot Norrige, hvarpå såsom exempel må anföras Carlstads och
Östersunds Tullkamrar, der aflöningsutgifterne öfverskjuta inkomsterne,
vid den förra med omkring R:dr 8,o5o, och vid den senare med
R:dr 3,400.
Kongl. Postverket.
Enligt aflemnade Räkenskaper för åren i83a och i833, deraf de för
år 1882, enligt å Hufvudbokens CapitalRäkning åtecknad påskrift, i
Kongl. KarnmarRätten blifvit granskade nied anmärkningar, men de
för år 1833 ej undergått granskning, hafva Inkomster och Utgifter förhållit
sig som följer:
( 83 )
Debet:
År 18 5 2.
År 18 3 5.
Balance frän föregående äret:
Behållningar och Fordringar .
171,585: 33. —
66,614: 27. 2.
Inkomster:
Postporto
456,112: i 5. 4.
473,851:3g. 8.
Fraktmedel vid Grisslehamn och Ystad
4,053: 2r. g.
5,305: /[• 2'
D:o al' Kongl. Preussiska Postverket .
17,621: 43.—
18,000:
Diverse
1,881: i5. 2.
13,048:— 6.
= 479,668:47. 3. 510,204:44. 4. =
Diverse Verks medel
2,978:38. 7.
2,099:4a. 3.
S:r
482,647: 37.10.
512,304:38. 7.
Balance till följande äret:
Öfverlefvereringar och Skulder . . .
794: 8. 5.
4,381: 6. 1.
Summa
655,027:3i. 3.
583,300: 2 3.10.
Credit:
Balance frän föregående äret:
Öfverlefvereringar och Skulder . . .
677: 3o. 5.
794: 8. 5.
ylfkorln ingar :
Restitutioner m.
O
O
00
2,402: 28. g.
Omkostnader :
Ordinarie AflöuingsStaten
60,725: 8.—
58,079: 38. n.
IndraeningsStat
615: 40. —
426:38. 6.
0 O
PensionsStat
2,180: 47. —
2,127: 38. —
OmkostnadsStat
292,285: 37. 2.
286,364: 3g. 11.
Paket-Postinrättningen och Diligence-
Bolaget i Götheborg . . . . •
11,731: 10. g.
13,942:43. 2.
Ångfartyget Motalas Nybyggnad och
utredning
115,366: 3o. 4-
— *
S:r
482,905: 2g. 3.
360,942: 6. 6.
Transport 485,434: 13. 6. 304,138:43. 8.
(ii*)
( 84 )
Transport 485,434: 13. 6. 364,138:43. 8.
Lefvereringar:
Till StatsYerket . .
Till Diverse Verk
Balance till följande, året:
Behållning i Banken . . . . .
Fordran hos Norska Regeringens H:
dels- och Finance-Departement .
Dito af Kejserl. Ryska PostAmten .
Förskott för PostÅngfartyget Constil
tions reparation
Förskjuten ersättning för förkomne
commenderade bref
Dito kostnader för utrikes brefs ren:
och rökning
Dito Skjuts- och Tractamentspengar till
Ledamöter uti Post- ochRådhusRätter
Dito Quarantaineskostnader för Kongl
Preussiska Postverket ....
Proprie Balancer
Restantier hos Uppbördsmännen
100,000:
109,809:
5.
4-
2,978:
38.
7*
2,099:
42.
3.
102,978:
38.
7-
111,908:
47.
7-
13,551:
4o.
5.
37,286:
26.
9-
16,485:
34.
2.
16,485:
34.
2.
338:
I X.
2.
338:
11.
2.
1,650:
—
—
**■
—
1,467:
1 r.
2.
l,467i
11.
2.
529:
10.
2.
103:
46.
11.
552:
7*
10.
604:
3i.
10.
276:
.
- - 1—
,
.
14,912:
6.
25,933:
4o.
2.
16,852:
2.
3.
25,032:
18.
5.
66,614:
27.
2.
107,252:
28.
7-
Summa 655,027: 3i. 3. 583,300: a3.10.
i:o Under ofvanberörde år hafva 2:ne Proprie Balancer uppkommit,
nemi. år i832 hos aflidne Postmästaren i Åby, Witthoff med
837: 22. och år 1833 hos förre PostCommissarien i Greifswald, af
Lundblad till ett belopp af 17,938: 4<>. 7* Åf dessa heror den förra
på vederbörande Domstols afgörande, hvaremot den sednare, enligt
från Öfver-Post-Directeurs-Embetet meddelad upplysning, numera lärer,
i öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet den 21 Mars i835, vara
genom förlikning Postverket till fullo godtgjord.
I afseende på åtskillige uti i833 års Hufvudbok ännu upptagne
äldre Balancer, tillstyrka Revisorerne Rikets Ständer, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det lämpliga åtgärder må vidtagas så
att nämnde Balancer snarligen varda till slutlig utredning befordrade.
( 85 )'
2:0 Revisorerne, sorn böra vitsorda, att Postverkets Redogörelse
vittnar om ordning och noggranliet, hafva dock funnit anmärkningsvärd!,
alt i Hufvudboken icke förefinnes något InventarieConto, som
innefattar fullständig redovisning öfver Postverkets inventarier och persedlar;
utan måste i delta hänseende upplysning sökas medelst genomgående
af hvarje PoslContors ingifna serskilde Persedelredovisning.
Med anledning häraf och då Postverkets Fastigheter och Fartyg nu
icke finnas intagne i någon Persedelräkning, anse Revisorerne Rikets
Ständer höra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om befallning
till vederbörande, alt upprätta och vid Hufvudboken bifoga ett InventarieConto,
som fullständigt upptager Verkets alla tillhörigheter, Fastigheterne
och Fartygen derunder jemväl inbegripne.
3:o Sex stycken dels enkla, dels dubbla ständige Postgångar hafva
under ifrågavarande 2:ne år blifvit inrättade, äfvensom, för serskilda
tider på året, tvenne sådana. Dessutom har gående posten mellan
Östersund och Norrige blifvit förändrad tili åkande, sedan å Norrska
sidan vägen öfver fjällen blifvit fullbordad. Deremot hafva 2:ne obeliöflige
postgångar upphört och ett PostContor, nemligen det vid Hofva,
blifvit indraget. Mellan Städerne Ystad, Malmö, Lund, Landskrona
och Helsingborg har en Paketpost blifvit inrättad, hvarjemte till DiligenceBolaget
emellan Stockholm samt Götheborg och Helsingborg, genom
Kongl. Brefvet den i5 Junii i833, blifvit beviljadt ett årligt understöd
af 4>ooo R:dr, sorn/sedermera ökats till 6,000 Rtdr.
I afseende på Utrikes PostCommunicationerna förekommer, att en
ny och för Svenska Postverket fördelaktig Convention den 24 Mars
i832 blifvit med Kongl. Danska Regeringen afslutad, äfvensom att
Kongl. Majtt, jemlikt Nådigt Bref af den 2 Juni i832, tillåtit att
Norrska Postverket, för befordrande af bref mellan Götheborg, Helsingör
och Köpenhamn med Ångfartyget Prins Carl, må tillgodonjuta
behållningen af det porto, som för sålunda fortskaffade bref till Svenska
Postverket inflyter. Derjemte har, för underhållandet af poslföringen
mellan Ystad och Greifswald med Postverkets Ångfartyg,
Contract med förre PoslCommissarien af Lundblad blifvit ingånget år
1833, till följd hvaraf bemälte PoslCommissarie skulle erhålla de 9,000
R:dr Preussisk Courant, som af Kongl. Preussiska Postverket till det
Svenska årligen erlägges, äfvensom derutöfver 2,000 R:dr Svenskt B:co
om året. Enligt af Postverkets KammarContor under den 3i Maji
!833 och den a3 Juni 1834 upprättade och Revisorerne meddelade
C SÖ )
Caleuler öfver Postverkets inkomst oell utgift i och för brefvexlingen
öfver YsLad och Greifswald under loppet af åren i83a och i833, har
Postverkets vinst på denna brefvexling uppgått år
i83a lill 13,312: i5. io.
och år 1833 till  11,793: 3o. —
hvarförutan Postverkets fördel deraf, att Communicationen öfver Danmark
och Hamburg ej vidare behöft anlitas för fribref och hvarför således
någon omkostnad för Postverket ej uppkommit, i nämnde calculer
förslagsvis beräknas:
år i83a till
8,760: 3o. 3.
och år i833 lill  10,608: i. io,
Den Postförbindelse, sorn nied Engelska Paketbåtar underhållits
emellan Götheborg och Harwich har, såsom både mindre ändamålsenlig
och medförande omkring 9,000 R:dr årlig förlust för Svenska
Postverket, efter derom meddelade serskilda Nådiga befallningar, upphört
med den i:sta April 1834-
4:o Sedan Kongl. Maj:t, genom Nådigt förordnande af den 29
April 183o fastställt, att, från och med år 1831, 7,000 R:dr årligen
skulle af Postmedlen i Banken insättas för att utgöra tillgång lill bestridande
af större reparationer å Postångfartygen och nybyggnader af
sådane, äfvensom för andre kostnader vid PoslCommunicationen med
Ångfartyg, oell Kongl. Maj:t derefter, uppå gjord underdånig hemställan,
under den 8 December 1882 i Nåder tillåtit, att, utan afseende
på de större eller mindre utgifter, sorn för Postångfartygens betydligare
reparation under året möjligen ägt rum, till fonden årligen må, af
Postverkets öfverskottsmedel, lills vidare ingå ofvannämnde belopp och
att hvad uti detta insättningsbelopp del ena året kan brista, må ett
annat år fyllas; så har jemlikt dessa Nådiga förordnanden, för åren
1831, 1882 och 1833 en sådan insättning bbfvil verkställd, hvars saldo
vid 1833 års slut utgjorde 21,000 R:dr.
5:o Hvad slutligen vidkommer den med Postverket förenade PaketPostlnrättning,
hafva särskilde deröfver upprättade Redogörelser för
åren 1882 och 1833, hvilka befunnits vara i Kongl. KammarRätlen
granskade utan anmärkning, varit för Revisorerne tillgänglige. Enligt
dessa, har utgiften för Paketpostfarten uppgått:
År i 8 5 2. År 5 835.
För Vagnar och Seldon  1,589: 38.10. 3,000:— —
„ Aflöning  2,429: 21. 4- 2,651:32.—
Transport 4,019: 12. 2. 5,651:32.—
( 87 )
Transport
4,019: i 2. 2.
5,651: 32. —
För Postilloners Resetractamenten .
669:
884:
„ ,, Beklädnad
248: 20. —
198:46. 8.
„ Skjutskostnad
15,103: 18. 6.
14,510: q. q.
„ Reparationer A vagnar och seldon .
2,280: 41. 2.
2,799:21. 8.
„ Hus- och vagnhodshyror ....
453: 22. —
486: 16. —
„ Inventarier
136:38. 5.
— —
„ Diverse
.
747: 9.—
till sammanlagde 23,444: 25. 3.
25,277: 39. 1.
hvartill kommer understödet till Dili-
genceBolaget
—
4,000:
Su-
23,444: 28. 3.
29,277:39. ..
ni en deremot Uppbörden i
Passagérare-afgift
6,417: 6. 6.
7,403:32.11.
Frakt-afgift
.
5,293: 45. —
7,831: 3a. —
•Observationer
it. —
99: 27. —
J
endast till sammanräknade 11,713: t \. 6.
15,334: 43.11.
så alt Förlusten på Paketpostfarten utgjort 11,731: 10. g.
9,942:43. 2.
utom understödet till DiligenceRolaget .
4,000:
K011 gl. Seraplii 111 er-Ordens-Gillet.
J\äkenskaperna för Hospitals- och Barnhus-Fonden, hvilka för år 1832
men icke för Ar 1833 af uppgifven anledning att sistnämnde års Hufvudbok
först den 3 sistlidne Augusti aflemnatsj blifvit granskade i
Kongl. KamrnarRätten utan anmärkning, visa Fondens ställning sålunda:
Debet: År 18 3 2. År 1 8 3 3.
Bal ance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar . . . 681,462: 12. 9. 639,390: 16. io.
Inkomst:
GrundRäntor, KronoTionde och andre
Ordinarie Inkomster samt Spanrnål . 82,720: 6.— 73,813: 11. 1.
Ersättning för genom Götha Canals anläggning
förlorad jord , . 2,384:34. 7. 1,013:40. 7.
Transport 766^567: 5. 4. 714,219: 20. 6.
CO
CD
)
Transport 766,567:
5.
4.
714,219:
20.
6.
Ränta å Utlånte medel
8,551:
i5.
I.
8,639:33.
3.
Diverse Inkomster . .
26,555:
21.
7-
11,111:
12.
5.
Fastighetsvärden ........
4,000:
—
188,601:
i5.
11.
S:r
124,211: 29.
3.
283,181:
17.
3.
Balance till följande året:
\
Öfverlefvereringar
3,096: a3.
2.
3,027: 32.
4-
Skulder till Diverse Verk och Personer
52,798:
2.
5.
24,704:41.
TO.
S:r
55,894:
25.
7-
27,732: 26.
2.
Summa 861,568:
■9-
7-
950,304:
12.
3.
Credit:
Balance från föregående åren :
* '
Öfverlefvereringar och Skulder . . .
65,649:
12.
6.
55,894:
2 5.
7-
Afskrifning:
För åtskilliga orsaker
6,253: 41.
11.
6,139:
5.
6.
Utgifter:
Aflöning och Pensioner
15,406:
12.
4-
15,762:
I7*
—
Uppfostringshjelp
14,079:
18.
12,505:
16.
—
Understöd för Sjukvårds-anstalterna .
3,433:
16.
—
600:
—
—.
Underhåll
47,671: 35.
G.
45,179: 3o.
9-
Förmalnings-, Mält- och Bryggnings-
kostnader . . . . . . . . N,
598:
14.
—
603:
19-
3.
Medicamenter
.
702;
1.
4-
558:
27.
7-
Beklädnad . ...
3,103: 26.
6.
4,771:
23.
5.
Yed, Ljus och Olja
6,747:
1.
2.
6,824:
10.
5.
Nybyggnad och reparationer . . .
47,030:
27.
4-
9,913:
29.
6.
Köpeskilling för inköpte Fastigheter .
2,895: 44.
2.
—
.—
Brandförsäkrfngs-afgift
—
—
666:
: 3a.
9-
Ränta å Lån
745:
8.
—
745:
8.
Rese- och Tractamentskostnader
2,054:
20.
7-
446:
11.
9-
Inventariers upphandling
664:
37.
4-
1,150:
23.
II.
Diverse Utgifter
5,142:
22.
1.
5,694:
14.
2.
S:r 150,274: 44. 4. 105,421: 24. 6.
Transport 222,178: 2. 9. 167,455: 7. 7,
( 8-9 )
Transport 222,178: 2. 9. 167,455: 7. 7.
Balance till följande äret:
Behållningar i Contant samt Spanmål
och Proviantpersedlar ..... 46,696: 5.—• 34,698:38. it.
Utlånte medel jemte obetald ränta . 164,844:28.10. 152,887:44- 7*
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
och Personer  57,324:20. 3, 56,66/: 17. 3.
Utestående KronoSkatter och andre Fordringar
.  26,419:3i. 3. 27,533: 17. 9.
Proprie balancer
12,445: 6. 10. 12,445: 6.10.
Förskotter 3,941: 14.— 14,321:38. l\.
Fastigheter och Inventarier .... 327,719: C. 8. 484,294: 33.—
S:r 639,390: 16.10. 782,849: 4.8.
Summa 861,568: 19. 7. 950,304: 12. 3.
Den i Kongl. SeraphimerOrdensGillets Hufvudböcker alltsedan ur
1804 under rubrik: Konungens Ensaks Bötesmedel upptagne Capita Iskuld
11,533 R:dr iG sk, med debiterad ränta lill ett belopp af 20,207 R:dr
36 sk. 11 r. eller tillhopa 31,741 R:dr 4 sk. 11 r. är, vid afslutningen
af 1833 års Hufvudbok observerad till afskrifning, i följd af Rikets
senast församlade Ständers derom fattade beslut samt Kongl. Majlis,
på grund deraf, till Kongl. SeraphimerOrdensGillet under den 27 Juni
i834 aflåtne Nådiga Skrifvelse.
Ibland Oi densGillets Skulder tjll Diverse Verk o.ch Personer upptages
äfven till Kuopio Läns Lasarett, Capital .... 252: 10. 8.
och Ränta ..... 40: 17. r.
eller tillsammans 292: 27. 9.
hvilket belopp oförändradt in- och ulbalaliceras uti i832 och 1833
årens Böcker. Då, efter hvad upplyst blifvit, förhållandet härmed varit
enahanda alltsedan år 1809 och alla ömsesidig* fordringar emellan
Sverige och Finland blifvit genom en serskild convention utredde och
afsl-utade samt långt för detta liquiderade, anse Revisorerne äfven omnämnde,
ännu balancerade post böra till afskrifning befordras.
Läno- och säkerhetshandlingarne, hvilka hos Kongl. SeraphnnerOrdensGillct
förvaras, hafva blifvit af Revisorerne gen omsedd c och i
fullständigt skick samt i behörig ordning befunne.
(12)
( 9° )
Genom Nådigt Bref den 7 Februari innevarande år, bar Kongl.
Maj:t gifvit SeraphimerOrdensGillet tillkänna Rikets sednast församlade
Ständers förklarande, att, då Lasaretts- och KurhusRäkenskaperne,
såväl lill siffran sorn i afseende på förvaltningen, granskas af valde
Deputerade inom hvarje Län från alla fyra RiksStånden, dessa räkenskaper
icke erfordrade revision af Rikets Ständer eller deras Revisorer,
ooh har OrdensGillel, till följd deraf, genom Circulaire den i'4 nästlidne
Mars underrättat samtlige LazareltsDirectionerne i Riket, att
nämnde Räkenskaper hädanefter icke vidare komma att lill OrdensGillel
insändas, utan allenast en afskrift af hvarje års Capitalräkning,
för den kännedom af Lasarettens och Kurhusens tillstånd, som OrdensGillet
bör äga.
Af sådan orsak hafva Revisorerne icke nu tagit någon befattning
med granskning af Lasaretts- och KurhusFondens förvaltning och Räkenskaper
för åren i832 och i833.
Kongl. SundhetsCollegimn.
Detta Verks Räkenskaper, som af Kongl. KammarRätten blifvit för
begge åren granskade med anmärkningar, upptaga:
Debet:
Balance från föregående uret. År 1 8 5 2 Vr 18 3 3
MedicinalFondens Behållningar och Fordringar
29,072:2 1.9. 35,795: 14. 6.
Inkomster.
MedicinalStatens Anslag för året . . . 75,196: 3r. 9. 67,625: 1. 9.
Af 2:dra HufvudTitelns Besparingar ; 11,177: 8.— 3,000:
IntresseMedel  125:  125:
Ersättnings d:o  443: 18. 2. 147: 18. 6.
Af Veterinaire-Inrättningen influtne medel
5,516:44* 3. 6,464: 17. 9.
S:r 92,4597”6. 2. 77,361: 38. —
Transport 121,531:i7.n. 113,157: 4* 6.
( 91 )
Transport 121,531: 27.11. 113,157: 4. 6.
B al ance till följande äret.
MedicinalFondens Skuld 7,400: 7. 5. 8,916: 9. ir.
Summa 128^931:35. 4. 122,073: 14. 5.
Credit:
Balance från föregående året.
MedicinalFondens Skuld  7,400: 7. 5. 7,400: 7. 5.
Utgifter.
Af Kongl. StatsContoret utbetalde . . 49,093:”45. 9. 43,349: 33. 9.
Af SundhetsCollegium d:o
Till Svenska LäkareSällskapet . . .
500:
500:
—
—
„ Laboratorium Chemicum .
200:
200:
—
—
„ Allmänna Barnbördsinrättningen
1,212:
1,212:
—
—
„ Vaccinationens befrämjande .
1,349: 46. —
1,334:
21.
4*
„ Barnbördshuset Pro Patria .
60:
60:
—
—.
„ Farsoters och smittosamma sjuk-
domars botande
12,499: 4. 8.
11,623:
—
1.
„ Pensioner i FältLäkareCorpsen .
1,957: 24. —
1,979:
8.
—
„ Stipendier i d:o samt ReseSti-
pendium
1,920: 40.—
3,175:
—
—
Löner till Extra ProvincialLäkare
1,827: 18.—
—
—
För Velerinaire-Inrättningen . . .
2,853: 16.—
15,586:
32.
—
Till åtskilliga behof och föremål .
3,630:
683:
16.
—
„ Medico-legala besigtningar
3,334: 35. 11.
2,741: 18.
6.
Af Föreståndaren för Veterinaireln-
rältningen utbetalde medel för In-
rättningens smedja och stall . .
5,297:23. r.
7,353: 19.
9-
S:r
85,736: i3. 5.
89,798:
5.
5.
Balance till följande året.
MedicinalFondens Behållningar och Fordringar
35,795: 14. 6. 24,875: 1. 7.
Summa 128,931: 35. 4* 122,073: i4* 5.
Revisorerne, som hvarken vid förvaltningen eller Räkenskaperne
funnit något att erinra, hafva till närmare upplysning om de flera untra*)
-
( fp }
eler Kongl. SundhetsColIegri disposition sLiillde serskild te anslag, an sona
af ofvanstående zifFerframställning kan inhemlas, trott sig böra meddela
följande uti Kongl. SuTidhelsCollegii Berättelse förekommande uppgifter.
Som utgiften lill Farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande
för år i83a öfverstigit anslaget med 3,499 R:dr 4' sk* 8 r. och Anslaget
till Medico-Iegala besigtningar, 3,000 R:dr, jemte infliitne ersättningar
i,3ir R:dr 35 sk. 3 r., till så beskaffade kostnaders bestridande
varit otillräckligty så hafva, enligt Kongl. Maj:Is Kådiga Bref
af den 19 September 1832, 4>ooo B:dr blifvit utbetaldte af Kongl.
StatsContoret till betäckande af de å besagde anslag inträffade brister;
hvarigenom och med beräkning af å MedicinalFondens åt sk i I ligeTitlar uppkomne
Besparingar, Kongl. SundhetsCollegium, vid i832 års slut, egde
ett Saldo af 3,52 g R:dr 3o sk. 7 r., oansedt alt af anslaget till Veterinärlnrältningen
jemte dess öfverskott från år «83 1, 2,922 Rrdr 4o sk.
Blifvit använde i och för påbyggnad samt reparation af nämnde Inrättnings
lägenheter.
De till Ortopediska Institutets vidmakthållande beviljade i,5ooK:dr
hafva blifvit ulbetaldte till Professoren, Doctor Åkerman.
Billigt Redogörelsen för de vid Veterinärinrättningens smedja och
sjukslall år i83a influlne medel, uppgick vid årets slut, smed jans contanta
behållning lill 2p3 R:dr x sk. 8 r. och sjukstallens till 533 Rrdr
36 sk. 5 r.
För år 1833 har Kongl. SundhetsCollegium, till fyllnad 1 anslaget
till Medico-Iegala besigtningar, disponerat en summa af 665 Rrdr
3i sk. 8- r. och,- till godtgörande af den uti anslaget till Farsoters och
smittosamma sjukdomars botande samma år nppkomne brist, användt
de genom Kongl. Brefvet den 2x Augusti r833 utaf Besparingarne på
RiksStatens Andra HufvudTilel an viste 3,000 Rrdr jemte 38a Rrdr /p
sk. 1 r r. af Collegii egna besparingar, äfvensom en från Kongl. Stals—
Contoret ingången ersättning å 3o Rrdr 34 sk. 6 r. Och ehuru för
påbyggnaden vid Veterinärinrättningen ytterligare utgifvits x,ooo Rrdr
samt, till följd af Nådig föreskrift, till Doctor Sonden blifvit utbetaldfe,
icke allenast de i Stat för år 1833 upptagne 400 Rrdr lill Resekostnad
för en eller tvenne Chirurgiae Studiosi, i ändamål alt å Utrikes
ort förvärfva sig insigt uti stenskärning och ögon-operationer,
utan äfven enahanda från åren 183r och iS3a till fidla beloppet reserverade
anslag, egde likväl Collegium vid årets slut en tillgång af
2, (83 Rrdr 4 sk*
( 93 )
För Veterinärinrättningens Sjukstall salderades, vid 1833 års slut,
en behållning af i,453 R:dr 38 sk. 7 v., hvaremot Smedjan vid samma
tid var skyldig i,5i6 R:dr 3 sk. 6 r, och öfversteg således utgiften
vid berörde Inrättning inkomsten med 62 R:dr 11 sk. 11 r.
Kongl. Nnmer-Lofterief,
Dess Räkenskaper hafva blifvit granskade uti Kongl. KammarRätten
för år 1882 utan anmärkningar, men för år 1833 hafva desamma än
nu
icke derstädes undergått revision.
Inkomster och Utgifter redovisas sålunda:
Debet:
B ahmee frän föregående året. År 18 52. Ar 18 5 5,
Behållningar och Fordringar .... 31,977: 3i. 6. 44,646:35. 4*
Uppbörd.
NumerLotteriets Medel:
Vinst å Lottförsäljningen .... 364,915: ir.— 352,860: 19. 7,
Diverse Inkomster  516: 26. 3. 363: 18. 5.
= 365,431: 37. 3. 353,223: 38. — =
RiksgäldsMedel:
Bevillning af Lotterivinster , . . 12,041: a5. 8. 9,814: 25. 6.
S:r 377,473: ifn. 363,038: r5, 6.
Balance lill följande året.
Öfver lefv erer ingar .
119:27. 7‘ 114:3g. 1.
Skuld  — — 4,912: 7. 8.
S^ U9: 27. 7. 5,026:46. g.'
Summa 409,570: 26,-- 412,712: 1. 7.
Credit:
Balance från föregående året.
Öfverlefvereringar ....... 1,323: 27. 3. 119:27. 7.
Transport 1,323:27. 3. 119:27. 7..
( 94 )
Transport 1,323: 37. 3. 119: 27. 7.
Utgifter.
Utfallne Vinster  236,242: 46. — 201,126: 23. —
Aflöningar .
9,680:  9,680:
Provisioner  21,892:26. r. 421,170: 23.10.
Postporto
7,175: 1. 8. 7,199:47.—
Brudgåfvor
2,833: 16. — 2,833: 16.—
Diverse Utgifter, såsom, till Ved,
Ljus, Skrifmaterialier, Lottsedels
papper
m. 111  9,923: g. 8. 12,237: 6. 3.
S:r 287,747: 3. 5. 254,247: 20. 1.
T.pfvprerin °1*#
Till Statsverket T  64,681: 16. 6. 100,493: 43. 10.
„ RiksgäldsContoret  11,171: 32. 6. 11,928: 32. 8.
„ Wadstena KrigsmanshusCassa . . 7.—
—
S:r 75,853: 8.— 112,422:28.6.
Balance till följande året.
Contante Behållningar  28,703: 39. 5. 24,498: 32. 2.
Fordringar hos Collecteurer .... 1,425:25. 1. 6,906: 18. 5.
Fastigheter
14,517: 18.10. 14,517: 18.10.
S:r 4^646:35. 4. 45,922: 21. 5.
Summa 409,570: 26. — 412,712: 1.7.
B r u d g å f v 0 - F 0 n d e n.
Debet:
Balance från föregående året. År 18 3 2. År 18 3 3.
Contant Behållning  4,524: 12. 2. 1,862:32. ir.
Utlånte Capital  23,200:  27,200:
S:r 27,724:72. 3. 29,062: 3a. u.
Inkomst.
Årliga Anslaget till Brudgåfvor .... 2,833: 16.— 2,833: 16.—
Influtne Intressemedel  1,318: 44* 9* 1,604: 26. ir.
S:r 4,152:72.“^ 4,437: 42.11.
Summa 31,876: 24.11. 33,500:27.10.
( 95 )
Credit:
Utgifter. År 1852. År 18 3 5.
Utbetalde Brudgåfvor  2,000: —• — 2,400:
D:o diverse Gralificalioner . . . 813: /fo. — 790: 8. —
S:r 2,8137/j^öT—• 3,190: 8.—
Balance till följande året.
Contant Behållning  1,862:32. ii. 3,104: 19.10.
Utlånte Capital  27,200: — — 27,200:
S:r 29,062: 32.11. 30,304: ig. 10.
Summa 31,870: 24. it. 33,500: 27.10.
Och har Fonden, som vid i832 års början var 27,724 R:dr i a sk. 2 r.
oeb vid 1833 års slut 3o,3o4 R:dr ig sk. 10 r., således under dessa
år ökats med 2,58o R:dr 7 sk. 8 r.
Vid Förvaltningen af NumerLotteri-Inrättningen hafva Revisorerne
icke funnit något att erinra.
BrudgåfvoFondens säkerhetshandlingar hafva af Revisorerne blifvit
genomgångna, hvarvid annat icke varit att erinra, än att det i föregående
Revisions Berättelse anmärkta förhållande, att ett lån på 2,000
R:dr är utgifvet utan borgen eller annat hypothek samt att några lån
beviljats mot löflesförbindelse af endast en person, fortfarande äger rum.
Salpeter-Fonden.
Räkenskaperne för åren i83a och 1833, hvilka i Kongl. KammarRätten
blifvit granskade med anmärkningar, utvisa Fondens ställning
på det hela vara följande:
Debet:
Balance från föregående året. År 18 5 2. År 1853.
Contant Behållning . ...... 31,472:44.3. 24,890: 31.11.
Utlånte Medel  194,525:20. 4. 186,652:23. 6.
Transport 225,998: 16. 7. 211,543: 7. 5.
( )
Transport 225,998: 16. 7. 211,543: 7. 5.
Innestående i Landet och LandtRän
terierne
26,477: 12. 1. 34,013: 8.—
Utbetalde Förskotter
64,094: 3a.:
ii.
65,509: 43. 9.
Fordringar för SalpetersjiulningsPannor
21,007: 16.
6.
22,536: 15.
4.
Behållna Inventarier
5,080: 18.
8.
5,080: 18.
8.
Proprie Balancer
8,571: 8.-
8,571: 8.'
S:r
351,229: 8.
9*
347,254: 5.
2.
Uppbörd.
StatsÅnslag
294,000: —
—
194,000: —
—
Rån temedel
9,749: 44.
9-
9,409: 37. 4.
Extra Uppbörd ........
7,646:42.
5.
493: 41.
5.
S:r
311,396: 3tj.
2.
203,903: 3o.
9-
Balance till följande året.
Öfverlefvereringar
107: —
6.
220; 43.
2.
Skulder till LandtRänterierne för för-
skotter . . . . . . . . • •
20,752: i5.
n.
21,120: 6.
5.
D:o till andre Verk .......
23: —
—
23: —
—
S:r
20,882: 16.
5.
21,364: 1.
7-
Summa 683,508; 16,
4-
572,521: 37,
6.
Credit:
Balance från föregående året.
Öfverlefvereringar .......
107: —
6.
107: —
6.
Skulder till LandtRänterierne . . .
114,727:43.
6.
20,752: 15.
11.
Oliquiderade Ladupremier , . . .
7,545: —
—
—
—
Skuld till andre Verk ......
16: 42.
11.
23: —
—■
S:r
122,396: 38.
11.
20,882: 16.
5.
afskrifning.
Skillnaden emellan uppdebiterade och
försäljningsvärdet å 2 SalpeterPan-
* '
rior i Kronobergs Län
—— —
0/: 10. 0.
Transport
122,396: 38
. II.
20,919: 34,
. 8.
(97
•
)
-
Transport
122,396:
38.11.
20,919: 34. 8.
Utgift erne.
Aflönings-, Uppbörds- oell Transport-
kostnader 111. m
39,492:
12. 8.
38,226: i3.
5.
Betalning för lefvererad Salpeter . .
174,365:
7- 7-
196,589: 35.
ir.
S:r
213,857:
20. 3.
234,816: 1.
4-
Balance till följ amie året.
Contant Behållning
24,890:
31.11.
26,835: 43.
2.
Ullån te medel
186,652:
23. 6.
181,685:38. 6.
Innestående i Landet och LandtRänte-
rierne
34,013:
8.—
13,243: 27.
-
Utbetalde Förskotter
65,509:43. q.
63,443: 45.
3.
Fordringar för SalpetersjudningsPannor
22,536:
i5. 4-
18,196: 16.
3.
Behållne Inventarier
5,080:
18. 8.
4,809: 04.
5.
Proprie Balancer
8,571:
8.—
' 8,570: 36.
ir.
S:r
347,254:
5. 2.
316,786: r.
6.
Summa 083,508: 16. 4- 572,521: 3y. 6.
Häraf synes, att Fondens behållning, som vid i83a års början finnes
upptagen till 351,229: 8. g.
och efler afdrag af skuld vid samma
tid .......... 122,396: 38. ti.
utgjorde netto —
228,832: 17. io.
samt uppgick vid 1833 års slut, efter afdrag af skulden
vid samma tid, till netto
295,421: 47. n.
under dessa 2:ne år vunnit en tillväxt af .... 66,589: 3o. 1.
Vid granskningen af Fondens Räkenskaper och Förvaltning hafva
Revisorerne fästat deras uppmärksamhet vid följande omständigheter:
1:0 Då man jemför beloppet af den Salpeter, som under åren
i83a och 1833 blifvit inlöst och af den, hvilken samma år vid Krutr
bruken blifvit aflemnad, befinnes det förra vida öfverstiga det senare,
utan att Räkenskaperne nöjaktigt upplysa, hvarifrån detta öfverskott
sig härleder. På det redovisningen i denna del må ernå den tydlighet
och fullständighet som vederbör, anse Revisorerne nödigt, att hädanefter
i balancerna specifikt intages återstoden af den under hvarje
(i3)
( 93 )
år inlösta Salpeter, som vid årets slut ännu icke blifvit vid Krutbruken
mottagen och qvitterad.
2:0 Under loppet af år 1882 inlöstes 28,249 3 ® 28 lod,
hvarför värdet, beräknad t efter det fastställda priset af 7I R:dr p:r L®,
rätteligen utgör 174,368 R:dr 45 sk- 9 r. Uti nämnde års Räkenskaper
upptages dock detta senare till 3 R:dr 38 sk. 2 r. mindre, hvartill
anledningen igenfinnes deri, att sammanräknade beloppen, af uti
Elfsborgs, Skaraborgs och Kopparbergs Län inlöst Salpeter, 1,164
16 ® 21 lod blifvit liquiderade med 8,782 R:dr 21 sk. 8 r. i stället
för med 8,736 R:dr 11 sk. 10. r.
3:o År i83a inlöstes uti Gotbiands Län i5o L® 8 ® Salpeter,
som aflemnades till Fliseryds Krutbruk, ehuru detta förhållande ej finnes
omnämndt uti det i Hufvudboken befinteliga ”Sammandrag öfver
Salpeterlntägten år i832,” eller bland lefvereringarne till Krutbruken ,
men väl uti ”GeneralRäkningen med Gothlands Län.” Med iakttagande
af vanlig afskrifningsprocent, hade således intägten vid Fliseryd i i832
års Hufvudbok bordt ökas med 147 L® 9 ® eller från 3,292 L® 11
® 6 lod till 3,44o L® 6 lod. Enahanda förhållande har äfven inträffat
år i833, då, enligt GeneralRäkningen med Gothlands Län, 133
L® 8 ® Salpeter blifvit inlöste, och sedermera, efter afdrag af vanlig
afskrifningsprocent, lefvererade till Fliseryds Krutbruk med i3aL®
4 ® lö' lod, ulan att detta sednare belopp finnes upptaget i ”Sammandraget
öfver Salpeterlntägten år i833.”
I afseende å detta förhållande hafva Revisorerne väl erhållit den
upplysning, att den på Gothland inlösta Salpetern icke hos Comiterade
för SalpeterÄrendena, utan vid vederbörligt LandsContor redovisas?
mea enär Uppbördsmannen på Gothland redan i Augusti månad år
t83a från Fliseryds Krutbruk erhöll qvitto å lefvereriugen af 147 L®
9 ® samt den 4 Juli 1833 ä då lefvererade i32 L® 41 18 godkänd
Salpeter, och dessa qviltencer finnas bifogade verificationerne till SalpelerFondens
Hufvudböcker för berörde 2tne år, hafva Revisorerne ansett
sig böra omnämna detta förhållande, på det att Räkenskaperne
för framtiden må vinna erforderlig fullständighet, och följaktligen deri
noggrant upptagas, ej blott den under loppet af hvarje år inlösta,
utan ock den vid de serskildta Krutbruken under samma år lefvererade
Salpetern,
4:o Bland de undertitel ”Extra Utgifter” upptagne kostnader förekommer
äfven rese- och arfvodesersättniug med 8 R:dr 16 sk. b:co till
( 99 )
ExpeditionsKronofogden J. "Wennerbom, för clet lian vid Auctionen S
Tumbäcks Säteri i Skaraborgs Län den 27 Juni j832 tillstädesvarit,
i ändamål alt bevaka en SnlpeterFondens i samma Säteri ägande intecknad
fordran, hvilken varit till Fonden öfver låten såsom hypothek
för ett annat lån. Då likväl sådane utgifter böra af låntagaren, men
icke af långifvaren bestridas, anse Revisorerne SalpeterFonden vara berättigad
till ersättning för omnämnde förskott af Hypotheksägaren, Hr
CommerceRådet m. m. B. H. Santesson.
5:o Uti i83a urs Hufvudbok afföras 45 R:dr såsom arfvode för
renskrifningen af Fondens Hufvudböcker för åren 1829, i83oocli i83i,
och bar detta arfvode med i5 R:dr för året blifvit, med hänsigt till
Räkenskapsförarens knappare lönevilkor, af ComiteTade beviljadt; men
då detsamma icke är vordet debiteradt i de årens Räkenskaper, der
det, i händelse af behöflighet, bordt intagas och blifva synligt, samt
sedan år i83a icke mindre än 200 R:dr årligen blifvit af ComileVade
beviljade till Skrifvarebiträde åt Redogöraren, anse Revisorerne nämnde
för Fondens UtgiftsStat för år i832 främmande utbetalning böra
derifrån utgå, och arfvodesbeloppet 45 R:dr till Fonden återbetalas
samt i i834 års Räkenskap till redovisning upptagas.
6:0 Proprie balancerna, hvilkas belopp utgjorde vid i832 års
början
8,571: 8. —
och vid iS33 års slut
8,570: 36. 11.
kunna således icke sägas hafva under loppet af åren i832 och i833
blifvit förminskade. Af nämnde belopp hafva nära 4,°oo R:dr tillkom3nit
redan åren 1810 till j 813 i Götheborgs och Bobus Län samt vid
pass 2,400 R:dr mellan i8i5 och 1817 uti Christianstads Län, och beror
för närvarande utredningen och indrifvandet af dessa fordringar,
efter hvad bos Revisorerne blifvit tillkännagifvet, på handläggning af
AdvocatFiscalsEmbetena i Kongl. KammarCollegium och Kongl. KammarRättcn.
Revisorerne, som af tillgänglige Handlingar icke kunnat
inhemta, att något i berörde hänseende af nämnde Embeten under
ifrågavarande år blifvit tillgjordt, anse fördenskull angeläget, att Comiterade
genom lämpliga åtgärders vidtagande, söka befordra Balancerna
till slutlig utredning, samt uti serskild BalanceRelation, som nu
saknas, vid nästblifvande Revision af SlatsVerkets förvaltning och Räkenskaper,
fullständigt upplysa, i hvad skick ProprieBulancerna sig då
befinna och hvarpå deras indrifning eller afskrifning beror.
( 100 )
^:d SalpeterFondens mot inteckningssäkerhet räntebärande Capital
uppgår lill 172,710 R:dr 32 sk., och hafva Revisorerne, vid granskningen
af Inteckningshandlingarne, funnit dem i behörigt skick, äfvensom
att Fondens rätt, der dylik åtgärd varit af nöden, genom bevakning
blifvit sorgfälligt iakttagen. I afseende på ränteberäkningen å tili utlåning
disponible medel, hafva ComiteVade genom Kongl. Brefvet af den
16 Mars 1824 erhållit den föreskrift: ”att livad af SalpeterFonden ej
är behöfligt för utgifternas bestridande, bör göras fruktbart å 6 procent.
” Några lån löpa dock med endast 5 procent, såsom ett å 18,000
R:dr (återstoden af först långifne 5o,ooo R:dr) i Engeltofta Egendom,
i anledning af serskilta förhållanden, som ansågos berättiga primitive
låntagaren, numera aflidne Majoren Stjernsvärd, till en sådan förmån,
samt ett å 14,000 R:dr, hvilket med nämnde lägre ränta beviljades aflidne
Styresmannen, Capitainenr Edman, med afseende å hans verkliga
förtjenst om Salpeternäringens befrämjande, och hvilket, efter hans död,
fått af Sonen, SalpeterSjuderiStyresmanuen J. J. Edman under samma
vilkor bibehållas. Revisorerne, som, vid omnämnde serskilte förhållanden,
funnit något icke vara att anmärka mot meddelandet af berörde
2:ne lån, hafva deremot fästat uppmärksamhet dervid, att Comiterade
beviljat Herr IIofMarskalkcn m. m. Grefve C. F. Posse ett
lån, stort 3i,666R:dr 32 sk. mot ränta å 5 procent, på den grund, att
lånet ansågs vara blott en öfverflytt™ng af en del utaf det större,
hvilket Majoren Stjernsvärd mot nämnde lägre ränta haft i Engeltofta
Egendom intecknadt. Då likväl de förhållanden, hvilka beredde Majoren
Stjernsvärd nedsättning i den vanliga räntan, ingalunda voro tillämplige
på Herr Grefve Posse eller den säkerhet han ställt för lånet,
medelst ny inteckning uti andra fastigheter, ulan bemälte Herr Grefve,
såsom låntagare, var att anse lika med SalpeterFondens öfrige gäldenärer,
hvilka för sina lån erlägga ränta med 6 för hundradet, har Comiterades
åtgärd i detta hänseende förekommit Revisorerne såsom mindre
öfverensstämmande med den genom högstberörde Nådiga Bref gifne
allmänna föreskrift.
8:0 Af Comitcrades skrifvelse till Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Östergöthlands Län af den 5 Augusti 1833 inhemtas, det Comiterade
bifallit SalpeterSjuderiStyresmannen G. C. Silfversparres ansökning,
att genom årlig afbetalning godtgöra de af dess fader uppburne,
oredovisade medel för på Salpeterfondens bekostnad anskaffade Salpe
-
C 101 )
tersjudningspannor, utgörande elt belopp af 1,963: 8. g., hvarjemte
Comiterades öfriga skrifvelser rörande detta ärende gifva vid banden,
att betalningstiden blifvit utsträckt till 5 år med befrielse för gätdenären
från erläggande af ränta. Revisorerne erkänna visserligen i de
medgifna lindriga betalningsvilkoren Comiterades sorgfällighet att betrygga
Fonden för en möjlig Capitalförlust; men med anledning af
detta förhållande samt med hemtadt ytterligare stöd af Comiterades
skrifvelse till Kongl. Majrts Befallningshafvande i Westerbottens Län af
den 3o September 1833, deruti Comiterade, blott under uttryckligt vilkor
af borgen„ medgifvit förskotts utlemnande lill den i Concurstillstånd
försatte SalpeterSjuderiStyresmannen Holst, tro Revisorerne sig
böra tillstyrka, det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att, vid förskotts meddelande i allmänhet af Salpeterfondens
tillgångar, densamma må betryggas mot förlust antingen medelst vederbörande
affordrad borgen eller genom annan åtgärd, som i sådant
hänseende befinnes vara lämplig.
9:0 För att med någorlunda tillförlitlighet kunna bedöma SalpeterSjuderiverkets
tillstånd samt lämpligheten af de grunder, som vid förvaltningen
deraf följas, hafva Revisorerne anställt följande Calcul:
Enligt Hufvudböckerna hafva utgifterne
för år i83a uppgått till . ... i 213,857: 20. 3.
och för år i833
234,853: 19. 7.
tillsammans 448,710: 3p. 10.
Då nu den under båda åren inlöste Salpeter utgör tillsammans
40,46i Effi 3 ffi 6 lod, vill deraf synas, att hvarje vid Krutbruk lefvereradt
Lffi Salpeter kostat vid pass 9 R:dr 3 sk., och att således,
efter afdrag af 7 R:dr 24 sk. per Lffi, som till producenten betaltes,
omkostnaderne å hvarje Lffi Salpeter uppgått till 1 R:dr 27 sk. eller
nära 21 procent af inköpspriset. Väl inhemtas af Räkenskaperne, att
den vid Krutbruken under åren i83a och 1833 mottagne Salpeter med
ungefärligen 4>420 Lffi öfverskjuter den under samma lid inlösta, och
att således dessa årens uppbörds- och transportkostnader icke böra till
hela beloppet belasta den sednare; men enär härvid icke tagits i beräkning
hvarken den för samma tid medgifna afskrifning å inlöst Salpeter,
uppgående till ett belopp af mellan 3 och 4>°°o R:dr, eller den
proportionel» andelen i Fondens sannolika förlust på SalpeterSjudningspannor
och förskotter samt på inventarier, anse Revisorerne det ap
-
( 102 )
proximatift beräknade värdet i penningar af i L® Salpeter snarare
för lågt än för högt.
Till förklarande af möjligheten, huru omkoslnaderne å Salpetern
kunnat stiga till ofvan calculerade höga belopp, få Revisorerne framställa
några serskildta ur räkenskaperne hemtade förhållanden:
I räkningen öfver kostnaderne vid 1831 års Salpeter-inlägt i Norroch
Westerbottens Län, har Uppbördsmannen beräknat sig dagtractamente
för ij8 dagar oell således på denna förrättning an vändt nära \ år;
Ehuru i Westernorrland och Jemtland i ® lack funnits tillräckligt
för förseglingen af 3o till 36 fastager, har i Westerbotten till samma
antal fastager åtgått nära dubbelt så mycket; hvarförutan till hvarje
fastage derstädes användts 4o spik, då likväl i Norrbotten och Jemtland
endast i5 å 20 ansetts beliöflige;
I Upsala Län har det använda förseglingslacket blifvit debiteradt
till 32 sk., men i Westerbotten och Jemtland till 2 R:dr b:co per ®;
Vid vissa besigtningar å Salpeterkärl, såsom i Norrbottens Län år
i832, har, fastän både Hofjägmästaren C. Sjernhoff och SalpeterSjuderiStyresmannen
J. Reinius varit närvarande, icke dessmindre annan person,
Kronolänsman Östling, blifvit mot serskild betalning af 3a sk.
tillkallad, till förande af det obetydliga besigtningsprotokollet;
Magazinsförvaltaren, Hofkamereraren Holst, hvilken, enligt lydelsen
i LandshöfdingeEmbetels i Westerbottens Län för honom utfärdade
anordning, uppburit arfvode med 120 R:dr för det han emottagit,
förvarat och från Umeå Magazin åter utlemnat ett parti Salpeter, har
serskildt beräknat sig till godo 3o R:dr 21 sk. 4 >'• för tillsyn å Salpeterfastagerna
vid tillfällen, då Spanmål från samma Magazin blifvit
till undsättningstagare utlefvererad;
SalpeterSjuderiStyresmannen i Östergöthlands Län, G. G. Silfversparre,
hvilken i årligt arfvode åtnjuter 54oR:dr, företog år i83a en resa
i Norra Länen i ändamål att undersöka Salpeternäringens tillstånd;
och har lian, utom resekostnads- och tractaments-ersättning med 402
R:dr 10 sk., under samma år blifvit hugnad med en särskild gratification
af 4oo R:dr;
Under loppet af år i832 inlöstes i Wermland endast 6 L® 9 ®
20 lod Salpeter och år i833 icke det ringaste af denna vara. För
samma tid uppbar Styresmannen 600 R:dr, UnderStyresmannen 200
R:dr saint 3:ne Verkmästare tillhopa 110 R:dr 3o sk., hvarförutan
uppbörds- och transportkostnaden beräknades till 12 R:dr 12 sk., och
( io3 )
bar således ett produclvärde af 48 R:dr 29 sk, 3 r, varit förenadt med!
en utgift af 922 R:dr 42 sk.;
I Malmöhus Län inlöstes under nämnde år ingen Salpeter, ehuru
lill den der anställde UnderStyresmannen under tiden utbetaltes i
arfvode 3oo R:dr. Härvid få likväl Revisorer ne upplysningsvis tillägga,
alt sistnämnde 3:ne Tjenster i Wermlands och Malmöhus Län redan
blifvit genom Kongl, Brefvet d. 22 Oct, 1828 ställde till indragning.
10:0 Vid sammanräknandet af den åren i832 och r833 uti 22
Län inlöste Salpeter, hafva Revisorerne funnit förhållandet med Salpeter-tillverkningen,
jemförd Länen imellan, vara följandet
l®. få. lod.
Uti Westerbottens Län inlöstes åren i832 och 1833 22,505: 6. —
„ Kronobergs d:o ...... . , . . 4,945: 5. 4-
„ Calmare d:o .......... 4,129: 3. 3i.
,, Upsala dro .......... 3,124: io. —
„ Westmanlands d:a .... ...... 2,738: i3. 2^
„ Gefleborgs d:o .......... 1,961: i4* —
,, Christianstads d:o .......... 1,705: 10. 17-
„ Jönköpings d:o 989: — 28.
„ Norrbottens dro .... . . . . . . 937: 1. 16.
„ Jemtlands d:o .......... 910: 2. —-
„ Stockholms dro .......... . 857: 2. 16.
„ Södermanlands d:o> . . , ...... . 830: 19. 8.
„ Skaraborgs d:o .... . . . » . . 769: 8. 12»
„ Östergöthlands dro .... * . . . . . 760: 17. 19.
Blekinge dro . .... . . . . . 733: 19. —>■
„ Nerikes d:o .......... 342: rr. ioi.
„ WesterNorrlandsd:o ...... . . . . 330: 10. —
,, Elfsborgs d:o . . . . ...... 306: 3. 25.
„ Gothlands dro .......... 283: 16. —-
„ Kopparbergs d:o . . . . . . . . . . 194: r. —-
„ Hallands d:o ...... . . . . 98: 17. —r
och uti Wermlands dro .. .. . » . . . . 8: 9. 20'.
Tillsammans L@ 49,461: 3. 6.
hvaraf för år iSSa? . . . . ...... . . . 23,249: 3. 28.
och för år 183 3> . . . . . . . »
26,211: 19. 10.
Af denna olikhet i productionshelopp inhemtas, afl Salpetertillverkningen
i vissa Län utgör en betydlig industri-gren, hvaremot den i
( io4 )
andra åter icke ens förtjenar namn af binäring. De slutsatser, hvilka
i Statsekonomiskt hänseende häraf kunna dragas, ligga enligt Revisorernes
tanka för öppen dag, nemligen alt i de förra Länen Salpeterodlingen
bör fortfarande uppmuntras och understödjas, likväl med
iakttagande af all möjlig inskränkning i de nuvarande dryga uppbördsoch
transportkostnaderne, men i de senare Länen åter helt och hållet
öfverlemnas åt den enskildta omtankan. Det vill ock synas Revisorerne,
som borde aflöningen till de för Salpetertillverkningen anställde
personer i de Län, der tillverkningen upphört eller afkastar en obetydligare
quantitet Salpeter, i förra fallet helt och hållet besparas och i
det sednare någorlunda proportioneras efter tillverkningsbeloppet, helst
något billigt anspråk på Löneförmonernes oförminskade bibehållande,
hvilka såmedelst skulle öfvergå till egenskap af Expectancelöner eller
pensioner, icke torde ega rum.
I sammanhang härmed få Revisorerne upplysa, att de sed naste
regleringarne af SalpeterSjuderiStaten blifvit till en del verkställda i
öfverensstämmelse med nyss yttrade åsigt, enär, genom Kongl. Brefvet
den 22 October 1828, Salpetersjuderi-tjensternannapersonalen i Elfsborgs,
Gothlands, Kopparbergs, Hallands, Wermlands, Götheborgs och Bohus
samt Malmöhus Län blifvit ställd till indragning, med rättighet
dock för Styres- och UnderStyresmännen att tills vidare bibehålla lönerne,
men icke Resepenningarne, som varit de förstnämnde tjenstemännen
förunnade, samt dessutom till åtlydnad af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 17 Mars i832, ytterligare förändring blifvit vidtagen,
åsyftande en ännu större indragning af SalpeterSjuderiStyresmannapersonalen
i Länen.
• •
Kongl. Ofver-Intendents-Embetet.
1\äkenskaperne öfver det till detta Verks disposition ställde StatsAnslag,
för publike husens och hyggnadernes underhåll i Hufvudstaden,
hafva för bägge åren blifvit granskade i Kongl. KammarRätteu med
anmärkningar; varande ställningen, enligt Räkenskapernes föranledande,
följande:
Debet: År 183 2. År 183 3.
Balance från föregående året:
Behållningar  2,982:3r. 8. 8,232: 4- 7-
Transport 2,982:3i. 8. 8,232: 4- 7*
\
( )
Transport
2,982: 3i. 8.
8,232: 4. 7.
Inkomst:
Af ÅrsAnslaget till underhåll af de Publi-
ka Byggnaderna i Stockholm ....
34,700:
37,000:
Hyresmedel af Oldenburgska Huset . .
720:
720:
För försålde effecter
5:
2,258:35. 4.
Extra Uppbörd af Garnisons-Sjukhusbygg-
nads-Comiteen
—— — —
585:
Af Kongl. StatsContoret utbelaldt förskott
å 1834 års Anslag
4,133: 46. —
S:r
35,425:
44.097:33. 4.
Summa 38,407: 3i. 8.
52,929: 37. u.
Credit:
Utgift:
Reparationskostnader för Publike Byggna-
derna i Stockholm
21,448: 14. 3.
49,207: a3.10.
För Kongl. Hofslallets underhåll m. m.
2,145:
2,145:
Betalde Entreprenadesummor . • . .
0,582: 12.10.
S:r
30,175: 27. 1.
51,352: 23. 10.
Balance lill följande året:
Behållningar i Coutanta Medel . . „ .
8,232: 4. 7.
1,577: 14. 1.
Summa 38,407: 3i. 8. 52,920: 87. 11.
1:0 I afseende på redogörelseformen anmärktes vid i832 års Statsrevision,
att utgifterna voro åtskiljde endast genom vissa hufvudrubriker,
såsom för Inslrumentalier, Arbetslöner m. m., och alt man icke,
utan mödosamt arbete, kunde vinna kännedom om underhållskostnaden
för hvarje lins; oell bar Kongl. Öfver-Intendents-Embetet, uti afgifvet
underdånigt Memorial af den iy Mars i833, på anförde skäl, i underdånighet
afslyrkt den i sådant hänseende af Revisorerne då ifragaslällda
förändring eller att, medelst serskilda Conto, redovisa kostnaden
för underhållet af hvarje byggnad för sig. Nu församlade Revisorer,
som vid granskningsarbetet erfarit huru svårt det är, alt utröna
sammanräknade beloppet af de kostnader som på en eller annan byggnad
blifvit använde, hafva trott sig böra å detta ämne ånyo fästa upp
04)
-
( 10 6 )
marksa mhet. Och ehuruväl medgifvas måste, att, på sätt ÖfverlntendeutsEmbetet
anfört, utbrytningen och redovisningen af kostnaderne
för hvarje hus särskildt är förenad med möda och svårighet, utgör
dock kännedomen deraf den väsendtliga grunden för bedömandet af
sättet hvarpå anslaget disponeras och huruvida behörig tillsyn lemnäs
åt alla Kronan tillhöriga byggnader. Revisorerne, som för denna åsigt
hemtat] stöd af här nedan omnämnde förhållande med LifGardets till
Häst Casern, anse fördenskull sig böra förnya framställningen om speciel
redogörelse för underhållskostnaden för hvar och en af Kronans
härvarande, under ÖfverlntendentsEmbetets vård ställde byggnader,
men derjemte, såvida fullgörandet deraf skulle finnas förenadt med altför
stora olägenheter, alternativ tillstyrka, det Kongl. ÖfverlntendentsEmbetet
får sig ålagdt, att vid hvarje års Hufvudbok bifoga ett sammandrag,
sorn, åtminstone approximativ, upptager kostnaden för året,
som på hvarje byggnad blifvit använd.
2:0 Som en del af Kronans Hus och Byggnader härstädes äro till
Boställshavare upplåtne, hafva Revisorerne funnit sig böra tillse, huruvida
ByggnadsAnslaget blifvit befriadt från sådane underhållskostnader,
som af Boställshafvare böra vidkännas, jemlikt föreskriften i 4
och 5 §§ i Kongl. Maj:ts den 11 Januari 1820 utfärdade Reglemente,
hvarefter de som bebo Kronans Slott och Hus hafva sig att rätta.
Dessa §§ innehålla följande stadganden:
”Sedan rum och lägenheter, uti nu föreskrifven ordning, blifvit
en Boställsinnehafvare tillin venterade, ans vare han för vården och underhållandet
deraf under den tid han dem bebor och innehafver, så
att de vid afflyttning befinnas i det tillstånd sist hållna besigtningsförrättning
föreskrifvér, med fullgjorde skyldigheter i de delar, hvartill
erinringar om brister vid sådan besigtning kunna hafva föranledt;” och
”Till behörigt underhåll af upplåtne rum och lägenheter hörer:
deras fullständiga vård och renhållning i allmänhet, eldstäders vidmagthållande
så till kakel och murarearbete, som till spjell, pipor,
dörrar och luckor samt sotning; rummens, förstugors och trappors inre
stånd och således dörrar, dörrkarmar och foder, nycklar och lås
samt luckor med deras beslag, fensterkarmar och bågar med deras glas
och beslag samt fensterfoder och smygar; tak af gips och kalkrappning,
taklister, panelningar, golf och trösklar; de tapeter som rummen åtföljt
samt hvitlimning och målning; derjemte äfven stenfriser och kakelugns-
eller spiselplaner, skorstenar samt trappsteg och ledstänger
o. s. v.”
( I07 )
I strid mot dessa föreskrifter hafva, efter hvad Revisorerne utaf
verificationerne till Hufvudböckerne inhemtat, kostnaderne för ätskillige
mindre reparationer i boställshus, såsom till eldstäders vidmagtliållande,
fensters kittning, glasrutor, tapeter m. m., hvilket allt hörer
till rummens inre stånd, blifvit liguiderade af det till underhållet af
Publike Husen och Byggnaderna i Hufvudstaden å 8:de HufvudTileln
uppförde anslag.
Jemte det ett sådant förhållande härmed anmäles, med tillstyrkan,
det Rikets Ständer bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om befallning
till vederbörande, att för framtiden ställa sig Högstberörde
Reglementes tydliga föreskrift till noggrannare efterlefnad, hafva Revisorerne,
medelst hänvisning till verificationsfolierna, skolat uppgifva alla
de i i832 och 1833 årens räkenskaper upptagne contanta utbetalningar,
utom använde materialier, hvilka, enligt Revisorernes tanka,
icke bordt belasta Byggnadsanslaget, nemligen:
För år i83z: fol. 184, 19b, 196, 199, 200, 202, 212, 234, 261,
3o3, 3o4, 3o5, 3o6, 3ig, 320, 333 och 33g, samt
För år i833: fol. 210, 212, 2i3, 214, 218, 220, 222, 242, 249,
280, 282, 286, 289, 296, 344» 348, 359, 3Go, 363, 369, 870,
373, 375, 389, 396, 4°3> 442» 445, 446, 4Ö1, 4«9 och 483.
