# ID: svediakorp-gov2046
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 108,614
# sentences: 2,881
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Expedilions-TJiskol tels Förslag till lind. Skrifvelse^ N:o 162.
oell sedermera årligen uppgifter, sora utvisa de förändringar, hvilka under
årets lopp inträffat.
5:o Kongl. Hof Stallets ut for dr in g.
Då delta anslag blifvit hänlördt Lill dem, sorn ej äro underkastade gransk
ning
af Rikets Ständers Revisorer, hafva Rikets Ständer ansett detsamma,
hvilket förut varit ett förslags anslag, nu böra erhålla natur af ordinarie anslag
samt, såsom sådant, upptagas i Riks-StaLen lill dess förut bestämda belopp
af 30,000 R:dr; dock att de hö-räntor, hvilka hittills varit till Hofstallet
anslagna, äfven framgent komma att för detsamma disponeras, emot det
att deras värde efter markegång ifrån detta anslag afräknas, och endast fyllnaden
contant utbetalas.
6:0 Ved och kol för de Kongl. Hofven.
7:o Kongl. Slottets i Stockholm polis- lys- och renhållning.
I afseende å detta anslag fä Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
alt, till ledning för nästkommande Ständer vid reglerandet af lista Hufvud-Titeln,
vederbörande måtte anbefallas upprätta en specifik ulredning öfver de
kostnader, som utgå i och för brand väsendets underhållande i Kongl. Slottet samt
detsammas yttre lyshållning, på det att denna del af anslaget må skiljas från
den öfriga delen, hvilken Rikets Ständer anse böra, i likhet med det i 6:te
punkten upptagna anslag, vara frilagen från revision af Rikets Ständer, men
deremot anslaget för brandväsendet och Slottets yttre lyshållning till 2:dra
afdelui r.gen ö iver fly t tas.
8:0 Rosersbergs Slott.
Enär dispositionen af detta Slott, med den dertill hörande jord, blifvit
af Rikets Ständer vid 1818 års Riksdag, såsom ett bevis af deras underdåniga
tillgifvenhet, till E. K. M., för Dess lifstid, upplåten, jemte det för byggnadernes
underhåll å stat uppförda anslag, 2,000 R:dr årligen, i följd hvaraf,
enligt hvad Rikets Ständer fått inhemta, förvaltningen af Rosersbergs Slott
oell Kungsgård, i olikhet med hvad i afseende å de andra Lustslotten eger
rum, varit och ännu är ställd under E. K. M:s eget Höga inseende, hafva
Rikets Ständer funnit anslaget för Rosersbergs Kongl; Lustslott, 2,000 R:dr,
böra hänföras till den Irsta afdelningen af denna Hufvud-Titels anslag och
således vara, i afseende på förvaltningen, från revision fritaget.
Andra afdelningen, hvilken Rikets Ständer ansett böra benämnas Kongl.
Slottenj innefattar
Anslagen för
Drottningholms och Svartsjö Slottj
3oo
Expeditions- Utskottets Forsing till lind. Skrifvelset N.x 162.
Gripsholms dito j
Ulriksdals dito „
Haga Lustslott och Parkj samt
Strömsholms Slott.
Till denna afdelning komma äfven att hänföras anslagen för Stockholms
Slottj jemte alla sådana hus och byggnader i hufvudstaden, som äro uteslutande
afsatte för den Kongl. Hofhållningens behof och för hvilka underhållskostnaden
nu utgår från 8:de Hufvud-Titeln, med tillägg af det ofvan omförmälda
anslaget för brand väsendet, så snart närmare utredt blifvit, så väl
hvilka af kronans byggnader inom hufvudstaden kunna anses vara ställde till
E. K. M:s enskilda disposition för Hofhållningens behof, som äfven beloppet
af de anslag, hvilka framgent komma att för nyssnämnde ändamål till Irsta
Hufvud-Titeln öfverflyllas eller mellan dess serskilda afdelningar fördelas,
hvilken utredning Rikets Ständer icke varit i tillfälle alt upprätta, utan anhålla
underdånigst, att ett förslag i detta hänseende matte vid nästkommande
Riksdag varda Rikets Ständer i Nåder meddeladt.
Hvilket Rikets Ständer få i underdånighet anmäla, jemte tillkännamf
vande,
att de å denna Hufvud-Tilel förekommande utgifls-summor blifvit upptagne
att från och med 1841 års början och intill den vid nästinfallande
Riksdag vidtagande Stats-reglering utgå på följande sätt, nemligen:
Kongl. Hof-Staterne.
Till E. K. M:s Hofhållning Banco R:dr 420,000.
„ H. K. H. Kronprinsens dito  170,000.
„ H. K. H. Kronprinsessans handpenningar ........ 20,000.
„ Möblers underhållande i Kongl. Slotten  8,000.
„ Kongl. Hofstallets utfordring
30,000.
„ Yed och kol för de Kongl. Hofven 25,210.
„ Kongl. Slottets polis- lys- och renhållning
16,100.
„ Rosersbergs Slott .
2,000.
Summa R:dr 691,310.
Kongl. Slotten.
Till Drottningholms och Svartsjö Slott Banco R:dr 16,000.
„ Gripsholms Slott  f 470
„ Ulriksdals dito
5,500.
T ra nspört 22,970.
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 163. 3oi
Transport 22,970.
„ Haga Lustslott oell Park  3,000.
„ Strömsholms Slolt
1,470.
Summa R:dr 27,440.
Summa Banco R:dr 718,750.
Utom indelningar och spanmål in natura, i likhet med hvad den senaste
Riks-Staten upptager, dock efter den beräkning, sorn den af Rikets nu
församlade Ständer upprättande Riks-Stat för år 1841 och följande åren intill
nästa Riksdag kommer att utvisa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 December 1840.
N:o 163.
Uppläst ecb godkändt hos Ridd. och Adeln den ii Dec. 1840.
Preste-Ståndet den ia — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående reglering af
utgifterne å Riks-Statens 6:te Hufvud-Titel.
(Stals-Utsk. Uti. N:ris 57, 214 och 301, samt Först. Stals-Utsk.
Mein. N:o 339.)
S. A. K.
Sedan vid sislförflutne Riksdag den förändring i afseende på centonal-afgiflen
blifvit beslutad, att samma afgift borde för framtiden i förening med
allmänna bevillningen uppbäras och till Riksgälds-Contoiret ingå, hvaremot,
såsom ersättning för berörde afgift, å Sjette Hufvud-Titeln uppfördes anslag,
svarande emot medium af dess belopp åren 1821—1830, nemligen till Wadstena
Krigsmanshus-cassa 34,000 R:dr och Amiralitets-Krigsmans-cassan 5,000
R:dr, så har E. K. M., med afseende derå, att medeltalet utaf centonal-bevillningen
för åren 1835—1837 utgjort 41,967 R:dr, i Nåder föreslagit, att
ersättnings-beloppet till nämnde cassör måtte förhöjas till 42,000 Rrdrj och
3oi
Expeditions-Ulskottets Förslag lill tind. Skrifvelse, N.o 163.
då hvad sålunda blifvit i Nåder föreslaget öfverensstämmer nied grunderna
för Rikets Ständers vid sisla Riksdagen, i afseende å ersättning för centonalafgifterne,
fattade beslut, hafva Rikets Ständer bifallit, alt, efter den hittills
iagttagne proportion, för Wadstena Krigsmanshus-cassa må uppföras
36,600 R:dr och för Amiralitets-krigsmans-cassan 5,400 R:dr, eller tillsammans
42,000 R:dr.
Då Rikets Ständer ansett det vid Johannis Kyrka i Hufvudstaden belägna
hospital, benämdt Drottninghuset, vara försatt i en financiell ställning,
som påkallat Rikets Ständers behjertande, enär, genom myntvärdets och räntans
nedsättande, inrättningens tillgångar betydligt minskats, så alt det blifvit
densamma omöjligt ali lemna den der intagna personal nödtorftigt underhåll,
hafva Rikets Ständer, på det inrättningen måtte kunna meddela de fattige
en tillökning per medium af omkring 1 R:dr månadtligen, förhöjt det till densamma
hittills utgående slats-anslag, 2,090 B:dr till 3,333 R:dr 16 sk. Banco
årligen; anhållande Rikets Ständer, i sammanhang härmed, underdånigst, att
granskning af inrättningens reglemente må i Nåder varda anbefalld, på det
att jemväl sådana stadganden må kunna meddelas, att, vid personers emottagande,
som der söka understöd, en billig proportion emellan hufvudstaden
och landsorterne må iagttagas.
Uppå derom väckt förslag hafva Rikets Sländer funnit skäligt med 2,666
R:dr 32 sk. eller till 10,000 R:dr Bmco årligen öka det vid sisth Riksdag
Bestämda anslag till Institutet för blinda och döfstumma, under förbehåll,
att der ytterligare, kostnadsfritt, intages 14 elever; öfverlemnande Rikets
Ständer underdånigst till E. K. M. att, utan rubbning af hvad angående nuvarande
antalet elever är stadgadt, med afseende å folkmängden och inom
hvarje ort befintliga blindas och döfstummas antal, bestämma de tillökade
friplatsernes fördelning emellan Stockholms stad och de olika Stiften, så att
en hillig proportion dem emellan på det hela må blifva beredd.
I öfrigt hafva de å denna Hufvud-Titel upptagne anslag blifvit oförändrade
bibehållne, sådane de hittills utfått.
Penninge-anslagen under Sjette Hufvud-Titeln hafva, i följd häraf, blifvit
sålunda bestämde, alt från och med 1841 års början och intill näst vidtagne
stats-reglering utgå;
Milda Stiftelser;
Wadstena Krigsmanshus-cassa Banco R:dr 36,600; —
Transport 36,600: —
Expeclilions-Ulskoltels Forslag till und. Skrifvelse, N.-o 16f. 3o3
Transport 36,600: —-
Amiralitets-krigsmans-cassan , 5,400: —
Allmänna fattigvården i Slockholm  3,043: 8..
Dito i Landsorterne  3,000: —
Lazarettet i Slockholm  5,000: —
Hospitals och Lazaretters underhåll  4,003:24.
Stora Barnhuset i Slockholm  1,166: 32.
Frimurare-Barnhuset  666:32.
Institutet för blinda och döfstumma
. 10,000: —-
Summa Banco R:dr 68,880: —
De å denna Hufvud-Titel hittills upptagne indelningar hafva Rikets Ständer
funnit böra fortfarande utgå, men efter den beräkning, som den blifvande
Riks-Staten för år 1841 och följande åren intill näsla Riksdag kommer
att utvisa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 December 1840.
N:o 164.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den u Dec. r8.fo.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i4 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse * angående regleringen
af ulgifterne å Riks Statens y:de Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk* Uti.,. N:ris 58 och 215.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva till reglering föreliaft utgifterne ä Riks-Statens
Sjunde Hufvud-Titel, upptagande Pensions-s ta terne, med elt vid senaste Riksdagen
fasLstäldt belopp af 63,000 R:dr; dervid Rikets Ständer godtfunnrt 0-  förändradt bibehålla hvad häraf varit bestämdt för civile embeis- och tjen
-
5o4
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N'.o i64-
stemän samt deras enkor och omyndiga barn, eller för de förre 25,000 R:dr
och för de senare 15,000 R:dr, hvilka anslag till Civil-Statens Pensions-cassa
utgå.
Hvad åter beträffar anslaget för mililaire embets- och tjenstemäns samt
under-officerares enkor och omyndiga barn, hvilket, enligt Rikets senast
församlade Ständers beslut, bibehölls vid det förut stadgade förhöjda beloppet
af 23,000 R:dr, intill derpå följde Riksdag, då en bestämdare reglering
borde Rikets Ständer föreläggas, efter det behofvet blifvit närmare
utrönt, och hvilket ansågs böra förminskas, i den moa Armeens Pen
sions-cassa,
genom dess delegares egna bidrag, blefve i tillfälle att åt flera
enkor och barn meddela understöd; så hafva, efter det E. K. M. uti
Dess Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof, lillkännagifvit,
att behofvet fordrar icke allenast detta anslags fortfarande, utan
ock en till 2,000 Rsdr jemkad tillökning deruti, Rikets Ständer funnit
skäligt den sålunda erforderliga förhöjningen i förevarande anslag bevilja.
Och äro således å Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel följande utgiftsbelopp
uppförda, att från och med 1841 års början och intill näst vidtagande
Stals-reglering utgå, nemligen:
Pensions-Slaten för civile embets- och tjenstemän . . . R:dr 25,000.
Dito för civile embets- och tjenstemäns enkor och o
myndiga
barn  15,000.
Dito för militaire embets- och tjenstemäns samt under-officerares
enkor och omyndiga barn . . . 25,000.
Summa Banco R:dr 65,000.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 December 1840.
N:o
Expeditions-Utskottcls Förslag till tind. Skrifvelse j N.o 16S, 3o5
N:o 165.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den n Dec. [840.
Presle-Slåndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående reglering af
utgifterne under Riks-Statens 8:de Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 59, 216 och 301, samt Först. Stats-Utsk.
Mern. N:o 339.)
S. A. K.
Vid regleringen af utgifterne å Riks-statens Åttonde Hufvud-Titel, eller
anslagen för allmänna och extra utgifter, hafva, lill följd af E. K. M:s Nådiga
Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof samt med anledning af
i öfrigt lios Rikets Ständer gjorda framställningar, följande beslut blifvit af
Rikets Ständer fattade, nemligen:
l:o I fråga om anslaget för Fångars skjutsj underhåll, medicamenter,
m. in., samt Spinnhusen hafva Rikets Ständer godlfunnit bevilja den deruti
af E. K. M. äskade förhöjning af 100,000 R:dr årligen.
I sammanhang härmed få Rikets Ständer, som anse det både för vinnande
af en tydligare öfversigt af räkenskaperna, rörande dispositionen af
nämnde anslag och för beredande af mera enhet i förvaltningen, vara lämpligt,
att den fördelning, som härutinnan för närvarande eger rum mellan
Kongl. Styrelsen af Fängelser och Arbets-inrättningar i Riket samt E. K. M:s
Befallningshafvande i Länen, må upphöra, hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
det E. K. M. täcktes vidlaga sådana åtgärder, i följd hvaraf förvaltningen
af de anslag, som för fångväsendet i dess helhet erfordras, kan till Kongl,
styrelsen öfver Fängelser och Arbets-iniättningar i Riket öfverlemnas.
Uti en Lill Kongl. Stats-Contoiret den 12 October sisth år aflåten Nådig
skrifvelse, på grund af ett utaf Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar
i Riket upprättadl förslag till ny stat för Malmö allmänna arbets-
och eorrections-fängelse, har E. K. M. i Nåder funnit godt förordna,
att en Pastor med årlig lön af 600 R:dr B:co kommer att vid detta fängelse
tillsättas, så snart de nuvarande Comministrarne i Malmö, hvilka, i kraft af
sine fullmagter, Slotts-Predikants-ljensten bestrida, afgå; men, då Rikets Stän£ih.
till II. St. Prot. 1840. 10 Sami. 1 Afd. 3q
3o6
Expedilions-Utskottels Förslag till uncl. Skrifvelse, N.o 16S.
der anse behofvet påkalla, alt tillsättandet af elen Pastor, som, enligt Högstberörde
Nådiga beslut, kommer att vid fängelset anställas, icke fördröjes i
alvaktan på de båda Comministrarnes afgång, få Rikets Ständer bos E. K. M.
i underdånighet anhålla, det Fång-styrelsen mätte blifva i Nåder anbefalld
att genast gå i författning om bemälde Pastors tillsättande, utan afseende
derpå, alt de begge Stads-Comministrarné, intilldess de afgå, kunna foi Hara
att uppbära de dem nu anslagne arfvode» af 50 R:dr hvardera, mot skyldighet
att vid fångarnes själavård och undervisning emedlertid biträda.
Hos Rikets Ständer bär blifvit yrkadt, att en underdånig framställning
måtte göras om åtgärders vidtagande till att minska olägenheterna och kostnaden
för forsling af Pionniererne vid Carlsborgs fästning, då de, i följd af
begångne förbrytelser, skola undergå bestraffning, äfvensom att en Polis-gevaldiger
måtte vid fästningen anställas, för att biträda vid fångvården och
ombesörja afstraffningarne; och då Rikets Ständer anse det skola leda till
minskning uti Stals-verkets kostnader, om afstraffningar för brott, sorn af de
■vid Carlsborgs fästning varande Pionnierer begås, kunna derstädes ega rum,
få Rikets Ständer bos E. K. M. underdånigst framställa den önskan, att E.
K. M. täcktes för de fall, då omforma Ide bestraffningar kunna lagligen ega
rum inom fästningen, Nådigst anbefalla sådana åtgärder, att den kostnad ,
sorn genom fångarnes öfverklagade forsling uppkomme, så vidt ske kan, må
undvikas.
2:o Uti det, enligt förra staten, för underhållet af Kronans hus och
byggnader i Landsorten uppförde anslag, 35,800 R:dr, hvars otillräcklighet
flere års erfarenhet ådagalagt, har E. Ii. M. äskat en årlig tillökning af 5,000
R:dr; men då de kostnader, som till delta omförmälda förhållande gifvit anledning,
synas hafva varit af tillfällig beskaffenhet och således ej böra medföra
någon bestämd årlig tillökning i anslaget, hafva Rikets Ständer icke ansett
sig böra bevilja den äskade förhöjningen.
3:o I fråga om de af E. K. M. i Nåder gjorda framställningar, dels att
de vid Arbets- och Corrections-inrättningarne i Riket anställde, med bestämda
arfvoden försedde, tjenstemän må förklaras berättigade alt, under de i
allmänhet i afseende på ålder och tjenstetid gällande föreskrifter, vid afgång
från tjensten, uppföras å Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande af pension
till belopp, svarande emot deras nu innehafvande arfvoden; dels att
tvänne arfvodes-belopp, det ena å 1,000 R:dr till Astronomie-Adjuncten Selander,
det andra å 1,200 R:dr till Professoren Doctor Schlyter, hvilka, i
saknad af andra för E. K. M. användbara tillgångar, måst anvisas å det på
denna Hufvud-Titel uppförda anslaget till extra utgifter, måtte öfverflytta#
Expeditious-Utskollcts Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o )65.
Mil Allmänna Iitdraguings staten, blifva Rikets Ständer i tillfälle att, i sammanhang
med regleringen af denna stat, sitt beslut i underdånighet anmäla.
:4:o Anslaget till salpeter-näringens upphjelpande_, utgörande, inberäknadt
det i stället för den indragna salpetergärden uppförda belopp af 124,000
R:dr, tillsammans 194,000 R:dr, utföres oförändradt, enligt den förra staten;
men då Rikets Ständer anse salpeter-fondens förvaltning icke numera erfordra
en serskild styrelse, utan bestyret med salpeter-näringen och denna varas inlösande
lämpligen böra förenas med inseendet öfver krut-tillverkningen och
redovisningen för dess förvaltning, få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att Salpeter-ComiteTm må upplösas samt hela dess befattning
öfverflyttas till Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-afdelning; hvarjemte, enär
salpeter-fonden, i följd af ökadt lösningspris för varan, blifvit så medtagen,
att, i fall detta pris ytterligare blefve förhöjd t, fara vore för handen, att det
för sådant ändamål uppförde anslag ej blefve tillräckligt att inlösa all den
salpeter, som kan erbjudas, hvarigenom mannamån för en del af tiilverkarne,
till största men för näringen, skulle uppstå, Rikets Ständer få hos E. K. M.
underdånigst hemställa, att lösningspriset för salpeter ej må bestämmas högre,
än alt det för krut-tillverkningen erforderliga behof af denna vara kan med
det nuvarande anslaget anskaffas.
5:o De för Flyinge och Strömsholms stuteriers dagsverks-er sättning,
luistafvelns förbättrande , hingstpremier samt hingsthållning i Elfsborgs
och Skaraborgs Län uti förra slaten å denna Hufvud-Titel uppförda anslag,
anse Rikets Ständer mera egentligt tillhöra den Nionde Hufvud-Titeln, såsom
innefattande anslag till åkerbruket, handeln och näringarne, hvarföre Rikets
Ständer komma att, i sammanhang med regleringen af utgifterne under sistnämnde
Hufvud-Titel, sitt beslut i afseende å dessa anslag i underdånighet
anmäla.
6:0 Af statens räkenskaper hafva Rikets Ständer inhemtat, att af det å
Åttonde Hufvud-Titeln för närvarande under benämning extra utgifter uppförda
och till E. K. M:s Nådiga disposition ställda anslag, stort 100,000 R;dr
årligen, blifvit utbetaldt till Cabinetts-Cassan år 1835 — 45,000 R:dr,
„ 1836 — 35,000.
„ 1837 — 45,000.
,,1838 —• 40,000 samt
„ 1839 — 40,000 eller i medeltal
för de sista fem åren 41,000 R;lr, äfvensom till Svenska Academien,
såsom ersättning för den bemälde Academi förbehållna rättighet att utgifva
Post- och Inrikes-Tidningen, eller, såsom den numera benämnes, Sveriges
3o8 Ex‘peditions-Utskottets Förslug lill lind. Skrifvelse , 1V.-o t65.
Stats-Tidning, årligen 5,200 R:dr; samt till Kongl. Theatern ett nära lika
stort belopp; och ehuru 1809 års Ständer, enligt den då uppgjorda Stats-reglering,
under dåvarande förhållanden, anslogo de ifrågavarande extra utgiftsmedlen
att af Kongl. Maj:t disponeras, bland annat, till ministeriella utgifter
och curir-resor, anse Rikets Sländer likväl, under nu förändrade politiska omständigheter
och med afseende å det årliga bidrag af 40,000 Norrska speciedaler,
sorn, efter förstnämnde tid, från Konungariket Norrige kommit Minister-Cassan
till godo, de för berörde ändamål å detta anslag skedda dispositioner
icke vidare vara af nöden, i följd hvaraf, och då dispositionerne lill
Stals-Tidningen och Kongl. Theatern icke i något afseende böra kunna anses
vara med det till extra utgifter beviljade anslag åsyftade, Rikets Ständer föreställa
sig, att, lill öfriga så beskaffade utgifters bestridande, hälften al det
hittills uppförda anslaget bör vara tillräckligt, hvadan Rikets Ständer funnit
godt lill 50,000 Il:dr nedsätta det vid sislförflutua Riksdag å 8:de IlufvudTiteln
för extra utgifter bestämda anslag.
Då i öfrigt någon förändring icke egt rum uti de å Åttonde IlufvudTiteln
förut uppförda anslag, kommer denna Titel att från och med 1841
års början och intill näst vidtagande Stats-reglering upptaga följande belopp,
nemligen:
Allmänna och extra utgifter.
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans hus i Stockholm, B:co R:dr 4,000
Åceords-förskotter och ersättningar
6,000
Fångars skjuts, underhåll, medicamenter m. m  345,38(
Remisslage
3,500
Observations- och uppbörds-procent
10,00(
Mantalsskrifnings-provision
10,500
Restitulioner
4,000
Byggnader och reparationer i Stockholm  62,00(
Dito i landsorterna
35,800
Dito å kronans spanmåls-magasin i Stockholm ....... 2,000
Dito dito i orterna 8,000
Städers friheter 15,70C
Jord-förluster genom canal-anläggningar 5,OOC
Salpeter-näringens upphjelpande
194,000
Indelningsbrist i Kopparbergs Län
115
Dito i Jemtlands dito . .
400
40.
Expcditions-UtikoUels Förslag till und. Skrifvelse , N.-o 166. 3og
Transportkostnad m. ro. för Siats-Verkets koppar och jern . . 5,000: —•
Odlingshielp för krono-nybyggare
3,000: —
Extra utgifter '
50,000: —
Summa Banco R:dr 704,395:40.
De på denna llufvud-Titel hittills uppförda indelningar hafva Rikets
Ständer funnit böra, med undantag af de, hvilka, jemlikt ofvanstående 5:te
punkt, blifvit till annan Hufvud-Titel öfverförde, fortfarande utgå, dock elter
den beräkning, hvilken den blifvande Riks-Staten för år 1841 och följande
åren intill nästa Riksdag kommer att utvisa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 December 1840.
N:o 166.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den g Dec. 1840-
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående beviljadt anslag
till det af Pr fessoren Doctor Nils Åkerman i Stockholm
inrättade Orthopediska Institutj samt arfvode till Professoren
personligen.
(Stats-Utsk. Ull. Nilis 115 och 264.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit yrkadt, att, på anförde skäl och vilkor,
dels ett årligt slats-anslag måtte beviljas det af Professoren Doctor Nils Åkerman
i Slockholm inrättade Orthopediska Institut, hvilket, på grund af
Kongl. Sundhels-Collegii redan år 1829 meddelade vitsord om dess ändamålsenliga
inrättning, Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag förunnat
understöd af allmänna medel till ett belopp af 1,500 R:dr årligen att lill
påföljande Riksmöte utgå, men hvilket understöd sedermera åter blifvit indraget,
samt dels ett årligt arfvode tilldelas Professoren personligen; och haf
-
3to
Expcditions-Utskoltets Forslag lill lind. Skrifvelse, N.o 167.
va Rikets Ständer, som ansett Professoren Åkermans nitfulla bemödanden
och oegennyttiga uppoffringar för vidmaglhållandet och förbättrandet af det
utaf honom stiftade Orthopediska Institut, hvars nyttiga verksamhet blifvit
vitsordad, ej mindre af Kongl. Sundhels-Collegium, genom dess ofvanomförmälde
yttrande rörande delta Institut, än ock af den Direclion, under hvars
förvaltning den genom enskildes sammanskott bildade fond till inslrumentulier
m. m. för fattige patienter blifvit ställd, vara i hög grad fört jente af understöd
från statens sida, ulan hvilket denna Inrättning, som numera blifvit
försatt i ett lika fullständigt skick som förut, då stats-anslag var densamma
beviljadt, icke torde kunna för framtiden ega bestånd, funnit skäligt bifalla,
alt för ifrågavarande Orthopediska Institut må, intill nästa Riksdag, utgå enahanda
anslag af 1,500 R:dr årligen, som vid 1828—1830 årens Riksdag detsamma
beviljades, att ställas under förvaltning af förrbemälde Direction, och
med redovisnings-skyldighet inför Kongl. Sundhets-Collegium, samt under förbehåll,
att minst 3:ne fattige patienter vid Institutet erhålla friplatser och
att en yngre Läkare af Professoren vid Institutet anlages såsom dess biträdare
och af honom undervisas i den Orthopediska läkare-konsten, för att sålunda
hildas att en gång efter Professor Akerman kunna blifva Institutets föreståndare;
hvarjemte Rikets Ständer godtfunnit bevilja bemälde Professor personligen
ett årligt anslag af 500 R:dr, alt från och med början af innevarande år
intill nästa Riksdag utgå samt på Allmänna Indragnings-staten uppföras.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla;
framhärdande &c.
Stockholm den 16 December 1840.
N:o 167.
Iterremilleradt af Ridd. och Adeln den 1 Dec. 184r.
(Se Expeditions-Utskottets memorial N:o 20, samt härnedanföre upptagne
förslag lill underdånig Skrifvelse N:o 173.)
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse j N.-O 168.
N:o 168.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Dec. 1840.
Preste-Ståndet den i4 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående öfver flyttning
ä Allmänna Indragnings-staten af de å Numer-Lotteriets
stat uppförda löner och ständiga arfvoden m. m.
(Stals-Utsk. Uti. N:o 385.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, uti Skrifvelse af den 29 sistl. Augusti, hos E. K.
M. i underdånighet anmält deras beslut ont Numer-Lotteri-Inrältningens upphörande
med innevarande års utgång, samt att Rikets Ständer till denna åtgärd
afvaglade E. K. M:s Nådiga bifall, för att derefter fatta beslut, i fråga
om förflyttande å Allmänna Indragnings-staten af de utaf Lotteri-medlen nu
utgående löner, anslaget Lill Seraphimer-Lazarettet af 500 R: 1 r, utgörande ersättning
för öfverlåtelsén af dess lotteri-privilegium, samt dispositionen af Lotteri-verkets
hus och öfriga tillgångar; så har E. K. M., genom Nådig Skrifvelse
af den 17 näsllidne October, behagat gifva Rikets Ständer tillkänna,
det E. K. M. vore sinnad att åt ofvannämnde beslut lemna Dess Nådiga sanction,
men önskade, att Rikets Ständer dessförinnan till piöfning och afgörande
företaga fi.ågan om öfverflyttning å Indragnings-stat af de på Numer-Lotteriets
stat nu uppförda löner och ständiga arfvoden samt resultatet af deras
öfverlägguingar i berörde afseende hos E, K. M. i underdånighet anmäla.
Efter det Lotteri-Inrättningens Direction infordrade upplysningar afgifvit,
hafva Rikets Ständer detta ämne i öfvervägande tagit, och dervid funnit
ostridigt, alt ordinarie embets- och tjenstemän samt betjening vid ifrågavarande
inrättning, ehuru endast försedde med så kallade öppna Bref och Förordnanden
samt Constitutorial, likväl innehaft tjenster på stat, vid hvilkas bibehållande
de egt att trygga sig, så länge de sina tjenste-skyIdigheler behörigen
uppfyllt och icke förverkat det dem lemnade förtroende, vid hvilket förhållande
både rättvisa och billighet påkalla, att bemälde personer icke mera än
andra statens ordinarie tjenstemän, hvilkas befattningar indragits, blifva beröfvade
deras enligt stat egande löne-förmoner.
I afseende ä bestämmandet af de löne-belopp, hvar och en af Inrätt
-
Jia Expedilions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 168-
ningens ordinarie embets- och tjenstemän samt betjening sålunda bora åtnjuta,
bar förekommit, huruledes bland löne-förmonerne blifvit inräknade
för Secreteraren, sportler 50 R:dr.
„ Ombudsmannen, 12 procent af indrifne balancer, enligt medel-beloppet
för de 10 sisla åren .
269: 45. 4.
„ Cassören, missräknings-penningar . .
* 40:
men då härvid icke skäligen kan ifrågasättas, att staten skall godtgöra de
sportler, Secreteraren, i oell för vissa Ljenste-åligganden, uti lösen, med mera
dylikt, åtnjutit; då uppbörds-balancer ej eller kunna annorlunda än som
tillfälliga händelser belragtas, hvadan den, i och för dermed häfd möda,
Ombudsmannen tillerkända vedergällning icke kan hänföras till en så beskaffad
årligen påräkuelig inkomst, alt ersättning derför, vid tjenstens indragning,
kan och bör ega rum; samt enär missräknings-penningar innefatta en ersättning
för de förluster, hvilka för Cassören vid dess uppbörds-förvaltning kunna
uppkomma, men vid tjenstens indragning upphöra, hafva Rikets Ständer
ansett berörde 3:ne poster icke böra till öfverflyltning å Allmänna Indragningsstaten
ifrågakomma; dock alt, om under den utredning, som af Directionen
kommer att ombesörjas, balancer af Ombudsmannen indrifvas, han eger att
derå tillgodonjuta de 12 procent, som å dylika medel finnas honom beviljade
Deremot hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt, att Numer-Lotteriets ordinarie
embets- och tjenstemän må, vid Inrättningens upphörande, å Allmänna
Indragnings-staten uppföras till åtnjutande af öfrige, uti stat bestämda
löne-förmoner, till det belopp för hvardera, som finnes ulfördt uti den
för detta ändamål uppgjorda serskilda column å här i underdånighet bifogade
förteckning på Lotteri-Inrättningens samtliga personal, under förbehåll, alt ifråga
vara lide löne-ersättningar, i öfverensstämmelse med de i afseende å löner
på Indragnings-stat gällande stadganden, minskas eller försvinna i den
mon innehafvarne af allmänna medel undfå högre aflönings-förmoner, än de
vid Inrättningens indragning uppbära, samt att de Numer-Lotteriets embetsoch
tjenstemän, som af löner å Indragnings-stat komma i åtnjutande, förpligtas
alt ombesörja den afslutning af Verkets räkenskaper med flera göromål,
som i och för Inrättningens upplösning och slutliga utredning erfordras, och
utgör den löne-ersättning, som sålunda för närvarande skulle ifrågakomma,
ett sammanlagdt belopp af 10,011 R:dr.
Beträffande sedermera Inrättningens extra ordinarie tjenstemän, hvilkas
aflönings-förmoner blifvit uppgifne till ett sammanräknadt belopp af 3,618
R:dr; så är förhållandet dermed sådant, att af det till diverse omkostnader
å stat
Expeditions-Ulskollets Förslag till und. Skrifvelse> N.o 168.
313
å stat uppförda anslag, Directionen egt till arfvoden för extra ordinarie tjenstemän
och betjening, som för dragningarne begagnas, för hvarje gång, disponera
erforderliga medel; men då dessa arfvoden, ehuru de fortfarande åtnjutits
af till ifrågavarande tjenstgöring antagne personer, icke utgöra löne-förmoner
vid ständige, på stat uppförda tjenster, hafva Rikets Ständer ansett
bemälde extra ordinarie tjenstemän icke vara berättigade att de af dem ålnjulne
arfvoden på Indragnings-stat uppbära; dock som dessa tjensternäns biträde
torde blifva af nöden vid den slutliga utredning, hvilken at Inrättningens
upplösning blifver en följd, hafva Rikets Ständer godtfunnit, det må,
på sätt vid Assistance-Contoirels upplösning under 1828 — 1830 årens Riksdag
egt rum, till förmon för Contoirets på förordnanden med arlvoden tjenande
personal, de vid Numer-Lolleriet emot arfvoden för hvarje dragning
anställde extra ordinarie tjenstemän och betjening, emot skyldighet att lemna
det hittade, som vid de af Inrättningens upplösning föranledde göromål
erfordras, såsom gralificatiön undfå beloppet af eLt års arfvode för hvardera.
Hvad angår en bland Inrättningens personal uppgifven Tryckeri-gesäll;
så enär d<nne är en arbetare, som åtnjuter veckolön och otvifvelagLigt måste,
lika med andra dylika personer, vara antagen på sådana vilkor, att han, då
så finnes nödigt, kan ifrån Lotteriets tjenst afskedas, hvarvid han af Lotteriets
medel bör undfå den aflöning, hvartill uppgjordt contract kan honom
berättiga, hafva Rikets Ständer ansett nämnde person icke böra å Allmänna
Indragnings-stalen uppföras.
Vidkommande serskildt frågan derom, huruvida Lotteriets tjenstemannapersonal
bör undfå ersättning för åtnjutne ljuspenningar; så hafva Rikets
Ständer funnit, att, då dessa medel äro anslagne såsom ersättning för utgifter
i och för göromålens bestridande, hvilka åter försvinna då tjenstgöringen
upphör, någon godtgörelse för så beskaffad inkomst icke bör Numer-Lotteriets
högre eller lägre tjenstemanna-personal meddelas.
Likaså hafva Rikels Ständer ansett, att, då de personer, som för närvarande
åtnjuta fria boningsrum uti Lotteriets hus, icke, så vidt uppgifvet blifvit,
innehafva denna förmon såsom tjenste-befattningarne åLföljande rättighety
utan densamma egentligen synes varit dem meddelad till lättnad vid utöfning
af deras tjenste-åligganden, dessa personer icke ega giltiga anspråk att för berörde
förmon njuta ersättning, hvadan Rikels Ständer icke kunnat en dylik
ersättning bevilja.
Enligt Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om Lotteriets indragning,
bör jemväl stadgande meddelas, huru förhållas skall med den ersättning af
Bih. tili R. St. Prot. 1840. 10 Sami. 1 Afd, 4°
314 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 168.
500 R:dr årligen, som Seraphimer-Ordens-Lazarettet för närvarande aflolterimedlen
åtnjuter för öfverlåtelsen af dess Lotteri-privilegium; viljande Rikets
Ständer hafva medgifvit, att berörde ersättning, efter Numer-Lotteriets upplösning,
må, såsom ständigt fortfarande å ordinarie stat, bland anslagen till
milda stiftelser uppföras.
Slutligen få Rikets Ständer bos E. K. M. i underdånighet anmäla de föreskrifter,
hvilka Rikets Ständer ansett nödiga i afseende pä dispositionen af
Numer-Lotteriets bus och öfriga vid Inrättningens upplösning befintliga tillgångar,
med undantag af Brudgåfvo-fonden, om hvars levererande tili Riksgälds-Contoiret
Rikets Ständer redan förordnat, på sätt uti deras till E. K. M.
allåtna underdåniga skrifvelse af den 29 sistl. Augusti omfortnäles; varande
Inrättningens samtlige tillgångar af Directiontn sålunda uppgifne och beräknade:
Contant behållning af Lotteri-medel, circa  32,000:
Inrättningens fasta egendom, ansedd cga ett värde af minst . . . 40,000:
Brudgåfvo-fonden  28,000:
Intresse-medel af Brudgåfvo-fonden  8,000:
Hvad angår fasta egendomen, har pröfningen om dess användande egt
rum i sammanhang med förehafd fråga om beredande af tjenlig local lör RiksArchivel;
och beträffande öfriga tillgångar utöfver Brudgåfvo-fonden, så hafva
Rikets Ständer godlfunnit förordna, att, förutan berörde fond, hvarom redan
är stadgadt, Numer-Lotteri-Inrättningens alla öfriga tillgångar böra vid
Inrättningens upplösning lill Riksgälds-Contoiret levereras, hvilket Contoir
jemväl skall öfvertaga vården och dispositionen af så väl Inrättningens bus,
intilldess till verkställighet kan bringas hvad, i afseende å detsammas användande
beslutes, som ock de Inrättningen tillhörige effecter och inventarier,
hvilka icke anses höra genom Numer-Lotteri-Directionens försorg försäljas.
Hvilket allt Rikets Ständer få härigenom bos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 December 1840.
/
Förteckning
Expeclitions-Ulskoltets Forsing lill und. Skrifvelsej N.o 168. 3i5
Förteckningj utvisande delSj enligt Kongl. Nummer-Lotter iDirectionens uppgift,
de vid nämnde Inrättning anställde Embets- och Tjenstemän samt
Betjente, jemte deras ålder, tjenstetid och lönevilkor, dels ock beloppet
af den löne-ersättning Stats-Utskottet till uppförande å Allmänna Indragnings-Staten
för hvardera af deni föreslår.
Ordinarie Fmbels- och Tjenstemän
samt Betjening.
Direclionen .•
-Ordförande: G. Poppius -  Ledamöter: C. D. Skogman -
„ af Wetterstedt -
,, L. Cassel -
Canzliet:
Secreterare: J. S. af Role'n (Lön 600 och Sportler
50) -
Ombudsman: C. G. Barholtz (Lön 200:
12 proc. å indrifne
balancer per medium
för 10 år - - 269:45.4.)
Canzlist: K. Bosin -
Boksluts- och dfräknings-Contoiret;
Kamererare: M. Zettherman -
Bokhållare: C. G. Carlsson -
Cassa-Contoirbt .•
Casseurl J. F. Seippel (Lön - 700:— —
Missräkn.-penningar 40: )
Castelette-Contoiret .•
Kamererare: A. Holmbergsson (Lön 700:
Provision enligt Stat
af årliga behållna vinsten,
per medium 331: — •—)
Kammarskrifvare: J. A. Grandinson -
J. N. Elgh - - -
„ „ A. Lilliander
Transport
ot
B*
o>
ST
i
Po
n
Inträde
i
tjenst.
Utnäm-  ning till
innehaf-  vande
syssla.
Af Directionen
uppgifne löue-  vilkor.
Af Stats-Ut-  skottet före-  slagen pension.
1770
1786
1780
1779
—
1813
1829
1832
1828
666
444
444
444
32
21
21
21
4
4
4
666
444
444
444
32
21
21
21
4
4
4
1794
1811
1827
650
—
—
600
—
—
1778
1805
1811
1828
1811
1836
469
250
45
4
200
250
—
1780
1774
1798
1796
1828
1835
700
400
—
—
700
400
—
—
1777
1797
1809
740
—
—
700
—
—
1775
1790
1795
1801
1807
1808
1811
1826
1828
1829
1,031
250
200
200
—
—
1,031
250
200
200
—
—
—
—
—
6,890
45
4
6,531
—
—
3 »6
Expeditions-Vtiko lids Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 16S
U tnäm-
cl
Inträde
ning till
Af Directioncn
Ct
03o
i
tjenst.
innehaf-  va n de
syssla.
uppgifne löne-  vilkor.
Transport
6,890
45
4
Kammarskrifvare: S. A. Broman -
1790
1810
1831
200
—
—
„ „ J. Toran -
1788
1806
1837
200
—
—
Redovisnings-Controll-Contoiret :
Controlleur: G. Kihlstedt -
1771
1798
1816
550
.
—
Kammarskrifvare: J. Alm -
1773
1800
1821
250
—
—
,, J. Å. Törneman -
1790
1811
1834
200
—
—
Revisions- och Lottsedels-Controll-  Contoiret:
Controlleur: A. Nordeström -
1767
1794
1809
550
—
—
Kammarskrifvare: J. C. Norgren
1773
1793
1815
250
—
—
,, L. Lindblad - -
77 '7
Tryckeriet :
1794
1812
1834
200
Föreståndare: Tli. Malmgren -
1791
1826
1834
300
—
Gesäll: N. F. Psilander (Lön 346:32.—
1801
Hushyra 20: — —)
1836
1836
366
32
—
Väkthetjening :
Vaktmästare: G. Lindström - -
1800
1834
1839
180
—
—
Kammar-Drängen: E. Holmgren
1770
1816
1825
120
—
—
,, E. Ericsson
1788
1820
1826
120
—
—
M „ J. E. Strömste'n -
1790
1835
1839
120
—
—
„ „ J- G- Öberg
1794
1837
1839
120
—
—
ff „ J. E. Lindström -
1800
1823
1836
120
—
—
= 3,618 R:dr S:a
—
—
10,737
29
4~
Extra Ordinarie Canzlister
A. A. Drake ------
1808
1833
1839
136
—
—
C. E. Löfgren - _ - _ _
1815
1837
1840
68
—
—
Extra Ordinarie Kammarskrifvare:
i Boksluts- och dfräknings-Conloiret :
L. G. Wiblingen - - - - -
1786
1803
1819
136
N. Bergman
1781
1809
1837
113
16
—:
P. y. Middendorff - - - - -
1790
1813
1820
68
—
—
Transport
—
—
11,258145
“4
Af StaU-Ut
skottet
föreslagen
Pension.
6,531
200
200
550
250 —
200 _ -
550 — —
250 — —
200 — —
300
180 — —
120 — —
120 - -
120 — —
120 - -
120 - —
10,011 — —
10,011
Expeditions-UtskothIs Förslag till lind. Skrifvelse> N;0 168.
nrj
Utnäm-
a-
Inträde
ning till
Af Directionen
Af Stats-CJt-
n
v>
i
innehaf-
uppeifne löne-
skottefs
före-
n
i
tjenst.
vande
vilk
or.
slagen Pension.
n
syssla.
Transport
—
—
—
11,258
45
4
10,011
—
—
i Cai sa-
Contoirel ■■
J.
lö. Lundin (Arfvode
102. Gratifi
cation 150.)
1787
1834
1834
252
—
—
—
—
i Caste/elte-Contoirel:
A.
Köhler
-
-
-
1793
1816
1826
68
—
—
—
—
—
C.
M. Schön -
*-
-
-
—
1815
1831
68
—
—
—
—
—
C.
G. Behmer
-
-
-
—
1819
1832
68
—
—
—
—
—
J.
H. Dahlgren
- _
-
-
1820
1833
68
—
—
—
—
—
L.
Finerus
-
-
—
1824
1834
68
—
—
—
—
—
G.
Billberg - -
— -
—
1826
1835
68
—
—
—
—
—
F.
W. Snejder
-
-
_
—
1827
1835
68
J.
W. Langelius
-
_
_
—
1822
1836
68
P.
F. Th. Winroth
_ _
_
—
1829
1838
68
—
—
—
—
—
G.
E. Nordblad
-
-
-
1796
1816
1830
68
—
—
—
—
—
A.
Jungstedt -
_ _
-
1809
1830
1834
68
L.
J. [ledberg
_
_
1809
1831
1835
68
—
—
—
—
—
J.
S. Holmberg
_ _
_
—
1831
1835
68
—
—
—
—
•—
J.
N. Jungstedt
_
1807
1831
1835
68
—
—
—
—
—
L.
G. Carlborn
- ~
-
—
1831
1835
68
J.
F. Rydberg
-
-
—
1833
1836
68
—
—
—
—
—
H.
J. Frostell
_
•
—
1833
1836
68
—
—
—
—
—
C.
A. Kullenbergh -
-
■ _
*
—
1833
1836
68
—
—
—
—
—
J.
F. Almark -
-
-
-
—
1834
1839
68
i Redovisnings -
Controll-Contoiret.•
A.
Fröling
-
-
-
1789
1806
1832
113
16
—
—
—
—
C.
Juringius
-
-
-
1781
1816
1821
68
A.
L. Wretforss
-
-
-
1797
1818
1823
68
—
—
—
—
—
H.
F. Spaak -
-
-
-
1801
1819
1825
68
—
—
—
—
—
E.
G. Nyberg -
-
-
-
1793
1819
1827
68
—
—
—
—
—
C.
J. Nordenstrahl -
-
•
-
1794
1818
1830
68
—
—
—
—
—
C.
U. Roos
-
-
-
1798
1820
1832
68
—
—
—
—
A.
Dalerus
*
-
-
1811
182.9
1833
68
—
—
—
—
—
J.
Brander
_ .
-
•
1808
1827
1834
68
—
—
—
—
P.
Björnram
-
-
-
1811
1833
1837
68
Transport
—
—
—
13,528
13
4
10,011
—
—
3iS
Expedilions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse, IV.o 168.
Transport
i Revisions- och Lotlsedels-ControllContoiret
H.
Grapengiesser -
Z. D. Lundberg -
G. W. Sundberg -
C. J. Westman -
C. J. Svensson -
A. J. H. Fernholm -
Fr. W. Höglund -
J. Fr. Fröleén -
J. W. Sundberg -
A. J. II. Wennberg - - - -
G. W. af Donner -
Extra Kammar-Dräng: A. Hultmark
= 3,618 R:dr. Summa
Fö delse-år.
Inträde
i
tjenst.
Utnäm-  ning till
innehaf-  vande
syssla.
Af Directionen
uppgifnn löne-  vilkor.
Af State-Ut-  skottet före-  slagen Pension.
—
—
—
13,528
13
4
10,011
—
—
1792
1810
1811
113
16
1798
1816
1823
68
■
1796
1817
1818
68
,
1791
1823
1829
68
1801
1819
1830
68
1804
1821
1831
68
_
1802
1826
1832
68
.
1812
1830
1836
68
1812
1831
1837
68
1810
1833
1839
68
1803
1827
1832
68
—
—
—
1794
1838
1839
34
- _
—
—
—
14,355
29
4
10,011
—
—
Expeditions-Utskotteis Förslag till u/id. Skrifvelsej N-0 16g,
N:o 169.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ia Dec. 1840.
Preste-Såndet den 14 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 18 —• —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående den ersättning
ine/ varteringS'%ifvare bär tillkomma för mat 3 som lemnäs tågande
trupper_, m. m.
(Stats- samt Allmänna Besv. och Ekon. Ulsk. Bet. Nais 3
och 74.)
S. A. K.
Med framställning derom, att betalningen, efter markegång, för dagportionen
lill tågande trupper ej uppginge till sådant belopp, att inqvarteringsgifvare
derigenom erhölle den, med hänseende till varans verkliga värde elier
inköpspris, honom rätteligen tillkommande ersättning, bar hos Rikets
Ständer blifvit yrkadt, det malte en af behof sålunda påkallad rättelse härutinnan
tillvägabringas; och bar dervid jemväl förekommit, huruledes iråga
om förändring i bestämmandet af berörde ersättning vid Gera föregående tillfällen
varit föremål för Rikets Ständers pröfning och älven vid sisla Riksdagen,
då Rikets Sländer, med afseende å det för den opriviligierade jorden
tryckande uti skyldigheten att inqvartera tågande trupper, hvilket ännu mera
ökades derigenom, att inqvarterings-gifvaren ej undfår skälig ersättning för
hvad honom blifvit ålagdt leverera, ansett att, enär denna börda då ej kunde
borttagas, den lindring likväl borde inqvarterings-gifvärne beredas, att de
erhålla full ersättning för den förplägning och det fourage, som de utlemna,
hvartill de syntes så mycket mera berättigade, som passevolance-medlen, hvarmed
indeldte soldatens underhåll vid tåg till mötes-platser m. m. borde bekostas,
icke äro Statens, utan tillhöra Rust- och Rotehållarne, hvilka oftast sjelfve äro
inqvarterings-gifvare; på hvilka grunder Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anhöllo: att'Kongl. Kungörelsen af den 27 Augusti 1816, så vidt
den angår bestämmandet af omförmälde ersättning, måtte sålunda ändras, att
Rikets Ständers deputerade, vid de årliga markegångs-taxornas upprättande,
må uti Taxan uppföra värdet i rund summa af så väl dagportionen, inberäknadt
brödet, som rationen för lågande trupper och hästar, på det sätt, att r
dagportionens värde skulle ingå ej allenast hvad beståndsdelarne af poitioneu
320
Expeditions-TJtskottels Förslag till und. Skrifvelse, N.o 169.
verkligen kosta, utan äfven kostnaden för vedåtgången, kärlens begagnande,
m. m., samt att det portions- oell rations-värde, som sålunda bestämdes, måtte,
i likhet med hvad Rikets Ständer vid Riksdagarne 1823 samt 1828—•
1830, i underdånighet begärt, blifva oberoende af den, enligt Kongl. Kungörelsen
den 20 September 1815, E. K. M:s och Rikets Kammar Collegium
tillkommande gransknings- och pröfuings-rätt af markegångs-taxorna, i hvad
Kronans rätt rörer, samt följaktligen ej kunna af Kammar-Cojlegium jemkas
eller nedsättas. Och har E. K. M., vid föredragning af denna Rikets Sländers
underdåniga anhållan, i Nåder ansett densamma visserligen icke sakna
anledning, i hvad den angick den öfverklagade otillräckligheten af den ersättning,
som, enligt nu gällande grunder, tillkom de hemmans-egare, Indika
med inqvartering af lågande trupp besväras och serdeles den ojemnhet,
som vid utgörandet al detta onus vore detsamma underkastade hemman emellan
oundviklig; men då de till lindring i detta besvär af Rikets Ständer framställda
förslag förutsatte en betydligt ökad utgift för nya passevolance-fonden och
Stals anslaget för allmänna Beväringens exercice, så, och enär dessa tillgångar
förut voro allt för mycket begränsade och föga till täck 1 i ge till de afsedde
föremålen för att medgifva en sådan ökad kostnad, har E. K. M. ansett Sig
för närvarande icke kunna vidtaga någon förändring i de, rörande inqvartering
af tågande trupper, nu gällande föreskrifter.
Rikets Ständer hafva delta allt i öfvervägande tagit; och som E. K. M.,
lika med Rikets Ständer, väl ansett lindring af inqvarterings-börd&n för tågande
trupper böra ega rum, men funnit det till åvägabringande deraf framställda
förslag af nyss uppgifna skäl då icke kunna bifallas; fä Rikets Ständer,
enär behofvet af sådan lindring ännu fortfar, hos E. K. M. i underdånighet
förnya deras vid sista Riksdagen gjorda här ofvan omförmälda hemställan
i detta afseende, under tillkännagifvande, hurusom, och på det hinder
ej må möta för Nådigt bifall, Rikets Ständer godlfunnit, i sammanhang
med förehafd reglering af Riks-Statens Tredje Ilufvud-Titel, nödiga medel för
ifrågavarande ändamål anslå.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 December 1840.
Expcditions-Utskottcts Forsing till und. Skrifvelse, N.o 1~0.
321
N:o 170.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 16 Dec. 1840.
Presle-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 19 —• —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens /j.:de Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk. Ull. N:ris 53,64-, 203, 301, 304-och 345, samt Först.
Slats-Ulsk. Mern. Knis 339 och 372.)
S. A. K.
Då Rikets Ständer till profning förehaft regleringen af ulgifterne under
Riks-Statens Fjerde Hufvud-Titel, innefattande Militaire- och Försvars-verket
till sjös, samt upptagande, enligt den senast fastställde Stals-reglering, 1,242,180
R:dr, hvaruti innefattades indeldte räntor, med ett utfördt värde af 35,375
R:dr och 9,423 tunnor spanmål in natura, med ett beräknadt värde af
47,115 Rjdr; varande under-lönerne beräknade 14,778 tunnor spanmål, hafva
Rikets Ständer i behörigt öfvervägande tagit, ej mindre hvad E. K. M:s Nådiga
Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof innehåller, i afseende
ä anslagen under denna Hufvud-Titel, jemte de af vederbörande Auctoriteter
afgifne förslag och utredningar, hvilka åtföljt Hö?stberörde Nådiga
Proposition, än äfven de serskilde framställningar, som uti förevarande ämne
blifvit inom Riks-Stånden gjorde, samt tillika begärt och erhållit del af
det år 1826 aflemnade Betänkande af de Committerade, som af E. K. M. varit
i Nåder förordnade att uppgöra förslag till sjöförsvarets ordnande, äfvensom
Rikets Ständer tagit kännedom om organisationen af Konungariket N01-  riges Flotta; och anse sig Rikets Ständer, innan de sig yttra, i fråga om anslagens
bestämmande, först böra i underdånighet framställa de åsigter, som
derför legat lill grund.
Sveriges läge påkallar onekligen nationens synnerliga uppmärksamhet åt
dess sjöförsvar, och dettas ordnande på ett sådant sätt, att detsamma, ulan
att för mycket anlita landets krafter, ändock uppfyller sin bestämmelse, mäste
således blifva en af de vigtigaste omsorgerne.
Den olika beskaffenheten af landets kuster erfordrar tydligen serskilda,
Bih. till R. St. Prot. 1840. 10 Sami. 1 4fd. 4i
322
Expeditions-Ulskottets Forsing lill und. Skrifvelse , IV.o r~o.
derefter lämpade, försvarssätt. Sveriges Konungar och Stander hafva länge
insett detta, och ingen har bestridt, att en Skärgårds-flotta utgör rälta försvaret
för den med skär omgifna delen af vår kust. Det är blott, i fråga
om de för handelns skyddande och försvaret af den öppna Östersjökusten nödige
åtgärder, som det hos alla lika allvarliga nitet for det allmänna hästa
icke lyskats förena de olika åsigterne.
Den förut omförmälda Comilen hade emedlertid uppgjort ett förslag, så
väl å det antal fartyg af hvarje olika art, hvaraf Comiten ansåg Svenska Flottan
böra vara sammansatt, som, i öfverensstämmelse dermed, lill arbetsplan
för påföljande tio år, efter hvilken tids förlopp det ansågs, att Flottan borde
vara bragt uti det af Commilterade föreslagne skick, och yttrade Committerade
jemväl den öfvertygelse, att, om till Flottans dåvarande anslag erhölles
de inflytande lots- och båk-afgifterne jemte I åtsmans-vacance-afgiflerne,
medförande en förhöjning, som icke Öfverstiger, hvad sedermera blifvit bevi'-  jadt, ”bolde Flottan, utan ytterligare bidrag, ganska märkligen kunna framskrida
i tjenstbarhet och utveckling både i ett tilltagande antal skepp och
fartyg val underhållne, samt, det som angelägnare är, uti en till instruction,
förmåga och duglighet växande personal att denna Flotta bemanna.”
Della förslag blef väl af E. K. M. i Nåder gilladt, och Rikets Ständer
hafva sedermera, uti anslagen för försvarsverket till sjöss, anvisat tillökningar,
fullt motsvarande, hvad Committé! ade ansett af nöden för Flottans och dess
tillhörigbeters ordnande och underhållande, enligt af dem uppgjord plan; men
då äfven utöfver dessa tillökningar ytterligare anslag blifvit vid hvarje Riksdag,
såsom behöflige, äskade, samt olika åtgärder, tid efter annan, vidtagne,
till förmon än för Örlogs- och än för Skärgårds-flottan, förmoda Rikets Ständer
det ännu icke vara tillförlitligen utredt och bestämdt, hvilket system bör
ligga till grund för ordnandet af Sveriges sjöförsvar. Den utveckling, ångfartygs
användande till krigsbruk numera erhållit samt uppfinningen af bombkanoner,
hvilkas fördelar först i senare tider blifvit närmare utredda, torde
älven verka till förändrade åsigter vid denna frågas afgörande; men emedlertid
lärer det vara ostridigt, att Sveriges Flotta icke ännu befinnes i det skick,
som ett ändamålsenligt försvar påkallar, i afseende hvarå det uti Kongl. Förvaltningens
af Sjö-Ärendena den 29 Oct. sisth år i underdånighet afgifna,
jemte E. K. M:s Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, till
Rikets Ständers Stats-Ulskoti öfverlemnade, Beiätlelse finnes upplyst, alt då, enligt
E. K. M:s, i anledning af den förut omförmälda Comitens år 1826 gjorda förslag,
fattade Nådiga beslut, Floltan nu borde utgöra 10 Linieskepp), 10 Fregatter,
4 Corvetter, 4 Kutlerbriggar, 4 Skonerter och 252 armerade Skärgårdsfru tyg,
Expedilions-TJ Iskoltets Förslag till lind. SkrifvdsCj IV.o 170.
felades häruti 2 Fregatter, 2 Briggar och 9 Skärgårdsfartyg, jemte det att åtskilliga
effecter ytterligare erfordrades till de befintliga fartygens completlering,
samt materialier, sorn tillika bordt vara anskaffade för sammansättning
af 50 öppna kanonslupar, äfvenledes saknades, hvarjemte Förvaltningen uppgifver:
att, till iståndsättandet af redan befintliga skepp och fartyg, samt deras
förseende med inventarier, skulle, utom de dagsverken, som i vanliga Underhålls-Staterne
äro inbegripne, erfordras 733,400 R:dr, deraf 313,400 R:dr
äro för Linieskepp beräknade; att kostnaden för nybyggnad af åtskilliga fartyg,
hvaribland 6 ångfartyg, skulle, efter enahanda beräkningssätt, uppgå till
1,827,000 R:dr, deraf 315,000 R:dr för ett linieskepps completlering; att för
Floitans byggnaders försättande i användbart stånd och fullbordande af vattenledningen
till Carlskrona kostnaden uppginge till 228,300 R:dr, samt att
till förrådets completterande med nödige projectiler erfordras 41,240 R:dr.
Vid betragtaude af de betydliga summor, hvilka sålunda blifvit såsom
erforderliga uppgifna, ehuru icke till hela beloppet af E. K. M. äskade, hafva
Rikets Ständer funnit så mycket angelägnare, att en viss plan bestämmes
och sedermera conseqvent följes, som det derförutan lätL kunde inträffa, att
åtgärder vidtagas, hvilka sedermera befinnas icke vara ändamålsenliga. Alt
uppgöra en dylik plan med den fullständighet, dess föremål klafver, erfordrade
upplysningars inhemtande, dem Rikets Ständer sakna, och vidsträcktare
undersökningar, än hvartill Rikets Ständer varit i tillfälle. Rikets Ständer
inskränka sig derföre till att i underdånighet framställa de hufvudsakliga
omständigheter, hvilka, efter deras öfvertygelse, dervid förekomma, nemligen:
alt, då Sveriges sjöförsvar väsendtligen hvilar på en talrik, väl utrustad
och öfvad, skärgårdsflotta, med lämpligt antal bevärade och för våra farvatten
beräknade ångfartyg, en dylik större flotta, i förening med nationalbeväring
och tillräckligt kust-artilleri, vöre ändamålsenligare, än äfven ett större antal
linieskepp och andra örlogsfartyg, jemte en skärgårdsflotta af det antal fartyg,
hvaraf den för närvarande består; hvaremot nödigt skydd för vår
handel bäst skulle kunna vinnas genom några väl utrustade och med tillräckligt
öfvade besättningar bemannade fregatter jemte ångfartyg; äfvensom
alt en dylik förändring uti sjöförsvaret både för flottans underhåll och nödig
exercis skulle erfordra mindre anslag, såsom bevis hvarpå Rikets Ständer få
underdånigst anföra, att, då efter de år 1826 af Sjöförsvars-Comiteen antagne
beräknings-grunder, hvaruti likväl, enligt Rikets Ständer tillhandakomne upplysningar,
vid betraktande af nu gängse varu- och arbets-priser, en förhöjning
af minst 33| procent lärer erfordras, en flotta af den storlek, som, enligt
Förvaltningens af Sjö-Ärendena ofvanomförmälda uppgift, ansetts böra
förefinnas, skulle kosta i nybyggnad 7,693,672 R:dr, hvaraf ensamt för liuie
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. SkriJvelsej N.o 170.
skepp 3,764,220, skulle deremot, enligt hvad Rikets Ständer varit i tillfälle
alt inhemta, en flotta af 8 fregatter, 2 corvelter, 20 ångfartyg af från och
med 50 till och med 300 hästars kraft, samt 396 diverse bevarade skärgårdsfartyg,
kunna åstadkommas för en kostnad af 7,161,480 R.dr, hvarförutan årliga
kostnaden för vidmagthåilandet, sorn äfven med lika beräkningsgrund blefve
till förmon för senare alternativet, kom me alt för den på sistnämnde sätt
organiser ade flottan uppgå lill betydligt mindre belopp, enär skärgårds-fai tyg
i underhåll medföra proportions-vis vida mindre kostnad, än de stora fartygen;
samt alt båda dessa floLLor fordra ungefärligen lika bemanning, hvaremot
den skillnad företer sig emelian tyngden af de pröjecliier, hvilka berörde
flottor med ett lag kanoner kunna kasta, att dessa, vid den på förstnämnda
sålt sammansatta flottan, väga 28,836 Skålp. vict. vigt, men vid den senare
31,887 Skålp-, hvarige nom verkan af den sistnämndes eld borde blifva betydligt
mera förstörande. För öfrigt anse Rikels Ständer, sedan en fullständig
plan för sjö-försvarets ordnande blifvit fastställd, behofvet fordra, att,
då anslagen hittills varit anvisade för örlogs- och skärgårds-flottorna gemensamt,
hvarefter fördelning för hvarje år egt rum, deremot för framtiden bestämmes,
hvad för hvardera flottan, i enlighet med en dylik plan, kan påräknas,
så att vidtagande åtgärder derefter må lämpas, äfvensom att manskapet
jemväl fördelas emellan de olika flottorne, så att dess organisation och
öfningar kunna rättas efter den olika tjenstgöring, sorn vid livarldera vapnet
ifrågakommer och hvarigenom den fördel vunnes, att manskapet förvärfvade
större färdighet och vana i den sjötjenst, hvartill detsamma vore afsedt, än
derest tjenstgöring bestriddes vexelvis å c-le serskilda flottorna.
Elter att sålunda hafva utvecklat sina åsigter af ämnet, få Rikets Ständer
uuderdånigst anhålla, det E. K. M. täcktes, vid nästkommande Riksdag,
för Rikets Ständer i Nåder framlägga en fullständig plan för sjö-!örsvarels
ordnande, i öfverensstämmelse med hvad Sveriges läge påkallar och efter beräkning
af den samverkan med Konungariket Norriges flotta, som, då behofvet
det fordrar, kan förväntas, samt med iagttagande af all den hushållning,
hvilken, vid betragtande af landets icke öfverflödiga tillgångar, är af nöden;
äfvensom att, intilldess denna plan blifvit uppgjord och pröfvad, all nybyggnad
och väsendtligare reparation af linieskepp eller complellering af förråder
och anskaffning af materiel för sådana fartyg måtte inställas, samt de linieskepp,
som äro i det tillstånd, att de fordra betydligare reparation eller förkygguing,
antingen nedhuggas till fregatter, om de dertill äro användbara
och sådant anses med fördel verkställbart, eller, i annat fall, från flottan
utrangeras.
Expeclilions-Vlskottets Förslag till und. Skr/J veise j N.-o ijo. 3a5
Då, i händelse elt sådant system, sorn det Rikets Ständer nu i underdånighet
föreslagit, varder följdt, betydliga besparingar böra uppstå genom
upphörandet af de utgifter, som hittills varit för linieskeppen bestridde, och
ii vilka besparingar således lemna tillgång till erforderliga kostnader så väl för
skärgårdsflottans completlering, hvilket Rikets Ständer jemväl skola taga i betragtande
vid afgifvandet af deras serskilda underdåniga yttrande, angående
extra Stats-regleringen, i hvad den rörer de för flottan uppgifna behof, sorn
ock för den utsträcktare exercis, hvilken är af nöden, samt då Rikets Ständer
icke anse lämpligt att, innan en fullständig plan för sjö-försvaret kan
varda upprättad, bevilja ökade anslag för flottans behof, hafva Rikets Ständer
häraf funnit sig förhindrade att anvisa den tillökning af 45,000 R:dr uti anslaget
för flottans exercis, sorn af E. Iv. M., uti Dess Nådiga Proposition angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, blifvit begärd.
Deremot, och hvad vidkommer den tillökning af 14,000 R:dr, som E.
K. M. i Nåder äskat till godtgörande af de högre underhålls-kostnader, som
för de tillökade fyrarne erfordras; så enär, i senare tider, väsendtliga förbättringar
i fyrväsendet, genom å utrikes ort uppfunne ändamålsenligare lysnings-anstallter,
ifrågakommit, och utvidgade fyr-anstallter vid Sveriges kuster
blifvit tillvägabragte eller ytterligare föreslagne, rörande hvilken senare fråga
Rikets Ständer blifva i tillfälle att, i sammanhang med extra Stats-regleringen,
sig i underdånighet yttra, hafva Rikets Ständer, som insett angelägenheten af,
att dylika för sjöfarten högst vigtiga inrättningar, åt hvilka alla handlande
nationer i senare tider egnat den största uppmärksamhet, erhålla all den fulländning,
som behofvet påkallar, och då de utvidgade fyr-anstalterne ostridigt
erfordra ökade underhålls-kostnader, funnit skäl bevilja berörde tillökning,
14,t’0) R:dr för della vigtiga ändamål.
I sammanhang härmed få Rikets Ständer underdånigst anmäla, att, då
de inflytande båk- och lotsmedlen, hvilka vid sista Stats-regleringen beräknades
till 50,000 R:dr, under medgifvande, att det möjligen uppkommande
öfverskotta skulle få användas till förmon för Båk- och Lots-inrältningen, åren
1833—1837 per medium utgjort omkring 64,000 R:dr, Rikets Ständer,
sorn anse rättast, att både inkomster och utgifter i möjligaste måtto uti RiksStaten
upptagas till deras verkliga belopp, beräknat ifrågavarande medel, under
enahanda medgifvande, som vid förra Riksdagen, till 60,000 R:dr; dock
sorn derigenom 10,000 R:dr af det belopp, hvilket tillförne utaf öfverskottet
å denna inkoinst-titel kommit Lots- och Bak-inrättningen till godo, blefve
bland inkomsterne å stat uppförde, men dessa medel, af de skäl, som föranlåtit
E. K. M. alt utöfver de för berörde inrättning hittills disponibla lill
-
326 Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 1-jo.
gångar begära förut omförmälde 14,000 R:drs tillökning i anslaget, mäste anses
för densamma fortfarande behöflige, hafva Rikets Ständer godtfunnil till
det å 4:de Hufvud-Titeln för Lots- och Båk-im ättningen upptagne anslag tillägga
ett emot den sålunda förhöjda inkomst-beräkningen svarande belopp af
10,000 R:dr.
I afseende å fördelningen af de å denna Hufvud-Tilels hittills uppförde
aflönings-anslag, hvilka Rikets Ständer funnit höra till beloppet oförändrade
qvarsta, hafva Rikets Ständer, vid betraktande deraf, att, i följd af StatsRådets
förändrade organisation, en väsendtlig förändring uti flottans Öfverstyrelse
torde kunna till vägabringas och förändring uti aflönings-staterne för
Förvalltningen af Sjö-ärendena, Chefen för Flottans Expedition och GeneralAdjutants-Expeditionen
för Flottan derjemte uppkomma, ansett de nu under
serskilda Titlar upptagne löne-anslagen för nämnde Auctoriteter och Flottans
stationer böra, under gemensamma titeln: jéflöningj sammanföras; dock att
af delta gemensamma aflönings-anslag ett af Rikets Ständer, med anledning
af E. K. M:s Nådiga Proposition om löne-staterne för Stats-Departementens
Expeditioner, beviljadt anslag, stort 1,520 R:dr till aflöning för SjöförsvarsDepartementets
Commando-Expedition, må serskildt i slaten utföras.
Vidkommande anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, utgörande
582,997 R:dr 28 sk. contant, hvaraf omkring 30,000 R:dr tills vidare användas
till extra och Expeclance-stalens aflöning, hafva Rikets Ständer, i
Öfverensstämmelse med deras här ofvan i underdånighet yttrade åsigter, att
utgifterne för Linie-floltan hädanefter måtte inskränkas och större omsorg egnas
åt Skärgåds-flottans tillökande, ansett nödigt att, för denna sednare flotta,
anvisa någon större andel uti det gemensamma anslaget, än för densamma
hittills vanligen blifvit disponerad, och hafva derföre, jemte det de bos E.
K. M. underdånigst anhålla, att alla de inskränkningar uti kostnaderna för
linieflottan, hvilka kunna blifva en följd af hvad bär förut i afseende å
linieskeppen blifvit i underdånighet föreslaget, må komma skärgårdsflottan
till godo, beslutat, att, till utgifter i och för sistnämnde flotta, må, för Stockholms
och Götheborgs stationer, af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
afsättas ett minimi-belopp af 185,000 R:dr årligen, hvilket belopp likväl
afser alia kostnader för nämnde stationer, som af nybyggnads- och underhålls-anslaget
skola bestridas; äfvensom, i likstämmighet med samma ofvan
anförde åsigter, Rikets Sländer godtfunnit bestämma, att det gemensamma
Exercis-anslaget af 45,000 R:dr må sålunda fördelas, alt för linieflottan utföras
25,000 R:dr och för Skärgårdsflottan 20,000 R:dr.
Sedan Rikets Ständer vid senaste Riksdag beslutat, alt för all jord, som,
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N:0 1J0.
elium Ordinarie rotering underkastad, likväl icke presterar rotering in natura,
borde, i stallet for den hittills bestämda bevillningen för rolefriheten,
till Rikets försvarsverk erläggas en vacance-afgift, som vore roteringsbesväret
fullt motsvarande, och hvilken vid markegåugs-sätlningarne skulle, efter i
hvarje Län gällande roterings-grunder, specificeras och i Taxorna årligen utsättas,
så hafva Rikets nu församlade Ständer funnit denna vid senaste Statsreglering
bland Statsverkets inkomster ej beräknade, till Stats-verket ingående
afgift böra nu, i likhet med alla de öfriga inkomsterne, å Riks-staten
upptagas, och knekterotefrihets-medlen, hvilka skolat utgöras med 10 daler
silfvermynt af hvarje helt hemman samt proportionaliter för de mindre, sora
icke blifvit i Båtsmans- eller Kneckte-håll inroterade, och hvilka medel således
äro af enahanda natur med vacance-afgiften, deremot försvinna; hvadan,
då dessa medel äro till försvarsverket serskildt anvisade, Rikets Ständer
funnit skäligt, att å 3:* och 4-:>Ie Hufvud-Titlarne må under titel: Rotejrihets-afgift
af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord uppföras
anslag, motsvarande hvad Lill dem förut ingått, elier å 4:de HufvudTileln
i rundt tal 5,500 R:dr.
I sammanhang med regleringen af denna Hufvud-Titel, hafva Rikets Stän
der
förehaft ett väckt förslag, att Flottans Under-officerare, men i synnerhet
de, som äro i Stockholm förlagde, måtte komma i åtnjutande af inqvartering
och beklädnadshjelp lill enahanda belopp med hvad for deras vederlikar viri
garnisons-regementena är bestämdt; och få Rikets Ständer, som icke ansett
denna fråga lämpligen höra blifva föremål för en närmare pröfning å Rikets
Ständers sida eller föranleda anvisande af serskildt anslag, i fall de ifrågaställa
löne-förbättringarne ansåges höra ega rum, hos E. K. M. i underdånighet
anmäla den gjorda framställningen, till det afseende, E. K. M. i Nåder
må finna densamma förtjena; förmodande Rikets Ständer, att, i händelse
den skulle finnas hillig, E. K. M., intilldess en förnyad reglering af sjöförsvaret
kan komma att försiggå, må finna tillgång att af de å anslagen (ör
personal-staterne uppkommande besparingar använda, hvad för ändamålet emedlertid
tillfälligtvis kan erfordras.
Då i öfrigt någon förändring å Fjerde Hufvud-Titeln icke egt rum, äroå
denna Hufvud-Titel följande anslag uppförda,, att från och med 1841 års.
början och intill näst vidtagande Statsreglering utgå, nemligen:
328 Ej-pcditions-Ut skottets Förslag lill und. Skrifvelse, N-o 170.
Aflöning.
För Sjöförsvars-Deparlenientets Conima ndo-Expe--,
dition .... B:o R:dr 1,520: — 1436,525: 36.
„ öfriga stater  435,005:36. J
Materiel.
Till Flottans nybyggnad oell underhåll .... 582,997:28.
deraf minst 185,000 R:dr för Stockholms och
Götheborgs stationer
Till d:o af Rotefrihets-afgifterne  5,500: —
S:r B:co K:dr 1,025,023: 16.
Lotseri- och Fyrings-staten  73,333: 16.
Tillökning, i följd af högre beräkning utaf inflytande
Lots- och Båkmedel  10,000: —
S:r B:co R:dr 83,333: 16.
Exercis af Flottans bemanning
å Linie-Flottan . 25,000:o /t^noo
å
Skärgårds-Flottan 20,000:/
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader . . 20,000: —
Skrifmaterialier och Expenser  2,500: —
Rese- och Tractaments-penningar  3,333: 16.
Oförutsedde utgifter  10,000: —•
S:r B.co R:dr 80,833: 16.
Summa B:co R:dr 1,189,190: —
Förutan Indelningar och Spanmål in natura, i likhet med hvad den
senaste Riks-staten uppLager, dock efter den beräkning, som den upprättande
Riks-staten för år 1841 och följande åren intill nästa Riksdag kommer att
utvisa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 December 1840.
N:o 171.
Expedilions-Uiskoltels Förslag lill und. Skrifvelse, N.-9 J71.
N:o 171.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Dec. 1840.
Preste-Slundet den ig — —
Borgare-Ståndet den 21 ——*
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af
utgifterna under Riks-Statens Tionde Hufvud-Titel.
(Stuts-Ulsk. Uti. N:ris 62 och 218, saint Först. StatsUtsk.
Mern. N:o 339.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, som, i afseende på utgifterne under Riks-Statens
Tionde Hufvud-Titel, lill öfvervägande förehaft så väl hvad E. K. M:s Nådiga
Proposition, angående Slats-Verkels tillstånd och behof, innehåller, sorn.
hvad uti serskilda inom Riks-Stånden gjorda framställningar derom förekommit,
numera verkställt regleringen af nämnde Stats-Titei, så få Rikets Ständer
hös E. K. M. följande i underdånighet anmäla:
Vid senaste Stats-regleringen bestämdes anslagen å denna Hufvud-Titel,
upptagande clerecie- och läro-verken, till contant 90,620 R:dr, med 7 tunnor
spanmål under lönerna, indelta räntor, beräknade till 104,575 R:dr, samt
74,085 tunnor spanmål in natura, utförda till ett värde af 370,425 R:dr,
eller tillsammans 565,620 R:dr, hvaremot Rikets nu församlade Ständer pröfYat
skäligt härutinnan bestämma, på sätt här nedan upptages, nemligen:
l:o De till kyrkors underhåll äfvensom för clerecie-statens behof hittills
afsedda anslag äro oförändradt bibeliållne, sedan Rikets Ständer å en af Ulric»*
Eleonora Församling i Östergöthlands Län hos E. K. M. i underdånighet
framställd och af E. K. M. uti Nådig Skrifvelse af den 24 sistlidne Februari
till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnad ansökning, att af den
kronotionde, som uppbäres af de inom socknen eller i närmaste socknar belägna
kronohemman, en lämplig afgäld, under benämning af vinsäd, måtte
årligen ti1111 yta församlingens kyrka, icke funnit skäl fästa afseende, enär församlingen,
vid utbrytningen från den socken, hvarmed densamma ursprungligen
varit förenad, icke förbehållit sig en i förhållande till hemmantal och
folkmängd bestämd andel uti den förut gemensamma af staten anslagna vinsäden,
hvadan Rikets Ständer ansett församlingen sjelf böra bekosta inköpet
af nödigt kyrkovin.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 10 Sami. 1 Afd. 4a
33o
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, 7T:o i"i
-
2:o De uti anslaget för Lappmarks Ecclesiastik-verk inbegripne löner till
8 Länsmän af tillsammans 800 R:dr hafva blifvit öfverflyttade till 2:dra Hufvud-Titeln,
hvadan berörde anslag, som, enligt senast fastställde Slals-reglering,
utgör 7,000 R:dr, är vordet utfördt till ett förminskadt belopp af 6/200
R:dr.
3:o I afseende på Universiteten, bar E. K. M., i Dess Nådiga Proposition,
äskat uppförande å denna Hufvud-Tilel af dels de 4,000 R:dr, som för
livartdera Universitetet blifvit, vid sistförflutne Riksdag, beviljade, att till
nästföljande Riksmöte utgå lill materiella behof, dels ett ytterligare anslag,
stort 7,000 R:dr, eller för begge Universiteten tillsammans 14,000 R:dr, hvaraf
till löne-förhöjning för de sex äldste Professorerne, 300 R:dr hvardera 1,800:
till lön för en ny profession i den juridiska faculteten  1,700:
till löne-förbättring och understöd för yngre Academiska lirare . . 1,500:
till materiella behof ytterligare
2,000:
Summa R:dr 7,000:
a) Hvad nu förut angår frågan om uppförande å stat, ej mindre af
de vid sistlidne Riksdag lill Universitetens materiella behof beviljade 4,000
R:dr för hvartdera Universitetet, eller tillsammans 8,000 R:dr, utan ock en
tillökning deruti af 2,000 R:dr för hvarje al berörde Läroverk, så, enär erfarenheten
visat, att delta förut beviljade anslaget fortfarande är behöfligt, för
att bereda Universiteten tillgång att betacka de kostnader, som i synnerhet
natur-vetenskapernes studium oundgängligen fordrar, hafva Rikets Ständer bifallit,
det må ifrågavarande anslag, 8,000 R:dr, alt emellan de begge Universiteten,
lill hälften hvartdera, fördelas, fortfarande intill nästa Riksdag utgå;
äfvensom och då, enligt hvad upplyst blifvit, Universiteten ännu sakna
en mängd inslrumenter och andra till materielen hörande föremål, hvilka,
dels för undervisning*’!), dels för observationers anställande erfordras, Rikets
Ständer ansett sig böra bevilja det för hvartdera Universitetets materiella behof
äskade ytterligare anslag af 2,000 R:dr, eller tillsammans 4,000 R:dr Banco,
så att i och för sagde behof en summa af 6,000 R:dr kommer att för
hvaitdera Universitetet intill nästa Riksdag uppföras.
b) Till den af E. K. M. äskade tillökning uti Universitets-lärarnes löner
af tillsammans 3,300 R:dr för hvartdera Universitetet hafva Rikets Ständer
likaledes godtfunnit lemna bifall.
c) Beträffande de nya professionerne, hafva Rikets Ständer trott, alt, för
beredande af'ett vidsträcktare fält för bibringandet af icke blott egentligen
juridisk, utan äfven Camera!- och Slatsmanua-bildning i allmänhet, samt för
Expeditions-Utskottets Förstag till lind. Skrifvelse, N.o 17 r.
331
alt i nSgon nion, så vidt landets tillgångar medgifva, äfven inom Sverige
kunna följa den utveckling, sorn vetenskaperne, under de senare åren, uti
andra länder vunnit, tillsättandet af allenast en ny Professor vid hvartdera
Universitetet, hvartill E. K. M. Dess Kådiga Proposition inskränkt, icke kan
uppfylla nationens rättmätiga fordringar i detta afseende, i synnerhet sorn,
hvad serskildt vidkommer de juridiska faculteterne, Universiteten, genom E.
K. M:s Nådiga Skrifvelse af den 16 November 1839, föranledd af Rikets Ständers
vid föregående Riksdagar yttrade önskningar, fått sig ålagdt, att uti kunskapen
om Rikets grundlagar och constitulionella institutioner examinera de
ynglingar, som söka inträde i statens tjenst, med öfverlemnande till vederbörande
examinatorers eget bedömande, att åt denna undervisningsgren egna
så mycken tid, som deras öfriga vidsträckta och angelägna läro-ämnen må
kunna medgifva, i följd hvaraf Rikets Ständer, som likväl anse föreläsningar
öfver Rikets grundlagar böra för Universitets-Iärarne uttryckligen föreskrifvas,
godtfunnit besluta, att, mot vilkor att föreläsningar vid begge Universiteten
hädanefter hållas öfver Rikets grundlagar och constitutionella institutioner,
må vid hvartdera Universitetets verldsliga faculteter, för tvänne Professorer,
af hvilka minst en uti den juridiska, å stat uppföras 4 nya löner a 1,600
R:Jr, med iagtLagande att dessa löner ej komma att oski 1 jagtigt förenas med
de nya läro stolarne, utan, så vidt sådant med Universitetens nu gällande
institutioner kan förenas, innehafvas af de sist utnämnde, intilldess de kunna
komma i åtnjutande af högre, förut befintliga, Professörs-löner.
(l) Likaledes och som Rikets Ständer funnit lämpligt att, lill befordrande
af sådana vetenskapliga forskningar, hvarigenom äfven de Svenska Universiteten
kunde blifva i tillfälle alt medverka till en mera utbildad kännedom
af hittills föga utvecklade kunskapsgrenar, ett visst årligt arfvode beviljades
för någon lärd vid ettdera af Universiteten, hvilken till dylika forskningar
egnade sin tid; hafva Rikets Ständer förordnat, att en summa af 600 R:dr
må varda å stat uppförd, att af E. K. M. till ettdera af Universiteten disponeras
för befordrande af sådana vetenskapliga studier, som ej tillhöra de egentliga
éxamens-ämnena.
é) Med bifall till den af E. K. M. i Nåder föreslagna Öfverflyttning till
den 10:de Hufvud-Titeln af de till Medico-Theologiska stipendier anslagna
2,000 R:dr, och ifrån densamma till den 2:dra af 1,600 R:dr för Carolinska
Medico-Chirurgiska Institutet, är skilnaden, 400 R:dr, här uppförd; hvarjemte,
och under den åsigt, att berörde stipendier icke i deras nuvarande form
motsvara det dermed åsyftade ändamål, samt att, i afseende på deras fördelning
emellan den medicinska och theologiska faculteten, den förra, i följd
33a
Expeditions- Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse., N.o 171.
af de större omkostnader, som med idkandet af dertill hörande studier äro
förenade, bör företrädesvis ihågkommas, Rikets Ständer godtfunnit, alt af
stipendii-rummen, 20 till antalet, må för Upsala Universitet uppföras 12,
att innehafvas af 8 Medicinae och 4 Theologiae Studiosi, och för Lunds Universitet
8, hvaraf 5 till Medicinae och 3 till Theologiae Studerande.
J) I sammanhang med regleringen af anslagen till Universiteten, hafva
Rikets Ständer äfven tagit i öfvervägande det af E. K. M., med föranledande
af Universitetens underdåniga framställningar, väckta förslag, att desammas
lärare och tjenstemän må berättigas att, lika med andra civile tjenstemän,
kunna vid fyllda 65 år taga afsked och, med bibehållande af lön, uppföras
å Allmänna Indragniugs-staten, eller att, om Rikets Ständer icke skulle vilja
ett så allmänt stadgande bifalla, rättighet mätte Universiteten medgifvas att
på Indraguings-staten få beräkna 6 Professors-emeriti-löner, hvaraf fyra borde
tillkomma Universitetet i Lund och de 2:ne öfriga det i Upsala, hvilket
sistnämnde redan egde medel till 2:ne dylika löner; Och hafva Rikets Ständer
funnit skäligt bifalla delta sednare af E. K. M. Nådigst föreslagna alternativ,
i följd hvaraf 6 Professors-emeriti-löner, deraf 4 för Universitetet i
Lund och de 2:ne öfriga för det i Upsala, komma att till ett af Rikets Ständer
fastslälldt belopp af 1,600 R:dr hvardera, å Allmänna Indragnings-staten
uppföras.
4:o Elementar-Läroverken.
a) Uti E. K. M:s Nådiga Proposition har, på grund af Stats-Gontoirets
anmälan, att, vid fördelning af det anslag, som, enligt Rikets senast församlade
Ständers beslut, blifvit be viljad t såsom ersättning för de så kallade
Djekne-penningarue, hvilka ansetts böra upphöra, en brist af 168 R:dr 14
sk. uppstått, berörde belopp blifvit föreslaget aLt, såsom tillökning uti nämnde
till 5,800 R:dr bestämde anslag, å stat uppföras, till hvilken framställning
Rikets Ständer godtfunnit lemna bifall.
b) Uti Nådig Skrifvelse af den 24 sisllidne Februari, har E. K. M. behagat
till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna en af Directionen öfver
Stockholms stads undervisnings-verk till E. K. M. ingifven underdånig skrift,
deruti Directionen anhållit, att E. K. M. malte Lill Rikets Ständer allåta Nådig
proposition om beviljande af 2,000 R:dr Banco, såsom serskildt löne-anslag
åt Stockholms Gymnasium, att användas till aflöning åt en ny lärare och
förbättring i de öfriges inkomster, genom hvilket understöd detta Gymnasium,
skulle sättas i tillfälle att, i likhet med hvad redan vid flere af de öfriga
större Gymnasierne eger rum, fördela undervisningen på Irenne lärosalar;
hvarvid löne-förhöjningen föreslagits för de tvänne äldsta Lectorerne från 965
Expeditions-TJtskottels Förslag till und. Skrifvelse, N.o 171.
333
R:dr, sorn de åtnjuta, 1,200 R:dr, för de tvänne nästföljande från 820 R:dr
till 1,000 R:dr, för den 5:te läraren från 800 R:dr till 870 R:dr, jemte 150
R:drs hushyra, i stället för nu innehafvande boningsrnm, som komme att
upplåtas till 3:dje lärosal, samt till ny lön för en 6:te lärare 800 R:dr, jemte
hushyra 150 R:dr.'
Vid betragtande häraf, samt då billighet och rättvisa högeligen påkalla,
att Stockholms Gymnasium, hvars underhåll, i olikhet med hvad som eger
rum uti alla öfrige orter inom Riket, der Gymnasier linnas, till en stor del
bekostas af stadens egna medel, må af staten erhålla det bidrag, som för detta
läroverks, i följd af dess lärjungars tillväxande antal, nödigblifna utvidgning
erfordras, för hvilket ändamål den föreslagna tillökningen af lärarnes
antal i främsta rummet är af behofvet påkallad, i synnerhet som vid de fleste
öfrige Gymnasier, hvarest lärjungarna på långt när icke äro så många,
linnas anställde minst 6 Lectorer, utom serskild Adjunct, hafva Rikets Ständer,
sorn1, med afseende å den dyrare lefnads-kostnaden i Ilufvudstaden, den trägnare
tjenstgöring, som blifver en följd af undervisningens fördelande på tvenne
lärosalar, och på den omständigheten, att Lectorerne vid Stockholms Gymnasium
icke, i likhet med dem i Stiften, af Praebenden hemta någon ökad
inkomst, icke eller finna de föreslagna löne-tillökningarne åt de öfrige
lärarne vara större, än som, till beredandet af en nödtorftig bergning, erfordras,
ansett sig böra bevilja det för Stockholms Gymnasium äskade anslag
2,000 R:dr Banco.
c) Med flistad uppmärksamhet derå, att Gelle Gymnasium, vid fördelningen
af de senast åt läroverken beviljade anslag, icke erhållit löner för lärare
uti naturvetenskaperne och främmande språk, hvaraf de fleste öfrige
bland Rikets Gymnasier kommit i åtnjutande, och då Lectorerne ej kunna
lagligen åläggas att undervisa i andra vetenskaper, än dem, som tillhöra deras
befattning, derå de hafva fullmagt, samt, äfven om de frivilligt åtaga
sig det tillökta göromålet af undervisning i naturvetenskaperne, man ej kan
fordra, att de böra deruti vara lika skicklige, som i deras egentliga läroämnen,
hvarigenom denna undervisning måste blifva högst ofullständig, hafva
Rikets Ständer funnit för godt, att, till lön för en lärare vid Gefle Gymnasium
uti lefvande språk, på staL uppföra 300 R:dr och för en lärare i naturvetenskaperne
150 R:dr, tillsammans 450 R:dr.
d) Till följd af Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse den 1 sisth
Juli, hos E. K. M. anmälda beslut, har ett anslag af 3,856 R:dr 45 sk. 4
r:st. Banco blifvit å denna Hufvud-Titel uppförd t för Lunds Cathedral-skola,
i stället för dertill förut anvisade 1,047 tunnor Klockare-helgonskylds-korn.
