# ID: svediakorp-gov2016
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 104,634
# sentences: 2,797
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
UITUU »t&S-SUåattSM
B B D 'J' 0 £! D L !■
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm,
Aren 1834 och 1835.
,  .—C
FJERDE SAMLIN GEN.
1= Ä f ti 11n t n q t n:
Stats-U t skottets Memorial, Utlåtanden och Be
länkanden.
Stoty-Vtikwas Betänkande Is.* 435-
i
N:o 435.
Ankom till Ex,p.-(Utsk. deni April.
Betänkandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse ^angående
afsöndring af Barnarps V råd) ende-Pastorat från lieetors-beställningen
vid Jönköpings Skohij och flera till löneregleringen
vid B-ikets Elementar-Läro-Verk hörande f rågor.
(U. A.)
Sedan Kongl. Masj:t, på grund af Läro-Verks-Comitcens oell Skol-Revisionens
sammanstämmande tillstyrkande, att Praebende-Pastorat, Cornå
ministraturer och andra Prest-sysslor mätte från alla Lärare-beställningar
vid Skolor skiljas, i sammanhang med Dess Nådiga Proposition om StatsVerfcets
tillstånd och behof den 23 Januarii 1834» under litt a, b, c och
d uti ett samma Proposition bifogadt Protocoll öfver Ecclesiastik-ärenden,
till Rikets Ständer gjort framställning ej mindre om Skol-praebendens afsöndring
och indragning, än ock rörande åtskilliga andra, på löne-regleringen
vid Elementar-Läroverken inflytande egande ämnen, men Rikets Ständer
härom icke fattat något beslut; så har Kongl. Maj:t, med ytterligare anledning
af Wexiö Consislorii underdåniga anmälan, att Barnarps PiaebendePastorat
emedlertid blifvit ledigt, genom högstberörde, till Stats-Utskottet
under d. 7 Febr. detta år aflåtne Nådiga Skrifvelse, sorn igenfinnesi t Sami.
1 Afdeln. under N:o 71, ånyo fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på behofvet
att besluta i afseende på den under punkten c otnförmälda fråga ,
rörande Skol-Praebendens indragning; hvarjemte Kongl. Maj:t förklarat Sig
vilja inhemta Rikets Ständers mening om begagnandet, för den nya löneregleringen
vid Elementar-Läroverken, af vissa besparingar, sorn dervid kunna
göras och hvarom handlas i punkterna a, b och d.
Utskottet, som vid besvarandet af återremissen å Betänkandet N:o .88,
angående regleringen af Tionde Hufvud-lileln, uppgifvit anledningen live «
för Utskottet icke i sammanhang dermed vidrört nämnde punkter, får nu,
till följd af Kongl. Majus genom liögstberörde Skrifvelse, förnyade fram
-
Hihang tilt R. it. Vrot, i834 *(,L i835. 4 Sami, 1 Aji. 4 Bandet*
usta Häftet. t
2
Stnts-Utskottets Betänkande Aho 43 ■>
ställning, öfver dem afgifva yttrande, i den ordning de uti samma Nådiga
Skrifvelse om förmälas.
Hvad således först angår frågan, att Praebende-Pastorat, Comministraturer
och andra Prest-sysslor må från alla Lärare-beställningar vid
Skolor skiljas, så har Utskottet skolat upplysa, aft dylika lägenheter utgöra
endast fyra stycken, nemligen Orlunda Pastorat lill Wadstena Skola, Ekers
Pastorat till Örebro dito, Barnarps dito till Jönköpings Skola, samt Hyllie
och Bunkeflods Pra&bende till Malmö Skola.
Utskottet, sorn af handlingarne inhemlat, att det sistnämnda redan för
everldliga tider är Malmö Skola afhändt, utan att den till Skolan derifrån
utgående årliga afgäld, i penningar per medium beräknad lill 225 R:dr 36
sk., af behofvet påkallas såsom löne-tillökning för Kyrkoherden vid berörde
Pastorat, inser väl rigtigheten af den princip, som ligger lill grund för
förslaget om indragning af Skol-Pfasbenden; men så länge man på annan
lämpligare väg icke kan bereda Skol-Staten några större tillgångar, hvilkas
Behöflighet Utskottet anser ådagalagd bland annat deraf, att, enligt nu gällande
lönings-stat, Rectorer vid högre Lärdoms-Skolor i allmänhet icke åtnjuta
högre lön än 720 R:dr, finner Utskottet, för sin del, frånskiljandet af
nämnde 4 Prsébenden icke vara af någon väsendtlig nytta, men väl medföra
ålskillige olägenheter, hvaribland må nämnas otillräckligheten, efter de
Utskottet meddelade beräkningar, af Pastors-inkomsterne i de 3 förstnämnde
Pastoraten, örn Skol-syssloi ne derifrån skiljas. Utskottet, som på grund
häraf anser tiden ännu icke vara inne för verkställigheten af förslaget om
Praebende-Pastoratens skiljande från Skol-sysslor, hemställer:
alt vid hvad derom nu är förordnadt och gällande må ännu tills
vidare förblifva.
Dernäst förekommer till besvarande de uti punklerne a och b innefattade,
af Consistorierne i Westerås och Götheborg gjorde framställningar,
att åtskilliga fördelar, hvilka Gymnasii- och Skol-Lärare åtnjuta , må från
Beräkningen af deras löne-inkomster undantagas; neli anser Utskottet nödigt
att, till lättnad och upplysning vid afgörandet, här införa ordalydelsen af
nämnde punkter.
”Underdåniga framställningar hafva blifvit gjorda af:
a) Consistorium i Westerås, alt enskilda bidrag, och af Consistorium
i Götheborg, att boslälls-rum och hushyres-medel , hvilka Gymnasii- och
Skol-Lärare å njöte, måtte från beräkningen af deras löne-inkomster undantagas;
men Kongl. I\la.j: t fann, den 21 Sept. i833, desto mindre skäl alt, e
-
Stats-Utskettets Betänkande N:o 435.
3
mot Stats-Contorels underdåniga afstyrkande, bifalla denna begäran hvad
Interims-staLen beträffade, sorn dylika anslag, utgörande, jemlikt StatsContorels
uppgifter, i medeltal för åren 1826—i83o, inom Stiften, 9,268
R:dr 33 sk. 10 r:st och uti Hufvudsladen 3,647: 4[> 2-5 eller tillsammans
12,916: 27., redan blifvit, vid upprättandet af 1819 års Inlerims-stat, lagné
i beräkning, på den grund, att en hvar skulle, utan afseende på de fonder,
af hvilka lönerne ulginge, förhjelpas till det fastställda, efter lillgångarne
beräknade minimi-beloppet af löne-inkomst, och som afräkningen af ifrågavarande
bidrag skolat, såsom beräkningarne utvisa, göra den nya In terim sstatens
utförande overkställbar^ och
b') från Westerås Consistorium och till en del jemväl af Consistorium
i Götheborg, att Gymnasii- och Skol-Lärares behållning både af Prrebende-pastorat
och af Praebende-hemm ans afkastning tillika måtte fiån Im
terims-statens tillgångar afdragas, samt löne-förhöjning, utan afseende å dessa
inkomster, tilldelas innehafva!ne, såsom åt deras med Praebende-pastorat
eller Pinebende-hemman icke försedde vederlikar. Detta af Stats-Contoret
bestridda yrkande kunde Kongl. Maj:t, af enahanda skäl, som i nästföregående
fråga finnes anfördt, icke bifalla. Likväl då den af Skol-Revisionen för
Elementar-Läroverken föreslagne staten skulle, örn alla de påräknade till—
gångai ne in1flöte, och om åtskillige uppgifna Skolor inskränktes, kunna, på
säll beräkningarne utreda, införas antingen för berörde enskilda anslag eller
Pi asbende-anslagen, utgörande för sig 15,8 ro: 28. 2,, men icke om bägge dera
samfälldt undantoges; så hade Kongl. Maj:t, den 21 Sept. sistl. år, beslutat
meddela Rikets Ständer både förenämnde anspråk och de från Stats-Conloret
inkomna uppgifter, på det alt Rikets Ständer mätte ega tillfälle att sig
deröfver yttra, i sammanhang med frågan om fortfarandet af det vid sista
Riksdag Elemenlar-Läroverken beviljade anslag, 42>ooo R:dr, och för den
blifvande ständiga staten bevilja de förhöjningar i anslagen , som möjligen
behöfdes, i den nion undantag af förrberörde tillgångar ansåges böra
ega rum.”
Efter hvad Utskottet tror sig finna, innefatta dessa framställningar
af Consistorierne i Westerås och Götheborg den gemensamma syftning, att
Lärarne vid Elementar-Läroverken skulle af Slals-Verket förses med det uti
I-nterimsstaten för hvarje bestallning föreslagne löne-belopp, oberäknadt de
serskilda förmoner af Praebende-pastorat, Praebende:-hem man, hushyra, m.
m., som dervid kunde vara förenade; men, utom att denna grundsats skulle
leda derhän, att Lärare-beställningar, vid hvilka inkomsterne genom dy
-
4 ' StMs-UtsiotFV Betiinkande Nio 43?*
lika serskilda förmoner redan aro ganska betydliga oell vidia Öfverskjutande
hvad vid Interims-stätens uppgörande ansetts Böra såsom» lön skäligen bestämmas,
icke dess mindre skulle förses med ytterligare löne-anslag, eller
skillnaden emellan den hittills pä lönen» anvisade Krono-tionde-spanmäk, och
det ininimi-belopp deraf, sorn vid' inlferims-regleringens uppgörande blifvit
fastslälldt; så har Utskottet af de detsamma lillhandakomne handlingar i ämnet
inhemtal: att, vid de åren 1819 och 183r verkställda löne-regleringarne, omnämnde
serskilda förmoner lagils i beräkning*' att de derigenom uppkommande
Besparingar äro påräknade för aflönandet af ett icke ringa antal ännu
ej tillsatte Lärare vid Elementar-Läroverken, såsom Lärare i moderna
språken, gymnastik m. m., och att, såvida denna hufvudgrund för löneregleringen-
rubbas, dfen i de fleste delar redan verkställda organisationen af
Elementar-Läroverken icke kan bestå, utan så framt ett motsvarande bidrag
af Rikets Ständer anvisas. Af dessa skäl, ocb- enär det icke lärer kunna
nekas, att, då Rikets Ständer vid sisla Riksdag tills vidare anslogos,
och vid denna Riksdag på stat uppförde de för Elementar-Läroverkens reglering
äskade 42>°00 E:dr, sådant skedde under förutsättning, att denna
reglering med ett så betydligt årligt bidrag kunde lillvägabringas-, och att,,
genom en-jern ma re fördelning af tillgångarna,., allas billiga anspråk skulle
Blifva uppfyllde, anser Utskottet of vanberörde,. af Consistorierne i Westerås
otdi Götheborg gjorde framställningar rätteligen hafva blifvit ogillade,
och tillstyrker Rikets Ständer att, till svar i detta ämne,, i underdånighet:
yttra dén grundsats:
att, vid» bestämmandet af Gymnasii^ och Skol-Lärares löner, böra»
i beräkning tagas alla serskilda löne-förmoner af Praebende-pastorat,
Pfajbende-hemman; liemmans-räntor, embets-gårdar, boställen
eller vederlag, tomter och jordar ellfer andra lägenheter, bonings-rum,
hushyror oell enskilda anslag, mi nu, och, med undantag
endast af Rectorernes embetsgårdar, fria bonings-rum eller
motsvarande liyresmedel, hvilka icke heller hädanefter Böra i beräkningen
ingå; äfvensom med enskilda dönationer, i Händelse dessa
skulle vara-så betydliga; att den donerade fondens afkastning vo--  re större än lönen å stati och alltså donations-gifvarens vilja tydligen
varit, att åt en viss Lärare-Befattning bereda en högre inkomst»
bör sålunda förhållas, att innehafvaren af' en dylik' donation
väl icke må uppbära» den å stat uppförda lön, men deremot
icke vidkännas» något afdrag för det belopp,, hvarmed donationen»
ofverskjuter samma lön,.
$tats-XJl skot tets Betänkande AIlo
5-
Elnn*u Utskottet, för bedömandet af detta ämne i sin fullständighet,
funnit sig föranlåtet af lönings-staterne taga kännedom, oell äfven af dem1
hem tat stöd1 för den här ofrun tillstyrkta beräkning och jemnare fördelning
af Lärarnes lönings-vilkor, har Utskottet dock ansett sig så mycket mindre
böra ingå i någon granskning af, eller yttrande öfver deni, sorn dels de blott
»ro ad interim gällande, och dels den Nådiga Skrifvelse!! derom icke innehåller
någon- framställning. Likväl och då tillgångarnes tillräcklighet beror,
lili hufvudsaklig del, på grunden för lönernes bestämmande, samt de Consistorier,
öfver hvilkas anspråk Kongl. Majit önskat inhemta Rikets Ständers
mening, synas hafva åsyftat bibehållandet af nu existerande väsendtliga oli
k het emellan lönerne inom samma grad, tror Utskottet det’ åligga Rikets '
Ständer att äfven, i detta hänseende, bestämdt uttala sin åsigt, och tillstyrker
Utskottet Rikets Ständer att äfven för sin del, gilla oeh i underdånighet
yttra den af Skol-Re visionen antagne grundsats:
att för lika befattningar inom Elementar-Läro verken öfver hela
Riket böra vara lika löner, dock så, att Lärarne inom hvarje tjenstegrad
få, i lika förhållande, de äldre större och de yngre mindre
löner; med iakttagande likväl äfven härvid, af ofvan omnämnde
undantag, i afseende på Rectorernes boställs-rura eller hushyror
och på enskilda donationer, hvilka gifva större afkastning än
lönen å stat.
Litt. d, hvaröfver yttrande jemväl skall afgifvas, är af följande lydelse:
"”Från Carlstads, och till en del äfven från Hernösands Consistorium
Sfr framställning gjorda alt de Gymnasii- och Skole-Lärare-löner, hvilka i
förening med enskilda anslag, Prasbende-pastorat, Praebende-hemman, eller
dessa oberäknade, redan öfverslege de i Kongl. Brefvet den 22 Dec. i83r'
utsatte belopp, icke måtte vid innehafvarnes afgång nedsättas till de summor,
nya staten, enligt samma Kongl: Bref, bestämmer. Sedan Stats-Contoret
bestridt äfven detta påstående, genom bifall hvartill dej för ElementarLäroverken
påräknade tillgångarne skulle minskas, i Stiften nied 3,oÖB: 36.
11., och i Hufvudstaden med 697'R:dr ii r:st, beslöt Kongl. Majit, dkn 21
Sept. sistl. år, att till Rikets Ständer jemväl öfverlemna detta anspråk, för
att öfvervägas i sammanhang med frågorna om de enskilda anslagens och
Prsebendenas undantaganda från den ständiga löne-regleringen, på det alt:
dé ytterligare tillökningar i anslagen, sorn af en sådan minskning i de på--  räknade tillgångarne skulle föranledas, måtte,*om den ansåges lämplig,], äf--  ven varda bevil jade*.”
6
St 11 s-\Jr skottets Betänkande N:o
För den del af ifrågavarande, utaf ofvannämnde 2:ne Consisforier
gjorda framställning, som kan afse grunden för lönernas bestämmande, får
Utskottet åberopa dess bär lörut, i anledning af punkterna a och b, af^iflie
yttranden; och beträffande tiden, då lönerne skola bringas i öfverensstämmelse
med den fastställde staten, samt besparingarne alltså skola taga
sin början, och hvilken nämnde Consistoriel’ hemställt icke måtte vidtaga
vid nuvarande innehafvares afgång, så kan Utskottet icke understödja denna
hemställan, såsom läggande hinder i vägen för verkställigheten af den
beslutade organisationen, utan tillstyrker Utskottet Rikets Ständer alt i detta
hänseende yttra:
att de löner, hvilka i förening med enskilda anslag, Praebendepastorat
och Prasbende-heraman, m. m., eller dessa oberäknade, redan
öfverstiga det löne-belopp, som för befattningen bestämmes, böra,
”vid först inträffande vacance,” till sådant belopp nedsättas.
Vid en sådan allmännare reglering, skola tvifvelsutan sådana fall inträffa,
då antagne allmänna grunder icke till alla delar kunna tillämpas;
utan der förekommande serskilda förhållanden göra ett undantag eller en
modification nödvändig; och det är med hänsigt härtill Utskottet slutligen
tillstyrker:
det Rikets Ständer må till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna
att, efter det vederbörande Stifts-Styrelser blifvit hörde, låta
uppgöra och definitivt fastställa Slaten för Elementar - Läroverkens
personal.
Stockholm den i April 1835.
Reservationer:
af Herr Oxehufvudj G. A.j ”Emot den delen af Högloflige Stats-Utskottets
Betänkande, som omfattar frågan rörande Prabende-pastoraters, Comministraturers,
och andra prest-sysslors afskiljande från alla Lärare-beställningar
vid Skolor, får jag reservera mig.
De P raebende Pastorat, som härvid komma i fråga, äro följande:
Orlunda pastorat vid Wadstena .... 158: 41 * 2-
Ekers D:o vid Örebro .... 76: 10. 9.
Barnarps vid Jönköping ..... 5o: 6. —
Hyll ie vid Malmö, inbringande 225: 36., är redan, genom
en af Kongl. Maj:t fastställd convention, afsöndradt
hvarföre det ej i beräkningen bör upptagas.
Summa 2,85: 9. 11.
Stats-TJtskottets Biubikandc Nio 435»
7
Erkänner ninn nu nyttan och nödvändigheten af, att skilja Reetorsoch
Pastors-befattningarne såsom varande till sin natur hvarandra olika, och
till hvars samvetsgranna skötande, hvar för sig erfordras en daglig och
stundelig eftersyn och omtanka, så lärer man väl ej kunna, bestrida att den
ofvanstående ringa summan af a85: g. 11. icke rimligen borde hindra
tillvägabringandet afen mera ändamålsenlig organisation utaf dessa olika dock
maktpåliggande befattningar, hvilka för närvarande äro åt en enda person
anförtrodde; ännu mindre hade jag förmodat, alt man skulle såsom skäl
emot denna reform anföra summans obetydlighet. Visserligen är det törliända
icke så ovanligt, alt det Högloflige Stats-Utskottet erkänner rigtigheten
af en princip, och icke destomindre afstyrker densamma vid tillämpningen;
men vid få tillfällen synes det mig, som Utskottet underställt Rikets
Ständers pröfning en större motsägelse: att, vid en erkänd nyttig reforms
afgörande, afstyrka densamma, just derföre, att inga djupt ingripande
financiela hinder förefinnas emot samma reform, är någon ting sällsynt,
äfven under innevarande Riksmöte.
Som ej mindre Läroverks-Comileen, än Skole-Revisionen tillstyrkt indragningen
af Skol-prasbenden, samt Kongl. Majrt, jemte, förklarandet, att
Kongl. Maj:t ansåg denna förändring nyttig så för Skolorne som Församlingarne
tillkännagifvit, att den ständiga löne-regleringen för Eiemenlar-Läfoverken
ännu icke är uppgjord och att, genom skeende indragningar eller
uppkommande besparingar, tillgång utan tvifvel skall beredas för betäckande
ej blott af den genom indragningen af Barnarps pastorat uppkommande
blist, utan af hela den mindre betydliga summa, 285: g. 11., sorn ifrågavarande
slags Praebenden, Hyllie undantaget, inbringat åt Elementa r-Läroverken,
så hade Afdelningen föreslagit Utskottet alt tillstyrka Rikets Ständer
,
att äfven för sin del gilla den princip att Prasbende-pastorat,
Comministraturer och andra Prest-sysslor böra skiljas från alla
Lärare-befattningar vid Skolors samt att således Barnarps pastorat
nu, och öfrige Skol-pifebende-lägenheter, då de blifva ledige,
må till Stiften återfalla;
Hvarjemte Afdelningen föreslog:
att ersättning till Skolorne för de Picebenden, som sålunda indragas,
må, på sätt i Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse är antydt anvisas
å de för löne-regleringen vid Elementar-Läroverken disponible
tillgångar.
,&
Stat s-Ut skatt-ett Betänkande K-.o 455.
Dessa förslag blefvo, efler skedd omröstning med Bine rosters pluralitet
af Utskottet förkastade, men då jag icke destomindre tol far alt anse
dem välgrundade och öfverensstämmande med lidens fordringar, yågar§ jag
dessa förslag vördsammast underställa -Rikets Ständers pröfning/’
Herr Friherre T'ersmeden, Herrar af Billbergh,, Peijron och Borman
hafva instämt i det uti ofvanstående reservation intagne förslag, att Pirejjende-pastprat,
Comministraturer och andra Prestsysslor böra skiljas ifrån
alla Lärare-befattningar vid Skolor, samt alt ersättning derföre må tagas
af Elementära-Läroverkens disponibla tillgångar;
samt af Doctor /föwr/m: ''Hufvudsakligast för att fästa uppmärksamheten
på de egna och besynnerliga förhållanden, hvarunder denna fråga uppkommit,
och af Utskottet blifvit utsträckt vida öfver och utom Kongl. Maj.'ts Nådiga
afsigt, är det jag begagnar reservations-rätten. Mina uppgifter åro
hemtade ur. det Stats-Råds Protoeojl öfver Ecclesiastik-ärenden, hvilket finnes
bifftgadt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående Stats-Yerkets tillstånd
och behof af den 22 Jan. i834*
Den summa af 42,000 R:dr, sorn Kongl. Majit äskade och Rikets Ständer
■beviljade till lpnförbättring för Elementar-Läroverken, var berntsd från
Liäroverks-Cpmitiéens förslag och beräkningar, samt det inbördes förhållanda
emellan behof och tillgångar densamma uppgifvit. Såsom allmän grundsats
hade nämnde Comité antagit, att från beräkningen ;borde uteslutas
älla de serskilda löne-förmoner af Prabende-pastorat, hemman, räntor, dojrationer
med flere föcala fördelar, sorn Skole- oeh ^Gymnasii-Läcare åtnjuta,
och afseende vid fördelningen .endast fästas vid spanmålen .giler det
.egentliga Stats-anslaget, sopi för lika befattning borde, .oberoende af desse
bi-fördelar, öfver hela Riket bestämmas till lika belopp. Men då det beviljade
anslaget skulle af Kongl. Majrt fördelas, visade sig dels ökade, ,af
Lärpverks-Comitéen icke påräknade bebpf» dels voro „en de.l af tillgångarna
icke genast disponible. Jkist blef häraf en nödvändig följd ooh löneförbättringen
kunde .ipke verkställas på det sätt och till den .grad LäroverksComitégn
föreslagit. Det ,v^r af denna anledning Kongl. Majrt fann Sig föranlåten
till en del frångå Comitéens grundsats, och under den 22 Dec.
i83i stadga, att, med undantag af Rectprernes .embetsgårdar, skulle alla
serskilda döneförmoner af Prsebende-Pnslorat, hemman m. m. beräknas
innehafvagrne såsom inkomst och betaga, dem eller förminska den löneförbätiring,
hvilken förutan dylika förmpner bort tillfalla dem. Emot .detta Nå^
diga stadgande gjordes underdåniga framställningar af Consistprjerne i We?
.sterås
Stnts-UtsXottcts Betänkande Niö
9
»lerås oell Götheborg, under yrkande, dels alt enskilda bidrag, dels all afkortning
af Prasbende-pastorat och hemman, måtte från Interims-statens
tillgångar afdragas samt löneförhöjning, utan afseende å desse inkomster, tilldelas
innehafvarne. Kongl. Maj:t fann Sig härtill icke kunna lemna bifall,
enär den nya Jnterims-statens utförande derigenom skulle göras overkställbart.