3:o Sedan LifGardets lill Häst Casein med år 1818 ansetts vara
i det skick, att densamma kunde upplåtas till begagnande af Regementet,
förordnade Kongl. Maj:t under den i5 December samma år,
alt Kongl. ÖfverlntendentsEmbetet skulle öfver nämnde Casein- och
Stallbyggnader utöfva enahanda inseende och vård, som å öfrige här i
staden varande Kronan tillhörige hus, och att således kostnaden förde
reparationer, som funnos erforderlige, borde upptagas å det GeneralFörslag
öfver Byggnadsanslagets användande, som bemälte EmbetsVerk
årligen upprättar och underställer Kongl. Majrts Kådiga pröfning. Sådant
bar äfven sedermera skett och, enligt ett ur räkenskaperna gjordt
sammandrag, hafva, lill HäslGardets Casein- och Stallbyggnaders underhåll
åtgått år i832, omkring 7,360 eller något mindre än en femtedel,
och år 1833, omkring 10,060 eller emellan en tredjedel och en
fjerdedel af bela byggnadsanslaget 37,000 R:dr. Vid i832 års StatsRevision
gjordes anmärkning vid den å Byggnadsanslaget verkställda
disposition till ”ett GardesRegemenles-Casern och Stallets inredning,”
och du Kongl. ÖfverlntendentsEmbetet uti dess deröfver afgifne, ofvantill*)
-
( ioS )
åberopade underdåniga utlåtande af den 19 Mars i533 bland annat
yttrat, att, ”i händelse kostnaden för merbemälte reparationer förflyt”tades
på medel, sorn voro ämnade till underhållet af GarnisonsRege”mentornas
Caserner i allmänhet, sådant skulle hafva den påföljd, att
”de öfrige byggnaderna visserligen dymedelst kunde blifva betydligt
”skyndsammare försatte i det goda skick, sorn med anslaget för deni
”är åsyftadt, men ännu blott ganska långsamt kan uppnäs;” så hafva
Revisorerne, med hufvudsakligt afseende å denna utaf ByggnadsÖfverstyrelsen
yttrade opinion, samt i betraktande af åtminstone en del af
de bestridde utgifternes för Byggnadsanslagets egentliga ändamål främmande
egenskap, såsom inköpet och underhållet af Ileservoirvagnar,
skottkärror, träd- och stenkol, viskor, hårsiktar, krut, fnöske, sand för
ridbanorne m. m. (se Yerifikaliousfolierna N:o 3r4 till i832 års Hufvudbok
samt N:is 80, 126, 129 och 4^6 nr. 11. i 1833 års) funnit sig
äga grundad anledning tillstyrka Rikets Ständer, att hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det Kongl. Majrt mätte i Nåder pröfva och bestämma,
huru långt ÖfverlntendentsEmbetets befattning med under
hållet
af LifGardets till Häst Casern- och Stallbyggnader bör sträcka
sig, samt derjemte i underdånighet hemställa, om icke detta Regemente,
sorn af Stockholms Stad uppbär Inqvarterings-ersättning, må, i likhet
med hvad genom Kongl. Brefvet den 12 December 1827 för de
andra båda GardesRegernenterue är stadgadt, anses skyldigt, att de åt
dem upplåtne byggnader åtminstone tili någon del underhålla.
4:o Då 1833 års Byggnadsanslag icke lemnade tillgång för hela
den utgift, som nämnde år kom i fråga till LifGardets till Häst Casernoch
Stallbyggnader, anbefalldes Kongl. SlatsContoret, genom Nådig
skrifvelse den i3 Julii f833, att, af under händer hafvande medel,
utbetala 4>*33: 46* emot ersättning af följande årets anslag för de pu
blike
Husens underhåll i Hufvudstaden, hvilket Revisorerne här endast
skolat omnämna, under åberopande af hvad här ofvan, underrubriken
Kongl. StatsContoret_, blifvit yttradt och hemstäldt, i afseende på anticipationsvis
verkställda dispositioner å Statsanslagen.
5:o Till följd af Kongl. Maj:ts, vid flera tillfällen och äfven genom
Kongl. Brefvet den 12 Maj i832, till ÖfverlntendentsEmhetet aflåtne
Nådiga Befallning, anvisades af de för publike husens i Stockholm
underhåll anslagne medel 2,000 R:dr att årligen utgå till vidmagthåilandet
af Kongl. Hofstallet. På sådan grund och då nämnde summa
blifvit af RiksmarskalksEmbetet från ÖfveiinlendentsEmbet ulrpiitterad,
( 109 )
linfva Pvevisorerne jemväl granskat räkningarne öfver HofStallets Reparationsrnedel
för åren i832 och i833 och dervid funnit dessa i Kongl.
KammarRätten utan anmärkning reviderade Räkenskaper icke heller å
Revisorernes sida föranleda till någon sådan.
Debet:
Balance från föregående året. År 18 5 2. År 185 3.
Behållning
103: 20. 6.
Uppbörd.
ÖfverlnlendentsEmbetet anordnat . . . .
2,000:
—
—
2,000:
—
—
AuctionsMedel
—
—
204:34. 4-
S:r
2,000:
—
—
2,204: 34.
4-
Summa
2,000:
—
—
2,308:
6.
10.
Credit:
Balance från föregående året:
Öfverlefverering
97:
i3.
10.
—
—
Utgift:
Dagsverkspenningar
287:
23.
10.
Q90.
35.
10.
Materialier
572: 45.
2.
1,109:
—
2.
1:
—
—
—
—
llandtverksarbeten
931:
24.
8.
709:
4.
—
Diverse
6:
16.
—
9:
6.
—
S:r
1,799:
13.
8.
2,149: 46.
—
Balance till följande året.
Behållning.
103:
20.
6.
158:
8.
10.
Summa
2,000:
—
—
2,308:
6‘.
10.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers skrifvelse af den 28 November
1829 och Kongl. Brefvet den 3r December samma år, har anslaget
å Åttonde HufvudTiteln för Publika Byggnader och Reparationer
i Hufvudstaden, utgörande tillsammans 62,000 R:dr, blifvit sålunda
fördeladt, att 28,000 R:dr skola användas för Stockholms Slott och
37,000 R:dr för öfrige Kronan tillhörige hus härstädes. Revisorerne,
som med anledning häraf tagit kännedom af Redogörelsen för Slottsbyggnadsmedlens
användande åren i832 oell i833, hvaraf förra årets
( **o )
blifvit granskad utan och sednare årets med anmärkning i Kongl.
KammarRätten, hafva deraf inhemtat följande förhållande:
Debet:
Balance från föregående året.
År 1852.
År 183 3.
Behållning
4,292: 43. 2.
1,578: 21.
10.
Uppbörd.
StatsAnslag
11,000:
17,000: —
—
Extra Upphörd
16: 16.—
—
—
Interims d:o
18: 14. 4.
18. 14. 4.
S:r
11,034: 3o. 4.
17,018: 14.
4-
Sumraa 15,327: 25. 6.
18,596: 36.
2.
Credit:
Utgift.
Dagsverkspenningar
2,308: 45.10.
I,6o0: 10.10.
Upphandling af materialier
967: 20.10.
3,241: 11.
ir.
Handtverks-arbeten
6,728: 16. 8.
4,029: 29.
4-
Inventarier
.
6: 16. —
38: 46.
—
Diverse
819: 34. —
1,364: 10.
4-
Arfvode m. m
....
2,100:
2,100: —
—
Emot särskild redovisning anordnade
medel .... .... . ..
800:
1,200: —
—
Lefvererade CentonalMedel .....
18: 14. 4.
18: 14.
4-
S:r
13,749: 3. 8.
13,642: 26. 9.
Balance till följande året.
Behållning
.
1,578:21. 10.
4,954: 9.
5.
Summa 15,327: a'5. 6.
18,596: 36.
2.
Revisorerne hafva funnit sistberörde Räkenskaper icke föranleda
till någon anmärkning å Revisorernes sida; — och få, i afseende på
de i förestående Summariska Redogörelse omnämnde utgifter dels till
fortsättning af Lejonbackens ombyggnad och dels till Ränte- och Capital-afbetalning
å de för detta arbete upptagne lån, upplysa, att 10,000
R:dr af Slottsbyggnads-anslaget skola, till följd af Kongl. Brefven den
10 Mars 1824 och 5 Mars i83i, årligen i sådant ändamål användas,
( 111 )
äfvensom att, hvad serskildt angår de till Ombj^ggnaden anslagne medel,
Redogörelsen deröfver redan blifvit granskad af StatsUtskotlet vid
senaste Riksdag, enligt hvad dess utlåtande N:o innehåller.
Kongl. Convoy-Comimssariatet.
Sedan ConvoyCassans Räkenskaper för åren 1831 och i832 blifvit af
Rikets senast församlade Ständer genom deras Statsutskott reviderade,
har Revisorernes granskning varit inskränkt till Cassans förvaltning och
Räkenskaper för år 1833.
Då såväl uti Berättelsen Öfver den år i832 verkställda Revisionsförrättning,
som uti SlatsUtskottels vid sista Riksdagen under N:o 3p5
afgifne utlåtande, meddelats en delaillerad utredning ej mindre om de
bidrag, som bilda ConvoyCassans tillgångar, än äfven om de föremål,
hvartill dessa tillgångar hittills blifvit använde, anse Revisorerne sig
destohellre kunna underlåta att derom göra förnyad framställning, som,
på sätt här nedanföre finnes anfördt,, Rikets senast församlade Ständer
väckt fråga om ConvoyCommissariatets indragning; utan öfvergå
Revisorerne genast till inberättande af det förhållande,, som i833 års
afslutade och i Kongl. KammarRälten. med anmärkningar granskade
Räkenskaper ådagalägga.
D c b e 11
Balance freat i83st„
Contant Behållning
. 149,702: 12. 5.
Oförsålde varor i Tunis. ..... 9,487:21. 2.
Fordringar hos diverse Verk .... 37,090: 12. 5.
D:o af diverse personer . . . 90,589:47- i*
Inventarier
384: 21. 4- *^51* 18 5
Inkomster..
Convoy-afgift
257,783: 12. 6.
Bidrag från Konungariket Norrige . . 44,331: 28. 8.
BötesMedel
250:
Transport 302,364: 4*« 2* 287,254: 18. 5.
{ 112 )
Transport 302,304: 4*. 2. 287,254: 18. 5.
Ersättning för Skeppet Orphées upp
bringning
år 1827  4,000: —. —
Influtne medel vid Quarantaineslnrätt
ningen
å Känsö  30,164: 16. g.
Värdet af under föregående årens SjöExpeditioner
upphandlade Sjökort,
böcker m. m
205: 10.—
Värdet af under föregående åren upp
handladt,
men förr ej debiteradt jern 093: 18.— 337 787'3~ n
B al ance till 18 3 4.
Skuld till Diverse Verk och Personer . 34,097: 19. t\.
Reserverade medel till SjöExpeditioner 99,010: 29. 4*
Återstod af Norska StatsVerkets Fordran
för 1828 års Expedition till Medelhafvet
1,390. 02. 8. ^33 710* 33 j
Summa 700,752: 4 '• 3,
Credit:
Balance frän i832.
Skuld till diverse Verk och Personer . 09,971: 8. G.
Återstod af lånet i Hamburg .... 32,000:
Reserverade medel till SjöExpeditioner 54,718: i3. 4*
Norska StatsVerkets Fordran .... 45,728: i3. 4- ogo 417. 35
Utgifter.
FredsVerkens underhållande .... 122,731: 2. 10.
Traetamenle till Consuler och Consulat
Secreterare
på Barbaresque-kusten . 35,283: 26.
D:o d:o utom Barbaresque-kusten . 43,103: a3. 6.
Aflöning, Hushyra m. m 7,013:33. g,
Utbetalningar för Quarantaineslnrättning
å Känsö .......... 23,840: 16. 7.
Svenska Kyrkans i London underhåll . 1,300: ■— —
Espedal!ceLöner, Pensioner .... 23,123: C. !\.
Reserverade medel till SjöExpeditioner 45,000: 40J. ,3 ^
Txansport 503,819: — 6.
< r.3 )
Transport 503,819: — 6.
En vid slutliquiden med Norrsta SiatsVerket
för Turkiska Pass uppkommen
brist af ..•••••••.
Afskrifning,
324: i 2. —
Vinst'och Förlust-Conto för Cours-di£-  ference . -
Beil enice till iS3/[.
Contant Behållning
Oförsålde varor i Tunis • . .
Fordringar hos diverse Verk . .
. . 30,697: 2 5. —
. . 40,774: 3a. i.
. . 41,000:
124,484: 41. 8.
2,990:2 3. i.
D:o „ diverse Personer. .
TTllånte medel
.
Inventarier . . .......
1,643: i '■
Summa 700,752: 4i- 8.
no Af en serskild så kallad BalanceRelation hafva Revisorerne
inhemtat, det ConvoyCommissariatets i i833 års Bok halancerade for<1
ringar hos enskildte Personer till det mesta blifvit ConvoyCassan
godtgjorde och att, af de ännu återstående, den hos Handlanden C. AV.
Rosner är behörigen bevakad samt för det närvarande beroende på
utredning af hans Conco,ursmassa, äfvensom att al de, mot Commendeur
Capitai lier ne Fischerström och Rundqvist samt Capitaine Melander
anmärkte poster å tillsammans 1.727 R:dr /\6 sk. 3 r., 741 R:dr 33
sk. 7 r. blifvit till följd af Kongl. Maj:ts nådiga beslut afskrifne, och
'561 R:dr 27 sk. 8 r. till ConvojCassan inbelaldte, hvaremot de åter
stående
424 R:dr 33 sk. ännu hero på afskrifning eller inbetalning.
Bland Con voyCommissariatets tillgångar upptages äfven, under Titel:
Inventarier, ett parlie Jern till ett belopp af pq3 R:dr 18 sk.;
pcb hafva, af den för nämnde summa upphandlade quanlilet 35 Sk©
3 Lffi, under loppet af år 1834^ Sk© 6 L© blifvit försålde för
5o4 R:dr 38 sk. 4 >'•; hvarförutan återstående g Sk© 17 L© iiro under
vård af Kronolnspektoren vid Stockholms Metallvåg. Orsaken till
den tröga afsällningen af detta Jern, äfvensom alt det icke kunnat föryttras
lill samma pris, hvarför det. blifvit inköpt, härrörer deraf, att
detsamma, såsom ämnad t till present jern, varit al en ovanlig dimen
i
( n4 )
sion och numera, sedan presentladdningen indrogs, endast mera sällan
efterfrågas.
2:0 Bland utgifterne för år 1833, förekommer utbetalningen af
Ksta qvartalets lön å 3,870 R:dr Hamb.. B:co p:r år och de 3:ne återstående
qvartaléns å 1,000 R:dr Hamb. B:co, eller tillhopa för hela
året 4>58o R:dr Svenskt Banco, till f. d. Svenska och Norrska GeneralConsuln
i Algier, Herr CanzliRådet m. m. Lagerheim. Enär Herr
CanzliRådet återkommit till Stockholm i Januari månad år i833, synes
förmånen af det högre lönbeloppet icke bordt af honom få åtnjutas
längre, än till samma månads utgång och till följd deraf utgifterne
för året minskas med skillnaden i aflöningen under Februari och Mars
månader eller 1,222 R:dr ro sk. 8 r. Svenskt Banco. Härförutan hafva
Revisorerne icke kunnat vind gå fästa uppmärksamhet vid det höga
beloppet af nämnde, Herr CanzliRådet Lagerheim tillagde Expectancelön
af 1,000 R:dr Hamb. B:co eller 2,666 R:dr 3a sk. i Svenskt B:co,
dels ur det skäl, att innehafvaren af en sådan lön, efter all sannolikhet,
icke vidare lärer bemöda sig att i Rikets tjenst varda åter anställd,
dels ock i betraktande deraf, att många Embetsman finnas,
hvilka, för utöfvandet af mödosamma och magtpåliggande göromål, af
Staten uppbära ofta icke ens hälften su stor löneförmån, som den Expectance-lön
bemälde Herr CanzliRåd fått sig tillagd.
3:o Vid återkomsten år 1833 från en verkställd SjöExpediiion,
afgaf Chefen för samma Expedition, Herr CommendeurCapitainen C.
Lagerberg verificerad Redogörelse för de under resan förefallne utgifter
med undantag af 56i R:dr 28 sk. 1 r., för hvilka afskrifning söktes
och äfven i Nåder beviljades, sedan ConvoyCommissariatet, hvars
utlåtande i ämnet blifvit infordradt, densamma i underdånighet tillstyrkt,
bland annat på den grund, att under enahanda förhållanden
vida betydligare afskrifningar blifvit medgifne.
Revisorerne, som anse någon skälig anledning alt tillstyrka afskrifning
i dylika fall icke gifvas, så vida ej oförutsedda omständigheter
vållat oundvikliga utgifter, men hvilket i närvarande fall ej omnämnes
hafva inträffat, tro sig vid sådant förhållande böra anmärka Commissariatets
åtgärd att tillstyrka den sökta afskrifningen, såsom till
principen oriktig och till sina följder menlig.
4:o Efter hvad Revisorerne inhemtat, åtnjuta Secreteraren och
Kamereraren, utom i lön, den förre 1,000 R:dr och den sednare 800
R:dr, förmånen af fria boningsrum, och Län man endast på grund af
( "5 )
denna upplysning förklara det förhållande, att, förConvoy-Commissariatets
Lehöf, som blott begagnar ett Sessionsrum, 19 famnar ved årligen blifvit
upphandlade. Men utom det sålunda nog dryga veduppköpet, förekommer
ytterligare, att, ehuru Commissarialet i dess tjenst eger arne
Vaktmästare, icke blott kostnaden för vedens uppbärande lill förvaringsrummet
blifvit bland utgiflefne uppförd, ulan äfven samma veds
nedbärande derifrån till boningsrummen serskilt betald med 1 R:dr
B:co famnen. Ehuru utgiften är Lill beloppet obetjnllig, kunna dock
Revisorerne icke undgå anmärka densamma såsom obehörig och af natur,
att böra Cassan godtgöras.
5:o Förändrade Politiska förhållanden hafva de sednare åren i så
väsendtlig mån minskat ConvoyCommissariatets göromål, att dess Ledamöter
åren 1833 och 1834 sammanträdt blott 7 gånger årligen; att
under berörde tid arne af Commisse riatets Ledamöter bivistat endast
g sammankomster och att vid en af dem endast arne Ledamöter vant
tillstädes. Också vitsorda de inför Commissariatet förda protocoll, att
de handlagde ärendena hvarken till omfattning eller vigt varit af särdeles
betydenhet; men icke destomindre uppgår ConvoyCommissariatets
aflöningsstat jemte husfiyfa, ved, ljus, skrifmaterialier m. m. till
en sammanräknad summa af emellan 6 till 7,000 Rrdr årligen, en utgift,
hvilken åtminstone till större delen skulle kunna besparas, i händelse,
på sätt Rikets sednast församlade Ständer, medelst skrifvelse den
23 Febr. innevarande år, i underdånighet hemställt, ConvoyComm.issariatets
åligganden blifva på Kongl. CommerceCollegium öfverflyttade
och hvilken fråga för närvarande lärer bero på bemälde Kongl. Collegii
åtgärd, hvars utlåtande i afseende på öfverflyttningen Kongl. Maj:t
under den 19 sistlidne Juni behagat i Nåder infordra.
Revisorerne anse sig slutligen böra yttra, att den nu verkställda
granskningen af ConvoyCommissariatets förvaltning, i Rcvisorernes tänka,
gifver ökad vigt åt Rikets Ständers ofvannämnde underdåniga hemställan
om Commissarialets indragning.
Lappmarks Ecclcsiastik-Vcrkets Fond.
J^ör år i832 äro Räkenskaperne i Kongl. KammarRätten reviderade
utan anmärkning, men anteckning saknas, alt sådan granskning för år
1833 egt rum.
(i5*)
( 110 ')
Med Ulika nnagifvande af Dess nådiga Beslut om CanzliSlyrelsens
indragning, aflat Kongl. Maj: t vid sistförflutne Riksdag. Nådig Proposition
till Rikets Ständer om den till ordning och förenkling i förvaltningen
ledande åtgärd, att de till Ecclesiastik-Läroverket i Lappmarken
anslagne, förut under CanzliStyrelsens disposition ställde räntor och andre
inkomster, matte till Statsverket indragas och den samlade fonden
till RiksgäldsConloret mot 5 procents årlig ränta öfverletnnas; och Lief
denna nådiga Proposition af Rikets Ständer antagen, till följd hvaraf
de förut af EcclesiastikVerkels medel bestridda aflöningar blefvo a
iorde HulvudTiteln uppförde med ett årligt förslagsanslag af tillsammans
7,000 R:dr.
Under åren iS32 och 1833 var Fondens ställning följande:
Balance till följande året:
Lappmarks EcclesiastikVerkels Skulder:
För inuestående aflöning
. 86:38. —
Till Lånelianken . .
2,000:
„ Westerbottens
Ränteri för förskott — — 6:28.8,
Transport GOD:  600:  86:38. - 86:38. -
Debet:
Balance frän föregående året;
Behållning och Fordringar . .
Inkomster :■
85,966: t q. f 87,685:19,3.
År 18 5 2. Ar 18 5 5.
LandtRäntor, Arrenden, ColleclMedel m. m. 8,507: /±.u. 8,901:27.8,
Summa 94,560; 1.4.3. 98,593:2-7.7.
C r e cl 11:
Balance från föregående åretr
Lappmarks EcclesiastikVerkets Skuld, för rnnestående
aflöning . .
Utgifter :
Aflöning i Stockholm 600:-—-* 600:—
.O
86:38.- 80:38.-
( ”7 )
Transport 600: -- 600:  86:38. - 86:38.-
Lappmarks EcclesiastftStaten
i Westerbotten
och Norrbotten
6,097:24.8. 7,644:34»-
Provision, Remisslage
och Arfvode» » . 79: 4-4* 91:35. 7»
Diverse Utgifter . 11:24.- 15: 4.- 6,788:5.- 8,851:20.7.
Balance till följande äret:
Behållning och Fordringar» 87,685: r 9. - 90,155:12. -
Summa 94,560:14.3. 98,593:2^.7.
Om man från de vid 1831 års slut upptagne behållningar
na
.................. . 85,966: ig. 4-
afdrager det tili utbetalning för samma år återstående
beloppet
86: 38. —
visar sig vid 1831 års slut en netto behållning af . . 85,879: 29.
och då denna jern föres med nettobehållningen vid 1833
års slut
88,148: 3 r.
I,
inb emfas att fonden för åren 1882 och 1833 vunnit
en tillökning af ......
K:dr 2,269: 2. —
Då Lill följd af Rikets Ständers förenämnde Beslut, sakerhétshandJingarne
för de af Lappmarks EcclesiastikFondeus tillgångar utlånte medel
blifvit öfverlemnade till RiksgäldsContoret, hafva de, i sammanhang
med granskningen af delta Verks Räkenskaper, blifvit af Revisorerne
genoitisedde.
Stockholms Stora Barnhus.
IX'11 na Inrättnings Räkenskaper för år i832 hafva uti Kongl. Karolinn
Rätten blifvit granskade utan anmärkning, men å 1833 års Hufvudbok
saknas anteckning att sådan granskning blifvit verkställd»
Inkomster och Utgifter voro?
Debet: År 183 2. År 18 33.
Bnlauce fran föregående året;
Fordringar af diverse Verk oell personer . » . . 498,544: 7. n. 509,145: a-i. io>.
Transport 498,544: 7.11. 509,145: 21. ro.
Inkomster:
Arrende och Hyresmedel 5,970: 42. 8. 4,025: 32. —
Tolagsmedel .... 8,629: 38. — 8,587: 44' —■
Botes- och SaköresMedel 5,955:27. 7* 4,045: 1 i. 4-
Fattigpenningar af Sterblius-Inventarie-Sum
mor,
111. ra. . . . 0,425:23. g. 5,252:32, G.
Fyrationde SpanmålsMe
del
...... . 18,775:43. 3. 16,242: ri. 5.
Gåfvor och Testamenten 10,650:43.— 5,247: 3 1. 7.
Losen för inköpte Barn 15,250: —■ — 10,550: — —
ManufakturFonds-Medel 1,000:  1,000: — —
Öfverskotts-Medel från
JustitieCoIiégium . . 16,998:32.— 11,499:46. 7.
InteresseMedel . . . 25,914:42. 7. 26,742: 1. 4-
Diverse smärre Inkomster,
såsom Korts tämpel-afgift,
Burskaps
Medel
m. m. . . . 5,590: ^5. 8. 5,997: 35.10. 114959; 2t g. 102,787: 8. 7.
Balance till följande året:
Skulder till diverse Verk och personer  128,591: 12.11. 128,525: 3o. 5.
Utgifter :
Aflöning, Underhåll och Amm
löner
50,455: 2. 8. 61,225: 4- —
Upphandl. af Beklädnad 9,978: 3a. 9. 7,650: 22. 5.
„ ,, Proviant 11,546: 29. 7. 11,151: 10. 5.
R.ese- och Transportkostnader
m. m. . . 1,114:24.— 1,525: 2. 4-  lnteressenoch LifRäntor 7,595:25.— 7,595:25.—
Byggnader och Reparationer
887: 2. 8. 1,118: 3. 1.
Diverse Utgifter, såsom
Begrafnings- och Me
-
Summa 741,674: 23. 4. 740,256: 12.10.
Credit:
Balance från föregående året:
Skulder lill diverse. Verk och personer
„ „ Ved, Ljus
och Olja
Discretioner och Arf
-
2,564: 26. 5. 1,886: 6. 5.
2,605:47. 4. 2,888: 5. 8.
voden
Transport 92,525:46. 5. 44,855: 3i. 4. 129,897: 30. 7. 128,591: 12.11.
( "9 )
Transport 92,325:46. 5. 94,835: 3i. 4- 129,897: 3o. 7. 128,391: ra.xr.
dicaments-penningar ,
Städsélpenningar m. ra. 4,594:36.— 2,887: 1. 4'
Lefverenng utom Verket 5,910: 3a. 6. 5,066: 27. — 102,631: 18.11. 102,789: 11. 8.
Balance till följande året:
Fordringar af diverse Verk och personer .... 509,145: 2r. 10. 509,075:36. 3.
Summa 741,674: 23. 4. 740,256: 12.10.
Räkenskaperna häfva funnits förda med ordning och redighet och,
så vidt af dem kunnat inhemtas, har förvaltningen blifvit verkställd
med sorgfällig hushållning.
Sedan , vid i83a års Revisionsförrättning, uppmärksamhet blifvit
fästad vid den betydliga dödligheten inom Barnhuset härstädes, hafva
nu församlade Revisorer trott sig äfven böra upplysa förbållaiidet i denna
del, och få fördenskull deröfver meddela följande summariska uppgift:
Summarisk Uppgift öfver Barnen vid Stockholms
Stora Barnhus. j^r
1852. 1855.
Antalet af qvarvarande Barn utgjorde vid de a:ne
årens början:
Uti Barnhuset  189. 196.
1 Staden  1,038. 1,146.
På Landet  1,750. 1,790. 2 977. 3 132
Antagne åren i832 och 1833:
Uti Barnhuset  608. 626.
I Staden  374. 448.
Landet
340. 345. 4 399. 1,419.-
"*4,299. 4,551.
Af dessa Barn äro under nämnde år:
Från Barnhuset utlemnade .... 421. 487.
I Staden af hvarjehanda orsaker afgångne 188. 203.
På Landet Dito 214. 145. §93 835.
Transport 823. 835.
{ »20 )
Transport 823. 835.
Döde:
Uli Barnhuset . . . 180. 139.
I Staden .....
78. 102.
På Landet
86. 77. 3^4 318,
Qvarvarande:
Uli Barnhuset  196. 196.
I Staden
1,146. 1,289.
På Landet 1,790. 1,913. 3 jgo. 3,398.
4,299. 4,551.
Häraf sjmes, att raortaliteten bland de å Barnhuset vårdade Barn,
år i832, varit lika nied föregående årets, eller utgjort omkring 23 procent,
men för år i833 nedgått lill omkring 17 procent af de derstädes
lill yard intagne Barn.
Kongl. Mynt-Verket.
äkenskaperne hafva för åren i83a och 1833 befunnits vara i Kongl.
KammarRätten granskade utan anmärkning och utvisa, efLer evalvation
af Guld å 102 sk. i Silfver och Silfver ä 128 sk, i Bancosedlar, följande
resultat:
1) c b c t:
Balance frän föregående äret:
Contantc Tillgångar,
Guld Diikatcr 971: — —
SilfverR:dr . . 3,797: 6. 4.
B:coSedlar . . — —
Filr år 1832.
5,502:16.— Duk. 1,866:
10,125: 3a. 10. Silfv, 1,218:
3,222: a3. 4.
S:r 18,850: 24- 2-
Behållningar i Omyntade metaller:
Guld i Värde Duk. 1,433
Silfver d:o R:dr 87,344
Silfv. 4j sk. 8,122:45. 4. Duk. 516:
- 5. 232,917:i7. 2. Silfv.63,271
D:o i Medaljer d:o ,, 294:3g. 3.
Koppar d:o „ —r-
Inventarier af Deglar, Kol
och Ved  —— — —
UtlånteMedel motStockholms
Stads DrätselCommissionsOhliga
tioner
— —
I Rikets St:s Bank deponcradt
Silfver mot er
hållne
B:coSedl. Silfv. 9,250:
Fordran af BancoScdelsFonden
för försåldt
Silfver ä Div. Courser
— —
Fordran af OfvcrlntendentsEmbetct
för till
Qvaibyggnadcn forsk
ju tnc medel  — —
Inkomster:
4 Proc. Myntska It Silfv. 5,036: 44' 9-  Vinst ;"i UtmynLningcn
Duk. 8:
Silfv. 2,137:34. 4.
SkedningsAfgifi för Guld
PräglareLön för Medaljer
Inkomst för vid Myntet
verkställde arbeten för
enskilde  —— — —
Ränta å 2:11c Stockholms
Stads Drätsel-Commis
sions-Ohligationer
. . .
S:r Inkomster vid K. Myntet
hvartill kommer Vinst
å det under ar i832
försålde Silfver till förskottsutgift
för Qvai
byggnaden
,— —
StatsAnslag ....... ,
Balance till följande året:
MyntVcrkets Skuld till
R. St:s Bank för inlcfvcrcradt
Silfver lill
värde efter afräkning
af | procent Mynt
-
786: 8. 8.
984: 25. —
Silfv.
36.-  713: 18. 3.
S:r 242,811: — 2.
3,707:24- 4.
10,574:
3,248: 40. 3.
13,888: 8. 3.
S:r 27,711: — 6.
10 sk. 2,924: 26. 8.
168,724: 32. —
1,902: 16. 8.
8,776: 26. —
S:r 182,328: 5. 4.
skatt .
Silfv. 60,729: 3g.
Till Dito för erhållne
B:coScdlar mot depo
neradt
Silfver
Till Dito för Medel till
Myntningskostnad. . .
Till Dito för Koppar till
lojcring
Till K. StatsContorct för
Koppar till utmyntning
Till MyntVcrkets SilfverFond
för till Qvaibyggnadsarbetets
bedrifvande
försåldt Silfver . .
24,666: 32. — Silfv. 15,000: —
Silfv. 11,787: 12. G.
13,431:3g. 4. Silfv. 2,334: 38. 5.
45: iG. — Duk. 7:
5,700: 27. G. Silfv. 10: 38. G.
43: 7. 4.
52: 40. —
173: 44- 8.
500:
19,947: 3o. 10.
3,547:3g. 2.
13,060: 40. —
161,946: g. 2.
40,000:
30,000:
7,755:45. 7.
10,039: 17.10.
34,980: 24. G.
81,967: i5.10.
3,404: 22.
20,000:
40,000: —
34,980: 24. 6.
fi,312: 4- 290,035: 32. 8
6,226: G. 5.
39: 32. —
28: 38. 8.
113: 21. 5.
147: 3o. 8.
234: 10. 8.
972: 10. 8.
7,762: G. 6.
10,437: 38. —
36,556: 14
226,579: 26. 3.
44,800:
30,000:
7,755:45. 7.
12,962: 3. 7.
34,980: 24. G. 284,722: 1.1.
Summa 611,313: 47- 9.
Förar 1833.
. 314,736: 4. 8.
18,199: 44. 6.
357,078: 3.11.
690,014: 5 1.
Tillhör paff. 1200
201,261: 5. i. Silfv.60,729: 3g. 5. 161,946: 9.2.
Credit:
Balance från föregående året:
Myntverkets Skulder:
Till Rikets Stunders Bank för Silfver till utmyntning efter afräkning af | procent Myntskatt
Silfv. 76,597: Ifi. u.
„ D:o för erhållne B:coScdlar
mot deponeradt
Silfver
,, D:o för Medel till
Myntningskostnad . . . — —
„ D:o för Koppar till
lojering
„ Kongl. StatsContoret
för Koppar till utmyntning
„ Myntets Silfver-fond
för till Qvaibyggnadsarbetets
bedrifvande
försåldt Silfver .... —— —
Förar 1832. Förär 1833.
24,665: 3a. -
15,000:
6,155: 47- 5.
40,000:
30,000:
7,755:45. 7.
10,039:i7.io.
34,980:24. 6. 250 083. 36 G 284,722: 1. 1.
30:
2: a7. 9.
Utgifter:
Utdelade Belönings- och
GratificationsMedaljer,
Dukat.
Silfver
Aflöning för Tjenstemän
m. fl  —
Myntningskostnader och
Myntmachinerier . . . —— — —
Ombyggnad af förra Vallsverkshuset
—— — —
Balance till följande året:
Contante Tillgångar,
Guld Dukatcr 1,866:
Silfver 1,218: 15. 1.
B:coSedlar . . — —
6: 42. — Silfv. 2: 26. g.
4,918: 42. —
35,534: 22. 2.
5,863:44. 5.
10,574: Duk. 884:
3,248: 4o. 3. Silfv- 2,129: 3o. 7.
13,888: 8. 3.
27,711: — 6.
6: 3g. 4.
2,826: a5. —
16,430:16. 7.
7,943: 42. 3.
5,009: iG. —
5,679: 1. 7.
5,982:3a. 7.
16,671: 2. 2.
46,494: 6. 7. 27,207: a7. a.
Behållningar i Omyntade Metaller:
Guld i Värde Duk. 516: Silfv. 10 sk. 2,924:26. 8. Duk. 1,505: Silfv. 46 sk. 8,530:4a. 8.
Silfver d:o R:dr 63,271: 36. —
D:o i Medaljer d;o ,, 713:18. 3.
Koppar d;o „
Inventarier af Deglar,
Kol m.
UtlånteMedel motStockholms
Stads DrätsclCommissionsObligatio
I
Rikets St:s Bank deponeradt
Silfver mot erhållne
B:coSedl. Silfv. 15,000:
Fordran af B:coSedelsFonden
för försåldt
Silfver ä Diverse Courier
Silfv. 11,787: ta. G.
Fordran af ÖfverlntendentsEmbctet
för till
Qvaibyggnaden förskjutne
medel  — —
168,724: 3a. — Silfv. 87,044: 26. 8.
1,902: 16. 8. 809: 2. 8.
8,776: 26. —
182,328: 5. 4.
3,404:22.
20,000:
232,118:3g. 1,
2,157:23. r.
11,635: 8.10.
“2547442: i7. 8.
2,326: 35. 4.
10,000:
40,000:
Silfv. 16,800:  44,800:
34,980: 24. 6. Silfv. 11,787: 12. 6.
34,980: 24. 6.
6,312: — 4-
14,863: 4i. 2. 314 ?36: 4. 8 378,084: 24.10.
Summa 611,313: 47. 9. 690,014: 5. 1.
När ifrån Tillgångarne vid i833 års slut
R:dr 378,084: 24. ro.
afdrages skulder vid samma tid
357,078: 3.11.
Visar sig MyntVcrkets Netto Tillgång  21,006: 20.11.
Denna tillgång jemförd med netto behållningen vid i832 års början, då från
tillgångarne
290,035: 32. 8.
afdrages Skulder  250,083: 36. 6. gg ^ a
utvisar en minskning i bokförd tillgång af  18,945: a3. 3.
( 121 )
i:o På grund af nådig befallning liar, under Professorn N. W.
Almrotlis inseende, åtskilligt Byggnadsarbete inom Mjntet blifvit verksteldt
för en, vid 1833 års utgång, sammanräknad summa af 13,807
R:dr 38 sk. 8 r. Då, för derunder inbegripne nybyggnader, kostnadsförslag
ej finnas vara upprättade och de erforderlige materialierne ej
heller blifvit på Entreprenad upphandlade, äro Revisorerne, till följd
af vederbörandes mindre noggranbet att iakttaga livad vid byggnader
för Statens räkning i allmänhet är stadgadt, icke i tillfälle alt bestämdt
yttra sig, huruvida byggnadsarbetet, som synts Revisorerne vara med
omsorg ulföi’dt, äfven blifvit med all tillbörlig hushållning verkstäldl.
2:0 Oaktadt de betydliga inköp af Machinerier, som de föregående
åren skett, hafva icke dessmindre, äfven för ifrågavarande arne år,
utgifter ytterligare egt rum för inköpet af nya sådane. Då likväl kostnaden
för dessa piecer blifvit i Räkenskapen sammanförd med öfriga
kostnader i och för myntningen, hafva Revisorerne funnit sig urståndsatte
att af Räkenskapen inhemta den egentliga myntningskostnaden,
dels för präglingen i allmänhet och dels för de serskildte mynlsorlerne.
För alt likväl i någon mon afhjelpa denna ofullsländighet, hafva
Revisorerne infordrat en närmare utredning af detta ämne och på grund
deraf fått emottaga en utaf Professoren N. W. Almroth afgifven så lydande
Promemoria.
”Under den tid Herr StatsSekreteraren m. m. Skogman fört Öfverstyrelsen
vid Kongl. MyntVerket, hafva detta Verks Inventarier blifvit
tillökte med följande:
1:0 Inköpte färdige InventariiPersedlar:
En så kallad Edlhornsk IVlyntpiess, som kostat 3,109. — *—
En Ångmacliin med panna ...... 6,291: 3a. 8.
Tre par Österrikiska FinValsar .... 436: 5. 4*
Tre par Engelska d:o större . . 1,352:3a. —
Ett litet Engelskt JusteringsValsverk . . 314:34. 3.
En Copiersvarf för Medaille-slämplar . . 500:
En K rossqvarn  397:
Tvenne Kretsqvarnar 103: 16. —■
En apparat för Silfverprof  294: 40. 1.
En Lyftkran 106:
En Cassakista af messing  13:24» —
Transport 12,918: 3o. 4*
(16)
( J22 )
Transport 12,918: 3o. 4*
Ett golf af Tackjernshällar 400:
Två Sjöbergska Sprutor, portali ve . . . 128:
Ett Kopparkar, två Handsprutor .... 68: 33. 4*
Tre Probervigt-satser  30:
Ett Oljförvaringskärl  25:44*— 13 57I*ii 8
2:0 På egna Verkstäder förfärdigade Machinerier
och Inventarier, sorn endast aproximatift kunna till
kostnad bestämmas, nemligen:
En slörreUllhornsk press förkopp.mynt circa
2,500:
En mindre d:o
1,500:
En mindre ReserveSkrufpress
1,200:
En Medaillepress
1,200:
Ett Litterverk för bela och halfva R:dr .
1,000:
Tvenne Cassakistor af Jern
80:
En mindre Svarfstol
150:
En Rundsax för tenars putsning efter gjut-
ningen
130:
Utom hvad som tillkommit i Verkstadens verk tygsförråd
Summa B:co R:dr 21,351: 11. 8.
I afseende på i83a och 1833 årens Myntningskostnad torde följande
få upplysas:
År i832 tillverkades 4>958,i 18 stycken Silfvermynt, värde 679,207!
R:dr eller i,8ii,22o| R:dr B:co, samt 2,082 Ducater, eller tillsammans
4,960,200 piecer, om circa 1,823,000 R:drs värde.
Deu under rubrik Myntningskostnad för år i832 i Hufvudboken afförde
summa utgör R:dr 35,534: 22. 2.
Om hälften af 1882 och 1833 årens Machinbyggnadskostnad
4>700 R;dr afdrages med  2,350:
Återstår verklig Myntningskostnad 33,184: 22. 2.,
som jern förde med det myntade godsets värde deraf, utgöra procent.
Om Myntningskostnaden ökas, eller minskas, med 1,000 R:dr, gör detta
en skillnad af procent.
År 1833 tillverkades 1,456,495 stycken Silfvermynt, värde 279,741
R:dr 44 sk* Specie eller 745,978 R:dr 4 sk. B:co samt 2,3io Ducater, eller
( ia3 )
tillsammans i,458,8o5 stycken, om circa 758,000 R:drs värde i BancoSedlar.
Under rubrik Myntningskostnad, äro i Hufvudboken afförde
R:dr 16,430: 16. 7.
Machinbyggnadskostnad deruti inbegripen.
Afdrages denna, som för båda åren blifvit calculerad
till 4>700 RMr med halfva delta belopp eller . . . 2,350:
blir återstoden 14,080: 16. 7.
så att egentliga Myntningskostnaden för år 1833 blir iT8^ procent
eller medium af båda Arens Myntningskostnad irVW procent.
Medelbeloppet af Myntningskostnaden har för alla åren i83o—1834
utgjort i-rVo- Men redan i den till i83a års Statsrevision afgifne berättelse
från MyntVerket anmärktes att sistnämnde års myntning skulle
blifva jemförelsevis dyrare, emedan beloppet som myntades redan började
att inskränkas, samt de smärsta och dyraste Myntsorterna nemligen:
|:dels och j^Mels R:dr Specie, då, äfvensom i833, hufvudsakligen tillverkades.
Under denna tid fördelades 1 R:dr Specie i nära 7 piecer,
då medeltalet för hela perioden är 5rVdels piecer på en sådan R:dr,
och för de äldre realisationerna endast var 5| piecer på R:dr Specie,
hvilket oaktadt kostnaden då uppgick till iY7oVdels procent, ehuru
penningarnes utseende då var vida mindre vårdadt. Sedan den mindre
Ullhornska Pressen under denna sommar hunnit fullbordas, har
Präglingskoslnaden för åttondedels SpecieR:dr, som förr voro dyrast,
kunnat nedsättas till hälften. Stockholm den 2 Nov. i835.”
Uti den af Rikets Ständers år i83a församlade Revisorer afgifne
Berättelse om verkställd granskning af MyntVerkets förvaltning, yttrades
bland annat, ”att myntningskostnaden för år i83o uppgått till något
öfver 2 procent af det präglade myntets värde, men att, efter hvad
upplyst blifvit, påföljde Ars myntning dock skall lemnat ett fördelaktigare
resultat, emedan utgifterne, i följd deraf att tillverkningen fått
i större scala oafbrutet fortgå och varit 1,000,000 R:dr SilfverSpecie
uti 4>8oo,ooo serskildte penningar, då icke fullt motsvarat i^rdels
procent af tillverkningens värde.”
Jemför man nu härmed myntningskostnaden för åren i832 och
1833, sådan den, efter afdrag af kostnaden för machinerier, blifvit
beräknad, så visar sig det ofördelaktiga resultat, att myntningskostnaden
åter uppgått till närmare 2 procent, ehuru det uppgifne vilkoret
<iG*)
( i24 )
för en lindrigare myntningskostnad blifvit uppfyldt, eller alt afinyntningen
under dessa år fått i större scala oafbrutet fortgå.
Revisorerne hafva derjemte trott sig böra fästa uppmärksamhet
vid den stridighet som, i afseende på tillverkningskostnaden för de
serskildte myntsorterne, synes vara imellan Professoren Almrolhs här
ofvan intagne Promemoria och den skrifvelse Myntöfverstyrelsen under
den 19 November 1834 BancoFullmäktige aflåtit, deri bland
annat yttras ”att de största myntens prägling, då alla förhållanden togos
i betraktande, folie sig betydligt dyrare” än de i samma skrifvelse
förut omnämnde mindre Silfvermynten.
Kongl. Controll-Verkets
Räkenskaper, som blifvit granskade i Kongl. KammarRätten utan anmärkningar,
upptaga:
Debet: År 18 3 2. År 18 53.
Balance från föregående äret:
Innestående Kronouppbörd:
Lefvererad inom Uppbördsåret . . . 4,287:35. 7. 3,454: 17.10.
Resterande vid Uppbördsårets slut . . 56: 18. ir. 57: 5.—
"s-7
Uppbörd:
Enkel Afgift:
i Stockholm 4,612: 42  4,546: 26. 8.
i Orterna . 4,259: 10. 1. 4,154:26. 1.
Dubbel Afgift:
i Stockholm 112: 3. n. 123: 9. 11.
i Orterna . . 69: 42. 5. 104: 46. 4•
Controllering af utländska arbeten
Böter
Extra Uppbörd
"Sn7 9,054: 2. 5. 9,016:4o. 4.
4,344: 6. 6. 3,511: 22.10.
8,872: 4. 1. 8,701: 4. 9.
181: 46. 4.
228: 8. 3.
60:
23: 8.—
4: 19. 4.
Summa 13,398: 8.11. 12,528: 15. 2.
( 125 )
Credit:
Utgift: År 1832. År 1833.
Arfvoden  1,428: 29. 7. 1,414: 12. 7.
Postporto  23: 34. — 45: 25. 8.
S:r 1,452: i5. 7. 1,459:38. 3.
Lefverering :
Till Kongl. RänteKamraaren och Landt
Ränterierne
8,434: 18. 6. 7,505:47. 7*
J3 al ance till följande året:
Innestående Kronouppbörd:
Lefvererad inom Uppbördsåret . . . 3,454: 17.10. 3,445: 10: 4-
Reslerande vid Uppbördsårets slut. . 57: 5.— 57: 15.—•
S:r 3,511:22.10. 3,502:25. 4-
Summa 13,398: 8.11. 12,528: 15. 2.
Vid delta Verks förvaltning och Räkenskaper bar någon erinran
icke förekommit.
Kongl. Krigs-Acadcmien.
Jlmligl Räkenskaperne, som blifvit i Kongl. KammarRätten granskade
för år i832 med, men för år i833 utan anmärkningar, förhöllo sig
Inkomster och Utgifter sålunda:
Debet: Ar 1832. Ar 1833.
Dalance frän föregående äret:
Fordringar  8,891:21.— 5,439: 4-—
Ordinarie Uppbörd:
StatsMedel  39,460:  58,700: 20. —
Betalande Cadetlers Pen
sions-afgift
.... 37,702: 37. 4. 53,837: 10. 8.
D:o afgift till Böcker och
Bit-tillbehör . . . 900:  450:
"Transport 78,082: 37. 4. 72,987: 3o. 8. 6,894: 21.— 5,459: 4- —
( 126 )
Transport 78,002: 37. 4- 72,987: 3o. 8. 6,894: a i. — 5,459: 4.—
i83o års BesparingsMe
del
1,656: 19. 0. 79,699: 8. io. 72,987: 3o. 8.
Extra-ordinarie Uppbörd:
Utom Stat influtne medel 1,558:22, ir. 859: 17. 9.
Ersättnings d:o . . . . 100:25. 4. |>g58; 22. 1,025:43.1.
S:r 81,057: 31. g7 74,015: a5. 9.
Balance till följande året:
KrigsAcademiens Skulder
2. 3.
Summa 95,591: 8. 9. 85,687: 32. —
Credit:
Balance från föregående året:
KrigsAcademiens Skulder
4.-
Ordinarie Utgift:
Aflöning  22,294: 8. 8. 19,418: 20. —
Underhåll, Beklädnad
m. m  55,272: 29. 6. 47,579:45. 9.
BåtsmansComménderin
gens
underhåll. . . 2,480: 24. 9. 2,299: .2. 9. 7ft ft47. t/> „ C9,097: 3o. 6.
Extra-ordinarie Utgift.
Restituerade Medel . . . 1,042: 32. 4- 087: 6. 8.
Begrafningshjelp .... 612: 36. — — —
Utom Stat gjorde utbetalningar
. . . , . . 2.599:2o. 8. 1,780:40.10. 4,254:4r.— 2,767:47. 6.
S:r 82,502: 7.11. ~ 71,865: 3o. —
Afskrifning.
Afflyttade Cadetter påförd Pensions-afgift  81: 32. — — —
Balance till följande året.
KrigsAcademiens Fordringar  5,459: 4- — 4,582: 40- —
Summa 95,591: 8. 9. 85,687: 32. —
Mot förvaltningen af de till Kongl. KrigsAcademien anslagne medel
har någon anmärkning icke förekommit, och ehuruväl vissa delar
af Räkenskapen funnits icke ega den fullständighet och redighet, som
varit att önska, hafva Revisorerne dock ansett sådant icke påkalla någon
till åtgärd ledande framställning å Revisorernes sida.
( I27 )
Invalid-Inrättningen.
In validhusFonden, sorn, jemlikt Rikets Ständers vid 1812 års Riksdag
fattade beslut, tillkommit genom indragningar af AdelsfahneRegementets
Indelningar, till inrättande af ett Invalidhus vid något af de Kongl.
LustSlotten, har för ifrågavarande år förhållit sig sålunda:
Debet: År 1852. År 1833.
B alan c e Jr än föregående året:
Contant Behållning i SlatsVerkets Cassör 19,991: 16. 3. 21,660: 5. 4-
Behållning af Spanmål  11,301:28.10. 13,126:21. 1.
Innestående Kronouppbörd:
Lefvererad inom April följande året . 18,299:22. 4- 15,005:
d:o inom Augusti d:o . . 1,196: 1. 4. 2,012: 16. ir.
Restantier vid Uppbördsårets slut . . 2,266: 2. 7. 1,161: i5. 4-
Förskotter till liquid och redovisning . 147:  147:
Anmärkte Poster  115: 19. 4* 115: 19. 4*
Proprie Balancer
968: 18. 8. 968: 18. 8.
S:r 54,285:~3. 4. 54,196: — 8.
Uppbörd  18,746: 17. 1. 18,440: 33.10.
Balance till följande året:
Öfverlefvereringar
378: 14- 4■ 12:33. 7.
Summa R:dr 73,409=44. 9. 72,649:20. 1.
Credit:
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar  293: 12. 5. 378: 14. 4*
Extraordinarie Afkortning ..... 1,106: 16.11. 1,059: 16. r.
Utgifter:
Af SlatsVerket bestridde:
InvalidCorpsens Underhåll .... 2,894: 3i. 8. 1,622: 4- —
Gratificationer och Nådegåfvor . . . 1,700:  — —
Uppbördsprocent och Remisslage . . 32: 5. 1. 30:33. 7.
Transport 6,026: 13. 1. 3,090: 20.—
( »8 )
Transport
6,026:
18.
1.
3,090:
20.
—
Restitutioner .........
—
—
100:
15.
Af Inrättningen bestridde
13,187:
26.
—
12,196:
21.
0.
S:r
17,814:
>4*
9*
13,949: 26.
—
B al ance till följande året:
Contant Behållning
21,660:
5.
4*
24,193:46. 4.
Behållning af Spannmål
13,126:
21.
1.
15,159: 37.
1.
Innestående Kronouppbörd:
Lefvererad inom April följande året .
15,005:
—
—
14,565:
26.
5.
d:o inom Augusti d:o . .
2,012:
16.
11.
1,181:
—
3.
Resterande vid Uppbördsårets slut. •
1,161:
15.
4*
1,046:
26.
11.
Förskotter till liquid och redovisning
147:
—
—
147:
—
—
Anmärkte Poster
115:
iQ*
4*
*—
—
Proprie Balancer ........
968:
18.
8.
968:
18.
8.
S:r
54,196:
—-
8.
57,262:
1U
8.
Summa R:dr 73,409:44* 9* 72,649:20. i.
Af denvidi832 års början balancerade Behållning af InvalidFondsMedel 54,285: 13. 4.
var vid årets början disponibelt:
Contante Behållningar . . . 19,991: 16. 3.
Spanmåls d:o li,50I: 28. xo.g| 293. ^5
efter afdrag af Skuld  295: 12. 5-50 999*32 S
Under loppet af år i832 inflöto dessutom:
Af 183r års Medel, såsom lefverering inom
April  18,299: 22. 4-
D:o inom Augusti 1,196: 1. 4*
Af balancerade Restantier . . 2,260: 2. 7.
sedan deraf utbalancerats:
Lefverering inom April
i833 .... 209:42.8.
D:o inom Aug. i833 557:47*2.
Restantier den I
September 1833 985:46.4- 1,555; /j0i 2.
Återstoden  752:10. 5.
Af i832 års Uppbörd. . . 18,746:17. T*
sedan derifrån afgått:
Afkortning . . . 1,106: 16. ir.
Transport 1,106: 16.11.18,746: 17. 1.20,227: 34. 1. 50,£©9: 3a. 3~.
( I29 )
Transport 1,100: 16.11. 10,710: 17. 1. 20,227: 34- 50,099: 3a. 8.
Lefverenng inom
April i833 14,705: 5. 4-  D:o inom Äng.
.833  1,074:17.9.
Resterande d. 1
Septemb. .833 175: 17.—17,751: g. -
Återstoden—  995: 8. 1 "21,222:42. 2.
Summa rinder loppet af år i832 disponibel 52,222: 26. 10.
Deraf utgått Omkostnader 17,814: .4. 9.
Behållning disponibel vid 1833 år början  54,408:
nemi.: Contant Behållning  21,000: 5. 4-
Behållning af Spanmål .... 15,120:21. '• 5,4 78(3.26 5,
efter afdrag af Skuld  578: .4. 4'5_5j408:
Till denna vid .833 års början disponible tillgång . .54,408:12. 1.
inflöto under loppet af i833:
Af .832 års Medel
lefvererade inom April. . . 15,005:
d:o „ Augusti . 2,012: 16.11.17oiy; tg.
Af balancerade Restantier . . 1,101: i5. 41
sedan derifrån afråknats:
Afkortning . . . 120: 22. 2.
Lefverering inom
April .834 . . 570: 37.8.
D:o inom Augusti
.834
15:43.9.
Restantier den i
September .834 485: 26. 5. ggg. 3^
Återstoden 102: 29. 4*
hvartill kommer anmärkte och likaledes influtne
115: 19. 4-
Af .833 års Uppbörd . . .18,440:33.io.
Sedan derifrån afräknats:
Afkortningen. 952:4<.Ii.
Lefverer. inom
April i834.14,104:36. 9.
D:o inom Aug.
.834 .... 1,105: 4-6-
12. I
12. I
Transport 10,292: 35. 2.18,440: 33.10.17,295: 17. 7.54,408: 12. 1.
(* 7)
( »3° )
Transport 16,292:35.2. 18,440:33.10.17,295:17.7.54,408:12. r.
Resterande d.
i Sept. 1834 5S1: ~ 6- 16,853:35. 8.
Återstoden  1,586: 46. i. i5. g.
Summa under loppet af 1833 disponibel 53,290:27.10.
Deraf utgått Omkostnader  15,949: 26. —
Så att disponible tillgången utgjorde vid i83{ års början .... 39,341: 1.10.
nemligen: Contant Behållning .... 24,195: 4ö. 4*
Behållning af Spannmål . . 15,159:37. ''59555. 35 5
efter afdrag af Ufverlefverering  12:33. 7-59541. j I0
Då enahanda förhållande med de disponible tillgångarne äfven de
föregående åren egt rum, har det synts Revisorerne, som skulle denna
Fond, hvilken icke eger någon annan gemenskap med StatsVerkets tillgångar,
än att de indragne Indelningarne i Räkenskaperne upp- och
afföras, lämpligen kunna för de med densamma afsedde ändamål göras
fruktbar genom utlåning, och att, om äfven medel för opåräknade utgifter
afsättas, på grund af tillgången redan vid i833 års slut, en
summa af minst 33,333 R:dr 16 sk. kunde mot RiksgäldsContorets Obligationer
eller andra säkra Documenter förräntas samt detta belopp
sedermera, till följd af det hittills imellan uppbörden och utgifterne
befunne förhållande, ytterligare ökas med 2 å 3ooo R:dr årligen,
utan att de inflytande räntemedlen dervid lagas i beräkning.
Denna Revisorernes åsigt rörande förvaltningen af InvalidhusFondens
tillgångar underställes Rikets Höglofl. Ständers pröfning och afgörande.
Invalid-Inrättningens på Ulricsdahl
Räkenskaper äro för begge Revisions-åren granskade i Kongl. KammarRätten
med anmärkningar och utvisa följande förhållande:
Debet:
Balance från föregående året: Ar 185 2. År 185 5.
Tillgång  147:  147:
Uppbörd:
StatsAnslag • *'-  12,500:  12,100:
Transport 12,647: 12,247:
( ‘3r )
Transport 12,647:  12,247:
Invaliders Gratial och Pensioner . . . 550:  755: c> 7.
Extra Inkomst  57: 29. 6. 206: o.t\. 7.
Balance till påföljande äret:
Skuld
S:r
13,107: 39. 6.
325: 24. 9.
13,061:34. 2.
Summa
13,580: 6. 3.
13,208:34. 2.
C r £ d i t:
Balance från föregående året
;
Skuld
245: 28. 3.
325: 24. 9.
Utgift:
Aflöning
3,134: 3o
3,132: 40.—
InvalidCorpsens Underhåll . . .
6,938: 27. 8.
6,036: 21. 7.
Medicamenlskostnader
431: 37. 1.
301: 18. 8.
Yed- och Lysnings d:o ....
1,031: 19. —
1,042: 25. 6.
Tvätt och Skurnings d:o ....
377: 2. 8.
392:34- 8.
Diverse utgifter
• •
1,035: 37. 7.
995: 9.—
Gratificationer och Nådegufvor . .
• •
238: 16.—
295: 16.—
S:r
13,187: 26. —
12,196: 21. 5.
Balance till följande året:
Contant Behållning
539: 36. —
Oredoviste Medel
147:
147:
S:r
147:
686: 36. —
Summa
13,580: 6. 3.
13,208:34. 2.
I afseende på Förvaltningen liar förekommit, alt Enkan Lindberg,
som besörjer malhållningen vid Inrättningen, under loppet af år i832,
erhållit en Gratilication af InvalidhusFonds-medlen med 600 R:dr, såsom
ersättning för den förlust hon i och för berörde mathållning skall
fått vidkännas. Men då della åtagande grundar sig på en å Enkan
Lindbergs sida frivilligt ingången Entreprenad, och Kronan i dylika
fall bör vara fri från all ersättningsskyldighet för den förlust, som nå
(17*)
-
( i3a )
gon gång genom missräkning eller tillfälliga förhållanden för Entrepreneuren
uppkommer, kunna Revisorerne, med hänsigt dels till de betänkliga
följderna af en slik ersättning, såsom praejudicat betraktad,
dels ock dertill, att Gratificationer, enligt Revisorernes förut yttrade
åsigt, utgöra föremål för dispositioner å Åttonde HufvudTitelns Extra
Utgifts-anslag, icke undgå göra anmärkning mot nämnde utbetalning
till Enkan Lindberg.
Stuteri-ÖfverStyrelsen.
R äkenskaperne, som i Kongl. KammarRätten blifvit granskade för år
i83a med och för år 1833 utan anmärkningar, utvisa:
Debet: År i 8 3 2. År 18 3 5.
Balance fran föregående året.
Behållning  818: 43. 5. 1,779: 13. 7.
Uppbörd.
Af 8:de HufvudTitelns Anslag:
Byggnader och Reparationer i Landsorterna:
Flyinge Stuteri .... 5,000:  5,000:
Hästafvelns förbättrande:
Strömsholms
Stuteri 700: - - 700:
Flyinge 300: — 500: — -
Ottenby 4,500: - - 8,116:45.4 5 500; _ _ 9^19:45. 4.