334
Expeditions-Ulskotlels Förslag lill und. Skrifvelse j N.-o 17f.
e) Da nya Elemenlar-skolan i Stockholm, i dess egenskap af ett försök
att efter en från de vid allmänna läroverken följde principer skiljd method,
bibringa undervisningen, bör lemnäs mera Lid att utveckla sig, innan dess
ändamålsenlighet kan med säkerhet bedömas, hafva Rikets Ständer beslutat,
att det för denna Skola vid sistlidne Riksdag beviljade anslag 6,800 R:dr,
må fortfarande intill nästa Riksdag utgå.
5:o. I afseende på folkundervisningen hafva hos Rikets Ständer, utom
hvad E. K. M:s Nådiga Proposition härom innehåller, å Isbill ige förslag blifvit
framställde, åsyftande inrättande af nya folkskolor, eller utvidgning och
förbättring af de redan befintlige; men som dessa frågor fordra en serskild
utredning, hafva Rikets Ständer trott regleringen af denna Idufvud-Titel icke
böra deraf uppehållas, utan ämna att till serskild pröfning dessa ämnen företaga,
hvåremedlertid Rikets Ständer, oberoende deraf, beslutat, att det för
Vexelundervisningens Normal-skola redan förut å Stat uppförda anslag 2,000
R:dr må bibehållas.
G:o Tillämpnings-skolor, som ej å andra Hufvud-Titlar äro uppförda.
a) Med afseende å den stora nytta, Gymnastiska Central-Institutet för
ungdomens, serdeles militairens, fysiska bildning medfört, har E. K. M. funnit
Sig föranlåten att, för vidmagthållande af Institutets ändamålsenliga verksamhet,
af den å 3:dje Hufvud-Titeln till oförutsedda utgifter uppförda summa,
i Nåder anvisa 687 R:dr 24 sk., och som de härmed bestridda utgifter
äro permanente, har E. K. M. i Nåder föreslagit, det mätte desamma å
Hufvud-Titeln varda uppförde, hvarjemte E. tv. M., uti Nådig Skrifvelse af
den 1 sistlidne Februari, lill Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnat en af
Föreståndaren vid Institutet lill E. K. M. ingifven underdånig ansökning, att
E. K. M. täckes hos Rikets Ständer göra Nådig Proposition om ett förhöjd t
anslag för Institutet af 4,075 R:dr, eller tillsammans med de förut beviljade
2,000 R:dr, 6,075 R:dr, att enligt föreslagen stat disponeras, jemte 666 R:lr
32 sk., för en gång, till voltige-gårdens utplanering, och så väl dess, sora
voltige-manégens förseende med trädbarriérer, äfvensom till fäktsalens istånd
sättande.
Vid öfvervägande häraf, hafva Rikets Ständer, med fästadt afseende på
nyttan af denna inrättning, hvilken, i afseende på Armeens utbildning uti
vapenföring, redan haft och än ytterligare, i följd af den åt officerare från
alla Regementen lemnade undervisning, kommer att utöfva, äfven är för Rikets
försvarsväsende af vigt, icke kunnat lemna utan uppmärksamhet, att de
förut anslagne 2,000 R:dr ej äro tilIräcklige för Institutets behof; men då
Rikets Ständer, vid jemförelse med hvad lärare vid andra undervisningsverk
Exp editions-Ut skott c t s Forslag till lind. Skrifvelse, N.o 1~1. 33^*
åtnjuta, trott sig finna, att någon nedsättning uti de i Föreståndarens förslag
uppförda aflöiungs-summor lämpligen bör ega rum, äfvensom att matericla
behof ej torde erfordra allt livad i sådan afseende blifvit hegardt, hafva
Rikets Ständer, vid betraktande äfven af den ej obetydliga inkomst, sorn
institutet uppbär af enskilde, hvilka derstädes begagna undervisning och
gymnastisk behandling, ansett Statens bidrag kunna skäligen bestämmas till
följande belopp:
Loa lii! f öres tå nd a i e n . ... ......... 1,600. —*
„ „ Öfverläraren  800: —
„ „ 3 Lärare, ä 400 R:dr  1,200; —
„ „ 1 Vaktmästare  166:32.
Utfodring för Voltige-hästen  133:16.
och till inaterielens underhåll samt expenser  500: —
eller tillsammans R;dr 4,400: —
med anledning hvaraf och under förutsättning äfven att af en sålunda bättre
aflönad lärare-personal må kunna påräknas, att Stockholms Gymnasiiungdom
lemnäs tillfälle till kostnadsfritt begagnande af pedagogisk Gymnastik,
Rikets Ständer beslutat, att, utöfver de redan beviljade 2,000 R:dr, ett ytleiligare
anslag af 2,400 R:dr må, varda för Gymnastiska Central-Institutet
å stat uppfördl; hvaremot Rikets [Länder ansett den i Föreståndarens förslag
upptagne aflöning till lärare-elever och lärarinnor i fruutirnmers-gymnastik
icke lämpligen böra af staten bekostas.
1 frågan åter om det för en gång begärda anslag till voltige-gårdens
planering m. m., blifva Rikets Ständer i tillfälle att, i sammanhang med
den Extra Stats-regleringen, sig i underdånighet yttra.
b) A denna Hufvud-Titel har hittills varit uppförd t ett anslag af 300
R:lr till en mechanisk Skola; men som, enligt hvad den af E. K. M. senast
fastsLällde stat utvisar, den mechaniska skola, hvartill anslaget blifvit be v i 1—
jadt, icke mera finnes, i följd hvaraf anslaget blifvit sålunda disponeradt,
att, för en vid denna skola förut anställd lärare i theorien, till Kongl. Technologiska
Instilulet utgår ett arfvode af 100 R:dr, hvilket af Major Mechanieus
Gierss innehafves, men, enligt Kongl. Brefvet den 8 Juni 1826, kommer
att vid hans afgång Stats-verket besparas; för en lärare i machin-ritning,
elt arfvode af 100 R:clr, som för närvarande äfven är stäldt till Directionens
öfver Technologiska Institutet disposition, och återstoden tdl tvänne stipendier,
ett a 60 och ett å 40 R:dr, att af Kongl. Landtbruks-Åcademien
disponeras; hafva Rikets Ständer pröfvat det för mechaniska skolan uppförda
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 171.
anslag, 300 R:dr, böra ifrån 10:de Hufvud-Titeln alldeles utgå, nied iagltagande,
alt det af Majoren Gierss å Kongl. Teehnologiska Institutets stat innehafvande
arfvode 100 R:dr, äfvensom de 100 R:dr, som af nämnde Institut
disponeras, öfverflytlas å 9:de Hufvud-Titeln, för att fortfarande utgå till
berörde Instituts behof, men de återstående 100 R:dr, med afseende derpå,
alt Kongl. Landtbruks-Academiens egna tillgångar torde kunna och böra bekosta
de stipendier, som af Academien tilldelas, blifva Stals-verket besparade.
Då uti öfrige, till denna del af Riks-staten hörande utgifter, någon förändring
icke blifvit beslutad, hafva Rikets Ständer alltså följande contanla
anslag å Tionde Hufvud-Titeln uppfört, alt från och med 1841 års början
och intill näst vidtagande Stats-reglering utgå, nemligen:
Clerecie och Läroverken.
Kyrkors underhåll ...» R:dr B:co 18:16. —•
Clerecie-Staten
2,866:16. —
Lappmarks EGclesiastik-Verk  6,200: —• —
Universiteten  45,840:40. —•
Elementar Läro-Verken
54,406:43. 4.
Folk-skolorna  2,662:40. —•
Gymnastiska Central-Institutet  4,400: — —
Summa R:dr B:co 116,395:11. 4;
hvartill komma Indelningar och spanmål in natura^ i enlighet med Rikets
Ständers senaste Riks-stat, men efter den beräkning, som den upprättande
Riks-staten för år 1841 och följande åren intill nästa Riksdag kommer alt
utvisa.
Hvarförutan vid den här ofvan omförmälda serskilda pröfningen af frågan
om folk-undervisningens befrämjande kommer att bestämmas, huruvida,
och i hvad mon tillökade anslag för berörde ändamål må å denna HufvudTitel
uppföras.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 December 1840.
i\:o 172.
Expeditions-Utskotlels Förslag till itncl. Skrifvelse, N:0 172. 337
N:o 172.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Dec. 1840.
Preste-Slåndet den 39 — —
Borgare-Slåndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse3 angående reglering af
anslagen å Riks-statens 5:te Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 54 och 213 samt Mern. N:ris 301 och
och 370, äfvensom Först. Stats-Utsk. Mern. N:ris 339 och 372.)
S. A. K.
Efter att, med föranledande så \äl af E. I\. M:s vid innevarande Riksmöte
aflåtna Nådiga Proposition, angående Siats-Verkets tillstånd och behof,
som ock af serskilda inom Riks-Stånden väckta frågor, numera hafva verkställt
regleringen af utgifterne å Riks-Slatens Femte Hufvud-Titel intill nästa
Riksdag, l'å Rikets Ständer, i afseende derå, inför E. K. M. i underdånighet
anmäla följande:
Denna Hufvud-Titel, som innefattar anslagen för velenskaperne och de
sköna konsterna, bestämdes vid senaste Stats-regleringen till 26,430 R:dr,
med under löner beräknade 53 tunnor spanmål; och hafva förändringar härutinnan
nu ifrågakommit, på sätt här nedan derom upptages, nemligen:
l:o E. K. M. har i Nåder föreslagit, att, sedan Svenska Academiens från
längre tid åtnjutna rättighet alt, till pari cours, fa uti Rikets Ständers Bank
emot Banco-Sedlar tillväxla sig speciemynt till jettoner, vid sista Riksdagen
blifvit nämnde Academie betagen, Rikets Ständer måtte, såsom en billig ersättning
härför, åt Academien å stat uppföra ett årligt anslag af 1,133 R:dr
16 sk.; men då bemälde Academie eger enskild fond, hafva Rikets Ständer
ej ansett lämpligt att Slats-anslag för dylikt ändamål anvisa.
2:o För Vitterhets-, Historias- och Anliqvitets-Academien har E. K. M.,
dels såsom tillgång för nödige löne-förbättringar, inköp af Antiqviteter, mynt
och historiska märkvärdigheLer, complettering och vård af Academiens boksamling
samt Digifvande af dess handlingar, m. m., dels ock såsom ersättning
för Academiens förlorade rättighet alt, Lill pris-medailler och jettoner vird
sammankomsterne, emot cours al pari, årligen i Banken inväxla 500 R:dr,
i Nåder föreslagit en tillökning i Stats-anslaget af 2,753 R:dr 16 sk.; hvarBih.
till Ii. St. Fröt. 1840. 10 Sami. 1 Afd. 4^
Expc dil iöns-Utskottets Förslag lill urul. Skrifvelse j N:o 172.
vid Academiens hos E. K. M. i timnet gjorda underdåniga framställning jemväl
blifvit Nådigst öfverlemnad, innefattande bland annat, en anmälan om
Academiens behof af en lämpligare och mera utvidgad local, än den nuvarande.
Af hvad härutinnan förekommit hafva Rikets Ständer ansett behofvet
af tillökade anslag för Vitterhets-, Historie- och Anliqv itets-Academien, så
framt Academien skall motsvara sin bestämmelse, vara fullkomligen ådagalagd
t samt förtjena Rikets Ständers afseende; hvadan Rikets Ständer pröfvat
skäligt för Academien bifalla följande Stat:
Löner: för Secreteraren, som tillika är Riks-Antiqvarie
och Garde des Medailles 1,600: —
„ ,, Amanuensen . . . . _ , 500: —
,, „ Yaktmästareu 100: —
2,200: —
Till Samlingarne .  1,000: —
,, Bibliotheket ......  5t)0: —
„ Tryckningskostnader
331:16.
„ Resekostnader, m. m. ...... .»  566: 32.
Summa R:dr 4,600: —-
och att således ett till sistnämnde belopp förhöjd t anslag må varda för Academien
å stat uppfördi; hvaremot Rikets Ständer, som, hvad angår det af
Academien uppgifne behof af 1,500 R:dr B:eo lill priser och jelloner, under
åberopande af hvad bär förut blifvit i underdånighet yllradl, i fråga om anslag
till Svenska Academien, i stället för dess förut åtnjutna räll att, emot
cours al pari, i Banken inväxla silfver till jettoner, anse så beskaffade kostnader
icke böra blifva föremål för Stats-ansiag, utan, der de äro erforderlig
ge, bestridas af Academiens egna tillgångar, funnit sig icke böra några medel
för detta ända ändamål anvisa.
Då Rikets Ständer med det beviljade förhöjda anslaget, på sätt förut blif
vit
anfördt, afselt, att Academien skulle sättas i tillfälle att fullkomligare motsvara
sin bestämmelse och tlei till jemväl synes höra, att Academiens, så viii
i vetenskapligt som materielt hänseende, dyrbara samlingar, 1 i fva på ändamålsenligt
sätt uppställde och ordnade uti en tillräcklig lämplig och för allmänheten
tillgänglig local, hvarigenom uppslode en inrättning, hvilken, i
Rikets Ständers tanka, skulle blifva lika hedrande for fäderneslandet, som
nyttig i afseende å den historiska forskningen, hafva Rikets Ständer godtfunnit
besluta , att det tillökade anslaget icke må utgå förr, än nödige åtgärder
för beredande af nyssnämnde syftemål blifvit vidtagne.
Expedilions-Ulskotlets Förslag till und.. Skrifvelse , N.o tJ7.
339
3:o För att b fordra Academiens för de fria konsterna ändamålsenligare
sammansättning, bereda behöflig och billig förbättring uti Academiens
tjenstemäns och lärares löner samt emeriti-löner för äldre afskedstagande lärare,
äfvensom erhålla tillgång till anskaffning af nödig materiel, har E. K.
M., uti Dess Nådiga Proposition, föreslagit en tillökning uti Academiens anslag
af 4,000 R:dr, hvilket belopp Rikets Ständer jemväl funnit skäligt bevilja.
.
>
4:o Beträffande det för Kongl. Bibliotheket uppförda Stats-anslag, hvilket
Rikets Ständer ansett böra från 2:dra till 5:te Hufvud-Titeln öfverflytlas,
så bar uti E. K. M:s Nådiga Proposition blifvit föreslaget, att, på anförde
skäl, lönerne för Första och Andra Amanuenserne måtte förhöjas, för den
förre, som innehade en grad emellan Canzlist och Protocolls-Secreterare, ifrån
innehafvande Canzlisl-lön af 800 R:dr lill 1,000 R:dr och för den senare,
hvilken förut stod i samma grad, som Canzlister i Stats-Expeditionerne,
ifrån en åtnjutande Copist-lön af 400 R:dr till 800 R:dr, inedförande en
tillökning af tillsammans 600 R:dr.
Då Kongl. Bibliotheket, såsom varande ett Nalional-Bibliothek, bör ega
så tillräckliga tillgångar, alt det sättes i tillfälle att tillegna sig åtminstone
det väsendtligare af den utländska litteraturen, hvartill del nuvarande anslaget
visserligen icke är tillräckligt, hafva Rikets Ständer godlfunnit till 5000
R:dr förhöja anslaget till böckers inköp.
Derjemte, och då behotvet torde fordra ett tillökadt biträde, intilldess
fullständiga Calaloger kunna blifva uppgjorda, samt Bibliotheket, i öfverensstämmelse
dermed, till alla delar ordnadt, hafva Rikets Ständer beslutat, det
E. K. M. må ega alt, under loppet af 3:ne år, för detta ändamål, till arfvodtn
för extra biträden, af det till böckers inköp anvisade anslag disponera
1,000 R:dr årligen.
Vidkommande den af E. K. M. i Nåder föreslagna löneförhöjning för de
håda Bibliolheks-Amanuenserne, så anser Rikets Ständer billigheten fordra,
att desse tjenstemän, hvilkas redan trägna göromål erhålla en ytterligare tillökning,
i mon af Bibliothekels till vext, komma i åtnjutande af löneförmoner,
i förhållande till hvad deras vederlikar å Kongl. Canzliets Stat redan före
detta åtnjutit, hvadan Rikets Ständer del för della ändamål erforderliga ytterligare
anslag af 600 R:dr bifallit.
Likaså och med afseende å behof vet af ökadt Vaktmästare-biträde, hafva
Rikets Ständer anvisat, för ytterligare en Vaktmästare, enahanda atlöniugs
-
34o Expeditions-Utskollcls Förslag till lind. Skrifvelsej N;0 1J2.
qelopp, sorn den förut befintlige åtnjuter, dock så, att lön blifvit bestämd
till Rsdr 200: —
och bekläd nadshjelp till  66: 32.
tillsammans 266: 32;
börande, vid nuvarande Vaktmästares afgång, efterträdarens löne-förmoner på
lika sätt fördelas.
5:o Vid regleringen af utgifterna under 2:dra Hufvud-Titeln hafva Eikets
Ständer ansett, att det anslag för Kongl. Museum, som blifvit å ÖfverIntendents-Embetets
stat uppfördi och utgjort tillsammans 1,050 R:dr, bör
till 5:te Hufvud-Titeln åter förflyttas.
Under den åsigt, alt äfven Svenska nationen, så vidt dess tillgångar medgifva,
bör, lika med den öfriga civiliserade verlden, på ändamålsenligt sätt
vårda de konstalster, den redan eger, och befrämja dessa samlingars förökande,
hvarigenom den inhemska talangen erhåller både föresyn och uppmuntran,
få Rikets Ständer, enär någon passande local för ett National-Museum för
närvarande icke finnes, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det läcktes E.
K. M. för Rikets Ständer i Vå ler framlägga förslag till erhållande af Ijentigare
local för de uti Kongl. Museum förvarade samlingars och konstalsters
ändamålsenliga uppställning och ordnande, på det alt ett JNational-Museura
derefter småningom må kunna bildas, och hvartill måhända, i sådant fall,
jemväl frivilliga bidrag torde kunna påräknas.
Enär det nuvarande ringa anslaget af 30 Rsdr till expenser och 500 R:dr
till taflors renovation uppenbarligen är otillräckligt, hvilket möjligen skulle
kunna leda derhän, att de dyrbara samlingarne taga skada, hafva Rikets Ständer
pröfvat skäligt att, för de i Kongl. Museum befintliga konst-alsters behöriga
vårdande och vidmaglhållande, å stat anvisa ett belopp af 1,000 R:dr
årligen, då de utgifter, hvilka blifvit bestridde utaf de expens-medel af 30
R;dr, som Museum erhållit af 2:dra Hufvud-Titelns anslag till skrifmaterialier
oell expenser, äfven böra af nämnde förböjda anslag utgå och således berörde
expens-medel försvinna.
Då den nuvarande Intendenten vid Museum, Hof-Iutendenten von Röökj
utmärkt sig för serdeles nit och skicklighet vid de honom, anförtrodda samlingars
ordnande och vidmagthållande, hafva Rikets Ständer godtfunnit honom
tillägga ett personelt arfvode af 400 R:dr Banco, att, så länge han nyssnämnde
befattning innehar, å Allmänna Indragnings-staten åtnjutas; hvarjemte
och då Vaktmästaren vid Museum skäligen synes böra åtnjuta enahanda
aflöning med Yaklmäslarne uti Canzli-Expeditionerne och vid Kongl. Biblio
-
Expeditions-VIsko Hets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 772. 341
ket, Rikets Ständer bestämt den förres löne-vilkor till, lön . R:dr 200: —
ocb lill beklädnadshjelp
66:32.
Summa R:dr 266: 32.
6:o För det under Yetenskaps-Academiens inseende ställda Natur-Historiska
Museum, har E. K. M., i Dess Nådiga Proposition, till upprätthållande
af denna stiftelse, äskat en årlig tillökning uti dess nuvarande anslag af 4,000
R:dr Banco; i sammanhang hvarmed Academiens uppgifter om behofven härutinnan
jemväl blifvit i Nåder meddelade.
Rikets Ständer hafva härvid fullkomligen insett vigten af den nu ifrågavarande
Inrättningen, samt angelägenheten i vetenskapligt hänseende, att
dess ändamålsenliga underhåll och utveckling af staten befrämjas; men då
Rikets Ständer tillika hysa den öfvertygelse, att detta ändamål bör åtminstone
för närvarande kunna uppnäs äfven med någon inskränkning uti det af
Vetenskaps-Academien begärda anslag, hafva Rikets Ständer godtfunnit altför
Natur-Historiska Riks-Museum bestämma följande anslsg:
För 1 Intendent, med ansvar för vården af det hela  1,600:
„ 1 Conservator
500:
„ 2:ne Elever  300:
„ 1 Ritare  500:
Till de öfriga 4 Intendenternes aflönande, att af Kongl. Wetenskaps
A
cad em ien fördelas  2,400:
„ årligt anslag för vården och ökandet af de Zoologiska samlingarne 1,500:
dito dito af de Botaniska .... 300:
„ dito dito af de Mineralogiska . . . 400:
Summa R:dr 7,500:
eller, då 2,500 R:dr förut äro anvisade, en tillökning af 5,000 R:dr.
7:o Med bifall till E. K. M:s, uti Dess Nådiga Proposition, gjorda framställning
om en årlig stat 10,000 R:dr, till rese-slipendier samt läroböckers
och lärda verks utgifvande, hafva Rikets Ständer ett dylikt anslag å denna
Hufvud-Titel uppfört; hvarförutan Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med
hvad de, uti underdånig Skrifvelse den 11 sisth November, hos E. K. M. anmält,
i sammanhang med deras underdåniga anhållan om öfverlemnande till
Riksgälds-Contoiret af Kongl. f. d. Canzli-Styrelsens Handcassa och under förutsättning,
att denna anhållan vinner E. K. M:s Nådiga bifall, funnit skäligt,
till understöd viel vetenskapliga arbetens utgifvande, å Femte Hufvud-Titeln
uppföra ett emot räntan å berörde Handcassa svarande anslag af 450 R:dr.
3'ti Expeditions-Utskoltels Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 172.
8:0 I afseende å det uti nu gällande Riks-Slat uppförda anslag af 4,500
R:dr till Dramatiska Spectaclet, hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt besluta,
det bör samma anslag hädanefter upphöra.
9:o I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer bär förut yttrat, i anledning
af väckt fråga om slats-bidrag till Academier för jettoners utdelning,
hafva Rikets Sfä ider ansett jemväl Wetenskaps-Academien icke vidare böra,
för della ändamål, åtnjuta de tili 1111 gällande Riks-Slat dertill anvisade anslag
af 640 R: Ir, utan så beskaffade kostnader, derest de skola fortfara, af
Academiens egna tillgångar bestridas; men då derigenom uppkommer behof
af motsvarande anslag lill andra utgifter för Academiens verksamhet, hvadan
de ifrågavarande medlen icke skäligen böra Academien fiåntagas, hafva Rikets
Ständer funnit, att enahanda belopp må för Academien bibehållas, men icke
såsom anslag lill jettoner upptagas. -
10:o Då Rikets Ständer beslutat, att, jemte det Dramatiska Spectaclet icke
vidare tnå åtnjuta andel, såsom hittills, uti det lill ved och ljus å 5;te
Hufvud-Titeln upptagna anslag, detsamma i öfriga delar, eller för WilterhetsAcademien,
Academien för de fria konsterna samt Bildhuggare-Ateliern vid
rännare-banan, bör oförändradt utgå; har, i följd häraf, berörde anslag blifvit
till 1,500 R:dr nedsatt.
Då i öfrigt någon förändring å 5:te Hufvud-Titeln icke egt rum, äro anslag
å denna Hufvud-Tilel uppförda att från och med 1841 års början och
intill näst vidtagande Stats-reglering utgå till följande belopp, nemligen:
Svenska Academien R:dr 1,500: —
Vitterhets-, Historie- och Anliqvitets-Academien ...... 4,600: —■
(under förut upptagne förbehåll)
Academien för de Fria Konsterne,
hvarunder 2,000 R:dr Hamb. Banco å 128 sk
16,333; 16,
Musikaliska Academien  1,700: —.
Vetenskaps-Academien
640: —■
Kongl. Bibliolheket 9,133: 16.
Kongl. Museum  1,666: 32.
Natur-historiska Riks-Museum .
7,500:
Ti 11 rese-stipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande 10,000: —
Till understöd vid vetenskapliga arbetens utgifvande * 450: —
(under förut anmälda förutsättning)
Expedit iöns-Ut skot tets Forsla" till tind. Skrifvelse, N.-o ij3. 343
YoJ Oell ljus för Willerhels-Academien, Fria Konsternes Academi
sami Bildhuggare-Ateliern vid i äunare-banan  1,500: —«
Summa Banco B:dr 55,023: 16.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den den 23 December 1840.
N:o 173.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 16 Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den ig — —
Bonde-Ståndet den ig — —
Rikets Ständers unde/dåniga Skrifvelse, angående regleringen aj
utgifterna under Riks-Statens 3:dje Hufvud Titel.
(Slali-Ulsk. Uti. N:iis 44 och 202 samt Mern. N:ris 301 och
370, äfvensom Forst. Stats-Utsk. SMem. N:ris 339 och 372.)
S. A. K.
I afseende på utgifterna under Riks Statens Tredje Hufvud-Titel, innefattande
Militär- och Försvars-Verket till lands, hafva Rikets Ständer till pröfning
(oreliaft, så viii hvad E. K. M:s Nådiga Proposition om Sluts-Verkets
tillstånd och behof i berörde hänseende innehåller, som de hos Rikets Slän->
der väckta serskilda frågor, hvilka dermed egt sammanhang; och få nu underdånigst
ann ähr deras beslut, rörande de serskilda a nslags-ti tia i ne i den
ordning, de i senaste Riks-Staten förekomma.
l:o Knigs-Collegium och Utrednings-förråden.
I afseende å aflöningen för Krigs-Collegium, har E. K. M. dels föreslagit
uppförande på stat af de 16 i tunnor spanmål, som vid Collegii nja organisation
erfordrats utöfver ganna anslaget af spanmål under lönerna, dels
ånyo äskat, att lön för en President i (kollegium må uti staten upptagas med
4,200 R:dr; men då Rikets Ständer antaga, att, såsom följd af den under tiden
inträ (fade nja organisation af Stats R idel, en förändring mäste förestå i
sammmaBsättningen af Armeens och Forsvars-verkets styrelse, hafva Rikets
344 Expeditions-TJtskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o ij3.
Ständer icke ansett sig ega skäl bevilja det, jemväl af sist församlade Ständer
vägrade anslag, hvilket E. K. M. i Nåder äskat, såsom lön för en President.
Och hafva Rikets Ständer, af samma skäl, icke kunnat bifalla uppförandet
på stat af de 16'3i tunnor spanmål, hvilka vid Collegii nya organisation
erfordrats utöfver det förr under lönerna anslagna qvantum; hvadan anslaget
för Krigs-Coliegium med utred ni ngs-förrådena blifvit utfördt oförändradt till
samma belopp, som i sista ståls-regleringen.
2:o Krigs-Hof-Rätten.
Enär detta Embetsverk synts Rikets Ständer mindre ändamålsenligt sammansatt,
då blott en af dess ledamöter måste vara lagfaren, och Rikets Ständer
anse i ett väl ordnadt samhälle höra linnas sa få serskilda Domstolar som
möjligt, samt i afseende på bemälde Domstol, fastän varande en Öfver-Rätt,
det missförhållande sig företer, att dess ledamöter, med undanlag afdenlagfarne,
kunna när som helst ombytas; så och för att derjemte undvika StatsVerkels
betungande med en öfverflödig utgift, få Rikets Ständer, som funnit,
det bör anslaget för närvarande oförändradt i stattn uppföras, i underdånighet
anmäla deras önskan, att E. K. M. ville i Nåder \ara betänkt på införandet
af sådana förändringar i den militära lagskipningen, i följd hvaraf
meranämnde Domstol kunde upphöra, och dess befattning på Hof-Rätterne
öfverflyttas.
3:o Staten för Generalitetet.
Till löner för 6 General-Befälhafvare för Militär-Districten , samt 3 Inspectörer
för cavallen-, artilleri- och fortificalions-vapnen samt deras staber,
utgår, enligt Kongl. Brefven den 13 Februari och 29 April 1830, grundade
på Rikets Ständers vid 1828—1830 årens Riksdag faltade beslut, förutom
hvad å anslaget för oförutsedda utgifter blifvit anvisadt, en summa af 54,700
R:dr, hvilken summa till en del blifvit beräknad såsom tillgång vid verkställandet
af annee ns löne-reglering, intilldess att de indelningar, sons nu af General-Befälhafvarne
innehafvas, kunna, i mon af skeende afgång, återgå till
71 O o 7 o
Regementena.
Rikets Ständer anse, alt, om armeens organisation uti Inspeclioner och
General-befäl skall motsvara sin bestämmelse, så väl i krig som under fredstid,
det är af högsta vigt, att ett större antal pensionsrum, än som nu finnas,
må blifva tillgängliga för afskedade Inspections- och District-Generaler ,
hvilka vid uppnådd högre ålder må anses hafva förlorat den förmåga af verksamhet,
som erfordras, alt föra divisionerne i fält och i fredstid vaka öfver
deras tjenstbarhet.
Ri
-
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N;o 1J3.
345
Rikets Ständer tro, att detta ändamål skulle kunna vinnas, utan ökade
anslag, om, med fästadt afseende å Rikets geografiska läge och de sammandragningar
af trupper, som, i händelse af ett krig, sannolikast böra kunna emotses,
Militär-Districten minskades från (i till 5, samt lönerna för de General-Befalhafvare,
som bibehöllos, hvilkas löner nu, med inberäknade taffelpenningar,
skjuts- och fourage-medel, utgå med 6,000 R:dr till hvardera,
nedsattes till 5,400 R:dr, då en General-Befälhafvare-lön, vid blifvande ledighet,
kunde besparas och, jemte hvad genom de återstående fem lönernes
successiva minskning erhölles, blifva användbar till bildande af trenne nya
pensions-rum; och iå Rikets Ständer, som upptagit anslaget för Generalitetet
till oförändradt belopp, med stöd af det auförcla och med afseende jemväl
å E. K. M:s Nådiga Proposition om uppförande å Stat af tvänne nya Generals-pensioner,
hos E. Ii. M. i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M.
vidtaga sådana åtgärder med Arméens fördelning uti Districter, i följd hvaraf
en General-Befälhafvare-tjenst komme att indragas, och lönerne för de återstående
fem, i mon af innehafvarnes afgång, kunde nedsättas, så att, i
stället för de nu å Stat uppförda 6 Districts-Generals-löner, ä 6,000 R:dr, komma
att bibehållas endast 5 ä 5,400 R:dr, eller tillsammans 27,000 R:dr, och
de sålunda besparade 9,000 R:dr användas till bildande af trenne nya pensions-rum
ä 3,000 R:dr hvartdera, för att, jemte de 2 redan åStat uppförde,
innehafvas af sådane District-General-Befälhafvare och Inspectörer för de serskilda
vapnen, som, efter 10 års tjenstgöring i denna egenskap och uppnådde
60 års lefnads-ålder, erhålla afsked från deras innehafde befattningar.
4:o Generäl-Adjutants-Expeditionen för Arméen.
Rikets Ständer, som, i anledning af E. K. M:s Nådiga proposition af den
9 sistlidne Juni, angående löne-regleringen för de under Stats-I)epartementen
lydande Expeditioner, allåtit serskild underdånig Skrifvelse, rörande aflöningsstaten
för den i General-Adjutants-Expeditionens ställe inrättade LandtförsvarsDepartementets
Commando-Expedition, få i detta afseende underdånigst hänvisa
till berörde skrifvelse, enligt hvilken den nya Expeditionens stat blifvit
bestämd att uppgå till 4,000 R:dr eller samma belopp, som för General-Adjutants-Expeditionen
förut varit anslaget, efter afdrag af General-Adjutantens
arfvode.
5:o Ingenieur-Corpsen.
Förra Staten upptager R:dr 21,535: 8., som utföres utan förändring.
6to TopograGska Corpsen.
B ib. lill. R. St. Prat. 1840. 10 Sami. 1 Afd. 44
346 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV.o i~3.
Löne-anslaget, enligt förra Staten, utgör R:dr 11,550, sorn oförändradt
ut föres.
7:o Öfver-Commendants-Expeditionen i Stockholm.
Då den i hufvudstaden förlagda Garnison, dels i dess egenskap af Lifoeh
Hus-Trupper, dels såsom tillhörande en fördelning af Armeen, icke saknar
det samband, som är afsedt genom tillvaron af ett högre Generals-Befäl,
och Rikets Ständer således anse någon serskild Öfver-Commeudaut, i och
för nämnde Garnison, icke egentligen vara af nöden, hafva Rikets Ständer
funnit skäligt indraga det för denna Embetsman hittills uppförda arfvode,
6( O R.dr, h varigenom anslaget på denna Titel, som, enligt förra Staten,
uppgått till 2,600 R:dr, ulforls till ett minskadt belopp af 2 000 R:dr.
8:o Artilleri-Staben.
Dess anslag utföres oförändradt, enligt förra Staten, till R:Jr 2,800.
9:o Commendanls-Staten.
Då Commendanterne i en del af Rikets Städer, som ej äro befästade och
och hvarest ringa eller ingen garnison är förlagd, hafva tjenstebefallningar
af mera civil än militaire egenskap, få Rikets Ständer, ulan att nu bestämma
någon förändring uti den förra Staten, hos E. K. M. i underdånighet
framställa den önskan, det E. K. M. täcktes uti sådane städer, efter nuvarande
innehafvarnes afgång, indraga Commendanls-beställningarne, och öfverlemna
de Commendanterne uppdragna bestyr med visering af pass och dylikt
till de civile Embetsmyndigheterne.
10:o Krigs-Academien
Krigs-Aeademiens anslag är utfördt till oförändradt belopp; dock hafva
Rikets Ständer fästat uppmärksamhet å behofvet af en förändrad organisation
utaf denna Läro-anstalt. Rikets Ständer antaga nemligen, alt all ensidig rigtning
i undervisningen lill ett visst yrke i de yngre åren är, med få undantag,
skadlig, och att en yngling, som egnar sig till Statens, tjenst, bör hafva
valet öppet, sedan han fulländat sin humanistiska bildning. Bediofvet af serskilde
Krigs-Academier uppstår hufvudsakligen i de länder, som hafva stora
armeer och sakna tillgång på befäl, och hvarest åtgärder således måste vidtagas
att i tid förekomma en sådan brist. Ett dylikt förhållande kan deremot
icke emotses i Sverige, hvarest ett stort antal ynglingar årligen lemna
läroverken med föga hopp och utsigt om befordran. Krigs-Academien är
således icke nödig, för att förse Arméen med Officerare, men skulle deremot,
enligt Rikets Ständers tanka, kunna blifva en lika nyttig, som behöflig inrättning,
om, med fästadt afseende på den förändring, som förestår i organisationen
af Apoiogist-Skoiorna och å de allmänna föreskrifter, sorn af E.. K. M.
Expeditions-Ulskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 1^3.
347
blifvit utfärdade beträffande Oflicers-examina, denna Academi förvandlades lill
en Tillämpnings-Skola för dem bland Armeens yngre befäl, hvilka, på grund
af deras vid Universiteten ådagalagda lärdomsprof i de humanistiska vetenskaperne,
blifvit antagne, såsom expectanter vid förestående befordran inom
den första Ollicers-graden. Och få Rikets Ständer alltså, med bibehållande
af det anslag, som för Krigs-Academien nu utgår, i underdånighet
anhålla, att E. K. M. i Nåder läcktes vidtaga de åtgärder, i följd hvaraf
Academien, från ett militäriskt Gymnasium med Contubernium, sorn den nu
är, kunde successivt utbildas till och blifva en tillämpnings-skola för Armeens
befäl af alla vapen, hvarigenom behofvet af serskilde private inrättningar för
nyssnämnde ändamål kunde försvinna; börande Rikets Ständer likväl härvid
tillägga, att Rikets Ständer icke förbisett nödvändigheten, att, vid Krigs-Academiens
upplösning i dess nuvarande form, en mindre del af det för densamma
beviljade anslag afsättes, för att användas Lill bildande af Sjö-Cadetter
för Flottans behof, likasom Rikets Ständer få i underdånighet öfverlemna till
E. K. M:s Egen höga pröfning att bestämma, på hvad sätt det anslag, som
nu utgår till Gralist-Cadetter, och hvilket hufvudsakligen afser underhållet af
mindre bemedlade förtjente militärers söner, må, i enlighet med sitt ursprung
liga ändamål, i sammanhang med en förväntad ny organisation af Krigs-Academien,
lämpligast användas.
11 ;o Allmänna Garnisons-Sjukhuset.
Förra staten upptager 31,320 R:dr, hvilket belopp är oförändradt utfördt.
12;o Indelta Ca valleri- och Infanteri-regementena.
Till lönefyllnad ät en del Officerare vid indeldta Infanteriet har E. K.
M. i Nåder äskat en summa af 19,300 R:dr; men detta anslag hafva Rikets
Ständer ansett sig sakna anledning bevilja.
13:o Exercis Sqvadronernes underhåll.
Det af E. K. M. i Nåder äskade anslag för Exercis-Sqvadronerne af
20,000 R:dr hafva Rikets Ständer icke funnit sig ega skäl å stat uppföra.
14:o Lif-Gardet till Häst samt Svea och Andra Lif-Gardes-regementena.
Enligt den Nådiga Pi opositionen, har E. K. M., i följd af den förändrade
organisation, som E. K. M., till befordrande af dessa Regementens tjenstbarhet,
funnit nödigt vidtaga, uti de hittills beviljade anslagen äskat följande
tillökningsbelopp:
För Lif-Gardet till häst R:dr 6,835:21. 6.
„ Svea Lif-Gardet 5,866:27. —
„ Andra Lif-Gardet
„ 5,866:27. —-
Tillsammans R:dr 18,568: 27. 6,
3i3
Expeditions-Utskollets Forslag till und. Skrifvelse, N.-o 1"]3.
med 188 tunnor spanmåls-anslag under lönerna; och har E. K. M., såsom
skäl för bibehållandet af den år 1831 fastställda Interims-stat, enligt hvilken
dessa tillökningar erfordrades, i Nåder anfört, att E. K. M. ansett hvarje
förändring deruti, vare sig medelst förminskning i den tjenstgörande styrkan,
eller genom nedsättning af befälets löner, elier reduction af hefälsplatser,
dels vara oförenlig med garnisons-ljenstgöringen inom hufvudstaden, .så
vida andra mera kostsamma anstalter ej skulle behöfva vidtagas, dels innefatta
en orättvisa emot de i allt fall icke högt aflönade OHicers-corpserne,
dels ock föranleda till andra för Statsverket betungande utgifter.
O O
Vid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer, i likhet med hvad vid
nästförflutna Riksdag af Rikets då församlade SLäuder i ämnet }^ttrades och
på enahanda grunder, ansett sig icke böra ifrågavarande af E. K. M. å nyo
äskade ytterligare anslag bevilja; varande således anslaget för Gardes-regementena
i staten oförändradt utfördt.
l5:o Kronprinsens Hussar-regemente.
I afseende härå hafva Rikets Ständer, som icke funnit skäl bifalla det
af sist församlade Ständer vägrade och jemväl nu af E. K. M. i Nåder äskade
anslag 1,321 R:dr 39 sk. för befälets löne-reglering, deremot ansett sig
böra det till förökadt gage för tjenstgörande manskapet vid regementet likaledes
begärda ytterligare anslag af 2,335 R:dr 18 sk. å stat uppföra, med
hvilket belopp det vid sista Stats-regleringen för Kronprinsens Hussar-regemente
bestämda, i öfrigt oförändradt bibehållna, anslag alltså blifvit ökadt.
l6:o Wermlands Fält-Jägare-regemente.
Rikets Ständer hafva ansett sig sakna anledning att bifalla den i E. K.
M:s Nådiga Proposition gjorda framställning om uppförande å stat af 30 tunnor
spanmål under lönerne vid detta regemente, hvadan det hittills utgående
anslaget kommer att oförändradt qvarstå.
17:o Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen.
Beträffande Artilleriet, få Rikets Ständer endast i underdånighet anföra,
att det, vid en blifvande organisation af försvars-väsendet, torde böra afses,
att något Artilleri kunde blifva förlagdt till Norrland, och alt, efter Rikets
Ständers tanka, den tilläfventyrs högre kostnad, som härigenom kan komma
att uppstå, rättvisas genom åtgärdens ändamålsenlighet. Emedlertid hafva Rikets
Ständer ansett sig böra anslaget lill oförändradt belopp bibehålla.
18;o Cavallen- och Artilleri-hästars remontering, skoning, m. m.
Anslaget på denna Titel hafva Rikets Ständer funnit skäligt nedsätta till
28,000 R:dr.
19:o Artilleri-hästars underhåll af rusthållare vid afsutna Cavalleriet.
Expedilions-Utskotlcts Förslag till tind. Skrifvelse j N.-o 170.
Anslaget är utfördt oförändradt efter förra staten med 2,865 tunnor spanmål
in natura.
20:o Fourragering för värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar.
Detta förslags-anslag har blifvit bibehållet utan förändring.
21 :u Lif-Bevärings-Regementet.
Det härföre i förra staten uppförda anslag är bibehållet oförändradt.
22:o Gottlands National-Beväring.
Rikets Ständer hafva funnit skäligt bevilja det af E. K. M. i Nader äskade
anslag 1,897 R:dr 37 sk. 4 r:st., åsyftande en förbättring i de till UnderBefäl
och spel vid Gottlands National-Bevärings Infanteri och Jägare utgående
löner; varande i öfrigt anslaget enligt förra staten oförändradt.
23:o Hallands Beväring.
Någon förändring uti det i förra staten uppförda anslag har icke egt rum.
24:o Bevärings-manskapets vapenölning.
Jemte det Rikets Ständer icke funnit skäl att nu bifalla E. K. M:s Nådiga
Proposition om en tillökning af 63,000 R:dr uti det å anslaget för beväi
ingens vapenöfningar i staten förut uppförda belopp af 80,000 R:dr, halva
Rikets Ständer tillika beslutat, att delta anslag hädanefter må komma att anses
såsom endast ett förslags-anslag, och att således, om detsamma skulle finnas
etill 1 äckligt för en öfningstid af 12 dygn, in- och utrycknings-dagarne
oberäknade, bristen då må af Riksgälds-Conloiret fyllas.
2f>:o Försvarsverket i allmänhet eller Kriqs-Collegii Departementer, hvarunder
äfven upptagas indeldta räntor för Åkers krutbruk och Husqvarna gevärs-factor
i.
Detta anslag utgår nu, oberäknadt de derunder inbegripne indeldta räntor,
med 696,000 R:dr, sedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag
beviljade eu tillökning af 70,000 R:dr utöfver de 626,000 R:dr, hvartill anslaget
intill denna tidpunkt uppgått. Då E. K. M. funnit denna tillgång 0-  tillräcklig och, i följd deraf, äskat en ytterligare förhöjning i anslaget af 69,000
R:dr, hafva Rikets Ständer, med ledning af Krigs-Collegii stats-förslag för 1840
till 1844, sökt upplysning, hvaruti det tillökade behofvet har sin grund, och
dervid inhemtat, att berörde stats-försiag, förutom vanliga hittills bestridda
utgifter, upptaga maleriel-kostnader för bevärings-exercisen, hvilka, såsom hänförande
sig till ett af E. K. M. icke gilladt alternativ för regleringen af denna
exercis, icke allenast med en årlig utgiftssumma af 27,358 R:dr 11 sk.
öfverskjuta det anslag, som erfordras för den exercis af 21 dygn, som af E.
K. M. ansetts böra ega rum, utan jemväl med ett belopp af minst 60,000
R:dr böra antagas öfverskjuta det å Collegii nuvarande stat tillgängliga behof
-
35o
Expedilions-Utskottcts Förslag lill und. Skrifvelse, N:o ij3.
vet för exercis af 12 dygn, hvartill Rikets Ständer här ofvan beviljat anslag.
Derjemte upptaga samma stals-förslag en utgiftspost för Carl Gustafs stads
gevärs-factori, hvilken, för året beräknad, uppgår till en summa af circa 12,000
R:dr, hvarigenom sålunda på det hela uppkommer ett årligt behof af 72,000
R:dr, sorn, enligt de af Rikets Ständer antagna grunder, antingen icke Lehöf
ver fyllas, eller, så vidt det hänföres till utgifterne för Carl Gustafs stads
gevärs-factori, bör tagas i serskildt betraktande i sammanhang med den extra
Stats-regleringen; och hafva Rikets Ständer, vid sådant förhållande, ej allenast
icke funnit skill bevilja det af E. tv. M. begärda tillökade anslag af 09,000
B:dr, utan deremot ansett sig böra nedsätta anslaget för armeens materiel
till en summa af 666,666 R:dr 32 sk.; hvarförutan, och då den del af de
kronan besparade rotefrihets-afgifter, som, enligt Rikets Ständers beslut, angående
beräkningen af Stats-Verkets inkomster, skall uppföras å den 3:dje
Hufvud-Titeln, rätteligen synes böra disponeras i och för armeens materiella
behof, Rikets Ständer beslutat, att här, under benämning: ”af rotefrihets-afgifterne
till armeens materiella behof”, uppföra ett belopp af R:dr 22,500,
emot det alt det till Försvars-Verket i allmänhet eller Krigs-Collegii Departementer
beviljade anslag förminskas med en motsvarande summa, och således
kommer att utgöra endast 644,166 R:dr 32 sk.
I afseende å denna anslags-titel har E. K. M. dessutom serskildt äskat,
att det anslag af 12,000 R:dr, som för Topografiska corpsens arbeten varit
afsedt, måtte öfverflyttas från Krigs-Collegii Fortifications-Afdelning till nyssnämnde
corps’ stat; men, enär dessa arbeten närmast kunna jemföras med andra,
som afse militära föremål, hvilka samtligen stå under Krigs-Collegii redovisning,
hafva Rikets Ständer ansett detta anslag böra uppföras å stat, på
sätt hittills skett.
26:o Lifmundering för Indeldta Infanteriet.
Detta anslag, uti hvilket ingen tillökning blifvit begärd, är utfördt oförändradt,
enligt förra staten, till R:dr 71,000.
27:o Spanmåls-upphandling och bageri-kostnad.
Förra staten upptager R:dr 25,000, som nu äro utförda utan förändring.
28:o Ved- och ljuspenningar för fästnings- och garnisons-orter.
Anslaget är utfördt oförändradt, enligt förra staten, till R:dr 14,000.
29:d Skrifmaterialier och expenser, m. m.
Anslaget är utfördt till samma belopp, som i förra staten, eller R:dr 4,500.
30:o Rese- och tractaments-penningar för militäre embets- och tjenstemän.
E. K. M. har i Nåder föreslagit, att det anslag af 6,666 R:dr 32 sk.,
som finnes uppfördt i staten i och för militäre embets- och tjenstemäns rese
-
Exp edition s -Ul skotte t s Förslag till und. Skrifvelsej N:0 1~]3.
35*
och tractaments-penningar, må iklädas egenskapen af elt förslags-anslag, mera
då Rikets Ständer föreställt sig, att de å denna Hufvud-Titel uppkommande
besparingar skola lenina tillgång för bestridandet af utgifter, som äro af tillfällig
beskaffenhet, hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt uppföra anslaget oförändradt.
31 :o Värfnings- och recapitulalions-penningar.
Detta anslag, till ett belopp af 1,000 R:dr, hvilket är afsedt att utgöra
en tillgång för ersättningar åt Compagni-Chefer, vid de tillfällen, då de, genom
olyckshändelser, göra förlust af manskap, hafva Rikets Ständer, enär det
visat sig, att detsamma för detta ändamål blott till ringa del blifvit anlitadt,
och då dylika tillfälliga utgifter synas kunna af besparingarne utgå, funnit
böra alldeles upphöra.
32:o Durch-marche-kostnader och oförutsedda utgifter.
Rikets Ständer hafva antagit, alt utgifterna å dessa båda Titlar skulle
kunna inskränkas, såsom en följd jemväl af de lättade utvägar för truppers
transporterande, som i senare tider uppstått, med anledning hvaraf Rikets
Ständer beslutat nedsätta anslaget för durch-marche-kostnader till R:dr 20,000
och för oförutsedda utgifter till R:dr 45,000.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer förehaft frågan om det anslag,
hvilket, enligt Rikets Ständers beslut, rörande den ersättning, inqvarterings-gifvare
bör tillkomma för mat, som lemnäs tågande trupper, m. m.,
bör å 3:dje Vlufvud-Titeln uppföras, till godtgörande af skillnaden emellan
det pris, hvartill dagportioner genom markegångs-sältning bestämmas, och
den kostnad, som de inqvarterings-skyldige i sjelfva verket få vidkännas.
Enligt af vederbörande meddelad uträkning, hafva, med beräkning af
de senaste fern årens markegångspris, 9 sk. 5 r:st. för hvarje dagportion, årligen
utgått följande belopp, nemligen:
för regements-mötena med 23,766 man under per medium 6 marche-dagar,
eller 142,596 portioner . .
27,974:27.—
för befäls- och recryl-rnötena, efter beräknade 10 procent af
regementenas styrka, 14,280 portioner .......... 2,801:22.—.■
för Exercis , Sqvadrons- samt Recryt- och remont-mötena,
2,250 portioner . . . . • . ....... . . . 441:: 19. 6.
Summa R:dr 31,217:20. 6.
hvilken utgift af passevolance-medlen blifvit bestridd.
Med beräknande af ett portionspris, motsvarande hvad commenderadt
manskap af Indeldta Armeen i gage bestås,, eiler 12 sk. broo för dagen,, hvil
-
3j2
Expedilions-TJtskotlets Förslag lill tind. Skrifvelsej IV: o ]j3.
ket pris äfven kan i allmänhet antagas skäligen motsvara den kostnad, inqvarterings-gifvare
för tågande truppers underhåll få vidkännas, och som för
berörde antal portioner uppgår till 39,781 R: Jr 24 sk., uppkommer en skillnad
af 8,564 R:d.r 3 sk. 6 r:st., hvarmed kostnaden skulle öfverskjuta hvad
af passevolance-medlen till denna utgifts bestridande kan disponeras; och
hafva Rikets Ständer alltså beslutat, att ett anslag, stort 9,000 R:dr, varder
å denna Hufvud-Titel uppfördt, till ersättning åt inqvarterings-gifvare för
skillnaden emellan det belopp, som, enligt markegångs-sättning, af passevolance-medlen
utgår till dagportioner vid Indeldta Armeens marcher till och
ifrån Regements-, Befäls- och Recryts-, samt Exercis-Sqvadrons-, Recrytsoch
Remont-möten och det pris af 12 sk. B:co, hvartill Rikets Ständer ansett
kostnaden böra beräknas, samt att detta anslag må anses sågom ett reservations-anslag,
så alt hvad under ett år ej utgår, bör, utan ^ilt sammanblandas
med Titelns öfriga besparingar, afsättas till bestridande af ett kommande
års utgifter för samma ändamål.
33:o Militiae-Boslälls-Cassans reserv-hemmans-räntor.
Uti d essa samtligen indelta räntors utgående hafva Rikets Ständer ej
funnit skäl att besluta någon förändring.
34:o I anledning af väckt fråga om ersättning af gage och spanmål till
det manskap vid värfvade Regementena, som, utöfver den| till permittering
bestämda styrka, uti tjenstgöring qvarblifver, har E. K. M. funnit, alt det
vore med en rätt ordning öfverensstämmande, om Staten upptoge full aflöning!
och spanmål för hela styrkan och för hela året, under iagttagande,
att aflöning icke utfeetaltes för större styrka, än sorn vore effectivt tjenstgörande;
och har lii. K. M. behagat i Nåder öfverlemna till Rikets Ständer att
bestämma det sätt; hvarpå behofvet i denna del må kunna afhjelpas, ulan
anlitande af Titelns besparingar, antingen genom anvisande af ett serskildt
förslags-anslag, eller genom medgifvande, alt utgifter af denna beskaffenhet
må på Statsverkets öfverskott af Stats-inkomslerne anordnas.
Rikets Ständer hafva tagit detta i öfvervägande, men då en sådan an
•
O
ordning skulle väsendtligen rubba sjelfva grunderne för de värfvade Regementenas
organisation och tvifvelsutan komma att ådraga Statsverket högst
betydliga utgifter, hafva Rikets Ständer ansett sig sakna skäl att bifalla dessa
utgifters anordnande på sätt E. K. M. i Nåder föreslagit.
35:o I anledning af hvad E. K. M:s Nådiga Proposition innehåller, beträffande
de anslag, som kunna erfordras för betäckande af utgifter, hvilka
må blifva förenade med antagandet af en ny inqvarterings-ordning för stä
derne
-
Expcditions-Vtskotlets Furslag lill lind. Skrifvelse j N.o 1j3. 353
derne i Riket, komma Rikets Ständer, alt vid besvarandet af E. K. M:; Nidiga
Skrifvelse!' i detta ämne af den 15 sistlidne Januari, serskildt i underdånighet
sig yttra; men få emedlertid nu underdånigst anmäla, allett förslagsanslag
af 24,000 R:dr, motsvarande Kongl. Maj:ts och Kronans inqvai teringsbidrag,
i enlighet med den utaf Rikets Ständer antagna nya Inqvarteringsordning
för Släderne i Riket, utom Stockholm, blifvit å Tredje Hufvud-Titeln
uppfördt, äfvensom att, medelst serskildt beslut, i fråga om ny iiurvarterings-ordning
för Stockholms Stad, Rikets Ständer pröfvat skäligt å denna
Hufvud-Titeln uppföra ett förslags-anslag lill belopp af 12,000 R:dr, i och
för bestridande at inqvarterings-kostnaderne för Lif-Bevärings-regementet, General-Axljulants-Expeditionen
för Armeen, numera Landlförsvars-Departemenlets
Commando-Expedition, Topografiska Corpsen, Artilleri-Staben och Ingenieur-Corpsen,
hvilka Regementen och Corpser förut af Stockholms stad åtnjutit
inqvartering.
3G:o Vidkommande den i E. Iv. M:s Nådiga Proposition väckta fråga om
underhåll af Lifgardets till lläst casein- och stall-byggnader, och om uppförande
på 3:dje Hufvud-Titeln, under anslaget till ved och lyshållning i fästnings-
och garnisons-orterne, af den summa, som anses erforderlig för lyshåilningen
i nämnde Regementes stallar, sa hufva Rikets Ständer ansett Regementet,
i likhet med de båda Gardes-Regementena till fot, böra vidkännas underhålls-skyldigheten
af casern-byggnaden, emot det att Regementet uppbär
full inqvarterings-ersältning af Stockholms stad; hvadan och som Rikets Ständer,
enär de icke kunnat ingå i någon pröfning, till hvad utsträckning en
lyshållning i nämnde stallar erfordras, ej funnit skäl till denna utgifts bestridande
af anslaget till lyshållning i fästnings-och garnisons-orterne, samt dessutom
trott koslnaderne för stalhtrnes underhåll böra utgå af de tillgångar,
som äro ställde till Krigs-Collegii disposition för underhållet af Kronans militaire-byggnader,
Rikets Ständer alltså icke ansett sig böra de i förutnämnde
afseenden i Nåder äskade serskilda anslag bevilja.
37;o I följd af Rikets Ständers fattade beslut, alt mötes-passevolance-afgiften
för manskapets underhåll vid Indeldta Cavalleriet och Infanteriet skall
med innevarande år upphöra och Rust- och Rotehållare tills vidare befrias
från de åligganden, för hvilka berörde afgift hittills blifvit erlagd, hvilket
beslut Rikets Ständer skola i serskild underdånig skrifvelse hos E. K. M. anmäla,
med anhållan om Dess Nådiga sanction derå, har ett emot nämnde afgift
svarande anslag i rundt tal af 176,000 R:dr blifvit uppfördt å 3:dje
Hufvud-Titeln, att från och med nästa år utgå till bestridande af de kostnaDih.
till R. St. Prot, 1%>4°< lo Sami. / Afd, 45
35£ Expedilions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse j N.o ty3.'
der, hvartill nyssomförmälde afgift varit afsedd och med iagltagande, alt under
ett år möjligen uppkommande besparingar få påföljande år användas.
Till följd af hvad Rikets Ständer sålunda godlfunnit i alla ofvanberörde
hänseenden besluta, hafva å Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel blifvit uppförde
följande contanta anslag, nemligen:
Militaire- och För svar s-Verket till lands.
Krigs-Collegium med Utrednings-förråden . . . R:dr 25,350:
Krigs-Hof-Rätten
5,733: 1 G.—
Generalitets-Staten
54,700:
Landtförsvars-Bepartementets Commando-Expedition . 4,000:
Ingeniettr-Corpsen
21,535: 8. —
Topografiska Dito . ............ 11,550.
Öfver-Commendants-Expeditionen i Stockholm . . . 2,000:
Artilleri-Staben ............ . . 2,800:
Commendänts-Staten
6,765: 16.—
K rigs-Äcademien ............. 37,200:
Allmänna Garnisons-Sjukhuset i Stockholm .... 31,320:
S:a R:dr 202,953: 40. —
Inde Ida Arméen.
Cavallerr- och Infanteri-Regementena .... R.dr 211,428:45. 6.
E-xercis-Sqyadronernes underhåll . . ...... 22,000: — —
S:a R:dr 233.428:45. 6.
Värfvade Arméen.
Lifgardet till Häst . ....... ... R;dr 55,118:13. 6.
Kronprinsens Hussar-Regemente . . ....... 49,618: 19. 6.
Svea Lifgardet . .......... . . 73,116:22. 6.
Andra Dito . . .
73,226:22. 6.
"Wermlands Fä 1 t-Jäga re-R ege m en te
. 24,974: 16. —
! Svea Artilleri-Regemente i
Götha Dito Dito V ..... . 337,600:46. 6.
Wendes Dito Dito \
Transport R.dr 613,654: 44. 6.
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o rjo. 355
Transport R:dr 613,654:44. 6.
Ca valleri- och Artilleri-hästars remontering, skoning,
m.
28,000:
Fouragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriets
hästar
. . . 126,077: — —
S:a R:dr 767,731; 44. 6.
Beväring.
Lif-Bevärings-Regementet R:dr 19,708: 16. —
Gottlands National-Beväring  34,897: 37. 4.
Hallands Beväring  3,560:
Bevärings-manskapets vapen-öfning  80,000:
S:a R:dr 138,166: 5. 4.
Materiel.
Försvars-verket i allmänhet eller Krigs-Collegii Depar
lementer
644,166: 32. —
Af Rotefi ihets-afgiftei ne till Arméens materiella hehof 22,500:
Lif-mundering för Indelda Infanteriet  71,000:
S:a R:dr 737,666: 32. —
Diverse anslag.
SpanmAls-upphandlings- och Bigeri-kostnader . . R:dr 25,000:
Ved- och ljus-penningar för fästnings- och garnisons-orter 14,000: —- —■
Skrifmaterialier och expenser för Tredje Hufvud-Ti
telns
Stater 4,o00: —■ - ■
Rese- och tractaments-penningar för mili laire embets
och
tjenstemän
6,666: 32. —
Durch-marsch-kostnader
. 20,000:
Oförutsedda utgifter  45,000 —•
Ersättning åt Inqvarterings-gifvare vid Indelda Arméens
marscher till och ifrån mötena, reservations-anslag 9,000;—■—
Kongl. Maj:ts och Kronans inqvarterings-bidrag, i enlig
-
het med den nja Inqvarterings-Ordningen för Stä
Transport
R;dr 124,166; 32.—
356 Expedit iöns-Utskotta t s Forsin" till tind. Skrifvelse , N.-o ty 3.
124,166: 32.—
24,000: — —
12,000:
17(5,000: — —
S:a R:dr 336,16(5: 32. —
Summa Summarum ii:eo R:dr 2,416,114: 7. 4.
livaitill komma Indelningar och spanmäl in natura, i likhet med hvad den
senaste Riks-Slaten upplager, men efter den beräkning, sorn den blifvande
Riks-Slulen för är 1841 och följande åren intill niista Riksdag kominer att
utvisa.
SI-ill igen (fl Rikets Ständer i underdånighet anhålla, del täcktes L. K.
M. förelägga nästkommande Ständer en omfattande plan till förs vars-verkets
organisation i dess-helhet, på det Rikets Ständer må blifva i tillfälle att, i
ett sammanhang, besluta öfver de åtgärder, sorn erfordras, för alt, i förening
med en afsedd lindring i de rustandes och roterings-skyldiges besvär, befordra
den utsträckning af Bevärings-manskapels öfning, som tillika bör ega
rum.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 December 1840.
Transport R:dr
derna i Riket, utom Stockholm, förslagsvis ut förd t
till ...
Iuqvartc.rings-ersättning till Stockholms Stad, förslagsvis
utförd till ......... . . . .
Till mötes-koslnader i stället för mötes-passevolans-af
'Cl
_ _
giften
Expeditions-Utskotlcts Förslag till und. Skrifvelse, N-o 174-
357
N:o 174.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgai e-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens <y:de Hufvud-Titel.
(Stals-Ulsk. Uti. N:ris 61 och 217 samt Meni. N:o 301, äfvensom
Först. Stals-Ulsk. Mern. N:o 339.)
S. A. K.
Efter behörigt öfvervägande så väl af hvad E. K. M:s Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkels tillstånd ecb behof, i afseende på Riks-Statens
Nionde Uufvud-Titel innehåller, som äfven af hvad förhållandena dermed i
öfrigt funnits föranleda, hafva Rikets Ständer förehaft reglering af utgifterne
under nämnde Hufvud-Titel, |å sätt Rikets Ständer få här nedan i underdånighet
anmäla.
Denna Hufvud-Titel upptager, enligt senast fastställda Stals-reglering, för
åkerbruket, handeln och näringarne i allmänhet samt bergsbrukets understöd
ett belopp af 164,930 R:dr, med derunder inbegripne indeldta räntor, beräknade
Lill 11,725 R:dr och 41 tunnor spanmål in natura, upptagne till
205 R:dr.
Vidkommande grunderne för ifrågavarande del af Stats-regleringen; si
enär, enligt hvad räkenskaperne utvisa, ett, ehuru obetydligt, antal lån å
denna Titels anslag under loppet af de senast förflutna fem åren utgått, men
Rikets Släuder icke ansett lämpligt, att detta lill direct befiämjande af åkerbruket,
handeln och näringarne afsedda anslag vid serskilda tillfällen förminskas
med några i form af lån utgående summor, i synnerhet som, genom
Bankens och de serskilda Disconternes utvidgade lånerörelse, tillfälle blifvit
bered t för jordbruks- och närings-idkare att erhålla lån lill sådane belopp,
att det obetydliga, som ifrån det å denna Hufvud-Titel uppförda, under E.
K. M:s disposition ställda, anslag kunde erhållas, vore i jemförelse dermed
ett intet, hafva Rikets Ständer beslutat, det lån af de å denna Hufvud-Titel
anslagna medel icke må hädanefter meddelas. Och som, vid anställd undersökning,
rörande de dispositioner, hvilka å denna Ilufvud-Titels anslag under
de sislförflutna åren egt rum, Rikets Ständer trott sig linna, att en full
-
358
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrivelse, N.o 174.
ständigare fördelning af total-summan å serskilda underafdelningar eller
Anslags-Tillar lämpligen bör kunna tili vägabringas, hvarvid, enär någon förändring
uti den E, K. M. förbehållna rätt att inom Hufvud-Titeln disponera
besparingarne å de serskilda anslagen härigenom icke åsyftas, Rikets
Ständer endast sökt åstadkomma, att den blifvande Riks-Staten mera åskådligt
måtte upptaga de serskilda föremål, till hvilka de å denna Hufvud-Titel
beviljade anslag utgå, hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt följande serskilda
Titlar fastställa, nemligen:
l:o Skiften och afvitti ingar;
2:o Utflyltningshjelp efter laga skiften i alla Rikets Län, utom Skaraborgs,
Malmöhus och Christianstads Län samt Öland;
3:o Laga skiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på Öland;
4:a Vägar och Communicationer;
5:o Un lervisnings-anstaller för jordbruket och Landtmanna-näringarne;
6:0 Befrämjande i allmänhet af jordbruket och Landlmanna-näiingaiue;
7:o UäsUfvelns befrämjande;
8:0 Undervisnings-anslaller för Slöjderne;
9:o Befrämjande i allmänhet af Slöjderne;
lC:o Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart; och
11 :i Bergsbrukets understöd;
linder hvilka Titlar utgiflerne blifvit uppförda och till belopp bestämda, på
sätt som följer:
l:o Skiften och afviltringar.
Under denna Titel, hvartill de sist förflutna fem åren utgått en summa
af 212,719 R:dr 25 sk. 10 rst., eller i medeltal 42,544 R:dr, är anslaget utförd
t med 42,000 R:dr.
2:o Utflyltningshjelp efler laga skiften i alla Rikets Län, utom Skararaborgs,
Malmöhus och Christianstads Län samt Öland.
Under tillkännagifvande, att E. K M., i enlighet med Rikets .Ständers
beslut, ifrån och med år 1831 till och med 1838, anslagit 25,000 R:dr årligen
af 9:de Hufvud-Titeins tillgångar, lill hjelp vid utflyttningar efter laga
skiften i alla Rikets Län, utom Skaraborgs, Malmöhus och Christianstads Län
samt Öland, men att delta anslag i så mållo befunnits otillräckligt, att den
äskade utflyltningshjelpen utgå 11 till ett medeltal af 28,861 R:dr årligen, har
E. \i. M., uti Dess Nådiga Proposition, föreslagit Rikets Ständer att, i stället
för ile sålunda beviljade 25,000 R:dr, anslå en förslags-summa af 28,000
R: Ir till utflyttningshjelp efter laga skiften, hvarigenom en tillökning å denna
llufvud-Titel, stor 3,000 R:dr, skulle uppkomma.
Expcditions-l)iskottets Förslag till tind. Skrifvelset N.-o 1J4‘
359
Vid öfvervägande häraf, hafva Rikets Ständer, då det till utflyttnings—
hjelp efter laga skillén beviljade anslag funnits vara otillräckligt, men de,
sorn, i fö jd al verkställde skiften, ega all, enligt gällande Författningar, ett
sådant bidrag af Stals-Verket utbekomma, icke böra, i blist af dertill disponible
tillgångar, uppehållas i sin lagliga rätt, och då beloppet af utflyttningshjelp,
efter vederbörande Landlmätares pröfning, bestämmes af Gode män
eller Domstolen i orten, ansett sig böra till utflytlningshjelp efter laga skiftt
n i alla Rikets Län, utom Christianstads, Malmöhus och Skaraborgs Län
samt Öland, på sätt E. K. M. i JNåder äskat, å denna Hufvud-Titel uppföra
en summa, stor 28,000 R:dr, deruti inbegripne de förut beviljade 25,000
R:dr, alt såsom ett förslags-anslag utgå, så att bristen ersättes af RiksgaldsContoiret,
men det möjligen uppkommande öfverskottet för hvarje år till
nämnde Contoir inlevereras.
3:o Laga skiften i Skåne, Skaraborgs Län samt på Öland.
Af den anledning, alt kostnaderne för skiftens verkställande vid Statens
hemman och egendomar, och det bidrag, sorn utgått tilt ulfbyttningshjelp åt
enskilde inom Skåne och Skaraborgs Län samt Öland, blifvit i räkenskaperire
gemensamt uppförde, hafva Rikets Ständer endast kunnat inhemta, att till
dessa begge föremål, under hvarje af de sislförflutne fem åren, i medeltal
utgått tillsammans omkring 18,000 R:dr; och ehuru ordningen fordrat, att
vid den fördelning af de A denna Hufvud Titel uppförda anslag, hvilken Rikets
Ständer här ofvan antagit, det sällin la för dessa Provinser serskildt disponerade
belopp blifvit under sina behöriga Titlar uppförd t å de här förut
upptagne allmänna anslags-titlarne för skiften och utflyttningar, hvar lör sig,
hafva Rikets Ständer iikväl, då utredning först måste för sig gå, huru
mycket af ofvanberörde 18,000 R:lr varit behölligt för skiften och hvad
derefter till utflytlningshjelp disponerats, ansett sig för närvarande böra
med 18,000 R:dr utföra anslaget för laga skiften i Skåne och Skaraborgs Lin
samt på Öland, men få tillika hos E. K. K. i underdånighet anhålla, att E.
K. M., efter det utredt blifvit, huru stor aniel af berörde anslag må erfordras
serskildt för skiftes-kostnader och serskildt till utflyttningshji 1;>, läcktes
til! Rikets Ständer vid nästkommande Riksdag framställa Nådigt förslag' å
det belopp, som under hvardera af beiörde Titlar må för Rikets samtkga.
Provinser blifva af nö> h n.
4:> Vägar och Communicationer
För
detta ändamål, hval till under de sistförflutne fern årens i medeltal
utgått 8,550 R:dr, hafva Rikets Ständer amsi fil höra å stat uppföras 8,000 ILdr.
. 5:o Under v isnings-anstalter för jordbruket och I and fi urnamua.-n är inga 1 roe.
Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag å 9:.ie Hufvud-Titeln anvisat ett
Expedilions-Utskoltels Förslag till lind. Skrifvelse, N-C I fi.
serskildt anslag af 5,000 R:dr, såsom årligt understöd för Landtbruks-Insliltitet
å Degeberg i Westergöthland, dock endast för viss lid, hvilken pu snart
tilländalöper, samt nyttan af delta Institut blifvit allmänt erkänd, och framställningar
hos E. K. M. gjorda om bidrag till bildande jemväl i andra orter
af sådana läro-anstallter, der, i bredd med practisk öfning, vetenskaplig bildning
i alla delar af landtbruket kunde vinnas; så har, under förklarande, det
E. K. M. äfven för Dess del insett nyttan och behofvet af dylika Inrättningar,
enär onekligt vore, att jordbruket inom fäderneslandet ännu icke uppnått
den högre ståndpunkt, hvartill det för nationens båtnad bör sträfva, E. K.
M. uti Dess Nådiga Proposition föreslagit Rikets Ständer, dels att de 5,000
R:dr, som vid sista Riksdag anslogos för Institutet vid Degeberg, måtte anvisas
att fortfarande för samma ändamål utgå, dels att derutöfver 15,000 R:dr
årligen måtte å 9:de Ilufvud-Titeln anslås, för att af E. K. M. användas, så
, väl till ytterligare understöd åt Degebergs Landtbruks-Inslitut, för så vidt
sådant af behofvet påkallades, som i moa af derom skeende framställningar,
till understöd för inrättande af sådana läro-anstalter i andra Rikets landskap,
der invånarne sjelfve vilja dertill bidraga, medelst anskaffande, å egen bekostnad,
af för ändamålet lämplig local, och hvad i öfrigt utöfver det understöd,
som af staten beviljades, kunde behöfvas.
Tid öfvervägande af hvad, i frågan om understöd för Degebergs Landlbruks-Institut,
sålunda och i öfrigt förekommit, hafva Rikets Ständer, då erfarenheten
visat, att berörde Institut, under dess skicklige och nitiske föreståndares
ledning, varit af en obestridlig nytta lör det allmänna, såsom en
Cenlral-Inrältuing, hvarifrån utgått practiskt bildade landtman,t af hvilkas
verksamhet betydliga fördelar, medelst förbättringar i landtbruket, äro alt
emotse, och då det således är af högsta vigt, att denna Inrättning beredes
tillfälle till en utvidgad verkningskrets, funnit, i enlighet med hvad E. I\.
M. i Nåder föreslagit, behofvet påkalla tillökning uti det vid sisla Riksdag för
detta Institut beviljade anslag, hvarvid, med beräkning jemväl af en lämplig
ersättning till föreståndaren Nonnen, för det han, i och för Landtbruks-Institutets
behof, anskaffar och underhåller byggnader, sorn eljest för egendomen
icke erfordrades, Rikets Ständer ansett det ifrågasatta anslaget böra skäligen
bestämmas till 10,000 R;dr Banco, deruti inbegripne de reitan vid sista
Riksdag beviljade 5,000 R:dr, och således bifallit, att, jemte berörde 5,000
R:dr,elt y tterligare anslag till lika belopp må för Landtbi uks-Inslitutet vid
Degeberg på denna Titel uppföras, att intill nästa Riksdag utgå, mot vilkor,
att vid Institutet kostnadsfritt lemnäs undervisning och uppehälle ät ffme e
lever
-
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;0 17 4'
36r
lever och 24 rättare-lärlingar, hvaraf företrädesvis en från hvarje af Rikets
Län, och att, om det skulle visa sig, att Institutet icke vidare uppfyller sitt
ändamål, eller föreståndaren underlåter att fullgöra de honom föreskrifne vilkor,
E. K. M. må ega att, efter förut skedd pröfning, å statens vägnar, uppsäga
understödet, med den påföljd, alt Institutet sex månader derefter må
anses upphördt och ej vidare vara berättigadt uppbära något af de anslagna
medlen.
Beträffande derefter inrättandet af ytterligare undervisnings-anstallter uti
förevarande syftning, hafva Rikets Ständer jemväl till pröfning förehaft en
uti E. K. M:s Nådiga Skrifvelse af den 8 sistlidne Februari Rikets Ständer
meddelad framställning, hvaraf inhemtas: att, då Uplands jord, ehuru i allmänhet
af utmärkt god beskaffenhet, vanligen gifver en långt knappare afkastning,
än som genom vidgad kännedom om rätta sättet att ändamålsenligt
sköta densamma, så till åker som äng, skulle kunna vinnas, den stora nationella
förlust, sorn härigenom uppkommer, säkrast skulle motverkas genom inrättandet
derslädes af ett Landtbruks-Institut, som ej allenast till personer med.
redan inhemtade allmänna förberedande kunskaper, utan ock till allmogen kunde
sprida bepröfvadt rigtiga läror om jordbruk och boskaps-skötsel och med till
efterföljd manande exempel ådagalägga dessa lärors pålitlighet och värde, hade,
med hänseende härtill, E. K. M:s Befallningshafvande i Upsala Län, som
funnit den till ny utarrendering åt 1848 ledigblifvande Ulltuna Kungs-ladugård
i Bondkyrko socken, en knapp half mil från Upsala, lemna den förträffligaste
local för ett större Landtbruks-Institut, i underdånighet hemställt,
att nämnde Kungs-ladugård, 121 mantal, som, enligt den 5 November 1817
afslutadt contract, gifver 602 tunnor 25| kappar spantnål, hälften råg och
hälften korn, i årligt arrende, må med de åbyggnader, hvilka för ett större
Landtbruks-Institut äro behöflige, vid arrende-årens slut till ett sådant Institut
få användas samt afkastningen deraf, jemte ett dessutom troligen nödigt
stats-anslag, anvisas till aflöning för föreståndare och lärare i alla de ämnen,
sorn E. K. M. kunde finna för godt bestämma, eller sorn nu vid LandtbruksInstitutet
å Degeberg i Westergöthland föredragas, äfvensom för inrättande
derjemte af en skola till inhemtande af kunskap i de för allmogen mest nödiga
och nyttiga slöjder, samt en större verkstad för tillverkningen af jordbruksredskap;
till hvilken underdåniga hemställan hemtats ytterligare stöd'deraf,
att, i följd af Kungs-ladugårdens närbelägenhet till Upsala Universitet,
dervarande lärare i botanik och practisk ekonomi m. m. kunde beredas tillfälle
alt stundom tillhandagå Institutet med sina högre kunskaper, och äfven
Bih. till R. St. Prot. 1840. 10 Sami. 1 Afd. ffi
36a
Expeditions- Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, IV.o ij/£.
den vid Universitetet studerande ungdomen komma att taga kännedom om
landtbruket; och har E. K. M., oagtadt nuvarande arrende af Ulltuna Kungsladugård
ännu kommer att fortfara längre, än den tid, inom hvilken Rikets
Ständer, enligt grundlagen, skola till lagtima Riksdag å nyo sammankomma,
likväl velat nu i Nåder öfverlemna till Rikets Ständer att härutinnan vidtaga
det beslut, hvartill den af E. K. M.'s Befallningshafvande gjorda framställning
kunde finnas föranleda, enär under ovissheten, huruvida upplåtelsen af Kungsladugården
komme alt bifallas eller ej, mycket af den tid, som kunde nyttigt
användas, antingen till nödiga förberedelser för Landtbruks-Institutets iordningbringande
vid Ulltuna genast vid arrendetidens slut, eller för att söka
bereda annan utväg, sorn möjligen kunde finnas till ett sådant Instituts inrättande
annorstädes inom Länet, skulle för ändamålet förloras.
Rikets Ständer, som härvid icke kunnat förbise, att, för införande af nödiga
förbättringar uti Sveriges landthushållning, Landtbruks-Instituts inrättande
inom flera orter af landet blefve nyttigt, hafva alltså och med fästadt
afseende A ofvanberörde af E. K. M:s Befallningshafvande närmare utvecklade
skäl, godtfunnit bevilja ett anslag af 4,000 R:dr årligen, motsvarande Ulltuna
K ungs-ladugårds arrende, att frän år 1841 afsättas, helst räntebärande,
till bildande af en fond för uppköp af inventarier m. m. för ett Landtbruksinstitut
på Ulltuna; hvarjemte denna Kungsladugård, vid arrende-tidens slut,
eller förr, om arrendatorn vill från arrendet afstå, må upplåtas till ett allmänt
Landtbruks-Institut för hela Sverige, under öfverinspection af den serskilta
styrelse, som E. K. M. i Nåder kan finna godt att dertill förordna»
Derförutan och enär sådana lägre landtbruks-skolor, hvarmed hufvudsakligen
skulle komma att afses bildandet af skicklige rättare, och hvilka af enskilde
eller corporationer inom de serskilda Länen blifvit stiftade, otvifvelagtigt böra
komma att på landlhushållningen hafva ett fördelagtigt inflytande, men
dessas föreståndare böra kunna anses godtgjorde genom de till sådana skolor
upplåtne egendomars afkastning och det arbets-biträde, som af rätta re-lärlingarne
kan påräknas, samt således det enda, sorn af staten, i och för sådana
skolors upprätthållande, erfordras, kan anses inskränkt till aflöningen åt en
biträdande lärare, hafva Rikets Ständer bifallit, att ett årligt anslag af 5,000
R:dr må intill nästa Riksdag uppföras, att af E. K. M., med 1,000 R:dr till
hvardera, tilldelas fem sådana lägre Landlbruks-skolor, hvilka visat sig hafva
bildat ett eapital af minst 20,000 R:dr i penningar eller egendom, och hvilkas
organisation i öfrigt af E. K. M. pröfvas motsvara det dermed åsyftade
ändamål, hvarvid Rikets Ständer ansett de, som först sig anmäla och visa sig
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o iy4-
363
hafva fullgjort de för detta understöds erhållande föreskrifne vilkor, böra först
deraf komma i åtnjutande.
För denna Titel, hvarå förut utgått det till Institutet vid Degeberg anvisade
anslag, räntemedeJ till Landtbruks-Academien för återstoden af ett år
1819 beviljadt byggnads-anslag, derå någon del af capitalet ännu är obegagnad,
och arfvode för undervisning i pottaske-tillverkning, har under de sist
förflutna fem åren, i medeltal erfordrats 7,405 R:dr; och ulföres nu, med
afseende å ofvanberörde beviljade nya anslag, tillsammans 21,000 R:dr; viljande
Rikets Ständer, i sammanhang med beslut, angående extra Stats-regleringen,
i afseende på liqviden af nyssnämnde byggnads-anslag, yttrande i
underdånighet meddela.
6:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar.
För detta ändamål har under de sistförflutne fem åren i medeltal utgått
9,905 R:dr; och utföres här i rundt tal 9,000 R:dr.
Rikets Ständer, som, med afseende på den allmänt erkända nytta, hvilken,
i synnerhet vid nyodling af vattensjuk mark, varit att påräkna af de
biträden, aflidne Agronomen Stej)ens och äfven dess utmärkt skicklige elev
Jonsson, lemnat de enskilde peisoner eller menigheter, som derom anmodat
dem, ansett det redan å stat under denna Titel uppförda arfvode till en Agronom
böra, så vidt en dertill tjenlig person kan erhållas, fortfarande utgå,
hafva alltså godtfunnit, det må ett arfvode, stort 1,200 R:dr, fortfarande Beräknas,
att af E. K. M., med de vilkor, hvarunder Agronomen Steffens detsamma
innehaft, tilldelas en för erforderlig skicklighet känd person.
7:o Hästafvelns förbättrande.
Å 9:de IIufvud-Titeln hafva till detta föremål under de sistförflutne fem
åren blifvit i medeltal disponerade 4,967 R:dr, och då ytterligare härtill
läggas de från 8:de Hufvud-Titeln nu öfverflyttade anslag, utgörande i contant
till Flyinge och Strömsholms stuteriers dagsverks-ersättning,' tillsamman*
3,704 R:dr 8 sk., hästafvelns förbättrande 8,000 R:dr, hingst-préemier 3,310
R;dr och hingsthållning i Elfsborgs och Skaraborgs Län, för hvilket ändamål
endast spanmål in natura finnes anslagen, blifver summan af de å denna Titel
hädanefter utgående anslag tillsammans 19,981 R:dr 8 sk., eller i rund
summa 20,000 R:dr, utom förra anslagen af indelda räntor och spanmål in
natura.
8:o Undervisnings-anstallter för slöjderne.
Å denna Titel har hittills funnits endast ett anslag för Chalmerska slöjdeskolan
i Götheborg, stort 3,000 R:dr; och enär för denna skola, som visat
sig vara allmänt nyttig, ett ökadt anslag för beredande af nödig utvidgning
364 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.o 174*
synes erforderligt, hafva Rikets Ständer beviljat ett ytterligare årligt anslag
af 1,000 R:dr Banco, att för Chalmerska slöjde-skolan å denna HufvudTitel
uppföras, under samma vilkor, hvarunder de förut anslagna 3,000 R:dr
utgått.
Det i Stockholm inrättade Technologiska Institut, som af ManufacturDiscontens
ofverskotts-medel åtnjuter ett ärligt bidrag, stort 14,000 R:dr af
Riks-Statens 10:de Hufvud-Titel å f. d. Mechaniska skolans stat 200 R:dr,
hvaraf 100 till stipendier, och af det å 9:de llufvud-Titeln uppförde, till
Commerce-Collegii disposition ställde, anslag af 7,000 R:dr till Manufacturernes
befrämjande, 240 R:dr, eller tillsammans 14,440 R:dr, har följagtligen å
denna Hufvud-Titel sig anvisade endast sistberörde 240 R:dr; men då ordningen
fordrar, att de Statens medel, som till sådane föremål utgå, upptagas
och redovisas, i sammanhang med andra dylika anslag, hafva Rikets Ständer
godtfunnit, att för Technologiska Institutet må på Riks-Statens 9:de Hufvud
Titel
härunder uppföras, l:o  14,000: — —
motsvarande hvad Institutet hittills har sig anslaget af Manufactur-Discont-Fonden,
som hädanefter från denna utgift befrias,
och 2:o från f. d. Mechaniska Skolans Stat på 10:de Hufvud-Titeln
öfverllyttade  200: — —•
tillsammans R:dr 14,200:
hvarjemte de 240 R:dr, som till Technologiska Institutet utgått af de förut
på Nionde Hufvud-Titeln för Manufaeturernes befrämjande ställde medel,
12,000 R:dr, hvilken summa oförändradt uppföres å Stat, komma att deraf
fortfarande anvisas till nämnde Institut; samt att den under Commerce-Collegii
förvaltning ställda Manufactur-Låne-fondens behållning i årliga vinstmedel,
efter afdrag af alla omkostnader i och för låne-rörelsen samt inträffade
förluster, hvarje år må till Riksgälds-Contoret inlevereras; hvarigenom anslaget
å Titeln för Undervisningsverk i och för slöjderne. inberäknadt den beviljade
förhöjningen af 1,000 R:dr till Chalmerska Skolan, de förut af Manufactur-Disconten
utgående 14,000 R:dr och de från 10:de Hufvud-Titeln
öfverflyttade 200 R:dr, uppgår tillsammans till 18/200 R:dr.
9:de Befrämjande i allmänhet af Slöjderna.
Till detta föremål hafva dispositionerne under de sist förflutna fem åren
i medeltal uppgått till 12,887 R:dr; kommande hädanefter det så beskaffade
anslaget att utgå med en jemn summa af 12,000 R:dr.
10:de Brfrämjande i allmänhet af Handel och Sjöfart.
Under denna Titel, hvartill per medium utgått under de sistförflutne
Expeditions-Utskottcts Forsius, till und. Skrifvelse> N.o
365
fem urea 19,600 R:dr, hafva Rikets Ständer pröfval skäligt bestämma anslagsLeloppet
till 19,000 R:dr.
ll:o Eergs-Brukets understöd.
Å denna Titel har endast en disposition till Höganäs stenkols-verk under
de sistförflutne fem åren egt rum, till ett belopp i medeltal af 5,450
R:dr; och ulförés här 5,000 R:dr, utom de förut under denna anslags-titel
serskildt uppförde indelda räntor.
Contanta anslagen under Nionde IIufvud-Titeln hafva, i följd af allt detta,
blifvit sålunda bestämda, att från och med 1841 års början och intill
näst vidtagande stats-reglering utgå:
Skiften och afvittringar R:dr 42,000.
Utflyttningshjelp efter laga skilten, i alla Rikets Län, utom
Skaraborgs, Malmöhus och Christianstads Län samt på Öland,
på förslag  28,000.
Laga skiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på Öland . . 18,000.
Vägar och Communicationer
8,000.
Undervisnings-anstalter för jordbruket och landtmanna-näringar 21,000.
Befrämjandet i allmänhet af dito  9,000.
Hästafvelns förbättrande
20,000.
Undervisnings-anstalter för slöjderne  18,200.
Befrämjandet i allmänhet af dito
12,000.
Befrämjandet i allmänhet af handel och sjöfart  19,000.
Bergsbrukets understöd
5,000.
Summa B:co R:dr 200,200.
hvartill komma indelningar och spanmål in natura_, enligt senaste stats-regleringen,
med de förändringar, som genom ofvanupptagne öfverflyttningar
uppstå, samt efter den beräkning, som den blifvande Riks-Staten löv år 1841
och följande åren intill nästa Riksdag kommer att utvisa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 December 1840.
366
Expcdilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o lyS.
N:o 175.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Dec. 1840.
Preste-Slåndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —•
Bonde-Ståndet den a3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af
utgijterne under Riks-Statens hindra Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk. Ull. JN:ris 40, 193 och 301 samt Först. SLats-Utsk.
Mern. N:ris 339, 372, 392 och 395.)
S. A. K.
Efter att hafva i behörigt öfvervägande tagit, ej mindre hvad E. K. M.
uti Dess Nådiga Proposition angående Stats-Verkets tillstånd och behof, rörande
Riks-Statens Ändra Hufvud-Titel framställt, än ock hvad i öfrigt, i afseende
å densamma, hos Rikets Ständer förekommit, hafva Rikets Ständer, på
sätt de här nedan få i underdånighet anmäla, reglerat utgifterna under denna
Hufvud-Titel, upptagande Civile och Landt-staterne, nemligen:
1:0 Rikets Högsta Embeten.
Genom den lönereglering, som blifvit en följd af Stats-Rådets förändrade
organisation och i afseende hvarå Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse
den 5 sisth Augusti, hos E. K. M. anmält deras beslut, har en tillökning,
emot hvad senaste Riks-Stat bestämmer, uppstått uti anslaget för StatsMinistrarne
af 4,000 R.dr, uli det för Stats-Råden af 17,000 R:dr, samt uti
det för Justitite-Råden af 4,000 R:dr.
