# ID: svediakorp-gov2048
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,237
# sentences: 1,877
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Expedilions-Utskottels Förslag lill wiel Skrifvelse> N.o 377.
s99
T ullyärde.
Qvantitet
för Tuliber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tu
1.
K:dr
s.
r.
K:dr
s.
r.
h;dr
s.
r.
7
—
Tenn- och Bly-aska
1 skålp.
i
4
—
1
—
Terpentin:
I skålp.
15
—
Venedisk ^ .
3
—
—
—
8
—
all annan ........
1 skålp.
—
2
8
F
r
1.
Terpentin olja eller Terpentinspi-
1 skålp.
—
12
—
ritus
2
—
—
—
Tester eller Kreitz
F
ri
Ll
F
ri
Ll
1
16
—
The ...
1 skålp.
—
8
—
—■
—
—
3
—
—
Thermometrar
1 slycke
—
28
-
F
ri
a.
5
16
—
Tjära
1 tunna
1
16
—
—
4
—
3
36
—
Tjärbärnia eller K rakt jära . .
Tobak:
1 lunna
1 1
44
'
r
44
—
18
8
—
r Blad, Mar ylands . . .
1 1 6 ' J andra slag . . .
ji skålp.
—
6
—
—
—
2
3
—
—
Cigarrer
Karfvad:
1 skålp.
1
—
—
36
—
Karduser eller lös i fa-  staber
1 skålp.
.
12
_
9
_
.
Knaster ......
1 skålp.
—
32
—
F
r
!.
36
Malen eller Snus . . .
1 skålp.
—
12
—
16
—
Spunnen och Negerhead .
1 skålp.
—
8
—
—
Stänger och Carotter
1 skålp.
—
16
—
.
6
_
Stjelkar
1 skålp.
—
2
—
—
—-
X
2
3
16
—
Tonka-Bönor .......
1 skålp.
—
24
—
—
—
—
40
_
—
Tran och Späck, alla slag . . .
60 kannor
2
24
—
—
16
—
—-
—
—
1 skålp.
—
—
5
—
—
3
—
—
Tryffel
1 skålp.
1
—
—
——
—
Terra Sigillata , se Bolus.
Theriak, se Apolheksvaror.
Tobakspipor af Lera, se Piphufyuden.
Tomback, se Metaller, sammansatta.
Torsk, se Fisk.
Tricot, se Väfnader.
Trumpeter och Trummor, se Iastrucaenter» Mu'
sikaliska.
900 Expedition^-Utskottets Förslag ti/l und. Skrifvelsej W.o "77.
Tullrärde.
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tull.
R:dr
s.
r.
Tråd:
K:<ir
r.
R:dr
8.
r.
2
4
Guld- och Silfver-, äkta . . .
I lod
—
20
—
)
1
20
oäkta . . .
1 lod
13
4
18
—
Jern och Stål-, ej specificerad .
Koppar- oell Messings-:
1 & St. v.
—
6
—
3
—
—
fin eller Svärdfäjaretråd, försilf-  rad eller oförsilfrad ....
1 skålp.
1
_
20
*—
ali annai
Bomulls-, hvit eller färgad:
1 ö St. v.
—
8
—
. F
1
i.
2
—
—
nystad
I skålp.
—
24
—
1
IG
—
i härfvor . .
1 skålp.
—
16
—
1
32
—
Linne-, obh kt . ,
I skåjp.
•—
24
—
3
16
blekt, hvit
1 skålp.
1
—
—
2
färgad ....
'1 rcidj Buskar och Plantor, friska,
alla slag
Trädvaror :
Virke, oarbetadt, sågadt eller till-  hugget:
Buxbom och Pookenholts . .
Mahogny, Ceder, Sockerkist och
1 skålp.
100 Rd. v.
F
5
32
ri
a.
F
\
II
il.
| 2
24
andra utländska Trädslag .
Alm, Ask, link, Bjork, Ek och
andra, ej specificerade, sådana
trädslag, som växa inom lan-  det (fria från Tolag vid inför-
t Cili), fot
12
sel^ .........
100 Rd. v.
1
—
—
15
—
Furu- och Grantimmer:
otillhugget eller Sågblockar
100 Rd. v.
5
—
—
25
—
—
tillhugget, ej specificeradt
1 00 R:d v.
10
—
—
10
—
—
1251 —
Bindslakar
100 sl.
-
3
1
Tråd, Jern- och Stål-, till Instrument-strängar, Trädfrugler, ae Frugter.
se Strängar.
Expedit iöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N-o 377.
Tullvärde.
Qvantitet
lnf.-Tull.
Ulf. Tull.
för Tuliber.
R:dr
s.
r.
Trädvaror:
Wirke, oarbetadt, sågadt eller till-  hugget:
Bjelkar och Spanar af Furu och
Gran:
af mindre tjocklek än 5 tum
R:dr
s.
r
R:dr
8.
r.
20
—
midt på
1 stycke
1
—
3
—
30
—
af 5 till 8 turn midtpå .
1 stycke
4
—
)
at 8 till och med 10 turn
I i-
ri
a.
2
24
—
midtpå ....
1 stycke
12
—
4
8
deröfver ........
Anm. Bjelkar och Sparrar af Furu och
Gran kunna utföras både liksidig» och
platta. Dimensionen af deras tjock-  lek bestämmes efter fjerdedelen af de-  ras total-omfång midtpå, sä att t. ex.
en bjelke, som på två motsatta sidor
innehåller 4 tums tjocklek och på de
öfrige endast 2 tums, kommer att vid
tull-clarering behandlas lika med en
bjelke, hvars alla 4 sidor tvärtöfver
innehålla hvardera 3 tum.
Bi äler och Plankor, sågade:
al Funt och Gran:
i stycke
20
J
1
42
—
nn ler tums tjocklek .
1 tolft
8
—
)
af 1 ± till och med d tums
r
4
tjocklek
1 tolft
_
16
—
ti
a.
(i
42
deröfver
af afsa ga de Bräder eller Bräd-  stumpar af Furu eller Gran,
beräknas vid förlullning:
5 tolfter af 1. 0. m."l ...
lf alns längd llka.
I tolft
32
j
2d:o af större 1. 0. m.( . nje[f
4 alnars d:o J 1 lolf'*
af Ek och Ask
100 Rd. v.
5
—
10
—
—
af Alm, Bok, Björk och andra
goa Expeditions-Utskottets Förslag till und, Skrifvelse , N.-o 377.
Tullvärde.
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tull.
R.dr
1
5.
12
r.
Trädvaror:
Bräder och Plankor, sågade:
inom landet vexande, ej spe-  cificerade, trädslag ....
Enträd och Enstafrav ....
iooRd. v.
IOO st.
R:dr
5
s.
6
r.
R:dr
F
s.
ri
12
r.
a.
2
24
Faner-skifror
Gevärstocks-unmen
100 tid. v.
1 dussin
20
12
—
1
12
1
32
_
Handspakar
1 dussin
—
12
•—
—
2
—
40
Haudspaks-äninen
1 dussin
—
4
—
—
4
—
24
Lister: sågade af Furu och Gran,
till och med 8 alnars längd och
4 tums omfång
1 tolft
2
6
F
ri
a.
40
Lukter: huggne eller täljde . .
1 tolft
—
2
6
—
10
—
40
sågade
1 tolft
■—
5
—
—
2
—
20
Master, Bogspröt och Spiror:
af 40 tums omkrets och deröf-  ver, 10 fot från storändan
t stycke
2
2
4
8
af 20 Lill 40 tums omkrets 10
fot frän storändan ....
1 stycke
20
_
20
1
32
—.
derunder
1 stycke
.—
8
—
12
—
3
16
Pumpträd:
oborrade, se Master och Spiror,
borrade
1 stycke
16
4
3
—
—
Ribbor, längre eller kortare . .
1 tolft
—
18
—
—
9
3
16
Anm. Vid export af Ribbor bör behö-  rigen styrkas, att de äro fyrkantige
och förfärdigade genom söndersagning
af större timmer, i hvilket afseende
betyg öfver nämnde förhållande sko-  la vid Tull-journalerne bifogas.
Stäfver, Lagg- och Botten-:
af till och med 42 verk-tums
längd å de förra och högst 27
verktums längd å de senare:
af Ek
120 st.
40
8
—
32
—
af Bok, Furu eller Gran
120 st.
—■
8
—
•—
1
6
Expeditions-Utskottets Förslåg till uhd. Skrifvelse, iV.-o 377. go3
Tully ärde.
Qvantitet
för Tu liber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tull.
R:dr
5*
r.
Tråd varor:
Stäfver, Lagg- och Bolten-:
af lill och med 42 verk-tums
längd å de förra och högst 27
verktums längd å de senare:
derutöfver:
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
10
—
—
af Ek
120 St.
2
24
—
24
—
5
—
—
af Bok, Furu eller Gran .
120 St.
1
12
—
12
_j
1
2
—
Tunnband
IOO St.
.—
6
F
ri
a.
5
—
—
Wed: Al-
i famn
—
16
—
—
36
7
24
—
Björk-
i famn
-—.
24
—
1
24
10
—
—
Bok- och Ek- ....
x famn
—
36
—
2
_
•'
4
—
—
Gran
i famn
—
14
—
—
30
— .
5
—
—
Tall
i famn
—
16
—
—
36
— i
/
24
andra slag
Anm. Famnen beräknas till 4 alnars
längd, 3 alnars höjd och 6 qvarters
bredd.
i famn
24
1
24
—
30
—
Arträd, eller ämnen till åror . .
x par
—
1
6
—
4
—
Alla ej specificerade, mer eller
mindre arbetade, derunder inbe-
gripne ej specificerade Snickare-
och Svarfvare-arbeten, med eller
utan betsning, målning eller lac-
kering
i ooRd. v.
33
16
—
F
ri
a.
1
—
—
Tvälj parfumerad och Savonetter .
i skålp.
16
—
11
—
sämre slag
x skålp.
—
3
—
i f
r
i
4
—
—
Tågvirkej, nytt
Ulf okammad eller kammad:
i lisp.
1
—
—
F
ri
tt
•—
20
—
Grof Jutsk och Isländsk .
i skålp.
—
2
—
—
—
—
Tusch, se färser.
Tutanego, se Zink.
Tutia se Nicht.
Tyll, Spets-, se Spetsar.
Bomulls-, se Väfnader, Bomulls-.
Tågvirke af förolyckade främmande fartyg, se laven
tarier.
gammalt sönderhugget, se Drefmat,
Tälgsten, se Sten, ej specificerad»
9°4
Expediiions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelsej N:0 377.
Tull
värde.
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tull.
R:dr
s.
r.
Ulf okammad eller kammad:
K:dr
s
r.
R:dr
S.
r.
1
—
—
all annan
l skålp.
12
_
F
1
i
(Fri från Tolag äfven vid införsel)
40
.
Ur, Fickmed Guld boett . . .
1 stycke
2
10
andra slasr
Wagg- oell Stutsare:
af Bronz tullbebaixllas som
Bronz, arbetad, alla slag.
1 stycke
32
f F
ri
a.
5
—
_
andra slag ..... . . .
1 skålp.
1
—
—
1
40
—
—
Delar af Ur, ej specificerade .
Urband och Ur-kedjor af samman-
1 skålp.
2
—
—
satta, eller, såsom arbetade, ej spe-
F
cificerade ämnen ......
100 R:d v.
33
16
—
1*1
a.
30
—
-
Vanille
1 skålp.
3
—
—
—
20
v—
Violrot
1 skålp.
-—•
2
—
—
2
—
—
Visitkort .
Vitriol :
1 skålp.
—
32
—
F
ri
a.
10
Blå eller Koppar-
1 skålp.
—
1
6
7
Hvit eller Zink-
1 skålp.
1
—
f F
r
i
12
—
—
Grön eller Jern-
Wadd:
1 7 lisp.
4
”
i
24
Bomulls-
1 skålp.
s
U
F
4
!
Silkes-
TVagnar oell Åkdon:
Bese-, Resandes, synbart brukade,
som af dem sjelfve begagnas el-  ler blifvit ur Riket bevisligen ut-  förde
1 skålp.
1
F
ri
1
a.
1
ri
i
.t.
Urglas, se Glas.
Viol-Sirap, se Sirap.
Vitriol-Olja, se Svafvelsyra.
'Wagnmakare-arbcten, ej specif,,
ej specificerade.
se Slöjdevaror,
Exeditions-Utskollets Förslag till tind. Skrifvelse IV.o 377. qo5
Tull värde.
;  ■;://
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-Tull.
Utf.-
Tu
11.
R.:dr
s.
r.
Wannar och Åkdon:
Andra: Tvåhjuliga, samt Trillor,
R:dr
a.
r.
R;dr
s.
r.
200
—
Droskor och Slädor
1 stycke
40
—
—
500
—
—
öfriga slag .
IFatténj Mineral- eller Helsö-, krå-
1 stycke
100
—
—
40
—
sén och bouteillerna inberäknade .
1 kanna
—
4
-
F
ri
tt
—
36
—
Wax: Gult
1 skålp.
—
4
—
i
—
—
Dvitt
1 skålp.
—
12
—
|F
ri
tl
1
8
—
Färgadt .
i skålp.
•—
18
—
J
2
20
—
Wekar: Lamp
I skålp.
—
36
—
1 v
1
28
Ljus-
Werktyg, för Slöjderna och Ilandt-
I skålp.
"
24
i r
ri
a.
verkeiien, ej specificerade . .
100 Rd. v.
20
—
—
F
ri
a.
införda med Commerce - Collegii
tillstånd för uppgifne behof. .
iooR:d v.
5
—
—
—
—
—
D:o d:o såsom prof eller modeller.
F
n
a.
—
—
—
Win i alla slag :
1
24
—
på fastager .
1 kanna
—
24
—
1 F
ri
tt
4
—
på bouteiller
1 kanna
1
—
—
J r
1
32
—
Windrufj torr . ;
1 lisp.
—
12
—
—
—
—
—
25
—
Windrujvor
1 skålp.
—•
6
—
F
ri
a.
5
—
—
Winsten: rå
t lisp.
—
24
—
—
2
8
—
20
—
renad
i skålp.
—
2
—
F
r
1
—
36
—
Winstens*salt
1 skålp.
—
3
6
F
11
tt
—
32
—
Wismut
1 skålp.
—
4
—
—
—
4
20
Väfnader: Helsiden: Alngods:
—
—
Felb och Peluche
1 skålp.
3
—
—
F
ri
tt
"Walnötter, se Nötter.
Wantar, se Strumpor.
Watten, Lutt-, se Luktvatten.
Wau, se Färger.
Waabilder, se Bilder.
Waxduk, se WUfnader.
Waxljus, se Ljus,
TVed, se Trädvaror.
Wicker, se Spanmål.
Bih. till R. St. Prot. 184*• to Sami, 1 Afd.
114
go6 Expcditions-Utskottets Förslag till und. SkriJvelsej IV■ o 377.
Tullvärde.
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-
Tull.
Utf.-Tull.
R:dr
s.
r.
fVäfnader:
Helsiden:
Alngods:
R:dr
s.
r.
R;dr
s.
r.
36
—
Flor, Krus eller Crepe . . ,
1 skålp.
6
24
32
—
—
annat Flor eller Gaze
1 skålp.
5
16
—
96
—
—
Guld- och Silfvertyg: äkta . .
1 skålp.
20
—
—
32.
—
—
oäkta
1 skålp.
6
24
—
28
—
—
Sammet ........
1 skålp.
4
—
—
Alla släta Sidentyger, såsom
Taft, Satin, Levantin eller af
hvilken annan benämning som
helst, enfärgade, skiftande, ru-
tiga eller randiga, hvaruti nå-
gon inväfd blomma eller figur
icke befinnes (förbudet till in-
1 skålp.
1 skålp.
32
—
—
försel)
10
32
—
30
—
—
Inkommande directe från Ost-  indien .
3
32
—
—
alla andra slag, ej specificerade
1 skålp.
6
—
—
/ F
ri
a.
30
Inkommande directe från Ost-  indien
Shawlar, Shavvletter och andra
Dukar:
af Gaze eller annan gles väf-  nad, af så kalladt Bourre de
Soie, samt genom tryckning
t skålp.
3
33
16
—
eller prässning faeonerade
1 skålp.
7
—
—
30
Inkommande directe från Ost-  indien
alla andra slag, ej mindre slä-  ta och enfärgade, än, genom
1 skålp.
3
—
—
väfnadssättet eller olika fär-
gadt Silke, faeonerade (förbu-
32
—
—
det till införsel) ....
1 skålp.
10
32
1
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 377.
907
Tullyärde.
Qvantitet
Inf-Tull
för Tullber.
R:dr
3.
r.
/Väfnader:
Halfsiden, eller af Silke till stör-  re eller mindre del blandadt
med Bomull, Lin, Ull eller
andra ämnen.
Pi:dr
s.
r.
10
—
—
Alngods, alla slag ....
1 skålp.
2
24
—
10
—
—
Inkommande directe från Ost-
indien ...... *
1 skålp.
1
—
Shawlar, Shawletter och andra
Dukar:
al under 10 R:drs värde styc-
ket (förbudet till införsel)
100 R:d. v.
25
—
—
af 10 R:drs värde och deröf-
ver stycket .......
ionR:d. v7.
20
—
—
Inkommande directe från Ost-
indien
100 R:d v.
10
—
—
Bomulls:
Alngods:
Hvita :
Cainbric, blekt och glättad,
samt alla andra lika beskaf-
fade Bomullstyger, i finhet
öfver 76 trådar på tummen
4
—
—
i ränningen
1 skålp.
1
—
—
Corderoy och Cordet, Sammet
och Manchester samt Satin
3
16
—
och Jean
i skålp.
32
—
3
16
—
Dimity, Percale och Batist .
1 skålp.
40
—
1
8
—
Felb
1 skålp.
8
—
Gaze, Half-Linon, Musslin el-
5
—
—
ler Nettelduk och Moll .
I skålp.
1
—
—
6
—
—
Sticktyg eller Piqué och Tricot
1 skålp.
1
—■
—
10
—
—
Tyll
1 skålp.
1
24
—
alla ej specificerade:
Utf.-Tull.
R:dr
n
Expedilions-Utskoitcls Förslag till tind. Skrifvelse > N.-o 377.
Tullvärde.
Qvantitet
för Tu liber.
Iuf.-Tull.
Utf.-T ull.
R;dr
s.
r.
hVäfnader:
Bomulls:
Alngods:
Hvita:
K:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
genom sjelfva väfnadssättet fa-
1 skålp.
5
—.
—
ronerade
1
12
—
)
5
,
Inkommande directe från Ost-
/
indien .
i skålp.
24
—
v
ri
a.
genom väfnadssättet släta, så-
1 1
som Callico, Bomullslärft, m.
\
3
16
fl. (förbudet till införsel) .
Färgade:
Corderoy, Cordet, Dimity, Felb,
Gaze, Ilalf-Linon, Musslin
eller Nettelduk och Moll, Per-  cale, Batist, Sammet, Man-  chester, Satin, Jean, Sticktyg
eller Piqué, Tricot och Tyll,
samt alla genom väfnadssät-  tet faconerade: samma tull-  värde och införselstull för
skålpundet, som för hvarje
slag hvitt, till utförsel fria.
alla, genom väfnadssättet släta,
enfärgade (förbudet till in-
1 skålp.
1
5
4
i
3
16
försel) . . ;
1 skålp.
1
5
4
1
i
Väfda af Garn utaf olika färger,
till väfnadssättet släta (för-
5
budet till införsel) . . . .
t skålp.
1
32
—
f
/ F
i
Tryckta eller prässade:
ri
a.
Kyss uppräknade, sådane fär-
gade, som tullbehandlas lika
a
med hvita af samma slag,
samt i allmänhet alla tyger
.
1
T
)
Expeduions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse} N.-o J77.
Tull
värde.
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-TuII.
Utf.-Tull.
K:dr
s.
r.
f-Väfnader :
Bomulls:
Alngods:
Färgade:
i finhet öfver 80 trådar på
K:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
5
16
—
tummen i ränningen . . .
x skålp.
1
4
5
16
—
andra slag (förbudet till in-
1 skålp.
försel)
1
37
4
Shawlar, Shawlétter och an-
dra Dukar:
> F
ri
a.
Faconerade, större eller min-
dre, samt tryckta, af 7 qvar-
ters fyrkant och deröfver,
4
16
fransarne oberäknade . . .
Släta, af färgadt Garn, större
och mindre, samt tryckta,
under 7 qvarters fyrkant,
1 skålp.
1
4
J
fransarne oberäknade (förbu-
4
16
det till införsel) ....
I skålp.
1
21
4
Bomulls-, med blandning till
större eller mindre del af Lin:
4
—.
Damast .
t skålp.
—
36
—
2
—
Dräll ........
1 skålp.
—
24
—
* F
ri
a.
andra slag tullbehandlas så-
som lika beskaffade tyger af
Bomull allena.
Inkommande directe från Ost-
indien
100 Rd. v.
10
—
—
Anm. Sådana Siden- och Bomulls-väf-
nader, »om eljest äro till införsel för-
bjudne, må införa* directe från orter
på andra sidan Goda Hopps-Udden
mot 10 procent af värdet i tull.
9<o Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 377.
Tullvärde.
Qvantitet
för Tullber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tull.
K:dr
s.
r.
PFäf naclér:
Ylle:
Alngods:
R:dr
3.
r.
R:dr
S.
r.
3
—
—
Boj . . (förbudet till införsel)
Casimir, hvitt, svart, gult och
i skalp.
—*
36
—
6
—
—
rödt
I skålp.
1
24
—
3
—
Flanell , .
I skålp.
——
36
—
2
Filtar och Mattor . . . ...
1. skålp.
1 skålp.
24
—
2
24
Fris, Frisad, Doffel och Cal-
tnuck
Kläde, Dråp, Halfkläde, Vad-  mal, Ratin och Corderoy; äf-  vensom Casimir af andra än
nyss uppräknade färger (för-
—
30
—
F
ri
a.
6
—
—1
budet till införsel) ....
1 skålp.
2
—
—
5
—
.
Flaggduk och Qvinette . . .
1 skålp.
1
—
—
_
36
_
Packing eller Prässduk .
1 skålp.
—
3
—
2
24
_
alla andra slag .....
1 skålp.
—-
24
—
Halfylle, eller af Ull med bland-
ning till minst hälften af Bom-
ull, Lin eller Hampa . .
1
Alngods:
i
3
Flanell (förbudet till införsel)
1 skålp.
—
36
—
I
2
24
alla andra slag
Anm. Halfylleväfnader, som till mer
än hälften bestå af Ull, tullbehand-  las lika med de Helylleväfnader, hvar-  till de närmast kunna hänföras.
Shawlar, Shawletler och andra
dukar af Ull eller Ull och Bom-  ull tillsammans
Under 6 R:dr 32 sk. värde styc-  ket (förbudet till införsel) . .
Af 6 R:dr 32 sk. värde och der-  öfver stycket
:
I skålp.
100 Rd. v.
100 Rd. v.
3.3
20
24
16
b
ri
a.
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 377.
9’*
Tullvärde.
R:dr s. r.
36 —
1 16 -
28 —
8 - -  3 - -
36
18 - -
15 - -  5 - -
— 30 —
4 - -
4 - -  2 4-
36 —
40 —
5 - -
36 —
— 12
Wäf nader :
Linne- och Hamp- • . •
Alngods:
Blaggarn och Kanfas .
Bolstervar ....
Buldan
Damast .....
Dräll
Kammarduk och Batist
Linön
Lärft, hvaraf 1 qvadrat-aln väger
till och med 3 lod (förbudet
till införsel) ....
alla andra slag
Segelduk och Tältduk .
andra slag
Dukar
Hår- och Tatjel-
Vaxade eller lackerade:
Mattor
andra slag
Vattentäta eller dubbla Väfnader,
sammansatta med upplösning af
Cautschouc
Ympvax
Zink, Tutanego och Spiauter:
oarbetad och i plåtar ....
arbetad
Qvantitet
för Tullber.
1 skalp,
i skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp,
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
j skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
I skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
■Inf.-Tull.
R:dr 3. r.
Utf.-Tull.
R:dr s. r.
> F
11
n
tt
Wärjor och Wärjklingor, te Gevär.
Zaffar, »e Färger.
Ziltror, se Instrumenter, Musikaliska.
Zitverrot, se Apotheksvaror.
C»l2
FxpeditionsAJlskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o J77.
Tull
rärde.
Qvantitet
för Tu liber.
Inf.-Tull.
Utf.-Tull.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.'
r.
Angina ehrner
100 R:d v.
10
—
—
! F
ri
a.
Ångpannor
.
100 Rd.v.
20
—
—
J1
8
—
Ass
1 skålp.
—
2
—
F
ri
a.
24
—
Ättikaj alla slas; , .
Varor, som icke kunna hänföras
1 kanna
—
6
—
F
v
i.
I
under någon af de i Taxan upp-  tagne bestämmelser ....
100 Rd.v.
33
16
—
F
ri
a.
Åder- och Koppjern, se lustrumenter, FältskärsAi,
se Fisk.
Ängskära, se Färger.
Äpplen, se Frugter,
Äpplen, Granat-, se Granat-Äpplen.
Öl, se Dricka.
örtsamlingar, se Naturalic-samlingar.
Expeditions-Ulskoltets Forslas, till und. Skrifvelse, IV.-ö
Tariff
för Credit-upplaget och Transito ajgiften.
Mi
Tul
varde
iransito-
för
jppla-
get.
afgiften.
R:dr
3.
1 r'
R:dr
S.
r.
300
—
—
Alun, Romersk
* . .
3
_
300
—
Anis.
3
,
300
—
Aska, Pott-: vällad eller oraffinerad
3
300
—
—
raffinerad och calcinerad
3
300
—
Ben, Elfen-, oarbetadt
3
300
.—
jBly, oarbetadt
3
300
—
—
Blår: Hamp- och Lin-
Bränvin:
—
—
300
—
Cognac, Genlévre, Rumm
3
.300
—
—
Arrac
3
_
_
300
—
—
Cacao
3
300
—
—
CaJTe • •
3
_
300
—
—
Canel och Cassia Lignea ,
3
,300
—
Corinther
3
300
—
Benkol
3
300
.—.
Fisk, saltad, Sill
3
300
—
—
torr: Gråsidor elier Sey .t
Färger:
3
—
300
—
—
Blyhvitt
3
.
_
300
—
—
Cochenille
3
,
300
—
—
Indigo
3
300
—
—
Garn, Bomulls-, hvitt, under INT:o 26
3
_
300
—
—
N:o 26 och deröfver . .
.3
300
—
—
Turkiskt rödt
3
_
300
—
—
Grjn: Ris-
3
,300
—
—
Sago-
.3
300
—
—
Hampa
_
300
—
—
Humla
3
300
—
—
Ingefära, torr
3
—
^ i
Bih. till R. St. Prot, iS.p. 10 Sami. I Afl. 115
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse,N:o Zjj.
Mi
Tull
för
g'
K:dr
300
lim
vär
■PP
t.
i
de
a-
r.
Tran
afgil
R:dr j
3
sito
*teu
s.
r
300
—
—
3
—
300
—
—
3
—
300
—
—
■Ljus, Talg- .
3
—
300
—
—
3
—
300
—
—
hvila och Spermaceti ......
•
3
—
—
300
—
—
3
—
—
300
Olja: Bom- eller af Oliver-:
i fastager
♦
c.
3
—
—
300
—
—
i flaskor, bouteiller eller krukor . .
•
3
—
—
300
—
—
3
—
—
300
—
—
3
300
—
—
Piphufvuden af Sjöskum . . .......
*
3
~
300
—
—
Plommon, Catharin- och Sviskon .....*
3
. *
300
—
—
PommeranSfknoppar och skal .......
•
3
—
—
300
—
—
Russin ......t**»***»*
•
3
■—
.—
300
—
3
—
—
300
300
—
—
Socker:
Mascovade- eller brunt och gult, Terres och 1
samt hvitt Pudersocker
tes
3
_
300
—
—
Krossadt, Lump- och Havanna- Terres-, .
3
—
—
300
—
—
Span mål, omalen: Korn . . .......
3
—
—
300
—
—
The
3
—
—
300
—
—
3
—
—.
300
—
—
Tobak: Blad
3
—
—
300
—
—
Knaster
3
—
—-
300
—
—
Trädvaror: Mahogny, oarbeladt, sågadt eller tilllui
get
3
—
—
300
—
—
Ull, okammad och okardad
3
—
—
300
—
—
Win, på fastager ...... ......
3
—
—
300
—.
—.
på bouteiller: Rourgogne och Champagne .
3
—
—•
300
—
—
andra slag .......
o
3
—
—
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, JV.o 377.
Fö rteckning
på sådane för närvarande till in- eller utförsel förbjudne Yaru-articlar,
som, enligt Rikets Ständers önskan, böra från och med den 1 Januari 1843
få, mot de af Rikets Ständer åsatte tull-afgifter,
a) lill Riket införas.
Jern:
Smidt eller valsad t:
Spik, samt allt ej specificeradt Manufactur- och Handtverkssmide.
Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt.
Slöjdevaror, eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufactur-varor i
Taxan ej nämnde.
Stål: ”andra slag”, än Gjut- och Garfstål.
b) från Riket utföras.
Jern:
Gjutet:
Tack- och Ballast-, af Sjö- och Myrmalm.
Tjärubärm* eller Yraktjära.
Expeditions-Ulskoitels Förslag till und. SkriJvelsCj N-o 387.
Underrättelser
om hvad vid Taxans verkställighet iagttagas hör.
§• i*
De i Taxan fastställde tullvärden äro beräknade i Svenska Banco-Sedlar,
hvarmed ock in- och utförselstull samt transito- och nederlags-afgifter
betalas.
§• 2.
Hvad vid tullclarering af brutet skillingtal ej hinner till half skilling
uteslutes, och räknas deremot för en skilling, hvad af sådant brutet tal stiger
till eller öfver en half.
§. 3.
Med de i Taxan förekommande vigtbestämmelser förstås Vietualievigt,
der annan vigt icke serskildt är utsatt.
§. 4.
Alla inom Sveriges Rike byggda eller i behörig ordning naturaliserade
fartyg, som bevisligen tillhöra Svenska undersåler, förunnas helfrihet både
vid inkommande och utgående, så att den i Taxan utsatta tull beräknas för
alla varor, som med dessa fartyg till Riket införas eller derifrån utföras, titan
afseende eller skillnad, om inkommande varor herntas direele från productions-orten,
eller utur andra handen, och med iagttagande för öfrigt af
den lindring i tull, som för handeln på vissa orter är serskildt i Kader
beviljad.
5. 5.
För alla varor, som inkomma med fremmande fartyg, förhöjes den belöpande
helfria tullen med Fyratio procent, och för alla varor, sorn med dylika
fartyg utföras, med Femtio procent, utom i de fall då, genom serskilda
afhandlingar med främmande Magter, undantag härutinnan blifvit öfverenskomna.
Till allmänhetens underättelse utfärdar Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium
kungörelse om dessa afhandlingar vid början af hvarje år.
Expcditions-Ulskollels Förslag lill and, Skrifvelse , JV.-o 377. 917
§• 6.
Lastpenningar lill Kongl. Maj:t och Kronan utgöras af Svenska fartyg
med Tolf och af fremmande fartyg, du annorlunda icke är öfverenskommet,
med Tretiosex skil lingar Banco för hvarje läst, beräknad efter Svenskt mätarebref,
samt betalas hvarje gång håde vid inkommande och utgående; dock
om ett inhemskt eller med inhemska lika berättigad t fremmande fartyg, under
loppet af ett calender-år, gör liera resor emellan Sverige och utrikes ort,
erläggas för utgåendet dessa umgälder allenast första resan och vid inkom
mandet
endast, när fartyget innehar last.
§• 7.
l:o Å inkommande varor, som enligt Taxan förtullas efter vissa procent
af värdet, eller för hvilka olika lutt efter olika värde eger mm, bör godsegaren
uppgifva inköpspriset, med tillägg af assnrance, frakt och all annan
derå använd kostnad, intilldess de lill lossningsorten anländt, och å utgående
varor deras partipris i lastningsorten. — Godsegarens angifnings-inlaga å
inkommande sådana varor bör styrkas af factura och conoissement, äfvensom
assurance-räkning då försäkring tagen är. Vid saknad af factura, förliålles,
enligt 31 §. af Seglations-Ordningen; och bör, då Placat-stämpel å sådana
varor begagnas, å denna stämpel antecknas, elter hvilket tull värde varan blifvit
förtullad.
2:o När en vara blifvit sålunda till förlullning angifven, skall, genast
efter besiglningen, anslag å Packhusdörren ovilkorligen ske, då hvar, som i110m
fyra söcknedagar, angifningsdagen inberäknad, är högstbjudande, ege
att varan inlösa, såvidt anbudet uppgår lill minst det angifna värdebeloppet,
med tillägg af tio procent, samt med vilkor, att summan genast i Tull-cassan
contant nedsätles. Har inom denna anslagstid någon, till varans inlösande
med sagde vilkor, sig icke anmält, må vid tullberäkningen efter angifningea
komma att bero och varan, efter skedd clarering, af egaren disponeras; mern
eger inlösning på förenämnde sätt rum, skola tnll-afgifterne efter det derigenom
uppkomna högre varuvärdet beräknas; och skall af inlösningssumman
varu-angifvaren genast utbekomma angifnings-beioppet, tillökadt med tio procent,
men öfverskoltet, om sådant eger rum, tillfalla Kronan och hälften ingå
till det serskilda anslaget för manufacturernas befremjande, under iagttagande
af hvad i 30 §. af Kongl. Förordningen till förekommande af oloflig
införsel och utförsel af varor af den 12 December 1833 i sådant hänseende
stadgas.
gi8 Expeditions-Ut skottets Förslag till uml. Skrifvelse, N.-o 877.
§. 8.
Föreskrifterne i nästförestående §. tillämpas icke å brakade flyttsaker och
resande tillhörige effecter, som icke utgöra handelsgods och hvarmed fö rf ares
enligt hvad derom serskildt är eller varder stadgadt.
§• 9.
På vederbörande Fabriks- och Handtverks-Societtter ankommer att utse
en eller flere personer i hvarje Stapelstad, som ega att tillse, det de till
hvarje Societets yrke hörande varor blifva under rigliga benämningar fertullade,
och öfvervara alla stämplingar i Packhusen; dock må dessa ombuds
frånvaro icke hindra stämplingens företagande och fortgång, sedan anslag derom
2d timmar förut å Packhusdörren skett.
§• 10.
Inkomna och lill inrikes förbrukning disponerade utländska varor kunna
till utrikes ort tullfritt åter utföras.
§. ii.
Vid uppkommande tvist om en varas rätta art och benämning, må General-Tu
Il-Styrelsen ega att, sedan, der så fordras, sakkunnige Handlande eller
Fabrikanter hörde blifvit, afgöra frågan; kunnande besvär öfver GeneralTull-Styrelsens
i dylika frågor fattade beslut hos Kongl Majst i underdånighet
anföras endast af godsegaren. När en omtvistad vara blifvit till förtullning
i vederbörlig ordning angifven, skall densamma icke vara confiscation
underkastad, äfven om den sedermera anses vara af annan beskaffenhet, utan
må godsegaren kunna den under stadgade vilkor till tjvarblifvande i Riket
eller återutförscl disponera.
§• 12.
Alla både inkommande och utgående varor, ehvad de förlullas efter bestämd
afgift eller efter vissa procent af värdet, eller äro tullfria, skola angifvas
till namn, art och beskaffenhet, antal, Svenskt mått, mål eller vigt,
eller, då godset efter värde förtullas, eller är tullfritt , äfven värdet, samt på
lika sätt i Tull-journalerna och Persedel-extracten upptagas. Om hvad, i
öfrigt vid varans angifning och förtullniug iagltagas bör, tjenar SeglalionsOrdningen
till efterrättelse,
Expedittons-TJ tskoltets Förslag till und. Skrifvelsex N-o J77. gig
§. 13.
De varor, som ej om skeppsbord kunna genom Svenskt mått, mål eller
vigt till qvantiteten bestämmas, transporteras, efter deras beskaffenhet och
värde, till Tuli-Packbuset eller Stadens vågar, för att der vägas eller mätas.
Uppå ingifven inlaga lill Tullkammaren, erhåller godsegaren räkning å dea
för varorna belöpande tull, efter hvars erläggande han eger desamma fritt
disponera, på sätt och med vilkor i öfrigt, sorn Seglations-Ordningen och Nederlags-Förordningen
bestämma.
§• 14.
Till handelns underlättande kommer så kalladt Credit-upplag eller anstånd
med tullafgifternes betalning för alla i Tariffen i sådant afseende utmärkta
varor lill der bestämda minimi-värden alt tills vidare ega rum uti
städerna Slockholm, Götheborg, Gefle, Carlskrona, Carlshamn, Malmö, Norrköping,
Calmar, Wisby, Helsingborg, Westervik, Ystad, Uddevalla och Christianstad,
under iagttagande af följande vilkor:
AU varorna uppläggas under Tullkammarens jemte egarens lås qch vård;
Att egare af dessa varor få, emot utgörande af hela tullen, om de inom
landet försäljas, men endast mot Transito-tull, då de bevisligen åter utföras,
från Credit-upplaget uttaga större eller mindre partier, dock icke under hälften
af det minsta , som får uppläggas;
Att Credit-upplaget icke får sträckas utöfver ett år ifrån den dag, godset
lill uppläggande angifvits; börande detsamma inom nämnde lid antingen åter
utföras eller Lill fullo förtullas efter den tullberäkning, som var gällande,
då upplaget skedde, vid pålöljd, att godset i annat lall för egarens räkning ä
auktion lörsäljes, då belöpande införselstull och omkostnader ,å auclions-sunaman
först afdragas och återstoden tillställes godsegaren;
Att, då varor, sorn efter värde förtullas, å Credit-upplag emottagas, värdet
å dem förut bestämmes och tullen derefter, vid deras uttagande, erlägges,
utan afseende på de under tiden förefallne ändringar i priset å dylika
varor; - ........ .
Att gods må kunna transporteras från en stads Credit-upplag till en annan,
dock med Credit-tidens beräkning ifrån den dag, godset till uppläggning
först angafs;
Att varor må kunna afgiftsfritt öfverflyttas till Credit-upplag från Nederlag,
med beräkning af Credit-tiden från angifningen lill Credit-upplaget;
Alt varor må, efter anmälan hos General-Tull Styrelsen, öfverflyttas i
-
9?o
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.O Zff.
från Credit-upplag på Nederlag, emot erläggande af så val Transito-afgift, som
inkommande Recognition; samt
Alt genom Credit-upplaget någon förändring icke sker i den Nederlagsfrihet,
som Kongl. Maj:t redan i Nåder förunnat vissa städer, eller frarndefels
i Nåder förunnar andra.
§. 15.
Den Trettonde tunnan af hvarje läst saltadt Kött och Fisk af alla slag,
som bestås till packning, är fri från tull och afgifter tili städerna.
§• 16.
Allt hvilt socker, ankommande från någon hamn i Europa, hvilket icke
är angifvet som krossad t, Lump-, eller Havanna- Terres- elller annat under
samma tullbestämning llän förligt slag, skall underkastas besigtning af sakkunnige
och ojäfvige personer i Tullkammare- eller Packhus-Inspections-föreståndares
närvaro. Yppas dervid olika meningar om varans rälla beskaffenhet,
hänskjutes frågan till General-Tull-Styrelsen, då prof å sockret jemväl bör
insändas.
§. 17.
Vid utförsel sjöledes från Stapelstad af följande inrikes tillverkade varor,
beviljas af tullmedlen:
för 1 skålp. Topp-, Candi- och Kak-Socker 2 sk. 11 r.
„ 1 skålp. Cardus eller karfvad Tobak, äfvensom prässad och
rullad Tobak samt Snus 3 —• —■
„ 1 st. Segelduk af Hampa till minst 50 alnars längd ... 8 — —
„ 1 st. Segelduk af Lin till samma längd . . . . * . . 24 — —
„ 1 st. Packväf af Hampa till minst 50 alnars längd , . . 6 — —-
„ 1 st. Packväf af Lin till samma längd ....... 18 — —•
„ 1 st. hvit Bomullsväfnad till minst 50 alnars längd och af
garn i finhet af N:o 32 eller derutöfver efter Engelsk beräkning
...4
—
hvarvid iagltages:
l:o Att, hvad Socker- och Tobaks-fabricater angår, minst 100 skålp.
af samma vara, och af Bomulls- samt Hamp- och Linne-väfnader minst så
många stycken, att de tillsammans utgöra 500 alnars längd, skola till export
angifvas och på en gång afsändas; och innefatta följaglligen föreskrifterna
här
Expeditions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvelse j N-o 377. ga t
här ofvan angående längden å hvarje slycke, endast den grund, hvarefter beräkningen
af premien bör ske;
2:o att vid angifivngs-inlagan alltid skall bifogas Magistrats bevis, att
tillverkaren eller afsändaren personligen inför Magistraten med ed fästat, att
varan är Svensk tillverkning, samt, då fråga är om Tobaks-fabiicater, Segelduk
eller Packväf, alt den är af utländskt råämne, äfvensom om Bomullsväfnad,
alt den är tillverkad af utrikes spunnet garn i finhet af N:o 32 eller
derutöfver efler Engelsk beräkning; kommande delta bevis att biläggas Tullkammare-journalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres;
3:o att varan bör vara behörigen hall-stämplad; och
4:o att utförseln verificeras, antingen genom intyg af Svensk Consul eller
vice Consul å lossnings-orten, eller, om sådan tjensteman der ej är anställd,
annan vederbörande Embets-myndighet, att varan derstädes blifvit
lossad, eller ock genom attest af vederbörande Tullbevaknings-Tjensteman om
godsets bevakning till öppen sjö i den mening, som 30 §. af gällande Nederlags-Förordning
föreskri fver.
§• 13.
Cobolt, rå eller malen, bör vid utförseln vara fördelad i paketer och
försedd med stämpel från det ställe, der den blifvit tagen, vid påföljd af
böter till en fjerdedel af varans värde och alt expoit deraf ej tillätes.
§. 19.
Fartyg, här i Riket byggda, sorn för utländsk räkning köpas och utföras,
njute helfrihet för de varor, som med dem första gången utskeppas.
§. 20.
Skeppare, inhemska eller fremmande, som för trängande orsaker eller
till inhemtande af ordres för sin vidare resa, inlöper i Svensk hamn, der
Sjötulls-kammare finnes, må derstädes utan skepps-u ingäld ers erläggande intaga
förfriskningar och anställa nödiga reparationer, samt jemväl, under iagttagande
af hvad Seglations-Ordningen föreskrifver och efter behörig märkrullas
afgifvande, lossa större eller mindre del deraf och inlaga fyllnad i sin
last, utan att erlugga tull eller annan afgift för mera, än som lossas eller
lastas; men skepps-umgälder för fartyget skola till fullo betalas, så snart lossning
eller lastning eger rum. — Dock må, under fart från eu till annan
utländsk ort, Svenskt eller dermed lika berättigadt fremmande fartyg, utan
Bik. till R. St. Trot. 1841- to Sami. 1 Afä. u6
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelsej N.o 377.
sådane umgälders erläggande, kunna lossa så stor del af innehafvande laddning,
som icke öfverstiger fjerdedelen af fartygets last-drägtighet, för utrönande
hvaraf fartygets skepps-handlingar må tjena till grund. Fartyg, inhemskt
eller fremmande, som i Svensk hamn intagit en del af sin laddning, må i
annan Svensk hamn, der, enligt Seglations-Ordningen, lastning får ega rum,
intaga fyllnad deri. På hvart och ett ställe erlägges tull för hvad lastadt
blifvit, men skepps-umgälderna betalas till fullo, så snart lastning verkställts.
Då lossning eller lastning på flere ställen egt rum, erläggas dock skeppsumgälder
endast å första lossnings- eller lastnings-stället, derom bevis på passet
meddelas.
§. 21.
Skeppare vare skyldig att, på sätt Seglations-Ordningen stadgar, å märkrullan
noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet,
■vid den påföljd för uragtlåtenhet deraf, sorn högstberörde Förordning bestämmer;
och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande
om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter i utlastnings-orten.
Till provision må, under sådane vilkor, jemväl kunna hänföras följande
qvantileter Win, Bränvin, Kaffe och Risgryn, nemligen:
För Fartyg, kommande från Östersjön, eller till någon hamn i Halland
samt Götheborgs och Bohus, Lein från Nordsjö-orter samt Holland,
England och Franska FVestersjö-hamnarne: 3 kannor Win, 2 kannor Bränvin,
2 skålpund Gaffe och 3 skålpund Risgryn, räknadt på hvarje person af
besättningens och passagerarnes antal; samt
För Fartyg, kommande från orter utom östersjön, med undantag af
nyssnämnde fart till Halland och Bohus Län: 5 kannor Win, 4 kannor
Bränvin , 4 skålpund Caffe och 6 skålpund Risgryn, på enahanda sätt beräknadt.
Härvid bör för öfrigt iagttagas, att Win och Bränvin icke mot hvartannat
utbytes, så att den, som har mindre af den ena, ej får för såd; n
brist njuta ersättning af den andra varan, äfvensom att hvad af dessa och
öfriga nämnde proviant-artiklar öfverstiger en Skeppares ofvanföre bestämda
förråd i utlaslnings-orten, skall ovilkorligen förtullas.
Hvad af inrikes producerade, enligt utgående Tnllpasset, med fartyget
bevisligen utförda provisions-varor öfverblitvit, må vid återkomsten tullfritt
disponeras.
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, IV.-o 3pj. 923
Hvad af det öfriga medgifna provisions-förrådet icke under vistandet i
Svensk hamn ombord användes, må, derest det ej till qvarblifvande förlullas,
med fartyget åter utföras.
§. 22.
Nödigt förråd af lifsmedel för Skepps-besättningar, antingen fartyget inlöper
i Svensk hamn, eller lifsmedlen derifrån med skeppsbåt hemtas, befrias
från utförsels-tull och andra dermed förenade afgifter.
Svenska fartyg få äfven till slieppsbehof tullfritt intaga öfrige förnödenheter,
som till skeppets behof, i nion af dess storlek, kunna anses oundgänglige,
hvartill äfven må räknas 1 famn Wed, 1 tunna Tjära, i tunna Beck,
2 stycken År- och 4 stycken Spak-ämnen för hvarje 20 läster af fartygets
drägtighet och derunder.
Fremmande fartyg må deremot ej eller till skeppsbehof intaga sådana
förnödenheter, utan erläggande af derför belöpande tullafgifter.
§. 23.
På det Skeppare och besättningar å Svenska Cravel-fartyg, större eller
mindre, må komma till säkert åtnjutande af den föring, som uti Kongl.
Maj:ls år 1748 utfärdade Reglemente, dem till uppmuntran blifvit tillagd,
skola Skeppare och Besättning vid den Tullkammare, der lossning sker, af
den tull, som för fartygets medbragla last inflyter, mot behörigt qvitto, erhålla
dess föring, utgörande vid fart från Östersjön, för en Skeppare En
R:dr 16 sk., för en Styrman 28 sk., och för de öfrige af besättningen, såväl
som gossar, hvardera 21 sk.; frän Nordsjön och de vid Canalen belägne
orter, Holland, England, Frankrike samt Spanien och Portugal: for
en Skeppare Sju R:dr 9 sk.; för en SLyrman 3 R:dr 28 sk. och för det öfriga
skeppsfolket, hvarje person 2 R:dr 42 sk.; samt frän Medelhafvet och
Levanten: Skepparen, Nio R:dr, Styrman 4 R:dr 24 sk., och för hvardera
af den öfriga besättningen 3 R:dr 28 sk., allt Svenskt Banco; men, när fartygen
anlända från Pomern eller Wismar endast med Spanmål och Ull, eller
då införtullningen af medförde varor icke uppgår till efter Tulltaxe-bestämmelserna
beräknadt värde-belopp af minst 300 Ridr Banco, bestås skeppare
och besättning, efter förra vanligheten, ej någon föring, från hvilken
förmon äfven inhemska på Klink byggda samt utländska fartyg äro uteslutna.
Skeppare, som komma från Medelhafvet, men tillika intagit last uti
Westersjöhamuar, njute medelländsk föring, när tullen för de från Medelhafvet
i Svenskt fartyg medbragla varor stiger till en fjerdedel af tullbelop
-
924
Expedi tio ns-TJtskot tets Forslag till imil. Skrifvelse , N.o 077!
pet för de varor, som annorstädes blifvit inlastade. Vid ett annat förhållande
bestås endast den mindre fölingen.
§. 24.
För gods, sorn under liansporten genom tillfällighet tagit skada, må ej
någon minskning i tullen tillåtas, såvida godsegaren sjelf vill detsamma disponera.
Anser godsegaren en forska md vara icke kunna draga den i Taxan utsatta
tull , roå han lagligen styrka dess förskämning inför vederbörande Tullkam»
mare, som då eger, efter föregången kungörelse, låta på öppen auction i behörig
ordning försälja, hvad förskämdt är, i hvilket fall tullen bestämmes för
alla de varor, å hvilka tullvärde i Tulltaxan är utsatt, efter auetions-priset,
jemfördt med samma värde, och för andra varor, efter fastställd tullprocent
å auetionspriset, under iagttagande, att varorna, såsom å Nederlag befintliga
eller oförtullade, försäljas; kommande behållna auetiönssumman att, sedan
belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar godsegare
fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver fjorton dagar efter
den prescriptionslid, hvarinom angifnings inlagan, jemlikt 30 §. af gällande
Seglationsordning, bör vara till Tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifteinas
fulla erläggande, derest han icke, genom skriftlig anmälan hos
Tullkammaren inom samma tid, afstår sin rätt till den skadade varan, sorn
då genom offentligt utrop för Kronans räkning genom Tullkammarens försorg
försäljes.
Beträffande förtullningen af varor, bergade från strandade, utrikes ifrån
kommande fartyg, skall iagttagas:
l:o Att, derest fartyget alldeles förolyckats eller så skadats, att varorna
icke kunna, för befordrande till destinations-orten, åter intagas, eller om
dessa till större eller mindre del finnas så sjöskadade, att de till vidare försändning
icke utan äfventyr kunna användas, godsegare eller dess ombud må
ega alt godset i den stapelstad, dit det beqväm ligast må kunna förås, eller,
om dess beskaffenhet icke medgifver sådan transport, å landet i s t randning.sorten,
efter föregången kungörelse, genom offentlig auction i vederbörlig, ordning
låta försälja.
2:o Alt för delta ändamål laga besigtning å godset, så fort ske kan, bör
anställas af Kronofogden i 01 ten, eller annan behörig kronobetjent, biträdd
af t vänne sakkunnige oell ojäfvige män, och i närvaro af vederbörande Tullförvaltare,
som eger att, under tjenslemanna-ansvarighet för bevakande af
Kronans rätt, besiglnings-utgärden kroutrollera, och om fog till anmärkning
Expedilions-Ulskotlcls Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 377.
925
icke förekommer, å besigtnings-instrumentet, som ej edsvurne förrättningsmäu
äro pligtige att, der så äskås, med ed fästa, anteckna sitt godkännande,
3: j Att minst en månads tid må bestämmas för auctionens hållande, efter
derom af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i Länet utfärdad kungörelse;
dock om någon vara belinnes så skadad, att, utan äfventyr al dess förderfvande,
något längre uppskof med försäljningen icke kan ega rum, må denna,
så snart kungörelse derom i strandnings-ortens och närmaste stads kyrkor
Blifvit uppläst, verkställas; börande i besigtnings-instrumentet, vid slik händelse,
meddelas intyg, såväl om behofvet af en skyndsammare försäljning,,
som om verkställbarheten af godsets försändande, i försäljuings-ändamål,
till stad.
4:o Alt alla de varor, sorn genom väta icke äro underkastade förskämning,
eller som eljest vid besigtningen finnas oskadade, skola såsom fullgoda
varor enligt Tulltaxan förtullas, hvaremot med tullberäkningen för de öfriga
må förhållas, såsom i l;a mom. af denna §. stadgas.
5:o Att änskönt godset, såsom oförlulfadt, försäljes och det är inroparen
öppet lemnadt att detsamma antingen till inrikes förbrukning disponera eller
inom stadgad prescriptionstid re-exportera, det skall ankomma på säljaren,
alt medelst en gemensam inlaga, som inom fjorton dagar efter auetions-förrättniugen
bör, med bifogande af auctions-protocollet, ingifvas och serskildt
upptaga, hvad till återutförsel ämnadt är, å Tullkammaren angifva hela det
varuparti, som försåld t blifvit, och alt belöpande afgifter för detsamma inom
den i Seglations-ordn ngen föreskrifna Lid inbetala, vid påföljd, sorn i sagde
Författning jemväl stadgas.
§. 25.
Den serskilda afgift, sorn utgår under benämningr Afgift till Handelsoch
Sjöfarts-fondm, uppbäres, jemte införselstullen, på sätt Vår Nådiga Kungörelse
af den 19 Juni 1835 derom stadgar, eller Vi finna skäl att framdeles
i Nåder förordna.
§. 26,
Städernas Tolag och andra dem på vissa varor Beviljade afgifter uppbäras
genom deras egen försorg och erläggas efter de för hvarje stad gällande
föreskrifter och fastställd procent, beiäknad å det i denna Taxa på de flesta
inkommande och utgående varor bestämda värde, eller det, enligt 7 §., å de.
öfriga utrönta värde; och iagttages dervid, att alla varor, som, enligt Taxan,
ga6 Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, N.o 377.
8ro i allmänhet fria från införsels- eller utförselstull, befrias från Tolag vid
inkommande eller utgående, äfvensom de varor, hvilka i Taxan serskildt från
Tolag befrias.
