# ID: svediakorp-gov2053
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 97,333
# sentences: 2,409
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


FonA/. /V«</igtr ^O/YO si/io», 7^:o ^2.
'7
annan grund,än 3tt säl- claren, oftast för ögondlieket, uppkommet missnöje,
eller dar annat ändamål, 8n att deraf gifva er> offentlig yttring: ja man
kan ieke med rättvisa ens antaga säsom allmänt gällande slutföljd, att den
solkdop, som vid ett sädant tillfälle, anfallit, väre sig den offentliga m^ndigdeten,
eller den deväpnade styrkan, eller enskild person, derföre duff
uppsät eller trott sig lie»» en liandling, jemnförlig med uppror emot Ilegeringen;
äfvensom de väldsamlieter, dvilka vid upplopp ega rum, ieke eller
kunna anses rigtade emot samdälls-fördällandet, eller en8 melsor» någon
väda, jemnförlig me<l elen al uppror.
I k. cl. Dag-Lomiteens tr^ekta motiv till 11 (iapitlet 8traff-Lalken,
»k förslag till n^ Lriminal-Dag är skillnaden mellan dessa drott »älunda
upp-Iragen, att meel uppror förstods det tall, dä folksamlingen lågt ä daga
afsigter ritt sätta sig upp emot elen ollentina m^ndigdeten; oed med upplopp
äter förstods det full, dä folksamlingen /ö> a/r/rat K/rc/amä/, ä» //g^-  Aer ti// /'o,' störer lugnet eller allmän ordning.
Äed skyldig uppmärksamdet ät den moraliska skillnaden emellan
dessa drott, 8ä till deras upp8ät, 8om deras påföljd, al dvilka omständiglieter
drottsligdetens dögre eiler lägre ivalideationer mä8te destämmas, —
kan det, enligt mitt degiepp, ieke vara lagstiftaren tillätet att vid destämmandet
as dera8 destraffning, 8ammandlanda det ena med det andra, dvilket
man likväl gör, ela man, med utlemnancle af det afseende, man är
skvldig Upp8ät oed päloljden, destraffar lilia anstiftning af, oed delagtigdet
i upplopp, 8om man destraffar uppror, eller dä man antager, att upplopp
ovillkorligen ölvergär till ^ualilieation al uppror, dvarje gäng väidsamlret,
vare 8ig emot person eller egendom, egt rum.
Dä jag nu, med iagltagande af detta i min tanka angelägna urskilpande,
vill uppkalla min pligt att rättligen uppfatta det amne, som dlitvit
diommitterade förelagdt, linner jag detsamma ieke innedära någon ot^diigdet.
I den dimdets-skrifvelse ut dians dixeellenes Derr dustitirL-8tats-lälinistern,
daterad den >2 danuari detta är, som destämmer loremälet tor
vär ätgärd, är oss meddelad: ''.kongl. Naj:ts i>sädigg vilja, att Lommitterade
öfverse de nu gällande lagar oell stadgar oin ansvar ä upplopp, oed
säkerdeten störande folksamlingar, samt dvad vid deras dämpande iagttagas
dör, samt att Lorn! teen föreslär de förändringar oed kvrdättringar deri,
som kunna vara nödige?' Den drägg, som sälunda är till vär dedandling
i ljäder öfverlemnad, angär alltsä, elter min uppfattning, Leke nägot annat
^i^. ti// 8t. /',-or. iL^ö. i 8am/. i 2^ 3
^V:o 72.
hrott, än det, som här namn af upplopp oeh oloflig folksamling; och dä
jag följagtligen icko anser mig tiliständigt att längre un till detta hrott
utsträcka min ätgärd, men Dommitterade, enligt deras åsigt, jemväl upptaga
lrägan om ansvar ä uppror-, sä körrrnlätes jag att tor min del skilja
mig frän olod utlätande oeh det lörslag, som Domiteons öfrige ledamöter
heslutat att i underdänigliet afgifva. Ifven jag är ak den tanka. att hvad
i^3/^ ärs lag hjudsr, i trögan om myteri oell uppror, ieke skulten ollo»'
rättvisligen kan antagas säsom lämpligt i frägan om upplopp; oeh dä jag,
vid granskning af det förslag tili lag emot upplopp, som är intaget i 11
kapitlet af förslag till n^ Lräminal-Dag, tinner- detsamma krista i sjelfva
sitt ändamål, dä det icke med stadgandet, att till upplopps lrämmande krigsmagt
5är användas, förenar lrvaiken tillräckliga föreskrifter till förekommande
af det misshruk, som ak en sadan tillätelse möjligen kan ega ruin, eller
rrägot stadgande al ansvars-pätöljd dera; oell jag jemväl i herörde törslag
saknar den fullständighet i öiriga föreskrifter, som s^nes mig nödig, lör att
uppfylla hvad vid upplopps dämpande iagttagas hör; sä vägar jag för min
del leke eller tillstyrka samma förslags antagande, sädant det är af k. d.
Dag-Oomiteen lramställdt. Dti :^c)3 är Xrigs-artiklar, 5 kapitlet r6 §., är
väl det fall upptaget, att den, som vill stilla upplopp, varder dräpen, samt
hestralfningen dera utsatt härdare, än allmänna lagen stadgar för dräp;
äfvensom samma stralf är utsträokt till älven alla de, hvilka hurit hugg
oeh slag ä den döde; men dä man hesinnar, att de nästföregående M. ak
samma Dapitel oeh älven den näst efterföljande handla om uppror, sä vill
det s^nas utom ali tvifvel, att det i »6 H. nyttjade ordet upplopp är en
ord-lorväxling, sä att meningen rättligen varit att salunda hestralfa dräp,
som lorölvas a den, som uppror stilla vill. Deremot igenlinner man i mdra
afdelningen al 1819 ärs Djenstgörings-reglemente för Armeen, 0 Lap. M
oell roo M. sädana stadganden, som anga de lall, dä huller eller oljud vid
vakt, ä gata eller torg iorekaller, eller upplopp oeh oloflig folksamling uppkommer,
oeh af hvilka största delon äro af den heskatlenhet, att jag tror dem
höra intagas i don lag, hvartill oss nu Zligger att uppgifva förslag. Läsom
allmänna grundsatser för denna lagstiftning torde höra antagas, att lagen
mäste innehära stralf-hestämmslser, sä skäligen stränga, att de törmä afskräeka
frän hrottets torötvande, samt att i löreskrifterne, angående hvad vid
upplopps dämpande iagttagas hör, lagen innehar garantier till hesk^dd, iske
hlott lör de civila oeh militaira myndigheterna, emot förolämpning och
väldsrrmheter af folksamlingen, utan ätven för folksamlingen emot ep tpr
-
fVirr/rjgu: /'ro/iorrdro/r, iVio ^!2,
kastad ocb obebörig framfart ak de offentliga myndigbeterna, emedan vädan
lör lugnet ock allmänna säkeilreten ur icke af mindre vigt i ena afseendet
un i det andra. Det s^nes dock angeläget, att, enär i stad, der garnison
finnes, upplopp befaras eller redan utbrutit, ej mindre (kommendantens
un Dolismagtens föreständare forpligtgs att, 83 ford sig göra later, sig
pä stället infmnli, för att gsiuensamt verka till upploppets dämpande; att
(lommendanten sjelf olvertager befälet för den pä stället varande militaira
stprkan, pä del att medmenniskors säkerbet till lilvet wä, sä mpcket som
möjligt ur, icke dero uf en ung oeb oerfaren Officerares eller okunnig
Under-ofucerares förkastade eller bristande omdöme; att gränsorna för militairens
verksamket varda tydligen bestämda, sä att, dä den fullgjort kvud
densamma tillkort, den mä vara fri frun ansvar för päloljderna deraf; nien
också att den bekälkafvare, sorn tillåtit vakt eller trupp att obekörigen
folksamling eller enhild person anfalla eller förolämpa, varder allvarsamligen
straffad; att dä muntiiga ätvarningar till folksamlingen varit fäfängt
»nvända oelr föreståndaren för Dolis-magten är tillstädes, beslutet till
skarpskjutning icke vidtages, utan i samråd med lierörde eivila mpndigked;
dock med bevarad rätt tor militair-belälkafvaren att i det fall, du truppen
varder med väldsamketer anfallen, iiandla oberoende af den civila mpndigketen;
att innan skarp-skjutning anbelälles, befälkafvaren later uppläsa
en Ikungörelse, innelrällande en korrt oclr tydlig ätvarning, med tillkännagi!-  v<mds, att beslut till skarp-skjutning är iattadt; dock att, der sä brädstörtande
väldsamketer af folksamlingen äro ä barde, att truppens bekof af försvar
icke medgisver tid till Illungorelsens uppläsande/den mä förbigäs; att ekvLd
samma uppläsning eger rum eller ej, skarp-skjutningen ieke lär vidtaga
förr, än ett allmänt Ltvarnings-teckeu blifvit i trujipens första led uppköjdt,
pä det de af lölksamlingen, som icke b ört den muntliga ätvarningen, eller
kungörelsens uppläsande, eller som, okunnige om upploppet, kändelsevis
tillkommit, mätte ak tecknet anmanas att icke der qvarstanna; att, dä i följd
af skarp-skjutningen, folksamlingen sig trän stället begifven, ändamälet mä
anses vunnet oell skarp-skjutningen alltsä upplrörs, samt ändtligen, att de
allmänna försigtigkstsmätt, som, vid tillfälle ak upplopp, spnas nödvändige,
rma i lagen intagas, till förekommande ak försummelse ä Dolis-maglens sida,
till lrvilket ändamäl deri jemväl torde böra föreskrifva», att i städer, der
miltair-stprka är förlagd, lagen emot upplopp bör tvä gånger om äret frän
predikstolen uppläsas. beträffande slutligen arten af ds bestraffningar, jag
Iror föreslå; sä elium bogligcn jag önskar, att den tid ma komma, dä en
20
kolliunclervisnin^ lion I,ofvo verliot en sällön fö, Ilöttrins; i elen räo mossons
sörständ veil morolitet, ott liropps-strolsen ms linnno alldeles uppllöro, onser
joA den lilivöl ännu ielie voro inne; oell jl>^ tilltror mi^ sä mveliet
minnie ott tillst^rlio ett ölver^äencle dertill i slätön om upplopp, som, dä
jo^ onsee nödigt oell tillllörli^t ott till Ilestroffnin^ enligt ollmön loA l,önslijulo
de vict upplopp löretolloncle lorott, livillio i ollmönno lo^en öro me,t
liroppsstrols loelo^de, följden slcnlle tllilvo, ott liroppsstrolf ctoeli e^er rum
oell ott principen om cleros ofsliolfonde olltso sliulle solino eonsec^uens.
lifter ott sälundo llolvo redovisot mino äsi»ter i ämnet, tär jo°; för
min clel i unclerclän ^llet föreslä lo!joode Z'7/,c/c/^ k/// Z-aZ', a/ro-äs^i/s »/-/-/o/-/,
oc/^ o/o/Zc^e ^"o/Z^nr/f/c^ar, ^ao,r Zec,,/ eö/ iäö>.
' §-
Ned upplopp oell ololli^o follisomlin^or lorstäs endost säklono, cle
der, utmörlionde i orct eller I,ondIin^ «m orolig oell välclsom sinnesstämning,
l,oto eller völdföro ensliild eller ollmön sölierliet, eller som os eivil- eller
nlilitoir-m^ndigllet, eller ot potrull ont^dde ott ätsliiljos, oell siA tron stöllet
llLAisvo, säclon tillsöAelse ielie ätl^-do.
2 §.
DekoIIlolvore of militoirisli volit eller trupp, som ontin»en sjelk lormörlier,
ott lius en tillliommen tollisonllin» en orolig oell väldsom sinnesstäinuing
si-; röjer, clerof utbrott reilon timot, eller lion voro ott kormodo, eller
on^äende sädont föriiälloncle vorcler of polisbetjent eller onnon trovörclib
gerson underröttod; vore pligtig ott clerom Aenost ofsöndo slcriftli^ eller
muntlig ropport till Ilögvoliten, Iivorifron elen Ilör sli^Nllsomt till Oommendonten
lörtsliollos; öl vensom polislletjenin^en älig^er oil, ^enost ropportero
körliällonclet, i 8toc!illoIm till Öfver-8tätllälIoren oell ?olisnlästoren, men i
ldiliets öfrigo stöder till loreständoren lör stodens polis; oell sliolo i 8toeliIlolm
lolismästoren, somt. i ölrigo städer lorestäncloren kör sto-lens polis
voro pli^ti^e ott, ^enost elter ert,ollen säclon ropport, SIF pä stöllet intinno,
lör ott med polislletjeningen l,onclIo i somverlion med den militoiro
stvilion. Lommendonten slcoll, ^enost efter om upploppet vunnen liuvsliop,
till stöllet six lle^ifvo, oell dit onlöncl, tlelälet olver truppen sjelf ontogo,
8liulle pä solillno ZänA oroli»o follisonilin»or ä llere ställen uppstä, l-e^ilvs
V:o ^2.
5i» Lommendanten dit, der dan an86r sin närvaro angelägnast, ood andesalle
ät de trupper, 80M sdola pä anilra ställen allmänna ordnin»en vidn>a»tl>älla,
sädane desäldalVare, 80m dan anser dertill west tjenli^e, utan
atseende, om de tor du^en äro vadtdalvande elior ej.
3 5
Vnser desäldasvare as detaoderad vadt eller trupp densamma iods
vara tillräodli» tor att dermed upploppet dämpa, oeli de^är Iian för sadan
orsad alt lian Iiö^vadten erdälla dirstärdnin^; vare lie lii Ida sva re gf dö»vadt
pli^ti^ att genast ood otan asdidan as Lommendantens liisall, lemna sädan
torstärdnin», som utan ätventvr tor dö^vadtens e-^en säderliet dan umdäras;
dood dör rapport derom genast as^ä till Lommendanten.
4 §-
^r, söre kommendantens eller serdildte desäldasvares andomst till
8täIIet, den militaira stvrdan iede ankallen pä sädant sätt, att tördoppnin^en pä
löreställnin^ars verdan dan deiaf anses utesluten; e»e den, xom delälet innedasver,
att muntligen antvda loldsamlin^en att genast ätsdiljas, 8amt dervid
säsom varning tilldännanikva, alt eljest dommer truppen att sdjuta sdarpt,
eller kavalleriet att K-ora edo^ue med liu^nin» pä loldsamlin^en, tor att
upploppet dämpa. Varder denna Åtvarning iode genast ätl^dd, vare delaldasvaren
pliZ^i» elter, ^enom trumpet eller trumma, ^ikvet teoden till
allmän tystnad, läts med döF rö8t upplä5a täljande
I Konungens ood la^arnes namn ant^des den där desintliZa doldsamlin^
att genast ät8dilja8 ooli sig frän 8täl!et degisva, vid äfventyr, iode allena8t
att sdarp-sdjutning (eller Lavalleri-odoc^ue med duggning) pä iöldsamlingen
genast dörjar ool, tortlar, intillde.88 plat8en varder frän densamma
detiiad, utan ood att de per8oner deraf, 8om, oaktadt denna Åtvarning,
väld8amdeter ulötva eller tredsdas att qvarstanna ood 8älunda trotsa ood
mot8ätta sig allmän ordning, domma att ester denna lag 8tratsa8.
I 8amma stund, 8om denna uppläsning dörjar, läte desäldafvaren i
medlet as truppen8 forsta led doja en röd 8tandar eller sana, till allmänt
teoden, att de8lut till sdarpsdjutning är lattadt; 8dolande detta teoden se
-
äo,r»/. VadrA-ir , ^Vio ^2.
ilsrmera lilias kögkuret, 83 länge skarpsljutningen kortkar oell intilldess
koiksamiingen skingrad är. Ml- uppläsningen lil- slutad, mä köln, kogst LM
minuters rädrum lemnäs koiksamiingen att draga sig undan; weil om, elter
dessa minuters körlopp, koiksamiingen ioks krän stället sig degilvit, IZLs l>okälirakvaren
skarpslqutningen utur kandgevären eiler- Lavalleri-ckoque med
liuggning genast vidtaga. Oell m3 älven vid sädana tillfällen kanoner begagnas
till kartecbskott. dock ez förr än bogsta bekaibakvaren inom 6arnisonen
dertill bikall Alsvik.
5 §-
Xr »k civil m^ndigbet miiitairisk bandräckning begärd, eller bar vid
tillkalla ak upplopp, i 8tockliolm, Ökv6r-8tatbäl!aren eiler I^olismästaren
oeii i landsorterns I^örestZndaren kor stadens prolls sig 3 stället inkunnit. dä
m3 kungörelsen icke uppläsas eiler skarpskjutning anställas, förr ärr deir civila
m^ndigbeten derLiil samtyckt, doek att, der bekaibakvaren eiier druppen
blikvit ak kollcsamlingen med väldsambeter ankallen, bekaibakvaren vare
berättigad aLL, oberoende ak den civila m^ndigbeten, kandla, pä 8äLL kran
anser kör8vareL kord ra.
6 Z
Varder,
innan kiommendanten' elier den serskilde Lekälbakvaren eiler
ibvreständaren kör 8Laden8 polis ImnniL ankomma tili vailet, eller dere5-  ter sadan bastig oell päträngands väldsambet ak koiksamiingen koretagen,
«tt truppens bebok ak eget kör8var inträklar; dä mä kör8vareL ieke uppebäl1a8
ak kungörelsens uppläsande, utan vare den, 80m bekälet körer, pligtig
»tt genast läta Ltvarnings-tecknek böjas, oclr skarpskjutningen eller (iavalllsri-ebonue
med buggning verksiällas.
7 §-
linar, i köljd sk en sädan vapnens krakt, kolksamlingen sig krän stäiIeL
aklsgsnar, oclr ändamälet med vapnens användande salunda är vunnet,
skall ocksä dermed uppköras; men vakten eller truppen körbbkiver under
gevär, tilldess ingen vidare oordning är att dekara.
s §.
Irupp eller patrull, som kurola mpar med oqvädinsord, Irot eller
väldsämlret, säsom bugg oelr slag eller stenkastning, vare berättigad att den
Aon»/. /^ä(//Z-L A-o/ior/z/on, /vo ^2.
23
brottslige genast arrestera, samt om motständ göres, använda vapnens kraft
sol- att göra sig ätl^dd. Varder ä trupp eliel- patrull islän bus skott losssdt
eller sten kastad, läts belalbafvaren genast tillspärra busets 3II3 utgängai-
oell med vakt besättas, under det nödig ätgäid vidtages till elen
brottsliges upptäekande oell fängslande.
9 §-
vä belalbafvare oell trupp elier patrull Lälunda fullgjort, b vad som bär
osvan stadgadt 31-, varén de oeksä frie ilrän allt ansvar säl' de pälöljder,
LOIN vapnens användande kan basva medfört. Oell skall i lilla lrägor, va16
8i» angäende de köroläinpningar eller väldsambeter, som emot militairen
blifvit rörölvade, eller angående beläibatvares oell truppens eget lörbällande
vid sädana tillfällen, besälbafvarens rapport eller uppgift ega lags vitsord,
intilldess en öfvervägande motbevisning varcler fullgjord.
10 §.
vsfälbalvare för vakt, trupp eller patrull, 80m i anära, än i denna
la» medgisna sall, tillåter ansäll as truppen, vare sig emot folksamling elier
enskild person, bäfver förverkat 8in tjenst. Vnsvare ook cle88utom ester allmän
la» sor äen skada, 80m genom valdsambeterna kan vara ästadkornmen.
Väter folksamling, 80m, vare sig as belalbafvare lör trupp eller patrull
eller as polis-betjente, blifvit varnacl oell antydd att sig ätskilja oeb
trän 8tället begifva, sig deras rätta oeb till lydnad förmäs; men laar derlorinnan
truppen blifvit, genom oqvädinsord eller bot, förolämpad; da^skola
de, 80m i oqvädinsord eller trot utfarit, strallas till tveböte emot lavad allmän
lag eljest stadgar. Andre varén side. 8täller sig folksamling ieke till
efterrättelse den muntliga varningen, utan qvarblilver, oell utfar i oljud,
smädeord ocla bot; dä skola, ändock att annan förbrytelse icke blifvit torökvad»
anstiftare ooir anlörare oelr de, som i lrot oelr smädeord utfarit, straffa» med
fängelse ä lastning isrän sex mänader till tvä är, med eller utan arbete elter
omständigbeterna. Andrs, som bevisligen bort varningen, men qvarstannat,
straffes, ändoek att de i förolämpningar mot truppen ieke deltagit, med fängelse
vid vatten oell bröd i ätta dagar. Ilar före eller efter det ätvarningsteek
-
24
Nöt vgiit döjdt, vglit eliev trumsl, eliev den, som jgolis-m^ndiodeten ^ä stället
utolvgv, eliev ^loIi8Il6tjenino6n dlilvit gs sollisgmlin^en gnlällen, vgve si^
med stenligstnin» eliev du^t; oell slg^, eliev med dgnd^eväv eliev sirotts
lossgnde; stiiilles gnstiktgve oed gntdvgve med dogsta Iivo^^s^>IiIit 8gmt leni
ävs dälite med gvdete 3 sgstnin», oed de som i väldsgmdeten deltu^it,
stigldes lilinledes med lirojljlSsliiiit vstev omständi^detevng, sgrnt sgn^else 3
lastning, med eliev utun gvdete, isvän tvä till oed med l^vg äv. Vnvlve, som,
etter det ätvgvnin^s-teelinet vsvit döjdi, iede deltg^it i väldsgmdetevng,
loen docli, Aenom devgs ^vgvvgvgnde ä stället, tvotsst oed derigenom motsatt
8iA gllmänng ordningen oed vien ollsentli^g merten, stvglses med ssoiton
dgAgvs fängelse vid vgtten oell dvod. Den, som ilvän lins ä trumsl eliev
^gtimll lo88gv sliott 'eliev ligstgv sten eliev gnngt sinne, som sligdg dun, stvgskes
med liö^stg liim^^s^lilit, ändocli gtt nä^on sligdg clevgl ielre timst. Dui,
nndev däv omlovmälde väldsgmdetev, mennisliolis dlilvit scildt, eliev I^te,
eliev säv, eliev diodvite dlisvit tillsli^ndgdt, eliev äv emot ensliild gerson eliev
ä egendom väldssmdet sovösvsd; stvgldes Aeimin^smgnnen oell de roed Ilonom
lieii ded>^ti»e, eltev tiiv som gllinänng Ig-;en devom stixl^gv, samt, cie, lilsstvgsd
leire ädomes, sevsliil-lt sov den del, de i ujlnlosljget tillit; sä gtt, der
dogsta livop^sstvuK' i nä»otdevg fgllet ädomes, den sgmmgnslu^ne destvgssninAen
tovolres med gidete ä sästnin». I den evsättninos-Irostngd, dvgvtill
dömdt vsvdev i oed sov väldsgmdetev, som nndev ujljliosi^ dlisvit sovösvsde,
Aälds gnstiltsve oed gnsovave däislen oell de i väldssmdetevne delgAti^e
den andin dalsten, doeli sä att en svgv»v sov nila oed gila sov en.
12. §.
Vid de Agtov eliev tov^, dv.ivest oimli-^ sollisgmlin^ uslsliiommit, äsveKSOM
i de nävmsste t^vavteven devintill, vsven gila dnsvävilgv slli^ti«e gtt
tillstänAg sing ^ovtgv oed sä län^e »^jglo^^et ej äv stiilgdt, llindig sädnng
^eisonevs nt^änA uv dnset, om dvillig -let lian v:>vg gtt divillodg, gtt de gs
n^slliendet eliev elgli gssi^t sälig si» till sollisgmlin^en. Zgnllli^e sgdviliSidligre
oed dgndtvevligve sliolg, sä sngvt de om n^sllo^^et dlilvit undevvättade,
tilldällg sing gvdetgve, läi^ossgv oell gesäller gtt si^ ielie svän gvdetsstället
gdä^sng, sovv än sollisgmlin^en sliin^vnd äv. Dolis-mg»tens vävdngd
äli^Ae gtt tillse, clet glis i nävdeten gs u^sllosl^et dedntli^e liällgve,
nävinZS-ställen oed dvo»gv, vnvdg sli^ndsnmliZen tillslutne, sä gtt, vid gnsvnv,
näZon
^o»Z7. Km "72.
nägon sor8ä>jN!N» as liricll68vgror leire NIZ egg rum lill jgel'80N6r, 80M i Usl^-  lojgpel eller loIIlLgmiingen lleilggg; 8gml glt, vi8 lilllLille gl' 09^1099, 8ellgn
nlöilriel vi6l.ggil, eggre eiler Ii^i68mgn i lie ilu8, 8vm gro inlill 8läl!et I>elägng,
mä sor8« ullg lierä!. vgrunlls songler meli ^»8, 8vm Iiällu8 illinngn^e,
8ä länge u^lojgjgsl 5orl.sgr, elior iuUiiäes8 6gg8l^u8el lnlräät.
-3 §.
I 8lg<l, lier ggrn>8on lörlggcl är, «lrgll denng Ig» lvänne gänger iivgrje
är i K^ril ocir Oeloller mängcler llän l?reclill8loIgrne u^^iä8g8."
Oell 8iluils Oommitterglie8 un6ei8änigg 8Iriil'v6!86 6Xjgecjierg8, 8gml
lied 8er8!<i!6g ^llrun^et, genom ulclrgg gs 6ellg kroloeoll, ciervici kogg8. Kt
8u^rg.
In litlen,,
/i. vo» 8rv»^Fe»/e/k.''
Ilgnrllinggrne 8liulle elreulerg mellun Hog8^s I)om8tolen8 I^6tlgn>öl.6r.
Hällligen ul-llrgget il68t^rlrer <7ar/ 7l/. 8L^ö»»!er/'ev.
/>oloco//er ö/ver /za//et «rr Aoz/A'/.
/)om^ro/, 7^/ro/^l/tt^e» c/e» 19 18^0.
Kärvurgnlle:
lsn8lii.iss-?läclen /§6e?'Z'.
Korl/e»^ko//-e.
Ore ivo 8/zoz/l/k^',
Orelve 8^>a,/'s.
I^orewgog I^iii gsgörgntle nelignnämnlie mäl, ull l, villig Ilgn6Iinggrne
Illgnä I1og8le I)om8loien8 ol vgngn«.eeling6e Kellgmoler elreuiergt; nemligen:
Kongl. Ugj:l8 Kemi88 u;)pg elen, lor ätgäräer8 vill^gggncie i gf8eencie
nä sö,8iugen Ull Livil- oell Lrlmingl-Lgg, gl Kongl. IVIgj.^ l Käller kororllnuäe
Lomii.ee8 ilen 28 Kovemder 18Z9 i unlieilläniglled slgllnr» Ioi8>g»
//i/-, r-7/ /i. 8r. /'vor. >8^0. l 8a»r/. I ^7/l/. 2^ //ll/r. 4
26
-äb/ig'/. ^V:o 72.
till Dörorkning angäenke uppror, upplopp oeb olotllga sammanbomster; bvilben
, 601188 blikvit cleo 6 sistlikne Debi lia, i i Dogste Domstolen korek,agen.
Da Lommitterake, enligt bvak ken unkerkäniga 8brikvelsen utvisar, vict
atgikvanke st' ikiägavaranke Do, kattnings-lorslag, sä vikt dess nödvändiga sammanbang
med vo gällande Dag mekgikvit, löljt grunkerne veil jemväl uppställningen
i ii kapitlet 8tratk-Lalben ak kirslag tilt n^ Lriminal-Iu,g, samt
vict ken granskning ak ketts senare körslag, 80iv nyligen i Dögste Domstolen
förevarit, ke uti nämnde 6:>pitel meddelade koresbrikter bukvuksabligen
bblvit gokbänks, viek undantag sk en voti annan, deremot anmärkning tiv
vorden kramställk; ansägo lkogste Domstolens tle8ts Dekamoter, I,vitte dels
i berörde granskning deltagit, dels vorg ak enut,svets åsigt, 80,v dä blifvit,
tillbännagikvev, nu endast boi s till868, att okvanomförmälka ak klommitterade
akgikne Dörkattnings-korslag varder bringakt till närmare ökverensstämmelse
viek de stadganden, bvilba, ester bvak vik okvannämnole granskning kilvo,
ket tillstyrkt, skulls bomma stt i ken n^a Lrottsmäls-Dagen upptagas
oeb anmärktes säleoles vik Dorkattnings-ko, slagets
2 §.
Denna §. är berntsd kräv 8 §. i ii Lap. 8tralk-DaIben, vien Högste
Domstolen, bur vik granskning ak sistnämnde §. gjort följande erinran:
"Dä en folkmängd samlat 8ig, 80vi antingen äclagalake aksigt att
mek förenadt valk sätta sig „pp emot ken lagligs inagten, etter oeb
eljest störde lugnet eller allmänna orkningen, bunke koljderne sällan
beräbnas, oell ken passivs olydnaden emot okkentlig myndig!,els lil!
kolksamlingen gikna befallning att skingras, innekattade dä rekan ett brott,
som ej borke utan ansvar aflöpa, belst skyndsam börsambet i sakana
sall, vanligen vore ett villbo,- lör usböjanke ak större vakor. Da grund
kerst oeb niek alseenke a svärigbeten att emot viss person åstadkomma
bevisning om ket i korslaget omkörmälde trottsanke mekelst oljud, smädeord
eller bot, tillstvrktes, att orden: ''utan trottsa mek oljud, smädeord eller
bot," mätte trän denna uteslutas.
I öfverensstämmelse bärmek, tillstyrkte Ikogste Domstolens fleste Dekamöter,
att krän Dörlattnings-korslagets 2 §. mätte uteslutas orden: "utan
trottsa med oljud, smädeord eller bot.''
fko/iZ'/. ^'lo "s.
27
3 §.
Uti 9 §. af 11 <3ap. 8tralk-Lalken ak den n^a tilriminal-IgAen utsattes
ansvaret lör anstiftare oell anförare till straffarbete i andra eller tredje
Arad oell för andre deltaAare i upproret till sädant arbete i fjerde eller
femte Arnel. — Deum» 9 nr i förenämnde liänseende ak IIÖASte Domstolen
lemnad utan anmärkninA oell DörkattninAS-förslaAets 3 §. borde i öfverensstämmelse
bärmed erbälla följande lidelse:
"6ora upprorsmän väld ä person, br^pta eller rifva de bus, eller
flundra eller förstöra de annan egendom, ds skola de stralkas, anförare
med arllete ä kästninA fran 8ex till tolf är, oell andre deltagare med sädant
arbete frän sex mänader till sex är."
7 8-
^f anmärkninZen bär ofvan vid 2 §. skulle följa, att frän denna
7 §. skulle uteslutas orden: ''stan trottoar med oljud, 8inädeord eller
bot;" äfvensom nä enabanda Arund, de i sista punkten ak §. förekommande
orden: ''krän 8ädant trott8snde." Oell borde bärkörutan stralk-bestämmel86i
ne i denna förås till likbet med dem, bvilka äro ut8atta i 12 §- ak
, i Lap. 8tralk-lfalken, ocb dem IlöASte Domstolen lemnat utan anmärkninA;
i följll llvaral Döi kuttninAS-förslaAets n §. komme alt erl,älla följande lydelse:
"8amlar si» folkmänAd ä torA, Aata eller annan olkentliA plats, utan
att läAAa sädant uppsåt ä daZa, 80m i i 8äA8, men 8törer dook luAnet
eller allmänna ordninAen oob 8kinArar den siA ej pä olkentliA m^ndiAbets
bekallninA, dä 8kola anstiftare oob anförare al det upplopp dömas till arbete
ä kästninA krän sex mänader till tre är; eller der brottsliAbeten prökvas vara
ak mindre svär art, med lanAelse krän tvä till sex mänader; oeb varde annan
deltaAare i upploppet stralkad med lanAelse krän tvä till sex mänader,
eller lalld till böter krän tio till femtio lkiksdaler, efter omständiAbeterne."
ÖkverAä de tilt väld ä person eller eAendom, vare laA, som i 3 oob
4 §§- ^A8."
klvarlorutan DöASte Domstolens fleste Dedamoter bemställde i underdäniAbet:
i:o
att rubriken till den blifvande f^örkattninAen mä sälunda ändras, att
denna, i stället för DorordninA anAaende uppror, upplopp eller ololliAg sammankomster,
kunde benämnas "DörordninA emot ololliAa kolksamlinAar."
28
, ^V:o ^2.
2:0 all uli ingr68sen tili Dörsallningen ullr^cbligen mä nämnas, ''med
nza^bäsvande as 6 Laja. i, 2 oell Z Nissgernings-Dakben, Dörorclningen
cleo i .loll >7^ ooli IVongl. Xungorelsen ilen 26 lXovember 1816."
3:o all lil! körborlande as cleo lii!, som sbulle alga sör u^pläsandel as
de uli den ak' Lommillerade söreslagne 5 §. u^^räbnade lagsladganilen, köljande
varning i stället bunde blifva utläst, innan va^en emot solbel begagnas.
''I konungens oeb Dagarnes namn, utmanar oell anbesaller >9» liär
församlade personer all alsbiljas. Denna uppmaning bör genast börsammas.
DIjesl mäste vagnens magt användas. Dä sär en livar sb^Ila sig sjels
sör elen ^äsöljd, som bonom li a lfa,." oeb
4:o om iebe, dä della ujajiläsande inkor en orolig oeb bullrande folbsamling
lallligen ban blisva ak männen blanc! de närvarancls obemärbl eller origligl
sallad eller sör personer, bvilba slraxl deresler nalbas stället, obekant,
ell sinligt alvarnings-leeben derjemte borcle böjas, ^a säll IlevisionsLeereleraren
Driberre i 4 §- "s ban8 sersbilda körslag bemställt.
Ned iagllagande ak de88a tillägg oeb ändringar, lillsl^rble Idögsle
Dom8ko!en8 fleste Dedamöler bisall ä Lommillerades Dorsallnings-korslag;
bvaremol Dögsle Domstolens bemälde Dedamöler ansago Driberre ^»r/er
sersbilla korslag innesalla flere regleinenlarisba köresbrisler as den ari, all
de ej lämpligen bonna eller böra i en brollmäis-tag inköras oeb bunde således
ej lillsl^rba antagande deras.
duslilim-bädel Oresve 80m dels in8lämde i de an märb »in
gar
vid Lommillerades sörslag till Dag emot us>^>ror oeb olokliga folbsamlingar,
bvilba voro en söljd as den gransbning, sörslagel lill n^r Lriminal-Dag oeb
8er8bildl 11 Lajaillel 8lrass-balben deras uli llögsle Dom8lo!en körul undergält,
oeb uli bvilben gransbning duslilike-badel iebe deltagit, oel> del8
förenade 8ig med bvad Idögsle Dom8loIen8 kle8ls Dedamöler i nä8l söresläende
s^ra ^unbler i underdänigbel bem8lälll, ansäg sig dessutom vid sörslnäwncls
förslag böra erinra:
ilo. lili förslagets ^ §. är den mening ullr^ebl, all »/-/-/a/,/- osvergär
lill «/,/),när väld a gerson eller egendom törösvas; äfvensom uti
föregående 5 §. korebommer, oeb enda8l de,i, del stadgande, all okfenllig
m^ndigbel a del 8lälle, der inlräklar, eger rälligliel all använila
militärt 8l^rba lil! up^rorel8 8liIIande. -^.s denna Dagköi5lagel8 us>ji8lällning,
bunde anledning vara lill den förmodan, all milbärDb magl ej singe
använda lill so!bbo^en8 sbingrande, sä länge solbrörelsen endasl bållås
/tEgd. ^o/-o^'o/r, ^V:o ^2.
29
u^^losls), det vill säga, dä ännu ej väld emot gerson elle,' egendom iniigssat.
I3n sovtsaranile motstidikvigllet bos en solkilog» att ätskiljas, oagtadt tillsägelser,
Ilvaiuinder den doek ädagaläggev sitt oioliga I^nne genom oljud
oell torolämnanlle utläteisev, eliev kitsliga oell bandlingai', be
gängna
Ull oela med emot personer as den vil! tölksamlingen tillstädesvalunlle
civila eliev milittiva mvndiglieten, utan att cleisöve bevisligen kunna
kallas valli, kunlte dock olla vara ineia soinäiinande oell betänkliga lill
sina söljdei^ än ett liniliigt välcl slä lius elle,' egendom, säsoin sönsleis sönderslående
oell dylikt; ecb jag anser således viet vara rit vigt, att ett sovtvdligands
at luag-stadgandets vätta mening i detta tali, älvensom burn vidsträckt
ovdet väld bov tagas, mätte medlieia8, till sövekommande as misstag
Iios den otsentliga m^ndigbeten om villclen as de88 1 ättigbetev.
2:0 l3buvu LvlNlnitteiaides mening s^nes liasva vaiit, att, genom foreskvistevne
i 8 §. al sövslaget, göra öfverflödig l^örovdningen, angäende budliatlai'8
utskickande oell oinkl ingbärande 1 landso! teime, as den 1 dull i^3,
bviiken I^övtattning derlöve skulle ujos-lläsvas, tinne8 clock i näinnde icke
nägon ansvars-bestämmelse mot 8a beskatsade buds kringsörande ak minderävige
eliev säd.ane saevsoner, livilka ej känna, eliev kunna ,aitt in8e ändamä
let
med kallelsen, oell 8älede8 icke bora llänsdva8 undev benämning as r/e/-
i ett eliev ett »/-/-/o/-/,. 8a vida den lagstistnings-jivincip äv vig
tig,
att genom allvav8am bestvalsning as mindve sövbvvtelsev, l>vilka lätt
kunna leda till brott ak gvösve avt, söka tövekomma de 8enave, s^nes i en
I^ag emot unnvov lämsaligt ansvar ej böia saknas töv åtgärden att anlita
barn eller )mgve pevsonev att kvingbäia kallelser, as bvilken 80m Iiel8t,
till sammankomster, bvilka ej ävo as vederbörlig m^ndigbet tillätne eller
elje8t lagliga.
3:o Uti förslaget saknas alldele8 stadgande derom, alt belalbasvare
eller militaiv-tvusosa, dä, ester föregående varning, solkbojaen ej annoiled«8
kan asllälla8 lian valdemina söretag, än medelst inbuggning; elier att
laesäiilasvare eller tru^^, dä de idisva tor 8ine ^er80ner enskildt sorolämslade,
doek utan att kunna kallas väldtöide, oela sädant, ester varning, icke
Ujapliör, ävo svie svän ansvar lör de jaäloijder, som vagnens användande
kan medlora; ätvensom att kesälllasvare eller tvu;ap döra e>;a vitsord rörande
ej mindre de ät^ärdev, de sjelsve vidtagit till folksamlingens skingrande,
än de sövoläm^ningav, som jaersoner låland tolkmassan kunna mot
dem lorökva, sä vida ieke ösvervägande bevisning om ett annat sorliallan
-
3o
Lon»/. /Var//»n Lro/>o^/t/on, L:o ^3.
cls kau sörstes. Väl sinnes i sörslaZet intaAet, att, om upprorsman ^rspss,
säeiliut är
vara keliölliAS sor att krsrla (lön militaira styrkan, som snriast Ajort siu sk)'leli»Iist,
llän olisliöriAs anAisvslssr osl, rättsAanAar.
Usel tilläAA till neli kört^rlliAaurls al ilraAavaranrls I^aA-sörslaA i elen
s^ltuinA, jgA nu Olnförmalt, tillstyrker jllA 1 unclerclaniAlist eletsammas antaAanrls;
osli eliuru cist serskildta sörsIaA till I?öisattninA uti korsvaraucls
rimus, 8om sn ledamot »5 somitesu sor 5iu elsi akAikvit, inuesattar IaA-k>6-  Ltäminslsör 1 ris liers as miA UPPAisnö omstgncliAlreter, osli l oslNAt linues
meri omsorA utveeklarlt, sörekoiuma rlock rissi skxisna I LAlemeutariska söreskristsr,
röraucis polis-m^ncliAlists osli militairs kesalllasvarss äliAAanrien viri iutralsaucis
upplopp, livilka, kastan i osli sos siZ sjelfva sörtjents afuppmarksamlrst,
likväl s^nas isks körs sriraila rum i su 8trals-I^aA, enär tillika
köreskristsr k>öra lämpas ester omstänöiAlieterna, osli elersörs dörr» lättare
kunna uncisr°ä soränelrinA, lin levad, 8om kan ske meri su lr>A, 80M skall
as karia 8tats-maAtsrna sanstioneras. Ls risssa orsaker anser jl>A miA toranläten,
afstyrka sistnämnele lörslaAS antaAanrie uti riess närvaranrie skisk."
Rättligen utriraASt,
<7a?/ M Lr./önmer/e?'.
§ i^:o ^3.
^nlr. till Ilxp. Iltsk. cleo 17 luli, kl. Z e. ru.
/Vrrr/Z^rr L?o^vo^/k/o?r i!/// ////ce^ 3/«nr/e?', K/r^äene/e Ln^t/mrr
crksn/om^t /rvrr,'t ik- ecZ/s om /o>emrr/en /ö> L/r/m« ////i
«/aAa,
-/ 6//'sen Lkoc/r/o/m§ L/ott r/en 3 ^n/r ,8^o.
Ilrsarenlieten kar visat, liurulecies rien as OiuncllaAS-stistarne alberl»
ela tiel för Rikets 8tän<iers sammanvaro sunnit8 viel nästsöillutne liiksmötsn
allt sor otillräcklig, osli »tvifvelaktigt 8>', att orsaken masts till stor
elei sökas uti cist länga tielrummst smsilau liiksriagarne, kvilket ökat cts
/'/o/io.d/o», 7V":o ^3.
samlade ärendenas mängd, pä samma gäng, som del gjort den enskildle repissenlanlen
MLIg fremmande för
försvarat bans arbeten. kn inskränkning uli denna lid, frän fem lil! lre
ar, i öfverensstämmelse med Li ödl a-rikels nu gällande Llats-körfallning,
äfvensom ML(I 8verige8 egna aldie lag-bestämmelser 1 detta ämne, lror
Lion»!. Naj:l vara afpassad ekler Lien närvarande lidens belmf; oell denna
lie kaglima kiksdagarnes periodiska älerkomsl bvail tredje Ar s^nes böra
göras oberoende c!erl>f, om, af tillfälliga anledningar, Urtima Riksdag under
mellanliden inliäffar elier ieke.
intages denna förändring, lian nägon gillig betänkligbet ej mola
deivid, all mera ändamålsenligt, än bittills, betämma Urtima Riksdags
verkningsfält, livilket da ingalunda bebökver vara sä ulslräokl, all derigenom
i yelfva veibel uppbäfves ätskillnaden emellan Helima oelr Raglima
Riks,lag. Knär, enligl Orundlagen, Rikets 8länder l^estämma dagen, dä de
lill Raglima Riksdag skola 8ammanlräda, men konungen kallar till Helima
Riksdag, lror kongl. Naj:l, all Rikets 8länder8 oon8lilulionelIa kunelioner,
i förra kaliel utsträckta lill a!!l, 8om kan ulgöra föremal kor Repre86lllalionell8
förbandlingar, dsremol, i 8enare fallet, böra in.8kränka8 lil! de
ärender, 8orn koiamleda Riksdagen oell af konungen framläggas, med bibeliällande
likväl gf R.ikels 8länder8 räll all älven da väcka frågor, 80m röra
Llandens en8kildla angelägenlieler, nela derom besluta.
kong?. Naj:l, 8om, genom denna framställning, lror Lig gä nationsn8
önskningar lill mötes, vill bärigenom lill Rikets Ltänders Orundlagsenliga
bebandling koreslä följande, del8 frän ofvanstående grunder omedelbart
bärll^tande, dels oek deraf föranledda ändringar oell lillägg uli Regerings-kormen
oell Riksdags-Ordningen.
Ik 6 A 6 r i n A 8 - k 0 r m o n.
Riksens Ltänder skola, i krall af denna Orundlag, ?///
t/«g /mcrrk tretZ/e ar t/e» 13 ^aaaarr, e//er, »m /re/Aet/aA r/a /»-
krälar, a »ad/a r-öe^vret/aH- t/ere/Zer. lill bvarjs LaAräaa Riksdags-beslut skola
Riksens 8länder utlr^eklig Riksdags-kallelse, med nödiga föreskrikter 1
atseende pä Riksdagsmanna-valen, intaga, konungen vare dook obetaget,
all Riksens älander lill Urtima Riksdag dertörinnan kalla, ^/t/
32
kr/NK ö/^sr/a^^-g oe^ ^ä/ro^e/' /</o^ om F-r^-r/m ä^e/rr^s^,
.j-o<» Lo»«,r^s^ e//sr ^oor <-/L/'«/ o/«ec/e/^a,' ^o//V/> e//e?'
rörs 8/ss-/es>5 e/r^r/c/^a ss^s/s^cs/rere,-.
56 §., 2 mom.
Diä^or om söränrlian^ar ris 8tail^anilen i OrnnrllaAarne — — —
lrvarölver forst virl nästa /sH-r/ms kil<8>la», oell 8ä enrlast meä 8a eller lXej.
slrali sonort laeslutas; oell Aälle 8ä ete.
58 §.
Virl Iivarje La^/ma lailrsäaA läte KonunAen ete.
6o §.
lill rlessa senare rälrnas —> — — samt lrvacl kilrsens 8tän8er dessutom
^e,^r'/c/r §ä§E LevillninA 8IA ätaZa. Dj mä ete.
7» §.
Dilisens 8tänclers valtla LevillninZS-Dtsltott äliAAe att Ojiämint viel
lavarje LaAkEcr kviirs8aZ ete.
8.. §.
Denna DeZerin^s-sorm sami. Ililrets ösri^e Ornncl-laAar — — — ritan
lorst ä 8en nästföljande /.aAross clerom liesluta. Dlitva 8ä ete.
Vill I^onunAen iros Rilrsens 8tän8er soreslä nä^on än8rin» i 6rnn8-
la^arne — — — livile li sman till nästa Ls^krms 8>lis8aA, 8ä llilisens 8tän
8er
slrola sitt deslnt 8erom satta, ^.lst^rlrer Dtslrottet Lonun»ens Drvjaosition,
8ä mä kiirsens 8tän8er genast lrunna antingen 8enna Droposition alslä,
eller oelr alAÖra, att cle vilja olver 8ensamma ä nästsöljan8e/ia^rö/ra s»iIis8aA
laesluta; ^allan8e i cletta sall tre 8tän8s mening, oell om tvä 8täncl stanna
emot tvä, 8eras, som laeslutet uja^slijntic. Nen ielre mä un8er nä»on sorevän8ninF
slilrsens 8tän8sr sorr, än ä nästa //anrora HiIis8aA, Dro^ositionen
till lailall u^jata^a. 8amt^elia 8ä ete.
99 §-
ForZ-/. Vädr§a /^ro^o^rtE, V:o 7 3.
33
96 §-
klasens Zander skola vid livarje /a^t/ma IkiksdaA ete.
98 i:sta punkten.
Illeetorerne k>öra» vid samma tillfälle, dä do dustitias-Omkudsmannen
utse, ooli ^)ä enalianda sätt, välja en inan ak de e^enska^er, som i,os
denne Ilmketsman erfordras, att lionom efterträda, i lall lian, innan den nästföljande
I>-r§/r'mK ldiksdaZen, skulle ined döden al^ä.
I liandelse ete.
ivo §.
dustitiae-Omliudsmannen äli§Z« alt, vid ti varje l.a§t/ma kiksdaF ete.
io3 §.
Vid livarje I.a^krmcr fliksdaA skola ldiksens 8tänder ete.
io5. §.
kiksens 8tänders Lonstitutiovs-IItskott eZe att, i>r'd /koar/s ^.r
Zska
de Vrotocoll ete.
i v8 §.
Vill Vr^ekl, ilietens värd skola Riksens 8tänder vid livarje
kiksda^ förordna ete.
>c>9 §-
I3j iLä /a§r/mkr ?dksd.iA längre räeka än —— — kortlare den kärre
LevillninAen intill nästa IliksdaA, e/, ?//,/,« /',-o/?a^d/o/r derom
X^ontt/i^e/r, v/k/ me//a?dcomma»ds ///-röna //dc^dcr^, o,mor/u/rds Xr
äter Levillnin»ens liela loelopp loetämdt, rnen — — — ujijizöra oell utfärda.
//rt/ma /id.idttH' mä a/" Xontt/r^e/r /rär ^om ^e/^t r^v/?/ö/a§ oc/i n^i
/iöre
Ae/ra^t, om ////ki-da^ derorder r/rtrd^dr.
/Vd de //rtrma Xdoxdo^krr, hvarom 63, 0)i, k)2, k)3, <)5 §§./^ör
mä'/a,
/ö>/are^ / a//o e/ter ^ocrd ^v> /aAr/ma /rX^daA är err/iAt 6?ii?rd/aAe?i
^/ä. t/d /i. 8/. /'rot. 18kso. i 8«m/> i 2^ ' 5
34
/koer^/. /V'äe//»er /'e o^io^r/e'o/e ^ /V:o ^3.
^o/Z-reee/o, r^/o'//'e/ /eeme^r/' ö/oo/r te'e/o/e A/./.?e/e.s 8</eo,/oov §ammoee/mm8/ -0//
/eerner Z.a^/öeeer //e/sc/,/^ ^/e/ooo /?ä /oee/^s cr/ e^/oa» ^äc/a,r //, ko/ea Ae/c^e/aA^/»ö>-  /a», oc/e a >kO//r r ^z<)
Ii i Ii 8 ll cl A 8 - o r d n i n A 6 n.
2 §.
Ii>Ii86N8 8l.ände>' sliol-1, i lil lis gf Iiil<6i8 nnin°lnn Iie»ei in»8-I^oi-m, lill
/>er^/em« Iiil(8dn» §amma»6amma /eo«,^ reoe/o äo e/s/r l 3 /a»aaoe; e//oo om
/rs/ASe/aA' e/a r'erk,'K^eeo, a »a^^a ^öo/c/eee/aA' e/ooo/Zoo. Uti Invnije /^aA/öera Iii!i8-  dg»8-I368lui eataFs ^e/:^o/r^ 8,'a>ee/oo ul.i.1 ^'elili^ Iii!i8<In!»8-IinI!el86 med nödir;»
t'6lL8lii isie,-, i utseende Iiili8dn»8m:>nnn-vnlen. Xonun»en vare doeli oliei-NAei,
nii Iiili8sn8 8lsndel' dei/cildnnun tili I_I,iimn iiil<8 In» linlln. /ä-/ /7>-  /roeer /e/nie/aA- ö/oee/a/»6 oo/e /e.k/aio ///.xoeoi 8/aoe/oo //ott om ^äe/a/rs aoe/re/e»,
§om /i/eeeeee^o» /e'amvka//oo, o//eo ^om e/ooa/ //e/o« o» ooiee/o/^ao /o/e/, e//eo
eo>a 8ler»e/c/e^ o»n/e/e/a a/e »o/a»oo/oroo.
2^/ ,:8kn mom.
/// ^oao/o /vaAröeea //-/?//ae^, e^/a^o Hn/r«er»oer /^eo/eo^e/eo», nn^nende
8ini8 Veili6t8 iill8iänd oell Inelios, Inväinf 8innden Invnoidein eii evem^Ino
t.ill8lnlle8, oo/e olveilemne e/s»^amma nniin»en vid dol. iill!n'l!e, dä /re/^e/a^o»,
enli»i sooe»3ende §., ö>n^nn8, elleo L iiil<88nlen nnnnn dn», <Ieo Honom 8ä
Aodi 8^N68, ellen ooli omellsllnnni iill Iiili8on8 8innden8 8ini8-IIi8li0ii, inom
Ijoiion dn»nn esien d-e/nv/a»o/en öjn^nnnde. Iiili8dn»en8 Inönjnn. ole.
2<) §. I'.8l.g mom.
6on8iiiui!on8-I7i8lioiiei, 80!N uiAöi'68 ns ^ju»uf^ns I^sdamöisi-, iillliomM6l'
9ii, i don ordnin», Iis»6I'in»8l'oi'MeN sinnebild Hei') »l'NN8lig Hili6i8 6nund1n»nr,
8nmi Ujn^in»n f,ä»oi- oell till lalenn n^ilvn soi'8lnA om gndidn»nn, tnrlnniilin»ni'
oell toidiln, in»n>' dennl'; Ilvnrökvsi- 8iänden8 I^ndnmöisi' vnie olnetn»et,
nii in lalenn ^iliri 8inn lnnliai', men Iii!i86N8 8l3ndei' ej föi i', sn ä den
näsiköljnnde />s§r/m« ?liIi8dgZen mä deslnls. Otveilemnar eie.
^o ^3. 35
2<) §. r mom.
Lonstituiions-dltsllottet äligge, att, r-ic/ /eva,/'6 LsFtrms^ 6r7'F<7aH' äska
cle ele.
3o i mom.
8!ats-IIt8lioUet, 80M skall destä ak drettiosex personer, där, r-rak daZ--  k/,„cr Iir7c^«A, granska, utreda oell till Kiksens 8tänder uppgilva 8tats- oell
liiksgälds-vei kens tillstänil, förvaltning oell dedok. I^or detta Utskott läte
konungen r/rd ^äda^ kt^^daA-, uppvisa ete.
30 §. 2 mom.
Detta Utskott — — — Idukvud-litlar, livilka uti diksens Ltänders
Ujijigjorda etc.
31 §. i mom.
Devillnings-Dtskottet skall destä ak k^ratioätta Dedamäter, valde krän
serskilila oell, 8ä vidt möjligt är, krän ollo dikets provinser. Detta Utskott
äligge att opämint vid dvarje I^a§trma diksdag ete.
32 §.
Daneo-IItskottet, som utgöres ak trettiosex Dedamöter, skall ökverss
Dankens styrelse oell tillständ, sami. gikva föreskrifter om dess förvaltning,
enligt ilen serskilda
N'»!-r diksdag ete.
33 §. 2 mom.
Dag-dltskottet tillkomme oeli, att granska dustitiss-Omdudsmannevs
viii dvarje DaAttms diksdag ete.
63 §. i mom.
3?ill kolje sk degerings-lormens 96 §. sdola Riksens Liander, vid dvar
je
Riksdag ete.
63 §. /s mom.
Rleetorerne döra vid samma tillfälle, dä dustitike-Owdudsmanven utses,
oell pä enadanda sätt, välja en man ak de egenskaper, som dos denne
36 il/a/k» Xä^/^a ^oz-orä/o/r, /liv ^3.
embetsman erfordras, för att bonom efterträda, i fall Iian, innan nästföljande
/iag-r/ma Riksdag, skulle med döden alga.
I bändelse ett.
6^ §.
Vid bvarje La^k/ma Riksdag otc.
65 §.
Vill Ir^ekfribetens värd skola Riksens älander, Vid bvarje Ra^/kma
Riksdag ete.
66 §.
Riksens älander välje vid bvarje IiaAN'ma Riksdag, genom slutna sedlar,
livard äländ för sig, samkäldt oeb ej medelst Rlectorer, sina RaneoRullmägtige,
'bre af bvarje ätänd; Rörande valet förrättas sä tidigt, att ciesse
Rullmägtige mä kunna, medan Riksens älander ännu Lro församlade,
sin befattning tillträda. Rem äligger, att, /cma/lkt ^ Laneo-Rtskottet utfärdadt
Reglemente, förvalta ete.
6? §-
Rfter lörenämnds grunder, sä i afseende pä valsätt, som tid, mä
mäFr/As i Riksgälds-Lontoiret ak Riksens älander utses. Resse Rullmägtige
ete.
68 §.
Rerjemte skola Riksens ätänder, i den ordning ätänden, kvart lör
»ig lämpligast Hnna, vid bvarje Ra§t/ma Riksdag ete.
8o §.
I^agr/ma Riksdag mä ej räcka längre än — — — ^m i ke
gerings-Rormens
109 §. stadgadt är. mä älven slutas innan —
-— — sädant begära. /7^/ma /i/kiv/ag mä <2/ nä> »c>m äe/»t,
KS a/^/ö^a» ooä ^eaa»^, om I>a§trma F/k»c/aZ> t/errmc/e/'
//o//ka /?/k»äa^a/' »ä»om Ra^/ma ocä kara c/e^o/ä ^ö//a
»Ka//,
sä§» r 109 §.
Longi.
/v»/,»-/. ^Vzrz/rFzr /'z o/zo^ztz'ozz, ^:o 7 3.
^7
lxon^l. ^Iaj:t koilalifvei- Ilili6t8 8>än6el- meci al! LonAl. l^acl oell VuN68t
8ta68e vallaeväALN. Dalum ut. 8u^,a.
e^kD 30i;^n.
^z/esH' a/ />oMt.'o//sr ö/rze?' ./zzstz/rze- /le/izzz-Zezzzezztetc ^/^ezzz/ezz, /zzz//ek
rz^äz^ //zzzr^ Mzr/.t ^ozzzzzz^ezz r 3tzzZa-//zrz/c/ zz'ezz 3 /zz/z 1,3/stt.
lXäivaranäe:
Dan8 Dxeellenee, 3u8titim-8tat8-^iui8le, n, Hörr Oiekve
Dan8 DxeeHenee, 8tat8-^Iiul8t6lm löe Dtilke8 Iieucleuu, lien Diilien-e
8//ezzze/z/,
8tat8-kä6er>: De,,- Di-ilmrie ^ez/ez ö-tz ozzr,
Dell I' liliene /.zz^ez,
/^zz/zz'zxzza' ,
zr/ //^'zzFzrz-z/,
//zz-e,
^ä>zze^/zrz//z.
IIan8 Dxeellenes, Iler, .Iu8titice-8tat8-U!ui'8t6in aumällls i umleiakäni^Ilet,
6et IIau8 Dxeelleuee u^^iättat l»,8lar; lill !Xäc!i-; Dimpo8ition ti!! Diket?
8länc!ei', au^äeocle Da,»tima Dik86a^a>8 äterkomst kvart trctl^e ar, 8amt
om loremälen ku,- Ultima Itikgrla^ar, Ilvilket 5or8>a» Uja^iä8te8; oell täckte?
Kon-;I. Naj:t, u^p>4 3u8titigs-8tat8-Virn8teru8, samt. 8tut5-Däclet8 ökri^e Dezlamöter?
uuciei l!ani»a lil!st)z> lillsele, oamrule Dio^v8itioo, 8äclan elen vill lietta
Diotoeoll linne? ki!a»<!, i lXä-Ier ^iiia; kvarjemte XonAl. i^Iajit lacka licie, att
6eu8au>ma 8kulle, i tore8krikven orciiain^, ex^eclieras.
Dx Diotoeollo,
Czzz/ M. 8c/zezzzzzez/ez'.
z§r/z. t/// //. 8/. /'z o/. röz^o, i 8azzz/. i ^//z/. 2/^ //zr/it.
6
^oog/. /l/u/.'t§ /'ropo^/t/o/r^ g^:o 74.
l
?i:o 74.
^»Ir. till Lxx. Iltslr ^<1. ?8 ^uli, lil. t e. M.
iVdc//g'o /'ro^iosr/rom //// Ilr/.e/s KtH/er, «7rA«etrk/e rt^i/rorotrds
«/" Ho?rrt7r^6K8 tnö/r-re röster i HÖFsttt Domsto/e?r,' 6e/ve?r
Stoc/./ro/ms Ko/t rte/r 6 dKt 78/0.
Oenom l^ädig Droposition os den 5 Augusti 1628, föreslog Kongl.
Noj:t Kikets 8tönder upjzbösvondet os det i 2 1 tz:n Kegerings-Kormen stodgode
Kongl, Drerogotiv, ott bosvo tvöone röster i de mö!, bvilkos föredragning
oeb afgörande Kongl. Noj:t sinner för godt ull i Högste Domsto
len
ösvervoro.
8edon Kikets 8tönder, genom underdånig 8krisvelse os ilen l i Noj
182c), gisvit tillkänna, ott de ieke onlogit c!en foreslogno förändringen , busvudsokligen
os lisl. blia!, ott nol-ionen, sedan urminnes lider, vore von ott se
bogsta domoremogten os Nonorken utösvas, somt ott en söröndring i detta
sfseende 8vörligen skulle kunno verkställas, oeb mäbändo vore skadlig,
sörklorode Kongl. Noj:t den ii 8e^tember sistnämnde ör, ott Ilon tor ögonblieket
ej ville äterkommo lill denno srägo. Nen eller det Rikets 8tönder
till Kongl. Noj:ts stodsästelss ölverlemnot oell Kongl. Nojrt godkänt
dero8 sör8log till en öndomälsenligore orgonisotion os 8tots-Ilädet, bvorok
endro nyttigo förändringar i somböllsordoingen borö bärllyto, onser Kongl.
Noj:t tidpunkten vors inne, dö logskipningen bör blifva befriad srön möjligbeten
os ollt onnol inflytande ön logens, 80m bör ulgöro grunden sör
Domstolarnes be8lul.
I tordno lidebvors vsr logskipningen i 8i8lo instans utölvod of 8verige8
Konungor. Knligt 1^ os Kogerings-Kormen den 6 duni ,8oy, ör
densamma onsörlrodd öl en gerhild Domstol, nemligen ldögste Domstolen;
oeb 28 H:n os nömnde Orundlog innebäller, oll olla lllogste Domstolens
beslut borö utfärdas i Konungens vsmn eller under Höns 8eeret.
Ned löronledonde bärof, bor Kongl. Noj:t redon, genom Kungörelse
den 6 duni 1820, under, öttot ollmönbeten, ott Högste Domstolens beslut
i de mäl, bvilko Kongl. Noj:t ieke sjelf ösvervorit, utfördos under Kongl.
Noj:ts 8eeret; oeb tjugu är bosvo sedon sörllutit, sä ott ollmönbeten bost
Fiti. o/t K. >5t. /'rot. /^o. / 20 //u/t, 1
2
/vo/?A^. 7^:0 74,
tillräelilig tid ätt vänja sig vid en förändring» dvars verliligdet är alltför
sandar, sär att loinna detviklas, äsven oin destämmelsen rörande Konungens
tvänne röster klefve i Orundlagen gvarstående.
Dä nu de sörra gängen anförda sliäl mot förslagets antagande ej mera
aro lilia pallande, tror Kongl. IVIaj:t, att den ikrägavarande förändringen
nu mera dör vidtagas.
Kättvisans sliipning, dstragtad såsom en ordagrann tillämpning as
lilara oed desvurna lagar, pä sätt Kiliets 8tänder, i den underdäniga 8Iirikvelseo
as den li Naj 1829, sig yttrat, ar, sä val genom sitt ursprung,
som genom sin natur, nog delig, sör att ielie dedäkva demta nägon styrda
kran Nonarliens röst, eller glans krän Dess namn. Om man detta oaktadt
ville didedälla Konungens tvänne röster i Dögste Domstolen, sä sliulle
man derigenom dos allmändeten endast nära en origtig föreställning, att
Konungen deltager i derörde Domstols sliipning as rättvisan; deras söljden
linnde dlikva, att den rättsölisnde, som trodde sig ega sliäl att delilaga sig
ökver Dögste Domstolens deslut, linnde anse Konungen såsom dukvudsöremälet
sör sitt missnöje, oed derifrån dsmta en, eduru endast sliendar,
förevändning att underlränna lidelsen as ofvannämnde Orundlags 3 §,
som djuder, att Konungens IVlajestät sliall dallas i delgd oed vördnad.
Det gör ej tillfyllest, att Dögste Domstolen, otillgänglig sör all slags
sädan inflytelse, som sör Domaren dör vara fremmande, samvetsgrann!,
oed dolistalligen tillämpar lagarne. De rättsöliande döra äsven vara okvert^gade
derom. Kongl. IVlaj:t tror, att, om Dan devistade Dögste Domstolens
sammanträden, sör att deltaga i utredandet ak tvistemål meddorgare
emellan, sliulle Dan, längt ikrän att väelia en d^lili öfvertygelse, gifva illviljan
ett, eduru pä all sanning dlottadt, tillfälle, att indilla enfaldiga
mennislior, att Konungens närvaro under ökverläggningarna insliränlit den
kridet, som är nödvändig, kör att samvetsgrann!. afdämma rättsgängsärender.
lXär Konungen, omgikven ak sitt 8tats-käd, i nationens namn, utöfvar
det ärofullaste ak sina prerogativ» det som dvarje kegent med glädje
uppfyller, nemligen denädningsrätten i drottmal, dör mindre afseende göras
pä lagens stränga fordringar, än pä de vid dvarje mål särelcommande
mildrande omständigdeter. Kördällandet är delt olilia, dä Konungen devistar
Dägste Domstolens ökverläggningar. Der dunna mildrande omständigdeter
emot lagens destämda dolistak lode tagas i derälining. konungen
uppfyller der sin liallelse, da Dan ger sina röster till drottets destralkning;
men om sedan, i sitt 8tats-kad, Dan denädar den drottslige, sliola mänga
ielie liunna katta, dvarkäre denna denädning ej omedeldarligen egt rum i
/(onA/. /!/«/:/5 TVäd/grr 7^.-c> 74.
3
Domstolens sammanträde. 8ku11e den lländelse inträffa, att samllällsordning
oell sträng rättvisa kräfva, att ll^äd icke mä göras, sä skola den lirottslige
oell de, som deltaga i lians öde, möjligen tätta sig vict den origtiga, men
ctem tor ögonklieket pätallande förmodan, att, dä Donungen medverkat till
den anklagades dom, Ilan, tor att leire ändra sitt eget ev gäng fattade
lieslut, varit obenägen att liegagna det Kongliga prerogativet att Fora lXäd.
Det lzör tor öfrigt ieke undfalla Dikets 8tänder, att 8t^relsens göromäl
ökas, i 8amms mon folkmängden tilltager, 8amt liandel oell alla näringsgrenar,
ätven8om kegreppen oell kunskaperna, vinna en ttörre utveckling.
Dandläggningen at de ärender, 80m under8tälla8 Kongl. !Vlaj:t i 8tatsDädet,
ilar lditvit törsvärad, icke klott genom den kritt pä t^dligllet, 80m
underttundom röjer sig i lagarna, utan ätven genom den mängd förordningar,
reglementen oell Kongl. Vret, 8om utföra 8taten8 eivila oell admini8trativa
lagstiftning, oell llvarak Ltskilliga, 8om förskrifva sig trän aflägsna
tider, llära stämpeln ak 8amma oli68tämdllet, 80m utmärker 8ä mänga andra
Iänder8 lagar. De88a ärender äro utomde88 8ä talrika oell till en del
8ä inveeklade, att det trägnaste arlrete, i förening med dea djupaste menniskokännedom
oell den fullkomligaste vana vid allmänna ärender8 llellandling,
knappast Föra till tollett, tor att Irunna afförda äliFFandet att samvetsgrannt
under8ölra Ilvarje mäl, 8amt atFÖra det, i enligliet med törtattniuFarna
oell till alla8 nöje. Det är dä lrlart, att Konungen, 80m 8r pligtiF
egna 8iF is^nnerliet ät admini8trativa ärender, liar föga tid ötriF tor
deltagande i Dögste Dom8tolen8 ötverläFFvinFar.
8ä80m liesk^ddare at alla rättmätiga intre88eo 8amt värdare oell förvarare
at nationen8 rättiFlleter, tror Kongl. IDaj:t 8iF ielre lröra med de88»
llöFa pligter förena domaremaFten8 utötnivF; oell llän töljer i detta afseende
det föredöme, Dans Dögstsalige fader oell företrädare Donom lemnat.
Kongl. Naj:t lieser det fullkomligaste förtroende till riAtiFlleten ak
nationens kegrepp. Dan är öfvert^gad, att Ilon inFalund» är mon om att
Ilibellälla ett onyttigt llrulr, som redan försvunnit i nästan alla eiviliserade
länder.
Kongl. Naj:t, som läNFe llakt tor aksiFt att med Dikets 8tänder samräda
om ätsIrilliFa törändrinFar i Orundlagarne, dem nationens Ilellot oell
intresse päkalla, anser tor en at sina törsta pligter att törnda framställningen
om afskalfandet at det genom 2 1 ^:n Degerings-formen Donom tillagda
prerogativ, som ger Honom tvänne röster i de trägor, livilkas afgörande
Dan skulle linna tor godt att i Dogsta Domstolen öfvervara; oell an
-
4
W-r/.tt ^-rr/rg-r ^V:o 74.
ser Longi. Ugj:d fullkomligen öfveriiöciigt gtt viägre utveekig clemia ämne,
Kel8t Kiuro^g8 igg8l.iftning oek tiäen8 forciringgr frikgiig Honom cieribrän.
/ktt o^grti8kt. oek 8t.rängt tiiiämjog igggrng, orciggrgnnt folia riem oell
vars obeveklig 80m cie, — 86 cier kvaä, 8om korärg8 gf domaren, unäer
ciet gtt mggten i Keg6ntern68 käncier tiiiäter, ook än merg kefgiler riem
std göra krok gf miiriketen, clä rien kan föreng8 mecl kikekäiignrte gf gllrnän
8äkerket, oek ciä clenna miiciket, lämpligen gnvän6, kan kejclg orriningen
8törgmie opinioner, i. kel. elen 8mäningom gterförer cleo krotl.8lig«
till mecikorgeriigg tänke8gtt.
lill kikel.8 8l.äncisr8 grunkigg8eniigg kekgnciiing ofveriemnar Rong!.
Ngj:t 8älecle8 kärigenom ä nvo Ket lördag, att ^/6>tta mome/ttet a/' 2/ ^.-/r
r /iege/v/rgs- /"o/v/re/r //ra ///////rä/va5 oe/r zr/ga.
Dä Longi. Nagt, genom 8erkiici kros/o8ilion clenng rigg, 5öre8l3r us/zokäfvgnke
gf 19 ^:n, 2i ^:n 2 momentet 8gmt 88 ^:n 2 momentet llegeiing8-kormen,
om iggförkigringgrs mekkeignke emeiign kik8cigggrng, gv8er
Longi. Ugj:t 8ig korg nämncis förslag äkeroog, oek enrig8t för ken känkei8L,
stt Ket8gmmg ieke gf ikiket8 8tänker värker gntaget, kgrmekel8t, n;e<l
forgnleksnke gf nu lorevgrgnke ?ro^o8ition, 8g8om
ke 8tgkganke, 80m 8kulle komma att utgöra
2i §:o.
Lo/r/z/rge// ///k^ r/ee //a/r §a /o> gor/L ^//MS/'^ /' //ög.s/6 /7omtto/e/r 0/-  i/eevaea /)v?go/' om /ö>/>/a/'ä/gae ö/ke/' /age/r^ oe/r ege/' r/e/"vä/ ^vä/r/re /'öttee,
- KVro^r/a/e /ra> Lo/ra/rge/r re/ce / //ogstt' /7o//rtto/e/r^ okvee/ägg/rz/rga/-  o//r sar/a/ra //'agoe e/ettagtt^ r/e^a/zr/na /ro^ /vo/ru/rge/r / a/r//rä/rr^,
^a//rL //a//5 / ö^/e/' ke/vr/ / r///re//r^a^ oc/r ^eeä i/ro^.
Longi. N:>j:t förklifver kiket8 8tänker med gil Longi. Läk oek ^fnIi68t
8täkse väikevägen. Datum ut 8upra.
c ^ Il Ir F 0 !Z ^ iV.
k//cf/'ag' «/' I^/'o/<ieo5^e^^ o/ker' k^/s/tt/E-De^/omkeme/tts-^^L/rke/',
/rattes ,'/r/ö/' //a/rs Lo/rangen r .8ttrtt-/,'a</ctt k/e/r 6
^r/k' ^8^-7.
Lärvgrgnrie:
Lgn8 Lxeeiienee, ^u8lil.i<L-8tgl.8-Mni8l.ern, Herr Orefve /'o^s/
ukorrA/. /'r'c>/-05/z/orr^ 75:c> 75.
5
Hans lixeellevee,
Kz/e/me/e//
8lal8-Iläden:
Herr friiieire flee/e/^/e-öeer^
Ilerr l^riirsrre /iaZ6^/r/e//cs^
a/'
//ee-s i
21i>ttsö/tte//r.
Havs fixeeilenee, Herr 1u8liliB-8lals-^livisterv upplästs I uvelercläniZIiel,
sia KonZI. I>laj:ts iXäeliZa liefalininZ, uji^rätlaäl försiaZ lili MeliZ kro^osiliov
lili lliliets 8t3vder, avZaevele u^^liöravcls 35 L-onunZevs 2:ne röster
i IlöAsl 6 Oomsloiev; livarvid, vjijiä 1u8tiliB-8l3l8-Mvi8l6rv8 sami. 8lal8-  lläelsts öfriZe f.6elaviöler8 uvelerelaviZa tieivsläiiav, KovZI. klajit täelites
nämnde fro^osilion, sadan den linnes della l?roloeoil filaZd, i Mader Zilla;
livarjeivle XuvZI. M^:l Iiefalile, all densaviiva slrulle i vederlivrliZ ordvinZ
expedieras.
fix l?rotoeollo.
/lee/'/ M. Ke/edee/eree/ee'.
eluli. till I/x;,. lltxk. 3. I8 .luli, lil. I e. «.
,/ /./. 7 .8
Mttc/e^tt /'eo/ros/Z/oee //// /»//.e/s 8/.öre c/er-, ttrr«tterre/e tt/r/r^tt/n«7rr/e
«/' //ritte/ ////. s/ttÖAttd/ ee/- om /ttA^ör /./ttr/erfar s ee//ö>-  r/tttte/e ee/' //ÖAs/e Dor/rs/o/err; (///ereer 8/oe/./ro/ms K/o// e/e?r
6 ./re// 1816.
X.onZl. Alaj:l liar, Zevom MadiZ krvposiliov a5 elevva daZ, föreslaZil
nisilia! vands a5 elel i i:sla rnomsnlel 2i ksZerinZsforiven ivlaZne sladZavde,
all KonunZsn eZsr tvävne rösler i ele mai, livilieas försdraZvinZ oell
åtgörande Hav 5ör Zodl livner alt i Ilö^sts Domstolen öfvervara; vell IlovZl.
Alsj:l avser 8iZ föra, i sanimavlianA liärmed, fästa Mikels 8lävelers u^niärl
-
6
-KonA?. TVadrgrr ^.c> 75.
sambet pä de i 19 §., 21 §., a:dra mom. samt 88 §., 2:dra mom. af nämnde
Orundlag gikna föreskrifter om lagkörklaringars meddelande emellan
Diksdagarna.
Vöre det i sig sjelf rigtigt att genom Dögste Domstolen läta lagförklaringar
utkärdas, sä skulle stadgandena bärom ändock päkalla väsendtlig
förändring, 1 öfverensstämmelse med bvad Kongl. Naj:t vid 1828 oell 1829
ärens Diksdagar föreslagit, emedan det sammanbang, som ulltid bör ega
rum emellan Lrundlagens serskildta stadgavden, ovillkorligen fordrar, det
Konungamagten ma ega samma prerogativ emot Högste Domstolen, som i
afseende a Dikets 8tänder, sa att Konungens sanetions-rätt i frågor om lagförklaringar
blekve pä alla förekommande fall tillämplig oell Högste Domstolen
aldrig egde utöfva en vidsträcktare w^ndigbet, än som, enligt Orundlagen,
Dikets Ltänder tillkommer.
Nen Kongl. Naj:t kan^ efter fortsatt öfvervägande af ämnet, ieke gilla
saken mera än sättet.
Domaren är lagens tolk i de rättstvister, som läggas under bans
pröfning; men att öfver lagen meddela sadan förklaring, som skall gälla
för alla de fall, der tillämpning ak den förklarade lagen kommer i kräga,
tillbörer lagstiftaren allena. Nan bar i allmänbet antagit såsom en vigtig
grundsats, att lagstiftarens oell domarens kunetioner ej böra sammanblandas.
inledningen till Degsrings-Kormens afvikelse frän denna grundsats i
okvanberörde motto s^nes endast kunnat vara den, att, dä lagstiftande
magten, b vad illmän Livil-, Lriminal- oeb Kyrkolag angar, tillbör Konungen
ocb Dikets 8tänder gemensamt, oeb denna del ak lagstiftningen säledes
mäste under den langa mellantiden ak kem ar emelian Diksdagarne
torblikva bvilande, man föreställt sig säsom möjligen ak bebokvet päkalladt
att ät Idögste Domstolen lemna omkormälde uppdrag. Nen erkarenbeten bar
icke vitsordat detta bebok. Under de fem ar t. ex., som körllutit sedan
nästlidne Diksdag, bar Dögste Domstolen icke utfärdat någon enda allmän
lagförklaring; oeb derest Dikets 8tänder antaga den ak Kongl. Naj.t nu
föreslagna grundlags-förändring, att Lagtima Diksdag skall infalla bvart
tredje är, lärer nämnde bebof ännu mindre kunna i framtiden uppstä.
Kongl. Naj:t föreslär alltså bärigenom Dikets 8tänder, att stadgandet
i 19 §. Degeringskormen derom, att, da till Konungen inkomma förkrägningar
krän Domstolar oeb embetsmän om lagens rätta mening i sädana
fall, som till Domarens ätgard böra, llögste Domstolen eger de sökta förklaringarna
gifva, mä uppbäkvas, oeb att säledes ej mindre nämnde H., än
äfven berörde Orundlags 2i:sta §. 2:dra mom. om inbemtande af Konun
-
75.
7
gens tvänne röster i dessa frågor, samt 88 §., aldra mom., om Likets 8tänöers
rätt att cle ak Högste Domstolen gikna lagkörklaringar ogilla, mL alldeles
utgä.
I följd bärak böra bebölliga förändringar uti nummer-ordning oeb eitationer
as Orunölags-M. pä snöra ställen iagttagas.
8tats-Lädets protoeoll öfver lietta ärenäs bifogas; oeb Longi. lVIajlt
sörblifver Likets 8tänder mecl ail Longi. Mö oeb önnest stäöse välbevägen.
Datum ut supra.
V Ii I. s o ^ V IX .
po§§6.
«/ö^^oioeo^ek, ö/be^ ,/»8kr'rree-D6^i«rl6me»^e^8 ^eTrc/e»',
/rd^e^ r'/r/o> p/nvrs Lonr/mAen r 8tats-Äddet de/r 6
du// ^8^9.
Mrvarande:
Dans Lxeellenee, du8titike-8tat8-Ninist6rn, Herr Orekve
Dans Lxcelienee, 8tat8-Ninist6rn för Utrikes Xrendena, blerr Lriberre
8tats-Läöen:
llerr priberre
Herr priberre ,
a/
//r^e,
^.f Hans Lxcellenee Herr öustitire-^ats-Mnistern upplästes i underdänigbet,
pä Longi. !Vlaj:ts Möiga befallning, upprättadt förslag till Mdig
proposition till Likets 8tänöer, angäende uppbäkvande af bvaö nu staögaöt
är om lagförklaringars utfäröanöe ak blögste Domstolen; bvilken proposition
Longi. Naj:t, uppä ^ustitig2-8tats-!Vlinist6rns oeb 8tats-kaöets öfrige
Ledamöters underdåniga tillstvrkande, täektes i Möer gilla, sädan densamma
viö öetta protoeoll linnes bilagö; Oeb bekallte Longi. IVIaj:t, att i
toreskrifven ordning berörde proposition skulle expedieras.
Lx protoeollo
d/. 8e^o>rm6/^.
3K)LKH0K,N. kur v/. I/ei/steTi, 1840.
TVac/ZAcr ^ TV-^o ^6.
r
l^:o ^6.
^nli. till Lxp. Itts^. (leil 6 ^UZ-, lil. l «> m.
/v 0»^ /. /Vttc/kFK .5/vv/Dc'/^ k/7/ /?z/e^ H>cr,rc7c^, «//F«e/rc/6
Z-e/cr7c/tt'/rA6,t cr/' t/cretcrz/lc/r/e/r /o> ^ac/c-zv/»^ McrA'z^7'crr^-/-ez^c)zrez'
oo/z vz>/ ^/re,' oc/z ttzrc/z-cr /oz'z-crttzzszrA»z' /o/' /D'Ozrcrzr>5
/-ä/czzzzrA',' 7vz/7>ezz ^7cze/7zo/m^ F/cztt c/czr 4 ^r^«Ltr 18/^0.
I^li nncleiclänig Lkiisvelse 8en 22 ^uli 183/^, tillk»nn»gäsvo Dikets 8ä
tÖi8»mI»ile 8t»ncle>' clsias s»tt»cle beslut, till. N»gi8ti-»t8^ei söner ocli Loigaie,
Ilvilk»s bitiäcle lör Dronans räkning sorör»cles vici s^ner, v»r8eiing»r,
inventering»,' m. m. (br»ncls)'ner » Kronans ilu8 likväl uncl»nt»gne),
mätte, ciä lörrättningen v»r»cle längre än en cigg, un85ä lik»
ti »et»meiite, som lin dem tillagdt, d» besigtnillg eller värdering sker
ntom stad, eller Ilin Diksdaler Danco om cilken; l,v»> jemte Dikets 8t»nclei
i unde, däniglist »nllöllo, »tt Kongl. U»j:t i lVäder täcktes förståndig»
vederbörande ^uctoi itetei', som sörorcln» om elililia förrättningar, att,
c!» sädane skol» säl- sig gä, lät», sä tidigt som möjligt, sörrättningsmäniieii
derom linderrätta, samt i öfrigt tillse, att clesse icke i nägon mon
vicl dylika uppdrag onödigtvis betungsdes.
Vict söiedragning »k cleon» Dikets 8tänders underdänig» skrifvelse,
jsinte cie mecl »fseencle clerä infordrade upplysningar, bvarak inbemtades,
»tt cleo tillöli»<le liostn»cl, som, i följd »5 Dikets 8tänders sälund» tillkannagifn»
beslut, i bv»d »ngicli tractamente söi' 8tädern»s Lorgare, ärligen
mäste uppkomma, bestege sig för Dandtförsvaret till omkring ^5o
D:dr oell för bjöförsvaret lill nägot öfver 60 k:clr, bar Kongl. l>f»j:t, under
ilen 3o December i835, genom Kädig 8krilvelse till Dess ocb Dikets
Krigs-Lollegium s»mt förvaltningen »k bjö-Xrenden», lätit förklara: »tt,
dä b vad genom Dikels 8t»nders Dräg»varande underdäniga skrifvelse
äs^ftades, i »sseencle L Nagistratspei soners rättigliet till tractsmente vict
ofvannämnde förrättningar, redan vore föreskrifvet genom Kongl. Liekvet
ilen »5 ^jicil ocli 8en 12 December 1827 , Di igs-Lollegii öei pä geun^gcle
Dungöcelse öen 8 De8lu»ii 1828 s»mt Dongl. Leesvet öen 3i 3nli i83o,
8e clei' st»8g», »tt Nsgisti »ts^el-sonei-, som ösverv»» » liesigtning»»' ä sä8»ne
v»ioe, livilk» loi Dion»ns i-ukning lesveiei-gs, »co k>el'3ttig»cie »tt
söv Itvgcje full cl»g u^^k>»i» Ln kiksclgler L»nco, livilken NsgistrotsFl/r.
tl// »5t. 7 26 1
2
pe>8oneu 8älnndo lilleelrondo solmon, )'emnlilcl Kongl. l>Ioj,l8 lill Kiig8-  Lollegium oell Käe vollningen gk 8jö-X, encleno den 3o lVuvember >832
ollälno lVädigo Llri ikvelse, ^lterligoee ldikvil ul8leoelil lill invenlei ingrie
oell loesiglningoe rik inom 8lädoe oell boslningoe 8ekinlligo kö, eäd löe
Koncll- oell 8jä-köe8 voeel8 loellvk, Kongl. ^1oj:l kunnil Kilcel8 8londee8 unde,
dänigo keomLlöllning i denno del leire lill nägon älgäed käeonledo)
Ooli lzeleokkonde Kiliel8 8löndee8 undeedänigo onmölon, i keägo om leoelomenle
lill 8lodeen38 Loegoee, 8ä enoe, enligl Kongl. Deekvel den 2c) 3onuoii
182^ 8oml K, ig8-<3ollegii neli Köevr,Ilningen8 ok 8jä-Xeeildeno
ileenä genndode Lieenloiee clen 28 ^loe8 8om,ilo äe, de886 pee5onee, dä
de ulom 8lodee8 oell Kosln,'ngoe8 omeäde köeeällo 8^nee, voedeiingoe ocli
invenleeingoe m. m., slcolo älnjuto 8lcjut8 oell leoelomenle eklee 9 LIo88en
i 1807 äes K686-Keglemento, men» enligl Kongl. Ke8oIulionen pä 8lodeenr>8
be8vöe den 3 Kebe,,01 i 17^8, Loegoee i 8lädeino, vid cl^Iilio käeiLllningoe
inom cle8rimmr>, iclce Leo lill nägon vede, gollning 8e, älligode,
Ilo, Kongl. I^Ioj.l lillilco i l>sädee kö, Icloeot, oll, enär- den rik Kilcel8 8lo»dee
Iiöeulinnan ä8^liode köeöndeing 8liuIIe medkäeo opäeäl^node oell 8eedel«8
köi' deedje klukvud-3l ileln ielre ollel^diigo ulgiklee, livoelill Kilcelg 8londee
nägon lillgäng iclce onv,8ot, Kongl. IVIopl ielce liunnrrl deelill lemna lVädigl
Nikoli; llvoeemol livod 86i'8liildl ongieli Kilcel8 8löndee8 undeedänigo
onliällon om köe8lö»digonde lill vecle, 8öeonde all, 8ä lidigl 80m möjligt,
lill8ögo Köeeollning8monnen om cle köe, öllningoe, 80m ok dem 8lrolo veeli8lällr>8
m. m.» Kongl. IVIojrl, ellueu nägeo 8liol lil! Icloggn i denna del
iolce klikvil rik Iiil<el8 8löndee onköede, lilivol velril i lVädee onllekgllo
K, ig8-LoIIegiilM oell Köe vollningen ok 8jö-^eende,io oll vede, Ilöeonde
om iogllogonde ok ell 8ädonl käillällonde eeineo; Iivillcon lXädi^o köee8lii
ikl K, i°8-(3vlle»ium, medel8l ell den 28 Kebeuoi i >836 ulkäi dodl oclr
ALuom li veliel Icun^joidl Liienloiie, 8ede, meio kullgjoit.
Kklei' livod 8äliindo i dello Leende lill^joidl 8Iikvil, liokvo kiil<et8
nu käi8omlode 8londei-, i lill Kon»I. I^loj:l oklälen nndeedänix; 8lceikvel86
den l duli iunevoeonde än, onliällil, oll dä, i anledning ok Ililiel8 8eno8l
köi5om1ode 8londee8, uli 8liiikvel8e ok den 22 duli ,83/), I,o8 Kongl. Uopl
i undei däniglrel onmolclo, Iiöe okvon omnomndo, k>e8lul, nägon älgoi d
önun ielce slcoll 8likvil vidlogen, oell Ikilrel8 8l3ndei' kulllromligl in8lomiuo
i de 8liäl, Iivillco löe 8e,öede Ioe8lnl legol lill giund, Kongl. Akopl
loelrl68, genom i ljäder- ulkoidod Kungöeel8e, lälo sommo k»e8lul lill
ve, Ic8lölligliel kiekor dio.
Lon^/. L/>v//-ve/ve ^ /V?o
3
I onleöninZ Iiiiiof cicil 8om Hilie^8 8l^3Ns!ei-8 2>- >83^ i föniieiöiöe
I>3N8eencl6 loUoele 1>68luL oell onmolöo önolion reöon 81>fvil, s>2 83U ofvon
omlöi mollie Z>-, nji^I^IIöo, 82 vielt 820301, v3,-j^ möjlizt, oell Xon^I. lVlojit
8eft 8lZ föl!linc1>-3el 3tt Kili6l,8 8l3NÖel-8 säl- Öei38 tiel foUlxie be8lu^ om
ll3el3M6N^6 föl- LoiA3ie, Iivill<3 inom 8uic!ein3, u^öfvel- en el-IA IlVOlje
^2ni;, IliULclo viii 8)M6l, V3l cieiinZOl', in vendel 111^31- m. m. (ill 3N(i8^nel2
1^10113118 >1118 lilivöl unclonlo^ne), ull vei Ii8t3lIiZlie>. 8efoicIl3, enoi- HiItLl8
8uinelei- N3^I3 moele! ull 1>68l.i ielrinele 3f elen Ii3ii!;eiiom n^siliommonele
11^3 Ii08U>3l! föl- 8l3l8-Vei'IiOL jolie 3NVI83l, Il3,- XonZI. lviuj:l,, me>1
UIIIt3NN3^ifv3»c1e of cleUo föl liollonele, velot i 83mm3iili3Nl; elei meöl kiIi6l8
8^3,1061- liäei^enom unclei-l-oUo, 3U KonZI. lvigj:^ 31- detönlit 3l,t i
!>'2ele5 12^3 ulföiclo elen of Hi!iel8 8l.3nclei- i iinÖ6i-62ni^liel. 8e^3,Ö3 liiiiieöiel8e,
men 3lt, enoi' 83MM3 Iiinclei, elle,-!i, i8l3nc!s meilel löi- Ullölioöe
IiOLU>3c!ei-8 f>6l.3cll3nc!e, 8om olid liiu'iil.jll8 söi cli öjt rleiino l^öi sLUiiin^8 ul.-  fiil llonele, ännu äi o föi lionclen, Kon^I. Nojil. söi-3i>l2le8 oU moel vei l<-  8l.3l!i^Ilelen cleiof 8n ^Ueilizaie ojis)8liju^3, U'llöe88 Xon^l. Illoj:!. of elen
,1^3 8l3t8i-eZIei iliden, meel li viii-8 us1^)gÖI omle lliliel.8 8l.2n<1ei- nu 2,o 8^8-  8e>83Ue, 1211. inliem^o, Imiu villo Hillel 8lomlev 3nliiiAen, mecl liifoll Ull
Kon^I. l>1oj:I.8 elei om otloUio lX2lli^o ?, Os>08,Uon, fö,-8loZ8vi8 us)pl3-;3 cle
Ull >-e8e- oell U 3eUimenU8-jiLiiil>»^3,- 2 li-eclje Hlifvm1-'13lel» I,iUnUll8
3»vi83Öe, iven löi- Iieliofvet oUlliSeliliZe defunno 6,666 H:ö, 3o 8>i. Loneo,
eliel- oek 8ei-8lul<1^, fö>- nu ifr2zo voi-oncle utgift, 1ili3leele8 köi-8l3gsvi8 2
8lot. ujis>föi-3 8 3 <)00 Hull- 21-Ii^e».
Xon^I. IVloj:!. lölblilvei- lillie^ 8l,3Nl!ei- weil ol! Ixongl. i^2l1 oell
^nne8t sl.3086 volbev2Zen. Ool.um uL 8vpe3.
5on^i>.
6. Lee/e/vvt/öm.
///e/e-a^ a/ />oi!oeo//L^ ö/^m- /?--
e/en ^ /§^o.
3 i- v 3 r 3 n c! e
H3N8 Hxeellenco, 3u8!iliR-8iofs-iV1ini8!6i-n Herr Liefve
4 /LÄNA/. ZV/o //.
/lans Lxeellenee, 8tats-lVIinistern för Utrikes ^renäena, Herr
Llilcerre L//'e,'ne/c//
8tats-Räclen: Herr Lrilierre iZe/eol//om
Herr Lrilierre /nALnZ/e/Zo^
/<'n/n'5k-//^ ^
«/
//rns^
/^öoneö/n///.
8tats-Rä6et Herr Lrilrerre /Ze/so^/oom uppläsas liärefter lii! justering
ett, i enliglaet mecl Longi. lllaj:ts förut fattacle lXacliga lieslut, uppsatt
förslag till Longi. lVIaj:ts Aäcliga 8krifvelse till Rikets 8tänc!er, angäencle
Reräkningen af traetameuten för 8täclernas Alagistrats-personer vell Lorgare
vill 8^/ner seli anclrs förrättningar för Lronans räkning; Oell k>eliagaöe
Longi. lVlaj:t, uppä 8tats-Räclets unclerciäniga tillstyrkan, berörcle
förslag, säclant clet linnes cletta Drotoeoll viclfogaclt, i lXäcler gilla velt
föroräna, att 8krifvelse, i enligket clermecl, skulle till Rikets 8täncler afgä.
Hx I?rotoeol!o,
/. ^/a7. /^o,en^/e//.
lL:o
till Lxx. Iltsk. cten 8 > 1^1. ii s. n».
/LonA'/. L/vv/Äe/^o //// /?//>e/l' L/6///^/oo, o/n 2/tt/ «/
6// //on/Z/A/ Zv/^Zo//)' f/Z/Äe/r L/oo/f/to/mö' L/o// c/on L ^//AN.5/Z
i84o.
I öfverensstämmelse mecl 5/j §. Regeringsformen oell 28 §. RiksclagsOrclningen,
äskar Longi. Uaj:t af Rikets 8tänc!er, att ett Ilemligt Utskott
mä al clem utväljas.
Longi. !VIaj:t förlalifver Rikets 8täncler mecl all Long!. iXäcl vel»
Vunest väll>evägen. Datum ut supra.
O. /Vc/rncenr.
/xoz/g/. zl/zz/.'^ /Vzlz/z^zr /'z c>/zo^z'Zz'ozr^ ^V.'o /F.
5
t/rc//'-?Z' zz/" /^/-o^oeo/Zer 6/-VS/' k^zzzz^-^/z-ezzc/ezz ^ /zzz/Zer z'zz/o> //zzzzs
zl/a/zr KozrzzzzAszr r ä^z^.5-/(zzz/6t zz Lkoc/c/zo^zzr-k (5Vo/Z z/t?zz
^ ^zz^zz^z z§^/o.
ärv aran 8 e:
Han8 Kxeellenoe, Inabibias-^aba-lVliniabern, Herr Olekve ^o^s/
liana Kxeellenos, 8bat8-lVlini8bern kör IIbrilie3 Xienclena, HemKiilierie
^Z/ez-zze/z//
8bab3-Kä8en: Herr Kiilierve b^ez/ez^/z-ozzr ^
Herr Krilzelre /izz^ezL/e/^s ^
^zz/zz-zvzz^^
o/ /^z'zrAzrz'z/^
//zz-L^
2^ozzre^/zzz//z.
Oepai bemenba-LIieken, 8bab3-Kä8eb ^zz/zzzezz^ Upplä8bs ebb slä Kongl.
Uaj:b8 KäLiga Lekallning uppaabb käealag bill Zltrikvelae till krikow 8bän665,
om val ak ebb Ilemligb Kbalrobb; Oell bäelitea Kongl. Naj:b, pä 8bab8-  Käcleba 8amblige Ke6amöber8 nnclercläniga till8b^rlrgn6e, 8amma käl-8lag,
8äelanb 8eb Lnnea ^eoboeolleb Lilagilb, i lVäcler gilla, mecl bekallning, abb
8Ii>-ikv6l8en altulle genom 8bat8-Käeleb ^zz/zzzkzz^ bill Ki!teb8 8bäntler okvevleinnaa.
Hx I^rolocollo
F. ^zz'zz2ezrez'6zz^.
K:o 78.
Lnle. till Lxx. bltslz. dea 8 ^u§., !(I. rr f. ir,.
/b Z1 zz A- /. /Vzzz/zA« /^z'0/)0^Mzr ^z// /lz7t'z?/,5 .^zzzzz/z-z-, zzzzz^zzezzz/z?
vttezV/A-Kz-e zz/i>/zv/>zz'zzA- a/ zzzrz/^är^zzzzrA^-^zz/z/ez-zze z ^z-z^oZ/z-zzx
oe/z ^Voz'z ^ottezz^ /.zzzz6z/"vezz ,57o^/(/zo/zzz^ ^7o//, z/czz 27 /zz/z 18-1o.
I anledning ak aeialtilcle, Leia genom Lontle-8bän8eb8 KilratlagakuIImägbige,
elel8 geuoin Kongl. l>Iaj:b8 Lekallningaltakvantle i lVoi»lzobbens Kan gjot8e
6
ki iiinslällniugar, ökvei leniiisde Loiigl. Majit vid sisla Liksdag lill Likets
Lianders ^rökiiing oel, bikall vede, börande undsällnings-lagares undeidäniga
anbällan om afskrifning till en del sk Meslerbollens oob Mor, bollens
Läns undsältnings-skulder e/ler missvexlerne ören i83o, i83i, 183a oell
,833, med lillkännsgifvande derjemte ut elen Mädiga önskan, alt vid sadan
ekleigikt ooli lindiing elel ulli^'okliga villkor mölle kästas, ull invänarne
sjelkve borrie medverka lill anstalter, livarigenom Llalen kunde
tivggas mot nöd väiidiglietei, alt, viel framdeles inlrösm»(le missvexler,
tillliandagä meel di, eola uudsältningar, i !> vilket afseende Longi. Majit
jemväl köreslog serskilcle föreskrifter, saktande deibän, eill inom berörde
Län, clil aksändningar sk ss>airmäl krän andra orter ej bunns uiider största
delen sk äret sjöledes verkställas ocb der endast ssranmäl sk orlens
vext kan till utsade användas, inrättning ak Looken- eller Lisli iol-Magariin
ir,ölle tillvngaln ingas, oberoende sk b vad i andra sk naimie» meia g/»-  nseie ooli köi monligaro delar sk Liket kunde anses sk nöden.
Likets 8länder instämde ooksä liukvudsakligen uti desse sk Longi.
Majit yttrade äsigler, i följd livarak undsLllningslgggrne inom ^Vesterbottens
ooli Monbollens Vän erbollo ^idels akskriliiing ä ele till elem
sk 8lalen lemnsele köi sli äekningar eklei' i83o meel >833 arens missvexler
ssml gäldenärerne i Mo, rbollens Län elessulom ekleigikt ak elen genom
liögre siris ä ulborgad ssianmäl u^srknmne skillnad einellan Llalens bidrag
ocb Länets skuldsumma, allt under iagltagande ak ele föreskrifter, röiande
liesvidalions-ssllet oob det med ektergisleii förenade villkor ak Lookeneller
Lisli ict-Maga^ins anläggande, som, i öfverensstämmelse med Likets
Lländers beslut, innekaltas uti Longi. Majils Mädiga Liek sk den ,3
Leoeniber >83^.
Landsbökdingen i Mesterbollens Län Mc/zzzrz'z/^ liar nu till Long!.
Msj:t inkommit med en underdånig skrift, deruti Landsbökdingen snniäll,
dels alt inträlkade svära missvexlei' de senare si en tillintetgjort bosisiet
all i någon väsendtligare mon bunna verkställa indiikning ak de älerstäenele
-^idelsrne sk okvanomköi malde niidsattnings-skulder, alldenstund allmogen
nödsakats alt, för lifvets bergning, fortsätta sin skuldsättning bos
Handlande oob rädane siersoner, bvilka de senare ören emot kull säkerbet
ak 8lalens medel srä koi lare lid eiliällit sreniiingelän köi' ns>s>I,aneII>ng
sk ssisnmäl till beliökvandes undsättning; dels, alt som ele bandlsndes
förbindelser till Llalen, kör bvarje gäng, innebällit ansvar slt inom äret
ätergälds de erbällne kö, skollen, utinälningar kör desse enskildes kordi ingar
under tiden mäst verkställas, enar sorodueter ieke kunnat ak gälde
-
^ ^V.'o /§.
7
nänenne till sullu 5elos>s)en lemnäs i allaetalning ä slruldenne; dels neli
ull. vicj utlyste exeeutiva auetionen intnallsat att, i anseende till sienningeki
ist, inga liöpane sig insunnit; dels ändtligen att det missöde, som
dnaldaatde nonna Kanens invänane, vone jemusöi elsevis mot Kikels i andia
sinovinsen jättne lottade in vängne, desto liänndanane, som de söne mäst
med olen till läns enliällne Ssianmälen utlalanda mindne natunliga lodoamnen
as lranli, mosson oell lialm m. m. till trungei stillande lanöd; oel>
Iian Kandsliäldingen as sädan onsali undei dänigst anliällit, niet Kongl.
I>1aj:t täclites Iros Kiliets nu sänsamlade 8tänden göna lXädig snamställning
om ^ttei ligane asslinisning till ^:dsl as liela undsättnings-sliuldlaelosisiet,
till lättande as in vaiiannes i de nonna Känen laelr^mmen.
Derjemte liasva jemväl llilisdagssullinagtige sön Donde-8tändet i
V^estenbottens Dan, oell O/o/ O/o/v^o/r ^ sä vä! som
KilisdagsluIImägtige sön Dondestälidet sön IVoni laottens Dä»
oell l)os Kongl. IVlaj:t nndendänigst anliällit, det Kongl. Alaj:t
täelites till Kiliels nu lönsamlade 8tänilen ullälg Nädig Dnosiosition om
^ttei liggi e asslii ilning us ilen sliuld, livaisöne dessa Kuns allmoge I>os
8taten Iiuslun sön enliällne undsattningan unden de sistsäi llutne missvextänen,
gsvensom 6sven-<3alix soelinemän i l>ionnI)atten8 Dän sensl<ildt i
undendänigliet inliommit med enalianda lregänan i asseeude s)ä denus
undsätt»! »gs-sliuld en»
)Vt de undendäniga utlätunden, Kongl. I^laj:ts oell Kiliels 8tats-Lontoin,
till toljd gs enliällne lXädige nemissen, uti fönevgnunde ämne unden deni
2/s sistlidne ^s>nil gsgisvit, lian Kongl. Uaj:t i lXäden inliemtat, utt, elruin
>83() äns undsaltniiigs-nedogänelsen lnän W^estenliattens oell lVoi i liottens
Kun dä ännu ielie inliommit, i saknad li vaia! sönliällandet med om sölin
alde skulden väl ieke kunde med nödig tillsänlitliglint as 8tats-6ontoinet
usisigisvas, utvisade doek iiikomne nusijionten oell aixlne liand lingan» jemlonds
med sönegäende änens näkenskasien, att summunlggde skuld^elosisiet
sön undsättningai »e esten i 83o oel) i833 änens missvexten ulgjonde sön
5Vestei bottens Kun 216,^9^ K:dn 9 sk. neli sön lXonnbottens Kuni
Ia:dn 2^ sk. c) isl., samt att sedan deiisnän ulgätt dels den ^:del, IivuiS
assknilniiig vid sista Iliksdag beviljades, utgönande denna ^:del as^Vestenlaottens
Kans sliuld ^2,168 K:dn 35 sli. oell lilialedes en tnedjsdel ak
lVonidrottens Kans slruld ined 108,22/j l»:dn 33 sli. nst., utom >5,855
kr:dn slr. 5 nst. sön sltillnaden emellan päköndt snis ä den i sistnämirde
Kän utlesvenenade undsattnings-ssianmäl oell densammas venldiga liostnad,
dels oek lrvad unden tiden blisvit iiidetaldt, 8tätens nuvanande sordnan
8
/'/opo.5/^'0/? ^ 2V.0 /<?.
fäi' de lemnade undsättningarne nppgingo lill ett belopp lif 158^36 K:dr
ii sli. 2 i8t. föl- 'VVe8tei bottens Oän oell till 280,6^6 Ibdr 17 sk. 7 rst.
för lVorrbottens Oän.
