# ID: svediakorp-gov2054
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 28,267
# sentences: 643
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


45
Wederbörande Embetswerk hafwa, enligt Rikets Ständers yttra- F„st'gye!Lde
önskan, blifwic anbefallde att, öfwer de under deras inseende ställde
Kronans hus och byggnader, uprätta sa kallad Liggare eller fastighets
Registratur, uptagande en korrt beskrifning om hwarje hus, detz alder
m. m., och i hwilken sedermera skall införas de med husen skeende
förändringar, samt kostnaderne för hwad som utgör ny- eller till-byggnad
eller reparationer, medförande förändringar i husens form, construction
och rummens indelning; warande ock befaldt, att ritningar
öfwer sadane hus i Landsorterne stola genom Ofwer-Jnte-ndents-Embetets
försorg uprättas.
Sedan Rikets Ständer, wid sistförflutne Riksdag, bewiljat an- Emktjflag
för lönereglering inom Kongl. Majus Canzli, har reglering sa^go^m
wäl i afseende pä personal som löner inom alla afdelningarne derstädes
blifwit werkställd, derwid likwäl för de fleste endast Jnterims-stater
kunnat fastställas, i afwakran pa derwarande öfwertaliges afgäng.
För Kammar-Collegium har icke någon definitiv reglering kunnat werkställas,
emedan Rikets Ständer icke bewilfar der anslag, som Kongl.
Maj:t dertill begärt, men Kongl. Maj.t har likwäl med warande tillgängar
förordnat om regleringen af detta Embetswerks personal och
för densamma fastställt en aflömngs-stat att förblifwa gällande intill
detz tillgäng kunde winnås att sätta famcelige Embets- och Tjenstemännen
derstädes i åtnjutande af bättre, efter behof och förtjenst afpatzade,
lönewilkor; och här jemwäl en förnyad instruction för detta
Embets-werk blifwit fastställd af Kongl. Maj:t, som ock är betänkt pa
utfärdandet af ny instruktion för Landshöfdingar och Lands-Siatens öfrige
tjenstemän. Äfwen har Kongl. Maj:t, som funnit en dek Landshöfdinge-löner
högre och andra ater lägre än som oundgängligen kunde behöfwas,
förordnat en ny reglering deraf, beräknad pa dertill befintlige tillgångar,
sä alt öfwcrstottcn wid en del komme att anwändas till fyllnad af
brister i de öfrige.
Reglmiig af Sedan hos Kongl. Majit allmogen i Arwidsjaurs församling af
acr'm^!n. Pitea Lappmark och Westerbottens Län anhällit acc, i anseende till
dec langa afstander emellan Arwidsjaur och Nesidence-staden Umea,
utgörande öfwer 3" mil, Pitea Lappmark, innefattande Arwidsjaurs
och Arjeplougs församlingar, mätte förenas med angränsande Norrbottens
Län, samt Rikets Ständer wiv fistförflurne Riksdag begärt att
undersökning om lämpligheten häraf mätte anställas, har, efter en sadan
undersökning, derwid blifwit witsordadc, att den ifrägastälide förändringen
wore ledande till bade allmän och enskild nytta, Kongl.
Majit förordnar att Pitea Lappmark stall frän Westerbottens till
Norrbottens Län förläggas, pä der särr, arr denna Lappmark, wid nuwarande
Lappfogdes derstädes afgång, förenas med Luleä fögderi, och
Jockmocks Lappmark ater frän deria lill Calix fögderi afstiljes, samt
arr Pireä Lappmark ma förblifwa under Westerbottens Norra Domsaga
tills widare och inrilldes framdeles omständigheterne föranleda dertill
ari samma Lappmark kan till angränsande Domsaga i Norrbotten
förläggas eller en ny Domsaga i detta Län blifwa inrättad. Den af
Kongl. Majit ar 1825 sörvrdnade sammanläggningen af Juckasjerfwi
och Enonräkis Lappmarker med Torneä fögderi har, sedan dammande
fogden i detza Lappmarker ar 1837 aflidit, gärt i werkställighet.
Den Norra Domsagan i Norrbottens Län har, i följd af Kongl.
Majits ar 1826 derom meddeidte förordnande, blifwit är 1838, med
däwarande Häradshöfdingens derstädes begifwande, fördeld i twänne
Domsagor, den ene bestäende af Luleä fögderi jemre Jockmocks Lappmark,
samt andel af Calix fögderi, innefattande Ränea socken jemte
Gelliwaare Lappmark, den andra af andel s Calix fögderi, inne
-
fattande Neder Cali): och Öfwer Calix socknar, samt Torneå fögderi
med dertill hörande Juckasjerfwi och Enomäkis Lappmarker. Åtskilliga
andra förändringar i afseende pa indelningen af jurisdictioner
hafwa blifwit förordnade, såsom att hwardera af de twänne Domsagorne
i Blekinge stola wid nuwarande ordinarie Doruares afgång
klyfwas uti twa Domsagor, sa att hwarje af de i Länet warande fyra
härader kommer att utgöra en särskild Domsaga; att de twänne Domsagor
i Stockholms Län, till hwilka Färentuna och Wallentuna härader
höra, stola, wid ene domhafwandes afgång, eller om han derförinnan
det medgifwer, sins emellan dessa härader utbyta; att Nysättra
socken i Westerbottens Län skulle stiljas fran Bygdea, och utgöra
särskildt Tingslag; att Philipstads Ostra samt Norra och Westra
Bergslager stola utgöra ett enda Bergslag; att till samma Bergslag
stola höra hela Elfdals Ofra och Nedra härader; att Gunnarskogs
Bergs-Tingslag stal! förenas med Carlstads; att Bergs-Tingen wid
Andrarums Alunwerk och wid Gusums Bruk stola uphöra, samt mål,
som eljest der stolat handläggas wid det ena eller der andra BergsTinget,
för framtiden upragas och afgöras, de förra a Bergs-Tinget
rued Kronobergs Bergmästaredöme i Wexiö, och de sednare a BergsTinget
wid Finspongs Bruk.
De flere kort före sista Riksdagen förordnade indelningar af
fögderier och länsmans-districter hafwa, sa widr ste kunnat, blifwit
werkställde, jemte det arstitlige andra nödiga jemkningar i afseende pa
länsmans-districrerne blifwit beflurade.
För flere städer hafwa regleringar ägt ruin i afseende pa Domsrätten
och administrationen derstädes. Magistrar och Radhus-Rätt
har inrättats i Sölwirsborg, som förut lydt under Carlshamns Radhus-Rätt,
och i Philipstad, i ställer för der förut warande Justitiariat
§8
och Stads-Rätt; och har Kongl. Maj:t förordnat att Kämners-Rätten
i Wennersborg, efter nuwarande Borgmästares afgång, stall up»
höra, samt att, i anseende till de olägenheter, hwilka i Hufwudstaden,
särdeles för brottmalslagstipningen, upkomma genom malens fördelning
pä fyra Kämners-Rätler med witza territorial-jurisdictioner för hvardera,
detza Kämners Nätter stola, med territorial-jurisdictionernes uphörande,
förenas till en enda, hwilken stall arbeta pa sa manga divisioner,
som för ärendernas obehindrade gang kan finnas nödigt. I
äcstilliga städer hafwa Drätselkammare för förwaltningen af detza
städers enskilde medel och bestyret med andra deras angelägenheter
blifvit ordnade, och med af Kongl. Maj:t fastställde Reglementen
försedde.
Krmise-, Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, har af Swensta och
Norrsta Officerare den i en äldre Gränse-Tractat emellan Swerige och
" Norrige bestämde Gränse-reglering och eftersyn a Gränserösen blifwit
werkstäld.
FLttgwzrdcii. Lagstiftningen VIN fängslade personers behandling har i sednare
tider wäckt en allt mer och mer stigande upmärksamhet. Nättwisa
och mensklighet hafwa förenat sig, alt till ett helt sammanföra och tilli»
ka förmildra de äldre författningar i-detta ämne, hwilka mer afsags
fangens förwarande, än förekommandet af hans ytterligare demoralisation,
hans bestraffande, än hans förbättring. Man har i andra
Stater, pa allmän bekostnad, afsändt till främmande länder sakkunnige
personer för att inhemta underrättelser om de bäst anlagda och
förwaltade fängelser; och för att tillegna sig de förbättringar, som erfarenheten
synes godkänna, har man anwändt högst betydliga summor.
Om detta icke kunnat lara sig verkställa här i landet i saknad af
dertill
dertill erforderliga medel, sä har man likmäl sökt dels att ordna hwad
redan funnits, dels ock att underlätta möjligheten för framtida åtgärder,
ledande till enahanda nial.
Ofwertygad om wigten deraf, att de personer, som inmanas i allmänna
häkten, för att derutur smara pä anklagelser för lagbrott, icke der utsättas
för madan att utgå i det fria lifwer långt mera försämrade till
tänkesätt och seder, än när de första gängen beträdde fängelset, har
Kongl. Maj:t anbefallt Kammar-Collegium, att frän Landshöfdingarne
infordra sä wäl berättelser om Länsfängelsernes bessaffenhet, som
ock yttranden om möjligheten att der inrätta celler, hwilka yttranden
borde atföljas af ritningar och kostnadsförstag till vesta fängelsers ombyggnad
eller utwidgning; och har Kongl. Mast äfwen föressrifwit,
det borde Dest Befallningshafwande undersöka härads-fängelsernes
bessaffenhet, och, sä framt de ej öfwerensstämde med Lag och gällande
Författningar, ofördröjligen widtaga de åtgärder, som till de möjligen
befintliga olägenheternes afhjelpande i laglig ordning funnos nödige.
Efter en förbättrad plan har ock ett nytt Länsfängelse blifwit
upfördt i Engelholm, hwarigenom mera utrymme minnes i det tränga
fängelset i Christianstad.
Sedan de ä Carlstens fästning började större befästningsarbeten
beredt tillfälle att der sytzelsäna flere fängar, har Kongl. Maj:t icke
allenast förordnar om ett större antal lifstidsfängars förflyttande dit
ifrän Malmö fästnings- och arbetsfängelse, man ock anbefallt inredningen
af flere hmalf till fäng-logementer och fängarnes förplägning
genom en särskild mat-inrättning; hwarigenom detta fästningsfängelse numera
kommit i ett förbättradt skick, och nu torde morswara hwad man
af ett dylikt kan, enligt ännu gällande grundsatser för fängwärden,
(Riksdags-Derittlelse, i8-jo). ^
begära. Ä Malmö fästnings- och arbets fängelse hafwa äfwen flere
betydliga reparationer ägt rum. För att bereda tillfälle till sytzelsättning
ar inom fästningsfängelferne förwarade personer, da deras lid
icke uptages af arbeten för allmän räkning, har Kongl. Maj:t förordnar,
att, der localen sädant medgaf, finge inom fästningsfängelserne
särffilde werkstäder inrättas för de fångar, hwilka äga färdighet
i handasiöjder; likasom, dä ett ökadt fang-antal icke alltid medgifwit,
att de förswarslöse manspersoner, som, enligt gällande författningar,
dömmas till arbete, antingen wid Pionnier-Corpsen eller ä CorrectionsJnrättningarne,
genast dit försändas, Kongl. Majit ej allenast anbefallt,
att, der sadant kan med nödig säkerhet ske, de i Länsfängelserne
warande Corrections-fängar mä till arbete hos enskilde personer utlemnas,
samt att i de Länsfängelset, der utrymmet sadant redan medgifwer,
eller der utwägar dertill kunna, uran synnerlig kostnad för
Kronan, beredas, arbete inom hus-ma ät dylike personer förskaffas,
dä sädant icke kan, af en eller annan orsak, utom fängelset winnås
eller begagnas, utan ock förordnat om anwändande af den derigenom
upkommande arbetsförtjenst, pä ett sätt, som bäve minskar det allmännas
utgifter till Vefla fängars underhäll, och äc dem bereder besparingar
för egna behof, äfwensom ersätter waktbetjeningen för den
ökade möda, den mäste i detta hänseende widkännas.
För en närmare reglering af de utgifter Staten mäste widkännas
i och för fängarnes underhäll sä inom Straff- som Corrections-Fängelserne,
hafwa Stater blifwit uprättade för Arbets- och
Corrections-Jnrättningarne i Stockholm, Norrköping och Götheborg,
samt för Fästnings- och Correctionsfängelset i Malmö. Särskilda
föreskrifter hafwa ock blifwit meddelde, angäende de ä fästnings-fängel
-
ferne förwarade fangars beklädnadssätt och sängkläder, controllerne ä
argängen och redowisningsfättet för omkostnaderne dertill.
Den utwäg, som stadgandet i 17 §. af Kongl. Majus Nådiga
Förordning af den 29 Juni 1833, huru med försvarslöse personer
förhällas bör, öpnat för sadane inom Corrections-Jnrättningarne förwarade
personer, hwilka der ädagalaggr ett godt och pålitligt upförande,
att, försedde med Styrelsens öfwer fängelserne och arbets-inrättningarne
patz, fä afgä pä witz förelagd tid till hemorten eller andra
ställen, för att betinga sig tjenst eller förskaffa sig annar lagligt näringsfång,
har ej kunnat begagnas af flere, hwilka gjort sig förtjeme
af en dylik wälwilja, emedan de saknat medel till sitt underhall under
detza wandringar, eller ock hafwa de, försatte i ett friare tillstånd,
nödgats, dertill drifne af behofwen, ater beträda brottets bana. För
att afhjelpa detza olägenheter, och pa samma gang föranleda någon
minskning i ett ärligen stigande fäng-amal, har Kongl. Maj:t tilldelat
förpatzade arbets- och corrections-fängar enahanda täringspenningar
under wandringen till hemorten, som hitintills endast bestätts ät lösgifne
fästnings-fängar; och har rättigheten att pä detta sätt söka äterwinna
friheten, jemwäl blifwit utsträckt till de i Carlskrona och pä
Kongsholmen warande allmänna arbetskarlar.
Ibland härmed gemenskap ägande ämnen, som Kongl. Mast
funnit päkalla Detz Nädiga upmärksamhet, har äfwen warit den omständigheten,
att fängslade personers barn af olika äldrar ofta ätföljt
föräldrarne i fängelserna, och der ej sällan tillbragt en längre tid, inneflutne
bland mitzdädare och moralisst förderfwade personer; och har
af Kongl. Maj.t föreskrifter blifwit meddelde till afböjande för framtiden
af detza wädor för det upwäxande flägtet.
För Styrelsen öfwer fängelserne och arbets-inrättningarne i Riket
samt för Ve wid desse inrättningar anställde tjenstemän, hafwa Jnstructioner
blifvit utfärdade, och da Commendanterne a Rikets Fästningar,
hwilka hafwa tillsyn och befattning med de derstädes förwarade
lifstids- och arbetSfangar, warit, till följd af äldre Författningar,
i detta hänseende ställde under Krigs-Collegii öfverinseende, har,
sedan nämnde Collega befattning med fangwarden öfwerflyttats till
ofwanbemälde Styrelse, densamma jemwäl fatt sig updragen den
myndighet Krigs-Collegium i förstnämnde afseende tillkommit.
Till afhjelpande af olägenheten deraf, att nu gällande föreskrifter,
rörande fangwarden i allmänhet, finnas spridda i flere författningar
och ej sällan sakna den bestämdhet som erfordras, har Kongl. Maj:t
anbefallt Styrelsen öfwer fängelserne och arbets-inrättningarne alt utarbeta
ett förslag till Reglemente för fangars behandling i fängelserne
m. m. Och da den nu gällande Författningen af den 29 Junii 1833,
angående förswarslöse personers behandling, icke alltid funnits motswara
det dermed asyfcade ändamål, har Kongl. Maj:t anbefallt berörde
Styrelse, att jenlwäl i detta hänseende inkomma med underdånigt förslag;
derwid äfwen kommer att tagas i öfwerwägande hwad Comitterade
till utarbetande af en författning angående fattigwarden i Riket
och flere dermed gemenskap ägande frågor yttrat.
Förs,vars, Förswarswerkel, pä en gang wilkor och borgen för Fädernes
landets
sjelfständighet och för upprätthållandet af den ära och det anseende,
som frän urminnes tid fästat sig wid detz namn, har, såsom
alltid, warit ett bland de synnerligaste föremälen för Kongl. Majus
Regerings omsorger. De hafwa icke warit utan framgång.
53
De af Rikets Ständer wid sista Riksdag bewiljade extra anstag Extra ansta,
för förftvaret hafwa blifwit ändamalsenligen fördelade till särstilta behof
och anwända, jemte aterstoderna af extra anflagen för samma
syfte wid 1828 och 1830 arens Riksdag.
Kongsholms och Carlsborgs fästningsbyggnader hafwa blifwit Korsholm
fortsätta i den man dertill anwisade särskilda medel, sammanlagda med Carlsborg,
de tillgångar inom 3:dje och 4:de hufwud-titlarnes ordinarie anstag,
som det warit möjligt att ytterligare härtill disponera, sadanr medgifwit.
Arbeten till Carlstens fästnings försättande i ett bättre och full- Carlsten och
komligare stick hafwa blifwit utförda och fortsättas ännu, dels med de
swaga ordinarie anstagen pa 3:dje hufwud-titeln, dels med der inom
beredda särskilta tillgångar.
Likaledes hafwa, till betryggande af hufwudstadens säkerhet, utwidgade
försvarsanstalter wid Waxholm och försänknings-arbeten uci
inloppen deromkring blifwit företagna, för hwilka ätgärder den del af
mindre creditivet, som för förswarswerket är bestämd, blifwit, i brist
af andra tillgångar, tillitad. Detza bägge sistnämnda arbeten har
Kongl. Maj:c funnit böra ga i bredd med hwarandra, icke mindre ur
militairisk åsigt da de omfatta de wigcigaste kustpunkterne af Rikets
förswar, än ur den politiska, som pakallar en aktningsbjudande ställning
pa hwilkeu sida som helst ett fiendtligt anfall kunde försökas.
Alla Vesta arbeten hafwa blifwit utförda med nvggranhet och hushållning.
En ny tyghusbyggnad har blifwit upförd i Christianstad, äfwen- Byggnadssom
a Carlsborg tyghus samt cmilleri-werkstäder och handtwerkarehus
blifwit pabörjade och icke längt ifrån fullbordade. Tillgångar härtill
hafwa, ehuru pa bekostnad af andra angelägna föremål, mäst be
-
redas inom 3:dje Titelns ordinarie anslag, enär med dessa byggnader,
såsom oundgängeligen nödige, icke kunnat upskjutas.
Wapenttll.' Ä wapentillwerkningen, denna sa wigtiga del af militaira admiwnkuuiiic».
Kongl. Maj:c fästat synnerlig upmärksamhet. Kongl.
Maj:t har salunda ät en särskild Comitw i Näder updragit att upgöra
förstag till en efter tidens fordringar lämpad reglering af gewärsfabrikationen
i Riket. Da de särskilta gewärsfactori-ägarne icke för»
mätt tillwerka det ärliga behofwet af gewär, och dä det icke heller
alltid kan af dem förwämas, att de stola taga kännedom om gewärstillwerknings-konstens
framsteg i andra länder, eller följa den i sin mweckling,
har Kongl. Maj:t, pä Comitteus derom gjorda underdäniga
framställning, bestulit och lätit i werkst ställa en ombyggnad och utwidgning
af det Kronan tillhörige Carl Gustafs Stads gewärs-factori,
hwarest, med anwändande af nya med tidens fordringar öfwerens»
stämmande och ändamälsenliga machinerier, är afsedt att i wanliga för»
hällande» ärligen tillwerka omkring 2,500 ä 3000 gewär, och ända
lill dubbelt sä mänga, när behofwet sä fordrar, utan att, för sädant
fall, nagra andra anstalter behöfwa widtagas, än en nödig tillökning af arbetspersonalen.
Emedlertid har gewärs-tillwerkningen bedrifwits, sä widt
ä ena sidan tillgängarne och ä den andra factoriernes förmäga det
medgifwit. Dessutom har ett betydligare antal canoner och mörsare
wid styckebruken i Riket blifwit för Kronans räkning tillwerkade,
hwarjemte till bestyckning af Waxholms fästning en större lefwerans
af bomb-canoner med tillhörande projectiler är under beställning, samt
lavettager dertill under tillwerkning wid artilleri-förräden.
Saltpkter, Till befrämjande af saltpeter-tillwerkningen i de norra Provin»
tillmer,NIN- näring har sin mesta trefnad, har Kongl. Maj:t
ät en kunnig person, som ätagil sig att der underwisa i ett bättre
tillwerknmgssätt, än det wanligen begagnade, bewiljat särstilt understöd.
Kongl. Maj:t saknar icke anledning förwänta, att för det allmänna, och
för orten i synnerhet, fördelaktiga resultat härigenom blifwit beredda.
Deremot har saltpeter-inlösningspriset successivt kunnat minstas ända
till 5 R:dr LN:det för oluttrad saltpeter.
Krut-tillwerkningen i Riket har fortgätt enligt de derom afflutadeKrnt-tillwcrkcontracrer;
och har Kongl. Maj:t, alltid widhällande den grundsats,
att prisen a det krut, hwilket frän förråden försäljes, bör bestämmas
efter de kostnader, Scatswerket för tillwerkningen får widkännas, till
följd af saltpeter-inlösningsprisets nedsättning, äfwen kunnat småningom
nedsätta krut-försäljningsprisen.
Indelta Armeen och Bewäringsmanstapet hafwa warit samman- Wapmvsdragna
till wapenöfningar, sa widt tillgängarne det medgifwit. De
hafwa jemwäl de sednare arén blifwit utsträckta till dem af Bewäringsmanstapet,
som anmält sig att tjena till sjötz, sa att äfwen
deha blifwit samlade till exercice till lands med den öfriga Beväringen,
der omständigheterna icke tillåtit deras öfning om bord pä fartyg. Bewäringsanflagets
knapphet har dock wällat, att denna anstalt icke
kunnat widtagas utan genom inskränkning uti sjelfwa exercice-liden.
I öfverensstämmelse med Indelta Armeens nya lönreglering Meningshafwa
nya aflönings-indelningswerk för de flesta Negementer blifwit i werk ser JnRäder
fastställda; och kommer sädant jemwäl successivt att ste för de m^c»/
öfrige Regementerne, i den man fullständiga förslag i detta afseende
hinna utarbetas.
Armeens accords- reglerings- och amorterings-wäfende har haft Armens
all möjlig framgång. Det är för Kongl. Maj.t en sann tillfreds- " "ende.
ställelse, att härigenom se Armeen efter hand befriad frän en tung och
oangenäm börda pä samma gäng som detz tjenstbarhet derigenom otwif
-
56
welaktigt blifwit befordrad. För det understöd Staten i detta afseende
tillhandahålla, stördar den uri denna omständighet sin egen wedergällning.
Noterings- Den af de bägge Statsmakterne beflmade jemkning af extra
åtgärder. och indelning till ständigt knecktehall af hittills oroterad,
men ordinarie rotering underkastad jord, har fortgått, men i flera
Län likwäl ännu icke hunnit till den fullbordan, att roteringswerken
kunnat af Kongl. Maj:t siuteligen pröfwas. Dock har, sa wäl
för de Skånsta som för wista andra Län, extra roteringswerken blifwit
siuteligen reglerade och fastställda. Längderne a den nya ordinarie roteringen
komma att till Rikets Ständer öfwerlemnas, i den man de
hinna fullständigt afsiutas. Jemkning af ständiga knektehallet i Skane
har, enligt Rikets Ständers wid sista Riksdag fattade beslut,
blifwit i werket ställd, och kommer det härtill uprättade, nu under
wederbörande Embetswerks handläggande warande, förflag att Rikets
Ständer meddelas.
N» Militia Da de äldre Militice-Boställs-Författningarna i flere delar funL^dmng^it-nits
för nuwarande tid olämplige och således erfordra förändring, har
en ny Militi-8-BostäIIs-Ordning till afhjelpande af behofwet härutinnan
blifwit fastställd.
Truppers Till beredande af wana wid truppers underhall under actift krig,
uM/möten. har Kongl. Majit warit betänkt art införa ett truppernes underhållssätt
under mören, i det närmaste lika med dec som under krig iakttages.
Föregående försök, som widare komma att fortsättas, hafwa i
detta hänseende ägt rum, och lemnat tillfredsställande resultat, äfwen
hwad beträffar besparing i underhallskostnaderne.
Ect
57
Elr nytt Salut-Reglemente har Kongl. Maj:t i Nader fastställt Nm Salutoch
latit utfärda, derwid besparing i kostnaden blifwit, jemte annat,
jemwäl afsedt
Till
beredande af ökade tillgångar för invalid-inrättningen har utlåning af
ett betydligt belopp af dest disponibla fond blifwit emot behörig säkerhet
mlant.
Flottan har blifwit underhallen och i mon af tillgängarne förkof-Flottans,n>-  rad. Ett gammalt bristfälligt linieskepp är alldeles ombygdt och för- Erfara,
änbradt till en kopparförhydd 46 Canon-Fregatt, kallad Götheborg;
84 Canon-Skeppet Stockholm är fullt förtimradt och kopparbestagna
Fregatten Desirée fullbordad; 40 Canon-Fregatten Eugenie, Corverten
Carlscrona, Skonttterne Activ och Puke äro alla fullt förtimrade.
I stället för Ångfartyget Odin, som för Flottan gatt förloradt, har
Kongl. Maj:t anbefallt nybyggnad af ett större ångfartyg af 200
hästars kraft, som kommer att bestyckas, och är nära färdigbygdr.
Twänne smärre ångfartyg, nödiga för communicationerna inom Sralionerna,
äro färdigbygda och med machiner försedda, nemligen ett wid
Carlskrona och ett wid Stockholms Station. Detzurom äro 9 Canonsiupar
fullt förtimrade; kölar och spant resta till 3 dylika samt 12
stycken nya Canonjollar färdigbygda.
Nödiga lastdragare- och rodd-fartyg hafwa blifwit nybygda samt
åtskilliga gamla och odugliga fartyg, dels slopade, dels försänkta uti
sund till förekommande af fiendtlig insegling. För öfrigt hafwa stepp
och fartyg i allmänhet blifwit efter behof mer och mindre reparerade,
försedde med irva canoner i de äldres och odugliges ställe, samt till
flottans förråder anskaffade projecnler, byggnads-materialier och andra
förnödenheter.
(Riködags-DerLttelse, 1840). 8
Wiv Carlskrona Station har stängsel-muren kring nya warfwet
blifwit fullbordad; en byggnad upförd till Skeppsgotze-Casern med dertill
hörande kokhus, samt ett nytt Corps de Garde wid nya dockan.
Wid Stockholms Station är den nya Handtwerks-Casernen fullbordad;
ett Canon-jkepps-ffjul för 20 Canonsiupar a Galerwarfwer
grundlagdt och färdigbygdr, samt ä Skeppsholmen ett Canonsiupsskjul
för 30 Canonsiupar under byggnad. Ett Laboratorium för siagkrut-tillwerkningen
har a Galer-warfwet blifwit fullbordadc, och med
instrumentalier för rillwerkningen försedt. Pä samma local har ett
beck-kokhus blifwit upfördc hwarjemte stängselmuren omkring Gal^rwarfwet
blifwit fullbordad, samr grunden lagd, och upmurningen
fortsatt till ett nytt wakthus a detta warf.