§. 27.
De undantag från allmänna föreskrifter om fartygs och varors tullbehandling,
som i serskilda fall, enligt derom meddelade Nådiga förordnanden,
för vissa städer och orter, verk och inrättningar hittills egt rnm, skola äfven
hädanefter tills vidare tjena till efterrättelse.
§• 28.
I afseende på Sveriges och Norriges inbördes handels-förhållanden, lärider
Lill efterrättelse Kongl. Maj:ts den 25 Maj 1825 utfärdade Nådiga Förordning.
§. 29.
Svenska sjöfarten på aflägsnare orter njuter tills vidare följande förmoner
af lindring i tull- och convoy-afgifter, nemligen:
af i5 procent för produeter och tillverkningar af länder, belägna på
fästa landet af Amerika, norr om 25 grader nordlig latitud, eller af någon
fremmande Coloni i Vestindien, vid direct införsel derifrån med Svenska
skepp, samt för Svenska produeter och tillverkningar, vid direct utförsel till
fremmande Colonier i Vestindien;
af 25 procent för Svenska produeter och tillverkningar, utförda i Svenska
skepp directe till ön S:t Barthelemy, till orter å östra kusten af Amerikas
fasta land, söder om 25 grader nordlig latitud, eller till Goda lloppsUdden,
och för dessa länders produeter och tillverkningar, derifrån direct®
införda till Sverige i Svenska skepp;
af 331 procent för Svenska produeter och tillverkningar, som i Svenska
skepp utföras directe till orter på andra sidan goda Hopps-Udden, äfvensom
till hamnar å andra sidan Cap Horn, samt för dessa orters produeter o«h
tillverkningar, som directe derifrån i Svenska skepp inkomma.
§. 30.
De serskilda Tractater och Afhandlingar, som med fremmande Magier
blifvit angående handels-förhållanden afslutade, tjena till behörig efterlefnad
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o Zjf, gay
>‘1(1 afgifters beräknande för fartyg och varor, under den tid, samma Tractater
och afhandlingar äro gällande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 Juni 1841.
!sT:o 378.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 7 Juni 1841.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , med öfverlemnande af
den nya Bevilln ings-Förordn ingen.
(Bevillnings-Utskottets diet. IS tiis 12, 27, 31, 33, 34, 39, 42’,
45, 52 samt Först. StaLs-Utsk. Mern. K:o 438.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, efter granskning af Stats-Verkets behof, till dessas
fyllande vid denna Riksdag åtagit Sig en årlig beskattning att i egenskap
af allmän bevillning för 1842 och följande år intill slutet af det, då ny Be _
villnings Stadga varder af Rikets Ständer antagen, u|gå med Två Millioner
R:dr B:co; så få Rikets Ständer härjemte i underdånighet öfverlemna den af
dem upprättade Författning om den allmänna bevillningens utgörande under
ömförmälde lid,*) hvarvid Rikets Ständer tillika skolat i underdånighet anmäla,
det Rikets Ständer i allmänhet bibehållit samma grunder, som i 1835
års Bevillnings-Förordning äro följde, utom att den personliga skydds-afgiften
blifvit nedsatt till 24 sk. för man och 12 sk. för qvinna samt tiden, från
hvilken den skall utgöras, bestämd till fy 1 Ida 18 år i stället för 17; att cen
tonul-afgiflen
af embets- och tjenstemännens löner kommer att upphöra, äf
-
*) Finues tryckt efter underdåniga skrifvelserna i detta Band.
gaB ExpecUtions-Utskottels Förslag lili lind. Skrifvelse, N.o 379.
vensom den afgift, arrendatorer, landlbönder, hälftenbrukare, m. fl., jemlikt
25 §. af senaste Bevillnings-Stadga erlagt; samt att, i afseende å TaxeringsComiteerne
på landet, den förändring egt rum, att desamma blifvit förenade
med Berednings-Comiteerne under gemensam benämning af Taxerings-Comite,
på landet, hvarförutan Rikets Ständer få, med anledning af derom hos dem
gjord framställning, underdånigst anhålla, att åtgärder måtte vidtagas för infordrande
af statistiska upplysningar om hemmannens medel-afkastning och
saluvärden i allmänhet, inom hvarje Län, hvilka upplysningar i tabellarisk
form uppställde, torde vid näst infallande Riksdag föreläggas Rikets Ständer,
i ändamål, att de, med ledning deraf, malte blifva i tillfälle att, efter en
allmän öfversigt, bestämma, i livad nion rättelse uti minimi-tariffen öfver hemmansvärdet
kunde anses böra ega rum.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den S Juni 1841.
N:o 379.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841•
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifveise j angående oj ullständighet
i Riks-actens stadgan den rörande förmyndareval för emyndig
Konung.
(Coust, Utsk. Mern. N:ris G3, 107 och 115.)
S. A. K.
Ilos Rikets Ständer har till öfvervägande förekommit, hurusom uti den,
till bestämmande af de genom föreningen emellanj Sverige och Norrige uppkomna
constitutionella förhållanden, i Stockholm den 6 Augusti och i Christiania
den 31 Juli 1815 beslutade Riks-Act, bestämmelser saknas, huru och
när
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.o 38o.
när, vid Konungs minderårighet, frågor mellan Svenska och Norrska Folkens
Representanter höra afgöras om det antal Förmyndare, som för omyndig Konung
väljas må; om hvilken hland flere sådane Förmyndare må ordet föra,
samt huru förhållas hör, då lösterne i en af flere personer sammansatt Förmyndare-Styrelse
blifva lika delade, äfvensom, att samma Riks-Act, lika litet
som Norrska Grundlagen, innehåller något stadgande om högsta antalet
Förmyndare, som för myndig Konung väljas må, i följd hvaraf Norriges StorThing
skulle k. inna välja ett antal, som Svenska Grundlagen förbjuder.
Då genom saknad af bestämmelser härutinnan, dels hinder skulle kunna
möta för tillsättning af Förmyndare, dels Styrelsens verksamhet möjligen
komma att afstanna samt sjelfva Föreningens trygghet blottställas, få Rikets
Ständer underdånigst anhålla, att E. K. M. täcktes till Svea Rikes Ständer
och Norriges Stor-Thing aflåta Nådig Resolution om allt, hvad E. K. M. kan
finna nödigt tili afhjelpande af de i Riks-Actens stadganden, rörande Förmyndare-val
för omyndig Konung, befintlige brister.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 380.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adela den 8 Juni 184r.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Bikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående Convoy-Commissariatets
uppkörande.
(Stats - Utsk. Uti. N:ris 337, 416, 523, samt Mern. N:ris 483
och 549.
S. A. K.
Med anledning af derom väckt fråga, få Rikets Ständer förnya den vid
sistlidne Riksdag af Rikets dåförsamlade Ständer, uti underdånig Skrifvelse den
Bih. till R. St. Prot. 1841. to Sami. 1 A/d. 117
g3o Expedilions-Utskottets Förslag till lind Skrifvelsej N-0 38 r.
23 Febr. 1835, gjorda underdåniga anhållan, alt det hittills varande ConvoyCorn
missa lia tet mätte, så snart sig göra låler, blifva indraget och dess befattning,
lill besparing i de hittills dryga förvaltnings-utgifterne, i allo öfverflyttas
på Comtnerce-Collegium, helst, om nödigt anses, att Norrska Regeringen,
genom Ombud, hädanefter deltager i förvaltningen af dessa medel,
E. K. M. är oförhindrad sådant förordna, äfven sedan den nu i underdånighet
föreslagna förändringen blifvit verkställd; och torde, i händelse af Nådigt
bifall till berörde underdåniga hemställan, E. K. M. täckas anbefalla bemäide
Collegium att öfver förvaltningen af ifrågavarande fond låta föra serskild
Hufvudbok samt alt, efter dess årliga afsluinnde, till E. K. M. afgifva
underdånig berättelse om fondens ställning; hvarjemte Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, alt berörde berättelse målte genom tryck befordras till
allmän kännedom, samt i öfrigt räkenskaperne för fonden , likasom händelsen
är med Convoy-Cassans, tillhandahållas Rikets Ständers Revisorer och
Stats-Utskolt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 381.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni j84 r•
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående utdelning af
Bonde-Ståndets Förhandlingar i Representations-/rågan.
(Stats-Utsk. Mern. N:ris 415 och 486.)
S. A. K
Sedan Rikets Ständer, i anledning af inom Bonde-Ståndet derom väckt
fråga, inedgifvit, att, vid tryckningen af de under innevarande Riksdag inom
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 38a. g3»
samma Stånd förde Protocoll, 3000 exemplar af de äfvenledes inom Ståndet
afgifne yttranden, samt fattade beslut, rörande det af Constitutions-Utskottet
upprättade förslag till Nationai-representationens ombildning, må serskildt afdrågås
och af Rikets Ständers Riksgälds-Contoir hållas E. K. M:s Befallningshafvande
i Länen tillhanda, för att genom deras försorg i socknarne utdelas;
så få Rikets Ständer härmed sådant i underdånighet anmäla, med anhållan,
det E. K. M. täcktes, i anledning deraf, lemna Sine Befallningshafvande
de föreskrifter, E. K. M. för ändamålets vinnande kan i Nåder finna
lämplige.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 382.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående Extra Stats-anslag för
den af Rikets Ständer begärda Lag-Beredning.
(Stats-CJtsk. Ull. N:ris 508 och 551.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition af den 30 sistl. Mars, har E. K. M. täckts gifva
Rikets Ständer tillkänna, det E. K. M., i anledning af Rikets Ständers, uti
underdånig Skrifvelse af den 3 i berörde månad, framställde anhållan om
nedsättandet af en Comité eller Lag-beredning, samt om upplösning af deri
Comité, som haft sig uppdraget att upprätta jetnförelse-tableau öfver Lag-förslagen,
i Nåder beslutat förordna en Lag-beredning af fem ständige Ledamöter
för de af Rikets Ständer afsedda ändamål, och för alt jemväl afgifvä un
-
932
Expeditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelsej N-'0 382.
derdånigt yttrande öfver förslag till Författningar, innan desamma af E. K.
M. i Stats-Rådet slutligen pröfvas, hvilken Lag-berednings sammanträden Justitiae-Stats-Ministern,
såsom Ordförande, jemte en annan Ledamot af StatsRådet,
Justitiee-Canzleren och Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman, äfvensom,
för granskning af sådane Lag-förslag, som tillhöra Jnstitiae-Departementets föredragning,
två af Högsta Domstolens Ledamöter blifvit berättigade att bivista;
att denna Lag-beredning sist den 15 nästkommande September kommer
att träda i verksamhet, samt att E. K. M. funnit godt i Nåder bifalla, hvad
Rikets Ständer i underdånighet hemställt om upplösning af den för upprättande
af en Tableau öfver Lag-förslagen nedsatta Comité, när E. K. M. tinner
sådant lämpligt och nyttigt; och har E. K. M. derjemte i Nåder äskat,
att Rikets Ständer måtte, till aflöning för de fem ständige Ledamöterne i
Lag-beredningen, lill skrif-biträde, inköp af vissa juridiska böcker och tidskrifter,
tryckning af de utarbetade förslagen samt öfrige expencer, bevilja ett
extra Stats-anslag, hvars belopp E. K. M. emellertid icke ansett nödigt att
för Rikets Ständer föreslå, enär E. K. M. vore öfvertygad, att Rikets Ständer
skola bestämma en passande vedergällning till dem, sora förrätta detta hedrande
uppdrag.
Rikets Ständer hafva i öfvervägande tagit, hvad af E. K. M. i detta ämne
sålunda biIfvit i Nåder föreslaget, hvarvid, dels med afseende å angelägenheten
deraf, att, på det, enligt hvad E. K. M. äfven i Nåder yttrat, män
med erforderlig skicklighet och med ledighet frän annan embets-befattning
må kunna blifva utsedde till Ledamöter uti ifrågavarande Lag-beredning, en
tillfyllestgörande ersättning för deras möda och för mistning af inkomster
under den tid, arbetet fortgår, varder dem beredd, samt att E. K. M. jemväl
må ega öppet att, efter sig företeende omständigheter, förordna, rörande
fördelningen af de arfvoden, som till Lag-beredningens Ledamöter komma
att utgå, dels ock vid jemförelse med hvad tillförne blifvit utbetaldt för så
väl den äldre Lag - Comitéen, som den senast tillsatta Comité för utarbetande
af en tableau öfver Lag-förslagen, Rikets Ständer anselt lämpligast vara,
att en viss summa årligen ställes till E. K. M:s Nådiga disposition, till
arfvoden för Ledamöterne, Secreterares aflöning och expencer, hvilken summa,
för vinnande af det dermed afsedda ändamålet, icke synes böra understiga
12,000 R:dr. Då likväl; med anledning af E. K. M:s Nådiga bifall till hvad
Rikets Ständer i underdånighet hemställt om upplösning al den för upprättande
af en tableau öfver Lag-förslagen nedsatta Comité, det måste antagas,
att den i och för nämnde Comité af öfverskotten å Siats-Verkets inkomster
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, iV.o 382.
bestridda utgift, i medeltal 9,150 R:dr årligen, kommer att upphöra, blifver
den verkliga tillökningen i kostnad icke högre än 2,850 R:dr.
På grund häraf, och då , enligt så väl Rikets Ständers vid innevarande
Riksdag i ämnet aflåtna underdåniga Skrifvelse, som E. K. M:s deraf föranledda
Nådiga Proposition, Lag-beredningens befattning icke kommer att blifva
af fortfarande egenskap, utan dess arbeten ansetts böra och kunna så ställas,
att tryckningen af de genom densamma beredda Förslagen till Civil-och
Criminal-Lag kan vara fulländad före den, vare sig Lagtima eller Urtima,
Riksdag, som näst efter tre år från innevarande Riksdag kan infalla, hafva
Piikets Ständer godtfunnit att, till arfvoden för Ledamöterne, Secreterares
aflöning och expencer för den nya Comité eller Lag-beredning, om hvars tillsättande
Rikets Ständer, uti skrifvelse af den 3 sistlidne Mars, gjort underdånig
anhållan, å Riksgälds-Contoiret anvisa en summa af 12,000 R:dr Banco årligen,
att, sedan den för upprättande af en tableau öfver Lag-förslagen tillsatta
Comité blifvit upplöst, samt all utbetalning af Stats-medel för densamma
upphöit, utgå från den tid, Lag-beredningen blifvit fullständigt organiserad
och tiädt i verksamhet, och intill 1844 års slut; dock bör hvad af ifrågavarande
anslag möjligen icke erfordras, hos Riksgälds-Contoiret blifva innestående
till kommande Ständers disposition.
Med fästad uppmärksamhet derå, att nödige kostnader för tryckning af
de förslag, Lag-beredningen skulle komma att utarbeta, icke kunna på förhand
med säkerhet beräknas, hafva Rikets Ständer härjemte serskildt anvisat
å Riksgälds-Contoiret ett förslags-anslag för en gång af 3,000 K:dr Banco, till
bestridande af kostnader för tryckning af ifrågavarande arbeten.
Slutligen och då, för den händelse, E. K. M. kunde täckas till Ledamöter
i Lag-beredningen inkalla de ännu lefvande tvänne Ledamöter af f» d.
Lig-Comitéen eller endera af dem, Rikets Ständer, enär bestämmandet af
arfvoden för Ledamöterne i Lag-beredningen blifvit lill E. K. M:s Nådiga
pröfning öfverlemnadt, icke ansett lämpligt, att de uti Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse af den 2 October 1834 meddelade föreskrifter, i afseende
å de för desse Ledamöter beviljade pensioner, må komma att qvarstå, såsom
möjligen medförande hinder för nämnde Ledamöters inträdande i Lagberedningen,
hafva Rikets Ständer velat medgifva, att, för den händelse, en
eller båda ännu lefvande Ledamöterne af f. d„ Lag-Comiteen komma att af
E. K. M. till Ledamöter i Lag-beredningen inkallas, deras arfvoden må kunna
af E. K. M. bestämmas, oberoende af den pension , som blifvit dem af
Rikets Ständer å Allmänna Indragnings-Staten tillagd.
g34 Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelsej IV.-o 383.
Hvilket allt Rikets Ständer få, till svar å E. K. M:s högslberörde Nådiga
Proposition, härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 383.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 184*♦
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande vilkoren för
det af Rikets Ständer till en Pharmaceutisk läro-anstalt beviljade
anslag.
(Suts-Utsk. Lith N:o 541)
S. A. K.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers, uti Skrifvelse af den| 4 Januari
innevarande år, hos E, K. M. i underdånighet anmälda heslut, att till den
i Stockholm stiftade Pharmaceutiska Läro-anstalt anvisa ett årligt anslag intill
nästa Riksdag af 1,000 R:dr Banco, att utgå mot vilkor: att ApothekareSocieteten
årligen dertill bidrager med minst 2,000 R:dr Banco; attLäro-anstalten
ställes under Sundhets-Collegii inseende, samt att, om ApothekareSocieteten
icke kan eller vill dessa vilkor uppfylla, Stats-anslaget då genast
kommer att till Riksgälds-Contoiret indragas, Apothekare-Societeten samt
Kongl. Sundhets-Collegium med häröfver infordrade underdåniga Utlåtanden
inkommit; så har E. K. M., då, utaf hvad Apothekare-Societeten i underdånighet
upplyst och anfört, det ville synas, som vöre det af Rikets Ständer
vid beviljadt anslag till den Pharmaceutiska Läro-anstalten fästade och i deras
ofvanberörde underdåniga skrifvelse uttryckte vilkor, grundadl å någon
erhållen felagtig uppgift om beloppet al det till nämnde anstalt utgående år
-
Expcditions-Utskottcts Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 383.
9-55
liga bidrag af Apothekare-Societeten, uti Nådig remiss af den 5 sistlidne Maj,
till Rikets Sländers Stats-Utskott öfverlemnat de rörande denna fråga till E.
K. M. inkomne handlingar, till det afseende, Apothekare-Societetens afgifna
upplysning och gjorda hemställan kunde finnas förtjena.
1 anledning häraf få Rikets Ständer i underdånighet anföra: att, ehuru
Apothekare-Societeten i dess först afgifna underdåniga framställning om anslag
till elt Pharmaceutiskt Institut, ansett 4,500 R:dr årligen för detsamma
erfordras, utom ett anslag för en gång af 5,010 R:dr allt Banco, för inred
ning
och iordningställande af Laboratorium, Läro-Salar m. m., hade Rikets
Ständer, med ledning af den för samma Institut förslagsvis upprättade
Stat, likväl antagit, att ett belopp af 3,000 R:dr årligen borde kunna blifva
för ändamålets vinnande tillräckligt, hvaremot detnu synes Rikets Ständer, som
skulle den ytterligare nedsättning af detta belopp, hvilken blefve en följd af
Apothekare-Societetens nu senast gjorda förklarande att icke kunna till inrättningen
lemna större bidrag än 1006 R:dr Banco, så att hela summan endast
komme att uppgå till omkring 2000 R:dr årligen, icke kin na bereda
Institutet den utvidgade verksamhet, hvars befordran blifvit hufvudsakligen
afsedd, med det af Rikets Ständer bi fallne Stats-anslaget; att Rikets Ständer,
med afseende derå, att läro-anstaiten, såsom uteslutande tillkommen för Apothekare-yrket,
sålunda torde, om äfven Staten, för befremjande af ett dermed
åsyfladt allmänt nyttigt ändamål, lemnar bidrag till densamma, kunna
till större delen anses såsom en enskild Inrättning, hvars vidmagtbållande i
främsta rummet bör åligga Apothekare-Societeten, hvadan förhållandet emellan
det föreslagne Stats-bidraget och hvad af Societeten ansetts böra tillskjutas,
synes vara bygdt på en rättvis och billig grund, samt att Rikets Ständer,
for u| pgörandet af den beräkning, enligt hvilken Societet! ns bidrag ansetts
kunna upptagas till 2,000 R:dr Banco årligen, icke saknat anledningar,
att antaga, det Societeten genom egne bidrag samt de afgifter, som af större
delen Elever vid Institutet erläggas såsom hyra och vid de examina de derstädes
undergå, skulle! kunna utan svårighet åstadkomma nämnde årliga bidrag.
Yid sådant förhållande anse Rikets Ständer Sig icke kunna medgifva någon
annan förändring uti de, för utgåendet af det för en Pharmaceutisk Läro-anstalt
i Stockholm beviljade Stats-anslag, fästade vilkor, än att under Societetens
bidrag må inbegripas de afgifter, som af eleverne erläggas, jemte det
serskilda anslag, som af Societetens medel utgår för inköp af böcker och materia
medica, så vida de på detta sättet bildade samlingar blifva för Institutet
tillgängliga.
g36 Expeditions-UtskoUets Förslag till und, Skrifvelse, IV-o 384-
Hvilket Riket Ständer, i anledning af E. K. M:s högstberörde Nådiga remiss,
få i underdånighet anmäla; framhärdande &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 384.
Uppläst och godkäodt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841.
Presle-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga framställning, angående en uppkommen brist
i 1840 års anslag till Beväringsmanskapets vapenöfningar.
(Stats-Utsk. Uti. JN:o 550.)
S. A. K.
Sedan Krigs-Collegium, uti Skrifvelse af deri 23 sistlidne Mars, till E. K.
M. i underdånighet inberättat, att, enligt afslutad räkenskap öfver kostnaderne
för Beväringsmanskapets underhåll under 1840 års mönstringar och
möten, utöfver det härtill i Riks-Staten för samma år uppförda anslag af
80,000 R:dr B:co, erfordrats ett belopp af 18,065 R:dr, 39 sk. 8 rst. samma
mynt, till ersättande af hvilken brist, som hufvudsakligen varit föranledd af
det exercerade Beväringsmanskapets betydligt ökade styrka, uppgående för
berörde redogörelse-år till icke mindre än 17,021 man, Corporaler, Trumslagare
och Spel deruti inberäknade, Krigs-Collegium i underdånighet anhållit,
att nödige medel måtte varda i Nåder anvisade; så har E. K. M, uti
Nådig Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott af den 12 sisth Maj, med
öfverlemnande af de från Krigs-Collegium i ämnet inkomna handlingar, behagat
föreslå Rikets Ständer att, i likhet med hvad i fråga om en för år
1839 yppad enahanda brist redan egt rum, till Stats-Contoiret anvisa den
summa, stor 18,065 R:dr 39 sk. 8 rst. B:co, för hvilken Krigs-Collegii Under
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.-o 385. 937
derhålls-Afdelning för det närvarande vore skuldsatt och för hvars betäckande
E. K. M. icke egde några tillgångar att disponera.
Denna E. K. M:s Nådiga framställning hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit och, i enlighet med hvad redan, rörande den år 1839 uppkomna
brist å anslaget för Beväringsmanskapets vapenöfningar blifvit beslutadt, och
hvarom Rikets Ständer uti skrifvelse af den l3 sistlidne Februari i underdånighet
sig yttrat hafva Rikets Ständer, i afseende på den brist, som ytterligare yppats
å samma anslag för år I84O till ett belopp af 18,065 R:dr 39 sk. 8 rst.
B:eo, medgifvit, att densamma må af öfverskotlen å Stats-verkets inkomster
för sistberörde år få godtgöras; och öfverlemna Rikets Ständer till deras Revisorer
för samma år att öfver bristens tillkomst och redovisningen derför
sig yttra.
Hvilket till svar å E. K. M:s i ämnet aflåtna Nådiga Skrifvelse Rikets
Ständer härigenom få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 385.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni i84t.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående lindring i postförings-skyldigheten
m. m.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 105, Uti.
N:o 189 och Mern. N:o 201, samt Först. Stats-Utsk. Mern. N:o
574.)
S. A. K.
Efter förehafd pröfning af åtskillige hos Rikets Ständer gjorda framslällBih.
till R. St. Prot. 184.1. 10 Sami. 1 Afd. n8
938
Expeditions-Utskottets Förslag till und. ShriJvelsej N-o 385.
ningar om nödvändigheten att bereda lindring i postförings-besväret, hafva
Rikets Ständer trott åtskillige förändringar derutinnan vara af behofvet påkallade.
Då nämnde besvär i senare tider betydligt ökats, samt förhöjd betalning
i mon derefter rätteligen bör postförarne tillkomma, hafva Rikets Ständer
ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att, sedan undersökning,
rörande posthemmanens olika behof af lättnad i postföringsskyldigheten,
försiggått, hvilken åtgärd E. K. M. täcktes, så fort sorn görligt, till
verkställighet anbefalla, E. K. M. måtte, efter sig förteende omständigheter,
i Nåder tilldela de hemman, som mest linnas tryckte af postföringsbesväret,
en förhöjning i post-skjutslegan från 2 å 4 skillingar till och med 50 procent
för milen, utöfver hvad hittills egt rum; med hänseende hvartill och
enär Postverkets öfverskjutande odisponerade inkomster icke torde för närvarande
förslå till ersättande af den sålunda förhöjda postskjutslegan, Rikets
Ständer å Riksgälds-Contoiret anvisat ett förslags-anslag af 15,000 R:dr till
bestridande af ifrågavarande utgift, att årligen utgå, tilldess Postverkets öfverskott
kunna dertill bereda tillgång.
De för Postförare stundom oundvikliga längre uppehåll vid Post-Contoiren,
och serdeles vid derunder inträffande svårt väder eller stark köld, göra
det angeläget, att stallrum för de skjutsandes hästar må, i sådant fall, vid
Post-Contoiren varda att tillgå, hvadan, och till afhjelpande af denna brist,
Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet hemställa, att vid de PostContoir,
der vanligen de postskjutsande någon längre tid uppehålla sig under
väntning på posten, måtte, så vidt ej något lämpligare sätt för denna olägenhets
afhjelpande kan utfinnas, på Post-verkets bekostnad och på sätt, som
för Staten kan finnas vara det minst betungande, beredas stallrum för de
skjutsandes hästar; förmodande Rikets Ständer, att, då genom Öfver-PostDirecteurs
Embetets Circulaire-Bref den 28 Mars 1836 Postmästare blifvit ålagde
att tillhandahålla rum åt postförare, under den tid, desse afbida postexpeditionen,
mot att sådant beräknats de förre till godo vid bestämmandet
af deras hyrés-ersättning, på lika sätt äfven torde kunna beredas stallrum
för de postskjutsandes hästar.
Uti Nådigt Bref af den 13 Mars 1830, har E. K. M., för tillvägabringande
af en skyndsammare postföring emellan Stockholm och Christiania,
förordnat, att posteme från Stockholm till Norrska gränsen och derifrån tillbaka
skulle hädanefter, oberoende af ordinarie postgången, fortskaffas med
gästgifvare-skjuts, eller efter öfverenskommelse!- med vederbörande hemmansegare
eller ock af de till håll- och reserv-skjuts indeldta hemman, allt under
vissa dervid stadgade vilkor; men då Rikets Ständer ansett det vara
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse} N.o 386.
939
lämpligare, att föreskrifterne om snällpostens förskaffande bringas i öfverensstämmelse
med stadgandena om skjutsskyldigheten i allmänhet, få Rikets
Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att hvad i högstberörde Nådiga
Bref blifvit förordnadt om gästgifvares samt håll- och reserv-skjutsskyldiges
åligganden, i afseende på snäilpostföringen, må upphäfvas samt hädanefter
denna postskjuts bestridas endast efter träffad öfverenskommelse.
Slutligen och till förebyggande för framtiden af de tvister, hvilka kunna
uppkomma, rörande beloppet af den tyngd, som vid postföring får medhafvas;
få Rikets Ständer i underdånighet framställa den önskan, att E. K. M.
täcktes, efter Öfver-Post-Directeurs-Embetets hörande, såsom tillägg till Kongl.
Brefvet den 19 Februari 1812, utfärda Nådig föreskrift, att samma stadganden,
hvilka, i afseende å beloppet af den tyngd, som får lastas efter en häst
vid gästgifveri-skjuts, äro gällande, äfven må utsträckas till och vinna tillämpning
vid postföringen.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Juni 1841.
N:o 386.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni i84i*
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ angående Städernes Salu-a
cciss.
(Bevilln.-Utsk. Bet. N:o 20.)
S. A. K.
Instämmande uti den af Rikets sednast församlade Ständer, uti underdånig
skrifvelse den 19 Februari 1835, hos E. K. M. anmälda åsigt, i fråga
em utgörandet af den genom Kongl. Kungörelsen den 30 November 1810
94°
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse> N.o 387.
stadgade Salu-acciss-afgift, hafva Rikets Ständer beslutat, att de städer, der
landtmannen ännu icke blifvit förunnad rättighet att utan afgift införa och försälja
kött, bröd och dricka, fortfarande böra erlägga ifrågavarande Salu-accis,
intilldess frihet till införsel och försäljning derstädes af ofvannämnde förnödenhets-artiklar
varder beviljad, men att, då, uti någon af dessa städer,
sådan frihet blifvit medgifven samma stad, från och med året derefter, må
upphöra att denna afgift utgöra.
Med anmälan härom, få Rikets Ständer tillika i underdånighet tillkännagifva,
att, i likhet med hvad E. K. M., uti Dess Nådiga Proposition angående
Stats-verkets tillstånd och behof, föreslagit, Rikets Ständer vid nu verkställda
Statsreglering uppfört en summa af 11,000 R:dr, såsom Statsverkets påräknade
inkomst af sLädernes Saiu-aecis-afgift, att fördelas och utgå, enligt den
Tariff, som finnes den af Rikets Ständer nu utfärdade Bevillnings-Förordning
vidfogad.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 10 Juni 1841.
N:o 387.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni .84r.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ändringar i
Kon fl. Förordningen lill förekommande af oloflig in- eller
utförsel af varor.
(Bev.-, Lag- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:ris 11,
17 och 22.
S. A. K.
Med anledning af hos Rikets Ständer gjorda framställningar om ändring
3 åtskilliga delar af E. K. M:s den 12 December 1835 utfärdade Nådiga För
-
Exeditions-Utskoltets Förslag till lind. Skrifvelse j N.o 38 j.
94»
ordning till förekommande af oloflig införsel eller utförsel af varor, få Rikets
Ständer, efter att hafva detta ärende i behörigt öfvervägande tagit, hos E. K.
M. underdånigst anhålla, att de å bifogade Förslag upptagna ändringar och
tillägg måtte varda i högstberörde Nådiga Förordning införde.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 10 Juni 1841.
till förändringar uti Kongl. Förordningen till förekommande af oloflig
införsel eller utförsel af varorj af den 12 December i835.
Kreatur och körredskap, hvarmed olofligen infördt gods forslas, vare
jemväl alltid förbrutne, då de tillhöra egaren till godset och äfven då de
tillhöra annan person, så framt lagligen styrkas kan, att denne vid kust eller
å Riksgräns intagit eller intaga låtit varorna.
Beträdes embets- eller tjensteman eller betjent vid Tull-, Lots-eller Hallverket
eller Militaire, som i och för Tullbevakning commenderad är, —•
Varder — —- — — — ; och miste dessutom tjensten, då han
andra resan med sådan förbrytelse beträdes.
För den, sorn borgerlig näring eller rörelse idkar, varde straffet för andra
resan föröfvad oloflig införsel eller utförsel ökadt med förlust af burskap
eller närings-rättighet. —. —* — — — —
Fö r s l a g
§• 2.
(3:dje punkten.)
7.
942 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, Nto 887.
§• 8.
Beträdes den, som icke vunnit burskap å handel, andra resan med oloflig
införsel eller utförsel af varor, straffes, jemte ansvar enligt 2 §., med förlust
af all rätt till sådant burskaps erbål lande.
§. 9.
Utländsk man — — — — — — — — — — —
— •— — och det förbrutna godsets värde uppgår till Två Hundrade
Riksdaler eller deröfver, för alltid förvisas Riket, efter att hafva, på sätt 2
stadgar, sin förbrytelse unigällt.
Beträdes han med oloflig införsel eller utförsel af varor andra gången,
vare lag samma, utan afseende å godsets värde.
§• 16.
Gods, som i beslag taget är, skall genast ställas under beslagarens och
pgarens försegling, och i vård aflemnas till Tullkammaren eller Tull-Inspectionen
i närmaste stad, der Rådstufvu-Rält finnes, emot bevis till egaren,
om han det äskar. Finnes •— — —
—. — .—. — .— —
§. 17.
Anträffas — — —- — — — — — — — — — •—
— — — — ; vare skyldig att godset till Tullkammaren åtfölja, och
varde, uppå reqvisition af Tullkammaren, under tjenlig uppsigt eller bevakning
af vederbörande Stads-myndighet hållen, tilldess målet hos Domstolen
förekommer — — — — *— — —— — — — — — ■— —
II. C a p.
§. 21.
Den, som förfärdigar, eller låter förfärdiga, brukar eller låter bruka *—
.— — — — —• —• — — — , och vare det falskt stämplade
godset förbrutet, så vida detsamma icke bevisligen på god tro kommit i annan
mans hand, och vare lag då, som i 11 §. säges.
III. Cap.
Alla i beslag
§. 29.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 38j.
943
— — — — — disposition. Kreatur ock körredskap, som med beslags
gods
anhållits ■— •—• — •— —• — •—• — — , derom är serskildt
föreskrifvet.
Då beslag verkställes, utan att godsets egare eller forslare ertappas, bör
vederbörande Domstol, angående beslaget och omständigheterna dervid, låta,
genom åklagarens försorg, till godsegarens underrättelse, kungörelse i StatsTidningen
införa, med föreläggande för godsegaren att inom trenne månader,
efter det ett slikt införande skett, hos Domstolen sig anmäla, så vida han
någon talan förvara vill, men tillika, utan afbidan af tiden för en dylik anmälan,
med målet, så vidt godset angår, lagligen förfara och afdöma samt
förordna om godsets försäljning, så snart Utslaget vunnit laga kraft.
I alla de fall, då under beslag anhållet gods ådagalägges vara ovilkorlig
förskämning eller minskning underkastadt, så vidt med försäljningen deraf
fördröjeS, ege Domstolen, på hvars handläggning målet beror, att, äfven under
rättegången, uppå derom skeende anmälan, meddela beslut om godsets
försäljning.
IV. Cap.
§. 32. (Se 33 §. af Förf.)
Undersökning efter olofligen infördt gods må af dertill, enligt 34 §.,
behörige tjenstemän kunna utom vid tullplats och Riksgräns, jemväl anställas:
l:o På vägar å landet och på gator i städerna;
2:o Uti hus och boningsrum på hviloställen, der varu-transporter belinnas,
eller varor till vidare forsling uppläggas;
3:o Uti sådane hus och boningsrum i skärgård och å landet, ända till
en Svensk mil ifrån saltsjön, der varor äro upplagda eller varu-upplag förut
funnits under den tid, samma person af stället varit egare eller innehafvare;
4:o Uti Magazin, upplagsbodar, uthus, vindar och källare; samt
5:o Uti salubodar och bodkammare eller andra rum, der varor bevisligen
lill salu hållas eller der varu-försäljning förut under samma innehafvares
lid bevisligen skett.
Allt, vid undersökning i salu-bodar och bodkammare eller andra försäljnings-uum,
anträffadt olofligen infördt gods vare forbrutet, dä det i värde
öfverstigsr femtio Riksdaler, och innehafvaren ansvare derför efter denna
Förordning; men, om vid undersökning å öfriga i denna §. uppräknade ställen,
eller i boningsrum, på sätt i 33 § säges, det anhållna godset, ehuru
g44 Exptdiiions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 387.
nytt och obrukadt, utgör endast, hvad till egarens beklädnad eller eget nyttjande
hänföras kan, och öfverstiger det ej så hans behof och vilkor, att oloflig
afsigt med dess innehafvande uppenbarligen röjes, må han godset behålla
och vare från åtal fri. Olofligen infördt gods utöfver sådan qvantitet, som nyss
säges, ehvar eller huru som helst det upptäckt blifvit, vare förverkadt, utom
i de fall, som uti 11 och 12 §• §• undantague liro.
§. 33. (se 34 §. i Förordningen.)
Äfven i andra hus och boningsrum, än de i ofvanstående §. omnämnde,
må undersökning efter olofligen infördt gods af behörig undersökningsman verkställas,
under det ansvar, 39 §. bestämmer.
Hos den, som för oloflig införsel eller utförsel af varor tillförne straffad
blifvit, må undersökning, äfven i boningsrum, kunna ske, utan annan ansvarspåföljd,
än den 38 §. föreskrifver.
§. 34. (se 32 §. af Förordningen.)
Undersökning efter olofligen infördt gods må å de ställen, som uti momenten
under N:ris 1, 2 och 3 i 32 §. uppräknas, kunna anställas af Krono-Fogde,
Länsman, Lands- eller Stads-Fiscal Samt af Tjenstemän och betjente
vid Tullverket, hvad Tull-tjenstemännen angår, enligt för dem utfärdadt
tjenstgörings-Reglemente, så ock af de personer, som, efter föregången
anmälan, varda af General-Tull-Styrelsen eller Justitiae-Canzleren, eller, för
tillfället, af Kongl. Majrts Befallningshafvande dertill förordnade.
Deremot må sådan undersökning i de lägenheter, som i 4:de och 5:te
mom. af 32 §. äfvensom uti 33 §. omförmälas, endast kunna företagas af
Kronofogde, Tullkammare-föreståndare och Kust-Chef, Tull-Fiscal, Länsman,
Lands- eller Stads-Fiscal, samt af sådane ordinarie tjenstemän, som för serskilde
tillfällen af Kongl. General-Tull-Styrelsen dertill förordnas.
Behörighet till undersöknings verkställande skall, då sådant äskas, styrkas
medelst uppvisande af tjenste-fullmagt, förordnande eller tjenste-tecken.
När behörig person ämnar företaga undersökning uti rum, bodar, magazin
eller uthus i stad, åligge honom att, innan han skrider till verkställigheten,
skriftligen derom underrätta, så väl Chefen för stadens polis, som
Tullkammare- eller Tull-Inspections-Föreståndaren i staden, med uppgift om
stället, der undersökning är tillämnad, och tage öfver sådan meddelad unde
rättelse deras bevis.
Om
Expeditions-Utskotlets Förslag till tind. Skrifvelse, N.O 3S7.
945
Om undersökningsman upptäcker olofligen infördt gods utom Stad, utan
att kunna det anhålla, mea följer det vid dess införande till Stad i spåret,
då må han undersökning efter detsamma genast anställa, om han dertill, enligt
hvad här ofvan är stadgadt, berättigad är, utan föregående anmälan hos
Chefen för Stadens Polis- eller Tullkammare- eller Tull-Inspections-föreståndaren
å stället; men med skyldighet att, efter slutad undersökning, dem om
förloppet underrätta.
Vid hvarje undersöknings-tillfälle uti ofvan i denna §. uppräknade rum
och lägenheter, så i Stad, som på landet, skall undersökningsmannen vara
åtföljd af minst tvänne vittnen, men vid visitationer under bär himmel ege
lian rätt att, utan vittnens närvaro, godset anhålla, dock ej att detsamma vidare
undersöka, innan vittnen hunnit anskaffas. Den, hos hvilken undersökning
sker, stånde i alla händelser öppet att vittnen tillkalla, likväl utan
att undersökningen derigenom må uppehållas.
§. 35.
Då någon, som till tullplats eller gränsort ankommer, misstankes hafva
på sig förstucket gods, må undersökning derefter af Tullkammare- eller TullInspections-föreståndare
samt Öfver-Uppsyningsmän vid hamnbevakningarne
och Befälhafvare på Ivust-Stationerne kunna anställas i vaktstuga eller annat
rum, samt i 2:ne vittnens närvaro, om undersökningsman eller den misstänkte
det äskar; anträffas å nämnde ställen sålunda misstänkt person af
Under-betjente vid Tull-Verket, då må man endast af dem kunna anhållas,
tilldess någon af ofvanuppräknade tjenstemän hunnit tillkallas för undersöknings
verkställande. Är den misstänkte qvinsperson, må undersökningen ej verkställas,
utan genom tillkallad person af samma kön i afskildt rum. Upptäckes
ej dervid beslag underkastadt gods, eller finnér behörig undersökningsman
sig ej hafva skäl att å af Under-betjent anhållen person undersökning
anställa, bote serskildt för en hvar, hos hvilken vidundersökning dylikt gods
ej funnits, eller å hvilken af Under-betjent anhållen, undersökning ej af vederbörande
ansetts böra vidtagas, i förra fallet, undersökningsmannen från
Trettiotre Riksdaler 16 sk. till Trehundrade Riksdaler, och, i det senare, Under-betjent,
sora anhållningen gjort, från Tio till Etthundrade Riksdaler',
målsegandens ensak, och ansyare undersökningsmannen dessutom serskildt, efter
nedanstående 42 §., om af honom våld eller oskick vid undersökningen
löröfvats.
Bih. till R. St. Prof. iSå'. 10 Sami. 1 Afd. 119
946
Expedit iöns-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse j N.o 387.
Å den, sorn för oloflig införsel eller utförsel af varor tvänne resor tillförne
straffad blifvit, må sådan undersökning, utan påföljd af bötes-ansvar,
ega rum.
§. 36.
Undersökning inom hus, eller i boningsrum, salubodar, bodkammare och
försäljningsrum, eller uti magazin, upplagsbodar, uthus, vindar och källare,
må ej börjas annan lid på dygnet, än emellan kl. 9 förmiddagen och kl. 3
eftermiddagen i November, December, Januari och Februari månader; emellan
kl. 8 förmiddagen och kl. 5 eftermiddagen i Mars, April, September och
October, samt emellan kl. 6 förmiddagen och kl. 8 om aftonen i Maj, Juni,
Juli och Augusti månader.
Börjar undersökning — — — — — •— pä sätt 32 §. bju
§.
37.
Gör obehörig — —• — — — — — ; förhålles dermed, såsom
här ofvan i 32 §. säges.
§. 38.
Har behörig — — — — — — — . Har han gjörl undersökning
på de öfriga i 32 §. och sisla mom. af 33 §. tillåtna ställen — —
— — — — — Etthundrade Riksdaler.
Har han försummat — —— — — — då sådant, enligt 34§., honom
ålegat; —• — — — — — — •
§. 39.
Har behörig man gjort sådan undersökning, som 1 mom. i 33 §. medgifver,
utan att olofligen infördt gods dervid upptäckt blifvit; bote för hvarje
serskildt undersökt rum elller lägenhet, som af samma person i samma hus
innehafves, ifrån Femtio till Trehundrade Riksdaler och straffes dessutom
med suspension från tjenst och lön i tre till nio månader.
(Det öfriga i motsvarande §. af nu gällande Författning utgår.)
VI Cap.
Mål, som angå
§. 49.
Expcditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelset N.o 388. 947
— — vid Rådstufvu-Rätt i den stad, sorn närmast är, och der Tullkam
mare
eller Tull-inspection finnes.
N:o 388.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841.
Preste-Ståndet den g —- —
Borgare-Ståndet den g — «—
Bonde-Ståndet den io — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående Statsverkets
inkomster för år 1841 och påföljande d/v, intill nästa Statsreglering.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 64 och 226 samt Bevilln. Utsk. Bet.
N:o 50.)
S. A. K.
Efter öfvervägande af hvad E. K. M., uti Dess aflåtna Nådiga Proposition,
angående Statsverkets tillstånd och behof, i afseende å Stats-verkels inkomster
föreslagit, samt efter tagen kännedom om beloppet af hvad under
de fem åren, ifrån och med år 1833 till och med år 1837, till Stats-verket
influtit, få Rikets Ständer härmedelst i underdånighet anmäla deras beslut,
rörande beräkningen af Stats-verkets inkomster i Riks-Staten för innevarande
år 1841 och de påföljande, intilldess den vid nästa Riksdag skeende Statsreglering
blifver gällande.
Ordinarie eller ständige inkomster.
l:o Ordinarie Räntan. Hvad häraf, såsom indeldt, utgår till vissa Stater,
Inrättningar och personer, beräknades vid senaste Stats-reglering förslagsvis
till 1,390,295 Rdr och den öfriga, eller Stats-verket behållna an
-
g48 Expeditiöns-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse> N.-o 388.
delen af denna ränta, till 507,000 R:dr; men då under åren 1833—1837
de indeldte räntorna per medium utgjort 1,772,637 R:dr, och de behållne
561,058 R:dr, samt Rikets Ständer anse rättast, att Slats-verkels inkomster i
möjligaste måtto'uti Riks-Staten upptagas till deras verkliga belopp, hafva
Rikets Ständer ansett de förra räntorna kunna beräknas till 1,770,000 R:dr
och de senare till 560,000 R:dr. Genom den af Rikets Ständer beslutade
och i underdånig skrifvelse den 23 September sistlidne år hos E. K. M. anmälda
indragning af Fjerdingsmans-lönerne blifva likväl de indeldta räntorna
minskade med ett belopp af 8000 R:dr, hvarmed de Statsverket behållna i
stället ökas. I följd häraf hafva Rikets Ständer, uti nu upprättade Riks-Slater,
uppfört den indeldta delen af ordinarie räntan till 1,762,000.
samt den Statsverket behållna lill
568,000. n~~nr.nr>.
2,330,000.
2:o Afrads-Spanmålen, eller Statsverkets behållna Spanmål
af ordinarie räntan, upptagen i sista Stals-regleringen till 39,400
tunnor, som beräknades till 197,000 R:dr, hafva Rikets Ständer,
vid betragtande af den qvantitet, hvartill ifrågavarande spanmål
i medeltal verkligen uppgått, beräknad till 40,900 tunnor, hvarå
Rikets Ständer ansett sig böra utföra värdet, i stället för hittills
beräknade 5 R:dr per tunna, till 6 R:dr, utgörande ett belopp af 240,000.
3:o Kronotionde-Spanmålen. Den indeldta delen deraf, vid
sista Riksdagen beräknad till 108,491 tunnor, med ett värde af
542,455 R:dr, har, på grund af nu verkställd utredning, blifvit
förslagsvis antagen till 105,695 tunnor, hvilkas värde, heräknadt
efter 6 R:dr tunnan, blifvit i Riks-staten ulfördt lill . 634,170.
Den andra delen åter, eller den Statsverket behållna,
vid senaste Stats-reglering uppförd till 16,600 tunnor,
hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med E.
K. M:s Högstberörde Nådiga Proposition, ansett sig kunna
upptaga till 19,000 tunnor med ett värde af . . 114,000. _
7 4o,l 70.
4:o Kronotionde-lösen efter bestämde pris beräknades vid
förra Stats-regleringen till 4,500 R;dr, men är nu, i enlighet med
E. K. M:s Nådiga Proposition, upptagen till
4,800
5:o Arrende-medlen af Kungsgårdar och andre Kronolägenheter
3 uppförde vid senaste Stats-regleringen till 45,000 R:dr i
penningar och 9,000 tunnor spanmål, hafva, enär inkomsten der
Transp.
B:co R:dr 3,322,970.
Expcililions-Vtskottels Förslag till unel. Skrifvelse j Tf.-o 388.
Transp. B:co R:dr 3,322,970.
af i medeltal utgjort 42,269 R:dr i penningar och 10,796 tunnor
span mål, blifvit beräknade till: penningar  42,000.
spanmål 10,700 tunnor, ii 6 R:dr tunnan ...... 64,200. »n.onr,
* 100 j.»v'w»
6:o Silfver-tiondej Myntare-lön och Slagskatt. Denna inkomst-titel
upptogs vid förra Stats-regleringen lill 2,625 R:dr i
silfver eller, efter 128 sk. cours, 7,000 R:dr; men då densamma
de senare åren uppgått till högre belopp, har den, i öfverensstämmelse
med E. K. M:s Nådiga Proposition, blifvit beräknad till . 9,000#
7:o Koppar räntan och Slagskatten beräknades vid sista Riksdagen
Lill 300 Skepp, eller, efter 130 R:dr per Skepp,, till 39,000
R:dr, men har nu, i enlighet med E. K. M:s Nådiga Proposition,
blifvit upptagen lill 300 Skepp, a 133 R:dr 16 sk., eller . . . 40,000»
8:o Avesta Koppar- och Mami fact ur- Tull I afseende å denna
inkomst-titel, beiäknad vid senaste Stats-regleringen till 3,000
R:dr, har E. K. M., i Dess Ilögstberörde Nådiga Proposition, på
anförde skäl, föreslagit, att förtullningar af ifrågavarande koppar
hädanefter endast må ega rum vid dess exporterande samt en del
af de i och för tullens uppbärande vid A vesta bestämda löner upphöra
och deras innehafvare å Allmänna Indragnings-Staten förflyttas,
hvaremot en ny nedsatt löne-reglering borde uppgöras i och för
uppbörden af Kronans Tionde-koppar ifrån Stora Kopparbergs
Bergslag. Och då Rikets Ständer anse denna förändring leda till
förenkling uti uppbörd och redovisning, samt, utan någon verklig
förlust för Stats-verket, det för Bergslagen blefve en lättnad, om
tult icke behöfde erläggas för den koppar, som inom Riket användes,
hafva Rikets Ständer, som redan uti underdånig skrifvelse den
23 December sistlidet år, angående reglering af utgifterne under
Riks-sta'ens Andra Hufvud-Titel, anmält deras beslut i fråga om
de, i följd häraf erforderlige förändringar uti löne-staten vid Avesta,
funnit si® böra till hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit
bifall lemna, till följd hvaraf denna serskilda ränte-titel kommer
att ur Riks-Staten försvinna.
9:o Tionde- och Hammarskatts-jern. Det förra eller Tionde-Tack
jernet y vid sista Stats-regleringen beräknadt till 16,000
Skepp., med ett ulfördt värde,efter 5 R:dr 24 sk. per Skepp, af 88,000
Transp. B:co R;dr 3,478,170.
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelsej N.-o 388.
Transp. B:co R:dr 3,478,170.
R;dr hafva Rikets Ständer, då Tionde-tackjernet under åren 1833
till 1837 per medium utgjort 17,500 Skepp., ansett, oagtadt den
nedsättning, som blefve en Följd, derest Rikets Ständers, uti underdånig
Skrifvelse den 18 Nov. sistlidet år, anmälda beslut, angående
tillökning uti skaltefrihets-dygneu vid Masugnar, vinner E. K.
M:s Nådiga bifall, kunna, i öfverensstämmelse med E. K. M:s Nådiga
Proposition, upptagas till 17,000 Skepp, a 6 R:dr per Skepp,, eller
lPdr
102 OX).
Hammarskatts-jernet åter, som vid sistlidne Riksdag
beräknades till 4,500 Skeppund, med ett värde af 70,500
R:dr, hafva Rikets Ständer ansett böra uppföras till 6,000
Skeppund, med ett, efter 15 R:dr 32 sk. per Skeppund,
beiäknadt värde al ............. 04,000.
196,000.
10:o Alun-Tionden, vid senaste Stats-regleringen upptagen
till 3 0)0 R:dr, har, i enlighet med E. K. M:s Nådiga Proposition,
blifvit uppförd till .
1,000.
ll:o Svafvelbruks-Tionden, med derunder inbegripne Vic
triol
och Rödfärg, har utan förändring blifvit upptagen till . . 1,000.
12:o Mantalspenningarne> vid förra Stats-regleringen beräknade
till 309,000 R.dr, hafva väl sedan dess, under oafbrutet
stigande, uppgålt ända 329,000 Rsdr, men då, jemlikt Rikets Ständers
vid denna Riksdag fattade och af E. K. M. i Nåder bifallna
beslut', denna afgift, från och med innevarande år, ej erlägges förr
än efter 17 års ålder, har densamma endast blifvit uppförd till
ett belopp af  300,000.
l3:o Lagmans- och Häradshöf dinge-rantan, vid sista Statsregleringen
upptagen till 83,000 R:dr, har, tili följd af Rikets Ständers
af E. K. M. i Nåder godkända beslut, från och med innevarande
år upphört att utgå.
14:o Gerningsören af Handtverkare hafva, likasom vid sista
Riksdagen, blifvit uppförde till .
1,700.
l5:o Sterbhus-afgiften, vid förra Stats-regleringen upptagen
till 10,000 R:dr, har, i sammanhang med Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan,
från innevarande års början upphört att utgå.
16:o Bötes-medel, vid sistlidne Riksdag uppförde till 32,000
Transport B.co R:dr 3,977,870.
Expedilions-Uiskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 388. g5i
Transport B.co R:dr 3,977,870.
R:lr, hafva, i enlighet med den uli E. K. M:s Nådiga Proposition
antagne beräkning, blifvit upptagne till  40,000.
17:o Cavalleri-R gementenas hästvacance-spanmål har, med
oförändrad spanmåls-qvautitet af 24,230 tunnor, men beräknad
efter ett värde af 6 Rdr tunnan, blifvit uppförd till .... 145,500.
18:o Ständige Rote-vucance-afgiften vid Skånska Infanteri-Regementena
hafva likaledes blifvit uppförde lill samma spanmåls-qvantitet,
som vid sista Stats-regleringen, eller 2,310 tunnor,
utgörande, efter ett värde af 6 R:dr tunnan  13,860.
19:o Tillfällige Rote-vacance-och Mötes af gifter hafva, utan
förändring, bl i 1 vit upptagne till
6,000.