Då likväl vid de sedermera af Kongl. Stats-Conloret uppgjorda beräkningar,
det visade sig, att eli öfverskott af 18,919 hulr 4a sk. uppkom
på Interim s-staten, och alt den af Skol-Revisionen år i83a föreslagna Stat
skulle kunna införas, äfven om några, men icke om alla af nämnde bifördelar
från tillgångarne afdrogos, så beslutade Kongl. Maj:t, uppå föredragning
af Stats-Secreteraren för Ecclesiastik - Ärendena, den 18 Jan. i834,
att meddela Rikets Ständer förenämnde anspråk, jemte Stats-Contorets uppgifter,
på det att Rikets Ständer måtte, i sammanhang fned det redan beviljade
anslaget, deröfver yttra sig, och, i händelse af bifall, ytterligare anslå
hvad som genom dessa afdrag komme att brista uti de för Interimsstaten
påräknade tillgångar. — I sammanhang härmed beslutade Konglj
Maj:t jemväl till Rikets Ständer hänskjuta så väl frågan om Preebende-pastoraters
frånskiljande vid Skol-sysslor, som den serskilda af Consistorierne
i Carlstad och Hernösand väckta, om oförminskadt bibehållande af de högra
spanmåls-belopp, som vid ett eller annat Läro-verk förefinnas, och hvilket,
enligt Läro-verks Comiteens förslag och Kongl. Maj:ts redan fattade Nådiga
beslut, borde vid innehafvmnes bortgång nedsättas till det maximum a£
spanmål, som för hvarje befattning blifvit bestämdt. Man finner häraf, att
fråga inför Kongl. Majit aldrig uppstått, att ofvanuppräknade bi-förmoner
skulle verka till minskning uti den indelta span målslön Skole- och Gymnasii-Lärare
af ålder åtnjutit, och ännu mindre har Kongl. Majit föreställt
Sig, att någon Lärare skulle kunna aflönas blott och bart genom dylika bifördelar,
och dess vid stifningen anslagna lön indragas. Enligt Interimsstaten
skola desse bi-förmoner väl beräknas och verka, att löneförbättring
('del i det nya anslaget) betages eller förminskas för deras innehafvare, men icke
ända derhän, att deras primitiva lön nedsättes eller dem frånta^es, och om dess
oqvalda bibehållande hafva Skole-och Gymnasii Lärare uti Interim s-staten redan
erhållit Kongl. Majits Nådiga försäkran. Man finnér ock, alt Kongl.
Maijt icke varit obenägen att bereda Läro-verken den ytterligare fördel förenämnde
Consistoriers underdåniga framställningar åsyftade, och att Kongl.
Majit först varit sinnad, att lill Rikets Ständer öfverlemna dessa anspråk,
äihawi till R. St. Fröt. 1334 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 4 landet
usta Häf tet. 2
IO
St 'ts-Vtslottets. RetJakande Ka 455.
på det att de mätte bevilja dm tillökning i anslag, som deraf Liefve er,
följd» Men vid affaltande af dea slutliga Propositionen, angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, af den 22 Jan. i334» behagade Kongl. Maj:t förklara*
(se 22)* att fråga väl uppstått om desse tillökta utgifter, meri a
Kongl» Majit, för att undvika förhöjd beskattning, icke velat för det nät va
rande föreslå, deta till upptagande pä Stat.. Till följd af denna bestämd'
Nådiga förklaring, hvarken kunde eller borde Stals-Utskottet eller dess Utgifts-Afdelning
iästa afseende på de delar af ett föregående Sta Is-Råd s-P 10-  tocoll, som blifvit af Kongl. Majit suspenderade, och Utskottet hade skälig
anledning att förmoda, det förenämnde anspråk icke, åtminstone vid denna
Riksdag, skulle komma under öfverläggning. Utskottet tillstyrkte helt enkelt,
. att det beviljade anslaget mätte, enligt Kongl., Majlis begäran,, uppföras
på. ordinarie Stat, öfverlemnande ät Kongl. Majit att organisera Läroverken
och dera emellan uppgöra fördelningen. Rikets Ständer hafva långt för detta
bifallit Siats-Utskottets tillstyrkande, och frågan kunde anses å Ständernas
sida definitivt afgjord.
Men genom inträffad vacance vid Rectoratet i Jönköping, fann Consistorium
i Wexiö sig föranlåtet i underdånighet lill Kongl. Majrt hemställa,
huruvida Barnarps Praabende-paslorat skulle fortfarande vid denna tjenst
bibehållas. Denna fråga behagade Kongl, Majit, genom Remiss lill StatsUtskoltet,
hänskjuta, tili Rikets Ständer, och detta tillfälle begagnades att i
sammanhang med1 delta enkla,, lätt afgjprda, och på lön-regleringen föga
inverkande moment c återupplifva alla de öfriga i Stats - Råds - Prolocoliet
för den. 18 Jan. i834. under lit. a. b. och d. upptagne, men genom Nådiga
beslutet den 22 Jan. s. å. suspenderade framställningar.
Hvad mani häraf kunde förmoda uteblef icke länge att öppet framstå,
I stället att inskränka sig till el t kort och enkelt afslagpåde af vissa Consistörier
gjorda och af Kongl. Majit numera till Rikets Ständer hänskjutne
framställningar, omfattade man innom Utskottet det lägliga tillfälle, sorn
yppade sig, att gå utöfver de bestämda frågorna, hvarom Utskottet äfven
ansåg öfverflödigt! taga närmare kännedom och göra. en vid Skol-revisionen
väckt och, ehuru1 med starka reservationer,, genomdrifven, men af
Kongl. Majit hvarken gillad eller framställd, likhets- eller jemlikhets-princip'
gällande,, och hvad sorn väl var vida v ig tiga re, på samma gång
lägga grund till framtida stora, väl icke öppet uttalade,, men icke nog (hdda
och derföre lätt upptäckta, reformer i vårt bepröfvad?, ehuru för tidens
omskapningsbegär misshagliga, Skole- och Kyrko-väsende. För att vinna
den älskade likheten,, skulle Lärarnes Li.förmoner icke beräknas blot t så,
Sitt.-Uiskottcts BatdiiknuJe I\!.o 435.
sorn Kongl. Maj:t redan stadgat, att debetaga elior förminska löne-föi bättring,
utan ända derhän, att de kunna minska* ja helt borttaga de af våra fordna
stora Konungar dem anslagna löner på Stat. Jag hänvisar till tredje och fjerde
punkterna af Utskottets tillstyrkanden. Man gick inom Utskottet summariskt
tillväga. Också medgifver jag, att ett moget och noggrannt pröfvande
af dessa frågor fordrat en längre lid och större moda, än Utskottet
kunde så nära Riksdagens slut deråt egna. Vid föredragning af aldra punkten,
sorn upplager alla de framställningar Kongl, Majit till Ständerna hänskjuta,
hvarinom Utskottet bort inskränka sig, och som jag i syftningen velat
bifalla, ehuru den ingalunda i sitt nuvarande osammanhängande och
motsägande skick bort antagas, kommo äfven de följande punkterna att intagas
uti ja-propositionen och blefvo genom en underbar votering i en massa
bifallne. Den contra-proposition ilerr Lands-Secreteraren Malling föreslog
och den jag biträdde var af följande lydelse:
"Då den nu gällande Interims-staten blifvit uppgjord hufvudsakligen
på de grunder, sorn uti aldra punkten af förslaget till Betänkandet antagas
böra äfven hädanefter göra :sig gällande, tillstyrkes, att Rikets Ständer såsom
svar å den Nådiga framställningen i öfriga -delar un den, sorn redan genom
votering blifvit afgjord, hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla deras
önskan, att berörde Stat tills vidare må få tjena lill efterrättelse; Kongl.
Majit likväl öppet lemnndt att, med bibehållandet af berörde liufvudgrunder,
under liden tillvägabringa de speciela jjemkriingar, sorn uti ett .eller annat
fall Jtunna uf serskilda behof eller omständigheter föranledas."
Härigenom var Kongl. Majlis Nådiga framställning i sin helhet besvarad,
de .af vissa Consistorier väckta anspråk, sorn skulle föranleda till
©kade utgifter, voro underkände, och åt Kongl. Majit lemnad öppen rättighet
att göra de speciela jemkningar, som i ett eller annat fall kunde anses
behöflig». Men denna mening öfverröstades. Fåfängt anmärkte jagi .ätt Utskottet
gick vida utöfver gränsorna af den Nådiga Remissen; alt den stadgade
likhets-principen vöre i rak strid med de grunder, Kongl. Majit vid
liiterims-stalens uppgörande redan antagit; alt Rikets Lärare vöre i allmänhet
nöjda och belåtna med denna Stat, och deruti icke önskade några hufvudsnkliga
-rubbningar; samt att Preste-Slåndet, uti underdånig serskild
skrifvelse, anmält de smärte jemkningar och rättelser man ansåg behöflige.
Dä denna underdåniga -.skrifvelse icke fått dela samma öde, sorn flere andra
under Riksdagen aflåtna, utan, i stället alt medfölja den Nådiga Remissen,
blifvit öfverlemnad till Slats-Contorets bedömande , föreviste jag inom
Utskottet afskrift deraf, men Utskottets fleste Ledamöter ansågo öfverflödigt
Stat s -XJt skottets Betänkande Nv> 4^5.
akt Jerat lemna någon uppmärksamhet. Man åberopade i stället Jen brist
af omkring 32,000 R:dr, som för löne-regleringen skulle förefinnas» och fåfängt
sökte jag upplysa om Jet stora misstaget i denna siffer-uppgift.
Siffran igenfinnes uti Slats-Råds-Protocollet för den 18 Jan. i834,. och
uppkommer då man sammanräknar de i punkterne a, b och d uppräknade
partiäl-summor, eller med andra ord, den utgör lolal-beluppet af alla
de bi-förmoner Rikets Lärare-personal åtnjuter. Deraf hafva likväl redan
omkring 24,000 R:dr ingått i beräkning vid luterims-stalens uppgörande,
så att de betagit eller förminskat löneförbättring för en del Lärare.. Återstoden»
något öfver 8,000 R:.dr, utgöres af de genom desse bi-fördelar öf"verstigande
löner, en del Gymnasii-Lärare uppbära. I stället lör löne-förhättriag»
vill man åstadkomma löne-försä näring. Det är så mycket obilligare»
som» med undantag endast af t v änne Gymnasier, Wexiö och Calmar»
hvarest en ringa andel af det nya anslaget tillfallit Leclorerne, alla de öfriga
icke erhållit snart, sagd t den ringaste lön-tillökning. Nu vill Utskottet
beröfva dem det de hafva af fordna Konungar fått sig anslaget. Skälet
härtill» jag menar det egentliga, är icke öppet uttalad t, ty det inom Utskottet
uppgifna är falskt och origtigt. Fråga är icke om 3a,000 R:dr, utan
om 8,000 Riksdaler, och denna orättvisa indragning är för definitiva löneregleringen
icke erforderlig. Härom hade Utskottet lätt kunnat öfvertygas,
om man antingen med någon uppmärksamhet genomläst Stats-Råds-Protooollet
pag. 10—13, eller ock behagat kasta ögonen på de af Stats-Contoret
meddelade beräkningar och uppgifter. Deraf visar sig, att, om Läroverken
organiseras och aflönas äfven på sätt Skol-Revisionen föreslagit, uppkommer
ett öfverskott af 18,819: 4s. (St.-Cont, Bil.8) Deraf visar sig vidare, att lii Leri rasslat
en lemnar årliga ölverskott af 10 ända till 12,000 R:dr, (St.-Cönt. Bil. 1)
att af dessa besparingar, jemte andra vid Läroverken samlade fonder, kunnat
göras capital-utbetalningar af icke mindre än 63,io4-‘ 8. (Bil. 3.), hvarigenom
flera nya Skolor erhållit enskilda tillräckliga löningsfonder; och hädanefter
icke behöfva anlita det nya Stats-anslagef. Man I an slutligen deraf
draga den mer än sannolika slutsats» att, med bibehållande af de i Inlerimsslaten
redan stadgade grunder, lemnar det af Rikets Ständer beviljade anslag
fullt tillräcklig tillgång lill aflöning af nya Lärare vid en del Läroverk,
ja, äfven af nya Skolor» om sådane någonstädes af behofvet påkallas.
Utskottets förslag åsyftar att plundra — må detta uttryck tillåtas mig —
de för så mången 1:1 v hets-älska re förhatliga Gy mira si erne,, att nedsätta Jent
.i anseende» att undergräfva deras bestånd och småningom bereda deras upp
-
Statt- Vt shott et i Betänkande 7V;o 435.
lösning, och, såsom en nödvändig följd deraf, äfven af en annan, icke omtyckt
Kyrko-inslitution. För att korteligen sammanfatta dessa allmänna anmärkningar,
så ligger den af Utskottet i 3 och \ punkterne föreslagna likliets-princip
utom gränsorne för de frågor Kongl. Maj:t till Rikets Ständers
pröfning hänskjutit, den strider emot de grunder för löne-regleringen,
hvilka Kongl. Maj:t gillat och stadgat, den ökade tillgång man härigenom
•vill bereda, är för den definitiva löne-regleringen icke behöflig, den är
högst orättvis emot Rikets Gymnasier, på hvilka den vid tillämpningen nära
uteslutande kommer att verka.
Utom nedsättningen i gamla löne-förmoner skola andra nya
och betänkliga förhållanden uppstå. En del Lärares hela lön kommer
att utgöras af inkomsterne vid ett Piasbende-pastorat , hvaraf
till och med afdrag lill allmänna lönings-fonden kan ega rum. Alla
Läroverks och alla Stifts, så väl allmänna, som enskilda anslag, vare sig
i spanmål, pastorat, boställs-rum, donationer, rn. rn., sammanföras i en gemensam
cassa och utminuteras sedermera i såkallade lika portioner. En del
Läroverk och Stift erhålla icke ett öre af det nya Stats-anslaget, — de få
icke ens behålla hvad de af ålder innehaft, eller söka inom sig, utan ytterligare
biträde af Staten, uppgöra en billig reglering. Och med denna
stora omstörtning af vår gamla Läroverks-byggnad, vinner man icke ens
det ändamål man uppgifver sig åsyfta — likhet i löner för lika befattningar.
Man har ,antagit lill beräkningsgrund spanmål efter bestämdt pris, G
R:dr tunnan, och till spanmål reducerar och evalverar man sedermera alla
de heterogena delar, hvaraf massan är sammansatt. Sedan den åter blifvit
fördelad, så utgå Lärarnes löner endast till en ringa del i penningar. De
komma fortfarande alt hufvudsakligast utgöras af krono- eller tertial-tionde,
af boställen, hemman, räntor, bushyre-medel, och dessa olikartade, förändring
i priser och förhållanden ständigt underkastade delar, ingå tillika
i högst olika proportioner uti Lärarnes totala löne-belopp, icke blott i olika
Stift, utan äfven inom ett och samma Läroverk. Några få uppbära helat
sin lön i krono-tionde, andra i tertial-tionde, andra i contanta penningeanslag,
men mängden af Lärare få den sammansatt af flere inkomst-titlar»
spanmål, prebende, hushyror och penningar, de senare utgående dels till
oförändrad siffra, dels efter föränderliga markegångs-priser» Med ett så olikartadt
och compliceradt aflönings-sätt kan man väl på papperet uppföra
lika löner till siffran, men i verkligheten kan denna likhet icke finnas. Jag
vill blott fästa uppmäjksu mheten pä den spanmål, sorn af Lä rame in natura
uppbäres, I tunnetal fä xae Lectorn, vid anie olika Gymnasier, samma
Ståts-Utskottets Belinki tide Nio 4U.
belopp. Hafva de val derföre lika lön? eller gäller viii span målen lika inom
aila Rikets provincer, elier ens lika alla år inom samma prorince?
Redan häraf måste en väsendtlig olikhet i iöne-förmoner emellan Läroverken
i de serskilda lahdsor terne uppkomma. Samma olikhet uppstår
afven emellan Lärarne vid ett och samma Läroverk, allt efter sorn deras
lön utgöres af spanmål med eller utan forsel-rätt, ja, i förra fallet beror den
egentliga lönen af tionde-lagets läge, emedan -spanmåls-prisen ofta äro inom
ett och samma Län högst varierande. Jern förer iman vidare deras löne-förmoner,
som till större delen hafva spanmål sig anslagen, än stigande,
än fallande i privet, med deras, sorn få sina löner i hemmans-räntor, hjresnvedel,
donationer och contanta Stats-hidrag, hvilka derföre alla år blifva
oförändrade, så lärer man snart öfvertygas, att den beprisade likhetsprincipen
icke kan, utan att förstöra sig sjelf, och i verkligheten upphäfvas,
tillämpas på Läroverkens olikartade aflönings-sätt. Vill man på rent alfvar
vinna likhet i löner, så fordras ovilkorligen, att alla de serskilda lönekällorna
afledas till Stats-Verket, och att alla löner derifrån direct utgå i
penningar. Ännu torde likväl vara för tidigt att våga denna reform. Men
äfven om det blefve möjligt, att på detta sätt — något annat gifves icke —
bringa lika Lärares löner till lika penninge-belopp — så qvarstode likväl
den olikhet, sorn är en nödvändig följd af olika locala förhållanden. Det
är falskt alt tro, det en lika summa i penningar, gifven åt Lärare med lika
befattning, men anställde vid olika Läroverk, i verkligheten bereder lika
löne-förmoner för hägge, jag menar lika medel till bergning. Häruti ligger
grundfelet af den nymodiga likhets-theorien, som väl bör gälla inom samma
Läroverk, och älven inom samma landsort, men aldrig bör utsträckas
lill ett helt land, helst vårt eget fädernesland, med så högst olika loealförhållande.
Det är på dessa skäl jag reserverar mig smot likhets-principen
— icke med den medlande tillämpning Kongl. Maj:ts höga vishet vid
Interims-stalens uppgörande förstått att finna*— Hlan med den utsträckning
Utskottets pluralitet deråt gifvit, hvarigenom det fallit uti en vådlig ytterlighet,
motsatt den man velat finna uti vissa Consistoriel anspråk, dem jag
i sin helhet öppet erkänner mig lika litet gilla.
Om de serskilda punkterna i Utskottets Betänkande skall jag korteligen
yttra mig.
Att Praebende-pastorat frånskiljas Skole-sysslor gillar jag i princip.
Voteringen hade ock troligen utfallit annorlunda , örn en annan föredragnings-ordning
blifvit iakttagen. Men då män yr-kade, alt denna punkt, elni
-
Sint i-Uu km tets Eetåitknn 't N:o 435.
15
rn, i anseende till summans obetydlighet, fö,"a vigtig, skulle forst afgöras, så
nödgades både jag, oeb troligen flere med mig, att,, under ovisshet om de
beslut Utskottet i de följande punkterne koni att falla, rösta för bibehållandet.
Jag lade ingen vigt på de iumpnaoio, rätteligen- utgörande endast 280 R:d,
hvarmed löne-lillgångarne skulle genom frånskiljandet minskas, men desto
större lade jag på den omständigheten, att förluster kommo att drabba
Gymnnsierne, och jag nödgades derföre söka rädda äfven det mindre.
Alt enskilda donationer icke ingå i den allmänna beräkningen är både
billigt och rätts-enligt. Men då tillgångarne för löne-regfeiingen skulle
genom ett dylikt afdrag allt för mycket förminskas, hade det varit bäst, om
Utskottet låtit i allmänhet förblifva vid det beräknings-sätt af denna tillgång,
som Kongl. Maj:t uti Intei ims-staten redan stadgat. Utskottets tillstyrkande
i denna del af andra punkten saknar i sin nuvarande form
all tillämpning. Derom hade Utskottet lätt kunnat vinna upplysning,
om det kastat ögonen- på Stats-Conlorets Bil. N:o 6. Anmärkningsvärde
förefaller mig äfven, att Ulskoltet väl fästat sig vid enskilda donationer,
men lemnat frivillige anslag af städerna, upptagne' på samma Bilaga,
utan allt afseende. Uti Götheborg, t. ex., åtnjuta Lectorerne af stadens tolags-medel
årligen 200 R:dr hvardera lill hushyra. Denna hedrande frikostighet
är ett frivilligt åtagande, sorn jag ej: vet huruvida staden är förbunden
uppfylla för framtiden, helst om Utskottets likhets-princip kommer
alt göra sig gällande. I denna händelse skola Lectorerne af sin lön
förlora, hvar och en 33 i/3 tunna krono-tionde, och desse, egentligen stadens
frivillige bidrag, dragas till andra Läroverk eller Stift. Besinnar man
nu tillika, att Götheborgs Gymnasium har sitt tionde-anslag i Sunnerbo Härad
af Kronobergs Län, der priserne alla år äro höga, öfversligande 6 R:d,
så finner man, alt stadens frikostighet har, i stället att gagna, tvärtom skadat
detta Läroverk, Hade det fått förblifva vid de beräknings-grunder,
hvarpå Inlerims-staten är byggd, så hade jag för min del icke haft något
att armärka.
Uti litt. d har Utskottet misstagit sig om rätta meningen. Någon otydligbet
förefinnes väl uti Stats-Råds-Protocollet pag. i3 litt. d, men den
försvinner, om man blott icke förbiser de i samma punkt uppgifne siffror,
eiler kastar ögat på Stats-Contorets Bil. N:o 5. Man hade då funnit, att
fråga endast var om sådana lönebelopp, som, oberoende af alla bifördelar,
äro högre än nya Staten, och hvilka vid Interims-staten redan tagits i beräkning,
och vid innehafvarnes afgång skola nedsättas — äfven här gillar
15
S,itr-TJtskotten Bctdiikiiitcle N.0 4>5.
jag ,den visa medelväg Kongl. Maj:t följt — men alls icke sådana löner, som genom
bifördelar öfverskjuta Inlerims-staten. Hade Utskottet ansett det löna
jnödan att taga ringaste kännedom af de Utskottet meddelade handlingar,
så bade Utskottet vunnit upplysning, hvarföre endast Hernösands och Carlstads
Consistoriel- gjort denna framställning, och skulle äfven öfvertygats,
alt desse Consistorier dertill ingalunda saknat talande skäl. Åtminstone
skulle man insett, att förhållandet icke var detsamma som vid indelta Armeens
löne-reglei ing, med hvilket inkast den inom Afdelningen härom öppnade
discussion redan i sin uppkomst afskars.
Men just denna löne-reglering har hos mig väckt en reflexion, hvarmed
jag vill sluta min reservation. Såsom Ledamot i Utskottet och dess
Utgifts-Afdelning vid förra Riksdagen, deltog jag i deras långvariga, hrydsamma
öfverläggningar. Plågan afgjordes icke så hastigt som denna lönereglering.
Snart öfverlvgades jag om min oförmåga att med säkerhet bedöma
alla de invecklade förhållanden, som borde tagas i öfvervägande.
Denna tanke. blef slutligen allmänt rådande, och Rikets Ständer funno lämpligast
att väl anslå medel, men åt Kongl. Maj:ts vishet öfverlemna den definitiva
regleringen, endast under vilkor, att det gamla Indelnings-Verkets
bepröfvade grunder så litet rubbades som möjligt. Denna reglering är 1111
verkställd, och dervid har äfven den grundsats blifvit iakttagen, att lönerna
ökats, synnerligast för de högre graderna. Den skall, säger man , icke
hafva vunnit allas bifall, eller tillfredsställt allas fordringar, dag beklagar,
om så är förhållandet. Men vid samma Riksdag beviljade äfven Rikets
Ständer ett ökadt anslag till löne-förbättring för Elementar-Läroverken,
lemnande åt Kongl. Maj;ts Nådiga omsorg att uppgöra fördelningen. Den
är ock uppgjord, ehuru blott i en såkallad Interims-stat. Hvad jag motsvarande
vill kalla våra Skol- och Gymnasii-Inrättningars Indelnings-Verk är deruti orubbadt
bibehållet, och ehuru Lärarne vid de högre Läroverken icke fått någon
den ringaste löne-förbättring, åtminstone någon, sorn kan förtjena detta nartin,
må hända, med undantag af arne Gymnasier, så hafva de likväl oförminskade
fått bibehålla sina gamla, merendels icke afundsvärda löne-förmoner.
Med denna Stat är numera, sedan den blifvit allmänt känd och verkställd,
hela Lärare-personalen nöjd och belåten; den erkänner Rikets Ständers frikostighet,
den vördar med underdånig tacksamhet Kongl. Majrts huldhet och
vishet, som både beredt de vanlottade Skol-lärarne förbättring uti sina vilkor,
och med så ovanlig försigtighet medlat emellan de olika interessen och de
olika behofven. Hvarken Slifts-styrelserna eller Lärarne begära något mera
elier hällre, än alt få behålla hvad dem blifvit lilldeladt, och att ln
terims
-
Svus-TJtskottets Memorial N:o 436.
ierims-slaten, m Skan da med några få lätt verkställda rättelser och jemkmiugar,
må blifva gällande.