Alla fartygen wid Götheborgs Station äro i fullt complett
stand försatte.
Fyr- och bak-inrättningen har undergalt wäfendtliga förbättringar.
Sa äro 2:ne nya fyrtorn af sprängd gråsten upförda, det ena
pa klippan Stor-Jungfrun utanför Sraden Söderhamn, inrättadt till
stuten stenkolsfyr, det andra pä Söder Armen wid inloppet fran Äland
till Stockholms skärgård, försedt med kringgående spegeluplysning,
eller blänkfyr. I stället för be bristfälliga tornen a Holmögaddar wid
Norra Qwarken eller Djupsten uti Öregrunds grepen, äro nya, likaledes
af sprängd gråsten, upförda, det förra inrättadt till täckt stenkolsfyr
och det senare med stående spegelfyr. Wid Gefle inlopp äro
2:ne ledfyrar upförda, som komma att af Gefle stad underhällas,
och pa grimffäret wid Calmar stad är äfwen en ledfyr inrättad,
som af staden underhålles.
Förberedande ätgärder äro redan widtagna för att kunna upföra
en fyr- och telsgraf-inrättning a Utklippan utanför Carlscrona inlopp,
samt för en större lampfyrs och 2:ne ledfyrars byggnad ivid Götheborgs
inlopp. Landsorts fyrbåk är för Statens räkning inköpt och
reparerad.
Större delen af Småländska kusten och hela den Öländska har Sjomätmnblifwit
upmält, och chartor öfwer denna mätning förfärdigade. Likaledes
har större delen af Blekinge kusten blifwit a nyo upmätt.
Linieskeppet Prins Oscar, Fregatten Götheborg och Skonerterne ProffeglmFalk
och l'Aigle hafwa blifwit profseglade, och ändamålsenligheten afA^iE.'
detza fartygs construction derwid utrönt. Fregatten Josephine och
Corvetten Najaden hafwa gjort sjöexpeditioner till Medelhafwet och
Levanten; hwarförutan sistnämnde fartyg 2:ne ar gjort 3:ne manaders
sjöexpedition i Oster- och Nordsjön, samt är nu pa expedition till
Westindien. Corvetten Jarramas har gjort ett ars expedition, hwarunder
Medelhafwet äfwen blifwit besökt; Skonerten Experiment har
nägra mannder warit pä expedition i Östersjön; hwarjemte med en
Canonstup artilleri-försök blifwit ar 1837 utförda, och med 1 Bataillon
Canon-jollar hwardera arén 1835 och 1836 exercice i Stockholms
skärgård, äfwensom hwarje ar ett Chefsfartyg frän Stockholms
Station warit begagnadt till stömätningar.
Städernes ordinarie båtsmanshåll har blifwit regleradt i öf- Reglering
werensstämmelse med Rikets Ständers wid senaste Riksdag fattade
beflut. Den länge öfwerklagade tunga de mindre städerne i Riket,
jemförelsewis med de betydligare och större, i detta afseende hittills sätt
widkännas, är sälunda pä ett för de förra tillfredsställande sätt jämkad,
utan att de senare synas äga grundad anledning till klagan öfwer
den tillökning i beswär, som för dem af denna reglering blifwit
en följd. Med excra rotering af städernas privilegierade jord är i
6o
onerna början gjord, enligt Kongl. Majus derom till wederbörande
Dest Befallningshafwande lemnade föreffrifter.
Rezlcmente Ett nytt Reglemente för Styrelsen och ekonomien wid Flottans
sm AÄ! Stationer är af Kongl. Maju i Räder faststäldt. Ändamalet der^Fiöttair^
med har warit att med bibehållande af nödig contrvll och säkerhet förenkla
förwaltningen, hwarigenom ock minffning i den derför anstälda
tjenftemanna personal kunnat ästadkommas, och en nödig tillökning i
aflöningen den bibehällna personalen beredas, utan Statswerkets be>
rungande med annars nödiga nya utgifter.
SatswE. Kongl. Majus Nådiga Proposition om Statswerkets tillstånd
och behof, med dertill hörande bilagor och utredningar, lemnar en fullständig
öswersigt om de förmänliga förhällanden, som äga rum i alla
dest grenar.
Oaktadt den förhöjning uri statsinkomsternas beräknade belopp,
som wid sista Statsreglering antogs för sä wäl de ordinarie som extra
ordinarie inkomsterna, hafwa under den förflutna tiden betydliga öfwerssott
erhållits, härrörande hufwudsakligen af tullupbördens större
och ärligen tillwäxande indrägtighet.
Desta öfwerffott, wid sista Riksdag ej päräknade, hafwa icke allenast
lemnat tillgäng för bestridande af ätffilliga manligen ä desamma
mgäende utgifter, man ock för Riksgälds-Comoret beredt en oförmodad
inkomst af 1,515,013 R:dr 44 ff. 7 r:st, som under den sedan
Riksdagen förflutna tiden blifwir ifrän Statswerket till RiksgäldsComoret
lefvererade, enligt afflutade Rikshufwudböcker för ären 1833
till och med 1837, och efter afdrag af en mindre betydlig brist 1836.
6i
De kill siffran ännu outredda öfwerffott, som utan twifwel upsla
för arén 1838 och 1839, bilda en ytterligare odisponerad tillgäng
för allmänna utgifter.
Hwad särskildt beträffar Tullinkomsterne, hwilkas bruttobelopp
wid sista Statsregleringen uptogs till 2,950,000 Riksdaler/ sä har
detsamma utgjort:
för är 1836 .... 3,185,636 N:dr 20 sk. 4 r:st.
„ „ 1837 ... . 3,605,305 — 36 — 3 —
„ „ 1838 .... 3,987,174
4 —
och kan beräknas för är 1839 lill omkring R:dr 3,800,000.
Rikshufwudböckerna ädagalägga för öfrigt fortfarande det förhällande
att, ehuru blott en del af statsinkomsterna under skatte-äret
upbäras och inflyta, statsutgifterna för samma är likwäl kunna,
utan beswärliga och kostsamma anticipationer bestridas förmedelst reserverade
behällningar frän föregäende är.
I afseende pä upbörden af statsinkomsterne samt förenkling
och fullkomnande af redowisningswerket, äro sedan sista Riksdag ätffilliga
ätgärder af Kongl. Mast widtagne.
Sälunda har Kongl. Maj:t, till ytterligare betryggande af ränreragares
och räntegifwares ömsesidiga rätt, förordnat, att endast wäl
ränsad och strid säd mä såsom lefvererings-gild till Kronan och räntetagare
anse.6; men att räntegifvare deremot mä äga att, wid lefverering
af riad eller torkad säd, tillgodonjuta ett afdrag af 4 lösa
kappar pä tunnan af 36 lösa kappar, hwilket förhäklande äfwen skall
iakttagas wid utlefvereringar af fpanmäl för Kronans räkning.
Redowir,
»ingr,
werm.
Jemlikt Rikets Ständers tvid sista Riksdag gjorda anhållan,
har förnyad föreskrift dlifwit meddelad om förflags uprättande till sädane
formulärer för de förwaltande tverkens räkenffaper, hwarigenom
samma räkenffaper kunde bringas till enhet och öfverensstämmelse med
de för Riksbokstutet gällande,grunder. Sedan detta, med ej obetydlig
tid och möda förenade, arbete nu mera hunnit fullbordas, komma de
uprättade förslagen, hwaröfwer Kongl. Mahr inhemrat de förwaltande
tverkens yttranden, atc ofördröjligen pröfwas, och nya räkenffaps-formulärer
i anledning deraf till efterrättelse fastställas.
I anledning af Rikets Ständers tvid sista Riksdag gjorda framställning
angående framflyltning af riden för kronoutffyldernas erläggande,
för att bereda noggrannare kontroll a upbörden och lättnad
wid ffatremas utgörande, har Kongl. Maj:t, efter wederbörandes
hörande, i Räder förordnat, att för ar 1837 och framgent den sa
kallade första upbördsstämman, som manligen hållits i November månad
för det löpande aret, ffall uphöra och sammanfläs med andra
upbördsstämman, hwilken hädanefter ffall blifwa den enda och hallas
pä någon, med afseende pä locala förhållanden och de skattskyldigas
största beqwämlighet, bestämd tid inom Januari, Februari och Mars
mänader, eller i särskilta fall, sist inom April manads flur hwarje ar
I
sammanhang härmed och da samtelige wederbörande witsordat
det menliga inflytande pa kronoutffyldernas ordentliga erläggande, som
stämmoböternes tills widare pa försök medgifna uphörarrde medfört,
har Kongl. Maj:t pröfwat nödigt och lämpligt att ifrån och med 1838
Återställa stämmoböterna till förut stadgadt belopp för alla dem, som
underläta att sjelfwa eller genom ombud sina Kronoutskylder i föreffrifwen
tid och ordning inbetala.
63
Förra Magasinsfondens urredning har blifwit fortsatt. De hir- Magnius
tills ^verkställda försäljningar af fondens tillhörigheter och indrifning af "
dest fordringar hafwa indrägt en sammanlagd summa af 1,220,400
Riksdaler eller 7,714 Riksdaler 8 ff. 4 rst. mera, än som i StatsContorets
underdåniga berättelse af den 20 December 1833 förslagsvis
beräknades. Af de influrne medlen äro lefvererade till Rikets
Ständers Niksgälds-Comor 1 million Riksdaler, och till Rikets Ständers
Bank 177,213 Riksdaler 40 ff., utgörande återstoden ur förra Magasinsfondens
behållning, som kommer att anwändas till upköp af
spanmäl för ytterligare district-Magasiner inom Jemtlands Län. Genom
de, under flere pa hwarandra följande är inträffade, mitzgynnande
skördar i ätffilliga delar af Riket, särdeles de norra otterne, har icke
allenast återbetalningen af äldre undsättnings-ffulder blifwit fördröjd,
utan ock ytterligare omsorg erfordrats till afwärjande af brist och nöd.
Da 1837 ars gröda allmännare utföll ofördelaktigt, och disponibel
tillgäng saknades a det wid 1830 ars Riksdag bewiljade spanmalscreditivet,
fann Kongl. Mast nödvändigt att anlita det under 1834
ars Riksdag anflagne fyllnads-crediciv ä 400,000 R:dr, hwaraf likwäl
omkring 300,000 R:dr blifwit aterbetaldte, och kommer återstoden
att af först inflytande undsättningsmedel godtgöras.
Wid undsättningars meddelande har Kongl. Majit, i möjligaste
mätto, sökc undwika Statens directa inblandning i spanmålshandel»
och utborgningarne till de behöfvande, för hwilka detzutom särskildta
tillfällen kill binäringar och arbers-förljenst blifwit beredda.
I sistnämnde hänseende hafwa flera industri-grenar blifwit hägnade
och upmuntrade i Rikets norra Landskap, der klimatets hårdhet
och omwexlingar göra äkerbruket mera osäkert än i andra orter
-
Wid sista Riksdag bewiljade Rikets Ständer, uppä derom af
Kongl. Maj:t gjord framställning, inwanarne i Norrbottens och Westerbottens
Län i/j-dels eftergift af deras skulder till Staten efter
1830 till och med ,1833 ars miHwäxter, samt derjemte betydlig lättnad för
betalningen af återstoden, med wilkor act inwanarne sjelfwe skulle medwerka
lill bildande af district-magasiner i öfwerensstämmelse med upgifne
och af Rikets Ständer gillade grunder. Oaktadt deHa förmaner
hafwa likwäl magasins-anläggningarne inom berörde Län icke pä
långt när blifwit fullbordade, hwilket till en del härrört af äfwen
sedermera der inträffade miHwäxter, och mer än hälften af spanmalscreditivets
undsättnings-fordringar äterstar ännu i samma Län.
Enligt de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer för deHa fordringars
indrifwande antagne grunder fa nödige klädes- och husgcradspersedlar,
akerbruks-redffap, eller för jordbruket erforderliga kreatur
eller fast egendom derwid ej tillgripas; och sannolikt är, att, utom de
180,390 N:dr 12 sk. 3 r:st, hwarcill afskrifningen för Norrbottens
och Westerbottens Län upgatt, ett icke obetydligt belopp kommer att
afkortas a de af 1830 ars spanmäls-crediriv meddelade undsättningar,
hwarigenom dock flere tusende personer blifwit räddade fran nöd och
undergång, samt bibehällne wid en för sig och det allmänna gagnande
overksamhet.
Sedan Landlbruks-Academien, pa Kongl. Majus Nådiga befallning,
inkommit med underdånigt utlåtande och förslag i afseende pa
sockne-magasiner i Riket, har samma förslag blifwit meddeladt Kongl.
Majus Vefallningshafwande för att söka tillwägabringa dylika inrättningar
pa större stala och mera ändamålsenligt sätt, än hittills
ägt rum.
Säsom
Såsom en nyttig föresyn för allmänheten och en för Statswerker
nödig anstalt, har Kongl. Maj:t förordnar att den, genom
Landibruks-Academiens försorg wid Krono-bageriet i Stockholm upförva,
tork-inrättning af nyare upfinning stall för Stats-werkets räkning
öfwerragas. Ä denna inrättning, som intager ett utrymme af endast
4 alnar i längd och bredd samt 7 alnar i höjd, kunna inom ett dygn
200 tunnor oriad säd torkas, sä att säden blir wäl och jemt torr,
utan att förlora sin fröbarher. Afgången under torkningen har befunnits
utgöra omkring 22/z dels kappar i mättel och 1 M i wigren
pä fast tunna oriad spanmäl; och kostnaden för torkningen, deruti
inberäknad ätgängen af 1/10 dels tunna trädkol för hwarje fast tunna
oriad spanmäl, har upgätt till 7 st. 4 r:st. B-co för sädan tunna.
För att befrämja ett allmännare bruk af sädes-torkning, och derigenom
göra landtmannen mindre beroende af wäderleken under bergningstiden,
har Kongl. Maj:t, enligt Landtbruks-Academiens tillstyrkande, bewiljat
premier ät upfinnarne af särstilte inrättningar för torkning af sä wäl
otröstad som tröstad spanmäl.
Sedan Kronan afsagt sig optionsrätten att in natura infordra
dest behäll ne afrads- och Kronotionde spanmäl, och erfarenheten under
de sednare ären wisat, att mindre betydlige qvantiteter räntesäd blifwit
till Kronans magasiner inlefvererade; sä har omsorgen för Statswerkets
egna spanmälsbehof för garnisonerne och andra föremäl fordrat,
att, oberoende af tillfälliga uphandlingar ofta till höga pris, äga
ett större spanmälslager tillgängligt, hwarom lid efter annan särstilte
Nädiga befallningar blifwit meddelade; och ett sädanr lager af räg i
hufwudstaden har, under loppet af sistlidet är, blifwit anstaffadl pä
förmänlige wilkor för Sratswerket.
(Riksdags-Berättelse, 1840).
66
Postwerket. De fortsätta förbättringarne af post-communicacionerne inom Riket,
som Kongl. Maj:t warit i tillfälle att widtaga genom Rikets
Ständers medgiswande, art öfwerfforcet a postupbörden finge för sadant
ändamål anwändas, hafwa werkac till större liflighet i brefwexlingen,
och dermed förenad större inkomst.
Antalet af de fran samtlige Post-contoren i Riket med posterne
befordrade bref utgjorde, är 1834, 2,673,023; är 1838, 2,995,350
stycken: och upbörden, som för är 1834 upgick till 521,643 R:dr
4 ff. 7 r:st., och för 1828 till endast 381,964 R:dr 4 ff. 5 r:st.,
hade för är 1838 stigit till 573,351 R:dr 7 ff. 4 r:st. Sedan 1833,
det första är, för hwilker stycketalet för bref war upgifwer, kill 1838
har detsamma ökat sig med omkring 20 procent.
I öfwerensstämmelse med Rikets Ständers beflur wid sista Riksdag
har jemkning i postcaxorne för inrikes brefwexlingen blifwit widtagen.
Rikets Ständers äfwen wid sista Riksdag gjorda framställningar,
angäende förhöjning i skjutslega» wid extra postföring och förändrade
grunder för bestämmandet af ersättning till roterade posthemman,
hafwa blifwit af Kongl. Mast gillade och i werker satte.
Till förekommande af mitzbruk, utan art lägga hinder för den
lättnad i brefwexlingen, som Ångfartyg, Diligencer och i wiha fall
seglande fartyg kunna erbjuda, har Kongl. Mast meddelat särffilte
föreskrifter om wilkoren och kontrollen wid bress afsandande med
nämnde lägenheter.
Flere äcgärder hafwa blifwit widtagne för att bereda skyndsammare
pvst-communicationer sä wäl med kontinenten som directe med
Stora Britannien, och derigenom med länder utom Europa.
Postcaxorne för utrikes brefwexlingen hafwa blifwit lämpade efter
omständighecerne och närwarande förhällanden.
67
De öfverskott, postupbörden ärligen lemnat ester afdrag af de
såsom behållen statsinkomst Magne 100,000 R:dr, hafwa beredt tillgängar
icke allenast för post communicationernes ytterligare förbättrande
inom Riket och underhäll af en paket-post för allmän räkning,
uran ock för ökadt understöd ät en af enskilda personer gjord diligenceinrättning,
asyftande ett försök att, genom bättre anstalter för resandes
fortffaffande, afhjelpa de olägenheter, som ätsölja hällstjutsen. Samma
öfwerskott hafwa derjemte gifwit utwägar dels att werkställa flere
reparationer och nybygnader af ängfartyg för postwerket räkning, dels
ock att, pa grund af en är 1836 upgjord plan till ett fullständigt Telegrafsystem,
organisera och urwidga den af postmedlen förut underhållna
telegraf-inrättningen, som är af nytta och wigt, sä wäl för
sjöfarten som i andra hänseenden.
Myntwerket, hwars machinerier blifwit ytterligare förbättrade MiMmE.
ock tillökce, har kunnat utan swärighet fullgöra den myntning af guld
och silfwer, som kommit i fräga, men har förnämligast warit sysselsatt
med utprägling af nytt kopparmynt ester den af Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer wid sista Riksdag antagne grund.
Pensioneringen ä Civil-Statens Pensions-Catza har under den Civil-St^
förflutna tiden fortgätt i öfwerensstämmelfe med fastställde reglemen- sions-Casia.
ten. Ehuru pensionernes antal naturligtwis ökat sig, har fonden likwäl
wunnit sädan tillwäxt, att, dä behällningen wid 1833 ärS stut
gjorde 888,464 N:dr 41 st. 8 r:st., densamma wid 1838 ärs utgäng
Upgick till 1,239,545 N:dr 46 st. 3 r:st.
Den ärliga utbetalningen af pensioner till sa wäl afskedade civila
embets- och tjenstemän, som enkor och barn, erfordrar nu omkring
76,000 N.dr Banco, hwaremot fondens inkomster, genom Statsanslag,
räntor ä mlänte medel och delägarnes bidrag, utgöra omkring 157,000
68
Banken.
R:dr ärligen, uri hwilken summa sistnämnde bidrag ingär med 29,500
R:dr om äret.
Af Riket Ständers är 1835 församlade Revisorer framställdes
fräga om pensionsbeloppens förhöjning i de högre clatzerna ä Tjenste»
manna Pensions fonden, i ändamäl att förminska Statens äliggande
att embets- och tjenstemän pensionera, men Civil-Statens är 1837 för»
samlade fullmäktige, som öfwer omförmälde framställning sig utlätit, hafwa,
ehuru erkännande att det skulle wara med bäve delägarnes egen
fördel och inrättningens ändamäl öfwerensstämmande att pensionerna
kunde förhöjas, dock ansett sig icke kunna medgifwa nägon förhöjning
i de enligt 1832 ärs reglemente fastställde pensions-belopp, enär inrättningens
tillgängar ej blefwe tillräcklige till bestridande af en ökad
pensionering, samt enär ej pä förhand lät beräkna sig i hwad mon
förhöjda pensioner jemwäl kunde föranleda till ökadt antal pensionairer.
Med hänsigt till inrättningens beständ är äfwen tjenstemanna pensionernas
förhöjning för det närwarande sä mycket betänkligare, som den
progressiva tillökningen af pensionerne ä enskilda Enke- och Pupill-fonden
wisat sig sä betydlig, att redan hos Civil-Statens ofwanbemälde
fullmäktige fräga upstätt om behofwet af Enke-fondens framtida förstärkning.
Myntbestämningens beständ har blifwit pröfwadt och uthällit profwel
pä det fullkomligaste sätt. 1837 ärs swaga skörd gjorde införskrifning
af utländsk spanmäl nödwändig, sä att, under loppet af nämnde är
och 1838, nära 450,000 tunnor inkommo. Detta owanliga behof af Utländsk
säd, det största som ägt rum sedan 1826 ars mitzwäxt, inträffade
samtidigt med minskad afsättning och lägre pris ä Rikets förnämsta
exporc-artiklar, i följd af rubbade kandell och credit-förhallanden
i andra länder. Under detza mchgynnande omständigheter utgick omkring
69
1 million Riksdaler Specie af Bankens metalliska fond, men wexelkursen
höll sig i allmänhet wid pari. Största delen af det 1838 utförda
belopp i Specie har, redan under sistlidet ar, lill Banken ater ingått.
Deh metalliska fond wid 1839 ars flut swarar emot något öfwer
hälften af deh i werkligt omlopp warande sedlar, och kan när
som helst ökas, i fall en utwidgning af bankens rörelse skulle göra sädant
af nöden. Emedlertid äger Banken en sedan sista Riksdag accumulerad
behållning af omkring 3,300,000 R:dr, hwarigenoin en ungefärligen
mvtswarande minskning i utlöpande sedelstocken upkommit.
Pä den säkra grundwal, som myntbestämningen lemnat, hafwa
Hypotheks-Föreningar och Privat-banker kunnat upföras och utwidgas.
Skänska -Hypocheks-Föreningen och Bruks Sociecetens Hypocheks-Laha
upfylla sina föremal, den sednare i större flala. Flera privatbanker
hafwa under de sednare arén blifwit af Kongl. Maj:r occroyerade
med tillämpning af de wid sista Riksdag utaf Rikets Ständer framställde
grunder, äsyftande att i möjligaste mätto bereda säkerhet emot kreditrörelsens
mihbruk. Privar-bankernes sedlar hafwa, efter afdrag af
deras kaha-behällningar i Rikets gängbara mynt, ungefärligen upfyllr
det rum i allmänna rörelsen, som minskningen af Banco-sedelstocken
lemnac, men hwilken sednare det wore nyttigt att äter föröka i förhällande
till äkerbrukets och näringarnes behof.
Flere Spar-banker hafwa sä wäl i städer, som pä landet blifwit
inrättade, och denna utwäg till förwaring och förräntande af tillfälliga
öfwerflott begagnas allt mer och mer af de samhälls-klaher,
för hwilka den egentligen är afsedd. I Stockholms Sparbank har
under 10 ärs tiv insättarnes antal fördubblats. Det utgjorde wid
1838 ärs flut 8,231, som tillsammans ägde i Sparbanken innestärnde
Privat-ban>
ker.
Sparban
ker.
70
748,458 R:dr 19 st., eller öfwer hufwud omkring 90 R:dr B:co för
hwar 10:de person af hufudstadens folkmängd.
Kongl. Maj.t omfattar detta tillfälle att uttrycka Sin enskilda
crkänfla för de Swensta medborgare af alla claher, hwilka först underställde
Kongl. Maj:t planen för dylika inrättningar. Flere af detza
män äro redan hädangängne, men denna gärd ät sanningen tillhör
deras minne.
Näringarna. Ät jordbruket och näringarne har Kongl. Majit lemnat allt det
understöd, som de för ändamälet disponible tillgängar funnits medgifwa.
Till större delen uptaget af äldre fortfarande anwisningar, förnämligast
för afwittringar, ref- och skattläggningar samt stifteS- och
utftyttnings-kostnader, har anslaget a 9:de Hufwud-Tireln, ehuru wid
sista Riksdag förhöjdt för da bestämda föremal, endast i Mindre
man lemnat tillgäng för understödjande af nya företag eller inrättningar.
Genom anslagssummornes fördelning pä flere är hafwa likwäl
atgärderne i sistberörde hänseende nägon gäng kunnat utsträckas
till föremäl af större omfattning.
Sälunda hafwa under de sednare ären anslag blifwit bewiljade
för Chalmerska Glöjdeskolan i Götheborg, hwarom Rikets Ständer
wid sista Riksdag gjorde serskild underdänig framställning;
För anställande af försök med Storfiske efter förbättrad method, rinder
wilkor, äfyftande att derom sprida en allmännare kännedom ibland
fiskeri-idkare uti Bohuslänska skärgärden;
För en numera fullbordad hamnbyggnad i -Halmstad;
För sänkning af sjön Asnen i Kronobergs Län, samt
Till premier för uppfinningar af ändamalsenliga inrättningar för torkning
af otröskad och tröstad säd, m. m.
7l
Höganäs Stenkols-grufwa, som erhållit understöd af allmänna Höganäs,
medel, har bedrifwics för uppfordring af bade stenkol och eldfast lera.
Anstalterne för Ull-Culcurens befrämjande hafwa fortfarande FLrffötstl»
blifwit med ali nit och werksamhet handhafde. De hafwa i sin mon
bidragit till ytterligare utweckling af denna näringsgren, hwarwid erfarenheten
adagalagc att de inom Riket fortplantade får af finare
racer bibehällit ullens qualitet oförändrad och att auantileterne af
inhemsk ull kunna snart betydligen ökas, sa framt tillfällen till förmänlig
afsättning ej saknas. Kongl. Maj:t, som funnit ett af hindren
för en listigare ullhandel bestå i de betungande wilkor, hrvarmed
den nu medgifna beläningen af Swensk ull warit förenad, är i Nå
der
betänkt arc härom till Rikets Ständer wid denna Riksdag göra
serskild Nådig framställning.
Kronans Stam-Schäferier hafwa blifwit sorgfälligt widmakthallne
och äfwen utwidgade dels genom införskrifning för allmän räkning af
sa kallade Southdowns får, dels genom anwändande af ärligen aflemnade
race-djur fran de äldre schäferierne.
Anstalterne för de enskilde schäferiernes ward och förbättring
genom tillsyn af en i fårskötsel» kunnig person, äfwensom för bildander
af skicklige färherdar, hafwa blifwit fortsatte.
Den med Ullmagasinet i Norrköping förenade ullsorrerings-an
stalt
har blifwit utwidgad och i sednare tider mera än förut begagnad.
Om fabrikerna och manufaccurerna lemna de af Commerce-Col-Fabrikör och
legium för hwarje ar afgifna och genom trycket allmänheten meddelade
berättelser tillfredsställande upplysningar.