20:o Knekte-Rotefrihets-medlen, uppförde vid sista Statsreglering!
n till 1000 R:dr, äro uti E. K. M:s Nådiga Proposition föreslagne
att beräknas till endast 300 R:dr. I afseende å dessa
medel, få Rikets Ständer underdånigst anföra, att, sedan Rikets senast
församlade Ständer beslutat, att för all jord, sorn, ehuru Ordinarie
rotering underkastad, likväl icke prassterar rott ring in natura,
boide, i stället för den dittills bestämda bevillning en för rotefrihelen,
till Rikets försvarsverk erläggas en vacance-afgift, som
vore roteringsbes\äret fullt motsvarande och hvilken vid markegångs-sättningarne
skulle, efter i hvarje Län gällande roteringsgrunder,
specificeras och i Taxorna årligen utsättas; så hafva Rikets
Ständer ansett denna numera till Stats-Verkct ingående afgift höra,
i likhet med alla dess öfriga inkomster, å Riks-Staten upptagas
och Knekte-Rotefrihets-medlen, hvilka äro af enahanda natur
med vacance-afgiften, deremot försvinna, hvadan Rikets Ständer
beslutat, att, jemte det Knekte-rolefrihets-medlen upphöra, ifrågavarande
vacance-afgift må, under titel: Rotefrihets-afgift af oroterad,
men ordinarie rotering underkastad jord, uppforas till ett
emot uppbörden deraf svarande belopp af  28,000.
21:o Båtsmansvacans-af giften , utgående för tillfällige vacancer
vid Bitsmanshållet, hafva Rikets Ständer, i likhet med
hvad i den Nådiga Propositionen är vordet föreslaget, ansett, i
stället för det vid senaste Stats-regleringen uppförda belopp af
25,0C0 h:dr, kunna beräknas till ............ 30,000.
Transport B:co R:dr 4,241,230-
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrif velsej N:o 388.
Transport B:co R:dr 4,241,230*
22:o Krut- och Salpeter-Jörsäljnings-medlenj vicl sista'Riksdagen
beräknade lill 75,000 R:dr, halva, likaledes i öfverensstämmelse
med E. K. M:s Nådiga Proposition, blifvit uppförde till . 90,000.
23:o Coniroll-Stämpel-medlen äro i senaste Riks-Stat beräknade
till 8,000 R:dr; men då de uren 1833—1837 utgjort per medium
omkring 10,300 R:dr och minst omkring 9,000 R:dr, hafva
de blifvit upp:agne till sistnämnde belopp eller  9,000»
24:o IS unter-Lotteri medlen. På grund af Rikets Ständers,
uti underdånig skrifvelse den 29 Aug. sist 1 idne år, anmälda och af
E. K. M. numera sanctionerade beslut, att Numer-Lotteri-Inrattningen
må vid nämnde urs utgång upphöra, har denna inkomsttitel
ur Riks-Slalen utgått.
t <
25:o Båk- och Lots-medlen beräknades vid sista Stats-regleringen
till 50,000 R:dr, men hafva åren 1833—1837 i medeltal
utgjort omkring 64,000 R:dr, hvadan Rikets Ständer, under enahanda
medgifvande, som vid förra Riksdagen, eller att det möjligen
uppkommande öfverskotta må till förmon för Råk- och Lotsinrättningen
användas, upptagit dessa medel till  60,000»
26:o Ersättningar , hvarunder jemväl inberäknas de Danska
Fyrings-medlen, 3,500 R:dr Ilamb. Banco, eller 9,333 R:dr 16 sk.
Svenskt Banco, hafva, likasom vid senaste Stals-regleringen, blifvit
upptagne till ...
25,000.
27:o Observations-medel, beräknade vid förra Stats-regleringen
lill 8,000 R:dr, hafva, på sätt i E. K. M:s Nådiga Proposition
är föreslaget, blifvit uppförde till
7,000.
28:o Extra medel och uppbörder, vid sista Stats-regleringen
uppförde till 14,000 R:dr, hafva likaledes, i enlighet med E.
K. M:s Nådiga Proposition, blifvit beräknade till  12,000,
29:o Intresse-medel hafva, utan förändring, blifvit upptagne
till
• . 3,000.
Summa B.co R:dr 4,447,230.
Restantier:
Dessa, uppförde vid sista Stats-regleringen till 119,250 R:dr,
hafva i nu upprättade Riks-Stater blifvit beräknade till . . . 119,150.
Transport B:co R:dr 4,C65,380.
Expeditions-Utskollets Förslag lill lind. Skrifvelse, N.o 383’
953
Transport B:co R:dr 4,566,308.
Extr a-ordinarie inkomster:
l:o Tullmedlen. Af dessa har Stats-vevkets netto-inkomst
blifvit beräknad, från och med år 1842,
lill  2,428,000.
562,000.
Tullverkets aflönings- och omkostnads-stat
2,990,000.
2:o Salu-accis-afgiften af städerne upptagen
vid sista Stats-regleringen till 7,500 R:dr, har, i öfverensstämmelse
med E. K. M:s Nådiga Proposition, blifvit
uppförd till  11,000.
3:o Postmedlen. Med bibehållande af de för
post-bevillningens utgörande stadgade grunder utan någon
förändring, hafva Rikets Ständer, i enlighet med
hvad E. K. M. i Nåder föreslagit, beräknat Statsverkets
netto-inkomst deraf till
150,000.
350,000.
Postverkets stat och öfrige utgifter
Medgifvande Rikets Ständer, att hvad af Postmedlen
kan inflyta utöfver ofvanberäknade behållna intrad
af 150,000 R:dr må af E. K. M. disponeras till kostnaders
bestridande i och för Post-inrättningens ytterligare
förbättring.
4:o Chartce-Sigillatce-afgiften har, från och med
nästkommande år, blifvit beräknad till
5:o Bränvins-af giften har blifvit uppförd till
enahanda belopp, som vid sista Stats-regleringen, eller
500,000.
420,000.
750,000.
4,671,000.
Summa Summarum B:co R:dr 9,237,380.
Då de uti förestående summor inbegripne förhöjda inkomst-belopp af
Tull- och Charlee-Sigillalae-medlen först under loppet af innevarande år blifvit
af Rikets Ständer fastställde, hafva de uti Riks-Staten för detta år blifvit
upptagna utan förändring och, på grund häraf, Statsfyllnads-summan för
år 1841 beräknad lill 1,608,500 R:dr, men för år 1842 och följande åren
intilldess ny Stats-reglering vidtager, till 1,505,500 R:dr.
I öfrigt få Rikets Ständer, hvad beträffar Statsverkets extra-ordinarie in
Bih.
Ull R. St. Prot. 1841- to Sami, 1 Afd.
120
9S4 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, F.o 58g.
komster, underdånigst åberopa deras i afseende å dem till E. K. M. aflålna
serskilda underdåniga skrifrelser.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Juni 1841.
N:o 389.
Uppläst och uterrerailteradt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841•
Pi este-Ståndet den q — —
Uppläst och godkändt hos Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
(Se Expeditions Utskottets Mern. N:o 53 samt här nedanföre upptagne
förslag till underdånig skrifvelse N:o 403.)
N:o 390.
Uppläst och godkändt hos Ridd och Adeln den
Preste-Ståndet den
Borgare-Ståndet den
Bonde-Ståndet den
Förordnande för de till tryckfrihetens värd utsedde Committerade
j i afseende pä Grundla gar nes och Riksdags-be slutets felfria
tryckning.
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap
och Adel, Presterskap, Borgerskap och menige Allmoge, som härstädes
å Lagtima Riksdag församlade äro, gore vetLerligt: det håfve Yi åt de
af Oss under denna Riksdag till tryckfrihetens vård utsedde Gom mitte ra de
8 Juni 1841
9 - —
9 — —
10 — _
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 391. g55
härmed velat uppdraga alt vaka deröfver, det så väl Grundlagarne, med de
deruti vid denna Riksdag antagne förändringar, vid skeende omtryckning af
»amma Lagar, som ock Vårt förafskedade Riksdags-beslut, varda felfritt
tryckta.
Stockholm den 10 Juni 1841.
Nto 391.
Uppf&st och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni i84t.
Pi este-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ersättning till
rotehållare vid Norr- och Vesterbottens Fält-jägare-Corpser,
för rotefrihets-medel inom Norr- och Vesterbottens
Län.
(Stats-Ulsk. Mein. N:o 561.)
S. A. K.
1 betraktande deraf, att Rikets Ständer vid så väl 1828—1830 årens,
som sisllidne Riksdag, till understöd för stam-rolarne vid dåvarande Vesterbottens
Regemente, numera Norr- och Vesterbottens Fält-jägare-Corpser, intilldess
det nya rotejemknings-forslagtt kan hinna upprättas, beviljat ett årligt
ansia» från Riksgälds Contoiret, motsvarande den rotefrihets-afgifl, som af de
än ulricke till ständiga kneektehål let indelda nyhemman och lägenheter till
Statsverket ei l iggas, hvilket anslag, med afseende å rotefrihets-afgiftens dåvarande
belopp, beräknades till omkring 1,600 R:dr, hafva Rikets Ständer ansadi
en dylik ersättning böra, jemväl intill nästa Riksdag, vederbörande rotehållare
\i!Igodokotnma; till följd hvaraf och då ifrågavarande rotefrihets-afgifter,
sa vidt de till Statsverket bordt inflyta, under åren 1835—1839 utgjoit
12,204 R:dr 16 sk. 1 rst., eller per medium 2,440 R:dr 41 sk. 7 rst.,
Rikets Ständer funnit skäligt, lill godtgörande af så beskaffad! understöd for
g56
Expeditions-Utskoltels Förslag till tind, Skrifvelsej N.o 3gr.
stamrotarne vid Norr- och Vesterbottens Fält-jägare-Corpser, som här ofvan
omförniäles, för tiden ifrån och med år 1840 intill nästa Riksdag, förslagsvis
anvisa Tvåtusen Fyrahundra Riksdaler årligen, eller för fem år Tolftusen
Riksdaler, att afsätlas af odisponerade tillgångar för extra Stats-regleringen.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Juni 18311.
N:o 392.
TJppIäst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni )S4t.
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den io — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse } i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga framställning om Landt-Räntmästares befrielse
från skyldigheten att för Remisslage erlägga Be
villning.
(Bevilln.-Ulsk. Bet. N:ris 12 och 17.)
S. A. K.
Genom Nådig Skrifvelse den 24 Mars sistlidne år har E. K. M., med afseende
derå, att i senaste Bevilinings-Förordningar undantag från Bevillning
finnes stadgadt för Skrifvare-hjelp och expencer, hvarmed Landt-Räntmästar
nes
till |dtds procent fastställde Remisslage närmast syntes kunna jemföras,
äfvensom å öfrige anförde omständigheter, öfverlemnat till Rikets Ständers
pröfning och afgörande, huruvida icke Bevillning å Remisslage endast må ega
rum för sådane Uppbördsman, som åtnjuta dylik inkomst till högre belopp
och såsom påräknad förbättring i deras löner, men Landt-Ränlmästarne deremot
befrias från Bevillning å dit dem förunnade Remisslaget.
Till svar å högstberörde Nådiga Skrifvelse få Rikets Ständer underdånigst
meddela, alt, på sätt 145 §. af den nu af Rikets Ständer utfärdade nya
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse > N.-o 3g3- 907
Bevillnings-Förordning utvisar, ifrågaställde befrielse blifvit af Rikets Ständer
Landt-Räntmästarne beviljad.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 10 Juni 1841.
N:o 393.
Uppläst oell godkändt lios Ridd. ocli Adeln den 8 Juni iSJi.
Preste-Sländet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Siandet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga framställning om eftergift af personella utsk
fider för afskedade j till underhåll berättigade, Soldater
och deras vederlikar under expectans-tiden.
(B ■villn.-Utsk. Bet. Knis 12 och 18.)
S. A. K.
Medelst Nådig Skrifvelse af den 24 Mars nästlidet Sr, har E. K. M., som
funnit den befrielse från personella utskylder, hvilken redan är beviljad afskedade
med pension försedt, manskap af indelda och värfvade arméen, med
lika, om ej större skäl böra tillgodokomma de afskedade Soldater och deras
vederlikar, hvilka, ehuru berättigade alt, efter viss lid, undfå pension, deraf
ännu icke hunnit komma i åtnjutande, och sådant utan afseende på de från
oförmåga till arbete eller bräcklighet hemtade anledn ngar, som serskildt berättiga
till eftergift af vissa allmänna utskylder, till Rikets Ständer öfverlemn.
it, huruvida de icke må finna lämpligt besluta ett dylikt tillägg i Beskattnings-Författuingarne.
Och få Rikets Ständer, i anledning af denna E. K.M.s
Nådiga framställning, underdånigst anmäla, det Rikets Ständer i 144 §. af
den nu utfärdade nya Bevillnings-Förordningen stadgat, att den med rättig
-
g5ft Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, If.o 3g4-
het till pension afskedade gemenskapen af indelda och värfvade armeen må
åtnjuta befrielse från afgift, enligt l:sta och 2:dra artiklarne.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Juni 1841.
N:o 394.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 9 Juni i84t.
Preste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den <o — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga Proposition, angående åtgärder till behof v andes
undsättning i missvextår.
(Stats- och Ekou.-Utsk. Uti. N:ris 179, 196 och 200 samt Föret.
Slals-Ulsk. Mera. N:o 5^3.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständer af den 24 Februari sistlidet år,
har E. K. M. äskat, ej mindre att hela den för inkommande utländsk Spanmål
inflytande tull-intägt, jemte behållningen å 1830 års Spanmåls-Creditiv,
må till E. K. M:s Nådiga disposition öfverlemnas, för att, efter inträffade
missvexter, kunna till behöfvandes undsättning användas, än äfven a<tt Rikets
Ständer måtte anvisa ett serskildt Creditiv, som, i händelse af inträffande
behof, må kunna förskottsvis och emot ersättning från de först inflytande tullafgifterne
för Spanmål vara för samma ändamål att tillgå. Af dessa tillgångar
har E. K. M. ansett en del böra reserveras till oundvikliga directa undsättningar
och salon la, enligt stadgade grunder, utlemnas såsom lån under
socknarnes eller menigheternés gemensamma ansvarighet för det ei hållna bidragets
åtel betalning på bestämda tider, ulan tänta, med åliggande för me
-
Expedition s-Ut skottets Förslag lill und. Skrifvelse, N.-o 3<j$.
959
nigheterne sjelfve att om anskaffande af säd och dess utdelning föranstalta,
samt återstoden disponeras till förskott åt menigheter uti de genom missväxt
lidande orter, i och för utförandet af allmänna arbets-foretag, samt, då tillfällen
härtill saknas, jemväl till verkställande af större arbeten för Statens
l äkning, med syftemål att åt blottställda orters invånare bereda en eljest saknad
dagspenning. E. K. M. har derjemte öfverleinnat till Rikets Ständer all,
efter pröfning af förekommande förhållanden, bestämma det belopp, hvartill
det anvisade Creditivet må fastställas; dock har E. K. M. härvid föreslagit
att, utaf de för undsättningar disponible medel, en lämplig summa må medgifvas
lill användande, antingen till gåfvor åt de genom felslagen skörd mest
blottställde, utan återbetalnings-skyldighet, eller till ränlefria låne-försträckningar,
utan annan säkerhet, än låntagarnes personliga förbindelser.!
Rikets Ständer hafva denna E. K. M:s Nådiga framställning i öfvervägande
tagit; och hvad först vidkommer den af E. K. M. för ifrågavarande
ändamål äskade tullintägt för inkommande utländsk Spanmål, så enär Rikets
vid näslförflutne Riksdag församlade Ständer, i sammanhang med den afdem
hos E. K. M. gjorda underdåniga anhållan om bestämmandet af stadigvarande
tuli-afgifter å Spanmål, föreslagit, att lill E. K. M:; disposition må öfverlemnas
inkomsten af dessa lull-afgifter, för att användas till undsättning
åt inbyggare i de orter, som af missvexl hemsökas, samt E. K. M. na i
Nåder förklarat Sig finna dessa af Rikets Ständer gjorda underdåniga framställningar
så i ena som andra afseendet än lamålseuliga, på sätt en af E. K.
M. rörande detta ämne äfvenledes den 24 Februari sistlidet år allåten Nådig
Pioposilion innehåller, och hvilken Nådiga Proposition, i hvad densamma angick
bestämmandet af en stadigvarande Spanmåls-luli, Rikets Ständer redan
uti underdånig skrifvelse af den 7 innevarande mån id vid öfverlemnande af
förslag till Tulltaxa, antagit; anse sig Rikets Ständer äfven böra lemna bifall
till E. K. M:s härofv.m omförmälda Nådiga framställning om användamfe
af den för inkommande utländsk Spanmål inflytande tullintägt.
Hvad derefter beträffar den af E. K. M. likaledes för ifrågavarande ändamål
äskade dispositionen af behållningen å 1830 års Spanmåls credili v, uppgående,
enligt den beräkning deraf, som i den Nådiga Propositionen innefattas,
till en summa af omkring 595,600 R:dr, som dock af uppgifne orsaker
ansetts komma att minskas med icke mindre än .300,000 R: 1 r, så vilja
Rikets Ständer äfven till hvad af E. K. M. sålunda blifvit i Nåder föreslaget
lemna bifall.
Slutligen och i anledning af E, K. M:s Nådiga framställning om an visan
-
g6o
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse,lV:o 3gi.
de af ett serskildt Creditiv, hvilket, i händelse af behof, må kunna förskottsvis
och emot ersättning från de först inflytande tull-afgifterne för Spanmål
vara för undsättning till behöfvande i missvext-år att tillgå, så hafva Rikets
Ständer, sorn nogsamt insett vigten af de skäl, hvilka i E. K.
M:s Nådiga Proposition blifvit för nödvändigheten häraf anförde, velat,
med bifall till den Nådiga Propositionen äfven i denna del, för be
rörde
ändamål å Riksgälds - Conloiret anvisa ett Creditiv af 100,000
R:dr Banco.
Med hänsigt till hvad E. K. M. behagat i Nåder yLtra om de af Rikets
Ständer beviljade tillgångarnes användande dels till låne-understöd åt socknar
och menigheter, som komma i behof af understöd, dels lill gåfvor åt de genom
felslagna skördar mest blottställde, ulan ålerbetalnings-skyldighet, eller
till räntefria låneförsträckningar utan annan säkerhet än låntagarnes personliga
förbindelser; få Rikets Ständer i underdånighet förklara, det Rikets Ständer
anse detta sistnämnde sätt att bispringa nödlidande genom gåfvor af Statsmedel
mindre lämpligt, enär vissheten att på sådant sätt blifva hulpne, lätteligen
kan hos de fattiga folk-classerne alstra och underhålla lättja och håglöshet
att sjelfve efter förmåga söka bidraga till sitt uppehälle, äfvensom Rikets
Sländer tro det genom erfarenheten hafva visat sig, att Statens understöd
genom låne-biträden i Spanmål eller Penningar, på sätt sorn hittills
vanligen skett, ofta varit mindre ändamålsenliga, samt till och med verkat
menligt, dels genom de missbruk härvid, som icke varit möjliga att förekomma,
och dels isynnerhet genom den länge fortfarande förlägenheten för skuldens
återbetalning, oberäknadt, att Stats-Verket derigenom fått vidkännas betydliga
förluster, och hysa Rikets Ständer derjemte den öfverl\rgeEen, att den
utväg, som i allmänhet bör väljas för afhjelpande af nöd, hvilken uppkommit,
till följd af missväxter eller andra olyckor, är att, på sätt jemväl uti E.
K. M:s Nådiga Proposition finnes omförmäldt, bereda de behöfvande tillfälle
att genom arbete förskaffa sig försörjning, hvartill äfven Rikets Ständer, genom
beviljande, under denna Riksdag, af åtskillige anslag till större allmänna
arbeten, sökt bereda gynnande tillfällen.
Det är på sådane grunder, som Rikets Ständer, med gillande och antagande
af E. K. M:s Nådiga Proposition, i hvad den rörer Iåns utgifvande till
nödställde emot menigheternes gemensamma ansvarighet, likväl ansett sig böra
i underdånighet anhålla, att sådant understöd må lemnäs så sparsamt som
möjligt, och vid händelse af allmän och ytterlig nöd i en landsort, samt alt
tillfälle
Expeditions-Utskottets Förslug lill rind. Skrifvelse, N.o 3g5.
961
tillfälle må, så vidt möjligt är, öppnas de behöfvande alt genom arbele förskaffa
sig försörjning, och att för sådant ändamål måtte, på sätt E. K. M.
kan finna tjenligast, införskaffas uppgifter på de allmänna arbeten, hvilka inom
hvarje Län kunna lämpligen företagas, såsom Landt- och Sjö-communicationers
förbättrande, jemte odlingar genom Sjöars sänkning och Mossars uttappning
m. m., äfvensom om de utvägar, som kunna anses tjenlige för uppmuntran
och underlättaude af binäringar; hvarefter och då, med ledning af
dessa uppgifter, undersökningar blifvit anställda om möjligheten af hvarje företag
oell de fördelar, som deraf äro att påräkna, samt i hvilken mon enskildte
inom hvarje landsort kunna finnas hugade att dertill lemna biträde,
det torde vara lämpligast att, då missvext eller annan allmän olycka inträffar,
lemna de behöfvande undsättning hufvudsakligen endast på det sätt, att
dem erbjudes utförande af något sålunda på förhand beredt allmänt arbete,
helst inom eller i närheten af deras hemort; hvaremot Rikets Ständer icke
ansett sig kunna bifalla E. K. M:s Nådiga framställning, att, utaf de för undsättning
disponibla medel, en summa må användas, antingen till gåfvor åt
de genom felslagen skörd mest blottställde, utan återbetalnings-skyldighet, eller
till räntefria låne-försträckningar, utan annan säkerhet, än låntagarnes
personliga förbindelser.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s Nådiga Proposition, härigenom
få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Juni 1841.
Bih. till R, St. Fröt. i8£t. 10 Sami. t d/d.
»21
Expeililions-Utskoltets Förslug till und Skrifvelse j N.o 3g5.
N:o 395.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841.
Pi este-Ståndet den 9 — —
Borgme-Ståndet den 9 — —
Bonde-Slåndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ifrågaställde
Extra Stats-anslag för Undervisningsverket} Vetenskaperne
och de Sköna Konsterna.
(Slats-Ulsk. Meni. oell Ull. N:ris 354, 435, 490 oell 522 samt
Först. Stats-Utsk. Mern. N:ris 506 och 570.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer till pröfning förehaft åtskilliga, dels af E. K. M.
i Nåder framställde, dels inom Riks-Stånden väckte frågor 0111 anvisande af
Extra Stats-anslag för undervisnings-verket, vetenskaprine och de sköna konsterne,
få Rikets Ständer härmedelst hos E. K. M. i underdånighet anmäla deras
i dessa ämnen fattade beslut.
Eders Kongl. Majit har, uti Dess Nådiga Proposition, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, till Universiteten i Upsala och Länd, för uppförandet
af sådane ännu saknade byggnader, som lunnos mest behöfliga, äskat
ett Extra Stats-anslag för en gång af 50,000 R:dr, alt emellan hegge Universiteten
lika fördelas.
Vid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer funnit godt att
till Lunds Universitet, för uppförande af nödiga byggnader, anvisa
det af E. K. M. äskade anslaget af  25,000:
äfvensom Rikets Ständer för Upsala Universitet beviljat enahanda
belopp af
25,000:
att i första rummet användas till uppförande af en ny Observatorii-byggnad
samt i öfrigt till andra, nödige ansedde Universitetsbyggnader.
Med anledning af en hos Rikets Ständer gjord framställning,
att en summa af 8,000 Ridr mätte anslås till utvidgning af Carlstads
Läroverk, eller till inköp af en förut till Lazarett begagnad,
för Läroverket väl belägen egendom, hvilken tillförne blifvit Lii
-
Expcdiliöns-Utskollets Förslag till tind. Skrifvelse, N.o 395,
roverket erbjuden för närande summa, och, då medel lill dess inköpande
saknals, försåld på offentlig auction för 6,000 R:dr, hafva
Rikets Ständer för ifrågavarande ändamål beviljat ett låne-understöd
af 8,000 R:dr; hvilket lån får innehafvas räntefritt under
5 år, hvarefter 6 procent årligen skall afbetalas, deraf 3 procent
å caj italet och 3 jroceut såsom ränta.
Genom Nådig Skrifvelse af den 13 Januari sistlidet år, har
E. K. M. gi
Sällskapet till Vexel - undervisningens befrämjande den 30 Maj
1838 ingifven underdånig skrift, med anhållan, att, för anskaffande
af en med noggrannhet utarbetad Charta öfver Scandinavien,
att vid undervisningen i Folk-skolorna begagnas, mätte af allmänna
medel anslås ett belopp af 1,670 R:dr.
1 sammanhang härmed hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit 2:ne väckte framställningar, den ena med begäran, dels om
ett anslag af 3,000 R:dr, för utgifvande af 3:dje och sista delen
utaf den äldre Svenska Historiens urkunder, under namn af
Scriptores Remm Svecicctrum Medii /Evi, dels att ett förut för
detta Verks utgifvande beviljadt förskott, 2,300 R:dr, mätte emot
det att till Statens disposition öfverlåtas 103 ännu osålde
exemplar af lista delen, och 618 exemplar af 2:dra delen, så
mycket hellre afskrifvas, som något utgifnings-arfvode hvarken
blifvit eller skulle blifva beräknadl; den andra att, för utgifvandet
af 3:dje Bandet af Diplomatarium Svecanumj måtte anslås
en summa af 2,600 R:dr Banco.
Rikets Ständer hafva visserligen funnit dessa föremål vara
förtjente alt af allmänna medel understödjas; men som Rikets
Ständer redan, vid regleringen af Riks - Statens nuvarande 5:te
Hufvud-Titel, till E. K. M:s disposition, för rese-stipendier samt
Läroböckers och lärda Verks utgifvande, på ordinarie Stat uppfört
ett årligt anslag af 10,0(0 R:dr, hvilka medel böra lemna tillräcklig
tillgång till bestridande af kostnaden för ofvanberörde arbeten,
hafva Rikets Ständer endast ansett sig böra anmäla deras
underdåniga önskan, att, för utgifvandet af den för Folk-skolorne
afsedde Charta öfver Scandinavien samt de begge Verken: Scriptores
Remm Svecicarum Medii JEvi och Diplomatarium Svecanum
^ understöd måtte af E. K. M. beviljas af de sålunda till
E. K- M:s disposition ställde medel; hvarjemte Rikets Ständer ve
-
9&4
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 3q5.
lat medgifva, att den begärda afskrifning af 2,300 R:dr, på de
uppgifne vilkoren, må få ega runi.
Med anledning af väckt fråga, alt, för tillbyggnad oell reparation
af Academiens för de Fria Konsterne hus, måtte anslås 6,000
R:dr årligen, att utgå under loppet af 5 år, hafva Rikets Ständer
funnit godt bevilja det, för tillbyggnad och reparation af nämnde
hus, utöfver de för Academien redan disponible tillgångar, erforderliga
belopp af  30,000:
Såsom allmänna vilkor för of vanberörde, nu beviljade, Extra Stats-anslag
hafva Rikets Ständer velat meddela följande bestämmelser:
l:o att medlen endast må reqvireras i nion af behof att dem använda,
hvarom E. K. M. Loide i Nåder meddela vederbörande Aucloriteter nödiga
föreskrifter;
2;o att de besparingar, som uppkomma å anslagen för hvarje serskildt
föremål, icke må kunna disponeras till något annat behof, utan oafkortade reserveras
till kommande Ständers disposition ;
3:o att afbetalningar och räntor å den summa, hvilken såsom lån blifvit
anvisad, komma alt till Riksgälds-Contoiret ingå.
Slutligen anhålla Rikets Ständer i underdånighet, det läcktes E. K. M.
icke allenast anbefalla vederbörande att lemna Fulimägtige i Riksgälds-Contoiret
underrättelse, vid hvilka tidpuncter de anvisade anslagens lyftning erfordras,
utan ock, i händelse något anslag af en eller annan anledning icke
skulle komma att användas, i Nåder låta bemälde Fulimägtige derom undfå
kännedom.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Juni 1841,
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j JV.o 3g6.
965
N:o 396.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Juni 1841.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —■
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse , angående utbetalning af
Landtbruks-Academiens hos Stats Verket innestående bjggnads-capital.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 354 och 435.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 23 December
sistlidne år, angående regleringen af utgifterne under Riks-Slatens 9:de Hufvud-Titel,
förklarat sig vilja, i sammanhang med beslut rörande Extra Statsregleringen,
yttrande i underdånighet meddela, i afseende på liqviden af den
hos Stats-Yerket ännu innestående del af ett Landtbruks-Academien år 1819
beviljadt byggnads-anslag, hafva Rikets Ständer, efter förnyad pröfning af
denna fråga, och på det alt räntebetalning å berörde capital-återstod icke må
fortfarande belasta Riks-Staten, funnit godt medgifva, att nämnde capital, utgörande
10,036 R:dr 8 sk. 8 rst. B:co, må på en gång, få till LandtbruksAcademien
utbetalas sist 3:ne månader, efter det Rikets Ständers beslut i ämnet
blifvit fattadt och skrifvelse derom meddelad Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
men äfven förr, i händelse Landtbruks-Academien skulle finnas hågad
att medlen innan nyssnämnde tid emottaga; hvilket Rikets Ständer härigenom
skolat hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Juni 1841.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV;o 3gj.
N:o 397.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den g Juni i84i*
Preste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående beviljadt extra
Stats-anslag för en Arbets-inrättning i Eskilstuna fristad.
(Stats-Utsk. Ull. N:ris 354, 435 och 490.)
S. A. K.
Sedan hos Rikets Ständer förslag blifvit väckt om anvisande af ett anslag
stort 10,000, R:dr, till nödige byggnaders och verkstäders uppförande för
en arbets-inrättning uti Eskilstuna fristad, vid hvilken inrättning, sysselsättning
skulle komma att beredas åt stadens fattige och arbets-förtjenst saknande
invånare, hafva Rikets Ständer, vid öfvervägande häraf, funnit godt att
till nödige byggnaders och verkstäders uppförande för en arbets-inrättning i
Eskilstuna fristad bevilja ett anslag af 10,000 R:dr, med vilkor, alt det anslagna
beloppet skall i Riksgälds-Contoiret innestå, intilldess en fullständig
plan för ifrågavarande arbets-inrältnings anläggande och vidmagthållande blifvit
upprättad och af E. Ii. M. i Nåder fastställd; hvarefter, och sedan Eskilsna
Fristad ikläd t sig förbindelsen att tillskjuta hvad, som utöfver anslaget erfordras,
äfvensom att, vid äfventyr af återbetalningsskyldighet, inrättningen,
på stadens bekostnad, framgent underhålla, medlen skola, i mon af behof,
lill staden utbetalas; hvilket Rikets Ständer härigenom få hos E. K. M. i
underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Juni 1841.
Expeditions-Ulskotlets Förslag till tind. Skrifvelsej N.o 398. 967
N:o 398.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 10 Juni 1841.
Preste-Stiindet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 1 i — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett af KonglMaj:t
äskadt extra Stats - anslag till Landshöfdingen Residence-hus
(Stats-Utsk.
Uti. N:ris 354, 435 och 490, samt Först StatsUtsk.
Uti. N:o 506.)
S. A. K.
E. K. M. liar, i Dess Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och
hehof, äskat ett extra Stats-anslag af 100,000 R:dr, att, i nion af behof, an,
vändas till uppbyggande eller utvidgande af Landshöfdinge-residence-hus,
nemligen: tillbyggnad å Landshöfdinge-residenée-huset i Wenersborg, i stället
för afbrände 2:ne flyglar, nybyggnad af ett LanJshöfiJinge-recidence-hus
i Wexiö, tillbyggnad af Landshöfdinge-residence-huset i Calmar för LandsCanzliets
och Lands-Contoirets archiv, jemte Province-Landtmäteri-Contoiret,
samt inköp eller nybyggnad af ett lins i Piteå till boställe för Landshöfdingen,
tillika med runi och archiv för Lands-Canzliet, Lands-Cöntoiret och
Province-Landtmäteri-Contoiret derstädes.
Efter öfvervägande af hvad uti ifrågavarande ämnen förekommit, halva
O O
Rikets Ständer funnit godt bevilja följande anslag, nemligen:
l:o För uppförande af en stenhusbyggnad till Landshöfdingeresidence
i Wexiö, med nödigt utrymme för Lands-Canzli, LandsContoir,
Ränteri och Landtmäteri-Contoir, samt boställsrum för
Landshöfdingen jemte alla erforderliga uthus-byggnader .... 25,000.
med vilkor likväl, att, för den händelse nämnde summa icke skulle
finnas vara för ändamålet tillräcklig, 15,000 R:dr deraf få användas
till uppförande af stenhus-byggnad endast för embetsrummen,
då återstoden kommer alt besparas.
2:o Till uppförande af en stenhus-byggnad i Wenersborg för
inrymmande af dervarande Lands-Canzli, Lands-Contoir, LandlRänteri
och Landtrnäteri-Contoir .
15,000.
Transport 13:co R:dr 40,000.
968 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> Ff.o 3g8.
Transport B.co R:dr 40,090.
3:o Till inköp af det hus, som nu begagnas till Landshöfdin
ge-residence-hus
i Piteå  6,000.
hvilket hus bör begagnas icke allenast till boställe åt Landshöfdingen,
utan ock Lill inrymmande af Lands-Canzli, Lands-Contoir och LandtRänteri,
m. na.; hvarjemte Rikets Ständers vid berörde anslag fästat
det förbehåll, att den åt Landshöfdingen nu utgående hyres-ersättning
af 300 R:dr kommer att för Riksgälds-Conloiret reserveras.
Summa Bjco R:dr 46,000.
Hvad deremot angår det äskade anslaget för tillbyggnad af Landshöfdinge-residence-huset
i Calmar, hvarigenom bättre utrymme skulle beredas för
Lands-Canzliet, Lands-Contoiret och Ränteriet, samt ny local erhållas för
Landtinäleri-Contoiret med dess archi v, så enär någon delaf den local, som
af Landshöfdingen nu innehafves, synes utan olägenhet kunna till utvidgande
af embetsrummen upplåtas, hvadan den ifrågaställde tillbyggnaden icke torde
vara af behofvet oundgängligen påkallad, hafva Rikets Ständer icke funnit sig
böra för detta ändamål några medel anvisa.
Såsom allmänna vilkor för de i ofvanberörde måtto medgifne extra Statsslag
hafva Rikets Ständer funnit lämpligt förordna: s
l:o att medlen endast må reqvireras i nion af behof att dem använda,
hvarom E. K. M. torde i Nåder meddela vederbörande auctoriteter nödiga
föreskrifter; och
2:o att de besparingar, som uppkomma å anslagen för hvarje serskildt
föremål, icke må kunna disponeras till något annat behof, utan oafkortade
reserveras till kommande Ständers disposition.
Derjemte hafva Rikets Ständer velat hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
det täcktes E. K. M. icke allenast anbefalla vederbörande alt lemna
Fullmäglige i Riksgälds-Contoiret underrättelse, vid hvilka tidpunkter de anvisade
anslagens lyftning erfordras, utan ock, i händelse något anslag af en
eller annan anledning icke skulle komma att användas, i Nåder låta bemälde
Fullmägtige derom undfå kännedom.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Juni 1841.
N:o 399.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 399.
969
N:o 399.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 11 Juni 184r.
Preslé-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Pikets Ständers underdåniga Skrifvelse3 argående ersättning at
vissa Commendanter för sportler förlorade} till följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den 3 Juli 1840 om prejning
frän Rikets fästningar af af örlogs- och andra fartyg.
(Stats- Utsk. Uti. N:ris 444 och 560.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att de Commendanter
vid åtskilliga Rikets fästningar, hvilkas inkomster blifvit betydligt
minskade till följd deraf, att genom E. IC. M:s Nådiga Förordning den 3 Juli
1840, angående prejning från Rikets fästningar af örlogs- och andi’a fartyg,
desse Commendanter äfven blifvit frånkände den afgift, de ditintills uppburit
af handels-fartyg, som från fästningarne blifvit prejade, måtte tilldelas en
ersättning, svarande mot hvad de sålunda förlorat.
Med anledning häraf och som de på Handels- och Sjöfarts-fonden , till
E. K. M:s disposition ställde, medel redan af förra Ständer blifvit lill E. K.
M. öfverlemnade att dermed bestrida sådane utgifter, hvilka hafva gemenskap
med handeln och sjöfarten och således kunnat af E. K. M. anlitas för en sådan
ersättning, så vida fråga derom uppstått vid det tillfälle, då E. K. M.
fattade Dess Nådiga beslut, angående upphörande af handelsfartygs prejning
från Rikets fästningar, så få Rikets Ständer härmed hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, alt, derest, vid närmare pröfning af de anspråk, som blifvit af
vederbörande Commendanter väckte, desse tjenstemän skulle finnas hafva gått
i mistning af en dem lagligen tillkommande inkomst, E. K. M. då täcktes af
dessa till E. K. M:s disposition ställde medel och efter det Commerce-Colleginm
samt Handels-Societeterne i Rikets Stapelstäder deröfver blifvit hörde,
Bih. lill R. St. Fröt. 1841. 10 Sami. t Afd, 122
970 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 4°°.
intill nästa Riksdag tilldela bemälde Commendanter ersättning, till det belopp,
E. K. M. kan i Nåder pröfva skäligt bestämma.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Juni 1841.
N:o 400.
Uppläst och godkändt hos Ridd och Adeln den ii Juni i84i>
Preste-Ståndet den i i — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående ändringar af
Förjattningarne om Socknestänima och om bildande af Communal-sty
reiser.
(Lag och Ekon.-Ulsk. Bet. Niris 4, 29, 73 & 81. Allm. Besv.-  och Ekon.-Ulsk. Mern. N:o 163.)
S. A. K.
Vid Riksdagen åren 1834 och 1835, hafva Rikets Ständer, genom Skrifvelse
den 9 Februari sistnämnde år, hos E. K. M. i underdånighet anmält,
att, i anledning af gjorda framställningar om loi ändringar och tillägg i E.
K. M:s Nådiga Förordning den 26 Februari 1817, angående Soknestämmor
och Kyrko-Råd, Rikets Ständer funnit en fullständigare Lagstiftning i omförmäldte
afseende vara af behofvet påkallad, helst för närvarande icke någon
Lag, utan endast sedvänja, ligger till grund för omiö Liing å Socknestänima i
städerne och föreskrift saknas, rörande Socknestämma och Kyrko-Råd samt
dessa myndigheters constituerande i de församlingar, hvilka utgöras af både
städer och hemman på landet; hvarförutan åtskillige ändringar i nu gällande
stadganden syntes vara erforderlige; men då Rikets Ständer saknade kännedom
om de olikartade plägseder och förhållanden, som i förenämnde afseende
inom Städerne ega rum och ej heller voro i tillfälle att derom in
-
Exedilions-Utskottets Förslug till und. Skrifvelse j N.o 4oo. 971
hemta upplysning eller att uppgöra förslag till författning i detta ämne, hafva
Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det
E. K. M. i Nåder täcktes, efter Stads-församlingarnes hörande, åt Committerade
för Kyrkolagens öfverseende eller åt andra sakkunnige män, uppdraga
utarbetandet af förslag till en fullständig Författning, angående Socknestämrna
och Kyrko-Råd i städerne och på landet samt beiörde Förslag till Rikets
Ständers bedöman le vid näst inträffande Riksdag öfverlemna. I anledning
häraf, har E. K. M., genom Skrifvelse till Rikets Ständer den 1 Februari
nästlidet år, i Nåder täckts tillkännagifva, att Committerade för Kyrko-lagens
öfverseende, med ledning af de från Consistorierne i Riket, efter Stadsförsamlingarnes
hörande, infordrade underdåniga utlåtanden i ämnet, utarbetat
och till E. K. M. afgifvit förslag lill Förordning om Sockneslämmor och Kyrko-Råd,
äfvensom att Committerade för faLtigvårds-anslalterne, efter erhållen
del af de i detta ämne inkom ne handlingarne, i Committerades förslag
till Communal-lag, behandlat frågan om Socknestämrna på landet; hvilka
begge förslag blifvit med Högstberörde Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer
öfverlemnade, dervid E. K. M. täckts förklara Sig förvissad, att Rikets Ständer
skulle åt de vigtiga angelägenheter, dessa förslag omfatta, egna all deli
uppmärksamhet, de förtjena.
Efter åtskilliga härom hos Rikets Ständer gjorda framställningar hafva
dessa angelägenheter utgjort föremål för Rikets Ständers öfverläggningar, och
Rikets Ständer få nu i underdånighet till E. K. M. framställa de åsigter, som
dervid gjort sig gällande.
Rättigheten alt deltaga i Socknestämrna har hittills, så vidt några bestämmelser
derom funnits, varit uteslutande fästad vid fastigheterne; delagheten
har varit beräknad efter fastigheternes storlek, och bidrag för Communala
behof hafva vanligen utgått efter enahanda grunder. Detta gäller dock
egentligen endast 0111 landet. I afseende på städerna linnes i Kongl. Förordningen
den 26 Februari 1817 intet annat stadgande än, att, der Socknestämmor
förut varit bruklige, må de och på lika sätt hädanefter hållas, hvaremot
alla öfrige föreskrifter i denna Författning tydligen visa, att man dermed
endast haft afseende på landet. För administrationen inom städerne
finnas serskildte äldre stadganden, som tydligen förutsätta, att de communala
angelägenheterna inom dessa samhällen skulle hufvudsakligen endast röra Borgerskapet
och i någon röön fastighets-egarne.
Emellertid äro, i följd af så beskaffade bestämmelser från delagtighet i
de Communala angelägenheterne uteslutne flerfalldiga medlemmar, som borde
vara dertill berättigade, till följd af sin ställning i samhället; och då, ge
-
972 Expeditions-Utskoltets Förslag till lind. Skrifvelse> IV.-o 4oo.
norn Författningar i senare tider, föreskrifter blifvit gifna om ett vidsträcktare
deltagande i kostnaden för de Communala beliofven, bar det likväl icke
blifvit stadgadt, efter hvad grund sådant deltagande skall beräknas, hvaraf
följden varit, alt tillämpningen af dessa Författningar kanske på de liesta ställen
alldeles uteblifvit. Ett stadgande härom är af så mycket mera vigt, som
det utgör en grundbeslämmelse för sammansättningen af Socknestämman, då
hvars och ens delagtighet i dess förhandlingar och beslut hufvudsakligen måste
afmätas efter hans delagtighet i de angelägenheter, som afhandlas. Härvid
bör likväl icke förbises, att, sådane de Communala angelägenheterne hittills
visat sig, måste de anses hufvudsakligen och allmännast, serdeles å landet,
vara förenade med innehafvandet af faslighet. För dem, som derförutan
vistas inom ett samhälle, är verkan af de anstallter, som vidtagas, beroende
af vistelsens mer eller mindre långvarighet och derigenom, i många
fall, snart öfvergående. Dessa anstalter kunna således icke för dem vara af
samma vigt, som för fastighets-innehafvarne, hvilka dervid måste taga i betragtande
ett för framtiden varagtigt bestående förhållande. Derföre anse
Rikets Ständer, att fastigheterna böra fortfarande utgöra den hufvudsakiiga
grunden för delagtighet i de Communala angelägenheterne. För öfrigt synes
denna delagtighet böra afmätas efter hvars och ens bergningsvilkor och förmåga
att förvärfva; och som Bevillnings-taxeringen för lön och rörelse måste
antagas såsom den allmännast giltiga grunden för bedömandet deraf, anse
Rikets Ständer, att, der delagtigheten icke bestämmes efter fastighet, den bör
bero af berörde taxering, i ett förhållande till fastigheterna, hvarigenom iagtlages
den öfvervigt, som Rikets Ständer ansett dessa böra tillerkännas.
Då Rikets Ständer anse dessa bestämmelser vara tillämplige äfven för
städerne i allmänhet och jemväl lemna erforderlig ledning för behandlingen
af ärenden, som angå församlingar, som utgöras både af stad och hemman
på landet, måste likväl derifrån undantagas Stockholms stad, der serskilda
förhållanden förete sig, som väcka betänklighet vid en lagstiftning i detta
ämne, och hvarom Rikets Ständer nu, likasom vid sista Riksdagen, saknade
närmare underrättelser, för hvilkas inhemtande Rikets Ständer då hos E. K.
M. i underdånighet begärt, att undersökning måtte anställas, hvarföre, samma
hinder, som då varit för handen, äfven nu möter för uppgörande af förslag
till lagstiftning i denna del.
1 afseende på det närmare handhafvandet af de egentliga menighets-bestyren,
har väl blifvit ifrågasatt en Lagstiftning om fullständigt ordnade Communal-Styrelser,
hvilket äfven i sin mon varit åsyftadt med det af Coramitterade
för faltigvårds-ärendena afgifne förslag till Communal-lag; men ehu
-
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 4oo.
ru Rikets Ständer inse vigten af en sådan anstalt, möta dock betänkligheter
vid| en mera omfattande Lagstiftning derom, då af menigheternes rätt att
sjelf ve råda öfver sina angelägenheter, under förutsättning, att Statens rättsenliga
fordringar fullgöras, måste följa, att ordnandet af förvaltningen bör bero
af menigheterne sjelfve, så att hvarje Lagbud derom är en inskränkning
af den Communal-friliet, som Lagstiftningen bör hafva lill föremål att hägna
och utbilda. Dessutom äro föremålen för denna förvaltning och utvägarne att
åstadkomma den så olika på serskilda orter, att allmänna bestämmelser derom
svårligen öfverallt skola finnas fullt tillämpliga och ändamålsenliga. Det
finnes likväl vissa menigheterne åliggande angelägenheter, som, hvad landet
beträffar, kunna anses öfverallt vara i den nion likartade, att de kunna blifva
föremål för en likformig förvaltning och äfven sins emellan stå i det sammanhang,
att de lämpligen böra gemensamt handhafvas. — Såsom sådane
angelägenheter anse Rikets Ständer folkundervisningen, sundhetsvården och
fattigförsörjningen, hvilka tillika äro af egenskap alt ingripa i Statsskicket på
ett sådant sätt, att Staten måste anses ega rätt att af menigheterne fordra
en garanti för deras behöriga handhafvande. —• Denna garanti anse Rikets
Ständer böra beredas genom Sockne-Nämnder, som äro ansvarige för förvaltningen
och innehafva en detta ansvar motsvarande, från menigheterne delegerad,
myndighet, som genom Lag bestämmes, och för hvars grannlaga utöfning
menigheterne böra äga säkerhet genom det fria valet af Nämndens Ledamöter.
För öfrigt synes det böra få bero af menigheterne sjelfve att besörja
om förvaltningen af sina angelägenbeter genom uppdrag åt desse Nä rader
eller på annat sätt, som kan finnas lämpligt, hvarigenom Communal-Instilutioneme
torde säkrast och mest ändamålsenligt utbildas och stadgas.
I öfverensstämmelse med de åsigter, Rikets Ständer sålanda haft Nåden i
underdånighet framställa, och med bibehållande af hittills gällande föreskrifter,
så vidt de icke funnits stridande deremot, hafva Rikets Ständer för sin
del antagit det förslag till Lag om Socknestämmor för Riket i allmänhet, med
undantag af Stockholms stad, samt Sockne-Nämnder för landet, hvilket liärbos
uuderdånigst öfverlemnas, med den underdåniga önskan, att E. K. M.,
efter pröfning deraf, och i den raon det vinner E, K. M:s Nådiga bifall,
täckes i enlighet dermed låta utfärda Författning i ämnet.
De förhållanden, hvarefter en Lagstiftning om Communal-förvaltningen i
städerne bör lämpas, äro väsendtligen skil jäktige från dem, som å landet förete
sig, och äfven inom serskilda Stadssamhällen olika, så att det föreslagne
stadgandet om Socknenämnden icke kan till städerne utsträckas, och allmänna
föreskrifter derom svårligen torde kunna meddelas. Det är likväl
974
Expeditions-Utskollels Förslag till und. Skrifvelsej N.o 400*
ländt, att organisationen af städernes styrelse ingalunda öfverallt är fullständig
och ändamålsenlig, hvarförutan närmare bestämmelser derom torde blifva
nödvändiga, såsom följd af hvad nu är föreslaget om Socknestämmor, så
vida detta förslag antages. Rikets Ständer anse det derföre böra få ankomma
på hvarje stadssamhälle alt, genom utsedde deputerade, utarbeta förslag
till stadens administration, skild från dess Domaremagt, och att sådant förslag
må underställas E. K. M:s Nådiga pröfning.
Rikets Ständer framhärda &c.
Förslag
till Lag om Socknestämmor i Riket utom Stockholms stad samt om
Sockne-Nänmden för Landet.
Esta Capitlet,
Om Socknestämma.
1 §’
Socknestämma skall hållas i hvarje Församling 2:ne gånger om året,
nemligen i Maj eller Juni samt October eller November månader och eljest
när nödvändigheten det fordrar,
2 §.
Kungörelse om Socknestämma utfärdas af Kyrkoherden eller den, hans
Embete förrättar, eller af den Prestman, som, för serskildta mål, eger rätt
att i Socknestämma ordet föra.
3 §•
1 Morn. När Socknestämma äskas af Konungens Befallningshafvande eller
Dom-capitlet, eller af vederbörande Sockne Nämnd, eller i stad af Magistrat,
må kungörelse derom icke vägras.
2 Mom, Kronobetjente och den, som i Socknestämma rösträtt eger, vare
och berättigad att begära dess sammankallande, för uppgifvet ärende, dock
eger Kyrkoherden att pröfva nödvändigheten deraf. Finner Kyrkoherden ej
skäl att sitt bifall lefnna, meddele, om så äskas, sitt afslag skriftligen, samt
Expeditions-Viskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 4oo.
975
skälen derlill, och ege sökanden att deröfver klaga, på sätt för besvär öfver
socknestämmo-beslut stadgas.
4 §-
Socknestämma skall hållas i Sockne-stuga, eller der förut vanligt varit,
och pålysas å helgedag från predikstolen i socknens kyrka fjorton dagar eller
minst en vecka förr, än den hålles. Är helgedag till sockuestämma bestämd,
skall å slämmodagen derom påminnas. För ärenden, sorn fordra så skyndsam
handläggning, alt kallelse icke med Ilin nes så tidigt, som nu är föreskrifvet,
må sockuestämma hållas efter kortare kallelselid, och äfven å samma
dag, då den pålyses; dock måga beslut om afgifter icke vid sådan stämma
fattas. Kungörelse om socknestäma skall alltid innehålla bestämd uppgift om
tid, slä1 le och öfverläggnings-ämnen för sammankomsten. Är ämne af den
beska lien het, att det fordrar gemensam öfverläggning af flere socknar inom
samma pastorat, måge socknnrne till gemensam stämma å det ställe, som finnes
lämpligt, sammankallas. I andra mål utlyses serskild stämma för hvarje
socker.
5 %
Rösträtt vid socknestämma ege i allmänhet en hvar egare eller innehafvare
af fastighet, eller arrendator, så framt egaren icke bor inom församlingen,
eller i annat fall sig denna rättighet icke förbehållit, jemte andra
socknens invånare, som för lön, fabrik, verk eller inrättningar, handtverk
och annan näring eller rörelse, erlägga bevillning efter 2 Artikeln; de likväl
undantagne, som slå under annans husbondevälde. Rösträttighet räknas
efter hemmantal, der sådant finnes åsatt. Annars medförer 10 R:dr Bevillning
lika rösträtt som £ mantal, 5 R:dr lika med | och 2i R:dr lika med
mantal. För bevillning under 2J R-'di eger ingen rösträtt rum. I stad
rostas för fastighetsvärde af 2*000 R:dr lika, som för 10 R; ir bevillning elter
2 Artikeln.
I de ärenden, som endast angå hemman eller andra fastigheter och utgifter
eller besvär, som efter hemmantal eller fastighels-andel utgå, röste endast
fastighets-egarne, med röstberäkning efter hvarderas fastighets-andel, och
i de fall, der, enligt serskildta Författningar, endast visse medborgare ega
rätt att rösta eller serskilda föreskrifter om röstberäkningen äro gifua, forhålies,
på sätt samma Författningar för hvarje fall stadga.
Röstegande må genom fullmagt till annan öfverlåta sin talan och rösträtt
å socknestämma.
976
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelsej iV.o 4od.
Om rosterna falla lika för olika meningar, galle den mening, som ordföranden
biträder.
6 §.
Rättighet att deltaga i Sockenstämmas öfverläggningar och beslut tillkommer
hvar och en, som rösträtt eger. Ej må Ledamots frånvaro hindra stämmas
fortgång; kommer han tillstädes, sedan beslut taget är, må lian icke derstädes
något i samma ämne anföra.
7 §.
Ordförande i socknestämma vare Kyrkoherden eller den, hans embete
förestår, eller, i händelse af laga förfall för honom, den af Församlingens
prester, sorn Kyrkoherden dertill förordnar, eller, i annat fall, den, som Kyrkoherden
i ernbetet närmast är. I de Annex- eller Capell-församlingar, som hafva
egen ständig prest, vare han, eller den, hans tjenst förestår, i tjenstförrättande
Kyrkoherdens frånvaro, Ordförande i sockenstämma, och fullgöre
äfven i allt annat, då Kyrkoherden vid Capell- eller Annex-kyrka ej tillstädes
är, hvad, enligt denna Förordning, Kyrkoherden, i afseende på socknestämmor,
tillkommer. I mål, för hvilka sockneslämman af Contracts-Prost
eller annan serskildt förordnad prestman utlyses, vare denne ordförande.
*8 §-
Ordförande åligger att ärendena tydligt och fullständigt till öfverläggning
framställa, samt att tillse, att icke andra ämnen till afgörande företagas,
än de, som uti den förutgångne Kungörelsen äro uppgifne, och till socklieslämmas
handläggning höra. Ordföranden tillhör ock alt öfver sockneslämmas
förhandlingar föra Protocoll, hvari serskildt upptages hvarje öfverläggnings-ämne,
en sammandragen redogörelse för öfverläggningen, samt beslutet
och skälen dertill. Protocollet må, när så ske kan, genast, men skall i annat
fall, sist å fjortonde dagen derefter, i socknestämma justeras; och åligge
det Ordföranden att, vid slutet af hvarje sockenstämma tillkännagifva, å hvilken
af dessa dagar justeringen kommer alt förrättas. Protocollet undertecknas
af Ordföranden, hvilken för dess vigtighet är ansvarig, och bestyrkes af
minst trenne af församlingens ledamöter; finnes ej trenne vid justeringen närvarande,
eller vägras underskrift, tage då Ordförande intyg om förhållandet
af närvarande Krono- eller Kyrko-betjent, och ege Protocollet sedan vitsord.