HingstPremier i Skåne . . 252: 11. 252: 4,ir<
Dito i Allmänhet . . . 2,575:21.— 2,575:21.—
Extra Utgifter, till inköp af
Hästar  2,000:  2,000: 15.107: a5. n. 16,724:23. 3.
Af 9:de HufvudTitelns Anslag:
Åkerbruket, Handeln och Näringarne:
Till bestridande af kostnader för
Hingstars kringföring . . 4,000:—  4,000:— —
Stohållningen i Skåne . . 2,167:43. 1. 1,927:43. r. 6)|67;43, r< 5,927:43. 1.
Diverse Uppbörder:
DonationsMedel  44: —  44:
Transport 44:
44: 20,092: 16. 5. 24,431: 31.11.
( *33 )
Transport 44: 44:  20,092: 16. 5. 24.451: 31, rr.
Influtne Medel för en försåld
Bagge vid Ottenby 55: 16.—
D:o för försåld Ull d:o . 1,140:42. 8. 1,744: 8.—
D:o Språngmedel . . . 82:32.— 56:— —
D:o för försålde 2:ne Hästar 160: 28. —
— —
Ersättningsmedel .... 186: 3o. 3. — —
A n märk n in gsme del . • • ^2: | G70; ^n> 192G.
S:r~20,945:
Summa 21,762: 21. 4- 26,557: 3g. 11.
Credit:
Utgift,
Till Diverse Utgifters bestridande vid Stuterierne . . 12,964:  15,628: 10. 8.
Återbetalning till Kongl. StatsContoret för Förskott . 1,000:— — 2,000:
Ersättning till Landshöfdingen Adlersparre för afträ
dandet
af Ottenby, samt för Inventarier .... 2,527: 1. 5. 2,527: 1. 5.
Upphandlade Ilastar  880:— —• 600:— —
Dito Får ^ .
1,270: 21.—
Landtbeskällares samt EsquadronsHingstars underhåll 550:  616:32.—
Praemier för Compagnie- och EsquadronsHingstar . . — —- 400: — —
Piese- och Tractamenspenningar  1,067: 18. 9. 1,189: 24. 3.
Arfvode till Secreteraren samt Canzliumgälder . . . 466:  498:— —
Diverse Utgifter
728:35. 7. 578:33. 8.
sTr 19,985: 7. 9. 25,108: 27.—
Balance till följande äret:
Behållning
1,779: i3. 7. 1,249: 12.11.
Summa 21,762:21. 4- 26,557:3g. ii.
Strömsholms S tilt e r i.
Räkenskaperne som i Kongl. KammarRätten blifvit granskade med
anmärkningar, utvisa följande förhållande med Inkomster och Utgifter:
Debet: År 1 8 5 2. År 18 5 3.
Balance från föregående året:
Behållning  17,893: 18. 8. 7,224: 41. 7.
Uppbörd :
Lefvererade Medel från StuteriÖfverSty
relsen
4,700:  4,744:
Transport 22,593: 18. 8. 117908: 41. 7!
vrj-
CO
Transport 22,593: 18. 8.
11,968: 41.
7-
Dito från Westmanlands Ränteri, Dags-
verkslösen
10,983: 12. 4.
10,983: 12.
4>
Dito från Nerike, D:o D:o ....
304: 14. —
607: 24.
8.
Arrendemedel
384: 3. —
70: 3.
—
Försäljningsmedel för Hästar, Osar, Hö m. m.
7,387: 47. —
5,371: 24.
1.
Betäckningsmedel
1,778: 32.—
3,735: 26.
—
Betespenningar
9: 37.
4-
Gödselpenningar
.
15: 4.
—
KammarRättens Observationsmedel . .
— —
5,167: 38.
7-
Wadstena Krigsmanshusmedel . . . .
78: 13. 7.
78: i3.
7-
S:r
25,610: 25. n.
30,782: 3p.
7-
Balance till följande Aret:
Skuld
590: 45. ir.
2,560: 43.
—
Summa
cd
^3-
O
O
rH
40,568: 28.
2.
Credit:
■
Balance frän föregående året:
Skuld
590: 45.
ir.
Utgifter:
Afskrifningar
—
4,142: 3o.
—
Aflöning till StuteriStaten • . . . .
8,371: 26. 8.
8,340: 37.
4-
Pensioner
400:
444: —
Upphandlingaf Hästar, Span mål, Hö m. m.
21,083: 14. ir.
6,746: 7.
6.
Gratificationer
135: 16. —
140: 32.
—
BrandförsäkringsAfgifter
221: 4.—
221: n.
Medicamenter
410: 46. 10.
348: 39.
Underhållskostnad för Stuteriets Landt-
beskällare
4,079:— r.
4,117: 16.
6.
Diverse Utgifter
1,779: 23. 2.
3,664: 21.
11.
Centonal
78: i3. 7.
78: i3.
7*
Ersättning till Upsala Academie för Fou-
ragering af Stuteriets dervarande Hingstar
316: 47. 8.
324: 8.
—
S:r
36,876:— k.
28,568: 24.
10.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar
7,224: 4i. 7.
11,409: 5.
5.
Summa 44,100:42. 6.
40,568: 28.
2.
C *35 )
Flyinge o eli Dahlby S t ut c r i.
De för detta Stuteri afslutade och i Kongl. KammarRätten med
anmärkningar granskade Redogörelser upptaga:
Debet:
År 18 3 2.
År 1835.
B al ance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar
6,997:28. 6.
9,842: 43. —
Uppbörd:
SlatsAnslag för året
1,584: 8.—
1,584: 8.—
DagsverksLösen
1,663: 32. —
2,871: 3o. —
Försäljningsmedel för Hästar, Kor och
Kalfvar
2,387: 16. —
1,328:
Gräsgäldspenningar
619:
531:32.—
Afradspenningar
o.
5:
Ollongäld
O;
ByggnadsMedel
3,000:
3,000:
Åierdebitering
56:
S:r
9,258: 8.—
9.376: 22. —
Balance till följande uret:
S k u 1 d ............
750:
444: 6. 9.
Summa 17,005: 36. 6.
19,663: 23. 9.
Credit:
Balance från föregående året:
Skuld
750:
Utgifter:
Diverse Utgifter
4,332: 4. 1.
3,253: 35. —
Kostnader för Utföringsllingstarne . .
75: 13.10.
225: 1. 8.
KronoUtlagor
105: 3. 2.
78: 2. 5.
Presträttigheter
6: 6. 5.
—
Lön- och Såfvelpenningar samt Beklädnad
2,637: 3o. —
2,634:26. 8.
Gratificalioner .........
6:32.—
6: 32. —
S:r
7,162: 4 r. 6.
6,198: 1. 9.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar
9,842: 43. —
12,715:22.—
Summa 17,005: 36. 6.
19,663: 23. 9.
l
( i36 )
Otteni') y S tute r i.
Räkenskaper ne, hvaraf de för år i
83a blifvit uti
Kongl. Kam-
marRätten granskade med anmärkningar,
upptaga:
Credit:
År 18 52.
År 18 55.
Balcmce från föregående året:
Behållning
353:38. 3.
623: 19.10.
Uppbörd:
Lefvererade Medel frånStuteriofverSlyrelsen 2,520:— —
4,842: 40. —
Dito „ Strömsholms Stuteri
14: 27. 6.
1,000:
ArrendeMedel för Kor
1,748: 2.11.
1,682: 29. 4.
Belespenningar
54: 3a. —
—
Betäckningsmedel .
56:
52:
Försäljn:smedel förSpanmål,Ull, Invent m.m
.3,180: 9.11.
4,325: 15.11.
Anmärkningsmedel
59: 3. 4.
Centonalmedel
— —
22: 12. —
S:r
7,573: 24. 4.
11,984: 4. 7.
Summa 7,927: lf n.
12,607:24. 5.
Credit:
Utgifter:
Aflöning till StuteriStaten
3,212: 12. 4.
3,322: i3. 9.
Extra Aflöning till HalfårsDrängar . . .
133: 19. —
För Öfver- och LegoDagsverken . . , .
1,029: 13. —
1,738: 32.10.
Städje-, Mjölk-, Sill- och Saltpenningar
447: r. 6.
490: 27. 11.
Presträttigheter
135: 21. 5.
135: 21. 5.
Kronoutskylder
99: 47.10.
109: 8.10.
Upphandling af Hästar, Kalfvar m. m.
248: 8.—
4,345: 2.10.
Gratificationer
11:28. —
99: 20. —
Anmärkningsprocent och AuctionsProvision
32: 24. 7.
14:36. —
Diverse Utgifter .........
1,954: 11. 1.
1,742: 5. 2.
LefvereradCentonal till Kgl.Räntekammaren
22: 1 2. —
S:r
7,303:42. 9.
12,019: 36. 9.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar
623: 19.10.
587:35. 8.
Summa 7,927: lf 7.
12,607:24- 5.
( >3? )
Revisionen af dessa Räkenskaper har väl varit försvårad derigenom,
att utgifter för ett år funnits redovisade' först i ett följande års redogörelse,
att sammanblandning af Titlar ägt rum och att hänvisningen till
verificationerne icke alltid varit rigtig; men då granskningen likväl för
sig gått och mera fullständighet i redovisningen är att för framtiden
förvänta, anse Revisorerne detta förhållande icke å Rikets Ständers sida
påkalla någon åtgärd.
Allmänna Garnisons-Sjukhuset.
Direclionens Räkenskaper, som blifvit granskade i Kongl. KammarRätten
för år iS33 utan — men för år 1833 med anmärkningar, utvisa
ställningen sålunda:
Debet: År 4 83 2. År 1853.
B al ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 2,189: 5.— 63: 18. i.
Inkomster:
Af Kongl. StatsContoret anordnadt . . 35,800: 19. 5. 35,567: ir. 5.
Influtne Ersättningar  8,454: 3a. 3. 5,809: 35. io.
An viste Medel till Bad- och Tvätthus
samt Köksinredning m. m  8,847: 3. — —
Försäljningsmedel m. m —
51:28.-—
S:r 53,102: 6. 8. 41,428: 27. 3.
Balance till följande året:
Skulder . . ,
4,311:20. 2. 1,359: — —.
Summa 59,602: 31.10. 42,850:45. 4*
Credit:
Balance från föregående året:
Skuld
6,666:32.— 4,311:20. 2.
Utgifterna
hafva tillsammans utgjort  52,872:29, 9. 35,283: 13. 8.
Balance till följande året:
Fordringar
63: 18. r. 3,256: n. 6.
Summa 59,602: 31.10. 42,850:45. 4*
{18)
( i38 )
1:0 Årsanslaget 31,319: g. 4• har för år i832 ej funnits tillräckligt,
enär vid detsammas bestämmande, anskaffningen af gång- och
sängkläder jemte öfrige Invenlariipersedlar ej blifvit afsedd; utan har
Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 18 September i832, till nämnde
utgifters bestridande å 3:dje HufvudTitelns besparingar anvisat en
summa af 4,481: io. i.
2:0 Till fullbordande af de vid Sjukhuset nödige byggnader, bade
en summa af 6,666 R:dr 32 sk. blifvit anvisad; men vid byggnadsarbetets
utförande hade Directionen, på förekomne skäl, trott sig böra utvidga
den först faststälda byggnadsplanen, hvarigenom en brist i anslaget
uppkommit af 2,180 R:dr 19 sk. Vid pröfningen af Directionens härom
gjorda underdåniga anmälan, har Kongl. Maj:t, jemlikt Nådig skrifvelse
af den 25 Januari i833, förklarat den vidtagne förändringen
hafva varit behöflig och ändamålsenlig samt fördenskull anvisat ersättning
för den uppkomne bristen å nya GarnizonsSjukhusbyggnadsfonden.
3:o Med bifall till Allmänna GarnizonsSjukhusDirectionens underdåniga
hemställan om uppförandet af en ny latrinbyggnad och af vedbodar
samt om Sjukhustomtens planering, har Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref den 20 Juli i833, förordnat, att, till utförandet af nämnde
byggnadsarbeten, af GarnizonsSjukhusbyggnadsfonden till SjukhusDirectionens
disposition skulle anordnas en sammanräknad summa af
7,427 R:dr 4° sk. Detta belopp har väl blifvit affördt i nämnde Fonds
Räkenskaper, men finnes icke crediteradt uti SjukhusDirectionens
Hufvudbok.
Då likväl, efter den Revisorerne lemnade upplysning, uteslutandet
ur i833 års Räkning grundat sig på Directionens beslut och summan
uti i834 års Hufvudbok finnes införd, hafva Revisorerne ansett
omnämnde förhållande icke föranleda till någon anmärkning.
Garnizons-Sjukhus-Byggnadeii.
TJti Betänkande N:o 25r af den 28 Augusti i834, som af Rikets då
församlade Ständer godkändes, har StatsUtskottet redan afgifvit Berättelse
öfver verkställd granskning af det, för GarnizonsSjukhusbyggnaden
vid 1828—-i83o årens Riksdag, beviljade Extra Anslagets förvaltning
under loppet af åren i83i, i832 och 1833 5 men då Räkenska
-
( i39 )
perne för sistnämnde år vid granskningstillfället ej voro afslutade, hafva
Revisorerne nu med dem jemfört den för samma år endast förslagsvis
gjorda och i Berättelsen intagne beräkning, samt dervid inhemtat
att Inkomster och Utgifter förhållit sig på sätt som följer:
Debet:
Balance från föregående året:
Behållning 7,100: 17. 1.
Inkomst:
Anslag  30,000: — —
Summa 37,100: 17. 1.
Credit:
Utgift:
Till Carolinska Institutets vidmagthållande använde
473: i3.10.
„ GarnisonsSjukhusbyggnaden .... 33,322: 45.— 33 796'10 10
afskrifning  1,827: 2g. 2.
Balance till följande året:
Behållning  1,476:25. 1.
Summa 37,100: 17. 1.
Carolinska Institutet.
Inkomst:
Hyra för det Institutet tillhörige Stenhus . . 950: — —-  Tillskott af GarnisonsSjukhusbyggnads-medlen 473: i3.10. | IQ
Utgift:
Till Institutets vidmagthållande . , 1,423: 13.10.
Vid denna Räkenskap, som i Kongl. KammarRätten blifvit gran
skad
utan anmärkning, hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Och få Revisorerne derjemte omnämna, att de tagit denna Sjukhusbyggnad
i ögnasigte samt dervid icke kunnat undgå finna, att den
(18*)
-
( *4o )
samma är omsorgsfullt utförd, i afseende ej mindre pä det yttres prydlighet,
än på inredningens ändamålsenlighet och beqvämlighet.
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori.
JRäkenslvaperne, af hvilka de för år i832 äro granskade i Kongl.
KammarRätten med anmärkningar, men de för år 1833 ännu ej hunnit
revideras, utvisa följande förhållande:
Debet:
Bcilance från föregående året: År 183 2. År 1833.
Behållningar 70,719:3o. i. 70,981: 16. 7.
Uppbörd:
FactoriMedel  45,379: 5. 5. 25,485:43. 5.
Fristads d:o  2,333: \o. — 989: 33. —
Klingtillverknings och deponerade medel 102: 11. 4» 48: 25. 11.
S:r 47,815: 8. 9. 26,524: 6*. 4.
Balance till följande året:
Förskotter  42,935:40. 2. 44,836: 3o. 9.
Summa 161,470: 31.— 142,342: 5. 8.
C r e d i t:
Balance från föregående året:
Förskott ........... 50,340: 3gv r. 42,935:40. 3.
Utgifter:
FactoriMedel  37,585: 17.11. 23,412:36.8.
Fristads d:o  2,562:29. 5. 2,046: 1. 8.
Klingtillverknings d:o  —— 24. — 24. —
S:r 40,148:23. 4. 25,459: i 4. 4”.
Balance till följande året:
Behållningar ..... . . . . 70,981: 16. 7. 73,946:47. 2.
Summa 161,470: 3i. —- 142,342: 5. 8.
( i4* )
Revisorerne, som icke funnit Räkenskaperne föranleda till någon
anmärkning, hafva dock velat meddela följande ur desammma hemta*
de förhållanden, till upplysning om och bedömande af Factodlnrättningens
ställning, nemligen:
1:0 "Värdet å Factoriets byggnader upptages fortfarande alltför
högt, derigenom att kostnaderne för väsendtligare reparationer å desamma
tilläggas inköps- eller byggnadsvärdet.
2:0 Å Factoriets skuld till SalpelerFonden, 55,5oo R:dr, har någon
Capital- eller Ränte-afbetalning, under ifrågavarande a:ne år, icke
egt rum.
3:o Kostnaden för de från Factoriet senast aflemnade Gevär,
tillhörande 1827 års beställning, har, då man inberäknar aflöning,
verkens underhåll, materialier, profskjutning och transport till Stockholm,
uppgått till det betydliga beloppet af netto 3o R:dr B:co per
stycket; och har tillverkningskostnaden för Gevär af 1826 års beställning,
utom aflöning och underhåll för Verken utgjort 21 R:dr 34 sk.
Orsaken tili dessa höga tillverkningspris skall härröra dels af svårigheten
att erhålla tjenligt jern lill pipor, af hvilka en betydlig del, sedan
de blifvit förfärdigade, måst casseras, dels ock af bristen på tillvande
arbetare och nödige machinerier.
4:o Gevärsbeställningarne åren 1826 och 1827, utgörande r,ooo
stycken Gevär för hvartdera året, äro fullbordade och, enligt meddelad
upplysning, har i83o års beställning af 600 Gevär under loppet af
år i834 blifvit fullgjord samt, under detta år, 287^ par Pistoler tillverkade
och lefvererade, efter 27 R:dr 43 sk. 6 r. för paret eller således
till något lindrigare pris än det, hvartill samma persedlar, efter
handlingarnes föranledande, kunnat från Husqvarna Factori erhållas.
Då Pistoler icke tillförene blifvit vid Factoriet i Carl Gustafs
Stad tillverkade, tror man sig med visshet kunna förutse, att kostnaden
för de Pistoler, som för närvarande äro under arbete derstädes,
icke skall öfverstiga 25 R:dr 32 sk. banco paret. Och skola dessutom
4o stycken Gevär af ny modell med slagkruts antändning under innevarande
år vid Factoriet blifvit tillverkade, hvilka per medium kostat
blott 23 R:dr 16 sk. stycket.
De olägenheter och förluster, hvilka uppkomma af arbetets bedrifvande
i spridda verkstäder och som bidraga att öka tillverkningarnes
dyrhet, hafva föranledt det förslag, att centralisera tillverkningen
( i4a )
i ett enda större verkhus; oell så vida tillgångarne medgifva uppförandet
af en dylik betydlig byggnad, torde derigenom icke allenast vinnas
en närmare tillsyn å arbetarne och ökad noggranhet i tillverkningen,
utan ock besparingar på AflöningsStaten med säkerhet vara att
förvänta.
Slutligen få Revisorerne upplysa, alt föreningen imellan Fristaden
och gamla Staden, under gemensamt namn af Eskilstuna Fristad,
jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 17 November 1802, blifvit beslutad
och att det för dessa förenade Samhällen den 2 Mars i833 utfärdade
Reglemente, från och med den 1 Juli samma år varit gällande,
till följd hvaraf, med undantag af den egentliga fabrikstillverkningen,
det hela numera står under Kongl. CommerceCollegii tillsyn.
Kongl. Quarantaines-Commissionen.
Då detta Verks Räkenskaper först i Juni månad detta år blifvit i
complett skick till Kongl. KammarRätten aflemnade, hafva desamma
icke för någotdera året derstädes ännu blifvit reviderade.
Debet:
Balance från föregående året: År 18 3 2. År 18 3 3.
Behållningar och Fordringar .... 27,995: 13. 3. 77,092:23. 3.
Uppbörd:
StatsAnslag  100,000: — — 75,000:
Influtne QuarantainesAfgifter . . . 122,221: *• 13,050: 3g. ir.
Försäljningsmedel m. m  484: 31. 8. 688:42. 9.
Återlefvererade medel från Quarantaines
Commissionen
i Götheborg . . . — — 5,000:
S:r 222,706: 24. 9. 93,739:34- 8~
Balance till följande året:
Skulder  107,961: 2. 5. 62,303: 17. 7.
Summa 358,662: 4°- 5. 233,135: 27. 6.
( *43 )
Credit:
Balance från föregående året: År 183 2. År 18 5 3.
Skulder  75,201: 21.11. 107,961: 2. 5.
Utgift:
QuarantainesOmkostnader vid Östersjön
samt i det inre af landet .... 198,585:44.—• 51,076:32. 9.
Restitution  2,782:47* 3. 345: 3.10.
Till QuarantainesCommissionen i Götheborg
5,000:  — —
S:r 206,368: 43. 3. 51,421: 36. 7.
Balance till följande året:
Behållningar och Förskotter .... 77,092: 23. 3. 73,752: 36. 6.
Summa 358,662: 40. 5. 233,135: 27. 6.
Revisorerne hafva vid granskningen af detta Verks förvaltning och
Räkenskaper icke haft något att anmärka, sedan vederbörande Redogörare
upplyst, att åtgärder äro vidtagne till vinnande af ett fullständigt,
nu felande InventariiConto.
Civil-Statens Pensions-Cassa.
Ilufvudböckerne öfver denna Cassa undergå icke granskning i Kongl.
KammarRätten sedan serskildte, af CivilStatens Fullmägtige utsedde
Revisorer årligen sammanträda och granska Verkets förvaltning och
Räkenskaper.
Statsbidragen till denna Cassa utgöra årligen 4°>000 utom
livad som, jemlikt Rikets Ständers beslut vid 1823 års Riksdag, tillflyter
Pensionslnrättningen genom besparingar på Civile löner under Vacancer
och liggetid samt under begrafningshjelps aftjenande i ledigheten
efter Civile Embets- och Tjenstemän, som på Allmänna IndragningsStaten
öfverflyttas.
Dessa allmänna understöd i förening med delegarnes bidrag samt
räntan på det samlade och utlånte Capitalet, utgöra Fondens tillgångar,
hvilka, för ifrågavarande a:ne år, blifvit sålunda redoviste:
C *44 )
Debet:
Balance från föregående året. År 18 5 2. År 1835.
Behållningar 723,330: 9. 3. 822,469: io. 3.
Inkomster.
Statsanslag  40,000: — —• 40,000: — —
Årlig afgift . ... . ... . • 14,408:23. 3. 11,419:40.—
BefordringsAfgift  1,247: 24. — 1,030: — —
Retroactiv d:o
98: 25. 8. 291: \i. —
Expeetance d:o
. 80:32.— 57:36.—
Lönbesparing  6,527: 1.10. 3,372:38. n.
Begrafningshjelp  9,547:20.— 2,861:27. 4*
ObservalionsMedel  73: 36. 6. 322: 29. 5.
Ränte d:o
40,544: 6. 10. 44,134: 9. 6.
Ersättning för förskjutne Pensioner . 46: 32. — 46: 32. —
Besparde Pensioner  6: 32. — 9,865:38. —•
Extra Uppbörd  — 10. 55: 26. 5.
S:r 112,580: 42. ir. P13,478: 37. 7.
Balance till följande året:
Öfverlefvereringar  1,033: a-5. 9. 824:47. 9*
Innestående Pensioner  394:28.— 581: 12. —
Allmänna Enke- och PupillFonden . 10,000:38.— 1,554:34- 8.
Enskildta D:o D:o . . . 62,150: 16. 5. 91,579:42.10.
Vppta get, men ej infriadt lån . . .
13,500:
S:r 73,579:i2.2. 108,040: 41 .T.
Summa 909,490: 16. 4-t,043,988: 4i. (•
Credit:
Balance från föregående året.
Öfverlefvereringar och Skulder . . . 41,891: 13. 2. 73,579: 12. 3.
Afskrifning  374: 23. 3. 1,569: ^5. 6.
Utgifter.
Pensioner:
Å 1798 års Fond  3,274:2 2. 5. 2,655: 2g. 10.
Transport 45,540: 9.10. 77,804: ig. 6.
( *45 )
Transport
45,540:
9-
10.
77,804:
U>
6.
Å fonden för afskedade delegare . .
7,628:
16.
—
10,871:
18.
8.
k Allmänna Enke- och Pupillfonden
20,000:
—
—
20,000:
—
—
Å Enskilta Dito
—
—
20,000:
—
—
UppbördsProvision . .
771:
11.
11.
1,033:
21»
8.
Omkostnader för Civilstatens
Hrr Full-
mäktiges sammanträde .
• • • •
4,715:
3o.
4-
...
—
—
Aflöning
• • • •
4,106:
24.
6.
4,837:
24.
—
Särskilde Arfvoden .
1,100:
—
—
—
—
Utbetalde Räntor
2,471:
—
—
3,624:
46.
—
Restitutioner
238:
8.
2.
548:
8.
2.
Diverse Utgifter ....
450:
1.
4-
343:
7-
—
S:r
44,755:
18:
8.
63,914:
11.
4-
Balance till följande
äret:
Contant Behållning . . .
• • • •
64,456:
2.
—
18,891:
1.
11.
Innestående Uppbörd .
19,357:
13.
1.
17,764:
31.
1.
Utlånte Medel ....
738,620:
43.
2.
868,230:
7.
1.
ObservalionsMedel . . .
40:
—
40:
—
S:r
822,469:
10,
3.
904,925:
4o.
1.
Summa
909,490:
16.
4-
1,043,988:
4i.
t.
Cassans lånehandlingar hafva befunnits i noggran ordning, så att
Delägarnes säkerhet derutinnan synes vara fullkomligen betryggad.
Revisorerne, som icke funnit något att erinra vid Inrättningens
förvaltning eller Räkenskaper, hafva dock fästat uppmärksamhet dervid,
att, ehuru en längre tid redan förflutit sedan Inrättningens verksamhet
vidtog eller från och med år 1827, antalet af Embets- ecb Tjenstemän,
hvilka af Cassan pensioneras likväl är nog inskränkt; ochigenfinnes
orsaken härtill i den omständighet, att pensionerna, serdeles i
de högsta Classerna, äro bestämda till så ringa belopp, — i många
fall icke ens till hälften af hvad som å Stat uppbäres —, att endast
serskildta förhållanden göra det för Embets- och Tjenstemännen möjligt
eller önskligt, att till denna PensionsStat öfverflyttas, utan fortfara
de i allmänhet att tjena till dess de äro berättigade att, med hela
lönens bibehållande, varda å Allmänna IndragningsStaten uppförde.
Då likväl afsigten med denna Pensiönslnrättnings bildande och med de
till densamma öfverlåtne betydliga allmänna bidrag otvifvelakligt varit,
('9)
( *46 )
dels att Embets- och Tjenstemännen skulle, betryggade om skälig utkomst,
kunna utan att afvakta den höga åldern af 65 till 70 år, till
yngre och kraftfullare personer lemna sina befattningar, och dels att
Statsverket småningom skulle befrias från skyldigheten att besörja Embets-
och Tjenstemannapersonalens pensionering, få Revisorerne, i betraktande
tillika af Pensionslnrältningens fortfarande betydliga förkofran,
tillstyrka att, så vida icke förhöjning i åtminstone vissa Classers
Pensionsbelopp af CivilStatens Fullmäktige, vid deras år 1837 bifallande
nästa sammankomst, beslutas, Rikets derefter först sammankommande
Ständer på detta ämne må fästa uppmärksamhet och vidtaga den
åtgärd, hvartill företeende omständigheter kunna föranleda.
D
Arméens Pensions-Cassa.
irectionen af denna Gassa har aflemnat i Kongl. KammarRälten för
år i832 utan, men för år i833 med anmärkningar granskade Räkenskaper,
rörande användandet af de på RiksSlatens Sjunde HufvudTitel,
till pensionerande af Mili La i re Embets- och Tjenstemäns samt Underofficerares
med vederlikars i fattigdom efterlemnade Enkor och Barn,
anvisade medel. Och har någon anmärkning icke förekommit mot dessa
Räkenskaper, hvilka utvisa följande förhållande:
Debet: År 185 2. År 18 55.
Balance från föregående året .... 8,655: 3o. 8. 9,889: i/[. 8.
Outtagne Nådegåfvor  — — 150: 10. 8.
Statsanslag på 7:de HufvudTiteln . . . 23,000:  23,000: — —
Summa 31,655: 3o. 8. 33,039: 25. !\,
Credit:
Utbetalde Pensioner, efter afdrag af Gen
tonalen
19,854: 2. 1. 20,998: 45. 4-
Till KrigsmansliusCassan lefvererad Centonal
276:45.11. 25:22. 2.
Utbetalde Nådegåfvor  1,635: 16.— 2,258: 18.—•
Behållning, bestående i outtagne Pensioner
och Gratificationer  9,889: 14. 8. 9,756: 35. io.
Summa 31,655: 3o. 8. 33,039: 25. 4*
C *47 )
Stor A miral s-Embetets Tredje Afdelning.
Enligt hvad StatsUtskottets vid sistförflutne Riksdag under N.'o a5a
afgifne, utaf Rikets Ständer bifallne utlåtande innehåller, har Förvaltningen
af de till Strömrensningar och lättade Vattencommunicationer
anslagne medel redan blifvit granskad för åren i832 och 1833. Men
då bland StrömrensningsFondens utgifter äfven förekommer bidraget
till Directionen för Segelfarten mellan Wenern och hafvet för år i833,
med 20,920 R:dr, hvarför någon redovisning i ofvannämnde utlåtande
icke finnes upptagen, hafva Revisorerne nu trott sig böra upplysningsvis
meddela ett Utdrag af den Berättelse, som af serskildt utsedde Revisorer
under d. 18 December 1834» för år i833, blifvit afgifven.
Enligt samma Berättelse utgjorde Götha-Elf-Fondens Inkomster
för år 1833:
StatsAnslag 20,920:
Öfrige Inkomster  41,040: 27. 5.
tillsammans 01,960: 27. 5.
af hvilka sammanräknade medel Directionen bestridt följande utgifter
nemligen:
Utgifter för Segelfarten i Götha Elf, icke direct gagnande arbetet, såsom
ersättning till Wenersborgs Stad för afslådda inkomster af Segelfarten,
Jordersättningskostnader, Ränta å belånte medel, Fartygsomkostnader,
Bogserings- och Lotsningslnrättningen å Götha Elf
samt till liquiderande af Skuld vid i832 års slut m. m. 29,595: 6. 3.
Egentliga kostnader under året till Segelfartens förbättrande,
såsom Aflöningar och Dagsverken, åtgång af
malerialier och redskap m. m  19,855: 11. 2.
Ii:dr 49,450: 17. 5.
hvarigenom således å årets medel uppkommer en behållning
af 12,510: 10.—
B:co R:dr 61,900: 27. 5.
Fondens totala behållning åter vid j 833 års slut, beslående i Contante
Medel, Fartygs och Byggnaders värden, Arbetsförråder och Fordringar
efter afdrag af Skuld, utgjorde  130,507: 36. ti.
(19*)
( MÖ )
På grond af de serskildt utsedde Revisorernes underdåniga förklarande,
att Räkenskaperne varit med ordning oell redighet förda och
alt, efter deras tanka, vården och befrämjandet af en säkrare Segelfart
imellan Wenern och Hafvet icke kunnat öfverlemnas åt en mera omsorgsfull
och nitisk Styrelse, än dåvarande Direction, har denna äfven
för i833 års förvaltning erhållit Nådig Decharge.
Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar
i Riket.
På sätt bemälda Styrelse uti dess afgifne underdåniga Berättelse omförmält,
hade, genom en Redogörares frånfälle, i833 års Hufvudbok
icke vid Revisionstidens början hunnits färdig, men Styrelsen förmodade
att, under Revisionsförrällningens fortgång och sednast vid medlet
af November månad, samma räkenskap skulle i färdigt skick kunna
aflemnas. Då likväl, oaktadt gjorda påminnelser dels under hand
och dels genom skrifvelse till Hr IdofCanzleren af den a5 nästl. November,
nämnde Redogörelse ännu den i4 innevarande December icke
kommit Revisorerne tillhanda, och hvartill orsaken, enligt hvad Hr
HofCanzlerens under den 7 dennes aflåtne svar innehåller, skall hafva
varit, att åtskilliga i Södra Correctionslnrättningens Redogörelse förekommande
missföringar och origtigheter, som först vid Bokslutet kunnat
upptäckas, föranledt till upplysningars och förklaringars infordrande;
så hafva nu församlade Revisorer, med tillkännagifvande att deras
granskningsförrättning, af uppgifne anledning, omfattat endast i83a års
förvaltning, skolat åt nästkommande Revisorer öfverlemna att utsträcka
deras Revisionsförrättning jemväl lill 1833 års förvaltning och Räkenskaper
öfver de till denna Styrelses disposition ställde StatsAnslag.
i83a års Hufvudbok, som först i September månad detta år blifvit
aflemnad och således ej i K. KammarRätlen undergått granskning,
ulvisar följande förhållande:
Debet:
Thil ance från föregåen de äret:
Behållning och Fordringar  95,370: 3. —
Transport 95,370: 3. —
( *49 )
Transport
Inkomster:
StatsAnslag 120,213: — io.
KrögareSocietetens afgift  1,606:33.—
Tolagsmedel • . . 2,468: 28. 3.
Stockholms Stads årliga Bidrag . . . 1,000:— —
Arbetsförtjenst  43.441; 8. 4-
Försåldt Vallmar och Täckväf . . . 5,286: 11. 8.
Diverse Inkomster  3,733: 14
Balance till följande året:
FångStyrelsens Skulder
Summa
Credit:
Balance från föregående äret:
FångStyrelsens Skulder
Utgifter:
Aflöning och Arfvoden  13,838: 7. 6.
Pensioner  333: 16.—
Allmänna Arbetsmanskapets Aflöning . 6,928: 14.10.
Garnizonskostnad 6,152: 4o. 8.
Underhålls D:o 66,218:22.1.
Extra förplägning  12,633: 11. g.
Beklädnad och Sängkläder  19,307: 11.11.
Eldning, Lysning och Tvätt .... 12,846: 37. 3.
Materialier och Inventarier .... 12,037: i3. 6.
Sjukvården
2,525:43.10.
Kostnad för Arbetenas bedrifvande . . 1,199: i5.—
Reparationer  3,722: 33. 5.
Diverse Upphandlingar  9,444: 47. 6.
Stallbyggnaden på Ladugårdsgärdet . . 3,812: i5. 8.
Ull m. m. till Vallmars förfärdigande . 5,391: 35. 7.
Arrenden  1,633: iö.—
Di veise Utgifter
. 2,170:23.
Balance till följande äret:
Behållning och Fordringar  .
95,370: 3.—
177,808:47. 1.
53,303:35. 2.
326,482: 37. 3.
46,084:14. 3.
180,196: 21.10.
100,202: 1. 3.
Summa 326,482: 37. 3.
( i5o )
Byggnads Anslaget till Malmö Arbets- och
Co r re c ti o n sin rättning.
Debet:
Balance från år i83u
Kongl. Styrelsens fordran  919: 35. g.
Inkomster :
StalsAnslag  9,966: 38. io.
Extra Inkomster  914:47* 3* 10 881* 38 i
Balance till i833.
Kongl. Styrelsens Skuld 14,416: 25. ii.
Summa 26,218: 3. g.
Credit:
Utgift:
Aftönings- eller Administrationskostnad . . 800: — —
Materialier  13,937: 6. 2.
Inventarier  7,738: 2. 1.
Handtverks-arbeten 1,136: 20. —
Öfverbetings-arbeten • 2,010: 47- 6.
Diverse Utgifter
595: 24. — 26,218: 3. g.
Med tillkännagifvande, det Revisionen i icke obetydlig mån varit
försvårad deraf, att ett till Hufvudboken hörande Yerificationsband befunnits
i oordning, hafva Revisorerne derjemte, rörande tillståndet och
beskaffenheten af Fånglnrättningarne, ansett sig, på grund dels af hvad
FångStyrelsens Berättelse den 7 December 1833 innehåller, och dels af
hvad upplysningsvis blifvit Revisorerne af samma Styrelse meddeldjt,
böra anföra följande:
I Statens förvaringsanstalter finnes för närvarande utrymme för
3,ooo arbetsfångar af bägge konen, oberäknadt den vid Carlsborgs
Fästning förlagde PionnierCorpsen, År 1833 uppgick antalet af de i
fängelserne och Correctionshusen inneslutne personer till omkring
4,5oo och hade i den grad ökat sig sedan år 1813, att, då sistnämnde
år 1 fånge räknades på i,3g2 fria, befanns åter 20 år derefter, eller
i833, 1 fånge på 632 fria. Af förstnämnde Fångpersonal 4>5oo voro
( i5i )
vid pass 2,5oo Correctionister, af hvilka 2,200 begått brott eller mindre
förbrytelser, och hade Correctionisternes antal från Hufvudsladen
tidtals uppgått till öfver 600 eller vid pass hvar i3o:de individ af
Stockholms folkmängd. Vid Långholmen hade, de lill Correctionslnrättningen
sedan år 1826, efter förnyade förbrytelser eller i brist af försvar
återkomnes antal uppgått till ungefär f af dem, som derifrån utgått,
och kostnaden för hvarje häcktad person ansågs, då alla utgifter
inheräknas, utgöra 12 sk. per dag.
På sätt af de vid denna Berättelse bifogade Tabellerne N:is 3 och 4
närmare inhemtas, förvarades vid Stadens Södra Correctionslnrättning,-  år i832, 965 personer, hvaraf 487 från Städerne, och 478 från Landsorterne.
Af dessa voro 151 icke äldre än i5 år samt 321 emellan i5
och 20 år. Yid följande årets slut, utgjorde personalen vid nämnde
Inrättning 786, af hvilka 3q8 voro från Städerne och 388 från landet;
1/17 voro högst i5 år gamla och 276 mellan i5 och 20 år.
Yid Norra Correctionslnrättningen voro, vid i832 års slut, 299
fångar, hvaraf 169 från Städerne och i3o från landet. 21 personer
voro mellan i5 och 20 år. Vid 1833 års slut utgjorde Fångantalet
vid samma Inrättning 281, eller i55 från Städerne och 126 från landet.
Varande antalet af dem, hvilka icke fyllt 20 år, 20 stycken.
Af hvad nu blifvit anfördt samt de bifogade Tabellerne fullständigare
vid handen gifva, hafva Revisorerne funnit följande slutsatser
med säkerhet kunna dragas:
a) alt Fångpersonalen tilltagit i en förvånande grad samt alt Städerna
och företrädesvis Hufvudstaden befolka Correctionslnrättningarne
i en oförväntad hög proportion. Orsakerne till denna sjunkande moralitet
anse Revisorerne förtjena det allvarligaste begrundande; och då
Revisorerne icke tveka att såsom den mest verksamma bland dessa orsaker
angifva den föga begränsade rättigheten att tillverka och afyttra
starka drycker så på landet som i Städerna, hafva Revisorerne velat
härå fästa Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet, lill vidtagande
af de åtgärder, som till det ondas hämmande och afhjelpande, på dem
ankomma; och
b) alt Correctionslnrättningarne i det skick, hvari de nu befinnas,
icke uppfylla det med dem åsyftade ändamål. Omgifniugens beskaffenhet
är, förnämligast i de yngre åren, af det väsendtligaste inflytande
på bildningen, på riktningen till godt eller ondt; och man har således
ingen anledning att hoppas förbättring af barn under i5 år, då
dessa, stundom blott för lösdrifveri intagne i Correctionslnrättningar
-
( 152 )
lie, sammanföras med brottslingar. Af de oordningar, hvilka tid efter
annan, försports bland Correctionisterne och sorn icke sällan urartat
till blodiga uppträden är för öfrigt, enligt Revisorernes tanka, nogsamt
ådagalagdt, att dessa Inrättningars inre administration äfven är behäftad
med betydliga brister och att mera uppmärksam tillsyn och strängare
disciplin äro af nöden.
På grund häraf anse Revisorerne sig böra till Rikets Ständer hemställa,
att Correctionslnrättningarne icke må ytterligare utvidgas, innan
en längre tids erfarenhet tillförlitligen ådagalagdt, att de redan varande
befinnas i det skick att de uppfylla de med dem åsyftade ändamål.
Då genom lösdrifvares intagande på Correctionslnrättningarne ej
allenast kostnaden för desse Inrättningar i väsendtlig mån ökas, utan
äfven ett värre ondt derigenom uppkommer, nemligen de försvarslöses
eller mindre felaktiges förvillande och förhärdande genom umgänget
med brottslingar, få Revisorerne slutligen fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på vigten deraf, att för lösdrifvares behandling sådane föreskrifter
må varda meddeldte, att icke fattige men oförvitlige medborgare,
hvilka genom missväxt eller andra olyckor blifva satte ur
stånd att sig sjelfve försörja, komma genom deras intagande å Correctionslnrättningarne,
att för längre eller all tid ligga Staten till last.
Sedan Rikets år i83o församlade Revisorer förklarat, att de, af
den genom Rikets Ständers skrifvelse den 17 Mars i83o åt StatsRådets
Ledamöter och Föredragande lemnade decharge intill den dag då Riksdagen
år 1828 började, ansett sig icke vara förhindrade, att för hela
tiden af de begge år (1827 och 1828) hvilkas redogörelse då utgjorde
föremål för granskningen, undersöka Styrelsens åtgärder, för så vidt
deraf kunnat hemtas anledning till framställning af någre så beskaffade
omständigheter som, i Revisorernes tanka, i administrativt hänseende
förtjente uppmärksamhet, yttrade StatsUtskottet, uti dess öfver RevisionsBerättelserne,
den 25 Mars 1834 afgifue utlåtande N:o 22, det
Utskottet ansåg, att den decharge, som, i följd af ConstitutionsUtskottets
granskning af StatsRådsProtocollen, meddelas Konungens Rådgifvare,
icke kan utsträckas derhän, att Konungens Föredragande derigenom
frikallas från ansvar för Statsmedlens behöriga förvaltning, och
alltså ansåg Rikets Ständer oförhindrade, att, i sådant afseende, fatta
de beslut, sakernes utredda förhållande kunde föranleda. Uti derefter,,
på grund af gjorde anmärkningar, afgifvet ytterligare utlåtande N:o 170,
yf
-
( i53 )
yttrade SiatsTJtsliOttet, det Utskottet ansåg icke nödigt att lill livad
Utskottet i förra Betänkandet anfört något ytterligare tillägga, helst Herr
Cederschjöld, P. G„ vid ärendets behandling hos Ridderskapet och Adeln
tillkännagifva, att en motion i ämnet ofelbart lomme att inom ConstitutionsUtskottet
väckas. Och beslutades öfver Utskottets sistberörde
yttrande sålunda, alt detsamma af Ridderskapet och Adeln ansågs ej
erfordra någon åtgärd, samt af PresteSlåndet bifölls; hvarjemte BorgareStåndet
förklarade sig låta dervid bero. Af BondeSlåndet bifölls
åter Utskottets först afgifne yttrande i Betänkandet N:o 22.
Den af Rikets Ständers år i83o församlade Revisorer väckta och
af StatsUtskottet handlagde frågan har således blifvit utan påföljd och,
så vidt nu församlade Revisorer kunnat inhemta, har någon motion i
förevarande ämne icke vid sistförflutna Riksdag varit dragen under
Rikets Ständers pröfning. Då det likväl vill synas som skulle, under
Revisionen af Stats-, Banco- och RiksgäldsVerken, hvilken ofta omfattar
Statsförvaltningen under de år, för hvilka decharge redan blifvit
meddelad, sådane förhållanden och åtgärder kunna varseblifvas, hvilka,
om de under Riksdag varit noga kände och granskade, möjligtvis gifvit
anledning till det förfarande mot Konungens StatsRåd eller Föredragande,
hvarom stadgas i Regeringsformens 106 och 107 §§, samt det icke
lärer kunna bestridas, att en obestämdhet eller mindre tydlighet
förefinnes emellan urte § uti Ansvarighetslagen och 76 § Riksdagsordningen
angående meddelandet af decharge åt StatsRådets Ledamöter
och Föredragande, samt de särskilda stadganden i Grundlagen,
hvilka handla om Rikets Ständers granskningsrättighet genom deras Revisorer
och Statsutskott; så hafva Revisorerne, med anledning derjemte
af hvad under denna Revisionsförrättning förekommit, ansett sig böra
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på vigten deraf, att åt ofvanomnämnde
grundlagsstadganden bereda mera öfverensstämmelse.
Hos Kongl. Maj:t hafva Revisorerne i underdånighet anhållit om
Kådig befallning till Kongl. SlatsContoret, alt utbetala nödiga medel
till de arfvedel! Revisorerne, jemlikt Instructionens 16 §, funnit lämpligt
bestämma för de personer, som under Revisionsförrättningen tillliandagått
med erforderligt Cameral- och Canzlibiträde, äfvensom till
kostnadernes bestridande vid tryckningen så väl af denna Berättelse
(20)
( »54 )
med bilagor, som den särskilt afgifna om Revision af de under Kongl.
CommerceCollegium stående Fonder.
Enär StatsVerkets Räkenskaper för de tvänne åren 1834 och '835
böra finnas afslutade år 1837, för att då undergå granskning af Rikets
Ständers Revisorer, hafva nu församlade Revisorer i likstämmighet med
föreskrifterne i 5:te och 6:te §§ af den för Rikets Ständers Revisorer
gällande Instruclion, utsatt tiden till nästpåföljande Revision af Statsverket
till den i5 September 1837.
Stockholm den 14 December 1835.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Ledamöter:
G. A. Sparre. G. Djurklo. L. Herm. Gyllenhaal.
O. Nordenfeldt. G. Odencrantz. J. tV. Hagströmer.
Högvördige PresteStåndets Ledamöter:
• •
E. S. Ödmann. Georg Stolpe. N. H. TVimmerstedt.
*.T. G. tValdenström. Joli. Norrmann. J. G. Klingwall.
Vällofl. BorgareStåndets Ledamöter:
E. G. Hedberg. P. Strömbäck. P. H. Lindström.
M. IV. Collén. H. Lundberg. C. G. Kjerrström.
Hedervärda BondeStåndets Ledamöter:
Joli. Bengtsson. N. Strindlund. Johannes Svensson.
And. Joln son Brissman. O. Olsson. E. Pehrsson.
W. Karström.
( *55 )
Reservationer:
I fråga om inrättande af en ytterligare Colnmn uti de vid Riks■
Hiifvudbokens Capital Rakning bifogade Tableauer öfver RiksStatens
utgifter. (Sidd. 3 och 4-)
af Herr IIofMarskalken m. m. Gyllenhaal.
”På de skäl, som af Hr SlatsCormnissarien Tauvon blifvit till
Herrar Revisorernes Prolocoll fullständigt anförde, anser jag' mig icke
kunna instämma uti förslaget om inrättandet af förberörde nya Column.
Efter min öfvertygelse skulle denna Column snarare leda lill förvillelse,
än bidraga till upplysning. "Vissa SpecialStalev inom HufvudTitlarne
innefatta både bestämda Löneanslag ocb så kallade Förslagsanslag.
Besparingarne å de förra kunna af Kongl. Maj:t efter Dess Eget
Nådiga godtfinnande användas lill .Utgifter inom bela Titeln, och den
möjligen uppkommande Bristen på ett eller annat af samma Anslag
måste af de blifvande Besparingarne inom Titeln godtgöras. Annorlunda
åter är förhållandet med Förslagsanslagen. Om brist å dem
uppkommer, skall densamma af RiksgäldsContoret gäldas, utan att
Besparingarne inom Titeln, — med inskränkning uti Kongl. Maj:ts höga
rätt till dessa Besparingars användande, må dertill begagnas. Genom
den föreslagna nya Columnen skulle dessa till beskaffenheten så
bestämdt åtskiljda Besparingar och Brister med hvarandra sammanblandas,
och det derefter uppkommande resultatet summariskt uti Columnen
införas. Derigenom undanrödjes möjligheten, att utröna, huruvida
Öfverskott eller Brist uppkommit å så väl de bestämda Löneanslagen,
som å Förslagsanslagen, hvart för sig. Jag vill upplysa detta
med ett exempel. Kongl. SundhetsCollegium har ej blott bestämda
Lönennslag, utan ock ett Förslagsanslag till Farsoters och smittosamma
Sjukdomars hämmande. De förra lemna Öfverskott, det sednare har
deremot hitintills nästan alltid varit för behofvet otillräckligt. Genom
afdrag af Bristen å det sednare från Besparingarne å de förra, skulle
det Resultat i den föreslagna nya Columnen möjligen kunna uppkomma,
att dessa Besparingar helt och hållet försvunno, och anslaget i det
bela för SundhetsCollegium visade Brist. Detta vore likväl en uppenbar
oriktighet, som obestridligen skulle leda till förvillelse i allmänna
omdömet. Jag anser Columnen obehöflig och onyttig.”
Uti denna Reservation har Kyrkoherden Stolpe instämt.
(Prot. d. i December.)
(ao*)
( i56 )
Angående Resekostnadsersättning till LandsSecreteraren, Herr Lagmannen
Moller. (Sid. 23.)
af Herr HofMarskalken m. m. Gyllenhaal
”Landshöfdingen uti Blekinge Län hade hos Kongl. Maj:t anmält
förfall, som hindrade honom att utöfva Ordförandeskapet uti det årets
PröfningsCommitté. Detta förfall hade Kongl. Maj:t i Nåder pröfvat
pcb godkännt. Vid sådant förevettande var ock Landshöfdingen lagligen
befriad från skyldigheten, att af egna medel gälda kostnaden för
den person, som i hans ställe förordnades; men Lagmannen Möller
icke dessmindre berättigad till sådan ersättning. Oell annan utväg återstod
då icke, än att tilldela denna ersättning af de för sådant ändamål
afsedda allmänna medel.”
(Prot. d. i December.)
Rörande ett till AdvoeatFiscalen och Riddaren Staaf utbelaldt arfvode.
(Sid. 24.)
af Herr HofMarskalken m. m. Gyllenhaal.
”Jag kan ej instämma uti det i denna punkt gjorda tillstyrkande.
Det beror af Kongl. Maj:t, att, efter Eget godtfinnande, välja eller,förordna
Ombud till bevakande af Dess och Kronans höga rätt. Och då
dessutom det nu ifrågavarande arfvodet blifvit utbetaldt af Anslaget
för Åttonde HufvudTiteln, hvilket Kongl. Maj:t äger att jemväl efter
Eget godtfinnande använda, företer sig, efter mitt omdöme, icke ringaste
anledning till den föreslagna framställningen.”
Häruti hafva Friherre Djurklou, Kyrkoherden Stolpe samt Prosten
Klingwall instämt.
(Prot. d. 1 December.)
Vid frågan (Sidd. 2g med 3a.) om försäljning af 7,000 Tunnor
Spanmäl till Grosshandlaren Liljeivalch.
af Herr HofMarskalken m. m. Gyllenhaal.
”Den uti Herrar Revisorernes Berättelse gjorda framställning af
förhållandet med denna Undsättningsanstalt, fastän grundad på Ziffercalculer,
de der ej kunna motsägas, innefattar likväl endast skuggsidan
af Taflan. Och jag medger, att denna kan föranleda till Betraktelser
af eftertänklig art. Rättvisan fordrar likväl att äfven undersöka den
ljusare sidan af samma Talla, innan slutliga omdömet derom stadgas.
( i57 )
Kongl. Majits Nådiga Bref den 5 October i833 innefattar icke allenast
sjelfva Beslutet angående Contracts uppgörande ined Tit. Lilljewalch
och vilkoren derföre, utan ock de vigtiga skäl, på hvilka detta
Nådiga Beslut är grundadt. Det torde tillåtas mig, att här ordagrannt
införa ett Transsumt af denna Nådiga Skrifvelse:
— ”Håfve WI, då Utdelningen af de SpannemålsUnderstöd, hvil”ka
äfven innevarande år äro oundgänglige för berörde tvänne Läns
”Innevånare, om den för Statens räkning verkställdes, skulle föröka det
”betydliga Skuldbelopp, för hvilket dessa Län efter förra årens missväxter
redan till Staten häfta och ostridigt medföra förluster genom,
”afskrifningar vid skeende återbetalning, och då derjemte enskild per”son,
åt hvilken denna omsorg uppdrages, kan vid Spannemålens ut”lemnande
till de Behöfvande ingå i sådane afhandlingar om anskaffning
och leverering af varor, som dels underlätta återbetalningen,
”dels bidraga, att framkalla nya hitintills obegagnade industriella företag,
— pröfvat skäligt i Nåder förordna” o. s. v.
Häraf visar sig uppenbart, att den nu ifrågavarande Undsättningsanstalten
hade till ändamål: Att förekomma de redan förut till så betydligt
belopp skuldsatte Innevånarnes uti Norrbottens och Westerbottens
Län ytterligare skuldsättning till Staten; — att genom äfventyret
af en mindre till Ziffran då redan bestämbar förlust skydda Staten
för ytterligare förluster, de der icke möjligen kunde till beloppet beräknas;
samt slutligen, att genom befordrandet af Byteshandel och lättad
afsättning af Provinsernes alster, icke allenast sätta de nödställde
Innevånarne uti dessa Län i tillfälle att med lätthet afbörda sig betalningen
för den ytterligare UndsättningsSpannemål, hvaraf de, efter
iS33 års tryckande missväxt, voro i behof; ulan ock, att väcka, uppmuntra
och befrämja nya industriella företag, som för framtiden borde
föranleda till de förmånligaste resultater för dessa provinser.
Den lyckligaste erfarenhet, vitsordad af både Aulhoriteterne och
enskilde personer inom Länen, har redan ådagalaggt, att de sålunda
åsyftade ändamålen ingalunda blifvit förfelade, utan fastmera öfver
förväntan uppfyllde.' Och utur de mest tillförlitliga källor, hvilka icke
kunna jäfvas, har jag mig enskildt bekant, åtminstone hvad Norrbottens
Län beträffar, dels att den skenbara vinst, som, enligt Herrar
Revisorernes framställning, skall blifvit Tit. Lilljewalch tillskyndad,
ingalunda motsvarat det i Berättelsen förespeglade höga belopp, dels
ock, att transactionerne imellan Tit. Lilljewalch och Länens Innevånare
för de sistnämnde medfört de mest välgörande följder, hvilkas
( i58 )
fortfarande oell jemväl progressiva tillvext för framtiden man med säker
förhoppning bör kunna påräkna.
Det återstår nu att visa det Statens förlust genom nedsättningen
uti de pris, hvartill Spannemålen fick af Tit. Lilljewalch öfvertagas,
icke uppgår till det belopp, som obestrideligen skulle hafva inträffat,
-derest spannemålen blifvit, på vanligt sätt, genom Statens försorg och
för dess räkning lill de Undsättningsbehöfvande utlemnad. I sådant
afseende åberopar jag nedanstående Calcul, grundad uppå afslutade Räkenskaper,
deni jag haft tillfälle granska. Denna Calcul bör likväl
upplysas genom en förutsänd anmärkning på hvars bestånd Resultatet
i Calculen hvilar. Jemnlikt det af Rikets Ständer fattade och af Kongl.
Maj:t, uti Nådigt Bref, den i3 December 1834, RR allmän kännedom
meddelade Beslut, har en tredjedel af de Norra Länens då qvarvarande
Skuld till Staten för erhållen UndsältningsSpannemål blifvit till afskrifning
beviljad. Orri nu Undsättningsanstalten år 1833 skolat på
vanligt sätt genom Statens försorg bedrifvas, hade Länens förutvarande
Skuldbelopp till Kronan blifvit ännu mera förökadt, och behofvet för
dem af enahanda afskrifning på den sednare skulden ännu mera trängande.
Derföre måste man ock taga för alldeles afgjordt, att den af
Rikets Ständer nu beviljade afskrifning skulle kommit att omfatta äfven
en tredjedel af den sednare skulden, i fall denne skuld varit gjord
till Staten, och icke, såsom nu skett, till enskild man. Härvid bör
ock tillika tagas i betraktande, att, efter ali sannolikhet, de gäldbundue
Läns Innevånarne ingalunda kunna till fulla beloppet återgälda de
ännu qvarvarande två tredjedelarne af deras förra skuld; ännu mindre
hade sådant blifvit för dem möjligt, om detta skuldbelopp kommit
att ytterligare ökas med värdet af f utaf 7,000 T:r, eller /^666f
Tunnor Råg och Korn. Statens förlust hade alltså ovedersägligen blifvit
ännu större, än den jag uti Calculen med blott en tredjedel upptagit.
Calcul
som visar Resultatet af ifrågavarande Undsättningsåtgärd, om den
blifvit för Statens räkning, på vanligt sätt bedrifven.
2.500 T:r Råg, kosta med frakter och alla öfriga Utgifter i och för
Spannemålens transport till Hamnarne inom Norrbottens och
Westerbottens Län  25,973:3i. 8.
4.500 „ Korn, Dito Dito ....... 37,530:3/f. 8.
Summa B:co R:dr 63,504: 18. 4•
( l59 )
Transport 63,504: 18. 4'
Om ifrån denna Summa afdrages en tredjedel beviljad
afskrifning, derest Undsättningen från Staten directe
utgått, enligt Kongl. Majrts bögstberörde INådiga Bref
af den i3 December 1834  * • 21,168: g. 5,
Återstår, som Staten skulle baft att återbekomma af
Undsättningstagarne  42,336: 8. ir.
Jemnlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 5 Oct. 1833 och det med
Tit. Lilljewalch i öfverensstämmelse dermed upprättade Contract, skall
den sistnämnde vid slutet af innevarande år betala.
för 2,500 T:r Båg å 7: 16. pr T:a ...... 18,333: 16.—
„ 4,500 „ Korn å 5: 32. d:o
25,500:
S;r 7,000 T:r. Summa 43,833: 16.—
Om härifrån afdrages ofvanstående . ..... 42,336: 8. ii.
uppkommer en difference af  1,497: 7. 1.
som utgör verkelig Vinst för Staten, föranledd genom öfverlåtandet af
denna Undsätlningsanstalt åt en enskild man, och hvilken vinst skulle
kommit att ökas i den mohn högre afskrifning än f blifvit de Undsättningsskyhlige
beviljad.”
Uti denna Reservation hafva instämt: Friherre Djurklou, Doctor
Norrmann och f. d. Riksdagsfullmäktigen Nils Strindlund Rån WesterNorrlands
Län.
(Prot. d. 1 December.)
Angående framställningen (Sidd. 71 och 72) om Herr Grefve Grönstedts
Lönevitkor.
af Assessoren Herr Grefve G. A. Sparre.
”Enär de belopp, som blifvit å Stat anslagne till Chefen för Förvaltningen
af SjöÄrenderne icke äro öfverskridne, och Revisorerne ej
ansett hvarken, att det arfvode, som af Hr ContreAmiralen Grefve
Cronstedt uppbäres för hvardera af de öfrige befattningar, som blifvit
honom anförtrodde, vore för högt tilltaget, eller att något hinder skulle
äga rum emot innehafvandet på en gång af desse flere uppdrag,
deraf dessutom ett, Ordförandebefattningen i ConvoyCommissariatet,
torde snart komma att upphöra, reserverar jag mig emot Revisorernes
beslut i afseende på anmälan angående Grefve Cronstedts lönevilkor.”
Häruti hafva Herrar HofMarskalken m. m. Gyllenhaal, Kammarherren
Nordenfeldt och Doctor Norrmann instämt.
(Prot. d. 2D November.)
( i6o )
Angående till ÖfversteLieutenanten Meijer och Majoren Schander ulbetaldte
gratificationer. (Sid. 78.)
af Herr HofMarskalken m. m. Gyllenhaal.
”Dessa Gralificationer tilldelades bemälde Officerare för det ökade
tjenstebiträde, som af dem blifvit lemnadt vid Kungsholms Fästningsbyggnad.