Under den sedan sista Riksdag förflutna tiden har wärdet a tillwerkningarne
wid de egentliga fabrikerne, som ar 1834 utgjorde
72
11,288,324 R:dr, efter samma grunder beräknadt stigit lill 13,090,089
R:dr.
Uti flere grenar af fabrikerne hafwa nya och förbättrade machinerier
blifwit införde, äfwensom flere nya werkstäder för machiners
förfärdigande äro anlagde.
Twänne tillwerkningar af större omfattning, papper och bomullsgarn,
lemna bewis, att fabriker kunna inom Riket trifwas och förkofra
sig äfwen under medgifwen täflan med andra länders tillwerkningar
af samma stag.
Inhemska tillwerkningen af papper, som är 1828 utgjorde 93,160
ris och ar 1834: 178,846 ris, har för 1838 stigit till 217,960 ris
och lemnat tillgäng för export.
Tillwerkningen af bomullsgarn wid de inhemska spinnerierna,
som, under den tid utländskt bomullsgarn af witza forker war till införsel
förbjudet, ej öfwersteg emellan 60,000 L 100,000 K ärligen,
men som, efter detta förbuds upphäfwande, är 1834 hade stigit till
328,074 sr, har är 1838 ytterligare ökats till 970,010 K; och under
denna tillwäxt har införseln af utländskt bomullsgarn, färgadt och
ofärgadt, som är 1824 utgjorde 307,014 Sk och är 1834: 829,059
sr, uppgätt till 1,174,500 K är 1837, och till 967,757 sr är 1838.
Tillwerkningen af wäfnader, såsom husslöjd, särdeles ibland allmogen
i Elfsborgs Län, har fortfarande tilltagit, sä att summan af
derifrän till andra orter, efter föregängen stämpling, förpatzade bomulls-
linne- och ylle-wäfnader, som är 1830 utgjorde 2,897,795 alnar
och 1834: 4,098,422 alnar, är 1838 uppgätt till 5,628,350 alnar.
TechuolyMa Underwisningen wid Technologiska Institutet har fortfarande
^ warit begagnad af sä stort amal elever, som utrymmet medgiftvir;
och
och flere af dem hafwa, efter längre eller kortare läro-tid, i näringarne
ftnmit nyttig Verksamhet.
Likaledes har den i Götheborg genom enskild frikostighet grundlagda,
och med ärligt anslag af allmänna medel understödda, sa kallade
Chalmerska Slöjdskolan, hwilken nu mera' blifwit med ett af
Kongl. Maj-.t fastställdt Reglemente försedd, kommit i full Verksamhet
för sitt ändamål.
Da Rikets Ständer wid sista Riksdag förklarade sig, i följd af Allmänna
bristande tillgångar, icke kunna bifalla Kongl. Majus framställning
om ökadt anslag för lättade watten-communicationer och andra arbeten
af allmän nytta, hwartill endast 50,000 R.dr ärligen blefwo fortfarande
anwiste; sä hafwa dispositionerne ä detta anslag mäst inskränkas
till de angelägnaste af redan päbörjade eller tillämnade företag, ehuru
icke utan saknad för Åtskilliga locala interetzen.
Efter erhällen del af Rikets Ständers i berörde afseende fattade
beslut, ansäg Kongl. Maj:t lämpligast att läta, för anslagets anwändande
under alla ären ifrän och med 1835 till och med 1839, upgöra
en allmän plan, hwilken sedermera blott i wika delar undergätl jemkning.
I öfwerensstämmelse härmed, och under iakttagande af de af
Rikets Ständer wid anslaget fästade Vilkor, hafwa följande arbeten
blifwit deraf understödda, nemligen:
Säffle Canal och Slutzanläggning;
Carlstads hamn, Canal- och Slutzanläggning;
Jönköpings hamnbygnad;
(RiksdagsrDerStttlse, i8i«). ^0
Upmuddringar i Köpings a, i Stäntan, i Enköpings a, samt
tvid Almar Stäk;
Dragwägs anläggning wid Skoghall.
Hwarjemte mindre summor blifwit anwända, dels till underhall och
fullbordan af särskilda äldre anläggningar, dels till kostnader wid undersökningar
om nya communications-leder.
Ombyggnad Nedan innan sista Riksdag wörö förberedande åtgärder af Kongl.
t«-C?na?och Maj:t widtagne för att söka bringa Trollhätte Canal och siutzar till
Slinar. ^ dimensioner med Götha Canal, och Rikets Ständer inkomma
under Riksdagen med särffild framställning i ämnet, hwarwid Rikets
Ständer, som funnit föremålet af stort nationell interetze i afseende pä
befrämjandet af Sweriges handel och sjöfart, förestogo att det bidrag
dertill, som Kongl. Majit pröfwade wara af allmänna medel erforderligt,
matte a Handels- och Sjöfarts-fonden anwisas. Sedan förra
Trollhätte Canal-Bolag förklarat sig icke kunna öfvertaga ombygnads-arbetet,
men deremot wilja emot lösen afsta sin ägande-rätt till
det gamla Canal- och Slutz-Werket, samr den genom Kongl. Kungörelsen
af den 9 December 1836 öpnade subscription till ett nytt bolag
fruktlöst aflupit, blef ar 1837 ett bolag bildadt, som, emot de
förmaner Kongl. Majus för detsamma utfärdade Nådiga privilegium
innehäller, atagit sig att, efter inlösen af gamla Trollhätte Canal och
SluH-Werk, utföra ombygnaden efter den af Kongl. Maj:t gillade plan.
Arbetet har under arén 1838 och 1839 blifwit med den werksamhet
och framgång bedrifwet, att ombyggnadens fullbordan kan förwäntas
inom den i arbetsplanen beräknade tid; och wäsendtlige lättnader
för farten emellan Wenern och Hafvet hafwa redan wunnils
genom de werkställde arbeten i Carlsgraf och ä Götha Elf, som ut,
göra delar af det hela.
75
Götha Canal äfwensom de öfrige Canalerne hafwa blifwit behörigen
underhallne. En wigtig ibland dem, Strömsholms Canal,
har befunnits sa bristfällig, att ssyndsamma åtgärder för dest ombyggnad
blifva af nöden.
Rikets handel och sjöfart hafwa wnnnit tillwäxt och förkofran Handel,, och
under en, med jemna men warfamma steg fortsatt, öfwergäng till ett
friare handelssystem.
Flere större fartyg af förbättrad construction hafwa under de
sednare arén blifwit bygdå och, i följd af de förmäner, som i reci»
procitets-wäg Swensta flaggan pä utrikes orter åtnjutit, funnit i fraktfart
en lönande sysselsättning.
Dä af de 4,912 fartyg om 182,920 läster, som är 1838 anwändes
i exporten ifrän Swerige, och utgjorde omkring 26,000 läster
mera än för 10 är tillbaka, 1,777 fartyg om 93,473 läster wörö sa
wäl främmande som förnämligast Norrsta fartyg, hwarmed största
delen af wära trädwaror utföras; sa synes deraf att ett ^vidsträckt
fält ännu äterstär för Lnhemsta steppsbyggerierna.
Dä Kongl. Mast inhemtat, att flere för fartygs byggnad och utrustning
erforderliga artiklar, dels ej till enahanda fullkomlighet och
pris som i andra länder, dels ej utan omgäng och swärighet, kunde
inom Riket erhällas, samt att införsel af dessa artiklar hufwudsakligen
befunnes antingen förbjuden, eller, i motsatt fall, belagd med sä hög
tull, att deras anskaffande frän utrikes ort wore med öfwerdrifwen
kostnad förenadt, har Kongl. Maj:t, för att undanrödja dessa hinder
för sjöfartens förkofran och underlätta steppsbyggeriet, ansett lämpligt
och nödigt att uphäfwa införsels-förbuden, och bestämma eller skäligen
nedsatta tullumgälderna a dylika skeppsförnödenheter, dock under akt
-
gifwande pä inhemska tillwerkares rätt att njuta ffydd mot utländsse
medtäflare.
Wärdet af utförda waror ifrån Swerige beräknades, ar 1834,
Wärdet af införda waror fran främmande orter beräknades, är
Sjöfarten, inrikes orter emellan, har äfwen warit i tilltagande.
FörpaHade fartyg och bätar, som ar 1838 fran inrikes orter ankommit
endast till stapelstäderne och derifrån afgatt till inrikes orter/ ur»
gjorde 13,361 stycken om tillsammans 231,154 läster.
En större liflighet uti gemenskapen inrikes orter emellan har blist
wit beredd genom en i flere riktningar utwidgad angbatsfart, som
ärligen tillwäxer. Antalet af enskildta ängfartyg, som ar 1836 war
24, hade är 1838 stigit till 42 om tillsammans 1,5801/2 hästars kraft.
En särskild Comité har blifwic af Kongl. Maj.t i Räder förordnad
för att undersöka alla de förhällanden, fom kunna anses lägga
hinder i wägen för en större utweckling af Sweriges handel och
sjöfart, samt att i underdänighet upgifwa förslag till deras afhjelpande.
Denna Comité har redan inkommit med underdåniga framställningar
i witza delar af föremålen för detz arbeten; och Kongl. Mast har af
detza framställningar lemnat wederbörande werk och aulhoriteter del,
med befallning att, i anledning deraf, afgifwa underdäniga utlatandem
Derjemte hafwa, uppä underdånig hemställan af Directionen för
det i Stockholm inrättade Sjömanna-Sällskap, wise Comitterade
blifvit utsedde, med updrag dels att granska en, genom SjömannaSälljkapets
föranstaltande utarbetad, fullständig lärokurs i Sjömanna
-
till . . .
är 1838, till
R:dr 15,882,264:
„ 22,152,928:
1834, till .
ar 1838, till
R:dr 14,526,542
„ 19,498,926.
yrket, dels att, sa fort ste kan, upgöra förflag till Navigations-Skolor
i Riket äfwensom till föreskrifter angående examina för Navigationslärare,
samt för befäl och under-befäl wid Handels-flottan, hwilka
förflag sedermera böra öfwerlemnas till nytznämnde allmänna Comité
för Handels-sjöfarten.
I sammanhang med den efter sista Riksdag ar 1835 mfärdadeTuiltara oH
Tulltaxa, blefwo föressrifterne rörande tullbewakning och tullbehandling ^iiiligarE'
öfwersedde,^ och nya författningar i desia ämnen under loppet af samma
ar utfärdade.
Deha författningar, hwarigenom flere lättnader för handeln bereddes
och underföknings-rätten efter olofligen införda waror med särffildta
försigtighetsmått begränsades, komma alt undergå ytterligare
granskning och omarbetning i sammanhang med den förnyade Tulltaxa,
som efter denna Riksdag blir utfärdad.
I likhet med hwad till sista Riksdag ägde rum, har Kongl.
Maj:t lätit genom en i Räder förordnad Comité utarbeta förflag till
en sadan taxa. Detta förflag, grundadt pä en fullständig och slutlig
tillämpning af det sedan ar 1826 följda Tullsystem, skall till Rikets
Ständer blifwa öfwerlemnadt.
Ändamålsenligheten af berörde system ädagalägges bäst genom
tull-uppbördens ständiga tillwext.
Brutto-uppbörden, som före 1826 icke uppgick titt 2 millioner
Riksdaler, har, oaktadt de under tiden skedda betydliga nedfättningar
i sa wäl utförsels-tullen som införsels-tullen ä flere wäsendtliga artiklar,
är 1838 Utgjort 3,987,174 R:dr 4 r:st. Exempelvis ma nämnas
att förtullade qwantiteten kaffe, som innan 1825 wid en tull-afgift
af 3 sk. Hamburger B:co eller 8 st. Bancosedlar per K, utgjprde
i medeltal endast 1,410,000 A, om äret, efter medeltal för 1837
78
och 1838 wid 3 ss. Bancosedlar i tull, stigit till något öfwer 4 millioner
A för hwandera aret.
Denna nllwept, äfwensom tillökt förtullning och förbrukning af
acffilliga andra utländssa waror, wittna pa en gang om förbättrad
tullbewakning och om ökadt wälstand hos mastan af förbrukare.
Nr tulls De af Rikets Ständer wid sista Riksdag, under fem ar, be^anmäl
stämda tull-afgifcer a utländff spanmal blefwo af Kongl. Maj:t oför«
ändrade bibehallne till dest de, efter 1637 ars allmännare mitzwäxt, mäste
nedsättas. Kongl. Mast will i detta wigtiga ämne till Rikets
Ständer göra en Nådig framställning; och Kongl. Mast har för
afsigt, att da med dem öfwerenskomma om en till nästa Riksmöte
bestående lagstiftning, som witzerligen likmätigt Grundlagen beror af
Kongl. Majus ensamma afgörande, men som titt sina följder, ware
sig gagneiiga eller menliga, synes kunna wara af natur att pakalla
de bada Scatsmagternes gemensamma deltagande i beflutet.
Handell och Redan ar 1835 hade afgifren till handels- och sjöfarts-fonden
upphört för utgående waror, och ifrån och med ar 1836 blifwit med
förenklad beräkning för inkommande waror i allmänhet bestämd till
10 procent af införsels-tullen. Handels- och Sjöfarts-fondens inkomst
har riliwäpt i sammanhang med tull-uppbördens stigande, och da derjemte
besparingar i utgifcerne för fredswerket med Barbareff-staterne
fortfarande ägt rum, hafwa fondens tillgångar beredt utwäg.
icke allenast för siö-expeditioner till handelns ffyddande, utan ock för
särssildra anflag af allmän nytta, såsom till ombyggnad af Slutzen i
Stockholm, till ucwidgande af Trollhärce-Canal och Slutzar m. m.
StupcW- Sedan förberedande undersökningar ägt rum för tillwägabrinlag
m. gande af en ändamålsenlig reglering af Srapel-Scadernas Tolag
och andra der utgående afgifter af handeln och sjöfarten, har ett nytt
förslag i detta ämne blifwit af Commerce-Collegium framställdt, asyftande
att, utan förminskning i de inkomster, hwarom Stapel-städerna
<äro försäkrade, och hwaraf de för bestridande af sina utgifter kunna
fortfarande wara i behof, afhjelpa den betydliga skiljaktighet, som
för det närwarande äger rum emellan handels- och sjöfarts-afgifterne
i olika städer, ett förhållande som icke allenast mäste wara hinderlig!
för handelsrörelsens utweckling i allmänhet, utan äfwen iwäsendtlig
mon förswarar beräkningarne wid utfärdandet af hwarje ny TullTarif.
Detta förslag, som hufwudsakligen hwilar derpå att Stapelstäderne
skulle, i utbyte mot directa inkomster af handeln och sjöfarten
m. m., erhålla motsvarande anslagssummor af Staten, som derföre
skulle beredas ersättning genom en lämplig förhöjning i tullafgifterne,
har nu blifwit meddeladt Stapel-städerne för uplysnings erhållande
bland annat om beloppet af de ersättnings-summor, hwilka i
omförmälda hänseende kommer att erfordras; Och blir Kongl. Mast,
efter inhemtande af detza jemte öfriga i och för fragans fullständiga
utredning nödiga upgifter och yttranden, i tillfälle att pröfwa om och
i hwad mon det nya förslaget ma kunna bringas till ^verkställighet.
Genom denna ätgärd böra skiljaktiga locala interetzen härutinnan uphöra,
och hwarje medborgares fördel sammansmälta med det stora
fosterländska samhällets, af hwilket han skyddas.
Oberoende af denna jemförelsewis wigtigare och mera omfattande
fraga, har, under loppet af ar 1838, en allmän reglering af de, i Sjöftäderne
af handeln och sjöfarten utgående, afgifter blifwit i Nader
fastställd, hwarwid föreffrister tillika blifwit meddelade i afseende pä
anwändandet af berörde afgifter och controllör derwid.
8o
Lvsekihls och Enligt Rikets Ständers wid sista Riksdag gjorda underdåniga
'Angar/ framställning, har anläggning af en Köping wid Lysekihl i Götheborgs
och Bohus Län blifwit af Kongl. Maj:t bifallen; hwarförman
åtgärder likaledes blifwit widtagne för anläggande af en Köping wid
Rödesund nära Carlsborgs fästning.
Lane-under- Efter den större eldswäda, som är 1838 öfwergick staden Wexiö,
^WeA"har ett lane-understöd till stadens äterupbyggande blifwit bewiljadr
pä willkor, hufvudsakligen tzfwerensstämmande med dem, som för det
wid sista Riksdag Staden Wenersborg tilldelade län af enahanda
beskaffenhet äro fastställde.
Kongl. Mast gör sig förwitzad att Rikets Ständer äfwen nu
stola förena sina bemödanden med Kongl. Majus till befrämjande af
Fäderneslandets gagn och bästa. Damm ut Supra.
STOCKHOLM, 1840.
Tryckt hoö P. A. Norstedt L Söner, Kongl, Boktryckare.
/vo/^/. ^Va^/A-cr a /k/f^cr/et/, ^v.o 1. 1
As:o 1.
till L»^.-l)tsIi. äei> i? l>l»j »8/jo, II. »l 1. i»,
-r0^6-L.
§vs?', r <7/ r/ö«/
<8/snc/6^ v/n/ r/r/reva^nr/rn/e <//rittK//6 6»/'»»^-
^KKS-/ö>ä'-rci/'r'-rAtt7'/ tnr/ve^ ^oc^/ro//«« « /»k//n«-
K«^e-r t^e/r 16 -M«/r 1840.
Väl^onne, X8!e oell Vg!I»än8iAe, Xnevön8iA6, Vönäi^s, Vsll3n8e,
Xnel,onne, IHslänälAS, Vs>3lit38e, He8env3n8e velt keätiAL
6o8e Henn3n octt Lvenslie Nön!
Hi un8en83N,A 81<nifvel86 gf 8en /s 8i8tli8ne U3N8, lefven I, 6o8e Helier'
oell 8ven8lie Ulin, 1,08 mi°i 3nm8lt, 8et 4, eften lönel,3l8 j)noln>n» ek 8e
vi-I 8>8tfönllutne Kili86-,A 1,08 (3on8titution8-IIt8lLottet väelite oell till ek^oN3n8e
vicl innev3N3n8e Hili8möte le^li^en bene883 fönsleA till enclniiiAen i
I>Hiet8 Oni»n8ls^3n, i l,v38i8e883 kongleA 38^kt3 en 3n83mäl86nIiA3ne onr;3ni83-  lion ek 8l3t8-k38et, 83mt en^ilve 8e ^nun8l308-fän3n8ninA3n, 80m Iilifve en
1olj>l tik 1Iof-63N2len8-8ef3ttn>NA6N8 U^pliön3n8e, 83mm3N8t3mm3n8e I,efven
gillet oell enteZit nemn8e fön8leA, jemlikt l,vilke §§. 5, 6, 7, 8, 9. 10, ii,
12, 13, >5, 2^, 26, 28, 82, 3/j, 35, 38, ^2, 2:812» mom., /j3, 106,
>07, >:8te mom., keAeninA8-I"«nmen, 2^ 2:8n3 mom., 2<) 2:8ne mom.
2:8ne öc 3:8je jounetenne, 36 >.'8te morn., /jl ocl, ^2 kiik88eZ8-On8l>in»en
8kulle eiliälle 8en i fonn5ei6n8e I38en un8en8äni^3 8knil'vel86 u^^Filne onilel^ole^e,
8i»mt i 1'n^ekkniI,6t8-f'oron8nin»6n ätvenellt I,oitt3^g8 on8et llosLen/.
lenen, oel, i 8e88 8telle in83tte8 ''1u8titiss-8t3t8-5Iini8lenn.'' Oell l,elve,»
,1 enliällit om iVIitt lVe8iZe lzikell till iInZAev3N3n8e kon8n8ninA3n lon ett,
8683,, 8e 8äme8el8t vunnit lull knekt ef I»e», i venliZ on8ninA ver8e kunAjo,
8e.
83» lien me8 nöje funnit, ett Itikel8 8ten8en, eften 28 ZN8 sonlosis,.
ii>8ett vendel. oell gillet en 8el ef 8en I^no^o8>tion, Xonun^ Leni XIII ellet
vi8 Ilik88e-;en i Öneleno, 8en Xu»u8ti 1812, noiende ke^enin^e-si endenee
01 A3ni83tion. 8vx 8t3t8-Uini5tn3n, Lem 8t3t8-kä8 oel, Hot-Lbn^lenen trlek^,
/i. ,/// /i. /»not. 1840 »c/i 1811. 1 äam/. 2 2 //a/,et. 1
2
vo (leni 5öe68l3^n6 stt utförs 8t^eel8en. blvseje 8t3ts-kli»i8tei' 8linlle vsrs
(iliet 5öe ett Oe^setement oell, ilä bsn s5 lsA3 sörlull llin8>38e8, 5ueeti38s8
st eli: 8t3t8-kä8.
lester inllemtsncle s5 loit!. 8t3t8-klä88 urikleeiläni»!! tsnlrsr, lise ls^ gillet oell
»nts^it 8s s5 Oilee, 6o8e Oense oell 8ven5l<e Klsn, nu loeeslsAne loeän^einxi3l'
i §§. 5, 6, 8, i), 10, II, >2, i3, >5, 24, 26, 28. 32, 3/s, 35, 38,
^2. 2:81-3 moni., /j3, yc-, 106, 10^, >:8ts mom., ll6Aeein^8-Ooemen, §§. 2^,
2:8e3 mom., 2N, 2,8,3 mom., 2:813 oell 3:6^6 slnneteene, 36, I,8t3 mom.,
3i oell 4? Oili883A8-Oe8ninAen; älvensom i ^e^6li5eiIlets-Oöeoe8ni»Aen, 8ee
or8et "llo5-L3ii2leeen'' ö5vee3llt boetts^es oell i 8e«8 ställe insättes ".lu8tit!iL-8t3l8-KIini8t6en.
" 6enom 8e883 ^eni!8l3A8-5öe3n8ein»3e blilvs Oeslset6ment8-L!i65een6,
8ä 8e tsls i Xonun^en8 osmo, lilessom Lmnnn^en tslee
i l^3tionen8, 3N8V3l i^6 loe V6eli8t3ll3li8et 35 8e ^ällu8 oell 5o> oi ilniilAse,
bvillis s5 8em eontessiAneess. Un sälun^o löebättesil oe8ninF slisll me8-  loes ölisil veebssmllet vi8 malens lleli3n8Iin^, oell, > köeenin^ 8eeme8, en
oslbeuten vslissmbet ö5vee 8e>'38 jemns A3N°^. kle^eein^ens e»en, olts Ilämn»8
35 8>3t8-M3ollin6N8 inveeltls^o 83MM3N83ttni»^ , sbsll blilvs mees 5ei,
oell lle^enten 8li3ll 6A3 8en till5ee888t3llelse, Ilsn bse esit stt löevänts st
Os^senes oell lis cleesll li3ellvt3n8s OoelsttninAses 8li^llä53MM3 veebstL!-  ji^Ilet.
Ovs8 8er8liiI8t lieteällse 8et loresls^ns tills»»st i /j3 lle^eeinASOoemen,
Ilse 3s» sä m^elcet lle18es 8eetil! lemnst klitt lklä8i^s bitsll, 80m
ls» 8eei linnel' ett luen^s8t bevis o5 Olles tsnliesätt 5öe min XLesIslieli^e
lieie 8on, Ilsns Oon^I. llö^bet Oeon^einsen oell 8e sniles Oeinssene s5 Klitt
Oovr;!. lius, 83ml en vtteelizsee belieslteOe 3l 3 §. i lliliets 8tsn8ees beslut
viii 1828 äes Ili!t883^.
8lsA bse 3ill>e53llt ils be^e 8l3t8-klini8teseiie stt 5öe cleess Oeslsetement
ns>^8titt3 nöili^s Instruetionei-, t^8Ii^3, enlils, oel, till elle ilelsr i
V6ili8t3>li»li6ten l3tt53tt!iZ3. llvsrje 8t3ts-liäcl meä ve^eetement sksll e!--  llLlla 83MM3 lle53llning.
Oen nsrmsis 5ö,'8e1n!NA6n gs rieen^ens Oeslsitementen emellsn Le.
likmätigt n^3 oeclsl^^elsen sk 8e»eiin^8-Oorm6N8 6:te , s5 mi^ besttim^
xenom en seesliil^, me8 Oiun^IsAsens i sIImLnIlet oell me8 lleZeiin^s^orwen8
o5ve>ei>8t3iumlu8e, sts^Fs, lrvillteil s^ull ntsLe^ss ocllotkeut
li^en
liUNA0I38.
a Ar'I'««cr/e?r, E'o 2.
Z
Dä, Aenom cle 3t' N,A oell kiiliet; 8tän6er nu 3ntg^ns oell ^il!«6s
^> »ii6Ir«^8-soi'3n^i ivfil-il', Il6N3m»iu-;3i ne ''lloi-Luu^Ier" »Lil "8t3t8-8eereter3-  re" usl^Ilör3, oell 8älecle8 Zsven bör3 ut^ä ur ^:öe §. st <len, till lle8tämnnmcle
iil' öe, ^enom soieninAen emelin 8veri»e oell lVorri^e up^Iiomn3
eoii8titutioneIIg, tö, llällgnclen i 8toeIiIloIm 6en 6 ^u»usti oell i Lil,i8ti3ni3
clen 8, luli >8,5 be8lut3Ö6 tiili8-3et, Il3r j,,^ ansett nocli^t 3tt, 53 väl tili
Ilcler, Ooäe 1Ierr3r oell 8ven8l.e Nän, 80m älven till l^orriZ68 Ili!le8 nä8tkomnmmle
8tortllinA ötverlemnu en lXä-ti^ kro^o8,tion i beröröe slseencle,
tor tillviiAgbrinAgnöet »k en no^or3NN Iiit8t3mmiAliet emell3n 8ve> i^es OrunöigA3r
oeb Hili8-c>eten5 5öre8lirilter, IlV3i jemte 13A emecllei tiel, oell intillcie88
o5v3N3niöröe ben3MninA3r slä A,u»cll-i»8enii» väA liunnu i liilis-scten 1'örun6>38,
8lrgII iöroröns om nörli^e ätZäröer tor l3Ztt3Agncle s5 llV3ct Hiii8-  36tell8 ^ 8t3Ö»gr.
lörblitver Leler, Ooäe Herrsr oell 8ven8be Nän^ meä 3ll XonZI.
?1ä4 oell ),nne8t välbeväAen.
6 .V 1! S . .sOU^^.
l>i:o 2.
titt Lxx-tlts^. ä«ll I ^tulli 18^1, t.1. 12 ruiääszss.
^Vat/rAK Krxr/', r K/r^ecZ/rr-rA a/ K^s^r'//rAK r/^«/
K/ä/rc/e/-^ vrc/ r/r-rernr^K/rc/s Ar'^se/«K, K?r/aK»6 tr/?,/rr/
iaA8/ö^tt?rt/^r»AK?'/ 6rr/v6^ Kikoo/r^o/ms K/ott « ^?r/rs«K^6/r
^6?r 27 Ma/ 1841.
välborne, Xdle oell Välbörcli^e, H.r6vör4i^6, Vör6>A6 oell Välläräe,
Xreborne, I'ör8tän6iAS oell VZIaktZlle» HeäervLr^e oell kmciliZe,
Ooäe Herr3r oell 8ven8be Nän!