Ordföranden åligger att Protocollen, införda i en serskild bok, noggrant
för
-
Expeditions-Ut skottets Förslag till uncl. Skrifvelse > N.-o 4°o. 977
förvara och vårda. Honom tillhör ock att, när helst så äskas, meddela utdrag
af protocollet till Sockne-Nämnden, samt att för öfrigt åt en hvar,
som det åstundar, hålla protocollet tillhanda, för att deraf taga afskrift, hvilken
af Ordföranden till rigtigheten bestyrkes. Skulle så inträffa, att å Socknestämma
fattas beslut i ämnen, hvarom sock nesta ruma icke eger rätt att besluta,
då bör Ordföranden deremot göra föreställningar och sådant till protocollet
anmärka; hvarefter och sedan justering föregått, det genast skall af
Ordföranden till Konungens Befallningshafvande insändas för vinnande af
rättelse.
9 §.
Till socknestämmas handläggning höra mål, som angå fullgörande af församlingens
gemensamma åliggande, vården om dess tillhörigheter, samt vidtagande
af anstalter för dess gemensamma behof elier gagn.
Härtill räknas fördenskull:
l:o Öfverenskommelse till befordran af Gudsfrugtan och ordning vid all
O
ö
manna Gudstjensten.
2:o Frågor röiande folkundervisningen.
3:o Kyrkovärdars, Skol-Directioners, Skol-Lärares, Klockares, Orgelnists
och annan Kyrkobetjenings tillsättande och alskedande, der ej annorlunda
stadgadt eller öfligt är.
4:o Granskning af Kyrko- och Skol-räkenskaper, samt frågor om kyrkomedlens
användande.
5:o Öfverenskommelse om Grafställe.
6:0 Sockne-Nämnds, fjerdingsman, sexmans och andra ordningsmäns utväljande
och entledigande.
7:o Nämndemäns utväljande.
8:0 Hushållning med och vård om kyrko-egendomar.
9:o Byggnad och underhåll af kyrkan och hvad dertill hörer, jemte
alla församlingens hus och lägenheter, såsom Prestgård, Skolhus, Skolmästares
boning, socknestuga, fattigstuga, tionde-lada m. 11.
10:o Öfverenskommelse rörande Presterskapets, Skollärares samt Kyrkobetjenings
rättigheter och inkomster.
ll:o Afgifters bestämmande till kyrka, skola, fattigvård och andra fromma
ändamål.
Bih. till R. St. Fröt. 1841. 10 Sami. 1 Afä. ia3
978
Expedaions-Utskottcls Förslag till uriel. Skrifvelse, JY.-o 4o0‘
l2:o Bänkfördelningar.
13:o Fattigvård och frågor om mindre arbetsföre personers inflyttning
frun andra socknar.
14:o Frågor om socknemagazins anläggande och vård,
15:o Allmänna helsovården, koppympningens befremjande och Barn*
morskors antagande.
16:o Brandstodsföreningar.
17:o Öfverenskommelse om väghållning, snöplogning och brobyggnad m.
m. dylikt.
18:o Öfverenskommelse!’ till sedlighets och allmän ordnings befremjande»
19:o Verification af Mantals-, Rest-, och Afkortnings-längder samt granskning
af indelning till Krono-skjuts utgörande och längder öfver erlagd betalning
derföre.
20:o Utväljande af Socken-fullmägtige i beskattningsmål och andra ärenden.
2l:o Intyg om personers förhållande, hvilka anmälas till allmänna belöningars
erhållande, äfvensom yttranden om gjorda uppodlingar m. m.
I de här uppräknade ärender eger socknestämma jemväl att meddela
föreskrifter örn de, hvar och en tillhörande göromål, med iagttagande af hvad
för serskildta fall genom denna förordning eller annars gällande lagbnd finnes
stadgadt; äfvensom Sockenstämman för noggrann efterlefnad af dess beslut,
der så nödigt finnes, eger att bos vederbörande Embets-myndighet, begära
föreläggande af vite efter dess bepröfvande. För ärenden , som, enligt
serskilda Författningar, böra vid sockenstämma företagas, gälle hvad derom
är föreskrifvet.
Med vård och fösvaltning af Kyrkors medel och öfriga tillhörigheter, för
hålles
så, som serskildt är förordnad!.
10 §.
Alla afgifter, hvarom sockenstämma beslutar, skola utgå efter den bestämda
grunden för röst-rätt i sockenstämma, så vida ej serskildt derom blifvit
stadgadt eller serskild öfverenskommelse derom träffad.
11 §.
Nu är sockenslämmo-protocoll och beslut justeradt och underskrifva,
då skall beslutet med besvärs-hänvisning, som alltid bör åtfölja, nästa Sön
eller
Helgedag, då Gudstjenst hålles, från predikstolen uppläsas. Angår det
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 4<>o.
979
ensamt någon person af församlingen, då skall honom ofördröjligen utdrag af
protocollet, innefattande beslutet, tillställas. Är någon med. beslutet missnöjd,
må lian deri söka ändring genom besvär, som ingifvas tili Dom-Capitlet
i de mål, som upptagas i l:sta, 2:dra, 3:dje och 4:de momenten af 9:de §.,
och i alla öfriga bos Konungens Befallningshafvande i Länet innan klockan
12 u Trettionde dagen eller, om Helgedag då infaller, dagen derefter, räknad
antingen från beslutets kungörande eller deraf bevisligen erhållen del, den
dagen oräknad, då sådant skett, allt efter livad här ofvanföre i serskilda händelser
stadgas; bifoge ock sina besvär, ej allenast det öfverklagade beslutet,
utan äfven bevis, när detsamma kungjordes eller blef honom ti lista ild t; åliggande
jemväl den klagande att, inom 14 dagar, efter det besvären inlemnades
å ort som vederbör, till sockenstämmans Ordförande aflemna Diarii-ntdrag
Öfver besvärens inlemnande. För Hernösands Stift vare, för mål, som
gå till Dom-Capitlet från Jemtland, Westerbotten, Norrbotten och Lappmarken,
besvärstiden dubbelt längre, än hvad härom i denna §. är stadgadt.
Försummas hvad sålunda är föreskrifvet, vinner beslutet laga kraft, såvida
det icke angår ämnen, hvarom sockenstämman icke eger beslutande
rätt.
12 §.
Fordra omständigheterne skyndsam verkställighet af sockenstämmo-beslutet,
må sådant ej hindras deraf, alt detsamma ännu icke vunnit laga
kraft, derest icke så är, att ändringssökandet derigenom blefve onyttigt, eller
ock Konungens Befallningshafvande eller Dom-Capitlet skulle finna skäl att
verkställigheten inställa.
13 §.
Hvar och en ledamot i Sockenstämma bör vid öfverläggningarne iagttaga
ordning och anständighet, och icke yttra sig annorlunda, än då han, efter
föregången anmälan, af Ordföranden uppropas,
eller gerning förolämpad, straffes den brottslige, enligt 18 Cap. 8 §. Missgernings-Balken,
jemförd med Kongl. Förordningen den 20 Januari 1779.
Förolämpande, Ledamöterne emellan, ligge i tveböte, emot hvad Lagen i allmänhet
för hvarje brott stadgar. Lag samma gälle ock dem, hvilka vid
sockenstämma äro närvarande, utan att der vara röstegande ledamöter; och
' ege Ordföranden derjemte att låta sådane personer från sammanträdet afföra,
derest de sig oskickligt förhålla. Af starka drycker öfverlastad person, eller
g8°
Expeclitions-Utskottets Förslag till und. SkriJvelsej JV.'o 4oo.
den annorledes är sina sinnens rätta bruk beröfvad, varde alltid från sockenstämma
afvisad, eli vad lian eljest der eger rösträtt eller icke.
14 §.
Ordförande ege att sockenstämma upplösa efter handläggning af de ärenden,
som, enligt Kungörelsen om stämman, bordt der förekomma. Skulle
något påbörjadt ärende icke binna afslutas, utsätte Ordföranden viss dag för
dess fortsatta handläggning.
2 Ca p.
Om Sockn e-nämnd.
15 §.
1 Morn. Socken-nämnd för hvarje Socken eller Pastorat på landet skall,
på sätt bär nedan stadgas, utses att, hvar inom sitt samhälle, handhafva Skole-
och Undervisnings-anslalterne, Fattig-försörjningen och allmänna helsovården,
samt vaka öfver iagttagande af ordning och sedlighet och efterlefnaden
af de i dessa hänseenden af sockenstämma fattade beslut, i enlighet med hvad
uti 19:de §. närmare bestämmes.
2 Mom. Köping skall i allmänhet hafva gemensam Socken-nämnd med
det Landt - District, hvarmed den utgör gemensam Socken, men för större
Köpingar må det ankomma på öfverenskommelse inom Socknen att serskild
Nämnd tillsätta.
3 Mom. Det ankommer på Socken-nämnden att efter den olika beskaffenheten
af de Nämnden tillhörande ärenden, dem på mindre inom Nämnden
valde, afdelningar behandla.
16 §.
1 Morn. Socken-nämnd skal! bestå af Ordförande, vice Ordförande och
fyra eller flere, högst nio, ledamöter, hvarförutan Kyrkoherden, då han éj
är vald till Ordförande eller vice Ordförande, eger rättighet att såsom ledamot
i Nämnden deltaga, då hans embetspligt och behofvet så påkallar; äfvensom
Kyrkoherden skall vara Ordförande i Nämnden i de mål, som angå
Skol- och Undervisnings-anstalterna. Den valde Ordföranden och vice Ordföranden
äro då såsom ledamöter att anse. Ledamöternes antal må för öf
-
Expcditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse , JV.o 4oo. 981
rigt bero al bestämmelse vid sockenstämma, sålunda att Pastoratet eller
Socknen, i mon al dess vidd och folkmängd, indelas i vissa rotar eller district,
och från hvarje af dem utses en ledamot, hvilken tillika, såsom ålderman
inom districtet, har närmaste uppsigten å alla förhållanden, som hafva
sammanhang med Nämndens åligganden och besörjer dertill hörande verkställighets-åtgärder.
År samhället så inskränkt, att det icke lämpligen kan indelas
i fyra district, utses, till fyllnad i antalet, Ledamöter utan åldermansbefattning;
äfvensom det ankommer på sockenstämma att, utan afseende
å districts - indelningen, utse ledamöter i Nämnden till det medgifna
antalet.
2 Mom. För hvarje ålderman skall utses en suppleant, som företräder
hans ställe, då han är hindrad att sin befattning utöfva.
17 §.
1 Mom. Ordförande och vice Ordförande väljas å sockenstämma för
2:ne år. På enahanda sätt väljas ledamöter och suppleanter, jemväl för 2:ne
år, men hvarje år afgår halfva personalen, om antalet är jemn t, och i annat
fall, det antal, som är närmast hälften, vexelvis, det ena året en mera
eller mindre än det andra: dock må den, som efter 1111 bestämd tjensigövingstid
är i ordning att från Nämnden afgå, ånyo deri inväljas. Efter första
året bestämmes, genom lottning, hvilka ledamöter och suppleanter skola
afgå, och sedermera älgå de, som längst tjenslgjort. Inträffar ledighet under
mellantid, ersattes den genom serskildt val, men endast för den tid, som återslår
af den afgångnes påräknade tjenstgöringslid.
2 Mom. De här omförmälde val skola, efter föregången behörig pålysning,
hållas första gången, då Konungens Befallningshafvande derom förordnar,
och sedermera, till ersättande af blifvande ledigheter, hvarje år i Maj
eller Juni månader, då jemväl de invalde skola i sina befattningar inträda.
Socken-nämnden skall göra anmälan hos sockenstämmans Ordförande om sådant
val och dervid tillkännagifva, hvilka äro i ordning att från Nämnden
afgå, och de ledigheter, som genom tillfällig afgång inträffat. Valförrättningens
utgång kungöres derpå följande Söndag från Predikstolarne i samhällets
kyrkor.
3 M >m. Valbar till Ordförande, vice Ordförande och Ledamot vare
hvarje välfrejdad medlem af samhället, som i sockenstämma eger röst-rätt;
och till Ordförande eller vice Ordförande må äfven den väljas, som förut
gS2 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrijvthe, N.v fao.
innehar annan befattning inom Socken - nämnden. För den befattning,
som genom sådant val blifver ledig, utses annan person i föreskrifveo
ordning.
4 Morn. Rättighet att afsäga sig sålunda erhållen kallelse tillkommer
den, som, efter de 2:ne sistförflutne årens tjenstgöring i Nämnden, är i ordning
att derifrån afgå vid det ombyte, hvarå valet haft afseende; den, som
är 60 år gammal; den, som har svag helsa eller annat hinder, hvars giltighet
Nämnden eger pröfva, samt Embets- och Tjenstemän, som af sine befattningar
äro hindrade att Nämndens åliggande fullgöra.
18 §.
Socken-nämnds medlemmar vare, så länge de i denna egenskap tjenstgöra,
befriade från andra, ständiga communala befattningar; men kallelse till
tillfälliga förrättningar måge desse medlemmar icke undandraga sig.
19 §.
Uti de ärenden, som, enligt 15:de §. Esta Mora., äro åt Socken-nämnd
uppdragne, skola alla förvaltnings- och verkställighets - åtgärder tillkomma
denna Nämnd, som dervid utöfvar samhällets myndighet och rätt, hvaremot
Nämnden, å samhällets vägnar, är ansvarig att, hvad i dessa delar är genom
gällande Författningar samhället ålagdt, vederbörligen fullgöres och iagttages;
dock eger icke Nämnden att, för dessa eller andra ändamål, påbjuda någre
afgifter, utan skall sockenstämma, efter Nämndens förslag derom besluta,
och i händelse af vägran till hvad, som oundgängligen erfordras, ankommer
det på Nämnden alt derom göra anmälan hos vederbörande Embets-myndighet,
till vinnande af nödig rättelse.
20 §.
Irsta Morn. Alla tillgångar, som äro anslagne för de till Socknenämndens
förvaltning hörande angelägenheter, skola af Nämnden om händer halvås,
uppbäras och hvar för sitt rätta ändamål användas; dock att, om sådane
tillgångar, vare sig i fastigheter, capital eller afgäld, härleda sig från serskilda
stiftelser, dermed iagttages, hvad vid stiftelserna är föreskrifvet.
2:dra Mom. För uttagande- af oguldet tillskott, hvarom i föreskrifven
ordning är å socknestämma beslutadt sayat restlängd å socknestämma upp
-
Expeditions-TJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 4oo. 983
läst och erkänd, skall genast, på Nämndens anmälan, lemnäs handräckning
af Kronofogde i orten, samt städernas Executorer, såvida icke den skattskyldige
kan visa qvitto å redan erlagd betalning. Förebäres annat jäf, må
talan derom anställas, utan att medlens uttagande deraf uppehälles.
21 §.
Hvarje medlem af Socknenämnden ansvarar gemensamt med de öfrige för
af Nämnden om händer liafda medel, och för sådane säkerhets-handlingar, emot
hvilkas antaglighet han ingen anmärkning till protocollet gjort. Denna
ansvarighet fortfar, tills förvaltningen blifvit godkänd af socknestämman eller
af vederbörlig Domstol, om klander anställas, eller ock tiden för sådant
klander försuLits.
22 §.
För om händer hafde medel skall Socken-Nämnden årligen aflemna redovisning
till sockneslämma, å de tider, som för hvarje befattning, genom
serskilda Reglementen, eller derom gällande Författningar bestämmas; socknestämman
utser Revisorer, som granska redogörelsen, och om denna granskning
afgifva berättelse; hvarefter det ankommer på socknestämma att godkänna
redogörelsen eller besluta om klander i laga ordning. Anställes icke klander
inom ett år, efter det redogörelsen blifvit till socknestämma aflemnad, vare
Nämnden icke vidare underkastad åtal.
23 §.
Vid förvaltningen rätte sig Sockne-lNämnden efter de för hvarje ärende
utfärdade Författningar och serskilda Reglementen.
24- §.
För handhafvande af ordning och vården om sedlighet skall SockneNämnd
helst söka, genom förmaningar oeh föreställningar, förmå den felagtige
till rättelse; men Nämnden eger dock att för uppenbara förseelser ådöma
böter och vilen, som, genom Författningar, eller af vederbörande embetsmyndigheter
äro stadgade för öfvertvädelser af sådane ordnings-stadgar, öfver
hvilkas efterlefnad det tillhör Nämnden att vaka. I dylika fall, gäller om jäf
emot Ordförande och Ledamöter, hvad 13 Cap. Rättegångs-Balken om jäf emot
Domare stadgar.
5^4
Expedihons-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4o°•
25 §.
Hvar och en, som bor inom Nämndens område, är skyldig att tillstädeskomma,
på dess kallelse, som bör meddelas minst 8 dagar förut. Uteblifver
den sålunda kallad är, utan laga förfall, bote 32 sk. till Fattigvårdens cassa
och tillhålles af Nämnden, genom förnyade vitén, som dock tillsammans ej
må öiversliga 10 R:Jr, alt sig inställa. Kao han derigenom ej förmås till
inställelse, anmäle Nämnden förhållandet hos Konungens Befallningshafvande,
som vidtager de mått och steg, hvilka med Lag och sakens beskaffenhet öfverenstämma.
26 §.
Sockne-Nämnden skall i alla åt den uppdragna ärenden bevaka samhällets
lätt och föra dess talan, samt åligger föijagtligen att, då den anlitas af embetsman
och myndigheter eller andra vederbörande, meddela upplysningar
och yttranden i dessa ärenden, och är deremot berättigad att af embetsmän
och myndigheter inom Länet, eller i Stiftet erhålla biträde och upplysningar,
i allt hvad berörde ärenden angår.
27 §.
På Nämnden ankommer, huvuvida sockneslämma bör höras, innan sådane
yttranden meddelas, som, enligt 26 §., blifva påkallade; i hvilket fall
Nämnden föranstaltar om socknestämma och dervid framställer ärendet, jemte
sitt utlåtande derom; och iagttages för öfrigt, att i ärende, som tillhörer
Nämnden, må intet beslut af socknestämma fattas, innan Nämnden derom
blifvit hörd och yttrat sig.
28 §.
Sockne-Nämnden sammanträder i Sacristian, Socken-stugan eller på annat
öfverenskommet ställe, på vissa, efter iattadt beslut, bestämda tider,
samt i öfrigt, då Ordförande finner sådant nödigt, eller flertalet af Nämndens
Ledamöter det hos Ordföranden påkallar.
29 §.
Medlem af Sockne-Nämnden, som, utan lagligt förfall, uteblifver från
Nämn
-
Expeditions-UIskottets Förslag till und. Skrifvelse., N.-o 4oo. g85
Nämndens sammanträde, erlägger för hvar gång en af Nämnden vid hvarje
års höljan utsatt pligt till fattigvårdens cassa.
30 §.
Ej må något mål företagas, derest icke Ordförande eller vice Ordförande
och minst hälflen af Nämndens öfrige Ledamöter äro tillstädes. Beslut fattas
genom röst-pluralitet, och när rösterna äro lika delade, gäller den mening,
sorn Ordföranden biträder.
31 §.
Uti mål, som angå enskild persons rätt, åligger Nämnden att sitt beslut
för den det rörer afkunna, då parten, om han det askar, skall, utan lösen,
erhålla ett utskrifvet exemplar deraf.
32 §.
Böter och vitén, som af Sockne-Nämnd ådömas, skola, då den pligtfällde
saknar tillgång dertill, aftjenas med arbete för samhällets behof, dervid
dagsverke beräknas efter ortens markegångspris, om den arbetande sjelf bekostar
sitt uppehälle; men i annat fall skall han under arbetstiden af samhället
förses med kost, såsom tjenstehjon, då dagsverke beräknas endast till
en tredjedel af markegångspriset.
33 §.
Vill någon klaga öfver Sockne-Nämndens beslut, gore det efter den hänvisning
och på det sätt, föregående ll:te §. det föreskrifver, rörande besvär
öfver Socknestämmas beslut.
34 §.
Förolämpande med ord eller gerning mot Ordförande, vice Ordförande
eller Ledamöter straffas, enligt 9 §. af 18 Cap. Missgernings-Balken, jemförd
mod Kongl. Förordningen den 20 Januari 1779.
35 §.
Ålderman tillkommer, utom hvad honom såsom Nämndens Ledamot åBih.
till R. St. Fröt. 7841• to Sami, 1 Afd.
9% Expeditions-Utskottets Förslag till und Skri/velse, N-o 4°i*
ligger, att inom roten vaka ofver och handhafva de angelägenheter, som Nämnden
i allmänhet tillhöra, samt tillse efterlefnaden af de beslut, som af socknestämma
eller Nämnden tagne blifvit, hvarföre han inför Nämnden är skyldig
att redovisa. Der rote är så vidsträckt, att ålderman icke kan omedelbart
handhafva den nödiga tillsynen, må Nämnden besluta om dess delning, och
för den del, eller de delar, derinom ålderman icke är boende, tillsätta en
tillsyningsman, hvilken, under åldermannens inseende, handhafver de derinom
förefallande bestyren. Tillsyningsman eger lika rätt att afsäga sig sitt uppdrag,
sorn i 17 §. är ålderman medgifven.
36 §.
Om menighet vill, utöfver hvad nu är förordnadt, åt Sockne-Nämnd uppdraga
sådana gemensamma angelägenheter, som icke tillhöra ernbets- och Ljenstemäus
befattning, må derom å Sockuestämma beslutas, och då tillika förordnas,
om hvad dervid skall iagttagas.
N:o 401.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den n Juni 184 <•
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den ii — —
Bonde-Ståndet den 12 — —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j med förslag till Stadga
om fattigvården i Riket.
(Lag- och Ekon.- Utsk. Ull. N:ris 5, 31, 75 och 80, samt Allm.
Bisv. och Ekon. Utsk. Mern. N:o 164.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., med Skrifvelse den 1 Februari näsllidne år, till Rikets
Ständer öfverlemnat ett af utsedde Committerade afgifvet Betänkande
och Förslag till Stadga om fattigvården i Riket, jemte Kammar-Coilegii der
-
Expedilions-Utskottets Forslas, till und. Skrifvelse, N.o kl
-
öfver infordrade underdåniga Utlåtande, hafva Rikets Ständer, i anledning af
gjorda framställningar, förehaft lill öfverläggning denna vigtiga angelägenhet,
samt dervid tagit i öfvervägande det af E, K. M. i Nåder öfverlemnade underdåniga
forslaget och hvad i anledning deraf blifvit yttradt.
Emot den ordning för fattigvården, som hittills varit gällande, i enlighet
med föreskriften, att socknarne, hvar för sig skola bekosta och ansvara för
denna vård, förekommer väsendtligen, dels att kostnaden drabbar vissa socknar
vida mera än andra och mäjligtvis kan, för inskränktare samhällen med
knappa tillgångar, blifva öfver förmågan betungande, hvilket också någon gång,
till följd af serskilta tilldragelser, redan inträffat, dels ock i synnerhet att
hvarje socken, af omsorg att undvika en befarad fattig vårdstunga, måste söka
att hindra sådane personers inflyttning, om hvilkas förmåga af fortfarande
sjelf-försörjning, anledning till tvifvelsmål kan vara för handen, hvarigenom
den i torftighet stadde arbetaren är underkastad en inskränkning af sin verksamhet,
som väsendtligen försvårar utvägen för hans bergning. Den grundsats,
hvarifrån socknarnes fatligvårdsskyldighet är u i Kongl. Förordningen
den 5 December 1788 härledd, nemligen att hvarje samhälle borde vidkännas
sådan vård, i den mon det hemlat fördel af den behofvandes verksamhet, är
icke här fullt tillämplig, ty ofta, och kanske i de fleste fall, förete sig de
uppenbaraste anledningar till tvifvelsmål, att ett fattighjon verkligen beredt
något gagn åt socknen eller dess medlemmar, och der verksamheten varit
gagnelig, måste man merendels föreställa sig fördelen deraf mera omfattande,
än att den inskränkt sig till en enda socken. Fattigvården är ett gemensamt
åliggande för samhället i sin helhet eller Staten, och den kan icke anses tillhöra
socknarne enskilt annorlunda, än till följd af en fördelning af detta
Statens åliggande. En sådan fördelning skulle onekligen blifva mest rättsenlig,
om fattigvården kunde bekostas af Staten directe med gemensamma bidrag
af alla dess medlemmar, hvilka således hvar för sig, i mon af sina vilkor,
finge vidkännas sin andel i denna kostnad, och derigenom skulle äfven de
öfrige olägenheterne af den nu gällande ordningen vara håfne; men då skulle
missbruk vid fattigvårdens anlitande omöjligen kunna förebyggas och derigenom
skulle icke allenast fattigvårdskostnaden stegras till oerhörda belopp,
utan en ännu äfventyrligare verkan vara att förutse uti det moraliska förderf,
som dessa missbruk måste medföra. Endast inom den behöfvandes
närmaste omgifning, kan fattigvårdsbehofvet med säkerhet bedömas samt den
nödvändiga grannlagenheten iagttagas, att understödet noga lämpas efter hvad,
som oundgängligen erfordras och alt fattighjonet, utan hårdhet i behandlingen,
tillhålles att, i mon al förmåga, medverka till sitt uppehälle. Olägenheterna
988 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 4oi.
af tungans olika fördelande, då fattigvården besörjes socknevis, äro vida mindre,
än de, som hvarje annan reglering skulle föranleda och det synes med
säkerhet kunna antagas, att, äfven inom de mest betungade samhällen, kostnaden
icke kan motsvara hvad, som i ökade Statsbidrag mäste derifrån utgå,
om fattigvården skulle directe af Staten bestridas. Farhågan för oförmåga
hos socknarne att uthärda denna tunga, synes i det närmaste vika, när man
hetragtar, huru förhållandet hittills visat sig under mångfalldiga år, då en sådan
oförmåga åtminstone högst sällan blifvit satt i fråga, om icke till följd
af serskilda tillfälligheter och mera kringgripande olyckshändelser, dervid serskilta
föranstaltanden för det betryckta samhällets undsättning måste förutsättas
såsom oundvikliga. Om hindren för flyttning emelian socknarne icke
•kunna helt och hållet upphäfvas, kunna och böra de dock minskas genom
närmare bestämmelser, än de, som hittills varit gifne om socknarnes rättigheter
i detta afseende, och i den mon dessa hinder qvarstå, måste de fördragas
såsom en nödvändighet, hvilken icke kan afhöjas, der fattigvården måste
hero af borgerlig Lagstiftning.
Rikets Ständer anse således, att fattigvården i allmänhet bör, på sätt hittills
skett, besörjas af socknarne och städerne hvar för sig, med rättighet
likväl till öfverenskommelse om gemensam fattigvård för flera socknar, der
dessa finna fördel af en sådan anstalt; men, i förening med stadgandet härom,
erfordras ovilkorligen nödiga bestämmelser till förekommande deraf, att
fattigvårds-ansvaret må kunna godtyckligt öfverflyttas från en socken till en
annan, hvarförutan hvarje socken skulle vara blottställd för den mest kännbara
orättvisa och dessutom den nödiga ordningen vid handhafvandet af denna
grannlaga anstalt omöjligen skulle kunna iagttagas. Dessa bestämmelser
anse Rikets Ständer lämpligast böra hafva afseende på mantalsskrifningen, såsom
den offentliga handling, hvilken fullständigast och med mesta säkerheten
kan antagas lill rättelse för regleringen af iattigvårds-ansvarigheten. Dermed
öfverensstämmer också den hittills gällande föreskriften i Kongl. Förordningen
den 5 December 1788, hvilken visserligen blifvit öfverklagad, såsom
tryckande genom den inskränkning i det fria valet af vistelse-ort, som
den ansetts innebära; men denna inskiänkning är dock ingen följd af föreskriften
i och för sig sjelf, utan, der den intiäffat, lärer den oftast böra tillskrifvas
en tydning, som, ehuru icke öfverenstämmande med ordalagen i Författningen,
man sökt att alltmer och mer göra gällande, under det bestämmelserne
icke varit nog tydliga och fullständiga alt, å den ena sidan, skydda
socknarne emot en öfverhand tagande fattigvårds tunga, och å den andia,
begränsa de dem i detta afseende tillkommande rättigheter. Mera noggrant
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4°i*
989
af vägda stadganden i detta ämne äro således nödiga, dervid bestämdt bör
föi utsättas, att farhågan för faltigvårdstunga ingalunda ensam må utgöra anledning
att hindra någon i valet af vistelseort, då socknarnes rätt emot hvarannan
kan, genom iagttagelser vid mantalsskrifningen, tillräckligen bevakas,
utan ett sådant våldsamt ingrepp i personliga friheten. För de fall åter, då
man måste förutse, att socknarne icke genom dessa iagttagelser kunna förebygga
äfvenlyrel af en förmågan öfvervägande fattigvårdslunga, eller då den allmänna
regien, att fattigvårdsskyldigheten bör vidlåda den behöfvandes mantalsskrifnings-ort,
icke kan tillämpas, i anseende till omöjligheten att få utredt
hvarest en person varit mantalsskrifven, måste, det undantagsvis medgifvas,
att Staten directe besörjer fattigunderhållet, och då sådane fall mera sällan
inträffa, möter icke dervid samma betänklighet, som blifvit yttrad emot Statens
omedelbara besörjande af fattigvården i allmänhet.
Som den egentliga arbetsclassen, eller lejda arbetare, vanligen äro i de
vilkor, att största antalet af fattigpersonalen onekligen från dem utgår, och
deras fortfarande förmåga af sjelf-försörjning väsendtligen beror af den behandling,
de röna af dem, som begagna deras arbete, anse Rikets Ständer, att
husbonde bör, i viss man och under vissa vilkor, som med denna förutsättning
öfverensstämma, vidkännas en större andel, än socknens öfriga medlemmar,
uti falligvårdskostnaden för sina underhafvande, på det den egna
fördelen, der andra bevekelser saknas, må gifva väckelse åt vårdnaden om
arbelarnes bergning. Derigenom stadgas också emellan hvarje faltigvårds-samhäiles
serskilde medlemmar ett förbund att motverka fatligvårdsbehofvet, hvaraf
både enskild och allmän båtnad bör kunna påräknas. En annan anledning
till enskild faltigvårds-ansvarighet är förhållandet emellan anhörige. De före
^
O
skrifter, som härom varit gifne, hafva icke varit nog fullständiga och bestämda,
för att icke lemna rum åt olika tydningar och ansvarighetens utsträckning
öfver billighetens gränsor. Rikets Ständer anse derföre, alt skyldigheten i
detta afseende bör tydligare stadgas och mera bestämdt begränsas inom de
slägtskapsfövhållanden, der rättsenliga anledningar dertill.äro för handen.
Då det bör få ankomma på hvarje serskilt fatligvårds-sambälle att inom
sig föranstalta om fattigvården, på sätt, som för livart lera kan linnas lämpligt
under förutsättning, att de stadgade fordringarne fullgöras, deröfver det
ankommer på Embetsmyndigheterne att vaka, anse Rikets Ständer, att Lagstiftningen
icke bör innefatta några bestämmelser i detta afseende; men till
det allmännas fordringar anse Rikets Ständer höra, alt det omedelbara handhafvandet
af fattigvården bör inom hvarje samhälle öfverlemnas åt ändamålsenligt
sammansatta Styrelser, som af samhället utses. Så väl härom, som
gQo Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrif velse ,Wto \oi.
om grunderne för bidrag till fattigvården och för delaktighet i ofverläggniugar
och beslut i fattigvårds-ärenden, få Rikets Ständer åberopa sin serskilda
underdåniga framställning, angående Författning om socknestämmor och Sockne-Nämnder,
hvilken äfven omfattar dessa ärenden, såsom hörande till socknarnes
gemensamma angelägenheter.
För öfrigt anse Rikets Ständer det höra till fullständigheten af fattigvårds-lagstiftningen,
att de förbindelser, fattighjonen, emot understödets åtnjutande,
äro underkastade, noga bestämmas, på det, å den ena sidan, Styrelserne
måge ega erforderlig myndighet för fattigvårdens ändamålsenliga handliafvande,
och å den andra allt godtycke och öfverflödig stränghet emot fattighjonen
må förebyggas.
Det Förslag till Stadga om fattigvården i Riket, som barbos i underdånigst
öfverlemnas, hafva Rikets Ständer, för sin del, i öfverensstämmelse med
de sålunda yttrade åsigteme, antagit; och få till E. K. M. Rikets Ständer
frambära sin underdåniga önskan, att, efter Nådig pröfning af detta förslag,
E. K. M. i Nåder täckes i enlighet dermed låta utfärda Författning i ämnet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Juni 1841.
Förslag till Stadga om Fattigvården i Riket.
§. 1.
Hvarje socken å landet, och hvarje stad skall lemna nödtorftig vård
och försörjning åt sådane dess medlemmar, som sakna förmåga och medel alt
sjelfve sig dermed förse; dock måga flere socknar på landet förena sig om
gemensam fattigvård.
§. 2.
1 Morn. På hvart och ett fattigvårdssamhälle ankommer att, under iagttagande
af föreskrifterna i denna Stadga, ordna fattigvården på sätt som, efter
ortens beskaffenhet och serskildta förhållanden, finnes lämpligast; dock så,
att bettlande aldrig må tillåtas.
2 Mom. I detta afseende skola föt hvarje fattigvårdssamhälle närmare
bestämmelser meddelas genom serskildt reglemente, hvilket, efter förslag af
Fattigvårdsstyrelsen, antages af socknestämma och derefter öfverlemnas till
Konungens Befallningshafvande, som eger tillse, huruvida det öfverensstäm
-
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse> N.o 4oi.
mer med denna Stadga ocii gällande Författningar, samt befordra rättelse af
hvad, som derifrån afviker.
§. 3.
Allmänna öfverläggningar i de fattigvården tillhörande ärenden hållas å
sockenstämma. Rösträttighet i sockenstämma på landet ege i allmänhet en
livar egare eller innehafvare af fastighet eller arrendator, så framt egaren icke
bor inom församlingen, eller i annat fall sig denna rättighet icke förbehållit,
jemte andra socknens invånare, som för lön, fabrik, verk eller inrättningar,
handtverk och annan näring eller rörelse, erlägga bevillning efter
2 Artikeln; de likväl undantagne, som stå under andras husbondevälde. Rösträttigheten
räknas efter hemmantal, der sådant finnes åsatt. Annars
medförer 10 R'dr bevillning lika rösträtt, som J mantal, 5 R:dr lika
som | och R:dr lika med TX£ mantal. För bevillning under ii R:dr
eger ingen rosträtt rum. I stari röstas för fastighetsvärde af 20C0 R:dr lika
som för 10 R:dr bevillning efter 2 Artikeln.
§. 4.
1 Moni. För hvarje socken eller pastorat å landet skall vara en Fattigvårdsstyrelse,
bestående af Ordförande, vice Ordförande och fyra eller fem
högst nio, ledamöter, hvarförutan Kyrkoherden, då lian icke är vald till
ordförande eller vice ordförande, eger rättighet att, såsom ledamot i styrelsen
deltaga, då hans euibrtspligt och behof vet så påkallar. Ledamöternes antal
må i öfrigt bero af bestämmelser vid socknestämma sålunda, att socknen
eller pastoratet, i nion af dess vidd och folkmängd, indelas i rotar eller district
och från hvarje af dem utses en ledamot, hvilken tillika, såsom fattigvårds-föreståndare
inom districtet, der har närmaste uppsigten å alla förliällandtn,
som hafva sammanhang med fattigvården oell besörjer dertill hörande
verkställighets-åtgärder. Är samhället så inskiänkt, att det icke lämpligen
kan indelas i fyra district, utses, till fyllnad i antalet, ledamöter utan
föreståndare-befattning; äfvensom det ankommer på socknestämma att, utan
afseende å districts-indelningen, utse ledamöter i styrelsen till det medgifna
antalet.
2 Mom. För hvarje fatigvårds-föreståndare skall utses en suppleant,
som företräder hans ställe, då han är hindrad alt sin befattning utöfva.
§. 5.
i Morn. Ordförande och vice Ordförande väljas å socknestämma för 2:ne
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 4oi.
år. På enahanda sätt väljas ledamöter och suppleanter jemväl för 2:ne år;
men hvarje år afgår halfva personalen, om antalet är jemnt, och i annat
fall, det antal, som är närmast hälften växelvis, det ena året en mera eller
mindre än det andra; dock må den, som, efter nu bestämd tjenstgöringstid,
är i ordning att från styrelsen afgå, ånyo deri kunna inväljas. Efter första
året bestämmes genom lottning, hvilka ledamöter och suppleanter skola afgå,
och sedermera afgå de, som längst tjenstgjort. Inträffar ledighet under mellantid,
ersättes den genom serskildt val, men endast för den tid, som återstår
af den afgångnes påräknade tjenstgöringstid.
2 Mom. Valen anställas hvarje år å den tid, som i hvarje samhälles serskilda
reglemente bestämmes, efter förut af Ordföranden lemnad uppgift å
dem, som äro i ordning att afgå.
3 Mom. Valbar till Ordförande, vice Ordförande och ledamot, vare
hvarje välfrejdad medlem af samhället, som i socknestämma eger rösträtt, och
till Ordförande eller vice Ordförande må äfven den väljas, som förut innehar
annan befattning inom Faltigvårds-styrelsen. För den befattning, som
genom sådant val blifver ledig, utses annan person i föreskrifven ordning.
4 Mom. Rättighet att afsäga sig sålunda erhållen kallelse tillkommer
den, som, efter de 2:ne sisLförflulne årens tjenstgöring i styrelsen, är i ordning
att derifrån afgå vid det ombyte, hvarå valet haft afseende; den, som
är 60 år gammal, den, som har svag helsa eller annat hinder, hvars giltighet
styrelsen eger pröfva, samt embets- och tjenstemän, som af sina befattningar
äro hindrade att styrelsens åliggande fullgöra.
§• 6.
Sockne-Nämnden vare å landet fattigvårds-styrelse, men för stad utses
sådan styrelse i den ordning, hvarom kan öfverenskommas eller framdeles
varder föreskrifvet.
§. 7.
Faltigvårds-styrelsen skall hafva förvaltningen af alla Fattigvårds-angelägenheter
och eger pröfva hvarje i delta afseende förekommande behof, samt
om och i hvad nion understöd bör lemnäs, i förhållande till de behöfvandes
större eller mindre egna förmåga, och med iagtlagande af den ansvarighet
för behofvets afhjelpande, hvartill enskilde kunna, enligt denna Stadga
eller annorledes, vara lagligen förbundne.
§. 8.
Expeditions-Utskottets Förtlag till lind- Skrifvelse, JV.o 401, ggi
§. 8.
Föräldrar och barn skola ömsesidigt vara förbundne att bidraga till hvar4
andras försörjning, i moa af behof å den ena och förmåga å den andr^
sidan.
§• 9.
För torpare, tjenstehjon och statfolk samt handtverks-, bruks-, grufvu-/
och fabriks-ai betare, jemte deras hustrur och hemmavarande barn, skall hus-;
bonde, under den tid, arbets-aftalet eller contractet gäller, ansvara för försörjningen,
så att icke de falla fattigvården till last.
§. 10.
Den, sorn från annat fattig vårds-samhälle intager arbetsfolk, som har minderåriga
barn, skall, utöfver redan stadgad ansvarighet såsom husbonde, så
länge sådan ansvarighet fortfar, under två år, räknade från inflyttningen, enskildt
vidkännas en fjerdedel af den fattigvårds-kostnad, som för sådane personer
samt deras hemmavarande barn kan komma att utgå, och derjemte,
efter allmänna grunder, deltaga i de öfriga tre fjerdedelarne af sådan kostnad^
§. 11.
Den fattigvårds-ansvarighet, som i 8:de och 9:de §. §. är föreskrifven
må af Fattigvårdsstyrelse kunna eftergifvas, i den mon behof och billighet
sådant påkalla.
§. 12.
1 Morn. Vid utdelande af fattigvårds-understöd, skall Fattigvårdsstyrelse
tillse, att det motsvarar de nödvändigaste behofven, alltid med
beräkning af fattighjonets arbetsförmåga, ehvad den må vara större eller
mindre; och ankommer det på styrelsen att, efter som den linner mest ändamålsenligt,
antingen anställa fattighjonet lill arbete för godtgörelse af understödet,
eller åt hjonet öfverlemna alt fritt använda sin arbetsförmåga,
då understödet i förhållande dertill minskas.
2 Mom. Barn, som tillhöra fattigvården, skola icke allenast förses med
uppehälle, utan äfven christligen uppfostras och undervisas. De måga icke
genom så kallad kringgång försörjas, utan skall stadig bostad dem anvisas,
der uppsigten å deras uppfostran kan behörigen handhafvas.
Bih. till R. St. Prot. l84f- 70 Sami. 1 Afd, ia§
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. SkrifvelseN.o 4°i«
3 Mom. Då qvinna söker fattig-understöd, i anseende till det hinder
för sjelfförsöijning, som vården af harn föranleder, må det hero af Styrelsen
alt antingen, med hennes bibehållande vid barnavården, lemna henne derefter
lämpadt understöd, eller ock fråntaga henne barnet och låta det vårda,
då hon för sin person är pligtig att förse sig med lagligt försörjnings-tillfälle,
under förbindelse tillika att, i mon af förmåga, bidraga till barnets försörjning.
4 Mom. Om föräldrar, som icke åtnjuta fattig-understöd, åsidosätta
Vården om sina barn, skall Styrelsen göra sig noggrant underrättad, huruvida
det härleder sig från oförmåga att dem uppfostra, och i sådant fall vidtaga
de anstalter, som af behofvet kunna påkallas.
5 Mom. För afbetsföre personer, som äfventyra nöd, till följd af brist
på arbets-förljenst, skall Styrelsen, serdeles under svårare år, söka bereda
arbete, för att, genom behofvets tidigare afhjelpande, hindra dess utsträckning.
6 Mom. Om, till följd af allmännare olycka, anledning visar sig
alt befara behof, så vidsträckt, att större företag erfordras för dess afhjelpande,
skall Fattigvårds-Styrelsen tidigt vara betänkt på förslag till
sådan anstalt, samt efter det samhället å socknestämma deröfver yttrat
sig och om anstalten icke genom samhällets försorg kan åstadkommas, anmäla
det hos Konungens Befallningshafvande, för den åtgärd, som vidare bör
vidtagas.
§. 13.
1 Mom. Fattigvårds-Styrelsen tillkommer målsmans- och husbonde-rätt
öfver dem, som åtnjuta full fattigförsörjning, samt öfver andra understödstagare,
vid tillfällen, då de vid fattighus eller hos Styrelsen sig i fattigvårdsärenden
befinna.
2 Mom. Då vård om fattighjon af Styrelsen åt annan anförtros, må
öfver barn föräldra-rätt, och öfver andra fattighjon hushonde-rält äfven åt
honom öfverlåtas.
3 Mom. Om arbetsför person, genom lättja eller liknöjdhet, förorsakai;
att hustru eller barn sakna försörjning, så att de, till följd deraf, falla fattigh
vården till last, eger Fattigvårds-Styrelsen att hålla sådan person till arbete}
genom utöfvande af den husbonde-rätt, som andra fattighjon, enligt 1 mom.^
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 401. gg5
äro underkastade och anlitande af deu execuliva magtens biträde, om så
erfordras.
§. 14.
Då fattighjon visar tredska, sjelfsvåld, oordentlighet eller sturskhet, må
Fa It ig vårds-S ty re Ise, der annan rättelse ej gör tillfyllest, besluta en lämplig
minskning af hjonets underhåll.
§• 15.
1 Mom. Fattig-understöd är en nödhjelp af christligt deltagande för den
behöfvande, och allt påckande, då det sökes, eller klandrande utlåtelser om
dess beskaffenhet, då det emoltages, vare således förbudne, hvaremot rättelse
af förment felagtighet må sökas hos den, på hvilken rättelsen kan bero. Understö
let är ock ett förskott, hvarföre emottagaren står i skuld, som bör
godtgöras, i den mon möjligheten det förr eller senare medgifver. För barn
under 15 år vidlåder skulden alltid deras föräldrar, hvaremot barnen sjelf—
ve äro fri ka 1 lade från betalningsskyldighet för hvad dem intill denne ålder
påkostas.
2 Mom. Då någon intagas å fattighus eller till full fattig-försörjniag,
skall allt, hvad hjonet då eger, tillfalla fattigvården, hvars Styrelse eger
oinskränkt rätt alt det använda. Om någon egendom sedermera tillfaller
fattighjon, vare lag samma , derest icke fattigvården för hjonet då
upphör, i hvilket fall likväl all dittills derå använd kostnad skall fullt
godtgöras.
§. 16.
Om afkaslningen af fattigvården tillhörige fastigheter och capital, jemte
inkomster af sterbhus-afgifter , böter, collecter, frivilliga gåfvor och
andra sådane bidrag, icke äro för fattig vårds-behofvet tilli äckliga, skall,
lill fyllnad af bristen, först erläggas en afgift af högst 8 skillingar för
mans- och 4 skillingar för qvinspersoner, som är mantalsskrifven och fyllt
18 år; dock må undanlag härutinnan bero af Fattigvårds-Styrelsens pröfning.
Hvad derutöfver erfordras, fylles genom tillskott efter de grunder,
som i 3 §. äro stadgade för rösträtt vid sockenstämma i fattigvårdsärenden.
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, W.o /foi.
§• 17.
Om de i 16 §. föreskrifne afgifter beslutas å socknestämma, efter förslag
af Fattigvårds-Styrelsen.
§. 18.
Fattigvårds-Styrelsen besörjer uppbörden af alla afgifter för fattigvårds*
behofvet; och skall, för uttagande af oguldet tillskott, hvarom i föreskrifven
ordning är beslutadt, samt restlängd å sockenstämma uppläst och godkänd ,
genast, pä Styrelsens anmälan, lemnäs handräckning af Kronofogde i orten
eller städernas Exsecutorer, så vida icke den skattskyldige kan visa qvitto å
redan erlagd betalning. Förebäres annat jäf, må talan derom anställas, utan
att medlens uttagande deraf uppehälles.
§. 19.
Hvarje medlem af Fattigvårds-styrelsen ansvare, gemensamt med de öfrige
, för af Styrelsen om händer hafde medel, och för sådane säkerhetsliandlingar,
emot hvilkas antaglighet han ingen anmärkning till protocollet
gjort. Denna ansvarighet fortfar, tills förvaltningen blifvit godkänd af socknestäminan
eller åf vederbörlig embetsmyndighet, om klander anställes, eller
ock tiden för sådant klander försutits.
§. 20.
För om händer hafde medel skall Fattigvårds Styrelsen hvarje år lemna
redovisning till socknestämman. Tiden och ordningen för denna redovisnings
aflemnande och granskning skola bestämmas i det Reglemente, som för hvarje
samhälles fattigvårdsförvaltning kommer att uppgöras; men klandras icke
redogörelsen inom ett år, efter det den blifvit allena nåd, vare Styrelsen icke
vidare underkastad åtal derföre,
•i
§. 21.
1 Morn. I fråga om fattigvård anses i allmänhet en hvar tillhöra det
samhälle, der han är antecknad i mantalslängd eller senast varit det; men
der någon mantalsskrifves, med afseende å tilltänkt flyttning från en socken
till en annan, och förhållanden inträffa före flyttningstiden, sorn upphäfva de
Expedit iöns-Utskottets Forsla* lill und. Skrifvelse, N.-o 4oT.
99T
afta], på grund hvaraf mantalsskrifningen skett, då skall sådan mantalsskrifning
icke medföia fattig vårds-ansvar, utan detta ansvar vidlåder det samhälle,
personen förut tillhört.
2 Mom. Minderåriga harn af ägta säng tillhöra fadrens, eller, om han
är död, modrens mantaIsskrifningsort, och oägta barn tillhöra den ort, moder
tillhörer.
3 Mom. För manskap af värfvade Armeen och Flottan samt handtverkare
och arbetare vid Kronans varf och verkstäder med lön på Stat, som endast
till följd af tjenstgöringen mantalsskrifvas å tjenstgöringsorten, gälle, elivad
de äro i tjenst eller afskedade, icke sådan skattskrifning till rättelse i
fattigvårdsfiågor. Den fattigvård, som för sådane personer samt deras hustrur
och barn kan erfordras, skall, efter behörig pröfning, bekostas af
Kongl. Majit och Kronan, om icke desse personer af annan anledning
tillhöra serskildt samhälle. För personer, hvilkas mantalsskrifningsort icke
kan utrönas, bekostas likaledes af Kongl. Maj:t och Kronan den oundvikligen
nödvändiga fattigvården, intilldess någon församling kan dertill förpligtas.
§. 22.
Inflyttar eller amnäles till inflyttning från ett fattigvårdssamhälle till annat,
tjenstehjon, som uppnått 55 år, eller, i anseende till sjuklighet eller
hvarjehanda åkommor, saknar full arbetsförmåga, eller ogift lagstadd qvinna,
som vid inflyttningen synbarligen är hafvande, elter inhyseshjon, eller den,
som eger egen eller lejd bostad utan sådant jordomfång, som motsvarar besutenhet
och utan att vara i lagstadd tjenst eller jordegarens arbetare, eller i
vederbörlig ordning anlagen fabriks- eller handtverks-arbetare, och innehafvare
han icke heller allmän tjenst eller erkändt yrke, motsvarande behofvet
för försörjning, eller annan känd utväg för bergning, då må sådan person
icke antecknas i mantalslängden i inflyttningsorten utan medgifvande af Fattigvårds-Styrelsen
derstädes.
§. 23.
Bosätter eller uppehåller sig någon inom eli faltigvårds-samhälfe, utan
att der eller annorstädes vara vid senaste mantals-skrifning antecknad, då
skall fattigvårds-styrelsen, om den icke vill emottaga honom, såsom tillhörande
samhället, inom ett år efter inflyttningen, gifva det /llkänna antingen
gg8 Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelsej N:o 4oi.
för styrelsen inom samhället, som han senast lagligen tillhört, eller Los,' Konungens
Befallningshafvande i orien, som då derom underrättar Styrelsen i
sistnämnde samhälle, på hvilken det derefter ankommer att anställa talan om
hans mantals-skrifning i vistelse-orten, för att såmedelst undgå det annars
fortfarande fattigvårds-ansvaret. ÅsidosäLtes den föreskrifna iagttagelsen af
Styrelsen i det Samhälle, dit flyttningen skett, anses personen tillhöra delta
samhälle, utan afseende på uteblifven mantals-skrifning. Häremot må ingen,
i och för äfventyret af framtida faltigvårds-tunga, inskränkas i rättigheten att
välja vistelseort. Är i detta afseende något att anmärka, i anledning af Förfaltningarne
emot försvarslöshet och lösdrifveri, gälle derom, hvad i dessa
Författningar stadgas.
§. 24.
För iakttagande af hvad i nästföregående §. är föreskrifvet, skall Fattigvårdsstyrelsen
hafva noga uppsigt öfver skeende inflyttningar, och det åligga
hvarje samhällets medlem alt om personer, som af honom från annat
samhälle emottagas i sitt hus eller å sine egor, göra anmälan, i stad inom
3:ue dagar hos Ordförande for Fattigvårdsstyrelsen, och å landet inom 14
dagar hos ortens Fattigvårds-Föreståndare, som det till Fattigvårdsstyrelsens
Ordförande inberätta!’. Den, som åsidosätter sådan anmälan, pligte 1 R:dr 32
sk. Banco, som lika fördelas mellan åklagaren och fatlig-cassan.
Vid enahanda påföljd åligge den, som en månad vistas inom annat samhälle,
än der han är mantalsskrifven, att inom denna tid till Pastor i vistelseorten
aflemna behörigt frejde-betyg.
§. 25.
1 Morn. Om fattighjon beträdes med belll.mde utom det samhälle, det
.tillhörer, skall det genast försändas till hemorter., och kostnaden för dess
forsling, så vidt den sker inom Länet, der det har sin hemort, ersättas af
nämnde samhälle. Med andre tiggare och obehörigen kringstrykande personer
förfares, på sätt i Lagen emot lösdrifveri och försvarslöshet stadgas.
2 Mom. Om permitterad Krigsman saknar utkomst inom pumissionsorten,
eller genom oordentligt lefnadssätt der åstadkommit förargelse, skall
han, genom Konungens Befallniugshafvandes försorg, genast till fjenstgörings-ovten
återsändas, i hvilket afseende Fattigvårds - styrelsen åligger
att tillkännagifva förhållandet hos Konungens Befallningshafvande eller
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 4oi. gcjg
närmaste myndighet eller tjenstemän, som police-uppsigten på stället tillkommer.
§. 26. -
1 Morn. Klagan-öfver Fattigvårds- styrelses åtgärder och Styrelsens beslut
i fal tig vårds-mål, jemte tvister derom emellan serskilda samhällen upptagas
och pröfvas af Konungens Befallningshafvande i orten.
2 Mom. Öfver Konungens Befallningshafvandes beslut i sådane mål anföras
hos Kongl. Majit underdåniga besvär, hvilka inom 30 dagar efter erhållen
del af beslutet, den dagen oräknad, då sådant skett, aflemnas till Konungens
Befallningshalvande, som deröfver infordrar underdåniga förklaringar,
och, sedan de inkommit, handlingarne jemte eget underdånigt utlåtande
till Kongl. Maj:t insänder.