2:0 Rikets Allmänna Arenders Beredning.
I afseende å det anslag, stort 8,736 R:dr 2 sk. 8 r:st. B:co, somför Rikets
Allmänna Arenders Beredning varit å Andra Hufvud-Titeln uppfördt, få Rikets
Ständer i underdånighet åberopa deras, uli underdånig Skrifvelse den 3
sisth October, anmälda beslut, att af ifrågavarande anslag endast 736 R:dr 2
sk. 8 r:st., utgörande sammanräknade beloppet af 3:ne å samma stat uppförde
vaktmästare-löner må på Staten qvarstå och under behörig titel uppföras.
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 1~5,
367
3:0 E. K. M:s Nedre Justitia?-Revision, jemte öfriga
fördelningar af E. K. M.-s Canzli.
a) Till följd af Rikets Ständers, med anledning af E. K. M:s Nådiga Propositioner,
angående Stats-Verkets tillstånd oell behof, angående de med SiatsRådets
förändrade organisation gemenskap egande löne-anslags-frågor samt
angående lönereglering för de under Stats-Departementen hörande Expeditioner,
fattade heslut, deni Rikets Ständer, uti underdåniga skrifvelser, dels af
den 5 Augusti detta år, i fråga om aflöningen åt Expeditions-Cheferne i de
serskilda Stals-Departemenlen, och dels af den 11 i denna månad, rörande
löneregleringen för Justitiae-Stats-, Justi tiae-Revisions- och JustitiavCanzlersExpedilionerne
samt öfriga under Stats-Departementen lydande Expeditioner,
redan hos E. K. M. anmält och hvilka skrifvelser Rikets Ständer nu få i underdånighet
åberopa, har en tillökning uti de för bemälde Expeditioner bittills
uppförde anslag uppstått af 12,666 R:dr 32 sk.
b) Med anledning deraf, att Riks-Archivels tjenstemanna-personal vore
för behofvet alldeles otillräcklig, samt nied afseende å nödvändigheten, att
tjenstemännen derstädes fördelades på två afdelningar, en för den dagliga
tjenstgöringen och en för den historiska forskningen, har E. K. M. uti Dess
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och hehof, föreslagit, att
till löner åt två ordinarie Tjenstemän och en Vaktmästare vid sistnämnde afdelning,
äfvensom till arfvoden åt biträdande personer, Riks-Archivets stat,
vid senaste Stats-reglering upptagen till 4,466 R:dr 32 sk., måtte erhålla en
årlig tillökning af 2,500 R:dr.
Rikets Ständer, som instämma i den åsigt, att Riks-Archi vets tienstemanna-personal
bör fördelas på två afdelningar, hafva likväl ansett frågan
om löne-anslag för personalen helt och hållet underordnad den om beredande
af en tjenlig och rymlig local för handlingarnes säkra förvarande, samt ej
böra betragtas isolerad, hvadan Rikets Ständer, då den senare frågan lill
slutlig pröfning hos Rikets Ständer förekommer, skola i förnyadt öfvervägande
taga den om medels anvisande till en möjligen erforderlig tillökning i anslaget
för tjenstemännens aflöning, samt derefter sitt beslut rörande båda dessa
frågor i ett sammanhang hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
c) Hvad beträffar den af E. K. M. i Nåder föreslagna tillökning af 600
R:dr i anslaget för Kongl. Bibliothekets tjenstemanna-persoral, blifva RiketsStänder
i tillfälle alt deröfver sig yttra, i sammanhang med deras underdåniga
anmälan om regleringen af 5:te Hufvud-Titeln, tili hvilken, såsom uppta
-
368 Expedilions-TJlskotlets Förslag till und Skrij velse > N.-o 1^5.
gande de för vetenskapernes befrämjande m. m. fastställda stats-utgifts-summor,
Rikets Ständer funnit anslaget för Kongl. Bibliotheket böra öfverflyttas.
tl) I fråga om den af E. Iv. M. i Nåder föreslagna öfverllyttning från
2:dra Hufvud-Titeln till Allmänna Indragnings-staten af åtskillige Öfvertalige
tjenstemän inom Kongl. Justitice-Revisionen, och f. d. Krigs-, Handels- och
Finans-, samt Ecclesiastik-Expedilionerne af E. K. M:s Can/Ji, hafva Rikets
Ständer redan, i förut omförmälde underdåniga Skrifvelse den 11 i denna
månad anmält sig hafva bifallit, hvad E. K. M. i berörde afseende Nådigst
föreslagit.
4-0 Kongl. Hoj-Rälterne.
Med åberopande af den till Rikets Ständer vid 1828 års Riksdag aflat—
na Nådiga Proposition, har E. K. M. i Nåder föreslagit Rikets nu församlade
Ständer att fastställa de då för Hof-Rätterne i Riket projecterade nya Lönings-stater,
innefattande dels tillökningar i lönerne för Presidenterne, vice
Presidenterne, de Hof-Rätts-Råd, hvilka äro Ordförande på Divisionerne,
samt Assessorerne, dels nya löne-anslag för två Hof-Rätts-Råd, tre Assessorer,
en Notarie, en Canzlist och en Ilof-Rätts-Post, samt att, i sådant afseende, å
Andra Hufvud-Titeln uppföra det härtill erforderliga contanta belopp, utgörande
för Svea Hof-Rält R:dr 9,200:
för Götha Hof-Rätt  14,460:
samt för IIof-Rätten öfver Skåne och Blekinge  2,700:
eller tillsammans R:dr 26,360:
Detta Nådiga förslag hafva Rikets Ständer i behörigt öfvervägande tagit,
men icke funnit skäligt bevilja den äskade förhöjningen i lönerne för' Presidenterne
och Vice Presidenterne, ej heller den föreslagna tillökningen i Ledamots-personalen,
inom Svea Hof-Rätt af en Assessor, och inom Götha HofRätt
af två Hof-Rätts-Råder och två Assessorer, hvaremot Rikets Ständer bifallit,
alt lönerne för samtlige Ilof-Rätts-Råden må förhöjas till 1,800 R:dr
och för Assessorerne till 1,500 R:dr, äfvensom att löne-anslag må uppföras
för den såsom erforderlig ansedde tillökade Betjening i Kongl. Götha Hof-Rätt
af en Notarie, en Canzlist och en Hof-Rätts-Post, för hvilka Rikets Ständer
funnit lönerna utgå till det förhöjda belopp i contant, deras vederlikar komma
att åtnjuta genom den af Rikets Ständer beslutade ersättning af 1 R:dr
för hvarje tunna spanmål under lönerne, till de statens embets- och tjenstemän
,
Expeditions-ZJtskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o Ij5. 36g
steman, som, efter det den nu fastställda Slats-reglering vidtagit, erhålla löner,
under hvilka spanmål finnes beräknad.
5:o JustiticE-Staterne i Orterne.
Genom klyfning af Domsagor har, på sätt E. K. M:s Nådiga Proposition,
angående Stats-verkets tillstånd och behof innehåller, nya löner och boställspenningar
blifvit erforderliga för tre Häradshöfdingar med tillsammans
255 R:dr, hvaremot, medelst indragning af två Lagmans-beställningar, komma
att försvinna 697 R:dr 8 sk. i penningar, med 47 tunnor spanmål derunder
samt 17 R:ir 30 sk. i indeldta räntor, äfvensom, och då det på Stat ännu
qvarstående halfva beloppet af Lagmans-lönen på Gottland 248 R:dr 28 sk.
med 23 tunnor spanmål skall, enligt äldre förfoganden, år 1844 in dragas,
E. K. M. ansett berörde halfva lön böra försvinna från Andra Hufvud-Titeln
och öfverflyttas å Allmänna Indragnings-Staten; hvilka till ordning ledande
åtgärder Rikets Ständer bifallit.
6:o Minister-Staten.
Af 1837 års räkenskaper, äfvensom andra tillgängliga handlingar, hafva
Rikets Ständer inhemtat, att, efter afdrag af sådana anslag för bestridande
af utgifter utaf större eller mindre diplomatisk beskaffenhet, som blifvit å
Handels- och Sjöfarts-fonden anvisade, egentliga kostnaden för Kongl. Cabineltct
för utrikes brefvexlingen utgjort en summa af . R:dr 390,518: 26. 10.
hvaraf å Andra Hufvud-Titeln Minister-aflöningen och Cabi
netls-cassan
266,666:32. —•
af öfverskotten å Stats-verkets inkomster,
coursförlust  1,351:42.10.
å extra utgifts-fonden anvisade .... 45,000:— —
samt Konungariket Norriges bidrag 40,000
Sp., beräknade å 93 sk. cours .... 77,500: -—
S:a 390,518:26.10.”
Häraf hafva, enligt Kongl. Stats-Contoirets räkenskaper, blifvit
utbetalde i och för de utrikes beskickningarnes aflöning
221,779:17. 1.
till diplomatiska pensioner  17,068:41. —
Bih. till. R. St. Prot. 1840. 10 Sami. 1 Afd, 4j
Si® Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, iK-o ?73\.
Sorgpenningar till Ministrarne i Haag och
London  1,640:42» —•
eller tillsammans. ........ 240,495: 4. 1..
hvaremot hela återstoden
150,023: 22. 9.
med stöd af Rikets Ständers vid 1809 års Riksdag fattade beslut, varit tillgänglig
för Cabinetts-cassans öfriga, inför E» K» M. enskildt redovisade, utgifter.
I anledning af nu anförda förhållande, och då Rikets Ständer föreställa
sig, att de anslag, som nu directe utgå i och för bestridandet utaf aflöningen
för E. K. M:s beskickningar å fremmande orter, skulle kunna icke obetydligt
nedsättas derigenom, att, vid åtskilliga Hof, Rikets angelägenheter
bevakades af Charges d'alfa i res, i stället för Ministrar, i händelse E. K. M.
i Nåder finnér sådant med Rikets fördel och värdighet öfverensstämmande,,
samt Rikets Ständer jemväl förmoda någon inskränkning kunna ega ruin i de
extra utgifterna, uppgående, för år 1837, till nyssnämnde belopp af R:dr
150,023: 22. 9», i afseende hvarå Rikets Ständer väl inliemtat, det Cabinetlscussan
har flera dylika utgifter, såsom till utomordentliga ambassader, presenter,
sorgpenningar, m. m., men icke blifvit i tillfälle erfara beloppet af
dessa kostnader, funnit, då något binder dessutom ej möter att, der så
nödigt pröfvas, vid en blifvande extra Stats-reglering taga i betraktande frågan
om anvisande af ett sådant anslag för Cabinetts-cassan, sig nu böra å
2: Ira Hufvud-Titeln uppföra anslaget för Minister-staten till endast 200,000
R:dr Svenskt R:co.
y:o Kongl. Postverket.
Rikets Ständer hafva ej funnit anledning göra någon förändring i dea
anslags-summa, stor 350,000 Rsdr, sorn för Postverkets utgifter vid sista Slats-regleringen
blifvit uppförd. Hvad beträffar de å Postverkets inkomster uppkommande
öfverskott, hvilka af Rikets senast församlade Ständer öfverlemnades
till E. K., M:s Nådiga disposition,, för att användas till förbättringar i
post väsendet,, komma Rikets Ständer alt deröfver serskildt i underdånighet
sig yttra.
Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer hafva, med anmälan, att förhöjning
för de under lönerna vid Postverket a »slagne 2,559 tunnor spanmål
blifvit på detta Yerks stat besparade och bland Ändra Hufvud-Titelns allmänna
besparingar införde, hemställt, att, enär sådant syntes stå i strid' medi
Rikets Ständers beslut den 9 Maj 1835, deruti en summa a£ 100,000 Rjdr
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o ijS.
upptagits såsom påräknad netto inkomst af Postverket, och derjemte blifvit
bestämdt, att Postverkets öfriga inkomster borde, i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers den 30 October 1834 aflåtna underdåniga skrifvelse, användas
till aflönings-stater och utgifter, rättelse uti delta missförhållande måtte
vidtagas. I afseende hvarå Rikets Ständer väl af 1839 års Revisions-bet ättelse
inhemlat, att den erforderlig befunna rättelsen redan blifvit på det sätt
verkställd, att, genom E. K. M:s Nådiga Bref den 23 Mars 1838, är vordet
förklaradt, det samma förhöjning dädanefter icke borde i de årliga liqviderna
med Riksgälds-Contoiret till ersättning upptagas, såsom afsedd att af kostnaden
directe bestridas; men då Rikets Ständer ansett det leda till enkelhet
och reda, att icke större qvantitet spanmål under lönerne i Riks-staten upptages,
än hvarför dels motsvarighet i Stats-verkets spanmåls-inkomster finnes,
dels ersättning af Riksgälds-Contoiret hör meddelas, hafva Rikels Ständer beslutat,
det, på sätt med den för Tullverket anslagna spanmål in natura tillgår,
beloppet må anses inbegripet under den för Postverket uppförda contanla
förslagssumma och således böra, såsom serskild lönings-tillgång, ur
Riks-statens column för spanmål under lönerne hädanefter uteslutas.
8:o Kongl. Kammar-Collegium.
Det af E. K. M., i Dess Nådiga Proposition, angående Stats-verkets tillstånd
och behof, för detta Embetsverks lönereglering äskade ytterligare anslag
af 7,532 R:dr 16 sk. 1 rst. hafva Rikets Sländer funnit skäligt bevilja, hvarvid
likväl, med afseende derå, alt, i följd af den införda Departementalstvreisen,
någon förändring uti Embetsverkens organisation torde kunna ifrågakomma,
hvarigenom, i händelse de begärda tillökningarne blefve såsom löner
å stat beslämde, ökade utgifter å Allmänna Indraguings-staten kunde uppstå,
Rikets Ständer funnit sig böra förordna, att lönetillöknings-anslaget endast
anvisas till nästa Riksdag, och att tillökningarne utöfver förra staten
såsom arfvoden utgå.
g:o Kongl. Stats-Contoiret.
a) I afseende å detta Embetsverk, är i ofvan Högstberörde Nådiga Proposition
yttradt, att den betydliga tillökning i detsammas göromål, som egt
rum, sedan det reglerades, redan vid sisth Riksdag föranlåtit E. K. M. att
äska en förhöjning" i dess lönings-stat af 5,200 R:dr med derunder beräknade
494 tunnor spanmål, samt att, enär Rikets Ständer härtill icke lemnade
deras bifall, E. Ii. M. varit nödsakad att, för ärendenas jemna och oafbrutna
gång, anvisa berörde tillökning, dels å Andra Hufvud-Hitelns besparingar,
872
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse , JV.o rjS.
dels å Extra utgifts-fonden, mea då detta förhållande icke utan olägenhet
kunde längre fortfara och behofvet af aflönings-statens förhöjande oförändrad t
qvarstod, har E. K. M. nu föreslagit, dels en tillökning i Stats-Conloirets
personal af en ledamot, en Notarie, en Canzlist och två Kammarskrifvare,
dels ock en löneförhöjning af 400 R:dr åt fyra Stats-Commissarier, för hvilket
ändamål å stat erfordrades 5,200 R:dr, hvarjemte, enär billigheten fordrade,
att den i Stats-Contoiret anställde Ledamot för Magazins-ärendena,
hvars befattning, såsom på en gång omfattande både Stals-Verkets ordinarie
span måls-rörelse och undsättnings-anstalterne, vore af serdeles trägen beskaffenhet,
komme i åtnjutande af enahanda lönevilkor med Stals-Contoirets öfrige
Ledamöter, E. K. M. jemväl för honom i Nåder föreslagit en lönetillökning
af 400 R:dr, som dock skulle, lika med hans öfriga aflöning, komma
att å Allmänna Indragnings-staten uppföras, af hvilken E. K. M. ansett aflöningen
för tjenstemännen vid det provisionelt med Stats-Contoiret förenade
Magazins-Contoiret böra än vidare utgå.
Hvad E. K. M. sålunda täckts i Nåder föreslå, hafva R;kels Ständer i
behörigt öfvervägande tagit, men icke funnit skäl förekomma alt bevilja anslag,
vare sig för den ifrågaställde tillökade personalen, eller till den äskade
lönetillökningen för Slats-Commissarierne och den i Stats-Contoiret anställde
Ledamot för Magazins-ärenden.
b) Efter det aflöningen med hushyre-medel för de vid upplags- och
utgifts-magazinen samt krono-bagerien anställde personer blifvit vid sista
Riksdag på stat uppförd, men sådant icke egt rum med krono-bageri-gesälierne,
hvilkas aflöning ännu utgår från Allmänna Indragnings-staten, hafva
Rikets Ständer, i likhet med hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, funnit skäligt
att, för behörig rättelse härutinnan och på det lönekostnaden för nämnde
magaziner och bagerier må på ett ställe och i ett sammanhang blifva synlig,
å Andra Hufvud-Titeln uppföra:
För Stockholms Kr ono B ager i:
Åt en ordinarie bagare-gesäll, å 25 R:dr i månaden. . , R:dr 300.
samt 3 tunnor spanmål in natura.
Fyra extra bagare-gesäller, å 25 R:dr i månaden ...... 1,200.
jemte 12 tunnor spanmål.
Christianstads Iirono-Bageri:
En bagare-gesäll, å 10 R:dr i månaden . . .
120.
Expcditions-ULskoltets Forslag till tind. Skrifvelse> N.o ty 5.
Götheborgs Krono-Bageri:
En bagare-gesäll, contant
.
samt 3 tunnor span mål,
eller tillsammans
Rtdr 1,770.
373
150.
jemte 18 tunnor spanmål in natura, hvilka belopp deremot komma att minska
Indragnings-Staten.
c) Enär alla f. d. Krono-bränneri-byggnaderne i Wisby, såsom umbärlige
för ständiga magazins-rörelsen derstädes, numera blifvit till Kongl. KrigsCollegii
disposition öfverlåtne, bar E. K. M. i Nåder föreslagit, att den årliga
hushyre-ersättningen, som af bemälde Collegium utbetalts till Krono-magazins-Förvaltaren
i Wisby, såsom godtgörelse för afträdde boningsrum, må,
lika med andra sådane tjenstemäns hushyre-ersättningar, varda å stat uppförd
med 33 R:dr 16 sk.; och hafva Rikets Ständer härtill lemnat bifall.
d) 1 enlighet med hvad E. Iv. M. i Dess Nådiga Proposition yttrat, i af
seende A öfverflyltning af Mynt- och Controll-Verkels aflönings-stat från BergsCollegii
stat på Stats-Contoirets, hafva Rikets Ständer ansett sig för närvarande
böra upptaga Mynt- och Controli-Verkets aflöning i sammanhang med
Stats-Contoirets stat.
e) Af den anledning, aLt, sedan Charlae-Sigillatae-inkomslen betydligen
ökats, äfven utgifterna för eliar tor sJ förfärdigande 111. m., enligt hvad StatsContoret
i underdånighet upplyst, stigit till omkring 4C00 R:dr årligen utöfver
det vid sista Riksdagen upptagne förslagsanslag, har E. K. M. Nådigst föreslagit,
att en dylik summa mätte i förenämnde ändamål på Andra HufvudTilelu
uppföras, hvilket Rikets Ständer bifallit.
f) Likaledes hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad E. K.
M:s Nådiga Proposition innehåller, i fråga om VågStalerne i Fahlun och
Avesta, beslutat, det löneanslaget för nämnde) Stater må, i följd af förändrad
reglering af tjensterne, minskas med ett belopp af 727 R:dr 45 sk. 4 list.
jemte 141 tunnor spanmål under lönerne, samt å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras de indragna lönerne för en Vågskrifvare och en Vägare vid Avesta
med tillsammans 346 R:dr, jemte derunder begripne 32 tunnor spanmål.
10:0 Kongl. Kammar-Rätten.
E. K. M., sorn vid förra Riksdagen äskade en tillökning i Kongl. Kammar-Rättens
Statj af 15,075 R:dr 28 sk. 9 r:st., med 1,353 tunnor spanmål
derunder, men hvilket af Rikets Ständer afslogs, har, enär de å bemälde
Expeditions Utskottets Förslag till tind. Skrifvelsej N:o ijS.
Embetsverks handläggning beroende ärendens mängd under de senare arén
betydligen tillväxt, och IjenslgÖringen omöjligen kan till det allmännas båtnad
bestridas med nu befintliga Slats-anslag, förnyat Dess Nådiga framställning
om tillökadt contant anslag, dock med nedsättning af det äskade beloppet
till 13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st. i contant, utan spanmålsberäkning, sedan
E. K. M., efter det Vice-Presidents Embett t numera blifvit ledigt, beslutat,
att dm föi' samma Embete anslagna lön, 2000 R:dr, skall Statsverket besparas;
och hafva Rikets Ständer, vid betraktande af, att då, i anseende till den
betydliga tillvexten af ärenden inom delta Embetsverk, någon ytterligare inskränkning
uti den af E. K. M. år 1831 fastställda och, med uteslutande af
Vice-Presidents-Embetet, Rikets Ständer å nyo föreslagna Stat icke synes kunna
åstadkommas, samt de å berörde Stat uppförda löner icke öfverstiga, hvad
för andra Embetsverk förut blifvit fastställd t och således äfven KammarRättens
Em bets- osli Tjenstemän skäligen böra åtnjuta, funnit sig ega skäl
bevilja ofvanomförmälde af E. K. M. i Nåder äskade anslag af 13,075 R: Ir
28 sk. 9 r:st., dock endast intill nästa Riksdag och under förbehåll, att de i
följd deraf uppstående lönetillökningar endast såsom arfvoden utgå.
11 :o Kongl. Sundhets-Collegium.
cT) För en ändamålsenlig reglering af Kongl. Sundhets-Collegii tjenstemanna-personal
och aflönings-slat har, enligt hvad E. K. M., i Dess Nådiga
Proposition, gifvil Rikets Ständer tillkänna, uppstått ett behof utöfver förra
Staten af 4,110 R:dr 33 sk. 7 r:st., hvadan E. K. M., som funnit antalet af
de i nya Staten beräknade tjenstemän erforderligt och de dem anslagne löner
tillsländige, i Nåder föreslagit Rikets Ständer att, till fyllande af detta
behof, såsom tillökning i Sundhets-Collegii Stat, utföra nämnde belopp, deraf
likväl 2,085 R:dr, 32 sk. komme att besparas, så länge Collegii nuvarande
Ordförande qvarstår och uppbär andra löne-inkomster; och då bemälde Collegii
göromål i senare tider betydligen ökats, i följd af de väsendtliga förändringar,
som i afseende å sjukvården inom Riket vidtagits, äfvensom af
skyldigheten för Collegium att hafva inseende öfver sjukvården vid Armeen
och Flottan, hafva Rikets Ständer bifallit, att, såsom tillökning i det redan
å Stat uppförda anslag 10,089 R:dr 14 sk. 5 rst., jemte derunder begripna
853 tunnor spanmål, det af E. K. M. i Nåder äskade contanta anslag,
4,110 R:dr 33 sk. 7 rst., med en derutöfver, genom bifall till den nya löneregleringen,
uppkommen tillökning af 52 Rrdr 24 sk., i följd af en i Staten
befintlig äldre brist, må å Staten för Sundhets-Collegium uppföras, likyiil
så, att af de skäl, den Nådiga Propositionen antyder, lönen för Ordfö
-
Expeditions- Utskottets Förslog tili und. Skrifvelse j N-0 tj5.
3; 5
randen tills vidare och intilldess, efter nuvarande Ordförandes afgång, Embelet
varder å 113^0 tillsatt, anordnas endast till det belopp, Ordföranden hittills
årligen uppburit, eller 1,414 R:dr 16 skr, och skillnaden, 2,085 R.dr
32 sk., årligen ingår Lill Riksgälds-Contoret, likasom öfverskotten å Statsverkets
inkomster; förbehållande sig derjemte underdånigst Rikets Ständer, att
den nva regleringen af Sundhets Collegii Stat mätte verkställas successive,.
der så nödigt belin nes, och i 111011 af inträffande ledigheter utål tjenster, på
det tugen brist må kunna uppstå i det af Rikets Ständer anvisade anslag,
Å <len gamla Staten odisponerade 25 tunnor spanmål hafva Rikets Ständer
funnit böra Statsverket besparas.
Med bifall lill hvad E. K. M. i afseende derå i Nåder föreslagit, hafva
Rikets Ständer till 10; le Hufvud-Titeln öfverflyttat de å Sundbols-Colle«u
Stat tilt Medico-Theologiska stipendier uppförde 2,000 R:dr.
Pro vin cicil- Läkare värden.
Vid näsllidne Riksdag beviljade Rikets Ständer till uppförande å Ändra
Hufvud-Titeln en summa af 4,750 R:dr i och tor Provincial-Läkarevårdens
förbättrande inom Riket, äfvensom Rikets Ständer, med anmälan, att uti serskilde
motioner behofvet af Sex Extra Provincial Läkare blifvit yrkadt, i underdånighet
öfverlemnade frågan härom till det afseende, E. K. M. kunde i
Nåder ånna densamma förtjena. I nämnde anslag har E. K. M.. nu i Nåder
föreslagit en tillökning af 3,750 R:dr, på det Extra Provincial-Läkarne
måtte kunna å Ordinarie Stat erhålla 5('0* R:dr hvardera, äfvensom att,, om
det af Rikets Ständer omförmälda behof al ytterligare Sex Extra ProvincialLäkare
förefunnes, nödiga medel till deras aflönande matte blifva anvisade.
Hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit, jemte hvad serskildt i detta
ämne blifvit hos Rikets Ständer yrkadt, hafva Rikets Ständer i behörigt öfvervägande
tagit, och hvad fdrst beträffar den Nådigst föreslagna aflöningstillökning
för extra Provincial Läkare, så, enär ordinarie Provincial-Läkare ej
innehafva i lön. mera än 395 Ralr 24 sk., med derunder beräknade 37 tunnor
spanmål, och det synes mindre lämpligt, alt extra Provincial-Läkare
skulle erhålla förm011 ligare lönevilkor, än de ordinarie, hafva Rfkets Ständer
ansett sig icke ega skäl bifalla den äskade !&höjningen i redan befintlige extra
Pro vindal-Läkares aflöning.
Deremot hafva Rikets Ständer fuquiit skäligt att, för aflönande af ytterligare
Alta extra Provincial-Läkare med 250 Ralr till hvardera, låta å Stat
uppföra en summa af 20( 0 R'dr, med förbi lu lli likväl, att ifrågavarande extra
Provincial-Läkare icke utan menigheternas inom deras districtl begifvande
376 Expeditions-Utskottets Förslag tili lind. Skrifvelse, N.o IjS.
och Sundhets-Collegii hörande nied denna befattning få förena någon annan,
livilket Rikets Ständer anse äfven böra iagttagas vid återbesättande af sådane
extra Provincial-Läkare-befaltningar, hvartill arfvodm redan äro anslagne,
äfvensom att de nu beviljade arfvodea ej må utgå förr, än E. K. M., sedan
Dess samtlige Befallningshafvande blifvit hörde och Sundliets-Collegitim i ämnet
sig yttrat, kommit i tillfälle att pröfva, hvarest lillökadt antal Läkare
kan finnas af bebofvet mest påkalladt, utan emedlertid tillgodoföras RiksgäldsContoiret,
hvarvid Rikets Ständer (å tillika i underdånighet anmäla deras
önskan, att, vid anställandet af extra Provincial-läkare, hufvudsakligt afseende
måtte fästas a de orter, som sakna medel och förmåga att sjelfva bekosta
underhållet af sina Läkare.
c') Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Sedan Läroverks-Comilen, uti dess den 20 Dec. 1828 afgifna betänkande,
för detta Institut föreslagit ny aflönings-stat, och E. K. M., med användande
af de vid 1830 och 1834 årens Riksdagar beviljade anslag, äfvensom
årligen inflytande hyresmedel för Institutets bus å Kungsholmen, i
Nåder bestämt en lnlerims-stat af den 30 Dec. 1835, slutande sig å 10,174
R:dr 45 sk. 4 rist., med 387 tunnor spanmål, hvartill såsom tillgångar be
-
funnits:
gamla Stals-anslaget R:dr 7,524:45. 4.
från 10:de Hufvud-Titeln till omföring föreslagne  1,600:
bidrag af Sundhets-Collegii serskilda fond  100:
samt byra för Institutets lägenheter
950:
eller tillsammans R.dr 10,174:45. 4.
hade Professorne vid Institutet i underdånighet anhållit, att, för ett ändamålsenligt
ordnande af bemälde, för den practiska Läkare-bildningen behöfliga,
läroverk, lönerne för dervid anställde Professorer och Adjuncter mätte
förökas samt nya löner och arfvoden anvisas m. m., äfvensom att, då Institutets
1111 begagnade byggnad vore för Bibliotheket och de anatomiska samlingarne
alldeles för trång och derjemte erfordrade reparation, förenämde uthyrde
hus måtte till dessa ändamål få användas och i sådant fall det penningebelopp,
som årligen i byra deraf utgått, blifva med 900 R:dr ersatt; men
E. K. M. har, i Dess Nådiga Proposition, endast äskat den förhöjning i Carolinska
Institutets anslag, som vore behöflig för fyllnad i den af LäroverksComitén
föreslagna aflönings-stat, nemligen 1,775 R:dr 2 sk. 8 r:st., och derjemte
-
Expeditions-TJtskoltets Förslag till und. Skrifvelsej IV.-o 1JS.
377
jemte, för alt bereda Chirurgiae Professoin lika lön med de öfrige Professorerne,
400 R:di, eller tillsammans 2,175 R:dr 2 sk. 8 r:st,, förutom den begärda
hyres-ersättningen, 900 R:dr, och skulle, i följd häraf, staten komma
att utgöra 12,300 R:dr.
Rikets Ständer hafva delta ärende till pröfning förehaft, och då Rikets
Ständer ansett det vara af serdeles vigt, om Lärarne vid Carolinska Institutet,
hvilket utöfvat ett väsendtligt inflytande på den medicinska undervisningen
inom fäderneslandet, kunde, för vidare utvidgande af läkarebildningen,
uteslutande egna sig åt sitt nyttiga kall och sin vetenskap, hafva Rikets
Ständer icke allenast, med bifall till E. K. M:s Nådiga Proposition, å stat
uppfört ofvanberörde 12,300 R:dr, utan äfven beviljat ett ytterligare anslag
af 2,400 R:dr, i ändamål alt bereda en löneförhöjning af 400 R:dr till
hvardera af de sex Professorerne vid Institutet, hvilkas årliga lön således komxne
att utgö.ia 1,600 R:dr, under vilkor likväl, att Institutet, i öfverensstämmelse
med E. K. M:s för detsamma utfärdade Nådiga Reglemente af den 11
Dec. 1822, erhåller en sådan organisation, att pålitlige och tillvande pracliske
Läkare för alla grenar af medicinal-verket till Statens tjenst vid samma Institut
kunna danas.
Institutets andel, 1,600 R:dr, i 10:de IIufvud-Titelns anslag till Läroverken
har, på sätt E. K. M. Nådigst föreslagit, blifvit af Rikets Sländer öfverflyttad
till Andra Hufvud-Titeln, genom hvilket allt merbemälde Instituts
gamla slät, 7,524 R:dr 45 sk. 4 r:st., kommer att ökas med lillsammaus
7,075 R:dr 2 sk. 8 r:st.
Med afseende å Professoren Anders Retzii utmärkta förtjenster om den
anatomiska vetenskapen och ordnandet af Carolinska Institutets samlingar,
hafva Rikets Ständer godtfunnit att, utöfver det belopp, 1,600 R:dr, som, genom
den af Rikets Ständer beviljade löneförhöjning, tillkommer Retzius i
i egenskap af Anatomiae och Physiologiae Professor, personelt för honom, så
länge lian vid Institutet tjenstgör, bevilja ett arfvode af 400 R:dr årligen att
å Allmänna Indragnings-staten uppföras, med vilkor, att, då arfvodet upphör,
beloppet deraf besparas till Riksgälds-Contoiret.
d) Allmänna Barnbördshuset.
Då den med allmänua Barnbördshuset förenade anstalt för Barnmorskeelever
vore för hela Riket af väsendtlig nytta, men något stats-anslag dertill
icke funnes, utom ett arfvode af 100 R:dr årligen, som föreståndaren för
Dih. till R. St. Prot. 1840. lo Sami. 1 Afd, 48
378 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o tyS.
Barnbördshuset, Professor Cederschjöldj på Carolinska Institutets stat åtnjöt,
och 566 R:dr 32 sk., som år 1838 blifvit honom af Extra utgifts-medlen i
Aåder tillagde, har E. K. M. Nådigst föreslagit, att för nämnde Inrättning
matte beviljas ett anslag af 1,000 R:dr årligen att fördelas salunda:
Till hyra för en lärosal R:dr 200: —■
Dito för 2:ne rum åt tjenstgörande Läkaren  200: —
Dito för 2:ne rum för Barnmorske-lärlingar
. 133: 16.
Lön åt Adjuncten  200: — -
Dito åt Förestånderskan  166: 32.
Inköp och underhåll af instrumenter  50: —•
Prseaiier för Barnmorske-lärlingar  50: —•
S:a R:dr 1,000:-—
äfvensom alt för Professor Cederschjöld peronelt mätte anvisas å Indragnings-»
staten 1,000 R:dr, hvarigenom ofvanberörde hittills af honom uppburne 566
R:dr 32 sk. komme att försvinna.
Enär ifrågavarande för det allmänna gagneliga läro-anstalt synes förtjent
af uppmuntran och understöd, hafva Rikets Ständer bifallit, att den af E.
K. M. för densamma i Nåder äskade summa, 1000 R:dr, må å stat uppföras;
hvarjemte, och i anseende till Professor Cederschjölds utmärkta förtjenster
om Barnmorske-undervisningen, Rikets Ständer, som förut beviljat 1,600
R:dr i Jon för Aitis Obstelricias Professoren vid Carolinska Institutet, hvilken
befattning Cederschjöld innehar, funnit skäligt på det sött bifalla E. K. M:s
Nådiga Proposition, att för bemölde Professor må å Allmänna Indragningsstaten
anvisas 600 R:dr årligen, under vilkor och förutsättning, att derigenom
försvinna ej mindre de 566 R:dr 32 sk., han förut från Extra utgifts-fonden
uppburit, än ock de 100 R:dr, som till honom utgått af Carolinska Institutets
stat och finnas inbegripne i de för Institutets reglering nu beräknade till»
gångar; dock att, örn Professor Cederschjöld skulle, utan lönens bibehållande,
från innehafvande Professors-beslällning vid berörde Institut afgå, den
personella ersättningen å Indragnings-staten då må förhöjas till det belopp af
1,000 R:dr B:co, som E. K. M. i Nåder föreslagit.
e) Då hiltills beviljade anslag för Djurläkare i Länen äro å SundhetsColle
gii stat uppförde, hafva Rikets Ständer, i sammanhang med frågan om
denna stats reglering, till pröfning förehaft E. K. M:s Befallningshafvande® i
Elfsborgs Län af E. K. M. till Rikets Ständers Stals-Utskott Nådigst remitterade
underdåniga hemställan om löne-anslag för en serskild Djurläkare i södra
delen af nämnde Län; men dä Rikets Ständer, vid 1828—-1830 årens
Expeditions-Utskottets Förslag tillund. Skrifvelse> N.o ijS.
Riksdag beviljat ett anslag af 50 R:dr B:co för hvarje Län till Djurläkares
aflöning, och anse det böra på menigheterna sjelfva ankomma att anvisa de
ytterligare bidrag till dylike personers aflönande, som, efter locala förhållanden,
kunna finnas af behofvet påkallade, hafva Rikets Ständer icke funnit
skäl ifrågavarande framställning bifalla.
12:0 Kongl. Öfver-Intendents-Ernbetet.
De vid senaste Stats-reglering å detta Embetes stat uppförde löner för
en Kamererare vid Kongl. Museum med tillsammans 400 R:Jr, och för en
der likaledes anställd Vaktmästare med 150 R:dr och derunder beräknade 4
tunnor spanmål, samt anslag till underhåll af Kongl. Musei samling af taflor,
500 R:dr, hafva Rikets Sländer ansett lämpligast att återflytta till 5:te Hufvud-Titeln;
varande återstående anslags-beloppet för Öfver-Intendents-Embetet
oförändradt uppfördt.
i3:o Kongl. T abell-Corn m is sio nen.
Uti dess stat, nu utgörande 1,525 R:dr 36 sk., med derunder beräknade
98 tunnor spanmål, har E. K. M., dels till löneförbättringar, dels tillförhyrande
af arbetsrum och archiv, i Nåder äskat en förhöjning med contant
1,124 R:dr 12 sk., så alt staten komme att utgöra 2,650 R:dr utan spanmålsräkning,
Rikets Ständer erkänna visserligen Verkets obestridliga rätt att få sig anvisade
embetsrum, men förmoda tillgång dertill icke saknas uti Statens i hufvudstaden
befintliga hus och byggnader, hvadan Rikets Ständer icke funnit
skäl det för detta ändamål begärde anslag bevilja, äfvensom Rikets Ständer
ansett sig icke böra bifalla den för Tabell-Commissionens tjenstemän äskade
löneförhöjning, i följd hvaraf utgifterne för bemälde Commission uppföras i
Riks-staten till enahanda belopp, som vid sista statsreglering egde rum.
14:0 General Landtmäteri-Contoiret.
I anledning af Öfver-Direclörens för nämnde Contoir underdåniga anmälan
om nödvändigheten af en lämplig förhöjning i Contoirets aflöningsstat,
har E. K. M., enär den lön, 1,600 R:dr, jemte boställsrum, som är för Öfver-Directören
anslagen, ej svarade emot embetets vigt eller vore lämpad efter
de vid löneregleringar i allmänhet antagne grunder, funnit lönen för honom
böra förhöjas till 2,000 R:dr, äfvensom att, för den öfriga till staten för
General Landtmäteri-Contoiret hörande personal, löneförhöjning borde ega rum,
380 Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse, N-o iy5.
så att, med bibehållande af förut
komme att blifva följande:
varande spanmål
under
lönerna
, Staten
1 Öfver-Directör, Lön ....
.... R:dr
2,000:
Spanmål
152 T:r
i Secreterare
1,000:
74 „
1 Öfver-Ingenieur .;....
1,000:
55 „
1 Fiscal
1,000:
55 „
1 Registrator och Actuarie . . .
500:
37 „
1 Ingenieur
400:
>>
37 „
4 Ingenieurer
1,600:
148 „
1 Kammardräng
150:
5J
12 „
Summa R:dr
7,650:
570 T:r
hvarigenom, utöfver förra staten 6,049 R.dr 32 sk., uppkom me eu erforderlig
tillökning af 1,600 R:dr 16 sk., hvilka E. K. M. i Nåder föreslagit Rikets
Ständer att a stat uppföra; oell, då antalet af de i nya staten upptagne
tjenstemän icke är högre, än behofvet oundgängligen synes fordra, samt Rikets
Ständer, lika med E. K. M., anse den ifrågakomne lön-tillökningen lämplig,
hafva Rikets Ständer godtfunnit berörde 1,600 R:dr 16 sk. å GeneralLandtmäteri-Contoirets
stat uppföra, hvaremot, då upplyst blifvit, att i delta
Verks stat finnes en äldre odisponerad tillgång af 93 tunnor span mål1,
Rikets Ständer beslutat, det berörde spanmålsbelopp må ur slaten afföras.
i5:o Kongl. JSumev-Lotteriet.
Då Rikets Ständer redan, uti underdånig skrifvelse den 29 Augusti detta
år, anmält deras beslut, i fråga om Kongl. Numer-Lolteri-inrättningens upphörande,
samt E. K. M., medelst Nådigt Bref den 17 sisth October, gifvit
Rikets Ständer tillkänna Sig vara sinnad åt ifrågavarande beslut lemna Sin
Nåd iga Sanction, hafva ur Riks-staten blifvit uteslutne de 50,000 R:dr, som
■vid senaste Stats-regleringen varit för Numer-Lolteriets utgifter uppförde.
Beträffande de af Inrättningens tjenstemän hittills innehafde löneförmoners
uppförande å Allmänna Indragnings-staten, hafva Rikets Ständer jemväl uti
serskild underdånig skrifvelse af den 18 i denna månad deras beslut anmält.
16:0 Landt-Staterne.
I anledning af Rikets Ständers vid sista Riksdag gjorda underdåniga
anhållan, har E. K. M., medelst serskild Nådig Skrifvelse den 27 Januari
detta år, meddelat Nådigt förslag till lönereglering för Landt-slatens
tjenstemän och betjente samt för Förste och Andre Landtmätarne, hvarför
Expedilions-TJtskoltets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o ij5.
38i
skalle erford ras uppförande å 2:dra Hufvud-Titeln af 152,155 R:dr 5 sk. 11
rst.; och hafva Rikets Ständer, till svar å Högstberörde Nådiga Bref, uti underdånig
skrifvelse den 23 sisth September, anmält deras beslut, så väl om
uppförande å Andra Hufvud-Titeln af ett til löka dt anslag af 40,093 R:dr 9
sk. 1 rsl. B:co, tili ökade löneförmoner för Länsmännen, som att Fjerd ingsmans-lönerne
böra vid nuvarande innehafvares afgång indragas, samt således
de nu A Andra Ilufvud-Titeln till Fjerdingsmännens aflönande uppförda belopp
försvinna, och hvad emedlertid må erfordras deremot å Indragnings-staten
uppföras, äfvensom rörande dels besparing, dels öfverbyttning på Allmänna
Indragnings-slaten af åtskilliga på vissa Läns-stater uppförda löne-anslag,
hvilken underdåniga skrifvelse Rikets Ständer nu få i underdånighet åberopa;
varande emedlertid den minskning i contanta anslagen, som härigexrom
å Andra Hufvud-Titeln uppstår, vederbörligen iagttagen å efterföljande
Tabell öfver denna Hufvud-Titels utgiftssummor, under de serskilda AnslagsTitlar,
derifrån de ifrågavarande för Fjerdingsmännen hittills uppförde belopp
böra a fdrågås.
Den af E. K. M. i Nåder föreslagna delning af Calmar Län i 2:ne
Landshöfdingedöme!) hafva Rikets Ständer, på de grunder, deras härom serskildt
aflålne und. Skrifvelse den 5 sisth September innehåller, funnit sig icke
ega skäl bifalla.
Sedan de dagsverksskyldige Krono- och Skattehemrnans-åboerne under
Marieholms och Cathrinebergs L mdshöfdinge-boställen i Skaraborgs Län i underdånig!)!
t anhållit om befrielse från detta onus, har E. K. M., enär ifrågavarande
dagsverken, såsom vid reglerandet af Landshöfdinge-lönerne påräknade,
icke kunde undvaras, men ulredt blifvit, att åboerne egde rätt till den
sökla befrielsen, i Nåder föreslagit, att värdet i penningar af dessa dagsverken
måtte uppföras å 2:dra Hufvud-Titeln med 894 R:dr 22 sk. 11 r:st.; och
hafva Rikets Ständer, vid betraktande af, att omförmälde åboer ostridigt äro
till befrielse från ifrågavarande dagsverksskyldighet berättigade, funnit sig,
jemte förklarande att densamma må, med den nu fastställde Statsreglerings
vidtagande, upphöra, böra å Andra Hufvud-Titeln uppföra dagsverkenas värde,
894 R:dr 22 sk. 11 r:st.; kommande, i öfverensstämmelse med E. K. M:s Nådiga
Bref den 24 Febi-. 1837 och 12 Oct. 1838, att häraf upplagas å Skaraborgs
Läns-Stat 206 R:dr 12 sk., samt å Christianstads 688 R:dr 10 sk.
11 list., lill fyllnad i Landshöfdinge-lönerne i dessa bada Län.
Upsala Län. I enlighet med E. K. M:s Nådiga förslag, hafva Rikets
Ständer bifallit, att från 2:dra Hufvud-Titeln må uteslutas derå förslagsvis
uppförde 200 R:dr för de Landshöfdingen på lön anslagne 1800 Lispund hö,
38i
Expedilions-Ulskottets Förslug till tind. Skrifvelse, N.o ij5.
äfvensom att, ela Slottsskrifvare-lönen, 50 R:dr indeldt, numera är indragen,
å Allmänna Indragnings-Slaten må uppföras ett lika stort contant belopp,
eller 50 Rdr.
Stockholms Län. För detta Län har E. K. M. i Nåder ansett erforderlig
en summa af 269 R:dr 16 sk. för 4 fång-knektar vid Smedjegårdshäcktet,
äfvensom elt årligt arfvode af 200 R:dr till Slotls-Predikanten å Waxholms
fästning.
Hvad den första utgiften beträffar, hafva Rikets Ständer, med afseende å
det allmänt erkända behofvet af förstärkning i bevakningen vid nämnde häkte,
bifallit, det må å 2:dra Hufvud-Titeln uppföras den äskade summan £69
E:dr 16 sk.; hvaremot då Rikets Ständer ansett denna Hufvud-Titel icke böra
belastas med utgifter i och för andra häkten än Länsfängelserna, Rikets
Ständer funnit det ifrågaställa arfvodet till Slotts-Predikanten å Waxholm ,
hvilket hittills utgått af 8:de Hufvud-Titeln, vara af egenskap att, så länge
behofvet fortfar, böra på enahanda sätt framgent anordnas.
Vid hvad E. K. M. Nådigst gifvit tillkänna, att genom två Fögderiers
sammanslagning komma att å detta Läns Stat indragas contant 10 R:dr och
indeldt 125 R:dr, samt arrende af ett Kronofogde-boställe efter fardagsårets
förlopp, hvilka tillgångar likväl blifvit vid den nya Landtstats-regleringens
uppgörande beräknade, äfvensom att anslaget för 66 Fjerdingsman och en
Profoss, hvilket är upptaget contant, men utgår indeldt, kom ine att minska
contanta anslaget med 203 R:dr, men deremot öka indelningarne, hafva Rikets
Ständer ej funnit något att erinra.
Blekinge Län. Till uppförande å Andra Hufvud-Titeln har E. K. M.
Nådigst föreslagit ett arfvode af 100 R:dr, hvilket blifvit en Execulions-Fogde
i Carlskrona beviljadt för uppsigt öfver Länisfångarne i Rådstufvuhäktet
derstädes, äfvensom 78 R:dr 32 sk. till Fångvaktmäslaren vid samma bäkte;
och hafva Rikets Ständer delta bifallit.
Kronobergs Län. E. K. M. har i Nåder föreslagit, att de, efter branden
i Wexiö, Nådigst beviljade 300 R:dr byresmedel för Landshöfdingen och
250 R:dr dylika medel för embetsrum, hvilka belopp utgått af anslaget för
Ki •önans hus och byggnader i landsorterne, måtte å Allmänna LidragningsStalen
uppföras, hvaremot elt äldre hushyresanslag, 165 R:dr 16 sk., komme
att, såsom besparadt, från 2:dra Hufvud-Titeln uteslutas; men då berörde
550 R:dr utgå för ett behof, som först i framtiden, genom uppbyggande af
Residens, kan blifva afhjelpt, hafva Rikets Ständer funnit desamma heldre
bora nu å Andra Hufvud-Titeln upptagas.
Christianstads Län. Den af E. K. M. Nådigst föreslagna ofverflyttning
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o ty5.
383
från 8:<le till 2:dra Hufvud-Titeln af Lill en Fångvaktare och en Vaktknekt
vid häktet i Engelholm utgående 2C6 R:dr hafva Rikets Ständer bifallit.
Malmöhus Liin. Likaledes hafva Rikets Ständer bifallit, att de, såsom
förslagsvärde å arrendet tor Alnerups Kungsgård i Malmöhus Län, hvilken af
Landshöfdingen begagnas, upptagne 200 R:dr må, på sätt E. K. M. i Nåder
föreslagit, från staten uteslutas.
Götheborgs och Bohus Län. Enligt E. K. M:s Nådiga Bref den 11 September
1837, har en Länsman blifvit anställel i Säfvedals Härad inom detta
Län, för hvilken E. K. M. i Nåder äskat uppförande å stat af lön lill 100
Riksdaler.
1 afseende så väl å denna fråga, som å efterföljande af enahanda beskaffenhet,
få Rikets Ständer, hvilka, på sätt förut är omförmäldt, medelst
serskildt beslut beviljat uppförande å stat af en anslagssumma, stor 40,093
R:dr 9 sk. 1 rst., att dermed höja Länsmans-lönerne till 200 R:dr, underdånigst
anmäla, att de uppfört å de Läns-stater, inom hvilka nja Länsmanstjensler
funnits erforderliga, de för dem äskade lönebelopp, enligt gammal
stat af 100 R:dr hvardera; i öfverensstämmelse hvarmed Rikets Ständer alltså
bifallit uppförande å Götheborgs Länsstat af de i E. K. M:s Nådiga Proposition
äskade 100 R: Ir Lill en Länsman i Säfvedals Härad.
Elfsborgs Län. I enlighet med hvad E. K. M. JNådigst föreslagit, hafva
Rikets Ständer beslutat, att (ht i berörde Läns-stat uppförda contanta anslag
af 84 R:dr för 42 Fjerdingsman må, såsom ibland indelningaine beräknadt,
uteslutas, samt de 300 R:dr, som beviljats Landshöfdingen i ersättning
för det alt, efter Wenersborgs brand, Landshöfdinge-Resideuset blifvit till
embetsrum lör Läns-slyrelsens afdelningar begagnadl, och hvilka utgått af
anslaget för Kronans hus och byggnader å landet, uppföras å Andia llufvud-Tileln.
Skaraborgs Län. E. K. M. har till uppförande å stat föreslagit lön,
100 R:dr, till en nödig befunnen Länsman i Mölltorps socken af detta Län;
men då Rikets Ständer så väl af Kongl. Kammar-Collegii och Kongl. Slals
Contoirets
yttranden i denna fråga, som af Rikets Ständer serskildt ti11 lian—
dakomne upplysningar, inhemtat, att nämnde Länsmans anställande är mindre
behöffigt, hafva R;kels Ständer icke funnit skäl bifalla, hvad E. K. M. i
delta afseende föreslagit.
Ur Länets contanta slat hafva Rikets Sländer, af samma anledning, som
här ofvan, i fråga om Elfsborgs Län, blifvit i underdånighet anfördi, funnit
böra försvinna 82 R: Ir för 41 Fjerdingsman.
Nerikes Län. 1 likhet med hvad E. K. M:s Nådiga Proposition inne
-
384 Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrifvelse, N-o ij5.
håller, hafva Rikets Ständer beslutat å stat uppföra de vid 1830 års Statsreglering
förglömde 6 tunnor spanmål under en Fångknekts lön, samt deremot
från staten afföra å anslaget för Fångknektarne odisponerade 384 R:dr
6 sk. 7 rst., äfvensom en jemknings-difference af 5 R:dr 38 sk. 4 rst.; hvarförutan
Rikets Ständer funnit de uppbördsmannen i Leke och Carlskoga Fögderi
hittills bestådda, men numera besparade, 16 R:dr 32 sk., hvilka för den
nya löneregleringen med Landt-slaterne blifvit beräknade, böra från Riksstaten
uteslutas.
Wermlands Län. Enligt hvad E. K. M. i Nåder gifvit tillkänna samt
Kongl. Stats-Contoiret anmält, erfordras en årlig tillökning i staten af 107
R: Ir 34 sk. 11 rst., utgörande lönefyllnad till någre Länsmän för den inqvartering
af vissa rotefria hemman, som genom verkställd roterings-förrättliing
deni frångått, samt dessutom anslag för en gång till denna ersättning
ifrån 1835 års början, tilldess beloppet å stat uppföres; och då vederbörande
äro till berörde godtgörelse lagligen berättigade, hafva Rikets Ständer bifallit,
det må den till sistbeiörde ersättning erforderliga summa 646 R:drl7
sk. 6 rst. från Riksgälds-Contoiret utbetalas, samt nämnde 107 R:dr 34 sk.
11 rst. å Länsslaten såsom ordinarie anslag upptagas.
Westmanlands Län. E. K. M. bar i Nåder gifvit tillkänna, att å delta Läns
stat finnes elt odisponeradt belopp af 1,119 R:dr 24sk. 6 rst. samt att, genom
två Fögderiers sammanslagning, uppkommit en besparing af indeldte 80 R:dr,
utom arrendet af Mycklinge boställe, hvilka båda sistnämnde tillgångar likväl
varit beräknade vid uppgörandet af förslaget till Landt-staternes nya
lönereglering; och hafva Rikets Ständer beslutat, del samtliga dessa poster
höra såsom stats-utgifter försvinna.
Stora Kopparbergs Län. Lika med E. K. M., hafva Rikets Ständer funnit
så väl, att då, utaf de på Länets stat såsom contant uppförde respenningar,
168 R:dr 22 sk. 6 rst. utgå uti indelning, det contanta beloppet bör frän staten
uteslutas, som att å Allmänna Indragnings-slaten må uppföras de, såsom hyres-medel
för Provins Landtmäteri-Contoiret i Fahlun, beviljade 100 R:dr.
Jemtlands Län. Med bifall till hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, hafva
Rikets Ständer beslutat öfverflyttning till Andra Hufvud-Titeln af de
hittills från Ecclesiastik-Verkets i Lappmarken anslag å 10:de Hufvud-Titeln
utgående 200 R:dr lill löner för två Lapp-Länsmän i Undersåker och Föhlin*
ge; äfvensom att elt äldre anslag af 333 R:dr 16 sk. till hushyror bör från
Andra Hufvud-Titeln uteslutas samt å Allmänna Indragnings-staten uppföras
25 R:dr till hushyra åt Provins-Landtmäteri-Conloiret, enär i Östersund
-
Expedilions-Utskottels Förslag lill und. Skrifvelse, W.-o ijS, 385
sund ej finnes någon Kronans lägenhet, der utrymme för detta Contoir kan
beredas.
Westerbottens Län. I öfverensstämmelse med den Nådiga Propositionen,
hafva Rikets Ständer beslutat, att löner för tre Länsmän i Åsele, Sorsele
och Lyksele Lappmarker, 300 R:dr, må från Lappmarks EcclesiaslikYerks
stat afgå och å Läns-staten uppå Andra Hufvud-Titeln uppföras.
Norrbottens Län. Rikets Ständer hafva, lika med E. K. M., ansett de
100 R:dr, som utgått af Andra Hufvud-Tilelns besparingar till aflöning åt
Länsmännen i Juckasjerfvis och Enontekis Lapptrakter, må å stat uppföras,
äfvensom att löuerne för Länsmännen i Arvidjaurs, Jockmocks och Gellivari
Lapptrakter, 300 R:dr, böra upphöra att gravera Ecclesiastik-Verkets i
Lappmarken stat celi i stället Öfverflyttas å Andra Hufvud-Titeln.
De vid sistförflutne och föregående Riksdagar beviljade 100 R:dr för
hvarje Län, eller tillhopa 2,400 R:dr, att till följande Riksmöte utgå såsom
trycknings-kostnader för E. K. M:s Befallningshafvandes Kungörelser, hvilket
anslag blifvit uti det af Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. Stats-Contoiret
uppgjorde förslag till lönereglerling för Landt-staterne beräknad t, hafva Rikets
Ständer, då dessa medel ansetts oundgängligen nödvändige, funnit böra å
stat bibehållas.
17:o På grund af hvad ulgifterne de föregående åren utgjort, har, enligt
hvad E. K. M. Nådigst gifvit Rikets Ständer tillkänna, Kongl. Stats-Contoiret
anmält, att en tillökning af 3,000 R:dr vore erforderlig i hvardera af följande
2:ne å Andra Hufvud-Titeln uppförda allmänna förslags-summor,
nemligen:
a') Till skrifmaterialier nch expenser samt ved och ljus Jör Rikets
Colle gier, m. Jl.
Då Rikets Ständer anse en så betydlig summa, som 70,000 R:dr, hvartill
delta förslags-anslag, hvilket förut var 62,400 R:dr, med nasti. Riksdag
höjdes, böra vara tillräcklig för nämnde behofs fyllande, hafva Rikets Ständer
icke funnit skäligt bifalla den begärda förhöjningen, hvadan förra beloppet
blifvit oförändradt bibehållet; och få Rikets Ständer i sammanhang härmed
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, alt, för vinnande af lättare öfversigt
vid revisionen, de af detta förslags-anslag utgående summor måtte
under sina serskilda rubriker och titlar i räkenskaperna redovisas.
b') Till rese- och tractaments-penningar i Civile ärenden.
Enär utaf räkenskaperne inhemtats, att brister i detta anslag, vid senaste
Riksdagen bestämdt till 11,000 R:dr, under hvartdera af de sistförflutna
Bih. till R. St. Fröt. 1840. to Sami. 1 Afd. 49
3SS Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej IV.-o i~]5.
fem åren uppkommit, hafva Rikets Ständer godtfunnit till nämnde föremål
förslagsvis å stat uppföra en summa af 12,000 R:dr.
l8:o I anledning af hvad Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. StatsContoiret
i underdånighet yttrat, angående pensions-rätt för visse tjenstemän
vid Landt-staten, har E. K: M. i Nåder föreslagit, att eflernärnnde tjenstemän
må, efter omkring 40 års tjenst och vid uppnådde 65 lefnads-år samt
efter företedt läkarebevis öfver en försvagad helsa, vid afskeds-tagandet undfå
pensioner till följande belopp, nemligen: Lands-Secreterare och LandsKamererare
1,200 R:dr, Landt-Räntmästare 1,000 R;dr, Kronofogde 800 R:dr
och Härads-skrifvare 600 R:dr; och iiafva Rikets Ständer funnit skäl till
hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit bifall lemna, med allenast den förändring,
att Rikets Ständer ansett Landt-Räntmästare böra uppföras till samma
pensions-belopp, som Kronofogdar, eller 800 R:dr.
Uti öfriga under Andra Hufvud-Titeln förekommande utgifts-summor har
någon förändring icke egt rum, utan hafva de blifvit uppförde till enahanda
belopp, som vid sista Stats-regleringen; i följd af hvilket allt denna HufvudTitel
nu upptager nedananförde conlanta anslag, alt från och med 1841 års
början oah intill näst vidtagande Stats-reglering utgå, nemligen:
Banco.
Civile- och Landt-Statems.
Rikets Högsta Embeten:
Stats-Ministrarne
19,000
Stats-Råden
53,000
Justitise-Råden
48,000
= 120,000: =
Af förre Anslags-Titeln: Rikets Allmänna Ärenders Beredning
736
2
8
Justitiic-Revisionen jemte öfrige fördelningar af Kongl.
Maj:ts Canzli:
Justitiae-Canzleren .
4,000
Expeditions-Cheferne
18,000
Stats-Departementens serskilda Expeditioner (jemte till
de å Canzliets stat uppförde serskilde Tjenstemän an-  1 slagne 1,900 R:dr .
112,466
32
Expeditions-Ulskoltets Forslas, till tind. Skrifvelsej N.O 1~5, 3S7
Banco.
Riks-Archivet (tills vidare) . . . . . . . .
4,466
32
Svea Hof-Rätt med underlydande Justitiae-stat . • .
.
68,616
40
—.
Götha d:o d:o
63,992
—
—,
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge d:o
26,963
32
_
Minister-slaten
200,000
—
—
Post-Verket
.
350,000
—
Kammar-Collegium
Stats-Contoiret med Chartae-Sigillatag-Verket, Krono-Magazi-  nen, Våg-staterne i Avesta och Fahlun samt Mynt- och
36,649
32
2
Controll-Verken
.
103,649
24
—,
Bergs-Collegium med Bergslags-staterne
33,110
43
4
Cornmerce-Collegium . . .
18,400
—
—
Kammar-Rätten
Sundhets-Coliegium med Medicinal-Verket och Veterinaire-
46,250
—
Inrättningen
82,963
40
Öfver-Slåthållare-Fmhetet
34,163
20
10
Öfver-Inlendents-Embetet
9,550
—
_
Tabell-Commissionen
1,525
36
«—
Land tmäteri-Sta ten
18,933
40
_
1,407
—
3
Tull-Verket
Landt-Staterne i:
Upsala Län
1,758:40.
Stockholms d:o
2,439:25.
Södermanlands d:o
2,675:24.
Östergöthlands d:o ........ 2,246:32.
Gottlands d:o
3,206: 9.
Calmare d:o
3,272: 3.
Blekinge d:o  5,718:18.
Jönköpings d:o
3,976:23.
Kronobergs d:o ......... 6,445:25.
Christianstads d:o
6,257:41.
Malmöhus d:o
8,369:42.
1.
1.
5.
8.
8.
1.
7.
2.
562,000
388 Expcditions-Ulskoltels Förslag till und. Skrifvelse, N.o 175.
Banco.
Hallands Län
Götheborgs d:o . y
Elfsborgs d:o
Skaraborgs d:o
Nerikes d:o
Wermlands d:o
Westmanlands d:o ....
Kopparbergs d:o
Gefleborgs d:o
Westernorrlands d:o
Jemtlands d:o
Westerbottens d:o ....
Norrbottens d:o
. . . . 3,345:18. 3.
. . . . 4,418:17. 8.
. . . . 3,232:30. 10.
. . . . 8,189:46. 7.
98,582
40
11
Förhöjning i Länsmans-lönen . .
Skrifmaterialier och Expenser samt
Stater
• *•••••>
40,093
9
1
ved och ljus för Titelns
70,000
Rese- och Tractaments-penningar i
Civile ärenden
12,000
—
—
Summa B:o R:dr
2,138,521
41
3
I afseende på denna Hufvud-Titel tillhörande Indelningar samt anslag
af spanmål in natura, få Rikets Ständer, som liär ofvan anmält de fall, der
förändringar lill minskning eller förhöjning ifrågakommit, i underdånighet
hänvisa till den beräkning af dessa anslags-tillgångar, som i den under uppgöring
varande Riks-staten för år 1841 och följande åren intill nästa Statsreglering
kommer att intagas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 December 1840.
Expedilions-Ulskottels Farslag till udd. Skrifvelse, N.o 176.
N:o 176.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 29 Dec. 1840.
Pieste-Sländet den 3o — —
Borgare-Ståndet den ag — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphörande af
mötes-passevolance-afgiften för manskapets underhåll vid
Indelda Cavalleriet och Infanteriet.
(Stals-Utsk. CJtl. N:o 52 och Mern. N:o 212.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord, ali mötes-passevolance-afgiften
matte upphöra och, i stället, serskilte medel anvisas lill bestridande
af de kostnader, hvartill samma afgift är afsedd; men då någon förändring
uti hvad Rusthållare af ålder ålegat att vid möten besörja rvttarnes
hästars forn agering, icke skäligen synes böra ega rum, enär Ruslhållarne äro
pliglige att hela året underhålla numerhästarne, och någon ökad kostnad genom
dylikt underhåll vid mötena således egentligen icke uppkommer, hafva
Rikets Ständer ansett sig icke ega anledning medgifva den nu gällande fourage-passevolance-afgiftens
upphörande och anvisande af Stats-anslag till de kostnader,
hvarför densamma är beräknad, deremot frågan om berörde afgifls
fortfarande, sedan nnvarande passevolance-ccntract tilländagått, kommer att
blifva föremål för serskild behandling. Hvad åter beträffar passevolance-afgiften
för manskapets underhåll, hvilken, efter 7 R:dr för hvarje numer, utan
afdrag för uppbörds-kostnader, enligt Rikets Ständer lilihandakomne upplysningar,
utgör:
vid Cavalleriet 25,1/2.
„ Infanteriet
150,955.
Summa B:co R:dr 176,127.
så är visserligen soldaternes underhåll vid möten en skyldighet, som, enligt
Författningarne, åligger Rusthållare och hvilken, hvad Infanteriet beträffar,
jemväl Rotehållarne, numera, i följd af vana eller serskilde aftal vid soldaternes
legande, få vidkännas; men då derjemte i betragtande tages, att den
skattskyldiga jorden för närvarande finnes med betydliga skattebidrag bela
-
3go Expeditions- TJ(skottets Förslag till und. Skrifvelse, JY.o ij6.
stad och att någon nedsättning deruti är af verkligt behof påkallad, samt derföre,
så vidt sådant, utan tillökning i andra skatter, låter sig göra, synes böra
ega rum, hvartill, i afseende å kostnaderne för Indelda Infanteriets möten,
kommer, att dessa af ålder icke ålegat Rotehållarne, utan soldaterne sjelfve,
hafva Rikets Ständer, som ansett en dylik lindring för jordbruket lämpligen
kunna beredas derigenom, att sådana serskilda afgifter, som för närvarande
erläggas till bestridande af åtskilliga kostnader för Armeens behof, der så
ske kan, indragas eller förminskas, hvarigenom äfven besparing i uppbörds-kostjiader
och förenkling uti räkenskaps-verket uppkommer, pröfvat skäligt för
deras del besluta, det mötes-passevolance-afgiflen för manskapets underhåll
vid Indelda Ca vallerie! och Infanteriet må med innevarande år upphöra, och
Rust- och Rotehållarne tills vidare befrias ifrån de åligganden, för hvilka berörde
afgift liitLills blifvit erlagd, samt, i det stället, ett emot nämnde afgift
svarande anslag, uti rundt tal af 176,000 R:dr, ifrån och med nästa år uti
Riks-Slaten uppföras till bestridande af de kostnader, hvartill nyssomförmälde
afgift varit afsedd, och med iakttagande, att under ett år möjligen uppkommande
besparingar få påföljande år användas; hvarförutan, enär upplyst
blifvit, att berörde afgift för Cavalleriet icke är tillräcklig till bestridande
af nödiga öfningar, Rikets Ständer ansett sig till E. K. M:s Nådiga omoröfvande
böra i underdånighet öfverlemna att, likasom hittills egt rum med rnötes-passevolancen,
använda mötes-kostnads-anslaget för Indelda Armeens vapenöfningar
på det sätt, E. K. M. för ändamålets vinnande i Nåder finnér
nyttigast.
Derjemte och då, enligt gällande sladganden, tillgångarne för Indelda
Armeens exercis §ro på Indelnings-verket grundade, och E. K. M. således, oberoende
af serskilda anslags beviljande, är i tillfälle att Armeen till vapenöfningar
sammandraga, hafva Rikets Ständer, till undanrödjanJe af de betänkligheter,
hvilka, under sådant förhållande, möjligen skulle kunna uppstå
vid införandet af ifrågavarande förändring, funnit sig böra dervid fästa det
vilkor, att, derest Rikets Ständer vid en blifvande Riksdag skulle borttaga
det nu bestämda mötes-kostnads-anslaget, eller detsamma nedsätta under omförmälde
belopp, E. K. M. då må vara oförhindrad att, i stället för samma
anslag, fordra uppfyllandet af de skyldigheter, som, i afseende å manskapets
transporterande till och underhåll vid möten, enligt Indelnings-verk och
Kneckte-contract, jemte öfriga gällande Författningar, vederbörande åligga.
Och få Rikets Ständer sådant allt härigenom i underdånighet anma
-
Ej pcdilfons-Ul skol tets Förslag till und, Skrifvelsej N--0 177. 391
la, under anhållan, det E. K. M. täcktes Dess Nådiga Sanction derå meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 30 December 1840.
N:o 177.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 29 Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 29 — —
Bonde-Ståndet den 3o —■ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelses angående aflöning ät
en Lärare vid ifrågaställd Skol-inrättning å Öland.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Ulsk. Bet. N:ris 38 och 78.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., vid förehafd allmän reglering af Rikets Undervisningsverk,
i Nåder funnit den af Rikets Ständer, under sistförllutne Riksdag, i
underdånighet gjorda hemställan om im ältandet af en Skola i Staden Borgholm
på Öland, böra, i anseende till brist på de till ändamålet erfordra lige
medel, tillsvidare förfalla, hafva jemväl Rikets nu församlade Ständer, i följd
af derom gjord framställning, fästat uppmärksamhet dervid , att Öland befinnes
i saknad af någon allmän Skol-inrättning, äfvensom alt detta förhållande
är desto menligare för Ön, som det vissa tider är med svårigheter och fara
förenadt alt besöka fasta landet, hvarigenom invånarne ofta varda uturståndsatte
alt under en del af året låta sina barn begagna de der befintlige
u nder visnings-ansla iler.
Med afseende härå, och då Öland innehar en folkmängd af öfver 30,000
■invånare, hafva Rikets Ständer ansett en ändamålsenlig Skola böra derstädes
inrättas och förläggas i staden Bårgholm, hvilken, belägen i medlersta delen
af Öland, efler Rikets Ständers tanka, skulle vara dertdl tjenligast, så mycket
heldre, som stadens Borgerskap redan skall gått i författning om uppbyggandet
af ett Skolhus derstädes. Da likväl Ölands invånare ganska val
3iji Expedit tons-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o tyS
-
kunna största delen af året låta sina barn begagna Lärdoms-Skolan och Gymnasium
i Calmar, helst dessa Läro-imättningar erbjuda tillfälle att mottaga
flere lärjungar, än derstädes för närvarande linnas; så hafva Rikets Sländer
trott, att inrättning af en Skola i Borgholm, sorn sattes i samband med nyssnämnde
Läroverk i Calmar, skulle uppfylla det närvarande behofvet af en
undervisnings-anslalt å ön; och som öns invånare, efter de upplysningar, Rikets
Ständer erhållit, sjelfve icke utan svårighet kunna tillvägabringa en sådan
anstalt, utan dertill behöfva bidrag, hafva Rikets Ständer funnit skäligt
alt till aflöning åt en Lärare i den Skola, som kan komma att inrättas å ön,
bevilja ett årligt anslag af Fyra Hundra R:dr Banco, att å Tionde HufvudTiteln
utgå.
Hvilket Rikets Ständer få härmed hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 1840.
N:o 178.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 2g Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 29 — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående den tullafgift,
sorn af Kongl. Danska Regeringen uppbäres för Svenska
fartyg, hvilka passera Öresund.
(Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Uti. N:ris 31 och 112.)
S. A. K.
Af den anledning, alt E. K. M. behagat, uti Dess vid början af nuvarande
Riksmöte aflåtna Berättelse om hvad i Rikets Styrelse sig tilldragit sedan
sista Riksdagen, i Nåder meddela, hurusom framställningar i ministeriel
väg blifvit gjorda hos Kongl. Danska Regeringen, för vinnande af rättelse i
upp
-
Expeclitions-ULskollets Förslag till und. SkrifvclsCj N.o 1~j8.
3g3
uppbörds- och beräknings-sättet af tull-umgälderne i Öresund, hafva Rikets
Ständer, efter inhemtad fullständig kännedom om hvad härutinnan förekommit,
denna vigtiga national-angelägenhet under noggrant öfvervägande förebaft;
och ehuru Rikets Ständer emotse, att de underhandlingar i ämnet,
hvilka sålunda redan äro hragte å bane, skola till ernående af den åsyftade
rättelsen ändamålsenligt medverka, likväl och då en från Nationens Representanter
uttalad bestämd åsigt om behofvet att skyndsamt vidtaga de kraftigaste
medel för hämmande af de ingripande förluster, som tid efter annan
vederfarits Svenska Handels-rörelsen, genom godtycklig tolkning å Danska
sidan af de med Sverige, rörande Sundska tull-umgälderne, ingångne tractater,
ostridigt bör lemna än mera stöd åt de förhandlingar, som hitintills
egt rum, få Rikets Ständer inför E. K. M. i underdånighet förklara sig vara
beredda att, i allt hvad på dem ankommer, understödja de kraftigaste och
msst ändamålsenliga åtgärder, som E. Ii. M. kan i Nåder pröfva nödigt vidtagas,
för att, i afseende å beräkningssättet af tull-umgälderne i Öresund,
få detta, Svenska handeis-intressels rättmätiga anspråk förnärmande och, emot
gällande tractater godtyckliga förfarande snart undanröjdt; så att Danska
Regeringen hädanefter må åtnöjas med sin tractats-enliga rätt, och Svenska
undersåler blifva tryggade vid helgden af ingångna fördrag; äfvensom
Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K. M. frambära den underdåniga anhållan,
att E. K. M. täcktes på det allvarligaste bereda Dess undersåtare
full ersättning för umgälder, hvilka, i strid med ingångna tractater, tid efter
annan blifvit dem affordrade, denna ersättning beräknad åtminstone från
och med den tid, då protester af Svenska sjöfarande blifvit vid Sjö-lullskammaren
i Helsingör afgifna.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm dc-n 30 December 1840.
Bih. till II. St. Prot. i8/£o. lo Sami. t Afd.
5©
394
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o ijg.
N:o 179.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 29 Dec. 1840.
Preste-Slåndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den ;g — —•
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse j angående Arme ens för•
seende med byxor af blått med hvitt meleradt kläde.
(Stats- samt Allm, Besv. och Ekon. Etsk. Bet. N:u 56.)
S. A. K.
Jemte förmälan, hurusom vid beklädnaden af de flesta utländska Armeer,
såsom Ryska, Preussiska, Danska, m. fl., byxorna föi färdigas af kläde
med olika färg mot lifplaggtn, hvartill orsaken borde sökas deruti, att en
mindre dyrbar, men lika ändamålsenlig, färg kan användas för byxklädet,
samt ett olikfärgadt kläde uti lifplaggen och byxorna dessutom medförer den
fördel, att persedlarne längre kunna brukas, enär deras genom olika slitning
uppkommande skiljagtiga utseende då ej så snart föranleder till det ena eller
andra plaggets cassation, har hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord
derom, alt, för beredande af en dylik förändring i Svenska Armeens beklädnadssält,
Rikets Ständer måtte hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att
byxor af blått med hvitt meleradt kläde, såsom bäst förenande fördelarne af
minsta tillveiknings-kostnad och längsta varaglighet, mätte inom hela Arméen
anläggas i den 111011, som nya byxor böra vid hvarje Regemente eller Corps
anskaffas, hvarigenom en betydlig besparing, för hvar gång Arméen komme
att med nya byxor förses, förments kunna för Staten uppkomma, enär I\lides-fabrikanterne,
i sådan händelse och då hela Arméen erhåller byxor af
lika kläde, kunna förfärdiga serskildt byxkläde till betyd 1 i gt nedsatt pris, med
afseende dels å den mindre bredd, sådant kläde behöfver, och dels å den
mindre dyrbara färg, sorn dertill erfoidias.
Rikets Ständer hafva detta förslag i öfvervägande tagit; och sorn detsamma
synes kunna leda till besparing i afgifterne för Arméens beklädnad,
få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att, så vidt E. K.
M. skulle i Nåder finna lämpligt, det Arméen förses med byxor af olika
Expeditions-Utskottets Forslag till lind. Skrifvelse, N;0 180. 3<j5
färg mot lifplaggen, E. K. M. måtte läckas, på sätt och i den ordning, E.
K. M. i Nåder finner tjenligt, en sådan förändring anbefalla.
Riket Ständer framhärda &c.
Slockholm den 30 December 1840.
N:o 180.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 29 Dec. 1840,
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 29 — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående nedsättning i
försäljnings-priset ä Svensk Författnings-Samling.
(Stats- samt Allm. Bes v. och Ekon. Ulsk. Bet. N:o 61.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit yrkadt, att, till befrämjande af Lagars
och Författningars kännedom hos den obemedlade allmänheten, Rikets Ständer
måtte hos E. K. M. anmäla den underdåniga önskan, att Svensk För
fattnings-Samling
måtte tillhandahållas allmänheten föä ett pris, som allenast
obetydligt öfverstege sjelfva papperets värde, för verkställighet hvaraf svårighet
så mycket mindre ansetts förefinnas, som tryckningen i alla fall måste för
Statens räkning verkställas, och då det ostridigt är af nytta, att försäljnings-priset
för enskilda Författningar, i synnerhet de mera allmänt be
höllige
samt dem, som innehålla ett större arktal, så mycket sig göra låter,
nedsättes, få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E.
K. M. måtte i Nåder täckas, i händelse att sådant sig göra låter, tillvägabringa
en öfverenskommelse med utgifvaren af Svensk Författnings-samling,
alt dels hela årgångar deraf, samt dels de serskilda Författningar,
sorn företrädesvis af den större allmänheten behöfyas, och bland dessa ser
-
396 Expeditions-Ulskottels Förslag lill tind. Skrifvelse , N.-o 181.
deles sådane. sorn innehålla större arktal, må kunna blifva för enskilde köpare
tillgänglige, för elt så nedsatt pris som möjligt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 1840.
N:o 181.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Dec. 184©.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — -—
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående lindring i roterings-
och rustnings-skyldigheten i Jemtlands Län.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Ulk. Bet. N:ris 25 och 76.)
S. A. K.
Under den 24 sistlidna Februari har E. K. M. behagat till Rikets Ständer
aflåta en Nådig Skrifvelse, af innehåll, alt, sedan genom den provisionella
rotejemkning, som. till följd af E. K. M:s Nådiga Bref den 21 Juni
1825, blifvit verkställd, Jemtlands Fält-Jägare-Regementes styrka blifvit nedsatt
från 1,000 till 800 man, ech de derigenom uppkomna vacanta rotar,
jemte förut oroterade hemman, anslagna tili de qvarblifna stam-rotarnes understöd,
med ett bidrag af 8 R:dr för tunlaudet, samt det upprättade interims-roterings-verket,
med den dervid föreslagne afgift, under vilkor af Regementets
skyldighet till activ tjenstgöring, blifvit af E. K. M. under den 21
November 1827 faststäldt att gälla från och med år 1828 intilldess, efter
afvittringens afslutande i orten, en fullständigare och på mera bestämda grunder
byggd rotering i provinsen kunde för sig gå; så och med anledning af
Riksdags-fullmägtiges från orten, vid 1828, 1829 och 1830 årens Riksdag,
gjorda framställning, hade Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse af den 18
Februari 1830, i afseende å de allmänna grunder, hvarefter ifrågavarande
Expeditiöns-Utskottets Förslag till und■ Skrifvelse , N.-o 181. 097
rote-jemkning skulle verkställas, innan den grundlags-enligt till Rikets Ständers
pröfning förekom, yttrat: att, om Jemtlands Regemente, efter Norriges
förening med Sverige, skulle kunna uppfylla det ändamål, att till Rikets allmänna
försvar bidraga, så måste det gamia vilkoret för ortens rotering, eller
manskapets användande endast inom provinsen, upphäfvas och Jemtlands soldater
följaktligen åläggas samma skyldigheter, som Kronans indeldta manskap
i det öfriga Riket, vare sig i krig eller i hänseende tili arbetscommenderingar
under fredstid; samt att, enär således contractet med Rotehållarne å statens
sida upphäfdes, någon annan grund för det nya förhållandet dem emellan
icke syntes böra fastställas, än den redan i Kongl. Brefvet den 2 October
1806 uppgifna, eller jemlikhet med roteringen i det öfriga Riket, utan
afseende å den möjliga minskning, sådant kunde verka i Regementets påförhand
lill 800 man bestämda styrka; i öfverensstämmelse med hvilka åsigter,
i händelse desamma vuono E. K. M:s Nådiga bifall, Rikets Ständer i underdånighet
anhållit, dels att E. K. M. täcktes, till efterrättelse vid den skeende
nya roteringen inom Jemtland, i Nåder förordna, det Jemtlands soldater
åläggas samma skyldigheter, sorn öfriga indeldta manskapet i Riket, men att,
utan att fastställa den provisoriska regleringen af rotehåliet derstädes för längre
tid, än de 8 år, för hvilka densamma blifvit af Länets invånare anlagen,
roteringen derefter måtte, oberoende af den måhända aflägsna tidpunkten
för afvittringens fullbordan, jernnäs till likhet med det öfriga Sveriges,
sedan hemmanens godhet,grundränta och öfriga ulskylder blifvit emellan Länen
behörigen jemförde och tagne i beräkning, hvarefter de i Jemtland tillkommande
nyhemman borde öka den gamla roteringen med ny, dels ock att
de sålunda lör Jemtlands Fält-Jägare regemente tillstyrkta vilkor jemväl måtte
sträckas till Jemtlands Häst-Jägare-Sqvadron, så aLL ruslhållarne dervid
linge åtnjuta all den lindring i deras skyldigheter, som antingen redan blifvit
eller framdeles kunde varda rotehållarne inom provinsen beviljad.
E. K. M. har, efter det Kongl. Krigs- och Kammar-Collegiernes underdåniga
Utlåtanden öfver ofvanberörde Piikels Ständers hemställan inkommit, i
belragtande af de llere, i nämnde Utlåtanden, framställda olägenheter, hvilka skulle
uppstå af en före afvittringens fullbordan företagen definitiv rotejemkning i
Jemtland, icke kunnat samma hemställan bifalla, utan i Nåder pröfvat det så mycket
hellre böra emedlertid förblifva vid E. K. M:s den 21 Nov. 1827, rörande interims-roteringen
derstädes fattade beslut, som ali anledning vore att förvänta
, det afvittrings verket kunde afslutas inom förrberörde tid af 8 år, räknadt från
och med år 1828, samt emedlertid tillagt rusthållarne i ruslningsbördan ett
understöd till belopp af 1,000 R:dr årligen, alt från och med 1832 till och
3<)8 Expedllions-VtsJwltcls Förslag till und Skrifvelse, N.o l8t.
1834 af Stats-medlen utbetalas och i nion af bördan vederbörande tilldelas;
hvarefter E. K. M:s Befallningshafvande, i följd af erhållen Nådig befallning,
uti underdåniga skrifvelser den 1 Februari och 14 Augusti 1833, hemställt,
att vid omförmälde förslags upprättande måtte få hafvas afseende på hemmanens
godhet, grundränta och utskylder, deraf hemmansvärdet säkrast utröntes,
samt att icke allenast taxerings-värdet, utan äfven Härads-Rätternes
uppbuds-förteckningar för flere år, hvilka utvisade det pris, hvarföre hemmanen
frivilligt såldes, borde undersökas, då ett medium af det hemmansvärde,
hvarföre en soldat eller ryttare hålles i Rikets öfrige 23 Län, borde
utgöra grunden för bestämmandet af roteringen i Jemtland, så att en soldat
eller ryttare derefter borde hållas för samma hem mans-värde, som det medeltal
utgjorde, hvarföre soldat hålles i Rikets öfrige provinser; hvaremot
Krigs- och Kammar-Collegierne, uti häröfver afgifne underdåniga Utlåtanden
af den 13 Maj och 21 October 1833, på anförde skäl, icke ansett sig kunna
dela Landshöfdingen åsigter.
Uti derefter till Rikets Ständer aflåten Nådig Skrifvelse af den 22 Fehruari
1834, har E. K. M. behagat förklara: att, enär de af Landshöfdingen
i Jemtland för rotejemkningen i provinsen föreslagne grunder skulle i lillämpningen
leda till en ytterligare minskning i numer-styrkan, utöfver den redan
medgifna, hvilken minskning hvarken vore förenlig med E. K. M:s omsorg om
landets försvar, ej eller påkallad af provinsens verkliga behof och ställning,
då afseende fastades icke allenast å hemmanens taxerings- eller försäljningsvärden,
jemförda med hemmanens i andra orter, utan äfven, på sätt skäligen
borde ske, å de serskilde förhållanden, hvarigenom tungan af roterings-skyldigheten
i Jemtland utfölle vida lättare, än annorstädes i allmänhet,
E. K. M. alltså icke kunde berörde grunder antaga, utan funne,
med godkännande af Krigs- och Kammar-Collegiernes åsigter, att vid regementets
till 800 man förut nedsalta styrka borde tills vidare förblifva; alt
hvad rustningen vidkomme, E. K. M. väl funne någon nedsättning deruti
icke kunna medgifvas, eller någon förändring i sjelfva indelningen böra ega
rum; men som nedsättning i provinsens rotering blifvit med |:del i Nåder
bifallen, samt billigheten fordrade, att en motsvarande lindring äfven i rustningen
bereddes, pröfvade E. K. M. skäligt i Nåder föreslå Rikets Ständer
att, utom ersättning för de 444 R:dr 42 sk. 2 rst., som rusthållet! hittills i
augmentsräntor, utan förvandling, uppburit, men hvilka räntor, då augmentshemmanen
komrao att i roteringen deltaga, borde af dem sjelfve få innehafvas,
de rustande måtte, med bibehållande för öfrigt för hvarje numer af
Expeditions-Utskottcls Förslag lill und. Skrifvelsej N.o 181.
399
hittills varande rustnings-underslöd, tilldelas i contant ett sammanlagdt årligt
bidrag af 2,000 R:dr, i sammanhang hvarmed E. K. M. jemväl föreslagit Rikets
Ständer att vidtaga det beslut, att de ny-hemman, som hädanefter kunde
i Jemtland upptagas, borde, efter tilländalupen frihetstid, till Stats-Verket
erlägga årlig vacance-afgift för roteringen, beräknad efter 40 R:dr för
hel rote, intilldess E. K. M. med Rikets Ständer kunde besluta om denna
praestations utgörande ined manskap.
Rikets Ständer, som uti underdånig Skrifvelse af den 5 Januari 1835,
på anförda skäl, förklarat sig icke kunna antaga E. K. M:s Nådiga Proposi—
tion, angående en sådan ny rotering och rustning i Jemtland, att med nedsättning
af Infanteri-Regementets numeraire lill 800 man och bibehållande
af Häst-Sqvadronens styrka af 100 man, Stats-anslag måtte beviljas, för att
sätta de roterings- och ruslningsskyldige i tillfälle att draga nämnde tunga,
hafva deremot funnit sig öfverlygade, alt den lindring för Jemtlands roleoch
rusthållare, som så högt af behofvet påkallades, kunde lika enkelt som
billigt och rättvist till väga bringas på det sätt, Rikets Ständer förut föreslagit,
eller att roteringen och rustningen jemnades till likhet med densamma i
det öfriga Sverige; och hafva Rikets Ständer, utan att vara i tillfälle att
uppgifva till hvad belopp nedsättning i numertalet derigenom, under viss
lid eller för alltid, inträffade, och således utan att kunna ingå i pröfning om
nödvändigheten af Infanteri-Regementets och Häst-Jägare-Sqvadronens bibehållande
vid deras närvarande numeraire, utan afbidan på den tid , då roteringen
och rustningen kunde ökas med nya hemman, som deruti ingingo, eller
om lämpligheten och behofvet af att fylla antalet genom uppsättandet af
värfvad trupp, destomindre dragit i betänkande att ånyo framställa sistnämnde
förslag, som detsamma vore öfverensstämmande med Kongl. Brefvet den
2 Oclober 1806; hvadan Rikets Ständer, under åberopande i öfrigt af de
skäl, Rikets Ständer vid 1828, 1829 och 1830 årens Riksdag i ämnet utlåtna
un lerdåniga Skrifvelse innehölte, hos E. K. M. förnyat den underdåniga
anhållan, att, jemte det Jemtlands soldater ålades samma skyldigheter, sorn
Kronans indelta manskap i det öfriga Riket, roteringen i Jemtland måtte
jernnäs till likln-t med roteringen i det öfriga Sverige, sedan hemmanens godhet,
grun Iränta och öfriga utskylder blifvit emellan Länen behörigen jernförda
och tagna i beräkning, hvarefter de nya hemman, som i Jemtland t i 11—
kommo, skulle öka dtn gamla roteringen med ny; samt att de sålunda för
Jemtlands Fält-Jägare-Regemente tillstyrkta vilkor jemväl malte få stiaekås
till Jemtlands Häst-Jägare-Sqvadron, så att ruslhållarne dervid kunde kom
-
4oo Expeditions-ZJtskoltets Förslag till tind. Skrijvelse j N.o lSt.
nia i åtnjutande af all den lindring i deras hittills åliggande skyldigheter,
som antingen redan blifvit eller framdeles kunde varda rotehållarne inom
provinsen beviljad; äfvensom att roteringsförrältningen i Jemtland, såsom å
andra orter, malte komma alt på Statens bekostnad verkställas.
E. K. M., som, efter Nådigt öfvervägande af hvad Rikets Ständer uti
nyssberörde Skrifvelse i underdånighet anfört, funnit det af Rikets Ständer
deruti framställda förslag, rörande roteringen i Jemtland, icke kunna af E.