Xongl. Naj:t bar bvad i delta ämne anfördt blifvit, i läädigt Öfvervägande
tagit; oell dä ^Vesterbotten samt lXorrbottens Oäns invänare
äfven under de är, som förflutit efter missvexterne lZ3v oell i833, lidit
betydliga förluster i följd gf missl^ekade eller tillintetgjorde skörda,,
li varigenom 06138 bekymmer för en knapp bergning blifvit ytterligare
okade, anser Kongl. Iälaj:t den betrakta ställning, bvari nämnde fläda
Oäns inbyggare sig befinna, desto lieldre päkalla någon eftergift af 8tatens
I108 dem ännu innestäende fordringar för spanmäls-undsättningar
efter ,83o till »eli med i833 ärens missvexter, som en 8ädan eftergift
otvikvelagtigt skulle veiksamt bidraga, att Återlifva de bada Oänens jordbruk
frän den vanmagt, bvarigenom det genom iiopade skulder blifvit
försänkt, oeb att pä 8amma gäng afjäg8na anledningarne till n^a anspråk
ä allmänna bidrag för 8amma ändamäl, 80m de nu ifrägavarande. Oä
Kongl. Vlaj:t allt8ä, pä 8ädan grund, före8lär Kikets 8tänder alt bevilja
Weste, bottens oeb lXorrbottens Oäns invänare vtterligars afskrifning af
deras ifrågavarande undsättnings-skulder, an8er Kongl. !Vlaj:t likväl, att,
om eftergift af en del utaf 8laten8 äldre fordringar lör spanmälsnndsättningar
i de88a Oan kommer att ega rum, den8amma ieke bör, pä
8ält Oandsbökdingen äo/r,?»<Ä före8lagit, be8tämma8 till ett vi88t siffertal,
men att alskrifnings-beloppet bör rätta8 elter bvarje gäldenärs verkliga
bebof, utröndt genom föregängen lagenlig undersökning, i den ordning,
80m töreskrifves i Kongl. Kungörelsen den n Oeeember i83o,
.ingående bebandling af extra ordinarie afsk, iknings-srägor oeb anmärkningsmål,
oeb med den var8ambet, som, i afseende pä undsättningsskutdeis
indrifning, är 8tadgad i Kongl, brefvet den l3 Oeeember i83/j,
eller att beböllige bobagsting, klädespersedlar, erforderliga kreatur oeb
äkerbruksredskap, för jordbruket nödig 8äd till ut8äde oeb fa8t egendom
ieke fä i mät tagas; oeb ar>8er Kongl. IVlaj:t för öfrigt be8lutet om meranämnde
eftergift ieke böra föranleda nägon rubbning ak bittills i Käder
meddelade före8krifter, i af8eende pä bildandet al en grundfond för
8oeken- oeb Oistriet-lVIagaxin inom Westerbottens oeb Norrbottens Oäu,
bvilket skulle fortfarande utgöra ett oeftergikligt villkor för undsättningarnes
återgäldande pä nu föreslagne 8ätt.
Kongl.
^V.'o /y. <)
Longi. ^Ioj:l käiklikvoi' mccl oll Longi. Näck ock ^nn«8l Liliclz
8löncier slöä8L kevägen. Oolnm nl 8nsno.
«fo/t«fr //^/ ^ A c! /' </.
^/tc/raZ' t?/ /Voroco/Zer o/^s/' ^ r>r/o>
Ma/.t /so»r/»gs/r ttLr »5/o/L
t/e/r 2/ /§^o.
lXö r v» ro n 6 e:
«ku8lilio:-8lol8-Nini'8l6rn, l^on3 Lxcellenco, lklcrr Orekvs
8tols-Wni8l6rn 5är Illrilies ^renclcng, Llou8 Lxcelicnce, Ilerr
Liikerio ^/er^re/c/.
8lol5-LäcIcn: Heil' Liikerio ^ec/e/'5//'o?/r
Ilcrr Lrilierrc /iagez-ö/e/^e^
//tre.
1. t. Laesen sär Linon8-D6^grtemcnlel, 8l3l8-Löclcl -7/ //^'?rgt?//
n^plö8lo lill ju8lcring ell, i käljä ok Longi. IVIgj:l8 kärul meilclclcllo lXöcligo
s>68lut, kärkollockl kär8log lill Longi. IVsgj:l8 Nääigo ?ropo8ilion lill
Kili6l8 8lönclcr, ongäenäo ^llcrligoro ol^ki ilning ok ulill8öllning8-8liulclcrno
i >V68lerk>oll6N8 voll Norrk>ollen8 Lön.
Longi. Noj:l locltlc8, enligl 8lot8-LZclsl8 nncleräänigo till8l^rlion66,
i lVSäer gillo 8ommo torbog, söäonl ilcl kinnc8 krolooollcl kilogäl; ock
kclollclc, oll Longi. l>Ioj:l8 l^äcligo 1^ro^>08ilion sliulle, i ökveren8Llommel86
ricrmcä, lill Lilcelo 8loncler okgä.
In 6clem I?rotoLvI!i,
/>e//'. //e//-e.
Fr/r. ti/5 /?. >5t. /rot. / t5sm/. / ^/ck. 26 ^ä/r.
2
^ /V.'" /A.
79-
-lnt. till Lx^r. litsla, den 8 ^ux., 1^1. ii k. ru.
/l 6> » ^ /. 7)/ tt / .' ^ ^ ^ /'/'OZ-O^E ?/// K/rK-,26^^6
M6t/e/ /o/' ,7/rÄK/r^ättK/rc/e,' 6//276/r >^7oe/>-
/to///?^ f/e/r 27 /«// 18/jo.
Oenom lXsdigt Lies lien 3o Dee. l836, förordnade Kongl. l^Iajt, att kor
äter8tällande of KiddarboImZli^rlia» efter de»8amma8 i köregäende dull
mänad inträffade köi8töre!86 ak ä8lield» borde Helaga-; in8amling ak frivilliga
bidrag, medel8t allmän 8ub8eription oeb Lolleeter i b^rliorna, oell
anbekalltea Kongl. lVlaj:l8 oell Kiliet8 8tat8-Oontoir all medlen emottaga
oell 8ei'8l;iltll redovii>a, bvarekter Kongl. IVIaj:l, 8eclan 8törro delen ak
de88a gäkvoi' iiiklntit, undei- den 20 duui >838 bekallte, alt de dä betintlige
tillgängar-ne 8liulle använda8 till tornbvggnaden med ringliloelia oell
ni verli 8amt Ii7i lian8 invändiga reparation, äkven8om Kongl. l>laj:t 8edermera
biköll, alt orgel verb 8linlle kä ani>lialla8.
Kuligt llvad den köi' ifrågavarande reparationä utkörande körordnade
Direetion I108 Kongl. lVkaj:t i unde» dänigbet anmält, llakva okvanomkÖrmäldte
arbeten nu 8ä kört8liridit, att 8jelkva tornet ar färdigt, enda8t
med undantag ak port-ileeorationerna oell ornamenterna ä ^ouiellern38
8pet8ar,- att torn-liloelian är upp8att,- att urverket är i det närmare
kullbordadt oell färdigt till in8ättning; att orgelverliet är under
upp8ättuiug, 8smt att b^rlian8 invändiga reparation, utom förgyllningen»
är verkställd.
De arbeten, 80m derefter äter8tä kör K7>lian8 fullliomliga iständ83ltand6,
ulgöra8 ak sjelfva kyrkans oell grafelloron8 med dilböraude
torn8 utvändiga reparation oell talitäelining, b vårföre Ii05tnaden, sedan
ikrän de kör dessa Ludamäl jemte den inre reparationen oell orgelverliet
uti sör8laget uppkörde - - - ' - - Ibdr 6o,o33: 6. —
akgätt livad, 80m berälinat8 kör 8i8tnämnde arbeten, eller „ 9»o53: 3o. —
8liuIIe utgöra Ibdr 60,979: 24. —
llvartill liommer den äterstäende tredjedelen ak /^r
ebiteet8-arkvodet
------ ,, 1,222: 10. 8.
dä sammanlagde beloppet blikver - - - K.di 62,201: 3^. 6.
^Vccc/cAcr ^V/o
^.k elen reclogörelre öfver- ös i förenamncle änclamäl pZialiiiacle
tillgängar, Kongl. lVfaj:t8 oeb ?»ilcet8 8tat8-6ontoir i unclerclänigbet afgilvit,
inlremtar, att genom tö>8äljning ak etfeeter esler- branclen, suf>8ei lilion
oclr (lollecter, ei> 8e>8l6Icl gäfva af Kongl. IVtaj:t, 8amt anvi8ningar
L anrlaget för- publilca b^ggnacler i b ufvucl8taclen jemts räntor- ä bvacl
urrcler ticlen lcunnat utlänar, erbällit» en rammanrälinacl inlcomrt »k
85,o^r k:clr 3cj 8li. 5 r:8t., enligt följancle speeitmation, nemligen^
8ub8eription8meclel ------ K:clr 36,^o6: 22. r r.
Lolleot-meclel ------- „ 2,600:
Kongl. lVlaj:t8 Kgen gäfva ----- „ io,ooo: — —
^uetionrmeclel för etter branclen körräicle lcoppar- oeb
jern-etfeeter ------ „ 16,286: 3c). —
Käntemeclel ------- „ 4>4?8: i5. ir.
Kiclrag ak allmänna b^ggnacl8-an8laget för ären >838,
i83c) osli 18^0 ------ „ 15,ooo: — —
I)ä för enärnncle 8umm», lrvaraf 8törre clelen reclan blifvit till licsviöerancie
af verlcrtgllcla arbeten utbetalcl, enligt ofvanbemälcle Direetionr
anmälan, fullt erkorclrab för gocltgörancle af bvacl, 80m annu äterstär utaf
cle arbeten, livillca äro genom Kongl. Klefvet ak elen 23 3uni >838 till
utkörancle anbekallöa, äfven8om tor orgelver lcets an8lcaffning, företer 8ig
»älecles en bri8t i tillgängarne för ös reparation8-a> beten, bvillca för
lc^rlcan8 fullliomliga irtänörättäncle erkörclrar, till clet belopp ak 62,201
K:clr 3^ rlc. 8 r:rt., 80m bär ofvan finner uppgifvet.
Knär nu nägot anrlag sk 8tat8meöel för kor trättningen ak beiörcie
reparationr-arbeten iclce är att tillgä, oob cle8amma till rtörrta clelen gro
ak clen berlcatfenbet, att cle iclce lcunna upprbjutar» utan att äfventyra
rlcaclor ä li^rliana murar ocb bvalk oeb clerak loranleclcle ytterligare utgifter,
vill Kongl. lVIaj:t, 80m mecl Kiöclar bolmrlc^i lcanr anbekalblta äter8tällancle
är^ttat att bevara ett värclerilct monument af tornticlen oell
cle88 ärokulla bä»clel8er, förelä Ililcetr 8täncler, att antingen pä en gäng
an8>ä öen för okvannämncle änclamäl er forcier liga lcortnaclrrumma af
Kemtiotvä lurencle Kilcröaler, eller osli meclgifva, att ett län till 8amma
belopp mä upptagar; i bvillcet 8i8tnämncle fall kilcetr 8täncter böra anvira
lämpligt ärligt anrlag till ränt» oeb eapital-atbelalning ä berörcle län,
mecl berälcning, att länet rlrall inom lio är vara till fullo betalcll: lätarrcle
Kongl. IVIaj:t alla bärtill börancls lrancllingar för närmare uppl^rnrug
i ämnet till Kilietr 8tänclei8 8tat8-Ht8lcott nu öfverlemna.
12 ^V.-c>
I!on»!. ^1aj:t käflalikver kikel.5 8tliiiciLt' n»eci ali XonZj. l^äcl ocli
^iine8t 8.taclse vällae väZeii. Datum ut 8u^ia.
s OII V I>.
^"o/ra?r cr/' ^ZnZ-^^cZ.
a/ /Vo^oeo/Ze/ ö/Ms/' FZ^an^-H^s/rc/e^r^ Z/tt/ZeL r>/o>
/?5o?rtt/?5se/^ ^Kt^-/ic?cZet <E >äVo6/c/^oZ//r§ äVoZt
c/en 2/ ^ZZ /-5^o.
N s rvarancie:
Iu3titic6-8tat8-Nin>8tei'n, IIan8 Dxeeiienee, Hern ^rekvs Flosse ^
8tat3-l>iiui8t6i'n käi- Dtiilie8 ^I^6l1cI6l^a, Haii8 Hxeeiienee, Herr
Driiieiie »5^e,vre/c//
8tat8-!ia66N: Det-i- Diilierie Oec/e^Zvöm^
Herr Diilielle ^cr§e/'ö/eZZc6^
ZZ^Z»A«,'c/^
1. k. Llieken fät' Dinan8-Depait6M6ntet, 8tat3-Iia66t a/ /^ZnAä/vi
uppla8te tili ju5tei'inZ ett, i käljci ak KcmZI. IViaj:t8 kälut meääeicita i^ääiZa
iaexiut, körkattaclt fäi8laA till KonZl. Uaj:t8 i>saciiZa Di o^o8ition tili
Kilcet8 8tänc1ei', anZäeitäe meclel käi' Diciäal iiolm8li^rlian8 i8tanci8ättaiicie>
KonZI. Naj^t täelcte8, enliAt 8tat3-fiäciet3 unäel-ääuiZa till8t^i'lrancls, i
iXäcier Zilla 8amma föi'8ia^, 8aciant ciet kinn68 Dnotoeoiiet laiiaZcit; oell
iiekallte, att KonZI. Uaj:t8 NacliZa i?ios>08ition xiculle, i öfv6ren88tämmei86
cleimeä, tili Kilrets 8täli6el' akZa.
tu 66em i?rotoeolli,
LIOLXttOI^l, No rct s t rom slc s Lolcti')elieiäet, iL^o
-
^Vvo Lo,
i
^:a 80.
HnL. till lixp. Iltsli. Lea 20 ^»Z-, 1.1. 11 5. m.
LO^OI». ^7:18
»N.r//ne?86 /^//.cis ^tt/rc/e^s A^aks-k/^s/cok^ tt»A^c-e?r
l/e
nc-/.8tö//k/ r^nc/e» 8»/?7r/7?A, r tt/seeTrc/e ^/He«/l/Ann /«»'-
rk/L-v/L ^oea^ ^/v> ^r/es-^c/rrve^ oe/r §r77rc//re1s-(.o//6Frrr??r,'
6?//verr L^oeL/ro^ms »NE r/err 4 .^r/Fr/^rr
^eLan Hiliels 8länLer, i unLerLäniA skrifvelse af Leri 2 sislliLne Naj, erkännanLe
keliofvel ak en tillräckligt rimlig oell passanLe loeal tor Hikr^rekivel,
Lertill ifrägaslälll Let »t LunLIiets-Lollegium meL lkällläkare6onloir6l
Uji^tagNL kus, samt »11 kerörLe liwketsverk sknlle ä I^nngslrolmen
inrymmas, oek Lionel. Naj:l Len 11 i samma mänaL ankelallt Ökver-Inten
Lonts-ILmketet
ali, ekler snslsIIL nnLersäkniog, meL kerättelse Lerom samt
korslag ä Lo koslnailer, som kör verkställiglreten sk Len Zs^klaLe koränLringen
evkorLraLes, i unLerLänigKet inkomma; kar kemalLe Ilmkele, i unLerLänig
skrifvelse al ilon nästliLve Luli, anmält, alt, viL källen unLersökning Len
20 körulgängne l^laj, ulrönLl kiifvit: Lel 8unLkets-<LoIIegii ^118 iolve Icuncls inlimma
mer Lin omkring kälkten ak Lo kiks-^rekivet lillköranLe kanLIingar,
kvilla tor Let närvaranLe uti Kongl. Llotlel körvaraLes; att nämnde
kns Lsssulom^ kaLe kel^Lkga sätlnings-s^riekor; ali lrosskottnarne sannolikt
icke kunLe kära Len l^ngL sk kullor oek kanLIingar, som kiifvit
keräknaLs alt Ler ujosisättas,- all Lo tvänne neLre väningarne voro luktiga,
samt alt Letia lius saknade kranLlria rum; viL hvilket korliällanLe oek Lä
tillkororLnaLe Lkeken kor kiks-^rekivet, u^s>5 ankörLe skäl, körmält, att 8unLkets-lLollegii
kus leke KunLe klitva en säLan för lliks-^reki vet tiilräekligen
r/mlig ock passande loeal, som Kikels Ständer ansell köra ät detsamma
anvisas, saint LunLkets-Loliegii OmkuLsman anfort älskiliiga kelänkligkeler
emot (lollegii föril^llanLe ikrän Le88 nuvarande, i alia akseendev käst j>assanLtz,
emkelskus, Ökver-InlenLents-Kmkelel i underdänigket kemslälll, kuE
A. »5ö /'/ot. 18^0. l iNrm/. r 2^ //ä/il. I
2
L"onA/. ^Va^rZ-a ^V'o 8o
-
ruvida, unden 8älunda upp^ikne sorliällanden, Lill8-^> eliivel8 söld^llnin^,
dvaisor ll08lnadei'ne lalilvil delälrnade lill 3,6<)0 L:dr Lanes, mä linna8 verlislällban.
Oeii vill Kon^I. Mj:l, lill 8var ä Liliel8 8ländei-8 omsöimälde undendäni^a
8lirisvel8e, jemle unden, ällel86 vin ul^ZNAen as den ire^ända undensöl^nin^en,
lrandlinZanne i mälet lill I»illel8 8länder8 8lal8-Idl8li.otl Iiäiined
ösvei Ie,nna.
I<.on^l. Naj:l lönldisver Li!<el8 8länden8 8lal8-IIl8lmll med ali Lionel,
i^äd vela ^nne8l 8läd8e vällaeväzen. Dalum ul 8upna.
dOU^^.
«/ /'/'okoco/Zer ö/ve,' ^cc/e^ra^rrUk-^nnn^e/r, ^ä//r'r "//«/ //un^r
r ä t/e?r d
18^0.
i^änvsnande:
Dans Lxeellene-', Iu8litiss-8lal8-!>dini8l6nn Deri- Onesve />o§§e,
Dan8 Lxeellenee, 8lal8-Älini8tei n sol- I7lrike8 Xiendena Deni ^liderne
Lt/s/vre/
8lal8-Läden: Denn L> ilie, re <7e^/en^knöm,
Deii' Dnilienie ,
a/' /^rdA-än^,
//ve,
8lal8-Lädel //^e upplä8le lill juslerin^ eli, jemvlilil RonAl. Naj:l«
NädiAa Iae8lul, so, sall ull soi rla» till lionel. IVlaj:l8 l^ädi^a 8lnnifvel86 tili
Lili6l8 8ländei'8 8lal8-Dl8lroll, an^äende veilistslld unden8ölioin^, i s^eends
pä löi'68la§en körändnad loeal son Lili8-^neliivel oell 8uodlnel5-DoI!e^iuw.
/'ro/lo^Äo/r, X'o 8l.
3
I^ongl. Naj.t täektes, i öfverensstämmelse med 8tat8-KZdet8 underdänigg
tillstyrkande, berörde förslag, sädant det vid dett» l^iotocoll finnes bilagdt,
i ljäder gilla oell befalla, att l^ädig 8krifvelse skulle, i enligbet dermed, till
Rikets 8länders 8t3t8-Htskott expedieras.
Rx Rrotocollo,
lV:o 8..
Lnk. till Iltsk. den 29 ^ug., kl. Asm.
IvO^OR. KRKd-18
/Vdd/^tt /'lo/)tt«r/lo» ///i /?r?.ek8 LVd-rdsr', «?r^de-rd6 ^,//d«ndef «/
<?/z sfr/re/ss /ör ^//md'n?ra ^// ^s/L7r,' 6//ve» 8/oek/mlms 8/vtt
de,r 20 d8/0.
Rnligt Rovgl. Naj:ts den davuari i8Z^ utfärdaile lVädiga Instruetion
lör det dä inrättade 8tor-^miral8-Linbet6t, bafva »II» ärenden, angäen8jö-eommunieationer,
vatten-b/ggnader, eanaler, bamn- oell strömrensninga>-,
eller liv»d i allmänliet med «r^eke,i förstäs, vaiit liaod
lagde
af nämnde Lmbetes Iredje Afdelning. O» 8edermer», genom Lionel.
l>laj.ts lVädiga beslut den 19 sistlidne !VIaj, 8tor-ikmiral8-I'imb6tet upplö8t68,
väektes samtidigt dermed kräga om en sadan förändring af körvaltnings-organisationen,
i afseende ä li^droteebniska ärenden, »tt den komme
att omfatta »!I» de bukvudsakliga föremäl, 80m vanligen inbegripas under
namn »5 a//»rs«/l« linar emedlertid denna vidsträektare organi
8»tion
vore beroende »l de tillgängar, 80m Rikets 8tänder kunde linna lämpligt
att för ändamälet anvisa, fann Kongl. LIaj:t 8ig ieke omedelbart, eller,
förr än Rikets 8tänder i detta bänseende fattat der»8 beslut, lora en sadan
reglering vidtaga; bvar emedlertid de till 8tor-.>V:niral8-Rmb6tet8 tredje Afdelning
förut Ilörande ärenden af ofvannämnde beskalfenbet öfverll^ttades till
en uniler Livil-Oepartementet 8tälld provisorisk lörvaltning, 80m fatt namn
al 8^/re/fe /or a//,»ä«^a /^rtteo^AAvra^er.
Krlärenbeten bär pä ett olvert/gande sätt lagt ! dagen det verksamma
^V:o 8i.
inflytande, som förbättrade eommunieationer utöfva pä ett Irines industriella
utveckling. bet bar visat sig, att vinsten ak" lättabo eommunieationer ieke
är ali: beräkna endast i deras omedelbara vergan, att minska forslingskostnaderne,
— att i mon af varuprisens elerat följande nedsättning
torlilliga allmänna rörelsen, — att befordra aksättligbeten ak förut icke ätkomliga
produeter, vela att derigenom olea värdet af jordegendomarns, bergverken,
kabriksanläggningarne, o. s. v. — linder tvänne andra, för 8tatsbusbällningen
föga mindre vigtiga, synpunkter päkailas jemväl uppmärksambeten
ä dessa oell likartade allmänna arbeten, s^nnerligast i ett land,
såsom detta, med fä näringskällor oell i allmänhet föga utveeklad industri.
I den mon nemligen, som sadane allmänna företag vinna en större utsträckning,
blida de en slags folkskola till utbredande af meebanisk arbetsskickligllet
bland de arbetande sambälls-elasserne, oeb pä samma gäng bereda
lorsörjningsmedel ät näringslöse, samt, i mon derak, lindra bördan at
tättigvärden.
bor bebandlingen af ärenden, rörande /anÄ-eommrEänrmner bar emedlertid
nägon mot 8t^re!sen för allmänna vattenbyggnader svarande eentral-administration
för bela ktiket bittills icke funnits. 8aknaden af en Lälunda
fullständigt organiserad 8t^rels6 för väg-anläggningar oeb dermed gemenskap
egande arbeten, i bvad dels det vetenskapliga, dels anslagens förvaltande
angär, bar doek blifvit allt mera känbar, ju oktare dylika arbeten
al den omfattning, att 8tats-bidrag till deras utförande funnits erkorderlige,
ikragakommit. ^fbjelpandet af denna brist päkallas leke blott kör
band läggningen af speeiella förslag till n^a arbeten af berörde bsskakbenbet
oeb inseendet L dessas utförande, men, dä lräga samtidigt är om flere
sadane, för prökningen ak deras relativa n^tta oeb derak beroende företräde
till befrämjande genom 8tatsbidrag, doek framför allt för möjligbeten
ak en sadan allmän, pä naturkorbällanden grundad, plan kor Iand- oeb vatten-eommunieationernes
inbördes samband, bvarlörutan de serskilda deiarne
deraf lättligen kunde förlora deras bukvudsakliga värde.
bör ett sädant planmessigt sammanbinclande af vägsträekvingrNme
äro, enligt bvad redan verkställda undersökningar ädagalagl, flere v^ra
väganläggningar, förnämligast i de l^orra krovinserne, af bebokvet för rörelsens
lättnad päkallade, men som i allmänbet ieke kunna utan Ltatens ätverkan,
medelst anslag till kostnaderne oeb ledning ak arbetena, utföras, dä
deremot i andra orter det ansetts kunna inträffa, att vissa vägar genom ds
vfrlgas lämpligare regleranöe varda umbärliga, b varigenom sä väl, som i
/ro,^/. /'ro/ror/t/o», lV^o 81.
nion al vägarnes förbättrade byggnadssätt oeb läge, öfverlrukvud lättnad i
underballs-kostnaden för vagbvggnadsLk^ldige skulle beredas.
Hvad om bristande organisation, 1 älgenäs ä landeommunieationer
sr vordet anmärkt, sr i ännu vidsträcktare mätt tillämpligt ä de större företag,
som sf86 mosstrakters beredande till odlingsbar mark oeb andre likartade
arbeten.
Ilti underdänig skrifvelse den 26 duni 1818, anböllo Ilikets dä församlade
Ltänder bos Kongl. älaj:t, att, säsom en väsendtlig ledning för framtida
ätgärder i större omfattning, verkande till landets upparbetande oeb
förkofran, undersökningar i landsorterna matte anställas L sädane trakter,
bvilka kumle göras lruktbara genom vatten-ailedning eller snöra större löretag,
som ökverstego clen enskilda förmägan, samt beskrifning»»' oeb kostnads-körslag
cleröfver förkattas, för att i bebörig sröning seöermera
komma unöer öfvervägande.
Kongl. Najrts Lefallningsbakvands, om verkställigbeten af öessa förberedande
ätgärder genom Lirculair öen 1 Leptember 18,8 lörstänöigaöe,
Iiafva lör öeras tillgöranöen i berörde ändamäl genom ingilne underdäniga
betänkanden redogjort, 00I1 Kongl. Naj:t kar öerefter lätit Lig ärendet, I
ett sammanbang för alla Karren, till pröfning förekomma. Ket bär
bärvid inbemtats, att 1 Ka>< IIusballnings-Lällskapet, med
liiträöe af sakkunnigs män, lätit verkställa afmätning oeb afvägning
af öe i sörlia öelen ak Kärret befintlige större mossar, urtagande
en r^wd al >,j,2o4 tunnland; lrvarförutan Kongl. Najus Letällningslrafvande
lörmält, att, om öfriga mosstrakter inom Känet tillika beräknades,
ock deribland de, bvilka dels genom n^ ledning af Kida-elkven oeb ^Vennerns
bibebällands vid jemn vattenböjd, dels genom sänkning af sjön linsen
skulle kunna göras odlingsbara, sä kunds med säkerbet antagas, att omkring
80,000 tunnland mossar oell kärr lunnes inom kärret, ak foga eller
ingen n) tta för närvar ande, men ined det läge oeb al den naturliga bördigbet,
att de kunde biingas lill odlrngsbarbet.
Ned undantag dessutom ak lrvarest de större m^r-trakterne,
upptagande nära 5o,ooo tunnland, blifvit af sakkunnig man besigtigade oeb
alvägde, osli för I,vilkas aftappning kostnaden beräknats till 100,000 lardr,
liar i de öfrige Kärren okvanberörde iXädiga befallning icke kunnat föranleda
nagra fullt tillförlitliga undersökningar oeb kostnadsberäkningar, emedan
dertill fordrats större teebniska kunskaper, än som kunna päräknas bos Krono-betjenirrgen,
b vars tid oek ak vanliga l jenstegöromä) för mycket upptages, för
6
^o/rF/. ^a-7/F^r , ?V:o 8i.
sLL derjemte kunna 6gna8 Lill förrättningar af denna ke8kakfenlist, 8amt Dandtillätaine
ej ellei' 8käligen kunnat älägga8 att utan 8ei8kild vede, gälining korrätta
rätlane und6r8ökningar, kvarigenom de skulle vä8sndtligen llindra8
krän dera8 vanliga arksten. De ak Lionel. Naj:t8 Lekallningsiiafvande meddelade
u^^gifter ädagalägga dock i allmänkiet, Iiuru >nom de fle8ia Dun Kög8t
ket^dliga egovidder af mo88ar ock vattendränkta Leukler akulle genom vatLen-afledningar
kunna göra8 fruktkara; — att 8älunda exen^ielvl8 i <7/rrr>tr/,
cr>r 26,298 tunnland oell i 8roc^o/,/!^ D5:>r 7,229 tunnland M088ar oell
5!!nk MSI k SN86LL8 kunna genom vattenledningar föi'8ätta8 i fruktkärande 8kiek;
— aLL endagt i en 8oeken, af 66/76^0^^ Dä>r linna8 2,3,5 Lunnlancl
mo88ar; — aLL i //a77anc7 nagra 1000 tunnland 8kulle kunna vinna8 genom
sänkning ak en sjö oell nägra andi a vatten-akledningar; oek att i L-/-e^,o
8kar!iult8 Nlv88e, omkring 3,000 Lunnland, ansetts utan synnerlig ko8lnad
kunna genom dikning oell kränning förvandlas i fruktkärande fäll, 0. 8. v.
I^ongl. Naj:l, som vid föredragning den 4 ^s>>il 1826 af Dess Defallningsllakvandes
omförmälde Dstänkanden, funnit nägon ätgärd, med anledning
deraf, i krist ak nödige tillgängar ä ldiks-8taLen8 lVionde Idukvud-Ditel,
tills vidaie leke kunna ega runa, Ilar emedlertid, lika med Dikets 8tänder,
egnat Lillkorlig u^^märksamket ät de för Diket vigLiga fördelar, 8vni ilrägavarande
arketen kör rno88!rakLerns8 keredande Lill odlingskarket erkjuda,
ieke klott medelst de utvägar, 8orn derigenom oljanus för den förnämsta
DindLnlanna-näringen8 ket^dliga utvidgning samt arkstslöses sysselsättning
oell försörjning, men sfven genom deL välgörande inflytandet af dessa adli
ng8föreLag uppL elimaLet, oell dä den äL 8tvrels6n kör allmänna vattenk^ggnader
u^pdragne kekattning ^röfvats lämpligen kunna uL8Lräeka8 jemväl
Lill andra allmänna arketen af mera vidtomkattande arl, Ilar Diongl. Naj:t
ansett ifrågavarande kest^r köra klifva eLL ak de angelägna8Le koremälen för
8agds 8t^rels6S verk8amI>eL.
Ned kän8igL Lili de kär fram8Lällda korkällanden, är l^ongl. Naj:t
sliL8ä keLänkt unpä en 8ädan förändrad organi8aLion af 8t^relsen för allmänna
vaLLenk^ggnader, aLL den, under namn ak /ö> a//mä^a a/öeLs/r,
ställd under Livil-Departementet, mä komma aLL omkaLLa:
a) anläggningar oek korkättringar ak 8jö- ock land-communicationer,
8ä8vm canaler, 8lu88ar, vägar, kroar, färjor;
k) 8Lrömren8ningar;
c) Damnk^ggnader ock Nuddringar;
^O/I^/. /'/o/io^ro», Vi o 8l.
7
6) Vrbeten för beredande as större odlings-löretag, medelst utdikningar,
eller aftappningar as ranka trakter oell sjöar;
allt sädant likväl med lagttagande as den ordning lör ärendenas judieiella
oell eamerala bebandling, eller den bandlägguing, som bittills pä Oomstolarne
eller Kongl. Naj.ts Lefallningsbafvande oell Kammar-dollegium ankoillmit,
sä oek as de bestämmelser om jord-egaies bärunder beroende rättigbeter
oell sk^Idigbeter, som Lag oell laga 8tadgar nu eller framdeles
törmä.
Kor tillvägabringande al en sälunda utvidgad organisation sör allmänna
arbeten, erfordras doek en derefter lämpad tillgäng, saväl till törvaitnings-personalens
aflöning, som till rese- oeb undersöknings-kostnader.
Knligt den lör Vredje Afdelningen af s. <1. 8tor-Vi»irals-Kmbetet clen
lXovenlber i8a^ fastställda Interims-8tat, bär ärliga aslönings-kostnatlen tor
besagde Kmbets-afdelning, anvisad L anslaget för vatten-communicalioner
oeb andru allmänna arbeten, de sörsta ären utgjort 6,c)oo K:dr, men, jemnlikt
Kongl. Najts lXädiga Lies den «8 duni >636, blifvit nedsatt till 6,ooo
Kalr, oberäkna,It Llielens arfvode, som, tillförne beräknadt till 3,ovo, men
de senare ären till endast i.ooo L:dr, frän Liks-8tatens Kjerde ltulvud-bitel
utgätt. Kongl. Naj:t anser, i förbällande bäirill, lönings-staten för den
ilrägaställda n^a 8t^relsen böra blifva:
i Lbef (1'^ll med Kxpeditions-Lbeierve vid ätats-Lepartementen,) 3,ooo: —>
i L^rä-Lbef för den teebniska detaljen ..... i.ooo: —
i Kamererare ... . . . . . . . ,,ooO: —
Lanrli-biträde .......... 8oo: —-
a Litare, tillsammans ........ 8oo: —
i Vaktmästare ......... ,66: 3a.
8umma 6,^66: 32.
I Kandsorterne:
L Oistriet-Obeter ä 6oo. , . , . . . 3,ooo: —-
bvarkorutan till rese- oeb undersöknings-kostnader samt expenser
anses erfordras  6,666: 32-
8
81.
förutsatt ändoek, ritt sakkunnige Ollioerare utur Armeen, ätminstone
cle törsts arén, blifva tili erforderligt antal att tillgå kor
extra eommenderingar till ikrägakommande undersöknings- oell
akmätnings-körrättningar, samt ledningen ak dermed gemenskap
egando arbets-köretag, oell stt det »älunda ieke göres bebok,
att Staten med ordinarie löner lör alla vid förvaltningen tjenstförrättande
belastas.
Ned hänsigt derjemte till angelägenheten att bilila en
serskild eorps ak Ingenieurer kör sädane allmänna arbeten, hvarom
krägg är, ! ändamäl att med nägon större omfattning vela
med vetenskaplig noggrannhet kunna framgent sädane arbeten
k>edrikva, anser I^ongl. Naj:t den nu befintliga brist ak någon
fullständig undervisnings-anstalt för dem, som ät berörde vrke
vilja egna sig, samtidigt bärmed böra afbjelpas. binär likväl
ds bartill erkorderlige elementai-kunskaper vid teebnoiogiska läroanstalter,
samt ätskilliga andra undervisnings-verk kunna inbemtas,
oeb de till en bögre läro-eurs börande, för sädan
eorps erkorderlige, kunskaps-arter till större delen sammanträffa
med dem, bvarutt undervisning vid Artilleri-läroverket med
delas,
anser blongl. Naj:t detta bäroverk lämpligen kunna blikva
gemensamt kör berörde eorps, allenast att ev ytterligare lärare
der varder anställd kör undervisning i de speeiella kunskapsämnen,
som uteslutande tillböra denna eorps, oeb hvartill en
allönings-kostnad anses erkordras ak. . . , . . i,ooo: —-
Den ärliga total-mgikten i oeb kör ikrägavarande förvaltnings
organisation skulle »älunda utgöra ..... 17,^33: 16.
hvaremot olvanberöide, krän fjerde Idukvud-litelo utgängne, arfvode till
Lbeken kör Ltor-^wirals-bimbetets 3:dje Afdelning, 1.000 khdr, likasom ook
det ^klönings-anslag ak a5o D:dr, som hittills utgätt till Oomiten kor ^orra
Vsg-anläggningarne, dä denna Lomite blekvs, i följd ak den n^fa organisationen,
indragen, komme att för andra bebok Iresparas.
Liongl. Naj:t bar, uti Dess till Dikets 8tänders 8tats-IItskott den
sistlidne danuari allätne I^adiga Droposition om Ltats-Verkets tillstånd oeb
bebok, lör /^atte/r-commtt/r/ccrkrö/ree oc/r föreslagit, till
anvisande medelst extra 8tats reglering, ett anslag ak 100,000 D:dr ärligen
^vo Zk.
9
i 5 är, elier tillsammans 5oo,ooo ?udr, säsom det de!o^>a, dvarunder Kongl.
^llaj:t ansell detta anslag leire kunna nedsättas, om nägra väsendlliga anstalter
till verklig dälnad lör landels näringar oell industri skola dermed kunna
äsladkommas. — Milrad Ilikels 8länder, l delraklande al den nu ilrägaställde
tillökning al löremälen för allmänna arbeten, mä linna skäl als,
i mon as kördanden varande tillgångar, anvisa något derutöfver vkadt anslag,
eller leke, an8er 8ig I<.ongI. l^daj:t döra köreslä, all olvanderäknads
förvaltningskostnad mä ä del anslag, 8om för allmänna ardelen kan varda
deslämdt, la ulga; viljande I^longl. Naj:l, dere8l kikels Lländer godkänna,
della förslag, eller medel annorledes till ändainälet anvisa, ulan <limjsmäf
om verkställigdeten af den därigenom anmälda organisations-plan förordna.
f^ör ali dereda Ilikets 8länder närmare lilllälle all gröfva lordällandsna
med de allmänna ardels-förelag, 8om lill utkörande under innevarande
oed ^älöljande är ilrägakommit, liar I^ongl. Naj:t därjemle velat öfverlemna
ell tadellariskt sammandrag olver sadsne ikragakomne Lanal- oed
8Iuss-an!äggningar, dlamnd^ggnader, l^luddringar oed 8lromren8ning9r, om
dvilka mer eller mindre fullständiga undersökningar skett oed dvilka till
en del finnas omdandlade uti de 8lat8-IIlskoll6l förut delgilne, lrän l. <l.
8lor-^miral8-dlmdelel3 Iredje Afdelning inkomne, delänkanden oed förslag;
sndekallande Xongl. Najrl derjemte 8l^relsen lör allmänna Vallen-d^ggnader
att 8lals-Hlskotlot kor ytterligare upplysningar tilldandadälla ett ak
(ldelen för medlerst» Oanal-distriotet, Ölverste-Ideutenanten /'^k/-ö//r utardeladl
Ldartle-verk, med tilldörande kostnads-deräkningar olver föreslagns
eanal-utgi eningar inom derörde distriet. Oet mä därvid dock anmärka-;, att
kostnads-deräkningarne för en del al de i lörrderörde sammandrag upptagne
srdeten ieke kunn»t 8ä fullständigt dlilva eontrollerade, eller i allmändet
de relativa lordallandena med de serskilda ardelena i statistiskt dänseende
8ä utredda, alt nägot moliveradl yttrande om de ilrägakomne ardetsföretagen,
till grundläggande al flere ars ardetsplan, /r«/'i//r,'-7/r/s kan
varda meddeladl. Ivongl. IVIajtt an8er del emedlertid döra dlilva elt alde
angelägnaste föremålen för den ilrägakomne n^a 8t^relsen, om den kan
komma till 8länd, all med all den sk^ndsamdet oed lullständigliet, som
omständigdeterne medgifva, läla verkställa undersökningar, rörande omlänget
ai' ile i de serskilda lamlsorterne päkall -de allmänna arkelen, oell kustnadslöislag
till deras utkörande nirälla, lör all ej mindre tjena till grund
/d/n k/// //. §k. /'/ok. 18.^0. i i ^///. 2^ //a/k.
2
« o
föv I^onFl. I^faj:l8 ^vöfninH af 6e allmänna ävliHg avli6t8^lanevna,
sn Liven all löv Kiliel8 8län,lev vi8 nä8llrlifvanLle Kili8möle lrunna fvamläHHa
en full8läNiliHave öfvev8,Hl af aäclane avbelen^ än lnllill8 liunnal 8ke,
elivu^l cle88a Hennin laicliaH of cle lill XonHl. lVIa^lg ili8^08ilion föv tjulen
lili s>äföljan6e liiii8(laH anvi8ant1e meclel liunna utlovaa, eliev aliulle lovcli»
rtöne un6ev8iöcl, än 80m inom 'lenna !)6Hvän8ninH liunna ä8laclliomma8.
I^onHl. IVIaj:l föi lililvev kiliela 8länäev me^ all IxonHl. oell önnest
välbevZZen. Dalum nl 8u^va.
O/. /,-i. Zn^v/rr/^.
k/tz/va^ /'vo/oso//sZ ö/vev Z7Z//ZZ-^/^,//Zs/r, Z//rZZsZ r>^/o/- //a/rf ^/a/:'Z
Zio///r//^e/r Z ^'ZL/Z^-/ZarZcr a >8zocZZ/nZ//r^ 8/ott r/s/r 2o ^///^u^ZZ 18^0.
l^ävvavanile:
Ilan8 Dxnellenee, 8tal8->1ini8lern föv Dlvilie8 Zlven6eva Devv Diikevve
8Z/'sv/reZ/Z,
Z.als-kä le- : Hevv Diillevve z7s</6,>5Z,ö,/r,
Dei v f i llievi e Z/rFSvZ/s/Ze,
Zrr^vo?//^,
a/° Z/^Z/r^a/vZ,
///vs,
7/)>ne^Za/ZZ.
Desiavleinenla-LIiefen, 8lal8-8äc1el ZLZ/v/2///, liemalällcle i uvclei cläniHliel,
oil, i fi/iHa vin bililan6el af en 8l/vel8e föv Allmänna /iv!>eleo, ?vn^1,
dilion lill Kiliel8 8l.än,Iev mä af^ä, i enliH^el me<l clel fÖvslaH clevtill,
rom linne8 Dvoioeollel fiilaHclt.
DnIiHl 8lal8-I>5(1el8 olvide DeLlUmölei8 unclevcläniHa lill8l^vli3n<!e, läelcIe8
Xon^I. i!il:>j:l i l^äilev Hilia I)evöv<le kövalsH, oell liefallile, alt, i ölvevens»iämmelse
venneci, Dlo^osiiinn lili kilsets 8län6ev aliulle umfev 6enna ciaH
ex^e^lievas.
Dx Dvotoeolln,
Z'. Fvä/r//Fkvö',/r.
IkonZ-/. v.o 62.
N:0 82.
^nk. till Lxp. Iltjlk. dea 2 Leptember, kl. ro k. w.
K0l>s6b. N^d:V8
^VudrA» 8/:r//beksc k/kk /Sr^eks L7ä/rde--s >5kok8-k7ksLott, arr^aend»
Le/r/ekse /,'»» cke/r 6ök/ra t7rrnak-^ok»^ udömde ^en/kk?r/»^sn/Fi/2
« LokaAeks m/rskmeckek /ö> «re» 1829 krkk ve^ meck
1836,- 6r/ve» 8foc/./rokms Skokk ckerr 27 duk/ 1810.
8edan Kongl. Ugpt oeb Ilikets Kammar-Ilätt, i anledning af vederbörande
Ilevisions anmärknings-pästäende, genom Utslag den 6 Naj 1889, förklarat
en summa, slör- 3,o35 K:dr 28 sk. 9 rst. Lanco böra Kongl. IVIaj:t
ocb Kronan ersättas såsom bevillning, af 5 procent beräknad, pä cle vinstmedel,
livilka, samlade ä 6otba Lanal-llolags inkomster frän oeb med är 182c) lill
ocb med är ,836, blifvit, i följd, al Lolagets den r2 duli 1887 ial-tade beslut.
till ett. sammanräknadt belopp al 60,712 L:dr för Lolagets rakning
pä en gäng disponerade, bar Oötba Lanal-virection, efter det. berörde Utslag,
säsom ieke inom föreskrifven tid öfverklagadt, vunnit laga kraft, uti
en till Kongl. IVIapt ingilven skrift, bland annat, i underdängibet anbällit,
det Kongl. Ugj:t täcktes, af Ounst oeb iVäd meddela den eftergift afberörde
Levillnings-medel, som, efter Lirectionens underdäniga förmodan, troligen
skulle varit att emotse, om Kammar-Rättens Utslag blifvit i bebörig ordning
öfverklagadt; anförande Lireetionen i sädant afseende, att dä, uti Vevillnings-Vörordningen,
säsom en allmän princip antages, det bevillning a
utlänta medel endast komme i fraga, när räntan dera är vorden beräknad
till mer än fem procent, oeb säledes en bebällen vinst af 5 procent först
mäste vara gifven, innan Levillnings-afdrag egde rum, sä borde, med tilllämpning
bäraf pä ^ctie-Lolag, för gifvet anses, att en sä stor bevillningssumma
skall vara bespard, att, om ieke lulla 6 proeent eller deromkring,
Åtminstone 3 a H procent ä bvarje acties inbetalda belopp till delegarne
kan utgifvas, förr än bevillning ibägakommer; att likväl utaf Lanalverket
oeb Verkstadens under ären 182c) till oeb ined i836 besparade bebällnin
-
12
8^,-r/r-e/^e, 82.
»sr, tillgammans utgörande 6l,558 K:dr 28 sk. ii rst., kvilia vid sistnämnde
ärs utgäng icke funnits i contant, utan blifvit använde till inkö^ af effeeter
oeb materialier lör verkstadens drift, oeb vid livi Ilien bebällnings
beräknande leke blifvit afdragne samtidigt inträffade förluster till starr»
belo^, bade, jemlikt Lanal-Lolagets beslut, 60,^ i 2 K:dr Lanea användts till
Notala verkstads utvidgning, emot aetie-egarne derföre tilldelta räntebärand»
obligationer, beräknade, säsom utdelning för ären 188^, i835 oeb 1886,
tillsammans för alla tre Lien, för aetierne ak första elasson till 2 procent,
eller ? procent för bvartdera äret, oeb för aetierne af andra elasson till i
procent, eller z procent för bvartdera äret, ^a livilka grunder Direetivnen
destobelldre vägade i underdanigbet bo^^as, att Bolaget bnge åtnjuta befriel8e
frän den genom Kammar-kättens ifrågavarande Utslag adomda bevillning,
80m densamma skulle utgä af ett elibit»!, nedlagdt i ett 8ä 8tort
national-företag 80m Oötba Lanal.
Kburu Kongl. Naj:t fnnnit elen af 6ötlia (lanal-Direetion Lälunda
underdanigst begärda eftergift af i lrä ga varande, Lanal-Lolaget adomda bevillnings-medel
ej kunna af Kanzi. Naj:t i leader bifallas, bar Kanzi. Naj:t
emedlertid velat till Likets nn församlade 8tänders 8tats-Dtskott bärjemts
öfverlemna de ämnet rörande bandlingar, ^>ä det Ilikets 8tänder ma lililva
i tillfälle att, med billigt afseende ä förekommande serskilda skäl oeb lorbällanden,
den af 6ötba Lanai-Direetionen sekta eftergiften bevilja.
Kongl. Naj:t förblifver Likets 8tänders 8tats-IItskott med Kongl.
Mid oeb Hnest välbevågen. Datum ut su^ra.
c^.LD dOU^N.
-r/ />,-oMro//ek ö/r-e->
8r^-7?a^ ä 8Mc/c/lo//n^ 8/ott 27 aböL
18^0.
Närvarande:
dustitic6-8lat8-Ninist6rn, Hans Kxeellenee Herr 6refve
8t3ts-Nin!stern för Dtrikes-Krenilena, lians Kxoellenee blerr Krilrerrs
Sr/c^e/^. Ltats
-
/Vrrr/rFK 82. , Z
Ltuts-Ludon: Herr Lrilierre <7<^c,-^'/?r,
llöir Lrilierre ^Ae,^/e/^,
Fa/r/^tt^,
a/" /Z^',rAa/^,
///L.
I'. 5. (d-elen lör Linunee-vepurtementet, 8tuts-kädet «/
upplösa t,II justering ett. i följd ris Longi. IVIuj:t8 förut meddelude Mdieu
de«Iu,,
8tunde,8 8tut8-I7t8kott, ungäende 8ökt f>efiiel86 frun den Lödiu Cunul-lluiu"
Ldöindu I>6viIIning8-ufgift ä Loluget8 vin8tmedel lör äien 182Q till neli
med i836.
Xongi. IV!uj:t tuekte8, enligt 8tuk5-Lädet8 underdunigu till.8tv, liunde, r
lauder giilu gunilna för8iug, 8ädunt det dnne8 ?rotc,eollet diiu»dt, neli l'elullde,
utt Longi. lVIuj:t8 l>Igdigu 8!nifvel8e 8l(uile, i ölveren88tummel8e dermed,
till 1'dliet5 8tunder8 8tut8-IIt8liOtt ufgö.
In fidem ?rotoeolli,
/oer/r. F.
Fr/i. ir// F 8t. F/ 0/. 18/jo. i 8ai/rr/. I ^Z/'2^ //cr/Z.
u m a r b K u Z" u 7°.
a) I7ri f. 6. 8ror-^.mirai»-kknbetets 3:dje -ktdeinings den ,6 December r83g afgikna un
derdäniga
betänkande om alimänva Vattenbyggnader, är upptaget alternativt 3,,oo
b:dr eller 6,5oo k:dr tilt en brobyggnad öfve» !r.d»l».Dlkven vid pjäkls lili» kärjesund;
denna bro kar orten sedermera pä egen bekostnad tili utkörande företagit,
kvarköro ders kostnad kär loke blikvt nntecknLcl.
b) Uti 3:dje ^kdelningens underdäviga betänkande är kostnsds-summan kör Barkens
oek Liljans esna! upptagen tiii endast r,/jbc),3o2 !!'iir, kärisdande sig derrkrän, att
en post pä r,c)33 genom miss-svmmerin» blifvit utesluten.
e) Ilndersökningarne oek kostnads-kor^lagsl. lör denna cana! Lro torst under innevarande
är fullbordade, bvsrkore densamma uti 3:djo ^.ldelningen» underdZniga betänkande
endast kkkvit omnämnd, säsom erfordrande ett 5tats-bidrag «k ^,ooo b:dr
tili undersökningsrnez fortsättande oek kuilbordande. ^laodeisku-sr Fromr i Örekro
kar krän början bekostat, ock nu älven käti! fullborda dessa undersökningar.
d» s, k) Lostnsden kor dessa 3:ns canai-leder är korst innevarande är, genom Lksken kor
rnedlersta Lanai-districtet, beräknad oek en serskild Icblä, jemte ekartor, sammandragne
i mindre »esla, K. r ak samme District-klbd blifvit vkver (lanai-s^cstemet
1 medlerst» delen ak Sverige upprättad, sorn inom Kort krän Stsugrakvsriugs-tr^ekeriet
utkommer, för att meddela /tllmä^keten nsrmsre kännedom om detta sistern.
g) Vti 3:djs ^kdelningens betänkande är, pä Arund ak Kongl. kdapts Nädiga brek akden
9 Mais r838, för denna sluss-aniäggning antecknadt amorterings-anslsg ä 3,000
It:dr p:r är. sedermera kar planen innevarande Zr blifvit omarbetad, ock arbetskostnaden,
som förut var calk^lerad till 60,000 Ikdr. är, enligt nu köljtia metkoder
ock principer, beräknad till §5,ooo b.dr. klanen alser nu att anlägga sluss-leden
pä östra sidan ak Dlkven, kvarest jord-ersättningar icke bekölva ikrägakomma, kvaremot
byggnaden körut var projecterad ä Kllvens vestra sida, der stora, i korslaget
ej upptagne» jord-ersättningar ock säg-verks inlösande ansägos körd^ra företaget
alltför maekel.
b) lbikasom för l?orsskaga sluss-anläggning kärokvan blifvit anmärkt, liar 3:dje äk
delningen
äkven kör Deijekorss-arbetet antecknat amorterings-bidrag a »j.ooc» b:dr
p:r är, intill dess Käkkten i kostnads-summan, enligt r833 ärs körsla», i i o.ooo b:dr,
skulle blifva ak stats-medel amorterad. I sammankavg med omarbetandet utak planen
kör korsskaga-anläggningarne, kar kostnads-korslaget, rOranUu sluss-t-^griad
vid Deijekorss, blifvit ak District-Lkeken granskadt, ock, i anseende till sedan Zr
,833 stegrade pris ä dagsverken samt materialier, ansetts bora med ro,ooo Ikdr
kö, köjas.
i) Under innevarande ärs lopp, kar, PZ grund sk Zr ,83c) verkställde undersökningar,
N)tt körslag ingätt, i afseende pä arbetens i Ovik» bilk mellan ströms canal ock
Oötkeborg, eller det territorium, som icke tilli,ör 1'rollkätts 6anal-bolag.
Nämnde korslag upptager, att en rumma ak nägot ökver 100,000 b:dr erko,dias kör
farledens ändamälssniigs istZndsättande, men som alla ksndiingav rörande detta mLl
blifvit remitterade tili kdreken kör östra 6ansl-districtet, Kvars utlätande i dess
egenskap ak Oötka <3anal-Bn!agS Ombucl i Kongl. Directionen för Ootkeborgs liamnock
ell-arbeten ännu ej blifvit aklemnadt, sä är den ak 3:djs Afdelningen antecknade,
pä köregäende undersökningar grundade, approximativ» summan kär bibekällen.
k) Iredje ^.kdelningen kar, i dess meravämnde uodercläniga betänkande. Uppkört statens
amorterings-bidrag tili linköpings kawv-b^ggnad —> kviiket bidrag med
1.080 b:dr pn- är bör utgä i >0 Zr, enligt kongl. >laj:ts Nädiga brek sk den »4
Hpril >83^, — endsst kör detta ock nästkommande 5 är» eiler tili ock med nästa
kiksdag. lllen som i6 ärs amorterings-bidrag ännu Lterstär Ltt utbetalas med
1.080 b:dr om äret, är kärstädes uppförd kela summan dertill med 17,280 kirdr,
samt dessutom 3,boo Ikdr, som, enligt detta Zr upprättad calk^l» utgör käikten ak
den kostnad, kvarmed anläggningen, i anseende till ätskillige förändringar vek förbättringar,
vidtagne under arbetets utkörande, kommer att öfverskjuta primitiva
förslaget.
Mrer till Kongl. proposition, ^:o 8r.
^ dt Z; L s.
vkver Vnil6idr^ZAltttd8-tlrbel6t,, Iiv.uoin dols, — ekler köregrtNZnn ären, verl<8lril1-  de underxvlvniiiAur, — klLiiu^lriiinilio blifvit Z)'ord Ml k. rl. »^toi-/Vmilt)l8-Lmb6-  1el8 3:c!^e ^kdelnin^, den 16 sZeeember i839, tili KonAi. .rkAikim, oeb
derefter till 8iut8-IIt8iro1f6t vkvei-lemnnde nndvrdämKn LelLnfisndv, dels
und6r8Ö1<ninZNk oeir!<o.8lnöd?-kördnZ, sedLtmert» under loppet nt är !846
inllbordutle.
/nom ro/ek.
Ränsa Lik, lil! rlsls unäersökning, kleis rensningar, approximativt
Lulea Lik, lil! Ne6 enskorssarnes upprensning .
Liteä Lik, lii! Likkorssarnes ri:o
Ångerman-Lik, lii! Lärplirigga, nwki Lätkainn vili Veria
Indals Lik a), till rensningar i vire lielen ak Likven
Ljunga Lik, lill rensning ak 12 Lorssar i Nakverö Locken
Ljusne Lik, till Lanrlakorssens upprensning
Naki-Likven lil! Väbacks-korssens 6:0
Namnk^ggnarl viZ lVorrteiZS . , . » .
Xo6,jupe1s upprensning kör äegelkarten pä Ltockkvim
Lörbättringar i kärleken pä Npsaia, viri Vknarsläk
viri Lricssrmri
Bro?» A/ecikersla La»cr/-Br'sk,reke^.
Ktrömskolms Lanalens vmk^ggnacl .........
Barkens ock Lisans Lana!, krän skorra Barken lil! Lagneks Lräria k)
ock lorin Lräria-kallen, lien sä kallade 6ra6a Lana!
^Venerns ock Haelin arens dana! c) ........ .
Lörlermaniamls, eller Mälarens ock Ingarens (lana!, krän Mälaren lii! Lockvattnei
ock öerikrän lill Vngaren
Lilipstaris Lana! .........
Möckelns Lsnal, utgrening kran venerns oclr N^elmarens Lana! c?') . . .
^männingens ock knutens Lan al, utgrening lil! NorkergZ Äl almfält e)
Barkens ock IVessmans Lana!, utgrening till Nraugärliets Bergslag k) .
Brom /esk?'«
Lorsskaga 8iusZ-aniäggning vi6 Lisra Lik g) .....
Lei^ekorss Liuss-anläggning viri ri:o K) .....
Lana! Iran wenern lill Lrren pä Dalsland . .....
Lana! krän wenern lik 5>:ta Lee .......
Lanal genom Vlkrecktsunri, nära Marstranrl .....
M„aSr«,gs-»rI^«e» i Lik, mellan Ströms Lana! ork Lotkekvrg, approximativt !)
Livtkekorgs Namn vek Rivier ...........
Bror» Oskr» LttTrai-BrL/r-iolek
Namnk^ggnaci vir! Linköping ock murlclring 1 Slängan ut lill Roxen K) . ; >.
Namnk^ggnacl vill ^Vallstena ... .
Namnk^ggnaZ viri Liäköping - -..
Slängans upprensning i gränsen mellan (IstergvlklanZ ock Z-nalaml L .
Lmm-Vns upprensning . r > , - . . -
Brom Lö'^« Lannö-BrsBrctek.
Vkarkergs Hamn . . r « L » - Ä Z x ii .
Hamn-anläggning viri Höganäs .... - ^ .
Hamn-anläggning viri 1-Viks fiskeläge eller Lvinekärlan. , . >, ^
Lanrlskrvna Hamn ...«.«, . ^ .
Vstacis Namn .... t , - r - «
Namn-anläggning viri Limkrilskamn i -
Nelge-äns upprensning ock Namnk^ggnaci vkl Lkristiansla6 13o,000 R:«k, eker ock alternativt
Namn-anläggning viel llkus
Ntisk^ Namn «,»»
Lana!- ock 8!uss-ank
1,3 l I,884:
1,461,2 33:
100,000:
2,691.099:
309,800:
6o3,ooo:
100,000:
259,895.'
84.812:
626,789:
90,000:
120,000:
70,000:
267,806:
24,000:
Summa Summarum io,i45,o46°1Kär L:oo. j
9-0,5,368:
1
llanm-ö^Z^nacier mec! öertii!
kvraacie Naöärmir,
2,000:
9,100:
KIuä-lrinZsr vcl» »pprensmnLar
at större tarlecier.
44,000
9,180
2,5vO
SirömrensniciAar tor <le!s flottning,
tiris törekoinlnsnäs
at öfversvämning.
4,ooo:
5,oOO:
6,000:
26,000:
4»8a8:
6, o o o:
6,000:
80,000:
20,780
48.000
88.000
: 5,ooo'
3o,8oo:
55,900:
4i,55c>:
,91,000:
76,000:
»5,000:
120,000:
5o.ooo:
r 19,000:
//'oö/ss, ^.-o 83.
l
lV:n 83.
Xnlc. till klrx. Olslr. <icn 2^ Octokci-, lil. 10 s. m.
?V«r//Ktr §/c^i/v6^6 /?i/re^s Kis-rt/o-',
^KK«6»t/s r Köe/rK K/E-rs/r« //-/K-r^6?-r
/^6A67/,
6?^6^« /6^6'r'»A, i /ti//t/ t,/ /'. t/, ^t/e/s/trns
/-'tr/r
o^t/Z/tK^/e rt^-
KÖ-K-rc/e/ <^r/'r)6-r K/oo/c^o^M« K/s^ c/e/r 10 Ldelkoöer
1840.
sillin, nied auledniuLl ad väokt dia^a om at8kil!i^a lill I,o8tälle vid
s. d. ^del8dane-lde^ementet8 8kän8ka Lom^a»ni an8la^ne lremwau8 kedriaude
tian ordinarie rotering, vederlrorande Oolle»ier l>08 lionel. IVIaj:t i
underiläni^Iiet anmält, att ad i', d. /Vdel.dane-lroitällena i 8kane, 8on>, vid
den inom 8amma s>rovin8 verk8tallde ordinarie roleri,,!;, deruti ingått, Irlilvit
roter:,de vid 8ddra 8kä»8ka ludante, i-lle^ementet inom l>'lal,i,o>ui8 I^än,
5 t dordelrok8-nianta I lil! 3^ rote, oelrinom dd,ri8tian'>tad8 I,an 1 ^:<le>8 dordel>oli5-mantal
till ^-:del8 rote , elle, , 8ammanla»dt iuonr lre^AS lianen, 6^:del8
.Iordel,ok8-manlaI med /j ^:del^ rotar. 8amt vi,I lauri a 8kä,,8ka Indanteri-lie^kmentel.
inom (3i4ri8l iamtada I^an, 1 dorde8ok8-manl:,I lill ^-'dekd rote, oolr säIede8,
vid Ireo^e Ide^ementeua, tijl8amma»8 ^ fidela dordel)ok8-mantal
lil! /j ^:del8 rotar, lrar K.u»^l. Naj:t, unde,' den 2 Uar8 i838, i leader dörorduat,
att, i 6dveren88tammel86 med 3 A. uli De88 lov Lom,nitterade till
förrättande ad extra roterir,!;>-jen>knin^en i dliket utfärdade lXadic;a Instruotion
af den 20 Deoem8er 1820, 8amt i likliet med livad, Aenom
Xonl;!. dlo8olutionen tlen 2 lXovemlaer >833, redan lalidvit lov dlvttmä8tare-d>08tallet
d)uokar^) ooli Nön8ter8kridvgre-li08täIIet Rickarum lieviljadt,
alia ödline i 8kaue laedintli^a looställen vid d. d. ^del8dan6-kre^omeutet 8kola
tran ordinarie lill lika 8tor extra roteiun-; omdöra8, oola i extra ruterinr;8-  län^derne us)jataAa8, samt, 8ä vidt de jolis kunna i jomna rotar indela8,
5lä^Za8 vaoanoe-ad^idt, att unde,' kriZ8tid ut^a, jemlikt Llammar-LolleAii
under den c) Ootolaer i833 utfärdade klunAÖrel8e; tiva,jemte KonZI. I>Iaj:t,
vidkommande do uti de lräri^enom larutna ordinarie rotarne ^var8taende
Iremman eller lZAeniieter, till d>688 Ledal!nin»8liadvand6 i Nalmölm8 oolr
Lkri8tian8tad8 ld,än adlatit l^adi^ laedallninZ, att, jemlikt Lon^l. Uaj:t8 under
den i5 Ootolrer i83-j, oelr den r duni i83^, i likartadt tall, meddelade
ldreskridter, der tjoi>8t»örande 8oldater 5or laercirde rotar nu Lnnas,
L,/t. t,7/ /l. Lr. /'rot. 1840. 1 1 28 W/tcr. I
2
sl/tt/r/L Karklö sV.-o 33»
estel' äterstäenile rote-intressenters körancte, i unclerrlänigket koresia 6en
rotek^llnacl i contant, som 6cm» intill cls förres ålgång, koröe tillliomma,
kvarelter, äfvensom oell, i sall soklater lör rotarne iclis äro anstäilcle,
kör sä vikt clessa roteclelar ieLs Luncle uti liela rotar 8amrnan8ätta8, oni
kvilken atgärcl Kongl. Najrts kesallningskafvgnrls egris, ester anställgnclc
unclcrsöLning, ock seclan vecierkörancie klilvrt Kör6e, till kongl. Ugj:t i
unclerrlänigket inlcomma, clesamma korcle, 8a framt rote-intressenterne
rolie ville emottaga contant rotel^Ilnacl, meci sL^lciigket aselsectiv rotering»
utgörande, klifva vacante, emot erläggancle till 8tgtsverliet, ak staclgacl ärlig
vacance-asgilt» eller sex tunnor spnmal, källten räg ock kalsten Lorn,
kör lisi rote.
lill ätl^clnacl gs kvacl kongl. Najrt sälonäa i Käller kesallt,
laar kongl. Na^ts Lefallningskafvancle i Nalmökus Kän i unclerclanigket
inkommit rne<l Letänliancle ock korslag till n^ rote-inöelning»
äfvensom, jemlilit kära iue<k!<:Ia<l Käöig Kemiss, Krigs- ock kaminsr-6okiegrerns,
seclan ^tterligsrs utlösningar klilvit krän veclerköranäs
inloröracle, unöerclänigt Iltlätancle i ämnet algi svit 5 ock kar ak
klessa kanölingar inkemtats: att, såsom löljcl ak atslii-Iliga koställens viel
s. 6. ^.clelskank-Ilegementet utträ^ancle fran as klem kittilä utgjorcl ordinarie
rotering ock ölvsrgaencle till extra särlan, rotarne K:o K, viil 8!c^tts
Lomsragni, K:o ^8 viri ^korna tiom^agni 8amt K:o i vict lilerrestails kom^agni,
keit oek kället klilvit ujisrlöste ook ur 8öclra 8liäuslia Infanterikegementets
Rotering- ock snclelnings-verk försvinna^ art roten K:o 8c>
vicl 8Ii^-'tt8 6ompgni, säsom numera klott utgöranclc en kalk rote, ak86tt8
att Käclanslter förklifva vacant, emot erläggancle ak 6 tunnor sjzaumäi,
kalsten räg ock kalsten Korn, kör kel rote rälmacit, samt att rotarne K:o rar
vict 8k^tt8, K:o 3o vicl ksrs samt Krris 26, Aij ock ,s5 vict llrlko 60 m^iggnicr,
ester slisclcl insättning as anörs roteclelar, icleutgängna /Lclelsfauekoställenas
ställe, älven framgent förklilva i lull ock ellsctiv orciinarie
rotering c^varstäencle.
I gåsenäs äter jiä sättet ock ordningen för clsnna köränclracle roteindelnings
tillvägakringancle, kalva samtlige vsclerkörancis srg enstämmigt
korena t, mcci undantag endast i kvacl, som rörer den kram Fena sammansättningen
ak rotarne K:o 3o viii kärs klomjragni 8amt K:ris 26, 3/s ock
!2Z vicl L.!ko Lompgni, r kräga kvarom kongl. Maj:ts Lesailningskssvanke
ock egaren till 'Wanstatorp 8äteri, 6refve <3. kvar sitt för
slag
kramLtällt; kvar^emtc ej minäre Kemäl6e Lrekve, än egarne till kem
-
Wrr/ee/se, ^V.'0 83.
3
munen I^:o i o llumsäs», sami. IXlris i oeb ^ ^rgsbo^u, alternativt »nbällit,
»tt för sin» e^unlle rote^elar sä »tnjuta stänöiA vueunee, emot erläAAgNlle »f
«le>för bestumcl ärli» vgeauee-ufAift, ^>5 bvilben »nbällun likväl, emot t^clliAa
föreskrilten i l^on»I. Lrefvet 8en 3 Nsrs 1888, nä^ot afseende icke
kunnat »f lionel. Naj:ts llefallninnsbafvan^e fästss, enär 8ess» rote-8el»r,
ester skeilcl insättning »k »nilra roter»6s bemman i 8e utbrutna boställenas
ställe, äter kunnat till bela rotar sammunsättus. Vill anställll jemsörel86
emellan ele begge omförmäl6e förslagen till ssmmansättning »f ifrägavsranöe
^ orclinarie rotur, bafv» lvrigs- oelr I^ammar-Lollegierne anseli
Orefvs frgmfär 8et »f Ixongl. Na^ts Lefallningsbafvgncis
Uj0s>rätta6e, innefatta elen kortlel: 3tt clet menför clen minst» rubbning »
gamla inllelningen; oell <lä clessutom alla velerböranäe rote-rlelegare förklarat
sig vur» meck bem»I8e Orefves förslag ovilkorligen nö^cle, med undantag
blott kor eduine till l^:ris 2, 9, 11, i3, 17 oell 28 llamsäs», »II»
clelegare i roten N:o 128, »s ^lbo Lompagni, bviik» företrädesvis önskat,
'tt lie!» vellerlaget sör 8e utbrutne boställen» mätte erbällas 1 kamsäs»
b^, men tillika för elen bänclelse, säclant e^ vore möjligt, yttrat sig benämne
»tt meck, cls öfrige instämm» om antagande ak llrefve
förslag, sumt egarne till V-ris i, ^ seli 5 Araskoga, inclelacle till roten V:o
3o vict l?ärs Lom^agni, som förmodat omöjligbet viel roteringens utgö
rande
utkomma derigenom, »tt Vraskoga är beläget 2 mil frän de i llamsäsa
b^ anslagne vederlagsbemmanen, bvilken anmärkning, om elen oell
vore grundad, Lollegierne trott destomindre förtjena afseende, som vick»
större afstånd emellun bemmunen uti 8»wm» rote i skibet körednnes, ut3n
3tt säclunt medfört nägon omöjligbet i roterings-sk^ldigbetens fullgörande,
83Mt det föreslagns vederlagsbemmanet, säsom blott utgörande ^:deis rote,
kommer utt blifva utrote, b varigenom olägenbeten »f alständet förminskas;
sä b»sv» Lollegierns, u^jlä »II» dessa skäl, i underdänigbet tillstyrkt Vädigt
gillande »f det utaf Orefve ^ae/rtmsrsrs/', rörande meranämnde rotars 83Mmunsättnin»,
npjorutta^e förslg^.
lester ösvsrvuAancle »s bvZel säluncl» korebommit, b»r Xon^I. lkl»j:t,
säsom ioljä »k Dess uncler 8en 2 Nars i838 meääelu^e lisääiZ» föreskrift,
sumt <le, jl» Aruncl ^erus, vi6t»Ane »nstglter, till ordinarie roterinZens jemnsnile
inom Nalmöbus b-än oeb 8öclr» 8bänsli» Insuuteri-keAementet, se6»n LtsbilliAe
inom b/änet belägne f. cl. ^elssane-boställen blifvit frän sällan
sli/Icli»bet bekHuäe, oeb till extr» roterinAS utAoranäe i stället inclelaäe,
kunnit Aoät i bäcker Aili»:
4
d/cr/.-s Ä,v/r>e/«s> ^V:c> 83.
att rotarne l^:o 8i vicl 8Iiydds oelr l^:o ^8 vid duorna (dom^ia^nier,
säsom tillförne lielt oell liället destäende ris lmsdallen, i Ovilligs stalls an
dra demman dill roterin^ens öfvertaAsnde ielie kinilas kitt dill»ä, mä ur liie^smendeds
ordi>>arie roderin^svei Ii alldeles iltAä oell lörsvinna;
add enalianda förliällande mä e^a rum mull roten l^:o > vid Herrestads
Lom^aAui, derifrån drenne boställen, tillsa,emans utgörande ^:dels rots,
lilifvit utlirutne oell dill extra roterin^en ölVerAätt, sarnt olinge l^ra Iremmansdelar,
dilllio^a ntForancle ^ulels rote, vid n^c sammansattninA af andrs
inom Ke^emendet vid detta tillfälle lrrutna rotar, såsom fyllnad i desse
sistnäwride, in»ädt;
att ruden lV:o 8o vicl 8Ii^tts Oom^gAni, efter 8lieclcl utlarvtnin^ af
flefriade, eller till annan rode foi flyttade l odedeiar, dädanefter mä utföras af:
ll^m 5, Idilia IVlarliie ^ mantal, indeladd dill . . . /^:dels mantal, saint
I^:o 6, lindem ^ mantal, indelat dill ^nleliir.
tillsammans t- rode;
att, i öfverensstämmelse med Ixon^l. Zrelvet den 2 IVlars >838, lorldifva
ständigt vaeant, emod erla^Aande ärligen af sex dunnur s^anmäl, Ilälldeu
rä^ oell dälften liorn, för liei rode rälinadt;
std roden lX:o 121 vid 8Ii^dts (lompsAni dädanefter mä utföras af:
Mo 6, Losar^l, i mantal, indeladt dill ^zNlelar.
I^:o 8, ididem, ^ mantal, d:o dill ^ ,,
^:o 6, Idilia Narliie ^ mantal d:o till ^:dei.
K:o ididem, ^ mantal d:o till Adelar.
tillsaiumans i rode.
std vid elleetiva soldat-dallet fördlifva;
std, med difall till det af 6refve u^^rättade, oed gf
Xri^s- oell I^ammar-tdoiieAierne, välgrundade sliäl, understödda lö,slag,
nedannämnde rotar. lividia ulls fortfara adt dälia elfeeti v soldat, nemligen:
a) /lors^ ^V.-o Lo, vid l^ars Lomjlagni, mä utgöras af:
U:o i6, Ixlamd^, z.dels mantal, indeladt till
Oateduset llingadus /^.del.
,, i, ^rssliogs, ^:dels mantsl  ^:delar.
„ ididem, ^:dels mantal  -/- »
„ 5, ilndem, i mantal  >,
„ i^, kamsäss 2 d:o . . .
„ 22, ilndem, ^ d.o 1^2 »
tillsammans i rote;
XL/a/.'s ^/.o 83.
5
ö) Ko-sir 26^ vicl ^Ilio Lomoszni, mä utsärs8 sk:
l^.o c), ?ls88v, ^ msotsl
-del.
„ ^olänAs, ^:del8 msntsl
»,«»»»,»»«»»
^:delsr.
„ 16, iliidem, t.delZ
d.o
„ 3, l>'sr>)^, ^
dm
I
4 "
,, iliidem ä.:del8
d:o
I
S >'
,, 11, iliidem ^-^:del
d:c>
„ 22, kiSM8S8S 2
d:o
kör äter8toden
I
8 "
till5SMMSII8
i rote;
o) /?o?eor ^V:c> vid /VI3o Lomns^ni, ms utZÖrs8 sk:
8steriet ^Vso8tstors>, 1 msotsl
lXm 10, Wsn8tstoip, 1
d:o .
»»»»«».«»»»
> 7
4 3 "
,, 10,, lisM8U8S t siel
d:o .
tide,.
till8SMMSN8
i rote;
oell
ck) /23^> vid ^llio OomosAiii, ms utLÖrs8 sk:
lX:o 28, lism8s8s ^:del8 msotsl
„ 2, iliidem 2
d:o
^:clel.
,, 0), i lii-lem ^xleig
d:o
S "
,, i>, iliidem ^
<l:o
»»»,»«»»»«
^zidelsr.
,, >3, iliidem ^:del8
d:o
!:del.
,, 1^, i3idem ^
do
kör ätei8tseiids
^2 "
„ ic), iliiilem -^:del8
d:o
kör ster8täLnds
4Z >'
„ 1 , l^tticlisr^ ^:del8
d:o
till8smmsi>8 i rote;
sll^8smms08, i ökv6r6ii88tsmmel86 med ett sk körr3emslde Lolle^ier up^>igttsdt
oell, de,S8 uiiderdsni^s ldtlstsmle i smoet, diko^sdt kör8lgA.
1)8 ik, s^svsrsnde ii)3 rote-iiideliiinA inom 8ödrs 8liän8lis InksnteriIke^ementet,
elmin ielie medkörsnde nsZoil eller tillölisd ordinsrie roleri»^,
liliviil inneösr en siä rstt8er>IiFS grunder 8todd körsodriii^ i det sk
ke^e 8ts!8ms^teriig ks8t8tsllds indelninA8verli kör ^roviii8en 8Iiäiie, lisr
XoNAl. !Vlsj:t velst 8itt derom ksttsde Le8lnt Kiliel8 8tsuder i ljäder m eddeis,
kör slt skven, kör ders8 del, i krä^sn li68luts.
Oe deits srende rärsnds lislldlinAsr vill Lon^I. Nsj:t läts till vederbörsnde
I7t8liott ökverlemns.
6 Xo/rF-/. L/lre/i-e/se, A/o 33.
XonZl. lVIaj:t sörlrlisver kikets 8tänäer rueä all XonZI. Käcl oolr Hllsst
stääse vslkeväZen.
Datum ut su^ra.
4 o n ^ I>.
6?. ^c/e^s/zö-rr.
«r/ ö/ve^ //K/rt/Z^ö^sva^se/rt/e-r,
r/r/ö?' ^«?r« ^o»?L?rA6-r r
^-K §^oc^o^»r« <8^o^ e^e/r 10 6?e^o^e^ 1840.
lXär varande:
8tgts-Ruä6ri:
Hörr l^rilierre <7e^s^,-om ^
Herr l?riiierie
8tats-Räclet Herr l^rikerrs s^ec/e/^^o/n u^lä8te lill justsrinA ett, i
enlighet mecl LouZI. Naj:ts torud fattare iVääiZa deslul, u^p8att tor8laZ
till LouZI. I^lajcts l^ääiZa 8krit'vel86 till Rikets 8täncler, anZäeuäe toräu4rinA
i 8öära 8käuska Inkanteri-ReZementets roterinZ, i söljä al s. cl. ^.4elssgne-lzoställenas
befrielse sräu orclinarie roteriuAs utZörancle; oell bebgAg^e
LonZI. Naj:t, upjlL 8tats-käclet8 uuäer6auiza tillstvrkan, berörcle sorslaZ,
sääaut cist Knn63 cletta krotoeoll viclsoAgclt, i käller Zilla, samt soro,cina.
att MäiZ 8kritvel86» i euliZIiet clermect, skulle till Rikets 8tän6er al'Zä.
lix Rrotoeollo,
»4. 4/K26>^
AonZ'/. Mcr/.ks /'ro/tosrÄo», ^V/o 84.
7
N:o 84.
^iib. till Lxx. lltsli. cleo 2^ Oktober, bl. ic> k. w.
Ao-rA§. /^^o/>ssr^ro-r s«7/ ^Kr/re^s
KKKtte/reie ^/riz-e/i^eKÖ^e-r «/^Knck-^/K/re
^/r/'tt7i7rr'/rAe?r
r K/oe/r^o^m, rr^ n/r^or* T/f^e^/tAK^e l/^ro
«-> ö6A«K/r«r 6/r ^o-r^, s^o/' 100,000 «/^//Mtt?rrrcr
M6^e// <7r/ve-r -8^oc/r^o^MS >8^o^ c/e-r 17 Oe^oÄo-' 1840.
Viii lözZ ärs Iliksd»^, sorklarade llikets 8t»nder, »tt, elmru OenerglVssistanee-liontorets
länerörelse ditintills medsört en lörlust tor det VIImänn»
»lomkrinA 10,000 ll:dr ZiliZen, denn» l3äne-1nrättninA likväl skulle,
säsom tor Imsvudstgden oumIrärliA, oell den ericl», som »k de satti^are solkelasserne
kunde be^3An»s, ^tterli-;gr6 sä tor 8t»tens räkning, oell n» dess
kekostnad lortz», 5» li»mt den ärli-;» förlupen kunde, ^enom minskade
»dmini8tr»tion8-kostu»der, Il>inA»8 till lilott 3,000 ll.dr l>»neo, oell orri
lnrättnin^ens länerörelse l»lel've »5 8tocklloIm8 stad eller enskilde ösvertaAen,
eilijödo liikets 8tänder, tor dett» »ndäinät, dels Il^reslritt IleF»An»nds
»s Leneral-Vssistsnee-Lontorets lrus oell inventarier, dels en publik länetond
till ett Irelopp »s > lio.ooo li:dr, livaronr Xon^l. U»j:t, upp» llikets
8t»uders nnderiläniI» »nliällan, älven lät utlärd» Kädi^ XunAÖielse; men
dess» löriiosipnin^ar oell lorslaA ledde ieke till näzot ändamäl. 6ener»I/^ssistanee-tiontorets
sörvaltninA, ställd uncler kikets ständers oell deras
^ullrnä^ti^es e^en ösverst^relse, kunde, oaZtadt gjorda försök, leke IrrinASS
derlrän, »tt ärs-sörlusten, förorsakad »f clen drvZ» »dwinistrations-kostnaclen,
med en tjenstAörin^s-pei sonal »s när» 60 personer, i nL^on Ilet^dliA
man minskades. 8tadens 8t^rel86 ville leke olvert»"» läne-rörelsens l>edrifvande,
oell nä^on enskild person »nmälcle siZ ej eller dertill, oaktadt
der» förnyade AunAÖrelser oell deruti Alkne anmaninAgr.
Oä fräsan äter förekom vid 1828, 182Y oell ,83o »reng Riksdag,
deslöto llikets 8t»nder, »tt den »t Oeneral-Vssistsnee-Lontoiret 1 llufvinlstsden
utölvade läne-rörelse skulls är 1882 upp Irör» »tt sor 8t»ten8 räkning
I)edrisv»8; men IIiliet8 8tänder ^ttr»de tillili» den önslcun, »tt denn» länerörel86
mätte, »ntingen »s 8toeklioIm8 8t»ds 8t^rel8e, eller »s enskilde personer,
ökvertsZss oell sortsättgs, i llvdket »sseende llikets 8t»nder jemväl
loi ordnade, »tt en summ» »s 100,000 H:dr Dteo skulle, under viss» sors
-
3
^o^osr/ro,/, lV.o 84.
siiri ine villior, nli Il i I< s<;ä l <!s-C.ontni ret ilä!!„s slsclens Tdvrelse lilliumcls, 581»
3ll moler en lii! »l io är, iiiliO!,,! frän cleo , ^m,i , 83z, räolef, ill I»e»3»N3s.
Halkin 8ln6!iIl>>I o,s sl,u!s I), äl^eldoonnission clerefier Ilos Konel.
i »i,ils-r«läni--!>«l iinn.rill. „ll <len i!> ä»3 vur:io,le !äoei o, elsen ielce lioocle
noöer oä»ol vilfor „f ( .0,0 ,0 issiooen lo,v„It„s, men lill, i llän,leise ilensrnnmci
r»t eoslcilcl gerson öfverlots, (kommissionen erlljöö si^ slt, linden
^,o ärs li4, gn!in-;en Iemn3 ell vissl I, vres-lli,lrii», molsver-incie l^em jlroeenls
ärli» räol^ ä ell e^nil,,! »f 5o a 60,000 ktolr ll:eo, eller oef iläll»
(leo lililviincle entreprenören nä^on ljenli» loeril Iivreslrill li!IIi:,n,l3, lörlil,
<> „<!« sill 8e6ieleri>ren vicl Öfver-8läl!läl!rir6-l8m8el6l, Illä r.olsliöic! in»en
6 , »enooi en lil! Kon»I. lVi„j:l > nnciercläni^iiel iol;iiVei> slcrilt,
villig „ll öfverlci^l voll Ile-Irifva jf, äa„!io,l:ne punl-Käne-IorällninA, meri
cleo förllinclelse oell clel svfleniäl, som kiliels 8läncler fäslccl viii enöuclel
i>f länekon,leo; lörliellälluncke Ii3n si» liärvicl, all cleo e»enclom, s m »f
Oener„l-.4ssisl,inee-(3onlorel förnl 8e^3«n3'le8, slculle, mert sila tilillör-lncle
Il^»»3,Ier, lil! Iionom kör näinnile än>i,i>näl uppläl38.
lislei- ell emellun 0u!!o,3»l>»6 i lviliels 8l3Niler8 K ilcs^älcls-Lonloir
oell 8loelillo!nis 8l3,ls Vrälsel-Lommission 3nstäIIcil provisionell 8^(6 st
k. cl Oener-il-.^ssisI-inoe-Oonloirels lois, emol clel sluclen lillllörcincle, sä Ii:iIl3Ö6
I4essen8leins!<3 linsel, i>villcet ö^le Riliets 8län<ler secleimeis, vicl >83^ oell
>833 ärens lvilisclu^, pä säll ilerns clerom f3ll3cie 8eslul innelläller, Utställt,
oell clä Kon»I. IVIiipl, esler ,!el vecle, 8ör3ncie Ilörcle Illiivil, i osriel
ielce fnnnil liimler för omtörmälcle ?3nl-Käiie-Inrällnin»s träcl^ncie i verli8läIIi»!lel,
p3 cle villior, som gs 8l3clens Orälsel-Lommission Illii vil Ilestämcls,
oppclro» Kon»!. Nlrj:l, uncier cleo 2 ^unl >832, äl Häroclsllöfclin^en
^ öll, emol elen gs Ilonom er^^uclno sälcerllet, oell enligt up^-  ^ifne, ol verle, Ilöräinle »ocllcäncls villcor, lill väZ3Ö> in»3, oell uncier liv ärs
tiö IlLilrifvg en ^3 clet u^^,Ajor6a sorslgAel Arunclgcl l?3nl-0äne-In, gllnin^,
suml susslällile clerjemle i Mäijer, uncler sr,mm3 oell läl'frän tr^clcel
nt»i5v3 sersliilill Kealemenle för clenm, Inrällnin».
Oen n)'g 03nl-0än6-InrällninAen, som öjlpngcles clen ,3 l4u»usli
1882, Ilur seciermerri vorit i oofdrnlen ve, lrs^mllel, oell enli^l Ilvs8 Ötver8lälIläI!gr6-Km86l6l
»nmäll, ulmärlcl si^ för oröninA l förvollnioLen 83Ml
upsif^lll clel clermecl Zs^ftgcle änclumäl, sä gll ielce Illoll Iiei3 8e» of kiIcels
8län8er snslgANg ränlefria loncl, ulgn äfven en 8sl^c!HA summg derutöfver
vsril ullänaä; oell clä nämncle InrätlninAs ounlllärllAllel för !luf
vuclstbcleu
-
/-'/o/ios/Vko//, 2V/0 u 4.
9
Vil-lstullen uk Kongl. I>Iuj:t, Iliksts 8tUN(Ier SUIllt stuckens 8t^relse 61 kuné!,
vi te, liggi e uöuguluikes ileruk, utt ckess jluntmussu stuilse Nslj,ginge till ett
uutul ut 3o u .cjo.ooo st. gunter, voll utt ikerstuöes sökus oell utikelus llViirje
tlug omkiing 200 8t. län, sumt umker Usl^Ilöliks- V6>> kl vttningstielernu omkiing
3oo 8t., sumt utt »leil unlitueles ej Illott uk 8tockIloIm8 egnu invunure,
utun oek uk resuncle kräll ulls orter, oell uk personer, sercleles uk:,!lmogen,
ilräu mteiiie nurinust stuiken, 8U Ilur, vilk elettu körllulluneke oell elu
ikiugu vurinlöe 9uilt-Kune-iiii iittning, som uncle,' eil liingre tölj-l uk är, ut'
8tulen ilriKvits mell kleru ^usenele Kiksikulsivs körlust ette,' n^slokk, ing, no
vore kommen i eket skiek, utt »ten utun tillökning, tvertoin meö liniiring
i »le lunsökuinles ukgikter, kun genom en8kil<k entie^rsneur vi>linugi!lällus,
utun unnut umleistöcl un en jliiölik sonel, «om likväl en<lu5t nlgör en ckel
sk eken utlunuile summgn , ÖKvsr-8tutliZIlure-I3iilk>etet, merl llänsigt till 8ummu
Inrutlnings kortkurumke klestuncl, uti skrikvelse ilen 23 .ckjliil innevuruncle
ör, i unelerelänigilet llemställt, etet Longi. Nuj:t tuektes llos klikets 8tuncier
gö,u k^uilig kiuinstullniiig ckeiom, utt entie^ienem en uk omkörmulcke Käneii>ruttnii>g
mu köiklurus lreruttiguik utt uiicker vtterligure tio är, ruknuels
krän oell meik elen i loui i8j2, tlegugnu elen elei till unslugnu konek, untingen
»luil isntu, eller, om Ilikets 8tun(ker kunno sig ej llurtill kunnu lemnu
dikutl, emot en ärlig runtu uk 3 jiroeent, ullt meck vilkor uK Inruttningens
kortsuttu beärikvuncle, enligt kleglewentet, oell emot 8ummu sukerlret
kol' belo^^et.
Ilurskter liur- Kongl. ^luj:t, nnilei- ilen ,, nustl. IVIuj, unlleKuIIt ÖKver8tätl>älIur6-Kmliöt6t
utt, genom uppmuning till kluguös speeulunter, inliemtu
unclerruttelse, llui'»vi<ku elen nuvuruncle entre^reneuren, Ilurucksliökelingen
^ elle,' nugon unnun lumsllig gerson, lenncke vui-u llenugen utt.
ektee elen i /uni >8.^2, i kiugu vuruncke 9unt-Kä>ie-inrättning kortsuttu, utun
liegugnunlke uk läneun-kerstoik krun 8tutens sicku, suint utt ckerekter, i kläntielse
en sä<lun utgurck ej skulle meckköru us^ktuck ^uköljö, ^ä lumslligt sätt
inkoiekru up^I^sniiig, om eller nugon unnun vore villig ätugu sig
entrejlrenuckens kortsuttning nneler ^ttei ligure 5 u io är, suvicku cket nu unvistu
lunekiiclrugst kur emot tre procents ärlig runtu, nncler summu ti6, kortkuiunele
tiltgoclonjutus, livurjemte ve-ke, llorunike s^eeulunter looiike iiLkorllrus
serskilel körkluiing, lluruvicku eke, kör ikrun Inruttningen utguencke län, ville
utnöjus meel runtu till enclust kem kör llunikrucket om uret; men, enligt
L-7i. n// 7k. F?. 184Y. 1 §crm/. 1 28 //»t/re. 2
^.'0 8^.
Irvsd Ösv6r-8tättiäIIgre-diml>6tet numera gikvit tilllränns, lrssvs dessa sörsölc
stt sä l?ant-li,än6-inrättning6n ^ä kdrändrsde villier ökvertsgen ielre
ledi: till snnsn päköljd, än stt nuvarande entrejrreneuren , Ilärsdslrösdingen
t5^r'c/^6^, erbjudit sig stt, under sörutsättning, det räntan ä de frän Inrättningen
utgäende län kluge sörlrlikvs okörändrsd ekter klegiementet, sortsätts
entreprenaden srän den i duni 18^2, med sli^ldiglret stt ä sonden,
örn den sär irilrslrällas» under sölande tio är, erlägga tre proeent i ärli»
ränts; oeir Xongl. Nsj:t ser 8ig, i köl^d irärss, köranläten iros kiliets
8tänder nu koreslL» stt, sor vidmagtlrällands ss merlrerörde Idäne-iurättning,
lrvillien den ksttigare delen sk lrukvudstsdens lrekolliiring, under en
längre tidrymd, vant sig stt i lrelrosvets stund sniits, oeir irvars oumlrsrliglret
sr nogsamt vorden ädagalagd, det kör entrepreneuren sk ssrnrns
inrättning, tili lregsgnande under tio är, eller till oeir med den 1 dun!
18/^2, lreviijade iäneunderstöd , rnä sk lronom under ytterligare tio är innsliskvss
oeir lregagnss; ösverleinrurnde Kongl. Naj:t till kiliets 8tänders pröfning
oolr lrelrjertsnde, lruruvida ielie, säsom ett merlel stt tillvägakrings
nedsättning sk räntsn ä elier akgikterns sor ds srän Iirrättningen utgäende
län, sortssrande räntekrilrst sor länelridraget jemväl rnä cga rum.
Kongl. I^Iapt sörlrlisver Kilcets 8tänder med sli Kongl. lXäd oeir önnest
städse vällrsvagsn. Datum ut supra.
dON^IV.
/^'-rKKee-^e/rt/eK, r?r
/ö/'
^o-rrr/rA6-r « «82oeA
8^0^
c?e/r 3 Oe^vöLr' 1840.
lXärvsrsnde:
8tsts-Kädent
Herr Drilrerre ^
!!crr I4iIierrL /icrge/V^e//re,
Lr/ //^//?gärr/^
//r/'S i
1. i. (ilieksn för I^inanss-Osjiartsmsntet, 8tat8-kääet rr/
köreärog i unäerääniglist köljanäs mäl, nemligsn:
!0:o.
Ilanillingarns i mälst, röranäs äsn ak Ökvsr-8tatIiäIIars-I3mli6t6t i
unäeräänigiiet gjoräa Iiomställan om iVääig?roji08ition till kilrsls 8tänäsr,
att sntrejirensuren ak cleo i iiukvuä8taä6N väranäs i?ant-I^än6-inrattning
ma unäsr ytterligare tio ar, rälrnaäs kran oell meä äen i äuni ,8/sz, bsgagna
äen äertil! af kikats 8tanäer an8lagna konä, ak ioo,ooo H:är, mot
en ärlig ränta ak 3 ^roeent; hvilket mai äen i3 8i8lliäne Augusti blifvit
inkör Ivongl. Naj:t i unäeräanigliet anmälät, men, kör ät8biilige u^il^8ningar8
inkoräranäe, uji^8bjutet.
Ztata-kääen ^ a/" ^ Herr I?ri
lierre
^t7Ae/'/-/e//i6 8amt Herr l?rili6rre i^sr/sn^^nom ^ körn^aäe i unäeräänigliet
äeraa till I^rotoeoIIet kör äen >3 aigtliäns ^ugu8ti akgikna tillst^rbanäe,
att Xongl. !^laj:t, meä kä8taät 3k8eenäe ^5 äe ak Ökver-8tätbä1!areI3wbstet
anköräe 8bä! osli meääeläa ujipl^8ninggr, mätte täelias uti atlätanäs
l?ros,08ition köreglä K!!<et8 8tänävr, att entrejireneuren ak ikräga varanäs
Ibuit-I^äne-inrattning mä, unäer ytterligare tio är, rälrnacle krän oell meä
äen ! änni i8^a, kä begagna äen i ooli kör Inrättningen8 viämagtbälianäs
ak Kilirt8 8tanäer an8lagna konä, 100,000 k:är, smot ärlig, ikrän näninäs
tiä beräknar!, ränta, a 3 kör bunäraäe, 8amt unäei iggttaganäe ak ökrigs
i lleglementet kör 8amma Inrättning 8taägaäe vilkor.
I7ti äetta unäerääniga tillst^rkanäe in8lämäs nu äkven 8tats-Ilää6t
12 /'/'oposr/ro/?, ?v.« 84.
Ne4 -»sseen^e ä rln^eläAsnIleten ->tt vi^>ni<;l?i3!!<2 en I^äne-imättiiinA,
Ilvilleen elen l^tti^^re 8elen «f Ilulvml8t!ic1sn8 IzeloiirniiiA, unller en län^ie
titlivnnl, vant six; ett i IielioHetg 8tu>l<l guling, oell llvu^8 Ollmliäili^Ilet
Il!>5vit no^semt ä^g^ule^il, lgililueecle Xon»I. N>j:t 8i^ nu vilje lios lliliets
Lancier loieslä fo, tliierimle, uu^e,-^ttei lissi e tio äe, :>l 8et tär l^unt-I^-lneiueättnin^eil
i 8toeli!lu!m Ileviljeels Iäneun8e!'5tö>l, 6ei-vi4 l^on»I. N,ij:t lillias
308ZA 8iZ I)öi s dill lviliets 8tällilel'8 pimlliin^ oell lielijeituncle olveileinnu,
liuiuvi6e ielre, 8Z80M ett me6el ett tillvä»ci!l> in^e N6<l8ätt>iii>e i
rän^n ä sllei' el^i sterne säe cle llän Ini ättninAen utAeenile län, semnni
läneunllLr8täll »sven liärlenelter- ine fäntelUtt lle^e^nes.
^onZl. Nej:t llefellte, ett lörsle^ tlll l>!ä,liA proposition i ämnet
sliulle, i ötverenssteinmelse llärmeet, uppsettes oell inlor Ivongl. Nej:t i
vunliA oielninZ ju8tere8.
protoeollo,
k//c/?'«A /^-'o^oeo^e^ ö/ve?' /^//rK-res-^/-6-r^e?r,
//tt-rs r K 8/oe^-
^o^/rs t/e/r 1? Oe/o-e/- 1840.
l^el-veienele:
8tets-keäen:
Herr bl illeeee ,
Herr l?,illerie
rr/
7'o>,re^?crc//t^
^illfärorelnJlle Veperlements-Oliefen, 8tet8-klZ6et a/ upp
läste
ett, jemlikt I^crnZl. Nepts sörut niecldelljts lXäcliZe lleslut, lvrletteclt
A^:c> 85. i 3
unclercläniAt lor8liiA till Xon^I. ^I.,j:t8 lVäcli^a ?, oj)c>8ition till k>iliet8 8lnn6er,
an^äencle rätti»Itet lor enlre^ieneuren uf l^ont-l^äne-inrgttnin^en i
8toel<In6m ult niulei- ^ttecli^iire tio är 8e^uAna en lone!, 8toi' Ltt Ilnncli»
^N5en 11ilv8(ltiler äl' allmänna me6el;
oell tgeliteg l^nn^I. !^laj:t, ns>j)ä un6ercläni^t till8t^rltancle gs
8tut8-lväiiet8 I^e>lamöter, lXäcliA8t lororcina, ätt I^on«l. Naj:t8
1'ro4>osilion i n^58i>!unlnle »inne 8linlle, 8Z6an clensamma är
vi>l tjella slioloeoll lnla^cl, uncler innevaranäe 6a^ till llilcels
8län>ler al1ai6as.
Hx i?roloeoIIo,
AU <7/ ^ei/ci/r.
l^:o 85.
Xol^. till Lxj,. tltst. 6en 2-4 Oclodci-, 1^1. 10 s. m.
-8/r^r/v6/«s ////i
«KA«6?rf/6 c/e/r -rr/cr o--^r'-l«--r'6 Ko^c/«/- ^?o^6/-r-rA6?r r
tcr/ven <8^oe/r/ro//n« 8/0^ c/en 17 Oe/oöe/-1840.
8e6an llilietg 8täncler, uti nncler6ani^ 8lirisvel86 ilen 1^ Oeeemller
1828, ej minclre up^isvit 6e ^rnn6er, ?>iliet8 8tän6er an8elt loora 1ölja8 1017
en, redan vid 181 z oell i8i5 arens HilcsdaAgr, af 8länderna nödiA lunnen
jemlcninA oell rättelse i den extra rotering, 80m, > följd st viel 180g oell
l8io ärens klilisda^ar fattad t loesint, inom kilcet försiZAätt, au afven rörande
verlcslälli^Ileten Iläraf 81^ i underdani^lret utlätit, lunn Xon^I. IV1aj:t
för Zodt, att, under clen 20 Oeeemlier 1826, ej allenast utfärda den InLti
notion, llvarefter Lommitterade, till clen beslutade jemlcninzens verlcrtällande,
Iloi-^e 8>A i underdaniollet rätta, utan oeb, enär i samma In8truetiou
förordnades, att lcrono-sliatte oell frälse-jord ielte borde till extra
rotering uslslta^as, emeron, enligt Fällande j?örfattnin»ar, all sädan jord
älaFö att i ordinarie roterinFS-besväret deltaFa, Fsnom lXädiZt LireulairLref
till ssmtliZe Dess LefallninFsbafvande föreslcrifva, att extra koterinFs
-
-4
Wcr/.Vs )V.'c> 33.
t^ommirrionerna boräe ej blott noga unöerröllg, Iluru viöa inom b varje 6ommirrions-öirt!
iet någon oroteratl jorö af »lerra naturel- foiefonner, rom efter
gällancls författningar boröe i oröinaiie roteringen -feltaga, 8amt clerölver
rerrbilöa längiler författa, llvaruti alla al' sudmi berlia ilen liet varande
bemman oell lägenbeter bords usljltagar, utan äfven cleranama i ordiusrie
rotar indela, efter enabanda gr-mder, som vid roteringrverliets uslslgörands
blifvit inom fänen följda, jeinförde med de^gronder, rom fongl.
Iilaj:t i Inrtruetionen för extra llotei ingr-Lommirrionei na rtadgat, bvadan
oell samma Inrtroetion bomme, i alla andra ti!Iäills)Iiga töll, att tjena Itoterings-Loillmissionei
na dill underdånig efterrättelse.
Oe allmänna gronderne för dessa iVädigst anbefallda roteringr-förrattningar,
sädane desamma innefattas i Instruetionens 2, 3, 5, ^ oeb
8 §§., voro:
^.tt trän uslsltagands i extra roteringen borde uteslutas:
1:0 alla sädane lemman, 80m, efter koteringsverbets införande, blifvit
af öde uslsltagne oell sbattlagde, oell bvilba, i följd af deras nator,
borde vara ständigt roterade;
2:0 öfversbjutands delar af rädane förut roterade bemman, som i koteringsverbet
voro roterade för mindre mantal, än bvaraf de enligt lordeboben
bestå;
3:o alla inom Berghagen tilläfventyrs varande Osrri vilegierade lemman
oell lägenbeter;
^:o fostbemman af Xrono-, Sbatte- oell frälse-natur, äfven om lie
frän szostförings-sli^ldigbeten bomme std sbiljas; oell
5:o alla af Xrono-, 8batte- eller frälse-natur varande utjordar oell
tors), bvilba iebe befunnes vara under llemmanenr räntor inbegi isrna, ramt
odlingar L Keeognitions-sbogar, Lronojoarber oell andra allmänningar.
^tt frän extra rotering borde befriar:
i;o Ilutstbällsllemman;
2:0 alla till militien börande boställen, med undantag af boställen vid
f. 6. ^.dslsfane-kegementet, ramt indragna eller s)ä indragning ställda militie-boställen,
sä väl vict Lavslleriet som Infanteriet, Ilvira borde uti
extra roteringen inga;
^0/7^/. 7i/7r/.-/L Mrr/es/se, ?Vls 85. lZ
3:o Lomministrars, Klocliares oell ringare K^rliolletjentes samt I,äusrnans
oell lfjeröin^smäns boställen, äfvensom 8e ät lfiOtsar Ujl^lätne Xrouoliemman;
/j:o
läFeri-lletjsnin^ens kotullen, llvillia likiVäl, i Ilän^else ilo liomme
att inöra^as, lloröe viöliännas vröinarie rotering;
5:o joicl, anslagen till mil-la stiftelser, äfvensom ollo sersliillla lä»enlleter
af ^rivileZieraö natur, kivillia ej Illikvit äsatt visst llemmsntal, sä
viäa cle ej, efter ortens siiattlaZAnin^s^runöer, uja^ZinAe till ett sextonöe8els
mantal, i Ilvillien Ilänöelse 8e llorcle vara extra rotering unrlerliastacle;
oell
6:y l?ostIlemman a5 annan äil Xrono-, 8icatte- eller I^rälse-natur, som
llgöe atta mi>8 jlOstloriliA i veeliau, 83 framt ris ej i Aoclllkt oell formoner
ufversteAe, l>vaö efter ortens rote, in^s^rum! ansä^es Ilelu^a ^3 en Ilet
extra rote, 83 8e, i säclant lall, Iloröe för öfverfallet i extra roteringen
in^ä.