3 Morn. Konungens Befallningshafvandes beslut om sökandes behof af
fattigvård, och huru vidsträckt den bör lemnäs, skall genast gå i verkställighet,
utan att tiden för anförande af besvär eller för pröfningen deraf
afbidas.
4 Mom. Då tvist uppstår om skyldigheten att besörja fattigvård för
någon person, som ostridigt är i behof deraf, skall sådan vård bekostas af
det samhälle, der den behöfvande vistas, intilldess tvisten blifvit, genom
laga kraft vunnet Utslag, afgjord; dock med rättighet att derför erhålla
ersättning af den eller dem, som slutligen förklaras skyldige att fattigvården
vidkännas.
§. 27.
1 Mom. Konungens Befallningshafvande tillkommer att noggrant tillse
efterlefnaden af denna Författning och befordra rättelse i de afvikelser , sorn
kunna förete sig.
2 Mom. Till förekommande af tiggeri och obehörige personers kringstrykande,
skola Krono- Stads- och Police-betjente icke allenast sjelfve använda all
uppmärksamhet, utan äfven, på Fattigvårds-styrelsens anfordran, lemna den
handräckning, som på dem kan bero.
looo Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 40a.'
N:o 402.
Uppläst och godkäodt hos Ridd. och Adela den 11 Juni i84i>
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — r—
Bonde-Ståndet den 12 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om ändringar af Författningarne,
rörande laga försvar och lösdrifveriet, samt
i fråga om tvångs-arbetshus m. m.
(Lag- samt Allm. Besv. oell Ekon.-Utsk. Bet. N:o 56.)
S. A. K.
Vid för eli a fd profning af åtskilliga hos Rikets Ständer gjorda framställningar
om ändringar af Författningarne, rörande laga försvar och lösdrifveriet,
äfvensom om förändrad organisation af Tvångs-arbetshus och Correctionsfängelser,
samt efter tagen kännedom af de utaf serskilde Committerade för
Fattigvårdens reglerande afgifne förslag i dessa ämnen, hafva Rikets Ständer
funnit, att, vidkommande forst frågan om lösdrifveri och försvarslöshet, de
för närvarande deremot gällande Författningar, såsom utgående från en grund»
sats, hvilken blottställer den, ulan eget förvållande, tjenst- eller närings-löse
för nära nog enahanda behandling, som den kringstrykande lättingen, till
följd häraf understundom sjelfve motverkat det med elem afsedda ändamål
och icke sällan bidragit att öka brottslingarnes antal. En förändring i denna
del af Lagstiftningen anse Rikets Ständer derföre vara nödvändig; men vid
betragtande af, å den ena sidan, hvarje medborgares rättmätiga anspråk på
ett fritt användande af sina moraliska eller fysiska krafter, under vilkor att
ej förnärma andras rätt eller ligga det allmänna tili last, och, å den andra
sidan, Statens förbindelse att vidtaga erforderliga säkerhetsmått, på det så
väl den inre ordningen, lugnet och egande-rätten icke må kränkas af personer,
de der sakna höstäder eller kända utvägar att på lofligt sätt finna sin
bergning, eller eljest icke stå i förhållanden, hvilka synas utgöra en borgen
för ett laglydigt uppförande, som ock att samhället, hvilket åtagit sig Fattigvårds-ansvaret
för dem, som pröfvas rätteligen vara i behof af allmänt understöd,
Expeditions-Ulskoltels Förslag lill tind. Skrifvelse, IV.-o 402-
1001
derstöd, ej målte betungas med arbetsföre personers försörjning, så förete sig
härvid svårigheter, dem Rikets Ständer ock ingalunda förbisett, och då Rikets
Ständer jemväl fästat behörigt afseende deruppå, alt öfvergården från
nu gällande stränga lag-bestämmelser i förutnämnde hänseenden till alltför eftergifvande,
skulle kunna framkalla starka brytningar och dermed förknippade
vådor, hafva Rikets Ständer funnit grunderne för en förbättrad Lagstiftning
i detta ämne, sådan densamma under närvarande förhållanden härstädes
bör kunna till vägabringas, vara i de väsendtligaste delar uttryckt uti de af
serskilde Cqmmitterade afgifne ofvanomförmälde förslag. Med hufvudsaklig
ledning af dessa förslag, få Rikets Ständer alltså hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att de nu gällande Författningarne emot lösdrifveri och försvarslöshet
måtte varda öfversedde och, i enlighet med här nedan anförde grunder,
omarbetade; samt de öfrige Förordningar, såsom Tjenstebjons-stadgan
in. fl., hvilka med dem ega gemenskap, sedermera rättade till öfverensstämmelse
med de sålunda omarbetade förslagen; att uti den nya stadga, som, i
afseende på lösdrifveri och försvarslöshet, kan varda utfärdad, hufvudsaklig
skillnad måtte göras emellan det slag af försvarslöshet, som uppkommer utan
uppsåt och eget förvållande; det som uppkommer utan uppsåt, men genom eget
förvållande, och det, som är en följd af personens både uppsåt och förvållande,
och att härvid äfven fästes uppmärksamhet derå, huruvida den försvarslöse,
genom en brottslig vandel, sjelf gifvit Staten anledning att af honom
för framtiden fordra större garantier eller icke; samt att, i fråga om de
nu omnämnde classer af försvarslöse, hvilka torde kunna betecknas; dentersta
med benämningen tjenstlöse, den andra försvarslöseden tredje lösdrifv
vare och den fjerde förbrytare och lösgifne fångar, följande närmare bestämmelser
måtte iagtlagas:
a) Angående tjenstlose personer.
Med tjenstlös förstås sådan person, som icke ingått uti Kongl. Maj:ts och
Kronans eller annan allmän tjenst, eller idkar, med behörigt tillstånd , fria
konster eller studier eller handel, fabriksrörelse, handtverk, sjöfart eller annat
lagligt näringsfång, jord- eller bergsbruk, antingen såsom egare, arrendator
eller brukare, eiler bevisligen af föräldrar, anhörige eller andre personer
underhålles eller, enligt föisamlingens i sockenstämma yttrade omdöme,
är känd såsom den der ärligen sig försörjer , antingen genom egna medel elBih.
till R. St. Fröt. t84i• 10 Samt, t Afd. 136
ioo* Expedilions-Vtskottels Förslag till und SkriJ veise j N.-o 402.
ler arbete eller annan loflig sysselsättning, eller ej är med laga tjenst försedd,
eller af allmän barmhertighets-anstalt njuter vård och understöd, eller icke
ställt borgen af en eller flere vederbäftige personer ej mindre för egna, och,
öm det är gift man, hans hustrus och hemmavarande barns Krono-utskylder
för påföljande året, communal-afgifter, underhåll och sjukvård, än ock för
utgifvande af köler och den ersättning, till sammanräknadt belopp af Femtio
R:dr Banco, som bör utgå, i fall samma personer under ett år derefter eller
tilldess han eller hon dessförinnan kommer i något af ofvansagde förhållanden,
begår olofligt tillgrepp eller annan förbrytelse, hvaraf allmän säkerhet
störes.
Tjenstlös, som styrker, att han eller hon, i den ordning, Författningarne
föreskrifva, sökt erhålla årstjenst, men att sådant icke låtil sig verkställa, utan
att han eller hon dertill sjelf vållande varit, eger lättighet att qvarblifva
inom den församling, dit personen hörer. Sådane personer böra då i
mantal skrifvas, såsom Församlingen tillhörande, och njuta, intill nästa
Legostämma, rådrum till anskaffande af laga tjenst eller annat lofligt närings-fång.
Uti hvarje stad skall, genom Magistratens föranstaltande, ett eller flere
Contoir inrättas, hvarest de, sora söka årstjenst eller annat ständigt arbete,
hafva att sig anmäla, för att i en serskild bok antecknas, på det att de, som
tjenstehjon behöfva, måga der erhålla anvisning.
På landet åter bör en dylik längd föras af Klockaren, eller den person,
Fattigvårds-styrelsen dertill utsett inom församlingen, och från predikstolen
tillkännagifvas, att församlingens ledamöter ega tillfälle att af denna längd
hos Klockaren eller förenämnde person taga kännedom.
Före mantals-skrifningen bör nyssnämnde längd granskas af Fattigvårdsstyrelsen
och den tjenstlöse tillstädes komma, för att höras öfver orsakerne
till hans tjenstlöshet. Gitter lian då styrka; alt denna tillkommit utan lians
eget förvållande; att han sökt bereda sig laga tjenst eller närings-fång; att
icke något serdeles besvärande varit emot bans uppförande att anmärka; och
att han under den förflutna liden ärligen försörjt sig genom sitt arbete, utan
att fälla någon lill lunga , vare då beiättigad att i mantal skrifvas, såsom redan
nämndt är. Efter manlals-skrifningens slut bör Härads-skrifvaren, inom
viss tid, insända till Konungens Befallningshafvande förteckning på alla tjenstlöse
personer inom Häradet, äfvensom hvarje dylik person bör undfå ett
tryckt bevis derom, att han blifvit skattskiifven, hvilket bevis han eger att
till tin säkerhet förvara. Öfver såluuda skattskrifven person skall Fattigvårds
-
Expeditions-TJtskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 4oa< Ioo3
styrelsen ega att befalla med enahanda myndighet, som, enligt lag, tillkommer
husbonde emot tjenstehjon, och vare den tjenstlöse ovilkorligen pligtig
att, derest han ej redan innehafver arbete och derom bos Fattig vårds-styrelsen
anmälan gjort, på denna styrelses tillsägelse, inställa sig till arbete hos
den af församlingens ledamöter eller Stadens invånare, som honom först
påkallar, emot den arbetslön, som Fattigvårds-styrelsen kan åt honom eller
benne betinga; eller i brist deraf förrätta arbete för allmän räkning, derest
sådant inom staden eller församlingen finnes att tillgå. Af arbetslönen innebålles
så mycket, som motsvarar årets Krono-utskylder och afgifter till Fattigvården,
hvaröfver arbetaren erhåller bevis, som vid Uppbörds-slämman
bör företes; blifvande sedermera den, som innehållit medlen, för desammas
behöriga erläggande ansvarig.
Visar den tjenstlöse sig hafva annat arbete och derom anmälan gör hos
FatLigvåi ds-Styrelsen qvarblifve då vid det arbete, han sig först åtagit, inom
eller utom Communen.
Nu finner Fattigvårds-Styrelsen, att personen brustit uti något af hvad
ofvan stadgadt är, då må han ej såsom tjenstlös anses, utan förklaras för
försvarslös, med rättighet att deröfver anföra klagan hos E. K. M:s Befallningshafvande;
och gånge beslutet emellertid i verkställighet.
På Faltigvårds-Styrelsens ompröfning skall bero, om ogift qvinna med
spädt barn må förbindas att genom årstjenst söka laga försvar eller icke.
b) angående försvarslöse personer.
Till försvarslöse personer räknas :
ljo de, som äro, enligt Författningarne, förpligtade att antaga årstjenst
eller arrnat laga näringsfång, men sådant underlåta, eller ock, på hvarjehanda
obehörigt sätt, sjelfve motverka inträde i ständig tjenst;
2:o tjenstlöse personer, som vägra alt antaga dem erbjuden tjenst, då
husbonden välkänd är, eller att förrätta tillbjudet arbete, och i stället tillbringa
tiden i lättja och sysslolöshet;
3:o tjenstlös man eller qvinna, som beträdes med fylleri och dryckenskap
eller förer ett otuktigt och liderligt lefverne;
4:o hvar och en tjenstlös, som öfvertygas alt besvära allmänheten med
bettlande; dock bör dervid skillnad göras emellan ett af verklig nöd påkalladt
samt för tillfället begärdt understöd och ett oftare förnyadt tiggeri; och
5:o tjenstehjon, som olofligen öfvergifver tjenst eller ock derutur yräkes
för fel, som det allena tillskrifvas bör.
T0o4 Expedilions-Utskollets Förslag till tind. Skrifvelse, N:0 402.
Dusse försvarslöse personer skola, på Falligvårds-Styrelsens anmälan, af
Konungens Befallningshafvande ställas under Kronobetjeningens eller Magistratens
serskildta tillsyn, och böra för öfrigt:
l:o anvisas af Konungens Befallningshafvande ett visst district, socken
eller härad, utom hvilket de icke få aflägsna sig utan vederbörandes tillstånd
;
2:o inställa sig minst en gång i månaden inför Fattigvårds-styrelsen inom
Församlingen, för att der erhålla betyg öfver sitt uppförande, så vida
icke han eller hon är, genom laga förfall, hindrad, hvilket i sådan händelse
styrkas bör;
3:o personligen inlemna detta betyg till kronobetjeningen eller Magistraten,
som bör hvarje halft år insända till Konungens Befallningshafvande förteckning
öfver aila inom staden eller dislrictet sig uppehållande försvarslöse
personer, med anteckning öfver deras uppförande; och
4:o genast på Kronobetjeningens eller Magistratens kallelse tillstädeskomraa,
för att redovisa för sitt uppförande.
Skickar sig person, ställd under serskild tillsyn, oförvitligt en viss tid,
bestämd i förhållande till anledningen för denna åtgärd, och styrker han
sådan'} med bevis från Fattigvårs-styrelsen, ege då, på landet Konungens Befallningshafvande,
samt i stad Magistrat eller Polismästare, alt förordna, det
den serskilda tillsynen må upphöra.
I afseende på försvarslöse personers införande i mantalslängderne, Fattig
vårds-styrelsens myndighet öfver dem, deras arbetsskyldighet och deras
utskylder, gäller hvad här ofvan, angående tjenstlöse personer, stadgadt är.
Beträdes försvarslös person med brott, vanart eller fortsatt fylleri, lätja
eller liderlighet, eller öfvertygas han om försök emot personliga säkerheten
eller egande-rätlen; eller vägrar han att antaga erbjuden laga tjenst eller
arbete, eller befinnes han utan lof utom det anvista districtet, eiler kringstryker
derinom, eller öfvertygas han om tiggeri, eller störer han på annat
sätt den allmänna ordningen; dömes han, efter att förut hafva varit hörd
och fått tillgodonjuta rättigheten att sig förklara, samt sedan Församlingen,
till hvilken han hörer, lemnats tillfälle å sockenstämma yttrande afgifva, till
arbete å tvångs-arbetshus, första gången på tre, andra gången på sex månader
och tredje gången på ett år. Kommer han oftare åter, behandlas han såsom
lösdrifvare.
Då försvarslös person angifves för brott, må han genast i häkte inmanas.
Efter tvångs-arbetstidens slut, vare försvarslös berättigad. återvända till
den Församling, han förut tillhört.
Expedilions-Utskottcts Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 402.
c) angående lösdrifvare.
Under benämningen af lösdrifvare böra aila de hänföras, hvilka, såsom
försvarslöse, blifvit, på sätt ofvan sagt är, tredje gången straffade med tvångsarbete,
utan att de låtit sig deraf rätta; eller som kringstryka ilandet, utan
att ega säker bostad, laga näringsfång, försvar eller tjenst, och utan alt vara
för löpande året skattskrifne eller medhafva giltige pass, ehvad de förebära
sig utöfva något yrke, hvaraf de hemta förtjenst och bergning eller icke, eller
ock sorn, då de, försedde med behörige pass, stryka omkring i landet i
sådan belägenhet i öfrigt, som nyrss är nämndt, kunna öfverbevisas om bedrägeri
eller hot och undsägelser, för att derigenom förmå andra att lemna
dem undeistöd, vare sig i penningar eller varor, eller ändtligen, som idka
tiggeri såsom ett ymke. Från den i allmänhet stadgade skyldigheten att med
behörigt pass sig förse må dock arbetsföre personer af allmogen befrias, då
de, i ändamål att söka arbete på kortare tid, vandra ut ifrån sin hemort,
ulan bör det för dessa anses tillfyllestgörande, att de äro försedde med
vederbörande presterskaps af Kronobeljeningen påtecknade bevis om frejd,
bostad och skattskrifning.
Då lösdrifvare anträffas, bör han genast häktas och till Länshäktet införpassas.
Detsamma gäller om qvinnor, som dem medfölja, ehvad de uppgifvas
vara deras hustrur eller icke. Medhafvande barn under femton år
skiljas genast från föräldrarne och njuta, genom vederbörandes försorg, vård
och uppfostran.
Befinnes lösdrifvare vara utlänning, förrymd soldat, fånge eller missgerningsman,
förfares med honom, enligt de, i afseende på dylika personer,
serskildt ulkomne Författningar. Hvarje annan lösdrifvare, som är arbetsför,
varde, der ej tillfälle till laga försvar, eller till erhållande af loflig sysselsättning
kan för honom eller henne beredas, dömd: man, till ett års arbete
vitl arbetsfängelse eller arbetscompagni, qvinna, till Corrections-inrättning. Förebär
personen, att han är på annat ställe mantalskrifven och att han förlorat
innehafvande pass eller andra betyg, bör upplysning derförinnan inhemtas
från Konungens Befallningshafvande i det Län, som af personen uppgifves.
Vägrar lösdrifvare alt lemna nödiga upplysningar om sin person, eller
beträdes han med falska uppgifter, dömes han i alla fall till tvångsarbete,
och må han ej, efter utstånden strafftid, derifrån lösgifvas, innan han lemnat
fullständiga uppgifter om sin person. Utrönes det, att han blifvit i yngre
åren öfvergifven af föräldrar eller annorledes satt ur tillfälle att göra reda
för sig, må han tillgodonjuta sin oskuld härutinnan.
ioo6
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o fiol.
Då det emedlertid icke är genom straff allena, som det förderfliga samt
allt mer och mer öfverhandtagande lösdrifveriet kan hindras och utrotas,
utan andra medel ock måste dertill samverka, fordras vidare:
l:o att bestämda föreskrifter meddelas, rörande förpassning för sådane
personer, hvilkas yrken påkalla kringresande i landet; att dessa förpassningar
alltid ställas på kortare tider och att föreskrifterne strängt handhafvas;
börande rättigheten för nyssnämnde personer att medföra minderåriga barn
i möjligaste måtto inskränkas;
2:o att noga uppsigt hålles af stads- och kronobetjente, gästgifvare och
ordningsmän inom socknarne, å gästgifvaregårdar, krogar och andra ställen,
der kringstrykande personer pläga hafva tillhåll;
3:o att lika beskaffad tillsyn äfven må ega rum vid marknader, auclioner
och andra större folksamlingar, helst möjligheten af lösdrifveriets förekommande
beror på en sträng och ihärdig vaksamhet från stads- och kronobetjeningens
sida;
4:o alt lämpliga böter bestämmas för hvar och en, som okänd person,
hvilken saknar pass eller andra tillförlitlige betyg, hos sig hyser, utan att inom
viss föreskrifvtn lid anmäla sådant hos vederbörande Polis-myndighet
j stad och å landet hös närmaste kronobetjent eller ordningsman, med påföljd
tillika för den, som tredje resan sig härutinnan förser, eller öfvertyga»
att hafva afvetat, alt den inhyste personen är lösdrifvare, att sjelf blifva
ställd under serskild tillsyn af krono- och stads-betjente;
5:o att, då ej sällan inträffar, det flere kringstrykande personer samla
sig tillhopa och genom hotelser eller andra tvångsmedel, truga sig till qvarter,
serdeles i enstaka hus och gårdar eller torp, är värden fri fran allt ansvar,
då han, så fort sådant sig göra låter, angifver förhållandet hos kronoeller
stads-betjent eller ledamot af Fattigvårds-styrelsen, med beskrifning tillika
öfver personernes utseende, påhafde kläder, m. m., underlättande deras
gripande;
6:0 att, om lösdrifvare sätter sig till motvärn emot den, honom gripa
vill, skall den senare vara fri från ansvar för den skada till lif eiler lem,
som lösdrifvaren tillskyndas kan; och
7:o att vid bestämmandet af den församling, till hvilken lösdrifvare
skall anses höra, enahanda grunder skola, då fråga derom uppslår, anses gällande,
som de, hvilka blifvit af Rikets Ständer föreslagne uti deras under
innevarande dag aflåtna underdåniga skrifvelse, med Förslag till stadga om
fattigvården i Riket.
Expcditions-Utskottets Förslug lill und. Skrifvelse, N.o 4°2-
1007
d) angående lösgifne fångar och andre förbrytare.
Desse synas lämpligen kunna fördelas i 2:nc Classer. Till den första
skulle räknas sådane, som undergått straff för mindre förseelser eller icke
vanfrejdande brott, och sådane, som endast varit misstänkte och tilltalade för
förbrytelser, men blifvit frikände, och till den andra classen åter de, sorn
föröfva t brott, medförande vanfrejd, och derföre utstått strafF elier ock för
dylikt brott blifvit under framtiden ställde.
I afseende på de af första classen, torde annan föreskrift icke erfordras,
än att de böra tillböra de församlingar, af hvilka de förut varit
medlemmar.
De utaf andra classen skola jemväl, då de pröfvas berättigade att friheten
återfå, och ej sjelfva kunna bereda sig utväg till lagligt näringsfång eller
laga försvar, vara berättigade återvända till de församlingar, hvilka de förut
tillhört, men skola derstädes ställas under kronobetjeningens eller Magistratens
serskilda tillsyn, på sätt om lösdrifvare förut är stadgadt.
Vill någon medlem af annan församling, än den, till hvilken fången
förut hört, densamma från häktet emottaga, varde förstnämnde församling å
sockenstämma hörd, huruvida den till inflyttningen lemnar samtycke.
Nekar nyssberörde församling härtill, men den, som vill fången uttaga,
förbinder sig att honom minst ett år i sin tjenst behålla och tillika för fången
ställer sådan borgen, som här ofvan, vid frågan om tjensllöse om nä innes
, vare fångens ullemnande ändock tillåtet.
Då fånge, som från fängelse förpassas till hemorten, icke eger nödiga
kläder eller medel att sig under vägen försörja, bör sådant, på statens bekostnad,
under iagttagande af största möjliga hushållning, honom bestås.
Enär likväl mycken svårighet äfven hädanefter otvifvelagligt kommer att
möta för den, som undergått sitt fängelsestraff, att kunna erhålla utvägar till
ärlig försörjning, derest icke enskild menniskokärlek och välgörenhet mellankomma,
och då det vore i högsta måtto önskligt, örn E. K. M:s Befallnings»
hafvand e, sökte inom Länen tillvägabringa föreningar af personer, hvilka, då
fånges fängelsetid tilländalupit, åtoge sig hans vård och sökte att göra honom
skicklig för frihetens åtnjutande, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla,
det E. K. M. täcktes förständiga Dess Befallningshafvande alt söka tillvägabringa
dylika föreningar.
I fråga åter om Tvångsarbets-husen, eller de så kallade Corrections-inrältniugarne,
så lärer erfarenheten af det menliga inflytande, dessa inrättningar
i oo8
Expcdilions-Utsholtcls Förslag till tind. Skrif velse,Wto 402:
utöfva t på säkerheten till person och egendom uti de trakter, som närmast
omgifva dem, i förening med det bekymmer, som uppstått öfver den hastiga
liilvexlen i antalet af de uti inrällningarne förvarade brottslingar, vara tillräckligt
talande skäl för att önska en förändring i deras nu varande organisation.
Utom det, att fångars transporterande till Corrections-inrättningarne,
ofta från långt aflägsna orter, förorsakar betydlig kostnad och betungar de
skjutsande, så medför delta aflägsnande från hemorten flerfaldiga andra olägenheter,
så väl derigenom, att större svårighet möter för fånge att skaffa sig
tillfälle till erhållande af försvar och att till följd deraf hågen till förbättring
tilläfventyrs hos honom minskas, som ock derigenom, att den, som möjligen
å den fremmande orten låter förmå sig till fånges uttagande, icke sällan, i
okunnighet om hans föregående lefnad, blifver derpå hedragen. Rikets Ständer
hysa derföre den åsigt, att försvarslöse eller lösdrifvare helst böra, då de
till tvångsarbete dömas, detsamma i hemorten eller Länet undergå. Men då
härvid i betragtande tages, att redan genom Kongl. Brefven den 10 November
1807 och den 28 Maj 1813 inrättandet af tvångsarbetshus inom hvarje Län
blifvit anbefaldt och att de försök, som i denna rigtning blifvit gjorde, icke
medfört några tillfredsställande resultat, så anse Rikets Ständer icke lämpligt
att något bestämdt förslag i denna syftning afgifva, och torde, innan något i
denna fråga afgöres, vederbörlig undersökning böra föregå, huruvida tvångsarbetshus
i serskilda Län erfordras, eller om dylika inrättningar kunna göras
gemensamma för flere Län. Rikets Ständer få, af sådan anledning, hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att E. K. M. täcktes låta anställa undersökning,
till utrönande af huruvida, genom en förändrad organisation af länshäktena,
utrymme kan beredas att inom Länen förvara de till tvångsarbete dömde
personer, eller, i annat fall, huru många tvångsarbetshus, som kunna erfordras,
hvarest de lämpligast böra anläggas, samt huru de böra vara inrättade
och för Rikets Ständer vid nästkommande Riksdag i Nåder framlägga fullständigt
förslag till dylika inrättningar.
Slutligen och i afseende på de mått och steg, som under tiden kunna
erfordras, få Rikets Ständer till E. K. M. frambära den underdåniga önskan,
att anstalter måtte vidtagas att, så vidt möjligt är, förskaffa de till tvångsarbete
dömde personer sysselsättning med allmänt arbete inom orten på sådant
sätt, alt deras försändande till correctionshus må kunna undvikas, och
öfverlemna Rikets Ständer åt E. K. M. att i Nåder pröfva, huruvida någon
utsträckning må gifvas åt dé nuvarande arbets-compaguier, på det de
måtte
Expcdiiions-TJt skottets Förslag till lind. Skrifvelse, N-0 4°3> JOOg
måtte kunna emottaga alla till arbete å Coneclioxis-inrältningarne dömde
personer.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Juni 1841.
N:o 403.
Uppläst och godkändt med förändring hos Ridd. och Adeln den 12 Juni i84f
Uppläst
och oförändradt godkändt hos Piesté-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående granskning af
de i Stats-Rådet förde Protocoll.
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, genom dess Constitutions-Utskott, låtit granska de
i Stats-Rådet förda och till Utskottet, jemlikt 105 §. Regerings - Formen och
29 §. Riksdags-Ordningen, öfverlemnade Protocoll, samt Constitutions-Utskottet,
efter anmälde anrnärknings-anledningar, ansett sig föranlåtet att, på grund
af 106 §. Regerings-Formen, ställa flere af Stats-Rådets Ledamöter och Föredragande
under tilltal af Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman inför RiksRätt,
i afseende på deras rådgifvande åtgärder, rörande ålskillige ärenden, ehuruväl
detta åtal ännu icke blifvit af Riks-Rätten pröfvadl; så få Rikets
Ständer härmed i underdånighet tillkännagifva, att, med stöd af 76 §. Riksdags-Ordningen,
Stats-Rådets Ledamöters och Föredragandes ansvarighet, i
öfrigt, för sina rådslag och utöfningen af sina embeten intill den dag, då innevarande
Riksmöte tagit sin början, har, så vidt densamma kunnat pröfvas
Bih. till R, St. Prot. i2dt. 10 Sund. 1 A/d. 127
1010 Expeditions-Utskoltets Förslag lill und. Skrifvelse, N-o 4o4.
med ledning af Stats Råds-Protocollen för nämnde tid, fullkomligen upphört,
under hvilken frikallelse jemväl äro inbegripne E. K. M:s Rådgifvare i
Commando-mål för Armeen och t lottan.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
N:o 404.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Juni 1841.
Preste-Ståndet den 12 — —
Rorgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående de i Rege
rings-Formens
63 33• föreskri/ne Creditiv-Summors belopp.
(Stats-Utsk. Meni. IS':o 454, Uti. N:ris 516 och 524 samt
Mern. N:ris 559 och 579, äfvensom Först. Stats-Utsk. Mern.
N:o 572.)
S. A. K.
Enligt 63 §. Regerings-Formen, skola, för oförutsedda händelser, tvänne
tillräckliga Creditiv-summor vid hvarje Riksdag anslås och till utbetalning af
Riksgälds - Conloirel anvisas: den ena, för att vara tillgänglig, då E. K. M.
finner densamma för Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål oundvikligen nödig, samt den andra, för att vid infallande krig
kunna af E. K. M. lyftas.
Med anledning häraf, hafva Rikets Ständer, hvad angår sistnämnde, eller
den större summan, godlfunnit densamma bestämma till ett belopp af
Två Millioner R:dr Banco, att, vid infallande krig, och sedan Rikets Ständer
blifvit sammankallade, af E. K, M. utur Riksgälds-Contoiret lyftas, hvarjemte
Rikets Ständer beslutat, det bör, efter afdrag af derå anvisade utgifter, åter
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 4o4- loir
stoden af Riksgälds-Contoirets genom öfverskotten å Stats-Yerkels inkomster
eller annorledes uppkomne, disponible tillgångar, på en för ändamålet öppnad
serskild räkning i Rikets Ständers Bank, till ett belopp af högst Två
Millioner R:dr insättas, för att utgöra en intill nästkommande Riksdag afsatt
fond för den af Rikets Ständer lill utbetalning vid infallande krig nu anslagna
summa. Skulle denna fond icke komma att motsvara Creditivets nu fastställda
belopp, kommer, i händelse af detsammas lyftning, hvad sora härutöfver
för hela Creditiv-summans utbetalning erfordras, att utgå af de till
Riksgälds-Contoiret influtne odisponerade öfverskott af Stats-Yerkels inkomster
för innevarande och nästkommande år, eller af andra uti nämnde Contoir
befintlige samt för sådant ändamål disponible medel, och, i händelse icke eller
dessa tillgångar blifva för bestridandet af ifrågavarande utbetalning tillräckliga,
kommer bristen att fyllas genom upplåning emot Riksgälds-Contoirets
obligationer, ställda att, efter minst Ett, högst Tre års förfallotid, inlösas
med de medel, som af Rikets näst sammanträdande Ständer varda här
till
anvisade.
Vid behandlingen åter af frågan om det mindre, vid sista Riksdag, tili
En million R:dr fastställda Credilivet, hafva Rikets Ständer fästat afseende
derå, alt, genom de i så väl anslags- som låne-väg vid innevarande Riksdag
beviljade betydliga bidrag till åtskilliga företag och arbeten inom nästan alla
delar af Riket, behofvet af ifrågavarande Credilivs anlitande för dessa orters
understödjande obestridligen blifvit i icke ringa mon undanröjdt, hvarförutan
Rikets Ständer beräknat den omständighet, att det högsta belopp, som vid
något tillfälle varit emellan Rikets Ständers sammankomster på en gång från
Riksgälds-Contoiret uttaget utaf det vid nästföregångna Riksdag beviljade
mindre Creditiv, endast obetydligt öfverstigit 500,000 R:dr, till hvilken summa
detta Creditiv vid de första Riksdagarne under innevarande Stats-skick
jemväl varit bestämdt; hvarföre ock Rikets Ständer pröfvat skäligt stadga, att
den Creditiv-summa, hvilken, enligt ofvanåberopade §. i Regerings - Formen,
bör anvisas, för att, på sätt samma §. innehåller, under tiden emellan innevarande
och nästkommande Riksdag vara tillgänglig, då E. K. M. till Rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål linner den oundgängligen
nödig, bestämmes till Femhundra Tusen Riksdaler; och komma, för bestridande
af de utbetalningar, som härå kunna äskas, Riksgälds-Contoirets då
egande dertill disponibla tillgångar att begagnas, eller, i saknad deraf, de erforderliga
medlen af Contoiret upplånas, enligt de grunder, hvilka under innevarande
Riksdag varda stadgade för låns upptagande i och för andra Contoirels
tillfälliga behof, som möjligtvis derförutan icke kunna fyllas.
ion Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV,-o 4°5.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. härigenom i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Juni 1841.
N:o 405.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni 1841.
Preste-Ståndet den i4 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående beviljade Extra
Stats-Anslag för befordrande af communicationer och
andra allmänna arbeten.
(Stats-Utsk. Uti. Ntris 354, 435, 490 och 522, samt Först»
Slats-Ulsk. Mern. N:o 506.)
S. A. K.
Till befordrande af Vatten-communicationer och andra allmänna arbeten
liar E. K. M. , uti Dess Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, äskat 100,000 R:dr årligen i fem år, eller tillsammans 500,000
R:dr, såsom utgörande det belopp, hvarunder E. K. M. ansett detta anslag ej
kunna nedsättas, om några väsendtliga anstalter till verklig båtnad för Landets
näringar och industri skola dermed kunna åstadkommas.
Vid öfvervägande häraf, och då Rikets Ständer dels af f. d. Stor-AmiralsEmbetets
Tredje Afdelnings till E. K. M. afgifne, vid remissen af den Nådiga
Propositionen fogade, underdåniga Memorialer, rörande de allmänna arbeten,
som blifvit ifrågasatte alt med bidrag af Stats-medel utföras, dels af
serskilde, i sådant afseende sedermera aflåtne, Nådiga Propositioner och Skrif
-
Expedit ion s-UlskolCets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4o5„
reiser, samt dels af de inom Riks-Slånden uti så beskaffade ämnen framställde
yttranden och förslag, blifvit sälte i tillfälle att för hvarje föremål
serskildt pröfva de erforderliga anslags-beloppen, och Rikets Ständer ansett
lämpligast aLt, vid bestämmandet af anslagen, jemväl serskildt besluta, rörande
hvart och ett af de ifrågasatte föremålen, i stället att, på sätt E. K. M.
äskat, för sådant afseende ställa en viss rund summa till E. K. M:s disposition,
hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med denna åsigt, funnit godt
att i och för åtskillige allmänna arhets-företag,. bevilja Stats-bidrag till belopp,
som bär nedan i underdånighet om förmälas.
Innan Rikets Ständer öfvergå till en detaillerad uppgift af de i berörde
hänseenden medgifne anslags-summor, hafva Rikets Ständer ansett sig böra
i underdånighet afgifva yttrande, i anledning af E. K. M:s den 20 Augusti
sistlidet år Lill Rikets Ständer aflåtna Nådiga Proposition, angående bildandet
af en Styrelse för Allmänna arbeten, uti hvilken Nådiga Proposition E. K. M*
för ifrågavarande Styrelse, som skulle komma att omfatta: anläggningar och
förbättringar af Sjö- och Land-communicationer, såsom Canaler, Slussar, Vägar,
Broar och Färjor, Strömrensningar, Hamnbyggnader och mudd ringar,
samt arbeten för beredande af större odlings-företag, medelst utdikningar
eller altappningar af sanka trakter och sjöar, afgifvit följande förslag
till Stat:
För Central-Förvaltningen, tillsammans .......... 6,766: 32
District-Chefers aflöning
3,000: —
Till R ese- och undersöknings-kostnader samt expencer .... 6,666: 32
Till en Lärare vid Mariebergs Läroverk uti de kunskaps-ämnen,
som specielt tillhöra Ingenieurer för allmänna arbeten . . 1,000: —
Summa 17,433: 16>
hvaremot de 1,000 R.dr, som förut af 4:de Hufvud-Titelns anslag utgått såsom
arfvode till Chefen för Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning, samt det
serskilda aflönings-anslaget till Comiteen för Norra väg-anläggningarne, 250
R:dr, komme att för andra behof besparas.
Hå det emellertid, innan aflönings-stat för ifrågavarande Embets-verk
definitivt fastställes, torde vara lämpligt att erhålla en närmare ledning för
omdömet, i afseende på de resultat, som af denna administrations-grens utvidgade
verksamhet böra kunna förväntas, hafva Rikets Ständer, utan att ingå
i en speciel granskning af det utaf E. K. M. afgifne förslag till Styrelsens
organisation, velat till E. K. M:s disposition ställa ett anslag af . . 8,000: ——
årligen under fyra år, för att, såsom arfvoden, användas till dem,
io 14 Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o /\o5.
sorn ined allmänna arbeten få befattning, under uttryckligt förklarande,
att härvid afses, att något nytt Embets-verk ej må för
ändamålet inrättas.
Härförutan hafva Rikets Ständer för rese- och undersökningskostnader
samt expencer i och för allmänna arbeten, velat till
E. K. M:s disposition ställa en summa af 6,000 R:dr årligen att
under 4 år utgå med tillsammans  24,000: —
Slutligen, och då Rikets Ständer anse, alt någon Läro-anstalt
för bildandet af Ingenieurer för allmänna arbeten icke lämpligare
eller med mindre kostnad kan beredas, än derigenom, att, på
sätt E. K. M. i Nåler föreslagit, Läroverket vid Marieberg erhåller
en sådan utvidgning, att nödige insigter i Hamn- och Vattenbyggnads-
samt Väg-anläggnings arbeten m. ro. der kunna bibringas
icke allenast de Officerare, hvilka i och för sin tjenste-utöfning
deraf blifva i behof, utan äfven andre, hvilka, ehvad de
tillböra militair-ståndet eller ej, kunna, när de ega erforderliga
förberedande kunskaper, vid Läroverket vinna inträde, hafva Rikets
Ständer funnit godt bevilja det af E. K. M. för en vid Marieberg
ytterligare anställd Lärare i de kunskaps-ämnen, som speciell
tillböra Ingenieurer för Allmänna arbeten, äskade aifvode,
1,000 R:dr årligen, intill nästa Riksdag, utgörande för fyra år
beräknadt.
4,000: —
Efter pröfning af de bos Rikets Ständer förekomne serskilda framställningar,
rörande dels anslag, dels lån till utförande af allmänna arbeten, hafva
Rikets Ständer godlfunnit bevilja följande bidrag, nemligen: till
a) Vatten-Communicationer.
Norra Districtet.
l:o Till upprensning af Råneå Elf 4,000 R:dr, af Luleå
Elf 5,000 R:dr och af Piteå Elf 6,000 R:dr, tillsammans . . . 15,000: —
och ehuru afsedt är, att samtlige desse tvenne företag böra under
stödjas
med nu anslagne Stats-bidrag, hafva Rikets Ständer likväl
velat åt E. K. M. öfverlemna alt, derest, vid ytterligare pröfning
af behofvet, en annan fördelning af anslaget skulle pröfvas lämplig,
hvad som icke anses vara för ettdera af dessa upprensnings
-
Expeditions-U tskoltets Förslag till tind. Skrifvelse, N.o 4o5. ioi5
arbeten erforderligt, till ett annat af de förenämnde ändamålen
disponera.
2:o Till biträde vid uppmuddringen af Umeå Elf vid inloppet
till staden Umeå
att utgå med 2,000 R:dr årligen i 4 års tid, under vilkor, att
Umeå stad för detta arbete tillskjuter minst 1,000 R:dr årligen
under samma lid.
3:o Till upprensning af Indals-Elfven 4,000 R:dr årligen,
att utgå under fyra år med tillsammans
vid hvilket anslag Rikets Ständer likväl velat fästa det vilkor,
att ortens invånare skola med dagsverken eller annorledes arbetet
till en tredjedel bekosta.
4:o För fullbordande af ström-rensningen uti Ljunga Elf
inom Häfverö socken, på en gång i ett för allt
då återstoden bör af ortens invånare fyllas.
5:o Till upprensning af Landa-forssen uti Ljusne Elf .
6:o Till upprensning af försänkningen i Skärgården vid Söderhamn,
ett läne-underslöd af 15,000 R;dr, under de vilkor,
som för dylika lån serskildt här nedan bestämmas.
7:o För fullständig upprensning af inre segel-leden till Stockholm
vid det så kallade Kodjupet
8:o Till upprensning och fördjupning af farlederne lill
Upsala , vid Almare Stäk och Erikssund i Mälaren tillsammans
dock med vilkor, att dessa medel icke få användas förr, än vederbörande,
som af företaget hafva nytta, förbundit sig att den
ytterligare erforderliga kostnaden tillskjuta.
Medlersta Districtet.
9:o Uti Nådig Proposition af den 10 Mars sistlidne år, bär
E. K. M. i Nåder äskat, att Rikets Ständer malte anvisa medel
för ombyggnaden af Strömsholms canal- och slussverk, hvarför
kostnaden blifvit beräknad till 1,311,884 R:dr, att utgå med
100,000 R:dr årligen i 14 år; och har E, K. M. sedermera, medelst
Nådig remiss af den 16 derpåföljde November, till Stats
-
8,000: —
16,000: —
3,000: —
6,000: —
44,000: —
8,000: —
joi6 F,xpedilions-Utskottets Förslag lill iind. Skrifvelse, IV.-o ^o5.
Utskottet öfyerlemnat en af Directionen öfver Strömsholms canaloch
slussverk i underdånighet aflåten skrifvelse, deruti Directionen
dels uppgifvit de vilkor, under hvilka Bolaget vore villigt att
till Staten öfverlemna egande-rätten till nämnde canal- och slussverk
med alla dess tillhörigheter, beräknadt till ett värde af 187,474
B:dr 17 sk. 2 rst., dels, för den händelse, att detta Bolagets erbjudande
icke skulle antagas, å Bolagets vägnar, anhållit, att under
femton år af allmänna medel undfå ett årligt bidrag af 50,000
R:dr B :co, till nybyggnad af Strömsholms canal- och slussverk,
jemte åtföljande administrations-kostnader m. m., efter den af Öfverste-Lieutenanten
Edström uppgjorde plan, emot serskildt uppgifnp
vilkor och åtaganden från Bolagets sida.
Yid öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit, hafva
Rikets Ständer, som icke ansett lämpligt att antaga det af
Strömholms canal- och slussverks Bolag gjorda anbud att till Staten
öfverlåta canalen med alla dess tillhörigheter, emot skyldighet
för Staten alt på 15 år ombygga merberörde canal, deremot
funnit godt medgifva, att en summa af
600,000
må i Riksgälds-Contoiret afsältas, för att, under 15 års tid, med
upplöpande räntor, användas till 50,000 R:drs årlig utbetalning
för ombyggnad af Strömsholms canal och slussverk, under följande
vilkor:
1.) att Strömsholms canal- och slussverks-bolag, mot erhållande
af ett sådant årligt anslag, tillförbinder sig att, inom femton
år, räknadt från och med det år, då första anslaget af allmänna
medel utgår, efter den af Öfverste-Lieutenanten Edström uppgjorde
plan fullborda ombyggnaden af Strömsholms canal- och slussverk,
samt under liden så vidmagthålla gamla canalen, att farten
derå kan verkställas, på det sätt, Öfverste-Lieutenanten Edström
föreslagit, äfvensom att Bolaget, för befordrande af nämnde ändamål,
åtager sig foga sådan anstalt, att, antingen genom intagandet
af nya delegare i Bolaget eller genom bildandet af ett
nytt Bolag, sammanskjutes det för della företag, utöfver Statsanslaget
och canalens afkastning, erforderliga capital af minst
200,000 R:dr B:co;
2) att Bolaget under byggnads-tiden må få beräkna actieutdelning
till högst 5 procent å det sålunda insatta actie-capita
let,
så
Expedit tons-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelsej N.ö 4o5.
let, så vidt canal-inkomsten för hvarje år dertill lemnar tillgång,
sedan af densamma först blifvit disponerad t, hvad till ombyggnaden
tagits i heträkning och hvad, som erfordras för upprätthållandet
af farten på den gamla canalen;
3) att, efter arbetets fullbordan, bör af canal-inkomsterne afsätlas
5,000 R:dr om året till samlande af en fond för framtida
större reparationer, intilldess denna fond med derå utelöpande
och Lill capitalet lagde räntor uppgår Lill 200,000 R:dr B:co, hvarefter
i anian må komma att inberäknas bland canal-verkels inkomster;
att utlåningen af dessa medel samt beräkning af låneoch
säkerhets-handlingar besörjas af Bolaget på eget ansvar, hvaremot
handiingarne komma att blifva under Riksgälds-Contoirets
vård, och alt, då denna fonds capital för större reparationer antingen
hel och hållen eller till någon del medtages, skall räntan
åter läggas lill capitalet och af canal-inkomsterne å nyo afsältas
5,000 R:dr årligen, tilldess fonden åter uppgått till samma
belopp, eller 200,000 R:dr, men att deremot årliga underhållskostnaden
och mindre reparationer bestridas af canal-inkomsterna
för året;
4) att, efter byggnadstidens förlopp samt från och med det
år, då canalen är fullt färdig och farbar, skola actie-egarne, sedan
kostnaderne för canalens och slussverkets samt canal-fartens
ändamålsenliga vidmagthallande, aflöningar och arfvoden, bevillning,
jemte allt hvad till årlig kostnad för canal-verket kan hänföras
(samt således äfven afsättning för reparations-fonden) blifvit
afdragne och godtgjorde såsom ränta och utdelning på deras
actier af canal-inkomsten, så vidt den dertill lemnar tillgång, åtnjuta
ett belopp af högst 15,000 R:dr om året, och att deremot
all öfrig inkomst skall tillfalla Staten, såsom godtgörelse för hvad
till canal-byggnaden blifvit förskjutet;
5) att Bolaget, såsom säkerhet för ofvannämnde Stats-bidrag
och uppfyllandet af dess åtagne förbindelser, öfverlemna!’ till Statsverket
Strömsholms gamla canal- och slussverk med alla dess tillhörigheter
i fast och lös egendom, samt, för händelsen af ett nytt
Bolags bildande, tillförbinder sig, att i allmänt förvar skola deponeras
de nuvarande 1,085 actier, eller för de adier, som kunna
brista, ett contant belopp, motsvarande den lösnings-summa,
Bik. till R. St. Fröt. i84r' to Sami, 1 Afd, 128
l«) 8 Expeditions- Ulsholtets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 4o5.
sorn för hvar actie kommer att bestämmas, under förbehåll, att,
sedan canalen är färdigbyggd, dessa actier till Bolaget återställas
el er förstöras;
6) att Bolaget deremot för egen eller det nya Bolags räkning,
å hvilket Bolaget må sina rättigheter öfverlåta, bibehåller
och får lill sig öfverJemnad egande-iätten till Strömsholms så väl
gamla som nya canal- och slussverk, med alla dess tillhörigheter
och åtföljande förmoner emot noggrannt uppfyllande af de vilkor
och öfverenskommelser, som nu hlifrit eller vederbörligen blifva
stadgade;
7) att E. K. M. föibehålles att, efter Bolagets hörande, i
Nåder fastställa Taxa å afgifterne för farten å den nj^a canalen,
hvilken Taxa hvart tredje år bör ånyo underställas E. K. M:s Nådiga
pi öfning;
8) att Rikets Ständer till E. K. M. i underdånighet öfverlemna
att med Bolagets Direction i Nåder låta afsluta ordentligt
contract, innefattande öfverenskomne vilkor, rättigheter och skyldigheter,
hvilket contract dock bör vara upprätladt inom ett år,
efter det Rikets Ständers rörande denna fråga fattade beslut, blifvit
hos E. K. M, i underdånighet anmäldt; samt
9) att en af Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
utsedd person kommer alt såsom ledamot deltaga i Bolagets Direction,
från och med dagen för utbetalandet af det allmänna
anslaget, och intilldess att canal- och slussverket blifvit färdigt
bygdt, samt att ett på enahanda sätt utsedt ombud deltager i
den årliga revisionen af canal-verkets räkenskaper; börande berättelse
om arbetets fortgång m. m. hvarje år af Directionen till E.
K. M. i underdånighet ingifvas och derefter med officiella Tidningen
allmänheten meddelas.
10:o För fullbordandet af Gråda canal. . . . . * . .
under vilkor, att ett bolag bildas, sorn förbinder sig alt tillskjuta
det för arbetets verkställande härutöfver erforderliga belopp; hvarförutan
Rikets Ständer funnit godt föreskrifva, att, efter byggnadstidens
förlopp, samt från och med det år, då canalen är fullt
färdig och farbar, skola actie-egarne, sedan kostnaderne för canalens
och slussverkets samt canalfartens ändamålsenliga vidmagthållande,
aflöningar och arfvoden, bevillning, jemte allt hvad till
årlig kostnad för canalverket kan hänföras (samt således äfven af
-
50,000:
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, JV.o 4°5-
sättning för reparations-fonden) blifvit afdragne och godtgjorde,
såsom ränta och utdelning på deras actier af canal-inkomsten, så
vidt den dertill lemnar tillgång, åtnjuta ett belopp af högst åtta
procent om året å det af Bolaget tillskjutne capital; blifvande det
E. K. M. förbehållet att, efter Bolagets börande, i Nåder fastställa
taxa å afgifterne för farten å den nya canalen, hvilken taxa
hvart tredje år, bör ånyo underställas E. K. M:s pröfning.
I sammanhang härmed och då Rikets Ständer inhemtat, huruledes
klagan blifvit förd deröfver, att, genom redan anlagde
damm-byggnader vid ifrågavarande can dverk, en del af den kringliggande
trakten blifvit försatt under vatten, få Rikets Ständer hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M. i Nåder
anbefalla en undersökning, huruvida en sådan klagan kan finnas
vara grundad, äfvensom förordna, att, för det fall förlust eller
kostnad skulle genom canal-anläggningen komma att tillskyndas
enskilde, det Bolag, som kommer att öfvertaga arbetets utförande,
må tillförbindas att derföre utgifva nöjagtig ersättning.
ll:o Efier pröfning af de genom Nådiga Remisser till Rikets
Ständers Stats-Utskott öfverlemnade underdåniga ansökningar, jemte
de inom Riks-Stånden väckte frågor, dels om medels anvisande
till ytterligare undersökningar, i afseende å den, under benämning
af Svea canal, föreslagne canal-ledning emellan Hjelmaren och Wenern,
dels om anslag för samma canals utförande, hafva Rikets
Ständer icke ansett sig för närvarande och innan fullständig undersökning
egt rum, rörande de omständigheter, hvilka på bestämmandet
af Statens bidrag kunna inverka, böra något anslag af Statens
medel för ifrågavarande canal-arbetes utförande medgifva;
hvaremot Rikets Ständer funnit godt att, till fullbordande af undersökningen,
angående canal-ledningen emellan Hjelmaren och
Wenern, och spridande af kännedomen darom, bevilja ett statsanslag
af . .
Vestra Districtet.
12:o För upprensning af Albrechtssund ....... .
alt med 8,000 R:dr årligen utgå under 3:ue års tid.
6,666: 32.
24,000: —
1020
Expeditions'Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 4o5.
Östra Districtet.
13:o Till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och
Stångåns uppmuddring upptaget lån, hvaruti Slaten, jemlikt E. K.
M:s Nådiga Bref af den 14 April 1837, skulle komma att till
hälften deltaga, hafva Rikets Ständer funnit godt anvisa ett belopp
af ............
att med 1,080 R:dr årligen utgå under 4 års tid; hvarförutan
Rikets Ständer funnit godt bifalla, att en summa af 20,000 R:dr
må såsom lån till staden Linköping få utgå, emot erforderlig säkerhet
och förbindelse från stadens Borgerskaps sida att, utan vidare
anspråk på bidrag af staten, fullborda hamnbyggnads-arbetet
derstädes, samt att å nämnde summa, från den tid, medlen lyftas,
kommer att årligen erläggas 5 procent af det primitiva capitalet,
hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det vid hvarje liqvid
återstående capital, och de öfriga 2 procent såsom afbetalning,
tilldess hela summan sålunda blifvit återgulden.
S ödra Di t rict et.
14:o Till fullbordande af hamn-anläggningen vid Warberg
hafva Rikets Stäuder anvisat ett fåne-anslag af 20,000 R:dr, under
vilkor, alt medlen icke utbetalas förr, än planen för arbetets
verkställande blifvit af E. K. M. ytterligare pröfvad och godkänd,
samt att, derest E. K. M. icke skulle anse lämpligt, att sten
från fästningen må till hamn-anläggningen begagnas, och kostnaden
derigenom blifver större, än nu är beräknadt, E. K, M. må
ega att för delta företags fullbordande ytterligare det erforderliga
beloppet anvisa af de besparingar, som af en eller annan orsak
kunna komma att uppstå på de anslag eller lån, hvilka för andra
sådana arbeten af Rikets Ständer medgifvas.
l5:o Till iståndsättande af Landskrona hamn
dock med vilkor, att nämnde stad deraf till Stats-verket återgäldar
8,333 R:dr 16 sk. genom en årlig inbetalning af 500 R;dr.
16:o Till iståndsättande af Ystads hamn, ett låne-understöd
af 50,000 R:dr.
17:o Till befremjandet af hamn anlägg ing vid Åhusunder
vilkor, att denna anläggning utföres så, att ej hinder der derige
-
4,320:
25,000:
Expeditions-Vtskoltels Förslag till und. Skrifvelse, N:0 4o5.
102
norn lägges för communicationens framtida fortsättning ända upp
till Christianstad, ett anslag af . « , . . . 15,000:
hvarjemte Rikets Ständer velat för nämnde ändamål bevilja staden
Christianstad ett lån, stort 20,000 R:dr.
Piikets Ständer hafva i sammanhang härmed velat hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M. i Nåder låta anbefalla
en undersökning, rörande Hel ge-h ns upprensning, i ändamål,
alt denna å må kunna göras flottbar för transporterande af
timmer från Småland.
l8:o Såsom bidrag till hamnbyggnaden vid Cimbritshamn ett
anslag till berörde stad af ... .
15,000:
äfvensom ett låne-understöd af 25,000 R;dr, tillsammans 40,000
B:dr, mot vilkor, att stadens och ortens invånare tillskjuta, hvad
som derutöfver, enligt kostnads-förslag, till arbetets utförande erfordras.
19:o Till upprensning af Rottne-ån och Ronneby köpings
redd, hafva Rikets Ständer beviljat nämnde köping ett låne-understöd
af 10,000 R:dr.