Vid sådant förhållande kan jag icke finna annat, än att
den ifrågavarande utgiften bordt gäldas af de för denna Fästningsbyggnad
anslagna medel. Det är ordet Gratification, som synes hafva vållat
förvillelsen. Kanhända hade förhöjd Aflöning, eller något annat,
kunnat lämpligare användas. Men utgiftens egenskap blir derigenom
icke i någon mån förändrad.”
(Prot. d. 4 December.)
Angående kostnaden för renskrifning af Salpeterfondens Uufvudböcker
för åren 1829, 1850 och 1851. (Sid. gg.)
af Herr HofMarskalken m. m. Gyllenhaal.
”Denna utgift kunde icke synas i Salpeterfondens Räkenskaper förr
än arbetet var verkställda Den nya AflöningsStaten för Salpeterfondens
tjenstemän blef icke af Kongl. Maj:t fastställd förr än år i832, att
gälla från och med det årets början. Den anmärkte utgiften tillhörer
deremot de 3:ne nästförutgångna åren, under hvilken tid Redogörarnes
Lönevilkor voro betydligt mindre, än det belopp, hvartill de uti Nya
Staten fastställdes. Jag anser derföre någon anmärkning emot denna
påföring billigtvis icke böra äga rum.”
(Prot. d. 4 December.)
Angående Kongl. Convoy Commissariatels tillstyrkande af en utaf Herr
CommendeurCapitainen Lagerberg sökt afskrifning. (Sid. 11\.)
af Hr HofMarskalken m. m. Gyllenhaal.
”Vid det förhållande, som handlingarne i denna fråga fullständigt
utreda, anser jag för min del den beviljade afskrifningen hafva varit af
både rättvisa och billighet påkallad. Med sådan öfvertygelse i detta
ämne kan jag ingalunda ogilla, eller lägga ConvoyCommissariatet till
last, att Commissariatet, uti dess afgifna und. utlåtande, samma afskrifning
tillstyrkt.”
Uti denna Reservation har Herr Majoren m. m. Odencrantz instämt.
(Prot. d. 4 December.)
Tab. N:o 1.
Sammandrag af Capital- Räkningen till 1832 års Riks-Hufvud-Bok.
e b 11
Balance från den 3l December iS3i
Öfver lefver er ingar  55,123: 38. 7.
Skalder 813,893: 15. -
Återstående Utgifter enligt Stat. 4°5,995: 45. 7.
Reservationer å StatsAnslagen . 2,024,554: 33. 4.
763:15. 8.. 88,23i:44. 6. i44,ir9: 2- 9,
.— - 2,106,459: 2. 7. 2,920,352:17. 7
—
— - 402)99^i 45. 7
—
— - 2,024,554:33. 4
Ordinarie Afkortning
Extraordinarie Afkortning
Anordning utom Stat
Anordning efter 1882 ars RiksStat:
Anslagne Medel
afgå: Besparingar
2,421: 6. 6.
Reservationer 1,339,593:18. 4.
12,221,214: 40. 5.
1,342,014: 24. to.
återstå: Anordningar, Utgångne
Återgångne i KronoUppbörden
Anordning enligt Extra StatsRegleringen
RiksgäldsContoret tillkommande Tack/ernsBergslagernes Lånemedel n. m,
Af skrifningar *
Ökade Reservationer å StatsAnslagen
Äterlyftade Depositioner
Lefver eringar
Balance den 3i December 1882.-  Contante Behållningar .
Behållningar af Bergseffecter
„ af Spanmål . .
af Inventarier .
Fastigheter. ......
Fordringar
•
Utlånte Medel
Innestående Kronouppbörd:
Lefvererad inom d.3o Apr. i833 2,082,390:38. 3.
„ inomd.31 Aug. 1833 368,3i6:is. 5.
Resterande d. 1 Sept. 1833 . 299,801: 27. 2.
Förskotter 2,24 ?,25o: 15. 6.
Anmärkte Poster ...... i5,3o6:i2. 4.
Proprie Balancer ..... 89,461:— 3.
10,691,346: — 9
187,854: 14* i°
StatsMedel.
3,296,567
181,878
566,309
206,341
970,556: 10. r.
65,9g3: 42. 4.
176,617:40. 5.
86,2.56: 16. i.
165,923:31. 5.
i,i34,3ii: 35. 9.
51,4>4::e. 4.
208,003:23. 9. i,2I7,477: 6- - 2,3g6,o36: 39.10
—
— - 65,993: 42. 4
- 212,297:23. 7. 389,Il5: 16. -
—. - 51,139:17. 4. i37,3g5:33. 5
— - 579,276:33. 7. 745,200:17. -
—• *• 1,412,728; 7. 7. 2,547,039:43. 4
— - 1,923,668: 34. 9. 1,975,082: 45. 1
1,926,80 1:37. i.
182,461: 2 4. 10.
72,720: 21. 9.
1,477:31. ».
36: 23. -  5,751:39. s.
478,836:39. 1.
60,354: 2. 3.
54,43o: 3 6. IO.
644,'82:11. s100,
696: 1. 7.
25,173: 41. 10.
4,487,079:18. 5
61 r, 131: 45. 6
426,952:37. 9
2,888,910 l 10. 7
1 i6,o38: 36.11
120,386:33. 9
10,879,200
435,i8i
4,90°
478,778
367,721
28,000
7,749,80°
Summa 24,I94^'79I'6!
RiksgäldsMcdel.
763
107,021
28,123
,380,449
Diverse Verks och
annorst. debit.Medel.j
2 6
2,396,3o3 9 9| 6,760,261 15
2,I94>690
68,990
,,7°5,994
47
321,599
378,046
Suni
ma.
5,492,022
181,878
742,32
1,940,459
4,9l2,66oj33 j 51 11,429,5821 9
10,879,200
435,l8l
4,90(3
478,778
367,721
321,599
2,786,495
o| l6,906,364| 3 5
ij 4o,536,922jio| 9j
Balance frän den 3t December i83i:
Contante Behållningar . . .
Behållningar af Bergseffecter
af Spanmål . .
af Inventarier .
Fastigheter
1,057,708: 19.11.
34,7o3: 3 6. 1.
1 i2,o83: 46. 4.
84,313: 30.11.
123,017: 18.10.
i,°97,4o5: ig. 3.
53,826: 22. 3.
223,120:
Fordringar
Utlånte Medel
Innestående Kronouppbörd:
Lefvererad inom d.3o Apr. i832 2,365,238: 7. 8.
inomd.3i Aug. 1832 326,635: 23. 3.
22. 7. 1,251,978: 21. 2.
— - 53,757: 16. 11.
— - 71,018: — 4.
— - 619,356:40. 9.
— — 1,772,202: — 1.
— - 1,810,198: 22. 2.
Resterande d. 1 Sept. 1802
Förskotter
Anmärkte Poster . . . .
Proprie Balancer . . . .
367,85o: 41. 10.
2,456,568: 14. 4.
9,426: 13. 1.
75,929:23. 8.
1,826,264:
184,757:
83,810:
2,i37:
8:
5,75i:
14. 9.
8. 9.
11. 4.
2. 2.
12. —
39. 8.
35g,58i: 40. 11.
38,834: 23. ro.
53,279: 12. n.
66o,4g4t3 2. -  104,329: 31.10.
3i,o3y: 4. 5.
2,532,807: 15. 8
34,7°3: 3 6. 1
165,841: 15. 3
155,351: 31. s
742,374: 11* 7
2,869,607: 19. 3
1,864,024:44. 5
4,551,084: 15. 4
550,227: 7.10
5o4,g4o: 18. 1
3,119,200:  6
113,764: 8.11
r 12,7,18: 19. 9
1832 års KronoUpplord
RiksgåldsConlorets Bidrag.-
i832 års StatsbristsSumma
,, ,,
Brist enligt liqviden öfver 1832 års Öfverskotter och Besparingar. 361,376:29. 9.
Extra StatsRegleriugens Anslag för 1832
1,727,200:
2,088,576: 29. 9.
718,306:41. 2
Anvisning ä Mindre Creditivct
Öfverlåtelse af Fastigheter och Inventarier frän Magasins Fonden . .
Ater debiteringar af Förskotter och å 9: de. HufvudTiteln utgångne Län.
Minskade Reservationer å StatsAnslagen
Depositioner .
Ufver er ingar
Balance den 3i December 183,2 .■
Öfverlefvereringar . . . .
14,119: 33. 5.
Skulder 602,348: 33. -
Återstående Utgifter enligt Stat . 327,666: 27.10.
Pveservationer å StatsAnslagen . 2,196,393: 23. 9.
820: 1. 1. 81,901: 40. 11.
— — - 1,840,762: 27. 8.
96,841: 2 7. 5.
2,443,111: 12. 8
327,666: 27. IO.1
2,196,393: 23. 9
StatsMedel.
8,164,707
g,563,53o
2,806,883
46,453
276,693
195,882
3,i4o,528
22
10
11
11
RiksgäldsMedel.
4| 2,325,84g 15
Diverse Verks och
annorst. debit.Medel.
3,585,991
820
Summa (24,194,679116 ?| 4>9,2>66o
6,826,088
2,067,087
Summa.
100,000
378,577
135,i64
1,922,664
33 5(11,429,582
20 7
I7,3l6,645
l4,2l6,609
2,8o6,883
100,000
46,453
276,693
195,882
378,077
135,164
3 11
1 1
5.o64,OI2
4o,536,g22j 10 i 9
(TUlb. f. 160.)
Tab. N:o %.
Sammandrag af Capital-Räkningen till 1833 års Riks-Hufvud-Bok.
© t b t t
Balancc från den 3i December t83a
Öfverlefvereringar
Skulder
Återstående Utgifter enligt Stat.
Reservationer å StatsAnslagen .
i4,i iq: 33. 5.
602,348: 33. -
327,666: 2 7. 10.
2,196,393:23. 9.
820: I. 1. 81,901:40.11. 96,841:27. 5.
. .— - >,840,762:27. 8. 2,443,IIi:i2. 8
- 327,666: 27.10.
2,196,393: 23. 9
Ordinarie Afkortning
Extraordinarie Afkortning
Anordning utoni Stal
Anordning efter 180g och förra årens RiksStaler
Anordning efter 1833 års RiksStat:
Anslagne Medel i •
afgå: Besparingar . ...
7>958: 9>
Reservationer
i,563,802:4 3. 4. 1,571,761: 27
40.
återstå: Anordningar, Utgångne
. .
Återgångne i KronoUppbörden ,
Anordning enligt Extra StatsRegleringen
Riksgäldskontorets Andel i Öfverskotts- och Besparingsmedel
Af skrifningar af inbetaide Lån å g:de HufviidTiteln
9,962,483: 3 4. 10
217,364:26. 2
6,071: 19. 2
af redoviste och ersatte Försbolter
207,295: 21. 4
Ökade Reservationer å StatsAnslagen
Återlyftadc Depositioner , , , .
Lefvereringar
Balance till dien 31 December 18 33;
Contante Behållningar. . . .
Behållningar af Bergseffecter .
af Inventarier . .
n af Spanmål. . .
Fastigheter
Fordringar
Utlånte Medel .....
Innestående KronoUppbörd:
Lefvereradinom d. 3o Apr. i834 2,259,2741
„ ,’nom d. 3r Aug. i834 364,658:
Resterande d. 1 Sept. 1834 • 342,651:
Förskotter 2,36g,890:
Anmärkte Poster  21,87!:
Proprie Balancer ..... 92,597:
97 r,640:
281,818:
98,893:
249,o65:
3o3,684:
1,077,220:
61,368:
1. 4.
1. -
3. 8.
6. g.
39. lr.
42. 4.
36. 8.
20. 5,
42. 3.
*0. 4.
46. 6.
8. 3.
45. 5.
186,223:30. 7. 1,143,707:25.10.
—— — - 71,480:28.11.
—— — - 108,269:22. 3.
—— — - 697,676:11. 1.
—— — - 1,467,125: 9.10.
.— — - 1,892,103:34. 4.
i,9544i 3:
15&go5:
78,724:
^4>*47-
28:
5,3g5:
22.10.
42. 8.
34. 3.
41. 1 r.
II.—
30. 2.
477,367: 42. 6.
5i,6i8:33. 8.
54,6g3: 7. 11.
573,596: 18. -
g9,g4i: 22. s.
26,704: 37. 2.
2,301,571: 9. 9
281,818: i: -
170,373:32. 7,
357,334: 29. -
i,ooi,36i: 3. -
2,544,546: 4. 2
1,953,472: 2 3. -
4,6gi,o55:37. 9
575,183:22. 7
476,071: 4. 6
2,g47,635: 10. 5
121,842: 41. 11
I 24,698: 1 6. 9
StatsMedel.
3,i4o,528
169,551
399,042
226,390
10,179,848
45i,i35
2o5,2g3
213,366
315,656
13
8,
494,639ji<
Summa | 23,795,454|s6
RiksgäldsMedel.
820
104,201
27,768
2,4,3,006
,387,639
36
21
Diverse Verks och
annorst. dcbit.Mcdel.
1,922,664
72,46
I,555,og
357,i63
385,677
6,664,28/
20
Summa.
5,064,012
i69,55i
5y5,yo5
I,8og,25o
10,179,848
45 i,i 35
2o5,2g3
213,366
315,656
357,163
2,798,683
2| '7,546,763
1 3
44
81 4,933,63614 711 o| 10,957,34212 21111 39,686,4341
u *
Balance från den 3i December 18 32;
Contante Behållningar .... 970,556: 10. 1.
Behållningar af Bergseffecter . 65,993: 42. 4.
,, af Spanmål. . . 176,817:40. 5.
„ af Inventarier . . 86,256: 16. 1.
Fastigheter i65,923: 3i. 5.
Fordringar I,i34,311: 3 5. 9.
Utlånte Medel  51,414: ,0> 4>
Innestående KronoUppbörd:
Lefvereradinomd.3o Apr. 1833 2,082,390:38. 3.
„ inomd.31 Aug. 1833 368,3i6:is. 5.
Resterande d. 1 Sept. i833 . 299,801:27. 2.
Förskotter
. 2,243,75o: is. 6.
Anmärkte Poster  i5,3o6: 12. 4.
Proprie Balancer  89,461:— 3.
C r t & i t
208,oo3: 23. 9. 1,217,477
i,g2?,85i: 37. 1.
182,461: 24. 10.
72,720:21. 9.
1,477: 3 1. 8.
36: 23. —
5,751:39. 8.
6. - 2,3g6,o36: 39.10,
- — 65,998: 42. 4,
212,297:23. 7. 38g,ii5:i6.-
5i,i3g: 17. 4. i37,3g5: 33. s
579,276: 3 3. 7. 745,200: 17. -
1,412,728: 7. 7. 2,547,039:43. 4
1,923,668: 3 4. 9. 1,975,082:45. 1
478,836: 39. 1. 4,467,079:18. 5
60,354: 2. 3. 6ll,l3i:45. 6
54,43o:36.IO. 426,952:37. 9,
644,l82:il. 5. 2,888,910: 10. 7
100,696: 1. 7. I l6,o38: 36. II
25,173:41.10. 120,386:33. 9.
1833 års KronoUppbörd
RiksgäldsContorets Bidrag ;
i833 års StatsbristsSumma . 1,727,200:-— -
Extra StatsRegleringsAnslag för i833
5o3,i5i: 8.10.
Anvisning å Mindre Creditivet
.
Öfverlåtelse af Fastigheter och Inventarier från Magasins Fonden
Åter debiteringar af Förskotter och å g'.de HufvudTiteln utgångne Lån
Minskade Reservationer
Depositioner
Lefvereringar
Balance den 3i December i833;
Öfverlefvereringar  12,136:23.11. 920:39. 2. 65,760:42. 7. 78,818: 9. 8
Skulder 1,060,116: 11. 7. — - i,645,35o: 43. 2. 2,705,467: 6. 9
Återstående Utgifter enligt Stat. 225,700:— 3. —— —
— - 225,700:— 3
Reservationer å StatsAnslagen . 2,472,618: 20. 1.
» — - 2,472,618: 20. 1
Summ»
StatsMedel.
RiksgäldsMedel.
Diverse Verks och
annorst. dcbit.Mcdel.
Summa.
7,749,80°
10
4
2,396,303
9
9
•
6,760,261
15
10
i6,go6,364
35
1 1
9,655,i 16
7
2,536,412
46
11
i,84r,5go
32
3
i4,o33,i 19
31
9
2,23o,35i
8
10
■ —.
—
—
—
2,23o,35i
8
1 0
—
—
■—
—
75,000
—
75,000
—
—
140,987
33
9
—
—
115,o86
3 3
10
256,074
19
7
209,197
17
7
—
—
209,197
1 7
7
39,431
5
7
—
—
—
—
3g,431
5
7
—
—
—
—
343,958
4
5
343,958
4
5
1
——
—
——
1 io,333
42
1 0
i io,333
42
10
13,770,571
7
10
920
39
2
1,711,111
3 7 j
9
5,482,603
36
9
23,795,454
36
6| 4,g33,636
47j
10
10,957,342!
a a |
11| 39,686,434!
"1
S
i
Tab. N:o 5.
Correctionister.
Vid 1832 års slut:
»
})
Mellan i5 och 20 år
20 ,, 3o ,,
3o „ 4» »
4o „ 5o „
Öfver 5o år
Anledning till första häktandet.
Stad.
21
81
11.4
48
35
Summa {299
3|
Land.
4 33
52(32
87 | i5
Yid 1833 års slut:
Mellan
i5
och
20
år
20
t3
2
2
—
—
—
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
53
20
33
3o
33
75
26
16
—
2
—
—
9
9
8
2
—
2
1
—
—
—
—
33
3o
33
4o
33
110
24
3o
1
1
1
—
7
23
'9
2
—
I
1
—
—
—
—
33
4o
33
5o
33
44
7
12
—
—
—
2
2
5
10
4
—
I
1
—
—
—
—
Öfver
5o
år.
• •
32
12
4
—
—
—
—
10
6
—
—
—
—
—
—
—
Summa
281|82(64( 3| 3
•
>1
3o
44U7I 8
-
4
3
-
94 | 16
Anmärkning:
1:0 i832 föddes 3 barn och
1833 „ 1 „ af Mödrar som inkommit till Inrättningen i hafvande tillstånd.
2:0 Barn, som födas af Correctionister, öfverlemnas till Allmänna Barnhuset, som
emottager dem utan ersättning från Inrättningen.
3:o loga Barn hafva under åren i832 och 1833 blifvit födda af Mödrar, som varit
10 månader å Inrättningen.
Norra Correctionslnrättningen.
(TilUi. pif. 160.)
Tab. N:o 4
Correctionisfer.
Vid 1832 års slut.
Antal.
Förra hemvist.
Anledning till
första häktandet.
“nd
p: ^ c£
rf re b
C
ft::
n jr
0 2
r
re 0
Stli-
derne.
Lands-
orterna.
Lösdrif-
vare.
Andra
err saker.
1‘gS
P ? 5
5'
cn
0
B
§■. 2
0 g
B 0
to rr.
1 jir
Till och med
i5
år .... .
151
11B
33
72
79
i3
3
33 3)
33
20
33
321
177
144
5o
271
66
3t
33 33
33
3o
33
267
101
166
38
229
72
3o
33 33
33
4o
‘
i55
66
89
3G
1 *9
38
*7
33 33
33
5o
33 •_«««•
21
9
12
7
'4
3
—
Öfver 5o
år
5o
16
34
22
28
i3
8
Summa
965
CD
co
1^
225
740 1 205
89
Yid 1833 års slut;
Till
och
med
i5
år .
'47
115
32
53
94
>7
2
33
3?
33
20
33 •
• »• •
267
i32
i35
29
238
101
'7
33
33
33
3o
33 •
...
198
82
116
2 5
173
94
21
33
33
33
4°
33 *
1 '9
47
72
25
94
43
11
3?
33
33
5o
37 •
...
i5
8
7
4
11
6
—
Öfver 5o
B
ar
40
'4
26
'7
23
26
C,
Summa
786 | 393
388
153
633
287
57
Södra Correctionslnrä11ningens C om m enda n ts Expe d i t i on.
( i6i )
Kongl. StatsContoret» underd. utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse år 1835, ang:de Statsverket.
Stor mäktig ste Alle rnådigste Ii o n u n g!
(jrenom Nådigt Bref af den 19 sistlidne December har Eder Kongl.
Maj:t anbefallt Dess och Rikets StatsContor att med underdånigt yttrande
inkomma öfver hvad uti Rikets Ständers senast församlade Revisorers
Berättelse anmärkt blifvit i de delar, som egentligen röra StatsVei’kets
och Allmänna Magazinsfondens Förvaltning och Räkenskaper, äfvensom,
genom Nådig Remiss af den 26 nästlidne månad, i afseende
på Invalidhusfonden; och får, till åtlydnad deraf, StatsContoret, som
serskildt afgifver underdånigt utlåtande angående Allmänna MagasinsInrättningen
och Spanmålsupphandlingen, nu i underdånighet anföra
följande:
Enär de beräkningar och uppgifter för åren i83a och 1833, som
af Revisorerne blifvit gjorda i afseende å StatsVerkets ställning på det
hela, äfvensom om Statslnkomsterne och i hvad mon desamma utfallit
med öfverskott eller brister, om afkortningarne, anordningen utom stat,
utgifterne enligt stat, jemförde med de för berörde år gällande Statsregleringar,
om utslaget af liqviderne med RiksgäldsContoret öfver Öfverskotter,
brister och besparingar, samt om förhållandet med röstanlierne
den 1 September 1834» grunda sig på och öfverensstämma med
så väl StatsVerkets Räkenskaper som den af StatsContoret före Revisionsförrättningen
till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne Berättelse,
kan StatsContoret icke hafva något att dervid erinra; men
StatsContoret får dock, i afseende å den af Revisorerne uppgjorde fördelning
af StatsVerkets tillgångar vid 1833 års slut i underdånighet
upplysa, att det såsom disponibelt uppgifna beloppet i,5o3,ooo R:dr
så mycket mindre kan såsom sådant anses, som, i öfverensstämmelse
med hvad StatsContoret, uti den 28 Februari i833 afgifvet underdånigt
utlåtande öfver Rikets Ständers år 1882 församlade Revisorers Berättelse
anfört, erfarenheten fullkomligen ådagalagt, att nämnde, uti Stats.
Verkets Cassör befintlige, de Förvaltande Verkens anslag för en del till
(21)
-
( 102 )
hörande särskildta tillgång, som under äldre åren uppkommit, är i närvarande
förhållanden ej allenast oumbärlig utan äfven otillräcklig för
StatsYerket, hvars åliggande att, under ett löpande Kalenderår, utbetala
de af Rikets Ständer, enligt RiksStaten, gjorde anslag, icke kunde,
i fall nämnde summa disponerades till andre behof och föremål, utan
anvisande af motsvarande tillgång, stå tillsammans med det förhållande
att StatsVerkets inkomster, eljuru påräknade för ett bestämdt års
utgifter, likväl, till betydlig del icke för samma år inflyta förr än i
Maj och Juni månader det påföljande året.
I afseende å RiksHufvudböckerne, hvilka Revisorerne uppgifvit vara
utarbetade med utmärkt ordning, noggranhet och fullständighet, hafva
Revisorerne, bland annat, yttrat: att då de ”af RiksHufvudboken, eller
”rättare, af den Capitalräkning deraf, som årligen tryckes och allmän”heten
meddelas,” sökt vinna upplysning om förhållandet imellan den
af Rikets Ständer faslstälda Statsreglering och det verkliga utgiftsbeloppet,
ej allenast på det hela för hvar och en HufvudTitel, utan äfven
för hvarje utgifts-anslag, Revisorerne väl kunnat inhemta ställningen
eller utslaget för hvarje Titel, men icke för de särkilta under Tillar,ne
förekommande anslagen, hafva Revisorerne trott sig böra framställa den
önskan att, på det en ytterligare fullständighet uti Riksbokslutet i detta
hänseende må vinnas, en särskild column å redovisningen öfver
utgifts-anslagen, skulle uti RiksHufvudboken inrättas, deruti verkliga resultatet
af besparing eller brist för hvarje anslag utfördes, så att man
deraf kunde se huru mycket af besparingarne blifvit disponerad! för
hvarje olika föremål; i sammanhang hvarmed Revisorerne ansett att, i
fall utrymmet sådant skulle fordra, den column som upptager indelliingarnes
Kronovärde, i stället kunde utgå.
De å en HufvudTitels besparingar gjorde dispositioner hafva hittills,
under namn af Anordning ä Besparingarne, blifvit bokförde å ett
generelt conto, och hafva äfven de å särskildta anslag inom HufvudTiteln
uppkomne besparingar utgjort en gemensam fond för dispositionerne.
Då likväl utslaget till besparing eller brist på hvarje särskild Stat eller
anslag blefve närmare, ehuru ändå icke alltid fullständigt synligt, om
dispositionen å besparingarne blefve bokförde å den Stat elier det anslag
hvartill de ansågs höra, bar, till befrämjande deraf, StatsContoret
gått i författning om vidtagande af en sådan förändring i dess Räkenskaper,
från och med innevarande år, så att, under namn af Anordning
å Besparingarne, vid afslutet, ej förekommer annat än sådane generelle
eller extra utbetalningar inom HufvudTiteln, hvilka icke kun
-
( i63 )
na lill något bestämdt anslag hänföras; varandes härvid den ordning
iakttagen, att utgifter på besparingarne, hvilka sålunda bokföras å något
anslag, jemväl alltid komma att serskildt synas såsom medel, anordnade
af besparingarne; och StatsContoret håller i underdånighet före,
att det af Revisorerne åsyftade ändamål på detta sätt skall vinnas,
utan att Räkenskapen onödigtvis göres vidlöftigare genom tillsättning af
särskild column; hvaremot StatsContoret i underdånighet anser att den
coluran å utgifts-sammandragen, som upptager indelta räntornas Kronovärde,
desto hellre böra bibehållas, som de uti densamma förekommande
summor hafva nära sammanhang med de vid Slatsregleringen
gjorda beräkningar af RiksStatens utgifter, och äfven böra med de i
Jordeböckerne, endast i Kronovärde utförde belopp, kunna jemföras.
Beträffande den af Revisorerne anmärkte brist, som å Andra HufvudTiteln
uppkommit, får, i öfverensstämmelse med hvad StatsContoret
i afseende derå anfört uti dess den 27 Augusti nasti, år, lill Eder
Kongl. Majit i underdånighet afgifna samt derefter till Revisorerne öfverlemnade
Berättelse om StatsVerkets tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren i832 och 1833, StatsContoret i underdånighet upplysa, att berörde
Brist hufvudsakligen varit föranledd af de till ärendenas obeliindrade
gång i Eder Kongl. Majlis Canzli och KammarCollegium samt
till reglering af KammarRättens Stat, erforderliga medel.
Då Rikets Ständer, förmedelst den granskning af StatsRådets Protocoll,
som af ConstilutionsUtskotlet vid senaste Riksdag blifvit verkställd,
redan tagit kännedom om de under åren i832 och i833 vidtagne
utbetalningsåtgärder, och desamma godkänt, synes väl, med stöd
af 76 § Riksdagsordningen, som några speciella erinringar dervid, icke
bordt derefter komma i fråga, men enär Revisorerne, det oaktadt, framställt
åtskillige anmärkningar i afseende å grunden för dispositioner,
anser StatsContoret sig, i anledning deraf, uti åtskilliga delar jemväl
böra meddela upplysningar.
Revisorerne hafva anmärkt:
1:0 Att, genom Eder Kongl. Majtrs Nådiga Bref af den 7 September
och den 21 December i833, Landshöfdingen m. m. A. Adlersparre
blifvit förordnad alt, under den Landshöfdingen m. m. M. von Törne
beviljade 8 månaders tjenstledighet, förvalta LandshöfdingeEmbetet i
Jemtlands Län, emot åtnjutande af skjuts och tractamente för fram och
återresan, samt af ett månadlligt arfvode af igo R:dr utaf 2:dra fluf
1
<3‘ *)
( l64 )
VudTitelns Besparingar; och då uti Eder Kongl. Maj:ts .Nådiga Bref i
ämnet, icke omförmäits något skäl eller laga förfall för den af Landshöfdingen
von Törne tillgodonjutna tjenstefrihet, hafva Revisorerne ansett
den sistnämnde sjelf bordt vidkännas kostnaden för sin Vicaries
aflönande, helst sådant öfverensstämde med Kongl. Brefvet till KammarCollegium
af den 29 October 1799, enligt hvilket tillförordnade
eller vicarierande Landshöfdingar böra erhålla en tredjedel af Landsliöfdingelönen.
Då någon förordnas att förrätta extra tjenstgöring antingen i vacance
eller i stället för permitterad ordinarie, har på Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning berott huru stor vedergällning derför borde utgå, äfvensom
sättet för godtgörande!; hvarjemte det liittils alltid varit vanligt
att lill vicarius förordnad Embets- eller Tjensteman, då lian ansetts för
tjenstgöringen berättigad till ersättning, erhållit densamma af Medlen
å den HufvudTitel, hvarå Ordinarie Lönen för den förrättade tjensten
funnits uppförd; och som Eder Kongl. Maj:t i Nåder förordnat att det
arfvode, hvilket sålunda blifvit Landshöfdingen Adlersparre i Nåder
tillagdt, skulle utgå af Andra HufvudTitelns besparingar, har StatsContoret
i denna del endast haft alt ställa sig Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
föreskrift till underdånig efterrättelse.
2:0 Att, ehuru Rikets Ständer vid 1828—i83o årens Riksdag i underdånighet
anhöllo, det de i Stockholm och Götheborg anställde, så
kallade YexelControlleurernes aflöning, i fall de ansågos böra bibehållas,
måtte från Andra HufvudTitelns besparingar öfverflyttas till Extra
Utgiftsanslaget, denna aflöning likväl för åren i832 och 1833 linnes
afförd å nämnde HufvudTitels besparingar, med 2,000 R:dr årligen.
Angående Arfvodena för VexelControlleurerne har StatsContoret
under den 1 April i835 hos Eder Kongl. Maj:t gjort underdånig förfrågan,
huruvida desamma borde fortfara, oansedt den förändring som
den af Eder Kongl. Maj:t samt Rikets Ständer beslutade och med den
1 October 1834 till verkställighet bragte myntbestämning, kunde hafva
åstadkommit på vigten och angelägenheten att genom särskildte dertill
förordnade personer controllera Vexelsluten på Beurserne i Stockholm
och Götheborg; och täcktes Eder Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref
af den 22 Maj nästlidet år, till svar derå meddela, att berörde Arfvoden
skulle fortfarande af Andra HufvudTitelns besparingar utbetalas
lill dess Eder Kongl. Maj:t, i sammanhang med frågan om förändrade
föreskrifter för utrikes Vexelhandeln i allmänhet, fattat nådigt beslut
rörande nämnde befattningars indragning eller fortfarande.
( *65 )
3:o Angående anticipationsvis verkställda utbetalningar hafva Revisorerne
omförmält:
a) att Eder Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 8 December
1832 af Extra Utgiftsmedlen anvisat 3,ooo R:dr årligen från den
i Mars i&35 i 7 år, till successivt afbördande af ett för Eder
Kongl. Maj:ts Theaters räkning upptaget lån, stort 21,000 R:dr.
b) att, genom Eder Kongl. Majrls Nådiga Bref den 14 April i832,
15,ooo R:dr blifvit af under händer hafvande medel förskjutne ä
påföljande årets anslag för Strömrensningar och lättade vattencommunicationer;
och
c) att, till följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den i3 Julii
1833 en summa af 4>i33 R:dr 46 sk. blifvit till reparationer å
Casern- och StallByggnaderne för Lifgardet till Häst, anticipationsvis
utbetald te å 1834 års anslag för publika hus och byggnader i
Hufvudstaden.
Revisorerne, som medgifvit att sådane förhållanden kunna inträffa,
särdeles i fråga om Byggnadsföretag, då anticipation å ett kommande
års anslag vore icke allenast nödvändig utan äfven beredande besparing,
hafva dock funnit att, örn anticipationsvis af Statsanslagen skeende dispositioner
erhölle en större utsträckning, sådant kunde ej allenast medtaga
de tillgångar, sorn för löpande årets behof voro beräknade, utan
äfven försvåra möjligheten så väl för bedömandet, i hvad mohn utgiftsanslagen
voro tillräcklige, som controllen, huruvida de användas
enligt gällande föreskrifter; och hafva Revisorerne, då något bestämdt
stadgande uti ifrågavarande hänseende icke finnes, trott sig böra å detta
ämne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet med hemställan, att någon
viss tid måtte bestämmas, utöfver hvilken Statsanslagen icke må
kunna anticipationsvis disponeras.
Härvid får StatsContoret i underdånighet upplysa: Hvad först
vidkommer den till afbetalning å Theaterns skuld gjorda anvisning
af 3,ooo R;dr årligen under 7 kommande år, så, utom det att
densamma skett å Extra Utgiftsanslaget, hvilket är släldt till Eder
Kongl. Maj:ts egen disposition, utan att, på sätt Rikets Ständer jemväl
medgifvit, någon annan redovisning för användandet deraf erfordras
än den som Eder Kongl. Majit må finna för godt föreskrifva, förekommer
ej allenast alt denna disposition icke, på sätt förhållandet ärmed
de tvänne öfrige under b och c upptagne summorne, föranledt någon
antieiperad utbetalning, enär de anvisade beloppen å 3,000 R:dr årligen,
icke skola utgå innan de år inträffa, under hvilka sjelfva anslagen
( 166 )
böra vara tillgänglige för behofven, utan ock att likartad anvisning, eller
2,000 R:dr årligen till betalande af TheaterGassans äldre skuld,
blifvit genom Eder Kongl. Maj:ts särskildta Nådiga Bref långt förut
gjord och intill år 1835 fortfarande utgått å Extra Utgiftsanslaget,
utan att sådant blifvit anmärkt af Rikets Ständer. Beträffande dernäst
de till lättade Vattencommunicationer samt till Casern- och Stallbyggnad
för Lifgardet till Häst förskjutne suramor, emot ersättning af påföljande
års anslag, så kan det ej bestridas, att sådant innebär anticipation,
samt medtager medel, hvilka för löpande årets behof äro beräknade
och kunna erfordras, äfvensom att om så beskaffade anvisningar
erhölle en alltför stor utsträckning, sådant kunde menligt inverka på
möjligheten att i behörig tid och ordning fullgöra StatsVerkets beLalningsåligganden.
Då emedlertid de serskildta så beskaffade anticipationer,
som hittills ägt rum, inskränkt sig till mindre betydliga belopp,
varit föranledda af behofvet och utan olägenhet kunnat verkställas, samt
blifvit snart ersatte, håller StatsContoret i underdånighet före, att någre
serskildte föreskrifter i denna del, för det närvarande, så mycket mindre
äro erforderlige, som det icke ens kan anses tillständigt förmoda, att
Eder Kongl. Maj:t genom långt utsträckta anticipationer, till ersättning
af kommande års anslag, skulle vilja försätta StatsContoiret utur stånd,
att vederbörligen verkställa utbetalningarne af löpande årets Statsutgifter.
4:o Med anledning deraf att Eder Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref af den 14 April i83a, tillagt Kammarherren B. Rosenblad, som
någon tid varit i egenskap af Legationssecreterare anställd vid Beskickningen
i Berlin, ett expectancearfvode af 1,200 R:dr årligen af det för
MinisterStatens aflöning å Andra IIufvudTiteln uppförda anslag, hafva
Revisorerne, då Ministeranslaget befunnits mindre tillräckligt för dess
egentliga föremål, ansett berörde Expectancelön vara alltför hög, särdeles
då man täger i betraktande den underordnade befattning, Kammarherren
Rosenblad bestridt, den korta tid han tjenstgjorl och de
Pensionsbelopp som för så beskaffade fall förut blifvit bestämde; och
kan StatsContoret i afseende härå allenast upplysa, att det beror på
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande att bestämma och fördela de
utgifter, som böra bestridas af Anslaget till MinisterStatens Aflöning.
5:o Då LandsSecreteraren i Blekinge Län, Lagmannen C. J. Möller
af Eder Kongl. Maj:t i Nåder förklarats berättigad att, af det å Andra
IIufvudTiteln för resor i Civila ärenden uppförde Anslag, undfå ersättning
för resan till och från Carlshamn, der han, enligt särskildt Nå
-
C i67 )
digt förordnande, i Landsliöfdingens ställe varit ordförande i Länets
PröfuingsGomite, hafva Revisorerne, enär resepenningar finnas för Landshöfdingen
å Stat uppförde, ansett den för Lagman Möller, för utförandet
af nämnde uppdrag tillerkända ersättning 38 R:dr 23 sk, 6 r. hafva
bordt utgå af sistnämnde resepenningar.
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den i4 September 1833 innehåller
i afseende härå att, då, i anseende till Landshöfdingen Gyllenhaals
förfall, LandsSecreteraren Lagmannen Möller i Nåder förordnades
att vara ordförande i samma års PröfningsComité för Blekinge Län,
och det vore upplyst, att PröfningsComiteens förrätning blifvit bestämd
och kungjord att hållas i Carlshamn innan Lagman Möller ännu emottagit
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande alt i Comilen vara ordförande,
Eder Kongl. Majit fann för godt i Nåder bifalla, att den af Möller,
vid nämnde förrättning, enligt Rese-reglementet beräknade ersättning
för skjuls- och tractamentspenningar finge utgå af den för dylika utgifter
å RiksStatens 2idra HufvudTitel anslagne summa.
Revisorerne hafva vidare anmärkt:
6:o Att Eder Kongl. Majit genom Nådiga Bref af den 20 Januari
i832 samt den iq Januari och 21 December 1833, med afseende å
den behöfvande ställning hvari Majoren C. M. Montelius sig befann,
tillagt honom en årlig oafkortad gratification af 600 Ridr, utaf de till
oförutsedda Militaire behof å 3:dje IlufvudTiteln afsalte medel, äfvensom
att, med afseende å de för Capilainen vid Konungens f. d. Eget
värfvade Regemente, Majoren J. A. Hjelmstjerna förekommande ömande
omständigheter, Eder Kongl. Majit, förmedelst Nådigt Bref af den
20 Januari i832, af samma anslag tillagt honom en gratification af
i5o Ridr, och hafva Revisorerne, med tillkännagifvande att dispositioner,
likartade med de nu anmälda, förut äfven lära ägt rum å merberörde
anslag, dock ansett sig böra yttra den öfvertygelse, att detta
anslag mätte vara ämnadt att afhjelpa sådane tillfälliga behof i och för
Mililaireväsendet, som vid de årliga Staternes uppgörande icke kunna
med säkerhet föreses och beräknas, men att deremot understöds meddelande
för fattigdom eller andre ömande omständigheter, rätteligen
utgöra föremål för dispositioner å Extra Utgiftsanslaget.
Då orsaken lill ulgifterne och icke deras benämning tages till grund
för bedömandet deraf, synes det StalsContoret som de Majorerne Montelius
och Hjelmstjerna i Nåder beviljade så kallade gratificationer, desto
hellre böra anses hafva utgjort vedergällning för tjenstgöring i Militaire
-
( *68 )
väg, och således icke varit främmande för den HufvndTitels föremål
å hvilken de blifvit anviste, som ConstitutionsUtskottet icke vid berörde
disposisioner gjort någon anmärkning.
7:0 Till den flyttningshjelp, som, jemlikt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 23 Mars i833, blifvit beviljad åt 3:ne till andre beställningar
inom Artilleriet transporterade Officerare, nemligen:
Majoren Luthman R:dr 200.
Capitaine Virgin
300.
Capitaine af Klercher „ 51.
tillsammans R:dr 551.
anvisade å 3:dje HufvudTitelns anslag till oförutsedda Militaire behof,
hafva Revisorerne, då transporterne varit frivilliga, ansett nämnde 3:ne
Officerare icke berättigade, utan förmenas de dem tillagda belopp vara
att betrakta såsom gratificationer, hvilka af Extra Utgiftsanslaget
• bordt utgå.
Enär bemälde Officerares transport ägt sammanhang med Artilleriets
reglering, och flyttningen, ehuru frivillig, likväl, på sätt ofvanåberopade
Nådiga Bref omförmäler ”varit föranledd af nit för tjenstens
gång inom vapnet,” synes utgiften hafva tillhört 3:dje HufvudTiteln,
och får StatsContoret härvid åberopa det uti nästföregående punkt förekommande
jemväl hit lämpliga utlåtande.
8:0 I anledning deraf att till AdvocatFiscalen P. Staaf, som utfört
Kronans talan i en bördsfråga rörande den till GarnisonsSjukhus å
Kungsholmen upplåtne Tomt, blifvit utbetaldt, till följd af Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 26 Maji i832, ett arfvode af 5oo R:dr B:eo
utaf Extra Utgiftsfonden; hafva Revisorerne, utan att hvarken åsyfta
någon inskränkning i Eder Kongl. Majrts höga rätt att disponera berörde
fond, eller meddela något omdöme öfver det sätt, hvarpå Staaf utfört
sitt uppdrag i nämnde mål, trott sig för principens skull, böra
tillstyrka, att utförandet af Kronans talan, hädanefter alltid må anförtros
åt Statens Tjenstemän, hvilkas åtgärder vidtagas under Ernbetsmanna-ansvar.
Emedan någon erinran vid dispositionen och utbetalningen af berörde
arfvode sålunda icke blifvit af Revisorerne gjord, utan allenast
dervid att, för Kronans räkning, såsom Rättegångsombud begagnats
en person, som icke å Rikets Stat innehade Embete eller Tjenst; och då
det ankommit på Eder Kongl. Maj:t att till utförandet af det allmännas
-
( i69 )
nas talan vid ifrågavarande tvist, i Nåder förordna den som af Eder
Kongl. Maj:t ansetts dertill lämpligast, lärer det icke tillkomma StatsContoret
att derom sig yttra.
I sammanhang med granskningen af ChartaeSigillataäVeidiets förvalt- Chancening
och Räkenskaper, dervid Revisorerne icke haft något att anmärka,Sly^ll2
hafva Revisorerne framställt hurusom de inliemtat alt, genom den tillsyn
å ChartaeSigillataeFörordningens efterlefnad, i afseende på Chartering underkastade
handlingars förseende med stämpladt papper, som af särskilt
tillförordnad ChartaeSigillalaeOmbudsman i Hufvudstaden utöfvas, ett
icke obetydligt belopp, till följd af verkställda undersökningar i Stockholms
Stads Archiver, till Kronans Cassa ingått; och då anledning icke
saknades till den förmodan, att äfven i Länen en noggrannare tillsyn
än som nu i allmänhet lärer äga rum, vore behöflig i afseende å
ChartasSigillalaeFörfatlningens behöriga efterlefnad, hafva Revisorerne
tillstyrkt särskild åtgärds vidtagande till conlrolls vinnande derå, att
äfven i Landsorterne, inneliggande, chartering underkastade handlingar,
verkeligen äro med behörigt stämpladt papper försedde,
I anledning häraf får StatsContoret i underdånighet upplysa, att
uti nu gällande ChartaeSigillatteFÖrfattning, likasom i de äldre, finnes
stadgadt, det Fiscaler, Kronoåklagare och CharlaeSigillalceOmbudsmän
skulle öfver Författningens behöriga efterlefnad vaka och öfverträdelse!'
lagligen åtala, samt dervid tillgodonjuta Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
hägn jemte skyndsam och kraftig handräckning af Domare och öfrige
Embetsman, äfvensom att JustitiaeCanzlersEmbetet, derest desse betjente
icke härutinnan sina pligler fullgöra, äger alt med dem efter lag
och omständigheter förfara. Derförulan har Eder Kongl. Maj:t, med
föranledande af StatsContorets den 27 April i83o afgifna underdåniga
utlåtande, angående 2;ne ChartaeSigillataeOmbudsmäns underdåniga besvär
öfver dem vägrad tillgång till publike archiver, genom Nådig
Kungörelse d. 6 Juli 1831 förklarat, att så väl ChartEeSigillataeOmbudsmän
som Fiscaler och Kronoåklagare i allmänhet, böra i och för denna
controll, lemnäs tillträde till Domstolars och publike EmbelsVerks archiver,
utan skyldighet att i förhand uppgifva någon viss handling, såsom
föremål för deras undersökning.
Till följd af denna sålunda förunnade rättighet, har den för Stockholms
Stad och Län tillförordnade Charla. SigillataeOmbudsmannen,
(22)
( >7° )
Invalidhus
Fonden.
FältSecreteraren E. Thawenius, inför Stockholms Stads RådhusRätt, tid
efter annan, anställt åtal emot åtskilliga personer, hvilka köpt och hos
RådhusRätten lagfarit fast Egendom, men underlåtit att Fastebref derå
uttaga, hvarigenom, för de dem till utlösen ålagde Fastebref, intill förlidet
års slut, ijiÖg R:dr 5 sk. 6 r:st. såsom ChartasSigillatas-inkomst
tillfallit StatsVerket.
Då någon beslagare-andel icke funnits i Länsräkenskaperne afförd
å ChartaeSigillataemedlen, är det anledning förmoda att några åtal för
öfverträdelse af eller underslef emot ChartaeSigillataeFörfattningen icke
ägt rum i Landsorterne; men som, efter all sannolikhet, anledningar
till så beskaffade åtal likväl icke saknats, så, i fall Eder Kongl. Maj:t
finner erforderligt att någon åtgärd i anledning häraf skall vidtagas,
lärer Eder Kongl. Majrt i Nåder täckas, i sådant afseende, anbefalla
Dess JustitiaeCanzler tillhålla ChartaeSigillatasOmbudsmän, Fiscaler och
Kronoåklagare att jemväl, med stöd af den rättighet som, medelst
liögstberörde Nådiga Kungörelse blifvit dem tillerkänd, med nit och
drift handhafva och fullgöra sine åligganden i denna del.
Emedan en betydlig del af ChartaeSigillatas-inkomsten antages böra
utgöras förmedelst Köpe-och Fastebrefs, Arrende- och HyresGontracters
samt T,estamentens behöriga förseende med stämpladt papper, skulle det
utan tvifvel vara ledande till en nyttig controll härutinnan, om dornstolarne
hade till åliggande att, till hvarje mantalskrifnings förrättning,
aflemna Förteckningar å alla under föregående året lagfarne Egendomsköp,
ArrendeGontracter och Testamenten, dem vederbörande innehafvare
ålades att, till bestyrkande af charteringens riktighet, vid mantalsskrifningen
uppvisa; hvarjemte det borde lemnäs vederbörande Fiscaler,
Kronoåklagare och ChartaaSigillataeOmbudsmän obetaget att, när
de det äska, af dylike uppgifter eller förteckningar erhålla del.
Vid granskningen af Räkenskaperne för Invalidlnrättningen å Ulricsdal,
hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att Enkan
Lindberg, som besörjde mathållningen vid Inrättningen, erhållit under
loppet af är i832 en gratification, stor 6oo R:dr af InvalidhusFondsmedlen,
till ersättning för den förlust hon i och för berörde mathållning
fått vidkännas; och då detta åtagande å Lindbergs sida grundade
sig på frivilligt ingången entreprenad, hafva Revisorerne ansett att, i
dylika fall, Kronan borde Vara fri från ersättningsskyldighet för den
förlust, som, någon gång, genom missräkning eller tillfällige förhållanden
för Entrepreneuren kunde uppkomma.
C *7* )
I afseende härå får StatsContoret underdånigst upplysa, att Rikets
Ständers Revisorer tillförene gjort anmärkning ej allenast vid en år
1827 åt Entrepreneuren för mathållningen vid Invalidlnrättningen,
Krook, af InvalidFondsmedlen i Nåder heviljad gratification af 800
R:dr, i anseende till den förlust Krook fått vidkännas genom varuprisens
stegring, utan äfven dervid att, jemlikt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 17 Januari 1827, Entrepreneuren för GarnizonsSjukliusets
mathållning, Lieutenanlen Lindberg, i anseende till inträffad hastig
uppstegring i varuprisen, erhöll en gratification af 400 R:dr; och har
i anledning deraf Rikets Ständers Statsutskott vid senaste Riksdag, på
sätt Utskottets betänkande N:o 22 uti 6 och 46 §§ innehåller, ansett
dessa frågor icke föranleda lill någon Rikets Ständers åtgärd, hvilket
af Rikets Ständer bifölls.
Angående InvalidhusFonden, hafva Revisorerne gjort den framställning,
att behållningen lämpligen kunde för de med densamma afsedde
ändamål göras fruktbar genom utlåning, mot RiksgäldsConlorets
obligationer eller andre säkre documenler.
StatsContoret får, till följd häraf, i underdånighet upplysa, att InvalidFondens,
bland Statsmedlen innestående, behållning utgjorde vid
i834 års början, enligt senast afslulade RiksHufvudbok, 3c),34i R:dr
1 sk. 10 r,, deraf Spanmål med värde i5,i5g R:dr 3y sk. i r., och
då, genom den disponibla summans förräntande, en årlig förut icke
påräknad tillökning i Fondens tillgångar skulle uppkomma, synes den
af Revisorerne sålunda föreslagna åtgärd för Fonden fördelaktig. Då
något hinder dej1 för icke heller i öfrigt synes möta, beror det sålunda allenast
på Eder Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande, om och på hvad sätt
utlåning af Invalidfondens oclisponerade tillgångar bör verkställas; anseende
dock StatsContoret i underdånighet att, i fall utlåningen kommer
att i Nåder anbefallas, densamma må, med hänseende lill den
svårighet, som i senare tider mött, att erhålla säkra inteckningar med
sex procents ränta, företrädesvis medgifvas mot godkände inteckningar
eller obligationer, löpande med fem procents ränta; börande StatsContoret
härvid i underdånighet hemställa att, enär medels utlåning är ett
för StatsContorets bestämmelse alldeles främmande göromål, Eder
Kongl. Majit, i händelse af Fondens förräntande, täckes särskildt förordna
om sådane medels förvaltning.
Ehuru StatsContoret, genom Eder Kongl. Maj:ts Krigs,- och Kammar
Expeditioner fått emottaga särskildta Nådiga Remisser å Transumt
’ ,('22 *)
( '72 )
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse i hvad sorn rörer ämnen tillhörande
desse Expeditioners föredragning, liar StatsContoret likväl trott
sig böra i ett sammanhang upptaga alla de delar af den nu återgående
hela RevisionsBerättelsen, hvilka till StatsGontorets yttrande kunnat
föranleda; blifvande altså genom utdrag af detta underdåniga utlåtande,
berörde Nådiga Remisser derjemte särskildt besvarade.
StatsContoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligffgste
tjenare och undersåter
P. WESTERSTRAND
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén.
Isr. Tauvon.
Tn. Nyström.
Stockholm d. 20 Febr. 1836.
fV. Karström Joli. Th. Östman.
Till Kongl. Maj:t underdånigst, i anledning af Rikets Stätiders Revisorers Berättelse
ora granskningen af StatsVerkets Förvaltning och Räkenskaper för åren iHjy.
och i833.
( *73 )
StatsContorets underd. Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse, om verkställd granskning
af SpamnålsCreditivFondens Räkenskaper
och förvaltning åren i832 och 1833.
Sto vinaktig ste Alic r nå di g s te Honung!
!\ikels Ständers Revisorer, som utan anmärkning granskat i832 och
1833 årens Redogörelser öfver StatsVerkets Span mål in natura, f. d.
Allmänna MagazinsFonden och Uudsättnings-anstalterne efter 1826 års
missväxt, hafva deremot, vid Räkenskaperne öfver SpanmålsCreditivFonden
för ofvanberörde år, ansett sig böra göra erinringar, dels vid den»
på grund af Eder Kongl. Majrts Nådiga Bref den 5:te October i833,
till Handlanden C. F. Liljewalch gjorda öfverlåtelse af 7000 Tunnor
Råg och Korn för Norrbottens och Westerbottens Läns undsättning efter
sistnämnde års missväxt, dels vid de undsättningsåtgärder, som för
Jemtlands Län ägt rum efter i832 års missväxt, dymedelst att 1000
Tunnor Korn och ia5o Tunnor Råg till Sundsvall hösten samma år
afsändes och 471 Tunnor Frökorn, uppå Landshöfdingen m. m. von
Törnes anmälan om behofvet deraf inom Provinsen, uppköptes, utan
att sedermera något af dessa 3:ne sistnämnde Spanmålsquantiteter till
de afsedda ändamålen användes.
Eder Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContor, som genom Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den uyde December sistlidet år blifvit
anbefaldt att, öfver Revisorernes berörde framställningar, afgifva underdånigt
utlåtande, får, till fullgörande deraf, underdånigst antora
följande:
Med omförmälande af hvad Eder Kongl. Maj:t Nådigst förordnat
i hänseende till Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands Läns undsättning
efter !83a års missväxt, hafva Revisorerne sammanställt deras
anförande, angående de åtgärder, som Eder Kongl. Majit i Nåder anbefallt
för behofvens afbjelpande efter missväxten det påföljande året
1 833 i de tvenne förstnämnde Länen, dervid förmodas, att, hvad Norrbottens
Län vidkommer, de 6000 Tunnor Spanmål, som åt Länet anvisades
efter 183a års missväxt, quarfunnits i Länets Magazin när betalningsprisen
för denna Spanmål bestämdes, hvilket skedde nästan på
( 174 )
samma tiel, hösten år 1833, som Eder Kongl. Majit i Nåder fann
nödvändigheten påkalla skyndsamma anstalters vidtagande förafvärjandet
af den än mer hotande nöden efter missväxten sistnämnde år; sådant
var likväl icke förhållandet, ty ej allenast förrberörde 6000 Tunnor
Spa timål, ulan mycket mera, hade till undsättningstagare på Credit
måst utlemnas, innan ännu resultaten af 1833 års skörd voro kände,
hvadan den omständighet, att i83a års undsätlningspris icke kunde
af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet uppgifvas
och följaktligen ej eller af Eder Kongl. Maj;t i Nåder fastställas
förr än under hösten påföljande året, ingalunda äger sammanhang med
frågan om hvad som kunde vidtagas för folkets frälsning från svält och
elände, sedan det fjerde missväxtåret var för handen.
Eti Eder Kongl. Maj:ts ofvanåberopade Nådiga Bref den 5 Octoher
i833, på grund hvaraf StalsContoret under den 27 Decembersamma
år afslutade Contract med Handlanden Liljewalch om öfverlåtelsen
af förrberörde 7000 Tunnor Spanmul, emot 7 R:dr 16 sk. per Tunna
Båg och 5 R:dr 32 sk. Banco per Tunna Korn, har Eder Kongl,
Maj:t i Nåder funnit för godt att utveckla de skäl, som föranlät Eder
Kongl. Maj:t att antaga Liljewalchs erbjudande, eller: "att utdelning
"af de Spanmåisunderstöd, hvilka ofvannämnde år voro oundgänglige
"för berörde tvenne Läns Invånare, skulle, ora den för Statens räkning
"verkställdes, föröka det betydliga skuldbelopp, för hvilket dessa Län
"efter föregående årens missväxter häftade och ostridigt medföra för"luster
genom afskrifningar vid skeende återbetalning, hvaremot en enskild
person, åt hvilken denna omsorg uppdroges, kunde, vid Span”målens
ullcmnande lill de behöfvande, ingå i sådane afhandlingar 0111
"anskaffning och leverering af varor, som dels underlättade återbetalningen,
dels bidroge §tt framkalla nya dittills obegagnade industriföretag.
”
Revjsorerne åter hafva utgått från den synpunkt, att Kronan skulle
haft att påräkna högre betalning för Spanmåien eller i förhållande till
det kostnadsbelopp, hvartill densamma å undsättningsbehöfvande otterne
uppgick, så vida öppen täflan lemnats för Spanmålens öfvertagande
under de vilkor, som för undsättningsåtgäruernes verkställande
voro anbefallda; med anledning af hvilken förmodan, och sedan Revisorerne
funnit sig böra nedsätta de för Liljewalch bestämde lösningspriser,
från 7 R:dr 16 sk. å Tunna Råg till 6 R:dr 21 sk. 9 r., och
från 5 R:dr 32 sk. å Tunna Korn till 4 R;dr 47 sk. 4 >'•> i anseende
dertill, att, enär Eder Kongl. Majit beviljat Liljewalch räntefritt an
-
( '75 )
stånd med betalningen till sistlidet års slut, sex procents ränta å Spanmålens
värdebelopp skulle föranleda en sådan nedsättning, Revisorerne
uppgjort en jemförelse emellan desse nedsatte pris och det kostnadsvärde,
hvartill oftanämnde 7000 Tunnor Råg och Korn uppgått eller
per medium 9 R:dr 6 sk. 4 r. Tunnan och deraf dragit den slutföljd,
att StatsVerkets totala förlust å Spanmålens öfverlåtande till Liljewalch
uppgått till 18,423 R:dr 2g sk. 4 r., hvilken förlust synts Revisorerne
hafva kunnat undvikas, om hela denna undsättningsåtgärd blifvit utförd
efter den princip, alt meddela räntefria penningeförskott åt Speculanter
i orterne, emot skyldighet å deras sida, att till bestämda
maximipris ludia Spanmål å vissa utsatta ställen de undsättningsbehöfvande
tillhanda; till stöd för hvilken åsigt Revisorerne anföra, att
samma dag, som Eder Kongl. Maj:t i Nåder beslöt om Spanmålsöfveriåtelsen
till Handlanden Liljewalch, Eder Kongl. Maj:t jemväl beviljade
Handlanden i Piteå A. Klum ett räntefritt låneförskott af 4?5oo R:dr,
emot åliggande att dermed uppköpa och Norrbottens Läns Invånare
tillhandahålla 25o Tunnor Råg och 600 Tunnor Korn, efter de maximipris,
som Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande i förhållande till
de i orten gångbara sädesprisen ägde att bestämma, hvarförutan Revisorerne
uppgifva, att under enahanda vilkor och i öfverensstämmelse
med de af Rikets Ständer yttrade åsigter, i afseende på Spanmålsundsättningar,
Eder Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref af den 4 October i83a
beviljat Handelshuset Forssell & Söner i Umeå ett räntefritt lån å
8,000 R:dr samt Majoren Turdfjell och Lieutenanterne von Ekstedt och
Haeggström likaledes 8,000 R:dr Banco tillsammans. Hållandes alltså
Revisorerne före, att en sådan ytterligare åtgärd icke bordt anses overkställbar,
enär hvarken i det ena eller andra af de uppgifne fallen någon
eftergift under maximiprisen till förmån för medellösa personer
varit å Statens sida afsedd, och det i öfrigt bör ligga i hvarje Säljares
interesse, att i betalning emottaga varor så gerna som penningar, så
vida han ser sig äga tillfälle eller utväg till sitt fulla godtgörande genom
varornas fördelaktiga försäljning och hvarförutan icke heller någon
Entrepreneur af undsättningsmedel lärer åtaga sig att anskaffa och utlemna
Spanmål.
Efter det Eder Kongl. Maj:t i början af September månad 1833
emottog underrättelser om den hårda missväxt, som då åter hade i Norrbottens
och Westerbottens Lån inträffat, fann Eder Kongl. Maj:t nödigt,
att genom Nådigt Bref af den 7:de i samma månad förordna, att
af de i Kronans Magaziner uti Stockholm, Nyköping, Norrköping,
( >76 )
Linköping oell Wadstena befintliga Spanmålslager 2,5oo Tunnor Råg
och 4>5oo Tunnor Korn borde ännu samma års bost till hamnar inom
förenämnde Län afsändas, för att till undsättning användas, jemte de
4ooo Tunnor samina sädesslag, som, enligt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den i8:de Maj i833, redan sommaren nämnde år voro genom
StatsContorels föranstaltande till Luleå och Umeå afskeppade; hvarförutan,
och i anledning af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes underdåniga
anmälanden om otillräckligheten att med desse Spanmålsquantiteter
afvärja bristen, Eder Kongl. Maj:t förordnade att 3,000 Tunnor
Ärter, Råg och Korn borde från Sundsvall till Luleå och Haparanda
afsändas, hvarjemte åt Eder Kongl. Majits Befallningshafvande
i Norrbottens Län disponerades 8,000 R:dr och åt Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Westerbottens Län 10,000 R:dr Banco till upphandling
af Frökorn, utom de 4,5oo R:dr, som Eder Kongl. Maj:t i
Nåder beviljade Handlanden Klum, i ändamål att derför uppköpa
Spanmål för förstnämnde Läns undsättning.