^tt extra roterinAsjsmlininAen laoräe till8 villars n^^slijutas:
i:o 3 ali städerna tillydande jord, intilldess lliliets 8tänder yttrat
8>A om städernas loätsmansllall i allmänliet, oell I^onZI. Najtt i detta ämne
fattat 8itt lX3lli»a beslut;
2:o i jemtland, intilldess, efter slutade afvittrinZar, landet underrätt
n^ ordinarie rotering;
3:0 i XXfesterllottens oell Norrbottenslän, intilldess V^esterbvttens Ile^ementes
ordinarie rotering blifvit re»Ierad; oell
/j:o i lrovinsen Herjeådalen.
Ntt, ^3 det lilibet matte vinnas med harrila roterin^en, till llvarje
rote körde aii8l58 liemmail af jemförlig Aodbet med dem» af II villia lie!
rote i ordinarie roterinAen allmännast inom lrovinsen utgjordes; dervid
doolc af8eellcle borde fästas ^5 <let sersliilda bidrag ak' 8tate», 8om s>3 ett
eller annat ställe blifvit ordinarie roterinZeu till understöd beviljadt; 8amt
Ntt sorgfälligt tillses 5liulle, att alla oroterade liemman oell lagenbeter,
80m extra rotering äläggas borde, blelvo i rote satta, oell ingen derifr3n
undantagen, s3 framt ielie någon lagenliet sliulle s>3 nägot ställe öfverlllifva,
som ej fullt utgjorde en rote oel» ulan svärigbet ej bunde med
andra sammansättas, i llvillien bändelse borde föreslås, liuru en sadan lä
-
.6
, Mo 85.
^en!,e! Nlutte, ^.l annu! satt, kilMNlu notenin^s-inrältnin^en tillgodo; llvarjenUe
l^on^l. ^l»j:> , nii sedermera till Ivrius-oell l^unimun-tadle^ierne samt
l'orvalln!n»en ut 8jo-X.rendena utlätns Xätti^g skril vtdsen den 3o ^luj, den >4
.tuni sun.t ilen o oell ,5 IVovendlen >826, i anledninLl ut derom ^jor<iu
lieniställunden, nieddelat åtskilliga detta amne närande täresk, itte,' oell
to,klu, ingur.
Ixttsn cte!. it,uguvununde roteni,lgs-tonnuttningar inom de I^un, den sädunu
voro tilt venkstä! ligket anketulldu, lmnnit ut dertill utsedde Lommitle>u<!e
till slut llriil^us, samt undeniluni^a l>enättelser (lerom inkonnnit, lueslät
Xongl. Nuj:l, sedan Krigs- oell Kunlmar-Lollegienne sunil Konvultningen
ut 8jä-,X, r n-lenu linnde blitvit, unden den 2 lXovemllen ,833, lugg
<ie!tu ärende i ett summunllung under lVudigt ätvenvugunde, samt dervid
ieke iulott utgäru <ts inom lrvurje Kun iis>slstud(lu serskilda Hugor oell ilesvun,
utun ock, genom lXä-lig skritvelse litt Ilemalde OoIIegien ut' summa
du», klund annat gilla Kommitterudes utgärd, utt med nymndinunie rotering
tärslugsvis Ilelugga j-,nd ut 8kutte-, Ili ona- oell Krulse-nutnr, som ieke hellom
(ten ton Oommitterude ut!ar<lade lnst, notion, senskildu Ko, tuttningun ette,'
speciella Kong! Kret oell lresolutioner klilvit trun ul! rotering undantagen
oell t etViuct; doek med Mldigt tä, klarande de, jemte, utt, innan Lommittenades
tonslug till den ständiga noteringens tänökunde kletve at Kongl. Nuj:t
tuststullclt, Kongl. U.,j:t i IVuder derom ville inllömtu Kikets 8tänders underduniga
vttrande.
1 samnlunlluug Iiänmed torordnude Kongl. Naj:t tillika, utt, i de tull,
de,- <3ommitterude8 tilläin^iling at l^ortuttningurne kelunnits mer eller mindre
utvikande trän de i Midén gillade oell töreskritnu grunder, en ytterligare
Ilundluggning ut roteringsmalen, till ket, umjande ut' deni nödige unsedde
r ättelsen, korde verkställas, i Ii vilket utseende Lommitterade inom de serskilda
Känen skulle u ri)0 sammantrudu, sumt, etten verkställigllet atiträgavarande
riittelser, med etne tollstandiga längder, lrude tär soldut- oell tor
kutsmunsllället, i undendänigllet inkommu, den ena s,u den extnu noterade
oell den undra jlu ali den till n^ stundiz rotering indelade jorden, n^sltu^unde,
livar län s,A, törst de lremmun oel, Ig»enli6ter, som Illitvit summunsutta
i llela rotar oell dessas untal, samt deretter dem, som ätverlllitvit,
eller, i Inseende till lueluAenlleten, ieke kunnat till eLteetiv roterinZs^rssstation
indelas.
Under
/v.o 85.
Under del Lommitter-ide i Kikel8 8er8kildg ^rovineer med roterin^verKen8
eom^lellergnike 8älundg voro 8^88el8:>llg, käl I^ou^I. l^liijil till lVäili^
nrölninZ l,08 8i^ sörekommg kikel8 8lÄnde,8 vid 1828—,83o g,en8 l>ili8-  dgA den 28 Oeloloer >829 gklälng uuderdäni^g 8krisvel86, Lvgruli Likel8
8l8nder »ni,ollo, del8 gli. den gs 1826 äi'8 slolerin»8-Lommi88ioner sore8lg--»g
t>!!ökninA i ordingrie knekleliäklel icke mätte lill nä^on verkslglli^liel
Lesorilrg8, inngn liikel8 8lÄnder, esler kon^l. IVIgj:l8 iXädi^g pro^o8>lion,
8iA derölver ullulit, med den k>68lulgnde räll, 80m ^enom 78 oell
80 §§. Ide^erinoZ-^ormen gr kikel8 8l3nder lördelggllen, delg gtt, om 8gdsn
V6rli8!glli^llel 6Al rum, den mälle Aenom IxouAt. Ngj:l8 lXädi^g sör8orA
vgrdg älei ligllgd, gsven80m gll jordeAgre ieke inälle, ^enom iirgKllgteiiliel
gll gnkorg 8e8vgr olver t3omm>85ionernli8 älAgrder, gll n^ orclingris rotering
älgggg, gn8e8 ligsvg 8gdgn rotering 8ig älggil, eller sdrlorgl rglliglielen
gll derilrän l)es,ig8, inlilide85 kikel8 8lgnder8ig i Imlvudttgden vltrgl,
8gml gll, deregl ko8lm,d eller förlust Llisvil jordeggrne genom lierörde rolering8
älggggnds lillsk^ndgd, tillsglle dem lieredgs mälle, gll, i lggg ordning,
görg derg8 räll lill ersgllning derlore gällgnde.
3s>l! 8vgr g denng unlerdänigg srgmslgllning, fgnn Xoiigl. Ngj.-l för
godt, uli lil! klikets 8lÄnder gklälen l>sädig 8krikvel86 den ,8 dgnugri >83^,
meddelg: gll 8kglle-, L,rono- oell I^rglsejoriis äligggnde gll dellggg i 8lgn
digg
knekte-oell liälsmgnsliällen, redgn uli Kik8dgg83e8lulel den 3 dgnugrl
>683, lilisvit lieslgmdl, oell 8ederwerg gs liikets 8lÄnder vid Lerg kiksdgggr
8lgdsg8lgdl, dvgdsn oek 8g tieskgssgd jord, dä den ieke vgrit lill elleelivt
knekle- eller liäl8mgN8ligII indelgd, jnxestergl ärlig rolesrdiels-gsgisl,
8lgdggd sör8l genom K.ongI. 1le8oIulionen den 2^ lVovemIier 1727, lill l>elo^p
gk 10 Duler 8ilsverm)'Nl grligen, gs kiell mgnlgl, men 8etierinerg, lid
ekler gnngn, oell 8i8l vid >3,2 är8 lliksdgg, sörliöjd lill 12 kttdr, Lvgrmed
8gmmg gsgisl ännu utgöres; gll, 8äsom grund för denn» gsgisl, lliKet8
8lZnder i 2L §> ^s >83o är8 Levi!!ning8-8lgdgg körklgrgl, gll,
enligt derg8 l>68lut, gll i kikel l>e6nl!ig jord gs okvgnnämnde »stur, liorde
vgrg i sörrlierörde mällo indelgd; gll liikels 8lgn,Ier ieke glleng8l
i underdänig 8krisvel86 den 17 Oeeemlier 1828 gnliällit, gll vid extrg
rolerings-jemkningen mälle 8kiljg8, oeli derisrän ule8l»tg8 gllg I,emmsn
oell iggsnlieler gs Llrono-, 8kglle- oell äl8L-nglur, 8g8om, enligt
ibörlgllninAgrne, 8lgndiZ rolerin^ underkgLlgde, ulan oek, uli 8er8kild underdäuiA
8ki isvel8e den 19 OeloLer >829, gnliällil, gll, vid lXädiZ jnösning
L-7i. n/l /l. är. ?rok. 1840. 1 ä«m/. 1 ^/-/. 28 //g/r. 3
i8
ri/n/.-s ^V:o 85.
ak ikrä»av3r3nris käreslgAua tillökning i orrlinarie roterin»en, I^onAl. Uaj:t
mätts sise läm^liAa utvagar, l-rvariAenom ännu rotsracis La^ellgns-kosta!-  ien kuncle komma i ätujirtanäe ak roterin»a-!i ilret, säl' lrviiket änriamäi
klikets 8tanrier, aäsom verierlaA ät cle La^ellaner, Irvilkas kostallen mäste
i rolerin^en qvarsta, ajeikve tillat^rkt motsvaranrls ersättning »k elen rotekrilrets-akgikt,
som iiorrle erläggas ak särlana korut oroteraäo minrire iremmJNScielgr,
irvilkas Sjrriricia läge koririnriraris cleras indelning i orrlinarie
rotar; att cist salecles varit meri liikets 8tanrlers önskningar oeir keslut käreniigt,
att I^ongl, Naj:t, uti cien för Loinmitteracie tili extra roterings-jsmkningens
korrättancis utkarclails lXäciiga lnstruetion, kärorclnat om uteslutsncie
trän extra rotering ak cien vjorivilegieraäe jorrien oeir, genom serskilät
(iirouiair-Lrek tili I-anrislräkrlingarne, ankesailt unrlersokniug, irvar särlan
jorri kunnes ooir riess korealäenäe ti!I inrlelning i orrlinarie rotar, ester ris
i kärra roterings-verken oell Lommitteracles lnstruetion stacigaris grunrier;
att, ciä ciessa i Uäcler anirekailcig ät^ärcier enciast aksägo ärenäets orcientiiga
kererining, irman rletsamrna tili iiikets 8tänrler äkverlemnarlea, nägon
verkställiglret ak lien föreslagna tillökningen i oräinarie roteringen ioks
kunnat inträKa, ir varian ej elier, ^ä satt iiikets 8tä!,6er äskat, någon sä- ,
rian vors att återkalla; att, ^ä en alik verkställiglret, såsom kerosncls ak
konungens seli kiikets 8tänriers gemensamma beslut, jor-legarnes enskilcia
besvär, 8ä vicit ris angings roteringssk^Iriiglretens tillvarelse, röke karls någon
inverkan, irvarai soljt, att uurie, lätenlret, att tillika besvär ankora,
ieke eller konäs till ri^lik sk^irligbet kärbinrla; samt slutligen, att nägon
prestation ak cien n^a stänciiga roteringeu ännu ieke vors ak Longi. Naj:t
1 Uäcier sororrinaci, än minrire ak jorriegarns kuligjorci, clerak oek vors en käljci,
att någon kos t nack eller förlust Aen om cien anstallt, Longi. Najtt i Käcler
viätagit, ieks kunnat jorcisAare tiligk^nclag.
Uti en meck aamma skrikveias tili kiketa Ääncier ösverlemnaci l^äcliA
?roj)08ition, kärklaraäs Lionel. Naj:t klanci annat, att, livart i>eträii'acie keiojijrst
akäen assist, avin erläAAaa irorcie, ak orciinarie rotering unclerkaataäe,
msn tili 8äcisn rotering ieks inclelaris lremman oeir iaAenlretsr, 8ä, enär
<is i knekteliället c^valvatäenris Oajaeliana-kaaallenaa kela koatnaä kör roterinAaksaväret
boräo till kullo AoritAoras sk iiemnian, 8om, kor »klä»86nlr6tsn
5kuli, eiler ak annan oraak, unäalujo^s ökvertaAanclet in natura ak samma
iaesvär, anaäAS LionAi. Naj:t alla särlan» lremman iräcianekter kära, ieke
säsom iritintilis, erläAA» rotekrilrets-kevillninA meri lalott 12 k:clr kor keit
lremman, ^>ä sätt 26 §. i LevillninAS-^örorcininAsn ak är i83o käreskrek.
^V.'c> 85.
utan en 8glgn vgegnee-gf^ift, 8om wot8vgrgle Iinelrtel)68Vgr6t efter le i
lrvsrje I^än ^ällgnle roterinAgArunler, iivillret 8i8tu3mnle belopp, 838om
I^äne» emelle,, olilrg oell för8nlerli«t, lrorle vil mgrli6^änA88gttninA9rn6
8^eeifieerg8 oel, utrglrng 8, 8gmt i tgxorns ärligen ut8ättg8; oell lunne leonel.
Ngj:t en 8glunlg törllöjl rotefril!6t83fAi!t le8tomerg llilli», 8om gil jörl gk
lilrg ngtur f>orle, 03N8elt tillfglli^ileten gf en olilrg lle!g»enllet, lrgZs lili»
ll68vär, 8gmt Ililret8 8tgnler 8jellve förlrlgrgt, gtt gil i flilret llelintli^ orotergl
jörl gf Xrono-, 8l<gtte- oell ?rä>8e-ngtur lrorle, enligt l3ilret8 8tänler8
l)68lut, vere till lrnelrte- oell izgt8mgn8llgll inlelgl.
Ilifter emottesgnlet gf cle88g lXäli^g mellelenlen, Irvillrg till 8tgt8-  oell Ililionomi-I7t5liott6N8 IlellgnliinA gf Ililret8 8tänler c>fverlemngle8, gnrnälle
I7t8lrotten i gf^ilvet Iltlgtgnle len 29 luli >834 ^i^ gN8e, lel8 gtt
gf Ivonzl. Ugi:t8 l>lgli§g 8Irrifve!56 näZon ät^ärl g Kilret8 8tänler8 8il:> ielre
jläli-i!lg(!e8, le>8 oelr gtt, innsn len gnkefglllg vtterli^gre nnler8Öirnin^sn
ilunnit till 8lut lliik!Ag8, oell Kilret8 8tgnler lätt emottgAg LoilZI. Ugj:t8
lXäcli^g 1^ropo8ition i timnet, cle vil lg ^38tgenle Ili!l8lgA i ämnet väelrtg
motioner, leire llorls till nröfninZ ujl^tgAg8, ilvillren Ilt8lrotten8 Z8>At oelr
lllef gf brenne llilr8-8tänl hillel.
8elgu emellertil le ^enom I^onr;). Lrelvet len 2 l^ovemller >833
gnllefgllls ytten liggi e unlersölrninAgr oell jemlrnin^gr gf 1826 är8 roterin»8-  forigttnin^gr inom I^änen lörtzätt, Ngfvg LriA8- oell Lgwmgr-LolleAierne,
8gmt börvgltniu-^en gf 8jö-ZVrenleng, i clen män llerättel8er oell n^g IgnZler
fren Konr;!. Ugj:t8 vele, lrörgnle Lsfgl!nin°8llgfvgnls till LolleAierne
Illjfvit in8gnlg, lehming, :>l 6oIIeAiern68, för llvsrje I^än 8er8>rillt gf^ifng
lltlgtgnlen gtfoljle, til! !<on°l. Ugj:t8 l>läli»g fg8t8lgllel86 i unlerlgniAllet
öfverleminit; oell llgr Ivon^l. Ngj:t, 80m, efter pröfning gf lritliörgnle iorllgllguleu,
en 8>ilr fg8t8tgilel86 relen i l^äler wellelgt g le ujljlrättgle
län^lerng, säväl öfver extrg rote, inAen, 80Nl i frä^g om len erbättnrn^,
livillren lulelum^-verlret tilllrommg lrorlt för le fren llitintill8 utzjorl
orlin.irie roterin» lletrigle 6gpellgn8-llo8tgllen, m. il. jg^enlleter gf privile^iergl
ngtur, leremot vil lrvgrje tillfälle llL8lutit, gtt länZlerne öfver
lei> tilllromng nyg orlimnie roterinAen lrorle, vil nn iuträöglt Kili8möte,
till ililrets 8tänle,8 lrgnnelom oell fu8t8tg1Iel86, jemväl för lei'33 lel, öfve,
Iemilg8.
liilluru, lä le i IVäler gnllefglllg jemlrnin^gr oell n^g länzler ännu
lelrs llunnit för elig l>ilret8 I^tin fullborda, roterinZen töljglrtliFen, let
lieie tgAet, ännu ielre lrgn, i ett 8gmm3»llgNA för öelg Ililret, inför Ililrets
20
8tän6er kramläi;^a8 till ilen 8lotli^a älr;ärc1, 5om jiä llsnns 8tat8inattt anIrommer,
ilar Xon»l. Naj:t lilival, enär elen 8!ieö<la roterin^en, kor Ii varje
1,8» 8ei8liil<lt, ut^ör ett lielt kor 8>A, 8om, otan liimler sk livar! kör ancira
IÖ811 811110 äterstär att reolera8, lian till 6e6>,itiv lieliamllinA koretaAg8, 8amt
Ixoii^I. I^Iajit onrler 26 Oeto3er i838, liro 1/j 8>!^temlie> ,83o, 6en 2/^
I1100-,ri, 6en 3 loll oell clen 20 ,4o-;o8ti inneva, ancle är iiöslutit, att
6e unäer gamma clgAar sk Longi. Naj:t, kor Oe88 6el, Aillaöe längder
ökver 6en inom 8took!iolm8, 'WegtmanlamL, l>i^Irö^iiiF8, Opsala, löolopings
voll Östergätlilanclg Lan til lii orri 0.1 uva orcliiiarie roteling, lrorrie
till kiliets 8täncler ökverlemnas, no i öfverensstämmelse liärme,! oell
8e6an cietta ärenöe, i livad lrätsmansroteringen angar, såsom loij,! ak Longi.
Naj:ts l^aäigs 8taclga elen 16 Naj innevaranlie Zi , angäencle löriielning ak
ärenclei,a mellan 8tats-6epartementen, lilikvit ak 8jölör8var8-<Iepartei!>eiitet
till lianrl laggning ökvertaget, i Mäijer velat till liiliets 8iä,niers granslining
oell gillande, jemväl kör lierås riel, ökverlemna <ie 5 serslvilrl t opprätta<i
körteelining speeikieeraös längder ökver den »k kote, ings-Oommissionerna
inom nedannämnde sex Län ve, lrställda, samt ak Lrigs- oell LammarOollegierne,
ekter körotgängen graoskning oell rättelse, i underdänigliet tillst^rlita
n^a ordinarie soldat-rotering, ak liv Ilia längder iniieoitas ritt:
i Län, endast tilllioinmit spridda roledelar, livillia ielik I<nn
nat
till irela rotan sammansättas, men tillliopa anses svarande mot 3^aiels
liela rotar;
i Äo6^/rok/?r^ Län, lilialedes lieiinnas spridda rotedelar, tillsammans
motsvarande i!:dels rote;
i dO^-»ö/i//rgx Län, tillliommit 23 liela rotar, samt derotökver spriclda
rotedelar, tillliopa motsvarande Ldels rots;
i ^öi?^ö^>r>rgx Län, anträikats en,!ast spridda Iremmansrlelar, lividia
ielie lionnat i llelr, rotr,r sgmmanZättug; men till8rimm3N8 mot8v-irliiiele
sälgne rot-ir;
i /^s§tman/a/rc/§ 1>8n, tillliommit >5 liela rolar, 8amt 26 8^,ilcja
llsmman8(jelar, livillia Zistilämnöe^ motZvaranös i^A:clel8 rote, ielik liunnat
till liela rotar 8gmman8ätta8;
t Örre^Aör/r/cr/rc/^ I,än, mecl rleronler l^lanile ^Vän»a Ler^lgA, us)pstätt
tlll8ammall8 62 liela rotar, oberälinailt 8n,i<l6g tiemmanslelar; livillia
tillliOpa an8ett8 mot8vara 3^sH^nlel8 liela rotar;
Oell vill KoiiAi. Naj:t, i samlnanIiaiiA Irärmee! » kiliets 8länciev i Käller
naeäclela, att:
, ^.'0 85.
2l
inom I^ronoberAS, Nelmobus oeb Lbristiensteds b.en, nex;re n^e,
bverken bele eller stvekede, ordinerie soldet-roter vict iträAeverende törrettnin^er
ej tillkommit;
inom llellends, LlekinAe, Oottlends oeb ^ester-lXorrlends iben, endest
betsinensliell enlietbis;
inom Oötbebor^, Le Imer, Lektebor^s oeb ^Vermlends Len, n^e roterin^s-liin^der
vel blifvit npprettede, men ett desemme kör det nerverende
bero et' en inom Xeminer-Lolle^ium ennu ieke futlborded Areusknin^;
inom Ö,ebro oell 8kereborAS iben, de npprettede nve len^derne bero
pe I<ion^! Nej:ts vederböi eixle Lekel lnin^sbetvendes deröfver inlordrede
Iltletenden;
inom Oettebor^s Län, vel tillkommit nv roteling, men ett pröknineen
ef <Ie npprette-ie Ien»derne mest uppskjutes, i enlednin^ et' derökver
in^ifne, oeb ined vederböreuds LoIIeAier eommunieerede, underdeniA-»
besvär; oell
inom Kvonperber»s, demtlends, 'Westerbottens oeb Norrbottens Län,
extr» roterin^sjemkninzen oell den elei med semmenbäliAgnds ii^re ordinerie
roterinzen blifvit tills viders uppskjuten.
Uppe Likets 8teilder enkonimer nu ett till pröfning »ppte^e I^onZl.
U,,j:tS, uniler den >6 denne, i i83/j, till Likets stender slletne, oell Ilen
otven on>kdrnleldg plopozition, i elseende e vecenee-el»it'ten under fredstid
för de liele rote,' eller spridcle roteendeler, bveiuned den ordineris
roterin^en i Liket tilloked blifvit, eller ^tterli^ere kommer ett ökes inom
de Len, deruti roterin^s-körrettninAerne ännu ieke Ilunnit till slut bringes,
eller lö>' bvillse ^renskninbgn ef desse lörrättnin^er ennu eterstär; oeb
beror el' bikels 8>ender, bvilke ellene e^e ett bestemme de bevillnin^sAruncler,
bverekter merberörde veeence-ef»ift bör till 8tets-e388en ertäA^es,
ett tillike si-; utlete, burnvide ds n^e ordinerie roter eller spridde rote(ieler
inom 0(itbel»or^s, Lelmer, Letlebor^s, Wermlends, Örebro, 8ker?.-  bor^s oell Lltslior^s ben, livilke, pä ^rund ef upprättede» men bitintills
ieke fullständigt grenskeöe eller teststellds rote, ingslsngder, tillkommit,
skol», löre nestintrellends Liksdeg, en like veeenee-etgift till 8tets-verket
ertägge» etter om dermed uppskjutes bör, tilt dess koterinAS-verkeTr
22
-8^/r/^e/ss ^V:o 82-
tor 8i8tnämncte ^ Dän Irunnit tilt Il!I(6t8 8täncj6r, vict clsrss nä8tinträll'gn6e
8gmin9nträ(te, osverlsnrlE 8!>mt u5 Diteets Ltsncler Z>'3N8l(38 vetr tä8tLtti1tg8.
Ds för tor8t omsöimätäe 8sx Dän up^rättgäs l-otsi-in^-IänActer, tillili» ,
msct cts trsnälinAgr, livittrs sär 6e83inm35 Ar3N8tinin» Irunng 8äsom trelröfI>A3
3N86I', st^otg, r;enoni Dg n6tt'6r8 vgi-8-6engitsni6n tet8 Ogn^Ii-exOeditions
tol'8orA, tiltlrgn(!glrä!lg8 (let I7t8!i0tt, ät trvillist lrgnä!g»Auiu»en gt (lettg 3I'6Ncts
vgrcler gs Dil(6t8 Ltäncler gnsoitrodcl.
I^onZI. Noj:t toiDtitvsr Dilretg Ltällcisr msct 9!t L,on»! tXäct östg ^nN68t
8täct86 vätbsvä»6n. Dstunr ut 8unrs.
6 ^ L D t 0 11 ^ Z.
L?. A. t^er/e^s^öm.
a/ /^-'oiooo^eik ö/ve?- ,
r-r/ö/' ^K»« /vo/i,/K^6/r r _K«c/6^
^-cr 8koo/r^oiM« 8/0^ ^s-r 17 Oe^oöö/' 1846.
ä r v 9 r 3 n ct s:
8t9t8-I1äcieu:
Herr Dritierre Oec/e^L^öm ^
Dsl-r Dritiorre
u/ ^
77-/vze^/a(//r,
8t9t8-k(äctet Deir Diitrsrre ujgplg8te till justering ett, i
en!i»lret ined XonZI. Ngj:t8 lo, ut fgttg-Ie t>iäcIiL;3 be8>ut, us-^sutt förslg» till
Ivon»!. Ugj:ts i>iäc!i»J 8krisvel8e till Di!iet8 8tgnder, gnZäende c!en n^3
orclingrie 8o!c!gt-rotsrin»en i Dilcet; osti trelrgAgcle
Ronzt. ttlgz:t, u^jrä 8tgt8-kääet8 unäercläniAg tillst^iDsn,
66.
23
bsrörcls förslg», 8gclgnt clet finnes öettg protoeoll vi6fo»g<!t,
i Ugöer ^illg, 8amt körorclng gtt lXgcliA 8ltrifve!se, i enliZbet
tlermerl, sbulie till 1liltet8 btgnrler gl^g.
Ilx ?rotoeollo,
t7. ^/'Ma-r.
l^:o 86.
till Lxx. lltsti. äe» 2^ Octobsr, LI. ic> 5. m.
^o?rA^. lVsr/rKK K/r^r/rio^so
«»AK6-rt/6 ^'6M^/rr-rA r ^/-ovr-rso-r K/rcr/res o^c/r-ra^rs
-'Oiks^r-rK/ <7//be-r Kikoc/r/ro^MS K/o^ r/e-r 17 L)o^oöe/°
1846.
Vi4 i83o är8 bibsclg^, gnmglcle bos Hon»I. Ugj:t Kibet8 6g försgmlgrle
8t3ncler 1 untlei tläni^bet, buruleöeg bls^gn vill ssmmg IlibsögA
blifvit särcl öfver extrg roterin»en8 i 8Itäne förvgnölinA till stiinöi^t ltnebtebgll,
sgmt gtt Kiltet8 8tgncler, me6 öergk bemtsö gnieöninA oek ekler
erbälien fullstänöi^ utreclninA om elen ofverblg^göe roterin^ens förstg uppbom8t,
gtv6N80M OM 6en bebgnölin» clermeck ^emenslig^ e^gnöe gnZelg»enbeter
8e6ermerg tick efter gungn erbällit, gn8ett si» börg i unclercläni^-  bet tillst^ibg, gtt, engr, enligt kiltets 8tgn6ers länltg, ^runclgös gnrmirltninAgr,
sä viii viri clä pästäenöe, 8om vick före^äenöe, KiliStlsAgr, blifvit frgmstglläg
emot vissg gf Lommissionen för elen stgn6i»g roterin^ens Ujg^iAÖrgn6e
viötgAN» ätAgrcler, clem kibets 8tgn6er funnit iebe buong gnnorlun6g,
gn meclelst en n^ un6erso!tniuA oeb rotejemLninA inom provinsen, un6gnrö6jgs
eller reittgs, men emot 6enng till sin billi^bet re6«n erltgnög
gnstglt, bin6er mötte uti 6et gf kotebällgrne vick stgnöigg roterin^ens gtgFgncke
fgstg6e villtor, "6et in^en borrie glg^gs bö^re orclingrie rotering
gn eken extrs, bsn förut utgjort," I^on^i. Ag^:t i bläcler tticlites, för gtt
omsi6er öppng en utvZA för g!b^e1pgn6et, i möjli»sste mätto, gf 6e mot
ilräggvgrgnäe rotering sä oftg upprepgcle lilg^owgl, ^enom veclei böigncle
De88 Lefg1lninA8bgfvgn<le läts, pg 8gmmg ctäA oeb timmg, g I^gnÖ8-6gnrlien
i Nglmö oeb Lbri8tign8tgrl, minst tre mäugäer efter elen ägZ KunAö
-
/v»»»"/. ^Vac/r^cr ^.'0 86.
reisen clerom lolikvit i länens R^rkor iörsto gängen uso^Iöst, srimmonlcollo
sonotiige Roteloälloi ne viii 8ööro oeio ^orr:> 8käi>8lco Inläuteri-Regemeiiteno,
somt till cieros loesvorrinlie fromstoiio loirn,lie tvönue ol terno ti V :
a) louruvicio vili lien reöon ske-iör, rote,ingen loorcle sorloiisvo, slott
meö clen läroncl, ing, ott ,ie nu voroncie ösveriosijos-rolo, ne, sion neli me6
<iet är, som »rist siäsöijer clet, clä ioesiutet loörom os iioleloä ii:>ri,e vorcier
sottoclt, ouslogos till uncierstö^ söv cle Roteloäliore inom 8ogge Rönen , loviiico,
vid skeenöe nnclersöicniiig, loekunnos voro i mesto loeiook ris lindring i
oiogli roterings-skvlciigloet; eller
ö) om Rotelooilorne I,ollive oscunlloiie, ott en ollmön jemkning i loevövlie
rotering onstriilcies, cio, i säclont soli, visso, i sommonlioiig meci
cietto senoim rille,motiv, ok Rikets 8tön<ler, lor cieros clel, lo68trin,ciri gruncler
oelo vilkor, skulle ris Roteloällorne, utön ringoste mocliliootioner oelo sorönciiingor
i oröol^lielsen, ontogos; oelo onliällo Rikets 8tr>NlIer slutligen i
unciercloniglret, std <iet loörekter ujojogöroncie korslog till rotejemkning motte,
seclon veile, lcäroncle emkietsmvncliglieler Rlikvit deröfver ioövcls, viii i>Iisvoncie
Riksliog, Rikets 8töncier korelöggos, till öen otgörcl, 8o RegeringsRormen
koronlecler.
8e<Ir»n Livius- ool, Kommor-Llollegierne, i onleclning ofclenns Riket88tönclei'8
8krisvel8e, meci unlieröonigt Iltlätonlie till Kongl. I>ioj:t inicommit, lior
Kongl. Noj:t, uncler lien o ^uni 183^ , cietto övencle tili lVäöig jorökning lörelcokt
oell, meci lois,Ii tili nägro ros Lollegierne, joä onkorclo sköl, i uncieröänigliet loreslogno
minni e lcusvlrcisokligo recloetion8-soromi> ingor, i lie uniieronclro olternotivet
innekottocie vilkor oell sörkeliäll, somt meci förkloroncie derjemte, ritt,
eliuru Rikets 8tönöer, ^io grunci r»s cist genom Kongl- Lrekvet clen 21 Oetoioev
> 81 ^ soststoliclo roteringsverk, oeio ciet i sommo lVociigo Lrek iogttogno
Rerökningssött, onslogit äsverlnsosis-rotornes ontol till 86, 6etto ontol,
secion genom elen är 1826 verkstöilclo, oell medelst Kongl. Lrekvet 8en 2
November >833 i visso clelov ötevsövvisto, somt »u clellnitivt i lX'ä6ev soststöilöo
jemkning os extio rotevin^en i 8kone, extio rotorne lolilvit min-ko8e
till l lZ^z.clels nummer, numero, ester sommo loeroIcninAS^runc!, rättligen
mäste necisottos tili >^8 nummer i jewnt tol, os lovilko clen erlriggoncls
voeonee-osgisten. 6 tunnor sor lovords rote, eller tillloojoo ^68 tunnor
sponmol ärligen, olltso komme, i loöncielse ok korsto olternotivets sntogon6e,
ott äe svogore rotorne i clen stönciigo roteringen till unclerstöci tilicle
tos,
7k/o/'.'/s ^ 7V^.'c> 86.
lss, i /Väller körorclnat om llotellällgimea 8gmnlunkallailcle till omrÖ8tniiiA,
jlä 8utt oell I (Ion mällin^, llikst8 8tä»cler lle^ärt; I 8ammanllU!l^ livarmecl
I^li^8- oell Xaminar-Oolle»iei ne i Naclér anlletullclea att oslpraltu oell till
Xon^I. Nujrt I oncler<laiii»!löt inkomma meri kö^sla^ till Instroetion tor clen
Ooniite, 8om, etter clet olAgnZen as ocneöstnin^Ln iilllerättaci klitvit,
koncis i Naclér töroicl>>38 att rotejemknin^en, i otveren88tämmel86 niecl
<le ut' jlin! aliteten Illuncl Iloteliallarne koreträcle8vi8 antagna vilkor, verkgtalla.
KonZI. Naj:t8 lletallnill^silatvuncle i Nulcnötro; oell 61>i05tian8tacl8 Oän
anmälts liäietts!-, uti 8kritvel8er lull Iv>iA8-oeli Xuillmur-OoIIe^ierile ut clen
16 oe!> l^ovsinllsi' i83^, att, vict cle inom Oanen a tor8tnäinilcIs cla^
inecl lloteliullaioie ut8utta 8ammanträclen, oell clerviil an8täll>la omrÖ5tninAar
ötver otvanomtö, mälclu svanne alternativ, i onl!Ö8tn!nAen cleltaZit:
inom NaImöIlU8 Oan
„ LlirOtianatacla cl:o
^9»
tiI!8UINMUN8 1,3^0.
tletlöii^en reslre86nt6rgcle rotar, 8amt att rö8terne ^u clet Lätt, utkallit, att
tör8ta u! tes nuti vet antaoita:
inom Nu!moll08 Oan ut ^ . 88o.
,, Oliri8tian8taci8 ct:o u5 ^7^'i,i56.
Osli utt 2:rlra alternativet Illitvit Aillaclt:
inom Nu!nlöli08 Otin ut' t
- ^I.
„ LllrOtianstacla 8:o at '7''2l2.
8ommu l,3^o.
livartärotan, jemlikt 6et kor voteringen at kiketg 8täncler tärealagna, oell at
Xoilgl. Nuj:t i Naclér gillacls toiOelläll, cle tränvarancle rotarns ansägos
liatva laiträclt cleo genonr lle8ts rö8terne uttryckta mening; oell clä aäloncla
genom ei> Iletvcliigt otvervagancls pluralitet tor clet koi8ta at cle viel om
i68toinF8tiI15uIIet ti am8tallcla tvänne alternativ, wu8te UN868 varu oäterkalleligen
atgjorclt, att vict clen reclan verk8tällc!a, oell ak lvongl. Naj:t i iXäcler
stacltästacle incleloing till orclinarie knektelläll i 8käne tramgent Ilorcle
torlllilva, Illott mecl elen toranclring, att cle nuvarancls ötverlopparotarne
8kolls, krän oell mecl är i838, an8lä8 till oncIer8töcl tor <le llotellällare
inom laegge Oänen, llvilka, vict 8keeilcls uncler8Ökning, konäs ketinnu8
varu i me8tu lusllok at linctring i älaZcl rotering88k^läigllet, atgätvo kär
L//c.
07/ -r. §7. 1810. 1 Lam/. 1 ^/c/. 28 W//S7. 4
2§
/ilo/?»/. il/ai8Dd/ee/«S, /V:o 86.
bemslde Oollezier, under den 2/s Delinusnl sistnämnde än, undendäni^t
körsla» till Instnuetion tor vedenliärande, vid venlställandet sk den salunda
beslutade psntiella not6^smIenin»en.
Ned villande ak detta känsla», fänonilnsds Xon»I. IVIajtk, unden den /s
Alaj^ samma än, om ssmmantnädandet ak den deruti omlänmalda Oomite^
bestäende, under ledning »i' Okvenste-Dammanjunlianen m- m. Dnilrenne
6. D/V/e/r/ceoo/c, säsom Ondlänands, utaf kvns sk Don»I. Naj:t, oell kyna sk
Dotslsällsnne ^enom val utsedde Dedamoten, livanekten, oeli sedun menlienände
rstejemlininA under loppet, sf änet ,833 blikvit fulländad, oeli Domiteens
Ondkärande den 17 i^pnil l83e), till Drizs- oeli Dgmmsn-Doll6»ienn6
insändt Lommissionens samma du» ak»ikna uuilendäni-;s lienättelse, jemts
ulls dertill bärande pnotoeoll. rotejewkninAsIänLd neli öfning liandlinzsn,
samt bemalde Oolle»ien unden den >3 sistl. duni mecl dinus utlätande
deröfver till DonAl. i^Iaj:t i undendäni^lret in!ro,nmit, lian Dun»I. !VIsj:t, eften
pröfning oeli gk»orande, sä väl sk de unden Domiteens ofven!s»»nin^ar
uppstäilds oell Don»I. l^Iapts Hädi»a Aianssniu^ umlenstsllda senskilta
f,s»on> som sk ätsliilliAa Doteliälla, es älven (iouintileens b slut i nndendäni»liet
snkärds liesvän, under den 2H clenpäfliljanlle /Vu^usti, län Dess del
i ljäder gillat oell fassstsllt den uppnättade koterin^släii^ilen,. säd un densamme,
i öl venensstämmelse med de sk ^l>j:t i Häder anbefallda
jemlminAsn oell konäiiili in»an,. numens blifvit ak LoIIe»ienne bellö, i»en nätts
d oell ak dem, 1 sbiikvelss den 28 i sistkorllutna inansd» till Donz!..
Naj:t än^k» insänd..
Denna, säsom rättvis neli fän provinsen 8läne an»elä»en ansedds, samt
denkäre oelc, ej allenast sk provinsens jonde»ancle invänsne, utsi, jemväl
gf Dibets 8tsnden viil ,8>8, >823 oell i828-,83o änens liibsdaAs, pä^,bade,
DotejembninA lisn sälunda utkallit: att, i Inledning sk k)5 iubomns »eli
sk Oommissionen till pnäknin» uppls»,,s ansäbnin»an, umlenstäd bldVit sk
dommissionen medAikvet ät ic)ä rotan; stt detta beviljade unde,städ bommer
stt uk^ä kär tillsammans luistande rote-nrsntal, ined 3.^ ^
tunnon bsppsn spsnmäl, deist inom 8äilis Lliänslts Inlsnte, i-lte^enien^
tet kön 1 1 ^^-.dels nisntsl, nied 66 lunn.on 4 lappan,. oci, inom Horna
8känsls In ka u ten i-I».e »eine ntet fän /j6^^:dels mantal, meik 2^-8 tunnor 18
Nappan; stt sk detta liidnsA,, käidel-ull. pä Dane», tiinnon 28 lappan till
Mslmölms Dan oek 2H6 tunnor 28 l ^ipan till Lin istianstads Dan, liomma,
stt utAZ; samt sttsk den kär ik,ä»av-nande notejeinlininA snslagns vaeanceLpLN-mäl
sk ^8 okverlop^ps-rotsn, 6 tunnor livardera» utgörande ^6K tuil
-
ä/cr/ö/s ./V/o 06.
27
nor spanmäl, en bebällning, sehlin alla lill lindrings erbällande i IgAg ordning
berättigade rotai' sill tillbörliga understöd erballit, uppstätt al' 128
tunnor >3 kappar säd, — ett förllällande, bvilket, alt sluta ak den ökver
roteringstungan oell dess obilliga fördelning vid klera kliksdagar inkör Rikets
8tänder torda klagan, ieke kunnat körul868.
I kräga örn användandet ak sistbsrörde öfverskott, > s3 tunnor 13 kappar
spanmäl, liar emellan kotejemknings-Lommissionen 8amt Krigs- oclr
Kammar-Lollegierue den skiljaktiga äsigt uppstått, att, dä den korra betraktat
ökverlopp8-8panmälen, såsom samtlige till l>sorra oell 8ödra 8känska
Inkanteri-Regementena illdelade, ekkeeliv soldat-rotering, utgörande Rotebällares
gemensamina egendom, ökver Irvar8 användande de egde att bestämma,
llakva Lollegierne deremot körmenat 8amma ökvorskotts-spanmäl
llöra 8tgtsveiket tillkalla.
Kongl. Naj:t, till ilvars Nädiga afgörande denna krägg blifvit banskjuten,
Ilar, kore prÖkningen deraf, inbemtat oell i öfvervägande tagit:
att llukvildgrunden lör extra roteringens i 8käne förvandling till ständigt
knekteliäll, jemlikt Rotebällarnes vid 1812 ärs Riksdag gjorda, samt ak
beg^e 8l:it8inagtern6 antagna aullud, innekattade, alt 2,072 extra roteringsnumer
skulle, genom förmedling med en femtedel, nedsättas till 2,000
ordinarie rotar, samt att de ökverskjutande 872 extra rotarne skulle användas
till lindring i de 2,000 ständiga soldat-numrens roterings-besvär;
att, i öfverensstämmelse ined Rikets 8länders vid »823 ärs Riksmöte kattade
beslut, vanee-akgikten ak de 86 olve, loppsrotar, bvilka, ekler den ären
18 ld oell 181Ö verkställda oeb, genom Kongl, Rrekvet den 21 Oetober
1817, fastställda roterings-körrättning uppstätt, pä sädan grund blifvit, jemlikt
Kongl. Rrekvet den 2c) Augusti 1825, genom 8tats-Lontoirets försorg
till Rutebällarns utbetald kör ären ,8,6 — 182-j, samt derefter intill 1837
ärs utgång kätt ak Rotebällarne sig emellan fördelas; att, sedan, vid 1828
— i83o ärens Riksdag, lörn^ade klagomål ökver fördelningen ak 8känes
ständiga knektebäll blilvit antörda, Rikets 8tänder, i underdånig skrifvelse
ak den 26 februari sistnämnde är, bos Kongl. Naj:t anbällit, att, till beredande
ak en ak Rikets 8tänder, säsom rättvis oell billig ansedd jemkning
ak ikrägavarande rotering, ökverlopps-rotarne mätts ansläs till understöd
kör de llotöbällare inom begge Känen, bvilka, vid skeende undersökning»
bekunnos vara i mesta bebok ak lindring i älagd roterings-sk^ldigbet; att,
redan Kongl. Uaj:t, under den 2 duni 1887, i ljäder fastställt provinsen
23
-Avv/^ 2V/0 36.
8Iiän6s extr» rotering, oell, i 8»mm»nll»ng (lermecl, 8»mt ester 6en i I^ongl.
Luesvet 3en 2! Oetokeu 1827, intggn» gunn6 sou cle extr» uotnune» l>erälining,
loegtämt ösveu!o^^>8-i'ot»une8 » 8tänulig» roteuingen »nt»! till 78,
Rotell»Il»une, vnl mecl elem liällne »smmunliomsteu, oell mecl »nt.og^ncle »s
llilietg 8tämleu8 3en 26 l^el>uu»ui >83o su»m8tällil» oell »s Longi. U»j:t i käller
gillgcle säu8lag, l>e8lut»t, »tt v»o»nes-»sgist6N »t 8i8tileuäu8e 78 ösveulojojl»-  rol»u »liulle, i 8t»llet »tt, 8»8om liittill» 8liett, emellsn ssmtllge ouilimiuie
RoteIl»li»ue lili» souslel»8, suän oell med ,838 »>'8 börj»» tillgodoliomm»
ds Lotellä!!»us, ilvilli», inom derför nt8»tt jlukLzeri^tionstid, 8ig om nndeu8töd
i uoteuing8l>öudgn »nmälde, oell »s clen sou sädgnt änd»m»I ned8»tt»
(3owmi88ion »N8»g08 v»u» deras M68t i loelms; 8»mt »tt 8lutligen, ester det
Lomml88ion6li 8itt u^^drag snllllordat, voll de inlioinn» »N5älining»rne i
lag» ordning jlrösvgde Illisvit, lied oförmodade sö,Ii»II»nde inträllät, »It,
8kd»n ds kioteligllare, 8vm till lindring funnit» l>er»Itig»de, sätt. 8ig en säd»n
sörmon tillerliänd, ett ösversliott »s 128 tonnou 1 3 Ii»jl^»r 8jl»nm»I lilivul »ter8täu;
oell enär Longl. N»j:t lunnit, »It 8i8tnämnde om8tändig!,et ingalund»
1i»n, pä 8»tt (lollegierne sörmenst, l,v»rlien sörändr» ösverloppg-rotarnes
»eli elen frän dem utgående VJe»ilee-8p»nm»Ien8 egen8li»p »tt, 8»8om följd
»k en einellun begge 8t»t8M»gterne » en» 8»mt llotelläll», ne » »ndr» 8,d»n
träffad osv6U6N8liomm6l86, till lindring i provin8en 8Ii»ne8 rotering, p» ilet
liei» oäterli»IIeligen v»r» »N8l»gn», elieu ölVerll^tt» eggnde-rätten till 8»mrn»
vaoanee-spsnmäl frän provinsen» Lotellällare till 8t»t8-e»s8»n, — ett
»il8präli l'uän 8t»ten8 sid», 50m, under de 28 »>-, dett» ärende utgjort 5orem»!
fou Longi. U»j:Is oell Liliets 8t»nder8 bebandling, »Idrig vgrit väelit,
oell ej elleu sliäligen linnnat väclms, l,»u Longi. N»j:t, sätt ldess under
den 29 8i8tliitne /Vnx;u8ti till Lui^s- oelr K»mmau-Lollez;ieuns »ll»tn» iVLäi»»
8liiisvel86 initeliälleu, me6 ^illunäe »s llutej6mIiniiiZ8-Lommi88ionens
v»I§runil»ile »8i»t, i lVäuleu töuoi<lu»t, »tt clen uote-v»e»nce-8jl»ninäl, 80m
esteu ,833 »U8 rotejemlinin» ännu Lteu8täu ou1i8poneu»ll, 8k»II, s,»n 8»mm»
Lu8 l>äuj-in, oell allt suLM-ent, 5L »5 8»mtli^6 kotellull.lue» i 8liäne ouelin»-  rie linelitellull, 8»tt cls genom ut8eä(le I)ejluteu»äe cleuom l>68lnt», till
lleu»3 elleu ;luovili8en8 n^tt» 3ilv»n6»8.
I',),- ösuigt oell <lä, elteu l,v»<l Xuig8- oell L»mm»u-Lollegieune kournölt,
kotejemIiiling8-<I!owmiI8ion6N8 is,»g»v»u»»6e lo,rättning lllifvit ntmäulit
vät veuliställcl, 8»,nt ele obet^6lig» »iimäulining»u, 80m mot uoterlng8-Iäng6kn
söreliommit, eller i cle mot Lommi8sionens tillgöronclen snlorUL
nnäerclänig» l>e8vär innss»tt»8, llärleclt 8ig» äel» frän otili» bigter om til
-
§^/-r/pe/«6, N/o 86.
29
läMjmingen gf Drreseri^tions-förfgttuingarne, derom jemväl bos OolleAierne
skiljaktiga meningar sig ^^siat, dels oell frän vederbörande Rotebällares
egen uragtlätenbet att, under sjelfva jemknings-förrättningen, anskaffa lie
i^i^I^8l>ii>n:i>'. bvilka törst estell., i sammaldlgng med taesvären, blifvit
astadkoinna, bar Kongl. Naj:t, som delar den gf Lollsgierne salunda om
förrättningens verkställigbet uttalade åsigt, funnit merberö, de förrättning
vara, med värdande af allmän oeb enskild rätt, samt till provinsens oeb
Kotebällarnes bätnad, inom en i jemsö, else till förrättningens omfattning
kort tiel, fullbordad.
demte det Kongl. Naj:t meddelar Kikets 8tänder denila öfversigt afde ätgäider,
8om fiäi; Kongl. Naj:ts samt vederbörande Kmbetsm^ndigbeters sida
blifvit vidtagna, fön att till slut belord, a denna inom provinsen 8käne önska(le
rotejemkning, bni Kongl. Uaj:t i Näder velat ben af KotejemkningsLommissionen
upprättade, af Krigs- 00b Kamma,-Lollegiel ne granskade
samt :i5 Kongl. l>laj:t mecl deruti unde,' clen 29 8i8tli(lne Augusti anbefallda
rättelser i Näder gillade rotei ings-jemkningslängd till Kikets 8tänder
öfverleinna, föi' att af liikets 8tändei', jeinvät för deras elei, godkännas
oeb till vederbärandes eflsrrättelse fastställas; skolande säväl sjelfva
roterings-Iäugden, som nlls ditlaörande bandlingar tillställas det Dtskott,
ät bvilket ärendets bebandling varder af Kikets 8länder uppdragen.
Kongl. Naj:t torblifver Kikets 8tänder med ali Kongl. Näd oeb önnest
städse välbevågen. Datum ut supia.
6 ^ IL I. 4 O Is V X.
6^. aN.
k7^kf,SK s/ ö/ve/- «-^,'6-rr/e?r,
r'/?/ör- //r/?rs ^o/rr,KA6?r r
« K/oe/c/kv^ms K/oi/ Oc/oöe/' 1840.
Närvarande:
8tats-Käden:
Derr Kriberre ^
3» ^V.o 87.
Höll' I^iilieilö /6//>e,
/^a/r^cer^^
cr/
^OMrsA/tr^/e,
8tgt8-kääet Hett kHIieers 6e^s^,'6.vr u^jVlsste till i»8tei'inA ett,
i enIiA^et mect KonZI. >1.ij:t8 fätut futtu-le IVääi^s bsglut, ursult lörsIiiA
tilt Körtel. tVl!ij:t8 IXälliAs 8litifeelL6 till kiliets 8tZnclee, snAZeocle jemltninA
i ^roviucen 8Iiäne8 oi-cllnZi-ie roteeinA; oelt lzeiiAAgcle
XonAl. IVlaj.t, 8t3t8-kä<let8 unclei cläniAg t!ll8t^ilign, 1)6-
rärtle fo^IgF, 8ää3»t clet 6nns8 clettZ ^i-otoeoll vi<lfo»gc1t, i
Mättel' Zills, 8smt fäiutilng, stt IVääiA 8lii-ifvel8e, i enlizliet
<lk!l->necl, 8liulle till Hiltet8 8tä»llel' s5ZZ.
Hx I^iotoeollo,
t!', te.
IV:» 87.
^uli. till Lx^>. tit8^. 6en 2/, Octolisr, ti. 2 e. s>.
/xo/rA/. 8^-^r/v6^6 //// Z?/^ei8
r/-'KAK OM 6/r vrt/ ^--Ke^s
oe/r
t^o/'? ee^roKs-Z/r^tt^/rrKAS/r r ^Voe/-^ö/-r'/rA
ött/tt-res/ <7r'/ve/r K^oe^^o^ms «/e-r 5 §6/-jfeM
öe/'
1840.
8eägn 8t^lel8en fät ^rinAelgel- ooli ^.tb6t8-ink-8ttitinA3i i kiltet, med slileäIlillA
sfAjoi äg gNMStlittMAgl-vill IVoi'I'liÖpi!tA8 8^>i»IlllU8-i»I'3tt»in»8 I'8li6N8li3p6l
för
ären >829 »eli i83o» fäi lrlgtst clävgran^e Oräfolgnäen i OitLLtionen for
^V.'s 87.
sistnänlnde Inrättning, Lgslitsinen >/Aecr/ram /?oo§ ssmt I^gllriliS-idligrne /. ^
He/rtt^eet, ^a,?r//e/oell numerg gllicine ?»äclmgn,,en 6«sga/^ 6cr/mr^
i egensligs» gf l^edgmöter uti Ilemälde Oireetion, sli^ldige gtt gemensgmt
gnsvgrg lör en i Hpinilllus-inrättningens esssg sörefunnen brist gf 2,3olj k:dr
il) sii. ior.L:eo, Iivsr oell en gf den» docli obetgget, gtt gfden eller dem, lied
sedgn vederbor«ie, sölin sin ersättning äler, bäst bgn linnde oeb gitte, sgmt
nämnde beslut blifvit gillgdt oell fgststäldt, ielie gllengst gf Kongl. Ugj:ts
oell lliliets Kgmmgr-llätt, medelst utslgg gf cleo ,3 ^slril 1882 , utgn oeli gf
Kongl. Ngj:t, hellom lVädig llesolution clen ,Z ^slril i836, sä bgfvg KsIlirdsidlinine
oell sgmt »lii(Ine Kädmannen 6a/r/»§
sterbbusiieleggre, bgns enlig /^/er/er/ca Os/rm^, oell Körm^ndgren sön bgnselteriemnglle
omyndig!» bgril, krokessorsn 6. till Kongl. lVIgj:t inliommik
niell seisliildg underdäiligg gnsöliiiinggr om befrielse sk 6unsk oeb l^äd krän
godlgörgnde gf iliäggvgi gude egss^brist, llvillien egentligen sligll bgkvg usislliommit
genom Ol li loin»nöeil Ogsiitginen /koc>§' värdslösl>et oell oiedligg förIiällgnlle;
vsrgnde bärvid Iiufvudsgli.ligen gnkördt: gf Kgbrilisidligren Le/rttKeer,
dels gtt ingen gf <ie Oomstolgr, soni bgndlggt wälet, syntes bgfv»
I>etvillgt soligiillens morglislig osliuld, i gfseencle slä den uslslliomng esssgl>,
isten, livilliet forligIIgncle lign skven trott sig ligkvg funnit uttr^elit i
Kungl. ä1gj:ts l^ädig» Otslgg, eler bgns underlätenbet gtt ^ viel inträdet i
Ilireetionen, läts gnställg fullständig inventering sk Inrättningens egssg, utgör
sliälet lör Ilgns källgnde, men livillien inveiltering enclgst utsblikvit gf
det sliäl, utt sölignclen vili samm» sitt inträ<!e ej snade clen lionom för
egssg» äligggncle gnsvgrssli^bligbet, bvaremot Ilgn sedermerg» oell sä, vidt
sädunt slätt i lisns mggt, sölit gocltgörg clenug sin okörsigtigilet oell mildi
g följderng derut, clels gtt, clä bgn enclgst för slt liunng gggng cist sgmbäils,
inom livilliet Ilgn njuter slivdd, ätggit sig clen lönlösg befgttningen
glt vgrg Kedgmot i Oireelionen, oell oglitgdt irgn lcort efter sitt inträde
L lrggit sig sli^Idigbelen gtt deltggg i ersättningen gf ib äggvgrsnde bglgnee,.
foitfgrgncie lier csvgrstgnngt, kör gtt, sä vidt slä bonom berodde, sölig ätersli!»llg
luiät! ningen eredit, oell i möjliggste niätto elig dess grlletsinlionister,.
s:»int sämedelst beiedg ersättning för den , genom den uslslliomng b:»li»neen,
tiingde köiluslen, livilliet oeli sä till vidg l^eligts, r»tt glit krän den till,.
Osjlitginen /lööv sliiljdes krän Ordförgndebefgttningen, oclr sölisnden dertill i
stället körordngdes, utun stt derföre erllällg lön eller gnnan ersättning,
denus fli-rvgltning Illikvit Iigndligfd slä ett sätt, som ielie sllengst, jemlilit!
It^ielsens det^g under den 28 8e^)teml>er >833, ädggglggt Ileredviiligllet oell»
32
Ä/Z/ee/se, ^V.'o 87.
ett dedruntle nit, utun ock, i enligl-et nieil sid vidfogudt utdrug uf Inrättningens
lukenskuper för senure uren, ledi, till en despuring »ti Inrättningens
underdullskoslnud f>un 8luts-eussun uf summunruknuils 33,000 Ilnlr,
under det utt derforinnun det i stut npptugnu unsluget lön Inrättningens
unde, lulli icke vurit tillruckiigt, utun Ztuts-eussun niust unlitus med sier
medium 12,821 II:dr lör dvurjs är; dels undtligen utt, under den till, sökunden
sälundu destiiclt 0,dtÖrunde-deku!tningen, en uilig despuring uppkommit
ul ^87 ?»:dr 2/j sk., dvilken summunruknud nppginge till e!t vidu
dögre l)vlopp, un den nppkomnu duluneen, som redun ur 1 629 dordt kunnu
upirtuekus, i den händelse Inrättningens eussu dlifvit inventerud , dä sökunden
inträdde i Directionen; sumt uf Dudriksidkuren veil ullidns
lludmunnen 6rr/i,?r^ enku oell slerdlinsclelegure: utt den ilrägu vurunde eussudi
isten desto lieldre laurde unses tillkommen utun ull förskingring u sökundernes
sidu, oell, dvud ungur, utun utt dun kunnut förutse eller
forekommu densummu, som redovisningen utvisude, utt, vid slutet ul ur
1819, Direetionen egde en tdrdrun för lemnude förskott uf ieks mindre
un 2,229 ld-dr 2^ sk. 8 r., duluneerude säsom Inrättningens skulcl i bordun
uf i83o urs rukenskuper, oed till detäekunde dvuruf, äfvensom till destridunde
uf undre utgifter, 8t^relsen under den 11 dunnuri 1800 öfversundt
^,600 I>:dr, krun dvilken 90st den ifruguvurunde duluveen egentligen ledde
sitt ursprung; utt, du sistderörde summu unkoin den 28 i summu munud
till Nugistruten i Norrköping, för utt, enligt ordul^delsen, tillställus
Direetionen öfver lVorrköpings Xrono-spinndus, duds den icke dlifvit ullemnud
till nunmde Direetion, utun till en enda uf Direetionens Dedumöter,
nemligen Dudriksidkuren ^ emot ett uf donom oed /lööv utgilvet
qvitto, d vilket se<lermeru, pä degurun, underski ifvits ut' 6a/7//r; utt /tdr/rr/-  som icke undertecknut det u derörde summu utfärdude qvitto, oed
vur, du detsummu utlemnudes, studd pä en resu till Öredro, dvurken
emottugit nugot uf dessu medel, eller tiodde sig döru derför unsvuru, deist,
i unnut full, eller om dun ufvetut penningurnes utiemnunde f,un lVIugistruten,
dun uldrig tillutit, utt de dlilvit tillställde einot dvilken miss
tunkur
redun döijuds )rppg sig; utt sökunden kort elter det ifruguvurunde
medel dlifvit tillställde Direetionens dävurunde Ordlorunde, 6l>pituinen
Aoov, eller de» 11 Dedruuri förenämnde ur, pu egen degurun, eiduilit ufsked
trän sin defgttning uti 8pinndu8-Direetionen, dvudun det syntes odilligt,
om dun skulle delu unsvm igdeten för de medel, /Ioo§ förskingrst, du dun
icke
Xo/r^7. ^/.o 8/.
33
ielie förr, un efleräl e-;l 8>A keliunl, ull 8<ummu medel vuril uf /iooj'emoltu^ne,
8uml kun ej liunnul förmä kemulie Ordförunde ull: ^enu8t, dä 80-  liunilen aflrudde, lulu invenleru Inrullningens eu88u med deitill körunde
verilieulioner oell Iiundlingur, för- ull »lionu, kuru oek nur, pä den liorlu
lilie», fränden l dunuuri lili lien 3 lVluj >83o, den dä ej unuds eu88ukrisle»
lillliommit; ull /?oc»v, svin lillulil 8ig ull undunkällu rulien8liuperne,
elei igenom 8ull Direelionen ur tillfälle ull v>8u , kuru l,un unvundl penningurns
för egen rullning, ock pä l,villis dugur 8ädunl 8!<ell, 8uml clvmeilelsl
kindrul ilen ull loreliommu ollukerörde kulunee, 8o,n, efler kvu I mellgifvel
noll r^uplv^l vore, tillliommil under köijun uf är >83o; ull uiiiline iiä<iinunnen
kvillisn okörd klifvil uf 8l),rel86N furordnud lill k,edumol
i 8pinn!,»8-f)ireelionen, ej klifvil i denn, Kefullning in8lulld, uld, ig öfvervuril
nägon Oir66lion8-8ummunIiOM8l, oek ej eller i ok igl vidlugil nägon unnsn
älgär>l meni 8pinnliu8-inrullningen8 ungelugenkeler, un ull kun, gemen8un,l
med Kukrili8-idliuren unde, leclinul förr omnämnde ^villenee u
/j,6oo iinlr Luneo; 8uml 8lulligen ull 8lerklui8llelegu,6, Idiu Iilel8om
linnde kopp»8 vinnu den upprälls^e, 8om e!j«8l vore kerecid
genom ullr^eliligen öppen lemnud rulligliel ull 8Öliu regre88 emolden,8nm
vällul ifräguvurunde Kulunee, enär ulvugen derlill klifvil dem nuzlun tili8lungd,
genom den, 8g8um domsliul lemnuiie lorliluring, ull del genom Oireetionei>8
vällunde ej liunnul ulredus, pä kvud 8äll kuluneen liilliommil,
kvilliel ^llrunde frum8lulilie ell 8vurl kinder lör den er8öllning8lulun emol
Lupilenen Koo.k, iivurlill Direelionen; Dedumöler egde 8loru 8>iul, i den
kundeDe Kun8 vederkufligkel neli 8udunl medgäfve.
8l^rel8en öfver Dungel8er oek Xrkel8-inrullningur i lidet, 8om med.
underdunigl ullälunde kuröfver inliommil, kur ulven lör de88 del u»8ell
8ädune omslundiZkeler sörekommu, 8om 8liäligen korde lorunledu lill keviljunde
i lXädevug uf de nu 8Ölile eflergifler; oell Kongl. !>1uj:l kur, med
unlsdning kuruf, velut lill Kiliel; 8lunder8 8lul8-IIl8>ioll öfverlemnu kundlingurne
i förevurunde mul, för del utseende, nv88,iämnde omslundigkeler
zvnuL forljenu.
Kongl. lVkuj:l förklifver Kiliels 8lunder8 8lul8-IIl8lioll med ull Kongl.
i>'ud oell ^nne8l sludse vulkevägen. Dulum nl 8»pru.
6^ KL
„7/ /r. Ä. prv,. 18L0 1 Li-mö 1 28 M/l. 5
3H
/'ro^ro^rÄo/r, A/ro 88.
ö/ve^ ^//rK?ree-^/'e-rt/e-r, r'?r
^ö/-
//K/r« ^c-/r^-rA6-r r/ir « K^oc^-
Äo/M« K/oi/ c^e-r 5 Ke^emöe?' 1849.
l^Lrvrrrrrncle:
8t3t8-Iläcl6n:
Iler'!' I^iilierre Oer/e^^öm ^
IIeir IHberre o-e/^/e/^e,
^/r^Er^L ,
«r/
//r^e^
2^o>»eö/ar//r,
1. f. Oresen sur Onrmee-De^rirtementet, Ltuts-b/ulet a/
np^lsste Ull justering ett, i ösverensstrimmelse meri sörut futtrirlt beslut,
np^s-rtt sörslrrg till I^ongl. Ugj:ls A/äcligr> 8krisve!s6 till Ilikets 8tZN(lers
8trrts-I7tskott, i krägrr om eltergist risen viä Arbets-oeb Lorreetions-Inrättningen
i Norrkoping ^ppgcl brrlrrnee.
linligt 8tr>ts-Iläctets un6erciänigg tillstvrkrin-Ie, bebrrg-rcle Hongl.
Alsjlts bsrörcle särsleg i Närler gille; oeb skulle rrlltsu, i osverensstuinmelss
lier meri, Närlig 8krisvelss under elenns dag till Ilikets 8trinders 8tsts-1Itskott
rrlgä, seden elen linnes detts protoeoll bilspel.
lix krotoeollo,
6^. //.
lV:o 88.
Xntc. till lixp. tlts^. <ler> 2/j Ocrolrer, lil. 10 k. nr.
^o-rA5. /'^o/iosrV/o-r /r^
k/Zs/ro^, c»»» /ö^/rö/zrr/rA r /ö/re-a/rs^Kge» /ö>
^tts^Ar/rxr^/re r ^e?^'6ttt/tt/6?r / 6?//lve-r K^oe^^o/ms
Kilo^ c/e/r 5 Ke/r/sMöe/' 1840.
8edsn Herjeädslens ssmtlige gsstgisvsre bos Ilongl. Nsj:ts Lekrdlningsbssvende
i lemtlsnds lbrin gjort snsökuwA om sorböpring i de slik
Lo/7Z-/. /'/-o/iosr/roK, dV-o 38.
35
ifnän un 176^. Ull ett iin^,i lielopp liestädtle bnono-lönen lön ^ästAifveniliällnin^en,
oell veden l-änu ude (lenöiven blifvit bonde, sä väl serskildt, som
inlön Dänsds-lläUenne i 8vees veb llede DlnuAs-Iu°;, biel' dettu ärende, hellom
Kon>;l. Niljus bein ullik Zefiillnin^sb.ifvundk, nti silnikvolss denidlVovenlilen
i83-j, Kon-;!. Nuj^s Kudibu pnöluin^ Iindenstälilt oell unsöbnin^en,
ined llänsi^t lill i l nä-;u vunund 6 !;äs!Aisvune8 sutti^dom, sunit lis med l;äs!^>svsni-bäilninxvn
fönenixis kost,»uden ocl, besvär, med Kon^I. Nuj:ts 'vökullningsbukvundvs
»iidendänixu fönon<l beledsuxg'!; b vu nektor Konzi. Nu ju, ^6-  nom Kudiz remiss, iniorilnude Dess oell iliitets Kummun-Lolleuii nndenduNIAU
utlätunde i ämnet; oell vidune, sedun dettu ullätunde, unden den n5
dunuuni 1887, biil vit ulAifvet, ^enom z-ttei liAune remiss, unbefullde 8tuts-Dontoinet,
utt med undendäniAt vttnunde i fiäFun iubomwu.
lili det, till följ<l burgs, unden 6. 28 Kov. >838, ufAifne utlätunde,
bude 8tuts Lontoinet, med ubenopunde uk 28 §. i 178^ uns 6ä8t§ifveni-OndninA
oell Kono!. llesolutionen den /j /Vpnil 176/s, Asnom bvilben sednune IiundlinA
vone unviste AI Dulén, utt utAg i pennin^un, u 6 Dulén pä Ilibsdulsnn,
med tillsunlMiinz i5 !l:dn 8 s!r. son >3 sensbilde ^ustvlsvenien, förmält, bnrusom
dessu lone-fönmoilen, esten intrulbulle m^nt-sänuildninAun, numera ej
motsvununde bvud de viii beviljrndet utgjort, livudun 8tgts-(äontoinet jemväl
lunne skäl vunu sonliunnlen, utt L U!l8Ölinin«6N Nlä kustus lVudiAt gsseende;
men emsdun, beträdande den söbtu läne-fönböjniilAens belopp, elen än 176/^
verbställde fördelning numenu, esten trefjsndedels sebels förlopp, oell derunder
tillufvent^ns sonändnude lui bällunden, iebe tonds lionu tugus tili grund
kon lie nv» loneines beriilining, samt enän kon öfrigt nägon tillgäng sär
isnugustullde n^u utgilt iebe sunnes utun klibets 8 tu nä ens sensbildu bsgisvunds
utt pänälinu, lrewstullde 8tuts-6ontoinet i undenduiligbet, utt n^ kullstänllig
undsnsöbnin» vid llängds-kättenns, till utrönande uk alla pä krägun invenllunäe
omständigbeten oell lönbällanden, mä venbstullus oell unenäet derefter
till Kilcets Ztänäens llsliunälinA olvenlsmnus.
Ned unlsdninb Iiänus, lunn Kon^I. Nuj:t ^odt utt. Medelst l^ädi^u
slinlfvelsen den 26 Delli un i oell A ^.pnil nästlidet än, körondnu, utt, Aenom
Kon^i. Nuj:ts Lesullningsllusvundes sonson-;, sönn^ude fullstundiAu undensolrniuAun
slmlle vid Dunuds-kluttsnne unställus, i" undumä! utt utnedu, su vul
livunest AustAisvune-Zändun inom Ilenjeudulsn nu för tiden uno lleliölliAs,
som oeli livud besvär AästZifvuns-sliyidiAlletels innellukvune tillsb^ndus, oell
ilvilbu fnilietsn oell fönmonen denfän ätnjutus; livurefter KonZI. Nuj:ts Le
-
36
Ao/rA/ /'/O^os/ro/r, ^v.-o 83.
s»IInlNA8ligsvgnlie slculle e^g »tt meci cle vicl ciessg unciersöllninAlir fölö»
iki-otoeoll, ällöljcl» »l lläiliiis-kätternes lietänli3iiclen oek e^et ^tti»ncle i
ämnet, till Lon^I. Nii^it i unliercläni^Iiet inliomm».
lill uncieiliäni^ ätlvöiiaö liär»l, oek 8eö»n cle sällim!» lXmIiAst »nkesglilie
unliersölininAgrns klilvit vili Idäc» 's-kätteine lö>- 8ve^s neli llecle
IliinAsIgA liällne, lnir Lon^I. iVIgj-ts LesiillninAsIiusvliNlle i öemtliincls Kän,
med unciercläniA slLiifvels^ elen 25 ^j)iil innev^isncle är, ölvei lemiigt Ilälucis-kätternes
i Linnet lrällne krotoeoll neli kis^ilne lietänlilinclen, snint tor
6A6N clei unöeiilänlAst ^ttr»t, »tt, enär cle liälln» umler8ttlinin»»rii6 äli»o^.
liiöe, »tt AÄStAifvlirne inom nämnde i?rovins iclie ätnjut» 8»d»ne söiirioner,
80M Ilunn» »N868 motsvarande cle kesvär oell ilostnnder, Iivilll» Möll Käst^ilveri-liällninAen
äro lörengde, Lon^I. N»j:ts kel»l I iiinAsliiilv^nde, med
vitsordsnde liärsl, sunne slA i nndercläni^Iiet kör» tillstvili» clen »l liär»ds-kättern»
söresl»Zne lörliöjnin» i lönell lör ilr»A» v»r»nde Aäst^ilvnre,
nemligen:
//rom //el/s /'///^s-/l<^ .-
ior ^Vennd»lilen lrän 2:— till 60 killi- krom
„ lilien —> 1: 8. — 4o ,, ,,
,, löecle — — 82. — 5o „ »,
„ ikänZg — —32. — 60 ,, „
„ bennäs — — 82. — 60 ,, „
,, l^linnäsdäklen — — 3». — 5o ,,
t!ll8»mm»ns 020 Killi- k:eo, ellei',
sätt Ilärads-kätten si^ ntlätit, ätminrtone liälsten »l cleon» sulnm» till
^ro^ortioner»d lördelninA.
//rom LmsZ-j- /r'/rA-^-/aa
sär Lolilslätt frän 1: ,6. till 28 K.dr Lioo.
„ l^illsvgllen — 1: 82. — 20 „ ,,
,, Olver IdoAlliiKl — 2: — — 35 ,, „
„ lkill Hernd»lil — 1: — — ,0 ,, ,,
„ OlisjökerA — 1: 16. — 28 „ „
„ Lonsjö — — — 3o ,, „
eller tilllioj/» ,5o Kiclr L.eo; livnremot
LonZI. U»j:ts LekgllninAskalvande lör närvarande, oelr innan i en framtid
/Vdd/AU /V/o 86.
Imnde ilrä^^^omma allmänna land8väAar8 anläAAande lsrlal Dön8l>^, iel:e
trott sixl döra un Ier8tödja vederl>öra„de8 begäran om an-dag kör det sk
Ileds 1'lug8-Iag8-l>oar begärda gä8tgilveriet i liim, enär något gä8tgilverr
der8täde8 8)mte8 föi- närvarande ölveiklödigt oeb ändamal8lÖ8t.
L^ongl. l^Iaj:t, 8om, elter öfvervägande al bvad 8Zlunda lörebommit,
oell cle ltärboa bilogade bandlingar i ölrigt innebälla, lunnit 8er8liild er8ättn'mg
löv gä8lgilveri-bällningen i blerjeädulen lortlarande vara al bebolvet
^äliallad, oell derjemte a»8ett 8amma ersättning, 8ädan lien bittill8,
i öfverensstämmelse med , ^6/z ärs Kongl. kesolution, utgatt, vara alltför
otillräcklig, liar alltså velat löreslä Ilikets 8tänder, att löv detta ändamål
anvida löi böjda anslag, att utgå elter de grunder oob till det minimi-beIo^>^,
Kongl. iVl:>j:ts belallningsbalvande oell Ilärads-llätterne nu uppgilvit,
elier lör Ilede lings-lag med 160 ll:dr, oell lör 8vegs lings-lag
med >5o ll:dr ärligen.
Kongl. !VIaj:t lörlililver med ali Kongl. l^käd oeb önnest brikets 8tänders
8tats-Dtskott 8täd86 välbevägen. Datum ut su^ra.
e^ki. don^lv.
f// ö/ve/' /iV-rK-reerUs/r^e», r',r
/ö>
//«??.s ^o/rr/-rA6/r r « ^oe/e
c/e/r
5 ^e/riemöe/' 1840.
Närvarande:
8tats-lläden:
llerr Kriberre
Dörr Krilierre
a/
TÄzvred/uc/Zr,
33
SL,'r'/^s/«s _?V:o 8g.
!<<' ' I', s. Olesen sön l^ingnee-Oejlgnlenlenlel, 8l9l8-6ällel a/
ujlslläsls lill jusle>i>!^ eli, i ölvenensslgmnielse mecl sönul sgll-uil lleslut,
uppsäll sönslg,^ Ull Xon-»I. lVIgpls I^älliA.g s^loposilion till ?liliels 8län6ens
8lgl8-sllsl<oll, om sönllöjilin^ i löne-gnslgZen sön ZäslAisvgnne i 8er^eäägien.
UnIiAt 8tgls-llä<let8 unclenlläni^g liilsl^, Önäs, IlellgA-ule Kon»I. Ugj:l
lgenöncle tönslg» i källen AiIIu; oell sliulle glllsä, i olve, ensslilmmelse 6enwe6,
lVälli» l^noposilion unllen cienng llg^ lill ssillsls 8lgnll6ns 8lgl8-HtsItoll
gs^ä, sällgil elen linnes clellg ?ioloeoll llilgAcl.
lLx I^nolocoIIo,
^n. //.
N:o 89.
^nl. till Lxx. lltsll. lien 25 Octolici', III. 12 k. r».
K/i/'//ne/«6 //// K/tt-rc/e-^, r
«/ /<o« /lso»A§.
6?r/r)6-r K^oe/n^o^-rs t/e-r H 1846.
Ilos l^on^I. Ngjil Ilgsvg Hiliels 8lgntlen, uli 8!inisvelss elen 20)
.^u^usli, i unclenilänioltel gnmäll, ltnnusom cle, el slräl, livillm i olen unclencläniLig
8!inisvelsen finnns nänmgne ulveoltlgcle, sön sin clel, l^eslulgl, ull
I^onAs. iXumen-I^olleniel sltull, säsom en son cle spelgncls i monglislil veil
elmnomislil gsssenöe sligdli^, oell meel 8lglens väniligliel mintine ösvenensslämmgncle
innällninA, med innevgngn6s äns ul^än^ upplmng, ultlelgnelel
gs n^g sä lmllgcle IznuclAälvon vicl ssmmg li6 inslällgs, sunil Lnucl^äsvefonäsn,
ellen Numsn-Iiolleniels inclnggnin», ölvenll^ltgs pä llilts^gl-lsdonloinel»
livsnisnän ulluelglninZ, i soneslinisven oncinin», sliulle venlistöllgs gs
4e lunuclAäsvon, som neclun lilisvil, ellen säne liklig äns slul, Iluncie lilisru
lieviljgcle; livgnjemle 6ileel8 8lgntlen i untlenciäniAltSl Aitvil lilllignng, gll
Ze lill lien sälunllg llsslutgcle iinlngAninZen gsvglilgäe KonZI. Ngj:ls'l>säcliAg
bisgll, son sll cleneslen sgllg äengs Iieslul i lnäAg om sön6^llgn6s pä ^II
-
Mcr/ds /Vadrgcr Mrr/r^e/ss R/^Io 8 g.
wänna Indragnings-Staten ak de ulås Kotterimedlen nu utgående löner, anslag
till Kongl. 8erspkimer-Kar!:a! ettet ak ersättningen 5oo R:dr kör ökverlätelsen
ak dess Kotteri-privilegium samt dispositionen ak Kotteri-verkets
kus ooli ässing tillgängar; ankällande Rikets 8tänder slutligen i underdänigket,
att, i kändeise denna Rikets 8tänders underdåniga framställning ak
Kongl. Näjd i Räcker kilölles, Kongl. Näjd mätte täckas kata alkman Kungörelse
om Kongl. Rumer-Kotteriets indragning oelr sättet tor cle aksatte
krudgäkvovinsternas utbekommande i Räcier utlärda.
Oä Kongl. Näjd nu lätit 8ig -lenna Rikets 8tänders 8krikvelse föredragas,
kiar Kongl. Näjd kunnit 8ig destokeldre köra instämma i cle ak
Rikets 8täncler yttrade asigter, angående Kongl. Rnmer-Kotteriets inclragning,
som Kongl. Näjd reclan vict 1828 ars Riksclag lins Rikets 8tänder
köreslagit nä-nncis Inrättnings uppkörande, ekuiui detta körslag clä ej
ak Rikets 8tänder antogs; men Kongl. Näjd loir tillika ansett lämpligast,
oelr meck -t elta ärencles lurmen liga kekanclling närmast öfverensstämmande,
att, dä delinitivt beslut om Ruiner-Kotteriets upplösning oek användanclet
ak dess tillgängar kattas, förordnande i sammankang clermecl jemväl
meddelas om pensioner kör de vid Inrättningen anställde emkets- ock tjenstemän,
kvilkas kikekällande vid nu innekakvande löner ock ständiga arkvoden
Kongl. Näjd anser ak kade rättvisa ock killigket päkalladt, dock
under dervi-l kästadt vilkor, dels att samma löner eller arkvoden minskas
eller uppköra i den mon innekakvarne pä Rikets 8tat erkälla större sammanräknad
löneinkomst, än de vid Rumer-Kottsriets indragning uppbara,
dels att Directionen ock dess underlydande tjensiemän körpligtas ombesörja
utredningen ak Rumer-Kotteri-kondens tillgängar ock indrikvandet
ak dess fordringar, jemte räkenskapernes aksl--!ande, äkvensom att granska
inkommande rekvisitioner ä redan utkallne eller un-ler den äterstaende tiden
ak Rumer-Kotteriets tillvaro ytterligare utkallande brudgäkvovinster,
lrvilka derefter skulle i Riksgälds-Lontoiret utbetalas.
Kongl. Näjd kar alltsä, jemte meddelande ak kvad v'd ärende's toredragning
salunda förekommit, kärmed velat, till svar ä den atlätna 8krikvelsen,
gikva Rikets 8tänder tillkänna, att Kongl. Näjd, till alla delar gillande
de skäl, som ligga till grund lör Rikets 8tänders okvanbercirde beslut,
angäsnde Rumer-Kotteriets uppkörande, jemväl är sinnad, att ät
samma beslut lemna Dess Rädiga sanction; men att Kongl. Naj:t, innan
keslutet pa detta sätt kringas till verkställigket, önskar, att Rikets 8län
-
^0 ^v.-o 88.
elei' lil! j?>!'ökil'>nA oell sluöesmle köimts^s ieä^ao om ökvei kl^l^oinA s Imli-s»-  ,n>iA8-8^I^ sk ele ^iä !Xum6i'-Iuol.d6i'iet8 8lsd ou us-^koiils lönee oell glsmli^s
-olvo4er>, 8:>mt lesoll-iile^ sk DeiS8 o! vei IsAAoiiiAsr i kieröixle usseemls
Il08 I^ooAl. Nsj:l. i unile, <lsoi-;l!ek soms Is.
I^oo^I. IVIsj:b kol^Iikvei' Kiliel8 8lgr>i!6i' mecl sll 8.00^1. l^s4 oell
^o»L8d släclse vsllsevsAeo. Oskum uk 8u^es.
4 o n ^ n.
k/^L/^KK /'-'o/oco^^ ö/ve-' /^r-ra-ree-^6?rt/6^ r-r
/ö-'
//K-r« /^o-rr/KA-re. r^/ « K/oe^-
/^^ms t/e/r 26 Ks^i/oMöe/' 1840.
lXsrvsi-sncle:
8tsk8-ks460:
Ile^r I?,il>6ire k7Lv/e/^/'o/,r^
lieie ^rilieiee LaAeeL/s/^e^
a/
^o>/reA/ae//r,
1. k. (illeken föl- Oinsneö-Oepsekemeuket, 8ksk8-Ilääek a/
ksreäroA i umlei'(jsoi»Iiek köljsn4e mäl, nemligen:
5:o.
Rilr6t8 8ksuder8 unileicläniAS slirisvelse sk elen 2<) sisl^Iiclne ^u^uski.
rörsnäe iucli-gZninZ sk LonZI. ^umer-Ookteeiet.
8kskz
-
/Vdd/Avr , ,/V/o 69.
8tät.8-iiädot äN8ä» 8,^ Iiöis i undoi-tläni^Iiot til!5t)ti I<ä, dot i^on^l.
!>läj:t läo!<to8, i änlodninz äs säl ovänäncio 8liiisvol8o till Kiliot8 8lgn(Ioi-, äsläts
dot lVätlj^ä 8vä>', 3tt, KonAl. !Viäj:t lunno 8ä myolcot moiu 8liäl ätt l>ilullä
Iiiliot8 8ti>ndo>8 nu ^joiilä ti'äM8tä!IninF om lVumoi--I^otteiiot8 nj>j>-  Iiöräniio, 80in lionel. l^iäj:t rodgn viti 1828 äN8 ?>ili8däA, uti Do88 ?«!u!i-,'ii
1^rusi08ition om 8tät8V6i'Ii6t8 till8tänd ooli 8oliol', 8ä-läut soro8lävit , olin, u
dot iclio dä äs liil;ot8 8tändo,- äntoZ8, 8ä>nt ält. I<on»I, N„j:t, ilölj-I lniiäl,
nu viii» lätä utlärdä ^un^örol80, ätt lVumor-I^ottoi iot liomoio mod 81-  8tä cliä^ninAen sär iiinevärgocle är .'>tt usr^knni; »tt Ivtin^l. KIäj:t änsä^ mo,l
>ättvi8ä 00I1 lzilli^liet ösvoi'6N88tgmmändo, ätt ilo IXumor-I^ottoi mt.8
8tät nu n^^sördä lönor ooli 8>äu<ii^ä äidvodon mä äs vodo, i)6i':,n !o IiilioIiällä8,
ooli ^)g intIrä^ninA8-8tät s,än ooli mod i,ä.8tä är osvolsl)tttä8, undor
villtor, ätt 8ämmä lönor ollo,' grsvodon, minZIiäL ollor i^isiliörä, i don mou
innoliälvärno jiä iiil^otg 8tät orliällä 8törro sämmäin ältnäti lnno-inlion>8t, än
,!o vi>j lVumoi-i^.ottoriot8 indiä^nint; u^^kärä, ooli hvilken lo, nion sä
m^oliot lioldro 8^llt08 liUIiliä M0tlAil vä8, 80M ränlän ä IVumor-I^otto, iol8
niotio!, livilliä liommä ätt till Ilili8Zäld8-6ontoirot osvo,lomnä8, 8ännolilit
8l<olä lomnä lill^ä»^ lör 8toi 8tä tlolon äk tlonnä utvist, 8äint ätt, omot iortsiiändo
älnjutsndo äs osväiinömndo löne,- ooli ärsvoiion, iiordo doromot nuvärundo
Oirootion ooli do88 undorlydändo tjon8tomän, dels i>08örjä utrodnin^on
»s s<,jmor-i^ottori-sondon8 till^änAär ooli incliisninAon äs rlo88 sorti,
in»äi-, jomto I!>Ii0N8ltä^0rn08 gs8lut,äNtio, <iol5 ^länsltä inltommäNtlo Iktsvi8itiunor
ä rödön utsällno ollor till ärot8 8lut utsälländo Inud^äsvo vi»8tor,
livilli:, dorostor sliullo i llili8AäId8d!outoirot utliotälä8, Lionel. Näi:t täolito8
i l^ädor loi ltläi ä, stt Xon^l. IVIgj:t, moti ^illändo lör ösri^t äs liVäil 8täl8-  siä«lot i uu<Ioi-6änigliot ^ttiät ooli till8t)ulrt, äN8äA Iäm^Ii^ä8t, ooli mod
äionciot8 lorinenli^g lioliäncilin^ nsrniäst ösvoi'ou88tämmgncio, ätt, clä ciokinitivt
lillot o,i» I^umoi-I^ottoriols usisilÖLninA ooli snväNtiäixiot ?.k <Io88
till^äii^tu' sättä8, loroidnäntlo, i 8ämmänliän°i clormod, jomvsl modt!ol„8
om ^on8lonei' soi' iVum or-I^ottoi iot8 nuväi ändo, mod lonor ollon 8tLiitii^g
iiisvodon s6t80tldo omliot8- noll t^ON8tOMäN, 8ämt ätt Xon-;I. !>Ii,j:t, i soljd
liaiäl'» villo ^ilvä iiili0t8 8tämloi- tilllvännä, ätt s^ont;!. ^1:>j:t, till ällr, doIti,
' oilläNtio do 8liäl, 8om lii;^ä till ^rund lon iHIiot8 8t!inoloi'8 l>sväi>I>oiöi'-  do lioälut, ä>i»äondo lVumoi-I^otloiiots II>>^d1ÖI^äN,lo, jomvöl vsio 8inm,,l
ätt ät 8ämms ii08>ut lomnä O088 lXädit;ä 8änotion, moll ätt Xon^I. >Iäj:t,
innäii i>08lutot dottä 8ätt Iiiin,a38 tili V0llt8tällioll0t, ÖN8ltä>lo, ält ltiL,
7o ,/// 7i. St. 1840. 1 Stim/. 1 28 /lä^er. 6
4 2
Zi/lr/.-ts ZVcrr/r^o! ^ ^.'c> 8g.
Iretg 8t3nclsr till ^rökuinA oell akAÖranäs koreto^o fräsan om olve, kl^ttilinA
s Inär3»ili»A8-8t3t ak cle jlä lXumer-Irott6rlet8 8tat nu u^jlioröa löner oell
8tgnöi^3 arkvoöeil, 83 mt
866ncls t>08 LonA>. N3j:t i unclerääni^llet anmäls. Oell lleksiits I<0NA>.
AIaj:t, 3tt l^äcli^ 8li>ikvel86 till Kiliet8 8tällr1er 8lluIIe, I ökverensstämmelLL
llärmecl, ujl^>8ätt38 oell 8er8lliiclt ju3ter38.
Ixx I^rotoeollo,
^er//'. 3^. l^/eöös.
«ef /^^o/oeo/Ze/ ö/rie/' /^/nK-ree-^ent/en^ ^«//e/
r'n/ö> //icrns /^onnnAen r « ,8/oe^-
/ro/nrs K/o// t/en 17 Oe/oöe/' ^84i).
lX ä r V 3 rgn rl e:
8t3t8-RäcIen:
Herr I'riller re /Zer/ee^teöz-r ^
Herr l?rillerre
7/r/'S^
T^oeneö/nr/Zt^
6/'nö^e.
1. k. O6p3rtem6nl3-6?iefen, 8t3t5-kläijet a/ ZZ7'/rAc?erZ, u^^läste ett^
jemlilit XonL;!. lVlaj:t5 förut merlrlelrlts lVruliAs Ilöslnt, förluttarlt uiirlsröäui^t
för8l3A till Kon^l. Nsj:t8 l>lgs1i^3 8!ir!kvel86 till kiliel.8 8täncler, i anlecl»inA
ak eleisa liva Xou^l. Najrt anmälelts llealut om I^on^I. l^lumer-I^otteriet8
usljlliörancte; oell täelitea I^on»l. Nsj:t, np^L unclertiäni.^t tillat^rlisrläs
»k 8tÄt3-käclet8 I^eäamöter, lXäeliZat förordna > stt I^onZl. I^la^ta 8!irlk
-
/vo/- » /. §/tvr/ve/«6, ^v. o g o.
43
veiss i nyssnämnds ämns slrulle, sadan densamma är vict detta ^rotosoll
bilaed, under innevarande dae tili kilsets ständer »Kardas.
Ilx Drotoeollo,
^Vr/s «/ ^6^6/r.
^:o 90.
^nk. till tltsk. dell 25 Octodei', kl. 12 k, nr.
/tro/r^/. K/r/Z/rie/ss
Mec/ ö/ve^/eM/rtt-rr/s 6-/r//-rcr
//rA
r/roM 6?r c/e/ />«?r; O//v6?r
<8^oo/c//ollms c/e/r l? Os/oHe/' 1840.
17^>s>°> bibets ständers underdånigt, Iiemslällan clen Desenrber iZz3,
bebagtide bongl- Naj:t under clen 20 December 1826 i ljäder utfärda Instrustion,
bvarefler Lommitterade lii! föriällande gf nödig befunnen jemlcning
af extra roleringen i bibel bade till si-; i underdänigliet rälta. lili
2 § af delina l^ädiga Instruslion stadgades, till ifrän extra rotering bords
sbiljas alla lieinnian veit lägenliöter 3!° b, ono-sballe- oeb biälse-natur, bvilba,
enligt böiKallningaine, äro undei baslade ständig rotering; osli anbelallds
biongl. Naj:l, genom lXädigt Lireulaire-bi et' af samina dar;, extra boterings-blommissionerns
all umiersöba, om någon oroleraii jord fanns, som i
ordinarie rotering borde deltaga, samt i sädtint läll Dängder deröfver författa.
lili följd af (lenna lXädiga löresbrift osli sedan bongi. ?ib>j:l, under
den 3o lViaj, den i/j Inni sanrt lien r) osia >5 November 1826, us>pä underdåniga
bemställanden, meddelat ders, ämnet rörande, l^ädiga föresbrilter,
företogs arbetet oeb olver de inbomna underdäniga berättelserns meddelades,
under den 2 November >833, biädigt beslut, i följd bvaraf en
del rättelser i de insände roteringsverben blekvo af nöden, bvarelter förnyade
roteringsrullor sbulle insändas för alt, bvad som rörde exl>;g roteringen,
af bonz!. Naj:l fastställas osli i afseende j)ä ordinarie roteringen
till bibels ständer öfverlemnas.
,-//r-,V8e, ^x.-n go.
s>ä Ivonzl. illlajit, >n>f)ä f>»r«>tra»ni»z; :»5 Lllkfen lor Oe88 I3»inltsör8v:»r8-  Dspartementi nncler -lenna -lae, i l^ä-ler liS8lnt:,t, alt, jemte en lt>Il8tän-Ii^
^erättel8e om cle, i al^een-le i>ä rote, in^8-förrallnin^arne, vi-lta^ne ätnär-ler,
till K>!ist8 8t8n-Ier ofverlernna 6s ilrän I^änen i>>Ii»mne I^anA^er olver
>Iei» tillolia-^e 8olilatrotei in^en, tor 8ä vult <te88a täini-cter llunnit L;ran8?i!>8
oell Lplla8, vill t^ongl, Ni,j:t nn, i 8ammanllaiit; clermerl, oell nncler
äileropancie al rlsn i iletta al^een-le cleroin llenna <ia^ lill l3i!<et8 ' 8ti>mler
atlälna l^acli^a 8Iirifvel8e, lill tl>liet8 8täinler8 fa8l8tällel8e, för <Iera8 tiel, j
tjäder Ilafva otverlemnat cts ifrån neclannä m nde I^än inliomna Zät8mail8-  rote, in»8verli, lividia, efter underAän^en ^ran8lining, KonZI. Uaj:t ldr f)e88
del Aillat, nemligen:
i:o Äoo^/ro/m^ utvi3ancle en tillölininA af i o liela rotar pä 3>^:clel8
niantal, jeinle ett öfvei8liott iis i - ^:clel8 niantal, 8oin, i an8een<le lill ioeala
llinder, iclie li-l-mat i >->>tar 8amman8gttu8, n,en Nl0l8vara 3 liela rolin;
2:0 opj^taAancle 28^^:ilel8 liemman,6 rotin-, ntom3^:clel8
Irennninl, 80m ej linnele i rotin- inciela8, meil mot8vara ^^:clelar8 rote;
3:o ^or/e/'/?ra»/rrrrr/^ innefattande af I2^'^:>lel8 mantal, 3 liela
rotar, 8i>rnt 1 ^ -uantal, 8oni ej liunnat l rote 8amman8ätta8, iuen motsvara
I ?:<Iel8 i-ote;
/j:o 8orn utvi8ar, att tillölininAen sk 2 ^:del8 niantal, jemte
en alio^ oell na»ra amärre läAenlieter, ut^'ör 1^ rote; Ilvarfnrntan 1lelinna8
ita^ra lä^enlieter, rom ej liunnat i rote 8rnnmanfora8, men ulAÖra ^^:drl8
m»ntal, mot8vgrsnde ^nlels rote;
5:o ÖF^sz-Asr/r/crrrr/^- ^rr/r^, meri f^ra liela rotar af id^-lela liemman, utom
2? dela liemman, 30m ej linvnat i rote 8gmmanfdrs8, men motgvara Utdela röle:
6:0 med enda8t 8^:del8 mantal 8pridda rote-andelar.
Leträlfande roterin^en i de olrika lailiel8 ^ I^än, eler Lät8man8liäll är
lörlaAclt, nemligen Lie!<inLi68, Lalmar, Idalland8, 6ötIielloiA8 oell Lo!iu8,
6slIeIlorA8, ^VeLt6r-lVo>r!ancl8 oell ^e8terliotteii8 IIofdin^ed6n>en, 8ä sio
val trän 6em aila, me6 unclailtaA af etet 8i8tnämncla, rleri roterin^en, enligt
1820 a>-8 Xon^I. I»8truetion, är up>)8lijuten, rol6rlNZ8inIIor inliomna;
men clel8 liafva <le, 8a8om ofoll8täilrli^a , lilifvit ätei remltteiacle, oell cle>8
lael 0 cie nä ve6erllörail6e Imlllet8VerIi8 ^ran8lininA. Oä emellertid cleraf,
att arllelel i vi58a I^än antingen ielie M6ltlinnnit8 lilia fort 8nm i ansiri
I^an, eller va, il uncie, lia-lactt foi iinclrinAar, möjligen 8liuIIs liunna itra^as
elen
/Lons/. v/ee/,?e, N70 90.
den slutfölid, att den tillöliade roteriuAen förr liom att dralröa de Dan»
I,vil!i38 ivterinZsverli redan afdutat8, an de, för Ovillig sädant ännu ielik
medlmnnits, deror det pä Kiliet8 8tänder8 pröinin», lmruvida de n)a ordinarie
rotar eller spridda rotedelar inom DleldnAe, Dalmar, Halland8,
6ötlredorg8 vell Lolm8, OeiledorZs oell "VVester-Norrlands Dan, ki villig, pä
^-rund af upprättade, men dittills iclis fullständigt »ransliade eller fastställda
roteringslängder, tillliommit, slivla, söre nast inträffande kilisda», en Iida
vaeanee-afgift till 8tgtsve,Ii6t erlägga, eller om dermed uppsdjutas dör, til!
dess Kongl. lVIajds Nådiga proposition, i dvad sistnämnda Dan rörer, dunnit
3f diliets 8tänder, vid deras nast inträffande sammanträde, gransdas
vell fastställas.
Dill clet Dltsdott, till hvilket kidets 8tänder remittera denna kräga»
sdola dandlingarue isrän 8jöfö> sva, s-departementet dlifva öfverlemnade.
Kongl. ^laj:t fördlitver diliets 8tänder mect all Kongl. Nåd oell Nnnest
väldevägen. Datum ut supra.
6NHD o ii ^ x.
^e/rr/e-r, -L^o
?rr/-rK6-r
c/err IT
1840.
Närvarande:
8tats-laäden:
Herr Kriderre ,
Herr Kriderre
a/
6^uööe.
8tats-ldäd«t, Derr Kriderre ^age^K^s/Zce uppläste till justering ett, r
enligdet med Kongl. ^d,j:ls förut fattade Nadina deslut, uppsatt förslå» till
L,/i. A. nd Lr. />rol. t840. 1 1 28 r
46
Mcr/.-L ^V:o Z0°.
XonZI. Maj:t8 lVäöiZa 8krikvel8S till Rikets 8täncler, mecl öfverlemnande sk
länZäer j)ä tillökacl ordinarie LätsmansroterinZ inom en clel ak Ränen i Riket,
oell keliaZacle XonZl. Maj:t, 8tats-RäcletL un<lercläoiZa tillstyrkan,
Rerörlle körslaZ,, säclant <let linnes lietta Rrotoeoll viclkoZsclt, 1 käller Zilla,
till köljcl Rvarak R.onZI. Maj:t jemväl köroränLcle, att 8krikvelse» i enliZiiet.
clermöll» skulls till Rikets 8tänRer akZä, Ilt su^ra.
Rx Rrvtoevllo,
k).
81 oom ORM, L^o/rZ/. 184 o.
U:o 91.
d.nk« lill Hxp. Vlsd. 6. lA Ilov. dl. 11 f. m.
LOU 6 1.. N^d:V8
V-d/Z^Ä /'ro/iorrVo/r E dl«»d6,-r c/r
^v/rovrme/r r 1889 ä,'r a/rr/aA tr'// For-ttHg-r-ma^r^a
/.
ckr ; 6r/vs/r Äoe/c/lo/mr Äott de/r 9 /lov. 18^0.
Hos Longl. Nsj:l dar Dess ocd Ilidets Lrigs-Lollegium, uli 'sdrikvelse
lien 6 sistlidne niänsd, i underdänigdet snmslt, slt, säsom följd dels sk
prisens stegring ä provisnt-persedlsr oell lsgsrdslnr tili Dsvsringsmsnsdspels
1889 ärs vspenökninxsr, dels oell derks, slt ett större sntsl Levsrings-^nglingsr
ssnini» Ar dlikvi6 ekler underzLngeit approdstion, i vapen
ökvsde, doslnsderns kor ärels nrölsn oed ruör.slringgr, rus reder oed sjudvZrd,
rv. rn„ derunder indersdnsde, uppgått till » . R:dr 130,190: 15. 3.
Oed enär därtill endast varit slt används:
Lsspsringsrne ä 1686 ocd 1887 Arens snslsg 27,077: 26. 5.
1889 5rs 8läl8-3nZ!sZ . . .... 80,000: 107,077: 26. 5.
dsr sn drist vopslZtk, slör . - . . r . . . . k:dr 22,889: 19.
till Irvars delsedsnds kör tillkället tlvllsgiurn Vsl sntieipstionsvis degsgnst
eri motsvsrsnds surnm» sk 18/^0 Ars LQslsg till ösvLringsmsnZdspels vspenöksingsr,
meri »« kunnit sig i nödvändigdst satt stL denns körslrsedQing
till sersdild srsällning j underdänigdek; uppgifva enär 6ollegiurn
derkörulsn lode den li^viclers i8/so Ars rnölLS» oed wsredtz-dorlnsder,
Irvilds lill lrukvudssdlig del dlikvit 02 idsAdt-Läritsrieis s'/ Ulldel Iränder
o^snde Llstsnredel körsdjutne,
Vid ssdsnl köidLllsndc oed dL, enligt liVVt upplyst dlikvit^till
detsedLnds sk ikrägsvsrsnde under äret 1889 rk okvsn uppgifna orssder
uppstådds drist, någon tillödning lrvsrden L d« sk Kidels ständer lill Ls
-
Fr/r. /r. »5t. /'rot. /5^o. r dom/. / 29 1
2 Ao/rZ'/. ^.o A/.
vöringsmanskapets vapenöfllingar hestadda anslag oeli de derä ären i836
vali 183^ uppkomna, men numera använda laesparingar, eller ä Iredjs
Dukvudtiteln i allmänhet linnas att disponera, förankätes Longl. Najrt,
med tillkännagifvande derom, samt mecl fristadt afseende ä de under
Longi. Naz:ts regering och förnämligast serla» sista Liksmöts uppkomna
het^dliga tillgängar, i häder föreslå, det ville Likets 8tänder, inseencle
ilen uppstädda hristens oundviklighet samt angelägenheten att genom densammas
hetäckande helida Lrigs-Lollegium ur clen hstänkliga förlägenhet.
Iivari (kollegium, viel fullgörandet al 18^0 ärs hetalningsförhindslser, sig
för det närvarande helinner, uppdraga ät Liksgälds-fiontoret att till 8tats(iontoret,
emot skeende hehörig redovisning, uthetal» ilrägavarande 8tat«-  hristsumma 22,889 L:dr 19 sk. ^ rst. Lanea, såsom f^Iinadsanslag till
1889 ärs vapenökningar med Leväringsmanskapet, sä vida Likets 8tänder
ioke skulle finna lämpligare att anvisa nämnde summa pä nästkommande
ars anslag, eller ock fördela denssmmas utlietalning pä de hlikvande anslagen
för ären r8^i, 18/^2 oeir l8^3; varandes Lrigs-Lollegii IIn
derliälls-Departement
anhelaldt att, pä skeende anmodan, meddela Likets
8tänders 8tats-IItskott alla de räkenskaper, handlingar oell ytterligare upplysningar,
som, för hehandlinZen ak denna ersättoingsfräga, kunna ak Iltskottet
hehölligs anses.
Longi. Naj:t förlilikver Likets 8tänders 8tats-HItskott med al! Longi,
häd och önnest välhevägen. Datum ut supra.