20:o Till hamnbyggnad vid Wisby ett anslag af .... 79,000:
h) Utdikningar o h ajtappningar af sanka trakter och sjöar
för beredande af odlings-företag.
l:o Med föranledande af de inom Riks-Stånden väckte förslag,
rörande anvisandet af extra Stats-anslag för föremål af ofvannämnda
beskaffenhet, hafva Rikets Ständer velat medgifva:
a) att en summa af 120,000 R:dr må ställas till E. K. M:s
disposition, för att, inom Norrbottens, "Westerbottens, Westernorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs, Stora Kopparbergs samt norra
delarne af Wermlands Län, eller öfre och nedre Elfdals, öfre och
nedre Fryksdals samt Jösse Härader, användas till vatten-aftappningar
eller damm-byggnader, för motverkande af frost och till
förberedande äf sådane större odlings-företag, som öfverstiga raenighelernes
förmåga; hvarvid Rikets Ständer velat lill E. K. M:s
Nådiga pröfning öfverlemna att för hvarje serskildt föremål, i
mon af den nytta, som deraf kan påräknas, bestämma, om Statsbidraget
skall utgå såsom anslag eller lån, och, i denna senare
1022 Expeditions-Ulskotlets Förslag lill und. Skrifvelse, N-o /[55.
händelse, huru med återbetalningen skali förhållas, samt om ränta
bör erläggas eller ej; och
b) att till vatten-aftappningar eller andre förberedande åtgärder
för större odlings-företag inom Rikets öfriga Län må ställas
till E. K. M:s disposition en summa af 100,000:
att såsom lån, emot ränta och återbetalning i här nedan'stadgad
ordning, utgå till de enskilde, menigheter eller corporationer,
som förbinda sig att sjelfve bestrida hälften af den på företaget
belöpande kostnad, under förbehåll, att, der serskilde omständigheter
kunna påkalla en annan ordning för Stats-bidragets utgående,
E. K. M. må ega alt anvisa en mindre del af dessa medel
äfven såsom anslag, utan ålerbetalnings-skyldighet; och hafva Rikets
Ständer i sammanhang härmed, funnit sig böra bifalla, att
de här nedan omförmälde, för Em-åns och Stång-åns samt Hunble
och Tollereds åars upprensning och for uttappning af myror
på Gottland beviljade låne-nndeistöd må, för den händelse medlen,
af en eller annan orsak, icke skulle komma att utgå, få på
enahanda vilkor af E. K. M. disponeras till andre odlings-företag
inom nu ifrågavarande Rikets Län.
2:o Till upprensning af Wåbäcks-forssen i Dal-elfven ett
anslag af  5,000:
3:o Med anledning af väckt fråga om Stals-anslag i och för
den af Stora Schedvi socknemän på egen bekostnad påbörjade odling
af de så kallade Stor- och Höns-mjrorne i Dalarne, hafva
Rikets Ständer, för fullbordande af berörde odlings-företag, velat
till E. K. M:s Nådiga disposition ställa 2,000 R:dr, at hvilken
summa E. K. M. må kunna, efter förutgången pröfning, bevilja
lån till socknemännen i Stora Schedvi.
4:o Till understöd för Em-åns upprensning ett anslag af . 10,000
jemte ett låne-bidrag af 35,000 R:dr.
5:o Till befremjande af Stång-åns upprensning ett lån af
15,400 R:dr, ut görande hälften af den för della företag beräknade
kostnad.
6:o Till understöd för upprensningen af Himble och Tollereds
åar, hafva Rikets Ständer beviljat ett lån af tillsammans
10,000 R:dr, motsvarande hälften af den beräknade kostnaden;
hvarvid likväl, enär utredt är, att de jordegare, af hvilka företaget
skulle komma att utföras, Lill största delen beslå af allmoge,
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse , N-o 455,
1023
oell att således svårighet möjligen kail uppkomme för detsammas utförande,
i händelse icke någon del af summan kan få anvisas
såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet, Rikets Ständer skolat
lill E. K. M. i underdånighet öfverlemna att, derest omständigheterne
sådant påkalla, anvisa en del af beloppet såsom anslag.
7:o Till understöd för myrors uttappning på Gottland hafva
Rikets Ständer, med anledning af E. K. M:s under den 27 Januari
sistlidne år i ämnet aflåtne Nådiga Proposition, funnit godt
bevilja ett låne-anslag af 50,000 R.dr.
c) Väg-anläggningar.
l:o För omläggning och förbättrande af backiga eller eljest
för communicationen mindre tjenliga delar af de allmänna landsvägarne
i Riket, hafva Rikets Ständer velat till E. K. M:s Nådiga
disposition ställa en summa af
att under fyra år utgå med 50,000 R:dr årligen ; och öfverlemna
Rikets Ständer i underdånighet till E. K. M. att för hvarjeserskildL
fall förordna, i hvad mon vederbörande menigheter, som
åstunda omläggning och förbättring af sådane vägstycken, må vara
pligtige att till företagets utförande med arbete bidraga; skolande
de menigheter, hvilka erbjuda sig att med arbete eller tjenstbarheter
till företagets utförande bidraga, företrädesvis vara berättigade
att komma i åtnjutande af anslag.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer till pröfning förehaft
ett väckt förslag om anläggning af en väg emellan Öfver- och
Neder-Calix socknar i Norrbottens Län, i hvilket afseende Rikets
Ständer inhemtat, att, sedan Öfver-Calix socknemän hos E. K.
M:s Befall ningshafvande i Länet gjort framställning om undersökning
i och för en väg-aniäggning genom Neder-Calix socken till
den allmänna landsvägen vid hafskusten, så hafva bemälde socknemän,
då kostnaden för undersökningarne i och för hela den nya
vägen, hvilken skall komma att sträcka sig endast 1 i mil genom
deras socken, men deremot 31 mil genom Neder-Calix, borde
bestridas af Öfver-Calix socknemän, oaktadt de måste med NederCalix
socken dela bördan af den utmed kusten löpande landsvägs
underhåll, funnit sig böra afstå från deras framställde begäran
om ofvannämnde nya väg-anläggning. Och hafva Rikets
200,000: —
1024 Expedit cons-Ut.skot tets Förslag till lind. Skrifvelse jIV.o £o5.
Ständer, med afseende å vigten och nyttan af det ifrågaställde företaget
samt då det torde kunna antagas, att dea af socknemänner
senast visade obenägenhet emot väg-anläggningen endast eger
sin grund i fruktan för den kostnad, som med detta arbete är förknippad
och hvilken, ehuru icke beräknad till högre belopp än 7,000
R:dr, dock för invånarne i denna fattiga och glest bebygda ort
blefve ganska ansenlig, velat medgifva, att, sedan ”vederbörande
ånyo blifvit hörde och fått sig yttra, huruvida de, för den händelse
Staten till vägens uppbrytande lemnar bidrag, vilja för dess
framtida underhållande ansvara, E. K. M. må ega att, till understöd
för omförmälde väg-anläggning, disponera ett Stats-anslag af 7,000:—»
2:o Vid öfvervägande af den till Rikets Ständers pröfning
öfverlemnade fråga, rörande anläggning af en Chaussee emellan
"Westerås och Fahlun, i hvilket afseende E. K. M., jemte Nådig
skrifvelse af den 3 Juli sistlidet år, låtit tillställa Stats-Utskottet
de handlingar, som angående en af Öfverste-Lieutenant af Ekenstam
i ämnet anställd förberedande undersökning blifvit till E.
K. M. i underdånighet ingifne, hafva Rikets Ständer, lika med
livad E. K. M. i högstberörde Nådiga Skrifvelse jemväl antydt,
ansett nämnde förslag ännu icke vara så utredt, att något anslag
för dess utförande nu lämpligen kan ifrågakomma. Deremot hafva
Rikets Ständer velat ställa till E. K. M:s disposition ett Statsanslag
af
15,000: —*=
för förbättring af vägen emellan Westerås oell Fahlun, och till lika
fördelning emellan Westerås och Stora Kopparbergs Län, hvilka
2:ne Län, för ifrågavarande väg, till hvars förbättrande berörde
anslag beviljats, icke skola vara berättigade till andel uti
det beslutade anslaget för omläggning och förbättring af yägen i
allmänhet.
I afseende på utbetalningen och användandet af ofvan omförmälde i och
för allmänna arbeten till befremjande af Valten - communicationer, Hamnbyggnader,
Odlings-företag eller Väg-anläggningar beviljade anslag eller lå«
ne-understöd af Statens medel, hafva Rikets Ständer beslutat följande föreskrifter:
-
l:o att, innan medel få lyftas, skall arbets-plan, upptagande både, när
företaget
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 4°^-
företaget kommer att boijas och när det kan anses vara fullbordadt, vara
uppgjord och af E. K. M. godkänd;
2:o att medlen, der löretaget med direct Stats-anslag understödjes , utbetalas,
efter det arbetet blifvit börjadt, successivt, i inon af dess fortgång,
samt alt de bidrag, menigheter, bolag eller enskilde förbundit sig lemna,
jemväl i samma nion och i lika förhållande med Stats-bidraget, till företaget
utgå och användas;
3:o att å de lån, som af Rikets Ständer beviljats, kommer att i alla
de fall, der ej af Rikets Ständer serskildt annorlunda förordnas, efter 5 års
förlopp, sedan medlen blifvit af Stats-Verket utbetalde, erläggas 5 procent
af det primitiva capitalet årligen, hvaraf 3 procents ränta först beräknas å
det vid hvarje liqvid återstående capital, och det öfriga utgår såsom afbetalning
, intilldess hela capitalet med ränta sålunda blifvit till fullo
betald t;
4:o att de arbeten, som åsyfta att bereda odlings-företag, böra vara
började senast under loppet af år 1844, och att, i annat fall, de anvisade
medlen skola reserveras till kommande Ständers disposition;
5:o att vid alla arbeten, till hvilkas utförande Staten i större eller
mindre mon bidrager, må företrädesvis och der sig göra låter användas försvars-
och sysslolöse personer, hvarjemte, i frågor om utdikningar och vattenaftappuingar
eller vägars anläggning eller förbättrande, vederbörande menigheter
böra före arbetets början blifva hörde, för att angående företagens
lämplighet sig utlåta;
6:o att, då arbetels utförande öfverlemnas till menigheter, bolag eller
enskilde, desse alltid böra, enligt contract, förbinda sig att efter fastställd
plan fullborda arbetet, utan att kunna af Staten påräkna något ytterligare
bidrag; samt att ett sådant vederbörligen afslutadt contract, i öfverensstämmelse
med de af Rikets Ständer meddelade föreskrifter, bör hos Fullmägtige
i Riksgälds - Contoiret företes, innan medel få af Fullmägtige anordnas;
7:o
att menigheter, bolag eller enskilde, till hvilka Stats-medel anvisas,
böra ställa af E. K. M. pröfvad och godkänd säkerhet, så väl för återbetalning
af låne-understöd, med derå stadgad ränta, som för fullgörandet af de
contract, hvilka i afseende på arbetets verkställighet upprättas;
8:o att den af E. K. M. fastställde arbetsplan bör, så framt ej E. K.
M,, uppå derom gjord anmälan, skulle förändring medgifva, oförändradt föl—
Bih. till R. St. Prot. 1841• 10 Sami, 1 Afd. 129
1026 Expcditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 4o5.
jas, vid det äfventyr, att i annat fall E. K. M. må ega inställa all vidare
utbetalning af Stats-rnedel samt återfordra, hvad deraf redan blifvit uppburet,
alt på en gång eller successivt betalas inom den tid, E. K. M. kan i
Nåder bestämma, dock att längre anstånd ej må ega rum, än intill nästa
Riksdag;
9:o att för alla de fall, der Rikets Ständer till allmänna arbeten, som
afse upphjelpandet af någon orts industri, beviljat anslag, utan att tillika något
visst bidrag af orten eller dem, som deraf draga nytta, finnes bestämdt,
det vilkor i allmänhet stadgas, att sådant bidrag, vare sig i contant eller på
annat sätt, likafullt alltid bör utgå i den mon, som E. K. M. kan linna skäligt
i Nåder bestämma;
10:o att E. K. M., derest, vid närmare granskning, menigheter, bolag
eller enskilde skulle finnas böra lemna större bidrag till något arbets-företag,
än som vid Stats-anslagets beviljande blifvit beräknadt, må ega att derom
förordna, innan contract om företagets verkställande afslutas, eller, om vederbörande
ej skulle vilja derpå ingå, då helt och hållet inställa företaget;
samt
ll:o att, der hamn- eller canal-afgifter komma att ega rum, dessa skola
beräknas så lindriga som möjligt, och alltid på förhand genom contract
bestämmas, hvarefter förhöjning deruti ej må kunna ega rum, utan att E.
K. M., på grund af serskildte förekommande omständigheter, kan pröfva skäligt
dertill lemna bifall, men deremot ovilkorligen nedsättning, så snart behållna
inkomsten af företaget öfverskjuter en viss, af E. Iv. M. i Nåder fastställd,
procent.
På sätt vid alla öfrige under innevarande Riksdag beviljade Extra Stats-anslag
blifvit stadgadt, komma jemväl, i afseende på nu ifrågavarande i och för
allmänna arbeten medgifne Stats-bidrag, följande vilkor att tillämpas, nemligen
:
l:o att, der ej annorlunda finnes serskildt föreskrifvet, de anvisade beloppen
komma att utgå under åren 1841—1844 med en fjerdedel årligen;
dock att de medel, som ett år reserveras, må kunna under ett följande år
disponeras;
2:o alt medlen endast må reqvireras i mon af behof att dem använda,
hvarom E. K. M. torde i Nåder meddela vederbörande auctoriteter nödiga
föreskrifter;
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, Tf.o 406.
3:o att de besparingar, som uppkomma å anslagen för hvarje serskildt
föremål, icke må i annat fall, än der sådant uttryckligen är medgifvet, kunna
disponeras till något annat behof, utan oafkortade reserveras till kommande
Ständers disposition;
4:o att afbetalningar och räntor å de summor, hvilka såsom lån anvisas,
komma att till Riksgälds-Contoiret ingå.
Slutligen anhålla Rikets Ständer i underdånighet, det täcktes E. K. M.
icke allenast anbefalla vederbörande att lemna Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
underrättelse, vid hvilka tidpuncter de anvisade anslagens lyftning erfordras,
utan ock, i händelse något anslag af en eller annan anledning icke
skulle komma att användas, i Nåder låta bemälde Fullmägtige derom undfå
kännedom
Stockholm
den 14 Juni 1841.
N:o 406.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i4 Juni x84t.
Preste-Ståndet den 14 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående vilkoren för nedläggandet
af Norrtelje gevärs-f adori.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 540 och 575.)
S. A. K.
Uti en till Rikets Ständer den 27 sistlidne April aflåten Nådig Proposition,
har E. K. M., med tillkännagivande, att, vid pröfning af ett utaf
disponenten öfver Norrtelje Gevärsfactori, Bruks-idharen Arved Arvedson till
E. K. M. ingifvet anbud, innefattande de vilkor, hvaremot bemälde Bruksidkare
vore beredvillig att factoriet nedlägga och att afsäga sig den årliga
1028
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skri/velsej JV.o 4°6.
gevärsbeställning för Kronans räkning, derom han hittills varit försäkrad, E.
K. M., sedan berörde vilkor blifvit betydligt jemkade och nedsatta, funnit
godt desamma i Nåder gilla oell antaga, hvarjemte och enär bland omförmälde
vilkor inginge, att Arfvedson> som, enligt Krigs-Collegii den 13 September
1757 utfärdade, på honom transporterade Upplåtelse-bref, redan vore
egare till alla å factoriet uppförda byggnader,’ nu skulle af Kronan få tillhandla
sig de tomter, hvarå factoriet är beläget, saint dertill hörande vattenfall
och öppen jord, tillsammans 8 tunnland 3 kappland, E. K. M. har,
med anledning af stadgandet uti 77 §:n Regerings-Formen, begärt Rikets
Ständers yttrande, huruvida Rikets Ständer jemväl, för deras del, funne skäl
att åt den ifrågavarande försäljningen bifall lemna. Slutligen har E. K. M.
som ansett Norrtelje factoris nedläggande, i ekonomiskt hänseende blifva för
Riket gagneligt, velat, för pröfningen af denna vigtiga angelägenhet, fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet dervid, att, i händelse något af de, efter skedd
jemkning, med Bruksidkaren Arjvedson, i afseende å egandi-rätten till factoriet
oeh det dermed hittills förenade Ortala f. d. Kronobruk med hvad dertill
hörer numera öfverenskomna och af E. K. M. billiga befunna vilkor
O
blefve rubbadt, frågan om factoriets nedläggning på samma gång måste förfalla;
varande dessa vilkor:
l:o att factori-egaren, som med företedde handlingar styrkt, att vid det
tillfälle, då, enligt i Januari månad 1763 upprättad t Syne- och VärderingsInstrument,
factoriet af Kronan till Commerce-Rådet Finlay och Rvttmästaren
Jennings aflevererades, de dertill hörande hus, byggnader och lösa egendom
uppskattades till .
38,100 Daler 4 öre.
samt att i afräkning derpå köparne vid tillträdet erlagt 24,000: — — —
Nu betalar skilnaden
14,100 Daler 4 öre.
, med beräkning af 18 Daler Kopparmynt mot En R:dr Specie
2:o alt factori-egaren, som, i stöd af Upplåtelse-Brefvet den 13 September
1757, redan är laglig innehafvare af de vid Norrtelje factori befintlige
hus, byggnader och inventarier, tillåtes att, emot den betalning, som öfverenskommen
och utsatt varder, af Kronan sig tillhandla den jord, hvarpå factoriet
är beläget, och det vattenfall, som dertill hörer;
3:o att, sedan Arfvedson^ numera a [stålt från sitt först gjorda yrkande,
att 267 A- läster skatle-ränte-kol, som till Gevärsfactoriets bedrifvande varit
anslagne, måtte vid factoriets nedläggning få öfverflyttas på det honom
tillhöriga och med factoriet hittills förenade Ortala f. d. Kronobruk, emot lö
-
Kopparmynt
eller Silfver
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse> ]V.-o 4°6. 1029
sen till Kronan efter ortens pris, E. K. M. måtte till sökandens eller dess
rättsinnehafvares framtida säkerhet, i Nåder förklara:
a) att det hittills genom Upplåtelse.Brefvet den 13 September i757 och
Skatte-Brefvet den 13 Februari 1760 gällande stadgande, enligt hvilket Ortala
Bruk och Norrtelje Gevärs-factori borde för alla tider vara oskiljagtigt
förenade, är uppbäfvet, samt att dessa lägenheter hädanefter utgöra tvänne
serskilda possessioner, med rättighet för egaren att med desamma lagligen
förfara, på sätt honom bäst och nyttigast synes; och
b) att, sedan Norrtelje Gevärsfactori blifvit nedlagdt och detsammas
hittills varande gemensamhet med Ortala Bruk, eldigt näst förestående moment,
upphört, någon inskränkning ej eger ruin i de privilegier, förrnoner
och rättigheter, som, enligt Skattebrefvet samt serskilda Författningar och Resolutioner,
äro Ortala Bruk tillerkände och dertill begagnas;
4:o att Bruks-idkaren Arf vedson förbehåller sig en beställning af 500
Infanteri-gevär, i öfverensstämmelse med den af E. K. M. den 21 December
1840 fastställde modell, att lefvereras före 1842 års utgång.
Ehuru Rikets Ständers yttrande alltså endast blifvit äskadt, i afseende
på frågan om försäljningen af de tomter, hvarå factoriet är beläget, jemte
tillhörande vattenfall och jord; likväl och då E. K. M. redan i Nåder förklarat
Sig hafva, för Dess del, alla ofvanbemälde i och för factoriets nedläggande
framställde vilkor gillat och antagit, vid hvilket förhållande måste
förutsättas, att, derest Rikets Ständer till den ifrågastäflde försäljningen lemna
deras bifall, den blifvande afhandiingen emellan Kronan och Bruks-idkaren
Arfvedson, rörande gevärstillverkningens upphörande, kommer att försiggå,
i fullkomlig öfverensstämmelse med de af Arfvedson senast framställda förbehåll,
hafva Rikets Ständer, för ärendets fullständiga bedömande, ansett sig
icke kunna undgå att jemväl fästa uppmärksamhet å öfrige uti factorie-egarens
anbud förekommande bestämmelser, hvilkas antagande Rikets Ständer,
genom nämnde försäljnings medgifvande, skulle bereda.
I afseende härå har hos Rikets Ständer förekommit, hurusom uti 3:dje
punkten mom. b) af ifrågavarande vilkor, Bruksidkaren Arfvedson äskat en
från kronans sida meddelad förklaring, att, sedan Nori telje factori blifvit nedlagdt
och dess förening med Oitala Bruk upphört, någon inskränkning ej eger
rum i de privilegier, förrnoner och rättigheter, som, enligt Skattebrefvet samt
serskilde Författningar och Resolutioner, äro nämnde Bruk tillerkända och dertill
begagnas; såsom följd hvaraf Brukets egare skulle komma att fortfarande
tillgodonjuta de kolränlor, som till Bruket nu erläggas af 140J mantal i
Wäddö samt Häfverö socknar i Stockholms Län, med tillsammans 1457T8-98
i o3o Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N'.o 4o6.
faster, emot den uti 1680 års Taxa beslämda lösen af endast 16 sk. B:co
för hvarje läst. Enligt hvad de Rikets Ständer tillhandakomne handiingarne
utvisa, har en del af dessa kolräntor eller 310-S-^J- läster, utgående af 31 mantal,
redan år 1699, vid upprättadt contract om utarrendering af Ortala dåvarande
Kronobruk, blifvit, till Brukets upprätthållande, från militias-indelningen
undantagne, samt sedermera och jemväl vid Brukets år 1760 verkställda
försäljning till skatte, derunder hibehållne; hvaremot de öfrige af 109 J
mantal inom samma socknar till Ortala Bruk utgående 1147y8^ läster räntekol
i senare tider och efter det meranämnde Bruk med Norrtelje Gevärsfactori
oskiljagtigt förenats, blifvit åt Bruket i Nåder upplåtne, i ändamål
att, till befordrande af factoriets bestånd och förkofran, försäkra detsamma
om en ständig tillgång till tjenligt ämnesjern. Då Bruksidkare!! Arfvedson
såsom vilkor för Factoriets nedläggning, föreslagit, att det genom Skattebrefvet
stadfästade sambandet emelian factoriet och Ortala Bruk skulle upphöra
och dessa verk hädanefter utgöra serskilda, af hvarannan oberoende possessioner,
utan annan förbindelse från hans sida till Staten, än som för hvarje
annan Bruksidkare eger rum, synes det af honom gjorda förbehåll om ifrågavarande
kolräntors bibehållande, för så vidt dessa kunna anses vara Ortala
Bruk, i och för dess förening med factoriet, tillagde, icke vara med rättvisa
fullt öfverenstämmande, hest då Skattebrefvet å Ortala Bruk icke omförmäler
någon rättighet för nämnde Bruk att disponera andra kolräntor, än de
af 31 mantal, som af ålder varit factoriet med kolning och körslor underlagde,
och hvilka hemmansräntor, enligt Skattebrefvets ordalydelse, bordt
Kronan ”efter årliga markegången" godtgöras, ehuru detta sedermera ansetts
böra så tillämpas, att lösen endast skolat utgå efter den af ålder fastställda
taxa å indeldta kol eller 16 sk. per läst. Ehuru i betragtande af den obestridliga
nytta, som factoriets nedläggning skulle för det allmänna medföra,
den ifrågaställda uppoffringen af Kronans anspråk på en del af berörde räntekol
ej är af den betydenhet, att något väsendtligt hinder deraf bör uppstå,
bafva Rikets Ständer likväl bordt fästa hufvudsaklig uppmärksamhet derå,
att en från Statens sida afgifven förklaring, hvarigenom egaren af Ortala Bruk
blefve förvissad om ett everdeligt lillgodonjutande af de till Bruket nu anslagna
kolräntor, skulle icke allenast leda derhän, att de prestations-skyldige
hemmans-egarne för all framtid försattes i beroende af en enskild Bruksidkares
godtfinnande, hvars rättighet att in natura utfordra berörde räntekol
måste blifva för räntegifvarne i hög grad betungande, helst, enligt hvad upplyst
är, en stor del af nämnde räntegifvare, i följd af bristande skogstillgång
för kolning, nödgas från andre uppköpa sina räntekol till ett öfver marke
-
Expeditions-TJtshotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4o6. io3i
gångspriset allt mer och mer stegradt värde, utan ock medföra ett hinder
emot möjligheten att till en tjenligare persedel omsätta de af hemmansegarne
i Wäddö och Häfverö socknar utgående räntekol, när den utaf behofvet otvifvelagiigt
påkallade allmänna förvandling och, förenkling af nu stadgade räntepersedlar
kan komma att försiggå.
På dessa skäl och oansedt de tomter, hvarå Norrtelje Gevärsfactori är
beläget, äfvensom dertill hörande jord och vattenfall, efter factoriets nedläggning
icke hlefve för Staten behölliga, hafva Rikets Ständer likväl, tillföljd,
af de, rötande kolräntornes utgörande i ofvannämnde afseende förekomne
betänkligheter, icke funnit lämpligt, att, genom bifall till berörde försäljning,
verkställigheten af en så beskaffad afhandling, hvarom nu är fråga, å
Rikets Ständers sida heredes, hvadan Rikets Ständer ansett sig icke kunna
E. K. M:s Högslberörde Nådiga Proposition bifalla.
Emedlertid och under förehafvande af detta ärende, hafva Rikets Ständer
inhemtat, att egaren till Norrtelge factori och Ortala Bruk förklarat sig
beredvillig alt, med frångående af det förut gjorda förbehållet om rättighet
att allt framgent bibehålla de till Ortala Bruk anslagne kolräntor, medgifva
följande jemkningar i det förra anbudet, nemligen: att Staten erhåller rättighet
att, att antingen år 1843, vid hvilken tid factoriet skall vara
nedlagdt, eller ock framdeles, sedan Bruksegaren ett år förut derom blifvit
underrättad, återlösa de till Ortala Bruk anslagna l>457-3-9ä läster räntekol
emot vilkor, att vid början af det år, ifrån och med hvilket räntorna skola
återgå, till Bruksegaren contant erlägges en lösen, svarande emot kolens för
de tio nästförutgångne åren sammanlagda värde, ulräknadt efter medium af
samma årens markegång och med afdrag af det lösningspris, som, enligt
1680 års Taxa, är gällande; att, om lösen sker vid 1843 års början, derifrån
afräknas, hvad Bruksegaren bör godtgöra Staten för Norrtelje factori såsom
löseskilling för dess tomter, vattenfall m. m., för hvilket senare belopp
ränta emedlertid cj erlägges; samt att, om Staten längre tid vill fördröja kolens
återlösande, räntegifvarne ega alt, der de det åstunda, för 1843 årsräntor
och allt framgent, intilldess de till Slaten öfvergå, vid Bruket antingen
leverera sina räntekol in natura eller för dem erlägga lösen efter årlig markegång.
Enär nu de till Ortala Bruk anslagne kolränlor af tillhopa 140? mantal
såmedelst komme att återgå till Stats-verket, som genom derför sedermera
erhållande lösen enligt markegång hlefve inom kort tid godtgjordt för den
ersättning, hvilken till Factori-egaren borde utbetalas, hvarjemte bereddes de
förmoner, att de skattskyldige hlefve berättigade att lösa ifrågavarande rän
-
io3a
Expeditions-Utskotlets Forslag till und. Skrifvelse, N-o 406.
lor efter markegång och befriades ifrån alla de olägenheter, som kunna uppkomma
af skyldigheten att dem in natura till enskild person utgöra, saint
att hinder icke möter att, derest annan förändring uti sättet för grund*
räntornes erläggande ifrågakommer, sådan jemväl i afseende å dessa räntor
tillvägabringa; så hafva Rikets Ständer, på grund häraf, pröfvat skäligt, för
deras del, medgifva försäljning af de tomter, hvarå Norrtelje factori är beläget,
jemte dertill hörande vattenfall och öppen jord, under vilkor, att egaren
till nämnde factori och Oriala Bruk icke allenast, på sätt E. K. M:s Nådiga
Proposition innehåller, erlägger den lösen, som för berörde tomter vattenfall
och jord, bestämmas, samt återstoden af det vid factoriets afträdande
ifrån Kronan å dithörande hus, byggnader och lösa egendom åsatte värde af
14,100 Daler 4 öre kopparmynt, med beräkning af 18 daler kopparmynt
emot Eli R:dr i silfver, äfvensom ifrån och med år 1843, då factoriet skall
vara nedlagdt, till Stats-verket afträder de till factoriet anslagne och disponerade
267 j^:dels läster räntekol, utan jemväl tillika medgifver, att, ifrån
och med nämnde år, alla de till Ortala Bruk, dels i följd af Skaltebrefvet,
dels på grund af serskilde Resolutioner, disponerade kolräntor af åtskillige
hemman, tillsammans utgörande l,457T859g-:dels läster, för all framtid återgå
till Stats-verkets disposition, emot del att Bruksegaren för dessa senare räntekols
afstående, vid början af berörde år på en gång erhåller en capital- *
ersättning, motsvarande hvad lösen för dessa kolräntor utgör sammardagdt
för nästförutgångne tio åren, enligt samma årens markegångspris, med afdrag
af hvad Bruksegaren efter 1680 års Taxa derför bordt erlägga, eller 16 sk.
årligen per läst; hvilken lösen, som torde komma att utgöra omkring 3,000
R.dr för hvartdera af berörde 10 år, eller tillhopa 30,000 Il:dr, bör utbetalas af
Riksgälds-Contoiret, efter afdrag af hvad factori-egaren, enligt hvad ofvan
nämudt är, skall för factoriets tomter, m. m. Stats-verket godtgöra, och å hvilken
lösen någon ränta emedlertid ej beräknas.
Och som vissa af förutnämnde kolräntor äro indeldta, i följd hvaraf indelningshafvarne
ega att åtnjuta den lösen af 16 sk. per läst, som, enligt
1680 års taxa, af factori- och Bruksegaren skolat erläggas, hafva Rikets Ständer
jemväl funnit nödigt, för deras del, besluta, att, derest den här förut ifrågaställda
öfverenskommelse med egaren till Norrtelje factori och Ortala
Bruk eger rum, samt de omförmälde kolräntorne till Stats-verket indragas,
de komma att, såsom Kronans behållna räntor anses, mot det att af derför
inflytande lösen vederbörande indelningshafvare åtnjuta, hvad dem, enligt 1680
års
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o l\oj, io33
års taxa, tillkommer, eller 16 sk. per läst, hvilken ersättning derefter, vid en
blifvande Riksdag, uti då skeende Stats-reglering kommer att iagttagas.
Hvilket allt Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
N:o 407.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adela den i4 Jun‘ i84l
Preste-Ståndet
den i4 — —
Borgare-Ståndet den i4 — —
Bonde-Ståndet den i4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående förnyad Förordning,
rörande grunderne och vilkoren för hemmans-klyfning
samt afsöndring af jord eller annan lägenhet från
hemman.
(Lag-, samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Uti. Nilis 3, 28, 72,
79 samt Först. Ekon.-Utsk. Mern. N:o 162.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., jemlikt Rikets Ständers vid sistförflutne Riksdag uttryckte
underdåniga önskan, låtit genom serskilda Comniitterade utarbeta samt uti
Nådig Skrifvelse den 27 Januari sistlidet år till Rikets Ständers utlåtande öfverlemnat
förslag till förnyad Förordning, angående grunderne och vilkoren
för hemmans-klyfning samt afsöndring af jord eller annan lägenhet
från hemman, hafva Rikets Ständer berörde förslag till pröfning förehaft;
och få resultatet af den verkställde granskningen härigenom i underdånighet
anmäla.
Bih. till R. St. Prat. i84t* io Sami. ; Afd. i3o
io34
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse , N.o 407.
Rikets Stander dela hufvudsakligen de äsigter, hvilka ligga till grund för
de föreslagiie förändringarne i Kongl. Förordningen af den 19 December 1827.
och godkänna sålunda i allmänhet de föreskrifter, hvilka blifvit intagne uti
nu ifrågavarande förslag. Rörande följande punkter hafva Rikets Ständer likväl
icke funnit sig deruti kunna instämma och således för deras del beslutat
nedanstående, derifrån skil jagliga stadganden.
Föreskriften uti 1 Cap. 3 hafva Rikets Ständer ansett lämpligare uttryckas
genom följande ordalag:
Kan en åbo af andra ortens allmänna näringar hafva säker och ständig
förtjenst, dä bör sådant vid fråga om besutenhet i serskild beräkning
ingå.
Det i 6 §. 1 mom. af samma Capitel föreslagna minimum af |:dels mantal,
hvartill klyfning af hemman må kunna ega rum utan föregående undersökning
och serskild tillåtelse, hafva Rikets Sländer, med afseende å hemmans
stora oiiket i serskilda orter, funnit betänkligt att såsomför hela Riket gällande
antaga, och hafva Rikets Ständer ansett, att åt Konungens Befallningshafvande,
hvar för sitt Län, må uppdragas att, i samråd med sakkunnige män af
Länets invånare, föreslå, för hvarje olika ort serskildt, det minsta hemmantal
hvartill klyfning må ega rum utan föregående serskild undersökning, och,
att med ledning af så beskaffade förslag, föreskrifter i detta afseende, lämpade
efter olika local-förhållanden, må i Författningen meddelas.
Vid 8 $. hafva Rikets Ständer funnit det af Committerade föreslagne
stadgande i 5 morn., att Nämndens beslut skulle vara underkastadt pröfning
endast i det fall, att klyfningen blefve afstyrkt, vara mindre rättsenligt, hvarföre
Rikets Ständer beslutat, det samma moment bör fördelas i tvänne med
följande lydelse:
5 mom. Har Nämnden tillstyrkt klyfningen , då skall dervid förblifva
, utan så är, att delegare i samma hemmansdel, som klyf vas skalf
vill lösnings-anspråk väcka. I sådant fall gör han talan derom anhängig
vid det Ting, som inf aller närmast efter sex månader, från det Nämndens
utlåtande meddelades. Försummar han det, vare all vidare rätt och
talan i frågan förlustig; och ej må annan, än sådan delegare, som nti
nämnd är, emot det utlåtande klagan föra.
6 mom. Afstyrker Nämnden den sökta klyfningen; ege den med utlåtandet
missnöjde hos Här ads-Rätten begära pröfning af frågan. Härads-Rätten
infordre häröfver yttrande af Nämnden och lemne äfven öfrige
delegare i den hemmansdel, som klyf vas skall, tillfälle att deras rätt
iagttaga och bevaka. Gillas Nämndens beslut, hvarigenom klyfning af
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 407. io35
styrkt blifvit, ege den missnöjde att målet fullfölja , pä sätt, som om lös•
ningsfrågor i 11 §. sägs. Varder åter klyf ningen af Härads-Rätten bim
fallen j då må häremot ej vädjas eller besvär anföras af annan, än den
delegare i samma hemmansdel, hvilken tillika väckt fråga om rättighet
till lösen af den utklufne delen; men försummar delegare, då han vid
Härads-Piätt hörd varder , att sådant lösnings-anspräk väcka, vare all vidare
rätt till talan härom förlustig.
6 mom. af samma §. uti förslaget blir genom nyss anförde förändring i
ordningen det y.de ; och då, till följd af Rikets Ständers beslut vid 6 §, 1
morn., ett bestämdt hemmantal såsom minimum för klyfning utan föregången
undersökning här icke lämpligen kan utsättas, samt derjemte den i Committerades
förslag intagne föreskriften, att, då lagfart eller åbobref m. m. sökes å
hemmansdel, som är mindre än hvad för klyfning utan undersökning är i 6
§. 1 mom. medgifvet, sökanden skall vara skyldig styrka, när hemmansdelen
blifvit utklufven, synts Rikets Ständer alltför vidsträckt, hafva Rikets Ständer,
som ansett för ändamålet tillräckligt, att sökanden styrker, huruvida hemmansdelen
blifvit utklufven, före eller efter utfärdandet af denna Författning, beslutat
följande förändrade lydelse af detta
7 mom. Då lagfart eller åbo-bref sökes å hemmansdel, som är
mindre , än hvad för klyfning utan undersökning är i 6 '§“. 1 morn.
medgifvet, eller ny åbo eller egare skall för sådan hemmansdel skattskrifvas,
eller inteckning deri för skuld eller arrende begäres ,vare sökanden
skyldig styrka, huruvida hemmansdelen blifvit utklufven före
eller efter utfärdandet af denna Hår Nådiga Förordning och i senare
fallet jemväl förete det beslut, som i afseende å klyf ningen blifvit
meddeladt.
Vid g hafva Rikets Ständer ansett nyttigt, att, då obesuten hemmansdel,
som blifvit före denna Författnings utfärdande utklufven utan vederbörande
embetsmyndighets tillåtelse, går i annans än rätter arfvinges ego, andre
delegare i hemmans-numret må, på sätt 6 §. i Förordningen den 19 December
1827 härom innehåller, vara berättigade samma hemmansdel till
sig lösa; och hafva Rikets Ständer alltså beslutat tillägga denna §. ett så
lydande
a mom. Andre delegare i hemmans-numret vare jemväl, när obesuten
hemmansdel, som, innan denna Vår Nådiga Förordning utfärdades, utan
vederbörande Embetsmyndighets tillåtelse blifvit utklufven, går i annans
mans ego än rätter arfvinge , berättigade att, den minsta delegaren först
io36
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 407.
och den störste sist, sådan hemmansdel till sig lösa ; dock må ingen, hvars
egor äro så belägne, att den obesutne lotten ej med dem kan sammanläggas
, af denna lösningsrätt kunna sig begagna, och ej vare annan delegare
i hemmansnumret berättigad till lösen af hemmansdel, som hädanefter
utkljfves, ej eller då förut utklufven del blifvit till en besutenhet
förenad under sambruk med annat hemman eller annan hemmansdel, som
innehafvaren tillika eger eller under stadgad åborätt besitter, på sätt 6
innehåller.
l)e i 11 S- upptagne föreskrifter hafva Rikets Ständer ansett böra fullständigare
u-tlryckas, äfvensom viss tid bestämmas för fullföljden af lösnings
anspråk, hvadan Rikets Ständer beslutat följande förändrade redaction
af denna §.
Vill delegare, som, enligt g anser sig berättigad att obesuten hemmansdel
inlösa, af den rättighet sig begagna och har ej undersökning an
gående
besutenhet af den anledning, som i 6 ff. omförmäles, förut skett,
begäre han då hos Sockne-Nämnden sådan undersökning. Sedan den undersökning
skett och Nämnden utlåtande afgifvit, på sätt 8 <§'. innehåller,
åligge sökanden, så vida han vill sitt lösnings-anspråk fullfölja, att
inom den tid, som i 5 mom. af sistnämnde säges, genom stämning i laga
ordning göra talan härom anhängig hos Härads-Rätten, sorn eger att påståendet
upptaga och afdöma; hvarefter målet i den ordning, som för
tvistemål i allmänhet stadgad är, fullföljas må.
12 § i forslaget hafva Rikets Ständer funnit böra belt och hållet utgå,
i följd af den förändrade lydelsen af 6 §. 1 morn.
Uti 2 Cap. 1 böra orden: till och med utbytas mot ordet: högst.
I likhet med hvad blifvit beslutadt, i afseende på bestämmande af ett
minimum för klyfning af hemman utan föregången undersökning, hafva Rikets
Ständer jemväl ansett storleken af den minsta jordlägenhet, som från
hemman afsöndras må, böra efter serskilte orters olika local-forhållanden bestämmas,
i följd hvaraf f 1 mom. af detta Capitel skall erhålla denna
lydelse:
Lägenhet, som efter 1 <$*. upplåtes, må icke vara af mindre område
ån (de för serskilde orter uppgjorde bestämmelser införas) på hvarje afsöndrad
del.
I 7 3 mom. hafva Rikets Ständer, med afseende å ett möjligen snart
förestående antagande af förslaget till allmän Civil-lag, funnit uttryckliga åberopandet
af nu gällande 16 Cap. 2 §. Jorda-Balken böra undvikas, och allt
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und, Skrifvelse, N.-o 4°7-
så beslutat, det orden: ”gälle hvad i 16 Cap. 2 Jorda-Balken otti lif stidsstädja
å hemman sägs” skola lorändras till: gälle hvad om lifstids-städja å
hemman i lag stadgadt är.
Ehuru Rikets Ständer dela den åsigt, att afsöndring af jord från hemman
lör alltid, under eganderätt, icke må, utom i vissa undantagna fall, vara
hädanefter tillåten, hafva Rikets Ständer likväl ansett tillämpningen af denna
grundsats icke böra sträckas till mosse, som är odlingsbar, men i dess närvarande
skick onyttig. Rikets Ständer hafva således beslutat att, genom införande,
i 12 §• 1 morn., af orden: för alltid eller näst efter uttrycket: ”såsåsom
i nämnde ff. sägs”, jemväl för framtiden bibehålla den, enligt 2 Cap.
11 §. af Förordningen den 19 December 1827, nu gällande tillåtelsen till
dylik mosses upplåtande under eganderätt.
Efter 13 §. i detta Capitel hafva Rikets Ständer beslutat tillägga följande
stadgande:
Hvad i förestående i3 ,$*. rörande undersökning stadgadt är, må ej
tillämpas i frågor om på lifstid eller vissa år redan afsöndrad lägenhet
af mindre j rdrymd och beskaffenhet, än som i denna eller 1827 års Författning
om afsöndring af jord från hemman tillåten är, så vida afhandlingen
om öfverlåtelsen blifvit intagen i Härads-Rätts Protocoll; utan må
egaren af lägenheten densamma behålla till besittningstidens slut.
Det i 18 föreslagna årliga uppläsandet af Författningen så väl i kyrkorna
som vid hvarje mantals- och skattskrifning, hafva Rikets Ständer ansett
mindre leda till det dermed åsyftade ändamålet, än att vid mantalsskrifningarne
borttaga en för den vidlyftiga förrättningen i alla fall knapp tid och
utan serdeles nytta öka den redan stora mängden af Författningar, som skola
årligen, enligt serskilde påbud, i kyrkorna uppläsas. Rikets Ständer hafva således
beslutat, att stadgandet härom bör ur Författningen utgå.
Deremot hafva Rikets Ständer funnit ett nytt stadgande böra i 18 §.
upptagas af följande lydelse:
Hvad i denna Författning stadgas , må icke lägga hinder för afsöndring,
lagfart och besittning för everdelig tid af de mindre jordlotter,
som kunna föräras eller inlösas till Kyrkor, Skolor och fromma Stiftelser,
likväl under förbehåll, att samma jordlotter, derå endast hus för
berörde ändamål och allmänna inrättningar skola kunna uppföras, icke i
öfrigt må bebyggas eller äbos under andra, än här ofvan för oskrifne
vilkor.
Med iakttagande af dessa förändringar och tillägg, hafva Rikets Ständer
i öfrigt godkänt, hvad Committerade i detta vigtiga ämne föreslå
-
io38 Expeditions-Utskottets Forslag till tind. Skrifvelse, N-0 4°8.
git, hvilket Rikets Ständer härmed få i underdånighet hos E. K. M.
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Juni 1841,
N:o 408.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni 1841*
Preste-Ståndet den i£ •— —
Borgare-Ståndet den i4 —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse } i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss af handlingar} rörande anskaffande
och inredning af annan tjenlig localför H. K. H. Kron-Prinsens
Stall-Stat.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 578.)
S. A. K.
Sedan i anledning af Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse af den
23 September sistlidet år, gjorda framställning, att, på det de å den i E. K.
M. och Rikets Gommerce-Collegii hus tillhörande tomt uppförde, samt till
vagnshus och foderskullar för H. K. H. Kron-Prinsens Hof-Stall begagnade
trädbyggnader må kunna, i anseende till deras eld-farliga beskaffenhet och
vådlighet för de dervid belägna allmänna Embets-Verk, borttagas, E. K. M,
täcktes från vederbörande i Nåder infordra och derefter, under innevarande
Riksmöte., meddela Rikets Ständer nödige upplysningar och kostnads-förslag,
i afseende på upplåtandet och inredandet, af någon annan härtill lämplig,
Staten tillhörig, local, för det ändamål, hvartill omförmäldte trädbyggnader
nu begagnas, eller, derest en sådan icke vore alt tillgå, Rikets Ständer måt
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> IV.-o 408. i o3g
te få emottaga förslag, i afseende å inköpandet af en dylik local, samt utförandet
af de möjligtvis erforderlige tillbyggnader och förändringar å de der
redan befintliga hus, samt yttranden häröfver blifvit på Nådig befallning afgifne
af Öfver-Ståthållare-Embetet, Öfver-Intendents-Embetet samt Commerce-Collegium;
så har E. K. M., genom Nådig Remiss af den 24 sistlidne
Maj, dessa handlingar ti i 1 Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnat.
Då Rikets Ständer vid granskning af förenämnde handlingar , funnit, att
den kostnad af nära 90,000 R:dr Banco, som Öfver-Intendents-Embetet uppgifvit
såsom erforderlig för utvidgning och tillbyggnad af H. K, H. Kronprinsens
å Blasiiholmen belägna Hof-Stall, möjligen skulle kunna nedsättas,
vare sig genom antagandet af en mindre kostsam byggnads-plan, än den af
Kongl. Öfver-Intendents-Embetet föreslagne, eller genom apterandet af en annan
för ändamålet lika eller mera tjenlig local; men Rikets Ständer dels icke
äro i tillfälle att ingå i någon närmare pröfning af kostnads-förslaget,
dels icke anse möjligt, att, så nära Riksdagens nu snart förväntade slut, den
närmare utredning af frågan, som Rikets Ständer anse behöflig, kan medhinnas,
och med fästadt afseende derå, att vådan af eld genom de å CommerceCollegii
egendoms tomt varande trädbyggnaders qvarstående ännu någon tid,
enligt de upplysningar, Öfver-Ståthåilare-Embetets utlåtande i detta afseende
meddelar, icke kan anses vara af den hotande beskaffenhet, att skyndsamma
åtgärder för dessa byggnaders borttagande af nödvändigheten påkallas, få Rikets
Ständer, jemte underdånig anmälan, att Rikets Ständer icke anse sig
kunna nu till slutlig pröfning upptaga Öfver-Intendents-Embetets förslag till
utvidgning och tillbyggnad af B. K. H. Kron-Prinsens å Blasiiholmen varande
Ilof-Stall, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K. M., sedan vederbörande
å nyo blifvit hörde och de omständigheter, som på en nödig ansedd
nedsättning i nu föreslagna kostnad kunna inverka, blifvit fullständigt
utredda, täcktes till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta Nådig Proposition
i ämnet.
Hvilket Rikets Ständer till svar å E. K. M:s Nådiga Remiss få i underdånighet
meddela; framhärdande &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
io4o ExpedUions-Utskottets Förslag till und Skrijvelsej N.o 409.
N:o 409.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni i84t.
Preste-Ståndet den i4 — —
Borgare-Ståndet den <4 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl.
Ma\:ts Nådiga Remiss å Christinehamns Stads Äldstes underdåniga
ansökning om eftergift af Kronans rätt till ett i
nämnde Stad fallet Dana-arf,
(Stats-Utsk. Uti. N:o 577.)
S. A. K.
Uti en till E. K. M. i underdånighet ingifven och , medelst Nådig Remiss
af den 24 sistlidne Maj, till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnad
skrift, hafva Christinehamns Stads Äldste anhållit, att Kronans rätt till ett i
nämnde stad fallet Dana-arf, stort 300 R:dr Banco, efter Jungfru Brita M.
Brunj hvilken den 11 April 1838 derstädes aflidit, utan att efterlemna några
kände lagliga arfvingar, måtte få öfverlåtas på den i Christinehamn genom
enskilde bidrag bildade fond till underhåll af fattige fader- och moderlöse
barn; varande till stöd för berörde, af E. K. M:s Befallningshafvande i
"Wermlands Län förordade, ansökning i underdånighet åberopadt, dels det
dryga beloppet af de fattigvårds-afgifler, staden måste vidkännas, och hvilka
årligen uppgå till omkring 1,800 R:dr Banco, dels det förhållande, att, i anseende
till omförmälde fonds ännu obetydliga tillgångar, utgörande endast
929 R:dr 41 sk. 6 rist, ytterligare bidrag vore af behofvet oundgängligen påkalladt,
så vida det dermed åsyftade ändamål skulle kunna vinnas.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit, och då Rikets Ständer,
så väl under innevarande, som föregående Riksmöten, vid flere tillfällen beviljat
eftergift af Kronans anspråk å arfs-medel af ifrågavarande beskaffenhet
till understöd för allmänt nyttiga inrättningar, inom de städer eller orter,
hvarest medlen utfallit, hafva Rikets Ständer äfven velat bifalla, att den
Staten tillkommande rätt till ofvanberörde, efter Jungfru Brun fallne Danaarf,
Expeditions-Uiskottcls Förslag till tind. Skrifvelse, Tö o 410.
arf, lill belopp af 300 R:dr Banco, tua få öfverstås på den i Christinehamn
bildade fond för fallige fader- och moderlöse barns underhåll.
Hvilket Rikets Ständer till svar å E. K. M:s Nådiga Remiss härmed få i
underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda åc.
Stockholm den 14 Juni 1841.
N:o 410.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni i84t
Preste-Ståndet
den 14 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss af Bruks-idkaren A. V. Gyzanders
Enkas och Sterbhus-delegares ansökning om befrielse från «-  dömd betalning af en ingången uppbärds-borgen.
(Stats-Utsk. [Jtl. N;ris 514 och 552 samt Mern. N:o 501.)
S. A. K.
Sedan Kammar-Rätten, genom Utslag den 7 Äng. sistlidet år, hvilket
vunnit laga kraft, förklarat sterbhus-delegarne efter Bruks-idkaren A. V. Gyzander
skyldige att, i följd af den utaf Gyzander i lifstiden, gemensamt med
Johan TVedelin, för numera aflidne Krono-Fogden B. Carlsson ingångne uppbörds-borgen,
en för alla och alla för en, betala 1,500 R:dr Banco, jemte 5
procents årlig ränta derå från den 24 Juni 1834, i afräkning å den balance,
Carlsson i tjensten sig åsamkat, samt, till verkställighet af omförmälde laga
kraftvunne beslut, utmätning för domfästa beloppet blifvit hos Gyzanders
Bih. Ull R, St. Prof. 1841. 10 Sund. 1 Afd. j3i
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 410-
enka, Charlotta Christina Gyzander, född Osterman, anställd, så hafva ej
mindre enkan Gyzander, å egne och sina fyra omyndiga barns vägnar, än
ock Gyzanders öfriga sterbhus-delegare, Pastors - Ad juncten L. J. Gyzander,
Landtbrukaren C. A. Gyzander och J. C. Osterman, uti en till E. K. M.
ingifven skrift, i underdånighet anhållit, att, då någon annan tillgång för
fullgörande af ifrågavarande betalnings-skyldighet icke funnes, än en köpeskillings-fordran,
stor 2,306 R:dr 32 sk. Banco, för en försåld Färgeri-fabrik
och Stamp-inrättning, som varit sterbhuset tillhörig, hvilken fordran utgjort
den enda återstående tillgång för enkan Gyzanders och och hennes oförsörjde
barns bergning, dertill de myndige sterbhus-delegarne, af hvilka C. A.
Gyzander och Osterman måst afstå sin egendom till borgenärers förnöjande,
icke i ringaste nion kunde bidraga, E. K. M., med afseende å dessa förhållanden,
täcktes af Gunst och Nåd frikalla sökanderne från den, på grund af
ifrågavarande borgens-förbindelse, dem ådömde betalnings-skyldighet.
Efter det vederbörande blifvit i ämnet hörde, har E. K. M., med anledning
af Enkan Gyzanders serskildt framställda underdåniga anhållan, att
Irågan om nämnde eftergift måtte varda till Rikets nu församlade Ständer
hänskjuten, genom Nådig Remiss af den 7 sistlidne April, behagat till Rikets
Ständers Stals-Utskott öfverlemna Gyzanders sterbhus-delegares merberörde
ansökning och dithörande handlingar, till det afseende, samma ansökning kunde
förtjena.
De af E. K. M. till Rikets Ständers pröfning sålunda i Nåder öfverlemnade
handlingar hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit, och på grund af
dervid förekomne bevekande omständigheter, pröfvat skäligt i så måtto bifalla
ifrågavarande ansökning, att all upplupen och framdeles upplöpande ränta
å skuld till Staten, i följd af den utaf Bruks-idkaren Gyzander i lifstiden,
gemensamt med Johan Wedelin, för Krono-fogden Carlsson ingångne uppbörds-borgen,
må varda Gyzanders enka och öfrige sterbhus-delegare efterskänkt.
Hvilket lill svar å E. K. M:s Högslberörde Nådiga Remiss, Rikets Ständer
härigenom få i underdånighet meddela^ framhärdande &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
Expeddions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4**»
io43
N:o 411.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni 1841,
Preste-Ståndet den 14 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den i4 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Stats-anslag
till fattigvården för manskap af värfvade Armeen och
Flottan.