Utskottets pluralitet har nu, det må förlåtas mig om jag säger opåIkaliadt,
behagat föreslå nya grunder för denna lön-reglering. Ej nog att
desse i väsendtliga delar rubba den redan antagna Interims-staten, de upphäfva
äfven hvad jag förut kallat Läro-verkens tndelnings-verk, de nedsätta
de få bättre löner, sorn af ålder funnits, och, utan att göra någon enda belåten,
skola de göra alla obelåtna. Blotta ryktet om detta förslag, så oförmodadt
tillkommet, så besynnerligt genomdrifvet, har redan uppväckt oro
och bekymmer, och jag uttalar blott den allmänna rösten inom det stånd»
jag har den äran tillhöra, då jag förklarar, att, om det än vidare vinner framgång
och fullbordan, skall ej endast missbelåtenhet och missnöje,—jag vet huru
litet det från Lärare-personalens sida har att betyda,—. utan Gymnasiernes
och sedan Skolornas förfall skola jemväl deraf blifva oundvikliga, val
framtida, men säkra följder.
Dock jag befarar icke dessa vådor. Jag tryggar mig vid vår store
Konungs vishet. Han skall vela att värna och uppehålla de Inrättningar, fordna
stora Företrädare stiftat. En annan borgen för detta hopp eger jag uti
det ofta åberopade Stats-Råds-Protocollet. Deraf finner jag med glädje, att
hvarken Föredraganden för Ecclesiastik-ärendena eller någon enda af Konungens
öfrige Rådgifvare hyllat eller tillstyrkt den, icke jemnande, ulan
förstörande likhets-princip, Utskottets pluralitet velat i hela sin förderfliga
allmänna utsträckning på Rikets Elementar-verk tillämpa. På detta fält
borde dylika vågade experimenter minst anställas.
Prosten Stenhammar, Doctor Hasselroth, Prosten Östberg, Prosten
'Astrand, Prosten Svedelius och Prosten Nordin hafva instämt uti denna
Reservation, till alla delar; och hafva dessutom i hufvudsaken med Doctor
Heurlin förenat sig: Grefve Gyldenstolpe, Doctor Ruus, Herr Lan
genberg
och Herr Halling.
N:o 436.
Ankom till Exp.-Utsfc. den a April.
Memorial, angående fortfarande ärligt understöd till afl. tillförordnade
Commissarien vid Riksgälds-Contorets Credit-SedelBih,
till R, St. Vrot. i834 och 1835. 4 Sami, 1 Afd, 4 Bandet.
t;sta Häjtet. 3
l8 SciljS-TJisko t ■'> Memorial' i\ s» 436.
T^erkj Öfver-K c igs - Comrnissarien Fredr. Lindstedts efter Ternncule
3>:ne oförsörjda Döttrar.
(KGS. A.)
Uti till Utskottet a fl ålen skrifvelse af elen 19 sistliclne Mars, hafva
Fullmägtige i Riksgälds-Co 11 törel andr agri, hurusom, genom Utdrag af Protokollet,
hållet uti Rikets Ständers Stats-Uts-kolt vid urtima Riksdagen
i Örebro den r>S September r8i©> det blifvit Fullmägtige meddeladt,,
att tili deni vore öfverlemnadl, att, utaf Riksgälds-Contorels medel, tilldela
t. £ Com missar iens vid nämnde Center» Cr e d i t-Se de l-Ve r k, Öfver-KrigsCommissarien
Fredr. Lindstedts efterlemnade Enka och Barn tills vidare
något årligt understöd, hvilket dock ej finge öfverstiga beloppet af livad
Rikets Ständer tillförene behagat anslå såsom pension till Riksgälds-Conlorets
samt General-Assistanee-Conloreta Embetsman» elle riem nacle Enkor och
Barn; och att, med anledning häraf, Fullmägtrge under den 26 Oetober
ofvan berörde år 1810, tilldelat Enkan Lindstedt och Barn tills vidare eLt
årligt understöd af Etthundrade Femtio R:dr banco, hvilket skulle beräknas
och utgå ifrån och med dea dag, da Lindstedts i Rikgälds-Contoret
innehafvande lön upphörde»
Sedan Enkan Lindstedt i nästlidne Januari? månad med döden afgåtfi,
så har Commissaria-tet hos Fullmägtige gjort förfrågan, huru med pensionen
må förhållas, samt om icke Lindstedts 3:ne oförsörjda' Döttrar må vid
det Enkan och Barnen t i Hägde understöd bibehållas- äfvensom. Lindstedts
nyssbemälda 3:ne oförsörjda Döttrar Thilda Carolina, Ebba Maria och Siri
Aurora till Fullmägtige inkommit med ansökning, att, i anseende till deras
torftiga belägenhet, varda bibehållne vid ifrågavarande understöd,, å. hvilken
ansökning är lecknadt följande in tyg r
■”att Domoisellerne Lindstedt äro i Maria Magdalenas församling hörende
och der för sin vandel val vitsordade och i torftiga omständigheter,
’*varder, på deras begäran och med anledning af ofvanbenörde ansökning,
”“härmed 10 tyga dt. Stockholm: dea 6 Mars. i835.,
C. C. LSfpenwaMh.
För samlin jje b fr Kyrkoherde
Utaf det vid ansökningen fogade Transurat a t Bouppteckningen efter
aflidna Enkan Linddstedt inbemtas, att Summa- In ven Ka rit uppgått till BancoR.
dr i55r t.y men Sterbhusets skuld till 207^ itp- g. Banco. — — Och hafva
Fullmägtige, vid öfvervägande häraf, ansett sig böra» till Rikets Stä nders
bthjarlande öfverlemna ifrågavarande ansökning och dervid föreslå octa
St nts-Vt skot tets U t'dt andt Kio 43y.
19
hemställa, om icke Rikets Ständer skulle täckas tilldela hvardera af Lindstedts
oförsörjda Döttrar, tills vidare, så länge de lefva ogifte och befinna
sig i torftiga omständigheter, ett årligt understöd af Femtio Riksdaler J3:co,
att utgå utaf Riksgälds-Contorets medel.
Stats-Ulskottet, som funnit bevekande skäl att uti Fullmägtiges ofyanberörde
hemställan instämma, får alltså
tillstyrka, att afl. tillförordnade Commissarien vid Riksgälds-Contorels
Credit-Sedel-Verk, Öfver-Krigs-Commissarien Fredr. Lindstedts
oförsörjda 3:ne Döttrar, Thilda Carolina , Ebba Maria och
Siri Aurora, må utaf Riksgälds-Contorets medel tilldelas, tills vidare,
så länge de lefva ogifte och befinna sig i torftiga omständigheter,
hvardera ett årligt understöd af Femtio (5o} R:dr Rane©.
Stockholm den 1 April r835.
E:o 437.
Ankom till ExpecL-TJtsL den 2 April.
Utlåtande, i anledning af erhållen åter-remiss å Stats-Utskottets
Betänkande N:o 420j 1 fr7lga 0771 en årlig Nådegåfva till
forre tillförordnade Öfver-Commissarien P. J. Åhman.
(TIGS. Ä.>
Berörde Utlåtande, hvaruti Utskottet tillstyrkt, att till förre tillförordnade
Öfver-Corn missal?ien Pehr Isaac Åhman må, lills vidare, från Riksgälds-Contoret
utbetalas en årlig Nådegåfva af 3oo R:dr Banco, har blifvit
bifallet af Preste-Ståndet, afslaget af Borgare- och Bonde-Stånden samt å—
lerremitteradt från Bidderskapet och Adeln, med anmärkningar af Grefve
Horn och Herr Dalman, hvilka, med afseende1 å Ahmans personliga
förhållanden, ansett olämpligt att honom tilldelas någon Nationa I-belöning,
samt således yrkat afslag å Utskottets Betänkande.
Utskottet har, med föranledände af dessa inom Ridderskapet och Å—
deln gjorda anmärkningar, icke funnit sig föranlåtet ira frångå dess förra,
här ofvan upptagne tillstyrkande,, utan får. detsamma till Rikets- Ständer»
bedröfvande ånyo framlägga..
Stockholm: den 1 April i833v
StMS-Uishttett Memorial A': o 4^8.
N:o 438.
Ankom till Exp.-Utsk. den a April.
Memorialj t anledning af erhållen återremiss å Utskottets Utlåtande
N:o 4]9-
(RGS. A.)
Ifrån Bonde-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess under
N:o 4*9 afgifna Utlåtande, i anledning af väckt motion om de vilkor, hvarpå
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret ega att upptaga lån; men som, enligt till
Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Ulåtande blifvit bifallet af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet den 12, och af Borgare-Ståndet
den 17 sisth Mars, anser Utskottet, till följd af 78 §. Riksdags-Ördningen,
denna fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den i> April i835.
STOCKHOLM, i835, hos J. A. Wutoeif.
Stats- Utslottets Utlåtande N:a 43g.
i
N:o 4^9*
Ankom till Exp.-UUk. d. 7 April.
Utlåtande, angående af Kammar-Rätts-Rådet S. Lindberg
och Häradsskrifvaren A. Halldin sökt eftergift
af dem ålagd betalningsskyldighet för förre Kronofogden
J. H. Hoflings uppbördsbrist. (I. A.) °
Genom Remiss af den 21 nästlidne Mars, hafva handlingar, innefattande
de af förre Lands-Karnereraren i Hallands Län, numera Lands-Kamereraren
i Vermland, Kammar-Rätts-Rådet S. Lindberg och Häradsskrifvaren i Halmstads
Fögderi A. Halldin hvar för sig gjorde underdåniga ansökningar om
eftergift, af gunst och nåd, af dem ålagd betalningsskyldighet för förre Kronofogden
J. H. Hoflings uppbördsbrist, med vederbörandes häröfver afgifne
underd. utlåtanden, blifvit utaf Kongl. Majit i Nåder till Stats-Utskottet
öfverlemnade, för det afseende hvartill Rikets Ständer finna de härvid förekomne
skäl och omständigheter kunna föranleda.
Af berörde handlingar inhemtas, att Kongl. Kammar-Rätten, i anseende
till Lindbergs och Halldins uraktlåtenhet att iakttaga nödig control å
numera aflidne Kronofogden i Halmstads Fögderi J. H. Hoflings redovisnings-åligganden,
genom utslag af den 23 Aug. i8ö2, förklarat den förre,
eller Lindberg, att för bemälde Hoflings, under utöfningen af Kronofogdebeställningen
åsamkade och behörigen fastställde balance, bestående af 1813 ,
1814 och 1815 årens diverse uppbördsmedel 36o4 R.‘dr 17 sk. 1 r., samt
af 49^9 R-dr 35 sk. 11 r., som voro oredovisade af ett den 5 Julii 1814
utur Landt-Ränteriet uppburet förskott till durchtågskostmder, eller tillhopa
8564 R:dr 5 sk., stanna i ersättning till Kongl. Maj:t och Kronan, och
den senare, eller Halldin, att med 7723 R:dr 35 sk. 7 r. gälda den brist,
som i afseende på de, efter uppgift, meranämnde Hofling år 1816 frånstulne
uppbördsmedel 12,466 R:dr 3a sk., i Kongl. Maj:ts och Kronans fulla
ersättning uppstode sedan Hoflings alla tillgångar blifvit derå använde.
Efter pröfning så väl af de besvär, hvilka Kammar-Rätts-Rådet Lindberg
och Hiradsskrifvaren Halldin häröfver i underdånighet anfört, som
ock af vederbörandes underdåniga förklaringar i ämnet, har Kongl. Mai:t,
genom utslag af den Maji 1834» i Nåder funnit skäl icke vara anfördt,
som kunde verka annan ändring i Kongl. Kammar-Rättens öfverklagade ut
Bihang
till R. St. Prot. i834 och 1835- 4 de Sami. i‘.sta AJd. 4-de Band
2;dra Häftet.
3
Stats-Utslottets Utlåtande IV:o /{3g»
slag, än att hvad hos Hoflings cautionister lomme att utgå icke borde afräknas
allenast på den summa, hvarföre Häradsskrifvare’» Halldin blifvit
ålagd ansvarighet, utan. skulle fördelas på de serskilda belopp, som klaganderne,
hvar för sig, borde ersätta, i mon af hvardera summans förhållande
till hela den efter Hofling nu befintliga kronomedels- och uppbördsbrist;
och ville Kongl. Maj:t serskildt Sig i Nåder utlåta öfver Häradsskrifvare»)
Halldins underdåniga anhållan, att af nåd njuta eftergift af hvad honom blifvit
ålagdt att utgifva.
I anledning häraf hafva Kammar-Rätts-Rådet Lindberg och Häradsskrifvaren
Halldin uti ofvanomförmälda underdåniga ansökningar anhållit,
att af gunst och nåd erhålla eftergift och befrielse från det dem sålunda
ådömde ersättnings-ansvar, hvarvid båda hufvudsakligen anfört: det de endast
egde obetydlig tillgång till gäldande af ersättningsbeloppet; att denna
tillgångs användande dertill skulle försätta dom uti ulblottadt tillstånd,
hvilket blefve destomera tryckande, som Lindberg egde hustru och flere
barn, samt tillika nödgades bidraga till några ålderstigne anhöriges bergning,
och Halldin, vid 62 års ålder, hade hustru och 9 barn att försörja; att
uraktlåtenheten att, vid de tillfällen, då Hoflings balancer uppkommit, icke
hafva iakttagit föreskrifne formaliteter, i afseende på controlen af hans
uppbörd, blifvit föranledd af öfverhopade göromål vid deras trägna tjenstebefättningar,
samt att bägge njöto tillfredsställelsen att hafva oegennyttigt
sökt uppfylla sina tjenstepligter, med hvilka de hoppades ännu kunna vara
det, allmänna., och sina medborgare till gagn; i hvilket hänseende Halldin
ock vid sin ansökning bilagt ett intyg af åtskillige Ståndspersoner och Possessiona,
ter i orten, hvilka, jemte, underdånig förbön om Halldins förskonande
från ersättningsbeloppets gäldande, vitsordat dess drift, oegennytta och noggrannhet
vid fullgörandet af sina. tjenste-åligganden , äfvensom i öfrigt utmärkta
välförhållande. Uti denna förbön för Halldin hafva, med lemnande
af enahanda vitsord,,. Riksdagsmännen från Falkenbergs stad och Halldins
Häradsskrifvare-district, uti serskild till Kongl. Majrt ingifven och den Kgk
Remissen bilagd underdånig ansökning, likaledes instämt; hvarförutan Kami»ar-Rätts-Rådet
Lindberg serskildt i underdånighet anhållit, att, derest han
icke helt och hållet erhöfle förskoning för den honom ådömde summan,
med vissa undantag af lös och fast egendom eller ock med lönens oafkortade
bibehållande, få godtgöra sin skuld, så långt de afstådde tillgångarne
ipedgåfve.
Uti häröfver afgifne underdåniga utlåtanden har Kongli. KammarRätten,
efter infordrande af dess Adyocat-Fiscals-Embeles underdåniga yt
-
Stats-Ulskottets Utlåtande ±V:o 4^9'
3
frandén, anfort, rörande Lindberg, att, i afseende på förskottsmedlen till
durchlågskostnaders bestridande, läge ett större vållande honom till last,
då det nemligen vore uppenbart, att Lindberg, till Statens förlust i denna
del, ensam och obestridligt bidragit, i thy att han, som anordnat förskottet
och, under en oafbruten tjenstgöring såsom Lands-Kamererare, bort vaka
öfver dess »fliqviderande, samt äfven dertill varit i tillfälle, då Hofling
tili Lands-Genloret ingifvit sina så kallade reqvisitions-förslag på durchtågskostnaderna,
lill Hofling anordnat förslagens belopp, utan innehållning af
den i afräkning derå meddelade och nu ifrågaställde förskoltssumman; och
enär Lindberg i detta fall var den ende, som kunde och borde iakttaga
Kronans rätt, hvartill tillfälle icke saknades, så ansåge Kongl. KammarRätten
sådane omständigheter härutinnan emot Lindberg förekomma, att,
derest ej all tjenslemanna-ansvarighet skall upphöra, Kongl. Kammar-Rätten
ej vågade, i afseende på merberörde förskottssumma, tillstyrka eftergift;
varande i sammanhang härmed upplyst, att 36^ R:dr 4l sk. 4 r*
Banco influtit för försåld, Kammar-Rätls-Rådet Lindberg tillhörig lös och
fast egendom i Halmstad, hvilka medel blifvit i Landt-Ränteriet derstädes
levererade i afräkning på ofvanomförmälde durchlågs-förskottsmedel.
Hvad sedan anginge återstoden af den balance-summa, uti hvars
återbetalning Lindberg blifvit förpligtad deltaga, och hvilken återstod, stor
36o4 R:dr 17 sk. 10 r., utgjorde diverse uppbördsmedel från åren 1813,
1814 och i8i5, så ehuruväl äfven, i anseende till denna tillgreppssumma,
Lindberg brustit uti controlerande tjenstepligter, serdeles derigenom att
han underlåtit föranstalta om utredning af Hoflings uppbördsställning, då
Hofling år 1816, efter en hos honom uppgifven stöld af uppbördsmedel,
till en summa af icke mindre än 12,466 R:dr 32 sk. Banco, från utöfningen
af sin Fogdetjenst skildes, hvaraf följden blifvit, att Hofling erhållit
rådrum att sin egendom disponera; likväl och som det hvarken numera
läge, eller i den ordning, hvaruti Hoflingska balancen upptäckts, någosnin
legat inom möjlighetens gräns alt bestämma i hvad mon ett noggrannare
iakttagande af de Lands-Kamereraren ålagde controlerande„skyldigheter kunnat
förekomma det allmännas förlust genom Hoflings bedrägliga förhållande,
i följd hvaraf ieke heller urskiljas kunde den större eller mindre del af
balancen, hvartill en sådan underlåtenhet bidragit, och hvarutaf en större
skyldighet till betalningsansvar kunde anses följa; alltså hemställde Kongl.
Kammar-Rätten till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, om detta förhållande,
i förening med de bevekande omständigheter Lindberg i sin ansökning anfört,
måtte verka till något nådigt afseende.
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 4^9'
Beträffande åter Halldin, hvars belalnings-ansvarighet tillkommit genom
undeålåtenhet att, i behörig tid, afgifva rapporter till Lands-Contoret
öfver de medel, som influtit vid de uppbördsstämmor, som hållits näst
före den tid stölden från Hofling skall blifvit föröfvad, så, ehuru på ena
sidan måste medgifvas, att en gammal Tjensteman, som i många år utan
anmärkning fullgjort sina tjenstepligter, icke bort beträdas med en underlåtenhet,
som lemnal rum för det bedömande, att han försummat en åtgärd,
hvaruti hos honom låg närmaste controlen öfver Fogden, förekomme
likväl på den andra, att denna control skulle utöfVas emot en person, emot
hvilken, under hans föregående uppbördsförvaltning, anledning till oredligt
förhållande icke varit för hands. Häraf föranleddes ock Kongl. KammarBätten,
alt, i dess underdåniga utlåtande uppå Halldins underdåniga besvär
öfver Kongl. Kammar-Rättens i målet fällde utslag och Halldins i
sammanhang dermed framställda nåde-ansökning, yttra, att mildrande omständigheter
för honom torde vara alt finna uti hans, efter en lång och i
öfrigt oklandrad tjenstgöring, mindre lyckliga belägenhet med hustru och
många barn, och uti den visshet, som förekom, dels derom, att han aldrig,
utom vid ifrågavarande tillfälle, fördröjt sin controleurs-pligt å Hofling,
dels ock att han med Fogden icke varit i någon brottslighet invecklad eller
i ringaste måtto uti hans balance och tillställningar deltagit. Kongl.
Kammar-Rätten trodde sig derföre ega så mycket mer anledning alt förblifva
vid hvad Kongl. Kammar-Rätten sålunda redan förut yttrat, som Halldin
vidfogat sin underdåniga ansökning intyganden, hvilka ännu mer bekräfta
den goda opinion Halldin om sig grundlagt genom ett redligt uppförande
och nit för allmänt väl; hemställande Kongl. Kammar-Rätten till Kongl.
Maj:ts Nådiga bepröfvande, om icke dessa förhållanden, i förening med
Halldins mindre lyckliga oeconomiska ställning vid hög ålder, må kunna
förtjena nådigt afseende till någon eftergift; och då de förhållanden, Halldin
uppgifvit om sin belägenhet och jemväl med trovärdiga mäns intyg bekräftat,
gjorde det påtagligt, att en fullkomlig veskställighet af Kongl. Maj:ts
nådiga beslut skulle bringa honom med hustru och oförsörjde barn till tig—
garstafven, och sätta honom i nödvändighet att lemna sin tjenst, det enda
hvaraf han kunde bereda sin och sin familles utkomst; så har Kongl. Kammar-Rätten
till Kongl. Maj:t öfverlemnat, om det kunde Halldin i Nåder
förunnas, icke allenast ett få behålla sitt lösörebo, som till Kongl. Maj:ts
och Kronans säkerhet, belagdt med qvarstad mot förskingring redan år 1816,
under den sedermera förflutna tiden undergått betydlig förändring och
försämring, och numera vid en tillgörande försäljning torde lemna ringa
Stats- Vt slottets Utlåtande N:o 4->,9‘
5
behållning, utan ock hädanefter oafkortadt tillgodonjuta sin Iläradsskrifvarelön,
som efter Kronovärdi endast uppgår till 5o R:dr om året, och efter
förvandling efter i832 års markegång ej utgjorde mer än 224 R:dr i3 sk.
8 r., hvaremot, efter Kongl. Kammar-Rättens tanka, den redan gjorda innehållningen
å lönen borde användas till afbetalning å Hoflings balance,
samt Halldins fasta egendom i laga ordning realiseras till enahanda användande,
så vidt Kronan dertill rätt egde.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet, hvad först beträffar KammarRätts-Rådet
Lindberg, väl funnit bans förseelse att icke iakttaga nödig uppmärksamdet
och gällande föreskrifter i afseende på controlen af förre Kronofogden
Hoflings uppbörd och redovisning vara af svårare beskaffenhet än
Häradsskrifvare!! Halldins försummelse; men Utskottet har ock trott sig böra
taga i betraktande Lindbergs ringa tillgångar tilt denna skulds liqviderande,
jemte öfriga för honom förekommande ömande omständigheter. Och
Utskottet har derföre ansett sig böra till Rikets Ständer hemställa:
att Kammar-Rätts-Rådet Lindberg, emot det att han inom fyra
år, räknadt från och med innevarande år, erlägger hälften af den
honom ådömde summan, med en fjerdedel af beloppet hvartdera
året, må från vidare kraf eller ersättnings-anspråk härutinnan
befrias.
Vidkommande Häradsskrifvaren Halldin, så och då upplyst blifvit,
att lian endast genom underlåtenhet att, i föreskrifven tid, afgifva rapport
öfver de medel, som influtit vid den uppbördsstämma, som hållits näst före
den tid stölden från Hofling skall föröfvats, blifvit ålagd ersättningsansvar,
har Utskottet, äfven med afseende på hans obemedlade tillstånd med
en talrik lamille, ansett skäl förekomma för beviljandet af slörre lindring
för honom, än Utskottet här ofvan för Kammar-Rätts-Rådet Lindberg tillstyrkt.
Af sådan anledning får Utskottet, med hänseende tillika å de för
Halldin förevarande här ofvan omförmälda serskilda förhållanden och
talande omständigheter, tillstyrka Rikets Ständer:
att tillåta Häradsskrifvaren Halldin, att med en fjerdedel, deraf
minst hälften bör erläggas inom slutet af detta år och återstoden
inom nästa års utgång, godtgöra det honom ådömda ersättningsbelopp.
I händelse Rikets Ständer bifalla desse af Utskottet gjorde hemställanden,
.torde underdånig skrifvelse, i öfverensstämmelse härmed, till Kongl.
Maj:t afgifvas.
Stockholm den 7 April 1835.
6
Slats-Utslcoilets Memorial JS:o 44°'
N:o 44°*
Ankom till Exp.-Utsk. den j April,
Memorial, i anledning af vackt fråga om upplysningars
meddelande, angående dels beloppet af 1832 års öfverskott
å Stals-Verkets inkomster, och desse medels användande,
samt dels huru derutöfver en extra statsbrist
för år 1832 kunnat uppkomma. A.)