L^KD 7 0 8 h h.
a/' ^oroco//eL ö/vsc r'?r/o>
Mr/:r LoM»ge?r »Lr pd cie/r A ^0-
Demöer'
härvarande:
Ltsts-Läden:
Herr Lriherre
Nerv Drilierre
rr/
//ice, och
/rong/. ^Vckc/cgcr /'ro/iorc^/on^ /Ko 92. 3
8tLts-llä6et, Ilerr Krilierre /7ec/sr^ronr uppläste i un6er^änigliet till
justering ett, till följcl :>f Kongl. lVIspts förut niellclelsäe beslut, uppsåt,
forslsg till Kongl. l>lsj:ts l>iätiigL proposition till pikets 8tsli6ers 8tsts
Utskott, sngseinle en upjikommen brist i i83c) 5rs snslsg till Levsrings
nisnskspets vspenöfniugsr; oeb bebsgs3e Kongl. lVIspt, upps 8tsts-psclLts
unäerclsuigs tillstviksn, cietts förslog, sä<lsnt list finues protoeollet bilsgclt,
i l>is3sr gilis; kominsnäe, i öfverensstärnnielse clerrnecl, Kongl.
lVlspts Kä3igs proposition i sinnet stt till pikets 8tsuclers 8tsts-IItskott
expeäierss.
Kx protoeollo,
<7. 6. ^/rnrcr».
Mo 92.
Lvk. tili pxp. Iltsk. 6. 13 Oec. lil. 12 miciö^
K0l^6K. ^^1:18
-Mr/cgcr /'ro/io;///o» //// K^onc/e^v L/a/§-///>5^ott', cr»g^6»c/s
e/r c?c-/c'gr o»r/og 0/ /F^ooo /k.c/n r/// »»c/er-^oc/ /o> c/s r
^»/ v»c/rtoc/e» /ö>/aZc/e 6crrn/20»^-/kegeme»5e»s mcr^-/»rcr'^/-  »/»gcrr; 6//ve» Aoo^/ro//»§ L/oLL c/e» ^7 //ee. /§^o.
8e<lsn Kongl. ^Isj:l, ms6 erkännsncle sf elen vssenätligs n^kts, sorn
vsrkvsil trupp sk en viil orclnscl nigt-ini sttning uppbemtsr, rnen i betrsktsncle
tilliks sf 8e inskränkts tillgängsr, sorn för viörnsgtbällsnclet sk sä
beskssssäe inrsttningsr för Kif-flsrcles-pegenientens till Häst oell Kol finnss
stt snvsncls^ uti till Öfver-floniwenclsnten för Ltoekbolms 6srni20N
Mäter, M6ig 8krifvelss 6en 26 ^istliclns 8eptember, snbefsllt bemLl^e
Hfver-Lornrneuäsnt stt^ efter öfverläggning niell 8eeuncl-Lliefern6 viel ifrägsvsrsn^e
pegementen, örn cle lämpligsste ätgär6er, livillis frän clen e
NÄstkoinmsncle lsnusri kunäe för inskränkning i cle bärmeel förenscl-L kost
-
4
AoNF/. /^ro/)or^/o?r, ^Vro 92.
nador vidtagas, med fullständig berättelse oeb körslsg i Linnet ti!? Xongl.
Naj:t i underdänigbet inkomma, sä kiar Ökver-Oommendanten, tili Åtlydnad
»k denna blädiga befallning, i Memorial cien 28 sistlidne lVovewber,
iebe allenast ökverlemnat 8eeund-6bek6rn6S kör 8vea Oik-Oardst, b>ik-6ardet
till bläst samt ^ndra Idk-Oardet livar kör sig akgikna underdäniga yttranden,
utan oeb sina egna tanbar, rörande denna angelägenbet, tillbännagikvit.
Oen korsta ak de kragor, bvilba, i förevarande ämne, vederbörande
ansett sig böra utreda, nemligen buruvida leire, med mat-inrättningarnes
bibeballande, någon insbränbning' i elen clerköre under arén i83g oeb
18/^0 använda bostnad, bunde kor nä8tin8tundande är ega runi, bär nebande
blifvit besvarad, nied undantag blott krän Ink-Oardet till bläst.
Irvars 8eeund-6bek anlett det sersbilda 8tatsbidraget bunna nedsättas krän
i 8b. 6 rst till i sb. 4 r8t kör bvarjs in natura till mansbapet utlomnad
matportion, en nedsättning, 8oin libvä! blott med en niondedel skulle körminsba
den bittllls varande bostnaden kör llegementets matbällning oell
alltsä mindre bulvudsabligen inverba pä krägan om möjligbeten sk matbällningens
kortkarande eller iebe. lill stöd kor detta förklarande bakva
8eeund-Lbekerne Lamman8tämmande gnkurt: att grisen a de proviantartiklar,
80m kör matbällningen använda8, såsom klä8b, kärsbt bott, m. kl.
snarare stigit än fallit; att de88a artiblar iebe bunna mot andra ak ringare
värde utbytas; samt »tt portionen, sadan densamma kör närvarancls
soldaten tillbandabälles, redan är till ^uantitet oeb beständsdelar sa köi'-  minsbad, att en ytterligare körbnappning deri iebe 8bulis med manskapets
skäliga anspråk pa nödtorftig bergning bunna kurenas eller undgå att Lstadbomms
en betänklig missbelätenbet; oeb bär, såsom bevis kör detta
körbällande, uppgifvits, stt dä, enligt upprättade oeb köretsdde ulräbningar,
värdet ak en portion, utom bröd in natura, som till 2 sb. per man är
uppsbattadt, utgör vid 8vea Ink-6ardet, der barlon erbäijer middag oeb
akton vard, 7 sb. 7? rst; vid bik-6ardet till bläst, der burien erbäller endast
middag, 8 sb. ^ r^t, samt vid ^.ndra bik-6ardet, der barlen erbäiler
middag oeb akton, 7 sb. 5/g rst D:eo, i bviibet portionsvärde är inbsräbnadt
de 2 sb. vid bik-Oaldes-lbegementena till Öot oeb ^ sb. vid Idk6ardet
till bläst, som barlen bvarjs dag, vid körslnämnde tvänne Regementen,
till frukost, bränvin oeb tobab, samt, vlcl Oik-6ardet till bläst, jemväl
till sktonvard, contant erbäller; sa sball deremot medelvärdet ak underbällsbostnaderne
per man dagligen uppgä: kör 8toebbolm8 8tads U.K
-
M,/: ^ 92. 5
litaire-Lorps Ull ro sk. 8 rst; för Nerikes Regementes eomwenäering L
Oängbolmen till l3 sk. ; för Lorreetionisterne s sistnsmncle ställe till 8
sk. r8t; sol- Oionnisr-Oorpsen u klarlsborg till ^ sk. ro rst; för Invslicl(lorpsen
u Illriksllal till i/j sk. rrt, samt söi- Ois-Revsrings-Regementet,
uncler innevarancle urs möte, till r/j sk. L rst slit Lsneo. VeclerbörsnRe
seeuncl-Llieser hskvs slitsa likstämmigt i unäer^änigbet förklarat,
stt, ss framt lells Kongl. Naj:t 8II,ille i Käller anvisa, för instunäsncle är
l8^.r, ät 8ves oell lknclra Ois-6ar6es-Regementens ensbancls biärsg, sevi
för innevarancle sr 18/jo varit i Käller bevi!js6t, eller t slr. 6 rst. sär
hvarje naturs-portion, ssmt st Ois-Oarclet till Läst 1 sll. ^ r8t lör hvarje
sällan portion, Leeuml-Ohelerne lells suse clet vars möjligt stt manskapet
mell mst in naturs torse.
Oen senare ss srenclets sullstsnZigs utreäning lörsnlecläs trädan,
eller buruvicla mat-inrättningal ne Irunns upphöra vela msnskspet bs6snester
slionas mell bröcl oell gage i contant, har likaledes ss Ösver-Ovmmenclanten
oell samtlige Leeunä-Lbeserne lllikvit ps ett ssst^rksn6e sätt besvsracl.
Ost Ilar I1L1 viel blifvit snkörclt, clet matkoknings-snstalterne, som
viel Knclrs I^ik-6arclet inrättucles sr 1820 samt viel cle ösrigs 2:ne OikOsräes-Regementens
seni sr senare, nncler ^esss 15 till 20 ärs oskbrutns
kortgZencle, visat sig uppä manskapets trekns6, heiss vell seäligbet utöfva
clet mest körcletsktiza i'-ll^tan6e; att äessa n^ttitzl. srrstslters uppbörancls
sllulle för manskapet öppna en stergäng till öe' fylleri oell 8et 0-  orclentligs lssnsljssstt, b vilks man genom WstbLl irringens inrsttsnäe velst
ooii jemväl i bet^cllig mon i^eksts förekomma; ssmt Ltt msnskapet^, i saknael
viel easernen ss en för clstLamms tillräoklig oell helsosam köäa, hvilken
leke mot gsget stKr stt örkälla, skulle nöclsskss stt, till skaäa för sin
moralitet oell tjenstbarhet, uppä gator oell torg söks en oviss arbetsförtjenst
till fyllnad i sitt sörsta oell oumbsrligaste lsknLcisbebos. Ost borcle
för öfrigt, enligt Leeuncl-Lkslernss föreställning, 1 ökvervsgancle tagas, stt
6s Regementenas j stater, emellan exei cis-msns6erne, blott ansia gsge veb
bröcl lör Regementenas halfva styrka, ehuruväl clet manskap, som Ps^rkar
sin rätt stt i tjenstgöringen ständigt fä clsltags, ieke ksn tvingss stt,
mot sin vilja, begagna clem erbjuclen permission; oell 8s, mell biträde sf
mat-inrättningen, 6et hittills vaiit 8<^va6rons- oeb Lowpagnie-klheserns
möjligt att viljmagtbulla en nagorluncla jemn reglering ss elen föreskrisns
ne,mitte, ingen, en lörclel, som i annan bsnclelse skulle ga sörlorscl, anse
Lecunä-Obeserne clet blifva osäkert, buruvlcls leke inclragsuclet sk 6^
6
/'/'OAor/r/o/r, ckläm AS.
serskilckta unckerstäck, som mat-inrättningarne lis 8tat8verket bittills ätnjutit,
samt ckssse inrättningars ckerak käljan le ounckvikliga uppbärancke, blanck annat
torcke ästackkomma bos manskapet en miuskack bäg sär permittering
tili bsmortsrna, enär akläning i eontant mäste körenas meck tillätelse tor
karlen att vistas utom oassrnen till uppsäkancks ak arbetskärtjenst, Lt bvil-^
lien sär solckatens seckligbet äkvent^rliga frihet manskapet l allmänbet, innan
körckelarne ak ett mera orckentligt leknackssätt buunit ak clet8ainma inses
neli erkännas, vi8at sig gikva käreträcke kramkär cket bemmablikvancke i
kasernen emellan tjsnstgöringstickerna, som lian nu Ilar sig älagckt. l^äljcken
Ater ak en inskränktare permittering, än 3laten kärutsätter nela ak 8^vackrons-
oell tlompagnie-Obekerns möjligen llän bereckas, mäste ckrabba 8tatsvsrket,
som ieke kan unckgä att allina cken numerst^rka, b vilken i verklig
tjenstgöring inom Oarnieonen bebnnes oeb som vägrar att r.s clen erbjuckna
psrmikteringen emellan exereis-tickerna sig begagna.
Kk ckstta säluncka utrsckcka oeb al en tjugu-ärig erkarenbet bestyrkta
kärbällancke, l:ar Kongl, Naj:t kunnit vara äckagalagclt, r.tt cle inom bukvuckstackens
KLrNieons-Kogsmsntea benntliga mat-inrättningar, cksrikräo manskapet
(lagligen tillckelas en väl lsgsck, tiliräeklig oeb suncl käcks, ega cket
mest välgörancko inllDttsnäe pä soblatens belsa, treknack oeb seckligbet, samt
stt ckessa anstalters uppbärancke, 5sckan ckssamma, uncker en längck ak är, meck
lberämvärck omsorg krän Lekalsts sicka banckbakcka, blikvit likasom inkärlikvacke
meck cken tjenstgörancke solckatens vaner oeb bebok, sannolikt skulle ästackkomma
klsrkalckiga skadliga verkningar, bvilka bvarksn till sin beskakkenbet
eller vicksträektbet läts sig "ppä körbanck bestämma. Kongl. Naj:t
laar ckerkörs, uncker eä beskackacke omstänckigbster, ansett en ätergäng till
manskapets aklänancks i contant ioko bära cga rum, belst, vick nu uppjagacke
pris ä ätliga varor, solckateu bevisligen icke kan, emot blotta gaget,
pä närings-ställen kärskakku sig en sunck oeb tiliräeklig kocka, samt, derest
liisärtjenst kär bristens kallande bomme kär bonom att saknas, cket vors att
bokara, att nägot annat val än cket emellan näckens vanliga köljeslagare»
sjukdomar eller brott, ieke skulle kör bonom återstå. Neck uppbärandet ak
cken kackerliga omvärcknack, som manZkepet vick Oarni^onZ-llegementens kär cket
närvarande, inom 6a3ornerna,as sitt Zela! Åtnjuter, skulle oek sannolikt i väsencktlig
mon, komma att käränckras cket beckrancke uppköran3s, b vilket, s^nnerligast
uncker cke n:ne sista ckeesnnierna, utmärkt manskapet ak bukvuckstackens
garnison, i akssencks bvarä kolisens oeb Kämners-kätternes protoeoll>
korckom belastacke meck ransakningar om, ak solckater begäugna, stöl
-
XongF. 7^:o §r.
7
der, nu lemna den tillfredsställande upz,lysning, att soldaters delagtigbet
i väldsbandlingar ocb brott endast bögst sällan förekommer.
Dä likväl bvarkeu anslaget lill oförutsedda Nilitaire-utgifter, dit
I)ebok »k en sä fortfarande egenskap son, detta icke kan räknas, eller besparingarne
ä Riks-8tatens tredje blufvud-Ditel, säsom varande af en ovi88
oell ingalunda pä förband beräknelig eA6N8kgj,, icke mecl 5äkeil^el lening
tillgäng lör betäckande afifrägavarande ärling understöd till Dif-OardesRegementenas
mat-inrättningar, uppgäende under äret (83^:
Vid 8vea Dif-6arde till .... . R:dr5,6io: 7. 6.
„ Dik-Oardet till bläst till .... 3,3c,^: 6. —
„ Vndra Dif-Oardet till ..... 6,4^5: ^4. —
lillsawmans R:co R.dr 15,482: 3^. 6.
ocb kör innevarande är i8zjo, bvars räkenskaper ännu icke kunnat afsluls8,
till en i clet närmaste lika summa, bar Longi. lVlaj:t, med framställning
lill Rikets 8tänders 8lgl8-IIl8koll oni angelägenbeten ak ikrägavarande
bebof, bvars uppbörande eller ätminstone förminsknings antingen genom
portionens förändrande eller varuprisens kallande, bittills varit botragtade
säsom möjliga, nien nu ak erkai enbet oell infordrade utredningar
pä det bestämdaste motsägas, sn86lt oundvikligt köreslä Rikets 8täncler gtt,
ifrän 18^1 är8 början ocli inlill nä8lg Riksdag, ställa lill Longi. Naj:ts disposition
en summa ak femton tusen Riksdaler Råneo ärligen, under villkor^
att dessa medel icke annorlunda, än ekler af Longi. Naj:t bvarje är
ocli me cl ledning gk gällande varupris, pröfvadt bebok, samt emot verikiceracl
redogörelse inför Rikets 8t8nders Revisorer ocli Rammar-Rätten, anvisas
till unclerstöcl kör (le mat-inrättningar inom bukvudstsdens garnison,
ak livilka, pä grund ak i5 ä 20 krs tillfredsställsndc erkar-enbst, ej blott
soldatens treknad, bslsa ocli sedligbet^ men äfven bukvudstadens ocli dess
invänares tr^ggliet mot n^3 anledningar till brott oeb väldsbandlingar med
skäl anses beroende.
Ökver-Oommsnd sntens ocb Lecu nd-kHiekerneI b var kör sig ! ämnet
akgikna utlätanden, tillika med dervid fogade calculer, vards till närmar»
"??!/^ning okver bärmed gemenskap egande körbällanden, 8lat8-Hlskottet
bärjemts meddelade.
Longi. Naj:t korblifver Rikets 8länders 8lats-IItskott med ali Longi.
Näd ocb önnest välbevägen. Datum ut supra.
L^.KD
6. 77.
Xo»Z'?. kV^.o §s.
k/^/'KZ' «/ ^/-Okoco^SL ö/vsr /ia»^-köo>^t7/^-^r6NLks/7, /?r
/o>
/kcrn§ Ma/.-r L^onr^nAs/r r Äar^-^äc/er c? »§roe^^o//»r ^/ott
t/e?r ^ Deeem^e^ /§^o.
Lärvsrsnäe:
Ltsts-Lsäen:
Herr ^rilrerre ^scke/^rönr^
Herr l?rilierre ^KAs^ö/e^s,
a/ /^'n»v^/,
//rre,
2^o>nsö/a^/t oell
6r^öäs.
8tat8-Lääet oell Laesen för Lsnätköi^vsrs-De^srtementet, Herr l?riIierre
6ec/er^om köreärog i unäeräsnigliet:
12:0
Ilsnälingsrne, rörsnäs vsekt krZgL om viätsgsnäs stgsräer i skseenäe
mst-liällnivgsn inom Logementens sk 8toek!lolmö Osrni^on. —
Neä snleäning lisrsk upprs8tL 8tst8-L2äsL Herr lkrilierrs i^ecke/"-  srröm ett sk lronom Ujlp8stt körslsg till Long!. Ns^tS NZäigs ?ro^>o8ition
till Likets Ltsnäers 8tLt3-Htskvtt sngäenäL ett ärligt snslsg sk r5,oooL:är
till tmäerstöä kör äc- i ll-kvuästsäe^ körlsgäs 62ra!20ns-L.sgsMentens mstInrsttningsr
Longi.
Nsjrt tsekteg, enligt ätsts-LLcistS ökriZS LeäsmöterS unäerÄLnigs
tillst^rksnäe^ äetts kömlsg i Usäsr gälr- sääsni äet Lanes äett»
Vrotoeoll bilsgät; oell skulls, i öivereNsStLMMLisZ äermeä^ Longi. Nsj:ts
Z>lLäigs proposition till Likets 8tsnäers 8tsis-VtsKott nnäer äsnNL ägg erxsäierss,
Lt supra.
L2 protocollo,
^oren>5rec/e.
Ik:o 9;.
S
l^:o c-Z.
^vd. till Lxp. Iltsd. 6. 13 Ose, dl. 12 wiä3,
KO?iOK. l^d:18
//ctt/zgzz .7^z-z/^e/^6 i?/// >8/z/z?z/6zr ä'ZaZ^-^ZF/!oZZ, «z?gz?ezz<7s
7?ore/zz«//zrzzzs 2zzc/ ^-/zrzzz/^ /?egs/zrezzZ6 ^e2zz//cr<7 As/zze^e
/z-dzr zz^göz-azrz/er a/ F. ^/ädjoezrzrzzzguz- ezr/zgr ^zzee/cte-<7ozrtzne^er;
Lz/vezr Äoe^/zo/zzzL- L/ott z/szz 16 IVovemder z<?//o.
Hos Kongl. Naj:t dafva, uti ingifven sdrift, Ilidsdagsfullmägtige af Londs-8tändet
fran Upsala Län /o/zazr ^zzz/sz-^mzr oed ^o/zcrzr /'ez-^^ozz i underdänigliet
andällit, att Loteliällarne vid Uplands Legewente, livi!!;» dittills,
enligt zs:de pundten uti Kneedte-Lontractet den 4 l^ovemder 1728^
under- namn »k dlädj-enningar, erlagt Kem Daler Kopparmynt, rnot8V3i ande,
efter 1 ^6 ärs m^ntevalvation, 26 a!;. 8 rst. Lanes, för 1,varje rote, edurn
1 följd al Kongl. Körordningen den 3o Deeemder 18 lA, 8oldaten8 dedlädnad
numera desörjes af Legementets Dedlädnads-Direction medel8t ärliga
didrag, 80m utgöras till eva dalsten af Kronan oell till den andra al Lotedällarne,
för framtiden mätte i ljäder defrias frän erläggandet al omförmälda
deld adri ad 8-altist.
8edan vederdörande Kmdets-w^ndigdeter dlifvit däröfver dörde
oed dervid upplyst, att idägs varande,, uti Uplands Regementes KneedteKontract
stadgade, dedlädnads-akgift iede dom mit Regementets Redlädnadsfond
tillgodo, utarr till 8tats-Verdet inmätt, dar Kongl. Nsj:t detta ärende
till l^lädig pröfning söredaft; oed dä därvid dos Kongl- Naj:t i detradtande
dommit, att, 8edsn Kongl. Naj:t, i anledning af didets 8tänders vid 1818
ärs Ridsdag gjorda underdäniga framställning om en dilli g jemdning i didragen
till incleldta soldatens dedlädnsd, Kronan oed Rotedällarne emellan,
uti lXädig sdrifvelse af den 7 duli samma är, andelallt Krigs-Kollegium
att, genom vederdörande Dandsdofdingar, döra' Rotedällarne i Lidet, duNuvida
de vilja ätaga sig att, "z^Zä//er /oz- z oc^ /oz-80/z^zr^ezzL öe^/az/-  //z7z. rz7/ 7?. /^zo^. zA^o. z ^zzzn/. z LA /fzz/r. 2
10
^:o y^.
/r«sd, a/^ c/snr /emnac/s örT/^ag" derefter oel» krsmgent till Regemei»-
tenss Leklädnsds-Oireetioner erlägga eontsnt en sjettedel »k keklädnsdens
värde, uträknsd efter kör kvsrje är st' Krigs- oek Ksmmsr-Ooilegierns
usingörsnde Riks-msrkegsng, samtlige RotekZIIsre vict Kelands Regemente
sirtsgit detta sk Kongl. Nsj:t oek Rikets 8tsnder ctem gjorda erkjudsnde,
k vilket genom Kongl. Korordningen sk den 3o Oeeeniker »Liy
^tterligsie klikvit kekrsktsdt, samt kemslde Rotekällsre slltsedsn till l!egementets
Reklädnsds-Kssss erlsgt det kestsmde keklädnsds-kidrsget, kvillcet,
till ytterligare lindring för den roterade jorden, klikvit genom Rikets
8tänder vict 1828—i83o ärens Riksdag, med kiksll till derom sf Kongl.
Msjrt silsten Kädig Kroposition, ksttsde oek genom Kongl. Kungörelsen
cten A duli r83o slimsugjorda keslut, nedsatt tillen Åttondedel st en soldat-munderings
värde, till kvilket kelo^»^ detsamma nu utgöres, kar Kongl.
Nsj:t i ljäder funnit uttagsndet derutöfver Kv8 Roteksllsroe vict Kelands
Regemente, ak clet uti ^:de punkten sf 1728 ärs Kneekte-Lontrsct omkormälds
serskildt» kidrag till 8olclsten8 keklädsnde sf Kem Osler Kopparmynt
eller 26 sk. 8 r8t. Råneo urliven, vsrs stridande mot clen sf Kongl.
lVlsj:t oek Rikets 8täncler kemslde Rotekällsre är 1818 gikna försäkran, oek
stt 8smms kidrsg alltsä kör utkörs; vict kvilket körliällande Kongl, l^lajrt,
i öfverensstämmelse me cl den sf samtlige ofver krägan korda Kmketsm^ndigketer
yttrade åsigt, i lVsder prökvst rättvist att, me cl kifsil till
okvaukemälde Riksdagskullmägtiges» ä RoteksIIsrnes vägnar, gjorda underdänigs
sn källan, frän oek mecl innevsrsncle är 18^0 oek slit framgent, sä
länge nuvarande kekisdnads-sätt oell clermecl förenade vilkor fortfsrs stt
vsrs gällande, frikalla Rotekällarne vict Uplands Regemente krän erläggsndet
sk clen uti /j:de punkten sk 1728 ärs Kneekte-Kontruet omförmälda
serskilda ksklädnads-skgikt sk Kem Oster Kopparmynt eller 26 sin 8 rst.
Råneo kör kvsrje rote.
Kkuru cletts ärende, säsom vict 1818 ärs Riksdag sk Rikets 8täncler
prökvsdt oek afgjordt, numers, clä kräga kär enclsst vsrik om verkLtsiligket
sk Kvsd Kongl. IVIapt oek Kilcets 8tsn8er keslutst, ielce lcsn klil'-  vs loremsl för Rikets 8tsnöer8 us>s)tsgsn6e till keksnclliug» ksr Kongl.
Afs^:t likväl velst ksrigenom underrätts Rikets 8tsnclei8 8tsts-IIt8kott om
kvscl sk Kongl. lV1sj:t sälun^s, i anledning sk lorkerörcle, s Roteliällsrnes
viö Ilplsmls Regemente vägnsr, frgmstsllcls unclerclänigs k-egsrsn, tillgjordt
kiikvil, ssmt stt, säsom köljcl clerak, clen serskilcti» slgikt under nsmn s5
^,o §/L. n
Ii!ä8 penningar, bvilben »f bemälcle kotebällriro, intill 1889 är8 ut^änA, till
8t3ts-t>u88!in utgjorts» trän oell ined innevarande är lorunler att utköra
oell alt8eles for8vlnna.
Lionel. IVIaj:t förblifver Kiliet8 8tän6er8 8tat8-Htsbott med all
Xongl. lXäcl oell ^nn68t välbevågen. Datum ut su^ra.
0 k D I O II ^
6. <7ec/sr5^ö/n.
0/ /^rotoeo/Zer /ld//er rn/ö> ^<r?r^
r « ^toe^/ro^mL L/okt de/r /6 ^Vo
-vemibe/'
/<§^o.
Närvarande:
8tat8-Iläl1en:
Ilerr Driberre f7ec/er5^ö>7l.
^ Herr Driberre
^/r^cerlr»
«/
//rre,
^o>ne^/ad/r oell
8tat8-Rädet Herr Driberre <7ec/e^^öm uppläste bärefter i underclänigbet
ett af lionom, uppä Lonr-I. lVlajits förut medcleiacle Nädiga befallning,
uppsatt förslag till Xongl. IVlajrts Nädiga 8Irifvel86 till Dikets
8tänder8 8tat8-Dtskott, angZende Dotebällarne vid Dplands Regemente
beviljad befrielse trän utgörandet af sä kallads kläclpenningar, enligt Lneekts»
Lontraet.
12
A^.o
Xon»l. i>!sj:t täelxteg, vppä 8t3t8-kää6t8 ösriAö I,eä3Möter8 uncler6äniZ»
till8t^i l^gncls, i Mcler ^illa nämnas sör8laA, 8ääLnt 8et vicl l?rotocollet
6nn68 8i!g^6t, ocli lzesgllcle, stt 8^rikvsl86 8liulls^ i enlIZiiLt
cZerwe^, till 1lilret8 8tÄncl6r8 8t3t8-I7t8lMtt unäer äenria ex^sclier33.
Hx l?rotoLoIIo,
8^06LLI0I.N, Li.ine«8 oc» OkX«vekL8 I^LXLki. 18^0.
.A'/Z/"ee/«e, ZV:o g4.
i
1^-0 94.
^Iill. till dUp-Vtsk. »leil ij lunusvi l8H», lil, >o d, >o.
^tt</ZA<r A/r^Z/veZse zzzz AZ/reZs K/fHrc/cr.8
KZ«Zs- 5/Zs/roZZ, Z //'KAK om K/rs/sA/ö?> E^söZ/reZZs L««-  «K-rs öe^o/^ 6rZ/Ve» KZoe/c/soZ/ns K/vZZ r/e-r 3! DecemZ-e-'
1840.
lili sbrisveise as»len ,8 sisdiiciile i^ei,rugiu, bär bilceds 8dän»ier8 8da>8-bldsbodd,
r-enom äö88 Orcllöran<ie, ris äävaramie 1. s ! Igt-Lanv.leren begärd ädsbiiliAa
uj),oIv.sninAgr, röraniie 6abinedd8-eas8an8 sdälininb, töradd bomma i erlarenbsd
»lerås, > bvaii nion säl' eassans udAisder beviljancied os nä-;od anslag borrie,
i sammanirai:^ meri extra 8da!8-re,!-1erin^6n, da^as i !>ed>abian'le.
simier 4en ^ siäsöljaniie iVIars, ol ve» iemnacies dill 8dad5-s7d8bodde1
en dill kon^I. I^1aj:d ris 8dad8-!>1inisdern lör lidribes ^reuclena, >>ä lXärliF
belailninA i sorrberörcis ämne, asgisven uncier,laili» razojlvrd, bvari 8d9dsLlinisdern
tor Iidribe8 Xrenciena, jemte bamsdälloii,-; al »ie sä val A-?^ZZ,»»/<r
som rZZ//»Z/ZZ»cr didlar, livarunöer »1»; sb^loiuadisba ud°isderng i ollmiinlied
bunna bäusöraa, dilliba i uuciercläniobel anmäld: std 8tad8-verbed8 biddills
fasdsdällcia ansii,!; dill ^linisdei-8daden, uncier somliga diclsbisden, valid dilif^IIesdgnraniie,
»ia lie cieremod, un<ier ancira, besunnils odillräoliliga; add
bvaci cled ena Lied sär m^ebed me»lla»id, al' edd el'de, loljaixles ösversbodd
näAON ^änA lali tvid ersadd; men add c!e >5 är, som närmast töreAädd nuvarande
bidribes Ldats-Ninisderua indrä-iancle i ixinbeded, esderiemnad en ganska
bedz-cliiA brisd, bvilben, enlind bvaci räbensba^erne ntvisa, upjabommid
clela as llere as bebosved vunöAänsli^eu släbaibnie ud^isder, bvarösver banciiinZarne
äro as natur, add eniiaad bunna läi^eiZAAas edd HemliAt lidsbodt,
cleis as ädsbiliiZs bä^ad bosdsamma udomor6endli»a ^Vmbassacler, riem bibeds
värliiZIled leks dillädid add äsiclosädda, riets älven as cle män§a uncier 8amma
diciei^mcl mecl siäinuiancle inander -»lbludacis Ibuuleis-draedader oell andra
eon vendioner; add tor asbjeipaucie as cledda misstöi bäliaiuie emellan inbomsder
oell udzilder, samt till bereilamle gs en udvar; lör l>1ini8der-ea8san add,
Weinde Iledäelranrle as ^dderligare dilllromna osörudaeciöa bebos, dillilra bunna
sueeö88ivs besrias tran edd uncier torenämnrie o-^nnssmma omadänöi^beder
äsanlbacid dr^ebancie 6etieid, bere adFärcier ocb insbränbninzar, I<.onZi.
F,/i. N// /k. ?,sd. 1840 oc/l 1841. 1 Lrmö 1 30 //cr/,se. 1
2'
4f/rr/.Vs Ä/r/t^e/se, Ak'o g b
Ngj:ts Uudiga belallning, blifvit virllagne». bvarigenom rlet va, it möjligt
att, ifrän ooli iner! är i83^, förmeclelst ärligen uj>j>ko',nna störie eller
minclre besparingar, i mou af <Ie tillfälliga beliofvens siorre eller nninlre
krsf» kunna tillvägabringa en ärlig förminskning al' cl en bal ance ra, le l,risten,
sä att denne senare iliom 5 ä 6 är torde vara fnllkninligri, betäckt,
sä villa nägon nedsättning i de andag neli tillgängar, Uinister-cassan bittills-
baft att disponera, icke kommer att ega rum, bvaremot, om en förminskning
deråt i trä gasätt es, 8lats-t>ljni-,t«rn tor Utrikes Ärendena ansäg
sig, för sin undsrdänigs- clel, böra vttra clen till vjssket gränsancle farbäga,
att ofvannamnile (lassa an^o tillbakaläller i sin torilni, b, vdsanona beKigenbet,
lika ätvent^rlig kor Utrikes Laen,lenas ändamälsenliga ledning,
som omöjlig att ater uppbjelpa för <le embetsman, bviika, i öfvei ensstämmelse
me<l Kongl. Naj-ts lXädiga utsigt, söka att i förvaltningen vidmagtballa
ordning ocb sparsa>nbet.
Da bos Kongl. Najit tillförordnade 8tats-Ninistern tor Utrikes ^renclena
nu i undeintänigbet anmält, ej mindre, elei. bikets 8län<Ier, genuin
Körstärkt 8tats-Idtskottbesliitat, alt nied en fjerdedel neilsätla rlet bittills
bestärmla ans>aget (o, älinist6r-8taten, samt till bällten birn.in ka ,!s
till Kongl. Najrts varliga disposition för extra utgifter uppförde ioo,ooo
Riksdaler banco, a bvillca bikets är i8a3 församlade 8tan(ler medgafvo
anordning, till syllai!,le a! Oabinetts-cassans bebol' för courir-resor, lieinliga
eller extra utgifter, m. m. , i ilen mon besparingarne ä förstnämnde
anslag af 100,000 biksdaler banco icke kunde dertill lenma tillgäng —
an älven att 8tats-(ItskoI tet, som i Dtlätandet l^:o /jo, angäenrle ordinarie
8tal8-regleringen, tilli,ännagifvit, rlet något Idnler icke inöter att, iler
sä nörligt prötvas, vict en blifvande extra 8tats-reg!ering taga i betraktande
frägan om anvisande af ett extra anslag för (labinetts-cassan. likväl i
Iltlätandet lX:o 35^, röranrte extra 8l3t8-reg!ering6n, sig i ämnet ej vttrat;
sä vili Kungl. Uaj:t, niecl anleclning af bvacl tillförordnade 8tatsNinistern
tor Dtiikes Krendena salunda i underdänigbet framställt, Irarinerlelst
bafva fästat 8tat8-Dtskottet8 ujrpmä! ksambet pä nödvändigbeten
cleraf att viri extra 8tat8-reglering6n taga töirberö>,le fräga uti öfvervägande;
oeb bar Kongl Naj:t, för detta ändamäl, anbefallt tillförordnade 8tatsAlinistern
för ldtrikes Xiendena att till 8tals-Dtskuttet otveilemna alla rle
ytterligare upplysningar, b vilka bärutinnan kunna afgifva».
Ao/rc-/. ^vr/ve/ss, ^V.o g 4. 3
Knn-;I. föililikver Ililc6l8 8län6ei'8 8lat8-I7l8!ioll med sll XoiiZl.
Nä6 ocli ^unösd 8ls686 välkeväZe». Oulum ul su^l-g.
c^iri. ^on^lv.
//^6.
»K «/ /^o/oco^e/ ?-/v6^ «?-e?r^6?r^ /ö>ec/^KA-r6 r/r/ön
/s/c//.'^ /<c-/rr///A6//c////e/v /. /.
/o> i/^r/ces He/rc/e^a r K^cr^«-/?Kc/er a Kioe^/^o^/nr
8/0^ c/e/r 3l ls-iO
U
ä l- V 3 r 3 n 6 6:
8l:>l8-?>ä6on:
Lliefen för 8jöför8V3r8-I)6ji9rlerA6nl6l, Herr l^rllisrre /c/A-srö/e/lls ^
(.liesen föl' Li vil-f)c>^ci, temL»i.ed, //////'E/c^,
3^. k. Llivfen fö,' I?iiigno6-I)6^cii't6M6M6d, a/
1. f. 8lul8-!Vlir>i8l6rn för l6lrilc68 Xrenöeng, ///cc?.
1. f. 8li>l8-Niili8lern för l6!ri!i68 Xrsnöens iip^Iä8kk i un6er6ZniAl;6t
lill ju8le>'iiiA 6sl, i Öfv6rer)88l!lmmvl8e w«6 XoiiAl. lVIgz:l8 l^ä6i^g l»68lul
<>611 (lsnl>68, >is)s>8lll.l6 löi-8luA lill l^oriAl. !Vliij:l8 l^äcliAg 8Icr>fv6l86 lill
?>ilccl8 8l8n66rs 8lgl8-IIt8lioll, ! fi3°3 Olli 3N8I3» föl- L3l)ir>6ll8-6g883N8 l/6-
l>of; ooli liellri^göö Kon»I. !>I>i:l, enli^l 8l3l8-kigll6l8 lill8l^rli3il66, i l^zöer
kill» clöltu för8l3A, 8äÖ3Nl 6«l 6>lN68 prolooollel liil^KÖl, voll liel^IIöe, -ill
Näcli^ 8!ci ifvLl86 lill liilclll8 8luncl6i'8 8lul8-I7l8lcoll 8lcull6 , i ökv6r6U88lLlL
IIl6l86
661 ms6 » 6Lsi6(Ii6r33.
Ilx ?ic»lo6o1Io,
L. 8/röic/6^/'K/rc/.
Xs/?^d. /VddkA-cr A^r//^s?»s, 4V.'o g,6.
U:c> 95.
XllA. lill L»i>. litsla. 6cn is 5aousri >8tsl, lil. >2 miitL
/ro/?»/ : / s /Vttt/rAK K/"7'//r.'6/.86 //// ////re/s K/ttbrt/e/S
K/a/«-k//s/ro//, KKAK6Kt/o SKVKnr/oeKt/e/ «/ t/o, //// ?,/-  /o^ttAk/o rt/v/t/AKt/o^ö?'sr)«7's-trWs/tr//67' r K/oo/r^o/Ms
K/r«7'Att-'t/, « Mr/tt/^o <i>0t////v6/ /As//«t/o 509,090 //:t//°/
Kr/vo-r §/oo^^o/?»« K/o// o/o» T /^oeomöo-' 1849.
Ledan Lung!. Naj:t, ester granskning ris Leesens för IngenienrLorpsen
<Ien lc) December i83^, ocl, den >o bebruari i833, afgilna un«!erdäniga.
frrrnrstÄlniugar oeb törsla-g, till betr^ggsnde sf b udvud stadens stikerbet,
genom utvidgade försvars-anstalter vid ^Vaxliolm ocb toi säidtningsarbeteu
uti inloppen deromkring, i Kader ^,I-ufvat angeläget, ej allenast alt
ttessa arbeten ofördröjligen borde företagas, i öfverensstämmelse med ak
Longi. Nlij t Kädigst gillade generella siener, »t»» ock att, jemlikt af Hans
Longi. Ilogliet Lronprinsen, i Dess egeitskap ät' Leneral-^ält-ibygmästars,
upprättade sonlag, V/axbolms fästning, med dertill bärande detaebersde
Verk, boi de birses meri bestickning ocli erfor<le> liga projectiler, bär bong!.
Naj:t, under den 2 l5birs sistnärnude är, lill berörde lorsvars-anstaller ocb
de dermed förenade arbeten8 bedrifvande under arén i838 ocb , 83c), i
brist as andrs tillgängar, upps mindre Llreditivet i Kader anvisat:
till koisänkningar i Ordjupet ocb lillsundet . . . ll:dr 200,000: — —
till uppförande till Adelar as en Donjonb^ggnad ä
^Vaxbolmen
„ 83,333: 16. —
till sprängning ocb andra förberedande arlieten tor
en tornb/ggnad ä bind» kulle ....... „ 66,666: Zz. —
lbco ll:dr 355,ooo: — —
samt till anskaffning at" besl^cknings-pjeser ocb pl 0-  jectiler tor ^Vaxbolms lastning med detaelisrade
Verk, ester den uppgift dera, som, etter tillgängen
lämpad, Kans Longi, ldögbet Oenerul-bält
V^gmastaren
komme att Lrigs-tlollegium meddela „ i^5,ooo:
.
tillsammans L:co lbdr öoo^voo:
-iH
för bvilka anslag, dem Ltats-Lontoiret anbefalldes att, i mon af bebofvet,
till biugs-Lollegium utbetala, serskild räkenskap borde, utan sammanbland
-
,/V.-o gZ.
5
NINA med ovdinsvie 8l:>l8-gN8lgA6n, n^^>vgllk>8, i iindgmäl gll till Kiliel8 nu
sövsumliide 8lsndev ocl, devgg 8lgl8-I)l8!ioll ösvei Iemiig8.
Oä emedle, lid sos Xonzl. IVilsjil i undevdäniAliel gnmlildl lilisvit, slt
sovmel vedoAÖvel86 liilli!l8 ielie liuilnnl gs>lul:>8 söv en del ss isigng vin gnde
nlomovdenlliAg gii8luA eliev löv 1^0,000 ?>:dv, llvillig 8l3l8-Lonloivet, nndev
lo^^el gs äv i838, lill so, > ilieglioii8-gvselen :,svuliNMA8vi8 gnovdngl, sswl
sll en gnnsn del gs ssvövile u!i8lgA, oell 8^nnsvI,Ag8l de lill se8lsclininA8-  ^,js5ev oell smojectilev gs8eddg nle<Ie!, i loljd gs mellgnliomns ov8gliev, gnun
ej iivo söv de li>68tgmdg gn8liglsnii>Ag! ne lil! sullo används, svadan, sk
enaliancla 8käl, näAon 8lul!iA vedovisninA söv dem söv del nävvavande ej
Iian ssi;isv38, lisi' Xon^I. Naj:t, 8om lilivul an86ll, all, dä isväAavavande tillAän^av,
5oo,ooo Il,clv L:eo, slilvil l?öv8vav8-vevliel sevedda Aenom l^slninZ,
lill mo!8vavande Ilelojl^, as del vid ,83/j äv8 1dil<8döA as8alla mindve Lve«Iiliv,
lviliel8 dunder, i ösveven88lämmel8s med XonAl. Uaj:l8, vid lillsaliL
as (nedilivet8 anlilande, sallade IXädiAg se8lul, söva evselia liännedom om
del gall, Ii vrri ujljlä, lili H!^el8 n^lla, medlen anlinZen l edan I-lisvil använda
eliev ävo sevälinade all seAgAna8, medel8l adalen lXädix slo ilve^e gs den
26 8i8llidne 86^)l6mIl6I', söi'8ländi»al I( viA8-Lo!IeAium all 8s^nd8anima8l lill
I^onAl. Naj:l inliomma med suIIglävdiAg oell delailievade sevällelsev om de
avselen oell an8liallsninAav, svillia med användande as mevsevövde, mellan
LolleAÖ ^vlillevi- oell 1^avli6eation8-asdeln!nAav kövdelade, exlva an8l3A,
5oo,ooo R:dv L.eo, inlill den daA, sevällelsen ademnadeg, anlin»en vedan
sliivil vevli8l:illda eliev ävo gs8edda all veili8lälla8, gsven»om om de älAävdev,
8um i 8i5lnsmnde gs8eende vedan sunde vava vidlaAne.
dill solid ak denna lXädiAg IresallninA, sav X.viA8-Lo!!eAium, uli undei
dsni^ 8lu il'vel8e sk den 5 ^äsäljde l>!ovemll6i', vedoAjoi l lov kinvsndsudel
»s de lill Ilexl^elinin^sljeZei' oell piojeetilev snovdnsde >^5,ooo Ii:dv, 8gml
lillilis in83ildl en ss Olresen sov Inzenieui-(3ois>8en ss^isven s>erällel8S, inneliä!l:imle
vedovi8ilinA sov di8j,o8ilion uk de lill löi5i>nl<nin^8- oell IlesZzlN!il^83,
In lcn i 8loeId,o!m8 8!oiva!>vd :nlvi8.ide 355,000 ls:d,'; oell lisv Xonzls
H1:,j:l. ined osvevlemnsnde lil! 8l3l8-Idl8!<ollel :>s de85:> lo, bevedLNile sevällelsev
om unvlindsndel ss iHZ§:>vsvsnde r>s mindve Oedilivel l^llsde medel,
velul Aisvs 8lsl8-IIl8!iollel i lXädev lillliänns, :>ll sull8lrindiZl vevisieevsde
1 edo^ovelsev löv de88s mede! sismdelez lmmm:> ull Kiliel8 8lundev3
NsVl80!eV lill
§ M/r/r-e/ss, ^.'0 c)3.
^on^i. ^Ig^:t sörRIi^ver Rikets 8t8nders 8tc>t8-Idt8kott med »II I(on°i.
I^ää ocli ynnest väibeväZen. Oiitum ut supig.
don^^.
t?. //.
k/ici^<7A «/ /^^o/ooo//«/ r-/ve/- //<,/-r///d/'sr? rr /'« r7-e,/t/e-r, /,«/-  /e^ rn/ö> Lv/r?,/rK6/r r //ttt/e/ a
K/oc/i/M/?tt« 8/0^/ t/e^ 7 /-ecem-e^ 184V.
Närvgrand e:
8tsts-Räden:
Herr i^riRerre 6)6r/6/'^/'d>n,
Iderr dillie, ,6
«/ //d>r^orr'r/^
7^o>/mö/rrc//r ^
IdäieRer uppläste ^tlUs-ktäitet li< 1 r i^riiierie ti!! justering
de gf Ronom, pä iXädiZ ResgilninA, körkättsde torsIgA i.»!! tvon»!. ^1-ij:t8
lVädi^g 8K1 it've!ser:
2:0 lill Rikets 8tänder8 8tgts-IIt8kolt, i kVä^g om gnvänclrinllet sd ris,
tili utdorgnrie sk' utvid^giie sörsvurs-snstglter i 8toeIrlro!ms 8kärrpud, ä mindre
Lreditivet I^dtude. 200.000 R:dr.
Osli Relig^sde Lion»!. N-ipt, uppä 8tiit8-Rädets ödline Redgmäters
underdäin^g tillxt^rk^n gk I^>idg!l tit! desss korsls», säsom ödverei.sstäir.msnde
-meri Lsnzl. Nuipts koret derom tältade ^sädi^ri Reslut, dessmms i -Xäder
Zi!!a, sädana de där vid Rrotocollet linnas dda^de, erdi km orring, att siri it'-
Alo/rg-/. ^Vac/r^a Ä,-r/ive/«s, Ako 96. ^
velz^r. > lililiet ^erme,!^ gliullö lill Kiliet8 Lancier 8umt till 8tut8-I7>8lvotted
under deunu duA exjiedieru». idt 8uj-ru.
Lx I^ioloeollo,
^^7. 2^-? 6-r«/ec//.
K:» 66-
^nix. ti!! Lx^r. Otsk. den r8 ilaiin3ri r8/jl , ix!. 2 e. rn-.
/^0,r^/. ^L//AK SZ'--//ri6-/s6 //// A-Vre/s S/t,,-t/6,s
S/tt/s-Lz/x/ o/Z, «/-Att6--t/6 6// 6^/,-K s,rs/«A ////-6/,'ttM^""/ö
«-// HÖ,-t-MK/6-r8 Ktt-rK /-MM Ao/rK/. or/r
/<t-MM<2/--57<-//6A/„M^ L/t/t-L/r L'/t-«/r/MLM8 S/t-//
c/e/r 31 /^eeeM^L-' !6d0.
Ht.! 6N till l^on^l. ^ 9:t den 2 innevuignds munud inliommen 8!<ri5-  vel.ie, Inir t<on»I. IVIuj:t8 ooli !3iliet8 I^umniu,-Oolle^inm i iinderduni^Iie! unnnilt,
ult, 8edui> nvli^en 2.ne l-tun-l Oolle^ii I^edunioter, Ixummu,-tiuden
^'t-M-eZ-o/tM oc!i i un8ee,nle till ^jnlidoiu !-e°ui t oel^ erliullit tjen8t
lediZliet,
ett -Ivukt loit-,II in, utVen intrussul tor en tredze I^edumot, ^dvoeut-IHeulen
2. //nsvs/^rvvL^ Iivil!<en l>»8 Oolle^iom ^i^vit tillliunnu
oell med I^i!iurel>el^» 8tv,I<>, det liun, 80m, eidi»t leonel. itret^ven clen ,8
Oeeenil-er 1837, den 8 dunnuri 1839 oell ilen 2-i dunnuri dettu är, sätt
8i^ utt 8u8om udjunnerud I^eilinnot deltu»a i Lolle^ii ^öiomäl
oel- Intrudu I)e^ui tenn-nt8-(dietei oe ineil urendenu8 toredru^nin^, xuint <lerk.
-1trr in,,.Irr den 9 »u8tfoi llntne 8t.>i-t6m6k.-i- jemväl I-litUt i käller tu,ordnud
k,tt, onder Ixummur-I^u-Iet /n/v/e/-o/-MV tjen8tl6di»l,et till Ootol-er mäin-il
0U8tu ur, denne8 I^u m mur-l3ud8-^.m luete torvultu, vöre ut ultnmmen
8julili»Il6t NÖd8uln,d utt ined dennu ät Iionom 0^^)dlgANU t> Ui;nur6 tjei!8t^orin^
o;-^>lioru; utt 8uloniIu inom den liortu tiden ut 3:ne munuder ieliL
mindre un Indtvu untulet ut t3oIIe»ii I^edumöter mä8t tor 8julili^liet tor
lungre tid tiun I jen8l^örin-; ut^u, livuri^enom OolleAmm l-lisvit I-ruAt i de8to
8tö,re t'ö,Iugenl-et lin- »öromulen8 t-eköri^u 8li6tunde, 80m LoIIeZnim sor
det nui vui uri^L ielko vore i tilltullk; utt i untlertiuni^liet töi vLlu uu^oi! till
8
Xo/rF-/. ^V:o 96.
cken ackjunetion, ^.ck voeat-Lisealen //avve/^rvvt nöckgat8 bänträcka, än minckre
till cket 8ei'8kilckta biträcke, 80m pä bouour ankommit, innan Lammar-kiäcket
^ö>?reöo/rmv Departement blifvit //uvve/^-v/vt anlörtrorit; att cketaerakilckt»
förbällancks alltaä nu vore för barxlen, öl.!., oauseckt kungkaper oeb ckugligbet
bos Lollegii 1'jen8temanna-per8unal ingalrnula 8aknacke8, fvllanclet af en
eller annan Leckamot8-plat8, motte svärigbeter, ckem 6ol!egium ej förmäckcks
unckanröckja, enär anleckningen baitill, enlind lckollegii öfvertygelse, lnnvuck8akligon
borcks sökas ckels uti laugt utsträckta inckragnings- oeb besparingsätgärcksr,
ökackt arbete for 6o!Iegi> minskacke tjenstemanna-persona! osli saknack
sf lönförbätti ing ocb utsigt tili belorckran, ckels oek i nekack rättigbet
ät Oollsgi' emkets- ocb tjenstemän att vick uppbunira 65 är erbälla afskeck,
ineck ätnjutancke al' oförminskack löneinkomst, säsom pension; men att Lollegium
emecklertick ej kumle ckraga öfver sig lorebräelsen att förbise cken bekymmersamma
förlagenbet, i l.vilken nä moele Lmbetsverk sig befinner
oller nncker stilialigancke motse ckess vissa ckjupa inverkan till omöjligbet,
att cke göromäl, bvilka Lollegium äligga, kunna, säsom sig bör, skötas
scb banckbakvas, om icke genom ineckel, 80m no saknas, en bättre ställning
varcker ästackkommen; bvackan Lollsgium pä ckessa, mcck liera i clen
unckerckäniga skrifvelse» viilars utveeklacke skäl» funné sig föranlätet i unckerckänigbet
anbälla, cket Long!. Najtt mätte i bäcker bereda, säsom af
bogsta nöckvänckigbet päkallackt, ett ärligt extra anslag, bvarigenom utväg
lcuncke blifva att i ris fall, ckä sjukckomslorbincker blanck Lammar-Lollegii
embet8- oeb tjenstemanna-psrsonal inträlba eller eljs8t ounckgängliga bebot'
ärc» för bancksn, veckergälla cket biträcke, bvartili anckre såsom vicarier uppflyttas
oeb förorckng8; bem8tällancks kollegium, att nämncke anslag mätts
bestämmas till Lem ^usencle ll.ckr ärligen, uncker vilkor, att b varje serskilckt
bsbof af ckess använckancke skall bos Longi. Naj:t i unckerckänigbet
anmäla8 oeb af Longi. Naj:t3 säckiga profning bero, 8amt att, i öfverengstämmeLs
ckermeck, cket belopp, 80m ätgätt, varcker ärligen reckovigackt i cksn
vrckning, Longi. Naj:t taebeg försZlrrif^a oeb anbefalla.
Lfter ölvervägancke af bvack 8aluncka förekommit, bar Longi. Naj:t
Sfven för Os88 ckel nog8amt in8stt, burulecks8 cket uncker nnvarancks om8tänckigbster
ieke ar möjligt att, utan 8erskilcka ätgärckerg vicktagancke, afLamnaar-Lallegium
forckra cken verli8ambet 8amt cken pä en gäng gorgfälliga oeb
icke förckröjcks bebanckling af ckitbörancke vigtiga ärencken, bvarä bäcke cket
allmänna oeb enzkiicke rättsökanäe bafv^a an8präk. Neck bekymmer
A^.-v 96.
9
lisi linnel luiovul iulieintsl, iitt, vslitiidt elt 8toooe rintsl mälsn ^li
to,
Nt! blilvit :d Ksmmsi-('.oll> ^>uin lirindlsAile, brilsnven r,> oss»jooils äoenilen
inom nän>n,le Kinbetsvei!i, i !'ö>^l i>l Aöi'omälen8 tillväxt, ärligen t'IltsAlt
vell »umeos vöre nä väA ett olrss till <itz» »osd, ritt je«i vä! en mänAil ,
>>ä ollniän voll tz»8i<ili! lätt inveilisnde, loä»oo inäsle len>n:>8 ulsn lisnd1ä'A»nin»;
voll dä <let 8608liildts sdlliäil.ilvle v» inloäNd, stt lov iis Ksm1»i,
v-(7vIIo^H 8ex Kedsinoteo Aenom sjulidom blilUt vol, t,olj»en söolän»ie
li>I äoo liiudor«de stt sins Ksmnisi-bälls Krnbeten be8tolil3, 65 de us>^>ä
dem indeldii mäl säledes liommki Litt vtteillAii,6 olis mvvlienlielen iis ordAjoodii
äienden, !,e>8t, siä sätt Ksnnns,-<I.olIe»iuiu Ailvit tillliännii, lvAs
sollman,inA vvie stt Irunnii lörniä Iä'ns>Ii» ^>0,8011 iitt utun e>8ä>tnivA emottriAi»
soouodnsnde säsom i>dj,in»60iid s-edsmot i ben.älvte (iolleAiulu, dä
lillrets »» ldossmliide 8tän>Ieo jemväl väA>st ^olleAii Kedsniotvo oättiAliet
iitt ester iisslieclstsAsndet ä lod osAnin»8-8tiit nsipbsoi, sins löner lii! sensst
siiststriilds beloji^; vid bvilliet so, bällrinde 60 «l lbedsmolerne, som reden
nsljdmnilit oliv,' 5>o när-i ritt liiiiliii den lesnsdsäldeo, dä lrvils krän en träben
embetsbessttninA är ett bebos neli tr^AA-id triilli» beoAvinA boo utAvor,
lieläninAen lno lävAvrioiAg mödor i
än olo nndeilissts siA näLvn ininslininA i sins, reden jolie osverllöiliAr,, löninAsfoomoner;
voll dä, i löljd bärss, dlolleAii ^»Al e tjenstemän ^tteoliAsoe
Aätt i mistning iis släoälinäd v^^muntrrin oeb os
lordrriN, br>r Kon»!. I^dr,j:t gnsett 8>A i desse förensde omständiAbeteo e^s
iner Än lilloiivItliA-i sliäl ätt till kikets 8tänder8 poosninA 00b bsbje, tr,»de
ösveolemng Ksmmso-OolleAii nu s> rimställdri 9nbäl!°>n, i bvillieti iik'8een6«
KonAl. UiiUt I>iloine6 ve>3l söoe8lä Iiiiiet8 8tiin6eo ritt bevilja oeb ä 8tet
?nt.il! 6en vi6 ng8t.ins3ll3Nk!e Kili^ex- vi6t>'iA3n6e 8ti,t8ie»!eoinA usijlsöiii ett
ext.09 ->n8l3A uf K^os ^N8en6e ^.ttg !Iun6ou6e slilis^iiler älli^en, inotLvu,
k>n6e 3:ne Kgmmgo-kä68-Iöneo, soo stt snvsn638 8ä8vni r>6junet!on8-.3,svoelen,
i änijiiinä! stt. utgn usboott i !>i>n6lÄAAnin»en es de inä!, bvillii, äoliAen
til! Kiimmgr-LolleAium inAZ, bunnrr i m6jiiA38t.e mätto slbje!^>3 oläAenbeteinia
:>s 6e 6eo5tä6e8 bviliinde äoenden8 sordiöjd!» s-oösnin» vett rissluts
den brilsnoe ris oslAioods mäl, som under de tdotlutnn äoen u^-  trommit.
Ksmmrio-LoIIeAli vsvsnberöode undeodäniAg 8lioisvel8e vsrder, till
viii mare u^jll^snin» i ämnet, Kiliet8 8täudei8 8tst8-I1t8llott därjemte med
L-7i.
t,// /k. /»oor. 1840 oc/i 1844. 4 äär/»/. 4 so Et. 2
IO //^6?S6, -/V.-o g6.
delsd, vell Xon^I. sörldisver Ril^e^ 8^3nder8 8l.gl,8-Ht8lcott med I^on°t.
Näd oell Vl>ii68t. vulbeväZen.
Lui^um ud 8uur3.
don^i^.
^o^KTr «/ »iAttT-e/.
k/Zc/^SA /^/'o^oco^/e/ ö/rier' ^r/rK/ree-^^6?rc/6?r, r'/r
/ö/'
/^o-r»KA6/r r .Kcrt/e^ K
^o/ms <8/o^ c/e/r 14 /^ee-nöer* 1840-
I^ärvarsnds:
8tLl^-Häden:
Herr krilierrs ^aAe^/e/^s^
^Ä/r/-cs^^ ^
a/
6>uööe^ oel»
6rekve
lillförordngds Oe^grtemen^-Lkiesen, §l.3t8-I»ädek s/ >»s
Mglde
i underdäniAliei-r
Ln ifrän Xummar-Lnlle^ium den i5 sisl^lidne A^ovemlier i underdäni^Iie^
sOäten 8lirikve>86, innef^Ugnde del8 snmätsn, slL LoIIe»ii ^dvocatk'i8L3>,
-/^o/ra/r ^'^sodo/' //cr^e/s2)rÄ, 8om, enligt Xnnzl. Lrefven den i^>
December r83^, den 8 dunu^ri i83y neli den 2^ dunrmri detta är- Iraft
8iA uppdrs^et gtt 8ä8om adjun^ersd I.edamot deltaga i Xammar-LoUe^u
Aöromä! oeti biträda Oej-gi ttmentt-Llieferne med grendens8 föredrÄ^nin»,
samt derjemte under den A nä8tldr6uine september irlifvit r IVäder kdrordrael
stt, under l^ammgi-kädet ^»>weöo/rE, i snoende tili 8ju!cdomstärssil,
^IädiZ8t beviljade tjenstledig list» intill Oetober wäuad nästs är
A/u/.'<>5 dlk.'o g 6.
beng Kemme,-kläd8-embete körvglle, nu bos Lolle^ium tillllennsAikvit ock
mecl b>äliere-bet)Z!; 8t^rllt, »kl. //a5^e?^v»r ek ällommen 8jnliliubet vore bindred
kortkere i 8istn8mnde tjen5tAÖ,in^ längre, än till inneverende ers
slut, oell dels krem8tällnin^ ek de 8värix;Ilet6r oell binder kör ^öromälens
beböriAe känA inom Lolle^ium, 8om derstädes si^ köretedde, seden inom
loppet ris t,e inäneder ibleiul Lolle^ii sex b,edemöter iolle miinlre än tre,
nemligen Keminer-llädeil /^öz-nsöo/uK oob /?ra/rr/s/ semt tillkörordnede
Xem me,-llädet mäst lör sjolidom lör längre tid frän tjenst
göring
elge, utsi, ett Lollegiuin för närverende vore i tillfälle ett i underdäni»bet
köreslä negon till clen edjunotion, Ad vooet-l^islielen
no<!gets lrentrede, ännu mirulro till <let sersliilde biträde, 8orn jlä
lionom enbomrnit, iunen L.eulmer-!lädöt Denertement blikvit
//u^s/^n6r enlörtrodt. Neel snledning bärek, oob etter utveoliling gfsliälen
till det sersbildte, nu t'ör benden verende, körbäl lendet, ett k^llendet
et' en eller ennen b.edemot8-^>Iets molte svärigbeter, clem kollegium ej körmädde
undenrödje, oelitedt liunsliejler oell dugligbet ll08 Lollegii tjenstemenne-sle,
sonel ingetunde sebnedes, — ett körbällende, som, elter Lollegi!
ökvert^gelss, vore en följd ek ibärdigt lortsette, längt utsträolite, indregningsooll
b«8j>erin»s-älAärder, öbedterbete törLollegii minsbeds tjenstemenne-jlersonel,
sebned lön-lörbättring oell utsigt tilt bekordren, vegredt erbetsbiträde
genom srersonelens tillöbning oob ändtligen nelied rättigbet ät 6ollegii
eml>et8- neli tjen8temän ett viel ujljlbunne 65 är erbälle »ksbed, mell
Ltnjutende ek okörmiuslied Iöne-i»Iiom8t, säsom pension; bede IxemmerLoltegium
i underdänigbet gnbällit, ett Kongl. Ugj:t mätte i käller berode,
8ä80m ek bögste nöd vändigliet släkelledt, ett äiligt extre ensleg, bverigenom
utväg linnde blikve »tt i de kell, dä sjubdomskörbinder blend Kemmer-Lollegii
embets- oell tjenstemenne-personel inträlke eller elje8t oundgänglige
bebok äro kör bsnden, vedergälle det biträde, bvertill endre säsom
vioerier ujl^llvttes eller körordnes; bemställsnde Lollegium, ett nämnde
ensleg mätte be8tämm98 till Kern lusende kibsdeler ärligen, under vilbur,
»!t bverje sersbildt bebel' ek iless envändende sbell bu8 Kongl. I^lejd
i underdänigbet enmäles soli ek Dess l^ädige pröfning bero, 8emt ett, i ökveren88tämmel8e
dermed» det belopp, 80,n ot^ätt, veider ärligen redovisedt»
i den ordninA — Loii^l. ^lejd teollte8 köre8tlrikve ecb enbekelle»
Hk,l)6.
8isls-?>ätlet, -rom sosäg krägsn om Slljungersil Keilsinots I!IIkö,o>ll»:,n<1s
tor I,esti iclsn<tec st I jensriecl Ige Ksm ins,-lbolet ^V»,,e/,o/,„r k li,nl>ele i
Ksmmsr-6o!leginm, börs bviis, intillkless tlollegiuin, i vanlig orclliing,
lämplig person bärtill i unöei ilsnigbet toreslsgit, kann vict cietts tilllslle
«ig ega törn^sc! snleclning std lästs Kongl. ^tsj:ts l>täiligs us^imäricssmliet
s sngelägenbeten stt vicltsgs cle älgsriter, utom bvillcs, militri- närvsrsn-le
omstsncligbeter, clst leke vöre Nlöjligt stt st Ksm»»Sr-l>ollegiuM koiör-c
cleo verlcssmbet vc!» clen pä en gäng sorgkälligs oeb icke lörclrojcls beiunnlling
sk <lit börsncle vigtigs ärenclen, bvsrä bscle clet silmänns oeb enslc,lcie
rsttsöksncle bs,le giltigs snsprälc.
I säclsnt bänseencle, oell clä göromslen inom Ksmmsr-6oIIegiu,n sr
krän är tillväxt; clä i toljcl bärsk, osictsclt cle skgjorcls malens sntsl stigit,
balaneen sk oskgjorcls ärenclen likväl ärligen tilltagit oell numera s^nles vs13
pä väg att ölcas till <ten grscl, stt jemväl en mangcl, pä allmän oeb enslcibl
ratt in verlcsncle, trägor mäste lemnäs utsn bsncllsggning; clä clet serslcilcits
körbällancle i Ksmmar-Lollegium intrsllst, std tre sk Lollegii sex
Keclamöter genom sjuicclom blikvit oell troligen kör längre ticl vsrcls bin6ra6e
stt sina Kammar-kiäös-embetLN bestricls; clä 6e uppä clem inclelclts
mät sslecles lcomme std ^tterligsie olis mvelcenbeten st oskgjo>6s ärenclen,
l>el8d, pä sätt Ksmmsr-Lollegium gikvit tilllcänns, löga körboppning vore
std kunna törmä lämplig peiron std utan ersättning emottsgs körorclnsncle
säsom scljungersct Keilsmot i bemslclte kollegium; clä Rikets nu korsamlsöe
8täncter jemväl vägrat Lollegii Keclsmöter rättigllet stt, ekter slskeclstaganclet,
ä Inclragnings-8tat uppbärs sina löner till senast kaststälclts belopp;
vict bvilket körbällancle cle st Keclamöterne, 80m reclsn uppbunnit eller äro
närs stt binna cten leknaclsälcler, clä bvila trän en trägen embsts-beksttning
Sr ett beliot, oell tr^ggscl tsrllig bergning bör utgörs belöningen kor
längvsrigs möctor i 8tsten8 tjen8d, belclre cler ^vsr8ts»ns6e, sn cle unäerlcs8tscte
8ig nägon min8lcning i 8ing, recisn ielce ötverklöciigs, löning8-körmouer;
oeb 6ä i kölzct barsk (lollegii ^ngre tjen8temän ^tterligsre gädd i
mistning sk päiälcnsct uppmuntrsn oeb sk utsigter dill krsmticls bekorclrsn;
t.ill8t^rlcts 8tst8-liäcled pä cle88s skäl, i uncterclänigbet, std Kongl. lVtspd
däelctes uti lVäclig 8lcrikveis6 till llilcets 8täncter8 8cst8-bIt8lcodd köreslä, clet
kilceds 8tsncler mä bevilja oeb ä 8tsd, intill clen vict nästs kiksctsg blikvsncle
8tst8-reglering, uppkörs ett, kör ikrägsvsrsncle tilikslligs kisk ouncl»ängligt,
extra snslsg sk farstusen ättsbunclrs tlilcsclsler ärligen, motsvs
rsncle
-
^V/O 96.
rande tvenne I<smmar-K5d8-Iöner, kör att .används8 säsom scljunctions-srkvoden,
i ändsmäl stt, utan skkrott i ksndläA^ninAen sk de mai, kvilks
ärligen Ull Ksmmsr-LolleZium in^ä, kunna i möjliAa8te mätto akkjelpa oläi;enketern6
ak ris der8täde8 kvilaude ärenden8 kordröjda ^röknin^ ock aksluta
den kalance sk oak§jorda mäl, som under de körllutna arén utkommit.
I sammankan^ kärmed ock under körutsattnin^, att nyssnämnda extra
anslag varder ksviljadt, kemställde 8tat8-kädet i nnderdäni^ket, det
Xon^I. !Vlaj:t ville i ljäder anbefalla dustitias-Lanr/lers-Iimketet att me>1
sin upsimarksamket kölja Kammar-LolleAii ätAärder till körminskande sk
omkörmälda kalance ak oak^jorda mäl samt derom vid Kvart ars 8>ut till
Xonzl. ä1aj:t nnderdäni-; berättelse ak^ikva.
XonZl. Ugj:t kuno Zoclt till alls delar i lVäder ^illa ockbikalla, Kvad
8tats-kädet salunda underdäni^st köresla^it; kvarjemte Koo°l. Najtt bel>a^ade
förordna, att Kammar-Oolle^ii förevarande nnderdäni^g skrilvelse
skulle, till usi^I^snin^ i ämnet, ätkolja den MdiZa l?roposition, 80m, enligt
Xonzl. Naj:ts nu meddeidta beslut, komme att till Ilikets 8tänders
8tal8-ldtskott alkärdas.
ILx ?rotocoI!o,
^VrV.s a/'
KA «/ Ö/ri6-' /^/KKKc6K>6K</6K, ^K^et /?r
/c--'
//K?r« /^OKKKAs/r r K
8/0^ r/e/r 31 /^eeemöe/' 1840.
kärvars n de:
8tats-Häden:
Herr Iriberre
a/ , ock
tillförordnade Oe^artements-Obeken, 8ta!s-IlZd6t a/
läste ett, jemlikt Kon^I. Naj:ts körut meddeidta lVädi^a keslut, lorkatladt
rid /i. .5r /'/ or. 1818 »o/r 1841. 1 Le/rri. 1 ,//d. Zy /t«/rrr.
3
r-4
AonZV. ^V":o 96.
vn6er6änigt söi^lag till Kongl. Usj:t8 Kä6igJ 8Iirifvel86 till 6iliet8 8t8n6cis
8l3l«-IIlkI;ott, angäen6e ett extra sn8lag till 6esrawjan6e al göromulen8
gäng inom Kongl. Ua^:t8 ocl, Ki!i6t8 Kamrnar-OoIIeginrn; ocl, deliagacle
Kongl. Ua^t, enligt nncle, clZnigt till8t^rl;ancio af 8tal8-Kä6et8 Keclainöler,
inecl gillande al ofvannsinncle fnr8lag, l^äciig8t förordna, att Käclig 8Iirifvel56,
i ösv6ren88tärninelse 6erme6, 8liujle, 8Zclsn 6ev83Mlna ar vi<l eletta
i?rotocoll 6il'oga6, uv6er innevarande 6ag till Kiliet8 8tän6er8 8tat8-IIt8liott
2631-638.
Kx Krotooollo,
^Vr^s e,/
8^00 KIIOKU, ^ong/. , 18^1.
Mr/vkL /Vad/Aa IV.-o §7. A
^:o 97.
^lili. 'till Lxp. Utsk. 6. 4 kelrr. 18^1, kl, 12 wi63.
L0^6L.
t/// /k//ce/v aTr^deTrds ttNt/sT' ?ram/r
/?6Aeme?rre>s //d^/d'A,r^6-§^uad/'07rL-^o/rd , /-//dar/s
v?s/'L^/sia / (^//v6/r Aoo^/m/m.5 Äott c/e/r / Decer-röe/' ?§^o.
Uti en till Kon^l. Usj:t skläten sliiisvelse sk elen 22 8i8tkörklutne ^u»u8ti,
lrskvs Kiliet8 8tsnder, sk uppgifven snlednin^, i underdäniAliet snliällit, stt
rgkeii8lisp6rns kör cien, under nsmu sk ^Ve8ter8otten8 lle^6ment68 lds8tis^sre8
8^vsdron8-kond lrildsde 'Ls88s, lrvilkeu kli!iet8 8tsnder sn8ett ut^örs8 sk 8tst8-  verket tillliörsnds medel, mätte, i liklret med rsk6N8ligp6rns rörande ökri^s
8tst8-medel, vards till lliket8 8tänder8 lrädanekter 8smmsuträdgnde Iiev!80-  iei'8 ^rsn8lii>inA ökver kemnade, äkveugom att, kör den lrsudek8e, att ikrä^satsllde
köisudrinx; i orAsni8stioiien sk ^Ve8terl)otten8 I^ält^gAgre-IleAements
kortksrsucie sn8sc;68 vara sk 8elrokvet pslisllsd, I^on^l. IVIajrt täekte8 derom
till k>ket8 8tsnder aklsts ^ädi^ 1^iopo8ition, pä det att, i 8ädant kall, detta
ärende, liviiket snAin^e en kra^a orri körandrinA uti Iudelnin^8-verket8 irukvudZrunder,
mätte kunos, i e»H»I»et meck 80 § kleAerinA8-ibormen, ak XonZI.
^Ispt oell kiket8 8!änder ^6M6N8smt ak^örs8.
Ökver denna kiket8 8tsnder8 underdäniAS kram8!äIIninA kiar Xri'^8-  6olleAi»m, i följd sk derä erlrällen IVäcliA Kemi88, till Ron^I. Naj:t akgikvit
underdäni^t utlätsnde, deri Lolls^ium, ekter en kull8tändiA utredning ökver
^Ve8terl>otten8 klä8tjs^sre-8^vsdron8-kor,d8 kör8ta uppkom8t, det med den8»mma
äs^ktade, kittilä leke uppnädda ändawäl, k?onden8 nuvarande till8tänd
8smt s>68lisksenlmten sk de med i>5 klotar vid r:8te Nsjoren8 oelr
6alix Lompa^nier sk V^e8terl>otten8 I^ältjgFare-lieAemente sk8lutsde contrset
om numren8 k>ekriel86 krän 8o1dst!r5IIuinA under en tid sk 20 är, eller till
8lutet sk är 1846, i underdäni^lret anmäler, stt, eniiZt krän Kon^l. Nsj:t8
LeksIIninAslrskvsnde i l^orrlrotten8 I^än inkordrsde utdrag utur 8äval lk,snd8-  6ontoret8 8om I^andt-käntmä8tsr6N8 rslien8lisper kör ären 182^—18/jo, va
-
F/ä. 1r// /t. L't. 7^o oc/t 7>§^7. 7 Lam/. 7 d7/7ta //-r/t.
1
2
>5^/v/r>e/Le, IV.o A/.
eanee-akgikten sk omkormälöe il5 numer, lrvilka lrvaröera ärligen erlägga
lunuoi' riaöt akiaösgilöt korn, eller väröet öerak i penningar ekter Lrets
markegäng, öen 3i Augusti öetta Sr utgjoröe en lreliällen summa ak /sg,lj52
R:ör sk. Råneo.
Rong!. Napt, som i lVäöer är lretänkt att till öet Utskott, 5t I>vilket
Mikels 8tänöer kunna uppöraga att öetta ärende Iranölägga, lats öfverlemna
Rrigs-Lollegii kori Ireröröe unöeröäniga utlätanöe, liar l okrigt velat gikva
Rikets 8ttncler i Räöer tillkänna, alt, seöan Åtskilliga lrinöer mött kör verkställiglreten
ak clet korst uppstäööa korslaget att, inom Noi iRottens Dan oell
viö Rikets öervaranöe grans mot R^sslanö, organisera en s^vaöron lreriöua
Hästjägare, en annan plan lililvit uppgiorö, att pä nämnöe gränsort förlägga
en sköelning ^rtilleii mert tilllioranöe pjseer oell utredning, utan annan
koslnaö kör 8talen, än som mert vaeanee-akgikten ak öe krän Rotjägares unöeikallanöe
kör clet närvaranöe kelriaöe numer ak UVesteiöivttens Regemente
skulle kunna laetäckas, iivilken plan likväl, lika litet som korst omförmälöa
korslag om en flästjägare-8cs vaörons lrilöanöe, liittills e>liällit Rong!.
Naj:ts Raöiga kastställelse; Oeir är Rongl. Najtts lVäöiga afsigt alt, innan
öet ena eller snöra ak ikrägsvarancle körslag, för tillvägal), inganöe ak ett
ekter omstänöiglreter oelr loealkörllällanöen lämpaöt anöamälsenligt gränsekörsvar
ä öenna punkt ak Diket, varöer antaget oelr i verket satt, cieionr
framställa Räöig Ri oposition till Rikets näst sammanträöanöe 8täncler, pä
clet att ärenöet, i elen orclning, 80 Regel ings-Rormen köranleöer, mä lilikva
köremäl kör lrägge 8tst8M9gternas grunölagsenliga pröfning oelr akgoranöe;
kommanries elen, genom Rongl. Majlis IVäöiga försorg, unöer ticien lnlöaöe
oelr kör clet uppgifna änclamälets lrekrämjancle aksscl<ja Ronö att emeölerticl
olörr^ekt lrevaras oell genom utlåning mot ränta tillökas, samt öe ärliga
reöogörelserna öerkör, kran oell meö innevaranöe ärs lrörjan, att, nppä
Rrigs-Rollegii köranstaltanöe, tilllialiöalläilas Rikets 8tänöes s lräöanekter sammanträöanöe
Revisorer, till clen granskning, som meö räkenskapei ne för
snöra till allmänna Inrättningar oell irelrok akseööa Ronöer eger rum
Rongl.
lVlapt körlrlikver Rikets 8tänöer meö ali Rolig!. lXäö oell önnest
stäöse vällrevagen. Datum ut supra.
6^ K/,
tö. öö. Cer/e/^V/o/ll.
iVäcZ/Aa rKrr/veZ<re^ />^:o 97.
3
k/ZcZ/-cr§ a/ /'/-oZocoZZeZ ö/u6,' ^ancZz/6>^ua^-^/'6ncZ6N^ ZrdZZsZ Zn/6,'
/Zcrn^ Zl/a//Z ^onrtNAsn Z ^>ZaZ^-/cc?cZeZ d Äoc/c/roZm^ LZoZL cZe/r
7 Deeemöe,' -§^s.
" l^är varande:
8lal8-Iiäd6N, Herr iirilierre liecZe^Z^o,^
II er i' brill er re /laZ-ez-ö/eZ/c^
a/ Z^Z/rAaz-cZ^
^örzreöZacZ/r oelr
Härefter u^>plä8le 8tsl8-Iiädel Herr lbriberre <7ecZe^Z,'Ö/n lill ju8lerinz
cle »k bonom, ll^ädiz befallning, förfallade för8lag till Ilongl. Uaj:l8 lXädiga
8lcrifvel8er:
>:o lill liil<6l8 8länder, angäende den, under namn ak lVesterbolten8
IIeg6menl68 IIä5ljägar6-8^vadron8-fond, bildade ser8liilda La88a; — °—
Oeb bebagade Ilongl. lVlaj:t, upj^>ä 8tat8-!läd6l8 öfrige Iiedsmöler8 underdåniga
till8l^rlc»n »k bifall lill dk88a fö>8lag, 8ä8orn öfveren83lälnmands nied
Ixongl. I^la^ls förut deroin fattade lydiga be8lut, de8amma i lVäder 8^^»
8ädane de bär viel broloeollet tinna8 bilagde, oell förordna, att 8Icrifvel8er,
i lilcbet dermed, gbulle lill Kili6l8 8länder, Lamt lill 8tat8-IIt8lcotlet under
dsrlna ciäA expedieras. lil Lupra.
Lx kroweollo,
/. T^orez^ZecZz.
Mr/tr dV««iiga A-.'.
Mo 98.
till Lxp. Iltsln dell 18 kebr. i84l, td. I:e. m.
L0^6L.
/Wrt/Aa LA/'//-ve/56 ikr?/ ^sVrr/er-v r sm
sssorr-f /^ö> am/s/s-^s§rtt//s/«/' / 6//r-err Äos/:/rs/siL
L/ott ofe» / /^eör»am' /§///:
Hit isrän den tid, dä XonZI. IVigj.t börigde gtt ät klikets 8t^rel86 e^ng
Zing omsorger, bsr I^on^I. lV1sj:t med bekymmer eis-nit de menli^g verkninAgrne
gs t^enstekö^i, velt derför bemödat 8iA gtt ^enom de mede! osli
ätAärder, som gs Lon^I. Ngj:t vuiit beioende, ssmt jemväl med bl^na bet^dli^g
uji^olbiinZgr, desamma gsskgssg. ^.l serskilda binder u^^ebällen i
utförandet gs den ^lan, som bärvid borde följas, bär Xon^I. lVlaj:t emellertid
b^8t den sörbo^ninA, gtt Aenom allmänna tankesättets sllvarliZare ri^tnin^
till tjensteköslens ozillande, smänin^om bereda upjibörandet al' ett
missbruk, som, endsst AgANgnde dem, bvilka I^ekan A^nnat med sörmÖAeniret,
alstänger dem^ 8vm deras blifvit i saknad, svän lortAZende s»L den till
böZre utmärkelser ledande bans, seli bos dem mZ8te förqväfva den ädlare
känsla, bvaras bvarje medborgare bör lisvas vid utsigterne till en bögre oeb
merg gagnsnds embetsmanng-verkssmbet, för akbördande gs sin skuld tili
Fäderneslandet. bedd gs de883 tänkesätt, liar Longi. l^laj:t med tilllreiisställelse
erfarit, gtt en lbedgmot gs Ib este-8tändet vid iunevgrgnde Riksdag,
genom väekgndet gs den motion, stt, medelst anvisande gs erforderligt lörskotts-anslag
ä gllmänna medels ^5 en gäng gfskaKa de gccord, som ännu
vid de fleste Landsböfdinge-tjenster gro fästade, inledk älgsrder till undanrödjande
gs ett missbruk, som ksn läknas blend de west foiödmjukande
för ett solk, alltid öjrpet för den fosterlandskärlek, b varigenom det i vidring
skiften förnämligast I^ekats gtt rädda sin sjelfsländigbet.
^fsKallandet gs tjenste-aeeord inom armeen, ber genom en är i833i
vidtggen äeeords-gmorterings-anstglt blifvit tillvägabrsgt; oell genom Long!»
Cireulairen den 2 November 1820 oeb 22 Deeember i83r, bafva förnyade
förbud med skärsta eontroller emot goeord för binndtstats-ljenster blifvit
utsgrdgde. Oä likväb de i äldre tider zilng förbud mot tjenstekö^) ieke
/ivo ,9<v.
ansetts tillämpliga, i afseende ä 3ecord till lbandsböfdinge-bestallningar,,
utan desse, till ator del bäi ledande sig frän en tid, dä bikets 8tänder älven
i denna del af 8t3tsförvaltningen utöfvade det mest väsendtliga indelande,
ända till Kongl. Naj:ts regeringstid fatt fortgå, oeb flere Kandsböldingai innebaft
sädsne försäkringar örn seeords-ersättningar, som ioke utan lörnäimande
ak laglig rätt kunnat rubbas, bär Kongl. Naj:t, som för änclamälets
vinnande, al enskilda tillgångar uppoMat mera än bälften af den summa,,
hvartill de ännu oinlöste Kandsböldinge-aeeorden uppgä, j öbigt mäst inskränka
8ina tillgöranden dertill, att, efter fiirekommande serskilda lo, bälianden,
viel inträlkade ledigbeter af Kandsbofdinge-bsställningar, reglera our
aoeordens suoeessiva förminskning, i nion af deras belopp oeb de vid ljensterne
varande större eller mindre löneförmoner. l?ä sädant 8ätt balva ook
vid ätskilliga bandsböfdinge-beställningar soeorden uppbörd, men viri flere
andra äro c!e ännu i^varstäende, sä att de, sä vida ej någon vei Ii 8a rum a re
utväg kunde vai <la vidtagen, i en längre följd af Zr 8liulle komma alt utföra
liinder fö, verkställigbeten al den utaf Kongl. Naj:t den 2/j l/ebruari
,83^ beslutna reglering af Kandsböldinge-lönerne inom dertill befintliga tillgängar
8amt för uppkallande af Kongl. Naj:ts önskan att vid befordran till
de88a magtpaliggande embeten kunna uteslutande alse skiekligliet oeb förtjenst,
utan bäii8igt till wöjligbeten eller beredvilligbeten att anfalla de
tilläfventyrs erlorderlige större eller mindre aeeord8-8ummor.
Kongl. Naj:t bär oek, af dessa anledningar,, varit betänkt att för ändainälet8
vinnande äska ldikets 8tänder8 medverkan, oeb da Kongl. Naj:t nu
deiuti blifvit förekommen derigenom, atl, pä 8ätt ofvan nämndt är, liäga
om anslag till berörde aooords-amoi tering nu inom l?i est6-8tZndet blifvit
väokt, samt dä anledning jolie saknas, att bärtil! erforderligt belopp ä de
nu befintlige bebällne tillgängarne mä kunna, pä det sätt, föreslaget är, utan
olägenbet anvisas, belst detta anslag endast skulle utgöra ett förskott, som,
genom ärliga afbetalningar, komms att belt oeb bället ersättas, bar Kongl.
Uajrt velat, för nödig upplysning vid ärendets bebandling, till Ilikets 8tändeis
8tats-Ktskott bäi med ölverlemna, dels en serskild uppsats, rörande de
Åtgärder, som, i afseende ä lbandsböidinge-aceords amortering, blifvit ak
Kongl. lVIuj:t vidtsgne, beloppen af de ännu älerstäende secorden, oeb den
plan för deras suoeessiva förminskning, som Kongl. IVIaj:t ämnat följa, dels
en afskrift ak Kongl- Uapts lVädiga Lief den 2/s Kebruari 1887, angäende
den reglering af bandsböldinge-lönerne, som Kongl. lVIaj:t beslutit, men
bvilkens ve, kställigbet är i de fleste delar ak aeeords-amorteringen beroende,
. i sä mätto, att det belopp, b varmed en del Kandsbökdinge-löner nu ök
-
6
/Long^. rVsä/grr ^v,o
vsrskjuter cist, som bör viä Wensten, säsom stänäigt löns-anslag, bibebällas,
ioks jirm tilläggas äs löner, som skola lörböjas, annorlunäa än i äen moii,
äet ölverstigsr äen summa, bvarmeä aoooräen ärligen borg alr/nas; äsrak
äter vors en löljä, std i äen mon linäring i vilkoren lör acsoräens altjsnanäs
bsrsäes, regleringen äesto snarare, genom äe bögre lönernes minskning
oeb äe lägres lörböpiing elter bestämma grunäer, kan till vägabringas.
I ölrigt är Kongl. IVlajrts l^aäiga vilja, att Lbelen lör Livil-Departsmentet
skall lemna 8tats-DtsKottet alla äe ytterligare upplysningar, som möjligen
bunäs anses nöäiga lär äenna sngelägenbets oränrmäs pä äet mest anäamalsenliga
sätt.
Kongl. Naj:t lärblilver Rikets 8tänäers 8tats-Dtskott meä gil Rongl.
lXLä osli önnest välbevågen. Datum ut supra.
O^. /m.
«/ /Vo^oco// ö/ven <7/r>//-^/'e/rr/e/r, m/o/' //a/rr ä/a/.t
/ilo/n//rg6/r r/t/ ä ^too^/zo/ms ä/vtt r/e/r / ^'ö
örtta/
r /§//.
ärv aranäe:
D- K. Derr äustitie-Ltats-I^linistern ^ö>/re^/rrc///^
8tats-Raäen: Derr Kriberre /iaAenö/eZ/vs^
0/ //^orgänr/ ^
//// s ^
6/-//ö^e ^
Orelve ä/ö/men 00I1
Kriberre 2/0/r //o/^em.
Neä anleäning äeral, att, elter bvaä 8tats-R5äet bääs sig bekant, motion
nu blifvit i l?rest6-8tanäet väsk t om alskallanäe sk äe ännu aterstaenäs
Danäsböläinge-accoräen, meäelst snvisanäe al äertill erloräerligt lorrkotts-anslag
al allmänna meäel, tillstyrkts 8tats-Rääet i unäeräänigbet, att
äe upplysningar, angäsnäs viätagne assoräs- osli lons-rsgleringar lör Danäsböläings-beställningarne,
b vilka lär ärenäets bebanäiing voro nöäigs, matts
Rikets 8tänäers 8tats-Dtskott, genom 8krilvsis6, i snligbet meä äet förslag
lVadrgL lV.o §F.
7
Departemsnts-Lbelen, 8tat8-llädkt /^d^^rerrv nu uppläste, meddelas; med bilall
bvartill kongl. I^laj:t bslallte, std 8lirilvel86 i ämnet, sädan den linnés
Drotoeollet bilagd, slrulle, jemte tilllrörande bilagor, till Ltäts-IItsIivttet, ullner
denna dag, expedieras.
Kx protoeollo
Xnut vo/r /'/'o/?.
)
/*/'0M6M0?v'^ rr/rg-^enr/e r/rvr u/ /vo»g/. /!/upr a?rtsg/ra o/a?r^ö/'amo/'-  ^6/v>,g a/' r/e -u/r/ dt^^rV/rge ^arrr/^/ro/r/mgs-^errvte/' vrr^arn/e
aeoo/'r/.
8edan viii ^Vm Dandsböldinge-tjenster, nemligen de i /^6^r,na,r/unc/v^
^c>/-u L'c>p/)a/--e,'A<5^ Ö/'6^o^ L^orroöe^gv^ .Aur-rröoz-AV, Ö^e/^gök/r/uzrr/v ^ /?/«-  6lott/cr»civ oeir zVoz-z-öotte/rv Dan, aceorden redan försvunnit, äterstL
^'e/zrtozr Dandsböldinge-tjenster, dervid de ännu linnus.
^l dessa äro vid l>sio ksndsböfdinge-tjenster aoeorden, dels vid utnämningen
ak Ijensiernes nuvarande innebalvare, dels vid (lem meddelade
lönetillobningar, af kongl. Naj:t salunda reglerade, att Dands!,ösdingarne
aftjena en viss summ» ärligen pä seeordet vid tjensterne, oell livillret således
dermed ärligen minsbas, sä att, vid derus algäng, efterträdaren blott
bet-dur den, med ali! ra g a s ärliga minsbningen, dä resterande summan; oclr
balva Dandsbösdingarne dels löre utnämningens, dels vid lönetilläbningens
erlrällands, utgilvit sliriltliga lörbindelser bärom, bvilbg al Lbelen lör 6ivil-Departementet
förvaras.
Desse Dandsboldingar äro: i
lör bvilben
akiäbnas ärligen lrän
oelr med är i83o, ll:dr
5oo
—
srä aceord
15>ooo
ätersiär
således
d. i dan.
>84, . -
g,5oo
Lruo^/ro/mv D.o
trän oeI> med i83o
5oo
—
r, ),
I 2,000
6,5oo
frän oclr med ,835
333
>6
r, ,>
I 5,000
»1 ,7
13,ooo
Dlok/reöo^gs
llän d. 20 dull >835
,,333
,6
--
12,634
d. 20 dull
>84> . .
4.684
MonzL 'lp.-o r>F.
tor Iivil-
tcen ati äliiia8 äi ligen
äter8tar
frän ooli mect 1887
333
>6
pä aeeorci
l 2,000
8ätecte8
8. 1 3un.
/).o ^
184, . .
krän ooli me6 i836
200
>» »»
8,000
,» 1»
frän oell mect i843
3oo
frän ock mect i836
3oo
»r -»
5,ooo
,» ,,
D.c>^
krän cl. 14 l^a>8 1887
värnet ak 80 tunnor
8ä<t, berälcnacle i är-
ligt inarliegäng8-pri8
förÖ8tergölI>Iancl8bän
i mecleltai ....
608
,6
,» ,,
i 7,000
cl. 14 ltlars
,8/ji . .
frän cten i 4 Nai8 183o
688
>0
6,000
> , » >
Nuvaruncts l3an88lioscli»geii i
6n/mni' //ä>r tiar iolce at-
lemnat nägori 8lcristlig töi t>inctel86, men 8er8lcilclt forlclsrat,
ctet iian uncle, li38tacte 8ig alt, ulan an8varigtiel för aeeorct8-  eapitalet, trän A-Iictfa3lan 1842 ärligen uncter 8,n ljenslslici
betata 1,400 Itlclr tili amortering ut aecor6et, utgörande . .
Vict öfrige fem b,gnc!8liot8inge-tjen8t6r är någon reglering
ak acoor^en icke uppgjorcl, nemligen i
8öcl6rmanlancl8 b-än, Iivarvi3. enligt lban68!iäf6ingen8 8l^ricle
uppgift, är ulgikvet i aoeor6 . . .
Nyborgs „ 6ito ..... . . . . .
Wermlanctg „ 6ito ..........
Ve8ter-lVorrlanä8 „ 8ito
6ek1eborg8 „ 6ito . . .
10,666
32
7,000
3,5 00
—
—
-4.566
32
4.628
26
4
17.000
—
—
lo,666
32
6,000
—
—
20,000
—
—
16,000
—
—
I 1,25o
—
—
j, 54.957126! 4
8 umma
lifter osvsnnämn6e grunder torcle 3ceor68-amorteringen tor 6e8sa feni
l5an88i,öf6inge-tjen8ter vict blitvancte teäiglieter, 8lce pä toljancte 8äll, nemligen,
att
/ 5oc/e/v?ran/arrci§ 8lcaII inneliafvaren frän oell wect äret etter cist iian
blifvit
XottA/. iVädl/ga A§.
9
blifvit utnämnd till tjenste», ä aeoordet 10,666: 32. aftjena bvarje
5i , »»,,«.»..»...»».. ^oo« —— >
/ L//söor^v ibä/r skall innebgfvaren frän oeb med äret, efter det
ban utnämnes, ä aeeordet 6,000 aftjena ärligen . . 200: —
intilldess ban kgn kä lönetillökning, dä denna tillökning
äfven aktjenas.
/ /ian skall jnnebakvaren frän oeb med äret, efter
det ban utnämnes, ärligen aftjena ....... 200: —
pä aeeordet 20,000 kl:dr, tilldess lisö kär lönetillökning,
dä bela denna tillökning äfven ärligen aktjenas.
/ /^e§t<?7'-dVo/'/'/an/§ ^ätt skall innebalvaren krän oeb med äret,
ekter det ban utnämnes, aftjena ärligen . . . . . 1,066: 32-
pä 16,000 K:dr aceord, oeb sälunda fä bebälla lönen
orubbad i i5 är, vid b vilkas utgäng lönen minskas
efter lönereglerings-beslutet, oeb minskningen användes
till löneförbättring ät 3NN3N Landsbökding.
Os/^eöongs /ian skall innebakvaren frän oeb med äret, dä lian
utnämnes, ä aeeordet, n,25o k:dr, ärligen aftjena . . ijoo: -—-
oeb fär sälunda bebälla lönen orubbad i 28 är, dä den minskas efter löuereglerings-beslutet,
oeb minskningen användes till löneförbättring ät annan
Landsbölding.
I Öfrigt skulle iagttaggs:
1:0 3tt de först blifvande tillgängsr till löneförbätttingar skola tillfalla
lbandsbokdingarne i (ibristianstads, ^Vermlands, älfsborgs, ldailands oeb demtlands
Län, efter den fördelning emell3N en eller llere sf dem, Longi. Naj:t
kan, när tillgängar uppstä, bestämma;
2:0 att bvad de redan pä aftjening ställde, bär ofvan nämnde, aecorden
angär, kommer att vid nä8t intraidande ledighet af Landsböfdinge-tjen8terne
att vid de fa8t8tällde aktjenings-summorne förblifva, utom bvad angär
Landsbökdinge-tjensterne i jönköping oeb Naimo, dervid den ärliga aftjening8-8umman
skall för de blifvande innebafvarne frän oeb med det är,
dä de fä tillträda bo8tällena, bestämmas för Landsböldingen i dönköping
till l,ooo k:dr oob för Landsbökdingen i Naimo till 5oo k:dr 8amt lonerne
ak blifvande innebafvare fä orubbadt bibebällas, tillde88 de äterstäende
aeeorden med berörde aftjenings-summor äro godtgjorde, dä lönerne minskas
etter löne-reglerings-bsslutet oeb Iönemin8kningen användes till förbättring
ät annan Landsböfding.
Lrä. /!. L°t. 7§^o ocä 7^7. 7 7 d7/7ta 2
kVactrAer >5X'/'r/veLe.
6-Vki lOllV^ §rc. Sc«.
Vär ^nest Lte: Lro. Vict nu företsZerr ArsoslcnMA st' älsk». i snleäninA
sk Värö meclclelscle Mäizs körestcrikter, upprsttScle unäerctäniAS förslg:
litt en lsmplizsre re^lerinA »k löne vilkoren vict I-snllslivkäivZs-tjsnsteroe i
kiket, lcslve VI i Mcler ^oätkunnit ks8t8tsljs koljsncle LklöninA3-8tst för
iksnclslrökäinAsrne, kris lmsrum i Ksn<lsliökclin^6-re8icl6N86t, eller, cler 8äclsnL
ieke kinne8, clen i 8tsllet snslsZne liusli^rs, oiersknscle, nemligen:
Äoe/i/ro/m; ^ä>rc
Vi5eiälle8 vick tjenste»:
Inclelclts Ikonen oelr kesepenninzarne . . . - . ... ^,3so: — —-  clersk i,ooo k:clr bersknss som IsKelpenninAsr vell 600
k:ur som kesepenninZsr.
-Insläs tjenste»:
Dtt tillskott sk . .. . .. .
.. . . .. .. . 180: — —
summs 5,ooo: — —
^7pLa/a ^ä?r.
I-önen liiiieiiäiles okÖrLnclrscl oels ut»ör:
//rcke/ckttr Iiöne?r oe/r Ite^spsn/ttnA-a/vre ..... ... /l,5i6: Z2. «—-
clersk i,3oo klär kersknss som IskkelpsnninZsr ooti 600
k:är som kesepenninzsr.
oc/r Z^sAet/raAcrrne vic! slottet, Zikvs i kelräll 1,000
/O kö, k 10 sk. ............. 208: 16. —i
Kott^-^räc/^ärc/ö/r viii slottet, 6 tunni kruZt-trscl^ärcl, lrvsrä
28 krilretsär, till lien i Oetoker i838, blikvit tiUs^äe k.
8. KsnclslmkäinAen ^rilrerre kock (sr nu utsrrenclerscl
mot 3oo kiär, <lä srrenctstorn kär ke^s^ns 120 cisASverken
sk personer, koencle ä Ke^ellis^en i cist sä ksllscle
men lisr inZen unclerkälls-sk^lcliAket sk lius oelr
plsnk). Ikmte cle Z 8tst kör plsnkets unllerlräll snsis^-  ns 12 k:clr ssmt clesss ctsgsverken rsknss akksstnin^en till 200: —
utsk clen pä 3o 5r utarrenäerscle Ilpssls
. ksllscl kelsAen i^8 mil krän
Ikpssls, sro 1,800 lrö ärligen KsnclsliökclinAen snslsxne
pä lön. s io sk. ^ . . .
3^5: —- -—
summ» 5,3oo: — —»
^".'0 K§.
Löc/s//ian.
Dönen kikekälles oförändrad ook utAör:
/nokeL/ta /iöne»
. ^ -° 3,3^i: ^Z. 6.
deraf i.ooo k:dr beräknas som lallelpenninAar ook 620
kl.dr, j^mte de bittillsvarande 80 I3:dr, som kesepenninAsr.
Ke^s^onn/nAaons
80: — —-
»Nora /VädAdol/on i staden vik! ^n, :8 tunni. ^»A, Asr ^5
sowmariass Dö, L 6: l8. 77 1/3. pr medium . ^ . . 28^:36. 6.
, k^ruAt-trädAärd, kroll vid den forrs, räknas
till
33: 16. —
^otaroe^-^o/ra ä Desidenee-tomten . ... ... . . 12: — —-
Lo§käÄst /^äc/eo^onn/r, 3 3/8 mtl., ,^2 mil frän staden, utarrenderadt
pä 3o är till midfastan i8^l, mot 3^5 k:dr
D:oo ook 83 t:r k:pr 8äd, Källten räA oolr korn, a 6
I3:dr 2^ sk. t:n, Aör 887 Il:dr 7 sk. /j men, efter arrendeärens
slut, räknas nZAOt bÖAre eller till .... 1,000: — —.
LrV/öoo Z^ä^/iorns, inom stadens staket beisKne, omkring 60
tunni., Allva i arrende 3o t:r 8äd, kälften rZA ook korn,
a 8. 2/p 77)5. — —.
F.vre r Aa/-r>s^ 3 mil frän staden, Zikvit ^ 1/2 t:r
8tr6wmiriA per medium
5o: — —
Dessa 2:ne sistnämnde skola pä 3o är eller kortare tid i
sender utarrenderas ook DandsköfdinAen uppbära arrendet.
8umms 5,ooo: — —
^ertman/rrndl§ /ian.
Libekälles vid tjenste»:
/n/s/d^e /^önsn, utom kesepenninAarne . .. . . . . . /j,2o3: 16. —°
deraf ,,000 k:dr beräknas som lalfelpenninAsr oell 600
k:dr som kesepenninAgr.
ä/ottr-/^"'dAdr</en omkring 8lottet ock ^nnA.r-7'radbarden
pä andra sidan om enligt arrende derä  7H9: Zz. —
Lka^/ra^en vid 8Iottet ook en pervret, deraf upptagen . . 3o: — —
bredvid X-unAs-trädAZrden, ^o tunni., oek
dervid i ^n, en del odlad ook utarrenderad mot 18 t:r
8äd, kälften räA ook korn, ä t> k:dr 2^ sk. t:n, resten
/inA, som Aer roo sommarlass Do, ä 5 ll:dr .... /il^: — —
8umma 5,ooo: — —-
12
^V.o
f'rän8liilj68 tjen8ten:
^nc/e/c/te /?S^/16NM»Aarne .... . . .. .. . . . . 6^0
^>^o/raA5/orr/en vict V^«8terä8, inneliutves sf 8tsöen unöer
^e,^eluei be8ittuinA, mot 16 t:r 26 k:^>r ^fr3ci8-8j>3nmäi,
A 6 k.ctl- 2/ 8li. . . .
. . . . 108
^o^räM/iemmanet Ö§ter ä^oALka 5/8 mti., 3fiäA8e frän 8l3öen,
vsrit utsrrenöersctt för A t:r 8ä^, 6 Ur I^orn oeb 5 t:>'
Hsfre, s >6 tor rä^, 5: 82 tor korn oell 3: 16 tor bsfre 116
/)/to ^a//^ 0/>6 mti., 1/4 niil frän 8tsclen, utsrrenöersöt
för >8 Ur, britten rä^ oeb korn, 3 6: 2/. . . . . . il^
//rrLt/ro/nrarne ^ meö i?i8ke öerviö, 1/2 mil frän 8t3öen, i
8jön IVIsisren, ^iivit
l5
1)6886 8l8tnsmu3e 3;ne IsAenbeter Ut3rren8er38 j)ä 3o- är.
8umms 1,02^
Öreöro /^an.
Ikonen bibebäiies osoriinclreci oeb ut^örU
/n«ie/<ire ^ botten.' . . . . .. .... . . « . . .. 3,33o
öersf 1,000 Htcir berskns8 80w letfeijrenninAsr oeb 5oo
ft:6r, jemte 8e bittili8 vsrsn^e 100 K:8r 80m ke86^enninAgr.
Hiö^ennrnAar . . . . . . . . . . . . . . . . roo
^räc/Aarc/en viä 8Iottet rskns8 till ° . . . . . . . . 35
L» 7a//ia för jorcifruzter emeiisn 8t3iiet oeb Ki8bu8et, utAor
27 ks^pi., 3r, enligt I^onAl. örekvet 8en 3i Oetober
182g, för slitiä uppiäten tili tomt för 8et n^s 8koibu8et
i 8tsöen> mot er8sttninA ät lk,3n88böf6inAen ak ^ Ur kä^,
bviiks 80m en 8tän8iA 6runö8kstt utZä gf forrs 8koibu8-  tomlen, xör s ^H:8r t:n ........... 28
H/ra oe^ ^er/ra ^/n-anAen närs 8iottet, bär8 vrrii-r-snA 85
tunnl., 6 9/16 kspjil. 8smt ksrr-änA 128 tunni., n ksppi.,
berökn38 till . .
... i;ioo
FVtt/e/ro^marne i ^n, ii 3/^ ks^ipi., ners 8jön» vsrit utsr
renöerscie
för i t:s KZA .