Å ena sidan fann Eder Kongl. Maj:t att de skyndsammaste och
till ändamålet säkrast ledande åtgärder voro af högsta nödvändighet
påkallade, och å den andra täcktes Eder Kongl. Maj:t Nådigst behjerta
undsättningstagarnes utblottade belägenhet och deras oförmåga att
mot contant köpa Spanmål, om sådan i enskild väg, på sätt Revisorerne
ansett, skulle hafva kunnat i tillräcklig myckenhet anskaffas, hvilket
likväl sannolikt icke lålit sig göra under den korta tid, som för
uppköp och afsändning återstod, medan ännu sjöfarten var öppen under
de senare månaderne af år i833. Sålunda behagade Eder Kongl.
Majit, såsom underdånigst nämndt blifvit, i Nåder tillkännagifva, att
Eder Kongl. Majit hellre föredrog, att det af Handlanden Liljewalch
gjorda underdåniga erbjudande, att emot bestämda pris öfvertaga af undsättningslagren
7,000 Tunnor Råg och Korn, antogs, än att Spanmålen
till de förut hos Staten redan mycket skuldsatte hjelpbehöfvande skulle
från Kronoförråden på credit utlemnas, hvarigenom ändock vid återbetalningen
ej allenast förluster i afskrifningar för bristande tillgång
uppstode, utan äfven tillfället till bidragandet att framkalla nya obegagnade
industriföretag tillbakasattes, derest Spanmålen i vanlig undsättningsväg
utlevererades.
Att, såsom Revisorerne tillvägagått, uppställa en calcul, för att
dermed vilja ådagalägga ett förlustbringande resultat, till ziffran bestämdt,
förutsätter naturligtvis att prasmisserne, på hvilka calculen
blif
-
( *77 )
blifvit grundad, skulle instämma med verkliga förhållanden. Utom
det att Revisorerne, genom beräknandet af t vän ne års sex procents
ränta å kostnadsvärdet af den lill Liljewalch öfverlåtna Spanmålen,
nedsatt de af Eder Kongl. Majrt för Liljewalch bestämde betalningspriser,
änskönt Revisorerne annars hyllat den idee, att bidrag, som åt
enskilde meddelas för anskaffandet af undsättningsspanmål, böra vara
räntefrie, förekommer den af Revisorerne såsom ofelbar gjorda förutsättning,
att Staten af undsättningstagarne haft att till fullt belopp
återbekomma betalningen för meränämnde 7,000 Tunnor Råg och Korn
efter det af StatsContoret calculerade medelpris, 9 R:dr 6 sk. 4 *'• Per
Tunna, så vida icke öfverlåtelse!! till Liljewalch ägt rum.
Värdet för ifrågavarande 7,000 Tunnor Råg och Korn, efter g
R:dr 6 sk. 4 r- Tunnan, skulle hafva utgjort en summa af 63,923 R:dr
29 sk. 4 r>5 oc^ enär Spanmålen af de nödlidande skulle uttagits under
vintern och våren 183.4., hade det förhållande inträffat, att, i händelse
öfverlåtelse!! lill Liljewalch ej mellankommit, Länens undsättningsskuld
lill Kronan ökats med nämnde belopp, hvarå förmodligen,
i likhet med hvad som skett med den öfriga skulden, jemlikt Rikets
Ständers under senaste Riksdag fattade och af Eder Kongl. Majrt uti
Nådigt Bref den i3 December 1834 meddelade beslut, en tredjedel
kommit till afskrifning. I så beskaffadt fall visar sig, att öfverlåtelsen
lill Liljewalch lemnar ett fördelaktigare resultat, helst för öfrigt ganska
tvifvelaktigt förekommer, om Staten någonsin till fullo kan påräkna
återbekommandet af de f af äldre skuldbeloppen, som undsättningstagarne
böra betala.
Huruvida, enligt llevisorernes förmodan, en öppen täflan om öfvertagandet
af oflanämnde Spanmål bordt leda till ett för Statsverket
fördelaktigare resultat, än som uppstått genom öfverlåtelsen lill Liljewalch,
är jemväl ovisst. Det derpå af Revisorerne framställda exempel,
eller att Handlanden Klum år 1833 sökt och erhållit ett räntefritt
lån af 4>5oo R:dr till Spanmålsupphandling, gifver ej något egentligt
stöd åt denna yttrade förmodan, än mindre är det gifvet, att tillräcklig
Spanmål för undsättningsbehofven efter sistnämnde års missväxt kunnat
eller hunnit att af enskilde speculanter anskaffas, hvilket dessutom
af erfarenheten motsäges, emedan ingen enda af de personer, som år
i832 undfingo förskotter till Spanmålsuppköp, anmälte sig att erhålla
sådana år i833, som dock troligen skett, derest affairen för dem varit
förenad med någon lackande fördel.
( *78 )
Nöden i Norrbottens och Westerbottens Län var efter 1833 års
missväxt så stor, att ej allenast all Spanmål, som för Kronans räkning
uppköptes och ditskaffades, åtgick, utan ock, enligt hvad Eder Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande underdånigst tillkännagifva, en ungefärligen
lika quantitet derutöfver, sora Handlanden Liljewalch för egen räkning
härifrån dit-transporterat och till de nödlidande, hufvudsakligen i utbyte
mot varor, utlemnat; hvilket allt ådagalägges af handlingar, som
varit för Revisorerne tillgänglige.
Det torde väl icke vara en så alldeles lätt sak, och dertill fordras
både erfarenhet och förlager, att i en hast, eller för tillfälle, inrätta en
byteshandel af det omfång, att många tusende menn iskor derigenom
bereddes tillfälle att genast få Spanmål till nödens lindrande; och,
om nu några andra speculanter ej funnit sig vid att åtaga sig entreprenad
om anskaffandet och ulleinnandet af tillräcklig undsättningsspanmål,
ligger det i öppen dag, att folket som ej baft contanta penningar
till uppköp eller nöjaktig säkerhet att praestera, skulle utan hjelp lern
nats
åt sitt olyckliga öde.
Ehuru Revisorerne väl insett svårigheten för LänsStyrelserne att,
vid inträffande missväxter, med visshet bestämma huru stort Spanmålsquantum
för undsättningsbehöfvande kan komma att erfordras och Revisorerne
tillika fullt uppskattat det ansvar, som, i händelse af uraktlåten
omtanka för verkliga behofs afhjelpande, hvilar på Eder Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande; så har det likväl förekommit Revisorerne,
som Länsstyrelsen i Jemtland bordt äga tillfälle att förskaffa sig tillförlitliga
underrättelser om verkliga behofvet samt Spanmålstillgången
inom Provinsen och om de hjelpkällor, som af den enskilda industrien
der kunde vara att påräkna efter missväxten år i83a, så att följaktligen
den missräkning till Statens förlust, åtminstone lill någon del,
kunnat undvikas, som uppstått å de 1,000 Tunnor Korn och i,a5o
Tunnor Råg, hvilka, uppå LänsStyrelsens underdåniga hemställan om
behofvet af undsättningsspanmål, blifvit, enligt Eder Kongl. Majrts Nådiga
Bref den 21 September i832, till Sundsvall afsönde, utan att till
det påräknade ändamålet kunna användas, eller sedermera derstädes
hvarken genom försäljning, ulborgning eller ullefverering till DistrictsMagasinslnleressenter
vunnit afsättning.
Spanmålslagi et i Sundsvall för Jemtlands Läns uppgifne undsätta
ningsbehof efter missväxterna åren 1831 och 1882 utgjorde 35o Tunnor
Ärter, i,25o Tunnor Råg och 1,000 Tunnor Korn. Enär ingen
afsättning i undsättningsväg inträffade, och Spanmålen ej heller kunde
( *79 )
afyttras genom de af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet
föreslagna åtgärder om försäljning, utborgning och öfverlåtelse
till DistrictsMagasin, fann Eder Kongl. Majit för godt, att uti Nådigt
Bref den 2 November och 27 December 1833 samt i5 Februari och
7 Maj 1834 förordna, det 35o Tunnor Ärter, g5o Tunnor Råg och
1,000 Tunnor Korn borde till Luleå och Haparanda afsändas, hvilket
ock verkställdes under loppet af sommaren sistnämnde år, utom 200
Tunnor Råg och lika mycket Korn, som af inträffade binder icke framkomrao,
utan blefvo i det ställe bit till Stockholm transporterade. De
derefter i Sundsvall under serskild vård af Vice Consuln Campbell
qvarblefne 3oo Tunnor Råg måste å offentlig Auction sistlidet år försäljas,
enär hvarken Jemtlands eller "WesterNorrlands Läns inbyggare
då voro i behof af undsättning.
Förhållandet med det af Landshöfdingen von Törne i underdånighet
uppgifne behof af Frökorn för Jemtlands Län efter missväxten år
i832 , är, såsom Revisorerne omförmält, sådant att för de 5,000 R:dr
Banco, som, enligt Eder Kongl. Majis Nådiga Bref den 27 October
i832 och 19 Januarii 1833, anslogos till uppköp af 5oo Tunnor Frökorn,
471 Tunnor blefvo upphandlade, dels till lif Ridr, dels till
jro Ridr Banco Tunnan, utan att något deraf i och för det uppgifna
hehofvet kunde afyttras, hvadan, i öfverensstämmelse med Eder Kongl.
Majlis Nådiga Bref den 12 April sistlidet år, detta Korn i derpåföljde
Maj månad blef å offentlig auction försåldt.
SlatsConloret har under denna dag afgifvit serskild underdånig
skrifvelse,' rörande ifrågavarande undsättnigsåtgärder för Jemtlands Län,
hvilken, härjemte äfven i afskrift bifogad, StalsContoret får, i afseende
härå, för öfrigt i underdånighet åberopa.
SlalsConloret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormäktigste Al lern ådigste Konung!
Eder Kongl. Majits
Med utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid SpanmålsCredilivFondens
Redogörelser för åren i832 och i833.
tropligtigste och underdånigste
tjenare och
P. WESTE 11STRAND.
C. E. af Tuneld.
P. G. Welin.
Stockholm d. 26 Febr. i836.
L. G. af Sillén. lsu. Tauvon.
Tu. Nyström.
36. W. Harström. Jac. Fredr. Mullerii.
(23*)
Afskrift.
( *8o )
Stor m (i k ti g st e Alle madi g ste Ilo n u n g l
leland de flera anstalter, som i anledning af Eder Kongl. Majrts Befallningsbafvandes
i Jemtlands Län underdåniga hemställanden vidtogos för
anskaffandet af undsättnings-spanmål åt Länets behöfvande invånare
efter missväxterne åren 183 r och i832, voro äfven de, alt Grosshandlaren
C. F. Liljewalch, i öfverensstämmelse med Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den igrde November 1831, till Jemtlands Läns biförråd
i Sundsvall aflevererade 35o Tunnor Ärter, äfvensom att han, enligt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 21 September i83a och Eder
Kongl. Maj:ls och Rikets StatsContors derpå grundade Contract af den
28 i samma månad, till nämnde förråd på öppet vatten berörde år aflemnade
i,2bo Tunnor Råg och 1,000 Tunnor Korn, hvarförutan, jemlikt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 27 October i832 och 19
Februari i833, Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande erhöll af Creditivmedlen
5,000 R:dr Banco till upphandling af circa 5oo Tunnor
Frökorn, derå Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande i underdånighet
uppgaf, att stor brist inom Länet skulle blifva att befara under våren
sistnämnde år.
Af de sålunda anskaffade 35o Tunnor Ärter, i,25o Tunnor Råg
och 1,47! Tunnor Korn, eller tillsammans 3,071 Tunnor Spanmål, användes
likväl ej något till Jemtlands Läns undsättning. Flere försök
gjordes att få Span målen dels försåld, dels på credit i undsättningsväg
utlemnad, dels ock åt DistrictsMagasinsDelägarne inom Länet i afräkning
å deras fordringar utlefvererad, men ingen afsättning hvarken i
ena eller andra fallet ägde rum.
I anledning af de om dessa förhållanden af Eder Kongl. Majrts
Befallningshafvande tid eller annan gjorda underdåniga anmälanden,
och sedan ingen utsigt var för handen, att till antagliga priser kunna
afyttra de i Sundsvall under vård af en utaf Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande
antagen extra uppbördsman, Källarmästaren J. Enquist,
befintlige 35o Tunnor Ärter, g5o Tunnor Råg och 1,000 Tunnor
Korn, fann Eders Kongl. Majrt, enligt Nådiga Bref den 2 November
och 27 December i833 samt i5 Februari och 7 Mars 1834» nQ~
digt förordna, att nyssnämnde Spanmålsquantiteter borde till Luleå
/
( i8i )
oell Haparanda transporteras för Norrbottens Läns undsättning, på det
sätt att Grosshandlaren Liljewalch hade att på bestämda vilkor besörja,
det spanmål till motsvarande belopp och lika godhet blefve å berörde
destinationsorter aflevererad, hvarför Liljewalch till sin ersättning
egde disponera Spanmålslagren i Sundsvall.
I hufvudsaklig måtto blef ock delta af Liljewalch under sommaren
i834 verksteldt, men flere sammanstötande omständigheter vållade,
att 200 Tunnor Råg och lika mycket Korn icke till destinationsorten
Luleå framkommo, hvadan, och som Norrbottens Län efter r834 ^rs
skörd icke var i behof af undsättning, desse spanmålspartier i det
ställe hit till Stockholm, genom Liljewalchs föranstaltande, under våren
nästlidet år transporterades.
Då sålunda all i Sundsvall för Jemtlands Läns undsätlningsbehof
anskaffad Spanmål bordt vara disponerad, befanns likväl vid företagen
granskning i September månad år 1834 af den från Jemtlands Län nyss
förut inkomne i833 års Redogörelse öfver i83a års undsättningsanstälter,
att 3oo Tunnor Råg af Liljewalchska leverancen, på grund af ofvan
i underdånighet åberopade Contract den 28 September i832, voro af
LandsContoret utbalanccrade, såsom beroende på uppgift af Landshöfdingen
och Riddaren von Törne, hvarest berörde 3oo Tunnor Råg,
som af Landshöfdingen sjelf skola blifvit quitterade, voro uppl agde.
Sedermera upplystes, att ifrågavarande 3oo. Tunnor Råg blifvit, i anledning
af Landshöfdingen von Törnes medgifvande, emottagne af Handlanden
i Sundsvall, Vice Consuln D. A. Campbell den 22 December
i832, hvilket ock är vordet bekräftadt af Landshöfdingen uti dess i
frågan afgifne förklaringar.
Sedan Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands Län
i November månad år 1834 till StatsContoret insändt en af Vice Consuln
Campbell till Eder Kongl. Majrls Befallningshafvande ingifven skrift,
deruti Campbell anhöll att snarligen få aflemna berörde Råg, emedan
han icke kunde ansvara för Span målens bibehållande vid försvarlig godhet,
samt efter det upplyst blef, att hvarken Jemtlands eller "WesterNorrlands
Län voro i behof af Rågen såsom undsättning, såg StatsConlorét
sig föranlåtet att förordna om varans försäljning å offentlig
auction, enär anledning var för handen, att densamma, såsom af oriad
beskaffenhet, och då den redan legat på ett ställe omkring tvänne år,
skulle under en ytterligare magasinering äfventyra förskämning. Denna
försäljning, emot hvilken Landshöfdingen von Törne, hörd, icke
hade något att erinra, för sig gick i Sundsvall i Mars månad nästlidet år.
( 183 )
I afseende åter å ofvan i underdånighet omförmälde upphandling
af sa kalladt Frökorn, sora ej heller för Jemtlands Läns undsättning
blef behöfligt, har StatsContoret under den 27 Mars 1834 afgifvit underdånigt
utlåtande, med anledning hvaraf Eder Kongl. Maj:t, uti Nådigt
Bref af den 12 April samma år, förordnade, att detta Korn borde
å offentlig auction till den mestbjudande försäljas, hvilket jemväl
blef i verket ställdt under våren berörde år.
Genom dessa af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranledda,
men, efter hvad sedermera utrondt blifvit, icke af behofvet påkallade
åtgärder, har Staten fått vidkännas betydliga förluster, hvilka, enligt
hvad Allmänna' MagasinsContorét utredt, utgöra, nemligen:
å Spanmålslagret i Sundsvall under Enquists vård . 7,519: 20. 11.
å de 3oo Tunnor oriad Råg, som varit upplagde hos
Vice Consuln Campbell  721: 21. —•
å det försålda Frökornet  1,763: 2. r.
Summa 10,003: 44‘ —
Om ansvar för dessa förluster har Allmänna MagasinsContorét
väckt fråga emot Landshöfdingen von Törne; men, enär detta mål
synes StatsContoret vara af den beskaffenhet, att det icke må kunna behandlas
i vanlig anmärkningsväg, har StatsContoret trott sig böra i underdånighet
anmäla förhållandet hos Eder Kongl. Maj:t, till den åtgärd
Eder Kongl. Maj:t kan i Nåder finna för godt anbefalla; i hvilket afseende
de till ämnet hörande handlingar härjemte underdånigst öfverleinnas.
StatsContoret framhärdar &c. &c.
Likheten med Originalet
Ex Officio
Jac. Fredr. M u 11 e r n.
R^ftt t e l s e:
Sid. 14j råd. 5 ned/fr. star.- sorn läs.- undantagande deni sorn
Underdåniga Utlåtanden,
i anledning af
Ilikets Ständers år 1835 församlade Revisorers
Berättelse om verkställd granskning af StatsVerkets
samt andre Allmänna Fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Stockfiol nu
Tryckte hos Johan Hörberg, 1836.
Innehåll:
Förvaltningens af Sjö-Ärendena und. Utlåtande . . . sid. 1.
Kongl. Convoy-Commissariatets dito ,, 10.
,, BergsCollegii dito angående Mynt- och Controll
Yerken
16.
„ KammarRättens dito angående å räkenskaperne
saknad anteckning om undergången revision . ,, 25.
„ SerafimerOrdens Gillets dito
29.
,, General-TullStyrelsens dito
32.
„ Ofver-PostDirectionens dito 34.
• •
Coniitéradcs för Salpeter Ärendena dito 40.
Kongl. Directionens för Civil-Statens Pensions-Inrätt
ning
dito .... * * „ 50.
,, (jfvcr-Intendents-Einbetets dito ,, 54.
„ Numer-Lotteri-Directionens dito
„ 58.
„ Krigs-Collegii dito
för Artilleri-Afdelningen
61.
„ Utrednings dito
70.
„ Fortifications dito
76.
„ Underhålls dito
78.
„ Krigsmanshus dito
85.
„ Indelnings och Boställs dito „ 86.
samt
Directionens öfver Allmänna Garnisons - sjukhuset
und. Utlåtande
89.
Förvaltningens af Sjö-Ärendena und. Utlåtande.
Sto rmägtigs te Alle rn ådig s te Konung!
I afseende å de af Rikets Ständers senast församlade Revisorers uti
afgifven Berättelse, angående år 1835 verkställd granskning af StatsYerkets
samt andra af Allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, framstälde och medelst Nådig remiss af den
25 nästlidne Januari, uti transsumter till Förvaltningens af Sjö-Ärendena
underdåniga utlåtande och förklaring meddelade anmärkningar
och yttranden, rörande Förvaltningens samt Flottans och Lotsverkets
räkenskaper för åren i832 och i833, får Förvaltningen följande i underdånighet
andraga, att vid
i:sta punkten af de io, som Revisorernes Berättelse, i hänseende
till dessa räkenskaper, innehålla, uti hvilken punkt endast finnes upptagen
en anmälan om hvad under nyssberörde 2:ne år blifvit till Extra
och Expectance-Statens aflöning användt af de 3o,ooo R:dr, som vid
1828, 1829 och i83o årens Riksdag blifvit till Flottans materiel anslagne,
något yttrande utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena destomindre
synes erfordras, som denna medels-disposition blifvit af Kongl. Maj:t i
Nåder gillad och bifallen.
2:dra punkten: Vidkommande dernäst Revisorernes gjorda anmärkning,
att Förvaltningens af Sjö-Ärendena Cassaräkning för år i832, under
titel: Interimsuppbörd, influtne försäljningsmedel för Stockholms
station upptager af KrigsCollegium, till ett belopp af 577 R:dr 37 sk.
5 r:st. meddelad ersättning för från bemälte Stations förråd utlemnade
Beklädnadspersedlar till Sjö-Beväringsmanskap, utan att nämnde summa
är i Stationens räkenskap för samma år synlig, hvilket dock efter
Rikets Ständers Revisorers tanka, skulle hafva varit form-enligt och hädanefter
böra iakttagas; får Förvaltningen i underdånighet anföra, attalia
ersättningar, som för de ifrån någon af Flottans Stationers Förråder utlemnade
materialier och persedlar influtit, hittills blifvit i vederbörande
Stations räkenskaper upptagne, äfvensom framdeles komma att uppföras,
för att sedermera till Förvaltningen af Sjö-Ärendena inreverseras, till
uppköp af nya materialier och persedlar till förrådens förstärkande,
A
( 2 )
ehuru, hvad nu ifrågavarande ersättningsbelopp angår, ett undantag
från det vanliga redovisningssältet ägt rum, emedan den af KrigsCollegium
directe lill Förvaltningen af Sjö-Ärendena anordnades och det
således ansågs med onödig omgång förenadt, att, då medlen för nyss
uppgifne ändamål skulle hos Förvaltningen innestå, dem till stationen
anordna, hvilken genast bordt dem till Förvaltningen åter inreversera:
anseende Förvaltningen för dess del, på grund af hvad sålunda utredt
blifvit, anmärkningen vara nöjaktigt besvarad och det i förevarande
afseende af Rikets Ständers Revisorer ifrågastälde serskildta stadgande
icke utaf behofvet påkalladt.
3:clje punkten: Angående Förvaltningens af Sjö-Ärendena medelsdispositioner
hafva Rikets Ständers Revisorer fästat sin uppmärksamhet
vid en år i83a skedd afskrifning af 23o R:dr, utgörande beloppet af
arne, åren 1822 och i8a3 af Instrumentmakaren J. Wallin uppburne
förskott för 6 st. till lefverans för Flottans behof contraherade Regements-
Instrument-kistor, af hvilka endast 2:ne blifvit utaf honom
lefvererade. Vid denna uti ett redan längesedan af Kongl. Majrt definitift
i Nåder afgjordt ärende numera, som det vill synas, ulan ändamål
eller påföljd gjorda framställning, torde någon annan ”uppmärksamhet”
ej kunna fästas, än huruvida klandret ”af den egna och lill förlust
för Kronan ledande behandlingen af detta mål,” kan, vid berörde
förhållande, anses inom gränsen af behörighet, då, sedan förutnämnde
afskrifning blifvit genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 24 Mars i832
beviljad, utan att Kongl. Maj:t, efler Dess Justiliae-CanzlersEmbetes
hörande, funnit någon ersättningstalan dervid böra emot Förvaltningen
ega rum, klandret ej mera drabbar det administrerande Verket, men
skulle träffa en högre Embetsmyndighet, emot hvilken Grundlagen ej
medgifver att, på den väg, som nu blifvit begagnad, göra anmärkningar.
I afseende serskildt å den för Instrumentmakaren Wallins erhållne
förskott lemnade borgen af Handlanden E. A. Palm samt Skiäddarmästarne
A. Brattlund och J. Weslin, hvilken borgen ej varit till vederhäftigheten
styrkt, anser sig Förvaltningen af Sjö-Ärendena, med
åberopande af dess i delta ämne, med anledning af en KammarRättens
anmärkning, under den 5 Januari i83o afgifne underdåniga utlåtande,
böra anföra, att då, enligt Kongl. AuctionsReglementet, det lägsta leveransanbudet
bör antagas, samt vederhäftighelsbetyg för Borgesman
vanligen innehålla de orden: ”så vidt veterligt är och kan kännas”
Förvaltningen, för att ej fela mot högstberörde nådiga föreskrift, och
då borgen ansågs ej billigt vis böra fordras annorlunda, än relativt till
( 3 )
Leverantörens vilkor och stånd, funnit den af 3:ne i Stockholm bosatte
män af Stadens Borgerskap företedde borgensförbindelse kunna antagas,
till undvikande af förlust för Kronan genom det andra vid tillfället
af säkrare man gjorda vida högre anbudets antagande, i händelse
hvaraf en det nu anmärkte beloppet motsvarande kostnad jemväl kommit
att Kronan tillskyndas, ehuru, genom oförutsedda händelser och
utan Förvaltningens vållande, förlust dock i någon mån uppkommit,
hvilken ej eller genom försigtighetsmåttet af ett åläggande för Borgensmännen,
att vederhäfliglietsbevis hos Magistraten anskafFa, kunnat förebyggas,
och hafva flere dylika afskrifningar till högre belopp, än det
nu anmärkta, blifvit i Nåder beviljade, ulan att någon ansvarstalan emot
den Authorilet, som vederhäflighetsbetygen för Borgensmännen utfärdat
någonsin ägt rum; varande dessutom de flere af Förvaltningen vidtagne
åtgärder till beredande af ersättning för berörde förlust, sednast uti
skrifvelse den ii September iS32 hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälde.
/p.ile punkten: Deruti hafva Rikets Ständers Revisorer, med anledning
af de ConlreAmiralen och Commendeuren med Stora Korset af
Ko ngl. SvärdsOrden, Grefve Claes Cronstedt, utom för Chefsbefattningen
uti Förvaltningen af Sjö-Ärendena, jemväl för åtskillige andra
Chefsplatser i Nåder tillagde löner och förmoner, hos Eder Kongl.
Majrt anhållit, att, till inskränkning i utgiflerne för StorAmiralsEmbetets
scrskilde Afdelningar, förändrad reglering måtte, på dervid föreslaget
sätt, varda vidtagen; och har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, med
åsidosättande af allt yttrande utaf eget omdöme, huruvida det varit
Rikets Ständers Revisorer tillständigt, att med förslag till förändringar
i berörde afseende inkomma, ansett sig härvid endast böra i underdånighet
anföra, att, enär ifrågavarande löneförmoner m. m. grunda sig
på Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Stater samt serskilde i Nåder utfärdade
Förordnanden, anmärkning deremot icke skäligen bordt vid en Revision
öfver förvaltningen af Statens medel kunna väckas.
5:te punkten: Hvad angår den af Rikets Ständers Revisorer uti
densamma väckta fråga, huruvida icke de, genom Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 14 Juli 1825 beviljade och på Stockholms Stations
årliga Nybyggnads- och Underhållsstater upptagne 200 R:dr, till ersättning
åt Skeppsholms Församlings kyrkocassa för en tomthyra, nu mera
kunde indragas, får Förvaltningen i underdånighet meddela, att, då
högstberörde Nådiga Bref innehåller, det sagde ersättning finge tills vidare
utgå, och behofvet deraf ännu fortfarande existerar, nemligen för
A*
C 4 )
Stationens Fatligskola, hvars personal årligen förökes, Förvaltningen
icke ansett eller anser sig ega anledning att indragning af meranämnde,
såsom ersättning beviljade bidrag i underdånighet tillstyrka.
6:te punkten: I anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning,
att, så väl vid Stockholms som Götheborgs stationer, upphandlingar
vid åtskilliga tillfällen egt rum, utan att grunda sig på afslutade
contracter, bör Förvaltningen af Sjö-Ärendena underdånigst upplysa,
att, jemlikt i5 § uti Eder Kongl. Maj:ls den 20 December 182*5,
angående kronoauctioner för Landt- och Sjöförsvaret utfärdade Nådiga
Reglemente: ”Befälet å Flottans Stationer ega, att, då upphandlingar
vid hastigt förekommande behof finnas nödige för Sjöförsvaret, låta
dem kungöra och verkställa;” hvadan ock då Leveranteurer vid dylika
tillfällen vanligen icke vilja form-enligt conlract ingå, Förvaltningen,
iör dess del, finnér anmärkningen i denna punkt förfalla: börande Förvaltningen,
hvad serskildt angår det anmärkte beloppet för vid Götheborgs
Station upphandladt Tågvirke, underdånigst tillkännagifva, att
priset derå med gällande priscourant vid Repslagarebanan är öfverensstämmande
och anmärkning sålunda ej eller i detta afseende skäligen
synes böra ega rum.
Då yxle punkten i Rikets Ständers Revisorers Berättelse endast innehåller
deras anmälan, att vid Carlskrona Stations Räkenskaper någon
anmärkning icke blifvit gjord, får Förvaltningen vidare, beträffande
8:cle punkten, innehållande anmärkning emot ett CommendantsEmhetet
å Carlstens fästning år 1833 lemnadt förskott till uppköp af Fyringsmaterialier,
i underdånighet meddela, alt redovisningen för i i832
års stat till sådane materialier för Carlstens Båk anslagne och anordnade
117 R:dr 24 sk. B:co icke kunde afvaktas lill dess i833 års enahanda
anslag måste vederbörande tilldelas, emedan Fyringsåret beräknas
ifrån medlet af ett till samma lid ett annat år, och till följd deraf,
anslagen till dessa nödiga Fyringsmaterialier vid hvarje Fyringsårs
början blifvit anordnade och Förvaltningen altså ansett nödigt, att anslagen
dertill jemväl för'år i833 vid vanlig tid meddela, utan afbidan
af vederbörandes redovisning för det föregående årets anslag, helst ett
sådant dröjsmål skulle föranleda till Fyringens afstannande, hvilket
icke under något vilkor får ega rum.
I sammanhang härmed bör Förvaltningen i underdånighet tillkännagifva,
att ofvannämnde redovisning icke, oaktadt flere derom gjorde
erinringar, ännu från CommendantsEmbetet blifvit afgifven, men att för
detta ändamål lagliga åtgärder blifvit af Förvaltningen ytterligare vidtagne,
C 5 )
gide punkten: Som Rikets Ständers Revisorers anförande om redovisning
af de till SjöChartse-Archivets behof för åren i832 och i833
erforderlige medel, allenast innefattar en upplysning om orsaken, hvarför
någon HufvudBok för sistnämnde år icke kunde meddelas; så och
enär den uppgifne orsaken med verkliga förhållandet i denna del öfverenss
tärn mer, lärer Eder Kongl. Maj:t i Nåder finna något yttrande
derom af Förvaltningen icke erfordras.
io:cle punkten: På grund af den åsigt, att gratificationer icke utgöra
föremål för anvisning af de till Försvarsverkets iståndsättande anslagne
medel, hafva Rikets Ständers Revisorer gjort anmärkning emot
2:ne af Kungsholms Fästningsbyggnadsfond år i83a utbetaldte gratificationer,
nemligen 600 R:dr till Majoren C. F. Meijer och 200 R:dr
till Capitainen J. G. Schander, hvilka Officerare vid nämnde Fästningshyggnadsarliete
haft befäl ocb tillsyn; men då de anmärkte Gratificationerne
blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 December
berörde år beviljade, samt beloppen af desamma dessutom, i
händelse de kommit, att såsom aflöning utgå, obestridligen bordt af
Fästningsb3rggnadsanslaget anordnas, finner Förvaltningen, att emot
utbetalningen af desamma, hvilken det oemotsägligen, på grund af
Eder Kongl. Maj:ts höga rätt berott utaf Dess Nåd att, på sätt sorn
skett, såsom vedermäle af tillfredsställelse med den utaf bemälte Officerare
vid Fästningsbyggnadsarbetet ådagalagde förtjenst, i Nåder anbefalla,
Rikets Ständers Revisorer icke till anmärkning hafva egt skälig anledning.
Serskildt får jag, Cronstedt, i ämnet underdånigst afgifva medföljande
yttrande.
De 2:ne Remisshandlingarne återfölja och Förvaltningen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konungi
Eder Kongl. Maj:ts
undcrdånigste, tropligtigste
tjenar» och undersåter
CLAES CRONSTEDT
J.
II. Kreuger. G. E. Lundstedt. Carl Servais..
Eggert Elers. Joh. Carl Widin.
Stockholm den 23 Februari i836. C. M. af Lehnberg..
Till Kongl. Majit underdånigst, angide af Rikets Ständers Revisorer gjorde anmärkningar
vid i832 och i833 årens räkenskaper öfver 4;de HufvudTitelns anslag.
( 6 )
Stormägtigste All ernå dig sl c Ilo nuti g!
Sedan i öfverensstämmelse med den rigtning, som sednare Revisioner
af StalsVerkets räkenskaper synas allt mer och mer vilja antaga och
utveckla, att nemligen göra dem till yttringar för hvarjehanda utgju.-  telser af opinioner och hugskott, från ämnet mer eller mindre afskiljda,
ofta obefogade, till ingen egentelig påföljd ledande och således utan
allt annat ändamål än det obehag, som blotta framställningen kan framkalla,
Rikets Högloft. Ständers sednast församlade Revisorer begagnat
tillfället af sin granskning utaf Förvaltningens af Sjö-Ärendena räkenskaper
för åren i832 och 1833 att, icke allenast å nyo utpeka och
uppkalla det fullständigt utredda, i sista instantierna redan definitift afgjorda
mål, rörande Instrumentmakaren Wallin på en lefverans beviljade
a3o R:dr förskott, som för Förvaltningen af Sjö-Ärendena redan
inedfört ledsambeter i öfverflöd, utan äfven att, med stor noggranhet
summera och vederbörligen framhålla de aflöningsvilkor, jag, för utöfningen
af serskilta embetsmanna-befattningar, för tillfället personligen
åtnjuter; liar jag äfven ansett mig enskilt böra i underdånighet bifoga
några tillägg vid den underdåniga förklaring öfver revisionsberättelsen
i allmänhet i afseende på Förvaltningen af Sjö-Ärendena, hvari jag
med densamma deltagit och hvilken i öfrigt underdånigst åberopas.
Då, såsom redan antydt är, Wallinska målet långt för detta blifvit
i det yttersta nagelfaret, undersökt och utredt samt sluteligen genom
Eder Kongl. Maj:t i Dess Högsta Domstol och StatsRåd pröfvadt
och afgjordt och således aldrig vidare kan upptagas, förefaller det å
ena sidan, som Förvaltningen kunnat äga fog att hoppas att få tillgodonjuta
det skydd och den rättvisa som Lagen tillerkänner, att nemligen
slippa ytterligare tillvitelser för hvad som en gång är afgjordt,
och å den andra som afsiglen med framläggandet af blotta resultatet i
målet, utan dess fullständiga historia, icke kan skäligen antagas för annan,
då något vidare ansvar ej ens kan komma i fråga, än att, genom
minnets återkallande på en jemförelsevis ringare förklarad felaktig förhandling,
liksom kasta en allmän skugga på EmbetsVerket. Ett sådant
förfarande är hvarken billigt eller rättvist och blir, om exemplet skulle
vinna efterföljd, i så hög grad betänkligt att jag ej bordt underlåta
derpå fästa serskild uppmärksamhet och önska, att detta mål ej må få
endast den stympade offentlighet som Revisorerne nu deråt beredt.
( 7 )
Till uppsummeringen af mine ofvannämnde aflöningsvilkor hafva Revisorerne
banat sig väg genom en hemställan om en sålunda förändrad
reglering, att Staten för Stor-AmiralsEmbetets Tredje Afdelning måtte
i någon mån inskränkas och genom en yttrad förmodan att det utöfliirigen
af Ordförandeskapet i Förvaltningen af Sjö-Ärendena bestådde
arfvode måtte få en annan bestämmelse, än som nu är derför fastställd.
Till en början får jag härvid anmärka, att en sådan reglering,
i afseende på Tredje Afdelningens Stat, är redan år i83o vid mitt tillträde
till Chefskapet derstädes af Eder Kongl. Maj:t i Nåder anbefalld
och äfven genast verkställd, hvarigenom, utom åtskillige de underordnade
arfvodenas totala indragning och andras nedsättning, arfvodet för
Chefsplatsen är förminskadt ifrån 3ooo R:dr, som min företrädare i denna
befattning, Hans Excellence Grefve von Platen derför uppbar, till
iooo R:dr, och att Revisorernes hemställan således redan på förhand
är de facto uppfylld. Dernäst får jag vidkommande det serskildta arfvodet
af 1200 R:dr för bestridandet af Chefsbefattningen i Förvaltningen
upplysa, att detsamma grundar sig på den allmänna regleringen
af Flottan och dess Aflönings-Stater år 1824, i hvars plan såsom ingredierande
beståndsdel ingick, att ingen Chefsplats inom Flottan skulle
vara beständig, utan kunna bestridas af hvilken som helst derinom,
efter Eder Kongl. Maj:ts förtroende och emot för hvarje särskildt bestämd
lön, som formerades af den förut innehafvande med fyllnad till
beloppet uppnåddes samt tjenstgöringspenningar.
Desse utgå också till de respective tjenstgörande, såsom Chefen i
Förvaltningen, Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, GeneralAdjutanten
för Flottan m. fl. för deras användande i dessa embeten, utan afseende
på hvarifrån de flyttat eller hvilken lön eller grad inom Flottan
de förut innehafva, och äro således hvarken flyttningshjelp eller
boställshyra. Att draga dem derunder skulle således vara att förrycka
hela den ofvannämnde planen och att förvandla ett årligt arfvode för
tjenstgöring, så länge den utöfvas, till en blott flyttnings- eller eqviperings-ersättning.
. Dermed vore visserligen ingen belåten, som utan flyttning
och utan åtagandet af en serskild ny Chefsbefattning åtnjuter sin
lön. Flottans befäl är ej eller fästadt vid någon viss Station, hvarifrån
man kan sägas flytta, utan kunna beordras än hit än dit, och således
anses i jemn flyttning. För min del blef äfven jag hit-commenderad
eller om man så vill hitflyttad från Carlskrona, och om jag nu kan,
såsom Revisorerne säga, anses bosatt här, så måste naturligtvis samma
förhållande inträffa med hvar och en som lyckas att få sin commende
-
( 8 )
ring mer eller mindre permanent, han må komma från hvilken landsända
som hälst. Härigenom smickrar jag mig hafva i underdånighet
ådagalagdt, det hvarken någon ny reglering till nedsättning inom StorAmiralsEmbetets
Tredje Afdelning eller någon ny bestämmelse för arfvodet
i och för Ordförandeskapet i Förvaltningen af Sjö-Ärendena torde
kunna eller böra äga rum. Att jag, för tillfället, i min person förenar
dessa befattningar kan icke gerna bli något serskildt skäl för en
sådan förändring, emedan jag väl ej mer än någon annan bör förmenas
skälig vedergällning och denna förening beror af Eder Kongl.
Majrts Nådiga förtroende, deröfver Revisorerne icke äro behörige att
döma eller sig inblanda. Upplysningsvis får jag underdånigst tillägga,
att innan ofvannämnde 1824 års reglering vid Flottan, fanns en
serskild lön mer än dubbelt större än det nu anslagne arfvodet 1200
R:dr och på den liden lika stor med öfrige Presidenters, bestämd för
och utgick till Chefsskapet i Förvaltningen, hvars innehafvare ändå bibehöllo
sine militaire-löner; att, genom regleringen, en besparing således
både åsyftades och vanns; att framlidne vice Amiralen Wirse'n,
efter denna reglering, först odeladt innehade den aflöning i Förvaltningen,
som jag efter honom tillträdt, och att, hvad mig enskildt beträffar,
jag åtnjuter de nu påpekade aflöningsvilkor, sedan år 1825 i
Convoy-Commissariatet, år 1827 i Förvaltningen och år i83o i Tredje
Afdelningen. De hafva således ej förut varit okände, äro ej en ny upptäckt
och hafva derföre oförmodadt blifvit föremål för en nog sen uppmärksamhet.
En förundran häröfver är naturlig, så vida ej meningen
nu blifvit alt tillvägabringa en särdeles-och ny hushållning och inskränkning.
Huruvida ändamålet just kunde vinnas genom en besparing
på dem, som genom ansträngd verksamhet förrätta flere tjenster
för mindre arfvoden än om samma tjenster skulle genom flere bestridas,
är mer än problematiskt, emedan dessa då skäligen kunde välja
mindre besvär för ungefär lika lön och de i följd deraf uppkomne flere
innehafvarne ej kunde bli belåtne vid delningen. Emedlertid vore
det visserligen väl om alla Embeten och tjenster, uppdrag och commissioner,
ja äfven revisioner, kunde förrättas för litet eller intet och
att den som har mer att göra och ansvara kunde vara belåten med lika
mycket som den som har mindre. En så from önskan vore det
långt ifrån mig att icke äfven hysa, och jag ville för min del ej vara
så mycket emot den hushållning, som Revisorerne förespeglat, så vida
den ej skulle drabba mig personelt, utan utsträckas till alla de era
bets
-
( 9 )
hetsman, hvilka, i likhet med mig, innehafva mer än en lön och äfven
boställe, och jag förmodar således att Revisorerne, hvilket jag likväl
ej känner, vid granskningen af räkenskaper och aflöningar i andra
Verk följt samma princip. Annars antager deras förfarande emot mig
egenskapen af en oväntad, och som jag vågar hoppas, alldeles oförtjent
personlighet. Jag har bland annat flere år varit Ordförande uti Quarantaines-Commissionen
i Stockholm med rätt många både detaljer och
bestyr samt stort ansvar, utan att derför jemte mine Colleger uppbära
något serskildt arfvode eller lön. Jag tror mig åtminstone derigenom
kunna ådagalägga, att jag icke just mer än någon annan vet och
är angelägen att hålla ersättningens vågskål jemnt med besväret. I förbigående
antyda Revisorerne att aflöningen för Chefsplatsen i Förvaltningen
öfverstiger hvad Presidenlerne i Rikets Collegier uppbära, utan
att ihågkomma, det verkliga förhållandet torde genom en närmare utredning
befinnas något annorlunda, och att Rikets Ständer just godkänt
denna olikhet, då de ej antagit Eder Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om likhet i de ifrågavarande lönerne och ej velat anslå ens någon lön
åt Presidenten i IirigsCollegium. Rikets Ständers efterdöme hafva de
äfven förbisett, då de, vid anföranderne om dubbla löners förenande
på en band, förgätit det Rikets Ständer sjelfve för sin del godkänt ett
sådant förhållande, då de, bland annat, tillagt sin Justitiae-Ombudsman
oafkortadt bibehållande af förut inneliafvande lön och förmoner.
Beträffande slutligen det boställe, som jag för närvarande innehafver och
Revisorerne äfven behaga andraga, så är det ett misstag af dem att föra
denna förmon på Chefsskapets i Förvaltningen räkning, ty denne
Chef, såsom sådan, hvarken har eller har haft boställe. Denna förmon
tillkommer härstädes endast Chefen för Flottan, GeneralAdjutanten
och StationsChefen af Hrr Amiraler. Det ifrågavarande är anslaget
för Chefen för Flottan och är under den tid som Hans Kongl. Höghet,
i egenskap af StorAmiral, förestår Chefskapet vid Flottan af mig efter
Eder Kongl. Majlis speciella Nådiga tillstånd begagnad t.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormägtigste Aller nå d i gs t e Konung
Eder Kongl. Majrts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
CLAÉS CRONSTEDT.
B
( 10 )
K. Convoy-Commissariatets und. utlåtande.
Sto rmägtigste Aller nådig ste Konung!
Genom remiss af den 3o sistlidne December har Eder Kongl. Maj:t i
Nåder behagat infordra ConvoyCommissariatets underdåniga utlåtande
öfver Rikets Ständers Revisorers aflåtne underdåniga Berättelse, angående
deras granskning af ConvoyCassans förvaltning och räkenskaper
för år i833.
I anledning häraf får ConvoyCommissariatet underdånigst anföra:
Sedan Berättelserne för nästföregående Revisionsförrättningar upptaga
de bidrag, som bilda ConvoyCassans tillgångar, och de föremål,
hvartill dessa blifvit använda, hafva Revisorerne desto hälldre ansett
sig kunna underlåta att derom göra förnyad framställning, som Rikets
sednast församlade Ständer väckt fråga om ConvoyCommissariatets indragning,
och öfvergå derföre, efter inberättande af det förhållande,
som i833 års afslutade räkenskaper ådagalägga, till följande framställningar.
1:0 Att de i 1833 års Bok balancerade fordringar hos. enskildte
personer, blifvit till det mesta godtgjorde, och att af de återstående,
den hos Handlanden C. W. Rosner beror på dess Concursmassas utredning:
att af de, hos CommendeurCapitainerne Fischerström och
Rundqvist samt Capitaine Melander, 424 R-dr 33- sk., ännu återstå,
beroende på afskrifning eller inbetalning; och att, af ett parti jein ännu
återstå 9 Sk® 17 L® oförsålde på Stockholms MetallVåg, hvartill,
äfvensom att de af samma parti redan afyttrade a5 Sk® 6 L® ej kunnat
försäljas till inköpspriset, orsaken är att detta jern, såsom ämnadt
till Presenter, varit af en ovanlig dimension, men, sedermera dertill
ej behölligt, mera sällan efterfrågas.
Vid dessa med rätta förhållandet öfverensstämmande underrättelser,
anser sig ConvoyCommissariatet ej hafva något att erinra.
2:0 Att till f. d. GeneralConsuln i Alger, CanzliRådet Lagerheim,
blifvit utbetaldt första qvartalet af 1833 års Consuls-tractamcnte oafkortadt,
ehuru han tili Stockholm återkommit i Januari nämnde år,
/
( «* )
oell att således förmånen af det högre lönebeloppet icke bordt af honom
få åtnjutas längre än till samma månads utgång; hvarförutan Revisorerne
förmäla sig icke kunnat undgå fästa uppmärksamhet vid det
högre belopp af 1000 R:dr Hamb. Banco för året, som sedermera blifvit
till CanzliRådet utbetaldt i Expectance-lön, dels ur det skäl, att
innehafvaren af en sådan lön, efter ali sannolikhet, icke vidare lärer
bemöda sig alt i Rikets tjenst varda åter anställd, dels ock, i betraktande
deraf, att många Embetsmän finnas, hvilka för utöfvandet af mödosamma
och magtpåliggande göromål, af Staten uppbära ofta icke ens
hälften så stor löneförmån, som den Expectance-lön bemälde CanzliRåd
fått sig tillagd.
De ifrågavarande utbetalningarne hafva ägt rum i stöd af Eder
Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 16 Februari i833. Någon anmärkning
emot ConvoyCommissariatet i detta fall äger således ingen tillämpning.
En invändning emot sjelfva beslutet tillkommer icke heller Revisorerne;
utan hade, om fog dertill möjligen kunde förefinnas, bort
finna en annan väg, eller genom ConstitutionsUtskottet. Något sådant
fog inträffar likväl 'icke, då Eder Kongl. Maj:ts Nådiga beslut, utom
på det, i ofvan åberopade brefvet derom, uppgifne skäl, att tidpunkten
då ännu ej var för handen att besluta om Consulstjenstens i Alger
indragning, lärer utan tvifvel grundat sig på de serskildta omständigheter,
hvilka vid detta tillfälle inträffat. Dessa torde hufvudsakligen
hafva varit: att Generalconsul Lagerheim, utan något slags sitt eget
förvållande, utan tvärtom genom händelser, som för Svenska Staten
medfört, åtminstone för det närvarande, högst betydliga contanta besparingar,
blifvit öfverflödig i en beställning, hvarpå han skäligen kunnat
påräkna en framtida utkomst för sig och en talrik famille: att han,
redan äldre, tillbragt många år i Statens tjenst; och att vid tillfället
saknades tjenlig ledighet, att honom på annat ställe använda. Då denna
sednare omständighet hvarken då eller sedermera beror af hans eget
val, lärer hans bemödande derföre ej hafva behöft stort tagas i betraktande,
och Revisorernes derpå grundade skäl sakna tillämpning, likasom,
om det måste medgifvas, som Revisorerne tillägga, att många
Embetsmän finnas, som af Staten uppbära icke hälften så stor löneförmån,
som den ifrågavarande Expectance-lönen, det lika litet kan nekas,
att äfven många sådane, t. ex. innehafvare af större pastorater
och andra beqvämligare beställningar, som vid inträffande omständig
B*
-
( 12 )
heter få sina tjenster bestridde genom vicarier, ändå få stoppa vida betydligare
löneinkomster i fickan, troligen ulan allt bemödande att derifrån
varda befriade.
3:o Att CommendeurCapitainen C. Lagerberg blifvit beviljad en
afskrifning af 56i R:dr 28 sk. 1 r:st. Banco på redogörelsen för en SjöExpedition
, sedan ConvoyCommissariatet, i underdånigt utlåtande,
densamma tillstyrkt, bland annat på den grund, att under enahanda
förhållanden, vida större afskrifningar blifvit medgifne, hvarföre Revisorerne,
som anse någon skälig anledning att tillstyrka afskrifning i
dylika fall icke gifvas, såvida ej oförutsedda omständigheter vållat oundvikliga
utgifter, men hvilket i närvarande fall ej omnämnes hafva inträffat,
tro sig, vid sådant förhållande, böra anmärka Commissariatets
åtgärd, att tillstyrka den sökte afskrifningen, såsom till principen oriktig
och till sine följder menlig.
Då det af Revisorerne ur ConvoyCominissariatets utlåtande anförda
skäl för afskrifningen der blott förekommer såsom ett biskal, likväl
med fullständigt upptagande af de flerfaldiga exempel, hvilka Revisorerne
funnit för godt att alldeles förbigå, och då uti samma utlåtande
deremot förekommer att den ifrågavarande summan utgjorde CommendeurCapitaine
Lagerbergs, i dess egenskap af Chef på Fregatten
af Chapman på en Expedition till Brasilien, hafde extra utgifter, som
han ej kunnat annorlunda verificera, än på sätt hans, acten vidfogade,
promemoria innehöll; — att desse utgifter varit oskiljaktiga från serskildta
uppdrag, som ålegat CommendeurCapitainen under ifrågavarande
Expedition; att de ej kunnat af hans otillräckliga tractamente bestridas
eller i vanlig räkenskapsform verificeras; — att de, enligt Befälhafvande
Amiralens i Carlskrona vitsord, befunnits utgifne med all
sparsamhet, och att afskrifningen redan var af Hans Kongl. Höghet
StorAmiralen tillstyrkt, är det svårt att förklara huru Revisorerne kunnat
anföra, det serskildte omständigheter ej blifvit omnämnde såsom vållande
till utgiften, eller huru tillstyrkandet kan vara till principen
oriktigt eller till sine följder annorlunda menligt, än hvad som innefattas
i blotta begreppet af utgift, i stället för inkomst, likasom det i
allmänhet synes anmärkningsvärd!, huru en bestämd anmärkning kan,
enligt hvad nu blifvit ådagalagdt, grundas och framställas på blotta
omissioner af hvad en åberopad handling i öfrigt innehåller.
4:o Att efter hvad Revisorerne inhämtat, ConvoyCommissariatets
Secreterare och Kamererare åtnjuta, utom lön, förmånen af fria bo
-
( >3 )
ningsrum, och att man endast på grund af denna upplysning kan förklara
det förhållandet, att för ConvoyCommissariatets behof, som blott
begagnar ett Sessionsrum, 19 famnar ved blifvit årligen upphandlade,
samt att således, utom det nog dryga veduppköpet, och att ConvoyCommissariatet
äger i sin tjenst arne Vaktmästare, kostnaden för vedens
uppbäring och nedbäring, den sednare efter 1 Rrdr Banco famnen,
blifvit utbetald, hvarföre Revisorerne, ehuru denne sistnämnde
utgift, är till beloppet obetydlig, ansett sig dock icke kunna undgå att
densamma såsom obehörig anmärka och af natur att böra Cassan godtgöra
s.
Då den för ConvoyCommissariatet, under den 3i December 1829,
i nåder utfärdade, Revisorerne bland öfrige handlingar meddelade Instruction
i dess 6 §. klart och tydligt innehåller den ifrågavarande förmånen
af fria boningsrum, och att desse med erforderlig ved, likasom
öfrige Extra utgifter hyras och bekostas af ConvoyCommissariatet efter
dess pröfning, ett förhållande, sorn, allt ifrån ConvoyCommissariatets
inrättning, ägt rum, var denna upplysning lika lätt alt inhämta,
som då Instructionen på samma ställe omnämner rum och lägenheter
för ConvoyCommissariatets sammankomster och förvaring af dess
handlingar, det är så mycket svårare att förklara, hvarföre ConvoyCommissariatet
blott blifvit tillagdt begagnandet af ett Sessionsrum,
som derutöfver ett Archi v och ett förmak för Vaktmästare och öfverkläder
tyckas vara af blotta egenskapen af ett Embetsverk naturligen
föreskrifna. Beträffande kostnaden för vedens upp- och nedbäring, så
torde, ehuru den förra delen ej blifvit anmärkt, men blott omnämnd,
likväl orimligheten deraf böra antydas, att någon annan än den som
köper och betalar veden, skulle ens kunna komma i fråga att bekosta dess
inläggning i förvaringsrummet. Hvarföre icke så gerna transportkostnaden
och dess upphämtning ur fartyget? Och hvad angår de 19 R:dr
som åtgå för vedens nedbäring, så har denna utgift allt ifrån äldre
tider ägt ruin, och äger påtagligen sin grund deri, att, då ConvoyCommissariatet
med Boställsinnehafvarne eller, om man så vill, de
med ConvoyCommissariatet gemensamt begagna samma rum, hvarförutan
ett större antal deraf behöfdes, kunna Vaktmästarne ej hafva den
stundliga tillgång till rummen, som i andra Embetsverk, der de alltid
förvara nycklarne och således, efter sina öfriga göromål, kunna lämpa
vedens nedbäring och uppläggning i förmak eller andra yttre rum,
dertill i de publike husen vanligen är stort och beqvämt utrymme, då
( *4 )
i ConvoyCommissariatets nuvarande local, knappt en vrå finnes, som
kan upplåtas till mer än högst ett par mansbördors nedtagning på en
gång från ett förrådsrum, sorn är beläget på en vind, 4 trappor upp,
och derifrån nedbäringen behöfver stundligen besörjas. Ersättningen
för denna nedbäring, hvilken således omöjligen kan bestridas af Vaktmästarne,
har också i någon moa ansetts godtgöra det bristande i vedanslaget,
och äfven mångfaldigt återgäldas i besparingen af byrån för
det vedförvaringsställe, som annars blefve af nöden.
Och 5:o Att förändrade politiska förhållanden de sednare åren i
så väsentlig mon minskat ConvoyCommissariatets göromål, att dess Ledamöter
åren i833 och 1834 sammanträdt blott 7 gånger årligen, att
under berörde tid 2:ne af ConvoyCommissariatets Ledamöter bevistat
endast g sammankomster, och att vid en af dem endast 2 Ledamöter
varit tillstädes, att de handlagde ärenderne hvarken till omfattning eller
vidd, varit af särdeles betydenhet, men att icke destomindre, ConvoyCommissariatets
AflöningsStat jemte hushyra, ved, ljus, skrifmaterialer
m. m. uppgå till en sammanräknad summa af emellan 6 å 7000
R:dr årligen, hvilken utgift åtminstone till större delen skulle kunna
besparas, i händelse, enligt Rikets sist församlade Ständers underdåniga
hemställan, ConvoyCommissariatets åligganden blifva på Kongl. CommerceCollegium
öfverflyttade; hvarförutan Revisorerne slutligen anse sig
böra yttra, att denna verkställda granskning af ConvoyCommissariatets
förvaltning, i Revisorernes tanka, gifver ökad vigt åt Rikets Ständers
ofvannämnde underdåniga hemställan.
Icke utan förvåning, har ConvoyCommissariatet inhämtat Revisorernes
ofvanstående småaktiga och, som det tyckes, nästan personliga
uträkning, som äfven sträckt sig till i834års förvaltning, deröfver Revisorerne
ej hade något yttrande att meddela, helst, då Revisorerne
förbisett eller åtminstone med flit undvikit att inse det vedertagna expeditionssättet
i ConvoyCommissariatet, att alla inkommande mindre
och sådane mål som icke fordra öfverläggning eller samfäldt beslut,
uppsättas och justeras genom handlingarnes circulation emellan Ledamöterne,
samt expedieras genast, utan afbidande af sammanträdena,
och att den Ledamot, som vid ett sammanträde händelsevis hindras
att närvara, både kan och får del af ärenderna, och sålunda deruti
deltager, och att således hvarken något uppehåll eller bristande upplysningar
af hvarken det ena eller andra inträffat, hvarken under gransk
-
( »5 )
ningsperioden, eller de tider, allt sedan längre tillbaka, då samma Expedilionssätt,
som utan onödig omgång och onödigt besvär förenat lika
säkerhet, varit begagnadt. Att ett ärendes vigt ofta icke beror af dess
omfattning eller längd, torde ConvoyCommissariatet lika litet behöfva
ådagalägga, som att de ärenden, hvilka angå en Cassaförvaltning af
betydligt belopp, aldrig förr blifvit räknade till dem, som icke äro af
särdeles betydenhet, Revisorernes egen Relation i sammandrag af ConvoyCommissariatets
Debet och Credit i i833 års förvaltning, uppgår
hvardera till 750,762 R:dr sk. 8 r:st. Banco, ett belopp, som sannerligen
ej kan kallas vara af icke särdeles betydenhet. Den ofvannämnde
små-aktiga uträkningen och det vågade omdömet om ärendernes
vigt äro således föga Iämpelige att motivera Revisorernes framställning
om den besparing, som skulle vinnas genom ConvoyCommissariatets
indragning, likasom af allt hvad som sålunda blifvit anfördt, Eder
Kongl. Maj:t torde i Nåder inhämta, att deras granskning i allmänhet
lika litet ökat vigten åt Rikets Ständers meranämnde underdåniga hemställan
om samma indragning. Rörande både det ena och det andra,
nemligen besparing och indragning, får ConvoyCommissariatet i öfrigt
underdånigst åberopa sitt till Eder Kongl. Maj:t i följd af Rikets Ständers
Skrifvelse i dessa ämnen, nyligen aflåtne underdåniga utlåtande.
Remisshandlingen återställes underdånigst och ConvoyCommissalialet
framhärdar med all undersåtlig vördnad, nit och trohet
Stormägtigste Aller 11 ådigste Konung
Eder Kongl. Maj:ts
undcrdånigstc och fropligtigstc
tjenare och nild ersa tor
CLAÉS CRONSTEDT.
Fredr. Dtje.
Q. Arfwedson.
J. Kreuger.
J 0h. Schön.
C. B. Hegardt.
Stockholm den Februari i836.
M. F. Aberg.
Till Kongl Maj:t underdånigt.
<
Kongl. BergsColIegii und. utlåtande rörande
Mynt- och Controll-Verken.
Storm ä g ti rf st e Allernådigste Konung!
Uti nådig remiss af den 3o December sistlidet år har Eder Kongl.