K. M. i Nåder gillas och fastställas, enär sådant skulle leda nära nog till
upplösning af hela Jemtlands Fält-Jägare-Regernente, eller nedsättning till en
numerslyrka af 300 man, och således lill en för Rikets försvar vådlig
minskning i den i de nona oi terne indelta, förut oti II läck liga nrilitaii styrka,
har detta ärende till Rikets Ständers bepröfvande nu ånyo öfverlemnadt,
med förklarande, det E. lv. M. anser den definitiva regleringen af roteringsoch
rustningsbesväret i Jemtland böra verkställas, enligt de af E. K. M. redan
gillade och Rikets Ständer vid senaste Riksdag meddelade grunder, samt
att, då E. K. M:s Nådiga vilja och önskan är att bereda de roterings-skyldige
all den lindring i deras besvärs utgörande, som med landels försvar är
förenlig och öfriga omständigheter kunna medgifva, E. K. M. förmodar, det
Rikets Ständer, efter noggrant öfvervägande häraf, samt al hvad E. K. M:s
Nådiga Skrifvelse i ämnet vid förra Riksdagen innehåller, cj längre dröja alt
för deras del antaga E. K. M:s nu förnyade Nådiga förslag, angående lindring
uti roterings- och rustnings-besväret i Jemtland, destomindre, som af
en sådan tvekan å Rikets Ständers sida måste blifva en följd, alt .roleringsbesväret
återförsättes i dess före år 1827 varande skick, så att Jemtlands
regemente blifver uppsatt lill dess ursprungliga styrka af 1,000 man.
För öfrigt har E. K. M. till Rikets Ständers kännedom täcktes i Nåder
meddela, alt, då den vacance-afgift af 8 R:dr B:co årligen af hvarje tunnland
skatt, eller | gärs mantal, som, vid 1827 års rotejemkning, de 200
vacante rotarne, de oroleradp hemmanen och inqvarterings-hemmanen till en
del, såsom ytterligare understöd för de bibehållne 800 rotarne, sig åtagit,
icke skulle, efter öfverenskommelse!!, utgöras för längre tid än 8 år, eller
till och med 1835 års slut, har E. K. M., genom Dess Befallningshafvande
i Länet, låtit höra rotehållarne och öfrige vederbörande roterings-skyldige,
huruvida de, emot det att Regementet tills vidare förblefve nedsatt till 800
man, ville från 1836 års början fortfarande utgöra den, genom Kongl. Brefvet
den 21 November 1827, lill lindring i roteringen bestämda vacaneeafgiften;
och hafva de roterings-skyldige på denna Nådiga framställning ingått,
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 181.
gått, sålunda, att det genom högstberörde Nådiga Bref fastställda interimsroterings-verk
fortfarande skulle gälla till innevarande års början; vid hvilket
antagande E. K. M. äfven låtit bero.
Hvad i detta ämne sålunda och i öfrigt, ej mindre vid innevarande
Riksdag än under föregående Riksmöten förekommit, hafva Rikets Ständer
på det nogaste öfvervägt, och som Rikets Ständer vunnit orubblig öfvertygelse,
att i första rummet afseende bör fästas å det orättvisa förhållande
med roteringen, sorn eger rum i Jemtland, jemfördt med Rikets öfriga landskap,
och att detta hör afhjelpas, äfven om någon minskning i Rikets krigsmagt
deraf komme att blifva en följd, samt Rikets Ständer äfven således fullt
insett nyttan, behofvet och rättvisan af de förfoganden, Rikets senast församlade
Ständer, i deras skrifvelse af den 5 Januari 1835, i underdånighet
tillstyrkt, så hafva, med stöd för öfrigt af de skäl, som för nyssnämnde skrifvelses
innehåll ligga till grund, Rikets Ständer ansett sig icke kunna E. K.
M:s Nådiga Proposition, angående lindring i rustnings- och roterings-besväret
i Jemtland, antaga; hvaremot Rikets Ständer få hos E. K. M. förnya deras
underdåniga anhållan, att, jemte det Jemtlands soldater åläggas samma skyldigheter,
som Kronans indeldta manskap i det öfriga Riket, roteringen i
Jemtland måtte jernnäs till likhet med roteringen i det öfriga Sverige, sedan
hemmanens godhet, grundränta och öfriga utskylder blifvit emellan Länen
behörigen jemförde och tagne i beräkning; hvarefter de nya hemman, som i
Jemtland tillkomma, må öka den gamla roteringen med ny; samt att de sålunda
för Jemtlands Fält-Jägare-regemente tillstyrkte vilkor jemväl måtte få
sträckas till Jemtlands Häst-Jägare-Sqvadron, så att rusthållarne dervid måtte
få komma i åtnjutande af all den lindring i deras hittills åliggande skyldigheter,
som antingen redan blifvit eller framdeles kan varda rotehållärne
inom provinsen beviljad; lärande roteringsförrättningen i Jemtland, såsom å
andra orter, komma att på statens bekostnad verkställas; och hafva Rikets
Ständer, för den händelse E. K. M. täckes i Nåder bifalla det nu gjorda förslag
om ny rotering i Jemtland och under vilkor, att, intilldess densamma
binner verkställas, roteringen och rustningen pnesteras, på sätt nu eger rum,
pröfvat skäligt, till lindring för rote- och rusthållarne i nämnde provins,
bevilja ett årligt anslag af 4,000 Ridr, att ifrån Riksgälds-Contoiret utgå, under
3:ne år, inom hvilkas förlopp afvittrings-verket i Jemtland, enligt derom
meddelda uppgifter, lärer hinna fullbordas; anhållande Rikets Ständer
slutligen, det E. K. M. täckes fästa Nådigt afseende å deras nu åter förBih.
till R. St. Prol. 1840. 10 Sami 1 d/d. 5i
4o2 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse , N.-o 182.
nyade önskningar och tillstyrkanden i detta mål samt dertill lenina bifall,
enär fara är, att Jeintiändska provinsen eljest till undergång utarmas.
Hvilket Rikets Ständer få härmed, till svar å Högstberörde Nådiga Skrifvelse,
hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 1840.
N:o 182.
Uppläst och godkandt hos Ridd. och Adeln den 3o Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående dag s v er kssky ledighet
ers utgörande till Kungsgårdar och Boställen.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 288 och 362.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord, huruledes allmogen
i åtskillige provinser i Riket, sedan längre tid tillbaka, fått vidkännas tryckande
bördor, i följd af sådane hjelpedagsverken och tjensteskyldigheter till
Kungsgårdar och boställen, hvilka icke grunda sig på hemmanens skattläggning
och indelningsverket; i afseende å hvilket ämne förekommit, att, sedan
Rikets Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag beslutat, det allmogens dagsverks-skyldigheter
till Kronan behållne Kungsgårdar och Kronolägenheter skulle
upphöra att in natura utgöras, när dåvarande arrende-contract upphörde
att vara gällande, men lösen derför erläggas till Stats-Verket efter markegång,
och hvilket beslut genom Kongl. Brefvet den 3 December 1812 bragtes
till verkställighet, en skiljagtighet i dessa ulskylders afbördande uppstått
emellan sådane hemman, som voro dagsverksskyldige till Kronans så beskaffade
fasta egendomar och dem, hvilka till boställen eller indelningshafvare
yoro anslagne, hvilken skiljagtighet ännu fortfar, ehuru sedermera, vid flere
ExpedUions-Utskoltels Förslag till und Skrifvelse, ff.o 182.
4o3
'Riksmöten fråga blifvit väckt, att ofvannömnde förändring i sättet för dagsverks-skyldigheternes
utgörande måtte utsträckas till alla hemman, hvilka äro
dylika skyldigheter underkastade.
Hvad nu ifrågaställde dagsverks-besvär beträffar; så är det, efter Rikets
Ständers öfvertygelse, ostridigt, att ett sådant åliggande medför ett menligt
inflytande på de dagsverks-skyldige hemmanens jordbruk, och då Piikets Ständer
derföre vid ett föregående tillfälle i ofvananmärkte hänseende medgift
vit lindring i dagsverks-skyldigheten till Kronan samt dess egendomar, synes
rättvisa och billighet fordra, det sådane åtgärder vidtagas, hvarigenom
enahanda lättnad jemväl beredes den del af allmogen, som är underkastad
arbets- eller dagsverksskyldighet till sådane Kronolägenheter, hvilka såsom
boställen och löningshemman m. m. äro till embets- och tjenstemän anslagne,
helst då dylika skyldigheter icke alltid äro fullkomligen bestämde och således
kunna föranleda till obilliga och öfverdrifna anspråk; påkallande emedlertid
behofvet, att, intilldess en så beskaffad förändring, utan förnärmande
af någons rätt, kan lillvägabringas, en närmare bestämmelse af arbets- och
dagsverks-skyldigheten, der sådan saknas, må, så vidt ske kan, varda åstadkommen.
På grund häraf få Rikets Sländer hos E. K. M. i underdånighet begära,
det E. K. M:s Befallningshafvande måtte erhålla Nådig befallning att anställa
en fullständig och noggrann undersökning, angående sådane uti hemmanens
ränta och skattläggning icke inbegripne dagsverks- och arbetsskyldigheter,
som in natura utgöras till Kronans hemman och lägenheter, hvilka såsom boställen
m. m. äro embets- och tjenstemän anslagne eller till inrättningar upplåtne,
hvarvid bör utredas, huru dessa skyldigheter tillkommit och hvarpå
desamma sig grunda, hvarförutan E. K. M:s Befallningshafvande, i de fall,
då nämnde skyldigheter icke äro närmare bestämde, borde söka tillvägabringa
sådane öfverenskommelse!’, hvarigenom, åtminstone för tiden efter nuvarande
boställshalvares afgång, visst antal dagsverken blifver bestämdt; ankommande
det deremot, efter Rikets Ständers åsigt, på vederbörande sjelfve
att, i de fall, då de icke åsämjas om den dagsverks- eller arbets-skyldighet,
gom skall utgöras, sin talan derom i laga ordning ulföra.
Likaledes hafva Rikets Ständer, för deras del, beslutat, att åliggandet atil
in natura utgöra bär förut omförmälde arbets- och dagsverks-skyldigheter för
framtiden upphör, likväl så, att nuvarande innehafvare af de hemman och
lägenheter, som deraf äro i åtnjutande, under deras besinningstid vid nu
gällande lagliga rättigheter bibehållas; samt att, i stället för dagsverks- och
ärbets-skyldigheter till vederbörande erlägges contant ersättning för de dags
-
4o4
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse> N.-o 182.
verken, som, på nyss omförmälde sätt, varda bestämda, hvilken ersättning
efter årets markegångs-pris beräknas.
Och få Rikets Ständer slutligen i underdånighet anhålla, att, sedan den
här ofvan föreslagna undersökning försiggått och vederbörande blifvit hörde,
samt i betragtande kommit, huruvida antingen den lösen, som för nu ifrågavarande
dagsverks-skyldighet komme att erläggas, lämpligen må kunna till
Stats-Yerket indragas, emot anvisande af Stats-anslag tili dem, som vore till
dagsverkens åtnjutande berättigade, eller på hvad sätt annars lämpligast skulle
kunna dermed förfaras, E. K. M. vid nästkommande Riksdag måtte täckas
Nådig Proposition i ämnet till Rikets Ständer aflåta.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 1840.
N:o 183.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition j angående sökt Creditiv-rätt i Rim
kets Ständers Bank för Stockholms stads Drätsel- Corn -  mission. (Banco-Utsk. Uti. N:ris 96 och 116.)
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af den 2 nästlidne Mars, har E. K. M., med
anledning af derom gjord underdånig framställning, behagat till Rikets Ständer
öfverlemna att, i förening med öfrige, i afseende på Bankens låne-rörelse,
vid denna Riksdag vidtagande beslut, jemväl tillse, huruvida Stockholms
stads Drätsel-Commission må kunna beviljas ett Creditiv i Rikets Ständers
Bank å Två hundra tusen R:dr, mot erläggande af fyra procents ränta derå,
i den mon Creditivet begagnas samt mot den säkerhet, som Commissionen å
stadens vägnar egde erbjuda.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 184•
4c5
Vid öfvervägande häraf, samt enär, efter hvad kändt är, Stockholms
stads Drätsel-Commission eger så betydliga tillgångar och så stadgad credit,
att Commissionen, åtminstone för närvarande, icke bör befinna sig uti förlägenhet,
i afseende på sina förbindelsers uppfyllande, hafva Rikets Ständer
icke kunnat inse det uppgifna, men icke på något sätt utredda behofvet af
ifrågavarande Creditiv; hvaremot Rikets Ständer trott sig icke sakna anledning
till den förmodan, att, om det sökta Creditivet blefve Drätsel-Commissionen
beviljad t emot de vilkor, Bankens fördel och säkerhet fordra, detsamma
komme att i högst ringa nion anlitas, och i hvilket fall alltså de härtill
afsedda medlen blefve, till förlust både för Banken och industrien, undanhålla
allmänna rörelsen. Och då beviljandet af den nu för Stockholms stad
äskade förmon sannolikt skulle komma att från andra städer och corporationer
framkalla mångfaldiga, måhända mera grundade, anspråk på åtnjutandet
af enahanda allmänna låne-understöd, hafva Rikets Ständer icke funnit skäl
att till ifrågavarande framställning om Creditif-rätt i Banken för Stockholms
stads Drätsel-Commission lemna bifall.
Hvilket Rikets Ständer få härmed, till svar å högstberörde Nådiga Proposition,
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 1840.
N:o 184.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Dec. 1840.
Preste-Ståndet den 3o —- —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om ändring af
8 Cap. Handels-Balken och upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 1 October ij52> angående straffets skärpande för
mätare, som med origtigt mätande beträdes.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 152.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betragtande förekommit, huruledes det i 8 Cap.
'4o6 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelsej N.-o 1841
3 §:n Handels-Balken, för måtts eller vigts förfalskande af den, som är förordnad
att dem rätta och märka, bestämda straff af lifvets förlust, dels icke
påkallas af beskaffenheten utaf sjelfva brottet, som ej är så groft och samhällsvådligt,
att det icke med mindre sträng påföljd borde kunna försonas, dels
ej eller är förenligt med de mildare grundsatser i brottmåls-lagstiftuingen,
som under senare tider i allmänhet gjort sig gällande; vid hvilket förhållande
Rikets Ständer ansett, för detta fall, böra, med dödsstraffets upphörande,
i stället väljas bestraffning med ärelöshet och fäslnings-arbete under vissa år,
såsom närmare öfverenstämmande med de grunder, lagstiftaren ej mindre i
öfrige delar af nyssnämnde Gap. i Handels-Balken, än ock i MissgerningsBalkens
8 Cap. följt vid utsättande af straff för andra förfalskningsbrott af
gröfre art.
Härjemte, och sedan Rikets Ständer uti aflåtne underdåniga skrifvelser,
i fråga om inskränkning i spö- och ris-straffens användande samt om uppenbara
kyrkopliktens och stockstraffets afskaffande, sökt ådagalägga olämpligheten
och skadligheten af skamstraff samt va närande och vLterst stränga kroppsstraff,
hafva Rikets Ständer fastat uppmärksamhet derpå, att genom Iiongl.
Förordningen den 1 October 1752 är vordet stadgadt, ”att den Mätare, som,
emot Förordningen, med oriktig mål och mätning beträdes, skall stå för en
påle uti halsjern, med en skofvel uti handen en timma att skämmas, och
för samma påle slita 30 par spö samt arbeta 2 eller 3 år vid Kronans fästning;”
hvarvid, i öfverensstämmelse med ofvan antydda åsigter och enär allmänna
lagen i 4 §. af förenämnde Cap. i Handels-Balken, jemte tio dalers
böter och ersättnings-skyldighet för den, som i mätande eller vägande gör 0-  rätt, ändå att han ratt krönt mått eller vigt dervid brukar, stadgar endast
embetets förlust och dubbla böter för sådant brott af Kronans uppbördsman,
med hvilka mätare i detta afseende kunna jemföras, Rikets Ständer ansett ifrågastälide
Förordning af år 1752 böra helt och hållet upphäfvas, samt
nyssnämnde §. erhålla ett tillägg, hvarigenom uti förevarande fall bestämmes
samma ansvar för edsvuren mätare, som för Kronans Uppbördsman.
I följd af sådant allt, hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt för deras del
besluta, att Kongl. Förordningen den 1 October 1752, angående straffets
skärpande för mätare, sorn med origtigt mätande beträdes, må upphöra att
vara gällande; samt
att 3 och 4 §. §. i 8 Cap. Handels-Balken skola erhålla följande förändrade
lydelse;
Expedilions-Vtskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 lS5.
3 §.
Falskar den mått eller vigt, som är förordnad att dem rätta och märka;
arbete å fästning i tre år. Varder annan man tillvunnen att hafva satt
Kronans märke å mått eller vigt; Löte hundrade Daler. Ändrar någon krönt
mått eller vigt; bote femtio Daler. I alla dessa mål varde ock den brottslige
dömd att mista äran.
4 §<
Gör någon i mätande eller vägande orätt, ändå att han rätt krönt mått
eller vigt dervid brukar; bote tio Daler och åter skadan. Bryter Kronans
Uppbördsman eller edsvuren mätare häremot; miste embetet och bote
dubbelt.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
ö
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 184-0.
N:o 185.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Dec. l&fo.
Preste-Ståndet den 3o — —
Rorgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående rättighet för
åtskillige städer att återbekomma af dem erlagd rotefrihetsbevillning.
(Stals-Utsk. Uti. N:ris 300 och 356.)
S. A. K.
Sedan, i anledning af de vid granskningen af 1825 års Krono-räkenskaper
författade anmärkningar, rörande oberäknad rotefrihets-bevillning för
den städerne tillhöriga jord, E. K. M., genom Nådigt Bref af den 10 April
1829 , förordnat, att dessa anmärkningar väl lingö med vederbörande tom»
4o8
Expeditions-Vukottets Förslag till und. Skrifvelse s N:0 185.
inuniceras, men att, innan Kongl. Kammar-Rättens Utslag, i följd deraf
meddelades, borde frågan hos E. K. M. ånyo i underdånighet anmälas, emedan
densammas afgörande hufvudsakligen berodde af det beslut, som, i afseende
på den då ifrågaställda reglering af städernes båtsmanshåll, kunde
komma att fattas; så och efter det E. K. M. samt Rikets senast församlade
Ständer stadgat grunderne för verkställigheten af en jemnare fördelning emellan
städerne af den i berörde afseende dem åliggande roterings-skyldigliet,
har E. K. M., under den 21 September nästlidet år, i sammanhang
med fastställandet af städernes båtsmanshålls förändrade reglering, i Nåder
förklarat, att ej mindre ofvanberörde, än öfrige samma ämne rörande, men i
afvagtan på E. K. M:s Nådiga beslut, af Kongl. Kammar-Rätten icke afgjorda
anmärkningsmål böra, så vidt dessa mål anginge egentlig stadsjord, förfalla,
enär all städerne under sådan egenskap tillhörig opriviligierad jord måste
anses redan vara roterad och draga ordinarie båtsmanshåll medelst den
fastställda vacans-afgiftens utgörande, hvadan de i tillförne gällande Bevillnings-Forordningar
meddelade stadganden, angående rotefrihets-afgift för landet
och städerne tillhörande hemman eller hemmansdelar, som ej vidkäudes
rotering, följaktligen icke kunde å den egentliga stadsjorden tillämpas; under
åberopande af hvilka Nådiga förklaranden och då billigheten fordrade ,
att det mindre antal städer, som , genom en origtig tillämpning af nu anförda
stadganden, redan kommit att utgöra ifrågavarande afgift, ickej blefvo
härigenom mera betungade, än alla öfriga städer, hvilka från denna afgifls
erläggande för samma tid numera äro uttryckligen befriade , åtskilige framställningar
vid innevarande Riksdag blifvit gjorda, i afseende på den af förstnämnde
städer erlagde rotefrihets-afgifts återställande.
Ibland öfriga, ämnet rörande handlingar, bar jemväl kommit Rikets
Ständer tillhanda en från Kongl. Kammar-Rätten, på grund af Special-räkningarne,
meddelad uppgift, enligt hvilken följande städer i Riket erlagt rotefrihets-bevillning
för nedannämnde år, nemligen:
Eskilstuna för år 1831 med R:dr 16: 24. —
Malmö för åren 1831—1835 med  2,705: 30. —
Lund för samma åren med  2,220:
Landskrona för åren 1831—1834 med  660:
Ystad för åren 1831—1835 med
• 945;
Skanör för åren 1832—1834 med  324:
Gefle för åren 1820—1834 med  1,525:, 23. 9.
Söder
-
Expeditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 185, 4°9
Söderhamn för åren 1816—1834 med  1,434:37.—
Hudiksvall för åren 1818—1834 med 1,651: 31. 6.
Summa R.dr 11,483: 2. 3.
Rotefrihets-bevillning till nu uppgifna belopp liar således blifvit nämnde
släder påförd och af dem utgjord, faslän dylik afgift, enligt hvad E. K.
M. i Nåder förklarat, rätteligen icke borde utgöras för egentlig stadsjord, hvilken
redan, genom det städerne ålagda båtsmanshåll, vore roterad. Och som
Rikets alla öfriga städer, af hvilka någon rotefrihets-afgift icke är vorden erlagd,
blifvit, till följd af högstberörde Nådiga förklarande, frikända från den
i anmäikningsväg för dem yrkade skyldighet alt denna afgift för deras stadsjord
utgöra, skulle, på samma grund, jemväl förstnämnde städer icke allenast
hafva vunnit enahanda befrielse, derest de icke godvilligt inbetalt ifrågavarande
bevillnings-afgift, utan ock i allt fall, efter dess erläggande, obestridligen
varit berättigade att densamma återbekomma, så vida de kunnat
göra sina anspråk i detta afseende gällande inom den i Kongl. Kammar-Collegii
Kungörelse af den 14 Mars 1793 för orätt uppburna medels återsökande
stadgade prsescriptions-tid af 3 år från betalningsdagarne; men då E. K. M.
i Nåder ansett frågan, angående skyldigheten för städerne att utgöra rotefrihets-bevillning,
böra afgöras, i sammanhang med den förändrade regleringen
af slädernes båtsmanshåll, hvilken reglering icke kunnat fastställas förr än
under senare hälften af sistlidet år och följagtligen först efter berörde praescriptionstids
förlopp, så synas väl ofvanuppgifne städer numera icke vara i
tillfälle att, under sträng tillämpning af åberopade Kungörelse, kunna i
föifattningsenlig ordning återfordra de afgifter, som de, i följd af en origtig
tolkning af gällande Bevillnings-förordningar, varit nödsakade utgöra. Dock
måste härvid tagas i belraglande, dels alt, enligt Kongl. Brefvet den 29 November
1821, stadgandet om prsescriptionstidens räknande från betalningsdagen
icke bör lämpas lill de händelser, då något genom misstag blifvit dubbelt
erlagdt, dels ock att den på dessa städers tillgöranden icke beroende omständighet,
som föranledt tidsutdräglen med merberörde frågas afgörande och
städernes under tiden fortsatta betungande med omförmälde afgift, ingalunda
kan anses såsom något giltigt skäl för det allmänna att, på grund al en Författning,
som för öfrigt icke egentligen afser så beskalfade fall, som det nu
ifrågavarande, 'vägra återställandet af denna bevillnings-afgift, hvilken dessutom,
till jemförelsevis högst olika belopp, blifvit utgjord af de städer, hvarest
uppbörd deraf egt rum.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 70 Sami. 1 Af A. 5a
4,io Expeditions-Utskottcts Förslag till tind. ShriJvelsej N.o 186.
Vid dessa förhållanden hafva Rikets Ständer ansett de städer, af hvilka,
emot hvad E. K. M. på förrberörde sätt i Nåder förklarat, rotefrihetsbevillning
blifvit erlagd, böra återbekomma, hvad de sålunda origtigt utbetalt;
i hvilket afseende Rikets Ständer alltså godtfunnit förklara städerne Gefle,
Malmö, Landskrona, Ystad, Lund, Söderhamn, Hudiksvall, Eskilstuna,
och Skanör, hvilka, enligt hvad ofvan utredt är, utgjort rotefrihets-bevillning
till ett sammanräknadt belopp af 11,483 R:dr 2 sk. 3 rst., berättigade
att från Riksgälds-Contoiret återbekomma den för deras egentliga stadsjord
erlagda och till detta Verk influtna samt förut icke serskildt restituerade andel
af denna bevillning, så vida deras anspråk å utbekommande häraf varda
hos styrelsen öfver nämnde Contoir före 1841 års slut vederbörligen anmälda
och de, för bestämmande af restitutionernes belopp, erforderliga handlingar
till samma Styrelse ingifva; anhållande Rikets Ständer i underdånighet,
alt E. K. M. täcktes i Nåder låta vederbörande städer härom underrätta.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 December 1840.
N:o 186.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 1841 •
Preste-Ståndet den i3 — — '
Borgare-Ståndet den |5 — —
Bonde-Ståndet den 20 Fehr. —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} i fråga om Närings-friheten.
(Allm. 13esv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 39.)
S. A. K.
Jemte åtskilliga förslag, rörande beskaffenheten af en påyrkad näringsfrihet,
har hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord om angelägenheten
deraf att utreda, huru med förevarande fråga, såsom för hela landet af största
vigt, sig tilldragit, sedan den densamma först väcktes; att uppgifva de
Expedilions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.-o 186. 4,f
grunder, hvarefter denna hufvudsakligaste del af den ekonomiska lagstiftningen
må bestämdt regleras, samt att en anmälan i berörde omständigheter
blefve till E. K. M. i underdånighet aflålen.
Rikets Ständer, som, vid bedömande af denna vigtiga samhälls-angelägenhet,
fästat behörig uppmärksamhet å Närings-frihets-frågans uppkomst
och behandling, hafva derom inhemtat, som följer:
Sedan Rikets Ständer, vid 1809 och 1810 årens Riksdag, sins emellan
Öfverenskommit om åtskilliga förändringar och jemkningar uti deras innehafvande
privilegier, förmoner, rättigheter och friheter, och deribland, ”att idkande
af all borgerlig näring, emot åtagande af deremot svarande borgerlig
tunga, matte blifva en rättighet för alla medborgare-classer,” samt uti Skrifvelse
den 2 April sistnämnde år i underdånighet gifvit Kongl. Maj:t sådant
tillkänna, har Kongl. Maj:t, genom Kungörelse den 6 i samma månad, lill
framdeles efterlefnad och iagttagande behagat i Nåder bifalla och antaga dessa
af Rikets Ständer sålunda gjorda concessioner.
Vid 1812 års Riksdag har Borgare-Ståndet uti en till Kongl. Majit aflåten
underdånig skrifvelse, bland annat sig utlåtit: ”att Skrå-ordningen och
Stånds-reglementena röra näringarne, icke personerne, och äro icke gifne såsom
något privilegium för Ståndet, utan till rättelse för alla, som uti handel
och näringar ingå. De äro reglementariska stadganden, hvilka det beror
af Kongl. Maj:t ensamt förändra eller upphäfva; att Ståndet ansåg sig
vid detta tillfälle icke böra underlåta att jemväl framföra den lika undeidåniga
anhållan, att de nu gällande reglementen och författningar, rörande handeln
och näringar, måtte öfverses, samt så jemkas och föländras, som Kongl.
Maj:t i Nåder finner behofvet fordra och en vunnen tillförlitlig erfarenhet
om den ena eller andra föreskriftens mer eller mindre lämplighet föranleda;
samt att personers fallenhet, skicklighet och flit, mera än åldern, torde vara
en rigtig grund för bestämmande af lärotid, och att mindre denna tidslängd,
än lärlingens nyssnämnde egenskaper, äro säker borgen för hans vunna framsteg
i sitt yrke, så att någon viss allmän lärotid knappast vore användbar,
eller skulle, ulan tvång, med näringarne kunna hädanefter bibehållas.”
Vid Riksdagen 1823 förklarade E. K. M. i Nådig Skrifvelse: att, ehuru
E. K. M. funnit den för Rikets allmänna hushållning vigtigä frågan om
en vidsträcktare frihet i utöfning af handel och handtverk vara af ekonomisk
beskaffenhet och följagtligen beroende endast af E. K. M:s Nådiga pröfning
och afgörande, E. K. M. likväl icke velat derom besluta, utan efter föregången
öfverläggning med Rikets Ständer, hvarföre ock E. K. M., med tillämpning
af Regerings-Formens 89 §., i Nåder för godt funnit till Rikets Stän
-
Expedilions-Ulskoltels Förslug till lind. Skrifvelse j N.o 186.
der öfverlemna att frågan om närigsfriheten, i likhet med hvad angående
lagfiågor är stadgadt, gemensamt med E. K. M. afgöra; och hade E. K. M.,
i förenämnde afseende, till Rikets Ständers pröfning hänskjutit de af en i
Nåder tillförordnad Comité' år 1816 författade förslag till Handtverkeri- och
Handels-reglementen samt till en Förordning, angående gerningsmäns antagande
på landet.
I anledning häraf yttrade Rikets Ständer i underdånigt svar den 12 December
1823: ”Då detta ämnes behandling, i likhet med lagfrågor, ålagt Rikets
Ständer förbindelsen att i delail utarbeta de sladganden, för hvilka hufvudgrunderne
nu blifvit föreslagne, erkänna Rikets Ständer med tacksamhet
den ledning, som dervid erhållits af de utaf E. K. M. Nådigst förordnade
Committerades förslag, deraf ej allenast uppställningen, utan ock i många fall
åsigterna och de deraf härledda föreskrifterne, blifvit begagnade i de förslag
till Förordning om handtverkerien, till Författning om gerningsmäns antagande
på landet och till Handels-ordning, som Rikets Ständer nu i underdånighet
få till E. K. M:s visa och Nådiga pröfning härjemte öfverlemna.”
Härförutan aflemnade Rikets Ständer, den 16 December 1823, en underdånig
skrifvelse, med anhållan: att, med ändring af 6 Art. 5 §. af Kongl,
Maj:ts förnyade Hall-ordning den 2 April 1770, mätte,] genom allmän Författning
i Nåder stadgas: att med alla fabriks-gesäilers och arbetares antagande,
afflyttning, förbindelser emot idkarne, motsvarande rättigheter och ansvarigheler,
derest de icke förse sig med laga försvar och sysselsättning, skall,
så vidt icke genom serskilda contract, hvilka i sådant fall lända till efterrättelse,
varder annorlunda aflaldt, förhållas efter tjenstehjons-stadgan, likväl
med undantag, alt de må slädslas på halfår; att uppsägningstiden å ömse sidor
bestämmes till 2:ne månader före flyllningstiden och att de ej i tjensten
användas till annat arbete, än hvartill de blifvit antagne.
Borgare-Ståndet, som icke delat Med-Ståndens beslut, ingaf den 23 December
1823 dess serskilda underdåniga skrifvelse, jemte en fullständig granskning
utaf de serskilda förslagen till Författningar i förevarande frågor, och
upptager samma skrifvelse, ibland annat, jemväl följande: ”så välgrundad!
det är att söka undanrödja allt tvång på näringarne, lika vigligt är det, att
en viss ordning iagltages uti dem, icke mindre än i de mångfalldiga andra
företag, hvilkas framgång deraf beror. Detta ändamål, ämne för de reglementariska
föreskrifterne, hvilka af Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande hero,
har, under loppet af omkring ett hundrade år, så väl genom den under namn
af Skrå-författning kända Kongl. Ordning för handtverkare i Riket af den 27
Juni 1720 som genom 1734 års allmänna Handels-ordning, varit befordradt
Expeclilions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 186.
på elt salt, som upphjelpt näringar och slöjder utur deras, under några års
frimästareskap, iråkade förfall och beredt deras idkare framgen bergning och
trefnad. Mera bevis torde ej behöfvas för värdet af dessa så länge beståndande
Författningar och klokheten i deras institutioner. Om under tidens
längd några förändringar deri blifvit behöfliga, hvilket, långt ifrån altafBargare-Ståndet
bestridas, är hvad detta Stånd redan år 1812 hos Kongl. Maj:t
underdånigst framställt, med anhållan, att alla då gällande Författningar och
reglementen rörande handel och näringar måtte öfverses samt så jemkas och
förändras, som behofvet kunde fordra och en vunnen erfarenhet föranleda,
så synas likväl de flesta grunddragen ännu vara antagliga och värda att bibehålla.
”
Ytterligare och, i anledning af ofvannämnde hemställan, allemnade Borgare-Ståndet
i underdånighet den 23 Januari 1830 serskilde, vid då hållen
Riksdag utarbetade, förslag till Handels- och Ilandtverks-ordningar samt till
Författning, rörande de handtverk, som utan burskap få å landet idkas, hvilka
förslag i åtskilliga hufvudsakliga omständigheter äro skiljagtige från de af
Rikets Ständer uppgjorda; och uttryckte Borgare-Ståndet dessutom sin åsigt
öfver förevarande, på E. K. M. beroende, vigtiga ämne, uti serskild underdånig
skrifvelse af den 21 December 1829, hvarutur nedanupptagna moment
blifva införde, nemligen: ”att en hvar vore berättigad att, till sin förkofran,
använda förvärfvad arbets-förmåga och vunnen skicklighet, med uteslutande
äfven af det i äldre Författningar föreskrifna vilkor af bestämda läro- och
gesäll-år, blott den sökande, vid viss uppnådd ålder, före inträdet i det borgerliga
yrke, han valt och hvaruti han ämnar sig bosätta, aflägger antagligt
och godkändt prof af sin kunskap och skicklighet inför vederbörande myndighet.
Så väl uti förevarande, som öfriga vid denna Riksdag rörande de
borgerliga näringarne förekomna ämnen, har Borgare-Ståndet underlåtit vända
sig till de respective Med-Slånden, emedan en beklaglig erfarenhet ådagalagt,
att sådant, utan någon för Borgare-Ståndet gagnande påföljd, endast skolat
leda till en obehaglig strid. För öfrigt anser Borgare-Ståndet frågan om
den så kallade näringsfriheten numera icke utgöra föremål för Rikets Ständers
gemensamma öfverläggningar, sedan densamma blifvit i underdånighet
öfverlemnad till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och slutliga afgörande; och
ehuru ytterligare åtgärder i detta afseende åter vid innevarande Riksdag blifvit
från tvänne Riks-Stånds sida yrkade, har dock frågan härom, enligt Borgare-Ståndels
underdåniga tanka, förfallit.”
Sedan näringsfrågan åter blifvit väckt vid sistförflutne Riksdag, afgåfvo
Rikets Ständer den 28 Mars 1835 en underdånig skrifvelse, deruti, efter upp
-
4*4
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrijveisej N.-o 186.
tagande af hvad sig tilldragit under 1823 års Riksdag, Rikets Ständer anhålla,
att de då i underdånighet öfverlemnade förslag till Förordning om
handtverkerien, till Författning om gerningsmäns antagande på landet, och
till Handels-ordning måtte, efter föregången Kådig pröfning och sedan de
lättelse!' och förändringar, som uti berörde förslag kunna anses nödiga, blifvit
verkställda, varda, före nästa Riksdag, såsom allmän lag till efterrättelse
utfärdade.
Den 22 påföljande Maj anmälde Borgare-Ståndet, i underdånig skrifvelse,
sin äfven denna gang fortsatta reservation mot de öfrige tre Ståndens
tillgöranden; och finnas uti samma skrifvelse om näringsfrihets-frågan nedanstående
yttranden:
”att Borgare-Ståndet är för sin del öfvertygadt derom, att vigtiga skäl
föranledt E. K. M. att ännu icke hafva lemnat någon afgörande åtgärd ät
de sålunda E. K. M:s pröfning underställda alternativa förslag, eller åt den
för alla samhälls-classer högst vigtiga närings-frågan i sin helhet, hvilken emedlertid,
efter Borgare-Ståndets underdåniga förmenande, icke längre kan
lemnäs på den ståndpunkt af öfvergång, osäkerhet och vacklande, hvarpå
den för det närvarande sig befinner, utan att samhällets hela näringslif derigenom
lider;”
”att representanterne af nuvarande Borgare-Stånd anse sig af sakens ovedersägligen
stora vigt och commiltenters uppdrag uppmanade att äfven vid
detta Riksmöte utbedja sig E. K. M:s Nådiga uppmärksamhet på angelägenheten,
att ordning, stadga och säkerhet snart må i de borgerliga näringarne
inträda i stället för den oreda och osäkerhet, som en längre tid egt och ännu
ega rum;”
”att Borgare-Ståndet icke fordrar andra vilkor för rättigheten alt i stad
blifva närings-idkare, än god frejd, erforderlig för hvarje medborgare, ämnad
att verka och gagna i det allmänna, uppnådd viss ålder och dermed
vunnen stadga och erfarenhet att väl råda öfver sig och andra, samt prof
på egande skicklighet i det yrke, hvarå burskap sökes, såsom utgörande en
nödvändig garanti för eget fortfarande bestånd och allmänhetens belåtenhet,
denna skicklighet må vara vunnen när, hvarest och på huru kort tid som
helst, endast den består vid ådagaläggandet af det prof, som Borgare-Ståndet
i sina underdåniga förslag ansett böra ega rum;”
”att genom antagandet af de utaf Ståndet aflemnade förslag skall ingen
medborgares naturliga rätt blifva förnärmad, men sansad frihet och allmän
säkerhet i näringsväg befordras och derigenom det onda afhjelpas, hvaröfver
städernes Borgerskap nu allmänneligen klagar;”
Expedilions-ZJ Iskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 186.
4.5
”att Kongl. Majit värdes skänka Nådig uppmärksamhet åt ofta åberopade
af Borgare-Ståndet vid sistlidne Riksdag aflemnade förslag, så att frågan örn
näringsfriheten i sin helhet samt den ovisshet och osäkerhet, hvaruti städernes
Borgerskap för det närvarande sig befinner, må erhålla ett lange öuskadt
slut.”
Genom Skrifvelse den 19 Juni 1835 har E. K. M., jemte öfverlemnande
al de till näringsfrihets-frågan hörande handlingar, i Nåder anbefallt Kongl.
Couimelce-Collegium att, efter pröfning af de förändringar och jemkningar,
som senare tiders erfarenhet och ombytta förhållanden kunna påkalla, i det
af serskild Comité utarbetade och vid 1823 års Riksdag till Rikets Ständers
granskning öfverlemnade förslag till Författningar, rörande utöfning af handel
och handtverk, afgifva underdånigt förslag till förnyade Författningar i dessa
ämnen, och dermed så tidigt inkomma, att E. K. M. måtte blifva i tillfälle
att, före slutet af år 1835, i nyssnämnde af ekonomisk beskaffenhet varande
frågor Nådigt beslut fatta; hvaruppå, efter föregången anmälan, att det anbefallda
gransknings-arbetet icke kunde medhinnas inom föreskrifven tid, bemälde
Collegium i stället, under April och Augusti månader 1836, i underdånighet
till Ei K. M. ingilvit:
Ilo Förslag till förnyd Förordning angående rättighet att i städerne och
på landet åstadkomma slöjde- och handtverks-arbeten samt fabriks- och manufactur-varor;
och 2:o förslag till förnyadt Handels-reglemente, hvilka förslag
redan samma år blifvit från trycket utgifne.
Af hvad sålunda förekommit i afseende på ämnets natur och behandling,
hafva Rikets Ständer herntat motiv tili följande slutsatsen
Ilo Att näringsfrihetens tillämpning och reglementerandet derom icke
innefatta egenskap af Stånds-privilegium, samt att båda Statsmagterne blifvit
ense derom, att frågan örn en vidsträcktare frihet i utöfning af handel och
handtverk är af ekonomisk beskaffenhet, och följagtligen beroende endast af
E. K. Mis Nådiga pröfning och afgörande;
2:> att samma fråga, så vidt den önskningsvis kunnat bero och framställas
af Rikets Ständer, redan vid Riksdagen 1823 blifvit slutligen behandlad
medelst tre Stånds i Grundlags-enlig ordning vidtagna beslut, samt B >rgare-Slåndets
till E. K. M. i underdånighet aflåtna serskilda skrifvelse!-, jemte
i sammanhang dermed år 1830 ingifne förslag till reglementariska stadganden
i förevarande ämnen; i följd hvaraf, under loppet af sistlidne Riksdag,
de tre Stånden gemensamt och Borgare-Ståndet serskildt ytterligare hos
E. K. M. i underdånighet anhållit, att näringsfrihets-frågan i sin helhet måtte
snart, medelst allmänt lagsladgande, blifva slutligen afgjord; och
4i6 Expeditions-TJlskotlets Förslag lill und. Skrifvelse> 2V.-0 iSG.
3:o att under de många år, som förflutit, sedan fråga väcktes om näringsfrihetens
bestämmande, åtskillige jemkningar i detailler väl blifvit medgifne,
men de egentliga princip-frågorna dock ännu icke blifvit löste, ulan, i följd
af motsatta opinioner, antagit den rigtning, att någon sammanjemkning icke kan
tillvägabringas och att således allt debatterande inom de serskilda Riks-Stånden
för ett dylikt ändamål måste blifva onyttigt samt föranleda snarare till
ämnets inveckling än utredande; i följd af hvilket allt Rikets Ständer anse
enda möjligheten alt snart komma till reda i ett tillstånd af oordning och
förlägenhet vara, att Kongl. Majit läcktes begagna Sin afgörande rätt och sålunda
genom utfärdande Förordning bestämma alla vederbörandes lagliga rättigheter
och förbindelser; förmenande Rikets Sländer, att en genom sålunda
utfärdade ändamålsenliga ordningsbeslämmelser medgifven sjelfförsörjningsfribet
vore för det allmänna välgörande samt skulle möjligen bidraga att, åtminstone
till någon del, afleda det armod, den sysslolöshet och det sedeförderf,
som fortfarande mångenstädes sprider sin förstörande inflytelse ibland
nationens ringare classer.
Af dessa anledningar och under förmodan, att, enär E. K. M. vid denna
Riksdag icke begärt något ytterligare utlåtande i ämnet eller till Rikets
Ständers granskning öfverlemnat de af Kongl. Commerce-Coliegium afgifna
här ofvan åberopade Förfältnings-förslag, numera alla upplysningar vunnits,
som kunnat anses nödiga, i afseende på rättelser eller tillägg vid Rikets Ständers
förslag till lagstiftning om näringsfriheten, med hvad dertill hörer, få
Rikets Ständer underdånigst anhålla, att E. K. M., i öfverensstämmelse med
så väl de tre Riks-Slåndens, som äfven Borgare-Ståndels serskildt, tid efter
annan, samt serdeles vid Riksdagen åren 1829 och 1830, i underdånighet
anmälde önskningar, täcktes i Nåder, ju förr dess heldre, utfärda de allmänna
Författningar, som komma att i förevarande ämne till efterrättelse lända.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Febr. 1841.
N:o 187.
Expeditions-lhskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 187.
4*7
N:o 187.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 1B41,
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i3 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrijvelse, angående ändring i Kongl.
Förordringen den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 104 och Uti. N:o 148.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit yrkadt, att Kongl. Förordningen den
26 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap, måtte, såsom ej uppfyllande
det dermed afsedda ändamål, helt och hållet upphäfvas, eller åtminstone en
förklaring öfver 1 §. deraf meddelas, så att den, på hvilken det kan förmärkas,
att han starka drycker förtärt, utan att han likväl är så öfverlastad,
att han deraf är oredig till sin sinnesförfattning och synbarligen drucken,
blifver från ansvar fredad, äfvensom att 11 §. måtte undergå den förändring,
att endast Häradsrätt varder behörig Domstol att upptaga och afdöma dryckenskapsförseelser,
begångna å landet; till stöd för hvilka yrkanden blifvit
anfördt: att omförmälda Förordning, tillkommen i den öfvertygelse, att stränga
straffbeslämmelser skulle hämma en last, som i sitt tilltagande hotade
samhället med ett djupt ingripande ondt, innebure ett misstag deruti, att
man icke allenast bestraffade en last, utan äfven stadgade allt för stränga
straff, så att, enligt samma Förordning, en person kunde, fastän han aldrig
i rusigt tillstånd begått någon annan förseelse, blifva, lika med våldsverkaren,
en fästningsfånge och derigenom från välstånd i fattigdom försatt, hvarjemte
Författningen lätt lämpade sig till förföljelse; att den i Förordningens 1 §. anförde
beskrifning på den, som gjort sig skyldig till ansvar för dryckenskap,
vore i så måtto ofullständig , att den person, hvilken väl icke öfverlastat sig
af starka drycker eller med oredig sinnesförfattning ett sådant tillstånd röjde,
men på hvilken det dock kunde märkas, att han af starka drycker njutit,
icke vore, genom något i §. gjordt undantag, från ansvar fredad; att stadgandet,
det Konungens Befallningshafvande eger döma, i fråga om dryckenskapsBih.
till R. St. Prat. 184*• 10 Sami. 1 A/d. 53
4iS
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o i8y.
förseelser, begångna å landet, nödsakade den tilltalade, jemte vittnen, att resa
till länsresidentet, en väg ofta mångdubbelt längre, än som i annat fall varit
af nöden, samt, att, om den tillåtna, men sällan begagnade, utvägen anlitades,
att förvisa undersökningen till Häradshöfding med. biträde af två Nämndemän,
så vunnes derigenom icke den åsyftade skyndsamheten med lagförandet
af drvckenskapsförseelser, emedan rättegångssättet, i stället att förenklas,
tvärtom invecklades, då undersökningen måste, vid hvarje jäfs-invändning emot
vittnen, uppskjutas, enär domfört antal för denna invändnings pröfvande
naturligtvis saknades.
Vid öfvervägande af hvad sålunda yrkadt blifvit, hafva, under tillämpning
af den grundsats, att missbruk af starka drycker utgör en last, hvilken,
i och för sig sjell betraktad, straffas genom sina förderfliga verkningar på
den, som densamma utöfvar, men, oin derigenom offentlig förargelse förorsakas
eller andras frid och säkerhet störas, jemväl antager egenskapen afbrott,
samt inträder i och med detsamma på allmänna straffrättens område, Rikets
Ständer väl icke funnit ofvanberörde Förordning bora helt och hållet upphäfvas,
men dock i vissa delar undergå ändring, hvarvid Rikets Ständer i främsta
rummet fästat uppmärksamhet derå, hurusom förevarande Författning innehåller,
att den gjort sig till ansvar för fylleribrott förfallen, som genom
missbruk af starka drycker så öfverlastar sig, att af hans åtbörder eller orediga
sinnesförfattning synbarligen märkas kan, alt han är drucken; och—som
denna beskrifning synes vara mindre lämplig, enär bevisningen om förseelsens
verklighet derigenom blifvit till en del gjord beroende äf vittnens enskildta
begrepp om den tilltalades sinnestillstånd, hafva Rikets Ständer ansett
detta lagbud böra i mera enkla och bestämda ordalag affattas.
Vidare skulle Författningen, i följd af hvad Rikets Ständer här ofvan i
underdånighet yttrat, bestämdt utmärka, att ansvar för fylleri endast eger
rum, då förargelse i allmänna lefvernet derigenom åstadkommes. Hvad sjelfva
ansvaret beträffar, så anse Rikets Ständer de för förnyade förseelser stadgade
påföljder dels af förhöjda böter, dels af arbete å correctionshus icke vara
ändamålsenliga, då, utom det att en på fylleri begifven person icke lärer
kunna räknas till den dass af brottslige, för hvilkas återfall i samma brott
allmänna säkerheten fordrar ökade bestraffningar, det måste i betragtande tagas,
att dryckenskapslasten vanligen åtföljes af misshushållning och att den,
som nedsölar sig i denna last så, att han flera resor derföre tilltalas, merendels
kommer i en •fördelagtig ekonomisk ställning, hvilken ytterligare måste
försämras genom erläggandet af betydliga bötesbelopp, men ännu mera genom
den felandes afsändande till arbets-inrättning och skiljande under längre
Expeditions-ZJtskottets Förslag till uriel. Skrifvelse, N.o 187. 4'9
tiel från vården af sin egendom, hvaraf följden slutligen blifver, alt han med
hustru och barn faller faltig-im ättningen till last. Rikets Ständer äro derföre
af den mening, att böterna för fylleri böra, hvarje gång åtal sker, endast
utgöra det belopp, som nu för första resan är stadgadt; att påföljden af ej
mindre corrections-arbete, än den med ärelöshet jemförliga förlusten af medborgerligt
förtroende, bör borttagas och att den felande, i stället, när han ej
af tre undergångna bestraffningar för fylleri i allmänna lefvernet låtit sig rätta,
utan fjerde gången eller oftare gör sig till samma brott saker, skall anses
förfallen att under förmyndare vård ställas, om sådant af vederbörande äskas,
med rättighet likväl att åter blifva försatt i myndighetstillstånd, i händelse
han bättrar sitt lefverne.
Slutligen, för att befordra enhet i rättegångs-ordningen, anse Rikets
Ständer befattningen att döma öfver fylleribrolt böra från Konungens Befallningshafvande
öfverflyttas till allmänna domstolarne, helst denna domsrätt
dessutom icke allenast är oförenlig med Konungens Befallningshafvandes bestämmelse,
utan ock föranleder till betydliga kostnader, hvilka parter och
vittnen, genom inställelse vid Lands-Canzlien, måste vidkännas.
I öfverenstämmelse med dessa åsigter, hafva Rikets Ständer för deras del
beslutat, att Kongl. Förordningen den 24 Augusti 1813 emot fylleri och dryckenskap
bör erhålla följande förändrade lydelse:
1 §'.
Den, som af starka drycker synbarligen öfverlastad är, och i sådant tillstånd
träffas å väg, gata eller annat allmänt ställe, bote, hvarje gång, lian
derför tilltalas, tre Riksdaler sexton skillingar. Domes någon fjerde gången
eller oftare till ansvar för fylleri, vare, om han är nryndig, dessutom under
förmyndare ställd, då påstående derom göres; dock att den således sakfälde
må, der han sitt lefverne bättrat, efter två års förlopp, anmäla sig hos Domstolen
att åter varda myndig förklarad.
Om någon inför Konungens Befallningshafvande eller någon Domstol, vid
allmänna sammankomster, läsförhör, stämmor, auetioner, marknader, skjutsningar
eller skallgångar, finnes af starka drycker öfverlastad, den fälles till
dubbla böter emot hvad här ofvan blifvit utstakadt; och eger Konungens
Befallningshafvande, Domare, Kronobetjent eller annan tillstädes varande förrättningsman,
att en sådan genast afvisa, eller, der omständigheterne så fordra,
med honom låta förfara, på sätt 7 §. här nedan förmäler.
Hvad allmänna Lagen i 3 Cap. 4 §. Missgernings-Balken, Kongl. Brefvet
den 17 Augusti 1738 och Kongl. Förklaringen den 29 November 1823,
420 Expeditions-Utskottels Förslag till uncl. Skrifvelse, IV.-c 187.
för fylleri i Kyrka stadga, kommer äfven hädanefter att fega rum, jemte det
ansvar, som denna Författning för fylleri i allmänhet föreskrifver.
Eho, som trugar eller förleder annan att förtära starka drycker, så
att han deraf blifver öfverlastad, bote hvarje gång Tre Riksdaler sexton
skillingar.
Öfvermage, som af starka drycker öfverlastar sig, ages af föräldrar eller
husbonde, i närvaro af krono-, stads- eller police-betjent; men den,
som till öfverflödig förtäring en sådan förleder, bote Sex Riksdaler trettiotvå
skillingar.
2 §.
Prestman, som under tjenstens utöfning är af starka drycker öfverlastad,
vare sitt prestembete och innehafvande tjenst förlustig.
Är någon annan, vid förrättande af Kongl. Maj:ts och Kronans tjenst,
drucken, bote dubbelt emot det, som i 1 §. 1 mom. utsatt är. Sker det
tredje gången, blifve han ock, efter omständigheterna, på vissa år eller lör
alltid från tjensten afsatt.
I afseende på prestmän, som utom tjenstgöringen beträdas med fylleri,
galle föreskriften i 19 Cap. 23 §. Kyrkolagen.
Med de till Krigs-staten hörande personer förhålles efter Krigs-Artiklarne.
3 §•
Begår någon brott i fylleri, må hans tillstånd ej lända honom till ursägt,
utan skall han, jemte ansvar efter denna Förordning, vara underkastad
alla de påföljder, som Lag och Författningar i hvarje fall föreskrifva, dock
att böter för fylleri icke ega rum för den, som för annat brott gjort sig till
högsta kroppsplikt skyldig.
4 ^
Förtär någon så omättligt starka drycker, att han deraf dör, varde i
tysthet begrafven.
5 §.
Om på sådant ställe, der bränvin eller andra starka drycker försäljas,
någon finnes i den mon öfverlastad, att han synbarligen, icke utan våda för
sig sjelf och andra, kan lemnäs utan tillsyn och biträde; vare värd skyldig
att honom vårda, tilldess det rusiga tillståndet upphört, och i fall sådant af
Expeditions-Utskotuts Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 187. 421
värd underlåtes, och skada derigenom inträffar, plikte värden Sex Riksdaler
trettiotvå skillingar, hvarförutan, vid förnyad enahanda försumlighet, det på
vederbörandes bepröfvande, efter omsländigheterne, må ankomma, huruvida
värd af sin näringsrättighet må förklaras förlustig.
6 §.
Vid Sex Riksdaler trettiotvå skillingars bot och förlust af all rätt till
betalning för varan, forbjudes allt utborgande af starka drycker ej mindre ät
omyndige studerande under deras vistande vid Academier, Gymnasier och
Skolor, utan föräldrars, förmyndares eller lärares vettskap och vilja, än åt
tjenstefolk, gesäller och lärgossar samt gemenskapen af krigsmagten, utan vederbörande
husbönders, mästares eller befälhafvares lof.
7 §.
Hvar och en, som af starka drycker öfverlastad, träffas på väg eller gata,
må, när dess behöriga vårdande icke annorledes låter sig verkställa, förvaras
i häckte, tilldess han återvunnit sina sinnens bruk. Gör han å förenämnde
eller andra allmänna ställen, såsom värdshus, näringsställen och
krogar, i fylleri oljud, eller förnärmar andras fred och säkerhet, skall han
ovillkorligen i häkte inmanas; dock bör lian, sedan han åter blifvit nykter,
på fri fot ställas, derest ej sådant brott är begånget, hvarför han efter Lag i
fängelse hållas må.
8 §.
Alla i denna Förordning bestämda böter skola fördelas på det sätt, att
två tredjedelar tillfalla åklagaren, och den återstående tredjedelen de fattige
i den församling, der förbrytelsen skett. Med fördelningen af de böter,
som, jemte fylleriböter, enligt denna stadga, kunna efter allmänna Lagen
och serskildta stadgar åläggas, kommer att förhållas, på sätt i hvarje fall föreskri
fvet är.
9 §•
Saknas tillgång till gälldande af de böter, som efter denna Förordning
åläggas, skola de förvandlas till fängelse vid vatten och bröd, enligt den i 5
Gap. 4 §. Straff-Balken fastställde beräkning.
Är, jemte fylleri, andra brott begångna, och förvandling af böter skall
ske, förhålles efter de grunder, som uti 11 punkten af Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 1807 utstakas.
4^2 Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skri/velsej N.o 187.
10 §.
Förbrytelser emot denna Förordning skola åtalas vid allmän Domstol eller
Police-inrättning; dock så, att, om den tilltalade tillika är anklagad för
brott, som till Police-Kammarens upptagande ej hörer, fylleribrottet bör af
allmän Domstol behandlas.
11 §.
Lands- och Stads-fiscaler samt Krono-, Stads- och Poliee-betjente äligge
att å fylleribrott hafva noggrann uppsigt och dem vederbörligen åtala, vid
laga ansvar, om sådant åsidosattes. De fylleribrott, som icke inom sex månader,
sedan de sig tilldragit, hvarje månad till trettio dagar räknad, blifva
hos vederbörlig Domstol eller Police-inrättning anmälde, äro sedermera icke
åtal underkastade.
12 §.
Om tid och sätt till ändringssökande i utslag, som af allmän Domstol, i
mål angående fylleribrott, meddelas, galle hvad i thy fall om brottmål i
allmänhet stadgadt linnes. Huru ändring i Police-Kammares utslag sökas må,
är serskildt föreskrifvet.
13 §.
Denna Förordning skall en gång om året från predikslolarne kungöras,
nemligen Söndagen näst före Michaelisdag; och åligger det värdar, vid Fem
Riksdalers vite, draga försorg, att ett exemplar häraf i alla värdshus, källare,
näringsställen och gästgifvaregårdav finnes på väggen i något allmänt
rum anslaget.
Hvilket Rikets Ständer få härmed hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
Expeditions-Unkottets Förslag till und. Skrifvelse, N.a 188.
423
N:o 188.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 1841.
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående sättet för utgörandet
af Städernes j utom Stockholm } incjvarterings-besvärj
samt om en jemnare och rättvisare fördelning deraf.
(Stats- saint Allm. 13esv. och Ekon. Utsk. Uti, N:ris 1 sch 81.)
S. A. K.
I anledning af hvad rörande Städernes, utom Stockholm, inqvartering,
blifvit af Rikets Ständer vid sista Riksdag jttradt och tillgjordt, hade E. K.
M. behagat till Rikets nu församlade Ständer, under den 15 Januari sistlidne
år, aflåta Nådig Skrifvelse, hvilken, med dertill hörande handlingar, jemte
hvad i öfrigt rörande detta ärende hos Rikets Ständer förekommit, Rikets
Ständer i behörigt öfvervägande tagit och få, med föranledande häraf, underdånigst
anföra:
l:o Beträffande grunderne för utgörandet af den ständiga inkvarteringen
i Städerna^ utom Stockholm.
I afseende härå innehåller E. K. M:s Högstberörde Nådiga Skrifvelse det
förslag: 3tt ifrågavarande inqvartering skall af Staten, enligt tariffen uti inqvarterings-stadgan,
bekostas; men att service-kostnaden bör, enligt samma
tariff, drabba de städer, hvar för sig, der trupp, tillhörande Armeen, är inqvarterad;
att, der tillgång till inqvartering i Kronans hus icke finnes, ersättning
i contant af Statsverket utgifves till inqvarterings-lagaren, eller till inqvarterings-gifvaren,
der inqvartering in natura måste till någon del preesteras
af staden, samt att service-kostnaden af städerne till inqvarteringstagarne utgöres
antingen i contant till dem, som njuta inqvartering, vare sig i Kronans
lius eller med contant af Staten, eller ock medelst afdrag å inqvarteringsersättningen
för den inqvartering, som af Städerna in natura lemnäs.
Rikets Ständer hafva redan vid föregångne Riksdagar gillat den grundsats,
att stall- och magazins-rum böra in natura af Kongl. Maj:t och Kronan
tilldelas garnisonerande Cavalleri-trupper; äfvenså hafva Rikets Ständer funnit,
att garnisonerande trupper i allmänhet, med deras befäl och vederlikar,
4z4 Expeditions-Utsfsottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 188.
böra, så vidt tillgång dertill finnes, utan anskaffning eller byggnad, åtminstone
tills vidare, af nya hus för Kronans räkning, inqvarteras i Kronans redan
befintliga bus och byggnader; endast brist på erforderliga lägenheter, elier medel
till sådanas anskaffande, har hittills föranledt inqvarteringens utbetalande i
contant; hvaraf allt synes följa, att, der contant utbetalning eger ruin, boldén
ock af Staten bekostas.
Med antagande af denna, äfven af E. K. M., uti Dess Nådiga Skrifvelse,
gillade slutföljd, och enär några utvägar till anskaffande för Statens räkning
af byggnader till caserner utöfver de redan befintlige nu icke mer än vid förra
Riksdagar förefinnas, utan att derigenom minska tillgångarne för andra mera
angelägna behof, få Rikets Ständer, vidblifvande de i nyssberörde afseende
redan fattade beslut, såsom följd deraf i underdånighet förklara Staten ensamt
böra vidkännas all kostnad för anskaffandet af boningsrum åt i ständig
garnison inqvarterade befäl och trupper, då således, der tillgång till inqvartering
i Kronans hus icke finnes, ersättning i contant bör af Statsverket utgifvas
till inqvarteringstagaren, eller till inqvarteringssgifvaren, der staden måste
till någon del piosstera inqvartering in natura; dock få Rikets Ständer
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att de Staten tillhöriga byggnader och
lägenheter, som ytterligare kunna vara eller blifva tillgängliga i de orter, der
garnisoner äro förlagde, må, så vidt de befinnas för ändamålet tjenlige, användas
för garnisonerande truppers inqvartering, till både besparing för det
allmänna och till vinnande, i möjligaste måtto, af beqvämlighet för truppen,
samt till befordrande af ordning och disciplin inom densamma; i sammanhang
hvarmed och enär Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad deiå,
att i Landskrona finnes ett större antal Staten tillhöriga, till en del obegagnade,
byggnader af betydligare utrymme, samt det otvifvelagtigt skulle för
Statsverket uppstå en stor besparing, om en del af de i Skånes öfriga städer
förlagda corpser, för hvilka Staten nu kommer att belastas med utgifvande
af inqvarterings-ersättning kunde lill Landskrona förflyttas, Rikets Ständer få
till E. K. M. framställa den underdåniga anhållan, att E. K. M., så vidt det
kan stå tillsammans med ett ändamålsenligt ordnande af Rikets försvarsverk,
täcktes vidtaga en förändrad fördelning af de i Skånes städer inqvarterade
trupper, med afseende å den besparing för Stats-verket, som kan uppkomma
genom deras inqvartering uti Kongl. Maj:ts och Kronans för närvarande obegagnade
hus och byggnader i Landskrona; anhållande Rikets Ständer likväl,
att härigenom icke måtte föranledas något dröjsmål med tillämpningen af den
nya Inqvarterings-ordningen.
Expedilions-Utskollets Förslag till lind. Skrifvelse j N.-o 188. 42^
Den inqvarteringstunga, som, med tillämpning af hvad här ofvan blifvit
i underdånighet anförd t, skulle ensamt drabba Rikets Ständer, komme således,
i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid flere föregångne Riksdagar
i detta afseende yttrade åsigter, alt inskränka sig till bekostandet
af den så kallade servicen för trupper, som af Staten nu njuta eller framdeles
komma att njuta inqvartering, vare sig in natura eller i contant.
I fråga om denna, sålunda återstående, inqvarterings-skyldighets rättvisa
fördelning, antingen så, att samtlige städer och köpingar i Riket skulle deruti
deltaga, eller att inqvarteringsskyldigheten i denna del skulle åligga endast de
städer, der garnisonerande trupper äro förlagde, har E. K. M., såsom grund
för det senare af dessa alternativs antagande, i Nåder yttrat, att de städer,
sorn hos sig hafva inqvarterade trupper, kunde för deras utgifter, i och för
servicen, anses fullkomligen ersatte genom den större arbetsförtjenst och afsättning,
dessa trupper med deras befäl icke kunde undgå att de inqvarteringsskyldige
tillskynda, och hvilka utgifters uttaxerande på öfriga städer, som
icke hafva någon deremot svarande fördel, syntes hvarken af behof eller rättvisa
påkalladt.
För bedömandet af E. K. M:s i nyssberörde afseende Nådigst meddelade
yttrande, hafva Rikets Ständer tagit i betragtande, å ena sidan, fördelarne,
samt, å den andra, de olägenheter, som äfven otvifvelagtigt tillskyndas städerne,
genom den ständiga inqvarteringen; och då det dervid förefallit Rikets
Ständer som vore de förra så öfvervägande, att de med skäl kunna anses,
åtminstone i det närmaste, ersätta service-kostnaden, finna Rikets Ständer,
det servicen, enligt bestämmelserna i den föreslagna nya inqvarterings-ordningen
med dithörande tariffer, må bekostas ensamt af den stad, der garnisonerande
trupp är förlagd, helst fördelningen af meranämnde kostnad, Rikets alla
städer emellan, skulle blifva i verkställigheten förknippad med oberäkneliga
svårigheter, och i allt fall aldrig kunna så bestämmas, att icke deraf komme
att alstras missbelåtenhet och mångfaldiga klagomål; hvadan ock Rikets
Ständer anse, att, på sätt K K. M:s Nådiga förslag i denna del för öfrigt innehåller,
städer, som hos sig hafva garnisonerande trupper, böra, hvar för si sr,
vidkännas deras service-kostnad, antingen genom ersättning i contant till
dem, som äro i Kronans hus inqvarterade, eller till dem, som af Staten uppbära
inqvartering contant, eller ock medelst afdrag å den ersättning, städerna
sjelfva af Staten uppbära för den inqvartering, de in natura lemna. Rikets
Standar anhålla dock tillika, att detta må blifva gällande endast tills
vidarej enär, i öfverensstämmelse med hvad som utlofvades af Rikets StänBih.
till R. St. Prot. 184t. 10 Sami. 1 Afd. 54
4?6 Expeditions-U t skottets Förslag till urid. Skrifvelse, N.-o 188.
der, vid Riksdagen åren 1828—1830, lindring uti service-kostnaden, eller
möjligen äfven fullkomligt upphörande af skyldigheten att densamma utgöra,
torde kunna åvägabringas, så snart sig visat, hvilka tillgångar för sådant ändamål
blifva disponible, till följd af den, på sätt här nedan närmare omförmäles,
ifrågasatte reglering i afseende å Slapel-slädernes tolag.
Vidare har E. K. M. täckts fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derpå,
att, då inqvarleringen för Flottans personal, efter serskildt bestämda grunder,
hittills utgått af Flottans medel, utan att de städer, der Flottans stationer äro,
dermed blifvit i ett eller annat afseende besvärade, syntes Cai lskrona, i
den händelse städerna, hvar för sig, skulle komma att utgifva sin andel i
inqverteringskostnaden, böra, likasom hittills, vara befriad från all så beskaffad
utgift, i och för den till Flottans station derstädes hörande personal, samt
inqvarterings-ordningen icke på denna stad, i hvad angår ständig inqvartering,
tillämpas i annat fall, än om andra trupper, än flottans, framdeles skulle
derstädes förläggas, helst Flottans personal icke är att anse såsom garnison,
utah tillhör stationen, samt har sina egna handtverkare och derföre lemnar
föga eller ingen arbetsförtjenst åt stadens Borgerskap, till ersättning för inqvarterings-utgiften,
sorn för Carlskrona, inskränkt till endast service-kostnaden,
skulle, enligt calcul, uppgå till mer än 8,000 R:dr, hvilken nyå så betydliga
utgift, E. K. M. ansåg lika litet kunna af berörde stad bäras, som
det vore rättvist att staden densamma ålägga; och då Rikets Ständer, i betragtande
af hvad sålunda blifvit af E. K.. M. i Nåder yltradt, nogsamt inse
billigheten af Carlskrona stads befrielse från deltagande i den ständiga inqvarteringen,
vid annat tillfälle, än det af E. K. M. i nyssberörde afseende
ifrågaslällde, hafva Rikets Ständer funnit sig böra antaga och biträda IL K.
Rl:s härutinnan yttrade, Rikets Ständer i Nåder delgifna, åsigt.
2:o Angående den förökade kostnad', staten skulle fä vidkännas för
inkvarteringens utgörande, enligt här ofvan anförde grunder, samt sättet
för denna kostnads bestridande.
I afseende härå, innehåller E. K. M:s Nådiga Skrifvelse i ämnet det
förslag, att ifrågavarande kostnad, beräknad till 23,738 R:dr 24 sk. kunde,
såsom förslags-anslag, med en rund summa af 24,000 R;dr å Tredje Hufvud-Titeln
uppföras under titel: Inqvarterings-kostnader för Armeen; varande
kostnadsberäkningen uppgjord sålunda, nemligen:
För öfvertagandet af den inqvartering, som nu utgöres af städerne medelst
anskaffandet af boningsrum, enligt uppgjord calcul, . R:dr 21,338:24.
för stallrum åt infanteri-officerares hästar, enligt dito, omkring . 600:
hvartill, jemlikt E. K. M:s nu derom framställde Nådiga förslag
Expcditions-lliskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 188. 427
skulle ytterligare läggas den inqvartering i contant af tillsammans
omkring
1,800: —
hvilken, enligt nya inqvarterings-ordningen, borde tillkomma de personer,
som nu, till följd af serskilda Nådiga beslut njuta hyres-ersättningar till mindre
belopp, hvilka ersättningar utgå, dels på Krigs-Collegii årliga extra ordinarie
stat, dels på Commendants- och allmänna Indragnings-staterna, men
derifrån skulle komma alt försvinna, hvarigenom hela contanta inqvarteringskostnaden
från Statsverket för ständiga garnisonerne i städerne Liefve på ett
ställe synlig.
Innan Rikets Ständer sig utlåta öfver hvad sålunda af E. K. M. blifvit
i Nåder föreslaget, hafva Rikets Ständer trott här böra närmare öfvervägas
huru med den så kallade inqvarterings- eller tillöknings-tolagen sig förhåller
och huruvida den nu må tagas i beräkning, såsom tillgång eller ersättning
för statens inqvarterings-kostnad; och få Rikets Ständer i afseende härå i
underdånighet anföra:
Utaf de Rikets Ständer tillhandakomne handlingar synes det, såsom bade
någon verkställighet icke kunnat lemnäs åt Rikets Ständers, uti underdånig
skrifvelse den 22 Januari 1885, gjorda begäran om reglering af städernas
inqvarterings-tolag. Deremot är af de förvaltande verken vordet upplyst,
hurusom flere stapelstäder, tid efter annan, under loppet af mer än
hundra år, af E. K. M. fält sig förunnad rättighet alt till egna behof använda
tillöknings-tolagen, hvadan ock de förvaltande verken ansett indragning
deraf, utan städernas eget fria medgifvande, eller motsvarande skälig ersättning
af Staten, icke förenlig med den helgd, som bör lemnäs åt E. K. M:s
Nådiga Stadganden, Försäkringar och Beslut.
Vidare hafva Rikets Ständer af infordrade handlingar inhemtat, det fråga
hos E. K. M. förekommit om upphörande af Stapel-städernas rätt till tolag
i allmänhet, eller att all tolag, och således äfven inqvarterings-tolagen,
skulle, jemte åtskilliga andra till städerna nu ingående afgifter, utbytas emot
ersättning af Tull-medlen, motsvarande hvad städerna genom indragning af
berörde afgifter förlora, efter medelberäkning för fem år. Vid detta förhållande
och då en partiel behandling af frågan om inqvarterings-tolagens indragning
till Staten, äfven om en sådan behandling, uti målets ännu icke
fullt utredda skick, skulle kunna företagas, möjligen komme att föranleda
hinder och flere olägenheter vid afgörandet af nyssnämnde högst vigtiga och
på Rikets handel och sjöfart i allmänhet så väsendtligen inverkande fråga om
all tolags upphörande, anse Rikets Ständer den så kallade inqvarterings- eller
tillöknings-tolagen icke böra, till godtgörande af Statens utgifter för inqvar
-
Expeditions-Utskollets Förslag lill und. Skrifvelse, IV.o 188.
terings-kostnaden, nu tagas i beräkning vidare, än alt hvad af denna tolag
kan, vid en blifvande reglering af Stapel-städernas Tolag i allmänhet, med
iagttagande af städernas på laga skäl grundade rätt alt för egna behof sig
deraf begagna, till Staten, utan ersättning, indragas, må afses alt användas
till städernas befrielse från skyldigheten att bekosta servicen, antingen helt
och hållet eller till någon del, på sätt derom framdeles kan varda beslutat.
Då således, af ofvan angifna orsak, inqvarterings-tolagen icke för närvarande
bör tagas i beräkning för betäckandet af Statens inqvarterings-kostnad,
och följaktligen andra medel måste, till erforderligt belopp, anvisas för
detta ändamål, så är, hvad först beträffar beloppet, i det föregående omför-mäldt,
att Statens kostnad, för öfvertagandet af den städerne nu åliggande
skyldighet att för garnisons-trupper anskaffa eller bekosta qvarter, enligt beräkning
efter den föreslagna nya inqvarterings-ordningen, utgör 21,938 R:dr
24 sk., deruti inbegripen stallhyra för infanteri-officerares hästar; och då någon
nedsättning häruti icke synes kunna ega rum, samt, enligt Rikets
Ständers tanka af skäl hvilka E. K. M. i Dess Nådiga Skrifvelse uppgifvit,
det är lämpligast att på en gång, vid anvisandet af medel för öfriga inqvarterings-kostnader,
äfven anvisa hvad som erfordras till hyres-ersättningar,
jemlikt af E. K. M. meddelade serskilda Nådiga Beslut, ulgörande, enligt beräkning,
1,800 R:dr, hafva Rikets Ständer funnit, alt så val delta som nyssberorde
belopp, 21,938 R:dr 24 sk., må, såsom jemväl blifvit af E. Iv. M. i
Nåder äskadt, med en rund summa af 24,000 R:dr bestämmas lill utgående
för ifrågavarande ändamål.
Hvad derefter angår sättet för utgifvandet af dessa till inqvarteringens
bekostande erforderliga medel, så hafva Rikets Ständer uppfört nyssberörde
24,000 R:dr å Riks-statens Tredje Hufvud-Titel.
I sammanhang härmed och då, enligt hvad E. K. M. i Nåder gifvit Rikets
Ständer tillkänna, någon öfverenskommelse hittills icke kunnat träffas
med staden Ystad, i afseende på öfverlåtelse!! till Kongl. Maj:t och Kronan af
stadens nu utaf en derstädes förlagd Esqvadron af Kronprinsens Hussar-regemente
begagnade stall och magazinshus, anse Rikets Ständer, att, enär, hvilka anstalter
framdeles än må vidtagas, för afhjelpandet af Esqvadronens behof i
denna del, serskildt anslag dertill erfordras, Stats-verket må, i öfverensstämmelse
med E. K. M:s uti den Nådiga Skrifvelsen derom gjorda framställning,
fortfarande bibehållas vid dispositionen af Statens hos städerne Malmö
och Ystad egande återstående fordran, dock få Rikets Ständer tillika hos E.
K. M. underdånigst anhålla, att de underhandlingar, som ytterligare kunna
med staden Ystad ifrågakomma om inköp af. der varande stall- och maga
-
ExpccUtions-Utsl\0lj.cts Förslag till lind. Skrifvelsej IV.-o 188.
429
zinshus för Statens rakning, må bringas till slut med görligaste första och
senast inom 1841 års utgång, då, enligt hvad Rikets Stander komma althar
nedanföre anmäla, staden Ystads rätt till åtnjutande af ränte- och capitalafbetalning
å dess skuld till Riksgälds-Contoiret ovilkorligen bör upphöra.
3:o Angående det af E. K. M. till Rikets Ständer i Nåder öfverlemnade
Förslag till ny Inkvarterings Ordning.
Detta förslag, hufvudsakligen instämmande med det af E. K. M. vid
förra Riksdagen till Rikets Ständer Nådigst öfverlemnade, men tillika innefattande
de rättelser och tillägg, som ansetts blifva en följd af E. K. M:s
och Rikets Ständers förut vidtagne beslut, samt af de utaf E. K. M:s och Rikets
Krigs-Collegium och Stats-Contoir anförda serskilda omständigheter, hafva
Rikets Ständer antagit i dess helhet, med de af E. K. M. i Dess Nådiga
Skrifvelse föreslagne ändringar och tillägg, i afseende å 14:de och 17:de §.§.,
samt med den redactions-förändring, att, till föi tydligande, uti den i 14 §.
intagna tariff, 8 classen, efter orden: ”och må berörde inqvarterings-penningar
för manskapet,” inflyter: ”med corporaler;” anseende Rikets Ständer i
öfrigt den nya regleringen örn inqvai teringens utgörande icke böra leda till
rubbning i de emellan inqvarterings-tagare och gifvare ingångna öfverenskommelser
eller conlract, lika litet, som deraf bör uppstå hinder för afslutandet
af nya frivilliga öfverenskommelse!- om sältet att, inom hvarje Garnizons-ort,
till inq var teringens utgörande använda de för sådant ändamål
från Staten utgående medel.
I sammanhang med frågan om antagande af merberörde nya Jnqvarterings-ordning
hafva Rikets Ständer till pröfning förehaft väckta förslag om
beredande af lindring uti staden Ystads inqvarterings-besvär; och har i
afseende härå förekommit:
Enligt beslut vid 1828—1830 årens Riksdag, erhöll staden Ystad, i likhet
med hvad som beviljades staden Malmö, befrielse från ränte- och capital-afbetalning
å 16,000 R:dr af det lån, som, till följd af vid Riksdagen år
1815 fattadt beslut, blifvit staden af Slats-verket till caserns, stalls och magasins
uppförande meddeladt. Denna befrielse bifölls, enligt beslutets innehåll,
till lindring uti en för vidt utsträckt inqvarterings-tunga. Den skulle
åtnjutas ifrån 1830 års början och tills vidare. Emedleitid har, till följd af
förändrade föreskrifter vid sista Riksdag, ränte- och capital-afbetalningar å ifrågavarande
lån blifvit dels redan utgjorda, dels ytterligare af RiksgäldsContoiret
staden affordrade. Då nu likväl det måste tagas för gifvet, att
staden Ystad, jemlikt hvad i detta afseende redan vid sista Riksdag är vordet
beslutadt, icke mer än andra städer, kan förpligtas alt, såsom nu är för
-
43o Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 188.
hållandet, utan ersättning lemna stall- och magazinsrum för fourage-pers diar
li l i staden förlagd garnison, anse ock Rikets Sländer staden höra vedergällas
för den tunga, hvilken densamma sålunda får vidkännas utöfver dess förbindelse;
och hafva Rikets Ständer fördenskull, såsom ersättning deiför, befriat
staden Ystad fran de emot densamma, på grund af de Fullmäktige i
Riksgälds-Contoiret vid sista Riksdag kemnade mindre bestämda föreskrifter i
förevarande fall, gjorde anspråk på ränte- och capital-afbetalning å förrberörde
del af det staden utaf Statsverket meddelade lån, till följd hvaraf den redan
sedaa sista Riksdag derå utgifne ränta skall staden återgifvas, utan ock
hädanefter från sådan ränte- och capital-afbetalning njuta befrielse, likväl
icke längre än till slutet af innevarande år 1841, då Rikets Ständer anse,
att frågan om inköp för Statens räkning af de erbjudne byggnaderne bör hafva
hunnit slutligen uppgöras, eller, om så icke kunnat ske, tillräckligt rådrum
åtminstone varit lemnadt alt för de bär ofvan oraförmälde, för ändamålet
tili E. K. M:s Nådiga disposition anvisade, medel, anskaffa de för garnisonen
i Ystad erforderlige stall- och magazinsrum.
Slutligen har Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad derå, att
Commendanten i Götheborg, under den 4 Juli 1839, bos E. K. M. i underdånighet
anhållit, att, vid en blifvande reglering af inqvarteringen, Götheborgs
garnison målte bibehållas vid sina hittills egande inqvarterings-förinoner,
samt att E. K. M. den 9 derpåföljde i samma månad behagat deröfver
infordra Dess Befailningshafvandes i Götheborgs- och Bohus Län jemte
Magistratens och Borgerskapets Äldstes i Götheborg underdåniga utlåtanden,
hvilka blifvit till E. K. M. ingifne under loppet af December månad nämnde
år, men att Nådigt svar å Commendantens förrherörde anhållan hittills ej
blifvit meddeladt, och då ej eller någonting serskildt rörande inqvarteringen
i Götheborg finnes upplaget uti E. K. M:s Nådiga Skrifvelse till Rikets
Sländer af den 15 Januari sisth år, angående städernas, utom Stockholm,
inqvarterings-besvär, samt det häraf vill synas, att E. K. M. ännu ej till
Nådig pröfning företagit förrherörde ärende, men, enligt Rikets Ständers tanke,
rättvisa och billighet fordra, att inqvarterings-förhållandena i Götheborg,
innan inqvarterings-ersältning till garnisonen derstädes bestämmes, blifva
närmare ulredde, helst skillnaden emellan den inqvarterings-ersältning, hvilken
hittills uppburits af Götheborgs garnison, samt den, som, enligt den nya
lnqvarterings-ordningen, skulle komma att till densamma utgå, är till serdeles
betydlig förlust för garnisonen, tvärtemot förhållandet i de öfrige städet
ne, utom Stockholm; a lisa få Rikels Ständer, som anse, att den af E. K.
M. Nådigst föreslagna och nu af Rikets Ständer bifallna nya reglering af slä
-
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 189.
elemes, utom Slockholm, inqvarterings-besvär, äfven hvad Götheborg angår,
genast bör träda i verkställighet, likväl, i anledning af hvad ofvan anfördt
blifvit, och på det att Götheborgs garnisons anspråk i detta fall må varda
pröfvade, hos E. K. i underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes föranstalta
om en fullständig utredning af hvad med inqvarteringen i Götheborg gemenskap
eger samt den skillnad, som i detta afseende kan förefinnas emellan
Götheborg och Rikets öfriga städer, och derefter i Nåder meddela Rikets Ständer,
huruvida E. K. M, linner lämpligt och rättvist, att inqvarteringen i Götheborg
bör beräknas, i likhet med hvad i öfrige Rikets släder, utom Stockholm,
eger rum, eller om något serskildt stadgande derom bör utfärdas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
N:o 189.
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. i8Ji.
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 Febr. —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett till Rikets
Ständers granskning öfverlemnadt förslag till ny Irujvarterings-ordning
jör Stockholms Stad.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:ris 2 och 82.)
S. A. K.
Sedan till följd af E. K. M:s, under den 1 Maj 1826, och ytterligare
genom Nådigt Bref af den 23 April 1836, gifna Nådiga uppdrag, en serskild
förordnad Comité utarbetat förslag till ny inqvarterings-ordning för Stockholms
stad, samt detta förslag, jemte serskildt Betänkande i ämnet, till E. K.
M. underdånigst afgifvit, och ej mindre Stockholms stads Inqvarterings-commission,
än stadens samtlige inqvai terings-gifvare, deröfver fått sig i underdå
-
Expeditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrijvelsej N.o 18$'.
nighet yttra, har E. K. M., genom Nådig Skrifvelse af den 15 Januari sisth
år, läckts handlingarne i målet till Rikets Ständer öfverlemna; och har dervid
följande förekommit:
Såsom allmän grund har bemälde Comité' antagit, att inqvarterings-rält
endast tillkomme garnisonen, af hvilken vakt och vård inom hufvudstaden besörjes;
Comiléen har ock i det underdåniga förslaget till garnisonerande trupper
härstädes blott hänfört "Svea Lif-Garde, Lif-Gardet till Häst, Andra LifGardet,
Svea Ai tilleri-Ilegemente, Ingenieur-Corpsen samt Stadens Mil i lii rCorps,
” ehuru Comiteen, med afsende A nu förevarande förhållanden, ansett
sig i denna del böra hemställa 2:ne alternativ, af hvilka det ena derjemte innehåller,
att, intilldess annorlunda derom förordnas, inqvartering af staden
borde komma att utgöras jemväl för Lif-Bevärings-Regementet, General-Adjutanls-Expeditionen
för Armeen, Topografiska Corpsen och Artilleri-Staben;
hvaremot så väl Inqvarterings-Commissionen, sorn Stadens inqvarterings-gifvare
bestridt all sådan inqvartering icke blott för sistnämnde Corpser och
Stater, ulan ock för Ingenieur-Corpsen; och har bemälde Comité för öfrigt
i underdånighet anhållit, att Svea Artilleri-Regemente måtte i Nåder beredas
den förmon att, lika med öfriga härvarande Garnisons-Regementen, komma i
åtnjutande af caserner på Statens bekostnad, på det stadens inqvai teringsgifvare
såmedelst må befrias från en till berörde Regemente utgående ökad inqvarterings-ersältning.
Då nu antagandet af ifrågavarande ‘förslag till ny inqvarterings-ordning
för Stockholms stad skulle komma att för Slats-verket medföra nya utgifter,
dels för nybyggnad af casern för Svea Artilleri-Regemente, ellerotill inköp och
inredning af dertill passande lägenhet, dels för underhåll, så väl af denna
nya casern, som äfven af casernerne för Gardes-Regementerne lill fot, hvilkas
underhåll nu bekostas utaf de af Staden utgående inqvarterings-medel, dels
ock för inqvartering i contant till de Corpser och Stater, som nu åtnjuta inqvarterings-ersättning
af Staden, hvilken ansetts böra från utgörande deraf
befrias, har E. K. M. af sådan anledning häröfver i Nåder infordrat Rikets
Ständers yttrande, för att sedermera ärendet till slutlig Nådig pröfning företaga.
I följd häraf få Rikets Ständer underdånigst anföra, att, hvad först
Vidkommer anskaffandet af casern för Svea Artilleri-Regemente samt underhållet
så väl deraf, som af casernerne för Gardes Regementena till fot, så
anse Rikets Ständer, hvilka i serskild underdånig skrifvelse sig utlåtit i fråga
om utgörandet af inqvarteringen i städerne, utom Slockholm, de af Rikets
Stan
-
Expedilions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvclsej N.o 189. 4^3
Ständer i berörde skrifvelse, hvars innehåll Rikets Ständer nu få underdånigst
åberopa, yttrade Asigler äfven böra tillämpas på frågan om inqvai terings*
skyldigheten i Stockholm, och följagtligen Staten, emot det att servicen ensamt
af Stockholms Stad bekostas, böra anskaffa och underhålla caserner ej
allen st för Svea Artilleri-Regemente, utan ock för öfrige i hufvudstaden förlagde
trupper och corpser, Stadens egen Miiitär-Corps undantagen; men hafva
dock funnit sig förhindrade att nu ingå i närmare pröfning om anvisande af
medel dertill, enär Rikets Ständer, för bedömmandet af behofvet i detta afseende,
icke erhållit någre uppgifter. Rikets Ständer få derföre nu endast hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, dels att blifva underrättade, huruvida någon
Staten tillhörig egendom kan finnas odisponerad och användbar lill casein
för Svea Artilleri-Regemente, samt, i sådan händelse, hvilka contanta medel
kunna erfordras för dess inredande och apterande för ändamålet, dels oek
att E. K. M., i händelse sådan egendom icke skulle förefinnas, täcktes meddela
Rikets Ständer förslag till inköp eller nybyggnad af tjenlig local för ifrågavarande
casein, med bifogande af behörige värderings-instrument och öfrige,
för anskaffnings-kostnadernes bedömande erforderliga handlingar; äfvensom
att Rikets Ständer målte undfå behörigen upprättade förslag öfver årliga
kostnaden för underhållet så väl af casernerne för Gardes-Regementena lill
fot, som af den ifrågavarande casernen för Svea Artilleri-Regemente, jemte
uppgift å den årliga kostnaden för underhållet af Lif-Gardets till Häst casern
och stallar, på det frågan härom måtte framdeles kunna behandlas i sammanhang
med den allmännare frågan om utgörandet af inqvartering i Stockholms
stad.
Vidkommande härefter inqvarterings-ersätlningen till de Corpser och Stater,
hvilka väl äro förlagde i Stockholm, men der ej bidraga till den'egentliga
vakten och vården, eller Lif-Bevärings-Regementet, General-AdjutantsExpeditionen
för Armeen, numera Landlförsvars-Departementets CommandoExpedition,
Topografiska Corpsen och Artilleri-Staben, hafva Rikets Ständer,
med antagande af den i förslaget antydda, här ofvan uppgifna allmänna
grund för rättighet lill inqvartering i Stockholm, funnit Staden böra befrias
från sådan ersättnings utgörande, så väl till alla nyssnämnde Regementen och
Corpser, som ock till Ingenieur-Corpsen; och då Rikets Ständer ansett, att ej
mindre sjelfva hyresmedlens än servicens bekostande för dessa Regementen
och Corpser må af Staten öfvertagas, hafva Rikets Ständer å Riks-Slatens
Tredje Hufvud-Titel, såsom förslags-anslag, uppfört en summa af 12,000
R;Jr årligen, ungefärligen motsvarande hvad, som erfordras för bestridandet
Bih. Ull R. St. Prot. 1841. 10 Sami. t Afd. 55
434
Expeditions-Utskottels Förslag till itnd. Skrifvelse, N.o 190.
af ifrågavarande kostnader, beräknade efter den taxa, enligt hvilken inqvartering
af förenämnde Regementen och Corpser nu åtnjutes.
Slutligen och då Rikets Ständer trott sig ej böra nu utsträcka granskningen
af det öfverlemnade förslaget till ny Inqvarterings-Ordning för Stockholms
Stad, utöfver hvad här ofvan i afseende derå blifvit anfördt och tillstyrkt,
få Rikets Ständer i underdånighet anmäla, det Rikets Ständer funnit
meranämnde förslag i öfrige delar för närvarande ej föranleda någon
åtgärd.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 20 Januari 1841.