6euom un6er4än>A 8liritvel8s 35 4en 29 ^ril 8i8tlir!et är, I>35ven
/, »olie llerrar oell 8ven5lce Nän, till vinn3ll(le 3t' Alittkil^II, 3nmält ät
-
4
a ^V.'o 2.
8liillige, krän nästforllutne Kili8ö3g dvi>3nöe 83mt vict innevmrmiöe ?>il<8-  möte »5 Döer 3nt3gne, förslsg till änöringgr i diliet8 Orunöl3g3r, i »fseenöe
ä Ovillig 5örsl9g 33g, efter indemtunöe ok Nitt 8t3ts-liäö8 unöeröänig»
tsnlrsr öeröfver, 8t9ön3t i koljiinöe deslut:
3»g d»r gill3t oed 3llt3git öe gf Lije,- läresl3gN3 föränöring3r:
uti 60 §. i oclr 2 perioöerne »5 kiegerings-I^ormen; uti >3
2:ör» momentet, i:st3 perioöen, 16 1 :st3 perioöen, 1^ §. 2:8,3
momentet, 18 §. >:st3 perioöen oel, ^c> §. 3:öje monienlet ut
Diii8ö9g8-Oröningeu; s»mt uti i.st» §. g:öe oell i2:te momenten,
3 §. i2!te momentet, ^ §. 3:öjs momentet, list» perioöen, oell
4 §. ^:öe momentet >:st3 perioöen »l Ir^elifriliets-Dororöningen.
Dväö deremot 3Ngär öen 35 Döer, göös Ileri3r oell 8ve»8lie Nän,
3öre8l3gN3 föränöring 35 6l §. Kegerings-Dormen, 83, enär 3,,!; 3»8elt öst
lelce dör» säsom grunösgts goöliännss, 3tt n^ reglering 3k Levillningen mä
viötsg» när 80m deist unöer ärets lopp, Iiv3r35 mvelien oreö» skulle lipslstä
vict lic^viöerne, ej minöre emelin uppdörösmännen oell cle 8k3tt8li^Iöige,
än oeli emellkin ös forre oell 8t3ts-<3ontoiret, Iik>r 33g, meö »lseenile
5 »ngelägenlieten 3tt en 8äö»n oreö» lored^gg», funnit Nig Ilinömö 3tt
dit»!!» öett» förslag.
I 3f8eenöe pä öet »f Döer foreslagn» tillägg till kiegerings-Dormens
72 §. färeliommer: 3tt, öä 39g» pä dikets 8tänöer8 unöeröänig» ani,ällan,
meööelaöe staökästeise 3 Dagen »f öen 1 Nars ,83o. troööe 3ag, att ,len
öerigenom 5lieöö3 destamning »5 mvntväröet 5liuIIe lsrlika öe striöiga intr«886N3,
83Mt för långlig» tlöer detr^gga öessa, lör ej minöre proöueenter,
än eon8umenter. 3ag doröe ej unöerläta att, unöer lreöens lugn, deAagna
tillfället, för 3tt dejöa öe tinaneiella oreöorn38 förstöran-Ie verkningar;
oell öettg s^ftemäl dar fullkomligen I^ekats, enieöan 8tats-danken8
1in9neer nu delinus i en l^ekligare ställning, 311 M3n en8 vägaöe I,oppas.
Nen känslan 3k rättvisa mäste smällingom äterlöra till öe aritlimeti8li»
deräkningar, frän llvilk» ingen n3tion nägo»8in k-m »tlä^n» 8ig, nt»n
ssrg för öe väölig» tillör3gel8er, 8om 5ör3nleö38 öer»!, 3tt 3llm3,il,eten
83linsr utväg 3tt tillfreö88t3ll3 8in» dellof. I^tt 1in3nee-8^8tem ken ieke
orön38, ut3n pä eg3iiöe-r3tten8 oruddlig» grunöv3l. ddt 8äö3Nt 8)e8tem är
deroenöe »5 mer eller minöre g^nn53wm3 tiö8om8tänöigI,eter. Det är pä
en Aäng I,3g8tiftningen5 verk oell unöerli38t3öt infl^teden »5 öe l^eklig»
siler ol^eliliga 8ki5ten, som döjs eller sänk» ngtionerng, oeli dvllk» älven
8ver!ge kätt erkar». ^ag lin lier IVI ig, slä giunö börak, börs bibebälla näm>>-  cie ^ oköränlira<i, saint vägrar säleries iVIitt bitäii till ciet ak Drler Uti Samma
§. lill koreslagus tillägg.
DIter graiislrning 00I1 ökverväganöe ris 1^,!ert förslag til! änrlring rit'
,5 §. i:sta inoin. liilrsclags-Orllningen, bär ^ag trott IVIig 6110». r>lt clenna
köränciring slrulle utesluta lironoböixterne liäu rätligbeten, att välja oell
lilikva vallie ti!! liilrsliagsmän. Otsträelrningen rik' en särlan rätligbet til!
slersoner ak allmogen, som egg säteri eller rä- oell rörsbemman, vill ,sag
jelte förvägra, om aiitaglig reclaetion ak berörcie i gruixilligsenlig ordning
trän ililrets 8tänlier Iromioe, ritt framläggas; men ^ag vill ät Doixle8tän<iet
kö> vara rless inkl^tancie okorminslralit, oeb ät Kronobönlierne bevara
den resiresentationsrätt, som cie egt alltilrän uslsllromsten ak kvra kiilrs-8tän<l,
intillrless, genom k^onnngens oell lis k^ra 8tänljeii8 enballiga beslut, 8l3n<Isinrättningen
lian Itömma att elterträcias ak ett annat system oell ett annat
valsätt. ^ag torndal' IVlin körsälrran cierom, att ^ag längt ikrän att vilia
vä^ra Nitt bikall till livaci bag kinner nyttigt tor nationen nu oell framgent;
men bag anser bär siligten bjucla att ät en lrvar lievara rle rättigbeter,
8om Oruncilagarne belgat. Det var Irronobönrlerne, 80m, gemensamt
mect sliattebönrlerne, ät fralsellemmans-egare bereclcie vali ätt oeb valbarbet;
oell bag anser lie tvanns körstnämncie elasserne, säsom utgörande
lien egentliga stammen kör öonöe-8tänÖ6t, ega ett ostricligt »lisslrälr slä fullt
ätnjutsnlle ak cleras rätt. Dä bag cten 5 biovember 181 o besvor Oruncilagarne,
vttracle bag till Donlie-8tän<iet köljanrle: "Oell b, relilige Danne"niän
ak Lonlie-8tänclet! bag liar ökverallt Iiört berömmas cie egenslrasler,
"som utmarlra Dber. bag ser meri lillig sinnesrörelse clet svnnerliga vär"rle,
läclerneslanllet Dcler egnar. De törljena oeli clenna gäril -le IVIän,
''bvillra annars slriktevis nära 8taten oell utgöra liess värn. Dortkaren att, genom
"Lcler iclogbet oell genom utökningen ak ellristeliga cl^gcler, be<lra rlet n^t"tiga
oell alitningsvarcliga 8tänci, till bvillret b ilören. Dcler l<oni,ng vilmar
som en tar öfver bbira rattiglieter. bläns IViastt sliall tilläta !Viig, att
"dela Dess ömma omvärönalt kör leiler." Dessa äsigter, oell rlen otvert^-  gelse, ^ag kattat, att, rierest Doncte-8tänrlets nu egan,le an<lel i resiresentationen
körringarles, slilille Zn^o Irunna uosistä elen borgerliga tverlrägt,
som c^vätries genom clananciet ak lietta ili!rs-8>ällli, bvillret rällclat 8verige
trän utlänrlslrt körtr^clr, anser .kag utgöra giltiga slräl kor väg,an att antaga
ikrägavarancie töränciring ak llilrsiiags-Orciningens >5 H.; oeb 1 lol^i clerak
Irommer jemväl elen föreslagna änöringen ak 22 §. att lortälla.
6
a Ak^sscr/e/l, ^V.'o o.
Hetrskssniie cls i eib 8smmsnllgn^ säre8lg^ns körsncirin^arne i l
6:ts oell 8:<ie momenten sk 4r)'cl<sl!liet8-Körorcinin^en, 8ä sn86r ^g» 8et
björris uteslutslniet sk en ^eriorl i lörrs momentet ielre utbärs nä^on verltIiA
kärllättrin» »k ikräAsvsrsnöe I^A, 8om 8? en lrlsncl <ie vi^tiAsste tor
brsrjs Isnii, cier Iivsr8 oell el>8 ^ei^anlizliet 8lial! njuts tillbörligt slr^^cl.
Den ellentine msnnen bsr ^rligler stt u^jlk^IIs, oell sär iebe s8i<io8ätt»,
ilvsci Ksgen 8ts8gsr. 4Iti clet tsll, llvsrorn bär är krsgs, är <iet en krivillig
llsmilin», stt me^ilels viltne8-int^g. .-^s 6e88S 8>iäl sinner 4sg !>iig
nu rebe irörs lemns lrilsli till kär^lsget, men 8liulle meri nöje 8e, om krsm<ieie8
köräneli ingar i Oruncilsgen eller en blisvsmle n^ Iirottmsl8-lsg Ininge
i berörcle llsn866ncie liomms stt torlilis rsttvissns kor^ringsr oell ensltilcleg
sn8jrrsli.
4sg körlrlikver laller, Oocle Herrsr oell 8ven8lie!>1sn, meri sll Kon»!.
I^äci oell önnest stscl86 vsllrevsgen.
6^ lill .1 O kl „4 .
O.
^s:o 3.
^Illr. lill Lxx. IIt8k. dell Ig duni i3/ir, II f. ro.
^s«e//AK r «-r^e^r/rK
<tr//v6^ a K/ott tt lKr^ssa/«?r
</e/r 10 ^/rr/r 1841.
Välborne, Xclle oell Vslbörtlige, Xrevör6ige, Vörciige oell Vällärcie,
^rekarne, Kör8tänäige oell Vslsbtscie, kie^ervsrcle oell kerllige,
6ocle Herrsr oell Lvenzlie ^Isn!
Vill vinnsncle sk Mitt lXsiiigs iriksll, bskven 4, Oocis Herrsr oell
äveuslce 51sn, uncler lo^et sk innevsrsnäe Kili8(lsg, tiä ekter snnsn, sa
-
/KO,'.'/» a cr/e/r, /V:o 3.
7
miilt 03 ra kattaöe Leslut uti DaFliZFor; ocb bar IaF, efter Dözsta Domstolen.
'; oell 8tats-käclsts börancle, clerölver i lVäcler Fillat oell antaFet cl«
ak Oöer, zenom köljancle unclerciäniza skrikvelser, öl verlemnacle korslsA,
nemligen:
i.o Oenom skrifvelse 6en 3 3uni sistlidet är öerom, att, meä anörinF
ak OonF>. OöroröninFen 6en i6 luli 1776, anAäencie stralk ä elem, som
körsätliFen öfverfalla busbonclelolk, m ii staÖFas: "Dä euskilöe tjenare,
lancltbonöer eller torpare, ii villia meri gillete eller cigFsverken betjena,
sätta siF kör busbonöen eller matmoliren i korsat, ellvar clet belst
är, att clem skala Föra till lik eller lem, oell sarFa lem, eller slä blänacl
eller blodvite, skola säöane stralkas mecl 3a pär spö, 2-^ par ris, eller 2/^
claFars länzelse viel vatten oell bröei, samt clerjemte arbeta ä OastninF Iva
eller liera är, elter brottets beskallenliet."
2:0 Oenom skrifvelse elen >3 loui sistliclet är lerom, att OonFl. Lrskvet
elen 3 3uni 1702, anFäencle tillåtelse kör Dol-bätterna att i elräpmäl
loma till lottkastninF, ela ej utrönas kan, bvilken al llere uti ciräp elel»ktiFk
varit elen elöeles baneman, mätte förklaras bakva uppbört att vara
zällancle.
3:o Oenom skrifvelse elen 2A 3uli sistliclet är om meöclelanöe ak elen
föreskrift, att busesvner ä Drestebobl mä verkställas ak bläraösbolöinF mecl
biträcie ak Iva Rämnclemän, eller llere, bÖFst ball hamnel, allt eftersom
8^ nslörrattaren för Länens vicll^lti»bet nöciiFt prokvar.
/po Oenom skrifvelse elen <) sistlulne September om utläröamlet ak en
OörlattninF, bvariFenom lörorelnas: "Den, som uppsätli§sn, ak onclska eller
ökvereiaö, slär in annans fenster,^skall plikta frän 6 b:clr 3a sk. till sletton
kltelr 16 sk., elter omstäncliFbeterna, anela att ieks nZFon öerak lär ska«la°
8ker clet mera al okynne än onclska, vare bot Ire b:3r sexton sk.
5:0 Oenom skrifvelse clen 29 sistliclne luli clerom:
a) att en OörlattninF mätte utlärclas ak loljancls innebäll: "/tro elter
DaF, eller serskilcle OörlattninFar, böter äciömcle, i stället för bvilka, viel
bristamls tillFänF bos clen saklällcla. kroppsplikt, enligt 5 Oap. 8tra3-Dalken,
staÖFas bör, 6ä mä icke spö eller ris äctömas, utan skall i säciana full,
kroppsplikten allticl utsättas till länFelse viel vatten oeb bröcl, elter cle
Fruncler, /> i n^ss äberopacls Oapitel inuebäller; cloek är bäriFenom ieks
näzon änclrinF Fjarct i bvacl 1 c punkten ak OonFl. OörklarinFSn clen 20
8
d/rr/.'/.» a /il/ksLcr/e/r, ^/o 5.
N^l-8 1807 köre8krikver, gngäende uträkning oell körvgndling gk villig begtrgkkuinggr
ull ett slg»z 8trgkk;"
^>) gil, mell Lucinus «k >:8tg mom. /jo Os,. 6 §. Ni^gerningn-Lglken,
genom gllmän Klungöiel86 mätte 8tgdgg«: "llvgr 80M brvter 8 ig in i nägot
l vm olle,- bu8 till gtt 8tjälg, g» tivoli lian :dl8 intet kinner, eller tgger,
5>igII 8t,gfl'g8 kör8tg gängen mod nio ggr 8s,0 oller 8su sigr r>8, oller deremot
8Vgrgi,de kängel8e vid vgtten ool, biod;''
c) gtt en Ivungörel86 mätte utkärdg8, bvgrigenom Kongl. Korvi dningen
den <) kleosmber 1706, gngäende 8trglk kor innel,gkvgnde gk d^-rk, m. m.,
8älunclg gndrs8, gtt sk do deruti nt8gtte tvä-8trgkkbe8tämmel8er gk nio s,gr
8s,ö kor mgn ool, 8j>> s,gr ri8 kor csvinns, eller deremot gvgignde fängelse
vid vgtten ool, bröd, endgst sistnämnde bestrgkkuing, eller tolk dgggrs fängelse
vid vgtten oell bröd, kär tilläms,gs, dä brottet köistg gängen körölvgs;"
oell
</) gtt, med ändring gk Kongl. Körklgringen den 28 Wirs 1807 sgint
Kongl. Körordningen den 21 dgnusri >778 ool, Kongl. Liekvet den 26 Ootober
>7,^0, 8ä vidt de,igenom är stsdggd ovilkorlig bestrglkniug ek ss,ö
eller ri8, del8 kor tillgres,,, ur kiokg, de>8 ook kör mjölkning gf gnn?,ns ko,
kär eller get ole s,Z mgrken, genom en utkärdgnde Körkgttiiing mätte löieskrilvgs,
^tt, dä nägon gk de88g förbrytelser körstg re8gn begäs, längelse8trokk
vid vgtten ool, bröd, mot8v:,rgude det i nämnde Körkgttninggr kor
iivgrje läll ut8gttg 8s,ö- eller ri8-8trgkk, glltid skgll ädowgs.
6:0 Oenom 8krikvel8e den 22 8i8tliclne Augusti, gngäende utkärdgnde gk
en Körlättning <lerom, gtt den i K,gen utggttg skärgning gf dödsstrgkk,
me-lelst liögrg I>gnden8 gfbugggnde, sgmt den dödg Kros,s,en8 stackning 00b
nt8ättg»de s,ä 8tegel eller förbränning, gkskglkgs.
7:0 Oenom 8krikve>86 den A sistlidne 8es,tember, derom, stt Zz
17 6gs>. Kättegängs-Lglken, sädsn denng §. I^der i Kongl. Köroi dningen dea
20 dgnugri ,770), mg erliällg köljgnde tillägg: "Llenom bvgd sälundg blifvit
8tridggdt, vgre mä>8eggnde dook ej betgget gtt sökg det 8kgde8länd,
bvgrtill bgn elje8t kgn vgrg berättiggd.''
3:o Oenom 8krikve>86 den 20 sistlidne Kesitember, derom, gtt 5 Os,.
§. 8trgkk-8glken ändrg8 siä köljgnde 8ätt: ''Ongelse vid vgtten 00b brod
räkngs sälecies gtt, mot k^rg dgggr 8vgrg böter eller srenningevärde till 00b
med
Ao,r§/. 7t/cr/.7r ^Vac/r^cr äVcc/' a ^?r^sscr/e/r, ^V.'o A.
A
mecl lis, 6oler; oell std se^ermero, mecl tillökning i strotket ok en clog i
sencter uncler cle näst clerjlä köljoncls ätto clogorno» eller till oell mecl tolk
clogors töngelse, mot dvorje clog svoro k^ro cloier; uncler cle onclro ätto clogorne
eller till oell mecl tjugu öogors fängelse, mot dvorje clog kem claier,
somt uncler <le tredje oel, sisto ätt-, clogorno, eller till oell mecl tjuguätto
clogors fängelse, mot dvorje clog sex claier. Oj ilör nägon 6ömos till longelse
vict votten oell dröcl ^ä längre ticl än en mänocl, eller tjuguätto ctsgor,
oell ej winclre ticl än k^ro clogor."
<):o Oenom 8Iiri5vel86 clen 9 sistliclne 8e^temdor, om 8tg6ggn6e ott:
"6ä doter tor säclon stölcl., 80m enligt Oog ^>88^'' i tvä-döte, emot onnon
tjufnoö, skolo till fängelse vict votten oell dröcl körvoncllos, 8t6Iclen8 enklo
värcle först dör körcluddlos oell clet sälunöo u^pkowmoncte luddig deloppet
tjeno till gruncl kor kängelseticlens destömmoncle, sätt i 5 Lo^i. ^ H.
Ltrotk-llolken stoclgsclt Sr."
10:0 Oenom 8Iirikvel8s clen 10 sistli6ne Oetoder clerom, ott, mecl ändring
st dvocl I^ongl. I^örorcl ningen clen i3 3uni >8oo innedäller clerom,
»tt cle tor försummelse ott inom rätter ticl togo u^pducl i dororclningen
stoclgoöe doter, motsvoroncle värnet ok clet stämplocle ^o^>^er, dvormecl
kcijiedrekvet körses dör, 810 8oelcnen8 Ottimer, ensok, i 8tället mö körorclnos,
clet sommo doter skolo köräelos till tvä8lciktes emellon äklogoren ocd soeknens
kottige.
11:0 Oenom 8krikvelse 6en ,8 sistliclne lVovsmder öerom, ott irsta
Nom. ok 68 §. i Ooneurs-Oogen clen 12 Nors >83o mä erdällo köljon6e köränclrocle
lockelse: ''Kronons Omduclsmon i orten oell ollo könclo inlänclsko
Lorgenärer skolo om stämningen serskilclt unöerrättos."
12:0 Oenom 8lcrikvel86 6en 8 sistliclne Oeeemder.
a) Om utkäröonäet ok en l?örtotlning, dvorigenom, meä uppdäkväncls
sk ollo, ongävncts 8toekstr2tk utkärclocle föreskrifter, körorclnos, ott säctont
strotk ielce viclore slcoll ego rum, ocd ott clels i clet toll clä doter, i drist
ok tillgäng dos clen solcköllcle, dorrit bertill törvoncilos, sommo doter skolo,
^>ä sätt d>og oed l?ort'ottninggr i ollmändet innedällo, mecl fängelse oktjevos,
dels oelc i clen donclelse ott kiömwoncte lleligions-körvonöt dor6t unctergä
8toekstrotk i stället kör upjiendor Lvkoplikt, underrättelse krän kreilikstolen
i Korkon, vict dvillcen 8toekstro1fet slcolot verkställas, dör meclLielos
om clen kelsncles nomn oed drottets deskolkendet; oed
S,7c. Ntt /t. Lt. 184ö ocS 1841. 1 ä-o»/. 2 2 W/ter. 2
-Spor ä ^v.-o §.
att ev Xungörelse mä utlaräas, bvarigenom 20 6ap. ir §. Uissgernings-Lalken
uppbäsves, samt 6^ §. i I^llom. gs fongl. föroräningen om skogarns
i Diket äen 1 Augusti i8o5 erbäller sörmls söränäraäe i^äelse:
"Hugger nsgon neäer eller meä vilja köräsrkvar annans till pr^änaä^
eller bagn planteraäe trää, eller ook annan skogs-plantering, cleo skall,
utom skaäe-ersättning ester matis manna oräom 8ämt äe böter, bvartill
llän, antingen ester serskiläta laga kraktvunna vites-kärbuä eiler 5ör Åverkan
ä kruktbärauäe trää kan bakva sig sk^läig gjort, strakkas meä böter,
beräknaäe sör bvarje trää till 6 lä.är 82 8k. eller meä kängelse viä vatten
oell bröä elter omstänäigbsterna; oeb kommer, i banäelse böter ääömas,
men tillgäng till äem saknas, äeras kulla belopp att, enligt Dag, körvanäl-is.'"
i3:o Oenom Lkrikvelse äen 2^ sistliäne äanuari om utkaräanäe al en
försättning, bvarigenom säsom ett unäantag krän Dagens föreskrifter i 2
Lajl. 1 00b 2 M. kltsöknings-Lalken, staägas eom följer: I utsökningsmäl
äer fräga är om sorärings-ansp-äk, eom bärieäer sig trän inrop af varor
pä offentlig auotion oeb är grunäaät pä oräentligen förät auctions-protveol!,
ägo I^onungeos Dekallningsbafvanäe makt körstänäiga veäerböranäe klnäerfxeeutor,
att, i bänäelse galäenären äa sökanäens pästäenäe, enligt bvaä
i 2 6ap. r Dtsöknings-Dalken säges, varäer bonom äeigikvit, ieke be8triäer
riktigbeten af krasvet, eller äeremot nägot invänäer, uttaga beloppet
jemte ak Xonungens Lesgllningsbafvanäe bestämä ränta oeb kostnaäsersättniug,
samt sökanäen äetta tillbanäa bälla. Doek att utmätning, enligt
8ä beekalkäät beslut, ej mä verkställas, innan utmätnings-körrättaren tagit
okristligt bevis, äet galäenär emot krakvet ej gör invänäning, antingen al
galäenären sjelf, eller, äerost ban ej är skrifkunnig, elier ej vill beviset
meääela, ak tvä ojäkvige män^ äfvensom ett sääant bebanälingssatt ieke i
nägot kall oeb säleäes ej eller i äen bänäelse, att galäenär emot krasvet
gör invänäning oeb malet lör tb^ kommer att körtga pä sätt eljest är i.
sllmänbet föreskrikvit,. mä kör galäenär meäkora nägon ökaä kostnaä utöfver
äen, som skolat uppstä, äsrsst okvanberöräe utmätnings-resolutioa icke
varit gifven.''
1H0 Osnom Skrifvelse äen 3o sistliäne äanuari, bvaruti I, jemte anmälan,
äet ä lunnit Läer binäraäe att antaga Uin allätua varliga Droposition
om färanäraäe staäganäsn, röranäe besättning, anbällit om NinMäiga
staäkästelse as äet förslag, som ä för fäer äel antagit oeb bvilket
skiljer sig krän Min Dropasition snäast äerutinnan, äels att uti inleänin
-
fl/tt/.-Ls ^Vddr^cr §pcrr a Nio 5.
gen öberopos i, 3, ^ oell 12 §§. ok' 8 6op. Idtsöknings-Lolken, i stället ott
L, o^ositionen völ öberoslods nämnde 6o^., men ieke uppräknade visso HH.
deraf, dels oek std 2 §. ok den ifrågavarande Lörkattningen skulls erböllo
«n tilt redaetionen nögot förändrad lidelse.
i5:o Oenom 8krifve!se den 6 sistlidne februari, derom, ott det i
Kongl. förordningen den 8 December l^56,' angöende minderörigos Oiktermöl,
kör allmoden medgikno undantog frön allmänna Dagens stadgande
i 6 i Lap. Oikterwöls-Lolken mö varda uppbäkvet.
,6.o Oenom skrifvelse den l sistlidne Nors om meddelande ak 6s föreskrifter:
att Likets 8tänders Look oell Liksgälds-Lontoir mö, bädanefter
sool bittills, bofva sitt forum i 8vea Dok-Lätt, dö annan till Lanken eller
Liksgälds-Lontoiret kärar, oell att köljagtligen, när nögon söker belöning
för upptäekt ok sedlars efterapning, förfalskning eller utpröngling,' trögan
derom älven i samma Dok-Lätt skall upptagas; men att deremot Länkens
oell Liksgälds-Oontoirets egna käromål, likasom brottmöl, ds der röra Lonke»
elle, LiksgäldsLontoiret, utön ott likväl innekotto ötol emot nögon ok
cl ssss Verks tjenstemän eller betjente i oell för tjenste-utökoing, skolo bebondlas
oell akgöras viel cle Domstolar, till bvilko söclons möl, efter Dag,
böra; oell ott, bvad om pröfning ok Likets 8tänclers Lonks oell LiksgaldsDontoirs
kordrings-onsprök 1 Doncurs-möl serskilclt bnnes köreskrikvet, kommer
ott till otl victore krokt oell verkön uppböra.
i^,:o Oeuom 8krifvelse clen 20 sistiiclne Nors, om utfärdande of en
författning, bvarigenom körkloros, ott stadgandet i 28 §. ok Kongl. Lesolutionen
pö Lidderskapets oell Vdelns besvär den 29 November 1680 derom,
ott klok-Lätterne borde upptaga de tvister 00b saker, som ö Liddorbusets
-vägnar lagligen söktes, sö väl vid skuldens infordrande som eljest, ieke
eger tillämpning i fröga om wöl, uti bvilko, ö Liddorbusets vägnar, till
ounon käres, utön ott dylika wöl komma ott upptagas ocb bebondlos i den
ordning, Dagen eller gällande författningar, med afseende pö Iivorje saks
beskokfenbet, i allmänbet körmö.
r 8:0 Oenom 8krifve!s6 den i ocb 2c) sistl. Nors, c/e^ om utfärdande ok en
Förklaring ak det inneböll: "Vtt det uti 88 §. ok Doneurs-Dagen den 12 Nors
,83o msddeldte stadgande, enligt bvilket inteeknings-egare, som ej erböllit
serskildt underrättelse om offentlig stämning i eoneours, skall bofva
sin rätt körvorod, der bon ej körsutit tiden till inteckningens körn^onde^
12
rätteligen 1)0? sälunds förstäs oeb tillämpas, att inteeknings-ratten, uti der
nämnda kall, skall anses pä enabanda satt förvarad, ebvad den intecknads
fordran 3r grundad ä bandling eller förskrifning, som blifvit till vigs man
ntgifven, elle,- ä bandling elisi- förskrifning, som blifvit till innebakvaren
eller till viss man eller ordres ställd;" c/e/j- oek att, berest den Lälunda
föreslagna förklaringen bifölls, genom sersliilcl Lungörelse mätte stadgas,
att bitintills meddeldte föreskrifter eikrem, att 3.-djs uppbudet ä inköpt läs»
egendom, som blifvit inteeknad för skuld till Rikets 8tanders Lank, eller
till vissa snöra Allmänna Verk eiler Inrättningar, eller enskilclta Lolag, sj
linge meddelas torr, an köparen upptedt bevis, att ban sitt köp derstäde»
anmält, oeb i öfrigt fullgjort, bvad i sammanbang dermed kunnat vara
päbudet, till ali kraft oell verkan uppbäkves.
lA.o Oenom 8krifvelse clen 18 sistlidne lebruari, angäencle vederbörande
Domares förständigande clerom,. att, seclan Longi. Rörklaringen clen
23 lVIars i8o^, i5 punkten, i allmänbet uppbäft cle serskildta proteetorialer,
bvilks förut tiel efter annan blifvit meddelade, oeb bvilka utsatte svärare
stral! oeb ansvar, än som mecl Dagens allmänna grunder instämde.