Maj:t täckts anbefalla Bergscollegium att skyndsammeligen inkomma
med underdånigt Utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers, uti deras
berörde år, angående samma år verkställd granskning af StalsVerkets
samt andre af allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
afgifne underdåniga Berättelse, rörande MyntVerket framställde
anmärkningar; och får Bergscollegium, som deröfver infordrat ÖfverDirecteurens
för Mynt-och ControllYerken underdåniga yttrande, detsamma,
tillika med de i nåder remitterade anmärkningarne, härjemte
i underdånighet öfverlemna, med underdånigt förklarande, det Collegiura,
under hvars inseende Myntet först under sistlidet år blifvit förllyttadt,
för dess del icke har något att tillägga hvad af ÖfverDirecteuren
till de framställde anmärkningarnes besvarande blifvit anfördt;
och framhärdar Collegium med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
M
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
C. J. AF NORDIN.
D. Tribler.
F. W. Berndes.
Adolf Hallgren.
Stockholm den 25 Februari i836.
L. Akerberg.
Till Kongl. Maj:t underdånigst öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
öfver Myntverkets förvaltning.
( '7 )
Sto rmägtigste Ali e r n å dig s te Konung!
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers afgifne Berättelse om den
wtaf dem verkställde Revision af i83a och i833 årens uti Eder Kongl.
Majrts och Rikets KammarRätt utan anmärkning granskade Räkenskaper
för MyntVerket och för ControllVerket, hvilken blifvit med ÖfverDirecteursEmbetet
för nämnde Verk communicerad, får ÖfverDirecteursEmbetet
nu underclånigst upplysa:
I afseende på MyntVerket:
x:o Att, hvad deni Berättelsen gjorde uppställning af MyntVerkets
Debet och Credit för åren i832 och 1833 beträffar, ÖfverDirecteursEmbetet
visserligen funnit densamma alldeles med verkliga förhållandet
öfverensstämmande, äfven i det hänseendet, att MyntVerkets Capital
under dessa båda år förminskat sig med i8,p45 R:dr 23 sk. 3 r:st.
Men dervid bör likväl i betraktande tagas, att Myntningskostnaden per
medium utgjort it%~ö procent, men Myntskatten endast % procent. Häraf
blir en oundviklig följd1, att ett deficit måste uppkomma, helst som
Myntets årliga anslag från StatsVerket under åren i83o till i834 helt
och hållet blifvit användt till Machineriets completterande och det nya
Verkstadshusets uppförande. — Att MyntVerkets tillgångar skulle blifva
otillräcklige vid en forcerad myntning förutsattes jemväl vid i83o
års Riksdag af Rikets Ständer, som derföre beslöto att, utom koppar in
natura till Silfrets legerande, från Banken äfven skulle utbekom mas
4o,ooo R:dr till Myntningens bedrifvande. Dess Fyratio Tusende Riksdaler
äro efter hand under åren i83o— 1835 uttagne och utgöra MyntVerkets
skuld, om hvilkens föreslående till afskrifning hos Rikets Ständer
MyntVerkets öfverstyrelse under den 20 Februari i835 gjort underdånig
hemställan.
2:0 Rikets Ständers Revisorer uppgifva, att under åren i832 ooh
i833 åtskilligt byggnadsarbete vid Kongl. Myntet blifvit verkstäldt för
en sammanräknad summa af i3,8oy R:dr 38 sk. 8 r:st., och anmärka,
att sorn icke något kostnadsförslag finnes upprättadt och de erforderlige
materialierne ej blifvit på entreprenad upphandlade, hafva Revisorerne
icke varit i tillfälle att bestämdt yttra sig, huruvida byggnadsarbetet,
som synts Revisorerne med omsorg utfördt, blifvit med tillbörlig hushållning
verkstäldt. q
( '8 )
Att uppgöra ett fullständigt och någorlunda påliteligt kostnadsförslag
öfver ombyggnaden af det gamla Valsverkshuset på Myntets Sjögård,
var svårligen möjligt, då afsigten var att dertill använda de gamla
materialierne, så långt desse funnos brukbare, hvilket äfven skett. Men
på förhand kunde naturligtvis icke bedömas, huru mjmket af dessa
materialier var användbart, och således icke eller bestämmas, huru
mycket nya erfordrades. ÖfverStyrelsen för MyntVerket uppgaf likväl
den i4 Juni i83a till Eder Kongl. Maj:t, sedan i byggnadsarbeten erfarne
personer blifvit rådfrågade, att kostnaden för sjelfva gamla Valsverkshusets
ombyggnad förmodades uppgå till 8 å 9,000 R:dr B:co.
Derefter tillkom det nya ångmaschinsrummet af 20 alnars längd och
10 alnars bredd, byggdt på dubbelt rostvirke af grofva bjelkar öfver
hela dess yla, med lika vidsträckt gråstensgrund och på denne uppförde
hvälfde subbassementer för sjelfva ångmaschinen, den dertill hörande
pannans inmurning med eldfast sten, ångmaschinsrummels inredning,
uppsättningen af sjelfva 20 hästars ångmachinen, nya smedjans och filverkstadens
inrättande samt kopparsmelteriets förseende med nödige ugnar.
Eldfasta teglet till dessa och till ångmaschinspannans inmurning
har ensamt kostat circa 1,000 R:dr B:co, men sådant oagtadt utgjorde
samfällde kostnaden för desse arbeten ej mera än knapt 14,000 R:dr.
Hvarje sakkunnig måste tvifvelsutan medgifva, att sjelfva gamla
Valsverks-, numera Verkstadshusets ombyggnad icke kan anses utgöra
utöfver f delar af hela arbetet. Genom jemförelse med priserne vid andre
för Statens räkning här i Staden på samma tid gjorde arbeten hade
tvifvelsutan för Rikets Ständers Revisorer varit möjligt bedöma, huruvida
materialierne vid nu ifrågavarande byggnad blifvit upphandlade
till öfverdrifna eller lagom höga priser. Dessa materialier hafva hufvudsakligast
bestått i gråsten, mursten, sand och kalk, bjelkar och bräder,
således de allmännast förekommande, på hvilka priset inom året
icke betydligt varierar. Mot deras upphandling på auction eller entrepenad
förekom först den svårigheten, att hela behofvet, af förut anförde
skäl, icke kunnat på förhand bestämmas, och sedan, att den vid
samma tid pågående ombyggnaden af Quaien nedanför Mynthuset så
upptog hvarje plats inom Mynttomten, att något större upplag af Materialier
der ej kunde komma i fråga utan måste sådane i mån af behofvet
uppköpas och framskaffas, emedan materialiernes uppläggande
i förråd på aflägsnare ställen tvifvelsutan medfört betydligare förluster
i arbets- och transportkostnader, äfvensom genom bortspili
-
( >9 )
ning, än som kunnat betäckas af ett möjligtvis någon gång lägre inköpspris.
,
Någon presumlion till förmån för det vid ifrågavarande byggnad
följde hushålls-syslem torde, då tiden förmodligen icke tillåtit en jemförelse
med kostnaden för andra dermed någorlunda lika beskaffade arbeten,
hafva kunnat hemtas deraf, att på en utgift af 5,ooo R:dr i arbetslöner
hafva endast circa 3oo af dessa dragit mästarepenningar, hvaremot
öfrige Murare- Timmermäns- och Snickare-dagsverken blifvit för
omkring tolf timmars verklig arbetstid betalte med 3a sk., 4° sk. å i
R:dr Banco, äfvensom att, oaktadt fenster och allt innanrede blifvit
nygjorde, för hela byggnaden, endast blifvit till Snickaremästare utbetalte
circa 72 R:dr, emedan allt det öfriga Snickarearbetet blifvit inom
Myntet förfärdigadt af ett par i årstjenst antagne gesäller.
3:o Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, att, oagtadt de betydliga
inköp af maschinerier, som de föregående åren skett, hafva icke
dessmindre för ifrågavarande åren i832 och i833 utgifter för anskaffande
af sådane egt rum, och att kostnaderne för förfärdigade machinerier
uti MyntVerkets räkenskaper icke blifvit skiljde från sjelfva myntningskostnaden.
Hvad förra delen af denna anmärkning beträffar, så synes den
icke påkalla någon förklaring, då icke påstått, än mindre visadt blifvit,
att någon del af de anskaffade machinerierne varit öfverflödig.
Det torde vara tillräckligt att erinra om nödvändigheten af Reservmachiner
för Myntningens oafbrutna gång, i händelse en eller annan af
de vanligen begagnade skulle råka i oordning, heldst i ett ögonblick,
då en förestående realisation möjligtvis kunde medföra Myntverkets anlitande
till det yttersta, då visserligen ingen velat belasta sig med ansvaret
för, att icke i möjligaste måtto hafva varit beredd på att möta
de skeende anspråken. Dessutom var kopparmyntningens hitflyttning
från Avesta då redan att förutse, hvilket äfven måste medföra en mera
utvidgad verksamhet och större behof af verktyg, än för Silfvermyntningen
ensam.
1 afseende på sednare delen af anmärkningen, eller att kostnaderne
för förfärdigade machinerier ej i Räkenskaperne blifvit afskiljde från
sjelfva myntningskostnaden, torde få i underdånighet upplysas, att Rä
C*
-
r
C 20 )
kenskaperne för åren i83a och i833 blifvit förde på enahanda sätt,
som de föregående årens, mot hvilka ingen anmärkning vid Statsrevisionerne
skett. Dessutom skulle serskild bokföring af omkostnaderne
för de vid Myntet förfärdigade machinerier möta mycken svårighet, i
anseende till det derå nediagde arbetets värderande, enär dessa hufvudsakligast
blifvit på mellantider åstadkomne af samma arbetare, som
i och för sjelfva myntningen i alla fall måste underhållas å Smeds- och
filverkstäderne för tillverkning af sådane smärre machindelar och verktyg,
som jemnt förslitas, samt till ångmachinens oeh det öfriga vidlyftiga
måchineriets vidmakthållande och reparerande, som eljest måste
med oberäknelig kostnad och tidsutdrägt ske på främmande verkstäder.
Att beräkna och bokföra dessa mellantider skulle icke allenast hafva fordrat
en serskild Bokhållare, som i aflöning säkerligen kostat mer, än hvad
de derigenom vunne resultater kunna anses värde, heldst som hela arbetskostnaden
för å Myntverkstäderne förfärdigade machinerier sedan
år i83o endast utgör 8,000 R:dr då den aproximativt bestämmes. Dessutom
borde alltid i betraktande tagas, att mera tid naturligtvis måste
åtgå till arbeten, som endast stundtals och med tätare afbrott utföras,
än då de med ens få fortsättas, hvarigenom i förra fallet en större kostnad
skulle synas för dem hafva uppkommit, än den i sjelfva verket
varit, serdeles om derjemte i betraktande tages, att arbetsfolket i alla
fall icke kunnat umbäras, utan jemnt måste aflönas, enär allas biträde
för sjelfva myntningen, eller för instrumentaliernas vidmakthållande,
dagligen eller som oftast hvarje vecka behöfves. Med mindre än att
arbetarne hafva att påräkna jemn sysselsättning och säker utkomst,
kunna inga sådane erhållas. Derjemte bör ock ihågkommas, att vid en
fabrik alltid blir förmånligt att kunna sysselsätta en eller tvenne arbetare
utöfver dem, som för egenteliga göromålen erfordras, för att alltid
hafva tillgång på öfvade personer, som vid de hufvudsakliga arbetena
kunna ersätta dem, hvilka möjligtvis sjukna, begära sitt endtledigande,
eller af andra anledningar icke kunna vidare begagnas. Men om
alla nu nämnde omständigheter äfven skulle kunna rättvisligen afvägas,
återstår ännu consumtion af bränsle, biträde af liandtlangning, verktygs
slitning, erhållen hjelp från i gång varande machinerier, att bestämma
och beräkna för hvarje ny Mach i ne, som förfärdigas, om bokföringen
skall bli fullt rättvis, och icke blott synas noggran, då den i sjelfva
verket grundar sig på en mängd godtyckligt antagne förhållanden. Det
har deremot varit temligen lätt, att, på grund af den före fnyntningens
början vid Myntet skedde tillverkning af Myntningsmachinerier,
( 21 )
soin ilå lättare liunde lill kostnaden calculeras, och tued kännedom af
de belopp, som åtgått för materialier till de sedan i83o tillverkade
Machinerierne, någorlunda nära bestämma det möjliga maximum, hvartill
dessa uppgått, heldst sora, till rättelse för aflöningen, öfver alla myntets
arbeten föres en Journal, som summariskt upptager huru hvarje arbetare
varit sysselsatt. På sådant sätt äro de aproximativt uppgifne
kostnaderne funne och utförde i den till Pikets Ständers Revisorer lemnade
Promemoria, hvilken i den afgifne Berättelsen finnes upplagen.
Ett Tusende R:drs eller tolf procents minskning eller höjning i dessas
totalbelopp förändrar den egenteliga myntningskostnaden för åren i83a
och 1833 endast med 2%:dels procent, t. ex. från it8#ö procent till
itVb. Det lönar således säkerligen icke kostnaden alt serskildt bokföra
machine-tillverkningen, enär sådant är af ingen vigt för sjelfva de
liufvudsakliga resultatens bedömande. Det är förut visadt, att det
icke är möjligt behörigen Arerkslälla en sådan bokföring.
/(:o Rikets Ständers Revisorer kafva ytterligare fästat deras uppmärksamhet
dervid, att
a) Myntningskostnaderne år i83o uppgått till 2 procent af det
präglade myntets värde, men att, efter livad vid i83a års Statsrevision
upplyst blifvit, påföljande året dock skall lemnat ett fördelaktigare
resultat, emedan utgifterne för i83i, då tillverkningen oafbrutet
fortgått och varit circa 1,000,000 R:dr Specie uti 4>8oo,ooo piecer,
endast utgjort 1255dels procent, hvaremot
b) Myntningskostnaden för i832 och i833 gifvit det ofördelaktigare
resultat, att den åter uppgått till närmare 2 procent, ehuru de uppgifne
villkoren för en lindrigare myntningskostnad blifvit uppfyllde,
eller att myntniugen under dessa år fått i större skala oafbrutet fortgå.
Att den ökade kostnaden i procent beräknad icke kunde vara
oväntad för åren i83a och i833, upplyses bäst deraf, att redan i
MyntYerkets till i832 års SlalsRevision afgifne Berättelse, om MyntVerkets
tillstånd under de föregående åren anmältes, att i832 års
myntning skulle blifva jemförelsevis dyrare, emedan beloppet, som
myntades, redan började att inskränkas, samt de minsta och dyraste
myntsorterne, nemligen f- och -dadels R:dr Specie då tillverkades. I
sjelfva verket förhåller sig myntniugen för åren 1831 samt i83a med
i833, som följer, nemi,:
( 22 )
1831 myntades i,o4i>9o5 R:dr io sk. Specie med circa 5 piecer
på hvarje R:dr,
i83a och i833 tillverkades 958,949 R.'dr 32 sk. Specie, med circa
7 piecer på hvarje R:dr, så att myntningskostnaden i det närmaste
är proportionel mot antalet af präglade Mynt per R:dr, ty 5 förhåller
*ig till 7, såsom iss3dels procent, hvilket var myntningskostnaden år
1831, lill 1 töVlels procent, hvilket sednare tal endast obetydligt skiljer
sig från den verkliga myntningskostnaden under i832 och i833.
Slutföljden häraf skulle vara, att en stor eller liten penning skulle per
stycke kosta nära lika mycket alt tillverka. Detta är visserligen icke
fullt rikligt, ehuru man, då tillverkningssättet är detsamma, i allmänhet
kan antaga, att kostnaden stiger med antalet af piecer per R:dr.
Dessutom är här icke ännu i betraktande taget, att myntade beloppet
för i833 endast utgör fjerdedelen mot för år 1831 och för i832 och
i833 tillsammans ej uppgår så högt som för 1831 ensamt, hvadan de
i Berättelsen till i832 års StatsRevisiön uppgifne vilkor för lindrigare
myntningskostnad icke blifvit uppfyllde. Den af 1835 års Revisorer
gjorde framställning af ämnet är således icke fullständig.
Att åter i83o års myntning skulle blifva dyrare än de påföljande
årens, är ganska naturligt, enär hela det under året myntade beloppet
endast utgjorde circa 175,000 R:dr, som tillverkades med alldeles ovan
arbetspersonal, enär myntningen först kunde i gång sättas, sedan Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om den nya myntfoten, och om Myntenhetens
underafdelningar, hunnit blifva expedierad.
5:o Slutligen hafva Rikets Ständers Revisorer ansett en motsägelse
cga rum deruti, att en till dem aflemnad Promemoria innehåller, hurusom
1832 och 1833 årens myntning blifvit jemförelsevis drygare, emedan
de dyraste och minsta myntsorterne, nemligen £ och Tedels R:dr
under dessa år myntades, hvaremot MyntÖfverStyrelsen under den ig
November 1834 till Bancofullmäktige skall yttrat, att de största myntens
prägling, då alla förhållanden togos i betraktande, folie sig betydligt
dyrare, än de i samma skrifvelse förut omnämnde mindre silfvermynten.
Äfven här synes ett misstag om förhållandet hafva gifvit anledning
dertill, att Rikets Ständers Revisorer serskildt vid detta fästat sin uppmärksamhet.
Uttrycket i den åberopade skrifvelsen lyder nemligen i
( 23 )
sjelfva verket sålunda, ”att betydligare talrikare arbetspersonal och vida
större tillgång på silfver erfordras, då hela R:dr skola tillverkas, än
för åttondedels och fjerdedels Riksdaler-stycken, hvarförutan de största
myntens prägling, då alla förhållanden tagas i betraktande, faller
sig betydligt dyrare än de sistnämndeHär bar således endast varit
fråga om en jemnförelse emellan hela Specier och fjerdedels Riksdaler,
men ingalunda med 8:dedels, i2:tedels och i6:dedels Rxlr, somärode
minsta mynten. Skrifvelse!! till Bancofullmäklige afser dessutom de
mot slutet af år 1834 handen varande förhållanden, icke dem som
egde rum åren i83i, i832 och i833, om hvilka den afgifne Promemorian
åter talade.
Under år 1834 hade nemligen den stora Svänghjulsprässen efter
Ullhorns modell hunnit fullbordas, så att präglingen af fjerdedels R:dr
kunde ske med tvenne man och en sättare, i stället för att den dessförinnan
fordrade fyra man och en sättare. På Ullhorniska prässen
utpräglades sådant oaktadt lika mycket gods som förut, nemligen i5o
skålpund i fjerdedels Specier om dagen. Deremot erfordras till prägling
af hela Specie Riksdalrar tolf man och en sättare, som blott medhinna
3oo skålp. om dagen. * Sjelfva präglingskostnadgn för fjerdedels
specier utgör således -/r af den för hela Riksdalrar till samma värde.
Naturligtvis har ämnenas eller blindernas tillverkning varit dyrare än
för hela Riksdalrar, dock har denna skilnad ej varit så betydlig, att
den motsvarar skilnaden i sjelfva präglingskostnaden, emedan Blindernas
utklippning för fjerdedels R:drs stycken skett med ångkraft, men
hela Riksdalrar utklippts för hand ända till sistlidne höst, då ett för
dem passande utklippningsmacliineri fullbordades. Att fördelen stadnar
på hela Riksdalrärnes sida, då dessa jemnföras med -dels ^dels
och T!gdels Riksdalrarne, är deremot tydligt, då dessa i Blindernas tillverkning
kosta från 25 till 5o procent och i prägling från dubbelt till
4 gånger mer än |dels Riksdalrar. Och när dessa myntsorterne tagas
i betraktande, tillika med |dels R:dr, blir visserligen alla underafdela
ningarnes tillverkning drygare än samma belopps- i hela Specier. Att
£dels Speciernes företräde vid 1834 års slut berodde på möjligheten
att då till dem använda Ullhornska prässen och således med circa 4°
procent nedsätta den hufvudsakligaste delen af kostnaden, är här ofvan
visad t. Men detta har icke afseende på de föregående åren, emedan
alla myntsorter då slogos på skrufprässar. Någon motsägelse eger
således icke rum emellan den uppgiften att tillverkningen under r83i»
i832 och 1833 varit dyrare i dea måa flere pjecer slagits på En R:dr
Specie, samt yttrandet till Bancofullmäktige, att hela Specier vid 1834
års slut, och således på en annan tid och under i öfrigt olika förhållanden,
kostade mer i tillverkning än Jdels Specier, hvilka af här uppgifne
skäl kunde med minsta arbetskostnad åstadkommas.
Någon vidare omständighet, än de nu upptagne, hafva icke af Rikets
Ständers Revisorer blifvit anmärkte, och ÖfverDirecteursEmbetet
har icke eller något ytterligare att för sin del i ämnet tillägga, utom
att den i Revisionsberättelsen gjorde framställning af Controllverkets
inkomster och utgifter icke gifvit anledning till någon förklaring från
ÖfverDirecteursEmbetets sida, helst som ingen anmälan eller anmärkning
i afseende på det nämnde Verket af Rikets Ständers Revisorer
skett.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar ÖfverDirecteursEmbetet
Stormägtigste
Allernådigste Konung
Eder Kongl. Majrts
tropligtigste underdånigste
tjenare och undersåte
N. WILH. ALMROTH.
Stockholm den 19 Februari 1836.
Seli. Thum.
( 25 )
Kongl. KammarRättens und. utlåtande i anledning
af gjord anmärkning, att å 1833 års HufvudBok
för Stockholms Stora Barnhus saknats anteckning
om i KainmarRätten verkställd Revision.
Sto rmägtigste Allcrnddigste Ii önun g!
Då Rikets Ständers Ar 1835 församlade Revisorer uti deras Berättelse
angående granskningen af StalsVerkets samt andra af allmänna medel
bestående Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, bland annat uppgifvit,
alt 1833 års HufvudBok för Stockholms Stora Barnhus saknade
anteckning, att den uti KammarRättens ÖfverRevisions Departement undergått
granskning, har, uti Nådig Remiss den 23 sisllidne Januarii,
KammarRälten erhållit nådig befallning att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers berörde framställning.
Till fullgörande af denna Nådiga föreskrift, bar KammarRätten
från Öl vei RevisionsDepartementet infordrat de i ämnet nödige upplysningar.
De innefattas uti medföljande till Kongl. KammarRätten ställde
yttrande af den Revisor, som förrättat granskningen af Stockholms
Stora Barnhus HufvudBok för år i833, så väl som uti ÖfverCommissarien
Berggrens likaledes bilagde underdåniga utlåtande; och som desamma
icke allenast upplysa förhållandet med Revisions-påskriften på
berörde HufvudBok, hvilken påskrift nu mera på densamma finnes,
utan ock innefattar att Revisionen blifvit fullgjord inom den i 4^ § af
Eder Kongl. Maj:ts för KammarRätten år i83i utfärdade Nådiga Instruclion,
samt att anmärkningar dervid egt rum; så har KammarRätten
för egen del dervid icke annat att tillägga, än att berörde anmärkningar,
efter föregången communication med vederbörande, redan
äro härstädes sluteligen afgjorde.
D
( 26 )
Den Kongl. Remissen återföljer; och KammarRätten framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
underdanigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
J. P. af BILLBERGH.
A. G. Osajn gi us. G. G. Uggla. And. Levin.
Olof Kjellman. A. P. Sandström. J. W. Fahnehjelm.
Stockholm den 10 Mars iS36. C. J. Fahnehjelm.
Till Kongl. Majit underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse.
( 27 )
Sto rmägtigste Aller nå di g s t e Konung l
Sorn Edet- Kongl. Majit i Nåder behagat alt öfver ett Transsumt af
Rikets Ständers Revisorers år fS35 afgifne Berättelse affordra underdånigt
utlåtande ifrån Eder Kongl. Majrts och Rikets KammarRätt,
samt dertill hufvudsakliga anledningen synes vara att HufvudBoken för
Stockholms Stora Barnhus år 1833 skall sakna antekning det granskning
i Kongl. KammarRätten blifvit verkstäld; så har jag häröfver infordrat
och får härhos i underdånighet öfverlemna vederbörande Revisionsskyldigs
till KammarRätten ställda förklaring i ämnet.
För egen del får jag utur den bos ÖfverCommissarien i KammarRätten
hällne Gontrollbök underdånigst upplysa, det Allmänna BarnhusHufvudBoken
för år i833 blifvit till KammarRätten ingifven den a5
Maj 1835 och att anmärkningarne vid berörde Hufvudbok ingåfvos den
26 October samma år.
Då 42 § a^r Eder Kongl. Majrts den i5 October 1831 för KammarRätten
utfärdade Nådiga Instruction stadgar, det gransknings-åtgärden
vid en räkenskap skall vara fulländad inom ett år från den dag
räkenskapen blifvit hos KammarRätten anmäld, så lärer ock Eder
Kongl. Majit Nådigt finna, det icke mindre granskningen af ifrågavarande
HufvudBok än ock Revisions-påskriften derå, blifvit ganska tidigt
verkställda.
Med undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärdar
Sto rmägtigste Aller nådigste Konung
Eder Kongl. Majrts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte
J. E. Berggren.
D*
( 28 )
Till Kongl. 3Iaj:ts och Rikets Kammar Rätt.
Till följe af Herr ÖfverCommissariens Remiss dea 2 dennes, får jag
ödmjukeligen afgifva följande upplysning.
Sedan granskningen af i833 års Räkenskaper för Stockholms Stora
Barnhus var fullgjord och anmärkningar utfärdade, blefvo desse räkenskaper
under min frånvaro från Contoiret afhämtade, hvarefter jag vid
underrättelsen härom infann mig på Rikets Ständers Herrar Revisorers
Embetsrum och påtecknade Hufvudboken att den blifvit granskad med
anmärkningar den 26 October sistlidet år, hvilken påskrift bemälde
Herrar Revisorer troligen icke före deras afgifne Berättelse observerat;
och hafva samma räkenskaper, hvilka till Kongl. KammarRätten inkommo
den a5 Maj sistlidet år, således blifvit granskade 7 månader före
den tid Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction af den i5 October i83i för
Kongl. KammarRätten föreskrifver.
För öfrigt har jag jemnfört denna berättelse med Räkenskaperne
och funnit den vara enlig med hvad de utvisa.
Stockholm den 4 Februarii i836.
F. A u g. Wibom.
( 29 )
K. Serafimer-Ordens-Giilets und. utlåtande.
Sto rmägtigste Alle rnådigste Konung!
Uti afgifven berättelse, angående verkställd granskning af StatsVerkets
och andra af allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning, hafva Rikets Ständers sist församlade Revisorer, jemte tillkännagifvande,
att Hospitals- och Barnhus-fondens räkenskaper endast
för år i832 men icke för år i833 blifvit granskade, af uppgifven orsak,
att sistnämnde års Hufvudbok först den 3 Augusti nästlidet år till
Eder Kongl. Majrts och Rikets KammarRätt inkommit, anmärkt, att,
bland OrdensGillets skulder till diverse Verk och personer upptagas
till Kuopio Läns Lazarett, capital ...... R:dr 252: io. 8.
och ränta derå  „ 4°: 17> 1 •
eller tillsammans R:dr 292: 27. 9.
hvilket belopp oförändradt in- och utbalancerades uti i832 och i833
årens Böcker, hvarmed jemväl förhållandet varit enahanda allt sedan
år 1809; och som alla ömsesidiga fordringar emellan Sverige och Finland
blifvit genom en serskild Convention utredde och afslutade samt
långt före detta liqviderade, ansåge Revisorerne omnämnde ännu balancerade
post böra till afskrifning befordras.
Då Eder Kongl. Maj:t, genom Nådig Remiss af den 23 sistlidne
Januarii, häröfver behagat infordra SeraphimerOrdensGillets underdåniga
utlåtande, får SeraphimerOrdensGillet, i följd häraf, underdånigst
anmäla, det anledningen, hvarföre berörde skuldpost fortfarit att i
OrdensGillets Hufvudböcker balanceras, varit den, alt något officielt tillkännagifvande
om verkstäld liqvid emellan Sverige och Finland, angående
ömsesidiga fordringar och skulder, ej blifvit SeraphimerOrdens
Gillet meddeldt; men då SeraphimerOrdensGillet nu känner, det sådan
liqvid verkligen skett, torde Eder Kongl. Maj:t i Nåder tillåta,
det berörde summa uti Hufvudboken för innevarande år må få afskrifvas.
( 3o )
Beträffande åter den af Revisorerna berättelsevis nämnda omständighet,
att i833 års Hufvudbok icke förr än den 3 Augusti sistlidet
år till KammarRätten blifvit aflemnad, får SeraphimerOrdensGillet i
underdånighet upplysa, att, från längre tider tillbaka varit stadgadt,
det hvarje års IdospitalsRäkenskaper, de der upptaga inkomster och utgifter
från den i Maji ena året till samma tid det påföljande, skulle af
HospitalsSysslomannen aflemnas till LandsContoiret inom den 3o i nästa
September månad och sedermera derstädes undergå granskning så
tidigt, att de kunde till OrdensGillet insändas innan årets slut, hvarefter
den speciela granskningen med samma Räkenskaper härstädes blifvit
företagen och Bokslut deröfver upprättadt, hvilket allt innan nästpåföljde
Julii månads utgång bordt vara fulländadt, då HufvudBoken,
jemte HospitalsRäkenskaperne till granskning i KammarRätten aflemnats;
men, sedan uti en förnyad Instruction för Rikets Ständers Revisorer
af den 27 Februarii i83o blifvit stadgadt, det de förvaltande
Verkens Räkenskaper borde uti årliga RikshufvudBöckerne ingå, har
SeraphimerOrdensGillet, på det dess Bokslut skulle kunna upprättas
och för StatsContoiret blifva tillgängligt nog tidigt, för att i RiksHufvudBoken
kunna intagas, den 25 Februarii iS32 meddelt den föreskrift,
att HospitalsSysslomännen inom den 1 September näst efter redogörelseårets
slut skola aflemna HospitalsRäkenskaperne till LandsContoiren,
som inom den 1 derpåföljde October böra dem till OrdensGillet
insända, derefter dessa Räkenskaper derstädes granskas och HufvudBoken
så fort möjligen ske kan upprättas och till KammarRätten
insändes, hvaremedlertid StatsContoiret erhåller en afskrift af CapitalRäkningen,
för att i Riksbokslutet införas; och hafva, i följd af de sålunda
angående HospitalsRäkenskapernes insändande af OrdensGillet
meddelade förändrade föreskrifter, OrdensGillets HufvudBöcker de senare
åren kunnat tidigare än de föregående åren upprättas och aflemnas;
i afseende på HospitalsPiäkenskaperne för år i833, hvilka slutats den 1
Maji i834, inträffade likväl, att flere af dem icke inom den föreskrifjia
tiden utan långt efteråt hit inkommit, hvilket åter vållat hinder
och uppehåll i uppgörandet af HufvudBoken; dock var densamma färdig
så tidigt, att de upplysningar, som derutaf skolat StatsContoiret
lemnäs, och hvilkas meddelande varit egentliga anledningen till de i
omförmäldte måtto för HufvudBokens skyndsammare upprättande vidtagne
åtgärder, till StatsContoiret inkommit inom den tid så tidigt,
som för Riksbokslutets uppgörande erfordrats.
( 3! )
Den Nådiga Remissen bifogas i underdånighet och SeraphimerOrdensGillet
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
S t o r m ä g t i g s t e Alle rn ådi gste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
undcrdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
M. Rosenblad. A. G. Mörner.
Jacob de la Gardie. Gust. Lagerbjelke.
Stockholm den 6 Februarii i836. C. 31. Hindbeck.
Till Kongl. Majit underdånigst, ang. anmärkningar af Rikets Ständers Revisorer.
C 32 )
Kongl. GeneralTullStyrelsens und. utlåtande.
Stor m äg tig st c Aller nå digste Konung!
Grenom Nådig Remiss å härhos återgående Transsumt, har Eder Kongl.
Maj:t täckts infordra GeneralTullStyrelsens skyndsamma underdåniga
utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers nästlidet år afgifna Berättelse,
i hvad den rörer Tullverkets Räkenskaper och förvaltning för åren
i832 och 1833.
Revisorerne, som, efter framlagd öfversigt af uppbörd, afkortningar,
omkostnader, restantier och öfverskott, förklarat det de funnit
Tullverkets Räkenskaper vara lättfattliga och förda med utmärkt ordning,
samt hvad förvaltningen angår, densamma icke eller föranleda
till någon anmärkning, hafva dock trott sig böra omnämna att det vid
i83a års StatsRevision anmärkta förhållande, att vissa Städer, der Tulluppbörden
varit antingen ringa eller alldeles ingen, icke dessmindre
äro försedda med en talrik tjenstemanna-personal, hvars aflönande
kräfver betydlig utgift, fortfarit att under åren i83a och i833 ega
rum, samt att detta missförhållande mellan inkomst och utgift synnerligast
visar sig med GränseStäderna mot Norrige, hvarpå såsom exempel
anföras Carlstads och Östersunds Tullkamrar, der aflönings-utgifterna
öfverskjuta inkomsterna, vid den förra med omkring 8,o5o, och
vid den sednare med 3,4oo R:dr.
Till utredning och besvarande häraf får GeneralTullStyrelsen i
underdånighet åberopa dess underdåniga utlåtande den 2 Februari i833,
i hvad beträffar i832 års StatsRevisorers i 2:dra punkten gjorda, väsendtligen
enahanda erinran, hvarvid Tullstyrelsen förnämligast an\
dragit, att bevaknings-styrkans fördelning och verksamhet öfverhufvud
bero på locala omständigheter, hvilka ofta förändras i mån af trafikens
olika mångfald och riktning; att under ständiga aflönings-utgifter borde,
med uteslutande af Indragnings- och PensionsStater, upptagas endast
ordinarie AflöningsStaterne, som, hvarken i personelt eller i ma
terielt
-
( 33 )
terielt afseende, medgåfve någon nedsättning, samt att Tullstyrelsen då
redan i sitt underdåniga Statsreglei ings-förslag tillämpat grundsatsen
att, under minskande af den stationära Tullbevakningen, förstärka den
rörliga.
GeneralTullStyrelsen vågar härvid ytterligare tillägga alt, om man
vill främja varu-införtullningen, och dymedelst försäkra den Statsinkomst,
som är ändamålet med Tullverkets inrättning, måste man
framförallt hindra oloflig varuinförsel; alt Gränsbevakningen, under
denna hänsigt, befinnes i lika cathegori med Kustbevakningen, hvilken
icke direkt inbringar tull, men tvingar trafiken att välja en rak och
laglig gång, eller, i motsatt fall, upptäcker afvägarna och beifrar missbruken;
att, i fråga om Tull-administrationen, inkomst och utgift icke
böra betraktas under inskränkta och partiella synpunkter, utan såsom
ett stort helt och, efter denna calculationsgrund, sins emellan jemförda,
samt att hvad Carlstads och Östersunds Tullkamrar särskildt angår,
ordinarie Lönings-slaterna år i833, inberäknadt underlydande
Controllbevaknings, bestego för den förra jemte Philipstads och Arvika
Stationer, till blott 4>883f Riksdaler, för den sednare åter, Funesdalens
TullTnspection inbegripen, till ej mer än i,633f Riksdaler, och
att dessa ganska måttliga summor utgjort alla effectivt stående kostnaderna
för tullbehandling och bevakning inom tvänne vidsträckta
GränsLän.
GeneralTullStyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropliglrgste
tjenare och undersåter
ARV. ARV:SON POSSE.
J. P. af Billbergh. J. D. Valerius.
Stockholm den 23 Januarii x836. J. F. Fåhreeus.
Till Kongl. Majit underdånigst med underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers Berättelse, i fråga om Tullverkets förvaltning.
( 34 )
Kongl. ÖfverPostDiréctiouens und. utlåtande.
Sto rmägtigste Alle rnådigste Konungl
1 ill följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning den 3o December
sistlidet år, får ÖfverPostDirectpursErabetet nu afgifva underdånigt utlåtande
öfver de delar af Rikets Stånders sednast församlade Revisorers
Berättelse om verkställd granskning af Postverkets Räkenskaper
och förvaltning under åren i832 och i833, som innefatta anmärkningar
och deraf föranledde hemställanden.
Då Revisorerne i afseende på åtskillige uti 1833 års HufvudBok
ännu upptagne äldre Balancer tillstyrkt Rikets Ständer, alt hos Eder
Kongl. Majit i underdånighet anhålla det lämpliga åtgärder må vidtagas,
så att nämnde Balancer snarligen varda till slutlig utredning befordrade,
har ÖfverPoslDirecteursEmbetet trott sig böra härhos i underdånighet
öfverlemna en Förteckning å dessa Balancer.
Af det förhållande, som å Förteckningen vid hvarje Balancepost
blifvit uppgifvet, täcktes Eder Kongl. Majit i Nåder inhemta de förändringar,
som en del af berörde Balancer sedan år i833 undergått,
hvilka af dem nu mera ej fordra annan åtgärd, än att till afskrifning
i behörig ordning anmälas, samt hvilka af anförde skäl än vidare måste
i HufvudBöckerne balanceras.
För öfrigt hafva Revisorerne, som ansett sig böra vitsorda, det
Postverkets redogörelse vittnar om ordning och noggran het, dock funnit
anmärkningsvärdi, alt i HufvudBoken icke förefinnes något InventariiConto,
sorn innefattar fullständig redovisning för Postverkets Inventarier
och persedlar, utan måste i della hänseende upplysning sökas
medelst genomgående af hvarje PostContoirs ingifna serskilda persedel-redogörelse,
i anledning hvaraf och då Postverkets fastigheter
och fartyg icke finnas uppförde i någon persedelräkning, Revisorerne föreslagit,
det Rikets Ständer måtte bos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om befallning till vederbörande, att upprätta och HufvudBoken
bifoga ett InventariiConto, som fullständigt upptager Verkets
alla tillhörigheter, fastigheter och fartyg derunder jemväl inbegripne.
I
( 35 )
Hvad nu angar det af Revisorerne ifrågaställde InventariiConto,
så får ÖfverPostDirecteursErabetet i underdånighet upplysa, att upprättandet
af något sådant Conto hittills icke varit anbefaldt, utan hafva,
till följd af Eder Kongl. Maj:ls och Rikets KarainarRätts förordnande
af den 16 September i8o3, endast förteckningar öfver Postverkets I11-  ven tar i i-persedlar vid hvarje PoslContoir blifvit den contanta redogörelsen
hilagde.
Uti utfärdad anmärkning vid i83o års PosLHufvudBok yrkade
dock ÖfverRevisionen, att en fullständig Persedel- och InventariiHufvudBok
måtte, för så många år tillbaka, som KammarRätten kunde
finna för godt bestämma, upprättas och aflemnas, men vid pröfningen
af delta anmärkningsmål fanni KammarRätten genom Skrifvelse af den
3o Maji 1833 allenast godt förordna, att då med god ordning och Kronans
säkerhet öfverensstämde, att de för Kronans medel upphandlade
elFecter behörigen redovisades, (hvilket KammarRätten likväl ansåg kunna
verkställas utan serskildt Bokslut, endast genom upprättandet af en
Persedelräkning, som åtföljde den contanta redogörelsen såsom verification
och uti hvilken räkning hvarje persedel af hvad slag den vara
kunde, redovisades,) det skulle åligga PostKammarContoiret alt från
och med år i83a och allt derefter årligen upprätta samt med IlufvudBöckerne
insända en så beskaffad persedel-räkning, åtföljd såsom verificationer
af dylika från hvarje Postförvaltare.
En så beskaffad Persedel-räkning, som förbemäldt är, har ock
från och med år i83?. från HufvudPersedelFörrådet i Slockholm blifvit
upprättad, dervid dylika räkningar för samtlige PoslConloiren i
Riket blifvit fogade, och till KammarRätten aflemnad. Att den hittills
uppfyllt ändamålet, såsom redovisning för så väl belialIningarne
som upphandlingarne af Inventarii- och andra persedlar torde vara
otvifvelaktigt, enär KammarRätten icke allenast föreskrifvit densammas
omfång, utan äfven, då vidare anmärkningar dervid sedermera uteblifvit,
synes hafva den gillat. Den enda ofullkomlighet, som vidlåder
denna räkning, är alt, såsom Revisorerne anmärkt, totalsumman af
hvarje persedel vid samtlige PoslConloiren icke kan erhållas, utan att
göra Utdrag af alla PostContoirens Inventarii- och PersedelRäkningar,
men då en slik uppgift icke synes behöflig, så väl i anseende dertill,
att persedlarnes värde i penningar svårligen kan uppskattas, till utrönande
af hvad tillgång de för Verket innebära samt att de egentligen
E*
C 36 )
blott bestå i förbruknings-persedlar, hvilka för Verket äro oumbärlige,
skulle denna kännedom endast medföra ökadt arbete, utan motsvarande
nytta.
Skulle likväl det oagtadt, i öfverensstämmelse med Revisorernes
hemställan, ett ordentligt Persedel- och InventariiBokslut komma att
upprättas, blefve det, enär ett sådant arbete skulle blifva lika vidsträckt,
som det för den contanta redogörelsen, oundgängligen nödigt
att för detsamma antaga en särskild Bokhållare och med en ny lön för
densamma Staten belasta.
Beträffande slutligen Revisorernes anmälan örn vid HufvudBoken
saknad uppgift å Postverkets fastigheter och fartyg, så kan en sådan
utan betydlig tillökning i göromålen hädanefter åstadkommas, i händelse
Eder Kongl. Maj:t skulle finna för godt att derom i Nåder förordna;
börande ÖfverPostDirecteursEmbetet härvid i underdånighet upplysa,
att Förslag öfver och Berättelser om beskaffenheten af Postverkets
fartyg från vederbörande till Poststyrelsen årligen ingå, ehuru desamma
hittills ej blifvit PostHufvudBoken bilagde, enär någon föreskrift
härom ej varit meddelad.
Den Nådiga Remissen återställes härhos i underdånighet, och ÖfverPostDirecteursEmbetet
framhärdar med djupaste vördnad, nit och
trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maj:ts
unclerdåmgstc, tropligtigste
tjenare och undersåte,
E. LAGERHEIM.
Stockholm den i4 Martil i836. A. IV. Grundelstjerna.
Kongl. Majtt underdånigst med Utlåtande öfver Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers Berättelse om verkställd granskning af Postverkets Räkenskaper.
( 37 )
Sammandrag öfver de i Kongl. Postverkets HufvudBok före
år 1833 upptagne äldre Balancer.
Summa.
Fra m 1. Öfv erPostDi rec teuren
m. m. Friherre W. Car-  pelans Sterbhus
*0,99'
■4
11
( Sedan numera blifvit utredt att 11a-  Igon ytterligare tillgång i det afträdda
\Boet
licke förefinnes, kommer den att i be-  1 horig ordning anmälas till afskrifning.
Kejser!. PostAmten i S:t
Petersburg och Helsing-  forss
338
11
2
f Kommer likaledes att till afskrifning
[anmälas, enär denna summa utgöres
/af porto för sådane utländska bref,
Isom icke blifvit uttagne och af sådan
[anledning blifvit retournerade.
Helsingör.
Balance af medel hvilka f.
d. Consuln och PostCom-  missarien Isaac Gloerfelt
uppburit till utgifters be-  stridande för utrikes po-  stens transport genom Kgl.
Danska Staterne
2,524
32
11
’ Genom Kongl. KammarRättcns Ut-  slag den 22 December i83o är balan-  cen faststäld. Då Gäldenärens vistel-  seort utom Riket icke är känd har
lUtslaget icke genom Postverkets för-  Isorg kunnat honom tillställas, hvarfö-  |re detsamma blifvit till Kongl. Kam-  VmarRätten återlemnadt.
Helsingör , L. Lindbergs
Sterbhus
Dito Dito
5
6
’ Sedan genom i slutet af förlidet år
erhållen utdelning i den aflidnes till
Borgenärer aftriiddeBo, balancen blif-  ' vit nedsatt till 8,118 Riksdaler 27 sk.
och någon vidare tillgång till gäldan-  det häraf icke förefinnes, kommer den-  na återstod att till afskrifning anmälas.
Sala.
Balance för åren 1823 och
1824? h°s afvikne t. f.
Postmästaren Ramsell . .
565
38
4
Genom AdvocatFiscalsEmbetets i
Kongl. KammarRätten åtgärd har den-  ne summa blifvit indrifven och den
23 Julii i835 till PostCassan lefvererad.
Transport
24,047
6
10
C 33 )
Transport
Upsala.
Balance, för år 1821, lios
förre t. f. Postlnspectoren
nu mera Häradsskrifvare!]
A. J. Medelplan
Kongl. Norrska Regeringens
Handels- och FinanceDepartement.
Återstod af Transitoporto för
åren i8i5, 1816 och 1817
uppkommer deraf, att
Norrska brefven till och
från Altona blifvit i räkenskaperne
påförde Hamburger
Porto å En Riksdaler
lodet, men af Norrska
PostVerket endast
godtgjorde med 9^ skill,
lodet, eller såsom för
Danska bref
Förskjutne ersättningar för
förkomne reco m m en d era -  de bref. ..........
i6,485
1,467
34
10
f Då hos Redogöraren annan tillgång
till balancens godtgörande saknats än
lians innehafvande lön sorn Häradsskrifvare,
har laga införsel deruti
blifvit sökt och beviljad; och har till
följe deraf i afräkning å balancen influtit
329 R:dr 3 sk 10 rist., så att
för närvarande endast återstå 34-5 R dr
45 sk. 7 r:st., hvilken summa i den
mohn lönen utfaller äfven inflyter.
Om betalningen af denna summa har
tvist uppstått, hvilken i underdånighet
blifvit Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
och afgörande understäld.
t Vid i834 års utgång utgjorde denna
balancepost endast 874 R:dr 14 sk.
4 r:st., deraf enligt K. ÖfverPostDirecteursEmbetets
den 10 Augusti nästlidne
år meddeldte, Kongl. KammarRättens
pröfning understäldte, Utslag 346
R:dr 24 skill, komma att afskrifva*,
ivaremot återstoden 527 R:dr 38 sk.
4 r:st., som till underdånig följd af
Kongl. Majtts Nådiga Utslag den 4
Junii i834 och Kongl. Brefvet den 7
Februari nästlidne år skall af Posfmär
slaren i Skellefteå J. M. Smedberg ersättas,
för närvarande är under in\drifning.
Transport
42,678
( 39 )
Transport
42,67.3
5
7
Föi skjutne Skjuls- ochTrac-  taments-kostnader för till-  förordnade Ledamöter vid
blandade Post- och Råd-  stufvu-Rätter
604
31
IO
Sigtuna j Sjöbergs Sterbhus.
Förskjutne Skjuts- och Trac-  taments-kostnader ....
84
39
9
Summa
43,362
29
2
' Genom verkställde återbetalningar
återstod häraf vid 1834 å*'s utgång endast
5ai R:dr 6 sk. io r:st., deraf g5
R:dr 45 sk. i vederbörlig ordning blifvit
till afskrifning anmälde, men hvaremot
de resterande /\i5 R:dr 9 sk. 10
r:st. än vidare måste balariceras, såsom
beroende af vederbörande Domstolars
pröfning.
Sedan det till Borgenärer afträdda
Boet nu mera blifvit utredt bar beloppet
under den 1 sistlidne Februari
blifvit till PostCassan lefvereradt.
Stockholm af GeneralPostKammarContoiret den 7 Mars i836.
P. -W. Pripp.
( 4o )
Comiterades för Salpeter-ärendena und. utlåtande.
Stormägtigste Aller nå digste Ii onung!
Genom Remiss har Eder Kongl. Mnj:t i Nåder infordrat Comiténs för
Saltpeter-ärendena i Riket underdåniga utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers nästlidet år afgifna underdåniga Berättelse, angående granskningen
af Salpeterfondens Räkenskaper och förvaltning för åren i832
och 1833; till följd hvaraf Comiten skolat i underdånighet anföra
följande:
Revisorerrte hafva punktvis andragit följande omständigheter, hvaröfver
upplysning fordras, nemligen:
1:0 Då, vid jemförelse af beloppet utaf den Salpeter, som under
åren 1832 och i833 blifvit inlöst och af den, hvilken samma år vid
Krutbruken lefvererats, det förra funnits vida öfverstiga det senare,
utan att Räkenskaperne nöjaktigt visade, hvarifrån detta öfverskott sig
härledde, ansågo Revisorerne nödigt, på det redovisningen i denna del
måtte ernå den tydlighet och fullständighet som vederborde, att hädanefter
i balancerna specifikt intages återstoden af den under hvarje
år inlösta Salpeter, som vid årets( slut ännu icke blifvit vid Krutbruken
emottagen och qvitterad.
Orsaken, hvarföre under dessa 2:ne år större qvantum Salpeter
funnits inlöst än lefvereradt inom årets lopp, har varit, att enligt Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för Salpeter-ärendenas förvaltning af
den 17 Mars i832, § 18, uppbörden och följaktligen inlösningen af
Salpetern, såsom tillförene stadgadt varit, bort företagas och äfven blifvit
börjad under vintermånaderne och alltså i November och December
pågått, men ej kunnat blifva aflevererad till Krutbruken, inom samma
års utgång, från alla Länen, särdeles Norrbottens och Westerbottens,
der den betydligaste delen uppburits, och efter hvad serskildt är förordnadt,
bör först påföljde året sjöledes från Umeå transporteras till
Gefle, samt vidare land vägen till Husby Klosters Krutbruk. Räkenskaperne
hafva derföre så väl för ifrågavarande år, som för de förutgångna,
visat difference emella'n uppbörd och lefverering, men tillika
bland
( 4« )
Liand verificationerne innefattat fullständiga Våglistor och Räkningar
öfver den ej till Krutbruk ännu lefvererade delen, hvilken imedlertid
för nyssnämnde a:ne Län varit upplagd och förvarad i Umeå Kronomagazin.
Comiten kan vid detta förhållande ej inse, det Revisorerne varit
i saknad af tillräcklig upplysning derom, hvarifrån skiljaktigheten härutinnan
sig härledde, men vill likväl, i anledning af hvad de framställt,
gifva den ännu fattligare form åt redovisningen i denna del hädanefter,
som Revisorerne åsyftat.
2:0 Den uti denna punkt af Revisorerne ådagalagda missräkning
till Fondens fördel af Tre R:dr 38 skill. 2 r:st., för år i832 inlöst
Salpeter, har, då någon rättelse deri af de Lefveranter, som vidkänts
densamma, icke blifvit sökt, destomindre kunnat af Comiten anses förtjena
afseende, som densamma skolat kräfva en vidlyftig undersökning
i speciella redovisningen uti de uppgifna 3:ne Län, å hvilkas sammanslagne
uppbörd den finnes hafva uppkommit.
3:o Hvad Revisorerne, med hämtad anledning af i Eder Kongl.
Maj:ts och Rikets KammarRätt förut gjord anmärkning, i denna punkt
framställt, att nemligen i Hufvudbokens sammandrag öfver Salpeterintägten
saknades den åren i832 och i833 på Gottland inlösta Salpeter,
liar, på sätt Revisorerne sjelfve härvid tillika upplyst, följt af det särskildta
förhållande med uppbörden derstädes, att densamma icke directe
och genast, såsom för öfriga Länen, redovisas hos Comiten, utan
först efter uppbördsårets förlopp, då Räkningen från Länet inkommer
och tillägges Hufvudboken, hvaruti berörde uppbörd sålunda, ehuru
serskildt, blifvit redovisad.
Då Revisorerne dock funnit sig böra omnämna detta förhållande,
får Comiten härvid jemväl i underdånighet upplysa, att den ifrågasatta
fullständigheten i berörde sammandrag för den påföljda tiden redan
blifvit iakttagen.
4:o Del häruti omförmälda belopp 8 R:dr 16 sk., utgörande förskjuten
resekostnad och ersättning åt ExpeditionsKronofogden J. Wennerbom
för bevakning af Fondens fordran emot inteckning i Tumbäcks
Säteri, sorn efter förre innehafvarens död och uppstådde Concurs, blifvit
yid Auction försåldt, kommer, såsom Revisorerne förutsatt, att upp
-
C 4a )
tagas i slutliquiden med Pantägaren, CommerceRådet B. H. Sanlesson,
hvilken liquid på laglikmätig åtgärd är beroende.
5:o Revisorerne hafva i denna punkt fästat uppmärksamhet dervid,
att för renskrifningen af SalpeterFondens Hufvudböcker för åren
182g, i83o och 1831 blifvit i i83a års Räkenskap afförde i5 R:dr för
hvardera året, eller tillsammans 45 R:dr, som af Comiten, med afseende
å Räkenskaps-förarens knappa löningsvilkor, blifvit beviljade, och
hvilken ersättning Revisorerne förment hafva, i händelse af behöflighet,
bort upptagas och synas i de årens Räkenskaper, för hvilka den åtnjutits,
helst Redogöraren sedan år i832 fått uppbära 200 R:dr om året
till skrifbiträdes aflönande.
Att berörde omkostnad ej blifvit afförd i de års Räkenskaper, för
hvilka den ägt rum, härflyter derifrån, att densamma ansetts icke böra
afföras, innan det arbete, för hvilket den beviljats, blifvit fullbordadt,
och synes för öfrigt detta icke skäligen kunna hafva förminskat
behörigheten af utgiften, då sådant härledt sig från den reglering med
SalpeterVerket, som verkställdes år i832, för hvilket, äfvensom för
de påföljde åren, någon dylik särskild kostnad ej ifrågakommit: Varande
angående samma utgift jemväl i KammarRätten anmärkning gjord.
6:0 Med anledning af Revisorernes häruti gjorda framställning om
lämpliga åtgärders vidtagande af Comiten, för att befordra till slutelig
utredning de sedan åren 1810 och 1813 i Götheborgs och Bohus Län
uppkomna proprie balancer af nära 4>000 R:dr, hvartill emellan 1815
och 1817 i Christianstads Län kommit omkring 2,400 R:dr och vid
hvilka, på ÅdvocatFiscalsEmbetenas i Eder Kongl. Majrts och Rikets
KammarCollegium och KammarRätt handläggning beroende balancer,
Revisorerne ej funnit något vara tillgjordt under ifrågavarande år, är
Comiten, som hittills icke underlåtit något af hvad på densamma kunnat
ankomma i denna del, ock omtänkt att ofördröjligen ytterligare söka
tillvägabringa utredningen af omförmälde balanceposter; hvilka till
större delen härröra från bristande redovisning för Salpetergärden ofvannämnde
tid, samt att i följd häraf jemväl låta upprätta och vid Hufvudboken
foga en sådau relation, som i specialiteten visar fortgången
af denna utredning.
7:0 Vid de, SalpeterFonden tillhörande, lån hafva Revisorerne,
med åberopande af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 16 Mars 1824,
( 43 )
angående de för utgifternes bestridande ej beliöflige medlens förräntande
mot Sex procent, fästat uppmärksamhet derå, att af 2:ne likväl på
särskildte, af Revisorerne äfven godkända, skäl mot Fem procent utgifna
lån, hvarutaf aflidne Majoren Stjernsvärd emot inteckning i Engeltofta
egendom innehaft det ena å 5o,ooo R:dr, Comiten tillåtit HofMarskalken
Grefve C. F. Posse, emot lika ränta, öfvertaga en del eller
3i,666 R:dr 32 sk. på den grund, att delta lån ansågs vara blott en
öfverflyttning af den Majoren Stjernsvärd beviljade förmon, hvilken,
då de förhållanden, som beredt Majoren nedsättning i räntan, icke voro
tillämplige på Grefve Posse, eller den säkerhet han ställt för lånet
medelst ny inteckning i andra fastigheter, Revisorerne alltså ej funno
öfverensstämmande med den allmänna föreskriften i högstberörde Nådiga
Bref.
Comiten får härvid i underdånighet upplysa, att berörde lån, af
5o,ooo R:dr åt Majoren Stjernsvärd å Engeltofta egendom, redan, genom
Nådigt Bref af den 5 April 1815 var beviljadt samt alt, då Eder
Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers vid i823 års Riksdag, i
fråga om Salpetergärdens nedsättning, tillika gjorda underdåniga hemställan,
uti Nådig Skrifvelse af den 24 Mars 1824 förordnade om utlåning
af SalpeterFondens då disponibla behållning, väl blef i Nåder
bestämdt, alt enahanda grunder borde följas, som för låns meddelande
ur Publika Cassör voro gällande och följaktligen äfven beloppet af den
då vanliga räntan af Sex procent; men detta Nådiga förordnande kunde
sålunda icke afse det förut på andra grunder utgångna lånet till Major
Stjernsvärd, hvilket mot oförändrad säkerhet i Engeltofta egendom följaktligen
qvarstod intill dess blofMarskalken Grefve Posse sökte få öfvertaga
den del derutaf, hvarom nu är fråga, emot enahanda ränta,
hvarvid tillämpning af allmänt gällande lånevilkor borde äga rum.
Och då desse emedlertid samt särdeles, efter det BancoDisconten vid
i83o års Riksdag funnits böra med Fem procents ränta åtnöjas, hade
i delta hänseende sig så förändrat, att högre än Fem procents interesse
svårligen kunnat erhållas vid medlens förnyade utlåning å Hypothek,
som gåfvo full säkerhet; så och enär Eder Kongl. Maj:t i Nåder vid
detta förhållande destomindre torde hafva vägrat Nådigt bifall till öfverflyttning
af berörde del af lånet å Engeltofta, emot den en gång
derför utsatta Fem procent räntan, som högre belopp icke var af Rikets
Ständer vid 1823 års reglering af Fondens tillgång för utgifterna
F*
( 44 )
påräknadt, eller i832 skolat kunna vid anförde förändrade förhållanden
betingas, ansåg Comiten sig, med stöd af hvad sålunda förekom,
böra bifalla den anmärkta omsättningen utaf lånet, såsom medförande
den fördel för Fonden, att medlen fortfarande blefve fruktbärande på
den då allmänna räntefoten. — Revisorernes framställning, då den allenast
stödjes på en fordrad ovilkorlig efterföljd af det generella stadgandet
uti 1824 års Kongl. Bref, utan att härvid blifvit ådagalagdt,
det omständigheterne medgåfvo en sådan, sjuies alltså icke innebära
skälig anmärknings-anledning; men sedan densamma likväl blifvit hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anmäld, ankommer det följaktligen
nu på Nådig pröfning huruvida ofvanberörde lånsumma 31,666 R:dr
3a sk. Banco, bör af Comiten uppsägas och infordras, ehuru Comiten
för Salpeter-näringens upprätthållande ännu icke funnit sådant erforderligt
samt utsigt till medlens utlåning emot högre ränta, än Fem
procent, med åtföljande fullgod säkerhet, ej gifves.
8:0 Af hvad Revisorerne inhämtat angående vidtagne åtgärder till
Fondens säkerhet för inbetalning af dess fordran efter aflidne SalpeterSjuderiStyresmannen
Major Silfversparre, för uppburen betalning af, på
Fondens bekostnad, anskaffade Salpetei’-sjudnings-pannor, hafva Revisorerne
med godkännande af dessa åtgärder, tagit sig anledning till den
hemställan, att hos Eder Kongl. Maj:t måtte af Rikets Ständer i underdånighet
göras den anhållan, att, vid förskotts meddelande i allmänhet
af SalpeterFondens tillgångar, Fonden må betryggas mot förlust
antingen genom vederbörande aflordrad borgen, eller annan lämplig
åtgärd.
Någre andra förskott förekomma väl icke vid Salpeter-ärendenas
förvaltning än af sådane mindre poster, som likmätigt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Reglemente af år i832 må af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
utgifvas åt Styresmännen i Länen för anskaffning af
tunnor till Salpeterns inpackning och aflöning åt Sjuderi-manskapet
jemte de af Comiten meddelande rese-penninge-förskott åt Uppbördsmännen,
hvilka förskott inom kort tid redovisas och hvarå någon förlust
hittills ej heller uppkommit; men Comiten har likväl, på sätt Revisorerne
äfven upptagit, icke underlåtit, eller gifvit anledning befara
uteblifvet noggrannt iakttagande af Fondens säkerhet härutinnan, i de
fall den finnes nödig. Börande Comiten äfvenväl härvid i underdånighet
upplysa, att borgen för den Silfversparre åliggande skuldsbetalning
blifvit honom affordrad och behörigen afgifven.