7
Fere^aAe, 26 tunni. 29 ksppi., brecivi8 ^In-snZen, jemte
bete ä iVe8rs ^In-sn^en efter 8iättern
3oo
r an oo/r ^/ö»^ bre^vicl derör6e e^or . . . . . . 100
Lumms 5,ooo
, IV.-o A§. 1A
6^erar/anc/k
/,än.
Libebätte8 Vill tjen8ttzn:
/n/e/c/^ö Lönen oo/r /?65e^enn/nAarne ........ Aiva: —"—
cterat ioooL:ctr berätcna8 8om ^allet^ienninAar oeb 600 k:3b
80M be8e^6nnin8ar.
a/^ Ln/n/äAen^e^e/' i re8i3en86t, 80m Lan68böf3inAen
ej kan ansea bvkökva
, 296: —
/^/.k^e c 6/a/'-e//ne?r, mect 8ti0^b3tb, l ,^2 fjer3ittA8VäA frän
8ta3en, ^ifvei 4 a 1 L:3r . . . . . ... 4: —- -—.
^.N8iä8 tjenaten:
Nu tiltskott ak . . . . . . . . . .. . . . . . . 600: — —
8umms 5,ooo: — —
§tora Xo^a/öer^§ /.an.
Libebältes vi3 tjen8ten:
/n/e/c/te Lönen^ utom Leaepsnnin^arne ... . . . . 4>63^: 2l. 4-
ctei af >000 k:ctr berätcnaa 80m 3fasfeIji6nninAar 00b 600 fi:är
80m ke86jieui>inAgr.
^oret vi3 Labtun, obeb^A^ä , varit utarren^eracl
mot 35 t:r 24, k:^r bafre, a 4° 16. .... . . . - 862: 26. 8.
8umma 5,ooo: — —
Lrän8tiitje8 tjenste»:
/»tis/tire^ /ke§6^snM'nMr^ne' . . . . .- . . . . . . .- 600: —- —
/^e/^anc/L-nänra^ inctelclt oeb u^pta^es tilt 635: 32.5.; cter
me3
skota embetsrummen u^peI6a8; oeb som, enligt I^on^I.
Lrefvet äen 25 Ootöber 1826, kör öfrige Länen bärtiit gro
ansta^ne 24 famnar Ve3, ,6 famnar Ljörk oob 8 3:o ^.l,
8Z bör i äetta Län af beröräe Vectbrancts-ränta 3etta belopp
ärtigenut^z.ä 3: 4o- tamnen Ljörtc oob a 3: 8. famnen
^1, etter meä 86 k:ctr 82 slr.; resten upptages weä 54^! — 5.
ärV/ösrZ^-änAen^ 3 mit frän t^abtun, meä bälftenbruk ^ikvit
5oo L8k bo, 8ectan arrendet titt Xronan för änZen 16:82.
af^rs^its, a 12 sk. . . . . . ........ 128: — —
L/ono-Za^en/reten //n^-/ca^en ^ 3 mit frän Labtun, bvartitt
Äo/rZ'/. lVac/rA-r ^S §5.
»ro »nslagne 668 iZ/^Zz lijslpeilggsverken »kluns socken.
vsrit utgirenöeracl mot i-^3 t:r !i»fre, ä l6  7^9' ^2.—
Dess» l^ägge iägen'nster utarrenäerss pä 3o är.
8umm» 2,028: 82. 5.
/ln/^söon^^ ^än.
Di5eli»l!es vick tjenste»:
/nc/e/c/te /.önen oo/r  3,^0^: -— —-
cier»k i ooo k:6r beräknss som l»fkelpenning»r oell 6oo R:clr
som liesepenningar.
^^A^r/-ck«iAc?/-c/e?r 3 t:r . . . . . . . . . 20: —> —-
//^0// 2 2/0 mtl, 3/8 mil krän Oekle, meri bertill
llör»n6e Xungs-äng oell laxfiske; f>eräkn»s, seöan »kgiften
cler»k tili Xron»» i viss» clel»r »kgätt, till .... 600: — -—
I^onos^äneL /lrsroK mec/ vanne fl6?inma/en oe/c 6nan^/a>,
i 1/2 mil i liskvet vi6 inloppet till 6e6e; fiske öervicl;
4 torp clerä »nlagcle; ett limstensbrott linnes cler älven.
Inkomsten, secl»n »rrenclet kör Inmslenslnottet till Ivron»n
1 l:clr 82 sk. »kgätt, li6r»kn»8 förslagsvis till . . . 200: — —
Desse 3:ne sistnämnde lägenheter skol» nä 3o är eller
kortsre ti3 utarrencierss neli lanclsliökclingen nnphär» »rrenöet.
an^/ag-et c? ^/nc/na //a/naci-för cle förre käksteting8-pennin»»rn6
c)o3: — —
8umm» 5,ooo: — —
^ränskiljes tjenste»:
ans/ageL cl ^/nc/na //a/n/cc/- 7"k/c/n ^ön c/e /ö>/'6 Kä/s/e^n^s-pennrn^anne^
seclsn okvunnäwncle /^3 ll:clr »fgätt,
Zterstoclen ................ . 201: — —-
//^e^/en-7Vo,'n/a?r7^ 7ä'n.
lkibeliäUes vi6 tjenste»:
^rcie^e Dönen^ rctom flexepennrn^anne . . . . . . . H,l8o: —- —
6er»k 800 I!:3r heräknss som 'fslfelpenningsr oell 600 k:^r
som Ilesevenningsr.
an^/a^et ä ^nc/ncr //a/na^-7"/te/n ^ för cle kärre käistefin^s-penoingsrne
^ . 32<n — —
8umms 4,5oo: —-
^ionz/. ^.-o A§. L
l^ränslriljes tjensten:
Indeldte Lesepenningarns . ... . . ... . . . ^80:-^-
^// ondsgeL ä ^/ndra //n/Er/-/7te/?r sön de forrs ksfste-tings
penningarne,
sertan ofvannämnds 820 k:dr akgatt, återstoden 828: —
8umma i,io3: —-
/emt/and§ Län.
Likekälles viri tjenste»:
kontant Lön^ werl derunder kerälrnade »44 ^d,
ä 6 ll:dr tunnan . . ° . . . . . . 1,816: — —
lillölrning för sädén lorslsgsvis 36 slr. pr t:s 108:
1,62^: —
kärak lierälrngs 800 Il:dr som lalfelpenningar.
Le^e^enn/ngar
. . . . . . . . . 200: —
2// an^/äget /ör sr^ättn/ngen /ör /n/^-^e^/r/o?r^-dng^ner/enK
/ L>onoöerg>5 Län.- Lönetörliöjning enligt Liongl. Lrekvet
den i3 kedruari »836
. 600: —
deraf ^00 > jemte de förenämnde 200 k:dr, kerälrnas som
kesepenningar.
^/n^/nAet ä v/nr/ra //n/ond-Lde/n för ds förra Läkstetiugs
penningarne
. . . . . . . . , . 296: —
^dn§/aget ä ^dndra //n/und-Lde/n i stället för arrendet af
en äng vict ^Vadstena
228: —
/ord te// Le§/den§et.- lrr^ddjord, 2:ne vretlotter, en lrälkags
seli jord vid kuset, tillköpa 3 tunni. 2 3/8 k.pl. samt
slrogsslrift 2 tunni. 20 lupl. rälrnas till ... .... 5o: —
^nsläs^ tjenste»:
Lidsten tor livarje är i 4,800 k.dr, som förslagsvis upptages till i,8o3: —
8umma 4»5oo: — —
/^6§/eröo//e?r§ /-än.
Likeliälles vid tjenste»:
dnds/d/e Lönen.- 192 t:r i3 1/8 !r:pr Irorn, s ^ L:dr . . i,346:4r. ro,
235 LKl 14 28/812 K smör (deri okerälrnade 28 LK n K
under namn ak spilmarlier, som utgär med 2 U ä LK!
liänteswör) ä 3: 16 ^85: 82. 8.
kontant
228: 2. —
Ig Mr/.^ 7^/0 §A.
kleist 3oo ll'6r ^erslrnss som ^slleljlenninAsr oell 620 ll:i!r
jemte 8e liittills vsrsn8e 80, som IlssepenninAsr.
As^e/iöNEZ-a^ ................ 80:
a/r^/kr^et /or er^attm/rA-en /or /lrir^Le^ir/olr^-licrALver^e/rlr
r ^trono^erA^ /,rl/r, löntörtlöjninA enligt XonAl. Lretvet 8en
>3 Dellrusri i836 .............. 3oo: — —
^ll^iaAer ck ^/rlira //rl/rirlli-^rte/n /^or lie /orre A«/>5§6-
rl/rA^e/rnm^a^/re . . . ..... . . ... . . 17: — —
/orci -ulli ÄMlie/r^et, omlirinA 5 tunni.  - ° 12: 1/ 3.
l^/32 mli-, miät olver strömmen vi8 Dmeä, oell en
cleruniler I^clsncle utjorö, i/tter-vl^^ 1 1/lj rull krän Dmeä,
som örulrss iliop 6ermeö, sllissts, enliAt srrenöe, 8 t:r lcorn
s 7 k:clr; >3 sliiinclor Ilärävsllsllö, s lj: 10. 8.; i3 sltiill8or
snAsliö, s 2: 82 oell ^ lass Iisim, s 1 k.ör . . . ^^9' 26.
i/erreAttrlielr^, en gNA viä stsöen, I^rlsnile till liemmsnet 1eA,
l2 tunni., Aer 8 skrinlior ilärlivsilsilö, s io- 8. oell 2
t:r ikorn, a 7 K:3r
^7: 87. 4.
6rlr»^ 1 mtl. i Orudlleb^, 1/2 mil krän Dmeä, oell en uncler
öetts slisttetsl iuIleAi/lsn llemmsnsriel i ^/äiamar^ ö/-,
1 i/ls lvll trän stsöen, sllcsstsr 8 t:r Iiorn, 20 slirinclor
ilärövsllstiö, 20 8:0 äUAsliö, 6 Isss llslm oell 6 smör,
tillllops  - 219' 87. ^4-
^KlierllAAS ^lHe^är^ 5 1/2 mil trän Ilmes, sllisstsr, enligt
srrenöe, i 1/2 t:s strämwinA, s 8: 82. ...... i3: —- —
Dessa 3:ne sistnsmnäe IsAenlieter utsrren^erss j)5 3o är
eller IsnAre ticl oell Danösliö^clinAen u^jlösr srrenöet.
DönetörllöjninA, enligt serskildt lVäöi/t Lrel sl öenns äsA, 80
tunnor ssci, lisllten räA oell ilälkten liorn, utAörsnZe i penninAsr,
elter ÖsterAötlllsncls Dans MgrkeAänAS^ris, lörslszsvis
s 5 ll:rlr 36 s^.
/j6o: —
^nsläs tjenste»:
Kristen för lövsrje är i ls,5vo, som lörslsAsvis lzerslinss tili 8lso: — —
8umms 3.5oo: — —
^o,rZ/. LXvi/veLe, 7V.0 §<?.
^Vo^/'öott6»^ /lii».
DiIieliZIl68 viä djsnsten:
6on7a/rL /lon meä äsi-unäer tieräliMicle 200 t:i- 836»
A 6 l^:äi ««.»»., » , » « , 2,100, —
lillöliniliA för 83600, försl3A8vi8 36 sli. PI- l.-3 i5o: — —
2,260:
liär3k liSI-3liN38 800 ki:6r 8001 1'3ilelp6NNinA3I'.
^e^e/ie/orörAa/-  200:
/6> e^ätt/o/r^e/r /6> //r^^65^/o/r^-c/a^v6^6ocr
r X/ooo^>6^>5 /län.- I.önesörliojnin» enlind Xon^l. Lresvsd
äen i3 l^ebi-uuii i836
56o:
äems, jemde cle soreoämocle 200, ^00 k:6i- lieiäliois som
kesepeoninAii-.
^nsläs tjensdsn:
Llisdsn söl- liV3lje äl-, 1 4>5oO k:6l-, 8001 loi-slgASvis lierijiiims
dill
. l,5oo:
8001103 /j,5oo:
Lilisliälles viä djmsdeo:
con7ao7e /iönso
200:
/?6§e/,eo/o>iA<m
66:
/io/-^-s^o>?Aen, en lis»e viä HVisIi^ s-imd 00 ä!i6r-l)mli3,
diilkopu I I dunnl. l 1/2 kgppl., li6A3ZN3S 3l I^snäsliö sc! i n^en
mod so 3l^iid dill liospidsied 3s 1 1/2 smöi- s^md
2 k:äi-, dillssmmsns 8: 82- Uecl 3iäi'3Z !iLr3s r3ko3s in
liomsden
lili
29:
^o/,rcr 6 7/8 mdl., 1 3//^ mil siän >Visk/, meä önäs,
>^<l3o66 lZ^eoImdsi' osli ^Vä>^/ro/men, jsoide
3Zo i^/s olie- osli 620 1/2 äi'3NA6-äuA8ve, ken, in N3dui^3 ud»joräs
ss liemm3n i I^äned; eniiAd I^^I. öi-esved äso 2 1 8spd.
,833 udsr^enäei-säs pä 3o äi-, ssän l83^ Zis miässsds,
mod 676 d:r 83il, 2^3 rä§ osli >/3 lioi-n, 3 6: 36„ 3,3o5:
1 2., clerili än äoslc 3^5,- 3i-ieoäed dill Xronsn, som I^sncls
tiösälnAen
eilä-Asr, 66: 32.
3,238:
Li/t. ir// /i. Ft. /'^oi. /§^c> oc/i /F^/. 1 8«/,i/. / ^7-7. Z/.^r-r
18
^0NK/. ^r//ve/LS, ^/o §A
-
!»8rsk beräkass 800 L:8r Lvm lollf, lpennin^or oell 83/^
L:6r, jemte 8e vlronnäonille 66 ?>:6r, ssm Lesepennin^or.
Lör stäclse utur, enöeruL pä Zo är ovk LunclLliosuiu^en
uppbäro orieu8et.
Loire» /v/' o/>/^6 /fi,'v»v-c/oA.?V!?/'/>?e»^ Svm bemmon ! Läned
Lora betul» me8 penniiiAor:
öke-clsgsverken 602 1/^. o ^2 sk. . . - - . . . 826: ^6. 6-
DränFe-sloAsverken 1,20^ 3/?^, s sk. 6 rst ^89: ri. k.
8kä!szö bske, 3//j mil frän ^isb^, förr ^itvit 2 Lät l?jäliLsk,
a i L:8r 02 sk. Lät, men är för närvoroncle obeZu^nuclt.
8umms ^,5oo: — —
I^räiiskiljes tjenste»:
oo»r»»rs Löne» . . . . . .... . . . . . Zx>o: —- —
<A5r6^AO^/r/n!2^§ Lä'».
Libebälles vid tjenste»:
Lnc/e/^s Lone» 00L Le§e/)e»»/»^vr»e ... . .... 3,8ro: —> «----
6erof r,3oo berSknos §om Islbelpenningor 00b 600 som
Lösepenning!'.
L/ottrträr/Aä/r/e» viä 8Iottet ........... 5o: — —-
>?6^rr^»»r- 00/r Lmeet/s-Z^o^orne nästintill 8lottstr86AZr8en, 16
tunni. 26 kopp!., uncler 3o ärs orrenös till rnielfsston är
i8^c> för 33 t:r 20 k.pr, bälften räZ oeb korn, ö 5: 36. 192: H8.
Lr'//a L)/»/-^ä/'r/§-ä'»Ae» -^9 tunn!. 2^ kopp!., beräknos till ^ 13: 19. 2.
Ll/ttNAäer/L/mAe», 8^ tunni. 28 kopp!. betesmork, utorren6ero6
pä 3o är till mi-Zloston 18^9» tor i63: 16. oek bets
för 4' kor, » 4. k:6r ° ^ . i'4§r- l6. ^
L)^»rAär^Ldorpe^ 28 tunn!. 18 kopp!.» inberäknocl en uppböjcl
Skor viä torpets egor, togn of Lills OjurK>Lrcls-8nAsn
8 tunni. >3 kopp!., efter nuvoronels grrenäs 38 t:r A 1/2
k:pr, bälften räx sol, korn, ä 8: 36. ..... ... 220:— r«i
, I0l tunn!. 19 :Lz kopp!., 8«rg5ieks
utorrenäei ocle g 33 loss bättre bö, t 32, .... 286: 82. —-
2.M6 skiften, 36 tunn!., utorrenöeroöa pä 3o är till
rniclfgstsn 18^9 för 36 t:r 4 k:pr sZ6, bälften rä§ vek
korn, ^ 0, 36, ... » ... » . , .... 20^: 3o, §«
Donz?. HL»/.-k lVark,§« '^r^«e?Fe, D.>o §§.
l^ränskiljes tjensten:
Fo^awrr^s/'AL L/ottsva/Lr^ v/sk ^o/v^ö/ocnZ'., stäncligt -ärrenäs
clinä, sä lange llankilanilen Inncisteclts arlvingar ielva oell
lagenireten oalirrntet använcles till plantage, enligt Rong!.
Vrelvet clen i/^ 3uii ,832 ............ 22: lo. 8.
^Ke^^pc/ccr vict Rinkopnrgs östra lull, 22 3/^ Kappk, irortarren^eraci
pä 3o ar tili miälastan 16^9, mot 1 Ua ,3 1^2 k:pr,
llällten räg oell koral, a 5: 36.
/j3. 6.
L«c/ngc?/'c/^-gcr>c/ena öeiintiii, /j5 tunni-, alkasta 90 Ur, Irällten
räg oell Icorn, » 6: 36.
8i^: 2^,—
^erc'6öro-cc>rZ' meri torpställe ve!r äkeijorci, 3 i^z mi! frän Innköpiug,
/jo tunni. 7 kappl-, uinier 3o ärs sirencle liii miäLsstun
, 8/jk), m ot /,o Ur särl, Irällten -rS» ocl» korn, s 5: 36. 280: — —'
Vssss cj sistnämncle Vägenlieter rskola sllticl pä 3c» är utsrrsncieraL.
8umma Zy, A,
Lniigt Rongl. Vrelvet clen z3 januari l836, är cienna
Lianllslrölciinge-iön för nuvarancle inneiralvaren minskacl meä
80 t:r sää, iläilten räg ocl, korn, Ilviika, krän clen ticl Iian i
Relrörig orcining tiilträcler cieu vici tjenste» varanäe jorci, skall
sk clen frän saur,na jorcl utgaenäe arrencle-spanmäl, elter SriigL
markegängspris i penningar al Ironom lietaias veil tili ^tnär»
Unlvucl-^iteins lresparingar ingä o eli reäc» visas.
Maraöo/°AL ^,«>r.
Liiaellälies vict tjenste»:
F/r^s?c/?6 dörren oc/r /lerepsnnrngcr^/rs . . . . . . . . 2,^3: 2^.—
äeral 1 vvo ll:<lr beräknas suni lllalkelpenningar oell 600 k:är
som lresepeinlingar.
F/a^/cv/m//-r.v Lr/rrg^gc?^ 2 mtl, utmed staden, utom clen
mindre d3'ä>lgä, clen oell 2M6 Letesbagar, utarrenclerad pä
3o ar till inirilastan »8/j2, lör 122 Ur 8äci, irällten räg
veil korn, ä 5: 36. .......... ^0»: 2^.
oell 60 lam nar Veci, ä 3 Il:dr . . . . . . 180: —
Ven minclre l^rädgärden upptages till ... 28: —
soll cis nämnds 2 Letesiragarns till .... 5o: —
986: 2^.—>
20
N.-o c-^.
f^uk/c/reöe^gv ^o^a//s, 2 mil krän IVIarimstad, med dertill
börande /iäo/?eLou^)v 00/r //u/ue/^o^s ^/ccgue 1 mil derikrän,
upptages elter förra 3o-ärs-al rendet till i85 l:r 8äd,
bälkten rag oeb korn, ä 5: 36
i,o63: 36—
600 /r/e/psc/crg-^ueu^e^ som vid sistnämnde boställe al allmoden
i orten in natura utföras , mot betalning ak 3 sk. ,
upptagas, med afdrag deraf, till 16 sk. 6 r  206: 12.—
Detta boställe jemte desse dagsverken böra pä 3o är
utarrenderas oeb Dandsbökdingen uppbära arrendet.
8uwma 5,ooo: — —
b^ränskiljes tjenste»:
169^ 5/>6 /r/s/pec/uAsuer^e» vid begge dessa boställen, deraf
allmogen är skyldig lösa 189^ 5/>6 med penningar, ä 19
sk. 6 r., oeb bar rättigbet utgöra 3oo st. vid bostället
Nariasbolm, mot 3 sk:s betalning, beräknas alla l penningar,
ä 19 sk. 6 r  688: ro. ii.
8kulle allmogen vilja begagna sin rätt att utgöra de
sistnämnde 3oo dagsverkena in natura, böra de upplatas någon
mot penningar, säsom bittills tillgätt.
A//§öo/-A§ /.un.
bibebälles vid tjenste»:
/uc/e/c/^e /iö>r6?r^ oe/r  2,900: — —
deraf rooo bdr beräknas som'ballelpenningar oeb 600 b:dr
som besepenningar.
d/e^crc/^ öo^rd/Ze 1/2 mil krän staden, i mtl, räknas med inkomst
ak Dlott-gfgikter till  ^00: — —
^uZZen^uc/s-e/EZ-vc/rA-, i följd sk Irollbätts 8lussverk, utgär
ärligen gf 8taten med omkring 5o b:dr för detta boställe,
men som denna ersättning, i anledning ak Xongl. brefvet
den 26 November 1826, bör med nuvarande innebakvarens
akgäng försvinna, upptages den ej till beräkning.
/iö^e/r/ö/' c/e m/?r //// 6d-'c//u/v/mnc//cr?cc/e du/cge/r ccZ/d/v/u^ -5o: — —
^nsläs tjenste»:
bltt tillskott af  65o: — —
8umma 5,ooo: — —
^o?r§/. IVäilrAa /Knr/relre, IV. o §F. 21
60^/reöu^A^ oc/r /,6'n.
Likekälle8 vicl jönsten:
/nc/e/t/le /^ö>r6?r i ll3emm3N8-nantor ock 462 Un 4 Irorn 3,iio: — —
clenal 3ooo kiln keiälinas som ^alkelpenninZar.
r ^///^ stane! i^ ränta (k^cl^^^^ kese
pennin^an)
l5: — —
^onro/remma/rst ^»/'F/ro/menr, i mtl, 2 1/2 mil frän Oötkeko'A
(in6s!8t pä kesepennin^sn), utannsn^eraclt pä 3o än
lVäii älielsastan i8ii, mot 156 1/2 />Kk smör, att, eker
in^elninAskasvanens ^o<1t6nn»ncle, lelverenas in natura i
Oötkekor^ ellen ketalas mecl penningar elter ZiliA mailicssänA,
ä 5 k:«1n
782: 24 —
elerat 600 k:cln kenälinas 80m kesepenninAar.
X,'o?ro-ä>?b^r O^e/Ae/r, 2 mil frän OotkekonA (i^^Elcl
pä kesepennin^ar), utai ren6enael i 1 i sersliilclta botten pä
3o än, k än älieltastan 181 1, mot 158 l 5 1/2 K smön,
att utrönas pä lilia sätt som ljurkolmens anrencls, ä 5 k:8r 7Z3: 4^- '—'
^ 3/8 Olli llän stselen, 1 mtl. Xnooosäteni.
Oen ut^öies at
Lk) l^näil^änclen, 80m rälinas tili
25: 24- —
8> tuno!., 18 1/2 kapp!., jemts ketesmanlien,
liallaä 8annarne, utgrien8snaä pä 3o än krän miclfastan
1822, mot 235 t:r l6 li.pn sä8, kalsten räZ ock korn,
ä 6 k:8n
l,4l3: >— —
e) Oen 8ä lialla^e Äo^-^oZ-s/r, inelelacl i n sensliilcla lä^enketer
om tillköpa 168 tunni., ,6 kapp!., som äno oä
Ia6e
ock kek^FZ^e samt pä 3o är utani en8era6e enlizt
oontnaoter, ä 3'ne snan miillastan i835 ook ä cle öki^e
fnän miälastan ,807, mot tillsamman8 contant ^,4: — 6.
ock i,2<)2 mans-elaAsverken ä 24 sli. . . . 646: — -
H,k alla clesss läAenKeter kära Ijurkolmen, 8tors OxkaA6N,
ocli ak klllskorAS ikun^s^änil, läAenketenne uncler litt.
6. staelse pä 3o är utarrenäeras ock OanclskösilinAen uppkära
arrenclena.
r,36o: — 6.
8umma ^,5oo: — —
f 22 ^onA/. d^all'rA<r 7^.0 §5.
i?räU8l<ilje8 tjen8ten:
v/>/^s uslpiäten i omllrin^
/joo 8!,,-i iii^enketer oell ul^ör en del rit 6ötIiel»orK8 för5dul-i»';
ii>o ireir^A^de veil odiads till 'trsdzärdsn; (iiuudskriU
dpm Ls-itt 3k dels -eontanls -peuninzer, lie is msnsveii
NINA d3A8verllen, 3tt efter ärli» Miirlle^äu^ i P6Nv!N!;>l
utAöiiis 5 s!i. sli3tte-för83lde; de ölliA» under 8t3ndi^
öl 8i'>n<ne^rLtt. j^ör r»lia dess» utzöres i eontsnt 206: /j5.
3^66/j m.-m8-äi.^8veriltn, 3 24 8il. . . . . . . 1,832: —
285 ^viuux dito 3125!:  71: 12.
2,no: A.
iiurilrän »f°5r för 3fliortninA3r för öfver^ilne lgZenireter
ro. m. svrstilLLvis
.
260: y.
8ummi, i,85o: ,—
Lli>ellitll68 vili tjen8ten:
Löttsir
1,7^0: —
deist 800 1i:dr ileräilnsZ 8om 1gffei^ein>iri^3r.
Frs^6n»MKq^ ........ . ...... . .. 80: —
/o/' /o> //r/^e^/r/o/r^-l/lr^^rle^öna
r /fro,ro^l^A§ /.ö>r, lönlöi IiöjninA enligt i^onAl. Lretvet dea
i3 i^tbruuii 1806
. 53o: —
ders! 020 1i:dr jemte förenLmnde 80 k:dr i>er3liN38 som lis86
slk-miiller.
L/ott^t/lrl/Attrl/err, 4 tunni, ocii vsiisr vid Slottet 4 tunn!^
rs!lns8 till
5o: —
ä/ott^/oz-l/en v/l/ Kottes IOO tunni., lieris 83 tunni. 4 Ilöppi.
inneil3sv38 under f,illet8är till midk38t3n ,8/j3, tillsade
förre i33nd8ilöfdin^en I^rilierre Z^Ivender. Denne jord bo
räiln38
3fil38t3 3 Ii:dr tunni. .
. Zos: —
Ioo till isoTtLliet Li8llos)8torp ef iremmsn i orten,
8om derföre fä efdrsA i dordei>oIl8-r3Nt3n, oell sfllviill» ds
80m lin inom en mii frän iloztrillet utAÖr» dem in nslnrs»
elier 3o; de oliiAe efter meilie^änA i ^enninAur. LeruilDS8
elig stt 1 ^enninger utZä, H 22 sk. ...... 187: 2^.
lV/0 9§. 23
^o^rMet , i mil krän Ilu!m3i:iä, 3 3/-s mil. 810-
no-8äteri, räilii38 Ull .............. 5oo: — —
<I/r ?^/srr pä §onärum8 uääe, 3/-s mil krän Hslw8ksä, kör
livilben l>etsls8 1 8Wör i runis till Rronan, rslillr>8 i
skliugtninA lill  6: 2^.—-
D688S 2:110 8!8tngwnäe IsAenlieier 8liols pä 3o är uisrrenäerss
oell b>snä8liokäinAen äersk uppbärs srrenäet.
^ii8lä8 tjellden:
Ttt till8liott sk .... . ..... ^ . . . . . i,i2^: >— —
8umms ^,5oo: — —
Lä'/k
Libebä!le8 viel Wensten:
Zrräe/ä^e iböMrr oc/r Ae^e/ie-r-rrnMrr/rs . . ..... . Z,5oo: — —
äersk 800 Ii:är beräIinL8 80m IslkelpenninAsr oelr 600 kiä:r
80m R68epenninA3r.
Ftaäx/ori/ trÄ räbnss till . ... . . . . 15: l 6. —
XroiwöerA.i 3 mil., 3-8 rnil krän stsäsn . . . ^00: — —
Oonlant ull lm86ii8 umlsiliäli äsrä ..... . 100: — —^
2 mil krän I^ronobeiA, bvsrtill äsn l^äer, utsrrenäersä
pä 3o är krän miäk38tsn 1808, mot H /.K
8mör, s Ii:är .........  16: — —
B^a/er/r/x MZ-, 2 mil krän LronoberZ, äeruncler äen I^äer 6: — —
2 mil krän Kronoberg .
6: 32.—
e//er /Utttor/ii 1/2 mil krän äii» . . . 12: — —
L^ocÄs M/o/- oe/r 1 1/^ mil krän Kronoberg, meä
tunni, älier neli än^, till köäs kör 5 s 6 lior; silver i
»rrenäe 2-j i:r, bälkien rä^ ooli lrorn, ä 6 Ii:är . . . .
Oenns (Zvsrn 8lisll pä bortsre tiä i 8euäer utsrrenäerss
»eli lbsnäsbokäin^en uppbärs srrenäet.
Lumms -j,5oo'. — —
^rän8liilj68 tjen8tsn:
AeZ/suärma 1/2 mil krän ^exiö, meä ^ tunni,
älier oell äng, till köäs kör 5 s 6 brestur; gikvs i srrenäe
^5 t:r 8ää» i/3 rä§ s 6: 32., i/3 born s 5: 16., oell
i^3 bskre s 3: 16  383: 16. —
O688S sbols Ltääbe pä bortsre tiä i Zenäer utsrrenäerss.
24
/LÄNA/. /V-r/. lKrr/ve/.ke, 7t7o §^?.
/ttl/s/l/ /iött 2,820
tlerak r,ooo k:3r kerällnas sorn laKelpsnninAgr os!r 820
K:är sorn kesepenninZar, jemts cls eftsrföljanlle.
/ie^e/ierrnrnAar'
80
t/// ^e^e/r>set^ rälinas ej säsom obst^äli^.
^a^/o/-r/ §/// /s s 5 tunn!., alliastar . 15
l^8 mit frän slaclen, 3 ml,!, me<l un^anlaA
af cls lisritt Irörancle, lrar nelian upptagne, I^äASnlieter
Ööre/- oe/l,
2,io5:
^ränstiiljes tjsnslen:
8umma 5,ooo:
msct liällars ost, mark llsrvict  3o:
köra pä lcortars lili i sender utarrsnlleras.
r an emellan ^Vettern östr Nunllsjön, numör» uppkört.
3/e//a^- oe/r t-^e^-ä/rAcrr-ns^ utarrencleracis pä
3o är litt >Väifeu6aA6n i838, mot 166 t:r 8ä3 , kallten
räZ östr korn, ä 6 k:clr , . . . .
996:
Utarrenderas pä 3o är än villars.
^e/7äA7s/r Kre8vict nämnde lägenketer, 2 tunni., cterisrZn ter
mot afgift för, sä iänAS ctsr finnes nä^ol, ts^es till 3öntiöpinAS
1e»elkruli, enligt Xon^l. Lrefvet 6. 20 Uars 1828 20:
Utarrenderas itiop msct nämncls läZsnlietsr, när lertägten
cterä uppkör.
8umws i,o/>6:
(ia/mcr^e 7ia/r.
Likekälles vi3 tjsnslen:
/m/e/c/Ls /.ö>re^ rc/onr  2,900:
oerak 800 k:6r keräknas som lalfelpenninZar östr 600 k:6r
som kesepenninsar.
^/,<r7/-/ 5 mtl, l/j mil frän (ialmar i,6oo:
8umma /j,5oo:
7V»c//ga /^.o §<?. 25
k', än8lölje8 tjsn8ten:
/^e^e^ennrnAarn^ rnr/e/^ts
67,: 2 r. —>
//oL^mö oe/r /)nno /fo^tä//en^ 3 mll, i i/,6 wil frän Lslmar,
kerälinös eiler srrenete cierä lill omkring ..... i,355: -— —
8uwM3 2,026: 2l.—
^/s^lnAS /län.
Libeliälle8 viel ljenLlen:
/ontant /.o?r > -
/ie^enennlnAN/'  Oo:
/v/onsl/Vonc/e ol liernmgn i I^änel, 206 l:i' 3o 2/0 k:^r räg
oel, 260 l:r 7 5/6 k:^r ko, n, uj)s:l!,ge8 löi8ll,g8vi8 eller ell
p,i8 ol 6 8:clr 32 8>i. lör räg ocl, 5 Ii:är 16 8k. lör korn 2,796: 32.—
Il iikii kerrikngg I000 8:elr 80M I^Kel^enningsr oell 5/so k:elr
Loin keLepenningur, jenile äe olvunnäinnäe 60 klär.
^.N8lä8 lien8lei>:
IlriLlen lor l,v:,rje är i 5ooo R:elr, 80,n lor8l:,g8V>8 lieräkn38 lill 2,018: 1 6.—
8nn,inL 5>ooo: — —
<7/rr/§tmn§tac/§ /.än.
l6!l>eliälle8 viel ijenslen:
/ontnnt /.on
- - - > - - ' . - - ' 12).
/ie§k'oenn/nA^//' - ' bo.
Foo tnnrro/' ääe/ Iil.Ilten räg oell korn > IivilliJ eller ärligt
mu, Kegänx8^ri8 lör lk>8nel sl 8lulen kelula-, us>^I°>ge8 lor8log8vi8
eller ell sii i.8 »i 6 13:8 r L:oo ....... 3,000.
liärok I>erökna8 , 000 8:8r Lorn 7'r.tfelpenningr.r oel, 620 k:är
som Ke8es,enning!,,-, jeu.le äe olvsnnÄinncie 80 kl:6r.
/rn8>ä8 tjen8!en:
Lrislen lör l, vrn^e är ri 5ooo I>:elr 8eräkn38 loiLlggLviL lill ^>79^ -
8uminlt 5.ooo: — —
Lr/r. n/t /r. Ä, /äol. ,L9/o ocL / ^am/. , ^/ä. 3/.2ta /fa/t.
4
26 ^
LiKeliälles vict tjensten r
/o,-c/ t/// cs tunn!., liersknss till .
/jH: 23.
Zn ^?rg, sl stsclen IVlalmö lemnscl Zsnäskölclingen till löcla
lör 2,-ne lisstgr, omkring 8 1/2 tunn!., ksn icke i lönelreloji^et
lieräknss.
/l-c?rgsg«,'c/^ 1 mil llän stsclen, mecl cl en clsitii! korsnäs
Igelsjö uljorcl ii tunni. 9 kpl., enligt Long!. Lrelvet
clen 29 Oetoker i83 1, utsrrenclerscl pä 3o Zrs ticl ll än
micllsstsn i832, mot löfsnäs srrcncle, clervicl srbetssk^lcliglieten
sl kemmsn i orten meclläljer, nemligen ^00
runnog ^orn för nsmncle srlietssk^lcligliet, att lösss elter
ärlig Nsrkegäng, a 16.
1,733: 16.---
-00 ^crcl^ i/3 räg, i/3 korn oek 1/3 lissie, clersk
liällten löses elter ärlig markegäng oell ksjlten lelvererss
in nsturs i Nslmö, Kersknss elter 6 llnlr lör räg, 4- >6.
för korn, samt 2: 16. lör lislre
. ^-222: 10. 8.
sl eietta kelojiji lieräknss 2000 Il:är som Islleljienningsr
oel> 600 Il:ur som llesejienningsr.
lVsmncle liostslls löör stäclse utsrrencleras 3o är oell
Lanäsliölclingen ujipliära arrenäet.
-5vcrn/crgr vn/ ^mmeöttgten, bersknacl till omkring .... 5o: — —
skall utarrenclerss kortare ticl i semler.
I slseenäe ^>5 clenna liäne-reglering isgttsges:
i:o ^tt nuvsrsncle Lsnclsliölclingsr icke ruklzss i 6s lönelörmoner ooli
rsttiglieter, ile enligt sine lullmsgter oell Lörlsttningsrne egs ätnjuts, sä
»tt löne regleringen ieke i snöra äelsr, än livscl cleremot ej sr striclsncle,
lör elem tillämpas; men vicl livsrclerss algäng lrän tjensten kommer löneregleringen,
i livscl sig i lieliörig orclning görs läter, stt verkställas, cloek
att lör Oelleborgs, 'Wester-lXorrlsnäs, 6ötlisborgs oell Zolius, äonkö^iugs,
summa 6,000: —
Lränskiljes tjensten:
Aonrcrnke /iönen
summa — —
Xo/rA/. Mr/'.-k§ -MrMie/LS, Mv §A.
'-S7
Kalmar oell Vlalmvbus Dan minskningen i de dervid nuvarande löns-vilkoron
icke vidtager, förr Lin serskildt derom framdeles varder i bläder förordnadt.
2:0 Vid uppkommen tillgäng Lill löne-körbätti ing kommer pä Vär bsädiga
pröfning i bvarjs sall att dero, buru denna tillgäng bär ät andamälet
disponeras.
3:o Der Dandsbökdingarns xjelkve sä uppbära arrendena ak bemman ocb
lägenbeter, som skola bädanekter pä 3o är oller kortare Lic! utarrenderas,
oeb (losse arrenden dä ej uppgå eller öfverstiga, bvad i calculen päräknadt
är, kommer pä serskild bladig pröfning att bero, om, mecl föranledande
ak öfrige lono-vilkorens beräknade belopp vid tjenste», i förra kallet
tillökning ocb i dst senare minskning i löne-vilkoren vid tjensteu mä stadgas.
Desse Dandsbäkdinge-tjenster äro: 8ödermanlands, Oelleborgs, Vesterbottens,
6ottlands, 8karaborgs, Oätbeborgs oeb Lobus, Kronobergs, Kallands
ocb blalmöbus Dä».
^.0 Lä de ä 3o är eller kortare tid utarrenderade eller mot ständig
afgift upplätne bomman ocb lägenbeter, bvarak Dandsbäfdingarne lä uppbära
arrendet, eger icke fardag rum för innebakvaren, utan anses arrendet
eller afgilten säsom vanlig indelad lön, dock utan beräkning ak Diggetids
löne-besparing eller Legrafningslijelp derä annorlunda, än kör bvad Lostallsräntan
kan ingä i don vid tjenste» varande indeldte lön, nu varande Dandsbökdingars
lagliga rätt i denna del, efter bittills gällande borkattningar,
dock körbebällen.
5:o 8kulle, i afseende pä läne-calculer vid nägon Dandsböfdinge-tjenst,
någon omständigbet framdeles förekomma, verkande pä det bela till nägon
väsendtlig ocb anmä-rkningsvärd skillnad i löno-beloppet, mä sädant bos
Oss, till den ätgärd, Vi kunde linna lämplig, 1 underdänigbet anmälas.
6:0 De uppkommande tillgängarne till löne-iörböjningarne böra till ^ändra
Kukvud-Vitelns besparingar under serskild rubrik ingä ocb redovisas.,
samt lönefärböjningarne derilrän utgä, intilldess ökverb^ttningen deraf krän
en till annan Dandsbökdinge-ljsnst 5 8tat kan verkställas; bl vilket Vi eder
till vederbörandes förständigande ocb efterrättelse bärmsd i bläder tillkäniiagikve;
Ocb Vi befalls ete. 8tockbolms 8iott den 2^ Kebruari i83^.
6 ^ K
M. 6.
lill Kammar-Kollegium oek 8tats-Kontoiret, om reglering ak Dons-vilkoren
vid Dandsbäkdinge-tjensterne.
28
§§.
^:o M.
^nli. till Ilxp. Iltslc. cl. 20 IHbr. 184,, 1,1. >2 nu<l6.
L0/V6L.
^ckc//Acr ^^o/^r>s/^s c,// /?//?<-/v ^/cr/rc/so^ a»^c?6»c/s c/s
/o/' />6/<i^/?r>?A^-a, ös/erm^/o/ t.sätts/rc/s öe/ro/Z/^a mec/s/^ L//vo?r
^oo/c/m/mv c/s?r /.
lili lii! kikets 8tgncler sllätcn lVäcli^ ?ro^08ition om 8tgts-verliets l!IIslän-t
oo!, polios clen 27 ^gnnuri 18^0, In,, Xon^l. lV1gj:c, klum! gnngt, uncler
681, 8g lcullgilo Lxtrg 8tgtS-r6Alerin^eN , !I k kilcets 8tgN'ler gsliut ett gNslsA
yl ,5o,ooo 8:clr öunoo ärli^ei!, till lÖ! lsuttgncis gf cle gn^elältng kefgslnin^s:>>
ketens viii Lg> lskorA ool, i 8too!ikolm8 sligr^ärö; men clg I^on^l. äk,j:t,
löre Oeoemker mänsci summg är, ä clenng l^äcli^g l^rosiosition iolce lätt kiIcets
8tgncler8 svur emottag, sgmt, enligt kvscl K08 Xon^l. älujrt i nn6er^
cläni^ket »nmälclt klifvit, cis lör ifrä^u vurgncle kelästninAs-grketen tilllöi ne
snslg^ns meciel, meri summs mängcts slut voro tili iuiio snväncie, ksr
Xon^l. Ui^tt 8ett 8i^ förgniäten utt, elrnru meci fvrutseencle gf cie llerfglcliktg
olä^enketer ool, förluster, som öeri^enom mäste för 8tsten ook enslcilcle
Ns)j)liommu, snkesglia grketenus instgllgncle meci kerörcle mängcls ut^än^.
Oä enrccllertici t. f. Lommemkinten ä Lurjskor^s fästning, i rnemoriul
uen 21 nässlor flutng ^fgnugri, i un8ei oäniAliet gnkällit, gtt nöcliAg meciel, sä
vgl till en clei tjenstemäns, som till milifär-oommenclerin^ens, intill >8^o
äis slut, gf I^g8tnin»sl,^^^ngil8-lklulen ketulclg gflonin" mätte vgrclg gf Kon^l.
^1uj:t gnvisg6e, till glkjelpgncle gf clen keli^mmersummg lörlgZenket, kvgrl
Lomwon6gntsn, vicl sslingcl gf erforöerli^e srennin^e-till^änZgr, 8iA kellnner,
sgmt Lkefen för In^enieur-Lorpsen, clerölver körcl, i ällemorigl lien 28 i
8gmmg mänucl, förlilgrgt, gtt liun, nnöer nuvgrgncle förkällgnrlen, iolce kun
nä^on tilk^änA för ifrä^g vsrginle, till sin gn^elä^enket erliänclg , kekof us,^-  ^ifvg, kur l^onsl. Nujtt, ineil öfverlemngncle till 8tgt8-LltsIcottet8 lcsnneclom
sl cle frän Lkefen för !n»enienr-Loi ^sen ool. Lorninenclunten ä Lui l^kor its
K"gstnin^ till Klonk»!. I^1gj:t inliomne rg^^orter ool, kgmstgllnin^gr, clels ulre8gn8e
kelrofvens un^ekä^enket, ^els ooli ntvisunclo cle förluster för 8tutsverket,
som Fenom grketenLS gfkrott mäste u^^kommg, volut i Käcler lästu
KongZ. »KrZ/veZLe, lV/0 §9.
29
8tat8-IIt8kottet8 Uppmärli8amliet vic! angelägenketen att, i kvad af Iltkdiottet
lie,oi-, ät an8lag8ki agan8 keredands lemna den fort8li^ndznde åtgärd, i,varigenom
de angikna olägenketerna oek lorlu8terne, 85 val lör 8taten, 80m för
cle vid K^ggnad8-köretagen anställde personer, mä, i det möjligaste, var,la
förminskade.
Kongl. >VIaj:t, 80M likväl 8ig föreställer, att 8tats-I7tskottet, älven med
kered villigket att fullgöra Kongl. IVIapts l^adiga oiiskan i cielia akeende,
skall, under iagttagande af stadgade förmer, 6nna sig kindradt alt. ät ärendets
föredragning oek afgörande kos kikets 8tänder tillvägakringa den sk^ndsamket,
80m af det nuvarande ögonkliekets kekof kräkves, kar emedlertid,
oek dä det är al yttersta angelägenket, att den inne8täende allöuingen för
ds inom Larlskorgs Känning, i oek för k^ggnads-arketena derstädes, kellntlige
tjenstemän oek 8oldater, genast varder utketald, genom 8krifvelse ak
denna dag snkekallt Dess oek Kikets Krigs-Oollegium att, af under känder
egande, för andra mindre trängande kekof, skedda medel oek emot
ersättning ak korst utkallande k^ggnads-anslag, meddela Kortilleations-Oassan
e!t kö!.skott ak Kög8t 8ex djusén kiksdaler Lanco, att ak Lollegii Ko, tilieationsZtkdeluing.
i samråd med Lkeken för lugenieurs-Lorpsen, »iisponeras till säd
ne för Kolningen kör kanden varande utgifter, lividia prökvas af den keskallenket,
att de8amma ieke kunna, utan förnärmande ak enskilde peisoners
räti, eller utan äkvenl^rande ak vida ketänkligare förluster för 8taten, längre
uppskjutas.
Kongl. lVIajrt körklifver kikets 8tänder8 8tats-Ktskott med all Kongl.
Kad oek ynnest välkevagen. Oatum ut supra.
d/6/vre/'.
L/Zsk-ag- a/ /^oZoco//6Z ö/ve/- , Z/d/ZeZ Zn/öe
//ans /l/u/.Z Konr<nge/r nZZ ÄcrZ^-dli^deZ « ^Zoe^ZmZnr^ ZrVoZZ
c/en <5
K 8 rv arande :
II. K. Herr dustitiae-8tat8-AIittistern /'ö/vreöZud/r ^
-Åäng/. fV-«/rKa IV.^o AA.
Ltats-Räilerr.' Herr Riilieire /^«ge/'/-/c//l6^
Orefve ^/o>n6/' oclr
Kriberre ^äae/ -vo/r //o/v/!e/n.
8tats-Rä6et oeb Lbefen för Damltförsvars-Departemvntet, Liefve ll/ör/rs/'^
ilorellrog i uncleröänigbet:
1iIlf6ror6na6e Lommenclsnlens ä Larlsborgs Rastning uncleilläniga Ne-,
rnorial ak ben 21 nästliline januari, mell bemstäklan, 3!!., senan Lbeiän för
Ingenieur^Lorpsen lätit, frän lietta ärs början, inställa killa utbetalniiigar vill
näminle kastning, bvartill allm8nna anslag saknalles, Kongl. kl»i:t läi'ktes l
Näcler anvisa nöllige M6llel,säväl till Lommenclantens »eli öfrige tjeiistemäiir
Arfvode,1, som oell lill lilsvillerancle ak cleo llel utaf lien ä lastningen varancle
^ti tilleri-commenclerings aflöning, som, enligt Kongl. Rrek'vet lien 28
lkpril i83l, bor ak' Rästiiingsb^ggnaös-welllen utgå; varanrke af Lbekän för
Ingenieur-Lorpsen, uti bärökver infoiilraclt oeb uncler lien 28 lörliöne mänall
afgilvet unclerllanigt utlätanlle, ankörcit, att tillgäng af lionom icke kuinle uppgifvas,
till betäekancle at körrberörcle, af t. f. Lommenclanten ilrägasatta,
allön ingar.
8tats-Raäet, som un6er förväntan clerä, att nöllige melkel till tortsättanäe
ak besästnings-arbetena vili Larlsborgs fästning sliulle af Rikets nu
församlacle 8täniler blifva, 1 sammanbang meck pröfningen af lien sä kallalls
Kxtra 8tats-regleringen, till Kongl. lVlaj:ts Rälliga clisposition anvisalie, bittills
ielie ansett si» böra i unclerclänigbet tillst^ika nägot förskott ak ancira
ineöel till lietta vigtiga föremål, länn likväl llet numera blifva mell bvarjs
lia» allt mera betänkligt att lemna Rästnings-eassan i saknaä af alla tillgängar
för betsekanclet af lie ak Lommenclants-Kmbetet anmällla bebof, llerIblanll
aflöningen för ^1 tilleri-commencleringen för llet närvaranlle ieke toräe
tilläta nägon inskränkning; oeb lia 8tats-RäcIet omöjligen kuncle sig föreställa,
att Rikets 8täncler, bvilkas uppskof mell besvaranclet ak Kongl. Alaj:ts
rollan i januari 18^0 i lietta ämne aklätna Räcliga proposition, orsakat clen
förlägenbet, som, genom b^ggnacls-arbetets lika oförmoclalle som oförbsreclcla
afstannaiule, mell elen 3, December samma 5r inträkfat, kunna bakva för
aksigt att, genom förvägrancle af allt viclare anslag, bestämma lle ö^rbara
oeb re6an längt kortskrilina fästnings-arbetena vict (karlsborg till en för Riket
oeb lless Lentral-körsvar alllleles ogagnelig ruin, känlle Ltats-Rället sig
/ion g/. §9?
31
uppmanadt att i underdänigKet kemstäila, det mätts Lrigs-tlollegium vgrda
i Läder ankskaldt att, sk de under dess disposition för andra icke Hirs
trängande i>ekok anslagne fonder, säsom försträckning oek emot ersättning
ak först utkallande kastningsk^ggnads-medei, mivis» till Rortifieations-eassgns
understöd en summ» »k kögst 6,000 R:dr Råneo, gtt ak Lrigs-Loliegii Rortifioations-^ldeluing,
i samråd mecl 6Ksksn för Ingenieur-Lorjrsen, i man sk
kekok disponergs till sädgna kland de al 6ommendanten ä 6arlskorg omkörmälda
utgifter, kvilka pröfvas vara ak cleo keskaRenKet ock angelägenket,
»tt desamma icke kunna, utun förnärmande gl vederkörande tjenstemäns
ooli personers ratt, eller utgn äkvent^rande gf viclg ketänkligare förluster
för 8tatsr>, längre uppskjutas; neli torde Longi. l^Iajd, lör den kändelse, gtt,
för godtgörande gf ifi ägavarande förskott, tillgäng ä ^Zstnin^sli^^^ngds-fonden
skulls komma gtt saknas, om ersättandet dergf gf andra wedel kramdeles
i ljäder förordng.
I öfrigt oek med kemtad anledning ak de Kek^mmersamma förkäilanden,
kvilka, i afseende ä kästnings-grketenas gfkr^tande, ytterligare vid dsttg
tiillälle förekommit, ansäg Ltats-Radet sig Köra i underdänigKet kemställa,
det täektss Longi. Napt, uti till Rikets 8länders 8tats-I7tskott gflätands
Lkrikvelse, med öfverlemnande gl till Longi. Napt inkomng rapporter oek
förslag, i ljäder föreslä Utskottet gtt, i kvad gk detsamma keror, ät anslagskrägans
keredande lemna den skyndsamma Åtgärd, gtt de gf Lkeken för Ingenreur-Lorpsen
förutsagda olägenketer ock förluster gf arketenas akstannande
mätte, enligt Longi. Napts Lädiga önskgn, kunna kör 8tats-verket oek
Rikets försvar i det modigaste akvärjas.
Longi. Naj:t kekagads i Läder förordna, gtt till Likets Lianders 8tatzRltskott
skulle under denna dag expedieras en Lädig skrifvelse, ätköljd ak
de krän 6keken för Ingenieur-Lorpsen oek Lommendanten ä Larlskorgr
Rastning inkomna rapporter, upplysande ock utredande de olägenketer, sona
dels redan uppstätt, dels oek ytterligare mäste uppkomma, säsom följd ak
det, med gnvisande till Longi. Napts disposition gf nödige medel lör fortsättande
ak Rastningsk^ggnads-arketena vid tlarlskorg, inträllfade uppskof;
men som, under afvakta» ak Rikets 8tänders keslut i ämnet, den dagliga
sfiöningen för Refäl oek manskap vid Garnisonen ä nämnde Rastning likväl
under tiden mäste utgä, täcktes Longi. Napt, med kilall till 8tatsRädets
underdäniga kemställan, i Läder ankekalla, att Lrigs-dlollegium skulla
32
/tlo/rZ/. 7l/-r/.'k>k ^ac//A<r «5^n//ve/Le, ^V/v /oo.
lön8tändiA38 gtt, sön ilnZAs vsnsnde ändsmäl, sön8l<jutg ett delo^^i ss6ooo ki:dn,
emot 6n5ättninA ris de utss Kilt6t8 8tänden snviiisnde l^ä8tnin^8lr^AANgd8-  medel.
I^örednri^rinde 8tst8-kädet uj)s)lri8te Icäneften till ju8tenin^ en i ämnet
up^8r»tt 8linisvei86 till Kiliet8 8täl>den8 8tat8-Ht8liOtt, livillrsn, 8Zdr»n lien linN68
detts knotoeoll vidloZsd, lilet ss Xontzl. N-!j:t i lucien gillsd, med besgllninZ
örn cte88 ex^ediersnde.
^ix I?notoeoIlo,
/. L. Mrse>.
K-v 100.
till lklx^. Utsi., lien 22 Idelin. >8^1, Irl. 2 e. m.
^Vnc//§cr ^/n/n/<ne/56 i!/// ////nerlv A a/,?-(// ;/>,// , anAnene/e ekt
Fee^^//i/t /o/' öe/ec/m/anc/e a/ ^oeomd/en^ /ie/ro//ovr
/nom ä/cr/^-^on/o/oet / 6//rren ä/ooX,'/ro/m§ Äott c/en //
^eöenne/ /§///.
8edsn Knn^I. Us^:t, u^^iä 8lsl8-Lontainet8 undendsni^s Iiem8lällsn, vid
innevsisnde kl!li8ds^, uti d'iDno8iuon om 8tst8-vei Ii6l8 till8tänd velt l)e!iof,
sönii^rit I)s88 till Mikels 8enö8t föi^sinlsde 8tändei' Ajonds si sm8tällnin^ om
tillo^n!n» i 8t,t8-Loi»toinel8 r>slö>!in^8-8tr,t med en 8limms ris 5,6oo ki:dn,
del8 till uyr, löne,- lön i l^edsmot, i l^otside, i Lsn/di8t velt 2:ne I^smmsnLliiilvsne,
de>8 till lönes^llnrid 5t 8tst8-Lontoinet8 I^edsmöten i rillmrinlret;
ine» denns lnsm8tsllnin^ , 8om vunnit liissll liv8 Iiid<Ien8l>r!^6t oelc codein
velt till en del älven i l?> e8te-8lsndel, 8lulli^en ldilvit, ^enom omiöstnin^
i l^öi^täidt 8trd8-I7l8!(o!t, lilt,i80m vid lönns ldi!i8ds^en, ris lliket8 8länden slsls^en;
8ä Iisn, jemle omsöi mälsnde r>f den lzeivsndlin», nämnde sn8lsA8knä^s
Lälundri Iio8 1»iltet3 8tänden vunnit, 8tst8-6ontoinet, uli en till KonAl. ^Ir>j:t
drn
AorrZ/. F/a/>'k§ Vad/A-r kV.o /oo.
33
den i^ 8>8l1. danusri akläten 8krikvel8e, ytlterliAgre kä8lat Lonzl. IVsgj:l8 lX^ädiAs
uppmärk8ambel ä belrokvet ak ökade tillAänAar kör tjenLtemanna-peimoI>alen8
alloninA inom bemäldle lbmbela-verk, 8amt dervid bukvudLakliAen i
underdänizbet ankörl: alt, om än lbedamölernea biliiza anLpräk pä korl>öjnin§
j deraa löner lemnadea ä 8ido, auAeläAenbeten »k ökad t antal ljsn8temän,
j koljd sk Aöromälena tillvext, duek ej borde kunna körbi8e8; alt mojlizbeten
»k Aoromälena be8Örjande uncler den 8edan 8i8ta kik8daA körklulna litlen seroll
derpä, att ieke allenaLt kjerde ledamoten ljen8lAjort med /soo ll.drs
mindre lön än cke ökriAe , utan oek alt KonAl. ,Vb>j:t till 8lal8-6onloirel8
di8P08iliou anvisat 8er8kilda medel, dela Lindra blukvud-Vitelns, dela a Allmänna
IndraAninAa-alatena llesparinAar, lill ell aammani äknadt belopp ak
2,200 kl.dr om Siel; men all, om nu skven deaaa anvisningar, i loljdakden
nya blals-reglerinAen, 8kulle uppbära, blats-Lonloiret dealomindre kunde uppkalla
aine äligAauden, i afseende pä ärendenas bebäriga gäng, 80m det, i
Zlats-Lonloirels lanka, med säkerbet vors all körut8e, all, i 8läIIel kör den
ak llikets 8länder körmodade minskning i göromälen genom btals-kädels förändrade
organisation, den i mänga delar annorlunda reglerade blsts-verkskörvallningen,
med klere älgärder vid denna lliksdag, komme alt lör blals<3ontoiret
medköra ökadl arbete; oeb bar pä Arund Iiäraf, ecb dä en utväg
till aklijeljiande ak blals-Lonlon els körlägenbet i omlörmäldle liänseende ännu
syntes vara öppen oeb ej eller 8tä i 8trid med prineipen lör llikets btänders
be8>u!, nemligen den, all, intilldess den körmodade förändringen i bbnbelsverken
kunde blikva vidtagen, mede! anvi8ade8 vid Lxtra blats-regleringen
till Longi. Naj:ls di8po8ilion, avarande mot de köreslsgns n^a löuerne kör
1 Ledamot, 1 Motarie, 1 Oanrdist oeb 2.'ne Kammarskrifvare, med tillsamman8
3,6oo kl:dr om äret, att 8ä8om arkvoden älnjulas, btals-Lonloiret i underdänigbet
liem8tä!lt, om ieke Longi. Naj:t 8kulle buna 8käl att bärom bo8
Likets bländer göra lXadig framställning.
Vid föredragning barak bar Long!. Naj:t kuunil de ak blats-Loutoiret
snkörds omsländigbetsr oeb körbällanden desto beldre körljena afseende,
som den btats-reglering, Likets 8länder vid innevarande Liksdag upprättat
oeb ds klere be8>ut, Likets bländer uli bärmed gemenskap egande ämnen
kallat, belvdligeir Lkilja sig krän bvad körut varit till efterrättelse kärordnadt,
oeb 8älunda komma att köranleda till väsendtlig» förändringar i bpeeialrtaterne
oeb käkenskaperns, äkvenLom lill utarbetande ak nym köre8krikler
oeb formulär M. w.; bvilket allt, i förening med ds förberedande Stgärderne
kär ärendenas bebandling vid nästblikvande Liksmöts onekligen inne
Fr7r.
t/// /ö FVot. vc/i Vä/t. 5
34 t
^ön§L''
fsttsnl en sädsn tillvext i 8lAts-6<intoirete re6än- förtid ^ nvK ' clr^j»» Zörvrnäl ,,
att tiiiökali personsi i lietta i^inilets-verk ätniinstone jiilill nästa lliks^a^
mäste lrlifvs si oun6AänAli->t b«-I,ok> päk:,i!a6. Oe!i Dvn^!. lisi- aiitsä,,
i öfverensstämmelse meli 8tsts-6ontoi-rets^ unllörciäniKs - irewstäilän ,. iiärmeclveiat
foresiä liikets 8tänlier att såsom e> forcieriiet ansia» tili arfvocien ät
lien tiiiökta personalen en summa af 3,600 k:6r Lteo-äriiZen mä, ifrän oell
meci innevarande är til! nästs 8tst8-r6Alerin»8 ilör^an rälins6t, var3ä vili 6elrnu
förestäenile Dxtra 8tats-reAierintz6n tili 8vn^I. Näj:t anvisad.
8tats 6ontoirets Iiär ofvan tili sitt ilufvu^sakIiAa inneiräii intagna un6er°-'
kläning skrifveiss i ämnet varrier Ilärilos till Ilikets 8tänliers 8t3ts-I7tsIt0tt
i Wäller ölveriemnaä; oell KonAi. l^lapt forkiifver kikets 8täncier8 8tatsUtskott
mecl sli i^onAi, Wäc! oell önnest stäciss väl^eväAen
Datum
ut supra.
/o/ran a/
WÄ/NF a/ ^?otl>oo//Äkö/vs/''^^»lMvs-^e/rtie/r,' ^ä//ee r-r/o^^Aanr^
Wär varancle:'
II.' D. Hörr lustitiss Ztats-lVIinistern ^o^eö/ac//^^
Ltats^kääen, Herr Drilrerre Da»e^ö/e/^
a/ Z^rnAck/'^
//r/-6 ^.
-
Orefve /i/o>»s^ oelr
Friirei re »^ae7 2-0» //o/§tln>n
8e<lan, i enIlKlret me6 Xonzl. IVIap°t8 6sn i innevarsnäe män»6 , uppL8tat8-Rä6ets
un6er6äniAs tillstyrkande, fattare beslut, LonAi. Klapts KääiAL
8krikvel86 till kikets 8tänc!ör8 8kgt8-I7tskott om anvisande af erforclerli^E
niebel för aflöning intill »asta HksäaA ät en tillokacl embets- oell tjenstonianna-pei
sonal uti 8tats-6ontoiret, lilifvit i eonoept uppsatt, sä uppläste nm
t. 5. Departements^Llielen, 8tats-llääet a/^ clenns skrifvelse tilI
justering.
235
Moll bebagade Longi. iVIaj:t, enligt 8tats-bädet8 underdäniga bemställan,
iförevarancle 8krifve!s6, sädan densamma finnes Orotoeollet bilagd, i ljäder
ogilla, med befallning, att denna skrifvelse skulle, ätföljd sk deri äberopads
tlrsndlingar, ^Lill iLikets Ztänders Ztats-Dtskott expedieras.
Lx Drotoeöllo,
.!L. 6. Lc/r/öe^Z'.
M:o 101.
L^vk. till Lxp. Dtsk. äea^a ^ebr. rd/fr, kl.Ä e. rs.
.Mdc/iFa ^rr/ne/^s t/// K/^ett Äcc>rc/ee§ ^crtt-t//^/rork, cr/rgdenc/s ett
«r^/«g /ö> Long/, ^/reater-n, mottvcreande c/e /o/'
c/eiMLl rneä/tnbrg r äc-a/n^o^o/onc/e ^rcm/no/'^ ^n//^cr L/^ett ^/änc/ee/ö>^/cma/
/,öea mec/ ,§//o de^ ^/nt rc^^öecr/ 6c/ven H/oe^:-  ^o/mF L/ott c/e/r F Leö/nan/ /§^/.
Lfter erballen kännedom ak del. beslut, Ilikets nu församlade 8tänder,
:-zenom omröstning i korstärkt 8tats-Dtskott, fattat, om indrsgiiing oell upp!börande
»f de ärliga anslag, bvilka sedan längre tid tillbaka varit til! un-derstöd
för Dramatiska 8peetaklet 5 kliks-8tsten uppförde med ^,5oo k:dr
i eontant oell värdet »f 200 famnar ved, ealeuleradt i penningar till i,5oo
L.dr, liar bos Longi. Uaj:t Oireetionen för Dess tlok-Lspell oell 8peetgkler,
uti skrifvelse den l5 sistlidne danuari, i underdänigbet anmält, att, sedan
Longi. Uaj:t, genom serskilde under den 4 oell i5 l^Iaj 1809 vidtagne beslut,
försäkrat Longi. Ibeaterns beständ för en tid af 5 är, eller intill den
1 .luli >8/j4 , rinder bvilken tid en af Longi. Uaj:t lVädigst gillad stat lör
Ilieaterns förslagsvis beräknade inkomster oeb utgifter bords tjena till efterrättelse,
Oireetionen väl bittills varit i tiilläile att till Longl. Naj:t inberätta
lordelagtiga resultat af Ibeater-inrättningens förvaltning; men att,
dä denna inrättnings bufvudsakligaste inkomst, eller den »f recetteo, alltid
30
lV.-o /o/.
vars i viss grad beroende gf tillfälliga omstandlgbeter, bvillias mer eller
mindre menliga inveibrn pä Ilieakerns penningeställning iclie bunde med
säberbet förutses eiler beräbnas, Oireetionen, oagtadt de mäst ansträngda
bemödanden för Verbets upprrttbäl lande, doeb alltid vore försatt i den
mindre bebagliga ställning, ett icke med luli visshet bunna förutse det lrnaneiella
utslaget ek förvaltningen; std, under sädans frän bvarje Ibeaterinrättniug
osbiljagtiga förbällanden, Ibeatern iebe bunde undvara nägon ok
de pä förband bestämda, under en längre följd sk är ätnjutna, inbomster,
bvilba blifvit uti senast fastställda 8tst uppförde oeb bvaribland de af blbets
8tänder nu indragne ansiags-summor jemväl tzefunno8; samt att Oireetionen,
ak sadan anledning, funné si» föranläten underdanigst anbälla, det
Longi. Naj:t mätte täcbas, säsom ersättning för nvssberörde anslag, till Oireetionens
disposition mivis» en ärlig summ» ak 6,000 k.dr D:eo, att ulgä
frän oell med innevarande är; anförande Oireetionen för öfrigt i underdänigbet,
burusom, i öfverensstämmelse med ds uti ofvanäberopads Lä diga beslut
antydda allmänna grunder för bbeaterns förvaltning, eontrseter om
fortfarande engagement för längre tid inom den för Longi. Ibeaterns beställd
fastställda period at lem är blifvit, pä satt en bifogad speeitioation
närmare utvisade, med sujetterns jemte flere till ddmatern börande personer
skslutade, oeb att Oireetionen säledes, pä grund gf lagliga aftal, egde förbindelser,
bvilba iebe bunde, i följd ak minsbning i bestämdt päräbnads
8tats-ans!ag, lemnäs oupphdlcle.
Longi. Naj:t, som i sammanbang med öfrige anmälanden, rörande den
vid innsvarandö Libsdag fastställde Ordinarie 8tats-regleringen, nu jemväl
trän Libets 8tänder fatt emottaga underrättelse om deras beslut, angående
indragning af förenämnde anslagssummor, bär, ebvad skälet för detta beslut
än mä bakva varit, doeb ansett 8ig ega grundad anledning till den förväntan,
att bibets 8tänder, sedan de vunnit närmare upplysning om anslagens
bebolligbet för Longi. Ibsaterns upprättbällande, enligt fastställd plan, oeb
om ds lorbälianden i öfrigt, bvilba uti 1begt6r-8t^r6l86ns okvanberörds underdäniga
sbrikvelse blifvit bos Longi. Naj:t anmälde, sbola buna en ersättning
för samma anslag vara af omstäncligbeterne päballad; oeb Longi. lVlajrt
bar alltss, jemte öfverlemnande till kibets 8tänders 8tat8-Iltsbott af omförmälds
underdäniga skrifvelse, bärmed velat föreslå, att intill nasta bibsdag
en ärlig summa, motsvarande de indragne 8tat8-8N8lagen, wä varda vid den
förestäende Lxtra 8tats-r6glering6n för Longl. Ibeatern anvisad.
Longi. N»j:t !,ar vid detta tillfälle ej eller velat lemna obemäidt,
burusom Long!. Naj:t, under den salira förutsättning, att anslag, som under
Aon»/. /!/»/.<5 dVadrga ö'/cr//2.>edc ^ Ado /o/.
37
Eli. balkt ä> bundi sde vsrit ä Kilis-8tsten uppförde, skven bsdsnekter sliulle
bom ms stt kortkars, ksttst Oess l^sdigs beslut att, tor ^tterligsre kem ärs tid,
fo,»slira Ibeater-inrsttningen om ätnjutancle sk det ärling bidrag »k 36,ooo
O:dr, som slltikräir är 182^ sk Kongl. lVIsj:ts ensbilde meckel tili Uresterns
8tvrelss utbetalts, 00b genom Iivilliet bidrag, i förening med öfrige summor,
som under Idans Naj:ts regeringstid till ddrestern utgikvits, dearna inrättning,
enligt livad liosköljande utaf d?i>sater-8tvrel8Ln meddelade uppgift gikver vid
llanden, mimers oile,- intill clen 1 danuari innevsrsnde är, sk Oans älai:ts
ensliilda meclel ätlljutit understöd till ett sammanrälinadt belopp , ,028 k:dr
/jo slc. L:eo, utom de til! kdof-8sngale oeb ddok-8gng6rslior utbvtaldte löner
oell srkvoden jemte sersliilde pensioner oell grstikieationer ni. m., utgörande
tiilsammans omkring 2,5oo ll:dr ärligen; bvaremot under samma tid gkldrs
medel till Kongl. d?besterns upprsttbsllan-ie ej vsrit sk Kibets bländer pä
8tst snviste, än de nu indragne sidre anslagen, sk b villia dessutom ett betydligt
belopp äter till 8tsts-verli6t ingått genom den ak Ibeater-personslen
Z dess löner erlsgds bevillning.
Kongl. kldaj:t körblikver kilcete ständers Ltsts-IItsliott med sll Kongl, l^äd
00b ynnest städse välbevågen. Ostum ut suprs.
k/tdrog 0/ /'/-otoco/Zer d/ner ^ ^d//er //o?»
Mo/t Ko/rttnge/r r Äolt§-/?dc/eL d Äoe/c/m/mL Kott de?r / /ös
l>s
s r v s r 3 n d e:
Id. K. Herr dustitiss-ststs-lVIinistern ^d/vreö/a^/r^
8tsts-Ksden: Herr Kriberre Lagerd/eZ/cö^
<7 /
//crs ^
6/'nöds^
Orekve d/dr»er oeb
Kriberre d7oe7 von //o^tedr.
1. k. Ospartements-Kbeken, 8tats-Ksdet cr/ /^/n§drci koredroMi underdänigbet
följande ärenden: — — — — — —> —
E»/Lpr.
11:o.
Directionens för Kongl. lffej:ks ldof-6epell oell 8peeteliler underdänige
Zkrikvelse den >3 nestl. denueri, om ersättning till Kongl. Uree terus Dessa
Lör ett sk llikets 8tender indraget 8tet8-ensle».
Dä Kongl. Mej:t, genom Kädige Dref den /f oell r5 Maj 183g, täekts
fkörsiikra lrestäodet ek Dess Illveter för en tid et kem är eller till den i
duli i8/j/j, dä vidare utl den 8tat, irvilken Kongl. HIaj:t under sistnämnde
dag beliagst för Ureeterns Inkomster oell Utgifter ,i Keder :fastställa, 8eräknets,
såsom fortferande, de anslag, Ilvilka förut under en längre följd ek
Zr verit ä k>ks-8taten envisede med ^,5oo !l:clr Laneo ieontant oell värilet
al 200 fsrnnsr Verl in natura, oell Ilvilka enslag till en det^dlig del
inotsvaredes el <le Devillnings-efgifter, 8om utsk <le vid Hleetern anställds
personer till 8teten erläggas; samt de ändtligen Kongl. Hleaterns Oireetiou,
pä grund et elen 8älun<le Kädigst gifne försäkran oell i öfverensstämmelse
med ilen fastställde 8tsten, reden werl sujettsrne oell endre till -Hleeter-inrättningen
ilörsnde personer rngätt sädsne ekla!, -som för Mere kommande
Zr ero lagligen lrindende, men ilvilka aftal, till följd sk minskning eller indragning
utsf iaeslämdt päräknede ensis», sennvlikt ej skulle kunne uppf/lles;
se trodde 8tets-Kädet, i ketraktende ek lrvsd säluncle förekommit, sig
döra i underdänigliet tillstyrka, det Kongl. Waj:t täcktes läte till Ilikets nu
församlade 8tänders 8!ats-Dtskott öfverlemna Mlleeter^Directionens förevarande
underdäniga 81<rifvel86 mecl clervicl fogade handlingar, samt pä grund
ef cte cleruti meddelade upplpsningar, genom en till demälde Utskott allätande
Kädig 8krifvelse, fests Utskottets uppmärksamhet ä angelägenheten
clersl, ett vicl ilen korestäende Kxtra 8tsts-r6Zieringen nödige medel mä vsrde
envisede till fallande ek den krist i Dheater-jDasseos tillgångar, som fyr
okvansagde körhindelsers fullgörande lien uppkomma.
-femte clet Kongl, lllept i Käller Inföll 8tats-llädels underdäniga hemställan,
ett, pä lörekomne skei, en 8krifvel86 med framställning om detta
ärende mä till llikets 8tänders 8lets-Dtskott ellätes, kehegade Kongl. lllap.t
lillägga det Kädiga förklarande, ilurusom under den säkre förutsättningen,
ett llikets 8länder ej skulle indrege det anslag, som uti ett llelkt ärlrundrade
verit ä lliks-8taten uppkördt, Kongl. IVlaj:t fettet 8itt Kädiga Ileslut, ett
för ytterligare kem ärs tid försäkra Dlreater-Inrgttningen om ätnjutende sk
det ärlige susie» ef 36,ooo ll:dr D:co, som frän oell med är 182/j, oell ellt
ditintills ek Kongl. Uej:ts enskilde medel till Ikeaterns 8t)'relss utbetalats.
lV.o /os»'
oell genom livillcet sistnämnde anslog, i förening mecl öfrige summor, som
uncler Ilons 8loj:Is reger!,igslicl lill ^lieotern ulgifvils, cle lmlrog, livormecl
Ilons l>loj:t of Dess ensltilcle meclel unclerslö^t ocli upsirällliollit clenno lurötlniög,
nu wero, elior clen i januari 8elto är, u^s>ginge tili en sommonlogcl
summa of 7^',023 k:<lr /zS sk. Loneo, oberälinoclt <le till llof-sängore
oeli llof-sängerslior ulbelolcle loner vell orfvöclens jemte sersliilcle pensioner
seli groliticolioner m. m.,som sommönlogät utgjorcle mer än 2,800 ll:8r L:eo
ärligen; ätierös>gn6s Kongl. Noj:t i clello ofseencle 8en frän ilieoter-Direetionen
inkorärocle uppgift, som Kongl. kloj:t nu töelites till bilöggoncle vitt
DrotoeoIIet ollemno.
Kongl.' lV>!ij:f befollle, ott elen 8!ir>fvelse, som i följä of clet nu mell6el<ito
Käöigo beslutet, lcommer oll till kilcets 8lön6er8 8tol8-Klsliott olgä,
slcoll genom Köreclrsgonclö De^ortewents-Oliefen sersliilclt justeras.
Kx' Drotoeollo,
L. 6.
Knc/erc/un/g ^omemor/a.
Kmlilct livori Kongl. Dbesterns lKlcensliosier oell Don6Iingor äcloggläggo,
lior ifräu oeli mecl clen i januari 1818 till oeli mecl slutet of är i84o,
Köns !Hoj:t Konungen töelits of Dess ensliilclo meclel lota säsom biclrog till
Rong!. Ilieotern utgä följön6e summor, nemligen:
^r 1818. Orclinorie inslog för lörsta iiolfäret 8,687: 2/s.
för Oolo-ssieetolilet 8en 28 IVloj . . - 2,800: —>
Orclinorie inslog, jemlilit Kongl. Brefvet
elen 28 November 1818, för November
oeb December mänocler . . 3,333: 16.
11,490: 4o°
^1819.; Oräinorie inslog . . ... . .- . 20.000: —-
Ilixtrn äito - . . . . « - . 8,833» —
28,833: —
„ 1820—1822. Orclinorie inslog för 3 är, ä 20,000 k:elr 60,000: —
,,1823. Orclinorie onslog för försto bolfäret . .10,000: —
för senare 8itö ........ 18,000: —
för Kri-s^ieetoiilet clen 3 Isnuari . . . i,ooo: —
29,000 —
^ 1824?—'i8/so. Oräinsrie /inslag Me Zr, L 36,000 K:är 612,000: —
Luinwa B:co K:clr 741,028: /jo
-
40
^V.o /o/.
blärförulgn liar Ilrms Xongl. I^lgjtt, enligt Iivsd föl' I^ongl. lOireotionen
lrändt än, täelits «f Ilgns Ngj:ts ensl^ildg medel beliosts lousine till HolLängsre
voll ldok-sängerslior 8smt sersliilda grgtitleg tioner till Artister för
Lenefioe-speetgliler oell Loneerter m. rn., livilliet glit Oireotionen gnssr l.un--  n?> för olvgnnämnds 23 är approximativt uppslrsttgs till winst 5o,ooo Il.dr
kanoo. 8toe!iIlolm den 3 februari löcji.
d? cr e k m » ». L. 6. Lo ^ e /- g°.
6. 6.
t/tc/^crg a/ ^Oi!oco//6/ o/ver' ^/»ancs-^z-enc/e» ^ /ca//er /?r/v/' //anr
Ma/.t Xo/r«?rAe» r Äa/s-^/dc/eL a ä/oc^^o/m^ Äo/t c/e» F /3e/>e»aer
/<?///.
Närvarande:
13. 13. Herr Iu8tit!k6-8t»ts-lVIinixt6rn 7Ä>»eö/«c/^,
8tats-käden: Herr l^ribeire
/u/mre».? ^
»/ /^/zrAdz-r/^
//»'S ^
Orefve d/ö/zrez' oell
13 iilei-e Acre'/ nc>» 53o/^/e/».
3'. f Ilepai tsmenis-Ollefen, 8ta!8-?.ädet c«/ /^/»gd/c/ nppläste till juste-.
ring elen bkritvelse, som, i följd af Longi. Lb-j^ts clen i innevarande mänad
Nleddeldte Nådiga beslut, borrie till llilcets 8tänders 8tal8-I7tsIiott »llätaz i
fräga om anvisande af wedel till ersättning gf ett genom Ililrets 8tänder
iildraget 8tats-an8lag lör Long!. ddleatern.
8edan 8tat8-bädet underdänigt Lberopat det till berörde dags krotoeoll
afgilne vltrande i detta ämne, bebagade Longi. Näjd i ljäder gill» den
ifrägavarande 8!irifvels6n, enligt det eoneept, som är Lrotooollet bifogsdt,
oell ilomms alltsä samma 8Irrifve!se att, ätföljd af deri sberopade bandlingar,
till Libets 8tänders 8tat8-HtsIiott expedieras.
Lx krotoeollo,
ä'. 6. ^e/r/^ez-g.
N:o i02.
TVäcbAa » 7V:o'702.
n-o W2.
^riL. till Lxp. Disk. Res 22 Debr. 18^1 , ii?» 2 e. m.
/^o/ios/c/sn 7/// /l//re^ ^cr/rc/c^ cr/r^äe/rcie
c,// «,-/nc)c/6/c /o/' acZ/ctNAe^ac/e /»ec/amoten i ävcu oc/r
:6ot/ra 6r/i>e» ^koo^/ro/m c/en 7^ le^/>n«/2 /A^/.
Dti Ren till 8tsls-I7tskott6t sklemnacle proposition, angäencle 8tsts-verkets
tillstäncl ocli bebok, liar Rong!. ^laj:t, meck äberopsncie ak Dess, reclan
lien r3 lVovember 1828, till Rikets 8täncler aklätne l^äili^g Dioposilion, jemte
clervicl kogaclt 8t3t8-Räcls-protocujI sk Ren 3o nästkörutgängne October,
samt mecl bänvisancle i ökrigt till clet Ökver Rsmmar-Xrenclen Ren >5 Ranuari
>8/jo körRs protocoII, körsslagit Rikets 8tsnRer, blanR snnat, stt kol'
8ves Dok-Rätt anslä en n^ ^.ssessors-lön, 'ssmt stt kör 6ötba Dok-Rätt ^bevilja
2:ne Dok-Rätts-RäRs-löner ocb 2Me ^ssessors-Iöner.
Rongl. Nsj:t bär blikvit unclerrättaR Rerow, stt, ekter Ret Rikets 8tänRers
8tsls-I7tskott tillstyrkt ocb tvä Riks-8tänR bilallit, men tvä Riks-8tänR
skslsgit Rong!. Msj:ts proposition i Renns Rel; sä bar, viR snställR vote
ring
i Dörstärkt 8tst8-Dtskott, genom vägra kä rösters ökvervigt, Ren sistnämnRe
meningen gjort sig gällsnäs, lil! köljci sk Retta körbällanRs lärer
inträkkat, att Rikets 8tänRers unRerRZnigs 8krikvels6 sk Ren 23 December
sistl. är, bvaruti skslsget ä propositionen blifvit snmälRt, icke Rertill angikver
nägon orsak.
I7ti 8ves Dok-Rätt bär seRan är 1828, Rs lommerce-lollegii Rustitis;-  Division uppbörRe, ocb RerviR klere srenRen till Dok-Rätt ökve, kl^ttacles, en
DeRsmot ökver clet i 8taten upptagne antal sk s3, varit aRjungeraR, pä Ret
ä bvsrjs sk cle cj Divisionerne mätte linnas ett lika antal sk 6 DeRsmöter.
8eRan är i83^ bakvs cj leRamöter varit aRjungeraRe i Oätbs Dok-Rätt, pä
Ret skven cler, bvsrest blott 20 leRamöter gro meck löner ä 8tst körseRRs,
»rbetet ä bvsrje sk cle cj Divisionerne skulle kunna emellan sex leRamöter
köräelss. Där Resse kem extrs leRamöter var clet, som n^a löner sk Rong!.
Naj.t blikvit begärcle, men sk Rikets 8tänRer icke beviljaRe.
Ltä. /r. /5c. proc. 7<?^o ocä 75^7. 7 5-rm/. 7 ä/.7ka //i,/c. 6
42
, lV.o /o2.
Dä, med kästadt akseende 5 Dok-Rätternes nuvarande organisation, ocR
mängden sk dit Rörande ärenden, det icke lärer kunnat bestridas, att okvannämnde
antal DedamÖter i 8vea ecb 6ötba Dok-Rätter nu erkordras, samt
det icke Iian antagas, att Rikets 8tänder skulle ansett det lämpligt, att nägra
ak Dedamöterne ständigt skola körblikva lönlöse, mäste det Rskva varik
under körulsättning rikt tramdeles, genom en annan organisation ak DokRätterne,
med kärrs Dsdamoter ä bvarje Division, det kor Randen varande
Rebokvet Grills komma atk uppköra, som Rikets 8tänder kunnit sig nu ieke
Röra ä 8kak uppköra okvannämnde kem Dsdamöter.
Rong!. Naj:t Rar 8ig visserligen bekant, akt kräga om en sadan DokRätternes
organisation varit ak enskilde personer väckt, men tror, att den
icke annu ak mängden bland lagkarne män ansetts lämplig, oelr (len skär
icke tillsammans mecl köreskrikterne, Rvarken i nu gällande Dag, eller i det
utarbetade n^a Dagkörslaget. Dä Rong!. Najrt icke Rar kör aksigt att urnier
(lenna Riksdag aklata Droposition angående lagkorändi ing i detta ämne, kan
nägon d^lik organisation i allt kall icke lörr, än nästa Riksdag, vidtagas.
L,tt under tiden läka Dok-Rätts-Dedamöternes antal minskas, under lavad det
nu utgör, skulle Rong!. Alajrt anse vara, att kasta kör litet allseende ä rättLökande
parters anspråk, att kä deras mäl med tillbörlig sk^ndsambet akgjorda.
Handlingar, dem Rongl. lVlajrt bekallt dustitikL-8t3t8-Ninist6rn till
Utskottet okverlemna, Ldagaiägga sväriglreten att kinna skicklige oclr erkarnc
män, som vilja ätaga sig en längvarig lönlös adjunction i Dok-Rätt. Rä det
kätt, som de Reviljacie anslagen, enligt livad ant^dt är, skulle komma att
emellan Departementen kördelas, linnes ej eljer nägon sannolikbet dertill,
att, genom besparingar inom den till dustitim-Departementet Rörande Dukvudlitel,
utvägar kunna beredas till ersättning kör det större antal ak adjungerade
'Dok-Rätts-Iedamöter, som nu komma att bebökvas. Vid sädant töibällande Rar
Rongl. Naj:t ansett 8ig Rärmedelst Röra köreslä Rikets 8tänder, att till adjunctions-arkvoden
bevilja ett Dxtra 8tsts-anslag ak3,^5o k:dr Råneo ärligen, eller
>^bo R.dr, svarande mot balk Vssessors-lön, kör Rvardera ak de kem Dedamöter,
som mäste adjungeras med egna extra Rotlär i 8vea ocR 6ötba DokRätter,
om arbetet der, säsom bittills, skall kortgä pä D^ra Divisioner, med
sex Dedamöter i bvarje Division. Detta anslag önskar Rongl. Naj:t att Rikets
8tsnder ville anvisa, att utgä krän innevarande ars början ecb intill
dess den 8tat8-r6gjering vidtager, bvilken ä nasta Riksdag blikver beslutad.
Rongl. Alaj:t körbiikver 8tats-Dtskottet med ali Rongl. Näd ecb Vnnest
städse välbevägen. Datum ut supra.
<7. /'d/vtöökadL.
Lone/. o/r ^ 7V.-o ^02.
43
«/ /'/'otoco/Zet 6/ve,' ^»rrrrw-De/ia^enrsn^e^ ^>e?n/sn ^
/rMet nr/o/- //n?r^ XonnnAen r ä >^Loc/i/w/m;
Äott c/e,r Nleö/'tt«r-r rä'^/.
När vårsnäs:
Hsn3 LxesIIsns Herr 3u8titiss 8tst8-Mni8tern ^o>n6ö/as/^^
8tst8-kääsn: Herr kiilisrrs /icrA6/'A/e^6,
//rss^
6>sive Mo>nsn osli
Prilrerrs LtcrÄ von //o/^e/n.
8t3t8-klääst n/' ^'nAä/'c/ snwslt68 vars sk 8julL<ioin lnnärsä stt tiliLtAslsslromins.
^k kisn8 Lxes1l6N8 Herr äu8titiss 8tst8-^ini8tsrn Uppls8t68 i nncisrääniglret
ett pä Nongi. lVIsj:t8 i>eksIIniog upprättacit kÖr8lsg till Näciig Proposition
till Kili6t8 8tänäsr8 8tst8-Ht8liott, sngäsncis klxtrs 8tst8-sn8lsg till
srkvoclsn kor säjungersäs P-säsmötsr i 8vss osli 6ötlrs liok-klstter; liviilrsn
Proposition Nongl. lVispt, nppä 3u8titics 8tst8-Nini8tern8 osli 8tst8-Päclst8
ökrigs P-ecisrnöters unäsrciänigs tillst^rksnäs , tsslites i Näcisr gilis, säclsn
tienssnirns viri ästts Protosoll linnés liilsgä; osli lrsksllcle Nongi. lVIspt, stt
kisröräs Proportion sliulis i vsniig oräning expsclierss.
Lx Protoeoiio,
L ^nt. Aoe^.
KTGSWNGLM.
rkrcLi nos ^v^l-vLll»
S 8 41.
1
^:o W3.
^nk, till Lrp. tltsli, äen 5 U»I'3 1841, lil, 5 e, m.
/</) V6 />. d/ S
/>ccc//^cr /°»o/,os/r/o/r //// /»//ce/8 Sräac/e/', om c7ac/,///^ / 8? die»er
r//Fs/o, me/r,- 6//eea S/oc/c/ro/ms S/o// c/c» /.? /eL,-rccc»/ /8//
linder före^gencle ldil<8dg^gr k»? Nors ^gn^er intrglfgt, gil Likets
8tgndei'8 förslg^ i sgdgng Ig^frä^or, 8om 87 ^ de^eiin^s-formen omlormgler,
inkommit 8g sent, gil, ArundlgFsenli^ p>öfning dergf, under Likets
8tönder8 sgmmgn vgro, ieke kunnat gt kon»!. l>I:,j:t meclkinngs, samt gil, försluten
.it' sudan gnledning kommit gil, lörlullu. M,- försluten till »y gllmän
Livi!- oek Lriminul-LgA elier undrg lutförslut gf större omfuttnint
skola kekandlgs, klifva olgren!,elern.', gnun ket^dliAure. om LonAl. lVIgj:t
icke, afven elter Liksdats 8lnt, kun till l:>t gntg^g, liv.,c! llilrsts 8tandei,
för deras del, i säduna ämnen l>68lntgt. Det skulle nemligen elg kunnu
intralfg, antinzen gtt LiksduAen, för meddelande :,f lvon^l. l>1aj:ts keslut
riti en viAtiZ Ig^lrgAg, mäste förIg,!Ag8, eller gtt den inödu, Likets 8tander
deia använd t, klefve lörs^illd.
Xon^l. Ugj:t kai' derföre gn8ett 8,^ e^a skäl gtt till Likets 8tander
allatg följande, i ning likket med ett gf Likets 8tändei8 Lonslil utions-IItskott
vid denng LiksdgA gfgifvet forslat, glfgtlgde, men gf gndrg utgf keinukle
Utskott föreslgn-ne ^rnndlgZ8-fö,gndrinZgr okeroende Lro^>osition till
förändrad l^clelse gf ldeA6iii>"8-furmen8
87 §.
"Liksens 8länder eZa ^emen8gmt — — — skäl gtt det vti^rg.
"//ca //oaccaAea cö/e /ocv^ cca ////cvear Sräc/c/e/- c?r,r/c///c,^ /dr/a oe/r mc-c/c/c/c
"8/rr dev/ccr, -r/crao //aa o/dc/ccac/mrc/ ccrr /o/ e ,cä7r/ö/ccac/e ////'v/aZV c///acca"c/e
o/c/aZaccar Lc/c,//a oc/c cc/Zcaa/r /.//a^öee/ve c/e/oar ,cr/cc>c/a. S/csa c/er c-/
"cravev /dav/c/Aer //cc//>cc /de/a///r^, oo/c /L-c/cca^e/r ccac/o/a-cc/re c/d //c/voccv Sraccc/e/'
a/cc/ c/o/ccv accvra vccacmcca/omvr o//c c/e v/.öc7, vom /aac/accr ^öev/a^erv cra"rccZ-crac/o.
Linner — — — stadgadt varit."
LovFl. lVIajit förl/lifver ldiliet8 8tgnder med gli XonAl. l^gd oelt ^/nne8t
8tiid86 vglbevgFen. Dgtnm ut 8Ujg,g.
e ^ Li I. F 0 tt ^ IV.
L. 7d>rreL/ccc//r.
/?//-. t//r /r. i5c. /rot. /S/o oc/t /<?// 1 Lmr/. / .72 //g/c. 1
2 Lo,rg/. Mr/.-tL ^V:o 104.
cr/ p--o<oeo//c^ ö/uer ^aslr^/Le-Depar/eme^lers ^rc?rr/c/r ^
/rä^e/ r'n/o> Ma/.^ Iv«?r^7rAL» r 8^«k8-1!äc/et a 8loe/»-
?ro/?rr8 cle/r Is peiruarr /8^/.
L»rv»r»näe:
Ilons Lxeeliens Herr äustitke-8t»ts-I>linist6rn, Hör/rs5/a^^
8t»t8-L»äen:
Herr Lriilerre ^aAe/'ö/e//c6^
Fl?/rra?a^
//lrs^
Orekve Mor/re/'^
Lriilerre Äae/ 2-. ^o/^eär.
8t»ts-LLäet 7^7'agar^ »nm»läes vsrs sk sjukäoin liinäraä »tt tillstsäeskoinnl».
Lk D»ns Lxeellens Herr Iu8titiW-8t»ts-Ninistern upplöstes 1 unäeräänigllöt
ett p» Longi. N»j:ts Dek»1lning uppröttsät lörs1»g till LLäig proposition
till Likets 8tänäer, oin »näring i 87 § Legerings-kormen, k vilken
proposition Longi. N»j:t, upps äustitiss-8t»ts-Ninist6rn8 oell 8t»ts-L»äets ökrige
Leä»möters unäeräänig» tillst^rk»näe, töek tes i Lääer gill» , söä»n äenL»lnni»
viä äett» protoeoll kinnes bii»gä; oell bek»I iäe Longi. iV1»j:t, »tt beröräe
proposition skulle i v»nlig oräniug expeäiel»s.
Lx protoeoilo,
6s/7 Loc/i.
IX:o 104.
^ulr. till Lxx. vtsk. ä-n IS Mars 184l, t-I. S e. m.
LOIV SL. M^^.PS
lVae?/^a 87'r//r>c7s6 lirke^s 8^ä7rc?er^ a/r^aene/e Lo^ma?r8-  oe/r M«>ac?8/rö/c//-r^6-Kä»5a-r8 sa/n- 8/ e r /i r/ 8 - /// e » s »pp
^örttnr^e,
6r/verr 8loe/.^obns 8/0 rlc» 11 Mars 187^.
8eäsn Likets nu körsainlsäe 8tönäer, uti till Longi. iVI»pt äen 8 sist!.
December »Hälen 8krikvelse, i. unäeräänigllet »nmölt, liurusom äe, viä prök
-
^/<r/:Z>r Z^:s 104.
3
ningen ak framställda korslag, angående uppkörande sk ej mindre den, enligt
äldre Dörkattningar oek deribland I^ongl. Reglementet ak den 20 lXovemksr
1741, utgående Dagmans- oek Iläradskökdiuge-räntan, än den kör
likartadt ändamål eller dustitigs-8tatens aflöning tillkomne 8a kallade 8terkkus-akgikten,
funnit förstnämnde rända, Il vilken, jemte de derunder inkegripne
Dingsgästuings-psnningarne, erlägges ekler rök- eller matlag pä landet
med åtskilliga uti 1741 Lrs Reglemente ll68tämda undantag, 8amt, kordom
Ileräknad pa olika 8ätt inom serskilda Drovinser, genom 8enare vid
1828—1830 ären8 Riksdag meddelade köreskrikter, Illikvit i allmänllet fastställd
till lika kelopp ökver liela Riket, eller 12 8k. kör kvarjs 8ädan skritt
underka8tadt matlag, d68tolle1dre köra uppkäkvas, 8om denna utskyld
egentligen drakkade innekakvare oell krukare ak oprivilegierad jord, oell
killigketen kordrade, att Rikets samtlige invånare lika kidrogo till DomstoIarn68
underkäll, livadan oek Rikets 8tämler, i ketragtande 8ä väl karak,
80M ak de olägenkster, livilka vid kerörde räntas dekiteriug oek eontrollen
dera uppstode, i följd ak de i okvauäkeropade Reglemente körekommande
olikartade undantags-stadganden > kör dera8 del keslutat, att Dagmans- oek
Iläradskökdiuge-räntan oek, i sainmankang dermed, äkven 8terkku8-akgikten
korde kran ock med 1840 är8 8lut utköra att ak Riket8 iunel^ggare utgöras,
sä kar Riongl. Naj:t, 80m, vid föredragning ak detta ärende, ej allena8t
med fägnad erkarit, att Riket8 8tänder, i ökv6ren88tämmel86 med Rongl.
Naj:ts vid Riksdagens ögnande uttryckta ön8kän, för deras del 8ökt kereda
nedsättning i jordkrukarens lieskattniug, utan oek med tillfredsställelse
omkattat detta tillfälle att medverka till en ak Rikets närvarande llnanciella
ställning medgikven lindring i ojemut fördelade skattekördor, alitsa
ät Rikets 8tänders nu anmälda keslut leiunat Dess Nådiga 8anction, samt
genom denna dag utkärdad kungörelse till all,nan efterrättelse i ljäder korordnat,
att okvankerörde ränta mek akgikt skola krän oek med innevarande
är uppköra ock ej vidare dekiteras eller de skattsk^Idige alkordras, samt
att köljagtligen allt lavad som kore kungörandet kärak möjligen kan vara erlagdt
i 8terkllus-akgikt kör egendom, soin ekterlemnats ak person, alliden innevarande
är, skall vederkörande i kekörig ordning restituems, kvarjemte
Dongl. Naj:t, i öfverensstämmelse med Rikets 8täilders likaledes lättade oek
ak Rmngl. IVlaj:t gillacle keslut, i ljäder förklarat, att de till Domare oek
lXämnd utgående liiigsgästnings-penningarne köra, enligt kittills stadgade
grunder, vederkörande ak 8tats-Verket godtgöras, säväl i Dalarne, der dessa
penningar fortfarande uppkurits ak Mimnden, kvilken kör Iläradskökdingens
lott jemväl redovisat, som äkven inom öfriga delar ak Riket, der Dom
-
4
7^:c> 104.
stolarne under senare ären, i koljd sk den vicl 1828—30 ärens Riksdag
keslutade re^Ierin^ nied Dalmans- oell DäradsIlökdinAe-räntan, eikäilit eisättninA
tor denna inkomst ak i 8tat anslaAne medel; kvarvid dock i-umera
komme att ia^tta^as, det d^inAS^ästnin^s-^iennin^arne, i stället kör att säsoin
kittills ut^a i kö-kallande till Rvarje Lrs uppkörd, kör framtiden lleiäknus
oell utketalas ekter medinn» ak samma u^dlördsllelojlp under ile sistkö-kiutna
Dio arén, enligt den serskilda utredning, kvarom i detta afseende
Lionel. Naj:ts oell Ilikets 8tats-6ontor e^er köranskalta, samt med kikellällen
rätti^ket kör dem, li-vilka kore 1828 till 1830 arens Riksdag, såsom
3?inAS^ä8tniliA8-^enninAar ujl^kurit mera än 1 ak Dalmans- oell IläradsllökdinAS-räntan,
att ak en sädan inkomst kör deras tjenstetid körklikva i åtnjutande.
^.k k vad XonAl. Naj:t salunda, i anledning ak Rikets 8tänder8 okvanomkörmälda
undsrdaniAa 8ki'ikvelse, i leader Keslntat, kar Ron^I. Naj:t därmed
velat lemna Rikets 8tänder serskild del; oell Ron»I. Naj:t körklikver
Rikets 8tänder med all Ron^l. lXäd oell önnest städse välkevaAen. Datum
ut su^ira.
Ll I. l O !I ^ 7>.
do/ra^r cr/
l/ld/ r/F I^r'o/ocottc,/ o/der K?MEc6-.d,e»do?r, /niidtt in/dr
D/c«/tt utt' K«^s « Keed/rsims Kott c/e»
1/ illa, s ISlll.
Närvarande:
dustitiLe-8tats-Ninist6in, Dans Dxeellence Herr 2^o,vreö/crl/^,-  8tats-Räden:
Herr Drillerre
a/
Orekve Mo>/re^
Rrillerre Kas/ r-o/r
ö7cr//ve/Fe^ 7^.0 105.
5
Kongl. Naj:t, som, enligt. btats-kädels underdäniga tillst^rbande, kann
kibels 8tänder bora erbälla seisbild tiel ak Kongl. IVlajtts nu kallade fälliga
beslut, i anledning ak Ilibets btänelers underdåniga 8biikvelse, om lagmans-
ecb kläi aclsliökdinge-räntans samt 8terbbus-akgiktens uppbörande, bskallde
slutligen i ljäder, att Lbrikvelse bärom, sadan den kinnes krotoeollet
bilagd, sbulle rnider denna dag till Ilibets 8tander expedieras.
Kx Krotocollo,
/7^cd/'. //eööe.
>:-- 165.
loir till Lxp lllsk. ä ?7 Uars I8t1, lil. I e I»
§/c/ //ve^se lir/.eis §§«?rk/b om Mö^e8-d^ttS86no^«7re6?r8
tt-rr/s oe^ tis e/e^s/ öss7nic/k/a ^ost/rak/ers ö/ner^r/tttt-rcie
Kkaksve^e^,- Koe^^o^ms K/ott c/en 82 I^e
Ilos
Kongl. lVlaj:t bakva llibets 8tänder, uti sbrikvelse elen 30 nästkörllutne
Oeeeniber, i underdänigbet tillbännagikvit, att de, kör att bereda
någon minskning i den sbattsb^ldiga jördens onera, kör deras del beslutit,
att, säsom vederlag kör den ak Hust- oel) llotebällare dittills utgjorda Nötes-passevolanee,
8ju k:dr L.eo ärligen, till kättarens eller 8oldaten8 underbäll,
krän innevarande ärs början uppå kibs-8taten anvisa till Kongl. Naj:ts
lXädiga disposition en summa stor 176,000 k.dr ärligen, under de vilbur
oeb körbebäll, samma sbrikvelss i ökrigt innebäller, samt med körblarande
derjemte, det Kibets 8tänder anse den ak kustbällarne vid Indeldta (kavalleriet
bittills utgjorda sersbiida akgikt till bästens utkordring böra kortkarands
erläggas till slutet ak nuvarande kassevolanee-eontraet, dä krägan om
denssmmas kurtkarande bommer att blikvs köremäl kör sersbild bebandling.
Krigs-Loll^gium, som, med anledning barak, under den 18 danuari
detta är, erbällit Kongl. l^lajlts Mdiga bekallning att sig utläta, buruvida
ikläda varande ak llibets 8tänder anvisade anslag 176,000 k:dr kullt motsvarar
de tillgängsr kör armeens underbäll under möten oeb mönstringar, som
ak kust- oeb kotebällare bittills blikvit lemnade, bar, i sbrikvelse den 2
6
Aong/. 105.
derpäföljande Debruari, i underdänigbet upplät, att lien elleetiva numerst^rka
inom Indeldta armeen, tor b vilken Nötes-passevolanee-afgift, Lill fond
för armeens ärliga vapenöfningar intill 1840 ärs utgäng erlagcl blifvit, pä
sätt al Lollegium upprättadt oell i afskrift bärbos bilagdt speeiliet sammandrag
närmare utvisar, utgör:
vicl Lavalleriet ......... 3,557
„ Infanteriet 21,297
tillsammans 24,854 numer,
derför iträgavaraude afgift, ä 7 R:dr per numer, uppbär till 173,978 k.dr;
anseende Rrigs-Lollegium vid sädant färbällande det al Rikets 8täuder,
säsom vederlag bärlor, frän 1841 är8 början uppå Riks-8taten uppforsa anslag
176,000 R:dr ieke blott lemna full ersättning för clen l?as86Volaneeslgift,
8om af de Rust- oell Rotebällare, bvilka balla elfeetiv flottare eller
8oldat, intill 1840 är8 utgäng erlagd blifvit, utan oell innefatta ett öfverskott
derutöfver af 2,022 k.dr; men, enär, pä sätt Rrigs-Oollegium jemväl
erinrat, clet af Rikets 8tänder beviljade anslag ingalunda Olifver tillräekligt,
sä framt clen lindring ät jordbruket, som, genom Nötes-passevolaneens
ofverll^ttande frän clen skattskyldiga jorclen pä 8tatsverket, s^nes vara af
Rikets 8tän<ler äs^ftad, jemväl skall utsträelias till säclane numer, bvilka
för det närvaraucle kallas vaeante till serskilda ändamäl emot prestationer,
vicl livilkas bestämmande beloppet af den arlida Nötes-passevolaneen blifvit
i beräkning taget, samt dä en slik utsträckning, äfven till clessa nummer,
sä mycket mera är af rättvisa oeb bebof pakallad, som, i annan
bändelse, Hust- oeb Rotebällare för dessa numer skulle, sä länge cle om
vaeaueer slutade eontraet fortlöpa, blifva i saknacl af den linöring i onera,
deraf deras vederlikar allmänt komma i Ltnjutancle, samt, efter berörde
eontraets tillänclagaende, de personer eller cassör inom Regementena, till
b vilkas atlönande eller undersiöcl vaeanee-afgiften är anslagen, skulle för
framtiden komma att vidkännas en emot Nötes-passevolaneens belopp svarande
minskning i dem försäkrade? inkomster, enär de Rust- eller RoteRallare
med bvilka eontraet om befrielse frän numer-karls presterande
kunna bädanslter varda afslutade ieke lära uragtläta att om en mot den
nuvarande Nötes-passevolaneen svarande lindring göra sig lorsäkracle, bar
R.ongl. Naj:t velat meddela Rikets 8tänder den underrättelse, att, enligt
bvacl Rrigs-Lollegium upplyst, de Lälunda för det närvarande vaeanta numrens
antal, elter afdrag för fre i 8ärna 8oeken af Dalarne belägna oeb frän
reer^ tering i fredstid städse befriade rotar, utgör 1,813, derlor Nötes-pas
-
ll/a/it» ^:o 105.