(Stais-Utsk. Uti. N:o 529.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva framställningar blifvit gjorda om anslag till
understöd för fattigvården uti åtskillige Garnisons-församlingar. Rikets Ständer
hafva med afseende derå, att, innan frågan om fattig-försörjningens bekostande
af Staten hunnit att undergå den närmare pröfning och utredning,
hvarpå E. K. M. kan, i anledning af Rikets Ständers deröfver fattade beslut,
grunda en Nådig framställning, rörande framtida Stats-anslag för fyllandet af
detta behof, en så vidsträckt tolkning af Statens förbindelse att öfvertaga ifrågavarande
fattigvård, som den, hvartill ordalydelsen af 21 §. 3 Mom. i
Rikets Ständers, jemte skrifvelse den 12 innevarande månad, till E. K. M. i
underdånighet afgifne förslag till Stadga om Fattigvården i Riket, icke torde
komma i fråga, trott sig ega giltigt skäl till den förutsättning, att det anslag,
som i sådant afseende kan komma att erfordras, och hvilket, för den händelse,
att sådan fattigvård, som i nämnde §. och Mom. omformales, skall
af Staten ensamt och utan inskränkning öfvertagas, enligt Rikets Ständers
tanka, måste blifva högst betydligt, likväl för närvarande bör inskränkas till
hvad oundgängligen erfordras till understöd för de orter, hvilka af en sådan
faltig-försörjning äro mest betungade; och ehuru Rikets Ständer icke äro j.
tillfälle att fullständigt pröfva., hvad utöfver de redan tili understöd för allmänna
fattigvården i Stockholm och landsorterne å Riks-Staten anslagne,
6,043 R:dr 8 sk. kan komma att oundgängligen blifva af nöden, hafva Rikets
Ständer likväl utöfver sistnämnde summa, till understöd för den fattig-,
vård, som, enligt 21 §. 3 Mom. af Rikets Ständers förslag till Stadga om
io44 Expeditions-Utskottels Förslag, till und. Skrifvelse, N;o 412.
Fattigvården i Riket, skulle komma att af Kongl. Maj:t och Kronan bekostas,
årligen intill nästa Riksdag å Riksgälds-Contoiret anvisat en summa af 10,000
R:dr Banco till E. K. M:s disposition; och bör hvad af denna summa för
något år icke kommer att utgå, för Riksgälds-Contoirets öfriga behof reserveras;
anhållande Rikets Ständer i underdånighet, det E. K. M., efter det behofvet
för framtiden blifvit vederbörligen utredt, täcktes till Rikets näst
sammanträdande Ständer aflåta Dess Nådiga Proposition i ämnet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
N:o 412.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni i§4*'
Preste-Ståndet den 14 — —-
Borgare-Ståndet den :4 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underduniga Skrifvelse, rörande allmänna Stadgauden
och anslag till folkundervisningens be fremmande.
(Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 7 Stats- samt Allm. Besv. och
Ekon.-Ulsk. Bet. N:ris 5, 128, 190 och 198, Allm. Besv. och
Ekon.-Utsk. Mera. N:o 161.)
S. A. K.
E. K. M. har, genom Nådig Proposition den 1 Februari nästlidne år,
täckts meddela Rikets Ständer, att E. K. M. af de från samtlige Consistorieme
infordrade uppgifter och utlåtanden, rörande folkskolorne och folkundervisningen,
väl erfarit, att, genom den mängd nya Skolor, hvilka, under
de senare trettio åren tillkommit, folkundervisningen blifvit betydligt utvidgad
och förbättrad, men också alt mångenstädes den ännu år bristfällig och
otillräcklig samt icke motsvarande, hvarken sitt förnämsta syfte och ändamål,
Expeclitions-Vtskottels Forslag lill imd. Skrifvelse j ff.-o 4'2- lofö
att utbilda och förädla den religiösa och moraliska känslan, eller tideiis fordringar
på hildning i allmänhet; i anledning hvaraf, jemte INådig framställning
af E. K. M:s åsigter, i fråga såväl om de nu befintlige hinder för vården
af denna stora national-angelägenhet, som ock om de säkraste och lämpligaste
medlen för folkundervisningens förbättring och fullkomnande, E. K,
M. i Nåder loreslagit Rikets Ständer att, till befremjande af meranämnde undervisning,
antaga nedanstående allmänna stadganden och bevilja följande
anslag:
i:o I hvarje Stifts-stad hör genom Dom-Capitlets försorg hildas ett Seminarium
eller Läro-anstalt, der tillfälle heredes för dem, som vilja egna sig
åt folklärare-kallet, att erhålla undervisning och öfning i de nödvändigaste
dit hörande ämnen; hörande en föreståndare af Dom-Capitlet förordnas att
hafva inseende öfver denna practiska undervisnings-anstalt, att handleda och
i vissa delar sjelf undervisa blifvande Skol-lärare, vid intagning och afgång
dem examinera samt för dem utfärda betyg; för hvilket ändamål E. K. M.
af Rikets Ständer begärt ett årligt anslag af 6,000 R;dr Banco intill året efter
nästa Riksdag, hvaraf 500 R:dr anslås för hvarje Stift till arfvode, dels
för nämnde föreståndare, dels för läraren i den Stifts-stadens folkskola, hvarest
folklärare-eleverne komma att inhemta den practiska bildningen, dels till
dem, som meddela undervisning i sång och fristående Gymnastik.
2:o E. K. M. har derförutan äskat af Rikets Ständer, alt jemväl intill året
efter nästa Riksdag utgå, ett anslag af 9,000 R:dr årligen till understöd
åt behöfvande och skicklige Skol-lärare-elever, under den tid, de Läro-anstalten
begagna.
3:o Ingen får delta Seminarium begagna, som icke, vid sitt inträde, då
han af föreståndaren skall förhöras, kan skrifva, räkna och läsa innantill
Svenskt och Latinskt tryck, samt utantill Luthers Lilla Cateches med den
antagna förklaringen och derjemte eger insigt uti Biblisk Historia, första grunderne
af allmänna jordbeskrifningen och fäderneslandets historia samt kyrkosång.
4:o Hvar och en, som vill anses behörig att söka Lärare-befattning vid
folkskola, skall begagna folklärare-seminarium minst ett år.
5:o I hvarje socken skall vara minst en Skol-lärare, som antingen i fast
Skola eller ambulatorisk, meddelar undervisning; smärre socknar dock obetaget
att om en folkskola sig förena.
6:0 Kyrkoherden skall hafva inseende öfver församlingens Skolverk samt
besörja, att det i tillbörligt skick hålles och flitigt begagnas.
7:o Lärare i folkskola ber i lön åtnjuta minst värdet af 16 tunnor span
mål.
io46 Expeditions-Utskottcts Förslag till utid. Skrifvelsej IV.o 4<2*
8:0 Der fast skola finnes, bör hvarje der intaget barn till läraren erlägga
minst 4 sk. B;co i veckan, men är Skolan ambulatorisk, 2 sk. i veckan.
9:o Dä någon församling af fattigdom är urståndsatt att, till ofvannämnnämnde
minimi-belopp Skol-läraren aflöna, må till E. K. M. ställd underdånig
ansökning om bidrag af Statsmedel nigifvas till Landshöfdingen, som,
efter det Dom-Capitlet sig deröfver yttrat, ansökningen, jemte eget underdånigt
utlåtande, till E. K. M. insänder.
10:o Till sådane understöd äskar E. K. M. ett, på Riksgälds-Contoiret
till E. K. MiS disposition ställdt, Creditiv af högst 50,000 R:dr, att årligen
utgå till och med året efter näst påföljande Riksdag.
lito I hvarje socken eller större Skol-district skall finnas en Skol-styrel•se
med Kyrkoherden såsom ordförande och för Protocollet ansvarig, samt 2,
högst 8 ledamöter, hvilka af församlingen väljas.
12:o Enskild Skola må af man eller qvinna inrättas, likväl efter föregången
anmälan hos församlingens Skol-styrelse.
l3:o Klockare- och Skol-lärare-befattningarne må, der så ske kan och
församlingen det önskar, kunna förenas.
l4:o l de släder och orter, der om folkundervisningen redan är serskildt
stadgadt, må dervid förblifva.
Rikets Ständer, som tagit i det sorgfälligaste öfvervägande denna vigtiga
. sa m ba i Is- angelägenhet, dela fullkomligt de åsigter, E. K. M. täckts i Nåder
framställa om nödvändigheten af fullständigare och mera allmänt spridda anstalter
för folkundervisningen, äfvensom Rikets Ständer hufvudsakligen instämma
uti hvad E. K. M. i Nåder föreslagit, såsom medel för befordrande
deraf; men oagladt alla de fördelar, som kunna vara att vänta af de sålunda
lättade utvägarne för undervisningens iuhemtande, anse Rikets Ständer
dessa anstalter icke gifva tillräcklig säkerhet lör upphinnande af det stora
hufvud målet, en allmänt spridd förståndsodling, såsom vilkor för en ren religiös
anda eller sann chrislendom och förmågan af en gagnelig och värdig
samhällslefnad. Samhället måste ega rätt att af hvarje dess medlem fordra,
icke allenast att han är oskadlig, utan ock att han eger det kunskapsmått,
sorn gör honom till en nyttig medborgare och skicklig att rätt uppfatta samhällspligten;
och således kan och bör ett visst kunskapsmått föreskrifvas, såsom
lägsta fordringen af hvarje ur barna-åldren utträdande person. Om man
också i allmänhet kan antaga, att denna fordran sjelfmant iagtlages och undervisnings-anstalterne
med benägenhet omfattas, är det dock angeläget, att,
.der sådant åsidosältes, utvägar måga gifvas att göra samhällets kraf gällande,
så mycket hellre, som detta åsidosättande antyder en vanvård om uppfo
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse t N.-o 41 a. 1047
Stringspligten i allmänhet, som, vanligen förenad med dåliga, ofta lastbara
exempel, kan medföra en för samhället vådlig verkan på det uppvexande
slägtet, om den icke genom serskildt omvårdnad motarbetas.
Derföre anse Rikets Ständer, att, i sammanhang med föreskrifterne om
ordnandet af anstalterna för folkundervisningen, bestämde stadganrlen böra
gifvas om de kunskaper, sorn skola inhemtas samt om föräldrars och målsmäns
åliggande i detta afseende, utan inskränkning af deras frihet i valet af
utvägar för kunskapens inhemtande och således med inrymmande af obegränsadt
tillfälle åt föräldra-undervisningen att utöfva de välgörande verkningar på
bildningen, som af den säkrast är att vänta, der föräldrarne med tillbörlig
omsorg för denna ömma angelägenhet, förena den dertill erforderliga kunskapen
och tillika äro stadde i de vilkor, att de obehindrade kunna egna
sig deråt.
Om sältet för undervisnings-anstalternes ordnande kunna fullkomligt be»
stämda, allmänt giltiga, föreskrifter icke meddelas, då de måste lämpas efter
den olikhet i förhållanden, som på serskilda orter företer sig; men ehuru föreskrifterne
således måste lemna rum för valet emellan fasta och flyttande
Skolor, anse Rikets Ständer, att de likväl böra bestämdt antvda de fasta Skolornes
företräde och att sådane böra helst införas, der icke locala förhållanden
det hindra, då endast i dem undervisningen kan fullkomligt ändamålsenligt
meddelas och grannlaga handhafvas. Inom de församlingar, der, jemte
dessa, flyttande Skolor tillika måste begagnas, är det angeläget, att de olika
läro-anstalterna ställas i det sammanhang sins emellan, att den egentliga
controllen å undervisningen i sin helhet vid de fasta Skolorne utöfvas och
undervisningen må der kunna fortsättas och fulländas, i den mon den icke
vid de flyttande Skolorne kunnat fullständigt bibringas.
Efter den utsträckning af de här ifrågavarande stadgandena, sora Rikets
Ständer, af ofvan anförde skäl, ansett deråt böra gifvas, är det angeläget
att bestämmelser, så noggrannt som möjligt, deri tillika intagas om
skyldigheten att bekosta undervisningen oeh om ordningen för dess liandhafvande,
så vidt icke sådant kan öfverlemnas att bero af menigheterne,
eiler af dem utsedde styrelser, i öfverensstämmelse med det syftemål
och de grundsatser, hvarom Rikets Ständer redan i underdånighet yttrat sig.
Uti det förslag till Lag om folkundervisningen i Riket, som härhos underdånigst
bifogas, hafva Rikets Ständer sökt sammanfatta de stadganden, sorn Rikets
Ständer för sin del ansett böra i detta ämne göras gällande. Deri är
äfven intaget, hvad E. K. M,, genom den i underdånighet åberopade Kådiga
Propositionen, täckts föreslå, med undantag endast af 4:de punkten om vilkoret
io'S
Expeditions-Ut skol tets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 412.
alt lärare vid folkskola bör under viss tid hafva begagnat Folklärare-semiuarium,
och 8:de punkten om skollärares aflöning genom afgifter för barn, som
begagna undervisningen. Hvad den förra frågan beträffar, hafva väl Rikets
Ständer ansett controllen å lärarnes skicklighet böra utöfvas vid Ssminarierne
sålunda, att ingen må till sådan lärare antagas, utan att der hafva aflagt erforderliga
prof; men med afseende å de flera tillfällen, som äfven utom Seminarierne
erbjuda sig för inhemtande af de nödige kunskaperne och den
practiska färdigheten, föreställa sig Rikets Ständer, att den ovilkorliga föreskriften
om Seminariets begagnande under en viss tid, kunde möjligen onödigtvis
föranleda tidsförlust och kostnader,
På det skollärarne måga försäkras örn en viss lön, motsvarande hvad, som
nödvändigt erfordras för bergning, och icke ställas i beroende af en så oviss
inkomst, som afgiften för de barn, hvilka begagna undervisningen, hafva Rikets
Ständer ansett denna afgift icke böra directe ingå i löne-vilkoren, utan
i stället erläggas till Skol-cassan, såsom bidrag tillden bestämda lönens utgörande.
För saknaden af denna inkomst hafva Rikets Ständer sökt bereda full
ersättning åt skolläraren, genom de serskilte fördelar, som äro föreslagna att
honom tillkomma utöfver det minsta löne-belopp, som E. K. M. ansett böra
för honom bestämmas.
Då Rikets Ständer nu till E. K. M. frambära sin underdåniga önskan, att
E. K. M., efter pröfning af det åberopade förslaget, och i den raon det finnes
antagligt, täckes i Wäder låta, i enlighet dermed, utfärda Författning i ämnet,
få Rikets Ständer tillika i underdånighet anmäla, att, för de i E. K. M:s
Wadiga Proposition uppgifna behof, äro af Rikets Ständer anslagne följande belopp,
att intill året efter nästa Riksdag årligen från Riksgälds-Contoiret utgå,
nemligen:
l:o För Seminarier, eller Läro-anstalter, der tillfälle beredas dem, som
vilja egna sig åt folklärare-kallet, att erhålla undervisning och öfning i de
nödvändigaste dithörande ämnen, hvilka Seminarier Rikets Ständer ansett böra
bildas icke allenast i hvarje Stifts-stad, utan äfven i Hufvudstaden, 6,500
R:dr, hvari är inbegripen den tillökning, som af Seminariernes ökade antal måste
blifva en följd.
2:o Till stipendier för elever vid Folklärare-seminarier, enligt 3 §. 3
mom. af Rikets Ständers förslag, 9,000 R:dr, som, i mon af behofvet, fördelas
Stiften emellan.
3:o Till understöd för bestridande af kostnaden för folklärares aflönande
för de församlingar, som kunna finnas i behof deraf, enligt 4 §. 5 mom.
af
Expeditkms-TJ tskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 41*- 1049
af förslaget, 50,000 R:dr, utan att Rikets Ständer ansett något visst belopp
böra bestämmas såsom det högsta, hvilket må en socken till sådant understöd
meddelas, då detta belopp bör bero af det för hvarje fall ådagalagde
större eller mindre behofvet.
Slutligen, och då, i likhet med hvad E. K. M:s Nådiga Proposition innehåller,
RikeLs Ständer föreslagit, att på församlingarne må bero, att, vid inträffande
klockare-ledighet, förena klockare- och skollärare-beställningarne, få
Rikets Ständer fästa E. K. M:s Nådiga uppmärksamhet derå, att de genom åtskilliga
författningar gifna föreskrifterne om ordningen för tillsättande af klockare,
icke öfverensstämma med hvad Rikets Ständer i underdånighet föreslagit
att iagtlagas vid skollärares tillsättande; hvarföre Rikets Ständer underdånigst
anhålla, alt E. K. M. täcktes tillvägabringa den föiändring af dessa författningar,
som för beställningarnes förening kan finnas nödig.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
Förslag till Lag om folkundervisningen i Riket.
§. 1.
l:o I hvarje socken bör anställas minst en Lärare; dock må tvenne eller
flere socknar om en Lärare sig förena, der folkmängden är så ringa, att
en Lärare kan ändamålsenligt bestrida undervisningen, samt local-förhållandet
för öfrigt sådant medgifver.
2:o I hvarje Pastorat bör finnas minst en, helst fast, Skola; men, der
locala förhållanden det förhindra, en eller flere flyttbara Skolor, hvari minst
en behörigen godkänd Lärare meddelar undervisning.
3:o Skol-Styrelsen skall hafva inseende öfver Församlingens Skol-verk,
samt besörja, att det i behörigt skick hålles och flitigt begagnas.
4:o Lärares anskaffande och Skolors inrättande bör sättas i verket inom
loppet af fem år, räknadt från det Författning i ämnet blifvit kungjord;
kommande det alt bero på församlingarne sjelfve att bibehålla de redan varande
Skol - lärarne, dock med skyldighet för desse att iagtlaga och uppfylla
stadgandet, i afseende på bibringandet af här nedan bestämde kunskaper.
Bih. till R. St. Fröt. i84'. to Sami. 1 Afd. 1
io5o
Erpedilions-Vtskottels Förslag lill und. Skrifvelsej N-o /jis
-
5:o Den tid, Skolorne, så de fasta som flyttbara, årligen böra hållas öppna,
bestämmes i Skol-Styrelsens Reglemente.
§• 2.
Hvarje Skol-district åligger anskaffa och underhålla nödige rum för de
Skolor, som inom districtet finnas. I kostnaden härtill skola alla inom districtet
boende deltaga, efter de grunder, som i serskilda orter följas, i fråga
om kvrko-bjfggnad, så framt ej öfverenskommelse på annat sätt derom träffas;
ankommande det på församlings-boerne sjelfve att, efter sig företeende
omständigheter, bestämma den fasta Skolans läge.
§. 3.
l:o Såväl i Hufvudstaden som i hvarje Stifts-stad bör, af Dom-Capitlet,
och under dess öfverinseende, beredas tillfälle för dem, som vilja egna sig
åt Folklärare-kallet, att, i ett Seminarium, erhålla undervisning och öfning i
de nödvändigaste till detta kall hörande ämnen.
2:o Ingen må till elev i dessa Seminarier antagas, som icke vid sökt
inträde, då han af vederbörande skall förhöras, kan skrifva färdigt, räkna
Quatuor Species och läsa innantill svenskt och latinskt tryck, samt utantill
Luthers Lilla Cateches, med den antagne förklaringen, och derjemte eger någorlunda
försvarlig insigt i Biblisk historia, allmän Jord-beskrifning, Fäderneslandets
historia och Kyrkosång.
3:o Stipendier böra, till belopp af dels 50 R:dr dels 33 R:dr 16 sk. af
Dom-Capitlet utdelas efter behof och ådagalagd skicklighet; dock att, der
behof och skicklighet äro lika, den elev till åtnjutande af stipendium må ega
företräde, som, af någon serskild församling blifvit till intagning i Seminarium
anmäld, med vilkor att, efter genomgången Läro-curs, anställas vid en inom
samma församling inrättad eller beslutad Folkskola.
4:o Stipendiater, som läro-cursen i Seminarium fulländat, äro pligtige
att minst för 3:ne år antaga Skol-lärare-befaltning, då en sådan inom ett år,
efter deras afgång från Seminarium, dem af vederbörande erbjudes.
5:o Hvar och en, som vill anses behörig att söka Lärare-befattning vid
Folkskola, skall, antingen han genomgått Seminarium eller icke, derstädes aflägga
prof, samt, enligt betyg af dess Föreståndare, ega full färdighet uti
rätt- och väl-skrifning, jemte innanläsning, samt fullgiltig insigt och ådaga
-
Expeditions •Utskottets Förslag lill und. Skrifvelsej N.o 412.
lagd förmåga att undervisa i följande ämnen: Catechesen och Biblisk histo
ria,
Kyrkosång, Physisk och Politisk Geografi i säker öfversigt, äfvensom Fäderneslandets
historia och hufvuddragen af allmänna historien, räknekonsten
såväl tlieoretiskt som pracliskt, till och med sammansatt Regula de tri, allmänna
begreppen af Geometri och Linear-teckning samt Naturläran; äfvensom
skicklighet att undervisa uti enkel gymnastik, hvarförutan han skall innehafva
de Klockare på landet ålagda kunskaper uti Choral-sång, vaccination och
åderlåtning; börande, vid Folklärares antagande, afseende i första rummet fästas
vid deras gudsfruktan och christliga vandel.
6:0 Hvarken Kyrkoherdarne eller deras Adjuncter böra i allmänhet till
ordinarie Lärare i Folk-skolorne användas, hvaremot andre Prester, såsom
Corn ministrar, Huspredikanter, Brukspredikanter m. fl. der det sig göra låter
och med Skolans tillbörliga vård kan förenas, måga ordinarie Skol-lärare-befattning,
jemte sin förut innehafde, sig åtaga.
§. 4.
l:o De lärare, som, vid utgåendet från Seminarium, med vederbörligt
bevis visat sig ega full färdighet i de ämnen, som 5 puncten af 3 §. upptager,
böra hvardera årligen med minst 16 tunnor spanmål, hvaraf hälften råg
och hälften i det eller de sädesslag, sorn, jemte råg, inom orten i Kronotionde-spanmål
utgår, aflönas sålunda, alt ätta tunnor aflemnas in natura, och
för de öfrige 8 tunnorne alltid penningar, till ett bestämdt belopp af 53 R:dr
16 sk. Banco.
2:o Skolläraren skall af församlingen förses med tjenlig bostad och nödigt
bränsle, hvarförutan sommarbete och vinterfoder för en ko bör åt honom
anskaffas; skolande, der local- eller andre förhållanden sådant förhindra,
2 tunnor spanmål af förenämnde sädesslag i ersättning lemnäs.
3:o Dessutom bör, så vidt sig göra låter, ett lämpligt jordland ställas
till Skol-lärarens disposition, dels lill brukning för eget behof af jordfrugter,
dels för att lemna tillfälle till undervisning uti trädplantering och trädgårdsskötsel.
1
4:o Till Lärarnes sålunda bestämda aflöning bör dels ett bidrag af
minst 2 och högst 6 sk. Banco af hvarje skattskyldig person i försam 1 ingarne
utgöras, dels en afgift erläggas för hvarje barn, som begagnar Folkskolan;
dock öfverlemnas det till församlingarne sjelfve att närmare bestämma såväl
beloppet af nämnde bidrag, som ock den föreslagna afgiften, äfvensom huruvida
denna afgift skall utgå i längre eller kortare terminer; kommande båda
io52 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N-o 41 2-
dessa afgifter att uppbäras af de personer, som dertill förordnas af KyrkoRåd
eller Communal-Styrelse, i händelse en sådan framdeles blifver organiserad,
samt att inlevereras till församlingens Skol-cassa, för att till ändamålet,
eller Skol-lärarens aflöning användas.
5:o Skulle berörde personella bidrag och inträdes-afgifler icke täcka till
Skollärarnes aflöning, skall det åligga församlingarne att dertill sammanskjuta
det, som brister, efter de i 2:dra Art. Bevillnings-Förordningen bestämda
grunder, så framt ej frivillig öfverenskommelse derom annorlunda träffas.
Derest någon församling styrker sig vara af fattigdom urståndsatt att sjelf
till ofvanstående minimi-belopp Skol-läraren aflöna, må understöd af Statsmedel
meddelas, allt efter det ådagalagda större eller mindre behofvet; dock
att genom undersökning, som Landshöfding och Biskop ega att verkställa,
alltid bör utrönas, huruvida den församling, som till aflöning för Skollärare
anhåller om understöd af allmänna medel, är deraf i verkligt belmf; börande
hvarje församling, som sökt och fåLt sig beviljadt sådant understöd, innan
den får detsamma lyfta, hafva visat, att den gått i författning om ett ändamålsenligt
inrättande af sitt Skolverk.
§. 5.
l:o På församlingarne må bero att, vid inträffande Klockare-ledighet,
Skollärare- och Klockare-befattningarne sammanslå.
2:o Då dessa befattningar komma att bestridas af samma person, bör
han i första rummet egna sin tid och sina omsorger åt Skollärare-kallet samt
således, under handläggningen deraf, låta genom serskild persons biträde, uträtta
förefallande, till Klockare-befattningen hörande, göromål.
3:o Den sålunda tillkomne tjenstemannen må uppbära både Klockareoch
Skol-lärare-lönerne oafkortade, så länge båda lönerne, lillsammanräknade,
icke uppgå till ett belopp af 40 tunnor spanmål; men när lönerne öfverstiga
detta belopp, bör det stå församlingarne fritt att å Skol-lärare-lönen öfverskottet
afdraga.
4:o Vid tillsättande af folkskol-lärare-befattningen, som till en början icke
blifver med klockare-tjenst förenad, skall, sedan ledigheten af förstnämnde
beställning blifvit kungjord, och behörigen documenterade sökande sig
dertill anmält, det åligga Skol-styrelsen alt å föi slag uppföra af dessa sökande
tre, som företrädesvis utmärkt sig för Gudsfruktan, sedlighet och kunskaper;
börande derefter församlingens röstegande ledamöter genom val utse
den, hvilken de för tjensten mest passande finna.
Expcditions-V tskottets Förslag till tind. Skrifvelset N;0 41 a. io53
§. 6.
De kunskapsämnen, som, enligt 3 §. 5 Morn., fordras, för att till lärare
vid folkskola blifva antagne, skola ock utgöra föremål för undervisning i
sådan skola; dock må de skolbarn, som af fattigdom hindras att undervisningen
längre tid begagna, eller sakna nödig fattningsgåfva att förvärfva det
fulla kunskapsmått, som undervisningen erbjuder, kunna från skolan ulskrifvas,
sedan de uppnått nödig kunskap i följande ämnen:
a) ren och flytande innanläsning af svenska språket, så latinsk som
svensk stil.
b) Biblisk Historia jemte den religionskunskap, som erfordras för att af
Prés ters kape t emottagas till nattvardsläsningen.
é) Kyrkosång,
d) skrifva; och
e) de 4 Räknesätten i hela tal.
§. 7.
För alla de barn, som det åligger att folkskolan besöka, äfvensom för
dem, hvilka, efter föräldrars eller målsmäns önskan, blifva i de föreskrifne
läro ämnena handledde hemina, bör undervisningen vidtaga, då de uppnått
en åldei af sju år; skolande det likväl öfverlemnas till församlingarne sjelfve
att närmare bestämma skol-åldern, efter förhållandena i hvarje ort; dock
så att undervisningens början ej må uppskjutas längre än till 9:de året, men
öppet lemnäs hvarje barn att, äfven före sju års ålder, få af skol-undervisningen
sig begagna.
2:o På lider, som af Skol-slyrelserne närmare bestämmas, böra offentliga
examina med barnen i hvarje Skola anställas, dervid äfven de barn, sorn
icke bivista folkskolan, skola sig in tio na, och förhöras, på det utrönas må, huruvida
under hemläsningen deras undervisning varit försummad,
§. 8.
l:o Skulle ett pastorat vara af så stor vidd, att åtskillige hemman, byar,
torp och lägenheter äro från den fasta Skolan så aflägsne, att hinder för Skolans
begagnande derigenom uppkommer för många af församlingens barn,
böra nödiga flyttande Skolor tillika inrättas.
2:o Dessa Skolor böra omfatta bestämda rotar, uti hvar och en af hvilka
undervisning vissa månader af året skall meddelas; ankommande det på
io54 Expedit iöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse t N.o 412-
församlingen att läsetiderne inom hvarje undervisnings-rote, efter oraständigheterne,
fastställa.
3:o Lärarne i de flyttande skolorne höra, under den tid, som är bestämd
till Skolans hållande inom en af deras rotar, besöka de öfriga i den
ordning, Skol-styrelserne bestämma, för att derstädes, vid utsatte förhör,
kunna utröna, huruvida läsningen Ufven under deras frånvaro behörigen
fortgått.
4:o Dessa Skolor komma, i likhet med hvad om de fasta Skolorne uti
2:dra punkten af § 1 är föreslaget, att ställas under inseende af Skol-styrelsen,
hvilken eger vaka deröfver, att undervisningen ledes, i öfverenstämmelse
med den för fasta Skolan gällande plan, hvarföre ock de barn, som vid
de flyttande Skolorne njuta undervisning, böra undergå examen vid den fasta
Skolan, efter den ordning, Skol-slyrelsen stadgar.
5:o Der, jemte den fasta skolan, flyttande Skolor äro af nöden, skola
dessa, lika med de förra, bekostas gemensamt af hela den socken eller det
pastorat, som den fasta Skolan tillhörer, ehvad större eller mindre delar deraf
begagna undervisningen i den flyttbara skolan.
§. 9.
l:o I de städer, der ändamålsenliga folkbildnings-anstalter saknas, skola
sådana fasta Skolor, som här ofvan blifvit föreslaget, inrättas; börande för
dessa Skolor och lärarne dervid enahanda föreskrifter gälla, som i afseende
u folkskolorne på landet blifvit meddelade.
§. 10.
l:o Ehuru utanläsning af Catechesen i Skolorna bör ega rum, under
lärarnes ledning, åligger det likväl vederbörande Presterskap att meddela
barnen undervisning i religionen, serdeles såvidt den afser dess tillämpning
på hjerta och lefverne, samt att för sådant ändamål infinna sig i de fasta
Skolorne minst en gång i hvarje vecka, och i de flyttande, så ofta tjensteåligganden
och öfrige förhållanden det medgifva.
§. 11.
l:o För undervisning i Skolorne bör Vexel-undervisnings-methoden, med
iagttagande al de modificalioner, hvartill läi o-ämnenas beskaffenhet kan föranleda,
företrädesvis begagnas.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 412.
§. 12.
l:o För att väcka håg till läsning och täflan skolbarnen emellan, må belöningar
utdelas till de barn, som genom flit, skicklighet och ett godt uppförande
utmärka sig.
2:o De barn, hvilkas föräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta
deras kläder, underhåll vid Skolan och nattläger, skola genom församlingens
fattigvård understödjas, äfvensom sådane barn må, sedan de inhemta
t färdighet uti innanläsning, ega frihet att blott en eller tvänne gånger i
hvarje vecka Skolan bivista, likväl endast under det förbehåll, att deras föräldrar
eller målsmän gjort sig kände för sedlighet,! skicklighet att uppfostra
barnen och nitisk vård om deras undervisning. Den här medgifna inskränkning
i skyldigheten för föräldrar och målsmän att hålla barnen till daglig
skolgång, må äfven ega rum, i afseende på de barn, hvilka antingen genom
för långt afstånd eller genom en oblid årstid hindras att Skolan alla dagar besöka;
börande hvar och en husbonde vara ansvarig, att dess tjenstehjons och
stat-torpares barn icke blifva i saknad af det underhåll, som utgör vilkoret
för möjligheten att af Skol-öfningarne sig begagna.
3:o I de Församlingar, der Skol-styrelserne, i anseende till local-förhållanden
eller andra omständigheter, finna en mera utsträckt hemläsning nödvändig,
må en sådan tillåtas, dock med förbehåll, att de barn, för hvilka
hemläsning medgifves, icke desto mindre anses skyldige att å de tider, som
dertill bestämmas, infinna sig i Skolan, vid samina ansvarspåföljd för uragtlåtenhet
deraf, som i allmänhet är bestämd för försummelse af Skolgångsskyldigheten.
4:o I den händelse, att föräldrar eller målsmän skulle tredskas alt efkomma
de föreskrifter, som, i afseende på barnens skolgångsskyldighet, blifvit
meddelade, skola de undergå varningar, först af Presterskapel, och, der
sådant ej hjelper, af Kyrko-Råd, eller Coinmunal-styrelse, så framt en sådan
framdeles varder inrättad.
5:o Om varningar blifva fruktlösa, skola barnen från föräldrarne skiljas
och lill vårdande åt enskilde personer öfverlemnas, samt deras underhåll,
jemte skol penn ingai ne, hos föräldrarne eller målsmännen i laga ordning utmätas.
6:0 Å alla de inom hvarje församling befintlige barn, som i Skolåldern
inträdt, bör upprättas en Skol-längd, hvilken vid början af hvarje termin
skall från predikstolen uppläsas.
io56
Expeditions-Utskottets Furslag till und. Skrifvelse, N:0 412.
7:o Alla i skol-åldern varande barn böra i Skolan sig inställa, endast de
undantagne, hvilka al föräldrar eller målsmän blifvit anmälde att undervisas
hemma. Desse äro väl befriade frän Skolgång, men måste vid de allmänna
skolforhören sig inställa för att undergå pröfning, huruvida den undervisning,
som de erhålla hemma, i noggrannhet och omfattning någorlunda
motsvarar den, som i Skolan meddelas; börande, om ett annat förhållande
utrönes, ordentlig skolgång dem åligga.
8;o Barnen böra bivista Skolan de tider på dagen, som Skol-Styi elsen
Jkan för undervisningens meddelande bestämma, så framt icke barnens föräldrar
eller målsmän gifva tillkänna förfall, hvilket i sådan händelse, af
Skol-lärarne antecknas på en lista , som bör upprättas öfver de frånvarande,
och vid hvarje veckas slut till Kyrkoherden inlemnas.
13 §.
Om Söndagarne bör, der så ske kan, för den ungdpm, som utgått från
Skolan, undervisning meddelas af vederbörande Presterskap uti Christendomen
och af Skol-läraren uti öfrige för Skolorne föreskrifne läro-ämnen, vid
hvilka tillfällen förhör i dessa ämnen anställas. Till den i Skolan begynta
undervisningens fortsättning och ytterligare befremjande, genom läsning af
tjenlige böcker, bör sockne-bibliotheks inrättande uppmuntras.
14 §.
Då någon person önskar inrätta Skola och deri sjelf lemna undervisning,
bör anmälan derom göras hos Församlingens Skol-Styrelse, som icke eger förvägra
Skolans inrättande, så framt den sökande är välfrejdad och eger den
skicklighet, som för undervisnings meddelaude erfordras; börande en sådan
Skola, hvad undervisning och ordning angår, stå under Skol-Slyrelsens inseende.
2:o Skolor, som på enskildes bekostnad redan äro inrättade, eller framdeles
kunna inrättas, stå äfven under Skol-Slyrelsens uppsigt, dock må ej någon
rubbning i de vilkor, som vid deras stil telse kunna vara föreskrifne, ega
rum, så framt ej dessa äro af sådan natur och beskaffenhet, att de motverka
eller förhindra undervisningens ändamålsenliga ordnande.
§• 15-
l:o Församlingarne må sjelfve ega. ali bestämma disciplinen inom Skolorna
och alt upprätta förslag till stadgar derom; dock skall alltid ett sådant
förslag
Expeditions-Utskotlets Förslag till tind. Skrifvelse, N.o 412»
förslag underställas vederbörande Stifts-Styrelses pröfning och godkännande,
innan det må såsom gällande anses.
2:o Skulle någon Skol-lärare befinnas oskicklig till förrättande af sin tjenst,
eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör såsom Lärare längre
bibehållas, må Skol-Styrelsen eg a att, efter anmälan hos församlingen, en sådan
från tjensten skilja.
§• 16.
l:o I hvarje socken eller större Skol-district skall finnas en Skol-Styreise,
bestående af Kyrkoherden, såsom Ordförande och ansvarig för det protocoll,
som vid Styrelsens sammanträden föres, samt af Ledamöter, hvilka af församlingen
väljas; börande denna Skol Styrelse icke allenast vaka deröfver, att
undervisningen inom socknen samvelsgrannt besörjes, utan också hafva inseendet
öfver alla de angelägenheter, som med Skolan stå i beröring.
2:o Åt Biskopen och Dom-Capitlet inom hvarje Stift uppdrages att, i
förening med den dem i allmänhet anförtrodda vården om undervisningsverken,
sorgfälligt tillse verkställigheten af anstalterne för folkundervisningen
samt vaka öfver deras ledning och utveckling till den vigtiga bestämmelse,
som dermed åsyftas; dem tillkomme äfven att granska de Reglementen för
undervisningen i Folkskolorne, som af vederbörande Styrelser upprättas, och
hvilka Reglementen alltid bora till pröfning och fastställelse insändas, innan
de i försa tillingarne få antagas till efterlefnad.
3:o Kyrkoherdarne böra, hvar för sin församling, årligen till Stifts-Styrelsen
ingifva berättelse om förhållandet med folkundervisnings-anstalterne
derstädes; äfvensom det åligger Consistorierne att, hvart femte år, till Kongl.
Maj:t insända underdånigt utlåtande öfver folkundervisningens tillstånd inom
sina Stift.
§. 17.
Skulle å en eller annan ort serskilda hinder möta för tillämpningen af
de stadganden, som i denna Författning finnas utsatte, måga dessa hinder
underställas vederbörande Embets-myndigheter, som ega att, efter desammas
beskaffenhet, pröfva, hvilka undantag från de gifna föreskrifterne, som af omständigheterne
påkallas.
Stockholm den 14 Juni 1841.
Bill. till R. St. Prot. 1841- to Sami. 1 Afd,
133
j©58 Expeditions-Utikottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4i3»
N:o 413.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Juni 1841.
Preste-Ståndet den i4 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den i4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om utfärdande af en
Kungörelse angående Bankens på 10 och if skillingar kopparmynt
gällande sedlar.
(Banco-Utsk. Ull. N:o 195.)
S. A. K.
1 Maj månad sistlidet år liar väl Bankens Under-St3U’else, af förekomne
anledningar, i hufvudstadens allmänna tidningar låtit införa en Kungörelse
af innehåll, att Kongl. Författningen af den 6 Maj 1830, hvarigenom
Blifvit bestämd dels en tid af 5 år, hvarunder B.mkens alla pä Daler kopparmynt
utgifne sedlar finge uti Kronans uppbörd emottagas, dels likaledes
en praescriptionstid af tio år, från nämnde dag räknad, efter hvars förlopp
omförmälde sedlar ej vidare af Banken inlösas, icke är tillämplig å Bankens
åren 1803 och 1804 tillverkade sedlar å 14 och 10 skillingar kopparmyntj
i afseende å hvilka någon praescriptionstid hitintills icke är vorden stadgad,
samt att således sistnämnde slags sedlar, gällande lika med Banco-sedlar,
fortfarande äro vid alla slags liqvider gångbara; dock som med anledning af
derom gjorda framställningar, det förekommit Rikets Ständer, som vore ännu
i landsorten bland allmogen rådande den förvillelse, att sistnämnde sedlar å
skillingar kopparmynt blifvit aflyste, hafva Rikets Ständer ansett sig böra i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes låta utfärda Kungörelse derom, att,
de uti E. K. M:s ofvan åberopade Nådiga Författning af den 6' Maj 1830 omförmälde
sedlar å Daler kopparmynt icke afse Bankens sedlar å 14 och 10
skillingar kopparmynt, hvilka fortfarande både i Kronans uppbörd emottagas
och af Banken inlösas samt således äro i allmänna rörelsen gångbara.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Juni 1841.
Expeditions-Utskottets Förslug till und. Skrifvelse, N.o 414* lo5g
N:o 414-
Uppläst och vilkorligen godkändt hos Ridd. och Adeln den 16 Juni 1841•
godkändt hos Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Upplöst, raen ej godkändt hos Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med anhållan om ajlåtande
aj Nådig Propositionj rörande en ändamålsenlig förändring
i nuvarande National-representationen.
(Allm. Besv. och Ekon.
S. A. K.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det E. K. M.,
med afseende å det erkända behofvet af en ändamålsenlig förändring i nuvarande
National-representation, taga denna angelägenhet i Nådigt öfvervägande
och vid Rikets Sländers nästa sammankomst framställa Nådig Proposition
i ämnet, för den händelse det till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag
hvilande förslag till National-representationens ombildning icke af Rikets
då sammanträdande Ständer antages, eller, af Ständerna godkändt, icke kan
af E. K. M. sanctioueras.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Juni 1841.
io6o
Expeditions-Utskottels Förslag till und. SkriJvelsCj IV-'o 415.
N:o 415.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni x84i.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående en gratification
till Secreteraren vid Kongl. Tabell Commissionen j Hojmarskalken
Leyonmark.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 197 och 366, samt Först. Stats-Ulsk.
Mern. N:o 502.)
S. A. K.
Med fästadt afseende å Secreterarens vid Tabell-Commissionen, Hofmarskalketi
Leyonmarks utmärkta förtjenster om Svenska Tabell-Verket samt
derå nedlagda moda, hafva Rikets Ständer, uppå derom gjord framställning,
beviljat bemälde Hofmarskalk en gralification af 2,000 R:dr Banco, att af
Riksgälds-Contoiret utgå.
Hvilket Rikets Ständer härigenom få hos E. K. M. i underdånighet anmäla;
framhärdande &c.
Stockholm den 15 Jani 1841.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> N.-o 4i6. 1061
N:o 416.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni 184-1»
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den |5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående en yfmannenseme
vid Kongl. Bibliotheket beviljad ersättning.
(Stats-Ulsk. Uti. N:ris 440 och 510.)
S. A. K.
Då de båda Amanuenserne vid Kongl. Bibliotheket, hvilka från äldre
tider uppburit, den Förste lön till ett belopp emellan den lör Protocolls-Secreterare-
och Canzlist-graderne i E. K. M:s Canzii anvisade, och den Andre
full Ganzlist-lön, likväl vid den år 1835 verkställda löne-reglering icke kommit
i åtnjutande af mera än, deu Förste Amanuensen Canzlist-lön, 800 R:dr,
och den Andre Amanuensen Copist-löu, 400 R:dr, i anledning hvaraf E. K.
M ., på serskildt gjord underdånig anhållan, genom Nådigt Bref den 17 Maj
1839, anvisat för bemälde Amanuenser å Extra Utgilts-rnedlen ett gratifications-belopp
af 200 R:dr för den Förste och 400 R:dr för den Andre, hvarigenom
deras löne-inkomster åter kommit i samma förhållande till andre
tjenstemäns i E. K. M:s Canzii, som tillförne; så hafva Rikets Ständer, med
bifall lill derom gjord framställning, såsom fyllnad uti bemälde Amanuensers
löne-inkomster för åren 1835, 1836 oell 1837, beviljat en, löne-bristernes sammanräknade
belopp motsvarande, ersättning af 600 R:dr för Förste Amanuensen
och 1,200 R:dr för den Andre, att, uppå reqvisition från E. K. M:s och
Rikets Stats-Contoir, af Riksgälds-Contoiret utbetalas.
Hvilket Rikets Ständer få i underdånighet anmäla; framhärdande &c.
Stockholm den 15 Juni 1841.
10Ö2 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse} N.o 417*
N:o 417.
TJppiäst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni :84t.
Preste-Slåndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 —< —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående ett lån af allmänna
medel till Carlscrona Stads Pastorat.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 419 och 455 samt Mern. N:o 519.)
S. A. K.
Med anledning af hos Rikets Ständer i ämnet gjord Framställning, och då
den af E. K. M., medelst Nådiga Bref den 1 Sept. 1837 och den 21 Juni
1839, gillade och fastställda förening af Svenska och Tyska Församlingarna
uti Carlscrona Stad till ett enda Pastorat, dock med 2tne Kyrkor, ännu icke
kunnat bringas till verkställighet, emedan understöd af allmänna medel lärer
vara enda vilkoret för möjligheten att kunna vederbörligen aflöna det inom
den förenade Församlingen nödiga Presterskap samt vidmagthålla de bida
stora och dyrbara kyrkorna, hvilkas underhållande hittills ensamt ålegat
Församlingarne, hvarigenom ock desse åsamkat sig en skuld af 18,933 R:dr
16 sk., oberäknadt det ytterligare capital, som för verkställigheten af några
å kyrkorne förestående oundvikliga reparationer nu måste anskaffas, hafva
Rikets Ständer beviljat Carlscrona Stads Pastorat ett lån aF 12,000 R:dr, att
af Riksgälds-Contoiret utgå, med vilkor, att detsamma återbetalas med 5 procent
årligen å det primitiva capitalet; kommande af denna årliga inbetalning
3 procent att beräknas såsom ränta och återstoden att å capitalet afgå.
Hvilket Rikets Ständer härigenom få hos E. K. M. i underdånighet anmäla
j framhärdande &c.
Stockholm den 15 Juni 1841.
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, JV.-o 418. 1063
N:o 418.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni 1841.
Preste-Ståndet den j5 — —
Borgare-Ståndet den i5 ■— —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse s angående utbetalande af
begrafningshjelp efter aflidne Räntmästaren Alm.
(Stats-UtsL Uti. N:o 126.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer liar framställning blifvit gjord derom, att, sedan
Landt-Räntmästaren i Westmanlands Län Johan Fredric Alms hvilken, efter
att hafva år 1825 erhållit Nådigt afsked, med rättighet att till åtnjutande
af pension å allmänna Indragnings-staten uppföras, sedermera år 1832 allidit,
men arfvingarne försummat att, inom den i Kongl. Kungörelsen den 9
December 1812 stadgade tid för anmälande af fordringar hos Stats-verket göra
gällande deras anspråk att efter bemälde Alm utbekomma begrafningshjelp,
enkan Maria Christina Alm, som vore stadd i torftiga vilkor, måtte förklaras
berättigad utbekomma den begrafningshjelp, sorn efter bemälde hennes
man bordt utfalla; och hafva Rikets Ständer, med anledning häraf, bifallit,
det ifrågavarande begrafningshjelp, hvilken bordt utgå med 395 R:dr 24 sk.
med derunder beräknade 37 tunnor spanmål, må från Riksgälds-Contoiret till
sterbhusdelegarne utbetalas.
Hilket Rikets Ständer härmed få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Juni 1841.
io64 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 419.
N:o 419.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni 1841 >
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdånig Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Majus JSådiga Skrifvelse, angående den nja ordinarie Soldat-Roteringen
i Riket.
(Siats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Ull. N:ris 1G0 och 204.)
S. A. K.
Uti Nådig Skrifvelse af den 17 October sisllidne år, har E. K. M. behagat
meddela Rikets Ständer, att den beslutade nya ordinarie Soldat-Roteringen
i Riket blifvit fullbordad inom Stockholms, Westmanlands, Nyköpings,
Upsala, Jönköpings och Östergöthlands Län, samt alt de deröfver upprättade
längder äfvenledes äro vordna af E. K. M., for Dess del, i Nåder gillade;
hvarjemte E. K. M. behagat öfverlemna dessa längder till Rikets Ständers granskning
och gillande jemväl för deras del. Härförutan har E. K. M. uti högstberörde
Nådiga Skrifvelse förklarat, att det uppå Rikets Ständer ankomme nu att
till pröfning upptaga E. K. M:s, under den 18 Januari 1834, till Rikets Ständer
aflåtna Proposition, i afseende å vacance-afgiften under fredstid för de
bela rotar eller spridda roteandelar, hvarmed den ordinarie roteringen i Riket
tillökad blifvit, eller ytterligare kommer att ökas inom de Län, deruti roterings-förrättningarne
ännu icke hunnit till slut bringas eller för hvilka granskningen
af dessa förrättningar ännu återstår; och att det berodde af Rikets
Ständer, hvilka allena ega att bestämma de bevillningsgrunder, hvarefter nämnda
vacance-afgift bör till Stats-cassan erläggas, att tillika sig utlåta, huruvida
de nya ordinarie rotar eller spridda rotedelar inom Götheborgs, Calmar, Gefleborgs,
Wermlands, Örebro, Skaraborgs och Elfsborgs Län, hvilka, på grund
af upprättade, men hitintills icke fullständigt granskade eller fastställda, roterings-längder,
tillkommit, skola, före nästinträflånde Riksdag, en lika vacance-afgift
till Stats-Verket erlägga, eller om dermed uppskjutas bör, till
dess Roterings-verken för sistnämnde 7 Län hunnit till Rikets Ständer, vid
deras
Expeditions-Vtskotlcts Förslag till und. Skrifvelse> N. o 41 g- io65
deras nästinträffande sammanträde, öfverlemnas samt af Rikets Ständer granskas
och fastställas.
Vid öfvervägande af hvad sålunda af E. K. M. blifvit Nådigsl framställdt,
hafva Rikets Ständer, i betragtande af den olägenhet, som synes drabba de
hemman, hvilka, efter den uppgjorda rote-indelningen, måste betala rotefrihets-afgiften
efter markegångs-pris, då man med detta åliggande jemförer den
omständighet, att nämnde hemman äro betagne rättighet att prestera rotering
in natura, ansett sig böra uppskjuta med pröfning och utlåtande öfver omförmälda
upprättade nya roteindelning, intilldess nämnde roteindelning öfver
hela Riket hinner att för sig gå; förväntandes Rikets Ständer underdånigst
att i detta ämne i helt vid instundande Riksdag få emottaga E. K. M:s
Nådiga Proposition.
I afseende på utgörandet af vacance-afgift, under fredstid, för de hela
rotar eller spridda rote-andelar, hvarmed den ordinarie roteringen tillökad
blifvit eller ytterligare kommer att ökas, anse Rikets Ständer, att för sådan
jord må, der icke för densamma utgöres verklig rotering, i öfverenstämmelse
med E. K. M:s den 18 Januari 1834 afgifna samt af Rikets Ständer den
10 November samma år bifallna Proposition derom, erläggas rote-vacanceafgift,
på enahanda sätt och efter samma grunder, som från och med år
1835 egt rum och således äfven för rotar eller rote-andelar af ofvanberörde
beskaffenhet inom Götheborgs, Calmar, Gefleborgs, Wermlands, Örebro, Skaraborgs
och Elfsborgs Län, utan afseende derå, att längderne å den tillökade
nya roteringen i dessa Län ännu icke blifvit i föreskrifven ordning profvade
och fastställda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Juni 1841.
Bih. till R. St. Prot. i3.p- to Sami. 1 Afd,
lo66 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N-o 4*0.
N:o 420.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni i84i«
Preste-Ståndet den l5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning af KongL
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående den tillökade ordinarie
båctsmans-roteringen inom en del Län.
(Stats- samt Alim. JBesv.- och Ekon.- Utsk. Uti. N:ris 161
och 205.)
S. A. K.
Då E. K. M., under den 17 October sistlidne år, uppå föredragning af
Chefen för Dess Landtförsvars-Departement, i Nåder beslutat att tili Rikets
Ständer öfverlemna de ifrån Länen inkomne längder öfver den tillökade soldat-roteringen,
för så vidt dessa längder hunnit granskas och gillas, har E.
Iv. M., i sammanhang dermed, och under åberopande af den i detta afseende
derom till Rikets Ständer allåtna Nådiga Skrifvelse, under ofvannämnde
dag, behagat till Rikets Ständers fastställelse, för deras del, i Nåder öfverlemna
de ifrån Stockholms, Gottlands, Södermanlands, Upsala, Östergöthlands
och Elfsborgs Län inkomna båtsmans-roterings-verk, hvilka, efter undergången
granskning, E. K. M., för Dess del, gillat; och har E. K. M. äfven, i afseende
å vacanee-afgiftens fortfarande utgående för den jord, som blifvit till ny
ordinarie båtsmans-roterieg indeld, m. m. behagat till Rikets Ständer göra enahanda
framställning, som i fråga om den nya soldat-roteringen.
Vid öfvervägande af hvad sålunda af E. K. M. blifvit Nådigst framställdt,
hafva Rikets Ständer, i betragtande af den olägenhet, som synes drabba
de hemman, hvilka, efter den uppgjorda rote-indelningen, måste betala
rotefrihets-afgiften efter markegångspris, då man med detta åliggande jemforer
den omständighet, att nämnde hemman äro betagne rättighet att pragstera
rotering in natura, ansett sig böra uppskjuta med pröfning och utlåtande öfver
omförmälda upprättade nya rote-indelning, intilldess nämnde rote-indeluing
öfver hela Riket hinner att för sig gå; förväntandes Rikets Ständer underdånigst
att i detta ämne i helt vid instundande Riksdag få emottaga E. K.
M:s Nådiga Proposition.
Expeditions •Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 421. 1067
I afseende å utgörandet af båtsmans-rote-vacance-afgiften för de hela rotar
eller spridda rotedelar, hvarmed den ordinarie roteringen tillökad blifvit
eller ytterligare kommer att ökas, anse Rikets Ständer, att för sådan jord må,
der för densamma icke utgöres verklig rotering, i öfverensstämmelse med E.
K. M:s den 18 Januari 1834 afgifna samt af Rikets Ständer den 10 November
samma år bifallna Proposition derom, erläggas rote-vacance-afgift på enahanda
sätt och efter samma grunder, som från och med år 1835 egt rum,
och således äfven för rotar eller rotedelar, hvarmed den ordinarie roteringen
blifvit tillökad eller ytterligare kommer att tillökas inom Blekinge, Calmar,
Hallands, Götheborgs och Bohus, Gefleborgs och Westernorrlands Län, utan
afseende derå, att längderne å den tillökade nya roteringen inom dessa Län
ännu icke blifvit i föreskrifven ordning pröfvade och fastställde.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Juni 1841.
N:o 421.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Juni 1841.
Preste-Ståndet den 15 — —
Borgare-Ståndet den j5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående anslag för reparation
af f. d. Nummer-Lotteriets hus samt till arfvoden
åt tjenstemän och biträden vid Riks-Archivet.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 568 och 593.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., uti en till Rikets Ständers Stats-Utskott under den 8 innevarande
månad aflåten Nådig Skrifvelse, förklarat Sig vilja i Nåder samtycka,
att, på sätt af Rikets Ständer blifvit föreslaget och hemställdt, emot
det att Riks-Archivet samt Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academiens
Samlingar inrymmas i det af Riksgälds Contoiret för det närvarande begagnade
hus, Riksgälds-Contoiret flyttas till den hittills af Sundhets-Collegium
och Fält-Läkare-Contoiret innehafde local samt att Sundhets-Collegium och
io68 Expeditions-Utskottets Forslas, till und. Skrifvelse, N.-o 4?1.