( 45 )
9:0 Uti denna punkt hafva Revisorerne, med anförande af Fondens
utgifter på det hela för ifrågavarande år sammanslagne, uppgjort
den beräkning, att hvarje vid Krutbruk lefvereradt Lispund Salpeter
kostade vid pass 9 R:dr 3 sk. och att således, enär 7 R:dr 24 sk. per
Lispund till producenterne betaides, omkostnaderne uppginge till En
R:dr 21 sk. Lispundet, eller nära 21 procent af inköpspriset; såsom
orsak hvartill Revisorerne trott sig böra andraga åtskilliga af Räkenskaperne
inhämtade förhållanden med egentligen sådane utgifter, som för
Salpeterns uppbörd, inpackning i fastager och deras försegling samt
transporten åtgått, och hvarvid anmärkningar jemväl blifvit gjorde hos
KammarRätten, men ännu icke lära vara afdömde; hvarjemte för öfrigt
omförmäles kostnaden vid ett SalpeterSjuderiStyresmannen i Östergöthland
G. C. Silfversparre gifvet uppdrag, att afresa till Norra Länen, i
ändamål, att undersöka Näringens tillstånd, äfvensom huruledes, oaktadt
i Wermland år i832 endast 6 Lispund 9 skålp. 20 lodj Salpeter
blifvit inlöste samt ingen sådan år 1833 derstädes lefvererades, likväl
till Styresman och UnderStyresman samt 3:ne Verkmästare i samma
Län utgått löner med tillsammans 910 R:dr, jemte transportkostnaden
för nämnde qvantum Salpeter, 12 R:dr 42 sk. eller tillhopa 922 R:dr
4a sk., för ett productvärde af 48 R:dr 29 sk. 3 rist.: tilläggande
dock Revisorerne, att bemälde tjenster i Wermland, såsom ock UnderStyresmanns-befaltningen
i Malmöhus Län, för hvilken i arfvode uppbäres
3oo R:dr, blifvit genom Kongl. Brefvet af den 22 October 1828
ställe till indragning.
Öfver dessa framställningar får Comitedi, i anseende till deras nära
sammanhang med hvad i nästföljande punkt förekommer, här nedan
afgifva dess underdåniga utlåtande samt alltså först upptaga hvad
Revisorerne slutligen andragit uti
ioide punkten, hvilken innefattar en uppställnig af qvantiteterne Salpeter
som åren i832 och 1833 blifvit tillverkade uti 22 Län, till ådagaläggande
af olikheten i productions-beloppet uti serskildta Län, och
hvaraf Revisorerne dragit den slutsats, att Salpeter-tillverkningen i de
Län, der den utgör en betydlig industrigren, bör fortfarande uppmuntras
och understödjas, likväl med iakttagande af all möjlig inskränkning
i nuvarande dryga uppbörds- och transport-kostnader, men åter i
de öfrige Länen helt och hållet öfverlemnas åt den enskildte omtankan,
och att uti sistnämnde Län, der tillverkningen upphört eller af
-
( 46 )
kastar obetydlig quantitet, aflöningen till de för densamma anställde
personer borde helt och hållet besparas, eller åtminstone proportioneras
efter till verknings-beloppet: medgifvande Revisorerne dock jemväl
härvid alt desse Tjenstemän blifvit, genom nyss åberopade Kongl.
Bref, indragne äfven uti Elfsborgs, Götheborgs, Kopparbergs, Hallands,
Malmöhus och Gottlands samt det förutnämnda Wermlands Län, sålunda,
alt Tjenstemännen endast äga rättighet tills vidare, att åtnjuta
lönerne, men ej resepenningarne, och för öfrigt, att en ytterligare reglering
med desse Stater, genom Eder Kongl Maj:ts Nådiga Bref den
17 Mars 1832, blifvit vidtagen, åsyftande en ännu större indragning
af SalpeterSjuderi-personalen i Länen.
Comiten får i anledning häraf i underdånighet yttra, att då Revisorerne
företagit sig att calculera Salpeterns kostnad efter sammanslagna
utgifts beloppet af betalningen till producenterne, uppbördsoch
transport-kostnaderna samt äfven för anstalterna till näringens upprätthållande,
hade åtminstone, med den upplysning som erhållits rörande
de af Eder Kongl. Maj:t de sednare åren i Nåder vidtagne regleringar
till dessa kostnaders förminskande i framtiden, tillika bort urskiljas,
hvilka aflönings-utgifter, som redan, i följd af 1828 års indragning utaf
Styresmän och Betjening i flere Län, böra anses hafva upphört, enär
dessa utgifter utgå endast på grund af den rättighet, Eder Kongl.
Maj:t i Nåder funnit dem icke skäligen kunna frånkännas, att åtnjuta
de en gång dem tillagda löner, tills de afgå, såsom belöning för deras
nitfulla bemödanden om Salpeter-tillverkningens upphjelpande den tid
gärdens ovilkorliga utgörande in natura var ett bestämdt åliggande för
Rikets samtliga Hemmansägare.
Till upplysning derom, huru calculen med iakttagande häraf, utfaller,
har Comiten derföre låtit upprätta underdånigst bifogade uträkning,
som visar, att med frånskiljande af de på IndragningsStat för Styresmän
och Verkmästare i Vermlands, Elfsborgs, Götheborgs och Bohus, Kopparbergs,
Gottlands, Hallands och Malmöhus Län, utgående aflöningar,
jemte PensionsStatens belopp, den af Revisorerne till g R:dr 3 sk. per
Lispund uppgifna productions-kostnaden, rätteligen beräknad, endast utgör
8 Rdr 46 sk. 7 r:st. per Lispund, äfven med inberäknande af tillfälliga
utgifter för en gång, såsom kostnaden för den af Comiten, till
controll å Salpeter-productionens verkliga bedrifvande i så hög grad
inom de Norra Länen, som lefvereringen af varan der utgjorde, nödig
( 4? ;
ansedda ditbeskickning af t. f. Directeuren i Östergöthland Silfversparre,
som, för sin aflöning i sistnämnde Län, icke var pligtig att sådan
inspeclion utföra, och hvilken serskilda kostnad, jemte flere dylika
af Revisorerne ej heller afdragna belopp, dock härvid rättast borde
frånräknas. Men ännu mer förvillande är tvifvelsutan den af Revisorerne
gjorde framställning i afseende på Salpeter-productions-kostnanaden
i Wermeland, då denna, såsom skett, beräknas särskildt för
detta Län.
Det har jemväl härvid undfallit Revisorerne hvad Comite,n, vid
enahanda framställning tillförene, ådagalagt, att nemligen Salpeterproductionen
från år 1811, då den var ganska ringa, blifvit genom
de af Eder Kongl. Maj:t i Nåder vidtagne anstalter så uppdrifven,
att den sedermera fullt uppgått mot Rikets hela behof af denna artikel:
att sålunda en, på handelsvågen hårdt tryckande, införskrifning
deraf sedan kunnat undvikas: att deremot tillverkningen af Salpeter
tillskyndat Rikets innebyggare i allmänhet och särdeles i de Norra
Landskapen samt deribland förnämligast Vesterbottens Län, en högst
betydlig förmon, hvarigenom Ortens innebyggare blifvit i tillfälle att
under de inträffade svåra missväxtåren icke blott förtjena sin utkomst,
utan ock behörigen erlägga skatterna, samt att följaktligen den uppoffring,
som af Revisorerne velat klandras, i sjelfva verket för Staten
medfört öfvervägande fördelar och alltså, rätteligen betraktad, utgjort en
nationalvinst; hvarförutan härvid icke bord,e förbises, huruledes Rikets
Jordägare härigenom blifvit befriade från de af ålder dragna olägenheterna,
att vid Salpeter-sjudningens bedrifvande genom Statens directa
försorg, upplåta jorden under deras Ladugårdshus, hvarvid både hinder
och kännbara besvär dem förorsakades.
Genom den år i832 efter gärdens upphörande vidtagna sednare
reglering af Salpeter Verket, kommer åter AflöningsStaten att än ytterligare
förminskas i den mon afgång inträffar, från i3 Directeurer och
12 UnderStyresmän, eller 25 personer, till 4 Directeurer och i3 UnderStyresmän,
eller tillsammans 17 personer, utom ett betydligt antal
Verkmästare, som kunna blifva umbärlige vid hos Allmogen tilltagande
kännedom och färdighet i Näringens bedrifvande, utan de förras råd
och biträde. Då denna reglering just innefattar den princip i förevarande
ämne, som Revisorerne gjort till slutsats af hvad de i io:de
punkten upptagit, synes framställningen härom hafva varit hufvudsak
-
( 48 )
ligen öfverflödig, om icke deraf tillika velat hämtas anledning till den
mening, att lönerne för Tjenstemännen i de Län, der Salpeter-tillverkningen
ej kunnat, i anseende till locala hinder, vinna framgång,
borde helt och hållet besparas, hvilken åtgärd, på sätt Comite'n förut
å enahanda framställning af Rikets Ständers Revisorer år i832 i underdånigt
yttrande den 2 Mars i833 erinrat, allena berott och ankommer
på Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och hvarvid Rikets
Ständer, vid den påföljde Riksdagen, funnit sig böra stadna; hvadan
ock någon vidare vederläggning af Revisorernes förnyade yrkande i
denna del icke torde vara erforderlig.
Den Nådiga Remissen återställes härjemte och Comite'n framhärdar
med undersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Aller 11 ådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
undcrdånigste, tropligligste
tjenare och undersåter
M. ROSENBLAD.
P. Westerstrand.
Stockholm den 16 Februarii i836. D. Krutmejer.
Tfi!l Kongl. Majit angående Rikets Ständers Revisorers Berättelse örn granskningen
af SalpeterFondens Räkenskaper för åren i832 och r833.
( 49 )
F ö r t c c li 11 i n g-.
Salpeter-utgifterne utgjorde enligt HufvudBöckerne:
för år i832 .
213,857: 20. 3.
,, 1833 ^3/jj853 • ^9* V*
Tillsammans 448,710: 39. 10.
Härifrån afgå:
ExpectanceStatens löner.
förar i832. för år i833. Summa.
I Kongl. Salpeter Comi
tens
Cassa . . . 3oo: — 3oo: —
Gottlands Län . . /\i6: 12. 388: 6.
Malmöhus dito . . i5o: — i5o: —
Hallands dito . . 181: 16. 102: —
Götheborgs och Bohus
dito . . . 100: — 91: 32.
Elfsborgs dito . . . 443* 33. 77: 24.
”Wermelands dito . 4^5: 42, 4^4: 36.
Kopparbergs dito . 3oo: — ' 3oo: —
S:a 2,347: 7. i,864: 2.,
— 4,211: o.
PensionsStatens aflöning 95 x: 40• 866: 16.
1,010. O* f*
6,029: 17. —
S:a R:dr 442>68i: 22. 10.
Den åren i832 och i833 inlöste Salpeter utgör (enligt Herrar
Revisorers Berättelse) Lisp. 3 skålp. 6 lod; och kostar således
hvarje Lispund vid pass 8 R:dr ^5 skill. 7 r:st.
G
C 5o )
Directionens för GivilStatens PensionsInrättning
underdåniga utlåtande»
Stor m äg tig s le Alle rn ådi g s te Konung!
Genom Remiss den 3o sistlidne December bar Eder Kongl. Majit i
Nåder täckts infordra Directionens för GivilStatens Pensionslnrättning
underdåniga Utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers år 1835 afgifna
berättelse, angående verkställd granskning af StatsYerkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
uti hvilken Berättelse, i hvad rörer CivilStatens PensionsCassa, Rikets
Ständers Revisorer, jemte framställning om Inrättningens tillstånd åren
i832 och r833., anfört, att Revisorerne, sorn icke funnit något att erinra
vid Inrättningens förvaltning och räkenskaper, dock fästat uppmärksamhet
dervid, att ehuru en längre tid redan förflutit sedan Inrättningens
verksamhet vidtog eller från och med år 1827, antalet af
Embets- och Tjenstemän, hvilka af Gassan pensioneras, dock vore nog
inskränkt, hvartill orsaken igenfunnes i den omständighet, att pensionerne,
serdeles i de högsta Classerne, voro bestämda till så ringa belopp,
i många fall, icke ens till hälften af hvad som å Stat uppbäres,
att. endast serskildta förhållanden gjorde det för Embets- och Tjenstemännen
möjligt eller önskeligt, att lill denna PensionsStat öfvcrflyttas,
utan. fortforo de i allmänhet att tjena till dess de voro berättigade att,
med hela lönens bibehållande, varda å Allmänna IndragningsStaten
uppförde;- men då likväl afsigten med denna Pensionslnrättnings bildande
och med de till densamme öfverlåtne betydliga Allmänna bidrag
otvifvelaktig! varit, dels att Embets- och Tjenstemännen skulle,
betryggade 0111 skälig utkomst, kunna, utan att afvakta den höga åldern
af 65 till 70 år, till yngre och kraftfullare personer lemna sina
befattningar, och dels att Statsverket småningom skulle befrias från
skyldigheten att besörja Embets- och Tjenstemanna-personalens pensionering,
hafva- Revisorerne, i betraktande tillika af Pensionslnrättningens
fortfarande betydliga förkofran, ansett sig böra tillstyrka, att, så vida
icke förhöjning i åtminstone vissa Classers pensionsbelopp af CivilStatens
Fullmägtige vid deras år 1837 infallande nästa sammankomst
beslutades, Rikets derefter först sammankommande Ständer på detta
ämne må fästa uppmärksamhet, och vidtaga den åtgärd hvartill företeende
omständigheter kunde föranleda.
( 5i )
Såsom utlåtande häröfver får Direclionen inför Eder Kongl. Majit
i underdånighet framställa en jemförande öfversigt af Civila PensionsInrättningens
sannolika ställning uti en ej aflägsen framtid, med bibehållande
af de nu gällande grunder för pensioneringen och med antagande
af den genom StatsRevisorerne deruti föreslagne förhöjning.
CivilStatens Pensionslnrättnings verksamhet vidlog egentligen icke
förr än år i83o; med hvilket år pensioneringen började. Under den
sedermera förflutne korta tid af 6 år hafva 67 Delägare erhållit pensioner,
hvaremot 8 af dem afgått. Under sistlidet år tillvexte pensioneringssumman
med 3,160 R:dr och utgjorde vid årets slut ett belopp
af 19,290 R:dr, utgående till 5g Pensionairer, hvilket per medium utgör
en årlig tillvext af 3,215 R:dr för den förflutne tiden; och om en
lika årlig tillvext under nästkommande tio år antages, så uppgår pensioneringssumman
efter denna tiderymd lill mer än 5o,ooo R:dr Banco
med ett antal af 160 Pensionairer. Inrättningen äger då följande förslagsvis
upptagne årliga inkomster:
Statsanslag .. . \. .............. 4°>ooo:
Delägares afgifter
12,000:
Besparde löner, Begrafningshjelp m. m.  9,000:
Bäntemedel
5o,ooo:
Summa j 11,000:
Hvaraf skola bestridas följande utgifter:
Pensioner till Delägare enligt beräkning .... 5o,ooo:
Å Allmänna Enke- och PupillFonden 20,000:
Till enskilda Enke- och PupillFonden, enligt
Fullmägtiges i Nåder gillade beslut .... 20,000:
Till 1798 års Pensionsfond ........ 2,000:
Administrationskostnad .......... 7,000:
;
99,000:
lemnande ett öfverskott af 12,000 R:dr till Capitalfondens förstärkning.
Kunde delta öfverskott äfven antagas dubbelt så stort vid den ifrågavarande
tidpunkten, så skulle det ganska väl erfordras till grundfondens
förstärkande, med afseende å en ännu aflägsnare framtid; men
då en större tillgång på capilaler i allmänhet ofelbart inom kort tid
bar lill följd en nedsättning i räntan, och Pensions-Inrältningen icke
G*
( ^2 )
torde med säkerhet kunna beräkna högre afkastning än fem procent å
sina capital-tillgångar, anser Directionen elt serdeles betydligt öfverskott
icke vara att påräkna.
Med antagande af Revisorernes framställning om förhöjande af Pensionsbeloppen
i de högre Classerne, och i händelse denna förhöjning
blefve i första Classen från 800 till 1,200 R:dr och i andra Classen
från 600 till 900 R:dr, skulle efter 10 års förlopp under förutsättning
af en lika progression i hänseende till pensioneringen, som här ofvan
antagits, pensions-utgiften uppgå till 60,000 R:dr, eller med 10,000
R:dr öfverstiga den nu förslagsvis uppförde; men då Directionen icke
kan med billighet och rättvisa förena den tanken, att Delägare, hvilka
hufvudsakligen i lika förhållande bidraga till Inrättningens bestånd,
skola njuta olika förmåner, och Directionen således anser en lika förhöjning
böra äga rum i pensionsbeloppen inom alla Classerne, i händelse
tillökning korame i fråga uti någon af dem; så skulle, om en sådan
allmän förhöjning antoges, pensioneringen vid den oftanämnde tidpunkten
erfordra omkring 3o,ooo R:dr mera än, med oförändrade, nu
gällande pensioneringsgrunder och framdeles i samma progression.
Erfarenheten både här och i andra Länder har ådagalagt huru
lång tid erfordras innan Inrättningar af denna art vinna nog stadga
för att uppfylla deras bestämmelse, och huru många år erfordras innan
pensioneringen kan anses hafva nått sin höjd, så att afgång och
tillkomst af Pensionärer motsvara hvarandra. Att innan en sådan tidpunkt
inträffar förändra de för en dylik Inrättning lagde grunder och
öka pensionsbeloppen, skulle medföra den största våda för Inrättningens
bestånd. CivilStatens Pensionslnrättning räknar ännu en alltför
kort tillvaro, och en lång tid måste antagas återslå för Inrättningens
slutliga utveckling. Directionen kan icke underlåta att fästa Eder
Kongl. Majrts Nådiga uppmärksamhet derå, att, ehuru det icke är sannolikt,
alt det högst betydliga antal Delägare, hvilka antingen redan
äro eller inom den ofvan antagne tidrymden af 10 år blifva pensionsberättigade,
skulle taga afsked från sina innehafvande tjenster, det likväl
är en möjlighet alt alla dessa komma att gravera Inrättningens
PensionsStat; men om ock sådant ej kunde inträffa, enär många Delägare
vid 55 års ålder äga full kraft och verksamhet att bestrida sina
tjensteåligganden och pensionernes förhållande till lönerne i flere fall
gör det omöjligt för den obemedlade att ur tjenst afgå, anser Directionen
sig icke böra lemna oanmärkt, att en del Tjenstemän, såsom
( 53 )
ProvincialLäkare, Landtmätare, Häradsskrifvare och Länsmän, hvilkas
Pensioner öfverstiga beloppet af deras innehafvande löner äga en obestridlig
fördel genom afskedstagande, så snart de uppnått den för Pensions
erhållande stadgade ålder och att således alla desse Tjenstemän
med säkerhet kunna förutses komma att af Inrättningen pensioneras',
likasom det ej är otroligt, alt ett långt större antal Tjenstemän än det
här förslagsvis, antagne, finnér för sig fördelagtigt att af denna Inrättning
taga Pensioner, i hvilken händelse kunde uppstå ett förhållande
till den grad ofördelaktigt för Pensionslnrättningen, att dess tillgångar
komme att befinnas otillräcklige.
Hvad sluteligen beträffar det af Revisorerne afsedde ändamål med
pensionernes förhöjande, eller Allmänna IndragningsStatens mindre anlitande,
så, jemte det Direclionen, med afseende å här ofvan framställde
förhållanden,.anser klokheten bjuda, alt ej genom en sådan förhöjning
bereda eller påskynda Inrättningens oförmögenhet att uppfylla sina
åligganden, samt hyser den åsigt, att det är för det allmänna af
ojemförligt större vigt, att Pensionslnrättningens säkerhet icke äfventyras,
än att någon besparing å Allmänna IndragningsStaten lill vägabringas,
äger Direktionen den öfvertygelsen, att egentligen genom PensionsInrättningens
tryggade bestånd, en sådan besparing säkrast vinnes, hvarom
äfven erfarenheten bär ett ojäfvigt vittnesbörd, då, af hela det utaf
Inrättningen i närvarande stund pensionerade antal delägare, omkring
en femtedel utgöres af sådane Tjenstemän, hvilka varit berättigade att
å Allmänna IndragningsStaten åtnjuta sin fulla lön såsom pension.
Remisshandlingarne återfölja härjemte, och Direclionen framhärdar
med djupaste vördnad, nit och trohet.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigstc, tropKgllgste
tjenare och undersåtare
M. ROSENBLAD.
J. P. af Billbergh. M. Heerman. S. A. Munthe. Gust. Öijer.
Stockholm ilen 20 Febr. i836> C. Limnell.
Till Kongl. Majit, underdånigst, i anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Remiss
uppå Rikets Ständers Revisorers år 1835 afgifne Berättelse.
C 54 )
K. ÖfverlntendentsEmbetets und. utlåtande.
S t o r m ä g ti g s t c Aller nådigste Konung!
Genom Nådig Remiss af den i sisld. Februarii har Eder Kongl. Majrt
anbefallt Öfverlntendents-Embetet att afgifva underdånigt utlåtande öfver
den del af Rikets Ständers Revisorers år i835 afgifne Berättelse,
sorn innefattar anmärkningar vid bemäldte Etnbetes Räkenskaper för
åren i832 och i833 i så måtto, att enligt StatsRevisionens yttrade
förmodan, Eder Kongl. Majtts Nådiga Reglemente den ii Januarii 1820,
hvarefter de, som bebo Kronans hus hafva att sig rätta, icke skall
blifvit behörigen tillämpadt, alldenstund allmänna byggnads-anslaget
fått vidkännas utgifter till boställs-lägenheternas underhåll, sorn det
icke tillhört; af hvilken anledning Revisionen tillstyrkt Rikets Ständer
att hos Eder Kongl. Majrt i underdånighet anhålla om befallning till
vederbörande, att för framtiden ställa sig högstberörde Reglementes tydliga
föreskrifter till mera noggrann efterlefnad; i hvilket afseende Revisionen,
medelst hänvisning till verifications-folierne, uppgifvit alla de
i i832 och r833 årens räkenskaper upptagne contante utbetalningar,
utom använde materialier, hvilka enligt Revisorernes tanka, icke bordt
belasta byggnads-anslaget.
Till besvarande af denna Nådiga Remiss, får Öfverlntendenten,
efter det vederbörande i ämnet hörde blifvit, nu i underdånighet anföra
följande:
De gjorda anmärkningarne äro grundade på det åberopade Reglementets
4 och 5 §§, som utstaka Boställshafvares i de publika byggnader
ne underhålls-skyldigheter; men deremot har Revisionen, som det
vill synas, icke egnat erforderlig uppmärksamhet åt samma Reglementes
9-‘de §, deruti stadgas i allmänhet, att sådane bristfälligheter i boställs-lägenheterne,
sorn tillkommit genom bruk och nötning, under
en längre tidrymd, utan boställsliafvarens förvållande, böra på Kronans
bekostnad afhjelpas.
ÖfverlntendentsEmbetet får till en början i underdånighet upply
-
( 55 )
sa, att flere bland de af Revisionen, såsom föremål för anmärkningar,
uppgifna arbeten äro af sådan beskaffenhet, att de antingen icke ägt
rum i boställs-lägenheter eller ock icke kunnat komma i fråga, att af
boställshafvare bekostas. Fol. 3o3, 3o4, 3o5 och 3o6 uti i83a års
Verifications-band upptaga en sammanräknad utgift af 80 R:dr 12 sk.
8 r:st. till iståndsättande af 4 rum och 1 kök i våningen 3 trappor
upp uti f. d. Oldenburgska huset. Denna våning är upplåten åt enskild
person emot hyra af Oldenburgska husets hyresmedel äro årligen
anvisade 720 R:dr till förstärkning af allmänna byggnads-anslaget. Det
torde vara öfverflödigt att anmärka, hurusom lägenheten af hvilka hyra
påräknas, måste underhållas i någorlunda bjelpligt skick, så vida
annars den afsedda inkomsten skulle kunna erhållas. Utgifterne fol.
200 och 3ip i i832 års Verificationsband, tillsammans 269 R:dr 28
sk., för undersökning och fullständig reparation af en betydlig sättningsspricka
på en skorsten i Operahuset, från hvilken skorstenseld
utbröt, hafva icke kunnat hostäUshafvarne påföras. Verificationerné
199, 202 och 212, tillhörande i83a års räkning, och verificationen
296 till den för år 1833 upptager en sammanräknad kostnad i3 R:dr
16 sk., för öppnande och igenmuring af en lucka å vinden i Operahuset,
erforderlig för sotning af en liten spiselpipa från dåvarande HofSecreteraren
Åbergssons boställsrum, till undvikande af fåra genom
skorstenseld. Då hoställshafvaren gocLtgjort kostnaden för sjelfva sotningen,
har hail tvifvelsutan uppfyllt livad i denna del, enligt Reglementet,
honom åligger; men att lian derutöfver, hvarje gång sotning
egde rum, skulle bestrida utgiften för sotluckans öppnande och tillslutande,
hvilken anstalt åsyftade liela husets betryggande, har icke skäligen
kunnat honom åläggas. Verificationen 195 till i832 års räkning
upptager, utöfver sotningsarheten i åtskilliga boställsrum inom Operahuset
i förening med kakelugns-omsättningar, i hvilket sistnämnde fall
sk 0 r s t e lis fe j a r e - k 0 s t nade n alltid blifvit af ÖfverlntendenlsEmbetet godtgjord,
jemväl sotning b de Kongl, rummen, Sångrummen, BiljettförsäljningsContoren,
BarnThealern m.. fl. Lägenheter, sorn icke kunna
hänföras till egenskapen af boställen, alltsammans till ett kostnadsbelopp
af 16 R:dr 3a sk., sorn det icke tillhört hoställshafvaren att
gälda. Enahanda förhållande företer sig med den till 3 R:dr fol. 196
uti i83a års räkning utförda kostnad för sotning uti f. d. Utrikes Expeditionens
lius och KronPrinsens Fatebur pä Blasieholmen, der boställsrum
icke finnas. Kostnaden 68 R:dr för det år i833, föl. 373,
i YagnmakareYerksladen af UnderSlallmästare-bostället, verkställde Ka
-
( 56 )
kelugnsrnakare-arbete, har icke eller kunnat någon boställs-hafvare
åläggas.
Med tillämpning af föreskrifterne uti Reglementets ofvanåberopade
prcle § hafva, efter föregångne behörige undersökningar och besiglningar,
följande af Revisionen anmärkte, hufvudsakligen i boställs-lägenheter
verkställde arbeten blifvit af allmänna byggnads-anslaget bekostade,
nemligen år i83a, uti Operahuset, fol. 184, iståndsättande af gamla
bristfälliga fenster för 120 R:dr 36 sk., fol. 320, åtskilige raparationsarbeten
i sistnämnde hus, hvaribland äfven uti ena BiljettförsäljningsContoret
och Foyern för en sammanlagd summa 25a R:dr 8 sk. LandtmäteriContorets
hus, fol. a3målning af Chefens sal och sängkammare
för 75 R:dr; f. d. EnkeDrottningens StallmästareBoställe, fol.
261, kakelugnsmakare-arbeten, bestigande sig till 104 R:dr 24 sk.;
Yedgårslnspectors-bostället, fol. 333, reparation af 2:ne kök för 33
R:dr; gamla Bancohuset, fol. 33p, iståndsättande af Waktmästaren kök
för 20 R;dr 16 sk.; samt år i833 i Operahuset, fol. 210, 218, 222,
242, 344» 343, 370, 442 och 440» större reparationer lill iståndsättande
af Förste och Andre Directeurernes boställsrum, tillsammans för
1,764 R:dr 43 sk. 10 r:st.; fol. 286, glasmästare-arbeten för i3o R:dr
38 sk., jemväl i sådane delar af Operahuset, som ej tillhöra boställsrummen;
fol. 359, målare-arbeten i boslälls-lägenheterne för 259 R:dr
26 sk.; fol. 461, åtskilliga reparations-arbeten, uppgående till 1,079 R:dr
16 sk., dels i dels utom boställs-lägenheter, såsom förstugor, trappor,
taken å Coulissebodarne m. m. Uti Landshöfdingens öfver Stockholms
Län boställe, fol. 212 och 363, lagning af en bristfällig dörr för 3 R:dr
8 sk. UnderStallmästare- och ÖfverllofStallmästare-boställena, fol. 213,
214> 280, 36o och 389, snickare-, glasmästare- och kakelugnsmakarearbeten
för tillsammans 182 R:dr 12 sk.; gamla Bancohuset, fol. 220,
289 och 396, snickare-, glasmästare- och kakelugnsmakare-arbeten för
113 R:dr 24 sk,,, deraf en del uti JustitiasExpeditionensEmbetsrum;
LandlmäleriContorels hus, fol. 249 och 469, lås och golflagningar för
tillsammans 121 R:dr 46 sk. uti Chefens boställsrum; StalueBildhuggare-bostället,
fol. 282, glasmästare-arbeten för i4 R:dr 20 sk. Carolinska
Institutets hus, fol. 369, målning i Professor von Döbelns rum
för 23 R:dr; f. d. Indebetouska huset, fol. 375, kakelugnslagningar för
38 R:dr 24 sk.; Utrikes StatsMinisters-bostället, fol. 4°3> kakelugnsmakare-arbeten
för 92 R:dr 32 sk. och i f. d. så kallade EnkeDrottningens
Stallmästare-boställe, fol. 4455 kakelugns-reparationer för 85 R:dr.
( 57 )
%
Af denna framställning anser ÖfverlntendenlsEmbetet, vara ådagalagdt,
att ÖfverlntendentsEmbetet, som åligger, i enlighet med de
billiga Grunder Reglementet antyder, iakttaga och vårda ej mindre
Kronans än Boställshafvarens tillständiga rätt och anspråk, sin pligt i
nämnde hänseende behörigen fullgjort; och hafva de för Byggnadsåtgärderne
upprättade, af Eder Kongl. Maj:t i Nåder fastställde årliga
förslag samt de derutöfver meddelade särskilde föreskrifter tjenat tili
efterrättelse.
Den Nådiga Remissen återslälles härjemte i underdånighet. Stockholm
af ÖfverlntendentsContoiret den 3 Maji i836.
F. S. SILVERSTOLPE.
Stockholm den 3 Maj i836. G. F. Bohm.
Till Konungen underdånigst med utlåtande öfver anmärkningar af Rikets Ständers
Revisorer vid ÖfverlntendentsEmbetets Räkenskaper för åren i832 och i833.
H
( 58 )
K. NumerLotteriDirectionens und. utlåtande.
Stormägtigste A lie rnädigste Kontin g!
Rikets Ständers Revisorers år 1835 afgifne Berättelse, angående den
samma år verkställde granskning af StatsVerkets samt andre utaf allmänna
medel bestående Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren
j832 och i833, har, i hvad den rörer NumerLotteriVerket, genom
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss den 3o sistlidne December, blifvit
NumerLotteriDirectionen meddelad, med befallning att sig deröfver
i underdånighet utlåta.
Vid fullgörande af denna Nådiga befallning, får, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmälan, att NumerLotteriRäkenskaperne
för år i832 blifvit uti KammarRätten granskade utan anmärkning,
men för år 1833 derstädes icke undergått Revision, Directionen i underdånighet
upplysa, att LotteriRäkenskaperne äfven för sistnämnde
år äro uti KammarRätten reviderade och lemnade utan anmärkning,
enligt hvad hemälde Rätt redan uti skrifvelse den g Julii sistlidet år
gifvit NumerLotteriDirectionen tillkänna.
Uti Rikets Ständers Revisorers Berättelse har vinsten af Lottförsäljningen
blifvit under Debet utförd till 364,pi5 B:dr ii sk. för år
i832 och 352,86o R:dr 19 sk. 7 r:st. för år i833. Directionen får i
underdånighet erinra, att detta icke instämmer med Räkenskaperne,
enligt hvilka berörde summor utgöra hela beloppet af den genom Lottförsäljning
influtne uppbörd ena och andra året, och deremot vinsten
af Lottförsäljningen bestigit sig för år i832 till 77,168 R:dr 7 sk. 7
r:st., samt för år i833 till 98,612 R:dr 47 sk- 6 r:st.
Uti framställningen, huruledes BrudgåfvoFonden blifvit för åren
183a och 1833 redovisad, äro denna Fond och dess Interessemedel
sammanförde, hvilket gifver Directionen anledning i underdånighet erinra,
att BrudgåfvoFonden och BrudgåfvoFondsRäntorne utgöra serskildta
Cassör, den förra bestående af anslagne, tills vidare outtägne
Brudgåfvovinster, och afsatt för dem som, när de blifvit till äktenskap
( 5p )
vigde, äro berättigade uppbära samma vinster, men den sednare tillkommen
genom Brudgåfvo-vinsternes förräntande under tiden och anvisad
såsom tillgång under Directionens disposition för extra utgifter,
hvarmed LotteriCassan och BrudgåfvoFonden ej få graveras. Med iakttagande
af denna åtskillnad imellan ena och andra Cassan, visa Räkenskaperne
det förhållande, att BrudgåfvoFonden utgjorde vid i832
års slut 23,719 R'dr 2 sk. 7 r:st., nemligen contant behållning 519
R:dr 2 sk. 7 r:st., och utlånte C-apitaler 23,200 R:dr samt vid slutet
af år i833, 24,152 R:dr 18 sk. 7 rrst. hvaraf 952 R:dr 18 sk. 7 rrst.
contant behållning och 23,200 R:dr i utlånte capitaler: att BrudgåfvoFondsRänteCassan
hade vid i832 års slut i contant behållning 1,343
R:dr 3o sk. 4 >’;st. och utlånte 4000 Rrdr, eller tillhopa 5,343 R:dr 3o
sk. 4 r;st. samt vid 1833 års slut i contant 2,152 R:dr 1 sk. 3 rrst.
och förräntade 4000 Rrdr eller tillsammans 6,152 Rrdr 1 sk. 3 rrst och
att under begge åren BrudgåfvoFonden förökat sig med 1,266 Rrdr 3a
sk. samt RänteCassan med 1,313 Rrdr 23 sk. 8 rrst.
Det uti föregående RevisionsBerättelser anmärkta förhållande, att
ifrån BrudgåfvoFonden ett lån på 2000 Rrdr är meddeladt utan borgen
eller annat hypothek samt att någre lån blifvit beviljade emot löftesförbindelse
af endast en person, har äfven nu blifvit af Rikets Ständers
Revisorer anmäldt. I denna del anhåller Directionen underdånigst, alt
få åberopa sitt öfver RevisionsBerättelsen för år i83o afgifne underdåniga
Utlåtande den 8 Julii 1831 samt Eder Kongl. Majrts i anledning
deraf till Directionen aflåtne Nådiga Svar den 5 September i832.
Directionen hade då tillfälle i underdånighet framställa, ej mindre
hurusom Directionen i utöfningen af dess pligt, att vid BrudgåfvoFondens
förräntande iakttaga hvad dess rätt och säkerhet kräfde, icke alltid
kunde erhålla eller ansåg sig föranlåten fordra sådan säkerhet, som
för mera varaktige och betydlige lån ifrån de egentligen långifvande
Allmänna Cassör vanligen sökes uti Inteckningar och Uypotheker, mera
an uti Låntagarnes egen vederhäftighet, än ock att då erfarenheten visat,
det så beskaffade säkerhets-handlingar, ofta varit otillräcklige att
skydda emot förlust, funnes deremot intet exempel att BrudgåfvoFonden
gjort någon förlust på de lån Directionen utgifvit efter egen öfvertygelse,
oberoende af andra föreskrifter än de, som utgått från Directionens
omsorg och uppmärksamhet för en ändamålsenlig, god förvaltning
j och som Eder Kongl. Maj:t uti högstberörde Nådiga Bref
H*
af hvilket Rikets Ständers senast församlade Revisorer ock haft del, fum
nit godt i Nåder förklara, att BrudgåfvoFonden skulle framgent såsom
ditintills, under Directionens allmänna ansvarighet för uppkommande
förluster, af Directionen förvaltas utan någre serskildte reglementariske
föreskrifter, rörande sättet och vilkoren för låns beviljande utur samma
Fond, hvilken dessutom icke ingår i beräkning bland LotteriVerkets
tillgångar och ej eller hunnit vexa till någon betydligare summa, så
ligger uti det af Rikets Ständers Revisorer nu åter anmälte förhållande
ingen afvikelse ifrån hvad Directionen i afseende på BrudgåfvoFondens
förräntande bordt ställa sig till efterrättelse.
Den Nådiga Remissen återföljer och Directionen framhärdar med
djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och
GABR. POPPIUS.
C. D. Skogman.
N. af Wetterstedt.
Leon. Cassel.
Stockholm den 8 Febr. 1836.
J. S. af Rolén. M. Zetherman.
Till Kongl. Maj:t undtst, angående Rikets Ständers Revisorers Berättelse år 1835
öfver Revision af NumerLotteriRäkenskaperne för åren i832 och t833.
( 6! )
K. KrigsCollegii lind. utlåtanden.
*Sto rmägtigste All e rn ä di g st e Konung l
För ArtilleriAfdelningen af Första Departementet får Collegium, till
efterföljd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss den 25 sistlidne Januari,
i underdånighet afgifva infordrad förklaring öfver anmärkningar,
hvilka senast församlade Rikets Ständers Revisorer funnit skäl framställa
vid Collegii berörde AfdelningsRedogörelser för åren i832 0chi833.
Den anmärkning Rikets Ständers Revisorer först sökt uti det förhållande,
. att i Artilleri-Afdelningens HufvudBöcker liqvid finnes upprättad
med Kongl. SlalsContoret, särskildt öfver föregående årets restantier
samt särskildt för löpande årets liqvidation å Statsanslagen,
täckes Eder Kongl. Maj:t i Nåder finna lätteligen förklarad medelst
underdånig anmälan om dermed åsyftad tydlighet, hvilken förut följd,
hos föregående StatsRevisioner icke föranledt anmälan om nu uppgifven
”förvillelse/' Dernäst följde anförande om mindre noggranliet vid
räkenskapens uppgöring och funnen oriktig hänvisning till verificationer,
hade bordt för Hufvudbokens författare medföra förtjent tillrättavisning,
om bestämd försumlighet, till Kronans skada, uppgifvas kunnat;
men då vid efterseende funnits, att troligen hastigt påseende af
mindre tydligt skrifna hänvisningsfolier kunnat verka lill nämnde omdöme,
hvilket från Eder Kongl. Maj:ts och Rikets KammarRätt, sorn»
med vana vid KronoRäkenskapers granskning, redan bedömt ifrågakomma
bokslut, icke försports, lärer omförmälde anmälan icke erfordra
vidare tillgörande, sedan Collegium nu förständigat Kamereraren i ArtilleriContoret,
att framdeles fästa synnerlig uppmärksamhet ä hänvisningars
större tydlighet, till minskning af olägenhet vid framtida granskning
utaf Afdelningeus räkenskap. Skulle anledningen till Revisorernes
yttrande vara bemtad från Hufvudböckerne åtföljande Stockholms Tygslats
vidlyftiga räkenskaper, så bör Collegium icke underlåta i underdånighet
tillkännagifva, det Collegium varit föranlåtet, för åtalad oordning
i redovisningsskyldighet, dels döma åren 1882 och i833 vordne
Redogöraren för BeväringsFörrådet från tjensten, dels förafskeda för
samma år vordne Uppbördsman för Tygförrådet, hvarefter behöriga
Räkenskaper för dessa betydliga detailler vunnits.
Artilleri
Afdel
ningen.
( 62 )
Ändamålet med förmälan om saknad liqvid för CommerceRådeC
Neumans ekvirkes-lefverance, har Collegium icke kunnat utfinna, då
verificationerne derför tydligen vid handen gifva tillkomsten och förloppet
af lefverancen, contraherad att betalas med Vexlar å Hamburg,
hvilka efter verificerad Cours för dagen, då de blifvit godtgjorda, äro
hetalta med i räkenskapen sammandragen summa 12,912 Ridr 26 sk.
1 r:st., hvarvid anmärkning ej egt rum. Deremot har Collegium bordt
fästa uppmärksamhet vid det förbiseende som vid granskning af Ryttmästaren
Åkersteins räkning år 1833 å 1,279 34 sk. 2 r:st. för
bestyr med Sadelmodells tillvägahringande, inträflTat, då Revisorerne
af handlingarne och Collegii dervid fogade beslut icke inhemtat, att
de saknade verificationer för 811 R:dr 22 sk. 6 r:st. skulle afgå till
Collegii UtredningsAfdelning, som efter Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse den 7 Augusti i832 borde ersätta alla personella utgifter för
Ryttmästare!!, och sådant äfven uti en post stor i,i53 R:dr 37 sk. 6
r:st. den 29 Januari år 1835 verkställt.
Vid utgående balancen uti 1833 års Bok erinras, att oredovista
summan 20,627 r:dr 45 sk. 7 r:st. för 1822 års krutförsändning till
Medelhafvet ”finnes i samma outredda skick som före sista Riksdag,”
(börjad 1834) "oansedt skrifvelse från dåvarande Statsutskott afläts till
HofCanzleren om redovisnings infordrande.” Härom tillhör det Collegium
endast att upplysa: det En af Rikets Herrar StatsRådet Grefve
Löwenhjelm, som, efter särskilt Nådigt förordnande dragit försorg om
berörde Expedition, derför afgifvit räkning år 1834, hvarigenom belancen
blifvit, med Eder Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, nedsatt till 12,627
R:dr 45 sk. 7 r:st. Och emedan, oaktadt efterforskning under flera år
af Supercargen för lasten, Handlanden Walléns vistelseort, underrättelse
derom icke af Grefve Löwenhjelm erhållas kunnat, har Eder
Kongl. Majit under den 22 Februarii nästlidet år, i Nåder uppdragit
Eder Maj:ts StatsMinister för Utrikes ärender att låta efterhöra, hvarest
/Wallén sig uppehåller, samt om han anträffas, affordra honom redogörelse
och liqvid för dess uppdrag, eller ock, om han med döden
afgått, inberätta, hvilka åtgärder med hans qvarlåtenskap och handlingar
vidtagne blifvit, och ankommer af påföljden utaf denna åtgärd
hvad slut i detta mål vinnas må. Rikets Ständers Revisorer anmärka,
det ”redovisning saknas” för en å Colonial-Ärendenas departement balancerad
post stor 3,454 R:dr 20 sk. 9 rist., men då annan redovisning
för emot betalning utfådde persedlar efter godkänd påföringsräk
-
( 63 )
ning ej erfordras, an liqvidation af skulden, hvarom åtskilliga skrifvelser
från Collegium till Utrikes StatsMinistern afgått, samt medlen snart
skola vara att förvänta, lärer anmärkningen ej erfordra åtgärd för närvarande.
Likaledes ej eller den om köpeskillingen för det gamla provisionella
Kruthuset å ön S:t Barthelemy, som på Nådig befallning uti
af Revisorerne uppgifven skrifvelse af den 24 Augusti 1833 blifvit försåldt,
emedan betalningen ej kunnat ingå förr än år i834, i hvilket
års Hufvudbok sålunda först afskrifning af förlusten bordt ske och blifvit
iakttagen.
För afskedade Lientenanten Segerdahl, hvars vistelseort länge varit
okänd, har omsider nästlidet år redogörelse för anmärkta förskottet 320
R:dr ingått, jemte saldo 1 sk. 6 r:st., och försvinner sålunda balancen
i 1835 års bokslut.
Såsom underrättelserna årligen vid Hufvudböckernas Titgående balance
vid handen gifva, har Eder Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift i bref
den 17 December 1822 om undersökning genom Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes i Götheborgs och Bohus Län försorg, huruvida afskedade
Öfverste Bildts vilkor och förmåga att gälda påförd balance
blifvit så förbättrade, alt någon afbetalning åstadkommas skulle, varit
enligt Nådig föreskrift iakttagen , men då någon förändring uti Öfverstens
medellösa tillstånd icke försports, har vid denna balance något
vidare ej kunnat tillgöras.
Emedan redogörelse för det, med anledning af General-FältTygmästare
Embetets skrifvelse den 16 Juli i832, Eder Kongl. Maj:ts GeneralAdjulant
för armeen påförde, men utaf Chefen för Dess Expedition,
Öfversten Grefve M. Rosen ulquitterade, och såsom icke redogjordt
anmärkta förskott, af 225 R:dr, till Collegium ingått samt uppgörande
Hufvudbok bilagd blifver, lärer denna anmärkning icke erfordra något
tillgörande.
Uppå erinran vid den balance som genom tillgrepp af aflidne KrigsCasseuren
Brattström tillkommit, att i afbetalning endast ingått 2,io5
R:dr 46 sk. 5 r:st., har Collegium allenast att i underdånighet anmäla,
att vidare influtit 1,418 R:dr 34 sk. 7 r:st., och att målets slutliga behandling
måste anslå lill dess uppstådde tvister om boets tillgångar
samt Concours- och Urarfvamålen efter Braltströms aflidna Hustru, blifvit
slutligen afgjorda.
%
( 64 )
Rikets Ständers Revisorer fästa jemväl uppmärksamhet vid nedsättning
af balanceradt belopp för, vid Inventering uti Waxholms förråd,
befunnen krutbrist, hvarmed förhållandet är sådant som det af
Revisorerne åberopade Nådiga Bref den 9 November i833 vid handen
gifver, nemligen: att KrigsColIegium genom Utslag den 3o December
i83o, ådömt balancens gäldande, ej mindre aflidne FörrådsOfliceraren,
Capitainen vid Svea Artilleri-Regemente, Tidholm, än sedermera äfven
aflidne Uppbördsman Östling med 1,358 R:dr; men att, uppå underdåniga
besvär af Östling, och då summans bevakning uti Tidholms
concours (som tillhört den under tiden aflidne Commendanten å Fästningen
ÖfversteLieutenanten Martin) icke varit iakttagen, Eder Kongl.
Maj:t dels såsom följd af företedd bevisning om en del af det anmärkta
Krutets consumtion för Kronans behof, dels af särskilt förekomne skäl
i Nåder medgifvit balancens nedsättning för bemälte aflidne Uppbördsmans
Concursmassa till uppgifne 601 R:dr, hvilka medels indrifning
ankommer å slut i Concoursmålet, sorn blifvit draget under Eder Kongl.
Maj:ts Högste Domstols pröfning, saint å Massans utredning. Skuldbeloppet
är sålunda bestämdt samt målet derom af Eder Kongl. Maj:t i
Nåder slutligen pröfvadt, så att vidare åtgärd dervid för närvarande
icke synes erfordras.
Derefter anmäldes ”att åtskilliga äldre balancer, af hvilka några
”tillkommit redan på 1780-talet till oförminskadt belopp, fortfarande
”uti räkenskaperne ut- och inbalanceras,” hvarom Collegium har Nåden
i underdånighet meddela den upplysning: att Kronans äldre fordringar
och outredda balancer, efter i833 års Artilleri-StatsMedels Hufvudbok,
uppgick till en summa stor 4>56o R:dr 5 r:st., deraf tillsammans 1,202
R:dr 5 sk. 4 r:st. finnas vara dels afförde uti nästföljde eller 1834 års
Hufvudbok, dels slutligen af Collegium handlagde, för att iakttagas i
under upprättande varande 1835 års Bokslut, och när till sistnämnde
belopp lägges så väl ofvanomförmälde Öfverste Bildts fastställde skuld
2,942 R:dr 19 sk. 2 rist., som än icke får till afskrifning befordras,
samt en skuld af enahanda beskaffenhet stor 66 R:dr 4 sk. 1 r:st. hos
Fattighushjonet, förre Snickaren uti Wenersborg Wallin, så återstå
utaf gamla balancer att vidare slutligen behandlas endast ett sammanlagdt
belopp af 34p R:dr 19 sk. 10 r.:sL, på många namn fördeldt, om
hvilkas bringande till slutlig åtgärd Collegium nu ytterligare förordnande
meddelar. För öfrigt har Collegium skolat begagna detta tillfälle
alt
( 65 )
att i underdånighet anmäla, det alla gamla balancer innefattande Kronans
skulder lill serskilda Yerk och personer blifvit till slut bragte
samt försvinna slutligen uti under handläggning varande Artilleri-StatsMedels
Hufvudbok för år 1835.
Oförmodadt finnér Collegium under 3:o bland erinringar vid Artilleri-Afdelningens
räkenskaper, anmärkning vid godtgjorde resekostnader
för Öfverste G. Heideman och Cornett Scheffer, ehuru de utgått
från UtredningsAfdelningen, äfvensom under 6:0 erinran i anledning
af utbetald patentlösen i,5oo R:dr Banco år i832 till Ryttmästaren
Åkerstein, erlagd från berörde Afdelning, hvarmed Artilleri-Afdelningen
icke ägt minsta befattning och kan derföre denna Afdelning häröfver
något utlåtande icke afgifva.
Ständernas Revisorer hafva fäst uppmärksamhet vid alt Krutproberingen
vid Södra Krutbruken uppgått till större aflöningskostnad än
vid de Norra, oaktadt antagne Krulbeloppet vid desse sednare betydligen
öfverstigit hvad vid de förra blifvit godkändt, hvarföre Collegium
skolat i underdånighet upplysa, alt orsaken härtill egenteligen ligger
uti det olika förhållande att i85o Centner BergssprängningsKrut tillverkas
enligt Contracter vid Norra Bruken, då endast 3oo Centner sådant
vid de Södra förfärdigas, hvaremot från Södra bruken lefvereras
l,5oo Centner Krigskrut, då de Norra lemna i,35o dito. Emedan
Krigskrutet bör hafva flere, med mer omgång utrönta egenskaper än
Bergskrutet, hvilket icke är beräknadt till lång tids förvar samt ej,
såsom det förra, behöfver genomgå för hvarje Centner undersökning af
specifika tyngden, fugtighetsprof, samt kornets formheskaffenhet granskas,
ligger deruti erforderlig förklaring af denna punkt.
I anledning af Revisorernes anmälan om revenuens af Mariebergs
KronoEgendom invid Hufvudstaden obetydlighet för amortering af den
betydliga skuld å inköpssumman, hvarför denna Egendom än häftar,
får Collegium i underdånighet upplysa det inkomsten af uthyrda lägenheter
å Marieberg de sednare åren aftagit, sedan det å stället inrymde
Artilleri-Läroverk de senare åren blifvit betydligen utvidgadt och
RakelCorpsen derstädes förlagd. I sammanhang med beslutet om denna
egendoms inköp, täcktes Eder Kongl. Maj:t uti Nådig skrifvelse den
12 November 1816 förordna, att, utom afkastningen, skulle till egendomens
betalning utaf besparingar å RiksStatens Tredje HufvudTitel,
I
( 66 )
om de] dertill lemnade tillgång, årligen användas 2000 R:dr B:co,
hvarföre Collegium under förflutna år hos StatsContoiret requirerat sådant
bidrag, men har omsider derå innevarande år erhållit det nekande
svar, hvaraf Collegium härvid skolat foga afskrift, med underdånig
hemställan det Collegium må i nåder tillåtas att, för omförmälde
ändamål, på afgifvande underdåniga Statsförslager för Artilleri-Afdelningen
få uppföra något visst belopp årligen till skuldens minskning,
hvilken vid 1833 års slut utgjorde till Militiae-Boställs-Cassan,
Capital  35,709: 3. g.
till Piikets Ständers Bank  1,740: 38. 7.
samt till RiksgäldsContoiret i 1,400: — —
Tillsammans 38,849: 42- 4*
Vidare har blifvit antydt det i83a och 1833 årens Statsanslag äro,
med tillsammans 29,606 R:dr 4° sk- öfverskridna, hvartill kostsam Gevärstillverkning
vid Carl Gustafs Stads Gevärsfactori hufvudsakligen
skulle hafva föranledt; men, utom det att all lefverering af medel till
detta Factori, (derför redovisning icke till KrigsCollegium utan directe
till KamrnarRätten ingått), varit grundad å Eder Kongl. Maj:ts skrifvelser
derom under den i3 Augusti i83r, den 27 Januari i832, den g Mars och
ig October 1833, befinnes genom dessa Nådiga skrifvelser något anslag
icke vara öfverskridet, emedan de Nådigst anbefallde utbetalningar för
Factoriets behof (som utaf uppgifne summan utgöra 28, r26R:dr 32 sk.)
äro, enligt derom meddeldta Nådiga föreskrifter, iagttagna till ersättning
på nästföljde årens Stater, samt efter nådiga skrifvelsen den i3
Mars i835 finnes nu mer än 18,000 R:dr derå afliqviderade. Och hvad
beträffar fyllnaden uti summan 29,600 R:dr eller 1,479 R:dr 8 sk.,
har återbetalning deraf, i den ordning Eder Kongl. Maj:t i skrifvelse
den i5 November 1831 stadgar, blifvit beredd med till förlidet års
slut influtna 1,456 R:dr 7 sk. 9 r:st., så att härå nu återstå allenast
23 R:dr 3 r:st., som äfven äro att förvänta; lärandes Eder Kongl.
Maj:t i Nåder anse berörde anmärkning om öfverassignering härigenom
vara tillräckligen upplyst.
Slutligen hafva Revisorerne, såsom orden lyda, ”i afseende å förvaltningen
af de till denna Afdelning anslagne medel ansett sig böra
"inberätta förhållandet med inköpet af den Ryttmästare:! Åkerstein til"Iagde
Patenträttighet, å en af honom uppfunnen ny Sadelmodell samt
"hvad med denna handel eger gemenskap.” Härvid åberopar Colle
-
( 61 )
glam i underdånighet ofvan gjord erinran, det denna Collegii Afdelning
icke egt någon befattning med inlösen af omförmälde Patenträtt,
ej eller gifvit anledning till utaf Revisorerne omförruäldt årsarfvode
från StatsContoret af 600 R:dr till Ryttmästaren för uppdrag om modellers
förfärdigande, hvilket ej synes vara föranledt af honom Nådigst
ombetrodd befattning med Sadelanskaffning, samt derföre icke
torde hafva bordt dermed förblandas, helst arfvodet icke från KrigsCollegii
medels anslag utgår. Genom de till Eder Kongl. Maj:t tillförene
afgifna berättelser om detta Sadelanskaffnings-ärende, täcktes
Eder Kongl. Majit inhemta hvad dervid inträffat och hvilket varit
oberoende af Collegii tillgöranden. Och som förhandlingarne medfört
nödvändighet af anställd rättegång ej mindre mot bemälde Ryttmästare
för dess förfarande såsom 'i Nåder ombetrodd Ombudsmannaskap i
målet, än äfven mot Bruksldkaren Th. Morsing med hvilken detta ombud,
utan communication med Collegium, Contract uppgjort om Sadelställnings-lefverance,
synes det Collegium som all utveckling af de förhållanden
i denna sak, hvilka Revisionsberättelsen icke fullständigt
upptagit, rätteligen böra anstå till dess, genom nu pågående undersökning
och laga kraftvunnet Utslag i målet, dess rälta beskaffenhet blifvit
utredd samt bestyrkt, och laga påföljden deraf bestämd; under förhoppning
att detta anstånd i Nåder bifalles, får Collegium endast upplysa:
att genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 7 Augusti i832
blifvit i Nåder förordnadt hvad Revisorerne förmäla vara genom StatsSecreterarens
utfärdade note förklaradt, angående Ryttmästaren Åkersteins
egenskap och befattning i målet: att till äfventyrs förändradt omdöme
öfver utaf Ryttmästaren påförde rese- och extra utgifts-kostnaders
verificering kunnat emotses, om Revisorerne tagit fullständig kännedom
af räkenskapen derföre åtföljde handlingar: att Collegium icke erhållit
Communication af det enskildta Contract emellan Åkerstein och Morsing,
hvilket Revisorerne förmäla sig hafva öfverkommit, och hvilket
vid fråga om huru Ryttmästaren det Nådiga förtroendet utfört, torde
blifva föremål för Domstolens bedömmande; äfvensom slutligen att utaf
Artilleri-Aldelningens Statsanslag icke blifvit bekostade några resor för
omförmälde ytterligare Sadelmodell-försök och att, för RiksStatens
Tredje Hufvudtitels medel, någon anskaffning af Sadlar efter uppgifven,
så kallad ”Cederströmske modellen” icke genom KrigsCollegii försorg
skett, men väl genom RegementsChefs åtgärd för Skånska Husar- och
Carabinier-Regementerne, i öfverensstämmelse med uti Kongl. Re
P
-
( 63 )
glementet om Persedel-anskaffningar för Indeldta Cavalleriet af den ii
Maji 1790, samt för Jemtlands Hästjägare Esqvadron, hvartill serskilda
Cassa-medel varit att tillgå.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. M a j: t s
mulerdänigste och tropligtigste
tjenare och nndersåler
Efter nadigste Förordnande*
B. FRANC SPARRE»
D. YV. Silfverstolpe. C. J. Salomon.
Stockholm den 21 April 1836.' Fr. Pauli.
Kongl. Majit underdånigst, med utlåtande öfver 1835 års Rikets Ständers- Revisorers
Berättelse angtde KrigsCollegii Boksluts räkenskaper för Aren 1832 och 1833.
( % )
t
Afskrift.
Till Kongl. Maj: Is och Rikets Krigs-Collegium]
Sedan Kongl. Majit genom Nådigt Bref af den 12 November 1816,
rörande inköp för Kongl. Majit och Kronans räkning af Mariaebergs
egendom, täckts i nåder förordna, att köpeskillingen för berörde egendom
skulle af BoställsCassan förskjutas och att till återbetalning häraf
skulle användas dels den afkastning Mariaebergs egendom korame att
gifva, dels ock, derest besparingarne å Tredje Hufvudtiteln sådant medgåfve,
ett belopp af högst 2000 Ridr Banco årligen; så har Kongl. Collegium,
uti skrivelser den 20 Juni i832 och den 23 October 1833 den
9 April och 8 October 1834 samt den 18 Maj 1835, begärt att omförmälde
bidrag, om ej till fullt belopp och för hela den förflutne tiden,
åtminstone till någon del nu, och sedermera årligen måtte till BoställsCassan
varda utbetaldt.
I anledning häraf får Kongl. StatsContoiret till svar vänligen meddela,
att 3idje HufvudTitelns besparingar för närvarande icke lemna
tillgång till någon afbetalning å ifrågavarande från BoställsCassan meddeldte
förskott, och att, i fall någre medel för berörde ändamål framdeles
må finnas disponible, Kongl. StatsContoiret då vill derom lemna
Kongl. Collegium underrättelse. Stockholm den 17 Mars i836.
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon. Tii. Nyström.
IV. Karström. Joli. Th. Östman.
Lika lydande med Originalet betygar
E. W. 'Dahlerus.
C 7° )
Storm, äg tig ste Alle rnådigste Konung!
Utrednings- Till fullgörande af Eder Kongl. Majlis, genom Remiss den a5 sistAfdclningen.