Longi. lörordningeo clen ^ Oktober i8o5, ebvacl clen stacigar förböjclt ansvar
lör elew, som öfverfalla Uilitsirer, Lmbets- oeb ljenstemän, uppbört
»tt vara gällancle; oeb
20:0 6enom 8krifvelse den 26 sistlidne Naj om n^ ^nsvarigbetsDag
för Rikets 8tänder8 lullmägtige i Riksgälds-Lontoiret,- oeb om uteslutande
ak 2 krän Vnsvarigbets-Dagen för Rikets 8tänders lullmägtig« i
Lanken
-
Dvsd äter angär öfrige utaf Lder i undsrdänigbet ökverlewnads Dagförslag,
bär dag, efter Högste Domstolens oeb 8tats-Rädets börande, stansat
i nedaanÄmncle beslut.
Oenom underdänigskrifvelse clen , luli nästlidet är, kafven d, 60-  de Nerrar oeb 8venske ^län, anmärkt säsom olullkomligbet i nuvarande
Rättegäogs-orciuing vid Ilarads-katt^ att svarande part egde tillfälle alt,
stan annat äfventyr än böter till ringa belopp, genom siv frånvaro pä de»
vid lingets början utsatte dag lör inställelse, uppebälla mäiet till linger»
sint oeb jemväl förorsaks uppskof till annat ling; bvsrtöre, oeb dä d
-3^
jemväl ansett billigket ock rättvisa korkra, std, i fall wälets beskalkenket
mekgilver ketsammas akgöranke trekskovis 5 lörsta lindet, böter sör uteblikvanket
icke varka svaranken äkömke, k löreslagit utkärkanke sk en
författning, kvarigenom, meck akseenke pä föreskrifter»» i 12 Lap. 2 ock 3
kättegängs-Lalken, blekve körklarakt.
no ibtt kä uti mäl, som vik Ikäraks-kätt ankängigt är, svaranke part
vick korsta bing, utan anmälkt lagligt förfall, uteblikver pä ken kag, som
kiärakskökking, jemlikt Kongl. kesolutionerne pä allmogens besvär ken
8eptember l^sZ ock ken >6 IVlars 1739, vick fingets början kör mäiets
koretaganke utsatt, ock b varom serskilk unkerrättelse bör, genom anslag L
Rättens körr, mekkelas, katten äger att genast kank lägga wälet, oeb 6erinel
kortara pä enakanka satt, som nu stakgakt är kör ken känkelse att
svaranken icke innan kingets slut tillstäkeskommer; ook
2:0 /btt i mäl, som vicl korsta Ikäraks-fing akgöres, utan att svaranden
tillsläcles kommit, böter kör uteblikvanke krän samma ling iobe mä svaranden
äkomas:''
Vik ökverväganke sk ketta korslag bar lag kunvit ken öfverensstämmelse.
som bör ägg rum emelian kärankens ock svarandens rättegängskörmoner,
ej vara i korslaget till fyllest iagttagen, enär kerstakgas paköljk
sk talans förlust kör svaranken, kerest kan utan laga körkall uteblekve L
lien kag, k vartill katten utsatt wälet, men icke finnes bestämk nägot motrvaranke
äfventyr kör kärandens försummelse att ä samma kag tillstäkeskomma;
äfvensom korslaget är sä uppställt, att kerak kunke köranlekas
tvekan, kuruvika böter kör uppropskörsummelse 6nge äkömas eller icke i
ile mäl, sam vik korsta ling akgjorkes. ?ä grunk barak, vek enär genom
antaganke ak förslaget någon väsenktlig körkel kesta minkre bunke anses
vunnen, som, ekuru blank motiven ankares, att Ikärraks-Rätten borke
bunna, ä ken kör mälets koretaganke bestämka kag, i bänkelse wälet
sä korkrake, stakga verksam päköljk kör svarankens inställelse pä annan
kag unker samma ling, kvilket 00b vore en nyttig ock beköllig utveckling
ak ken i körslaget köljke grunksats, ett säkant körkaranke likväl icke
knnes vara i ken föreslagna kagtexten wekgikvet» bar jag ansett Mg ej
böra till ketta förslag lemna biiall.
ibk fker, Oake lkerrar ock 8veoske Nan, är uti unkerkänig skrifvelse
ken 29 sistlikne Kuli» anmälkt, ket k, mek köranlekankv ak keroM
ki/rr/.'5s ä A/Hssa/sn., ^.'0 3.
väekt motion, körn^acle Hibert, genom uncierriänig skrifvelse lien l^ Viovember
r83/j, gjörcke förslag til! köljancie stacigoncie: 'rä.tt part skall vara
berättigark att, krän käcistulvu-kött, sä snart samma kätt, genom Dom
eiler' Iktsiog, antingen bukvuclsakligen präkvat äer anbängigt mäl, eiler' onnorlerkes
skiijt cletsommo ikrän sig, mea uti Donoursmäl ej kärr än Domen
vunnit laga krakt; krän Ikok-kott eiler' annan Ökver-Kött, serion uti cierstacies
anbängigt mäi Oom eiler- Utslag ak omkärmäiäte beskaikenbet koliitoeb
laga krakt rkerä kommit; somt krän /ustitixe-kevisionen uti cierstäcies bevakackt
oell akgjorcit mäi, äfvensom krän Drceeutions-säte i ärencie, som lier
varit anbängigt, kostnariskritt äterkä cie ok sömma port ingikne Drotoeoil,
Dtslag ocii oncira klanrkiingar ok sääon beskaikenbet att bukvuclskrlkt clertiil
iros vederbörande Dmbetsm^nciigbet linnes ott tiklgä, ankommanrie pä vecierbörancle
Domstol elier Dxeoutor att pröfva, buruvicla ancira banrilingar,
än 8e nu omkormälrite mäga, uppä partens begäran, bonom äterställos eller
jelis, samt, i kärro kallet, buruviäa äteriemnonrke mä sire mot bevittnaci
akslirikt eiler rieriö,'utan."
lag äberopor, i onleciuing liärak, cie gruncier kär akslog ä enaboncio
framställning, bvilka viri förra kiksäagen i Nitt i^ääiga svor tillkännagäkvos,
osia tinner leire nägot skäl ankärcit, som kunäe iäranlecls kränträciancie
ak lViitt ciä kattocie beslut. Dör öfrigt mä rlet onliomma pä cie Dagkarne
Nän, bviilis kä sig ankärtrorkci cien slutliga bsrecining ok kärsloget tilt
Divll-Dag, ott viäore utreria olägenbeterna siker kärcieiarne ak cien ikrägavsroncle
käränrkringen.
Dnär Dagens stacigonrie i cj Dop. ^ §. Dtsöknings-Daiken, som innebälter,
att om förskrifning är stallrk ä viss man, oeb gälcienärsn cleri gikvit
iok att iäta rien bomma i annans boruk, cien, som korskrikniugen i bourker
bakver, skall njuta kuli utmätning, varit unclerkostori ulika tolkning okDomstolarne
i krägon, buruviria ett, till viss man eller orrires utbänciigsöt skulcisbrek,
kär att vora utmätningsgilcit i annons än clen visse personens bonrl,
mäste vara kärserit merk cien sistnämnöes äkveriäteiss, eller om rist cierkäruton
bon vora uti innebakvarens banck gällancie, bakven I, Dorke Herror oeb
Lvenske Afän, bvillca onsett kärro tolkningen ukverensstömma meri Dagens
rätta mening, genom unrierciänig skrifvelse rken sc-sistlicins luli, köreslogit att
berörcke ma, i ealigbet bärmsci, kärt^clligas, samt i säclant akseencke, erlrälla
käljancie köränäracle i^rielse:" är förskrifning stöllci att betalas till innebokvaren;
»jute ban kul! utmätning, som cien l bäncier bakver. Dinnes kör
-
§ncrr a ^V.o Z.
.-»briknin^, 8tsllb 5 nZAon vi88 msn, ocb bsr Aslbensren beri Zikvit lok stt
liomms i snnsn8 bsnb; vsre lbs^ 8smms, be,68t beböri^ ökverlätel8e kinne8
5 kör^lrriknin^sn teclinsb. I be88a ksll ms borgenär 8öbs Zslbensr ebvsr
bsn kinner" ,
Is^ snser wob novsrsnbe l^belge sk /j Lsjr. ^ §. I^tsoIininFs-LsIIren
oell äkrize riktis ämne rörsnbe 8tsbAsnben iclie ökveren8stgwmsnbe: stt
ben, 80m i Aob tro innebsr till v>88 msn 8tsllb kär5liriknin^, beri ^slbenSr
sikvik lok stt läts lien liom ms i snnsn8 bsnb, sliulle liunns skvent^rs sin
betslnin^8rstt berköre, stt ökverlätel86 iclie linnés ä kä>8briknin^en tecbnsb,
eller emebsn innebskvsren iclie körwsbbo storks, bet ökverlLtel8en vors
björil sk kelsorls person. Oet ikrsgsvsrsnbe tills^^et till nsmnbe §. svser
bsA sälebo.-; inZslunbs börs, pä sätt b beZsrt, i korw sk I^gAkörlilsrinA ^obbsnnss,
oell bsz boner iniA slltsä börs bärtil! vszrs l^iitt bils!!.
Uti unberbsni'^ 8Iirikvel8s cleo c) sistlibno 8eptember bskvcn b, Loris
blerrsr ocb 8venslie Ngn, snkort, burulebes kör snnsns vslbkörsnbe ocb
st^mpnink; pä llere sätt, sävibs ej lik gilles, svärsre päköljb leire äzbs
rum, än cleo i 3/j 6sp. NissAerninAS-lVsllien beslämbs pennin^ebot, bäZst
nt^örsnbe 3o bsler 8ilkverm^nt kor särsmsl ocb 00 lisler 8ilkverm^nt i
lytesbot, slensom stt i 35 Lsp. 1 §. berörbo Lsllr encis8t stsb^ss ro lisler
8i!kverm)mt böter lör ben, 8vm tillko^sr snvsn liöttsär, bs benlösnin^ eller
skbu^A ej slrer, jemte cist, enligt 2/j Lsp. 8 §. 8smms Lslb oeb LonZI.
Lreivet elen 20 8eptember i"l86, 20 bslers 8ilkvermyvt böter 8liv1s äbömss
ben som, oträn^b, sk vrebesmobe brsZit bni! eller svärb, spänt bös8s
eller re8t snnst vspen, ebvsb slisba sbetl eiler ej; ocb stt 3 kunnit bebokvet
pslislls sliörpninA sk cle88g strslk, sswt berkör kör biber be! beslutst:
1:0 ^tt en b^örksttninA bör utkärbss, b varigenom KonZI. iirekvet ben
20 8eptember 1^86 nppbäkvos ocb 2/^ Lspitlet 8 Niss^erninsis-Lullien
snbrss pä köljsnbe sätt: "Ors«er ns^on, otrsn^b, sk Vrebesmob, bnikeller
svärb, 8j)snner bö'853 eller reser snnst Vs^>en Zt snnsn, 8tin«er, IniAZer,
slär eller slijuter St bonow, ocb rslrsr bet snnsn, 85 stt. bsn ksr ber böb
sk; ZänAe beröm, sorn om snnst viljs br5^. lillkoAsr msn ns^on bervib
I^te, 8är eller lbsnsb, sn8vsre be,lör ekler lgA ocb böker 8sr8lii!bt kör be
x;s^nsnbet
sk lik8ksrli^t vspen krän 20 till /,o bsler, till tvs8liikte8 ewellsn
l^onun^en ocb bsrsbet oller 8lsben; slrer ej ^sbs, vsre snbs till ssmms
böter körksllen."
r 6 ^Vac//c^cr Leon c! /?r^sscr/s?r ^ ^/.'v 3.
2:0 ^tt i, 2 ocli 3 §§. ak 3/s Lajlitlet NissAenninAs-Lallren lill sin lidelse
säluncla köränclnas.
r §-
"ffuAAen man annan i ansigte ellen Ilgls ellen ilu^Aen gf ellen fönclerfvan
näsa, öra, liancl, arm ellen fot, ellen slän ut ÖAa, sä att lian clenak
l^te fän; 1)öte i I^tesllot 5o claier, oell staffas fön sänamälet mecl 12
cläräns fängelse vict vatten oell l>nöcl. Vancls flens lemman än en afilux»nL
eilen sönctenfvacle» slcall cten linottsli^e 8öta i^tesllot för Ilvanciena, oell
straffas fön säramäl mecl 20 clg»3rs fängelse vid vatten oel» bnöcl. ^tes->
l)Ot »jute mälseZanclsn enskildt."
2 §.
"flugen man af annan tummelfiNAsr, fot, framom rnest ellen Iläl;
flöte 3o claier fön l^tet, oell straffas mecl 8 dalans fänAelse vid vatten oell
1»nöd kön sänamälet. IIuAFen man ak clet som näst än till tummelkln^en;
Ilöte 20 claier kön I^tet oell straffes mecl enallancia fängelse lön sänamälet.
^fllu^Kes nä^onciena sk cie andra llnAnen, vane l^tesliotsn i5 claier oell
straffet kon sänamälet ^ cläräns fängelse vicl vatten oell dnöd. d?ä ä
kot vane sä Alid i sänamäl» som fln»sn ä llsnci, oell llglkt mindre i lytesbot."
3 §-
"8län man näAon, sä att Iren llnaekes ellen lossas i Ilnfvucl, anm, län
ellen lien, oell lcommen ej aklluAA i; ellen stioZen man näZon Aenom lik
ellen lem; straffes mecl 8 cläräns fängelse vicl vatten oell Ilnöcl; lcommen
llsn l^te i, ilöte llälkten mot akilUAA."
I^ilca mecl fidén insen daA llellokvet af skän^ninA uti llittills Aällancls
strgfffjestämmelsen, sä väl kör användande emot annan ak lilsfarliAt va^en,
som oek för tillfogande ak svänsne knop^sskadon. fernot Itcient nu afvikne
förslag, Ilan likväl funnits att anmärka, illlancl annat: att clen föneslagnA
8 §. i 2/^ Lapitlet Uissgennings-Lalken, ar sä uppställd, att stadgandet om
särskildt ansvar för användande gf vapen, val egde tillämpning för de kall,
att skada träffacle annan gerson an den, llvilken könlln^tanen äs^ktat, ellen
vell att nägon skada leke skett, men cleremot; eften ordalydelsen, kunds
anses
XottF^. dda/l/s TVac/t^tt a 7f/o z.
'7
anses ej innefatta den kandelse, att förbrytaren slrsdsde sanims gerson,
emot bvillien anlsllet var iigtadt; att dä, i följd al urbota ansvars utsättande,
i stället lör säramälsböler, i 3/j Ospitlet i §. liommit att uteslutas
del derstädes nu bekntliga stadgande. att nämnde böter sliola sist uttagas,
borde, enär föreslcrilt ändoeli 8r beköllig om i^tesbotens silwä noa lörmonsratt
framför sodra ullboda dermed ädömde böter, sädan föreslirilt ^,ä sonat
8tslle i kagen införs8, eller oeli ssrsliildt meddelas, kvarom liliväl nägon
framställning ou icbe slrett; stt, nied sfviliande frän den, sä val i nuvsrande
Kag följds, 80m sf Oder i i §. af förslaget iagttagna grundsats, stt ansvaret
för den brottslige olias, om liers lemmar än en »^kuggås, förslaget
i 2 § ielre innekäller nägon skärpning i ansvaret för den kändelse, stt
liers fingrar eller tar blefve afbuggna, oek stt ekuru Kagen bjuder i 3?
kapitlet lVlissgernings-Lallien, stt öfvermage, 8om gör full8är, slisll böta
kallt mindre, sn den, 8om myndig sr, sä i I^te som säramäl, oek i 38
Oasaitlet ssmms Lalli, stt kvar 8oin i säramäl något gör med väds, sliall
böta sä lör säramäl, som för I^te Kälften eller fjerdung mindre sn för
viljagerning, elter tk^ vädsn sr till, ssmt desss 2:ne Oanitel säledes banförs
sig till andrs Istrum, ssmt deriblan<i till de ifrågavarande i, 2 oek
3 i 3^ kapitlet, kvsrsk följer, stt den föreslagna förändringen sf desss
siälrsllsr annan lidelse sf 3^ oell 38 Lssiitlen, nägot förslag dero,n ielie
är afgikvet, äfvensom anledning till ksrmed lilisrtads anmärliningar emot
förslaget förelromms med känseende till sodra lagrum. fä grund karsl,
oek dä dag är ölvert^gsd stt den n^a Oriminal-lagen slisll slkjelsis de
brister, som, kvsd detta ämne sngär, i nu gällande lagstiftning löreknnes;
sörsnlätes dag stt till Odert berörde förslag vägrs I>ditt bifall.
äled erkännande dersl, stt ensliild egande-rstt, ekuru kelgsd»leo lior
vars, mäste vilis lör det allmänna bästas fordringsr, doeb under sädsne
villier, alt nägot lidan>le deraf för den ensliilde ej »nä u^stä, baOvn d
Oode llerrar oek 8venslie Nan, genc>m underdånig slii ilvelse den a3 sistli,!-  ne be^tvinber, ainnslt, det d, för Oder del, beslutat utfärdande al en
författning, kvsrigenom, med us-sikäfvande al de ej minöre i 28 Ossi. 1 H.
L^ggninga-Lallien. sädan den Ivder i kongl. förordningen den februari
>82/j, än oeb uti kongl. kungörelsen den A IVlars samina är, i
afseende s)ä väganläggningar gifne löieslirifter, stadgas sälunda:
"Onsliild egande»ätt vilie tor det allmänna bästa, der konungen siröfvar
nödigt, att jord eller lägenket, som ensliild man tillkörer, begagnas
//»/». t/// /k. Lk. /-rot. 184» ocä 1841. 1 Lam/. 2 r//c/. 2 //af,et. 3
i8
Mcr/.^s ä , ^V.'o o.
skall, vare sig till klikets försvar, till allmän vä» eller dro, till torg eller
Aata i 8tad, till uttapsining eller sänkning åksjö, till strömrensning, karled,
eller annan vattenledning, till allmän d^ggnad eller till cl vlilit allmänt dellof,
i alla dessa fall vare egaren pligtig att alsta, livall af dans egendom
för änclamälet tornras emot ersättning. Denna ersättning mä i penningar
mätas, efter dvad jorcl eller lägendet af samma slag oed goddet i orten
dögst gäller. Uppkommer tvist om ersättningens delopp, stämme 6a Kronan
eller elen menigdet, som för allmän n^tta afsönclringen askar, egaren till
vsderdörlig Domstol att taga del i sättandet af en Lompromiss-kätt, för att
värdet ak jorden eller lägendeten utröna oed destämma, samt tillika sig
utlåta, om ocd i dvacl mon den jord eller lägendet, som akstäs, dör vidkännas
andel i grundskatten ä den egendom, frän dvilken aksöndringen
sker. Llikver part ä inställelsedagen fran Domstolen förfallolöst ute, eller
undandrager dan sig att Dedamöter i Oompromiss-kkätten utse, välje dä
Domstolen i dans ställe Oode Nan. Oompromiss-kätten skall utgöras ak
Domstolens Ordförande samt ak 8ex Oode IVIän, som ojälvige linnas, deraf
parterne, ä dvar sida, ega utse lie. Denna Oompromiss-Kätt sammanträde,
efter Domarens kallelse, ä utsatt dag, dä alla till kragan dörands
dand lingar döra till klätten aklemnas. Oompromiss-Iiätten ege, om sä nödigt
prökvas, anställa s^n a jorden eller lägendeten, samt mundtligen
döra parterne, för att vinna fullständig underrättelse i saken. 8edan skride
Oomprowiss-klätten, utan dröjswäl, till frägans afgörande, Vppas dervid
olika meningar, men förena sig kem ak slättens ledamöter i samma mening,
gälle dä den för Oompromiss-klättens deslut. Kunna ej Kem om
desditst ense dlikva, äligge det parterne att dvar kör sig ytterligare välja
tre Oode Uän, att i prökningen deltaga. Undandrager sig part detta,
förordne derom Domstolen, pä sätt ofvan stadgadt är. kivad de fleste i
den salunda förstärkta Oom prom iss-klätten säga, dlikve Ilättens deslut,
dvilkst dör skriftligen alkattas, doek utan att skälen för deslutet uppgifvas,
oed derefter till parterne utfärdas. Oompromiss-klättens deslut skall till
efterrättelse lända, oed ändring deri mä ej sökas.
8edan jordens eller lägendeten» rätta värde säledes destämdt dlikvit,
vare jordegaren derättigad att sist inom en mänad utdekomma detta vär<le,
med kördöjning ak dällten derutöfver. Afträde ock dä genast den jord
eller lägendet."
"Valles ä jord eller lägendet skada genom undersökning, som med
Konungens tillständ dlikvit dällen, kör att utröna dedokvet ak egendoms
I/a/Vs §^crr a /k'l-§§a/e/r, ^V/o Z. ik)
afstäencle för allmänt änciamäl, vare egaren ock 6ä kerättigaä till en, skalla»
motsvarancle, ersättning, som pä enakancla sätt k 68 lii mines."
Den genom Dclert kerörcje förslag uttr^ekta grundsats, att enskiicl
eganclerätt kör viks för clet allmännas kekof, goclkänner jag clestokeläre.
som gere recian mecicleläte lagstaclganöen, oek cleriklanä föreskriften i ^5
Da^>itI6t r §. k^ggninga-kalken, att tilt allmän väg fä tagas ciselör, som
mot!» oek löre ligga» k vit-, pä nämnöe grunclsats, kvilken dessutom i Dagskip,
lingen gjort sig gällancle äkvsn lör anclra fall, 6erom nä»on uttr^ekIiA föreskrift
i oek Dörfattningar icke igenlinnes; men keträlfancle sättet oek
orclniugen för kestämmancle af 6en ehrnen tillkommancle ersättning, kar
.lag kinnit ketänkligketer mota, ej allenast mecl känseencle till Lompromisskättens
sammansättning, än oek, emellan i förslaget saknas 6en utveckling, som
ämnets keskalfenket oek vigt päkalla. I sistnämnde alseencle kar kiitvit
anmärkt ililancl annat: att enligt Dclert förslag skulle part, som uteklikvit
pä inställelseclagen, oell i Kvars ställe Domstolen sälecles nämnt Declamöter
i Oomp, omiss-kätten, ieks ega öppet att sedermera visa laga förfall, samt,
clerest clet goclkäncles, fä n^ (lompromiss-kätt tillsatt oek sjelf cleltagg i
cless Declamöters utnämnancle, skuru cletta s^nes i namnäe fall ej köra konom
ketagas; att förslaget icke innekäller nägon föreskrift, kuru vicl val ak
6ocie Män förlaras korcle, i Känclelse ä enclera silian vore flera, som tiel i
saken karle, oek clesse ej kumle sämjas om valet; att i fräga om jäk för
Ooäe Mannen närmare föreskrifter erkorclrats; att förslaget ej weclclelar nöclige
kestämmelser, angäenöe vilkoren oek sättet för jälslrägors fuliföljct,
samt kuruvicla klagan i cletta afseende linge uppekälla Domprowiss-kättens
pröfning; oek om Öfver-kätten skulle upptaga fräga om jäf, som viö Ilncler-katten
ej ^ppaclt varit, eiler kvacl verkan Öfver-kättens keslut skulle
wecllora, i känclelse samma kätt kifölle jäls-anmärkning, som Ilnäer-kätten
ogillat; oek att förslaget ieke pakjucter eclgäng för (lornpromiss-kättens Declamötsr,
skuru en säclan, äfven för Domare, i Kvars keslut änclring kan
vinnas, i Dag loreskrifven förpligtelse syntes kar, till ketrvggancle »f parternes
rätt, vara företrädesvis pä sitt ställe, enär änclring oek rättelse i
Dompromiss-kättens keslut ej skulle fä sökas.
Dä clessa skäl, oek clä kärtill kommer, clels att, enligt Lclert förslag,
tlompromiss-kätten skulle, när frän fastigket en clel afsönclras, komma att
kestämma, om, oek i kvacl mon grunclskatten korcle viclläöa clen akstäclcle
eller c^varvarancle clelen, men cletta ämne, kviiket ej alltiä toräe kunna »5
20
Mcr/.'/s >8ccr/' cr ^Krlisscr/scr, ^V.'o 3.
Lompromiss-klätten meri tillräcklig insigt beclömas, clesto belclre syntes
böra i serskilclt clerköre staclggcl orclning behsncllas, som Lompromiss-battens
organisation ej ovillkorligen skulle försäkra Kronan om rättighet att i valet
ak Keclamoter cleltaga, clels ock att, enär- korslaget innehåller, att secian
jorctens eller lägenhetens väccle blikvit bestämdt, egaren skulle vara
berättigacl att sist inom en mänacl utbekomma clen staclgacle ersättningen,
samt clä vara sk^lclig att jorden eller lägenheten akträcla, men någon köreskrilt
ej blikvit meclcielacl rörancle pakoljclen, i bänclelse betalningen inom
berörcle tiä ej fullgjordes, tvikvelsmäl kuncle uppsla, buruvicla clerigenom
all verkan ak körutgägva ätgärcler och beslut körkölle, och om, i särlan hänclelse,
lösningskrägan kuncle väckas än^o eller icke; anser 3ag Nig körbinclracl
stt till korslaget lemna bikall.
