# ID: svediakorp-gov2020
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 93,657
# sentences: 2,369
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bevilluings-Utskottets Förslag till Tulltaxa■
a9
T fillvarde.
Qvantitet för
Tullberäkn.
Införsel-tull i
Utförs cl-tu 11
i
w
RÖR:
till käppar eller sä kallade Span-  ska
Rottingar, Vass och andra slag .
[ 00 Rd:r v.
i IM
10
4
J
—
24
RÖTTER:
Sparris
100 st.
6
-
G
I
för Apothekens behof, ej spe-  cificerade
ätbara, alla slag, ej specificera-  de
ioo R:dr v.
i tunna
[O
*4
1
1
—
G
13
! 6
SADELMAKARE-ARBRTEN, ej spe-  cificerade
SAFFRAN
ioo R:dr v.
i skålp.
33
i
16
8
F
ri
a
—
3o
—
SALMIAC
i skålp.
—
3
—
7
H
SALPETER:
oraffinerad {Förb. till införsel)
i L U.
3
36
2
8
9
—
—
raffinerad [Förb. till införsel) .
i lm.
4
a*
—
4
4
Chifisk Salpeter eller Salpeter-  syrad t Natron för Skedvat-  ten-Fabt ikernes behof, efter
pröfning och tillstånd af Com-  inerce-Collegium ....
I LM.
IO
_
9
32
SALT:
Kok-
.
i tunna
36
_
s
i 1
ib
—
Berg-
i tunna
|
ii
—
—
—i
i 10
—
—
Liineburger, raffineradt . . .
i lunna
j 2
24
—
—
—
—l
i —
lo
—
Medicinskt, naturligt ....
i skålp.
1
1
—
—
—i
1 -
G
artificielt . . . .
SALTSYRA
ioo R:dr v
i skålp.
;i io
1
—
—
~1
i *
—
SAND, fin eller perlsand ....
i lunna
1 —
16
—
—
—l
i
32
I
I
SANDARAK
i skålp.
i
1
3
7
—
1-
1
i
1
Sammet, se. Väfnader af Silte och Bomull.
Sammetsband, se Band.
Sandel, se Färger.
Sassafras, se Apotheksvaror.
birthe, se Färger.
Sablar, se Gerar.
Saccarum Saturn!, se Blysocker.
Saffian, se Lader, färgadt.
4*
3o
Bevillnings-Ulskollets Förslag lill Tulltaxa.
Tullvär de.
[Ö
32
.6
20
SAXAR, öfverskärare—
a
SEGEL:
andra slag
nya ........
af utländsk tillverkning, hvarmed
Svenska fartyg varit
nödsakade att i bevisligen
förlorades ställe sig förse, då
de vid hemkomsten befinnas
obrukade
SENAP::
omalen .........
malen och preparerad
SENETSBLAD ........
SERPENTINSTEN:
oai betad . . . ... . .
arbetad . . . • . .
SIKTAR .
SIKTDUK
SILFVER: <
oarbetad t (q van ti tet en antecknas
i Journalen)
arbetad!', förgyldt, eller oför
-
målare-, massiv-, puder- eller
unsen- .
Bok- äkta
oäkta
SILKE:
ratt,, ofärgadt
fäigadt, tvinnadt eller olvin*nadt
SQvantitct. för
Tullberäkn. j
Införsel-tull.
Utförsel-tull
ioo R:dr v.
ioo R:dr v.
5
31
\6
—
} ^
ri
a |
ioo R;dr v.
33
i6
F
ri
*
i »o R:dr v,
IO
~
'
i skärp.
i skalp,
i skål p*.
T
8
4
(>
T
'
F
rf
i
i m.
I
I
'
i L u.
3-2
-
F
ri
I st.
20
—
F
ri
a
t aln
“
4
—
F
ri
F
ti
it
1 1
__
6
_
j V F
ri
tt
1 i lod
.8
_
BokafaU
Ipå 5 blad j
4
; —
.—
—
lyi bundt afl
pia böcker J-
-
' 3
—
—
—
i skalp.
6
—
—
—
—
i skålp.
2
—
F
ri
tt
-
Schelak, se Lacca.
Segel, bcrgade frän främmande förolyckade fartyg,
se Inventarier.
Segelduk, se Väfnader af Lin och Hampa.
Shawlhr oell Srlawlctter, se Väfnader.
Sidentyg, se Väfnader af Silke.
Silfverglitt, se Glete.
Sill, se Fisk.
JBevillnings-Utskoltets Förslag till Tulltaxa.
3 r
| Tullväide.
Qvantitet för
Tnlibei iikn.
Införsel-lull]
Utför
sssiuiimswtti
sel-tu 11
.SIROP:
—
26
t
(
Capilair-
i skalp.
—
3
—i
—
—
I
—
4°
_
Mullbärs-, Rosen- neli Viol- .
1 skalp.
—
4
—
—
—
— 1
—
8
—
Socker-, brun eller hvit
1 skålp. _
—
2
8
F
ri
—
17
—
SKAFGRÄS
1 skålp.
—
1
8
-
SKEDVATTEN eller SALPETER-
■
— *
20
—
SYRA
...
1 skålp.
F
ri
ta 1
SKOMAKARE-ARBETEN;
1
1
3
—
Skor
1 par
1
si *
9
—
—
Stoflor
1 par
3
—
_
ri
a |
andra slas;
100 R:dr v.
33
l6
—.
fs
;
• —
• 8
—
SKRTFTAFLOR af Slen . , .
1 skålp.
—
2
ri
a \
2
8
56
‘
SKRUBRLOR öfver-
andra sia" ....
1 st.
1 st.
—
20
1 2
—
} 7
ri
a
25
SKÖLDPADD, oarbetad
1 skålp.
1
I 2
_
1 —
4-
_
arbetad
1 skålp.
10
—
—
F
ri
SLÖJDEVAROR eller Fabriks-, [Tand!-
verken- och Manufaktur-varor, i
Taxan ej specificerade, [Förb. till
införsel) .........
100 R:dr v.
33
l6
—-
F
ri
a
—
4
SMERGEL
1 skålp.
2
*_
SMINK och SMINKFLOR ....
100 R:dr v.
10
.
4
—
,T~
SM sR
1 L U.
1
24
—
F ri
U
I
SNUS;
a 5
—
Spanskt .
1 skölp.
36
—
-
—
—
“
36
alif annat. .......
SNÄCKOR;
1 skålp.
—
12
F
ri
tt
till Na 111 ra 1 ie-sam lingar .
F
ri
a
F
.
ri
a
Kauris och andra slag .
100 R:dr v.
5
. -
—
—
■
4
i
SNÖREN, Tarm-, till Ur ....
1 dussin
—
16
F
ri
*1
Sjökort, se Böcker.
Skälspäck» se Tran.
Skcppsinventarier, se Inventarier.
Skildericr, sc Målningar*
Skinn, sorn ej inbegripas under Pelsverk: ra och
• beredda, se Hildar.
Skinn, sorn ej inbegripas under Pelsverk: beredda,
se Läder*
Sk i nt s, se XJ11
• ■. . ■ * •
Skirduk, se Väfnader.
Slipstenar, se Sten.
Snickare-arbelen, se Trädvaror, arbetade.
9
Bevillnings-Vlshotlels Förslag lill Tulltaxa.
T ullvärde.
Qvantitet för
Tuilberäkn.
Införsel-tull.
Utförsel-tullf
■
SOCKER:
Mascovad eller brunt Cassonade,
8
Terres och Tetes, saint hvitt
—
—
puder-socker
i skalp.
2
Krossadt, Lump- och Havanah-
—
12
—
Terres
i skalp.
—
4
ä
Topp-, Confecl-, Candi och
1
i
—
16
—
Kak-
I skålp.
12
.
l F
ri
n i
SOLFJÄDERS-PAPPER ....
ioo ; R:dr v.
20
SOLFJÄDRAR
100 R;dr v.
25
j
1
32
—
SOUDA . . .
i L&
I O
J
3
—
—
SOYA och SAUCER
i kanna
36
SPANMÅL;
omalen :
i
5
16
—
Bohvete .......
i tunna
I
24
1
1
3
—
Hafre
i tunna
I
10
—
—
Hvete
i tunna
3
j ■
§
5
5
_
Korn
Kornmalt
i lunna
t tunna
i
i
24
4 2
> F
ri
6
32
—
KÄg
i tunna
2
i
i
5
4°
—
Vicker
i tunna
I
3G
1
i
6
32
—
Ärter
i tunna
2
__
1
J
malen;
Gryn och Mjöl:
[
Förtullas efter den afgift,
p
som vid infurseln är gällande
b
för det sädesslag, hvaraf gry-
1
net eller mjölet är tillverkadt.
1
och sä, att af Hvete, Råg, Korn
och Ärter anses il Lisp. mjöl
svara emot en tunna säd och
af Hafre 8 Lisp. emot en tun-
na; samt att 8 Lisp. Bohrete-
•ch Korngryn, och 6 Lisp. Haf-
regryn svara emot en tunna säd
j
af nämnde slag.
SPEGLAR
Bevillning.';-Utskottets Förslag lill Tulltaxa.
33
T ull värde.
Qvantitet för
Tullberakn.
lnförscl-tull.
Utförsel-tnll
"SPEGLAR ocli LA31 PETTER . ,
100 R:dr v.
33
16
3
spetsar, uddar och blonder,
1 F
ri
a
5o
—
—
i alla slag .........
SPILLNING, AFFALL och SPÅn]
ej specificerade
STEN:
I skalp.
12
24
|
100 R:dr v.
F
ri
a
IO
1
?4
Bryn- och Olje-
Mergel- och Skiller- till Sten-  tryck
100 st.
100 R:dr v.
5
36
F
ri
a
100
Qvarn-, Rhenska
All annan, ej specificerad, oar-  betad, tillhuggen eller arbe-
I st.
1
—
—
—
tad . ,
100 R:dr v.
25
F
ri
Eldfast sten för Manufacturer-
nes behof efter serskildt till-
stånd af Commerce-Collegi-
um
F
ri
1
32
—
STENKOL
1 tunna
16
STENKOLS-STYBB eller GRUS och
}F
ri
tt
—
32
—
CINDERS samt CORES ....
1 tunna
8
8
—
—
Stenk ols-tjära
STRUMPOR:
i lunna
—
36
—
j
—
—
3
16
—
Silkes-
1 par
24
3
1
—
Bomulls-
.
1 pär
16
r
-
4°
—
Redgarns-
1 par.
10
ri
a
—'
—
—
Linne- och Ylle-
1 par
8
j
Half-Strumpor draga hälften
af den för hvart slag här ofvan
jj
utsatta Tull, och beräknas till
i
1 -
hälften af värdena.
-
1
Spanska Flugor, se Cantarider»
Spelkort, se Kort.
Spermaceti, se Hvalraf.
Spermaceti-olja, se Olja.
Spiauter, se Zink.
Spiesglas, se Antimonium.
Bih. lill R. St. Prot. 1834. 5 Sami. 1 Afd.
tutte Häftet.
Spik och Nubb, se Jern.
Spiritus Vitrioli, se Vitriol-olja.
Spiritus Vini och annan Sprit, se Bränvin.
Sten, Gips-, se Gipssten»
Storax, se Apotheksyaror.
H
Bevillnings-Utskotiets Förslag, lill Tulltaxa.
I Tullvurde.
Qvantitet föl l
Tullberäkn..
I iiförse i—l till. | Utförsel-1 uli
10
—
—
STRUMPSTICKOR af Stål . . .
STRÄNGAR:
1 skölp.
1
—
Cautiller eller öfverspivnne ba-
1 skölp,
2.4
.
r
ri
a
5
—
ser .........
!
—
4<y
—
Messings- och Stål- ....
jj skölp.?
—
1.0
■
*
15
—
—
Tarm-
.
1 skalp.
I
2.4
STÅL:
4o
—
—
Ffjtit—.■ »»•••«.*.. «
100 skölp.
4
—
—
—
16
—
i5
—
—
Garf- stäp. vigt V
100 skålp.
5
—
—
—
6
—
8
—
—-
andra slag  (.
100 skålp.
4
—
—
4
—
STÅL-ARBETEN, ej specificerade
ioo R;dr v.
3 i
iG
—
ri
a
* 3
—
—
STÄRKELSE, hvit ......
, 1 L U.
1
—
.—
r
—
—
SVAFVEL (Förb. lill införsel) . ,
1 LiSt
“
24
—
1
—;
—
IO
—
SVAFVELBLOMMA
1 skålp.
—
1
—
—
—
1
2
—
6
—
SVAFVELSYRA
1 skålp.
—
—
6
F
ri
SVAMPAR: torra
2
24
—
Sug- . ......
1 skålp.
—
12.
—
—
—
—
I
—
—
andra slag, ej specificerade , .
1 Ul
—
5
—
—
—
—
6
—
SVISKON ........ V .
SÅGBLAD .
1 skålp.
100 R:dr v.
3o
1
6
v *
,—
3
—
—
SÄ 1. A . .. , ....... ..
1 L U.\
1
—
—
i36
SÄCKAR, nya
tomma .. , . .. . . ,
1 st.
_
i 2
~i
ri
tt
med varor fyllde, såsom em-
ballage ,. .. . .. . .. .. .
F
ri
a
)
4
32
—
TALG ..............
r m.
1
—
—-
1
6
TALLKOTTAR och TALLSTRUNT
100 R;dr v.
10
—
—-
I
—
—
10
—
TAMARINDER . . .' . . . . .
1 skålp,
—
1
—
—
—
TAPETER:
Gobelins ,. .. . . . ,. ,
100 R;dr v.
i5
—
' ;
:—-
—
1°
andra slag .......
i skålp.
—
IO
F
ri
a
Strutsfjädrar, se Plymer;.
Stråkardor, se Kardborrar.
St yla r, se Boktryck.
Stärkelse,, blå, se Färger.
Substans, se~ Bläckpulver.
Svampar,, matnyttigc, se Frukter;
Svarfyade; arbeten, se Trud v ar or, arbetade.
Svärta*. Bok-,, se Boksvärta;
Svärta, Kopparsticks-, se Kopparsticks-svärta*.
Synålar, re Nålar, t
Syringar; se Fingerborgar.
Sängkläder, se Kläder.
Tackjern, se Jern.
Tagel, se Hår.
Talgljus, se Ljus,.
Bevillnings-Utskottets Förslag till Tulltaxa.-
35
1 Tu 11 värde.
Qvantitet för
Tullberäkn.
T nförsel-t ull.
CJtförsel-tull
I
TAPET-BORDER , .. .. .. ,
I skålp.
•
ii
F
ri
a
TEGEL:
18
—
—
Eldfast
IOOO st.
6
—--
—
F
ri
20
—
—
Klinker . ,
iooo st.
5
—
—
—
—
—
i5
—
—
Mursten
IOOO st.
5
—;
—
)
33
16
—
Taksten
.
1000 st.
10
—
—
1 F
ri
a
—
3<;
-
TENNLIKAR , , ......
i skålp.
• —
n
—
j
TENN.-
oarbetadt, samt arbetadt gam-
9
—
malt oell sönderbrutet , ,
arbetadt, nytt, olackeradt eHer
r LM
—
12
—
4
—
—
36
—
oiriåladt
r skålp.
—
11
—
F
ri
a
—
7
—
TENN- oell BLY-ASKA ....
i skålp.
—
1
—
—
1
.—
TERPENTIN:
—
i5
—
Venedisk.
r skålp.
—
3
—
—
—
—
—
8
all annan
I skålp.
—
i
8
—
—
1
—
I 2
—
TERPENTIN-OLJA eller SPIRITUS
i skålp.
—
i
~
—
'—
—
TESTER eller KRATZ ......
F
ri
tt
F
ri
tt
i
16
—-
THE .... * . .....
i skålp.
—
r 6
—
—
—
4
16
—
TJÄRA
i tunna
i
16
—
—
4
TOBAK:
—
r8'
—
Blad, Marylands .....
r skålp.
—
6
—
—
—
2
—
8
andra slag . . . - , .
i skålp.
—
6
—
—
—
2
3
—
—
Cigarrer . .. . .. , .. . ,
Karfvad:
100 st.
i
—■■
—1
)
2
36
—
Carduser eller lös i fastager
Knaster ,
i skålp.
i skålp.
■—
ii
31
—
r
ri
tt
16
—
Spunnen och Negerhead , ,
i skålp.
— .
8
—
I
—
—
Stänger och Carotter ....
i skålp.
—
16
—
)
5
—
Stielkai ... ... . « . .
i skålp.
‘—
i
—
—
—
X
3;
3
,6
—
TONKA-BÖNOR ...... .
r skålp.
—
24
—
—
—
4o
—
TRAN och SPÄCK, alla slag , , ,
6o k:r
24
1—
. __
16
—■
3
-
-
TRIPPEL ... . . .
I skålp.
i
5
—
__
Tennaska, se Asla.
Terra Sigillata, se Bolus.
Tlieriac, se Apoth.-varor, beredda,
Tbermometrar, se Barometrar.
Tobak,- malen eller rifyen, se Snus..
Tobakspipor af lera, se Pipor:
Trapp, se Lera.
Trumpeter oell Trummor^- se Tnstrumenfer, Afu1
sikaliska.
Be v ilin in gs-Ulskollets Förslag till Tulltaxa.
T u 11 värde,
Qvan' itel för
T ullbcräkn.
Införsel-tull.
Utför
»el-tull
3
TRYFFEL " . . .
i skålp.
I
TRÅD:
• 2
24
Guld-, äkta . ......
i lod
—
i/\
—
1
i
I (>
—
oäkta
i lod
—
16
—
2
—
—
Silfver-, äkta ......
i lod
—
20
—
I
—
oäkta
i lod
—
12
—
—
«8
—
Jern och Stål-, ej specificerad
f i skalp."1
1 släp. v. J
—
6
—
Koppar- och Messings-:
fin- eller Svärdfäjare-trad
3
—
—
försilfrad eller oförsilfrad
i skålp.
I
—
1 F
ri
—
20
all annan ......
f t skalp.j
8
f stäp. v. J
Bomulls-, hvit eller färgad,! ny-
2
32
—
stad
I skålp.
32
—
2
i härfvor
i skålp.
24
—
I
32
Linne-, oblekt,
i skålp.
24
—
3
16
blekt, hvit ....
I skålp.
X
—
2
—
färgad ......
I skålp.
—
32
—
TRÄD, BUSKAR och PLANTOR,
J
friska, alla slag .....
F
ri
a
F
ri
a
TRÄDVAROR:
Virke, oarbetadt, sågadt eller till-
hugget:
Buxbom och Pockenholtz . .
ioo R:dr v.
5
—
_
Mahogny, Ceder, Sockerkist
2
4
och andra utländska trädslag
Alin, Ask, Bok, Björk och an-  dra inhemska, ej specificera-
t cub. fot
12
de tradslag . . ....
ioo R:dr v.
i
i5
Furu- och Grantimmer:
otillhugget, eller Sågblockar,
ioo R:dr v.
5
__
__
33
16
,
tillhugget, ej -specilicéradt ,
ioo R:dr v.
10
—
—
10
25
Bandstakar
Bjelkar och Sparrar, af Furu och
Gran;
af mindre tjocklek än 5 turn
ioo st.
3
1
3
•
20
midtpå
I st.
1
3
—
Tråd, Jern- och Stål-, till Instrument-strängar, j Trädfrukter, se Frukter.
se Strängar,
Bevillnings-Ulshot/ets Förslag till Tulltaxa,
Tullyärde.
Qvantitet för
Tuilberäkn.
Införsel-tull.
Utförsel-tull
TRÄDVAROR:
Bjelkar och Sparrnr, af Furu och
Gran:
—
3o
—
af 5 till och med 8 tum midtpå
1 St.
—
4
.—
—
3
—
2
24
—
af 8 til! och med 10 tum d:o
1 st.
—
12
—
—
3
—
4
8
deröfver
Alim. Bjelkar oell Sporrar af
furu och gran kunna utföras både
liksidiga och platta. Dimensionen
af deras fyrkant bestämmes efter
fjerdedclen af deras total-omfång
midtpå; så att t. ex. en bjelke, som
på a motsatta sidor innehåller 12
tums tjocklek och på de öfrige en-  dast 8 tums, kommer att vid tull-  clarering behandlas lika med en
bjelke, hvars alla 4 sidor, tvärt öf-  ver, innehålla hvardera 10 tum.
Bräder och Plankor, sågade:
nf Furu och Gran:
1 st.
20
5
I
32
—
under if tums tjocklek . .
af ij till och ined 2^ tunis
1 tolft
—
8
—
—
2
—
3
6
16
32
tjocklek
deröfver
Anm. Af halfbräder eller af-  sågade bräder om 4 alnars längd
och derunder, beräknas vid förten-  ning två tolfter för en.
af Alm. Bok, Ek och andra
1 tolft
1 tolft
l6
32
4
8
=
inhemska,ej.specificerade träd-  såg •
100 R:dr v.
5
IO
Fanerskifvor
100 Rd:r v.
2 5
I
i
12
—
Enträd och Enstafvar
100 st.
6
12
2
24
—
Gevärsstocks-ämnen ....
1 dussin
12
12
—
I
32
—
Handspakar .
1 dussin
[ 2
_—
4
4°
-
Handspaksämnen .....
r dussia
4
—
—
4
—
o
38
Bevilhiitigs-Utskollels Förslag lill Tulli axa.
Tullvärde.
4°
40
TRÄDVAROR;
Bräder och Plankor, sågade:
Läkter:
8
3?.
32
Juiggne eller täljde
sågade ....
f Master, Bogspröt och Spiror:
af 4» tums omkrets och deröfver,
io fot från storändan
af 20 till och med 4° tums
omkrets, io fot från storändan
derunder
Pumpträd;
oborrade, se Master och
Spiror.
borrade .......
Ribbor, längre eller kortare ,
Anm. Vid export af Ribbor,
bör behörigen styrkas, att de Uro
fyrkantige och förfärdigade genom
söadersågning af större timmer, i
hvilket afseende betyg öfver nämnde
förhållande skola vid Tull jo ur*
iialerne bifogas.
Stäfver: Lagg- och Bottenaf
till och med 42 verktums
längd å de förra och
högst 27 verk tums längd å
de senare:
af Ek
af Bok, Furu eller Gran
derutöfver:
af Ek . .
af Bok, Furu eller Gran
Tunnband
Ved:
Al-
Björk- ..........
Ovant itet för
T ullberäkn.
t tolft
I tolft
I st.
I st.
I st.
r st.
1 tolft
120 st.
120 st.
120 st.
120 st.
100 st.
famn
famn
Införsel-tull.
I 16
10
16 —
24 —
Utförsel-tull
— It3
I
2
8
1 6
2 16
Bevillnings-TJtskottets Förslag till Tulltaxa.
Tull värde.
Qvantitet för
Tullbcräkn.
luförsel-tull.
Utförsel-tull
IO
TRÄDVAROR:
Ved:
v Bok- och Ek- . .
i famn
36
3
t6
4
—
—
Oran-
i famn
• 4
—
3 o
5
-fc
—
Tall-
i famn
—
t6
—
I
—
—
■
3o
Anm. Famnen beräknas till 4
alnars längd, 3 alnars höjd och 6
qvarters bredd.
Ved, som är nödvändig för stuf-  ning af osläckt kaik eller andra va-  ror, må, efter serskildt tillstånd af
Kongl. Maj:t, vai-a fri till utförsel.
Al träd eller ämnen till Åror
i par
i
6
6
i
9
Alla, e| specificerade, mer eller
mindre arbetade-; Snickare-  och Svarfvare-arbeten, ej spe-  cificer-ade, derunder inbegi-ip-  ne
TVÅL:
parfumerad och savonettar . .
sämre slag .......
i oo R:dr v.
i skålö,
i skålp.
33
16
16
3
—
}-
ri
it
TÅGVIRKE:
nytt .........
sådant, hvarmed Svenska far-  tyg varit nödsakade, att, i
stället för bevisligen förloradt,
sig å utrikes ort förse, då
samma Tågvirke vid hem-  komsten finnes obmkadt
t m
i TU
3
24
1
I
—
—
TÄLGSTEN, oarbetad eller arbetad ,
ULL, okamtnad eller kammad . . .
i oo R;dr v.
i skålp.
33
16
2
—
F
F
ri
ri
Tasch, se Färger.
Tutanego, se Zink.
Tutia, se Nicht.
Tyll, Spets -, se Spelsar,
Tyll, Bomulls-, se Väfnader af Bomull.
Tågvirket af förolyckade främmande fartyg, se
Inventarier.
gammalt, sönderhugget, se Drefmat.
4o
Bevillnings-Utskotlels Förslag till Tulltaxa.
WiMHUimil mill I III.IHWWHPWWEHBB8PW—BMMBBBHBMM
Tull
värde.
Qvantitet för
T ullberäkn.
Införsel-tull.
Utforsel-tulll
UR;
4°
—
—
Fick-, med guldboete ....
. I st.
4
10
—
—
andra slag
1 st.
1
i F
ri
a
Vagg- och Studsare-'
too Rd;r v.
3o
—
J
Anin. Är fodret af Bronz, Mar-
mor, jeller annat serskildt i Taxan
såsom arbetadt specificeradt ämne,
tullbeliandlas detta efter dervid be-
stämde grunder.
Delar af Ur, ej specificerade .
100 R:dr v.
10
—
—
1 c
URBAND och URKEDJOR af sam-
\ F
ri
a
mansatte, ej specificerade ämnen
100 R:dr v.
33
l6
—
j
3o
—
VAN ILLE
1 skålp.
4
—
20
—
VIOLROT
1 skålp.
—
2
—
—
—
—
2
—
—
VISITKORT
1 skålp.
—
32
—
F
ri
a
VITRIOL:
•
10
—
Blå eller Koppar- .....
1 skålp.
—
2
—
—
—
1
7
—
Hvit eller Zink-
1 skålp.
—
I
8
—
—
1
12
—
Grön eller Jerri-
17 L U.
5
—■
—
6
—
WADD:
• i
24
—
Bomulls-
1 skålp.
—
8
—
\ p
4
—
—
Silkes-
1 skålp.
1
—
—
s *
WAGNAR och ÅKDON:
Rese-, Kongl. Personers samt
V
Diplomaters
F
ri
a
Enskildes, af dem sjelfva med-
I
förde
roo R:dr v.
10
—
—
r F
ri
a
Andra, nya eller brukade, så
väl fyr- som två-lijulige ,
100 R;drv,
33
16
—
J
WANTAR, tullbeliandlas lika med
half-strumpor.
40
.
WATTEN, Mineral- eller Helsö- .
1 kanna
4
F
ri
tt
Urglas, se Glas.
Urfjedrar, se Fjedrar.
Violsirop, se Sir.op.
Vitriol-olja, se Svafvelsyra,
Walnötter, fe Nötter.
Watten, Lukt-, fe Luktvatten.
Waii, se Färger.
WATTEN
Bevillnings-Utskollels Forslag lill Tulltaxa.
Tuliväide.
Qvantitet för
Tullbcräkn.
tnförsel-tull.
Uiförsel-lull
WATTEN
Aum. Bonlcillerne och Krusen
föltullas scrsk ildt, enligt Art. Glas
oell Krukmakarc-arbcten.
36
WAX: Gult
1 sk alp.
—
4
—
1
'
_
Ilvitt
1 skålp.
—
I 2
—
1
8
Färgad t
i skålp.
—
l8
—j
—
4o
z
WAXDUK, alla slag
1 skålp.
—
IO
—
AVEKAR:
36
2
20
Lamp- .
1 skålp.
—
—
I
ri
tt
1
28
—
Ljus-
r skålp.
—
24
—
WERKTYG för Slöjderne och Handt-
100 R;dr v.
verkerien, ej spec.licerade . . .
20
—
WIGTER, LÖDJOR och WÅGSKÅ-
LAR
100 R:dr v
3o
—
—
WIN, alla slag:
36
u
1
24
—
På Fastager
1 kanna
—
—
\ F
ri
4
—
På bouteiller . . , . . .
1 kanna
I
24
—
/
Bonlcillerne förtullas serskildt
enl. Art, Glas.
3
16
—
WINDRUF
90 k:r
—
24
—
—
—
—
24
—
WIN DRUFV OR
1 skålp.
—
6
—
—
3
WINSTEN:
1 LSf
24
4
5
rå ......... .
—
—
—>
2
20
—
1 skålp.
—
2
—
F
ri
—
36
_
WINSTENSSALT .......
1 skålp.
—
3
6
F
ri
tt
4
32-
WISMUT
WÄ FN ADER:
Helsiden'.
Alngods:
Ålla släta Sidentyg, vare sig en-  färgade eller rapdiga och ru-  tiga eller flammiga genom 0-  lika färgadt silke, men icke
1 skålp.
4
8
32
—
—
genom sjeljva vafnadssätlet
1 skålp.
IO
32
F
ri
11
Wallider, se Bilder. Wicker, se Spanraäl.
'Waxljus, se Ljus. Wärjor och Wärjklingor, se Gevär.
B/h, till II St. Prot. 1834. 5 Sami. 1 Afd. 6
litte Häftet.
Bevillnings-UlskoUets Furslag till 7 ulli axet.
Tullvärde.
'
Qvantitet för,
T ntlheräkn.
f
Införsel-1 ul t. j
tltförscl-tulli
WÄFNABER:
!
Helsiden:
s
Alngods:
k
Alla genom sjelfva, väfnads-
k
sliltct, på ett elier annat vis
1
32
faconerade sidentyg
t sk alp.
6
—
— 1
■
1
20
Fell) och Peluche
i skalp.
3
—
—
i
96
Guld- och Silfvertyg, likta .
i skålp.
20
—
—
1
32
oäkta
i skålp.
6
2.4
-1
1
36
Krusflor eller Crepe ....
i skålp.
. 6
?4
32
annat Flor eller Gaze . . .
i skålp.
5
16
28
Sammet ' .
Shaw lar, Shawletter och andrar
I skålp.
4
•—
4°
Dukar:
af Gaze eller arman gles väfnad
i skålp.
8
24
•
af så kalladt Boune de Soie ,
i skålp.
6
32
—
36
genom tryckning eller prässning
faconerade .....
i skålp.
■
6
24
alla andra slag, ej mindre släta
i
och enfgrgade, än genom väf-
1.
!• F
a
nadssättet eller olika färgad t
ri
36
Silke faconerade (Förb. lill
1
införsel)
i skålp.
12
—
Halfsiden eller af Silke med bland-
ning af Bomull, Lin eller Ull;
10
Alngods, alla slag . ...
i skålp.
3
16
Shawlar, Shawletter och andra
Dukar:
V
af under io II:dr värde styc-
ket . . . , . , . . .
ioo R.;dr v.
1 33
16
—
Anm. Värdet må ej beräknas
under i R:dr stycket.
af io R:dr värde och deröfver
stycket
ioo R:dr v.
20
J >
Bomulls:
Alngods:
Hvita:
Cambric, blekt och glättad t,
i
samt andra lika beskaffade
'
i
!
1
B ev ilin i ags- Ut skottets Förslag till Tulltaxa.
4 3
'fullväl'de.
WÄ FN A DER:
Bomulls:
Bomullstyger
■5.4 -
4o -  4o -  20 -
3o —
40
• 32
10 .
f8
4°
i finhet cif
-
o. m. 4
qv.
ver 76 trådar på tummen i
ränningen af 6 tiil och med
9 qvart, bredd
Corderoy och Goldet t.
qv. bredd , . , .
Dimity t. o. m. 8 qv. bredd .
Fe i b
Gaze, Halflinon, Musslin eller
Nettelduk och Mollj t. o. m.
g qv. bredd
Percale och Batist t. o. m. 5
qv. bredd
Sammet och Manchester lill o,
m. 4 tjv. bredd . . . . ,
Satin och Jean t. o. m. 5
bredd ........
Sticktyg eller Pique och Tricot
t. o. 111. 5 qv. bredd .
Tyll
Alja ej specificerade:
genom sjelfva väfnadssättet slata,
såsom Calico, Bomullslärft
ni. fl. ......
genom väfnadssättet faconerade
t. o. m. 8 qv. bredd . .
För ofvan uppräknade Bomullstyger
af större Bredd, än Bär för
hvarje slag är utsatt, förhöjes värdet
och införseltullen i förhållande
till den större Bredden.
De väfnadsslag, hvilka, i egenskap
af Bomulls-alngods, äro till
införsel medgifnc, må, äfven i form
af Dukar, förtullas mot enahanda
afgift, som för hvarje aln af samma
väfnad Ur i Taxan Bestämd.
vantitet, för
1 T uilbcrakii.
Införsel-tull.
Utförsel-tull
1 atn
6
1
1 aln
10
_—1
1 aln
—-
8
—
1 aln
—
4
—
/
1 aln
—
5
—
1 ahl
—
8
—
1 aln
—
8
—
p
vi
a
1 aln
-
6
—
1 aln
12
1 skålp.
2
“
■ 1 aln
6
•
1 aln
1
i
8
j
1
44 ' Hevillnings-tJlskollets Förslåg till Tulltaxa.
T nllvänle.
| Qvantitet för
Tullberäkn.
J —-
31 —
2 —
VÄFNADER:
Bomulls:
Alngods:
Färgade:
Corderoy; Co niet, Dimity,Felb,
Gaze, J1 :i 1 flilion, Musslin eller
Nellelduk oell Moll, Percale,
Batist, Sammet, Manchester, Satin,
Jean, Sticktyg eller Pique,
Tricot neli Tyll:
Samma tullvärde oell införsel
tult för alnen, som för
hvarje slag livitl; till utförsel
file.
alla andra slag . . . . . .
genom väfnadssältet, släta
dito faconeiade
Tryckte eller PVassade . . .
Sha'.viar, Shawlelter oell andra
Dukar:
Sl ita, af färgadt garn, större
celi mindre samt tryckte under
7 qv. fyrkant, fransarne
oberäknade
Dock får tullvärdet å dessa icke
beräknas under .32 sk. stycket.
Faconeiade, större och mindre,
samt tryckte af 7 qv. fyrkant
och deröfver, fransarne oberäknade
. .
Bomulls- med blandning af Lin;
Dräll och Damast , . . . .
Shirting och andra slag tnllbehandlas
såsom lika beskaffade tyger
af Bornell! allena.
Ylle:
Alngods :
af kardull idler okammad ull allena:
Bov, [Förb. till iiJörsetj ’ . .
Fris, Frisad,'Doffel o. Kalmuck
Filtar .
alu
aln
alu
100 R;dr v.
qv, ahl.
qv, aln.
Införsel-tull. Utförsel-tall
1
1 aln
1 al n
skålp.
33 16 —
I
■ 11
6—1
36 ■
24 —ij
Bevillnings-Utskottels Förslag till Tulltaxa.
45
Tullvälde,
36
-.6
4o
20
3o
Qvantitet föri
T ullbcrukn
36 —
36
36
36
VÄFNADER:
Tile:
Alngods:
Kläde oell Dråp samt Halfkläde
eller så kalladt Dråp de
Zephir (Förb■ lill införsel) .
Ratin (Förb. lill införsel) . .
Wadmal (Förb. lill införsel) .
af Kardulls inslag och Kamulls
ränning:
Casimir t. o. m. 6 qv. hredd:
Hvitt, Svart, Gtdt och Rödt
af andra färger, (Förb. lill
införsel)
Flanell, t, o. m. 6| qv. bredd
(Förb. till införsel) ....
Bombasett eller Bombasin till
o. m. 5 qv. bredd .
Camelotte, CalFa, Clialons, Etamine
och Rask t. o. m, 6 qv
bredd
Felb och Peluche t, o, m, 6 qv,
bredd
Flaggduk och Qvinelte t, o. m.
3 qv. bredd
Merino och Circassienne, till o.
m. 9 qv. bredd
Morenos t. o. m, 6 qv. bredd .
Packing eller Prässduk . . .
Satin, Schagg, samt Tames eller
Dames t. o. m. 6 qv. bredd
Halfylle', af Ull och Bomull el. Lin:
Bombasin-lustre t, o. m. 6 qv.
bredd
. .
Flanell, (Förb, till införsel]. .
andra slag t. o. m. 6 qv. bredd
För ofvan uppräknade ylleväfnader
af större bredd, an här för hvarje
slag Ur utsatt, förhöjes yärdet och
100 R;dr.v
1 aln
1 aln
I aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 aln
1 ahl
Införsel-tull
33
1
4o
10
Utförsel-lulll
46
Bevillnings-Utskoltets Förslag till Tulltaxa.
Tullvärde.
■6' —
I 2
VÄFNADER;
Halfylle:
införselstullen i proportionerlig! förhållande
till den större bredden*
Dukar:
Sbawlar och Shawlcttcr samt
Halsdukar af Ull eller Ull
och Bomull tillsammans .
Dock får tullvärdct a dessa ej beräknas
under i R:dr st.
Linne och Hamp:
Alngods:
Blaggarn .......
Bolstervar _ .
Buldan
Dräll och Damast ....
Kammarduk och Batist . .
Kanfas ,
Linön
Lärft
Segel- och Tältduk
Duka
Hår- och Tagel- ....
YMPVAX
ZINK, TUTANEGO och SPIAUTER;
oarbetad och i plåtar . .
arbetad
ÅNGMACHINER ......
ÅNGPANNOR
ÄGG
ÄTTIKA, alla slag
Qvan' i fet för
T ullberäkn.
Iaförsel-t
ill.
Utförsel-tull 1
ioo R:dr v.
20
—
—
1
i aln
3
i aln
—
6
—
i aln
i qv. aln
i
4
—
• F
ri
a
i aln
—
3(i
—
i aln
—
4
—s
i aln
—
8
—
i aln
—
I o
—
i aln
—
8
i aln
—
12
i aln
—
8
i skfilp*
—
7
i skalp.
—
—
3
—
i
i skalp.
—
7
—
ioo R:d'r v.
i5
—
—
} F
ri
a
ioo R:dr v.
25
—
j
i tjog
—
6
—
—
2
i kanna
■ ~~
8
F
Zaffer, se Färger.
Zittra, se Instrumenter, Musikaliska.
Zi verrö t, se Apotheksyaror,.
Åder- och Koppjern, se Instrumenter, Fältskärs.
Ål, se Fisk.
Äplcn, se Frukter.
JBevillnings- Vt skot tets Förslag lill Tulltaxa. 47
Tariff för Credit-uppla<jet.
II O
M :ii 1* mi -
Minimi-
qvantiteten
■ qvautitctcn
för upplaget!
för upplaget.
75o LM
ALUN, Romersk.
1 100 M
INGEFÄRA, torr.
5oo M
I ANIS.
i 20 tur.nor
KUMMIN.
0
c
<
APOTHEKSVÅROR, enkla
3oo M
LAKRITS.
Medicinalier, i Taxan ej sjie-
100 LM
LIN; ohäckladt.
cificerade.
100 LM
häckladt.
7.J0 LM
ASKA, Pott-, *rå väliad eller :
25 LM
LJUS, Talg-.
oraffinerad.
5oo M
MANDEL,
a5o LM
calcinerad eller raffinerad.
5o k;r
OLJA; Bom- eller Oliver, i
10 SkM
BLY, oarbetad!:.
fastager.
10 SkM
BLÅR, Hamp- och Lin-.
,3o k;r
i flaskor, bouteiller eller kru-
4oo M
BOMULL.
kor.
i5o k:r
BRÄNVIN:
5oo k;r
Hamp-.
Cognac, Genievre, Rum.
200 M
PEPPAR, alla slag.
80 k;r
Arrac.
4oo M
PLOMMON, Catharin- och
100 M
CACAO.
Sviskon.
5oo M j
CAFFE.
3oo M
POMMERANSKNOPPAR och
100 M
CANEL och CASSIA LIGNEA,
SKAL,
200 M
CORINTER.
3oo M
RUSSIN.
5oo M
FENKOL.
3oo tunnor
SALT, Kok-.
SOCKER; Mascovad, Terres
FISK:
1000 M
5o tunnor
saltad Sill i tunnor.
och Tetes samt hvitt Puder-,
4ooo LM
torr, Gråsidor eller Sey,
FÄRGER:
1000 M
Krossadi Lump- och Hava-  na Terres,
1000 M
Blyhvitt.
200 tunnor
SPANNMÅL, omafen, alla slag.
20 M
Cochenille.
200 LM
TALG.
100 M
Indigo.
5o M
THE.
GARN, Bomulls-, hvitt:
100 tunnor
TJÄRA.
4«o M
linder N;o 26.
2000 M
TOBAK, Blad.
3oo M
deröfver.
2000 M
Stjelk.
200 M
Turkiskt rödt.
5oo M
TVÅL.
GRYN;
5oo M
ULL, okammad och okardad.
600 M
Ris-.
240 k:r
WIN: på Fastager.
100 M
Sago-,
331 kn-
på Bouteiller: Bourgogne
i5 SkM
HAMPA.
Champagne.
leo LM '
1 HUMLA,
isa; k:r
andra slag.
Hor till B ev.- och Oecon.-Utsfs. Bet. JV.-o 2g.
Bil. Litt. B.
Uppgift på Brutto-Tull-uppbörden af de medel, som upptagas i
kenskaperna under
rubrik af Tullmedel lor
nedannämnde år.
B:co'R:dr.
Ål*
1817 . .' .
1,490,785
2
9
1
1818 .
1,519,807
'7
3
9
1819
2,030,776
47
6
9
1820
1,612,543
25
4
ä
1821
1,584,042
,6
6
9
1822 ...
1,529,413146
6
9
1823
1,681,553
29
—
9
1824
1,708,063
38
11
9
1825
2,169,858
i5
10
i
1826
2,362,663
47
9
9
1827
2,666,945
2
2
9
1828
2,354,790
42
6
9
1829
2,397,602
4
5
9
1830
2,533,933
•7
4
a
1831
2,641,687
25
8
a
1832
2,796,344
5
9
a
1833 Provisionelt
•
2,955,540
10
3
lior till Bcvillnings-Utsk. Bet. JV.o 29.
Bil. Litt. 0.
Uppgift på till införsel förbudne Varor.
Enligt 1S16 ars
Enligt 1824 ars
Enligt 1826 års
1 Enligt 1827 års
Enligt i83o års
Enligt Tull-Co-
Enligt Bcv.-Ut-
Tull-Taxa.
Tull-Taxa.
Tull-Taxa.
Tull-Taxa.
Tull-Taxa.
initécns Fiirslag.
skottcts förslag.
Agat, arbetad
Alabaster, arbetad
Alun, all annan utom
Romersk
Dito
Dito
Dito
Anjovis
Apothek, Rese-
Apotheks varor,
Asia, torr eller in-
sammansatte
syltad
Askar, alla slag
P
Rand, alla andra 1
Dito
P
slag utom Linne- >
s
band, hvita J
to
CL
Ben, arbetadt
Dito
Bernsten, arbetad
OD
S)
Bilder
0
Bildhuggare-arbete
Po
Blanketter
Blommor, arlificiela
H
Bly, arbetadt
T* ,
Blår, Hamp-  Bläckpulver
H
p
X
p
Bok-guld
'•
Bok-si Ifver
H *
Bokstäfveroch stämp-
lar för Bokbindare
to
och Guldsmeder
n*
Boksvärta
po
Brickor
Dito
Broderier
Dito
0?
tr
s
Bränvin: Rumm
Bränvin af säd
Bränvin af Säd
Sprit
och potatoes,
0.
eller Pota-
Sädes- och frukt, .
alla slag
alla andra slag
22
toes, ej speci-
Dito
odistilleradt
än af frukt
H.
ficerade slag.
distilleradt
eller Cognac
s
53
af frukt d:o
Bröd
Dito
cn
Canoner
Caffe, brändt,
£.
Cantiller
&c.
Cheniller
China, malen
Dito
Dito
Cider
Cirklar och kortpas-
sare
CoefFurer
Compasser
Confiturer
Coraller, arbetade
Cremor tartari
Decorationer, ornamenter,
deviser,
Plateaux till Deserie!'
m. m.
Dosor,alla andra slag
Dricka, Öl i
andra slag utom l
alla slag
Porter
Dun, Ejder-
allt annat
Efsingar
Emailleradt arbete
Etuis
Fingerborgar
Fjädrar, Ur-
Fransar, andra
alia andra slag
slag
Flaskfoder
Frukt, Jord-
Fransar
Färger: Rödfärg
Fällar och Pelsar
Galoner, andra
Galoner
slag
Garn, Bomulls- alin
b vitt under AT:oai/
Garn, Bomulls-
t. o. nr. A: o ii
— allt färg ad t, utpml
Dito
Rödt Turkiskt J
— Camél, färgad t,
tvinnadt
Dito
— Corder-och Sejler
Dito
— Kammulls, ofär-
gad t &c.
färgad t &c.
— Klädmakare
— Linne
Linne, färgadt
— Segel- och Bind-
Dito
Gevär,Skjut-o. Sido-
Gips-arbelen
Glas, bouteill. toma
Chrystall-arbelen
Finsser
Fenster-
Glasögon ochLorg-
nelter
SpegelgIas,alJa an-
dra dag
Timglas
Vin-Och dricksglas
allt ej specificeradt
arbete af glas
Dricka, annorledes
än på
bouteiller
Fransar, andra
slas
Färg: Rödfärg
Garn, BomulJst.
o. m. N:o 2)
cc
w
Cl
Klädmakare
T
Färg: Rödfärg
Garn, Klädmakare
-
Dilo
Bilo
Guld, arbetadt-'
Aurum Musicuin
&c.
Hagel
Hagel af jern
Hampa, Passhampa
Dito
Handskar, andra slag
Handtverkeri- Fa-
briks- och andra
slöjdevaror
Dito
Dito
£
Dito
Dito
Hattar
Hattar and. slag
»T
Horn, arbetadt
Dito
Hjorthorn, raspadt
Häcktor och Hakar
>
Jern och Stål, alla ej
Jern, alla slag,
Jern, alla slag
Jern, alla slag,
Jern, Tack-och
specificerade slag
utom gjutne
ra
utom Plåtar
Barlast
Jeltoner
slussportar
P-
af större di-
— Stång, Platt
Ingefära, insyltad
mensioner,
— Band och
Instrumenter, alla an-
Jernsluot
Platt
dra
— Plogbills-
Juveler, infattade
*-
ämnen samt
Kakel
CO
10
Spik o. Nubb
Kalk
Dito
Ci
— Allt Manu-
Kardor, alla andra
Kammar af
faclursmide
slag
Horn
Jernskrot
Kimrök
Dito
Kli
Dito
Kläder, nya
Knappar
Dito
Dito
Cfj
Koppar
Dito
Kopparstick, infatta-
Knifvar, andra
Knifvar, andra
de i ramar och glas
slag
slag
Korkar, skurne
KoppanSlantar
H
c
Kolgar, alla slag
Bottnar,
£2
1
Kort, Spel-
Dito
Bleck &c.
Krut
Dito
färdigt arbete
Kummin
Kort, Spel-
Dito
Dito
Käppar
Krut
Dito
Dito
Käril af Lera eller
H
Slen
Dito
su
X
as
Lack
Lager-fat
Lackerad t arbete
Limm, Drag-
Lin, häckladt
Liqueurer
Ljus, Talg-,
Dito
Vax-, gula
Ljuskronor
Läder, Carduanskinn
Fårskinn
Dilo
Jern, Plogbillsäranen
samt
Spik o. Nubb
— Allt Manufactursmide
-
Dito
Dito
Dito
tryckte alla slag,
Klippingskinn,
Sämskade lim
och skinn
Lök, ej specificer
Manchelter
Mango
Manufakturvaror
Marmor, andra s
Masker
Mattor, andra slag
Medicamenter, Hal
liske
Messing, Lane
— ali annan ej specificerad
Metall,
Avanturin!
— Bronze eller Pou
dre-guld
— ali annan arbeta
ej specificerad
— oarbetad såsoi
Tombach, Hinsch
■
hack, m. fl.
— Cobolt
Metspön
Mjöd
Modeller
Murklor
Muskött, insyltade
Musslor, friska
— saltade och insyI
tade
Nipper, ej specificerade
Niirenberger-krafn
Nålar, andia slag
Näsdukar
Nät
Oblater
Olja, EnbärsEnträds
all
annan, ej specificerad
Papper, blått ocl
brunt
Cardus
Grått och Maculatur
-
Jl*
r
Dito
Dito
Dito
b
£■*
o
Dito
> blessing af alf*
3
1 ^lag
O*
Metall, all oar-
betad ej spec.
— Canoner,
d Stycken &c.
— allt annat
—
CO
to
i gjutet arbete
- — Förgylld
Dito
Dito
E3
Mjöl af vegeta-
Mjöl af vegeta-
CfJ
bilier, utom
bilier, utom
af span mål
af spannml
H
c
T”
Dito
Dito
Dilo |
!
i
j
H
X
a
1
1
Dito
Papper, Olifant
Tobakspapper
' GuldSi
Ifver
Turkiskt
och allt
annat, tryckt
Figureradt, fargadt
elier måladt, ej
specificeradt
Pastejer
Pelteri eller Pelsverk,
skinn hopsydda alla
slag.
Pepparkakor
Perlemor, arbetad
Perlor, andra slag
Piphiifvuden
Plumer, andra slag
Pomada
Porcellaine, måladt
•—• allt annat ej specificeradt
Puder
Redskap, alla slag
Remmar, andra slag
Räknepenningar
Salpeter
Segel, nya
Segelduk och Buldan
Serpentin-sten, ulf
annau arbetad
Silfver, arbetadt
Målare-silfver
Silke, fargadt
Sirop, Socker-, brun
och hvit
Skedvatten
Sköldpadd, arbetadt
Sko- och Toffelblad
Skrubblor, grofva
Smink
Smink/lör
Snus, allt annat
Snören, MattmakareSolfjädrar
Spanmål, Gryn
— Mjöl, Ilafre
—
— Korn
Speglar
Spetsar,
Uddar &c.
•
£
P
3
o
P->
Porcellaine, o-
Porcellaine, o-
Porcellaine, o-
akta alla slag,
äkta, måladt
äkta, måladt
ej specifice-
CO
NJ
eller tryckt
rade
Oi
Polatoes
Potatoes
Potatoes
Potatoesm jöl
Potatoesmjöl
Potatoesmjöl
Puder
Rötter, Cicorie-
Rötter, Chico-
fila
bränd o. ma-
rie- brand o.
*-s
cn
len, äfvensom
malen, samt
alla imitatio-
andra Caffe-
ner af Caffe
surrogater
Salpeter
Salpeter
Salpeter
Segel, nya
Dito
C
Dito
Segelduk och
T"
Buldan
Dito
Dito
Dito
Dito
H
S9
fia
Dito
Dito
Dito
Salpeter
Dito
ém
Salpeter
Spån, alla slag
Stolar, alla slag
Strumpor
Strumpor, an-
Strumpor, lin-
Stärkelse, hvit
dra slag
ne- och ull
Succade
Stål, ^alla slag
Stål utom Gjut-
Stål- Garf- och
Stål, andra slag
Svafvel
utom Gjut-
Stålarbeten
andra slag u-
utom Gjub-
Svampar, inlagde,
tom Gjut-
och Garf-
matnyttige
Stålarbeten
Syringar
Socker, Candi-
Dito
Dito
Dito
Dilo
•— Confeet-
Dito
Dito
Dito
Dito
— Topp-
Dito
Dito
Dito
Dito
Sågblad
Såpa
Dito
Säckar, nya
Dito
ty
Tapeter
p
Tegel, Mursten
Dito
— Taksten, oglaserad
Dito
Tennlickor
3
Tenn, arbetadt
n
ö.
Tobakspipor af Lera
Truffel
Tråd af Guld och
oo
Silfver
w
05
Äkta
Oäkta
J»
af Jern och Stål
till Kardor
all annan jern- och
ståltråd
Dito
H
af Koppar eller
Messing, all an-
1
nan
Dito
— Bomulls-., färgad
— Linne-, färgad
Dito
H
Dito
a
X
Trädfrukter
p
Trädvirke, arbetadt,
allt ej specificeradt
Axel-träd och
Trädvaror, alla
— Tunnestäfer och
Blankarder,
ej specifice-
Bottnar
Hjul-löter o.
rade
Tröjor
„ Naf
Tumm- och Boj-
Årträd
stockar
Tvål, parfumerad
Dito
Tågvirke., nytt
Dito
Dito
Dito
Täcken
Dito
Ull, kammad
Ur, alla slag
Ur-fjädrar
Vitriol, all annan
Dito '
Dito
Dito
Vadd
Väfnader: Hel-
Väfnader: Hel-
Väfnader: Hel-1
Väfnader, Hel-
Vagnar, nya
siden
siden
siden:
siden.
Vantar
Vaxduk, all an-
släta af vanligt
J-H
— rutiga eller
— Taft, Ky-
Vax, färgadt alla slag
nan
väfnadssätl
P
ilammiga ge-
pert <Stc.
Vaxduk
Vicker
Dukar
nom olika
Verktyg
Väfnader: Siden
Haijsidens,
färgadt silke
Vigter och Vigtskalar
alla släta, ran-
släta, af van-
— Shawlar,
— Shawlar o.
Dito
Vin, Bourgogne och
diga enfärgade
ligt väfnadssätl
3
Shawletter
Shawlett. ej
Champagne
&e.
Dukar under
n>
P-
&c. af tätare
specificerade
— Canarie-viner
Fa90nerade o.
i5 R:dr värde
väfnad
— Cap-
brocherade
Bomulls, hvita
— Halfsiden
— Tokajer «-
Shawlar och
— Bomullslärft
släta
Väfnad: Siden, Da-
Shawletter
och Calico,
CO
— Shawlar o.
— Shawlar o.
mast, Moire &c.
Ilalfsideniyg
* gröfre
to
0%
Shawletler
Shawl. un-
Droguels, Sattiner
— Bomulls:
— öfrige ej spe-
under i5 R:dr
der io R:drs
&c.
Lärfter
cificerade
värde
värde
Tafter, Bordaloue
Cattuner Cam-
—- alla färgade
y2o
t
— Bomulls
Felb eller Peluche
brick, Bostas,
och tryckte,
— Bomullslärf-
Dito
Guld- och silfver-
Bassin, Calico,
som ej få in-
tcr, Calico&c
tyger
Cascas, Gin-
komma hvita
— alla ej spe-
Dito
Hals-och Näsdukar
gliam, Gonäs,
— af de till in-
cificerade
Sammet
Nankin, alla
försel såsom
H
släta, hvita
Silkesflor
slag utom Ost-
hvita tillåtna,
— alla slag ej
— alla slag ej
llalfsidentyger af
indiskt
alla andra ej
i
specificerade,
specificerade,
alla namn och
Nettelduk, ej
specificerade
färgade
färgade, släta
slag
specificerade
— Shawlar o.
— tryckta och
Dito
Bomulls- tryckta,
slag
Shawlelter,
H '
prässäde, alla
ej specificera-
målade, randiga,
Nopkinso. Ky-
släta, så väl
O
rutiga &c.
pert
hvita som af
a
de slag
NankinsellerKittay
Parkum
färgadt garn
Ylle: Boy
Dito
Dito
Nopkins ochKy peil
Percales
eller tryckta
— Shawlar o.
— Fris, Frisad
Parkum
Shawlar och
— Shawlar o.
Doffel och
Sammet &c.
Schawletler
Shawletler,
Shawletter
Kalmuck
alla andra ej spe-
Hals och Näs-
faconerade
faconerade
— Kläde och
Dito
Dito
cificerade
dukar, alla ej
genom sjelfva
genom sjelfva
Dråp, Ratin
Ylle- Boy, fint
specificerade
väfnaden, un-
väfnadssättet,
och Vadmal
andra slag
slag
der i5 R:drs
under 6 R:dr
— Casimir a(
— Casimir af
Dito
Filtar
— Ylle:
värde
32 sk. värde
andra färger
andra färger
Fris
Boy
JP7/c,Boy, Doffel
än hvitt och
än hvitt, svart
Scharlakan
Fris
Fris, Frisad
svart
gult och rödt
Kläden
Kalmuck eller
Kalmuck ,
— Flanell
Dito
Valmar
Doffel
Kläde, Ratin
och Vadmal
— Flaggduk o.
Ca tfa
Kläden
Qvinette
Cameloltc
Flaggduk och
Casimir af an-
— Halfylle:
Halfylle :
Dito
Casimir
Qvinette
dra couleurer
alla andra ej
Flanell
Chalons
Felb
än la vit t och
specificerade
Etamine
Flanell
svart
slag
Felb
Merinos
Flaggduk och
— Shawlar o.
Shawlar (Stc.
Flanell
Multum
Qvinette
Shawl. under
und. 61 R:drs
Kask
Casimir andra
i5R:dr värde
värde
C: O:
Väfnader:
Ylle.- Sattiner
Schagg
Andra yllevaror
ej specificerade
Linne-j Blaggarn
Bolstervar
Kammard. skir,
randig, rutig
&c.
Canfas
Dräll och Atlast
Lärfter iScc.
Hårduk
Hårflor
all annan väfnad
af harö. tagel.
I-ättika
i hängen.
slag än hvit
Halft lle,e j spe-  cificerade slag
Dukar under i5
M
R:drs värde
L
vr
Dito
6>
Väfnader:
Dito
Dito
5
o
— Linne och
Dito
Dito
CL
Hamp;
OS
Segel o. Tält-
tD
duk
Dito
Dito
V-
Dito
Dito
H
Tältduk
Lärft, Rafven-
c_
alla andra fina-
duk o. Buldan
T"
re läi fler, Hvi-
Hals- och Näs-
H
Qä
ta, färgade&c.
dukar
X
»
tior till B ev.- och Oecon.-Utsk. Bet. V.-o a(j.
Bil. Litt. D.
Tableau, som utvisar den sänkning eller förhöjning emot nu gällande Tullbestämmelse, sorn af Bevillnings-Utskottet
blifvit å Import-Tullen föreslagen samt det förmodade resultatet.
Varu-benämning.
Va
minsfa
qvantitet.
Värde
Calculcrade årliga
beloppet af förtullnings-qvärititcten
efter 5 års medelberäkning.
Tullbeloppets
minskning å
minsta
qvantiteten
eller å 100
R:dr värde.
Calculcradt resultat.
Tull beloppets
ökning å
minsta
qvantiteten
eller 100
R:dr värde.
Calculcradt resultat.
Apelsiner
Arsenik
Aska, Pott raffinerad och calcinerad
Band, Sidensammets
andra slag
halfsiden .......
Ylle
Blysocker
.
Bläckpulver
Bränvin: Cognac t. o. m. 12 grader
deröfver . . .
Rumin t. o. m. 12 grader
deröfver . . .
Arrac t. o. m. 12 grader
deröfver .
Caffe
Chocolad
Citroner
Citronskal
Cobeber
Coeffurer
Cremor Tartari
Decorationer ........
Fikon
Fisk, saltad, Lax
Fjädrar, Ur-
Fläsk
Formar för Sockerbruken . . .
Frö, Canarie
.
Färger: Berggrönt
Smaltz
Cochenille ......
Drakblod
Grains d’Avignon
Krapp
Orleana
Sumack
Galläplen
Galgant
Garn, Bomulls, hvitt öfver N:o 20
Kamulls, fargadt ....
Gipssten
Glas, optiska, monterade . . . .
andra slag
Spegel, slipade ofolierade
folierade .
Guld, arbetadt
Gummi
Horn, oarbetadt
arbetadt
Hudar, oberedda, torra . . .
Ingefära, insyltad
Instrumenter, handtverks . . .
Fortepiano Flygel
Kalk, släckt
Kirsbär, torra
Kummin
Kött, torkadt och rökt . . .
Lakrits
Lim, Drag
.
Läder, Carduan och Maroquin .
färgade skinn
Manna
Muscus ........
Olja, Hamp
Terpentin
Ej specificerad ....
Ost, Parmesan och Rocheford
Surmjölks .....
Pelsverk, Kattskinn, oberedda
beredda
Perlemor, arbetad ....
Pipluifvudeo, monterade , .
100 St.
1 U.
1 m
1 u.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
1 K:na
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
1 U.
D:o
100 St.
1 u
D:o
1 U.
u.
T :11a
u
m
u.
1
1
1
i
1
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
1 sm
100
100
123,421 St
3,547 U.
29,361
77
1,405
215
738
3,111
41
LU
U.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
32,118 K:nor
1,449
50,002
6,392
43,867
620
2,973,641 U.
545 D:o
342,346 St.
1,291 U.
688
767
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
12
1 lod
1 IL
D:o
D:o
D:o
D:o
100
100
100
100
St.
Läst
U
T:na
LU.
u.
D:o
D:o
D:o
D:o
1 lod
1 K:na
1 U.
1 u.
1 LU.
1 St.
D:o
1 U.
100
100
100
1:0
1:0
D:o
R:dr
D:o
D:o
D:o
R:dr
U.
671 R:dr
45,452 U.
2,143 T:nor
8 U.
17,163 IM
114,670 U
18,104 D:o
343 D:o
4,672 D:o
2,517 D:o
31 D:o
217 D:o
102,115 D:o
8,232 D:o
84,050 D:o
9,432 D:o
785 D:o
612,538 D
857 D
174
1,527
666
2,952
1,718 D:o
293 lod
? 1,237 U
11,687 D:o
4,260 D:o
1,012)889 D:o
703 D:o
3,699 R:dr
11 St.-  43 Läster
94 U.
346 T:nor
998
91,943
757
4? D:o
248 D:o
782 D:o
31 lod
201,263 Kinor
39,012 U.
9,017 R:dr
247 U.
22,744 LU.
1,289 St.
1,050 D:o
100 U.
975 R;dr
LU.
U.
D:o
1
1
—
—
6
36
45
6
— '
—
—
8
4,893
24
■—
—
—
4°
64
8
—
—
1
32
2,341
32
—
4o
179
8
—
—
—
-—
■ —
4
—
1
64
39
—
—
—
-—
■ —
*4
—
—
—
—•
8
—
—
,
—
—
12
8
—
8
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—>—
—
—
—
1
—
—-
__
-j-
—
4
—
—
—
•
—
—
8
—
—
—
—
—■
—
—
6
—
3
—
43
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
6
—
15
l8
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
1
0
2
9
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
16
—
1
•—
—
—
—i L-
I
—
—;
—-
6
—
4
—
• 28
28
—i.
—
■—•
__
—
3
—
292
—
4
—
209
36
—
—
—
—
—
14
—
9
2
—
—
—
—
—
—
1
—
—-
—
G
1063
33
6
—
1
—
171
24
—
—
—
—
—
—
—
—
• .—
—
5
—
2
6
491
12
—
—
1
—
16
l7
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
4
—
—
12
—
43
24
—
—
—
—
—
—
—
8
16
—
—
—
—
_—i_
—
—.
5
—
—
5
—
—
149
28
10
1
—
—
17
5
10
—
—
—
—
-—
—
—
—
1
—
__w
—
1
—
454
45
—
—
—
—
—
—
10
202
43
2
—
—
—
—
—
—
——
—
—
2
4
—
4
—
—
—
—
—
5
4
13
16
—
493
16
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
1
—
—
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
16
—
_
—
—
—
I
4
—
63
4
6
—
5
12
—
_
■—
—
—
—
6
—
4
3
1
4
4
—
—
~—
—
—
, —
4
—
—
—
1
4
—
—
6
1C
—
—
901
33
7
—
—
—
—
8
—
40
5
7i
—
—
16
_
8
16
1,234
16
11
5,353
362
8,333
1,598
7,311
155
61,950
45
570
13
24 —
46
12
32
4'
20
27 10
21 6
191
134
1,104
1,428
5,721
199
188
729
12,761
71
127
33
25
293
8,872
7,033
77
275
1
173
332
1,915
31
5,590
406
41
18,953
11
13
33
18! 10
CC
oäkta
enfärgadt
Plymer af Struts . . .
Pommerattsknopp och skal
Porcellaii), talnckar och fat
äkta hvilt elier
Russin
Sandarac
Si ikej rått, ofiärgadt
Skedvatten
Smergel
Socker, rått, mascovade
Terres och tetes
Sten, Qvarn, rehnska .
Mergel och Schiffer
Stål, Gjut ....
Svafvelblomma . .
Sviskon
Talg ......
Tenn, urbetadt, nytt
The
Tran och späck . ,
Trädvaror, Mahogony
Ull, okammad, grof
finare
Skints eller kaik
Urtaflor
Vitriol, blå eller Kopp
Vitriol-Olja . . .
Ved: Ahl ....
Björk . . .
Tall . . .
Vin på Fastager . .
på Bouteiller .
Vindfufvor . .
Väfnader, Helsiden, Felb och Peluche . .
Bomulls, hvita, Gaze och halflinon
Musslin och Moll
Satin och Jean
Färgade: Musslin och Moll
Satin och Jean .
Gaze och halflinon
Ylle: Casimir, svart
Halfylle-väfnad
Linne: Kammarduk
Zink, oarbetad . . . . .
Äpplen, Franska
andra slag, friska
Ättika, Cider
Öl
Summa j
100
525 R:dr
« .
10
52
24
1 u.
—
—
127,647 U.
—
—
—
—
—
6
1,329
24
6
D:o
—
105,723 D:o
—
—
—
—
—
I
—
2,202
27
D:o
—
—
2,431 D:o
—
—
—
—-
—
2
102
6
D:o
—
—
400,614 D:o
—
—
—
—
—
6
4,173
3
D:o
—
—
224 D:o
—
4
—
18
32
—
—
—
____
D:o
—
—
27,531 D:o
—
—
—
—
—
4
—
2,294
18
D:o
—
—
178 D:o
—
7
—
25
46
—
—
—
D:o
—
—
4,776 D:o
—
6
49
36
—
—
.
i-
D:o
—
7,216,036 D:o
—
—
—
—
—
—
6
75,167
2
D:o
—
—
2,791,801 D:o
6
29,081
12
6
1 St.
—i-
—
—
17 St.
1
—
—
17
—
—
. —
100
—
—
203 R:dr
5
—
—
10
7
3
.—
■ • - —■
—
100 u.
—
—
—
20,939 U.
—
—
—
.
—
3
628
9
.
1 M
—
—
—
3,897 D:o
—
—
4
54
6
—
—
__
—
- -
D:o
—
—
—
323,410 D:o
—
—
—
—
—
6
3,368
42
i m
-—
—
—
76,170 LU.
—
—
—
—
—
—
24
38,085
1 u.
-—
—
—
1,655 U.
—
—
—
■  ■-
—
—
2
68
46
-
D:o
—
—
—
33,443 D:o
—
—
—
—
—
8
5,573
4°
60 K:r
—
—
—
149,051 K mor
—
—
—
—-
—
36
1,863
6
7
1 C; fot.
—
—
—
1,989 C. fot.
—
—
—
—
—
—
2
84
42
1 u.
—
—
—
1,069,107 U.
—
—
—
—-
—
1
22,272
32
D:o
,—
—
—
27,013 D:o
—
2
1,125
26
—
__
—
__
D:o
—
—
—
1,963 D:o
—
2
81
*9
—
—
—
100
—
—
30 R:dr
15
—
4
24
—
—
1 U.
—
—
—
10,144 U.
—
I
211
16
—
—
D:o
—
—
—
69,401 D:o
. —
I
.
1,445
4>
—
—
—
1 faran
—
—
—
1,041 Famn
—
—
*—
8
173
24
D:o
—
—
—
21,336 D:o
—
—
—
—
12
___
5,334
D:o
—
—
—
13,461 i):o
—
—
—
—
7
1,963
8
1 K:na
—
—
—
370,761 K:nor
—
—
—
12
92,690
12
D:d
—
—
—
11,833 D:o
—•
—
—
—
—
24
5,916
24
—
1 U.
—
—
—
3,782 U.
—
—
—-
3
236
18
—
D:o
—
—
—
655 D:o
3
1,965
—
—
-
1 aln
—
—
—
118,853 aln
"
—
■
1
2,476
i5
D:o
—
—
—
51,619 D:o
I
—
1,075
*9
—i
^
D:o
—
—
—
13,465 D:o
2
561
2
—
—
,
—
D:o
—
—
—
71 D:o
b
.
1
_
1
23
H:o
—
—
—
29,609 D:o
2
—
1,233
34
—
—
D:o
—
—
—
5,499 D:o
—
—
—-
1
.
114
27
D:o
—
—
—
326 Dm
8
54
16
—
D:o
—
—
—
17,502 D:o
4
—
1,458
24
—
___
D:o
—
—
—
645 D:o
1
—
—
Äl
20
269
24
1 U.
—
—
—
80,435 U.
—
3
419
5
7
1 T: na
—
—
—
104 T:nor
—*
—
—
1
104
D:o
—
—
—
102 D:o
—
—
32
...
68
__
1 K:na
—
—
—
1,502 K:na
o.
.
3
93
42
D:o
—
—
—
663 D:o
4
55
12
—
l
-1
-1
-1
—
—
-1
20,918
rij
7
—
—1462,597137
9
Hör till B ev. Utsk. Bet. N:o 2g.
Bil. Litt. E.
Tableau, som utvisar den sänkning eller förhöjning emot nu gällande Tullbestämmelse, som af 13evillnings-Utskottet
blifvit ä Export-Tullen föreslagen samt det förmodade resultatet.
Minsta
T
ullbeloppets
1
ullbeloppets
Calculeradt, årligt
belopp af fört ull**
Varu-benämning,
minskning
föröknin
Varuqvan-
titctcn.
ningsqvanliteten ef-
å minsta
Varuvärdet.
ter 5 ars niedelbc-  l åkning.
varuqvan-  titelcn eller
Calculeradt re-  sultat.
ruqvantitc-  tcn eller
L.alculeraat
sullat.
rc-
va
rdet.
vä
rdet.
Alun, andia slag
17 m
_
112,797 LU.
_
20
2,764
3o
4
— •
100
—
—
1,023 R:dr
i
—
—
10
10
4
—
Band, siden, sammets
i u
—
—
—
137 U.
—
8
—
22
40
—
-
—
Bark, Ek
1 T:na
—
—
—
11,595 Tinor
—
—
—
—
—
12
2,898
36
Björk
1 D:o
—
—
—
243 D:o
—
2
6
12
31
6
-—
Bastmattor
1 Duss.
—
—
—
149 Duss.
—
1
3
3
42
3
—
Ben, alla andra slag, oarbetade
i m
—
—
—
141,860 LU.
—
—
—
—
3
8,866
12
Boktryckeristilar
1 u.
—
—
—
1,288 U.
—
3
6
14
—
—
—
—
—
1 D:o
—
—
—
360 D:o
—
I
—
7
24
Dricka, alla slag
1 K:na
—
—
—
80,040 K:nor
—
3
416
4?.
—
—
1—
Enbär
1 T:na
—
—
—
122 Tinor
—
4
—
10
8
100
—
—
24,001 R:dr
1
—
—
240
—
Fnöske
1 U
—
—
—
257 U.
—
—
2
43
—
—
—
Färger: Rödfärg
1 T:na
—
—
—
1,923 Tinor
—
i
6
60
4
6
Garn, Bomulls, till och med N:o i5 . . ,
i il.
—
—
—
119 U.
—
—
6
1
11
6
—
—
Glas, livitt
20 Band
—
—
—
1,569 Band
—
24
—
39
—
—
—
ej specificeradt
100
—
—
157 R:dr
1
—
—
1
28
—
Hagel, alla slag
1 u.
—
—
—
1,407 U.
—
—
1
2
3i
3
Handskar, korta
1 par
—
—
—
734 pär
—
—
3
3
39
6
långa
1 D:o
—
—
—
629 D:o
—
—
6
6
26
6
—
.
Handtverkeri och Slöjdevaror
100
.—
—
17,789 R;dr
1
—
—
177
42
—
—
Honung
8 U.
—
—
—
438 U
—
—
8
36
8
—
■ t
Horn, arbetadt
1 D:o
—
—
—
171 D:o
—
—
7
0
3
9
Instrumenter, Mathemaliska ..... .
100
—
—
629 R:dr
1
—
6
<4
,
Jern: gjutet: Grytor och JKittlar samt Gal-
8
lerverk
1 Sidi.
—
—
—
2,073 SkU
—
345
24
36
—
—
- u-
Smidt eller valsadt: Ankare, Stångj. m. m.
D:o
—
—
—
393,801 D:o
4
—
32,816
—
- .
Band, Bult och Galler, Knipp- m. m.
D:o
—
—
—
10,138 D:o
—
1
4
281
2q
—
Plåtar, oförtente
D:o
—*
—
—
2,144 D:o
—
1
9
78
8
—
’
Ploghillsämnen samt spik och Manufact.-
D:o
—
—
—
9,100 D:o
—.
1
9
331
37
—
Skrotjern
D:o
100
—
—
2,541 D:o
—
—
2
12
5,716
12
Kakel, alla slag . .
—
—
799 R:dr
1
—
—
7
4y
6
Knappar, ej specificerade
100
—
—
1,388 D:o
1
—
—
13
42
3
Knifvar, ej specificerade
.
100
—
—
810 D:o
1
—
—
8
4
10
—
Koppar, Gårad
1 SkU
—
—
—
3,500 SkU
1
32
—
5,833
1Ö
—
Smidd, Plåtar
D:o
—
—
—
104 D:o
1
32
—
173
16
—
Bleck och Bottnar . . ,
D:o
—
—
—
21 D:o
1
16
—
28
helfärdigt arbete
1 TM.
100
—
—
6,149 TM.
—
2
—
256
10
—
Kopparstick
—
—
194 R:dr
1
—
—
1
45
1
Kreatur, lefvande, Hästar
1 St.
—
—
—
38 St.
—
24
—
19
—
Nötkreatur
D:o
—
—
—
200 D:o
—
IO
—
41
3 a
—
andra fyrfotade . . .
D:o
—
—
90 D:o
—
4
—
7
24
—
Krukmakare-arbele
100
—
—
148 R:dr
1
—
—
1
2.3
4
Kött, rökt
1 LU.
—
—
—
19 LU.
—
—
6
8
6
Lack
1 U
—
—
—
136 U.
—
—
6
1
20
Lim, Drag- . . . . '
D:o
—
—
—
1,274 D;o
—
—
2
4
20
4
___
Ljus, Talg-
1 TM.
100
—
—
8 L U.
—
2
6
20
_
—
—
38 R:dr
1
—
—
18
3
Läder, Barkade Hudar .......
1 U.
100
—
—
609 U
—
—
4
4
11
1
Machinerier ' .
—
—
852 R:dr
1
—
8
2.5
Marmor
100
—
—
99 D:o
1
—
—
4 7
6
Mattor, Golf-
1 qv. aln
—
—
—
221 qv. aln
—
1
—
4
2q
Metaller: Messing, arbetad
1 U.
100
—
—
12,650 U
—
—
4
87
4o
8
Bronz
—
—
140 R:dr
3
—
—
4
q
7
Nålar, Sy- och Tambour
1000 St.
—
—
—
22,300 St.
—
1
37
?,
andra slag
D:o
—
—
—
2,155,683 D:o
—
2
89
3 q
4
Olja, ej specificerad
loo
—-
—
1,378 R:dr
1
—
—
13
37
5
Oljekakor
1 IM.
—
—
—
24,619 LU.
—
—
6
256
21
6
Ost, Sötmjölks-
D:o
—
—
—
67 D:o
—
2
—
2
38
Papp .
1 U.
—
—
—
1,071 U.
—
—
1
1
41
3
Pappar, omslags
1 Ris
—
—
—
114 Ris
—
3
—
7
6
Cardus
D:o
—
—
—
2,106 D:o
—
2
6
108
33
Kort
D:o
—
—
—
102 D:o
—
1
6
3
q
Concept
D:o
—
—
—
7,144 D:o
—
1
4
198
21
Maculatur
Post
D:o
D:o
—
—
11,719 D:o
66 D:o
—
4
4
81
5
18
24
4
—
—
—
—
—
Skrif
D:o
—
—
—
3,521 D:o
—
2
—
146
34
Tobaks
D:o
—
—
—
409 D:o
—
—
8
5
38
8
T ryck
D:o
—
—
—
11,488 D:o
—
—
JO
199
21
4
Pelsverk: Loskinn
1 St.
—
—
—
30 St.
—
—
—
4
4o
Pipor af Lera
Potatoes
1 Gross
1 T:na
—.
—
2,132 Gross
562 T:nor
—
—
8
6
29
5
29
4»
1
4
—
—
Sirop, Socker-
1 U.
—
—
—
51,855 U
—
—
1
90
3
Skedvatten
D:o
—
—
—
625 D:o
—
—
3
3
i3
Skrnbblor
Smör . .
Snus .
Såcker, Topp oell Gnudi
Sten, Bryn .....
andra slag . . .
Stål, Gjut
Garf
Stärkelse
Svafvel
Såpa .
Säckar
andra slag
Tegel, eldfast
Mursten
Taksten
Tenn, arbetadt
Tjära
Tobak, spunnen
Tråd, Jern och Ståf . .