7
sevolanee-afgikten »k 7 kidr ^er numer u^gär till kidr 12,691,
livartill kommer för okvanomkörmälda 24,854 elkective numer ä dito 173,978
8umma L.eo kidr 186,669
oell enär bärikrän akdragas de sk kikets 8tänder redan anslague . 176,000
äterstä L:eo kidr 10,669
att för bvarje är anvisas, 8ä framt kikets 8tänders tvifvelsutan välvilliga
afsigt att, utan köruärmande sk löntagares eller eassors derunder beroende
rättsanspräk, göra elen äs^ktade lindringen gemensam kör ulls kust- oell
kotellällare i kiket, skall kunna anses vara vunnen.
Ökvert^gad att kikets 8tänder, sä svart deras u^jlmärksawbet varder
fästad viel denna, sä8om följd sk saknade fullständiga oeb tillförlitliga
uslpl^sniugar, inträlkade oell sk Lrigs-Lollegium anmärkts omständigbet,
ieke utskjuta att ytterligare anvisa ele för elet äs^-ktade ändamälets ernäenele
ännu bristande 10,669 Kidr, oell sldedes tillbopg 186,659 kidr ärligen,
Ilar Longi. Majit, som mecl tillfredsställelse biträder bvarje anstalt,
derigenom jordbruket tillskyndas lindring i ele utsk^lder, bvilka äro viel
detsamma fästade, velat i Meler förklara, att Longi. Naj:t Ilar för afsigt
att Inkalla kikets 8tänders underdäniga korslag i kraga om Mötes-passevolaneens
uÖllöra nels, sä snart Longi. Majit kätt inllemta, att kikets 8tänder,
till uppfyllande ak Longi. Majits Mdiga öilskan, anvisat den, såsom
vederlag kör Mötes-passevolaneen rätteligen erforderliga summa 186,669 kidr
Lieo ärligen; dook Ilar Longi. Majit emedlertid, under den 15 i denna
mänad, anliekallt Lbeken lör Landtförsvgrs-Lepgrtementet, att underrätta
Longi. Majits Lefallningsbakvande om Longi. Majits Mdiga vilja, att uppllörden
ak 1841 ärs Mötes-passevolauee-afgikt ak kust- oell kotellällare, till
kättarens eller 8oldaten8 underlläll, sleall tillsvidare oell intilldess annorlunda
iean varda i lXäeler körorelnadt, genast inställas.
8lut1igen tiar Longi. Majit serskildt velat kasta kileets 8tänders uppmärlesamllet
dervid, att Mötes-passevolaneens ökverll^ttande krän kust- oelr
kotellällare uppä Allmänna LevilIningen medkörer en deremot svarande tillökad
beskattning L kikets samtlige skattsk^ldige invånare, utan undantag,
oell säledes jemväl L de minst bemedlade sambällsklasserne; en olägenbet
den Longi. Majit skulle med obebag anse oell som Longi. Majit förmodar
bakva kunnat körekommas, i den bändelse kikets 8tänder beslutit att anvisa
ikrägavarande n^a 8tats-utgikt uppä ökverskotten ak 8tat8verkets inkomster,
med föreskrift kör kiksgälds-Lontoret, att, derest dessa öfverskott,
bvilkas tillväxt, under fortfarandet ak det lyckliga fredslugn, kiket n,u ät
-
8
XonA/. 7l/-r/':k§ TV-rc/rArr 7V:o 105.
njuder, I^on»I. Ns^:d med tillkre388dsllel86 emod86r, 8liulle, einod gil ssiinolililled,
ielie usAOd är u^Aä dill 3ed 3erä 8älunäs sn vi8s3e Ileloji^, clen dillkslliAS
krigen sk »nära 8dsd6N8 tillAäilAsr dillilsnäsllälls.
I^onAl. Nsj:d körblikver lllilied8 8dsn3er inecl sll I^onAi. lXäcl oell ^knnesd
8dscl86 vslllsväZeu. Osdnrn ud 8u^rs.
.i o n v > .
^7. O. /l/o>N6/'.
«/ F^vokoeo^ek ö/ver' körsnärs-^/enc/en , /rrr//6-
r'?r/ov //ans r t? §/oe/?/lv6ns
^8/o^r c?en /o 184/.
l^srvsrsuäe:
I4sn8 lklxeellsnes 4u8didioö-8dsd8-^1iili8derll Heil' ^o/vre^/u^/
8dsd8-kläclen:
Herr krillerrs ^aAS^ö/e/^s^
//ve,
6,-n/>/<6,
Orekve /l/o/nee,
j?riilerre Äue/ von //o/^e/n.
8dsd8-klääed oell Llreken kol- I,snäd-l?ör8vsr8-I>6j)srtern6rid6d, Orskve
Tl/ö/ne/' köreclro^ i uililerääniAllLd:
15:o.
Hilied8 8dgn3er8 unilercläniAs 8Iirikvel86 sk clen 30 Oeeernller 1840,
livsrudi sunläle8, sid Hillel 8dsncler, kör gdd6ere3s ilä^on inin8lillinA i 6eil
8lisdd8liv1iliA3 joräeil8 nd8li) lcler, kör 3ers8 clel 8e8lutsd, sdd lVlöde8-^s886Vo1sneeskAikden
kör nisn8li3sled8 unilerlläll vicl In3el3ds Lsvslleried oell Iirksnderied
8linlle inecl är 1840 u^pllörs, oell Ilu8d- oell kodellällsrne dill8 viäsre
Ilek, 138 kräll cle äli^Asnrlen, kör llvillis llerörcle skZikd lliddill8 blikvid erlsAcl,
83lild i sdslled edd ernod nsmnäe sl»ikd 8vsrsil3e sn8lsA udi runäd dsl sk
176,000 kl.är ikräu oell rneä är 1841 udi kilis-8dsdeil uilpkörs8, dill Il68dii
clsu6e
-
/i^oag/ 3/l,//vc./Fs, Itäo 105.
s
dande al ds kostnader, lxSltill nässom sorm ii lils afgift varit aksedd, under
ds iagttaganden kor osriel, saniiua 8krisvel86 inn(dn>lle> ; bvaremot kikets
8tällder, Linn ansett någon km ändring uti livad Kustliällarne al' äkdsr alogat,
att vid möts» besörja H^tt:nnss luistars köurageiing, icke skäligen bura
ega rum, enär llustballarue voro pligtige att liska äret undeibälla numer-1>ä8ta
rus, osli någon okad kostnad genom dylikt underbäll vid mötena
således egentligen icke uppkomme, sunnit 8ig icke ega anledning medgifva
ds» nu gällande fouiage-passevolance-gsgistens upjilmrande osia anvisande
»5 8tats-anslag till de kostnacier, b val kor densamma är beräknad, utan komms
flögan om losrörds afgikts foittaiande, sedlln nuvarands passevolancecontract
tilländagätt, att lolilva föremål sör serskild bellainllilig; livarökver
Lirigs-LoIIegium, under ds» 2 dslinss, med underdänigt utlåtande inkomnrit.
köredragande 8tat8-Kädet osli Departements-Lbesen, som as Krigs(lvllegii
utlåtande inlmnltat, att de» ellectiva nunlerst^ika inuin lndeldta
armes», sör bvilken ^lötes-passevolance-afgift, lill tond tor armsens ärliga
vapenökningar, intill 1840 äis utgälig erlagd blifvit, pä sätt ett ak' Lollegium
tillika insändt specikikt sammandra» närmare utvisade, utgör:
vid kavalleriet 3,557
„ Infanteriet 21,297
tillsalnmans 24,854 numer,
derför ifrågavarande afgift, a 7 k.dr per numer, uppgär till 173,978 Il:dr,
ansa», vid sädant löibällande, det as Ilikets 8tände>', såsom vederlag bärsör,
s>än 1841 ars lomja» uppå 3:dje Hukvud-ddteln anvisade anslag, 1
rundt tal 176,000 k:dr, icke lolott lemna kull ersättning sör den passevolans-
afgift, soin as de kust- oell Hotellidkare, bvilka balla eklective kyttare
eller 8oldater, till 1840 ars utgång erland blifvit, utan osli innefatta
ett öfverskott derutöfver ak' 2,022 k:dr; men enär, pä sätt krigs-Lollegium
jemväl erinrat, detj as Ilikets 8tänder bestämds ärliga anslag ingalunda
blikver tillräckligt, sä sramt den lindring för jordbruket, som genom Nötes-passevolancens
öfverll^ttande frän den skattskyldiga jorden till 8tatsverket
s^nes vara af Ilikets 8täuder äs^ftad, jemväl skall utsträckas till sädane
numer, b vilka för det närvarande bållås vaeanta till serskilda ändamål,
emot prestationer, vid bvilkas bestämmande beloppet af den arlida
Nötes-passevolancen blifvit i beräkning taget, samt en slik utsträckning äfyen
till dessa numer sä mycket mera är ak' rättvisa ecb bebos päkallad,
Lr/i, n// /k. 31, /'rot, oc/t 7 3lr»r/. 7 32 //ii/t, A
10
Lö/rg/. 7Ro 105.
80M i linnan bändelse kust- oeb koteliällare för cisell numer skulle, sä
länge cls örn vaeaneen slutade eontraet fortfara, blifva i saknad af ilen
lindring i onera, deraf liera» vederlikar allmänt komma i åtnjutande,
8amt, efter berörde eontraet» tilländagäende, lie personer eller ea»8or
inom Regementena, till bvilkas atlönande eller uncier8töä vaeance-afgiften
är anslagen, skulle för framtillen Iromma att vidkännas en mot 5lötes-p38-  »evulaneens belopp »varande minskning i dem tillförsäkrade inkomster, enär
lie Rust- oell Rotebällare, mecl bvilka eontraet om befrielse frän numerkarls
presterande kunna bädanefter varcla alslutude, ielie lära uraktlåta,
att on, en, luot den !,ittil>8 varaulle Nötes-passevolaneen svarande liin!'ing
»öra sig försäkrade; bade föredragande 8tats-kädet oel. Deparlements-Lliefer,
skolat i uuderdäuigbet uppgifva» att, enligt af Krigs-LoIIegium insändt
saunnandrag, ole »älunda för det närvarande vaeanta numren» antal, elter
afdrag lor fre i 8ärna socken i Dalarne belägna oell frun reerutering i
fredstid städse befriade rotar, utgör 1,813, derför Nötes-passevolance-afgif
ten,
ä 7 R:dr srer numer, uppgär lill L:co 12,691: — —
b vartill kommer för elleetiva 24,854 numer enligt ofvan
»täende
beräkning , , . . 173,978: — —
8umma R:eo R:dr 186,669: — —
att för ifrågavarande änckamäl ytterligare för b varje är uppä 8tat anvisa»,
sä framt Hillet» 8tänd6rs välvilliga afsigt, att icke blott förunna den berustade
oeb roterade jorden en partiel lindring i bittills viii densamma fästade
onera, utan oell att göra denna lindring gen,ensam för alla bust-oeb
Rotebällare i Riket, utan förnärmande af enskilda löntagares eiler eassors
derunder beroende rättsanspråk, skall kunna anse» vunnen.
Under öfvertygelse, att Riket» 8täncler, sä snart dera» uppmärkssmbet
varder kastad vid denna, tvifvelsutan såsom följd gf saknade fullständiga
oeb tillförlitliga uppl^snigar inträffade omständigbet, ieke uppskjuta,
att ytterligare anvisa de för det äs^ftade ändamälet» ernäsnde ännu bristande
10,669 R:dr R:oo ärligen, att använda» till lindring för de Rustoeb
Rotebällare, b vilka för det närvarande ieke prestera numer-karl, eller,
derest dessa eontraet komma att uppbära, oeb n^a sädana, med atdrag
kor IVlötes-passevolancen, varda akslutade, till ersättning ät de cassör eller
enskilda personer, till understöd eller aflöning för bvilka de vacanta numrens
ärliga afgrkter blifvit genom armeens nu gällande löne-reglering bestämda;
tillstyrkte 8tats-Rädet i underdänigbet, att Kongl, Naj:t täcktes,
r afgäende 8krikvel»e, meddela Rikets 8tänder ofvanomförmälda af Krigs
-
/fo/rZ/. /V:o 105.
II
Lollezium framställda erinran, säsom följd lrvaraf, i stället tor redan anvisade
176,000 ll:dr ärlizen, tor i lräza varande ändamäl, elior den Irerustade
oeti roterade jorder,s allmänna befrielse trän den lrilintills utzjorda
^V1öte8-^,a88evolgne6n, erfordras en summa, stor 186,669 kalr äi lizen, att
af kikets 8täuder uppä 3:dje llufvud-ddteln uppföras, under Mdizt 611-  kännazifvande i öfrizt, att konzl. IVIaj:t, som med tillfredsställelse biträder
i, varje anstalt, derigenom jordbruket tillskyndas iindrinz i de onera,
sorn vict detsamma öro lastade, bade sor afsizt att bifalla kikets 8tänders
underdäniza förslaz, i fräza om Alötes-passevolaneens uppbo, ande, sä snart
Konzl. !>laj:t fatt inbenila, att kikets 8tänder anvisat den, säsom vederlaz
derför, rättelizen erforderliza summan 186,669 k.dr äi lizen ; samt att, enär
terminen för u>ipbärande st' första InilOen al' 1841 Lis Notes-passevnlaneeafzift
nn inunder, men erläzzandet oelr äterbetalandet af denna afzift, derest
kikets 8tänders underdäniza lorslaz om densammas uppböraude med
innevarande ärs början varaler af konzl. H!aj:t i lXäclrn- zilladt oell l'astslälldt,
skrdle sä väl för kust- oeb Kotebällare, 80m fo, kronans tjenstemän
roed tlerfaldiza oläzenbeter blilva förenade, Konzl. i>Iaj:t täektes zenom
Lireulaire-kref anbefalla samllize Dess öefallninzslnifvande, inom bvilkas
Kän Hust- oell kotebälls-nunier of armeen äro förlazda, att, tillsvidare
oell intilldess annorlunda lion var>Ia i lauder föroialnadt, inställo us^,8ärindet
af 1841 ärs till karlens umlerbäll bestämda Nötes-passevolaiiee-alzift;
kommande uppbörden vid nn förestående »ppbördsstäinina alitsa, i detta
frill, att inskränkas till emottazandet af 1840 ärs senare baltva mötes-afzift
samt 1841 ärs afzift af Knstiiällare tili bästens underbäll.
8>utlizen oetr b vad beträllär ej »lindre liikets 8tänders yttrade förmodan,
att zenom nu jfräzasatta nya anstalt besparinz i uppbörds-kostnsder
oelr lörenklinz i räkenskaj,s-verket lor<Ie uppkomma, är jemväl k.rizs(dollezii
deraf föranledda lreniställ^nden, sä väl om ldrtfurundet of den provision
oelr remissloze, sonr lrittills vorit l^inds-lvomierore, l6ondt-1iäntmZstore
oelr Krizs-Lo sse uren i lXäder lrestäddo, som oelr om de terminer, pä
lrvilko det n^o stots-onslozet pärälinos ott of Krizs-Lollezium fä disponeros;
onlröll 8tots-l1ädet ott i desso delar fä si^ i underdänizlret ^ttrs i sommonlranz
med det ldrslaz till Kuuzörelse om uppliörondet of den lrittills
varande IVIötes-passevoIauee-afzillen, livillret slrulle till Xonzl. !doj:ts lXädizs
pröfning framläzzas, sä snait ltiliets 8tänder antazit det al' Ivonzl. Uaj:t,
vid den n^a airstaltens införande i ljäder fästade villtor.
Konzl. IVIaj:t täelrtes, livad 8tat8-kädet sälurrda i underdänizlret yttrat
oelr lrenrställt, i ljäder Zilla, men förklarade derjemte, det LonZl. Waj:t
/ec>?r^/. ^V:o 105.
ville 5881.3 Liliel8 8l8nclei8 Uj)jnn8>'li83inkel elevviel, 311 Nöle8-^)3886vol3neen8
olve, ll^lluncle 5v8n Lu8l- oel, LolekLlluie us,^ä ^>I,n8nn3 LevillninA6N
mecI5o>el- en cleveinol 8V3,3i>ele lillöleael Iie8!!3l!nin^ Lileel8 83inl>iA6
8li3ll8li^IeIiA6 invän3ve ulan UNlIl>n!3o oek 83>eele8 jeinväl 3 6s IN!N8l I,eineclta^e
83>nk8ll8el388Li n3: en oiuAenliel, <len Konzl. IVK>j:l 8liulle ineel okekaA
3N80 oek kvilken Kon-;I. I>k>j:1 lkiinoäa,' IialVa liunnal 5oieIionnn38, i
clen kanelens Lileel8 8l8nelei- Ke8lul3l ull 3nv>83 i5> ä<;3 V3> ande n^a 8lal8-
Nt^i5l o5v6V8li0ll6N !>s 8l3l8vevli6l8 inleOIN8lei', ine-l 5<>>68kii5l lov Lili8-  A3ld8-Oonlorel »11, elevo8l cle883 ö5vel'8lioll, kvilla tillväxl unete,' loelknanelsl
35 tiel i^cleliAa 5>ed8luZn, Lileel nn älnjulev, Kon^I. !VIaj:l ineel liilkeekslälleks
einol56i', 8lenlle einol all 83nnol!lel!el ieke n8Zol av u^aga lill elei
ileiä 8alunel3 3nvi83elo kelo^j), elen lilllälliAU Kv>8len al anelia 8l3len3 liltA3NZ3V
lillkanelakalta.
Lov ö5iiAl l3'olil68 Xon^l. IVIajil i l^aelev n^^elva-;3 al 8lal8-LAelel oek
(lke5en 5ov Landl56v8V3V8-5>e^ai teinenlel 311 undev denna ela^ meddela vedevkovande
I^on^l. Naj:l8 Le-53!Inin^8ka5v3nde Kion^!. I^1aj:l8 l^tnliFa kelallninA,
ali Us)^kovdsa 35 i8^i äv8 !>1ol68-^a886voIance-a5L;i5l 35 kio8l- oell Lotekidlave
lill L^llaves elle,- 8oldalei8 unllevkall 8leali lill8vidave oek inlilldö8S
gnnovlunda i l^ladev 5dvovdna8, ^ena8l in8liill38.
Neel afseende 8 livad I^onAl. Nai:l läckl8 liävvid i l^äelev löidelava, rörande
den ilväAavavande 8!al8-uli;i5len8 anvisande 3 ölveiexkollen 35 8lai8-  veikel8 inleom8lsv, 8ä 311 Allmänna Lsvillnin^en dermed icke mä varda kelaalad,
ulkad 8i^ 8tal8-Ladel 311 58 i undei elani^Irel uja^I^8a, 311 Avundevna
5öv Allmänna Le viIIninZ6N8 utövande iselan I>Ii5vil 35 Lileel8 8l:mdev löv
liden lill nä8la L>Ii8d3A Ke8l8mel3, oek 311 i okiAl i5e8r;38l3!lel3 ulAi5l8-3nsl3A,
cter68l Lili6>8 8l8nels>8, 5öe 6e>38 6el, lkllrnle Ke8ln1 vin 8l3l8veeli6l3
Lel38l3ncje clermecl gliulle 35 lionel. IVI3^:1 i l^äclei' A>I!l>8, livinme, Iili8oni
viä kvsrje 3NN3N viet 8I3I8-1 er;IseinA Ke8l8mel ulAi5l, 311 Ke8liiel38 35 813I8-  verlrelg 83>n53lcl3 lillAänA3i', kvill<3, okv.iel cle 5o>' 8I3I6N8 l^eliot' 538l8l8lkl3
u1^i5leen3 mer eliev minelle cle83inm3 ö5vei8liA3, i kvuvje 5»!> ^enom LevillvinA
5^1138.
I^onAl. l^l3j:1 kelkll^e, 311 8kei5vel86 i Linnel lill Lileel8 8lun
äer
8lenlle, i o5vei'6N88l3mrnel8e ineel olv3N3n5övel3 lXäeliAa Ke8lul ook 8uel3ir
ilen Knne8 Lvolooollel Kil3§el, ex^eäiev38.
Ilx prolocollo,
<7. 6.
Tl^lo 105.
13
8 s m m » n ^ r.1 F ötver ?iille!ctts ^rmoen8 Uumer-8k^rltr>, »tv6N8NN> olver
llo ?iu,nror, som clerot lrnnos inltiogne, «le!s i ue!» tor ^rmeeos
t.öi,e-rez>Iei in^ oel> liels tor serskilt!» »!i«l»m»I.
ku,I-lX„-
I^lkeetive
c stei'
I>l!UI.
n>0l' till
lening.
Lu.-I-
8uu>mn.
505
I,i'l-?x>gc;menleis Drsgon-Ooi ^>s . .
—
20
485
505
50)
Dt-!1oA«,mrnlrl5 Illisssi -Lor^s . . .
—
20
480
500
500
8lnoI->»6.>> Ijosssi-llcgvmole
-—
20
480
500
1,000
kl ossgr-IlrLt meolet ....
—
40
960
1,000
1,000
Lloois-li-, D> ^^oo-klt-s^meiilet ....
—
40
960
1,000
-20)
Irinlloocls kläst-IZZzre Lorj>« ....
—
8
192
200
3,705
77//0,itL,7.
148
3,557
3,705
500
Dik-to-^emenl^ts Oreosclier-Lai .
—
35
465
500
1,2->4
1:«I-i j^il-Oroo-iclit:,-IlrFoinentet . .
—
78
1,166
1,244
1,000
20<Ir» I^is-Oi eii-ulicr-llc gvioenlrt . .
2
70
928
1,000
1,000
^-Voslgolloi HrZLMenle
7
70
923
1,000
500
8!»Z>»nc!8 6rcna6iL>-Lstsillon . . .
—
35
465
500
1,20)
D^Diols Rc^emonte
—
78
1,122
1,200
1.200
Llikii l,6osAs Dilo ...........
—
78
1,122
1,200
1,200
8«tl< > munlaocls Dito .........
—.
78
1,122
1,200
1,100
Xrooolleifs Dito ...........
4
74
1,022
1,100
1,100
1or6<5s>iogs Dito
—
78
1,022
1,100
1,210
D-64 Dito
3
78
1,119
1,200
1,200
Helsinge Dilo
—
78
1,122
1,200
1,200
1,200
12! 6,601'^s Di lo ..,,».
—
78
78
1,122
1,122
1,200
1,200
^vLlr-ötIig-D«!>Is Dilo .......
—
904
Dolius k^äos Dilo
.—
54
850
904
1,200
W<Lioikiolgocls Dilo
—
78
1,122
1,200
94)
^V> stl v6ollrns Dilo
96
94
753
943
1,100
<2,'ilmsi' Dilo
—
78
1,022
1,100
766
?^vii!i!« Dito .............
—
40
726
766
908
Wt^mlsnlis Dito ...........
—
78
830
908
700
leinll-inklz Dito
100
20
580
700
801
1>oiis Lliäoslis Dito
—
14
787
801
799
8ä6is Lkänsks Dito
—
14
785
799
22,965
212
1,456
21,297
22.965
26,670
Lumm» LsvsIIeri- velt Ir>lsnleri-i>iumer
212
1,604
24,854
26,670
1,816.
14 ^ongi. H/a/rls ^»cirg-r 2V.-0 106.
^ rr m ä',' ^ n r rr § a /'.
l:o luclrggningen till Köne-regleringen gs 148 Lgvglleri- oell 1,446 Insinteri-Nllmer.
iblgncl Ovillig forstnämncle 59 äro vsegnte sär OingstOällning, grumigr sig u^,^>ä
K.ongl> Nlgj:ts Näcligg Vret clen 2 0'ebrugri 1883-
Inclrsgne l^umer lill sors Ii i Ilie än cl gmäl:
2:o Viii 2!» Kis-OrengcOer-Degomontet, 2:ns Numer lill OingstOällning pä 5 ärs ticl,
enligt k4ongl. Dresvet clen 15 lVkgj 18-iO;
Z:o Vicl VVestgollig Dogomente, 7 Numer lill Ollo pä 20 ärs ticl, enlig! Kongl. Dreivot
clen 8 äsnusri 1839;
4:o Vill koronobergs Degemente, 4 luniér lill Degementets Dgrn-8liolg, enlig! Kongl.
Lrekvet lien 21 Kebrngri 1786;
Z:o Vill OgOI-Degementet, 3 Numer, eller lle sä ligllacle 8ärng-Dolgrne. Ovillig enlig!
Kmelite-täonlrget sk clen 12 lgnugri 1728 lä slä vgesnle i ireclsticl;
6lo Vill Westerbottens Degemenls, 96 Numer lill Oilclgnlle gs en KonO för en släslkäggre-Ks^ugclrons
uppsättsncle i Norrbotten, enligt K,ongl. Drefven ilen 6 luni
1826 ocb ,0 Vugusli 1826;
7lo Vill lemtlsncls Degemente, 100 Numer tor Oäslbällning ät ksmtlincls lläst-ääggre-Lorps
Vnclre läs^ugclron, enligt Kongl. Dreivel clen 11 kuni 1830-
Upplysningsvis gnmärlies älven:
Ilo Vtt, i säljcl gs Kongl. Drekvet Oen 21 November 1827, gngäenlle Dmejemliningen
i lemilgncl, 200 Numer tillsviclgre Oällgs vgesnte viel lemtlgncls Dogemente,
Ovillig äro lriligllgcle lrän lVlotes-pgssevolgneens erlägzgncle; s-imt
3:o sor K.ongl> Ngj:ls oell Diongns räliiiing vill Norrg 8!iänslig Insgnleri-Degemente,
183, oell vili 8o0,g 8liänslig lns-interi-Deg, menle, 203 Numer, i 50 ärs till,
emot en ärlig sigill si 6 tunnor 8pgnniäi, Oälsten Däg oeb Oälsten k4orn, sär
Ovsrje Dole, <leri lVlotes-pgssevoIgnce-gsgislen är inbegripen, enligt K.o»gl.
Lrekvet clen 26 ^pril 181^1.
8locli0olm clen 27 lsnugri 1841.
N:o 106.
llnll. till Lxp. litsle äeil 89 Ulars 1841, lil. 9 k. «.
rv o.V6/>. 1/ /./ . / N
VNc/r»« ^o/rosrlrorr 1/// /,'//.-«/8 §1 c/nr/c?*, »rrAcrerrc/e srrNr'/^ a/'
7 L' Air r/<rr errreiitt/r Noe^r^e oo/r lVo^r^e «/8/«iac/6 /ir/r«-  k?//v6rr Nloc/c/ro/,c8 Nio i i Norr 1 ? V/cr^s
8eclan I<on»l. Mij.t, unNer clen 16 nä8tliNne I^laj, lemnat Dess
sssml-^clis ilH Ne af NtIiLl.8 8iäncler vili Nenna lliltsNaZ, lill vinnanNe a5 en
/(o/iZ/. TVadrA» ^:0 106.
15
8ndr,m5l86nliA!,re orA»ni83tion ut»f 8trit8 kädet, sörexlri^ne 8ndrinA»r i He^ei
in^8-surmen, lliIi8dr>A8-ordnin^6n oell d?r^clitl illet8-l'o, ordninAen, 8:iint dä»
genuin de88e 8n,Irin-;r,r, s>6n8,nnin^r>rne "llot-Lr»nvder' oell "8!rlt8-8ecreterr>re'
i undlriArirne upplrört, oell 8älede8 jemväl lrör» ut^ä ur den, till I>68t8mmrinde
rik de ^enom sörenin^en emellrrn 8veri^e ocli lXorriAe upplromve con8ti!utionellr,
lo, llällunden, i 8tocIrIloIm den 6-^UAUbti ocli i L1lri8tirinir> den
3, duli ,8,5 l>e8lutr>de Kili8-^ltt, vili Xon^I. IVlr»j:t, tor ä8t»dIiomm»nde r>I
Iilr8l8in,ni^!let eiiiellrm 8veriAe8 r;rundlr>^r»r ocli Hill8-^llien8 1ore8llrist6r,
med iu^Ii-i^rinde derjemte ris grund8r,t8en om tult reciprocitet emellriu keisenr»
iul)u>«tc8, li8,niedel5t söre8lä Hisel8 8trivder, lilerisom Lon^l. Nrij.t ocle
timur,,' till lXor,i^e8 Kilret8 nä8> leon mrinde 8tor-ddiinA ösverlemn», den proposition,
utt ^ ^ Kili8-^liten erliäller löljrinde sö,8ndrrids I^ctetge:
InliII,te88 tre^As Kilrenri8 klep,68entrinter 8ro sör8»mlride ocli trrisvrr
lororrtnrU om ke^erin^ev under l^onunAen8 minderäri^liet, 8lr»ll ett »s lili»
»ntril 8ven8lir> ocli lXorr8l<ri I^ednmöter 8!tNi,iir>u5ritt 8tr»t8-Räd, under nrunn
r,s 8^eri»68 ocli t^orritze8 Inte» im8-ke^erinA, lorehtz HilLenris 8t^rel86, nied
iri^ttr^rmde :»s de8sr»8 öni8k8idi^s tzrundlriAru'.
litetlr» 8:,miu!»v8r»Itrt 8>rrt8 Häri 8lrill 8e«tä as lio Ii>ed» möter srän livrutdeiri
lidet, nemligen llän 8 veripm: de Ivönne 8tr>t8-^1inl8trurns oc/r
ocli srän l>ori>K>e: Ilorrxlrri 8trrt8-Nini8tern ocli de Ivsnne 8tr,t8-  Iläd» 8on> 8>o i 8iocId>olni, vrire 8i,^ ordin»,ie eller 8er8liildt till
lörurdnride
8t»t8 kLd, 8om, vid tilllrillen »s tirronlediAlret, eller under Konun^en8
minde, »ri^liel, r»s den i Norrige v»i»nde HöAerinA Iil»vd de88 e^-  ne I^edumöler ut868, i livilll.38 8t8lle min8t Irenne 8t»ts-Iläd i l^orriZe
t////d/o/'d/rxr'.
>1ed 8äv»l 8ven8lr» 80in lXorr8lr» 8»lcer8 söregäsnde loeredninF oell
r>n8lrniu^ lu,liälle8 elter de i liv»rtderki Hillet b^Hundy söre8llrister.
I Interim8-keA6> in^en 8llo1» de 8ven8ll» Xrenden» »s den 8ven8ll»
/<o/'6dcnA«,/de» till liv»r8 besättning de bör», söredr»g»8, ! krotoeoll s»ttr>8,
ocli expedierr>8 pä 8ven5li» 8piälret, oel» de §iorr8li» brenden» r»f den lXorr8!;»
söredrgzrig, i krotocols krltt»8 oell pä Norreg 8prälret
expedierr>8.
8r>Irer, 8om »nzä lrädr» Hilren» oell ej Aenom sin nstur tlllliör» rrdAot
lrrindläAZninA, föredrsA»8 »k Äcr^s-d/r>i»te/'rr t/Locli
expedierr>8 till tlvrirtder» Hillet nck t/Z/äne
,
v'A6 Ac»o/n 5cmdVc/e oc/r t/// Zenom
16
/'cc>^>o^/r/c>^ 7V:o 106.
?r»/ee. Oi^lomatiglia Xcenclsn körs!lraAa8 äkvsn ak /o> ^/v
^6.
5 ^/'e»c/e»e^ osli intuius i eli 8si8ltilcli 1'ioioeoll.
Xrsiclsna ak^oia8 6ce.
Kon^I. Naj:i korkilikver Rikets 8iänclsi' med »11 Hongl. IXäcl osli HNL8l
8iäd86 vällaeväAen. Daium ni 8Uj^ia.
6). ^ö/vreö/c^/r.
/'/'o/oco// ö/ver' drcs/r/rce-De/rcer/emeTr/e/s ,^»e»c/e»^ ^«//e/ cc
,8/ee/.^e/»,8 F/ett 0»8c/c,^e» c/e» /7^ ,1/c„-8 , r'»/ö,' //cc»8
A/c^'.t Kocrrc^e» »/r 8«mma»8«// Lee/rs/c/ oc/r /Voc^skk
Aict/8 /»dc/
1 närvaro »5:
Ilang Hxcellenee lu8iitiR-8tai8-!VI>ni8i6rn Herr ^o/vreö/ccc//^
Ilan8 I^xoellense IXorrglra 8iai8-Nini8isrn Herr //»«,'
8iai8-HacIen:
1 lei i- I^iilcerrs ^»Ae,ö/>//ce^
Oiskve d/o/vree^
Idillerce vo?r //o/^/e/z^
c/e ^e/rzcAoe^
^e/e/'>56».
Han8 Hxsellsnss Herr du8iiiiX-8iai8-Nini8iern anmalis 1 underdäni^Iisi,
ali, 8eclan I^on^t. Naj:i, under <Isn >6 Illaj gigtlidel a?, Ismnai Osgg ^ädi^a
saml^slis lill cls ak klifsig 8iänder vid nn körevarands 1IiIi8c1aA, lill vinnancls
ak en ändamäl8enIiAgrs or^ani8aiion nial 8iai8-käc1si, koie8laAns ändringar
i kegsring8-kormsn, kiligdagg-ordningsn nela 1,^eIikri1mi8-korordningen,
8amt i gammanlaang dermed, gikvil kilieig 8iänder lillliänna, ail ela,
genom de88a ändringar, kenämningarns "Ilok-Lan^Ier" nela "8iai8-8eereierare"
i Lirundlagarns u^lrork oell 8ä1edes jemväl bords uigL ur den, lill bs
8t,
äm
-
/7ädc^cr /'ro/iocd/o/!^ d^:o 107. 17
slammande as de A6NOM sörenin^Ak emellan 8veri,L;6 veil Norrige u^ikomna
eovstilulionellu sörtläl landen, i 8loeklloIm lien 6 du»nsli oell i Lkrislianis
tion 3i luli >8,5, lies!»lucie ?cilcs-det, I^on^I. l>Iaj:l ämnade säval lill Mikels
8länder som lii! Nori i^es näslkommancle 8lor-1llinA ösverleinna Nädiz
I^lo^l03^lion, söi- äsluclkommsnde as likslummiAtiel emellan 8veriAes Orundls^sr
oell Iliks-delens söresk, isier; sä liude, esler inlien,tande us elea i
Norrige varande ke^erivFS Lelankande i umnel» sörsta^ lill sädun kroporilion
sllisvil u^^sail sunil elen i l sisllidne du^usli i Norrskl 8tuls-Iiäd i
«nele>elärnAllel anmäldt; clerviel Xon^l. IVI»j:l i Naclér liesulll, ull nämnds
förslag skulle i summunsull 8venskl oell Norrskl 8luls-kiäd söredrsAas; oell
Ides nu sunlinu töisluA »s Huvs Lxeeilenee i underdäni^Iiel u^jiläsl.
I7ojlä llemställan us Hans Lxeellenee Herr dusliliLe-8tal8-^Iinisl6in oell
8veoskg 8tuls-llLdels öfrige Ledamöter, äsvensoin us Ledamölerne uk del
Norrska 8tul8-lludet, tsekles Lionel. IVIaj.l, med godkännande us lierörcle sörsluA,
i Näder besada, ull, i enligliet dermed, Nådig kronosilion, sudan den
tinnes della lNotoeoll bilugd, skulle lill llikets 8länder exnectieras.
Lx jirotoeollo,
/r. L. 8tcecc/^.
^i.0 10^7.
^nlc. till Lrp. lltik. öccn s ^pril 1841, lil. 1 e. «.
7L0N«/>. d/d./ 2^8
N«c//»n /'ro^osr/ro» tc'/^ /»//nts 8/ö»der, a»Aue»k/e ecr/r« 8/ntsec»»/c,
-^ dcn «/ ////.e/s 8tn»der Le^«>d« />n^/le?cc/-  ?r/,?A6/ue» .8/oc/./ndms 8/o// de» 30 d/ars /8//.
lili 8krisvelse us den 3 i denna mänad, Ilgsva klikels 8länder i underdänigliet
begärt: ull en (lonnle eller Lag-Leredning summansälles us
du8litiss-8lgls-Uinisl6rii, lvu dustilise-bäd, duslitise-LanLleren oell Rikets
8tänders dustitise-Ombudsman sunil seni andre tullarne män, dem Kongl.
Naj:l skulle ulse; ull äl denna lleredning i Naclér usljidruges ull, med
jemsorelse us de vid sörslagen lill allmän Levil- oell Lriminal-Lag gjorde
anmärkningar, ytterligare glanska oell genomgä desamma; all undersöka
oell utgöra förslag till de söränd ringar i Oomstolarnes organisation oell i
ödr. nd /k. Ä. /'rot. i(?^o oc/i t^t. / »5am/. / d/d, 32 //c/t. 3
18
/vo-iZ/. V.-o 107.
Vän^else-s^stemst, soin med det n^u Du^verlvet mäste införus, sä oelr utt
uturlietu »rundernu oell ordningen lör Du^vellvets ^liomul^eiunrle oell suttunde
i verlvstulliAllet; utt i cleo moo de lo, Ileredunde urlietenu med llvurje
del lif Du»t'or8l<i»en tnllundus, en sädun del ut Du»ver!vet vurder lo, Ivon»I.
Nuj:t i underdäni^llet t'öredru»en oell det derefter sllitli»en llereililu lorsluAet
»enom troeli ull,nän»jordt; utt dessu urloeten sä ställus, utt l r veli nin»en
ut de säloodu loereddu törslu»,',, lill Livil- vell Lriminul-Du» lvu,, v.iru
fullundud soie lien, vure si» Du»ti,nu elle,- Llrlimu, idilvsduA, som näst ettel'
tre ä>' trun innevurunile Idilvsdui; lvun inlullu, oell utt liilvets 8tä,,cler
du tu enlottu^u lvon^I. Nupits l^u,li»u Dr,esit ion i ämnet; sumt än(lleli»en
utt Du»-Lerednin»en ufven fur si» unförtrodt utt redi»eru forsius till de
serslvildu Lörfuttnin»ur, svin vi l oell tore det ») u Dunverlvets untu^unde
oell joiomuI»utiu>l inä linnus llel>ölli»e utt tillilvu ntluolus.
Ivilvets 8tu,,der llufvu dessutom i underdäui»I,et unmult lien önslvun,
utt, sä snurt jemtorelsetullläen olve,- LriininuI-D;>»ldrsIuAet llnnnit utt ut'
den för dettu uillete nedsutte Lvmite uj^>>ättus, surilniu Lo,nite mätte
u^ljllösus.
I^oil^l. Nu^^.t Ilur, vid underdäni» föredru^nin» uf detlu urenris, med
IlÖA tilllredsställelss funnit den tidjlunlit undtli»en nullvus, du 8vensliu Lolliet
slvull liommu i ätn^utunde ut' en oluf 8uinliulIsordninAen8 iiiest önsl^-  vurdu tördelur, den utt t'ä lefvu unile,' L»i<len ut en DuA, enlvel i u^>^-  stullnin», t^dli» tor tilläm^nil,A oell lell>nunde ett jemlilvt slv^dd ut llvurje
medlluiAurs utun unseende till villvor elle, ständ.
Ner un trettio ur uro nu förtlutnu, sedun den lvort efter 1809 urs
8tutsllvulfninA för värt Du»verlv8 fo> llättrin^ nedsutte Lonnle loörjude de
urlleten, ilvurs frukter I^on»I. Nujit, lilvu fläde inevl nutionens ujl^l^stuste
män oell inussun uf fvlfet, efte, län^tut. Nen det mäste erlvunnus, utt
Aumlu vunor oell inrotude jllu»se,ler lu^t f>et^dli»u llinder i vu^en tor utt
fninAg dennu uil»sIuA6nIi6t till ett, slv^ndsumt slut. Ivon»l. Nu^:t ivun oelc
med flädje nunlnu, utt 173-1 urs Lrottnläls-Du», under tiden, i dess tilIsm^nin»
Ivunnut väsend tli^en nnldrus ^enoin utotnin»en ut den l^onAl.
Nu^:t unlörtrodllu IlenädninASmuAt.
De nvu Lriminul-Du»ur, son, män^s Luro^eislvu fvlli de senurs ären
t!IIet;nut si», undeiluttu nu meru Iletvllli»en mödun fö,' dem, son, erliullu
ujl^dru» utt forfuttu oell Arunslm d^lilvu förslg». De ll välfninAur, föi' llvil1t»
Dluro^u vurit en sliädejlluts oell ett oller, looru oelvsä liufvu lemnut lielsosummu
lurdomur, derut' vl Iloru dru»u fordel.
Vid ^rolnin» lif liilvets 8tunders ofvunnumnde underdäni^u frumstulloivA,
liur Ivon»l. Nuj:t unsett det Is^nnerllet vuru nödigt, utt män med
^V:c> 107.
10
ersordeiliA skiekli»liet oel» lediAdet srän annan emdels-desatlninA dlisva
utsedde att ulardt^la loislaA till de serskilda Dö, sattuin»ar, som vicl oell
sor det n)a Daevel kets anlgAande oel» promulAation mäste utsärdas, äivensom
sor att Aranska ile torslaA lii! an,liva Döl satlninAar, som derlorinnan
koinma att IvoiiAl. I>Ii,j:ls iXädlAa ^)>6l'l>illA unde, sl äl las, pä det lilldöili»t
sammanliaiiA oe!> 6l,det i Döi lätliliiiAsväsenllet mä äsladkommas; dvadan,
oell du, elulial l'ö,-sIi>A«m till ny allniäl, (iivil- oell (5 ii»il>al-DaA redan
underAätt AlanskllillA jeiuväl i DoiiAl. Najils IlÖASla Domstol, en omardetnin»
likväl tolde loidius i vissa rlelai' al' dessa lörslaA, seideles n>ed r>sseenrle
a <Ieli illnlel de senare arén vuilila ^lteili^uie eisalenllet ide dedolnirnrlet
ul' lraAini om läin^liAaste sätiet :>tt :>l>välida 8t, als-läil-ielseiaia,
IxonAl. N->j:t >>ä rlet sett i ljäder didillit Dikets 8täl>deis osvanderörde undelxiiliilyii
llelilst.ö!liln: att lvoiiAl. Naj:t deslulit söioldna en DaA-DeiedninA
al' tel» ständiAe Dedamntel' lör de ut' dikets 8länder utsedda ändamål ocd
tcie att jemväl al'Alt'va undeidäniAt yttl.llide olver DörslaA lill DöilättninAiir,
llllliin desamma al lvonAl. Nr,j:t i 8lals-Dädet slulIiAen i l^ädei' piösvas;
alt duslitiie-8!iil8-Ni!>ist6i», säsuni Oidlöiande, jemte en annan Dedamot
al' 8lals-Dädel, dusliliae-Oanrilei en oed Dikels 8landers d ustiliss-Omdndsmai,
dl ild it dei ätii»a<le att I)i visir» nämnde DaA-Del ediliilAS sammanträden
oell deltaga i Al anskniliAen al densammas gl delen, näi' desse emIllltslliäns
illliAa AÖroinäl sädant tilläla, saint att tvä as IIoAsta Domslolens
Dedalnoter, som dertill as DonAl. Naj.t u!ses, äsvenledes, när deras ölriAS
AOlOllläl det med"isva, 6Aa att delluAa i DaA-DeredninAens AranskninA as
sädane DaAlÖrslaA, som lillliöra dusliliiL-Depai leinentets undeidäniAa lörediiiAilinA;
skolande DaA-DeredniuAen sist den 15 nästkommande 8ellt6mder
träda i verksamdet.
Hvad Dikets 8tändei' i underdäniAdet demställt om upplösninA as
den sov upprättande as eli tadla ösver DaAsoi slaAen nedsalta (amnie, >iär
I<ouA>. Naj:t dnner sädant lämpliAt oed n^yttiAt, dar DonAl. Naj:t sunnit
Aodt i Marlei' diliilla.
Ned tillkännaAifvande as Xon»1. Naj:ts smsdvmälda NädiAg deslutj
dar IxonA>. Nilj:t tillika ansett Dikeis 8täi>ilers ii^slnräiksamdet döra säslas
derjoä, att, sor ile sein ständige Declilnloterne i DaA-DeiednillAen, dvilka
uteslutande dora eAna si^ ät de derstädes idrelallande Aöroniäl, tiet lärer
dlilva nödigt att devilja ersättninA lör deras moda. Denila DaA-DeredninA
kommer älven i dedos as medel sor skiisditläde, inkö^> gs vissa jrnidiska
döeker oed lidskiister, tryekniliA as de utaidelade sörsdiAen oell ösling expenser.
XoiiAl. Naj:t anser icke liödiAt att sor Dikels 8länder ioreslä nägot
visst delopp till allonin» at Dedamoterne as denna DaA-LeredninA. ViZten
29
vV:o 107.
noll ANSnnlsAenIieten lis de silzeten, 80M ät de886 män sntönti'08, de t(>nIio^^ninAsn
om oltsd ti ^A»Oet inom sils ironinAsn, 80M nstionen denvid
tä8ten, 8liols, lionel. Ns^:t än denoin otvent^Asd, in868 oed enliänns8 utst
isvsnje I.edsmot st de t^ns ldil<8-8tsnden; oell I^onAi. l^ls^t Aläd>e8 vid älsninin
(teist, stt 8tsttlisinn>snen8 nnvsisnde till8tsnd AÖn det ton ititei8
8tänden tält stt I)e8tämms en ^S88snde veile, Aäll>>inA ton dem, 8om tonnätts
detts liednsnde n^sxlnsA. Xon»t. !>1uj:t tonlilitven Itiliel.8 8tänden med
sll ^ONAI. lXsd oell ^tnii68t 8täd86 välOevsAen. Dstum ut 8Uj,ns.
^ ^ I. 5 O H ^ ?s.
<7. ? o>??e/V(x//x
7//,//>,»- I^/ o/oeo^ek ('-/ner' .7u8t//r'w-/)c^i«,/e,??c7r/e/8 ,
/?//«,> //o»8 Konr/??^c» / ^»<8 diddet, o ^/oe/r
/ro/»(8
ä7u// k/e/r ZO ddon8 d8d d ^
i nsnvsno st:
IIsn8 lixeeiienee du8titir6-8tst8-^1in'l8t6ln Ilenn n»/re^/add,'
8tsl8Hs<ten:
Hei n kVitmnne
x/'
/dee,
O ne tve d/d>/rs/^
Itnilmnne vo/r //o/^e/n.
IIsn8 Itlxeeiienee Ilenn d„8t!tiss-8tst8-l>lini8t6nn uppiä8ts i undendsni»i,
et titt jn8teninA ett, slä Xonzl. l>Isj:t8 MicliZs detsllninA, nppnättsdt
fon8tsA till l>is(liA ?nos>o8ition tilt IIiket8 8länden, snAsende extns 8tst5sn8lsF
tcin den st I1iket8 8tänden keZända I^SA-ileneduinA. II^^>s du8titiss-8tst8-  Nini8tenn8 8smt 8!st8-kädet8 ötniAS I^edsmöte,8 nndendäniAS lmm8tsllsn,
tselrte8 I^onAl. Nsj:t nämnde ?>os>o8ition, 8sdsn den 6nne8 detts ?notoeoil
IsilsAlt, i träden Allis oell detsllte, stt den8smms 8knlle i vedenköniiA onduinA
expediera?.
In Odem,
(7. Z'.
81'0LLH0I.M. Insekt Ims ^d. cd. /ded/bds», 1841.
t^:o 1T8.
lill Lxp. Dkst. äeu i5 /tl>iil i8^l, 41. 2 e. m.
AonAn. ^Kt//AK L/c^^j/rie/ss /^i^'6/8
K^AK6/Sc/6 A/.8/,'//</-,</« N// DiZS t/</§ /v?'
Aj/rie-r K^oe/c/zo/Ms K/o/^ c/e» 86 M«-'S
1841.
Xan»!. Naj:t Iian i I^aLen iätit 8!^ loneLnaAss IlLiets 8tänLens 8!ini5-  vetse ris Len 20 i Lenna mänaL, trvani^enom, msL anmälan, att LilisLg^sAÖromälen
ansa^os vana 83 nana till änLa Lna»te, att DilisLa^en LoiLe Lunna
innan meLlet af nästLommanLe Maj wäliaL afslutss, IDLets 8tänLsr i
uuLenLäni^Let anLallit, att 8,0»^!. Maj:t mätts täeLas bestämma La^en f<in
IliLsmätetS slut.
8onAtälli^ vänLans af Da^annes Lsl^L oeL af kleo staL^aLs samLältsonLnin^en,
instäm men IvonAl. Maj:t LestoLelLne i lisö, otvil velaLti^t af
8vensLa DoILet LeiaLe, onsLan, att IDLsLaAen meL Let snanaste n>ä Lunna
afslutas, som Lenna neLan mena än lia mäuaLen utötven lien i OnunLDa^anne
LsstämLa till Llitvit fönlän^L; men, Lä, estö!' LvaL LänLt är,
Lens vigti^a oell viLt omtattanLe änenLen, oell iLlanL Lessa Let väeLta fönsla^et
om fänanLnaL l^ational-nesinesentation, ännu ätensta till LanLlä»^ninA
st' kiLets 8tänLen, susen XouAl. Maj:t Lön nänvanancie icke Lunna med enlonLertiA
vissust antagas, att Lessa Linna tilt Len st DiLets 8täuLen us>j)-  ^ifna tiLpunLt afAÖnas; osta tvongl. Majit tinnen 8i^ i foljL Lanaf loniiinLnaL
att om DiLsLaASns afslutanLe nu fönonLna; vitjanLe I^onzl. Maj:t fnamLeles,
Lä Let Län ^nöLvas lämpligt, La^ Lertill utsätta, i Len onLuinA, >oc)§. DsFeninZ8-t?onmen
samt 80 oell 8> DiLsLaZS-OnLnin^en fonmä.
I^on^l. Najit torLIilven IDLets 8tä»Ler meL ali IvonZI. t^aL oell önnest
stäLse vätlaeväZen. Datum ut su^na.
LON^N.
<)/. /m. //?'«? ?/S.
L-7-. NÄ K. L-. ^non. 1840 oc/l 1841. 1 1 33 S»/ret.
L
likv/zA'/. vl/iz/.-L; ^V.-o i0^°
<// /^o/oeo/Ze^ ö/vs/' ^/vr^-^ezre/e/r^ rzr/ör'
//«»« L^o^r/-rA6/r r a §/oc/r/ro/ztt.8
8^0/^ t/e/r 30 d/a^s 184!.
Närvarande:
Ilang Ilxeellenee Herr 4u8titiX:-8tat8-Nini8tern 2^o>zrsö/or//r.
8tat8-lläden:
lieie lUlieire /e//z e ^
a/ ^
Orekve d/o>zre/' oell
I^, i lieire ^ae/ vozr //o/k^s/zr.
Llisken kör Livil-Oeparteznentet 8tat8-liadel 4^?/z^Mrz^ upplä8te ett
pä lVacli^ t^ekalluinA uppgått kör8la^ till 8var ä kliliet8 8täi>ders underdäinAa
8liiilvel8e, angående utgältande »1 vi88 daA lör liilt8da^'en8 al8lutande> i
livilltet kör8laA 8tat8-kädet8 ökriAg ledamöter in8tämde; vele bekallte X.on^k.
Naj:t, meci anledning ltärak, att 8lirikvel86 till llilietg 8tön<ter, 8ädan den
linne8 l^rotoeollet lrilazd, 8ltulle under (lenn» daz expedierag.
I^ix protoeollo,
vo/r ?Vo^.
l8:o 109.
^nli. till Lxp.-lltsk. ilen 27 ^xril 18/jr, III. I e. IN.
^Vä^rAK K^^r/ve^ss ^i/ce/g K/ä/rc/e/',
a-rK«6-rc?6 /zr^vtt^^e^r/rAS-s^A^rA^e/s-r r 8^00^0^?»/
6^r/ve?r 8/oe^^oiMS 8^0^ e/ezr 11 ^/a^s 1841.
Ned anledning sk I^onZl. Naj:ts, vid liörjan ak innevarande kilcsda^,
till klilietg 8tänder ailätna l^ädi^a älcrikvelge, an^äende ett ak sergkildt korordnade
Lommitterade utarlretadt förslg^ till n)z In^varterings-Ordnin^
kör 8toeliliolm8 8tad, derökver kilretg 8tänders underdäni^a yttrande lrlikvit
i. ljäder iokordradt, liakva kiltetL 8tänder, uti s^rikvelse ak den 20»
Ä'/v'/r>e/ss, ^V.'o 10g.
3
sstlidne danuari, gikvit Rong!. iVlaj:t i uilderdänigbst tillkänna, att, betrakiande
den i berörde korslag franiställda fräga om anskaffande af easern
för 8vea Artilleri-Regemente samt uuderbället, sä väl deraf, som af easernerne
kör Rik-Oardes-Regementena till kot, Rikets 8tänder väl ansett,
i öfverensstämruelse med de st Rikets 8tänder, i serskild underdänig skrifvelse
sk' siim ma dag, yttrade äsigter om utgöramiet ak inkvarteringen i städerns,
utom 8toekbolm, 8taten kora, emot det att servieen ensamt ak
8toekbolms stad bekostas, auskakba oell underbälla easerner ej allenast tor
8vea Artilleri-Regelnente. utan oek för ollive i b!>fvu>Istaden förlagda
trupper oell eorpser, stadens egen militär-eorps undantagen, men dock, i
saknad ak nödige uppgifter för bedömande ak bebokvet i lietta afseende,
funnit sig korbindrade att nu ingä i närmare profning om anvisande ak medel
dertill samt fördenskull i underdänigbet anbällit, dels att blifva underrättade,
lluruvida någon 8taten tillböiig egendom mä linnas odisponerad oel,
användbar till easern för 8vea Artilleri-Regemente samt, i sädant kall,
bvilka eontanta medel kunna eidör,lras för dess inredande oell apterande
för ändamälet; dels att Rongl. Napt, > bändelse sadan egendoni icke skulle
körelinnas, täektes meddela Rikets 8tänder förslag till inköp eller n^b^ggnad
al tjenlig loeal för ifrågavarande easern, ätköljdt ak beböriga värderings
instrument oell öfriga för anskalfoings-kostnadernes bedömande erforderliga
bandlingar.- dels oek att Rikets 8tänder mätte undfå bebörigen
upprättade förslag olver ärliga kostnaden för underkället sä väl af easernerne
tor Oardes-Rsgementena till kot, som af den ifrägavarands easernen
kör 8vea Artilleri-Regemente, jemte uppgift ä ärliga kostnaden för
underbället af I^ik-6ardets till ldäst easern oell stallar, pä det krägan bärom
framdeles mätte kunna bebandlas, i sammanbang med den allmänna
frägan om utgörandet af inkvartering i 8toekbolms stad; oeb bafva Rikets 8tändsr
tillika, i afseende pä inc^varterings-ersättningen till de eorpser oeb 8tater,
bvilka väl äro körlagde i 8toekbolm, men der ej bidraga till den
egentliga vakten oeb värden, eller luf-Revärings-kegementst, f. d. Oeneral-^djutants-blxpeditionen
för Armeen eller nu mera Randtförsvars-lDepartementets
Lo-nmando-blxpedition, lopograliska (lorpsen oeb .^rtilleri8taben,
i underdänigbet förmält, burusom Rikets 8tän>ter, med antagande
af den i okvanberärde korslag till Inrsvarterings-Ordning uppgifna allmänna
grund för rättigbet till inkvartering i 8toekbolm, funnit staden böra befrias
krän sädaa ersättnings utgörande, sä väl till alla nyssnämnde Regementen
oeb eorpser, som til! Ingenieur-eorpsen samt, i köljd deraf, oeb
4
Wc?/:-!.? Wc/c^cr , A.'o r 09.
6» Ilibctg 8t»n6er »N86tt ej Minclrs 8jslsv» K^r68ru6(llen8, än 8crvicen8keLo8t»n6s
t'or 6e88» kezementen oek eorp8er bör» »k 5t»tea öfverts^ss» L
Diir8-8t»tea8 3:6js I6ul'vu6-titel, 8ä8orn tors!sZ8-»o8!»A, riksort ea 8irnam»
»f 12.000 k-clr ärligen, ungefär motsvsranöe kv»6, 80m erfor6r»3 för ks8trir!»ncic
»f ifr»Lj»v»r»n6e livstnacler, kerälinsöe elter 6en tax», en!i»t
kvilben incjvarterin^ »k förenämnde ke^ementen ock corkr86r nu »tnjut68.;
äfvensom Il>bet8 8t»nder slutligen i underd»ni»ket »umält, det kilrets 8t»n6sr
sunni!: meranämndc försl»A til! n^c In^v»rterin»s-0! dning för 8tocbkolm8
8tscl i öfring delar för det närvarönds ej föranled» n»»on »l^ärd.
IIv»d Dikets 8t»nder sä lunda i undsrdäniAket ^ttrst ock kemställt,
kar lion»!. N»j:t i liädi^t öfverv»A3nde ta^it ock lunnit Aodt »tt dertill,
8Z50W ledande lill en förberedande min8?:ninF i den bet^dli^g in^varterinFgsk^ldiZket,
8tockkolm8 stad kittiilsDaD 8!A SlgAd, i Mder lenin» Lifs!
i, under förklarande, »tt ifräAavarande lindring wä »5 staden ätnjutas,
sä lan§e Dikets 8tander, utan förminskning, ujazaa Diks-8tLten anvisa d«
in^varterings-kormoner, kvill:» »l Dif-Devärings-Degcmsntet, DandtförsvarsDe^srtenientets
(lommando-Dxjaedition, Ivgsnieur-corjasen, Dopograkska
cnrj-sen ock ?!trtil!«ri-8tsben nu uji^bäras; ock kar lion»!. Naj:t lör öfrigt
frän vederbörande Dmbets-m^ndigketer i Mäijer infordrat de uppgifter oek
kosksadsförslag, Dikets 8tänder snsett nödig» för bestämmande as ds medeks
kelvio, 8om bunn» erfor6r»8, 6el8 till anskadande »f en cssern St 8ve»
^.rtilleri-Dcgewente ock dels till underkällande »f sä val denna ock Dildardes-Degemsntenas
csssrner, som Dif-Oardsts till Häst stallsr. Dvilkct
lion»!. Nai:t velat Dikets 8tänder till Kädigt 8v»r meddela.
Longi. Naj:t förklilver Dikets 8tändsr med »Il Lion»!. liad ock Hnest
städss välbevågen. Datum ut su^ra.
F0HH.N.
Lv,'^>4. ^uc/,Fcr <5/,/^/ec.4s6, ^Vco liv.
5
k/^^KA tt/ /^-'v/ocoi/e/ö/rie/'/^K-rc/^/o^svK^s-tt^e-rr/e-r. //«§-  /«/ r/r/ö-' //cr/rs Ho»r//rA6?r r/^r ^>ä
K/oe/c/zo^ms K/o// c/o/r 11 M/r^s 1341.
^ s r v n i » n cl e:
II.iN8 Hxeellencc: Hel-r 4u8titiN-8t3t8-L!ilii8tern, /'o>/re/>/crc//r.
8tst3-11"i6en:
Ilen' lrilleri'6 /cr^c?///e///s^
/i//c/'Lvc^,
c// ///n''<c,'c/,
//l/c?.
6/vc/-/>s ^
Oiesvs ^l/vz/ic?/-.
^rilieric: //c,c?/ vv/r //o/Ze/r.
8tst3-llä66t ovll Llcesen köl- 4>3ncIt-l?äiSV3i8-Oe^grt6mc;nt6^, 6i-efvs
/l/ö/vre/'^ uj)j)!38t6 til! ju8terin^ ett, i en!i»!iLt uvecl kärut luttsclt beslut,
u>)s)8»lt s6r8>3^ till Ixonc;!. I^I-ij:t8 lVä<l>!;3 8liiul'v6!86 til! ?ii!cet8 8t:ln6el-, 3n3ii^äeiic!e
in^v^ntei inA88lc^'Ic!i^IlLt6U i 8tvclcilc)llrr; ocli t3v!cte8 IxonZl. lV!aj:t,
8tat8-kä66l8 8»mt!i^e I^ecislnöters uncieecläniA» ti!i8tvrli3n, beröi^s
sciislue ocli kelsll-c, stt I^ääiA 8!il'i>ve!8L, i osverensstgmmelse 66i me6,
vvli 8ä6i>ll c!en 6une8 clettu ^,-otoLo!! bilsZcl, slculiv tili I1iliet8 8tän6el' l
vuuli!; »l-cining Lx^uc!iel38.
Hix s>rotovol!o,
L/. ^M«?r. Z
119.
/tuli. till Lrp. Otsti. de» 2^ ^xiil, lil. I o. IN.
^o/rZ/. /!////:/« ^VKc//A«r K/./-//ric/ss //// /Lc/v/s KZ/Hc/e^
«/r»c76/rc/6 c?/ H//A/- /k//?/./ A6»re-rs«m/ me// /?//«/.8
K/cH/c/e-- /- c? >8 / ^ / //// /v /" // /rr/ //// A r M////////«-/»6///r///^«^//6.8
Ls^tt/c/sK/rcis/ k?r/v6/r K/oe^/so/M« K/o// e/o-r 7
184!.
!!i>8 Xon»!. ^Idjlt lcssvg ?iilcet8 nu snesllmläcle 8t3!>c!er, uti ^nUe^e
t!en i N35t!iäne AIuis, i uncjei^äniAilvt »nmelt, !rulu8vlu cle, 5öi'c!er33 cle!.
6
zv.o I lo.
Ilesiutst, stt msutsis-pennin^srne, ilrsu oell rner! innevsrsncle är, ej mä
erls^s^ss torr, su elie,- sr8 sider; »eli som t(on»I. iVIsj:t st. cletts kiirets
8tsm!e,8 beslut iemost Dess lVädiAS ssnetion, sä ister XonAl. Nsj:t nu slinisn
tvuu^örelse, i sniednin^ ilörst, uttsrds, st inuellätl, std omtörwslds
liersouelis stritt, som ilittilis i siimsuilet liordt erlsAAgs sk llvsr oell en,
etter u^^nädd siller st ,5 är, slisll lör inuevsrsnde är »eli trsm^ent klein
l erss oeii ut^s med isotts»snde st den törsndrsde Ilerslinin^, svin i törrlserorde
mstto lliitvit st Xou^i. ^isj:t oeii liiliets 8ts»der lsesiutsd; doeli
stt llsri^enom ns»on rulllluin^ ej Irommer stt e^s runs uti de serslrildts
uudsots^s-stsdAsuden, >lä ^ruud Ilvsrst ilelrieise trän msutsls-penninAsrs
ut^örsnde siven etter tallös g,8 slöer ilittilis i visss tsit tätt tiilAodonjutss.
löviiliet I^onAi. iVIsj:t velst liilists 8tsnder llsrmed till svsr i ljäder
meddels; oell I^ou^i. Msj:t torlliitver killets 8tsnder rnecl gil I^onAl.
lVsd oeii ynnest stsdse vslöevsAen. Dstum ut su^rs.
c lX rr i. .1 o i! ^
a/
«/ ö/vez' ^zr5rzr66-f/>6?rtZ6/r, /rrrZZeZ rzr
/ö/'
^ozrrzzrKezr r KZttZs-AazZdZ K «8Zvt.^-
^oZzzrs 8/o/Z t/ezr 7 184l.
I^srvsrsnde:
Idsns lilxeellenee l-Ierr 4u8titiX-8tst8-IVlini8tern ^o^zreö/crk/Zz.
8tsts-käden:
Herr torill erie /a^ez-A/eZZs^
^VzZzz^zz,^
a/ ZZ^zzzZ-zzzvZ^
/Zzns,
6z'zzZ>öe^
Oretve /l/o>zz6Z'^ oell
l^iilierre ÄasZ -rzozr //oZ^rezzr.
8edsn Lon^I. iVIsj:t ät k ^ets 8tsnder8, uti slrritvelse den r nsstlidne
Usrs, anmälde keslut om törändrsd beräkning st mgntsIs^enninAsrne
Arr/ps/ss, ^V.'s liv. 7
lemnat l^ädig sanction, upplys tilllörordnade Lkefen kör ^inance-Oeparcemeutet.
8tuts-kädet a/ M^gckr-c/. Ull justering de, pä t>iädig befallning,
författade korslag, sä vät Ull (lev Hädiga 8krifvelse, bvarigenom kikets
länder borde om cleo meddelade sanetionea underrättas, som oek Ull
kongl. Naj:ts lXädiga kungörelse i ämnet.
kongl. IVlaj.t, som» enligt b vad 8tats-kädets ledamöter tillstvrkte»
täckte» i ^ader gilla berörde förslag, sädane de linnas protokollet bilagde,
bekallte, att, i öfverensstämmelse bärmed, en l^Ldig 8krifvelse till Rikets
8tänder, äfvensom allmän kungörelse om mantals-penningarnes förändrade
beräkning skulle under denna dag expedieras.
Kx protocollo,
8. 6r.
8100X1101^1, >84».
T^o/r^k. />/rr/:kL lVttk/r^rr /'r c>/lo^rkrc»r^ 7V:o 111.
1
N:o LII.
^llk. till Lxp.-tltsl.. <1. 9 KIsj 1841, kl. 2 e. in.
.»<0 V6/.. -1/ /./ , 8
N«r/rA« I^ro/lvsrkrorr kr'// I/r'/reks K/«?rk/er^ arr^aerrr/e r-r/^orerr /ör
rrec/Zu^urrc/ek «/ Nor-r/ck/e 6/en/r>8-^«6'/or r,- 6r/nerr ,8'koe/r/ro/m8
K/okk r/err 2? ^rrr'/ 184 /.
I^onZl. l>1aj:t, llvar8 nppmärli8amli6t lllikvit kä8tad vid Norrtelje Oevär8-k'getori8
minnie kördelaZtiZa läZe ^a Hiliet8 ö8tra Zrän8, 8amt det IlöZa
pri8, livartill Zevären vid detta k^actori mZ8te gf Kronan lletalg8, Ilar,
8edan IvonZl. I>Iaj:t8 oell Kiliet8 KriZ8-, Kammar- oell LerZ8-Lo1l6Zier i ämnet
Ilörde lllikvit, under NLdiZ prökninZ taZit eli. ak Oi8jlonenten öfver berörde
Kaetori oell eZaren lill de dera uj,skörda b^ZZnader, Kruli8-idliaren ^r/^ec/
^/^ner/^o» till KonZl. Naj:t inZikvit anbud, innefattande ris villcor, eleru^L
bemälde Lruli8-idliare vore bered villiZ att Kaetoriet nedläAZa oeb att, i 8ammanbanA
dermed, aksäZa 8iZ clen ärliZa »6vär8-be8tällninZ för Kronana räkning,
derom ban bittilK varit for8älirad.
8edan de88a vil lior oell förbebull, pä 8ätt barbo8 bilaZds IltdraZ af
det öfver arendela bebandlinZ i 8tat8-Kädet förda ?rotoeoll full8tändiZt utvi8ar,
blifvit bet^dli^en jemliade oell ned8atta, liar KonZI. Naj:t, uppå till8t^rlian
af 8tgt8-bädet, funnit Zodt att 8amma villior, för KonZl. Naj:t8
böZa del, i ljäder Zilla oell antaZa.
8ä8om följd »f denna akbandlinZ, 8liulle 8tat8-verliet Icomma att erbälla,
ielie sllena8t, e,r AdrrA en 8umma ak 3,500 a 4,000 K.dr Ilaneo
i eontanta penninZar, utan oeli dr/r^e/r^ Zenom nu till Kaetoriet di8ponerade
Iiol-räntor8 indiaZninZ, eirea 500 K:dr 8amt de88utom en be8parinA af
dullllelt denna 8umma vid jemsörel86 emellan Zevär8-pri8en i Norrtelje oell
vid Hu8<^varna; — förmoner, llviilia alla, i lianders ak för8tnämnde Kaetori8
bibebällande, oundvililiZen mä8te för Kronan ZL förlorade.
I)a emedlertid Iliand villiers» för denna uppZörel86 inZär, att KruIi8-  idliaren ^/^uec/m/r^ 80m Zenom ett, efter Kiliet8 8tände>8 llörande oell med
deraa derät lemnade bifall den 13 8eptember 1757 al KonZl. Naj:t8 oell
Kibeta KriZ8-LoIIeZium till 11^ttmä8taren oell Hruli8-idliaren 4H>r/u^
Lr/r. kr/k /t. Lk. /'rot. oc/r 1 L«r»k. 1 ^//ck, 44 //«//, 1
2
TVadrZa 7'ro/)0^N/o,r, ^V:o 111.
utkärdadt, samt, A6N0M köp, uppå Rruks-idkaren ^,^/uedso?r sedermera
transporteradt upplätelse-krek, redan är e^are till alla vid Norrtelje Daetori
uppkörda lius, K^A^nader oek inventarier, nu skulle ak Kronan kä tillkandla
siZ de toruter, kvarä Kaetoriet är keläAet ined dertill körande vattenkall
oell öppen jord, neru! igen:
lomter .... 4 — 20 ^
Åkerjord . . . 3 — 14 l?
tillsammans 8 tunnland 3 '1 Kappland; men en sadan korsäljninA ak
^Kronan tillköriA jord, jemlikt stadAandet i 77 § ReAerinAS-Kormen, ieke
kan e^a rum, med miildre än att Rikets 8tänder, jemväl kör deras del,
sitt Inkall dertill lemna, kar Kon^I. Naj:t, jemte meddelande till Rikets
8tänder ak livad i detta ärende kos Kon^I. Uaj:t körekommit, äkvensom de
vilkor i ökriAt, uppå kvilka Kon^l. iVIaj:t kar kör aksi^t att meranämnde
akkandlinA med Rruks-idkaren ^/-uedso/r lata aksluta, nu velat inkemta
Rikets 8tänders yttrande, kuruvida Rikets 8tänder, jemväl kör deras del,
ät den ikräAavarande körsäljniu^en deras Inkall lemna.
Knn»1. lVlaj:t, som anser Norrtelje Kaetoris nedläZZande vid 1842 ärs
ut^änF, dä sista Aevärs-keställningen ak detta Kaetori kör vara fullgjord, i
ekonomiskt känseende klikva kör Riket FgAneli^t, kar, lör pröknin^en ak
denna viAti^a anAelä^enket, skolat kästa Rikets 8tänders uppmärksamket
dervid, att, i den kändelse nä^ot ak de, ekter skedd jemkning, med Lruksidkaren
i akseende ä ekande-rätten till Kaetoriet oek det der
med
kittills körenade Ortala k. d, Krono-Rruk med kvad dertill körer, nu
mera ökverenskomna oek ak Kon^l. Naj:t killi^a kelunna vilkor varder rukkadt,
trädan om Daetoriets uedlä^AninA pä samma ZäuA mäste körkalla.
klandlin»arna i mälet skola, till närmare uppl^sninA kör Rikets 8tänder,
^enom Daudtkörsvars-Departementet varda ökverlemnade till det Rikets
8tänders Utskott, ät k vilket ärendets körkeredande kekandlinA kan
klikva uppdraZen.
KonZI. I^Iapt körklikver Rikets 8tänder med. all KonZl. Näd oek ynnest
städse välkevä^en. Datum ut supra.
A/s/kr A^sdrgs /'/'o^)05d/o?r^ A^.-o 111.
3
Utdrag ak l?rotoeollet öfver Kaudtkör8var8-^r6nden,
kället inkör Ilan8 iVlaj:t Konungen i 8tat8-kadet
pä 8toekkolm8 8lott den 2/ ^pril 1841.
Närvarande:
Han8 Kxcellenee Herr 4u8titiX-8tat8-Uini8tern 2Ä>»eö/ac//r/
8tat8-käden:
Herr Krikerre /iaAe^ö/6?^e,
a/ //^
//me,
6 refve Mienee ock
Krikerre von //o/rem.
8tat8-Kädet oek Lkeken kör Kandtkör8var8-vepart6w6ntet, Orekve Mo>-  nee, käredrog i underdänigket:
Ku ak Kruk8egaren ^//^/ried ve/^on, 8ä8om innekakvare ak Norrtelje
6ev8r8-faetori, lili Kongl. Naj:t lien 4 ^pril 1840 ingikven underdänig
8krikt, kvaruti meck föranledande clerak, att nämnde laetori ej rnecl
kördel 8kall kunna upprättkälia5 med den tili enda8t 500 gevär in8kränkta
är8tillverkning6n, ock da zenona nedläggandet ak detta Kaetori, 80m i
militäriskt Kän8eende körmenadea kakva en okördelagtig kelägenket, vä8endtliga
kordelar 8^nt68 kunna till8k/nda8 Kongl. IVIaj:t oek bronan, 8ökanden
i underdänigket kram8tällt de vilkor, kvarpä kan 8kulle an86 8ig i 8tänd
inga, dere8t Kongl. Naj:t kunne en 8ädan nedläggning lämplig oek med 8taten8
kördel korenlig; uti kvilket ärende Kriga-, Kammar- oek llerga-Lollegierne,
till fullgörande ak Kongl. lV1aj:ta derom, medelat l^ädig remi88,
meddelade kekallning, under den 1:ata IVlars innevarande är inkommit med
gemenaamt underdånigt utlätande, ätköljdt ak l?rolocollet ökver den ko8
Lollegierne i detta mål körekallna omrö8tning; kvarekter 8ökanden, 80m ak
deaaa kandlingar erkällit del, uti en 8edermera inlemnad 8krikt, med i
vi88a delar jemkade oek till Oollegiernea äaigt kukvud8akligen lämpade vilkor
oek körkekall, 8itt underdåniga erkjudande om factorieta nedläggning
körn/at.
Kkter tagen kännedom ak kandlingarne, yttrade föredragande 8tat5-  kädet i underdänigket följande:
"I»»3n jag ingär i granskning ak de erkjudne vilkoret antagligliet,
»nssr jag miz kora till Kongl. Naj:ts Mdiga uppmärksamket kramställa de
skäl, livilka, enligt mill ölvert^gelse tala kur nedläggandet ak Norrtelje Oevärs-Daetori.
"
"Dessa skäl äro:"
"att Daetoriet, sedan linland oek ä^Iand numera äro krän 8verige
akträdde, är beläget pä gränsen mot en kremmande 8tat, oell att, dere8t
vid ett uppkommande krig med Haland, en landstigning ak liendtliga
trupper skulle kiän Händska 8idan körsökas pä nägon punkt i grannskapet
ak Orislekamn, Norrtelje Oevärs-Daetori okelkart klekve en ak klenden8 kor8ta
oell iätta8te erökringar";
"att de Osvar, som vid Norrtelje korkärdigas, äro 2 ä 2 t D:dr per
streke dyrare än de, som vid Huskvarna Daetori tillverkas; samt
"att ett n^tt oell i det inre ak landet beläget Oevärs-Daetori blikvit
kor kronans räkning vid Oarl Ou8tak8 8tad anlagdt, dervid tillräcklig sysselsättning
kör det närvarande saknas kor de skicklige arbetare i serskilda
delar ak gevärs-till verkningen, 8om ujipä Kronans bekostnad blikvit vid de
bästa Otrikes Oevärs-K abriker undervisade i de kramsteg oell körbättringar,
smides-konsten oelr gevärens sammansättning under senare tider sig tillvunnit.
"
"Det är vid sädana körbällanden jag anser det vara, s^nnerligast i
ekonomiskt llänseende, kur Diket kördelagtigt, att Norrtelje Oevärs-Kaotori
varder nedlagdt, dä sädant utan betungande vilkor kor 8tgt8-veiket kan
tillvägabringas."
"Hvad nu beträlkar de ak Bruksegaren i detta akseende
gjorda körbebäll, sä torde desamma, i den ordning, lrandliugarne dertill
koranleda, ka till lXädigt ökvervägande anmälas."
"Dessa vilkor äro:"
1:o "att Kaotori-egaren, som med koretedda oell ak OoIIegierne godkända
llandlingar visat, att vid det tillkälle, dä, enligt i danuari mänad
1/63 upprättadt 8^ne- osli Värderings-Instrument, Kactoriet ak Kronan
till Oommerce-Dädet oell D^ttmästaren sklevererades,
de dertill körande lius, Byggnader oell lösa egendom uppskattades
kiH
Daler 38,100: 4 öre.
samt att i »kräkning derä, köparne vid tillträdet
. „ 24,000 „ ,.
nu betalar skillnaden Daler 14,100: 4 öre.
kopparmynt elter den i gällande Körkattningar stadgade evalvations-grund";
^V-o 111.
5
2:o "ali l^getori-egaren, som, i stöd sk upplalolse-krekvet den 13 8ept.
1757, redan är lsglig innekakvare »f de viii lXorrteljo IHlori befintlig
kus, k^ggnader ock inventarier, tillätes »11, einot den ketalning, son» ökveronskoininen
ock utsatt vsrder, »k lirongn sig tillkgudl» den jord, kvsrpä
Ikactoriet är koläget ock dot vattenkgll, son» dertill är körande";
3:o "»11 seian Lruksegaren nu iner» »fstätt frän sitt un
der
den 4 ^.pril 1840 gjord» yrkande, »11 267läster skatte-rän te-kol,
80in lill Levärs-I^actoriets kodrikvando varit »nslagne, inatte, vid I^gctoiiets
nedläggning, la öfverll^ttas, pä det sökanden redan tillkörig» ock n,ed
Oovärs-l^actoriet kittills förensclc Or1»I» l. d. Xronokruk, einot erläggande
1Ö86N lill lironsn ekler or1cn8 pris, Kongl. Naj:t villo lill sökandens oller
do88 rä1l8 innekakvares fraintic!» säkerket, i Mder förklara:"
n) "»11 dol kittills genom uppiätelse-krekvet don 13 8ept. 1757 ock
skattekrekvet den 13 kkkruari 1760 gällande stadgande, enligt kvilketOr1»I»
f. d. Kronokruk ock Norrtelje Oevärs-I^gctori kordo för alla tidor vats
oskiljagtigt förenade, är uppkäkvet, samt »11 de88» lägenketer kädavefler utgör»
tvänno serskilda possessioner, med rättiglret för egaren »11 rood desamm»
lagligen förfara, pa 8ä11 konon» käst ock nyttigast s^nes"; ock
ö) "»11 8ed»n iXorrtelie Oevärs-lkactori klifvil nedlagdt ock detsamma»
Killill8 varande gemensamket nied Ortala Bruk, enligt nästkörestäendo
moment, uppkört, någon inskränkning ej egor ruin i de privilegier, formoner
ock rättigketer, 8orn, enligt skatte-krekvet, samt serskild» Korfattningar
ock kesolutioner äro Orlsl» Lruk tillerkände ock dorlill keg»gn»8."
4:o 'KV t t Ikuksegaren i stället för en i cle88 för8l» propo
8ilion
äskad ock »f Lollegiorue i underdäuigkel tillstyrkt keställning sk
1000 Oevär numera ätnöjer sig ined en Ke8lällning ak end»8l 500 gevär,
motsvarande kvad kör innevarande »r 1841 kordt Kantorist tillkomma;
dock nied körkokäll, »11 mod samma keställnings slutlig» fullgörande anstånd
erkalles lill 1842 ärs utgäng."
"Del i /o>^K punkten gjord» erkjudande kalv» Oollegierno »N8e11 sL
mycket keldre antagligt, svin ifrägsvgrsnds suinnr» icke någonsin 8kulle
kunnsl 1-gunan kändolse, kskv» Kronan tillfallit, än dere8l Kactoriets innekakvare,
såsom följd »k försummelse ä des8 8id» »11 Kactoriet vidmagtkälla,
förverkat det8ginin»8 vidare kesitlning, ock vidräkning med konon»
oin ersättning för gjord» päkostnsder »lits» skolst uppgöras i den ordning,
upplätelse-krekvet sadant förutsätter."
6
/'ro/iodnon, 7^o 111.
"dika med Lollegierne, anaer jag Lrukaegaren i denna
del frivilligt gjorda erdjudande »11 den resterande köpeskillingen för dua
oed inventarier nu erlägga, vara för dronan fördelagtig, oed tillstyrker
alltsä, att detsamma mä ak Longi. Naj.t i häller gillas oed antagaa."
"Oä emedlertid den evalvationagrund, d varefter meranämnde resterande
köpeskilling 14,100 Daler 4 öre kopparmynt, nu dör till 8tats-verket
erläggas, icke dlikvit »k Lollegierne vidrörd, men destämmandet deraf
8r för ärendets fullständiga dedandling af angelägendet, demställer jag i
nnderdänigdet, att, pä 8ätt bruksegaren medgikvit, med deräk
ning
al 18 Daler Lopparm^nt mot dm Iliksdaler 8peeie eller 8ilfver, sökanden
mä i ljäder varda tillfördunden att ilen Lterstäende köpesumman
till 8tats-Lontoret indetala med 783 L:dr 16 sk silkverm^nt, eller deremot
svarande 2,088 k:clr 42 sk. 8 r:st. Laneo."
"Vidkommande därefter 2:dra punkten, 8ä oed enär utreclt ocd upplyst
är, att de 8 tunnland 3 zl kappland Norrtelje daetori tilldörande
jord, deraf 4 tunnland 20 z kappland innefattar tomter, dvaruppä daetoriets
d^ggnader äro delägna, samt 3 tunnland 14 !? kappland de8tä ak Lker,
enligt deröfver upprättad edarta» ligga inom Norrtelje stads till Lätsmausrotering
indelade omräde, föijer deraf, att vid dessa lägendeters upplätande
med lull egande-rätt till enskild man, de om försäljning af jord
oed lägendeter i 8tad gällande dorfattningar komma att iagttagas; oed dä
alla till dactoriet körande du8, d^ggnader oed inrättningar, 80m ä ifrågavarande
tomter äro uppförde, jemlikt 1757 är8 upplätel86-dref, 8amt den
dermed i 8ammandang 8tällds köpe-gfdandling, redan utgöra daetori-innedafvar6N8
lagliga egendom, 8amt Lronan, efter det deslut om daetoriets
nedläggning för all framtid varder lattadt, ieke eger dedof att didedälla
tomterna oed jorden, dvilka8 inköpande 8ökanden i öfrigt 8ig nu lordedällit,
tillstyrker jag i underdånighet, att ifrågavarande 8 tunnland 3 *1
kappland del8 stadstomter oed dela öppen 8tad8jord, med dertill körande
vattenfall oed öfriga lörmoner, intet undantaget, mätte, dvad Lollegierne
jemväl i underdänigdet dem8tällt, med Longl. Naj:ts oed dikets 8tänders,
1 den ordning, 77 § kegeringskormen stadgar, dertill, för dera8 del, lemnade
difall, fä, med den rätt, Lronan sjelf till dessa lägendeter lagligen
eger, oed sädsna desamma, alltsedan den 13 8eptemder 1757 varit enskild
man till degagnande upplatna oed af donom envaldt innedakvits, till Lruksegaren
oed dana rätta innedafvare, genom af Lrigs-, Lammar
oed
Lergs-Lollegierne utfärdande 8aludref för8äljg8 oed dronan afdändaa,
mot den köpeakilling, 80m, med ledning af de köpe-atdandlingar om lik
-
^7:0 lil.
7
giflis lagenbeter inom Norrtelje 8tacl, I,villi», under de 8i8t förllutna liv
ären, blifvit en8bilde per8oner emellan af8lutade, 8amt pä 8ätt oell i den
ordning, lionel. ^Iuj:t t'ramdele8, efter vederbörande Loll6gier8 börande,
torde i ljäder be8tämma, varder, vid 8beende uppfattning oell värdering,
8bälig an8edd, oell af Kongl. I^Igj:t, efter Mdig pröfning, gillad oell f»8t8tälld;
Iärande8 de med denna förrättning 08biljagtiga bo8tnader fä er8ätta8
lill bälften af Kongl. l>1aj:t oell bronan oell lill anclra bälften af böpareu."
"Lrub8egaren ^e/vec/^o»>r i 8:dje punbten 1 mom. gjorda underdäniga
anlläilan, all Ortala Lrub oell Norrtelje Oevars-faetori, 8edan det 8i8tnämncla,
etter träffad öm868>dig ökv6r6N8bomnlel86, nedlagdt blifvit, mätte lä an868
vara frän bvarannan alldel68 ät8biljcla, oell utföra tvänne ak' livarannan
oberoende po88e88ioner, finner jag mig bunna oell böra till Näcligt. bifall
under8töclja; oeb torcle Kongl. lV1aj:t, 8eclan Kibet8 8täncler egt tillfälle
8ig i bufvudkrägan ^ttra, clet begärda lXädiga förblarandet läts lill 8öbanclen
utfärda."
"I anclra momentet af 8i8tnämncle punbt bär Drub86ggren
i underdänigbet begärt, clet täebte8 Kongl. Naj:t libalede8 i Naclér förblara,
att nägon in8bränlining (för framtiden) ej eger rum i cle privilegier,
förmoner oeb rättigbeter, 80m, enligt 1760 är8 8battebref 8amt 8er8bilda
Körfattningar oeb lle8nlutioner, äro Ortala Drub tillerbände oeb dertill
begagnar"
"Det är i 8^nnerll6t i clenna punbt, 80m meningarve inom Oollegierna
yttrat 8ig 8biljagtige. De lle8ta rÖ8terna bafva förenat 8ig om clen l
clet unclercläniga Dtlätandet uttalacle ä8igt, att någon 8er8bilcl l^ädig för8äbran,
angäencle orubbligbeten af cle privilegier oeb förmoner, 80m blifvit
Ortala Drub, genom 1760 ar8 8batteböp 8amt kör öfrigt vidtagna Koilattningar
eller 8er8bildts l^ädiga lle8olutioner, tillerbände, bvarben vid detta
tillfälle beböfv68 eller i allmänbet torde börs meddela^ i8^nnerbet 80m
förut8ätta8 ban, att, i bändebe af nägra bärom i framtiden möjligen 8ig
yppande 8tricligbeter, bedömandet af 8ä be8batfade krägor, i ena eller
andra fallet, bunde uppä laga utförande vid Dom8tol blifva beroende."
'Men det är ju8l till korebommancle ak 8ädana stridigbeter i en framtid,
8om 8Öbanden ä8bar en tydlig oeb be8tämd körblaring, i fräga om den
orubbade belgden af de rätligbeter oeb förmoner, 80m vid Ortala Lrub l
närvarande gtund äro förenade."
'"bill detta Lrub, 80M fordom varit för Kronans egen räbning bedrikvel,
bafva frän äld8>a lider funnit8 an8lagna 1,458 lä8ter räntebol,
bvilba utgöra8 ak 140 ^:del8 mantal i >Väcldö oeb Häfverö 8oebnar emot
8
7V:o 111.
lösen, enligt 1680 ars laxs al 16 sk. B:eo per läst. 80m dessa räntekol dels
äro Militiae oelr Bandlslalerne pä Bon indelclte, c1el8 oek Ixronan lörkelrällna,
men den losen, 80m derföre erlägges i jemnlörelse lill i orien nn
gällande prl8 syntes Bikels 8länder nog lag, anlröllo Bikels 8länder i
lill Lionel. Maj:l allalen underdänig skrifvelse den 30 l^ovenrder 1829, gil
undersökning mätte varda anställd, lruruvida Bronan al cle Ortala Bruk
oelr Norrtelje Baelori underlagde lremman åtnjutit oell ätnjöte den rätt i
alseende ä kolräntans utgörande, 50m, i löljcl al 8katte8r6lv6ts innelräll eller
serskilda l^ädiga Besolutioner, Bongl. Majit oelr Bronan tillkomme; oell
lreiragacle Lionel. Majit, sedan vederlrörande enrlretsnr^ndiglreter tillika med
egaren lill Ortala Bruk oelr Disponenten al Norrtelje Oevärs-laetori irörcle
Irlilvit, genom lill Ixammar-Oollegium alläten skrifvelse elen 14 Deeenrlrer
1833, i Nador förklara, ali, lavad de indeldta kolräntorne angar, Bongl. Majit
lunnit lrägan om pri86l ä dem redan vara genom Bongl. Brefven clen 26
Novemkor 1772 oelr clen 21 Imil 1773 afgjord, sa alt något Imgre lösningspris
än eller 1680 är8 laxs lör dessa räntor ieke kan lagligen lordras;
oelr att clä, r skeende L de oindeldle kolräntorna, såsom varande ak
liim laeskallenlmt med de nyssnämnde, enalaanda liividationsgruncl ansetts
kor dem köra ega rnm; någon skälig oelr rättsenlig anledning kör bronan
att ^rka laögre betalnings erbällande älven lör dessa oindeldta kolräntor,
än 1rillill3 varit iagttaget, ieke lorekomme."
"Del vill visserligen oelr med skäl s^nas, 80m skulle bibebällandet
till Ortala Bruk al merlrerörde 1,458 lä8ter räntekol ärligen, mot 1ö8en ak
16 sk. Baneo per lä8t älven eller den lid, dä Norrtelje Oevärs-laetori varder
nedlagdt oelr Ortala Bruks lrittill8 egande förbindelser all lör8e Baetoriel
med godt oelr tillräekligt ämnesjern komma all upplröra, innelattande
en lörman lör nuvarande egaren al Ortala Bruk; men dä a andra sidan
i betragtande tages, all Bongl. Majit oelr Itrona», dels genom 1760
ära 8katteköpsbrel, del8 eek genom serskilda lorloganden oelr 8ena8l genom
Bongl. Besolutionen den 14 Deeember 1833, redan slsagt sig rät listre
len till ifrågavarande kolräntor eller bögre lö8en derlöre, än den bittills
-erlanda, 5anrl all återvinning derutinnan ieke lagligen är möjlig, utan egarsns
till Ortala Bruk frivilliga begifvande, dertill Brukets nuvarande kiga
re 8ä m^eket mindre linnes l>öpl, 8om lran med lörlu8ten al liolräntor
na
8lrulle förlora större delen al den köpesumma, lran lör löruket erlagt;
l^ oell da lrärtill kommer, all l^ongl. IVIapl oell I^ronan såsom loljcl ak
kaetoriels nedläggning uppå ds al Bruksegaren numera ned
satta
-
7k/a/:t§ 7V/0 111.
9
satta oell skäligen jemkacle villkor, till8k^ncla8 sörclelar as sleikalcliA be8kaPsenbet
till ett nppolliingen al kolräntorne vicia osce, vä^sncle väicle, ai,8er
jaA, clä, i bämlelse »t alkla^ ä 8vkanc!en8 bekman i clenna 6el, släpan om
Kaetoriets necllätt^nin^ mäste allcleles lo, lalla, niic; bora i unclercläni^bet
tillstyrka, att Kon^I. lVlajit, n,ecl bifall till bvacl sk' sokanclen korclraclt
blifvit, mä, ester alliancllin^ens tillslntbriiikpmcle, i lXäcler torklsra, att,
såsom sölj,l af Mrrtelje Oevärs-kaetoris blisvancle necllä^ZninF, samt genom
6etta Dactoris uppborancle oell förening mecl Ortala Link, någon rubbning
elle»' inskränkning ej kommer, nu elle,' sraniöeles, att ega ion, i ole privilegier,
sörmoner oell lättiglieter son,, enligt 8kaltekopebrc l5et clen 13
Debruari 1?60, samt serskilila, licl ester annan utläxlacle resolutioner, äro
Ortala bruk tillerkäncle oeb clerlill nu begagnas; <loek bemstäiler jag tilllika,
std, innan asbancllingen om baetoriets neclläggning asslutacl vsrcler,
samt sistnämncle l^äcliga körklaring, i sammanbang öermeil utsarclas, tillfälle
mä lemnäs bruksegaren ^/^/4>ec/m,r att i unclerclänigbet sä uppgifva
6en ersättning i penningar, emot bvilken ban tilläfventyrs kunöe bunäs
buga<l att srän okvanberörcle 1458 Käster kols utforclranöe in natur» alstä,
83int ätt veclerbö, ancle ränte-gifvare clerester mä öppet lemnäs att sig utläta,
buruvicla cle, mot en särlan ersättnings utgifvancle, ästunöa att frän
kolens prassterancle in »stur» sig för lianiticlen befria."
"blvacl rör clen af baeto, i-egaren i 4:cie punkten förbebällna Oevärsbeställning,
8ä tillstyrker jag i unclerclänigbet, etet mätte Krigs-Oollegium
varcla i Meler anbelalclt att mecl sökanclen afsluta beställning om Dembnnclra
n^u Inkanteri-Oevär, i öfvererisstämmelse mecl clen af Kongl. l^Iaj:t uncler
clen 21 December 1840 s38t8tällcla sörunclrgcle mocieli, stt ss 8ölcgn6en
8ueee88ive oeb söre 1842 är8 utgän^ till ^ronsn i vsnli^ orclninA lesverer38;
lcomm3ncie8 mecl cleniig be8täIIniiiF oell 8ä smmt D3etoriet8 neälä^AllinZ
vsrcler »l Kon^l. IVlgj:t oell kiket8 8tän6er i bär osvsn tillgt^rlct orclninA
be8lutgcl, all viclsre tlllverlcninZ ss ^evär för kron3N8 rälcninZ vicl
cletts Daetori utt u^^böiu.'
"Deträlsgncle 8ättet neli ticlen för inbetslgn^et till 8tgt8-verlcet »k 6s
^ö^e8ummor, 8om, jemlikt 1:8t3 ocb 2:är» punkteine, »f 8ölmnclen erläAA38
böra; 8ä bem8täller j»A, clet mätte köparen an8e8 sörbunäen att, krän clen
claZ, köpe-bres ä äen Daetoriet tillböiLnöe jor6 varner as Lri^8-, Kammar-,
ocb LeiZ8-LoIleAi6lne till bonvm ntkarclaclt, antinZen inbetala penni,i^srne
contant Aenom necl8ättni,iA i Danken för KonFl. Känte-Kammaren8 räkning,
eller oek clerä till 8tat8-Lontoret utZisva 8knl68eclel, meä 2:ne veäerbästiZs
L<7r, n'7/ Ä. Ä, /'rot. oc/t ^ 4a/?r/. L 8
10
mäns loorASN, att listalas senast den 31 Oeeemlier 1842 med 5 ^roeents
ärliA ränta krän ko^eörekvets datum, oed tilldess listalninA sker; varandes
sökanden, livars serskilda lörklarinA lilikvit inkordrad öfver de ak MIA
till trsvakande st' KoNAl. lVl.ljltS oell kronans rätt, såsom SNAeläANa ansedda
oell kiär ofvan i nnderdäniAliet omkormälda ^tterliAars vilkor oell lorkeliäll,
nu mera öeredvilliA ull s>ä desammas kullAÖrands inAä."
"8lutIiAeii anser jgA MIA 1)0!"» till KoiiAl. l^1aj:ts l^ädiASte Uji^märksamliet
framställa deli s)e>1nil!A6vinst, som, AMION! anta»andet si LruKseAJren
^/^venl§0N5 erbjudande, varder lårull SI! tillskyndad, nemliAen
arIi A 6 n:
"k'»!' till Norrtelje Oevärs-kaetori liittills snslaAne NION, med sökandens
numera Ismusds medAikvande, lill 8lat8-verket akstäilila 267/- käster
oindsldta känte-kol, med skillnaden smsllsn det liittills kestämde lösninASliriset
ocl! ortens l>ri8, 2 I1:dr ^er Käst 11:dr 534: 21: 9.
"8killnsden smstlsu tillverkninAS-siriset vid Norrtelje
kaetori osti det vid Huskvarna Aällande, för 500
Asvar i medeltal antsAet ä 2 lkdr tor livarje Asvar till 1,000:
k:eo k:dr 1,534: 21: 9.
samt ö) för 6 Ii A 3 Ii A7
"Krlijuden resterande kö^ieskillinA för kvAAnader
neli Inventarier vid Norrtelje kaetori kalr 2,088: 42: 8.
tillika med den loelöpands, msn ännu icke bestämda köjieskillinAen för
den jord, livsrums kaetoriet är beläAet, 8um dock till minst 1500 ä 2000
k:dr V:oo torde a^^rovimatioiisvis kunna beräknas; börandes bärvid i betrsAtande
tSAS8, std inAöndera sf dessa 8ummor, annorlunda an såsom följd
sk kaetori-innebafvarens krivilliAS blifvande, kunnat 8tat8-verket tillAodokomma;
att den l^ädiAa körtzäkran om 08törd besittniiiA kör s>A ooli sin rattsinnsbafvare
ak Ortala krok oo>! kaotoriets toeal, med livad dertill börer»
8om kaotori-eAaren, säsom vederlsA för livad af tionom salunda erbjudet
eller till kronan akstädt blifvit, siA korbebällit, icke innefattar annat än
en tornrad umilätelse af läAenbeter osli förmoner, dem Kronan länAesedan
till kaetori-eAsren akstatt oe>! derifrån lian icke laAliAen kan skiljas; samt
att ktats-verket, de erbjudna eontanta medlen oberaknadt, enliAt livad kiär
okvan i underdäniAbet u^siAikvet blifvit, Aenom nedläAAsndet af lXorrtelje
kaotori, tillskyndas andra fördelar af väsendtliA beskalfenbet, livilka ieks
nu kunna i ^enninAsr u^^iskattas."
-KoNA?. 7^:0 111.
11
"I liv» lisnäelse IxonAl. l^s^:d dselites liiirsd lemos Dess NäcliAs l>lksll,
io^cle, meä unclerrsddelse äkrom kilceds nu korssmlscle 8dsnäer dlikvs»
udi stlsdsncle Droposidion, i k^scler inlijnäne std, dill dekremjsncle sk Norrtelje
6evsi-Dseto> is necllsMsncle, us>^s lior okvsn omkormslcls villier, jemvsl
kor clerss clel lemns l»iksll dill korssljnin^en sk cle Xronsil dilll^oriAe
domder, öpjisn jorcl oelr vsddenksll, som tor cled nsrvsrsncle sro sd ssmm»
Dsodori n^jäsdne."
I^onZl Nsj:d lrelisAscle i enliglied mecl Zdgds-kääets ökriZe Declsmöders
unäevclsniAS dillst^rlisnäe, till sils clelsr i l^äcler ^ills oc^ dikslls, Irvscl
sk Döreclrs^sncle 8dgds-kscled ssluncls i unclerclsni^ed ^ddrscld oel^ tillsd^rlid
lilikvid; lrvsrekder DoreclrsASncle 8dst8-kiälled u^^Issde dill jusderinA edd n^pssdd
uncieräsniAd förslsZ dill LonZI. Nsj:ds l^säi^s Droposidion i smned dill
Dilieds 8dsncler» lrvillied törslsA, ssäsnd äed tinnes cledds Drodoeoll viclko^sctd,
XonZI. IVlsjrd i lXscler Aillsäe, mecl lreksllninA, sdd I^scli^ Dro^iosidion skulls
i ökverenssdsmmelse clermecl, dill llilceds 8dsncler ex^ectierss.
kix proloeollo.
/. /i.
8K)ckII0H k08 6. Nettzen, 1841.
^.'o Ii2.
I
l^-o 112.
^nll. lill Lxp. tlt5t. lien i5 Illaj 18^1, II. 2 e. NI.
^0/r^/. i8/c/-r/r)6^6 ////
l/^s/ro^, «»Att6?rc/6 6/r ö^rs^ r 1840
crr« K/rs/ttA^V/ /^ericHt/rAämcr/rs^tt/ie^ v«/)6-rö/vr//rA«/,-  t^r/iv6?r ^oe/r/tv/ms §/o// r/e/r 12 4/«/ 1841.
lill Xvii»!. M>j:t Ilgr Dess oell Ilikets X, il>8-OoIIe»ium, uti skrifvelse
»5 lien 28 sistlidne lVlars, i underdäuiuliet inkeräitgt, gtt, enligt gfslutsd
räkensk:^, ol ver kostngderng tor lle värinnsmgnskg^els uuderlläll under i 8/jo
ärs mönstrin^gr oell möten, utöfver det liärtill i Xiks-8lgten för samma är
uppförda gnslg^ gf 80,000 k:dr Laneo, erfordrats ett kelopp gf i8,c>65 k:dr
3<) sk. 8 r8t. samm» m)nt, till ersättande gf I,vilken krisk, 8om kukvudsskli^en
va>it föranledd gf det exeieerade Levärin^smgnskapets ket^dli^t
ökgde storks, kvilken för ikrä^avgrande redoAörelseär upprätt till ioke
minöre än 1^,021 mgn, eorporaler, trumslgAare oell 8^)eI clernti inkergk
ngcls,
Lolle^ium underdäni^st aukällit, gtt nödiAS medel mätts vg> da i
IVäder gnvisade.
Xn8r den krist, som under nastföreAZnLpig redoAÖrelseär >83c> Z anslaget
till Devgringsmanskapets unde, käll uppstått till ett kelopp gf 22,38c)
X:dr ic) sk. ^ oell kvarom Xongl. IVIapt, under den ^ lVovemker i8/so,
till Xikets 8tgnders 8tgts-Dtskott gklätf^ädigt tillkännggil vgnde, redsn blifvit,
enligt llvgd klikets 8tander ut! skrifvelse gf den ,3 sistlidne Xekrugri
lios Xongl. Naj:t i underdänigket snmält, gnvisgd gtt gf ölverskotten pä
8tgtsverket8 inkomster lör äret 183c) godtgörss, sgmt engkgndg Iicjvidgtionssatt
s^nes jemväl korg ikräggkomma tor den krist, Il vilken, gf uppgifven
orssk, under följgnds äret l8/)0 tillkommit, Ilgr Xongl. Ugpt med ökverlemngnde
karjemte gf de frän Xrigs-Lollegium insändg kgndlingsr, kvarigenom
kristens keskgffenkst oell tillkomst i speeiellg omstgndigketer utvisgs
oell utredes, velgt i lVäder söreslä Xikets 8tänder gtt, i likllet med
ilvsd i krägg om i83^ ärs krist redan egt rum, till Xongl. l>1aj:ts oell
Xikets 8tats-Lontoir gnviss den summg, stor ,8,o65 X:dr 3^ sk. 8 r.