N:o 190.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. lSJt.
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den 15 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Stats-anslag
för en Pharmaceutisk läro-anstalt.
(Stats-Utsk. Uti. lNT:ris 133 och 265.)
S. A. K.
1 anledning Apothekare-Societetens hos E. K. M. i underdånighet gjorda
anhållan, det läcktes E. K. M., för ändamålsenligt inrättande och underhållande
afen Pharmaceutisk läro-anstalt, till Rikets nu församlade Ständer aflåta
Nådig Proposition om dertill erforderligt Stats-anslag, hvilket, enligt underdånigst
företedt förslag, skulle uppgå tili 4,500 Rrdr Banco årligen, samt derjemte,
till inredning och iordningsslällande af laboratorium, lärosalar, m. m., 5,000
R:dr, att på en gång användas, har E. K. M., enär ej mindre vederbörande
Professorer vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, än äfven SundhetsCollegium,
i ämnet hörda, vitsordat behofvet af en serskild utaf Staten bekostad
undervisnings-anstalt för bildandet af skickliga Apothekare, behagat till
Expedilions-Utskoltets Förslag lill und. Skrifvelse j JV.o igo.
435
Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna de till omförmälde ärende hörande
handlingar.
Rikets Ständer, hafva detta ämne i öfvervägande tagit; och då den ifrågavarande
läro-anstalten så till vida obestridligen är för det allmänna af
O O
vigt, alt derigenom hos Apotheks-personalen befremjas en för detta yrkes utöfning
till allmänhetens belåtenhet nödig insigt uti Pharmacien och öfriga
elith örande kunskaps-grenar, hafva Rikets Ständer, som anse, att Staten i någon
nion bör deltaga i de kostnader, som för vidmagthållandet af den redan
genom Apothekare-Societetens frivilliga bidrag stiftade Pharmareutiska läroanstalten
ytterligare erfordras, men som äfven hysa den tanke, att den af
Societeten föreslagna årliga stat torde kunna utan hinder för Institutets bestånd
nedsäLLas till 3,000 R:dr, hvarutaf, enligt de upplysningar, som af Apothekare-Societetens
Direction blifvit meddelade, Socielens berörde bidrag årligen
uppgått till omkring 2,000 R:dr Banco, hvilken summa således äfven
torde kunna för framtiden påräknas, beslutat, att ett årligt anslag af 1,000
R:dr skall intill nästa Riksdag till den i Stockholm stiftade Pharmaceutiska
läro-anstalt, utgå, emot vilkor, att Apothekare-Societeten årligen dertill bidrager
med ett belopp af minst 2,000 R:dr Banco; att läro-anstalten ställes under
Sundhets-Coilegii inseende, samt att, om Apothekare-Societeten icke kan
eller vill dessa vilkor uppfylla, Stats-anslaget då genast kommer alt till Riksgälds-Contoiret
indragas.
Beträffande deremot det serskildt äskade anslaget för en gång till inredning
af lärosal, laboratorium, m. ru., så hafva Rikets Ständer, då läro-anstalten,
såsom uteslutande afsedd för Apothekare-yrket, sålunda torde, om äfven
Staten dertill lemnade bidrag, till större delen kunna anses såsom en enskild
inrättning, icke funnit skäl samma anslag bevilja.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M., till svar å Högstberörde Nådi
ga
Remiss, härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
436 Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, Nio ipt och tgi.
N:o 191.
Uppläst och godkändt roed förändringar hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 1841 •
Pi este-Ståndet den 5 — —
Uppläst och oförändradt godkänd hos Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
(Se Expeditions-Utskottets Memorial N:o 30, samt här nedanföre upptagne
förslag tili underdånig skrifvelse, N:o 228.)
N:o 192.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelil den 9 Jan. 184 f•
Preste-Ståndet den i3 — •—
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående sättet Jör besvärs
anförande emot beslut i frågor om brott emot PoliceFörfattningarne.
(Lag-Ulsk. Bet. N:o 160.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva till öfvervägande förehaft gjord framställning, huruledes
ändring erfordrades uti nu gällande föreskrifter derom, att besvär öfver
utslag, som af Öfver-Slåthållare-Embetet och E. K. M:s öfrige Befallningshafvande
meddelas i mål, angående de öfverträdelse!1 af Police-Författningar,
såsom fylleri-förseelser, bränvins-minutering, missbruk eller öfvei ti ädelser i öfrigt
af niringsrättigheter, olofligt spel, m. m., böra anföras omedelbart hos
E. K. M.; och som Rikets Ständer, jemte det uppmärksamhet blifvit fästad
derå, att ifrågavarande mål till icke obetyd ligt antal hos E. K. M. fullföljas,
serdeles från Öfver-Ståthållare-Embetet i Police-fli enden, ej funnit något giltigt
skäl vara för handen, hvarför, i afseende på dessa mål, en sådan afvikelse
från ordningen för brottmåls fullföljande i allmänhet från första in
-
Expediiions-Uiskallets Förslag lill und. Skri/velsej N.-o >g3.
437
stanlien skall vara tillåten, att parten med siri klagan eger förbigå vederbörande
Öfver-Domstol, hvilket, utan att medföra någon nytta, endast är hinderligt
för Högsta Domstolens vigtigare göromål samt leder till ökade kostnader
för den klagande; alltså få Rikets Ständer härigenom anmäla deras underdåniga
önskan, att berörde afvikelse måtte upphöra; öfverlemnande Rikets
Ständer i underdånighet till E. K. M. att de för detta ändamål nödiga åtgärder
i Nåder vidtaga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
N:o 193.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 1841.
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse ., i fråga om vissa förmoners
beviljande för invånarne inom Westerbottens och
Norrbottens Län.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Uti. N:o 88.)
S. A. K.
I anseende till de inom Norrbottens och "Westerbottens Län ofta inträffande
missvextår. hafva Rikets Sländer funnit det vara angeläget att genom
serskilda åtgärder underlätta handi ln med dessa orters ymniga tillgångar af
skogs-elfecter, och att uppmuntra invånarne att, medelst skeppsbyggeri, sjöfal
t och handel, bereda sig nya utvägar till en bergning, som, till följd af
climatets hårdhet och ombytlighel, icke kan med säkerhet af åkerbruket påräknas;
och få Rikets Ständer, af denna anledning, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att en lika frihet från utförsel-tull och skepps-umgälder,
som,° medelst Nådig Kungörelse af den 9 Maj 1835, blifvit beviljad för de i
Norrbottens och Westerbottens Län inom 1838 års slut byggda fartyg, måtte
i Nåder medgifvas äfven för dem, som efter berörde lid och intill slutet af
år 1843 blifvit eller blifva inom dessa tvänne Län byggda, för de första
438 Expeditions-Utskottets Förslag till lind, Skrifvelse, N.o 1 q4‘
fern åren efter dessa fartygs utgående; dock anse Rikets Ständer, att restitution
af redan erlagda tull-afgifter och skepps-utngälder härvid icke bör ifiågakomma.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
K:o 194.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den g Jan. i84n
Piesle-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Stänclers underdåniga Skrifvelse} angående försäljning till
skatte af Kronans en del fisken j m. m.
(Stals-U tsk. Uti. N:ris 136 och 291.)
S. A. K.
Enär utarrenderingen af den betydliga mängd fisken, som Staten, serdeles
i de norra Länen, eger, samt de åtgärder, hvilka af utarrenderingen blifva
en följd, ej mindre för vederbörande auctoriteter, än för kronobetjeningen
i de orter, der ett större antal fiskare förefinnes, medföra mycket besvär och
en icke ringa tillökning i göromål, som i många fall ej motsvaras af den
ringa inkomst, ett stort antal af dessa fisken lemnar, hafva Rikets Ständer
trott, att det i flere hänseenden vore lämpligast och med Statens verkliga fördel
mest instämmande, om, med undantag af de större laxfiskena, alla öfriga
Kronans fisken försåldes, hvadan Rikets Ständer, för deras del, beslutat,
att, med undantag af de stprre laxfiskena, alla öfriga, Kronan tillhöriga, utarrenderade
fisken, sedan, vid anställd skattläggning, en efter förut er lagdt
arrende lämpad ränta blifvit åsatt, må, i den moii arrendena upphöra, på
auction till den högstbjudande under skattemanna-rätt försäljas, samt dervid,
till lättnad för köparne och deraf uppkommande ökad täflan, medgifvas, att
skatteköpeskillingen, under vilkor att nöjagtig säkerhet derför ställes, må erläggas
på vissa terminer, dem E. K. M. täcktes närmare föreskrifva; hvar
-
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse j N;o 194.
43g
jemte Rikets Ständer ansett sig böra till E. K. M. i underdånighet öfverlåta
att ej allenast bestämma, hvilka fisken, enligt ofvannämnde grunder, böra försäljas,
och meddela de närmare föreskrifter, som, i afseende å försäljningen,
kunna finnas af nöden, utan ock pröfva de skeende anbudens antaglighet eller
stadga, huru dermed förhållas bör.
Då åtskilliga af de ifrågavarande fiskena lära vara belägna vid enskildes
liemmans-stränder, hafva Rikets Ständer ansett det vilkor vid försäljningen
billigtvis böra fästas, att ägare till sådant hemman, vid hvars stränder Kronofiske
är beläget, må äga optionsrätt att fisket inlösa för hvad vid auetionen
derför bjudes; dock att, i de fall, då fiske är beläget vid stränderna af sådant
hemman, som ligger i byalag, optionsrätten att fisket inlösa må tillkomma
hela byalaget, och endast i händelse detsamma sig deraf icke vill begagna,
omförmälde hemmansägare.
Vid förehafvande af detta ärende, har det tillika icke undfallit Rikets
Ständers uppmärksamhet; att, örn sådane Kronofisken, hvilka äro belägne inom
de åt Lapparne upplåtne så kallade skattefjäll, blefve till skatte försålde,
det troligen skulle inträffa, att Lapparne, i anseende till deras lefnadssätt,
saknade kännedom om försäljningen och blefve urståndsatte alt förvärfva
sig besittningsrätten till ifrågavarande fisken, för hvilkas begagnande de
derefter säkerligen nödgades underkasta sig prejerier af dem, som fiskena inropat;
med anledning hvaraf och enär Kronans inkomst af dessa fisken skall
vara högst obetydlig, Rikets Ständer godlfunnit, för deras del, medgifva, att
de Kronofisken, som äro belägna inom de åt Lapparne upplåtne så kallade skattefjäll,
må, vid den ifrågaställa försäljningen af de mindre Kronofiskena, undantagas
samt, i den nion nuvarande arrenden upphöra, upplåtas till fritt begagnande
af dem, som innehafva den kringliggande marken.
Slutligen få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att,
derest några Kronofisken skulle vara af den dåliga beskaffenhet, att de icke
kunna till ränta skattläggas och köpare dertill erhållas, E. K. M. då täcktes
till Rikets Ständer framställa Nådig Proposition, huru med sådana fisken förhållas
bör.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Janunari 1841.
\
44o Expedilions-Ulskollets Förslag (ill tind. Skrifvelse , N.o 19S.
N:o 195.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 1841 •
Preste-Slåndet den l3 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående AmiralitetetsKrigsmans-cassan
tillagd rätt, att uppbära de vid vacanser
inom Sjöstaten, under liggetiden, besparade löner.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 147.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betragtande förekommit, hurusom den, för
pensionering af till Sjöstaten hörande embets- och tjenstemän samt gemenskap,
jemte deras enkor och oförsörjda barn, bildade Amiralitets Krigsmanscassan
saknade en förmon, som blifvit tilldelad både Armeens och Civil-statens
Pensions-cassor, bestående i rättigheten att, vid genom afskedstagande inträffande
ledigheter af tjenster, hvilkas innehafvare äro berättigade att från
Cassan erhålla pension, uppbära de under vacans- och liggetiden besparade
löner; och hafva Rikets Ständer, som dervid funnit, att Amiralilets-Krigsmans-cassan
skäligen bör åtnjuta samma förmoner, i afseende på löne-besparingar
inom Sjöstaten, som förut blifvit tillerkända öfrige of vanberörde pensions-cassor,
alltså velat bifalla, att de löne-besparingar, sorn vid Sjöstaten
under vacans- och liggetiden uppkomma, böra från och med innevarande år,
i likhet med hvad under enahanda förhållanden eger rum, i afseende på
Armeens och Civil-statens Pensions-cassor, ingå till Amiralitets-Krigsmanscassan.
Hvilket Rikets Ständer hos E. K. M. få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
N:o 196.
Expcditions-Ulskoitets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 196.
N:o 196.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Jan. 104 * *
Preste-Slåndet den ld — —
Borgare-Ståndet den |5 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om pensioner åt f. d. Stats-Rå~
den, Herr Friherre Åkerhjelm och Grefve Hård.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 257 och 367, samt Mein. N:o 391, äfvensom
Först. Stats-Utsk. Mern. N:o 399.)
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af den 19 Maj sistl. år liar E. K. M., på der
anförde skäl, föreslagit Rikets Ständer att åt f. d. Stuts-Raden Herr Friherre
Åkerhjelm och Grefve Hård bevilja pensioner, för den förre af 4,500 R:dr
och för den senare af 4,000 R: Ir årligen; och få Rikets Ständer, efter att
hafva Högstberörde Nådiga Proposition i behörigt öfvervägande tagit underdånigst
anmäla, det Rikets Ständer icke funnit skäl bevilja den för f. d. StatsRådet,
m. m. Herr Friherre Åkerhjelm i Nåder äskade pension, hvaremot
Rikets Ständer beslutat, det må, för f. d. Siats-Rådet m. m. Grefve Hård, ett
årligt pensions-belopp, motsvarande halfva Stals-Råds-lönen, å allmänna Iudragnings-staten
uppföras och till honom utgå från den tid Stats-Råds-lönen
upphörde att af honom uppbäras, dock under vanliga vilkor af denna pensions
minskning eller upphörande i nion al den lön på Stat bemälde Grefve
Hård möjligen framdeles skulle kunna erhålla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1841.
Bilt. till R. St. Prot. 1841. 10 Sami. t Afd,
56
Expcditions-Utskottets Förslag till und. SkrifvelsCj N.o igj.
N:o 197.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i3 Jan. 184L
Preste-Ståndet
den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelses angående sökt befrielse
från ersättandet af uppburna förskott lill utgifter i följd
af Cholera farsoten.
(Stats-Ulsk. Uti. I\T:ris 315 och 357.)
S. A. K.
I anledning af anmärkningar, som förekommit under granskningen af Redogörelsen
för det år 1834, till utgifter i och för Cholera-farsoten inom Götheborgs
och Bohus Län, anordnade förskott af 25,000 R:dr, har Kongl. f. d.
Quarantains-Commissionen, uti skrifvelse lill E. K. M:s Befallningshafvande i
nämnde Län af den 5 September 1838, bland annat, förklarat, alt, enär de
i denna redogörelse afförda kostnader för anskaffning af likkistor åt personer,
som i berörde farsot aflidit, icke voro af den beskaffenhet, att de, jemnlikt
43 §. i Kongl. Kungörelsen af den 12 November 1831, borde af allmänna
medel utgå, linge någon godtgörelse för dessa kostnader icke beräknas af anslaget
till farsotens hämmande, utan borde Länets ränteri, genom E. K. M:s
Befallningshafvandes föranstaltande, annorledes i behörig ordning erhålla ersättning
för de af ifrågavarande förskott inom nedannämnde släder och pastorat
sålunda använda och derefter afförda summor, nemligen:
Uddevalla
413: 24. —
Marstrand
106:32.—
Strömstad
63:
Morlanda Pastorat
130: 8.—
Tjörns dito
91:27. 4.
Fässbergs dito
116:
Carl Johans dito
174:
Säfve dilo
74:
Örgryte dito
129:16.—
Landvetters dito
24:
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 19J. 44^
i Lundby Pastorat
R:dr 70: 44. —
Qville dito
30: 1. 1.
Summa R:dr 1,423: 8. 5.
äfvensom att, då förhållandet vore enahanda med följande uti samma redo
görelse
likaledes afförda utgifter, nemligen:
inom Morlanda pastorat för sjukvård  169:40.—
och för födoämnen åt fattige cholera-sjuke . . . 70:18. 3.
ö >  240:10. 3.
Tjörns dito för sjuk-föda åt dito
95: 12. —
samt inom Fässbergs dito till understöd åt dito . 11: 12. —
och för en inköpt åder-snäppare  5:
Summa R:dr 351:34. 3.
kunde ej eller någon godtgörelse för dessa utgifter medgifvas.
Sedan härefter, å samtliga ofvan uppgifna städers och pastoi'ats vägnar,
dels besvär öfver den af Kongl. Commissionen sålunda ålagda återbetalning
af berörde medel blifvit hos E. K. M. i föreskrifven ordning anförda, dels
ansökningar i underdånighet gjorda om befrielse derifrån af Gunst och Nåd,
så har E. K. M., genom remiss af den 10 Mars nästlidet år, lill Rikets Ständer,
för det afseende, härvid förekomna serskilda omständigheleter kunde föranleda,
i Nåder öfverlemnat de till E. K. M. rörande detta ämne ingifna
besvär och ansökningar samt dervid fogade handlingar, tillika med Kongl.
Commerce-Collegii, efter Quaranlains-Commissionens upplösning, häröfver infordrade
utlåtanden.
Till följd af llögstberörde remiss hafva de Rikets Ständer derigenom
tillställda handlingar blifvit granskade, och hafva Rikets Ständer, ehuru de,
i likhet med Kongl. f. d. Quaranlains-Commissionen och Kongl. CommerceCollegium,
enligt dess Rikets Ständer delgifna yttrande funnit, att utgifterne
för anskaffandet af likkistor icke uti något afseende kunna hänföras till de
i den åberopade Kongl. Kungörelsens 43 §, uppgifna kostnader, för hvilkas
utgörande bidrag af Staten endast må påräknas, likväl med afseende å de
af nyssberörde handlingar inhemtade bevekande omständigheter, bifallit den
sökta befrielsen från återbetalnings-skyldigheten, i afseende på de till uppköp
af likkistor begagnade och i räkningarne öfver ifrågavarande förskott afförda
medel.
Hvad derefter vidkommer ersättningen af de summor, hvilka likaledes
blifvit afförda, såsom inom Morlanda, Tjörns och Fässbergs pastorat utbetalda
för cholera-sjtikes vårdande och anskaffande af sjukföda samt inköpandet
Expeditions-VlskoUcts Förslag till tind. Skrifvelse, -V.o ig8.
af en ådersnäppare, så enär dessa utbetalningar icke sakna all gemenskap
med ett utaf de i Högstbsrörde Kongl. Kungörelse uppräknade föremål, hvartill
allmänna medel må användas, hafva Rikets Ständer bifallit, att invånarne
i dessa 3:ne pastorat, må varda befriade från den riem afförd ra de återbetalning
af de till berörde utgifter använda allmänna medel, utgörande, på
sätt förut är vordet uppgifvit, en sammanräknad summa af Trehundra femtioen
R:ir 34 sk. 3 rst., samt att så väl detta belopp, sorn förut omförmälde
1,423 R:dr 8 sk. 5 rst. B:co må i vederbörande räkenskaper affbras.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den IG Januari 1841.
N:o 198.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den )3 Jan. 1841.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den )5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga framställning om afskrifning eller ersättning
för ätskillige, dels på öfverskotten af Statsverkets inkomster
anordnade, dels ifrån Stats-Contoiret, af under händer
hafvande medel, bestridde utgifter.
(Stats-Utk. Uti. N:o 363.)
S. A. K.
Med anledning af E. K. M:s, uti Dess Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, gjorda framställning orri afskrifning, dels af åtskilige,
på inkomst-titlarnes öfverskott, under loppet af åren 1833 lill och med
1837, anordnade utgifter, dels af sådane utbetalningar som E. K. M:s och Rikets
Stats-Contoir af under händer hafvande medel måst bestrida, få Rikets Ständer i
underdånighet anmäla, att hvad forst beträffar de på öfverskotten å Statsverkets
inkomster anordnade utgifter, så hafva Rikets Ständer bifallit, att
dessa, uppgåcnle, enligt den vid llögstberörde Nådiga Proposition fogade
Expeditions-TJtskottets Förslug till und. Skrifvelse , No tp8. 44^
specification, till ett sammanlagdt belopp af 20,974 R:Jr 3 sk. 4 rst., må i
liqvid öfver öfverskotten å Statsverkets inkomster afskrifvas.
Vidkommande dernäst de af under händer hafvande medel bestridde
utbetalningar, hvilka, jemlikt en den Nådiga Propositionen likaledes bilagd
förteckning, uppgått till en summa af 46,887 R: Ir 43 sk. 1 rst. B:eo, så
hafva Rikets Ständer jemväl bifallit afskrifning uti näst uppgörande liqvid,
öfver öfverskotten å Statsverkets inkomster af de, enligt Kongl. Brefvet den
16 December 1836, utbetalde 26,662 R: Ir 34 sk. 3 rst., utgörande en, medelst
E. K. M. och Rikets Svea Hof Rätts Dom, af E. K. M. uti Högsta Domstoln
i Nåder fastställd den 28 Juni 1838 Dykeri- och Bergnings-Compagniet
för lidna förluster tillerkänd ersättning. Äfvenså hafva Rikets Ständer
bifallit dylik afskrifning så väl af de till Doms fullgörande i rättegången emellan
Kronan och Öfverste Claessons fru, angående husröte-ersättning, enligt
Kongl. Brefvet den 2 Juni 1837, utgifne 14,707 R;dr 28 sk. 7 rst. rörande
hvilken fråga Statsverkets ersätlnings-skyldighet blifvit af E. K. M. uti
Dess Högsta Domstol fastsläld, medelst Nådig Dom af den 27 Juli 1838;
som ock af de lill understöd för de brandskadade i Wexiö, jemlikt E. K.
M:s Nådiga Bref den 2 Mars 1838, utbetalde 2,0(X) R: Ir samt af de såsom
gåfva eller förskott utan säkerhet de brandskadade i Söderhamn, enligt
Kongl. Brefvet den 5 December 1835, meddelade 1,500 R: Ir, enär dessa
understöd varit påkallade af den nödställda belägenhet, hvari nämnde städers
torftige invånare genom ifrågavarande olyckshändelser voro försatte.
Deremot, hvad angår den å ofvanberörde förteckning jemväl uppförde
ersättning lill Arrendatorn Sven Svensson för en genom missväxt liden förlust,
jemlikt Kongl. Brefvet den 11 December 1838, 213 R:dr 42 sk.; så,
enär enligt hvad Rikets Ständer inhemtit, Krono-länsmannen P. Otterström^
genom Kållands Härads-Rätts utslag den 29 Maj sistlidet år, blifvit ålagd alt
berörde medel ersätta, men Rikets Ständer icke varit i tillfälle att få upplyst,
huruvida utslaget vunnit laga kraft, eller Otterström deröfver anfort
besvär, hafva R kets Ständer, i detta sakens skick, icke ansett sig kunna den
ifrågasatta afskrifningen bifalla.
1 och för fullföljd af rättegången med Tracteuren Bjötkman, såsom arrendator
af bro-afgiften vid de emellan Stockholm och Drottningholm belägne
broar, hafva, eldigt Kongl. Brefvet den 22 December 1836, blifvit utbetalde
143 R:dr 18 sk. 8 rst., hvilka likaledes finnas å merberörde förteckning
uppförde; men då, efter den upplysning, som blifvit Rikets Ständer meddelad,
Under-Rälternes och Hof-R itternes beslut blifvit, genom E. K. Mts den
27 sistlidne April gifue Nådiga Dom, ändrade och ogillade, samt Björkman
445 Expeditions-Utskollcts Förslag till tind. Skri/velse, N.-o /pg.
endast tillagd 52 R:dr 16 sk. afkortning i 1836 års arrende för Trallebergs
bro, hvaremot de här förut omförmälde 143 R: Ir 18 sk. 8 rst. få af Statsverket
återlyftas, hafva Rikets Ständer funnit afskrifning af sistnämnde belopp
icke kunna medgifvas.
Hvad slutligen beträffar den å Förteckningen upptagna ådömda ersättning
till Brukspatronen af Uhrs enka, enligt Kongl. Brefvet den 28 September
1839, af 1,660 R:dr 15 sk, 7 rst.; så, enär handlingarne i detta mål
blifvit af E. K. M. öfverlemnade till Justitiae-Canzlers-Embetet, hvilket derefter
den 2 Juni nästlidet år uppdragit åt Advocal-fiskals-Embetet i E. K. M:s
och Rikets Svea Hof-Rält att, till vinnande af ersättning för nyssomförmälda
1,660 R:dr 15 sk. 7 r:st., låta aclion emot vederbörande tjenstemän anställa,
samt således medlens afskrifning, innan berörde aotion blifvit slutligen afgjord,
icke lämpligen bör ega rum, hafva Rikets Ständer ansett densamma
för närvarande icke kunna bifallas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 20 Januari 1841.
N:o 199.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i3 Jan. iP4l*
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ersättning till
innehefvarne af sådane i rotering qvarstående hemmanj som
ifrån Capellans• till Skolmästare-boställen blifvit eller blifva
förvandlade.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 66.)
S. A. K.
Jemte det Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad derå, alt, i öfverensstämmelse
med den af Kongl. Krigs- och Kammar-Collegierna, under
Expeditions-Vtskollets Förslag till und. SkrifvelsCj N.-o 199.
447
deri 25 Februari 1835, utfärdade och på E. K M:s med Rikets senast församlade
Ständer gemensamt fattade beslut grundade, Kungörelse, alla de
Capellans-boställeu i Riket, hvilka antingen, i brist af närbelägna oroterade
heraman, måste i roteringen qvarstå, eller fåLt roteringen år 1826 orätt förflyttad
på redan af alder till fullo roterade hemman, böra undfå en, roterings-skyhligbeten
motsvarande, ersättning eller vederlag af vacance-afgiften
för jord, sora, underkastad ordinarie rotering, ändock icke proesterar den in
natura; tnen alt, då uli en och annan församling, der Skol-inrältning saknats,
och der, till fyllande af della behof, socknemännen icke mägtat annan
utväg dertill bereda, Cora ministers-beställningen blifvit, med E. K. M:s Nådiga
tillåtelse, förvandlad till Skolmästare-tjenst, med bibehållande underlönen
af Cappellans-bordet, det hädanefter till följd af E. K. M:s, i början af
delta Riksmöte, aflåtna Nådiga Proposition, rörande folkundervisningens befrämjande,
bör förväntas, alt mångå smärre församlingar söka Nådigt tillstånd
för begagnande af samma utväg att inom Socknarne bilda en fast Skola
med skicklig Lärare, har hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord
derom, alt en sålunda tillkommen Skolmästare, med vida trägnare göromål,
än en Comminister, må bibehålla de förmoner, sorn förut tillhört hans boställe;
och som, hvad sålunda blifvit ånfördt, synts Rikets Ständer välgrundadt
samt åsyftande att förebygga olika tillämpning af Roterings-författningarne
för framtiden och i det ifrågavarande fallet, få Rikets Ständer hos E.
K. M. i underdånighet anhålla, att, så väl de Cappellaus-bord, hvilka, på
derom gjord underdånig ansökning, ledan blifvit, med E. K. M:s Nådiga tillstånd,
till Skolmästare-boställen förvandlade, som ock de, hvilka hädanefter
möjligen komma att undergå samma förvandling, må, på det i Kongl. Krigsoch
Kammar-Collegiernes ofvunnämnde allmänna Kungörelse af den 25 Februari
1835 omförmälde sätt, undfå en, mot roterings-kostnaden svarande
ersättning, derest inga närbelägna oroterade jordlägenheter linnas, på hvilka
roterings-skyldigheten kan öfverflyttas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
448 Expeditions-Utskotlets Förslag lill und. Skrifvelse , N.o i oo.
N:o 200.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i3 Jan. i8$i.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående afskrifning af
undsättningsskulderne i Norr- och Westerbottens Län.
(Stats-Ulsk. Uti. N:ris 309 och 364.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition, under den 27 Juli sisth år, har E. K. M. behagat
föreslå Rikets Ständer alt bevilja Westerbottens och Norrbottens Läns invånare
ytterligare afskrifning af deras undsältningssknlder till Stals-Verket,
hvilka blifvit beräknade till elt belopp af 158,738 R:dr 11 sk. 2 r:st för
Westerbottens Län och till 230,646 R:dr 17 sk. 7 r:st for Nort bottens Län,
hvarvid E. K. M. likväl ansett, att, om eftergift af en del utaf Statens äldre
fordringar för spanmåls-undsättningar i dessa Län kommer att ega rum, densamma
icke bör bestämmas till visst ziffertal, utan afski ifnings-beloppet lättås
efter hvarje gäldenärs verkliga behof, ntröndt genom föregången lagenlig
undersökning, i den ordning, som föreskritves i Kongl. Kungörelsen den 11
December 1830, angående behandling af extra ordinarie afskrifnings-frågor
och anmärkningsmål, och med den varsamhet, som, i afseende |å undsältningsskulders
indrifning, är stadgad i Kongl. Brefvet den 13 December 1834,
eller att behöflige bohagsting, klädespersedlar, erforderlige kreatur och åkerbruks-redskap
för jordbruket, nödig säd till utsäde, och läst egendom icke få
i mät tagas; och har E. K. M. för öfrigt ansett beslutet om ifrågavarande
eftergift icke böra föranleda någon rubbning af hittills i Nåder meddelade
föreskrifter, i afseende på bildandet af fond för socken- och district-magaz n
inom nu ifrågavarande Län.
I sammanhang, härmed hafva äfven Rikets Ständer förehaft väckta frågor
om afskrifning af lika beskaffade skulder inom andra Län, och fä Rikets
Ständer, så väl i följd af ofvananförda Nådiga Proposition, som af dessa enskilda
framställningar, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K. M.
täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande i de Län, der Stats-Verket eger
utestå
-
Expeditions-Utskoltets Förslag till lind. Skrifvelse, N-0 200. 449
utestående fordringar för undsättnings-spanrnål, att låta uti lagligen utlysta
sockenstämmor, i närvaro af så väl Kronofogde, eller det ombud, E. K. M:s
Befallningshafvande i hans ställe förordnar, sorn ock Länsman, anställa undersökning,
till utrönande af hvilka gäldenärer äro utfattige och sakna all
tillgång till sina skulders godtgörande; hvarefter för alla dem, i afseende å
hvilka ett dylikt förhållande af socknemännen enhälligt vitsordas, afskrifning,
derest icke andra hinder möta, samt utan afseende derå, om borgen för skulden
blifvit ställd, må, utan vidare undersökning, i laga ordning ega rum;
hvaremot för öfriga skuldposters indrifning af hufvud-gäldenärerne, eller dem,
som spanmålen emottagit och äfvenledes ulan anspråk mot borgesman eller
dem, som betalningsansvar sig iklädt, alla nödiga åtgärder skyndsammast och,
så vidt ske kan, innan detta års slut, böra vidtagas, samt dervid iagttagas,
att, på sätt genom Kongl. Brefvet den 13 December 1834 är vordet stadgadt,
gäldenärernes fasta egendom, behöfliga bohagsting, klädespersedlar, för jordbruket
erforderlige kreatur och åkerbruks-redskap, samt nödig säd till utsäde
icke få i mät tagas; börande sedermera de sist omförmälde fordringar, för
hvilkas gäldande tillgång hos gäldenären bevisligen saknas, äfvenledes i behörig
ordning, så fort ske kan, till afskrifning befordras; och torde E. K. M.
täckas alt till Rikets näst sammanträdande Ständer i Nåder aflåta Berättelse
om utgången af de vidtagna åtgärderne.
Äfvenledes få Rikets Ständer, i anledning af hvad uti E. K. M:s Nådiga
Proposition är yltradt, i underdånighet anhålla, att detta beslut icke må
föranleda någon rubbning af hittills i Nåder meddelade föreskrifter, i afseende
på bildandet af en grundfond för sockne- och district-magazin inom
"Wester- och Norrbottens Län, hvilket blifvit stadgadt såsom vilkor för den
förut beviljade eftergift af en del utaf Stals-Verkets undsätlnings-fordringar
inom nämnde Län.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s Högstberörde Nådiga Proposition,
få i underdånighet anmäla; framhärdande &c.
Stockholm den 20 Januari 1841.
Sih. till R. St. Prat. 18410 Sami. 1 Afd„
57
45o
Expeditions- Utskottets Förslag till tind. Skrifvelset N. o i or.
N:o 201.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Jan. .84,.
Presle-Ståndet den 20 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifveisej angående skjutsning?,
anstalterne i Riket.
(Allra. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 26 samt Uti. N:o 107.)
S. A. K.
Uti aflåten Nådig Proposition till Rikets Sländer den 24 Februari nästlidet
år, har E. K. M., synnerligast på grund af de åsigter, som vid sistlidne
Riksdag uttalats, behagat förklara Sig vara sinnad att, på sätt Bonde-Ståndet
då begärt, med 8 sk. B:co per mil förböja nuvarande skjutslegan för en
häst, på alla de ställen, der entreprenader kunna till vägabringas, med åliggande
för de skjutsningsskyldige, att, på de ställen, der de beslutade entreprenader
ensamt emot denna förmon icke kunna åstadkommas, till dess befremjande
sammanskjuta ett öfverenskommet ytterligare tillskott i penningar eller
varor, samt att, för sådant ändamål och i nära öfverensstämmelse med af
Bonde-Ståndet afgifvet förslag, stadga nödige föreskrifter; men att dervid förekommit,
å ena sidan, att en stor och ändamålet troligen motverkande oreda
syntes kunna uppstå inom de skjulslag, der entreprenad hade af de fleste
blifvit beslutad, derest icke minoriteten vore förpligtad att underkasta sig
pluralitelens beslut, samt, å andra sidan, att E. K. M. icke ansett Sig, utan
Rikets Ständers medverkan, kunna ålägga någon skjutsskyldig att, utan sitt eget
frivilliga begifvande, nu och för framtiden, utbyta de honom åliggande
prsesta tioner emot en i penningar eller varor utgående afgift; hvadan E. K.
M. ansett Sig böra med Dess hufvudsakliga beslut i ämnet uppskjuta och velat
i Nåder inhemta Rikets Ständers underdåniga yttrande, huruvida Sländerne
för deras del vilja, på sätt Bonde-Ståndet vid sistförfiutna Riksdag föreslagit,
förklara: att inom de skjutslag, der pluraliteten yttrat sig villig att, på
uppgjorda vilkor, ingå på öfverenskommelse om entreprenad, emot upphörande
af håll- och reserv-skjutsskyldigheten, minoriteten ovilkorlig, n må vara
förpligtad alt undeikasta sig majoritetens och de frånvarande de närvarandes
beslut, äfvensom E. K. M. i Nåder förklarat Sig, med anledning af hvad Ri
-
Expeditions-Utskottcts Förslag till tind. Skrifvelsej N.o 201. 45i
kets Ständer derom yttrat och ytterligare kunna finna nödigt i ämnet föreslå,
samt E. K. M. pröfvar till ändamålets ledande, vilja Sitt Nådiga beslut
meddela.
Rikets Ständer hafva detta magtpåliggande ärende behörigen öfvervägat,
hyllande dervid den grundsats, att skjutsnings-bestyret bör utbjudas lill enpreprenad,
med vilkor af stegring i skjutslegan, hvarförutan, i händelse entregrenader
icke ensamt emot tillgodonjutande af en sådan förmon kunna åstadkommas,
jemväl tillskott i penningar ellrr varor, må, för ändamålets befordrande,
ifrågakomma, att utgöras af de de skjutsskyldige, hvilka från skjutsningsbesväret
såmedelst befrias.
I afseende åter å den omständighet, huruvida, sedan flertalet af skjutsskyldige
vid en station bifallit föreslagna vilkor för entreprenad, de öfrige af
samma skjutslag böra deraf vara förbundne att i dessa vilkor ingå, hafva Rikets
Ständer funnit en sådan föreskrift kunna leda till verkligt förtryck derigenom,
att någon påbördades vilkor, som enskildt för honom voro mera betungande,
än sjelfva skjutsnings-besväret, hvaremot någon säkerhet icke är att
påräkna uti flertalets bifall till vilkoren, då ett sådant bifall kan framkallas
af förhållanden, som icke för hela skjulslaget äro gemensamma, och man till
och med kan tänka sig möjligheten, alt en majoritet af ett skjulslag kunde
befordra enskild vinning genom stegring af entreprenad-vilkoren på minoritetens
bekostnad. Grannlagenheten om hvars och ens enskilda rätt påkallar
dessutom, alt lian, alldeles oberoende af andra, må sjelf bedöma, om utbytet
af en honom ålagd skyldighet emot en annan länder honom till fördel eller
icke. Deremot anse Rikets Sländer, utan all kränkning af sådan grannlagenhet,
kunna antagas, att den, som icke vill ingå i föreslagna entreprenad-vilkor,
bör bestämdt uttala sin vägran och icke hindra öfver läggningen och
besluten om en så vigtig angelägenhet, genom egenvilligt uteblifvande från
sammankomster, som för sådant ändamål blifvit behörigen kungjorde, i öfverensstämmelse
med hvilken mening Rikets Ständer funnit de vid sådana
sammankomster frånvarande böra åtnojas med de närvarandes beslut.
Då! det sålunda ankomme på hvarje skjutskyldig enskildt att, när fråga
blifver om bidrag till entreprenad, antaga eller förkasta de vilkor, som kunna
betingas, skall det utan tvifvel, åtminstone till en början, vid många stationer
inträffa, alt, endast af denna anledning, skjutsnings-bestyret icke helt
och hållet kan åt entrepreneurer öfverlåtas, emedan man sällan torde kunna betinga
sådana vilkor, hvarmed alla finna sig belåtna, för de ställen, der icke
entrepreneuren åtnöjes med skjutslegan till det förhöjda beloppet, utan alla
bidrag af de skjutsskyldige. Detta bör dock, enligt Rikets Ständers tanka, ic
-
452
Expeditions-Ulskottels Forslag lill und. Skrifvelse^ iV.-o 201.
te hindia införandet af den förändrade anstalten, så vida vilkoren antagas för
så stor del af skjutslaget, att den ändamålsenligt kan till vägabringas, för hvilket
ändamål Rikets Ständer anse i allmänhet erfordras, att entrepreneuren Öfvertager
skjulsningen, åtminstone för halfva skjulslaget; dock kan, till följd af
skjutslagens större utsträckning och serskilda locala förhållanden, äfven en mindre
andel vara tillfyllestgörande, hvilket synes böra bero på pröfning af E.
K. M:s Befallningshafvande, utan att likväl entreprenad någonsin må antagas
för mindre, än en tredjedel af skjutslaget. — Der således entreprenad blifvit
aftalad endast för en del af skjutsen, skulle de skjutsskyldige, som icke deri
ingått, komma att fortfarande bestrida skjutsningen hvar i sin tour.
Då man måste antaga, att, så vida icke de skjutsniugsskyldige skola få
vidkännas allt för kännbara bidrag till entrepreneurer, den vinst, dessa böra
få beräkna såsom ersättning för besvär och risk, endast är att hemta af den
ökade skjutslega!!, och denna inkomst för ett inskränkt skjutsningsbestyr icke
kan blifva lönande, om den icke kommer entrepreneuren till godo, vidare än
för den skjutsning, som af honom bestrides, så skulle deraf följa, atl man föga
kunde hoppas, det någon skulle åtaga sig entreprenader för delade skjutslag,
och att således den åsyftade anstalten skulle uteblifva för alla de ställen,
der skjutslagen icke enhälligt förena sig 0111 entreprenad-vilkoren. Derföre hafva
Rikets Ständer ansett, att, lör ändamålets vinnande, ovilkorligen måste förutsättas,
det inkomsten af den förökade legan för skjuts, som utgår från stationer,
der entreprenad är aftalad, odelad kommer entrepreneuren till godo,
ehvad han bestrider större eller mindre del af skjutsningen, såsom följd hvaraf
skjutslegan för sådane stationer utan undantag skulle erläggas till det stegrade
beloppet, samt, då den skjutsskyldige, som sjelf bestrider sin skjutsning,
derför icke bör tillgodonjuta högre lega än hittills, öfverskoltet tillfalla entrepreneuren.
— Genom ett sådant bestämmande bör entreprenaden i det närmaste
blifva lika förmonlig, ehvad den omfattar ett mer eller mindre vidsträckt
skjutsningsbestyr, och det hinder således anses håfvet, som annars vore
att förutse uti svårigheten att tillvägabringa enhällig öfverenskommelse i110m
hvarje skjutslag. Detta bestämmande är också en gifven följd af den
grundsats, Rikets Ständer antagit, att skjutslegan bör förhöjas öfver allt, der
detta medel erfordras för att framkalla frivilliga skjutsbeting, men att en sådan
förhöjning icke annorstädes bör ega rum.
För öfrigt anse Rikets Ständer rict vara angeläget, alt entrepreneurer icke
betungas med alltför stränga förbindelser, i afseende på hästarnes tillhandahållande
å skjuts-stationer vid anfordran, utan vilkoren i detta hänseende
någorlunda lämpas efter hvad förhållandet hittills varit och efter de för ser
-
Expcditions-Vtskoltcls Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 201. 453
skilda orter olika utvägarnc för hästa roes ulfodiing. De försök till entreprenader,
som hittills varit gjorda, torde nemligen oftast misslyckats, jast till
följd af de i detta afseende för vidt utsträckta fordringarne, lika mycket sorn
denna utgång blifvit föranledd af brist på enighet inom skjutslagen, och iden
111011 dessa olägenheter kunna undanrödjas, hör man hoppas mera framgång af
försöken, om de förnyas.
På samtlige ofvan anförde grunder, och i enlighet med Bonde-Ståndets
vid förra Riksdagen aflåtna underdåniga skrifvelse, hafva Rikets Ständer, för
att befordra en nödvändig förändring af närvarande skjulsnings-anstalter, funnit
sig böra föreslå följande bestämmanden:
l:o
I stället för gästgifveri-, håll- och reserv-skjutsen, skola skjutsnings-anstalter
till vägabringas genom entreprenader, så vidt sig göra låter, och i detta ändamål
skall skjutslegan höjas å landet till 24 sk. och i stad till 28 sk. milen
för hästen, för de stationer, der sådane anstalter blifva införde.
2:o
O111 någon erbjuder sig att bestrida skjutsningen med de vilkor, som för
skjuts-entreprenader här nedan stadgas, och derför icke fordrar annan ersättning
än skjuts-legan till det belopp, som i föregående punkt är bestämdt, så
att de skjutsskyldige följaktligen undgå att vidkännas några bidrag, skall sådant
anbud af Konungens Befallningshafvande antagas, ehvad de skjutsskyldige
dertill bifalla eller icke.
3:o
Om åter skjulsentreprenad icke kan åstadkommas för skjutslegan, utan bidrag
derutöfver erfordras, ankommer del på de skjutsningsskyldige att ålaga sig
sådant bidrag, för att befrias från skjutsningsbesvär^.
4:o
Såsom förberedelser för den förändrade skjutsnings-anstalten , skola Konungens
Befallningshafvande, efter föregången undersökning, för hvarje station
bestämma antalet af de hästar, hvarmed en entrepreneur bör vara försedd och
i hvad nion della antal bör genast vid anfordran vara att tillgå, eller efter
bestämda tider framkaffas, samt antalet och beskaffenheten af åkdon, som af
enlrepreneuren bör åt de resande tillhandahållas. Dessa bestämmelser lämpas
efter behofvet, sådant det hittills visat sig, eller annars med någon säker
-
454 Expeditions Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> Nio aor.
hel kan beräknas, och dervid skall äfven hafvas afseende å de tillfällen för
hästarnes utfodring, som vid hvarje station äro alt tillgå och måste begagnas;
dock att de resandes fortkomst, så vidt sig göra later, befordras och åtminstone
icke vidsträcktare uppehåll medgifves, än det, som med nuvarande skjulsliingsanstalt
varit förenadt.
Sedan beslut härom blifvit fattade och vunnit laga kraft, skall Konungens
Befallningshafvande serskildt för hvarje station föranstalta om entreprenad-auetion
för skjutsbestyrels öfvertagande. "Vid utropet tillkännagifvas de i
ofvanomförmälde ämnen antagne bestämmelserne, jemte de förbindelser, entrepreneuren
i öfrigt skall ikläda sig. Utrop skall först ske å skjutslegan till
det antagne högsta belopget, utan bidrag af de skjutsningsskyldige, och det lägsta
anbud, dervid göres, skall antagas, i öfverensstämmelse med hvad i 2:dra
punkten är stadgadt. Göres icke sådant anbud, skall utrop anställas med vilkor
af bidrag från de skjutsskyldige, jemte den förhöjda skjutslegan.
5:o
I de fall, då, såsom vilkor för entreprenad, tillskott fordras af de skjutsningsskyldige,
skola dessa, för att deröfver höras, genom behörigen af Konungens
Befallningshafvande utfärdad Kungörelse, slationsvis sammankallas, då
det beror af hvarje skjutsningssky Idig enskildt att antaga eller förkasta de erbjudna
vilkoren; dock skola de vid sådan sammankomst frånvarande åtnöjas
med de beslut, som pluraliteten af de närvarande bi träd t, och, om rösle-antatalet
blifver lika , gälle den mening, som bifaller entreprenaden. Rösterne
beräknas efter de skjutstkyldige hemmanens storlek.
6:0
Om minst hälften af ett skjutslag antager sålunda erbjudna vilkor, skall
entreprenad för denna del afslutas ocb skjutslegan för den station, der det
sker, utgå till det förhöjda beloppet. Erbjuder sig till antagande af vilkoren
mindre del af skjutslaget, som dock utgör minst en tredjedel deraf, skall det
ankomma på Konungens Befallningshafvande att pröfva, om entreprenad-anstalten
kan för en sådan mindre del ega rum, i hvilket fall den må afslutas
och skjutslegan för stationen höjas. De af de skjutsskyldige, som icke ingått i
sädane entreprenader, bestrida skjutsningen i vanlig tour och åtnjuta derför
hittills fastställd lega, hvaremot det förhöjda beloppet för den af dem sålunda
utgjorda skjutsen skall tillfalla entrepreneuren.
Expeditions-Ulskollets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 101.
455
7:o
Der entreprenad för en del af ett skjutslag blifvit afslutad, och en eller
flere af de skjutsskyldige, som deri icke ingått, sedermera vilja sig dertill begifva,
skall entrepreneuren vara pligtig att, på förut bestämda vilkor, öfvertaga
deras skjutsskyldighet, dock icke förr än 6 månader efter behörigen skedd
tillsägelse.
8:0
Vid skjutsstation, der ingen entreprenad kan åstadkommas, bestrides skjulsningen,
såsom hittills, utan förhöjning af legan.
9:o
Om för någon skjutsstation de skjutsskyldige, till så stor del, som ofvan
är förutsatt, jättra sig benägne att ingå på entreprenad, men, af serskilda
anledningar, bidrag dertill fordras utöfver hvad de skjutsskyldige skäligen
kunna anses ega förmåga att åstadkomma, och, till följd häraf, en ytterligare
stegring af skjutslegan anses oundgängligen nödvändig, eger Konungens
Befallningshafvande att härom bos Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan,
dervid likväl i intet fäll må föreslås högre lega, än 32 sk. Banco milen för
hvarje hust, ehvad det är å landet eller i stad.
10:o
Vid uppgörande af contract om skjuts-entreprenad, skall Konungens Befallningshafvande
tillse, all endast väl frejdad och pålitlig person till entrepreneur
antagas, samt att han ställer vederhäftig borgen för fullgörandet af
sina förbindelser, under minst 5 eller högst 10 år. Då afslutad entreprenad
af en eller annan anledning upphörer, vidtager genast förpligtelse för de skjutsskyldige
hemmanen att åter bestrida skjulsningen i den ordning, som varit
iagttagen, innan entreprenaden afslutades, intilldess ny entreprenad kan åstadkommas.
Med framställning af detta allt, få Rikets Ständer bos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att skjutsnings-anstalterne måtte ordnas, i enlighet med
hvad Rikets Ständer sålunda underdånigst föreslagit, samt nödige föreskrifter
i detta afseende varda i Nåder meddelade, äfvensom att E. K. M., i anledning
af nu i frågaställd a förändrade förhållanden, läcktes låta utarbeta en
ny Skjuts- och Gästgifveri-ordning, innehållande de stadganden, E. K. M. i
Nåder prof var nödiga och ändamåls-enliga, till de resandes och skjutsandes
4?G
Expedilions-Utskottets Förslag lill tind. Skrifvelse j N.o 20f.
betryggande emot missbruk vid skjuts-inrättningens begagnande, dock att,
utan afbidan häraf, skjuts-entreprenader måga tillvägabringas, i den moa
omständigheterne kunna det medgifva; hvarjemte och då det är af serdeles
vigt, att Rikets Ständer vid nästa Riksdag, efter det verkan af de nu föreslagne
anstalterne visat sig, sättas i tillfälle att ytterligare öfverlägga om de
vidare förbättringar, som kunna finnas nödige, Rikets Ständer härmed få yttra
den underdåniga begäran, att E. K. M:s Befallningshafvande måtte anbefallas,
före nästa Riksdag, till E. K. M. i underdånighet afgifva utförliga
berättelser om framgången af skjuls-entreprenaderne, eller hvilka hinder
som derför mött, samt atL dessa berättelser malte Rikets Ständer i Nåder
meddelas.
Vid pröfning af förevarande ämne hafva Rikets Ständer jemväl funnit,
att Diligence-inrättningen hör befordras och underlättas genom de förmoner,
som möjligen deråt kunna beredas, desto hellre, som en fullkomligt stadgad
och i möjligaste måtto lill alla orter utsträckt Diligence-inrätlning och dermed
förenade forvagns-anstalter höra till den fulländning af skjutsväsendets
utbildande, hvaråt alla bemödanden för förbättringar i denna del böra rigtas.
Rikets Ständer hafva föreställt sig alt, i den moa skjuts-entreprenader
mera allmänt hinna tillvägabringas, efter det förslag,som derom nu är frainstäildt,
skall snart deraf framkallas omtankan att ordna forvagns-inrättningar
för trafikens underlättande å de communications-linier, som dertill finnas
lämpliga, på enahanda sätt, som redan skett för vägen emellan Stockholm
och Upsala; och på det att denna angelägenhet så mycket säkrare må med
uppmärksamhet omfattas, få Rikets Ständer i underdånighet hemställa, att
E. K. M:s Befallningshafvande måtte i Nåder anbefallas befordra sådane anstalter,
der de lämpligen kunna åstadkommas.
Hvad Diligence-inrättningen serskildt beträffar, är det kändt, alt inkomsten
deraf icke motsvarat kostnaden, hvartill orsaken hufvudsakligen torde
igenfinnas i svårigheten för den enskilda speculationen att täfla med de allmänna
skjutsnings-anstalterna, sådana de varit och ännu äro, genom hvilka
de skjulsningsskyldige i allmänhet oslridigt fått vidkännas betydliga uppoffringar
till de vägfarandes fördel; men om också detta förhållande upphörer,
qvarstå andra svårigheter, som påkalla fortsatt ansträngning för att besegras.
Då Rikets Slä nder funnit, hurusom denna Inrättning, sådant oagtadt, ovedersägligen
beredt landel fördelar, fullt motsvarande hvad derå blifvit uppoffradt,
samt att dess upphörande skulle menligt inverka på trafiken, hvaremot
den för inrättningens underlättande förut ifrågaställa anstalt, medelst
medgift
Expeditions-ZJtskotlets Förslag till und. Skrifvelsej IV.-o 201.
457
medgifvande af rättighet för Diligence-Bolaget att entreprenera om hållskjuts,
motsvarande det antal resande, som med Diligencen fortskaftas, onekligen
skulle leda till hinder för den förändring af skjuts-inrättningen i allmänhet,
som med det nu framställda förslaget åsyftas, få Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, alt E. K. M. af de under Dess disposition ställde postmedlen
täcktes bevilja Diligence-inrättningen det understöd och de fördelar, som, efter
E, K. M:s Nådiga ompröfvande, må finnas lämpliga för ändamålet och
tillgångarna kunna medgifva.
På det den föreslagna stegringen af skjutslegan icke må verka till allt
för kännbar tillökning af Statens och enskildes kostnader för embetsmäns resor,
hafva Rikets Ständer ansett en lämplig förändring af 1827 års Rese-reglemente
vara af behofvet påkallad, och få i sådant afseende i underdånighet
föreslå, att de 12 classer, som upptagas i berörde Reglemente, inskränkas
till 5 classer sålunda, att för den hittills varande
l:a classen anslås
5 hästar
2:dra oah 3:dje classerne
4 d:o
4:de och 5:te d:o .  3 d:o
6:te, 7:de och 8:de d:o 2 d:o
9:de, 10:de, ll:te och 12:te dito 1 häst,
med bibehållande i öfrigt af de föreskrifter, reglementet innehåller; dock så,
att skjutslega aldrig må beräknas annorlunda, än den samma för hvarje station
är bestämd, samt att kronobetjening och fjerdingsman ej beräkna högre
skjutslega, än den hittills gällande, så vida de icke begagnat skjuts från station,
der entrepi’enad finnes.
I sammanhang härmed, hafva Rikets Ständer slutligen fästat uppmärksamhet
å de med kronoskjutsen förenade olägenheter, och dervid val ansett
denna skjutsning icke kunna helt och hållet upphöra; men då den, serdeles
för vissa orter, utgör en ganska kännbar börda, är det angeläget, att densamma,
så litet som möjligt, anlitas, och torde, med det tillfälle, som Sveriges
läge erbjuder för sjö-communicationer, kronoskjutsens anlitande under
fredstid kunna betydligt minskas genom begagnande af ångfartyg och andra
sjölägenheter. Deremot och som förhöjning af legan för den vanliga skjutsen
här ofvan icke blifvit föreslagen annorlunda, än för att framkalla entreprenader
och med vilkor af deras tillvägabringande, hafva Rikets Ständer funnit
en sådan förhöjning ännu mindre böra komma i fråga för kronoskjutsen, som
användes endast för landets gagn och säkerhet. Och få Rikets Ständer, till
följd häraf, i underdånighet anhålla, att, genom användande af ångfartyg och
Bih. till R. St. Prot. 1841. 10 Sami. 1 Afd. 58
458 Expeditions-ZJtskotlels Forslag till tind. Skrifvelse, N.o 302.
andra sjö-lägenheter, behofvet alt anlita kronoskjutsen må, så vidt sig göra
låter, inskränkas.
Hvilket allt, med anledning al E. K. M:s högstberörde Nådiga Proposition,
Rikets Ständer få härmed, till svar derå, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 20 Januari 1841.
N:o 202.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den a3 Jan.
Preste-Ståndet den 23 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående Curhus-afgiftens
fortfarande.
(Allm. Resv.- och Ekon.-Utsk. Bet. N:o 11, Uti. N:o 23 och
Mern. N:o 29 samt Först. Stats-Utsk. Mern. N:o 397.)
S. A. K.
Enär den af Rikets Ständer, vid sista Riksdag, till fortsatt utgörande
beviljade årliga afgift till veneriska smittans hämmande och utrotande, endast
blifvit för en viss tid bestämd, eller att utgå från och med år 1835
till och med det år, då nuvarande Riksdag slutas, men af inkomne uppgifter
från Serafimer-Ordens-Gillet är ådagalagdt': att inkomsterna vid Läns-Lazaretten
och Curhusen, 0111 Curhus afgiften skulle upphöra, utgjorde ett högst
obetydligt belopp emot utgifterna vid samma inrättningar; alt dessa sjukvårds-anstaller,
i saknad af Curhus-afgiften, eller annan deremot svarande
inkomst, omöjligen skulle kunna ega bestånd, samt att af den, under senare
åren, genom vidtagna förbättringar och nedlagde kostnader å Hospitalen i
Riket, i betydlig mon anlitade Hospitals-fonden något understöd icke vidare
kunde meddelas Läns-lazaretten, hvilka det dessutom, jemlikt Kongl. Brefvet
den 10 October 1765, åligger Länens invånare att på egen bekostnad an
-
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.o 202. 4%
lägga oell underhålla, utan att desse alltså ega någon egentlig rättighet till
bidrag Tran Hospilals-fonden; har E. K. M., uti Nådig Proposition af den 8
Februari nasti idet år, behagat, med framställning af berörde förhållanden och
på grund deraf, hos Rikets Ständer föreslå följande beslut: a) att den så kallade
Curhus-.ifgiften foitfarande skall af hvarje mantalsskrifven person, med
högst feni och minst en skilling Banco, utgöras intill utgången af det år, då
näst härefter infallande Riksdag slutas, samt inom hvarje Län af dess Commitlerade
bestämmas till det belopp, lika för alla betalande, att erforderlig
tillgång vinnes, både för L izareltens och Curhusens behof, hvartill afgifleu
må gemensamt användas;, och b) att äfven styrelsen och förvaltningen af
Lazaretten och Curhusen inom hvarje Län må fortfarande blifva gemensam.
Efter tagen kännedom så väl af de till den Nådiga Propositionen hörande
handlingar, som de ifrån Riksgälds-Contoiret Rikets Ständer tillhandakomne
Berättelser om revisionen af Curhus- och Lazaretls-räkeuskaperne för
Länen, hafva Rikets Ständer inhemtat, att den i räkenskaperne under åren
1834, 1835, 1836 och 1837 debiterade Curhus-afgiften, sedan afkortningarne
afgått, i medeltal för ett år utgjort circa 105,000 R:dr samt att, enligt
Sundhets-Collegii uppgifter, Curhus-inrättningarne, utom militaire-sjukhusen,
under nedannämnde år varit begagnade af följande antal sjuka, nemligen:
år 1831 af personer 2,517.
1832
1833
1834
1, ........ . 2,! 67.
1835
1836
Summa personer 16,626.
eller, i medeltal för hvarje af förenämnde år, 2,771 personer; hvaraf följagtligen
visar sig, att sjukantalet under dessa år varit högre än medeltalet
för åren 1827, 1828, 1829 och och 1830, som, efter afdrag för militair-sjukhusen,
utgjort 2,733 personer. Och som Revisions-berättelserne ifrån Länen
dessutom utvisa, att i allmänhet Curhus-inrättningarnes fonder eller behållningar
ännu äro så obetydlige, att, för desse inrättningars vidmagthållande, fortfarande
understöd, åtminstone tills vidare, synes oundgängligen nödigt, helst årliga bidrag
af Curhusmedlen äfven måste användas för Lazaretten, af hvilka, enligt hvad den
Nådiga Propositionen jemväl innehåller, åtskilliga behöfva utvidgas och förbättras,
för att uppfylla deras bestämmelse och motsvara ortens behof; så och
då, efter nu gällande grunder, Cur-anstalter obehindradt få inrättas på ett el
-
46o
Expeditions-Utskottets Förslag till nild. Skrifvelse, N:o 202.
ler flere ställen inom Länen, efter behof och öfverenskommelse, hafva Rikets
Ständer, sedan de jemväl i öfvervägande tagit åtskilliga hos Rikets Ständer i
detta ämne gjorda framställningar, godtfunnit besluta: alt en årlig afgift tili
veneriska smittans hämmande och botande må fortfarande utgå till och med
det år, då näst härefter infallande Riksdag slutas, med högst fem och minst
en skilling för hvarje mantalsskrifven person, under här nedan uppgifne vilkor,
nemligen: att det på vederbörande inom Curhusdistrictet skall ankomma
att för detsamma om Curhus-afgiftens belopp, emellan de för landet i allmänhet
godkände maximi- och minimi-afgifterne, eller högst fem och minst en
skilling för hvarje mantalsskrifven person, efter behofvet bestämma; att de
serskildt inrättade curhusdistricten må berättigas att disponera och behålla de
curhusmedel, som inom districtet inflyta, samt att hvad sålunda blifvit beslutadt
äfven skall gälla för nya Curhusdistrict, som intill nästa Riksdag bildas;
hvarjemte, och då, med hänseende tili vigten och angelägenheten af att
i möjligaste måtto söka förekomma veneriska smittans spridande, ökade controller
synas vara af behofvet påkallade, Rikets Ständer få hos E. K. i\l. i underdånighet
föreslå vidtagandet af de ytterligare åtgärder och anstalter, som
för ändamålets befremjande kunna pröfvas nödige och lämplige, så väl lill
smittans hämmande i allmänhet, som i afseende på från utrikes orter ankommande
skeppsbesättningar, om hvilkas behöriga besigtning mera bestämda föreskrifter
synas erforderlige, än de, som innefattas i Commerce-Collegii, på
E. K. M:s Nådiga befallning, under den 6 Maj 1839 derom utfärdade Kungörelse.
I sammanhang härmed, har hos Rikets Ständer till handläggning förekommit
väckt fråga derom, att, då Curhus-afgift till det nn gällande maximum
af fem skillingar på hvarje mantalsskrifven person ingalunda vore för
behofvet inom hufvudstacjen ändamålsenlig eller tillräcklig, den rättighet för
Stockholms Stads invånar^ måtte bestämmas, att, äfven till belopp utöfver det
för Länen i allmänhet fastställda maximum af 5 skilling för hvarje mantalsskrifven
person, Öfverenskomma om alt åtaga sig en efter behofvet lämpad
curhus-afgift; hvarvid Rikets Ständer pröfvat skäligt medgifva, att Curhus-afgiften
för Stockholm må bestämmas, efter behofvet, till minst en och högst
tolf skillingar för hvarje mantalsskrifven person.
Med antagande af ofvanberörde hufvudgrunder för Curhus-afgiftens utgående,
hafva Rikets Ständer jemväl funnit lämpligt att, i och för verkställigheten,
bestämma följande allmänna sladganden, nemligen:
l:o Till veneriska smittans hämmande och utrotande, utgöres årligen
ifrån och med år 1841 till och med det år, då nästa Riksdag slutas, af hvar
-
Expedilions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 202.
je mantalsskrifven person, en Curhus-afgift, för Stockholms stad, med högst
tolf och minst en skilling, samt inom öfrige delar af Riket med högst fem
och minst en skilling, allt Banco, lika för alla betalande inom hvarje Curhus-district,
efter dess behof; börande afgiften bestämmas utaf vederbörande
inom hvarje Curhus-district, antingen till ettdera af dessa belopp, eller deremellan,
men må icke, utan vid serdeles tvingande omständigheter, fastställas
till det högsta.
2:o Denna afgift skall utgå, användas och redovisas inom hvarje Curhusdistrict
serskildt, så att den blifver alldeles skiljd ifrån Hospitalens och Lazaretlens
fonder och räkenskaper, med förbehåll, att de härigenom inflytande
medlen icke begagnas till andra ändamål än Cur-anstalterne, efter behof
och öfverenskommelse inrättade på ett eller flera ställen inom Länen; men
skulle icke nämnde medel för veneriska smittans hämmande till fulla beloppet
åtgå, må öfverskottet, efter bestämmande af de i 3:dje punkten omförmälde
Commilterade, under nedannämnde Läne-Direclioners inseende, användas
för allmänna helsovården inom Länet, serdeles lill Lazarettens allmänna
utgifter i och för svårare yttre skador, och sådane sjukdoms-tillfällen,
som påfordra chirurgisk behandling.
3:o Ofördröjligen efter Riksdags-beslutets kungörande bör, genom utsedde
sockne-fullmägtige, hvilka sammankallas af Kronofogden, inom hvarje
Tingslag väljas en deputerad, samt af Borgerskapet inför Magistraten likaledes
en, hvilka deputerade sammanträda å tid och ställe, Konungens Befallningshafvande
utsätter, för att, under Landshöfdingens ordförande, besluta
genom öfverenskommelse eller votering per capita, deruti Landshöfdingen eger
deltaga, om sammansättningen till form och personer af den Comité med
nödige suppleanter, som skall årligen, intill nästa Riksdag, så väl revidera
och granska räkenskaperne jemte styrelsen och förvaltningen af Curhus-inrättningen,
sorn ock derefter till beloppet ej mindre bestämma bidraget till
Lazarellen af tilläfventyrs varande öfverskott, än äfven af den för följande
året behöfliga afgiften; hvilka befattningar, om deputerade så för godt linna,
äfven kunna tili Pröfnings-Comitén öfveriemnas. Städerna Stockholm och
Götheborg anses likväl, i dessa hänseenden, såsom serskilde Län.
4:o De från Hospitals- och Lazaretts-fonderne inom hvarje Curhus-district
skiljde Curhusmedlen användas af en, i enlighet med Kongl. Ma:ls Nådiga
Inslruction för Curhus- och Lazarells-inrättningarne af den 1'7 December
181 7, inom hvarje District tillförordnad Direction, och redovisas årligen inför
de, enligt 3:dje punkten, utsedde Comrnitterade, hvilka, örn de tillika äro
ledamöter af Pröfnings-Comitéen, skola i de, rörande deras sammanträden,
462 Expeditions-Utskottets Förslag lill tind. Skrifvelse , N.o 2o3.
utfärdade allmänna kungörelser, förut erinras om detta deras serskilda ofvan
omförmälde åliggande; börande icke allenast en serskild berättelse om nämnde
revision årligen tryckas, utan ock, genom Läne-styrelsens försorg, ett exemplar
deraf till hvarje kyrka inom districtet sändas, att från predikslolarne
kungöras, samt Serafimer-Ordens-Gillet, Sundhetskollegium och RiksgäldsContoiret
deraf undfå hvar sitt exemplar, det sistnämnde för alt Rikets Ständers
Revisorer och Bevillnings-Utskottet tillhandahållas. I dessa tryckta berättelser
skall äfven utsättas, till hvad belopp Commilterade bestämt afgiften
för det följande året, hvarefter debitering och uppbörd af oftanämnde afgift
kommer att, på förr vanligt sätt, tillika med de öfriga Krono-utskylderna,
verkställas.
5:o Räkenskaperna öfver Cuihus-medlen skola upprättas, i enlighet med
det härjemte bifogade formulär, men må icke afslutas förr, än Commilterade
på ofvannärunde sätt bestämt det bidrag, som må kunna lemnäs till den öfriga
helsovården.
Hvilket allt, till svar å E. K. M:s bögslberörde Nådiga Proposition, Rikets
Ständer få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1841.
F O R M U L A I R E
till
R ä k n i n g
öfver
C ur hus med len uti N. IV. Län
t
fö r år . .
^64 Expedilions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 262.
N. N.
1
Yerific.
Pag.
Debet.
Dal ance frän år 18 . .
Contant behållning i Landt-Ränleriet .
000
—•
Dito hos vederbörande
Förvaltare . .
00
—
—
Ullan te medel
000
—
—
Resterande Curhus-afgift
000
—
—
Obetalde underhålls-ersättningar . .
000
—
—
Inventarier
000
—
—
0000
Debiterad Curhus-afgift, för detta år af
000 personer, å 0 sk
000
—
—
0
Ränta å Capital
000
—
—
Underhålls-ersättning
i
00
-
0
0000
1
1
Summa
I
—-
—
0000
—
C u r
-
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j IV.o 202. 465
C u r h u s.
V en lie.
Pag.
Banco.
Credit.
Afkortaingar, enligt Längder . . .
000
—
—
0
000
Afskrifning af underhålls-ersältningar,
nn in
000
—
—
0
Utgifter.
Aflöning för Läkarevård .... 00
—
—•
0
„ „ Sjukskötsel . ... .00
000
0
Underhåll för 00 patienter med 000
portioner (om bestämdt pris derå är
utsatt) ä 0 sk
000
—
—
0
Medicamenter
000
—
—
0
Yed, Ljus och Olja
.
000
—
0
Beklädnad
000
—
—
0
Inventarier
000
—
—
0
Reparationer *
000
—
—
0
Skrifmaterialier
00
—
—
0
Begrafningskostnad
00
—
—
0
Diverse utgifter, enligt Specification
00
—
—
0
000
Öfverskott, alt, enligt Commilterades be-
slut användas till allmänna Sjukvår-
den i Länet
—
—
■—
000
Balance till dr 18 . .
Behållning i Ränteriet
000
—
—
„ hos Förvaltaren ....
00
—
—
Utlånta medel, med upplupen ränta .
000
—
—
Obetalda Underhålls-ersättningar . .
000
—
—
0
Inventarier, enligt Instrument deröfver
000
—
—
0
0000
Summa
—..—
—
0000
—
—1
Bih■ till R, St. Prat. i3/it. 10 Sami. 1 d/d. 5g
\
406 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. SkriJvelsej N.o 2 O 3.
N:o 203.
Uppläst oell godländt hos Ridd. och Adeln den Jan. 1841.
Preste-Slåndet den — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående upphörande af Konungens
tvänne röster i Högsta Domstolen.
(Const. Utsk. Mern. JN:o 53.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., uti aflåten Nådig Proposition af den 6 Juli förlidet år,
behagat till Rikets Ständers pröfning öfverlemna det förslag, att första momentet
af 21 §:n i Regerings-Formeu må upphäfvas och utgå, hafva Rikets
Ständer, vid deråt egnad Grundlagsenlig behandling, ansett berörde fråga böra
hvila intill nästa Riksdag, då Rikets Ständer vilja beslut derom faLla.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 30 Januari 1841.
Exptditiom-Vtskoltels Förslag till und. Skrifvelse, tf.o 204.
N:o 204.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 23 Jan. 184».
Preste-Ståndet den 23 —
Borgare-Ståndet den 27 —
Bonde-Ståndet den 3o —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med förslag till förändrade
stadganden 3 rörande by sättning.
(Lag-Ulsk. Alet. N:ris 113 och 157.)
S. A. K.
Medelst Nådig Proposition af den 3 Juli sistlidet år, har E. K. M. uppå
der anförde skäl, behagat till Rikets Ständer i Nåder öfverlemna forsla» till
förändrade Stadganden, rörande bysättning; hvilket Nådiga förslag, femte
åtskilliga hos Rikets Ständer i ämnet gjorda framställningar, Rikets Ständer i
behörigt öfvervägande tagit och hafva dervid trott sig finna, alt de öfverklagade
missbruken af bysältnings-tvånget, så vidt möjligt är, torde kunna förekommas
genom de föreskrifter, hvilka den Nådiga Propositionen innefattar
och hvilka hufvudsakligen öfverensstämma med de i förslaget lill allmän Civil-lag
följda grunder, nemligen: att gäldenär dels skall, om hans egendom
af trades till borgenärerne, befrias från bysättningshäkte, sedan han bouppteckningen
besvurit, dels ej kan bysätlas för fordran, som blifvit bevakad i hans
concurs, eller för hvilken han en gång varit bysatt, derest han med ed betygar,
alt han ej undanhåller egendom, som honom sedermera kunde tillfallit;
hvarförutan Rikets Ständer funnit den Nådiga Propositionen medföra andra
fördelar, såsom att bysättning ej får éga ruin för annan fordran än
den, som genom utslag blifvit fastställd, samt alt löftesman å löpande skuldebref
ej kan förr än 8 dagar efter erhållen del af lagsökningen bysältas, äfven
om viss förfallotid är i skuldebrefvel bestämd. Rikets Ständer gilla' således
de grunder, hvarpå den Nådiga Propositionen sig stödjer; men hafva i
afseende på redactionen af de deruti framställda lagförslag, anmärkt två omständigheter,
som möjligen skulle kunna förorsaka missförstånd om förslagets
rätta mening. Rikets Ständer anse nemligen, dels att orden i förslagets början:
”med ändring af hvad uti 8 Cap. Utsöknings-Balken är stadgadt”, böra
erhålla ett tillägg, som utmärker, alt 1, 3, 11 och 12 §. §. i samma Capitel
46s Expeditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelsej lY.o 2o~f,
äro de, som genom de nya sladgandena ändras, emedan ändringen elies!,
kunde anses omfatta flere §. §. i Capitlet; dels ock, att 2 §. i förslaget bör
förtydligas, så alt deraf cj må dragas den slutsats, hvartill nuvarande lydelsen
kunde gifva anledning, alt löftesman, som tecknat borgen, såsom för egen
skuld, på löpande förskrifning eller invisning, blifvit undantagen från
åtnjutande af förmonen, enligt 1 §., att ej kunna bysättas förr, än gulden
blifvit genom utslag fastställd.
I följd af sådant allt, få Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s Nådiga
Proposition, härmed underdånigst tillkännagifva, att Rikets Ständer, enär det
uti densamma framställda förslag icke Gruudlagsenligt kunnat med någon ändring
eller inodilication al Rikets Ständer antagas, funnit sig vara hindrade
alt Högstberörde Nådiga Proposition bifalla, men hafva deremot, för deras
del, beslutat, att, med ändring af hvad uti 8 Gap. 1, 3, 11 och 12 §. §.
Utsöknings-Balken är stadgadt, rörande bysättning eller förbud för gäldenär
att resa ur stad, der han vistas, och med upphäfvande af 10 §. i 5 Gap. samma
Balk, samt 50 §. i Concurs-lagen den 12 Mars 1830, tili allmän efterrättelse
må stadgas, som följer:
§• I
För
fordran, som genom utslag är fastställd, njule borgenär, der
lian det äskar, bysältning å gäldenär, efter tby derom i hvarje fall är
stadgadt.
§. 2.
Emot löftesman, som åtagit sig annans gäld, efter löpande förskrifning
eller invisning, såsom sin egen, må ej för samma skuld bysättnings-utslag
verkställas förr, än åtta dagar efter den dag, då han bevisligen erhållit del
af lagsökningen, ändå alt viss förfallotid i förskrifningen eller invisningen
utsatt varit.
§. 3.
Gäldenär, hvars egendom blifvit till borgenärer i concurs afträdd, må
ej bysättas för gäld, som han före concursens början gjort, utan i det fall,
som i 49 §. af Concurs-lagen den 12 Mars 1830 sägs. Är gäldenär vid början
af concurs i bysättningshäkte, varde, sedan han bouppteckningen besvurit,
derutur lösgifven.
Expeditions-Ulskollets Förslag till and. Skrifvelse,, N.o io4>
464
§• 4.
För fordran, sora i gäldenärs concurs bevakad blifvit, eller för hvilken
lian en gång varit bysatt, må ej bysättning kunna honom sedan åläggas, der
borgenär ej visar skälig anledning, det gäldenär undandöljer tillgång, som
efter concursen eller bysättningen honom tillfallit och till gälds betalning gå
bör, samt gäldenären i tby fall ej gitter hos Konungens Befallningshafvande
eller inför Domstol med ed styrka, att han sådan tillgång ej eger.
§• 5-
Nu söker borgenär förbud å gäldenär, att resa ur stad eller från den
ort, der han vistas, innan han å borgenärs lagsökning svarat eller rätt för sig
gjort: är anledning att befara, det gäldenär viker undan, eller pröfvar Konungens
Befallningshafvande nödigt, att han mundtligen höras skall, då må
slikt förbud ej vägras. Reser gäldenär ändock bort, varde åtevhemtad och,
der borgenär det äskar, bysatt.
§• 6,
Bysatt gäldenär förblifve i häktet intilldess han rätt för sig gjort, der
lian ej i ofvansladgade ordning eller efter borgenärens medgifvande varder
förr lösgifven. Försummar borgenär att förskjuta hvad, jemnlikt Kongl. Kungörelsen
den 7 Mars 1835, till gäldenärs förnödenhet bör bestås, skall den
senare genast lösgifvas.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. underdånigst anmäla; framhärdande
&c,
Stockholm den 30 Januari 1841.
4r*
ExpeditionsUtskotlets Förslag till lind. Skri/velse, tf-o 2oS.
N:o 205.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den a3 Jan. i84r.
Preste-Ståndet den 23
—
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 27 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om vilkor liga utmätn
ings-resolution er.
(Lag-Utsk. Bet. N:ris 117 och 158.)
S. A. K.
Uti underdånig skrifvelse den 17 November 1834, androgo Rikets Ständer,
hurusom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande plägade, utan gäldenärs hörande,
utfärda vilkorliga resolutioner till ulmätuing för skulder, som grundade
sig på auctions-inrop och dylikt, samt att dessa resolutioner, hvilka
tecknades uppå lagsöknings-inlagan, innehöllo, det kronobetjent försländigades
att, i händelse den uppgifne gäldenären ej bestridde rigtigheten af krafvel,
eller deremot något invände, uttaga beloppet, jemte, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bestämd, kostnads-ersättning, och sökanden detta tillhandahålla;
men att, i annat fall, ansökningen communicerades gäldenären, som
hade, att, inom viss förelagd tid, deröfver sig förklara; och då detta, endast
i afseende på ringa fordrings-anspråk vedertagna bruk, ehuru hittills i
lagen ej uttryckligen medgifvet, dock icke syntes hafva oskäl med sig, utan
tverlom vore fördelagtigt, så väl för borgenären, genom den ökade skyndsamligen,
som äfven för gäldenären, i anseende till minskade utsöknings-umgälder,
hvilka eljest, då utslag gåfves, åtminstone ökades med utslagslösen samt
de kostnader, communicaliontn förorsakat; så ansågo Rikets Ständer sig destomindre
hafva orsak att ogilla omförmälde behandlingssätt, som detsamma hittills,
efter hvad erfarenheten visat, högst sällan gifvit anledning till klagan;
men för att likväl ytterligare afvärja all sådan, i afseende på ovisshet, huruvida
gäldenären verkligen lemnat krafvet utan invändning, föreslogo Rikets
Ständer i underdånighet det stadgande: "att, innan utmätning, jemlikt af
Konungens Befallningshafvande meddelad resoluticn af ifrågavarande beskaffenhet,
må verkställas, det åligger ntmälnings-förrätlaren att taga skriftligt
bevis, det gäldenären, ernet krafvel icke gör invändning, antingen af gälde
-
Expeditions-Vtshottets Förslag till tind. Skrifvelse j N.-o 20S.
4? i
närén sjelf, eller, derest han ej är skrifkunnig, eller ej vill beviset meddela,
af två ojiifvige män; och alt omförmälde behandlingssätt icke i något fall och
således ej eller i den händelse, att gäldenär emot krafvel gör invändning och
målet förthy kommer att fortgå, på sätt eljest är i allmänhet föreskrifvet,
må för gäldenären medföra någon ökad kostnad utöfver den, som skolat uppslå,
derest ofvanberörde utmätnings-resolution icke varit gifven”.
Då detta lagstadgande likväl icke blef af E. K. M. i Nåder antaget, på
den grund, att detsamma endast kunde blifva en följd af en föregående förändring
i 2 Gap. 1 och 2 §. §. Utsöknings-Balken, sådane de lyda i Kongl.
Förordningen den 29 November 1823, derom något förslag ej blifvit af Rikets
Ständer framställdt, har vid denna Riksdag blifvit yrkadt, att Rikets
Ständer måtte ånyo fatta och till E. K. M., med begäran om Dess Nådiga
stadfästelse, öfverlemna beslut uti ifrågavarande ämne, i likhet med hvad
omförmälde underdåniga skrifvelse innehåller.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit; och ehuru, på sätt här
ofvan är anmärkt, en sådan behandling af utsöknings-ärenden synes medföra
väsendtlig» fördelar, skulle det likväl, efter Rikets Ständers tanka, icke vara
välbetänkt, att genom lag godkänna densamma för andra än ringa fordringar,
och till hvilkas bestyrkande handlingar företes, som äro af mera offentlig
beskaffenhet och således ega anspråk på trovärdighet, emedan, då fråga
är om fordringar, som uppgå till större belopp eller grunda sig på mera enskilda,
ofta invecklade förhållanden, ej mindre gäldenärens än fordringsägarens
säkerhet, klafver iagttagan.le af de i lagen föreskrifne försigtighetsmått
emot förhastade åtgärder, hvartill den lägre kronobe!jeuingen, som vanligen
begagnas vid utmätningar, skulle kunna göra sig skyldig; och då till
fordringar af förra slaget förnämligast kunna hänföras sådane, som härleda
sig från auclions-inrop, hvilka ske offentligen, upptecknas uti dervid förda
protocoll och, serdeles å landet, ofta äro så obetydliga, att värdet deraf ej
ens motsvarar beloppet af de med en lagsökning förenade kostnader; samt
uppmärksamhet jemväl bör fästas derpå, att vilkorliga utn ä nings-resolutioner
hitintills vanligen i n last varit i afseende på så beskaffade fordringar bruklige;
anse Rikets Ständer ett godkännande, å lagens sida, af berörde resolutioner
böra Lill dessa fordringar inskränkas; äfvensom ett stadgande af dylikt
inskränkt omfång ej fordra ändring af ofvannämnde lagrum, utan kunna, såsom
ett undantag från hvad i dem föreskrifves, erhålla rum i en serskildt
föi fällning.
1 följd häraf hafva Rikets Ständer, för deras del, beslutat samt få hos
\
473 Éxpcditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 20S.
E. K. M. underdånigst anhålla om utfärdande af en författning, hvarigenom,
såsom ett undanlag från lagens föreskrifter i 2 Gap. 1 och 2 §. §. UlsökningsBalken,
stadgas sorn följer:
'I utsökningsmål, der fråga tir om fordrings-anspruk, som härleder sig
från inrop af varor på offentlig auction och är grundadt på ordentligen förd t
auctions-protocoll, ege Konungens Befallningshafvande magt förständiga vederbörande
nnder-execulor alt, i händelse gäldenären, då sökandens påstående,
enligt hvad i 2 Cap. 1 §. Utsöknings-Balkcn sägs, varder honom delgifvet,
icke bestrider rigiiglieten af krafvet, eller deremot något invänder, uttaga
beloppet, jemte af Konungens Befallningshafvande bestämd ränta och
koslnads-ersättning, samt sökanden delta tillhandahåller; dock att utmätning,
enligt så beskaffadt beslut, ej må verkställas, innan utmätnings-förrättaren
tagit skriftligt bevis, det gäldenär emot krafvet ej gör invändning, antingen
af gäldenären sjelf, eller, derest han ej är skrifkunnig eller ej vill beviset
meddela, af två ojäfvige män; äfvensom ett sådant behandlingssätt icke i något
fall och således ej eller i den händelse, alt gäldenär emot krafvet gör
invändning och målet förthy kommer att fortgå, på sätt eljest är i allmänhet
föreskrifvet, må för gäldenär medföra någon ökad kostnad utöfver
den som skolat uppstå, derest ofvanberörde utmätnings-resolution icke varit
gifven”.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 27 Januari 1841.
N:o 206.
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, N.o[ioB.
473
N:o 206.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Fehr. 184*•
Preste-Slåndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om rotering af
utsockne frälshemmannen i Halland.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Bet. N:o 84.)
S. A. K.
Ilos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, alt rättelse
måtte beredas i de åtgärder, som blifvit vidtagne för utsockne frälsehemmanens
i Halland indelning till ordinarie rotering; i afseende hvarå nedannämnde
förhållanden förekommit, att i öfvervägande tagas.
Sedan provinsen Halland blifvit år 1645 förpantad till Sverige, och sedermera,
tillika med Skåne och Blekinge, genom Roeskildska freden 1658
till Svenska Kronan afträdd, så bestämdes i Malmö Recess den 18 September
1662, äfvensom genom hand fästningen till Ridderskapet och Adeln af
samma dag, huruledes nämnde provinser ”skäligen måtte blifva regerade,”
äfvensom de föreskrifter, hvarefter ”Kongl. Maj:ts Ministrar och Betjente, å
den ena, och Kongl. Maj:ts trogne undersåtare i landet, å den andra sidan,
liade sig att rätta.” Dervid stadgades ock, att ”Ridderskapet och Adeln skulle
oturberadt förblifva vid sine gamla privilegier äfvensom vid sitt vanliga
sätt och manér angående rust-ljensten och knecktehållet.”
Då Konung Carl XI fattade beslut att, i stället för de vanliga utskrifningarne
i landet, inrätta den redan förut under Drottning Christinas tid
påtänkta ordinarie roteringen, ville han icke pålägga invånarne densamma emot
deras vilja, och ingick derföre, vid Riksdagen 1683, öfverenskommelse
med Fullmägtige från de fleste af Sveriges provinser, i kraft hvaraf de åtogo
sig att, enligt de afslutade hneckte-contracten, uppsätta vissa regementen;
men Skåne, Halland och Blekinge voro icke inbegripne i denna anstallt, i
stället hvarför de förut öfliga ulskrifningarne inom dessa provinser fortforo
och utgjordes antingen in natura eller med penningar eller annan tunga,
allt efter som de utfärdade utskrifnings-instructionerne innehöllo. Så t. ex.
förekommer i ett contract ”med allmogen utaf skatte- och krono-heraman i
Bih. till R. St. Prof. 184’• to Sami. 1 Afd. 60
4?4
Expe dit iöns- Ut s k ottcts Förslug till und. Skrifvelse j N.o 206.
Halland,” af år 1648, att den, emot vissa utlagor i penningar, ibland annat
blifvit befriad från utskrifnings-penningarne på manskapet; och i Kongl. Brefvet
den 7 Januari 1662, att allmogen i Halland erhöll frihetfr ån utskrifning,
men skulle deremot årligen af hemmanet derför betala 5 daler silfvermynt,
en utlaga, som dock undergick förändringar.
Att utskrifningen, eller de i stället derför erlagde så kallade utskrifnings-penningarne
utgingo af utsockne - frälsehemmanen i Halland vid
dessa tider synes sålunda vara klart, och att äfven efter det Indelnings-verket
hufvudsakligen var inrättadt, detta förhållande fortfor, kau
man sluta af, bland annat, Kongl. Brefvet den 24 December 1692, angående
förmedling af utskrifnings-penningarne i Halland, hvilket Bref innehåller,
att en af Konungen tillförordnad Comité upplyst, det, enligt 1648 ars contract,
”allmogen i provinsen utaf skatte- och krono, för utskrifnings-penningar
på manskapet, Konungs- och malskatten,’’ m. m. skulle betala, en del
Härader 20, en del 18 och en del 15 daler silfvermynt af gården, och deremot
”för allt ofvantalte vara befriade” — samt att de åtnjutit denna frihet
intill 1675, ”då utskrifningen blef satt på manskapet, sorn sedermera anno
1680 pä penninge-afgilt ankom och törst Lill 5 daler, sedan til! 4 daler och
ändtligen till 3 daler värdi modereradt, men frälset till 2 daler, undantagandes
veckodags- och insockne-frälset, som derför alldeles har vant befriad t”;
hvarjemte Commitlerade tillstyrkte utskrifnings-penningarnes nedsättande för
skatte- och kronohemman och till och med upphörande för frälset; hvarvid
Kongl. Maj:t dock, jern Le Utlåtande om de förra hemmanen, sig sålunda förklarade:
”än mindre skäl och orsak hafva Wi att bifalla Commissariernes mening
derutinnan, att antingen utskrifnings-penningarne på Adelns gamla fia 1-  segods måtte upphäfvas, eller ock till 1()-| öre på hvar person modereras, äfvensom
de intet äro begripne under 1648 års contraet, ej eller äro de med
större utskrifningspenningar besvärade, än deras grannar uti Skåne.” Tillika
nedsatles utskrifnings-penningarne för allmogen af skatte- och kronohemman
till 2 daler, så att de blefvo lika med dem, sorn erlades af frälsehemmanen,
hvarförutan förordnades, att ulskrifniugarne helt och hållet skulle afskalfäs
och i sLället nämnde penningar utgå, i enlighet med de 'Voterings-längder,”
som efter mantals- längderne upprättades.
Rotering af provinsen Halland hade dock sedermera blifvit anbefalld
och af Kongl. Brefvet den 27 Januari 1721 inhemtas, att krono- och skattebönderne
i norra Halland sökt att, ”äfvensom ulsockne-frälse, slippa den
anbefallda roteringen”, hvaröfver Kongl. Maj:t förklarade, att, ehuruväl hvarken
utsockne frälse eller desse krono- och skattebönder i norra Halland med skäl
Expcditions-TJtskoltets Förslag till and. Skrifvelse, N. o 206. 47^
och fog borde sig en sådan rotering undandraga, hvilken deras vederlikar i
andra landsorter äro undergifne, helst deni detta mycket lindrigare
faller, än dem, sorn indeldte blifva, och de derigenom skulle komma att
slippa de 2 daler silfvermynt utskrifnings-penningar af hvarje mantal, som de
eljest årligen utgöra, — — — icke dess mindre ville Kongl. Maj:l i Nåder
lemna slika krono- och skattebönder uppskof och anstånd härmed och med
sjelfva manskapets utgörande till nästa Ständernes sammankomst.