Koppar och Messings
Trädvaror: Virke ospecificeradt
Bandstakar . .
Bjelkar och Balkar af
Bräder, enkla .
bni (bottens
Tågvirke
lfa t ti ns
Helbottens
af Björk
af Ek .
Hanaspaksämnén .
Master 4° :l 4^ *•
öfver t.
Sparrar 5 å 8 t. .
under 5 t.
Spiror 16 och under
af mindre tjocklek
Stäfver af Ek och Bok
af Furu och Gran 42 å 27
70 å 40
deröfver
Tunnor och Fastager
fu.
4o
Ur
Vitriol, all annan
Vadd, Bomulls .
Vagnar . .
Vax, gult . . .
Vaxduk . . . .
färgade
Väfnader: Helsiden, släta
Dukar
Bomulls,
Ylle: Kläde
Vadmal .
Flaggduk
andra slag
Linne: Blaggarn
Dräll .
Lärft . .
Bolstervar
Buldan
Hår- och Ta
Zink, arbetad
Äplen, andra slag, friska . .
el
cb
duk
Summa
1 St.
1 LU
1 U
D:o
100 St.
1 sm.
D:o
D:o
1 LU
D:o
D:o
1 St.
1000 D:o
D:o
D:o
1 U
1 T: na
1 U
D:o
D:o
100 St.
1 D:o
1 Tolft
D:o
D:o
D:o
1 Duss.
1 St.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
100 St.
240 D:o
100 D:o
D:o
1 LU.
17 TM.
1 U
100
100
100
100
100
100
100
1 u
D:o
D:o
100
1 aln.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
1 U
1 T:na
335 St.
444 LU
19,761 U
230,221 D:o
23,989 St.
22,131 R:dr
231 SkU
3,602 D:o
8,203 D:o
512 TM.
1,756 D:o
1,105 D:o
2,043 St.
43,004 D:o
208,389 D:o
250,433 D:o
539 U
29,148 T:nor
1,895 U.
59,488 D:o
74,751 D:o
377 R:dr
5,769 St.
30,559 D:o
82,070 Tolft.
17,302 D:o
19,331 D:o
79,676 D:o
619 R:dr
112 D:o
159
160
35
80,746
287
4,290
748
Duss.
St.
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
6,200,286 D:o
11,183 D:o
3,435 D:o
lil D:o
35,361 R:dr
464 LU
2,025 R:dr
1,456 LU
308 U
1,972 R:dr
2,230 H.
555 D:o
308
6,263
1,960
733
1,321
764
1,481
4,728
14,637
31,321
5,922 D:o
29,397 D:o
2,783 D:o
333 U
39 Ttnor
D:o
R:dr
aln
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
18
20
6
15
102
799
5
221
150
341
16
9
30
'17
7
26
83
3
1,620
6
206
259
69
2,302
5,170
1,492
1,617
8,928
22
47
20
44
18
39
■ 4
4
38
7
33
35
8
2
26
35
8
27
26
26
4
43
44;
44
20
44
.8
44
12
11
3
24
■7
26
16
12
33
29
32
33
39
32
30
26
28
15
6
10
8
24
27
16
27
39
32
154
4
3
4
11
8
10
8
6
- 4o
31
4
.186
29
2,242
46
3ä
8
37
6
6
73,4321
20,1321311 6
Hör till B ev.- och Occon.-Utsk. Bet. N.o ug.
Bil. Litt. F.
Tableau, innehållande Sammandrag af Tab. Litt:s. D och E.
Tabellen
Litt. D. upptager förhöjning i Tull-intraden med 462,597: 37. 9.
Dko
Litt. E. Dito Dito
20,132: 3r. 6.
482,730
21
3
Dito
Litt. D. upptager minskning i Dito
20,918: ir, 7.
Dito
Litt. E. Dito Dito
73,432: 7. 1.
94,350
18
8
Således på det hela calculerad förhöjning
388,380
1
7
N:o 1.
( Fortsättning af Bevillnings-Utskottets vid förra. Riksdagen Tab. Litt. A).
Uppgift ä de Varu-artiklar, hvilka år i83o voro till införsel förbjudna, men åren 1831 och
i83a, fått förtullas, jemte qvantiteter, värdet af Tullbeloppet af sådane^ införda varor under
sistnämnde tvenne år,
Apotheksvaror, sammansatte eller beredde, ej
specificerade . . . . . .
Bränvin af Säd, Gene ver, t. o. m. 12 grad., directe
från Nederländska hamnar . . .
Caffe, brändt, oell alla dertill användbara växter
Chinabark, malen, till införsel af Apothekare .
Dricka, Öl och Porter, ej på buteljer . . .
Fransar, Galoner och Snören, Silkes. . . .
D:o Ylle, Bomulls och Linne . . . .
Garn, bomulls, hvitt, t. o- >n. N:o 20 efter engelsk
beräkning
Jern, smidt och valsadt, Plåtar öfver 6 Lii.
v. vigt stycket, med serskildt tillstånd . .
Knifvar, ej rak- och peunknifvar
myntade slantar . .
Ordinarie och extraordinär
te m. m. . . .
helfärdigt arbete
(ej Spanmål) ....
Potatoes
Strumpor, Linne och Ylle
Säckar, nya tomma
Trädvaror, ej specificerade, mer eller mind
arbetade
Wäfnader, Bomulls, Cambric, till och med
Shawlar
Koppar
D:o
Mjöl af vegetabilier
irie arbe-^j
qvart.
bredd
D:o
d:o
d:o af större bredd
D:o
d:o faconerade Dukar och
under
6: 32. värde per st.
D:o
Linne,
Blaggarn . . . .
D:o
d:o
Bolstervar . . . .
D:o
d:o
Dräll och Damask .
D:o
d:o
Canfas
D:o
d:o
Lärft
D:o
d:o
Hals- och Näsdukar
'Summa
18 3 1-
1832-
Qvantiteter.
1
Tullvärde.
Tullbelopp.
Qvantiteter.
Tullvärde.
Tullbelopp.
216
3i
43
16
509
22
—-
101
39
—
K:r 294
588
196
K:r 407?
815
271
32
U. 594
148
24
74
12
U. 2,248?
562
4
—
281
3
U. 35
105
—
17
24
U. 37
lil
—
18
24
K:r 1530
765
—
382
24
K:r 1,116
558
—
—
279
—
U. 3?
65
—
—
21
32
U. |
15
—
—
5
—
U. 1055|
4,223
—
—
1,407
32
U. 2,286
9,144
—
—
3,048
—
U. 204,381?
204,381
24
—
34,063
28
—
U. 205,854?
205,854
24
—
34,309
4
—
SkM 19/s
645
.
129
Sk/U. 436
14,533
16
;
2,872
■ 6
R kl-
4,355
35
1,451
44
R:dr
6,170
24
—
2,056
4o
intet
intet
—
—
—
—
Lil 3
37
2 4
12
LU. 85
1,062
24
.. -
3
intet
—
—
U. 181
67
42
17
[ I
T:r 6,346?
6,346
24
149
32
T:r 6,793?
6,793
12
1,132
IO
par 21,073
inga
10,536
24
—
922
27
par 49,404
st. 2,556
24,702
1,917
—
846
639
35
R:dr
1,636
9
—
146
43
—
R:dr
1,078
34
—
196
35
—
aln. 80,807?
53,871
32
10,100
45
aln. 185,777
123,851
16
23,222
6
aln. 35
29
8
6
27
aln. 1,922
1,601
32
360
18
—
7,121
5
2,373
33
R:dr
10,388
24
3,462
4°
63,514
42
2,087
33
aln. 377,984
70,872
2,118
5
183
16
57
4
aln. 3,256?
1,085
24
44
24
aln. 9,759?
6,099
26
2,033
8
alu. 13,075?
8,172
q
1,934
23
410
6
136
34
aln. 1,346
336
24
112
8
3,271
1,191
12
132
26
aln. 14,045
8,778
6
169
35
aln. 1,588
—
37
3
aln. 2,055
1,541
12
~
49
■4
—
1369,742
1 6
|-
| 55,983
|47
1-
500,521
11
1-
| 77,551138
1-
Emedan Persedel-Extracterne icke äro fullständigt upprättad? för år 1833, kan uppgift för samma år icke
meddelas.
bill. lill R. St. brot. 5 Sami. t Afd.
Hör till Beiiilln. Utsk, Het. om Tulltaxan.
.
r
K' '
:■ i $ .
» '
V
-
• Cj, '■
’• ?.-•' ’ •
i,t -
. 'i-i/v.
V
1
■v ■ ;.
'?•:< ' ' . ■: '• J r
'
■ : . • - i
-
'' . .,
■ ' .^4. i
. i.
•
!' j T .*• ■
I . H '
s ■
r!f)r C~;Cl
';'i'' 'I
...
- ' ’
, ' /
.
-
• r .
»
/
- 4
\ ■ .
. ? 4
\
‘
4:-;.
-
• - ■
5 I
.K'
\r'
ii*. •
’• f- . 5 i : i
'; ‘ • ;
: ■ --r -. .i .tiv‘: • i • •
■ i ■■■
• > • ?Iv~
^ . > ■ ' - ' ■'!
• i i :
■ ■ ... . .
■ . 1 f j r.jii' _.i. tm ii it /
. ..C.:
■ o
Kf ■ -
. );{. '■ i lii ■
' i» i " ' '
J" v ' .1; .
. ■**
:v. • •*.>
r
.
N:o 2.
(Fortsättning *f Bevillnings-Ulskoltets vid förra. Riksdagen Tab. Litt. B).
Vid jemförelse emellan Rikets Högloft. Ständers vid i83o års Riksdag upprättade Förslag till Tulltaxa
och den Taxa för tullafgifterne, som af Kongl. Maj:t blifvit i Nåder fastställd den i4 Augusti
samma år, befinnas i den senare följande varor åsatte lägre afgifter, än förslaget upptager.
Ben, ej Hvalfisk- och Elfenben, oarbetade
Benspån
Bensvarf, Benkol eller Bister
. . .
Boksvärta . . .
Bomull
Bränvin af Säd och Potatoes (ej Gcnie'vre) h 12 gr. styrka
deröfver . . .
Böcker på Svenska, tryckte
Qvantitet för
Tullberäk
-
Införsels-tull
enligt Försla
-
enligt Taxan.
Utförsels-tull
enligt Forsla-j enligt w
Deglar
Dun: Ejder
Filar (Fnstrumenter-bandtverks)
Fisk: Sill
siler A Tunt
Formar, krukor och pottor för Sockerbruken
Färger: Blnusel eller Smaltz
Orleana
Qvercitron
Färg träd, oraspad t
Galmeja
Garn: Bomulls, hvitt till och med N:o 25 .
deröfver . .
fargadt, Turkiskt rödt .
allt annat . .
Guld: oarbetadt
arbetadt
llamr
ipa
rnstrumenter: Musikaliska, Fortepiano Tafel
Flygel
Jern : smidt eller valsädt; plåtar oförtente, öfver § tum tjocka
af större dimensioner öfver 6 LUstycket
. .
Kalk: osläckt .
släckt
Kardborrar eller Stråkardor
Koppar: Slantar, myntade
Kopparstickssvärta
Luktvatten
Medaljer: af Guld
af Silfver
Metaller, sammansatte: Messing oarbetad .
Neglikor .
Papper: Jmperial och Regal
Median
Post
Skrif
Peppar
Silfver: oarbetadt
arbetadt
Silke: ofärgadt, rått och oberedt . . .
Stenkol
Stenkolsstybb m. m : .
Stål: Gjut-
Säckar, med varor
The
af
Ull: okammad och okardad (i förslaget ej skiljd i fm och grof) .
i Taxan upptagen, grof, med lägre tull .
kammad
Väfnader: Halfsiden: af Silke och Bomull: faconerade &c.
af Silke och ull alla slag . . . .
Ylle, af kardull allena: Kläde och Dråp . .
Vadmal
Zink, Tutanego och Spiauter: oarbetad
1 LU.
D:o
D:o
1 U.
1 U..
1 Kanna
1 D:o
af 100 R:d
1 LU..
D:o
100 R:d
Tunna
i U
D:o
D:o
D:o
ioo R:d
1 U
D:o
D:o
D:o
D:o
1 lod
D:o
1 SkM,
Stycke
D:o
1 sm..
1 Tunna
D:o
1000 Stycken
1 SkM..
1 u.
100 R:dr
1 lod
D:o
1 sku.
1 u.
1 Ris
D:o
D:o
D:o
1 I
1 lod
D:o
1 U.
1 Tunna
D:o
100 U.
1 Stycke
i u.
1 M,
D:o
1 aln
D:o
D:o
D:o
1 U.
25
25
33
5
66
100
11
33
32
1 FörJ
bjud.
20
3
31.6
10
4
50
'75
25
12
Fria
— I 3
4
50
| Fritt
24
Fritt
Fritt
24
25
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fria
Hvad beträffar artikeln Spanmåj, för hvilken Tulltaxan upptager lägre afgifter, än Förslaget innehåller, så hafva vid
särskildta tillfällen tullafgifterne derföre blifvit förändrade, och är införselstullen för närvarande bestämd till i allmänhet högre
belopp än förslaget utsätter, hvaremot någon utförsels-tull icke äger rum till Junii månads slut detta år. (Kongl. Kungörelsen
den 22 Junii t832 och den .9 Oct. x833.)
Bih. till R. St. Prot. t834, 3 Sami. 1 Afd.
Hov till Beuilln. Utsk. Bet. am Tulltaxan.
O» CT.-Pn
Uti den i i83o års Tull-Taxa stadgade Tullafgift hafva nedsättningar tid efter annan blifvit
förordnade på sätt spin följer.
Nåder
Färger: Saltsyra (Commerce-Coll. Kung. d. 2 Sept. i83i).
Horn: oarbetad!, Renhorn (Djo d:o d. 5 Oct. i83i).
(frånBarthelemy (D:o d. 18 Jun. i832)"j
från Cuba under vissa vilkor. Kongl. J
Kung. d. 23 November i833. J
Träd varor: Virke af Ek (Kongl, Kung. d: 28 Aug. 1833)
Väfnader; Bomulls Jaeonette j
Tegel: Mursten
J Kongl.Brefv. d. 11 Apr. iS33
Taksten
Musslin och Moll
. Kung. d. 14 Dec. 1833.
^ Kongl. Kung
Qvantitet för
Tullberäkningen.
Införsels-tull
enligt Taxan.
enligt senare
stadganden.
Utförsels-tull
enligt Taxan.
stadganden.
1 u..
4
I
X):o
—
—
—
—
4
—
I
4
1 %■
4
—
I
6
—-
—
—
—
-
100 R:dr V.
-- t-
33
■6
15
1 ahl
6
—
5
—
-—-
—
5
—
3
D’o
6
K
6
3
1000 Stycken
6
Fritt
—
D;o
V
N:o 3.
(Fortsättning af Bevilin. Utskottets vid förra Riksdagen Tab. A', o 1).
Utdrag af i83a ars HalJ-Rätts-Berättelser öfver de Fabrikers Tillverknings
-
vardén, hvilka uppgå till 3o,ooo R:dr och derutöfver.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ningsvärde
R:dr B:co.
Klades-Fabriker ............
2,894
3,018,067
Siden- och Halfsiden- 13:o ..........
612
471,613
Bomulls- och Linne- D:o ..........
918
282,340
Band- D:o .............
131
80,099
Silkes-Rederier .............
34
39,200
Segclduks-Fabriker ............
345
114,316
CaUuns-Tryekerier ............
84
42,916
Färgerier ..............
796
449,367
Glasbruk ..............
446
302,550
Porcellains-Bruk ............
309
179,866
Pappers- D:o ............
1,287
573,922
Säpsjuderier .............
51
99,677
Socker-Bruk .............
290
1,840,493
Saffians-Fabriker ............
16
49,119
Tobaks- D:o .............
701
838,460
Ur- D:o
244
38,526
Jern-Gjuterier .............
107
102,995
Läder-rFabriker ............
579
519,188
Olje-Slagei ier ......... . . . .
67
109,604
Vaxljus-Fabriker ............
25
54,181
Mechaniske Ull- och Bomulls-Spinnerier .......
466
185,634
Repslagerier ...........
51
49,381
Poiier-Bryggerier ........
63
10.9,448
Mechaniske Redskaps-Fabriker ..........
124
56,446
Bih, till R. St, Prot. j$34j 5 Sami. i Afd.
Jior till Bevilin. Utsk. Btl. o/n Tulltaxan.
N:o 4.
i Fortsättning af Bevillnings-Utskottets vid förra Riksdagen Tab. N.o 2.)
Utdrag af HaJl-Ratternes Berättelser öfver Klätles-Fabrikernes tillverkningar
äfvensom af Genera 1-Persedel-Extrakten öfver Importen af Ull neel
an nämnde år:
Klades-Fabrikernes tillverkningar.
Importt
n af nlJ.
Stolar.
Arbetare.
Fint
kläde.
Medel-
fint
kläde.
Groft
kläde.
Diverse
väfnader.
Tiilverkningarnés
värde R:dr
Fin Ull.
Grof Ull.
alnar.
alnar.
alnar.
alnar.
stycken.
skålpund
skålpund.
År 1828
377
1703
156,502
147,274
120,546
16,679
2913
2,027,595
—
—
47,701
1,171,658
— Ig29
403
2075
168,406
164,166
116,121
22,187
797
2,209,329
—
15,169
1,302,386
_ 1830
447
2698
207,460
173,345
113,710
118,372
1424
2,514,205
—
—
11,489
1,060,316
— 1831
464
2835
226,683
174,134
127,772
30,454
945
2,794,458
—
—
41,480
684,925
— 1832
483
2894
239,184
192,756
135,745
76,500
743
3,018,067
—
—
19,238
1,133,321
— 1833
Inga
uppgif
ter in
komne
Bih. till R. St. Prat. 1834, S Sami. 7 Afd.
Hör till B evilla. Utsk. Bet. om Tulltaxan.
(Fortsättning af Bevillnings.-Utskotlets vid förra Riksdagen Tab. JV.o 3.)
Utdrag af Hall-Rätternes Berättelser öfver Siden-Fabrikernes tillverkningar,
äfvensom af General-Persedel-Extrakten öfver Importen af Silke.
Siden-Fabrikernes Tillverkningar.
Importen
af Silke,
03
O
>
cr
n
Taft.
Satin.
Flor.
Dukar.
Diverse väfnader.
Tillverknin-  aarncs värde
Skålpund.
W
u
o
alnar.
alnar.
alnar.
Stycken.
alnar, j
Stycker..
R:dr
År 1828
400
632
36,013
22,686
19,285
101,203
23,067
1189
450,547
30,871
— 1829
392
697
37,320
14,487
13,308
102,603
26,448
1834
443,759
25,738
— 1830
358
639
47,119
14,450
20,892
88,813
33,391
553
424,739
29,579
— 1831
347
552
64,118
11,231
20,460
80,173
56,714
851
467,089
18,663
— 1832
366
612
63,714
13,015
14,414
96,544
48,413
976
471,613
33,397
- 1833
In
Sa
tippgif
ter in
komne
bih. till R. St. Prot. sS34j 5 Sami. i Afd.
Hör till Bevilltt< t/tsk. Bet. otti Tulltaxan,
•4' m n
-
■ Säms'V ■;>,
<’ ” '* ?><,;<,OÅUCV -UUiL - •,«» ?'«•»>«*. '* ••* •'
v*bJ!^u <• • -uiJi-U /, ‘te ^j> »
Oithh ,* xvMtoqotT teno kajUttrfäJ^iM-IoTOiiB J V> iw^nyrlf.
I..W ■ :.. . -...-. ■V .'.(Minn
...
1-
' . " * », >" 1 ' | '* ‘ t ' ^ i
- , , I ' ' - - -/  ■ - ■
' ’" : ”* *~ " ' ' * j
. ,n t k ^ . k;< , r-< ' ' <■■' ^*0 '*• ^ ..
’\v:^ ^ ^£n *' IwXX ■ jtM M ■ -jpS;Afc'|rå * j?f£ j~*"". ^ . 'S--,/,
; I ^ *» - > j i* v \> i/ j0‘.- -
■;- ' < ' < . : . i - -■ s \ 'v 'r- ‘ ■■ '
[> ■-},
V 4-.
■’ ■ ' I*
i/*'1’ ' V ;>l ’ i*"*'' •' '■ -
j
I
.
,' 'år- ■'
"AA
-
'
'
. A'
1 i :
, ' ' 1**S i ‘V?*Ä JfcVV A .11 »„ \,B ’ ^ '
" ;i " 'V Ar' . A-> ‘ ■
- „
N:o 6.
(.Fortsättning af Bevillnings-Utshottets vid förra Riksdagen Tab. N.o f)-
Utdrag' af Hall-Rätternes Berättelser öfver Bomulls- och Linne-Fabrikernes tillverkningar, äfvensom af General-Persödel-Extracten öfver Importen af Bomull, Bomullsgarn,
hvita och släta Bomulls-Väfnader.
Hom u lis- och
Linn e-F ab rike mes T
i 11 v e r k n i n g
a r.
Importen af ne dan nämnde
V a r u - a r t i k la r.
Stolar.
Arbetare.
Bomullslärft
och Cattun.
Dukar.
Bomullstyg.
Parkum.
Gingang.
Diverse Tillverkningar.
Tillverknin-  garnes Värde
R:dr.
Bomull.
Bomullsgarn.'
Hvita o. Släta
Bomullsväfn.
alnar.
stycken.
alnar.
alnar.
alnar.
alnar.
stycken.
u.
U.
alnar.
År 1828 .......
421
594
299,530
48,493
41,566
2,874
62,737
31,668
5,630
288,312
409,500
504,638
99,738
— 1829
588
961
459,262
139,251
44,139
1,904
66,716
43,804
2,982
420,950
572,091
739,266
290,591
— 183<>
445
677
426,380
16,733
13,921
1,867
94,019
44,573
2,958
247,160
543,124
760,298
210,180
— 1831
1
464
658
324,383
33,699
28,970
5,244
139,859
78,643
2,011
269,706
794,434
774,468
300,920
1832 . . '. ....
578
918
310,419
46,450
63,678
4 476
91,603
169,230
2,494
282,340
831,418
1,114,908
548,353
— 1833
Toga upp-
gifter in-
komne.
Bih. till R. St. Prof. t834, 5 Sami* i Afd.
Hör till Hevilla, disk. Bet. om Tulltaxan.
N:o 7.
(Fortsättning af Bevillnings-Ut;.kottets vid förra Riksdagen Tal. N;o 5.)
Uppgift å exporterade Fabriks- och Handtverkerivaror åren 1831 och i83a med deras värde och
export-tullens brutto-belopp derför.
Varornes namn.
Band: Siden, sammets U.
andra slag  d:o
Bomulls d:o
Linne
. d:o
Flyttsaker R:dr
Fransar: Silkes
... U.
Bomulls
d:o
Garn, Bomulls, hvitt tilt och med N:o a5 . d:o
Linne ofargadt ......... d:o
Segel och Bind .
d:o
Handskar: koria  par
långa
d:o
Hattar: Silkes st.
Hår
d:o
Horn, arbetadt
U.
Hus: flyttbart R:dr
Häcktor
d:o
Kardor: ofver. §5 * . . . pär
andra slag R:dr
Klädespersedlar
. d:o
Knappar, ej specificerade  d:o
Knifvar d:o .
d:o
Korgmakare-arbeten d:o
Kort Gross
Krukmakarc-arbeten R:dr
Käppar  d:o
Lack ....  U.
Lampor R:dr
Ljuskronor d:o
Läder, barkade hudar  U.
Carduan och Maroquin d:o
Smordt och Passer d:o
Sämskade hudar och skinn .... d:o
Mattor: Golf
qv.aln
Nålar: Sy och Tambur st.
andra slag d:o
Perukmare-arbeten ......... R:dr
Pipor af lera .
Gross
Portföljer R:dr
Skor  par
Skrubblor st.
Speglar och Lampetter R:dr
Spetsar
d:o
Strumpor: Bomulls par
Stålarbeten R:dr
Stärkelse
. LU.
Säckar st.
Tenn: arbetadt U
Tobak: karfvad d:o
spunnen d:o
Tråd: Jern och Stål d:o
Koppar och Messing d:o
Linne oblekt d:o
blekt d:o
Trädvaror: Stäfver af Furu och Gran 42 o.
■>.’] tum
af Ek och Bok d:o
deröfver t. o.m. 70 och 42 t.
derutöfver . . .
Arträd och Årämnen
Tunnor och Fastager
År i83i.
Varu
qvantitet.
Värde.
Tull.
530
33
04
6
300
24
76
166
2393
235
340
67
535
1000
1,869,000
1877i
22
340
60
1590
2286
33
42
4
200
32
456
207
633
2393
32
32
360
1052
1269
33
337
20
11
547
156
24
30
12
Tågvirke
Ur: Vägg . . .
Vadd: Bomulls .
Vagnar . . . .
Vaxduk ....
Väfnader: Helsiden
släta . .
Flor och
Dukar .
Bomulls, släta
Gaze
st.
d:o
d:o
d:o
par
R:dr
LU.
R:dr
R:dr
U
d:o
d:o
R:dr
aln.
1754
747
135,825
2160
9833
79,388
88
13,192
5,798,138
43,977
1674
579
889
408
654
2011
231
377
226
67
1070
3
7476
2816
15
66
255
50
16
16
50
1315
498
101,868
1080
3687
39,694
146
183
144,953
2638
150
361
47,890
4000
2250
204
2307
545
6436
757
3754
282
32
32
16
12
32
18
42
Ar i832.
Varu
qvantitet.
Värde.
Tull.
23
3
i
743|
6
5
106
214
1039
15
201
72
460
120
2
2249
2551
120
20
106
143
692,
10'
268
432
10
32
17
2582
32
— 7
24
8
8
24
26
6
16
19 1
2297 24
1
7247
145
8
108
478
21
37
1
20
426
1280j
18
50
2582
140
193
2156
993
9
16
426 —
30
20
16
16
1 —
8
5
19
10
2
36
1
1
85
853
72
265
102,500
2,287,000
230
341
9148
5
2382
3573
0
233
354
699
265
32
42
150
5617
667
409
135,146
1080
1988
36,518
50
33
2808*
890
614
180,195
2160
5303
73,036
30
10
27,184
6,306,253
4416
54
700*
377
157,656
264
4
437
49,186
774
387
4366
870
13,280
1045
415
8772
4029
4835
32
32
24
32
19
r
l
1
6
3
1
8
240
18 42
7882I14
14135
113
129 18
354
36
Bih. till R. St. Prat. iS34, 5 Sami. 1 Afd.
14
24
41
Hör till Bettilia, Utsir. Bet. oin Tulltaxan.
Väfnader: Bomulls, fasonerade aln.
Dukar R:dr
Ylle, kläde , ...... . aln.
Casimir d:o
Vadmal d:o
Flanell d:o
Flaggduk ....... d:o
Andra slag d:o
Half Ylle
. . d:o
Linne, Blaggarn d:o
Dräll d:o
Kanfas d:o
Lärft d:o
Bolstervai d:o
Buldan d:o
Hals- oell Näsdukar . . . d:o
Hår och Tageldik . . . ... d:o
Ej specificerade R:dr
Diverse Handtverkeri- och Slöjdevaror . . . d:o
Summa
År i83i.
8580
3391
709
64
924
830
4130
13,761
245
68,8701
8411
78,3471
100
10,050
7150
96
2038
354
40
231
480
774
8600
61
43,669
2803
39,173
75
7537
450
13,872
516,256 24
32
34
24
1
3
3
3042
71
98
13,637
År i832.
—
—
—
—
824
4944
. -
. -
1
3
.
2!
8
16
Ai
3
—
832
416
—
2
32
46
28
36
—
918
229
1.1,
6565
3282
24
—
16
—
8098
1518
18
3
21
_
28,940
18,087
24
1
31
64
16
—
32,6781
20,423
44
9
29
7006
2335
16
i |45
——
25,1821
12,591
12
105
31
2742
2056
24
—
2
18
150
1
24
10,602
18
—
58'
46
—
526,997
1
9,002
5
En stor del af ofvanstående varor har blifvit utförd till Finland, äfvensom landvägen till Norrige, dervid tull-afgift
icke egt rum.
N:o 8.
(Fortsättning af Bevillnings-Utskottcts vid förra Riksdagen Tak. N;0 6).
Calcul öfver den serskilda Tull-intägten af inkommande, och utgående varor nedannämde
år.
Sjö-Tull
och Umgälder.
Inkommande Tull,
Nederlags recogni-  tioji samt uppgäld
derå.
Utgående Tull,
Nederlags recogni-  tion samt uppgäld
derå.
varor.
Summa.'
För År 1828
1,671,832
34
6
460,775
8
9
131,505
38
3
2,264,113
33
6
— 182g . .
1,781,792
4o
8
419,446
22
9
111,568
3o
8
2,312,807
46
i
— i83o
1,889,223
22
9
422,897
>4
9
147,695
22
—
2,459,816
I I
6
— i83i
1,881,519
t3
—
458,204
20
9
88,085
12
—
2,427,808
45
9
- i832
2,121,579
1
9
448,065
33
6
107,583
i5
-
2,677,228
2
3
1
cc
OJ
OJ
2,200,285
16
—
472,479
34
—
136,668
26
—
2,809,433
28
—
Anmdrkes; Som denna Calcul endast afser att visa den egentliga Tull-inkomsten, serskildt för inkommande oell
serskildt för utgående varor, så Sro tillfälliga uppbörder af Tullmedel, såsom confiscationer och Bötesmedel,
Stämpel-afgift m. fl. icke här intagne, hvilket äfven är orsaken till skiljaktigheten uti de här förekommande
slutsummor och de motsvarande uti hosföljande Calcul.
Piik. till Ii. St. Fröt. /S34, 5 Sami. t Afd.
Hör till Hevilla. Vtsk. Bet. om Tulltaxan.
i'% ''
1
'
vr
jW-Vy; . v’:.
i. • *
<
*
•'
> l ^
,; fy'-,-,'vlf ■■
• •
V , . ■* >-.v •
.
1
'
’
■ ■■ .
■
■
' - . *
V'
X ■/
■, I , -
.
■ .
■
,
t, •
'
.tr- >V-tfV ' i v-'-:' *■ >»'■ • ■
N:o 9.
(Fortsättning af Bevillnings-Utskottets vid förra. Riksdagen Tab. N.-ris 7, 8j g, Jo.)
Utdrag af de från Kongl. General-Tull-Styrelsen till Kongl. Commerce-Collegium inkomne
Persedel-Extract, utvisande trafiken af Svenska och Utländska Fartyg med
deras Lästetal samt omätte Båtar, hvilka nedannämnde år till Sverige frän Utrikes
orter antingen ankommit eller från Svenska hamnar afgått.
Svenska Fartyg och Båtar.
Utländska Fartyg och
Båtar.
Ankomne
från Utrikes hamnar.
Afgångne
till Utrikes hamnar.
Ankomne
till Svenska hamnar.
Afgångne
från Svenska hamnar.
Antal
Fartyg.
Läste-
tal.
Antal
omätte
Båtar.
Antal
Fartyg.
Läste-
tal.
Antal
omätte
Båtar.
Antal
Fartyg.
Läste-
tal.
Antal
0 mätte
Båtar.
Antal
Fartyg.
Läste-
tal.
Antal
omätte
Båtar.
År 1828 . . .
1,921
75,757
630
1,976
76,352
642
1,739
80,222
235
1,794
80,507
214
— 1829 . . .
1,708
64,161
445
1,729
65,847
393
1,708
76,378
178
1,754
78,712
195
— 1830 . . .
1,875
67,896
415
1,941
72,879
351
1,505
70,754
276
1,598
75,868
157
— 1831 . . .
1,828
69,099
599
1,866
71,117
513
1,357
67,343
301
1,377
68,258
.199
— 1832 . . .
2,002
70,927
382
2,061
73,476
360
1,470
73,033
199
1,476
74,424
84
Hih. till R. St. Prot. 1834, 5 Sami. 1 Afd.
Hör till Bevilln. Utsk. Bet. om Tulltaxan,
(Fortsättning af Bevillnings-Utskottets vid förra Riksdagen Tal). JY.-o //).
Calcul öfver totala Tull-uppbörden samt Afkortningar och Omkastningar derå, hvarefter Provenuen eller Kronans oell andre Publike Verks Behållning visar sig för nedannämnde år, nemligen:
Debet.
G
■edit.
Uppb
ord.
Debet
Afkortningar.
Omkostningar.
Credit
Stats-Verkets Medel.
Convoy-
Diverse
Summa.
Stats-Verkets Medel.
Convoy-
Diverse
Stats-Verkets Medel.
Convoy-
rande Stats-Ver-  kets och andre Pu-
Summa.
Efter slutad Hufvud-Boh:
Tullmedel och
uppgäld derå.
Båk- opli Lots-  medel.
Inrättningens
medel.
Verks
medel.
Tullmedel och
uppgäld derå.
Båk- och
Lotsmedel.
InrUttningens
medel.
Verks
medel.
Summa.
Tullmedel och
uppgäld derå.
1 Båk- och Lots-  | medel.
Inrättningens
medel.
Summa.
bliKe lnrattnm
Behållning.
gars
År
1828, Tull-, Bak-, Convoy- och
Diverse Verks medel ,
2,354,790
42
g
62,711
38
4
295,982
g
4,255
5
2,717,739
45
145,355
3
99
3
g
6,704
i4
4
152,158
4°
447,623
3o
5
1,502
43
704
449,830
45
c;
2,115,750
8
9
*9
J
2,717,739
45
9
1
Förd
neni
sining af hvarje Fond,
1. Tullmedel
Båk- oeh Lotsmedel
Convoymedel . . . .
Diverse Verks medel
1,761,811
61,109
288,573
4,255
37
39
26
I O
8
4
5
4,355
39
2,750,134
129,438
71
26
6,409
460,380
8
1,708
Tillsammans R:dr
2,115,750) 8) 3
År
1829. Dito Dito •. ....
2,397,602
4
5
58,196
4'
6
289,979
18
6
9
8
2
29
7
11
18
—
—
135,919
27
—
6
—
IO
6681
7
2I
462,7561 r4
8
2,151,458) (4| 6
2,750,134
8
2
-
Fördelning af hvarje Fond,
nemi. Tullmedel
Båk- och Lotsmedel
Convoymedel . . . .
Diverse Verks medel
1,807,783
56,417
282,901
4.355
16
18
4o
39
8
3
IO
9
472,079
♦
Tillsammans R:dr
2,151,4581 i4J 6
Åi-
i83o. Dito Djto . ....
2,533,933
*7
4
59,781
12
I
311,410
10
8
4,415
44
—
2,909,540
36
1
139,250
22
5
lil
3i
7
8,982
<7
10
5
38
5
148,350
14
2
42
6
1,738
26
IO
714|25
71
474,5321461
11
2,286,65712 3
-
2,909,540
36
1
' '
Fördelning af hvarje Fond,
nemi. Tullmedel
Båk- och Lotsmedel
Convoymedel . . . .
Diverse Verks medel
1,922,603
57,931
301,713
4,410
1
i5
0
5
8
3
8
Tillsammans R:dr
2,286,657)^3)—-
År
i83i. Dito Dito .....
2,641,687
25
8
58,321
!9
3
287,066
24
2
9,091
35
—
2,996,167
8
1
262,868
33
11
134
43
1
9,522
43
5
50
33
10
272,577
10
3
475,898
22
—
1,841
8
I
760
32
9l
478,5001
■41
IO
2,245,089|31
—
2,996,167
8
1
• _
Fördelning af hvarje
Fon
d,
1,902,920
56,345
276,782
9,041
■7
16
44
1
9
1
2
N
Båk- och Lotsmedel
Convoymedel ....
Diverse Verks medel
Tillsammans
R;dr
2,245,089 j 31
År
i83a. Dito Dito .....
2,796,344
5
9
61,715
4*
11
281,492
47
—
5,894
8
4
3,145,447
7
—
127,806
45
8
207
■7
4
3,886
21
11
17
i5
4
131,918
4
3
509,771
37
9
1,752
4
6
706141J
4| 512,230)351
7
2,501,298) i5
2
3,145,447
-
Fördelning af hvarje Fond,
nemi. Tullmedel
Båk- och Lotsmedel
Convoymedel ....
Diverse Verks medel
2,158,765
59,756
276,899
5,876
18
20
3i
4.
4
1
9
7
X
Provisionel uppgift ■■
Tillsammans R:dr
2,501,298
i5
2
År
i833. Dito Dito .....
2,955,540
10
3
62,459
23
2
257,792
26
2
7,017
32
3
3,282,809
43
10
169,197
44
T I
261
3i
4
11,612
15
2
27
3
181,072
22
8
542,314
3o
5
1,829
25
7
6881
5|
•1
544,8321
«3|
1
2,556,905) 8
1
3,282,809
43
' 1-
Förde
Ining af hvarje Fot
a;
2,244,027
60,368
245,492
7,017
3o
.4
5
5
11
3
11
Båk- och Lotsmedel
Convoymedel ....
Diverse Verks medel
1
J
i
\ I
Tillsammans
R:drl
2,556,9051 8) 1
V. '
, )
.. 'v> / - 'v
N:o 11.
(Fortsättning af B ev ilin ing s- Ut skottet s vid förra Riksdagen Tab. N:0 72.)
Uppgift på Brutto-Uppbörden af Tull-medel vid hvarje Tullkammare för nedannämnde år.
Uppbörds-Stället.
För år 1828
För år 1829.
För år 1830.
För år 1831
♦
För år 1832.
För år 1833.
Provisionelt.
Slockholm ....
1.094,281
'7
10
1,227,732
•7
2
1,300,937
21
4
1,261,375
699,216
7
2
1,280,858
45
7
1,326,925
43
4
Götheborg ....
642,500
16
7
632,787
29
I
665,944
6
3
42
9
778,392
i5
785,365
35
6
Blockhus Udden . .
Norrköping . . .
120,578
65,725
*>
g
7
8
83,800
21
6
71,842
32
5
100,503
33
—
96,777
39
9
123,339
44
5
Malmö
59,386
7
—
69,868
44
3
73,246
40
3
72,287
60,866
8
—
86,777
28
7
98,963
27
9
Carlshamn ....
43,327
36
2
49,979
16
4
58,866
3o
8
10
63,339
3i
10
91,443
16
2
Gelle
77,340
37
4
62,074
25
11
78,243
35
8
66,540
28
3
67,451
1
8
84,188
8
Helsingborg . . .
30,386
40,092
42
2
31,925
'7
5
39,777
3i
5
75,249
40
3
81,900
33
10
76,439
6
7
Calmar
37
1
49,958
24
1
56,710
42
1
59,388
22,117
43
4
65,967
4o
3
71,507
i3
8
Ystad
26,274
4°
3
28,323
44
9
28,950
3o
9
4°
9
25,808
33
9
47,259
36
2
Carlscrona ....
27,280
■9
2
27,819
3o
8
30,035
3
2
41,860
12
2
46,616 44
9
37,914
38
3
Wisby . . . * .
17,970
38
9
22,333
12
11
20,760
16
7
21,372
4°
10
35,332
i3
11
28,794
46
3
Halmstad ....
7,119
37
8
9,404
9
10
9,822
'9
2
11,199
9
5
24,663
12
5
26,809
16
2
Westervik ....
16,071
2
10
14,264
44
6
12,233
29
—
15,710
31
10
18,545
9
2
25,079
,5
5
Landscrona
17,847
3
—
15,762
43
7
12,594
42
11
29,681
3
3
20,791
37
7
24,156
3o
5
Sundsvall ....
15,998
'7
9
12,522
27
5
12,978
36
5
18,736
i3
10
16,239
37
6
14,312
35
9
Uddevalla ....
10,507
21
12,472
4°
6
10,132
5
—
10,401
12
2
7,633
10
5
12,091
43
4
Christianstad .
2,619
3 9
5
3,810
38
8
4,334
6
i
7,509
34
4
9,292
23
5
11,655
3
3
Kongelf
1,184
46
—-
1,153
33
—
755
3a
—
1,927
46
8
523
36
—
10,983
8
—
Hernösand ....
8,490
V5
—
6,857
4
10
11,072
2
10
11,148
39
—
11,903
4o
3
8,586
i4
8
Jönköping ....
625
42
4
164
37
—
887
•7
—
715
8
—
9,222
39
8
5,277
*9
1
Warberg . . . .
2,492
6
—
5,714
29
4
4,115
9
8
4,815
4o
—
3,498
i3
10
5,101
37
7
Söderhamn . . .
2,577
28
6
3,088
i5
8
3,227
34
6
5,049
44
—
4,887
7
—
5,048
33
Haparanda ....
6,389
4
11
7,251
3
—
5,971
>9
6
2,517
4
6
6,978
>4
7
4,186
9
3
Nyköping ....
2,758
10
8
2,040
i5
9
1,009
22
5
4,346
23
—
2,417
23
10
4,088
11
—
Strömstad ....
2,241
27
5
2,299
42
6
2,192
29
10
2,246
17
8
3,011
42
—
2,704
3i
5
Hudiksvall ....
1,283
i5
6
1,577
37
6
2,930
4
2
4,013
2 3
9
2,U1
6
—
2,518
21
8
Dalarö . . . :. .
227
9
10
289
40
—
461
3i
—
8
44
354
26
—
2,246
4■
—
Umeå
1,736
45
11
767
39
9
2,184
354
2
3
10,104
i3
4
1,853
1
4
2,047
43
—
Luleå
1,334
4
—
793
35
5
! I
2
1,341
'9
11
3,861
6
10
1,915
3o
9
Piteå
506
38
2
883
3o
2
725
47
1
1,181
10
9
903
11
8
1,708
26
1
Grisslehamn
2,181
7
8
2,803
33
—
1,226
12
—
537
26
776
34
—
1,465
29
Söderköping . . .
73
■4
1
61
6
10
3
36
6
223
27
9
125
5
—
1,407
43
6
Marstrand ....
487
•7
—
1,294
6
6
2,099
587
8
4
1,510
3o
11
1,159
i3
2
651
i5
8
Wennersborg . . .
602
3o
11
621
r 1
1
2
—
642
1
7
1,419
24
8
513
37
8
Carlstad
430
6
1
591
4°
2
1,591
4
9
2,091
3
10
599
10
9
384
45
Östersund ....
102
1
2
98
'9
1
107
9
3
106
2
10
161
47
8
7
201
13
2
Fahlun
84
26
6
44
23
—
283
21
1
609
23
3
982
6
113
25
8
Waxholm ....
Furusund ....
212
78
10
110
21
11
37
34
24
5
Summa R:dr
2,351,330
33
ro
2,393,360
18
2
2,529,197
18
6
2,629,154
37
11
2,786,140
8
1
2,947,433
12
—
Tillkommer, influt—
ne Confiskations- och
Bötesmedel samt an-
dra tillfälliga Inkom-
ster, vid åtskillige Be-
vaknings Tullkamrar.
3,460
8
8
4,241
34
3
4,735
46
10
12,532
35
9
10,203
45
8
8,106
46
3
Sema Summarum
2,354,790l4a
6
2,397,602! 4
5
2,533,933
l7
4
2,641,687| a5
8
2,796,344
5
9
2,955,540
io|
3
liih. till 11, St. Prot. i8343 5 Sami. 7 Afd.
Hör till Hevilla, l/tsk. Bet. om Tulltaxan.
I
N:o 12.
(Fortsättning af Bcvillnings-Ut skottets vid förra Riksdagen Tab. N:0 i3.)
Uppgift pä antalet af de Beslag och deras värde, sorn blifvit gjorde åren 1829, i83o, i83i,
i83a och 1833.
Distrikterna, inom
hvilka Beslagen skett.
1829 års Beslag.
i83o års Beslag.
183
års Beslag.
1832 års Beslag.
l833 års Beslag.
Atilal.
Val-
de.
Antal.
Var
te.
Antal.
Värde.
Antal.
Välde. .
Antal
Värde.
Stockholm ....
102
lo,934
<4
1
108
10,840
9
6
80
15,464
36
1
58
7,483
38
—
66
10,679
3
9
Central Distriktet .
22
9,660
12
6
10
1,136
27
6
14
2,698
2
4
4
117
36
10
7
734
25
3
Östra d:o
13
4,406
42
2
21
1,518
24
6
17
2,897
38
8
17
1,833
45
I
19
2,431
3
—
Gottlands d:o
5
637
i5
—
4
312
34
—
3
679
3o
—v
10
1,891
7
10
11
10,954
33
6
Syd-Östra d:o
20
4,591
i5
8
13
5,458
45
—
38
46,005
42
6
26
12,506
7
10
37
8,457
11
1
Södra d:o
47
13,408
32
IO
73
22,932
25
5
85
44,831
45
11
68
55,317
9
4
88
40,894
27
7
Vestra d:o
142
21,451
9
4
91
8,394
46
—
72
16,426
2
—
81
16,758
2
I
123
31,629
12
3
Inre bevaknings d:o
18
5,976
33
4
18
10,758
2
10
16
5,636
22
10
14
6,875
33
4
16
944
35
"J
Wermlands och
|
Elfsborgs d:o
20
2,997
36
3
15
1,379
39
5
24
1,191
3
—
20
1,701
4*
4
16
384
•7
Norra d:o
Stora Kopparbergs och
26
4,863
26
2
28
3,078
13
8
29
4,910
1
6
17
2,449
18
7
19
2,156
12
(
Jemtlands Län . .
2
59
16
—
14
6,252
36
10
8
437
5
—
16
575
23
4
7
479
20
_
S u m m a
417178,987
i3
10
395
72,063
16
8
386
141,178
37
10
331
107,510
23
7
409
109,745
9
5
Bih. till R. St. Prot. i834j 5:te Sami. i:sta Afd.
Hör till Bevilln. Ut sk. Bet. om Tulltaxan,
Bevillaings-Utsh, Ur'. N'.d 3o.
N:o 3o.
Antom till Exped.-Utsk. den s4 Sept.
Utlåtande_, i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 2/j angående förehafd granskning af Post-taxorna
för inrikes brefvexlingen.
Inom Högv. Prés te-Ståndet, som återremitterat berörde Betänkande,
hvilket deremot blifvit bifallet hos Höglofl, Ridderskapet och Adeln den 1
sistl. Augusti, hos Väilofl. Borgare-Ståndet den 38 och hos Hedervärda
Bonde-Ståndet den 3o sisth Julii, liar af Hr Biskopen Doctor af Wingårdf
Hr Contracts-Prosten Hallström och Hr Domprosten Doctor Heurlin emot
Betänkandet blifvit anmärkt, dels att Utskottet icke- uppgifvit giltig grund
för den löresjagne förändringen i porto-afgiften för afsländen emellan 20
och 5o mil, hvilken åtgärd så mjeket mindre kunnat vara påkallad af nödvändigheten
att höja inkomsten, som Stats-Ulskottet icka förbehållit Staten
mer än 100,000 födr såsom en nettobehållning af postmedien, vid hvilket
förhållande den ifrågavarande förändringen i porto-afgiften endast skulle betunga
enskilde personer, utan att medföra någon förmon för Stats-Verket,
och dels att det förefö}! besynnerligt, att Utskottet så betydligt nedsatt
porto för bref från Gottland, helst denna nedsatte afgift icke motsvarade
kostnaden för brefvens transport från Gottland till Öland.
De framställde rnmärknihgarne har Utskottet i öfvervägande tagit;
och hvad angår den af Utskottet föreslagne förändring i porto-afgiften för
afståuden emellan 20 och 5o mil, får Utskottet meddela, att med regleringen
af porto-afgiften för berörde väglängd, och deröfver, egentligen
icke åsyftats, alt derigenom förskaffa Post-Verket någon ökad inkomst,
hvartill denna reglering också ganska obetydligt kan bidraga, utan deremot
att rätta det missförhållande, som vid tillämpningen af den vid sistlidna
Riksdag fastställde beräkning af postporto efter vägens längd uppkommit
vid post-taxornas upprättande; ett missförhållande, som icke
allenast under den nu förehafde granskningen af post-taxorna blifvit
erkändt äfven af de Ledamöter inom Utskottet, hvilka under förra Riksdagen
verksammast deltogo i utarbetandet af förslag till postportos beräknande,
utan ock tydligen visar sig deraf, att porto-afgiften t. ex. från Stockholm
är lika till Örebro och till Åmål, ehuru våglängden utgör till förra
Bihang till R. St. Fröt. r8?4. 5 Smil. i Af A. 1
i3:de Häftet.
2
Bevillnings-tJtsk. Uti. N-,o 8t.
stället endast a o och 3/8:dels rall, men deremot till det senare 3g och
ly^dels mil.
Beträffande den af Utskottet föreslagne nedsättning i afgiften för sjötransporten
emellan Gottland och Öland, får Utskottet åberopa de i förra
Betänkandet uppgifne, med denna postgång föreaade olägenheter, hvaraf för
Correspondenterne ofta inträffar, att de bekosta postporto på bref, som sedermera
genom postens fördröjda framkomst, blifva för dem utan ringaste
nytta; hvarföre och då, genom den till afgiften för vägiängdeo lagde
kostnad för sjötransporten till och ifrån Gottland, porto-afgiiten uppgår till
högre belopp än på lika våglängd till någon af Rikets öfrige provineer eger
rum, Utskottet funnit skäligt föreslå ifrågavarande nedsättning.
På grund af hvad Utskottet nu ytterligare anfört, anser Utskottet
sig sakna anledning frånträda något af hvad i Betänkandet N:o 21 blifvit
föreslaget, hvilket dock Rikets Högloft Ständers pröfning vördsamt underställes.
Stockholm den 34 September i834»
N:o 3i
Ånko©
till Eipecf.-Utsi. den *5 Sept,
Utlåtandej på grund af gjoid anmärkning vid Betänkandet tf:o
z5j i anledning af Kongl. Mayts Nådiga proposition., angående
fortfarande lindring och befrielse i afseende på Bevillningen
för staden Borås.
Under den 4 sisth Aug. har Högl. Ridderskapet och Adeln, på Utskottet
den 16 i denne månad tillhandakommen anmärkning utaf Herr af
Billbergh_, återremitterat ofvannämnde Betänkande om fortfarande lindring
och befrielse x afseende på Bevillningen för staden Borås; men då Ilögr.
Preste-Ståndet den a3, Vällofh Borgare-Ståndet den 22 och Hedervärda
Bonde-Ståndet den d3 Juli-i Betänkandet bifallit, samt Rikets Högloi. Ständer
den ir i förstnämnde månad afgifvit underdånig Skrifvelse (N:o 90),
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
lindring i vilkoren för begagnandet af det utaf Rikets Ständer tili å
-
Bevillning!-Visk. Mern. N:o Ji,' 3
teruppbyggande af staden Borås anslagne låneunderstöd, äfvensom eftergift
af den staden åliggande bevillning, sA anser Utskottet i afseende på å temin
issen någon annan åtgärd icke vara erforderlig, än att om ett sådant förhållande
Högl. Ridderskapet och Adela vördsamligen underrätta.
Stockholm den 27 Sept. 1834-
N:o 32.
Alkom till Exp.-Ulsk. den 1 Oct,
Memorialj om serskild aflöning för den personj som under en
Cancellists sjukdomsförfall kommer att förrätta hans tjenst.
Under loppet af senast förflutne 6 veckor hafva flera bland Bevillnings-Utskottets
Gancellie-personal vid »erskilde tillfällen varit af sjuklighet
hindrade att i göromålen deltaga; men då sådant för det mesta ankommit
på kortare tider, har Utskottet hittills saknat skälig anledning att tillförordna
andra i deras ställen. Nu har emedlertid inträffat, ätt en af de
3:ne Cancellisterne icke kunnat under en månads tid. för sjuklighet skull
tjenstgör», och sannolikt torde han ännu på länge ej blifva att för Utskottets
göromål påräkna, hvilket, enär Utskottet, under en nära förestående
tidpunkt, då Utskottets vigtigasle ärenden skola afslutas, icke kan umbära
det biträde, som redan blifvit antaget, föranlåtit Utskottet vidtaga det beslut,
att under ofvannämnde för .ena Cancellisten fortfarande sjukdomsförfall,
i dess ställe tillförordna en annan person, med åtnjutande af aflöning
toll det belopp, sorn kan tillfalla den, hvars tjenst han förrättar, beräknadt
från och med den 1 nästkommande October; med anmälan hvaraf Utskottet,
enär likväl ifrågavarande Cancellist, hvilken under tjenstgöringstidea
med nit och skicklighet gått Utskottet tillhanda, icke utan kännbar afsaknad,
serdeles under sin nuvarande belägenhet, torde kunna gå i mistning af
den påräknade inkomsten, trott sig böra vördsamt
hemställa, om icke Rikets Höglofl. Ständer skulle täckas anslå serskild
aflöning åt den person, sorn under den förres ytterligare fortfarande
sjuklighet bestrider de hans Caneellist-befattning tillhörande
göromål.
Itskillige Ledamöters Reservationer .bifogas.
Stockholm den 3e September 1834-
4
Bevillnings UtxL Mens. N:o Sa,
Reservationer:
Af Herr Grefve von Fersen, Hans.
”Då Utskottet eger En Secreterare, Trenne Notarier, Tvänne Caneellister
friska, oell dessutom de fleste af de mest vidlyftiga målen redan äro
liandlagde, anser jag Utskottets göromål ej tarfva något ökadt biträde, helst
från 3:dje Afdelningen, hvars göromål lemna tillfälle dertill, en Cancellist
kan användas för i:sta Afdelningen.”
Med Herr Grefve von Fersen förenade sig: Herr Prosten Nibelius,
Herr Fältprosten Edwall, Per Henriksson från Norrbottens Län samt Per
Jönsson från Christianstads Län.
Af Herr Friherre Kantzow.
”Af ingen annaii anledning har jag lemnat min röst för antagandet
af en Cancellist j. Beijers ställe, än den, att Utskottets Secreterare bestämdt
uppgifvit behofvet deraf.” — Uti denna reservation hafva instämt: Hr af
Ekenstam, Herr Doctor Grenander och Herr Wijk.
Af Herr Stuart, Fredric:
”Jag instämmer i den af Herr Grefva von Fersen anmälde reservation
emot ifrågavarande Memorial. Då Herr Beijer är af sjukdom hindrad
från uppfyllandet af sine åligganden såsom Utskottets Cancellist, och icke
enligt den upplysning Utskottets Secreterare lemnat, kunnat förmås att afstå
någon del af sitt arfvode till den, som under tiden kommé att i hans
ställe gå Utskottet till handa, så hade jag ansett det vara mera i sin ordning,
att Herr Beijer skiljdes ifrån sin Cancellist-befattning och en annan
skicklig person efter honom förordnades, än att hos Rikets Höglofl. Ständer
ytterligare hemställa om tillökning i den redan nog talrika Cancelliepersonalen,
och emedlertid sätta Herr Beijer på pensions-stat; en åtgärd,
som derest den godkändes, torde gifva flera af Riks-Ståndens och Utskottens
Cancellie-Betjening anledning att följa Herr Beijers exempel.”
Af Herr &f Ekenstam:
”Såsom ett slags reservation eller anmälan, fullständigare tolkande
motivet, hvarföre jag biträdt majoritetens åsigt, önskar jag att för min räkning
memorialet får åtföljas af det tillkännagivande, att sådant skett på det
offentliga förklarande af Secreteraren, att han utan det begärda biträdet
icke kunde vidare åtaga sig ansvaret för ärendenas behöriga expedierande
inom Utskottet.”
Bevillning!-Ut sk. Mern. A7:« 33.
*
J
Af Herr Doctor Grenander:
”Då Riksdagen nalkas sitt slut, alt således göromålen inom Utskotten
minskas, äfven inom Bevillnings-Utskoltet, ehuru för detta Utskott, i den
gillia ordningen, många magtpåliggande göromål återstå; men å en annan
sida de personer, sora under Riksdagen blifvit antagne att arbeta under detta
Utskotts Secreterare, icke, så vidt Utskottet kunnat bedomina, gjort sig
kände för annat, än erforderlig flit och skicklighet, lill och med om fråga
uppstod om inträde i vid detta Utskotts serskilde fördelningar omvexlande
arbetsförhållanden, såsom nu till följe af Herr Beijers sjukdom, är det så
mycket mer min skyldighet att reservationsvis förklara, att jag, i likhet med
Herr af Ekenstam, endast i anledning af Secreter arens afgifna bestämda
ullätande kunnat accedera till hvad memorialet innehåller, som jag i annat
fall skulle anse mig hafva i mer än ett hänseende förfördelat den vid Utskottets
pulpeter arbetande personalen.”
N:o 33.
Antora till Exped,-Utsk. den i Qct.
Memorial till Högloft. Ridderskapet och Adeln , i anledning af
dess återremiss af Memorialet N:o 24 rörande anmärkningar
emot Betänkandet JY:o 4j angående den af Herr Friherre
Sprengtporten och Herr af Robsahm hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln väckta fråga om fastställandet af en viss accis-afgift
ä Brännvin, som till Stockholm och Rikets större
Städer införes.
Sedan, enligt ankomne ProtocolIs-Utdrag, Ilöglofl. Ridderskapet och
Adeln under den 24 samt Högv. Preste-Ståndet den 31 sisth April återremitterat
ofvannämnde Betänkande N:o 4> hvaruti Bevillnings-Ulskottet,
uppå anförde skäl, afstyrkt bifall till de af Hr Friherre Sprengtporten, J.
IF.j samt Hr RobsahmC. i?., hos Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln väckta
motioner om fastställande af en accis-afgift å brännvin, som till Slockholm
och Rikets större städer införes; men deremot Wällöf!. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet den 10 i förberörde månad bifallit BeBih.
till R. St. Trot. i834- 5 Samt. 1 Afeltin. »
i3:te Häftet.
&
Btviflttitigs-TJttk. Mm, N\o S5.
tänkandet, liar, enar följaktligen a:ne Riks-Stånd detsamma gillat, Utskottet
i Memorial den n nästi. Julii ansett frågan, på grund af n5 §. Riksdagsordningen,
komma att förfalla. Wid föredragning af detta Memorial hos
Höglo!]. Riddsrskapet celi Adéla den 4 derpå följde Aug., har Högloft. Ridder
skåpet oell Adria ålagt Utskottet, att tili följe af 49 §• 3 mom. Rik»*
tlags-ördniiigék inkomma med Utlåtande öfver de vid Utskottets Betänkande
Id:o 4 gjerde anmärkningar. .
Utskottet,/sorn anser sig genom'dess memorial If:6 2$ redan hafva
fullgjort föreskrifter uti det ai Högloft. Pudderskapet och Adeln, till grund
för dess Beslut, åberopade 3 moni. af 4,9 §. Riksdags-Örd ningen, så vidt frågans
beskaffenhet,, betraktad med tillämpning af y5 §. Riksdagsordningen,
kunnat medgifva, får nu endast vördsamt anmäla, att, sedan enligt ankommit
Protoceils-utdxag under dea 17, sisth Julii, äfven Högvördigc Preste
Ståndet
bifallit Utskottets i ämnet afgifne Betänkande Nto 4> frågan genom
3:nc Riks-Stånds beslut blifvit afgjord, så att
Utskottet på grund af nyss åberopade 'j5 §. af Riksdags-Ordningen,
i:,ner någon vidare åtgärd med detta mål ej kunna eller böra al
Utskottet vidtagas.
Slockholm den 3o September i834>
STOCKHOLM, i834; hos J. A. Wali.d^.
Bevillnings- Ut slottets Betankande N:o 3/f.
1
► N:o 34.
Anlcom till Exp.-Utsk. den 9 Oct. 1834.
Betänkande angående bestämmandet af årlig bevillning
ä Caracters-Fullmagter, som hädanefter meddelas.
Sedan, jemlikt Förstärkta Stats-Utskotlets Memorial N:o 246, det blifvit
bestämdt, att årlig bevillning skall utgöras å Caracters-Fullmagter, som hädanefter
meddelas, åligger det Beviilnings-Utskottet att bos Rikets Högloft,
Ständer föreslå grunderne för en sådan bevillning.
Vid granskning af äldre JBevillnings-Författningar, har Utskottet visserligen
inhemtat, att en likartad bevillning, som den nu ifrågavarande,
förr blifvit erlagd af innehafvare utaf Caracters-Fullmagter, hvarom de senaste
stadgandena igenfinnas uti 1789 och 1800 årens Bevillnings-Förordningar;
men som allmänna bevillningen då utgick efter belt andra beräkningsgrunder
än nu, och den då varande bevillningen å Caracters-Fullmagler
var derefter lämpad, så bär Utskottet icke kunnat af berörde Författningar
hemta någon ledning för det Förslag, Utskottet nu bör afgifva, hvadan
Utskottet funnit en annan grund derföre böra sökas, som mera öfverensstämde
med nu varande förhållanden och antagna bevillningsgrunder. —
Under öfverläggniogen härom, har Utskottet tagit i betraktande, att Rikets
Höglöfl. Ständer, vid föregående Riksdagar, redan i Förordningen om stämplade
pappersafgiflen, genom en förhöjd Charta Sigillata påfört de personer,
hvilka blifva tillagda Fullmagter eller öppna Bref på Caracterer, en bevillning,
hvars fortfarande Utskottet, , i dess afgifne Betänkande rörande nyssnämnde
afgift, tillstyrkt. Då berörde bevillning ovedersägligen eger en nära
gemenskap med den, hvarom nu är fråga, och, efter Utskottets omdöme,
allmänna stadganden i ämnen, sorn med hvarandra stå i samband, böra så
mycket sorn möjligt utgå från samma åsigter; har Utskottet trott det vara
i sin ordning att härvid följa den grund, som blifvit lagd för Charteringen
af Caracters-Fullmagter och derefter beräkna bevillningen å sådane Fullmagter;
i enlighet, härmed samt med ett billigt afseende ej mindre å Statens
af denna bevillning påräknade fördel, än äfven derå, att icke, genom ett
alltför betydligt skattebidrag, värdet af en erhållen Caracters-Fullmagt och
den derigenom vunna utmärkelsen måtte för den, sorn dermed hugnas, gå
förloradt, har Utskottet ansett sig böra hos Rikets Höglofl. Ständer vördsamt
föreslå, att för Fullmagter, öppna Bref eller Resolutioner på Ca
Bihang
lill K. St. Brot. 1834. 5-te Sami. i:sta Afd, ±
Hule tlåftet.
2
Bevillaings- Utskottets Betänkande A7:o 3/f..
racter, eller namn, heder och värdighet af Embete eller Tjenst,
eller å sådan beställning, med hvars innehafvande ej åtföljer lön
på Stat eller bestämd tjenstgöringsskyldigliet, hvilka hädanefter
meddelas, bör i bevillning årligen erläggas sex procent af beloppet
af det stämplade papper, hvarmed dylika Fullmagter, öppna Bref
eller Resolutioner, efter den i 5 §. af Kungörelsen om stämplade
Pappersafgiften stadgade grund blifva belagde,
och får derjemte vördsamligen tillstyrka, att Rikets Höglofl. Ständer måtte
bestämma:
1:0 att ifrågavarande bevillning upptages under en serskild artikel i
den blifvande nya Bevillnings-Förordningen;
2:0 att, då den, som erhållit högre Caracter, än som åtföljer innehafvande
tjenstegrad, efter behörigt förordnande minst ett år förrättar
den tjenst, som motsvarar den högre Caracteren, och sådant
vederbörligen styrker, under samma tid icke erlägger någon Caracters-be
villning;
3:o att den, som undlått afsked utan högre Caracter, än som åtföljt
förut innehafd tjenst, icke må påföras någon Caracters-bevillning;
4:0 att formulairet till uppgift'till Mantals- och Skattskrifning ändras
sålunda, att deri jemväl kommer att upptagas den skattskyldiges
Caracter, samt, i columnen för Anmärkningarne, år och datum af
Caracters-Fullmagten, äfvensom om med den högre Caracteren åtföljer
tjenstgöring;
5:o att vid den Mantals- och Skattskrifning eller Berednings-Comité,
som först inträffar efter det Caraclers-fullmagt erhållits, eller i händelse
en sådan caracteriserad person, hvarföre Carectersbevillning
kan komma ifråga, skulle till annor ort afflytta, än den hvarpå
han förut varit skattskrifves den caracteriserade personen bör,
vid ansvar såsom för felande uppgift i öfrigt finnes stadgadt, förete
Caracters-Fullmagten, antingen i original eller vederbörligen
styrkt afskrift, som tillika utvisar beloppet af det stämplade papper,
hvarmed Fullmagten är belagd; och
6:0 att afgiften påföres i Taxerings-Längden N:o 5 näst efter Titeln
Huspredikanter.
Hvarförutan, enär Rikets Höglofl. Ständer vid innevarande Riksdag
fastställt, att de i Kongl. Majrts Cancellie fallande sportler skola till Kronan
utgå såsom Charta Sigillata (Stats-Utskottets Memorial N:o a5o), i
följd hvaraf det stämplade papper, sorn hädanefter bilägges Expeditioner,
l
JBevillnings- Utskottets Betänkande iV:o 3/f
-
3
sorn från Kongl. Maj:ts Ca-ncellie utgå, kommer att okas med ett mot sportlerne
svarande belopp, i hvilket senare afseende serskildt Betänkande till Rikets
Höglo!!. Ständer skall afgifvas, Utskottet funnit sig böra vördsamligen
hemställa ,
alt Rikets Höglofl. Ständer ville bos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta förständiga vederbörande Embetsman
att, till rättelse vid uppgifterne till Skattskrifningarne
samt debiteringen af den bevillnings-afgift, som hädanefter bör
utgå för sådane Fullmagter, öppna Bref och Resolutioner, hvarom
nu är fråga, vid nämnde Expeditioners charterande derå serskildt
anteckna beloppet af den Charta, som finnes desamma bilagd, enligt
stadgandet i 5 §. af Kungörelsen om stämplade Pappersafgiften,
och tillika med sin underskrift charteringens rigtighet intyga;
hvilket allt Rikets Höglofl. Ständers närmare pröfning vördsamt underställes.
JNågre Ledamöters Reservationer bifogas.
Stockholm den 8 Oct. 1834-
Iteservationer:
af Herr Grefve II. aton Fersen: ”Såsom Ledamot af Bevillnings-Utskottet,
anhåller jag att reservationsvis få förklara, att jag inom Utskottet, från
forsta början fråga om årlig bevillning å Caracterer förekom, beslridt detta
beskatlningssätt, som nu af Rikets Ständer, genom votering i Förstärkta
Stats-Utskottet, blifvit antaget, på grund deraf, att ej något af de dermed afsedda
ändamålen torde vinnas, då deremot afgiften för eller beskattningen å
den så kallade fåfängan, hvars tillvaro icke bestrides, lagd som hittills på
stämpelafgiften, vida lämpligare synes uppfylla hvad man med skäl kan
åsyfta.”
Härmed förenade sig Herr Prosten Doctor Grevillius} Herr Professuren
Grenander samt Herr Gömmetce-Rådet IVijk.
Af Herr M. Grapengiesser: ”Emot Utskottets beslut, alt årlig bevillning
å Caracters-Fullmagter, som hädanefter meddelas, skall utgå med vissa
procent af den Charta Sigillata, hvarmed dessa Fullmagter beläggas, reserverar
jag mig, emedan jag anser detta beslut både till sin princip och i
tillämpningen orättvist och obilligt.
I afseende, på principen, synes mig orättvisan hufvudsakligen ligga
deruti, att för Fullmagter å enahanda väldigheter samt jemväl alldeles lika
4
Bevillnings-TJtslcottets Betänkande N:o 3j..
benämningar, bevillning kommer att utgå till myckejt olika belopp, i förhållande
till de betydliga skiljaktigheterne i lönerne, som bestämma Chartaebeloppet
å Fullmagterne, hvilket i min tanka dessutom strider mot Förstärkta
Stats-Utskottets beslut, sorn bestämdt bjuder, att Caracters-Fullmagter
skola påföras ifrågavarande bevillning, hvilken alltså ingalunda bort
fastställas med hänseende till lönerne, hvarföre serskild, progressiv bevillning
utgöres; äfvensom jag anser den till 6 procent bestämda uppgiften för
hög, i betraktande af den dryga beskattning medelst Chartan, som, enligt
Chartse-Sigillatae-Författningen, drabbar nämnde Fullmagter, och att afgiften
derföre ej skäligen bort föreslås till mer än 2 procent af Fullmagts-Chartorne;
och hvad angår sjelfva tillämpningen af denna beskattning, så torde,
utom den orimligheten i allmänhet, att för alldeles lika förmoner, vare sig
verklige eller inbillade, skola betalas mångfaldigt olika afgifler, blott behöfva
såsom exempel serskildt uppgifvas, ätt flere af Rikets Coliegier ännu
hafva högst olika Lönings-Stater, så att en Caracters-Fullmagt å alldeles lika
värdighet foljakteligen kommer att vida högre beskattas i det ena, än det
andra Embets-Verket, oansedt att de caracteriseradé befinna sig å en och
samma tjenstgöringsort. Jag anser mig derföre böra vöi’dsamt tillstyrka Rikets
Hoglofl. Ständer, att, med upphäfvande af Utskottets ifrågavai’ande beslut,
Caracters-bevillningen måtte fastställas att utgå med vissa bestämda
afgifter å lika eller sinsemellan jemförlige värdigbeter, i lämplige Classer
indelade, på sätt Utskottets Afdelning föreslagit, såsom i min öfvertygelse
det både rättsenligaste och enklaste sättet, att tillvägabringa meranämnde
beskattning”.
STOCKHOLM, Koxg,l. Ordens-Boktryckeiuet, i834*
SeviUnings-VttkoUeU Utlåtande If\o 35.
£
JNlo 35.
Ankom till Exp. Utsk. den 18 Oct.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N.o i3_, om stämplade pappersafgiften.
I följd af gjorda anmärkningar, haT Utskottets Betänkande N:o i3,
angående stämplade pappersafgiften, blifvit ifrån alla fyra -respective RiksStånden
återremitteradt.
Yid besvarandet af dessa anmärkningar har Utskottet trött sig böra
så mycket sorn möjiigt iakttaga samma ordning, hvaruti de punkter, vid
hvilka erinringar blifvit framställde i så val Utskottets förra Betänkande,
som sjelfva Författningen, förekomma,* men då åtskilliga af anmärkningarne
icke häntyda till några vissa punkter af det förslag till Charlas Sigillataé-Författning,
hvilket Utskottet äfgifvit, utan omfatta förslaget antingen
i dess helhet, eller angå vissa allmännare frågor, torde Utskottet, innan
det ingår i besvarandet af de mera speciela anmärkningarne vid förslaget,
först få upptaga till granskning dem, hvilka äro af mera allmän
beskaffenhet.
Herr Friherre Cederström, 3., harfansett, att Utskottets förslag bort
vara så afFattadt, att Konungen, utan någon förändring deri, kunde låta
utfärda Författningen, och att Utskottet således bort nyttja uttrycken
Wl, i stället för Konungen} Vdre Collegier etc.
Då Utskottet skrifvit såsom Utskott och icke i Kongl. Maj:ts namn,
har Utskottet äfven trott sig böra, då fråga varit om Konungen, begagna
uttrycket Kongl. Majit, och, som Utskottet icke kan inse, att genom
detta någon olägenhet eller någon större möda möjligen kan förorsakas
vederbörande vid Författningens utfärdande, enär edensamma i alla fall
måste omskrifvas, för att af Kongl. Maj:t tmderskrifvas och! derefter tryckas,
har Utskottet för dess del icke ansett ifrågavarande af Herr Friherre
Cederström framställde anmärkningar böra föranleda någon ändring 4
redaelionen af Utskottets Förslag.
fiih, till H. S. Prat. 1S34 5 Sami. i:sta Afd. -n.
i5;de Häftet,
a.
Bev-illnhigs Utskottets Utlåtande N.-o 35-
Herr Friherre Ehrenborgh, sorn ansett ingenting skadligare än täta
ombyten af Författningar, har, vid undersökning af den anledning Utskottet
haft att ändra dea nu gällande C ha r t ae-Sigi 1 luice- Fö r or.d ni 11 gen, funnit,
att Utskottet blott hållit sig till små och partiela förändringar, sorn snarare
minska än öka inkomsten, och på grund deraf trott- det hästa hafva
varit, om Utskottet lena not Förfatlnjngen oförändrad; hvarjemte Friherren
föreslagit att nedsätta de högre chartte-valeurerne, men utvidga de
lägre, samt att i stället belägga alla transactioner med charla.
Herr af Billbergh har ytLrat sig i samma syftning, sorn thyr Friherre
Ehrenborgh*.'serdeles h v,adr bettäffar förändringen af, den i 4 §• af nu
gällande Förordning-befintlige Tabell,, sorn han ansett lätnpiigast böra
förblifva oförändrad; oell Herr Biskopen af Wingård, sorn icke funnit
någon nödvändighet att hvarje Riksdag utfärda nya Författningar om de
extra ordinarie bevillningarne, har förment,.att orsaken, hvarför icke Utskottet
leni nät Ghartae-Srgillälae-Förordningen oförändrad, varit ”det i vårt
folklynne liggande fel,., hvilket Ehrenssvärd kallade hetsighet i sjelfva
trögheten; en orolighet, sora egentligen icke vet hvad, den vill, men i
synnerhet en obelåtenhet med det närvarande,, hvilken redan den store
Gustaf Vasa fann: svårt, att: styra, och hans efterträdare icke funnit ,'lättare.
På Rikets Högloflige Ständer ankommer visserligen, att, med' gillande
af den åsigt, sorn i dessa anmärkningar blifvit yttrad, bibehålla i83©
års ChartES-Sigillatae-Förordning oförändrad,, i hvilket fall Utskottets förslag
kommer att till alla delar förfalla;, men Utskottet har dock trott sig
böra bemöta, dessa anmärkningar med det förklarande, att icke något nyhetsbegär,
föranled t Utsk ottet alt föreslå förändringar i nu gällande ChartaeSigillalee-Föroidning,
ulan att skäl, grundade ej blott på egen öfvertygelse,
meh. äfven, hemtade från de upplysningar orri ofta inträffade olika tydningar,
af den gamla Förordningen,, sorn Utskottet erhållit, styrkt Utskottet
i den: förmodan, alt vissa förtydliganden voro nödvändiga, och dä i
följd deraf granskning och förändring af Förordningen, borde ske, hade
Utskottet trott sig> vid samma tillfälle kunna och böra: föreslå de förändringar,
. sorn pröfvats nyttige och förenklande.
JJeträffande åter serskildt det af Herr Friherre Ehrenborgh framställde
förslag, att belägga alla transactipner med charta, så liar Utskottet
funnit detsamma’så mycket mindre antagligt, som fördelen deraf aldrig
kan motsvara de vådor, och svårigheter, som, i följd af ett sådant
Bevillning*' Utskottets Utlåtande Nts 3^-
3
stadgande, säkert skulle uppkomma derigenom, att afhandhngar enskilda
emellan, för besparing af stämpladt papper, oftare uppgjordes muntligen;
hvaraf åter skulle föranledas både flera och mera invecklade tvister
och rättegångar än som nu ega rum.
Herr Hessle har anmärkt och Herr Ekerman deruti instämt, att
Betänkandet endast innefattade förslag till de förändringar, sorn Utskottet
ansett sig böra göra uti serskilde punkter af Förordningen, ii varigenom
man vore urståndsatt att af förslaget inhemta, huru den blifvande Författningen
i sin helhet komme alt se ut.
Till bemötande al denna anmärkning, får Utskottet anföra, att då
den öfverklagade olägenheten kan undanröjas endast dermed, att den nu ,
gällande Författningen vid granskningen af de föreslagne förändringarne
finnes till hands, har Utskottet icke ansett sig böra aftrycka hela Förordningen,
äfven 1 de delar der någon förändring ej funnits behöflig, helst i
detta fall Betänkandet skulle hafva blifvit dylikt, som det förslag till underdånig
skrifvelse i ämnet, hvilket Expeditions-Utsköttet lärer.komma att
afgifva.
Vid de af Utskottet föreslagne speciela förändringar i Char Infe-S i g i 11 atae-Förordningen,
hafva följande anmärkningar blifvit gjorde, nemligen:
Vid det till -i §. föreslagne tillägg, att i hvarje Läns Residence borde
finnas arne stämplar af mindre storlek, för att användas till stämpling
af de i 7 §, 8 mom. omnämnde myntrepresentativ, har Herr Prosten Hallström
anmärkt, att ordet mynt-representativ ej vöre väl valdt, emedan
det rätteligen ej kunde nyttjas om annat än Rikets Ständers Baneo-sedlar.
Då Utskottet på skäl, som här nedanföre, skola uppgifvas, frångått
dess förslag om chartering af assignationer och deposit-bevis, följer deraf,
att äfven ifrågavarande tillägg till 2 §. lärer komma att utgå; och torde
således ett serskildt besvarande af Herr Contratts-Prosten Hallströms
nämnde anmärkning nu kunna anses vara öfverflödigt.