L:eo, kör kvilken Xrigs-Lollegii llnderkälls-gfdelning för det nsrvargnde
Llä. ti/t 7i. ät. /-rot. 184» oc/l 1841. 1 samt. 1 35 La/tet.
1
2 ,Av//<6/>?6 , ^V/o !I 2.
Lr 8liu!ä83tt oell sör livur8 lretselLJlläe 8on^l. Ugj:t ielie e^er nä^ra tillZävZgr
att lli8^oners.
I^onAl. Uaj:t lorlllikvel' Kiliet8 8täll6el3 8tat8-IIt8liott mecl all l^vnzl.
l^ää oell ^uaesd välbevågen. Datum ut 8upra.
0 V 11 D 4 o 11 ^ X.
L/ö/'/r6/'.
i7/ri^aK a/ ?,s/oeo^s/ ö/ve^ ^>K?r^/ö/-«V«r s
r//cr».8 Lo?rrr»K6-r ?//i
a K^oe^/ro/ms Kioi^ t/e-r 12 Z/a/ 1841.
^säi-varancle:
klans Lxeelienee Herr justitia; 8tat8-AIini8tern ^i-z-lreL/Äc//-.
Ztats-kläilen:
lien lUbsrre
/Ä/lewttx,
cr/ //HlZc?/'c/,,
Orekve M»ne^, oell
UHllerrs Äcre/ voll //o/^/sr/r.
8tsts.Ilzclet 6re5ve Mo>/rs/- upplä8te till justering ett, i eniigllst »,e«l
förut 5atta6t beslut, uppS3tt un6erclänigt förslag till Longl. Uaj:ts fälliga
8krilveise till kikets 8tänclers 8tgts-Htsbott, angäenlle en uppstäää brist i
iZ-jo ZI-8 anslag till Leväringsmansbapels vapenökuingar; oell bebagruls
Longi. L1aj:t, uppå 8tats-käclets Declamöters unrlercläniga tillstyrkan. llerörcle
förslag, säclaut 6et finnes öetta Drotoeoll viclfogaclt, i käller »ill»,
mecl befallning, att lVäclig 8brifvelss sbulle, i öfverensstämmelse clermeä,
lill kibets 8tänöers 8tats-IItsli0tt expeäreras.
Lx protoeollo.
Mrr/'.'/» §^rr'/v-e/LS, ^:o n)i
3
^-o 113.
^nlr, till Lxj>.-llt«k. ä«o 5 5uni i8Hl, 1^1. I» miil^l.
^Vät//AK K^^r/ve/ss /r'// -8/«-rt/sr°
a/rAtte-rcie /k/ö^es/iKssevo/K/ree/rs rz/r/i^öVa-rc/e/ 6r//V6?r
-8/oe^/ro/ms -8/o^ 24 1841.
8edan Rikets 8länder, i ändamäl att ät Kust- oell Roteiiällare i Riket
liereda en lindring i de onera, livilka ined ruslnmos- oell rolerinASsk^ldiAlieterngs
utAÖrande klittills varit körensde, uli underdäniA skrifvelse
den 3o December ,8^o, Iros RonZI. l>1aj.'t lillkannaZikvit, att Rikets 8tandei,
säsom vederlag tor den sä kallade' Nötespassevolgnce-alAiften, 8ju
Riksdaler per numer ärligen, livilken ak»ift, i öfverensstämmelse med
Xon^l, Alsjlts oell Rikets 8länder8 vid 1828—>63o ärens kiksdax fsttads
I»eslul, bordt under en lid al' semion är, eller lill slutet af äret i8/jd, sk
Rust- oell Rotebällare erlä^Aas lii! ryttarens eller 8otd3len8 personells unde,
däl! oell sjösvärd under möten oell mönstriii»gr, uppå Riks-slatens tredje
IluHud-titel lill RonZl. klsjtls Uädiza disposition i oell tor berörde bsl,of,
trän >8^, ärs början, anvisat en summa, stor 1^6,000 R:dr, somt Rikets
8tänder, cdter del, Ivon^l Uapt under den 22 derpä följande Rebruari,
3^-l tillfälle meddelg Rikets 8tänder upplysning om otillräekligbeten sfdet
Lälunda anvisade vederlag, genom till Rong!. älajrt afläten underdänig skrifvelse
clen 8 innevarande ^laj, förklarat sig kalva tillökat berörda vederlag
med den sk Rongl. IVIaj:t äskade Summa, stor lO,66c) k:dr, bvadan bela anslaget
numera utgör 186,669 R:dr ärligen, 83 bsr Kongl. Naj:t, som med
tilllredställelse omfattar bvarje tillfälle, derigenom minskning kan beredas i
de utskylder, bvilka vid jordbrukarens yrke öro fästade, dä sädant, ulan
bevillniiigens ökande samt utan lölsvagande al ds stridskrafter, som till
Rikets försvar oell beskyddandet af dess lribet oell sjeltsländigbet gro aksedda,
lian ästadkommas, velat, med Mikali till Rikets 8länders derom
gjorda underdåniga anbällan, gilla oell antags Rikets 8tänder8 ofvanomförmälda
åtgärd oel, för deras del kallade beslut; säsom följd Ilvsrak Kongl.
Naj:t, genom utfärdande Kungörelse, ar sinnad i bläder förklara, alt den ärliga
afgift ak 8ju Riksdaler per numer lili rallarens eller soldatens personella
underlläli osli sjukvård vid mölen oell mönstringar, som gf Rustsell
Roteliäliare till rL^jo ärs utgång eriagd blifvit, frän 18^1 ärs börjsn
4
, ^v.'o l l 5.
koin mer 3^t uppköra, under följande af Rikets 8tänder antv-Ide samt al
Kongl. Najit i lXärler gillade ocli fastställde furkekäll, nemligen:
i:o stt Rikets 8tän<ier, uppä Riks-slaten, till Kongl. IVlajts l^ädiga
disposition uppföra, för kvarje är, fiän ,8/j> ärs koi jan räknad t, ett oafkortadt
anslag af i86,66<) Ridr Ranco, att, efter de föreski ifter, som af Kongl.
^Iaj:t varda i ljäder meddelade, användas, clels till koslnadernes kestridande
i ock för den indelta ^krmeens underkäll ock sjukvärd under möten,
marcker ock mönstringar, jemte de i ock lör lruppernes vapenöfningar
oundviklige utgifter ock förvaltnings-kostnader, clels ock till nedsättning,
med 8ju Riksdaler Lanco Zrligen, i vacance-afgiften för alla de indragna rotar,
för kvilka l^lötespassevolance lnttills icke klilvit, jemte vacance-afgiften,
erlagd, utan i denna sistnämnde afgift inmätt;
2:0 stt Kustkällare vict de indeldta Lavalleri Regementena, i öfverensstämmelse
mecl Rikets 8t8»ders tillkännagifna ock af Koiigl. lVIajit i
Märter gillade keslut, fortfarande ock i enligket nied clerom no gällande
författningar, erlägga clet kittills kestämda kidrag till ryltsrekästens utfodring
vid mölen ock mönstringar intill slutet af är >8^, elter Iivilken
tid, ocli sedan nu gällande f.issevolance-contiact tillämlagätt, lrägan om
kerörde gfgilts fortfarande, eller prkeslationens utgörande nä annat sätt,
kommer »tt klifva föremål för serskild kekandling;
3:0 3tt Kongl. Naj t skall äga att de under ett sr möjligen uppkommande
kesparingar, till ^rmcens vapenöfningar under påfölja,,de är använda;
^j:o att enar, enligt kvad Rikets 8tänder medgilvit, Rustkä! larnes
kittills erlanda afgift icke varit tillräcklig alt kestrida kostnsilerna för 6avalleriets
nödige öfningar, det skall kero af Kongl. >Iaj:ls lXädiga pröfning
allena, gtt använda möteskostnadsanslaget lör indeldla örmeens vapenölniugar,
pä sätt Kongl. Naj:t, lör ändan,älets vinnande, i ljäder knner
nyttigast; samt
5:o att, derest Rikets 8tänder, vid en klifvande Riksdag, skulle korttaga
det nu kestämda mötes-anslaget eller detsamma under , 86,669 R:dr
Lanco ärligen nedsätta, Kongl. IVlapt dä skall vara olorkindrad att, istället
för samma anslag, fordra uppfyllandet af de skyldigketer, som i afseende
ä manskapets transporterande till oek frän samt underkäll vid möten m. m..
enligt indelnings-verk ock kneckte-contract, jemle öl,,ge gällande författningar,
vederkörande äligga; kommandes, tor en sädan kändelse ock
>8^rr/ve/«6, ZV/o 113.
5
lill en llörjsn, 6en gf l^ouzl. AI„j:t oell kiket8 Lancier vill 1828—i83o
ärens kilisöii^ fsststsllös, men Ull sitt slutli^s usl^lvllsuöe nu sflrrutos
forllinöelse lsr kust- oell koteliZIIsre stt till r^ttsreus oell solckstens unclerlläll
erlä^^s 8ju kiksclgler ärligen i eontsnt, stt, enligt, livscl kikets
8tsnäer8 ilnöerösni^s 8krifvelse 6en 8 innevsrsncle IVIsj, jemväl förutsätter,
äteriuträcls oell, för cle i clen bestämös tiöen ännu äterstäenlle k^rs är,
full^örss.
kon^I. Nsj:t förlllibver kikets 8tän6er iiieä gil I^onAl. l^ää oell
önnest stäöse välllevä^eu. Ostum ut su^rs.
6^ Lil 4 0«^N.
O.
r»/ö^ 4/a/.-^ Lo-rr/7rK6?r r ^-K
i8^oe/r^<-/M« 8/c,^ c/e/r 24 1841.
lXärvsrsncle:
Ilsns I^xcellenes Herr lustitike 8tst8-Ninisteril ^ö>neZ»/a^.
8tsts-kä6en:
Herr 1'rillerre ^crZ-e^ö/e/^e^
a/ ,
//res»
6/vlöös,
Orefve ^l/o>/rer'^ oell
I', ilie,re ^as/ l-s^r //o/^6E.
8t»t8'fl5<let oell Llielen för Osn^tförsvsrs-clepsrtementet, 6refve
H/öV-ne/-, forell, oA i unöerlläiiizllet kikets 8tän<ler8 unclerclänigs skrifvelse
sl cleu 8 innevsrgnäs mällscl, i suleäninA sk LonZI. ^lsj:ts ^ä3>Zs frsm
-
6
Mir/.ds ^v.-o IIZ.
ställning i krägs om Idätes-psssevolsneens uppRörsnds oell de dersk Restridde
kostnaders ökverkl^ttsnde pä 8tsts-verket.
Hldevstund Rikets 8tsnder sälunds, med uppk^lisnde sk kongl.
Ugj:ts Dlädigs önskgo, upps Riks-8tsten snvisst Reis den summs, Rvilken,
ekter Krigs-Lollegii ^ttrsnde oell körslsg, Rorde Rlikvs tillräcklig stt lietäcks
ej sllensst dea akgikt till r^ttsrens eller soldstens personells underiräll
oell sjukvärd, m. m., under gils vspenöknivgsr ocu mönstringsr,
Rvilken, intill 18/jo ärs utgäng, Rlikvit sk Rust- oell Roteliällsrs i Riket
erlsgd, utsn ock den deremot svsrsnds ersättning sk ^ R:dr per numer,
Rvilken, krän 18^1 ärs Rörjsn, Rör, genom skdrsgäden stsdgsde vscsnceskgikten,
eller till lindring i ätsgen osturs prseststion, tillgodokomms ris
Rust- oell RoteRälisre, Rvilkss numer, pä grund sk cierom skslutsde contrsct,
äro dels i oell kor ^rmeens n^s löne^reglering, oell dels kör serskilds
ändsmäl indrsgne eller till Ringstliällning Restämds, tillstyrkte 8kstsRädet
i underdänigRet stt kongl. Nsj:t, i ökvsrensstämmelse med Dess,
under den 22 nästvekne ReRrusri, kör denns Rändelse, Rikets 8tändsr
gikns ^ädigs körsäkrsn, täcktes i lauder gilis oell sntsgs Rikets 8tänders,
kör derss del ksttsds oell under den do RecemRer l3/jo inkor kongl. ?dsj:t
i underdänigRet snmslds Reslut, enligt ilviiket Rust- oell Rotelisllsre vid
de indeldts (lsvslleri- oell Inksnteri-regementerne i Riket, krän , 8-j 1 ärs
Rörjsn oell 8ä länge Rikets 8tänder kortksrsnde till Kongl. Usj:ts lVädigs
disposition uppä Riks-ststen ärligen snviss ev, säsom vederlag Rersknsd, oell
ReRöklig snsedd summs, stor 186,669 R:dr L:eo, skols vsrs Retrisds stt,
till R^ttsrens eller soldstens personella underRäl! oell sjukvärd vid möten
oell mönstringsr, erlägga den Rittills Restämds psssevolsnce-skgikt med ^
R:dr R:co kor Rvsrje numer; ssmt stt kongl. Usj:t, med sntsgsnde derjemte
sk det sk Rikets 8länder Rärvid kästsde, oell sk kongl. Ugj:t redsn
under den 22 sistlidns keRrusri kär Dess Rogs del gilisde kärReiisli, "stt
''glis de indrsgns rotsr, kör Rvilks Uötespsssevolsnoe Rittills ieke Rlikvit,
"jemte vacsnce-skgikten, erlsgd, utsn i denns sistnämnds akgikt inmätt, mä,
"krän oell med innsvsrsnde är, ätnjuts nedsättning i vscsnce-skgikten med
"8ju kiksdsier per numer," täektes Nädig kungörelse derom, till vederlrörsndes
underdänigs kännedom läts utkards, samt Rikets 8tsnder genom
serskild Rkrikvelse, om kongl. Nsj:ts ksttsde NZdigs Resin!, underrätts.
Hvsd serskildt Reträkksde den sk Rustlisilsre erlsgds koursge-psssevolsnce-skgikt;
sä ock enär Rikets 8tänder i undsrdänigllet körklsrst, "stt
V.-o I la.
7
"dä nägon sörändring uti lavad kustiaällare gs Sider älegat, att vid möten
"besörja K^ttarne8 bästars souragering, ieke skäligen svnes böra äga rum,
"enär llustkällarne äro pligtige att tiel» äret underbälla nume, bästarne,
"ocb nägon ökad kostnad genom dylikt unde, bäll vid möten», således egent"ligen
ieke uppkommer, Rikets 8tänder ansett sig ieks äga anledning med"gisva
den nu gällande sourags-passevolÄnee-asgistens uppbörande oeb an"vissnde
gf 8tats-anslag till de kostnader, bvarkors densamma är beräknad;
"bvadan oek srägan om berörde gfgifts fortfarande, sedan nuvarande pas"sevolanee-eontraet
tillandagätt, kommer att bliiva föremal för serskild be"bandling;"
bemställde 8tats-Rädet i underdänigbet, det täektes l^ougl.
Nsj:t 5ör det närvarande lät» dervid bero; larandes i den utfärdande lVädiga
Rungörelsen, underättelse derom vederbörande sä meddelas; jemts
det Xrigs-LoIIegium torris erbälla IVädig befallning att, innan lien i luli
i8^3, tili I^ongl. IVlaj:t inkomma med underdånigt Letänkande i lräga om
de ätgärder 80m vidtagas böra, tili förnyande as den öfverenskommelse
roed de rustande om sourage-gfgistens utgörande, som sör det närvarande
är gällande oeb med 18/j/j är8 8iut tilländagär.
Vidkommande bärefter de säsom följd gs mötespasssvolaneens uppbörande
oeb öiverll^ttning pä 8tats-verket uppkommande förändringar i
uppbörds- oei, redogörelsesätt, i fräga om b vilka 8tats-R3det bittills ieks
sitt underdäaiga yttrande afgifvit» 8ä tillstyrkte 8täts-Rädet i underdänigbet:
att
den uppbördsprovision sör mötespassevolgneens uppbärande oeb
lsfverering, som bittills varit Rronofogdar oeb IsZradsskrifvare bestädd,
men srän 18/sl ärs början kommmer att uppböra, mä tillfalla deii nv»
möteskostnads-fonden 8ä8om besparing oeb tili förstärkande as tillgängarne
sör /krmeens vapenöfningar;
att b-aodskamererare oell Räntmästare. bädanekter säsom bittills, eiler
intill dess en annan ordning kan sör möteskostnads-anslagets fördelning
oell redovisande varda i ksäder an8esal!d, mä äAa att tillgodonjuta den,
enligt z5 af Xongl. ^Iaj:t8 l^ädiga Reglemente den 20 danuari i832,
dem tillagda lilo proeenta provision ä ds medel 80m, sör möt68utgisterne8
lrestridande, varda srän K,rig8-6ollegium lill lugndt-ränterierne remitterade
oel, krän de8amma verkligen utlretala8;
att nu varande Xrigs-(la88euren, ^88688oren enär nä
zon
minskning eller sörändring i den liouom äliggande lrekattning med
8
Mor/pe/se, Apollo.
Ivöte8liv8tng38-M63l6n8 remiUengncjc ioli6 us)s)8täv 8Z8vm 5vlj3 g5 3v8l3^6ts
ombytt» n»tuv, p668vv6lt mä käv 8>n tj6v8t6ti<l vsrclg bibobällvn vi3 3ot
rsmisstiiAs st ^:3ol8 svooont »5 »il» 3o Ivot68lin8tn338-M636l, mo>8V36»n36
3en »ulvor» us)s)böi-3» mät68s)3886voI»nc6-»lAi5t6v, bvgrom b»n A6vom l^ovAl.
Lro5v6t 3vn 28 /uli >83^ blifvit i lVäcloi- tö68»lii'»3;
»tt 163ovi8ni,ij°6n ocli tivli8lutet sär 3o gilias mät68liv8tn»3k6n6, bä3»v65t6i'
8äscim bittill8, bär i eld 8^>mm»nl)3n^ 00b ut»n 83mm»nblsn3nin^
lvocl 5oo »n3>'3 »Il3»m»l »586336 5on366 »5 k^6i^8-6oIl6A>UM V6I Ii8t»ll38 , 8»
»tt 8t»t8-V6I Ii6t8 »N8l»^ till 8vl3»t6N8 un36,l)äll 8»mt IllI8tll» ll»66N8 5>l36»A
till l)38t6N8 5vU63^66in^> i 6V voll 83MM3 bu5vu3l)v!i r63ovi838, voll IlV3rIA6VOM
l;08tn»3e!'N6 5ov ^.6M66N8 V»^6vö5ninA3I' voll lvÖv5tril)A36, u^)^ä ett
ställö bl>5v» 8V»li^3; 8»mt
»tt 8t»t8-Lontoii-6t mätte, me3 »nle3nin^ »5 X, i^8-Loll6^ii 3erom
Ajvi 3g un36,'3äni^3 be^»63N, vg>'3» i lVä3e6 »nb6f»!3t »tt, 83 vi3t 8ä3»nt
Mo3 8l<3tt6l>i363»6N8 l65v6666i»A vol) 8t»t8-Lontoi66t8 366»5 berv6n36 moijolr
till^g»^»!' 5lä>- »tt lÖ66N38, 8»mt ut3N ol»^6nll6t sön U^^5yll»n36t »5 8t»t8-  Lontoiiet »Ij^^gn3e ö5i-j^6 5v6l)in36l86r 8>i6 I<3N, tiIIl)3n33l)»IIg I^ri«8-LoIleANIM
3et »5 klil(6t8 8t»n366 NN bsviljgcle älllAg »N8l»^ till liv8tng36i n6 506
^IM66N8 IN0l6N voll MÖN8t, in^»6, 186,669 k:3r till 6N tre3j63el i 3»NU36l
män»3, 83mt 36 o5,i^6 tvä tl'63je36l36N6 un3en loppet 35 ^368 voll ^prll,
eliev 5066 36N I N»j liv»ej6 äe; l)I!5v»n368 I< ei^8-LoI le^i u m 3eri^6vom i
tilllälle 8»tt, »tt ^6NoM »U0tione68 ti3i^g »N8t»ll»n36 till »N8lt355ninA »5äl'6t8
rNOt685>6i,o5, 8»mt lempli»» 5ör8liOtt668 M6336l3n36 ät enteepreneneeene, tillvgAgbein^»
5>ety3Ii^g l)68p36inA»I- till 5öe3el 5öe 8t3t8-V6IIi6t voll 36N 5on3»
366»5 ut^i5t66N6 5ör ^6M66N8 V3^16nä5ninA»6 l)»3»ll65t66 bomm» 3tt 5)6-  8tri3g8.
Xon^l. Ug^:t 5>6l)g^g36 i lVäcler bi53lla bv»3 8t»t8-Ilä3et 8älnn33 i
un36e3ä»i»li6t I)6M8tällt voll till5t^rlit; voll 8liull6 lVä3>A 8Iili5v6l86 I älvnot
till Kil(6t8 8tän366 »5^Z, i o5v6r6N88tälvlll6l86 IV63 3ot 5or8l3Z 36rtlll,
8vlv 6lIN68 36tt3 ^rotoooll Vl35oZ33t.
Hx ^rotooollo,
8^00 l^llOI^N, AonZ/. 18/jl.
^00A/. W-7/':l>r ^:c> 114.
1
X:o Z^.
^nti till 1§xp. s^tsli. äen 10 .luni 1811, lil. 1 v. m.
/<0 V f. /..
Kr//ocd86 tt'tt Kr/?e/« KtHr/er, r ttKedn/nS' «/ k/er«s
^/ör/rr/ode uTrk/err/ttTr/» n ^/rt,m8tttt/or'n«', r om ett /«,>-
ö»c/rok/^ Mr/?r / 8 r/ 8d e m e,' 6-j/oe?r §ioe/r/ro/m8 Kott c/err 2^5
d/o/ /8//.
Vill 8i8lkö> klulne L!li8du^ be8lölo Lili6l8 8lunder, kör clerus del, ull
8ven8liU m^nlel8 rul^ne-enbel boxle k>i8l8lu!Iu8 lill jemnl 1 kl:dr 8ilkver
8^eoie, i enli^bel med del 8l<rol ocl> born, 86m d!^nl-o> dnin^en ut' är >83c»
be8lunide, 8uinl ull. dennu mvn>-enbel, 8vurun<le mot Vult 8bill>n^ur 8ilkver-8^eoie,
oob i rubnevurde enubunils med 13n Ilibkduler Lib8AgI<l8-8edIur
eller ? sk Lunoo-Lil<8dulei n, eller 32 8billin^ur Lunov, borde benumnug
Lili8duler eurunl oell indelu.8 i /j8 8billin^ur; men lvon^I. Nuj:l, 8om un8ZA
liden ej vuru inne ull ul'i;öru en 8u niun»u inlere88en rörande krs^u, kölbluisde
8i» du ej bunns bitullu Libel8 8lunder8 beAurun om rubne-enlieleng
be8lumm»nile i 8u bullude Kib8duler eurunl, ulun bibeliöll del Aumlu rubN68ullel
i Ldibduler Lilnoo.
Dli till I<on»l. I^1uj:l den 8 du^u8li tdrlidel är uklälen underduniA
8brikvel8e bukvu Ld<el8 nu kör8umlude 8lunder ^ikvil lillbunnu: ull skven de
lUAil i ökvervu^unde krZAUn om ell körundrudl n>^nl8^8leme, med bvud dermed
e^er 8ummunbuni;, oeb dervid bukt liltkulle 8lud^u 8in ökverl^Ael86,
ull den 8edermeru körtlulnu tiden icke med kort nilson bukvud8ubli^ körundrinA
i de om8lgndi°i,eter, 8om vid 8i8lko> klulne Lib8duA körunledde dävurunde
8lunders underduni^u unmulun om olu^enbelernu derus, ull nä^on bs8>umd
rubne-enbel kör ^ennin-;6-töi liullundenu inom bibel ej kunne8; ull
Ilibel8 8lunder oob8u kullbomliAl in8lumde i den, vid summu liltkulle ^llrude,
ocb uk du^Ii^u erkurenlielen sill mer oob mer bebruklude, u8i°l i uk8eende
ä de88U köi bällunden, bvilbu wu8le korunledu en kor allmänna ^enninAerörel8en
i 8u mun^u kull menlig olibbel i be^re^sien om ku8linbeler8, vuror8,
uibel8biliuden8 ocb kordi in^ur8 us,p^iknu valden; ull, 8edun de omväxlingar
ocb körundringur, bibel8 egentliga m^nl, under lungligu lider, varil
underliu8ludl, numera eker reuli8ulionen8 veili8tulli^bel, u^>s>bört, oobdeltu
m^nl kör krumliden vunnil en, ekler ull 8unnoIildiel, orubbli» 8lud»u, det,
j Rili6l8 8lunder8 tunlie, ej lungre borde u^^8lijulu8 oob skven undanrödja
ör/r. /!. «5t, V/ol. /^o oc/r tt/d. Z6 //a/!. 1
2
Ao»g/. ^:o I I i.
den oiustävdigllet i mintets Lenämningar, som utgjorde ett ännu ^vai stående
minne sk fordna 8tänders stridiga Leslut, angäende kestämmandet af
detta m^nts rätta värde; att Likets 8tänder dessutom, med serskildt fristadt
afseende ä innelrället af Kongl. Najits vid sista Liksdag meddelade Vädig»
svar i ämnet, föreställde sig, att de Letänkliglieter numera upjilröit, 80m
Lindrade Kongl. Naj:t ritt, samtiiligt med ett för den större alliuänLeten
till utseende nästan Lelt oell Lället okändt metalliskt inynts äterutgilvande,
Lifalla nägon ändring i detta m^nts gamla Leräkningssätt, en förmodan,
för Lvilken Likets Erinder jemväl trodile sig kunna Lenita stöil al den vid
förra Liksdagen utaf Kongl. Vaj:t föreslagna åtgärd, den äfven Likets 8tänder
dä vidtogo, såsom ledande !iti del. r>f Likets 8tänder äs^-ltude mai,
att, nemligen, de riva Laneo-sedlarnes valörer läststäliles j)ä ett 8ätt, svin
medel8t deras sammanfattande i Liksgalds-sedlarne niotsvaiande 8umn!or,
underlättade Lruket att Legagua si8tnämnde räknesätt; 8amt att Likets 8tänder
af alla. dessa anledningar nu funnit sig föranlätne att förnya lörrLerörde
underdäniga lraniställning om införande al ett urdnr>dt vell Lestämdt
W^nt-svsleme, livaivid Likets 8tände>' ansägo, att cle iner! ett dvlik! u>i,mts
vs tome aisedde 8tora oell allmänna fordelar skulle lill en Lulvudsaklig del
förlelas, sä vida icke sanima enliet fa8l8tällds8 lör »let egentliga myntvärdet,
8vm för det allinänna räknevärdet; oell Lafva Likets 8ränder, 8vn> likaledes
delat de 8ist för8amlads 8iänderne3 äsigt örn lördelagiiglieten af
m^nt- oell räkne-enlretens Lestämmrinde till ett Liksgälds-Liksdalern motsvarande
värds, under Lenämning al Liksdaler ernant, elter närmare utveckling
af vralen för denna äsigt, till Kungl. Naj:ts Vädiga sanetion i underdänigLet
anmält det n^a ni^nt-s^stl me, Likets 8tänder, i enlighet med
Lerörde grunder, antagit, under anliällan derjeurle, ritt, i Lämlelse llerörde
svsteme i ljäder gillades, allman l>tädig Kungörelse mätte varda utfärdad,
att Kronans oell öfrige DuLlike Verks räkenskaper komnls att, sä fort sig
gora luter, töras efter den n^a m^nt-enLeten oell Lenämningen, en lörändring,
som, enligt Likets 8länder8 Leslut, dä älven komme att iagttagas, i
utseende pä Länkens oell Liksgälds-Lontorets räkenskaper.
Dä Kongl. Naj:t är i835 vägrade att Liträda Likets 8tänders framstälda
förslag om räkne-enLetens llestämmande i Liksdaler ernant, grundade
sig denna vägran pä följande af Kongl. Uaj:t uppgifna skäl, nemligen:
att Likets 8tander till dävarande tid fortfarit att fastställa Leräkningarne
al 8tatens utgifter oell inkomster uti den sedan är 180/j Lrukliga rakneenLeien,
Liksdaler Laneo; att en tlastig förändring i detta Länseende skulls
åstadkomma oreds i enskilda atllandlingar, men att deremot LiLeLällandet
af det, som redan funnes oell genom Lruket vore Lekastadt, icke kunde pä
»agot sätt dertill föranleda, Lvaäao Kongl. Naj:t ansäg tiden dä ej var^
/vong/. ^:c> 114.
3
inne, att afgöra en frage, som vidrörde sä mänga intressen oell som egentligen
var iileel.
Dess» skei oell omständigbeter bafve seclerinera undergått föga förändring;
oell Kongl. Naj:t, som är ökvert^gad, ett tete omväxlingar i ett
lands penningeväsende, likasom i dess ^ttre politik, dess inre förvaltning
oell cless lags! iktning, förlama Nationens kialt oell tära pä cless liksträd,
tinner 8ig i följd barak pligtig, tor värden af clet allmännas väl, att
än viclare uppskjuta 8itt samt^eke till den förändring ak kikets m^nt-enbet,
lcvarom klikets 8täncler än^o väelct frage, oell bibebäller alltsä clet gamla,
genom tegarne om m^ntbestämningen oell om klikets 8tänclers Lank ak clen
l likars i83o l>elcräftacle sättet att räicna i kliksclaler Laneo. Oa Kongl.
likaj:t nn meddelar Likets 8iänder detta 8itt Ileslnt, Ilar Kongl. IVlaj:t tillilca
velat gifva klilcets bander tilllcänna, att Kongl. Naj:t anser en förändring
at m)'nt-enlieten lämpligast ege rum liktidigt med förnyade, enlcla, bestämda
oell lätt verkställblira lagar oell si adgar, i afseende pä uppbörden ak allmänna
skatterna samt livad dermed Ilar gemenskap oell Ilvartill jemväl
Ilör räknas skattcdlidragens förenkling till antal oell benämningar; åtgärder,
llvilka alla tillböra ett väl orclnadt Kinanee-s^steme.
Under förväntan, att klikets 8tänder vid nästkommande kiiksdag skola,
medelst ak dem, gemensamt med Kongl. Naj:t, vidtagande åtgärder,
fremja möjligbeten att binna ett säclant allmänt önskadt mål, lieser Kongl.
Mj:t äfven clen lörboppning, att Dess Käcliga aksigter i detta fall skola
röna framgäng, sä vida cist låekås Kongl. Naj:t att bibebälla ett fortfarande
fredslugn.
Kongl. likajit förblikver med all Kongl, liiäd oeb önnest Ilikets 8tänder
städse välbevågen. Datum ut supra.
V ^ I. L o II ^
/o/rnn a/ >
n/' I^ro/oeoZ/et ö/oor' K/ncrnee-venden, /ru//o/ rnHcrns
Mc,/./ Konungen r i8/a/s-K«c/e/ a §/oe/r^o/,n«
H/o// c/en 2 / 1/cc/ 18d/.
Närvarande:
Ikans Kxeellenee Herr dustitir6-8tat8-Mnistern ?Ö>neö/uc//c/
Ltats-Läden:
Herr Krilierre /icrg6,^/'e/^
Kd/mMur,
«/ /^/ngdnc/^
4
^o/rZ/. F/a/':r>r 7V.-c> 114.
//(re,
6,elve Mörner
Luu,l l?riiierre von //o/^e/n.
d/illsnrordnucle 0spurl6M6nl8-L!>ssen, 8lul8-?»udet n/ ///'n^drc/ unmulde
änyo dikels 8lunder8 under den 8ule (Vu»u8li sorlidel ur ulldin», den
5:>e der^äloljde 8e^leml)sr insor Kon^l. !>1uj:l i 8lul8-kä,Iel loredru^nu oelr
1 kioloeollet ldr 8U,NMU duA inloitlu underdånig, skritVelse, rorunils ell
sorund,ud> m^nl-s^sleme, suml lieuislullde i u nderil u ni»lie l, del Lionel.
Nuj:l nu mulle lueku8 lil! 8lulli^l usuörunde sorelu»u it', uzu varande ärende,
1ivur8 sirölninA l,illiil8 k>lil'vil us l^onol. iVIuj:l u^^skjulen.
s/sler lenina,l u^>^>^8ni^1A o,n lrusvuilsuklig, innekullel as 8umlIiA6
till sorevurunde ämne körande l,undlin»ur oek deriklund us I<onu>. A1uj:l8
den 6 ^>>il i835 lill kikel8 du lursumlude 8lunder ullälnu lXudi^u svar
^>ä derus underduniou 8k,isvel86 us (len 2^/:de Oeloker 1834, gn^uende rukN6-enkel6N8
keslunnnunde lill Ln Hiliviu>6,' eurunt, unsörds lillsorordnude
Dejiurlenienls-Llresen, 8lul8-kudel cr/' ///'ng?rc/ i underdånig!,el, ull vill
dea lidj,unkl, cl3 >83o urs mzln > des l8n, ning lill vuguk, ugle8, ina!,andu varit
önskligl, ull, i 8umkund med de sorund, ingur, kikel8 m^nlfo, kullunden i
ulluiänliel undergingo, en, esler mungurig vunu oell i penninge-lrunsuelioner
unlugel luuk lum^url, gemensam m)'nl- oell räkne-enkel klitvil inlord;
ull (ju likväl Kongl. ,V!uj:l sunnil godl ull i ,83o oell ,835 urens m^nlordningur
kikekällu sill ver-, iksdulern säsom kikels m^nl-enliel 8u,ul Lr
i835 vägrul kilrudu kiikels 8lunder8 keslul o,n ukskudundel us räknesullel i
lkiksduler Luneo, <lel nu,neru kunds 8^nu8 lvisvelugligl, Kuruvidu, sedan
reuli8ulionen klisvil under sudunu lorkällunden verkslulld oek ullmänkelen
nyligen Gunnil klisvu kekunl med siltverm^nlels reduelion lill Luneo eller
Lik.sguld, nugol 8erdele8 gagn vore ull skörda us en nv jemkning i Likels
m^nlvurde, kvurigenom dessutom ieke någon verkligt genomgripande sorLullring
usludkouimes; — ull oin oek, såsom grundsuls korde erkunnu8,
ull en /c?»- m^nl-enkel kun i mun^u l,un8eenden oell 8fnnerli,een i ell lund
ined rin^u ,o,e>8e-eujnlul vuru sor del ullmunnu sördeluZli^l, mun doek
ieke loide kullrida, ull m^nl-enkelen8 ned8ullunde mu8le, ulmin8lone sor
nu^on lid, murk8url inverka pu du^8verk8- oeli urbel8-Ioner, 8uml i sörliällunde
derlill jemväl pu en del varuvärden: ull 8ulede8, elmru mängden us
eon8umenler lill e^el Au^n esler8l,ulvar intorundel us en d^lik lii» m^ulenliel,
mu88un us urbelunde oell producenler doek ur us mol8ull lunke;
suml undlli»en, ull, om en sorund, !n^ i m^nl-8^8lemel skulle e»u rum,
decimal-rukninZen 8^nle8, esler lilllorordnude Le^urlem6nl8-<3li6s6N8 luvku.
LÖNA/. ^:o 114.
5
fonslnudssvis Köla unlu^us ock m^nl-enkslsns unden-asdelninAur kursklen
rullus.
ku ^nund liunus ock du sön ösni^l dsl vons anledning sönmodu, ulk
sislksiönds äsi^l tönn ellen SSNiii'6 skulls lisven kos kiksls 8lunden ^-önu si^
Aullunds, i Iivilksl tult ds med m^nl-snlislens loiuniliin» sonenulls niunr;-  suldi^u kesvui', om^äuAUN voll koslnuitsn, i utseende sNÄ sä val Usij)8lullnin^6N
ock omslulundsl ut Xnonuns, ^Ilmännii veiks ock en murild enskildes
rukensku^en, ulltundlin^un m. m., som ul^it'vi>ndsl ut' n^u Lunks- oell knivul-Lunks-ssdlun,
vons ull kelnuslu susoin tnu^llösl. unvundu ellen tönssdlldu;
lillsl^ikls i undsnduni^lisl lilltönoiulnuils Le^ui lemsnls-tdketsn, ull kon^l.
Nuj:l inulls tuckus ^llsili^uns uo^skjulu 8ill suml^sks lill m^nl-enkelsns
töi untlivinds ock t'i>Iji>^l!i»en un vidius kikekullii dsl ^umlu nuknesullsl i
Liksdulsn Idune», sunil ull kon»l. !V!uj:l, olnenoends us dsnnu tnu^u, vills
snumclelss lu^g i ^udiAl osveivu»unde, kvud tönunilnin^ us ^nu^sln u ko^^unmvnlsl
»eli ds mindns siltvsi iii^nlen mu, lill lonskommunde ut söitulsknin»,
vunu ut' nöilsn.
8l:ils-Ludsl 1'nilisnns Åse/ n»/, //o/v^e/?r, ^ltnuds i undsnduni^ksl:
"I<on»I. IV1i>j:ls vu^nun ull kisullu kiksls sisl sönsuniluds 8lundsns
snumslällnin» i nu sönevui iincls uirins tinnes kusvudsukli^en ^nundud u surkur;u,
ull den ul' Liksls 8lunden uskuds keslummelsen kunds menIiZl invei
ku u den du n^dunuds nsulisulionsns keslund, ock unl^dsn denjemls, ull
vi<l sin kulliinilsn , du en sudun sunkur;u ej viiluis s^ds num, Liksls 8luiidens
önskun kunds uji^t^llus. i^umsiu uno tönkul lundena suduns, ull ull suna
j ksnöids kunseends mäste anses liulvu son ulllid uppkanl ock derigenom,
också uncluniöjl dsl s^enlli^u kiudnsl sön kitull lill Liksls 8lundens unkullun.
ku m^nlels vunds kun mynl-enkels-keslummelsen icke e»u iin»usls
indelande, eslsn som sn viss keslumd in^cksnksl sillvén med keslumd kull
sludss 6»en summa vunds, skvud densummu, sluten lill m^nl, ksnumnss
liii Liksdulsn 8^)soi6, 2' Liksdulsn Vunco, sllsn K^nu Liksdulsn cununl. ^s
m^nl-enlislsns unlu^unds lill en tjendedels Liksdulsn 8^ecis med kenumninAen
Kin kilisdulen cununl, ock kvud i otniel de> med kun summunkun", kun
^ ujisvstä nä»on olu^enksl, om icks i nin^uns nion son deciinul-iukninAsns
inlöiiinds i ullu delun. Vul londs den unmuiknin^ kusvu klitvil sllsn klisvu
^joid, ull del snumdslss skulls lislu, ull skullen ock utlöninnun m. m.
nl^in^s lill kelo>^ i kiksduleniul, kultlsn kö^ns un sönul, men den, som
e^en iilliuckli^l uiilkmsliskl ke^ie^), ull kunnu upsisullu kel^delssn us miltionsn
ock lusenlul, skulle, om m^nl-enkelen keslumdes lill lin Riksdaler
cununl, jemväl tönslu, ull kin ocli sn kult' million kiksdulen cununl, ej vors
ell öns men, lin Kin billion kiksdulen Lunco. kon N^nl-s^slcmels sullLlundizksl
snsondnus sn rn^nl-snksl, ksknlli» i verkli^kslsn ock i ns^rsssn
-
6
/Vad/A-r l^:0 114.
tutiv. N^nt-enlletens Ileslummunds lill llö»t vurde lön klisvu ris menligt
inllvlunde, serdeles om i kenumninAen kibeliulles nuZvl ut' del törul exislerunde,
eslersorn duAlöner oell llelulninA i mänou liunseenden mulländu
fordrades lill summa nnmeruire us mvnt-enllelen, som torr, ulan u»li;itvunde
u del sörundrude vurdel oell sulundu äsludkom en okellöriA ^rissle^rinA.
^s sudan orsuk vors del ej vältlelunlil ull Ileslummu m^nl-enllelen lill Kn
Kiksduler 8jlee!e; oell dä daglöner suvul som prisen i du^li^ llundet oell
vandel i ullmänllet Ileruknus i Itilisduler IliliSAulds-selllur, s^nes det
leke eller lumpliAt att Ilestämnlu m^nt-enlleten lill Ilin lliksduler
Luneo. lin sudan mvnt-enllet tinnes dessutom ej hvarken i verkli^ilelen
eller i representativ. llilleliullundel us llere m^nllisnumninAur, säsom nn
ur llundelsen med 8peeie Luneo oell lliliSAulds-sedlur, musts varu olum^>-  li^l oell den sislnumnde är del serskildt ut' skäl, ull sudunu sedlar ej vidurs
u!^ilvu8 oell 8nurl torde kell oell Ilället sörsvinnu utur ullinunnu rörelsen.
Nen du llerukninZen i kiks^ulds-sedlur allmänt töljes i llunclel oell
räkning enskildte personer emelian; clu viel sudunt sörllällun-le m^nt-enilelens
llestummunde lill lika siisvervärde, 8o,n nu motsvarar Ilin lliksduler
IliksAulds, men, under luenumnin^en eurunt, löljiiAtliAen skulle verka rinr^u
eller in^en rulullnin^ vid uppförandet us enskiidtu trunsuetioner; du, i sumNlunllunA
med realisationen, visss de n^u 8ed!urne8 vuleurer iikusom silsvermvntet
lulisvit, de sörre uvtufne oell del senare utnivntudt med llerukninf
ull motsvara, eller kunna delas med Kn ktiksduler lliksfälds eller
enrunl; du den äskade sorändrinfen skulle i iounfa lull ledu lill törenklinf
oell toljsftlifen jemväl lill törkätlrinf; oell dä oeksu Kikels 8tänder vid
lvu eller llvurundru söljunde Iliksdufar nttr^ekl euullundu önskan, tillstyrker
ju K, kör min del, underdänizst ull Konfl. rduj:l ma lill ldikets 8tunders
omkörmälds llemställun lemna l^adift luitull, sa ull nvad llikets 8tänder
kor deras del unluAil, 1 ukseende ä ullinunnu rulinin^88ullel i Ilandet
oell vundel, suml vid IlolikörinA, silsverm^nlels ulm^nluin^, slrrol oell
Icorn suml iiop^urm^nts-sorlerne jemle ulmynlninAen derut', varder ak Lon»INuj:l
i lauder zilludl oell ^odliuridt, med torlllurunde, ull lliliet8 8lunder
köljuglliAen 6AU meddela de törestrriiler, som, derus torunledde, liunnu j>8
dem unliommu; men enär, innan sorundrin»en lian i utseende ä dellilerinA
zs Xrono-ulsl;vider oell undru ullmunnu utrider, sutlel ull tura Kronans
rLlien8liuper, vexellinr8en8 nolerunde, Ilölers tlerulininA oeti sörvundlinA >nm.
, äfvensom torundrud ^räAel u silkver- oell Im^urmvnlel > Ilesordrus litt
verlislutligtlel, oell Aenom KnnAörelse unlretullus litt etlerlesnud, ulsliilliAS
n^lsll^sninAur krän sersliildlu emlletsm^ndiolleler inus le intordrus oell lie re
omslundiZileler tuAgs i noMrunnl ösvervuAUnde, livillrel ulll medsör lid.suldrs»l,
tillstyrker ju§ i underduniAllet, alt KonFl. A1uj:l tuekles nli Dess
114.
7
svar till kdkets 8t:inder förklara, att den säliinda i fräsan om m^nt-s^stöM6t
keslutade forändling K0MM6 att kringus till verkställigket, sä kort sig
göra täler, mell senast löre nästa Iliksdag."
8tats-kädet Orekve ^!7ö,'^6,' instämde i tillförordnade Oe^artements(ilielens,
8tat8-1lädet «/" underdäniga tillstvikalnle.
8tats-llLdet 6/^ööe köienade sig i det ak 8tats-flädet l^rikerre ^as7
21<M akgikna underdäniga vttla lille.
8tats-llädet //ms kiträdde Ater tillförordnade Vejoartements-Lkekens
mening..
8tats-Iläd6t anförde i underdänigket:
"I likket med kvad, vid underdånig föredragning ak Ilikets 8tänders
viri sistkörllutne Iliksmöte i ämnet akgikna enakanda korslag, I^ongl. Naj:ts
dåvarande 8tats-Iläd sig yttrat, instämmer jag uti Ilikets 8täuders åsigt om
lordelarne »5 det köreslagne foienklade msnt-s^sloniet, genom kvars antsglluite
Ilaiioo-inknillgeii skulle kouiina att försvinna oell dermed ook den
olikket i kegrejisren om egendoms- oeir grkets-värden, 8om viri nu kestäeude
körkällanden loke k:>n unllgä att verka ilienligt för cleo allmänna
^enninge-rörelsen. 1 ketragtande jemväl ak det kända körkällande, att
klaild allmogen oek andra inindre läkne-vande medkoi gare-olasser, Iliksgälds-räkniligen
elter det mert -teo föreslagna mvnt-enketen ökvei ensstämmande
räknevärde, förut ur allmänneligen gängse, anser jag 1 detta känseende
någon ketänkligket destoinindre förekomma emot det ikräga varande
mvnt-ssstemets befordrande titt verkställigket, xom den 8törre allmänketeu
allisa i sjelfva verket ej skutte erfara någon aunall körändiing kärak.
Lii msntets utlotta namn krsii /i//r^g«//^-^ec//rr/' titl oell dä den
vict sista Iliksdag ak Ivongl. Naj:t föreslagna oeti gf klikets 8tänder vidtagne
ätgäivl, kvaiägenom de n),> Lanoo-sedlarnes vateurer fastställts till Iliksgälds-seellarne
motsvarande jemna summor, underlättat, kröket ak det sistllämirda
räkuesättet, samt atlmälllieteu tillräckligen kunnit vänjas vid de
risa silfverin) nt-väiclena, tiätter jag före, att ej mindre i följd karak, än
al den tr^ggket om realisationens bestånd, som erkarenketen mer ook mor
belastat, omständigketerne nu än vid föregående kiksdag, lämjig siz
till korslazets antagande, lded känsigt kärtill ook under äkeropande för öfrigt
ak de skäl, som 8tats-flädet, inikerre .Är/o/ -no/r //o^ker» anloit, tillstyrker
jag i underdänigket lvongl. Naj:ts Nädiga sanetion ä Ilikets 8tänders
nu förevarande underduniga korslag, med de vilkor, som kemälde
8tats-IlAd jeinväl i undeidunigket föreslagit.
8tats-l>ädet llerr Ikikerre ook Hans Ilvoelleuoe Ileirdu
sti
t i - e - 8 t als - Vill >ist <nn 7'o/vm^/nd/i voro ak samma tanka, som tillförordnade
Ve^artements-Lkeken, 8tats-1lädet rr/
8
vc/.se, /^:a 114.
IxonL;l. Noj:t töoktos i Mils,- kölkloro, ott clo skol oolr omstoncli^Iiotor,
j)ä Ovillig Ixon^l Noj:t ^run8ot 8in vö^ron ott iritröclo llikets 8tonOors
är 1885 viilto^no looslnt, oci^öonOo m^cit-onlioton, severinero un8orAott
kö^o koinll^riuA; oolr ilo Ixon^l. Noj:t vors olvo>t^^o8, ott läts omvoxlinAor
i ott lon<ls ^enliin^ovosonile, lilroso>n i 8es8 ^ttro politik, eless inro
korvoltnin» oolr cless lo-;8t>kt!>ill^, korlonio notionons krolt oolr toro ^>ä cless
likstrocl, kunno IxonAl. Noj:t olltsö 8!^ ^rli^tiA, kör värnen »5 clot ollmöniros
vol, ott on vicioie u^srskjuto 8itt sonrtyoko till 8en köronclrin^ ol llikets
m^nt-onlrot, lrvsrom llikets 8töncler oi»^o vöokt kinA3, i koljcl irvoroi 8.on^I.
Noj:t lrilrolrölle clot ^omlo, ^onom lKoAorno om m^ntlre8tömnin»on oolr »m
llikets 8tON>IerS klonk ok 8en 1 Nols 1880, lrekröltoclo söttot ott rokno i
llikscloler 83000.
83 lxon^l. Noj:t nu mo88oIoclo llikets 8tön8er cletto 8itt Iroslut, villo
Ixonc;l. Noj:t tilliko ^ikvo llikets 8ton«ler tillkönno, ott Il.oir»1. Noj:t onso^o
en köronclrin» ok m)nt-enlreten lönrjrliAOSt e^o rum likticliAt meik törn^oOo,
enklo, Irostömäo oolr lott verkstolllioro loZor oolr stockkor, i olseo>»8o jro
uzrsrlrör8on ok ollmönno skottorno somt Irvo8 8ernrocl lior Aonronskosr, oell
lrvortill jemväl lror röknos skottelnclroAens korenklii!» till ontol oolr lieuömnin^or:
ötc-örrlor, lrvilko ollo tillliörcle ett vol oiclnoilt kil»!>noo-s^8tecno.
klinkor korvolitoir, ott llikets 8tön6er viii nöstkommonclo lliksclo^
skolo modeist ok 80m, ^emensomt meck lkonA>. Noj:t, vi8toAon8o ät<;ör8er,
kromjo möjliAlieton ott lrinno ett soclont ollnrönt onskoclt möl, lr^sto Ikon^I.
Noj:t ökvon köl lro^^rniiiA, ott I4»n»l. Noj:l8 IXoili^o okgi^^er i OoUo kill
skolo röno kromFonA, sä vi8o äei l^okos Ivon^l. Noj:l^ ol-l. toilooliollo oO korl.-  koron^o kieOsluAn.
kin, i ökveron88lömmol80 meck clonno korklorinA, olkoOocl skrikvolso
skulle, S380M svor till Ilikets 8tön«lor, uniler clonno cloA oxjooclioros.
kix ^rotooollo,
a/ ^e//s>r.
l8I0LL80I.^. Ir^ekt tros 6. Leiste», 1841.
/fo»»/. 7V:o 115.
1
IZ3.
/^nlr. till lkxp. Ht8k. ^en 13 3uni 1841, lrl. 1A mlää.
K0/V6L. M.7./.-7'8
K/^rZ/vo/ss //// /!/7e/8 8/«»e/er8 8/»/8-k//87ot/, r «»/oc/-  »/»Z- »/ r?«e/?/ om öe/ek/n/rk/e c,^/^l«88»»k/6 Zoe»/ ^'ö,-
/Zi/is-^re/r/no/ 8«m/ ^/ö> »M8/ä//kr»r/e/ 0/ 7 r/Zer/rets-, 7/r
storm- oe/r ^»//^li/tet8-^e«r/6mm»s scrm//»^ttr,' 6//ve» 8toe^-  /i«/,»8 Kott k/o» 8 ./»»/ 787/.
II08 Xon»l. Nöj:t llgfvö Riliets 8tän6er i un6er6äniA!l6t gnmalt, att
se6öil, mert anlectnin^ ös väellt trä^ö VIN dereclöncie ak Pö88ön6s loeal säl'
!I!Ii8-^reI>i vet, Ililmts 81811661- funnit clet, uli cleras uncleriläni^a slviisvelse
6eu 2 Nöj 8>8t!i<lne är, uppgtne forslöf om up^iätamlet ät Kili8-.4.rellivet
st' 6et gs 8un6llet8-LolIe«ium mert I^ält-diäliöre-flontoret deAgglörle Iru8, pä
Ai-umi »s deremot toreliomne lleianllli^ileter, dora förfalla, cle äeremot trott
rlet du8, 80m ös Hi!i8AöI68-Lolito>et tor närvarande de^gAna8, liunna, i anseenrle
tillcle88 sristäen^s läAS 8ömt 6en mangi 8törre rum, cist 8ömmö innelläller,
diifva tor Kili8-^.reliivet därie anrlamälsenliAt oell tillräellli^t, oetr
sannolilit jemväl, i salina^ :>k annan tjenlig loeal, lemna utrymme för upp8tällancle
ös Vitterdets-, Historie- oetr ^nticsvitets-^eaclemiens samlingr,
8ömt ött 6e foiNenskull mecl^ifvit, ött deiörlte lius mä titt Kiti8-^rcliiv
upplätas, i änciamäl jemväl att i mon ös utrymme oetr dellof 6er8tä6es förvara
Vitterdets-, IIi8torie- oell ^.nti^vitet^-täeaclemiens samlingar, emot 6et
att 8un6lret8-6o1l6Aii lm8 6sverlemiiö8 i utdyte till Ili!i8gdl8-Lontoret, samt
att uucler sörutsättninF, stt lionel. Naj:t täcllter i M6er ditalia l^ummerldotteriets
uppdöran^e, clenna Inrättning lm8 9nväncle8 till inr^mmgnäe af
8uncldet5-tHotleAium oell l^ält-I^äliöre-Lon torst; meli anmälan Ilvarom kilrets
8tän6er jemväl i nnclerciänigdet tillliänngAisvit clerö8 de8lut, att till destriklan6e
af Kill8-^.rcllivet8 ll^ttninF oell nörliA ime^niiiA för detsamma ös
IIilc8g168-6ontoret8 nuvarande loeöl, en 8ummg ak k'6m1'u86n66 liids^aler
Panco mä 8täIIa8 till Xon^l. Naj:t8 disposition, att i mon af dedofvet frän
Hi^sZaläs-Lontoret re^uireras, mecl iakttagande, att 6en tiel öf anslggt,
80m iede erforclras, varner 8tats-verliet reservergci; äfven80m ött dessutom
ditt^usencie Hilisäaler mä pä 8ammg 8ätt af Xon^I. Naj:t i Mcier äisponeöi/r.
Ntt R. Ä, /'rot. 7<?^o oc/t / Tam/. / 77 //-i/r. 1
2
/ro/rZ/. 7V:o 115.
ru8 i oell för g^lterin^ ut (lo lu^enlieter, 80M uti IliIi8Au!d8-6ontoret8 IlU8
lruunu Irominu sid ujl^lutu8 för V itterllet8-, IIi8torie- oeb Mnti<^vitet8-  Meudemien.
Ilvud llil<et8 8tunder 8Z1undu i underduni^llet !lem8tul!t, bur XonZl.
Nuj:t i Mudi^t öfvervu^unde tu^it, oell funnit Avdt förliuru 8i^ dorti!! vii^u i
Mäder lemnu bifull, 8uvidu nödiga mode! vurdu gnvisodo til! reslurution uf
dot bitti!!8 ut Mummer-biotteriet u^jllutne bu8 oell do88 ujlterunde för dot
nu dermed ul^eddu unduniul.
Konr-l. l>1uj:t förblifver llilet8 8tunder8 8tut8-Ht8bott med ul! Ixon»!.
Mäd oell Mnno8t 8tud8o vulbevu^en. Outum ut 8u^ru.
^ o n ^
>5. 6er/ööe.
«/ I^o/oeo//e/ oi/bel' Lee/e8rck8f//r _/r6rrr/e». /rdi/e/ ,»/ö>
H«7r8 /to7ruKAe?l rrtr 8/rr/8-dldc/e/ 8/oe/r/rv/m8 8/o/t
c/e» 8 /rr»r ^8/F.
Märvu runde:
llun8 lixoellenee, Herr du8titiss-8tgt8-Uinl8tern /'o/neö/ad/r/
8tut8-kuden:
Herr b/iberre /aAeeö/e/Zce.
/a/recerr8.
«/' ///rr§r?/'/.
//me.
6/'rrö/>e.
Orekve d/ö>??6,'.
Mriberre Arre/ von //o/^/er/r.
8tut8-lludet oell tillförord nudo Lbefen för blcel68iusti!i-Oes)u, tementet
6/'nööe. utläste ett för8lgA till MonAl. Nu^:t8 Mädi^u 8l<rlfvel8e till lblet8 8tunder8
8!st8-IIt8!iott, rörunde fräAun om beredunde uf lumsd!» !oe:d för kiliZ^rebivet;
oell tselit68 Lon^!. Nuj:t, upjlä 8tut5-kudet8 8umteliFo I^edumotel»
nnderduniAU ti!!8t^rbun, berörde föi8luA ^iliu, oell betulia, utt Mudi^ 8liiifxel86,
i öfveren88tummel86 dermed oell 8:">dun den 6nne8 dottu l^iotoeoll
lnluAd, 8ltulle till Kibet8 8tunder8 8t3t8-IIt8bott i vunliA ordning expedieru».
Lx xrotoeollo,
M. //ds^trrru/Vc.
ZkonAk. T^lrckr»» >5////r>e/Le^ 7^:o 116.
3
N:o 116.
itai!. till Lxp. lltsk. ä«» 14 1841, lil. !! e. m.
KO Vf/L.
/Vcrc/rA « Kr^r/ve/se kr// Är/reks Kkccrrc/e/', crrr^ccerrc/e c/e «/ c/em
^/crskskcr/kc/e, /örrrr/crc/e /rrsk^rrekrorrer' /«> Iir'/rek« Kcr'rrc/er'8 Ke
rirsorer', r /rocrc/ sorn r'ör'er' c/essccs /»e/akkrrrnH' meck §kcrk«-  r>er/rek scrmk rire/ Arcrrrs/rrrrrr^err cr/ ikr/rsH e/c/s- Oorrko^eks kr//
Lkerrrc/ oc/r /öuecr/krrrrr^,' 6r/r.'e/r Kkoe/r/ro/ms Kokk c/err
^krr/rr
Neil ökveriemusnäe sk cte vict iuuevsrsn^e Kiits^s^ sk kitleis 8isncter
t's8i8is!icle, torn^slie Insii ueiioner toi' cters8 Revisorer, ctets i livsct som
rorer ciesses t>etsiinil>A meci 8ist8-vei'tt6i octr 6ets vict ^rsiistcninAen st' RitiS^stlts-Oouioreis
iitisisuct oc!i toi vstiuiu^, ligkvg Ritceis 8isncter uii sliritvetser
ris lien 17 sisi. r^^ril oeli lien 26 ctei ^ssotj^e Nsj un6erctsuit;8i sutisttii,
sii Kont;!. Ns^:i msiie i i^sctei- Isis i 8veri8ll ^ortsiiiiin^sssmiinA usmn<1e
tiäcts lusii ueiionei' liuu^ois, ssmi, tivuct 6en toris sk' ctem treirsltsr, i
otvei eiissisiilmetse weil 6> l>n<!!sAeus siscl^snlteu, uitsrcts sersicitltis toiestliisiei',
siiAseulie 6e uli^ASixteii, tivitics i oeir tor revisionen st' 8isis-ver!cei
iitttiomuis ve6e> Irorsncie emkeis- oe!i ilensiemun i Ritceis korvstisn6e
Vl-rii. Lucie clerius tiegsrsn oell köremälei cterkor, ss victi 6ei sfsei- ^rsnslrnin^en
->!' 8isi8-ve>Ilei, tcsr Ronr;!. Nsj:i kuunii vsrs litt sorm veit n^isisttnin^
skvitlsixte krän cleo orcinin^, 8om Isiilitis RIitvii vict Relisncttin^en st'
tiicsris^e krgAor kotiö; meu cts Rilisäsos-OlNninoens 68 H si Ritceis 8isn<ier
iittertlsnner , siii^Iieteil sii tor sine Revisorer uittir^s clen Insirueiion,
8om vict ">su8!iuiliA6u st' 8isi8-, Rsneo- oetl Ritls^stcts-verlien tror Isn6s
cte88g kiiceis 8isncters Omburi tilt ekierrsiietse; 6ä cte sk Riliets 8isncler nu
Reslniscte In8irueiiouer, iemkörti^s mert cte reglementen, Riliets 8isn6er
tor 8ine lkullmsgiige i Rsnlien oeti Rilcsgglös-Lontorei vict trvsrje Litl86s^
j's8i8is!'!s, ietle iunessiis ns^rs 8is6^sn6e» om Lim1>6i8V6r!i6N8 fortistIsn6k
tilt Li!cet8 8isu6er8 Revisorer, oetr 6s, vi6tiomms»c!e serstlitcti InsiruoiionSn
snASencle 8isi8-verll6i8 ^rsnstcninA, ctenssmms ietce söreier nsAon sL vssen^t1i^
stlitjsZii^Iiei frsn cte orctstsA, Re^erin^s-formen oolr RiliSlts^s-orctniiiAen
1 skseencte ^s sisilierörlls Arsnstiiiiu^ tiöASANg, sii sntectniiiA cterst' tiör lrem>-  1s8 sit iiu vict ItiksclsAens snustltsncte slut st' kiltets 8isn6ci' sstts en ek
-
4
^:o 116.
ter nämnde ordaia^ lämnad rättei8s uti ifrä^ava a ide In8trnetion8 us>s>8tälininA,
viii Kon^i. Naj:t, utan att med ofvan oiniormäida bada In8truetioner
la^a befattning, 1 Wider tiiiäta, kitt desamma mä, sä8om Kiimts Winder
begärt, genom-tr^eb i 8ve»8b ^orfattningssamiing aiimängöras, enär
Hibets 8tänder elier dera8 Oinbud iiäiom bos vedeibörande sig anmäla.
Lionel. Naj:t anser 8ig likväl böia vid dettk, tillfälle i Wider förklara,
att da kiksdags-ordningen innebäller de föreskrifter, kikets 8tänder8
Revisorer ovilkorligen ega kitt vid utöfningen af 8itt kall iagttaga, Xvii»!.
lVIaj:t alitsa endki8t under förutsättning, kitt desse föieskrifter toitfaiande
skol» ordagrant lända Rikets 8tänders Revisorer tili efterrättelse, nu bifallit
allmängörandet af merberörde förnyade Instruetioner; varande Kongl.
Naj:t 8inukid kitt i ljäder meddela de förvaltande Rmbetsverken säilane
föreskrifter, angående deras äligganden i oeli för revisionen sk 8tats-verket,
suni rned Orundlagarne öfverensstämina.
Kongl. Na^:t förblifver Rikets 8tänder nied k»ii Kongl. Wd oeii 1nN68t
städse välbevågen. Datum ut su^ra.
^ r; I. s o !L .V X.
/o/ra» rr/ //4>?gö/'d.
k/Krn^ Dro/oeo/Zef ö/ner //»»»eee»r/e», /rd//e^ r»/ör Hn-rs
Mn/tt ku»rr»Ae?r r Katt Ruder a Koe//ro/ms Kott de» Z9
/rrrrr
Närvarande:
Dans Kxeellenee, Herr dustitikL-8tat8-Uinistern /o>»eö/uc//rj
8tat8-Räden:
Herr fribeire /age^/-/e//ce,
/tt/r/verr^
a/'
//rr>e,
6/vrööe,
Orefve //örne/',
friberre Kae/ norr //o/^reär.
1. k. Departements-Obefen, 8tats-Radet a////'ng'd/'/, uppläste lunderdanigbet
till justering ett, i öfverensstämmelse rned Kongl. lVIaj:ts förut fattade
beslut, utsatt förslag till Kongl. lVkaj:ts Wdiga skrifvelse till Rikets
8 tan
-
^oog/. v>/-r/':r§ /läo 117.
L
8tänder, an^äenile de ak Liket8 Liander kg8t8täl!de körnvade In8tructioner
koi' dera8 Levi.xoiei', i liv;,cl 8on> iöier de.88e8 1>elä!tiiin!; med 8lat8-Verket,
8anit vi,l ^ranxkiiiu^en ak Lik8l;äld8-Vontui'el8 lill8tund oeli koi vältning.' ^
Ixon^l. I^laj:t keka^ade, jemlikt 8tat8-Lädet8 underdånig till8tv> kände,
i lauder Zilla okvankelörde kö>8laZ, 8aclant det lin nes Vi olocollet kilaZdt,
oek kekillte i lXäclei', att i enliZket käiined lxon^l. Alaj:t8 l^ädiZa 8krikvelse
till Likets 8tänder skulle under denna daZ akg.
Lx Vrotoeollo,
/VVv a/"
I^:o 117.
^nk. till It.p. Utsi!. 6sn 14 ^»Nl 1841, kl. I e. m.
,<k) V,. ,. . 1/ , 8
K/e^t/ke^se ///, ,l//?e/8
^led/tro/rs Vosen r ,-//.'e/8 8/ö/ik/ers Ltt/r/c, snm, c/er,/,, /iö
rn»de /-/seo^/ker/c or/r Lnne-t^on/orr,' 6r/re?r 8/oel.,ro,ms
c/e?r ,0 ,8,,.
LonZI. ^1aj:t, 80m i Naclér lätit 8iZ föredraga8 Likets 8tänders, 1
skiikvelse ak den 26 sistlidne Naj, underdånigt gjorda ankällan, att en ak
deni kaslslälld Vaxa ä Lxgditions-lösen i Likets 8tändei8 Lank 8amt dertill
körande I)i8eont-Verk oek Väne-Oontoir, mätte varda gnom allmän
IvunZOi else till ektei lei nad iitkäxlad, liar Inirvid ieke kunnat lemna ulan
usisiinäi ksamket, att nämnde Vaxa, som ieke ute8lutande anZär körvaltningn
ak Likets 8tände>8 Liiiik, men kar lill ändamål att läZg vissa akZilter
ä den del ak allmänketen, som »ödZas ilian Lanken eller derunder ledande
Veik kegia oek utlösa kandlingr, sädant oaktadt ieke klikvit i
den ordning (lrundlagn körutsätter, till LonZI. lVlaj:ts ^ädiZa ka8t8tällel8s
ökverlemnad.
Vör att emedlertid ieke, gnom yrkandet ak rättel86 i kekandlingn
ak detta ärende, ä 8in 8ida Zikvg oisak till Lik.8llagn8 ^tteiliZare korläng
ninZ, vill IxonZl. l>Iaj:t, dä, vid kö,eZänZen ZianskniiiZ, ok> annämnde Vaxa
kor ök> iZt ieke kekunnits innefatta anlednin» till naZon erinran, allt8ä, med.
gillande derak, lata allmän Lungrelse om ikiäZavarande Lxpeditions-Vaxa
utgä, med l^ädiZ korklaiänZ, att den8amma 8kall Zälla till elterrättelse ilian
F/ä. n// ^t. /'rot. /<?^o oc)t , »5a,/r/. , ^/i/> >,7 ^ä/t. 2
tz
^:o 117.
oeb med den 1 ^-UAUsti lietta är intill slutet gf tiel är, clä nästa Riksdag
inträlkar; förväntande Ron^I. Naj:t, att Rikets dä blifvande 8tänder skola
Ln^o denna frä^a i underdänigbet anmäla, det att Ronzl. I>1aj:t inä
Itömma i tillfälle att laAlikmätiZt lXääiA fastställelse L meiberörde laxa
meddela.
RouZI. Naj:t köi Olifver mecl all RonZI. l^ad nela önnest Rikets 8täneler
städse välbeväZen. Datum ut su^ra.
d^o/ran a/
k/ZdnaZ' »/ okoeo/Zet v/ne»' l/nnnee-^cnc/en, /n/o>
lla/rs iHn/.-k Ko7ru?r»e?r r Hac/e^ « 8/oek/ro/m» 8/ott
t?en ^0 ^r/?rr /841
Närvarande:
Hans Rxeellenee Herr dustitiL6-8tat8-Wnistern 7o>neö/at//r/
Ltats-Räden:
Herr liiberre ^a^ez-^/e/Zce^
o/
//rz-e,
Orekve d/ö>zrsz'
samt lriberre ^aÄ von //o/s/e/zr.
lillkörordnade De^artements-Lbeken, 8tats-Rädet «/ 7/^/zzAdz'z/, us>^Iäste
i nnderdäniZbet till justering ett, i öfverensstämmelse mell Roi>l;l. l>laj:ts
förut fattade beslut, utsatt forsla-; till Ixon^I. !>1aj:ts Midi-;a 8krifvelse till
Rikets 8tä>ider, angående laxa ä Rx^eöitiu>>s-Iösen i Rikets 8tanders Rank,
samt dertill börande Diseont-Verk oeb lane-lontoii-.
Ixon^I. Naj:t bella^ade, jemlikt 8taIs-Radets underdäni^a tillsl^ikande,
i Naclér <;illa okvanberöide köisla^, sädant det finnes liotueullet bila^dt,
oeb bekallte i ljäder, att i enli»bet bärmed lxon»I. l>Iaj:ts lXudi»a
8krifvelse till Rikets 8tänder skulle under denna dar; af^a.
lx lrotoeollo,
zVV/k «/ /5e//sn.
8lOORIIORU. lr^ckt bos Rkcl/slezr, 1841.
LonZ'/. ^vc/ne/>re, /V:o n8. -
K:o n8.
^vb. till Lrp.-Dtsb. 6«o 19 kuni 1841, ld. 2 e. w.
K0K6K. N^d:K8
/Vad/g'n K^r//ve/^e 1/// /?//<?/^ Kränc/sr, nngdenc/e ^nmer-Ko^-  rem-/nrät^n/nAen^ n^^oranc/s oo/r c/s c/ermsc/ ^crmman/can§
eganc/e ämne»; 6r/-vsn L/oo^^o/m>r K/ott c/en //
/nn/
lili till Kongl. lV!a^':t den 29 Augusti körlidet är akläten skrifvelse,
anmälde flibets 8tänder i underdänigbet: std de, uppä anförde »lili!, för sin
del beslutit, std Kongl. Kumer-Kotleiiet skulle med berörde Lis utgång
nppböra, utdelandet aknva sä kallade brudgäkvor vid samma tid inställas oeb
Lrudgäkvo-konden, ester Kumer-Kottei iets indragning, öfverkl^ttas pä ldiksgälds-Lontoret,
bvsrilrän utbetalning, i köreskrikven ordning, skulle verkställas
sk de brudgäkvor, som redan blifvit eller före 18^0 ärs slut kunde
blifva beviljade^ samt att Rikets 8tänder till lie» sälunds beslutade indragningen
akvsglsde Kongl. Naj:ts Kädiga bifall, för att derefter katta beslut, i kräga
om förflyttande pä Allmänna Indragnings-8tsten sk cle utaf Kvtteri-medlen
nu utgäende löner^ äfvensom rörande det anslag af 5oo K:dr, som
vtgjorde ersättning till Kongl. Lerabmer-Ordens-Ks^srettet för ökveriätelsen
sk cless Kotteri-privilegium, samt om dispositionen at Kotteri-verkets bus
ovb öfrige tillgängar; bvarjemte Rikets 8tänder i underdänigbet anböl!o,
att, clerest omkörmälile framställning vunne Kädigt bifalls Kongl.
Napt mätte täckas om Kumer-Kotteriets indragning oeb sättet kör de afsätta
brudgäkvo-vinsternas utbekommande läts allmän kungörelse i Käller
ntkärcia.
Ledan Kongl. KIspt, i anledning barak, gikvit Rikets 8tänder tillkänna,
att Kongl. Napt vore sinnaci att ät okvannämncle beslut lemna
Lin Kädiga sanetion, men önskade, att Rikets Ltänder dessförinnan mätte
till pröfning oeb afgörande företaga kragan om olve,flottning ä Indragnings-Ltat
sk de pä Kumer-Kotteriets 8tst uppkörde löner oeb ständiga
F//c. r/// /?. Lt. ^/-o/. /F^o oo/c 1 -8am/. i ^//c/. 38 //ä/t. 1
2
LonZd kVäc/cFcr iVo II8.
arkvoden, samt resultatet sk sins ökverläggningar i berörde gkseende bos
liiongl. lVlajit i underdänigbet anmäla; sä bakva Ilikets 8tänder, uti serskild
underdånig bkrikvelse ak den i8 sistlsdne December, tili svar bärL
meddelat: att Ilikets 8tänder kunnit ostridigt» det ordinsrie embets- oskr
tjenstemän saint betjening vick lVumer-Dotteri-inrättningen, eburu endast
körsedde med sä kallade öppna brek osli körordnaiiden saint coustitutorial,
likväl innebakt tjenster pä 8tat, vick bviikas bibebällande de egt att trygga
siA sä länge de sins tjenstsk^ldigbeter bsbörigen uppfyllt, osli icke körverkat
8st dem lemnads körtroende; att, vick säclant körbällande, bade rättvis»
oski billigbet päkallade, att bemälde personer icke insrs, än andrs
8tatsns ordinarie r^6N8t6män, bvilkas bekattningsr indrsgits, blikva bsrökvacks
sina enligt 8lat egande lönekörmoner; att Ilikets 8tänder cksrkörs
prökvat skäligt, att lVumer-Dotteriets ordinarie embets- oski tjenstemän inä,
vick inrättningens uppbörande, ä allmänna Indragnings-8taten uppköras tikk
åtnjutande ak sins uti 8tat bestämda lönekörmoner, med undantag endast
ak ^esreterarens sportler, Ombudsmannens lolk procent ä indrikna balansernedel
oelr Oasssurens missräknings-penningar, samt under körlieliäll, dels
att ifrågavarande läne-ersättningar, uppgående, enligt ak llikets Ständer r
underdänigbet ökverlsmnad serskild förteckning, till ett sammanrsknadt
kielopp ak io.ol l Iliksdaler, skola minskas osli korsvinna, i den nion innekiakvarne
undkä ak allmänna medel bögre aklöningskörmoner, än de vick
inrättningens indragning uppbära, dels att de biumer-Dotteriets embetsoeli
tjenstemän, som ak läner ä Indragnings-8taten komma i åtnjutande, böis
ombesörjs den akslutning ak verkets räkenskaper med klera göromäl,
som i osli kor inrättningens upplösning osli slutliga utredning erkordras;
att Ilikets Ständer deremot, i afseende pä de arkvoden, som lVumer-Dotteri-Directionen
egt kor bvarje serskild dragning tilldela sädane extra ordinarie
tjenstemän, som dervid begagnats, kunnit, att desse arkvoden, eburu
de kortkarande Ltnjutits sk till it, äga varande tjenstgöring antagne personer
icke utgöra läne-körmoner vid ständiga pä 8tat uppkörda tjenster, bvaclan
Ilikets 8tänder ansett bemälde extra ordinarie ij^ nstemän icke vara berättigade
att meranämnde arkvoden ä Indragnings-8tat uppbära: varande
doek medgikvet, att de vid l>sumer-Dotteriet, mot arkvoden kör bvarjs dragning,
anställde extra ordinarie tjenstemän oob betjente ma, emot sk^Idigbet
att lemna det biträde, som vid de ak Inrättningens upplösning koranledda
göromål erkordras, såsom gralikioation undkä beloppet ak ett ärsarkvode
kör b vardera; att livad beträkkuds en ibland Inrättningens personal
il/a/r>r Var/ig'a Vko II8.
3
uppgifven ^r^ekeri-Lesäll, livilken, enligt Rikets 8tänäers tanka, kunele,
ciä 8ä kunnes nödigt, frän ikotleriets tjenst akske3as, emot ätnjutancie ak
lien aflöning, kva>till uppgjor3t eontraet konom kerättigalls^ killer 8täneler
ansett nämn,le person icke köra a Vllmänna In6ragnings.8taten uppköras;
att Riller 8täncier kunnit nägon ersättning tor ätnjutna ljuspenningar
leke köra lVumer-Rotteriets kogre oek lägre tjenstemanna-personal meclclelas;
att Rikets 8tsnller, som ansett lie personer, k vilka kor clet närvarancie
ätnjöto fris koningsrum uti Rotteriets kus, ej ega giltiga anspråk att
för kerörcle sörmon njuta ersättning, ieke kunnat en öplik ersättning kevilja;
att Rikets 8täncler kikallit, att clen ersättning ak 5oo R:clr ärligen,
som Rongl. 8era^Iiicn6r-0rlienL-I^a2giettet tor cist närvarancle ak Rotterimecllen
Ltnjote kör öfverlåtelse» ak sitt Rvtteri-privilegium, mä, säsom
stäncligt kortkarancle, a Orclinarie 8tat klancl anslagen till milöa stiftelser
uppköras; att k varl anginge Rotteri-inrättningens kasta egenclvw, uppgifven
klanrl tke88 tillgångar till ett värcle ak minst /jo,000 R:cir, prökningen om
använcianliet ak nämncle fastigket egt rum, i sammankang meck korekakcl
kräga om tjenlig Iveak8 kereclan-le kör Riks-Vrekivet; samt slutligen att
Rikets 8tänlier förorclnat, att, körutan ln ucigäkvo-konclen, Irvarom reclan
vore staclgaclt, l^umer-Rotteri-inrättningens alla ökiiga eontanta tillgängar
korcle, viri inrättningens upplösning, lekvereras till Riksgältls-flontorei,
som alven komme att öfvertaga värcien oel, dispositionen ak sä val Allmer-I/otlei
i-inrättningens lius, intilldess tili verkstäiligket kuncls klingas,
livall i akseenlie ä cless anväiillamie keslötes, som oek lie inrättningen tillköra,
ilie ekkeeter ocli inventarier, kvilka icke ansagos köra genom lXumerRotteri-Rireetionens
körsorg ak^ttras.
Rongl. Naj:t, som, genast ekter emottaganliet ak Rikets 8tän6ers sistkerorcle
unciercläniga skrikvelse, i Naclér ankekallt lXumer-Rotteri-Oireetionen
att läta ikrän innevaranrle ärs korjan oell tills viciare inställa ali försäljning
oell ciiagning ak lotter kör lietta Verks räkning, sami, clerest en cl^-  Ilk försäljning ak lotter kor är i8/ji reclan nägorstäcies körjat, iörstänckiga
veclerkorancle att clermecl uppköra oek till lottsedels- nnekskvarne återställa
lie ak elem kör säclant äncjamäi gjorcia insattser, kar^ secian kullstäncliga
upplysningar, i akseencle pä Kumer-Rotteriets föreslagna upplösning oc k clermeli
gemenskap egzncle ämnen numera kunnit inkemtas, cienna kräga tili
slutlig pröfning körekakt ock liervici kunnit gocit i l^äöer kororclna:
1:0 att lXumei-Rotter i-inrättningen skall, i öfverensstämmelse meri
4
Lo/r^/. Mr/.'t>5 Kvr/ve/^s, ^V.o n8.
Diket; 8tänders sk Dongl. Alspt nu gillade besluts ikrän oeb med innSVarsnde
ärs börjsn anses uppbörd;
2:0 stt ikrän samma ticl nämnde Inrättnings samtlige ordinarie
embets- vult tjenstemän mä, med ds undantag oeb förbebäll, Dikets 8tänders
okvsnberörde underdäniga 8krikvelse st den 18 December förlidet är
inne!,äller, ä Dikets lkllmänns Indrsgnings-stst uppbärs de löne-körmoner,
bvsrsk de pä lVuwer-Dotteriets stat vill denna inrättning» uppllörande varit
i Ltnjutands;
3:o att, pä sätt Dikets 8tänder jemväl medgikvit, de vid lVumerlbotteriet
emot arfvode» kör bvarje drsgning anstälde extra ordinarie
tjenstemän oell betjente, mä, emot sk^ldigbet att lemna det biträde, 80m
vid de »k inrättningens upplösning föranledde göromäl erfordras, sk Dottsri-medlen
undkä grstilieationer, motsvsrande bvsd en bvsr sk dem säsom
srkvode för ett är uppburit;
/j:o stt, dä likväl desse gratikeationer ioke kunna anses utföra en
skälig ersättning för lie extra ordinarie tjenstemän, Ovillig Ullner en löljd
sk är varit vict I^umei-Dotteriet anställde, oell med billigbet ej keller §^-  N68 öfverensstämmande std lör cle personer, som tjenst Verket en längre
tid, bevilja en liks proportionerad ersättning, 80m tor dem, bvilka blott
en kortare tid tjenstgjort, »le bland omkörmälde extr» ordinarie tjen8temän,
Irvilka vid l^umer-Dottk! i-inrattningen varit anställde d^io är oell deröfver,
rnä, under förenämnde vilkor, utöfver det ak Dikets 8tänder bestämds liela
pp tilldelas körböjda arkvodes-ersättningsr för en gäng, lämpade efter
Ilvars oell ens längre eller kortare tjenstetid, oell bvilka ersättningar Dongl.
Dlajtt med ett sammanräknadt belopp ak 2,600 D:dr anvisat att utgä sk
den serskilda, kor dylika ändamål förut disponerade, tillgäng, som uppkommit,
i följd ak biumer-Dotteri-st^relsens omsorg att förränta de till
brudgäkvor afsatte vinst-medel;
5:o stt, dä en summa sk 5oo D:dr Daneo ärligen blifvit sk Iliket»
8tänder pä Ilikets ordinsrie stst uppsörd säsom ständigt kortlsrsnde anslag
till ersättning ät 8erapbimer-Orden8-Dg2srettet för ökverlätelsen sk
dess Dotteri-privilegium» detts anslag, som grundar sig pä en erkänd oell
laglig förbindelse ä statens sids, jemväl kommer stt ikrän oell med inoevsrsnde
är ikrän 8tats-verket utgä, utsn stt kunos l krsmtiden indragss
eller förminskas;
6:0 stt, säsom en följd sl Hlumer-Dotteri-inrattningens indrsgning,
de denssmins tillkörige eootante medel, mä efter utbetalning sl bär ofvan
-
^on§/. f/a/.'/§ rVaA/ga Krr/veVe, /V.o Il8.
5
Van för de extra ordinarie tjenstemännev bestämda gratifieationer oeb
sedan alla för verlien utredning nu erforderligs utgifter blifvit bestridde
genom lVumer-Dotteri-Direetionens försorg ofördröjligen inlevereras till
Kikets 8tänders Kiksgälds-Lontor, soni älven eger ald under sin värd emottaga
säkerbets-bandlingarne för den sä kallade brudgäkvo-fondeus utlanta
tillgångar, oeb derjemte ombesörja utbetalande i föreslå il ven ordning
af redan beviljade brudgäkvor;
>^:o att de Numer-Dotteri-iorättningen tillbörige inventarie-persedlar
oeb elfeeter likaledes böra till Kullwägtiges i kiksgälds-Lontoiet disposition
öfverlatas; samt
8:0 att, bvad slutligen beträffar den kör Numer-Kottei iet begagnade
lastigbet, värden deraf mä af bewälde Kullmägtige ölvertagas, intilldess
till verkställighet Kan bringas, bvad Kongl. ldaj:t oeb Ilikets 8täuder om
dispositionen af samma ksstigbet gemensamt besluta.
femte det Kongl. Naj.t velat om desse, i afseende pä l^umer-Dotteriets
uppbörande oeb deraf föranledde regleringar, vidtagne Nädiga beslut
llibets 8taiider bärmed underrätts, later Kongl. Naj:t nu, jemlikt
liikvts 8tänders underdäniga anbällan, allmän Kungörelse^ angäeude Kumer-Dotteriets
inciragniug samt sattet för de alsaita brudgä! vo-vinsternas
utbeiroiumande i Kläder utfärda, äfvensom serskilda veikställigbets-loresbritler
i äninet varda lVumei-Dotteri-Direetionen i ljäder meddelade; oell
Kongl. 5laj:t föiblifver liikets 8tänder med alf Kongl. lVäd oeb ynnest
städse välbevägeri. Datum ut supra.
c^kD fOD^I>s.
/o/lan c/ //Fkngde-/.
I tdrag af Drotoeollet ökver Kioanee-ärenden, bältet inför ilrus
Illajestät Konungen i 8tats-Kädet ä 8toekbolms 8Iott den /j duni i8/ji.
Närvarande:
DI. K. Derr fustitire-8l3ts-Ninistkrn Vö>ne/>/a</^.
8tals-Kädeo: /^ck/reEtt^,
0/ //Hg der/,
^//r. //// /?. F/. /Vo/. ,A^o o c/l >F^i, , / ^//F. FA //d/-. 2
6
^V';o l i3.
///rs
6refve Morter, oell
Lrilierre -vo?r Ao/§tsrn.
1ill5öror6ng<le Oe^srtements-Lllesen, 8tat8-Lääet ^ ut
läste
uncleräänigst till justering ett, enligt Long!. Nsj:tskörut mecllletllig l>^>-  cliga beslut, ujlpsstt förslag till Long!. ^Iaj:t8 LLcliga Zkrikvelse till Likets
8täncler, angäencle l^umer-Lotteri-inrättningens u^pllöran6e oell cle 6erinecl
sarnmanllang egsn6s ämnen; oell täektes Longi. A4aj:t^ uppi, 8tatsLäclets
uoclercläniga tillst^rksncle, n^ssnämn^e förslag lVä6igst gilis, me<l
Lefallning, att skrifvelse i öfverensstämmelse clermscl skulle uncler 6enna
clag till Likets 8tän6sr slkärclas.
Lx Lrotoeollo,
^V//>5 a/
8 1 OLL kl O L, Lninexs oc« 6k^xks«es 'kavcLsili, i8^ i.
I ^ ^ L II11. ^ 8 - ? ö Ii 1 L e L ^ I ^ 6
ö/ver /Vz«//A« ä/crr/vs/^e,' oe/r /^/-v^vdzLmzier rzA .8lzr>?cier^
äre/z ,§^o—r§^,, /ntKAne r Lam/. ^/Ä. a/ F//r. tr// Ke'Lr-Lt^,«/e«L /'/'st.
,. ?ropv8ilion, 3n»2enlle 8l3l8verliel8 lillstZrxf oell keliof.
z. — — Lulmure I.3N8 förclelnin^.
— — I^änelnclrsA lör uttsppnin^ ^f m^ror pä f^vttlnnkf.
/s. 8I^iil've-l8b, snZSencle l^önere^Ierm^ kör I^gncit8t3len8 Ijenslemön.
H. — — snclriiiA sk l^on^l. körorclnin^en cien io Oeeem
-
8er 182^,, rörancle flemmZnslil^fnin^.
(i. f', vj>v8iliori, «n,°äenö« lx, vvoliemmonel I<3ilel)^8 3N8iäenöe lill Lrono
foe<le-8v8lglje.
— — 2115!-,^ för 1^oIIiun(fervi8ninAen.
8. 8liiifvel8s, rÖr«nile ^-illi^väräen.
— mecl körM» an^äencls 8oeIi6N8lsmmor oell X^rlco-lläcl.
10. k, opo^ilion, vm meckel lill OevöisHdrieslionkn vick (lgrl8lior°8 kÄ8tniu§.
1,. 8Icrifvel8e, nn^äencke snglsA lill Vgllen-eommunieslioner.
,2.
— ?rok688vr8li2N 3N8Öli3N.
,3. propv8ilion, LNAZenäe ell Osn3-3rf8 öl verlätsncls till Mlmö 8fg<j8
k'älliA-3r8el8inrötlninF.
,^. — — ZuglsA till L3llieclrgl-8lcol»n I Imnci.
is. 8Iciifvel86, snZäencle 3N8l»A för en Oligrts ökver 8lignclingvien.
,6. — — 3N8lgA för ett I^glur-Nu8eum i Oölliebvr^.
1^. — — sn8lm« för en kligrmgeevti^ I^3ro»n8lgIt.
18. ?ropv8ilion, Lnzäenöe 3N8I3A för en vsttenIeöninA lill (Hervos.
— — 2:ne 6ci»6erV3lian8-clocIior i L:irl8liron3.
2v. 8!irifvel86, med upptill L diöriiA lill L-irn-8!ioIorrui.
21. — snKäencle ytterliAgre »N8lsF till 6^mn. <I!6nlr3l-In8lilutet.
22. — — In<^V3rt.erinA8-OrllninA6n för 8toelclivlm.
2Z. — — In^V3rl6rinA8-l^örorclninzen ulvin 8toelc!lvIm.
2/j. krvpv8ilion, om 6urliu8-^lAiflen8 forlksrancle.
28. — sngäencle Lronopgrlcen ^8en oell Illllun» KunA8Aär(l.
26. — — sine Llionoliewmsns LN8lLenc!e lill LvLlällen.
2^. 8Iiiifvel8e, rintzLencle 8Iijul8VÄ8enciet.
28. ?rvpo8ilion, angäen6e t)el,3^1i^-ticl8 - fö, 1gninA8-8panwLl vid leäiAbllk
vsncle
I'38lorgt.
2<). — — XrvnoönAen 8Icinngrvrän.
ZO. —
UNÖ83ttninA i wi88V3Xt-gr.
Zl. — — lullgfZifler för 8psnmäi«
K:o
32. ?'0s>08il,'0n, migäemle grunöerne lör llränvin85rgnningen.
33. 8Iiiitvel8e, engäenös löi^Iöget tili n^ ^uil-tuxs.
3^s. — — löigmlrsel org3i>i83tion ä 8tst8-klä8et.
35. — — (lommunsl- oell IVIunici^sI-Zt^relsLn.
36. ?ro^ci8itiog, sngäenöe Nsnutäetur-O^eont-lonclen.
3^. — — Lreöitivet sä? 8ven8>r ull, m. m.
38. — — 8toeli5o!m8 Orät8el-Lomwi88ion8 Lrecliti v-r8tt i
Kili6t8 8t8nöer8 Lsnli.
3^. — — ^rmei>8 ?en8ion8-tl388ri om Lrecliti v-r8tt i llilL6t8
8l8nöer8 llsnlr.
^o. — — l>iclr3g till 8tröm8lmlm8 (lsnsl.
^r. 8lirifvö>86, rmgäenäe unöer8tö8 för Illögsn88 8lenIiol8-ver!i.
^2. — — 3emtlsnö8 linöring trän rotering88li^IrIi^Iiet.
^3.
Kgnclt-I>8ntm88t3168 5elriel8S llän 8livl(lig5et stt
tor Ilemi^Isge erlägga llevillning.
Kro^o8ition om neö8att ränta 5 'Wener8öorg8 5^ggnaö8-län.
^5. 8lirjlvel8s, angäencle eltergilt ä ^>er80nellg ut8li^lcler lör glslieösöe
8ulkl!>ter.
^6. ?ro^o8ition, sngäenäe Kongelf u^lätsnöe till nägra tomter vict Lo5u8
lä8tni!lg.
8!irilvel8e om förlängning' al 3f8lie8göe llegement8-Il88t6-(lontr36t.
/s8. ?ro^08>tiou, angäencle KäN8M3N8 er8ättuing lör re8or vict Lränvin8-
P3IMOI8 löi8egling.
^9- — — pension lör (liefve Ilning.
50. 8!irilvel86, angäenöe l5äi!6-uncler8tö8 tor 8ö(ler53mn.
51. — — lör8l3gen till laggen.
52. — — 8tängjern8-8miclet.
53. 8var, angäencle lli!i8ö3gen8 lörlängancte.
5/^. 8l^rilvel86 , angäencle Ulltuna Xung8gärö8 u^Iatgnöe till ett Kanöt
liruli8-ln8titut.
55. — — 3N8lag al Kronotionde till viu8ätl ät Ulriene ele
ono,
gg löi'8»wling i Ö8tergöt5Ian<l.
56. ^— — V6xeIunsiervi8ning8-8äII>Ir3si6t8 rättig5et till Nä
rike
l. cl. Lränneribvggnaö.
5^. , — — löröliaö Kälare-jrereoiial viö 8toelil>olm8 (l/m
»38iuni.
58. — — Kgncl8lmlcling öelrielse lrän ränte
er8ältni»g
ä Iiialanee-meöel.
5^. ?ro^08ition, angäencle löi^äl^ningeu gl mmclrs Krono-lägenlieter.
6». 8Iirifvelse , »n^äende 8:t pirtlielem^.
6>. — — ett 8ttt8-f!Ads bef«ttnir!^ med pilisdsASärendeno.
62.
ptNjsioN för ^!!I!!!lI,di,'!I> /v//dt.
63. proposition, gn^äende utbyte dell 8. li. torinALN, mot SNslgA st lul!-
medlen.
6-^. 8Iirifvel8e, snAZende Indrn^nin^s-st-ot lör plerr-ir 6/-//1 oell
65. — — pension för kVilierre oel> Orefve//drv6
66. — — snslg^ för ^rllingnmi Xrendenss beredning.
6^. — — löneregleringen för Depurtements-ISxpsditionerne.
68. prosiosition, gngäende lor-indrud 8t!idg» lör besättning.
6<). 8Iiiifvelse, ongäende nägro pnstbälls-lVnmror vi-I Lobnsläns Degemente.
^0. proposition, sngäende ändring i >og § ldegerings-bormen oeb 80 ^
b i Ii sd s g s- O rd n i n gen.
^1. 8Iirifvels6, rmgäende anläggning »5 en Obsusse mellgn V^esteräs oeb
p:i lilo 0.
^2. proposition, ongäende ololdigg follissmlinggr.
^Z. — — bilrsdgggr bvurt tredje är.
>^/s. —. — konungens 2:06 röster i Dögsts Domstolen.
^5. — — Högsta Domstolens luglorlrloringitr.
^6. 8^ri>vel86, sngäende Imctrimenten vid 8^ner.
— — vsl till ljeniligs Dtsliottet.
^8. — — undsättningssliuld i ^Vesterbotten.
^c). proposition, ongäende biddrirbolms-Ii^rlisn.
80. 8lirifvelss, ungäende förslogs-loesl till Kiks-Vrebi vet oek 8undbets
Lolleginm.
8r. proposition, sngäende en 8t^relse för Vllmänn» »rbeten.
82. 8lirifvelse, sngäende Oötlis Lgn^I-boIugs befrielse frän bevillnings
sfgilt.
83. — — ändring i 8odrs 8lräns!ig Inf^nteri-kegementets
rotering.
8^. proposition, gngäende en pimt-lZne-inrättnings-pond.
85. 8Iiri!velse, gngäende orilinaiis 8old:U-roteringen.
86. — — botermgen i 8lmne.
8^. — — en lndnnee vid 601 reetions-Inrättningen i l^orr
liöping.
88. proposition, gngäende Döne-gnslgg för 6äslgikvgre i Dsrjeädglen.
8<). 8ltiitvelse, gngäende Dotteriets uppliöriinde.
00. — meil bängder ä tillokt Lätsmgns-rotering.
-)i. proposition, gngäende en brist i gnslgg till Levärings-öfninggrne.
«:o
92.
93.
9^
95.
9O
97-
98.
99-
100.
101.
102.
103.
1 oH.
105.
106.
-07-
108.
109.
110.
111.
112.
113.
11^.
n5.
116.
?i-opy5i9on, griZZenäe snslgA till Osrniirons-keAsmentsnAS M3t-ittv3ttninxrir-.
8K1 ikvejze, 3NAäel>äe rotesläll viä I7p!gncl8 kie^emeilte.
— — snsls^ för L-i8inetI.8-(3g853n.
— — 2NVi8njnA sk 5oo,ooo k.cll- 3f I.III3 (3l-e8itivet.
— — 3N8laA till Xsmmur-LoIleAinm.
— — 'We8l.6ri)otteii8 I338tj3A3i-6-L8^»36r-on8-t'orlcI.
— — I^3iiä8!iosälNA6-3eeoictei-.
SN8l3A säl- KesSttllillAAI-.
— — SN8I3K söl- xöl-omälen i 8t3t^6ontoret.
— — snsIgA sol- Xon^I. Hi63tein.
— — SN8I3S söl- LcljunZel-scle I^eäamöter i Oötlis
I^of-kätt.
?eopo8>tion, »iiASen^e öncli-io» i 87 § ke^6rin^8-k'ol-M6n.
8Iiiilve!8e, LiiAäeiicle I^3»5ii3N8-i-3lit3ii8 uppliäi sncle.
Note8-?3886Vol3N06N.
I>l0p08ition, »n^Zenäe »ncll-iiiA i ^ ss Kili8-^.eten.
— — 3N8lgA sär I^3^8el-eclnilltzeri.
8krisvel86, aiiZäencle IiiIi8c!3A6N8 3s8lot3n6e.
— — InHV3i-l,6l2lig88k^I6i'»Iiet i 8toeIi!ioIm.
— — ^l3nlgl8-pennil>A3rne.
?vopo8ition, ZNgLenäe veclloKAninA 35 Nori-telje 66V3i8s3etoi'i.
8!ii-ilv6l8e, »ngäencle krigen i Lev3r!n!-8-63883N.
— — Nöt68-?3886Vol3ncen8 UppiiÖl-3NcIe.
— — ett n^tt !VI^nt-8^8lem.
— — loesl töi- k i Ir 8-^ re Ii i vet.
— — In8t,uetion 5äi- KHiel8 8t3n6ei-8 Kevi8orel'.
— — 3?3X3N pä I3xpe8itivn8-iö8eil.
— — Rumel--I^otteiiet8 uppliöegocle.
STGLWMGA.M.
-i-n ve ii-r »08 1. x. wxei i>x«,
1841.
rii-i.
M «
VID
I^ÄKtiiNÄ kiIr8llÄK6n 1 8tookko1m
^I6N 1840 ook 1841.
»G«
^OWU^K. ss^NLLMWM.
^8ss«.L'r'«r
/-ez////e/^e oz?r /zr-crc/ ^ ^/^z-e/^e ^'//c/z-c/A,'/
^ec/cr/r zrcr^/o^eA-cze/rc/e /^z/^c/crA', ^e/?^6 c/e <2/ /j/o/r^/.
/s/cr/'.'Z rz/)/-cc /i/X^-^cr/ezr /?e///ztt /e/ ^cc/z?/ /^szrA"/.
/zczc//^cr rz/)/)cc c/e cz/ /c//e/<; ^//zrc/ee A/oec/cz zz,r
c/eec/c/zc/Att
//c//?z^zz'//////ZAcz?' oe/? /o>^/cr^.
Kongl. Maurts Tal
lill Rikets Ständer pä Rikssalen, wid Riksdagens öppnande
-en SS Januarii 184».
Walborne, Ädle och Wälbördige, Ärewördrge, Wördige, Wällärde
Äreborne, Förftändige, Wälaktade, Hederwärde och Redlige,
Gode Hervov och Swenske Män!
Erettio är äro förflutne, sedan Swerige, nedböjde af motgangar, hwilka
äro tecknade i folkens tideböcker, wande sina blickar till de män, som
troddes äga kraft, att ej blott aterupplyfta Staten, men återskänka densamma
det rum, den för ett tidskifte förlorat.
För att wara rättwis och redligt tjena Fosterlandet, ma hwar och
en i minnet Återkalla, hwad detsammas häfder förtälja. Da wi läse dem
för sednaste halftannat arhundrade, stole wi upphemta nyttiga lärdomar.
När Konung 6XKI. Xlii samtyckte, att öfwertaga Riksstyrelsens
börda, räddade Han spillrorna af Sitt Fädernesland och förekom dest
fullkomliga undergång. Den fred, som wänns med sa stora uppoffringar
af folk och statler, blef föga waraktig. Efter twänne ars förlopp,
wille en ftuktanswärd makt sträcka sitt walde äfwen öfwer denna del af
Norden. LXllL. XIII afböjde ett dylikt öfwerherrstap. Nationens olyckor
och Hans egna pligter förestrefwo icke blott Honom, meir Hans regering
ett fadant handlingsätt. Utan härar, utan wapen-förrad, utan egna
penninge-tillgangar, utan ett för tidernas swära kraf ordnadt krigswäsende,
men stark af Försynens hägnande skydd, lifwade Han genom Sin
wägran modet hos Sweriges återstående befolkning.
Upptagen till Son af denna Konung, arftagare af Hans rättigheter,
den främste bland Nationens försvarare, har Jag följt Hans
statskonst, hwilken är sa nära förbunden med Brödra-Rikenas fortlefwande
bestånd. Genom denna statskonst, redligt tillämpad, och för hwilken Rikets
Ständer, ar i8i5, samfäldt tackade Konungen och Mig, har Halfön,
under ett fjerdedels arhundrade, njutit lugn och trefnad. War förnämsta
utförselswara, jernet, har stigit till fördubbladt wärde, och högst
betydliga, ännu oanwända, tillgailgar hafwa blifwit ffapade. En öfwersigt
deraf stall blifwa Eder förelagd. I stolen der med tillfredsställelse
inhemta,, att War penningeställning tillåter Ost bestrida alla stats-utgiftrr,
Man att ästa någon tillökning i Bewillningen. I stolen äfwen
der finna möjligheten att widtaga en nedsättning af stätterna, hwaraf
mänga sedan längre tider tyngt jordbruket.. I stolen slutligen, genom en
öfwerfigt af de fran 1810 till ar 1887 i Swerige utförda allmänna arbeten,
förwista Eder, att destas kostnad uppgår till en summa af mer än
femton och en half millioner Riksdaler Bankomynt, oaktadt åtskilliga,
jorden tryckande, bördor blifwit lindrade..
Alla Vesta fördelar äro frukten af det inre och yttre fredslugn,
hwarmed Försynen Ost wälsignat. Att störa desta goda förhallanden,
wore att pa samma gang sätta Fäderneslandets wälfärd i staga; att
blottställa- sig, för äfwentyrligg och widtutseende strider.. Det wore ändt
-
ligen, att bryta samhättsedens heliga band och samla oberäkneliga olyckor
öfwer Fosterlandet.
Folkmrderwisningen har warit föremal för en omsorgsfull uppmärksamhet
frän Regeringens och Presterskapets sida. Af 1009 Soeknestolor
och 377 ambulatorista Skvlläearc, som i riket föresinnas, hafwa trefferdedelar
tillkommit efter ar i8n. Presterskapets och ädle mennistowänners
förenade nit för desia angelägenheter fordrar Min erkänsla. Jag paräknar
Rikets Ständers medwerkan, att kunna ytterligare förse tolfhundrade
socknar med dylika inrättningar, hwilka äro af sa wäsendtlig wigt för den
christliga och medborgerliga bildningen, för det allmännas och enjkildtas
gagn och ära.
Upphäfwandet af de Besparingsförrader, som warit bestämda att
mildra de tryckande följderna af misiwäxtar, har förorsakat Regeringen bekymmer,
hwilka warit mindre irppstattade, än de förtjenat. I stolen
utan twifwel nu erkänna den åsigt, att desia omsorger framgent böra
delas af de bada Statsmakterna. I afsigt att skydda Folket för en af
desia olyckor, som lätteligen kunna afwändas, stall Eder meddelas ett
förslag, som pligten alägger en förutseende Styrelse. Sedan langliga tider
hafwa Halföns innebyggare warit hemsökte af misiwärtar, hwilka
twungit dem, att utifrån hemta en näring, som war dem af fädernejorden
förwägrad.