Fält-Läkare-Contoiret må flyttas till det hus, som hittills varit begagnadt af
Numer-Lotteriet, så vida Rdtets Ständer anvisa nödiga medel till reparation
af sistnämnde egendom och dess apterande för det nu dermed afsedda ändamål;
så hafva Rikets Ständer, som i afseende på beloppet af den erforderliga
kostnaden icke erhållit någon uppgift, och under förutsättning, att, derest
någon mindre oförutsedd brist skulle uppstå i det anslag, sorn af Rikets
Ständer i detta afseende beviljas, det ordinarie anslaget till Kronans hus och
byggnader i Stockholm, hvaraf husets framtida underhåll kommer- att bekostas,
bör dertill kunna lemna tillgång, för den af E. K. M. ifrågasatte reparation
och apterande af Numer-Lotteriets hus å Riksgälds-Contoiret anvisat
en summa af 2,000 R:dr B:co, att ställas till E. K. M:s Nådiga disposition.
I sammanhang härmed och med tillämpning af Rikets Ständers, uti skrifvelse
af den 23 December sistlidet år, rörande regleringen af utgiflerne å
Riks-Statens 2:dra Hufvud-Titel, bos E. K. M. i underdånighet anmälda beslut
att, efter det frågan om Riks-Archivets llyltning till en ny lämpligare
local blifvit slutligen pröfvad, taga i förnyadt öfvervägande den af E. K. M.
uti Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof gjorde framställning,
att till löner åt 2:ne ordinarie tjenstemän och en vaktmästare vid
en serskild afdelning för den historiska forskningen, äfvensom till arfvoden åt
biträdande personer, Riks-Archivets Stat måtte erhålla en årlig tillökning af
2,500 R:dr B:co, hafva Rikets Ständer, enär för vinnande af det ändamål,
som med Riks-Archivets llyttning åsyftas, Rikets Ständer anse det vara af
högsta vigt, att dess handlingar måtte kunna skyndsamt ordnas, för att blifva
till allmänhetens begagnande lättare tillgänglige, men frågan om nya löners
anvisande å Stat icke numera lämpligen kan blifva föremål för Rikets
Ständers pröfning vid innevarande Riksdag, till E. K. M:s disposition till arfvoden
åt tjenstemän och biträden vid Riks-Archivet, intill nästa Riksdag å
Riksgälds-Contoiret anvisat ett årligt anslag af 2,500 R:dr B:co, att utgå från
och med den tid, då den nya localen blifvit af Riksgälds-Contoiret utrymd
och till Riks-Archivet öfverlemnad.
Hvilket till svar å E. K. M:s Högstberörde Nådiga Skrifvelse Rikets Ständer
härigenom få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Juni 1841.
Register.
REGISTER:
j/1 de af Rikets Häglof ige Ständers Expeditions-LJtskott} under 1840
och 1841 årens Lagtima Riksdags afgifne förslag till Rikets Standers
underdåniga Skrifvelser till Kongl. Maj.tj m. m.
Underdånig Skrifvelse, angående af Rikets Ständer godkända förslag till
ändringar i Rikets Grundlagar, i fråga örn en ändamålsenligare
organisation af Stats-Rådet, m. m.
„ angående aflidne Professoren P. 11. Lings enkas underdå
niga
ansökning om bibehållande af den hennes man i lifstiden
tillagda löne-tillökning.
„ angående Riksdagskostnadernas bertridande omedelbart ge
nom
Riksgäids-Contoiret.
„ angående medels anvisande i och för Carlsborgs fästnings
byggnad
år 1840.
„ angående för Riksgäids-Contoiret ifrågaställd befrielse från
erläggande af Expeditionslösen, m. tn.
„ angående af Rikets Ständer godkända förslag till ändringar
i Rikets Grundlagar.
„ angående väckt fråga om föi ändring af tillsynen å de till
boställen åt Cheferne, rn. fl. tjenstemän vid Båtsmans-compagnierne
fordom upplåtna kronohemman.
„ angående väckt fråga om förändrad local för Riks-Arclnvet.
„ rörande Riksdagens förlängande en månad.
„ angående afskrifning utaf det, Carl Johans församling i Gö
theborgs
och Bohus Län af cholera-creditiv-medlen beviljade
lån.
„ angående väckt fråga om kronoparken Wahraskogens upplå
tande
till lastageplats.
„ angående val af Justitia>Ombudsman och dess Suppleant.
Förordnande för Hof-Rätts-Rådet och Riddaren C. L. Landin alt vara
Rikets Ständers Justitiic-Ombudsman.
„ för Krigs-Fiscalen, Lagmannen L. J. Rhodin, att vara Ri
kets
Ständers Justitiae-Ombudsmans Suppleant.
Register.
N:o
15. Underdånig Skrifvelse, angående ifrågastäldt anslag till ett i Götheborg
inrättadt naturhistoriskt Museum.
16. „ angående anslag af Statsmedlen till en vid Stora Råby i
Skåne inrättad räddnings-anstalt för moraliskt vårdslösade
barn.
17. „ angående upphäfvande af Rikets Ständers garanti för vissa
Hypotheks-föreningars skuldförbindelser.
18. „ i anledning af Landt-Räntmästaren J, E. Bloms m. fl. an
sökning
om eftergift af 3 års ogulden ränta för Örebro
qvarn.
19. „ angående upphäfvande af den Hof-Rätterne lemnade tillå
telse
att, under serskild omständighet, i dråpmål döma
till lottkastning emellan flera anklagade.
20. „ angående ändring i Kongl. Förordningen den 16 Juli 1776,
i fråga om straff för enskilde tjenare, m. fl., som försåtligt
våldföra husbonde-folket.
21. „ angående afskaffande af extra Länsmän ulan lön.
22. „ i anledning af gjord ansökning om nedsättning i arrendet
för hemmanet Neder-Jerfva N:o 2.
23. „ angående f. d. arrendatorn af Rinkeby hemman i Stock
holms
Län, Kamereraren H. H. Krutmejers ansökning om
befrielse från ersättnings-skyldighet.
24. „ angående tillåtelse för Sällskapet till Vexel-undervisningens
befremjande att bibehålla den åt Normal-skolan upplåtne
Mariae f. d. Bränneri-byggnad.
25. „ angående anslag af allmänna medel till Cathedral-skolan i
Lund, i stället för dertill anvisadt klockare-helgon-skyldskorn.
26. „ angående öfverlåtande till Malmö Fattig-arbets-inrättning af
Kronans rätt till ett derstädes fallet Dana-arf.
27. „ angående väckt fråga om arfvoden åt Rådhus-Rätterne för
behandlingen af Tullmai.
28. „ i anledning af Majoren U. G. von Konows ansökning om
åtnjutande af pension.
29. „ angående beräkningen af tractamenten till städernes Magi
stratspersoner
och borgare vid syner och andra förrättningar
för Kronans räkning.
Register.
1071
N:o
30. Underdånig Skrifvelse, angående Lagmannen J. Wulffs ansökning om
rättighet att vid afskedstagande! erhålla pension till fulla
beloppet af innehafvande lön.
31. „ angående ändring och förklaring i 2 och 3 §. §. af 12 Cap.
Rättegångs-Balken. ,
32. „ om indragning af Vexel-Controlleurs-befattningarne.
33. Förordnande för utsedde ledamöter i Comiteen för Tryckfrihetens vård.
34. Underdånig Skrifvelse, angående Stadsmäklaren J. Nordblads ansökning
att till skatte få lösa den under Ulricsdals Kungsgård hörande
lägenheten Stocksund.
35. „ angående Grosshandlaren L. Tydens ansökning om skatte
köp
af den under Ulricsdahls kungsgård hörande lägenheten
Sveden.
36. „ angående Nådig förklaring af Författningarne om lump
sa
nding.
37. „ angående 2:ne kronohemmans i Stockholms Län anslående
till boställen för Landtstats-tjenstemän.
38. „ Se N:o 42, äfvensom N:o 200.
39. „ angående förändring af Författningarne om grunderne för
befordran till civila embeten och tjenster.
40. „ angående befordringsrätt för Läkare, som äro antagne för
sjukvården inom mindre samhällen på landet.
41. „ angående upphäfvande af Kongl. General-Tull-Styrelsens
Circulaire den 10 Februari 1831, och dervid gjordt tillägg
af den 30 Juli samma år, rörande controll vid aflastning
från Norr- och Westerbottens Län af lax och smör.
42. „ angående sökt dels anstånd för invånarne i vissa orter af
landskapet Dalarne med betalningen, dels afskrifning af
skuld för undsättnings-spanmål. Jemnför N:o 200.
43- „ om upplåtande till Upsala Central-Hospital af några Krono
parken
Åsen och Ultuna Kungsladugård tillhörige jordar.
44. „ om inskränkning i det nu föreskrifna domföra antal Nämn
demän.
45. „ i anledning af väckt motion om förbud emot utgifvande af
skuldsedlar, ställda till sedelhafvaren, m. m.
46. „ i anledning af väckt fråga om upphörande af spö- och ris
stralf
för vissa brott, m. m.
/
iq<}2 Register.
N:o
47. Underdåniga Skrifvelse, om rättighet för parter att deras till domstol
ingifne handlingar återbekomma.
48. „ om förbud för enskilda Lotteri-företag och försäljning af
lotter för utländska Lotteriers räkning.
49. w i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om arrende
fri
upplåtelse åt Staden Kongelf af åtskillige smärre tomter
vid Bohus’ raserade fästning.
50. „ i anledning af f. d. Grosshandlaren H. Weners ansökning
om förlängdt arrende å Svartsjö Kungs-ladugård.
51. „ i anledning af arrendatorns af Hogsta, Lambarudd och Norr
by
hemman på Lofön, C. A. Karlbergs ansökning om förlängning
af arrendet.
52. „ i anledning af S. F. Langes ansökning om prolongation af
arrendet å Lunda Krono-hemman, eller skatteköp derå.
53. „ om anvisande af ett serskildt anslag till Vatten-communica
tioner
och andra allmänna arbeten år 1840.
54. „ Se N:o 90.
55. „ angående den löne-reglering, som erfordras, i följd af Stats
Rådets
förändrade organisation.
56. „ angående ett förändradt Mynt-system.
57. „ angående utsedde ledamöter till det af Kongl. Maj:t äskade
Hemliga Utskott.
58. „ angående revision för framtiden af en vid Westerbottens
Piegemente af Stats-medel bildad fond.
59. „ angående praescriptions-tid för emottagande i Kronans upp
börd
af Bankens utelöpande Transport-sedlar samt sedlar
å 3 och 2 R:dr å ofärgadt papper.
60. ,, om ändring i ansvars-bestämmeisen för den Räkningshafvare
i Banken, som, utan föregången collationering, assignerar å
sin räkning derstädes.
61. „ angående upphäfvande af Lagens stadgande, rörande qvalifi
ceradt
dödsstraff.
62. „ angående ändring af 12 §. uti Kongl. Patent-Förordningen
den 13 December 1834.
63. „ angående ändring i Kongl. Majrts Nådiga Tåg-ordning.
64. „ Se N:o 90.
N:o 65.
Register.
N:o
65. Underdånig skrifvelse, se Nso 100.
66. „ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Calmar
Läns fördelning i 2:ne Län.
67. „ angående indragning af Kongl. Numer-Lotteriet.
68. „ angående ett staden Söderhamn beviljadl låne-underslöd.
69. angående pension för Bokhållaren Sture.
70. „ angående pension åt Vice-Amiralen G. af Klints enka.
71. „ angående pension för aflidne Agronomen Stephens enka.
72. , angående förre Härads-skrifvaren S. F. Hagelins underdåni
ga
ansökning om förhöjd pension.
78. „ angående ändring i 24 Gap. 8 §. samt34Cap. Missgernings
Balken.
74. „ angående ansvars stadgande för inslående af fönster.
75. „ i fråga derom, alt enskild egande-rätt bör vika för allmänna
ändamål.
76. „ angående tillägg i 17 Cap. 32 §. Rättegångs-Balken, sådan
den lyder i Kongl. Förordningen den 20 Januari 1779.
77. „ angående rälta grunden för förvandling till fängelse vid vat
ten
och bröd af böter, som ådömas för sådane stölder,
hvilka ligga i tveböte emot annan tjufnad.
78. „ angående ändring i Cavalleri-Regeineniernas uniformer.
79. „ angående omfattningen af blifvande Förordningar i Cameral-,
Ekonomi- och Poiiti-mål.
80. „ angående revision af de Academiska Conslitutionerna.
81. „ angående rättighet för Tionde-gifvare i Skåne att lösa kyr
kornas
behållna Tionde efter årlig markegång.
82. „ angående föreslaget förbud för tjenstemän vid Embets-Ver
ken
att nå samma gång innehafva mer än en tjenst med
lön på Stat.
83. „ angående ifrågaställd löne-reglering för Landl-Statens tjen
stemän
och betjente, samt Landtmäteri-Staten i provinserne.
84. „ i anledning af Rikets Ständers åren 1835, 1837 och 1839
församlade Revisorers Berättelser, angående granskningen
af de under Kongl. Commerce-Collegii förvaltning ställda
fonder.
Bill. till R. St. Prot. 1841• to Sami. 1 A fel. 135
Register.
N:o
85.
86.
87.
88.
89.
90.
91.
92.
93.
94.
95.
96.
97.
98.
99.
100.
Underdånig Skrifvelse, angående en ansökning af arrendatorerne utaf Nyqvarns
qvarn och bro att bibehållas vid arrendet af dessa
lägenheter.
„ angående rättighet för enkan efter aflidne Professoren Fries
att retroactivt beräkna en henne tillagd pension.
„ angående ersättning till Nämndemän och Fjerdingsman för
syner och värderingar, m. rn.
„ angående så kallade Undantags-contracts intecknande.
„ i anledning af väckt fråga om förtydligande af 2 §. i 41 Cap.
Missgernings-Balken.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om medels
anvisande till gevärs-fabricationen.
„ i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss å f. d. Lieute
nanten
J. W. af Uhrs underdåniga ansökning om pension.
„ angående förnyande af förut väckt fråga om delegare-rält u
ti
Civil-Statens Pensions-inrätlning för Borgmästare i Rikets
Städer, med undantag af Stockholm, samt för desse
tjenstemäns enkor och barn.
„ angående Commissions-Landlmätares berättigande till deläg
tighet
i Civil-Statens Pensions-inrättning.
„ rörande väckt fråga om kungsladugården Halltorps på Öland
återvinnande lill Kronan.
„ angående eftergift af Kronans rätt till ett efter Commini
stern
Wetterströms enka fallet dana-arf.
„ angående pension å allmänna Indragnings-slaten åt f. d. Stats
Secreteraren
Danckwardt.
„ angående understöd för Ullsorterings-anstalter i Götheborg
och Malmö.
„ i fråga om upphäfvande af allmänna Lagens stadganden i
25 Cap. 7, 11 och 16 §. §. Rättegångs-Balken, med flere
föreskrifter, angående summa appellabilis.
„ angående ändring i 5 Cap. 4 §. Straff-Balken.
„ i anledning, af Kongl. Majrti Nådiga Proposition om fortfa
rande
tills vidare af anslaget för Rikets Allmänna Ärenders
Beredning. — Se N:o 65.
Register".
N:o
101.
102.
103.
104.
105.
106.
107.
108.
109.
110.
111.
112.
113.
114.
Underdånig Skrifvelse, angående underhållande på Statens bekostnad af
vissa delar utaf den sedan år 1812 emellan Wermland och
Jemlland anlagda nya väg.
„ angående ett för Adjuncten i Historien vid Upsala Univer
sitet
anslaget arfvode, så länge han ombesörjer de Professoren
E. G. Geijer åliggande examina och tentamina.
„ angående f. d. Landshöfdingen, Stats-Rudet af TVingårds
underdåniga anhållan om befrielse från ränta för en del
honom till ersättning ådömde balance-medel.
/i, angående öfverlåtelse till Kyrkoherde-bostället i Vestra Toll
stads
socken af krono-ängen Skinnarvrån.
„ i anledning af framslilldt förslag, att halfva tull-uppbörden
för inkommande utländska stenkol må till understöd för
Höganäs stenkolsverk anvisas.
„ angående tillverkning vid Rikets Ständers pappersbruk Tum
ba
af papper för Chartae-Sigillate-Contoirets behof, m. m.
„ angående inskränkning i allmän åklagares rätt att anställa
åtal å brott emoL 14 Cap. 3 §. Missgernings-Balken.
„ angående tiden för tillämpning af den blifvande nya För
fattningen,
rörande brån vins-bränningen.— Jemnför N:o367.
„ angående beviljande af transito- och nederlagsrätt för Slilö
hamn.
„ i anledning af Kongl. Majjts Nådiga Proposition, angående
kronohemmanet Karlel^s anslående lill boställe för Kronofogden
i Wadsbo fögderi.
O o t t
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
beloppet af den behaglig tids förlänings-spannmål, som vid
ledigblifvande pastorat bör bibihållas, och ora återstodens
användande.
Se N:o 185.
„ angående ändring i vissa delar af nuvarande lagstadganden
om giftorätt och arfsrätt, m. m.
y angående upphäfvande af Kämners-Rätter, Lagmans-Rätter
och Riddare-Syne-rätter, samt ändring eller upphäfvande
af åtskillige Lagens rum, rörande rättegångs-ordningen.
Jemnför N:o 149.
1076
Register.
N:o
115.
116.
117.
118.
119.
120.
121.
122.
123.
124.
125.
126.
127.
128.
129.
Underdånig Skrifvelse, angående rättighet för Rotehållarne inora åtskillige
härader af Skaraborgs Län att erhålla utsyning på
Kronoparkerne Halle- och Hunneberg.
„ angående sökt befrielse från Götha Canal-Balag ålagd bevill
ning
för utdelade vinst-medel.
„ i fråga om förändring af stadgandet, angående fördelning af
böter för försummad lagfart.
„ angående Bredaryds m. fl. socknar i Jönköpings Län bevil
jad
ersättning af Skalteköpeskilling för hemmanet Ramnäs
Höltagården.
„ angående ålkillige redogörare inom Jönköpings Län beviljad
befrielse från ålagd ersättning af oberäknade bevilluingsafgifter.
f) i afseende å kohiings-rätt för de norra provinserne.
„ angående förändring i sättet för bedömandet af salpeters
halt och beskaffenhet,
i fråga om upphäfvande af Förordningen den 27 April 1742
och Förklaringen den 4 Juli 1745, angående förbud emot
guld- och silfvermynts utförande ur Riket samt nedsmältande.
„ i anledning af arrendatorn ef Edeby hemman på Lofön A.
Odelbergs ansökning om prolongation af arrendet.
„ i anledning af arrendatorn af Kronohemmanet Söderby i Lof
ö
socken M. Runstedts ansökning om prolongation af arrendet.
„ i anledning af Kronofogden,! Assessoren C. J. Lagercrantz’s
ansökning 0111 förlängdt arrende å Barkarby Kronohemman,
eller skatteköp derå.
angående ålskillige ännu icke återställda förbindelser, rörande
Svenska Statens fordna utländska skuld.
„ angående ersättning för åren 1839 och 1840 lill de dags
verksskyldige
under Marieholms och Cathrinaebergs Landshöfdinge-boslällen.
„ angående befrielse från rotering för Torps Kyrkoherde-bostäl
le
å Dalsland.
„ om aflemnande till Riksgälds-Conloiret af Kongl. f. d. Can
zli-Styrelsens
handcassa.
Register.
10 77
N:o
130. Underdånig Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om upphörande af
Skinskattebergs Bergslags-pri vi legiér.
131. ,, angående yrkad ersättning för forslingen af Presterskapets
i Lippmarkerne löniligs-spalimål.
132. „ angående tiden, då Siats-Råd må kunna, med bibehållan
de
af lönen såsom pension, å allmänna Indragnings-stalen
uppföras.
133. „ angående prsescriptions-tid, inom hvilken åtskillige äldre for
dringsposter
böra från Banken ultagas.
134. „ om åtgärders vidtagande, för att befordra skyndsamhet vid
ärendens handläggning i Rättegångsverken.
135. „ angående offentlighet vid Polis-kamrar.
136. „ angående uppgift å personer, hvilka, efter lnifdande, lofva
hvarandra ägtenskap inför Domstol.
137. „ angående upplösning af Invalid-inrättningen vid Ulricsdal.
138. „ angående den s. k. Ollongälden.
139. „ angående förnyad besigtning och skattläggning af utmarken
å Öland.
140. „ angående tillökning uti skattefrihets-dygnen vid masugnar.
141. „ Se N:o 250.
142. „ Se N:o 157.
143. „ angående förändringar i vilkoren för det vid sista Riks
dag
beviljade lån till återuppbyggande af staden Wenersborg.
144. „ angående ändring i 5 Cap. 68 §. 1 mom. af Concurs-Lagen.
145. angående närmare lagbestämmelse, huru förfaras bör, då,
vid lagfai ts sökande, fullständiga åtkomst-handlingar saknas.
146. „ Se N:o 317.
147. „ Se N:o 236.
148. „ Se N:o 186.
149. „ angående verkställighet af Härads-Rätters och Kämners-Rät
ters
beslut, samt om förändring äf tidén för Lagmans-Rätterncs
sammanträden. — Jemnför l\to 114.
150. „ angående tractamenten för städernes Magistrats-personer och
borgare vid syner och andra ‘förättningar för kronans räkning.
151. angående uppenbara kyrkopliktens afskaffande.
107®
Register.
N:o
152.
153.
154.
155.
156.
157.
158.
159.
160.
161.
162.
163.
164.
165.
166.
167.
168.
Underdånig Skrifvelse, i fråga om slockslraffets upphörande.
„ angående ändring i 6 Cap. 5 §. Rättegångs-Balken samt
Kongl. Förordningen om Stockholms stads Styrelse af den
12 December 1672.
„ angående skärpning af straffet för åverkan.
„ i fråga om förändrad aflöning för Tullverkets tjenstemän och
betjening samt upphörande af de i detta afseende stadgade
sportler och expeditions-afgifter.
„ angående den af Upsala domkyrka åtnjutande spanmål inom
Hernösands Slift.
„ angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans samt sterb
lius-afgiflens
upphörande. — Se N:o 142.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
löne-regleringen för de under Stats-Departementen lydande
Expeditioner.
„ angående dispositions-och jordegande-rätten till de s. k. kyr
kohemmanen
i Halland.
„ angående upphäfvande af en del serskilda domstolar.
„ angående ändring af 4 och 5 §. §. i 17 Cap. Ärfda-Balken,
och af 3 §. 8 Cap. Jorda-Balken, samt om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762.
„ angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Första
Hufvud-Titel.
„ angående reglering af utgifterne å Riks-Statens Sjette Huf
vud-Titel.
„ angående regleringen af utgifterne å Riks-Statens Sjunde
Hufvud-Titel.
„ angående reglering af utgifterne under Riks-Statens Åttonde
Hufvud-Titel.
,t angående beviljadt anslag till det af Professoren Doctor
Nils Åkerman i Stockholm inrättade Orthopediska Institutet,
samt arfvode till Professoren personligen.
„ Se N:o 173.
„ angående öfverflytt™ ng å Allmänna Indragnings-Staten af
de å Numer-Lotteriets Stat uppförda löner och ständiga
arfyoden m. m.
Register.
N:o
169.
170.
171.
172.
173.
174.
175.
176.
177.
178.
179.
180.
181.
182.
183.
184.
Underdånig Skrifvelse, angående den ersättning, Inqvarterings- gifvare
bör tillkomma för mat, som lemnäs tågande trupper,
ni. m. /
„ angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Fjerde
Hufvud-Tilel.
„ angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Tionde
Hufvud-Titel.
„ angående reglering af anslagen å Riks-Statens Femte Hufvud
Titel.
„ angående regleringen af utgifterne under RiksrStatens Tredje
Hufvud-Titel. — Se N:o 167.
„ angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Nionde
Hufvud-Titel.
„ angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Andra
Hufvud-Titel.
„ angående upphörande af Mötes-Passevolance-afgiflen för man
skapets
underhåll vid indeldta Cavalleriet och Infanteriet.
Jemför N:o 304 och N:o 321.
„ angående aflöning åt en Lärare vid ifrågaställd Skol-Inrätt
ning
å Öland.
„ angående den Tull-afgift, som af Kongl. Danska Regeringen
uppbäres för Svenska fartyg, hvilka passera Öresund.
„ angående Armeens förseende med byxor af blått med hvitt
meleradt kläde.
„ angående nedsättning i försäljnings-priset å Svensk Förfalt
nings-Samling.
„ angående lindring i Roterings- och Rustnings-skyldigheten i
Jemtlands Län.1
„ angående dagsverks-skyldigheters utgörande till kungsgårdar
och boställen.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
sökt creditiv-rätt i Rikets Ständers Bank för Stockholms
stads Drätsel-Commission.
„ i fråga om ändring af 8 Cap. Handels-Balken och upphäf
vande
af Kongl. Förordningen den 1 October 1752, angående
straffets skärpande för mätare, som med origtigt mätande
beträdes.
%
10S0 Register.
N:o
185, Underdåniga Skrifvelse, angående rättighet för åtskilige städer alt åter
bekomma
af dem erlagd rotefrihets-bevillning. SeN:oll2.
186, f> i fråga om Näringsfriheten. Se N:o 148.
187, n angående ändring i Kongl. Förordningen den 24 Augusti
iS13, emot fylleri och dryckenskap.
188, n angående sättet för utgörandet af städernes, utom Stock
holm,
inqvai terings-besvär, samt om en jemnare och rättvisare
fördelning deraf.
189, (> angående ett till Rikets Ständers granskning öfverlemnadt
förslag till ny luqvarterings-ordning för Stockholms stad.
190, angående Stats-anslag för en pharmaceutisk läro-anstalt.
191, tf Se N:o 228, och jemnför N:o 420.
192, „ angående sättet för besvärs anförande emot beslut, i fråga
om brott emot Polis-författningarne.
193, n i fråga om vissa förmoners beviljande för invånarne inom
Westerbottens och Norrbottens Län.
194, n angående försäljning till skatte af Kronans en del fisken,
m. m.
195, n angående Amiralitets-Krigsmans-Cassan tillagd rätt att upp
bära
de vid vacancer inom Sjö-statcn, under liggetiden,
besparade löner.
196, „ i anledning af Kongl. M>j:ts Nådiga Proposition om pen
sioner
åt f. d. Stats-Råden Herr Friherre Åkerhjelm och
Grefve Hård.
197, „ angående sökt befrielse från ersättande af uppburna för
skott
till utgifter i följd af choleia-farsoten.
198, „ i anledning af Kongl. Majlis Nådiga framställning om af
skrifning
eller ersättning för åtskillige, dels på öfverskotten
af Statsverkets inkomster, anordnade, dels ifrån StatsContoiret
af under händer hafvande medel, beslridde utgifter.
199, „ angående ersättning till innehafvarne af sådane i rotering
qvarstående hemman, som från Capellans- till Skolmästareboställen
blifvit eller blifva förvandlade.
200, „ anzående afskrifning af undsätlnings-skulderne i Norr- och
Westerbottens Län. Jemnför N:o 42.
N:o 201.
Register.
N:o
201. Underdånig Skrifvelse, angående Skjutsnings-anslalterne i Riket.
202. „ angående Curhus-afgiftens fortfarande.
203. „ angående upphörande af Konungens tvänne röster i Hög
sta
Domstolen.
204. „ med förslag lill förändrade stadganden rörande bysättning.
205. „ i fråga om vilkorliga utmätnings-resolulioner.
20G. „ i fråga om roteling af utsockne frälsehemman i Halland.
207. „ om utfärdande af en Författning, i fråga om fördelande af
kostnaden för vatten-afledning till beredande af samfällig
jords odling.
208. ,) angående Svenske undersålares skyldigheter, när de vilja
bosätta sig eller resa utrikes, samt utlänningars rätt att
inkomma och bosätta sig i Riket.
209. „ angående Lands-Fiscals-tjensternes afskaffande.
210. „ angående upphörande af det s. k. Hemförare-Båt-Gillet I
Götheborg.
211. „ angående Stals-Contoirets befrielse från vidare befattning
med det staden Wexiö beviljade byggnads-lån.
212- ,, angående förhöjning i löne-anslagen för gästgifvare i Her
jeådalen.
213. „ angående afskiljd redovisning för Stats-verkets s. k. Re
serv-fond.
214. „ angående dels föreskrifter, i afseende på förhandlingarne
emellan rust- eller rotehållare och soldat om lönevilkoren,
dels tryckning af Knekte-contracten, m. m.
215. „ i anledning af väckt fråga örn Smålands IIussar-Regemen
tes
afsitlning, emot erläggande af häst-vacance-afgift.
21G. „ om anställande af ytterligare en lärare vid hvardera af
skolorne i Umeå, Piteå och på Frösön i Jemtland.
217. „ angående fri tillverkning af bergskrut.
218. „ i anledning af väckt fråga om befrielse för rusthållare
från skyldigheten att, under krig, remontera och att ersätta
förlorade persedlar.
219. „ angående dels nedsättning i lösen för våg-attester å jern
och andra vågförde eflecter, som hos Banken eller LåneBih,
till R. St. Prot, iS4>> to Sami. 1 A fil, i36
Reg ister.
N:o
220.
221.
222.
223.
224.
225.
226.
227.
228.
223.
230.
231.
232.
233.
234.
235.
236.
Gontoiret i Götheborg belånas, dels ock förändrade föreskrifter
för anskaffning af så kallade förnyelse-bevis.
Underdånig Skrifvelse, angående upphäfvande af det i Kongl. Förordningen
den 8 December 1756 för allmogen medgifna undantag
från Allmänna Lagens stadgande i 6 §. af 1 Cap.
Gifter måls-Balken.
„ om förändring af Kongl. Förordningen den 22 Aprd 1829,
angående pass-handlingar för fartyg, hvilka segla till utrikes
ort.
„ angående aflöning för den, som utses till bestridande af
Rikets Ständers Jusliliae-Ombudsmans förut innehafvande
tjenst.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om åtskil
liga
Krono-lägenheters försäljning.
„ i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om öka
de
tillgångar för M mufactur-Discontens utlåningar.
. • l n
„ angående bildande af undervisni ngs-a usta Iler lör skej ps
byggeri.
,, angående ändring i vissa delar af sladgandena förande
skiftesverket i Riket,
angående förändring uti de till rese- och tractaments-kostnader
uppförde anslag.
„ angående vidtagande löi ändringar uti Båtsmans-roteringens
utgörande å landet. — Se N:o 191, och jemnför N:o 420.
tf i fråga om Navigations-skolors inrättande.
„ angående en uppkommen brist i 1839 års anslag för Bevä
rings-manskapets
vapenöfningar.
n angående ifrågaställd förlängning af det pantlåne-iniätlnin
gen
i Stockholm beviljade låne-underslöd afallmänna medel.
n i anledning af väckt fråga örn ett lagstadgande, i afseende
på så kalladt promotorial i lagsöknings-mål.
n angående förtydligande af 1 Cap. 2 §. Straff-Balken och
Kongl. Brefvet den 25 September 1777.
„ angående föreskrifter, i afseende på Gesällers kringvandrande.
„ angående föreskrift, i afseende på husesyner å klockarebol.
„ i fråga om upphäfvande af den, genom Bergs-Collegii kun
görelse
den 7 Februari 1785, åt de brukande Bergsmannen
Register.
io83
N:o
237.
238.
239.
240.
241.
242.
243.
244.
24 V
246.
247.
248.
249.
250.
251.
2 j2.
253.
förbehållne lösningsrätt till fjerdeparter i Fahlu Grufva.
Se N:o 147.
Underdånig Skrifvelse, om reglering af pastoraten på Gottland.
„ angående upphäfvande af Kongl. Förbudet mot dueller och
slagsmål af år 1682, rn. m.
„ i anledning af vackt fråga om allmän frihet till hemtning
af tjäru-ved å kronans skogar i Rikets norra Län.
„ angående ifrågasatt uppförande å Allmänna Indragnings-sta
ten
af löne-ersältning åt f. d. Stats-Secreterarne Grip och
von Hartmansdorff'.
Se JNT:o 278.
„ angående hvad iagttagas bör vid bandel om lösören, som
köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
„ i fråga om upphäfvande af Kongl. Förordningen den 7 Oc
tober
1805, angående ansvar för rcilitaire-tjenstemans öfverfallande.
„ angående förändrade föreskrifter, dels i afseende på Marke
gångssättuingen,
dels ock i fråga om terminen för uppbördens
redovisande å Gottland.
Se N:o 268.
Se N:o 277.
„ i fråga om Bankens och Riksgälds-Contoirets forum privi
legiatum.
„ angående dels förklaring af 88 §. i Concurs-Lagen den 12
Mars 1830, dels ock upphäfvande af hvad stadgadt blifvit,
till inskränkning i rättigheten för köpare af fast egendom,
deri vissa inrättningar hafva inteckning, att erhålla
tredje uppbudet.
„ angående granskning och beredning af förslagen till allmän
civil- och criminal-lag.
„ angående ändring uti manlalspenningarnes beräknande. —
Se N:o 141.
„ angående en förklaring öfver 5 §. i Förordningen om stäng
sel-skyldighet
den 9 Febr. 1802.
„ angående räntedagsverkens utgörande af åtskillige hemman å
Wisingsö.
„ Se N:o 269..
io84
Register*
N:o
254.
255.
256.
257.
258.
259.
260
261.
262.
263.
264
265.
266.
267.
268.
269.
270.
Underdånig Skrifvelse, angående förändring i consulad-afgifters beräkning,
m. m.
„ angående stämpling af spelkort samt afgiften derför.
„ i anledning af Kongl. Majsts Nådiga Proposition, angående
anslag till understöd för de i hufvudstaden förlagde garnisons-regementens
m a t - i nr ä tt n i nga r.
„ angående val af en Ledamot i Hemliga Utskottet.
„ angående förskott å anslag till bedrifvande af befästnings
arbetena
vid Carlsborg och i Stockholms skärgård.
„ angående transport af Krono-manskap.
„ i anledning af, Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående upp
häfvande
af hvad nu stadgadt är om lagstiftningars nlfärdande
af Högsta Domstolen.
„ i anledning af Kongl. Maj:s Nådiga Proposition, angående
Lagtima Riksdagars återkomst hvart 3:dje år, samt om föremålen
för Urtima Riksdagar.
,, i anledning af Kongl. Maj:tsNådigaProposition,angåendeändring
i 109 §. Regerings-Formen och 80 §. Riksdags-Ordningen.
„ angående öfverenskommelsers tillvägabringande i och för
beredande af tångtägt å hafs-stränderne, äfven för dervid
icke belague hemman,
„ angående extra anslag till befremjande af göromålens gång
inom Kammar-Collegium.
„ i anledning af väckt fråga om löne-ersältning för en Härads
liöfding
i Wermland.
„ angående gemensam Lag för Inrikes och Utrikes 'Vexlar.
„ angående bestämmande af dag för Riksdagens sluL
„ med förklaring, i fråga om den för de sex äldste Profes
sorerne
vid båda Universiteten beviljade löne-tillökning
Se N:o 245.
„ i anledning af Rikets Ständers Revisorers åren 1835, 1837
och 1839 afgifne Bmättelser om samma år verkställd
granskning af Stats-Verkets samt andra af Allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren
1832, 1833, 1834, 1835, 1836 och 1837.
„ i fråga om behof att öfverse och granska FörfaUningarne, angående
Mynt- och Controll-Verken.
Register',
ioB5
N-*o
271.
272.
273.
274.
275.
276.
277.
278.
279.
280.
281.
282.
283.
284.
285.
286.
Underdånig Skrifvelse, om upphörande af Riddarhusets Forum privi“
legiatum.
„ angående Mötes- och Tross-PassevoIance-fondernes framtida
disposition samt de 3:ne Möles-Passevolance-fondernes sammanförande
till en enda fond.
„ angående eftergift af en vid Arbets- och Corrections-Inrätt
ningen
i Norrköping yppad balanca.
„ angående upphäfvande af nu gällande stadgande, att 3:dje
uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet,
förr än lånet blifvit slutbetaldt eller omsatt.
y, angående utfärdande af en Byggnads-Ordning för Krono
hemman,
som äro till boställen åt Civil-Staten anslagne.
„ angående förändring af 14 Cap. 96 §. i Krigs-Artiklarne, rö
rande
fördelning af böter.
„ angående reglering af Allmänna Indragnings-Staten, — SeN:o246.
„ angående dels rättighet för enskilde att anlägga Theatrar i
hufvudstaden, dels ock granskning af Skådespel, hvilka å
sådana Theatrar uppföras. Se N.o 241.
„ angående åtgärder till Ull-culturens befrämjande.
„ angående förlängning af den vid sista Riksdagen bestämda
tid för fulländandet och brandförsäkrandet af de byggnader
i staden Wenersborg, hvartill allmänna låne-understöd erhållits.
„ angående rättighet för ålskillige Rotehållare vid Westerbot
tens
Fält-Jägare-Regemente att återbekomma dem origtigt
påförd vacance-afgilt.
„ om anslag för sammanträden af Scandinaviske Natur-forska
re
och Läkare.
„ om ersättning till Pensions-Inrättningen för Skånska Släder
nes
embets- och tjenstemäns enkor och barn för en å nämnde
inrättning öfverlåten fordran hos Kongl. Maj:t och Kronan.
„ angående Lands-Kamereraren, Kammar-Rätts-Rådet S. Lind
berg
förunnad befrielse från ali ersättnings-skyldighet i
och för Krono-fogden Hojlings balance.
„ angående pension för aflidna Banco-Fullmägtigen Anders
Danielssons enka och oförsörjda barn.
„ om upphörande af de så kallade portpenningarne vid Chri
stianstad.
I
to86
N:o
287.
288.
289.
290.
291.
292.
293.
294.
295.
29G.
297.
298.
299.
300.
301.
302.
Register,
Underdånig Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss uppå
Ledamöternes i Rikels Allmänna Ärenders f. d. Beredning
underdåniga ansökningar att få såsom pension bibehålla
de af dem, i berörde egenskap, innehafda aifvoden.
„ om sammanslående af de Banco-räkningar, hvarå det Ma
nufactur
- Disconten beviljade understöd i Banken är anvisadt.
„ med öfverlemnande af förnyad Instruction för Rikets Stän
ders
Revisorer i hvad, som rörer deras befattning med
Stals-Verket.
„ angående ett i Nåder äskadt serskildt anslag till befremjande
af göromålens behöriga gång inom Stats-Contoiret.
„ angående tiden för nästa Revision af Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens räkenskaper och förvaltning.
,, angående handlingars aflemnande från Stats-Expeditionerne
till Riks-Archivet.
„ angående understöd till de brandskadade i staden Fal
kenberg.
„ angående tillämpning af föreski ifterue om krono-bref-bä
lingen.
M om Post-förfatlningarnes öfverseende, sammanförande och
utgifvande på trycket.
„ i anledning af väckt fråga om förhöjd skjutslega vintertiden
emellan Grisslehamn och Eckerön, samt angående befrielse
för Wäddö sockens invånare från skyldigheten alt underhålla
vissa byggnader vid Grisslehamn.
„ angående ersättning till rotehållarne för slitning af soldater
nes
klädes-persedlar, m. m., under arbets-commenderingar
för enskilda bolags eller corporationers räkning.
„ angående rättighet för postiljoner att medhafva förbuds
sedlar.
„ angående stadganden för Förliknings-Comitéer.
„ angående framlida indragning af Bergs-Collegium.
„ angående åtgärder, i afseende på den afgift, som under namn
af bro- och quai-afgift uppl äres för till Slockholm sjöledes
inkommande målbara varor.
Se N:o 332.
Register.
1087
N:o
303.
304.
305.
306.
307.
308.
309.
310.
311.
312.
313.
314.
315.
316.
317.
318.
319.
320-
Underdånig Skrifvelse, angående iagttagelser till förekommande af omtryckning
utaf vissa handlingar, tillhörande Bihanget till
Riks-Slåndens Protocoll.
„ Se N:o 321, och jemnför N:o 176.
„ angående anslag för utvidgandet al en läro-anstalt i staden
Strömstad.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om utbyte
af den s. k. föringen lill hemkommande fartygs besättningar
emot ett åi ligt anslag af Tull-medlen.
„ angående föiändring i Södra Skånska Infanteri-Regementets
rotering, i följd af f. d. Adelsfane-boställenas befrielse från
ordinarie voterings utgörande.
„ angående iagttagelser vid lagars och författningars tillämp
ning,
i händelse ett utaf Rikets Ständer i underdånighet
föreslaget förändradt mynt-system vinner Kongl. Maj:ts Nådiga
bifall.
„ om öfverseende af nu gällande Instruction och Taxa för ju
stering
af mått, mål och vigt.
„ angående erläggande af Lols-penningar i vissa full på en gång
för flere stationer.
„ om låne-bidrag för inlösen af Landshöfdiuge-accorden.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning om
serskildt anslag för Kongl. Theatern.
„ angående granskning af Föi futtningarne, rörande Krigsman
skaps
casserande för begångna brott.
„ angående tillägg vid 2 Cap. 29 §. af Krigs-Artiklarne.
„ angående afskaffandet af Slafveriet på Ön S:t Barthelemy.
„ angående vilkor för befordran till Länsmans-ljenster.
„ angåen le förlängning af de med rusthållarne vid åtskilliga
afsutne regementen och corpser afslutade contract om hästvacance-afgifts
utgörande. — Se N:o 146.
„ angående södra Bitaillonens af Bohus Läns regemente för
ändring
lill ständigt Infanteri.
„ i fråga om föreskrifter, rörande Judarnes rättigheter och skyl
digheter.
„ i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, med förslag
till Förordning emot olofliga folksamlingar.
io88
Register.
N:o
321.
322.
323.
324.
325.
326.
327.
328.
329.
330.
331.
332.
333.
334.
335.
Underdånig Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning,
i fråga om Mötes-passevolancens upphörande och de
deraf bestridda kostnaders öfverflyltande på Stats verket.
.— Se N:o 304, och jemnför N:o 176.
y) i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om ändring
i 87 §. Regerings-Formen.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om ändring
i Riks-Aclens 7 §.
„ angående leverering till Stora Kapparbergs Bergslag af ränte*
och mantals-kol, rri. m.
„ i fråga om rättighet för vissa häraders invånare att till
knekte-stugors uppförande taga timmer å krcno-parkerne
Råda åsar, Ledsjömo, m. fl.
„ angående tillägg vid 2 Ait. 4 §. Lego-stadgan den 23 No
vember
1833.
„ rörande den Expeditions-lösen, som tillkommer NoLarius
Publicus.
„ angående stadganden rörande fångvården. — Jemnför N:o
362 och N:o 366.
„ angående bestämmelser, i afseende å Comministers- och kloc*
kare-lönerne, samt grunderne för beräkningen af så kallad
likstol.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om rättig
het
för Directionen af Armeens Pensions-Cassa lill ett räntebärande
Creditiv i Rikets Ständers Bank.
„ angående förvaltningen af härads-allmänningarne.
„ angående några med Stals-regleringen gemenskap egande all
männa
frågor. — Se N:o 302.
„ angående närmare bestämmelser för kolmätning inom Rikets
Bergslager.
„ angående upphörande af skyldigheten för fartyg, sorn pas
sera
Ny Elfsborgs fästning, att derstädes anlöpa. — (Detta
Skrifvelse-förslag har, enligt Riks-Ståndens beslut, förfallit.
)
„ angående en ny organisation af Frösö Skola i Jemtland.
N:o 336.
Register.
108g
N:o
336. Underdånig Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om utfärdande af
köpings-privilegier för Trelleborgs By.
337. „ angående local för Riks-Archivet samt Witterhets-, Historise
och
Antiqvitets-Academiens samlingar.
338. „ i anledning af Krigs-Commissarien E. G. Lallerstedts an
sökning
om förlängdt arrende å Starby kungsladugård.
339. ,. angående pension för afledne Secreteraren i Landtbruks-Aca
demien
P. A. Granbergs enka.
340. >, angående de af Kongl. Maj:t, i och för befästnings-arbeten,
äskade extra Stats-anslag.
34L „ med öfverlemnande af ny Instruction för Rikets Ständers
Revisorer öfver Riksgälds-verket.
342. „ i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga remiss å aflidne Asses
soren
TVidegrens enkas ansökan om pension.
343. „ med öfverlemnande af förslag till ny Ansvarighets-Lag för Full
mägtige
i Riksgiilds-Conloiret.
344. „ angående åtgärder och stadgande^ i afseende på strömmings
fisket.
345. „ angående landlmäteri-taxans öfverseende.
346. „ med öfverlemnande af Expeditions-Taxa för Rikets Ständers
Bank samt dertill hörande Discont-verk och Låne-Gontoir.
347. „ angående tillämpningen af Rikets Ständers underdåniga Skrif
velser
den 22 Aug. sistlidne och den 20 Januari innevarande
år, i fråga om afskrifning och godtgörande af skulder
i och för undsättnings-spanmål.
348. „ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss af f. d. Krono
fogden
Hellbergs ansökan om eftergift af Kronans andel i
honom ådömde anmärknings-medel.
349. angående iagttagelser vid befordran till högre civila embe
ten,
bestämmelser om embetsmäns rang, m. m.
350. „ angående grunden för beräkning och fördelning af stäm
mo-böter.
351. „ angående stångjerns-smidet och den gröfre jernhandteringen
samt kolhandeln i Riket.
352. „ angående ändringar i Ansvarighets-Lagen för Stats-Rådels
ledamöter.
Bik. till R. St. Prof. i84i. to Sami t Afd. i
Register.
Nio
353.
354.
355.
356.
357.
358.
359.
360.
361.
362.
363.
364.
365.
366.
367.
368.
369.
370.
Underdånig Skrifvelse i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning
om anslag för Cabinetts-Cassans behof.
„ med anhållan, atl de af Kongl. Majit och Kronan afyttradé
Krono-skogar och parker i Riket ej måtte få styckas i mindre
lotter, än de blifvit af Kongl. Majit och Kronan försålde.
„ om upphörande, med vissa undantag, af dubbla års-beräk
ningen
vid befordran till ecclesiastika embeten och tjensler.
„ angående pröfningen af tvister, i anledning af gjorde an
märkningar
vid Beklädnads-Directionernes räkenskaper.
„ angående beskattningen å Slångjerns-tillverkningen i Riket.
„ med öfverlemnande af förslag till Lag för enskilde Banker.
,, angående anslag till bestridande af restitutioner ut Rotehål
larne
vid Uplands Regemente för orätt erlagda kläd —
penningar.
„ i anledning af Kongl. Majlis Nådiga tillkännagifvanden, angående
verkställd jemkning i Provinsen Skånes ordinarie
rotering.
„ angående förhöjning af de för missbruk af Fribrefs-rättighet
stadgade böter.
„ angående förändring i föreskrifterne, rörande Fång-forsling.
Jemför N:o 328 och N:o 366.
„ om iagttaganden, då delegare i Tackjeins-hyttor äskar att få
idka Stångjerns-smide.
„ angående förändrad fördelning af Riks-Statens Hufvud
Titlar.
„ om Fiskeriens upphjelpande medelst Stats-anslag.
„ angående anslag för en förbättrad fångvård. Jemför Nio 328
och Nio 362.
„ med öfverlemnande af förslag till ny Författning, angående
Brön vins-brännings-rättighe ten.
„ med öfverlemnande af de upprättade Riks-Staterne.
„ med öfverlemnande af förslag till förnyad Författning om
stärnplade Pappers-afgi ften.
„ om åtgärder att befordra skyndsammare antagande af det
nya systemet för mått, mål och vigt.
Register,
1091
N:o
371.
372.
373.
374.
375.
376.
377.
378.
379.
380.
381.
382.
383.
384.
385.
386.
387.
388.
389.
390.
Underdånig Skrifvelse, angående granskning af Seglations-Ordningen den,
28 November 1835.
„ angående åtskilliga af Kongl. Maj:t äskade Extra Stats-anslag
för försvars-verket till lands.
„ angående ifrågaställde extra Stats-anslag för Försvars-verket
till sjöss.
„ rörande anslag för adjungerade ledamöter i Svea och Götha
Hof-Rätt.
„ angående ifrågaställde Extra Stats-anslag för byggande och
reparation af Kyrkor, m. m.
„ angående ifrågaställdt anslag till planering af Voltige-gården
vid Gymnastiska Central-Institutet, m. m.
„ med öfverlemnande af förslag till Författning, angående Tull
be
villningen.
„ med öfverlemnande af den nya Bevillnings-Förordningen.
„ angående ofullständighet i Riks-actens stadganden, rörande
förmyndare-val för omyndig Konung,
„ angående Convoy-Commissariatets upphörande.
„ angående utdelning af Bonde-Ståndets förhandlingar i Repre
sentations-frågan.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående ex
tra
Stats-anslag för den af Rikets Ständer begärda LagBeredning.
„ rörande vilkoreu för det af Rikets Ständer till en Pharma
ceutisk
lära-anstalt beviljade anslag.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, angående
en uppkommen brist i 1840 års anslag till Bevärings-manskapets
vapen-öfningar.
„ angående lindring i postförings-skyldigheten, m. m.
„ angående Städernes salu-accis.
„ angående ändringar i Kongl. Förordningen till förekomman
de
af oloflig in- eller utförsel af varor.
„ angående Stats-verkets inkomster för år 1841 och påföljande
åren intill nästa Stats-reglering.
Se N:o 403.
Förordnande för de till tryckfrihetens vård utsedde Committerade, i afseende
på Grundlagarnes och Riksdags- Beslutets felfria tryckning.
Register
N:o
391.
392.
393.
394
395.
396.
397.
398.
399.
400.
401.
402.
403.
404.
405.
406.
Underdånig Skrifvelse, angående ersättning till rotehållare vid Norr»
och Westerbottens Fältjägare-Corpser, för rotefrihets-medel
inom Norr- och Westerbottens Län.
„ i anledning af Kongl. Majsts Nådiga framställning om Landt
räntmästares
befrielse från skyldigheten att för remisslage
erlägga bevillning.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning om eftergift
af personella utskylderför afskedade, till underhåll berättirgade,
soldater och deras vederlikar under expectans-tiden.
„ i anledning af Kongl. Majsts Nådiga Proposition, angående åtgärder
till behöfvandes undsättning i missvextår.
„ angående ifrågaställdt extra Statsanslag för undervisnings
verket,
velenskaperne och de sköna konsterne.
„ angående utbetalning af Landtbruks-Academiens hos Stats
verket
inneslående byggnads-capilal.
„ angående beviljadt extra Stats-anslag forén arbets-inrättning
i Eskilstuna fristad.
„ angående ett af Kongl. Maj:t äskadt extra Stats-anslag till
Landshöfdinge-residenshus.
„ angående ersättning åt visse Coramendanter för sportler, för
lorade,
lill följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den 3
Juli 1840, om prejning från Rikets fästningar af örlogsoch
andra fartyg.
„ angående ändring af Författningarne om sockne-stämma och
om bildande af Communal-SLyrelser.
„ med förslag till Stadga om fattigvården i Riket.
,( om ändringar af Författningarne, rörande laga försvar och
lösdrifveriet samt i fråga om tvångs-arbetshus, m. m.
„ angående granskning af de i Stats-Rådet förda protocoll. —
Se N:o 389.
„ angående de i Regerings-Formens 63 §. föreskrifna creditiv
summors
belopp.
„ angående beviljade extra Stats-anslag för befordrande af
communicationer och andra allmänna arbeten.
„ i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
vilkoren för nedläggandet af Norrtelje Geväis-factori.
N:o 407.
Register
N:o
407.
408.
409.
410.
411.
412.
413.
414.
415.
416.
417.
418.
419.
420.
421.
Underdånig Skrifvelse, angående förnyad Förordning, rörande grunderne
och vilkoren för hetumans-klyfniug samt afsöndring af
jord eller annan lägenhet från hemman.
„ i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Remiss af handlingar,
rörande anskaffande och inredning af annan tjenlig local
för II. K. II. Kronprinsens Stall-stat.
„ i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss å Christinehamns
stads äldstes underdåniga ansökning om eftergift af Kro- t
nans rätt till ett i nämnde stad fallet dana-arf.
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss af Bruks-idkaren
A. Gjzanders enkas och slerbhus-delegares ansökning
om befrielse från ådömd batalning af en ingången uppbörds
-
borgen.
angående Stals-anslag till fattigvården för manskap af värfvade
Arméen och Flottan,
rörande allmänna stadganden och anslag till folkundervisningens
befremjande.
om utfärdande af en Kungörelse, angående Bankens på 10
och 14 skillingar kopparmynt gällande sedlar,
med anhållan om aflåtande af Nådig Proposition, rörande en
ändamålsenlig förändring i nuvarande National-representalion.
angående en gralification till Secreteraren vid Kongl. TabellCommissionen,
Hofmarskalken Lejonmark.
angående en Amanuenserne vid Kongl. Bibliotheket beviljad
ersättning.
angående ett lån af allmänna medel till Carlskrona stads
pastorat.
„ angående utbetalande af begrafningshjelp efter aflidne Ränt
mästaren
Alm.
„ angående den nya ordinarie soldat-roteringen i Riket.
„ angående den tillökade ordinarie båtsmaus-roteringen inom
en del Län. ■— Jeni för N:> 228.
„ angående anslag för reparation al t. d. Numer-Lotteriets hus samt
till arfvoden åt tjenstemän och biträden vid Riks.-Archi vet.
hilt. till R. St. Trot. 1841. 10 Sami 1 Afä. 138
I
STOCKHOLM, eckstf.inska hök tryckeriet 1841.