4 1 mom. Första Afdelningen. Herr Biskopen af Wingård
har ansett ”skäligt,'’ att vid Rådhus-Rätter i de större släderne, der Kämners-Rätter
äfven finnas, högre charta erlägges; och Herr Modin har äfven
ogillat Utskottets förslag, att handlingar böra charleras lika vid alla
Rådhus-Rätter.
Som Utskottet likväl icke fhnnit de skäl, hvilka legat till grund för
4=
Bcvillnings-Utskolleis Uililtande l\rid 3a >
åen föreslagna förändringen oclr äro i Betänkandet uppgifne, redérlagde;
så har Utskottet icke ansett de gjorda amuärkningarne kunna föranleda
till frångående af det vördsamma förslag, sorn i della afseende blifvit Ri»
kels Högloflig^ Sländers pröfning underställdt.
4 JJk i moln. Tredje Afdelningen, Herr af Billbergh har gjort
anmärkning dervid, att Utskottet bland de i denna afdelning upptagna
Verk och Inrättningar, tillagt:, alla i Riket 'varande eller blifvande
Bank- och Eypotheks-Föreningar,
Utskottet, sorn, med föranledande af denna anmärkning, gjort sig närmare
underrättad om beskaffenheten, af de handlingar, hvilka ifrån dydike
Föreningar och dermed jern förliga Inrättningar vanligen utfärdas, har dervid
. inhemta t, alf, hvarken ifrån, de nu varande Bank- och HypotheksFöreningarue
eller Pantlåne-Inrättningen i Slockholm,, hittills utgått eiler
torde hädanefter komma att utgå några sådane handlingar, som, enligt de
för chartering: i allmänhet antagne grunder, böra skrifvas å stämplad t papper
eller dermed beläggas; hvadan Utskottet får, med frånträdande af dess
förra förslag, hemställa:
att dessa nyssnämnde Inrättningar icke må blifva uppräknade
bland de Verk, vid hvilka chartering af handlingar eger ruin.
Borgare-bref, Under åberopande deraf, att i 3:dje, 4ide och 5:le
dassens släder, till och med i andra classens, skola finnas handtverkare,
som icke hafva större fördel af att drifva handtverk i den ena staden än
i den andra, har Herr Hessle yrkat, att Ulskottet måtte närmare öfverväga
delta, på det att Chartae-Sigillutae-afgiften för dessa document må
jemnare fördelas.
Herr heffler åter har föreslagit, att, i 3:dje rubriken för hvarje clas*
af städer, ordet skråhandtverkare måtte utbytas emot ordet handtverkare
och att deremot i deu 4:de rubriken det må heta Borgare} sorn
ej kan hänföras till någon af förestående classer.
Utskottet har visserligen insett, att någon ojemnhet i Chartae-SigillataeBevillningen
kan uppkomma derigenom, att Boigarebref till mera lönande
rörelser ofta charteras lika eller till mindre belopp än hvad för tillstånd
för mindre rörelse erlägges;: men då sättet för en fullkomligt proportio*
lier Lig beskattning i detta afseende lärer vara i det närmaste omöjligt
att utfinna, tror Utskottet sig göra rätlast uti att vidblifva bibehållandet
af förra stadgandet, hvilket hittills, Utskottet veterligt, icke blifvit
»fverklagadtj och har Utskottet icke heller, i anledning af Herr Lejflers
Bevillning- Utskottets Utlåtande N:ö 35.
förslag; funnit skäl att ändra ifrågavarande under en längre tid Begagnade
lenner.
Folkpass» I den nakenhet, hvaruti denna rubrik förekommer i Utskotlets
Belänkande, liar Herr af Billbergh fruktat ej Blott den olägenheten,
, alt Folkpass lätteligen kunna förblandas med respass, utan äfven
all Folkpass för både utrikes och inrikes resor skulle vara underkastade
char t ering, ehuru hittils endast de för utrikes resor blifvit eharterade,
dock icke med 13 sk., utan meri 34 sk., hvilket Herr af Billbergh ansåg
dem kunna tåla»
Dån upplysning Utskottet härigenom erhållit, att Folkpass till utrikes
ort, hvilka-i iS3o års Ghartse-Sigiliatse-Föi ordning icke finnas upptagne,
blifvit eharterade med 24 sk., bär föranledt Utskottet att tillstyrka
den förändring
i dess förra förslag, att Folkpass för skeppare och besättning på
resor till utrikes ort må beläggas med 24 sk. charta;
men ehuru Utskottet visserligen icke vill öfver höfvan belasta hvarken
den ena elier den andra näringsgrenen och således icke heller den inrikes
sjöfarten, har Utskottet likväl icke-för sig kunnat göra gällande några
skäl, hvarföre inrikes Folkpass böra vara mera- befriade från Charta
Sigillala än Respass till inrikes orter, och Utskottet föreslår derföre, att
Folkpass vid inrikes sjöfart nvå charteras med 12 sk.
Tzdlkammarepass. Vid Utskottets förslag rörande denna rubrik Ivar
Herr af Billbergh anmärkt, att hittils endast varit brukligt att chartera
Tullkammarepass för utländska däckade fartyg, men icke för öppna båtar
och inhemska fartyg.
I.anledning af denna anmärkning och sedan Utskottet erhållit upplysning,
att Tullkammarepass, hvilka i i83oårs Förordning äro förbigång--  ne, hittils blifvit eharterade lika med Cerlifieåt, har Utskottet, för att bibehålla
hvad sorn hittils i detta fall varit öfligt, och icke belasta den inhemska
seglationen med några nya afgifter,
ansett sig böra tillstyrka följande ändring i dess- förra förslag,
nemligen:
Tullkammare-pass för till utrikes ort gående:
öppna båtar 4 sk.
inhemska däckade fartyg - - - - ^ 16 sk.
utländska dito dito » - - - — 32 sk.
4 §. 3. mom, Privilegier och Tillståndsbref Herr Prosten Mit
-
■ s
ISeviUnings-TJtskoUcts Utlåtande If.o 35.
tåg och Herr Bååth hafva, hvar inom sitt Stånd, gjort anmärkning dervid,
att Tillståndsbref till handels idkande blifvit uteslutna, emedan, enligt
deras förmenande, genom den föreslagna nja redactionen, tvätydighet
möjligen, kunde uppkomma, huruvida sådane Tillståndsbref böra cliarteras
eller icke;. och har .Herr Contracts-Prosten Hallbäck i denna anmärkning
instämt.
Då icke lärer kunna bestridas, 'att en närmare bestämmelse af de clastsev,
hvarefter hvarje slags Privilegium éller Tillståndsbref bör charteras, är
af bebofvet påkallad, till förekommande af en fullkomligt godtycklig tillämpning
af detta stadgande, har Utskottet icke funnit skäl att tillstyrka
bibehållande af den gamla obestämda redactionen i detta fall. Hvad åter
beträffar att, vid Tillståndsbref i denna punkt, de till handels idkande
blifvit Uteslutne, tår Utskottet, jemte åberopande af de i Betänkandet
N:o i3 anförde skäl, såsom ytterligare stöd tillägga, att, enär char*
tae-sigillatgeafgift finnes bestämd så väl för Borgarebref som för Tillståndsbref
alt hålla näring och caffe.mer? mera dylikt, hvarmed hurskap icke
är förlunden, Utskottet icke ansett af nödvändigheten påkalladt att
på ett tredje ställe upptaga Tillståndsbref för handel, sorn dock alltid måste
idkas antingen af Borgare eller af icke-Borgare, utan fast mera trott
sig, medelst uteslutandet, böra förekomma den genom dubbla stadganden
möjligen uppkommande tvekan vid tillämpningen. Utskottet får således,
på grund häraf, vördsamt vidblifva dess förslag i nu ifrågavarande punkt,
\Te$tamenten, Herr Domprosten Holmström har vid denna punkt
föreslagit, att samma grund måtte iakttagas för stärapel-afgifts utgörande
af Testamenten och Gåfvobref till lagliga arfvingar, sorn för Bevillning af
samma slags dispositioner följes.
Utskottet, sorn funnit detta med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
får derföre föreslå,
att i ChartaeSigillatae-Förordningen, under rubriken Testamenten,
må införas det stadgande, att stämplade papperet å 'testamente
eller Gåfvobref till lagliga arfvingar beräknas endast u det belopp,
som öfverstiger arfvingens egna arfsdel.
Vid den af Utskottet föreslagria förändring i afseende å vissa Testamentens
befrielse från Charta Sigillata, har Herr Bååth föreslagit, att äfven
Testamenten till halfsyskon och barnabarn borde rara från stämpladt
papper frie; men Utskottet har icke funnit några så beskaffade skäl emot
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N;o ?>5.
7
dess förslag, i detta fall vara anförde, att de kunnat föranleda Utskottet
alt understödja Herr Bddths mening.
5 §. Adels och Naturalisationsbref, Friherrebref, Grefvebref,
Öppna bref hvarigenom någon tillägges RiksRäds värdighet, samt
Riddare- och Commendeursbref. Emot. den, förhöjning i chartae sigiilatai-afgfflen
å sådane öppna bref, hvilken Utskottet tillstyrkt, hafva anmärkningar
blifvit gjörcke inom Hogloflige Ridderskapefc och Ådeli), Hög--  yördige Preste-Ståndet samt' Välioilige Borgare-Ståndet, De skäl, som emot
förslaget blifvit framställd^» hafva likväl synts Utskottetv af mindre
vigt, än de-sorn Utskottet lagh till grund-för; deli: föreslagna förhöjningen;
och får Utskottet, af sådan anledning, under åberopande af de n o i v,
sorn i. det återremitterade Betänkandet anföras» vördsamt vidblifva dess
tillstyrkande i detta afseende.
Deremot liar Utskottet, i anledning af deivaf Herr Hallgren väckta
fråga om chartering af Naturalisationsbref, och efter inhemtad upplysning
att. sådane bref, i den bemärkelse de bär- förekomma, nu mera icke med—/
delas, funnit sig böra föreslå,
att denna rubrik må ur Författningen helt och hållet bortgå,
och att såledés, i stället för Adels- och Naturalisationsbrefy
må sättas, endast Adelsbref.
Fullmagter. Derviij har Herr Dom-Prosten Heurlin anmärkt, att
begagnandet af orden lön på Stat i frågan om det -belopp, hvarå afgiften
borde beräknas, icke vöre fullt lägligt; då med lön på Stat rätteligen förstås
lön,, som utgår af Stats-Verkét;: men Magistrats personer och andre
Tjenstemän hafva löner» stundom betydliga,; sorn utgå dels af städernes
bidrag; dels af enskilda inrättningar och fromma stiftelser..
Utskottet, sora funnit det af Herr Dom-Prosten Heurlin anmärkte
förhållandet böra rättas, får derföre tillstyrka,
att orden lön d Stat, under rubriken fullmagter,. må utbytas
mot orden verklig lön-, och af enahanda-anledning: torde äfven
i slutet af punkten, rörande chartering af förordnanden och nntagninssnevis
för Städernes Betjente m. . fl.', orden dä de Kafvalön
på Stat' böra förändras lill då de verkligen hafva löneförmoner;
/
Fullmagter å högre namn heder och värdighet Herr Dalman
har tillstyrkt; alt charieebeloppet å desse fullmagter mätte höjas. Herr
Cederschjöld har äfvenledes yrkat förhöjning deri, och; i: sådant.. afseende
9
Bevillnings- Utskottets Utlåtande Nio ZS.
'föreslagit, att diarlae-sigiuatae-afgiften för fullmagter till beställningar af
den beskaffenhet, alt lön på'Stat dervid ej medföljer eller först framdeles
kominer att åtnjutas, må utgå till dubbla beloppet af hvad nu är stadgadt,
ellet ,iq procent af den lön, sorn åtföljer dylika eller med dera jemförliga
beställningar; för fullmagter på högre namn, heder och värdighet af Embete
elier Tjenst, för dem sorn fösut varit eller äro i Kronans tjenst, jemväl
till dubbelt af hvad Förordningen utsätter, eller 20 procent af dea
lön, som åtföljer dylika tjenster; för fullmagt på caractérsvärdighet i annan
tjensteväg än den, hvaruti den utnämnde varit eller ar Ernbets- eller
Tjensteman, 4 o procent; samt för fullmagt, öppet bref på cara c ter för depi,
som -ej förut varit i Kronans tjenst, 6<3 ajf3 procent af lene-inkomsten för
dylike oller deni i värdighet motsvarande tjenster; hvarjemte Herr Cederschjöld
äskat, att det stämplade papperet åtminstone för de Sure sista
cathegorierne må utgöras i förhållande till beloppet af den högsta lön,
sorn för samma värdighetsgrad finnes på Stat uppförd.
Uti Herr Cederschjölds yttrande har Herr Friherre Ehrenborgh
instämt.
Då likväl i Utskottets öfvertygelse afgiften för dessa Fullmagter med
skäl icke bör förhöjas, serdeles sorn, enligt af Rikets Ständer numera fattadt
beslut, årlig bevillning för caracterer kommer att erläggas, har Utikottet
ansett sig böra vidblifva dess tillstyrkande i detta fall.
FuUmagter för ContractsPrcstar. I anledning af de anmärkningar
emot Utskottets förslag, angående chartering af dessa handlingar, sora
blifvit inom Högvördige Preste-Ståndet gjorde, samt i betraktande deraf,
att Rikets Ständer. vid förra Riksdagen funnit Proste-tunnor böra vara
från bevillning befriade, emedan de voro att anse såsom ersättning för
Embetsbefattningen åtföljande kostnader, har Utskottet, med frångående
af dess förra tillstyrkande, ansett sig böra hemställa,
att Contracls-Prostnrs fullmagter må charterasj till 5 procent af
do t jens ten åtföljande bestämda inkomster.
Hvad åter anfördt blifvit till skäl för förhöjning i chartae-afgiften för
ti tu la i re Prostars fullmagter, bar icke föranledt Utskottet att tillstyrka
ändring i hvad i detta afseende redan är föreslaget.
Afsked, Herr Dalman har dervid anmärkt, att Utskottets förslag ej
vore tillämpligt för afsked, som utfärdas genom Stats-Expeditionerne, emedan
inga ProtocollsUtdrag från dem utskrifvas utan afskedet expediera*
genom Resolution. > ■ Till
Bevillning- Utshottels Utlåtande df:o 35.
9
Till bemötande af denna anmärkning, torde vara tillräckligt att meddela
ilen upplysning, att vid titeln Protocolls-Utdrag i Utskottets förslag
liänvises till titeln Attester, och då denna sistnämnde rubrik i Tabellen
uppsökes, visar sjette colummen ellar afdelningen, hvarunder samtlige
Expeditionerna af Konungens Cancellie blifvit hänförde, det charbe-belopp
hvarmed Afskedet kom me att beläggas.
Herr Doctor Peterssons anmärkning, att Utskottet ej fästat tillräckligt
afseende å den af Herr Holm väckte motion, om afskeds chartering,
förmodar Utskottet hafva härrört af missförstånd om Utskottets mening,
emedan Utskottets förslag uti ingen raon afviker från Motionairens yrkande,
hvilket i Utskottets förra Betänkande igenfinnes.
Vid 4 morn af hvad i afseende på efterlefnaden af 5 $. är
stadgadt, har Herr Prosten Mittag anmärkt, att Utskottets förslag upptager:
Regement sskrifvare och Commissarier, hvilket, enligt Herr Prostens
förmenande, skulle vara origtigt, och att i stället för Commissarier
borde sättas Mönsterskrifvare.
Sedan Utskottet., i anledning af denna anmärkning, förskaffat sig ytterligare
upplysningar, och dervid erhållit den underrättelse, att icke allenast
Regements-Coramissarier finnas, utan äfven att vid Artillerie-Regementena.
Regements-Bokhållare finnas anställde, får Utskottet tillstyrka,
att nämnde mom. må erhålla följande lydelse:
a*t Regementsskrifvare och Commissariers samt Bokhållare
genast efter etc.
6 §. Resolutioner, Herr DomProsten Holmström har härvid anmärkt,
att orden dd de ej d serskildt b/ad skrifvas borde utgå.
Till besvarande häraf får Utskottet, med vidblifvande af dess tillstyrkan,
endast åberopa hvad Kongl. Förklaringen af den 22 April i83o, rörande
detta ämne, innehåller.
Conditutoriahvarmed någon blifvit till en förrättning antagen,
med Nådig försäkran om befrielse frän Charta Sigillata. £-  inot Utskottets förslag, att denna rubrik måtte uturjFörfattningen utgå, här
Herr af Billbergh anmärkt, att qvarståendet af detta stadgande vore nödvändigt,
emedan följden annars skulle blifva, att alla, som erhålla förordnanden
att deltaga i Comiteer eller få andra dylika tillfälliga uppdrag,
skulle nödgas chartera sina Constitutorial. Herr Domprosten HolmBih.
till R. St. Prat. 1834. 5 Sami. 1 Afd. 2.
3 5 :de Häftei,
Bavillhings-Ulskottens tJHatande Nio 35.
ström Ilar äfven gjort anmärkning vid Utskottets; tillstyrkande i detta fall
samt föreslagit, att endast slutorden: med Nådig försäkran om befrielse
frän Charta Sigillata må utgå..
Vid öfvervägande häraf liar Utskottet, soru insett billigheten deraf,
att Constitutorial. till deltagande i Comileer eller dylika befattningar, då
lön eller arfvode dermed icke följer, ej beläggas med afgift, ansett sig böra
föreslå,.
att Constitutorial, då lön eller arfvode icke åtföljer förordnandet,
må vara från Charta fria;;
0'ch bör, i fall detta af Rikets Högloflige Ständer godkännes, vid den
nedanföre förekommande rubriken Fullmagter tillsättas orden ”se Constitutorial’.
Sundhet sbevis. Utskottet har föreslagit, att Sundhet slevis, sorn af
vederbörande Quarantaines-Befä hafvare ut gifvas, böra varaj Iram
Ch; rta-Sigiilula befriade- Herr Modin har dervid anmärkt, att SundhetsBevis
älven utgifvas af Magistrater till sjöfarande i de städer, der ullanda
ske Gonsuler ej finnas; och då Utskottets mening, varit, att endast d«
Sundbelsbevis, som på grund af Svenska Quarantaines-Författningarne
blifva meddelade, böra vara; från chartae-afgift befriade, får Utskottet,
i anledning af ofvannämnde upplysning och till förekommande af
missförstånd, föreslå den förändring' i redaction,
att i stället för orden: Sundhetsbevis om, af vederbörande
Quar antai nes-B efä i hafvare utgifvas, säl tes: Sundhetsbe
vis,
som i följd af Svenska Quarantaines-författningarne
utfärdas
Vederhäftighet sbetyg.. Herr Hessles yrkande, att sådane betyg böra
förses, med. sei skild Charta, äfven om skuldebrefvet eller borgensskriften
äro charlerade, har Utsxottet icke kunnat godkänna, och derföre vidp
blifvit hvad i detta afseende är föreslaget.
I afseende på frågan om lindring i stämplade pappersafgiften för
allmogen, hafva Herr Prosten Mittag och Herr Bååth anmärkt, att Utskotlet
ej skall lästat nog afseende på den af Herr Svedenborg i detta
ämne väckte motion; men sorn Utskottet icke funnit skäl, att i detta fall
frångå dess mening, får Utskottet, till bemötande af anmärkningen, endast
åberopa de motiv, som grundlag* dess förra beslut.
7 §. i mom. Arrende- och andra Contract etc, Vid denna punkt
liar. Herr Stråle anmärkt, att dea förändring Utskottet föreslagit är omo
-
Eevilinings-TJt-sköttets Utlåtandes N:o 35.
tivered, stridande emot principen för stämplade pappersafgiften, och så
obestämd, att den säkerligen skall komma att föranleda många tvister
och rättegångar, samt derföre föreslagit, att antingen låta i83o års Förordning
härutinnan förblifva oförändrad, eller ock att gifva ett så tydligt stadgande,
att tvister undvikas.
Då Utskottets afsigt varit att, så mycket som möjligt, gifva Författningen
en tydlighet och bestämdhet, sorn undanröjde ali tvätydighet och
anledning till tvister, har Utskottet, enär af den gjorda anmärkningen
bevises, att den redaclion, hvilken Utskottet här begagnat, icke fullt svarat
mot denna afsigt, velat tillstyrka
följande förändrade redadtion af denna punkt:
Arrende och andra Contrakt emelian enskilde personer\3
angående Egendomar, Hus, Rum, Bodar, Källare, Tomters
Trädgårdary Akrar, Angar och Beteshagar m, m. så pä
landet sorn i städer ne} skola, oafsedt det sätt hvarpå de
finnas upprättade, jemväl om de blifvit för vederbörande
Embets-Verk och genom deröfver meddeladt Protocolls-Utdrag
af slutade, antingen krifvas på eller beläggas med
stämpladt papper, beräknadt efter den arrendesumma, hyra
eller afgäld3 som för ett dr i penningar utgöres; samt
att i slutet af mornenlet tillägges: dock belägges ej Contraut
med ny Charta förr, än nytt sådant upprättas eller förnyadt
aftal göres.
Vid detta mom. har Herr Leffler anmärkt, att Utskottet synes haft
för afsigt att öka stämplade papperet för Hyres-Contract, hvilket Herr
Leffler ansett olämpligt, men, såsom Utskottet redan anfört, har, i följd
af erhållne upplysningar derom, att den i förra Författningen befintliga
redaclion föranledt tvekan vid tillämpningen, Utskottet med den föreslagne
förändringen endast afsett att förtydliga stadgandet och söka förekomma
ovisshet om rätta förståndet deraf.
1 anledning åter af Herr HessLes anmärkning, att sådane Contract
som å landet, serdeles i de fleste skogstrakter, upprättas emellan jordegare
och torpare eller andre personer om någre tunnland jord, dervid -städja
erlägges, och för hvilka Contract äfgiften blefve obetydlig, om densamma
beräknades efter årliga afgälden; får Utskottet tillstyrka,
att ett stadgande må i Chartae-SigillaUe-Förfatlningen inflyta, som
bestämmer afgiftens beräknande för dylika Contract efter fem
12
Bevil In i n gs-Ut skot tels Utlåtande IT: o 55.
procent af elen efverenskomna slädjan, eller, då utöfver städjan
prsestationer följa med slädjeräntans tilläggande, till piics ta tio lierne
s värde.
7 §. 4 norn. Emot Utskottets förslag, att Köpe- Bytes- och Gåfvobref
oi» skepp, fartyg och båtar böra, för att vara gällande, förses med
eharta-sigillata, har Herr Modin anmärkt, att det för honom éj vöre tydligt,
att ett Köpebref om fartyg eller hvart och ett annat Köpebref, som
är uppgjordt i enlighet med de i Lag föreskrifne grunder, skall kunna anses
ogiltigt, derföre, att underlåtenhet skett i afseende å charteringen, oell
har Herr Modin derföre önskat bestämd föreskrift härom, samt alt Utskottet
måtte föreslå något correctiv emot underlåtenhet i denna del.
Utskottet har så mycket mindre funnit denna anmärkning böra föranleda
till ändring i hvad i detta afseende blifvit föreslaget, som den
gifna föreskriften utgör det enda correctiv för missbruk i detta fall, som
Utskottet, till undvikande af sjöfartens betungande med några svårigheter,
kunnat för närvarande vidtaga.
7 6 morn. Uti detta mom. har Herr Hessle önskat förändring,
bäntydande dertill, att alla skuldebref böra skrifvas på stämpladt papper,
samt dessutom äskat, att föreskriften i detta morn. må så förtydligas, att,
då en det af ett skuldebrefs belopp är gulden och afskrifven, samt det
endast för återstoden uppvisas hos Domstol eller _Executor, villrådighet
ej må uppstå angående handl jugarnes charterande.
I anledning af det utaf Herr Hessle yrkade förtydligande af momentets
föreskrift, får Utskottet vördsamt föreslå det tillägg dertill,
att stämplade papperet bör beräknas efter det capitalbelopp, i
afseende hvarå uppvisandet af skuldebref eger;;rum}
Men deremot har Utskottet icke ansett tiden ännu vara inne att tillstyrka
en så genomgripande förändring uti bittils bestående förhållanden, som
den att föreskrifva, det alla skuldebref skola skrifvas på stämpladt papper, '
och i följd deraf kan Utskottet icke heller understödja det jemväl af Herr
Hessle gjorda förslag orri chartering af Diseont-Reversal, då de, till låns
erhållande, inlemnas. *
7 §.. 8 mom. Utskottets förslag, att belägga enskildes f eller PrivatBankers
Assignalioner och Deposit-bevis m. m. med Charta-Sigillata, har
inom alla fyra respective Kiks-Stånden rönt motstånd af de fleste talare,
sorn yttrat sig i ämnet. De skäl, som till ogillande af Utskottets förslag
blifvit anförde, hafva hufvudsakligen varit; obilligheten aW belägga dessa
Bevillning^-Utskottets Ull utande JY:o 35.
papper med dubbla afgifter, då för assi g ner ing å Banken en Folic-afgift
erlägges,, och Prival-Banks-egare betala bevillning å den behåll ning' de af
denna rörelse kunna ega, den menliga inverkan, som genom förslagets antagande
skulle uppkomma för Privat-Bankers och Hypotheks-Föreningars
bildande, och det just i en tid, då man vill uppmuntra- deras uppkomst;
att förslaget vore stridande emot den allmänna grundsatsen, att
indirect beskattning icke bör användas, der den directa kan ega rum o. s. v.
På de sålunda emot förslaget andragne skäl, och sedan Bikets Jlögloflige
Ständer nu mera beslutat, att, för assignering å Bikets Ständers
Bank, en Folio-afgift af 4 Bdr bör erläggas, har Utskottet funnit sig ega
anledning att frångå sitt tillstyrkande i detta afseende; och föreslår alltså,.
att ej blott 7 §:s 8 morn., utan äfven alla de punkter i förslaget,
som dermed stå i sammanhang, må utgå.
i3 Jf. 2 morn. Herr Domprosten Holmström har anmärkt, att stadgandet
af ti Bdr 3a sk. böter, för försummelse eller misstag' vid chartel.
ing af handlingar, vore obilligt, samt föreslagit, att samma böter antingen
måtte nedsättas till hälften,, eller bestämmas lill någons viss multipel:
af den felande chartam
Utskottet., sorn icke finnér skäl att förändra ett stadgande, som under
en längre tid visat dess nytta, till förekommande af underslef vid chartering
af skrifter och handlingar, anser sig böra härutinnan vidblifva sitt
förslag, och att ifrågavarande stadgande må eforändradt än vidare bibehållas.
16 §. Herr Friherre Ehrenborgh samt Herr af Bl bergh hafva
vid denna anmärkt, att Utskottet borttagit de stadganden, sorn hade afseende
å Domares frikallande från skyldigheten att ställa borgen för det
stämplade papper de till försäljning emottaga, och hafva såsom skäl för
anmärkningen anfört, att det vore olämpligt, alt Domaren? på en gång
skall vara förpligtad att hålla stämpladt papper allmänhetan tillhanda,
och förnekas att erhålla det utan horgen.
19 §. 2 morn. Herr Dalman har afstyrkt, att lysningssedlar för
drängar och allmogens söner, äfvensom för alla personer, hvilka ieke betala
bevillning för förmögenhet, skola charteras; och Herrar af Billbergh
och Tham hafva klandrat det af Utskottet foreslagne sätt för redovisning
af den för lysningssedlar ingående afgiften.
I anledning af Herr Dalmans anmärkning, har Utskottet icke funnit
skäl alt frångå dess förslag; och hvad Domares skyldighet att, för det
Bevillnings-Uiskotiels Utlåtande N:o $$.
‘.stämplade papper de emottaga, ställa borgen, äfvensom redovisningssätlgt
•för de till lysningssedlar begagnande cbartor, angår; så får Utskottet förklara,
att, i afseende å så Adil dessa, sorn alla andra ändringar, hvilka
Utskottet föreslagit rörande det reglemeittariska, Utskottet följt Kongl»
Stats-Contorets på Kongl. Maj:ts. befallning utfärdade Kungörelse den 14
Mars 1032; och då denna Kungörelse ännu är gällande, samt de stadganden
densamma innehåller äro af administrativ egenskap, har Utskottet
ansett det vara rättast, att de föreskrifter, sorn i detta fall gälla, finnas i
Författningen intagne, och ej de, som nu mera icke tjena till efterrättelse.
Hvad slutligen angar det af Olof -Olof sson från Vermlands Län, i
sammanhang med återremissen å Utskottets^ Betänkande om stämplade
pappersafgiften, framställde förslag, att, i stället för chai tering af Köpebref
och Bouppteckningar, motsvarande afgift för sådanc handlingar må
uppbäras och redovisas, på samma sätt, som Krigsmanshus-afgiflen; . så
har Utskottet icke kunnaL finna, att någon säkrare contröl för behörigt
ingående af den Kronan tillkommande afgift för Köpebref och Bouppteckningar
skulle kunna vinnas på det uppgifne sättet, helsi som, genom
char tering af dessa document, mindre svårighet möler för Fiscaler och
Chartae-Sigillatse Ombudsmän samt andra Krono-åkiagare att utfinna och
beifra de underslef, sorn deri kunna ega rum, än genom det föreslagna
redovisningssättet, hvarigenom egentligen endast Kammar-Rätten Klefve
Ilen controleiande;
och kan Utskottet af sudane skäl icke tillstyrka bifall till Olof
Olofssons ofvanberörde hemställan.
Dock varder detta allt, tillika med anie Ledamöters afiemnade reservationer,
Rikets Högloflige Ständers upplysta pröfning underställdt.
Stockholm den 17 Octobcr 11334-
Reser vationer:
af Herr Halling: ”Såsom reservation anhåller jag, att dell* Betänkande
må få åtfölja min serskildt yttrade tanke inom Utskottet, att, sedan
samma Betänkande blifvit antaget, utan annan anmärkning än vid
Eevilinings-Wtskollcis Utlåtande N:o 3S.
sjelfva^ ordställningen uti några få omständigheter af ringa vigt, hvilka jagt
ansett genast, eller åtminstone med nuvarande för ögonblicket ej. starkare
sysselsatte betjenings-personal kunnat undanröjas, under det Utskottet
handlagt andra ärenden, liar jag för min del funnit, att, efter det sådant
skett, och ett kort Protocoll i detta ämne för dagen äfven blifvit uppsatt,
både Betänkande oell Protocoll bort justeras under denna dags förmid—
dags-pienum, hvaraf återstod flere timmar,, hvarigenom, efter min tanke,
ett af de så allmänt önskade medlen till ärendenas påskyndande
vunnits/*
Häruti instämde Herr Forssberg.
ÄfHérr Grapengiesser:- ”Emot Utskottets beslut, i afseende på förändrad
red a clio n af 7 §. 1 moni., får jag reservera mig. Utskottet föreslår,
att stämplade pappersafgiften i afseende på arrende- och andra contract
skall beräknas efter arrendesumman, hyran eller afgälden, som för ett år
♦ i penningar utgöres. Till följd af denna redaclion, komma alia de contract,
sorn ställas på ett halft år,, hädanefter att beläggas med en för
dubblad
charta emot hvad förut egt rum, och de, sorn ställas på 3:n«
månader, med en fyrdubblad» Denna betydliga förhöjning har visserligen
ej varit Utskottets mening att föreslå; men den blir likväl en gifven
följd af den nya redaclion denna §■. nu erhållit. Jag anser således att
§. bör blifva oförändrad, sådan den innehåiles uti gällande Chartae-Sigillatce-Förordningen
af den »3 Januarii i83o, hvarest tydligen bestämmes,
att arrende- och andre contract, skola antingen skrifvas på, eller bé«
läggas med stämpladt papper, beraknadt efter arrende-summan}.\\yran;
eller afgälden, då den i penningar utgöres. Att bestämma, det chartajbeloppet
skall beräknas efter ett år, då sjelfva afhandlingen eller contractet
endast kan vara upprättadt på ett halft år, anser jag vara origtigt
i tvänne afseende», emetlan det står i strid emot allt begrepp 0111 skatt»
läggning, att för en och samma sak betala två gånger, samt dessutom lea
der
tili för hög beskattning i denna väg.”
Sevillu!ngs-Vtskottcts Betänkande W;o 36.
N:o 36.
Alik. till E.vp. Utsk. den 18 Oct.
Betänkande, angående verkställigheten af Rikets Ständers
beslut, alt sportlerne inom Kongl. Maj:ts Cancellie hädanefter
skola utgå til Kronan såsom Charta? $ i gillat ae-af gift. n
Sedan Rikets Högloflige Ständer, enligt ankomne Protocolls-Utdrag
från Högloflige Ridderskapet oell Adeln af den 11 sistlidne Augusti, från
Högvördige Preste-Ståndet af den 15 September, och från Hedervärda
Röndé-Ståndet af den r3 Augusti, på sätt Stats-Utskotfets Memorial N:o
s5o utvisar, bifallit Kongl. M«j:ts Nådiga Proposition, att alla så kallade
sportler inom Kongl. Maj:ts Cancellie, med undantag endast af lösen för
de utaf Registratorerne på vederbörandes begäran meddelade afskriften
och Diarii-bevis, borde, till beiedande af en ändamålsenlig löne-reglering
för Cancelliet upphöra, och desse afgifter i stället utgå till Kronan, såsom
Charta-Sigillata, med den jemkning, att afgiften för Fullmagter, som
af Consislorierne utfärdas, icke, på sätt Kongl. Majit föreslagit, må förhöjas,
utan hädanefter utgöras till samina belopp, hvarmed Cancellie-Gebiihren
för dessa Fullmagter erlägges, samt under iakttagande för öfrigt: i:o
att afgiften vid befordringar lill civile tjenster med indelta löner icke,
såsom hittills efter antagen praxis skett, beräknas blott efter Kronovärdiet
å lönerne, utan, såsom för Chartae-Sigillalae-afgiften derå redan ar
bestämdt, efter medium af de sista 5 årens markegång; 2:0 att befordringsafgiften
för ålskillige civila tjenster med ringa löner å Stat, men betydliga
serskildta inkomster, såsom Häradshöfdingen Lands-Secreterare-, PostInspectors-
och Postmästare-tjenster, hvilken afgift hittills blott beräknats
å contanta lönen, må, efter enahanda grund, som för Charta-Sigillata
derom redan är stadgadt, utgå ; 3:o att afgiften för Afsked med pension
till 9 procent Cancellie-Gebiihr, såsom hård och betungande, afskaffas,
och blott 3 Rdr Banco, såsom för Afsked i allmänhet, erläggas; f.o att
för Constitutorial på tjenst tills vidare med åtföljande lön, enär icke,
efter gifne föreskrifter, tjensten blott på sådant sätt tillsättes, afgiften endast
beräknas såsom för Resolution i allmänhet; 5:o att för erhållne lönetillökuingar
någon afgift icke erlägges, såsom ock i allmänhet under senare
tider,
Bevillning*- Utskottets Betänkande Nsé 36-
ij
Te tider blifvit iakttaget; samt 6:0 att då, af alla Embets- och Tjenstemän
inom Kongl. Maj:ts Ca acel lie, Justi ti'as-Cancel ler en och Revisions-Secreterarne
endast undantagne, som till tjensler inom Cancelliet befordrats, någon
Cäncellie-Gebiihr hittills ej erlagts, borde ett sådant undantag jemväl
hädanefter iakttagas; så får Beviilnings-Utskottet, i afseende å verkställigheten
af detta Rikets Högloflige Ständers beslut, vördsamt hemställa
:
att under en serskild §., eller såsom ett tillägg i den blifvande
Förordningen om stämplade pappers-afgiften mätte föreskrifvas,
att ej mindre nedannämnde handlingar och expeditioner,
hvilka från Kongl» Maj:ts Cancellie hädanefter utfärdas eller dit
ingifvas, an äfven Consisloriernes Fullmagter till Pastorat i
städer och på landet, komma att, utom den derföre förut stadgade
Gharta-Sigillata, i stället för Gancellie-Gebiihr och Sigillpenningar,
beläggas med stämplad t papper, enligt följande Tariff,
hvilken är uppgjord i öfverensstämmelse med en, vid det
utaf Comilerade tiil förbättrad organisation af Kongl. Cancelliet
afgifne, och Utskottet genom remiss från Stats-Utskottet tillhandakomne
underdåniga Betänkande fogad uppgift å de belopp,
hvartill berörde sportler nu utgå, dock med iakttagande
af öfvannämnde af Rikets Högloflige Ständer beslutade förändringar
i beräkningssättet, nemligen.:
Adels-bref med 3^;
Friherre-bref ng;
Grefve-bref - -- - - -- - j5o;
Öppet bref uppå lika värdighet med det fordna RiksRåds-Embetet
- - - - - - _ I25»
Fullmagter och Constitutorial uppå Embeten och Tjen
ster
med verklig lön på Stat ^ ,y2 pre^
eent, beräknade för civile och ecclesiastike beställningar,
efter de sista 5 årens medium af de till taxering
uppgifna löne-inkomster, för hvilka bevillning
efter 2:dra Artikeln blifvit erlagd; samt för miiitaire
beställningar vid värfvade corpser, efter högsta lönen
inom graden, sådan den å Stat är uppförd, och, vid
Bih, till Ii. St, Prot. i834- S Sunil, usta A/d. 3,
j5;de Häftet,
Bevillnings-TJtskollcls Betänkande ffl.o 36»
indelta Armeen, efter Skånska Infanlerie-Regementenas
Stat.
Fullniagt eller Öppet Bref uppå beställning af den beskaffenhet,
att lön dervid ej åtföljer, eller först framdeles
kommer att åtnjutas; hvarunder jemväl förstås
tjenstegrader i Armeen — - -
cent, efter samina beräkning, som för Fnllinagt å
tjenst med lön, med iakttagande,, att för InfanterieOffieerare
beräknas lönen efter Yermlands FältjägareRegementes
Stat, och för Cavallerie-Officerare efter
Staten för Kronprinsens Husar-Regemente..
Fullmagt eller Öppet Bref uppå högre namn, heder och
värdighet af Embete eller Tjenst - — -
cent, efter samma beräkning, som för Fullmagt å verklig
tjenst.
©iplomer för Consul' -• — -r
— — General-Consul
•— •— Agent - - -
ehvad med dessa beställningar erliålles tractamente
och andra förmoner eller icke; men Diplomer för
Consuler i Afrikanske Staterne, och för de Agenter,
General-Consuler och Consuler, hvilka annars benådas
med traktamente eller lön, till det belopp, att
fern procent deraf öfverstiga ofvannämnde afgift, beläggas
med stämpladt papper till 5 procent, af den.
beställningen tillagde aflöning.
Conslitutorial på behaglig tid, eller Förordnande tills vidare
med tillagde löne-inkomster, enär tjensten icke
endast på detta sätt tillsattes - -
Resolution på tjenstebyte, elim* Transport-Fullmagt från
en corps till en annan
cent, efter samma beräkning, som för Fullmagter.
Constitutorial eller Resolution uppå transport inom samma
grad eller corps — - - -
Afsked med eller ulan pension - - - - -y
men om med Afskedet tillägges förhöjning i caracteren,
7 VJKPr°-
7 'f2 Pro*
roo Rdr.
15o •—
200 *—
6 *»
71/2 pro
s
■
3 Rdr,
,3 -T
Bevlllhings-Uiskottéts Betänkande N;o 36»
erlägges dessutom samma afgift er derföre, sorn för Caracters-bref
utgå»
Öppet Bref eller Resolutioner uppå Pension
Justitiae-Cancellerens Fullmagter för
Landsfiscaler
Stadstiscalér i de större städerne
—. i de medelmåttige -
— i de mindre - - - --
Kongl. Maj:ts~ Resolutioner och Utslag å hvarjehanda
ansökningar och besvär
Kongl. Maj;ts Dom, Deserlions-Dom, Gonfirmalion på förlikning
och Resolution af
3000 Rdr:s värde - ~
Cooo Rdr:s >— - - - - --
10.000 Rdr:s — - - - - ^
20.000 Rdr=s — - - - - --
och vidare för hvarje iooo Rdr
Ålla Kongl. Maj:ts Domar under 2000 Rdr samt sådåne,
der intet qvantum utnämnes, likasom för Resolutioner
i allmänhet, eller - - -•
Lejde- och Pardonsbref -»-■ <.
Deductions-afgift vid ingifvande af Deductioner och
Contra-deduclioner i Revisionssaker
Kongl, Majrts Pass för resa till utrikes ort -  Siats-Ministerns för Utrikes-Ärendena Pass för utländska
resande att i Riket inkomma
Kongl. Maj:ts Pass för skepp med lastning till BarbareskSlalerne
eller andra utrikes orter -  Bevis från HofCancellers-Embelet på anmälan om- utgifva
nde af Tidningar
Och bör dessutom å förenämnde från Kongl, Cancelliet
utgående Expeditioner, i stället för de såkallade Sigillpenningarne,
stämplade papperet ytterligare ökasj
Å Adels-, Friherre- och Grefvebref med 9 Rdr.
Å alla öfrige från Kongl. Maj:t utgående Expeditioner
med En Rdr; samt
Å Justitiai-Cancelierens Fullmagter för Lands- dch StadsFR
-
Bevillnings Utskottets Betänkande N;o 2G
-
scaler samt Hof-Cancellers-Expeditionens meddelande
Levis för Tidningars ulgifvande med 12 sk.
Consistoriernes Fullmagter å Pastorat komma att, i stället
för Cancellie-GeLiihren, beläggas med stäiupladt
papper till följande belopp, nemligen:
vid de större Församlingarne, i städer ocb på landet,
öfver 100 mantal - - - - - 8 — té
vid mindre Pastorat från 5o till 100 mantal - 3 — iS
vid Pastorater under 5o mantal - - - - 2 —
I Öfrigt torde, i sammanhang med ofranomförmälde föreskrifter, böra
stadgas,
att de i Charlas-Sigillatae-Förordningen medgifne undantag från
seli lindring i stämplade pappersafgiftens erläggande icke må
sträcka sig till den nu ifrågavarande afgiften vidare, än hvad här
afvan, angående Kongl, CancellietsEmbets- och Tjenstemän vid
befordringar inom Cancelliet, samt rörande erhållne lönetillökuingar
i allmänhet, är sagdt, så fianit ej eftergift deraf för fattigdom
bör ega rum, . %
Sedan Utskottet sålunda, angående sättet för den beslutade intradeas
utgående, afgifvit dess vördsamma förslag, har Utskottet äfven ansett sig
böra fästa .Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet å de controler
derför, som kunna finnas nödiga, äfvensom å nyttan för kommande Rikets
Ständer att erhålla en säker ledning för bedömandet, i hvad mon
denna, till Stats-Verket öfverflyttade afgift för framtiden kommer att
uppgå till, understiga eller öfverstiga, det på grund af förra förhållanden
beräknade årliga beloppet; och får Utskottet, i sådant afseende, vördsamt
föreslå,
det Rikets Högloflige Ständer mätte hos Kougl. Maj:t i underdånighet
hemställa, att inom så väl Kongl. Maj:ls Juslitke-Revisions-Expedition
och Stats-Expeditionerne, som ock öfrige till
Kongl. Cancelliet hörande Afdelningar, må förås noggranna aatecknings-listor,
som, jemte upptagande af Rubriker och Data, på
alla
jtfevii/nings- Utskottets Betänkande y.o 3(r.
alla ulgående Expeditioner, hvilka med denna, emot CancellieGkbuhren
svarande af'g ilten böra beläggas, innefatta uppgift å
de lönebelopp, i förhållande hvartill afgiften blifvit beräknad,
samt tillika fullständig redovisning för beloppet deraf, hvilka
anlecknings-listor, af vederbörande underskrifne, böra, genom
Expeditions- Chefernes försorg, årligen inom Januarii månads
slut, för föregående året insändas lill Kongl, Slals-Contoret, för
att uti Hufvudboken öfver Charlaj-Sigillatae-uppbörden, under
serskild rubrik, ingå, samt slutligen, tillika med denna Hufvudbok,
till Kongl. Kammar-Rätten öfverlemnas, för att, behörig
granskning undergå, hvarjemte torde böra föreskrifvas, att å
alla utgående Expeditioner antecknas, huru mycket af det bilngde
stämplade papperet utgör egentlig charta-sigillata, och huru
myckel deraf svarar emot förra Cancellie-GebnhreR oeh Sigiilpenningarne.
Hvad Utskottet sålunda föreslagit, irnderstäJJes dock vördsamt Riket*
lofiige Ständers upplysta pröfning.
Stockholm den 17 October i834-
I
I
Bevillnings-Utslcottets Memorial N:o 3j.
l
N:o 37.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 Nov\
Memorial, angående Stadgande i Bevillnings-Förordningen,
i afseende å Centonalens öfverflytt ning på allmänna
Bevillningen.
Cjenom Protocolls-utdrag ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet, har Bevillningsutskottet
blifvit underrättadt, att Hedervärda Ståndet bifallit Stats-Utskottets
uti Betänkandena Nrris 78 och 212 afgifne tillstyrkande: ”att den nu å
löner, arfvoden m. m. utgående Centonal-afgiften må öfverflyttas till och
uttagas i sammanhang med allmänna Bevillningen. Utskottet har äfven från
Högvördige Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet erhållit Protocollsutdrag
i samma ämne, och dessutom genom Stats-Utskottets Betänkande
N:o 25o inhemtat, att nämnde punkt, angående Centonal-afgiftens öfverllyttning
till allmänna Bevillningen, blifvit af Rikets Höglofl. Ständer bifallen,
på sätt Stats-Utskottet föreslagit.
Då Centonal-afgiften hittills utgått medelst innehållning af En för
hvarje Hundrade af löner och arfvoden m. m., samt endast den summa, som
i medeltal Centonalen årligen utgjort, å Riks-Statens Fjerde Hufvud-Titel för
samma ändamål som hittills blifvit uppförd, och icke förändring i utgörandet,
utan endast i uppbördssättet, af Rikets Höglofl. Ständer blifvit beslutad,
får Utskottet, till verkställighet af den af Rikets Höglofl. Ständer beslutade
öfverflyttningen af Centonalen till allmänna Bevillningen, vördsammast
föreslå:
a) att i blifvande Bevillnings-förordning 2 Art. 2 §. ett så lydande
stadgande, under serskildt moment, näst efter 2:a momentet, må
intagas: af alla löner erlägges: En för Hundrade, motsvarande dén
hittills under benämning af Centonal-afgift på löner skedda innehållning
;
b) att, i följd häraf, i 4 §. orden: ”utan afdrag af Centonalen ”
såsom af behof icke mera påkallade, böra utgå; och
c) att, för Centonal-afgiften, uti Berednings- och Taxerings.längden
N:o 2 en serskild column uti hufvud-columnen: ”Taxerings-Cornitéens
förrättning” upptages under den column, som omfattar
Bihang till R. St. Fröt. 1834. 5-te Sami. Issia Jfd. 1
' 16 .de Håftet
Bevillnings- Utskottets Memorial Is:o 3/.
bevillning efter a:a artikeln, då ofvannämnde hufvudcolumn kommer
att erhålla följande fördelning:
Taxerings-Comiteens förrättning.
CT9
a
P"
O
K
B- <1
3 cl,
b a
P
s- g
t* £
p: .h—
. »
Inkomst af boställe
och tjenst.
►3
P
N
C-f
Cfl*
g
B
S
P
o? a
g ~
B *=
p P-*
i
Afgifls
-
beräkning
p-
a 1
3* ??
i ^
7? CL,
B 6
B
o •
o o:
P B
P
tn
t-*
G P:1
CO
• l
y-i O:
1
Bevillning efter 2:a Ari*
o:
P
-P
n
5* O
9
n
P
o
o
B
P
Cfl
►—*
2 O:
? P
p-
a
Jemte underställande till Rikets Höglofl. Ständer af Utskottets ofvannämnde
förslag, får Utskottet för Rikets Höglofl. Ständer anmäla, det Utskottet,
genom Prot. utdrag från Högvördige Preste-Ståndet, blifvit underrättadt,
att det Högvördiga Ståndet beslutil, att den årliga afgift, som Ståndet
allt sedan 1810 års Riksdag sig åtagit, till Vadstena Krigsmanshus-eller
Amiralitets-Krigsmans-cassan, nemligen 3 procent af den Iöne-bevillning,
hvartill Ecclesiastika Embets- och Tjenstemän blifva taxerade, skall äfven
till nästa Riksdag, på enahanda sätt som hittills, utgå och emellan förenämnde.
bägge' milda Stiftelsers cassör, enligt redan stadgade grunder,
fördelas.
Stockholm den 4 November 1834-
Bevillnings- Utskottets "Betänkande N‘.o 3S.
N:o 38.
Ankom till Exp.-Utsk. d. i3 Kor.
Betänkande, med förslag till förändringar i 3:e och 4:e
Artiklarne af tievillnings-Förordningen.
Till Bevillnings-Ulskottets handläggning hafva från Riks-Stånden blifvit
remitterade motioner, åsyftande förändringar och förtydliganden uti åtskilliga
delar af 3:e och 4:e Artiklarne af nu gällande Éevillnings-Förordning.
Utskottet, sorn, vid handläggningen af dessa motioner, funnit sig äfven
böra ingå i närmare granskning af ifrågavarande artiklar, och, i sammanhang
med besvarandet af molionerne, för Rikets Höglofl. Ständer uppgifva
de förslag till förändringar, hvilka, enligt Utskottets åsigt, kunna i
nämnde Artiklar erfordras, har, under behandlingen af detta ärende från
Högvördige Preste-Ståndet, hvarmed Vällofl., Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet sig förenat, mottagit ett Protocolls-utdrag af den a5 Aug.,
innehållande anmodan till samtlige Utskotten, ”att företrädesvis handlägga
de vigtigaste målen, utan hvilkas afgörande Riksdagen icke kanafslutas, och
med Utlåtande öfver de samma inkomma så skyndsamt som möjligt.” Då
Bevillnings-Utskottet sålunda blifvit ålagdt att, så skyndsamt sorn möjligt,
till Rikets Höglofl. Ständer inkomma med de mål, som nämnde Utskott tillböra,
och i betraktande deraf, att-3:e och 4:e Artiklarne, ehuru utgörande
delar af Bevillnings-Förordningen, likfullt ej med föregående Artiklar i nämnde
Förordning ega ett så oskiljaktigt samband, att nödvändigt nämnde 3:e
och 4:e Art. tillsammans med i:a och a:a Artiklarne af samina Förordning
måste pröfvas och afgöras, har Utskottet, för att gå Riks-Ståndens yttrade
önskningar till mötes, och, i hvad på Utskottet ankommakan, fortskynda
behandlingen och afgörandet af ännu återstående angelägna ärenden, trott
sig böra till Rikets Höglofl. Ständers pröfning nu serskildt underställa nämnde
Artiklar, utgörande de reglemenlariska och lillämpnings-stadganden, som
Bevillnings-Förordningen innehåller, helst de samma äro tillämplige och.
komma att tillämpas, ehvad beslut Rikéts Höglofl. Ständer komma att fatta
uti de Artiklar, som egentligen röra skattebeloppen eller fördelningen af Bevillnings-summan,
hvarom Utskottet ej ännu kan ega fullständig kännedom,
då besluten uti de vigtiga frågor,, hvaraf nämnde summas belopp beror, ej
af Rikets Höglofl. Ständer ännu äro fattade.
Till undvikande af onödig vidlyftighet, har Utskottet ansett sig i detta
Betänkande endast böra upptaga de §§ , hvaruti förändring blifvit toresia
4
Bevillning^- Utskottets Betänkande- N:o 38.
gen, och, medelst utsättande så väl af §:s nuvarande innehåll, som Utskottets
förslag till förändring, äfvensom af den pagina uti nu gällande Bevillnings-Förordning,
hvartill motionerne kunna hänföras, lätta ärendets pröfning
och afgörande hos Rikets Högloll. Ständer.
Pag. 43-
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet har Johan Bengtsson från YeslerNörrlands
Län väckt fråga derom, att skattskrifningstidens början må förflyttas
från medlet af November till samma tid i Februarii månad det påföljande
året; hvilket förslag Nils Månsson från Malmöhus Län afstyrkt,
emedan han ur flere skäl funnit det vara olämpligt och overkställbart.
Då Utskottet anser den föreslagna förändringen icke kunna medgifvas
utan en högst äfventyrlig rubbning af flerfaldiga förhållanden, sorn stå i
oskiljaktigt sammanhang med Uppbörds- och Redogörelseverket på det hela,
samt då härtill kommer, att upjfrättandet af mantals-längderna, som till nödig
granskning böra vara för Berednings-, Taxerings- och Pröfnings-Comitéerne
att tillgå, icke möjligen kunde i nu föreskrifven ordning medhinnas,
om berörde förändring vidtogs; så föranlåtes Utskottet härmed
afstyrka bifall till ifrågavarande motion.
I sammanhang härmed får Utskottet, med afseende på behofvet, att
närmare bestämma den befattning, som åligger Konungens Befallningshafvandes
ombud vid mantals- och skattskrifningarne, föreslå följande redactionsförändring
i
4‘ §•
i83o års Förordning. Utskottets Förslag.
I hela Riket skola — — — I hela Riket skola — — —*
Mantals- och Skattskrifningen förrättas
inom hvarje Stad, Pastorat eller
Soqken, i närvaro af ett sådant Konungens
Befallningshafvandes ombud,
som med nödiga kunskaper förenar
anseende i orten. Af Presterskapet
må — — — —
Mantals- och Skattskrifningen förrättas
inom hvarje Stad, Pastorat eller
Socken, i närvaro af ett sådant Konungens
Befallningshafvandes ombud,
som med nödiga kunskaper förenar
aktning i orten, och hvilket eger
alt anmärka samt hos Konungens
Befallningshafvande till rättelse anmäla
hvad ombudet anser vid förrättningen
vara emot Författningarne
stridande, äfvensom om ordning
BevillriingS- Utskottets Betänkande lS:o 38.
5
och skick icke 'vederbörligen handhafves.
Af Presterskapet må —
Vid nedanstående §§. får Utskottet tillstyrka förändringar sålunda:
44 §• ^
i83o års Förordning.
Dessa uppgifter — — —
hans fastigheter, verk och inrättningar,
samt åndtligen de —• — —
46 §. 1
De vid Mantals- och Skattskrifningen
— — — — — —•
hör ett af vederbörande Pastor undertecknadt
utdrag af Husförhörsboken,
till nödig upplysning vid Mantals-
och Skattskrifningen, företes , —
47 §• 2
Embets- och Tjenstemän skattskrifvas
och taxeras för sina egna
personer, der de hafva tjenst och lön.
Vid Universiteten lörrältas —
under Academie-Räntmästarens inseende.
mom.
Utskottets Förslag.
Dessa uppgifter — t— —■
hans fastigheter, verk och inrättningar
, äfvensom fartyg om fern svära
lästers drägtighet och derutöfver
j samt ändtligen de — —- —
mom.
De vid Mantals- och Skattskrifningen
— —• —• — — —-
bör ett af vederbörande Pastor, så
vida icke han eller den person j som
dess ställe företräder j är vid förrättningstillfället
närvarande _, undertecknadt
utdrag af Husförhörsboken,
till nödig upplysning vid Mantals-
och Skattskrifningen, företes,—
mom.
Embets- och Tjenstemän skattskrifvas
och taxeras för sina egna
personer, der de hafva tjenst.
Vid Universiteten förrättas —
under Academie-Räntmästarens inseende
och i närvaro af tvänne Deputerade
af Stadens Magistrat elter
Borgerskap; skolande såväl desse
Deputerade sorn de personer _, till
ett antal af 2:ne, Academiens Rector
dertill utser> äfven öfvervara
6 Bevillning,1!- Vt slottets Betankande N:o 38.
Mantals- och Skattskrif ningen med
Städerne Upsala och Lund.
§•
Den upprättade Mantals-längdea
skall å allmän Sockenstämma till granskning
företes , eller ock, om sä begär
es , uppläsas, och sedan genom
päskrift af — — — — —.
Socknemän, styrkt blifvit, att antingen
inga eller endast .de uti serskild
Förteckning upptagne anmärkningar
blifvit till rättelse antecknade,
med sina bilagor — —- —
Pag. 47 & 4p.
. Till Utskotlet äro remitterade nedannämnde motioner, nemligen: af
Herr Fältprosten Bjursten inom Högvördige Preste-Ståndet: att Berednings-Comitéerne,
såsom umbärlige för Landet, borde upphöra; uti syftningen
af hvilken motion åtskillige Ledamöter instämt, men likväl ansett,
att Taxerings-Comiteerne företrädesvis kunde indragas; af Herr Petre inom
Yällofiige Borgare-Ståndet: att Taxerings-Comiteerne på Landet måtte upphöra;
samt af Johan Bengtsson från Wester-Norrlands Län inom Hedervärda
Bonde-Ståndet: att de så kallade Taxerings-Comiteerne må upphöra;
hvaröfver åtskillige Ledamöter sig yttrat, och deribland Ene Persson från
Gelleborgs Län: alt rättigheten, alt bestämma bevillningens belopp och
fördelning, vore en vigtig förmon, som noga borde vårdas, men att han
befarade, det ändamålet med dess utöfvande skulle i betydlig grad förfelas,
örn Taxerings-Comiteerne upphörde, emedan derigenom borttages ett föreningsband
emellan Berednings- och Pröfnings-Comiteernes verksamhet, så
mycket nödvändigare för det hela, som Pröfnings-Comiteernes sammansättning
af ett inskränktare antal personer icke medgifver möjligheten af en
på sak-kännedom grundad, omedelbarlig jemkning och granskning af Bered
nings-Comileernes åtgärder.
På de af Utskottets Ledamot , Eric Persson från Gefleborgs Län, rid
remiss af sistnämnde motion anförde, härofvan upptagne välgrundade skäl,
samt med åberopande derjemte af Bevillnings-Utskottels vid sisla Riksdag
49
Den upprättade Mantals-längden
skall å allmän Sockenstämma till granskning
uppläsas, och sedan den genom
påskrift af — — —• — .» —.
Socknemän, blifvit antingen till enlighet
med förhållandet styrkt , eller
befunne felaktigheter till rättelse anmärkte,
med sina bilagor — —
Bevillrdngs-Utslottets Betänkande N:o 38.
7
under N:o i i CPa§' 10 * 4:c^e Häftet och 5:te Sami. af Bihanget till samtelig»
Jliks-Siåndens Protocoll) afgifne och af Rikets då församlade Ständer
bifullne Betänkande uti samma ämne; föranlåtes Utskottet, som anser så
■väl Berednings- sorn Taxerings-Comitéernes bibehållande lika nödvändigt
hädanefter som hittills,
vördsamt afstyrka bifall till förenämnde motioner.
Pag 48 & 53.
Inom Vällofl. Borgare-Ståndet har Herr Santesson föreslagit förändring
af 71 §•, som, jemte 5i §. 3 morn., stadgar, att vid fastighetsvärderingen,
deh tor hvarje Län i Tariffen fastställde minimi-summan ej får understigas,
hvilket stadgande Motionairen ansett stridande emot den vigtiga
grund för skatt-utgörandet, att det skall lämpas efter de skaltskyldiges
större eller mindre förmåga dertill; men som Rikets Höglofl. Ständer vid
pröfningen af Utskottets Betänkanden N:is 5 & i5 gillat Utskottets, i anledning
af derom väckt fråga, yttrade åsigt, att minimi-tariffen, såsom varande
nödvändig norm för Bevillningens beräknande af jordbruket, på det
samma beskattning ej må i något af Rikets Län, jemförelsevis mot ett annat,
otillbörligen hvarken höjas eller sänkas, bör bibehållas;
så lärer all vidare fråga derom få förfalla.
Pag. 5o & 5i.
Herr Santesson har jemväl ansett, att den skattskyldiges egne uppgifter
på värdet af dess fastighet, enligt föreskrifterne i 60 och 64 §§., äro
mera till skada än nytta, emedan fastighets-uppskattningen, efter Motionairens
förmenande, verkslälles med mera enhet, utan all ledning eller missledning
af egarens uppgift; men då Taxeringsmännen äro, både berättigade
och skyldige, att utan afseende på uppgiften, efter förefallande skäl och
stadgade grunder, bestämma det värde, hvarefter Bevillning bör utgå, anser
Utskottet destomindre skäl att härutinnan föreslå någon förändring,
som, om äfven en och annan uppgift finnes mindre tillförlitlig, det likväl
torde få antagas, att dessa i många fall tjena lill rättelse, och
tillstyrker derföre, att motionen lemnäs utan afseende.
Pag. 53 & 70.
Likaledes har Herr Santesson yrkat, att stadgandet uti 70 §., i enlighet
hvarmed grund för egendomsvärde å Landet sökes uti åbyggnadernes
brandförsäkrings-belopp, borde helt och hållet försvinna, samt tillstyrkt,
att Brandförsäkrings-beloppet må upphöra alt vara beslämningsgrund för
Taxeringsvärdet å hus istad, på sätt i 139 §. föreskrifves.
8
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 38.
Då brandförsäkrade åbyggnader å Landet, med undantag af mindre
Lägenheter eller Lustställen, icke serskildt efter Brandförsäkrings-summans
belopp lill Bevillning anses, utan endast i sammanhang med egendomen,
hvartill de höra, i mer eller mindre mon bidraga att öka egendomens
värde, samt då, i afseende på städerne, Taxeringsmännen ega att höja
egendomsvärden utöfver Brandförsäkrings-summan, hvilken i Utskottets
tanka utgör en desto säkrare grund för miniini-värdet, som Brandförsäkringsbeloppen
skola nedsättas eller minskas, i fall de försäkrade egendomarne
förfalla eller icke behörigen underhållas; så anser Utskottet, för sin del,
någon ändring uti de härom nu gällande föreskrifter icke böra
ega rum.
Pag. 53 & 54.
Uti serskilda motioner hafva inom Välloflige Borgare-Ståndet Herr
C. Bries och Herr J. Werrn yrkat förändring i grunderne för uppskattningen
å Bruk och Bergverk, hvilka grunder Motionairerne hufvudsakligen ansett
felaktiga, dels deruti, att det värde, som uppstår genom afkaslningens
förvandlande lill Capital efter fem procent, skall vida öfverstiga vanliga köpevärdet
å Bruksegendomar, som alla i mer och mindre mon äro underkastade
conjuncturs-vexling, och dels deruti, alt det bestämda maximum för
Brukens afkastning nu mera är, genom jernprisets allmänna fall och handteringens
förändrade ställning, origtigt, och medför, vid Taxeringarne, den
obilliga följd, alt Brukens värden öfver höfvan uppdrifvas, serdeles med
hänseende till den dryga, mindre lämpliga recognitions-afgiften, samt verkar
ett' ännu större missförhållande, om införandet af förbättrade arbetsmelhoder
med en friare smidesrätt afses; hvarföre alltså blifvit föreslaget,
att, vid Taxering af Jernbruk, Comileerne må förfara på lika sätt som vid
Taxering af Jordegendom, eller, i annat fall, att maximi-ziffran i den nu
antagna afkomst-beräkningen måtte från irdel nedsättas till |:del, hvarjemte
procenten, som förvandlar afkastningen lili Capital-summa, må ifrån fem
förhöjas till sex, med lemnad latitud för Comiteerne, att vid serskilde
förhållanden kunna höja sistnämnde procent ätjda till åtta.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet, hvad först angår frågan om
Capital-beräkningen efter fem procent, funnit någon förändring af denna
hittills antagne allmänna grund, hvilken äfven är gällande för Frälse-räntors
förvandling till Capital, destomindre vara af behofvet påkallad i afseende på
Bruks-värderingen, som nu gällande uppskattnings-method medför den fördelen,
Bevillnings-Utskottcts Betänkande Is:o 38T g
delen, att conjunclur-vexlingen dervid kan behörigen afses, enär uppskattningen
tillvägabringas pä grund af de nästan årligen föränderliga tillverknings-
och försäljnings-prisen, då deremot hemmans-värderingen måste
efter helt andra, af förändringar i varuvärden mindre beroende grunder
verkställas; och beträffande sedermera maximi-beloppet för inkomst-beräkniugen,
så enär. Utskottet af erfjtrenheten inhemtat, dels att tillämpningen af
detta maximum egentligen ifrågakommer vid mera förmontiga verk, för
hvilkas behöriga uppskattning det likväl funnits nödigt och ej skäligen kari
anses för högt, och dels att minimi-summan blifvit så billigt beräknad, att
öfver dess tillämpning något skäligt missnöje i allmänhet icke försports,
samt då, i afseende på Recognitions-smidet, Taxeringsmännen ega rättighet,
att i de fall, der det privilegierade smidet anses gifva större behållning
kn Recognitions-smidet, till afgift värdera hvart för sig, anser Utskottet,
med afseende jemväl derå, att de ifrågasatte förbättrade arbetsmethoderne
vid Bruk och Bergverk ännu icke hunnit mera allmänt införas och blifva
kände, någon förändring i de antagne graderne för bestämmandet af egarens
behållna vinst utaf hvarje skeppund smide icke helier lämpligen kuuva
ega ruin, hvadan Utskottet
ej kan tillstyrka bifall å ifrågavarande motioner; hvarvid Utskottet
likväl lår föreslå nedanstående redactions-förändring i
7a §•
i83o års Förordning. . Utskottets Förslag.
Vid Bruk och Bergverks värde- Vid Bruk och Bergverks värde
Likväl
och på det Staten må vara Likväl och på det Staten å ena si
forsäkrad
om en viss minimi-bevill- dan må vara försäkrad om en viss
ning, såväl af Bruk som af Landt- minimi-bevillning, lika så väl af
egendom, stadgas härmed, att i in- Bruk som Landtegendom, samt Bruks-,
tet fall mera än -fidei eller mindre egare å andra sidan icke må taxeras
jun fidei må anses såsom egarens be- öfver hvad billighet fordrar, stadga*
hillna vinst. — — — — — härmed, alt i intet fall mindre än
— — - — — — — -—. — f:del och mera än ^'del må anses
såsem egarens behållna vinst. —
Bihang till R St. Prat. l&Ji. S-te Sami. i^ta Afd.
IS:ds Haltel
10
Bevillnings-Utsholtets Betänkande IV'.o 38.
Enär en olika tillämpning af föreskrifterna om värderingen af Bruk
och Bergverk skall hafva förekommit, till och med inom samma Län , har
Utskottet funnit tjenligt, att, till vinnande af enhet i grundprinciperne för
nämnde värdering, vid Bevillnings-Förordningen fogades en calcul, till ledning
och upplysning vid beräkningarne; i hvilket afseende
ett så beskaffadt förslagsvis upprältadt formulaire härhos vördsamt
öfverlemnas.
Vid nedanstående §§. får Utskottet föreslå följande förändringar:
77
i83o års Förordning.
Skulle, efter föregången noga
granskning af Mantals-längderne, samt
de så väl vid Mantalsskrifningen,
sorn vid längdens uppläsande å Sockenstämma
—• — —• — —•
.9'
Ledamöterne i de serskilda Berednings-Comiteerne
— — —
Sker annorlunda, vare den uteblifvande
förfallen till ett vite af Sex Riksdaler
Trettiotvå Skillingar till Socknens
fattige; — — — ■— —
92
När Berednings-Comiteernes Ledamöter
— — — ■— — —
hvarje dass och enligt hvad i 90 §.
stadgas.
96
Taxerings-Comitéerne skola —
— — — — — alltid med
uppmärksamheten fästad på det sto
-
Utskottets Förslag.
Skulle, efter föregången noga
granskning af Mantals-längderna , samt
de så väl vid Mantalsskrifningen ,-  som vid längdens uppläsande eller
företeende å Sockenstämma —
§•
Ledamöterne i de serskilda Berednings-Comiteerne
— —r —
Sker annorlunda, vare den, utan laga
förfall_, uteblifvande förfallen till
ett vite af Sex Riksdaler Trettiotvå
Skillingar till Socknens fattige; —
När Berednings-Comiteernes Ledamöter
— — — — — —
— _____ — inom hvarje
dass och enligt hvad i 8g och 90
§§. stadgas.
§• / .
Taxerings-Comiteerne skola —
— — — — — alltid med
uppmärksamheten fästad på det slo
-
Bevillnings- Utskottets Betänkande JY:o 38.
ra ändamål, som derigenom åsyftas, ra ändamål, som derigenom åsyftas,
att Statens påräknade inkomster må att Statens påräknade behof inflyta,
blifva oförändrade, utan att den ena utan att den ena mer än den andra
mer än den andra utöfver billighe- utöfver billigbeten betungas: — —
ten betungas; — — — — — — — —• — — — — —
102 §.
Häradsskrifvaren åligger, efter Häradsskrifvare åligger, vid an
det
Taxeringarne samt Pröfnings- svar såsom för tjenste!el, att, sedan
Comite'erne blifvit fulländade , enligt Taxeringarne samt Pröfnings-Comite
Uppbördsboken,
öfver all den be- erne blifvit fulländade, enligt Upp
villning,
som blifvit påförd, författa bördsboken, öfver all den bevillning,
debetsedlar, så skyndsamt, att de som blifvit påförd, författa debetsed
sex
veckor förr än uppbordstiden in- lar, så skyndsamt, att åe fyra vec
faller
— — — — — — kor förr än Uppbordstiden infaller,
Pag. 64.
Uti en från Valloflige Borgare-Ståndet remitterad motion af Herr
Bååth förekomma ålskillige uppgifter om missbruk och underslef, som årligen
skola inträffa derigenom, att nemligen Handtverkare, utan att begagna
Lärling, finna förmonligare att hålla Gesäll, hvilken ofta blott några
dagar före Mantalsskrifningen afskedas, och vid den tiden, då Mantalsskrifningarne
öfver hela Riket pågå, sedermera har svårt att få arbete, emedan
ansvaret för hans Krono-ullagor vill undvikas, och mången, med beräkning
på sin bevillnings nedsättande under minimi-beloppet, icke vill låta Gesäll
hos sig mantalsskrifvas, och har genom motioner inom Hedervärda BondeStåndet
blifvit föreslaget: af Johannes Johansson från Bohus Län, att
Husbönder må befrias ifrån allt ansvar för Torpares Krono-utskylder, då
tillgång dertill hos Torparen brister; samt af Lars Larsson från Elfsborgs
Län, alt jordegare böra ansvara för utgiflerne endast af sådane, på deras
mark boende personer, som innehafva torp emot bestämd afgäld, på sätt
Kongl. Förordningen den ig December 1827 föreskrifver; men som både
billighet och rättvisa kräfva, att de. som begagna arbets-biträde af på deras
egor skattskrifne personer, ansvara Staten för de senares utsk^lder, vid
bristande tillgång,
12
lie filtning t-Ut slottets Betänkande Lf’.o 38.
lärer å Johannes Johanssons och Lars Larssons berörde motioner
icke kunna fästas något afseende;
hvaremot, i anledning af Herr Bååths motion, Utskottet, för att efter
möjligheten kunna förekomma de af i
en sålunda förändrad redaction vid
io4
i83o års Förordning.
Husbonde häfte för Tjenstehjons,
och Ålderman eller Mästare
ansvare för hos honom mantalsskrifven
Gesälls eller arbetares jemte deras
Hustrurs och Barns utskyider,
med rättighet, att, genom afdrag å
Gesällens eller arbetarens arbetsförtjenst,
derföre göra sig betald. Lika
ansvar åligge — —- — — —
lonom uppgifne missbruk, får föreslå
§•
Utskottets Förslag.
Husbonde häfte för Tjenstehjons,
och Mästare ansvare för hos
honom mantalsskrifven Gesälls eller
arbetares, jemte deras Hustrurs och
Barns utskyider, med rättighet, alt,
genom afdrag å Gesällens eller arbetarens
arbetsförtjenst, derföre göra
sig betald. Enahanda förhållande
ege ruin i afseende på Gesäll eller
arbetare, sorn före mantalsskrifning
från Mästare af flyttat,
utan att sedermera låta p'g
skattskrifves, då i slikt Jall betalningsskyldigheten
drabbar den Mästare
, hos hvilken de senast ' under
skatteår et arbetat. Till Gesäll eller
arbetare, sorn sedan afjlyttar,
lennie Mästare bevis, att utskylderne
blifvit innehållne; och bör detta bevis
af Gesäll eller arbetare företes,
då han hos vederbörande auctoritet
om pass anhåller, för att sig till
annor ort begifva. Åliggande det
den Mästare, hos hvilken han derefter
först arbete erhåller, att honom
beviset affordra, eller ock, i saknad
deraf, för utskylderne ansvara, med
samma vilkor, som redan nämnde
åro. Lika ansvar åligge —• — —
Bevillnings-Utskottets Betänkande JV'o 38.
Pag. 64.
Lars Larsson från Skaraborgs Län liar inom Hedervärda Bonde-Ståndet
väckt motion, att, till förbättring af Häradsskrifvarnes lönevilkor, debetsedelslösen
matte bestämmas efter sådane grunder, som afse besväret med
debiteringen, så alt debiterings-arfvodet för utskylder till och
med 4 R*dr blefve
i sk.
från 4 “ liU mecl IO R-’dr
—
— io “ — — — 20 “ . . * ......... 4 —
— 20 " — — — 3o *'
6
_ 30 •< _ _ _ 5o “ 8 —
samt att , då utskylderne gå derutöfver, lösen skulle med en procent af
summan utgöras; hvaröfver åtskilige Ledamöter afgifvit yttranden.
Då, enligt 107 §. af nu gällande Bevillnings-Förordning, Skattskrifva
rejn erhåller för hvar och en debetsedel, som ej öfverstiger 5 R:dr, en
skilling; derutöfver lill och med 5o R:dr, två skillingar, och för debetsedlar
af ännu högre summa åtta skillingar; samt enär den sålunda bestämda
afgiften endast afser en skälig ersättning af kostnaden för debetsedlarne,
anser Utskottet, helst den föreslagne förändringen, oaktadt Molionairen
synes bysa motsatt åsigt, i sjelfva verket skulle komma att utgöra
ea ökad beskattning för de skattskyldige,
sig icke kunna tillstyrka bifall ä Lars Larssons motion, att Häradsskrifvarne
måtte få åtnjuta förhöjd lösen för debetsedlar.
Vid nedanstående §. får Utskottet föreslå ett så lydande tillägg;
110 §.
i83o års Förordning. Utskottets Förslag.
Dessa Taxeringar förrättas — Dessa Taxeringar iörrättas —-
— — — — — vara Comité- — — — —■ — vara Comite
•rnes
Ordförande. ernes Ordförande. Ej md Öfver
ståthållare
eller Konungens Befallningshafvande
till Taxeringsman
väljasj ej heller ege den., som till
Ordförande serskildt kan utses j att
såsom tillika vald Taxeringsman uti
förrättningen deltaga.
Pag. 66.
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet har Anders Nilsson från Malmöhus
Län, i afseende på Städernes Taxerings-Comiteer föreslagit en sådan förän
-
Bevillnings-Utshottets Betänkande JV'.o 38.
clring, att berörde Comiteer hädanefter skola bestå till ^‘.del af Borgerskap
och ^delar af öfrige skattdragande invånare, samt att, vare sig på erinran
af en eller flere af Comiteens Ledamöter, den skattskrifne må anses skyldig
med ed fulltyga sin uppgift om årliga inkomster, derå de, som hålla
bok och räkning, på anfordran voro pliglige att sådane, behörigen afslutade,
inför Gomiteen uppvisa,- men sorn den ifrågasatte förändringen, i sig
sjelf orättvis, då städernes personal utgöres lill större delen af Borgare,
hvilka med billighet icke kunna frånkännas rättigheten att, enligt nu gällande-föreskrift,
deltaga uti Taxerings-Comiteerne, till halfva antalet deraf,
skulle i verkställigheten fleiestades möta svårigheter i brist på andra Ledamöter
än af Borgerskapet, samt den uppgifne, till följd af äldre beskatlningslagar
förr begagnade, men såsom förhatlig längesedan afskaffade
utvägen att låta genom edgång och företeende af Böcker styrka uppgifternes
rigtighet, numera synes destomer olämplig och obehöflig, jorn Taxeringsmännen
ega ovilkorlig rätt, att, efter förefallande skäl och omständigheter,
ändra de skattskyldiges egna uppgifter; så
anser Utskottet sig böra afstyrka bifall till Anders Nilssons ofvannämnde
motion.
Utskottet får tillstyrka nedanstående förändring uti
i2p §. 2 mom.
i83o års Förordning. Utskottets Förslag.
Enär vid stadgande af — — Enär vid stadgande af — —
— — För verkställigheten häraf, — — För verkställigheten häraf,
åligger det ej mindre allmänna åligger det ej mindre allmänna
Brandslods-InrättningensDireclionäu, Brandstods- och Brandförsäkringsi
afseende å — — —■ — — Inrättningars Directioner än, i afseende
å — — — — — —-
Pag. 72—73.