Uli ett lill Ridderskapet och Adeln ingifvet och derifrån till SlatsUtskoltet
remitteradt anförande, har Herr Dalman, Wilhelm Fredric, yrkat,
att Utskottet måtte meddela Rikets Ständer fullsändig upplysning,
dels om beloppet af de till Kongl. Stats-Contoret för år j83a influtne öfverskott
å Stats-Verkets inkomster, dels huru desse medel blifvit använde,
dels ock huru derutöfver en, i Motionairens tanka, högst oförmodad statsbrist
för samma år af 36i,ooo R:dr, och för hvilken meranämnde Embetsverk
på en oveiificerad liqvid af Riksgälds-Contoret fordrat och till en del
erhållit betalning, kunnat uppkomma.
I anledning häraf får Utskottet meddela, att, vid verkställd jemförelse,
Utskottet funnit den af Kongl. Stats-Contoret upprättade liqvid öfver
i832 års öfverskott och brister å Siats-Verkets inkomster, samt besparingar
och brister å utgifts-anslagen, lill alla delar öfverensstämmande med samma
års atslutade Rikshufvudbok, hvadan äfven Utskottet, uti det till Rikets
Ständer ingångna förslag öfver Riksgälds-Contorets behof intill nästa Riksdag,
beräknat tillgång för godtgörande af nämnde liqvids saldo 36f,3y6
R:dr 29 sk. 9 r. Banco.
Enär det utgör ett åliggande för de af Rikets Ständer valde Revisorer,
hvilka uti instundande September månad böra sammankomma, att, i
alla dess delar, granska Stals-Verkets räkenskaper och förvaltning för år
i832, anser Utskottet sig icke tillhöra att någon så beskaffad, uti blifvande
Revisorers pröfningsrätt ingripande, speciel granskning nu företaga för berörde
år; men Utskottet bar dock, i anledning af Herr Dalmans motion,
skolat vördsamt för Rikets Ständer tillkännagifva, att Utskottet funnit ifrågavarande
liqvid emellan Stats- och Riksgälds-Verken för år i83a upprättad
i lika form och på samma grunder som föregående årens enahanda li«
qvider , hvilka alla blifvit af föregående Rikets Ständer eller deras Revisorer
pröfvade och godkände; äfvensom, beträffande de uli i832 års liqvid
å utgiftsanslagen uppkomna brister, att de inträffat å så beskaffade förslagsanslag,
som, i följd af Statsregleringens beskaffenhet, icke kunnat på för
-
Stats-UtsJsottets Memorial JV:o 44*'
7
liand annat än calculalionsvis beräknas, hvadan äfven dessa brister nu, likasom
tillförene, bort i liqviden med Riksgälds-Contoret observeras; och
' som öfverskotten å vissa inkomst-titlar, äfvensom bristerna så val å inkomsttitiarne
som ulgifts-anslagen derjemte serskildt äro utförde uti Bilagorna
till berörde års Rikshufvudboks capital-räkning, hvilken, enligt Utskottet
lemnad upplysning,, blifvit tryckt, för att såsom bihang åtfölja Stats-Tidningen,
får Utskottet samma bilagor åberopa.
Slutligen får Utskottet upplysa, att de 3:ne summor, som, uti oftanämnde,
jemväl såsom bilaga till berörde capital-räkning tryckta liqvid,,
serskildt blifvit Riksgälds-Contoret påförde, grundar sig på 18, 65 och
97 §§• ^et Rikets Ständer vid senast förflutne Riksdag för Riks»
gälds-Contoret utfärdade Reglemente.
Stockholm den 7 April 1835.
N:o 44;r.,
Ankom till Exp-Utsk. den 8 A pri C.
Memorial.,
Under den 27 nästlidhe Febrtiarii har Kongl. Majit, i anledning af
Rikets Ständers vid sisth Riksdag under Nio 4°^ i ämnet gjorda underdåniga
framställning, till Rikets Ständers Stats-Ulskolt afla tit Nådig Skrifvelse,
med uppgifter å Clerecie-samt Skol-Staternes anslag och löne-inkomster; och
som denna Nådiga Skrifvelse icke föranleder till någon åtgärd å Rikets Ständers.
sida, får Utskottet, med anmälan om dess emottagande,, tillika , i afseende
på innehållet, hänvisa till rista Sami. rista Afdelningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, der samma Nådiga Skrifvelse,, med tillhörande
Bilagor, finnes införd under Nio 75i.
Stockholm den 7 April i835k
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet , »835.
-Stat s-151 skot tets Memorial N:o
;N:o 442,
Antom till Exp.-Utsk, den n April.
Memorial.
Med öfverlemnande af förstärkta Stats-Utskottets Memorial, rörande
åtskilliga under förliden gårdag 'verkställda voteringar, har Stats^Utskottet
tillika skolat anmäla, att det misstag vid nämnde sammanträde förelupit,
att votering för sig gått öfver bägge i Stats-Utskottets Memorial Tf:o 4^o
framställde Väterings-Proposit i onerne, i frågan om sältet, på hvilket upplåning
för Riksgälds-Contorets behof skall verkställas.
Förhållandet härmed är följande-:
Beträffande först myntslaget, i hvilket Riksgälds-Contorets Obligationer
för upptagne lån få utställas, hade uti Ridderskapets och Adelns samt
Preste-Slåndets belut orden "Svenskt Mynt,” blifvit uteslutne, men dessa
ord deremot bibehållue af Borgare- och Bonde-Stånden, hvadan Stats-Utskottet
i nämnde Memorial N:o 4^0, dels dnbjudit Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndat att i denna omständighet med Borgare- och BondeStånden
sig förena, dels ock, om intetdera af förstnämnde arne Riks-Stånd
skulle inbjudningen antaga, afgifvit förslag till Voterings-Proposition. Och
sorn Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, med förklarande, det de
qvarblifva vid sine i frågan först fattade beslut, äfvensom Borgare-Ståndet,
jemlikt ankomne Protocolls-Utdrag, gillat den föreslagne Voterings-Proposition,
så har, då ändring i hufvudsaken ej vidare kunde komma ifråga och
redactionen af Voterings-Propositionen äfven var af 3:ne Stånd bifallen, till
tidens vinnande, omröstning ansetts, utan afvaktan af Protocolls-dJtdraget
från Bonde-Ståndet, kunna af Förstärkta Stals-Utskottet verkställas, på samma
gång sorn sådan för sig gick rörande 2:ne Propositioner i beviilningsmål.
I den andra frågan åter, eller om, vid upplåning för Riksgälds-Uontorets
beli o f, ca pilat-rabatt må, under vissa vilkor, ega ruin, hade Riks-Stånden
äfven stannat uti olika beslut, men med den förändring emot hvad i
förra punkten förekom, att Stats-Utskottets inbjudning blifvit ställd till
Borgare- och Bonde-Stånden att frångå deras i likstämmighet fattade beslut,
eller ’’att upplåning mot capitäl-rabbat icke under något vilkor må ega
mm." Den i denna fråga alternativt framställda Voterings-Proposition har
väl äfven af 3;ne Riks-Stånd blifvit godkänd, nemligen af Ridderskapet och
Bihang till R. St. Prat. 1834 och :tS35. 4 Sami. 1 Afil, 4 Bandet
3:dje Häftet.
3
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial Nio 443*
Adeln, Preste-Ståndet- och Borgare-Ståndet; hvilket sistnämnde förklarat
sig ej kunna antaga den gjorda inbjudningen; men "sjelfva hufvudsaken, om
upplåning mot capital-rabatti får ske eller ej, kan icke anses afgjord förr, än
Bonde-Ståndet yttrat sig öfver den till detsamma ställda inbjudning, helst,
om den anlages, frågan är genom 3:ne Riks-Stånds beslut afgjord.
Då sålunda ännu icke är gifvet, huruvida votering i denna del af1
ämnet skall företagas, och den omröstning derom, som förlidne gårdag i
förstärkta Stats-Utskottet för sig gått, alltså saknat laglig grund, och tillkommit
i följd af vederbörandes förbiseende af det olika förhållandet dessa
bägge frågor emellan, hemställer Stats-Utskottet, såsom den lämpligaste utväg
till misstagets afhjelpande,,
att dén forlidhe gårdag anställda, uti härvid fogade Memorial N:o
444 under aldra monn omnämnde, votering må af Rikets Ständer
förklaras ogilltig och Stäts-Utskottet; berättigas att, sedan BondeStåndet
i ämnet fattat beslut, behandla frågan i laga ordning och
utan hinder af’den anställda voteringen..
Stockholm den i<i April1 i835.
N:o 443.
Ankom, till Exp.-Utsk. den 11 April.
Memorial, i anledning af verkställd omröstning i frågan om reglementariska
föreskrifter för Bränvins-brännings-redskapens
försegling m. m,
Sedan, jemlikt ankomne Protocolls-Utdrag, samtlige Riks-Slånden dels
lagt till liandlingarne Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-UtskottenS' Memorial N:o 16, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Memorial N:o 13, med förslag till sammanjemkning af
Riks-Ståndens beslut,, rörande Utskottens Utlåtande N;o 8, angående reglementariske
föreskrifter för Bränvins-bränningens utöfning m. m., dels ock
godkänt de uti sistberörde Memorial, N:o i3, vid §, 26 framställde Vole—
rings-Proposilioner; så har Förstärkta Stats-Utskottet'denna dag, i behörig.:
ordning, rörande detta ämne anställt omröstnings
TSrstårha Stats-Vtskottets Memorial N\o 443.
3
Första Voteringen, rörande Contra-Propositionens innehåll.
Den, som vill att såsom Contra-proposition i hufvud-fiågan framställa;
att kostnaden för redskapens försegling skall, i enlighet med Högvördig
ge Preste-Ståndets beslut, godtgöras, (Preste-Ståndets beslut lyder: ”Kost
naden
för den allmänna, efter slutet af April månad hvarje år, äfvensom
för den försegling, sorn måste verkställas, då brån vins-bra un i »gen varder
genom serskildt förbud inställd, kommer att af Kronans medel &c.”
”Kostnaden åter för den försegling, sorn vid Mars och December månaders
utgång bör verkställas å deras bran vins-redskap, sorn begagna endast
endera bränvins-brännings-terminen, ersättes Krono-Betjeningen af redskapens
egare med a r:st per kannrum, om brån vins-pannorna äro lösa, ©di
sned 3 r:st per kannrum, om de äro inmurade, i hvilken ersättning reseoch
tractaments-penningar äfven anses inbegripne,”) voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej,
Vinner Nej, skall Gontra-Propositionen innehålla,-att denna kostnad
kommer att, på sätt Välloflig© Borgare-Ståndet derom beslutitf örSättäs;
(Borgare - Ståndets beslut lyder: ”Kostnaden för denna försegling ersättes
Krono-Betjeningen af egaren med 6 r:st per kannrum, jemte skjuts för en
häst, då resor för detta ändamål erfordras’^)
Denna votering liar utfallit med 7-1 Ja och 48 Nej; och som Jä sålunda
vunnit, har vid
Ahdra. Voteringen
omröstning i hufvudsaken egt rum efter följande Voterings-Proposition:"
Dén, som bifaller Utskottens förslag i' sista momentet af 26 §. i Utlåtandet
N:o 8, att nemligen kostnaden för redskapens försegling skall af
Kronans medel utgå, på sätt förslaget innehåller, voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Neji
Vinner Nej, blifver beslutet, att kostnaden för redskapens försegling
kommer att, i enlighet med HÖgvörd. Preste-Ståndets beslut, godtgöras;
Och sorn denna votering utfallit med 70 Ja och 49 Nej; samt Ja
alltså vunnit, kommer kostnaden för redskapens försegling att af Kronans
medel utgå, på sätt sista momentet i 26 §. af Utlåtandet N:o 8 innehåller.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 10 April 1835.
4
lim Utha Stnu~TJtJottets Memorial Nio 44,4.
N:o 444.
■Ani. till Exp.-UtsL,den ii April.
Memorial,, i anledging af verkställd omröstning i frågan om det
sättj på hvilket upplåning för Riks gälds-Conior ets behof skall
verkställas.
Då Ridderskapet och Adeln, Preste- samt Borgare-Stånden, enligt meddelade
Protocolls-Utdrag af deli 6 innevarande månad, gillat de uti StatsUtskottets
Memorial N:o 4^0, med förslag till sammanjemkning af RiksStåndens
olika beslut i frågan em det sätt, på hvilket upplåning för Riksgälds-Con
lorets behof skall verställas,' föreslagne Voterings-^Propositioner-;
så diar Förstärkta Stats-Utskottet, i den ordning 69 §. Regerings-Formen föreskrifter,
nedannämnde .dag anställt votering öfver följande propositioner;
iFörsta Vpteringen,
Den, sorn bifaller, att Rikögälds-Contorelsi Obligationer för upptagne
lån endast i Svenskt mynt få utställas, röstar Ja;
Den det ej vill, röstar Nej.
•Vinner Nej, ofverlemoas det åt :Fullmägtige i Riksgälds-Contoret,
att bestämma hvilket myntslag sorn "helst.
Vid voterings-sedlarnes uppräknande hafva befunnits -74 Ja och fts
Nej; och som Ja således vunnit, komma Riksgälds-Contorets Obligationer
att endast.i Svenskt mynt få,utställas.
Ändra, Voteringen.
"Den, sorn bifaller, att, vid upplåning emot,högst % procents ränta,
capital-rabatt får ega rum, röstar fa;
Den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej_, så får upplåning emot capital-rabatt icke, under någod
vilkor, ega rum.
Och enär denna votering utfallit-med 42 Ja °oh 77 Néj; samt Nej
alltså vunnit;
får upplåning emot capital-räbatt icke under något vilkor ega rum.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat .Rikets Ständei tillkännagifva.
Stockholm den 1.0 April i835.
Stats-Vtsklttttt Memorial N:o 44 r.
N:o 445.
Ankom till Exp.-Utsk, den 11 April.
Memorialmed förslag till en förändrad redaction af io3 $. uti
i83o års Reglemente för Riksg älds-Contoret.
(RGS. A.)
Vid upprältandet af förslag till förnyadt Reglemente för RiksgäldsContoret,
har, — i afseende på io3 §. uti i83o års Reglemente för nämnde
Contor, hvilken är af denna lydelse:
”Derest någon brist tillfälligtvis skulle uppkomma uti det påräknade
”beloppet af de till Stats-Verket eller Riksgälds-Conloret anslagne inkomster
och tillgångar, hvilken ej af öfverskott eller andra för handen varan”de
medel betäckes, eger Riksgälds-Contoret, att, på sätt äfven tillförene
”öfligt varit, anskaffa skillnaden genom lån,” — Utskottet, med anledning af
Commissariatets i Riksgälds-Contoret, i afseende på nämnde §., framställda
reflectioner, uti dess till Fullmägtige derstädes, i frågan om utbetalningen
af i832 års extra Atats-brist, afgifne Utlåtande, funnit lämpligt häröfver
höra Fullmägtige, hvilka, uti aflemnadt Utlåtande, anfört, hurusom af §:ns
ordalydelse skulle kunna dragas den mening, att Riksgälds-Contoret icke
vore skyldigt att ersätta annan brist, än den, som kunde uppkomma på
Stats-Verkets i Riks-Staten beräknade inkomster och tillgångar, öfverskotten
å en och annan inkomst-titel häri jemväl inbegripne, samt, tillförebyggande
af all misstydning af rätta förståndet, föreslagit en förändrad redaction
af ifrågavarande io3 §., jemte ett serskildt nytt tillägg, angående rättighet
för Riksgälds-Contoret,, att kunna få begagna sig af något anstånd på viss
tid, med extra Stats-bristers godtgörande.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet ansett merberörde io3 §. behöfva
något förtydligande; och hvad beträffar det af Fullmägtige föreslagna nya
tillägg, så, enär det icke kan ingå uti Utskottets föreställning, att utgifterne;
hvartill ersättnings-medlen skola användas, måste ovilkorligt sammanträffa
med samma tid , som Riks-Hufvndboken afslulas, och extra Stats-brisleu
blifver känd. — Deremot, och örn för något år extra Stats-bristen koni me
att uppgå till ett betydligt belopp, såsom händelsen varit med i83a åre
Rihana till R. Ar. fröt, 133/1' och i835. \ Sunil. 1 A/d. 4 Pondet
4'. de Häftet,
* St/Iti-Viskottets Memorial N\o 44'.
extra Stals-lmst, hvilken utgjort icke mindre, än 361,376: 29. 9., och Riksgälds-Conloret
vore ovilkorligt pligtigt, att, vid anfordran, densamma ersätta,
så skulle härigenom för Riksgälds-Contoret uppstå den olägenhet, alt
Contoret nödgades till en oförmodad större utbetalning använda de för
angelägne, snart förestående utgifter beräknade tillgångar, och såmedelst sättas
utur tillfälle att sine förbindelser behörigen fullgöra.
Utskottet bar alltså, lika med Fullmägtige, ansett, att Fullmäglige
må medgifvas rättighet alt få begagna sig af anstånd, under någon viss
tid, med extra Statsbristers godtgörande, om sådant skulle pröfvas behöflig!,
på det att, i saknad af annan tillgång, de till ersättnings-reqvisilionens
fullgörande erforderliga medel må kunna, genom upplåning, anskaffas.
På grund af hvad nu anfördt blifvit, föreslår och tillstyrker Utskottet,
alt, i stället för io3 §. uti i83o års Reglemente, införes på sin behöriga
plats uti det nya Reglementet för Riksgälds-Contoret ett förändradt
stadgande af följande lydelse:
Derest för något år, efter upprättadt bokslut, Stats-Verkets utgifter
skulle öfverstiga inkomsterne, årets öfverskott häri inbegripne,
skall skillnaden eller bristen från Riksgälds-Contoret utbetalas;
hvarvid Contoret dock må få begagna ett anstånd af 3:ne
månader, räknade från den dag, Stats-Conlorets reqvisition å ersättnings-summan
ankommit.
Skulle denna föreslagna, förändrade föreskrift af Rikets Ständer godkännas,
lärer, i afseende på anståndet med godtgörande af extra Stats-brister,
som af Riksgälds-Contoret kan få begagnas, underdånig anmälan hos Kongl.
Maj :t härom böra göras.
Stockholm den 11 April 1835.
STOCKHOLM, j83Sj hos J. A. Walles,
iStats-Vtslcottets Utlåtande N:o 44^"
i
N:o 446.
Ankom till Exp.-Utsk. den i5 April.
Utlåtande, i anledning af väclct motion, att Rik et s Ständers
Bank må tillhandahålla Riksgälds-Contoret ett
serskildt så kalladt Cassa-Creditiv.
"Vid föredragningen inom Bonde-Ståndet af Siats-Utskottets under N:o 4'
afgifne utlåtande, i anledning af Hr Stråles N. IV. motion örn de vilkor,
på hvilka Fullmägtige i Riksgälds-Contoret ega att lån upptaga, har BondeStåndet
ej allenast, på grund af gjorda anmärkningar, omförmälde Utlåtande
lill Stals-Utskottet återremitterat, utan äfven lill Stais- och Banco-Ulskoltens
behandling öfverlemnat en af Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, under åberopande af 56 §. Riksdags-Ordnirigen,
väckt motion, att, sedan Bonde-Ståndet beslutat, det Riksgälds-Conlorets
Fullmägtige företrädesvis böra begagna lånesättet emot lägre ränta oell betalning
vid anfordran samt på kort uppsägning, Rikets Ständers Bank, utöfver
det. Crediliv, Riksgälds-Contoret förut på Banken eger begagna, måtte
tillhandahålla nämnde Conior, i och för denna lånerörelse, ett serskildt så
kalladt Cassa-Creditiv af 5oo,ooo Rdr emot 3 procents ränta för hvad deraf
uttages, hvarjemte Motionairen föreslagit, att hvad å Riksgälds-Contorets
äldre Creditiv under äret funnes begagnadt, icke må ovilkorligt blifva Banken
återbetaldt den 1 Julii, ulan att räkning deröfver må få uppgöras vid
Augusti månads slut.
Genom Protocolls-Utdrag af den 3 innevarande April, hvilket den
io:de kommit Stats-Utskottel tillhanda, har Banco-Utskoltet, som serskildt
för sig upptagit frågan till pröfning, gifvit tillkänna, det Ulskotlet, på anförde
skäl, icke finner något hinder att tillstyrka:
''det ett Cassa-Creditiv å 5oo,ooo Rdr må Riksgälds-Contoret från
Banken beviljas, till begagnande såsom reservfond i och för dess upplåning,
under villkor:
1:0 att, innan någon lyftning af detta Creditiv, till större eller mindre
del, får ega rum, Riksgälds-Conloiet, i likhet med hvad i allmänhet, angåense
Cassa-Creditiv från Banken, stadgadt blifvit, skall för bela det beviljade
Cred ili vbeloppet ställa Banken säkerhet i sådane lånedocument som
Riksgäldi-Contoret innehafver;
Bihang till R. St. Fröt. 1834 och 1835- 4:de Sami. i:sta Afd. 4'de Baridet. 1
S:te Hdjtet.
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o yf-i.6.
2:0 att Banken för de å Creditivet dragne summor beräknas 5 procent
till godo tills betalning sker;
3;o att detta Creditiv ej förr än i sista rummet, och då sådant för
Contorets upplåningsrörelse oundvikligen erfordras, får af Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret begagnas;
4:o att Creditivet ovilkorligen skall vara till fullo inhetaldt senast
den irste September i83^;
5:o alt Banco-Styrelsen, om så nödigt pröfvas, jemväl eger rättighet
att uppsäga större eller mindre del af Creditivet, hvilket leder till den påföljd,
att Creditiv-rälligheten minskas 3 månader efter uppsägningen med
i-4:del och för hvar 3:dje månad ytterligare med i-4:del, till dess den nödiga
indragningen är verkställd, eller hela Creditivet till betalning förfallet;
och har Banco-Utskoltet derjemte ansett ej behöfligt, alt de å Creditivet
dragne summor Banken aviseras.
Sedan Banco-Utskottet sålunda bestämt de villkor, på hvilka ett Cassa-Creditiv
från Banken skulle kunna Riksgälds-Contoret tillhandahållas,
samt Stats-Utskottet icke tillkommer att i denna del af ämnet något utlåtande
meddela, anser Stats-Utskottet sig endast böra afgifva yltrinde öfver
antagligheten å liiksgälds-Coniorets sida af ett så beskaffadt Creditiv. Och
då frågorna alltså äro afskdjdä, tror Stats-Utskottet sig destohellre böra enskildt
ingå till Riks-Slånden med sitt yttrande i ämnet, som derigenom dels
bespares den lid, som skulle erfordras för gemensamma öfverläggningar Utskotten
emellan, dels ock Riks-Stånden sättas i tillfälle alt, om så nödigt
anses, återremittera eller ogilla en del af målet , men åter kunna bifalla
en annan.
Hvad nu angår Riksdagsfullmägtigen Ander-s- Danielssons ofvannämnde
motion, så medgifver Slats-Ulskotlet, alt, i händelse Riksgälds-Contoret
upptager lån med återbelalningskyldighet vid anfordran eller efter kort
uppsägning, förhållanden möjligen kunna inträffa, då tillgången för Riksgälds-Contoret
af ett serskildt Cassa-Crediliv vore af stor vigt; men i afseende
på Banco-Ulskottets, med föranledande af motionen , gifne tillstyrkande,
får Stats-Utskottet, efter öfvervägande af hvad i ämnet förekommit, uttala
den öfvertygelse, det ett Cassa-Crediliv, beviijadt under villkor af 5
procents ränta och återbetalningsskyldighet inom den 1 September- 1837,
och med Creditiv-utgifvaren dessutom förbehållen rättighet alt när som helst
detsamma uppsäga, icke uppfyller det med 6tt dylikt Creditiv åsyftade ändamål
eller för Riksgälds-Contoret medför någon verklig nytta.
Stats-Utskottets Utlåtande N:a 44^"
3
På grund häraf får Stats-Utskottet, för sin de],
afstyrka bifall å Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons ifrågavarande
motion.
Vidkommande heinälde Riksdagsfullmägtigs framställning om uppskof
från den i Julii till den sista Augusti med uppgörandet af räkningen öfver
hvad å Riksgälds-Contorets äldre Creditiv, på Bunken årligen disponeras; så,
enär detta är ett ämne, hvilket egentligen rörer Bankens rätt, och hvaröfver
Banco-Utskottet sig utlåtit, — anser Stats-Utskottet sig icke tillhöra att
derom något yttrande afgifva.