I änclamäl att förekomma cle förluster kor kösiare ak kast egenclom.
bvilka kunna uppstä clerigenom, att. seclan köpet blikvit akslutaclt, egenclamen
hnnes körmivskaä till värcle ocb goäbet genom unclantag och jorclaksönclringar,
om hvilka köparen hvarken ak egancle-rätts-hancjlingar eller ak
gravationsbevis kunnat erbälla uppl vsning, bakven/, Oocle Herrar och 8venske
Nan, uti skrifvelse öen 20 sistliclne 8eptemker, föreslagit koijancle
Ksgstaclganclen:
i:o "?ä sätt clels i Kongl. Körorclnicigsn clen i3 3uni 1800, angäencle
stäclsel och lego ak jorcl pä lanclet, och clels uti clen, rörancle gruncierna
kör Hemmansklyfning samt aksönciring ak jorcl eller snclra lägenheter llän
bemman, utkärclacle Korkattning, reclan är staclgacit. i akseencie ä arreixle-alhanöiingar,
ingängna pä viss ticl, samt säclane afhancllingar om upplätelse
ak viss lägenhet, som mect sistnämncle Kongl. Körkatlning öfverensstämma,
skall ock all annan ekter Dag tilläten upplätelse akn^tljsncle-ratt till fastighet,
häruncler jemväl inbegripen likstictsstaclja, hvarom staclganclet i sista
puncten ak i5 ^ , 16 Lap. 3orcla-KaIken säleäes uppbakves, lius veclerbörancle
Domstol intecknas och inteckningen behörigen lorn vas. tor att kunna
emot annans egancle- eller intecknings-rätt hakva bestänci.''
2 0 "Dar clen, som ä annan ölverlätit sin egancleratt till kast egenclom,
clervicl körbebällit sig nvttjancle-rätt till större eiler minclre clel al samma
egenclom, eller afkomst cierak pä vissa är eller i sin lilsticl; och äro 6e
betingaäe körmonerns, enligt l Lapitlet 2 § 3orcla-balkei,, inkörcla i >Ien
t5cvr?' a ^v.o Z.
2 I
sflisnilin^, IrvsviAenom öfverlgtel86n slrett, e»s lcsn 8sli6vliet ierföv i clen
öfvevlätns e^enclomen mecl clen fövmon8vstt, sllmsnns'I^s^en i , , Ls^itlet 2
Irevövcle Lsllc o^ätslcl Icöp68lciIlinA tillsAzev. Nen föv8ummsv lrsn std
inom cien i 8i8tl>ovövcle Istrum ut8stts tili, gfllsncllinAen, irvsvi förmonevne
lretinAscle svo, föv Oom8toIen us,pvi8S oelr i InteeIininA8-pvotoeoIIet intszs
läts, njute se6c>n ej bsttve vstt, sn säsom för snnst tövclvin»8sns^vsli."
3o "I slseencle pä veisn up^vSttscl, men ej inteelcnscl, slksncllin» sk
ifvs»svsvsncle kesksKenked, vsve, utsn min8>cninA sk clen vatt, clen8gmms,
eftev liittillg AsIIsocie I^sA, Irsn weclfövs» till std inteclcnin^ 8Ölcs intill ,8^2
äv8 8lut."
H:o "I 6et lievig, kstten öfver- inteelininAen8 deviljsnäe mectielsv, 8lcsll
infövs8, std clen inom lrvsvt tioncle sv fövn^ss 5öv.'
5:0 "llvscl 85l>incls lrlifvit fövovclasllt» 8llsll dill 8lutet sf sr 18^2 lcunr;övs8
i lr^vlcovns tve ^änZev om äret, 8smd vict 5övjsn sf livsrje ovci ingrie
Ilsvscls-tinA U^j)ls8g8."
IgA lrsv funnit» std >1 ut8trsekct I^s»fövsn6vin»en sfven till up^Iätel86
sf fs5tiAlret i 8tsc1, utsn std i 8smmsnl>snA clevmect dlifvit lövesls^en
näAon be»vsn8nin» i ticlen föv 8u<lsn upsslätel8e, IrvHIcet lilivsl, kill sfbojsncle
sf 5t8lciIIiAg olsZenlretev oell mi88bvulc, 8li6tt, lrvscl jovel s lsnclet sn»äv,
zenom l>eAF6 cle sl l3ciev i tov8lsAet sbevopscle l^övlsttnin^sr, oell
inecl tincls 8tövve 8lcsl 5ovcls 8lce, i sf8eencle ^s 8tscl8fg8ti^lret; noir Is» lcsv»
jiä gvuncl clevsf, funnit lVIiZ liinclvscl std sntsAS ifvs»svgvgncle fövslsZ.
IVlecl s^sro^sn^e gf ^^pscle olilcs meninAsn, »NAsoncle vskts föv8tsncIeL
sf Lspitlet 2 §. Ni88^evninA8-Lsllien i cist sHeencie, liuvuviris clen» 80m
fövteclev öfvevm»»e, mecl lleve, clev nsmncie ^ev8onev till 8nsttevi 8liulle
8tvslfs8 8S8OM föv snclvs V68sn 8tölcl, eliev 8ä8om 5öv 8nsttevi snirs ve8si>,
lrsfven I, 6ocle llervsv oel, 8ven8li6 I>lsn» mecl sntsAsnie »sien 8trsn»sre
toIIcnin»en8 vi^tiAivet, oell iä I föv öfrigt funnit st I^s^ens Avunci följs,
cle>8 std, vicl äterfsll i brottet» tövleisven slcsll 8trslfs8 8ä8om enicel 8tölci
troije vegsn, elrvsci cist tili»vijsng8 vsvcle ölvev3ti^ev lÄtlvunivs clsier 8i!f>
vevm^nt eliev ieice» ciel8 oelc stt, livscl elen tu55g<le eliev lovleclcle sn»^i,
denne lcsn, sfven om lisn ej sv till wo^en slciev lcommsn, vsrds st;s-i ^
pä 8Stt i 5o Ospitel gf nsmncie Lsllc ss§z, »enom unclevisni» glcvifvelje
'22 Wcr/'.'/.? §ecrr d d?/^ssrr/6?/, fV.'o 3.
den 2Z nästlidne 8eptemher, i ändamål sk förtydligande, föreslagit, attén
Xungörelse mä utfärdas, hvarigenom ofvannämnde §. till sin lydelse salunda
ändras: "Ooekar nägon eller hjuder öfvermage till stjäla eller snatta
inell sig; eller gör mannen det med hustrun; föräldrar ine cl sina harn;
förmyndare rnecl lien omyndige; lörman mecl den, som star under hans
lydno; imshonde eller matmoder mecl sitt tjenstefolk eller inhyseshjon;
stände samma rätt, som den der andra gängen 8tulit. Varder han äter
med sädan gerning funnen, straffes, säsom lör tredje resan 8töicl. Oen,
som vsr loekad eller liuclen att stjäla eller snatta, anses pä sätt Oag formär. "
dag har ieke funnit skäl förekomma, hvarken att instämma uti clen
sf Ilcler yttrade åsigt, att ifrågavarande §. redan efter dess nuvarande iycleUe
rätteligen skulls 8ä förstäs oell tillämpas, att clen, ^vilken lockade
öfvermage, mell flere, att anatta, horde, änskönt lian leke förr lidit
straff för tjufnad, stralkas säsom för anclra resan stöld, hvilken tolkning
hvarken synes halva stöd al Oagens ord, eller instämma med den allmänna
grundsatts, att, i händelse tvetydighet i 8tralf-lagen eger rum, den lindriga
meningen lior af Domaren följas, eller att säsom iagkörändring antaga
samma förslag, heldst lörledarens hrottslighet, ehuru ökad, i händelse
den förledde är öfvermage, elier den förres hustru, harn, myndling, underlydande,
tjenare elier inhyseshjon, lili väl icke synes derigenom försväras
till sädan grad, att lian för ett tillgrepp, som eljest endast medkört
snatterihot, hör straffas såsom för andra resan stöld, i hvilket kail straffet
för den, som förr ej varit för olofligt tillgrepp straffad, höjdes icke hlott
en stralfgrad, pä sätt ekter nu gällande Dag ske hör, utan tre grader.
Oä dessa skäl vägrar dag- förslagets antagande, men hänskjuter lrägan
till vidare öfvervägande, i sammanhang med förslaget till ny Orottmäls-lag.
Onder förmälan, att de sa kallade Injuriss-mälen ej sällan vore förenade
med omständigheter af den ömtäliga heskallenhet, att den förfördelade
särades mera genom den offentliga hehandlingen af desamma, än af
sjelfva förolämpningen, neli att detta i synnerhet inträffade med ransakning,
angäende misshälliglreter emellan harn och föräldrar, hvilka senare
oek derföre syntes höra hakva någon rättighet att sjelfva hestämma, om
ätal skulle ega rum eller ej, håfven d. Oode llerrar oeh 8venskc Nan,
a /kl-ssa/en, ^V.'c> 3.
23
uppä 66883 meä flere anföräa skäl, genom unäeräänig 8krifvelse äen 3o
sistiiänö 8eptember, föreslagit, att i slutet al I/j Lap. 3 §. Nissgerningsllalken
mä göras tallnäs tillägg: "kj mä i äe mäl, b varom i äenna §.
skiljes^ annan kära, än rätter wälseganäe, säviäa ej brottet skett i samcsvam,
eller ä tiä neli ort, 8oin lriäl^st är.''
.^. käert viä förra kilvägen stelna, nära lika l^äanäe, förslag, lemnaäe
lag ää äet svar: att äet svärare straff, 80in bikvit nt8att för brott
al äen beskallenket, kvarom nämnäe lagrum kanälar, eger sin grunä kufvuäsakligen
i samkällets bekof att upprättkälla vöränaäen emellan föräldrar
neli barn, livars lorringanäe ej kan unägä att i allmänlret pä seäligIret
oelr oräningens bibekällanäe kalva ett menligt inll^tanäe; men att äen
lörolämpaäe skulle ofta sk meäliäsnäe för äen brottslige kunna bänloras
att förbise sambäilets loröran; oob att af äessa skäl, samt ää, oeb unäer
öfverläggning om en n^ Lrottmäls-iag, lämpligaste tillfälle klefve att beäöma,
kuruviäa nägon inskränkning i äen rätt till talan, som för närvaranäe
linnes lemnaä ät allmän Åklagare, bör ega rum, ägg icke velat äen
föreslagna köränäringen antaga.
ägg finner mig nu böra åberopa oeb viäkälia samma beslut.
6 kafven, Ooäe Herrar ock 8venske Nan, genom unäeräänig skrifvelse
äen ii nästliäne November, pä anköräs grunäer ock äeriblanä, att
rättegängen viä älnäer-äowstolarne, efter urgammal seä, kittills källits för
öppna äörrar, samt att äeskäl, som talaäs kärför, älven egäe tillämpning,
i alseenäe pä kolis-kamrar, föreslagit köljanäe staäganäe: Viä kolis-kamrar,
oär sääana wäl äer förekomma, i bvilks kolis-kammare-äomsrätt utöfvas,
skall rättegång offentligen källas, ock vare lortb^, sä länge äet ske
kan, utan trängsel för äem, som till kolis-kammaren köra, eller meä malen
kafva att skalla, ej nägon förment att innevara, meäan kolis-kawmaren
sääane mäl kanälägger, äer ej kolis-kammaren nöäigt linner att öfverläggning
till beslut inom lockta äörrar Iiälla eiler mäl förekomma, som
Sro stötanäe för anstänäigbeten ock seäligbeten, i kvilken känäelse äköraroe
skola, pä Orälöranäens tillsägelse, gfträäa."
lbti äetta amne kar äag reäan viä föregäenäe kiksäagar, i anleäning
af Rikets 8tänäers ää gjoräa framställningar i samma saltning, gifvit
tillkänna IVlin äsigt, att päbjuäanäe genom Kag af en större olfentligket
2/s
d i^.'o !i.
vjcl Dolis-kamrar, än klen, som nu derstädes allmänneligen eger rum i kärlrällands
till utrymme oell mälens lreskaksenlret, skulle ru8l>a ändamälet
so,' dessa inrättningar, samt verka menligt pä ärendenas gäng; oelr det
är till följd liargf, som dag äfven nu vägrar Rikt trikall till korslaget, liänskjutande
i öfrigt krägan till delrandling st' Lag-Oomiteen.
Lnär under stundom inträkdade, att köpare gf fast egendom vore urständsatt
att styrka torre egarens Åtkomst med fullständiga liandlingar, oell
vägrandet af lagfart i slikt kall kunde, utan köparens förvällande, för Ironom
medkörs väsend tliga olagenlreter, samt nägon utväg svntes lröra köparen
lreredas att, ät ven i saknad gf sädsne liandlingar, kunna lagfart undfä,
desto lreldre, 8om armang bättre ratt derigenom ieke kan förnärmas, utan
rätter egare i allt sall. jemlikt 10 kapitlet r dorda Lälken oel> Kongl.
Dörklsringen clen Deeemlasr >8r8, lrar sin talan öppen, trafven d, Oode
Herrar oelr 8venske I^Iän, genom underdänig skrifvelse den ,8 sistlidne
lVovemlisr. löreslagit, att 8!ulet af Kongl. förklaringen clen I^laj , 8o5 ,
innefaltan<le. att, enär lagfart sökes, de lranrilingar. 80m stvrka förre egaren8
ätko-nst, ovilkorligen lröra uppvisas, 8amt innelrället deraf kortligen i
Lagfar ts-protoeollet anleeknas, mä e,Iralia följande lidelse: "att, enar lagfart
8Öke8, rle liandlingar, görn styrka torre egarens ätkomst, tiora uppvisas.
samt innelrället deraf r Lagfa, ts-protoeollet anteeknss. Kunna icke sädana
liandlingar köretes, dä mä Domaren, genom anslag ä Lattens dörr,
samt kungörelse, sorn skall frän Lredikstolarns i Länets kyrkor uppläsas oell
i allmänna tidniugrrrne tre gänger införas, förelägga den eller dem, lrvilka
trafva något att emot den sökta lagfarten erinra, att, inom natt nela är,
genom stämning till vedertrörlig domstol, gora sin talan gällande, vid äfventyr.
att lagfarten eljest Ireviljas."
intagandet al den sälunda löreslagna Lag-förändringen skulle tilläfventyrs
väcka ett allmännare misstroende emot lrelgden af meddelad lagfart
oelr fasta samt lreviljad inteeknings-rätt. Om än lagfart oelr fasta nu
icke utestänger möjliglrsten al det klander i framtiden, att annan an rätter
egare korsalt fastigheten, mäste likväl denna nröjliglret vara vida mindre
rinder ett sorgfälligt iagttagande ak den nu gällande föreskriften, att
säljarens åtkomst kör med handlingar starkas, än den skulle trlitva, om
samma föreskrift pä iträgavarande sätt ändrades, ik dessa skäl sinner dag
iVkrd/^^r c? d?/'/'8«kr/§n, ^V.-o 3.
25
NiA Ilöns vs^ns lsiksll till konsIsAet, men lisnslijuten I ökniAt kns»sn till vidsne
lsellsndlinA, i ssmmsnlisn^ med könsls^et till Allmän Livil-OsA.
Oenom undendäni^ slinikvelse den ro sistlidne Oetoden, liskven .1,
6ode Oennsr oell 8vensli6 IVlsn, med snkönsnde sk de slisl, som I snsett
tsls denkön, stt lilis ^iktonstt oell lilis srksstt 8tsdAss kön pensonen sk
lrsAZe linnen, till Nili ^nökninA ökverlemnst ett i sädsut skseende usl^^jondt
veis sk Hillen Zodlisndt körslsA till ätsliiltiZs sudninAsn i Oiktermsls-, .^nkdsoeil
donds-Lsllisnne.
Os sndnin^sr oell könllgttnin^an, som kondnss uti nu Asllsnde Os»sn
oni ^iktonstt oell snksnstt, susen dsA 5öns t»önss, i ssmmsnllsnA mscl inkönsnde
sk elen n^s Livil-OsA, lrvsns utsnbetsnde ls^liunniAe män sedsn lsnAie
ticl Ilgkt si^ snlontnodt.
IsA önslrsn stt, i ett system, lsttksttlizt kön iläde Oomsne oell nsttsölisnds,
86 knsmstsllds cle sersliildts liit llönsnde stsd^sndens unden 8ins
Lsllisn, Ls^itel oell OsnsAnsken.
?ä ^nund llsnsk, linnen dsA l>liA kön nsnvsrsnde llörs vsAns Nitt l>iksll
till iknäAsvsnsnlle konslsA.
Ot^äende knän den ssiAt» stt den i nuvsrsnds OsA med^ikns testsments-kniilet
etten 8tsds-nstt vone slltkön inslinsnlit, oell bonde sslunds utstnseliss,
stt msn sliulle vsns l>enstti»scl Zenom te8tsmente liontAikvs lislkten
sk ^vsnlstenslis^en, om bnöst-snkvin^e letver ekten, ssmt eljest slltssmmsns,
ilvilken Os^-könsnclninA snsä^s konsnleds, dels nsnmsne Ilestsmmelsen till
könmon lön testsments^ikvsnes bann, ds detts sn omyndjot, otsndi^t, meci
svän sjulidom bellsktsdt ellen litet vetsnde, ctels veik snclnin^ sk86s^itlet,
3 l mom. donds-Lsllien, lsskveu 3, mecleist uudendsniA 8linikveise cien
«2 sistliclne Oeeemben, unden äirenojlsnde sk liident sensliildts tonsls^ om
lilis ^iktonstt oell lilis snksnstt kön l»6A»e liönen, i köljd Ilvsnsk cle i Os^en
nu be»s^nsde uttr^eli ''lsndsnstt" oell "stsdsnstt", snsä^oz ej liunn» Ism^-  li^en bibellsllss, lönesls^it, stt, meci ujljlliskvsnde sk l^on^I. Oönorduin^en
klen il) ^.uAusti 1762, snAseude utvid^sd testsmentskniliet ekten stsdsnstt,
nedsnnsmude lsAnum mätte enliätls köljsnkle könsndnsde lidelse:
S,//. k,// -k. ?c»k. 1840 ocä 1841. 1 2 2t/ci. 2 /L/kvk. 4
26
« .^^Lsa/ö/r, ^.-o 3.
''i^ Lapitlet."
§. i momentet. Xklinge-jork 3 lanket, utom den, som personer
af ?re8te-8tanket unker ägtensbap körvärkvat, fastigbet i stak, som akligs
personer förvärlvat, somt lösören, tillböranke aklige personer, eller 3
lanket bosatte ofrälse personer, utom krest6-8tänket, ma man gifva i testamente
till bvem man vill, sb^IK eiler osb^lk."
2 momentet, Vf fastigbet i skak, utom clen, som gillies personer
körvärkvat, fastigbet ä lanket, bvilben personer ok l?re8te-8tänket unker
ägtensbap körvärfvat, samt lösören, tillböranke Korgare eller ofrälse personer,
som i starl bo, eller personer al l?rest6-8iänket, mö man iebs testamentera
mera än balken, ker bröstarfvinge lefver efter. Ilar man ej
bröstarfvinge, 6a ma man alltsammans i testamente gifva. Vilja barn oeb
inlänksba arfvingar till sig lösa bus, tomt, gark eller jork; stumle clet
kem fritt inom natt oeb är. 8amma rätt ege utlänksbe arfvingar, om ks
i länl et inflytta oeb ker b^pgga oeb bo."
''5 kemnar testamentsgilvaren efter sig om^nkigt barn, oeb barr
klet ej af sitt ark njuta koka oeb uppfostran, kö sbal! af egeukom, som i
testamente gifven ar, sä m^ebet afsätta», som katten prökvar barnet, efter
stank oeb vilbur, nökigt bafva, tillkess ket sig sjelf närs ban, koeb ej
för längre tik, än tilldess barnet uppnatt 2r ar. Xr barn okärkigt, mek
svär sjubkom bebältakt, eller litet vetanke, ela sball oeb alsättas, bvacl
till barnets unkerbäli tarkvas, eler 6ess arf ej elertill förslär; oeb gänge 6et
uncierstöcl ut, sä länge bebokvet fortfar: bommer barnet till belsan eller
värela iless vilbur eljest sä lorbättracle, att clet sig sjslft törsörja ban, upp»
böre 6a unkerstöket. lXu bar man genom testamente anslagit viss ärlig
inbomst till sitt onppnkiga barns löka oeb uppfostran, eller till unkerbäll
för sitt barn, som är olarkigt, meel svar sjubkom bebäkakt, elter litet
vetanele; ban ej ket barn, som om^nkigt är, af eget ark njuta koka oeb
uppfostran, eller ket, som olarkigt, sjubt eller litet vetanele ar, mek eget
arf unkerballas; 6a ma ket testamente gälla för tik, som bär ofvan sågs,
änka att arkvejork eller bröstarkvingarnes lott kermek belastas sbulle.
"3 Lapitlet."
3 i momentet. Xger man jork, bus eller tomt i staken; bafve
völk bortgifva balken ksrak, ebvak ket är arfelt eller allakt."
Wlr/:^s ä ^.'l> 3. 2^l
vä ^gF ieke anta-it Allert serskilllta forsla^ om jemnlikbet i giftorätten
oeb arfsrätten, bär grunöen för ätskilliga ak lie reclactionsföränllringar.
som liet nu ifrägavaranlie förslaget innefattar, öerigenom förfallit.
Den ak Dllsr föreslagna föränclraöe l^clelse af berörcls M. s^nes för öfrigt
i vissa cielar inveeklall oeb i slingö af lien t^äligbet, 8om ett lagbucl bör
egs, fastän föränöringens svltiiing Iian vara förtjent af uppmärksambet.
?ä grunä bäraf vägrar ^ag IVIitt bifall lill förslaget, mell förklaranöe, att
cienna vigtiga riol af lagstiftningen bör blifva köremäl lör villars bebanclling,
i sammanbang meck förslaget till n^ allmän Livil-Isg.
I bakven, 6oäe Derrar oeb 8venske Nan, i bufvuclsaklig öfverensstämmelse
mecl livall Dikets 8täncler äfven viä nästförutgängne tvänne
liiksliagar, för lieras <lel, beslutat, genom uncleröänig skrifvelse clen 10
sistiillne Oetober, förmält Killer, i änclamäl af Dättegängs-Oröningens lorensin!»
oeb förbättring, anse Dagmans-Dätter, Liämners-Dätter oell Diclrlar8^ne-Dätter
böra gfskalfas, samt i lietta afseencle framlast förslag till författning,
bvarigsnom ätskilliga lleiar af Dättegängs-Lalken, äfvensom a5
Iltsöknings- neli korcla-Dalkarue, skulle änclras elier uppbäfvas.
Dagmans-kätterns bäilella sig frän samma tiöebvarf med 8veriges
äilista lagstiftning. frägan om lierås bibebäiianlls eller sfskakfancle är ak
stor vigt, oell mäste betyäligen inverka pä vär allmänna Dag- oell kättegängs-Orcining,
livaral 6et, som rörer Dagmans-Dätteroe, utgör en väsendtlig
äel. fastän Dagstiftaren ej lior anse sig bunllen ak en gällanöe Dags
Llcler, fordrar ciook en klok varsambet, att lian noga undersöker, buruvicla
<iet n^a, man vill inlöra, är bättre, än det man vill afskaffa.
l^f kustitis2-8tats-Ninist6rn8 Dinbstsberättelser inliemtas, att knappt
en trecljeciel »f cle vill Dagmans-Dätterne afciömcie malen cierifrän fullföljas;
oell liäraf visar si», att ciessa Domstolar icke sakna parternes förtroencie.
fullföljden af mäl omedelbart frän llärads-Dätt till IIof-Dätt skulle
medföra m^eken kostnad kör lie rättsökande oeb öka arbetet i Dof-Datterne,
bvilka, reclan nu urstänclsatte att uncler det löpancle äret afdöma alla
llä inkomne vacle-mäl, mäst balaneera en trecljeclel lleraf till <let följancle;
livaremot vill Dagmans-Dätterns ieke finnas öfverbufvucl uppskjutna mera än
livart 33:lije mäl. 8äle<les, om man vill, genom afskalfande af DagmansDätterne,
päsk^nda aigörandet af tvistemälen, sä mäste man antingen in
-
28
ä ^v.'o Z.
rätts lisra Ikof-Ilätter eller oek ket^kligen öka antalet af emkets-oek tjenstewännen
i ks nu kekutlige. 6öras lkok-kätterne till ankra instans, sä föijer
keraf vikare otvifvelagtigt, att liers saker än nu komma att kragas
unker klögste Domstolens pröfning, oek kä klefve nökigt att fördela kellna
Domstol pä tvä kivisioner, kerigenom kostnaken för kensamma skulle
lorkukklas, okeräknakt, att ätskilliga ankra olägenketer kunke kärll^ta.
^.k 6e88g orsaker, oek enär ket n^a Dag-förslaget annu icke kan till
slutlig pröfning Ko8 konungen oek Ilikets 8tänker förekomma, kar kag
icke funnit tillräckliga skäl att nu införa ken ifräga varanke söränkringen.
samt vägrar sälekes för ket närvarande Nitt kifall 8ä väl till Dkert förslag
om inkragningen af Dagmans-llätterne, 8om ock till ket, i sammanksng
mek frägan kärow, löreslagne sfskallanke af Ilikkare-^ne-Ilätter oek
Xämners-liatter.
Dör ken kankelse, att Dkert n^ssomförmälkta förslag, angäenke uppköranke
af Dagmans-, Dämners- oek llikkar6-8^N6-ll8tter, ieke 8ku!!e i
l^äker gokkännas, kafven 6, Ooke Herrar oek 8venske älän, genom unkerkänig
8krifvel86 ken 2 sistlikne Deeemker, afgifvit förslag till åtskilliga
föränkriugar i Ilättegängs- oek Dltsöknings-Lalksrne, kulvuksakligen
k^ggkt pä ke grunker: att Dagmans-ting 8kulle Källa8 tvänne gänger om
äret i ke orter, ker mera än ett Iläraks-ting ärligen förrättas; att ken
änkringssökanke korks »tälla koraen för kostnak oek skaka, äfven vik
fullioljk till Dagmans- eller lläkstulvu-Ilätt, 8amt att vinnanke part skulle
vara kerättigak att mot koraen erkälla verkställigket ä loista Dnker-Ilätts
keslut, i ke tall, att tviste-summan ej ölverstege 100 k:kr, eller svaranken
klikvit träkskovis kömk , eller ock kenne inför rätta, utan jäf, erkänt krafvet,
ock kerest för öfrigt änkringssökanket ieke genom säkan verkställigket
klefve onyttigt.