Af Herr Petre' är motion väckt, att, för de Län, som äro mycket
vidsträckta och utgöras af 2:ne Provincer, den föreskrift vore af nöden,
att Pröfnings-Comite' icke ovilkorligen skulle för hela Länet ega rum i Residence-Staden
allenast, utan borde, i betraktande af de skäl, sorn Motionairen
förmält sig skola muntligen utveckla, kunna, efter omständighet^ -  nes föranledande, hållas i 2:ne District af Länet; samt af Herr Santesson:
att valet af Ledamöter i Pröfnings-Comite, ej ensamt må bero af Landshöfdingen,
utan att hvarje års Pröfnings-Cornite' bör få nämna åtminstone
B erill ning s-Utskottets Betänkande N'.o 38.
i5
en eller ett pär Ledamöter af hvarje Ständ eller Class till det påföljande
årets Pröfnings-Comite, utan afseende på om de blifva Taxerings-Comiteens
Ledamöter eller icke, och att uti Författningen borde lemnäs frihet, att
för 2 ä 3 år å iad bibehålla någon eller några sådane, till befordrande af
enstämmighet och lika åsigter; äfvensom att, efter slutet af första blifvande
Pröfnings-Comité i hvarje Län, en förteckning på de stadgade värdena
å alla egendomar borde tryckas, och dels åtfölja Läns-Tidningen, dels tillräckligt
antal exemplar hållas tillhanda framdeles blifvande Beredningsoch
Taxerings-Comiteerne. till utdelning emellan Ledamöterne, samt framdeles
hvarje år skeende förändringar i åsatte vården äfvenledes genom tryck
allmängöras.
För bifall till Herr Petrés omförmälde förslag, i afseende hvarpå
Utskottet saknar kännedom af den lofvade muntliga utvecklingen, möter,
utom oformligheten , att på serskilde District fördela minimi-summan af
fastighetsvärdet för hvarje Län, den svårighet, att hufvudsakliga ändamålet
med Pröfnings-Comitéen, nemligen enhet i beskaltnings-principerne, skulle
i betydlig mon förfelas genom en sådan förändring, hvilken dessutom ej
synes vara af behofvet påkallad, då Landshöfdingarne, enligt i35 §., ega
att bestämma stället för Comiteens sammanträde, samt Comiteens Ledamöter
undfå ersättning för resekostnaden; och hvad angår Herr Santessons
framställning, så, utom det olämpliga, som synes förekomma deruti, att
ett. föregående års Pröfnings-Cömite skulle inom sig utse vissa Ledamöter
för näslpåföljande eller flere års Pi öfnings-Comitcer, inskränktes derigenom
den fria valrätt, som Berednings- och Taxerings-Comiteerne hittills för
hvarje år utöfvat, samt då den föreslagna förteckningen å hemmansvärden,
i Utskottets tanka, skulle medföra betydliga både kostnader och besvär,
utan motsvarande nytta, föranlåtes Utskottet, på alla dessa förenade skäl,
vördsamt afstyrka bifall till Herrar Petrés och Santessons ifrågavarande
motioner.
Vid nedanstående §§. föreslår Utskottet följande förändringar:
,35 §.
i83o års Förordning. Utskottets Förslag. -
Pröfnings-Comiteen, som eger Pröfnings-Comiteen, som eger
— — sammanträde Comileen un- — — sammanträde Comiteen, och
der Ordförande af främste Ledamo- välje inom sig Ordförande_, på sätt
ten bland Ridderskapet och Adeln. om Berednings- och Taxerings
Comité
er stadgadt är.
i5 Båeillnings-.Utsbotlets Betänkande N:o38.
i37 §•
Konungens Befallningshafvande Konungens Befallningshafvande
— — att antingen förut hos Ko- — — alt antingen förut hos Konungens
Befallningshafvande, eller nungens Befallningshafvande eller se
senast
å den dag Comitéen samman- nast klockan tolf å den dag Comi
trSder
— — — — — — teen sammanträder, — — —•
I anledning af derom inom Utskottet väckt fråga, har Utskottet lör
sin del funnit skäligt, alt Ledamöter i Pröfnings-Comité jemväl få räkna
sig till godo tractamente för resedagar till och ifrån förrättningen; hvadan
Utskottet härmed får föreslå den deraf, föranledda förändring uti
138 §.
i83o års Förordning.
De från serskilda District i
Länet tillkallade Ledamöter njuta
skjutslega för två hästar, från och
till deras hemvist, samt tractamente,
En R:dr för hvarje dag, räknadt
ifrån Gomiteens sammanträde, lill
dess arbetet blifvit fullbordadt.
a mora.
Utskottets Förslag.
De från serskilda District i
Länet tillkallade Ledamöter njuta
från och till deras hem vist skjutslega
för två hästar, samt tractamente, F.n
Riksdaler för hvarje resedag . hvartill
dej enligt gällande Resereglemente_,
kunna anses vara berättigadeäfvensom
enahanda tractamente för
hvarje förrättningsdag, räknadt ifrån
Gomiteens sammanträde till dess arbetet
blifvit fullbordadt.
Pag. 7 5.
Inom Vallöf!. Borgare-Ståndet hafva Herrar Santesson, Wijk oeh
Leffler föreslagit, alt Götheborgs stad, lika med Stockholms, må fa sin
serskilda Pröfnings-Comité, alt utgöras af sexton personer, nemligen a of
Ridderkapet och Adeln, 2 Prester, a af Götheborgs Magistrat, deni Landjthöfdingen
utser, 8 rörelse-idkande Borgare, nemligen 2 Grosshandlare, 2
Minuthandlare, 1 Fabrikör och 3 Handtverkare, jemte 2 Ståndspersoner,
samt med nödigt stadgande lör deras väljande, i enlighet med hvad för
Stockholms Pröfnings-Coraité redan finnes förordnad!.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, ehuru Götheborgs stad lyder
»ader Styrelsen i Götheborgs och Bohus Län, och ieke har något serskildt
Upp
-
Bevillaings- Vt slottet s Betänkande Nio 38. i -
Uppbörds- och Redogörelse-Verk, såsom förhållandet är med Stockholm,
likväl ansett, att, då Götheborg, med en betydlig folkmängd , såsom andra
staden i Riket, icke hörer till någon viss dass af städer, något hinder mot
inrättandet af serskild Pröfnings-Comile i Götheborg destomindre synes
möta, som deraf icke uppkommer någon serskild kostnad förr Staten; hvadan
Utskottet beslutit, att hös Rikets Ständer föreslå de Studganden, som
för sådant ändamål funnits nödiga att införas näst efter i4o §. nemligen:
I Götheborg vare jemväl serskild Pröfnings-Comile', hvilken, under
Ordförande äf Landshöfdingen i Länet, eller den Konungen i
dess ställe i Nåder förordnar, med laglig rösträttighet, skall beslå
af 2 utaf Ridderskapet och Adeln, 2 Prester, 2 af Götheborgs
Magistral, dem Landshöfdingen utser, 2 Ståndspersoner, samt 8
rörelse-idkande Borgare, nemligen 2 Grosshandlare, 2 Minuthandlare,
samt en Fabrikör och 3 Handtverkare.
Med valet af Ståndspersonerne, så val som af Riks-Ståndens
Ledamöter för hål les på det sätt, att Taxerings-Comiteen bland
sine Ledamöter utser fyra personer, nemligen En af Ridderskap
och Adel, En Prest, E11 Borgare och E11 Ståndsperson och afgifve
Taxerings-Comiteen om detta utnämnande serskiidtProtocolls-Utdrag
t>ll Magistraten. Pröfnings-Couiiteens öfrige Ledamöter väljas på
allmän Rådstuga, så väl af Borgerskapet, som andre inom staden
skattskrifne invånare af de Stånd och Classer, som ega att i Taxeringen
deltaga.
I sammanhang hvarmed Utskottet jemväl får föreslå följande förändring
af nedanstående §§.
i4 1 §.
i8?o års Förordning. Utskottets Förslag.
Till Protocolls förande namne Till Prolocolis förande namne i
Öfver-Ståthållaren den lian tjenlig Stockholm Öfver-Slåthållaren och i
finner; dock ingen, som i någon an- Götheborg Lmds höj dingen den han
nan egenskap skall vid Pröfning®- tjenlig finner; dock ingen, som i nå
Gomiteen
vara närvarande. Karnere- gon anuan egenskap bör vid Pröf
raren
vid Öfver-Ståthållare-Embetet nings-Comiteen vara närvarande. På
i Krono-Uppbörds-ärenden skall, förra stället skall Kamereraren vitl
ulan rösträttighet, på sätt och i än- Öfver-Ståthållare-Embetet i Krono
Bihang
till R. St. Fröt. 1834. 5-te Sami. i:sta AJd, 3
16\de Häftet,
i8
B collini ags- Ut slo t tets Betänkande N:o 38.
damål, som 134 §. angående LandsKamereraren
stadgar, vid PröfningsComiteen
vara tillstädes. ÖfverStåthållaren
utsätter liden till Pröfnings-Comiteens
sammanträde, och
galle allt, sora tillämpas kan, hvad
om Pröfnings-Comite i Landsorterne
blifvit förordnadt.
142
Till kostnadernes bestridande —
— — genom flit och noggrannhet
gjort sig deraf förtjente, anslås En
procent af hela Länets Bevillnings
-
Uppbörds-ärenden samt på det senare
Lands-Kamereraren > utan rösträttighet,
på sätt och i ändamål,
som 134 §• angående Lands-Kamererare
i allmänhet stadgar vid Pröfnings-Comitéen,
vara tillstädes. Öfver-Ståthållaren
och Landshöfdingen
utsätta tiden till Pröfnings-Comiteernes
sammanträden; och galle
allt som tillämpas kan, hvad om
Pröfnings-Comite i öfrigt blifvit förordnadt.
§•
Tili kostnadernes bestridande —
—- — genom flit och noggrannhet
gjort sig deraf förtjente, anslås,
utom för Götheborg, der endast en
lämplig del af den för Staden belöpande
Bevillnings-procent an vändes,
En procent af hela Länets Bevillnings-Summa,
— — — — —
Vid slutet af 149 §. föreslår Utskottet följande tillägg:
Ej heller må till Taxerings- eller Pröfnings-Comitees handläggning
kunna återförvisas ett mål, som af Taxerings- eller PröfningsComite
redan blifvit afgjordt.
Vid nedanstående §§. får Utskottet föreslå följande förändringar:
i5o §.
i83o års Förordning. Utskottets Förslag.
Kongl. Kammar-Rättens Utslag Kongl. Kammar-Rättens Utslag
— — skola kostnadsfritt meddelas — — skola kostnadsfritt 'vederbö
den
klagande; och måga — rande meddelas och måga — —
—- — Resolutionen bör innehålla; ___ —- Resolutionen bör innehålla.
men“besvär i dessa frågor uppehälle Besvär öfver Konungens Be
-
Bevillning^- XIt skotte t s Betänkande. N:o 38.
*9
ej uppbörden af — —
151
Sedan Taxerings- och PröfningsComitéerne
— — — — —
— — skola ordentliga Uppbörds
böcker
af Häradsskrifvare på Län
-
*52
Kronofogdarne skola — —
— —; börande Häradskrifvaren,
så väl vid första som andra Uppbördsslämman
vara närvarande.
Pag. 83.
fallningshaf vandes j, PrÖfnings-Comitéens
och Kongl. Kammar-Rättens
beslut i frågor rörande Bevillning
uppehälle ej uppbörden af — —
§•
Sedan Taxerings- och PröfningsComiteerne
— — — — —
—" — skola ordentliga Uppbördsböcker
med deröfver författade sammandrag
af Häradskrifvare på Lan
§•
Kronofogdarne
skola — —
— —; börande Häradsskrifvaren,
så väl vid första som andra Uppbördsstämman
vara närvarande, för
att meddela behörig annotation d de
skattskyldiges debetsedlar j enär
Uppbördsmannens qvittence j enligt
Uppbörds-Förf attningarne j den förutan
icke är gällande.
Då' Kongl. Kungörelsen den 16 April 177\ i a §. medgifver alla
dem, hvilka till de i Kungörelsen omnämnde slöjders idkande i Eskilstuna
Fristad sig nedsätta, befrielse ifrån Mantalspenningars erläggande, samt alle
andre personela ulskylder till Kongl. Maj:t och Kronan, endast för egne
personer samt deras hustrur och barn, och hvilken befrielse ytterligare
blifvit bekräftad i Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för Fristaden af den
3 Mars 1833, Art. 6, §. 36, tinner Utskottet, serdeles som en vidare utsträckt
frihet i berörde afseende numera icke lärer kunna anses vara af
behofvet påkallad, Stadgandet i 160 §. böra bringas i öfverensstämmelse
3-0 Bevilluings- Utskottets Betänkande N:o 38.
dermed, samt får fördenskull tillstyrka, att detsamma erhåller följande
förändrade lydelse:
i83o års Förordning. Utskottets Förslag.
Från afgift efter Första Arti- Från afgift efter Första Artikeln
— — — — — — — kelu — — — — — — —
— — i Eskilstuna Flistad, så för — — — — — — —- —
egne personer, sorn för hustrur, — —• i Eskilstuna Fristad, så för
harn och tjenstehjon. egne personer, som för deras hu
strur
och barn.
Följande förändring anser Utskottet af nöden i
rör §,
i83o års Förordning. Utskottets Förslag.
3:o Upptagne fattige barn till 3:o Upptagne fattige barn till
den genom Kongl. Legoh jons-Stad- den genom Kongl. Legohjons-Stadgsn
gan af den i5 Maji .18o5 löreskrifne af den 28 November i833 föreskrif
ålder,
— — — —- — ne ålder — — — — — —•
Pag. 84.
.Af Nils Insulin är inom Hedervärda Bonde-Ståndet, på anförde
skäl, föreslaget, att, med upphörande af den stadgade befrielsen från bevillning
för Presterskapets så kallade Prostetunnor, Contracts-Prostarne matte
förpligtas att hädanefter utgöra bevillning för Prostetunnorne; hvarmed Anders
Nilsson från Malmöhus Län sig förenat; men som uti Kongl. Resolutionen
på Presterskapets besvär af den 10 Mars 1719 stadgas, ”att Pi ostarne
må, i anseende till det Embetet vidhängande hvarjehanda besvär, correspondanee
och sysslor, oförryckt och frie för all contribution j njuta
den dem bestådda spanmålstunnan af hvarje tillydande Församlings Kyrkoherberge;”
så anser Utskottet den raedgifna befrielsen frun bevillning å
Prostetunnorne äfven hädanefter böra fortfara, och får derföre
afstyrka bifall till Insulins förenämnde motion.
Då innehafvare af mindre befattningar ganska ofta äro, med de ringare
löne-inkomster de åtnjuta, mera belåtne än flerfaldige Tjenstemän med
lån öfver 200 R:dr, och i betraktande deraf, att äfven dessa, i nion af de
IfévillntngSr Utskottets Betänkande N:o 38.
2 I
dem tillkommande fördelar, böra för deras innehafvande befattningar, till fyllandet
af Statens behof bidraga, hvarjemte och enär hushyror oell inqvarterings-penningar
icke annorlunda äro att betrakta, än såsom en ytterligare
förmon vid innehafvande Embete och
lägenheter, hvilka de motsvara, böra
begrafningsbjelpen merendels utgör ett
liga vilkor varande Sterbhus, som utai
de af det dermed åsyftade understöd,
sig böra vördsamligen föreslå följande
162 §.
i83o års Förordning.
Innehafvare af en eller flere
Tjenster — — —- — — —
ej öfverstiger Tvåhundrade R:dr; —
pensioner, som icke öfverstiga Tvåhundrade
R:dr; — — — —
— — — — — mindre, än
Tvåhundrade R:drs lön, eller hvilka
från énskilda donationer härröra;
hushyror och inqvarterings-penningar;
Embets- och Tjenstemäns resepenningar
och tractamenten i Kronans
ärenden; Presterskapets så kallade
Proste-tunnor, rese-underhåll och arfvode»
i och för Riksdagar, samt det
afdrag, som, då Embets- och Tjensteman
tillträder lön, innehålles under
namn af begrafningshjelp, hvarföre
Bevillnings-afgift först bör debiteras
och erläggas, då begrafnmgshjelpen
till Embets- och Tjenstemäns
sterbhus utbetalas.
Tjenst, och lika litet som Boställs/ara
från Bevillning fritagne, samt då
högst behöflig! bidrag för ett i torf1
något afdrag bör komma i åtnjutanhar
Utskottet på sådana skäl ansett
förändringar i
mom.
Utskottets Förslag.
Innehafvare af en eller flere
Tjenster -—- — — — — —.
ej öfverstiger Etthundrade R:dr; —•
pensioner, som icke öfverstiga Etthundrade
R:dr; — — — —
— — — — mindre än Etthundrade
R:drs lön — - — —•
eller hvilka från enskilda donationer
härröra; Embets- och Tjenstemäns
resepenningar — —- — — —.
— innehålles under
namn af Begrafningshjelp.
Utskottet får jemväl föreslå följande förändringar i nedanstående moment
af sistnämnde §.
23 Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 38.
2:dra
Lagstadde Drängar och Pigor
— —• tjenstgörande eller afskedade
Krigsmän icke denna befrielse till
godo, med mindre — — —
mom.
Lagstadde Drängar och Pigor
— — tjenstgörande eller afskedade
Krigsmän icke denna befrielse till
godo, utan taxeras enligt 2y §.
med mindre —• — — — —
4:de
Kronans och Statens jemte andra
till allmänt behof anslagne byggnader,
verk och inrättningar; den
del af städernas jord, hvaraf inkomsten
utgår till aflöning åt de
städernes Tjenstemän, hvilka till
bevillning för deras löneinkomst sjelfve
taxeras; Sockne-magasin — —•
mom.
Kronans och Statens jemte andre
till allmänt behof anslagne byggnader,
verk och inrättningar, hvarunder
likväl icke må inbegripas sådana,
hvarigenom hyresmedel eller
annan inkomst till enskilde personers
eller corporationers förmon inflyta;
den del af Städernes jord,
hvaraf inkomsten är anslagen lill
aflöning åt de städernes Tjenstemän,
hvilka till Bevillning för deras löneinkomst
sjelfve taxeras; District-och
Sockne-magasin — — — —
6:e mom.
Skole-inrättningar för den af- Skole-inrältningar för den afkomst
—• — —' —■ — —- komst — — —• — — —
— — då den öfverstiger 200 — — då den öfverstiger Etthun
R:dr
—- —• —■ — —• —f drade Riksdaler. — — —• —
Då Höganäs Stenkolsgruva, Såsom varande af en större patriotisk och
för Riket gagnelig omfattning, vid sistlidne Riksdag blifvit ifrån Bevillning
efter 2:a Artikeln frikallad, enligt 162 §. 5 mora., och som de skäl, hvilka
påkallat ett sådant stadgande, ännu äro gällande, anser Utskottet sig böra
tillstyrka,
att nämnde befrielse jemväl får intill nästa Riksdag tillgodonjuta*.
Bevillning*- Utskottets Betänkande Nio 38.
Pag. 86.
Uti en till Utskottet från Hedervärda Bonde-Stundat remitterad motion,
Lar Johan Bengtsson från Vester-Norrlands Län fästat uppmärksamhet
derpå, alt då nu gällande Bevillnings-Förordning i vissa fall till återafkortning
i bevillnirgen för fattige hjonelag nied flere minderårige Larn,
saknas deremot allt bestämmande af dylik förmon för Enka i samma vilkor, och
fördenskull hemställt, att Enka med flere minderåriga barn må tillgodonjuta
samma afkortning, sorn i dylikt fall är fattigt hjonelag medgifven, och
att afkortningen må beviljas till 8 sk. för hvarje barn.
Då Enkor efter de i i65 §. uppräknade personer äro i lika om icke
oftast i större behof, än deras aflidne männer i lifstiden , af den här medgilna
lindringen, den Utskottet endast funnit skäligt att lör hvarje minderårigt
barn till fyra skillingar förhöja, samt enär Gemenskapens Hustrur och
Enkor icke billigt vis kunna anses böra vara från en sådan förmon uteslutne,
får Utskottet tillstyrka följande förändringar af
i65 §.
i83o års Förordning. Utskottets Förslag,
De af Allmogen, som ej ega — De af Allmogen, som ej ega —
— —• Fiskare och sådane torflige Fiskare och sådana torftiga personer
personer i städerne, som ej äro Bor- i städerna, som ej äro Borgare, sil
gare, skola, enär de hafva lyra barn väl som förenämnde personers Enoch
derutöfver af ett eller flera gif- kor> samt Gemenskapens Hustrur
ten, under i5 år, i den ålagde Be- och Enkor_, skola, enär de hafva
villningen njuta clt afdrag af tre fyra barn och derutöfver, af ett elskillingar
för hvarje barn. — — ler flere giften, under i5 år, i den
— — — —. — — — — ålagde Bevillningen njuta ett afdrag
af fyra skillingar för hvarje barn.
Torpare och Inhyseshjon, som Torpare och Inhyseshjon, eller
— — — — — — — — deras Enkor, som — —• — —
Pag. 86 och 87.
Riksdagsfullmägtigen af Hedervärda Bonde-Ståndet Eric Ersson från
Gefleborgs Län har, uti väckt och till Utskottet remitterad motion, föreslagit,
att invånarne i Ytter-HogcTalens Socken af nämnde Län, hvilka årligen
24
Bevillnings-TJtsVoltets Betänkande N:o 38.
hemsökas af missväxt, hvarigenom de ej sällan sättas utur ständ, att kunna
afbörda deras utskylder till Kronan, matte blifva befriade till hälften
ifrån Bevillningen elter i:a Artikeln; men enär det af Motionairen uppgifna
förhållande icke blifvit styrkt, eller kändt vore, alt Ytter-Hogdalen mera
än någon annan Socken inom Länet vöre i behof af lindring, hvars be
viljande
förekommer Utskottet så mycket mer betänkligt, sorn Motionairen
synes åsyfta, icke en tillfällig, utan en för längre tid fortfarande lindring,
så
föranlåtes Utskottet härmed afstyrka bifall till berörde motioner.
Pag. 86 och 87.
Johan Jacob Rulberg och Per Hindricsson från Norrbotten samt
Anders Normarkj J. L. Wiklund och Olof Olsson från Vesterbotten haf
va
inom Hedervärda Bonde-Ståndet föreslagit,, att, då invånarne i Norrbottens
och Vesterbottens Län blifvit, genom de på hvarannan foljda årliga
missväxter, försatte i den nöd och det elände, att de,,som ännu i allmänhet,
för erhållen undsättnings-spanmål, häfta för betydlig skuld till Staten,
framför alla andra ävo i behof af lindring i deras utskylder, en sådan lindring
i Bevillningcns utgörande, sorn efter i:a och a:a Arliklarne, blifvit
tillagd de i 166 §. af Bevilinings-Stadgan uppräknade orter, äfven måtta
till nästa Riksdag få tillgodokomrna Allmogen i Norrbottens och Vesterbottens
Län; och som allmänt kändt är, att fyra på hvarandra följande missväxtår
haft det menligaste inflytande på ifrågavarande Län, hvaraf olägenheterna
ej blott drabbat den fattigare folkclassen, utan äfven de mera bemedlade
genom deraf påkallade större bidrag till ett ökadt antal behöfvande,
samt att i följd deraf allmänna välmågan betydligen aftagit; så finnér
Utskottet berörde Läns invånare vara i ett verkligt behof af någon lindring,
den Utskottet likväl, med hufvudsakligt afseende på de fattigares betryckta
ställning, samt till beredande af en jemnare fördelning af en sådan lindring,
härmed
vördsamt tillstyrker, måtte intill nästa Riksdag endast till hälften
af Bevillningen efter ira Artikeln få tillgodokomrna dem af
Allmogen i Norrbottens och Vesterbottens Län, söm, enligt Taxeringsmännens
pröfning, anses deraf vara i behof.
Pag 86 & 87.
Uti tvänne serskilda inom Vällofl. Borgare-Ståndet väckte motionär,
har Herr Hahrij med afseende på det medellösa tillstånd, hvaruti Borger
-
Bevillnings-Utshottets Betänkande N'.o 38.
25
skåpet i Städerna Umeå, Piteå och Luleå blifvit försatte, genom en ofördelaktig
inverkan af de många missväxtår, som i senare tider inträffat i
de norra Länen, föreslagit, att invånarne i ofvannämnde städer måtte intill
nästa Riksdag få njuta befrielse från personela och näringen åtföljande
onera till Kongl. Maj:t och Kronan, eller ock lindring i desamma.
På de skäl, som föranledt Utskottet att tillstyrka lindring i berillningen
för allmogen i Norrbottens och Vesterbottens Län, får Utskottet
jemväl
föreslå, att invånarne i Umeå, Piteå och Luleå städer äfven må
intill nästa Riksdag tillgodonjuta befrielse till hälften af bevillningen
efter i:a Artikeln, dock att en sådan lindring icke bör
ega rum annorlunda, än efter pröfning af Taxeringsmännen.
Pag. 86 & 87.
Under framställning af den nödställda belägenhet, hvaruti Jemtlands
Läns invånare blifvit försatte genom flera på hvarandra följande dels svaga
äringar, dels härda missväxter, har Herr Fältprosten Edvall inom Högvördige
Preste-Ståndet föreslagit, att någon lindring uti bevillningen enligt
första och andra Art. uti blifvande Bevillnings-Stadga måtte under en tid
af fem år, eller intill nästa Riksdag, beviljas nämnde Läns invånare, åtminstone
i samma mon, som den kan tillerkännas Vester- och Norrbottens
Läns invånare: och som, i afseende på Jemtland, förekomma enahanda
bevekande omständigheter, som påkallat lindring i bevillningen för Norrbottens
och Vesterbottens Län, har Utskottet funnit skäligt
tillstyrka, att allmogen i Jemtlands Län likaledes intill nästa
Riksdag måtte få åtnjuta enahanda förmon, eller befrielse från
halfva bevillningen efter i:a Artikeln; dock under enahanda vilkor
med det, sorn blifvit fästadt vid den för Norr- och Vesterbottens
Län föreslagne lindring.
Pag. 86 & 87.
Herr Mellbin har inom Vällofl. Borgare-Ståndet föreslagit, att den
Östersunds stads Borgare, hvilka der idka näring och rörelse, medgifne
lindring i bevillningen måtte oförändrad bifallas intill nästa Riksdag, helst
de inträffade missväxterna i de norra orterna jemväl menligt invérkat på
Bihang lill R. St. Brot. 1834- 5-te Sami. ±:sta Afd,
16 :de Häftet* ,
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N'o 38.
näringarne i nämnde stad, med hvars oeconomiska betryck förhållandet
dessutom skall vara oförandradt sedan sista Riksdag; och anser Utskottet,
enär flera års allmän missväxt i orten vore, utom hvad som förut föranledt
till lindring i bevillningen, ett ytterligare skäl till dess fortfarande,
sig alltså föranlåtet
härmed vördsamt tillstyrka bifall till Herr Mellbins förenämnde motion,
dock med det förbehåll, som ofvan blifvit gjordt, i afseende
på lindringen för städerne Umeå, Piteå och Luleå.
I sammanhang härmed får Utskottet föreslå den redactionsförändring,
som. i händelse Rikets Höelofl. Ständer bifalla de här tillstvrkte lindrin
-
gar i bevillningen? blifver erforderlig
166
i83o års Förordning.
Allmogen i Herjeådalen — —
— — —— — — med mindre
än att de på ofvan anförde grund
njutit lindring till hälften från personela
afgiften, då dea icke vidare
dem efter ira Art. kan tillgodokomma;
de i Östersunds stad bosatte
Borgare, hvilka der idka rörelse och
näring, njuta intill nästa Riksdag
eftergift till en tredjedel af hvad
Femte Classens städer, efter a:a Artikeln
af denna Stadga. utgöra.
i
§•
Utskottets Förslag.
Allmogen i Herjeådalen — —
— — — — — med mindre
än alt de på ofvan anförde grund
njutit lindring lill hälften från personela
afgiften, då den icke vidare
dem efter i:a Art. kan tillgodokomma.
Befrielse till hälften af bevillningen
efter r.a Art. njuta intill
nästa Riksdag så väl de af allmogen
i Vesterbottens 3 Norrbottens
samt Jemtlands Län3 som de invånare
i Umeå 3 Piteå och Luleå städer
3 hvilka 3 enligt Taxerings männens
pröfning 3 anses deraf vara i
behof; de i Östersunds stad bosatte
Borgare, hvilka der idka rörelse och
näring, njuta likaledes3 intill nästa
Riksdag, efter enahanda pröfning af
Taxerings/nännen, eftergift till en
tredjedel af hvad Femte Classens
städer, elter 2:a Artikeln af denna
Stadga, utgöra.
Bevillnings- Utskottets Betänkande JV:o 38.
27
Pag. 87.
Då Rikets Höglofl. Ständer bifallit Utskottets Betänkande N.*o 25, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående fortfarande lindring
och befrielse i afseende på bevillningen för staden Borås, så får
Utskottet till pröfning anmäla nedanstående förändring af
167 §.
i83o års Förordning.
I staden Borås åtnjuta de invånare,
som genom dem öfvergångne
eldsvådor blifvit satte utur stånd
att erlägga personlig skyddsafgift,
befrielse derifrån, efter Taxeringsmännens
pröfning och bestämmande,
hvarförutan alla tomter, bus och
byggnader i Borås må undantagas
från bevillning, samt bevillning lör
Borgerlig rörelse derstädes utgöras
endast till hälften af hvad som så
väl i allmänhet, som för dea (klassens
städer i synnerhet blifvit stadgadt;
och kommer denna lindring
att intill nästa Riksdag fortfara.
Ulskottets Förslag.
I staden Borås åtnjuta de invånare,
som genom de staden öfvergångne
eldsvådor blifvit satte utur
stånd att erlägga personlig skyddsafgift,
befrielse derifrån, efter Taxeringsmännens
pröfning och bestämmande,
för man hustru och
barnj, hvarförutan alla tomter, hus
och byggnader i Borås må undantagas
från bevillning, samt bevillning
för handel och rörelse derstädes utgöras
endast med tre fjerdedelar af hvad
så i allmänhet, som för den Glassens
städer isynnerhet blifvit stadgadt;
och kommer denna lindring att intill
nästa Riksdag fortfara.
Utskottet har trott sig jemväl böra föreslå nedanstående mindre re
-
dactionsförändringar i
169 §•
i83o års Förordning.
De Instructioner och Förordnanden,
rörande räkenskaperna öfver
Kongl. Maj:ts och Kronans till
Statsverket anslagne räntor, samt
uppbörden och redovisningen, som
redan utfärdade finnas, eller framdeles
kunna utfärdas. — — —
Utskottets Förslag.
De Insructioner och Förordnanden,
rörande räkenskaperna öfver
Kongl. Maj:ts och Kronans till Statsverket
anslagne räntor, samt uppbörden
och redovisningen, som nu
äro gällandej eller framdeles kunna
utfärdas, — — — — —
28
Bevillnings-Utslcottets Betänkande IV-o 38.
170 §. 2 mom.
— — — — —■ * upprättas —■ — — — — upprättas
derstädes ett general-sammandrag derstädes ett general-sammandrag öföfver
bevillningen, hvilket genom ver bevillningen, hvilket genom
trycket utgifves. trycket utgifves. .
Jemte vördsamt underställande af dessa nu afgifne Förslag till förändringar
och tillägg i nu gällande Beyillnings-Förordnings 3:e och /pe
Artiklar, får Utskottet, i betraktande deraf, atl Rikets Höglofl. Ständer vid
innevarande Riksdag beslutat, att en årlig Bevillning för Caracters-fullmagler
kommer att erläggas, och i enlighet med Utskottets vördsamma hemställan
i Betänkandet N:o 34, tillstyrka,
alt Artiklarnes numerföljd i blifvande Bevillnings-Förordning i
så måtto förändras: att stadgandena om årlig bevillning af Caracters-fullmagter
upptagas näst efter de Artiklar, som afhandla
beskattningen såsom 3:e Artikeln, i följd hvaraf 3:e Art. äf nu
gällande Bevillnings-Förordning, kommer att blifva den 4:e> och
nuvarande 4-e Artikeln den 5:e.
Hvilket allt Rikets Höglofl. Ständers upplysta pröfning vördsammast
underställes.
Åtskillige Ledamöters reservationer bifogas.
Stockholm den ii Nov. 1834.
Bevillnirigs-Utsiottets Betänkande N".o 38. 2 Q
F o r m u l a i r e.
Uppgift för N. IV. Brukj till Berednings-Comiteen uti IV. IV.
Socken af IS. JS. Län för år o. 0.
Undertecknad eger (disponerar) N. JNUBruk, privilegieradt på
Hammarskatts-smide  Skepp, ooo.
för året vågfördt Recognitions-smide .... „ ooo.
Lör lidet års tillverkningspris pr Skepp, utgjorde
Ett Skepp. Tackjern vid Bruket framfördt
En Stig Kol om 24 tunnor dito
Smideslön, deruti inberäknad Smedernes tilldelning af foder,
kålgård enligt Hammarsmedsordningen samt underpris på
spanmal . .. . > . . . ■ . . * räknadt pr Skeppa
Bruksbetjeningens stat, aflöning och öfrige förmoner dito.
Bruks utskyld er af Hammarskatt, Bevillning, Recognitions-afgifter,
Tingsgästning, Bergstings-betjeningens
aflöning samt förlamade Smeders och Enkors
underhåll m. m dito.
Omkostnader, oundgängliga för Verkens underhåll dito.
Transporter till Våg och Commissionairers arfvo
den
m. m
dito.
Summa
Om Smidet till exempel uppgifves till 1000 Skepp, och försäljningspriset
är 18 R:dr pr Skepp. 18000
och tillverkningspriset är i5 R:dr dito i5ooo
Behållningen blifver då 3 R:dr pr Skepp. 3ooo
3ooo R:dr motsvara efter 5 proe. ett capital af 60000 R:dr,
hvaraf bevillningen efter 2 pr mille utgör .... R:dr
Minimi-afgift.
|:del af försäljningspriset 18 R:dr är 2 R:dr, således för 1000
Skepp. 2000 R:dr, som motsvara ett Capital af 40>°o°
l\:dr, hvaraf bevillningen blifver
.
Maximi-afgift.
■ipdel af försäljningspriset 18 R:dr är6R:dr, således för 1000
Skepp. 6000 R:dr, som motsvara ett capital af 120,000
R:dr, hvaraf bevillningen blifver
,
120
80
240
3o
Bevillnings-Utslcoltets Betänkande ]$\o 38.
Reservat loner :
af Herr Grefve von Fersen, Hans, sora reserverat sig emot den förändring
i 162 §., hvarigenom Utskottet föreslär 100 R:dr å de ställen i nu
gällande Bevillnings-Förordning, der 200 R:dr finnas bestämde såsom maximum
för befrielse från bevillning efter a:a Art., uti hvilken reservation
Herr Friherre Boije, Herrar Stuart och af Ekenstam, Herr Domprosten
Holmström, Herr Doctor Grevillius, Herr Prosten Hallbäck, samt Herr
PFijh jemväl hafva instämt;
af Herr Friherre Klingspor, som ansett, att någon lindring i bevillningén
icke borde tillerkännas allmogen i Norrbottens och Vesterbottens
Län; och hafva med Herr Friherre Klingspor sig förenat Herrar Stuart
och Wijk ;
af Herr Stuart, emot den af Utskottet vidtagne åtgärd, att till Rikets
Höglofl, Ständer nu afgifva serskildt Betänkande, med Förslag till förändringar
i 3:e och fcde Artiklarne af Bevillnings-Förordningen, hvaruti Herr
Grapengiesser och Eric Pehrsson från Gefleborgs Län hafva instämt;
af Herr Domprosten Holmström och Herr Contracts-Prosten Hallbäck,
sorn ansett alla dem, hvilka, enligt Bevillnings-Förordningens /±:e Artikel, 165
§. , ega rättighet till lindring i bevillningen, när de hafva fyra barn, äfven
böra, i likhet med hvad för Torpare och Inhyseshjon i ett senare moment
af samma §. stadgas, tillgodonjuta afdrag å bevillning, då de styrka sig haflåtit
vaccinera fyra barn ;
af Herr Fältprosten Edvall deremot, att Utskottet afstyrkt bifall till
Eric Erssons från Gefleborgs Län motion, om lindring till hälften uti bevillningen
efter i:a Artikeln för invånarne i Ytter-Hogdals Socken, uti hvilken
reservation Eric Pehrsson från Gefleborgs Län och Anders Mårtensson
från Jemtlands Län med Herr Fältprosten Edvall sig förenat;
af Herr Grapengiesser: "Jag anser mig böra reservera mig emot ett
ungefär midt i 104 §• af Höglofl. Utskottet bifogadt så lydande tillägg:
”Enahanda förhållande ege rum i afseende på gesäll eller arbetare,
"sorn före mantalsskrifning från mästare afflytta, utan aft sedermera låta sig
”skattskrifvas, då i slikt fall betalningsskyldigheten drabbar den Mästare,
”hos hvilken de senast under skatteåret arbetat. Till gesäll eller arbetare
”sorn sedan afflyttar, lemne Mästare bevis, att utskylderna blifvit innehållbe,
och bör detta bevis af gesäll eller arbetare företes, då han hos vederbörande
Autoritet om pass anhåller, för att sig till annor ort begifva. Åliggande
dgt den Mästare, hos hvilken lian derefter först arbete erhåller, att
Bevillnings-Utskottets Betänkande lV'o 38. 3i
”honom beviset affordra, eller ock, i saknad deraf, för utskylderne ansvara,
med samma vilkor sorn redan nämnde äro.”
, Ibland flera andra onera, sorn Fabriks-idkare äro ålagde, bar det alltid
varit ett ganska känbart att ansvara för alla de arbetares Krono-utskylder,
som de lemnat försvar, ty sällan eller aldrig inträffar, att en Fabriksarbetare
flottar från en husbonde till en annan, nied mindre än det skuldbelopp,
hvari arbetaren vanligen häftar, måste ställas på beting, eller att den
nve husbonden skall ansvara för en viss ringa afbetalning i veckan å skulden,
hvarigenom fabrikanten, medelst de ständiga flytlningarne, alla tider
på året, vanligen går miste om sin fordran och än mer om de utbetalde
Krono-utlagorne för sådane arbetare de gifvit försvar. På detta sätt få Fabriksidkare
årligen vidkännas ej obetydliga förluster.
Det tillägg, som det Ilöglofl. Utskottet nu behagat infoga i nämnde
eller att Mästare äfven skola ansvara för de arbetares Krono-utskylder, som
de ej försvarat, men händelsevis en vecka eller en månad haft i sitt arbete,
utsträcker husbondens ansvarsskyldighet utöfver gränsen af hvad man hittills
trott utgöra det billiga och rälta. Då Kongl. Maj:t och Kronan eger
cavent i den Mästare, som gifvit arbetaren försvar, synes det högst besynnerligt,
att alla de Mästare, bos hvilka arbetaren under årets lopp varit
sysselsatt, och som möjligen kunna vara tio eller än flera, allesammans skola
vara pligtige att ansvara för hans Krono-utskylder, de som ej gifvit honom
försvar, lika med dem, som lemnat honom sådant, ty någorstädes måste
arbetaren naturligtvis vara skattskrifven. Till hvilket tracasseri skall
detta ej föranleda vid Krono-utlagornas indrifvande? Det Höglofl. Utskottet
har säkerligen ansett sig genom tillägget bevara Kronans rätt mer än den
varit hittills, då det ansett Mästare, som ej försvarat arbetaren, böra ansvara
lika för utskyldernas erläggande, som den, hvilken lemnat detsamma , men
just genom mängden af dessa ansvarsskyldige blir säkerheten destomindre,
emedan den ene skall visa från sig till den andre, hvarigenom en fördröjd
incassering af Krono-utskylderna och mångfaldiga processer blifva en gifven
följd.
Vid fabriker, der en mängd arbetare, hundrade och derutöfver, äro
sysselsatte och hvilka tidt och ofta flytta, kommer denna nya ansvarsskyldighet
alt på ett högst kännbart sätt drabba idkarne, då det ej är möjligt
att innehålla något af arbetarnes arbets-förtjenst, emedan de nästan alla
32
Bevillnings-Utslcottets Betänkande IV:o 3g.
”äro skuldsatte. Att oupphörligt ändra Författningar, utan dertill gällande
”anledningar, anser jag dessutom vara mindre rigtigt;
af Herr Ahrnberg, som ansett den af Utskottet i Bevillnings-Förordningens
\o\ §. föreslagne förändring icke utgöra något correctiv emot de
missbruk, som dermed velat förekommas, utan att egentliga correctivet läge
i andra Författningars rigtiga hand hafvand e;
af Eric Persson från Gefleborg^ Län: ”Jag reserverar mig emot det i
följd af 72 §. af Utskottet afgifne Formulaire till uppgift för Bruksegendomar
till Berednings-Comiteen, på den grund, att jag väl medgifvit, att
Bruksegare må afdraga tillverknings-kostnaderne, men icke alt denna rättighet
må sträcka sig så långt att afdrag får ega rum för förlamade Smedersr
och Enkors underhåll samt kostnader för transporter till Yåg och Commissionairers
arfvoden;”
af Per Jönsson från Christianstads Län deremot, att Utskottet icke
funnit skäl att nedsätta det i g 1 §. Bevillnings-Förordningen stadgade vite
af 6 R:dr 32 sk. för uteblifvande från Taxerings-Comitées sammanträde.
N:o 3g.
^ *
Ankom till Exp.-Utsk. d. i3 Nov.
Betänkande, angående Städernes salu-accis.
I följd af de Stadganden, som Regerings-Formens 59, 60 och 61 §§•
innehålla, får Bevillnings-Utskottet vördsammast afgifva dess förslag, med.
hänseende till städernes salu-accis-afgifts erläggande och fördelning, hvilken
afgift vid sistlidne Statsreglering beräknades till 7,500 R:dr och utgjort
år i83o, n,838 R:dr 18sk. 4 r:st., i83t, 11,796 R:dr i3 sk. 2 r:st., och
i832, 11,829 R:dr 9 sk. 3 r:st., samt vid innevarande Riksdag i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition är föreslagen att uppföras till 7,000 R:dr eller
till lika belopp, som vid sistlidne Riksdag.
Vid pröfningen och behandlingen af detta ärende, får Utskottet i Ri
kets
Böglofl. Ständers minne återkalla, att, vid sistlidne Riksdag, Rikets
Ständer beslutade, att salu-accisen borde utgöras och fördelas tili samma
summa
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3g. 33
summa och på enahanda sätt, som den vid Kongl. Kungörelsen af den 3o
November 1810 fogade tariff utvisar; men Rikets Ständer fästade äfven det
vilkor vid detta beslut, ”att om och hvarest rättigheten att utan afgift till
städerne införa och lill salu hålla kött, dricka samt bröd är eller blifver
Landlmannen medgifven; så borde den staden för denna afgift befrias;”
och änhöllo Rikets Ständer, det Kongl. Maj:t, genom Nådig Kungörelse
täcktes till allmän kännedom befordra dessa af Rikets Ständer beslutade
vilkor för städernes befriande från salu-accis-afgifts erläggande.
Genom Nådig Kungörelse af den 22 December i83a, har äfven
Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer sålunda beslutit,
förklarat, att, på grund af i detta ämne inkomne underdåniga npplysningar
och medgifvande!!, handeln med ifrågavarande förnödenhets-artikiar
vore fri och obehindrad uti följande 3^ städer, nemligen Örebro, Lund,
Cimbritshamn, Sölfvilsborg, Laholm, Falkenberg, Wexiö, Wimmerby, Uddevalla,
Strömstad, Kongelf, Ulricajhamn, Sundsvall, Hudiksvall, Hernösand,
Umeå, Piteå, Luleå, Enköping, Sigtuna, Fahlun, Hedemora, Säther,
Sala, Skara, Fahlköping, Hjo, Alingsås, Skanör, Falsterbo, Grenna, Strengnäs,
Eskilstuna, Thorshälla, Trosa, Waxholm och Östersund, och i följd
deraf den af dessa städer utgående salu-accis-afgiftens erläggande borde
upphöra.
Då Utskottet icke kan annat än instämma uti den åsigt, som legat
till grund för det af Rikets Ständer vid sistlidne Riksmöte fattade beslut,
angående salu-accis-afgiftens utgörande, och, i öfverensstämmelse dermed,
anse, att full och ovilkorlig frihet för Landtmannen att till staden införa
och försälja kött, bröd och dricka bör fortfarande såsom vilkor fästas för
upphörandet af de städers salu-accis-afgift, hvilka icke uti ofvannämnde
Kongl. Kungörelse af den 22 December i83a finnas uppräknade, får Utskottet
vördsammast föreslå Rikets Höglofl. Ständer;
att de städer, uti hvilka rättighet att, utan afgift, införa och för
sälja
kött, bröd och dricka ännu icke är Landtmannen medgifven,
fortfarande böra erlägga den genom Kongl. Kungörelsen af den 3o
November 1810 för dessa städer stadgade salu-accis-ersättningsafgift,
intilldess införsels- och försäljnings-frihet af ofvannämnde
förnödenhets-artikiar af någon utaf dessa städer medgitves, då,
året efter det införsels-friheten är medgifven, samma stad befrias
från erläggandet af den i tariffen ufrsatte afgift.
Bihang till R. St. Prat. 1834. 5-te Sami. p.sta Afd. 5
16'-de Häjlet.
34
Bevillnings- Vt slottets Betänkande N:o 3g.
Och då, i fall detta Utskottets förslag skulle vinna Rikets Högloflige
Ständers bifall, den summa, som salu-accisen årligen kommer att utgöra,
icke till bestämdt belopp kan beräknas, helst det af den accis-afgifts-erläggande
staden beror, att, genom medgifvandet Lill Landtmannen af införsels-
och försäljnings-rättigheten, undgå afgiftens utgörande, får Utskottet
tillstyrka Rikets Högloft. Ständer:
att, på sätt Kongl. Mapts Nådiga Proposition i denna del innehåller,
endast en summa af y,5oo R:dr må vid Statsregleringen
såsom städernes salu-accis-afgift upptagas.
Jemte öfverlemnande till Rikets Högloft, Ständer af förslag till den
blifvande Bevilluings-Förordning åtföljande tariff, som utvisar repartition af
den så kallade salu-accis-ersättningen, får Utskottet vördsammast fästa uppmärksamheten
derpå, att uti den tariff, som uti detta afseende är Bevillnings-Förordningen
af den 21 Februarii i83o följaktig, äfven så kallad
Qvarntulls-ersättning för 3:ne städer finnes upptagen, utgörande för Stockholm
12,000 R:dr, för Götheborg 2,3^5 R:dr, samt för Carlskrona 025
R:dr, eller tillsammans i5,ooo R:dr. Då Utskottet likväl inhemtat, att
Kongl. Kungörelsen af den 10 Februarii 18r 3 samt Kammar-Collegii, på
grund af Kongl. Brefvet af den 16 Augusti i8i5, den 26 September samma
år utfärdade Kungörelse-stadga, att Qvarntulls-afgiflerne för städerne
Stockholm, Götheborg och Carlskrona upphört och såsom mantalspenningar
utgå, inser Utskottet icke några skäl, hvarföre uti den tariff, hvarest avgifter
som skola utgå finnas uppförde, äfven afgifter, som, i följd af på
laglig väg tillkommen förändring, upphört, böra inflyta; och får Utskottet
i anledning häraf äfven vördsammast lill Rikets Höglofl. Ständer hemställa
:
att så väl coluinnen angående Qvarntulls-ersättningen uti den tariff,
som innefattar repartition af den från städerne utgående salu-accis-ersättningen,
må försvinna, som ock att så väl de uti
ingressen till nu gällande Bevillnings-Förordning befintlige orden:
”Qvarn-tullen af Stockholm, Götheborg och Carlskrona som äfven
det i 20 §. af 2 Art. Bevillnings-Förordningen förekommande
ordet ”Qvarntull” hädanefter i Bevillnings-Förordningen icke vidare
må inflyta.
Hvilket allt vördsamt underställes Rikets Högloflige Ständers upplysta
pröfning.
De emot detta Betänkande afgifne Reservationer bifogas.
Stockholm den 12 Nov. i834-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3<). 55
Tariff
till Reparation af Salu-accis-ersättningen utaf Städerne
R:dr
R:dr
Stockholm
7,5oo
Transport
1 o,655
Götheborg
800
Halmstad ......
20
Classen:
Hedemora . .
lörsta
Helsingborg ......
65
Gefle .
« • * * *
110
Hernösand
Norrköping .
3oo
Hudiksvall
Andra Classen:
Köping
Luleå
5o
Calmar . .
1 10
Mariestad
20
Carlskrona
4oo
Piteå
—.—
Malmö. . .
160
Sala ........
Upsala . .
34°
Sundsvall
Westerås .
190
Söderhamn
.
i5
Wisby
7°
Söderköping
a5
Classen :
Umeå ... . . ,
Tredje
Wadstena
3o
Borås • . .
20
Warberg ......
20
Carlshamn
7°
Wenersborg
25
Carlstad .
35
Wexiö
—
Christianstad
9°
Femte Classen:
Fahlan . .
Jönköping
5o
Alingsås
_—
Landskrona .
85
Askersund ......
25
Linköping
100
Cimbritshamn
.
Lund .
—■—
Eksjö
i5
Nyköping
5o
Engelholm
5
Uddevalla .
Enköping ......
Westervik .
4o
Eskilstuna . ... . . .
—_
Ystad . . .
35
Falkenberg ......
Örebro
Falköping ...*,.
Grenna
——
Fjerde
Classen:
Hjo ........
.
Arboga
4 ,é « é é
60
Kongelf
1
Christinehamn
40
Kongsbacka .....
i5
3 6
Bevillnings-TJIskottets Betänkande Nio 3g,
Laholm .
R:dr
Strengnäs
Lidköping
5o
Strömstad ......
Lindesberg ......
25
Säther
Mariefred ......
Södertelje ......
Marstrand
20
Sölvitsborg
Nora ........
45
Thorshälla
Norrtelje .......
25
T rosa
Philipstad ......
a5
Ulricehamn ......
Sigtuna . ..... ,
Wimmerby , . .
Skanör med Falsterbo , .
Skara
Öregrund .
Skenninge ......
25
Östersund . . . . . ,
Sköfde
5
Östhammar
Summa B.cq R:dr
R:dr
3o
i o
10
3o
11 ,285
Reservationer:
af Herr Friherre Boije, Ludvig, sorn, i anledning af inom Utskottet
vackt fråga, huruvida icke Kongl. Kungörelsen af den 22 December i832
kunde anses upphäfven genom Kongl. Kungörelsen den 28 sistlidne Augusti,
förklarat, det han icke trodde, att Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter i
Utskottet skulle så hafva missförstått sitt eget interesse, att de ansågo Landtman
genom sistnämnde Kongl. Kungörelse icke vara berättigade att i alla
Rikets städer jemväl afyttra kött, bröd och dricka; men då Herr Friherren
hyste en motsatt åsigt, reserverade han sig så väl emot fortfarande af
den från åtskillige städer utgående salu-accis-afgiften, som emot Utskottets
tillstyrkan, att en summa af 7,5oo R:dr må vid Statsregleringen såsom städernes
alu-accis-afgift upptagas;
af Herr Friherre Kantzow: ”Jag anser det vara inin pligt att reservera
mig emot Utskottets beslut om salu-accisens bibehållande, sedan Kongl.
Maj:t, i kraft af sin myndighet i den oeconomiska lagstiftningen, genom
Kungörelse den 24 sistlidne Augusti, uppliäft det dittills existerande förbudet
emot fri försäljning i städerna af Landtmannavaror samt stadgat, att
Landtman ”ej må förmenas hvarhelst på landet och i städerne föryttra de
-
Bevillning^- Ulskollels Betänkande Avo 3g.
37
ras och grannars af vel och af dem åstadkomne tillverkningar af hvad slag
sorn helst”; att från denna allmänna försäljnings-frihet, kött, bröd och dricka
skulle vara undantagne, dertill finner jag icke något spår, och kan jag ej
heller ingå på den sats, som synes halva grundlagt pluralitetens beslut, att
nemligen en sådan försäljningsfrihet ej skulle kunna stadgas, utan städernes
medgifvande. Jag skulle mycket, misstaga mig, och i högsta grad beklaga
industrien i vårt land, om Skrå-Ordningen vore ett privilegium, som icke
kunde rubbas utan alla fyra Riks-Ståndens och Konungens sammanstämmande
beslut, och det är likväl endast utur denna synpunkt, som Slagtare,
Bryggare och Bagare-Embetena eller städernas Borgerskap skulle ega rätt
till protest emot en af Kongl. Majit, utan deras rådfrågande, medgifven handelsfrihet.
Då nu, enligt mitt sätt att förstå den Kongl. Kungörelsen af
den 24 Augusti, en sådan handelsfrihet redan är af Kongl. Majit medgifven,
anser jag följaktligen den afgift, som, under namn af salu-aceis utgått, icke
vidare böra drabba de Skrå-Embeten, som genom nämnde Förordning mista!
sin uteslutande rätt och fördenskull ej i Riks-Staten beräknas
af Herr De Besche: i den delen som Betänkandet rörer städernes
salu-accis-afgift;
af Herr Köhler likaledes;
af Herr Halling på den grund, att han ansåg Utskottet bort uttrycka
en förutsättning, huruvida Kongl. Kungörelsen den 22 December
j8Ö2, som förordnar, att införseln af kött, bröd och dricka är tillåten i
visse och hindrad i andre Rikets städer, ännu må anses vara gällande eller
upphäfven genom Kongl. Kungörelsen den 28 sisllidne Augusti, om utvidgade
rättigheter för Landtman att afyttra sine alster och tillverkningar,
emedan, utan en sådan förutsättning, Utskottet icke bort inlåta sig uti något
förslag om salu-accisen, hvars fortfarande eller upphörande helt och
hållet beror på tydningen af högst åberopade bägge Kongl. Kungörelser,
vid hvilkas jemförelse Utskottets Ledamöter varit af mycket delade tänkesätt
om deras rätta tillämpning, så vidt de med salu-accisen stå i sammanhang.
Med Herr Halling hafva sig förenat Herr Doctor Grenanderj Herr
Doctor Grevillius samt Herr Prosten Hylander.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1834-
Bevillnings-TJIskotUts Utlåtandt N.o 4o.
i
N:o 4o.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 November.
Utlåtande 3 i anledning af inom Häglof. Ridderskapet och Adeln
samt Vällojl. Borgare-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o ä3 j angående stämpling af
spelkort.
DA Utskottets Betänkande angående stämpling af spelkort, ehuru
bifallet af Ilögvördige Preste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet,
blifvit återremitteradt från Ilöglofl. Ridderskapet och Adela samt Vällofl.
Borgare-Ståndet, bör Utskottet till besvarande upptaga de anmärkningar,
som inom sistnämnde tvänne Riks-Stånd föranledt återremissen.
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln
har Herr af Billbergh föreslagit: att en underdånig skrifvelse måtte aflåtas
till Kongl. Maj:t, med anhållan, att undersökning må anställas angående
det med stämplingen af spelkort förofvade underslef; att till Utskottets
förslag, det stämplingen af spelkort i landsorterne borde verkslällas
genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg och vederbörande
Hall-Rätter eller Magistrater, må tilläggas: vidt kortfabrik i orten fin
nes;
alt Fabrikanterne må tillförbindas att förse deras korttillverkningar
med fabrikens stämpel; samt slutligen att, i stället för den af Utskottet
föreslagne straffbestämmelse för underslef vid stämplingen, samma
vile, som nu är stadgadt för den, som säljer ostämplade kort, eller 5o
R:dr, äfven må fastställas för den, som tillverkar sådane, samt derjemte a5
R:drs vite åläggas den, som begagnar dem; och har Herr af Billbergh
förmodat, att, blott ofvannämnde af honom uppgifne controler blefvo
antagne, skulle den af Utskottet föreslagne underdåniga anhållan om
stadgarnes i afseende å kortstämplingen sammandrag i en Författning och
årliga kungörande för allmänheten vara öfverflödig.
Uti detta Herr af Billberghs förslag har Herr Grefve Cronhjelm väl
instämt, men dock ansett den bästa control emot underslef i detta fall
vara, att, likasom det tillgår i Preussen, ett visst kort af hvarje lek diracte
köpes hos Kronans Stämpelmästare, som förser det med stämpel.
Bih. till R. St. Prot. 1834. 5 Samt. 1 d/d. 1
ij:de Häftet.
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o 4°-
Herr Friherre Raab har instämt med Herr af Billbergh och Herr
Grefve Cronhjelm i afseende å de åtgärder, som äro nödige för controlen,
uien ansett den föreslagne stämpel-afgiften för hög och för mycket
retande till öfverträdelse.
Herr Friherre Bojie har väl lika med Herr af Billbergh ansett en
plikt af 5o R:dr böra bestämmas för så väl den som säljer, som den
som tillverkar och ullemnar ostämplade kort; men motsätter sig på det
högsta den för begagnandet af sådane kort af Herr af Billbergh föreslagne
plikt.
Herr Grefve von Fersen yrkar, dels att stämpelafgiften må höjas
ännu mer än Utskottet föreslagit, dels att Stora Barnhusets inkomst utaf
kortstämplingen må såsom sådan upphöra och af Staten uppbäras, emot
det att Barnhuset såsom ersättning erhåller en viss årlig summa,
bestämd efter medium af de senare årens inkomstbelopp.
Herr Lefre'n har ansett plikten för försäljning af ostämplade spelkort
böra bestämmas till 5oo R:dr, men trott, att stämpelafgiften icke
borde läggas på korten utan förenas med sjelfva fabricationeu.
Herr von Troil har lika med Herr Grefve von Fersen ansett, att
Barnhusets andel i kortstämpelafgiften måtte utgå till visst belopp årligen,
men föreslår, att man intill nästa Riksdag ville försöka, huruvida
de controler, som kunna utfinnas, förmå åstadkomma, att afgiften, beräknad
till 3 sk. för hvarje kortlek, rigtigt utgår, hvarefter denna afgift
kunde förhöjas, om man sä för godt funne. Den föreslagna plikten för
spelare anser Herr von Troil icke lämplig, om icke möjligen för offentliga
ställen.
Inom Vållofl. Borgare-Ståndet:
Herr Rydin anser, att då underslef vid kortstämplingen nu ega
rum, skulle en förhöjning i denna afgift endast föranleda till flera missbruk,
minska Statens inkomst och dana Lagbrytare.
Herr Winberg anser, att den föreslagne stämpelafgiften är för hög
och skall ovilkorligen medföra korlfabrikernas undergång.
Herr Holm har väl funnit den föreslagne förhöjningen i afgiften
billig och rättvis, meri derjemte velat fästa uppmärksamheten på den
omständigheten, att medel lätt finnas att eludera Författningen, derigenom,
att konstkort begagnas i stället för de vanliga korten, hvarföre lian
föreslår ett bestämdt stadgande, att alla kort, hvarmed spel kunna öfvas,
böra stämplas och med bevillning beläggas.
Bevillning!- Utskottets Utlåtande IV:o 4°-
3
Herr Halling anser den nu varande afgiften tillräckligt stor, och
instämmer med Herr Rydin i den mening, att förhöjning i denna afgift
skulle uppmuntra införsel af utländska kort, samt med Herr Holm deruti,
att alla slag af kort, hvarmed spel kan öfvas, bora erlägga bevillning.
Herr Hallgren har väl ansett en förhöjning i afgiften böra ega rum,
men finnér det af Utskottet föreslagne beloppet för högt, och att \ sk.
för hvarje kortlek vore tillräckligt.
Herr Ekerman förenar sig med Herr Holm i den åsigt, att Bevillnings-stämpelafgift
bör ega rum för alla slag af kort.
Herr Wijk bar äfven ansett nyttigt, att närmare undersökning anställes
angående förhållandet med de i afseende å spelkorts>-stämpling
föröfvade underslef, samt yrkar för öfrigt, att mera bestämdt må uttryckas,
alt alla slags spelkort böra stämplas och betala de derföre belöpande
afgifter.
Herr Hessle har föreslagit såsom en control, att ali afgift för kort,
så väl Bevillnings- som Hallstämpel-afgiften, må uppbäras i Hall-Rätten
och derifrån inlevereras till Riksgälds-Contoret; men anser, att afgifterne
snarare borde nedsättas än förhöjas.
Efter noga öfvervägande af dessa anmärkningar och förslag, har
Utskottet, som eger full Öfvertygelse derom, att med stämpling af spelkort
underslef på ett eller annat sätt öfvats och i följd deraf anser alla
de controler, hvilka, utan att föranleda till alltför stora chikaner eller
innefatta onaturliga straffbestämmelser, kunna vidtagas, böra användas,
för att hädanefter förekomma dessa underslef och försäkra Staten om
den afgift, som från detta håll bör kunna påräknas, funnit sig böra, såsom
ett tillägg till dess förra tillstyrkande, föreslå;
a) att, i enlighet med den åsigt, som, på sätt ofvan är anfördt,
blifvit af flere Ledamöter yttrad, en underdånig
skrifvelse må till Kongl. Maj:t aflåtas, med anhållan, alt
behörig undersökning mätte anställas, angående de försnillningar,
som i detta fall påtagligen egt rum, och det
sätt, hvarpå de blifvit bedrifne;
b) att det för säljare af ostämplade kort stadgade ansvar må
så till vida skärpas, att de oslämplade korten blifva underkastade
confiscation j
4
Bcvillnings-Utskoltets Utlåtande N.-o 4o*
e) att uttryckligen må stadgas, att ej blott vanliga spelkort,
utan alla slags kort, så väl figurerade som oiigurerade, hvarmed
spel kan öfvas, skola stämplas och för desamma betalas
de afgifter, sorn blifva af Rikets Högloflige Ständer
fastställde;
rf} att, till förekommande deraf, alt flere kortlekar kunna
hallstämplas, än som blifva bevillningsstämplade, den föreskrift
må meddelas, att, vid anmälan till bevillning*-  stämplingen, afgiften, såsom hittills, insattes, i hufvudstaden,
i Rikets Ständers Bank samt, i landsorterne, i LandtRänterien,
för Riksgälds-Contorets räkning, och attesten
deröfver aflemnas till vederbörande, som bevillningsstämpJingen
verkstfller, men beledsagad af tvänne reversal,
hvilka upptaga ej mindre den afgift, sorn blifvit erlagd,
Mn antalet af de kortlekar, hvilkas stämplande sökes; börande
det ena af dessa reversal, behörigen qvitteradt, å~
terbekommas och vid hallstämpligen öfverlämnäs till HallRätten
eller Magistraten, som vid hvarje års slut till Riksgäldskontoret
insänder ett sammandrag öfver alla onder
året inkomne sådane reversal, jemte reversalen’|sjelfve,
för att tjena till control emot derstädes förde räkenskaper
öfver bevillnings-stämplingen af spelkort.
Skulle dessa nu föreslagna ytterligare controler af Rikets HöglofL
Ständer godkännas,
anser dock Utskottet nödigt, att, 1 afseende på sitt förra
Betänkande, frångå den der för kortstämpling i Hufvudstaden
tillstyrkte stämplingen i Riksgälds-Contoret, och deremot
låta det förblifva vid hvad Öfver-Ståthållare-Embetets
kungörelse af den 8 Januarii 1816 föreskrifver om stämpling
å Stora Barnhuset af alla de spelkort, som i Hufvudstaden
till stämpling förekomma,
livad deremot angår förslaget, att böterne för dem, som begagna 0.
stämplade kort, måtte förhöjas från 5 till a5 R:dr; så har Utskottet funnit
detta så mycket mindre lämpligt, som ingen erfarenhet ännu visat,
att de redan stadgade böterne af 5 R:dr någonsin blifvit ålagde, utan
att åstadkomma den verkan, som dermed åsyftas. På lika sätt har Utskottet
funnit de öfrige af åtskillige Ledamöter inom Riks-Stånden uppgifna
controler och straffbestämmelser föjr underslef vid ifrågavarande
Bevillningt-Utskolleli Utlåtande IV.o 4°-
5
stämpling, del* redan stadgade i de Författningar, som derom gälla, dels
i Utskottets tanka, mindre verksamma till det åsyftade ändamålets vinnande,
än de, som Utskottet uti det återremitterade Betänkandet N:o
a3 föreslagit;
hvarföre ock Utskottet anser sig böra vidblifva hvad nämnde
Betänkande i delta fall innehåller.
I afseende åter å stämpel-afgiftens belopp, så har en del Talare yrkat
förhöjning, en annan del nedsättning i hvad föreslaget blifvit. Utskottet
har af denna olikhet i meningarne hemtat ett ytterligare skäl alt
anse det föreslagna beloppet, såsom en medelväg emellan de stridiga
åsigterne, vara det lämpligaste, åtminstone för närvarande;
och får derföre äfven ytterligare tillstyrka, att bevillningsstämpel-afgiflen
för spelkort må fastställas till 6 sk. för
hvarje lek.
Hvad slutligen beträffar den föreslagne indragningen till Staten af
Stora Barnhusets i Stockholm andel af korlbevillningen och Barnhusets
ersättande genom ett visst årligt anslag; så kan Utskottet icke heller detsamma
understödja, dels emedan Utskottet icke finner billigt eller rättvist
att beröfva denna inrättning den förökning i inkomster, som utan
minsta uppoffring å Statens sida, endast genom Författningarnes bättre
handhafvande förmodas kunna densamma tillflyta; dels ock emedan Utskottet
trott, att om äfven, genom mindre nitisk omsorg i fullgörandet
af hvad Öfver-Ståthållare-Embetets i Stockholm kungörelse den 8 Januarii
i8i6 föreskrifver, vederbörande vid Stora Barnhuset synas hafva
vållat, alt ej så många kortlekar blifvit bevillningsstämplade, som kunna
antagas vara förbrukade; så bör dock i allmänhet nitet för en sådan
barrahertighets-inrättnings bästa vara en icke obetydlig sporre att uppsöka
och beifra de missbruk, hvarigenom minskning i dess inkomster
kan uppkomma; och då på samma gång och genom samma medel äfven
Statens fördel beredes, finner Utskottet för sin del
det vara lämpligare att hos Barnhusets förvaltning bibehålla
interesset för kortstämpelafgiftens behöriga ingående,
än att genom anslående af en årlig, af denna afgift obero
ende
summa, helt och hållet borttaga detta interesse.
Öfverlemnande dock Utskottet delta allt till Rikets Höglofl. Ständers
pröfning.
Stockholm den 12 Noyembe* *834*
i
6
Be vi lin in gs-Utskottets Ullätande IV.o 4°-
Reservationer:
af Herr Grefve H. von Fersen: ”Då jag ej kunnat instämma uti de
beslut, pluralitelen fattat i förevarande ämne, får jag vördsammast afgifva
min reservation emot detta Betänkande uti följande punkter:
1:0 Att Utskottet frångått dess i tredje punkten af Betänkandet N:o
a3 gjorda tillstyrkande: att kortstämpiingen i hufvudstaden hädanefter
hos Rikets Ständers Riksgälds-Contor må verkställas. Till frångående
af detta i förra Betänkandet framställda förslag, synes Utskottet haft
så mycket mindre anledning, sorn inga anmärkningar emot Utskottets
förslag i detta hänseende lära inom Riks-Stånden blifvit framställde,
och dessutom vid närmare eftersinnande torde visa sig olämpligheten
deruti, att verkställigheten af ett beslut, som rörer fyllandet af den af
Rikets Ständer åtagne bevillningssumman, öfverlemnas att bedrifvas af
en för Rikets Höglofl. Ständers Styrelse och inseende helt och hållet
främmande inrättning. Med all aktning för den inrättnings Styrelse,
som hittills egt detta stämplingsbesvär för Statens räkning, må det
likväl vara tillåtet hysa öfvertygelsen om den större lämpligheten,
att äfven, för verkställigheten af beslut rörande kortstämpiingen, Rikets
Höglofl. Ständer ej synas ega mindre förtroende för ett deras eget
än för ett annat ,Verk, helst vid den öfriga stämpelbevillningen, såsom
Tidnings- och Chartte Sigillatas, någon bortaccordering ej eger
rum;
2:0 Utskottets tillstyrkande: att äfven fortfarande bibehålla det slags hälftenbruk,
Staten och milda stiftelserne emellan, som hittills egt rum
med afseende å korlbevillningen, har jag ej kunnat dela. Mig synes
mera lämpligt och rigtigt vara, att en viss summa å Stat uppfördes,
motsvarande hvad dessa Inrättningar nu årligen af kortstämpiingen
kunna påräkna. Ingen rubbning blefve då hvarken för Staten eiler
Inrättningarne, utan blott mera bestämdhet å båda sidor, hvilket för
barmherlighetsinrättningarne, enligt min öfvertygelse, icke skulle vara
af obetydlig fördel, då de härigenom erhöllo en viss inkomst årligen,
och sålunda med mera säkerhet kunde beräkna vidden af deras verkningsförmåga,
oberoende af huru mycket eller huru litet kort, som
consumerades och spel öfvades inom landet. Något annat föremål
med denna stämpelafgifts erläggande, än med öfrige afgifter, torde ej
förefinnas, utan helt enkelt ändamålet dermed vara, att skaffa Staten
inkomst. Någon aflatsprocedur, eller det att för tillfredsställande af
Bevillning-Utskottets Utlåtande N.-o 4°-
T
ett i allmänhet såsom skadligt ansedt nöje, i första rummet skatta till
en barmhertighetsinrättning och dymedelst i någon nion söka försona
det felaktiga i begifvenheten på eller njutandet af ett penningödande
tidsfördrif, torde ej vara fråga om; ty då borde väl afgiften
räkna dess första uppkomst inom vårt land längre tillbaka än till en
tiderymd, blott circa ett hundrade år aflägsen från innevarande Riksmöte.
För qvarstående af det sammantrasslade förhållande, sorn nu
vidlåder denna beskattning, torde några egentliga skäl ej förefinnas,
och Utskottets för tillstyrkandet anförde motiv, det att Statens bästa,
hvad nitet derföre beträffade, vore af en underordnad egenskap i förhållande
till enskild inrättnings bästa såsom sporre för beifrandet af
missbruk eller underlåtet fullgörande af hvad anbefalldt är, torde, om
än det skulle vara öfverensstämmande med verkligheten, dock ej böra
läggas till grund för ett Rikets Ständers beslut. I följd af hvad
jag nu haft äran anföra, tager jag mig friheten vördsammast föreslå, att
Rikets Högloft.. Ständer uti 3:dje punkten af Betänkandet N:o a3 måtte
besluta:
a) att stämplingen hädanefter må- verkställas på sätt Kongl. För
ordningen
af den 3o December 1813 föreskrifver, nemligen
i hufvudsladen hos Rikets Ständers Riksgälds-Contor och
Hall-Rätten samt i landsorterne genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
försorg och vederbörande Hall-Rätter eller
Magistrater; börande afgiften för bevillningsslämplingen i
Stockholm insättas för Riksgälds-Contorets räkning i Rikets
Ständers Bank samt i landsorterne deponeras i Landt-Ränterien,
. hvarifrån densamma levereras directe till RiksgäldsContoret;
b)
att å Riks-Stalen, unde* benämning af kortstämpelersättning,
uppföres en summa, beräknad till medeltalet af den inkomst,
barmhertighetsinrättningarne af kortstämpelfgiften egt under
de sist förflulne tio åren;
c') alt från Riksgälds-Contoret utbetalas årligen lill de barmhertighetsinrättningar,
hvilka hittills egt inkomst af kortstämpel -  bevillningen, den summa, som på hvar och en af dessa inrättningar
sig belöper, efter samma beräkningsgrund, hvarefter
beloppet af kortstämpelersättningen blifvit bestämd.
Med afseende å stämpelbeloppel, har Utskottet vidblifvit hvad Utskottet
i dess förra Betänkande tillstyrkt, eller 6 sk. stämpelafgift för
8
Bevillniugs-Utskottels Utlåtande If.-O 40,
hvarje kortlek. Skadeslöst synes mig denna afgift kunnat förhöjas till
16 sk. Äfven med beräknandet endast af det nu kända icke betydliga
årliga tillverkningsbeloppet, skulle dock stämpelbevillningen derigenom
kunna inbringa circa ig,5oo R:dr om året och till icke obetydligt
belopp inkomsten af denna bevillningstitel blifva ökad. Man
har visserligen bestridt stämpelafgiftens ökande, äfven till det af Utskottet
föreslagne ringa belopp, och dervid trott sig böra befara kortfabrikernes
inom landet undergång. Grunden för detta förmenande
torde blott kunna hemta stöd från tvänne omständigheter, nemligen:
antingen det, att då tillverkningen i partie merendels på credit försäljes
till den, som i minut föryttrar den, kortfabriksegarne skulle
komma att ligga i för stort förlagsförskott, eller ock att afsättningen
å varan skulle förminskas, då, i följd af högre skatt och i förhållande
dertill stegradt pris, consumenten förmodas längre begagna varan.
Hvad den senare omständigheten vidkommer, synes correctivet deremot
ligga hos fabrikerne sjelfva, då troligen mängden af kortconsumenter
ej taga i synnerlig beräkning kortens egenskap af starka eller bräckliga,
och hvad åter det större förlagsförskottet genom den höjda stämpelafgiften
beträffar, synes den utväg vara att tillgå, i fall kortfabrikernes
förespeglade undergång verkligen skulle ega grund, den att, mot
vederbörlig borgen, anstånd på 3 eller 6 månader lemnades fabrikanten
med stämpelafgiftens erläggande. Något talande skäl för den ringa
stämpelafgiften å kort, synes mig icke förefinnas, utan tvärtom all anledning
för handen, att ora möjligt skaffa för Staten behöfliga skattebidrag
på denna väg, den jag vågar säga af alla slag ringa kännbara indirecta
beskattningsämnen likväl är af den minst kännbara egenskap
af Herr Stuart, Fredr., som instämde i förestående reservation,
utom hvad stämpelbeloppet angick, hvilket Herr Stuart ansåg böra höjas
till endast 12 sk. för hvarje kortlek;
af Herr Prosten P. P. Svedelius, som till alla delar förenade sig
uti den af Herr Grefve von Fersen afgifne reservation;
af Herr Wijk, hvilken med Herr Grefve von Fersen instämde blott
uti andra punkten angående barmhertighetsinrättningarnes andel och följaktligen
uti mom. b och c.
N:o
Bevillnings-Utskoltels Betänkaude IV.-o 41-
9
N:o 4r.
Ankom tili Exp.-Utsk. den 18 November;
Betänkande, i anledning af Herr O. Wijks motion, angående
lindring i bevillningen för invånarne i staden Wenersborg.
Uti en hos Vällofl. Borgare-Ståndet väckt och till Utskottet remitterad
motion, har Herr Wijk föreslagit, att, såsom ett uppmuntrande medel
till den nyligen afbrände staden Wenersborgs återuppbyggande, alla tomter
derstädes, så väl som de hus och byggnader, hvilka derå blifva uppförde,
måtte undantagas ifrån bevillning, samt Wenersborgs invånare för
deras borgerliga rörelse få erlägga endast hälften af den bevillning, sorn
för den dassens städer, hvartill samma stad räknas, kan blifva stadgad,
äfvensom, att eftergift i skyddsafgiften måtte få ega rum, efter TaxeringsComitéens
pröfning.
Då Wenersborgs invånare, genom den staden öfvergångna eldsvåda,
blifvit bragte i den svåra belägenhet, att lindring i bevillningen synes vara
af behofvet högt påkallad, anser sig Utskottet, äfven med stöd af hvad
Rikets Höglofl. Ständer vid flere dylika fall förut beslutat, böra understödja
Motionairens förslag; och får derföre vördsamt tillstyrka:
a') att alla tomter i Wenersborg, samt de hus och byggnader,
hvilka derå uppföras, måtte befrias från bevillning;
b') att för borgerliga rörelsen derstädes må få utgöras bevillning
endast till hälften af hvad för städerne utaf den dass, hvartill
nämnde stad hörer, kommer att stadgas; samt
c) att de invånare, som genom eldsvådan blifvit urståndsätta
att erlägga personlig skyddsafgift, må; efter Taxeringsmännens
pröfning och bestämmande, derifrån befrias.
Och hemställer Utskottet derjemte, att Wenersborgs stads
invånare må intill nästa Riksdag få tillgodonjuta ofvanberörde
förmoner.
Dock varder detta till Rikets Höglofl. Ständers närmare pröfning vördsamt
öfverlemnadt.
Stockholm den 18 November 1834-
Bi.h. till R. St. Prot. 1834. 5 Samt. 1 Afd.
ty.de
a
!0
Levillnings-Utikottets Betänkande N:o 42.
N:o 4?..