Sedan härefter Ridderskapet och Adeln den 16 October 1723 erhållit
sine privilegier, deruti de försäkrats om ett orubbadt bibehållande af deras
rättigheter, så inrättades den 16 Januari 1739, enligt derom slutadt contract,
den så kallade Båtsmans-roteringen i Halland å de krono- och skattehemman,
hvilka varit underkastade utskrifning eller utskrifnings-penningar, men denna
rotering sträckte sig ej till de utsockne-frälse-hemman , hvilkas egare ej ville
åtaga sig densamma. Försök blefvo likväl gjorda att få äfven dessa hemman
roterade, ty Amiralitets-Collegium hade uti den till 1756 års Riksdag afgifna
Berättelse, angående det i Halland befintliga utsockne-frälsets rotering till båtsmanshåll,
hemställt, att detsamma måtte dertill indelas; men sedan upplyst
blifvit, att förhållandet angående så väl de Halländske som Skånske utsockne
f rä lsehe m man nen, jemte deras förbindelse att erlägga utskrifnings-penningar, så
länge icke, vid påträngande nöd, verklig utskrifning försigginge, härledde sin upprinnelse
från de rättigheter, som efter desse provinsers återgång till Svenska
Kronan varit Ridderskapet och Adeln derstädes förundte och genom en derefter
förordnad Indelnings- och Skattläggnings-Commission fasställde, samt att
detta frälse således varit undantaget så väl från det der i Länet tillförene inrättade
ryttarehåll, som vid dess förvandling först till indelning och sedan till
rotering af båtsmän, vid hvilken förmon och rättighet Adeln alltsedan bibehållits;
så förklarade Kongl. Majrt, uti Nådig Skrifvelse af den 7 September
samma år, af anförde orsaker: ”Ty kunna Wi icke bifalla att till den påsyftade
förstärkning af båtsmanshållet låta Hallands ulsockne-frälse inroteras, utan
pröfve i Nåder skäligt, att samma frälse måtte efter förra vanligheten vid
utskrifnings-penningarnes utgörande, i stället för rotering, lör nu och framtiden
bibehållas.”
Sådant var förhållandet med de Halländske utsockne-frälsehemmanen, då,
vid lölO års Riksdag, Rikets Ständer fattade det beslut, att, såsom det första
medel till Rikets ökade försvar, all då inom dess gränsor varande oroterad
jord, af hvad namn och beskaffenhet den vara kunde, (militise-boställen
endast undantagne) så snart Riket med krig hotades eller oroades, skulle ge
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 206.
nast uppsätta och nied beklädnad förse det emot samma jord svarande för*
svars-manskap.
Denna extra rotering försiggick snart derefter äfven å de utsockne frälsehemmanen
i Halland, hvilka icke destomindre fort foro med ulskrifningspenningars
erläggande uti 3:ne fögderier lill och med år 1812, men uti det fjerde
fögderiet endast till och med är 1811, då desamma upphörde, i anseende
dertill, att extra roteringsmanskapet utgick i och för Sveriges dåvarande krig.
Sedan härefter Landshöfdinge-Embetet i Hallands Län hos E. K. M. i
underdånighet hemställt, ”om icke de i Länet varande utsockne-frälse-hemman,
hvilka, såsom i ordinarie båtsmanshåll ej inroterade, årligen utgjort rote-
eller utskrifnings-penningar med 32 sk. för hvarje å hemmanet befintlig
mansperson, öfver 15 år, derefter och sedan hemmanen blifvit med extra
rotering belagde, mätte, i likhet med roterade kronohemman, från berörde
afgift frikallas”, så har Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 25 Maj 1813,
uppå Rikets Ständers den 3 Juni 1812 gjorda underdåniga hemställan, samt
i betraktande af de förändringar, Statens ordinarie inkomster undergått, anbefallt,
att nämnde afgift skulle upphöra.
Efter det Rikets Ständer, genom underdåniga skrifvelse!- af den 10 Aug.
1812 och den 8 Aug. 1815, fästat E. K.. M:s Nådiga uppmärksamhet på den
olikhet, som, vid verkställighet af Rikets Ständers, vid 1809 och 1810 årens
Riksdag, fattade beslut, angående all dittills oroterad jords indelande, tili utgörande
af extra rotering under krig, inträffat i fördelningen af detta onus emellan
de dertill skyldige hemman, samt Rikets Ständer på sådan grund
anhållit, att, genom E. K. M:s Nådiga föranstaltande, denna nya rotering måtte
undergå en billig jemkning, för hvilken Rikets Ständer jemväl uppgifvit
vissa grunder; så har, vid 1823 års Riksdag, E. K. M., som funnit de för rotejemkningeu
af Rikets Ständer utstakade grunder icke vara med fullkomlig tydlighet
bestämde, till Rikets Stander öfverlemnat alla till ärendet hörande handlingar,
med förklarande, att, efter det Rikets Ständer sig deröfver i underdånighet
utlåtit, E. K. M. ville lalla Sitt Nådiga beslut i ämnet och låta utfärda
nödige föreskrifter för roterings-jemkningens definitiva fullbordande.
I anledning häraf, och i afseende å frågan om hvilken jord borde uti
extra roteringen ingå, och hvilken derifrån borde befrias, utläto sig Rikets
Ständer, uti underdånig skrifvelse till E. K. M. af den 17 December ,1823 ,
Liand annat: ”'Vidare, och i betragtande deraf, att, efter hvad, genom Rikets
Ständers år 1810 fattade beslut, varit åsyftad t, extra roteringen endast borde
träfFa så kallad privilegierad jord, samt att derifrån således äfven böra skiljas
alla hemman och lägenheter af kronoskatte- och frälse-natur, hvilka, en
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N-o 206.
477
ligt för fa ttningarne, äro underkastade ständig rotering, anse Rikets Ständer”
&c.
Sedan, med anledning af denna Rikets Ständers underdåniga skrifvelse,
E. K. M. låtit den 20 December 1825 utfärda Nådig Instruction, hvarefter de
tillförordnade Committerade, till förrättande af den beslutade extra roteringsjemkningen,
hade sig att rätta, så afläto Rikets Ständer vid 1829 års Riksdag
tili E. K. M. en underdånig Skrifvelse, deruti Rikets Ständer, i afseende
ä den ordinarie roteringsskyldighet, som Committerade föreslagit att utgöras af
de hemman och lägenheter, hvilka, enligt sin natur, borde draga en slik tunga,
anhållit, att, då, emot 73 och 80 §. §. Regerings-Formen, en sådan tillökning
i ordinarie knecktebållet, icke kunde till verkställighet befordras, innan
Rikets Ständer derom beslutat, den af Committerade föreslagna tillökning i ordinarie
knecktebållet genom en del kronoskatte- samt frälsehemmans oell läeenhetérs
åläggande af ett ordinarie roteringsbesvär, derifrån de dittills varit
O C O # O
befriade, såsom blott innefattande den förberedande åtgärd, som af Rikets år
1823 församlade Ständer varit åsyftad, icke måtte till någon slags verkställighet
befordras, innan Rikets Ständer, efter emottagande af E. K. M:s Nådiga
Proposition, fått tillfälle sig derom utlåta, med den beslutande-rätt, som voie
Rikets Ständer, genom omförmälde §. §. i Regerings-Formen förbehållen oell
försäkrad; med anledning hvaraf E. K. M. täcktes i Nådig skrifvelse till Rikets
Ständer af den 18 Januari 1834, tillkännagifva, bland annat, att, då de
af E. K. M. förordnade åtgärder för oroterad jords indelning till ordinarie
rotering, endast afsågo ärendets ordentliga behandling innan detsamma till
Rikets Ständer öfverlemnades, hade någon verkställighet af den föreslagna
tillökningen i ordinarie roteringen icke kunnat inträffa, hvarföre någon sådan
icke eller vore att återkalla.
Emedlertid hade bemälde Committerade redan 1826 företagit extra roteringsjemkningen
i Halland, samt dervid funnit, att extra rotering borde utgöras
äfven af utsockne frälsehemman i provinsen ; hvarjemte Committerade öfverlemnat
ämnet till E, K. M:s vidare Nådiga pröfning: varande derefter öfver ärendet
hörde, Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Kammar-Collegium , hvilka,
uti underdånigt Utlåtande af den 3 November 1828, förklarade, att de väl
ansågo Committerade icke hafva saknat anledning att åsätta utsockne-frälsehemmannen
extra rotering, men trodde sig dock böra hemställa, huruvida icke
dessa hemman, äfvensom uppräknade lägenheter af utsockne- fralse-natur,
borde ordinarie rotering påföras på den grund, att 14 §:n i Riksdagsbeslutet
den 3 Januari 1683 föreskrefve, alt fiälse-hemman i Riket, utan undantag,
voro rotering underkastade, och Kongl. Resolutionen den 27 Januari 1721
478
Expeditions-Ulskottels Forslas, lill und. Skrifvelse iV.-o 206.
förklarade utsockne-frälse-hemman uti Halland skyldige att draga rotering:, ehuru
uppskof dermed då lemnades, samt slutligan 2 §:n af Kongl. lnstructiolien
den 20 December 1825 stadgade, att frelsehemman, hvilka, enligt förfatlningarne,
äro underkastade ständig rotering, skulle från extra roleringen
uteslutas och ordinarie rotering åläggas, deruti undantag för Halland icke
skilt.
Genom Nådigt Bref den 2 November 1S33, förklarade sedermera E. K .
M., att Committerade origtigt förfarit, bland annat, då de, emot nyssnämnde Instruction,
påfört hemman, lägenheter och qvarnverk af utsockne-frälse-natur
extra, i stället för ordinarie rotering; hvarföre så väl af denna, som andra
orsaker, E. K. M., med ogillande af hvad Committerade tillgjoit, i Nåder fann
för godt alt till förnyad handläggning af Committerade återförvisa ämnet i hela
dess vidd, samt derjemte ålägga Committerade att, utan hinder af förut vidtagne
åtgärder och beslut, i vederbörlig ordning ånyo rotera *'så väl den
privilegierade, som icke privilegierade, af ålder oroterade, jorden”, sedan likväl
förut vidtagits de förberedande anstalter, och infordrats de upplysningar,
som för ärendets fullständiga behandling och oförhindrade afslutande tilläfventyrs
kunde finnas nödige, hvar emedlertid prestation af ti Hokt ordinarie
rotering hvarken in natura eller med annan rotefrihets-afgift, än den Bevillnings-stadgan
föreskrifver, skulle ega rum, innan E. K. M. derom vidare förordnat.
I anseende härtill företogo Committerade åter extra rolerings-jemkningen i
Halland; men då härvid flere utsockne frälsehemmans-egare iugåfvo skriftliga
protester emot dessa hemmans åläggande af ordinarie rotering, ansågo Committerade
sig böra, innan roteringen verkställdes, underställa frågan E. K.
M:s Nådiga pröfning och afgörande; hvarefter Förvaltningen af Sjö-Ärendena
och Kammar-Collegium, af berörde anledning ånyo hörda, i afgifvet Utlåtande
den 16 September 1837 sökt utveckla de skäl, på grund af hvilka de ansågo
ifrågavarande hemman böra ordinarie roteras; och har E. K. M. sedermera,
genom Nådig Skrifvelse af den 24 October 1837, anbefallt Committerade
att, i afseende å fråga om rotering å jord af utsockne fräisenatur, ställa
sig till underdånig efterrättelse de klara och tydliga föreskrifter, som i Kongl.
Brefvet den 2 November 1833 blifvit meddelade; — till underdånig åtlydnad
hvaraf roteringsjemkningen ock numera är verkställd, på det sätt, att
ordinarie rotering påförts de utsockne frälsehemmannen i Halland, men hvaröfver
åtskillige af dessa hemmansegare hos E. K. M. sig i underdånighet
besvärat.
Expeditions-Utskoitets Förslag till und. Skrifvelse> N.-o 206.
479
Af livad här ofvan sålunda blifvit anmärkt hafva Rikets Ständer funnit
det vara tillförlitligen ådagalagdt, att de Halländske utsockne frälsehemmanlien
frän äldre tider varit underkastade den då vanliga utskrifningen, samt
alt de sedermera erhållit rättighet att, i stället för denna utskrifning, erlägga
så kallade utskrifnings-penningar, äfvensom att de blifvit år 1813 befriade
från utgifvande af denna afgift, sedan de redan år 1810 blifvit ålagde
extra roteling; hvaremot Rikets Ständer icke kunnat igenfinna någon öfverenskommelse,
derigenom desse hemmansägare åtagit sig någon ordinarie rotering,
eller någon förordning, som ålagt dem en sådan tunga. Den enda författning,
som möjligen kunde förmenas ligga Lill grund för ett sådant förhållande,
vore den här förut omförmälda Kongl. Resolutionen af den 27 Januari
1721, deruti förekomma orden: ”så, ehuru hvarken utsockne-frälset eller
dessa Krono- och Skatte-bönder i Norra Halland, med skäl och fog borde
sig en sådan rotering undandraga;” men Rikets Ständer hafva ansett, att,
dä berörde utsockne frälse-hemman, före denna Resolution, icke voro ordinarie
rotering underkastade, nämnde uttryck nu icke kan skäligen läggas till
grund för påförande deraf, helst, genom Kongl. Brefvet af den 7 September
1756. ifrågavarande hemman erhållit rättighet att allt framgent fä, i stället
för rotering, erlägga utskrifnings-penningar, hvilka, enligt hvad ofvanföre är
upplyst, redan år 1813 förklarats skola upphöra.
Rikets Ständer äro derföre öfvertygade, att de Halländske utsockne frälsehemmanen
icke äro skyldige att utgöra ordinarie rotering; och ehuru Rikets
Ständer anse otvifvelagtigt, att E. K. M., på sätt Dess åberopade Nådiga
Skrifvelse till •Rikets Ständer af den 18 Juni 1834 innehåller, icke utan Rikets
Ständers medgifvande lärer i Nåder anbefalla utgörandet af den ordinarie
rotering, sorn blifvit de Halländske utsockne frälse-hemmannea påförd, äfven
for de hemmans-egare, hvilka uragtlåtit alt, i föreskrifven tid, anföra
klagan öfver roterings-åtgärden; likväl, och som de af E. K. M. i Nåder utfärdade,
här ofvan omförmälde författningar, nemligen Kongl. Instructionen
af den 20 December 1825 samt Kongl. Brefven af den 2 November 1833
och den 24 October 1837, gifva anledning dertill, att nämnde hemman kunna
anses redan vara ålagde ordinarie rotering, samt den ovisshet, som i detta
afseende äger rum, icke allenast menligt inverkar på desse hemmans värden
och förhindrar hvarjehanda aftal om samma hemman, utan äfven måste
vara oroande för hemmannens ägare; alltså få Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes genom Nådig Kungörelse förklara, att alla de
åtgärder, som blifvit vidtagne för de Halländske utsockne frälse-hemmannens
ordinarie rotering, endast äro att anse såsom förberedande undersökningar i
48o
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o ao6.
frågan; att dessa åtgärder icke grundlägga något slags anspråk till påförande
af sådan rotering, elier deremot svarande afgilter, och att således utgörandet
af ständig rotering för omförmälde hemman icke kan ifrågakomma, med mindre
E. K. M., gemensamt med Rikets Ständer, finner dessa hemman böra en
dylik tunga utgöra.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
N:o 207.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om utfärdande af en
författning i fråga om fördelande af kostnaden för vattenafledning
till beredande af samfällig jords odling.
(Lag- samt Allm. Besv. och Ekon. Ulsk. Bet. N:o 18.)
S. A. K.
Till förekommande af skadliga öfversvämningar och vattenstånd å egor
samt till beredande af odlingar derå, medelst vattendrags upprensning, hafva
väl nödige föreskrifter blifvit meddelade genom Kongl. Förordningen den
20 Februari 1764 samt Kongl. Kungörelsen deu 28 December 1822; men
då vattensamlingar finnas, hvilka helt och hållet sakna aflopp, och hvilkas
uttappning således icke kan tillvägabringas efter berörde stadganden, som endast
handla om upprensning af redan befintliga större och mindre vattendrag,
samt det alltid måste vara gagneligt, att den grund finnes gifven, efter hvilken
kostnaden för all dylik så vä) upprensning som ulgräfning skall bestämmas
och fördelas, fä Rikets Ständer hos E. K. M. härmed i underdånighet
anhålla oru utfärdande af en allmän författning, sora, i fråga om fördelning
af kostnad för vatten-afledning, till beredande af samfällig jords odling, samt
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse } N.o 208.
ersättning tili motvillig delegare, innefattar enahanda föreskrifter, som finnas
stadgade till iagttagande vid de tillfällen, då vattenverk, som genom uppdämning
skadar jord eller hindrar dess odling, ändras eller utrifvas skall.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1841.
N:o 208.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. iÖ4».
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse } angående Svenske undersåters
skyldigheter, när de vilja bosätta sig eller resa
utrikesj samt utlänningars rätt att inkomma och bosätta
sig i Riket.
(Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 18, äfvensom samma
Utsk., i förening med Lag-Utsk., afgifna Uti. N:o 16.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva under öfvervägande förehaft, huruvida lämpligt vore
att bibehålla de genom Commerce-Collegii kungörelse den 8 September
1756, Kongl. Förordningen den 18 Februari 1768 samt Kongl. Kungörelsen
den 30 Maj 1781 utfärdade, m. fl. stadganden, hvarigenom Svensk undersåte,
serdeles manufactur-arbetare, de som ega kännedom om bergverk, äfven
som
skeppsfolk, vid ansvar af böter, kroppsstraff eller ock förlust af medborgerlig
jemte arfsrätt, på sätt nyssberörde Kungörelse, för de förstnämnde,
samt omförmälde Förordning, i lista morn., för bergsfolk och, i öfrige delar,
för sjöfarande, innehåller, förbjudes att, utan erhållet tillstånd, ur Riket sig
begifva, jemte det straff blifvit bestämdt för den, sorn till sådan förbrytelse
lockar eller bjuder; och som, äfven under förutsättning alt det med dessa
Bih. till R. St. Prot. 1841, to Sami. 1 Afä. t 61
48*
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.-o 208'
föreskrifter åsyftade ändamål att inom Riket qvarhålla den för industrien och
näringarne nödiga arbetskraften och slöjdfärdigheten skulle kunna anses påkalla
all den stränghet, de innehålla, Rikets Ständer likväl trott en sådan
economisk angelägenhet icke utgöra någon tillräcklig grund för de våldsamma
band, som derigenom äro lagda på den personliga friheten, och för de ända
till ytterlighet utsträckta ansvars-bestämmelserne, som, vid jemförelse med
broltmåls-Jngstiftningen i allmänhet, ingalunda kunna anses afvägda efter forbrytelsernes
beskaffenhet, hvai förutan numera lärer vara allmänt erkändt, alt
sådane tvångslagar, långt ifrån att befordra och stadga näringsdriften, snarare
äro hinderliga för industriens utveckling, för hvilken just friheten utgör
ett oeftergifligt vilkor; fördenskull hafva Rikets Ständer godtfunnit för sin
del besluta, att Commerce-Collegii kungörelse den 8 September 1706, jemte
1 mom. af Kongl. Förordningen den 18 Februari 1768, samt den delen af
2 mom. i samma författning, som innefattar ansvars-bestämmelser för förrymd
sjöman, hvilken utrikes antagit tjenst och för alltid blifver boita, till
ali kraft och verkan upphäfvas; med hemställan om Nådigt bifall hvartill,
Rikets Ständer jemväl få i underdånighet anhålla, att så väl mei berörde Kongl.
Förordning, i afseende på hvad deri för öfrigt är föreski ifvet, som Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 30 Maj 1781 måtte öfverses och förändras,
i afseende på deri intagne stadganden, som icke kunna anses öfverensstämma
med närvarande lids förhållanden.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer likaledes fästat uppmärksamhet
derå, att hufvudsakligen genom Kongl. Förordningen den 19 Februari
1811 stadgas, det hvar och en främmande Magis undersåte, som åslundar
att vistas i Stockholm eller inom Riket, antingen för enskilda angelägenheter
eller för sitt nöje, bör dertill begära tillstånd, i Stockholm af ÖfverStåthållaren
och i Landsorterne af Landshöfdingen i Länet, samt att ingen
resande utlänning må hädanefter inkomma i Riket, ulan att förut hafva dertill
erhållit E. K. M:s Nådiga tillåtelse; och då uppenbart är, att det hinder,
som sålunda möter för utlänningars besök inom Riket, måste åstadkomma
ganska kännbara svårigheter i handels- och industri-förRållan leii, och den
foreskrifna försigtigheten, som blifvit påbjuden under en tid, då Rikets politiska
ställning var olik den närvarande, icke synes vara af något behof påkallad,
under det Riket njuter fred med alla Magtrr; alltså och enär härtill
kommer, att ifrågavarande påbud synes innebära en kränkning af den agtning
och grannlagenhet, som äfven en medlem af främmande samhälle har
skäligt auspråk att fordra, då han icke genom sitt uppförande gifvit anledning
till inskränkning deruti, få Rikets Ständer underdånigst anhålla, att 1
Expedit iöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N.O log.
483
och 6 §. §. af Kongl. Förordningen den 19 Februari 1811 måtte upphäfvas,
samt, under fredstid, utlänningar medgifvas rättighet att inkomma i Kiket
och der vistas, då de inför vederbörande embetsmyndighet i giäos-orten med
behörigt pass styrka, att de i rälta ärenden stadde äro, och icke genom lagbrott
denna lätt förverka.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1841.
N:o 209.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. i8|t.
Preste-Ståndet den 3o — —
Dorgare-Ståndet den 3o — —
Donde-Slåndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Srifvelse angående Lands-ftskalstiensterns
af skaff ande.
(Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 120.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid de 3:ne sistförflutne Riksdagarne hos E. K. M.
i underdånighet framställdt den önskan, att Landsfiskals-tjensterne, såsom
hvarken ändamålsenliga ej eller oumbärliga i och för actorats utförande å
Kronans vägnar, enär dertill tjenlige personer kunde utfinnas antingen bland
kronobetjeningen i hvarje ort eller andra inora Länet befintlige tjenstemän,
dem Kongl. Maj:ts Befallningshafvande egde tillfälle att i sådant ändamål föreslå
eller förordna, måtte vid innehafvarnes afgång indragas, men E. K. M.
ansett Sig till den i berörde måtto gjorda underdåniga hemställan icke kunnat
lemna Nådigt bifall, få Rikets Ständer, på grund af derom vid innevarande
Riksdag ånyo gjorde framställningar, med instämmande i de uti denna
fr jaa vid föregående Riksdagar yttrade åsigter, och då, sedan den liden, några
förändrade förhållanden icke inträffat, härmed hos E. K. M. än ytterligare
484 Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelsej N-c 210.
förnya deras förut gjorda underdåniga anhållan, alt Lands-fiskals-tjensternc
måtte afskaffas och utförandet af åtal å Kronans vägnar åt kronobetjeningen
öfverlemnas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1841.
N:o 210.
Uppläst och godkänd t hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Fehr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående upphörande af
det så kallade Hem förare-Båt-Gillet i Götheborg.
(Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Utlåtanden N:ris 29 och 118.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit yrkadt, att den Hemförare-båt-gillet i
Götheborg tillagde uteslutande rättighet att mellan Staden eller dithörande
lastage-platser och fartyg, hvilka ankrat på Gölha Elf, föra alla slags varor,
som skola lossas eller lastas, mätte upphöra att vara gällande; och har, till
stod för detta yrkande, blifvit anfördt: att Bålförare-gillet, stiftad t under helt
olika handels-förhållanden, numera icke förmår att med sina 25 numer bålar
motsvara den utvidgade rörelsens fordringar, eller alt utan lego-biträde besörja
alla transporter emelian fartygen och upplagsplatserne; att uppehåll,
väld, öfverdrifven taxation samt ocker på oprivilegierade båtförares arbetsförtjenst
skola vara följder häraf; att Gillet skall utvälja de för sig förmonligaste
transporterne och antingen uppskjuta de öfrige i reserv, eller, efter föregången
ansökning, meddela tillåtelse för den trafikerande att hjelpa sig
sjelf, för hvilken tillåtelse ofta dryga afgifter och ända till half. frakt måst
erläggas. Exempel äro framlagde, det en exportör blifvit af Gillet lagsökt
för 1245 R:dr 11 sk. Banco i frakt för plankor, som han utfört under året,
utan att begagna hemförare-båtar, och att han, efter liäffad förening, måst
Expedilions-Vtskotlets Förslag till tind. Skrifvelse j IV.-o a I o.
485
erlägga 300 R:dr af hvad sålunda blifvit ferdradt, äfvensom alt en annan
handlande, sorn begagnat berörde båtar, måst, för lossning från ett fartyg af
102 lästers drägtighet, betala 294 R:dr 16 sk. B:co, då denna lossning skall
kunnat ske för 100 R:dr, om godsets landsättning varit fri, och samma last
kunnat föras till Waldemarsvik i Calmar Län för enahanda frakt, som nu måst
erläggas för transporten en half mil på Götheborgs riviére. Såsom en ytterligare
olägenhet är anfördt, alt om någon af Gillets farkoster uppehälles blott
några timmar utöfver hvad som är stadgadt, liggpenningar måste betalas,
hvilka kunna uppgå till 25 R:dr B:co om dagen; varande det svårt att controllera
uppgiften om väntningsliden, synnerligen då bålarne skolat användas
till biträde åt utländske skeppare, sorn icke känna förhållandet med ifrågavarande
transport-inrättning; samt slutligen, att, då den på sådant sätt betydligen
ökade transport-kostnaden måste läggas på varan , denna för consumenten
fördyras, så att den ifrågavarande angelägenheten icke en
dast
angår Götheborgs stad enskildt, utan verkar på hela det kringliggande
landet.
Vid handläggning af detta ärende hafva Rikets Ständer inhemlat: att
Hcmförare-båt-gillet grundar sig på serskilde Resolutioner och Reglementen af
den 9 Augusti 1625, den 27 April 1639, och den 5 Januari 1641, sedermera
Lid efter annan bekräftade medelst Kongl. Resolulionerne den 10 September
1674, den 20 December 1748, den 12 December 1753, den 21 Juni
1784 och Kongl. Brefvet den 8 Juni 1814, hvarigenom Gillets rättigheter
och skyldigheter blifvit sålunda bestämde, att icke någon, utom bemäldte
Gille, eger föra jern och köpmansgods samt varor, af hvad namn de vara
må, till och ifrån skeppen i Götheborgs hamn, vid båtens och fraktens förlust,
och att ej eller någon godsegare får vid sådana tillfällen betjena sig af
egne båtar, med mindre Ilemförare-båt-gillet, efter anfordran på dess biträde,
ansett sig icke kunna detsamma i behörig tid lemna och bevis derom
afven meddelat; varande dock Gillet förbundet, att alltid underhålla såsloit
antal hern förare-båtar, som en tilltagande handel och sjöfart kunna fordra
till uL- och inlastande af de fartyg, hvilka från Götheborgs redd Gillets biträde
tarfva; äfvensom Gillets rättigheter icke få utsträckas till deltagande i
nå"on varu-lranspoit på Götha Elf, än mindre att derifrån utestänga de lill
delta behof serskildt inrättade så kallade ström-båtar, eller alt hindra Skånska
jakter och andra smärre fartyg med sina laster gå förbi Götheborg lill
Trollhätte Slussverk, Lilla Edet samt Åkers Sluss, allt vid förlust af berörde
rättigheter; skolande den taxa, som Magistraten i afseende på en sådan båtföring
hade alt upprätta, komma att lända lill efterrättelse.
486
Expedition*-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.o 1:0.
De upplysningar om Hem föra re-båt-gil let i Götheborg, som för Rikets
Ständer varit alt tillgå, föranleda icke, alt den uteslutande rättigheten till
fraktning af varor å Götheborgs riviére blifvit åt Gillet öfverlåten med hufvudsaklig
afsigt att bereda detta Gille någon fördel, utan synes det tvertom
ovedersägligt, att denna anstalt från början åsyftat, alt bereda en för trafiken
nödvändig, alltid säker utväg till varors fraktande, hvarföre Gillet äfven
bär bestämd förbindelse att verkställa sådan fraktning, när helst den påkallas,
och betalningen derför icke af Gillet bestämmes, utan erlägges efter
en taxa, sorn af Handels-societeten föreslås och af Magistraten fastställes. Då
sådane vilkor äro stadgade, är denna Gillet förunnade rättighet, enligt Rikets
Ständers åsigt, egentligen att anse såsom ett conlract, afslutadt emellan Gillet
och de trafikerande, representerade af Staten, med motsvarige rättigheter
och skyldigheter, utan att godtycke å någondera sidan är medgifvet. Enär
dock ofvan omförmäide öfverklagade olägenheter, hvilka genom denna anstalt
skola träffa de trafikerande, synas antyda, att densamma tilläfventyrs icke
mera är lämplig för närvaran le förhållanden, utan antagit en art af monopolium,
till hvars afskalFande Rikets Ständer böra medverka, få Rikets Ständer,
jemte anmälan om hvad rörande detta ärende sålunda förekommit, underdånigst
anhålla, att E. K. M. täcktes i Nåder låta undersöka om och i
hvad rnon de Hemförare-båt-gillet förunnade rättigheter kunna vara förnärmande
för de trafikerande och menligt inverka på trafiken, samt, efter
sig företeende omständigheter, vidtaga nödige åtgärder för anstaltens
afskaffande, om den finnes motverka eller icke motsvara det med densamma
åsyftade ändamål.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
Expeditions-UIskottets Förslag till und. Skrifvelse j IV..0 211.
487
N:o 211.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 184 f
Preste-Ståndet
den Jo — —
Borgare-Ståndet den 3 Febr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Stats-Contoirets
befrielse från. vidare befattning tued det staden IVexiä
beviljade bjggnads-lån.
(Stats-Utsk. Ull. N:o 380.)
S. A. K.
Uti E. K. M:s och Rikets Slats-Contoirs, före innevarande Riksdags början
Lill E. K. M. afgifna och jemte E. K. M:s Nådiga Proposition, angående
Stats-verkets tillstånd och behof, till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemjiade
berättelse om nyssnämnde Verks ställning m. m. förekommer, i afseende
på det eldigt Kongl. Brefvet den 6 April 1838, till staden Wexiös återuppbyggande
beviljade lån af 100,000 R:dr, att, sedan della Iåns hela belopp
blifvit, genom lyftning al en deremot svarande andel utaf mindre Creditivet,
från Rikets Ständers Riksgälds-Contoir uttaget samt, för att till Byggnads-Comiteen,
i rnon af behof, utbetalas, öfversä idt till E. K. M:s Befallningshafvande
i Kronobergs Län , som derjemte dels bekommit formulär till lånta»arnes
förbindelser, dels erhållit föreskrift derom, alt dessa medel borde i
Landt-ränteriets räkenskaper, afskiljdt från Statsmedlen, upptagas och redovisas,
så ansåg Slats-Contoiret några vidare åtgärder föi omförmälda byggnads-lån
icke sig tillkomma, ulan förmodade att Rikets Ständer skulle åt
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret uppdraga alt med detta, likasom öfrige af
samma ”Verks melel till brandskadade slä lers invånare utgångna lane biträden,
taga befattning och tilse, det de föreskrifna lånevilkoren varda iagltagna
och uppfyllda.
Rikets Ständer hafva detta ärende i öfvervägande tagit, och enär nu ifrå
"a varande, Wexiö stads invånare tilldelade, låne-understöd utgått af Riksgälds-
Contoirels medel, synas också de summor, hvilka, såsom räntor eller
afbetaluingar å dessa lån, åter inflyta, ostridigt böra, i den mon de varda
eldande, samma Veik tillkomma. Vid sådant förhållande skulle följaktligen
488 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o au.
de inbetalda lånemedlens framlida insändande till Slals-Contoiret, för att
derifrån sedermera till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas, endast föranleda en
fullkomligt ändamålslös omgång och tids-utdrägt. Då härtill dessutom kommer,
att de vid förflutne Riksdagar andra städer beviljade alldeles enahanda
lånebiträden återbetalas omedelbart tiil Riksgälds-Contoiret, hvarest låneliandlingarne
granskas och förvaras samt lånevilkorens behöriga uppfyllande bevakas,
så hafva Rikets Ständer bifallit Stats-Contoirets framställning, angående
öfverflyttandet på Riksgälds-Contoiret af den förstbemälde Embets-verk enligt
Kongl. Brefvet den 6 April 1838, tillhörande befattning med emottagande!
och granskandet eller conlrollerandet af ej mindre föreskrifna säkerhets-handlingar,
än stadgade capital- och räntebetalningar för det till staden
Wexiös återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda meddelade allmänna låneunderstöd.
För verkställandet af denna öfvei flyttning få Rikets Ständer alltså i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes anbefalla Slats-Contoirtt att till
Riksgälds-Contoiret aflemna de, i sådant afseende, för detta Verk erforderlige
handlingar, äfvensom att på detsamma i vederbörlig ordning öfverlåta alla
de rättigheter och fordrings-anspråk, som, genom Högstberörde Kongl.
Bref och låntagarnes ulgifne skuldförbindelser, blifvit Stals-Contoiret tillerkända;
hvaremot Riksgälds-Contoirets hos Statsverket egande fordran för den, i
och för oftanämnde byggnads-lån, lyftade andel af mindre Creditivet anses
härigenom lill fullo godtgjord. Derjemte få Rikets Ständer till E. K. M. framföra
deras underdåniga anhållan om så väl Magistratens och Byggnads-Comiteens
i Wexiö, som vederbörande låntagares, förständigande, att ej allenast
behörigen iagttaga de, genom omförmälde befaltnings-uppdragande åt Riksgälds-Contoirets
styrelse, föranledda förändringar i förut meddelade stadganden,
rörande lånehandlingarnes aflemnande samt lånemedlens redovisande och
inbetalande, utan äfven noggrant efterkomma de ytterligare föreskrifter uti
ifrågavarande hänseende, som bemälde styrelse, till vårdande och betryggande
af Riksgälds-Contoirets lätt och säkerhet, kan finna lämpligt meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 6 Februari 1841.
N:o 212.
Expeditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse, N;0 313. 4%
N:o 212.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Fehr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående förhöjning i
löne-anslagen för Gästgifvare i Herjeådalen.
(Stals-Ulsk. Uti. N:o 383.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständers Stals-Utskott af den 5 September
sistlidet år, liar E. K. M., som, vid öfvervägande af hvad genom
vederbörandes hörande blifvit utredt, funnit serskild ersättning för gästgifveri-h&llaingen
i Herjeådalen fortfarande vara af behofvet påkallad, och derjemte
ansett samma ersättning, sådan den hittills, i öfverensstämmelse med
Kongl. Resolutionen af den 4 April 1764, utgått, nemligen med 15 R:dr
8 sk. Banco, motsvarande 91 daler silfvermynt, vara alltför otillräcklig, föreslagit
Rikets Ständer att för detta ändamål anvisa förhöjda anslag, att utgå
efter de grunder och till det minimi-belopp, E. K. M:s Befallningshafvande
och Härads-Rällerne i orten uppgifvit, eller för Hede Tingslag med
160 R:dr och för Svegs Tingslag med 150 R:dr årligen.
Rikets Ständer hafva detta ärende lill pröfning förehaft, och, då ostridigt
är, att gästgifveri-skyldigheten inom ifrågavarande glest befolkade och
mindre uppodlade landsort måsle för invånarne medföra kostnader och besvär,
hvika af inga motsvarande fördelar uppvägas, hvaremot de sedan år
1764 anslagne ersättningar, i följd af icke allenast sedan dess uppkomne förändrade
förhållanden i mynt- och varuvärden, utan äfven den ökade rörelse,
som på de emellan Konungarikena Sverige och Norrige förande vägar
uppstått efter bägge Rikenas förening, icke vidare kunna anses uppfylla det
med desamma åsyftade ändamål, hafva Rikets Ständer, med bifall lill K K.
M:s Nådiga Proposition, till löner för gästgifvare i Herjeådalen beviljat ett årligt
anslag af tillsammans 310 R:dr Banco, deruti inberäknade de 15 R:dr
Bih. till R. St. Prot. 1^4’. 10 Sami. 1 Afd, 62
4go Expedilions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 213.
8 sk., som förut för sagde ändamål utgått af Kronans behållna ordinarie
räntor.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
N:o 213.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. i84f.
Preste-Slåndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Febr. —
Bonde-Stundet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående afskild redovisning
för Statsverkets så kallade Reserv-fond.
(Slats-Ulsk. Uti. N:o 353 och Mern. N:o 387.)
S. A. K.
Enär den så kallade Reserv-fonden, som utgöres af alla de Statsverkets
tillgångar, hvilka vid hvarje års slut, enligt Hufvudboken, befinnas
utöfver hvad, som erfordras lör anvisade, fastän icke bestridde utgifter
eller andra skulder, hvarför Statsverket då häftar och hvilken tillkommit
af de medel, som sedan äldre tider varit tillgänglige och samlade
för bestridande af det löpande årets utgifter, intilldess de uti Riks-Slalen
dertill beräknade inkomster inflyta, bör, vid denna dess bestämmelse och då
några utbetalningar till afförande å densamma icke kunna af Styrelsen anordnas,
ej vore underkastad andra förändringar, än som vid realiserandet af
deruti iubegripne tillgångar kunna inträffa, samt Rikets Ständer ansett rättast
vara, att densamma, ulan att sammanblandas med de till hvarje års
Stat hörande inkomster och utgifter, serskildt uti Riks-Hufvudboken upptages
och redovisas, så att förhållandet med fonden alltid må vara åskådligt och
kunna controlleras, utan en så vidlyflyg och besvärlig utredning, som för detta
ändamål nu erfordras; få Rikets Ständer, af sådan anledning, hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K. M:s och Rikets Slats-Contoir
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 214- 49^
må undfå Nådig befallning att uti näst afgifvande Rikshufvudbok, eller för år 18.19
låta, efter verkställd och, till nödig upplysning, dervid fogad utredning öfver
allt hvad, som kan till omförmälde Reserv-fond vid nämnde års början
hänföras, samma fond under serskild titel uti berörde Hufvudbok upptaga,
hvarvid, i händelse fonden under årets lopp genom försäljning af deruti iubegripne
effecter m. ni. skulle hafva undergått någon förändring, utredning
deröfver vid utgående balancen bifogas; äfvensom att med fou lens alskiljda
redovisning allt framgent bör på enahanda sätt förhållas, hval förutan Rikets
Ständer jemväl få underdånigst hemställa, det Stats-Contoiret måtte undfå
Nådig föreskrift att vidtaga sådane åtgärder, att de till Reserv-fonden hörande
förskott, så fort ske kan, varda utredde samt, i de fall, sådant bör ega
rum, till afföring eller afskrifning befordrade.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Febuari 1841.
N:o 214.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841.
Preste-Siåndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Febr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående dels föreskrifter,
i afseende på förhandlingar emellan Rust- eller Rotehållare
och Soldat om lönevilkoren, dels tryckning af Knecktecontracten,
m. m.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 94.)
S. A. K.
Enär olagligen fördröjda prtestationer skola, inom flera delar af Riket,
ega rum vid roteringens utgörande och, till större delen, härflyta från de af
soldaten, vid contractets upprättande med roten, föreslagna, samt af befälet
jemväl understödda, öfverdrifna anspråk, har, med klagan häröfver, hos Ri
-
492
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, N.o 214-
kets Ständer blifvit yrkadt, det måtte Kneckte-contracten återföras till de»
ras ursprungliga innehåll, till beredande såmedelst af en uti roterings-besväret
behöflig lindring; i afseende å hvilken fråga förekommit, att, genom
2 Mom. 10 §. 1 Gap. i 3:dje delen af E. K. M:s den 1 Mars 1819 för Armeen
utfärdade Tjenstgörings-Reglemente, samt de Författningar, hvarpå detsamma
sig grundar, blifvit Regements-Chefen förbjudet att tillvälla sig någon
myndighet öfver Rust- och Rotehållare, eller af orätt förstådt nit, till rotens
betungande, tillvägabringa och bereda soldalen andra för möner, än dem, författningarne
medgifva, hvilket förbud äfven mäste gälla för Compagnie-Chefen,
hvars befattning vid lego-contracts upprättande således bör inskränka sig
till uppsigt derå, att innehållet af detta contract, som bör grunda sig på
sjelfva Kneckte-contractet, icke är emot detsamma, eller i ämnet utkomne
Författningar, stridande; hvadan det anmärkta inflytandet å befälets sida
icke kan ega rum i annat fall, än om meranämnde förbud af Regements- och
Compagnie-Chefen öfverträdes.
Vid delta förhållande, och då Rikets Ständer i allmänhet anse sådane
frågor, deri rättelse kan vinnas, på sätt lag och laga stadgar föreskrifva, icke
böra blifva föremål för Rikets Ständers öfverläggningar, skulle skäl icke saknats
att hänvisa vederbörande till behörig ort, för att derstädes i besvärsväg
sin rätt gällande göra; men då Rikets Ständer icke eller kunnat förbise de
många kostnader, svårigheter och obehag, som alltid skulle åtfölja en rättegång
emellan Rust- och Rotehållare, å ena, och befälet, å andra sidan, få
Rikets Ständer, i ändamål att åtminstone för framtiden förekomma de öfverklagade
missbruken, i underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes förständiga
vederbörande, alt förhandlingar emellan rust- eller rotehållare och soldat
om lönevilkoren böra försiggå enskildt dem emellan och såsom de kunna åsämjas,
samt ulan all inblandning dervid af befälet; hvarefter, och sedan
karlen blifvit af läkare approberad, contractet skall underskrifvas och då
först till granskning inför Landshöfding och Regements- eller CompagnieChef
uppvisas; hörandes någon invändning eller anmärkning icke ega rum
mot contractet, så vida det upplager och tillförsäkrar soldaten alla de förmoner,
honom tilläggas i det ursprungliga Kneckte-contractet för provinsen,
jemte tillägg eller förändringar dervid, sorn tillkommit genom frivillige
öfverenskommelse!- emellan Kongl. Maj:l och Kronan, å ena, samt rust- och
rotehållare, å andra sidan.
I sammanhang härmed, och då det är af icke ringa vigt, att rust- och
rotehållarne ega tillförlitlig kännedom af föreskrifterne i de gamla Knecktecontracten,
men full tillgång A dessa nu mera saknas, samt dä ett Förfall
-
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 215.
493
nings-sammandrag, som upptager alla rust- och rotehållare tillhörande rättigheter
och skyldigheter, redan af Rikets senast församlade Ständer ansetts vara
af behofvet påkalladt, och hvarom de äfven hos E. K. M. gjort underdånig
hemställan, men denna Författnings-samling ännu ej blifvit utgifven, få
Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla, alt de ursprungliga
Kneckte-contracten samt de Kongl. Fastslällelserne derå, jemte de tillägg eller
förändringar dervid, som, på satt vid de förste Kneckte-contraclens ingående
skedde, tillkommit genom frivilliga öfverenskommelse!' emellan Kronan,
å ena, samt rust- och rotehållare, å andra sidan, måtte serskildt för hvarje
Regemente eller Corps samlas, på Statens bekostnad tryckas och, på samma
sätt sorn öfrige allmänna Författningar, utdelas till vederbörande auctoriteter
samt alla församlingar inom Riket, och derutöfver ett tillräckligt antal exemplar
afses, att, för billigt pris, hållas dera, som sådant kunde önska, tillhanda;
kommande de kostnader, som härtill kunna erfordras, att elter reqvisition
till vederbörande utbetalas från Riksgälds-Contoret.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 6 Februari 1841.
N:o 215.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841.
Preste-Ståndet den 3o —• —
Borgare-Ståndet den 3 Febr.
Bonde-Ståndet den 6 — •—>
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse , i anledning af väckt
fråga om Smålands Hussar-Regementes afsittning, emot erläggande
af häst-vacance-afgift.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. TJtsk. Bet. N:ris 32 och 97.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit yrkadt, att, då hästar, tjenliga till re
-
4g4 Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, Nio ai5.
monier, i allmänhet icke skola uppfödas i Småland, utan inåste med stor
kostnad anskaffas från andra orter, och del understundom skall hända, att
de ändock casseras, hvarigenom tyngden af en sådan fördubblad kostnad
bl ifver alltför stor, att af svaga rusthåll kunna bäras; samt nämnde provins
dessutom är fattig och har brist på spanmål, som ofta måste köpas från närgränsande
bördigare tracler, hvarföre äfven, i synnerhet vid inträffande svagare
årsvext, stor svårighet skall uppstå för rusthållarne att på tjenligt sätt
utfodra hästarne, Rikets Ständer måtte hos E. K. M. i underdånighet göra
hemställan derom, att Smålands Hussar-Regem en te måtte få afsitta, i likhet
med hvad för den del af samma Regemente, som nu utgör Grenadier-bataillon,
egt rum, och emot erläggande af samma häsl-vacance-afgift, eller 7 tunnor
spanmål för hvarje numer.
Rikets Ständer hafva detta ärende i öfvervägande tagit; och då, med afseende
derå, att Småland är ett af de hårdast roterade bland Rikets landskap,
enär det underhåller, utom Hussar-Regementet, trenme Infanteri-Regementen,
samt en Grenadiei-Bataillon, Rikets Ständer ansett den lindring uti
rotelings-bördan, som för provinsen kan åstadkommas, äfven böra densamma
beredas, lä Rikets Ständer hos E. K. M. underdånigst hemställa, alt, derest
E. K. M. finnér sådant lämpligt, E. K, M. mätte i Nåder tillåta, att Smålands
Hussar-Regemente får, mot samma vilkor och i likhet med hvad för
Smålands Grenadier-Bataillon förut egt rum, afsitta, mot erläggande af hästvacance-afgift.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
Expeditions-Ut skot tets Förslug lill und. Skrifvelse N.o 216.
495
N:o 216.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jun. 184«•
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Fehr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om anställande af ytterligare
en Lärare vid hvardera af Skolorna i Umeå, Piteå
och å Frösön i Jemtland.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 101.)
S. A. K.
Ilos Rikets Ständer liar fråga blifvit väckt derom, att, då de i Piteå, Umeå
och nå Frösön i Jemtland varande Skolor, sorn 1111 ega hvardera Irenne
Lärare, utom en Lärare uti Apologist-classen, ej kunna, nti de tre classer,
hvaraf Skolorna utgöras, åstadkomma all den beredelse ti 1 inträde vid Gymnasium,
som åsyftades i rle af ålder med fyra classer, utom Apologist-classen,
försedda Lärdomskolor, Rikets Ständer mätte hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder fö anstalta, att vid hvardera at
omformälde Skolor ytterligare en Lärare blefve anställd.
Rikets Ständer hafva denna fråga i öfvervägande tagit; och då uti dessa
Skolor, som endast äro lägre Lärdoinsskolor, lärjungarne icke kunna påräkna
att få inhemta de kunskaper, som för inträde på Gymnasium erfordras,
utan nödgas, för sådant ändamål, antingen besöka någon högre Lärdomsskola
och der genomgå den 4:de classen, eller ock, å enskild väg, förskaffa
sig det felande kunskapsmåltet samt denna olägenhet inom Hernösands
Stift är ganska kännbar, i anseende till det långa afståndet emellan stael
erne Piteå och Umeå samt Frösön och Stiftets mia i Hernösand varande
högre Lärdomsskola, hafva Rikets Ständer ansett af högsta vigt alt densamma
undanrödja, så att lärjungarne i dessa Skolor kunna derstädes få inhemta
de kunskaper, de för inträde till Gymnasium behöfva, och få således hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K. M. läcktes i Nåder anbefalla
iniätlandet af en 4:de dass, vid omfö. malde Lärdomsskolor i Piteå, Elmeå
san t på Frösön, så att dessa Skolor komma att motsvara de så kallade; högre
Lärdomsskolorna; för hvilket ändamål Rikets Ständer, till uppförande å
Riks-Statens nuvarande Tionde Hufvud-Titel beviljat ett årligt anslag al 40
49® Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N-o 2/7.
tunnor spanmål, utgörande i penningar, efter 6 R:dr B:co för tunnan, 240
R:dr B :co till hvardera af de trenne Lärare, sotn för Skolornas sålunda föreslagna
utvidgning komma alt antagas, eller ett sammanlagdt belopp af 120
tunnor spanmål.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
N:o 217.
Uppläst och godkäfidt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. i84r.
Presfe-Slåndet den 3o — —
Borgare-Slåndet den 3 Febr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående fri tillverkning
af bergskrut.
(Stats- samt Allm. Besvärs, och Ekon. Utsk. Bel. N:o 103.)
S. A. K.
Sedan, uppå ansökningar af åtskiilige Bergslager om tillstånd att för
grufve-brytningens behof sjelfve få tillverka bergssprängnings-krut, Kongl.
Majit, genöm Nådiga Skrifvelser till Bergs-Collegium af den 10 April 1810
och den 13 Juli 1813, förklarat dessa ansökningar icke kunna bifallas och,
såsom skäl dertill, anfört: att kruttillverkningen i allmänhet blifvit af Kronan
besörjd genom dertill inrättade krutbruk, hvilka lemnade full krut-tillgång
både för Statens och enskildes behof; alt, i händelse af bifall till de
gjorda undersökningarne , de öfrige Bergslagen i Riket egde anledning att enahanda
frihet begära, hvarigenom tillverkningen af så väl 2 ä 3000 centner
bergkrut, hvilket ungefärligen vore det enskilde behofvet föråret, som äfven af
den dertill erforderlige salpetern, komme att stadna i enskildes händer, och,
tvert emot- eöntracten emellan Kronan och Bruks-egarne, dragas ifrån krutbruken,
hvilkas innehafvare för en sådan inskränkning skulle få anledning att
af
Expeditions-Vtskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 217.
af Kronan fordra ersättning; att, under en sådan sammanblandning af allmänna
och enskilde krut-tillverknings-inrättningar, salpetertillgången för Kronans
eget behof skulle medtagas och privata tillverkningar, genom utvidgande, utöfver
egna behof, utsträckas lill andra sorter och deras försäljning, utan att
tillräcklig conlroll, hvarken deremot eller öfver krutets godhet, kunde åstadkommas,
efter de föreskrifter, som vid krutbruken iagllagas, samt att för öfrigt
någon minskning af priset icke vore alt förvänta, i anseende till de flerehanda
svårigheter och äfventyr, som med krut-tillverkningen äro förenade;
så har hos Rikets nu församlade Ständer blifvit föreslaget, att, till beredande
af en lättare och mindre kostsam tillgång å bergskrut för Bergslagens behof,
det matte lemnäs en hvar fritt att tillverka denna vara, eller att med krutbruksegarne
öfverenskomma om priset derå; samt alt denna frihet borde vidtaga
efter år 1843, då den bestämda liden för de emellan Kronan och visse
Bruksegare om tillverkning af samma vara afslutade contract tilländalöper
Rikels
Ständer hafva denna fråga i öfvervägande tagit; och, då de betänkligheter,
som blifvit yttrade, i afseende på den yrkade tillverknings-frihetens
inflytande på de emellan Kronan och enskilde krutbruksegare afslutade
contract nu icke kunna tagas i beräkning, enär tillverkningsfriheten icke är
ifrågasatt annorlunda, än att inträda först, sedan den bestämda tiden för berörde
contract till ända I u pit, och någon anledning att hindra en sådan frihet
icke eller synes kunna liemtas af farhågan för brist på salpeter för Kronans
behof, då det är kändt, alt salpeter-tillverkningen inom Riket de senare åren
betydligt stigit, och det icke lärer kunna betviflas, att den ytterligare stiger,
i nion af en säkrare och förmonligare afsättning, hvilken är den bästa uppmuntran
för hvarje industri-förelag, samt då för öfrigt, enär afsältningen beror
af varans godhet, någon annan controll i detta afseende icke lärer erfordras
för krut-tillverkningen mera än för hvarje annan production, hvarförutan
Rikets Ständer fästat hufvudsaklig uppmärksamhet dervid, att inskränkningen
af krut-tillverkningen härleder sig från ett mot sista punkten af 60
§. Regerings-Formen stridande Statens monopolium, dertill någon giltig anledning
icke synes varit för handen och hvilket dessutom verkar menligt på
landels vigtigaste näringsgrenar; alltså få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, efter förloppet af år 1843, då de nu gällande serskildta
contract om krut-tillverkningen upphöra, en hvar må vara tillåtet att
tillverka och försälja bergskrut, under iakttagande af de försigtighetsmått,
Bih. till R. St. Prot. to Sami. 1 A/d,
63
498 Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o a 18.
dera E. K. M. kan i Nåder finna nödigt stadga, för att förebygga de vådor,
sorn med denna handtering äro förenade.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
N:o 218.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 184..
Presle-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Fehr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse i anledning af väckt
fråga om befrielse för rusthållare från skyldigheten alt,
under krig3 remontera och att ersätta förlorade persedlar.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 104.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om tillåtelse för rusthållare
att under krig, emot en bestämd afgift i penningar, vara befriade från skyldigheten
att remontera och att ersätta förlorade bevärings-, remtygs- och utrednings-persedlar,
m. m.; och få Rikets Ständer vid betragtande af, att de
dryga och kännbara kostnader, som, genom af krigsti 11 fälligheler förorsakade
förluster så väl af hästar, som af förutnämnde persedlar, ofta drabba serskilde
rustande, skulle lättare bäras, i den mon de jemnare fördeltes, i underdånighet
anhålla, alt E. K. M. täcktes infordra vederbörande rusthållares utlåtande,
huruvida de skulle vilja ingå den öfverenskommelse sins emellan
alt, vid infallande krig, ifrån krigets utbrott, en för alla och alla för en,
proportionaliter ansvara för de skador, sorn kunde träda Regementets eller
Corpsens hästar, bevärings-, remtygs- och utrednings-persedlar, m. m., eller
om rusthållarne hellre önskade, att, emot en viss årlig afgift af dem till
Kronan, Staten öfvertoge ansvaret för ersättningen, af så väi hästar som persedlar,
i hvilket fall likväl det skulle åligga Staten att, vid krigets slut, hål
la
både de förre och de senare i tjenstbart och dugligt skick de rustande
tillhanda; hvarjemte Rikets Ständer få framställa deras underdåniga önskan,
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 219. 499
att, sedan rusthåliarne hörde blifvit och i ämnet sig utlåtit, E. K. M., uti
Nådig Proposition till Rikets nist sammanträdande Ständer, täcktes föreslå
den ändamålsenligaste och således för de rustande minst betungande utvägen
i förenämnde ersättningsfråga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
N:o 219.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841.
Preste-Slåndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Febr. —
Bonde-Ståndet den 6 —■ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående dels nedsatt'
ning i lösen för våg-attester å jern och andra vågförda ef
fecter}
som hos Banken eller Låne-Contoiret i Götheborg be
lånas
j dels ock förändrade föreskrifter för anskaffning af
sä kallade förnyelse-bevis.
(Banco-Utsk. Bet. N:o 12C.)
S. A. K.
Efter det hos Rikets Ständer väckts fråga om åtgärders vidtagande, icke
allenast till nedsättning i lösen för våg-attester, hvilka erfordras vid belåning
hos Banken och Låne-Contoiret i Götheborg, af jern och andre vågförde effecter
å Stockholms och Götheborgs vågar, utan äfven til! afskaffande af de
så kallade föinyelse-bevisen, för hvilka lösen utgår med lika belopp, sorn lbr
våg-atteslerne, och hvilka skola anskaffas, så vida de belånte eflecterne icke
före årets utgång blifvit utlöste, hafva Rikets Ständer detta ärende lill pröfning
förehaft, och dervid, hvad först angår omförnjälde lösen, inhemtat, att,
sedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag, i sammanhang med fat
tadt
och hos E. K. M. i underdånighet anmäldt beslut, rörande förändrade
föreskrifter för utlåningen på jern och exportable effecler, hos E. K. M. underdånigst
anhållit, att, enär den i Kongl. Förklaringen af den 12 Januari
1757 bestämda ersättning af | procent till Magistraterne i Rikets städer koni
-
So o
Expeditions-Utskotttts Förslag till und. Skrifvelse, N;o 219.
me, såsom en följd af berörde förändrade föreskrifter, alt i Götheborg upphöra,
hvadan vågbetjeningen derstädes kunde anses hilligtvis höra tilläggas en
vedergällning, i förhållande till det besvär och den ökade ansvarighet, som
för densamma genom förändringen uppstod, och då, ehuruväl en viss provision
till vågbetjeningen i Stockholm för våg-a Hesters utfärdande skulle hafva blifvit
år 1812 af E. K. M. i Nåder fastställd, en eller annan jemkning möjligen
kunde finnas erforderlig, till följd af förändrade ordningar, som i vissa
delar, till mera lättnad för handeln , men derjemte till ökad möda och ansvar
för vågbetjeningen, blifvit, äfven i afseende på belåningen i Rikets Ständers
Bank, genom Rikets Ständers beslut vidtagne, E. K. M. i Nåder täcktes
åt vågbetjeningen, så i Stockholm som i Götheborg, bestämma lämpliga arfvoden,
i och för utfärdandet af våg-attester och förnyelsebevis; så har E. K.
M., på grund häraf, genom Nådig Skrifvelse till Bcrgs-Collegium af den 30
December 1830, fastställt lösen för våg-attester och förnyelsebevis till dess
nuvarande belopp, eller, per 100 Skeppund, 1 R:dr Banco i Stockholm samt
1 R:dr 24 sk. Banco i Götheborg; hvarförutan förekommit, alt, efter det, i anledning
af Rikets Ständers Fullmägtiges i Banken, dtn 8 Augusti 1839, gjorda
underdåniga anhållan om nedsättning i berörde losen, yttranden blifvit
infordrade från ej mindre Magistraten i Götheborg och Drätsel-Commissionen
i Stockholm, än vederbörande tjenstemän vid Götheborgs och Stockholms Jernoch
Metall-vågar, samt Bergs-Collegium Utlåtande deröfver afgifvit, E. K. M.,
under den 10 Mars sistlidet år, meddelat Fullmägtige det svar, att E. K. M.
icke funne skäl alt, emot samtlige vederbörandes bestridande, till samma underdåniga
anhållan lemna Nådigt bifall.
Dock som det anmärkningsvärda förhållande således ännu eger rum, att,
då jern- och andre vag-effecter belånas vid Line-Contoiret i Götheborg, lösen
lör attester och förnyelse-bevis från dervarande jern-våg måste erläggas med
50 procent utöfver den lösen, som, vid dydik belåning hos Rikets Ständers
Bank, skall utgöras för enahanda bevis från Stockholms väg; så och enär det
ingalunda synes vara med billigheten öfverensstämmande, att, oaktadt, enligt
hvad upplyst blifvit, vid belåning af jern- och våg-effecter hos enskild man i
Götheborg, lösen för våg-attest erlägges med en last 1 R:dr 24 sk., utan afseende
på den belånade postens storlek, den, som åstundar erhålla lån å samma
efFecter hos Rikets Ständers Bank eller Låne-Contoiret i Götheborg, måste
betala lösen, i Stockholm med 1 R;dr och i Götheborg med 1 R:dr 24 sk.
för hvarje 100 Skeppund, som berörde attest upptager, hafva Rikets Ständer
ansett sig höra fästa afseende å ifrågavarande framställning om nedsättning i
onaförmälde för Bankens lånerörelse på jern och vågförde efFecter, synnerligast
Expeditions-Ulskoltets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 219. 5o 1
vid Låne-Contoiret i Götheborg, alltför betungande afgift, hvilken i väsendtlig
jnon motverkar det med denna låne-rörelse afsedda ändamål, helst då, såsom
ofta mäste inträffa, lån under kortare tider upptagas och större poster belånas.
Då härtill jemväl kommer, dels alt det skäl, som vid ifrågavarande lösens
bestämmande år 1830 kunnat hemtas från åliggandet för vågbetjeniugen
att, då våg-attest reqvireras, till rigtigheten pröfva uppgifne stämplar, dimensioner
samt stång- och stycketal, försvunnit, sedan, jemlikt Kongl. Kungörelsen
den 22 Maj 1835, pantegare, så i Stockholm som Götheborg, blifvit befriade
från åliggandet alt, vid reqvisilioner af våg-attester, sålunda specificera
det jern, hvarå lån sökes, dels ock att, under senare tider, belåningen å
jern och vågförde effecter i Götheborg så betydligt tilltagit, att beloppet af
derstädes utestående lån, som vid 1830 års slut utgjorde endast R:dr 178,070,
deremot vid 1839 års utgång uppgick till R:dr 942,750, i följd hvaraf vågbetjeningens
inkomster genom berörde lösen numera blifvit till den grad ökade,
att en jemkning och nedsättning deri synes, utan att desse tjenstemäns
billiga anspråk åsidosättas, böra och kunna tillvägabringas, få Rikets Ständer
bos E. K. M. i underdånighet anhålla, att den lösen, vågbetjeningen vid Stockholms
och Götheborgs jern- och metall-vågar eger uppbära för attester och
förnyelsebevis, som af denna betjening utfärdas i och för belåning i Rikets
Ständers Bank elier dess Låne-Contoir af de på nämnde vågar upplagde jernoch
metali-effecter, måtte varda bestämd till 12 sk. Banco för hvarje Ett
Hundrade Skeppund, som attesten eller förnyelsebeviset innehåller; under vilkor
likväl, att lösen för hvarje serskild attest eller förnyelsebevis erlägges med
minst 1 R:dr 24 sk. Banco, äfven om densamma, efter nu föreslagen beräkningsgrund,
icke skulle till detta belopp uppgå.
Beträffande åter frågan om atskalfande af förnyelsebevis öfver belånade
vågförde effecter, förekommer väl. å ena sidan, att, då förändringar tid efter
annan kunna inträffa med den ansvarige vågbetjeningens personal, och
misstag genom utbyten af panter, möjligen kunna ega rum, Bankens säkerhet
fordrar, att sådant mätte, till förekommande af förlust, i tid varda utröndt;
men, å den andra, att giltigt skäl icke förefinnes dertill att, då våg-attesler,
meddelda efter den 15 November det ena året, utan att förnyas, äro
gällande intill slutet af December månad det påföljande året, och således någon
gång öfver 13 månader, de attester, som uttagas dagarne näst före den
15 November, skola förnyas inom loppet af andra månaden eller inom påföljande
December månads utgång; och då, vid sådant förhållande, de härutinnan
nu gällande så beskaffade föreskrifter icke synas lämplige eller motsvarande
det dermed afsedda ändamål, få Rikets Ständer i underdånighet hem
-
5os Expeditions-Utskottets Förslag till und, Skrifvelse, N.o 220.
ställa, det stadgas måtte, att alla hos Banken eller dess Låne-Contoir i Götheborg
nu befintlige eller framdeles ingifvande våg-attester skola, så vidt de
deremot utgifna lån icke under tiden varda inbetaide, inom 12 månader från
deras utgifningsdag, på det sätt förnyas, att ett ytterligare, genom låntagarens
försorg anskaffad t, bevis af vågbetjeningeu derom, att panten linues i
behåll och att derföre ansvaras, tillstädes Banken eller Låne-ContoireL; börande
således skuldförbindelserne för belåning af dylika effecter i Slockholm och
Götheborg jemväl innefatta åliggandet för låntagaren att, vid påföljd af lånets
utsökning, berörde föreskrift iagttaga; anhållande Rikets Ständer, det E. K.
M., i händelse af bifall till Rikets Ständers i ena och andra hänseendet nu
gjorda underdåniga framställning, täcktes låta utfärda Nådig Kungörelse, hvarigenom
allmänheten underrättas om de sålunda beslutade förändringar uti
hvad genom Kongl. Kungörelserne af den 13 Februari 1830 och den 22
Maj 1835, blifvit stadgadt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1845.
N:o 220.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1841 •
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Febr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående uppluifvande
af det i Kongl. Förordningen den 8 December ij56 för allmogen
medgifna undantag från allmänna Lagens stadgandt
i 6 §. af 1 Cap. Giftermåls-Balken.
(Lag-Ulsk. Bet. N:o 168.)
S. A. K.
Vid betragtande af, hurusom föräldrakallet och vigten af det uppvexande
slägtets tillbörliga uppfostran fordra, att icke någon må träda i ägtenskap,
innan han vunnit tillräcklig mognad och stadga i tänkesätt, hvilket för mannen,
såsom husfader betragtad, ej kan i allmänhet anses ega rum förr än
Expedit ions-U tskoltets Förslag till und. Skrifvelsej N. o aa t. 5o3
vid den ålder, då hans myndighets-tillstånd inträder, satnt att följagtligcn
den i Kongl. Förordningen den 8 December 1756 ynglingar bland allmogen
lemnade tillåtelse att vid 18 års ålder ingå ägtenskap, bör upphöra, desto
hellre, som, enligt 1 Cap. 6 §. Giftermåls-Balken, E. K. M:s serskilda tillstånd
till giftermål vid tidigare ålder än 21 år kan erhållas, när omständigheterna
härtill föranleda; hafva Rikets Ständer, för deras del, beslutat, att det i
Kongl. Förordningen den 8 December 1756 för allmogen medgifna undantag
från allmänna Lagens stadgande i 6 §. af 1 Cap. Giftermåls-Balken må
varda upphäfvet.
Hvilket Rikets Ständer få bos E. K. M. underdånigst anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
N:o 221.
T/ppläst och godkandt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 18-4r
Preste-Ståndet
den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3 Febr. —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om förändring af Kongl.
Förordningen den 22 Jpril 182g, angående passhandlingar
för fartyg, hvilka segla till utrikes ort.
(Allm. Besv. och Ekon.-Ulsk. Uti. N:ris 84 och 115.)
S. A. K.
Då, efter det Commerce-Collegium blifvit bordt öfver den af Rikets
Ständer vid sistförflutne Riksdag hos E. K. M. i underdånighet gjorda anhållan,
att Fribrefs förnyande icke måtte anses nödigt, eller påbjudas, så länge
samma egare eller intressenter innehafva fartyg, och annan skeppare ej
antages, E. K. M., uti Nådig Skrifvelse till bemäldte Collegium af den 13
Aug. 1835, förklarat, det E. K. M. icke funnit anledning vidtaga den förändring
af föreskriften, beträffande fribref, hvarom Rikets Ständer i omförmäldte
måtto väckt fråga, så har hos Rikets nu församlade Ständer fram
-
5q4
Expedilions-Ulskottets Forslag till und. Skrifvelsej N.o 221.
ställning blifvit gjord derom, att, sedan Commerce-Collegium i föreskrifven
ordning utfärdat fribref för fartyg, desamma icke måtte behöfva årligen ombytas,
utan gälla, så länge samma egare eller intressenter ännu hafva fartyget,
utan afseende derpå, om ombyte af skeppare inträffade, samt alt omförmälde
bref borde, för att ega varagtigbet, utfärdas på pergameut, genom
hvilket allt både enskild och allmän fördel förments skola vinnas, emedan
det ej allenast tryggade skeppsredericn vid att erhålla ett document, sorn uti
alla utrikes hamnar i mer an 100 år varit kändt och respecteradt, utan ock
sparade dem all den omtanka, tidspillan och kostnad, sorn med årliga uttagandet
af fribref är förenad.
Rikets Ständer hafva delta ärende i öfvervägande tagit; och emedan åliggandet
för skeppsredare att anskaffa nytt helfrihetsbref så ofta, som genom
nu gällande Författningar är föreskrifvet, onekligen är förenadt med besvär
och kostnad och mången gång kan verka ett ganska menligt hinder för sjöfarten,
utan att en sådan iagttagelse synes vara af behof vet påkallad vid andra
tillfällen, än då egande-rätlen til! fartyg öfvergår från en till annan person,
få Rikets Ständer härigenom ånyo hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att Kongl. Förordningen den 22 April 1829 måtte sålunda förändras, att,
sedan Commerce-Collegium i föreskrifven ordning utfärdat helfrihetsbref för
fartyg, dessa helfrihetsbref icke behöfva årligen ombytas, utan må gälla, så
länge samma egare eller intressenter innehafva fartyget, ulan afseende derpå,
ora annan skeppare för fartyget antages eller icke; äfvensom att helfrihetsbref
ven, såsom oftast blottställda för fukt och väta, må, för att icke förstöras
under den längre tid, hvarunder de, vid sådant förhållande, torde komma
att blifva gällande, hädanefter skrifvas på pergament.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Februari 1841.
N:o 222.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 332,' 5°5
N:o 222.
Uppläst oeb godkändt hos Ridd. och Adeln dén 3 Febr. j84t.
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den io — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,, angående aflöning får
den j som utses till bestridande af Rikets Ständers JustitiesOmbudsmans
förut innehafvande tjenst.
(Slats-Ulsk. Ull. N:ris 246 et 349.)
S. A. K.
Uti underdånig skrifvelse af den 8 Maj sistlidet år, liar E. K. M:s och
Rikets Svea Hof-Rätt anmält: att ehuru af det förhållande, att Rikets Ständer
vid sistlidna Riksdag förordnat, alt Hof-Rätts-Rådet och Riddaren af E.
K. M:s Nordstjerne-Orden Carl Ludvig Landin, under den tid, han förvaltade
Justitiae-Ombudsmans-Embetet, skulle fortfarande få tillgodonjuta
sin förut innehafde Hof-Rätts-Råds lön och att , såsom arfvode åt den
person, hvilken efter honom adjungerades till ledamot uti Hof-Rätten, måtte
anvisas 400 R:dr årligen, att utgå från Riksgälds-Contoiret, så länge HofRätts-Rådet
fortfor att vara Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman, det syntes
följa, att, sedan bemälde Hot-Rätts-Råd blifvit af Rikets nu församlade Ständer
ånyo vald till deras Justitiae-Ombudsman, arfvodet för den i hans ställe
tjenstgörande adjungerade ledamoten i Hof-Rätten bör fortfarande utgå,
Hof-Rätten dock ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det
ytterligare anordning å arfvode till nämnde adjungerade ledamot måtte ske,
att utbetalas jemväl hädanefter hvilket arfvode, med afseende derå, att denne
ledamots tid och arbets-förmåga uteslutande tages i anspråk för fullgörande
af de till ifrågavarande befattning hörande trägna och ansvarsfulla
göromål, Hof-Rätten underdånigst hemställt måtte förhöjas till ett belopp, som
motsvarar hälften af en Hof-Rätts-Assessors lön: och har E. K. M., som, på
sätt äfven vid sista Riksdag i Nådig remiss lill Rikets Sländers Stats-Utskott
blifvit yltradt, ansett af vigt, att, då hvarken i Grundlagen eller någon annan
Författning finnes stadgadt, huruvida den embets- eller tjensteman, som
till Rikets Ständers Justitiae Ombudsman förordnas, är skyldig eller icke att
Bih, till R. St. Prot. i8fn 10 Sami. i Afd. 64
5oö
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 222.
till den, som under tiden bestrider dess förut innehafvande tjenst, afstå någon
del af de dertill hörande löneförmoner, det icke allenast för närvarande,
ulan jemväl för framtiden, bJifver bestämdt, huru i delta afseende bör
förhållas, behagat, af sådan anledning, i berörde ändamål, till Stats-Utskottet
i Nåder öfverlemna Hof-Rättens ofvannämnde skrifvelse.
Vid öfvervägande af hvad Hof-Rätten sålunda hemställt, i afseende på
arfvode för den person, som, under den tid llof-Rälts-Rådet Landin förvaltar
Justitias-Ombudsmans-Embetet, kommer att bestrida dess förut innehafvande
tjenst, hafva Rikets Ständer, hvilka i följd af hvad Rikets senast församlade
Ständer beslutat och uti underdånig skrifvelse den 9 Februari 1835
hos E. K. M. anmält, anse fråga icke vidare kunna uppstå om förändring uti
nuvarande Justilias-Ombudsmannens då fastställde aflöning, deremot funnit
billigheten påkalla, att arfvodet för den person, som efter honom blifvit till
ledamot uti Hof-Rätten adjungerad, bestämmes, i enlighet med hvad allmänneligen
eger rum, då vicarier till tjensters förrättande förordnas, eller till
hälften af den lön, som tjensten åtföljer; hvarföre Rikets Ständer beslutat,
att, såsom arfvode för den efter Hol-Rätts-Rådet Landin adjungerade ledamot
uti E. K. M:s och Rikets Svea Hof-Rätt, må af Riksgälds-Contoiret utbetalas
och från och med månaden efter den, då Justitiae-Ombudsmanna-valet
försiggick intill dess den nja Statsregleringen tagit sin början, utgå med
600 R; Ir, efter år räknadt, samt sedermera, och så länge bemälde Hof-RättsRåd
fortfar att vara Rikets Ständers Justitiae Ombudsman, med 750 R;dr årligen,
motsvarande hälften af den vid innevarande Riksdag för Hof-RättsAssessorerne
bestämda lön, 1,500 R:dr.
B träffande åter E. K. M:s Nådiga framställning derom, att för framtiden
måtte bestämmas, huru förhållas bör med Justitiae-Ombudsmannens aflöning
och anvisande af arfvode till den, som förordnas att dess förut innehafvande
tjenst under tiden förrätta, hafva Rikets Ständer, då, enligt 63 §.
3 mom. Riksdags-Ordningen, Justitias-Ombudsinannen anses i alla afseenden
lika med E. K. Mis Juslitiae-Canzler, bestämt lönen för Rikets Ständers hädanefter
blifvande Justitiae-Ombudsmän till ett lika belopp med hvad Justitiae-Canzleren
uti ordinarie löne-inkomst, enligt nu gällande Stal, ålnjuter,
hvarvid likväl iagtlages: alt, om den person, som till Jusiitiaa Ombudsman
utses, förut innehar tjenst på Rikets Stat, han eger att bibehålla dermed förenad
aflöning och derutöfver endast uppbära så stort belopp, som möjligen
må erfordras till fyllnad uti den här förut för Juslitias-Ombudsmannen fastställda
lön, samt att deremot till den person, som utses att Justitiae-Ombudsmannens
förut innehafvande tjenst förrätta, kommer att från Riksgälds-Con
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 2a3. 5oj
loiret utbetalas ett arfvode, hvilket, för den händelfe Justitiae-Ombudsmannen
är ledamot uti ett Collegialt Embets-verk med flere aflöningsgrader för
ledamöterne, motsvarar hälften af den lägsta ledamots-lönen, men eljest halfva
beloppet af den tjensten åtföljande ordinarie lön; hvilket Rikets Ständer,
till svar å E. K. iYhs Nådiga remiss, få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 13 Februari 1841.
N:o 223.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 3 Febr. ii•
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den io — —
Bonde-Ståndet den i3 — i—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om åtskilliga kronolägenheters försäljning.
(Stals-lJtsk. Uti. N:o 137.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott den 27 April
sisth år har E. K. M. behagat tillkännagifva att, sedan, uti underdånig skrifvelse
af den 30 Oclober 1834, Rikets Ständer, under förmenande, att, derest
förhållandet med någon kungsgård, kungsladugård eller annan till boställe icke
anslagen kronolägenhet skulle finnas sådant, att verklig fördel för Slaten
uppkomme genom egendomens försäljning till skatte, i stället för densammas
utarrenderande efter bestämda grunder, sådan försäljning då borde kunna ega
rumj, anhållit, att E. K. M. läcktes låta vederbörligen utreda förhållandet i
berörde afseende och förslag i ämnet derefter till Rikets Ständer öfverlemna;
så hafva E. K. M:s samtlige Befallningshafvande genom Kammar-Collegium
blifvit anbefallde att noga utreda och till Collegium uppgifva, hvilka kronolägenheter
borde, efter den af Rikets Ständers omförmälde grund, komma i
5o8 Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse , N.-o 223.
fråga att under skaltemanna-rätt försäljas, samt tillika föreslå, livad grundränta
sedermera borde för hvarje sådan kronolägenhet utgå; och sedan E. K.
M:s Befallningshafvande tid efter annan deras yttranden oeh förslag i ämnet
afgifvit, har Kammar-Collegium med handlingarne derom och eget utlåtande
till E. K. M. inkommit; och har Collegium vid hetragtande deraf, att nyssomförmälde
Rikets Ständers skrifvelse endast afser föryttrandet af sådane
mindre kronolägenheter hvilkas försäljning skulle för Staten medföra verklig
fördel, ansett detta endast med följande lägenheter ega rum, nemligen:
Södermanlands Län.
Åkers Härad, Härads Socken.
Härja utjord, hvilken, bestående af spridda åkertegar om tillsammans 2
tunne- 23 kappland, inom ett skattlagdt hemmans odalegor, år 1833 blifvit
skattlagd, men icke kunnat utarrenderas, oagtadt 5 serskilde auctiouer i sådant
ändamål blifvit hållue.
Skaraborgs Län.
Wadsbo Fögderi, Undernäs Socken.
Fiskeslägenheten Mälbön eller Wälbön, för hvilken årliga arrende-afgiften
blott utgör 1 R:dr 24r sk. utan någon deiå åsatt grundränta.
Kronobergs Län.
Sunnerbo Härad, Annerstads Socken.
Skens ålfiske, för hvilket en grundränta är i äldre Jordeböcker upplagen
till 8, och i senare till 7i st. oxar, men hvilken ränta dock icke utgått, utan
endast ett årligt arrende, sorn vid hvarje förnyad arrende-period blifvit
förminskadt, senast från 35 Rsdr 32 sk. till 33 R:dr 16 sk., af skäl, dels
att fisket blifvit mindre fördelaktigt, dels att lägenheten omgifves af skatlejord,
hvilken omständighet afhåller andra än dess egare från fiskets arrenderande,
emedan de icke kunna åtkomma någon boningsplats derstädes,
Stockholms Län.
Frösåkers Härad, Börstills Socken.
Fiskeskären Norrsten och Wässarön, utarrenderade hvardera för 2 fjer
-
Expeditions-Utskoltets Förslåg till und. Skrifvelse j N.-o 223.
»lingar strömming, utgörande för det förra mindre och för det senare mera,
än derå varande grundränta.
Frötuna Skeppslag, Frötuna Socken.
Fiskeskären Dyngskär, Inre och Yttre Fredlarne samt Källskär, alla ritan
grundi äntå, men utarrenderade, det förstnämnde för 2 R:dr 24 sk.; Fredlarne
för 5 R:dr 8 sk. och Källskär för 10 R:dr; samt fiskeskären Gillöga
och Skarf, utarrenderade, det förra för 2 tunnor, 3 fjerd ingar och det senare
för 3 fjerd ingar strömming, hvilka arrenden utgöra mindre än den lägenheterna
åsalte grundränta.
Götheborgs och Bohus Län.
I Orousts och Tjörns fögderi: Holmarne Stubbersholmen och Ly k torsholmen
i Morlanda socken, upplåtne under arrende för 10 sk. Banco årligen;
samt i Norrvikens fögderi: Holmarne Olskär, Nödet, Svartskär, Makrilskär,
oell Kläholmarne ,utarrenderade för 3 R:dr 4 sk. årligen, holmarne Skarpudden,
Wattenholmen och Wedholmen, upplåtne under arrende för 37 sk. årligen,
holmarne Ölhören eller Öbbören, stora och lilla Brattholmen, Kållen,
Måskär, Häskär, Wester Srnåskär samt stora och lilla Klöfskär i Tanums socken,
å hvilka vid utlysta auctioner under flera år något arrende-anbud icke
blifvit gjordt, samt oskattlagde och till enskild besittningsrätt ej upplåtne holmarne
Bra mskär, stora och lilla Borgen, Dyngelåsen, Djupeskär, Eckran, Ericken,
Fiskeskär, Norra Grötskär, Södra Grötskär, Hummerholmen, Hornpanna,
Hästholmen, Häktklunken, Hummerskär, Kista, Klötten, Kafringen, Klyftan,Långebolten,
Långeskär, Loran, Låfven, Långesjöholmen, Makrilskär, Morön, Meet och
Makrilskär, Sadlen, Sköltebön, 2 Kannorna, Svarten, Höge Svahn, Flatesvabn, Rimmesvahn,
Ramskär, Stretan, 3 Svenmmgarne, Skjutsholmen, stora och lilla Skörholmen,
Tistholmen, Tångeskär , Tveklyfta och Wellingskär, i Tanumssocken; Aneskär,
Brattön, Engländarne, Ericsskär, 2 Flatskären, Fjelleholmen, Fallskär,
Gråskär, Geljeberget med skär, Guleholmen, Gullskär, Gapskär, Gråskär, Gremler,
Hummerskär, Stora Håskär, Hellesön, Kållen, Klöfveskär, Klättene, Kålön,
Långeskär, lilla och stora Ljungön, Ljungholmarne, Lyngön, Morholmen, 2
Mågholmarne, Munkholmen, 2 Svarteskären, Svartskär, 3 Saltskären, Svarteskär,
Skärfö, Stigholmen, Trinnässlan, Testholmen, Tasken, Ösekollen, och 2
Oruholmarne i Qville socken; samt Dimholraen, Namnlös och Andersholmen
i Svenneby socken; hvilka alla holmar uppgifvits vara för Lotsverket urnbärlige.
5io
Expeditions-Utskottets Förslag till und. SkrifvelsCj N.c 223.
På grund af de utaf Kammar-Collegium anförde skäl har E. K. M. i Nåder
föreslagit Rikets Ständer, att ofvan uppräknade kronolägenheter, de icke
utarrenderade genast, och de öfrige, så snart nuvarande arrenden derå tilländagå,
må genom öppna auctioner till mestbjudande under skattemanna-rält
försäljas, med skyldighet för köpare af de lägenheter, hvarå grundränta blifvit
åsatt, att samma ränta utgöra, så vida ej Kronan deraf hittills endast åtnjutit
ett lägre arrende-belopp, i hvilket fall, äfvensom för de icke skattlagde,
men utarrenderade lägenheterne, beloppet af arrendet borde såsom grundränta
åsättas och framgent erläggas ; hvaremot, då öfrige oskattlagde lägenheter,
som hittills ej äro utarrenderade, syntes vara af allt för ringa värde, för
att kunna hära annan än högst obetydlig, om ens någon, grundränta, hvars
åsättande genom behörig skattläggning således ej skulle löna mödan och kostnaden,
desse lägenheter borde antingen genom uppgörelse derom vid auctionerua,
grundränta åsättas, eller ock, så framt detta ej kunde ske, från sådan
ränta alldeles befrias.
Efter att hafva detta ärende i behörigt öfvervägande tagit, få Rikets Stäuder
underdånigst anmäla, att, beträffande de bland ofvanom förmälda lägenheter
förekommande fisken, Rikets Ständer i underdånighet åberopa hvad deras
den 20 sisth Januari allåtne underdåniga skrifvelse, angående försäljning
till skatte af Kronans en del fisken, i afseende härå innehåller, samt hvad
åter vidkommer öfrige ofvanuppräknade lägenheter, så, enär Staten för närvarande
deraf njuter ingen eller föga betydlig inkomst, men deras utarrenderiug,
der sådan eger rum, medför besvär och olägenheter, hafva Rikets Ständer
bifallit hvad uti den Nådiga Propositionen i afseende å ifrågavarande lägenheters
försäljande till skatte och vilkoren dervid är vordet föreslaget, med
det tillägg, att E. K. M. må för skatteköpe-skillingarnes erläggande stadga
lämplige betalningstider, emot det att säkerhet för betalningens fullgörande
varder ställd.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o 224. 5n
N:o 224.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Fehr. 184!•
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 1 Mars —
Bonde-Ståndet den 18 Febr. —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse_, i anledning af Kongl,
Maj.ts Nådiga Proposition om ökade tillgångar för Manufactur-Discontens
utlåningar.
(Stats- och Banco-Utsk. Uti. Niris 4 och 69.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition af den 2 Mars sistlidet år, har E. K. M. öfver1
em lia t till Rikets Ständer att, för verkställande a f en föreslagen reglering
med manufactur-Disconlens utlåningar, i sammanhang med ordnandet af Bankens
lånerörelse för den kommande liden, anvisa ett nytt Creditiv af 1,000,000
R:dr, under enahanda vilkor, son» gälla för det redan beviljade å lika belopp,
och emot säkerhet, i så väl Manufaclur-Disconl-fondens alla fordringar, som
uti dess egna behållna tillgångar.
Vid jemförelse af del uti Högstberörde Nådiga Proposition utredda behof
af ökad lånerörelse för Manufaclur-Disconten , samt de tillgångar, som af Bancovinsten
dertill kunna vara att disponera, hafva Rikets Ständer, dels ej kunnat
finna, att den utvidgning af Manufactur-Discontens lånerörelse, sorn blifvit
ifrågasatt, oundgängligen fordras till su stort belopp, som det E. K. M.
äskat, eller en mot hela det nuvarande Gredilivet svarande summa, dels icke
ansett lämpligt att till detta enda föremål anslå en så betydlig del af Bankens
behållningar, hvilka jemväl för andra allmänt nyttiga föremål böra tagas
i beräkning, hvarföre och då Manufaclur-Disconten, enligt hvad E. K.
M:s Nådiga Proposition utvisar, för närvarande, utom det af Rikets Ständer
beviljade Creditiv å Banken, stort 1,000,000 R:dr har till sin disposition en
behållen fond af 800,000 R:dr, medelsL hvilken E. K. M:s och Rikets Commerce-Collegium
blir i tillfälle att fortfara med, och efter behofvet äfven öka
den af Collegiuin förut bestridda förlags-lånerörelse, Rikets Ständer för
Manufactur-Discont-rörelsen endast anslagit ytterligare 500,000 R:dr af Bankens
nu egande behållna tillgångar, nemligen de till Banken ingångne ca
-
Expedilions-TJtskottets Förslag till und. Skrifvelse> N.-o zi5.
pital-afbetalningar, som ej åter derifrån utgått, samt den behållna ränte-vinsten;
och hafva Rikets Ständer ansett förvaltningen af berörde 500,000 R:dr.
på lika sätt, sorn det hittills för samma behof anvisade Creditiv af 1,000,000
R:dr, böra af Commerce-Collegium besörjas; hvarjemte Rikets Ständer få,
i anledning af derom gjord framställning, hos E. Ii. M. i underdånighet anhålla,
att elter granskning af nu gällande reglemente för Manufactur-Disconten
de förändringar deruti må blifva vid tagne, som finnas af behofvet påkallade;
öfverlemnande slutligen Rikets Ständer till E. K. M. att förordna, huru stor
del af Manufactur-Discont-fondens egua behållna tillgångar, hvilka likaledes
fortfarande komma att, under Commerce-Collegii förvaltning tili låne-rörelse
för näringarnes uppmuntran användas, bör till förlags-lån hädanefter
anvisas.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s Högstberörde Kådiga Proposition,
få i underdånighet meddela, framhärdande &c.
Stockholm den 1 Mars 184E
N:o 225.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Febr. 1841*
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående bildande af
Undervisnings-anstalter för Skeppsbyggeri.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. (Jtsk. Bet. N:o 9 o. Uti. N:o 85.)
S. A. K.
Mos Rikets Ständer har till betragtande förekommit, att, ehuru största
delen af de till Skeppsbyggeriet erforderlige materialier finnas i öfverflöd inom
landet, skeppsbyggnadskonsten i Sverige, åtminstone så vidt den rörer
handelsflottan, likväl icke uppnått samma höjd, som i andra länder eller
gätt
Expeditions~Utskotteti Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 225.
513
gått i bredd med tidens stigande odling i öfriga näringsgrenar, hvilket förhållande
förnämligast synes härröra från bristen på undervisuings-anstalter i
skeppsbyggerikonsten, hvarigenom förorsakats, alt skicklige skeppsbyggmästare
ej finnas inom landet att tillgå, helst den för längre lid sedan inrättade Constructions-skola
i Carlscrona endast afser krigsskepps byggande och är mindre
lämplig, i fråga om inhemtandet af konsten att bygga handelsfartyg,
dels i anseende till den skiijagtiga constructionen af dessa olika slags fartyg,
dels, och i synnerhet, emedan till ett enda krigsskepps fulländande vanligen
åtgår en tid, som, använd vid ett coopvaerdi-skeppsvai f, vore tillräcklig att
bibringa en elev de kunskaper, sorn erfordras för byggandet af flere serskilde
slag af handelsfartyg.