Trollhätte-Canal, hwars dimensioner warit inskränktare, än de af
Götha Canal, och som derigenom förswarat segelfarten emellan Nordsjön
och östersjön, stall erhälla lika djup och lika bredd med Götha Canal.
De arbeten, som i detta hänseende, ar i838, blifwit började,
hafwa framskridit i en man, som inger förhoppning, att denna, för handeln
och sjöfarten sa wigtiga, farled bör inom fyra eller sednast fem ars
förlopp wara fullbordad.
4
Krigshären, outtröttlig och ständigt beredd att ga dit pligtens och
ärans bud kalla, fortfar att lyda denna röst, dä den skyndar hwarthelst
fädernejorden fordrar dest armar och hwarest fraga är att gagna fosterlandet.
Af den öfwersigt, som stall blifwa Eder förelagd, stolen I inhemta
och wärdera, hwad War fosterländska här äfwen i detta hänseende
utfört.
Förslag till förändringar af War Representation hafwa, sedan en
följd af ar, blifwit yrkade, och före upplösandet af sednaste Riksmöte blefwo
till Mig petitioner ingifna, med anhållan, att Jag wille bereda en
förändrad form ät War Stats-författning. War grundlag bestämmer
sjelf den ordning, uti hwilken förändringar i densamma stola utföras, och,
under iakttagande deraf, kan Nationen med trygghet förwänta, att de
förslag, hwilka i detta hänseende kunna af Rikets Ständer warda framburne,
stola af Mig öfwerwägas med all den sorgfällighet, som pröf,
ringen af ett sa wigtigt ämne pakallar. Allt, som kan befästa Fäderneslandets
sällhet och lugn, stall blifwa föremal för Mitt skärskådande och
Min odelade omtanka. Med ett ord: hwad som är utförbart och nyttigt,
stall af Mig aldrig lemnäs utan afseende.
Det lärer ej undfalla Eder af hwilken wigt det är, att bereda at
Rikets högsta lagskipning det oberoende, som för densamma är sa »väsendtligt.
Fri uti sin uppfattning, bör Domaren lemnäs ostörd i sina
undersökningar. Lagens bokstaf och hans samwete stola hos honom motwerka
hwarje fruktan för tadel, hwarje behof af bifall. Den föregående
proposition, uti hwilken Jag afsäger Mig Ordförandestapet och de twänne
röster i Rikets Högsta Domstol, hwilka af grundlagen Mig tilläggas,
stall till Eder förnyas. Domare och målsägande böra deruti finna en
ömsesidig säkerhet.
Nära fem ar äro förslutna, sedan Jag sag Eder, Gode Herrar och
Swenste Män, församlade omkring Min Thron. Da I atstiljdens,
5
trodde man sig äga anledning förese Edert ater snara sammankallande,
till följd af en da befarad brist uti Riksgälds-kontorets intägter. I
stället för en dylik brist, utwisar nämde Werk ett betydligt öfwerstott ä
dest inkomst-stat.
Den Högste, som uti Sin outransakeliga wishet fördelar at Folken
lyckliga och pröfwande skiften, har sandt Oj; de ena som de andra.
Stränga wintrar hafwa ökat de lidanden, för hwilka swaga skördar hotat
ost blottställa. Dylika olyckor äro bland de warningar, som af Försynen
lemnäs at Folken, da de, under en längre waraktighet af lycka, tro sig
kunna anse densamma som en rättighet, utan att eftersinna den högre hänwisning,
som warnar mot dylika willfarelser. Emedlertid blef pröfningen,
Försynen ware prisad! icke lang, och erbjöd jemwäl ett rörande och
skönt stadespel. De händer, som af nöden framräcktes, fylldes af wälgörenheten.
Salunda hafwa Wi, under motgångens dagar, samfäldt
burit bekymren, gemensamt delat Wart bröd at de hungrige. Wi hafwe
täflat att kläda de behöfwande och understödja dem, hwilkas boningar
sköflades af lagorna, när, för att öka mattet af Wara sorger, äfwen elden
förenat sina härjningar med winterkylans stränghet. Denna gemensamhet
i lidanden och i ansträngningar att dem lindra, är en ny länk i kedjan af
inbördes förbindelser.
Lyckligare ar och skickelser, gafwor af samma Försyn, hwars godhet
är lika, ehwad gladt eller sorgligt mä träffa Osi, hafwa följt pröfningens
dagar, och äro nu ett nytt föremål för War tacksamhet.
Med de fördelar, som böra uppkomma af folkökningens tillwäxt,
mä wi söka bewara Osi för de i alla land dermed förenade följder: pauperismen
och lösdrifweriet. Förstag till Polis- och Skydds-författniugac
i detta hänseende skola blifwa Eder förelagde. Omtankan för det allmännas
lugn, för allas säkerhet, stall härwid leda Evra öfwerläggningar.
6
Innan Jag nedstiger i den grift, dit sex och sjuttio ar, tillbragta pa
denna jord, föra Mig, efter att hafwa öfwerwunnit sa manga swärigheter
och besegrat sa manga hinder, bör Jag säga Eder ännu en gang:
"Förstan Eder Regering", och för Eder upprepa, hwad Jag yttrade den
5 November 18a o, wid beswärjandet af de Mig förelagda Grundlagar och
innan Jag ännu emottag:! Riks-Ständrns eder:
"Freden är det enda ärorika mål för en wis och upplyst Regering.
Det är icke en Stats widd, som utgör dest styrka och dest sjelfständighet;
det är dest lagar, dest handel, dest arbeteflit och framför allt dest National-anda".
Desta ord, Jag erinrar Mig det, blefwo med allmänt bifall upptagne.
Tidens da ryktbare Man läk Swerige erfara hela tyngden af
sin storhet, sin makt. Ett Freds ombud sökte befästa hans inflytelse, smickrande
de ene, hotande de andra. Han fordrade af Ost en krigsförklaring
emot Stora Brirannien. Sweriges ställning wäckte hos Mig bekymmer,
aldrig fruktan. Min själ lyfte sig till jemnhöjd med de faror, som Eder
omgafwo. Åsidosättande Min böjelse för lugnet i det ögonblick, da Folkets
röst kallade Mig, ingick Jag förbindelsen att rycka Eder undan den
wadliga belägenhet, i hwilken I Eder befunnen, och denna förbindelse beseglades
i Min föreställning af en inre röst, som syntes Mig en ingifwelfe
fran Himmelcn. Jag har lyckats tjena Ever, utan att tillegna
Mig Edert sprak. Menskligherens, hwilket manar äfwen den enffildte,
att gagna sin like, förestref lagen af Mina nya pligter. Den är i hela
Mitt wäjen tecknad med eldsdrag. Min kännedom af Evra seder, Edra
National-dygder, Edra behof, Edra förirringar, är hemtad fran Edra
häfder. Den lefwer i de wunna framgangar och i -de minnen Jag lemnar
wid Min bortgång. Se der Min högsta ära. Desta minnen utgöras
af Eder bibehallna frihet, den Jag ber Gud at Eder fortfarande bewara;
af den förkofran, Jag wid Min hitkomst icke fann; af öppnade
7
Canaler, af floders och strömmars ökade farbarhet; af nya wäganläggningar
och hamnbyggnader; af fästen som höja sig; af Edra wapenförrad
och arsenaler; en krigshär af mer än hundratusen man, sorn utgöres ej
af föraldrade män och barn, men af veteraner och ynglingar; ett kustförswar
af nära 220 kanonflupar och jollar, samt stora Flottans tillökning
genom nybyggda linieskepp och fregatter; ett åkerbruks som ärligen förbättras;
en industri, som lemnar mer än fördubblad tillwerkning i flera
wigtiga manufaktur-grenar; af utplanandet utaf Eder hela utländska gäld
och största delen af den inhemska; en ärlig ränte-inkomst för Banken förökad
fran 2^8,000 Riksdaler till omkring 700,000 Riksdaler Bankomynt,
grundad pa säkra fordringar; Tull-inkomsterna inemot tredubblade, under
det införsels- och utförsels-afgifterna warit nedsatte; en folkmängd,
närmande sig Sweriges och Finlands sammanräknade, innan sistnämde
land blef frän Swerige afsöndradt, det will säga, mer än en fjerdedels
högre befolkning, än Jag fann tvid Min ankomst. Jag nämner ej hwad
som bör synas ännu mer förmanande: föreningen med ett Folk, som sedan
de äldsta tider af Eder historia warit nästan oafbrutet i ett med Eder
stridigt förhållande»
Gud, som hör Mig! Gud som Jag anropar för Eder fortfarandelycka,
känner den brinnande önskan Jag närt, att bereda Eder sällhet»
Om jag deruti ej kunnat fullkomligen lyckas, underkastad mensklighetens
mänskliga lott, har det dock, genom Försynens Gudomliga skydd, marik
Mig bestärdk, att undandraga Eder fordom öfwerhängande olyckor, att
mildra lidandet och behofwen» Den Allsmäktige tillät, att mängden af
de Krigare, som följde mig öfwer hafwet, för att möta utmanande anfall,
aterwände till hem och anförwandter, efter att hafwa medwerkat till
Tysklands befrielse och Fosterlandets sjelfständighet. Denna sjelfständighet,
Gode Herrar och Swenske Män, skall förblifwa orubbelig, ty I skolén
wilja det med Eder Konung!: Ofwerskriden aldrig de gränser som af
8
naturen och desi lagar blifwit Eder förestrifne; Och om I ören twungne
att öfwerträda Edra landamären, aterwänden inom dem, sedan I pä
Edra angripare hämnats hwarje oförrätt.
^bor pä nio-tiondedelar utaf de bada Rikenas omkrets, tillhöre Wi
Europas fasta land endast genom nära ofruktbara trakter. Wart läge bestämmer
War politik. Att önsta werldens lugn och befara alla haf med
wara kölar, — se der War kallelse.
Alla fremmande Makter fortfara att lemna Ost bewis af deras förtroende
och wänstapliga förhallanden.
Bewaren desta förmaner, som Eder Regering at Brödra-rikena förwärfwat.
Inre förkofran och yttre sjelfständighet kunna ej befästas utan
kärleken till endrägt, rättwisa och laglydnad. Jag anropar Försynen,
att hos Eder ständigt widmakthalla Vesta tänkesätt.
Enligt Naturens ordning snart kallad, att öfwerga till ett bättre lif,
stall Jag äfwen der nedkalla Skaparens wälsignelse öfwer twänne Folk,
hwilka, öfwerlemnade ensamt at Sin egen kimsta, utmärkas af sä manga
dygder, och hwilka egnat Mig sä rörande wedermälen af deras tillgifwenhet
och tacksamhet.
Jag förblifwer Eder, Gode Herrar och Swenste Män, alle samteligen
och hwar och en i synnerhet, med all Kongl. Nåd och Annest
städse wälbewagen.
STOCKHOLM, 1840.
Tryckt hos P. A. Norstedt K Söner, Kongl. Boktryckare.
Derättetse,
om hwad sig i Rikets Styrelse tilldragit sedan sista Riksdag;
Gifwen Stockholms Slott ä Riks-Salen den 25 Januari! 1840.
källan eller aldrig hafwa Swea Rikes häfder kunnat, i en oafbruten följd,
framwisa ett längre, ett lyckligare, tidskifte af fred och lugn, än det af mer än
ett fjerdedels arhundrade, för hwilket Kongl. Maj:t och Nationens, efter fem ars
förlopp, ånyo församlade Ombud nu inför den Allsmägtiges thron nedlagt tacksamhetens
gemensamma gärd. Hwarthelst den Nordiska halföns förenade folk
wända sina blickar, utöswer hafwen som omgifwa och fjällen som wärna dem,
stola de, i mättet af en lagbunden frihet, i tryggheten af ett stadgadt oberoende,
i helgden af orubbade rättigheter, i wärdet af financiella fördelar, icke finna
anledning till mitzgynnande jemförelser, om pröfningen är sansad, rättwis och
uprigtig.
Kongl. Maj:ts förhallanden till främmande Magter lemna ingenting öfrigt
att önsta. Ömsesidig aktning, wänstap och förtroende utgöra deras grundwal
och en tillförlitlig borgen för deras ostörda fortfarande. Kongl. Majit har derwid,
med oaflåtlig omsorg, sökt bereda handeln och sjöfarten ökade förmaner, jemte
säkerhet och trefnad, dels genom Mutander af nya fördrag, der sädana förut
ej egt rum, dels genom förnyandet, pä ändamälsenligare wilkor, af andra, hwilkas
begränsade tiderymd tilländalupit.
Rikets Ständers wid föregående sammanträden uttalade äsigter, rörande
handelsgemenskapen emellan Swerige och Finland, hafwa erhållit en gradwiS stigande
tillämpning i de med Ryssland hwar efter annan ingängna Handels- och
Sjöfarts-Tractater af den ^ Juni 1834 och den 1838. I den sed
nare,
gällande för 10 ar, äro ucestutna alla tillförene i afseende ä Finland iakttagna
speciella bestämmelser. Men dä fordna omständigheter, en uråldrig wana
och ett förment oundgängligt behof af tillförsel a ena sidan, och afsattningstillfällen
a den andra, pakallat en nödig warsamhet wid öfwergangen ifrån gamla
till nya förändrade stadgande», sa hafwa, förmedelst en serskild Tariff, åtskilliga
af de bägge ländernas waru-arriklar blifwic bibehallna wid nägon, ehuru
småningom förswinnande, nedsättning i cull-afgifter intill 1844 ars stut, hwarefter
inga undantag till förman för denna handel komma att ega rum.
Greklands afsöndring fran Ottomanista wäldet har fästat Regeringens
uppmärksamhet pä nyttan af handelsförbindelser med det nybildade Konungariket.
Redan ar 1834 ucwexlades försäkringar om reciprocitet i afseende a
hamn-umgälder, i likhet med hwad af inhemska fartyg erlägges. Denna öfwerenskommelse
har blifwir stadfästad och betydligen utwidgad genom undertecknandet
af en Handels- och Sjöfarts-Tractat den 1836, och en Addicionnel
Artikel af den 1837, hwilka dessutom pa förmänliga grunder bestämma
alla de rättsförhållanden, som i framtiden kunna tillwägabringa en närmare beröring
de bägge Staterna emellan.
Med Konungariket Hannover är, under den 16 Mars 1837, en Handelsoch
Sjöfarts-Tractat afstutad, enligt hwilken, emot fullkomlig jemlikhet, Swensta
och Norrsta fartyg äro berättigade att i Hannoversta hamnar införa waror,
producerade i hwad land som helst, samt derstädes i allmänhet tillgodonjuta
enahanda behandling bade för skepps- och tull-umgälder samt öfriga afgifcer, svin
inhemska fartyg och deras laddningar.
3
Kongl. Maj:t har likaledes haft all moda ospard att befrämja och betrygga
Swensta och Norrsta Sjöfarten pä Italiens kuster.
Den 28 November sistlidne ar, har med Kongl. Sardinsta Regeringen
blifwit afstutad en Handels» och Sjöfarts-Tractat, hwartill ratificationerna under
loppet af innewarande manad urwexlas i Turin och som, i stöd af medgifwen
reciprocitet, tillerkänner de förenade Rikenas fartyg och deras laddningar
samma rättigheter och förmäner i Sardinsta Staternas hamnar, som Vestas
egna farwg i dem äcnjuta, äfwen dä införsel ster af främmande länders produkter,
hwarigenom den betydliga fördel wunnits att afgifterna blifwit med tre
fjerdedelar förminstade. Härunder äro likwäl icke inbegripne säd, olive-olja och
winer, införda frän hamnar wid Swartå hafwet, Adriatista och Medelhafwet
till Cap Trafalgar, för hwilka warors import under Sardiniens flagga, lindrigare
afgifter tills widare erläggas, än under Utländsta Magters i allmänhet,
hwarföre ock Kongl. Maj:t, sä wida denna olikhet icke inom fyra ärs förlopp
uphört, förbehållit sig rätt till motswarande förhöjning i cull-umgälder för
nämnde artiklar, dä de frän samma orter pä Sardinsta stepp inkomma i
Swensta hamnar. Genom förberörde Tratta! är tillika befrielse frän alla hamnoch
stepps-umgälder ömsesidigt bewiljad de respective Magiernas handels-fartyg,
da de af sjönöd eller andra twingande orsaker söranlätas att anlöpa hwarandras
hamnar.
En med Kyrko-Staten förlidne är ingängen Convention har derstädes beredc
Swensta och Norrsta fartyg, samt deruti intagna laddningar, lika behandling
nied inhemska.
Genom ömsesidig ministeriel declaration, som dock ännu icke hunnit utwexlas,
äro, emot fastställd reciprocitet, Swensta och Norrsta fartyg, samt af dem
införda waror, tillförsäkrade enahanda rättigheter i Stor-Hertigdömet Toscanas
hamnar, som egna fartyg, sä wäl i afseende pä tull- som öfrige umgälder.
4
En lika beskaffad öfwerenskommelse är jemwäl träffad med Stor-Hertigdömet
Oldenburg.
Detza jemlikhetsbestämmelser hafwa slutligen blifwit tillämpade wid de
förenade Rikenas handelsförhållanden med Hamburg och Bremen.
Med Neapolitanska och Portugisiska Regeringarna äro underhandlingar in»
ledda för samma nyttiga ändamål, och ali anledning är att förmoda, det de
snart skola bringas till ett lyckligt flut.
Som Civilisationens framsteg i Turkiska Riket förebåda en större liflighet
i Europas handel pä Levanten och friare, med tidens behof i förberörde afseende
mera öfverensstämmande, äsigter der börjat göra sig gällande; sa har Kongl.
Maj:t ssyndat att jemwäl i denna rigtning söka förskaffa Swenssa och Norrska
flaggan. tillfälle till en obehindrad, troligen förmånlig, täflan med främmande
Nationer. Underhandlingar, syftande derhän, hafwa blifwit öpnade med Ottomanissa
Porten, hwilkens härutinnan redan tillkännagifna allmänna grundsatser
icke lemna något twifwelsmäl om en önskad utgång.
För att i ännu aflägsnare werldstrakter gifwa en möjlig utsträckning ät
de förenade Rikenas handelsinteretzen, och lemna dem ett, pä ingängna fördrag
tryggadt tillträde till hittills mindre kända eller föga besökta afsättnings-orter,
hafwa underhandlingar öpnats med Brasilianska Regeringen, om uppgörandet
af en Handels- och Sjöfarts-Convention, äfwensom förberedande ätgärder widtagits
till ernäende af samma syftemäl i de fria Staterna i Södra America,
och förnämligast i Venezuela, dit Kongl. Mast lätit afsända sakkunnige personer
med uppdrag att noga undersöka i hwad män, med hwad fördel samt under
hwilka former Swenssa och Norrska natur- och industri-alster derstädes
kunna päräkna nägon betydligare afgäng, samt de förenade Rikenas fartyg en
lönande sytzelsättning.
Till följe af flere, tid efter annan frän Rikets förnämsta stapel-städer
hos Kongl. Mast i underdånighet anförda och af Kongl. Commerce-Collegium
5
witsordade, klagomäl öfwer upbörds- och beräkningssättet af tull-umgälderna i
Öresund, såsom i wista delar afwikande fran gällande Tractarer och deri fastställda
Tariffers tydliga bestämmelser, hwarigenom Swensta och Norrsta Handeln
och Sjöfarten lära fatt widkännas bade ansenliga förluster och en pä handelsföretagen
ofta menligt inwerkande tidsutdrägt, hafwa, till winnande af rättelse
häruti, äfwenfom i afseende a den dermed gemenstap ägande frägan om
fyrbäkars underhall, framställningar i Ministeriel wäg blifwit gjorda hos Kongl.
Danska Regeringen. Desta framställningar bära prägeln af den goda grannsämja,
som rader emellan de bägge Magterna, och Kongl. Mast förwäntar,
med full tillförsigt till Hans Kongl. Danska Majus rättwisa och wänstapliga
tänkesätt, att en, i hänseende till Sweriges geografiska läge och handelsförhållanden
i allmänhet, sa wigtig fräga stall, innan korrt, afgöras pä ett a
ömse sidor tillfredsställande sätt.
Efter inhemtad kännedom derom, att till flafhandel utrustade eller begagnade
fartyg, hwilka, i kraft af 1824 ars Convention med England, upbringas
och prisdömmas, blifwit, wid försäljningen, a nyo inköpta och anwända till
samma olofiiga trafik, har, genom en Additionel Artikel, bifogad nämnde Cvnvention,
ytterligare öfwerenskommits, att sa beskaffade fartyg stola, efter sakfällandet,
genast sönderbrytas och de stiljda delarna sedan, hwar för sig, serskildt
försäljas.
Med Fransta Regeringen har äfwen, för hämmandet af denna förhatliga
handel, en Tractat blifwit afflutad den 21 Maj 1836, grundad pa ömsesidigt
medgifwen rättighet till visitation af de bägge Nationernas handelsfartyg inom
wisa bestämda farwatten.
Behofwet och förmanerna af listigare och lättare communicationer nied
främmande länder, sä wäl för posternas skyndsammare gäng, som för en mera
förtrolig gemenstap i commercielt och wetenstapligt hänseende, hafwa fästat Kongl.
Majus omtanka och gifwit anledning lill åtskilliga Ministerieila förhandlingar.
Salunda är underhandling om en ny Post-Convention inledd med Kongl.
Preutzista Regeringen, till befrämjande af ökad hastighet i brefwäxlingen; en
ordentlig angbatsfart inrättad emellan Götheborg och Hull, hwilken med nästkommande
war tager sin början, och hwarför omkostnaderna af Engelska PostWerket
bestridas till hälften med det Swensta; samt redan 1834, i samråd
med Kongl. Danska Regeringen, en daglig pakec-barsfart tillwägabragd emellan
Helsingborg och Helsingör.
Den ar 1828 med Rystland ingangna öfwerenskommelse, om ömsesidig rättighet
till förbrytares och lösdrifwares arersändande, har blifwit förnyad.
Med Belgien är, genom Convention af den 21 Juli 1838, Jus detractus
a ömse sidor uphäfwen, äfwcnsom, till asstaffandet deraf, underhandlingar öpnade
med Schweitzista Edsförbundet.
Delande, i lika matt, Sin overksamhet och omwardnad emella!: Nordens
Brödrariken, har Kongl. Maj:t, efter hwarje förflutet ar, med ökad tillfredsställelse
funnit, huru föreningsbanden stagic djupare rotter i de bägge Folkens
hjertan och samfundsförhållanden. Zu mera de framskridit i bredo med
bwarandra, till en gemensam mweckling af inre wälstand och yttre anseende,
ju mera har förrroender stadgats, jemte känstan af inbördes pligter och rättigheter.
Kongl. Mast har således lemnat Desi Nådiga bifall till Norrsta Regeringens
anhållan om bildandet af en Comité, sammansatt af Swenste och Norrste
män, för att till Kongl. Mast inkomma med underdånigt betänkande öfwer
åtskilliga dem förelagda unionella ämnen.
Kongl. Maj:c gar nu att för Rikets Ständer närmare framställa de åtgärder,
som i den inre Styrelsens scrstilta grenar blifwit widtagna.
7
Öfwer Neligionswärden, säsom den wigtigaste angelägenhet i Neii^sns
^
^ . wänden rall
hwarje
samhälle, har Kongl. Mast med omsorg wakat. Med till- mäin-cr.
fredSställeife har Kongl. Mast inhemrat det berömliga nit, hwarmed
Presterskapet i allmänhet uppfyller sina wigtiga aligganden, och hoppas
af detz fortsätta bemödanden lyckliga följder för den sannt Christligt
religiensa andans widare utbildande och lifwande.
Bibel-Commitzionens overksamhet, ehuru afbruten genom
Ledamöters död, har likwäl fortgått, sa att öfwersättning af flere
Gamla Testamentets böcker hunnit fullbordas, och blifwic fran trycket
utgifne.
Bibelsällskaperna, sa wäl det allmänna i Hufwudstaden, som de Bib>-l-Säuenssilda
i Stiften, hafwa wifat fortfarande nit för befordrandet as
deras wigtiga ändamål. Folkets kärlek för det gudomliga ordet, tyckes
allt mer och mer tilltaga, i samma man som detz allmännare kännedom
sprides.
För detta ändamål, utsträckt äfwen till dem, som ännu sitta i
mörkrets skugga, hafwa 2:ne Mitzions-Sällskap blifwit bildade, ett
allmänt i Hufwudstaden, och ett enskildt i Götheborg. Den wärma,
hwarmed detza inrättningar blifwit omfattade, räknar Kongl. Mast
till ett af tidens lyckligare tecken. Den kunskap, man will bereda andra,
bewisär dec höga wärde man sjelf sätter pa det gudomliga
ordet.
För ordnings winnande wid ansökningar hos Kongl. Mast till
regala pastorater, är prssscriptionstid för detza ansökningars ingifwande
bestämd. Äfwen har Kongl. Mast meddelat närmare bestämmelser i
Kongl. Circulairet den 13 Maji 1830, rörande sältet, huru förhallas
bör, da erforderligt antal sökande till Ecclesiastika beställningar sig
icke anmäla.
8
Understöd ät Åtskilliga Trosförwandter i andra länder hafwa inkommit med
ansökningar om understöd. Sadant har Kongl. Maj:t endast bewilmalN-e
la». ^ baUade Gustaf Adolfs Stiftelsen i Tyskland, hwars
föremal är att understödja nödställda Protestantiska trosförwandter
inom Catholska länderne. För denna stiftelses räkning, hafwa insamlingar
skett genom Collett och Stambok öhver hela Riket.
Förbättrad Nya föreskrifter, asystande en förbättrad religionsward för fan
"'or'sänger?
gar, hafwa blifwit Utfärdade.
Förändringar Förändrad reglering af församlingarne i Carlskrona och Calmar
ter^ försam/ har ägt rum. Wibyggerå och Wännäs socknar hafwa blifwit skilkyrkor"?
da, den förra fran Nordingrå och den sednare fran Umeä pastorat,
kommande bada att utgöra egna församlingar. Ramsele pastorar har
blifwit fördeladt i 3:ne särskilda. Åtskilliga kyrkor hafwa blifwit sammanslagna
och ritningar stadfästade: 47 till nya kyrkor, 12 till utwidgade,
9 till större reparationer och förändringar, samt 29 till nya
K,„.. o-g-lw-rk'
pclllnö/eller Ett Kyrkoherde-boställe har inköpts i Ofwer-Luleä pastorat; nya
AckemAd- Capellans- eller Sockne-Adjuncts-bohl anskaffats pa 12 särskilda ställen,
^Mem och, pa nagra, jord anflagits at klockare.
Collect- och Collett- och Stamboks-bref för kyrkobyggnader hafwa blifwit
Stamboks- .
bref. bewtljade.
Presterskapets Genom Circulaire-Bref af den 25 November 1836, har Kongl,
aflöning. meddelat närmare bestämmelser i författningarne om Löne-Conventioners
ingående. 86 sadana hafwa blifwit stadfästade, såsom gällande
för en tid fran 25 till och med 50 Ar. I afseende pa regleringen
af Adjuncternes lönewilkor, har Kongl Mast, i enlighet med
Rikets Sränders underdåniga begäran, utfärdat befallning till Con
sistvri
-
9
sistorierna, att i de Stift, der frivilliga öfwerenskommelser i detta afseende
ännu icke blifwit träffade, tvid blifwande prestmöte, söka sådana
tillvägabringa.
Uppå begäran af Presterffapet i Skane, har Kongl. Mast ut-N» Förordfärdat
ny Författning om Prestgardsbyggnad i Skane, htvarjemte ^''stgärdsKongl.
Mast stadfästat ett af Presterffapet uppgjordt förflag till Reglemente
för en blifwande Byggnads-CaHa, genom hwilken den nu
Presterffapet betungande öfwerbyggnad kan framdeles amorteras.
Förslag till nytt Reglemente för Ecclesiastik-Werket i Lappmarken Forsla-, tili
har blifwit upprättadt af Kyrkoherden P. Lastadius, hwilken pa all- ^"sute^for
män bekostnad företagit resor i deha trakter, och om deras
och behof äger en noggrannare kännedom. Förslaget är dock ännu
beroende af wederbörande Embecsmyndigheters granffning.
Comité» för Kyrkolagens öfwerfeende, hwilken dec, enligt Kongl. Kyrkolagens
„ ^ -> omarbetande.
Brefwet den 27 December 1833, allggger att, förr än någon ny
redaction af Kyrkoförfattningarne företages, göra en fullständig samling
af de stadgande», hvarigenom Kyrkolagen blifwit upphäfwen, ändrad
eller tillökc, m. m., har at en sin Ledamot uppdragit uppgörandet af
denna samling, samt derjemte dels utarbetat ett nytt förslag till kyrkolag,
hwilket likwäl, enär förenämnde samling icke hunnit blifwa färdig,
hwilar oafffutadt, dels särskildt behandlat och till Kongl. Mast
afgifwit underdåniga betänkande» och förslag uti följande till kyrkowäsendet
hörande ämnen, nemligen: 1:o om uppenbar och enskild Kyrkoplikt,
2:o om Sockne-stämmor och Kyrko-Rad, 3-.o hwad wid ansökningar
till presterliga lägenheter bör iakttagas, 4:o om Folkunderwisningen
i Riket, 5:o om enskilda sammankomster för Gudaktighets
2
(R-ksdags-DerSttelse,
>8/,«).
Ik>
Folkskolorna.
öfningar, och 6:0 om sättet för Kungörelsers meddelande till församlingarnes
kännedom.
Bemödanderna för allmänna Folkunderwisningen, om de ock icke
öfwerallk rönt önstad framgång, utwifa likwäl, med hwilket warmt
nit denna wigtiga national-angelägenhet börjar allt mer och mer att
omfattas; och hafva dels flere nya folkskolor blifvit stiftade, dels
förut warande underwisnings-anstalter betydligt förbättrats. Utom enskilda
personers frikostighet och uppoffringar för ifrägawarande ändamal,
hafwa flere allmänna åtgärder widtagits. Uti Elfsborgs Län
har en betydlig fond, samlad till anskaffandet af ett arbetshus för
Länet, blifvit anflagen till premier för folkskolors upprättande. I
Skane har ett Seminarium för bildande af Skolmästare kommit till
stand genom en för folkunderwisningen i Provinsen af framlidne Commerce-Rädet
Fileen gjord donation. Wid folkskolan i Upsala är tillfälle
öppnadt för Prest-Candidater att inöfwa sig i wexelunderwisningsmethoden.
Pä flere ställen, synnerligast i Skane, hafwa understöd
lemnats af kyrkors behallna medel till uppförande af Skolhus, och
till aflöning ät Lärare, hwilka äfven pa nagra ställen erhållit tjenstarsberäkning
i presterlig befordringswäg. Flere Skolor hafwa blifwit
försedda med Reglementen, hwaraf nagra blifvit underställda Kongl.
Masts Nådiga stadfästelse. Kongl. Mast har ock fran samtekiga
Dom-Capitlen infordrat fullständiga uppgifter rörande folkunderwisningen,
hwaraf inhemtas, att uti hela Riket finnas för närwarande
1,009 fasta Skolor, hwarförutan 377 ambulatorW Skol-lärare finnas
antagne, och med bestämd ärlig lön förfedde, men att uti 1,2U
församlingar saknas ännu sä wäl fast Skola, som aflönad lärare.
Lönerna äro ock pä de flesta ställen nog ringa och otillräckliga, och
lärare sakna ännu till en del den grad af bildning och skicklighet, fom
! l
det wigtiga kallet fordrar. Mycket aterstar derföre att i denna wäg
önffa, hwarföre äfwen sa wäl Fattigwards-Comiten som KyrkolagsComiten
afgifwit underdånigt betänkande och förslag titt allmänna
grunder för Folkunderwisningens ändamalsenliga reglering, och är
Kongl. Mayr betänkt, att härom till Rikets Ständer aflata nådig
proposition.
Sedan Rikets Ständer wid sistlidne Riksdag ä ordinarie Stat Tlement-m
uppfört det anflag af 42,000 N.dr, hwilket 1829 ars Ständer till förbättring
^ och löntillök
löneförbättring
för lärarne wid Rikets Elementar-larowerk bewihade nmg för La
intill
paföljande Riksdag, har Kongl. Maj:t infordrat samteliga DomCapitlens
underdåniga utlåtande» öfwer de af Rikets Ständer framställda
allmänna grunder för uppgörandet af en definitiv Lönings-Stat
för vefla Lärowerk. Kongl. Majit har funnit, att en dylik lön-reglering
icke borde uppgöras utan i förening med en fullständig organisation
af underwisningswerken i hela sin widd, hwartill tiden icke syntes
wara inne, enär dels flere, till detta wigtiga ärende hörande, frågor
ännu icke wore fullständigt utredda, dels meningarne om en del ifrågasätta
förändringar ännu wore splittrade, och man således hade behof
att bade inom landet samla mera mognad erfarenhet, och jemwäl
taga fullständig kännedom om andra länders likartade Institutioner,
och da härtill kom, att de anwisade och disponible tillgangarne pa långt
när icke wore tillräcklige för att åstadkomma en fullständig och ändamälsenlig
organisation af Elememar-lärowerken, sa har Kongl. Maj:t
ansett lämpligast, att tills widare uppskjuta sa wäl den definitiva organisationen
af Rikets Elementaräärowerk, som regleringen af en för
Lärarne ständig Lönings-Stac.
Kongl. Mayr har likwäl, sa widt disponible tillgångar medgifwit, welat
genast tillwägabringa wisa nyttiga förbättringar, och för detta ända
-
mål i Näder anbefallt, att Lärare i fremmande lefwande sprak, i natur-wetenffap
och gymnastik ffulle med bestämd lön genast tillsättas wid alla Rikets
Gymnasier, samt derjemte, för att bereda tillfälle till utwidgad och ändamålsenlig
underwisning för den högre borgerliga eller moderna bildningen,
wäl med oberoende, men tillika utan rubbning, af de för den klassiska
bildningens grundläggande redan warande Lärowerk i Nader beflutat, dels
att nya fullständiga Apologistffolor ffulle i wisa städer inrättas, dels art dylika
underwisningsanstalter ffulle med redan warande Lärdomsffolor
förenas. Af de försök och de erfarenhetsrön, man pa denna i fäderneslandet
merändels oförsökta wäg kommer art samla, kan man hoppas
säker ledning för en framtida organisation af underwisningswerken.
För samma ändamafoch i samma riktning, hafwa de, pa enffilda
donationer och medel i Gefle stad grundade, flere särffilda Lärowerk
blifwit efter bestämd plan sammanförda till ett gemensamt helt, och
har Kongl. Mast i Nader sanctionerat det för detta Lärowerk uppgjorda
proviforiffa Reglemente, och för organisationsplanens werkställighet
tillika bewiljat Lärarne wid detta Lärowerk samma fördelar i
afseende pa tjenstår, ansöknings- och befordringsrätt, som Lärarne wid
de allmänna Lärowcrken åtnjuta, samt derjemte af reserverade medel
pa Rikets Ständers anslag till Lärarnes löneförbättring tilldelat Gefle
stads enffilda underwisningswerk ett capital-understöd af 30,000 R:dr,
som af Directionen ffall förwaltas under enahanda wilkor och answar,
som för öfriga till Gefle stads enffilda underwisningswerk hörande
donationer, fonder och medel äro stadgade.
Da de flesta Elememar-Lärowerken, efter Dom-Capitlens infordrade
underdåniga uppgifter, befunnos i saknad af de för underwisningens
jemna gang mest oumbärliga Inventarier, samt icke heller ägde
nägra tillräckliga medel att för deras anskaffande anwända, sä har
Kongl. Majit, för att åtminstone till en början afhjelpa de mest trängande
behofwen, af de pa löneförbättrings-ansiaget reserverade medel,
hwilka dertill kemnade tillgång, anwisac witza bestämda summor till
hwarje Stifts Styrelses disposition.
Kongl. Maj:t har jemwäl i Nader föreffrifwit, huru framdeles
stall förhallas med de besparingar, hwilka under tjensters ledighet
wid Elementar-Lärowerken kunna uppkomma. Denna Nådiga förestrifr
bestämmer stäliga arfwoden för vicarierande Lärare, och bereder tillika,
utan rubbning af de i 1820 ars Skol-Ordning i detta afseende meddelade
allmänna stadgande», reservationer af det »ya Srats-Anflaget
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för Lärowerkens tillfälliga oförutsedda
behof.
Rikets Ständer hafwa wid sista Riksdag i underdånighet begärt,
att den dubbla arsberäkningen stulle i allmänhet, wid nu warande innehafwares
afgång, upphöra, men att likwäl Lärarne wid de gamla
Lärdoms-stolorna borde fortfarande fa räkna I1/2 ar för hwarje tjenstär,
hwilken fördel likwäl äfwen för dem borde upphöra wid deras befordran
eller afgång fran Lärowerket. Med bibehållande af de nu
warande Lärarnes oförkränkt» rätt, har Kongl. Majit till sednare delen
af Rikets Ständers underdåniga framställning lemnat Nådigt bifall.
Den allmänna fragan om dubbla tjenstarsberäkningens upphörande,
är af mera omfattande wigt och inflytande, ej blott för Lärarne
wid Rikets underwisningswerk, utan äfweu för en mängd
Ecclesiastik» tjenster, hwilka, dels' pa grund af mödosam tjenstgöring,
dels med afseende pä ringa och otillräckliga löneförmåner, blifwic lid
efter annan med en dylik fördel hugnade. Kongl. Majit har wäl
funnit, att detta sätt, ware sig att belöna mödor i tjenste» eller att
ersätta saknade löneförmäner, är, i och för sig berrakcadt, olämpligt
samt leder till inträng för det i församlingarne arbetande Presterskapets
befordringsrätt. Men, utom madan för Lärowerken att betaga
Lärarne denna fördel, innan de ännu blifwit försedde med tillräckliga
löner och säkrare utsigter att inom Lärowerkens område winna befordran
med tillräcklig bergning, har det förekommit Kongl. Maj:t i flere
afseende» betänkligt, att bewilja olika fördelar för Lärare wid olika
Lärowerk, och framför allt att införa en, pä Apologistskola och de
nya Skolorna högst menligt inwerkande, skillnad emellan Lärarne wid
deha och dem wid de gamla Lärdoms-skolorna, allramest dä de förres
lönewilkor icke wörö mera, utan till en^ del mindre, fördelaktiga än de
sednares. Man kunde ock genom den ökade ärsberäkningens borttagande
utan ringaste ersättning genom löne-förbättring för den mängd af
mindre Ecclesiastik», ätminstone till en del wigtiga, beställningar, med
hwilka denna fördel hittills warit förenad, lätt äfwentyra, att skicklige
sökande till defa tjenster komme att saknas. Innan Kongl. Maj:t
således welat fatta Sitt Nädiga beslut om ett sä wigtigt och i mängfaldiga
förhällanden ingripande reformförslag, har Kongl. Maj:t profwat
nödigt att fran wederbörande infordra fullständiga uppgifter om
de, sä beskaffade Ecclesiastik» tjenster äliggande, göromål och de dermed
förenade löneförmoner, hwarefter Kongl. Maj:t är betänkt att widtaga
de åtgärder, hwilkaena eller andra afseende! pröfwas wara
de lämpligaste.
Uuderwis- Underwisningen wid Rikets Elementar-Lärowerk har med ökad
"RigÄ"'framgäng fortgått, hwartill icke mindre bidragit Lärarnes berömliga
Matten, nit och skicklighet än äfwen Ephorernas ät denna wigtiga nationalangelägenhet
lemnade omtanka och uppmärksamhet. Wid flere Lärowerk
hafwa, genom begges lyckliga samwerkan, förbättringar blifwit
införda, hwarigencm man tillegnat sig det nya, som tiden och erfaren
-
I
heten wisat wara gagnelig!, man att äfwentyra wädan af mindre bepröfwade
reformer. Kongl. Majit hoppas att, genom fortsätta bemödanden
af dem, som hafwa det ädla kallet att bilda det yngre
siägtet eller att waka öfwer underwisningen och uppmuntra dem, som
deråt offra nog tunga och obelönade mödor, stola Rikets underwisningswerk
bade bibehålla deras urgamla anseende af klatzist mognad
och grundlighet, och äfwen utwidga kunstaperna till andra undrrwisnings-ämnen,
dem en nyare tids fordringar göra för det allmänna
lifwet oumbärliga.
Genom testamentarist disposition af framlidne Handlanden Dahl,
har ett capital af omkring 20,000 R:dr tillfallit Christianstads Lärowerk,
och har Kongl. Majit bifallit, att 2:ne förestagna nya Apologister
finge tillsättas med, af donationsfonden utgående, 400 R:dr
lön till hwardera, samt i öfrigt lika befordringsrätt och förmaner,
som öfrige Skol-Lärare åtnjuta. För Cathedral-Skolorna i Upsala
och Lund hafwa rymliga Skolhus blifwit inköpta, hwartill Kongl.
Maj:t för det i Upsala med egna medel betydligt bidragit.
För Rikets bada Universiteter Upsala och Lund, har Kongl. umveiMMajit
i Räder fastställt nya Stater, hwarigenom dels de förut af States
Kongl. Maj:t bestmade nya Profetzioner blifwit pä ordinarie Stat
uppförda och wederbörande Consistorier anbefallda att om deras till- ^
sättande gä i laglig författning, dels Lärarnes löne-förmäner jemnade,
och de alltför mycket wanlottades förbättrade, i den män disponible
tillgängar dertill lemnat medel. De af Rikets Ständer wid förra
Riksdagen intill denna för Universiteternas materiella behof för hwarDera
bewiljade 4,000 N:dr Banco hafwa af Kongl. Majit blifwit fördelade
emellan de särstilda wetenstapliga Institutionerna, allt efter som
Kongl. Majit pröfwat hwar och en wara deraf i behof. Dä likwäb
de af Rikets Ständer för Universiteten bewiljade ansiag, sa wäl för
att öka antalet af ordinarie Lärare, som ock att förhjelpa dem samt
Universitetens öfrige Embets- och Tjenstemän till behöflige löne-förmoner,
äfwensom för Vesta Läroverks mangfaldiga wigtiga materiella
behof, betydligt understiga hwad Comiten till öfwerseende af Rikets
Allmänna Underwisningswerk, uti dest den 20 December 1828 afgifna
underdåniga Betänkande, ansett icke blott nyttigt utan oundgängeligen
nödwändigt, sa wida Vesta högre Lärdoms-säten stola motsvara
en stigande och utwidgad upplysnings stegrade fordringar, samt
kunna uppehålla sig i bredd och jemförelse med fremmande länders
likartade Institutioner, der man i sednare tider för desta högre intellectuella
nationalangelägenheter gjort högst betydliga uppoffringar, sä hafwa
fran bada Universiteten underdåniga framställningar inkommit om
behofwet af betydligt ökade ansiag. Emedlertid har Kongl. Mast
med glädje förnummit, att Rikets Universiteter, om ock mindre riktigt
Voterade än andra länders, likwäl täfla med dem i nit för den
wetenstapliga odlingens tillwäxt och spridande, och med heder fortfara
att försvara sitt namn och sitt fran fordna wetenstapsmän ärfva anseende.
Acadcmiffa Bibliotheks-byggnaden i Upsala är nu till inredningen i det när
bvggnader.
. ^
mäste fullbordad, och har inflyttningen af det Academista Biblioteket
redan tagit sin början, och betydligt fortgått. I Lund har en gansta
behöflig men kostsam påbyggnad a gamla Academiss-huset blifwit fullbordad,
hwarigenom Akademien erhållit goda lärosalar och en rymligare
local för Biblioteket, men Academiens Byggnads-Catza, som äger
nog otillräckliga inkomster, har derigenom asamkat sig en betydlig stuld.
För öfrigt är Carolinska Akademien i största behof af nya lokaler för
nästan
nästan alla desi institutioner, samlingar, m. m.; och Upsala Academi
har till en del anmält samma behof.
Till Lunds Universitet har Kongl. Majit i Nader förärat en afMfwor us
Kongl. Majit för Egna medel inköpt större Snäcksamling. Envoyén
m. m. Friherre von Brinkman har uri testamentarisk disposition förklarat,
att desi stora och högst dyrbara boksamling stall wid hans död
öfwerlemnas till Upsala Universitet.
Nese-understöd hafwa at atstilliga wetenstapsmän, synnerligast Lä- Amunderkare,
blifwit af Kongl. Majit bewiljade. Men da Rikets Ständer
för detta wigriga ändamål at Kongl. Majits disposition icke anwisar
nagra medel, utom de otillräckliga, som finnas pa Sundhers-Collegii
Stat, har Kongl. Majit icke alltid eller efter önstan kunnat bifalla
härom gjorda underdäniga ansökningar.
Understöd för fortsättningen och utgifwandet af ^vetenskapliga Understöd
r ^ ^ ^ ^ o- . till litterairn
arbeten, hwtlkct l wart land mer än annorstädes af bchoswer pakal- nrb?,en.
las, och hwanill icke heller nagra bestämda medel finnas af Rikers
Ständer anwisade, har Kongl. Maj-.c äfwen, sa widt andra tillgångar
medgifwic, ät flere wetenstapsmän i Nader bewiljat.
För att inhemta fullständig kännedom om förhållandet med fattig- FaMgwLrwärden
i Riket, har Kongl. Majit lam upprätta formulairer, hwarefter
uppgifter i detta afseende borde afgifwas. Sadana iitkommo till
Kongl. Majit under loppet af ar 1837, jemte Kongl. Majits Befallningshafwandes
och Consistoriernas i detta ämne afgifva yttranden.
Da man tillika i denna wigtiga nationabangelagenher saknade en allmän
och fullständig lagstiftning, som simres allt mer och mer af behofwet
pakallas, sa besiucade Kongl. Majit att förordna en Comité,
som borde utarbeta förslag till allmän stadga om fattigwarden i Riket,
(RiksdagS-Bei-Ott-Ise, 184°). ^
i8
hwarwid den tillika ägde taga i öfwerwägande de förhallanden och för»
fattningar, som med denna angelägenhet stöde i sammanhang, eller
derpå hade inflytande. Kongl. Majit förestref derjemte, att Comiren
flulle utgöras af 2:ne afdelningar, en för Riket i allmänhet och en
för hufwudstaden särskildt. De af Kongl. Maj:t Nadigst utnämnde
Comiterade jemte de af Stockholms Stads församlingar walde depu»
rerade sammanträdde i hufwudstaden den 15 Januari 1839, och,
ester att hafwa den 8 derpäföljande Juni fulländat sina förhandlingar,
haswa de aflemna! deras underdåniga yttranden och förflag. Deha
underdåniga betänkande» med dithörande handlingar hafwa, pä Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, blifwit till trycket befordrade, och äro exem»
plar deraf redan utdelade, hwarföruran ett tillräckligt antal exemplar
blifwit till Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgäldskontoret öfwerlemnade
för att wid Riksdagens början wara tillgänglige och kunna
bland Rikets Ständer utdelas.
Ettstilda Flere enskilda Städer och Församlingar hafwa till Kongl. Majit
Rkglemm^ inkommit med underdåniga förflag till särskilta Reglementen för deras
fattigwärd, hwilka ock, sä widt de befunnits ändamalsenliga och med
gällande författningar öfwerensstämmande, blifwit af Kongl. Majit i
Räder stadfästade.
Nykterhets- En Nykterhets-Förening under namn af Swensta Nykterhets-Säll
stapel
har bildat sig i Hufwudstaden, och stadgarne derför hafwa wun»
nit Nädig stadfästelse. Äfwen i landsorterne hafwa flere Föreningar
för samma wigtiga ändamäl blifwit stiftade. Man kan tänka olika
om medlen och sältet; men ingen mitzkänner wigren af det mäl, dir
detza föreningar sträfwa, och allmänheten gör äfwen rättwisa ät det
nit, som med wishet och saktmod, och framför allt, genom eget exempel,
föker werka. Tänkesättet synes i afseende pä nykterheten hafwa
undergått en lycklig förändring, och med en allt mer stigande upplysning,
när den hwilar pä religiös grund, och lifwasaf christelig anda,
kan man hoppas, att det ohyggliga omättlighetsbegäret stall sa
småningom aftaga, och manga deraf härrörande olyckor, laster och
brott, upphöra att undergräfwa enstilda familjers lycka och wälständ,
samt fläcka Swensta folkets seder.
Enligt Rikets Ständers beslut hafwa nio nya Provincial-Läkare P>°vi»cialblifwit
förordnade, nemligen 2me med 500 R:dr ärligen i Lycksele och
Haparanda, och sju med 250 R:dr ärligen, nemligen i Ulricehamn,
Falköping, Arwika, Rättwik i Dalarne, Kisa i Östergöthland, Oroust
i Bohus Län och Norra Tjust i Calmars Län, och är, i sammanhang
härmed, ny reglering af Läkaredistricterna inom Länen widtagen.
Detzutom hafwa genom enskildes försorg och bidrag, ständige Läkare
blifwit antagne för Häbo och Bro Härader i Upsala Län, WesterBergsiaget
af Stora Kopparbergs Län och Skytts Härad i Malmöhus
Län.
Rikets Ständers widtagna ätgärd att säsom förflags-anflag upp-Anflaget förföra
anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande har
wisat sig ^välgörande, särdeles under de 2me sist förflutna ären, dä
en mera utbredd sjuklighet i flere af Rikets provinser fordrat anwändandet
af extra Läkare-biträde, och päkallat ett allmännare anlitande
af detta anslag.
Vaccinationen har med drift blifwit hanvhafd; men dä, det oak- Vamnatiotadt,
erfarenheten här som i andra länder tyckts wisa, att dest mot
koppsmitta skyddande förmäga, ätminstone hos en del individer, minstas
efter wista är, har vaccination blifwit uppmuntrad, äfwensom
nytt och kraftigare vaccinämne, genom Sundhets-Collegii försorg, blif
-
wik fran andra länder anssaffadt, samt förbättrade ympnings-merhvder
uppgifne
Vknensta
Dä venerissa smittan, hwilken i Provinserne i allmänhet warit l
aftagande, likwäl under de sednare ären i Hufwudstaden tilltagit, har
Kongl. Maj:t anbefallt widtagandet af strängare polismppsigt i detta
afseende, och till hindrande af smittans införande genom frän utrikes
orter inkommande fartygs besättningar.
Barnmorsk- Barnmorsse-underwisningen har fortfarit att göra nyttiga fram
""gm.
'""'steg. Antaler af examinerade barnmorskor ökas ärligen, och steg är
1838, Hufwudstaden oberäknad, till 1,015, af hwilka 75 genom högre
kunssapsprof förwärfwat rättighet att, wid bristande tillgäng pä Läkare,
i behofwets stund äfwen göra instrumental-förlotzningar, hwilken
rättighet de ock flerestädes med ^välgörande följder utöfwat. Inom
Lunds Stift hafwa förfamlingarne, genom ätaget bidrag titt lönande
af Föreståndare» för Barnmorsse-ssolan i Lund, bäve wisat sitt deltagande
för denna Inrättnings beständ, och tryggar dest fortfarande.
Förslag till nytt Barnmorsse-Reglememe är af Sundhets-Collegium
uppgjordt, men beror ännu pa wederbörandes granssning och mlätanden.
Hvspitalcrne. Anstalterne för sinnessjukes wärd och behandling hafwa erhäl
lir
wäsendtliga förbättringar. Wid Central-Hospitalcrne i Malmö
och Wadstena är, dels genom nybyggnad dels genom förändrad in
delning,
ökadt utrymme beredt; och det i Upsala har, genom werkställd
betydlig och ändamålsenlig nybyggnad, redan mottagit öfwer 100 sinnessjuke,
sä att Läns-hospitalen i Westeräs och Fahlun kunnat indragas,
hwilket äfwen ofördröjligen kommer att sse med det i Gefle.
För att i Hufwudstaden tillwägabringa en mot tidens kraf svarande
sjukwärdsanstalt af denna art, har Kongl. Mast förordnat en Comi«
te att undersöka förhällandet wid Danwiks Dårhus och med utta
-
2l
tande deröfwer, jemte försiag till erforderliga förbättringar, inkomma.
Den särskilda inrättning för sinnessjuka, under namn af Fridhem,
hwarull framlidne Protocolls-Secreterare» Borg genom stamböcker
samlat medel, har under ledning af en dertill förordnad Direktion,
blifwit sa wida fullbordad, att den för ändamalet snart kan uppläras.
De offentliga sjukinräctningarne wisa tilltagande '.välgörenhet. »airs-Laza,
Da anralek af dr a samcrliga Läns-Lazaretterne intagne sjuke ar 1833
uppgick till 2,344, steg detsamma ar 1837 till 3,477; och a härwarande
Seraphimer-Ordens Lazarett har, efter dest fullbordade utwidgning,
sjukantalet de sednare arén uppgått till omkring 3,000, ej mindre
fran Hufwudstaden än nästan alla Rikets landsorter. För Norra
Helsingland är särskildt Lazarett och Curhus anlagdt i Hudikswall,
och för Norra Halland i Warberg, ät hwilket sednare ett, inom den
raserade fästningen beläget, Kronan tillhörigt hus blifwit upplacet.
För inhemtande af fullständig kännedom om den offentliga sjuk-Gc„kral,Diwardens
tillstånd, har Kongl. Maj:r anbefallt General-DirecteurenJ^cn^-  öfwer Hospitalerne, Läns-Lazaretterne och Curhusen m. m., Ekströmer,
att inspectera samteliga dessa inrättningar, och med underdånig berättelse
derom till Kongl. Majit inkomma. Den afgifna berättelsen, äfwen
innefattande ätffilliga försiag till erforderliga förbättringar, har
Kongl. Maj:t, hwad Hospitalerne beträffar, meddelat SeraphimerOrdens
Gillet, och will i afseende pä Läns-Lazaretterne och Curhusen
inhemta Landshöfoingarnes och wederbörande Directioners underdåniga
utlåtande», pä det lämpliga åtgärder till förbättrande och utwidgning
af denna wigtiga del af sjukwärden derefter ma warda widtagne.
För Apothekare-Societeten hafwa stadgar blifwit fastställde, och Apthekswädet
af wederbörande Comité afgifna forsing till nytt Apothekare-Regle- '
mente är under Kongl. Majus pröfning. Lämpliga författningar
i afseende pä Medicinal-Taxans utfärdande äro widtagne. Tillstånd
har blifwit meddeladt för anläggande af nya Apothek i Kifa och Oroust,
äfwensom Filial-Apothek i Tjust, a Carlsborg, wid Neder-Calix och
i Medelpad.
Vcteriiiairk- Veterinaire-inrättningens werksamhet till bildande af ffickliga
^Iirattiiiii- -7)^x.^bare har fortgått, och nyttan af detzas spridande i landsor
terne
blifwit mångfaldigt adalagd.
Sismst För- En ny och fullständigare instruktion för Swensk Författnings
SElm^
Samlings utgifwande har äfwen blifwit af Kongl. Maj-.t i Nader
stadfästad.
Lagwttket. Kongl. Maj:t meddelar Rikets Ständer genom särskild Nådig
skrifwelse underrättelse om de åtgärder, Kongl. Maj:t, i anledning af
Rikets Ständers wid sista Riksdag yttrade underdåniga önskningar
angående Lagwerket, widtagit.
Justis Af Justitise-Stats-Ministerns arliga underdåniga berättelser
nistmisÄe-inhemtas lagssipningens gang sedan nästlidne Riksdag. De komparativa
Tabellcrne uplysa förhållandet med brottmålen, civile rättegangsärenderne
och utsökningsmälen. De gröfre eller brottmålen i
l:sta classen hafwa warit i aftagande, äfwensa de i 2:vra och 3:dje
clatzerne uppförda, med undantag af ar 1838, da stölder tilltagit,
enligt Domstolarnes upgifter, en följd af föregående årets mitzwäxr.
JustitiB-Stats-Ministerns särskilda underdåniga berättelse om
inteckningar samt sald och köpt fast egendom ä Landet, gifwer den
tillfredsställande uplysning, att utmätningarna af fast egendom ärligen
minskats. Under är 1831 utgjorde beloppet af de utmätta fasta egendomarnes
wärde, jemnfördr med de friwilligt försaldas wärde, 4; procent,
men nedgick är 1838 till 1;? procent, eller mer än hälften.
23
Sedan sistförflutna Riksmöte, hafwa följande Nådiga Förord-F°lo>diii»gar
ningar i allmänna ärenden blifwit meddelade:
1:o. Genom Nådigt Bref den 4 Juni, 1836 är förklarad!,
att Krono-Slads- och Police-Betjeme, när de stelfwe fasttaga förrymde
arbetsfangar, undfå den belöning, som stadgas i 18 §. af Kongl.
Förordningen den 29 Junii 1833, huru med förswarslöse personer
förhallas bör.
2:0. Uti Nådig Kungörelse den 9 November 1836 har Kongl.
Mastt, i anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan, förordnat,
att Post-Rätter samt blandade Post- och Radstufwu-Rätter
äfwensom Kongl. Cancelli-Nättens Domsrätt, i hwad Postwäsendet
anginge, skulle uphöra och de, detsamma rörande, mål öfiverflytcas pa
Allmänna Domstolar, och der behandlas i den ordning, Lag och Författningar
föreskrefwo, med iakttagande af wista i Kungörelsen uptagne
stadganden.
3:o. Under den 20 Januarii 1837 är Nådigt Circulaire utfärdade
till Hof-Nätterne, med befallning att lära förständiga wederbörande
Domare derom, att mål, som anga oloflige sammankomster
till andaktsöfningar, ej ma till handläggning uptagas, innan åklagare»
wisat, att fullgjordt blifwit hwad Kongl. Brefwet till Justiti^-  CancellerS-Emberet den 15 December 1762 stadgar om sädane måls
anmälande hos Justiris-.Cancellers-Embetet, samt att bemälde Embete
swar och utlåtande derom meddelat.
4:o. Med ändring af 21 §. j ofwannämnde Kongl. Förordning
den 29 Junii 1833, hwilken innehäller, att fran Regemente utstruken
Soldat, som, jemlikt 11 Cap. 7 §. Krigs-Artiklarne, wore till fästning
förfallen, skulle tjena wid Pionnier-Corpsen fran Tre till Sex arhur
Kongl. Maj:t uti Nädig Kungörelse den 2 Juni 1837 förordnat,
dels art manskap wid wärfwadr Negementerne, som, för liderlkghet,
ivanarl elier opälitligt uppförande, fran Regementets rnllor utstrykes,
stall, genom Kongl. Majus Befallningshafwandes försorg, sandas till
Pionnier-Corpfen, att der uttjena återstående capitulationscid, hwilken
ock kan med ert eller twä ar förlängas, i händelse den ucstruknes förseelser
äro af swarare bestaffenhet; dels ock att med manskap af indeldte
Regementerne, som fran rullorne urstrykas och sakna tjenst eller
Laga förfwar, stall förfaras såsom i högst berörde Förordning om försvarslöse
personer i allmänhet är stadgadt.
5:o. Som sista Mom. i Kongl. Förordningen den 14 Maji
1805 föreskrifwer, att, da lagfart sökes, de handlingar, hwilka styrka
förre ägarens åtkomst, böra upwisas; men, enligt hos Kongl. Mastt
gjord underdånig anmälan, aistillige Domstolar widtagit den deremot
stridande åtgärd att, enär lagfart sökes, och erforderliga ackomsthandlingar
ej äro att tillgå, genom kungörelse i Stats-Tidningen förelägga
den eller dem, hwilka wilja klandra den stedda öfwerlarelsen, att inom
wist tid sig anmäla; sa har Kongl. Maj:r, uti Nådigt Bref den 9
November 1838, anbefallt Hof-Rättcrne förständiga underlydande
Domare om ett noggrannt iakttagande af ofwan omförmälde föreskrift.
6:o. Z anledning af Rikets Ständers gjorda underdåniga hemställan
att, i afseende pa de förteckningar, som böra afgifwas öfwer
häktade, Kongl. Maj:t matte täckas meddela sadana föreskrifter, att
detze förteckningar kommo att innefatta alla, för hwilken orsak, pa
hwilker särr och pa hwilket ställe, som helst, häktade personer, har
Kongl. Maj:t, med sammanfattning af redan gällande stadganden i
detta ämne och de föreskrifter, som i öfrigt ansetts lämplige, under
den
den 25 Ocrober 1839, utfärdat Nådig Kungörelse, angäende fängförteckningars
upprättande och insändande.
Jordbrukets och Landthushällningens fortgång till den högre stand- Jordbruket,
punkt, hwars upnäende landets climat och jordman medgifwa, har
Kongl. Majit sökt befrämja, jemte det Kongl. Maj:t med sorgfällighet
inhemtat kännedom om werkningarne af de författningar, som
för denna landets förnämsta hufwudnärings förkofran blifwit utfärdade,
och om de ätgärder, som ännu kunna återstå att i sadant ändamäl
widxaga. För Kongl. Maj:t har det derwid warit tillfredsställande
att erfara, hurusom, i förening med en stigande hag för odlingar och
förbättrade jordbruks-methoders antagande, en allmännare öfvertygelse
vm nyttan och angelägenheten, att, med tillämpning af de utaf Kongl.
Majit utfärdade författningar, under särskilda ägowälden sammandraga
tillförene blandade ägor, uppenbarat sig i det större antalet under
de sednare ären verkställde laga skiften, hwilka under arén frän Laga skifte»,
och med 1834 till och med 1838 ärligen sysselsatt 250 ä 280 Landtmätare
och öfwer 100 medhjelpare, samt omfattat tillsammans ungefärligen
5,800 mantal, derwid utflyttningar stelt för 6,431 bohlstäder.
Dä Kongl. Majit är 1827 fullbordade den för ett förbättradt
ägodelningswerk angelägna sammanföringen af dittills gällande Storoch
Enskiftes-Förordningar, samt, jemte den derom utfärdade SkiftesStadga,
fastställde en ny Taxa för Landtmäteri-förrätlningar, förutsäg Lu^tmäteriKongl.
Majit att en närmare erfarenhet wid tillämpningen af dessa
författningar skulle wisa behof af dessas förbättring r flera delar, och,
likasom Kongl. Maj:t redan före Rikets Ständers sednaste sammanträde
beflutir flere jemkningar och rättelser i sielfwa Skiftes-Stadgan,
har Kongl. Majit sedermera lätit utfärda en förnyad Taxa pä arfwode
(Riksdags-Derilttelse, 1840). 4>
för Landtmäteri-förrätrningar, derwid noga afseende fästats pa hwad
Landtmätarne skäligen kunde fordra såsom ^vedergällning för deras mödor
och arbete, samt hwad jordägare kunde utan kännbart lidande paUtsiiittttmgs-kosta.
För att jemwäl winna kännedom, huruwida jordägare kunde
anses belåtne med de understöd till utflyttningar i följd af laga
stiften, hwilka warda dem tilldelade efter den lägre beräkningsgrund
Kongl. Maj:t ar 1833 mast stadga, i anseende till de ansiagne medlens
otillräcklighet att utgå efter den ar 1830 bestämda grund, har
Kongl. Maj:t derom inhemrat Dest Befallningshafwandes utlatanden,
och deraf funnit, att detta understöd, om än det efter nuwarande tilldelningsgrund
kan anses wara i allmänhet fwarande mot behofwet,
likwäl ej kan tala den widare nedsättning, som, i anseende till skiftenas
tilltagande mängd, synes blifva nödig, sa wida ej det arliga anslaget
dertill warder af Rikets Ständer ökadt. De utflyttnings-bidrag,
som efter berörde grunder bewiljats fran och med 1830 intill
närwarande tid, hafva uppgått till err sammanräknadt belopp af
259,752 R:dr 47 st. 2 r:st, hwarförutan, efter särskilde författningar,
understöd för utflyttningar och till beredande af ett förbättradt
jordbruk blifvit urbetalde i Skaraborgs, Christianstads och Malmöhus
Län samt a Äland, till en summa af 172,472 R:dr 14 st. 10r:st
fran början af 1828 till sintet af ar 1838. Der angelägna Afwiltrings-Wcrker
har, med understöd af dertill anslagna medel, fortgätt
SlswittmWr. enligt de föreskrifter, Kongl. Mast tid efter annan meddelt. I V7orroch
westerbottens samt Wester-Norrlands Län hafwa, fran och
med 1833 till sistlidet ars början, 1,482,996 tunnland mark blifwit
under Afwittrings-förrättningarne afmätt, samt, Kronotorp oberäknade,
279 Nybyggen blifwit bewiljade, sa att, fran afwittringarnes början
ar 1824 i Vefla Län, tillsammans 2,704,843 tunnland ärv afmätte,
och 1,035 Nybyggen bewiljade, deraf under förstnämnde tid omkring
50 hela mantal uppkommit och i statt ingått. I Jemtlands Län
har den ar 1821 pabörjade afwittringen sa fortgått, att, med un
dantag
af Frostwikens Kapell-lag, öfrige socknarne i den del af Länet,
som utgöres af provinsen Jemtland, blifwit afwinrade, hwarrvid
881/2 ökade eller nya hela mantal uppkommit; och, sedan Kongl.
Mast förestrifwit att afvittring skulle i Herjeådalen ar 1837 företagas,
hafwa Afwittrings-Landrmätarne derstädes warit sytzelsatta i
Swegs, Linsells och Lillherrdahls socken. Arealen af alla de ägor,
som för afwittringen i Länet till och med 1838 ars flut blifwit a
charta lagda, utgör tillsammans 3,408,317 tunnland. I Stora
Aspparbergs Län har, jemte det att med Jordeböckers uprättande
för redan storstiftade socknar fortgått, afwittrings- och storstiftesarbetet
under de sednare fem arén hufwudsakligen omfattat Nättwiks,
Säthers, Wika och Stora Tuna socknar, och sedan storskiftet
i Rättwiks socken, innefattande en rymd af 230,797 tunnland,
blifwit, likasom det i Wika och a inägorna i Säthers socken, fullbordadr,
har Kongl. Mast befallt att storstiftet skulle till Sophiss
Magdalen-» och Mora i sednare tider åtskiljde socknar förflyttas.
Ester inhemtad kännedom om förhållandet med de i delta Län werkställde
storskiften, derwid Skiftet pa en gang öfwergatt en hel socken,
har Kongl. Mast funnit lämpligt förordna, dels att i Osteroch
Wester-Dalarne Skiftes-Stadgan icke stall tillämpas till redan
werkställde eller skeende storskiften, utan att de, rörande StorstiftesWerker
förur meddelde, förestrister stola tjena till efterrättelse, dels att,
wid Skiftes-Stadgans tillämpning för öfrige socknarne i Länet, redan
werkställde sockne- eller byalagsstiften icke mä genom nytt laga
skifte rubbas, utan att delägare derom enhälligt öfwerenskomma,
samt att, der ej annorlunda med jordägares beqwämlighet sig göra
later, afrösningsjorden eller ffogen, utan underställning till Ägodelningsrätt,
ma läggas i 3 Skiften, samt wid sädane tillfällen 6 stiften
medgifwas. I Gefleborgs Län hafwa endast i 6 socknar, Jerfsö,
Bollnäs och Hanebo i Södra Helsingland, samt Ljusdal, Färila och
Hogdal i Norra Helsingland, afwittringarne ännu icke blifwit fullbordade.
Under ären 1834—1838 hafwa Afwittrings-Landtmätarne
warit sytzclsatta i Alfta socken, för hwilken afwittringS-förflag, uptagande
202,895 tunnland, deraf 9,900 tunnland öfwerloppsmark för
Kronan, blifwit fastställdt; i Färila socken, der arealafmätningar för
afwittring och stattläggning af socknens utstog 223,620 tunnland
fulländats, samt inägo-omrädet afmätts och bestrifwitS; i Ljusdahls
socken, der 296,551 tunnland blifwit afmätte, samt i Hanebo, Underswiks
nied flere andra socknar; hwarförutan ett större antal särstilde
stegar warit föremäl för afwittrings-, indelnings- och stattläggnings-atgärder;
och har arealen af affattade och till största delen afwittrade
allmänningar upgätt till ungefär 1,150,000 tunnland. I anseende
till särskilda förhallanden i detta Län, har Kongl. Mast meddelt
föreskrifter, angående Skiftes-Stadgans tillämpning för wiste fall,
såsom att laga skifte sökes inom sadant af en hel socken eller flere
byar bestående Skifteslag, der gemensamt storskifte föresatt, alt inom
något Skifteslag fäbodestogen är stiljd fran Skifteslagets öfriga mark,
och att delägare, som wid förut werkställdt storskifte fatt alla sina
ägor fä utbrutne, att de kunna afstängas och särskildt brukas, icke
will i nytt skifte inga. För att äfwen påskynda afwittringens afsiurande
inom detta Län, har Kongl. Mast förordnat, att sädane,
inom de socknar, der Afwittring stall ste, upkomne, för afwittringen
hinderliga, rägängs- etter andre twistcr, som pä ägande-rätten hafwa
inflytande, ma wid Ägodelnings-Rätt behandlas. Utom hwad salunda
i berörde afseende» blifwit i nämnde 6 Län tillgjordt, af hwilka arbeten
och deras fortsättning Kongl. Mast förwäntar de mest wälgörande
werkningar till Vefla orters economiffa förkofran, har Kongl. Mast,
till förmon för jordbrukare derstädes, widtagit flere förordnanden,
såsom att Kongl. Mast för nybyggare i de norra provinserna be-^wcrstodwr
redt mera lättnad wid utbekommande af odlingö-understöd, som blifwit
dem bewiljade, att Kongl. Mast updragit ät en skicklig Technolog,att Tjänibra»-  i Norrborrens Län anställa försök rörande det mest förmanliga sätt
att tillwerka tjära, för att gifwa denna näringsgren en för allmogen
mera fördelaktig riktning, att, till beredande af allmogens bättre ur- Skogsfång
komst, förunnats flere förmoner i afseende pä skogsfång för tjärn- och "bräm"'
porraffe-tillwerkning samt kolning ä Nybygges- och Kronvhemmans- ^
omräden, samt a de till Nybyggen och hemman gränsande Kronomarker;
samt alt Kongl. Mast, med afseende a den tilltagande befolk- ^mgsiä-,
ningen i Stora Kopparbergs Län och angelägenheten att bereda ur- ^-^°pparkomst
för densamma genom jordbrukets utwidgande och förbättrande,
befallt att, sa widt Storffiftesanflaget dertill lemnar tillgäng utöfwer
hwad derä enligt gifne föreffrifter ffulle utgä, undersökningar borde
anställas, angäende beffaffenheten af de inom skogarne i Länet belägne
odlingsbara lägenheter samt huru Vefla bäst ffulle kunna med den redan
odlade jorden förenas.
Inseende wigten deraf att bland jordbrukets idkare mä spridas
en allmännare kännedom om de i andra länder widtagne jordbruksmechoder
och derwid anwända redffap, samt om ängswatlningar och
öfwerflödigt wattens afledande frän kärr och motzar eller andre ägor,
och deras försättande i fruktbärande tillständ genom ändamälsenlig odling,
har Kongl Mast ar 1835, ester trästad öfwerenskommelst med
-
3o
den för sin kännedom och nit i desta ämnen utmärkta Engelska Agronomen
Georg Stephens, försäkrat honom om ett ärligt anslag af
1,200 R:dr Banco under 10 ar, emot det att han skulle sig i Riket
bosatta, för att, pa kallelse af Kongl. Maj:t eller enskilde, med sina
kunskaper tillhandagå; men, sedan han i nagra ar med nit och framgång
fullgjort detta sitt åtagande, har under sistlidet ar döden afbruD>^btt'gs
tit hans overksamhet. I enahanda syftning, samt för att, i bredd
med praktisk öfning, befrämja werenskaplig bildning i alla landtbruket
tillhörande grenar och desja insigrers allmännare spridande, har Kongl.
Mast ar 1835, med bidrag af de medel Rikets Ständer dertill anwisat,
organiserat ett Landtbruks-Jnstilut wid Degeberg i Westergöthland,
samt bestämt grunderne för anflagets anwändande och controllen
deröfver, wilkoren för elevers och frilärlingars antagande,
samt sättet och ordningen för deras underwisning m. m. Detta Jn,
siilut har sedermera wunnit det förtroende, att manga flere anmält
sig till intagning derstädes, såsom elever eller lärlingar, än som der
kunnat emottagas, och har antalet af de fran Institutet sedan dest
sriftelse utgangne elever och lärlingar wid flutet af sistlidet ar upgätt
till 63 af de förre och 43 af de sednare.
Hemmans- Under det Kongl. Majit salunda sträckt sin omsorg till beredande
aMMiiE af jordbrukets förkofran, haftva de klagomål, som försporcs öfwer
en, särdeles i wista orter, för långt sträckt hemmansklyfning och afsöndring
af jord fran hemman, tagit Kongl. Majus upmärksamhot i anspråk,
och sedan de af Kongl. Majit redan före sistförflutne Riksdag
inom hwarje Län, utom Stora Kopparbergs, förordnade Comiwer
för sakens utredande afgifwit deras betänkande», har Kongl. Majit
updragit ät sakkunnige män, att utarbeta förslag till de ändringar och
tillägg i Kongl. Förordningen den 19 December 1827 om hemmans
-
3l
klyfning och afsöndring af jord och andre lägenheter frän hemman,
sorn af bemalde Comiräers yttranden eller befintliga förhållanden
kunde föranledas. Det af detze Comirerade upgjorde förflag,
hwilket enligt Kongl. Majus befallning är af trycket utgifwet, warder
till Rikets Ständers bepröfwande öfwerlemnadt.
Under ingen sa korr liderymd, sorn den sedan sista Riksdagen
förflutna, har widtagits sä mängfaldiga och widtornfattande åtgärder
till Swensta Jernhandterinzsns förkofran, sorn de, hwilka under sistnämnde
tid ägt rum. Ur den synpunkt, att en fri tackjernshandelFntackjmisinom
Riket wsre err bland de första wilkoren för Jernhandteringens
framgaende till en högre utweckling, har Kongl. Maju förordnat, att
handel med och förbrukning af tackjern inom Riket stall wara fullkomligt
fri, utan hinder af nagra deri genom äldre Författningar eller
Bruks-Privilegier och Resolutioner gjorda inskränkningar, äfwensom
acc hwar och en mä äga rättighet till upplags hällande af tackjern äf«
wen utom wäg, endast med undantag för de Stapelstäder, hwarest
tackjernswagar redan wörö inrättade; hwarjemte Kongl. Maj:t, efter
inhemtad kännedom derom att, fränden allmänna friheten till tackjernsblasnings
utwidgande, undantag funnos stadgade för den sä kallade
Oster-BergSlagen samt wisa hyttelag inom Norrberkes socken och
Wester Bergslagen, funnic godt att, med uphäfwande af derom meddelde
stadganden, tilläta en fri och oinskränkt tackjerns-rillwerkningsrärr
för hytte- och masugnsägare inom nämnde orcer. För ernående
af de fördelar, Kongl. Maj:t genom denna frihet asyfrat, fordrades
dock att i öfrigt ytterligare losa de flere band, hwarigenom Scangjernstillwerkningen
hindrades fran det hastigare fortgående till förbättring,
hwarförman den icke skulle kunna uthälla täflan med tillwerkningen
i andra länder, der det lyckats att, genom förbättrade methoder,
hufwudsakligen astadkomna kolbesparing och ökad tillwerkning. I sadan!
afseende hade Kongl. Maj:t redan någon tid före nämnde Riks»
dag dels tillåtit, att, till 1835 ars flut, innehafware af stångjerns-och
ämneshamrar, utan hinder af gällande smidesförfattningar, fingo begagna
den Engelska Lancashire-methoden eller hwilket annat tillwerkningssätt
de astundade, dels anbefallt Bergs-Collegium att, efter föregängne
undersökningar, utarbeta rn ny allmän Smides stadga, utgående
fran principen af den största möjliga frihet i tillwerkningSsätt
och tillwerkningsqvantum, som kunde förena sig med Srats-Werkets
rätt och utrönta allmännare locala förhallanden i anseende till ssogsfanget
inom eller utom Bergslag. Det förslag till Smides-stadga
Bergs-Collegium derefter afgaf och hwarefter Bruks-Sociemens yttrande
iuhemtades, fann Kongl. Maj:t sig icke kunna antaga, emedan, med
den tillkännagifna afsigten att införa ett till jernhandteringen lämpadt
friare närings-system och derpå beroende industriell utweckling och
förkofran, icke kunde förenas den olikhet i tillämpningen, berörde förpäg
innehöll, att öppna utwägar i nämnde afseende för den med högre
smidesrält och större skogstillgang försedde bruksägaren, men deremot
inskränka den för en del af dem, som hafwa mindre skogstillgängar;
och Kongl. Maj.t befallte derföre Bergs-Collegium att inkomma med
nytt förslag, med iakttagande af den billiga grundsatts, att fri tillwerknings-
och wägföringsrätt ma tivatas i mon af den skogstillgang,
som för Brukets drift finnes, utan alt wara för andre Jernbruk,
ädlare Werk eller, mom Tackjerns Bergslag, för tackjernsbläsningen
förut päräknad. Äfwen öfwer det, i följd häraf, utaf
Bergs-Collegium afgifne förflag lät Kongl. Maj:t höra Bruks-Societekens
Deputerade, samt kemnade bruksägare och bergsmän i
allmän
-
allmänhet tillfälle, att med deras anmärkningar i ämnet tlll Kongl.
Maj:t inkomma; men dä, under detta wigtiga ärendes beredning, tiden
sä framskridit att, när det till flutligt afgörande kunde af Kongl. Maj:t
företagas, föga mer än ett är äterstod till Rikets Ständers nu inträffade
sammanträde, och dä det tillkom Rikets Ständer att beffuta
angäende grunderne för smides-rättens beskattning, hwarmed fräga
om härdfrihet stär i nära sammanhang, fann Kongl. Maj:t lämpligast,
att upskjma med afgörande! af sistnämnde fräga, likasom, mom hwad
angick den sä kallade Recognitions-afgifren, med frägan om förändrad
statt för redan medgifwen stängjerns-tillwerkning, intill dest Kongl.
Maj:t, efter öfwerläggning med Rikets Ständer, mä kunna bestämma
hwad för ifrägawarande hufwudnärings befrämjande i alla delar
kan wara nödigt, samt med allmän och enskild rätt förenligt; hwarwid
Kongl. Maj.t likwäl widtog ätskillige andre för jernhandteringens
friare utweckling i allmänhet nödige stadgande,,, hufwudsakligen bestäende
deruti att utwäg öppnades att erhälla högre smidesrättighet sä wäl
inom som utom Bergslag, och emot en lägre statt än efter förra föreskrifter
kunnat äga rum, samt jernwerksägare berättigades, alt begagna
den smides-method, de för sig lämpligast funno. Under den
tid, som ätgätt till detta ärendes handläggning, hade Kongl. Maj:t,
för att emedlertid jernwerksägare skulle i nägon mon komma i ätnjutande
af den frihet Kongl. Maj.t äsyftade att ät dem bereda, dels
förklarat att den till 1835 ärs stut kemnade rättighet till andre än i
dä gällande författningar afsedde smides-methoders begagnande skulle
fä tillgodonjutas, intill detz derom annorlunda genom utkommande allmän
ny Smides-förordning blefwe stadgadt, dels förordnat att jernwerksägare
inom eller utom Bergslag skulle fä wägföra all den stäng
-
(RikSdags-Derarkelse, 184»).
jerns-ullwerkning de utöfwer privilegierne kunde Åstadkomma, sa wida
de ägde privilegieradt smide kill de belopp, hwilka såsom wilkor
för denna rättighet bestämdes, och att äfwen andre jernwerksägare
utom Bergslag skulle kunna af Bergs-Collegium extra wagföringsrätt
tilläggas. Det allmänna förtroendet för de under sednare ären widtagne
fyrfaldiga åtgärder till Swensta jernhandteringens förflyttande pa en
högre ståndpunkt, än hwarpä den tillförene sig befunnit, har ock i gansta
märkbar mon uppenbarat sig i den mängd ansökningar om ökade
Smidestill. eller nya stangjernssmiden, som blifwit ingifna, och, i följd af hwilka,
under aren fran och med 1834 lill och med 1838, bewiljats sadane
smiden till ett belopp af 62,769 Sk:Ll; samt ar 1839 omkring 85,000
Sk:N, hwaraf 63,000 tillkommit i följd af den i/z tillökning i förut
privilegierade smiden, som Kongl. Maj:t, efter beräkning af mindre
kolatgang än som tillförene till grund för bewiljandet af smiden antagits,
genom Kungörelse af den 26 October 1838 medgifwic; warandes
i följd häraf att beräkna, art det privilegierade Stangjernssmidet i
Riket numera utgör nära 600,000 Sk:N. För att särskildt upmunAihctÄrwr
tra tackjerns- och stangjerns-tillwerkningen i Wester- och Norrbottens
Norrbom,? såsom warande derstädes förenad med mera swarigheter och kostnad,
än i andra delar af Riket, har Kongl. Mast, enligt Rikets
Ständers i ämnet gjorda framställning, stadgat att de stangjernsoch
ämnes-smiden, hwilka inom Vefla Län efter ar 1818 blifwit privilegierade
eller intill ar 1860 privilegieras, grundade pa tackjern, inom
samma Län af derwarande malmer tillwerkadt, ma, fran det Werken
kommit i gang, åtnjuta tjugu till trettio frihetsår, hwilka jemwäl efundersöknin,
ter omständigheterne kunna ända till femtio tillökas; och, för att möj^lm>'d?och^'ligen
kunna bereda en mera utsträckt bergwerksröcelse i Jemtlands
och Gefleborgs Län genom uptäckande af större malm-anledningar, som
35
förmodats stola finnas i derwarande fjäll och bergsträckningar, har
Kongl. Mast befallt, att mineralogiska undersökningar skulle af sakkunnige
män i wista upgifna trakter af nämnde Län anställas. Da
Kongl. Maj:t salunda warit omtänkt att utfärda sädana stadgande»,
som Kongl. Maj:t förmodat stola pä jernhandteringen utöfwa ett det
mest fördelaktiga inflytande, har Kongl. Maj:t äfwen fästat upmärksamhet
pa den, äfwen i detta afseende wigtiga, fragan om och hwilka
förändringar i författningarne angående kolhandeln wore att widtaga,KMa,idcln.
derwid likwäl Kongl. Maj:t först ansett nödigt att fullständiga uplysningar
inhemtades ej mindre om de olika förhallanden, som i afseende
pa kolhandeln samt Bergwerkens och Brukens förseende med kol nu
äga rum, och hwarpa desamma sig grunda, än äfwen huruwida och
i hwad nion de förbindelser, som emot förunnade friheter och förmoner
Bergslagerne åligga, warda upfyllde, men da Vesta uplysningar
endast genom noggranna undersökningar inom Bergslagerne och de
särskilda Bruks-districterne kunde winnås, har Kongl. Mast, med förklarande
att Dest afsigt icke wore, att utan wederbörandes egetmedgifwande
anbefalla nägon rubbning uti nu gällande contracter eller
pa lagliga aftal grundade rättigheter, förordnat sädane undersökningars
företagande enligt af Kongl. Maj:t meddelde bestämmelser, efter fullbordandet
af hwilka undersökningar Kongl. Mast warder i tillfälle att
besluta hwad som härutinnan bör och lagligen kan ätgöras. För att Munwnksjemwäl
för Swensta Alunwerken bereda nägon af behofwet pakallad^"""'^''
fördel i anseende till numera nästan uphörd afsättning af deras producter
till Rytzland, dit den största delen af aluntillwerkningen i Swerige
förm blifwit utskeppad, har Kongl. Mast nedsatt beskattningen
för alunwerken i allmänhet, utan afseende pä deras olika taxeringsgrund,
hwilken nedsättning, lämpad efter det gängbara medelförsälj
-
36
mngswärder, kommer att fortfara intill dest Kongl. Maj.t och Rikets
Ständer, efter de förhållanden, som framdeles kunna sig förete, an»
norlunda derom besluta.
Likasom Kongl. Maj:t sökt att i afseende pä Bergshandteringen
befrämja all den frihet, som utan stada för handteringen och utan
förnärmande af lagliga rättigheter kan äga rum, har Kongl. Maj:t
äfwen i andra näringsförhållanden welat tillämpa denna grundsats,
och da Kongl. Maj.t funnit dermed oförenligt att bibehålla de hin.
Hushehofs- der, som förefunnits emot husbehofsmjölqwarnars anläggning pa
'"^"^"^Skatte- vch Kronojord, har Kongl. Maj:t förklarat ägare och inne»
hafware af sadan jord berättigade till husbehofsmjölqwarnars anläggning,
sa wida icke genom updämning eller wattners begagnande i öfrigt
stada annan tillfogas; hwaremot ägare af stattlagde mjölqwarnar,
i händelse af minskad inkomst genom anläggningar af husbehvfsqwarnar,
äga att söka och erhålla förmedling i deras qwarn-räntor.
Hästafweln. Till inhemska hästafwelns förbättrande hafwa, sa widt tillgängarne
medgifwit, widtagits de åtgärder, hwilka erfarenheten wisat wara till
detta ändamål mest ledande, jemte det att i sadant afseende instrucrioner
blifwit af Kongl. Maj:t utfärdade för Ofwer-Styrelsen wid
Stuterierne i Riket samt de under densamma lydande Chefer och an»
dre Tjenstemän. Strömsholms Stuteri, der antaler af hingstar för
närwarande upgar till 90 och af ston till 95, fortfar att wisa en
gansta fördelaktig inwerkan pä hästafwelns förbättrande. Den werk»
liga brist pä goda beställare, som för icke läng tid tillbaka öfwerallt i
Riker warit rädande, har i wäsendtlig mon blifwit i de medlersta
provinserne afhjelpt, derigenom att, enligt Strömsholms Stuteris nu»
warande organisation, ett större antal hingstar derifrän ärligen afföras
tiv deHe provinser. Dä likwäl härigenom föga fördel kunnat winnås
för södra delen af Smäland, samt Skane och Halland, der den ärliga
försäljningen af häftar utgör en af ortens hufwudnäringar, föranleddes
Kongl. Majit häraf, att förordna det Flyinge och Dahlby
Kungsgårdar skulle fran deras egenskap af Stuteri organiseras till en
Hingst-Depät med sa stort antal beställare, som derstädes möjligen
kunde underhallas, och sedan förslag härtill blifwit af ivitze Comiterade
upgjvrdt, har en plan till organisationen och förwaltningen af
denna hingst-depot blifwit af Kongl. Majit fastställd, hwarester denna
inrättning sa fortgått, att antalet af hingstar och beställare derstädes
nu utgör 52 stycken, deraf en del under äret warit stationerade i de
södra Länen; och ehuru der förut wid Stuteriet befintliga mindre
antal beställare ej warit särdeles anlitadt, hade förhållandet sedermera
märkligen sig förändrat, hwartill orsaken igenfinnes i de nuwarandes
bättre egenskap och det större förtroende allmänheten numera dertill
hyser. Sedan Ottenby Stuteri wunnit den tillwäxt, att förändringar
funnits nödiga i de ar 18Z1 af Kongl. Majit gillade planer för denna
inrättnings förwaltning de första ären efter detz uppsättande, har
Kongl. Majit för framtida förwaltningen fastställt ny plan, och äfwen
utfärdat nya Stater för den till inrättningen hörande personal m. m.
Wid fluret af 1839 utgjorde antalet af beställare och hingstar derstädes
64 och af ston 111. Schäfferiet derstädes upgick wid nämnde tid
kill 523 får. I anseende till den stora utwidgning Ottenby Stuteri
wunnit, hafwa betydliga byggnader derstädes blifwit de sednare aren
upförda. Antalet af beställare, Kronan underhaller i hela Riket, utgör
wid patz 170, hwilka ärligen betäckt 4,700 ä 4,800 ston, derefter
fölproductionen beräknas tik 1,500 a 1,600 stycken. Äfwen har angelägenheten
af den inhemska hästafwelns förbättring allt mer och mer
lillegnat sig allmänhetens upmärksamhet, och ett hedrande föredöme i
38
Ekplante
ring.
detta afseende har i synnerhet lemnats i Skane, der mange Potzessionater
anmanda betydliga snmmor för inköp af dyrbara afwelsdjur,
sa wäl hingstar som ston, och äfwen hos allmogen röjes ett stigande
interesse för hästculturen, hwartill en kraftig upmuntran lemnäs medelst
de i orten anställde kapp-löpningar, der ett betydligt antal af allmogens
hästar, de fleste fullkomligt duglige till remonter, warit att räkna
bland de om prisen täflande.
Den af Kongl. Maj:t anbefallde ekeplantering pa Wisingsö har
ar fran ar med framgång blifwit fullföljd. Nedan under de twänne
ar, som föregingo förra Riksdagen, hade plantering af ekeplantor fran
Kongl. Maj:ts Djurgård wid Stockholm blifwit werkställd pa ägorne
till Wisingsborgs Kungsgård, som jemte Bispmotala Kungsgärd för
sadant ändamål anwisats. Sedan derefter under Riksdagen anmärkningar
blifwit gjorda mot lämpligheten af ekeplantering pa Wisingsö,
och Rikets Ständer i följd deraf hos Kongl. Maj:t begärt, att af
sakkunnige män matte undersökas, huruwida Wisingsö eller Bispmotala
Kungsgård wore i berörde afseende tjenligast, blef pa Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning en sadan undersökning ar 1835 anställd,
deraf Kongl. Maj:t inhemtade att Wisingsö, sa wäl i anseende till
läge som jordens beskaffenhet och öfriga förmoner, wore för ekeplantering
fullt tjenlig, men att Bispmotala Kungsgård saknade flere af de
för sadant ändamål nödige egenskaper; i följd hwaraf Kongl. Maj:t
befallte att den päbörjade ekeplanteringen a Wisingsö skulle fortsättas.
Intill September manad sistlidet ar hafwa 300 tunnland blifwit för
denna plantering anwände, deraf 47 tunnland upptagas af plantor,
som till ett antal af omkring 10,000,000 upkommit i följd af derstädes
skedd ollonsadd, hwaremot, a de öfrige 253 tunnlanden, ungefärligen
700 ekar pa hwardera, eller tillsamlnaus 177,100 ekar, blifwit
-
planterade. För utwidgning af planteringen äro i närheten af Wisingsborgs
Kungsgärd ätstilliga hemmansdelar, tillsammans I-/-- mantal
inköpte, hwaremot Bispmotala Kungsgård, såsom Rikets Ständer
medgifwit för den händelse att Wisingsö Kungsgärd befunnes för
ekeplantering tjenligare, blifwit under stattemannarätt försald. Kongl.
Maj:r äger de mest grundade anledningar till den förhoppning, att berörde
anstalt, pakallad af medgifvande! för ägare af Kronoskattehemman,
berustade Säterier och Stadsjord af Krono-Skatte-natur arr
förwärfwa sig fri dispositionsrätt öfwer den pä deras ägor wäxande
ekeskog, samt af angelägenheten att inom Riket winna tillgång till
fyllande af Flottans behof af ekewirke, skall i en framtid medföra en
gansta wäsendtlig nytta för Riket, wida öfwerstigande den kostnad,
som för ändamalet blifwit anwänd. Planteringarne pa Flygsands
fälten i Skane och Halland hafwa ärligen fortgått efter uppgjorde
planer, och lemnat tillfredsställande resultat. Regleringen af Kronans R'-glern^ o
parker och allmänningar, hwarom ar 1824 förordnades, har sä fortgatt
att, af 60 sädana skogar, blott 1 äterstär, för hwilken nägon
regleringsplan icke hunnit fastställas; och hafwa särskilda förordnanden
meddelts angäende de fleste ät Häradsmenigheter upplätne allmänningars
disposition, antingen till bibehällande under allmän wärd, eller
till fördelning pä hemman eller socknewis, eller till försäljning i lotter
eller efter skedd indelning i mantal, emot köpestillingarnes "anwändande
till hwarjehanda för interetzenterne allmänt nyttiga ändamäl. Den
förbättrade stogshushällning, som redan blifwit införd pä de fleste af
de för Kronans räkning bibehällne parker, äfwensom ä flere häradsallmänningar,
som stola förblifwa under allmän wärd, har redan gansta
märkbart ädagalagt nyttan af den widtagna regleringen, jemte det
att enskilde derigenom winna en gagnelig föresyn för deras skogars
bättre skötsel. Ännu mera följdrika werkningar äro i detta afseende
att förwänta genom det inrättade, och af ett stort antal elever begagSkogs-Jnsti-
nade, Skogs-Jnstitutets werksamhet, samt genom de föreskrifter, som
i öfrigt för bildande af en kunnig och pälitlig skogs- och jägeri-personal blist
ivit meddelde, i sammanhang med den reglering af personal och löner,
som, efter dertill stadgade allmänna grunder, blifwit widtagen särskildt
för hwarje Län, der skogs- och jägeri-betjening stall af Kronan aflönas;
warandes af Kongl. Majit i detta ändamål Jnstruction för
Skogö- och Skogs- och Jägeri-Staten utfärdad, med noga bestämmelser derutinnan
^agen-Sta- Stats ward och uppsigt ställde Krono-parker,
allmänningar och planteringar pä Flygsandsfält, stola förwalras och
fredas, sa att en förbättrad hushållning dermed warder införd, och afwerkningen
pä dessa skogar handhafd pa ett med deras beständ och förkofran
förenligt fält, samt med föreskrift tillika för skogs- och jägeribetjeningen
att kraftigt werka till rofdjurens och roffoglarnes förminstning,
samt det nyttiga willebrädets fredande. Denna instruction har
i flera delar kommit att afwika fran Skogs-Ordningen af den 1 Augusti
1805 samt andre sedermera i ämnet meddelde stadgande», hwadan
Kongl. Majit anbefallt Kammar-Collegium att förslag till ny
Skrift om Skogs-Ordning till Kongl. Majit afgifwa. För att dessutom bland
hällning, den mindre upplysta klassen jordbrukare sprida en allmännare kännedom
om rätta sättet för skogars ward och stöt sel, har Kongl. Majit befallt
Landtbrnks-Academien att särskilt fran trycker täta utgifwa och i bokhandeln
allmänheten tillhandahålla en författad, kort och lättfattlig
skrift i ämnet.
raxfiffct. Da erfarenheten wisat hurusom laxfisket i Riket manligen idkats
pä ett för laxens fortplantning allt för hinderlig! sätt, har Kongl.
Majit
Maj:t anbefallt Dest Befallningshafwande i alla de Län, der laxfiske
idkas, att wid wederbörande Härads-Rätter, särskildt för hwarje i
hafwet' utfallande större elf eller ström jemte de insjöar och mindre
äar, som i samma ström eller elf hafwa sitt utlopp, och till hwilka
laxen frän den större elfwen upstiger, laka höra alla innehafware af
fiste-rätligheter samt Krono-ombud och sakkunnige personer om lämpligaste
tiden och sättet för laxfistets idkande, samt tiden dä allt laxfiske
borde inom aret uphöra till befordrande af laxynglets samt den utmärglade
och föga anwändbara wräk- eller gra-laxenS obehindrad nedgång
till hafwet och laxhonornes upstigande derifrån i strömmar och
sjöar, samt att, i de fall och för sä widt alla wederbörande icke kunde,
rörande alla detza omständigheter, sig förena eller föreningarne icke
befunnos ändamälsenliga, till fiske-delägarnes efterrättelse förordna
hwad som, efter de uplysningar, som de wid Härads-Rätterne hällne
undersökningar wio handen gäfwo eller eljest kunde inhemtas, funnes
mest lämpligt och nyttigt. Hwad särskildt angär laxfisket i Dalelfwen,
i afseende hwarä Rikets Ständer gjort framställning om angelägenheten
att borttaga ätskilliga inrättningar för laxfangst wid Elfkarleby,
hwarigenom laxen hindrades att framkomma högre up i elfwen; schoch
efter det wid utsätta sammanträden strandägarne blifwir hörde huruwida
de wille ätaga sig nägon billig afgift för rättigheten till det genom
en sadan ätgärd upkommande bättre fiske, har Kongl. Mast,
med antagande af i sadanr afseende gjorda anbud, funnit godt förordna,
att Kronans laxfiske wid Elfkarleby stall, wid nuwarande fistarrendes
siut eller midfasta» innewarande är, till en början för en
lid af tio ar derefter, i sä mätto förändras, att westra grenen afelfwen
stall lemnäs fri och öppen, och de der anlagde fiste-werk och bygg
(RikSdagsrDeMrelse,
^2
Magar.
nader borttagas, sä att laxen genom samma gren af elfwen mä kunna
obehindradt upstiga.
Den i allmänhet Skave rörelsen har särdeles inom orrer, som icke
gynnas af watcen-communicarioner, pakallat nya wäganläggningar
eller by-- och socknewägars förwandling till allmänna härads- eller landswägar.
Sa widc cillgängarne medgifwic, har Kongl. Majit sökt ätt
lemna bidrag till allmänna landswägars öpnande, der de funnits af
behofwec päkallade och kostnaden warit för inwänarne alltför kännbar;
hwilket i synnerhet ägt rum med den anlagda nya landswägen genom
en del af Dalarne, Helsingland och Jemtland. Kongl. Majit har
derwid insekt billigheten deraf att, der underhållet af detza wägsträckor,
innan orren, derigenom de framgå, hunnit mer odlas och befolkas,
kunde anses blifwa för inwanarne betungande, understöd a Statens
sida ma bewiljas, hwilkec ock redan stett hufwudsakiigen för den del
af wägen, som löper genom Undersåkers socken i Jemtland, äfwensom
för en utfarrswäg fran Wenjans kyrka till nämnde landswäg, och
har Kongl. Maju förklarar Sig wilja, wid förekommande frågor derom,
laga i öfwerwägande om och hwad ytterligare bidrag kan af allmänna
medel för sädane ändamål anwisas, för hwilka bidrag Slaten synes
kunna päräkna ersättning genom de flere bosättningar samt den ökade
rörelse och wälmåga, som inom de orrer, hwarigenom wägen fram»
gar, deraf otwifwelagtigt blifwa en följd, och hwartill redan gansta
lofwande Ulstgcer wisar sig i dec att derigenom manga nybyggen upkommit
i förut öde trakrer och en liflig byteshandel upstätt emellan
orter, som förur med hwarandra haft ringa eller ingen gemenstap.
Äfwen har Kongl. Majit, med afseende jemwäl a angelägenheten att
ar den fattigare klatzen i Bohus Län bereda arbetsförtjenst, under ett
ar, dä störden och fistel derstädes felstagit, lätit pä allmän bekostnad
omlägga landswägen omkring Hogdals gästgifwaregård och Swinesund
nära Norrsta gränsen, der sadan omläggning warit af behofwet pakallad
i anseende till flere derwarande för ^vägfarande alltför swara
och wadliga backar.
I bredd med en stigande industri har ock folkmängden i Riket Folkmängd,
wunnir en betydlig tillwäxt. Den berättelse, som, rörande folkmängden
under sednaste quinquennium eller fran och med 1831 till och med
1835, blifwit af Tabell-Commissionen uprättad, och hwilken, till trycket
befordrad, warder Rikets Ständer meddeld, urwisar att sökmängden
under detta quinquennium, oaktadt den derunder inträffade Cholerasjukdomens
härjningar, ökat sig med 137,357, eller per medium ärligen
27,471 personer, och således betydligen mera än dec nästföregangne
quinquennium, da medeltalet af tillökningen blott upgick till 23,366.
Sedermera har folkmängden, som wid 1835 ars stut utgjorde
3,025,439, ytterligare ökat sig, sa art den, enligt Tabell-Commissionens
afgisna berättelse, upgick till 3,080,538 wid flutet af ar 1837,
hwilket sednare ar likwäl warit särdeles mitzfördelaktigt, ej allenast
genom den mindre nativiteten, utan förnämligast genom den da inträffade
större morcaliteccn, hwilken, da man betraktar Riket paket hela,
icke mera än fyra ganger sedan krigsåret 1809 upnatt en sa hög
numerär.
Utom de författningar Kongl. Mayr, enligt hwad ofwan nämndt
är, widtagit för landrmanna-näringarnes upkomst, hafwa flere förklaringar
elier ändringar i de lander rörande stadgande» blifwit, i anledning
af Rikets Ständers derom gjorde framställningar, meddelde: Genom
en förklaring af 4 §. i Kongl. Förordningen den 20 Januarii
1824, angående ändring eller Utrifning af watlenwerk, som genom
updämning stada jord eller hindra detz odling, har bistrow närmare
bestämdt huru, för andel i wattendränkt jord, lösen eller ersättning i
jord ma gifwas den jordägare, som icke will deltaga i kostnaden för
wattenwerks utrifning eller ändring. I afseende pa krono-brefbäringsffyldigheten
har blifwit förklaradt, det frälse- och utsockne frälsehemman
widlader ffyldighet att utgöra Krono-brefbäring under krigstid
lika med krono- och stamhemman, samt under fredstid, emot detze
endast till hälften; och hafwa Kongl. Maj:ts Befallningshafwande
blifwit anbefallde, att, der sadant i följd af Kongl. Circulaire-Brefwer
den 4 December 1830 bordt äga rum men icke stett, efter wederbörandes
hörande reglera krono-brefbäringen i enlighet med de i samma
Circulaire-Bref stadgade grunder. Den i gällande afwittringsstadga
för Norr- och Westerbottens, Wester-Norrlands och Gefleborgs
Län gifna föreskrift, angående kostnaden för handtlangning wid afwittringar,
har förklarats innebära, att kostnaden till handtlangning wid
afmätning af nybyggen, som upläras wid afwittringar, utan att det
ffer i följd af optionsrätt, eller af sadane, som redan äro uplatne
men oafwittrade, och som ej i statt ingått, och således äfwen af dem,
som njuta förlängning i frihetsåren, stall af Kronan allena bestridas.
Mi^fqwar- Genom Utfärdad Kungörelse har, i anledning af hwad Rikets
E ^städcr-Ständer uppå Kongl. Maj:ts Nådiga proposition yttrat, KonglMaj.
t förordnat att tullmjöl- och sagqwarnar samt walk- och stampwerk
för andras betjenande a städernas områden icke widare stola
grundränta asättas, utan stola i stället, i likhet med fabriks-inrättningar,
endast till bewillning beräknas.
Ändring i I följd af Rikets Ständers begäran har Kongl. Förordningen
niöt"fv'lleri den 24 Augusti 1813 emot fylleri och dryckenskap blifwit i åtskilliga
och drycken- ^ ^ ^ ^ ^
flap. delar andrad, och denbland deruti att stockstraff för fylleri icke ma
äga rum.