Ankom till Exp-bitsk. den 18 November,
Betänkande, i anledning af väckt fråga om enahanda ansvar ä
Taxeringsmän i städerne för uteblifvande från Taxeringsförrättnigdrnej
so/n, i afseende på 21axerings-Comite'erne
för landet_, kan bl/j va stadgadt.
Genom Protocolls-Utdrag af den 20 nästlidne October, har Höglofl.
Riddersskapet och Adeln, med bifall till en af Riddarhus-Ulskottet derom
gjord hemställan, åt Bevillnings-Utskottet öfverlemnat, att taga under öfvervägande,
huruvida uti den blifvande Bevillnings-Förordningen må införas
enahanda ansvar för Taxeringsmän, hvilka, utan laga förfall, undandraga
sig, att deltaga uti Taxeringsförrättningarne i hufvudstaden och öfrige
städei', som, i likhet med hvad hittills varit stadgadt, äfven nu kunde
finnas lämpligt bestämma i afseende på dylika förhållanden vid Taxerings-Comiteerne
för landet.
Då till Taxeringsförrättningarne i städerne, serdeles de större, ofta åtgår
en längre tid, än som erfordras för hvarje Taxeringsdistrict å landet,
inom hvilka sådane sammanträden numera vanligen på en dag afslutas,
och det följaktligen måste inträffa, att, under pågående Taxeringar i städerne,
för Taxeringsmän derstädes vid åtskilliga tillfällen uppstå hinder
att tillstädeskomma, vid hvilket förhållande ett förhöjd t ansvar, måhända
kunde för dem medföra kännbar olägenhet, och minska hågen att åtaga sig
denna befattning, som ännu af mången torde betraktas såsom ett onus,
har Utskottet, enär dessutom i städerne möter mindre svårighet, alt, utan
uppehåll i förrättningens fortgång, kunna erhålla Suppleanter, än på landet,
och af sådan anledning någon anmärkning vid 125 §. i nu gällande
Bevillnings-Förordning, under redan verkställd granskning af 3:dje och 4^de
Artiklarne, ej heller inom Utskottet egt rum,
ansett ifrågavarande förändring hvarken lämplig eller af behof
ve t påkallad, utan finnér föreskriften i berörde §. innehålla
allt hvad i detta afseende synes erforderligt.
Dock varder sådant. Rikets Höglofl. Ständers upplysta pröfning vördsamt
underställdt.
Stockholm den 18JN0vember 1834-
Eevillnings-Utskottets Memorial N.o /fl
-
N:o 43.
Ankom till Exp.-Utsk. den 18 November.
Memorialj i anledning af skiljaktiga beslut inom respective RiksStånden,
angående stämplade pappersafgijten.
Enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag af den 3o näsllidne
October och 6 innevarande månad, hafva Riks-Stånden, vid slutlig föredragning
af Utskottets Betänkanden JN:ris 13 och 35, rörande stämplade
pappersafgiften, bifallit hvad Utskottet i detta ämne föreslagit, med undantag
endast af nedannämnde punkter, hvaröfver Riks-Stånden meddelat
olika beslut, till hvilkas sarnmanjemkning Utskottet nu får afgifva förslag,
samt tillika uppgifva voteringspropositioner, för den händelse, alt omröstning
i förstärkta Stats-Utskoltet kommer att ega rum.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Yällofl. Borgare-Ståndet hafva
beslutat, att vid rubriken: Borgarebref, skall redactionen: CoopvcerdieSkeppare,
Skråhandtverkare och Manufadur ister > samt
Andre Borgarej som ej höra under skrä, på alla ställen, der denna
redaction förekommer, förändras till följande:
Goop v tv rdie-Skeppare, Handtverkare och Manufacturister.
Andre Borgare;
hvaremot Utskottets förslag i nämnde afseende blifvit gilladt af Högvördige
Preste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet.
Utskottet tillstj^rker vördsamt,
alt berörde redactionsförändring måtte bifallas jemväl afPreste-
och Bonde-Stånden, helst densamma icke synes vara föremål
för afgörande genom omröstning, utan torde, i händelse
sistnämnde a:ne Riks-Stånd vidhålla sin mening, böra
förblifva vid hvad derom förut är stadgadt, på sätt Utskottet
föreslagit.
Preste- och Borgare-Stånden hafva godkännt Utskottets förslag, att
Folkpass vid Inrikes Sjöfart må charter as med 12 sk.; men hvaremot
Ridderskapet och Adeln afslagit detsamma, samt Bonde-Ståndet ansett, att
Folkpass för Inrikes sjöresor med öppna båtar icke böra beläggas med
stämpladt papper. I anledning häraf, och då sistnämnde Stånds beslut,
ehuru med ofvannämnde obetydliga förändring eller inskränkning, hufvudsakligen
öfverensstämmer med Ridderskapets och Adelns, får Utskottet
föreslå antagandet af följande voteringsproposition:
ia Bcvillnings-Utskotlels Memorial N-o 43»
1:0
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Folkpass vid Inrikes sjöfart
må charteras med 12 sk., röstar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej,
kommer Folkpass vid Inrikes sjöfart icke att beläggas med stämpladt
papper.
Enligt Ridderskapets och Adelns beslut, skola vid 4 §• 3 momentet,
Privilegier eller Tillståndsbref för handels idkande äfven upptagas, i följd
hvaraf redactionen skulle blifva följande: Privilegier eller Tillståndsbref
till handels och handaslöjders idkande &c; hvaremot de 3:ne öfrige
Riks-Stånden bifallit Utskottets förslag, som härvid upptager: Privilegier
eller Tillståndsbref för handaslöjders idkande &c. Och torde
det af förstnämnde Riks-Stånd gjorde tillägg, hvilket Utskottet,
på de i förenämnde Betänkanden uppgifne skäl, för sin
del likväl ansett kunna uteslutas, äfven af Preste-, Borgareocli
Bonde-Stånden bifallas, eller, i motsatt fall, Utskottets
redaction, till följd af 3:ne Piiks-Stånds sammanstämmande
beslut, i denna fråga, hvaröfver omröstning ej synes lämplig,
få anses antagen.
Af Ridderskapet och Adeln är beslutadt, att utur de af Utskottet i
Utlåtandet N:o 35, rörande fullmagters chartering, föreslagne redactionsförändringar,
skulle orden: verklig och verkligen, uteslutas; men som de
3:ne öfrige Riks-Stånden godkännt Utskottets förslag, så
torde dervid få förblifva, så vida dessa Riks-Stånd ej skulle
vilja biträda Ridderskapets och Adelns beslut, hvarom Utskottet
likväl vördsamt hemställer.
Samtlige Riks-Stånden hafva gillat Utskottsts förslag, att ett stadgande
må i Chartas-Sigillatae-Författningen inflyta, som hestämmer afgiftens
beräknande för sådana Contract, som å landet, serdeles i de fleste skogstracter,
upprättas emellan jordegare och torpare eller andra personer om
någre tunnland jord, dervid städja erlägges, efter 5 procent af den öf•
verenskomna städj an, eller, dd utöfver städj an prcestationer följa, med
städj er äntans tilläggande, till proestationernes värde: — Ridderskapet och
Adeln likväl med den förändring, ”att afgiftens beräknande för dylika
Contract skall bestämmas efter 5 procent af den öf verenskomna städj an,
Bevillnings-Utskollets Memorial N:0
och då utöfver städjan prcestationer åtfölja, af prcestationernes värde.
” och
torde Preste- Borgare- och Bonde-Stånden destohellre bir
träda Ridderskapets och Adelns sistnämnde beslut, som detta
endast innefattar ett förtydligande af Utskottets förslag
i ämnet.
Uti Utlåtandet N:o 34, hade Utskottet tillstyrkt, att 7 §. 1 mom.
skulle erhålla en sådan lydelse: Arrende- och andra Contract emellan enskilde
personerj angående egendomar, hus, rum, bodar, källare, tomter,
trägårdar , åkrar, ängar och beteshagar m. m-, så på Landet som
i Städerne, skola, oafsedt det sätt hvarpå de finnas upprättade, jemväl
om de blifvit för vederbörande Embetsverk och genom deröfver meddeladt
Protocolls-utdrag af slutade, antingen skrifvas på eller beläggas med
stämpladt papper, beräknadt efter den arrendesumma, hyra eller afgäld,
somför ett är i penningar utgöres; samt att i slutet af momentet
tillägges: dock belägges ej Contract med ny Charta förr, än nytt
sådant upprättas eller förnyadt aftal afgöres.
Detta förslag är utan förändring anlaget af Ridderskapet och Adela
samt Bondeståndet; hvaremot de 2:ne öfrige Stånden förändrat lydelsea
sålunda, nemligen, att efter ordet: penningar, skulle tilläggas: eller penningars
värde utgöres, och för kortare tid i förhållande derefter, dock
aldrig lägre än 3 sk. Begagnas contract utöfver den deruti bestämda
tid, bör Chartan derefter lämpas, dock ej till högre belopp, än som
svarar emot ett års arrende eller hyra; och belägges ej Contract med
ny Charta förr, än nytt sådant upprättas; eller, i följd af nytt aftal,
arrendet eller hyran förhöjes, då Chartan derefter lämpas; hvarjemte
Preste-Ståndet serskildt tillagt: eller, när Contract på ny arrendator eller
hyresman transporteras.
Då alltså i denna fråga, som inverkar på stämplade pappersafgiftens
belopp, 2;ne Stånd stannat emot a:ne, får Utskottet, med hemställan
till Borgare-Ståndet att förena sig uti det af Preste-Ståndet, till ytterligare
förtydligande beslutade, ofvannämnde tillägg, vördsamt framställa
en så lydande voterings-proposition:
T.o
Den, som bifaller Utskottets förslag i 7 §. 1 morn., att arrende-och
andra contract emellan enskilde personer, angående egendomar, hus,
Bevillnings-U tskoUets Memorial Nio 4^-
Turri, bodar, källare, tomter, trädgårdar, åkrar, ängar och beteshagar m.
m., så på landet som i släderne, skola, oafsedt det sätt hvarpå de finnas
upprättade, jemväl om de blifvit för vederbörande Embetsverk och
genom deröfver meddeladt Protocolls-utdrag afslutade, antingen skrifvas
på eller beläggas med stämpladt papper, beräknadt efter den arrendesumma,
hyra eller afgäld, som för ett år i penningar utgöres; dock belägges
ej contract med ny charta förr, än nytt sådant upprättas eller
förnyadt aftal göres, röstar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nejj
skall 7 §• i mom. erhålla följande lydelse: arrende- och andra contract
emellan enskilde personer angående egendomar, bus, rum, bodar,
källare, tomter, trädgårdar, åkrar, ängar och beteshagar m. m., så på landet
sotn i städerna, skola, oafsedt det sätt, hvarpå de finnas upprättade,
jemväl, om de blifvit för vederbörande Embetsverk och genom deröfver
meddeladt Protocolls-utdrag afslutade, antingen skrifvas på eller beläggas
med stämpladt papper, beräknadt efter den arrende-summa, hyra
eller afgäld, sorn för ett år i penningar eller penningars värde utgöres,
och för kortare tid i förhållande derefter, dock aldrig lägre, än 3 sk.
Begagnas contract utöfver den deruti bestämda tid, bör chartan derefter
lämpas, dock ej lill högre belopp, än som svarar emot ett års arrende
eller hyra; och belägges ej contract med ny charta förr, än nytt
sådant npprätas, eller, i följd af nytt aftal, arrendet eller hyran förhöjes,
då chartan derefter lämpas, eiler när contract på ny arrendator
eller hyresman transporteras.
Utskottets förslag, alt lysnings sedlar jör allmogens söner eller drängar,
hvilka veterligen icke hafva fast egendom, äfvensom för alla sådane
personer, som ej betala bevillning efter 2 art., skola, på sätt i nu
gällande Chartce Sigillatce-Författning finnes föreskri/vet, beläggas med
12 sk:s charta, är godkändt af 3:ne Riks-Stånd; men Bonde-Ståndet har
deremot ansett, att lysnings sedlar för drängar, allmogens söner och alla
personer, hvilka icke betala bevillning för förmögenhet, ej böra beläggas
med stämplat .papper; och då, i afseende härpå, Utskottet nu hemställer,
om icke Bonde-Ståndet skulle vilja biträda de öfriga Ståndens
mening, får Utskottet likväl, för ett motsatt fall, tillika framställa följande
proposition:
Bevillnings-Ulskotlets Utlåtande N.o 44-
3:o
Den, som bifaller Utskottels förslag,, att lysningssedlar för allmogens
söner eller drängar, hvilka veterligen icke hafva fast egendom, äfvensom
för alla sådana personer, som ej betala bevillning efter i Art., beläggas
med 12 sk;s charta, röstar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej,
skola lysningssedlar för drängar, allmogens söner och alla personer,
Ii vi 1 ka icke betala bevillning för förmögenhet, ej beläggas med slämpladt
papper.
Ridderskapet och Adeln har beslutat, alt uti 4 § 3 Afdelningen af
Utskottets förslag, skola orden: Directionen vid Riddarhuset och öfrige
Rikets Ständers Cancellier, förändras till: Directionen vid Riddarhuset
och Rikets Ständers öfrige Cancellie-Directioner; hvaremot de 3:ne
öfrige Riks-Stånden godkännt Utskottets förslag; och torde
nämnde redactions-förändring, såsom mera lämplig, jemväl
af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden antagas.
II vad Utskottet sålunda tillstyrkt, blifver vörsamt till Rikets Ilöglofl.
Ständers upplysta granskning öfverlemnadt.
Stockholm den 18 November i834-
Nio 44.
Ankom till Exp.-Utsk. den 20 November.
Utlåtande_, i anledning af anmärkningar emot Utskottets Betän~
kande N:o 3/;, angående bestämmandet af ärlig bevillning
å Caracters-fullmagter, sorn hädanefter meddelas.
Genom Protocolls-uldrag från respective Riks-Stånden, har Utskottet
blifvit meddeladt, alt Högv. Presle-Ståndet samt Hederv. Bonde-Ståndet
bifallit Utskottets under N:o 34 afgifna Betänkande, hvilket deremot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit
till Utskottets vidare behandling återförvisadt, på grund af deremot
framställde följande anmärkningar:
Bevillnings-Utskottets Utlåtande if.o 44’
inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln:
af Herr af Billbergh, som yttrat:'att, uti Utskottet» Betänkande, det
icke nog tydligt vore bestämdt, hrad som med caracters-fullmagt förstås,
och till rättelse härutinnan föreslagit, att ordet: motsvarande borde
framför orden: lön på Stat tilläggas Utskottets förslag, så lydande:
”att för fullmagter, öppna bref eller resolutioner på caracter eller namn,
heder och värdighet af embete eller tjenst, eller å sådan beställning,
med hvars innehafvande ej åtföljer lön på Stat eller &c.”; att i motsatt
fall ibland andra tvätydigheler, som häraf skulle uppkomma, vore äfven
den, att Rikets högre Embetsman, hvilka erhålla Excellence-liteln, medelst
öppet bref på en sådan värdighet, som, ehuru ett motsvarande embete
på Stat numera icke finnes, vanligen åtföljer de högsta Stats-Embetena,
skulle för denna det höga embelet åtföljande titeln kunna komma
att erlägga bevillning; alt då åter detta icke tycktes öfverensstämma
med billighet, den distinctionen åtminstone borde göras, att när
Justitiae-Slats-Ministern och Stats-Råden erhålla Exellence-titeln, densamma
skulle anses mera tillhöra sjelfva embetet, än innefatta egenskap
af caracter, men att deremot, då denna värdighet tilldelas någon annan,
densamma borde betraktas såsom beskattbar caracter; att, hvad beträffade
Hof-titlar, med hvars innehafvande sällan åtföljde lön på Stat eller
bestämd tjänstgöringsskyldighet, osäkerhet vid Författningens tillämpning
skulle uppslå; att, då Konungen egde rättighet att uppgöra sin Stat huru
han Lebagade, Hofbenämningar icke borde komma i beräkning; att,
i afseende på tiden, då den föreslagna årliga bevillningen borde taga
sin början, denna borde nogare bestämmas, t. ex. till 1834 ^rs slut;
och slutligen att stadgandet, att den, sorn undfått afsked utan högre
caracter, än som åtföljt förut innehafd tjenst, icke skulle påföras någon
caracters-bevillning, borde utgå;
af Herr von Hartmansdorff: att då i Utskottets Betänkande föreslås;
”att för fullmagter, öppna bref eller resolutioner på caracter eller namn,
heder och värdighet af embete eller tjenst, eller å sådan beställning,
med hvars innehafvande ej åtföljer lön på Stat eller bestämd tjenstgöringsskyldighet,
bevillning skall erläggas”, blefve följden af föreskriften
om en sådan bevillning, hvilken synnerligast kemme att drabba militairer,
icke kunde verkställas utan bestämd orättvisa, enär åtskilliga benämningar
finnas, med hvilka hvarken åtföljde lön på Stat eller bestämd
tjenst
-
Bevillnings-U tskoltets Utlåtande N.O 44-
tjänstgöringsskyldighet, såsom General-Adjulantér, Öfverste-Lieutenanter,
så kallade Majorer med tjenstebref; att ett lika förhållande äfven egde
rum inom ”Civilen”, t. ex. Kongl. Maj:ts Cancellie, der det ofta inträffade,
att Copistlönerne innehades af Expeditions-Secreterarne, och att en
Expeditions-Secreterare, som hade fullmagt på denna beställning och
förrättat tjensten, kunde sköta Registrators-befattningen, under åtnjutande
af Protocolls-Secreterare-lön, och att, utom obilligheten deraf, att en
sådan person skulle erlägga ifrågararande bevillning, svårighet jemväl
skulle uppstå, huru bevillningen borde beräknas; att, med hemtad anledning
af hvad Constitutions-Utskottet bar sig ålagdt; att icke framkomma
med andra grundlagsändrings-förslag, än dem, som äro möjliga
att verkställa, Bevillnings-Utskoltet bort ställa sig denna regel till efterrättelse
och uppgifva, huru Utskottets overkställbara förslag kunna till
verkställbara förvandlas ;
af Herr Friherre Boije, Ludvig, och Herr Friherre Stjernstedt, Theodor,
hvilka förenat sig med Herrar af Billbergh och von Hartmansdorff;
af
Herr von Troil, Emil, med hvilken Herr Dalman sig förenat:
att för bestämmande af ifrågavarande bevillning å caracters-fullmagter,
en tariff borde uppgöras, med vissa bestämda classer för fullmagterne,
hvarefter bevillningen skulle utgöras i bestämda Riksdalerta 1;
af Herr Hjärne, sorn instämt med Herr von Hartmansdorff i frågan
om militaire-fullmagter och med Herr von Troil angående fullmagternes
classification.
Inom Vällofl. Borgare-Ståndet:
af Herr Halling, som väl insett olägenheterne vid tillämpningen af
Utskottets förslag, men tillika ansett detta vara enda sättet att med någon
rättvisa bestämma den beslutade bevillningen å caractersfullmagter,
likväl med iakttagande af en minimi-afgift, exempelvis af 2 R;dr för caractersfullmagter,
som af Kongl. Majit meddelas, och af 1 R:dr för sådane,
som af andre Aucloiiteter utfärdas; hvarjemte Herr Halling ansett
det af Utskottet föresla,gne stadgandet: ”att den, som undfått afsked utan
högre caracter, än som åtföljt förut innehafd tjenst, icke må påföras
någon caracters bevillning”, böra uteslutas, såsom öfverflödigt;
af Herr Holm, med hvilken Herr Frodell och $err Lundin förenat
sig: att sättet att beräkna bevillningen efter vissa procent af beloppet
Bih. till R. St. Fröt. i834- 5 Sami. 1 Afd. 3
ty:de Häftet.
i8
! Bevillnings-U tskoltets Utlåtande N:0 44 •
utaf den Charta-Sigillata, hvarmed fullmagten vore belagd, icke synteS
lämpligt, enär härigenom inträffade, att personer aflika värdighet skulle
bomma att erlägga olika bevillning; hvaremot en classification af alla
titlar, hvarefter bevilluingen kunde beräknas, säkrast skulle leda till
ändamålet.
Då de handlingar, som till Utskottet, med anledning af återremissen,
ankommit, utvisa, att rigtig kännedom om denna saks uppkomst
och behandling under innevarande Riksdag hos en och annan af Riks-Ståndens
Ledamöter saknats, och den önskan af en Anmärkare blifvit fram*
ställd, att Bevillnings- och andra Utskott måtte ställa sig den regel till
efterrättelse, hvad Constitutions-Utskottet, enligt Anmärkarens uppgift,
är ålagdt i afseende å grundlagsändrings-förslag, nemligen att icke framställa
andra än dem, som äro möjliga att verkställa, får Bevillningsutskottet
i anledning häraf upplysa, att Utskottet, pag. ia och i3 i
Betänkandet N:o 5 samt pag. 8 i Betänkandet N:o i5, af styrkt de i afseende
å caracters-bevillning gjorda motioner, och att således Bevillnings-Utskottet
icke med rälta bör tillräknas det fel att, om förslaget
skulle vara overkställbart, med ett sådant hafva framkommit.
Vid pröfningen af de öfriga inom Riks-Stånden gjorda anmärkningar
öfver Utskottets Betänkande, har Utskottet funnit desamma mest vara
rigtade emot det af Utskottet framställda förslag till definition på
hvad med caracters-fullmagt bör förstås. Till besvarande af dessa anmärkningar,
får Utskottet vördsammast upplysa, att med betraktande af
den nakenhet, hvaruti de tvänne Riks-Ståndens beslut om caracters-fullmaglers
beläggande med årlig bevillning meddelades Utskottet, framstod,
såsom en ovilkorlig skyldighet för Utskottet att, vid den förestående
tillämpningen af nämnde Beslut, i främsta rummet, genom en definition
af ordet: caracters-fullmagtj söka reda begreppen derom och
gifva någon bestämdhet åt den sak, som skulle komma att utgöra föremålet
för beskattning. Att, oaktadt allt bemödande att gifva en sådan
bestämdhet åt detta nya ämne för beskattning, brister och ofullkomligheter
uti Utskottets förslag till definition derå skulle förefinnas, var Utskottet
visserligen icke oväntadt; men dessa brister och ofullkomligheter,
som utgjort ett så vidsträckt fält för de flerfalldiga anmärkningarne, torde
dock ej böra läggas Utskottet för mycket till last, då förslaget val af
Anmärkarne klandrats, men ej något bättre i dess ställe framställts, och
då med lätthet torde inses de svårigheter, sorn skola möta, för alt er
-
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande IV.-o 44’
hålla en säker utgångspunkt för en, rättvisa och billighet icke 1 någon
mön kränkande tillämpning af ett stadgande, som afser fåfängans förvandlande
till en materiel, direet beskatlbar vara, hvilket städse torde
förblifva en af de mest svårlösta frågor, som i beskattningsväg kunna
framställas. Den enda utgångspunkt, som Utskottet fann för sig att tillgå
vid gränsskillnadens uppgörande emellan benämningar, som icke voro
af egenskap att böra beskattas, och de, som voro beskattbara i
följd af deras egenskap att kunna härledas från fåfänga, i form af utmärkelsebegär
på denna väg, vor den, att, oberoende af det conventionela
i språkbruk, antaga, såsom oeftergifligt vilkor, att hvarje individ
borde benämnas med den titel honom i följd af yrke, sysslor eller embete
tillkom, och att en benämning, sorn antydde annat än hvad verkligheten
besannade, qvalificerade till skatts erläggande. Med ledning
af denna åsigt, uppgjorde Utskottet definitionen å hvad, enligt Utskottets
tanka, var den caracters-fullmagt, som skulle bevillning åläggas'.-  Något annat undantag från den af Utskottet antagna utgångsgrunden, än
det att skattfritt få behålla den benämning, man sanningsenligt innehaft,
trodde Utskottet icke vara lämpligt att tillstyrka; och finner Utskottet
ej heller för närvarande gällande skäl vara anförda, att, för blifvande Excellencer,
General-Adjutanter, Öfverste-Lieutnanter, Majorer med tjenstebref
eller Expedilions-Secrelerare, som. ega Protocolls-Secreterares lön.
och sköta Registratorstjenst, tillstyrka något undantag uti förenämnde
här ofvan antydda allmänna grundsats.
Hvad de utaf Herr af Billbergh föreslagne redactionsförändringarne
beträffar^ eller tilläggande i Utskottets förslag af ordet: motsvarande framför
orden: lön på Statj samt, i stället för hädanefter_, utsättande af orden:
”efter år i834” bär inom Utskottet behörig uppmärksamhet åt dessa
anmärkningar blifvit lemnad; men då Utskottet, hvad tilläggande af
ordet motsvarande rörer, anser öfverflödigt, att ord tilläggas, sorn icke uttrycka
mera, än sorn förut i meningen finnes uttryckt, finner Utskottet
icke giltigt skäl förhanden, att tillstyrka den föreslagne redactionsförändringen;
och hvad dernäst vidkommer det yrkande, att det i samma punkt
förekommande ordet: hädanefter_, skulle, emot en bestämd tidpunkts utsättande
eller emot orden: efter år 1834 utbytas, får Utskottet anmäla,
att det icke trott sig tillständigt att förändra ett Rikets Ständers beslut,
utan förmenar, att någon tvist, i anledning häraf, ej kan komma att uppslå,
då nämnde ord icke har afseende på tidpunkten, när beskattningen
skall börja att erläggas, utan när Caracters-fullmagten ikläddes natur att
lunna åläggas skatt, och sålunda med oftanämnde hädanefter ovilkorligen
ao
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande N.o 44-
måste förstås: efter den dag, då heslutet af Rikets Höglofl. Ständer genom
dess Förstärkta Stats-Utskott fattades.
Det af åtskillige Ledamöter yrkade uteslutande af det tillstyrkande
3:dje punkten innehåller, eller: ,Jatt den, som undfått afsked utan högre
Caracter, än som åtföljt förut innehafd tjenst, icke må påföras någon
Caractersbevillning/’ har Utskottet, i betraktande af ofvan anförde grund
till definition å de Caracterer, hvilka borde erlägga skatt, ej kunnat godkänna,
helst, i händelse undantaget uteslöts, möjligen, genom ett oskyldigt
iakttagande af hvad vana och språkbruk gemenligen begagna, tvifvelsmål
vid beskattningen kunde uppstå, och på den grund, att namnet, hedern
eller värdigheten innehades utan motsvarande lön på Stat eller tjenstgöringsskyldighet,
en oförskyld skatt kunde påföras den, som från denna
skatt var fritagen.
Hvad åter beträffar den anmärkning, att Utskottet hellre än bestämmande
utaf bevillningen med viss procent af Chartse-beloppet, bort upptaga
alla kända Titlar uti vissa classer, med bestämdt skattebelopp? för
hvarje dass, får Utskottet upplysa, att vid frågans pröfning behörig uppmärksamhet
åt detta beskattningssält inom Utskottet redan blifvit lemnad;
men Utskottet har, vid utförandet af ett likartadt förslag, funnit större
svårigheter, samt mera obillighet och orättvisa dervid förefinnas, än i det
förslag, som af Utskottet blifvit framställdt, synnerligen som mätningsgrunden
för beskatlningsprogressionen, classerne emellan, troligen uteslutande
blefve endast af godtycket beroende.
I följd af hvad här anfördt blifvit, har Utskottet icke funnit skäl
frångå något af de i dess förra Betänkande afgifne tillstyrkanden, och destomer
styrkt i den förmodan, att i det återremitterade Betänkandet så nära
som möjligt hafva uppfattat meningen af Rikets Höglofl. Ständers beslut i
förevarande ämne, genom det förhållande, att just de tvänne Stånd, hvilkas
beslut, genom votering i Förstärkt Stats-Utskott blifvit ett Rikets Ständers,
utan förändring antagit det förslag, som Utskottet i Betänkandet
N:o 34 afgifvit,
får Utskottet vördsammast föreslå, att så väl Höglofl. Ridderskapet
och Adeln som Vällofl. Borgare-Ståndet nu måtte detsamma
antaga.
Stockholm den 19 November 1834-
STOCKHOLM, Ecksteinska. Tryckeriet, 1834-
Bevilln^Utskoltcts Utlåtande N.o ^5.
i
N:o 45.
Ankom till Exp.-Utskoltet den 20 November.
Utlåtandes i anledning af gjorde anmärkningar vid Betänkandet N:o 2g,
angående Stora Sjö-Tulls-Bevillningen.
Utskottets Betänkande, angående Stora Sjö-Tulls-Bevillningen har, i
följd af dervid gjorde anmärkningar, blifvit återremitteradt från alla fyra
Riks-Stånden. Det åligger såledeä Utskottet, att till besvarande upptaga
dessa anmärkningar och angifva de skäl, hvilka föranled t Utskottet, antingen
att vidblifva hvad Utskottet redan i detta afseende tillstyrkt, eller ock att,
med frånträdande af förra förslaget, underställa Rikets Höglofl. Ständers
pröfning andra ålgärders vidtagande. Väl har Högvördige Preste-Ståndet,
genom Utdrag af dess Protocoll för den a3 sistlidne October, anmodat
Utskottet att inom den 10 dennes hafva till Rikets Höglofl. Ständer inkommit
med svar å återremissen af Betänkandet, angående Stora Sjö-Tulls-Bevillningen;
men då Utskottet icke förr än den 26 sistlidne October fått emottaga
de inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln gjorde anmärkningarne, torde
Rikets Höglofl: Ständer finna, alt Utskottet, så vida detta vigtiga ärende
skolat behandlas med tillbörlig noggrannhet, icke förr än nu möjligen kunnat
sitt åliggande i delta fall fullgöra.
Innan Utskottet likväl går att upplaga de anmärkningar, som hafva
afseende å sjelfva Tullbevillningen, torde Utskottet först höra besvara de
erinringar, som blifvit gjorde angående Betänkandets form, nemligen:
af Herr Friherre Cederström_, att Utskottet bort upptaga endast de
förändringar, som blifvit föreslagne i nu gällande Taxa, samt derjemte TullComilcens
förslag, på det att bägge förslagen måtte hafva kunnat jemföras
med hvarandra;
af Herr Prosten Astrand> atl Utskottet, vid besvarandet af återremissen
å Betänkandet, icke må upptaga alla de detailer, som idet redan afgifne
förekomma, utan endast de punkter, i hvilka Utskottet finnér sig föranlåtet
att ändra sitt förra förslag;
af Anders Danielsson från Elfsborgs Län, att Utskottet icke vidrört
frågan om tullen å Finska varor, samt att, vid återremissens besvarande, ett
alternativt förslag till Tull-Taxa måtte afgifvas, lämpadt efter de olika fall,
Bihang till R. St. Prot. 1834• 5-'te Sami. 1-sta Afd,. 1
i8:de Häft.
2
Bevilln.-Utskottets Utlåtande N.-o
att bränvins-bevillningen blifver i ungefär likhet med den nuvarande, eller
att den blifver dubbel eller tredubbel; och
af Daniel Danielsson från Örebro Län, att Utskottet i dess förslag
icke varit conseqvent, samt att det afgifne projectet Lill Tull-Taxa är ofullständigt
och i många afseenden felaktigt.
Med anledning af Herr Friherre Cederströms anmärkning, hvilken, om
dermed åsyftas att erhålla kännedom om Tull-Comiteens förslag, Utskottet
tror sig redan hafva genom förra Betänkandet uppfyllt, har Utskottet dock
ansett sig böra vid detta Utlåtande, till lättnad vid pröfningen deraf inom
Riks-Stånden, foga en Tabell, upptagande de förändringar i Tullbeloppen,
emot nu gällande Tull-Taxa, som Utskottets förslag i så väl förra Betänkandet
som detta Utlåtande innehålla, hvarigenom Rikets Ilöglofl. Ständer äfven
sältas i tillfälle att, om så för godt finnes, utan hela Taxans genomgående,
antaga eller ogilla hvad Utskottet föreslagit; Och förmodar Utskottet, atida
denna Tabell lägges till dem, som äro förra Betänkandet vidfogade, alla för
pröfningen af detta ärende nödige upplysningar, som det på Utskottet berott
att afgifva, äro meddelade.
Herr Prosten Åstrands yrkande har Utskottet äfven, i den nion del
kunnat öfverensstämma med anmärkares vanliga fordringar, sökt alt ställa
sig till efterrättelse; men hvad åter beträffar Anders Danielssons från Elfsborgs
Län och Daniel Danielssons från Örebro Län ofvannämnde anmärkningar;
så har Utskottet icke funnit dem förtjena något afseende.
I.
A) Den första, men ock den vigtigaste fråga, rörande sjelfva Tullbevillningen,
som vid återremissens besvarande, likasom vid ämnets föregående
pröfning, inom Utskottet tagits i betraktande, har varit den, huruvida
vissa varuartiklar böra till införsel förbjudas. Emot hvad Utskottet i detta
fall i Betänkandet N:o 29 hemställt, hafva åtskillige anmärkningar inom
Riks-Stånden egt rum.
Herr Grefve Posse har, med stöd af den erfarenhet, hvilken han af
sin befattning såsom Chef för Tull-Verket kunnat hemta, önskat ett fritt
liandels-system, i synnerhet derföre, att lurendrägeri vore mycket svårare att
förekomma än tullförsnillning, emedan det i moraliskt hänseende icke vore
brottsligt eller stötte opinionen, att i landet införa en förbuden vara; men
att deremot tullförsnillning närmade sig egenskapen af stöld från Staten och
Bevilln.-Utskoltets Utlåtande N.o /f.5.
3
alldrig kunde få opinionen för sig. Herr Grefven har således ansett, att
liandhafvandet af Tull-Författningarne skulle genom antagande af Utskottets
förslag undanryckas ett af sina kraftigaste stöd; och yrkat, på desse skäl, att
Utskottet måtte frångå sin mening samt föreslå Rikets Ständer att fatta
samma beslut, som vid de tvänne nästföregående Riksdagarne.
Herr af Billbergh, Herr Grefve Horn, Herr Silfverhjelm och Herr
Dalman hafva alla lika med Herr Grefve Pesse yrkat, att Utskottet måtte
frångå dess tillstyrkande i detta fall och föreslå tillåtelse till införsel af alla
varor emot tull.
Herr Halling har förklarat, det han icke kunde deltaga i någon underdånig
önskan om inskränkning i en allmän frihet att emot bestämd tull
få lill Riket införa eller derifrån utföra alla varor, som kunna vara eller
blifva föremål för handel och consumtion; i hvilken mening Herr Norman
instämt.
Herr Helleday har för sin del ieke kunnat gilla den åsigt, att considerationer
för serskilda caster, skola ega rum på öfrige medborgares bekostnad,
och att utvecklingen af vår industri hämmas genom beredande af
temporaira fördelar åt enskilde; hvarföre han yrkat, att Utskottet, vid besvarandet
af återremissen, må, på sätt Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag uttryckte,
bannlysa ordet förbud utur Tull-Taxan.
Herr Forssberg hac ansett förbud icke kunna tillskynda Fabriker och
Näringar någon sannskyldig nytta, utan följden deraf fastmera blifva skada
för bägge dessa yrken och moraliteten , samt förminskning i Statens inkomster,
hvadan han jemväl föreslagit, alt alla förbud må upphäfvas. — Herr
Hessle har likaledes betviflat, att förbud gjort något till skydd för Näringarne,
samt således önskat deras upphäfvande. — Daniel Danielsson från Örebro
Län har äfven ogillat Utskottets beslut, att bibehålla det förhatliga, till
lagbrott lockande och folkets moralitet förstörande prohibitiv-systemet.
Deremot hafva Herr Friherre Boije, Herr af Ekenstam, Herr Poppius,
Herr Ekerman, Herr Arnberg, Herr Leffler samt Olof Olofsson hån Westerbottens
Län gillat Utskottets princip, att vissa varor må vara till införsel
förbudne.
Då frågan, huruvida Rikets Höglofl. Ständer böra frångå det vid tvänne
föregående Riksdagar följde System och åter antaga principen, att vissa
varnartiklar böra till införsel förbjudas, onekligen i högsta grad inverkar
på det belopp, som genom TullbeviIlningen kan inflyta, har Utskottet
tagit densamma i det nogaste öfvervägande; och då Utskottet, — i betraktande
så väl af den omständigheten, alt Tull-intraderne under den tid ett
Bevilln.-Utskottcts Utlåtande N.o ^fS.
friare handelssystem gjort sig gällande i så betydlig nion ökats, alt de, på
sätt Tabellen Litt. B vid förra Betänkandet utvisar, år 1817 utgjorde
1,490,785 R:dr 2 sk. 9 r;st, men deremot år 1833 kunnat provisionel beräknas
till 2,955,540 R:dr 10 sk. 3 r:st, eller mera än dubbelt, som äfven
deraf, att de fleste Fabriker och Näringar under samma tid snarare förkofrats
än aftagit, — vunnit den öfvertygelse, att fortgången på vägen till ett fullkomligt
liberalt Tullsystem skulle lända till båtnad ej mindre för Statens
inkomster än för enskilde Fabriker och Näringar; så har Utskottet, med fästad!
afseende derjemte å vigten af de skäl, som inom Riks-Stånden blifvit
anförde för bibehållande af det System Rikets Höglofl. Ständer vid så väl
1823 års som sista Riksdag följt, funnit sig böra frångå den första af de
hufvudgrunder, från hvilka Utskottet, vid afgifvandet af dess förra Betänkande
utgått, samt, i likhet med hvad Bevillnings-Utskottet vid sista Riksdag
framställt, föreslå
alt, med erkännande af Konungens rätt i afseende på förbuds utfärdande
emot in- och utförsel af varor, så väl som af de rättigheter
Konungen tillkomma i afseende på Tractaters afslutande med främmande
Magter, en allmän frihet må förunnas, att, emot en i afseende på
skydd för inländske Näringar samt consumtionen afpassad tull, ej mindre
till Riket införa alla utländska varor, än ock till främmande Stater
utföra och afyttra alla inhemska producter och tillverkningar, och
att sådane varuartiklar, hvarmed i Sverige handel kan drifvas, må i
den Tullbevillnings-Taxa, som af Rikets Ständer nu fastställes, med
derföre utsatt tull intagas.
B. Emot de öfrige hufvudgrunderne hafva äfvenledes anmärkningar egt
rum, nemligen:
af Herr eif Billbergh, vid 2;dra punkten, att, i stället förorden ”införas
emot lag tull-afgijt”, orden ”,beläggas med låg tull'’ måtte begagnas;
af Herr Cederschjöld, vid 2:dra och 3:dje punkterne, att skilnaden
dem emellan ej kunde inses, hvarföre desse punkter borde närmare
begränsas, samt vid io:de punkten, att fastställandet af en medeltull
icke är lämpligt, ulan att lättaste sättet att åtkomma en tuli, som
svarar emot det verkliga värdet, vore att tullen erlades in natura, då Importeuren,
om han så behagade, kunde på auction återköpa lullpiocenten,
eller ock att hela partiet sattes på auction; då egaren, om han så ville,
kunde inropa detsamma samt utgöra tullafgiften beräknad efter auctionspriset.
af Herr Skogman, vid i2:te punkten, att rättighet måtte lemnäs
Kongl. Maj-.t, att, för beredande af en för Svenska handeln förmonlig reciprocitet,
äfven kunna förhöja tullafgifterne å inkommande varor;
Bevilln.-Utskoltets Utlåtande jY.-o 4-5.
5
af Herr Prosten Ödman, att 4’^e oc^ 5:te punkterne måtte sä 11 as i
närmare sammanhang och tydligare bestämmas, på det att ej tvätydighet
må uppstå om hvad som bör anses för öfverflödsvaror; samt vid 8:de och
egde punkterne, att utförseln af egne produeter bör vara fri från tullafgift
och således orden ”eller mot den lägsta möjliga afgift” i sistnämnde punkt
utgå;
af Herr Biskopen Hedren och Herr Professoren Moren, vid n:t.e punkten,
alt den fastställde tullprocenlen må utsättas icke uti Riksdaler, skillingar
och runstycken Bancosedlar, såsom Utskottet föreslagit, utan ’’i Rikets
gångbara mynt” eller "i den mynt-enhet, som Kongl. Maj:t bestämmer”;
af Herr Stats-Rådet Poppius, vid i a:te punkten, att Kongl. Maj:t må
lemnäs rättighet att, till befordrande af Svenska handeln, ej blott nedsätta
utan äfven höja tullen å en eller annan artikel, som är af vigt för ett annat
land, eller blott hola dermed, för att förmå deltalands Styrelse alt lossa mer
eller mindre af de band, hvarmed den Svenska handeln der vill fjettras;
i hvilket förslag Herr Biskopen Faxe, Herr Professor en Grubbe, Herr Prosten
Elfström och Herr Prosten Rosen instämt; samt
af Anders Danielsson,från Elfsborgs Län, som önskat en förändrad redaclion
af 2. 3. och 4- punkterne, i hvilket afseende han föreslagit följande
lydelse;
”2ulra punkten: a) att alla råämnen, hvarå erforderlig tillgång inom
landet saknas och som utgöra föremål för de arbetande classernes allmänna
behof, må tullfritt införas, såsom salt, torr fisk m. m.; b) att alla utländska
böcker böra vara frie för tull, emedan upplysningen ej bör beskattas,
då den i vissa land så sällan gifver något tillbaka för kostnaderne;
3:dje punkten, a) att sådane råämnen, hvarå tillgång inom landet saknas
och hvilka äro föremål för inhemsk förädling till de arbetande classernes
bruk, beläggas med blott recognitions-afgift för tullkoslnadens betäckande;
b) att då sådane råämnen hufvudsakligen förädlas till beqvämlighets
och prakt-produeter, desamma må införas emot låg tull; c) att då de äfven
äro föremål för landets egen produetion, böra de beläggas med en, relativt
lill de i föregående punkter omnämnde råämnen högre införselstull;
4-'de punkten, a) att alla konstprodueter, som ej kunna inom landet
åstadkommas, må emot recognitions-afgift införas; b) att, då de här kunna
förfärdigas, fastän icke uti tillräcklig mängd, desamma må, i förhållande
till ett rner eller mindre allmänt bruk, med låg eller åtminstone lindrig
tull beläggas.”
6
Bevilln.-UtskoUets Utlåtande iV.-o ^.5,
De skäl, som för dessa anmärkningar blifvit anförde, har Utskottet
visserligen lemnat all tillbörlig uppmärksamhet, men dock icke deraf kunnat
finna anledning att frångå hvad i detta afseende blifvit tillstyrkt, hvarföre
Utskottet
vidblifver dess förslag till a:dra och följande af de hufvudgrunder, som
vid Tullbestämmelserne böra följas, endast med den förändring i redactionen,
att i 6:te punkten orden ”och ej med förbud beläggas,”
samt i 7'.de punkten orden ”och hvilka till införsel tillåtne” må, i
följd af Utskottets beslut att föreslå alla förbuds upphäfvar.de, utgå,
äfvensom att, såsom ett förtydligande, orden ”utländsk förbrukning” i
sistnämnde punkt må utbytas emot ordet ”export
II.
Utskottets förslag, att Rikets Ilöglofl. Ständer måtte bos Kongl Maj:t
i underdånighet anhålla, alt Officerare och Manskap af Kongl. Majrts Flotta
må användas till Seglande kustbevakning å för ändamålet lämplige snällseglande
fartyg, bar äfvenledes rönt ogillande af lieie Talare inom Riks-Stånden.
— Herr Grefve Posse har, genom en uppgift å årliga tull-uppbörden
ifrån och med år 1813 till och med år 1831, visat, att på det hela denna
uppbörd icke serdeles ökats under de år, då armerad tull-bevakning varit
använd, hvartill Herr Grefven ansett orsaken hafva varit, dels att Flottan,
vid befattningens utöfvande, i synnerhet måste se på sin egen öfning, dels
att göromålet är främmande för både befäl och manskap, som icke känna,
huru lurendrägeri bedrifves, dels ock att icke blotta styrkan befordrar ändamålet,
emedan i sådant fall flera hundrade tusen man skulle erfordras
för att bevaka kusten, serdeles om hösten och den mörka årstiden, då insmugglingarne
ske som mest. Deremot hade erfarenheten visat, att de fleste
beslag göras efter förut inhemtad kännedom om en tilltänkt insmuggling,
hvarvid beslagaren samlat hela sin styrka på en punkt; och lill sådane
företag förmodade Herr Grefven icke serdeles biträde kunna påräknas af
Flottans manskap. På desse skäl har Herr Grefven afstyrkt Utskottets ifrågavarande
förslag, helst det i alla fall vore Kongl. Maj:t öppet, att lemna
tullbevakningen biträde från Flottan, i händelse det någon gång tillfälligtvis
skulle behöfvas. — Herr af Billbergh har, instämmande med Herr Grefve
Posse, ansett all tullbevakning till sjös vara nästan utan ändamål, ensedan
den vid möte i öppna sjön blott kan preja fartyget, men aldrig åtkomma
Hevi lin. - Ut skot teti Utlåtande N-o ^5.
7
låsten, serdeles som, om elén afven åtföljde Lill hamnen, Skepparen ändock har
mångfaldiga säLL att komma undan. Dessutom liar Herr af Billbergh, som
trott, alt följden af en sådan anstalt endast skulle blifva mindre verksamhet
hos landtbevakningen, tillika ej funnit skäl, att Flottans öfning, ehuru nyttig
och nödvändig, skedde på Tull-väsendets bekostnad. — Herr Doctor Lindahl,
som äfven fruktat, att Utskottet med ifrågavarande förslag icke träffat
det rätta, bar ansett, att tillökningen i tullintraderne genom kustbevakningen
härrört från den tillfälliga omständigheten, att choleran på samma gång
borde utestängas, i anseende hvartill kustbevakningarne vid strängt ansvar
var ålagdt att iakttaga den nogaste uppmärksamhet och alt till quarantainesplatser
anvisa sjöfarande, som naturligtvis då icke vågade att medföra oloflige
eller förbudne varor; och har Herr Doctorn derföre äfven afstyrkt Utskottets
förslag, men deremot trott, att ändamålet bäst och med minsta
kostnad skulle vinnas, om tjenliga Tulljakter, äfven beväpnade, utrustades
till kustbevakning, bemannade med skicklige Coopvaerdi-sjömäu och förde af
personer, som förslå saken. — Herr Prosten Hallbäck bar ansett icke kustbevakningen,
utan den nedsatta tullen hafva verkat till den högre tullinkomsten
under de senare åren, samt väl önskat skärpta controler, men
icke velat hafva framställt den underdåniga anhållan, att kustbevakningen
skulle bestridas af Flottans Officerare och manskap, utan att Ständerne måtte
åt Kougl Majit öfverlemna att bestämma sättet. — Anders Danielsson
från Elfsborgs Län bar funnit en inblandning af Militair i våra fredliga sysselsättningar
vedervärdig för både folket och krigsmagten, kostsam för Statsverket
utan motsvarande nytta, samt medförande förr eller senare immoralitet
bos Befälet och ovilja bos Nationen. — För bifall till Utskottets förslag
hafva deremot Herrar Cederschjöld och Hjärne samt Riksdags-Fullmägtige
A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län talat.
Som Utskottet af desse anmärkningar funnit, att opinionen inom RiksStånden
synes i allmänhet yttrat sig emot det framställda förslaget, alt använda
Flottans Befäl och Manskap Lill bevakning emot oloflig införsel af
varor, så har Utskottet ansett sig böra detta förslag frångå; men då Utskottet
likväl vidblifver dess öfvertygelse, att skärpte controler äro af största
nödvändighet, sedan alla förbuds-hand blifvit lossade, så framt de inhemska
Näringarne och Fabrikerne verkligen skola komma alt åtnjuta det hägn,
som genom skyddstullen är dem äinnadt, får Utskottet vördsamt tillstyrka
Rikets Högloll Ständer alt i underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla,
det Kongl. Majit täcktes, efter sig företeende behof och tillgångar, i
Nåder låta sätta i sammanhang i patrullerande controler ej mindre till
8
Bevilln. Utskottets Utlåtande JV.-o 4$•
sjös än till lands, Livilka ej allenast kunna upptäcka de lagbrott, som
försökas, utan än mer afskräcka från de tillämnade.
III.
H) Herr Lagerhjelm har icke gillat Utskottets utlåtande öfver hans
motion angående högre tull å landtmannavaror. Jemte upprepande af de
fördelar han ansett böra tillskyndas landet, genom antagandet af det förslag
han afgifvit, har han tillika derföre anfört flere förmente skäl; och
har Herr von Hartmansdorff WVaXeåes ansett Utskottet bort fästa mer afseende
å Herr Lagerhjelms nämnde motion, då den blifvit väckt af en person, som
på en gång vore både Jordbrukare, Bruksidkare och Fabrikant, samt då
Herr von Hartmansdorff sjelf redan vid i823 års Riksdag börjat göra
framställningar i samma syftning. — Sorn likväl verkställigheten af Herr
Lagerhjelms förslag, på sätt i det återremitterade Betänkandet redan är
uppgifvet, hufvudsakligen hvilar på den förutsättning, att den tullbestämmelse
han föreslagit måtte fastställas för i5 å 20 år, men Utskottet fördess
del ej kan inse, att Rikets Höglofl. Ständer hafva någon i Grundlagarne stadgad
rättighet att i detta fall lemna föreskrifter för längre tid, än till dess kommande
Ständers på förändrade förhållanden grundade stadganden blifva till
efterlefnad gällande; anser Utskottet sig, på så väl detta som förut anförde
skäl,
böra ytterligare afstyrka antagandet af Herr Lagerhjelms ifrågavaran'
de förslag.
B) Emot det motiv, Utskottet anfört för dess afstyrkande af Herr
Grapengiessers yrkande, att rättigheten lill införande af Manufaclur- och
Handtverksvaror måtte inskränkas till de tre städerne, Stockholm, Götheborg
och Malmö, har Herr Halling anmärkt, att då Utskottet erkänt, att
ett bifall dertill skulle förnärma den rätt, som, i följd af gällande Författningar
och Privilegier, tillkommer Rikets öfrige stapelstäder, vore det dervid
lillagde skäl, att dessutom denna sak säkrast och bäst kunde öfverlemnas
till Kongl. Maj:ts pröfning, olämpligt. — Till bemötande af denna anmärkning
får Ulskoltet anföra, att, då det är Kongl. Maj:t, och icke Rikets
Ständer, sorn meddelar stapelstads-rätt, det väl ock lärer vara Kongl.
Maj:t ensam, som deri eger göra inskränkningar, och kan Utskottet derföre
så mycket mindre finna olämpligheten af att uttrycka denna öfvertygelse,
som,
Bevillru-J]tskottets Utlåtande 2V.-0 /^5.
9
som, enligt hvad Utskottet har sig bekant, Kongl. Maj:t för icke lång tid
sedan medgifvit rättighet till införsel af vissa, i Tull-Taxan förbjudne slag
bomullsgarn endast till Götheborg, men ej till Rikets öfrige Stapelstäder;
hvarföre Utskottet förnyar dess afstyrkande af Herr Grapengiessers ofvannämnde
förslag.
IV.
Utskottets förslag, att en under en tiderymd af 5 år oförändrad och
stadigvarande införsels-tull måtte åsättas span mål, har blifvit klandradt af
Herr Doctorn Lindahl och Herr Prosten Mittag samt Riksdags-Fullmägtigen
Petter Pehrsson från Jönköpings Län; men någre skäl emot förslaget
hafva icke blifvit anförde, som kunnat föranleda Utskottet att frångå dess,
efter noga öfvervägande, gjorde tillstyrkande i detta fall, helst ganska många
talare inom Riks-Stånden yttrat sig för bifall dertill.
Herr Prosten Astrand har ansett, alt, då man ställt till Kongl. Maj:ts
disposition hvad som å gamla creditivet af en million kunde inflyta, för alt
användas lill undsättningar, och ett ytterligare anslag dertill är genom en
Kongl. Proposition begärdt, bifall icke borde lemnäs till Utskottets förslag,
alt hvad som genom Spanmåls-tullen kunde inflyta äfven måtte öfverlemnas
till Kongl. Maj;ts disposition för att användas till understöd i de orter, som,
i anseende till missväxt, deraf befinnas vara i behof, helst allt hvad som i
tullväg kan inflyta, enligt Herr Prostens mening, vore för Stats-verket högst
behöfligt. — Utskottet medgifver visserligen, att Staten är i behof både af
det som inflyter på tullväg och hvad som kan inflyta på andra vägar; men
då det för Utskottet visat sig naturligast, att hvad som genom tull för
spanmål kan vinnas, framför andre medel användes till inköp af nämnde
artikel, der behof deraf göres, samt denna Utskottets öfvertygelse icke blifvit
rubbad genom Herr Prosten Åstrands förrberörde anförande,
finner Utskottet sig icke kunna frångå hvad i detta afseende uti Betänkandet
N:o 29 blifvit föreslaget.
V.
Sedan Utskottet sålunda besvarat hvad inom Riks-Stånden blifvit anmärkt
rörande de grunder Utskottet följt vid uppgörandet af förslaget till
Bihang till B- St. Brot. i834■ 5.te Sami. l.-sta 4fd. *
l8:de Haft.
IO
Bevilln.-Utskottets Utlåtande N;o 4-5-
Tull-Taxa, återstår alt bemöta de anmärkningar, som blifvit gjorde vid de
föreslagne tullbestämmelserne å speciela varu-artiklar; men innan Utskottet
öfvergår till delta, torde Utskottet böra upptaga till besvarande ett af Herr
Hjerta, L. inom Ridderskapet och Adeln afgifvet serskildt anförande emot
det bela af Utskottets förslag. Herr Hjerta har ansett, att, ehuru en fullkomlig
närings- och handels-frihet icke kunde medgifvas, i anseende till så
väl Statens behof af tullinkomsterne, som deras anspråk, hvilkas existence
berodde på afsättning af den tillverkning de hade af en del sådana varor,
som äro föremål för importhandeln, att genom Statens skydd bibehållas vid
denna afsättning framför utländningen, så borde dock, i del förra fallet, afgifterne
i allmänhet göras så litet betungande som möjligt, och i det senare
så afpassas, att de, å ena sidan, lemnade egne medborgare säkerhet emot
ett obehörigt intrång af främmande concurrence, men, å den andra, att de
icke förvandlade detta skydd lill en orättvis beskattning på den förbrukande
mängden för att gynna deras interesse, som möjligen fordrade en säker afsättning,
blott derföre, att de en gång lagt sig på en viss industrigren,
utan att för dess fullkomnande, vidtaga de åtgärder, sorn en utvidgad kunskap
i yrket annorstädes gifvit yid hadden. Det skydd inhemska Näringarne
rimligen kunde fordra, vore, enligt Herr Hjertås tanka, endast en så
hög tull på den utländska varan, som motsvarade skilnaden i pris på rudimaterien,
i ränta på det capital, som läge i rörelsen samt i arbetslönerne
hos utländningen, och hvilken skilnad, efter, den högsta beräkning, skulle
uppgå lill 15 a 20 procent af varans värde. I synnerhet har Herr Hjerta
sökt fästa Utskottets uppmärksamhet, dels på vigten deraf, att icke sälta
för hög lull på sådane utländska artiklar, hvilka, ehuru ej utgörande egentlige
råämnen, likväl äro ämnade till ytterligare förädling inom landet, såsom
färgämnen, garn, läder, hattfelb m. £1., dels på nödvändigheten af exporttullens
upphäfvande å våra egne tillverkningar, för alt bereda möjligheten
af en concurrence på verldsmarknaden.
Ehuru Utskottet icke kunnat undgå att erkänna rigligheten af den
princip Herr Hjerta yttrat, har Utskottet likväl icke ansett tiden ännu vara
inne att alltför mycket nedsätta tullen å sådane varor, som inom landet
kunna tillverkas, helst det icke lärer kunna nekas,, att inskränktare capitaltillgångar
inom landet och anläggningarnes i följd deraf mindre omfång göra
det för vare Näringsidkare nödvändigt att beräkna en större förtjenst å deras
produeter, än den, hvarmed utländningen med mera penninge-tillgångar och
mångdubbelt större anläggningar kan vara belåten. Utskottet tror sig således
hafva gjort allt hvad möjligen nu kunnat göras, då Utskottet på sådane
Bevilln.-Ulskoltets Utlåtande N.v 4-5.
nödvändighets-varor och artiklar, hvilka till erforderlig mängd icke inom
landet kunna produceras och tillverkas, föreslagit någon, ehuru ringa nedsättning
i tullen; men derigenom har Utskottet ock satt sig i nödvändighet att
för andra artiklar, hvilka kunna betraktas såsom öfverflödiga, höja afgifteu
för att betacka hvad genom förenämnde nedsättning skulle gå förlorad t uti
intraden, hvars uppgående till beräknadt belopp är af största nödvändighet
för Stats-behofvens fyllande. — Hvad åter angår export-tullen, så utvisar
förslaget, alt Utskottet borttagit densamma för de fleste varuartiklar och
åter nedsatt den för alla dem, hvilka icke såsom rudimaterier äro nödvändige
för landets eget behof eller lemna öfverskott till export, utan men
för väre egne Fabriker och Näringar.
Genom detta förklarande, anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat de
speciela anmärkningar och förslag lill förändringar i Tull-Taxan, som Herr
Hjerta, i öfverensstämmelse med ofvannämnde grunder, framställt, i alla de
fall der Utskottet icke funnit sig kunna deråt lemna afseende.
Derjemte har Utskottet genom dess Ordförande fått emottaga en utaf
Herr aj Billbergh aflemnad promemoria, innefattande anmärkningar vid
förslaget till Tull-Taxa. Att serskildt besvara alla dessa anmärkningar,
hvilka, ehuru ofta endast åsyftande smärre redactions-förändringar, stundom
blott utbyte af ett ord mot ett annat, likväl omfatta en stor mängd af de
i Tull-Taxan befintlige rubriker, har Utskottet ansett skola blifva alltför
vidlyftigt, samt trott sig derföre här kunna på en gång förklara, det Utskottet,
på sätt af det följande inhemtas, endast å några få af berörde anmärkningar
funnit skäl fästa afseende, helst ofta inga motiv för de äskade
förändringarne blifvit anförde, som kunnat lemna Utskottet någon ledning
för ett förändradt omdöme.
De anmärkningar, som för öfrigt blifvit gjorde emot den tullbestämmelse
Utskottet för serskilde varuartiklar föreslagit, och hvilka Utskottet nu
går att besvara, hafva varit följande, nemligen vid
Ambra: af Herr Cederschjöld, att den föreslagna införsel-tullen af 10
procent vore för hög; men då Herr Cederschjöld hvarken anfort något annat
skäl för sin anmärkning, än alt varan vore lätt lurendrägad, eller uppgifvit
det tullbelopp, sorn han ansett lämpligt, har Utskottet ej funnit anledning
att å anmärkningen fästa något afseende.
Apotlieksvaror: af Botvid Jonsson från östergöthlands Län, att Utskottet
nedsatt utförsel-tullen å sådane varor just då dödligheten mest härjar
i vårt land. Till besvarande af denna anmärkning, torde Utskottet få
upplysa, att för enkla medicinalier utförsel-tullen är bibehållen vid samma
Bevilln.-Utskottels Utlåtande N.-o ^5.
belopp, som i i83o års Taxa finnes utsatt, men för sammansatte Apotheksvaror
har Utskottet alldeles borttagit utförsel-tullen i följd af den grundsats,
att exporten af varor, som inom landet undergått förädling, bör underlättas
så mycket som omsländigheterne kunna det tillåta; och som Botvid
Jonssons anmärkning icke synts Utskottet grundad på några så beskaffade
skäl, att Utskottet deraf kunnat föranledas att för dessa varor frångå
ofvannämnde princip, har Utskottet ansett sig böra vidblifva sitt gjorda tillstyrkande
i detta fall.
Arsenik: af bemälde Botvid Jonsson, att det vore besynnerligt alt på
samma gång minska införsel-tullen å Arsenik som utförseltullen för Apotheks-varor
nedsättes. Då denna anmärkning är blottad på alla motiv,
så framt ej ett raisonnement om bränvinsskatLen och arsenikens användbarhet
för att undandraga sig följderne af sine gerningar m. m., derföre skall
anses, finner Utskottet densamma ej förtjena ringaste afseende.
Aska: af Herr Halin, att pott-aske-tillverkningen, hvilken i de Norra
orterne betydligt tilltagit, icke vore skyddad med den införsel-tull af 8 sk.
Utskottet föreslagit för raffinerad pottaska, hvarföre yrkals, att denna tull
måtte höjas till 24 sk. per L:%6; af Herr Hessle, att som tillverkningen af
denna vara vore passande för vårt land och borde dragas i allmänhet till
de Norra orterne, der rudimaterie!! finnes; så vore en tullnedsättning derå
icke väl betänkt, i synnerhet som varan kunde införas från Finland emot
half tull, hvarföre Herr Hessle yrkat, att det af Tull-Comitéen föreslagne
belopp eller 16 sk. må såsom införseltull för raffinerad pottaska antagas.
—• På enahanda skäl har Riksdags-Fullmägligen Olof Olofsson från Westerbotten
yrkat, att införsel-tullen för Pottaska måtte höjas 331 procent
utöfver hvad Utskottet föreslagit, och hafva i detta yrkande Johan
Bengtsson, Eric Svanberg och J. O. Dahlberg från Wesler-Norrlands Län
sig förenat.
På sätt Utskottet uti Betänkandet N:o 29 anföit, hade fruktan att fördyra
en rudimaterie, som vore nödvändig för våra Glasbruk och efter Utskottets
öfvertygelse icke kunde i tillräcklig mängd inom landet tillverkas,
föranledt Utskottet att nedsätta den af Tull-Comitcen för raffinerad pottaska
föreslagna införsel-tull från 16 sk. till 8 sk. JyJl; men sedan Utskottets
uppmärksamhet genom ofvannämnde anmärkningar ånyo blifvit fästad
å denna artikel, och Utskottet dervid kommit i tillfälle inhemta, att ganska
många anläggningar för tillverkning af denna vara i de Norra orterne redan
uppstått, och att ännu flere med säkerhet kunde påräknas, så framt ett
någorlunda lämpligt skydd emot utländsk concurrence dem meddelades; har
Bevilln.-Utskoltets Utlåtande IV.-O /fS'
i3
Utskottet, då alltså någon kännbar brist på ifrågavarande artikel för Glasbrukens
och andra Fabrikers behof nu mera icke lärer vara att befara, med
frångående af dess förra förslag, ansett sig böra tillstyrka antagande af den
införsel-tull för Aska_, pott- raffinerad och c aleiner ad} sorn Tull-Comitéen
föreslagit, eller 16 sk. L:H.', hvarjemte Utskottet, till ytterligare uppmuntran
för den inhemska produclionen, velat föreslå borttagande af all
utförsel-tull för denna vara.
Band', af Nils Strindlund från Wester-Norrland, att införsel-tullen,
G R:dr 32 sk., å band, siden- flors vore för hög, emedan, då de med lätthet
kunde gömmas i fickorna på kläder, skulle den höga tullen för mycket reta
till tullförsnillning ■— af Botvid Jonsson „ att något skäl icke vore nu mer
än förr att befordra bandinförseln, hvarföre han yrkat samma tull för dessa
varor som i83o års Ständer beslutade. Då Utskottet, hvad denna artikel
angår, följt Tull-Comitéens förslag, och just den omständigheten, att af de
tvänne Ledamöter, som dervid haft något att erinra, den ene yrkat nedsättning
och den andre förhöjning i tullen, synts bevisa, att den åsatte tullen
är den rätta, hvarföre, då hvarken för den ena eller andra meningen någre
skäl blifvit anförde, sorn kunnat föranleda Utskottet att frångå dess förra
förslag, Utskottet ansett sig böra vidblifva hvad i detta fall blifvit tillstyrkt.
Bark: af Herr Hessle„ alt den föreslagne utförseltullen å ekbark vore
för hög och skulle föranleda dertill, alt en mängd ekar fälldes utan att barken
aftoges. Utskottet, som ej kunnat dela Herr Hessles farhåga i detta
fall, helst ekbark är ett råämne, hvilket icke lärer kunna umbäras för beredning
af godt läder och hvarå efterfrågan således nödvändigt måste stiga
i samma mon som väre Garfverier tilltaga och förkofras, har ej funnit
skäl tillstyrka nedsättning i den föreslagne utförseltullen, men deremot ansett
tullvärdet å en tunna ekbark böra höjas lill 2 R:dr, som, efter hvad
Utskottet inhemtat, skall utgöra det pris, som öfver hufvud derför gäller.
Beck: af Herr af Billbergh, alt i stället för Beck i burkar borde sättas
Beck i barkar. Den origtighet, som Utskottets förslag i detta fall innehåller,
har härledt sig från ett tryckfel och bör således rättas i enlighet
rneu hvad Herr af Billbergh anmärkt.
Ben: af Herr Wijkj att den af Utskottet föreslagne utförselstull å
Ben alla andra slagj, oarbetade skulle innebära detsamma som förbud
för utförsel af denna vara, genom hvars samlande många fattiga erhöllo sitt
uppehälle. Den användbarhet i och för åtskillige näringar, som sådane ben
redan länge utrikes egt och hvilken äfven börjat blifva känd inom vårt
eget land, bar föranledt Utskottet att föreslå någon förhöjning i utförsel
-
B c villn .-Utskottats Utlåtande N;o 4^-
tullen derför, på det att ej denna vara måtte på landets bekostnad för
vanpris afyltras; och då de fabrikat, som deraf kunna göras äro af nödvändighet
för åtskillige af våra egne näringar, samt det icke synes att befara
att de, hvilka sysselsätta sig med samlandet af ben, genom denna tillökning
i tullen, skola komma att på något sätt blifva lidande, bar Utskottet
ej kunnat frånträda dess förra förslag i denna del.
Blodiglar: af Herr Cederschjöldj alt då consumtionen af denna vara
i det sydliga Europa betydligen förökat sig, kunde den fria utförseln deraf
föranleda dertill, att vi sjelfve blefvo i saknad af denna artikel. Då Utskottet
likväl byst den förmodan, det svårigheten att bibehålla dessa djur vid
lif under en längre transport, fullkomligt tryggar för ali farhåga, att hvad
som deraf kan afsättas inom landet skall komma att utföras, har Utskottet
icke funnit skäl alt tillstyrka någon ulförseltull derför, utan vidblifvit
sitt förslag, att de må kunna fritt utföras.
Broderduk: af Herr af Billbergh, att under denna rubrik borde införas
en tredje benämning, som Kongl. Kungörelsen den 25 Februarii i83a
upptager, nemligen Stramaille; och som Utskottet ansett att, så vidt möjligt
vore, alla slag af varor borde i Taxan upptagas, torde rubriken Broderduk
och Marle ändras till Broderduk, Marle och Stramaille &c.
Bränvin: af Herr af Billbergh, att. i stället • för orden af Säd och
Potatoes borde sättas af Säd och Jordfrugter, samt i stället för orden af
Frugt, Trädfrugter;— af Herr Prosten Roseh, att för den nedsättning
i införseltullen för Arrac, Cognac, Rumm och Geniévre, som Utskottet tillstyrkt
emot hvad Tull-Comitéen föreslagit, något giltigt skäl icke blifvit
anfördt, emedan det som hemtats från en befarad tullförsnillning skulle vederläggas
af desse varors voluminösitet, som gjorde deras insmuggling i
mängd omöjlig, så vida tullbevakningen uppfyllde sin pligt. Herr Prosten
bar derföre yrkat bifall till Tull-Comitéens förslag och det så mycket heldre,
som Rikets Ständer redan beslutat en förhöjd bränvinsskatt, hvilken
förnämligast och till största delen komme att af allmogen utgå, hvarföre
det vore billigt och rättvist, att de bättre Samhälls-classerne ålades något
deremot svarande; hvilket skulle ske, om på alla utländska spirituösa drycker
tullen uppsattes så högt som möjligt; —• af Herr 7Vijk, att den införseltull,
som i83o års Tull-Taxa utsätter, mätte bibehållas, emedan derigenom
förtullningen skulle tilltaga serdeles i de Skånska Städerne, hvaremot
en förhöjning i denna tull endast skulie leda till tullförsnillning; af v. Talmannen
Jon Jonsson och Botvid Jonsson, att bränvin måtte till införsel
förbjudas; —• af Johan Andersson från Upsala Län, att införseltullen för
Bevilln.-Utskottets Utlåtande N.o /j5-
i5
Bränvin och Sprit af Säd eller Polatoes samt af Frngt och Ris matie bestämmas
5o procent högre än Utskottet föreslagit, men för bränvin af Socker
eller Rom Lill 3 R:dr 6 sk. kannan; — af A. Brisman och Lars Larsson
fran Skaraborgs Län, alt tullen å Cognac, af till och med 12 graders
styrka, borde förhöjas till 1 R;dr 8 sk. kannan samt för högre gradtal i
förhållande derefter; och slutligen af Per Jonsson från Öland, alt Bränvin
måtte antingen blifva alldeles fritt lill införsel eller ock beläggas med endast
1 å 2 sk. lull på kannan, på det att ej, genom den förhöjda bränvinsskalten,
brist på denna nödvändighetsvara måtte uppkomma.
Alla dessa anmärkningar hafva föranledt Utskottet att ånyo taga under
noggrant öfvervägande, så väl den tull, sorn lämpligast borde kunna denna
artikel åsättas, sorn sättet för dess förtullande.. Utskottet har dervid med
full öfvertygelre trott sig kunna antaga, att ingen önskar underlätta införseln
af denna vara, äfven om förbrytelsen öfver en eller annan felslagen
förhoppning skulle förmå någon att uttala en sådan mening. Det enda skäl,
som derföre kunnat förmå Utskottet att tillstyrka en nedsättning i den tull
derå, hvilken Tull-Comileen föreslagit, har varit fruktan att genom en alltför
hög afgift uppväcka för mycken retelse lill tullförsnillning. Då likväl
den förbättrade organisation, som Tullbevaknings-personalen redan undergått,
samt den säkra förhoppning Utskottet hyser,, att en af Rikets Ständer
uttryckt önskan, att controlerne emot tullförsnillning måtte ytterligare skärpas,
icke skall af Kongl. Majit lemnäs utan afseende, gifvit Utskottet anledning
förmoda, det risquen för tullförsnillaren hädanefter skall betydligen
ökas samt begäret för denna oloflliga handtering derigenom minskas, så
mycket mera, som, enligt hvad Utskottet trott sig känna, opinionen hos
kustboerne tagit en rigtning i detta afseende, hvarigenom förbrytaren emot
Tull-lagarne af dem kan påräkna mindre skydd; så har af desse skäl Utskottet
ansett sig kunna gå deras önskan till mötes, hvilka yrkat en ytterligare
förhöjning i införseltullen å Bränvin, samt får derföre vördsamt
föreslå,
att Bränvin och Sprit af alla slag af till och med 12 graders styrka
må beläggas med en införseltull af 1 R:dr kannan, och det af högre
gradtal med 1 R:dr 24 sk., samt derjemte att den för Sprit till Luktvattens
beredning i Utskottets förslag tillstjukle serskilda förtullning
må upphöra och denna Sprit,, i förhållande till dess styrka, draga enahanda
tull sorn annat Bränvin.
Det af en anmärkare uppgifna förslag, att Rum matte beläggas med
högre tull än de öfrige Bränvinssorterne, bar Utskottet icke kunnat under
-
i6
Revilln.-Utskoltets Utlåtande JV.o jfS.
stödja, enär sådant ovilkorligen skulle gifva anledning till förblandning oeh
origtiga uppgifter vid förtullningen. Deremot har Utskottet ansett sig böra
antaga den utaf Herr af Billbergh föreslagne förändring i redactionen, så
till vida, att första rubriken under artikeln Bränvin må ändras till: af Säd
och Potatoes eller andra Jordfrugter, men att utbyta andra rubriken
Frugter mot Trädfrugter har Utskottet funnit så mycket mindre lämpligt,
som Bränvin möjligen kan tillverkas äfven af Buskfrugter, och någon förblandning
med Jordfrugter ej lärer kunna ega rum, då med blotta ordet
frugt ej betecknas Rötter, Rofvor, Potatoes m. fl. Då dessutom tullen är
lika för alla slag af Bränvin, kan Utskottet ej finna någon serdeles olägenhet
af en förblandning i detta fall vara att befara.
Genom tryckfel har inträffat, att i Utskottets förslag något värde icke
finnes utfördt. för Bränvin och Sprit af Ris, eller Arrac, hvilket förhållande,
ehuruväl icke inom Riks-Stånden anmärkt, Utskottet nu får rätta
genom tillstyrkande, att tullvärdet för Arrac af till och med 12 graders
styrka må utföras till 2 R:dr och för högre gradtal till 3 R:dr kannan.
Cacao: af Daniel Danielsson frän Örebro Län, att tullen å denna vara
borde höjas till 8 sk. U.. Då cacao, ehuru visserligen en öfverflödsvara,
likväl utgör råämne för en inhemsk fabrication, nemligen chocolad, har
Utskottet icke kunnat gå anmärkarens önskan längre till mötes, än att, med
frånträdande af förra tillstyrkandet, föreslå införseltullen å Cacao till 5 sk.
H, som redan utgör 25 procent af det åsätta tullvärdet.
Caffe: af Herr Prosten Ödman, att tullen derå vore lägre hos oss än
i något annat land, hvarföre den, utan något missnöje från nationens sida,
borde och kunde höjas till 8 sk. per U., derigenom en betydlig tillökning i
tullintraden skulle uppkomma; samt att någon smuggling deraf land vägen öfver
Norrige icke vöre att befara, då detta land troligen med ifver omfattade
tillfället att till samma belopp öka importtullen derå. Med Herr Prosten
Ödman hafva Prostarne Östberg, Lindahl, Laurenius, Rosen och Bergquist
instämt: deremot har Herr Prost en Hallbeck erinrat, att då caffeet var belagdt
med en tull af 5 sk., inkomsten var mindre än sedan tullen nedsattes
till 3 sk., samt derföre yrkat, att den måtte åter nedsättas till sistnämnde
belopp, helst umgälderne ändock med Tolag* och andre afgifler uppgingo
till 8 sk. &, förmenande Herr Prosten, att, blott i det fall tullen
blefve måttlig, tullförsnillning kunde undvikas, men annars icke.
Af Herr Grapengiesser, att den föreslagna tullen å Caffe' ej vore så
hög, att den icke kunde tåla ytterligare förhöjning, i hvilket afseende han
föreslagit 5 å 6 sk. per H.
Af
Bevilln.-Ulskottels Utlåtande N.o 4$-
17
Af A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län, Botvid Jonsson
från Östergöthlands Län samt Daniel Danielsson från Örebro Län: att
tullen å Caffe måtte förhöjas till 6 sk. U., hvarigenom blott på denna varuartikel
skulle uppkomma en årlig tillökning af ungefärligen 180,000 R:dr,
lem nåd hufvudsakligen af den förmögnare classen; samt af Johan Andersson
från Upsala Län, att införseltullen å ifrågavarande artikel borde böjas
till 8 sk. U..
Då Utskottet icke kunnat bestrida, alt Caffe är en ibland de artiklar,
hvilka bäst lämpa sig att draga en högre tullbevillning, så väl i anseende
till den betjrdliga inkomst Staten deraf kan påräkna samt det mindre känbara
i den beskattning, som på den förbrukande mängden derigenom skulle
läggas, som ock i anseende lill varans voluminösitet och deraf beroende
svårighet att densamma tullförsnilla; så, och enär dessutom, på sätt ofvannämnde
anmärkningar utvisa, de fleste Talare inom Riks-Stånden, som yttrat
sig i delta ämne, önskat en ytterligare förhöjning uti importtullen å
Caffe, får Utskottet, under förutsättande, att, såsom vid artikeln Bränvin är
anfördt, controlerne komma att ännu mer skärpas och tullförsnillare-handtverket
att försvåras, med frånträdande af hvad Utskottet för Caffe föreslagit,
nu vördsamt tillstyrka,
att införseltullen för denna vara måtto bestämmas till 6 sk. per U..
Caviar: af Johan Andersson från Upsala Län, att denna vara borde
draga en införseltull af 32 sk. — Som likväl för den yrkade tullförhöjningen
något annat motiv icke blifvit anfördt, än att Caviar vore en *’umbärlig
smörja J’ har Utskottet icke funnit skäl att frångå den tullbestämmelse,
som blifvit föreslagen uti Betänkandet N:o 2q, och hvilken utgör a5
procent af varans tullvärde.
Chocolad: af Daniel Danielsson frän Örebro Län, att tullen derå måtte
böjas till 24 sk. U.\ men då den tull Utskottet för denna vara föreslagit redan
utgör 331 procent af värdet, bar Utskottet ej funnit anledning alt derutinnan
tillstyrka någon förändring.