Då emedlertid sjöfarten, en af landets vigligaste näringar, till så stor
del beror på skeppsbyggeriet, är det en vigtig angelägenhet för Slaten att
tillse, det undervisning-anstalter i skeppsbyggeri-konsten, äfven så vidt elen
afser handelsflottan, icke saknas; men ehuru nyttan af flere sådane undervisnings-anstalter
icke kan bestridas, serdeles vid betraglande af den fördel,
ett utvidgadt skeppsbyggeri skulle medföra, hafva Rikets Ständer dock trott,
det endast 2:ne dylika anstalter böra inrättas, en i norra och en i södra
delen af Riket, dels emedan det nödvändigaste behofvet dermed blefve afhulpet
och dels i anseende till den större kostnad, som, af fleres bildande
skulle blifva en följd.
Vid noggrann öfverläggning om sättet för inrättandet af en Skeppsbyggeri-skola
ändamålsenligt och med minsta kostnad, hafva Rikets Ständer funnit,
att, då för inhemtandet af skeppsbyggeri-konsten erfordras, icke allenast
theoretiska kunskaper, utan äfven, och i synnerhet, tillfälle för eleverne att
använda dessa kunskaper och sjelfve lägga hand vid flere serskilde slags fartygs
byggande, det också blifver oundgängligen nödigt, att ifrågavarande Skola
förlägges till elt sådant ställe, der utvägar gifvas för den praktiska utöfningen
af skeppsbyggeriet, såsom vid de flere större, enskilde personer tillhörige,
skeppsvarfven inom Riket; och få, af sådan anledning, Rikets Ständer
i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M., efter förut inheintade erforderlige
upplysningar och vederbörandes hörande, med egarne till något af
de större skeppsvarfven inom dels norra dels södra delarne af Riket söka
tillvägabringa inrättande af ett praktiskt Skeppsbyggeri-institut å hvartdera
stället; dervid, för vinnande af det åsyftade ändamålet, lärer böra anställas
en skicklig lärare i mathematik och öfrige nödige elementar-kunskaper saint
Bsh. till R. St. Prot, 18 4>- to Sami. 1 Afd, 65
514 Expeditions-Utskottets Forslas, till und. Skri/ veise, N-o 22 5.
en skeppsbygg-mästare, med utmärkt skicklighet i sitt yrke för att undervisa
i skeppsbyggeri och hvad dertill hörer.
Då dessa Institut böra vara så stora, att ett tillräckligt och emot behofvet
svarande antal elever der kunna åtnjuta undervisning, hafva Rikets
Ständer ansett, alt den, som åtager sig imältandet af ett sådant Institut bör
åligga att emottaga och underhålla elever till ett antal till och med 25, hvilka
före deras inträde uti Institutet ovilkorligen skola kunna skrifva och läsa
samt ega säker kunskap i arithrnetik; börande dock de elever företrädesvis ern
otta gas, som visa sig ega fallenhet och anlag för yrket.
Vid bestämmandet af den ersättning, varfsegarne skulle åtnjuta för inrättandet
af ifrågavarande Institut, har icke blifvit förbisedt, alt ehuru Eleverne,
synnerligen mot slutet af deras lärotid, höra kunna tillskynda varfsegarne någon
nytta, men å den andra sidan bör äfven tagas i betragtande, att deras ar! ete
de första åren icke torde vara desse egare till serdeles fördel, utan misslyckade
försök komma att medföra ma leria liers förderfvande; och hafva Rikets
Ständer alltså trott det med billigheten mest öfverensstämmande, alt,
jemte det Kronan förbehåller sig någon lämplig uppsägelsetid, i fall contractet
af varfsegarne skulle brytas, nämnde varfsegare årligen må erhålla till aflöning
åt Läraren i Mathematiken m. m. 1,000 R:dr och till Läraren i
skeppsbyggeriet 666 R:dr 32 sk. samt dessutom 66 R:dr 32 sk., allt Banco,
lill underhåll för hvarje elev; dock att, enär den, som inrättar berörde Institut,
blifver nödsakad att härför vidtaga flere, kostnad medförande åtgärder,
den rättighet honom tillägges att, derest antalet af eleverne icke uppginge
till fem, han likväl eger att uppbära den afgift, som för fem elever sig belöper,
samt alt anslaget för ifrågavarande än lamål bör utgå minst i sex år,
livilken tid Rikets Ständer, eldigt af sak-kunnige personer meddelade upplysningar,
ansett erforderlig för genomgåendet af en fullständig läro-curs i delta
ämne: skolande den del af anslaget härför, som besparas från den Lid Rikets
Ständer detsamma beviljat och intilldess ifrågavarande skolor komma i verksamhet,
insättas i Riksgälds-Contoiret och till det afsedda behofvet reserveras,
till dess skolorne taga sin början, samt då, utöfver det årliga derför utgående
anslaget, för deras läkning i mon af behofvet användas; hvarjemte Rikets
Ständer ansett omförmälde skeppsbyggeri-instituL böra ställas under öfverinseende
af Chefen för Civii-Departementet, hvilken det skulle åligga att så väl
låta tillse, det undervisningen meddelas på ändamålsenligt sätt, som ock för
öfrigt utöfva deni controll i afseende å Instituten, som vore af nöden.
Då Rikets Ständer funnit sig icke böra ingå i närmare beslämmanden rörande
desse läroverk och deras organisation, än som nu skett, helst dertill er
-
Expeditions-Utskottets Förslug till und. Skrifvelse, N.o 226.
5«5
fördras en noggrannare kännedom om ämnet och locala förhållanden inom
den ort, der läroverken blifva inrättade, få Rikets Ständer, med anmälan om
hvad i delta ämne sålunda blifvit af Rikets Ständer i hvad på dem ankommit,
heslutadt, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det, till iagttagande af dea
närmare tillsynen öfver berörde Institut, en Direction öfver hvartdera måtte
af E. K. M. i Nåder tillsältas, af hvilka Direclioner en af de varfsegare,
hvilka Instituten öfvertaga, alltid torde anses böra vara medlem ; och att åt dessa
Directioner måtte öfverlemnas alt pröfva skickligheten hos dem, som sig till
elever anmäla, och derefter dem vid Instituten antaga; samt att E. K. M. för
öfrigt läcktes härutinnan meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder, som
E. K. M. kan i Nåder finna vara för Skeppsbyggeri-skolornas framgång tjenligast.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
N:o 226.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Febr. 184 f.
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den l3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ändring i vissa
delar af stadgandena, rörande Skiftesverket i Riket.
(Lag- samt Allm. liesv. och Ekon. Utsk. Uti. N:o 1 och 20.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, vid öfvervägande af derom gjorda framställningar,
hemtat anledning att hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det måtte Kongl,
stadgan om Skiftes-verket i Riket den 4 Maj 1827, äfvensom den dermed
gemenskap egande Nådiga Kungörelsen af den 9 Juni 1832, i nedannämnde
omständigheter, vinna den ändring, hvartill Rikets Ständer] ansett skäl förekomma.
Då 2 Cap. 6 §. bestämmer de vid Skiftes-förrättningar biträdande Gode
5,6
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV-o 226.
Männens arfvode till 1 R:dr Banco orri dagen, inberäknadt underhållet, hafva
Rikets Ständer, med afseende å den tidspillan och besvär, Gode Män, genom
berörde åliggande, ofta i den brådaste tiden, måste vidkännas, funnit
billigheten fordra, att enahanda arfvode blefve dem tillagdt, underhållet oberäknadt.
Beträffande föreskrifterne i 5 Cap. 3 §. hafva Rikets Ständer ansett ändamålsenligt
och lämpligt att, på sätt stadgadt är i skiflesmål, utlåtande af
Landtmätaren, jemväl i fråga om rågångstvist, meddelas, lill upplysning för
den domstol, som bär att densamma pröfva, äfvensom att en praescriptioustid
bestämmes, inom hvilken tvisten bör fullföljas, emedan ett längre
uppehåll alltid har menligt inflytande på skiftet, och exempel icke saknas,
att delegare, i afsigt att hindra skiftet, gjort rågångsfråga stridig och derigenom
satt skiftes-sökanden i nödvändighet alt, fastän en sådan fråga varit bo
ö
ö
110m likgiltig, för alt få slut i saken uppträda som kärande part, och således
oskyldigt åbringas de med rättegången förenade kostnader. Till följd häraf,
och då i nästföljande 4 §. finnes, för der upptagne fall, bestämd en lid af
2:ne månader, inom hvilken stämning skall, vid talans förlust, i målet uttagas,
samt eu lika tid äfven lämpligen synes kunna stadgas för de fall, ifrågavarande
3 §. afser, få Rikets Ständer i underdånighet hemställa, ej mindre,
att utlåtande i ämnet skall af Landtmätaren afgifvas samt jemte charla och
protocoll till de tvistande ullemnas mot lösen, som genast erlägges; än ock
att stämning i målet bör, vid talans förlust, uttagas inom 2:ne månader ifrån
den dag, förenämnde handlingar blifvit af Landtmätaren utgifne; i öfverensstämmelse
hvarmed slutet af §. således komme att förändras.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer fästat uppmärksamhet å det
alldeles egna förhållande, som på Gottland eger rum, i det att egoblandningen
der finnes till den grad utsträckt, att hemman gifvas, hvilka hafva egor
ej blott på ända till 30 serskilda ställen inom andra hemmans-områden, utan
jemväl inom flere olika socknar; hvarvid några i allmänhet lämpliga och nyttiga
skiften icke synas kunna i denna ort tillvägabringas, med mindre densamma,
efter egoblandningarnes beskaffenhet, blefve i flere större skifteslag
indelad. Och som den bördiga jord och det milda luftstreck, hvaraf Gottland
är på ett så utmärkt sätt gynnadt, göra det än mera vigtigt, att, genom
ett ändamålsenligt sammandragande af de spridda egolotterne, invånarne
må sättas i tillfälle alt uppbringa sitt åkerbruk till den böjd, det med så
gynsaturna naturförhållanden kan uppnå, och hvarifrån det hittills genom
egoblandningen hållits så långt aflägsnadt, fä Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder förordna om undersökningar och be
-
Expeditions-TJtskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 227.’ 517
redande af en sådan allmän reglering, hvarigenom, med tillämpning af Skiftes-stadgans
föreskrifter, den öfverklagade egoblandningen i denna provins
må afhjelpas, och jordbruket vinna den förkofran;, sorn med nämnde stadgas
tillämpande åsyftas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 13 Februari 1841.
N:o 227.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Febr. 1841.
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 10 —. —
Bonde-Ståndet den i3 — —
*
B ihets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förändring uti
de till rese- och tractamentshostnader uppjörde anslag.
(Slats-Utsk. Uti. N:o 407.)
S, Å. K.
Med fästad uppmärksamhet derå, alt, sedan Rikets Ständer, så väl föreslagit
förhöjning uti skjutslegan till högst 32 sk. milen för hvarje häst, vid
de Gästgifvaregårdar, vare sig å landet eller i stad, der skjuts-entreprenader
ingås, som äfven hos E. K. M. gjort underdånig framställning om inskränkning
i antalet af de hästar, för hvilka embets- och tjenstemän, efter nu gällande
1827 års Rese-reglemente, ega att undfå godtgörelse, den sålunda i
underdånighet föreslagna nedsältuiugen i hästantalet för en del af classerne
uti Rese-reglementet knapt torde komma alt motsvara den tillökade utgift,
hvilken blir en följd af ofvanomförmälde förhöjning i skjutslegan, samt uti
de classer, der hästantalet ansetts böra oförändradt bibehållas, kommer att
uti sådane resekostnader, som af Slaten skola ersättas, medföra en oundviklig
tillökning, hvars belopp på förhand icke kan beräknas, hafva Rikets Stän
der,
vid belragtande af de förändrade förhållanden, som, i afseende å de
på Riks-Statens 3:dje och 4:de IJufvud-Titlar uppförde anslag till rese- och
‘518 Expcditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 228.
traclamentskoslnader, i följd af den föreslagna förhöjningen i skjutslegan, kunna
inträda, numera ansett sig böra bifalla, det berörde anslag, hvilka i den
af Rikets Ständer vid denna Riksdag fastställda Stat äro uppförda såsom bestämda
anslag, må, för den händelse E. K. M. skulle i Nåder täckas bifalla
Rikets Ständers underdåniga hemställan rörande skjutslegans förhöjning och
(01 ändringarne i Rese-reglementet, intill nästa Riksdag erhålla egenskapen af
förslagsanslag.
Hvilket Rikets Ständer härigenom få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
I
Stockholm den 13 Februari 1841.
N:o 228.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Fehr. 1841.
Presle-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den i3 —* —
Rikets Ständers underdåniga Skrijvelse, angående vidtagande förändringar
uti bätsmans-roteringens utgörande å landet.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 13 och Uti.
N:o 83.)
S. A. K.
Under öfvertygelse, att de med båtsmans-roteringen å landet förenade
åligganden och prtestationer äro af den tryckande beskaffenhet, att all lindring,
som i detta roterings-besvär kan, ulan våda för Staten, beredas, bör
komma rotehållare till godo, hafva Rikets Ständer för närvarande fästat serskildt
uppmärksamhet å båtsmännens utredning, och dervid, med afseende å
det förhållande, alt, i runda tal räknadt, båtsmansstyrkan utgör omkring
6,000 man samt årliga kostnaden, efter markegångspris, för koj och täcke 1
R:dr 24 sk. B:co, godtfunnit bevilja ett anslag af 9,000 R:dr årligen, alt upp
-
Expeditions-Vtskoltets Förslag lill lind. Skrifvelse, 1V;0 218.
förås a Riks-Statens 4:de Hufvud-Titel, emot det, att de, som hålla båtsmän,
varda belt och hållet befriade från skyldigheten alt förse båtsmannen
med koj och täcke, hvilken skyldighet Staten sig deremot ikläder; dock som
första utgiften lör anskaffande af nyssberörde persedlar blefve för Staten i
hö" "iad betungande, hafva Rikets Ständer ansett skäligt, att de kojar och
täcken, som måste åtfölja hvarje båtsman vid uppfordringen, böra vid den,
efter en sådan skyldighets öfverlagande af Staten, först inträffande uppfordring,
och utan vidare anspråk ä den ena eller andra sidan, lill Kronans
förråd Öfvetlemnas.
Jemte det likaledes icke blifvit förbisedt, hurusom för role-intressenter
uti hemman, klufna i mångå och små delar, ofta förekomma svårigheter att
utreda och, i förhållande till hemmantals storlek, fördela de till bålsmansbeklädnaden
hörande serskilda persedlar, hafva Rikets Ständer väl trott, att
beklädnads-bestyrets öfverlagande af Kronan, emot en viss afgift af rotehåflarne,
skulle, med undanrödjande af berörde olägenheter, jemväl bereda närmare
öfverenstämmelse och likhet i båtsmannens drägt; men som den penninge-afg-ift,
hvilken i ersättning för beklädnaden komme att utgå, icke skäligen
kan rotehållarne, mot deras eget begifvande, åläggas, hafva Rikets Ständer
endast ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet föreslå, om icke till
rotehållarne kunde göras Nådig framställning, hutuvida de skulle vara hugade
att ingå contract om båtsmans-beklädnadens öfveilagande af Kronan, einol.
vissa årliga algifter af rotehållarne for hvarje serskild persedel; dock alt
conti aden ställdes på vissa, ej alltför många, år och upprättades på grund af
frivillig öfverenskommelse serskildt med hvarje rote.
I sammanhang härmed, och då Rikets Ständer tro sig ega grundade skäl
till den förmodan, att båtsmans-beklädnaden skulle på eli för både rolen och
båtsmannen fördelagtigare sätt kunna ordnas, så att den närmare öfverensslåmde
med det allmännas fordringar, få Rikets Ständer slutligen i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes anbefalla en undersökning, för att utröna,
huruvida icke, utan rotarnes ytterligare betungande, en ändamålsenligare
beklädnad för båtsmännen skulle kunna införas, och låta ett härpå grundad
l förslag Rikets nästkommande Ständer i Nåder förelägga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm deu 13 Februari 1841.
Expedilions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, N.o 22 g.
N:o 229.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 10 Febr. i84f.
Preste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om Navigations«•
skolors inrättande.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 10 och Uti.
N:o 86.)
S. A. K.
Rikets Ständer, som, af förekommen anledning, tagit kännedom af
de åtgärder, hvilka, i afseende å Navigalions-skolors inrättande inom Riket
och dermed gemenskap egande ämnen, blifvit i senare tider vidtagne,
hafva dervid inhemtat: alt E. K. M., redan den 23 Januari 1827, icke allenast
meddelat förordnande, angående skyldighet för Coopvaerdi-skeppare
att undergå examen, hvarom allmän kungörelee den 21 Mars samma
år blifvit utfärdad, utan äfven funnit fem Navigations-skolor böra inrättas,
en i hvardera af städerne Stockholm , Götheborg och Gefle, samt
någon af stapelstäderne i Malmöhus och Calmare Län, och derefter vid
1828—1830 årens Riksdag till Rikets Ständer afgifvit Nådig Proposition om
anslag till dessa Navigations-skolor; men att desamma, i anseende till brist på
erforderlige medel, icke blifvit inrättade; att, sedan hufvudstadens handlande
och skeppsredare hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, i Dess egenskap af
Stor-Amiral, under tillkännagifvande af en i senare åren förbättrad conjunctur
för skeppsrörelsen, ådagalagt, alt antalet af öfvade sjömän vore otillräckligt
för en utvidgad rörelse, samt att i synnerhet skicklige ämnen till Befälhafvare
å handelsfartyg saknades, äfvensom att de Navigations-skolor, sorn funnos,
icke motsvarade deras ändamål, och att blotta föreskriften om högre kunskapsmått
för Coopvaerdie-skeppare snarare skulle öka än minska bristen på
dugligt befäl, då utvägar saknades att inhemta de påbjudne kunskaperne, nr.
m., så hade E. K. M., efter härom gjord underdånig anmälan, den 23 Februari
1838, förordnat en Comité, för att inhemta och utreda Navigalionsskolverkets
tillstånd, Sjömanshusens beskaffenhet och förhållandet med hvad i
öfrigt
Expeditions-Utskottets Forslag till lind. Skrifvelse, N.o 229.
521
öfrigt till Coopvaerdie-sjöfarten i allmänhet jemte sjöfolkets vård och behandling
hörde, samt att derom till E. K. M. afgifva underdånigt Utlåtande, åtföljdt
af förslag till de förändringar i gällande författningar, eller till nya reglementariska
stadganden, som det åsyftade ändamålet påkallade: att vidare
E. K. M., som, uppå framställning af Stockholms Sjömanna-Sällskap, den 6
Mars 1839 i Nåder heslutat att, genom serskihle Cominitterade, låta granska
en läro-curs i sjömanna-yrket, hvilken på Sällskapets föranstaltande varit under
arbete, derjemte uppdragit åt samma Cominitterade att, så fort ske kunde,
utarbeta förslag till Navigations-skolor i Riket, äfvensom till föreskrifter,
rörande examina för så väl Navigations-lärare, som befäl och underbefäl vid
handelsflottan; och att, i anledning deraf, sistnämnde Comité utarbetat och
afgifvit ett förslag, jemte Utlåtande i ämnet, hvilket, till följd af E. K. M:s
gifna föreskrift, blifvit till ofvanbemälde förut nedsatta Comité ingifvet, utan
alt något vidare i afseende härå är vordet tillgjordt: innefattande nyssberörde
förslag och Utlåtande en underdånig hemställan derom, att fem Navigations-skolor
måtte med första inrättas, en uti hvardera af städerne Stockholm,
Götheborg, Gefle, Malmö och Calmar; att, i sammanhang med Navigations-skolan
i Stockholm, ett läroverk måtte organiseras, för bildande af skicklige Lärare
uti Navigations-skolorna; att en embetsman måtte tillsättas, under namn af
Navigations-Directeur, hvilken skulle, närmast Chefen för Kongl. Maj:ts Flotta,
hafva inseende öfver Navigations-undervisningen i Riket, samt dessutom
vara den ende examinatorn vid Styrmans- och Capitens-examina, dertill Cominitterade
funnit så mycket större anledning, som Cominitterade ansett Lärare
ej böra vara tillika examinatorer; och hade, i upprättadt förslag öfver
kostnaden för Navigations-skolornas inrättande, Cominitterade uppfört 2,500
R:dr till lön åt Navigations-Directeuren, för hvilken derjemte ansågs skola åtgå
400 R:dr till resekostnad och dagtractamente, 2,500 R:dr till Navigationsskolan
i Stockholm, 1,400 R:dr till hvardera af skolorna i Götheborg och Gefle,
samt 1,200 R:dr till hvardera af desamma i Malmö och Calmar, äfvensom
1,500 R:dr, allt årligen, att fördelas emellan skolorna till inköp af instrumenter,
böcker m. m., hvarförutan ett belopp af 16,600 R:dr, allt Banco,
ansetts erforderligt till inköp af instrumenter, böcker och andra inventarier
vid de föreslagne fem Navigations-skolorna.
Att Rikets handel hufvudsakligen grundar sig på dess sjöfart, och alt, i
samma nion sjöfarten förminskas, äfven handeln lider, hafva Rikets Ständer
trott vara tillräckligen erkändt, likasom att till en utvidgad och för landet
nyttig sjöfart fordras ett tillräckligt antal sjömän, som innehafva erforderlig
Bih. till R‘ St. Prat. 184t• to Sami. 1 Afd. 66
5 22
Expeditions-VtskoUels Förslug lill und. Skrifvelse , iV.-o 229.
skicklighet i sitt yrke. Den klagan, som allmänneligen förspörjes öfver bristen
på dugligt och användbart sjöfolk, samt i synnerhet på befäl och underbefäl
vid handt lsflottan är, efter Rikets Ständers omdöme, icke ogrundad, och
då en sådan brist ej kan annat än högst menligt inverka på Rikets sjöfart och
lägga hinder i vägen för Svenska fartygs befragtande å utrikes orter, blifver
det en magtpåliggande angelägenhet, att åtgärder vidtagas, hvarigenom Riket
må kunna erhålla ett tillräckligt antal skicklige sjömän.
Vid undersökning af orsaken till förenämnde brist och i betragtande
deraf, att sjöfarten utgör ett yrke, för hvilket Sveriges invånare i forntiden
ägt och ännu äger en stor fallenhet, finnes denna orsak bestå förnämligast deruti,
att allmänna undervisnings-anstalter saknas, der de för sjöfarten erforderlige
kunskaper stå att inhemta; vid hvilket förhållande och med behörigt
afseende å det stora inflytande, som sjöfarten utöfvar å landets välstånd, Rikets
Ständer fästat synnerlig uppmärksamhet vid Navigations-undervisningen
och ansett sig böra för ifrågavarande ändamål anslå erforderlige medel, under
den öfvertygelse att inom få år desamme, rätt använde, skola gifve mångdubbel
vinst.
Af sådan anledning få Rikets Ständer, som, med erkännande af E. K. M. Nådiga
omtanka, äfven i denna del af landets näringar, funnit nödiga förberedande åtgärder
för till vägabringande af undervisnings-anstalter för sjömanna-yrket, på ofvanberörde
sätt, redan vara vidtagne och derjemte med tillfredsställelse erfarit
hvad bemälde, genom E. K. M:s Nådiga beslut d. 6 Mars 1839, förordnade Comité,
för ämnets utredande, tillgjort, i öfverensstämmelse härmed underdånigst anhålla,
alt Nav igations-skolan må inrättas i städerne Stockholm, Götheborg',
Gefle, Malmö och Calmar, samt förses med de Lärare, som för Skolornas framgång
äro behöflige, för hvilka Lärare Rikets Ständer, i likhet med hvad Commilterade
föreslagit, i årlig lön bestämdt för
N avigations-Läro-V erket i Stockholm.
Lön till en l:ste Öfver-lärare
B:co R:dr 1,500:
Arfvode till Astronomiae Professoren
400:
„ „ t. f. Läraren i Skeppsbyggeriet
200:
,, „ dito i Ång-machin-skolan  200:
„ „ Under-Läraren  200:
2,500
N avigations-Skolorna i Götheborg och Gejle.
Lön till en Lärare vid hvardera Skolan
1,200:
Expedilions-Ulskoltets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 22g,
523
en Under-Lärare vid d:o
200:
eller för hvardera Skolan 1,400: — 2,800:
J.J U J-unvtv/ rit* c.
Lön till en Lärare vid hvardera Skolan
„ „ en Under-Lärare vid d:o . .
Navisations-Skolorna i Malmö och Calmar.
eller för hvardera Skolan 1,200: — 2,400:
Summa Banco H: Ir 7,700:
alt å Riks-statens nuvarande Nionde Hufvud-Titel uppföras; hvarjemte ett årligt
anslag af 1,500 R:dr till instrumenter, böcker m. m. må å samma Hufvud-Tilel
utgå och fördelas emellan Skolorna med 300 R:dr till hvardera;
och hafva Rikets Ständer tillika godtfunnit, till uppförande å ordinarie Stat,
bevilja dels en summa af 500 R:dr B:co för hvardera af Städerne Wisby och
Carlshamn, att användas lill underhåll af de i nämnde städer redan inrättade
eller tillämnade lägre undervisnings-anstalter i Navigations-läran, dels
ock ett anslag af 500 R:dr B:co, till inrättande af en Navigations-Skola i någon
af de norr om Gefle belägna städer, efter det E. K. M. i Nåder bestämt
hvilkendera af dessa städer, som kan för ändamålet vara den tjenligaste.
Som de städer, der dessa Skolor blifvit föreslagne att inrättas, deraf
komme att draga största fördelen, hafva Rikets Ständer vid berörde anslags
meddelande fästat det vilkor, att dessa släder böra bekosta de för Skolornas
inrättande erforderlige hus och byggnader, samt att, om de ej inom viss föreskrifven
tid denna skyldighet fullgöra, den en sådan stad förut tillerkända
rättighet alt få Navigations-skola der anlagd, må, efter E. K. M:s Nådiga
godtfinnande, å annan stad öfverflyttas.
Då ifråga varande Navigations-skolor dock icke skulle komma att uppfylla
deras ändamål, så framt icke sådane instrumenter och böcker m. m. derstädes
funnos att tillgå, som vore för undervisningens meddelande af nöden;
hafva Rikets Ständer, till utgående från Riksgälds-Contoiret, beviljat en summa
af i ett för allt 16,600 R:dr i och för anskaffande af de instrumenter,
böcker, kartor m. m., hvilka det af merbemälde Committerade afgifne förslag
upptager såsom erforderlige lör de fern förstberörde Navigations-skolorna.
Deremot hafva Rikets Ständer ansett de till den af Committerade föreslagne
Navigations-Directeurens befattning hörande göromål icke vara af den
beskaffenhet och magtpåliggande egenskap, att en embetsman med en så be
-
5a4 Expeditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse, N.o 22g.
tydlig lön, som blifvit ifrågaställd, dertill erfordras, och hafva alltså icke
funnit skäligt för en sådan person något löne-anslag bevilja.
Under öfvertygelse om nödvändigheten af, att de Navigations-skolor,
som komma alt inrättas, stå under inseende af någon å stället varande styrelse,
hafva Rikets Ständer ansett, det bör hvarje Navigations-skola erhålla en
Direction, vald bland handlande, skeppsredare, skeppare och andre sakkunnige
män i den stad, der Skolan finnes, med skyldighet att hafva närmaste
tillsynen deröfver, och rättighet att höras vid tillsättandet af lärare, hvilken
Direction dock bör lyda under chefen för Civil-Departementet; öfverlemnande
Rikets Ständer, som icke ansett sig böra ingå i närmare behandling af frågan
om någon serskild inspectioa öfver dessa Skolor, delta ämne till E. K.
M:s Nådiga godtfinnande.
Slutligen och enär skyldighet åligger dem, som vilja blifva skeppare, att
taga examen, hemställa Rikets Ständer, det må hädanefter tillåtas sådane personer
att när som helst och då de sig dertill anmäla, denna examen i de
fastställda Navigations-skolorna undergå, under de vilkor och eontroller, som
i allmänhet för examina derstädes kunna blifva bestämda.
Rikets Ständer hafva för öfrigt trott sig icke böra i underdånighet föreslå
några närmare bestämmanden rörande Navigations-skolornas organisation,
lärarnes bildande och tillsättande m. m., helst dertill fordras en noggrannare
kännedom om ämnet och serskilde locala förhållanden, än den Rikets Ständer
varit i tillfälle att inhemta; hvadan och med åberopande af ofvanberörde
grunder, efter hvilka Rikets Ständer, för deras del, ansett Navigationsskolorna
böra inrättas, Rikets Ständer få dessa Skolors närmare organisation
till E. K. M:s Nådiga omsorg i underdånighet öfverlemna»
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
Expcdilions-L1 IskoUets Förslag till und. Skrifvelse, N.0 239.
Sa5
N:o 230.
Uppläst oeb godkändt hos Ridd. oeh Adeln den 10 Febr. lSzfr»
[Pieste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i3 — —
Bonde-Ståndet den i3 —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående en uppkommen
brist i f83p års anslag för Bevärings-manskapets vapenöfningar.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 401.)
S. A. K.
Sedan hos E. K. M. Dess och Rikets Krigs-Collegium, uti skrifvelse af
den 6 October sisth år, i underdånighet anmält, att, såsom följd dels af prisens
stegring å proviant-persedlar och lägerhalm till 1839 års vapenöfningar
med Revärings-manskapet, dels ock deiaf, att ett större antal Beväringsynglingar
samma år blifvit, efter undergången approbation, i vapen öfvade, kostnaderne
för årets möten och mönstringar, marscher och sjukvård m. m. derunder
inberäknade, uppgått till 130,190 R:dr 15 sk. 3 rst. B:co, och a tt enär
härtill endast varit att använda besparingarne å 1836 och 1837 årens anslag
samt 1839 års Stals-anslag en brist sålunda uppstått, stor 22,389: 19. 4. till
hvars betäckande för tillfället Collegium väl anticipationsvis begagnat en motsvarande
summa af 1840 års anslag till Bevärings-manskapets vapenöfningar,,
men nu funnit sig i nödvändighet att denna försträckning till serskild ersättning
i underdånighet uppgifva, enär Collegium derförutan icke kunde liqvidera
1840 års mötes- och marsch-kostnader, hvilka till hufvudsaklig del
blifvit ur Landt-Ränterien af under händer egande Stats-medel förskjutne;,
har E. K. M., uti Nådig Proposition till Rikets Sländers Stats-Utskott den 9 sisth.
November, då, enligt hvad Upplyst blifvit, till betäckande af ifrågavarande
under året 1839, af ofvan uppgifna orsaker uppstådda brist, någon tillökning
hvarken å de af Rikets Ständer till Bevärings-manskapets vapenöfningar beviljade
anslag oeh de derå åren 1836 och 1837 uppkomna, men numera använda,
besparingar, eller å Tredje Hufvud-Titeln i allmänhet finnes att disponera,
saint med fästadt afseende å de under E. K. M:s Regering och förnämligast
sedan sista Riksmöte uppkomna betydliga tillgångar, behagat i Nåder
föreslå, det Rikets Ständer, inseende oundvikligheten af ifrågavarande brist samt
520
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse , N.o 23o.
angelägenheten att genom densammas betäckande befria Krigs-Collegium ur den
betänkliga föilägenhet, hvari Collegium, vid fullgörandet af 1840 års betalningsförbindelser,
sig för det närvarande befunne, måtte åt Riksgälds-Contoiret uppdraga
att till Stats-Contoiret, emot skeende behörig redovisning, utbetala ifrågavarande
Stals-bristsumma 22,389 R:dr 19 sk. 4 rst. 13:co, såsom fyllnads-anslag till 1839
års vapenöfningar med Bevärings-manskapet, så vida Rikets Ständer icke skulle
finna lämpligare att nämnde summa på nästkommande års anslag anvisa, eller
ock på de blifvande anslagen för åren 1841, 1842 och 1843, utbetalningen
af densamma fördela.
Rikets Ständer hafva denna fråga i öfvervägande tagit; och då Rikets
Ständer, som enligt flere deras redan fattade beslut, ansett den nya Stats-regleringen
icke böra belastas med godtgörandet af sådane brister, som i följd
af anordningar utöfver tillgång under den förflutna tiden uppkommit, funnit
det vara så mycket mera angeläget, att, i afseende på anslaget till Bevärings-manskapets
vapenöfningar, enahanda förhållande må komma att ega
rum, som berörde anslag, hvilket hittills varit bestämdt till en viss årlig
summa på Stat, hädanefter kommer att blifva ett förslags-anslag, med begränsning
endast af tiden för Beväringens sammandragning; hafva på grund
häraf och enär granskningen af den redovisning, som hör afgifvas, rörande
tillkomsten af den utaf E. K. M. uppgifne, under år 1839 å meranämnde
anslag uppkomna brist, 22,389 R;Jr 19 sk. 4 rst. B:co icke lämpligen kan
eller bör företagas annorlunda, än på en gång och i sammanhang med revisionen
af Stats-verkets räkenskaper i allmänhet för berörde år, Rikets Ständer,
med öfverlemnande till deras näst sammanträdande Revisorer att öfver
tillkomsten af ifrågavarande brist sig yttra, medgilvit, att densamma emedlertid
må af öfverskolten å Stats-verkets inkomster för berörde år godtgöras.
Hvilket, til) svar å E. K. M:s i ämnet aflåtna Nådiga Proposition, Rikets
Ständer härigenom få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelsej N.o 23 r. 527
N:o 231.
Uppläst och godkandt hos Ridd. och Adeln den 6 Fehr. 1841-
Preste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ständet den 10 — —
Bonde-Ståndet den la — —>
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ifrågaställd
förlängning af det Pantiåne-inrättningen i Stockholm, beviljade
låne-understöd af allmänna medel.
(Stals-Utsk. Ull. N:o 405.)
S. A. K.
Med anledning af Öfver-Ståthållare-Embelets derom i underdånighet gjorde
hemställan, har E. K. M., uti Nådig Proposition af den 17 October sisth
år, behagat föreslå, alt Rikels Ständer, för vidmagthållandet af den här i hufvudstaden,
i f. d. General-Assistance-Contoirets ställe, inrättade Pantlåne-anstalt,
måtte medgifva, att det utaf Riksgälds-Contoirets medel, entrepreneuren
af denna inrättning, under 10 år, eller till och med den 1 Juni 1842,
beviljade låne-understöd af 100,000 H: 1 r må, under ytterligare 10 års tid,
få af honom innehafvas och begagnas; hvarjemte E. K.. M. till Rikels Ständers
pröfning öfverlemnat, huruvida icke, såsom ett medel att tillvägabringa
nedsättning af räntan å eller algiflerne för de från inrättningen utgående lån,
fortfarande räntefrihet för lånebidraget må ega ruin.
Hvad E. K. M. sålunda behagat i Nåder föreslå hafva Rikets Ständer i
Öfvervägande tagit; och då, enligt hvad Rikets Ständer varit i tillfälle att inhemta,
ifrågavarande låne-inrätlnings utlånta capital i senare tider betydligen
ti11 vext, samt dess ökade anlitande och lilltagan le inkomster synas gifva grundad
anledning till den förmodan, att inrättningens framlida bestånd bör blifva
oberoende af det fiån det allmännas sida i och för dess uppkomst och
första utveckling meddelade låne-biträde, hafva Rikets Ständer funnit sig icke
ega skäl bifalla E. K. M:s Nådiga Proposition angående ifrågavarande låne-fonds
fortsatta begagnande under den af E. K. M. i Nåder föreslagna liderymd;
men då denna fonds dragande ur rörelsen och återbetalande till RiksgäldsContoiret
vid den snart inträffande tidpunkt Rikets Ständer är 1829 föreskrefvo,
möjligen skulle, innan Pantlåne-inrättningeu hunnit än vidare utveckla
5^8 Expedit ion s-Utskoltcls Förslag lill imd. Skr ijvelse ^ AT.o a3i‘.
och förkofra sig, komma att förorsaka en för hufvudstadens obemedlade invånare
högst känbar minskning i omförmäldte af den allmänt påräknade och
förut begagnade lånetillgång; så och enär, för låne-rörelsens jemna och oafbrutna
vidmaglhållaude, en lämplig öfvergång från den hittills åtnjutna räntefriheten
för oftaberörde förlags-capital till återbetalnings-skyldighelen af
detsammas hela belopp torde böra inrättningen beredas, hafva, med afseende
dessutom å den föga betydliga förlust, som härigenom kan komma att
det allmänna tillskyndas, Rikets Ständer beslutat, att denna låne-fond af
100,000 R:dr må, emot fortfarande af den derför nu ställda säkerhet och emot
vilkor af Pantlåne-iniättningens oafbrutna bedrifvande, enligt de för densamma
fastställde grunder, få af entrepreneuren af denna inrättning, under
ytterligare fem års tid, räknad från den 1 Juni 1842, begagnas, dock med
skyldighet för honom att för detta låne-biträde under sagde tid till RiksgäldsConloiret
årligen inbetala den ränta af 3 procent, som Öfver Ståthållare-Embetet,
för den händelse, att fortfarande räntefrihet icke kunde beviljas, i underdånighet
föreslagit.
Hvilket, till svar å E. K. M:s Högstberörde Nådiga Proposition, Rikets
Stunder härigenom få i underdånighet meddela, framhärdande &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
N:o 232.
Expeditions-Utskoltcts Förslag till und. Skrifvelse, N;0 232.
N:o 232.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 6 Febr. 1841*
Preste-Ståndet den io — —
Borgare-Ståndet den to — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckt
fråga om ett Lag-stadgande, som berättigar fordrings-egare
att hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande erhålla sä kallade
promotorial i lagsokningsmål.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 159 och Mern. N:o 173.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har till betragtande förekommit, att, ehuru, i följd
af åldrigt bruk, den utväg till vinnande af laga handräckning varit fordringsesare
i allmänhet öppen att, genom så kallade promotorial af E. K. M.s Befallningshafvande
i det Län, hvarest fordrings-egaren har sitt hemvist, få lagsökningshandlingar
fortställde till E. K. M:s Befallningshafvande i det Län,
der "äldenären bor, hvarföre ock lösen för promotorial från Öfver-Stålhållare-Embetets
Canzli och Lands-Canzlien blifvit så väl i den nu gällande, som
i äldre expeditions-taxor upptagen och bestämd rättighet att dylika promotorial
erhålla likväl icke finnes i Författningarne stadgad, och äfven lärer blifvit
i senare tider vid några Lands-Canzlier förnekad eller ifrågaställd; och
då Rikets Ständer, anse, att afskaffandet af detta bruk skulle hafva högst menligt
inflytande på credit-väsendet i allmänhet och bereda många olägenheter,
helst i vårt land offentlige advocater eller sakförare med embetsmanna-ansvar,
till enskildes tjenst, ej finnas, och ifrågavarande ärendes anförtroende åt okände
enskilde personer är förknippadt ej allenast med dryga kostnader, utan
äfven med våda och osäkerhet, hafva Rikets Ständer, på dessa skäl, för deras
del beslutat och få hos E. K. M. underdånigst anhålla om utfärdande af
en Författning, innefattande följande föreskrift:
Vill borgenär utsöka fordran hos gäldenär, som har sitt hemvist utom
det Län, der borgenären bor, ege han att till Konungens Befallningshafvande
i samma Län ingifva sin till Konungens Befallningshafvande i det Län,
der gäldenären vistas, ställda ansökning, med dertill hörande handlingar; och
Dih. till R. St. Prat. 1841. 10 Sami. 1 Afd. 67
53o Expedit ions-Utskottets För stag till und. Skrifvelse, IS: o 2 33-
aligge Konungens Befallningshafvande i förstberörde Län att öfversända ansökningen
och handlingarne till Konungens Befallningshafvande i det andra
Länet, hvilken sistnämnde har alt, sedan gäidenären blifvit börd och målet
vederbörligen till afgörande beredt, sitt utslag meddela och till förstbemälde
Befallningshafvande insända, för alt borgenären, emot lösen, tillställas, äfvensom
att, uppå borgenärens i enahanda ordning skeende ansökning och derest fordringen
är utmätningsgild, låta utslaget till verkställighet befordra och derefter
de indrifne medlen till samma Befallningshafvande insända, för att till
borgenären, emot vederbörligt qvilto, öfverlemnas. Borgenär vare alltid, så
framt hans ansökning skall till någon åtgärd föranleda, pligtig att förskjuta
b vad, som till bestridande af nödige kostnader i målet erfordras; äfvensom
expeditions-hafvanden vid det Lands-Canzli, hvilket ombesörjer utslagets verkställighet,
må ega att derför såsom arfvode sig tillgodo beräkna en half för
hundrade af det, som indrifves.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
N:o 233.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 10 Febr. 1841.
Preste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förtydligande
af 1 Cap. 2 S- Straff •‘Balken och Kongl. Brefvet den ä5
September tyyy.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 66, Uti. N:o 126 och Mern. N:o 151.)
S. A. K.
Efter att hafva, för deras del, beslutat en så beskaffad förklaring af 1
Cap. 2 §. Straff-Balken och Kongl. Brefvet den 25 September 1777, att ej
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 233. 531
någon må häktas för brott mot 5 Cap. 1 §. Missgernings-B dken förr, än efter
det Konungen förklarat undersökningen böra fortgå, anmälde Rikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse af den 12 Maj 1835, detta deras beslut, och
liar E. K. M,, vid underdånig föredragning häraf, i Nåder ansett den så
lunda
a flå t na underdåniga skiifvelsen böra läggas till handlingarne.
Med fästad uppmärksamhet å hvad uti ofvanomförmäldta underdåniga
skrifvelse förekommit, och enär, den åsigt, angående nyttan och hehofvet af
ett lagsla.dgande uti ifrågavarande afseende, hvilken å förra Riksdagen hos
Rikets Ständer gjorde sig gällande, desto hellre delas af Rikets nu församlade
Ständer, sorn, då det åberopade Kongl. Brefvet innefattar ett undantag
från den för brottmål i allmänhet gällande rättegångs-orduing, skulle, i händelse
häktande för angifna brolt emot 5 Cap. 1 Missgernings-Balken sker, innan
Kongl. Majit, enligt meranämnde Kongl. Bref, beslutat målets nedläggande
eller ransakningens fortfarande, deraf jemväl blifva en följd, att, då
Kongl. Majit anbefaller undersökningens fortsättning, den tilltalade kommer
att föremålets slutliga pröfning hållas i fängelse en längre tid, än som erfordrats,
derest undantaget ej funnits; hafva Rikets Ständer godtfunnit, för
sin del, besluta, att, genom utfärdande Författning, varder, såsom ett af
Kongl. Brefvet den 25 September 1777 föranledt undantag från allmänna
lagens stadgande i 1 Cap. 2 §. Straff-Balken, förordnadt, det ej någon må häktas
för brott emot 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken, förr än efter det Kongl.
Majit förklarat undersökningen böra fortgå.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
53a
/
Expeditions-Vtskottels Förslug till lind. Skrifvelse, IV-o 234-
N:o 234.
Uppläst och godkändt hos Pudd. och Adeln den 6 Fehr. 1841•
Pieste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den [3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående föreskrifter,
afseende på Gesällers kringvandrande.
(Lag- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 22.)
S. A. K.
Med fästad uppmärksamhet på de flere menliga följder, hvilka från
Gesällers kringvandrande härflyta, hafva Rikets Ständer funnit, hurusom
den frihet, Skrå-ordningen medgifvit Gesäller, att obehindradt af bestämda
arbetstider söka och antaga arbete, hvarmed egentliga afsigteu varit alt bereda
deras egen förkofran i arbetsskicklighet samt spridandet deraf, blifvit i
hög grad missbrukad och urartat till verkligt sjelfsvåld. Detta missbruk bör
likväl ej helt och hållet läggas Skrå-ordningen till last, enär densamma
innehåller åtskilliga föreskrifter alt förekomma så kallad spatsergång samt
godtycklig uppsägning å Gesällernes sida, hvilka dock icke blifvit noga iagttagna.
Det förekommer nemligen sannolikt, att mästare mången gång funnit
uträkning dervid att hålla sina arbetare på så rörlig fot, som möjligt,
hvarigenom tätare ombyten och ömsesidig osäkerhet, till mehn för handtverkeriens
uppkomst och idkarnes önskvärda stadga, inrotat sig. De häraf
uppkomne förderfliga olägenheterne för hela samhället ligga nu i Öppen dag
och hafva blifvit allmänt öfverklagade i hela Riket. Sådane äro: det förhållande,
att arbetsföre Gesäller kringvandra landet hela åratal, utan att någorstädes
hafva blifvit använde i arbete; att de esomoftast hvarken blifvit i mantal
antecknade eller fullgjort Beväringsskyldigheten; att de icke sällan besvära
Rikets invånare med hellande, under hot och pockande; samt att de
merendels, sedan arbetskraft och helsa under sådant kringströfvande blifvit
förspilde, på ålderdomen falla barmhertighets-anstalterue till last, eller ock
någon gång, efter det lättjan och okynnet tagit öfverhanden, öka antalet af
uppenbara eller hemliga förbrytare.
De förslag, hvilka Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stånden,
vid 1823 års Riksdag, äfvensom Borgare-Ståndet vid 1830 års Riksdag,
Expedit ions-Vtikollets Förslag till lind. Skrifvelse} N:o 234-
uppgjorde till ordning för handtverkerien, och hvilka Commerce-Collegiurn
sedermera år 1836 utarbetat, innehålla lill afhjelpande af förenämnde olägenheter
atskillige stadganden, dem Rikets Ständer nu tagit i öfvervägande.
Då emedlertid den åsigt icke synes vara antaglig, att Gesäller böra ställas
under Tjenstehjons-stadgan, hvarigenom de mera bemedlade classerne möjligen
skulle afskräckas ifrån alt egna sina söner åt de industiella yrkena, samt den
mera' utbildade arbetsskickligheten underkastas allt för stort tvång och beroende,
helst icke eller den i lag bestämda legotiden torde med mästares
och gesällers ömsesidiga belåtenhet instämma, hafva Rikets Ständer varit betänkte
på annan föreskrift härutinnan, samt mera omfattande stadganden,
hvilka Rikets Ständer trott sig hufvudsakligen finna uti det af serskilde Commitlerade
lör fattigvårdens reglerande, i fråga om gesällers kringvandring,
framlagda och Rikets Sländer Nådigst meddeldla underdåniga förslag.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under åberopande af de
sakrikt utvecklade motiven till ofvanberörde Commilterades förslag, få Rikets
Sländer hos E. K. M. i underdånighet anhålla om utfärdande af en allmän
Författning, hvarigenom åtskilige förhållanden, mästare och gesäller emellan,
samt i afseende på de sistnämndes skyldigheter, kunde bestämmas, stödjande
sig på följande hufvudgrunder:
a) att gesäll bör arbeta hos mästare eller vid fabrik eller manufacturverk
minst 3:ne månader, oheräknadt 14 dagars pröfvotid, efter hvars förlopp
contract skall uppsättas, med en månads ömsesidig uppsägning före ailly
Llningsdagen, som, lika med antagningen, icke bestämmes till vissa årstider:
b)
att contract må kunna upprättas äfven för längre lid, med samma
uppsägningstid;
c) att, derest uppsägning icke å någondera sidan, eger rum, conlractet
anses prolongeradt för ytterligare tre månader;
d) att gesäll, som vistats inom Riket, men icke kan styrka, att han
under senast fortgångna sex månaders tid varit stadd i arbete hos Mästare
eller Idkare, skall, derest laga förfall ej kan styrkas, anses och behandlas
såsom lösdrifvare;
e) att gesäll, som tredskas alt emot vanlig arbetslön emottaga honom
erbjudet arbete hos Mästare eller Idkare, skall på lika sätt behandlas;
att på samma sätt med honom förfares, om han ej kan styrka, att
han vid senast förrättad mantalsskrifning blifvit behörigen anmäld, äfvensom
alt han, så vida han är Beväringsskyldig, vid Bevärings-mönstring sig inställt,
hvarom bevis bör i vandringsboken antecknas;
534 Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrijvtlse, N-'o 2-3^.
g) att gesäll alltid skall vara försedd med Prestbetyg och Sundhets-bevis
da lian reser; samt slutligen
Ii) skall ega rätt att begagua gästgifvare-skjuls.
Derjemte hafva Rikets Ständer ansett till ändamålet mest ledande, otn
för resande gesäller serskilda så kallade vandringsböcker kunde inrättas, i
likhet med hvad flerstädes i fremmande länder med framgång är vordet foreskrifvet,
uppställde, enligt nedanståendeForrnulaire och tillika innehållande nedan
stadgade reglor, om hvilkas fastställande och kungörande till efterlefnad Rikets
Ständer likaledes få till E. K. M. framföra deras underdåniga önskan.
F o r mul aire.
Första sidan:
Pass- eller vandrings-bok, innehållande .... sidor, och utfärdad för
.... Gesällen vid afresa från
Andra sidan:
Innehafvarens
Födelseort,
Ålder,
Längd,
Ansigte,
Hår,
Panna,
Ögonbryn,
Ögon,
Näsa,
Kinder,
Mund,
Tänder,
Haka,
Serskilda kännemärke.
Egenhändiga namnteckning.
Inriehafvaren
Tredje sidan:
. har erhållit denna vandringsbok efter af
-
Exptditions-JJtshottets Förslag till tind. Skrifvelse j N:o a34- 535
lemnande af de i nedanstående efterrättelser föreskrifna betyg, och har att
ställa sig nämnde efterrättelser till noggrann åtlydnad.
IN1 den ..... 18 , .
N. N.
(Stämpel)
l:o.
Gesäll, infödd eller utlänning, som inom Sverige utlärt, eller såsom
gesäll arbetat och önskar resa till annan ort, åligger att uttaga vandringsbok
vid första resans anträdande.
2:o.
Vandringsboken, som gäller för hela den tid, en gesäll här i landet
befinner sig på resan, är gesällens enda pass. Med resande gesäll, som saknar
vandringsbok, förfares såsom med annan passlös resande.
3:o.
Till vandringsboks erhållande inställer sig gesällen hos Magistraten i den
stad, hvarifrån resan anträdes, uppgifve ort, dit han vill färdas, och aflemne
afsked från den Mästare, Fabrikör eller Manufacturist, hos hvilken han
utlärt eller sist arbetat, innehållande följande intyganden:
l:o Att Gesällen är nykter och i öfrigt af oklanderligt uppförande;
2:o Att han hos afskedels utgifvare är skuldfri och från honom ledig att
annorstädes söka arbete;
3:o Att han eger 6 R:dr 32 sk. B:co, jemte nödiga kläder, samt linne
till minst 3:ne ombyten.
Dessa betyg böra i afskedsgifvarens närvaro bestyrkas af Embetets Ålderman
eller Societetens Hufvudman, eller, der sådane ej finnas, af annan borgare.
4;o.
Till gesäll, som icke kan framte de här ofvan omnämnda intyg, må
vandringsbok ej utgifvas.
5:o.
Samma dag, gesäll aflemnat ofvannämnde betyg, eller sist påföljande
söcknedag, eger han att emot lösen, som ej får öfverstiga 32 sk. B:co, hos
Magistraten utbekomma vandringsboken, bunden i varagtigt band, och för
-
53 G
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 23-f.
sedd nied de deri antydde upplysningar. Vid bokens emottagande teckne
lian inför den myndighet, som densamma utfärdat, sitt namn på antydt
ställe i boken.
6:0.
Resan anträdes ofördröjligen och fortsattes utan onödigt uppehåll den
kortaste vägen till lands eller sjöss, efter den resandes eget val.
7:o.
De, hvilka det, enligt Lag och Författningar, tillkommer att hafva uppsigt
på resande, ega att af resande gesäll fordra vandringsbokens uppvisande.
8:0.
Vid genomresande af Stad, inställe sig gesäll hos Magistraten samt der
Embete eller Societet linnes hos Åldermannen eller Hufvudmannen, och uppvise
vandringsboken till påteckning. I händelse af vederbörandes frånvaro ege
gesäll alt få sådan påteckning hos Gästgifvaren.
9:o.
På den ort, dit resan, vid vandringsbokens uttagande eller vid ny resas
anträdande, blifvit bestämd, uppvise gesällen boken inom tjugufyra timmar
efter ankomsten, i stad bos Magistrat, på landet hos Pastor eller KronoJretjent,
och intyge de uppvisningsdagen. Först när detta skett, ege gesäll att
söke arbete, och hans aftal om arbete giltighet. Tid dertill ege lian fyra
dagar efter bokens uppvisande.
10:o.
Finner eller antager gesäll icke arbete på den ort, dit resan blifvit bestämd,
inom den i nästföregående punkt dertill lemnade tid, anmäle sig du
genast till vandringsbokens påtecknande för resa till annan ort.
ll:o.
Kan gesäll erhålla arbete på någon annan ort, än den, dit hans resa,
enligt vandringsbqken, är bestämd, ege han att sådant antaga, sedan behörig
anteckuing, enligt 9:de punkten, föregått.
12:o.
Expcditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelsej N:0 2 34
537
12:o.
Fabriksegare eller annan å landet bosatt och dertill berättigad person,
som i arbete antager en Gesäll, bör, senast inom åtta dagar derefter, göra anmälan
derom hos Pastor och närmaste Kronobetjent, samt antagandet genast
anteckna i Gesällens vandringsbok.
13:o
När resande Gesäll träder i arbete, aflemne han alltid sin vandringsbok,
emot qvitto, om så åstundas, åt den, som honom i arbete tager. Efter arbetstidens
slut ege han alt genast återfå vandringsboken, hvari den, som hans
arbete begagnat, anteckne, huru länge Gesällen hos honom arbetat, samt huru
han sig derunder förhållit.
14:o.
Då Gesäll arbetat på någon ort och vill derifrån afresa, bör han inställa
sig hos Magistraten i stad , eller hos vederbörande Kronobetjent på landet,
försedd med de betyg, som, enligt tredje punkten, erfordras för vandringsboks
erhållande, och blifve hans afsigt, jemte bestämmelseorten, kostnadsfritt antecknad
i vandringsboken. Denna anteckning gäller såsom pass för ny resa.
15:o.
Allt tiggeri vare resande Gesäll strängligen förbjudet; men skulle han
det oagtadt tillåta sig sådant, ege den, af hvilken han tigger, att fordra vandringsboken
och deruti förhållandet anteckna. Vid en sådan anteckning bör
den, som gör densamma, tydligen utsätta namn och yrke samt stället och dagen,
då tiggeriet skedde.
16:o.
Med resande Gesäll, som tigger, förfare ortens Myndigheter i öfrigt, enligt
gällande Författningar mot tiggeri.
17:o.
Blifver Gesäll för andra gången beträdd med tiggeri, då fråntages honom
vandringsboken af vederbörande Myndighet i stad och på landet, och
behandlas han derefter såsom lösdrifvare.
Bih. till R. St. Prot. 1841. 10 Sami. 1 Afä.. 68
538
Expeditions-Utskottets Forslag till tind. Skrifvelse, N.-o 234-
18:o.
Alla i vandringsboken tecknade intyg böra, för alt anses giltiga, vara egenhändigt
underskrifna och alla Embets-m yndighelers bekräftas med Embetets
sigill (svartstärnpel). De i dylika betyg förekommande numertal gälla endast,
då de utskrifvas med bokstäfver.
19:o,
Förfalskningar i vandringsbok straffas, enligt allmän Lag, såsom annat
förfalskningsbrott.
20iO.
Vill Gesäll, efter återkomsten till den stad, der lian sin vandringsbok
uttagit, återbekomma de vid samma tillfälle aflemnade betyg, vare det honom
icke förvägradt, sedan betygen blifvit öfverkorsade och i vandringsboken
antecknats, att lian dem återfått.
21:0.
Blifver vandringsbok så fullskrifven, att endast sista sidan återstår, ege
iiiriehafvaren att anmäla sig om utbekommande af en ny hos närmaste Magistrat,
som å den gamla bokens sista sida intyge, att ny bok blifvit utfärdad,
och och å den nyas första oskrifna eller otryckta sida, att boken utgör foi tsättning
af en äldre, samt, i begge, dagen, då förnyelsen egt rum. Den gamla
boken annulieras medelst est tvärstreck öfver hvarje sida.
22:o
Gesäll, som rest på sitt yrke och vill blifva Mästare, bör vid ansökningen
derom bifoga alla sina vandringsböcker; och ege vederbörande att vid
profning af skälen för ansökningen äfven fästa afseende på vandringsböckernas
innehåll.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 13 Februari 1841.
Expedit iöns-ClIskottets Forslag till und. Skrifvelse lY.-o 235.
539
N:o 235.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Allein den 6 Fehr 1841 •
Preste-Slåndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående föreskrift , i
afseende på huse syner å klockare-bohl.
(Lag- samt Allm. Lesy. och Ekon. Utsk. Bet. JNT:> 25.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betragtande förekommit, att, ehuru en del
Klockare blifvit försedde med boställen, eller Klockare-bohl, tillkomne dels
genom enskilda gåfvor, dels ock genom anslag af kronojord, några serskilda
föreskrifter, i afseen le på byggm is-skyldigheten dei å, lik väl icke finnas, utöfver
hvad allmänna Lagen i 27 Cip. Byggninga-Balken innehåller, rörande
byggnads-skyldigheten i gemen, hvadan förhållandet med af- och lillträdeshusesvn
merendels rättat sig efter gammalt bruk i hvarje ort; med hänseende
hvartill, och då något bestämdt rättesnöre härutinnan emedlertid bör linnas,
så att boställshafvarens merberörde skyldighet icke varder på blotta sedvanan
beroende, Rikets Ständer få i underdånighet anhålla, det E. K. M.
täcktes i Nåder utfärda en allmän Författning, med föreskrift, att, vid afträdande
af klockare-bohl, laga husesyn skall af Kronofogde eller Länsman med
tvänne utsockne Nämndemän hållas , i likhet med hvad 27 Cap. 1 §.
B,-ggninga-Balken föreskrifver, och kostnaden derföre gäldas, på sätt om ekonomiska
besigtningar finnes stadgadt i 8 §. af Kongl. Kungörelsen den 28
Maj 1830.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
54o
E-xpedilions-Utskoltets Förslag till und, Skrifvelse, N:0 2 36.^
N:o 236.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i3 Febr. iS4r.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 18 — —
Bonde-Ståndet den 18 —■ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om upphöfvande
af den genom Bergs-Collegii Kungörelse den 7 Februari
1J85, åt de brukande bergsmännen förbehållna lösnings-rätt
till fjerdeparter i Kählu grufva.
(Allm. Bjsv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 105.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer liar fråga blifvit väckt, att den, genom Bergs-Collegii
Kungörelse den 7 Februari 1785, åt brukande bergsmännen förvarade lösningsrätt
vid försäljning af en eller flera af de 1,200 fjerdeparter, hvari Fahlu
grufva är indelad, malte belt och hållet upphäfvas, såsom varande lill ingen
båtnad för bergsmännen, enär de, ifrån alt vid grufvans högsta välslåndsperiod
hafva utgjort ett antal af flere hundrade, nu inskränkts till endast 14,
rimligen icke kunde samma lösningsrätt begagna till det åsyftade ändamålet
att nemligen uteslutande inom deras stånd bibehålla alla fjerdeparter, samt
Berörde rättighet dessutom hade lill följd, att en köpare lill en eller flere
fjerdeparter försattes i ovisshet om en påräknad orubbad besittning deraf;
och, vid betragtande af omförmälde förändrade förhållande, som inträffat,
sedan Bergs-Collegii ifrågavarande Kungörelse utfärdades, samt då densamma
följaktligen icke vidare motsvarade det ändamål, som dermed åsyftats, få Rikets
Ständer i underdånighet anhålla, att E. K. M., efter grufve-delegarnes
och öfrige vederböiandes hörande, läckles i Nåder tillse, om icke merberörde,
af Bergs-Collegium den 7 Februari 1785 utfärdade, Kungörelse må i
den del, hvararom fråga blifvit väckt, kunna lill all kraft och verkan
upphäfvas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Februari 1841.
Expeditions-UIskolLcls Förslag till lind. Skrifvelse, iV.o 237.
N:o 237.
Uppläst och gotlkändl lios Ridd. och Adeln den 10 Febr. 184*•
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i3 — —
Bonde-Ståndet den i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} orri reglering af Pastoraten
på Gottland.
(Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 128.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt derom, att Rikets Ständer,
genom underdånig framställning hos E. K. M., måtte medverka till ett snart
afgörande af den, långt före detta väckta och ännu hos E. K. M. hvilande
frågan om en förändrad reglering af Pastoralierne på Gottland, till lindring
af den börda, som trycker denna orts invånare, och hvrröfver under många
år klagan varit förd; och har härvid förekommit, att, sedan frågan om nedsättning
af den till Presterskapet på Gottland utgående lionden och förändring
af sältet alt utgöra aflöningen för Presterskapet derstädes redan under
många år varit föremål för serskilda framställningar, dels hos E. K. M., dels
hos Rikets Ständer, har E. K. M. vid sista Riksdagen meddelat Rikets Ständer
hvad dittills blifvit tillgjordt för reglering af Tionde-conventioner emellan
lärare och åhörare och, då försöken i delta afseende på det hela aflupit
frugtlöst, i Nåder förklarat, att, som E. K. M. funnit vigten deraf alt icke
allenast söka för närvarande bilägga den söndring emellan Presterskapet och
allmogen på Gottland, hvilken förenämnde aflönings-fråga vållat, utan äfven
för framtiden förekomma dylika tvisters förnyande; men, vid det inträffade
förhållande, alt hvarken Presterskapet eller allmogen velat antaga hvarandras
anbud lill förening om Presträtligheternes utgörande, och Presterskapet ej eller
ingått på det förslag till de serskilda anspråkens sammanjemkande, som
Kammar-Collegium, i anledning af Konungens Befullningshafvandes framställningar,
uppgjort, E. K. M. tillika insett, alt, för della ärendes bringande till
annat slut, än det, som domstolar och Embetsverk, i fråga om aflöningen,
vid hvarje serskildt fall, kunde åstadkomma, fordrades åtgärder, som ej af E.
K. M. allena berodde; så ville E. K. M. inhemta Rikets Ständers mening
öfver de grunder, hvarpå Kammar-Collegii förslag hyilade.
54-2 Expeditions-Vtskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N.-o v3j.
I anledning häraf anmälde Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse
den 1 December 1834, alt, sorn Konungens Befallningshafvande!; af KammarCollegimn
understödda förslag innefattade en genomgripande förändring af
hela kyrkoväsende på Gottland, som icke, utan rubbning af Presterskapets
pi i vi legiér, kunde åstadkommas, hade Rikets Stander väl funnit frågan Vara
af priv ilegii-nalur och den föreslagna regleringen icke kunna utan Preste-Ståndets
begifvande företagas; men då Preste-Ståndet, lika med de öfrige Riks-Stånden,
funnit det hufvudsakliga syftemålet med de åt förstbemälde Riks-Stånd
förunnade privilegier icke kunna vara annat än att trygga beståndet af kyrkoväsendets
organisation och af de utur kyrkan uppkomne och med benne
förbundne institutioner, samt för detta ändamål garantera de rättigheter,
hvilka blifvit kyrkans tjenare och Lärarne vid undervisningsverken tillerkände,
på hvilken grund Preste-Slåudel icke eller för sin del vilat, genom åberopande
af privilegierne, motverka en sådan reglering, hvaraf behofvet och
fördelaine voro af båda Stats-inagterne erkände, enär privilegiernes hufvudgrunder
lemnäs oförkränkle; och då, såsom skäl för en sådan reform, sig företedde:
att Gottlands invånare, utgörande en folkmängd af icke fyllest 39,000
personer, hvaraf 22,000 mantalsskrifne, och endast innehafvande 1,096 förmedlade
hemman, hittills ålegat, på den inskränkta arealen af 27 qvadratmil,
underhålla 92 kyrkor, 43 Kyrkoherdar, 8 Capelianer och 3 vice Pastorer;
så förklarade Rikets Ständer såsom deraf gemensamma mening, att privilegierne
icke ligga i vägen for den reglering inom kyrkoväsende på Gottland,
som instämmer med Statens och de skaltdragandes lättnad, ulan alt hufvudsakligen
rubba Presterskapets fundamentala rättigheter; äfvensom Rikets Ständer
förklarat sig öfvertygade om behofvet af en reglering, i öfverensstämmelse
med E. K. M:s Befallningsbafvandes på Gottland och Kammr-Collegii förslag,
genom Pastoratens sammanslående, så alt religions-vården kunde handhatvas
af 24 Kyrkoherdar, 24 Capelianer och 3 vice Pastorer, dock utan rubbning
af närvarande Presterskapets innehafvande lagliga rättigheter; samt att
af E. K. M. berodde att förordna om en annan personal-reglering, i afseende
på Kyrkoherdarnes och Capellanernes antal, derest förslaget vid verkställigheten
skulle finnas erfordra någon förändring; och hafva Rikets Ständer
slutligen, beträffande frågan om kronotiondens användande, såsom hittills, lill
understöd för Presterskapets på Gottland aflönande, öfverlemnat till E. K.
M:t att tills vidare disponera till församlingarnes Presterskap så mycket af
kronotionde!!, som oundvikligen fordras för erhållande af det löningsbelopp,
som Kammar-Collegium föreslagit, dock alt tiondegifvarne i alla händelser icke
annorlunda må komma att utgöra Kronans andel af tionden, än uti Ri
-
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. SkrifvelseN.o 238.
543
kels öfrige provinser, hvarest tionden levereras omedelbart till Staten och
med vilkor tillika, att dermed sådan reglering vinnes, som gifver lättnad åt
hemmansegarne och lemnar något öfveiskott at Staten#
Efter denna Rikets Ständers framställning, hafva yttranden ytterligare
blifvit infordrade, ej mindre från E. K. M:s Befallningshafvande, än från Presterskapet
och samtlige försam linga ine på Gottland, och har emedlertid E. K.
M:s slutliga Nådiga pröfning af ärendet allt hittills blifvit uppskjuten; hvarföre,
och då ärendets snara afgörande är af största vigt, för att afhjelpa de
nied närvarande förhållande förenade flerehanda olägenheter, som med skäl
öfverklagas, Rikets Sländer få i underdånighet anhålla, alt E. K. M. läcktes,
med anledning af de infordrade handlingarne, besluta de ytterligare föreskrifter
och åtgärder, som kunna anses lämplige att bringa detta ärende till ett
snart och öuskadt slut, samt åt förslaget bereda lindring i lönevilkorens utgörande,
genom sammanslående af flere Pastorat mätte egnas den synnerliga
uppmärksamhet, som den synes förtjena.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
N:o 238.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i3Fehr. 1841.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphäfvande
af Kongl. För budet m t dueller och slagsmål af den z2 Augusti
1682, och dermed sammanhang egande Författningar.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 172.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att Kongl.
544
Expeditions-Utskottels Fotslag till lind. Skrifvelse, N.o 238.
Förbudet emot dueller och slagsmål af den 22 Augusti 1682, äfvensom dermed
sammanhang egande Författningar, måtte upphäfvas; vid öfvervägande
hvaraf Rikets Ständer funnit, hurusom bruket att genom envig söka återställa
den ära och det anseende, som någon, genom förolämpning af annan, i
allmänna omdömet tror sig hafva förlorat, utan tvifvel grundar sig på den
föreställning, att lagen icke förmår lemna tillräcklig upprättelse i dylika fall,
hvadan bevekelsegrunden i och för sig sjelf kan vara mindre tadelvärd, ehuru
gerningen, som deraf föranledes, dock alltid blifver straffbar inför lagen,
såsom stridande emot samhällsordningen. Om, innan agtningen och förtroendet
för borgerlig lag ännu vunnit tillbörlig styrka i ett samhälle, förbrytelser
af nämnde beskaffenhet äro talrika och vidtagandet af stränga åtgärder
till deras hämmande derföre fordras, måste likväl antalet af de förra och beliofvet
af de senare minskas, i den nion ofvertygelsen hunnit stadgas derom,
alt godlgorelse för lidna oförrätter bör sökas allenast genom lagens anlitande.
På den tid, för mera än ett och ett halft århundrade tillbaka, då ifrågavarande,
vid stiftandet af 1734 års lag bibehållna, serskilda Förordning emot
dueller utfärdades, voro deremot dessa oordningar mycket vanliga; och
synes den i de fleste af Förordningens stadganden uppenbarade ytterliga stränghet
bevisa, att kraftiga åtgärder till envigens hämmande då voro nödige.
Ett annat förhållande har likväl sedermera, i följd af förändrade seder och
tänkesätt, inlrädt, och envigen äro numera så sällsynta, att någon anledning
icke lärer vara för handen att bibehålla de öfverdrifvet höga straff, som berörde
Förordning utsätter, och hvilka dessutom ej öfverensstämma med nu rådande
mildare grundsatser i broltmåls-lagsliftningen; hvarförutan emot denna
Förordning kan anmärkas, dels att derigenom endast bestraffas dueller
emellan ledamöter af en ståndsclass och visse tjenstemän inbördes, dels ock
att Förordningen emellan dem och andre samhällsmedlemmar uppdrager en
med nuvarande Stats-skick och seder oförenlig skillnad inför lagen.
I fråga åter om lag, alt sättas i stället för nämnde påbud, och hvilken
skulle gälla för alla samhällsmedlemmar utan undantag, hafva Rikets Ständer
ansett, att bestraffningen för den, som dödar annan i envig, bör bestämmas
till lifvets förlust, hvarvid likväl, och i enlighet med Rikets Ständers
förut fattade serskilda beslut, att qvalificationer af dödsstraff skola upphöra,
någon skillnad i bestraffningen för de olika händelser, att brottet kan hänföras
lill mord eller till dråp, icke finge ega rum. I öfrigt och under den
åsigt, att ej mindre utmaning till envig eller antagande af sådan utmaning,
utan att envig derpå följer, än envig, som slutas med eller utan kroppsskada,
men
Expeditions-ZJtskotlels Förslug lill nild. Skrifvelse, N.o 238.
545
men utan att lif spilles, äro brottsliga företag, för hvilka ansvar bör utsättas,
hafva Rikets Ständer trott serskild plikt efter lag lämpligen kunna föreskrifvas
för kroppsskada, sorn i envig tillfogas, äfvensom alt, i afseende på
den, hvilken frambär utmaning till envig eller såsom vittne vid envig biträder,
en hänvisning till hvad lagen, angående delagtighet i missgerningar, stadgar,
blefve l ödig.
På grund af sådant allt hafva Rikets Ständer godtfunnit för sin del besluta,
det må Kongl. Förbudet den 22 Augusti 1682, angående dueller och
slagsmål, jemte de, i anledning deraf, utkomne tillägg och förklaringar, upphäfvas,
samt en Förordning emot envig utfärdas, så lydande:
Den, sorn sjelf eller genom annan utmanar någon till envig, eller sådan
utmaning antager, straffes, ändå att det ej till envig kom, med fängelse från
Tre till Sex månader.
Nu hafva två, efter aftal, sig i envig med hvarannan inlåtit: sker
deri ej skada till lif; straffes hvardera med fängelse från Sex månader till
ett år. Får någon i det envig sår eller lyte; plikte gerningsmannen derför
serskildt efter lag. Hvar, som dödar annan i envig, miste lifvet.
För delagtighet i envig eller utmaning dertill vare straff, som i allmänna
lagen för delagtighet i missgerningar utsatt är.
Hvilket Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Februari 1841.
Bih, till R, St. Prot. 1841. to Sami. t A/d.
69
546 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skr ij veise, N.o 23g.
N:o 239.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den io Febr. 1841.
Preste-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i3 — —
Bonde-Ståndet den i3- — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning af väckt
fråga, om allmän frihet till hemtning af tjäruved å Kronans
skogar i Rikets norra Län.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Uti. N:o 126.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer liar blifvit yrkadt, att den rättighet att å Kronans
skogar hemta tjäruvirke, hvilken E. K. M. den 6 Maj 1830 under vissa förbehåll,
i Nåder tillerkänt åboerne å kronohemman och nybyggen inom de
norra Länen i Riket, måtte utsträckas till dessa orters alla invånare; och då
tjäru-tillverkningen är inom Sveriges norra Lindskop alt anse såsom en hufvudnäring
samt, i anseende till den knappa tillgången å andra försörjd i ngsmedel,
nödvändig för invånaines bergning, få, vid belragtande af den rika
tillgång, som å till tjärubränning tjenligt vilke förefinnes i de norra orteine,
och hvilken icke med jemförlig fördel kan annorlunda begagnas, utan lemnäs
till förstörelse i den rnon den icke för detta ändamål anlitas, Rikets
Ständer hos E. K. M. underdånigst anhålla att inom Gefleborgs, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens Län en hvar må medglfvas
att, efter utsyning, som, på skeende ansökning, af E. K. M:s Befallningshafvande
föranstaltas, å Kronans skogar hemta vindfällen, stubbar oöh 1 otter
lill tjärubränning, emot den i Kongl. Förordningen den 21 Februari J826
bestämda afgift, hvilken levereras i Landt-Ränlerien och i första rummet användes
till bestridande af kostnaden lill utsyningen, hvarför uts^ nings-tagarne
för öfrigt icke må åläggas något bidrag.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 13 Februari 1841.
Expcditions-U tskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o i\o.
547
N:o 240.
Unnläst och eodkändt hos Ridd. och Adeln den i3 Febr i»4r.
n C. 2 „ J
Presle-Ståndet den 17 —
Borgare-Ståndet den 17 —
Bonde-Ståndet den 18 —
Rikets Ständ rs underdåniga Skrifvelsej angående ifrågasatt uppförande
å Allmänna Indragnings-staten af lune-ersättning åt
f. d. Stats-Secreterarne Grip och von Hartmansdorff'.
- (Stais-Ulsk. Uti. JN:o 258 sami Förstärkta Stuts-Utsk. Meni.
N:o 393.)
Genom Nådig Skrifvelse den 19 Maj sistl. år liar E. K. M., sorn funnit
f. d. Stats-Secreterarne C. G. Grip och A. von Hartmansdorff > hvilkas befattningar
genom Stats-Rådets forändrade organisation upphört, vara berättigade
alt, intilldess de lill andra embeten med motsvarande eller höne löner
på Stat kunna varda i Nåder utnämnde, bibehållas vid innehafvande löneförmoner
af 4,000 R:dr, med derunder beräknade 260 tunnor spanmal, för
.- ..mlPt.rätta r>å alt vi,t Allmän.
S. A. K.
dånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Februari 1841.
548
Expedilions-Utskollets Forslag till und, Skrifvelsej N.o 2/J1.
N:o 241.
Uppläst och Sterremitteradt hos Ridd. och Adeln den 10 Fehr. 1841.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 6 Mars —
Bonde-Ståndet den 6 — —
(Se Expeditions-Utskotlets Memorial N:o 41, samt här nedanföre upptagne
förslag till underdånig skrifvelse N:o 278.)
N:o 242.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Febr. 184r
Preste-Slåndet
den 18 — —
Borgare-Slåndet den 18 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående hvad iagltagas
bör vid handel om lösören, sorn köparen låter i säljarns
vård qvarblifva.
(Lag-Utsk. Bet. !N:o 122 och Ull. N:o 171.)
S. A. K.
Enär det förhållande alt, då frågan, huruvida lös egendom, som linnes
i annans liand, må vara fredad från anspråk af innehafvarens borgenärer,
Blifvit i allmänna lagen gjord beroende deraf, om egande-rätten kan styrkas,
lagen härvid icke uttryckligen antydt beskaffenheten af den bevisning, som
i detta fall fordrades, i senare tider framkallat svekfulla tillställningar alt
genom föregifna köp undandraga lös egendom, som befanns i gäldbunden
mans bo, utmätning för skuld, och då missbruken med förhcmligade eller
diktade köpeafhandlingar örn lösören blifvit så allmänna och uppenbara, att
lagstiftningens mellankomst funnits oundviklig; så har i afseende på hvad
iagttagas bör vid handel om lösören, dem köparen låter i säljarens värd qvar
-
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelsej N.o 242.
blifva, E. K. M., uppå Rikets Ständers vid förra Riksdagen framställda underdåniga
förslag, under den 9 Maj 1835, i Nåder låtit utfärda en allmän
Förordning, hvarmed åsyftades alt föreskrifva sådan offentlighet å köp, inom
viss tid sedan det skett, att dels några serskilda olägenheter af anticlaterade
köpe-afhandlingar ej skulle vara alt befara, dels ock den, som innehade lös
egendom, hvilken han till annan person afyltrat, ej skulle kunna genom sådana
skenbara tillgångar bereda sig en credit den han icke vunnit, i händelse
borgenären egt tillfälle alt förvissa sig om rätta förhållandet.
Erfarenheten har likväl tillräckligen ådagalagt, att de missbruk, som
framkallat denna Förordning, ingalunda kunnat derigenom minskas, än mindre
förekommas. Snarare har ett motsatt förhållande inträffat, enär densamma
kan anses hafva verkat derhän, att utvägarne för oredlige gäldenärer att
genom svekfulla köpeafhandlingar kränka borgenärers rätt eller gynna en borgenär
på andras bekostnad blifvit genom sjelfva denna författning mera allmänt
kända, så att de i ännu högre inon än förut begagnats, och det under
skydd af samma formaliteter, som varit ämnade att tillstänga eller åtminstone
försvåra dem. Och då den skadligå följd af ifrågavarande Förordning
sig visat, att, när med lösöre-köp blifvit så förfaret, som uti densamma föreskrifves,
svårighet uppstår för borgenär alt å gods, som uppgifves höra annan
Lill, vinna den i 7 Gap. 3 §. Ulsöknings-Balken omförmälde qvarstad,
hvarigenom allenast borgenären kan betryggas, att det gods, om hvars undantagande,
på grund att det uppgifves höra annan Lill, tvist uppstår, icke
varder under tvisten förskingradt; samt då principen för Författningen, eller
dess fordran af skriftlig afhandling för giltigheten af ett köp om lös egendom,
strider emot lagens allmänna sladganden i 1 Cap. Handels-Balken, der
säljarens och köparens goda ja och samtycke, utan alla vidare formaliteter,
antages för tillräckligt till köpe- eller bytes-aftalets fullständighet, från hvilka
stadganden det i 1835 års Förordning bestämda undantag ej synes böra
bibehållas, då det dermed afsedda ändamålet ej kunnat vinnas, utan erfarenheten
tverlom ådagalagt, att i följd af densamma så väl missbruken
deraf blifvit flere sora bedrägerien svårare att upptäcka; alltså hafva Rikets
Ständer funnit det vara af högsta behof påkalladt, att ifrågavarande Förordning
upphäfves, och att i stället stadganden införas, hvilka, så vidt möjligt
är, lemna skydd åt borgenärens anspråk, utan att upphäfva eller förringa
egande-iättens helgd; hvarvid Rikets Ständer, för deras del, ansett nedunnämnde
grunder böra följas, nemligen:
alt, då vid ulmälnings-tillfälle tvist uppkommer örn gods, som i gäldeuärs
bo finnes, men hvilket någon påslår höra sig till, godset skall, på sätt
55o Expeditions-Utskotlets Förslag till lind. Skrijvelse, N-o 2^.2.
lagen nu stadgar, sältas 1 qvarstad i afbidan på tvistens afgörande vid domstol
;
alt, på det borgenärs rätt i dessa fall ej må, genom obehöriga anspråk,
en längre tid uppehållas, eller han bringas i nödvändighet alt sjelf kära i eu
fråga, der bevisnings-skyldigheten måste åligga den, som vill tillegna sig det
i gäldenärens besittning varande godset, stadgas bör, det den, som yrkat, att
godset är honom tillhörigt, skall, vid förlust af sin talan, inom viss tid borgenären
instämma;
att, för de fall, då gäldenär sjelf vid utmätnings-tillfälle anmäler, alt
gods hörer annan till, gäldenären bör om qvarstaden underrätta den uppgifne
egaren, som har att sin förmenta bättre räll inom samma lid hos domstolen
u iföra;
ali borgenär dock icke må vara betaget alt, till lidens förkortande, sjelf
stämma;
att i rättegång, angående giltigheten af köpe-afhandling om lösegendom,
icke köparens och säljarens blotta erkännande deraf skall vara tillräckligt alt
förringa fordrings-egares rätt, utan, i likhet med hvad för concursmål är
stadgadt annan laga bevisning erfordras, eller köparen med sjelf sins ed betyga,
att afhandling»! icke är falskeligen till annans förfång uppgjord, vid
påföljd, att det föregifna köpet ej hindrar egendomens utmätande; samt
att straff bestämmes, ej mindre för gäldenär, som genom diktad afhandling
egendom sig afhändt, i ändamål att förekomma utmätning, än ock för
den, som i sådant brottsligt aftal med gäldenären deltagit.
I enlighet med dessa åsigter och för att på lämpligaste sätt motverka de
i förevarande ämne ofvanornförmälde olägenheter, hafva Rikets Ständer godt
funnit,
för deras del, besluta att, med upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 9 Maj 1835, må stadgas, som följer:
Söker någon vid utmätning tillegna sig gods, som i gäldenärs bo finnes,
och menar borgenär, att det honom till förfång sker: bjuder sökanden bevis
för sig; varde godset satt i qvarstad, intilldess tvisten om egan le-rätten af
domstol pröfvad blifvit; slämme dock sökanden, i thy fall vederparten, i
staden inom tre månader och på landet till det ting, som näst efter sex månader
infaller, sedan godset i qvarstad sattes, eller bafve sin talan emot honom
förlorat.
Nu anmäler vid utmätnings-lillfället gäldenären, alt godset hörer annan
till, då skall det ock med qvarstad beläggas, och gäldenären derom den upp
gifne egaren underrätta. Stämmer denne ej, inörn den tid, som ofvan sagd
är, vare sin talan qvitt.
Ejcpeditions-Utskoiltts Förslag tillund. Skrifveisej N.o 243. 55i
Vill borgenär sjelf slämma, ege Lian rätt dertill.
Uti rättegång angående giltigheten af köpe-afhandling om lös egendom,
i de läll, sorn nu nämnde äro, må köparens och säljarens erkännande deraf
icke till (bringande af fordrings-egares rätt göra tillfyllest, utan skall annan
laglig bevisning om köpets verklighet erfordras, eller köparen med sin ed
fylla, att afhandlingen icke till annans förfång är diktad; men, i saknad af
sadan bevisning, det föregifna köpet ej utgöra hinder för egendomens utmätande.
Har gäldenär, under sken af köp, gåfva eller annat aftal, egendom sig
afhändl, för att förekomma utmätning, som af borgenär sökt är; straffes
med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, eller med fängelse å allmän
arbets-imältning från en till sex månader. Samma straff vare för den, som
i det bedrägliga aftal med gäldenären sig inlåtit.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. underdånigst anmäla, med anhållan
alL Författning härom måtte varda i Nåder utfärdad.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Februari 1841.
N:o 243.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Fehr. i' 4>.
Preste-Slåndet den 18 — —
Borgare-Slåndet den 18 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 7 Öctober 180Ö_, angående
ansvar för militaire tjenstemäns öfver fallande.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 150.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i belragtande förekommit, att, ehuru Kongl.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse 3 !V:o a43.
Förklaringen elen 23 Mars 1807, innehåller, i I5:de punkten, alt, ,Jsom allmänna
lagen lili 8 och 9 §. §. af 18 Cap. Missgernings-Balken, jern förde med
Kongl. Förordningen den 20 Januari 1779, omfattar med beskydd alla Konungens
embetsman och publike betjente i gemen, enär de äro stadde i embets-ärenden,
så komma ock alla de serskilda st.idganden, hvilka, under åberopande
af äldre protectorial, blifvit lid efter annan meddelade samt utsatte
svårare straff och ansvar, än sorn med lagens allmäana grunder iastämmer,
att derefter till all verkan förfalla”; så finnes likväl Kongl. Förordningen
den 7 Oktober 1805, angående förhöjda straffbestämmelser för militaire
persons öfverfallande, jemte Högslberörde Nådiga Förklaring, intagen i den
år 1807, på E. K. M:s Nådiga befallning, utkomna samlingar af Författningar och
Stadgar, som ändra eller förklara lagen i åtskillige rum; och då sådant möjligen
skulle kunna föranleda till ovisshet, huruvida ifrågavarande Förordning
af år 1805 bör anses upphäfven, eller ej, få Rikets Ständer härigenom i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes, genom Nådigt Circulaire till HofRätterne,
låta förständiga vederbörande domare, att Kongl. Förordningen den
7 October 1805, i hvad den stadgar för höjel t ansvar för dem, som öfverfalla
militaire embets- och tjenstemän, till följd af Kongl. Förklaringen den 23
Mars 1807, upphört att vara gällande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Februari 1841.
N:o 244.
Expeditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse j N.O 244'
N:o 244.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Febr. 1841.
Preste-Slåndet den a4 —
Borgare-Ståndet den 24
Bonde-Ståndet den 27 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse } angående förändrade föreskrifter
, dels i afseende på markegångs-sättningen, dels
ock i fråga om terminen för uppbördens redovisande d
Gottland.
(Stals-Utsk. Uti. N.ris 170 och 326 samt Mern. N:o 375.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betragtande förekommit, huruledes, jemte det
ej mindre Statens, än en mängd enskildes rätt beror deraf, att markegångs
sättningen
med fullkomlig rättvisa utföres, härtill erfordras icke blott nödig
kännedom och samvetsgrannhet hos dem, åt hvilka denna grannlaga förrättning
uppdrages, utan ock att förrättningen verkslälles på sådan tid, att prisen
hunnit stadga sig och omdömet således kan grundas på erfarenhet, och
icke blott fattas på förmodan om de pris, hvartill grödans beskaffenhet anses
böra föranleda, i hvilket senare fall meningarne lätteligen kunna blifva skiljagtige;
under öfvertygelse hvarom och enär det ej eller undfallit Rikets Ständers
uppmärksamhet, att de faslställda markegångsprisen, serdeles å spanmål,
ofta icke varit öfverensstämmande med de för året allmännast gängse försäljningspris,
och således icke uppfyllt det åsyftade ändamålet att uttrycka rätta
varuvärdet, Rikets Ständer trott orsaken härtill böra egentligen sökas deruti,
att markegångssättningen, enligt hittills gällande stadganden, skolat förrättas
en lid på året, då spanmålen ännu icke är ultröskad samt således hvarken
verkliga resultatet af skörden kändt, eller någon allmännare försäljning verkställd,
hvarigenom stadgade pris kunnat uppkomma. Och få Rikets Ständer,
då berörde förhållanden synas ådagalägga nödvändigheten deraf, att markegångssättningen
framflyttas till sådan Lid, då prisen hunnit blifva mera bestämda
och stadgade, än vid den lid, då samma förrättning för närvarande
eger rum, härigenom i underdånighet anhålla, det E. K. M-, sedan vederbörande
blifvit hörde, för utredande om och i hvad mon hinder för berörde
Dih. till R. St. Prot. 184.1. 10 Sami. 1 /1fd. 70
554
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. SkrifvelseJ IV.c alf.
förrättnings framflyttande må kunna möta, täcktes Nådigt förslag i ämnet till
Rikets Ständer framställa.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer under öfvervägande förehaft
väckt fråga derom, att, i anseende till de svårigheter, hvilka för invånarne
å Gottland möta vid krono-utskyldernes erläggande å nu stadgad tid , då communicationen
med fasta landet vanligen är hämmad, tiden för uppbördens
redovisande derstädes måtte bestämmas till den 1 Juli, i stället för den 1
Maj; och enär det är ett kändt förhållande, att communicationen emellan Gottland
och fasta landet under vintern ofta längre tid är hämmad, hvilket måste
ega ett menligt inflytande på rörelsen och äfven kan leda till svårighet
alt under sådan tid erhålla penningar, hafva Rikets Ständer ansett sig böra
hos E. K. M. framställa den underdåniga anhållan, alt, derest det äskade
uppskofvet med redovisningen å Gottland anses nödigt och utan olägenhet kail
medgifvas, den ifrågaställda förändringen må ega rum.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 27 Febuari 1841.
N:o 245.
Uppläst och äterrémitteradt hos Ridd. och Adeln den 20 Febr. 1841.
Preste-Slåndet den 27 — —
Uppläst och godkändt hos Borgare-Ståndet den 8 Mars —
Uppläst och återremitteradt hos Bonde-Ståndet den 8 — —
(Se Evpeditions-Utskottets Memorial N:o 38, samt bär nedanföre upptagne
förslag till underdånig skrifvelse N:o 268.)