Stockholm den April 1835.
Reservation
af Herr Oxehufvud: ”Jag reserverar mig emot Utskottets beslut, rörande
behandlingen af denna fråga, eller att endast bedöma den del deraf,
som angar Riksgälds-Contorets behof af ett så beskaffadt Creditiv, som det
Banco-Utskottet föreslagit, utan anser att, .då Riksdagsfullmägtigen Anders
Danielssons motion blifvit remitterad lill Stats- samt Banco-Ulskottens gemensamma
behandling, det äfven ålegat Stats-Utskottet att ingå i pröfning
af frågan i sin helhet.
Med Hr Oxehufvud hafva instämt: Hr af Billbergh, Hr Langenberg,
*amt Riksdagsfullmägtige A7ils Strindlund och 01. Månsson.
N:o 447.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 16 April.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Statsutskottets
Memorial N:o 424, om förtydligande af Rikets
Ständers beslut, angående garantie för Hypotheks-För -  eningar, femte förslag till hufvudgrunder för sådane
Föreningar- (Rgs* Afd.)
Ofvanberörde Memorial, som Preste-Ståndet i allo bifallit, har från
de öfriga 3:ne Riks-Stånden till Utskottets förnyade handläggning blifvit
återremitterad t, på grund af deremot i åtskiliige delar framställde anmärkningar,
nemligen:
4
Stats-Utsioltets Utlåtande JV:o 447'
Vid Morn. Lit. A.
af en del Ledamöter inom Borgare-Ståndet: att då det af 3:ne
Riks-Stånd fattade beslut om meddelande af Rikets Ständers garantie å de
utaf Hypotheks-Föreningar utfärdande skuldförbindelser, icke tillkommit i
den ordning Grundlagen föreskrifter, enär Borgare-Ståndet aldrig varit i
tillfälle yttra sig öfver den fråga, detta beslut innefattade, samt berörde
fråga dessutom vöre af Bevillnings-natur, och såsom sådan bort vara af
alla Riks-Stånden pröfvad och godkänd; så, och för den händelse Stats-Utskoltet
ansåge sig böra vidtaga någon åtgärd, i anledning af nyssberörde
utaf de 3: ne- Riks-Stånden fattade beslut, ål åge det endast Utskottet att
till Rikets Ständer inkomma med förslag till
ämne, på det frågan må genom omröstning 1 Förstärkt
na afgöras.
Utskottet får i anledning af dessa inom Borgare-Ståndet yttrade meningar
anföra, att hvad först angår den föregifna Grundlagsvidrigheten af de
3;ne Riks-Ståndens beslut, Utskottet anser sig icke tillkomma alt bedöma,
huruvida de 3;ne Riks-Stånden, på sätt anmärkningarn.e tyckas vilja antyda,
öfverskrida t den rätt 5<5 §• Regerings-Formen Riks-Stånden ]einnar, att, då
ett förslag efter återremiss från Utskottet inkommit, detsamma med förändringar
antaga.
Och; att beträffande dernäst frågan derom, att detta mål vore af
Bevillnings-natur; så enär 69. §. Regerings-Formen föreskrifver, det frågor,
som röra Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter samt styrelse och förvaltning,
. afgöras genom 3:ne Stånds beslut, Utskottet icke kan, i strid emot
nämnde Grundlagsbud, föreslå votering i Förstärkt Stats-Utskott öfver em
fråga af dylik beskaffenhet, hvarom 3;ne Riks-Stånd fattat sammanslämmanrdje
beslut..
Vid Morn. Lit. B. i:a Punkten-.
af en Ledamot inom Ridderskapet och Adeln, samt en Ledamot
inom Borgare-Ståndet: att genom stadgandet i denna punkt, hvarmed Utskottet
tyckes hafva åsyftat förekomma ali förbländning af Hypotheks-Föreningar
och, Lånebanker, möjligheten för Hypotheks-Föreningar likväl ej
blifvit förebyggd att utgifva Obligationer på några dagars uppsägnings- eller
förfallotid, hvilka Obligationer i. sjelfva verket icke äro annat än dolda
myntsedlar;
att derföre någon bestämd uppsägnings- och förfallotid måtte stadgas,
och hvilken blifvit föreslagen dels till ett år, eller åtminstone att alltid
Stats-Utskottets Utlåtande JV:o 447•
5
minst 3-4:delar af Hypotheks-Föreningens upplånte Capital och utgifne
Obligationer äro på nyssberörde tid och derutöfver ställde, dels ock förfallotiden
lill 3 år icke understigande och; uppsägelsetiden till 6 månader
icke understigande;
Inom Borgare-Ståndet:
af Herr Hessle, som trott Hypotheks-Föreningarnes egentliga föremål
höra vara, att, genom upplåning af Capital och Capitalens utsättande i
fastigheter, försäkra fastighetsegarne, att få de erhållne lånen stående och
ouppsägbare från Föreningens sida, så vidt desse egendomsegare; noggrann!
iakttaga föreskrifne vilkor;
och af Herr Holm : att man har svårt att göra sig redo för hvad sorn
egentligen menas dermed, att Hypothels-Föreningarne skola hafva; till föremål
alt för gemensam räkning upplåna penningar etc.; ty vore meningen,,
alt alla Hypolbeks-Föreningars låneoperationei skola ske för gemensam räkning,
så lärer detta blifva nära en orimlighet; afses åter att upplåningen
skall ske för hvarje Hypolheks-FÖrenings samtlige delegares gemensamma,
räkning, synes stadgandet derom vara öfverflödigt; samt slutligen
af Råksdagsfullmägtigen Johannes Svensson från Jönköpings Län,,
hvilken tillstyrkt, att på Hypotheks-FÖreningarne må få Bero, att, i fall uti
Föreningens Cassa finnes contanta medel liggande, sorn ej af delegarne sjelfve
behöfvas, utlåna sådane medel lill personer utom Föreningen.
Utskottet medgifver visserligen, att det är af vigt, alt HypotheksFöreningar
ej måtte urarta till Sedel-Banker, men Utskottet visar delta vara
förebygdt genom förbudet att utgifva skuldsedlar, betalbara vid anfordran,
i förening med ett någorlunda högt minimum för Obligationernes valeurer.
Utskottet anser derföre, att föreskrifLerne om längre eller kortare uppsägnings-
och förfallotider hänföras till de regiementariska bestämmelser, Hypotheks-Föreningarne
sjelfve ega att uppgöra, och. som, enligt a:dra punkten
af desse hufvudgrunder, böra af Kongl. Majt vara fastställde för att tjena
till efterrättelse..
Om, på sätt Herr Hessle synes åsyfta, Hypotheks-Forening ej skulle
få utlemna lån, som å fångifvarens sida vöre uppsägbara, kunde Föreningen
ej heller våga bevilja sina egne långifvare en- sådan förmon, hvilket sannolikt
i ganska betydlig mon skulle försvåra' Hypolheks-Föreningars uppkomst..
Herr Hessle har, efter Utskottets förmenande, anty.dt något, sorn väl tillhö—
rer en Hypotheks-Förenings fullkomlighet, men som derföre icke är af
ovilkorlig nödvändighet.
6
Stals-UtsLottets Utlåtande JV:o 447•
Kumle, på sätt Riksdagsfullmägligen Johan Svensson tillstyrkt, lån
erhållas från Hypotheks-Förening, utan alt i densamma hafva vunnit delaktighet,
skulle sannolikt ingen vilja underkasta sig det ökade ansvar, som åtföljer
en sådan delaktighet.
Till förekommande af all tvekan om betydelsen af de i denna punkt
förekommande orden, gemensam räkning, har Utskottet utbytt de i början
af samma punkt varande ord : Dessa Hypotheks-Föreningar skola, emot
orden: Hypotheks-Förening skall.
Vid 2:dra Punkten'.
al åtskillige Ledamöter inom ' B onde-Ståndet: att ordet ”hela' framför
Län, såsom innebärande en tvätydighet, och dessutom skulle kunna begagnas
som svepskäl, för att hindra en eller flere delar af ett Län, att ansluta
sig till en Hypotheks-Förening inom ett annat Län, borde från denna
punkt utgå.
Utskottet, som anser att både förvaltning och eontroler blifva lättare
och redigare derigenom, att samma Län ej kommer att delas emellan flere
Hypolheks-Föreningar, finnér ej skäl att i denna punkt frångå sitt förra
förslag.
Vid 3:dje Punkten:
af en del Ledamöter inom alla 3 Riks-Stånd en: dels att det af Utskottet
föreslagne minimum af fastighetsvärde för inträde i Hypotheks-FÖrening
är alldeles för högt oell bör till hälften nedsättas, emedan, i annat
fall, större delen af Rikets besutne Allmoge, hvilkens inlåtande i HypolheksFöreningar
skulle föranleda dertill, alt dessa Föreningar vunne i soliditet,
komme att från desamma uteslutas, dels äfven, alt hälften af den upplåning,
Rikets Ständer beslutat garantera, borde utlånas till sådane jordbrukare, hvars
fastighetsvärde ej öfverstege 5ooo Rdr Rgs; och alt med lika skäl, som ett
minimum bestämmes, jemväl ett maximum af fastighetsvärde bör för inträde
i Hypotheks-Förening utsättas, hvilket maximum blifvit föreslaget till ett
belopp af 10,000 Rdr Rgs; samt dels att det må öfverlemnas åt IdypotheksFöreningarne
sjelfve att minimivärdet bestämma;
af Friherre Hördin inom Ridderskapet och Adelns samt åtskillige
Ledamöter inom Borgare-Ståndet: alt ej allenast denna pönkt, i hvad densamma
innefattar, alt den, som söker vinna inträde uti Hypotheks-Förening,
ej får vara Förmyndare etc., malte undergå förändring i öfverensstämmelse
med Herr af Billberghs, uti dess Memorialet N:o 424 åtföljde reservation,
framlagde förslag, ulan äfven, att vid omförmälde del af punkten tillföres
det stadgande, att vilkoren ej existera, då tysta förmonsrätterna upphört.
Siats-Utskottets Utlåtande JV:o 447'
7
Hvad först angår minimum af egendomsvärdet, så anser Utskottet, på de
i Betänkandet N:o /p4 afgifne skäl, bestämmandet af ett sådant, ej allt för
lågt minimum vara lör II y p o l h ek s-För e n ingens säkerhet oundgängeligt, och
har Utskottet af de gjorde anmärkningarne ej blifvit rubbadt i sin öfvertygelse
om vådan af att bestämma detta minimi belopp lägre än Utskottet
föreslagit, samt vidblifver således sitt tillstyrkande i denna del.
I afseende åter å förbudet att uti Hypolheks-Föreningen emottaga delegare,
sorn äro Förmyndare eller stå i ansvar för barnarf, uppbörd eller
andra förmonsrätt egande medel, kan Utskottet ej finna annat, än att våda för
Hypolheks-Föreningarne ofelbart mätte ega rum, derest dess delegare, vid inträdet
i Föreningen och inteckningens aflemnande till densamma, innehafva
förmyndare- eller uppbördsmannabefattning; ty om ock t. ex. förmynderskapet
vid den tiden ej vore förenadt med vård af myndlingsmedel, är likväl
förmonsrätt framlår Hypelheks-Föreningens inteckning gifven för alla de
medel förmyndaren framdeles, på grund af sitt redan erhållna förordnande,
kan komma att för sin myndlings räkning uppbära. Deremot anser Utskottet
intet hinder böra möta* att, efter vunnen delaktighet i en HypotheksFörening,
emottaga huru mångå förmynderskap som helst, och i detta afseende
föreslår Utskottet ett förtydligande vid slutet af denna punkt.
Hvad slutligen beträffar det yrkande, att de rörande förmynderskap
m. m. föreskrifue vilkor höra försvinna på samma gång som tysta förmonsrätterna
upphöra, får Utskottet yttra, att då de i dessa hänseenden nu gällande
Författningar icke kunna undergå någon förändring, utan Rikets Ständers
inedverkan; så blifva Rikets Ständer äfven i tillfälle att, när ett sådant beslut
fattas, tillåta de Hypotheks-Föreningar, sorn erhållit Rikets Ständers gara
ntie att, i öfverensstämmelse med en sådan lagförändring, sina Reglementen
modifiera. Och torde med anledning deraf någon åtgärd härutinnan nu
icke vara erforderlig.
TTid 4:de Punkten:.
ar Herr Holm inom Borgare-Ståndetsamt flere Ledamöter inom
Bonde-Ståndet: att stadgandet uti slutmeningen af denna punkt, ej blott är
oegentligt, emedan Contract om Arrende elier Undantag af en del utaf en
egendom måste intecknas uti hela egendomen, utan äfven något hårdfc, helst
mången Egendomsegare fördelaktigare kunde använda större eller mindre del
af sin egendom genom ularrendering:, än i händelse lian sjelf brukade alltsammans,
att, på dessa skäl, i stället stadgas bör, det egendomens verkliga;
värde ej får genoul något Arrende- eller Undantags-Conlraet minskas.
8
Stats-Utslcotlels Utlåtande IV.-o 447'
Utskottet, som för sin del instämmer uti hvad sålunda blifvit yrkadt,
anser sig böra i öfverensstämmelse dermed föreslå,
att efter orden " Undantags-C ontr act", tillägges "hvilket förminskar
egendomens värde".
Sedan inom Utskottet fråga uppstått derom, att då vid samma Ting,
som Hypotheks-Förening låter dess fordran uti en egendom inteckna, flere
inteckningar i denna egendom kunna beviljas, ock hvilka ega lika rätt med
Hypotheksföreningens, uti denna punkt stadgas borde, att icke allenast såda
ne
inteckningar, som ega förmånsrätt framför,, utan äfven de, hvilka ega li
ka
rätt med Hypotlieks-Fören ingens inteckningar, ej få öfverskjuta 5-8:delar
af egendomens värde, så har Utskottet, sorn i allo godkänt denna anmärkning,
skolat uti 4;de punkten jemväl föreslå den förändring,
att de orden, "som ega /örmonsrätt framför densamma"_, sålunda
förändras, ”sorn ega' f örmonsrätt framför3 eller med densamma ega
lika rätt” icke öfverskjutande etc.
Vid 5:te och 6:te punkterne:
Inom Ridderskapet och Ndeln:
af Friherre Nordin: att då man frångår deri eljest allmänt antagna
solidariska ansvarigheten, det är nödigt tillse, att säda ne besvärliga vilkor
i stället ej utfästas, att ingen skulle uti Hypotheks-Förening vilja ingå.- Den
öfver-inteckning, Utskottet föreslagit, anser Herr Friherren vara alldeles för
stor, samt tillstyrker, att Riksgälds-Gontoret må förses med ett öfverskott
af 5 å 6 procent, hvilka uti Riksgälds-Contoret skola deponeras och derstädes
innestå emot 5 procents ränta uti 8 år, hvarefter medlen, i händelse
ej Contoret under liden fått vidkännas någon utgift för Föreningen , till
delegaren, sorn dera nedsatt, återiemnas; helst Hypötheks-Föreningen, efter
dessa årens förlopp, eger en förbindelse af denne delegare å ! oo procent,
derå likväl io procent äro genom de verkställde amorteringarne afbelaide;
och ar Herr Rosenblad, Bernhard: som ansett stadgande af gemensam
ansvarighet för Föreningens möjligen uppkommande brister ändamålsenligare
och för delegarne mindre betungande. Reserv-fonden kunde, om
gemensam ansvarighet antogs, bildas genom t. ex. |:dels procents inbetalning
öfver räntan årligen, och denna reserv-fond klefve tillräcklig att trygga
den solidariska ansvarigheten; men för den händelse man skulle i detta
hänseende vilji tillvägagå på sätt Utskottet föreslagit, anser Herr Rosenblad
j att reserv-inteckningen bör rättas efter delegarnes deltagande i Inrättningen.
Inom
'Stats-T/tshottets Utlåtande N:o 44/•
Ö
Inom Borgare-Ståndet :
af Herr Hessle: att hela ideen med den föreslagna reserv-fonden är
'förfelad, samt den säkerhet, densamma medför, problematisk, i händelse
delegare råkar i concurs-tillslånd ; och alt ändamålet hade på ett rätts-och
natur-enligt sätt kunnat vinnas, om Utskottet tagit i betraktande det för
Hypollieks-Föreningen i Skåne i detta afseende uppgjorde förslag till
Reglemente}
samt inom Bonde-Ståndet:
af Riksdagsfullmägligen Anders Danielsson m. fl.: att HypotheksFöreningarne
måste stödjas på delegarnes gemensamma solidariska ansvarighet,
denna så förstådd, alt delegarne ikläda sig enkel borgen, som vidhäftar
d ess i Föreningen antagna jordegendom, med afseende på Föreningens
alla förbindelser; dock sådant i förhållande till det värde, hvarefter egendomen
till delaktighet antagits; att Hypolheks-Föreningarnes reserv-fond måste
beslå i disponibla tillgångar, och kunde till en början bäst bildas på
sätt det för Elfsborgs Län uppgjorda förslag till Reglemente i g §. anvisar,
med tillägg af de besparingar, sorn årligen uppkomma på administrationsprocenten;
härigenom qvarstode delegarnes solidariska ansvarighet,
hvilande på jorden, såsom en yttersta utväg att i nödfall göras gällande
genom utskrifning pro rala parle.
Hvarjemte Herr Holm anmärkt, att det är inconseqvent stadga i 5:e
punkten, att inteckning, svarande emot gtdel al egendomens värde, tillhör
Hypolheks-Föreningens reserv-fond, sorn , i händelse af behof, kan till större
eller mindre del indrifvas, och sedermera i den 6:e punkten, att den öfriga
andelen, det är hvad sorn återstår, sedan större eller mindre del af
inteckningen lill |:del i egendomens värde blifvit indrifven, skall till fulla
beloppet kunna belånas, i mon af tillgångarne.
Och har Herr Holm desslikes framställt den förfrågan, huruvida, i
händelse förlust uppkommer ipom Hypotheks-Förening, det skall åligga Ilypotheks-Föreningens
alla delegare att godtgöra densamma, eller om några få
skola vidkännas den.
Med åberopande af de motiv, som lågo till grund för ofvannämnda
punkters uppställning uti Memorialet N:o 424> Utskottet anföra, att
det fortfarande anser den föreslagna reservfonden medföra på en gång större
säkerhet för Inrättningen och mindre betungande för delegarne, än den so
Biluing
till R. St. Prat. 1834 och 1835- Ade Sami. 1 -.sta A/d. 4’de Band. 2
5'te Håftet,
IO
Stats-ZJtskottets Utlåtande N:o 447’
lidariska ansvarigheten; och enär, på sätt i nämnde Betänkande Annes utredt,
den verkliga öfver-inteckningen endast utgör 7 procent, kan Utskottet
ej finna, att det vore någon lindring för delegaren, oni han ålades
att i stället, på sätt Friherre Nordin föreslagit, contant inbetala 5 å 6
procent.
Någon osäkerhet, i händelse af delegares concurs, anser Utskottet ej
böra uppkomma, enär reserv-fondens inteckningar då kunna reservationsvis
bevakas, på sätt ofta tillgår vid borgens-förbindelser och contracter.
Till svar å Herr Holms fråga, huruvida alla delegare eller några få
skola godtgöra Föreningens förluster, får Ulskoltet meddela, alt det anser
Hypotheks-Föreningarne sjelfve kunna få bestämma i hvad ordning den ena
eller andra delegaren kan komma att förr eller senare göra inbetalning till
reserv-fonden. I afseende åter å den inconseqvens Herr Hohn trott sig finna
emellan 5:te och 6:te punkterna, har Utskottet, lill vinnande af mera
tydlighet, velat sålunda förändra början af 6:le punkten, att orden: ”Den
öfriga andelen af den lemnade inteckningen./* utbytas mot orden: ”Den
andel af den lemnade inteckningen j hvilken icke_, enligt 5:te punkten j
tillhör reserv-fonden.”
Vid 8:de punkten:
af Friherre Nordin: att i stället för orden': ”Ingen Hypotheks-F öre
ning må träda i verksamhet” &c., borde stå: ” Hypotheks-Förening må ej
blifva delaktig af Rikets Ständers garantie” &c., emedan, i händelse en
Hypotheks-Förening vill börja att operera utan Statens biträde, det ej må
kunna förvägras.
Af en del Ledamöter inom alla 3 Riks-Stånden : att den uti denna
punkt utfästa minimi-summa vore för hög; samt af andra åter, att denna
summa vore alldeles för låg.
Som de af Utskottet uppgjorda hufvudgrunder för Hypotheks-Föreningar
endast hafva afseende å sådane Föreningar, som kunna erhålla Rikets
Ständers garantie, och hvilket uti rubriken å hufvudgrunderna tydligen
uppgifves; så har Utskottet funnit öfverfiödigt att, vid denna punkt, derom
göra en erinran. Emedlertid har Utskottet, till förekommande af all misstydning,
velat föreslå den förändring i början af omberörde punkt, att orden:
”Ingen Hy potheks-Förening fjnå” utbytas emot: ”Hypotheks-Förening
må ej.”
Hvad åter angå de i afseende på minimi-summan gjorde anmärknin
-
Stals-Utslcoltels Utlåtande N:o 447'
gar; så, enär derå blifvit yrkad både nedsättning och förhöjning ., anser
Utskottet lämpligast att, i detta hänseende, vidblifva förra förslaget.
Val g:de punkten:
af åtskillige Ledamöter inom Borgare- och B onde-Stånclen'. alt Rikets
Ständer icke må garantera sådana lån, som af Hypotheks-Föreningarne
upptagas med capital-rabatt; samt af Friherre Nordin: att stadgandet om
Hypotheks-Föreningarnes bokföring’, såsom helt och hållet tillhörande det
reglementariska, bör ifrån hufvudgrunderna utgå.
Att förbjuda Hypotheks-Föreningarne upptaga lån emot capital-afdrag,
vore ganska origtigt, emedan ofta, isynnerhet utländska lån kunna erhållas
på ganska förmonliga vilkor, då capital-rabatt är medgifven.
Hvad åter det föreslagna bokföringssättet angår; så anser Utskottet,
att föreskriften derom är nödig för att bereda behörig reda och control.
Vid io:de punkten:
af Friherre Nordin, att någon viss tid för lånens amortering icke
torde böra bestämmas, utan att ju fördelaktigare vilkor Hypolheks-Föreningarne
kunna sig betinga, desto bättre; att detta stadgande således antingen
bör utgå eller uppställas med undantag för de händelser, då lägre än 5
procents ränta kan betingas;
och af Johan Svensson inom Bonde-Ständet: att den här beräknade
ränta är alltför hög, helst, då dertill lägges en half proc. administrationskostnad,
endast en half proc. återstår såsom amortisfeement.
Anledningen, hvarföre Utskottet ansett sig böra bestämma någon viss
tid, inom hvilken lånen skola vara förfallne, härleder sig derifrån, att Utskottet
trott det vara nyttigt att kunna förutse en tidpunkt, då RiksgäldsContoret
upphörde att stå i ansvar för den meddelade garantien, Att denna
tid blifvit bestämd till 38 år, kommer deraf, att Utskottet haft afseende
å utlåning till delegarne emot 5 procent och i procent amortissement, då
hela skulden är betald inom denna tid.
Utskottet har icke föreslagit, att Hypotheks-Föreningarne ovilkorligen
skola förskrifva 5 procents ränta, utan allenast, att denna ränta ej får öfverstiga
5 procent.
Af dessa skäl tillstyrker Utskottet, att io:e punkten må förblifva
oförändrad. '
Stats-Utskottets Utlåtande Nio. 44y.-
Vid 19.'.te punkten
af åtskillige Ledamöter inom alla 3 RiksrStåndenalt valeuren å Hypotheks-Föreningars
utfärdande obligationer borde nedsättas, helst härigenom
den mindre bemedlade kunde komma. i. tillfälle Iros HypotheksrFöreningarne
deponera smärre summor».
Ehuru Utskottet fortfarande anser vara. af mycken vigt,, att Hypotlreks-Föreningarne
ej må komma, att utgifva obligationer af allt för små valeurer,
. tror Utskottet dock, att. minimum för desamma torde, kunna, nedsättas
till ioo R:dr Silfver-Specie eller 4oo, R:dr Rgs..