Citroner: af Herr Hessle att tullen för Citroner borde vara enahanda
som för Apelsiner, emedan i annat fall alla Apelsiner skulle inkomma och förtullas
under namn af Citroner; samt af Johan Andersson från Upsala Län, att
tullen å denna vara borde bestämmas till 1 R:dr 3a sk. för 100 stycken.
Herr Hessles yttrade farhåga för förblandning vid förtuilningen af Citroner
och Apelsiner kan Utskottet så mycket mindre dela, som det torde
Bihang lill R. St. Prot. i834j ö.te Sami. i.-sta Afd, 3
i8:de Häftet.
i8
Bevilln.-Utskottets Utlåtande JY.o /j,5.
för en hvar vara bekant, alt desse tvänne slag frukter betydligen skilja sig
från hvarandra, ej blott genom smaken, utan ock genom färg och form,
hvarföre misstag i detta fall svårligen kan ega rum utan uppenbar vårdslöshet
å Tullbetjeningens sida; Och då en sådan förmodad förbländning varit
det enda skäl, hvilket blifvit anfördt till stöd för den äskade förändringen
i tullen, samt detta skäl genom ofvannämnde förhållande fullkomligen
vederlägges, har Utskottet funnit sig böra vidblifva dess förra förslag i denna
del.
Coeffurer : af Herr Wijk, att den föreslagna tullen derå vore för hög
och endast ledande till tullförsnillning. Utskottet, som förmodat, att denna
varas ömtålighet och svårighet att inpacka, samt dess stundom tämligen
stora volym skall göra densamma mindre lätt att olofligen införa, har
derföre ej kunnat tillstyrka någon förändring i den tullbestämmelse, som å
Coeffurer blifvit åsatt.
Corinter: af Herr Hjerta, att tullen derå borde höjas till 3 sk. U. På
detta förslag har Utskottet ansett sig böra ingå och får derföre vördsamt tillstyrka
dess antagande, i stället för den tull, som Utskottet föreslagit.
Dadlar: likalades af Herr Hjertaj att införsel-tullen för denna vara
måtte bestämmas till 8 sk. I betraktande deraf, att denna artikel nästan
uteslutande consumeras af de förmögnare folk-classerne, har Utskottet väl
ansett densamma kunna tåla någon förhöjning i tullen, men har dock i sådant
afseende trott, alt 6 sk. vore det lämpligaste belopp, som borde bestämmas,
och får derföre föreslå antagande af denna tullbestämmelse.
Decorationer, Plateauer med tillbehör och Ornamenter: af Herr Wijk_,
att Tull-Comiteens förslag till tull å dessa varor, eller 33| procent af värdet,
vore det rätta; men som Utskottet icke funnit skäl att frångå dess tillstyrkande
i denna del, får Utskottet ånyo hemställa, att detsamma må godkännas.
Dref och Drefmat: af Herr Norman, alt införsel-tullen för denna vara,
såsom en rudimaterie, måtte bestämmas låg och utförseln deraf förbjudas.
— Under pröfningen af denna anmärkning har Utskottet inhemtat,
att Dref och Drefmat stundom skall saknas till erforderlig mängd; och då
denna vara utgör en alldeles oumbärlig nödvändighets-artikel för Skeppsbyggerien,
har Utskottet, till förekommande deraf, att brist derå måtte
kunna uppstå, ansett sig böra, i afseende å införsel-tullen, tillstyrka den
förändring i dess förra förslag,
att denna lull må för bägge sistnämnde artiklar bestämmas till 5,
R:dr Sk:M
Bcvilln.-TJt skallets Utlåtande N;o 45.
>9
Hvad Ater angår yrkandet af förbud för utförsel af Dref och Drefmat,
så kan, efter den princip Utskottet redan antagit, något sådant icke ega
rum; men af samma skäl, som föranledt Utskottet föreslå nedsättning i införsel-tullen,
får Utskottet äfven tillstyrka, att utförsel-tullen för desse varuartiklar
mätte höjas, dock icke till alltför stort belopp, emedan samlandet
och beredandet deraf utgör en näringsgren för fattige qvinnor och barn,
hvarföre det vore obilligt att för mycket nedtrycka priset. Utskottet anser
sig således böra hemställa,
att ifrågavarande utförsel-tull måtte bestämmas till i R:dr Sk2£.
Dricka Porter, Öl och andra slag: af A. Brisman och Lars Larsson
från Skaraborgs Län, att införsel-tullen borde höjas 5o procent utöfver
Utsko«.tets förslag; samt af Johan Andersson från Upsala Län, att införseln
deraf alldeles borde förbjudas, eller ock tullen bestämmas till 7 5 procent
af värdet. Då den tull af 5o procent af värdet, som Utskottet redan
åsatt Dricka af alla slag, synes böra tillräckligen skydda den inhemska fabricationen
deraf, kan Utskottet icke understödja något af de nu framställde
förslagen, utan vidblifver sitt förra tillstyrkande.
Fisk, färsk: af Herr Hessle, att om sådan infördes från utrikes ort
till förtullning, skulle den blifva död innan den hunne uppmätas och förtullas
samt i sådant fall icke komma att i värde motsvara tullbestämmelsen;
af Herr Björk, det han icke hört omtalas, att färsk fisk infördes i tunnor,
samt att denna artikel derföre borde vara fri från tull.
Hvad först Herr Hessles anmärkning angår, så förmodar Utskottet, att
något sätt att utröna den färska fiskens vigt möjligen skulle kunna påfinnas,
utan att densamma derigenom behöfde äfventyra lifvets förlust, såsom t. ex.
att, på sätt nu tillgår med Ved, Hö, Halm &c., hvarje försåldt qvantum
uppgafs för den vid hamnen posterade Tullbetjenten och, när slutligen lasten
vore utsåld, alla desse smärre partier sammanräknades. Beträffande
Herr Björks skäl för ogillande af Utskottets förslag, så torde till vederläggande
deraf vara tillräckligt, att fästa uppmärksamheten derå, att Utskottet,
för utrönande af den införde fiskens mängd, ej blott föreslagit mätning utan
äfven vägning, med utsättande af den vigt, som ansetts motsvara en tunna.
För öfrigt har Utskottet ansett sig böra fästa Rikets Högloft. Ständers uppmärksamhet
äfven derpå, att å de orter och kuster, som närmast gränsa intill
främmande länder, det ofta inträffar, att stora partier af färsk fisk, såsom
Sill, Ströming m. m. dit införas, derstädes saltas och försäljas samt
sålunda undgå att erlägga den tull, som Taxan för den saltade fisken utsätter.
Genom en tullbestämmelse för färsk fisk har Utskottet således trott sig
Bevilln.-UIskottets Utlåtande N.o
i någon mon kunna förekomma denna påtagliga elusion af Författningen,
och kan derföre ej, oaktadt de skäl som blifvit anförde emot förslaget i denna
punkt, frånträda detsamma.
Sill, all annan: af Herr Dalman, att den af Utskottet föreslagna tull
för denna vara, som utgjorde en nödvändighetsartikel för massan, vore för
hög och borde nedsättas till 24 sk. tunnan; af Herr Stats-Rådet Poppius,
att, då Sill kan inkomma från Norrige mot half tull, Utskottet hade
bort antaga Tull-Comiteens förslag af 4° sk* för tunnan i införsel-tull';
hvaruti Herr Doctorn Grenander och Herr Prosten Åstrand instämt; —
af Herr Wijk, att denna vara borde kunna draga den af Tull-Comitéen
föreslagna tull, helst som densamma finge ifrån Norrige inkomma emot half
tull. Af de Skäl Utskottet redan anfört för bibehållande af den tull, som
i83o års Taxa bestämmer, har Utskottet ansett sig böra vidblifva dess
förslag i detta fall.
Ströming: af Herr Stats-Rådet Poppius och Herr Björk, att Utskottet
för denna artikel uppsatt Tull-Comiteens förslag från 24 sk. till 1 R:dr
tunnan, ehuru densamma lika med Sill vore en nödvändighetsvara. Till
bemötande af denna anmärkning torde vara tillräckligt fästa uppmärksamheten
derå, att Ströming för det första vanligtvis har ett högre pris än Sill,
och för det andra, att densamma fiskas i betydlig mängd vid vare egne
kuster, samt alt den högre tull, sorn blifvit denna vara åsatt, åsyftat alt i
någon mon lemna skydd åt fattige fiskare inom landet. Utskottet har således
ej heller i detta fall kunnat gilla anmärkarnes åsigt, utan ansett sig
böra vidblifva det afgifna förslaget.
Fransar, Galoner och Snören: af Nils Strindlund, att tullen derå vore
för hög; samt af A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län, att
densamma vore för låg och borde höjas 5o procent. Då Utskottet omöjligen
kunnat gå bägge desse åsigter till mötes, har Utskottet trott sig göra rättast
uti att vidblifva hvad redan i denna del blifvit föreslaget.
Frukter och Bär: af Herr Hjerta, att utförseln deraf borde vara fri.
Då förlusten för Staten af den tull, som erlägges för utförde frukter, synes
böra blifva obetydlig, torde erfarenheten, huruvida uppbäfvandet deraf förmår
uppmuntra trädgård s-skötseln inom landet, kunna med denna ringa
uppoffring köpas; hvadan Utskottet, med frånträdande af dess förra förslag
tillstyrker,
att Frukter och Bär må vara lill utförsel frie.
Frö: jemväl af Herr Hjerta, alt alla slag deraf måtte vara frie till
utförsel. Äfven detta Herr Hjertås förslag har Utskottet så till vida velat
Bevillu.-Utskottets Utlåtande N.-o 4$- 2 i
understödja, att Frö , Hö- oell alla andra slag ej specificerade må vara till
utförsel frie; men hvad beträffar Hamp-, Lin och Rof-frö, så anser Utskottet
den ringa qvantitet, som af dessa slag frö inom landet produceras, på
långt när ej tillräcklig för våra Oljeslageriet hvarföre Utskottet vidblifver
den utförsel-tull, som för dem är föreslagen.
Färger: Musselfärger i Lådor: af Herr af Billbergh , att, då färger
i mindre bilar ofta inkomma i lådor, och dessa lådor äro betydligt dyrare
än de, som innehålla färger i musselskal, vore det nödigt, att tull äfven för
sådane färger i lådor bestämdes. På det alt ej någon tvekan om tullbehandlingen
af sådane slag färger, som Herr af Billbergh omnämnt, måtte uppstå,
har Utskottet ansett bäst, att rubriken Musselfärger i Lådor underart.
Färger må utgå, då så väl desse som andra färger i Lådor komma att draga
den tull, som för Färger ej specificerade finnes stadgad.
Gardiner: Herr af Billbergh har upplyst, att General Tull-Styrelsen
uti skrifvelse den ii September 1833 förklarat, att Rullgardiner af målad
bomullsväfnad, Hvilka icke finnas i Taxan upptagne, borde tullbehandlas
såsom tapeter andra slag än Gobelins; i anledning hvaraf Herr af Billbergh
hemställt, om icke denna vara borde i Taxan intagas. — På grund
häraf får Utskottet vördsamt tillstyrka,
att rubriken Gardiner, Rull- af målad bomullsväfnad må uti TullTaxan
under behörig Litt. intagas samt tullbehandlas lika med Tapeter,
andra slag, och således draga 10 sk. införseltull, fri utförsel och
ett tull värde af 4o sk. skålpundet.
Garn, kar dulls, otvinnadt eller odubbler adt, eller så kalladt klädmakare-garn:
af Herr Rydin, alt detta slag garn borde bibehållas vid förbud
till införsel. Till besvarande af denna anmärkning, får Utskottet endast
åberopa den första af de hufvudgrunder, Utskottet nu föreslagit att vid
Tullbevilluingens bestämmande följas.
Hattar, Italienske: af yJ. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs
Län, att tullen å desse Hattar borde höjas 5o procent. — Som likväl för
denna anmärkning något skäl ej blifvit anfördt, har Utskottet icke kunnat i
detta fall frångå dess förslag.
—• Läder, Fiskben, Papper, Träd eller Rötter: af Herr af Billbergh,
att dervid borde tilläggas Papp- eller snarare m. m. Då hattar
möjligen kunna tillverkas af andra ämnen, än de sorn finnas i förslaget uppräknade,
har Utskottet, på det att någon tvekan om tullbehandlingen af sådane
hattar, i fall de skulle införas, icke måtte uppstå, funnit orden m. m.
böra här tilläggas.
22
Bcvilln.-Utskottets Ullålande JY.o 45-
Hildar och Skinn: af Herr Prosten Svedelius, att allt, som kunde uppmuntra
boskapsskötseln inom landet, vore nyttigt, och att derföre utförseltullen
å Hudar och Skinn borde helt och hållet borttagas; — aiWerr Hessle:
att den förhöjning, Utskottet föreslagit i införseltullen å denna artikel, vore
stridande emot 3:dje punkten af hufvudgrunderne, samt att den, i stället
för att uppmuntra ladugårdsskötsel^ skulle verka till motsatsen deraf; — af
Herr TVijk, att förhöjningen i tullen för Hudar icke vore en lämplig uppmuntran
för ladugårdsskötsel, helst den fördyrade lädret, hvilket åter
drabbade menige man.
Genom den högre beskattning, som kommer att drabba bränvinsbränningen,
har Utskottet förmodat, att tillverkningen af denna vara skall minskas,
samt Jordbrukarens uppmärksamhet rigtas åt ett annat håll, nemligen
Boskapsskötseln, som hos oss står på en lägre punkt än i de fleste andra
länder. Detta har varit motivet för Utskottets tillstyrkande, att införseln af
Ladugårdsproducter måtte något fördyras, för att underlätta concurrencen
med utländningen, och genom hoppet om någon vinst väcka hågen hos
landtmannen att omfatta denna näringsgren. Utskottet tror sig dessutom
icke hafva frångått den princip, som Utskottet för sig uppgjort, då den
införseltull, hvilken nu är föreslagen för Hudar och Skinn, ej utgör mer än
6i procent af värdet. Hvad åter beträffar utförseltullen, så har Utskottet
funnit så mycket mindre skäl att nedsätta eller borttaga densamma, som
productionen af ifrågavarande artiklar ännu på lång tid icke lärer kunna
motsvara landets behof, och det således vore emot all princip att för mycket
gynna utförandet deraf. På desse skäl, som, enligt Utskottets tanka, ej
blifvit genom ofvannämnde anmärkningar vederlagde, får Utskottet äfven
vidblifva hvad i afseende å tullbestämmelsen för Hudar och Skinn är föreslaget.
— Men hvad deremot redactionen angår, har Utskottet, för mera
fullständighets skuld, funnit lämpligt föreslå, alt vid rubriken saltade må
tilläggas orden och rå.
Humlan af Nils Persson från Södermanlands Län, att inhemska productionen
af denna artikel vore tillräcklig för landets behof, och att införseltullen
å densamma derföre borde uppsättas till 2 R:dr L\U.. Då Utskottet
har sig bekant, att, om ock productionen af denna vara i visse orter
är tillräcklig för behofvet, densamma likväl i andre trakter af landet till
den grad saknas, att fullkomlig brist derå icke är så alldeles sällsynt, kan
Utskottet icke finna skäl, att genom uppsättning af införseltullen ännu mera
fördyra denna nödvändighets-artikel, utan vidblifver hvad förslaget i denna
del innehåller.
Bevilln.-Ut skottets Utlåtande N. o 45.
Ilar j mennisko-: af A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län,
att sådant icke behöfde införas, och att derföre införsel-tullen derå borde
höjas till dubbelt mot hvad Utskottet föreslagit. Som likväl denna vara utgör
ett råämne för inhemsk förädling, har Utskottet icke funnit skäl tillstyrka
någon förhöjning i den tull Utskottets förslag utsätter
Ingefära:
af Herr Hjerta, att införsel-tullen derå måtte höjas till 2
sk. U.\ och som Utskottet ansett sig kunna, utan att hvarken öfver höfvan
fördyra denna vara eller gifva för mycket retelse till tullförsnillning, understödja
detta yrkande, får Utskottet frångå dess förra förslag härutinnan samt
tillstyrka,
att Ingefäraj torr, må beläggas med en införseltull af 3 sk. &:det.
Instrumentera Fältskärs-: af Herr Cederschiöld, att det vore olämpligt
att med a5 procents tull belägga sådane instrumenter, hvilka till erforderlig
godhet icke kunde tillverkas inom landet, då mathematiske och physiske
instrumenter endast drogp en tull af 5 procent, oaktadt vi egde förträfflige
Instrumentmakare i denna väg, hvilka arbetade lika väl som de utländske.
Efter den tillförlitliga upplysning Utskottet sålunda erhållit, alt FältskärsInstrumenter
icke kunna inom landet förfärdigas till erforderlig godhet, har
Utskottet funnit skäligt, att, med frånträdande af förslaget, att desse instrumenter
må draga en tull af s5 procent, tillstyrka,
alt införsel-tullen för dem må bestämmas till i5 procent.
Jern: af Herr Grefve Possej att Canoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare,
ostämplade och oborrade, samt Hällar öfver 1^ tums tjocklek borde
draga lika utförsel-tull som tackjern, på det att ej under denna form tackjern
måtte kunna utföras; — af Herr Lagerhjelnij att, ehuru Utskottet synes
haft för afsigt att genom den höga utförsel-tull, som blifvit föreslagen för
Tackjern, förhindra dess utförsel, vore dock denna tull icke mägtig att förekomma
export deraf, emedan Svenska tackjernet, som vore beredt med trädkol,
derigenom hade ett företräde, som vare Bruksidkare ej vetat sätta värde
uppå, men väl utländningen; af Herr Cederschiöld, att, då Utskottet föreslagit
lika hög ut- som införsel-tull för Tackjern, Utskottet synes icke hafva
varit säkert på hvilket som vore fördelaktigast, antingen att en sådan vara infördes
eller utfördes; — af Herr Grefve Horn, att tillåtelsen till utförsel af
Tackjern skulle blifva en farlig stöt för vår Bruks-handtering, äfven med förutsättning,
att tillåtelsen icke begagnades, emedan England och Amerika skulle
betjena sig af förebärandet om rättigheten till utförsel från Sverige af Tackjern,
för att öfversvämma verldsmarknaden med jern, hvilket utgåfves vara
24
Bevilln.-Utskottets Utlåtande N.-o 4$'
af Svensk tillverkning; af Herr Doctorn Björkman, att Tackjern borde till utförsel
förbjudas, emedan äfven en tull af 5o procent af värdet icke skulle kunna
afvärja svekfulla uppgifter, alt Engelska jernet vo|e af Svensk tillverkning,
hvarigenom Sveriges jernhandel skulle betydligen skadas. Herr Prosten Astrand
har häruti instämt; — af Herr Ekerman, att Tack- och Barlastjern med
flere slag fortfarande borde vara förbudet; — af Herr Sahlin, att,* så länge
restrictiva Författningar emot Stångjernet qvarstodo, Tackjernet borde vara
till utförsel förbudet; — af Herr fVijk, att Tackjern förbjödes till utförsel,
emedan det vore en Riksförlust att utföra detsamma till ett värde af8R:dr
skeppundet, då det, förädladt, kunde inbringa 16 R:dr; att utförseltullen
för Stångjern borde nedsättas till 24 sk. och för de andre jernsorterne i
förhållande derefter; att vid Art. Kettingar beräkningen af deras tjocklek ej
vore nog bestämd, hvarföre ordet diameter der borde tillsättas, och att tullen för
desamma vore för hög och borde nedsättas till det belopp Tull-Comileen förelagit;
samt slutligen att utförseltullen för Plogbils ämnen , Spik och Nubb bor de
äfven nedsättas till 8 sk. per skeppundet; — af Herr Grapengiesser, att Utskottet,
hvad Tackjernet och de andre jernsorterne beträffade, förfarit origtigt, och
att nu gällande Tull-Taxa af år i83o borde bibehållas i denna del; samt af
Anders Eriksson från Örebro Län, att utförseltullen å Tackjern måtte bestämmas
till 23 procent af värdet, emedan ingen näring vore så hardt beskattad
och fjettrad som Tackjerns-tillverkningen, hvilket förhållande, i förening
med det låga pris, hvartill denna varas öfverproduclion nedtvingat
densamma, gjort det till ett onus, men ej till någon förmon att tillverka
Tackjern.
Sedan Utskottet, med ledning af alla dessa anmärkningar, ånyo tagit
i nogaste öfvervägande denna artikel och de tullbestämmelser derå, som kunde
förenas med billighet och rättvisa för så väl det ena och andra interesset,
som Statens ovilkorliga behof, att af denna vigtiga exportarlikel kunna
påräkna en inkomst, hvilken svårligen på annat sätt skulle kunna med säkerhet
beredas; så har Utskottet i följande punkter ansett sig böra frånträda
dess förra förslag, samt i stället tillstyrka,
att Canoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämplade och oborrade,
samt Hällar öfver ii tums tjocklek, må, lika med Tack- och
Barlast-jern, draga en utförsel-tull af 4 R:dr Sk:££:det, på det att en
olikhet i tullbestämmelsen emellan dessa slag af jern icke måtte kunna
föranleda till någon elusion af Författningen; samt
att vid Art. kettingar må såsom ett förtydligande uttryckas, att tjockleken
har afseende å diametern och redactionen således blifva:
Keti
-
Hevi lin.-Ut skol tels Utlåtande N-0 'fS.
25
Ketlingar af öfver l tums diameter och
Ket tingar af \ tums diameter och derunder.
Men hvad i öfrigt de under rubriken Jern redan föreslagne lullbestämmelser
angar, så har Utskottet, på de grunder, som äro anförde i det återremitterade
Betänkandet, icke funnit sig kunna desamma frångå.
Jernskrot: af Herr Stuart, att det vore olämpligt, att åsätta smidt eller
valsadt jernskrot, som vore en bättre vara, lägre utförsel-tull än tackjern; —
af Herr Professorn Moren, att då flere jernförädlings-verk voro privilegierade
på neclsmältning af jernskrot, och desse icke borde beröfvas sitt påräknade
råämne, hvilket dessutom gåfve det bästa, segaste och mest elastiska
jern, borde smidt och valsadt Jernskrot icke beläggas med mindre tull än
Tackjern. Häruti hafva instämt Herr Prosten Mittag, Herr Doctorn Bexell
och Herr Prosten Åstrand; — af Herr Wijk, att Jernskrot borde vara till
utförsel förbudet, emedan deraf bereddes det bästa och segaste jern; —
af Nils Strindlund från Wester-Norrland, att för hög utförsel-tull å Jernskrot,
hvilket vore arbeladt jern, skulle ruinera tillverkaren.
Vid den, i anledning af desse anmärkningar, företagne närmare pröfningen
af detta ämne, har Utskottet, på de skäl som blifvit af Herr Stuart
och Herr Professorn Moren anförde, funnit sig böra tillstyrka,
att smidt och valsadt jernskrot må beläggas med lika utförseltull som
Tackjern och gjutet Jernskrot, eller 4 Rtdr iSfcäfkdet.
Kol, träd- genom tryckfel har i förslaget någon utförsel-tull icke blifvit
utsatt för denna vara; men som Utskottet ansett densamma böra draga
enahanda tull, som i83o års Taxa bestämmer eller i R:dr Lästen, får Ut
skottet
på så sätt härmedelst rätta det förelupna tryckfelet.
Koppar, rå: af Herr Ekerman, att denna vara borde fortfarande blifva
vid förbud till utförsel bibehållen. Då den föreslagna tullen af 5o procent
af värdet synes böra tillräckligen skydda den inhemska koppar-förädlingen,
och förbud dessutom, enligt den princip Utskottet fattat, icke bör i
Taxan inflyta, har Utskottet icke kunnat å Herr Ekermans ofvannämnde
anmärkning fästa vidare afseende.
— Gärad: af Herr Hjerta, att densamma måtte vara fri till utförsel.
Vid den förnyade öfverläggning, angående denna artikel, hvartill Herr///erias
nämnde yrkande föranled t, har Utskottet, långt ifrån att godkänna detsamma,
funnit ilen förut föreslagna utföiseltullen ej en gång vara nog hög,
för att lemna Staten den inkomst af denna exportartikel, som med skäl
Bihang till R. St. Prol. l834- 5:te Sami. irsta Afd. 4
1 Stile Haft.
26
Bevilln.-Ut skottets Utlåtande IV.-o 4$-
borde kunna påräknas, hvarföre Utskottet ansett sig böra frånträda sitt förra
tillstyrkande i detta fall, samt föreslå,
att Koppar-, Gårad_, må draga en utförsel-tull af 5 R:dr Sk:Hé.,
hvilket i alla fall icke utgör fullt så stor procent af värdet, som den utförsel-tull,
hvilken är föreslagen för Stångjern, utgör af denna varas värde.
Af samma skäl har Utskottet äfven funnit
att utförsel-tullen å Plåtar, myntade, och så kallade Ungerska samt gjutkakor
må uppsättas till 5 R:dr samt för Bottnar, Bleck af hvad dimensioner
som helst, Spanskgrön-bottnar, Blindmynt, gjuten spik, såkallade
Negros och granulerad koppar samt uppdjupade och andra ej fullfärdiga
arbeten till 4 R:dr AAi^det.
Korgar: af A. Brisman och Lars Larsson frun Skaraborgs Län, att
Korgar kunna inom landet erhållas i tillräcklig mängd, hvarföre tullen för
de införskrifne borde uppsättas till 5o procent af värdet. Det skäl, för den
äskade förhöjningen i tullen, hvilket här blifvit anförd t, har ej kunnat föranleda
Utskottet att frångå dess förra beslut, och får Utskottet derföre äfven
nu tillstyrka antagande af den i förslaget för Korgar utsatta tull.
Kreatur: af Botvid Jonsson från Östergöthlands Län, att tullen för
kreatur i allmänhet borde ökas med 5o procent utöfver Utskottets förslag;
— samt af Johan Andersson från Upsala Län, att tullen å hästar borde
höjas till 18 R:dr oell å nötkreatur lill hälften af varans värde. — I anledning
af desse yrkanden, och på de skäl Utskottet för förhöjningen i tullen
å Hudar och Skinn redan anfört, får Utskottet vördsamt föreslå,
att införsel-tullen för Nötkreatur må bestämmas till 6 R:dr 3a sk. st3rcket;
men hvad beträffar de öfrige slagen af kreatur, har Utskottet ej funnit anledning
att tillstyrka någon förändring i den tull, som för dem redan är
vorden föreslagen.
Kött: af Johan Andersson från Upsala Län, att införsel-tullen för saltadt
kött måtte uppsättas lill 12 R:dr Tunnan, och för torkadt eller rökt
till 1 R:dr 4° L:%\ men då den tull, sorn redan finnes föreslagen för
desse varuartiklar, synts Utskottet tillräckligt hög, för att lemna behörigt
skydd åt inhemska Ladugårds-skötseln, har Utskottet icke kunnat understödja
den nu yrkade förhöjning deri.
Lackerade arbeten: af A. Brisman och Lars Laursson från Skaraborgs
Län, att tullen derå borde förhöjas lill 5o procent utöfver hvad som blifvit
föreslaget; men Utskottet har ej funnit skäl att frångå dess gjorda tillstyrkande
i della fall.
Bevilln.-Ut skot tets Utlåtande N.-o 4$'
a7
Likörer: I anledning af en utaf Herr af Billbergh gjord anmärkning,
att tillägget af Frukter icke vore lämpligt, då Likörer kunde finnas äfven
af andra ämnen, får Utskottet, som gillat denna anmärkning, hemställa, att
desse tyänne ord under rubriken Likörer må utgå.
Lin: af Herr IVijk, att, då Lin beliöfdes för fabrication af Segelduk
och erforderlig tillgång derå inom landet saknades, införsel-tullen för Lin
borde sänkas, emedan den höga tullen skulle verka derhän, att Skeppare
köpte Segel i Ryssland och införde dem tullfritt. — Då Utskottet icke
kunnat underkänna det af Herr kVijk anförde skäl för en nedsättning i
tullen å nämde vara, har Utskottet ansett sig böra vördsamt föreslå,
att införsel-tullen å im, ohäckladt, må nedsättas till i R:dr L:U.:det.
Ljus: Herr Prosten Ödmann har ansett tullen för Talgljus och Spermaceti-ljus
ej vara rätt proportionerad, emedan de senare vore en öfverflödsartikel
och borde mycket högt beskattas. — Utskottet har likväl icke
kunnat på det skäl, som emot dess förslag här blifvit anfördt, frångå detsamma,
utan hemställer ytterligare, att den för Ljus af alla slag tillstyrkta
tull måtte af Rikets Höglofl. Ständer antagas.
Malm, rå och osmält: af Herr Ekerman, som yrkat, att Malm måtte
till utförsel förbjudas; men då Utskottet, hvars uppmärksamhet, i anledning
af denna anmärkning, blifvit ånyo fästad å Art. Malm, under öfver
läggningen
derom inhemtat ytterligare upplysningar om de outtömliga till
gångar
af Jernmalm, sora skola finnas serdeles i de norra orterna, så har
Utskottet icke allenast icke kunnat gilla, att utförseln deraf må ytterligare
försvåras, utan får af ofvan anförde skäl, med frångående af sitt förslag om
5o procents utförsel-tull, nu tillstyrka,
att denna lull mätte för Jernmalm bestämmas till endast 25 procent
af värdet.
Muscot: af Daniel Danielsson från Örebro Län, som yrkat, att tullen
å insyltad Muscot måtte höjas; men Utskottet har ej funnit skäl, att å denna
anmärkning lemna något afseende, helst Tull-Specialerne utvisa, att icke
något af denna vara inkommit under de sista fem åren.
Muscotblomma: af Herr Cederschiöld, att denna vara blifvit åsatt en
tull af 12 sk., då Saffran, som vore vida dyrare, blifvit belagd med i R:dr
8 sk. tull; men äfven denna anmärkning har icke kunnat föranleda Utskottet
att frångå dess förra förslag i detta fall.
Ost: af Herr Ekerman, att tullen å Surmjölksost vore för hög och
skulle föranleda till oloflig införsel af denna vara, som äfven med den tull
j83o års Taxa bestämmer till betydlig mängd skulle insmugglas; — af Herr
kfhjk, att införsel-tullen å all slags Ost vöre för högt föreslagen.
7.8
Bevilln.-Utskoltels Utlåtande N.-o ^5.
Samma skäl, som föranledt UtskoLLet alt tillstyrka förhöjning i tullen
för åtskilliga andra Ladugårds-producter, nemligen Boskaps-skötselns uppmuntran
inom landet, har äfven legat till grund för den föreslagna ökningen
af införsel-tullen å Ost. Detta skäl har Utskottet icke funnit rubbadt
af ofvannämndel anmärkningar, helst Utskottet icke kunnat dela Herr
Ekermans förmodan, att denna vara serdeles lämpar sig för insmuggling,
hvadan Utskottet ej heller kan föreslå någon ändring i dess förra tillstyrkande
i detta afseende.
Plommonj Catharin: af Herr Grefve Posse och Heir Hessle, att då
Sviskon och Catharinplommon med svårighet kunde skiljas ifrån hvarandra,
dem borde åsättas samma tull, emedan i annat fall endast Sviskon skulle
blifva förtullade.
Då Utskottet icke kunnat undgå att godkänna denna anmärkning, har
Utskottet, med frånträdande af förra förslaget i denna del, ansett sig böra
vördsamt tillstyrka,
att Sviskon må föras under samma rubrik som Plommon Catharin-, och
den gemensamma införsel-tullen för desse bägge artiklar fastställas till
medium af de förut föreslagne serskilde tullbeloppen, eller till i sk. g
r:st. Ä:det; och torde, i händelse detta förtullningssätt af Rikets.Höglofl.
Ständer bifalles, Sviskon under dess Litt. böra hänvisas till rubriken
Plommon, Catharin- och Sviskon.
Pomeranser: af Herr Hjerta, som föreslagit, att införseltullen för
dem borde höjas till i R:dr för 100 stycken. Utskottet, som väl medgifver,
att denna vara kunde tåla någon större tullafgift än den af Utskottet föreslagne,
liar dock, enär, enligt hvad upplyst blifvit, Pomeranser ingå i åtskils
lige Medicinalier, icke ansett sig böra tillstyrka större förhöjning i införseltullen
derå, än till i R:dr för 100 stycken, hvaremot Utskottet funnit skäligt
hemställa, alt den i förra förslaget upptagne utförsel-tull å denna artikel
må alldeles utgå.
Porcellaine: af Herr LagerJijehn, atl Utskottet ej bort sammanföra
två serskilda stadganden till ett, så att, då plattgods nu hade en tull af 2
sk. och kupigt gods af 6 sk., Utskottet för bägge slagen föreslagit en gemensam
tull af 3 sk , hvaraf följden skulle blifva, att den sorten, hvarå vinsten
vore liten, icke kunde införas, i anseende till den ökade tullen derå,
men tillförseln af den mera lönande sorten deremot blifva desto större,
sedan tullen derå vore nedsatt, samt att utlänningen således skulle förbjudas
alt införa hvad som knappt lönade sig att här fabricera, men uppmuntras
att täfla med den inhemska industrien, der denna vore mera lönande;
Bevilln.-Vtshottets Ut lett unde N.-o 4$-
— af Herr Stals-Rådet Poppius, att då under de senare fyra åren proiluctionen
af Porcellaine här uppgått från 20,000 R:dr till 200,000 R:dr
och väre fabriker kostat sine egare öfver 200,000 R:dr för att sättas i ett
bättre skick, samt då man ej kunde neka, att tillverkningen inom landet
betydligen förbättrats, så alt man nu hade ganska vackert Svenskt Porcellaine,
borde tullen uppsättas å det utländska oäkta Porcellainet, så att ej
Faijence inkomrne från England och ruinerade våra egne Fabriker.
1 anledning så väl af desse anmärkningar, hvilkas vigt Utskottet icke
kunnat annat än erkänna, som de flere upplysningar, hvilka, under den
förnyade öfverläggningen rörande detta ämne, blifvit Utskottet meddelade,
har Utskottet funnit sig böra tillstyrka en förändring i dess förra förslag,
samt får i sådant afseende vördsammast hemställa,
att införsel-tullen för Fat och Tallrickar af oäkta Sten eller Faijence
må bestämmas till 2 sk. och för andra piecer af samma slags
Porcellaine till 6 sk., på sätt i83o års Tull-Taxa innehåller.
Redskap för Åkerbruket, Fisker ien , Fabrikerne och Han dtv erker ien
efter serskildt tillstånd af Commerce-Collegium: Då, enligt den prin
cip
Utskottet redan antydt, alla förbud böra upphöra, men föreskriften här,
att för införsel af Redskap skall erfordras Commerce-Collegii tillstånd, innefattar
ett slags förbud, har Utskottet ansett lämpligt föreslå, att orden:
efter serskildt tillstånd af Commerce-Collegium må utgå.
Rentungor: I anledning af Herr af Billberghs anmärkning, att äfven
Renstek eller Renkött torde vara en icke omöjlig import, får Utskottet
vördsamt föreslå, att vid denna rubrik må tilläggas orden: Renstek eller
Renkött.
Salpeter: Som den vid Artikeln Chiiisk Salpeter eller Salpeter-syradt
Natron lemnade föreskrift, att införseln deraf skall ske för Skedvatten-Fabrikernes
behof och efter tillstånd af Commerce-Collegium, äfven innefattar
en till förbud gränsande restrietion, har Utskottet ansett detta stadgande
böra ur Taxan utgå; men för att likväl ej alltför mycket lätta införseln af
denna vara, sorn äfven inom landet kan produceras, och dessutom, enligt
hvad Utskottet tror sig känna, icke är alldeles nödvändig för fabricerande
af Skedvatten, får Utskottet tillstyrka,
att införseltullen för Chiiisk Salpeter måtte bestämmas till lika procent
af värdet, sorn för de öfrige Salpeter-sorterne, och således utsättas till
2 R;dr L:U:.det.
Salt: af Nils Persson från Södermanlands Län, att salt, såsom en
nödvändighetsvara, borde få tullfritt införas eller tullen derå nedsättas åt
-
3o
Bevilln.-Utskoltets Utlåtande JY.o 4-5■
minstone till hälften; — af Botvid Jonsson från Östergöthlands Län, som,
ömande för Skärgårdsboerne, hvilka hemtade all sin bergning ur sjön, hvartill
de behöfde mera salt än andra, och för hvilka det ofta hände, att deras
fångst, i brist af tillräckligt saltförlag, blifvit skadad och gått förlorad,
äfven har yrkat, att denna vara måtte få fritt införas; — af Johan Andersson
från Upsala Län, likaledes alt tullfri införsel måtte beviljas å Salt, för
att åtminstone till någon del underlätta bergningen för fattige skärgårdsfiskare
och uslingen i kojan.
Utskottet har visserligen tagit dessa anmärkningar i behörigt öfvervägande,
men finnér så mycket mindre skäl att tillstyrka någon nedsättning
i tullen å salt, som Utskottets förslag upptager samma tullbelopp för koksalt,
hvarom här egentligen lärer vara fråga, som i83o års Tull-Taxa bestämmer
och Tull-Comiteen jemväl föreslagit.
Segel: af Herr Leffler, att Segel, som på utrikes ort anskaffas i reserv,
borde draga full tull, hvarföre han föreslagit, att Segel af utländsk tillverkning,
hvarmed Svenska fartyg varit nödsakade att i bevisligen förlorades ställe
sig förse, då de vid hemkomsten befinnas till och med en fjerdedel slitne,
måtte erlägga endast 10 procents tull, men obrukade sådane segel draga lika
tull sorn nya.
Som Utskottet icke kunnat inse, huru och på hvad sätt med någon
slags säkerhet skulle kunna utrönas till hvilken del segel kunde vara slitne,
har Utskottet ansett bättre att vidblifva förra stadgandet, äfven om derigenom
nya segel någon gång skulle kunna undandragas den högre förtullningen,
än att genom ett stadgande, som svårligen kunde efterlefvas, gifva anledning
till oberäkneliga tvister och chicaner.
Silfver: af Herr Prosten Ödmannatt då export-tullen för Jern och
Koppar bibehölles, borde Silfver icke kunna fritt utföras; men då Rikets
Höglofl. Ständer redan, genom enhälligt bifall till Banco-Utskottets Betänkande
N:o 45> afslagit en inom Iiögvördige Preste-Ståndet väckt motion, att
Silfver måtte med lämplig tull vid exporten beläggas; så har Utskottet å
Herr Prosten Ödmanns ifrågavarande anmärkning icke kunnat fästa något
afseende.
Silke; Herr Grapengiesser har anmärkt, att det vore emot den af Utskottet
fattade princip, att uppsätta tullen 200 procent å Silke, rått och
ofärgadt; men då den tull, Uttkoltet föreslagit för denna vara, icke utgör
mycket öfver en procent af värdet, synes något annat skäl för nedsättning
deraf icke finnas, än det, som hemtas från den omständigheten, att denna
Bevilhu-Utskoltels Utlåtande N.-o 4$-
3i
tull förut varit alldeles för låg; och då Ulskoltet icke kunnat godkänna ett
sådant skäl, nödgas Utskottet vidblifva dess förslag i denna del.
Sirop: För denna varas införsel hafva Herrar fVijk och Ekerman yrkat
förbud, emedan den föreslagne skyddstullen endast skulle föranleda till
tullförsnillning, men icke förmå skydda Sockerbruken. —• Sedan Utskottet,
på sätt nedanföre närmare upplyses, beslutat föreslå en ytterligare förhöjning
i införseltullen för Socker; så har Utskottet ansett deraf böra följa,
att äfven afgiften för Siropj, socker- brun eller hvit öktes, och får i detta
afseende vördsamt hemställa,
att för denna sistnämnde artikel införseltullen bestämmes till \ sk.
$£.det, hvarigenom Utskottet förmodar, att Sockerbruken skola bättre
skyddas än genom ett absolut förbud.
Skriftaflor af Sten: I anledning af Herr af Billberghs anmärkning,
alt skriftaflor äfven finnas af papper eller dylikt, har Utskottet, på det att
bestämd förtullnings-grund icke må saknas för sådane, i fall de införas, ansett
att orden: af Sten under denna rubrik böra utgå.
Slöjde varor: Daniel Danielsson från Örebro Län har ansett den af
Utskottet för desse varor föreslagne lull för hög, emedan densamma skulle
sätta den inhemska producenten nästan utom all täflan med utlännningen
och allt behof att förbättra sin tillverkning; men då den tull, Utskottet föreslagit
för dessa varor, icke är högre än den skyddstull, som i allmänhet ansetts
nödvändig för att trygga de inhemske Fabrikerne emot en menlig concurrence
med utländska producter, har Utskottet trott sig böra i detta fall
vidblifva förslaget.'
Smink: Herr Doctorn Lindahl har dervid anmärkt, att denna vara,
som väl kunde umbäras, vore för lågt beskattad, samt förmodat, att Utskottet,
af artighet emot dem, som nyttja smink, föreslagit den låga tullen. —
Utskottet, som likväl i detta fall icke tillstyrkt någon nedsättning, utan bibehållit
samma belopp, som i83o års Taxa innehåller, och hvilket jemväl
blifvit af Tull-Comileen godkändt, finner för öfrigt icke skäl att frångå
hvad förslaget i afseende å Smink upptager, serdeles som denna vara icke
blott är en öfverflödsartikel, utan äfven utgör ett färgämne, hvilket begagnas
vid fabricationen af artificiela blommor.,
Smör: af Herr Professorn Moren har vid denna artikel blifvit anmärkt,
att den föreslagne införseltullen vore för låg; samt af Botvid Jonsson från
Östergöthlands Län, att denna tull borde höjas lill 2 R:dr Z.&rdet. Då
likväl den föreslagne tullen utgör 3^1 procent af det upptagne tullvärdet,
bar Utskottet trott densamma icke rimligtvis böra höjas å en vara, som,
Hevilla -Utskottets Utlåtande IV.-o /fS.
ehuru elen inom landet produceras, dock icke der finnes i tillräcklig mängd,
hvadan Utskottet således ej kunnat tillstyrka någon förhöjning i den för
Smör utsatte införseltull.
Snus: af Johan åndersson från Upsala Län, att Spanskt snus icke vore
så behölligt som salt, och derföre borde åläggas en tull, som motsvarade varans
halfva värde. — Det skäl anmärkaren för den yrkade tullförhöjningen
här anfört, har dock icke kunnat föranleda Utskottet att föreslå någon
ändring i det tullbelopp, hvilket Utskottet tillstyrkt må för Spanskt snus
bestämmas.
Socker: Herr af Billbergh har föreslagit., att införseltullen å Mascovad,
brunt Cassonad, Terres och Tetes, samt hvilt pudersocker måtte höjas till
3 sk. U.. — Herr Dalman har yrkat för Mascovad &c. 4 s^. och för krossadt
Lump och Havanah-Terres 8 sk. lull per U.. — Herr Prosten Ödman har
ansett lämpligt att belägga Mascovad, Terres och Tetes &c. med en tull af 12
sk. samt krossadt Lump och Havanah Terres med 24 sk. U., hvaremot, till
förmon för väre egne Socker-Raffinerier, Topp- Confect- Candi- och Kaksocker
borde antingen förbjudas till införsel eller ock beläggas med mycket
hög tull. I delta Herr Prostens Ödmanns yrkande har Herr Prosten Roseh
instämt; äfvensom Herr Doctorn Björkman så till vida, att tullen å Mascovadsocker
icke borde höjas till mer än 4 Herrar Wijk och Eker
man
hafva yrkat, att raffineradt Socker måtte till införsel förbjudas; Herr
Grapengiesser, att Mascovadsocker måtte beläggas med en införseltull af 4
sk. U., A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län, alt tullen för
Mascovad måtte höjas till 3 sk., för krossadt Lump och Havanah Terres
till 6 sk., och för Topp- Confect- Candi- och Kak-socker till 18 sk. %det;
samt Daniel Danielsson från Örebro Län, att Mascovadsockret måtte åsätlas
en införseltull af 4 sk. samt krossadt Lump 8 sk. &:det.
På de skäl Utskottet redan anfört för den tillstyrkta uppsättningen af
tullen å Caffe, får Utskottet nu äfven föreslå, att Socker, sorn är en vara,
hvilken med ännu större svårighet än Caffe kan på oloflig väg insmugglas,
och som, i anseende till den mängd deraf consumeras, genom en ringa tillökning
i beskattningen, skall lemna en betydlig inkomst till Staten,
må beläggas med en tull, 5o procent högre än Utskottets förra förslag
upplager, och således Mascovad, brunt Cassonad, Terres och Tetes samt
hvitt pudersocker med 3 sk. U.\ krossadt Lump och Havanah Terres
med 6 sk. samt Topp- Confect- Candi- och Kak-socker med iS
sk. Sf:det;
hvar
-
Bevilln.-Vtskoltets Utlåtande IV.-o 45.
33
hvarjemte Utskottet ansett lämpligt föreslå,
att tullvärdet å de under sistnämnde rubrik upptagne slag af Socker
må höjas lill 20 sk. %det.
Spanmäl: Herr Grefve Posse har ansett, att Tull-Comite^ns förslag till
tull för spanmål bort af Utskottet antagas, emedan Regeringen icke skulle
kunna medgifva en stående tull derå, så vida denna tull icke befunnes lämplig
äfven då import behöfdes; och vore Herr Grefven så mycket mer öfvertygad,
att Landtmannen ej skulle lida förfång genom antagande af detta
förslag, som inom Tull-Comiléen funnos flere Landtman, hvilke just yrkade
på en låg tull, för möjligheten att bereda en Spanmålshandel. — Herr Doctorn
Lindahl har funnit Utskottets förslag i denna del vara mindre välbetänkt,
emedan det skulle blifva svårt för de fattige under missväxtår att
skaffa sig Spanmål, då tullen derå vore föreslagen så hög och oförändrad
under fem år. — Herr Doctor Elfström och Herr Doctorn Björkman hafva
deremot funnit den föreslagne tullen snarare för låg än för hög. — Herr
Halling har ansett, att den af Tull-Comiteen föreslagne tull å Spanmål borde
antagas, så vida det afsedda stora ändamål, att en gång i verkligheten
tillvägabringa en Spanmålshandel här i Riket, skulle kunna ernås.— Herr Ekerman
har fruktat, att det ej kunde gå an att lemna Spanmål fri till utförsel,
samt derjemte trott, att de föreslagne tullbestämmelserne ej skulle utgöra
tillräckligt skydd emot utländsk concurrence. — Herr Wijk har yrkat
antagande af de Tullbestämmelser för Spanmål, som Tull-Comiteen föreslagit.
— Herr Petré har ansett den föreslagne tullen vara detsamma som
förbud, och trott, att Kongl. Maj:t, om den antoges, skulle blifva nödsakad
att vidtaga en annan Författning.
lifter noggrannt öfvervägande af alla dessa yrkanden och förslag, samt
de motiv, som derför med mer och mindre vidlyftighet blifvit anförde,
har Utskottet, som, på sätt redan i det återremitterade Betänkandet N:o
29 är antydt, eger en på ganska tillförlitlige beräkningar och upplysningar
grundad öfvertygelse derom, att vårt land, serdeles om någon inskränkning
i bränvinsbränningen kan åstadkommas, öfver hufvud producerar Spanmål i
tillräcklig mängd för vårt eget behof, och att brist å denna vara högst sällan
eller aldrig bör kunna inträffa, så framt en ordentlig Spanmålshandel
inora landet etableras, icke ansett att det skydd, som den föreslagne tullen
å ifrågavarande artikel är beräknad att lemna jordbrukaren, på något sätt
Bihang till R. St. Prot. i834* ^.-te Sami. t.-sta Afd. 5
i8:de Häftet.
34
Bevilln.-Ut skottets Utlåtande N.-o J5.
bör minskas; men då å andra sidan delta skjold icke heller bör sträckas så
långt, att det alltför mycket fördyrar denna nödvändighetsvara för invånarne
i de Provincer, som oftare hemsökas af missväxt och äfven under
goda år sällan kunna producera tillräckligt för deras behof, har Utskottet
icke heller kunnat understödja deras mening, hvilka yrkat en förhöjning i
den införseltull för Spanmål, som Utskottet föreslagit. Ehuru Utskottet således
vidblifver dess förslag i afseende å Tullbestämmelserne för Spanmål, har
Utskottet likväl, i anledning af Herr af Billberghs anmärkning, att Rågmalt
äfven borde i Taxan intagas, funnit lämpligt tillstyrka,
att den föreslagna rubriken Kornmalt må utgå, och i stället uti en
anmärkning under Art. Spanmål stadgas, att Malt bör förtullas efter
den afgift, som är gällande för det sädesslag hvaraf Maltet är till verka
d t, med förhöjning af a5 procent.
Likaledes får Utskottet., på grund af en anmärkning jemväl af Herr
af Billbergh j föreslå,
att orden: vid införseln uti den period, sorn angar förtullningssättet af
Gryn och Mjöl, må, såsom öfverflödige, utgå.
Spetsar och Strumpor: Herr Grefve Posse har ansett den 1’öreslagne
tullen för dessa artiklar för hög, i anseende lill den lätthet hvarmed de
kunde tullförsnillas; men deremot har Johan Andersson från Upsala Län
yrkat, alt tullen derå borde uppsättas, för Spetsar lill 25 R:dr U. och för
Silkesstrumpor i R:dr 32 sk. paret. Som Utskottet, oaktadt desse anmärkningar,
funnit de redan föreslagne tullheloppen vara de lämpligaste, kan
Utskottet icke tillstyrka någon förändring deri; men då genom tryckfel tullvärdet
blifvit uteglömdt för Strumpor af Linne och Ylle, bör detsamma utsättas,
och föreslår Utskottet i detta afseende 24 sk. paret.
Talg: Herr Ekerman har ansett tullen å denna artikel, sorn vore en
nödvändighetsvara, för hög. Utskottet, som dock vidblifver sitt förslag i
denna del, får till stöd derföre åberopa det flere gånger anförde skälet för
uppsättning af införseltullen å Ladngårds-producter.
Tallkottar och Tallstrunt: Johan Andersson från Upsala Län har yrkat
en förhöjning i införseltullen lill 5o procent af värdet, men för detta
yrkande icke anfört något skäl, sorn kunnat föranleda Utskottet att frångå
dess gjorda tillstyrkande i detta fall.
Tobak: Herr af Billbergh har önskat, att importtullen å tobaksstjelkar
förhöjdes till 4 hvilket skulle göra en ökad inkomst af omkring
20,000 R;dr, men egentligen afse en uppmuntran för inhemska produetionen.
— Herr Prosten Ödmann > med hvilken Prostarne Nordinj Hasselrot och
Bevilln.-Utskoltets Utlåtande N:o
35
Rosen sig förenat, liar ansett Tobak såsom en alldeles umbärlig vara, för
hvilken höga afgifter borde betalas, samt derföre yrkat, att tullen för Tobaksblad
borde uppsättas till 12 sk. och för stjelkar lill 4 — Herr
Prosten Åstrand bar funnit Prosten Ödmanns förslag för högt, men ansett,
att, då man förhöjt litet för socker, man väl kunde förhöja litet för tobak,
samt i sådant afseende föreslagit 1 sk. per U„ — yl. Brisman och Lars
Larsson från Skaraborgs Län samt Daniel Danielsson från Örebro Län hafva
yrkat en förhöjning af 25 procent i den tull, Utskottet för Tobak föreslagit.
Då knappast någon artikel i hela Tull-Taxan och allraminst någon
rudimaterie är belagd med så hög tull, jemförelsevis till dess värde, som
vanliga Tobaksblad, har Utskottet icke ansett lämpligt att ännu ytterligare
förböja densamma; men hvad deremot tullen å Tobaksstjelkar beträffar, så,
ehuru densamma redan utgör 4° procent af varuvärdet, torde dock, såsom
ytterligare uppmuntran för inhemsk Tobaksodling samt tili beredande af tillökning
i Statsintraden genom beskattning på en öfverflödsvara, någon uppsättning
derå icke vara ur vägen; och får Utskottet derföre föreslå,
att införseltullen å Tobaksstjelkar må bestämmas till 3 sk. U..
Trädvaror: af Herr Grefve Posse har härvid blifvit anmärkt, att den
föreslagna tullen å Mahogeny., Ceder, Sockerkist &c. vore för hög, emedan
desse trädslag nu mera skolat öfvergått till behof samt dessutom utgjorde
1’udimateria för våra handtverkare;—. af Herr Prosten Ödmann, att alla Trädvaror
borde vara frie från utförseltull; —• af Herr Ekerman> att tullfrihet
för Ved till stufning vore origtigt föreslagen, emedan Ved då skulle komma
att nyttjas i stället för bräder och ved prisen derigenom ökas; — af
A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län, att den tull, Utskottet
för Trädvaror tillstyrkt, måtte i allmänhet höjas 25 procent;—■ samt af Oloj
Olofsson från Vesterbotten, att tullen å Ved borde ökas 5o procent utöfver
hvad Utskottet föreslagit.
I anledning af desse anmärkningar, har Utskottet ånyo tagit i öfvervägande
den tull, som för Träd varor i allmänhet blifvit föreslagen, men finner
icke skäl att i detta afseende frångå dess tillstyrkande i annat fall, än att
stadgandet angående tullfri utförsel af Ved till stufning må uteslutas; och
tror Utskottet sig ega så mycket mer anledning att i öfrigt vidblifva dess
förslag, angående Art. Trädvaror, som detta förslag är alldeles lika med
Tull-Comiteens, hvilket åter blifvit utarbetadt af en serskild Afdelning, sammansatt
af män, som om Trädvaror och handeln dermed egde den nogaste
kännedom. — I anledning af en anmärkning i den serskilda promemo
-
36
Bevilhu-Utskottets Utlåtande 2V.0 45-
lia Herr af Billbergh aflemnat, har Utskoltets uppmärksamhet jemväl blifvit
fästad derpå, att flere slag af Ved, än förslaget upptager, möjligen kunna
blifva föremål för så väl im- som export, och har Utskottet derföre
funnit lämpligt hemställa ;
att under Art. Ved må intagas en rubrik af andra slag, samt tullen
derföre bestämmas till 24 sk. vid införseln och 2 R:dr 16 sk. vid utförseln
famnen.
Tågvirket Herr Rydin har ansett, att denna artikel borde vara till införsel
förbjuden, emedan det Tågvirke, som infördes, gemenligen vore förfärdigadt
af sjöskadad hampa; — och Herr Wijk har jemväl yrkat förbud för
införsel af Tågvirke af det skäl, att den utländska producten vore i allmänhet
af dålig beskaffenhet, samt vi sjelfve egde goda Repslageriet som flerstädes
saknade sysselsättning.
Då förbud icke kan af Utskottet tillstyrkas och den föreslagne tullen,
som utgör 5o procent af varuvärdet, synes böra skydda så väl för införsel
af en dålig vara, som för hvarje för väre egne Repslagerier menlig concurrence
med utlänningen, har Utskottet ej funnit skäl, att i tullen å Tågvirke
föreslå någon förändring.
Ullr Botvid Jonsson från Östergöthlands Län har yrkat, att tullen för
Ull måtte bibehållas vid de belopp i83o års Taxa utsätter, samt Olof
Olofsson från nämnde Län och Johan Andersson från Upsala Län, att tullen
för denna vara måtte förhöjas till 8 sk. Ur, men Utskottet har ej funnit
några skäl vara anförde, sorn kunnat föranleda Utskottet frånträda hvad
i detta fali redan blifvit i Betänkandet N:o 29 föreslaget.
Vamlie: Herr Grefve Posse har väl anmärkt, att tullen vore för hög
ä denna artikel, som lätt kunde insmugglas; men på detta enda skäl har
Utskottet ej ansett sig böra tillstyrka någon nedsättning i den föreslagne
tullen.
Vagnar: Herr af Billbergh har föreslagit, att orden: ”sä väl fyr
som
tvd-hjuligej* under rubriken andra nya eller brukade, må. utgå; samt
A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län,, alt den för Wagn aloch
Åkdon föreslagne införseltull måtte uppsättas 5o procent. Med erkännande
af rigtig,heten utaf Herr af Biliberghs gjorde anmärkning, får Utskottet
vördsamt hemställa, att ifrågavarande orden må; utgå, på det ej någon
tvätydighet måtte kunna uppstå; men hvad sjelfva tullbestämmelsen beträffar,
har Utskottet ej funnit skäl att frångå dess förslag.
Vin: Herr Grefve Posse har dervid anmärkt., att tullen derå vore redan
för hög efter i83o års Taxa, emedan "Vin och Spirituosa i allmänhet
Bevilln.-Utskottets Utlåtande N;o 45.
37
voro Jälla alt insmuggla på det sätt, att fastagerne sänktes i sjön oell sedermera
vid lägligt tillfälle åter upplogos. Af sådant skäl och i betraktande
jemväl af den reciprocitet, som vore att vänta af utlänningen, har Herr
Grefven ansett tullen å denna artikel böra nedsättas. — Herr af Billbergh
har ansett den tull, som i83o års Taxa för Vin bestämmer, böra bibehållas,
så framt den inkomst, Staten deraf hittills haft, vidare skall kunna inflyta,
samt derjemte erinrat, att Vin äfven nyttjades till Communion och
således icke helt och hållet kunde anses för en öfverflödsvara. —Herr Dalman
har äfven funnit betänkligt att höja tullen å denna artikel, i anseende
till den icke obetydliga handel Sverige med åtskillige af sine producter drifver
på Frankrike, hvars Styrelse i reciprocitetsväg tilläfventyrs skulle derigenom
finna sig föranlåten att höja afgifterne på våra Träd varor och vårt
Jern; förmenande dessutom Herr Dalman, att, då man ville hejda det öfverhandtagande
bränvinssupandet, man ock borde söka bereda ett surrogat i
utb\rte deremot, som icke blefve mycket mera dyrt på samma gång som det
vore mindre skadligt. För öfrigt har Herr Dalman ansett, att Yinerne borde
classificeras efter gröfre och finare, och icke efter Viner på fastager och
Viner på bouteiller, emedan den obetydliga qvantitet af Vin på bouteiller,
som förtullades, visade, att missbruk i detta afseende egde rum. — Herr
Prosten Svedelius har funnit en ojemnhet emellan tullen för Vin på fastager
och Vin på bouteiller, samt i öfrigt anmärkt, att ingen skilnad vore
gjord emellan finare och gröfre sorter,, hvarigenom skulle inträffa, att Kyrkovinet,
som ej kunde umbäras, komme att draga lika hög tull, som någon
dyrbarare vinsort. — Herr Prosten Astrand bar väl ansett en förhöjning
i tullen å denna vara böra ega rum, men ej' till det belopp Utskottet
föreslagit, samt funnit det svårt, om ej omöjligt, att skilja emellan olika
sorter vid förtullningen. — Herr Prosten Ödmann har trott det vara orätt,
att ej göra skilnad på mer eller mindre dyra viner, samt yrkat, att det
vanliga Kyrkovinet, som vore en nödvändighetsvara, belädes med låg tull.
— Herr Ekerman har erinrat, att frakt, assurance och tull voro de omkostnader,
sorn hufvudsakligen gjorde Vin dyrt, hvarjemte han funnit det
besynnerligt, att lika tull skall betalas för bästa och sämsta slag, då det
vore lämpligare så foga, att godt Vin införskaffades, hvarigenom ingen skulle
till helsan skadas. Dessutom har Herr Ekerman ansett någon skilnad
i tullen icke böra göras för Vin på fastager och Vin på bouteiller då glaset
serskildt betalades. — Herr Rjdin har trott statsklokheten fordra, att
Tin finge qvarstå vid dess nuvarande tull, på det att Frankrike ej måtte
begagna represalier och förhöja tullen å vårt Stångjern, som ditfördes. — Herr
36
B evilln.-TJt skottets Utlåtande N.-o J.5.
TVijk har tillstyrkt antagande af de tullbestämmelser för Vin, som i83o
års Taxa innehåller. — A. Brisman och Lars Larsson från Skaraborgs Län
samt Botvid Jonsson från Östergöthlands Län hafva yrkat, att tullen för Vin
på fastager måtte bestämmas till i R;dr och på bouteiller till 2 R;dr kannan;
— och Daniel Danielsson från Örebro Län har åter föreslagit, att
Vin på fastager måtte draga en tull från 36 sk. till 1 R:dr 12 sk. kannan,
efter olika godhet, samt Vin på bouteiller åsältas 2 R:dr 24 sk. tull per
kanna.
Enär af ingen lärer kunna nekas, att Vin i de fleste fall bör anses såsom
en öfverflödsvara, lärer ock af ingen bestridas, att det bör draga den
högsta graden af tull, som Tull-Taxan i allmänhet för utländska varor bestämmer.
Att af en befarad tullförsnillning, för denna vara allena, afvika
från nämnde princip, kan Utskottet så mycket mindre tillstyrka, som Utskottet,
under förutsättning, att Kongl. Maj;t skall vidtaga alla de åtgärder,
som kunna finnas nödige och lämplige, för att sätta tullbevakningen i stånd
att förekomma införsel åtminstone af någre betydligare partier, föreslagit
förhöjning i tullen å de fleste öfrige Öfverflödsartiklar. Hvad åter angår
den af en del Talare yrkade classification af Vin, så har Utskottet icke kunnat
inse, huru för en sådan bestämmelse någon grund skulle kunna uppgöras,
som, med minsta sken af säkerhet för förblandningar och tvister angående
förtullningssättet, vore antaglig, hvarföre Utskottet icke heller kunnat understödja
detta yrkande; och, beträffande slutligen sjelfva tullbeslämmelsen, har
Utskottet trott det icke vara lämpligt, att i detta fall gå längre än Utskottet
redan gjort, åtminstone innan erfarenheten visat hvad inflytande på consumtionen
och Stats-intraden den redan föreslagna förhöjningen kunde medföra.
På sådane grunder anser sig Utskottet i allo böra vidblifva det förslag
till tullbestämmelser för Vin, som redan blifvit Rikets Höglofl. Ständers
pröfni ng underställd t.
Windruf: Härvid hafva Botvid Jonsson från Östergöthlands och Johan
Andersson från Upsala Län anmärkt, att tullen boide höjas till 1 sk. kannan.
Till bemötande af denna anmärkning, torde vara tillräckligt upplysa,
att Viudruf, hvarå tullvärdet, beräknadt per kanna, icke belöper sig till
mer än omkring 1 sk. 7 r:st, icke utgör någon öfverflödsvara, utan begagnas
såsom rudimateria vid ålskillige Fabriker och Näringar, hvarföre det
icke torde vara lämpligt att uppsätta tullen derå.
Vindrufvor: För denna artikel hafva A. Brisman och Lars Larsson
från Skaraborgs Län yrkat en tull af 9 sk. U.; Botvid Jonsson från Östergöthlands
Län af 16 sk., och Johan Andersson från Upsala Län af 12 sk.
Bevilln.-Utskottets Utlåtande IV.-o rj.5.
39
Spelet; men någre skäl för desse yrkanden hafva ej blifvit anförde, som
kunnat föranleda Utskottet alt frångå dess förslag härutinnan.
Väfnader: Herr Grefve Posse har härvid anmärkt, dels att Utskottet
ändrat Tull-Comiteens förslag till redaction i afseende å Siden-väfnader,
och bibehållit den, sorn finnes i i83o års Tull-Taxa, ehuru denna senare,
i anledning af Fabriks-idkarnes klagan öfver dess tillämpning, fordrat en
Kongl, förklaring; dels att tullen för Halfsiden-väfnader blifvit uppsatt emot
Tull-Comitéens förslag, ehuru deraf inom landet icke tillverkades så mycket
som erfordrades; dels ock att förbud blifvit föreslaget för Flanell af Ylle,
då likväl erfarenheten visat, att tillgången på denna vara på långt när icke
svarat mot behofvet, hvarföre ock Kongl. Maj:t sett Sig föranlåten att såsom
undantag åt enskilde personer meddela rättighet att införa Flanell till flere
tusende alnar. — Herr Prostan Ödmann har ansett nödigt, att, sedan man i
England uppdrifvit fabricationen af Dräll och Damast, samt derföre bestämt
stora exportpraemier, denna vara borde beläggas med högre skyddstull,
så framt de Engelska speculationerne skola kunna motarbetas. — Herr
Doctorn Björkman har yrkat införselförbud för Segelduk, emedan han ansett
väre inhemske Segelduks-Fabriker ännu icke hafva vunnit den styrka,
att de kunde uthärda någon täflan med de utländska. — Herr Ekerman
har ej insett något skäl för tillåtelsen att införa Siden-väfnader, men deremot
ansett tullen å Kammarduk och Batist för hög. — Herr Strehlenert
har på samma skäl, som Herr Grefve Possej ansett Tull-Comiteens förslag
till redaction vid rubriken Siden-väfnader hafva bort bibehållas. — Herr
TFijk har yrkat upphäfvande af förbudet för Flanell; och A. Brisman samt
Lars Larsson från Skaraborgs Län, äfvensom Botvid Jonsson från Östergöthlands
Län hafva föreslagit en förhöjning af a5 procent i införsel-tullen
å alla slag af Väfnader.
Vid öfvervägande af desse anmärkningar med de derföre anförde motiv,
har Utskottet likväl icke funnit skäl att frångå hvad i allmänhet i afseende
å Väfnader blifvit föreslaget. Endast hvad beträffar tullen för FriSj Frisad
Doffel och Kalmuck^ har Utskottet ansett sig böra så lill vida förändra
dess förslag, att denna tull må bestämmas till i R:dr i stället för 36
sk. alnen.
Ägg: I anledning af dervid utaf Herr Hjerta gjord anmärkning, får
Utskottet vördsamt tillstyrka, att utförsel-tullen för Ägg må upphöra och
denna vara kunna tullfritt utföras.
Sedan Utskottet sålunda genomgått och besvarat de anmärkningar, som
emot Utskottets förslag till Tull-Taxa blifvit inom de respeclive Riks-Slån
-
4o Bevilln.-Utskottets Utlåtande N-o ^5.
den framställde, får Utskottet jemväl fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet
derå, att, utom de förändringar i detta förslag, hvilka nu blifvit
tillstyrkte, böra, i följd af den antagne principen, att inga varuartiklar, som
kunna vara eller blifva föremål för handel, skola till in- eller utförsel förbjudas,
orden: "förb. till inf örsell' öfverallt der de förekomma, utgå.
VI.
Emot Utskottets förslag till Underrättelser om hvad vid Taxans verkställighet
iakttagas bör, bafva jemväl anmärkningar inom de resp. RiksStånden
egt rum :
Herr Grefve Posse har yrkat, att Utskottet i allo bort vidblifva hvad
Tull-Comitcen i detta fall föreslagit, såsom det bästa Comitéen åstadkommit,
och hvilket af erfarenheten vore vitsordadt såsom mest användbart.
Herr af Billbergh har instämt med Herr Grefve Posse> men derjemte
anmärkt, dels att Utskottet förbigått tolagen utan att föreslå några förändringar
i delta afseende, dels att Drawbacken för Socker vore högre än införsel-tullen,
samt dels att i 7 § af förslaget borde för mera tydlighet orden:
”vid inkommande eller utgående ändras till:” vid inkommande och
utgående.
Herr Grapengisser har ansett, att orden: ”sedan de blifvit bevisligen
kalladeböra bibehållas i 9 §.
Herr Norman har yrkat rättelse i stadgandet angående tullrestitutionen
för Segelduk i så måtto, att, i stället för nu är föreskrifvet, alt hvarje stycke
utförd Segelduk skall innehålla 60 alnar, böra 5a å 53 alnar bestämmas
såsom styckets minsta längd, emedan hvarken i Stockholm eller Gefle tillverkas
Segelduk af större längd stycket.
Herr Wijk har föreslagit, att tull-restitution må ega rum jemväl för
Segelduk utaf Lin, då sådan nu mera tillverkas; samt derjemte yrkat, att
bela 4;de momentet i 19 § mätte utgå såsom obehöfligt och endast menligt
verkande på exporthandeln.
Herr Halling har ansett, att stadgandet i förra Författningen om tillstånd
för Skeppare, att till skepps-förnödenhet tullfritt få intaga visst qvantum
Yed borde bibehållas; och i detta yrkande har Herr Norman instämt.
Hvad
Bevilln.-Vtskottcts Utlåtande N.-o .
Hvad först beträffar Herr af Billberghs anmärkning-, att Utskottet
förbigått Tolagen, så liar Utskottet, i anledning af en utaf Herr Grefve
Cronhjelm väckt motion, redan förklarat, det Utskottet icke ansåg sig kunna
taga någon befattning med frågor, sorn rörde denna afgift; och alt denna
Utskottets åsigt blifvit gillad och godkänd af Constitutions-Ufskottet, sorn
förklarat målet böra behandlas af Oeconomie-Utskottet. I afseende dernäst å
anmärkningen att Drawback å Socker vore större än införsel-tullen, så torde,
till bemötande deraf, vara tillräckligt att fästa uppmärksamheten derå, att,
enligt de upplysningar Utskottet inhemtat, 2 U. rått Socker måste användas
till hvarje U. raffinerad t. På lika sätt har Utskottet icke heller kunnat lemna
något afseende åt Herr Commerce-Rådet fVijks yrkande, att 4;de Mom.
af 19 § borde utgå, emedan Utskottet ansett det der meddelade stadgande
om Consuls bevis för en varas lossning å utländsk ort vara en nödig control
till förekommande deraf, att den beviljade tull-restitutionen icke möjligen
kan komma att fordras och erläggas för varor, som aldrig gått ur landet,
eller efter utclarering blifvit dit återförde.
De öfrige anmärkningarne emot ifrågavarande Underrättelser har Utskottet,
på dervid anförde skäl, deremot ansett sig böra godkänna; och får
Utskottet således, dels i anledning deraf, dels i anseende till förbuds-systemets
upphäfvande , dels ock såsom en följd af förhöjningen i tullen på Socker,
tillstyrka följande förändringar i dess förra förslag nemligen:
1:0' att i;sta och a:dra §§ sammandragas till en, af följande lydelse;
”Alla varor må ifrån utrikes orter till Sverige införas och ifrån Sverige
till utrikes orter utföras emot den i Tariffen stadgade tull;”
2:0 att orden: ”vid inkommande eller utgående,” i Förslagets 7 §
må ändras till: vid inkommande och utgående;
3:o att orden: sedan de blifvit bevisligen kallade, böra i förra
Förslagets g § tillsättas, så att denna § blifver lika med 8 § i i83o
års Tull-Taxa;
4:o att förra Förslagets 12 § må komma att lyda;
”Vid uppkommande tvist om en varas rätta qvalitet och benämning
må General-Tull-Styrelsen ega att, sedan, der så fordras, sakkunnige
Handlande eller Fabrikanter hörde blifvit, afgöra frågan; kunnande öfver
General-Tull-Styrelsens Resolution besvär hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anföras;”
Bihang till R. St. Prot. 1834• S-te Sami. 1-sta Afd. 6
18: (le Häft.
Bevilln.-Utskottels Utlåtande IV.-o 4$•
5:o att i5 §, som handlar om Credit-upplag och föreskrifterne derför,
må erhålla den lydelse, som Tull-Gomiteen föreslagit nemligen:
a) ”Till handelns underlättande kommer så kalladt Credit-upplag
eller anstånd med tull-afgiflernes betalning för alla i Tariffen i sådant
afseende utmärkta varor till der bestämda minimi-qvantiteter, att tills
vidare ega rum i Städenie Stockholm, Götheborg, Gelle, Carlskrona,
Carlshamn, Malmö, Norrköping, Calmar, Wisby, Helsingborg, Westervik,
Ystad och Uddevalla, under iakttagande af följande vilkor:
b) att varorne uppläggas under Tullkammarens jemte Egarens lås
och vård;
c) att Egare af dessa varor få, emot erläggande af stadgad införseltull,
ifrån Credit-upplaget uttaga större eller mindre partier, dock icke
under hälften af det minsta sorn får uppläggas;
d) att Credit-upplaget icke får sträckas utöfver ett år ifrån den
dag godset till uppläggande angifvits, utan att detsamma inom nämnde
tid må till fullo förtullas efter den tullberäkning, som var gällande då
upplaget skedde, vid påföljd alt godset i annat fall för egarens räkning
på auction försäljes, då belöpande införsel-tull och omkostnader af auctions-summan
först afdragas och återstoden tillställes godsegaren;
é) att då varor, sorn efter värde förtullas, å Credit-upplag emottagas,
värdet å dem förut bestämmes och tullen derefter vid deras uttagande
erlägges, utan afseende på de under tiden förefallne ändringar i priset
å dylika varor;
y) att gods må kunna transporteras från en Stads Credit-upplag tiil
en annans, dock nied Credit-tidens beräkning ifrån den dag godset
först till uppläggning angafs;
g) att varor må kunna afgiftsfritt öfyerflyLLns till Credit-upplag från
Nederlag, med beräkning af Credit-tiden från angifningen till Creditupplaget;
samt
h) att, genom Credit-upplaget, någon förändring i öfrigt icke sker
i den nederlagsfrihet, soni Kongl. Maj:t redan i nåder förunnat vissa
Städer eller framdeles i nåder förunnar andra;”
6:0 alt Förslagets 19 § må ändras på följande sätt:
”Vid utförsel af följande inrikes tillverkade varor från Stapelstad, der
fabrik för tillverkning af sådane varor eger rum, beviljas af tullmedlen
För 1 U. Topp- ocb Candi-Socker . . . . 3 sk. 6 r.
— 1 Ä Cardus eller karfvad Tobak, äfvensom pressad
och rullad Tobak samt snus .... 3 —
Bevilln.-Utskottets Utlåtande JV.o
43
För i st. Segelduk af Hampa eller Lin till minst 5o alnars
längd . . . . . . 3a sk. —
i st. Packväf af Hampa eller Lin tili minst 5o alnars
längd . . . . . . . 24 sk. —
hvarvid iakttages &c.
7:0 att 22 §., som svarar emot 23 §. i Underrättelserne till i83o
års Taxa ändras i öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen den 20
Januarii i832, då den torde böra redigeras på följande sätt:
Skeppare, inhemsk eller främmande, som för trängande orsaker eller
till inhemtande af ordres för sin vidare resa, inlöper i Svensk hamn
der Sjötullskammare finnes, må derstädes, utan Skeppsumgälders erläggande,
inlaga förfriskningar och anställa nödige reparationer samt
jemväl, under iakttagande af hvad Seglalions-Ordningen föreskrifver och
efter att hafva skriftligen uppgifvit beskaffenheten och myckenheten
af de lill andra in- eller utrikes orter destinerade varor, lossa större
eller mindre del deraf och intaga fyllnad i sin last, utan att erlägga
lull eller annan afgift för mera, än som lossas eller lastas; men Skeppsumgälder
för Fartyget skola betalas tilt fullo så snart lastning till större
eller mindre del eger rum, äfvensom då mera än en fjerdedel af
lasten lossas, hvilket förhållande bör af Tullbeljeningen vid lossningstillfället
utrönas af den Skeppshandling, som utvisar fartygets drägtighet.
Fartyg, inhemskt eller främmande, som i Svensk hamn intagit en del
af sin laddning, må i annan Svensk hamn, der Sjö-Tuilskammare är,
intaga fyllnad deri. På hvart och ett ställe erlägges tull för hvad lastadi
blifvit; men Skeppsumgälderne betalas till fullo endast på första
inlastningsstället, derom bevis på passet meddelas; samt
8:0 att i Förslagets 24 §• må intagas den föreskrift, att Svenska
Fartyg, utom de der redan uppräknade Skeppsförnödenheter, äfven
må intaga i famn ved för hvarje 20 Läster af Fartygets drägtighet
och derunder.
TU.
Slutligen hafva ock anmärkningar blifvit gjorde emot Ulskottets beräkning
af den utaf Tullbevillningen inflytande inkomsten, nemligen: af Herr
Grefve Posse, att, ehuru lian hoppades alt Tullinkomsten skulle komma att
uppgå till 3 millioner Rxlr, vore det likväl icke försigtigt att 1 sina beräk
-
44
Bevilln.-Utsfcottets Utlåtande IV.-o 4-5-
niiigar spänna bågen ända lill maximum, och conjuncturer kunde inträffa,
som verka minskning; samt af Herr Domprosten Heurlin, att Utskottet, vid
uppgörandet af calculen öfver tullinlraden, icke måtte låta sig förbländas
af hoppet om för stora inkomster, så att en Statsbrist uppkommc.
Utskottet, som för sin del förmodar att, vid Rikets Höglofl. Ständers
slutliga afgörande af Tuil-Bevillningsfrågan, åtskillige förändringar emot hvad
Utskottets förslag innehåller komma att ega rum, bär icke ansett af nöden
ätt nu uppgöra en förnyad beräkning, stödd på de beslut Utskottet fattat,
hvilken endast skulle hafva fördröjt återremissens behöriga handläggning
nied den skyndsamhet, som önskats och dock icke lemnat något tillförlitligt
resultat, utan förbehåller sig att framdeles, sedan Rikets Höglofl. Ständers beslut
i detta afseende äro fattade, med utlåtande i ämnet inkomma.
Hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit varder, jemte åtskillige
Ledamöters reservationer, Rikets Höglofl. Städers pröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 19 November 1834-
Reservationer.
' Hor lill Bevillnings-Utskottets Utlåtande N--o 45. ' i
Reservationer:
i:0 af Herr Grefve von Fersen: "Jag reserverar mig mot Utskottets förändrade
beslut angående den tillstyrkta underdåniga anhållan hos Kongl.
Maj:t: ”att Officerare och manskap af Kongl. Maj:ts flotta hädanefter cl
de tider af året, dä sådant kunde låta sig göra, måtte användas till seglande
kustbevakning å för ändamålet lämpliga snällseglande fartyg" hvilket
förslag, enligt min åsigt, skulle bereda nytta i tvåfaldigt hänseende.
Äfven reserverar jag mig emot beslutet om tpllbestämmelsen för färsk
fisk. — För öfrigt får jag förklara, det jag iiistämmer uti den af Herr
Halling här nedan afgifne reservation emot Utskottets beslut i frågan,
om tullen å Cognac, Rumm och Arrack, Caffe, Vin och Hel-sidenväfnader,
äfvensom hvad angår SkyddstulLs-proceaten och 8 §. af Underrättelserne
till Tull-Taxan.”
Herr Prosten Svedelius förenade sig härmed i afseende på tullen
för färsk fisk.
2:0 af Herr Friherre Klingspor: "Af majoritetens åsigt vid ordet förbuds
utgående från Tull-Taxan, bar jag sedan nästan ständigt tillhört minoriteten
af Utskottet. Beslutet om Prohibitiv-systemets upphörande anser jag
illuderadt genom en för hög Skyddstulls bestämmande, och man skall
dessutom ihågkomma, att den utländska varan bär en mängd andra afgifter,
såsom Assurance, Frakt, Convoy, Tolag, med flere* dessa torde kunna
beräknas till ytterligare io procent af varans värde.
Att de Svenska Fabrikerne ännu icke kunna fylla Consumentens bebehof
lär i allmänhet vara förhållandet. Utländska varor skola således
ovillkorligt komma in i Landet, frågan är endast, om detta skall ske genom
Tullverkets eller genom lurendrägarens försorg. Med en skyddstull af 33^
procent är frågan afgjord. Fabrikerne få härigenom ett mindre skydd,
ty frestelsen till lurendrägeriet blir större, och Staten går miste om ali
inkomst. Genom en lägre skyddstull, hade jag, jemte ett billigt skydd
för näringarne, tillika velat afse Statens och Consumentens interessen.
Vöre Fabrikanten alldeles försäkrad för utländsk medtäflan skulle han
försoffas och efter godtycke beskatta nationen* ty endast behofvet framtvingar
industrien. Jag hade önskat införsel-tullen sådan, att den utländska
varan möjligen kunnat inkomma på ärligt sätt. Utskottet har genom
Bihang tili R. St. Prof. >834' 5 Sami. 1 A/d, 2
Häftet 18®.
Hur till Bevillnings-Utskotlets Utlåtande N.o 4^r
en för hög antagen skyddstull förekommit detta; för mig återstår således
endast att reservera mig emot beslutet.
Utan att behöfva hemta stöd för min öfvertygelse af utländska länders
erfarenhet* beliöfver fag endast kasta eu blick på Svenska chartan*
för att finna* att ett liberalt Tullsystem i vårt land är det enda användbara;
ty halfva Sveriges manbara befolkning, kallad till kusternas bevakning,
skulle icke helt och hållet kunna förekomma lurendrägeriet. Med
denna förutsättning kan jag intet annat än ogilla Utskottets beslut, att
nästan vid alla artiklar höja siffrorna på införseltullen. Med undantag
af Sill och Salt hafva nära nog alla artiklar kommit under categorien
af öfverflödsvaror, och således blifvit belagde med hög tull. Jag förmodar*
att ändamålet varit att minska förbrukningen deraf; detta tror
jag intet vinnes, ty många af dessa artiklar äro nu mera nöd vändighetsbehof.
Dådet är min öfvertygelse, att Utskottet* genom de i detta Betänkande
antagne höga tullafgifter, endast har utsatt ett proemium för
luréndrägaren på Statens, Consuroentens och den ärliga Köpmannens bekostnad*
nödgas jag reservera mig emot detta beslut."
3:o af Friherre Boije, L. J. ”Emot Utskottets fattade beslut derom, 311*
i det förslag, till ny Tull-Taxa, sorn Utskottet har att uppgöra, förbud
icke får, i något fall, tillstyrkas hvarken i afseende på varor att exportera,
eller varor att inportera; måste jag reservera mig. Jag hade önskat,
att Utskottet velat undvika att till generel principfråga, ,— att
preliminariter afgöras, «— förvandla frågan om ett företräde emellan
tvänne skiljagtiga meningar; af hvilka användandet så väl kunnat, och,
efter min tanka, äfven bort, lemnäs öppet åt hvarje Ledamots fria
urskiljning, i de mängfalldiga speciela frågor, som Tull-Taxan framställer;
och der somliga kunna erfordra tillämpning af den ena meningen*
och åter somliga tillämpning af den andra. Pluralitetens magt
bestrides icke af mig; men då jag icke kan godkänna den så kallade
principfrågan, faller det mig tungt* att Utskottet, i sitt nit emot förbud,
sjelf gifvit ett förbud, till hinder för mig, att här fullständigare
uppfylla det uppdrag, sorn jag* af mitt stånd, erhållit.
Lyckligtvis gifvas icke anie meningar derom, att ju våra egna näringar
ega ett verkligt behof af beskydd i Lagstiftningen; eller derom*
att ju beskyddet bör gifvas dem* så fullkomligt, som möjligt vara kan.
Men den skiljaktighet, hvaröfver Utskottet nu gifvit sin dom, Består
deri, att, enligt den ena meningen, gifvas fall, uti hvilka beskyddet
lemnäs säkrast genom bestämdt förbud; då deremot*, enligt den andra*
Hor till Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o 4•5”. 3
Sbeskyddet skall, i alla fall, utan undantag, vara lika säkert, i en liög,
så kallad skyddstullsafgift på varan.
Jag har tillhört den förra meningen; och då jag anser ämnet vara
af stor vigt för mitt fäderneslands oeconomiska väl, tror jag mig skyldig
att, — under förutsättning, det denna reservation får åtfölja Utskottets
Utlåtande — här, till Rikets Höglofl. Ständers bedömande, vördsamt
uppgifva de skäl, som legat till grund för min öfvertygelse.
Erkännande ett och samma mål, utgöra båda medlen (förbudet och
skyddstulls-afgiften) blott olika vägar till målet; och äro båda underkastade
äfventyr, den förra af lurendrägeriet, och den senare af tullförsnillning;
men vid jemförelsen af dessa äfventyr finner jag tullförsnillningen
mångfalldigt lättare att verkställa, och följaktligen svårare att
hindra, än lurendrägeriet. Jag hatar att kasta skugga på någon Tjenstemannacorps;
så mycket mer, som jag, med hela allmänheten, delar
den opinion af aktning, som Tullstaten, i senare tider, vetat förvärfva
sig; men då jag, såsom Lagstiftare, är pligtig att, i allmänhet, taga i beräkning
frestelsernas förmåga på menniskan; och jag dervid besinnar
huru svårt, ja nästan omöjligt det måste blifva, att upptäcka och bevisa
de hemliga aftal, till tullförsnillning, som kunna ega rum, emellan TullEmbetsmannen
och Trafikanten, och som, för verkställigheten, blott behöfva
en, eller några besökares lika intresserade medverkan; då deremot,
å andra sidan, den förbudna, men lurendrägade varan är sin egen
angifvare; så blir min öfvertygelse orubblig deri, att, i den brist af fullkomlig
säkerhet, som vidlåder båda utvägarne, är den återhållande kraften,
i skyddstullen, vida mindre, än i raka förbudet. För den röst, emot
beslutet, sora jag afgifvit, herntar jag ett ändå större skäl från den
fara, som jag förutser ovilkorligen skall uppstå, i påföljden af beslutet,
derest det skulle vinna definitivt bifall; och, såsom bevis på faran, behöfver
jag blott framställa de följder, som otvifvelaktigt skola inträffa, af
förbudets borttagande från artikeln tackjern; d. v. s. af tillåtelsen, att,
under förment hägn af 5o procents skyddstull, eller ännu högre, denna
artikel till utlänningen öfverföra. Vi veta, det svårigheten att, i oloflig
väg, transportera och fördölja denna vara, har gjort förbudet ända hitintills
omöjligt att öfverlrädas; men, jag frågar: blir del väl lika absolut
omöjligt, att då, till exempel, ioo skepprd tackjern utskeppas, såsom
barlast åt hvart enda utgående fartyg, tullräkenskaperne blott upptogo
^5 skepp:d och att tullen för det öfriga delades emellan trafikanten ooh
lullbetjeningen? Faran skulle dock uppköparna från ett helt annat, ooh
4
Hor till Bevillnings-Utskottels Utlåtande N.o 4^-
vigtigare förhållande. Erkänna måste vi, att, om och enär det företräde
i begärlighet och högre betalning, som det Svenska stångjernet nn eger
på verldsmarknaden, framför andra länders stångjern, kunde försvinna,
så vore också denna handtering, som nu utgör en af våra hufvudsakligaste
näringar, dermed förstörd. Att, genom Svenska stångjernets
utestängande från verldsmarknaden, en ofantlig vinst skulle tillskyudas
Englands Jernpatroner; det är icke svårt att inse, och vi böra då vänta
oss, alt det rika och egoistiska England icke skulle underlåta att
dertill anstränga sina krafter. Operationen vore ingenting mindre, än
omöjlig. Genom uppblandning af Svenskt tackjern, skulle Englands
stångjern snart, på verldsmarknaden, uppnå samma anseende och begärlighet,
som det Svenska nu eger; men kunna säljas för vida lägre pris;
och vår skyddstull må sättas så hög, som helst, så skulle dock den förlust,
som ett tiotal af år medförde i tåckjernets inköp, i rikt mått återvinnas
i tidens längd. Ja, om raan också ville med liknöjdhet anse
den omhvälfning i tillstånd, som skulle inträffa då tackjernsblåsaren, i
början, ginge till ett större välstånd, än inköpet af hans andel i masugnen
någonsin löfval honom; men Brukspatronen deremot ginge till obestånd,
då värdet af hans egendom nedsjönk tili en obetydlighet; och
man ville föreställa sig, att hvad Staten förlorade vid stångjernssmidets
fall, det kunde återbekommas i malmens och tackjernets utskeppning;
så faller äfven all sådan föreställning, då man besinnar, att, så snart
Svenska Brukspatronen icke mera vore en rivaliserande köpare af tack*
jernet, skulle också utlänningen, såsom mästare att bestämma priset, nedtvinga
det till vida lägre punkt, än hvarvid det nu står; och troligen
skulle, på sådant sätt, inom 2;ne decennier, både Brukspatroner och Tackjernsblåsare,
och Malmbrytare, tillika med den stora folkmängd, sorn,
genom arbete och körslor, nu har af denna näring sin bergning, befinna
sig till välfärden förstörda.
Ätt våra Klädes- och Sidenfabriker ännu ega ett väsendtligt behof
af det förbudsbeskydd, som de hitintills fått åtnjuta; derom är jag öf»
vertygad. Det är genom detta beskydd, som de uppkommit till den.
höjd, hvari de stå; med rätt, att i fabricationen mäta sig med goda utländska
fabriker; och det är på sådant sätt de blifvit islåndsatte, att,
såsom afnämare af vår ullproduction, lemna ett icke obetydligt understöd
åt vårt jordbruk. Att nu försätta dessa allmänna fördelar i möjlig
våda; det kan jag icke anse vara rätt; och då jag besinnar de ansenliga
capitaler, som blifvit nedlagde i dessa näringar, dels i byggnader, och
Hor till Bcvillnings-Utskottets Utlåtande N:0 fö.
5
dels i införskrifne machrnerier; så synes mig mer än trolig!, alt om förbudsbeskyddet
borttogs, skulle deras idoge idkare anse sig besvikne..
Jag ville slutligen jemväl, till eftersinnande, framställa den fråga; danu
med skyddstullsutvägen icke vill vinnas annat resultat, än detsamma, sorn
erfarenheten visat, att förbudsutvägen redan Iemnat; så, hvarföre antaga
ett utbyte utan undantag, sorn gifver farhågor åt de mångfaldige näringsidkare,
hvilkas bergning det möjligen kan undergräfva?”
Häruti instämde Herr Odencrantz, Herr Doctor Nibelius, Herr Prosten
öhrnberg och Herr Hallgrén,
4;o af Friherre Kantzow: ”Då Utskottet i flera vigtiga omständigheter
afvikit från mina grundsatser för en ändamålsenlig Tull-lagstiftning,
nödgas jag, i dessa delar, emot Utskottets Betänkande anföra min reservation
-
Jeg bekänner mig till deras åsigt, sorn föredraga en indirect beskattning,
framför den direeta, och då Statens oundgängliga behof kräfva
en tillökning i skatter, har jag, för att undvika Statslånebanan, trott
mig böra genom tull bereda den tillökning, sorn är af nöden.
Denna ökade tullinkomst har jag trott kunna; och böra beredas genom
en utsträckt införselsfrihet, men i synnerhet genom de strängaste
eontroler mot lurendrägeriet och den sorgfälligaste vaksamhet uppå Tulltjenstemännens
sätt att fullgöra sina befattningar..
Författningarne böra således, i min tanka, vara sådane, att contralerne
göras strängare, i den mon tullen böjes, oel> att den senare aldrig
bestämmes till en sådan höjd, att det blir en alltför omåttlig vinst att
©lofligera införa varor och att inga eontroler förslå att hindra tullförsnillning.
Uti förstnämnde hänseende liar ja g ansett en seglande kustbevakning
ändamålsenlig.. En dylik bevakning med snöllseglande smärre
fartyg, byggde på det sätt, att de kunde uthärda den sena höstens och
deri tidiga vårens stormar och oväder, och bemannade med Flottans
manskap och befäl, skulle, efter min fulla öfvertygelse, förekomma och
upptäcka ganska många tultförsnillningsförsök på Sveriges kuster, och
derjemte bereda en behöflig öfning, och sjövana åt personalen vid vår
Flotta.
Man har emot detta förslag in vändt de störa kostnaderna. Den ifrågavarande
kustbevakningen kostade likväl, under de åtta år den egde
rum, per medium icke mer än 43->4o° Rldr årligen, Hvilket öfver bufvudet
räknadt blef af ökade tullintrader flerdubbelt ersatt, enär uppbörden
(5
Hor till B.evillnings-Ut skottets Utlåtande N.o In
-
under tiden steg alla år till högre belopp, än det första, och ett år ända
till en half million — ett förhållande, sorn måste blifva än fördelaktigare,
sedan en ordentligen organiserad landtkustbevakning eller douar.
iercorps finnes, i följd hvaraf dessa dubbla bevakningar kunna handla
i förening med hvarandra.
Vidare har man sagt, att bevaknings-göromålet vöre främmande
för både befäl och manskap. Alla äro barn i början, men föga lärer
detta göromål vara så kinkigt och svårt, att kunskapen derom ej kaninhemtas,
helst om en tullbetjent eller flera medfölja å fartyget till instruclion,
«— Pligten att lura efter beslag, säger man, anstår icke en
militair; den är för honom obehaglig att fullgöra. Ingen blir likväl mera
vand vid obehagliga pligter än en militair — och att skjuta i hjäl
menniskor torde just icke kunna anses för företrädesvis angenämt.
Deremot skulle jag tro, att det icke kan orsaka något serdeles obehag
att fasttaga en lagbrytare, sorn ville stjäla från Staten dess inkomster. I
öfrigt både borde och kunde de uppmuntras genom premier och utmärkelser.
För min del är jag öfvertygad, att de på detta sätt skulle föredraga
en befattning under fredstid, som skaffade dem verksamhet i sitt
yrke och förbättrade deras lönevilkor, på samma gång sorn den gagnade
Staten, framför den tråkiga och förslöande tjenstgöringen i hamn.
Beräknar man derjemtejden militairiska öfning, sorn sålunda kunde beredas
Flottans manskap och befäl, så tror jag åtminstone, att förslaget skall
befinnas godt: och då det endast med pluralitet af en röst (sorn i öfrigt
var den förseglade) blifvit i Utskottet underkänndt, vågar jag ännu hoppas
afseende derå hos de respective Riks-Stånden, samt att Utskottets tillstyrkande
i sitt första Betänkande måtte antagas.
Endast under förutsättning af de alfvarJigaste controler, har jag instämt
med pluraliteten om upphäfvande af alla importförbud; ty finnas
icke tillräckliga controler, så har man endast gjort den olofliga införseln ‘
lättare (enär ostridigt iullförsnillarens ofog är svårare att eontrolera än
lurendrägarens) samt såmedelst beredt förlust åt våra egna industri-idkare,
utan att bereda Staten någon ökad inkomst.
Dels ur synpunkten att icke alltför mycket frestande locka till tullförsnillning,
dels emedan Caffe, snart sagdt, är att anse såsom en nödvändighetsvara,
har jag icke kunnat medgifva högre tull på Caffe än 4 sk. pr skålp
Jag har härvid icke kunnat undgå att laga i betraktande det tillfälle till
olofligt införande af denna vara till och med i småbåtar, som existerar
från Danska öarne, hvilka kunna ganska lätt erhålla sina förråder från Ly
-
Hör till Bevillniiigs-UtskotteCs Utlåtande N.-o ^5.
7
Leck, Hamburg och Köpenhamn. Med 6 sk. tull torde' dessutom,, derest
den ärligt erlades, consumtionen af Caffe minskas och således Staten i
alla fall genom denna höga lull förlora r tullintrader,
I allmänhet har jag ansett alla produeter af Svensk konstflit böra vara
tullfria. Exporten deraf bör uppmuntras, i stället för att tillbakuhållas.
Så sker det i andra länder,
UtförselluMen 5 riska (rå) har jag föreslagit till endast 3 sk. pr Lispund.
Vi hafva outtömliga tillgångar af rå-ämnen lill dess tillverkning,
och en prohibitiv utförseltull derå, sorn Utskottet föreslagit, synes mig icke
behöflig. Med 3 sk. tull äro Glasbruken skyddade.
Utförseltullen å Ben har jag trott böra bestämmas endast till 2 sk.
Bensamlingen är nemi. en förtjenst för den fattige.
Beck, Beckolja med flera förädlade artiklar har jag ansett böra fritt
utföras. Sverige har deraf mera än det behöfver, Cobolt-har jag
äfven trott böra vara till utförsel tullfri.
Fisk, färsk, bör vara fri till införsel.
Fältskärs-Instruinenter. Dessa behöfvas, ju fullkomligare, ju bättre.
De äro åtminstone inga lyxartiklar, böra ej fördyras och således draga låg
lull. ro r:sl. anser jag tillräckligt.
Hampa är ett råämne, som är af storsta yigt för våra repslagerier
och sjöfart. Jag anser således tallen derå böra nedsättas lill a R:dr per
Skepprd.
Hudar. Det ligger snart sagdt en orimlighet deri, alt bestämma en
utförseltull af endast 4 runstycken för torra hudar, då de saltade eller rå
föreslås till 2 sk. pr skålpid. De senare äro likväl långt tyngre än de
förra och förhållandet borde således snarare vara tvärtom.
Kettingar, gröjre, synas mig ej böra draga en högre tull än 5 R:dr
per Skepptd. De kunna ännu ej af tillräcklig godhet tillverkas i Sverige,
och på deras beskaffenhet beror ofta lif och egendom.
Jern, alla slag, anser jag icke böra draga högre utförseltull än TullComitéen
föreslagit, eller stångjernet. 16 sk. pr Skeppjd och så vidare, i
förhållande till smidet.
Garkoppar har jag trott icke böra draga högre tuli än 2 R:dr 2^ sk.
Banco pr SkeppuJ, och någon förhöjning af tullen å smidd koppar har jag
ej trott böra ega rum.
Säd, bland-, har jag ansett kunna upplagas, likasom malt, i en serskild
not i Tull-Taxan, då tullen derföre bör blifva ett medium af tullen
å de spanmålssorter, hvaraf den bestod.
Hor till Bevillnings-Utskoltets Utlåtande N.o ^5.
Spanmålsinförseltullen liar jag trott ej böra bestämmas bögre än TullComitéen
föreslagit, d. v. s. i R:dr i6 sk. tunnan för Råg och, i förhållande
derefter, för öfrige sädesslag.
Sten, Victriol, Rödfärg, Alun bar jag ansett böra kunna tullfritt utföras.
Talg, sorn är en nödvändighetsvara, tror jag icke böra draga högre
tull än 3a sk. pr Lisp:d.
Flyttsaker. Då anmärkning blifvit gjord om bristande föreskrift angående
huru förhållas bör med förtullning af flyttsaker, anser jag en sådan
brist böra fyllas. Enligt irsta Tull-Departements-Chefens uppgift har
hittintills, i dylikt fall, så tillgått, att Kongl. Maj:t för hvarje serskildt tillfälle
medgi(vit införsel af flyttsaker mot ro proc. Detta är likväl både en
onödig omgång, och, i principen, ej rätt, enär Regeringen derigenom pålägger
en beskattning, som endast tillhör Rikets Ständer att stadga. Jag
ville således föreslå, att i Tull-Taxan måtte utsättas, det flyttsaker må införas
emot 10 proc:s tull.
Ved till stufning anser- jag böra vara tullfri. Detta är i synnerhet
af vigt för Gottland, som afyltrar mycket kalk, äfvensom för våra utgående
jernlaster (synnerligast till America), sorn af denna ved, sedermera hafva
föga eller ingen nytta?”
5:o af Herr Doctor Grevillius: ”Jag anser mig böra reservera'mig mot
Utskottets beslut i afseende på den höga fullbestämmelsen dels å Caffe,
af det skäl, att jag har den säkra öfvertygelse, att Statens intrader genom
denna tullförhöjning snarare skola minskas än ökas; dels å Socker, emedan,
enligt min tanka, denna vara nu mera öfvergåit till ett behof för nationen
och den dessutom inom landet utgör föremål för förädling, samt den förhöjda
tullen derå säkerligen komme att lända de inhemske sockerbruken
till skada
6:o af Herr Grapengiesser: '”Emot Höglofl. Utskottets vid dess senare
behandling af Tullbetänkandet fattade beslut, att alla varor, utaf hvad
namn och beskaffenhet de vara må, skola i Riket kunna emot tull införas,
anhåller jag vördsamt, att få anmäla en olika mening och att denna
min skiljaktiga tanka må till Riks-Stånden få åtfölja Utskottets Utlåtande.
För det första mäste jag bestrida, alt förevarande fråga, eller om införselsfrihet
för atla slags utländska varor och producter, verkligen
är hvad Utskottets pluralitet behagat kalla den: en principfråga. I trots
af att Utskottet så behandlat den, och att den äfven, jag medgifver det,
för
Hor till Bevilbungs-Utskotlets Utlåtande N.O 4^'
9
för elem, som utan närmare kännedom blott resonera öfver saken i allmänhet,
sä kan synas, är och hlir den i sjelfva verket intet annat än en
practisk detail- och tillämpnings/råga; en fråga, som, för att rätt afgöras
i öfverensstämmelse med Statens sanna intresse, mäste bedömas efter de
factiska förhållanden och resultaler, som erfarenheten vid handen gifver,
men icke efter allmänna theoretiska resonementer, ofta livilande, utan att
den resonerande sjelf mälker det, på en falsk och ensidig grundförutsättning,
och i användningen nästan alltid osäkra och bedrägliga.
Den enda och verkliga principfrågan, med hänsigt till förevarande
ämne, är deremot den: om saken skall betraktas utur en cosmopolitisk,
allt enskildt Slatslif uppbäfvande synpunkt, eller ifrån en nationel och tillika
politisk? Är det Statens intresse och skyldighet, att lemna näringarne
åt sitt öde, och att handla så, som visste den ej att några sådana
funnos till, eller att tvärtom med deltagande och omsorgsfull uppmärksamhet
följa och befordra dessa källor till dess egen tillväxt och förkofran?
Bör Svenska producenten ega något företräde framför den utländske
i Svenska Lagstiftares ögon, eller bör han, uti det oupphörliga, dolda
krig, som nationerne med sin industri och sina capitaler föra emot hvarandra
på verldshandelns tummelplats, eler den starkare ständigt sträfvar
att undertrycka den svagare, — bör han, säger jag, uti detta krig, värnlös
blottställas för hvarje anfall, äfven med de mest olika krafter, samt
utan försvar lemnäs till pris åt alla stridens vådor och skiften, vore han
än, huru mycket som helst, genom missgynnande oförvåltade förhållanden,
Uti behof af ett sådant hägn? Kortligen, frågan är ingen annan än denna:
skall den inhemske näringsidkaren, såsom sådan, verkligen ega ett fosterland,
och känna sig tillhöra ett folk, en Stat?
Sådan är principfrågan uti detta ämne, sedd uti hela sin vidd och till
sin sanna betydelse uppfattad. Vanligen hör man denna fråga uti dagligt
tal så uttryckas: skola de inhemska näringarne ega ett skydd emot utländsk
medtäflan, eller icke?
*) Uti ett sådant l ind, som t. ex. England, hvarest industri och capitaler uppnått en
så colossal öfverlägsenhet, att det kan undersälja alla andra nationer, säger det
sig sjelf, att frågan är öfverflödig. För Engelska nationen är problemet icke mera
att skydda sin industri, utan att nedrifva skyddsvärnen för andra folks näringsflit,
för att derigenom öppna sig nya marknader och äfsättningsorter för sin ständigt
stigande produetraassa.
Dih. till R. St. Proh 18 34• 5 Sami. i Afd. •%
Häftet 18
10
Hor till Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.-o
Först, sedan denna fråga är afgjord och jakande besvarad, uppstår den
andra frågan, hvilken af den första är en nödvändig följd, den nemligen:
huru och genom hvilka medel kunna de inhemska näringarne säkrast och
ändamålsenligast skyddas?
Förbud och högre tullafgifter, eller såkallad skyddstull, äro de medel,
hvarigenom delta ändamål vinnes. Det utaf dessa tvänne skyddsmedel,
som säkrast och verksammast befordrar ändamålet, eger således ostridigt
företrädet. Utaf denna beskaffenhet äro förbuden, hvilka, enligt
hvad sakens natur vid handen ger samt erfarenheten i alla tider och länder
ådagalagt, med vida större svårighet kringgås och eluderas än skyddsafgifterne,
hvarföre man öfverallt har funnit, att det olofliga handelsintresset
eller smugglareligan, till lättnad i sin rörelse, ifrigt sträfvat att få
förbuden utbytta mot skyddstull. I afseende på sådana varor, som inom
en stor volum innesluta ett jemförelsevis ringa värde, hvilka måste i
ganska stora partier införas, om företaget skall ge någon vinst, och som
derföre med svårighet smugglas, har erfarenheten emedlertid ådagalagt,
att förbuden äro öfverflödiga, och att den inhemska producenten tillräckligt
skyddas genom en måttlig tullafgift, helst den dryga frakten och de
större omkostnaderna å sådana varor äfven ganska väsendtligt bidraga att
försvåra den utländska medtäflan. Men helt annat är förhållandet med
en mängd natur- och slöjdproducter, som inom en ringa volum innesluta
ett större värde, som derföre äro lätta att undansticka och att practisera
i land eller öfver en Tull-linie. För producenlenj af dylika varor är en
tull-afgift, vare sig hög eller måttlig, oftast aldeles icke något skyddsmedel,
emedan den förmenta skydds-afgiften blott paraderar i tariffen och
i verkligheten icke erlägges. I afseende på varor, som kunna föras under
denna calhegori äro derföre förbuden sällan umbärliga , i fall man verkligen
menar ärligt med det skydd, som lofvas åt inhemska näringsidkaren.
Och localförhållandena mäste vara serdeles missgynnande för smugglaren,
tullbevakningen både väl organiserad och ganska stark, mycken
redbarhet och vaksamhet råda ibland Tull- och JBevaknings-personalen,
samt ändteligen inhemska industrien vara kommen till den grad af styrka,
att den ej behöfver betydligt skydd för att uthärda utlänningens medtäflan
, om, i afseende på sistberörde producter, försöket skall lyckas att
Utbyta förbuden emot skyddsafgifter.
Frågan om förbud eller införselsfrihet kan således, på sätt jag nu hoppas
i korthet lia visat, icke behandlas såsom en allmän princip utan såsom
en helt och hållet practisk detalj~ och tillänipningsfrågaj hvilken, nästan
Tior till Bevillnings-Utskotlels Utlåtande TV.-o 45. ii
för hvarje enskildt fall fordrar en pröfning af mångfaldiga egna och olika
förhållanden, som endast af erfarenheten kunna upplysas.
I enlighet med denna, som jag föreställer mig, rigtiga åsigt, hade
ock Utskottets förra Betänkande blifvit uppställdt, hvilket bibehöll förbuden
och icke etablerade en skyddsafgift i sådana falls der inhemska industrien
kräfver ett verkligt skydd, samt den utlofvade skyddsafgiften endast
innebär ett gäckeri. Ifrån denna åsigt utgick också Tull-Comiteen,
likasom äfven i83o års Tull-taxa och alla föregående Tull-tariffer hvila på
samma grundsats. Jag kan således ej annat än önska, alt Riks-Stånden,
vid frågans slutliga afgörande, måtte, med förkastande af Utskottets nu afgifna
Utlåtande, antaga de grunder Utskottet i sitt första Betänkande hade
framställt, innan dess pluralitet genom ett så stort antal nyinkomne Ledamöter
blifvit förändrad. Utskottets första Betänkande, med åtföljande
förslag till Tull-taxa, hvilket blott undantagsvis bibehåller förbuden i några,
jemförelsevis ganska fä fall, hvarest förbuden ännu äro oumbärlige
och ej kunna ersättas af skyddsafgifter, lärer icke med skäl kunna förtjena
tillvitelsen att vara prohibilivt. Jag tror för öfrigt icke på något, utan
erfarenhetens ledning på förhand utur abstraction härledt system, det må
kallas prohibilivt eller liberalt, hvarefter man vill administrera alla länder
med åsidosättande af ländernas egen olikhet samt de serskilda folkens
mångfaldigt modifierade skaplynne. Hujvudsaken, hvarpå det ankommer,
är att vårt Tullsystem är Nationelt och Svenskt, passande till Sveriges
läge och naturförhållanden samt öfverensstämmande med våra näringars
fördel och graden af vår industriela utveckling.
Serskildt kan jag ej undgå att fästa uppmärksamheten på olämpligheten,
att icke säga orimligheten af Utskottets för landtmannen så förderfliga tillstyrkande
att upphäfva förbudet mot införsel af utländskt bränvin, samt
att dymedelst underlätta smugglingen af denna vara, just vid den tidpunkt,
då en mångfaldigt förhöjd beskattning å inhemska bränvinstillverkningen
blifvit beslutad, hvilken i samma proportion måste öka frestelsen
till olof ig införsel.
Ett annat exempel förtjenar ock att nämnas, hvilket med en talande
bevisning ådagalägger, lill hvilka orimligheter man kommer i tillämpningen,
då man, utan att taga några practiska förhållanden i beräkning, blindt
hänger sig fast vid en theori eller allmän sats, såsom Utskottet gjort vid
sin oinskränkta införselsfrihet. Enligt Utskottets förslag, som icke medgifver
något förbud, äro utländska guld- och silfver-arbeten af alla slag till
införsel tillåtna, utan afseende på halt och lödighet. Svenska guld- och
Ja Hor till Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o 45.
silfverarbetare äro emedlertid, enligt gällande Författningar, vid strängt
ansvar förbjudne atl förfärdiga guld- och silfver-pjecer under en viss föreskrifven
halt och lödighet. Utskottet är följaktligen sä liberalt, att det
vill tillåta utlänningen att här fritt införa och försälja sådana prodncter af
sin konstflit, hvilka det är ett brott af Svenska industri-idkaren att tillverka
och afyttra!
Detta exempel af liberalitet emot utländsk industri på inhemska näringsflitens
bekostnad, — och det är, i förbigående sagdt, visserligen ej
det enda, hvartill Utskottets allmänna oinskränkta införselsfrihet i sina följder
skulle leda — föranlåter mig emedlertid att som slutreflexion tillägga
några få ord öfver det slags liberalism i allmänhet, som Utskottets pluralitet
hyllat genom antagandet af denna princip. Det ges en sann liberalism,
men det kan ock icke nekas, att det gifves en ifrån denna himmelsvidt
skild liberalism, falsk, ensidig och ytterlig. Uti ämnen, som angå det
högre Statslifvet, politiska organisationsfrågor, samhällsformer o. s. v., inser
man likväl nu mera temligen allmänt beskaffenheten af detta senare slags
liberalism, dess tomhet på positivt innehåll och dess väsendtligen negativa
caracter, som endast gör den tjenlig, der det gäller att förstöra och rifva
ned, men icke då det är fråga om att bevara och att återuppbygga. I
följd deraf äro ock opinionerne ense annorstädes, och som jag tyckt mig
märka, äfven här i Sverige, att på det högre politiska gebietet förkasta
tillämpningen af denna liberalisms läror och att icke der medgifva det revolutionaira
experimenterandet med dess satser och yrkanden. Men principen
ombyter ej natur och blir ej sannare då den uppträder på ett lägre
gebiet, eller inom den politiska ceconomiens område, och med användning
på närings- och hushållsfrågor. I olika uppenbarelser och inom skilda
kretsar af Statslifvet, är och blir principen ändå enahanda, uttryckande
samma ensidiga och falska liberalism. Det är, i min öfvertygelse, en stor
den närvarande tidens olycka, att man ej nog allmänt öfvervägat och insett
detta förhållande, och att mången, som obetingadt förkastar denna liberalism,
när det gäller högre politiska frågor, ej tillräckligt gifvit akt på,
att läran är densamma och icke mindre ensidig, då den uppträder med
det visserligen blygsamma namnet: Statsceconomie, men med enahanda
sträfvande och samma anspråk, att utan afseende på hvad som är inom
Närings för fattningarnas likasom inom Statsförfattningarnes krets godtyckligt
experimentera och göra bruk af sina förstörande principer. "Det
Utskottets beslut, mot hvilket jag nu vördsamt reserverat mig, röjer omi«skännligen
inflytelsen af denna falska liberalism, på hvars syftning och be
-
lior till Bevillnings-Utskottets Utlottande N.o \5.
skaffenhet tillämpad till'Statens ceconomiska förhållanden, pluraliteten af
Utskottets medlemmar ej sjmes ha fästat nog uppmärksamhet; ehuru jag
är öfvertygad, att, när det angår samhällsfrågor af en högre ordning och
skenbart större vigt, de långt säkrare än jag, genomskåda dess skefhet och
ensidighet samt bedöma vådorna af dess tillämpning.”
7:0 af Herr Halling: ”1 allmänhet af den enskilda tanka, att för
höga tullafgifter icke leda till det mål man dermed åsyftar, som är,
att bereda en förhöjd behållning af tulluppbörden, och att man framförallt
med största varsamhet bör härutinnan tillvägagå, för att icke allt
för starkt reta vinningslystnaden, som, ehvad styrka man deremot må
uppställa, alltid, åtminstone uti ett land med vårt läge och våra samhällsinrättningar,
måste göra sin magt gällande, har jag i de flesta delar
skilt mig från pluraliteten inom Utskottet, då den stadgat en betydlig
förhöjning af införseltullen å vissa artiklar, i den onekeligen välmenta
afsigt, att sålunda uppdrifva tullinkomsterne. Om jag också för
ett ögonblick vill medgifva, att detta på sådan väg må kunna för en.
tid lyckas, så ligger det likväl i sakens natur, att administrationskostnaderne
och de till ytterlighet i sådant fall erforderlige bevakningsätgärderne
skola så uppdrifvas, att de troligen uppsluka hela möjliga öfverskottet,
så alt verkliga behållningen icke derföre blir större. Emedlertid
skall man, efter min enskilda öfvertygelse, på denna väg dana
en mängd af lagbrott, demoralisera nationen och utrota den bättre anda,
som, efter den erfarenhet jag tror mig ega, i senare tider börjat
visa sig, så väl hos de trafikerande som coi.lrolerande, och hvaraf, vi
måste medgifva det, Staten redan skördat frugt uti förökade tullintrader.
Min tanka är således, att all förhöjning af tullen bör ske så successivt
och omärkligt som möjligt är, samt utsträckas till så många
varuartiklar sig göra låter, då man, om också långsammare, säkert skall
hinna till det gemensamma målet. Med dessa grundsatser har jag således
ej deltagit i det beslut, att å Cognac, Rumm och Arrack öka införseltullen,
från dess nu varande belopp 3a sk. för kannan af 12 graders
styrka och 1 R:dr för högre gradtalet, lill 1 R:dr för förra och 1 R:dr
a4 sk. för senare slaget. Jag har härföre hemtat ett serskildt skäl
från det verkeliga factum, att den tid, exempelvis, Rumm var till införselförbuden,
en ymnig tillgång deraf likväl i landet förefans, att då den
sedermera blef till införsel tillåten, emot den af Utskottet nu föreslag»e
tull, ganska ringa af denna varuartikel förtullades, men att åter ef
-
Hor till Bevillnings-Utskotlets Utlåtande N:o /f.5.
ter tullens nedsättning till dess nu varande belopp, exempelvis år i832,
tull erlades för öfver 100,000 kannor.
Det är icke obekant, att, på den tid införseltullen å Caffe utgjorde
5 sk. per skålpund, denna varuartikel var likaså mycket bruklig som
nu, men införlullningen så obetydlig, att det med skäl gaf anledning
nästan till åtlöje. Tullen nedsattes slutligen till 3 sk. per skålpund och
följden blef, att, t. ex. år i83a, öfver 3 millioner skålpund Caffe på loflig
väg infördes och förtullades. Jag har således för min enskildta del
trott, att den nu varande tullen är den lämpligaste och således ej deltagit
i beslutet, att höja den först till 4 sk., och slutligen, såsom nu
blifvit föreslaget, till 6 sk. per skålpund, desto orimligare, som varan under
tiden fallit i pris, så att 3 sk. per skålpund redan utgör 25 procent
af dess värde å upphandlingsorten. I fråga om införseltullen å Porcelainej
hvit t j gulaktigt och omåladt, hade Utskottet, uti Betänkandet N:o 29 föreslagit
en gemensam införseltull af 3 sk, skålpundet för så väl fat och
tallrickar som andre piecer. Vid närmare eftersinnande och tagen kännedom
om beskaffenheten af det skydd, inrikes fabricationen af denna
vara påkallar, som är, att det så benämnda Terringodset, hvarmed förstås i
synnerhet kupige piecer i allmänhet, måste bibehållas vid en högre införseltull,
för att kunna täfla med utlänningen, har jag funnit, att, å ena
sidan, afseende härå bör fästas, men också å den andra, att icke förbises
bör de svårigheter, som möta vid tillämpningen uti gränsens uppdragande
emellan hvad som vid förtullningen bör räknas till fat och tallrickar
eller andra piecer. I följd häraf har jag vid återremissens besvarande
ansett böra föreslås både annan tullbestämmelse och redaction,
så att det såkallade Tallrick-godset, hvarmed förstås fat och tallrickar
i allmänhet, kunde erhålla en annan definition, till förekommande för
framtiden, bland annat, af den orimlighet, som nu existerar, att t. ex.,
af fat med låck, det förra förtullas olika mot det senare, och således
måste hvar för sig vägas, och har jag således tillstyrkt följaude af p!uraliteten
inom Utskottet ogillade nya redaction och tullbestäm<nelse;
Porcel/aiae:
Oäkta, Sten- eller Fayence:
hvitt, gulaktigt eller omåladt:
Till värde 6 sk, Tallrickar och fat af alla slag med eller utan
låck ,
. 1 Skålrpd a sk. tull
— *— 12 — Carotter med eller utan låck, Spilkummar, Naltcommoder
och Tvättkannor , . . 1 Skålrpd 4 sk. tulk
Hör till Bevillningi-Utskottets Utlåtande N.-o 4$-
)5
Till värde 18 sk. Alla andra piecer i Skålp:J 6 sk. tull.
Med afseende derå, att Silke, rått och ofärgadtj är en rudimateria
för Sidenfabricationen i landet, som fordrar en serskild uppmuntran,
och att införseltullen hittills endast utgjort 2 sk. per Skålp:<J, har jag,
följande andra hufvudgrunden uti Utskottets Betänkande N:o 29, för
min del funnit alldeles olämpligt, att, såsom nu blifvit föreslaget, på
en gång tredubbelt öka tullbeloppet till 6 sk. och ansett, att, om någon
förhöjning bort ega rum, den kunnat och bort stanna vid 3 sk. per
skålpund.
Vid jemförelse af de i andra och fjerde punkterne bland i förra
Betänkandet upptagne hufvudgrunder, innefattande föreskrifter: att alla
råämnen, hvarå erforderlig tillgång inom landet saknas och hvilka är o
föremål för inhemsk förädling, må införas mot låg tullafgift, och att
alla natur- och konslproducter, som ej kunna inom landet åstadkommas
men utgöra ett allmänt behof för consumtionen, underkastas en i allmänhet,
med hänseende till förhållandena lindrig afgift, har jag ansett
det utgöra en motsägelse att, såsom Utskottet föreslagit, höja införseltullen
å rädt Socker af Mascovad m. m. från 1 sk. 6 r;st., sorn den nu
utgör, till 3 sk. per skålp:d samt å krossadt, lump och Havanna Terres,
frun 4 sk" till 6 sk. per skålprd. — I betracktande deraf, att efter nu
varande tull, omkring ri millioner skålp:d rått Socker i senare tider årligen
blifvit emot tull införde, hvaraf jag dragit den slutsats, att med
denna varuarlikel man i det närmaste kommit på god väg i frågan om
den lofliga införseln, har jag, som, lika så mycket som någon annan, ifrat
för tullintradernas förökande såsom bidrag för Statens behof, inom så väl
Tull-Comitéen sorn Utskottet deltagit i försöket, alt höja införseltullen
å Mascovad m. m. till 2 sk. per skälp;d, i den öfvertygelse, att denna
förhöjning skall lemna sitt åsyftade resultat eller en ökad tull af omkring
114.000 R;dr årligen på denna enda artikel, men deremot har jag
på det högsta motarbetat Utskottets nu uppgjorda förslag, att ytterligare
höja tullen å Mascovad till 3 sk. och å det öfriga råa Sockret i samma
förhållande, enär jag förutser och befarar, att, om detta antages, icke allenast
en minskning kan uppkomma uti den af mig påräknade vinsten,
utan äfven möjligen uti den inkomst Staten hitintills åtnjutit. Om ock
min fruktan skulle vara ogrundad, finnes ett annat skäl, utom det allmänna,
att i denna fråga serskildt gå varsamt till väga eller det, alt Sockerfabricationen
i landet väl ännu är på en någorlunda lycklig fot, men
att den haft och ännu har stora hinder att kämpa emot, då dess rudi-*
Hor till Bevillnings-Utskollets Utlåtande JY.-o .
materie uteslutande är utländsk product och således måste uthärda svår
täflan med utlänningen, om icke för alt utestänga dess förädlade vara
inom landet, åtminstone för att hädanefter som hitintills till Statens
sanskyldiga fördel äfven kunna exportera. — Man invänder väl häremot,
att vid sådan export restitution erhålles, nu föreslagen lill 3 sk. 6 r:st.
per skålptd, men man besinne, att till i skålptd sådan vara åtgår »
skåip:d råämne, för hvilket, efter förslaget af 3 sk. införseltull, fabrikanten
komme alt betala 6 sk., oberäknadt convoj-afgiftstolag och fattigvårdsafgift.
De olika åsigter, som inom Utskottet brottats emot hvarandra, i
fråga om tullbestämmelsen för spanmåls-införsel, bevisa nogsamt, huru
dunkla begreppen ännu äro om rätta medlet att befrämja en hitintills
aldrig- verklig spanmålshandel inom ett land, som har jordbruket till
modernäring och hvarest knappt någon annan vara, äfven den onaturli»
gaste för handels-speculalion, är blottställd för sådane fluctualioner i
pris, som just landets hufvudsakligaste product. Utan anspråk på ofelbarhet
i omdomet öfver detta ännu oupplöste problem, förblifver jag
dock vid den tanken, att Tull-Comitéens förslag till tullbestärornelse å
spanmål och de dermed förenade vilkor utgöra första steget till ett bättre
system, som, orubbligt följdt, för framtiden skall förena allas interessen.
Jag har icke deltagit uti förslaget att öka införsel-tullen å
vin. Nuvarande tullen, 24 sk* Per kanna på fat och 1 R:dr för
det som införes på buteljer, utgör redan vid många tillfällen varans fulla
värde och någon gång mera. Ingen lärer kunna bestrida, alt vin i allmänhet
är en öfverflödsvara och således bör draga en hög tull, men att
uppdrifva den ända derhän, alt, blott genom insmygande af ett enda fat
vin om 120 kannor, en vinst af öfver go R:dr Banco kan uppnås, anser
jag leda till en för stor frestelse och kunna rubba nuvarande goda förhållande,
att denna Öfverflöds-artikel i senare tider gifvit Staten en årlig
inkomst i medeltal af öfver 60,000 R:dr. Till rättelse vid Författningen
af helsidenväfnader hade Tull-Comitéen föreslagit en sådan redaction:
Taft, kypert eller levantin och satin eller sidensarge, vare sig en~
färgadt eller genom olika färgadt silke, men ej genom väfnadssättet,
skiftande, rutigt ell6r randigt.
jilia andra slag, så väl släta, som genom väfnädssättet, olika färgadt
silke, tryckning, pressning eller vattring faconerade.
Anledningen dertill rar, att den nu gällande redaction, oansedt den
för
-
Tior lill Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o t\5.
17
förklaring deröfver, som Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 20 Juim
i83i meddelal, vid efterlefnadeu mött stora svårigheter, då fråga uppstått
om hvilka slag af så beskaffade väfnader borde till ena eller andra
classen hänföras och således vara lill införsel förbudna eller tillåtna,
emedan skillnaden berodde på bedömande, huruvida tyget vore väfdt
på enkel eller annan stol, hvartill fordrades en specielare kännedom om
sjelfva tillverkningssättet, än som kunde begäras af de trafikerande eller
verkställande. Genom votering inom Utskottet, har den af Tull-Comiteen
föreslagne redaction, ehuru uppgjord med biträde af sakkunnige fast
ointeresserade personer, blifvit förkastad och den gamla bibehållen. I
ovisshet, huruvida Kongl. Maj:t i Nåder godkänner förslaget om tillåten
införsel af alla slags väfnader, i hvilken händelse redaclions-tvisten förfaller,
förnyar jag mitt yrkande, att den af Tull-Comileen föreslagne redaction
må antagas såsom verkställbar vid urskiljandet af hvilka slags
sidenväfnader må vara förbudne eller tillåtne tili införsel, i synnerhet
som Tull-Comileen dermed förenat förbindelse för Kongl. General-TullStyreisen,
alt meddela alla Tullkamrar profver på de serskilda slag af
sidentyg, som må hänföras lill ena eller andra classen afdetvänne, som
Comiteens förslag upptager.
I allmänhet har jag ansett den skyddstull, som inhemska industrien
må kunna påräkna, i intet fall böra upptagas till högre än 20 å 25 procent
och således ej delat Utskottets tanka, att 331 till och med 5o proc.
af varors värde böra ifrågakomma, men jag har i detta som många andra
fall förlitat mig lill en vis Regerings omsorg, att, med den rätt Grundlagen
lemnar, efter sig företeende omständigheter härutinnan kunna så småningom
jemka emellan de mångfalldiga interessen, som framställa sig, men
hvilka dock alla måste vika för hvad allmänt väl kan fordra.
Om jag i frågan om nödig försigtighet att icke, genom för hastig eller
för betjrdlig tillökning uti tullafgifterna, allt för mycket reta vinningslystnaden
alt fortsätta eller ytterligare utveckla hågen för och konstgreppen
vid tullförsnillning gått för långt, må min ursäkt ligga uti erkännandet,
alt jag icke anser tullbevakningen ensamt, den må nu vara så utsträckt
och kostsam som möjligt, kunna åstadkomma allt hvad man i denna väg
må tillåta sig önska, och att erfarenheten hittills nogsamt visat, att på en
och samma tid Tullförsnillaren blifvit rik och Staten fattig.
Inom Tull-Comite'en upplystes och ådagalades, att den nti 8 §. af un
Bih.
till R. St. Prat, 1834. 5 Sami. 1 Afd. 3
Häftet 18*.
i8
Hor till Bcvillnings-U tskottets Utlåtande N.o 45.
derrättelserna till nu gällande Tull-Taxa intagne föreskrift, att fabriks-och
handlverks-societelers ombud, hvilka ega att öfvervara förtullning oell
stämpling af de till hvarje societets yrke hörande varor, skola vara bevisligen
kallade innan stämpling får företagas, vid verkställigheten föranledt
binder och uppehåll, emedan tillämpningen förutsatte en bevisning och en
omgång, som icke väl står tillsammans med den skyndsamma och ordentliga
expedition, de trafiquerande ega att uti packhusen påräkna. Tull-Co.
m i teen föreslog således, och Utskottet antog uti Betänkandet N:o 29, att
uti den 9 §, af underrättelserna, som motsvarar den förra 8 §., orden: sedan
de blifvit bevisligen kallade, borde utgå. Emot Utskottets åtgärd
att nu åter införa dessa ord, får jag mig reservera, då jag förblifver vid
den tanka, att vederbörande, hvars iätt i denna §. skall-bevakas, må sjelfve
tillse den, utan att kunna hafva anspråk att serskildt dertill blifva kallade.
Utskottet har slutligen, i matsals af hvad i Betänkandet N:o 29
blifvit tillstyrkt, nu föreslagit den förändring uti nuvarande i5 § af underrättelserna,
att creditupplag uti städerne Stockholm, Götheborg, Gefle,
Carlskrona, Carlshamn, Malmö, Norrköping, Calmar, Wisby, Helsingborg,
Westervik, Ystad och Uddevalla hädanefter endast skola få begagnas för
att erhålla anstånd med tullafgifternes betalning och icke, såsom nu, äfven
med rättighet till återutförsel af varor emot erläggande blott af transitotull.
Uti detta nya förslag har jag icke kunnat deltaga, då det synes
vara uppenbar!, hvad äfven början af §. antyder, att den i helt tillkommit
till handelns underlättande och det ligger klart för en hvar, att man
genom åberopade fördelen velat bereda en sådan för alla de uppräknade
städerne, genom en egen eller till införsel i Riket lofgifne varor fastställd
och således inskränktare nederlagsrätt än, af berörde städer, endast Stockholm,
Götheborg, Carlshamn och Norrköping iiitlintills, i följd af serskild
Författning, egt begagna. Jag är således, i synnerhet nu mera, sedan Utskottet,
uti den vid förra Betänkandet föreslagne förnyade redaction af §.,
genom tillagde nya föreskrifter förekommit, att -credit-upplaget ej må kunna
missbrukas till minskning af Statens påräknade inkomst af recognitionsoch
andra afgifter vid export eller förflyttning af varor från creditupplag
lill nederlag, föranlåten yrka bibehållandet af Utskottets förra förslag i
denna del, så mycket hellre, som jag tror mig kunna beräkna, att just tillvaro
rx af denna utväg, att, då omständigheterne det någon gång påkalla,
kunna emot transito- och recognitions-afgifler exportera på creditupplag
infördt gods, gifvit och skall gifva den större handeln en ristning, som den
annars icke erhållit, och att Kongl. Maj:ts och Ständernas gemensamma af
-
Hor till Bevillnings-Utskoltets Utlåtande N.-o 45-
'9
sigt alltid mäste vara, att uppmuntra äfven de medelmåttigt stora slapelstäderne
uti loflige handelsföretag och speculationer till deras och Statens
gemensamma båtnad, som förr eller senare måste erkännas blifva hela
landets.”
Häruti instämde Herr Stuart, Herr Doctor Nibelius, Herr ContractsProsten
Hallbäck, den sistnämnde utom hvad angår den föreslagne skyddstullen
af 25 procent, Herr Prosten Hylander, Herrar Forsberg och Ekelund.
8:o af Herr Arnberg: ”Sedan det Höglofl. Utskottet, vid besvarandet
af återremissen å Betänkandet N:o 29, genom en ringa majoritet och,
som det synes mig, utan att dertill vara af anmärkningarne tillfyllest upprnanadt,
förändrat sitt beslut i afseende på det system, som för Sveriges
närvarande handels- och närings-förhållanden skall vara det gagneligaste,
får jag emot detta beslut mig vördsamt reservera, på det förhållandena, sedde
från mer än en sida, måtte föranleda till ett bättre resultat vid den
slutliga granskningen hos Rikets Högloft. Ständer. Jag har hört förfäktarne
af den absoluta friheten i handel trösta dermed, att Konungen aldrig
lärer medgifva och tillåta samma absolutism, men ehuruväl äfven jag hyser
denna förhoppning och känner Konungens beslutande rätt i denna sak,
är jag dock af den tanken, att Rikets Ständer icke böra inför Thronen
framkomma med andra önskningar, än dem de verkligen och i sin helhet
önska att se i verkställighet. Och att detta Betänkande i sin närvarande
form icke är af denna natur, derom har jag haft tillfälle öfvertyga mig,
så väl af det grundliga yttrande den Kongl. Tull-Comileen i detta ämne
afgifvit, som ock den mängd motioner, hvilka klagat öfver tilltagande flärd
och utländsk lux, — tvillingbarn till en obegränsad handelsfrihet.
Innan jag går att anmärka •mot den ytterliga liberalism, som Utskottet
föreslagit, må det tillåtas mig att kasta en blick på andra länders institutioner
och förhållanden i denna vigtiga fråga.
Intet civiliseradt land i hela den kända verlden eger en absolut handelsfrihet,
sådan som Sveriges Rikes Ständers Höglofl. Bevillnings-Ulskott
den föreslagit. Preussen, med sin uppdrifna industri, som, lill följd af
sitt läge, måste vara ett torg för ständiga marknadsfarande, har dock i sin
Tulltaxa förbud. Det rika England har ännu flere undantag. Frankrikes
Tullagar förbjuda ännu i denna slund införandet af kläde och smiden från
Belgien, ehuru endast en smal gränslinie åtskiljer de båda Staternes största
fabriksstäder. Och huru hafva dessa länder vunnit den grad af frihet
i handel de nu innehafva? Ett exempel må vara nog. Då England år
20
Hur till Bevilhwigs-Utskotlets Utlåtande JY-o
1824 tillät importen af Franska sidenvaror, deponerades till sidenfabrikan»
ternas disposition en summa af 600,000 Pund, och införandet fick endast
ske i de 3:ne hamnarne London, Dublin och Dower. Tullen bestämdes
till 5o proc. af varans värde och de strängaste controler vidtogos under
Lagar, på hvars öfverträdelse ovilkorligen följde confiscalion af egendom och
ofta den brottsliges deportation. Så handlade England; Sverige ensamt
skall gå en annan väg, skall lemna alla sina hamnar öppna lör ali utländsk
öfverproduction af all dess mångfalld och fordra på samma gång, alt dess
egne näringar ej allenast skola härda ut i den olika täflingen, utan ock derunder
växa och förkofras. Detta är det Höglofl. Utskottets mening —
min är annorlunda. Jag vill dertill uppgifva skälen, i det jag granskar de
grunder, hvarpå Utskottet uppfört sitt fria system.
Desse äro hufvudsakligast:
En naturlig rättighet att köpa hvad vara som helst och hvar den fås
till bästa pris.
Laglydnad, hvilken, under ett gällande prohibitivsystem ej kan stå
att vinna till följd af systemets onaturlighet.
Reciprocitet i handel, hvaraf skall följa en vidgad sjöfart.
Näringarnes förkofran och tillväxt genom utländsk täflan.
För att fullständigt besvara den först anförde af dessa grunder, skulle
fordras en Philosopbisk deduction, som ligger utom omfånget för denna
reservation. Det vill dock synas klart, att då menniskan förenade sig till
samhällen, öfverlemnade hon äfven åt Styrelserne, att bestämma individernes
och corporationernes rättigheter, på det alla intressen måtte föras till samverkan
af det helas väl. ilon upphörde att vara ensam, en naturmenniska,
och sina rättigheter som sådan, gaf hon för samhällsförsvaret. De inskränkningar
hon måste lida äro prohibitiver, tillkomne af Politisk eller
Statsoeconomisk anledning. Är det sålunda gifvet, att den naturliga lagen
måste vika för samhällslagar, så återstår nu att granska huru det står tillsammans
med samhällets väl, att alla varor må köpas der de fås för bästa
pris. Jag frågar: om det skulle falla Tyskland eller England eller
hvad annat land sorn helst i hågen, att till halfva priset sälja ull, spanmål,
bränvin eller hvad vara som helst, den der af landet bör kunna allstras;
eller ock rent af skänka det fattiga Sverige ett och annat års behof af
dessa artiklar: vore detta landets väl? Jag tror det icke. När, af brist på afsättning,
possessionaten slagtat sina får, bonden icke funnit någon lön för sitt
arbete med jorden, då först skall det fattiga Sverige blifva rätt fattigt, tionden
rätt ringa och Embetsmännens och Statens arfvoden rätt svåra att utkräfva.
lior till Bevillnings-Utskotlels Utlåtande N.-o /f.5.
Lyfter sig icke landet till välstånd genom egen production, icke kommer det
dit genom andra länders goda priser oell den beskattning, som säges uppkomma
genom den jemförelsevis högre betalning på den inhemske producten,
den för med sig landets sanna vinning. Detta första skäl torde
sålanda icke förtjena något afseende.
Det andra skälet, eller hämmandet af de lagöfverlrädelser, som, till
följd af absoluta förbud, ega rum, har i det föregående till väsendtlig del
blifvit vederlagd t. Fordrar landets väl, att undantag måste finnas, så måste
ock, om samhället skall kunna bestå, hvarje öfverträdare deraf stämplas som
förbrytare, så väl af allmänna lagen, som af allmänna opinionen, — den opinion
nemi., som uttalas af fosterlandets sanna vänner: — någon annan erkänner
jag ej. Men dessa brott, hvilka alla äro motverkade af den enskilda vinningslystnaden,
skola icke försvinna, om än alla Tull-Taxans förbud gå
bort; de skola endast byta form och namn, kunna mindre våldsamt och
svårt utöfvas och blifva svårare att upptäcka. Det är sålunda grundfalskt
och en irring i begreppen rådande, då man vill borttaga en god lag, på
det den icke uppenbarligen må öfverträdas och sätta . en annan i stället,
som, utan att uppfylla sitt ändamål, i löndom och ostraffadt kan gäckas.
Det tredje skälet var reciprocitet. Utom det, att det ännu torde vara mycket
oafgjordt, huruvida det så mycket beprisade reciprociletssystemet verkligen
medför all den nytta för Sverige, som dermed varit åsyftadt, så faller det
lätt i ögonen, alt det måste vara våra grannrikens interesse att predika
antagandet af detta system i hela sin vidd. Men grannens fördel är icke
alltid naboens. Dessa Stater, med sin öfverlägsna industri och institutioner
lämpade derefter, inse nog, kanske klarare än vi sjelfve, att det skall
blifta dem lätt att sålunda systematiskt hämma och qväfva all vår vidare
industriela utveckling och för sig, till en tid, göra Sverige till en god
marknadsplats. Vårt silfver, vårt jern och våra skogseffecter skola flyta
ut för konstlade behof, som, efter hvad erfarenheten lärt, lättare naturaliseras
till consumtion än production, och under den vackra läran om ett universal-varubyte
skulle Sverige snart vara utarmadt, om ej Statsklokheten
förbjöd att alltför mycket lyssna till den förledande sirensången.
Det återstår nu att se till, huru landets näringar skola växa och förkofras
genom den utländska täflan. Om det å ena sidan är en gifven
sanning, alt täflan är ett oeftergifligt vilkor för all industriel utveckling,
så måste det å den andra medgifvas, att det är en uppenbar galenskap,
att ingå en taflingsstrid med så underlägsna krafter, att utgången på förhand
kan beräknas, icke till seger utan till fall. Att våra moyens, jern
-
22
Hor till Bevillnings-Utskottets Utlåtande IV;o l\5.
förde med de fleste andre länders, just befinna sig i denna catbegorie, tål
väl intet tvifvel, liksom det ej heller kan betviflas, att icke hvarje någorlunda
förståndig slöjdidkare genast skulle inse sin ställning, med minsta
möjliga förlust draga sig tillbaka och i tid se sig om efter något bättre, så
att den stora täflingsstriden, hvaraf man lofvar sig så stora frukter, egentligen
skall komma att utföras af sådana, som af omständigheternes bårda
lagar nödgas i sin vådliga ställning qvarstå, och i sin utveckling endast
framvisa dessas fall, till dess den till slut uppenbarar en fullkomligen besegrad
industri och industriel anda. Det synes mig derföre, om man annars
tror att landet har behof af några näringar, vara ett alltför högt och
vådligt spel dermed och derjemte högst opolitiskt, att i ett ögonblick, då
uppmuntrande institutioner ovedersägligen skulle öka och consolidera redan
vunna fördelar, föreslå sådana, som bestämdt måste varna och afskräcka
från alla vidare företag. Är det något verkligt alfvar i den önskan, att
landets näringar måtte vidgas och förkofras, så erbjuder sig dertill
sjelfmant vida naturligare och säkrare medel, hvilka alla igenfinnas i en
uppmuntrad och betryggad inhemsk täflan. Man behöfver ju icke mycket
hafva studerat menniskans lynne och historia, för att finna, huru mägtigt
egennyttan inverkar på hennes förhandlingar. Om man nu skulle söka
leda denna egennytta på företag, sorn på en gång beredde den enskildes
och Statens oberoende, skulle icke derigenom en täflan uppstå, som medförde
och utvecklade de yppersta resultaten. Men vilkoret måste vara
trygghet för en öfverlägsen medtäflan. Den säkra bergning, som derigenom
förespeglades näringsidkaren, skulle ju onekligen inom kort tid inlocka
ett tillräckligt antal speculanter i industriens alla grenar, lill inbördes
täflan ooh verklig fromma för Staten. Hvarje näringsgren skulle icke då,
som nu, sparsamt se sig tilldelad någon ny medlem med kraft och vilja,
under det att iootdetals af ynglingar begärligt exspectera Statens bröd och
skaror af sökande infinna sig lill vinnande af hvarje ledig Embetsmannaplats.
Är det fullt axiomatiskt, att i allmänhet endast vissheten om oeconomiska
fördelar uppmanar till industriela företag, så är corollarium, att
den utländska täflan, sora försvagar och upphäfver denna visshet, långt
ifrån att gifva näringslifvet någon ny kraft och fart, bestämdt skall föra
med sig dess aftynande och förfall.
De skäl, sora blifvit öppet uttalade, torde sålunda kunna anses förfallne.
Finnas andre, hvilka för en eller annan orsak skull icke kunna
offentligen utlalas, så äro desse säkerligen af den natur, att de icke fordra
någon vederläggning.
lior till Bevillnings-Utskottets Utlåtande Ar.o l\5.
2 3
Men nian kan med all billighet af mig fordra, att, då jag önskar prohibiliv-systemets
bibehållande, redogöra för den större säkerhet och skygd,
som della skall lemna framför skyddslullssystemet. Ehuruväl jag på det
högsta önskade, att icke behöfva, ej en gång med minsta skymt af tadel,
träffa någon province eller Corporation, känner jag dock för väl min pligt
sorn representant för att icke för denna låta alla considerationer vika. Då
jag derföre oförställdt erkänner, att landet och näringarne icke njutit all
den fördel af förbudssystemet, som dermed varit åsyfladt, så tvekar jag ej
heller att derföre kasta skulden på den, som sysselsätter sig med lagöfverträdelser,
eller ock på den, hvilken bar sig lagarneS handhafvande och
verkställande uppdraget, eller ock på båda gemensamt. Jag har i det föregående
visat, att prohibitioner både äro rätlsenliga och nödvändiga; om
nu desse icke uppfyllt sitt ändamål, så är det sannt, att mindre nit och
bristande controler understödt dem, som begått öfverträdelserue, och att
Rikets Höglofl. Ständer derpå böra rigta sin uppmärksamhet. llvatje
uppsåtligt brott emot gifven lag innebär redan i sig sjelf en moralisk förbrytelse,
men då denna förbrytelse är af natur att undergräfva samhällets
närande krafter, bör den så mycket mer draga til! sig|allmänna opinionens
förakt och från Statsmagtcrnes sida nödiga correctiv. Vill man nu hafva
funnit dessa correctiv i upphäfvandet af sjelfva Förbudslagen, så är det
säkert, att inga lurendrägare och smuglare i allmänhet mera skola finnas,
nion lika säkert är det ock, alt tullförsnillare skola eludera den nya lagen
lättare och säkrare än någonsin, så mycket mer, sorn det Höglofl. Utskottet,
vid tullbestämmelserne af 33i till 100 proc. af varans värde, de facto
uttalat ett förbud, som bestämdt skulle hindra ali import, om det åtlyddes
och mer än allt annat skydda näringarne, om en enda slöjdidkare funnes,
som trodde på dess tillämpning. Af lurendrägeri- och tullförsniliningsbrolten
sker det senare lättare derför, att det kan utöfvas både i connivence
med Tull-Tjenstemännen och nästan utan all fara, utom denna samverkan,
emedan inga controler dervid äro ti 11 fyllest förande eller ens tänkbara;
bevisen derför igenfinnas deri, att inga tullförsnillningsbrolt blifva
åtalade, då deremot lurend'ägeriet någon gång ertappas. Del sker äfven
säkrare, emedan den tullförsnillade varan, sedan den fått sig påtryckt det
ärliga inseglet, går, ehuru verkligen förbruten, oantastad öfver hela landet,
då deremot den lurendrägade är sin egen angifvare, hvar helst den träffas.
Ått Höglofl. Utskottet sjelft icke har förtroende till det system det
uppställt, förspörjes äfven tydligen deraf, alt den önskan, som serdeles af
det Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter blifvit uttalad, att tullen å öf
-
H
Hor till Bevillningsutskottets Utlåtande IV:o 4-'> ■
vcrflödsvaror mål te uppsättas så högt, att derigenom den directa bevillningen
skulle kunna lindras, endast måste gifva vika för den öppna förklaringen
af omöjlighet att förekomma tullförsnillning. Det är sålunda
för några få lurendrägare, som nationen skall, efter Utskottets
tillstyrkan, uppoffra sina dyrbaraste interessen, sina näringar och sin konstflit
och med dem sin nationalitet; för desse, som ett skyddssystem skulle
antagas, som egentligen bättre skyddar förbrytaren än slöjd-idkaren. Men
om jag äfven för ett ögonblick skulle antaga, att ingen tullförsnillning vore
möjlig och att tullen på utländska slöjdyaror vore och kunde vara så beräknad,
alt den lemnade ett tillbörligt rum för täflan af inhemsk producent,
så fruktar jag dock, att de jemförelsevis alltför svagt rotfästade Svenska
slöjderne snart skulle falla ett offer för de utländska. Betviflar man
ock, att andra länders industri, hvilken för sin existence måste söka göra
sig gällande öfver hela den stora verldsmarknaden, skulle försmå den speculationen,
att någon tid göra uppoffringar för att röja fältet rent till
framtida säkra skördar, så måste det dock antagas som säkert, att den nya
tillåtelsen skulle tillföra oss oberäkneliga qvantiteter af all deras öfverproduction,
så väl i köp som consignation, hvaraf följden måste blifva ett till
den grad nedtryckt pris, alt egne näringar ej förmå uthärda. Utgående
sålunda från hvilken synpunkt och under hvilka förutsättande!) som helst,
finner jag alltid proliibitioner mera ändamålsenliga än skyddstull och i
allmänhet Utskottets förslag ej leda till något af de åsyftade resultaten,
utan fastmer till alldeles motsatta, undergräfvande ej allenast all egentlig
fabriksnäring, ulan äfven den handaslöjd, som i många socknar och delar
af Riket utgör den Svenska allmogens enda arbetsförtjenst. Med Yllefabrikernes
fall, skall också otvifvelaktigt den nya rigtning jordbruket vunnit
genom ullculturen, gå förlorad, liksom alla landtmannanäringar i mer
eller mindre mon lida. Jag bör dock icke i tysthet förbigå, att det finnas
näringar i vårt land, som, utan att vara skyddade af förbud, kunna
trifvas och växa, ehuru få de än äro, men utom det, att de merendels äro
af en mindre compliquerad art, hafva de derföre helt andra orsaker än
skyddstullsystemet att tacka, hvilket vid hvarje specielt fall lätt upptäckes.
Men då man säger, alt förbudssystemet vållat och måste fortfarande
vålla våra näringars långsamma framsteg, så vet man icke, eller vill
man icke veta af den hastiga och lyckliga fart, just de näringar, hvilka
af
Hor till Bevi/lnings-Ulskoltets Utlåtande N.o 45-
af fö/bud varit skyddade, under de senare åren gjort. Yllefabricationen,
hvilken jag åberopar derför att jag specielt känner den, bär sedan sista
Riksdag tillegnat sig dt bästa utländska arbelsmethoder och machinerier.
Från Nederländerne och England hafva under denna tid inkommit
macliiner och redskaper för ett värde af i oo å 15o,ooo Francs. Under
samma tid har en mechanisk verkstad i Norrköping sysselsatt 70
personer och deröfver till förfärdigande af machiner efter de inkomne
modellerne. På Yllefabrikanternes bekostnad och genom deras försorg
är från Belgien införskrifven en utomordentligt skicklig machinist och
fabriksmästare, hvilken ännu är i Sverige och för närvarande i Slockholm.
Stora och kostsamma fabriksbyggnader äro uppkörde och den
vattenkraft, som Norrköpings ström så ymnigt erbjuder, har under denna
tid blifvit mer använd än förut under sammanlagde decennier. Kallar
man detta stillestånd och kan till bevis derföre framvisa en enda näringsgren
af så compliquerad art, som, under skyddstullssystemet, här
eller i något annat land gjort hastigare framsteg, så vill jag erkänna,
att detta system är nyttigt, men intill dess måste jag vara fast i den
öfverlygelsen, att en utlänning, i hvars interesse det låg att förstöra vårt
välstånd och vår industri, dertill icke kunde utfinna något bättre medel
än just delta absoluta skyddslulIssystera.
Slutligen må det tillåtas mig förklara, det jag icke anser det Höglofl.
Utskottet hafva rätt uppfattat dagens opinion, som nog tydligt uttalar
sitt hat till utländsk skuldsättning, äfven då när denna skulle leda till
repr«ductiva ändamål. Förslår man denna opinion rätt och går till dess
grund, så måste en skuldsättning, uppkommen genom varuköp, vara ännu
mera förhatlig, så mycket mer som denna senare omedelbarligen föder
på en gång lux och armod.
Jag har betraktat sj^stemet generelt till landels näringar. Att partielt
visa följderne af dess tillämpning skulle föranleda till för mycken
vidlyftighet. Och då jag derjemte förmodar, alt andre reservanter med
bättre förmåga än jag icke lära underlåta att dervid fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet, vill jag ej dermed upptaga tiden. Hvad jag önskar och hvad
jag hoppas, är, att Rikets Ständer, med fästadt afseende å fosterlandets väl och
den säkerhet och det bestånd i oeconomiska lagar, som ensamt förmå trygga
och lyfta handel och slöjd, måtte uttrycka den önskan — antingen att alla
förbudsbestämmelser, sorn i iS3o års Taxa finnas intagne, måtte intill
Bihang till R. St, Prot. 1834• 5 Sami. 1 Afd, &
Häjtet i8\
26
Hor till Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o ^5.
nästa Riksdag bibehållas —. eller alt. med erkännande af nödvändigheten
af förbudssyslemets bibehållande. Rikets Ständer till Konungen öfverlemna
att det, hvar så nödigt finnes, tillämpa.”
Härmed förenade sig Herr Odencrantz, Herr Doctor Nibelius, Herr
Prosten Svedelius, Herr Prosten Öhrnberg; Riksdagsfullmäktige: Jacob
Kihlblom från Södermanlands Län, Peter Jönsson från^ Christianstads
Län, Göran Jonasson från Kronobergs Län och Bengt Ericsson från
Wermlands Län.
ego af Herr Tottie: ”Höglofl. Utskottet har, uti g morn. lili grunders
bestämmande för tullbevillningens utgörande, föreslagit: ”att all product
af inhemsk konstflit må kunna utföras antingen tullfritt eller mot den
lägsta möjliga afgift.”
Denna princip har Höglofl. Utskottet frånträdt, då utgående tull för
stångjern blifvit föreslagen till 3a sk. skeppundet •— en, efter min öfvertygelse,
allt för hög beskattning på en inhemsk product, hvilken för
det närvarande knappast gäller 16 R:dr.
Då man jemför i83o års Tull-Taxa med den nu utarbetade; den
förra till 36 sk. skeppundet i utgående tull — den senare till 3a sk.,
skulle man kunna komma på den tanken, alt en nedsättning af 4 sk. per
skepprd blifvit föreslagen. Detta är en irring, ty då Svenska stångjernet,
vid den förra Taxans uppgöranue, gällde 18 Rrdr skeppundet och
derutöfver, betalas för det närvarande knappast 16 Rrdr. Jag anser således,
att tullen snarare blifvit tillökad än nedsatt, då man beräknar productens
nuvarande låga värde. Stångjernstillverkaren hade således bort
åtnjuta den uti Höglofl. Utskottets 9 mom. uttalade tullfrihet för en exportvara,
hvarå är öfverflöd inom landet och för dess eget behof, hvartill
äfven kommer denna närings ofördelaktiga bedrifvande; men, då
Slatsbehofven vid innevarande Riksdag icke tillåta någon betydlig lullnedsättning,
har jag likväl ansett, att 34 för hvarje skepprd vore
den högsta afgift stångjernet kunde bära, hvarföre jag, på anförde skäl,
får vördsamt mig reservera emot Höglofl. Utskottets förslag, att icke allenast
bibehålla, utan, efter värdets beräknande förr och nu, uppsätta den
utgående tullen för Svenska stångjernet.”
Herr Odencrantz instämde häruti.
10:0 af Riksdagsfullmägtige Johannes Svensson från Jönköpings Län,
E. Pehrsson från Gefleborgs Län, Anders Mårtenson från Jemtlands Län:
”EinotUtskottets genom votering fattade beslut i nedanstående frågor få
Hor lill Bevillnings-Utskottets Utlåtande IV.-o /f.5.
»7
vi afgifva följande reservation, den vi anhålla måtte få åtfölja Utskottets
Betänkande lill Rikets Ständer:
1:0 Utförsel-tullen å ekebarkj som Utskottet föreslagit till 24 sk.
för tunnan, anse vi vara för hög. När ekträd fällas, hafva fattiga torpare
och inhyseshjon fått taga barken derutaf, och den handel, de dermed
idkat, har hittills för deni varit till båtnad; men genom den höga
tullen skulle, hädanefter ekbarken till det mesta sakna afsättning, och den
biförtjenst, som de fattige af denna vara haft, till stor del, om ej alldeles
dem betagas. Hellre borde således, i vår tanke, denna vara, likasom
alia andra inhemska råämnen, skyddas medelst förhöjd införseltull och
nedsatt utförseltull.
2:0 //«m&/e-planleringen är en för landet högst vigtig näringsgren,
och skulle kunna för detsamma blifva till mångdubblad nytta, genom
ett allmännare och förbättradt odlingssätt. Detta har väl ock varit ändamålet
med den artikel om Humbleplanteringen,^sora varit att läsa i allmanackorne;
och mången har mer och mer börjat inse den förmon , sorn odlingen
af denna vara skulle bereda honom. Utskottets beslut, att införseltullen
å Humbla skulle blifva endast 1 R;dr för pundet, synes oss derföre
stå i strid med de nyssnämnde bemödanden, som blifvit gjorde för
en vidsträcktare och förbättrad Humbleplantering,
3:o Det är för Segelduks-fabrikernas skull, som införseltullen å Lin
blifvit nedsatt från 1 R:dr 8 sk. till 1 R:dr för pundet. Men odlingen
och förädlingen af Linet tillhör i vårt land till så obetydlig del fabrilerne,
utan är, åtminstone i vissa orter, en så vigtig och betydlig binäring
för jordbrukaren, alt det försök, Utskottets pluralitet gjort att för
landtmannen minska de tillförene ej stora fördelarne af denna industrigren,
synes oss påkalla rättelse.
4:o Utskottet har bibehållit den i förra Betänkandet föreslagne tollen
å Vin, nemligen för Vin på fastager 1 R:dr 36 sk. och på bouleljer
i R:dr 24 sk. per kanna.