Kimot ketta förslag kar klifvit anmärkt: att Ilättegängskostnaken vik
Dagmans- oek käkstufvu-llätter i allmänket ej vore ketvklig, samt att erfaren
keten icke visat kekof keraf, att väkjanke part älägges ställa korgen
för kostnak oek skaka vik talans fullföljk i kerörks Domstolar, kvilken
koraen klefve i sakant lall en nog tom formalitet, utan förmäla att motverka
fullföljken al okekogake rättegångar, men keremot alltik mekföranke
kesvär för ken änkringssökanke, oek stunkom vällanke förlust al fatalier;
stt, ekuru mek förslagets mening förmokligen instämke, att ieks klott
/vo/rA/. ffadigcr a ff. o 3.
29
den, som vunnit vid Därads-kätt ellsi- Kämners-kätt, utan älven den, som
tappat > en al dess» Domstolar, men vunnit i Dagmans- eller kädstukvukätt,
skulle egg std njuta verkställigbet, belst ett inför andra instantien
gjordt erkännande af sälden mäste anses lika bindande, som ett sädant
inför lörsta Domstolen gfgifvet, denus mening likväl ieke vore i förslaget
uttr^ekt; att derest borgen för kostnad oell skada blefve föreskrifven lör
fullföljd i Dalmans kätt »eli Kädstulvu-Dätt, borde stadgandet i 26 Lapitlet
6 §. kättegangs-kalken inneliälla, att försummelse i denna del, älven
vid lagmans- oell kadstufvu-katt, medförde talans förlust. Ii varom nägot
stadgande doek ej i förslaget influtit; oell att för öfrigt älven andra
brister i förslagets utställning förekomma; oell är det med afseende bärä»
dag funnit Mg köranläten att till förslaget vägra bifall.
Nedelst underdånig skrifvelse gf den 23 sistlidne 8eptember, baiven
d, Oode Dsrrar oell svenske Van, anmält, det d, för Dder del, beslutat
utfärdande af en författning, bvarigenom ej mindre Dagens stadgsnden i
25 Oapitlet i, oeb 16 Kättegängs kalken, att emot Dagmans-katts,
Kämners-kätts i 8tockbolm samt kadstulvu Kätts domar ej mä vädjas,
der bufvudsaken ej gar olver visst lör bvarje af dessa Domstolar bestämdt
värde, än oek de Kongl, kesolutioner, som för Kämners- oell bädstulvukätter
i Åtskilliga städer inneballa serskilda bestämmelser i berörde afseende,
förklaras kalva uppbört att vara gällande; men dag anser den af
Kder i detta ämne löreslagna Daglorändring ieke liafva visat sig sä af bebofvet
pakallad, att densamme nu bör antagas, afskild kran öfrige till äfvent^rs
framdeles blifvande förändringar i Kättegängs-Ordningen.
Oenom underdänig skrifvelse den 3s sistlidne Deeember, bafven dOode
Derrar oell 8venske Nan, dels, i ändamål att frän 3 §. i 8 Oapitlet
Dandels-kalken borttaga det i i momentet stadgade dödsstraff för förfalskning
al' mätt eller vigt, bvilket brott d ansett kunna i stället lämpligen
bestraldas med ärelosbet oeb fästningsarbete under vissa ar, föreslagit, att
nämnde §. mätte erbälla följande förändrade lidelse: "falskar den mätt
eller vigt, som är förordnad att dem rätta oeb marka; arbets a fästning
i tre är. Varder annan man tillvunnen att balVa satt Kronans märke L
mätt eller vigt; bote bundrade daler. Xndrar någon krönt mätt eller vigt;
3o
^Vådlig» ä ^Vio 2.
bote femtio daler. I sils dessa mäl varde oell den brottslige dömd att
mista äran;" — dels vek. enär I ansett cist straff, som för mätare, bvilken
meck origtig mäl oeb mätning beträdes, är stadgadt genom Kongl,
förordningen lien i Oetober 1^02, nemligen att sta för en päle uti balsjsrn
me<i skofvel i banden en timme att skämmas oeb för samma päle
slita trettio pär spö, samt arbeta tvä eller tre är vili Kronans fästning,
vara olämplig, samt ieke i förfallande till förbrytelsens beskalfenbet, gjort
bemställan om uppbäkvande gf omkörmäidte förordning oeb ansvarets bestämmande
till likbet meci bvad för Kronans Uppbördsman, som i mätancie
eller vägande gör orätt, genom ^ i nämncie fgpitel oeb Valk
stadgadt är, i bvilket afseenlie llenna borcle erbälla ett tilläs» oebl^da
salunda: "6ör nägor i mätancie eller väranäs orätt, änclä att ban rätt
krönt mätt eller vigt dervid brukar, bots tio claier oeb äter skadan. Krater
Kronans Uppbördsman eller edsvuren mätare bäremot, miste embetet
oeb bote ciubbelt."
Kmot lien föreslagna n^a 3 §. bar blifvit anmärkt, att lien Lr vorden
sä uppställd, att frän försatsen i 3 momentet, b vilken nu är »f följande
Ivdelse: "ändrar nägon krönt mätt eller vigt oeb det således talskar'',
orden "oeb det säledes talskar" blifvit uteslutne; oeb att denna afvikelse
frän nu gällande bag kunde gifva anledning till den tolkning, att bädanestsr
straffet gf arsus förlust, jemte femtio dalers böter, borde tillämpas
älven för den bändelss, att ändring ak krönt, men felaktigt, mätt eller
vigt, innelattade rättelse at det kelagtiga, en ätgärd, som väl i allt tall,
dä den vidtogs ak obebörig person, borde vara underkastad ansvar, men ej
utgjorde förfalskningsbrott, oeb icke rättsenligt kunde med ärans förlust
bestraffas. Vid sädant förfallande, oeb dä den ak Kder köreslagne lidelsen
af 3 §. är otadlig, samt, bvad det l l momentet nämnda brott angär,
Konungens benådningsrätt beti'iggar emot vsrkstalligbet af det derföre
nu stadgade dödsstraff, linner dag lViig böra bibebälla denna §. oförändrad,
oeb ökverlemnar ät bgg-Lowiteen att Afven ä detta ämne fästa
nödig uppmärksambet.
Vilt den del af fdert förslag, som i afseende pä edsvuren mätare,
innefattar tillägg i /j oeb uppbäkvande gf Kongl, förordningen den 1
Oetober 1762 , bär dag funnit godt att lemna Nitt bifall.
Ao/rA-/. cr /k^ssrr/e/r, ^O.-o Z.
3i
Onder äkeropands derak, att lien uppenbara Oyrkoplikten, numera
ansedd kör ett skamstrakk, dels motverkade sitt egentliga ändamål, eiler
krottslingens försoning ock äterkörening med samkället, dels ock alltid, men
i synnerket när den kelande vägrar att krottet eikänna, är störande kör den
tili Oudstjenst församlade menigketens andakt, kafven I. Oode herrar
oek 8venske Nän, enligt Oder underdäniga 8krikvelse cien 8 sistlidns December,
ansett nämnde strakk kors alldeles uppkörs, samt enskild skrift i
stället körs Zdömss, ock derföre, kör Oder del, beslutat, att genom utfärdande
ak allmän Omfattning, wä, med uppkäkvande ak kvad genom
1,3!; oek serskilda Oörlattniugar är vordet stadgadt, angäends uppenkar
kyrkoplikt ock om ansvar tor den, 8o,n vädrar alt densamma undergä,
i stället varda kurordnadt: "att, i alla de kändelser, der uppenbar Kyrkoplikt,
i kö, euin-; med annat strakk, såsom päköljd lör krott, kittills egt
rum, skal! kädanekter tili enskildt skriftermål dömas, säsom dä nägon obetänkt
oek ak kastigket lastar Oud, kans keling Ord ock 8gcrawenten; dä
nägon elder ika» gjort si» skyldig till dödsstrakk, men njuter förskoning
dsrikrän; dä nägon begätt stöld eller dömes att stä tjuksrätt; dä nägon
gjort si» skvl(lig till tvegiktesbrvtt; dä nägon körölvat blodskam eiler lägersmäl
i förbjudna leder» derä dödsstrakk är utsatt, men ak Räd klikvit
ektergikvet; dä nägon varit drucken eiler eljest gjort oljud i Kyrka under
Oudstjenst; dä nägon drucken eller oskriktad Fatt till Nattvarden, eller
gjort det, oaktadt kan ak luresten klikvit varnad att akkälla sig derikrän;
clä någon i Kyrka, under Oudstjenst, ökverkallit annan med kugg ock slag;
dä nägon skolkat elier stött annan, eller kikvat eller trätlt med konom i
vredesmods i Kyrka, under Oudstjenst, eller annorstädes, der Oudstjenst
kalles; dä nägon slagit eller smädat sina föräldrar; dä kona, kör vällande
till sitt kosters död, klikvit dömd till strakk ekter senare momentet i i6
Oap. l H. Nissgernings-Ilalken; dä nägon är vorden dömd till kel manskot, ock
dä -kpotkekare, i annan, än tilläten ordning, utlemnat arsenik, samt såmedelst
väliat någons död.
dag delar den ak Oder uttryckta åsigt» att Kyrkoplikten är ett löga
lämpligt stralkmedel, ock dag skall säledes gerna se detsamma; utbytande
mot något annat mera ändamälsenligt; men, i ketragtande deraf, att ikrägavarande
förslag klikvit utsträckt ulven tili tjuknadskrott, ock dä emot
samma förslag klikvit anmärkt, att en ketänkiig rukkning i nuvarande
strakk-system synes uppkomma, derest tjuknader, korsta oek undra resan körökvade,
endast skulle medköra penniugeköter ock enskild skrikt, anser dag
32
^ ^ ^V.-o 3.
NiA korllinörscl stt körsls^et llikslls, oell äkverlemnsr ät I^SA-dlomiteen
stt, 1 llellsnillinzen sk kör8lsA6t till n^ Oiwinsl-I^, ks8ts uppmsrli8swllet
pä 6e oliles llrott8ljAil6t8^rscl6rn6 8smt ele milelrsncle eller kör8vargncie om8tsn3i°il6ter,
80m i 8er8liilelts kell leunns köreliomms.
^k or8slc, stt erksrenlleten 8lisll äösAgls^t, std 3e m>88llrulr, 8om
krsmlisllst Hon»1. l^örorönin^en elen A Nej 1835, snAZenele livset isAtts^s8
llör vi3 llsnösl et lÖ8ören, k villi» liöpsrän läter i 8äljsren8 värcl ^vsrlllikvs,
inAsluuels liunnst eleri»enom köreleommsg, utsn ett 8smms l^orksttnin^
8nsrsre motverlest 8>tt snelsmäl, Aenom unclerlsttsnöe sk möjli^ileten stt,
meöel8t 8velekulls skllsnelliii^sr, lersnlis lior^6när8 rätt, oell 3et uneier 8li^öci
sk 83MM3 kormsliteter, 8vm vsrit smuscie stt tiIl8tsnAs, eller stmin8tone
kör8värs utväAsrne llärtill; oell elä köränörsöe köre8lirikter i ämnet 8slecle8
erkoi<lrs3es, llskven 3, 6ocle klerrsr oell 8veu8lie Nän, uti unöercläni^
8lirikvel86 elen >8 l?e3rusri cletts är, köre8ls^it, std meck uppliäkvsnöe sk
nsmncle l^öroröniu^, ms 8ts<l^s8, 8om keijer:
^'8ölier nä»on, viel utmätning, tilleAus si^ A0Ö8, 8om i Fälclensrg lro
fi!>ire8, oell mensr tlorAensr, att etet llonom till körkän^ 8lier: lljueler 80-  lesnelen llevi8 kör 8!»: vsrele ^oel8et 8stt i ^vsr8ts3, intiIIÖ688 tveten o lii
eAsnöerstten sk l)om8tol prökvsä 3!ikvit; 8tänime öoeli 8Ölisnöen, i tll^e
kell, veöerpsrten, i Litslen inom tre msnsöer, oell pä Isnciet till öetlinA,
8orn ns8t ekter 8ex mänseler inksller, 8eelsn Aocl8et i <^vsr8tsel 8stt68, eller
ilskve 8in tslsn emot liouoill körlorst."
"lXu sumäler viel utmstninAZtillkället Aglelensren, stt ^oÖ8et Ilörer
snnsn till, 3s 8lisll ciet oeli mecl <^vsr8tscl 3elgA^g8, oell Aslclensren öerom
cleo upp»ikne e»sren unöerrätts. 8tsmmer clenne ej ilion» 3en tiel, 80m
skvsn 8g»ä sr, vere 8in tslsn e^vitt.''
"Vill tlor^ensr 8jelk 8tsmms, e^e lisn rätt bertill.'
Uti rstte^sn», sv»sen6e ^iltiAlletev sk liöpe-skllsnölinA om Iö8 6Aenäom,
i 3e kell, 80m nu nämnde gro, ms liäpsreng oell 8sljgren8 erlesnilsnäs
elersl ielee, till körrinZsn^e sk kor3rillA8-e^sre8 rätt, ^örs tiilk^llest,
utsn 8lesli snvsn ls^Ii^ llevi8uinA om Iiöpet8 verleli^llet erkorclrs8, eller leöpsren
me3 8in eel k^lls, stt sklisncllinAen ielee till snnsn8 korsäng sr 3i!etsel,
men, i 8s!ens3 sk 8selsil llevi8niuA, elet köreAlkns leöpet ej utAÖrs llin<1er
kör egenelomeus utmätsncle.''
»sr
-d/rpk/s Lpor ä V.'o 3. 33
Ugn gäldenär, uii^er ske» af köp, gäfva eller annat aftal, egendom
sig afbän<lt, för att förekoinma utmätning. som af borgenär sökt är, straffes
med ätta dagars fängelse vid vatt>n oeb bröd, ellsi- med fängelse ä
allmän arbels-inrättning trän en till sex mängden. Lamma straff vare folden,
8om i del. bedrägliga gftalet med gäldenären sig iulätit."
Vid öfvervägande Iiäraf, bar dag funnit emot del. af lider nu allätns
förslag, älskilliga anmärkning»,- förekomma, säsom: alt enär den, bvilken
.säker lil lego» sig gods, som i gäldenärs lo finnes, ej säll sig älagdt, säsom
vilkor för ^varstadens erbällande, all stalla borgen för den kostnad
ooli skada, som af bans anspräk komma kan, torde tord, ings-egarens ratt
oob säkerbet ieke vara tillfyllest bevarad, belst den ene elter den andre
kunde uppträda med ogrundade egande-rätts anspräk oeb derigenom lörbindra
utmätningen, samt omkormäldts borgen svnes kunna med skäl päbjudas,
sä väl i ändamål alt bäila fordrings-egaren skadeslös för binder
oeb uppebäll i allmänbet, som oek synnerligen, för den bändsl56,
att gäldenär gör eoneurs under afbidan af domarens utslag öfver
ett sluteligen lränträdt eller ogilladt anspråk, i bvilket fall fordringsegaren,
som efter nuvarande Vag ieke nar förmons-rält, pä grund af ^varsladen,
förlorar den rätt i eoneursmassan, bvilken, derest utmätningen fält
ske, skulle bouoin tillkommit; att, enligt förslaget, blotta anmälan af gäldenär,
det godset börds annan till, skulle medföra inställelse af utmätningen,
utan att i stället blifvit föreslagen någon sä beskaffad äigärd, som
kunde betrygga fordrings-egarens rätt, i bändelse berörde anmälan sedermera
befunnes ogrundad, oeb gäldenären gjorde eoneurs innan n^f utmätning
bunnit anställas; att föreskriften om stämning pä landet, bvilken, enligt
förslaget, skulle utlagas till det Ving, som nast elter sex mänadei infaller,
bordt innebalia: Lenart lill det Ving, som ete.; att ^.'de puneten, angäende
bsskaifenlieten af den bevisning, som skulle erfordras, blifvit utan
angifvet skäl, inskränkt till fräga om köpe-gfbandling, elier det fall, att den,
som gör egande-rätts anspråk ä godset, pästär sig bafva köpt detsamma ai
gäldenären, eliuru en sadan inskränkning bvarken tor-le balva varit äsvftad,
eller instämmer med öfrige i förslaget följds, mera allmänna grunder;
oeb att de sk bider föreslagna urbota bestraffningar ieks s^nas, för
förbrytelser ak iträgavaraude art, fullt lämpliga eller ak bebolvet päkallade.
lVled afseende bärä, linner dag omkörmäldte förslag ieks böra bifallas.
/i. />,-or. 1840 oeä ,841. 1 2 2 //äi/tso
2
AonF/. I/cr/.-ks ^Väc/r^cr ä pi/Dc>z«/e/r, ^V.'o Z.
Vicl kärra kiksäagen akgäkvo Dikets 8lancler uncierclänigt förslag till
gemensam Dag säl- inrikes oek utrikes vexlar, »nen Pag linnäs icke zilla
sammankoranclet ak staäganclerns kär clessa bääs slagen ak vexlar uti en
pärlattning, emeclan Pag ansäg frägan c>m vexel-räreisen emellan 8verigs
neli utrikes orter ieke tillliära allmän Livil-Dag; oek Pag fann Nig sälecles
sörkinäracl alt 8amma korslag goclkänna. Pag allat cleremot en contra-proposition,
att fäi- inrikes vexla»- utkärcla en Dag ak enalianäa l^clelse mecl
Dikets 8täncle»-8 förslag, utom att lian detsamma klef ut68lutet kvacl 80m
kunnat kafva tillämpning encla8t ä vexla»-, clragne emelian 8verig6 oek utrikes
ort, kvilken proposition af Dikets 8täncler antogs.
ll^u kafven p, Oocle llsrrar oek8ven8ke Nän, än^-o, genom unclerclänig
8ki'ifvel86 clen »8 sistliclne Nars, mecl framställning om uppkäkvancle
af Diongi. Vexelstaclgan clen 2» panuari »7^8, mecl kers rärancle utrikes vexelkancieln
utkoinne Därkattningar, ökverlemnat ett af Dcler, i nära likkct
mecl kval Dikets 8täncler viel fäna Diksclagen köreslogo, »ppgjorät förslag
ll Vexel-Dag, gernensam fö»- 8aval clen utlänclska 80m inlänciska vexelDrärelsen
ä kvilket lärslag p kegärt Nin fastställelse.
Pag fur i anleclniug kai af, till 8var mecklela, clet Pag, uppä cle ak
Nig vicl kärra Diksclagen ankörcle skäl, kinner mig kinciract att till cletta,
ak Dcler allätna kär8lag leinna kikall; men skall, kör att kerecla cle ak Dcler
as^ltaäe änclamäl, kvacl utlänclska vexelkancleln keträlkar, vara omtänkt,
att klinga Dagstiktningen i ökverenstämmelse mecl Dagarne 1 ämnet ut» cle
läncler som kafva kanclelslörkinäelser ine cl 8verige..
8eäan Pag, uncler clen 3 luli sistliclet ar, till Dcler gflätit lXäclig proposition»
mecl korpag till Dag emot ololliga folksamlingar, kalven p, Oncle
llerrar oek 8venske Nän, uti unclerclanig 8krifvel86 clen 8 sistliclne Naj,
anmält, clet p, ak uppgikne orsaker, ansett Dcler korkinciracle att samma
proposition antaga, »nen, lör Däer clei, goclkänt ett annat korslag till porfattning
i ämnet, kvilket korslag unclerställcles Nitt l^acliga owpräkvancle.
Detta korslag kar Pag granskat, oek linner clet vara i stric! mecl Nila
allätna l^äcliga l?roposition, samt vägrar sälecles Nitt kikall, mecl tillkännagikvanäe
kär Dikets 8täncler, att Pag tills viclare, anser kora tillämpas cle
Dagar oek Dörkattningar, som linnas oek kvacl kruket goclkänt, samt körliter
Nig pä nationens trolastket, pä folkets kö^eIsö kör orclning oek cl^-gcl, ock
^Vuc//^cr >5eer a /?,'fs/rr/e/r, ^.-o ki.
35
pä emketsmännens samt de offentliga m^ncligketernas känsla för deras pligter.
lag- lioppas, att ieke kekölva anlima kvarken krigsmanskap eller korgargarde,
kör att upprättllälla allmän ordning ock allmänt lugn samt kvarjs
medborgares personliga säkerket.
Oä >7, (lode Ilerrar oek 8venske lVlän, ansett tillräckligen verksamma
ocli allmänt gällande stadganden till skvdd 5ör dem, som med fängvärden
kalva befattning saknas, kafven k, genom uuderdänig 8krifvelss clen 8
sistlidne I^laj, föreslagit, att i lietta afseende mätte stadgas, som foijer:
"Öfverläder länge eller bäktad gerson i allmänt fängelse eller arbets-inrättning,
eller under forsling, ^Vaktmästare, V^aktkarl, fäng-gevaldiger
eller annan gerson, som olver fängen tillsatt är, oek dräper konom eller
tillfogar konom blänad eller blodvite, miste lilvet, drager fänge i vredesmode
knit eller annat vapen emot kevakningen, straffes, ändock ej skacla
sker, meri 20 par spö eller dagars fängelse vict vatten ock kroik ock
varcle i senare fallet straffet, seclan Utslaget derom vunnit laga kraft, genast
satt i verkställigket, utan alseencie dera, att clet brott, kvarlöre fängen
kan vara bäktad, tilläfventyrs icke ännu blifvit pröHadt eller afgjordt;"
kvarjemte d förmält läder anse clen förklaring köra mecklelas, att clen i
ii §. af i^ Lap. Dättegängs-Lalken, vakter oek clem, som kättens eller konungens
Defallningsbafvandes kucl oell ärencle gä, tillagde rättigket, att
sjelfve ecleligen vittna om clet, som dem i tk^c lall bänder, mä utsträckas äfven
till ciena, kvilka öro till ^ängvaktare eller fångförare vecierkörligen
antagne.
flvaci angär fdert förslag till straffbestämmelser, i afseende pä fänges
krott emot person, sorn ofver konom tillsatt är; sä utvisa Hongl. Drefven
elen 12 februari 1808 oek elen 22 februari 1821, att den i fder
8krifvelse omlörmälde Instruetion af clen i Oetoker a8o3 lör Vfaktmastare
vici 8medjegärds kaktet vela clet i 8krifvelsen jemväl anförcia fängreglemente
al samma clag, i kvacl clerigenom stacigas, att fänge, som meck
orci eller gerning forbr^ter sig emot ^Vakt-betjeningen, skall straffas, elter kvacl
Xrigs-Vrtiklarne om vakters förolämpande oek öfverfallancle stadga, icke
klilvit, pä sätt af läder s^nes vara lurmodadt, uppkäfne genom Xongl.
förklaringen den 28 likars 180^, utan mäste anses ännu vara till efterrättelse
gällaade; oek bitbörande kestämmelser i Xrigs-Vrtiklarne, 6 Lap.
§-, innefatta, att länge, k vilken med kugg eller slag öfverläder lien.
36 a /il/bssrr/s/r, ^V.'c> 3.
som vakt eller varö om bonom sofvel', skäll strakbas moel 20 PS? spö eller
i.cj cisZsrs bänZelse vill vatten oell l>röcl, oell std eletts strskb lior» secian
IltslsZed ikerom vunnit IsZs lirell, Zenasd Zä i verkstäl liZlied, utsn abseenös
pa beskakbenbeteu sb cle brott, bvarböre boo blifvit Iisktacl, eller std samma
brodd cla suno ieke ksn vara pröbvacld eller sbclömclt. Ilarsf boijer std
bubvuclsakliZs smlamäled meck Kclerd törslsZ är vunnet, äbven utan std näZod
»vtd staclZaiicls i clenna clel utkärclas; viö bvilked böi Iiälluncle ocb clä
emot Kclsrd börsla» börekommer std cletsamma bor bvsrje, äbven cleo minsts
välösambed, som meckbör blanaö eller blor!vide, staclZar cköclsstrakb, bvilked
innsbattar en öbverbloäiZ stränZbed i KaZstibtninZen, 3aZ binner l>KZ ej
börs dill korslsZed i clenna elei lemna bibsll.
ven sk Köer i obvsnberörcle mätto beZsrcle torklarinZ, i sbseencle pä
i, §. sb Lap. KatteZänZs-lialken, bär 3aZ eleremod bunnid Zocld Zilla
oell sntaZs.
Necl bastscld sbseencle pä cird böZa värcle, bvartill skoZs-ekleeter i sllmsnlled
stiZid oell elen större skacla, som nu mera än borr Zenona äverksn
tillsk vnöaöes jorcleZars, sercleles i minclre skoZrika orter, Ilskven >1, Oocie
Ilerrsr oell 8veilskö IVIän, Zenom unclerclaniZ skribvelse elen 8 sistliclne veeember,
benlställt, std 62 § i KonZI. I^örorclninZeii, om skoZarne i Kiked
öen i ^kuZusti l8o5, ms erbälls böljsncte börsncjrscie l^cielse:
''Oor näZon äverkan ä Kronans parker, OebsZ oell vjurZärclar oell
cler baller Kk, biok, /^pel, Oxel eller 8lorvei ksträcl, klode lör Kk 20 lvclr,
bor Lok oell Oxel io L:-lr, bör ?^pel 6 lb:clr 82 sk., kör klastetiäcl oell
Uastespira eller 8torverkslräcl 33 L:<lr 16 sk., bör snnat stort träck 10 L:clr
oell Zälcle skacian; vsre oek böterns lilis, bast äverkaren trälket ej bortkörd."
"8v>sr, bläeker eller annorlecles skaclar naZon uti Kronans parker,
6ebs<; eller vjurZärclsr sliks trä>i, vsre lika bot, som om trueled otokliZen
kalles.''
''6ör nLZon snnsn äverksn ä Kronans parker, OebsZ oell OjurZärclar
vell eler daZer dorb, näbver, löt', bast elier buZZer verl, Zärclsel, star, timmer
eller bvacl cked belclsd sr, bote bör timmer oell sZZstoek 5 L.clr, bör
bvsrd lass sb eket ancbra 5 L:clr, bör mans börcls i L:clr 12 sk. oell ersätts
clessudom värclet.
I clessa mai sro böterne KonunZens ensak; cloek vill KonZI. Uaj:d i
Uäösr dilläta, Ldd LklaZaren mä en treci^ecleb i samma böter bekomma, vs
c! ^.'o A.
3?
öfrige tvätredjedelarne skola, sä vida icke uägot serskildt derom i vissr, order
redan i Märter sr eller vidare kan vardo lörordnadt, ?lanterings-6a8-  san tillfalla, oell löör med dessa ocb dylika l^lanterings-cassan anslagns medel
förbällas, pä sätt i ,/j §, är löreskrifvet; men o> kar den b> ottslige icke
böta, oftjene ban dä plikten med dagsveiken, eftr murksgäng räknade,
vid Kronoparken, livartill lion, efter beliörig kallelse, sig bör inställa,
vid vide odd genom Krono betjente eljest vardo liem dod.