Expedilions-Utskollets Förslag lill and. Skrifvelse, N-o 246. 555
N:o 246.
Uppläst och återremitteradt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr. 1841.
Presle-Ståndet den 1 Mars —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
(Se Expeditions-Ulskottets Memorial N:o 34 och N:o 40, sami här nedanföre
upptagne förslag lill underdånig skrifvelse N:o 277.)
N:o 247.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr, 1841 -
Preste-Slåndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 1 Mars —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om Bankens och
Riksgälds-Contoirets forum privilegiatum.
(Stats-, Banco- och Lag-Utsk. Bet. JN:o 50 och Mein. N:o 129.)
S. A. K.
Ilos Rikets Ständer har fråga blifvit vackt om upphäfvande af de, såsom
undanlag från allmänna lagen, tillkomna stadganden, hvarigenom Svea
Hof-Rält blifvit bestämd till första Domstol i mål, som röra Rikets Ständers
Bank samt Riksgälds-Contoir; och då obestridligt är, att Bankens och Riksgälds-Contoirets
privilegium att med egna käromål draga deras vederparter
inför bemälde liof-Rätt icke står tillsammans med den hvarje medborgare,
genom Rikets Grundlagar, försäkrade rätt alt blifva dömd af den domstol,
hvarunder han, enligt allmänna lagen, hörer, samt upphäfvandet af nyssnämnde
privilegium öfverensstämmer med flere af Rikets Ständers vid innevarande
Riksdag fattade beslut, till beredande af enhet i Rältegångs-ordningen,
hafva Rikets Ständer, under öfvertygelse, att en för det allmänna gag
-
556
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o i\j.
lielig inskränkning uti Bankens och Riksgälds Contoirets ifrågavarande privilegium
kan, utan någon egentlig skada eller olägenhet för dessa Verk, ega
rum, ansett ofvanberörde undantags-sladganden icke böra i hela deras utsträckning
än vidare vara gällande; men som en sådan förändring, att Banken
och Riksgälds-Contoiret skulle fråntagas deras forum i Svea Hof-Räll,
äfven då de äro svarande parter, koinme att föranleda ändring i lagen för
Rikets Ständers Bank, hvilken till stöd för realisationen stiftade lag, Rikets
Ständer anse böra hållas i orubbad helgd, samt de olägenheter, som i förevarande
händelse hittills egt rum, hufvudsakligen skulle undam öljas, derest
meranämnde Verk hädanefter komma att vid vanliga domstolar utföra sina
käromål, och nu gällande stadganden, i afseende på pröfning af Bankens bevakningar
i concurser med deremot gjorda anmärkningar, upphäfvas; alltså
hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt för deras del besluta: att Rikets Sländers
Bank och Riksgälds-Contoir må, hädanefter som hittills, hafva sitt forum
i Svea Hof-Rätt, då annan lill Banken eller Riksgälds-Contoiret kärar,
och alt följagtligen, när någon söker belöning för upptäckt af sedlars efterapning,
förfalskning eller utprångling, frågan derom, äfven i samma Hof-Rätt
skall upptagas; men att deremot Bmkens och Riksgälds-Contoirets egna käromål,
likasom brottmål, de der röia Banken eller Riksgälds-Contoiret, utan
alt likväl innefatta åtal emot någon af dessa Verks tjenstemän eller betjente,
i och för tjenstutöfning, skola behandlas och afgöras vid de domstolar, till
hvilka sådane mål efter lag höra; hvarjemte, och lill förekommande af missförstånd,
Rikets Ständer ansett tillika böra stadgas, att hvad om pröfning af
Rikets Ständers Banks och Riksgälds-Contoirs ford rings-anspråk i concurs-mål
serskildt finnes föreskrifvet, kommer att till all vidare kraft och verkan upphöra.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 1 Mars 1841.
Expeditions-Vtskoltels Förslag till und. Skrifvelse, lV>-o 248.
IS7
Nso 248.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr. 1841.
Pleste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 —
Bonde-Slåndet den 1 Mars —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående dels förklaring
af 88 <$*. i Con curs-la gen den 12 Mars 183 o, dels ock
upphäfvande af hvad stadgadt blifvit, till inskränkning i
rättigheten för köpare af fast egendom, deri vissa inrättningar
hafva inteckning, att erhålla tredje uppbudet.
(Lag-Utsk. Bet. Ksj 174.)
S. A. K.
Under antagande, såsom en med intecknings-rätlens natur öfverensstämmande
och för densammas betryggande högst vigtig grundsats, att den i concursmul
uleblifua inteckningsegaren skall, oberoende af inteckningens löpande
egenskap, hafva sin rätt förvarad, då han ej blifvit om concursen serskildt
underrättad, och att således någon skillnad ej bör ega rum, ehvad den intecknade
handlingen är ställd till viss nian, eller till innehafvare!!, eller till viss
man eller ordres, hafva Rikets Stanler fästat uppmärksamhet dervid, att 88 §. i nu
gällande Concurs-lag den 12 Mars 1830, ehuru, efter Rikets Ständers omdöme,
grundad på enahanda åsigt, likväl lemnar rum för den emot lagstiftarens mening
stridande tolkning, att tvetydigt vore, huruvida borgenär, som eger intecknadt
löpande skuldebref, genom underlåten bevakning förlorar all rätt, änskönt
han icke blifvit serskildt kallad, eller om han i sådant fall har sir. rätt qvar;
och hafva Rikets Ständer, på det denna tvetydighet måtte undanrödjas, godt1'unnit,
för deras del, besluta en förklaring af det innehåll: att det uti 88
§. af Concurs-lagen den 12 Mars 1830, meddeldta stadgande, enligt hvilket
intecknings-egare, som ej erhållit serskild underrättelse om offentlig stämning
i concurs, skall hafva sin rätt förvarad, der han ej försutit tiden till inteckningens
förnyande, rätteligen bör sålunda förslås och tillämpas, att intecknings-rätten,
uti der nämnda fall, skall anses på enahanda sätt förvarad, ehvad
den intecknade fordran är grundad å handling eller förskrifning, som
blifvit till viss raan utgifven, eller å handling eller förskrifning, sora blifvit
558
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelsej IV.o 248.
till innehafvare)! eller till viss man eller ordres ställd; om hvilken förklarings
utfärdande Rikets Ständer få hos E. K. M. underdånigst anhålla.
Såsom eLt härmed gemenskap egande ämne, hafva Rikets Ständer tagit
i betragtande, hurusom åtskillige Veik och Inrättningar, der penningar, emot
inteckning i fast egendom, utlånas, tid efter annan, uppå gjorda underdåniga
ansökningar, erhållit enahanda förmon, som blifvit Rikets Ständers Bank
förunnad, nemligen alt tredje uppbudet å inköpt egendom, hvari dessa Verk
och Inrättningar hafva inteckning, ej får meddelas förr än köparen hos Rätten
uppled t bevis, alt han sitt köp hos vederbörande Styrelse anmält och
antingen betalt lånet eller angående omsättning dera! öfverenskpmmit; och är
en så beskaffad förmon medgifven:
l:o Upsala Academi-cassa, enligt Kongl. Brefvet den 27 Juli 1798;
2:o Justitise-Collegium och Förmyndare-kammaren i Stockholm, genom
Kongl. Brefvet den 27 Febr 1799;
3:o Krigsmanshus- och Mililiae-Boslälls-cassorna, enligt Kongl. Reglementet
den 23 Maj 1805, §. 16 samt Kongl. Brefvet den 24 November 1819,
kungjordt genom Svea Hof-Rätts Circulaire den 16 derpåföljde December;
4:o Konungens Hospital, enligt Kongl. Brefvet den 25 Augusti 1806,
och Svea Hof-Rätts Universal den 29 September samma år;
5:o Serafimer-Ordens-Gillet, för de under dess förvaltning ställde medel,
enligt Kongl. Brefvet den 16 September 1820 och Svea Hof-Rätts Universal
den 26 påföljde October;
6:0 Amiralilels*Krigsmanshus-cassan, i Kongl. Reglementet den 20 December
1825 §. 106;
7:o Arméens Pensions- samt Enke- och Pupill-cassor, i Kongl. Reglementet
den 11 Juli 1827, §, 15;
8:0 Allmänna Enke- och Pupill-Cassan, enligt Kongl. Brefvet den 30
November 1826 och Svea Hof-Rätts Universal den 18 påföljde December;
9:o Allmänna Brandförsäkrings-verket för byggnader å landet, i Kongl.
Reglementet den 23 December 1828, Artikeln 9, §. 24;
10:o Civil-Stalens Pensions-Inrättning, för de under dess förvaltning ställde
fonder, i Kongl. Reglementet den 30 Juni 1832, §. 21;
ll:o Stockholms Stads Spar-bank, i Kongl. Reglementet den 17 Augusti
1833, §.7;
l2:o Malmö Sparbank, enligl. Kongl. Brefvet den 11 Januari 1834 och
Svea FIof-Rätts Circulaire den 31 i samma månad och år;
13:o Bruksegares Hypotheks-cassa, i 25 §. af Kongl. Reglementet den 16
Maj 1835; samt
Expeditions-ZJtskottcts Förslag till und. Skrifvelse, N.o 248.
559
l4:o Sällskapet D. B. W. i Wisby, enligt Kongl. Circulairet den 20
Mars 1839; varande dock Styrelserne öfver dessa Inrättningar ålagd t, att vid
hvarje års början till vederbörande domare aflemna uppgift på de inom hans
domsaga belägne egendomar, som äro intecknade för lån från ifrågavarande
Cassör.
l)e enda fördelar, som Låne-inrättningarne kunna hemta af dessa, till
inskränkning i lagens allmänna bud om lagfart, meddeldta serskilda föreskrifter,
synas vara dels minskadt äfventyr att, i okunnighet om skedt ombyte
af egare till intecknad fastighet, försumma bevakning i dennes concurs, dels
större lättnad och beqvämlighet vid räntors indrifvande. Men då i det förra
afseendet behofvet af dylika föreskrifter helt och hållet mäste försvinna,
i händelse, med antagande af ofvanberörde lagförklaring, uttryckligen bestämdt
blifver, att intecknadt löpande skuldebref sättes i full likhet med annan
inteckning, hvad bevaknings- och betalnings-rätlen i concurs angår, samt
fördelurné i öfrigt ingalunda uppväga de olägenheter, nemligen kostnader och
uppehåll för lagfartssökanden samt besvär för domaren, hvilka från ifrågavarande
stadganden obestridligen härflyta, hafva Rikets Ständer för deras del, stannat
i det beslut, att, derest ofvanberörde förklaring af 88 §. i Concurs-lagen
kommer att ega rum, genom serskild Kungörelse stadgas må: att alla serskilda
föreskrifter derom, att tredje uppbudet å inköpt fast egendom, sorn
blifvit intecknad för skuld till de här ofvan uppräknade fjorton allmänna
Verk och Inrättningar samt enskilde Bolag, ej finge meddelas förr, än köparen
upptedt bevis, alt han sitt köp derstädes anmält, och antingen betalt
lånet, eller angående omsättningen deraf öfverenskommit, numera upphört
att vara gällande.
Hvilket Rikets Ständer få härmed hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 1 Mars 1841.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, iV.o 2<49-
N:o 249.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr. 1841.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3 Mars —
Bonde-Ståndet den 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående granskning
och beredning af förslagen till allmän Civil- c ch Criminal
lag.
(Lag-Utsk. Uti. N:o 175.)
S. A. K.
Med afseende på E. K. M:s Nådiga tillkännagifvande, uti till Rikets Ständer
ailåten Nådig Skrifvelse den 24 Mars sistlidet år, om de hinder, sorn
mött för afgifvande af Nådig Proposition om Civil- och Griminal-lag-förslagens
slutliga pröfning, hafva Rikets Ständer funnit någon åtgärd till granskning eller
antagande af ifrågavarande lag-förslag icke kunna, å Rikets Ständers sida,
under innevarande Riksdag vidtagas; men då hela landet fäster den högsta
vigt vid frågan om ett förbättradt Lag-verk, serdeles i afseende å brottmålslagskipningen,
der behofvet deraf blifver med hvarje dag mera bjudande, och
Rikets Ständer för deras del, anse sakens stora vigt och angelägenhet fordra,
alt, innan lag-förslagen till hufvudsaklig pröfning hos Rikets Ständer förekomma,
den ytterligare granskning af detsamma varder företagen, som för ändamål*
ts vinnande är af nöden; så hafva Rikets Ständer ansett sig böra till E.
K. M:s Nådiga bepröfvande i underdånighet hemställa, om icke med de åtgärder,
som för beredande och utarbetande af E. K. M:s Nådiga Proposition
om det nya Lagverket erfordras, äfven anordningar för en ytterligare granskning
af lag-förslagen, i nyss uppgifne syftemål, kunna förenas.
För åstadkommande af en dylik beredning, anse Rikets Ständer följande
åtgärder mest ändamålsenlige: att en Comité' eller Lag-beredning sam mansättes
af Herr Justitiae-Stats-Ministei n, två Justitiae-Råd, Justilice-Canzleren
och Rikets Ständers Juslitias-Ombudsman, samt fem andre lagfarne män, deni
E. K. M. täckes i Nåder utse; alt åt denna Beredning i Nåder uppdrages alt
med jemförelse af de vid lag-förslagen gjorda anmärkningar, ytterligare granska
och genomgå desamma, att undersöka och uppgöra förslag till de förän
dri»-
-
Expeditions-Utskollets Förslag' lill lind. Skrifvelse, N.O i5o.
S Gi
dringar i Domstolarnes organisation och i fängelse-systemet, som med det nj^a
Lagverket måste införas, så ock alt utarbeta grunderna och ordningen för Lagverkets
promulgerande och sättande i verkställighet; att i den mon de förberedande
arbetena med hvarje del af lag-förslagen fulländas, en sådan del
af Lagverket varder för E. K. M. uti Stats-Rådet i underdånighet föredragen
och det derefter slutligen beredda förslaget genom tryck allmängjordt;
att dessa arbeten så ställas, att tryckningen af de sålunda beredda förslagen
till Civil- oell Criminal-lag kan vara fulländad före den, vare sig Lagtima
eller Urtima Riksdag, som näst efter tre år från innevarande Riksdag infaller
och att Rikets Ständer då få emottaga E. K. M:s Nådiga Proposition i ämnet;
samt ändtligen, att Lag-beredningen äfven får sig anförtrodt att redigera förslag
till de serskilda författningar, som vid och för det nya Lagverkets antagande
och promulgation, må finnas behöflige att tillika utfärdas.
För öfrigt få Rikets Ständer i underdånighet frambära den önskan, att
så snart jemförelse-tableau öfver Criminal-lag-förslaget hunnit att af den för
detta arbete nedsatta Comité upprättas, samma Comité måtte upplösas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3 Mars 1841.
N:o 250*).
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr. 1841.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 1 Mars —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ändring uti
mantals-penningarnes beräknande.
(Stals-Utsk. Uti. N:ris 64 och 226.)
S. A. K.
Med underdånig anmälan, att Rikets Ständer, för sin del, beslutat, det
*} Förekom förut under N:o 141 och återremitterades.
Bih. till R. St. Prot. i84u 10 Sami. 1 Afd. 71
562 Expedilions-Utskottets Forsing till und. Skrifvelse, N.o 25r,
mantalspenningarne, ifrån och med innevarande år, icke må erläggas förr, än
efter fyllda 17 års ålder, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att detta
beslut mätte erhålla E. K. M:s Nådiga sanction, samt denna förändring i
mantalspenliingaines beräknande varda till vederbörandes kännedom och efterrättelse
kungjord.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 1 Mars 1841.
N:o 251.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9.7 Fehr. 1841.
Presle-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den i Mars —
Rikets Ständers under dåni ga Skrifvelse, angående en förklaring
öfver 5 §, i Förordningen om stängsel-skyldighet den g Februari
1802.
(Lag- samt Allm. Bes v. och Ekon. Utsk. Bet. N:o 27.)
S. A. K.
"Vid pröfning af åtskillige under innevarande Riksmöte gjorda framställningar
om förändringar i Stängsel-författningarne, hafva Rikets Ständer vunnit
kännnedom derom, att en i nedannämnde hänseenden ovigtig uppfattning
af 5 §. i nu gällande Stängsel-förordning i allmänhet eger runi, hvarigenom
inveckling och orättvisa i stängsel-förhållandena lätteligen åstadkommas; och
då en förklaring öfver rätta förståndet af berörde §. härvid synes vara af behof
påkallad, tå Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla om utfärdande
af en Nådig Kungörelse, deruti, med anledning af det ådagalagda
allmänt gängse imiga begrepp om stadgandet uti 5 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning, angående stängsel-skyldigheten, den 9 Februari 1802, såsom
skulle deraf lelja, det jord, hvilken vid nämnde Förordnings utfärdande var
Expeditions-VIskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 25r. 563
en emot åker eller äng gränsande utmark, vore, ehuru den sedermera blifvit
odlad, för alltid befriad från stängsel skyldighet, samt att jord, hvilken vid
berörde tidpunkt var en mot utmark gränsande åker eller äng, men sedermera
blifvit till utmark utlagd, vore likaledes för everdelig tid skyldig att
ensam underhålla hägnad mot granne, E. K. M. Läcktes i Nåder meddela den
förklaring: att ifrågavarande 5 §. i Stängsel-förordningen, hvilken borde betragtas
i oskiIjagtigt sammanhang med de uti 3 och 4 §. §. förekommande
bestämmelser, icke afsåge förhållandet emellan egor af nämnde beskaffenhet,
ulan allenast anginge stängsel-förhållandet, då grannar mötas i skog, beteshage
eller utmark och endera uppodlar sin mark till åker, äng eller plantering,
i hvilket fall genom §:n stadgades, att någon förändring i skyldigheten
till hägnads upprättande och underhållande icke eger rum, utan att jorden
eller marken, oagtadl sina förbättringar, bör efter dess förra beskaffenhet
anses; hvaraf följer, att, i fråga om slängsel-forhållandet emellan utmark och
jord, som varit åker eller äng före Stängsel-förordningens utfärdande, gäller
hvad 5 Cap. 2 §. Byggninga-Balken derom innehåller, eller att den håller
gården allena, som åker eller äng eger, hvilket förhållande emedlertid upphör,
så väl då utmarken blifver odlad, som då åker eller äng utlägges, enär
i båda händelserne det fall inträffar, hvarvid stängsel-vitsordet eger rum jemlikt
1 och 3 §. §. uti ofvananförda Nådiga Förordning, angående stängsel-skyldigheten,
nemligen att i ena händelsen grannar möttes i åker eller äng, och
i den andra uti skog, beteshage eller utmark.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 1 Mars 1841.
S64 Expedilions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelsej JY.o 202.
N:o 252.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr. 1841.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 1 Mars —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående räntedagsverkens
utgörande af åtskilliga hemman ä Wisingsö.
(Stals-Utsk. Uti. N:ris 171 och 293.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att de å Wisingsö
belägna hemmannen Tunnersta Norregården, 1 mantal, Wrixlösa Runskegården,
A mantal, och Stigby Svenskgården, A mantal, hvilka, enligt Kongl.
Brefvet den 17 Mars 1807, äro befriade från dagsverksskyldigheten till Wisingsborgs
Kungsgård och alltsedan betalt hemmantalsräntan efter full markegång,
måtte tillåtas att, i likhet med öfrige hemman å nämnde ö, deltaga i
dagsverksskyldigheten och med en fjerdedel af markegångspriset betala de
dagsverken, som icke utfordras; och enär det synes, som genom den berörde
hemman medgifna befrielse från dagsverksskyldighetens utgörande till Wisingsborgs
Kungsgård, emot vilkor alt erlägga hemmantalsräntan efter markegång,
det varit afsedt att bereda nämnde hemman lättnad uti utgörandet af
dem åliggande utskylder till Kronan, men i följd af den hemmannen på
Wisingsö sedermera, genom Kongl. Brefvet den 19 Juli 1834, i allmänhet
tillerkända rättighet att, med endast en fjerdedel af markegångspriset för
drängedagsverke!!, erlägga betalning för de Kronan tillkommande, men icke
utfordrade dagsverken, förstnämnde hemman blifvit i afseende på ulskyldernes
belopp försatte i ett mindre fördelagtigt förhållande, än öfrige lägenheter
å berörde ö, hafva Rikets Ständer godtfunnit lill E. K. M. i underdånighet
öfverlemna att, derest vederbörande det åstunda och serskilda hinder icke
möta, i Nåder bifalla, att hemmannen Tunnersta Norregården, Wrixlösa
Runskegården och Stigby Svenskgården må, med befrielse från hemmantalsläntans
utgörande, i likhet med öfriga hemman på Wisingsö, deltaga i dagsverksskyldigheten
Lill Kronan, och, så vida dessa dagsverken icke in natura
Expeditions-Utskollels Forsing lill und. Skrifvelsej Tö o 253. 5(35
utfordras, erlägga lösen derför med en fjerdedel af Länets markegångs-pvis å
drängedagsverke»!.
Rikets Ständer framhärdar &c.
Stockholm den 1 Mars 1841.
N:o 253.
Uppläst och återremitteradt hos Ridd. och Adeln den 27 Febr. i84ii
Preste-Standet den 3 Mars —
Borgare-Ståndet den 6 —- —
Bonde-Ståndet den 6 — >—
(Se Expedilions-Utskottets Memorial N:ris 37 och 39, samt här nedanföre
upptagne förslag till underdånig skrifvelse N:o 269.)
N:o 254.’
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 1 Mars r84**
Preste-Ståndet den 1 — —
Borgare-Ståndet den 3 — —
Bonde-Ståndet den 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående förändring i
Consulad-afgifters beräkning, m. m.
(Allm. Besv. och Ekon. Utsk. Uti. N:o 99, äfvensom samma
Utskotts i förening med Stats-Utsk., afgifna Uti. N:o 127.)
S. A. K.
Vid det förhållande, att en del Consuler, i kraft af äldre förordnanden,
fåll sig tillagde mer eller mindre hetydliga inkomster af Svenska ankomman
-
566 Expeditions-Utskottels Förslag till lind. Skrifvelsej IV.-o ?54-
de faltyg och deras laddningar, men deremot andre Consulat bestridas utan
annan inkomst af Svenska fartyg, än hvad lösen för til fäjiigtvis erforderliga
documenter kunde inbringa, har E. K. M., genom Nådigt Bref af den
29 Juni 1833, behagal förklara, att Svenske oell Norrske Consulerne må äga
alt af Svenska skepp uppbära en lika afgift, sorn af de Norrska erlägges, eller
Jx:dels Species per läst, så vida fartyget å den ort, hvarest Consul eller
Vice-Consul är anställd, antingen lossar eller intager last, hvilken beräkning
dock ej komme att ulsräckas till de Consuler, som vid sin tillsättning fått
sig en högre Consulad-afgift beviljad, och hvilka under sin tjenstetid borde
dervid bibehållas. De fördelar, som härigenom skolat för den Svenska sjöf
ar ten beredas, hafva likväl, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, icke i någon
betydligare nion kommit densamma till godo, dels emedan Svenska fartyg
å de orter, der Consulad-afgift förut icke egt rum, kommit att få densamma
erlägga i likhet med de Norrska, och derjemte fortfarande betungats
med lösen och expedilions-afgifter, sorn af de Norrska icke erläggas, dels i
följd deraf, att nyssberörde Nådiga Förordnande icke blifvit bragt i verkställighet
å de orter, der de drygaste afgifterne utgått, hvadan ock inträffat,
det Svenska fartyg ej kunna med fördel täfla om fragt på sådane orter med
de Norrska. Med föranledande häraf och då derförutan icke allenast handeln
och sjöfarten synas böra tillgodonjuta antingen lindring eller fullkomlig befrielse
från Consulad-afgifter å de orter, der Consuler redan äro med löner å
Stat försedde, utan äfven den till Consulatet i Helsingör undantagsvis utgående
afgift af 2 Kalr för däckadt oell 1 R:dr Banco för odäckadt fartyg, oaktadt
detsamma derstädes hvarken lossar eiler intager last, icke eller bör belasta
de Svenska fartygen, då de Norrska icke äro densamma underkastade,
få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla.
l:o att E. K. M. måtte i Nåder anbefalla Consulad-afgifternes uppbärande
å alla orter i fullkomligaste likhet för Svenska och Norrska fartyg, så att
för Svenska fartyg, sorn betala Consulad-afgift, ingen lösen eller expedilionsafgift
för erforderliga documenter derjemte må få uppbäras, samt den hitintills
i Helsingör utgående serskilda afgift af 2 R:dr för däckade och 1 R:dr
Banco för odäckade fartyg komma att alldeles upphöra;
2:o att, der löner på Stat äro för Consulerne anvisade, Consulad-afgiflerne
måtte komma att, i nion derefter, antingen nedsättas eller alldeles
upphöra.
3:o att, med serskildt fästadt afseende å Svenska sjöfartens betungande å
de orter, der Consulad-afgiflerne ännu beräknas efter äldre serskilda Författningar,
E. K. M. malte i Nåder anbefalla en skyndsammare, allmän verk
-
Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 2S5- 567
ställighet af Kongl: Brefvet den 29 Juni 1833 och, om serskilde anslag för
sådant ändamål skulle erfordras, derom till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition;
samt
4:o att E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla, ej mindre nu gällande Consulad-Stadgas,
än ock den för Consulerne meddelade Sportel- och ExpeditionsTaxas
öfverseende och omarbetning, i de delar, der sådan här ofvan blifvit
ifrågasatt eller i öfrigt kan finnas vara af behofvet påkallad.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3 Mars 1841.
N:o 255.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 1 Murs 1841.
Preste-Ståndet den 1 — —
Borgare-Ståndet (ien 3 — —•
Bonde-Ståndet den 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående stämpling af
spelkort samt afgiften derför.
^liev. Etsk. Idel. N:o 32 och Uti. N:o 37.)
S. A. K.
Vid Öfvervägande af frågan 0111 den be vi! 1.1 i ugs-a fgift, som för spelkort
erläggas bör, samt de fot ändrade controller, hvilka öfver denna afgifts ordentliga
utgående kunna finnas nödige, hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt derom
besluta, på sätt som följer, nemligen:
att Bevillnings-afgiften för spelkort skall förhöjas ifrån 6 till 8 sk. för
hvarje kortlek;
alt coitvoluten böra vara försedde med 2:ne hulfcirkelrunda hål, hvardera
så stort, att, da Bevillnings- och Hallstamplarne deröfver anbringas, halfva
stämpeln flir synlig å det närmast- inuti liggande kortet;
alt Riksgälds-Contoiret skall äga att om kort-convolutens försäljning i
568 Expeditions-Utskottcls Förslag till urul. SkriJvelsej N.o nSS.
hufvudstaden och, genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i de orter, der
kortfabriker äro eller blifva inrättade, förordna, under iagttagande af det pris,
soni, enligt hvad här ofvan blifvit bestämdt, utgör den för stämpling af hvarje
kortlek stadgade bevillnings-afgift;
att, sedan korten blifvit i convoluten inlagde och desse igenlimmade, Bevilinings-
och Hall-slämplingen bör utan någon serskild afgift verkställas i
samma ordning, som nu äger rum; hvarvid dock iagttages, att dessa stämplar
så anbringas, att hälften deraf blir synlig å convolutet och den andra, genom
de å convoluten befintlige halfcirkelrunda hålen, å det närmast liggande
kortet, hvilket för sådant ändamål bör, då fråga är örn vanliga spelkort, utgöras
af Hjerter-äss, och, vid stämpling af andra sorter, vara det kortblad, sorn
har den största blanka eller otryckta åtsida; samt
att redan stämplade kort skola inom viss tid uti ofvanbeskrifne convolut
inneslutas och ånyo siämplas, emot erläggande af endast skillnaden emellan
förra stämplings-afgiften och den nu stadgade; men att, efter samma tids
förlopp, äfven vid omstämpling af redan med stämpel försedda kort, hela
stämpel-bevillningen bör, utan afdrag för förra kostnaden, vid erhållandet af
kort-convoluten, erläggas, och inga andra kort begagnas eller lill salu hållas,
än de, som äro på ofvanberörde sätt stämplade, vid ansvar, som för försäljning
af ostämplade kort.
Då emedlertid ifrågavarande bevillnings-afgift endast afser beskattning för
consumtion af spelkort inom landet, och följaktligen icke bör ega rum för sådana
kort, sora till utrikes ort afsändas, för att der förbrukas, hafva Rikets
Ständer, med hänseende jemväl dertill, att handel med kort, hvilka icke äro
i stämplade convolut inneslutne, icke kan inom Riket bedrifvas, utan att korten
blottställas för confiscation, godtfunnit förordna, att det parti kort, som af
tillverkaren anmäles till utförsel, bör, i närvaro af Riksgälds-Contoirets eller
Landshöfdingens Ombud och vederbörande Tullkammare-föreståndare, på fabriken
inläggas uti omslag och med desse Embetsmäns Sigiller förseglas, samt
derefter kunna lill utrikes ort, efter behörig anteckning i Tullkammaren,
a floras.
Och få Rikets Ständer, med anmälan härom, i underdånighet anhålla,
dat E. K. M. täcktes, genom utfärdande Författning, i Nåder bestämma de
förändringar i Kongl. Förordningen den 14 November 1835, som, till följd
af hvad Rikets Ständer sålunda beslutat, blifva af nöden; öfverlemnande Rikets
Stäuder lill E. K. M:s Nådiga bepröfvande att bestämma den tid för
den
Fxpeditions-Uukottets Förslag till and. Skrifvelse, N.v a56«' 5S9
blifvande Författningens inträdande i verksamhet och hvarinom redan stämpkort
böra omsjtämplas, som E. K. M. kan fiona vara erforderlig.
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 3 Mars 1841.
N:o 256.
Uppläst och godkäadt bos Ridd. och Adela dea l Mars i84t.
Preste-Ståndet den 1 •— —
Borgare-Ståndet den 3 — —
Bonde-Ståndet den 3 — =
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl•
Maj:ts Nådiga Proposition, angående anslag till understöd
för de i Hufvudstadenförlagde Garnizons*Re gement ens mat»
inrättningar.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 408 och Mena. N:o 422.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott af den 7 December
sistlidet år, har E. K. M., med afseende derå, att de sedan 15 till 20
år tillbaka för Garnizons-Regementena i Hufvudstaden tillvägabragte mat-inrättningar,
hvilka visat sig ega det mest välgörande inflytande på soldatens
hälsa, trefnad och sedlighet, icke kunna vidmagthållas annorlunda, än medelst
bidrag af Stats-verket, utöfver hvad manskapet i gage bestås,1' med 1 sk. 6
rst. vid Svea och Andra Lif-Gardes-Regementena, samt vid Lif-Gardet till
Häst med 1 sk. 4 rst. B:co för hvarje portion, behagat göra Nådig framställning’
derom, att, då hvarken anslaget till oför utsedde militaire-utgifter kunde
påräknas till behof af en så fortfarande egenskap, som detta, eiler besparingarne
å Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titel med säkerhet lemnade tillgång till
bestridande af berörde kostnad, Rikets Ständer måtte ifrån 1841 års början
och' inlill nästa Riksdag ställa till E. K. M:s Nådiga disposition en summa af
Bili. till R. St. Prot. 1841. 10 Sami. 1 A/d, 72
570 Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrijveise, N-o
15,000 R:dr B:co årligen, under vilkor, att desse medel icke annorlunda, än
elter af E. K. M. hvarje år, med ledning af gällande varupris, i Nåder pröfvadt
behof samt mot verificerad redogörelse inför Rikets Ständers Re visorer
och Kammar-Rätten, till understöd för de omförinälda mat-inrättningarne
anvisas.
Hvad E. K. M. sålunda behagat i Nåder framställa, hafva Rikets Ständer
i öfvervägande tagit; och då Rikets Ständer inse nyttan och behöfligheten af
de ifrågavarande mat-inrättningarne, hafva Rikets Ständer bifallit, det E. K.
M. må intill nästa Riksdag i Nåder disponera så stor del af den å anslaget
lill durchmarsch-kostnader intill 184-0 års slut reserverade och för ändamålet
med detta anslag icke erforderliga behållning, som till fyllande af det för
vidmagthållandet af Garnizons-Regementenas mat-inrättningar af E. K. M.
uppgifne belopp. 15,000 R:dr årligen, erfordras utöfver hvad af anslaget tili
oförutsedda utgifter till detta föremål kan påräknas.
Hvilket till svar å E. K. M:s i ämnet aflåtne Nådiga Proposition, Rikets
Ständer härigenom få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3 Mars 1841.
N:o 257.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Mars 184
Preste-Ståndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underddnga Skrifvelse, angående val af en Ledamot
i Hemliga Utskottet.
S. A. K.
Sedan Majoren och Riddaren af E. K. M:s Svärds-Oorden Emil von
Troil, efter erhållet Nådigt tillstånd, lemnat sin plats i det af E. K. M. i
Nåder äskade Hemliga Utskott, har efter honom till Ledamot af nämnde
Expedilions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse} N. o 258. 571
Utskott blifvit utsedd Öfversten och Riddaren af E. K. M:s Svärds-Oi den,
August Anckarsvärd; hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Mars 1841.
ft:o 258.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Mars 184 r.
Preste-Ståndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förskott å anslag
till bedrifvande af befästnings-arbetena vid Carlsborg
och i Stockholms skärgård.
(Stats-Utsk. Uti. JN:ris 406 och 421.)
S. A. K.
Då, i afseende på de vid Carlsborg och i Stockholms skärgård för handen
varande befäslnings-arbeten, blifvit ådagalagdt, ej mindre behofvet af åtskilliga
arbetens företagande under vintermånaderne, än ock att kostnader
som af byggnadsmedel böra bestridas, äfven under nyssnämnde månader förefalla,
samt att det ej allenast skulle leda tillökad utgift och deraf följande
förlust för Staten, utan ock fördröja arbetets fortgång, i händelse de för
nämnde behof erforderlige medel icke varda anslagne och nödige förberedande
åtgärder således komma att afstadna; alltså hafva Rikets Ständer godtfunnit
att, i afräkning å de anslag, som till befästningarne vid Carlsborg och i
Stockholms skärgård kunna för innevarande år varda beviljade, förskottsvis
anvisa 12,000 R:dr för den förra och 4,000 R:dr för den senare, eller tillhopa
16,000 R:dr, att af Riksgälds-Contoiret utbetalas.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 Mars 1841.
$72
\Expeditions-Utskotlets
N:o 259.
Uppläst och godkfindt hos Ridd. och Adein den 3 Mais 1841-
Preste-Ståndet den 3 ~ —
Borgare-Ståndet den 6 —
Bonde-Ståndet den 6 —- —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelses angående transport af
af Krono-manskap.
(Stats- samt /Ulm. Besv. och Ekon. Utsk. Bet. N;o 58 och Uti.
N:o 136.)
S. A. K.
Rikets Stander hafva inhemtat, huruledes, efter det Rikets Ständer vid
sistlidne Riksdag hos E. K. M. gjort underdånig framställning, bland annat
derom, att transporter af Kronans manskap i allmänhet från en ort till en
annan, inom Riket, hädanefter alltid måtte verkställas sjövägen, antingen på
Kronans egna eller på hyrda faltjäg, då ett sådant transportsätt kan begagnas,
E. K. M., under den 1 November 1839, i Nåder funnit samma framställning,
såsom stående i sammanhang med den under utarbetning varande
Tåg-ordningen, icke kunna till åtgärd föranleda.
Med anledning häraf, och då, vid innevarande Riksdag, ämnet ånyo till öfvervägande
förekommit, hafva Rikets Ständer ansett nödigt förskaffa sig upplysning
om det skick, hvari ofvanberörde förslag till ny Tåg-ordning sig hejmner;
och har, jemte underrättelse, att detta ?f vederbörande Embets-verk
uppgjorda och med motiv beledsagade förslag vore färdigt att, med åtskilliga
dervid föreslagna ‘ändringar och tillägg, inför E. K. M. i underdånighet framläggas,
detsamma, tillika med anmärkningarne, blifvit till Rikets Ständers
kännedom öfverlemnadt.
Nämnde förslags 3 §. handlar om fortskaffning af trupper, samt innehåller,
i irsta momentet: "Fortskaffning landvågen af trupper, tillhörande
landt-armeen, skall i allmänhet ske medelst tågande, men medelst inarcheforcee
i de fall, då en trupps skydsamma framkomst till eller afgång från
tjenstgörings-orten är nödvändig.” Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit
fästad derå, att E. K. M. åtskilliga gånger, då sådant låtit sig göra, i
Nåder anbefallt landttruppers fortskaffning sjöledes, och är härigenom Rikets
Ständers öfvertygelse om lämpligheten af detta trauspoi tsätt ytterligare stad
-
ExpeditiOHS-Utskoltels Förslag till and. Skrifvelset fil;o 3S9.
gad, hvadan och enär detsamma icke blifvit i den föreslagna Författningen
upptaget såsom användbart, Rikets Ständer få hos B. K. M. i underdånighet
anhålla oin ett tillägg till berörde stadgande, så att fortskaffning af trupper,
tillhörande landt-anneen, äfven måtte komma alt ske sjöledes, då E. K. M.
linner sådant tjeuligt och med för handen varande omständigheter öfverensstämmande.
I afseende på 2:dra momentet af berörde §., som innefattar: ”uppbådadt
sjöfolk fortskalfas, så ofta ske kan, medelst marche-forcee,” har vederbörande
Embetsmyndighet anmärkt olämpligheten af ett sådant stadgande och föreslagit,
att det måtte i stället erhålla följande lydelse: ”uppbådadt sjöfolk fortskallas
antingen medelst marche-forcee eller sjöledes.”
Rikets Ständer anse visserligen denna föreslagna förändring vigtig, men
tro dock, att, för åstadkommande af angelägen lindring i bålsmansskjutsen,
mera vigt bör läggas på föreskriften om begagnandet af sjö-transporter, så
att dessas företräde bestämdare uttryckes i nyssnämnde stadgande. Och få
Rikets Ständer alltså i underdånighet hemställa, att uti den nya Tåg-ordningen
måtte anbefallas, det transport af båtsmän skall ske företrädesvis sjöledes
och, der sådant är omöjligt eller möter alltför stora svårigheter, medelst
marche-forcce, Samt att, så vida de nu faslstälda uppfordringstider för båtsmän
skulle till någon del lägga hinder i vägen för användandet af ifrågavarande
transportsält, E. K. M. i sådant fall täcktes i Nåder vidtaga de för
det åsyftade ändamålets ernående nödiga förändringar.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer jemväl till pröfning förehaft
väckt fråga derom, att, vid commenderingar af Blekinge Läns BåtsmansCompagnier,
samlingsplatser måtte för båtsmännen utsättas vid hvarje gästgifvaregård
på den väg, der de framtåga; och som upplyst blifvit, att, i anseende
till det ringa antal samlingsplatser, som nu finnas för Blekinge 3:ne
i nd eld ta Båtsmans-Compagnier, det å flere ställen skall inträffa, att båtsmännen
måste skjutsas till samlingsplatsen flere mil af samma väg, som de sedan
måste färdas tillbaka för att komma till Carlskrona, hvilket skall inträffa
med båtsmännen ifrån Hellaryds och Åhryds m. fl. socknar; samt att
samlingsplatsernes alltför ringa antal derjemte skall gifva anledning till det
för Rotehållarne betungande förhållande, att de nödgas utgöra kronoskjuts,
för förskaffande af från aflägsnare socknar kommande båtsmän, å samma
tid, som de äro anbefallde att å samlingsplatsen inställa sina egna båtsmän;
fördenskull hafva Rikets Ständer trott sig böra i underdånighet anhålla, det
E. K. M., efter föregången undersökning och Rotehållarnes hörande, läcktes
Sy i Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 260.
i Nåder vidtaga de åtgärder, som kunna finnas tjenliga för afbjelpande af
nyssberörde ofverklagade olägenheter, i afseende på skjutsning till och inställelse
å samlingsplalserne af Blekinge Läns indeldta båtsmän.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 6 Mars 1841.
N:o 260.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Mars 1841.
Preste-Ståndet den 8 —- —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Bikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition} angående upphäfvande af hvad
nu stadgadt är om Lagförklaringars utfärdande af Högsta
Domstolen.
(Const.-Utsk. Meni. N:ris 54 och 55.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition af den 6 Juli förlidet år, har E. K. M. behagat,
på anförde grunder, föreslå, att stadgandet i 19 §. Regerings-Formen derom,
att, då till Konungen inkomma förfrågningar från Domstolar och embetsman
om lagens rätta mening i sådana fall, som till Domarens åtgärd höra, Högste
Domstolen eger de sökta förklaringarne gifva, må upphäfvas, och att således
ej mindre nämnde §., än äfven berörde Grundlags 21 §. 2:dra mom.
om inhemtande af Konungens tvänne röster i dessa frågor, samt 88 §. 2:dra
mom. om Rikets Ständers rätt att de af Högste Domstolen gifna lagförklaringar
ogilla, må alldeles utgå, äfvensom, i följd häraf, behöfliga ändringar
uti numer-ordning och citationer af Grundlags-§. §. på andra ställen iagtlagas.
Med bifall till hvad E. K. M. derom sålunda i Nåder framställt, hafva
Rikets Ständer godtfunnit till grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag
antaga det förslag, att
Expeclilions-Utskolteis Förslag till und. SkriJvelsej li.o 260.
I:o Regerings-Formens 19 §. må upphäfvas;
2:0 Regerings-Formens 21 §. må inskränkas till följande ordalydelse:
Konungen eger tvänne röster i de mål, hvilkas föredragning och afgörande
Hail för godt finnér att i Högste Domstolen öfvervara; och
3:o Regerings-Formens 88 §. må i sin helhet blifva så lydande: Med
förklaring öfver Civil- och Criminal- samt Kyrkolag förhålles, som med sådan
lags stiftande.
Hvad åter angår E. K. M:s Nådiga förslag, att i följd häraf behöfliga
ändringar uti numer-ordning och citationer af Grundlags-§. §. höra på andra
ställen iagttagas, hafva Rikets Ständer, i ändamål att så litet som möjligt
rubba numer-ordningen och att undgå ändring af de i Grundlagarne förekommande
citationer af Regerings-Formens §•§•, till grundlags-enligt afgörande
antagit följande:
l:o att Regerings-Formens 16 §. må inskränkas till den nuvarande första
meningen, af följande lydelse:
Konungen bör — — — — åstadkommer;
2:o att nuvarande sista meningen af Regerings-Formens 16 §. må, med
oförändrad ordalydelse, blifva en ny §. med ordnings-numern 17, hvilken
§. således komme att lyda:
Konungen läte en hvar blifva dömd af den Domstol, hvarunder han
rätteligen hör och lyder; och
3:o att ordnings-numern å nuvarande 17 och 18 §. §. af Regerings-Formen
må förändras så, att nuvarande 17 § erhåller ordnings-numern 18 och
nuvarande 18 §. ordnings-numern 19.
Hvilket allt, till svar å Högstberörde Nådiga Proposition, Rikets Ständer
få hos E. K. M. härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Mars 184-1.
ExpeditioM-Vukotlets Förslag till vtid. Skrifvelse t Nio %6iV
N:o 261,
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Ådelo dea 8 Mars i84t.
Preste-Ståndet deo 8 —
Borgare-Ståndet den ig — —
Bonde-Ståndet den io — *-e
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga Proposition j angående Lagtima Riksdagars
återkomst hvart tredje årt samt om föremålen för Urtima
Riksdagar.
(Coust. Utsk, Mein. N:o 27.)
S. A. K.
Under den 3 Juli sistlidet år liar E. K. M. behagat till Rikets Ständer
aflåta Nådig Proposition, hvaruti, med tillkännagifvande, det E, K. M,, på
anförda skäl, ansett dels Lagtima Riksdagar böra hvart tredje år periodiskt
återkomma, oberoende deraf, om, af tillfälliga anledningar, Urtima Riksdag
under mellantiden inträffar eller icke, dels ock Rikets Ständers coastitutionella
functioner vid Urtima Riksdagar kunna, i sådant fall, inskränkas till
de ärenden, som föranleda Riksdagen och af Konungen framläggas, med bibehållande
likväl af Rikets Ständers rätt att äfven då väcka frågor, som röra
Ståndens enskilda angelägenheter och deröfver besluta, E. K. M. godtfuanit
till Rikets Ständer, för grundlagsenlig behandling, öfverlemna förslag tili do
ändringar och tillägg uti Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen, hvarigenom
öfverensstämmelse emellan dessa Grundlagar samt berörde åsigter skulle
tillvägabringas.
Rikets Ständer hafva detta ämne i behörigt öfvervägande tagit, hvarvid,
ehuru den Nådiga Propositionens hufvudsyftemål, eller den princip, att Lagtima
Riksdagar skola återkomma på bestämd tid, oberoende af möjligen mellankommande
Urtima Riksdagar, äfvensom den, att Rikets Ständer vid Urtima
Riksdagar skola förnämligast sysselsätta sig med de frågor, för hvilkas afgörande
de blifvit sammankallade, visserligen synes ega skäl för sig, Rikets
Ständer likväl i förslaget till utförandet och tillämpningen af dessa principer
funnit flere anledningar till betänklighet.
Då
Expeditions-Utskoltels Förslag tillund. Skrifvelsej N.o 261.
D;t erfarenheten visat, alt riksdags-göromålen omöjligen hinna ordentligen
afslutas på fyra månader, hafva Rikets Ständer, medelst serskildt beslut,
för deras del till Grundlagsenlig behandling antagit, väckt förslag om en längre
tid för Lagtima Riksdagars fortfarande; dock sorn ovisst är, huruvida E.
K. M. kan i Nåder pröfva skäligt härå meddela sanction, samt något förslag
i förevarande omständighet icke blifvit i E. K. M:s Nådiga Proposition intaget,
hafva Rikets Ständer, som alltså icke cga säkerhet att vid Lagtima Riksdagar
hinna inora behörig tid sluta sina egna göromål och afgöra de frågor,
hvilka inom Riks-Slåndeu blifvit väckte, af sådan anledning tvekat, att, enligt
hvad förslagen till ändring af 49 §. Regerings-Forraen och 2 §. Riksdagsordningen
innefattar, motions-rätten vid Urtima Riksdagar afstå.
Den uti 56 och 81 §§. Regerings-Formen, samt 29 §. Riksdags-Ordningen
i Nåder föreslagna ändring, i följd hvaraf beredda Grund lags-ändringsförslag
ej skulle vid Urtima Riksdag, utan först å nästföljande Lagtima, få
deiinitivt antagas, hafva Rikets Ständer ansett kunna leda till vådlig påföljd,
enär, i händelse den Urtima Riksdagen knappt vore slutad, förrän den Lagtima
inträffade, en Grundlags-förändring skulle kunna tillvägabringas, innan
nationen fått rådrum att deröfver stadga sin opinion, oagtadt Grundlagarnes
föreskrift, att berörde slags frågor ej må afgöras vid samma Riksdag då de
väckas, ovedersägligen åsyftar, alt besinningstid, i sådant hänseende skall
ega rum.
I afseende härefter å den inskränkning i Rikets Ständers rätt att granska
Stats-Verkets ställning och Stats-medlens förvaltning, som de i 58 §. Regerings-Formen
samt 27 och 30 §§. Riksdags-Ordningen af E. K. M. Nådigst
föreslagna ändringar innefatta, hafva Rikets Ständer, enär tillvaro af denna
gransknings-rätt utgör ett af vilkoren för de båda Statsmagternes goda förstånd
inbördes, ansett skäl icke vara till en afsägelse af samma rätt, helst
i öfrigt vid ändrings-förslaget i förevarande punct förekommer att, då E. K.
M:s Nådiga Proposition medgifver, det vid Urtima Riksdag må inom RiksStånden
väckas frågor, sora blifva en omedelbar följd af dem, hvilka Konungen
framställt, häraf vill synas, som Rikets Ständer borde hafva rätt alt äfven
vid Urtima Riksdag granska Stats-Verket i de delar, sådant erfordras,
för att bedöma behofvet af de ökade eller nya anslag, om hvilka K. M. tilläfventyrs
gjort Nådig Proposition.
Jemlikt E. K. M:s Nådiga Proposition skulle 105 §. Regerings-Formen och
29 §. Riksdags-Ordningen förändras i så måtto, att den Rikets Ständers Constitutions-Utskott
ålagda pligt att granska Stats-Rådets protocoll inskränkes till
£ih. till R. St. Prof. 1841. 10 Sami. 1 Afd. jr3
578 Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 261.
de Lagtima Riksdagarne, äfvensom alt Ulskotlets rättighet att infordra berörde
protocoll skulle vid Urtima Riksdagar upphöra; deremot Rikets Ständer,
som, hvad beträffar ifrågavarande gransknings-rättighet, åberopa deras yttrande
bärofvan, rörande pröfnings-rätten af Stats-Yerkets ställning, trott det
vara nödvändigt, att Riks-Ståndens ledamöter bibehållas äfven under Urtima
Riksdag vid rättigheten att i sina Stånds-plena väcka frågor om anmärkning
emot Konungens Rådgifvare och följagtligen, att ett Constitutions - Utskott
i sådant fall tillsättes, med rätt att infordra de Stats Rids-protocoll ,
söm innehålla de beslut eller åtgärder, från hvilka anledning till anmärkning
blifvit hemtad.
Genom det i Nåder föreslagna insättandet i 32 §. Riksdags-Ordningen
af ordet ”Lagtima", vid bestämmande af så beskaffad Riksdag, derunder instructiön
för Banco-Utskoltet af Rikets Ständer utfärdas, hafva Rikets Ständer
ansett tvekan kunna uppstå, i afseende på Rikets Ständers rätt att vid
Urtima Riksdagar, der så nödigt pröfvas, meddela förordnande rörande Bankens
styrelse och förvaltning; hvarjemte slutligen och i fråga om tiden lör
de nu föreslagna Urtima Riksdagarnes fortvaro, Rikets Ständer funnit härutinnan
erfordras närmare bestämda föreskrifter, än hvad E. K. M:s Nådiga
framställning derom innehåller.
På gruud af allt hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, hafva
Rikets Ständer icke funnit skäl till E. K. M:s Högstberörde Nådiga Proportion
lemna bifall; hvilket, till svar derå, Rikets Ständer få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Mars 1841.
Expedilions-Utskotlets Förslag lill and. Skrifvelsej N.o 26a.
5;g
N:o 262.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Mars 1841.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrij-veise, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Propositionangående ändring i 10g Rege
rings-Formen och 80 Riksdags Ordningen.
(Cönst.-Utsk. Mern. N:o 28.)
S. A. K.
Med afseende på olämpligheten deraf, alt den ena Stals-magten skall behöfva
af den andra begära, hvad denna ej eger rätt att vägra, har, uti Nådig
Proposition af den 3 Juli förlidet år, E. K. M. förklarat Sig anse de i
109 §. Regerings-Formen och 80 §. Riksdags-Ordningen meddelade stadganden,
angående Konungens medverkan till Riksdags förlängning ifrån tre till
fyra månader, böra från dessa §. §. uteslutas, samt för sådant ändamål i Nåder
framställt följande förslag till Grundlags-förändring, nemligen:
Regerings-Formen.
§. 109.
Ej må Riksdag längre räcka än fyra månader från den dag då Konungen
låtit om Stats-Verket tillstånd och behof Riksens Ständer eller deras Statsutskott
underrätta. Der så oförmodadt hända skulle, att, vid denna tids
utgång, Riksens Ständer —• — —
Riksdags-Ordningen.
§. 80.
Riksdag må ej räcka längre, än fyra månader från den dag, då Konungen
låtit om Stats-Verkets tillstånd och behof Riksens Ständer eller deras Statsutskott
underrätta. Händer sig att, vid denna tids utgång, målen ändock
icke blifvit afslutade, gånge som i Regerings-Formens 109 §. stadgadt är. Riks
-
58o
Expeditions-UIskollels Förslag till und. Skrifvelse, N-o 262.
dag må äfven slutas innan fyra månader tilländagått, enär samtlige RiksStånden
sådant begära.
Vid öfvervägande af detta ärende, hafva Rikets Ständer väl funnit det
väsendtliga förslaget i E. K. M:s Nådiga Proposition, eller uteslutandet från
109 §. Regerings-Formen och 80 §. Riksdags-Ordningen af stadgandet rörande
Riksdags förlängning från tre till fyra månader, vara på giltiga skäl grundadt;
men då E. K. M. tillika i Nåder föreslagit, dels, alt Riksdag ej må räcka
längre än fyra månader, dels ock, att 80 §. af Riksdags-Ordningen måtte erhålla
en redaclion, som endast med föga förändring, utom uteslutandet af
förberörde stadgande, skiljer sig från den gamla, samt Rikets Ständer deremot
redan för deras del, uti ett till nästa Riksdag hvilande Grundlags-ändrings-förslag,
så väl i ena som andra utaf nyssnämnde begge hänseenden,
förenat sig om stadgauden, hvilka icke öfverensstämma med hvad E. K. M.
härutinnan i Nåder yttrat; alltså, och enär E. K. M:s Nådiga Proposition ej
kan till en del antagas eller afslås, hafva Rikets Ständer funnit sig förhindrade
att, till Grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag, samma Proposition
antaga.
Hvilket Rikets Ständer få, till svar, hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 Mars 1841.
Expedilions-Utskollcts Förslag till uriel. Skrifvelse* iV.o 263.
N:o 263.
Uppläst och godkändt hos Ridel, och Adeln den i3 Mars 1840.
Preste-Slåndet den i5 — —-
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifveise, angående öfverenskommelsers
tillvägabringande i och för beredande af tångtägt å
hafsstränderne äfven för dervid icke belägne hemman.
(Lag- samt Allm. Besv. och Ekon. Ulsk. Bet. JNT:o 24 och 42.)
S. A, K.
Ilos E. K. M. få Rikets Ständer, med anledning af en hos dem gjord
framställning i underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla
vederbörande embetsmyndigheter, alt i alla de delar af Riket, der tillfälle
till tångtägt eger ruin, och en reglering af behofvet påkallas, söka tillvägabringa
vänliga öfverenskommelser, hvarigenom, utan inskränkning i någons
lagliga rätt, möjligheten att få begagna ifrågavarande för jordbrukets
framgång nyttiga produet kunde beredas äfven för de jordegare, hvilkas hemmans
områden icke sträcka sig till hafsstranden.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Mars 1841.
582
Expedilions-Utskottcts Förslag till und. Skrif velse, N.o 264'
N:o 264.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den r3 Ma rs i84r.
Preste-Ståndet den id —
Borgare-Ståndet den i5 —
Bonde-Ståndet den 18 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående extra anslag
till befrämjande af göromälens gäng inom Kammar-Collegium.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 424.)
S. A. K.
Uti Nådig Skrifvelse af den 31 December sistlidet år, har E. K. M., på
grund af Dess och Rikets Kammar-Collegii anmälan, alt, sedan tvänne ordinarie
ledamöter, i anseende till sjukdom, begärt och erhållit tjenstledighet,
samt ett dylikt förfall äfven inträffat för en adjungerad ledamot, Collegium
vore i behof af ett extra Stats-anslag, stort 5,000 R.dr B:co årligen, för att
i de fall, då sjukdomsförhinder bland Kammar-Collegii embets- och tjenstemanna
personal inträffa, eller eljest oundvikliga behof äro för handen, vedergälla
det biträde, hvartill andre såsom vicarier uppflyttas och förordnas,
behagat föreslå Rikets Ständer att bevilja och å Stat, intill den vid nästinfallande
Riksdag vidtagande Slats-reglering, uppföra ett extra anslag af 4,800
R:dr årligen, motsvarande 3:ne Kammar-Råds-löner, för att användas såsom
adjunctions-arfvoden, i ändamål att, utan afbrott i handläggningen af de mål,
hvilka årligen lill Kammar-Collegium ingå, kunna i möljgaste måtto afhjelpa
olägenheterne af de derstädes hvilande ärendens fördröjda pröfning och afsluta
den halance af oafgjorda mål, som under de förflutne åren uppkommit.
Vid öfvervägande af hvad E. Ii. M. sålunda i Nåder föreslagit och af hvad
handlingarne i detta mål i öfrigt innehålla, hafva Rikets Ständer icke kunnat
förbise angelägenheten deraf, att, på sätt E. K. M. äfven i Nåder yttrat,
under närvarande förhållanden, åtgärder vidtagas hvarigenom Kammar-Collegium
må kunna försättas i tillfälle att sorgfälligt och skyndsamt handlägga
de dit hörande vigtiga ärenden, hvarå både det allmänna och enskilde rättsökande
hafva giltiga anspråk.
Collegii vid E. K. M:s Nådiga Skrifvelse fogade underdåniga anmälan utvisar
emedlertid, att om än hufvudsakligaste anledningen till den förlägenhet,
hvaruti Collegium, för besörjandet af ärendenas gång, för närvarande sig he
-
Expedilions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 264. 583
finnér, utgöres af en del ledamöters inträffade sjuklighet, och att således anslag
för adjungerade ledamöter är af nöden, det tillika, örn ändamålet skall
vinnas, är behöflig!, att medel äro aLt tillgå Lill aflönande af vicarier vid sjukdomsfall
bland Collegii Ljensteinanna-personal, då personer derförutan icke
kunna förmås att tjenstgöring sig åtaga. Då likväl förstnämnde, nu inträffade,
förhållande är af tillfällig och öfvergående beskaffenhet, samt med tillämpning
af tle grunder, som vid adjunctioner inom Embelsverken i allmänhet
följas, det icke synes kunna ifrågakomma, att den adjungerade ledamoten skall
erhålla hela den för Embetet anvisade lön, och enahanda grund bör följas i
afseende å vicarier för andra tjenstemän, synes det att, äfven med ett vida
ringare årligt anslag, än det, som till fulla löner för 3:ne Ledamöter blifvit
af E. K. M. i Nåder äskadt, Collegium borde blifva i tillfälle att. om medlen
finge efter omständigheterne användas, vare sig till adjungerade ledamöters eller
vicarierande tjenstemäns aflönande, ordna och fördela görornålen så, att ej
något för dcL allmänna eller enskilde rättsökande varder eftersatt. Eli dylik
utgift är 'äl onekligen af den beskaffenhet, att densamma rätteligen bör komma
att bestridas af det exlra-utgifts-anslaget för Finans-Departementet, under
hvilket Kammar-Collegium blifvit ställdt, eller af de för sådane tillfällige
behof till E. K. M:s disposition anvisade besparingar å den af Riks-Statens
Hufvud-Titlar, som kommer att tillböra nämnde Departement, men med afseende
derå, att utgifter å besparingarne icke ansetts böra ega rum, innan desamma
blifvit till deras belopp kände, och att fördelning af anslaget till ex
tra
utgifter emellan Styrelse-Departementen ännu icke blifvit verkställd, hafva
Rikets Ständer, i betragtande af här förut anförde omständigheter, godtfunnit
att, för år 1841, å Riksgälds-Contoiret anvisa en summa af 1,600 R:Jr
till E. K. M:s disposition i och för aflöning åt adjungerade ledamöter eller
vicarierande tjenstemän i E. K. M:s och Rikets Kammar-Collegium; hvaremot
för den följande tiden, sedan Riks-Statens Hufvud-Titlar hunnit regleras,
i öfverensstämmelse med den af E. K. M. och Rikets Ständer beslutade förändrade
organisation af Stats-Ridet, samt icke allen ist den Hufvud-Titel, som
derv;d kommer att afses för Finans-Departementet, erhållit sin bestämda andel
uti exLra utgifts-anslaget, utan äfven besparingar å samma Hufvud-Titel
hunnit blifva kända och för E. K. M. disponibla, Rikets Sländer ansett det
möjligen i detta afseende fortfarande behofvet böra fyllas genom de tillgångar,
som sålunda uppkomma; på grund hvaraf Rikets Ständer icke funnit skäl,
att det för Kammar-Collegium af E. K. M., för 1842 och följande åren intill
nästa Riksdag, äskade extra Stats-anslag bevilja.
584
Exp edid otis-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, K.o a65.
Hvilket, till .svar å E. K. M:s i ämnet aflålna Nådiga Skrifvelse, Rikets
Ständer få lios E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Mars 1841.
N:o 2G5.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i3 Mars i84i
Preste-Ståndet
den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 18 — ■—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckt fråga
om löne-ersättning för en Häradshöfding i Wermland.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 425.)
S. A. K.
Af hvad uti E. K. M:s Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, jemte åtföljande Bilagor, derom förekommer, hafva Rikets
Ständer inhemtat, huruledes, då, i följd af tid efter annan beslutad klyfning
af Domsagor, behof uppstått, bland annat, af ny lön på Stat för en Häradshöfding
inom Wermlands Län, samt någon motsvarande interims-aflöning
härvid icke varit att tillgå, för bemälde Häradshöfding alltså erfordrades ett
anslag för en gång, till ersättning, beräknad efter 75 R:dr om året, från och
med år 1831 tilldess lön å Stat kunde för honom anvisas, och som ifrågavarande
Häradshöfding, på grund af fullmagt, obestridligen är berättigad alt,
från den tid han till tjensten utnämndes, åtnjuta den för sådan tjenst bestämda
lön, hafva Rikets Ständer godlfunnit, att, till löne-ersättning för en
Häradshöfding i Wermland, sorn år 1830 blifvit utnämnd, men hittills icke
fått uppbära lön, å Riksgälds-Contoiret anvisa en summa af 750 R:dr E:co,
motsvarande berörde lön, till 75 R:dr årligen beräknad, från och med 1831
års början till och med 1840 års slut, hvarefter lön på Stat, enligt hvad Rikets
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> N.-o 266. 53j
kets Ständer vid ordinarie Stats-regleriugens uppgörande derom beslutat, blifvit
för honom uppförd.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. till svar i underdånighet an»
mäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Mars 1841.
N:o 266.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i5 Mars 1841.
Presle-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 18 —• —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse j angående gemensam lag
för inrikes och utrikes vexlar.
(Lag-Utsk. Bet. N:ris 143 och 176.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, medelst underdånig skrifvelse den 23 April 1835,
till E. K. M. öfverlemna t förslag till lag för inrikes och utrikes vexlar, men
E. K. M., uti Nådigt Svar å Riks-Salen, förklarat Sig hindrad att till detsamma
lemna Sitt samtycke, hvaremot E. K. M., genom Nådig Contra-proposition,
föreslagit samt Rikets Ständer jemväl antagit en sedermera under den
20 Maj nämnde år utfärdad lag för inrikes vexlar, af enahanda lydelse med
förstberörde förslag, utom att derifrån blifvit uteslutet hvad, som kunnat hafva
tillämpning endast på vexlar, dragne emellan Sverige och utrikes ort; så
har vid innevarande Piiksdag blifvit yrkadt: att då, genom antagande af det
förslag till gemensam Lag för inrikes och utrikes vexel-rörelsen, som Rikets
Ständer å förra Riksdagen afgåfvo, en mängd af nuvarande hinder och olägenheter
vid utrikes vexel-handeln skulle undanrödjas, Rikets Ständer måtte
med underdånig framställning i detta hänseende till E. K. M. inkomna;
Bih. till R. St. Prot. 1841. 10 Sami. 1 Afd, yQ
586
Expeditions-Utskottels Förslag till lind. Skrifvelse, N:c 266.
hvarförutan Rikets Ständer lill pröfning förehaft väckt fråga om erläggande af ränta
vid liqvid af vexel, ställd att betalas bär i Riket i utländskt mynt; i afseende å
hvilken senare fråga Rikets Ständer funnit, att, då innehafvare af dylik vexel måste
vid det förhållande, att samma mynt icke är alt tillgå, emottaga betalning
i Svenskt mynt, efter sådan gångbar curs, som är noterad för vexlar å
uso, hvilken curs-beräkning iagttages af den anledning, att den högre curs,
som gäller å vexlar å vista, här i landet sällan lärer anmärkas och dessutom
ej anses säkert bestämma värdet af det mynt, hvarå vexel drages; så följer
obestridligen, att vexel-innehafvare, som i ofvanberörde fall icke får tillgodonjuta
sin rätt till contant betalning i utländskt mynt, utan nödsakas alt,
för delsammas erhållande, köpa ny vexel derå, i stället bör af godkännaren
bekomma ränta för den tid, som förflyter, innan den nya vexeln till inlösen
på utländsk ort förfaller. Ett stadgande, i enlighet härmed, anse Rikets Ständer
således böra destoheldre i vexel-lagen införas, som det öfverensstämmer
med grunderne för de i 32 §. af nu gällande Lag för inrikes vexlar meddelade
föreskrifter, rörande godtgörelse för återgången vexel, ställd att i utländskt
mynt betalas.
Inslämmende för öfrigt uti de, i ofvanberörde underdåniga skrifvelse af
den 23 April 1835, närmare utvecklade åsigter, i Råga om en gemensamlag
för inrikes och utrikes vexlar, hafva Rikets Ständer, för deras del, antagit ett
förslag till sådan lag, lika med det, som meranämnde underdåniga skrifvelse
åtföljt, utom hvad beträffar, dels ett tillagdt stadgande i nyss omförmälde
hänseende, dels ock bestämmandet af tidén, inom hvilken protest af vexel
bör ske , hvilken tid Rikets Ständer ansett höra utsättas til! tredje i stället
för åttonde dagens utgång efter vexelns aflemnande; och få Rikets Ständer
detta Lag-förslag till E. K. M:s Nådiga pröfning härbos i underdånig
het
öfverlemna samt derjemte anhålla, att, med upphäfvande af ej mindre
E. K. M:s förnyade Vexel-Stadga den 21 Januari 1748, Kongl. Förordningen
den 12 Juni 1816, angående vissa delar af Vexelhandel!), Kongl. Kungörelsen
den 7 Augusti 1816, angående förhållandet med vexlar i Svenskt mynt,
som å utrikes ort äro dragne på i Riket vistande man, Kongl. Kungörelsen
den 7 Maj 1817, angående hvad iagttagas bör, i anseende till vexlar och in
visningar,
ställde alt batalas i Svenskt mynt för utländsk mans räkning,
Kongl. Brefvet den 5 November 1817 och Commerce-Collegii derpå grundade
Kungörelse <h n 24 i samma månad, angående hvad, som bör iagttagas vid
uppköp af Vexel-bref genom Syssloman, Kongl. Brefvet till Commerce-Collegium
den 22 Mars 1821, angående förklaring af 9 §. i ofvanberörde Kongl.
Förordning den 12 Juni 1816, samt Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti
Expeditions-V iskot tels Förslag till lind. Skrifvelse 3 N.o 266.
587
1828, angående rälta förståndet af de uli 4 och 5 §. §. af sistnämnde Kongl.
Förordning innefattade stadgande», än ock af den under den 20 Maj 1835
utfärdade Lag lör inrikes vexlar, E. K. M. täcktes nu ifrågavarande Lag-förslag
i Nåder gilla och fastställa; hvarjemte, för den händelse förslaget vinner
E. K. M:s Nådiga bifall, Rikets Ständer få underdånigst framställa den önskan,
att E. K. M. i Nåder behagade genom serskild Författning, som liktidigt
med Vexel-lagen kunde proinulgeras, meddela de reglementariska föreskrifter,
E. K. M. kan pröfva nödige, i stället för sådane, till Börs- och Mäklare-ordning
hörande, lagbestämmelser, sora äro intagne uti de serskilda Författningar,
hvilkas upphäfvande nu ifrågakommit.
Förslag till Vexel-Lag.
1 Cap.
Om formen för Vexel.
1 §.
Vexel bör innehålla: orten och tiden, när samt hvarest den utfärdas;
uttrycklig benämning af vexel; om den är ensam (solo), eller, derest flere exemplar
utgifvas på en och samma penningesumma, hvilkendera i ordningen
den då är, såsom första, andra, tredje, fjerde, (prima, secunda, tertia, qvarta,
) och så vidare; den persons namn, lill hvilken vexeln utfärdas, kallad vexeltagare
(remittent); — viss penningesumma, att, på grund af vexeln, uppbäras,
i Svenskt eller utländskt mynt, utsatt både med bokstäfver och ziffror, och
hvilken summa, hvad angår sådane vexlar, som utgifvas i Sverige och dragas
på Svensk ort, ej må understiga 25 R:dr Silfver specie; — den persons
namn, hvilken i vexeln anmodas att densamma inlösa, kallad godkännare
(acceptant); — orten hvarest godkännaren bor eller vistas, och hvarest betalningen
ske skall; — betalningstiden, hvilken kan bestämmas: a) vid uppvisandet,
(anfordran, vista, sigt); b) viss tid efter uppvisandet; och c) viss tid
efter utgifvandet (dato); — samt vexelgifvarens (trassentens) egenhändiga underskrift.
2. §.
Äro flere exemplar af vexel utgifne och inlöses ettdera, vare de öfrige
kraftlöse.
588 Expeditions-Utskottcts Forslag till und. Skrifvelse, N.-o 266.
3 §.
Vexel kan vara dragen på en person, oell betalbar hos en annan: elen
kan vara ställd att. betalas till vexelgifvaren sjelf: den kan vara ställd att
inlösas af vexelgifvaren sjelf på annan ort: den kan vara utfärdad å annans
vägnar, efter fullmagt (pro cura).
4 §.
Öfverlåtelse af vexel kan ske genom öfverlåtarens blotta namnteckning
(in blanco).
2 Cap.
O/n Vexelköp.
5 §.
Vexelköp kan afslutas med eller utan mäklares biträde,
6 §•
Vexelgifvare vare skyldig att samma dag, då vexelslutet skett, bålla den
betingade vexeln, i flere exemplar, när så fordras, vexeltagaren tillhanda,
emot undfående af den för vexeln öfverenskomna betalning; åliggande vexeltagaren
att vexeln afhemta.
7 §•
Är vexeln aflemnad, utan alt vexeltagaren derför erlagtöfverenskommen
betalning, och fullgör han den icke genast, då bör vexelgifvaren, inom tredje
dagens utgång, protestera och, inom åttonde dagens utgång, jemväl å
vexeltagaren taga stämning till den domstol, som i 40 §. sägs; försummas
det, bafve då vexelgifvaren ej bättre rätt, än i annat skuldfordringsmål.
8 §.
Då tvänne eller flere exemplar af samma vexel utfärdas, vare det andra
i ordningen (secunda), äfvensom hvart och ett af de följande, uti vexeltagarens
hand gällande såsom qvitto å erlagd betalning till vexelgifvaren; å
betalning för ensam vexel (sola-vexel) erfordras serskildt qvitto,
Expeditions-X)tskollcts Förslag till und. Skrifvelse> N.o 265.
9 §.
Hvar, som, i egenskap af syssloman, vexel upphandlar, och vill vara fri
ifrån ansvar för densammas inlösen, läte ställa vexeln på sin hufvudman,
och vare då endast i ansvar derför, att valuta till vexelgifvaren erlägges; lalér
deremot sysslomannen ställa vexeln på sig sjelf, hlifve då, sedan han
densamma öfverlålit, för inlösen af vexeln lika ansvarig, som hade han upphandlat
den för egen räkning.'
3 Cap.
Om Vexels godkännande.
10 §.
Hvar, som vexel om händer fått, att derå söka godkännande, vare, om
han en sådan förrättning sig påtagit, skyldig att, så fort ske kan, uppvisa
vexeln för honom, på hvilken den är dragen, samt äska hans uttryckliga
förklarande, om han den godkänna vill eller ej; försummas det, och förefaller
emedlertid något till dens förfång, som vexeln öfversändt, vare den försumlige
skyldig gifva skadestånd.
11
Är vexel ställd att betalas å viss tid efter uppvisandet, då hör densamma
till godkännande uppvisas inom tre månader från utgifningsdagen, derest
vexeln är utgifven i Sverige och dragen på Svensk ort, men inom sex.
månader från samma lid, då vexeln är utgifven i något annat land i Europa,
samt inom ett år, derest vexeln är utgifven i annan verldsdel.
12 §.
Den, som godkänner vexel, ikläder sig derigenom skyldighet att densamma
infria, och må efteråt ej kunna undandraga sig betalningen, om än
vexelgifvaren skulle finnas hafva kommit i concurs-tillstånd, innan accepten
meddelades.
13 §.
Godkännandet af vexel utlryckes medelst påskrift af ordet godkännes
eller accepteras samt namnets undertecknande. Accepten bör, om vexeln är
ställd på viss betalningstid efter uppvisandet, dateras, vid påföljd, att eljest
590 Expeditions-Utskottcts Förslag till vncl. SkriJvclsej N.o 266.
betalning för vexeln kan fordras på den deri bestämda tid, räknad från
utgifnings-dagen.
14 §.
Drages vexeln på tvänne eller flere personer, såsom Bolagsmän, då bör
godkännandet ske medelst Bolagets namnteckning: gifves eljest vexel påtvänne
eller flera personer, att betalas af antingen den ena elier andra, då är
enderas godkännande lika gildt, som hade vexeln på honom allena varit ställd.
15 §.
Är vexel ställd att betalas å annan ort, än der godkännaren bor, teckne
då han å vexeln, genom hvilken person i den andra orten betalning erlägges,
och vare för densammas fullgörande sjelf ansvarig.
16 §.
Då vexel till godkännande förevises, bör bestämdt svar, jakande eller
nekande, afgifvas inom 24 timmar derefter; sker det icke, anses godkännaren
hafva vägrat accepten.
17 §.
Varder vexeln icke, inom den i 16 §. bestämda tid, godkänd, eller sker
godkännandet med vilkor, eller inskränkes till en del utaf vexelns belopp,
eller kan den ej anträffas, på hvilken vexeln är dragen, vare innehafvaren,
sedan han 4eiemot protesterat, berättigad till återgångstalan, på sätt i 30
§• säSs-l
18 §.
Derest vexelgifvare!!, på den tid, då vexeln utgafs, egde godkännarens
ovilkorliga tillåtelse att vexel å honom draga, vare denne förbunden alt vexeln
antaga och, om det ej sker, ansvarig för all deraf uppkommande skada.
4 Cap.
Om Vexels betalning genom godkännaren.
19 §.
Är vexels förfallotid bestämd till en eller flere månader, då skall hvarje
månad till 30 dagar räknas: är förfalloliden bestämd till en eller flere uso,
Expeditions-Utskottets Förslug lill und. Skrifvelse j N.-o 266. 5g 1
då svarar en uso emot 30 dagar, två uso emot GO dagar, och så vidare; varande
i alla dessa fall den dagen oräknad, då vexeln utgafs eller uppvisades.
Är vexel ställd alt betalas midt i månaden, vare då femtonde dagen
rätter förfallodag.
20 §.
Är vexel, som finnes ställd att betalas inom viss tid efter utgifvandet
eller uppvisandet, till betalning förfallen, och har icke för vägrad accept
redan blifvit proteSteradt, åligge innehafvaren att, af den person, hos hvilken
penningarne skulle uppbäras, fordra betalning, samt, derest sådan icke
erhålles, protestera, uti stad senast å första dagen, och på landet senast å
andra dagen efter rätta betalningsdagen: kan ej denne anträffas, protestere
dock innehafvaren, som sagdt är: vill eller förmår ej den förre erlägga mera
än en del af vexelns belopp, ankomme på innehafvare att emottaga eller icke
emottaga, hvad honom erbjudes, men protestere icke dessmindre för hvad,
som brister.
21 §.
Är vexel ställd att betalas vid uppvisandet, vare, för dess uppvisande
till beta'ning, tid, som i 11 §. sägs: erhålles ej betalning, eller kan ej den
person anträffas, hos hvilken penningarne uppbäras skulle, eller vill eller förmår
ej denne erlägga mera än en del af vexelns belopp, protestere innehafvaren
, efter thy i 20 § föreskrifvet är.
22 §.
Är af vexel-innehafvaren försummadt, hvad honom efter 11, 20 och 21
§. åligger, bafve förlorat sin vexelrätt emot godkännaren, och hålle sig till
honom, såsom uti annat skuldfordringsmål: instämmes ej godkännaren till den
i 40 §, omförmälde domstol inom ett år efter vexelns rätta betalningstid, vare
lag samma.
23 §.
Är vexel ställd att här i landet bet das uti något visst härstädes gångbart
myntslag, då bör den betalas i det mynt, hvarå den lyder: är vexeln
ställd å utländskt mynt, må betalningen i Svenskt mynt erläggas, efter
vexelcurs, dock med förhöjning, motsvarande ränta till \ för 100 i månaden,
under den förfallotid, som för vexel efter samma curs är bestämd.
$$■2 Expeditions-Vtskottels Förslag lill lind. Skrifvelsej N.-o 26G.
24 §.
Har godkännaren brustit i betalning, vare skyldig gälda vexel-innehafvaren
ränta till för 100 i månaden, jemte full ersättning för honom å
bragte
kostnader.
25 §.
Yarder förfallen vexel icke på förfallödagen till betalning företedd, ege
inneliafvaren ej rätt till ränta förr, än efter det han sedermera fordrar, men
ej får betalningen, och icke eller att, derest vexeln lyder å utländskt mynt,
åtnjuta betalning efter högre curs, än den å förfallödagen, eller näst föregående
vexeldag noterade, om cursen sedan stigit: har den fallit, vare innehafvaren
skyldig åtnöjas med betalning efter gångbar curs vid den tid, då
han sig anmäler.
26 §.
Är vexel godkänd, och betalar godkännaren, utan att återfå det exem
plar,
hvarå godkännandet finnes tecknadt, vare ej fri från betalningsskyldighet
till tredje man, hvilken samma exemplar innehar.
27 §.
Har vexel inom rätter tid blifvit protesterad, för bristande betalning af
elen, på hvilken vexeln varit dragen, stånde annan person fritt, att med den
rätt, i 29 §. sägs, till heder antingen för vexelgifvaren eller någon af öfverlåtarne,
betalningen erlägga, och blifve den, till hvars heder betalningen sker,
i betalningsbeviset uttryckligen nämnd ; innehafvarens protest-kostnad bör då
tillika ersättas.
28 §.
Erbjuda sig flere att vexel under protest betala, efter thy i nästföregående
§. sägs, vare den närmast, som till heder för vexelgifvaren, och dernäst
den, som till heder för äldre öfverlåtaren, betalning erlägga vill; men skulle
emedlertid den, på hvilken vexeln är dragen och emot hvilken protest för
bristande betalning skett, erbjuda sig att vexeln inlösa, vare lian dertill berättigad
framför annan.
29 §.
Expedilions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelsej 1V.0 266.
29 §.
Hvar, som betalar lill heder för vexelgifvare eller öfverlåtare, ege att,
med de» sålunda godlgjorde innelrafvarens rätt, söka sin ersättning af vexelgifvaren
och jemväl, derest inlösen skett, till öfverlåtares heder af ej mindre
honom, än äfven dem, hvilka vexeln förut öfverlåtit, om sådane finnas:
håfve ock emot den, på hvilken vexeln varit dragen, lika rätt med förre innehafvare!).
5 Cap.
Om Åter gångstalan.
30 §■
Sedan vexel blifvit protesterad, vare sig för bristande accept eller bristande
betalning, ege inneliafvaren genast fordra liqvid af vexelgifvaren och
öfverlåtarne, en eller flere, såsom till honom ansvarige, en för alla och alla
för en; men är, genom någon med vexeln vidtagen åtgärd, senare öfverlåtares
rätt emot en föregående förverkad , då eger inneliafvaren emot den förre ej
någon talan.
31 §.
Har den, som godkänt på honom dragen vexel, kommit i concurs-tillstånd
förr, än vexeln är till betalning förfallen, kan inneliafvaren jemväl, efter
gjord protest, genast fordra betalningen af vexelgifvare eller öfverlåtare,
efter ihy i 30 §. sägs.
32 §.
Vid betalning för återgången vexel, vare inneliafvaren berättigad att af
vexelgifvare och öfverlåtare fordra den hufvudstol, hvarå vexeln lyder,
ränta till \ för 100 i månaden, räknadt från vexelns rätta betalningstid, om.
denna är törfluten, och tilldess liqvid sker, jemte ersättning för protest-omkostnader,
postpenningar för 2:ne bref, nemligen ett fram och ett tillbaka,
mäklare-arfvode till \ för 100, då mäklare blifvit begagnad, provision tilli
för 100, och mera, när provision på flere ställen bevisligen blifvit betald,
samt de skäliga umgälder, som dessutom för inneliafvaren bevisligen uppkomma.
Bih. till R. St. Fröt. l84f. to Sami. 1 Afd, <jS
594
Expeditions-Utskottets Förslag lill und, Skrifvelse j N-o 266,
Är vexeln ställd alt betalas i utländskt mynt, bör, derest cursen stigit,
sedan vexelslutet skedde, betalningen erläggas efter den curs för vexlar, på enahanda
förfallotid med den förra vexelns, som är gällande, när liqvid sker;
men, örn cursen emedlertid fallit, utgöras efter den curs, hvartill vexeln blifvit
köpt, eller som, i händelse curs-beräkning i köpet ej ingått, eller ej kan
till beskaffenheten visas, var vid köpetillfället i allmänhet gällande: allt med.
förhöjning, motsvarande ränta till i för 100 i månaden under omförmälde förfallotid,
dock med afräkning af den tid, som för den protesterade vexeln ännu
kan återstå.
33 §.
Vexel-innehafvare ege rådrum att, i saknad af godvillig betalning, instämma
vexelgifvare och öfverlåtare till den i 40 §. omförmälde domstol inom
följande tid: är vexeln ställd att betalas i Sverige, stämmes svaranden,
om han bor eller vistas i samma Län, der betalningen ske bordt, eller i Länet
näst intill, inom sex veckor, men eljest inom tre månader: är vexeln icke
ställd att betalas i Sverige, bör vexelgifvare eller öfverlåtare, som i Sverige
bor eller vistas, vara stämd inom sex månader från rätta betalningstiden, derest
betalningsorten är i Europa, eljest inom ett år från nyssnämnde tid.
34 §.
Underlåter vexel-innehafvare att iagttaga, hvad honom i 11, 20, 21 och
33 §. §. ålägges, håfve förlorat allt anspråk emot ej allenast öfverlåtare, utan
äfven vexelutgifvaren; har denne senare ej bos godkännaren ställt valuta till
vexelns infriande, vare då ansvarig såsom uti annat skuldfordrings mål.
35 §.
Öfverlåtare, som vexel inlöser, träder derigenom uti dens ställe, från
hvilken inlösningen sker; dock hvad andre öfverlåtare af samma vexel angår,
endast emot den eller dem, hvars öfverlåtelse är äldre än hans egen; föranlåtes
lian att, i saknad af godvillig betalning, till domstol instämma föregående
öfverlåtare eller vexel-utgifvare, bafve tid dertill inom tre månader,
ifrån det han sjelf inom föreskrifven tid blifvit stämd eller godvilligt betalt:
stämmer han ej inom nyssnämnde tre månader, gånge, ,på sätt i 34 §.
stadgas.
Expeditions-lltskoUets Förslag till lind. Skri/velsej IV.0 266. 595
6 Cap.
Om Protest.
36 §.
Protest skall verkställas emellan kl. 9 f. m. och kl. 7 e. m., i stad genom
Notarius Publicus eller Magistratsperson, jemte ett tillkalladt vittne,
och å landet genom edsvuren Kronobetjent, jemte ett tillkalladt vittne, eller
af annan person, jemte 2:ne tillkallade vittnen; och böra de alla kunna
skrifva.
37 §.
Öfver protest skall skriftlig handling upprättas, innehållande: fullständig
afskrift af vexeln med hvad derå finnes tecknadt; —• den sökandes anhållan
eller påstående; — det svar, derå gifves; det förbehåll, som för sökanden
af förrättningsmannen göres; — ort och lid, hvarest och när protesten
sker; —• samt förrättningsmannens och vittnets eller vittnenas egenhändiga
underskrifter.
38 §.
Anträffas ej den, emot hvilken protesteras skall, bör protesten verkställas
vid hans bostad: i händelse underrättelse derom icke kan erhållas, håfve
sökanden ändock förvarat sin talan, derest han, så fort ske kan, och senast
inom 14 dagar, förhållandet anmäler hos Konungens Befallningshafvande eller
närmaste Rådstufvu-Rätt.
39 §.
Vexel-innehafvare är ej befriad från skyldigheten att protestera derigenom,
att den, på hvilken vexeln är dragen, allidit eller kommit i concurstillstånd.
7 Cap.
Om laga Domstol och om rättegången i Vexelmål.
40 §.
Rätter domstol för vexelmål, deri vexelrätten icke är förlorad, vare Råd
-
5gö Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N\o 266,
stufvu-Rätt i den stad, der svaranden bor eller anträffas; men, om han å
landet bor eller anträffas, Rådstufvu-Rälten i närmaste stad derintill.
41 §.
Stämning i vexelmål skall, när sökanden så äskar, meddelas till samma
dag, om Rätten då sitter oell svaranden är så till hands, att han kan sig
' o i • n ^
löre rättegangslimmans slut numna.
42 §.
Derest Rätten ej finner något förekomma, som ford rings-anspråkets giltighet
förringa bör, döme då genast till betalning, och förordne tillika huruledes,
i brist deråt, utmätning och bysättning straxt ske må; dock skall för
vexel, som med protest återkommit, utmätning eller bysättning icke kunna
emot vexelgifvare eller öfverlåtare verkställas förr, än 3 dagar förflutit, ifrån
det han bevisligen blifvit krafd.
43 §.
Är målet af sådan beskaffenhet, att det ej kan eller bör å första ruttegångsdagen
afgöras, må likväl dermed ej fördröjas längre, än högst nödigt
prof ras.
8 Cap.
Allmänna bestämmelser.
44 §.
Inträffar lid, alt betalning fordra eller fullgöra, alt protestera eller alt
något annat iagttaga, å helgedag, då eger man det göra å nästa söcknedag
derefter.
45 §.
Är i annat land iagltaget hvad, som å hvarje 011 för sig kan vara Jagoch
likmätigt, då håfve det sin laga kraft.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Mars 1841.
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.ris 267, 268. 5g?
N:o 267.
Upp! äst och godkändt hos Ridd. och Adein den 17 Mars 1841.
Presle-Siåndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den ao — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående bestämmande
af dag för Riksdagens slut.
S. A. K.
Med underdånig anmälan, att Rikets Ständer anse Riksdags-göromåleu
vara så nära till ända bragte, att Riksdagen bör kunna innan medlet af
nästkommande Mai månad alslutas, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla,
det täcktes E. K. M. i Nåder bestämma dagen för Riksmötets slut.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3 Mars 1841.
N:o 268.
Uppläst och godkändt bos Ridd. och Adeln den 17 Mars iB.fr.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den ao — —
Bonde-Ståndet den ao — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej med förklaring i fråga
om den för de sex äldste Professorer ne vid båda Universiteten
beviljade löne-tillökning.
(Stats-Utsk. Uti. N:o 412.)
S. A. K.
Då af del Stats-Råds-protocolI, sorn legat lill grund för den i samman
-
5gS Expedilions-Utskotlcts Förslag lill und. Skrifvelsej N.o 269.
hang med E. K. M:s Nådiga Proposition, angående Stats-Verkels tillstånd och
Lehöf, gjorda framställning om lönetillökning för åtskillige Professorer vid
Rikets båda Universitet synes, det afsigten icke varit, att ifrågavarande lönetillökniug
skulle tillgodokomma andra Professorer, än dem', som åtnjöte de
uti berörde protocoll omförmälde löne vilkor, få, med anledning af derom
väckt fråga, Rikets Ständer af deras, i sammanhang med regleringen af
1 ():de Hufvud-Titelns anslag, rörande detta ämne i underdånighet anmälda,
beslut meddela den förklaring, att den för hvarje af de sex efter fastställd
löne-ordning äldste Professoverne vid hvartdera Universitetet beviljade lönetillökning
af 300 R:dr icke må åtnjutas af dem, som, jemte Professors-lön,
innehafva praebenden.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Mars 1841.
N:o 269.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Mars iS/fi
Preste-Ståndet
den 18 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} i anledning af Riket
Ständers Revisorers åren 1835, 183y och i83g ajgijna berättelser
om samma år verkställd granskning af Stats-Verkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånds
styrelse och förvaltning åren i83aj i833j i834j 1835} i836
osli i83y.
(Stats-Utsk. Uti. N:ris 76 och 289.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer till pröfning förehaft, hvad deras lill Stats-, Bancooch
Riksgälds-Yerkens öfverseende valde Revisorer, uti afgifna berättelser om