Januari, KrigsCollegium meddelade Nådiga befallning, att in
komma
med utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers år 1835 afgifna
Berättelse rörande uppkomne anmärkningar vid granskningen af KrigsCollegii
räkenskaper för åren i83a och 1833, får Gollegium å Utrednings-afdelningen,
så vidt nämnde anmärkningar angå samma Afdelnings
detail, följande i underdånighet anföra.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmält, att de funnit de i Collegii
räkenskaper upptagna rese- och tractaments-räkningar i allmänhet
nog dryga och understundom föranledde af resor, om hvilkas ändamål
all upplysning saknas och, såsom utgifter af sådan beskaffenhet, särskildt
anmärkt, på grund af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
genom General-ordres den 9 Februari och 6 Maj i833 utbetalde, till
Öfverste G. Heideman a65 R:dr 3i sk., och till Cornetten Scheffer
87 R:dr 6 sk. 8 r:st. B:co; men då, på sätt Revisorerne sjelfve medgifvit,
omförmälde 2:ne utbetalningar äro verkställde i enlighet med
Eder Kongl. Majrts derom meddelade Nådiga föreskrifter, lärer något
utlåtande deröfver af Collegium icke erfordras.
I
I anledning af Revisorernes anmärkning dervid, att, sedan, till
underdånig åtlydnad af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 11 Januari
i8i4> åtskilliga beklädnadspersedlar blifvit från Götheborgs utredningsförråd
samma år utlemnade till ett i Götheborg förlagdt detachement
Spanska trupper till ett värde af 9,909 R:dr 26 sk. 10 r:st.
B:co, ersättning derför ännu saknas, får Coilegium underdånigst upplysa,
att Collegium uti skrifvelser den 8 Mars och 20 September 1814,
den n Juli och 19 December 1815, den 16 September 1817, den 18
Februari 1825, den 3o November 1827 och den 12 Augusti i83i
Iros Eder Kongl. Maj:ts StatsMinister för Utrikes Ärendena begärt att
till befordrande af liquid för denna persedel-utleverering måtte vidtagas
sådane åtgärder hos Spanska Regeringen, som ansågos mest ända
-
( 7l )
målsenliga, och att Eder Kongl. Majit, genom skrifvelser den 4 Augusti
1819 och den 16 Januari ,1828, behagat i Nåder förordna, det
ifrågavarande ersätlningssumma borde än ytterligare balanceras; vid
hvilket förhållande Eder Kongl. Majit täckes i nåder inhemta, det
Collegium sålunda iakttagit allt hvad å Collegium härvid kunnat ankomma;
och varder till närmare upplysning en afskrift af Hans Excellence
Utrikes StatsMinisterns under den 3o Augusti 1801 till KrigsCollegium
aflåtne skrifvelse i ämnet härhos i underdånighet öfverlemnad.
Den af Revisorerne framställda erinran emot den skade-ersättning,
stor 210 Ridr B:co, sorn af Collegium blifvit år 1833 tillerkänd Gästgifvaren
Widgren, för det att ett imellan Collegium och bemälte Gästgifvare
upprättadt contract om uppförande på Malmslätten af en Trossbod
för i:sta och 2:dra LifgrenadierRegementena- med deras beväringsmanskap,
fått till all kraft och verkan upphöra, har redan tillförene
utgjort föremål lill förklarings afgifvande i anledning af Eder Kongl.
Maj:ts och Rikets KammarRätrts lika beskaffade anmärkning vid granskningen
af 1833 års Hufvudbok; Och som utaf elen fullständiga utredning
af härmed gemenskap egande förhållanden, hvilken innefattas ej
mindre i KammarContorets härhos i bevittnad afskrift underdånigst bilagde
Memorial den 21 December i835, än äfven i de flera Originalhandlingar,
som af Collegium blifvit till KammarRätten insände, tillförlitligen
och i ziffra är ådagalagclt och styrkt, att upphäfvandet af
contractet med Gästgifvaren Widgren tillskyndat SlatsVerket en besparing
af 888 R:dr 20 sk. Banco, torde Eder Kongl. Maj:t i Nåder
finna Revisorernes ifrågavarande anmärkning icke föranleda till vidare
åtgärd.
Revisorernes yttrande att det till Eder Kongl. Maj:ts trenne LifGardesRegementer
utgående årliga anslag till inköp af instrumenter och
musikalier med 5oo R:dr B:co till hvardera Regementet, synes vara
nog högt, särdeles vid LifGardet lill häst, der personalen är mindre,
anser Collegium i underdånighet icke påkalla någon förklaring af Collegium,
enär Collegium i detta fall blott egt ställa sig till underdånig
efterrättelse Eder Kongl. Maj:ts uti skrifvelser den 28 Augusti 1829
och den 29 April 1833 Collegium meddelade befallning om utbetalning
af omförmälda, alltsedan uppå de årliga Staterne för UtredningsAfdelningen
uppförde, årliga anslag.
Af de uti 4:de momentet af Revisorernes anmärkningar uppgifna
balancgrade förskotter hafva för följande, nemligen
i ro till Capitaine Söderberg för modell-ritningars ombesörjande
anordnade R:dr i5o. —• —
2:0 till redovisning af GeneralLieutenanten m. m.
Friherre B. Cederström anordnade, men af Öfversten
m. m. Grefve M. von Rosen qvitterade
i5o. — —«
rese- och tractaments-medel för en Hussar, som varit
beordrad att från Skåne till Stockholm öfverföra Modellsadlar
;
3:o till öfversten m. m. Grefve M. v. Rosen anordnade
skjuts- och tractaments-peuningar . . . . „ i^5. —* —.
4:o Till Ryttmästaren Åkerstein för Modellers anskaffning
utbetalde och af anordnade 5oo R:dr balan
-
redogörelser numera blifvit till Collegium afgifne eller medlen till Collega
kassa contant inbetaide, äfvensom af de uppå Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning till disposition af En af Rikets Herrar, Herr GeneralAdjutanten
för Armeen förskottsvis utbetalde 700 R:dr i och för
Modellers anskaffning, 55o blifvit redovisade, så alt endast deraf återstå
till redovisning i5o R:dr, men hvilken ännu icke kunnat afgifvas,
enär, enligt hvad Herr GeneralAdjutanten för Armeen tillkännagifva, de
för dessa medel under arbete varande modeller ännu icke blifvit färdige.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet
cerade
300,
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undcrsåter
Efter Nådigste Förordnande,
B. FRANC SPARRE.
D. W. Silfverstolpe.
A. H. Branting.
Stockholm d. 26 Mars i836.
Isak D. Thim. Carl D. Forsberg.
Till Kongl. Maj:t underdånigst med utlåtande ö'fver Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar vid granskning af KrigsCollegii TJtrednings-afdelnings räkenskaper för
åren i83a och i833.
( 73 )
Afskrift.
Embels-Memorial!
Uti skrifvelse den 28 sisth October liar Kongl. Maj:ts och Rikets KammarRätt
med Kongl. Co.llegium commnnicerat ett af ÖfverRevisionsDepartementets
2:dra KanimarContor den 2 nästföregående September
afgifvet Memorial deruti, med hemtad anledning af verkställd granskning
af Utrednings-Afdelningens HufvudBok för år t833, uti i:a
punkten hegardt blifvit, att som närmare upplysning vid IIufvudBoksverificationerne
saknas om den fördel Kongl. Maj:t och Kronan deraf
hemtat, att ett imellan Kongl. Collegium och Gästgifvaren Widgren
upprättad t Contract om uppförandet genom den sistnämndes försorg af
en Trossbod å MalrnSlätten, blifvit upphäfvet, på det sätt att Kongl.
Collegium, såsom skadeersättning, låtit under den 8 Mars 1833 till
bemälle Widgren utbetala en summa stor 210 R:dr Banco, en sådan
upplysning måtte varda ÖfverRevisions-Departementet meddelad.
Då Kongl. Collegium med anledning häraf anbefallt KammarContoret,
att med en uppå handlingar grundad berättelse om anledningen
till den Widgren beviljade ersättning för rubbning af C011-  tractet, till Kongl. Collegium inkomma, får KammarContoret, med
bifogande af närlagde, i serskildt Convolut inlagde och under Kongl.
Collegii Sigill genomdragne OriginalHandlingar, tillhopa utgörande 26
fol., i första rummet åberopa KammarContorets deribland befintelige
Memorial af den 9 April i83i (fol. 1.) jemte Kongl. Collegii derå den
i5 i samma månad teknade beslut, deruti historiken af det med
Widgren träffade och sedermera upphäfne Entreprenad-Contract samt
den deraf föranledde ersättningssumma till den sistnämnde (se fol.
4986 vid 1833 års Hufvudboks verificationer) fullständigt finnes innefattad
och af vidfogade handlingar närmare verificerad.
Såsom ett af dessa handlingar uppkommet resultat, hvilket mer
än tillräckligen ådagalägger den fördel Kongl. Maj:t och Kronan, genom
ifrågavarande Contracts upphäfvande beredd blifvit, har KammarContoret
vördsamt skolat anställa följande jemförelse.
I enlighet nied det med Gästgifvaren Widgren den 17 Sept.
i83o afslutade Contract (fol. 40 borde, jemte virke in natura från
( 74 )
Kronans vid Malmheden belägne KronoPark, lill honom Contant ut
gifvas
R:dr 4,999.
Sedan upplyst blifvit att samma virke ieke kunde,
på sätt och i den ordning Contractet bestämde,
Entrepreneuren in natura tillhandahållas, blef samma
virke, till grund för upphandling deraf hos enskildte,
af LänsByggmästaren Directeur Holmberg i
afgifvet förslag (fol. 23) uppskattadt och värderadt Lill ,, 5,097: 20. —
Och då, vid sedermera anstäld ny EntreprenadAuction,
Yaktmästaren Lindgren, jemlikt Contract
den 2 December 1831 (fol. 26) åtagit sig så väl
byggnadsarbetets utförande sorn anskaffning af alla
dertill erforderlige materialier, emot en summa i ett
för allt stor  8,998. — —
samt den förre Entrepreneuren, Gästgifvaren
Widgren, såsom ersättning för
det äldre Contractets upphäfvande, endast
erhållit
210. — — g ogg
utgör skillnaden B:co R:dr 888: 20. —
den besparing, som, i följd af den anmärkta åtgärden å Kongl. Collegii
sida alt häfva ett Contract, hvars uppfyllande visat sig overkstälibart,
Kongl. Majit och Kronan tillskyndats.
Härom torde,, med anmärkningsacteus och de nu samlade handIfngarnes
öfverlemnande, Kongl. KarrimarRätten, uti afgående skrifvelse,
vänligen varda underrättad.
Stockholm den 31 December i835,
C. D. Forsberg..
Originalet lika lydande intygar
J. D. EL A. M. Sjöbert
Afskrift.
( 75 )
Till Kongl. Maj:Is och Rikets KngsColleghnn.
Uti skrifvelse af elen 12 innevarande månad liar Kongl. Collegium af
mig begärt upplysning rörande det sedan flera år tillbaka och tid efter
annan bos Kongl. Spanska Regeringen yrkade ersättningsanspråk för
diverse beklädnads- och utrednings-persédlar, hvilka år 1813 lemnades
ett då i Sverige varande detachement Spanska Soldater.
Till svar härå får jag meddela, alt Kongl. Majrts Beskickning i
Madrid under den 22 Juni 1829 anmält, att ytterligare framställningar
i detta ämne blifvit gjorde, samt att Kongl. Spanska Ministéren verkligen
sysselsatt sig med ofvannämnde reclamationsfråga, hvarvid upplyst
blifvit, att redan år 1819, den då härvarande Spanska Ministern
Herr de Moreno icke allenast erhållit befallning att liquidera samma
fordran, men äfven i sådant ändamål fått sig tillsända Vexlar till ett
belopp af 288,4oi Réaux de Vellon, utan att man likväl sedan erfarit
hvartill dessa penningar användts; i anledning hvaraf Kongl. Spanska
Ministéren önskat att först häröfver inhemta nödiga underrättelser,
hvarefter, enligt dess uttryckliga försäkran, saken skulle företagas till
skyndsamt afgörande.
, Oaktadt denna Kongl. Spanska Regeringens visade beredvillighet
att betala dess skuld, har likväl, alUsedan, någon verkan deraf icke
försports. Kongl. Maj:ts Chargé d’Affaires i Madrid har nu åter blifvit
anbefalld att göra förnyade påminnelser i förberörde afseende, och
skall jag icke underlåta att meddela Kongl. Collegium de ytterligare
upplysningar som till mig framdeles kunna inkomma. Stockholm den
3o Augusti i83i.
G. Ar WETTERSTEDT.
Med Originalet lika lydande intyga:
J. D. Ek. A. M. Sjoberg.
K*
( 76 )
S l o r m ä g ti g s t e Aller nå dig ste Ii önun g!
Fortin- Ofver hvad Rikets Ständers Revisorer, uti sin Ar i835 afgifne BerätAfdel-"
telse, rörande den samina år af deni verkställde granskning af Slatsiiingen.
Verkets, samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år i833, uti 2:dra, 3:dje och 4ide punkterne
anmärkt, har Eder Kongl. Majit, genom Nådig remiss den 25 sisllidne
Januari, anbefallt KrigsCollegium skyndsammast inkomma med underdånigt
utlåtande.
KrigsCollegium får således, rörande 2idra anmärkningspunkten, som
innehåller det Revisorerne funnit löseskillingen för den till bortarrenderade
lägenheten Stenbrottet under Carlbergs Kungsgård hörande plats,
utgörande 25 kappland, vara, i förhållande lill den inskränkta jordvidden,
öfverdrifvet hög samt yttrat, att denna förvaltningsåtgärd vittnade
om mindre omtanka vid hushållningen med Statens medel, underdånigst
upplysa, att, sedan Eder Kongl. Majit i nåder befallt, det
ett Försvarsverk skulle å nämnde ställe uppföras, det var nödvändigt,
då nödigt utrymme saknades, att denne så väl som den deromkring
varande jordrymd skulle kunna dertill fritt disponeras; men hvarvid
den olägenhet motte, att jorden var utarrenderad och odlad, som föranledde
dess högre värde, och att Arrendatoren icke kunde tvingas att
densamma afträda, utan ersättning, motsvarande det qvantum hö, han
deraf skördade; och enär således behofvet fordrade, alt berörde plats,
i förenämnde afseende, för Eder Kongl. Majits och Kronans räkning
fick begagnas, samt ersättning derföre till Arrendatoren, till följe af
Eder Kongl. Majits Nådiga Bref den 27 Juli i833, efter föregången
uppmätning samt laga värdering, af behörige och Eder Kongl. Majits
Befallningshafvande i Stockholms Län förordnade ojäfvige personer, blifvit
bestämd; så anser Collegium sig hafva härvid iakttagit alla i detta
afseende nödige formaliteter, och att Rikets Ständers Revisorer, om de
behagat taga nödig kännedom om sanna förhållandet, kunnat spara de
sårande uttryck de härom sig tillåtit och KrigsCollegium tror sig icke
hafva förtjent.
Y
C 77 )
Hvad åter angår de, af Rikets Ständers Revisorer i 3:dje punkten
gjorde anmärkningar; så hafva visserligen Extra förplägningar åt arhetstroupper
blifvit utdeldte på Carlberg, enligt Herr GeneralAdjutantens
för Arméen munteliga tillsägelser, och vid Carlsborgs, genom Fortifications-Befälhafvaren
på stället, likväl icke vid andra tillfällen, än
då kallare luft, eller svårare kylige stormar, för bevarande af Soldatens
helsa, sådant fordrat och utan att förut derföre hafva kunnat afvakta
nödiga GeneralOrdres; likväl skulle sådane anmärkningar i framtiden
möjligen kunna undvikas, derest Eder Kongl. Maj:t, genom GeneralOrdres
i Nåder tillät Fortifications-Befälhafvarne å Carlsborg,
Carlstén eller andra Fästningsorter, dit arbetscommenderingar äro beordrade,
att få tilldela trouppen Extra förplägning, lill bevarande af
helsan, enär en längre framskriden årstid, eller då stormar och köld
inträffa, eller ock någon ovanlig ansträngning vid arbetet måst användas.
Beträffande deremot hvad i 4;de punkten af Rikets Ständers Revisorer,
såsom en ofullständighet uti FortificationsDepartementets Räkenskaper
blifvit anmärkt, att uti CassaRäkningen öfver Befästningsarbetet
vid Carlberg, saknas behörig Verification å ett för uppköpte medicamenter
utgifvet belopp af 58 R:dr 42 s^* 3 r:st. samt vid Carlsborgs
Fästnings-byggnads-Cassaräkning en verification på 35 R:dr 24 sk. 1
r:st. för bestridde Extra utgifter; så får Collegium underdånigst anmäla,
alt begge dessa Verificationer, med någon mera af Rikets Ständers
Revisorer använd uppmärksamhet, kunnat igenfinnas uti 4;de Yerificationsbandet,
eller anmärkningsmålen.
Den nådiga remissen åter föl jer, och KrigsCollegium framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtig?!*
tjenare och undersåter,
Efter nådigste Förordnande,
B. FRANC SPARRE.
H. G. af Melin. Gabr. Stolpe.
Stockholm den 12 Februari i836. E. Trana. f Antil. Fredr. Koch
Kongl. Majit underdånigst med förklaringar öfver Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar vid Fortifications-Departementets Räkenskaper för år i833.
r
( 78 )
Under
halls
Afdel
niflgeu.
S t o r m ii g t i g s t c Aller nå digste Konungi
I ill följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning uti remiss af den
a5 sistlidne Januari, får KrigsCollegium, i anledning af Rikets Ständers
Revisorers år i835 afgifne berättelse, angående samma år verkstäld
granskning af de under Collegii Underhålls-Afdelnings disposition
ställde fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren i832 och i833,
nu afgifva följande underdåniga utlåtande:
Räkenskaperne för Beväringsmanskapets, Artilleri -Ettercisehästarnes
och Exercilic-Sqvadronernes Underhållsmedel, äfvensom för 182g
års Mötespassevolance-fond, hafva, enligt hvad Berättelsen derom innehåller,
icke le nina t rum för annan erinran, än att Revisorerne af de
förstnämnde, eller räkenskaperne angående Beväringsmanskapet, förmält
sig hafva hämtat anledning att förnya den uti Berättelsen öfver Revisionen
af 183r års förvaltning yttrade önskan, att bränvinsconsumtionen
måtte vid nämnde Manskaps möten i möjligaste mån inskränkas
och extra förplägning, då sådan kommer i fråga, meddelas på annat
sätt än genom bränvins utdelning; och som, i anledning af Revisorernes,
vid granskningen af 1831 års räkenskaper, yttrade önskan om
bränvins-consumtionens inskränkning, KrigsCollegium, till åtlydnad af
Eder Kongl. Majrts Nådiga befallning, deröfver afgifvit underdånigt Utlåtande
den 14 April i835, anser Collegium sig i nämnde afseende endast
böra samma Utlåtande i underdånighet åberopa saint nu tillägga
att, då extra förplägning i frågako turner att under mötestiden till trouppen
utdelas, Collegium för dess del finnér Bränvins användande vara
bättre och lämpligare än Öl, eller Porter, som i allmänhet, hvad åtminstone
det förra beträffar, hvarken torde kunna erhållas af fullgod
beskaffenhet eller emot förskämning bevaras och, hvad den sednare åter
angår, skulle den dessutom blifva mycket kostsammare än Bränvin.
Beträffande nya Mötes-Passevolaneefonden, får Collegium, i anledning
af de anmälanden, som mot dess förvaltning blifvit gjorda, i underdånighet
anföra: att den af Revisorerne öfver Fondens ställning vid
z833 års slut uppgjorda calcul, som, troligen af det skäl att Collegii
( 79 )
Hufvudhöcker, hvilla endast redovisa för de af StatsContoret till KrigsCollegii
disposition anordnade Passevolancemedel och således icle kunna
innefatta någon öfversigt af de årliga MötesPassevolance-uppbörderne,
sedan, i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 20
Januari 1882, KrigsCollegii befattning dermed upphört och dessa uppbörder,
lika med alla öfriga gärder, som af Landets invånare utgöras,
directe till StatsContoret ingå, samt, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 7 December 1829, i Riks-Hufvudboken
redovisas, blifvit grundad uppå Riksboksluts-Conlorets den 1
Augusti i835 författade liqvid med Mötes- och Tross-PassevolanceCassorna,
enligt i833 års RiksHufvudbok, och uti hvilken Calcul Rclvisorerne
beräknat fondens behållning vid 1833 års utgång utgöra 32,332
Rrdr 6 sk. 1 rist., visar denna ställning ofördelaktigare än den verkligen
varit vid nämnde tidpunkt, kan af Collegium icke annorlunda förklaras,
än att Revisorerne vid sina beräkningar synas icke hafva fästat
uppmärksamhet på det förhållande att å de passevolanee-afgifter för
t834 års forsla hälft sorn uti Riksboksluts-Contoirets liqvid blifvit, efter
Regimenteruas primitiva nummerslyrka debiterade med en sammanlagd
summa af 107,169 Rrdr 3 sk. 1 r:st., en betydlig afkortning
uti samma liqvid ägt rum för de från Mötes-Passevolance-afgiftens erläggande
befriade nummer, för hvilka denna afkortning, enligt afgifne
vacance-förteckningar, uppgått för 1834 års första hälft till ett belopp af
omkring 8,548 Rrdr 34 sk., hvarmed den beräknade behållningen 32,332
Rrdr 6 sk. 1 rrst. bordt ökas.
Att deremot Collegium, efter anställd undersökning om Fondens
ställning vid 1833 års slut, funnit den icke leda till det af Revisorerne
uppgifne förhållande, det skulle netto behållningen vid början af
år i832, 46,749 R*dr 16 sk. 11 rrst., derigenom, att i83a och r833
årens Mötes-omkostnader öfverstigit uppbörderne eller anslagen för desse
år, blifvit minskad med 14*417 R*’dr ro sk. ro rrst., enär de i Collegium
förde räkenskaper utvisa, att från och med 1834 års början till
och med den a5 Februari innevarande år, en summa af ej mindre än
111,189 Rrdr 42 sk. 5 rist. i Passevolanee-afgifter för åren i832 och
1833 blifvit af StatsContoret till KrigsCollegii disposition utanordnade,
hvilken summa, om derifrån afräknas den skuld al 56,oi5R:dr38 sk. 3
rrst., hvarmed Coliegii Hufvudbok för år 1833 sig slutar, ådagalägger
att fondens behållning vid samma tid rätteligen uppgick till 55,174
Rrdr 5 sk. 2 rrst., eller till 8,424 36 sk- 2 rrst. utöfver neLto be
hållningen
vid början af i83a; hvilket öfverskott dock i anseende lilL
( So )
utbetalningar, som under loppet af år 1834 med tillsammans 8,269
R:dr 3^ sk. 8 r:st. blifvit verkställde för i833 och föregående årens
möten endast lemnar qvarstående en besparing af 127 R:dr 36 sk. 7
r:st. hvarmed behållningen vid början af år i832 således blifvit ökad;
men hvaraf likväl användandet i och för Arméens vapenöfningar i
alla händelser hade berott uppå Eder Kongl. Majrls Nådiga godtfinnande,
enär författningarne angående mötespassevolancen icke föranleda
dertill, att kostnaderne för de årliga vapenöfningarne behöfva inskränkas
inom årets passevolance-uppbörd.
Hvad angar den af Revisorerne i anledning af förhållandet med
redovisningen för åren 1831 och i832, yttrade förmodan, att utbetalningar
återstå för år i833, ehuru sådant i samma års Hufvudbok icke
finnes omnämndt, och hvilket derjemte blifvit anmärkt såsom en ofullständighet,
på det rättelse deri för framtiden måtte vinnas; så får Collegiurn
i underdånighet upplysa, att efterföringar af utgifter för ett föregående
år uti ett påföljande års räkenskaper icke kunna förekommas,
dels emedan fordringsägares rätt till ersättnings erhållande ligger förvarad
i Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 8 September 1824,
hvarigenom ersättning är medgifven då fordringen inom den 1 November,
året efter det, till hvilket den hörer, vederbörligen anmäles, dels
emedan understundom inträffar, (hvilket varit förhållandet med marchekostnaderne
för i833 års öfningsläger å Ladugårdsgärdet), att medel
till liqviderande af utgifter, som röra ett föregående år icke kunna anordnas,
förrän ett följande, dels ock emedan Collegium, som årligen
äger att, genom KammarContoiret å Underhålls-Afdelningen, låta upprätta
7 serskilde Hufvudböcker, icke kan låta fördröja deras uppgörande
och afslutning till den 1 November, om föreskriften uti Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 12 April 1826, att hafva dem färdige och till
KammarRätten aflemnade inom den 3i December, skall kunna fullgöras.
I anledning af Revisorernes yttrade öfvertygelse, det skulle en mindre
god hushållning med Passevolance-Cassans medel ägt rum, hufvudsakligen
derigenom, att å underlydande förvaltare, eller Regements-Comrnissarier
icke utöfvats den noggranna tillsyn som vederbordt, till bestyrkande
hvaraf åtskilliga facta af Revisorerne blifvit framlagde, som dels äga afseende
på beräknade kostnader för resor, sjukvård, skrifmaterialier, raken
-
( 8i )
kenskapers inbindning, skottvallar och extra förplägning af bränvin, dels
på Löneförhöjningar, som RegementsCommissarien vid Westmanlands
Regemente, Lif Regementets Husar- och DragonCorpser samt i:a och ardra
LifGrenadier-Regemenlerne, i strid mot förfaltningarne, beräknat sig
lill godo retroaktift för åren i83o och 1831 ; får Collegium i underdånighet
anföra, att den sålunda anmärkte misshushållningen icke kunnat
å Collegii sida göras till föremål för något åtal, emedan RegementsCommissariernes
verificerade Möteskostnads-räkenskaper icke uti Collegium
äro underkastade någon speciel granskning, hvilken deremot, i
följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 27 Mars i83o och 23 §.
uti Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente den 20 Januari i832, åligger
KammarRätten, dit dessa räkenskaper, efter föregången granskning
i LandsContoren, ifrån Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande directe
ingå, och af hvilka^ redogörelser, enligt nyss åberopade §., endast bestyrkte
afskriften’ utan verilicationer insändas till KrigsCollegium, för
att till sine generella utgiftssummor i Mötespassevolance-Hufvudboken
inlagas; att för öfrigt Collegium, som, enligt 10 §. i högstherörde Reglemente
äger sig uppdraget Öfverinseendet öfver Indelta Armeens underhåll
vid möten och mönstringar, med all den uppmärksamhet, som
på Collegium berott, sökt att följa Passevolance-medlens ändamålsenliga
förvaltning, till styrka hvarför Collegium åberopar dess under den 20
Mars i832 och 21 Juli 1835 till samtlige Regements-och Corps-Chefer
vid Indelta Armeen utfärdade Circulairer om iakttagande af möjligaste
besparing i utgifterne för så väl Regements-Commissariernes resor i
tjensten, som Regementernes sjukvård, samt Circulairet af den 1 December
i835, hvarigenom följande allmänna stadganden blifvit meddelade,
nemligen i afseende på vederbörande RegementsCommissariers rättighet
att beräkna skjuls och traktamente för resor i tjensten; att RegementsCommissarie,
som är i åtnjutande af det för denna befattning på
nya Passevolänce-Inrältningens stat anslagne arfvode, icke är berättigad
till skjuts och tractamente för förrättningar å Regements-Mötesplatsen,
vare sig i och för årliga möten eller för vården och tillsynen af Regementets
vid mötesplatsen befintlige byggnader, sjukhus och inventariipersedlar
eller för reparation deraf; att, med tillämpning af 16 §. i
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente den 20 Januari j832, Regements-Commissarie
icke må beordras att taga befattning med underhållet
under marchen till och från årliga möten, då detsamma af Eder
Kongl. Majrts vederbörande Befallningshafvande och Kronobeljente om
L
-
( 82 )
besörjes; att Regements-Befälhafvare icke, utom då sådant af omständigheterne
ovillkorligen påfordras, äger att commendera RegementsCommissarien
till resors företagande, och att, när så sker, räkning för
hvarje resa bör upprättas och de, enligt g moni. i4 §• af högstberörde
Nådiga Reglemente, utfärdade skriftliga Ordres, som ovillkorligen
skola upptaga ändamålet för densamma, vid reseräkningen alltid biläggas;
samt i afseende på ersättning af kostnader för skrifmaterialier och
räkenskapers inbindning, att denna ersättning årligen för hvarje indelt
Cavallen-och Infanteri-Regemente eller Corps icke får öfverstiga io R:dr
B:co, hvaraf Regements-Coinmissariea blifvit berättigad alt afföra tvåtredjedelar
å Regementets och en tredjedel uti Beväringsmanskapets årliga
möteskostnads redogörelser.
I afseende på den anmärkte löneförhöjningen, som RegementsCommissarierne
vid ofvannämde Regementer och Corpser sig retroactift
för åren i83o och 1831 tillgodo beräknat efter den från och med år
i83a gällande Stat, hvarigenom Regements-Commissarie-arfvodet blifvit
förhöjdt från 200 till 266 R:dr 32 sk.; så lärer detta förfarande
såsom stridande mot Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref d. 10 Mars i832,
deruti i Nåder förordnats att de af Passevolance-medlen aflönade Eralj
ets- och Tjenstemän, Regements-Commissarierne derunder inbegripne,
borde till och med d. 3i December i83i åtnjuta deras aflöning efter
gamla Staten, som bestämde Commissariernes lön till 200 R:dr B:co
årligen, icke hafva undfallit Eder Kongl. Maj:ts och Rikets KammarRätts
uppmärksamhet, hvilket Embetsverk det för öfrigt synes tillhöra,
att med serskilt utlåtande öfver de af Revisorerne framställda speciella
anmärkningar emot Regements-Commissariernes räkenskaper till Eder
Kongl. Maj:t i underdånighet inkomna.
Hvad serskilt beträffar den löneförhöjning, som Regements-Commissarien
vid Westmanlands Regemente, enligt Revisorernes anmälan
sig för åren i83o och 183 ( tillgodofört uti i833 års Redogörelse för
Regementets möteskostnader; så har Collegium icke bort lemna ovidrördt,
att denne Regements-Commissarie sedermera hos Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet sökt denna löneförhöjning med ett belopp af
i33 R:dr 16 sk. B:co, men att Eder Kongl. Maj:t, enligt till Collegium
aflåtet Nådigt Bref af den 7 Augusti i834, icke funnit skäl att densamma
medgifva.
Vidkommande Revisorernes vid räkenskaperne öfver i832 och i833
årens öfningsläger på Ladugårdsgärdet gjorde anförande, att desse öf
-
( 83 )
ningsläger varit förenade med ojemförligt större kostnader för Passevolancefonden,
än om de Corpser, som deri deltagit, gjort mötena inom
sitt stånd; till bestyrkande hvaraf Revisorerne omnämt, att endast marchekostnader
fram och åter i och för nämnde Läger uppgått till 29,547
R:dr 3g sk. 11 r:st., samt att utom aflöningen till Commissarialet i öfrigt,
General-Intendenten i och för nämnde års öfningsläger åtnjutit
arfvode till 3 R:dr B:co om dagen under 9 månaders Lid, samt dessutom
uppburit 5g8 R:dr 20 sk. i skjutsersättning ej endast under mötestiden
utan allt ifrån den 6 Mars lill den 12 Juli; så ehuru de verificerade
räkenskaperne öfver kostnaderne för dessa öfningsläger jemväl,
i följd af 38 §. i Nådiga Reglementet den 20 Januari i832, directe
till KammarRätten ingått och derstädes blifvit granskade, synes
dessa anföranden dock, efter Gollegii öfvertygelse, påkalla det bemötande,
att, hvad beträffar frågan om Truppers sammandragning lill större
öfningsmöten, det är Eder Kongl. Maj:ts höga rätt att till den indelta
Armcens vapenöfningar, af hvad namn de vara må, disponera
till större eller mindre belopp om de Passevolance-afgifter, som enligt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 27 Mars i83o årligen
böra erläggas af samtlige Rust- och Rotehållare vid Indelta Cavalleriet
och Infanteriet, samt att, vidkommande Commissariatels aflöning, äfvensom
arfvodet och skjulsersättningen till General-Intendenten, dessa
till förvaltningen hörande och enligt 8 §. af högstberörde Kungörelse,
till bestridande af Passevolance-medel roedgifne utgifter äro
oskiljaktige från större öfningsmöten; att de af Revisorerne omförmälte
9 månader, hvarunder arfvodet beräknats, icke öfverskrida den tid,
som General-KrigsCommissariatet för räkenskapernas alslutande och
insändande till KammarRätten äger sig förelagd uti 33 och 38 §§. af
meranämde i832 års Reglemente; och att den af General-Intendenten
beräknade Skjutsersättningen grundat sig på Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
bref den 22 Juni i832, hvarigenom Eder Kongl. Maj:t i nåder
fillåtit, att från och med den 6 Mars och fortfarande under den tid
tjenstgöringen för nämnde års öfningsläger påstått, ett par Trosshästar
med kusk finge af General-Intendenten begagnas, hvarför kostnaden,
efter det derå bestämda pris vid Entreprenad-Auctionen för i832 års
läger, uppgått till det af Revisorerne uppgifne belopp.
Hvad slutligen angår Tross- Passevolance-Cassan och Allmänna
Hingstmedels-fonden, så hafva räkenskaperne deröfver blifvit lemna
L*
-
( 84 )
tle utan erinel rån. Dock anser Collegium sig böra, i afseende på den
af Revisorerne yttrade förmodan, det skulle, med anledning af Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den ic> Februari 1835, Collegium hafva
erhållit Nådig befallning att emot ränta insätta Tross-Passevolancemedlen
i Handels-Disconten, i underdånighet upplysa, att Eder Kongl.
Maj:t uti Nådigt bref af den 2ö sistlidne Augusti tillåtit att Fondens
disponible tillgångar må, på sätt Collegium finner för Cassan förmånligast
och till så stort belopp som anses kunna undvaras för Cassans
förefallande utbetalningar, göras fruktbare medelst utlåning antingen
till gamla Passevolancefonden eller till Handels-Disconten, emot 3 procents
ränta och återbetalning när behofvet så fordrar; att i följd af
denna Nådiga tillåtelse en summa af i4,ooo R:dr B:co redan bifvit insatt
på räkningen för Gamla Passevolancefonden; samt att, af TrossPassevolance-Cassans
öfriga till 57,000 R:dr nu uppgående tillgångar,
5o,ooo R:dr måst, till bestridande af kostnaderne för innevarande års
redan anbefallde vapenöfningar, försträckas till Nya Passevolance-fonden,
enär de för året påräknade Passevolance-afgifter, som på 2:ne terminer,
nemligen i Februari och November månader i Landsorterne uppbäras,
endast blifva till ena hälften vid vapenöfningstiden att tillgå;
såsom följd hvaraf någon vidare utlåning af ifrågavarande medel hvarken
till Gamla Passevolance-Cassan eller Handels-Disconten kari för det
närvarande ifrågakomma.
De i nåder remitterade handlingarne återställas härhos i underdånighet;
och Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
undcrdånigste, tropligtigste
tjenare och undcrsåter
Efter nådigste förordnande,
B. FRANC SPARRE.
Möllerhjelm. J. L. Bäck.
Stockholm den 12 April 18 36. Isac D. Thim. A. Obitz.
Till Kongl. Maj:t und:st, med utlåtaude i anledning af Rikets Ständers Revisorers
år (835 afgifne Berättelse angående granskning af de under KrigsCollegii
Underhålls-Afdelning ställde fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1832
och i833.
( 85 )
Sto rm ä g tig s te All em a di g ste Konung!
Till i Nåder anbefaldt utlåtande öfver Rikets Sländers Revisorers år
j835 afgifne Berättelse öfver samma år verkställd granskning af StatsYerkets
samt andra af allmänna medel bestående Fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, får Collegium med anledning af hvad deruti
förekommer rörande Krigsmanshus-Afdelningen, i underdånighet anföra,
att enär, enligt Revisorernes tillkännagifvande, vid förvaltningen
icke varit något att erinra och KrigsmanshusCassans säkerhetshandlingar
befunnits fullständiga och i god ordning samt ingen speciel casus
blifvit framställd till utredning eller förklaring; återstår endast till
besvarande, Revisorernes förmälan att: ”1 afseende ej mindre å redogörelsemethoden,
än det sätt hvarpå Räkenskaperne äro förde, gälla här
samma anmärkningar som Revisorerne, rörande Fortifications-Afdelningens
redogörelse yttrat.”
Denna framställning påkallar likväl icke någon af Collegium omedelbarligen
beroende åtgärd, helst förändring i den nu gällande methoden,
eller räkenskapsformuläret, icke blifvit i nåder anbefalld och
ej eller lärer ifrågakomma, utan i sammanhang med ett nytt fullständigt
HufvudboksFormulär, öfverensstämmande med de för Rikshufvudbokslutet
fastställde grunder, samt Revisorerne icke uppgifvit, i hvilka
delar, sättet hvarpå räkningarne blifvit förde, eller methodens tillämpande
i detaille, fordrar ändring och rättelse.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majrts
fi underdånigste, tropligtigste
tjenare och uudcrsatcr
Efter nådigste förordnande,
B. FRANC SPARRE.
Gaer. Stolpe. A. H. Branting.
Stockholm den 20 April i836. F. Seippel.
Underdånigt utlåtande öfver StatsRevisions-Berättelsen rörande KrigsmanshusAfdelningen.
Krigsmanshus-Afdelningen.
C 86 )
Sto rm äg tig s te Aller nå dig ste Konung]
«c”h Boställ»-^ ^ underdånig åtlydnad af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
Afdelningen.uti Remiss af den 25 sisth Januari, att förklaring afgifva öfver Rikets
Ständers Revisorers Anmärkningar, i anledning af verkstäld granskning
af de under Collegium lydande Allmänna Cassors och Fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning åren i832 och i833, får Collegium, i afseende
å de 3:ne anmärkningar, som röra den under Indelnings- och BoställsAfdelningens
vård stående MilitiasBoställs-Cassa, i Underdånighet afgifva
följande utlåtande:
Rikets Ständers Revisorer hafva fästat deras uppmärksamhet vid,
att de af Landshöfdingen m. m. Grefve N. Gyldenstolpe, mot åtagen
förbindelse att å Öfverste-bostället vid Jemtlands Regemente Frösö
Kungsgård inom slutet af år i8i3 uppföra ett nytt Caractershus, förskottsvis
från Boställs-Cassan uppburne 4,28g R:dr 8 sk. 8 rist., hvilka
Collegium, på grund af brutet Contract förklarat Grefven skyldig
ersätta, men Eder Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den 14
Februari i83a, af Gunst och Nåd, till ena hälften efterskänkt och
med inbetalningen af den andra hälften beviljat Grefven fyra års anstånd,
icke blifvit i Boställs-Cassans räkenskaper balancerade, hvarföre
Revisorerne endast genom högstberörde Nådiga Bref kommit i kännedom
af att ett sådant förskott blifvit meddeladt. Collegium får i anledning
häraf i underdånighet förklara, att de förskotter Grefve Gyldenstolpe
åren 1811, 1812, 1S15 och 1817 med tillsammans 4>28p Ridr
8 sk. 8 rist. Banco uppburit till nämnde ändamål, finnas, såsom förut
brukligt varit, innan med 1823 års Hufvudbok sättet att under FörskottsTitel
balancera summor för byggnads-entreprenader vidtog, i räkenskaperne
afförde under Titel: Nybyggnads-kostnader, hvilket förhållande
äfven inträffar med de till Husets fullbordande under åren 1819, 1820
och 1821 utgifne 1,990 Ridr; hvilken numera förändrade Räkenskapsmethod
icke förhindrat Collegium att, i öfverensstämmelse med BoställsContorets
Controllböcker i laga ordning bevaka Cassans rätt till ersättning
för ofvannämnde till afsedt ändamål icke använde medel, för hvilkas
återbäring Eder Kongl. Maj:t sluteligen uti Nådigt Bref af den r
sisth Februarii ytterligare serskildte terminer i Nåder medgifvit.
( 87 )
Revisorerne hafva derefter trott sig böra anmärka, att, då Militiaeboställens
förseende med erforderlig åbyggnad och densammas behöriga
vidmakthållande utgör föremålet för dispositioner å denna Cassa, pensions-anslag
derå finnas an vista, hvaribland ensamt utmärkes den till
Landshöfdingen Lorichs Enka utgående af omkring 5oo R:dr årligen.
I anledning häraf bör Collegium i underdånighet förmäla, att från
längre tid tillbaka pensioner varit i Nåder anvista för personer, hvilka
vid 70 års ålder och derutöfver lemnat innehafde tjenstebefattningar
med löner å så väl Mililise-boställs- som KrigsmanshusCassans Stat,
hvilket ock inträffat med framlidne KrigsRådet, Landshöfdingen Lorichs,
som i tjugu år uppbar KrigsRåds lön från Militiae-35ostälIs- och
Krigsmanshus-Cassorne, och vid afskedstagandet år 1812 erhöll hela
lönen i pension, men år 1823 aflidit, derefter Eder Kongl. Maj:t täcktes,
genom Nådigt Bref af den 19 Augusti 1820, dels i anseende till
den aflidnes förtjenster om berörde Cassors förökande, samt för dess
Enka förekomne ömmande omständigheter, dels emedan de vid Cassorne
anställde Embets- och Tjenstemäns i fattigdom efterlemnade Enkor
och Barn äfven tillförene ur ofvannämnde Cassör erhållit Pensioner,
i Nåder bevilja Landshöfdingen Lorichs’ Enka hälften af den pension
hennes man af ifrågavarande Cassors Medel till sin död åtnjutit,
och lärer någon ändring uti om förmälde nu först anmärkte disposition
icke böra äga rum, helst Cassan troligen icke länge med denna utgift
blifver besvärad, då bemälde Enka nu finnes till hög ålder kommen.
Slutligen hafva Revisorerne, enär bland balancerade fordringar
äfven upptages en hos FältSecreteraren Herlenius, utgörande i Capital
4,277 R:dr 37 sk. 4 r:st* och i räntor vid i832 års slut R:dr 1,112:
45 sk. 4 r:st- och vid i833 års utgång R:dr 1,115: i3 sk., ansett sig,
då någon utredning öfver förhållandet icke finnes Räkenskaperne bifogad,
ega skälig anledning anmärka den försummelse, som egt rum vid
räntornes indrifning och hvarigenom dessa kunnat komma att uppgå
till ett så betydligt belopp. Collegium får härvid i underdånighet
upplysa, alt sedan Herlenius blifvit lagsökt för bristande inbetalning
af räntan, samt Kongl. Majrts Befallningshafvande i Wermland, som
flera gånger erhållit anmaning att indrifva Cassans räntefordringar,
omsider den 7 Maj i83o beviljat Utmätnings-Resolution å Herlenii lösa
Egendom, till gäldande af Boställs-Cassans för till 1829 års slut upplupen
i§ års ränta, misslyckade Försäljnings-auctioner å den i mät
tagne lösa Egendomen medfört dröjsmål med ränleliquidationen, och
( 38 )
emedan Herlenius derefter uppgifvit sin egendom till dess Borgenärers
förnöjande, har i följd häraf, under Concoursens fortgång åren i83o,
1831 och 1802 någon ränte-afbetalning icke kunnat erhållas, oaktadt
flerfaldiga påminnelser derom af Collegiunr, och vållade delta att Räntan
vid i83a års slut uppgick för 4^ år till ofvannämnde summan
i,ri2: 45. 4- hvilken dock nu genom Herlenii så väl fasta som lösa
egendoms försäljning kommit Cassan till godo, på i^öRidr 36 sk. 8 r:st.
när, hvarom tvist angående bättre rätt är i Kongl. Svea IIofRätt anhängig;
och vågar Collegium sålunda hoppas vara till fullo utredt, att
den af Revisorerne anmärkte försummelse med Räntans indrifning för
Lånet åtminstone icke kan Collegium till last läggas.
Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigstc, tropligtigstc
tjenare och undersåtcr
Efter nådigste förordnande,
B. FRANC SPARRE.
Gabr. Stolpe. C. J. Salomon.
Stockholm den i Maj i836. G. A. af Sillén.
TJnd:st angtde Rikets Ständers Revisorers för granskningen af i832 och 1833
årens räkenskaper gjorde anmärkningar angtde Roställs-Cassans förvaltning.
( »9 )
Directionens öfver Allm. Garnisonssjukhuset
und. utlåtande.
Storm u g ti g s te Al ler nåd lyste Kon u n y!
Xiii underdånigste åtlydnad af Eder Kongl. Majlis Nådiga Remiss den
25 sistlidne Januarii uppå Rikets Ständers Revisorers, för åren i832
och i833, afgifne Berättelse rörande dels Allmänna GarnizonsSjukhuset
och dels GarnizonsSjukhus-Byggnaden, får Directionen öfver GarnizonsSjukhuset
underdånigst andraga:
1:0 att Rikets Ständers Revisorers, rörande Räkenskaperneför GarnizonsSjukhusets
underhåll och förvaltning, afgifne Berättelse icke innefattar
några anmärkningar och är med Räkenskaperne och förhållanderne
öfverensstämmande, utom att de af Rikets Ständers Revisorer
omnämnde anmärkningar uti Kongl. KammarRätten icke ägt rum för
år i833, utan deremot för år i832, dock alla af egenskap att kunna
nöjaktigt förklaras.
2:0 att Rikets Ständers Revisorers Berättelse, rörande i83a och
i833 årens Räkenskaper för GarnizonsSjukhus-Byggnaden, icke heller
innebär några anmärkningar emot förvaltningen och redovisningen,
som tillhört den särskildt tillförordnade, men numera upplöste GarnizonsSjukhusbyggnadsComiteen.
Directionen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet
och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste, Iropligtigste
tjenare och undersåtare
C. F, LORICHS.
Ad. Lovisin.
—
F. W. Dassau. A. H. Branting. Carr Thelning.
Stockholm den 6 Febr. i83G.
J. A. Grandinson.
ättlägg
till
A
Underdåniga Utlåtanden 9
i anledning af
Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorers
Berättelse om verkställd granskning af StatsVerkets
samt andre Allmänna Fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning.
■■■
Stockhol m*
Tryckt hos Johan Hörberg, 1836.
/
Kongl. KamrnarRättens und. utlåtande i afs. på
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid
K. KrigsCoUegii Underhålls-Afdeinings räkenskaper,
Stormägligste Allernådigste Honung!
Q , .
Medart Eder Kongl. Maj:t af Rikets Ständers Revisorers, år 1835 afgifne
och från trycket utkomne Berättelse, angående samma år verkställd
granskning af de under Eder Kongl. Maj:ts och Rikets KrigsCollegii
Underhålls-Afdeinings disposition ställda Fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren i83a och i833, i Nåder inhemtat, det Rikets Ständers
Revisorer gjort åtskilliga speciella anmärkningar emot RegementsCommissariernes
räkenskaper för nämnde år, så har Eder Kongl. Maj:t
i Nåder täckts förordna, att KammarRätten borde lemna en närmare
uppmärksamhet åt desse af Revisorerne framställde anmärkningar, hvarom
KammarRätten blifvit underrättad genom skrifvelse från SlatsSecreteraren
för KrigsÄrendena, daterad den 4 sistlidne Junii, vid föredragning
hvaraf undertecknad t. f. President förklarade sig vilja uti
vederbörandes närvaro hålla undersökning uti Öfver-Revisions-Departementet,
till utrönande huruvida eller i hvad nion Revisionsskyldigheten
i afseende på ofvanberörde speciella anmärkningar blifvit af KammarRättens
Öfver-Revisions-Departements Militias-Räkenskaps-Contoir uraktlåten;
och som KammarRätten, efter tagen kännedom af innehållet
af det vid samma undersökning förde Protocoll, trott det vara af behofvet
påkalladt, att rätta förhållandet med dessa anmärkningar varder
vederbörligen kändt; altså får KammarRätten sagde Protocoll härmed
( 4 )
underdånigst öfverlemna till den ytterligare åtgärd, som Eder Kongl.
Maj:t i Nåder kail finna lämplig.
Med djupaste vördnad, trohet och nit, framhärdar IiammarRätlen,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl, Maj:ts
underdånigstc, tropligtigste
tjenare och undersåter
J. P. AF BILLBERGH.
A. G. Osa:ngius. G. G. Uggla. And. Levin.
Olof Kjellman. A. P. Sandström. J. W. Fahnehjelm.
Stockholm den 8 Julii 1836. C. J, Fahnehjelm,
Till Kongl, Majit underdånigst, med ett Undersöknings-Protoeoll.
( 5 )
Protocoll, hållet uti Kongl. Maj:ts och
Rikets KammarRätts Öfver-RevisionsDepar
temen ts Mililiae-RäkenskapsContor
den 5 Julii i836.
S. D. I anledning af en utaf Herr StatsSecreteraren för KrigsÄrendena
och Commendeuren af Kongl. Nordstjerne-Orden Carl Gabriel Grip,
på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, den 4 uästlidne Junii till Kongl.
KammarRåtlen aflåten skrifvelse, hvarigenom Kongl. KammarRätten meddelades
Kongl. Maj:ts Nådiga vilja, alt lemna en närmare uppmärksamhet
åt de af Rikets Ständers år 1835 församlade Herrar Revisorer, vid
granskning af de under Kongl. Maj:ts och Rikets KrigsCollegii Underhålls-Afdelnings
disposition ställde Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
åren i832 och i833 gjorde speciella anmärkningar vid åtskilige
RegementsCommissariers Räkenskaper för nämnde år; hade Herr
t. f. Presidenten och Commendeuren m. m. af Billbergh, vid ofvanberörde
skrifvelses föredragning i Kongl. KammarRätten, tills i dag utsatt serskild
undersökning uti Öfver-Revisions-Departementets Militiae-Räkenskaps-Contor,
för utrönande huruvida och i hvad mohn revisionsskyldigheten
i afseende å förrberörde speciella anmärkningar möjligen blifvit
i nämnde Contor uraktlåten; och sammanträdde nu för sådant ändamål
Herr Presidenten af Billbergh, Herr ÖfverCommissarien Berggren
och vice AdvocatFiscalen Lind, hvarvid RevisionsCommissarien
Holmbergsson samt Revisoren Nordblad, hvilken sistnämnde det ålegat
alt ifrågavarande räkenskaper granska, jemväl voro tillstädes.
Den utaf Rikets Ständers Herrar Revisorer afgifne Berättelse, angående
StalsVerkets och andra Allmänna Fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning, upplästes till den del samma Berättelse rörde nya PassevolanceFonden;
och hvad först beträffade det å sidan 56 förekommande
yttrande att, efter all sannolikhet, grundad på förhållandet med redovisningarne
för berörde Fond åren 1831 och i332, utbetalningar, som
förmodades leda till ytterligare minskning i tillgångarne, återstodo för
år i833, fastän sådant i samma års hufvudbok icke funnes omnämndt,
hvarföre Herrar Revisorer ansett denna omständighet förtjena anmärkning
till vinnande af rättelse för framtiden; så förklarade Herr ÖfverCommissarien
Berggren, att, ehuru, i öfverensstämmelse med Herr
StatsSecreterarens för KrigsÄrendena ofvanberörde skrifvelse, denna
fråga destomindre kunde blifva föremål för närvarande undersökning,
som inga speciella anmärkningar i slikt fall blifvit gjorda, han dock
( 6 )
ville förskaffa sig den kännedom af Förvaltnings-Räkningen och grunderrie
för Administrationen, att han kunde inse, huruvida anledning
till förändrade föreskrifter förefunnes, och i sådant fall derom till Kongl.
KammarRätten aflemna särskildt Memorial.
Med föranledande af hvad Rikets Ständers Herrar Revisorer i öfrigt
anfördt, i fråga om förvaltningen af Passevolance-Cassans medel,
och de i afseende derå anmärkte omständigheter, hvilka, enligt bemälde
Herrar Revisorers yttrade öfvertygelse, skulle utmärka en mindre
god hushållning med samma medel, så frarnlemnade vederbörande, derom
anmodade, de för utrönande af förhållandet härmed, erforderliga
Räkenskaper, jemte de dervid af RevisiönsContoret för åren i83a och
i833 författade anmärkningar, hvaraf förnämligast inhemtades, att, på
sätt här hedan närmare förmäles, de flesta i Revisions-Berättelsen pagg.
57, 58 och 69 af Rikets Ständers Herrar Revisorer specielt upptagne
förhållanden jemväl blifvit af RevisionsContoret åtalade och således innefattade
en förnyelse af hvad RevisionsContoret redan förut anmärkt,
äfvensom att Contorets anmärkningar för år 1882 blifvit ingifne till
Kongl. KammarRätten redan den 5 Mars 1834, samt alt granskningen
af 1833 års Räkenskaper, enligt hvad påskriften derå äfven utvisade,
är vorden fulländad den 5 September i835, hvarefter de dervid gjorda
enahanda anmärkningar blifvit ingifne till Kongl. KammarRätten, på
hvars vidare åtgärd desamma äro beroende.
De vid RegementsCommissariernes Räkenskaper af Rikets Ständers
Herrar Revisorer specielt anmärkte poster, som jemväl utgjordt föremål
för RevisionsContorets åtal, befunnos vara följande, nemligen:
Vid Södermanlands Regementes Räkning.
a) de utaf RegementsCommissarien A. W. Silfverbrand afförde och
uti Revisions-Berättelsen, pag. 57, specificerade 11 särskilde poster till
ett sammanlagdt belopp af 87 R:dr 24 sk. B;co, för i5 af honom på
PassevolanceCassans räkning, år iS32 verkställde resor, äfvensom den
kostnad, hvarför Silfverbrand i öfrigt sig godtgjort för samma år företagne
resor, som i Berättelsen icke finnas specifikt upptagne, men hvarigenom
den anmärkte resekostnaden under årets lopp uppgått till 220
R:dr 2 sk.
b) de för Silfverbrands enahanda resor för år i833 afförde och
serskildt ifrågasatte 284 R:dr B:co och
( 7 )
c) de vid i83a års Regementsmöte af RegementsGommissarien under
rubrik af Sjukvårdskostnader upptagne 47 R.‘dr 4° sk. 3 r:st. till
Medicamenter, i3a R:dr 47 sk. till inköp af 99 kannor 23| j:fr bränvin,
55 R:dr 11 sk. 6 r:st. till mat-, ved- och vattenkörning; io3
R:dr 24 sk. 8 r:st. till en sjukvaktare och sjukvakterska, jemte ersättning
för tvätt och skurning, 10 R:dr lill Skrifmaterialier samt i5 R:dr
6 sk. till bränvin under befälsmötet; hvarjemte upplystes, att RevisionsContorets
anmärkning härutinnan upptager sistnämnde kostnader med
177 R:dr 4^ sk- 4 Cst. naera än hvartill Revisions-Berättelsen gifvit
anledning.
Vid IVestmanlands Regementes Räkning: den för år 1833 af RegementsCommissarien
Hallén retroactift för åren i83ooch 1831 sig lill
godo beräknade aflöningsförhöjning.
Vid TVcstgätha Regementes Räkning: deri år i832 för skottvallar
och tabor upptagne kostnad 80 R:dr 21 sk. t\ r:st.
Vid I:sta. och 2ulra Lif-Grcnadier-Rctfemcnternes Räkningar: den
af RegemcnlsCommissarien Friherre Åkerhjelm afförde löneförbättring
200 R:dr, äfvensom kostnader för skrifmaterialier 42 R;dr 32 sk, samt
för böckers inbindning 27 R:dr för hvardera året i832 och i833, samt
f id LifRegcmcntcts Mossar-Corps Räkning: den af RegementsCommissarien
J. A. Paul år i832 retroactift mediterade löneförhöjning 133
R:dr 16 sk., hvarom RevisionsContoret den 5 Mars 1834 inlemnat anmärkning
lill Kongl. KammarRälten, som, i anseende till Pauls iråkade
Goncurstiilslånd, samma anmärkning serskildt pröfvat genom Utslag den
i3 Maji 1835, samt fastställt berörde belopp till betalning.
Deremot utreddes att följande i Rikets Ständers Revisorers Berättelse
omförmälde förhållanden icke föranledt något anmärkningsåtal af
RevisionsContoret, nemligen:
1:0 Vid Westmanlands Regementes Räkning för år i832, angående
den skjuts- och tractamentsersätlning som RegementsGommissarien Hallén
med io R:dr 19 sk. 6 r:st. affört för en verkställd resa till Sala,
i ändamål att betala en Apolheks-Räkning; såsom orsak att denna afföring
icke blifvit af Contoret anmärkt, uppgafs, att resan är vorden företagen
icke allenast för alt liqvidera 4 serskilda Medicaments-Räkningar,
utan äfven ombesörja Regements-Räkenskapens inbindning.
2:0 Vid Norra Skånska Infanteri-Regementets Räkning: att t. f. Rego
men tsCoi 11 missar i c 11 Liljenroth beräknat sig till godo ersättning med
( 3 )
e4 R:dr 12 sk. för en resa till Christianstad, i ändamål att aflemna
Års-Räkenskapen; hvaröfver som förklaring af Contoret åberopades, att
beloppets afföring grundade sig på RegementsChefens Ordres, att Liljenroth
personligen borde företaga denna resa.
3:o Vid Smålands Hussar-Regementes Räkningar: att de för åren
i83a och i833 upptagne kostnader för Räkenskapers inbindning, skrifmaterialier
och resekostnader jemförelsevis varit vida högre än vid andre
Regementer och i allt fall icke borde få öfverskrida ett visst bestämdt
belopp; i anseende till hvilka anmärkningars underlåtande, så vidt de
anginge Räkenskapers inbindning samt skrifmaterialier, Revisionen trodde
sig icke saknat fog, enär några bestämda föreskrifter i afseende å PiegementsCommissariers
rättighet, att godtgöra sig för dylika kostnader
nämnde år icke funnos meddelade.
/f:o Vid Lif Regementets Dragon-Corps Redogörelser: att RegementsCommissarien
Slöör för åren i83o och i83i affört en löneförbättring
af i33 R:dr 16 sk. hvilken afföring, såsom grundande sig på den af
Kongl. Maj:t för Slöör serskildt gifne och af Rikets Ständers Herrar
Revisorer i Berättelsen äfven omnämnde Nådiga tillstånds-Resolution,
RevisionsContoret ansett icke föranleda till anmärkning; samt
5:o Vid Skaraborgs Regementes PassevolanceCassas Räkningar: rörande
den större qvantitet bränvin, hvilken såsom extra förplägning
utdelades, nemligen för år i832 236 kannor 3i j:fr, upptagne efter
1 R:dr 16 sk. kannan till 3i5 R:dr 46 sk. och för år i8o3 342 kannor
12 j:fr, afförde å 28 sk. 8 r:st. med 190 R:dr 10 sk., hvarvid Revisionen
anförde, att, då hvarje bränvinsutdelning varit grundad ej mindre
på vederbörande Läkares, Räkenskapen bilagde flere intyg om behofvet
deraf, för bibehållande af manskapets helsa i anseende till kall och
jegnig väderlek, än äfven på skriftlige RegementsOrdres, hade befogenheten
till någon anmärkning derutinnan icke kunnat inses.
Sedan ofvanberörde upplysningar vunnits, slutades undersökningen.
Och skulle det dervid förde Protocoll till Kongl. KammarRätteu öfverlemnas,
för den vidare åtgärd, hvartill omförmälde förhållanden
kunde föranleda. År och dag som förr skrifvit står.
In fidem Prolocolli,
A. Wilh. Edman.
Rikets Högloft. Ständers Revisorers
Berättelse,
angående den granskning af de under Kongl.
Maj:ts och Rikets CommerceCollegium
ställde Fonder och Medel, som
blifvit förrättad år 1835;
jemte
Kongl. CommerceCollegii i anledning’ deraf
till Kongl. Majit afgifna
Underdåniga Utlåtande.
IWVVWVWWV V/W •W' V/W V/W 'V/V" w\ V/W V/VA w\ v/w
STOCKHOLM.
Tryclit hos Johan Hörberg, 1836.
■