Vid 14-de punktent
af Herr Holm, sorn framställt den förfrågan,, huruvida RiksgäldsCöntoret,
i händelse det skulle göras till vårdare af Hypolheks-Föreningarnes:
reserv-fond, kunde tvinga, desse Föreningar att förmå sina fordringsegare emottaga
större eller mindre afbetalningar å en skuld , hvarför dem. emellan, em
förfallotid af't., ex. 38 år blifvit öfverenskommen;
samt af en Ledamot inom Ridderskapet och Adeln,, och en Ledamot
ipom Borgare-Ståndet: att, om 5:te och 6:te punkterna, blifva i enlighet
med deras yrkande förändrade, denna, punkt jemväl, måtte till öfverensstämmelse
dermed, ändras.
Då Utskottet icke kunnat frångå dess uti’ 5:te och 6:.te* punkternål
gjorda, tillstyrkanden, samt. någon, ändring i; annor, händelse ej blifvit utf
denna punkt yrkad,.
får Utskottet i ofvanberörde i^de punkt endast föreslå;en obetydlig
redactions-förändring, som erfordras, för att. bringa denna punkt
i öfverensstämmelse med; Utskottets förslag i Betänkandet N:o 4 j8.
Enär,, enligt io;e punkten,, de af HypolbeksrFöreningar upptagande
lån äro uppsägbara, å Föreningens, men, ej å Långifvarnes sidat, så möter ej i
detta, hänseende något hinder för vidtagande af den åtgärd i förenämnde
i.4:de punkt finnes föreskrifven; och torde detta, få, tjena, såsom. svar. å dem
af Herr Holm, här. ofvan gjorde anmärkning*.
Vid i5:de punkten::
af en Ledamot; inomi Ridderskapet: och Adeln '.-, alt,, onn äfven; den föreslagna,
öfver-inteckningen, skulle anses behöflig, det likväl; eji bör, åläggas
delegare i: Hypotheks-Förening* att deri på något sätt qvarhållas längre tid,
än. till dess det års räkenskap; undergått revision,, hvarunder afträdet från
Slats-Ulshotteis Utlåtande N:o 447'
Föreningen skett,, samt Revisorerna funnit elen afträdande icke häfta för någon
förbindelse hos Föreningen, samt att Föreningens ställning i allmänhet
är sådan, den bör vara;
och af en Ledamot inom Borgare-Ståndet, sorn ansett elen föreslagna
tiden för befrielse från Hypolheks-Förening kunna minskas till 3 år, samt
alternativet medgifvas af ställandet utaf sådan borgen, sorn Hypotheks-FÖreningarne
kunna godkänna;
Hvad först vidkommet elem inom Ridderskapet och- Adeln gjorda anmärkning,
får Utskottet yttra,, att om, såsom enda hindret för frånskiljande
utur Hypotheks-Föreningy stadgades, det behörig revision barde föregå; så
inträffade härigenom , att fordringsägare hos Hypotheks-Förening aldrig hade
den säkerhet hos Föreningen, de med skäl egde rätt alt fordra.
Beträffande dernäst den senare anmärkningen,, så och då Utskottet ansett
sig böra förekomma, all inblandning af personal-credit hos HypotheksFöreningar,
finnér Utskottet sig icke kunna till antagande- framställa det föreslagna
alternativet; af godkänd: borgens ställande..
Vid i6:de punkten r
af Friherre Nordin:: att detta stadgande är tvetydigt, helst dessa;
slags Föreningar alltid äro under, utredning; oclv förmodar, Herr Friherren
Utskottets mening hafva varit, att vid det utmärkta förhållandet ytterligareupplåning,
ej får ega, r.um..
Utskottet kan. ej; finna,, att detta: stadgande innebär den minsta tvätydighet,
, enär. föreskriften om, en, Förenings utredning: icke lärer kunna innefatta
annat än hvad som med detta, ord förstås,, i fråga om ett Bolags utredning,
, att nemligen, både upp- och; utlåning inslälles, samt alla; skulderså
fort ske kan: betalas-; och anser Utskottet sig af. denna, anledning ej kunna,
föreslå någon ändring i 1.6; de.- punkten.
Inom Borgare-Ståndet har Herr. Holm gjort deni hemställan, att, såsom
ett tillägg: uti: de af. Utskottet, uppgjorda hufvudgrunder, borde stadgas,,
aLt Hypotheks-Foreningar icke, få. bilda sig på annat ställe, än i de städer,
der Landshöfdingesäte finnes;: och att reserv-fonden mätte förvaras under
Konungens- Befallningshafvandes och Förvaltande Directionens- gemensamma,
ansvarighet..
Utom; det att , genom- ett: sådant stadgande,, sorn Herr Holm föreslagit,
, det blefve ett åliggande för hvarje delegare uti Hypotheks-Förening,. att
lemna serskild inteckning», uti sini egendom för reserv-fonden,, och serskild;
för det lånebelopp- han komme att hos. Föreningen, upptaga,, och. hvilket
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 447'
skulle för delegarne medföra stora kostnader oell besvär; — tror Utskottet
så väl detta, som hvad Herr Holms framställning i öfrigt innehåller, tillhöra
det reglementariska, hvilket, sedan Utskottet emot missbruk deraf
stadgat controler, bör öfverlemnas till Hypotheks-Föreningarne sjelfve, att
derom efter egen beqvämlighet förordna; och får Utskottet, på sådane skäl,
afstyrka ofvanberörde stadgandes införande.
På ofvan uppgifna grunder får Utskottet till Rikets Ständers bifall
hemställa följande, något förändrade förslag till Hufvud gr u tider för Hypotheks-Föreningarj
hvilkas skuldförbindelser kunna i Rikets Ständers namn
garanteras genom Fullmägtige i Riksgälds-Contoret.
1:0 Hypotheks-Förening skall hafva till föremål, att, för gemensam
räkning, upplåna penningar emot obligationer, ställde, antingen på viss förfallotid
eller på viss uppsägningstid, men aldrig betalbara vid anfordran,
samt att de sålunda upplånade medlen utlåna endast emot inteckning i jordegendom,
som i Hypotheks-Föreningen eger delaktighet.
2:0 Punkten oförändrad.
3:o För att kunna vinna delaktighet uti en Hypotheks-Förening, erfordras
att inom densammas district, under full eganderätt, innehafva jord
af frälse- eller skatte-natur, eller stadsjord, uppgående till ett värde af minst
1000 R:dr Specie eller 4000 R:dr Rgs; äfvensom att, vid meddelandet af
den Hypotheks-Föreningen enligt nästföljande punkt tillkommande inteckning,
ej vara Förmyndare, eller stå i ansvar för barnarf, uppbörd eller andra
förmonsrätt egande medel. Att efter vunnen delaktighet i Hypotheks-Förening
emottaga förmynderskap eller uppbörd är icke förbjudet.
4:o Den, som söker'delaktighet i en Hypotheks-Förening, måste, jemte
fullständigt styrkande af sin behörighet, enligt föregående punkt, till Hypotheks-Föreningen
lemna inteckning i sin egendom, uppgående till minst
en åttondedel af dess värde, och, sammanräknad med öfriga inteckningar,
som ega förmonsrätt framför eller med densamma ega lika rätt, icke öfverskjutande
|:delar af egendomens värde. Börandes derjemte före dessa f .‘delar
egendomen icke vara besvärad med inteckning af något arrende eller undantags-eontract,
som förminskar egendomens värde.
5:o Punkten oföi^indrad.
6:0 Den andel af den inlemnade inteckningen, hvilken icke, enligt 5:e
punkten, tillhör reserv-fonden, eger delegaren att, i nion af tillgång, få till
ii
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 447'
falla Leloppet hos Föreningen belåna, och om, på sätt i samina punkt
liämndt är, i panten finnas andra inteckningar, med förmonsrätt framför Hypolheks-Föreningens,
skall denne, då delegaren sådant önskar eller då sådane
äldre inteckningar utsökas, inlösa dessa äldre inteckningar så fort sig göra låter.
rude punkten oförändrad.
8:0 Ifypotheks-Förening må ej träda i verksamhet förr, än de egendomar,
*som i densamma sökt delaktighet, uppgå till ett värde af minst
750,000 R:dr Specie, eller 3 millioner R:dr Rgs.
eyde, io:de och n:te punkterna oförändrade.
12:0 Hypotheks-Förening må ej utfärda obligationer å mindre valeurer
än 100 l!:dr Specie eller 400 R:dr Rgs.
i3:de punkten oförändrad.
i4:o .Skulle Hypotheks-Förening ej uppfylla de förbindelser, hvilka i
dessa hufvudgrunder densamma åläggas, samt Riksgälds-Contorets Styrelse1,
för Conto.rets säkerhet, skulle finna nödvändigt att någon del af den meddelade
garantien återtaga, eger Riksgälds-Contoret ålägga Hypotheks-Föreningen,
att större eller mindre del af de garanterade lånen betala, — och att,
för den händelse sådant på annat sätt icke låter sig verkställa, härtill indrifva
den erforderliga summan af sin reserv-fond.
i5:de och i6:de punkterna oförändrade.
Vid Mom. L/t. C. r.a punkten:
af Herr Rosenbladj Bernhard3 som anmärkt: att inskränkningen uti
denna punkt är olämplig, och skall i början tillintetgöra hela verkan af garantien,
enär på detta sätt, just när den bäst behöfdes, ej mer än ^:del af
de i frågakommande lånen kunde deri inbegripas;
och af Herr Hesslej som äskar upplysning hvarföre i beräkningen på
den meddelade garantien skall tagas värden på fastigheter, hvilka i Hypotheks-Förening
ej ingått, eller kunna blifva delaklige.
Utskottet har haft för afsigt att så fördela den meddelande garantien,
alt i möjligaste måtto alla delar af Riket deraf kunna blifva delaktige, hvilket
icke blefve händelsen, om, på sätt Herr Hessle synes åsyfta, taxeringsvärdet
å de egendomar, som ej kunde ingå uti Hypotheks-Förening, icke toges
i beräkning, enär inträffa kunde, att uti en landsort de fleste eller alla
egendomsegare deltaga i en Förening, hvilken följaktligen komme att upp
-
■Stats-Utskottets Utlåtande N'.o 447'
sluka hela den af Rikets Ständer beslutade garantie. Af Samma skäl kan
Utskottet ej heller frångå den inskränkning, hvaremot Herr Rosenblad gjort
.anmärkning.
Vid 3:dje punkten samma moment:
af Friherre Nordin: alt då det vill synas, sorn Utskottet afsett utställandet
af Ilufvudobligationev, Herr Friherren anmärker, att såtlant visserligen
låter sig verkställa, dock icke utan att medföra för låntagaren en
förlust af i Lill i | proc.; och anser derföre vara häst, alt i denna del
endast den föreskrift meddelas, att Obligationerne icke få understiga beloppet
af dem, som vanligen brukas i verldshandel;
samt af Herr Hessle och Riksdags full olagligen Anders Danielsson,
som anse nödvändigt, att Obligationerne äfven få ställas på mindre summor,
och föreslås af den senare, alt minimum nedsätles till 5ooo R:dr Silfver
Specie eller 20,000 Rdr Rgs.
Utskottet delar ej Friherre Nordins tanka om den förlust, som uppkommer
genom begagnande af Hufvud-obligalion och Partial-obligationer,
enär sådant sätt att gå tillväga vid låns upptagande ingalunda är'ovanligt.
Det föreslagna beloppet af 5ooo Rdr Silfver Specie blefve i alla fall
visserligen för högt för de utelöpande obligationerne, men då Hufvud- och
Partial-obligationer användas, kunna de sistnämnde förminskas i mon af
hehofvet, utan att Riksgälds-Gontorets Styrelse behöfver teckna borgensföi bindelse
på en mängd skuldsedlar af mindre valeurer. Hufvud-obligalionen, på
hvilken garantien finnes skrifven, nedlägges då under vård af offentlig myndighet,
och på de i rörelsen utelöpande Parlial-obligalionerne finnes samma
garantie aftrjckt, jemte underrättelse om, hvarest Originalet är deponeradt.
Utskottet, sorn således ej finner skäl frångå sitt under Lit. C. i Betänkandet
N:o 424 afgifne förslag, får å nyo framlägga detsamma till Rikets
Ständers upplysta bepröfvande.
Stockholm den i5 April i835.
Reservationer :
af Herr Petre’, T.: ”Om det är med hänsigt till den öfver Statslån
förslaget afgifne och vid Riks-Rätt nyligen pröfvade anmärkning emot Kgl.
Majlis
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 447'
*7
Maj:ls Rådgifvare, som i Stats-Utskottet, i ren motsägelse med sitt öfver
samma förslag aine gånger meddelade och af Rikets Ständer gillade Utlåtande,
ansett sig höra, utan något slags uppdrag från Riks-Stånden, uppå en
af Friherre af Nordin enskildt gjord, från Riddarhuset remitterad men med
aldeles intet yttrande eller förord beledsagad framställning, vidtaga de åtgärder,
som innehållas i dess under N:o 424 aflåtné, nu i vissa delar ändrade
Betänkande, så kan visserligen välmening derföre möjligen ligga till
grund, men välmening i Statssaker är. ofta svaghet, och denna egenskap är i
allmänhet serdeles fruktansvärd, ej mindre fördera, som enligt traditionen,
representera äran och upplysningen, än äfven för Ombuden från de underordnade
folkclasser, hvilka otvifvelaktigt utgöra Statens egentliga styrka.
Då den Kongl. Statslåne-Propositionen redan är på Stats-Utskottets tillstyrkande
af alla Riks-Stånden de facto afslagen, är det svårt att fatta, huru
någon upprättelse förjdet af Rikets Stäuders Justitias-Ombudsman inför RiksRätt
mot Konungens Rådgifvare utförda åtal skall kunna hemtas af den
framgång, som Herr af Billberghs fameusa reservation — himlen vete med
hvilka medel — vunnit. Var denna händelse en lek af ödet, så hade likväl
Stats-Utskottet icke behöft att göra*, hvad ibland samtlige Rikets Sländer
ursprungligen ingen annan än Friherre af Nordin fordrat och hvilket
Utskottet, af aktning för besvuren Grundlag, för sig sjelf, och sina förut uttalade,
af Rikets Ständer godkända grundsatser, i intet fall bort underkasta
sig, helst det icke är någon Utskottets Ledamot förmenadt, att från sin i
Utskottet innehafvande plats när som helst resignera. Den öfvergång från
osvikliga principer, Utskottet i denna sak ådagalagt, kan på intet vis försvaras
af omständigheternes tvång, ty något sådant har icke här varit för
handen. Inom Högvördige Preste-Ståndet har visserligen härpå blifvit tilllämpadt
det rbekanta uttrycket: "Du vill så hafva det min kära George
Dandin" men otvifvelaktigt är i alla fall, att någon handläggning utaf Hr
af Billberghs ofvannämnde reservation ännu aldrig hos Stats-Utskottet varit
af nödvändighet påkallad. Utskottets handlingssätt förekommer så mycket
mer beklagansvärd!, som bland alla Statsbehof, af hvilka Utskottet varit
i tillfälle att taga kännedom, intet är mer öfvervägande, än den brist
på orubblighet i patriotiska åsigter, hvars tillvaro må hända är förnämsta
orsaken till öfrige hufvudsakliga Statsbrister! Hvilken välgörande inflytelse
på landels Styrelse skulle icke uppkomma, om den bland Representationen
hade tillfälle göra bekantskap med en majoritet af politiska caracterer, som
Bihang till R. St. Prot, 1834 och 1835- 4\de Sami. p.sta Afd. 4"de Bandet. 3
5:te Håjlet.
i8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 447•
för intet pris i verlden kunde bevekas till medborgerliga pligtafvikelser.
Hvilka olägenheter, för att icke säga olyckor, hafva ej för det allmänna uppkommit,
genom de föreställningar, på hvilka Regeringen/ med föranledande
af folkombudens ofta visade ombytlighet i tänkesätt och tillgänglighet för
icke offentligen antydbara skäl, trott sig böra bygga hela sin statskonst och
sina administrativa beräkningar.
Under åberopande af hvad min vid Stats-Utskottets Betänkande N:o
43 intagne motion, samt med densamma fogade reservation, innehåller, får
jag hos Rikets. Högloft. Ständer till rättelse vördsamt anmärka Stats-Utskottets
beslut,, att, uppå anförde ogiltige skäl, framlägga förslag till Hypotheks-Förenings
grunder och till reciproeitetsförhållanden emellan enskilde Låneassociationer
och Riksgälds-Contoret, nu mera jemväl af Utskottet betraktadt såsom
lämpligt att organiseras till Borgens-Contor för enskild gäld. Pröfva
likväl Rikets Ständer rättvist förklara, att Stats-Utskottet varit befogadt att
taga befattning med ett ämne af denna beskaffenhet, tager jag mig friheten
anmärka, att, i sådant fall, Utskottets åtgärd till en början bör inskränkas att
bereda målets öfverlemnande till Förstärkt Stats-Utskott. Sker det icke, så
är i och med detsamma decreteradt, att Borgare-Ståndet, uti förevarande sak,
icke anses tillhöra Rikets Ständer. Riksgälds-Contorets belastande med borgen
för enskild gäld måste utan tvifvel vara att anse såsom ett ärende af
bevillnings^natur, ty endast medelst beskattning, kan, till följd af de vid
denna Riksdag stadgade financegrunder, en sådan borgen honoreras. För
öfrigt synes en allt för ringa grad af grannlagenhet fordras, för erkännande
af det fjerde, i Herr af Billberghs borgensfråga ännu ohörda Ståndets rätt,
att deröfver yttra sig. Att detta yttrande meddelas genom Ståndets delegerade
i Förstärkt Stats-Utskott är utan all fråga bättre, än att det alldeles uteblifver.
Hvad man än må tänka om ”Statskupper” i allmänhet, är dock visst,
att begreppet om skillnaden emellan fas och nefasär tillräckligt utbildadt,
för att misstaga sig vid de tillfällen, då någotdera af dessa ord kan komma
i fråga att appliceras.
Stats-Utskottet har fått löna sagans ord, att ”den, som går obuden
åstad, kommer otackad tillbaka”. Sedan nemligen Utskottet, af Rikets Ständer
helt och hållet opåkalladt, gått Friherre af Nordin tillhanda, med upprättande
af ett förslag, som ligger utom gränsen för Stats-Utskottets bestämmelse,
har Herr friherren, framställande åtskilliga erinringar deremot, anmärkt,
att omförmälde förslag innebär det säkraste medel att motverka nypo
t heks-Fören ingar med understöd af Statens girantie, en anmärkning, som
dock icke kan medgifvas utan att förutsätta, att förslaget är mägtigare än
sjelfva Grundlagen, med hvars, i afseende på Riksgälds-Contoret meddelade
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 447•
*9
föreskrifter, ett understöd af denna beskaffenhet icke är förenligt. Kan
möjligtvis fråga någonsin blifva, att verkställa Ridderskapets och Adelns,
Preste- och Bonde-Ståndens öfver Herr af Billberghs reservationsvis väckta
garantie-project, fattade beslut, så skall förmodligen detsamma efter ordalydelsen
tillämpas? I sådant fall lär den af Friherre af Nordin samt åtskillige
andra fastighetsegare stiftade Hypotheks-Förening, såsom varande den
enda vid beslutets fattande, organiserade Iåne-anstalt af denna art, allena
kunna, med uteslutande af hvarje annan, sedermera tilläfventyrs framsipprad
dylik inrättning, komma i fråga att erhålla Riksgälds-Contorets garantie.
Stats-Utskottets bemödande att gifva de 3:ne Riks-Ståndens nyssnämnde
beslut en annan tydning, än den de innebära, åsyftar att öka skadligheten
för det allmänna af ifrågavarande beslut. Det är en serdeles anomalie i
denna sak, att den utsträckning, Stals-Utskoltet velat åt beslutet bereda,
medelst en deröfver, i anledning af Friherre af Nordins motion, uppställd
förklaring, blifvit öfverlemnad till pröfning jemväl af Borgare-Ståndet, som
naturligtvis icke är qvalificeradt att ingå i bedömande af meningen med de
öfriga Ståndens tillgörande i en fråga, uti hvilken man förut ansett allt
utlåtande från Borgare-Ståndet öfverflödigt.
Anmärkningsvärdt förekommer, att Stats-Utskottet, under sin nitfull»,
ehuru ingalunda prisvärda ansträngning för en sak, hvars ostensibla sida
är det betryckta jordbrukets sjelf, numera förnämligast fått att göra med
en Representant, hvilken, i förening med öfrige af Kongl. Maj:t förordnade
Skaltejemknings-Comiterade, efter ali sannolikhet, innehafver materialier,
att på naturlig väg, Utan ali rubbning i rättsförhållanden, åstadkomma
lindring i modernäringens bördor. Att frukten af SkattejemkningsComiteens
arbeten icke blifvit Rikets Ständer bekant, beror utan tvifvel
på omständigheter, till hvilkas förklarande fordras en närmare bekantskap
med Regeringens åsigter i allmänna angelägenheter.
Bland de skäl, som i denna sak inom Stats-Utskottet blifvit emot mig
förebragte, är, alt Riksdagens förlängande i flere månader skulle blifva en
ofelbar följd af underlåten medgörlighet på Stats-Utskottets sida. Jag lemnar
detta skäl i sitt värde. I början af nästl. Januarii yttrade sig en af
Styrelsens skriftställare, att Riksdagens afblåsning skulle oförtöfvadt ega
rum, i händelse Bonde-Ståndet lemnade sitt bifall till Herr af Billberghs
garantie-project. Så snart detta bifall var vunnet, hörde man aldrig vidare
talas om den sålunda förespeglade afblåsningen. Det är en sorglig erfarenhet,
att vid Riksdagar ofta inträffa händelser, hvaruti de handlande
personerne blottställa sig för anmärkningar, som i det enskilda lifvet skulle
vara för medborgerligt anseende ganska betänkliga. Statslåne-förslaget och
20
Stcits-TJtslcottets Utlåtande N:o 447'
den dermed nu sammanknippade garantie-frågan erbjuda en rik skörd af
iakttagelser i denna väg. Stats-Utskottet, som i 6g §. Regerings-Formen
fått sig tillagdt det egna oell utmärkande praerogativ, att icke behöfva afvika
från sina afgifna yttranden eller instämma uti Rikets Ständers eller ett
serskildt Stånds tankar, har, efter flera, under Riksdagens lopp, med omvexlande
lycka förda strider, för upprätthållande af sina satser och meningar,
omsider råkat i en irrgång, som endast kan förliknas med den labyrinth,
hvari opinionernas vindkast och det införda bruket af ”inconstitunek
bojor,” under den senare tiden ofta försatt Banco-Utskottet. Måtte
Rikets Höglofl. Ständer inse behofvet att rädda deras Utskott för Financeärendena
från de klippor och skär, hvarpå de under händelsernas stormar
strandat! Det är i denna förhoppning jag vågar påkalla Rikets Höglofl.
Ständers uppmärksamhet på mina här anförda skäl emot Stats-Utskottets
Betänkande N:o 424> med den derå i Stats-Utskottets förevarande Memorial
gifne ampliflcation;”
af Herr Halling: ”Jemte åberopande af min vid Memorialet N:o 424
fogade reservation, får jag , i anledning af Utskottets nu beslutade förändringar
i här nedan uppgifne delar af nämnde memorial, anmäla:
i:o med afseende på tillägget vid slutet af 4-‘de punkten: att jag anser
ganska origtigt, det Staten skall, genom det föreslagna stadgandet, eftergifva
en säkerhet, som vid alla väl beställda publika Cassör antagits,
den nemligen, att icke belåna en egendom, som är besvärad med inteckning
af arrende-contract eller annan handling, som inskränker, om icke egande-
åtminstone fria dispositions-rätten; och
2:0 rörande förändringen af i2:te punkten.- att jag trott, det Utskoftet
icke bort i denna del frångå dess förra stadgande, eller minimi-valeul-ens
bestämmande till i2Ö R:dr Specie eller 5oo R:dr Rgs å de Obligationer,
Ilypotheks-Föreningar kunna komma att utfärda. Hellre bade jag
sett, att Utskottet förhöjt detta minimum, än minskat detsamma.”
Herr Ekerman har i allo instämt med Herr Halling.
I frågan om tillägget vid 4-‘de punkten bar Riksdagsfullmägtigen
Johan Andersson från Upsala Län förenat sig uti Herr Hallings reservation;
samt
af Riksdagsfullmägtigen Erik Nilsson från Jemtland, som åberopat
dess vid Betänkandet N:o 4^4 afgifne reservation.