Efter beräkning för fem år, har hvarje år utaf denna vara inkommit
hit i Riket, förtullade, icke mindre än 382,594 kannor, och, troligen,
äfven en lika stor qvantitet insmuglats.
Med anledning af de memorialer om öfverflödsvarors beskattning,
som från Riks-Slånden inkommo, tycktes vid första behandlingen af tullfrågan
den meningen vara inom Utskottet allmän, att de medel, sorn erfordrades
till Statens behof, borde uppsökas i den indirecta beskattningen
och der uttagas af dem, som lefde i utländsk lyx, öfveiflödoeh få
-
Hör till Bevillnirtgs-Utskottets Utlåtande N.o 45.
•fänga. Men huru har väl detta blifvit gjordt? Emot nyssnämnde åsin
höjde sig en annan, lurendrägarns, och denne visste alt dölja sitt rälta
syftemål genom den framställningen, att det vore vådligt att för högt
beskatta den flärdfulles nycker och den förnäma eller rika vällustningen
Detta trotlsande språk har lyckats att göra sig gällande, och, bland kallat,
äfven dicterat Utskottets beslut i frågan om tullen å vin. Då Tullbevaknings-corpsen
kostar Staten circa en half million R:dr, hade man
ej väntat sig att från Yällofl. Borgare-Ståndets Ledamöter i Utskottet
få höra sådaue farhågor, och det är bedröfligt, att Lagstiftaren skall
nödgas underkasta sig en vilja, sorn tydligen ej har allt godt med sig;
och derföre synes oss att tullen å ifrågavarande artikel bort förhöjas*
hvarigenom Staten fått en inkomst, som kunnat bereda lindring i den
dryga bevillning, sorn nu trycker den fattiga.”
11:o at Anders Ericsson från Örebro Län; ”Jag reserverar mi0, mot
Utskottets vidblifvande af utförseltullen å tackjern lill 5o procent? och
åberopar mina anmärkningar, som jag inom Ståndet gjorde vid återremissen
af Betänkandet såsom skäl för nedsättning till 25 procent.”
Häruti instämde Eric Persson från Gefleborgs Län, som jemväl reserverade
sig mot Utskottets beslut i afseende på utförseltullen för malm
och hudar, samt åberopade sin vid Betänkandet IL'O 29 redan afgifne
reservation angående tullen å spanmåh
(Efterföljande Häfte j8«!* innefattar en Tabell, tillhörande föregående Utlåtande
N:o 45.)
STOCKHOLM, Ecksteikska Tryckeriet, 1834-
tior till Bevilln.-Vtsk. Bet. N.-o jtj.5.
Tabell, sorn utvisar de förändringar, hvilka Bevillnings-Utskottet föreslagit i de tullbelopp, Som i83ö
års Tull-Taxa upptager.
Yaru-benämning.
Medelbeloppet åren
1828, 1829, i83o, i83i
och i832.
Qvantitet
hvarefter
tullen
beräknas.
1
l83o ars Tull-Taxa.
Tull-Comitéens
förslag.
Bevilln. Utskottets
Betänk. N:o 29.
Bevilln. Utskottets
Utlät. Nso 40•
af
Importen.
af
Exporten.
Införsel-
Tull.
Utförsel-
Tull.
Införsel-
Tull.
Utförsel-
Tull.
Införsel-
Tull.
Utförsel-
Tull.
Införsel-
Tull.
j Utförsel-  Tull,
Agat, arbetad
1 U
1
16
4
1
16
f
r
i
1
; 16
f
r
i
Alabaster, arbetad
— —
— —
100 R:dr v.
20
—
1
20
—
f
r
i
20
—
f
r
i
Alun, andra slag
— —
112,797 LU
17 LU
f
ör
b.
—
4°
—
7
24
—
—
20
—
7
24
—
—
20
—
Antimonium crudum
8350 U
— —
1 U
—
1
—
—
1
—
6
—
—
i
—
6
—
1
Apelsiner
123,421 st.
— —
100 st.
1
—
—
—
1
6
1
—
—
—
1
6
2
Apotheksyaror, sammansatte . . .
177 R:dr
— —
100 R:dr v.
20
—
—
1
—
—
20
—
—
f
r i
a
20
—-
—
f
r i
a
Arsenik
3547 u
— —
1 U
6
—
—
—
—
—
6
—
—
—
Aska, Pott, raffinerad och calcinerad
29,361 LU
694 LU
1 LU
—
16
—
—
1
16
—
—
1
—
8
—
—
1
l6
f
r
i
Askar och Dosor, af ämnen ej spe-
cificerade
4395 R:dr
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
—
25
—
f
r i
a
25
—
—
f
r i
a
Band; Siden, Sammets
77 U
137 U
1 U
3
16
—
—
8
—
2
■4
—
f
r i
a
2
2 4
—
f
r i
a
Flors-
— —
— —
1 U
6
3 a
—
—
16
—
6
32
—
f
r i
a
6
3-2
f
r i
a
andra slag ....
1405 U
— —
1 U
6
32
—
—
16
—
5
—
—
f
r i
a
5
_
—
f
r i
a
Halfsiden, utom sammets
215 U
. — —
1 U
3
16
—
—
8
—
2
24
—
f
r i
a
2
24
—
i
r i
a
Bomulls D:o ....
1173 U
— —
1 U
1
12
—
—
2
4
1
12
—
f
r i
a
1
12
—
f
r i
a
Ylle-
738 U
r—
1 U
3a
—
—
1
36
—
f
r i
a
36
f
r i
a
Linne-
.
1193 U
1 U
1
—
—
—
1
6
1
—
—
f
r i
a
1
—
f
r i
a
Bark: Ek-
— —
11,595 T:r
1 T: a
—
6
—
—
12
—
—
6
—
—
12
—
6
—
24
—
Björk och andra löfträds-
5442 T:r
243 T:r
1 T:a
—
6
—
—
2
6
—
6
—
1
r
i.
6
f
r
i
Gran- och andra barrträds .
— —
— —
1 T:a
6
—
—
1
(i
—
f
r
i
—
6
f
r
i
Barometrar och Termometrar . .
42 R:dr
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
25
—
f
r i
a
25
—
f
r i
a
Bast och Bastrep
— —
— —
1 LU
6
—
—
2
• —
6
—
1
r i
a
6
—
f
r i
a
Bastmattor
2612 dussin
149 dussin
1 dussin
12
—
—
1
3
—
12
—
f
r i
a
12
—
f
r i
a
Ben: Elfenben, arbetadt ....
388 U
— —
1 U
1
4
—
—
3
—
1
24
—
1
r i
t t
1
2 4
—
f
ri
tt
Hvalfisk- D:o . j . . .
1722 U
— —
1 U
—
12
—
—
—
6
—
12
—
f
r i
t t
12
—
f
r i
t t
Alla andra slag, oarbetade . .
—
141,860 LU
1 I.U
10
—
1
f
r i
a
—
4
—
f
r i
a
4
—
arbetade
339 U
— —
1 U
12
—
—
—
4
12
—
1
r i
a
—
12
—
f
r 1
a
Bensvart, Benkol eller Bister
4199 LU
— —
1 I.U
—
10
_
—
—
9
—
10
—
1
r i
1.1
10
—
f
r i
11
Bernsten, arbetad
1| U
— —
1 U
1
16
—
—
4
1
16
—
1
r
i
1
16
—
f
r
i
Bilder, gjutnc, huggnc eller formade
169 R:dr
— —
100 R:dr v.
10
—
1
—
10
—
—
f
v i
a
10
—
—
f
r i
a
Bildhuggeri-arbeten af träd &c.
58 R;dr
— —
100 R:dr v.
20
—
—
1
—
—
20
—
—
f
r i
a
20
—
—
f
r i
a
Blod: Ox- och andra kreaturs- . .
— —
— —
90 K:r
4
—
—
—
—
—
14
—
—
3
—
—
*4
—
—
3
—
Blommor, artificiela
2151 R:dr
— —
1 U
15
—
—
24
—
15
—
f
r i
a
15
—
f
r i
a
Bly, oarbetadt i rullor
— —
— —
1 SkU
2
24
—
—
24
—
3
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
arbetadt
— —
— —
1 SkU
12
— ‘
—
2 b
—
12
—
—
1
c i
t t
12
—
—
f
r i
t t
Blyertspennor
3779 dussin
— —
1 dussin
8
—
—
—
5
—
8
—
1
r i
a
—
8
—
f
r i
a
Blysocker
3111 U
— —
1 U
3
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
Bläckpulver eller Substance . . .
41 U
— —
1 u
2
—
—
—
—
—
16
—
f
1* i
t t
—
16
—
f
r i
tt
Bokstafs-stämplar &c
5713 U
128S U
1 u
3
—
—
—
3
—
3
—
f
r i
a
—
3
—
f
r i
a
Boksvärta
142 U
— —
1 u
—
4
—
—
—
2
—
4
—
f
r
i
—
4
—
f
r
i
Borstar
— —
— —
100 R:dr V.
33
16
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a -
33
16
—
f
r i
a
Bouillon de Poche
— —
— _
1 U
32
—
—
1
—
—
32
—
f
r
i
—
32
—
f
r
i
Broderier af Guld och Silfver: äkta .
— —
— —
1 lod
3o
—
—
1
—
—
3o
—
f
r i
a
—
3o
—
f
ri
a
oäkta
— —
— —
1 lod
20
—
—
—
8
—
20
—
f
r i
a
—
20
—
f
r i
a
Bränvin x>ch Sprit: af Säd o. Potates:
Genievre af t. o. m, 12 gra-
ders styrka
200 K:r
_ —
1 K:a
—
32
—
f
r i
1 1
1
—
—
f
r i
11
—
4o
—
f
r i
tt
1
—
f
ri
tt
deröfver
— —
— —
1 K-.a
1
—
—
r
r i
11
1
24
—
i
r i
11
1
12
—
f
r i
tt
1
24
—
f
r i
tt
Alla andra slag, t. 0. m.
12 grader
— —
( O0,'}'} K • v.
1 K:a
f
ör
b.
f
r i
11
1
16
—
f
r i
11
f
ör
b.
f
r i
11
1
—
f
r i
tt
deröfver
— —7
/ (vtAlJ li . 1
1 K:a
f
..
or
b.
f
1* i
tt
2
—
—
f
r i
t t
f
ör
b.
f
r i
11
1
24
—
f
r i
11
af Frugt: Cognac , af t. 0.
m. 12 grader ....
(ao uno k- ...
— —
1 K:a
32
—
—
—
8
1
—
—
f
r i
11
—
4°
—
f
r i.
11
1
—
f
r i
11
deröfver
—
1 K:a
1
—
—
—
1
—
1
■-4
—
f
r i
11
1
12
—
f
r i
tt
1
24
—
f
r i
tt
Andra slag af t. 0. m. 12
grader
— —
1 K:a
f
Sl-
b.
—
—
8
1
—
—
f
r i
11
—
4°
—
f
r i
tt
1
—
f
r i
11
deröfver
—1 —
1 K:a
f
ör
b.
—
—
8
1
24
—
t
r i
11.
1
12
—
f
r i
tt
1
24
—
f
r i
11
af Socker: Rumm af t. 0.
m. 12 grader ....
50,002 K:r
1 K:a
—
32
—
—
—
8
1
—
—
f
r i
11
—
4°
—
f
r i
t t
1
—
f
r i
tt
deröfver
— —
1 K:a
1
—
—
—
1
—
1
24
—
f
r i
11
1
12
—
f
r i
11
1
24
—
f
r i
11
af Ris: Arrac, af t. 0. m.
12 grader
43,867 K:r
1 K:a
3-2
—
—
—
8
1
—
—
f
r i
1 1
—
4°
—
f
r i
t t
1
—
f
r i
11
deröfver . . . . .
— —
1 K:a
1
—
—
—
1
—
1
24
—
i
r i
11
1
12
—
f
r i
tt
1
24
—
f
r i
tt
Bönor; hvila eller sa kallade Tur-
t
kiska
3610 U
1 U
—
4
—
—
1
—
4
—
f
r i
a
—
4
—
f
r i
a
Trädgårds-
85 lu
1 LU
—
4°
—•
1
4
—
4°
—
f
r i
a
—
4°
—
1
r i
a
Cacao
19,202»»
l U
—
4
—
Caffe
2,97^,641»
1 u
—
3
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
6
—
—
brändt
1421 U
1 u
—
6
—
—
—
1
—
6
—
f
r i
t 1
—
6
—
r
r i
t t
Canliller
50 U
1 u
1
—
—
1
8
1
—
—
f
r i
a
1
—
—
f
r i
a
Chocolad
545 U
29 U
1 u
12
—
—
—
—
—
12
—
f
r i
t t
—
16
—
f
r!
11
Cirklar och Kortpassare ....
20 R:dr
— —
100 R:dr v.
25
—•
i
—
—
25
—
—
f
r i
a
25
—
' r
r i
a
Citroner .
— —
100 st.
—
4°
—
1
6
—
40
—
—
1
6
1
—
—
—
Citronsalt
— —
1 U
—
8
—
—
—
10
—
8
—
i
r i
tt
—
8
—
1'
r i
11
Citronskal
1291 U
— —
1 U
—
I
—
—
—
—
—
1
6
—
—
—
—
1
6
—
—
—
Cobolt, Regulus eller Metall . . .
— —
—
1 U
4
—
—
—
8
—
4
—
—
—
4
—
4
—
—
—
4
—
>
Coeffurer &c
767 R:dr
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
—
25
—
—
f
a
50
—
—
f
r i
a
Compasscr
— —
— —
100 R:drv
25
—
—
1
—
—
25
—
—
t
v i
a
25
—
—
f
r i
a
Confiturer
902 U
346 U
1 U
—
16
—
—
1
—
—
»6
—
f
r i
a
—
16
—
f
r i
a
Coraller, arbetade
— —
— _t
1 U
1
16
—
—
4
—
1
16
—
f
ri
a
1
16
—
f
r i
a
Corintcr
— —
1 U
—
2
161 U
'— —
1 U
—
4
Decorationer &c
671 R:dr
— —
100 R:dr v.
30
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a
50
—
f
r i
a
Deglar
1194 LU
— —
1 LU
—
3
—
—
—
4
—-
3
—
f
r i
a
—
3
—
f
r 1
a
— —
— —
1 SkU
8
16
—
—
12
8
16
—
—
12
—
8
16
—
—
12
—
5
—
—
1
Drefmat
— —
— —
1 SkU
5
32
—
—
10
—
5
32
—
—
10
—
5
32
—
—
io
—
. 5
—
—
1
—
—
Dricka, Porter, Öl och andra slag .
773 K:r
80,040 Ka-
1 K:a
—
12
—
—
3
—
12
—
f
r i
11
—
12
—
f
r i
t t
Enbär
— —
rn T:r
1 T :a
—
32
—
—
6
—
—
32
—
—
2
—
—
32
—
—
2
—
Enbärsmos
— —
— —
1 U
—
4
—
—
—
1
—
4
—
f
r i
tt
—
4
—
f
r i
11
Etuis med tillbehör
1601 R:dr
_ _
100 R;dr v.
25
—
—
1
—
—
25
—
—
f
r i
a
25
—
—
f
r i
a
Bih. till R. St. Prot. 1834. 5:te Sami, usta Jf<l.
Häftet tS**
Fabriksvaror (se slöjdevaror) . .
Fartyg, Svenska, för utländsk räkning
köpta &c * . •
Strandade och såsom vrak sålda
Fernissa
Frikon
Filar (äro föreslagne att förtullas efter
vigt)
Fingerborgar och Syringar . . .
Fisk, färsk, dä den utifrån införes,
hälften af den tull, sorn för samma
slag, saltad, erlägges.
Lax . .
Fjädrar, Ur-
undra slag
Flaskfoder
Fläsk
Fnöske
Formar, Krukor och Potten för Sockerbruken
Tryck-
Fransar, Galoner och Snören;
Guld- äkta
oäkta
Silfver- äkta
oäkta
Silkes-
Ylle- Bomulls- och LinneFru
gter och Bär:
Friska, jord-
tnäd-
Inlagde i bränvin eller ättika
Torra, jord-
träd-
Frö, Canarie-
Hö-
• • •
alla andra slag, cj specificerade
Färger och Färguings ämnen;
Berggrönt .
Blausel eller blå Stärkelse . .
Blygelb
Bresilja, raspad eller malen
Carmin
Cochenille
Drakblod
Grains d’Avignon
Krapp, Rothe eller Litzari . .
Musselfärger i lådor ....
Orleana
Rödfärg
Sappan, malen
Schelesgrönt
Smalz
Sumack
Terra Persica
Ultramarin .......
Zaffer
Ängskära
Andra slag, ej specificerade
Galgant eller Galangarot ....
Galläplen
Garn: Bomulls-, hvitt, under N:o 26
W:o 26 och deröfver .
färgadt, Turkiskt rödt
allt annat
Caniel-, ofärgadt, otvinnadtoch
odubbleradt
färgadt, tvinnadt, dubhlcradt
Corder- eller Sejler- ....
Kamulls- eller Redgarn, ofärgadt,
otvinnadt och odubbleradt
tvinnadt, färgadt och dubb
leradt
Kardulls- eller Klädmakarcgarn
Linne-, ofärgadt
färgadt
Segel- och Bind-
Gevär, alla slag och deras delar .
Gips-sten
Gips-arbeten
Glas:
Burkar, Flaskor och Bouteiller:
till och med * kanna ....
deröfver till och med | kanna
af större rymd
Chrystall-arbeten
Fönster-, grönt
hvilt
Ljuskron- (är föreslaget att förtullas
efter vigt) ......
Optiska, lösa och omfattade . .
monterade glasögon och
lorgnetter . . . .
andra slag .....
Spegel-, rå och oslipade . . .
slipade, ofolierade . .
folieradc . . .
Ur-, ej öfverstigande 3 tums diameter
andra slag, ej specificerade (förtullas
efter vigt)
Glober
Granat-äplen
Gräsmattor och Gräsrep ....
Guld, arbeta dt
Gummi Arabicum, Dragant, Senegal
och Kirsbärs ......
— —
00 R:dr v.
f
3r
3.
1
— —
24,001 R:dr
00 R:dr v.
_
1
L00 R:dr v.
10
1
54 U
.
1 U
16
—
fi
45,452 U
— —
1 U
—
1
fi
—
100 R:dr v.
10
— 1
1
234 Gross.
— —
1 Gross.
1
-
1
fi
2143 T:r
4 T:r
1 T:a
6
12
8 U
—
1 U
6
—
—
20
—
57 R:dr
100 R:dr v.
33
16
1
-
—
—
100 R:dr v.
33
ifi
1
—
17,163 LU
— —
1 LU
1
—
—
1
—
— —
257 U
1 U
—
8
—
—
2
114,670 u
1 U
I
—
—
—
116 R;dr
— —
100 R:dr v.
10
—
1
—
—
_ _
1 lod
_
3o
.—
1
—
—
1 lod
20
—
—
8
—
1 lod
—
24
—
—
IO
1 lod
—
16
—
—
fi
.
1 U
6
32
—
8
—
1 U
1
16
—
—
1
fi
130 Tn-
102 T:r
1 T:a
1
—
—
1
—
lO T:r
— —
1 T:a
2
—
—
2
706 U
1 U
12
—
—
4
14 LU
— —
1 LU
—
4°
—
1
—
42 LU
— —
1 LU
1
32
—
—
2
—
18,104 U
— —
1 U
—
I
—
—
—
1897 LU
— —
1 LU
—
I
—
1
—
8856 U
— —
1 U
—
2
—
—
2
343 U
1 U
8
—
—
—
4672 U
— —
1 U
—
fi
—
—
2
— —
1 u
—
fi
—
—
—
4962 U
— —
1 u
—
—
9
—
—
—
1 U
— —
1 u
4
—
—
—
—
—
2517 U
— —
1 u
—
24
31 U
— .—
1 u
—
217 U
102,115 U
— —
1 u
1 u
1
552 st.
— —
1 låda
—
8
—
—
—
—
8,232 U
1 U
—
4
1923 T:r
1 T:a
1
ör
b.
4
—
— —
1 U
.
—
1 U
—
20
—
—
1
—
t
— —
1 u
—
ö
—
—
2
84,050 U
— —
1 u
— .—
1 u
—
0
—
—
—
— —
1 u
8
—
—
—
— —
1 u
—
9
—
—
—
1 I.U
—
24
—
—
o
— —
100 R:drv
25
—
—
1
—
—
785 U
—
1 U
—
2
9432 U
.—. —
1 U
—
4
fi
6
205,117 U
119 U
1 U
—
8
—
—
612,538 U
_ —
1 U
—
b
—
—
9
79,710 U
.— —
1 U
—
8
—
1
4123 U
-i_ —
1 U
—
12
—
1
689 U
i U
—
4
—
—
—
8
36 U
— —
1 U
—
i(>
—
1
—
— —
— —
1 u
12
—
r
—
8
2561 U
— —
1 u
6
—
—
—
6
857 U
_ _
1 u
12
—
—
1
—
.—.
1 u
t
or
b.
—
—
fi
958 U
— —
1 u
8
—
—
—
4
1 u
I 2
—
—
—
8
109 U
309 U
1 u
8
—
—
—
4
1410 R:dr
— —
100 R:dr v.
33
ifi
—
1
—
—
174 SkU
— —
1 \m
—
24
—
—
—
—
204 R:dr
— —
100 R:dr v.
33
ifi
1
—
55,766 st.
100 st.
32
_
1
6
142,031 st.
_ —
100 st.
2
ifi
—
—
3
—
2399 st.
— —
100 st.
4
32
—
—
fi
—
1502 U
.—. —
1 U
—
20
—
—
1
—
52,560 skif.
_ —
120 skifvor
6
32
—
—
10
—
— —
1569 Band
20 Baud
lfi
32
—
—
24
—
—
—
—
—
23 U
— —
1 U
—
20
—
—
—
—
1527 R:dr
100 F:dr v.
25
—
1
—
—
666 R:dr
— —
100 R:dr v.
5
—
—
1
—
—
245 R:dr
— —
100 R:dr v.
20
—
—
1
—
—
2952 R:dr
— —
100 R:dr v.
30
—
—
1
—
—
1718 R:dr
— —
100 Il:dr v.
31
—
—
1
—
—
285 Gross
— —
1 Gross
1
24
—
3
—
—
—
—
—
—
—
15 R:dr
,—
100 R:dr v.
10
—
1
—
—
—
100 st.
—
8
—
—
—
—
6 SkU
— —
1 SkU
10
—
—
—
20
—
293 lod
— —
1 lod
1
—
—
f
r 1
11
— —
_ _
1 U
—
4!
1
10
10
10
11
r i 111
10
b.
4
6.—
utgår, synon. med Mengel
utgår, inbegripes bland ospecificerade färger
i6|—I —i—I —I — i 161 i''
33
}
16
fl r i
2 t 6
f r
t t
fin:
(os
r i a
r i a
nbegripes bland
pecific. färger
ifi
utgår, iniiegripes bland ospecificerade färger
D:o t):o
15
-I f
b.
Bällö!—
32 —
fir i 11
}
15
}
r i 111
utgår, inbegripes under ospecific. glas
A
6j 3 z
16 3a —
11
11
24
16
11
Gäss, insyltade
rökta .
Hackelsc-macliincr ....
Hagel, alla slag
Handskar, af alla slag, korta .
långa . . .
Handtverkcri-varor (se slöjdevaror)
Hattar, Italienska Strå- ....
andra Strå-
af Ull oell Hår eller silke .
af Läder, Fiskben, Papper,
Träd eller Rötter m. m..
Honung
Horn: oarbetad!, Ren-
andra slag . . .
arbeta dt, genombrutet . . .
andra slag . .
Hudar och Skinn:
oberedda, torra
saltade och rå
Hummer
Häcktor, Hakar och Hyskjor
Ingefära, torr
insyltad
Instru men ter:
Fältskärs .
Mathematiska, Optiska, Physiska
och Navigations, ej specificerade
Musikaliska:
Fleuter, Oboer och Clarinetter
Guitarrer och Lutor . . .
Violer, Violonccller och Conti’
ab aser
Vald thorn och Trompeter
Trummor och Pukor
Claver och Positiv ....
Harpor
Fortepiano, Taffel ....
Flygel ....
Ister, Svin eller Gås
Jern:
Gjutet: Tack och Barlast . .
Bomber, Kulor, Kanoner, Stycken,
Nickhakar och Mörsare,
samt finare oell gröfre Lavetter
Kanoner, Stycken, Nickhakar
och Mörsare, ostämplade och
ohor ra de samt Hällar öfver
i| tums tjocklek
Gamla Casserade Kanoner och
Bomber
Grytor och Kittlar, Hällar af
i| tunis tjocklek och derunder,
Kakelugnar, Lod och
Lödjor till Vigter, Stolpar
lill Gallerverk och Ledstänger
dertill .......
Gjutgods till machinerier och
delar deraf samt Slussportar
Smidt eller val sa dt:
Ankare och Ankar/lyn . .
Draggar, Armbultar, Hammare,
Roder jern, Skeppsknän och
Smcdje-Städ, större eller mindre
Stäng, Platt, | tum i.jockt och
deröfver, under 12 tums bredd
af större eller mindre längd,
fyrkant öfver | tums, längre
eller kortare
Band och Platt under | tum
tjockt, Bult och Galler samt
sänksmide, rundt eller kantigt,
Knip och Fyrkant af -f
tum och derunder, Skär- och
Klippjern, Saltpanne-plåtar
| tum tjocka och deröfver
samt af 12 tums bredd och
deröfver
Plåtar, oförtente under § tum
tjocka, till och med 6 LYé
vigt stycke
öfver G ].U vigt st. ...
Plog bi llsä milen samt Spik och
Nubb
Allt. Manufactur- och Handtverks-smidc,
ej spccificcradt
Jcrnskrot, Gjutet .......
smidt eller valsa dt ....
Kakel alla slag
Kalk, släckt
Kardor, alla andra slag ....
Knappar af ämnen cj specificerade
Knifvar: Rak-
Penn-
andra slag samt Gafllar
specificerade ....
Koppar: Rå
Helfärdigt arbete
Kopparstick, Estamper
graphiska arbeten ....
Korgar
Korgmakare-arbeten
Kort, Spel-
Kreatur, lefvande:
Hästar
Nötkreatur, större eller mindre
Andra fyrfotade
Krokar till fiske
Krukmakarc-arbeten, ej specificerade
31 st.
6255 U
16,136 pär
1020 pär
1135 st.
978 st.
}
505 »
11,687 »
4260 »
1,012,889»
22,233 »
och Litho
-
444 R:dr
46,957 »
703 »
77 R:dr
1718 R:dr
36 st.
43 st.
10 st.
4 st.
41 st.
11 st.
44 sm.
43 Laster
8687 R:dr
1007 st.
1241 st.
2135 R:dr
2883 R:dr
212 st.
2020 st.
2222 st.
371,028 st.
1407 »
734 pär
629 pär
438 »
4145 »
171 »
15,792 tjog
629 R:dr
v.
xS 1 :a
1 St.
100 R:dr
1 »
1 par
1 par
100 R:dr
1 st.
1 st.
1 st.
1 st.
8 »
1 »
1 »
1 »
1 »
1 tjog
100 R:dr v.
1 »
1 »
100 R:dr v.
100 R:dr v.
3174 sm
2073 sm
■ 130 sm
39.3,67157»
10,13857c»
^2144 sm
8303 sm
797 sm
^2541 sm
799 R:dr
151 Läster
1388 R:dr
810 R:dr
6149 L»
194 R:dr
38 st.
200 st.
90 st.
148 R:dr
1 st.
1 st.
st.
st.
par
st.
st.
st.
st.
»
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
1 sm
100 R:dr v.
1 Läst
100 R:dr v.
100 R:dr v.
1 st.
1 st.
100R:dr v.
1 sm
1 LU
100 R:dr v.
100 R:dr v.
100 R:dr v.
1 Gross
1 st.
1 st.
1 st.
1000 st.
100 R:dr v.
_
4 0
1
3
4°
f
r i
a
4o
. -.
f
r i
a
—
I!
—
—
—
4
12
—'
f
r i
a
—
12
—
f
r i
a
33
l6
—
1
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
—
f
1* i
ä
—
3
—
—
—
1
.—
3
—
f
r i
a
-—
3
f
r i
a
6
—
—
—
3
—
6
—
f
r i
a
—
6
—
f
r i
a
—
12
—
—
—
6
—
12
—
f
r i
a
—
12
—
f
r i
a
f
ö r
b.
1
—
—■
f
ör
b.
f
r i
a
f
ör
b.
f
r i
a
33
16
—
f
r i
a
3
—
—
—
—
—
3
—
—
3
—
—
\
1
—
—
—
2
—
1
—
—
1
—
—
2
—
—
—
2
6
0
—
—
f
r i
a
2
—
—
r
r i
a
fin
nes
°j
—
—
1
—
—
1
—
—
—
10
—
—
8
—
ro
—
f
r
i
—
10
8
f
r
i
—
1
4
—
4
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
T-
1
—
—
1
4
—
4
—
—
—
6
—
4
—
—
—
6
4
—
—
20
■—
—
7
4
—
—
f
r i
11
4
—
—
f
r i
t t
—
20
—
—
—
7
1
—
—
f
1* i
11
1
—
—
f
r i
t t
8
—
4
—
—
8
4
1
—
—
4
—
—
6
—
3
—
—
—
4
—
2
—
—
6
2
—
24
—
—
1
—
—
24
—
2
—
—
24
—
2
—
33
16
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
—
f
r i
la
—
1
6
—
—
—
—
1
6
.—.
—
—
.—
1
6
—
1 —
—
2
—
16
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
21
4
—
—
1 —
25
—
—
1
—
—
25
—
—
f
r i
a
25
—
—
f
r i
! a
15
—
_
f
r i
a
5
—
-
1
—
—
5
—
—
r
r i
a
5
—
1 .
f
r i
a
1
16
_
4
—
1
16
"i
1
16
t
3
16
—
—
4
—
3
16
—
3
16
—
5
16
_
8
5
16
—
5
16
1
6
3n
10
—
6
32
—
l r
6
32
—
Si-
12
—
8
—
—
f
r i
a
8
—
—
f
r i
a
lö
32
—
24
—
16
32
—
16
32
—
25
—
36
—
25
—
—
25
—
—
50
_
2
—
—
50
—
—
50
—
—
75
—
3
—
—
10U
—
—
100
—
—
—
3
—
—
—
1
—
3
—
f
r i
11
—
3
—
f
r i
t t
f
ör
b.
f
ör
b.
f
ör
b*
f
ör
b.
4
—
—
4
—
—
f
ör
b.
—
32
—
8
—
—
—
32
—
8
—
—
—
32
—
f
ör
b.
f
ör
b.
2
4
—
f
ör
b.
2
24
—
3
16
—
4
—
—
4
—
—
f
ör
b.
2
24
2
24
2
24
2
24
2
24
f
ör
b.
__
32
8
24
8
_
24
f
ör
b.
—
36
—
8
—
—
—
24
—
8
—
—
—
24
—
f
ör
b.
—
36
—
12
4
—
f
r i
a
12
24
—
—
32
—
f
öi-
b.
—
36
—
20
—
—
f
r i
a
20
—
—
—
32
—
f
ör
b.
—
36
—
f
öi-
b.
—
16
—
8
—
-
—
32
—
f
ör
b.
12
f
ör
b.
5
10
. .,
IO
8.
f
ör
b.
16
11
5
4
f
r i
a
11
5
4
*4
3
6
32
—
—
16
—
12
—
f
r i
a
12
—
—
—
16
—
f
öl-
b.
—
16
—
f
ör
b.
f
r i
t t
f
01’
h.
—
*4
3
16
32
—
—
1 i
3
f
öf
b.
16
f
ör
b.
r
r i
t t
f
ör
b.
—
*4
3
16
32
__
>4
3
f
ör
b.
1
12
.—
f
ör
b.
r
ör
b.
4
—
—
4
—
f
ör
b.
1
12
—
f
ör
b.
4
—
—
4
—
—
3
—
—■
4
,—
—
4
—
—
33
16
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a.
33
16
—
i
v i
a
2
—.
—
2
—
1
—
—
,
2
—
1
—
—
—
2
—
33 16
—
1
—
_
33
16
—
f
r i
a
33
16
—
f
y i
a .
25
—
—
—
25
—
—
f
r i
a
25
—
—
i
r i
a
—
16
—
—
—
8
—
16
—
—
16
—
—
8
—
—
—
4
8
—
r
r i
a
—
8
—
V
r i
a
33
16
1
33
16
—
)
33
.6
—
J
10
—
—
f
ör
b.
10
—
—
f
ör
b.
10
—
—
37
24
—
4
—
—
—
6
—
4
—
—
f
r i
a
4
—
—
-T-
4
—
5
_
1
_u_
5
f
r i
a
5
f
r i'
a
33
i(i
—
1
—
33
l(i
—,
1 f
33
16
—
X f
33
16
—
1
—
—
33
J (i
—
*
r i
a
33 i 16
—
5 f
r 1
a
f
ör
b.
—
16
—
f
ör
b.
f
r i
a
f
ör
b.
f
r i
a
11
5
4
f
r i
a
12
_
24
12
24
12
f
r i
a
5
—
—
IO
—
5
—
—
—
101
5
j
—
f
r i
a
6
32
—
f
1- i
a
2
—
—
—
4
—
2
—
—
—(
*
-
2
!
—
f
r i
a
1
—
—
—
1
1
—
-|
fl
r i
a
1
— 1
f
r i
a
33
16
—
1
—
—
33
16
-1
fl
r i|
a j
331
»6,
—
f
r i
a
21 Centner
1 Centner
1
f
ör
b.
12
f
ör
b.
12
f
ör
b.
12
S
16
12
Kummin ..........
346 T:r
234 T:r
1 T:a
1
•4
—
—
7
_
2
—
—
—
7
r i
—
2
__
—
n
Käppar alla sia? . , % . .
_506 R:dr
— —
100 R:dr v
33
iö
—
1
—
33
16
—
f
a
33
16
—
f
r i
a
Kött:
torkadt eller rökt . . » . .
— —
19 LU
1 LU
1
—
—
—
1
6
1
—
—
—
1
—
1
16
—
1
.—
88 U
136 U
1 U
—
12
—
—
—
6
—
12
—
f
r i
11
12
__
f
r i
tt
Lackerade arbeten:
1
af träd ........
112,590 R.
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
f
r i
a
andra slag .......
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
—
25
—
—
f
r i
a
25
—
f
r i
a
Lakrits
91,943 U
— —
1 U
—
2
—
—
—
—
—j
3
—
—
—
3
—
Lampor af sammansatte eller såsom
arbetade ej specificerade ämnen
— —
— —
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
—
f
r i
a
Likörer .....
439 K:r
— —
1 K:na
2
A
—
—
2
6
2
24
—
f
r i
a
2
24
f
r i
a
Lim: Drag
757 U
1274 U
1 U
—
8
—
—
—
2
—
4
—
f
r i
t t
—
4
f
r i
tt
Lin: ohäckladt . .... . . .
17,386 LU
975 LU
1 LU
1
8
—
—
2
—
1
8
—
2
1
8
—
2
1
—
—
—
2
häckladt
— —
3 LU
1 LU
1
4°
—
—
3
—
2
—
—
3
—
2
—
3
Ljus: Talg- .........
8 LU
1 LU
2
24
—
—
2
6
1
32
—
3
16
—
Vax, gula .......
— —
— —
1 U
—
16
—
—
—
—
—
16
—
i f
r i
a
—
16
i f
r i
a
hvita ocb Spermaceti
1787 U
—L t
1 U
—
20
—
—
—
8
—
20
—
J
—
20
J
Ljuskronor
— —
100 R:dr v.
33
16
—
i
—
—
33
16
—
J f
r i
a
33
16
—
f
r i
a
Lumpor
— —
1 LU
f
r i
a
—
4
—
f
r 1
a
_
4
—
f
1* i
a
—
12
Läder mer eller mindre beredt:
■
Carduanskinn och Maroquin .
42 U
13 U
1 U
1
—
—
—
0
—
—
4°
—
—
42
_!
N
Färgade eller tryckta Skinn
248 U
— —
1 u
—
36
—
—
1
4
—
4Ö
—
—
4*
—
1
Hvita Skinn
135 U
— —
1 u
—
12
—
—
—
6
—
12
—
—
12
1
Jufter eller så kalladt Ryssläder
252 U
— —
1 u
—
9
—
—
—
4
—
9
—
—
9
i
Klippings-Skinn
— —
— —
1 u
—
6
—
—
—
3
—
6
—
—
6
—
i
Mentade Hudar och Skinn samt
smordt och Passer-Läder .
396 U
—. —
1 u
i
9
6
—
—
4
'—
9
6
► f
r i
a
—
9
6
/ f
1* i
a
Sämskade Hudar och Skinn
8 U
— —
1 u
i5
—
—
—
6
—
i5
—
i5
Barkade eller garfvade Hudar
och Skinn, Sål- och Blank-
läder samt kalf och andra
Skinn till öfverläder, här ej
nämnde
.
— —
609 U
1 u
8
—
—
-
J
—
8
—
—
8
Machincrier, ej specificerade . . .
14,992 Rdr
852 R:dr
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
25
—
—
f
r i
a
25
—
—
f
r i
a
Malm, Jern-
— —
— —
100 R:dr v.
f
r
i
f
ör
b.
f
r
i
f
ör
b.
f
r
i
50
—
—
f
r
i
25
—
alla andra slag
-— _
— —
100 R:dr v.
i
r
i
f
ör
b.
f
r
i
f
ör
r
b.
f
r
i
50
—
—
Marmor, mer eller mindre arbetad .
483 R:dr
99 R:dr
100 R:dr v.
20
—
—
1
—
—
20
—
—
f
i
20
1
r
i
Mattor , Golf- ej specificerade
af Ull
! 5091 nv
1 qv. aln
—
A
—
—
1
—
—
24
—
f
r i
a
—
•T,
—
f
r i
a
af andra ämnen lackerade eller
fernissade ........
J ainar
>221 cjv.aln
1 qv. aln
24
__
1
6
f
r i
a
6
f
r i
a
Medailler af tenn och annan oäkta
Metall
— —
— —
1 U
—
4
—
—
—
3
—
4
—
f
r ie
a
—
4
—
f
r i
a
Metaller, sammansatte:
Messing, oarbetad, Latun och
Trådband inbegripne . . .
— —
4 SkU
i SkU
50
—
—
2
—
—
50
—
—
1
32
50
1
32
—
Lalin, oäkta
— —
— —
1 u
—■
12
—
—
—
8
—
12
—
f
r i
a
—
12
f
r i
a
andra slag, gjuten, smidd eller
prässad
804 U
12,650 U
i u
—
16
—
—
—
4
—
16
—
f
r i
a
—
16
f
r i
a
Mctwurst
6717 U
— —
1 u
—
8
—
—
—
3
—
8
—
f
r
i
—
8
f
r
i
Mjöd
— —
■— —•'
1 K:na
—
16
—
—
—
6
—
16
—
f
r i
tt
—
16
f
r i
t t
Mosaik-arbeten
— —
—i —
100 R:dr v.
15
—
—
1
—
—
15
—
—
f
r i
a
20
—
f
r i
a
Muskus och Desman
31 lod
—i —■
1 lod
—
20
—
—
—
—
—
24
—
, .
—
24
—
—
—
Nålar: Sy och Tambour ....
22,300 st.
1000 st.
—
16
—
1
8
—
16
—
f
r i
a
—
16
f
1* i
a
andra slag
151,991 st.
2,155,683st.
1000 st.
1
—
—
—
2
—
1
—
—
f
r i
a
1
—
f
r i
a
Nät af alla namn och slag . . .
— —
—, —
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
f
r i
a
Oljor: Bom eller af Oliver i fat .
29,731 k:r
— —
1 K:na
—
16
—
—
—
—
—
8
—
—
8
—
—
—
Hamp
201,263 k:r
— —
1 K:na
—
1
8
—
—
4
—
2
—
i
r
L
—
3
f
r
i
Lin och Rof
52,984 k:r
— —
1 K:na
—
8
—
—
—
5
—
8
—
r
r
i
__
8
f
r
i
Flygtiga eller Essencer ej speci-
ficerade
— —
— —
100 R:dr v.
20
—
—
1
—
—
10
—
—
f
r i
a
10
f
r i
a
Oljekakor
— —
24,619 LU
1 LU
3
—
—
—
6
—
3
—
f
1* i
a
3
f
r i
a
Ost: Parmesan och Rochefort . .
247 U
— —
1 U.
16
—
—
—
—
—
16
—
T
2 4
—
—
Sunnjölks, alla slag ....
22,744 LU
— ^
1 LU
—
4°
—
—
—
9
1
12
—
f
r
i
1
32
f
r
i
Sötmjölks, alla slag ....
2039 LU
67 LU
1 LU
2
24
—
—
2
2
24
—
f
r
i
2
24
1
r
i
Paillctter
— —
— —
1 lod
—
12
—
—
—
6
—
12
—
\
—
12
\
Papp
113 U
1071U
1.»
_
2
—
—
—
1
—
2
—
2
Papper: Blått eller brunt omslags-
15 Ris
114 Ris
1 Ris
2
8
—
—
3
—
2
8
—
2
8
Cardus
— —
2106 Ris
1 Ris
2
—
—
—
2
6
2
—
—
2
—
Cartier eller kort
159 Ris
102 Ris
1 Ris
32
—
—
1
6
32
—
—
32
Concept
19 Ris
7144 Ris
1 Ris
—
4o
—
—
1
4
—
4°
—
—
4°
_
Förbydnings
— —
— —
1 LU
—
24
—
—
1
—
24
—
—
2-4
—
Grått och Maculatur ....
40 Ris
11,719 Ris
1 Ris
—
12
—
—
—
4
12
—
—
12
Imperial och Regal ....
119 Ris
— —
1 Ris
3
—
—
—
*4
3
—
—
3
'
Median
195 Ris
— —
1 Ris
2
—
—
—
8
—
2
—
—
tt
2
1
r i
t t
Olifant
.
— —
11 Ris
1 Ris
3
—
—
—
4
—
3
—
—
\ f
r i
3
> 1
Post
1283 Ris
66 Ris
1 Ris
2
—
—
—
4
—
2
—
—
2
—
Press
8 Ris
— —
1 Ris
—
4°
—
—
4°
—
—
4o
—
1
4°
—
l
Skrif
905 Ris
3521 Ris
1 Ris
1
!_
—
—
2
—
1
—
—
1
1
_
1
Tobaks
— —.
409 Ris
1 Ris
—
24
—
—
—
8
24
—
1
24
|
Tryck, olimmadt och i Packor
424 Ris
11,488 Ris
1 Ris
—
A
—
—
—
10
24
—
1
__
24
a
Guld- Silfver Turkiskt och allt
1
■
annat tryckt, figureradt fär-
1
1
gadt eller måladt ej specifi-
]
]
ceradt . . :
275 Ris
—. _
1 Ris
3
16
—
—
5
—
2
—
—
J
2
^
/
Pelsverk eller Pelterier: obcredda
Hermelin eller Lekatt-Skinn .
.
40 st.
1 st.
—
3
—
—
—
2
—
10
1
—
10
1
Lo-Skinn
—  ,
30 st.
1 st.
.
2\
—
—
1
8
32
—
3
—
32
3
Utter-skinn
114 st.
1 st.
—
28
—
—
1
6
^
3a
—
3
—
32
3
Pennor, Skrif-,
i
beredda
l472bundt.
— —
1 bundt
—
5
—
—
—
2
—
5
—
f
r i
a
—
5
f
r i
a
formerade
—
— —
100 st.
.—
24
—
—
—
—
—
24
—
f
r i
a
.—
24
f
1* i
a
Penslar
152 dussin
— —
1 Dussin
—
12
—
—
—
4
12
—
f
r i
a
—
12
f
r i
a
Pergaments-Skinn
— —
— —
1 st.
—
20
—
—
—
10
—
20
f
r i
a
—
20
f
r i
a
Perlemor, arbetad
100 u
— —
1 U
1
—
—
—
3
—
1
—
—
f
r i
a
1
16
f
r
i
Perlor, oäkta, glas-
251 U
—
1 u
—
18
—
—
1
—
18
—
t*
18
}'
andra slag
.— —
— —
1 lod
—
4
—
—
—
2
—
4
—
r i
a
—
4
r i
a
Piphufvuden:
af Sjöskum, omonlerade . .
979 R:dr
— —
100 R:dr v.
15
—
—
1
—
—
15
—
—
15
monterade . . .
975 R:dr
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
—
25
—
—
r i
a
33
16
l I
r
a
andra slag
535 R:dr
— —
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
—
/
33
16
J
Pipor, Tobaks af Lera
2132 Gross
1 Gross
—
24
—
—
—
8
—
24
—
r
r i
a
—
24
f
r i
a
Plommon, Catharin
29,432 U
— —
1 U
—
2
—
—
—
—
1
6
—
2
1
0
Pomada
638 U
— —
1 U
28
—
f
r
i
—
28
f
i
Pomeranser
16,299 st.
— —
100 st.
—
4°
—
—
1
6
—
4°
—
1
6
—
4°
1
6
1
r i
a
Pomsranskneppar och Skal, torra .
127,647 #
1 U
—
1
—
—
—
—
1
6
—
—
—
1
6
—
Porcellaine:
oäkta, Sten eller Faijencc:
hvitt, gulaktigt eller omåladt:
Fat och Talrikar ....
105,723 U
.—
1 y
—
2
—
—
1
2
—
3
2
andra piecer ......
44,401 »
—
1 y
—
6
—
—
2
—
6
—
—
3
6
, nialadt eller tryckt ....
— ■ —
1 y
f
ÖP
b.
2
10
l f
r i
11
—
8
* f
r i
tt
8
äkta, hvitt eller enfärgadt . . .
2451 »
—
1 y
—
(i
—
4
6
1
—
8
_
8
förgyldt eller måladt i figurer
eller med blommor . . .
14,036 U
_
1 y
12
—
8
12
—
j
—
12
12
■
Portfeuiller, Taskböcker, Ridiculer,
oell Nattsäckar
3635 R:dr
— —
100 R:dr v-.
25
—
—
1
—
—
25
—
f
r i
a
25
—
—
f
r i
a
562 T:r
1 T:a
f
ör
b.
_
—
6
—
16
—-
r
r
i
—
16
—
f
r
i
Potatesmjöl
— —
— —
1 i.y
f
Ör
b.
—
1
—
—
24
—
f
r i
11
—
24
—
f
r i
t t
Puder
— —
—
1 y
—
4
—
—
—
1
4
—
f
r i
11
—
4
f
r i
11
Salpeter, oraffinerad
— —
— —
1 i.y
f
Öl*
b.
—
2
8
f
Öl-
b.
—
2I
8
f
or
b.
2
8
3
36
raffinerad
— —1
— —
1 Ly
f
ör
b.
—
4
'
f
Öl’
b.
—
4
—
f
ör
b.
4
—
4
24
Saltsyra (under Färger i i83q års
1 y
4
Taxa)
— —
— —
—
.—
—
2
—
I
—
—
—
—
1
—
—
—
—.’
Sandarak
224 »
1 y
7
—
—
3
—
—
—
—
3
—
Saxar; öfverskärare-
679 R:dr
34 R:dr
100 lt:dr v.
5
—
1
—
—
5
—
—
r i
5
—
1 r
r i
andra slag
— —
— _
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
33
16
—
a
33
16
—
4 f
a
Segel: nya .........
— —
100 R:dr v.
f
ör
b.
1
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
—
f
r i
a
af utländsk tillverkning, hvar-
med Svenska Fartyg varit
nödsakade att i bevisligen
förlorades ställe sig förse,
då de vid hemkomsten be-
finnas obrukade ....
500 R:dr
100 R:dr v.
10
—
—
1
—
—
10
—
—
—
—
10
—
—
Senap, malen och preparerad . . .
8200 »
— —
1 y
—
8
—
—
3
8
f
r
i
' —
S
—
f
r i
a
Serpentinsten, arbetad .....
38 U
— —
1 Ly
—
32
—
—
1
6
—
32
—
f
r
i
—
32
—
r
r
i
Siktar
■— —
— —
1 st.
—
20
—
—
8
20
—■
f
r i
a
—
20
—
f
r i
a
Siktduk
.
4813 alnar
_
1 aln
4
—
•
2
4
—
f
r
i
—
4
—
f
r
i
Silfver, arbetadt, förgyldt eller oför-
gyldt ..........
— —
— -—
1 lod
—
4
—
f
r i
tt
6
—
f
r i
tt
—
6
—
r
r i
11
Målare-, Mussiv-, Puder- eller
Unscn-
— —
1 lod
—
18
—
8
18
—
f
r i
11
—
18
r—
f
r i
11
Silke: rått, ofärgadt
27,531 »
1 y
—
2
__
—
—
—
6
—
—
—
—
6
färgadt, tvinnadt eller otvin-
117 U
uadt
1 y
2
—
—
8
—
2
—
—
f
r i
t t
2
f
r i
11
Sirop: Socker-, brun eller hvit . .
* — —
51,855 y
1 y ‘
f
Ol-
b.
’
—
1
f
ör
b.
f
1*
i
—
2
8
f
r
i
___
4
Skedvatten eller Salpetersyra . . .
178 U
625 y
1 y
—
lo
—
3
—
3
—
f
r i
11
3
—
f
r i
t t
Skriftaflor '. .
11,372 U
1 y
—
2
—
—
1
2
—
f
r i
a
—
2
—
f
r i
a
Skrubblor:
öfver Ig
andra slag
^ 335 st.
1 st.
1 st.
—
20
12
—
—
1
4
—
20
12
z
}j
r i
a
.
2°
12
—'
}_'
r i
a *
Sköldpadd, oarbetad
—
1 y
2
2 t
—
—
1
12
—
—
—
1
12
—
Slöjdcvaror, ej specificerade . . .
— —
100 R:dr v.
f
ör
b.
1
—
—
f
ör
b.
f
r i
a
f
ör
b.
f
r i
a
33
16
—
Smergel
4776 »
—. .—
1 y
—
—
8
—
—
—
2
—
—
—
—
2
_
Smör
88,717 J.y
444 iy
1 r.y
1
24
—
1
8
1
24
f
r i
11
1
2-4
—
f
r i
11
Snus, allt annat än Spanskt . . .
3121 U
19,761 y
1 y
—
12
'—
—
—
3
12
—
f
1- i
11
—
12
—
f
r i
tt
Snören, tarm- till ur
Socker:
— —
—
1 dussin
—
16
—
—.
6
—
16
f
r i
a
—
l6
—
f
r i
a
Mascovade eller brunt Cassonade,
Terrcs och Tetes samt hvitt pu-
dersocker
10,007,837»! — —
1 y
—
1
6
3
Krossadt, lump- och Havanah-terres
8541 U
1 y
—
4
—
__
—
1l
4
—
t t
—
4
—
l r
11
6
Topp-, Confect-, Candi-och Kak-
— —
230,221 y
1 y
f
ör
b,
-
—
2
f
ör
b.
f f
r i
-r-
12
—
r i
18
Solfjäders-Papper
—
— —
100 R:dr v.
20
—
—
1
—
—
20
—
l r
r i
20
—
r i
a
Solfjädrar
73 R:dr
— —
100 R:dr v.
25
—
—
1
—
—
25
—
i f
a
25
—
—
i
Spanmål: omalen:
3
J
Bohvete
— —
— .—
1 T:a
16
—
—
—
—
1
—
1
24
—
\
Hafre
1161 T:r
38,167 Tu-
1 T:a
—
12
—
—-
—
—
32
I
1
—
I
tö,751 T:r
1 T:a
—
4°
—
—
—
2
—
1
3
—
—
1
17,308 T:r
1 T:a
—
20
—
—
1
—
1
1
2-4
—
)f
r
Kornmalt
— —
1,523 T:r
1 T :a
—
20
—
—
—
—
1
12
r
i
1
42
—
i
Råg
16,779 T:r
1 T;a
2
28
—
__
—
1
l6
—
I
2
—
1
Vicker
—, .—
— —
1 T:a
2
—
—
__
—
—
1
8
—
I
1
36
—
I
Ärter
— —
5052 T:r
1 T:a
—
28
—
—
—
1
16
)
2
—l
—
)
Speglar och Lampetter
822 R:dr
— —
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
f
r i
a
33
16
—
f
r i
a
Spillning, Affall och Spån, ej spe-
10
10
cificerade
— ' —
— —
100 R:dr v.
—
5
—
—
f
r i
a
10
—
—
f
r i
a
—
—
Sten: Bryn- och Olje-
532 st.
23,989 st.
100 st.
—
36
1
2
36
—
f
r i
a
—
36
—
f
r i
a
Mergel och Skiffer till Sten-
tryck
203 R:dr
—
100 R:da v.
10
5
—
—
5
—:
—
—
—
—
Qvarn-, Rhenska ....
17 st.
1 st.
2
Ali annan, ej specificerad
1157 R:dr
22,131 R:dr
100 R:dr v.
25
—
1
—
—
25
—
—
f
r
i •
25
—^
—
f
r
i
Strumpor:
784 pär
Silkes-
— —
1 pär
—
24
—
—
1
6
—
24
—
2 4
—
4
Bomulls-
5585 pär
26 par
1 pär
—
16
—
—
8
—
12
l f
1* i
—
16
—
r
Rcdgarns-
4596 pär
— —
1 pär
—
10
—
—
5
—
10
a
—
10
—
Linne- och Ylle-
30,282 pär
1 pär
—
8
—
—
2
6
j
—
8
—
J
Strumpstickor af Stål .....
134 »
— —
1 y
1
—
—
—
4
—
1
—
f
r i
a
1
—
—
r
r i
a
Strängar:
Cantiller eller öfverspunne baser
24 y
— —
i y
1
ai
—
—
•2
—
1
24
]
1
A
—
i
Messings- och Stål .....
359 y
— .—
1 y
—
10
—
—
—
4
—
10
—
r i
a
—
10
—
f
r i
a
Tarm-
179 y
— —
1 y
1
24
—
8
1
24
J
1
24
—
J
Stål : Gjut-
92,400 y
100 y
1
—
8
—-
4
16
—
4
—
16
—
Garf-
1,440,800»
100 y
f
Öl’
b.
—
6
6
5
—
—
6
—i
5
—-
—
—
6
—
andra sjag
— —
3,281,200»
100 y
f
ör
b.
4
6
f
ör
b.
—
4
—.
4
—
—
—
4
—
Stålarbeten, ej specificerade . . '.
— —
— —
100 R:dr v.
f
Öl'
b.
1
—
33
16
—
f
r i
a
33
16
—
f
r 1
a
Stärkelse, hvit
337 Ly
512 ty
1 i.y
1
—
—
•.—
1
6
1
—
—
f
r
i
1
—
—
f
r
i
Svafvel
. . .
— —
1756 Ly
1 Ly
f
ör
b.
1
1
3
—
24
—
1
—
f
ör
b.
—
1
—
—
24
—
Svafvelblomma .
3897 y
—
1 y
—
1
8
—
—
1
—
1
—
—
—
i
—
1
—
—
—
1
2
Svafvelsyra (se Victriol-Olja i i83o
års Taxa)
69,401 y
— —
1 y
—
1
6
—
—
1
—
—T
6
f
r
i
—
—
6
f
r
i
Sviskon
323,410 y
— —
i y
—
1
—
_
—
1
—
1
6
—
—
—
1
6
.—
—
—
—
1
9
Sågblad
835 R:dr
— —
10O R:dr v.
30
—
—
1
—
—
30
—
f
r i
a
30
—
—
r
r i
a
Såpa
15 Ly
1105 ty
1 iy
1
—
—
—
1
4
1
—
f
r
i
1
—
—
f
r
i
Säckar: nya tomma
12,321 st.
2043 st.
1 st.
—
12
—
—
—
5
—
12
—
f
r i
a
—
12
—
i
r i
a
Talg
.
76,170 i.y
60 iy
1 i.y
—
24
—
—
1
6
1
—
—
1
6
1
—
i
—
1
6
Tegel: Eldfast
— —
43,004 st.
1000 st.
6
—
—
8
—
6 —
—
1
6
—^
1
Mursten
43,442 st.
208,389 st.
1000 st.
5
—
—
—
6
—
5
—
t '
r i
a
5
—
> f
r i
a
Taksten
15,773 st.
250,433 st.
1000 st.
10
—
—
—
16
—
10
—
i
10
—
-**
j
Tennlikar .
— .—
—
1 y
—
12
—
—
—
4
—
12
—
f
r i
a
12
—
f
r i
ä
Tenn, arbetadt, nytt, olackeradt
eller omåladt
1655 y
539 y
1 y
10
—
■—
—
4
—
12
—
f
r i
t t
—
12
—
r
r i
11
Terpentin-Olja eller Spiritus . .
39,012 y
_ _
1 y
—
1
6
16
The
33,443 y
— —
1 y
—
8
—
•—
—
—
-—
12
—
—
—
—
—
—-
—
Tjära ~
3049 T:r
29,148 T:r
1 T:a
1
16
—
—
6
8
i
16
—
—
4
—
1
16
—
—
4
—
f
11
tt
alla slagaf
malt förtullas
efter
den afgift,
som ar utsatt
för det
sädesslag ,
hvaraf det
bestar >
med 25
proc. förhöjning.
Bill. till R' St. Brot. 7834• S:te Samit i:sta Afd.
Haft et 18**
Tobak:
Cigarrer ........
Carduser ellet lös i Fastager .
Knaster .
•
Spunnen
..
Stänger och Carotter ....
Stjelkar
Tran och Späck, alla slag . . .
Tråd: Gilld- äkta
oäkta
Silfver, äkta .......
oäkta ........
Jern och Stål, ej specificerad .
Koppar- och Messings-:
lin eller Svärdfä jare-tråd, försilfrad
eller oförsifrad . . .
ali annan
Bomulls, hvit, nystad ....
färgad dio ....
Linne; oblekt .......
blekt, hvit
färgad ......
Trädvaror:
Mahogny . .
Alm, Ask, Bok, Björk och andra
inhemska ej specificerade
trädslag .
Furu- och Grantimmer:
otillbugget eller Sägblockar .
Bandstakar
Bläder: af Alm
af Bok
af Ek
af andra slag . . . *
Enträd och Enstafrar . . . .
Gevärsstocks-ämnen ....
Handspakar
Handspaksämnen
Låkter, sågade ......
Ptimpträdj bofrede
Tunnband
Weil : Al
Björk ........
Bok
Gran . . . . . • . •
Tall ■
Arträd eller ämnen till åror .
Alla ej specificerade ....
Tvål:
Parfumerad och Savonetter
Sämre slag
Tågvirke:
Nytt
Sådant hvarmed Svenska farytyg
varit nödsakade att i stället
för bevisligen förloradt sig å
utrikes ort förse, då samma
Tågvirke vid hemkomsten finnes
obrukadt
Tälgéten, oarbetad eller arbetad
Gr:
Vägg och Studsare
Grband och Urkedjor af sammansatte
ej specificerade ämnen . .
Verktyg för Slöjderna och handt
verkerien
Vitriol: hlä eller koppar ....
Grön eller jern-
Wadd: Bomulls-
Silkes- .........
Wagnar och Åkdon:
Enskildes af dem sjelfve medförde
Andra, nya eller brukade . .
Wax; Gult , • • ■
hvitt
färgad t . . '
Waxduk, alla slag
VVekar: Lamp
Ljus ^. . .
wigter, Lödjor och Wågskålar
Win, alla slag:
På fastager .......
På bouteiller
Windrufvor
Winstenssalt :.......
WUfnader: Helsiden:
Alla släta Sidentyg ....
faconerade dito
Felb och Peluche
Shawlar, Shawletter och andra
Dukar genom tryckning eller
pressning faconerade . . .
andra slag
Bomulls: hvita:
Gaze, Halfiinon, Musslin &c.
Satin och Jean
alla ej specificerade släta . .
färgade:
alla ej specificerade slag, släta
faconerade .
Shawlar, Shawletter och Dukar:
släta . . . . . • .
Ylle:
Boy .....
Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck
Ralin
Wadmal
Casimir, svart, . . . . . .
gult och rödt . . .
af andra färger . . .
66,898 st.
359 lif
50 U
15,104 U
665,107 U
149,051 K:r
67 U
127 lif
117 lif
475 lif
1989 G. fot
1737 R:dr
1041 famn.
21,336f:nar
13,461 f:nar
1739 lif
129,112 U
3699 R:dr
10,144 i lif
110 U
V 5139 R:dr
348 lif
474 lif
1618 U
185 U
312 lif
251 R:dr
370,761 K:r
11,833 K:r
3782 lif
326 U
570 lif
655 U
106,837aln.
13,465 aln.
143,852 lif
1895 té
59,488 lif
74,751 U
26 lif
16 lif
5769 st.
112 R:dr
5387 R:dr
159 dussin
455 tolfter
4 st.
72,751 st.
711 pär
479 R:dr
1117 lif
464 IM
2025 R:dr
2161 lif
1456 IM
308 lif
\ 1972R:dr
2230 lif
555 lif
308 lif
326 alnar
3043 alnar
11960 aln.
1321 alnar
100 st.
1
1
4
1
1 lif
—
ii
—
—
—
3
—
12
—
1 lif
—
32
—
—
—
9
—
32
—
1 lif
—
8
—
—
—
2
—
8
—
1 lif
—
16
—
—
—
4
—
16
—
1 lif
—
2
—
—
—
X
ä
—
2
—
60 K:r
1
36
—
—
16
2
24
—
1 lod
—
24
—
—
1
—
—
24
—
1 lod
—
16
—
—
—
8
—
16
—
1 lod
—
20
—
—
—
10
—
20
—
1 lod
—
12
—
—
—
6
—
12
—
1 lif
—
6
—
—•
—
2
—
6
—
1 lif
1
_
1
6
1
1 lif
—
8
—
—
—
2
• —
8
—
1 lif
—
32
—
—
1
3
—
32
—
1 U
—
24
—
—
—
9
-—
3*i
—
1 lif
—
*4
—
—
—
9
—
24
—
1 lif
1
—
—
1
6
1
—
—
1 lif
—
32
—
—
—
9
—>
32
—
1 Cub. fot
—
IO
—
—
—
—
—
IO
—
100 R:dr v.
1
—
—
33
16
—
1
—
—
100 R:dr v.
5
f
ör
b.
5
—
—
100 st.
—
—
6
—
2
—
—
—
3
100 R:dr v.
5
—
—
20
—
—
5
—
—
100 R:dr v.
10
—
—
10
—
—
5
—
—
100 R:dr v.
5
—
—
30
—
—
5
—
—
100 R:dr v-
10
—
—
5
—■
—
5
—
—
100 st.
—
8
—
—
12
—
—
6
—
1 dussin
—
i5
—
—
7
6
—
12
—
1 dussin
—
10
—
—
5
—
—
12
—
1 dussin
—
5
—
—
2
6
—
4
—
1 tolft
—
5
—
—
2
6
—
5
—
1 st.
20
—
—
5
6
—
16
—
100 st.
—
—
6
—
3
—
—
—
6
1 famn
1 famn
1 famn
—
8
I2
18
—
I,
ör
b.
—
16
24
36
—
1 famn
1 famn
1 par
—
7
9
1
6
1
—
i4
16
1
6
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
—.
1 lif
16
6
—
16
—
1 lif
3
—
—
—
1
—
3
—
1 LU
f
ör
b.
—
2
—
f
ör
b.
1 IM
36
24
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
100 R:dr v.
30
—
—
1
—
—
30
—
—
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
—
100 R:dr v.
33
16
1
—
—
20
—
—
1 lif
—
3
—
—
—
1
—
2
—
17 IM
f
ör
b.
—
12
—
4
—
—4
1 lif
—
8
—
—
—
3
—
8
—
1 lif
1
—
—
—
2
—
1
—
100 R:dr v.
20
f
r i
a
20
—
—
100 R:dr v.
33
16
—
1
—
—
33
16
—
1 lif
—
4
—
—
1
6
—
4
—
1 K
_
12
—
—
—
6
—
12
—
1 lif
.—
18
—
—
—
6
—
18
—
1 lif
—
10
—
.—
—
5
—
10
—
1 lif
36
—
—
1
2
—
36
—
1 lif
—
?4
—
—
—
9
—
24
—
100 R:dr v.
30
—
1
—
30
1 K:na
^
24
—:
—
—
6
—
2»
—
1 K:na
1
—
—
1
6
1
—
—
1 lif
—
3
—
.—
—
3
—
3
—
1 lif
—
3
6
—
—
4
—
3
6
1 lif
f
ör
b.
16
f
ör
b.
1 lif
6
—
—
—
16
6
—
—
1 lif
6
—
—
16
—
3
—
1 lif
f
ör
b.
1
_
6
24
—
1 lif
f
ör
b.
1
—
—
f
ör
b.
1 aln
_
4
—
2
.—
5
—
1 aln
__
8
—
—.
—
6
—
6
b.
1 aln
f
ör
b.
—
—
3
f
ör
1 aln
f
ör
b.
5
f
ör
b.
1 aln
f
ör
b.
—
—1
5
—
12
—■
100 R:dr v.
f
ör
b.
1
—
—
f
ör
b.
1 aln
f
ör
b.
6
f
ör
b.
1 aln
f
ör
b.
—
—
6
—
36
—
1 aln
f
ör
b.
—
—
4
f
ör
b.
1 aln
f
ör
b.
—
—
2
f
ör
b.
1 aln
—
32
—
—
1
6
—
24
—
1 aln
f
ör
b.
—
1
6
—
24
—
1 aln
r
ör
b.
—
1
6
f
ör
b.
r
16
16
11
12
4
4
2
4
3
16
16
32
6
r i
11
11
tt
1
—
11
—
—
32
—
8
—
16
—
—
2
2
24
—
—
24
—
.6
—
20
—
12
6
1
—
8
—
32
—
32
—
—
24
1
—
—
32
—
—
12
—
1
i5
—
5
—
3
5
—
5
5
—
-
5
—
—
6
—
12
—
12
—
4
—
5
—
16
—
•—
—
6
—
16
—
•—
24
—
—
36
—
—
•4
—
—
16
—
—
1
6
33
16
—
—
16
—
■—
3
—
2
—
—
33
24
16
—
30
—
—
33
16
—
20
—
.—
2
5
—
■—
8
—■-
1
—
—
10
33
16
—
—
4
—
—
12
—
—
18
—
—
10
—
—
36
—
—
24
—
30
—
—
36
1
24
—
—
6
■—•
—
3
6
10
32
6
—
3
—
—
6
'J4
(
ör
b.
—
5
—
—
6
—
—
6
—
.—
8
_
—'
12
—
33
16
-
f
ör
b.
—
36
—
f
ör
b.
f
ör
b.
—
24
—
—
24
—
f
ör
b.
16
33
10
10
10
10
12
12
l6
16
32
6
r i
tt
11
r
r i
r i
a
a
tt
3
11
tt
.6
— 4o
kile:
|
Flanell
— —
23 aln.
1 aln
f
ör
b.
—
—
3
—
10
—
f
ör
b.
v
—
IO
—
1
Flaggduk och Quinette . . .
— —
764 aln.
1 alu
f
Öt’
b
—
—
i
•—
3
—
—
3
—:
I
—
—
—
‘
r i
a
Halfylle: Flanell
— —.
— —
1 alfi
f
ör
b.
—
—
3
f
ör
b.
f
ör
b.
I
—
10
—
J
andra slag ej specificerade
— —
— —
1 aln
f
ör
b.
—
—
3
—
8
—
* f
r i
a
—
8
— i
f f
r i
a
Linne och Hamp:
I
Kammarduk och Batist . . .
645 alu.
— —
1 aln
—
16
—
—
i
—
—
16
—
—
36
■ i
1
Segel och Tältduk
— —
29,397 aln.
1 aln
f
ör
b.
—
—
3
—
8
—
—
8
1
)
Zink, Tutancgo och Spiauter:
80,435 U
333 U
1 ,»
oarbetad och i plåtar . » . .
—
—
5
-
i
?—
—
2
-f
—
i
'—
—
2
—
—
i
arbetad
538 U
— —
1 U
—
2
—
-
i
—
2
—
f
r i
2
—
f
r i
Ångmachincr
— —
— —
100 R:dr v.
15
—
—
1
—
—
15
—
—
f
r i
a
15
—
—
f
r i
a
Ägg . . t
— —
1 tjog
—
6
—
—
—
2
—
6
—
—
—
•2
—
6
—
—
2
—
6
—
f
r i
a
Ättika: Cider
1,502 k:r
— —
1 K:a
—
5
—
—
—
2
1
Vin
5,094 k:r
— —
1 K:a
—
8
—
—
—
3
>
8
—
f
r
i
\\
8
—
f
r
i
Öl
663 k:r
— —
1 K:a
—
4
—
—
—
i
J
IJ
Anm. I anseende till dels förändrad qvanlitets-beräkning ifrån värde till mått, mål eller vigt o. s. v., hvilket inträffar nied följande varor, nemligen:
Bränvin: Sprit för beredning af luktvatten
Flätor lill hattar
Glas, Ljuskron- ,
Jern, allt annat gjutet arbete ej specificeradf.
Luktvatten.
Mattor af Strå eller Rötter
Metaller, andra arbeten med eller utan förgyllning, försilfring eller plätering
Munlack
Perukmakare-arbeten
Plymer
Salt, medicinskt, artificiell
Skomakare arbeten
Sköldpadd arbetad
Spetsar, Uddar och Blonder
Tapeter, andra slag än Gobclins
Ur, FickVisit-kort
Väfnader:
Kläde och Dråp
Dräll och Damast
dels olika benämningar, förekommande under Trädvaror och Väfnader, hafva icke alla varuartiklar för hvilka Utskottet föreslagit annan tullbehandling , än
l83o ärs Taxa innehåller, kunnat i förestående Tabell upptagas.
De Väfnader för hvilka införsel-tullen är bibehållen vid samma belopp som Taxan utsätter, hafva, till undvikande af vidlyftighet, blifvit uteslutne,
ehuru de alla äro förcslagne till fri utförsel.
STOCKHOLM, 1834. P. A. Norstedt & Söner> Kongl. Boktryckare.
BcviUni»£'~T]tskotttts
i
N:o 40.
Ankom till Exp-Utsk. den 21 Nov.
Memorial, i anledning af från Höglo fl- Ridderskapet och Adeln
erhållen åtter remiss å Utskottets Betänkande JS/:o 36, angående
verkställigheten af Rikets Ständers beslut, att Sportlarne
inom Kongl. Maj:ts Cancellie hädanefter skola utgå till Kronan
såsom Charter Sigillatce-afgift.
Enligt ankomne Protocolls-Utdrag af den ayrde och 3o:de sisllidne
October samt den Gite innevarande månad, hafva Högvördige Preste-Slåndet,
Vallofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet bifallit ofvannämnde
Betänkande, hvaremot, inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln, sorn
under den 7 i sislberörde månad återremitterat samma Betänkande, Herr
af Sillen, Lars, vid den af Utskottet föreslagne control i afseende på upphörds-sältel
anmärkt, alt de anteckningar, hvilka af vederbörande Expeditlons-Chefer
inom Kongl. Majlis Cancellie borde årligen insändas lill Kongl.
Stals-Contoret, för att i Hufvud-boken öfver Charlae-Sigillatas-uppbörden
under serskild rubrik ingå, skulle, begagnade efter Utskottets afsigt dermed,
i veikställigheten föranleda dertill, att bemälde Expeditions-Chefer blefvo
redovisande inför Kongl. Stals-Contoret, samt borde erhålla livar sin serskilda
Conto i llufvudboken, till förekommande hvaraf Herr af Sillen föreslagit
d< n förändring uti det af Utskottet uppgifna sätt för stämplade poppel
s-upphöiden och dess redovisning inom Kongl. Majus Cancellie, att
Kongl. Stals-Contoret, som, enligt 16 §. i det redan godkända förslaget till
Charlae-Sigilialae-Författning, hädanefter, likasom hittills, egde att antaga en
eller flere Chartae-Sigillatas-Försäljningsmän i Stockholm, borde förordna den
person, hvilken, emot borgen och under U j > p boril s ma 1111 n - a ns va r, må på
credit utbekomma erforderligt stämpladt papper för Kongl. Majlis Cancellie,
och derlöie lill Kongl. Stals-Contoret afgifva redovisning inom samma tid,
som rcdogörelsei lie för stämplade pappers-uppbörden i Länell böra vara insände
och vid lika äfventyr, samt att denne Försäljningsmans redogörelse
skulle så uppiätlas, att den utvisade uti serskild column den vanliga stämplade
pappers-afgiften, och uti en annan column den afgift, som utgjorde
bihang tili R. St. Fröt. i81>4. 5 Sami. r A f cl.
ig:de, Häftet.
2
Bevillnings-Vtikottets Memorial N\o 46.
ersättning för Cancellie-Gebiihren, allt enligt det formulaire Kongl. StalsContoret
egde att dertill meddela; oell borde en slik redogörelse verificeras
med de af Utskottet föreslagne Antecknings-listor från så väl Kongl. Maj:ts
Justitife-Revision som andre till Kongl. Maj:ls Cancellie börande Afdelningar,
uti hvilka listor borde utsättas hvad uti öfrige, utom Fullmagter och
Constitutorial , utgående Expeditioner bestämde beloppet af stämplade
pappers-afgiften; hvarjemte Herr af Sillén ansett ersättningen för det besvär
och det ansvar, som med ifrågavarande uppbörd och redovisning blefve
förenad, böra bestämmas till en provision af 2 högst 3 procent af försäljnings-beloppet,
att af Redogöraren uti afgifvande räkningen afföras. På
grund af dessa anmärkningar, deruti Herr von Hartmansdorff instämt, har
Herr af Sillén hemställt, att, i händelse Utskottets Betänkande N;o 36 redan
blifvit af de 3 ofrälse Stånden bifallet, så att bans förslag icke skulle
kunna såsom ett tillägg komma under pröfning, enär det icke innefattade
någon egentlig förändring i ett redan faltadt beslut, detsamma då matte få
anses och behandlas såsom en af Utskottets berörde Betänkande föranledd
ny motion.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, har Utskottet väl
funnit, att, sedan dess Betänkande N:o 36, på sätt ofvan är anförd!, blifvit
af 3:ne Riks-Stånd bifallet, detsamma, enligt y5 §. Riksdags-Ordningen, måste
anses såsom Rikets Ständers beslut, och att, till följd deraf, Herr af
Silléns anmärkningar, i sådant fall som delta, icke, med anledning af 56 §.
Regeringsformen, kunna såsom en ny motion till pröfning upptagas; men
då Utskottet icke kunnat underlåta erkänna, att det förslag, Herr af Sillén
uppgifvit, synes hafva skäl för sig, har Utskottet ansett sig böra deråt lemna
en serskild uppmärksamhet. Utskoltet bar såluuda funnit, att, enligt 16
§. uti nu gällande Chartae-Sigillatae-Författning, sorn redan är af Rikets Ständer
antagen att i denna del äfven hädanefter blifva gällande, det icke bör
kunna betagas en Tjensteman, hvilken dertill kan varda utsedd inom hvarje
Afdelning af Kongl. Majrts Cancellie, alt med samma skyldighet i afseende
på borgens ställande, ansvarighet och redovisning, som för uti samma §. uttryckligen
nämnde Embets-Verk och Embetsman är föreskrifven, på credit
uttaga stämpladt papper och vid redogörelsen derför sig till godo beräkna
den provision, som i 17 §. af berörde Författning är bestämd, eller 4 procent
af det åtgångna stämplade papperet. Om nu Kongl. Majit, vid pröfning
af den underdåniga hemställan, som, i följd af Utskottets Betänkande
N:o 36, kommer att ske, skulle finna de af Utskottet föreslagna åtgärder i
Ihi/jUftiiigi-TJtykottets Memorial A':o ^6,
3
afseende | å con trolén för det stämplade papper, hvilket kommer att användas
i stället för Cancellie-Gel) ii lirén, medföra de olägenheter Herr] af
Sillan befarat, har Utskottet fullkomlig anledning förmoda, att cn förändring
härutinnan af Kongl. Maj:t i Nåder vidtages, i hvilket fall Kongl.
Stats-Contörel ulan tvifvel blir i tillfälle att i ämnet sig yttra , samt dervid
framställa ett sådant förslag, som, utan att rubba de af Rikets Ständer
! oslntade hufvudgrunder för control och redovisning, kan leda till det änamål
Herr af Sillén åsyftat, eller alt förekomma öfverflödig vidlyftighet.
Emedlertid har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka någon serkild
åtgärd å Rikets Ständers sida j afseende på detta af tvenne Riksstånd
redan afgjorda mål.
Stockholm den 21 Nov. 1804.
STOCK Ji O L M , i 834 ; lios J. A. W a i, i.néir.