I ollo sädone äverkansmäl, sä väl i Kronoporker, Oebäg ocb Ojurgärdar,
som allmänningar, der 8kogs- oell dägeri-beljente äga dolon föro,
mäge ej mindre ds, än Öfver-dägmäsloren, sjelfve edeligen vittna om bvod
de sedt osli ädolod Irofvo, der ej ondro viddnen till äro."
dag fär dill svor barä meddela. Os of lider löreslagns löder för
visso slag of äverkan, s^nas alltför böga i jemförlig föibällande dill de
löder, som för ondro brott finnes i Kag ocb Köi fattningar bestämde. lider
skrifvelse utmärker för öfrigt icke, lmruvido den i 62 §. of i8o5 Zrs8kogsOidning
föreslagne förändring skulle anses utsträckt jemväl till förbrytelser
emot 63 , lrvilken angar äverkon pä allmänning ocb andro enskilde
ägor, eburu meningen kunde förmodos vora sädon, enär, genom förordningen
den 18 Oecember 1828, stadgas, odd de i 63 §, omförmäldo slog of
äverkon, skolo beläggas med lika boder, som 62 utsätter för d^lik överkan
i Kronans l?orker, 6e!iäg oell Djurgordor, äfvensom förslnget icke vidrör
28 §., angående ansvar lur äverkon, den boställsbafvare !öi öfvar pä sitt
boställe, eburu 28 ej annorlunda bestämmer bostollsbolvorens ansvar, än
sä, att »let skall utgöra dubbelt bötesbelopp, emot bvod lör äve>kon pä
allmänning eller andres enskildta ägor stadgadt är, ecb lVlilitioz-LoställsOrdningen
den 28 danuari 1886, i /^2 §. för äverkon ä Nilitiae-bostället af
Lostäilsbafvarne, föreskrifno tredubbla böter emot bvod bog för äverkon
eljelst stadgor, samt dessa frägor således böra i ett sommonbong öfvervägas.
llortill kommer äf^en, att förslaget upptager lavad 1808 ärs 8kogsOrdning
i 62 §. iunebäller derom, att "om den brotislige icke orkade böta,
bon skulle aftjena plikten nied dagsverken, efter markegäng, räknadt ined
Kronoporker, bvartill bon, efter bebörig Kallelse, borde sig inställa, vid vits
att genom Kronobe!jente eljest vardo bemtol." Klen detta stadgande
lior, pä grund af anmaldte olägenbeter vid vertställigbeten, blifvit uppbäfvet
genom kongl, kungörelsen den 6 älaj 1818 »cb skäl äro icke al bider
anlörde, samt s^nas ej eller förekomma, att samma stadgande ater
upplifva.
33 a /?/fL,?»/e/7, ^v.-o 3.
kä grunä bsrsä kinner äsg mig icke börs lill bläer omförms'äe frsrrrställning
lemos bifgll.
Dl! unäeräänig skrifvelse gf äen i3 sistliäne l^ebrusri lisken I, 60-  äe läerrsr oeb 8v6nske Nän, sökord, std, eliuru lill följä sf älärigt bruk,
äen utväg till vinnsnäe sflbsgs bsnärsekning vsrid forärings-egsre i sllmänb
t öppen, std geno,n sä ksllsäe p>omotorisl sf konungens Zeksllningsbsfvsnäe
i äet I^än, bvsrest korärings-egsren lisr sild bemvist, fä I^sgsökningsbsnälingsrne
fortslslläe lill Konungens Lefgllningsbgfvsnäe i äet län, ärr
ngläensren bor, bvsrföre vek loSvn för promotorial blifvit, 8ä väl i nu Källsnäs,
80m i slilrs Kxpeäilions lsxor, upptagen 00b beslsmä, vars äoek
rältigbeten, std äyliks ?romotorisl erbslls, ieke i Korfsltningsrne 8lsäKgä;
oeb bsäen ä äe, före, för bläs,- äel, beslulst ulfsräsnäe sf en Vörksltning,
sf innebsll: "Vill borgenär ulsöks forärsn bo8 gäläensr, sem bsr sill bemvist
utom äet Ksn, äer bugensien bor, e^e bsn, std till Konungens bvfsllningsbsfvsnäe
i ssmms Kän inKifvs 8ir> lill Konungens Zefsllningsbsfvsnäe
i äet Kän, äer gäläensren vi8ts8, 8tälläe snsökning, meääertill borsnäs
bsnäling,r; oeb sligger Konungens ZefsIIningsbsfvsnäe i lorstberöräe
Kän, std öfversänäs ansökningen osli lisnälingsrne lill Konungens IlsfgIIninK8bafvgnäe
i äet snärs Känet, bvilken sistnsmnäe bsr sll, 8eäsn
gäläeuären läifvit börä 00b mslet veäerbörligeir lill sfgörsncke bereät, 8ilt
Vtslsg meääels oeb lill förstksmäläe Lefsllningsbsfvsnäe insänäs, ki>r std
borgenären, emot losen, tillstsllss, äfvensom sll, uppä borgenärens i ensbsnäs
oräning skeenäe snsökning, oeb, äerest forä, ingen är utmätningsgilä,
läts utslsget till verkstslligbet beforärs, Ol b äerefler äe inäribie meälen
till 83MMS Lslsllningsbsfvsnäe iossnäs, för slt lill borgenären, emot veäerbörligt
qvitto öfverlemna. borgenär vsre slltiä, 8ä irsint bsn8 ansökning
sksll till nsgon slgärä försnleäs, pligtig, std förskjuta, bvsä som till
bestriäsnäe sf noäigs koslnsäer i mälet erkorärss. Äfvensom Kxpeäitionsbsfvsnäe
viä äet Ksnäs-Lsnräi, b vilket ombesörjer ul8lagel8 ve, kstslligbet,
mä egs std äerföre, sssom srfvoäe, 5ig till goäo beräkna en bslf för bunärsäet,
sf äet 80m inäiifves.''
äsg 3N86r rsttiglieten till erbällsnäe sk l?romotorisI ej börs i sllmänbet
stsägss viästräektsre, än för äe fall, ää verkställigbet sökes för äom
eller ul8lsg, 80m vunnit Isgs krsft, eller L snnsn executif bsnäling. Vill
följä bsrsf, oeb äs genom körslagets snlsgsnäe, Konungens Lefgllningsbasvsnäe
skulle, uli msl, som ankomma pä äess egen pröfning, i viss mon
d/tt/.Vs a , ^V/c> z.
xöi-38 lill lo,dninA8-6^anen8 omkull, ook Ke8väna8 moni .-rädane en8liilda ke8^r,
kvilka 8no lnemmands lön KionunZeng LelaIIni'nZ8kalvande8 e^enlIiAg
einkel8-kelatlnin^, linnen dsz Oderl kenönde lön8laZ ej kunna Zodkän,
138.
linden lönmälan, all del, ^enom I<on->I. vnelvel den 20 8e^lemken
1777, angående kuru so, källin 5kaII, dä lönklenli^a ulläleOen om Kon^I.
Uaj:l 00I1 Ke^eninA88ällel v,,, ,lee an^ilne, meddel>llo 8tadFgncle, innelallade
ell undantag frän den lön knoltmäl i allmänkel Zällande klältegän^8-0ndninA,
ook all, i kandel-e käklande lön kenönde knoll 8ken, innan Kon^I.
!^daj:l ankelalll unden8öknin^en8 lont8gllgnde, 8kulle klen lilllalade komma,
all löie mä>et8 alulliAa jonölninA Kä>la8 i länAel86 län^ne lid, 8n 80m enlondnal8,
den68l kenönde 8ladAgnde ej lunnil8, kalven d, Oode llennan ook
8ven.8ke IVlän, medelsl undendäniA 8knilvel8e (len ,3 8i8llidne Oeknuani, löi'65laAit,
all, "^enom ullärdande OönlallninA vardén, 8Z80M ell al KonAl.
Lnelvel cien 28 8e^lemken 1777 lönanledl nndanlaF lnän Allmänna Oa^enz
stadgande i , Oap. 2 8lnall-LaIken lönondnadl, det ej nä^on mä käktag
löv knoll mot 5 1 §. I^ligg^ennin^-Lalken lönn, 8n ellen clel OonAl.
lVIa^l lönklanal unden8ÖkninAen köia lonl^ä.''
Lenna li amglällninA kan /az ta^il i ölvenv8»ands, men an86n ilräAavanande
knoll loke vana el <len gkiljaAli^kel lnän annat knoll al A, ok ant,
all vid mälel8 kekandli^, nä^on 8än8kild OndanlaA8-Ia^ i lnZAg om den
anklaAadeg käklande e,londna8 ellen med allmänna näll8keAne^^ lalén 8>A
val lönenag; ook dag kinner älig 8älede8 ej köna lill lörglaZel lemna kilali.
I 8ammankanA med Odert lönslaA om indngAniriA alOaAmans-, OämN6N8-
ook Oiddar-^me-källen, kvilkel lörala» innelallan, all i alla gladen,
ook 8älede8 älven i 8lookkolm, akulle llnnaa kloll en linden-Rält, kalven
d, Oode Idennan ook 8ven8ke Nan, lön den kändelge all nyggnämnde konsla^
loire i lVäden Kilullo8, Aenom gengkild undendäni^ gknilvelgs al den Z
näsllidne Leosmken, lönmäll Oden an86 en n^ onAanigalion al kädstulvukälten
eok Uae^lnalen i 8looI(ku!m, med denunder lydande Oolle^ien vana
al kekolvel päKallad, 8aml iiunna ook kona tiIIväggkninAg8 okenoende ak
lnä^an om Xämn6n8-klätl6nne8 indnaAninA ook derlöne del8 löie8la^il, all
6 La^itlel 5 ?(älle^än^8-6a!ken änd,a8 lill löljande I^<Iel8e: "Xoinmen
Lyisl om anl, lönm^nde,sliaja, 8ä ook död man8 ellen <jvinna8 ^ller8ls>
/lo
/rott »/. « ^?i^sso/e,7^ ^0 Z.
vilja ock förordnan-le om deras egendom, riöme ock kädstukvu-kätt i tk^r
mäl, l?örmv»dare-lxammare, der sadan inrättad är, kakve värd om om^ndi^es
ark noir kästa, ock gore der redo sör, ock kädstukvu-kätt döme deröfver,
da tvist uppslär;" dels ock ankällit, det jag, estel- vederkörandes
körande, täcktes sä ordna 8tockkolms kadstusvu-kätt ock Magistrat, att
de nu derunder ledande Lollegiers egenskap as särskildta instantier uppkör,
samt jemväl stadga ock till efterrättelse kungöra ds föreskrifter, 8om
kör verkstäliigket ek en sadan förändring, kinnas nödigs.
dag kur redan under den 28 l^ekruari i838, i anledning 35 väckt
kräga, om cleo förändrade organisation 3k 8tockkolms Magistrat, kvarom
lider kerörds framställning lianillar, genom ^Ldig skrilvelse till Öfver8tätkällai
e-limketet, infordrat Öfv6r-8tätkL!Iaren8 ock Nagistratens underdäniga
utlåtande i ämnet; men detta ritlätaude kar Kittill8 icke inkommit,
ock, l saknad käras, sinner dag l^lig ännu icke i tllllälle 3tt, rörande förändringens
ändainälsenligket oclr n^-tta, k3it3 l^kitt keslut, 83mt kör3nläte8
således 3tt till det 3k lider gjorda förslag vägra mitt bifall.
l^led fästad uppmärksamket derpå, 3tt i följd ek förändrade seder
oclr tänkesätt, envigen numera äro 83 sällsynte, 3tt någon anledning ej
vore kör banden 3tt bikekälla de lröga straff, 50m Duells-plakatet u>8ätter,
ock 3tt lör öfrigt mot denna författning kunde anminkas, att densamma
enci38t bestraffade clueller emellan medlemmar 3l en standsclass ock vi883
tjenstemän inkördes, kafven >1, Oode Ilerrar ock 8ven8ke l^län, genom underdånig
sklikvelss den 18 sistlidne februari föreslagit, 3tt l?abudet den
den 22 Augusti 1682, angäends dueller ock slagsmäl, jemte ris i anledning
deraf utkomne tillägg ock förklaringar mätte uppkäkv38, 83mt en
förordning emot envig utfärdas, 83 ledande:
"Den, 80m sjelf eller genom 3NN3» utm3N3r nägon till envig eller
8äci3N utmaning antager, 8tr:>lke8, ända 3tt clet ej till envig kom, weä fängelse
kran tre till sex mänader.''
"l^su bafve tvä ester akta! sig i envig med kvarannan inlätit, sker
clerl ej skada till lif, stralkes kvardera med sängelse srän sex mänader till
ett är. kk°>r någon i det envig sär eller i^te, plikts gerningsmannen derföre
särskildt ester Dag. illvar som dödar annan i envig, miste lifvets'
"för
il/rt/./« L',o/ ä />//>>.so/rri, /V-'o ä.
"l^ör äeluAtiAbet i envi^ eller utmunin-; clertill, vurs strulk som i
ullmunnu lbuAen sär lleluAti^bet i missAerninAur utsutt ur?'
äuA suknur i clettu körsluA ullt stucl^uncle om unsvsr ä äen 80m, A6-  nom unnuns misskirmanäe mecl orri ellsr KierninA, gikver unleäninA oeb orsuk
till utmunin^. Den kärrs ur likväl oktu utt unse kör brottets e^evtli^u
uppkoksmun ooli meru strulkbsr un äen utwununcle eller Åtminstone liku
meci bonom. I7r äennu synpunkt bur skven i nu Aulluncle Duells-plukut
blikvit slucl^uät liku strulk tor clen sk^mkuucle, 8om tor clen, bvilken till
kuviA utmunur; oob kuA bekurur, utt, i bänäelse clettu buncl pä personlizu
körolämpninAur borttogs, utun utt i summunbunA clermecl böjcles cist i
ullmännu ligren kär säclunu kärolämpninAur stuä^ucle un8vur, skulle cluellsbrotten
uppbära utt vuru sä sällsvntu, som lle numers uro, 8umt clen ikräAuvuruncie
biuzköruiulrinAen sälecies komme utt motverka sitt änciumäl.
?ä ^runcl bursk, oeb emeciun XonunZens benäclnin^srutt kun mellunkommu
i cle kull, öä cle kär cluellsbrott nu Aiknu strulkbestämwelser sro
okverlläcligt strängs, linner äuA icke skäl utt till kärslu^et lemnu bilull.
81utIiFen bukven il, 6ocle Herrur oeb 8venske Nun, uti unclercläniA
8krikvelse cien , innevuruncle mänucl, mecl äberopuncie cleruk, utt i nu
^älluncle ^nsvuriZbets-lbu^ kär 8tuts-lläclets b,eclumäter uk ilen 10 l^ebruuri
>3io, nämnus embetsmun, cle cier, enligt Oruncllu^en, numeru iekekmnus,
sumt utt ej nätzot unsvur vore stuclouclt kör clen embetsman, som kuncle
blikvu törorclnucl i Dejiurtements-Lbeks ställe, äfvensom utt kär ökri^t rättelser
uk recluotionen pä vissu ställen unsetts bebälli^e, uk^ikvit förslug tillen
i vissu clelur köruncirucl unsvuritzbets-lbu^ kor konungens okvunbemälcle liäcl^ikvure.
bimot clettu förslug bur äuZ likväl kunnit körekommu, utt clet summu
i ^ H , som stuä^ur unsvur, clerest 8tuts-lV1ini8tern kär utrikes ärenclerne eller
clen 8tuts-käcls-bieslulnot, lvonun^en i 8tuts-Wnist6rn8 ställe tillkullur, clöljer
kär Konungen nu^on meclclelucl vizti^ uncierrättele i upptu^ne krueor,
ieke utsträcker clettu stucl^uncle jemväl till clen snäre ätuts-liäcls-lbeclgmoten,
som, elter c c H. i lleoerin^s-l^ormen, bär, jemte utrikes 8tuts-!llinistern,
eller clen buns ställe käreträcier, cle ministeriellu ärenäenus köreclrsAninA
inkör LonunZen okvervuru; kär bvilken ukvikelse krän nuvuruncle ^Vn
-
L/ä. t,// /i. Lo /'rot. 1840 or/i 4841. 1 Lcrc»/. 2 2 //o/trt.
k
ä d?rds«ade/r, ^V.'o
svariAlieds-d,aZ nä^ot slcäl ej sr vordet i Oder nnderdälli^e älcrifvelae
snkördd.
Vid aädand forllällands, oell dä adadzande om ansvar kör' den OmOedamgn,
som liga Illikva förordnad i Oepardemenda-Lilefs ställe, ielce pä
sätt d ands^it, för ded närvarande aalcnss, emedan 8 §. 2 inom. af nn
fällande ^navarizllets-OaA innekaddar, att föredragande alcali för ain lzekaddving
vara slcvldig dill knallands anavar, aom lierörde Oag uti föregående
älägger ädada-lläda-Oedamod samt llorddaganded af benämningen "Oof-Oanxler
oell införanded ak öfrige udi Odert förslag assedds redaetionakörändringar
3rc> omatändiglleter sk underordnad vigd, linner dag Wg ielcs Ilöra dedda
förslag antaga.
dag körlllifver Oder, Oode lllerrar oell Lvenslce Nan, med sll Oongl.
l^äd oell önnest sdädae välbevägen.
don^^.
800001100^1, Lozrg/. 1841.
/<ong/> ?'«/ L /i':o L.
t
^.o 4.
t/// /lz/rvrv» ä>cc/?c/e/' /)« /b^v-ä'«/e?t ^ v/c/ /lc/crt/ccA6?tr L/ttk,
c/e/r /6 /cc?c/ -§///.
Välborne, Xclle oeb Välbörclige, Xrevörclige, Vörciige, Vällärcie,
Xreborne, I^öi 8iänclige, Välalctacle, bleclervärcle oell lieciligs
Oocle Herrar »eli 8ven8lce klän!
Dä /ag vicl detta Dilc8muie8 ö^>^>nancle bälsade Dder, gas d^gg Dder tillkänna
möjliglmten af en nedsättning i skanterna, bukvcidsalcligsst med afseende
dem, som, sedan en längre tid, tr^elct jordbrulcet. I^lin sörboja^ning bär
gatt i kullbordan. Denna slcatteminslcning lisi' ökverslcridit det dä, säsom
sannolilct, antagna belopp. kledan befintlige tillgängar, en stigande inre förliokran
oc!i vidgade bandels-förblndelser slcola, vid en blifvande Dilcsdag,
utvisa möjligbeten att solja samma system oel» berecia n^a efteigilter i
skattebördorna.
8edan Ildert sammanträde, basva irenne Daniels- osli 8jöfgrts-trg6t3tsr
blifvit alslutade, s>a grund ak tullliomlig reoiproeitet: meci kepubliken Venezuela,
8ami de bria 8täderns blamborg oeb bremen. biber ratifieationernas
utvexlancie, 8lcall underrättelse Iiärom allmänbeten meddelas. tindra underbandlingar
fortsättas, iill befremjande af do bada förenade bilcenas bandelsförmoner,
oeb är ciet meci nöjs dag sifver bider, Oode tlerrar oeb svenske
Nan! tillkänna, aii elen vigtigaste bland riem, bvilicen skall bestämma afgifterna
för 8u»d'ska iullen, är nära ait, nä eii tillfredsställande sätt, gs8iuta8.
Det är en 8t^relse8 första saligt alt valca för betryggandet as l^ationalsjelfständigbeten.
Den, 8vrn tilläter, ait man undergräfver densamma, bereder
8taten8 sall.
Xkven cie lasar, 8vm varit längst as erfarenbeten nrökvade, kräfva stundom
nödvändiga förbättringar; burn mösket mera cie, som tillkommit unciev
skakningar. Om cle88a ieke eberträdss sk förnuftets oeb ordningens väiÄ^
botås 8taten af allmänna väclnr.
/?/?!. r/// /?. L°c. /'rot. 7§^o oc/r / -5<rmö 2 r//Ä. Z
2
dag emotser lör den 8kandina viska Dalfön en lyckosam b am tid, om
fredens välsignelse foitfarande skänkes oss. Nen att med likgiltigbet guse
möjliglieten ak ett lii ig ocli försumina söi beredelssrna att mota cletsainma,
det är att otlia sin sjelfständig bet seli längsamt gräfva sitt eget fosterlands
graf» Nationerna gro livad de vilja vara; om icke mäktiga, dock aktade,
genom bevarad trofastbet i alla för la ällan den oell lugn i sitt inre.
Det gii ves ögonblick, dä ett tolk mäste underkasta sig bvilka uppoffringar
som belsl: det är: dä 8tatens ära det krafve?. Om äfven utåt 8latens
Öfve, liutvud, tillföljd gf Dess ställning, fordras enskifta oäer, böra ds lemnäs
utan tvekan, dä landets anseende oell sanna lissta göra det till en lag.
Iliket var, är r3or), elter att kalva förlorat en tredjedel ak sitt fordna
område, stäldt i klendliga förbällanden till alla makter, som vorcr förbundna
med den da mäktigaste 8tat. Dandel, skakad t af inre söndringar ocb utan
^'ttre stöd, nödgades bitiäda- ett bandeis-s^stem, som adrog detsamina enbrvtning
med Fngland» Under dessa br^dsamma köibällsnden värdado
OXFD XIII ieke blott landets försvagade krafter, men dess skäckta föiboppningar,
drss framtid» Dä vär krigsbär afgiek till Oakland, ansägs den ak
åtskilliga der skola erfara enabanda öde med den, k^rg ar förut, förgängna.
Ven återvände segrande ocb ärorik, utan. att dess framgangsr varit för
Fosterlandet tryckande,
kikets 8tänder, är 182g, upplyste om de anslag, som varit rigtade mot
det krän är iZvA utgängna statsskick, erkände 8t^relssns förtjenst om Fäderneslandet,
som räddats krän skakuingar, bvilka bemsokt sa mänga främmande
länder.
Om enskilte, likasom nationerna, böra undvika den bänkärelse, som
väckes ak lättretliga sinnen » sä ega dock bada att vidtaga sädana ätgärder,
bvilka. kunna förvissa deras bender om en kast bällning bos den styrelse,
som tror sig misstlrmad, dä nationens värdigbet ocb rättigbeter det äro.
8ädan bar Fder 8tvrels6s ställning varit sedan r8ir. Det är detta förbäl1ande,
som Sverige eger att tacka, ej mindre för fortfarande aktning, än de
stora fördelar, som deraf varit en följd. Fndast genom Försonens omedelbara
bägn, bar det kunnat lyckas Styrelsen att förevisa sä gynnsamma
körbällanden.
dewfören, 6ode Herrar ocb 8venske Nan, Fikets nuvarande tillgångar
med den takla, som framlades kor Fikets 8tänder ekter 1809 ärs statsbvälkning,
ocb d skolén erkänna den Högstes synbara beskyddI
8edan tjugokem är bar dag närt den förboppning att kunna ät Fikets
Lössta Domstol skänka dst fullkomliga oberoende, som tillbör öfriga Dom
-
Ao/rc;/. /'-t/ « Kl/kjlka/e/r, /v.o
A
stolar i sverige, Iili»80m i »nclr» länder. iieclan än 1820 »iZgi i^3A en proposition,
uti llvillien i»A trgmstä-IIcle min önsli»n i ciett» liänseen^e oell
sliälen bertill. ll»r burit »litninA ion Zlänlierngs väArau, om i»A än ej
liunii»t clel» lien ZsiZt sk sgmllälls-orcininAen, p» bvillien lien v»r Aiun8»li.
De öivei läAAninAgr, som Iros Dcier, Oo6s Hennar oell 8vensli6 Ngn, eAt ruin
uncler närv»r»ncls iiilismöte, rörande besligiken beten »s vära politisli» institutioner,
b»5v» iöranlelit miA tro, »tt en 8Z önsliväi'6 forbättrinA iebe un6-  t'gliit bcler uppmäi lisambet. bör »tt liliväl leks ^tterliAgre sörläNA» bcler
8»mm3NV»ro, i s^nnerbet elter ett 8ä l»NAV»riAt iiilismöte, »mn»r igA, 8eci3N
isz Allvid elei »i min» tänliesätt ät DgA-Lomitleen, i ämnet Aö,» torneli
tiainställninA vid nästliommgncle liilisäaA, om clet än börs^nens vilja, »tt
i»A ännu en A3NA län omlirinA NiA iörsaml» bolliets ombuli. Nen om lietta
»s clen iiöASte NiA leke förunnas, sli»!! ^3», i en bättre veri8, aniola elen
^.llsmälitiAe »tt foitf»,'3n6e sän6» sitt iju8 ät clett» bolli, oell att i>08 clet83innl3
oafbrutet ingjut» liärlelien dill clet rätta, viljan oell moclet lill cie88
stäncliA» ndökllinA.
trafven varit vittnen lill lien ilÖAticllig» 5iunli, 6ä min 80118ON sörn^acls
lis beliA» loiten, 80m toren» en Lbristen meli sin 8Ii»p3re. / b»fven
nu llört 6en ecl, Iian 8vurit 6runcii»A6n oell 8in XonunA. Nätte minnet
clerab outplänliAen bevaras i bians, Iiii380m i Dcira bjert»n, erinrancle, att
börs^nen välsiAnar lie Durst»r oell bolli, 80m oalbi udel väAleclas »kreliAionen
oell 83»ni,iAen.
1 stöci »f 6runliI»Aens 109:66 §, förlil»r»r /»A clerin» bcili36»L8 öfverläZAninAgr
8lula<ie, oell lorblikver Dcler, 6ocie bierrsr oell 8ven8lie Nan. »lie
ssmteliAen oell llv»r oell en i s^nnerbet, meli »il XonAl. lV»6 oell ^irnesb
8täci36 välbeväAen,— be8j»n6e 6en ^IIsmälitiZe, »tt olver lie iorenaäe bcilien»-  neäAjut» 8in» iiimmelsli» välsiZnelser!
I ^ I> 13 ?!1.1.8 - ^ öH3 c I< ^ I ^ o
Lo/,§/. 7 v/ oe/c §va,' c? 7/,7.»tt/cv> v/c/ cc/^/,/vc 7?c^c/aZc,c
,§^o—
KoiiLl. I^.j:^ ^»1 ooli ker-jttel^, vi6 Mk8.I.ixk>N8 öppnsocle, om I>vr,ct
si^ i klitus 8l.^,'6l8s lilt^iiiZil. seclgn >83-, — >833.
^,0 i -mloclmi^ »s ät8kHIiz-> 3nt3!;n6 Ol-oncllg^-fömn^rinZgr, 6. >6Mj ,8/jo.
2, i »»leclniiiA ns clim 6ilo clil^o <1- 27 I^Igj >8^l.
3, i cmlöäliio^ »b cl>lo 3>to l38^-^ö> 8»3>'>o^3l', cl. k o 3>m> > d ^ >.
^ k.on«I. IVIuj:t8 lal U>> Kilcel8 8lÄnäei- j^L K>li88slen, v>ä RikbägAeriL
slut, cl. 16 luni 18/ji.
KTGCWMGLM.
7 kVckr »o; wx>. cv6«
1841.