Och har häruti instämt Johan Christophersson från Kronobergs Län.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet , 1835.
Slals-Utskottets Utlåtande N.o 44$’
I
N:o 448.
Ant. till Exp.-Utsk. den 16 April.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 4^5, i frågan derom, att Utskottet måtte
inkomma med förslag till forrnulaire för den förbindelse,
som skall af Hypotheks-Föreningar afgifvas.
(RGS Afd.)
Ifrån samtlige Riks-Slånden har Utskottet erhållit återremiss å dess
under N:o 4'a5 afgifne, här ofvan omförmälde Utlåtande, dervid hufvud.»
sakligen blifvit anmärkt:
Inom Ridder skåpet och Adeln:
af Friherre flordin, sora förklarat sig, på de skäl Herr von Troil,
uti dess, Utlåtandet lV:o 42^ vidfogade reservation, ådagalagt, väl inse
vådan, men icke nyttan af den leranade föreskriften, alt intekningshandlingarne
skola förvaras i Riksgälds-Couloret, och icke uti HypotheksFöreningarnes
vård.
Inom Preste-Ståndet:
af Biskop af fVingård och Doctor Heurlin: att, på sätt i ofvanberÖrde
reservation, uti hvilken de i allo instämt, finnes utveckladt, den
gifne föreskriften om deposition af Hypotheks-Föreningarnes reservfond
i Riksgälds-Couloret icke skulle leda till någon ökad säkerhet för Staten,
men deremot medlöra stora olägenheter, besvär, kostnader och vådor
för både Contoret och Föreningarne; att, genom blotta tillvaron af
reservfonden, Riksgälds-Contoret vore fullt betryggadt emot alla förluster,
helst, då reservfonden utgör §:del af Hypotheks-Föreningens hela Taxeringsvärde
och Staten ej garanterar större lån, än som motsvarar y^tdel
af detta värde, samma fond öfverstiger det af Staten garanterade lån;
och genom de af Utskottet föreslagne stadganden, i afseende på revisionen
af Hypotheks-Föreningarnes räkenskaper, samt dessas tillgänglighet
när så påfordras, de controler öfver förvaltningen blifvit iakttagne,
att någon obehörig förskingring af reservfonden icke kan vara att befara.
Bih. till R. St. Fröt. i834 och i835. 4 Sami. i Afd. \ Band.
6: te Häftet.
2
Stat.i-Utskoltens Utlåtande N;o 44%-
Inom Borgare-Stdndet:
af Herr Hessle na. fl., som, med anledning af stadgandet i detta Utlåtande,
funnit ett ytterligare skäl derför, att det föreslagne reservfondssyslernet,
hvilket vore mindre väl grundadt, borde försvinna; samt, så
väi till följd häraf, som på det att Utskottet måtte komma i tillfälle behandla
den fråga, som ofvariberörde Utlåtande innefattar, i sammanhang
med Memorialet angående hufvudgrunder för Hypotheks-Föreningar, och
deröfver, uti ett Betänkande till Rikets Ständer yttrande afgifva, å förstnämnde
Utlåtande yrkat återremiss; och har derjemte blifvit föreslaget,
att enär, om betydelsen af de orden ”gemensam ansvarighet,” hvilka de
3:ne Riks-Stånden uti dess beslut, angående garauties meddelande å
Hypotheks-Föreningarnes upptagande lån, nyttjat, meningarne voro delade,
Utskottet borde, innan detsamma befattade sig med hufvudgrundernas
uppgörande, inhemta Rikets Ständers bestämda förklarande, hvilken ansvarighet,
som med berörde ord egentligen afselts; samt
Inom Bonde-Ståndet:
r ; , •
af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson från Elfsborgs Län, hvilken
ansett att, då pröfningen af nu ifrågavarande Utlåtande vore beroende
af de förändringar, som Memorialet N:o 434 kunde komma att undergå,
förstberörde Utlåtande borde till Utskottet återremitteras.
Till en början får Utskottet, som i öfvervägande tagit de här ofvan
framställde anmärkningar, förklara, att Utskottet ansett sig icke kunna
å den inom Borgare-Ståndet gjorde hemställan, rörande Utlåtandenas
hopslagning, fästa något afseende; samt att, i anledning af inom samma
Stånd väckt fråga, det Rikets Ständers yttrande borde inhemtas, angående
rätta meningen med de orden, ”gemensam ansvarighet”, någon åtgärds
vidtagande numera icke torde vara af behofvet påkallad.
Hvad åter beträffar frågan om förslag till formulaire för den förbindelse,
som af Hypotheks-Förening skall till Riksgälds-Contoret i och
för erhållen garantie afgifvas, så finner Utskottet sig föranlåtet att, på
de skäl, som hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit i
denna del anförde, nu frångå dess uti Memorialet N:o 425 gjorde tillstyrkan
om deposition uti Riksgälds-Contoret af ett emot den garanterade
lånesumman svarande belopp reservfonds-obligationer; och får, i
öfverensstämmelse dermed, föreslå följande förändrade formulaire till den
förbindelse, som Hypotheks-Förening vid garantiens erhållande bör till
Riksgälds-Contoret aflemna.
Stats-Utskottets Utlåtande N-o 44
3
"Enligt N. N. Hypotheks-Förenings vid allmänt sammanträde oss
"lemnade fuilmagt, förbinde vi oss härmedelst, i hela Hypotheks-För'en
ingens namn och å dess vägnar, att noggrant ställa oss till efterrättelse
följande af Rikets Ständer stadgade hufvudgrunder för Hypo"theks-Föreningar:”
(inforas)
”Skulle
så oförmodadt inträffa, att Rikets Ständers Riksgälds-Contor,
"genom vår uraktlåtenhet i någon raon alt puncluelt fullgöra våra ge”nom
Riksgälds-Conloret garanterade skuldförbindelser, hlefve tillskyn”dadt
någon utgift af hvad slag den vara må, förbinde vi oss, att, vid
'anfordran, fullt utbetala till så väl capital som ränta allt, hvad Riks”gälds-Contoret,
genom dess oss meddelade garantie, blifvit nödsakadt utbetala,
och att 3:ne månader efter derom erhållen föreskrift verkställa
"de ytterligare afbetalningar, Riksgälds-Contoret, i stöd afi4:de hufvud”grunden,
kan finna sig befogadt att oss ålägga.’’ N. N. den (datum).
På N. N. Hypotheks-Förenings vägnar.
(Underskrifter)
Härjemte bör vara hilagd Hypotheks-Föreningens vid allmänt sammanträde
utfärdade fuilmagt för Directionen, att ofvanstående förbindelse,
i Föreningens namn och å dess vägnar, utfärda.
Vidkommande slutligen det uti ofvanberörde utlåtande tillika uppgjorda
förslag till formulaire för den garantie, som Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
ega att å Hypotheks-Föreningarnes utfärdade skuldförbindelser
meddela, så har Utskottet, som detta förslag i allo vidblifver,
skolat detsamma till Rikets Ständers bepröfvande å nyo öfverlemna,
helst ingen anmärkning inom Riks-Stånden deremot blifvit gjord.
Stockholm den i5 April 1835.
Reservation:
af Herr Halling: "Emot detta beslut får jag reservera mig, underåberopande
af hvad Utskottets Betänkande N:o 4a5 innehåller, jemte förklarande,
det jag anser intet medel kunna blifva hvarken för kostsamt
eller för besvärligt, då derigenom Riksgälds-Contoret erhåller en säker
tillgång för ersättande af de förluster, Coniord, till följd af den beslu
-
4
Stats-Utskotlets Memorial N.o 449•
tade garantien kan komma alt vidkännas, och tillika måste slyrka crediten
till den garanlie man ansell Riksgälds-Contoret böra sig ikläda.
Häruti hafva Prosten Svedelius och Herr Ekerman instämt.
N:o 44.9’
Ankom till Exp.-Utsl. den 16 April.
Memorial, i anledning af erhållen äterre/niss å Stats-Utsh.
Utlåtande JY:o 4-2/-
(RGS Afd.)
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess under
N:o 437 afgifne Utlåtande, öfver en af Herr Falhem väckt motion, rörande
sättet för betäckande af den förlust Rikets Ständers Riksgälds—
Contor kan komma att vidkännas i och för meddelande garanlie å de af
Hypotheks-föreningar upptagande lån. Men sorn, enligt ankomne ProtocolIs-utdrag,
berörde Utlåtande blifvit bifallet af Ridderskapet och Adelil
samt Bonde-Slåndet den 3o:de sistIidne Mars, och af Preste-Ståndel den
a innevarande månad, så anser Utskottet, lill följd af 75 § Riksdagsordningen,
denna fråga vara afgjord,
och kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den i5 April i835.
N:o 45o.
Ankom till Exp.-Ulsk. den 16 April.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse till
Stats-Utskottet, angående en uppkommande brist i StatsVerkets
tillgångar för år i835 genom Rikets Ständers beräkning
af Tull- och Bränvins-inkomsterne.
(RGS. Afd.)
(Den Nådiga Skrifvelsen är införd under N:o 77, uti 1 Sami. I Afd.
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o ^do.
5
Till närmare utredinde af den brist i Tull-iukomslerna föråri835»
som kan föranledas af Bevilluings-TJtskotlets af Rikets Ständer godkände
förhöjda beräkning, utöfver det belopp, hvartill denna inkomst sannolikt
kommer att uppgå, har UlskoLtet ingått i undersökning om förhållandet
med Tull-intägten under de sist förflutne aine åren, samt dervid, utaf
Bevillnings-Utskottels Betänkande N:o 56, inhemtat, att brutto-behållningen
af Stora Sjö-Tulls-Bevillningen år 1833 utgjort R;dr 2,786,342: 13. 4-5 och
alt, enligt serskildt erhållen uppgift, densamma, år i834» med omkring
30,000 R:dr understigit nämnde belopp.
Enligt Bevillnings-Utskottets af 3:ne Riks-Stånd gillade förslag, kommer
Tull-inkomsten att i Riks-Staten upptagas till . . R:dr 2,950,000: — —
och om nn antages, alt Tull-medel skola innevarande
år 1835 inflyta till omkring lika belopp, som
år i833, och detta belopp afdrages ifrån ofvanstående,
i Riks-Staten upptagne summa, med. . — 2,786,342: i3. 4*
visar sig en brist af * . — 163,637: 34- 8.
och, när till denna brist i rundt tal .... . — i63,ooo:
lägges hvad som, på sätt ofvananfördt är, i834års
Tull-inkomst understigit nästförutgångne årets,
eller omkring — 20,000; — —
R:dr i83,ooo: — —•
Men till förebyggande af all våda, att den uppkommande bristen
skulle komma att öfverstiga närvarande beräkning, torde den få antagas,
uppgående i rundt tal, till * . . . R:dr 280,000: •—. —
oell då härtill kommer skilnaden emellan hvad Bränvins-beskattningen,
efter ännu gällande Författning,
af så väl Stats-Utskottets i dess Betänkande N:o
2o5, som af Kongl. Maj:ts i dess nu afgifne Nåd.
Skrifvelse, ansetts böra inbringa, eller 43o,ooO R;dr,
och hvad Bevillnings-Utskottet, på grund af vid
denna Riksdag åtagne beskattning, ansett densamma
framdeles böra uppgå till, eller 780,000 R:dr . —- 320,000: — —
så utgör den, genom förhöjda beräkningar af Tulloch
Bränvins-bevillningar, uppkommande brist i StatsVerkets
tillgångar för år 1835  — 570,000: — —
6
Slals-Utskottets Utlåtande ÅT.o 45o.
Me» hvilken brist likväl minskas i den rnon 1835 års Tull-inkomst
skulle öfverstiga det af Utskottet calculerade beloppet.
Utskottet anser det vara af största vigt och angelägenhet, att Statsverket
icke saknar erforderliga tillgångar, att dermed i behörig ordning
bestrida de uti Riks-Statén bestämda utgifter. Och då 1835 års extra
Statsbrist skall af Riksgälds-Contoret ersättas, när samma års Rikshufvudbok
mot slutet af år 1837 blifvit afslutad, samt följaktligen 1111 endast
kan bifva fråga om ett förskott, som af Riksgälds-Contoret emedlertid komme
att meddelas, och som af Stats-Verket måste, efter förrätladt Bokslut,
till större eller mindre del återbetalas, om emot förmodan den extra
Statsbristen skulle befinnas uppgå lill mindre belopp, än hvad Utskottet
nu antagit, så har Utskottet skolat
tillstyrka, att, under benämning: Förskott å förmodad extra
Statsbrist för år i835 , på Riksgälds-Contoret må anvisas
högst 570,000 R:dr Banco till Stats-Ccntorets disposition,
att utgå till ena hälften eller 285,ooo R:dr i Januarii månad
, och andra hälften i Februarii månad nästkommande
år 1836.
Beträffande åter de, i och för berörde förskott, erforderlige medel,
så får Utskottet
tillstyrka, att desamma må af Riksgälds-Contoret, i händelse
annan tillgång icke skulle förefinnas, genom upplåning anskaffas,
och för hvilken tillfälliga upplåning tillräcklig ränteoch
amortissements-fond redan är beredd genom de 100,000
R:dr, hvilka blifvit Contoret årligen tillslagne utöfver hvad
Stats-Utskottet uti Betänkandet N;o 4*7 uppgifvit sig anse
erforderligt till betäckande af Contorets ränte- och amortissements-utgifter.
Stockholm den 16 April 1835.
Reservation:
af Herr Petre’, Th.: 'Ifrågavarande Statsbrist, som uppenbarat omöjligheten
för Stats-Utskottet, att vid den tid, då reda erfordras, från vederbörande
Embets-Verk erhålla de nöjaktiga uppgifter om Stals-Verkets
tillstånd, som böra ligga till grund för angifvande af cathegoriska, på approximativa
calculer fotade utlåtanden i ämnen af denna beskaffenhet, synes
mig böra, vid en kommande Riksdag, fästa uppmärksamheten på nyttan
och nödvändigheten deraf, att extra Bevillningen, i stället för att, såsom
Stas-UlskoKets Memorial N.o 45 i.
7
nu, ingå till Stats-Yeiket, måtte få uppbäras af Riksgälds-Contoret, genom
hvilken öfverflyttning den fördel dessutom kunde vinnas, alt sistnämnde
Verk aldrig, vid bedrifvandet af sin vidsträckta penningerörelse, pericliterar
någon förlägenhet. En icke mindre vigtig sak, hvartill förevarande
fråga bör, vid nästföljande Riksdag, återföra uppmärksamheten, är angelägenheten
af Stats- och Bevillnings-Ulskottens oskiljaktiga förening; hvarom
Constitulions-Utskoltet nyligen gjort förslag, som beklagligen blifvit, vid
omröstning i ett nyligen förstärkt Constilutions-Utskott, ogilladt
N:o
45 f.
Ankom till Exp.-Utsk. den 16 April i835.
Memorial, med anmälan af Riks-Ståndens fattade olika beslut,
i fråga om en årlig nådegåfva t1/11 förre t. f. Öfver-Commissarien
vid General-Assistance-Contoret P. I. Åhman.
(RGS Afd.)
Sedan, genom Memorial ^N:o 420), Utskottet tillstyrkt, att, till förre
t. f. Öfver-Commissarien vid f. d. General-Assistance-Conloret, Pehr Isaac
Åhman, måtte tills vidare från Riksgälds-Contoret utbetalas en årlig nådegåfva
af 3oo R:dr Banco, så har, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag,
Ridderskapet och Adeln, sedan de hos detta Riks-Ståud
gjorda anmärkningar blifvit, genom Utlåtandet N:o 4^7, besvarade, den g
innevarande April bifallit Betänkandet och Preste-Ståndet likaledes den g
nasti. Mars; hvaremot Borgare-Ståndet den 12 samt Bonde-Ståndet den g
i sistberörde månad detsamma afslagit. Och då således två Stånd stannat
emot två i olika beslut, så får Utskottet inbjuda Borgare- och BondeSlånden,
alt med Ridd. och Adeln samt Preste-Ståndet sig förena; men
om intetdera af förstnämnde 2:ne Riks-Stånd skulle vilja häruti ingå, utan
frågan komma att afgöras i Förstärkt Stats-Utskott, föreslås följande
Voterings-proposition:
Den, som bifaller, att till förre t. f. öfver-Commissaren vid f. d. General-Assistance-Contoret
Pehr Isaac Åhman tills vidare från RiksgäldsContoret
utbetalas en årlig nådegåfva af 3oo R:dr Banco, röstar Ja;
Den det ej vill, röstar Nej. Vinner Nej, förfaller frågan.
Stockholm den 16 April 1835.
a
Stais-Utskottets Memorial X.o 45 2.
N:o 4^2.
Ankom till Exp.-Utsk. den 16 April.
Memorial.
Under den 6:te innevarande April, har Kongl. Majit lill Stats-Utskotlet
aflåtit Nådig Skrifvelse, innefattande underrättelse om handelsställningen
i Colonien S:t Barthelemy, de deraf beroende inkomster m. m., och
hvaraf inhemtas, att den ringa inkomst Colonien, under nu existerande
förhållanden, lemnat och fortfar alt lemna, oaktadt skedd indragning af flera
angelägne tjenster vid dess förvaltning och lönernes möjligaste nedsättning
för de återstående, ej kunnat lemna något öfverskott till bestridande
af de, å Barthelemyska Cassan, härstädes anvisade utgifter, eller ens göra
tillfyllest för de oundgänglige behofven.
Jemte anmälan om emottagandet af högslberörde Nådiga Skrifvelse,
får Stats-Utskoltet, som anser densamma icke föranleda till någon åtgärd,
i afseende på dess innehåll, hänvisa till N:o 78 i irsta Sand. 1 Afdela af
Bihanget lill Riks-Ståndens Protocoll, der samma Nådiga Skrifvelse finnes
in extenso införd.
Stockholm den 16 April i835.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska. Boktryckeriet i835.
Siats-Utskottets Utlåtande N.o 453,
t
N:o 453.
Ankom till Exp-Utsk. den ao April.
Utlåtande, i anledning af erhållen återreniiss å Betänkandet
N'o 429> angående Friherre Franc Sparres motion, om medels
anvisande å 8:de Hufvud-Titeln, så väl för underhållet
af Arbets-Compagnierne på Kungsholmen, som för desses
sjsselsättande med Jästningsbyggnadsarbetet vid Carlskrona.
(U. A.)
Berörde Betänkande, •— deruti Utskottet, pä anförde skäl, afstyrkt motionen,
i livad densamma afsåg anvisandet af tillökadt Stats-anslag å Åttonde
Hufvud-Titeln, men deremot, med erkännande af ändamålets vigt,
Kungsholms fästningsbyggnads fullbordande, yttrat den förmodan, att genom
en ändamålsenlig reglering af utgifterne under 3:dje och fade Hufvudtitlarne,
erforderlig tillgång å dessa Titlars anslagssummor skulle kunna
beredas och fördenskull äfven sökt undanröja det hinder, som möjligen
kunde anses möta för användandet till detta föremål af de besparingar,
som å 3:dje Titeln kunna uppkomma, — har af Bonde-Ståndet blifvit bifallet,
men deremot återremilleradt från Ridd. och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden.
Af Protocollen öfver den i ämnet uti nämnde 3:ne Riks-Slånd förda
discussiou, har Utskottet inhemtat, att egentligen arne stridiga meningar
sökt göra sig gällande, den ena för bifall till Utskottets Betänkande, under
åberopande af deri upptagne skäl och med anförande i öfrigt: af det grundlagsvidriga
i att återuppiaga en, genom Förstärkta Stals-Utskottet, Rikets
Ständers Stora Nämnd, redan afgjord fråga: att förlägenhet icke rimligen
lät tänka sig för ett, såsom högst vigtigt erkändt behof af 22,000 R:dr, om
.regleringen af 3:dje och /\:de Hufvud-Titlarnes utgifter, med en sammanräknad
anslagssumma af vida öfver 4 millioner, verkställdes med planmässighet
och beräkning på verkligt gagneliga och utförbara företag: att ej obelydliga
behållningar af de vid sista Riksdag beviljade Extra anslag ännu
finnas: att 3:dje Hufvud-Titeln eger en serskild underafdelning, för ”oförulsedde
militaire behol” med en årlig summa af icke mindre än 5o,ooo
R:dr och att 3:dje Hufvud-Titelns tillgångar i allmänhet icke måtte vara så
Oih. till R. St. Fröt. l834 och i835. 4 Samt. 1 Afd. 4 B“nd. 1
j:de Häftet.
a
Stats-Utskotteis Utlåtande N.o 4$3.
alldeles otillräcklige, enär besparingarne derå genast efter förra Riksdagens
slut kunde lemna tillfälle till lönförhöjning vid Gardes-Regementena
med omkring 18,000 R:dr, och äfven nu fråga lärer vara, att med
Titelns besparingar fylla de brister i nuvarande Stater, som genom Rikets
Ständers vägran af tillökning i anslagen dertill uppstått; — hvaremot, till
stöd för den andra meningen, åsyftande bifall till Friherre Franc Sparres
motion, blifvit anfördt: den misshushållning, som, efter hvad Motionairen
ådagalagt, obestridligen skulle blifva en följd af vägradt anslag: den stora
vådan af att lemna Marinetablissementet i Carlskrona utan tillbörligt försvar:
origtigheten och förderfligheten för det allmänna af den princip, att
arbetsfångarne skola af Staten underhållas, men ej förses med sysselsättning:
den ojemnförligt drygare utgift, som för Stats-Verket skall uppkomma,
om verkstäder och fabriker skola anläggas eller andre motsvarande
anstalter vidtagas för användandet af fångpersonalens arbetskraft, och slutligen,
att anvisningen på 3 och 4;de IIufvud-Tillarnes besparingar ulgör
på det hela detsamma som ett afstyrka lide, enär man med visshet kan förutse,
att de möjligen uppkommande besparingarne fullt erfordras för att
betacka de brister, som blifva en följd af vid denna Riksdag vägrade anslag
till redan fastställd-e utgifter.
Inom Preste- och Borgare-Stånden har fråga väl blifvit väckt om anvisning
af den för Kungsholms fästningsbyggnads fullbordande erforderlige
summa å Lilla Creditivet — och inom sistnämnde Stånd alternativt om
dylik anvisning å blifvande öfverskott på Tull- och Bränvins-intraderne;
men dessa framställningar hafva redan af Ledamöter inom nämnde bägge
Stånd blifvit bestridde och vederlagde.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, har Utskottet å ena
sidan väl funnit några nya skäl i ämnet icke vara förebragte och alt Utskottet
sålunda icke nu, mera än förra gången, kan för Kungsholms fästningsbyggnads
fullbordande tillstyrka något bestämdt anslag; men a a,ndra
sidan kan Utskottet icke undgå inse oundvikligheten deraf, att desåkallade
Arbets-Compagnien varda på lämpligt sätt sysselsatte; och då den slutsats
af hvad i denna fråga blifvit åtgjordt möjligen skulle kunna dragas,
som vore Kongl. Majit förhindrad, att af 8:de Hufvud-Titelns anslag för
fångars vård, underhåll m. m. disponera erforderlige medel för ArbetskarlsCompagniens
fortfarande användande vid fästningsbyggnadsarbetet,ifalldenna
sysselsättning skulle finnas vara den mest ändamålsenliga, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer, geaom underd. skrifvelse till Kongl. Maj:t
undanröja anledningen till en sådan misstydning, men dar
-
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 4^3.
3
jemte underdånigst tillkännagifva, att, i händelse fångarne
blifva använde vid fäslningsarbetet, de i och för detta arbetes
utförande erforderlige Instrumentalier och Inventarier äro
utgifter, hvilka icke tillböra 8:de Idufvud-Titeln, utan böra
af andre disponible medel beslridas, och att således kostnaden,
hvilken äfven i Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition blifvit
uppgifven till högst 34.ooo R:dr årligen, bör förminskas
med åtminstone så stort belopp, som motsvarar livad årligen
åtgår till inköp och underhåll af nyssnämnde effecter.
Stockholm den 16 April 1835.
Reservationer:
af Herr Werrn j J.: ”Att Stats-Ulskotlet uti förestående Betänkande,
sorn med blott en enda rösts majoritet blifvit af Utskottet antaget, i sjelfva
verket tillstyrkt ett nytt och obestämdt anslag, lärer vara uppenbart
för en hvar, som känner att 8:de Hufvud-Titelns tillgångar redan förut äro
otillräcklige för de dermed afsedde ändamål. Det torde icke heller vara tvetydigt,
att detta tillstyrkande jemväl är i dubbel måtto formvidrigt, så väl med
afseende på Rikets Ständers i hufvud frågan förut fattade beslut, som ock
i afseende på den vådliga förblandning och sammanbindning detsamma
innebär af de olika föremålen för Riks-Slatens Hufvudtitlar. Måste det
nemligen å ena sidan medgifvas, att arbetskarls-compagniens vård och underhåll
tillhör 8:de Hufvud-Titelns utgifter, så är det, å den andra, lika bestämdt,
att den inkomst, som en klok användning af manskapets arbetskraft
bör inbringa, måste komma samma IIufvud-Titel till godo. Är nu
en arbetskarls dagsverke vid fästniugs-byggnaden per medium värdt t. ex.
12 sk. och Compagnien kunna i rund summa lemna t. ex. 60,000
dagsverken på året, hvilken summa naturligtvis beror af manskapets större
eller mindre numerair, så blir följden af Utskottets förslag, alt 8:de Hufvud-Titcln
årligen contribuerar lill den 3:dje en summa af i5,ooo R:dr,
förutom den tillökning i bekladnadsslilning, bevakningskostnad m. fl. faux
frais, som måste uppstå, då manskapet användes till fästningsbyggnad;
icke dervid förgätandes den, tvifvelsutan ganska betydliga betalningen för
manskapets öfverbelingsförtjenster, som också i sådan händelse skulle drabba
8:de Hufvud-Titeln, och hvilket allt sammanlagdt icke torde finnas för
högt beräknadt, om det antages till 33| procent af förenämnde calcul-summa,
den der sålunda kommer att uppgå till circa 20,000 R:dr Banco, hvar
-
4
Stals-Utskottets Utlåtande N:0 4^3.
med alltså en förut otillräckligt försedd IIufvud-Titel i sjelfva verket belastas
till fördel för en annan. Tages härvid ytterligare i betraktande, för
det första: att den administrativa magtens obestridliga rättighet, att till
Kungsholmen eller Carlskrona förlägga så mänga arbets-compagnier den för
godt finnér, icke kan inskränkas genom det i slutet af Utskottets förslag besynnerligt
nog förekommande åberopandet af den Kongl. Anslags-propositionen
för Kungsholms befästning, alldenstund en sådan myndighet i administrativ
väg icke tillkommer Rikets Ständer, och emedan i öfrigt den
Kongl Propositionen, såsom af Ständerne afslagen, måste anses förfallen
samt sålunda icke mera kan såsom kostnadsbegränsning rättsenlig! och fullgiltigt
åberopas, aldraminst i svar på en enskild motion; samt för det
andra: alt Utskottet i första rummet tillstyrkt Rikets Ständer, att i underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t undanröja anledningen till en sådan tydning
af hvad i detta ämne blifvit åtgjordt, ”sorn vore Kongl. Maj:t förhindrad
att af 8:de Hufvud-Titelns anslag för fångars vård, underhåll, m.
m disponera erforderlige medel för arbelskarls-compagniens fortfarande
användande vid fästningsbyggnads-arbetet, i fall denna sysselsättning skulle
finnas vara den mest ändamålsenliga;” så torde det för mångens Ögon linnas
klart, alt i Utskottets förslag verkligen innefattas ej mindre det mest
obegränsade, ehuru skickligt beslöjade anslagstillstyi kande, som vid denna
Riksdag varit afgifvet, än också, i händelse detsamma skulle af Rikets Ständer
bifallas, ett prejudicat af alldeles ny och egen ait, ledande derhän,
att den administrativa magten skulle uti 8;de Hufvul-Titeln finna en inkomstkälla
och ett ofelbart medel till utförande af allt, hvad med så kallade
arbetskalls-compagnier verkställas kan, utan allt afseende uppå hvad
den representativa magten, rörande anslag för sådane ändamål, må besluta.
Huruvida ett sådant resultat är förenligt med Rikets Ständers i Grundlagen
bestämde rättigheter och skyldigheter, samt huruvida Stals-Utskottet alltså
i detta Betänkande fästat behörigt afseende på Rikets Ständers constitutionela
rätt och värdighet såsom statsmagt, vill jag här icke tillåta mig att
bedöma. För min del har jag reserverat mig emot Utskottets beslut och
ansett, alt Utskottet bort antaga Utgifts-Afdelningens förslag, sorn var, alt
vidblifva det Utlåtande, hvilket innefattas i Betänkandet N:o 4.29.
Till samma resultat har jag äfven trott mig komma på en annan vä<>.
Det är nemligen bekant, att Rikets Ständer vid innevarande Riksdag afslagit
åtskilliga anslag, ibland annat äfven till Försvarsverkets iståndsättande,
och bland desse jern väl det här ifrågavarande till Kungsholms befästning. För
(hessa afslag måste väl förutsättas någon slags grund och mening, om också
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 453.
5
ofta jcke annorlunda uttryckt än med allmänna talesätt samt i och med
voteringssedel!!. Erkännes icke delta, så nedsätter man i sanning allt för
mycket den moraliska halten af sina egna eller andras handlingar. Måste
det deremot antagas, att det allmänna tänkesätt, hvilket genom Representationens
åtgärder blifvit de facto ådagalagdt, jemte annat, verkligen innebär
och uttrycker den allmänna grund och mening, att ett mera ändamålsenligt
och derigenom sparsammare hushållningssystem roed Statens medel,
än som hitintills blifvit iakttaget, hädanefter är nödvändigt, derest lillgångarne
skola motsvara de växande behofven, så följer deraf, att uti
den sorts ordning, hvari sakerne för närvarande fortgå, dock verkligen måste
vara tillfinnandes någon sådan anledning och orsak till obelåtenhet,
sorn. förmått intränga och fästa sig uti mängdens sinnen, om äfven, hvilket
icke skäligen kan annorlunda begäras, de fleste mäste befinna sig i saknad
af det mått af skarpsynthet och insigt, så väl i det hela af Statsförvaltningen
som i dess grenar, hvilket vore af nöden för att kunna med
säkerhet upptäcka roten till det onda och uppgifva rätta botemedlet deremot.
Att helt och hållet förneka tillvaron af ett dylikt ondt, skulle vara
att allt för mycket underkänna den sunda uppfattnings-förmåga, som
tideböckerne utvisa såsom ett märkbart drag i Svenska folkets lynne. Är
å'er ett sådant ondt, ett sådant missförhållande verkligen till, så måste
et vara Representantens skyldighet och rättighet, att, utan att derföre
varda döröd såsom Jacobin, Demagog, Revolutionair, in. m., ingå, i mon
af sin förmåga, uti kritik af det ämne, som frarnlägges till hans pröfning,
för att efterse och utsäga, örn han deruti finner något spår af detta onda,
hvilket bör vara allas gemensamma syfte att utrota. Träffar hail dervid
en ötn sida, såsom oftast plägar vara händelsen, då fråga är om försvarsverket,
så må han bereda sig på att till en tid blifva misskänd, hatad,
hånad, intilldess interessenas och passionernas svall hunnit sakta sig och
lemna på stranden räddad dea skärf af sanning, som möjligen nti kritiken
funnits. Men då pligten förbjuder att sky undan ovädret, måste han
med lugn gå sitt öde till mötes, mycket belåten roed äfven den ringaste
gärd af rättvisa åt hans afsigters renhet.
Af sådane skäl och då raan i allmänhet har svårt att rätt skåda en
detaljfråga utan alt något ingå uti hufvudsaken, åtminstone i hvad principerne
angår, har jag ansett mig böra uttala någon del af den militairoeconomiska
tankeledning, som legat till grund för mitt instämmande i
Stats-Utskottets Betänkande N:o 429.
Nämnde Betänkande underkänner ingalunda angelägenheten, att full
-
G
Stäls^UtskoUels Ullål ande iY.o ^51.
borda Kungsholms befästning. Det söker tvärtom i vissa delar upphäfva
det band på delta arbetes fortsättande, hvilket möjligen skulle kunna finnas
i Förstärkta Utskottets voleringsbeslut. Men något nytt anslag, för
ändamålet föreslås icke, emedan det just är ett sådant anslag, som Ständerne
redan afslagit och emedan Utskottet förutsätter, alt Ki igsadministrationen,
derest den finner Kungsholmens befästning vara af en synnerlig angelägenhet,
bör vara oförhindrad att, genom indragning och besparing af andra,
icke lika angelägna utgifter på 3:dje och 4;de Hufvud-Titlarne, fylla detta
behof. Att Utskottet handlade i enlighet med sin pligt, då det icke ansåg
sig tillståndigt att å nyo, äfven under förtäckt form, föreslå en utgift,
den Rikets Ständer en gång afslagit, lärer väl icke vara tvätydigt. Men
huruvida åter på 3;dje och 4;de Hulvud-Titlarne någon sådan besparing,
eller, egentligare sagdt, förändring i de beviljade anslagssummornes distribution,
som Utskottet förutsatt, verkligen är möjlig eller ej, derom är visserligen
svårare att hysa ett omdöme, helst Regeringens anslags-propositioner
för militair-behofven och dess organers bemödanden för deras beviljande,
ingen gång upptagit eller framställt en så beskaffad allmän classification
eller gradation af dessa behofs mer eller mindre angelägenhet, som i
någon nion kunnat tjena Representanternes omdöme till ledning uti detta,
för cle fleste Ledamöterne, åtminstone bland ofrälse Stånden, tyvärr alltför
främmande ämne. Icke utan förundran har man uti de flesta förslag
och debatter om militaire-anslagen snarare varseblifvit en fast obegriplig
frånvaro af en sådan allmän öfversigt och gradation, liksom hade alla anslag
varit lika vigtiga, samt det under öfverläggning befintlige alltid det
angelägnaste, och liksom hade man betraktat försvarsverket, icke såsom något
helt, inom hvilket det kunde finnas mer och mindre oundgängliga behof,
utan fasthellre såsom en blott congregation af individer och materiel,
der hvarje individ bäst fyllde sitt kall då han kunde tillvinna sin
detalj så mycket som möjligt af de knappa tillgångarne, äfven om sådant
stundom måste ske med uppoffring och åsidosättande af hvad för det liela
någon gång kunde ega ett vida högre värde. Genom detta förhållande
är Representationen intvingad på en för densamma främmande bana, den,
att i motsatt i ig! ning småaktigt undanrycka och för en annan tid söka
rädda hvad ske ka»; och på detta sätt är ock afsiaget för Kungsholmen
tillkommet. Den lösen man ger ut får man åter, och det torde finnas
naturligt, att man plockvis erhåller bifall eller afslsg på hvad man plockvis
framställer och försvarar. En väl öfverlagd och bestämd classification
af militaire-behofven, utgången från en osviklig försvarspian för hela lan
-
Stats-Utskottels Utlåtande N.o 453.
7
det, är likväl icke allenast nyttig, utan äfven ovilkorligen nödvändig, om
det skall finnas tänkbart att iakttaga hushållning i det stora, och att de
anslag landet förmår lemna någonsin skola blifva för ändamålet tillräcklige.
Finnes en försvarsplan till, det jag ej hör betvifla, så bör tillämpningen
deraf till behofvens classification icke vara något svårt problem att
lösa, för de många kunniga och aktade män, hvilka Svenska Krigsraagtea
med skäl kan vara slolt öfver att ega. Men blir en sådan allmän öfversigt
och ordning i behofvens fyllande icke antagen, framställd och i försvaret
för administrationens förslag noggrant vidhållen, så skall ovilkorligen
följa, att Representationen, härom okunnig, vid hvarje Riksdag sönderrycker,
splittrar och försvagar Styrelsens plan, samt derigenom, utan
att veta eller vilja det, i betydlig laon bidrager alt vålla misshushållning
och kraftlöshet. Intet falt för misshushållning är så vidsträckt, sorn försvarsanstalternes
och ingen gren af Statsförvaltningen är till sina verkningar
så beroende af principernes rätta utstakning. Splittring af krafter är
den genaste vägen till förlust och underlägsenhet, så i militäriskt sorn ceconomiskt
hänseende, och ingenstädes är vådligare att göra aliqvid in omnibus
sed ni lii I in toto.
Under en sådan åsigt och i saknad af den ledning man bort' kunna
hoppas att finna i uppställningen af Krigsadministrationens förslag,
samt af en oblidkelig naturnödvändighet tvungen att jäfva en generel tillämpning
af den princip Stats-Secreteraren för Krigsärendena framställt,
då han yrkat, att ”matsäcken skulle rättas efter mun,” eller med andra
ord, alt tillgångar borde skapas efter de behof som upptänkas, har jag, för
min ringa del, känt mig förbunden, att så väl vid den här förevarande,
som andra militairfrågor, i möjligaste målto göra mig reda för det sannolika
sambandet emellan det för handen varande speciela ämnet och försvarsverkets
behof i det heka, samt förhållandet af samma ämnes angelägenhet,
relativt till d# tillgångar, hvilka för det hela nu kunde erhållas.
Att jag dervid, under tillgångarnes nuvarande fördelningssätt, tyvärr alltför
ofta anträffat den högst obehagliga stötestenen af deras otillräcklighet, för
allt hvad man kunde önska och såsom nyttigt erkänna, lärer näppeligen
behöfva sägas, än mindre bevisas; men då jag, i mon af min inskränkta
förmåga, försökt granska sjelfva försvarets hufvudmoment och de grunder,
hvarpå desamma, enligt krigshistoriens och den derur hemtade vetenskapens
läror synas böra hvila, har jag trott mig finna, att ett och annat,
som nu upptager en stor anpart al budgeten, skulle, åtminstone intilldess
vigtigare behof vöre fyllda, lämpligen kunna i betydlig mon nedsättas,
8
Stots-Utskottets Utlåtande N.o 4“3.
under det att andra åter verkligen borde höjas, så vida man åsyftar, att
försvaret skall vara fullt pålitligt och icke blott på papperet beståndande.
Huruledes detta för mitt begrepp framstått, vill jag, till upplysande af min
mening, med få drag framställa.
Första frågan torde härvid vara: hvad är försvarets föremål, eller hvad
är det som skall försvaras? Svaret ligger nära för handen, nemligen att
det är:
1:0 Nationalsjelfständigheten; Statens egentliga lif såsom moralisk individ;
Samhällets oberoende och frihet.
2:0 Statens förkofringsmedel; egendom; handel; fri communic3tion
med andra nationer; dertill jag, efter min åsigt, skulle vilja lägga: Statens
plats ibland menskliga samfunden, med afseende på dess pligt, alt i sin
mon bidraga till raensklighetens utbildning och förädling i allmänhet.
För en hvar faller det genast i ögonen, att det första af dessa föremål
är, efter sin natur, alldeles absolut; att det icke tål någon vilkorlighet
eller någon afprutning, eller något undvikande. Sjelfva lifvet är blott ett;
den första pligten är dess upprätthållande; ingen fyrk, ingen blodsdroppa
får dervid sparas: de medel som dertill erfordras, måste vara osviklige,
samt lika oeftergiflige som deras ändamål.
Det andra föremålet, förkofringsmedlen, är deremot redan till sin natur
af en relativ beskaffenhet, och skyddet för detsamma måste således äfven
blifva relativt, ej mindre till sjelfva föremålets större eller mindre
värde, än ock till de medel den skyddade egendomen till sitt försvar förmår
bekosta.
Om frågan hvad härmed är besvarad, så följer i ordningen frågan huru;
och denna delar sig, i naturlig följd af den föregåendes beskaffenhet, uti tvänne
nemi. 1:0 huru skall nationalsjelfständigheten osvikligt upprätthållas, och
2:0 huru skall egendom och communicationer med andra nationer betryggas.
En blick på krigskonstens enklaste grunddrag innehåller svaren härå.
All strid är en brytning emellan krafter, der den starkaste kraften
behåller segren. Visshet om seger kan ej vinnas annorlunda, än genom
visshet om öfverlägsen kraft. Då allt hvad konsten förmår verka poneras
lika, så vill öfverlägsen kraft säga detsamma som öfverlägsen massa af stridbar
personal, och vissheten om seger hvilar således ytterst derå, att kunna
uppställa, på den local der striden skall afgöras, en större härsmagt än den
fiende man har att bekämpa. Härpå hvilar också ytterst den ofelbara visshet
-
Siats-Ulskottels Utlåtande N.-o 453.
9
het vi Svenskar ega, alt ingen fiende skall kunna underkufva oss, emedan
ingen fiende finnes, som förmår, alt uti vårt eget land uppställa en så stor
härsmagt som vi sjelfve, derest vi äro enige och beredde att i öfvad massa
möta honom. Är det klart, att en sådan öfverlägsenhet i massa, generelt
taget, icke kan finnas annorstädes än uti eget land, så måste ock det
ofelbara upprätthållandet af nationens sjelfständighet ytterst stödja sig på
liationalbeväpning och på landlförsvar inom egna landamären. Konsten,
som frambringar artificiela hjelpmedel för försvaret, kan i sin mon bidraga
att nedsätta behofvet af den numeraira öfverlägsenheten. Dessa hjelpmedel
kunna bättre beredas, högre uppbringas och fullständigare nyltjas
då man strider i eget land, än i ett främmande. Detta lägger ett vigtigt
skäl till i vågskålen för det inre landtförsvaret, som alltså synes böra bli
hufvudprincipen i vårt försvar, så vidt man vill bygga detsamma på en
fullt osviklig grund.
Denna princip sönderfaller sedermera i 2:ne hufvuddelar nemi.: 1:0
den, som innefattar Armeens organisation, d. v. s. dess erforderliga styrka
och ändamålsenliga sammansättning af serskilda vapen, samt personalens
bildning för ändamålet, jemte bestämmandet af huru stor del bör vara
stående (värfvad, indeldt m. m.), huru stor delaf folkmassan behöfver vara
speciell öfvad och rörlig, samt huru stor del kan vara på en mindre
rörlig fot o. s. v.;
2:0 den som innefattar de artificiela hjelpmedel, hvilka böra eller
kunna begagnas; såsom fästningar, i egenskap af depoter och manöverpunkter
i stort, jemte hvad i öfrigt lill ett inre, uthållande försvar i eget
land kan höra.
Här begränsar nu sakernas natur hvad som tillhör försvarsverkets ovilkorliga
sida, inom hvilken likväl åtskilliga grader af större eller mindre
angelägenhet serskildt äro alt finna.
Derefter inträder i betraktelsen en återgång till det andra hufvudföremålet
för försvarsanstaltérne, det att skydda egendom m. m. Dervid
märkes, att nationens egodelar bättre skyddas om fienden icke får intränga
i landet, utan kan vid gränserna emottagas och besegras. Härtill fordras
vida större tillgångar, större biträde af de artificiela hjelpmedlen, flere
fästningar m. m., synnerligen för ett land af stor vidd och vidsträckta
gränser. Härtill fordras, att en större del af Arméen skall vara mera lättrörlig,
mera på stående fot. Härtill fordras, för ett kustland, Flottor, hvil
Bih.
till R. St. Prot. 1834 cch 1835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 3
yde Häftet.
lo
Stats-Utskoltets Utlåtande N:0 45)*
ka kunna befordra communicatiouerne och understödja Aromens rörelser.
Behofvet äf Skärgårdsflotta i en utbildad scala inträder der och intager ett
utmärkt vigtigt rum.
Går man än vidare och vill försöka att helt och hållet afhålla fienden
från beträdandet af sina gränser, så uppstår, utöfver skärgårdsflottan och
än flere fästningar, behofvet af en s. k. stor Flotta, till den storlek och
styrka, att den kan med fienden mäta sig på alla punkter af de Imf, hvilka
omgifva gränserne. Denna slags Flotta utgör cck i och med detsamma
ett medel att öfverflytta kriget till fiendens land, derest man dertill i öfrigt
eger erforderlige resurser; äfvensom den ock i allmänhet är ett medel
att skydda den fria communicationen med andra länder, således jemväl
handeln m. m., hvadan den sålunda är att anse såsom försvarsanstalternes
slutliga fulländning.
Det är under alla dessa förhållanden klart, att de krigs- och försvarsmedel,
hvilka blott i ett fall äro oumbärlige_, likväl i alla kunna vara nytlige
och önskvärde att ega, om tillgångarne så medgifva. Men äro tillgångarne
härtill otillräcklige, så måste man söka det oumbärliga först.
Nu frågas, kunna vi åstadkomma allt detta; är landets oeconomiska
ställning och de Statsanslag den förmår lemna till försvarsverket af sådan
beskaffenhet, att kunna bära kostnaderna för en dylik fulländning; är, medL
ett ord, den egendom, som skall skyddas, mägtig att bära en sådan skyddskostnad.
Svaras härtill nej, så följer derutaf, att de indragningar, hvilka
nödvändigheten föreskrifver, företrädesvis måste ske inom den dass af behof,
som är relativ, d. v. s. den, som blott afser skydd af egendom, på
det att de absoluta behofven, hvilka erfordras för sjelfständighetens upprätthållande,
måtte kunna fyllas, på sätt, alt i detta ojemförligt vigtigaste
hänseende innebära fullkomlig trygghet.
Ingen lärer väl dessutom föreställa sig, alt man med flottor eller med
gränsbefästningar kan alldeles utestänga en fiende från inträngande i ett
land, minst ett sådant som Sverige. Dylike försvarsanstalter hos oss kunna
hufvudsakligen icke blifva annat, an secundaira hjelpmedel, hvilka väl
kunna möta partiela sköflingar och i allmänhet jörsvåra fiendens operationer,
serdeles vid qvarblifvandet efter skedd invasion, men aldrig innebära
en ovilkorlig garantie för sjelfständigheten.
Delta mätte man kunna medgifva, utan att derföre behöfva afsäga sig
hoppet, att i en framtid, i händelse landets oeconomiska tillstånd och industriela
tillväxt förmår bära mera utvidgade försvarsanstalter än nu, kunna
återupplifva det seglande försvaret och dermed hålla faran af anfall
Stals-lJtskottets Utlåtande Pf-0 453.
ii
fjärmare från lifvet samt vinna en större betydenhet på den politiska vågskålen;
en förhoppning, hvilken icke heller jag vill för fosterlandet afsäga, ehuru
jag för närvarande tyvärr måste finna denna framtid temligen aflägsen.
Är föregående raisonement grundadt, så lärer det finnas tydligt, att
det är på Hufvud-Titeln, som de väsendtligaste indragningar och förändringar,
utan fara för sjelfständigheten, kunna verkställas. Men sorn.
dervid förekommer, i afseende på Skärgårdsflottan, att en sådan flotta är,
för Sverige naturlig, att vi dertill kunna anskaffa åtminstone de flesta
materialierne inom landet, att den icke erfordrar underhållandet af synnerligen
stora och kostsamma förråd, att den kan till ej obetydlig del
vid påkommande behof organiseras och således ej behöfver så stora permanenta
Statsanslag; att den kan, i händelse af behof, på ett temligen
betydande sätt från Brödrariket förstärkas o. s. v., hvarigenom allt den
kan vid krigstillfälle bringas till en sådan betydenhet, att dess åtgärder
blifva i hög grad verksamma och inflytelserika på krigshändelsernas
lyckliga utgång; så synes denna slags flotta endast i högsta nödfall böra
blifva föremål för nedsättning. Hvad deremot Örlogsflottan beträffar, torde
förhållandet dermed i de flesta delar finnas alldeles omvändt, emot
hvad nyss angående Skärgårdsflottan är anfördt; jag har derföre omöjligen
förmått inse annat, än att de haft rätt, hvilka yrkat nedsättning i
stora Flottan till fördel för angelägnare behof. Det vill ock för mina ögon.
synas, sora skulle nödvändigheten sjelf snart nog afkunna utslag i detta så
länge och så mycket omtvistade ämne. Får man således förutsätta, hvilket
jag på grund af länge mognad öfvertygelse måste göra, att en hufvudsaklig
förändring med stora Flottan föreslår, så förefaller det lika
naturligt, alt medel dervid böra blifva tillgänglige, som att dessa i första
hand kunna användas till det qvarblifvande marin-etablissementets betryggande,
förmedelst fullbordandet af Kungsholms och Droltningskärs
befästning. Har det derjemte visat sig, att besparingar icke helt och
hållet saknas på 3:dje Hufvud-Titeln, på sätt i Riks-Stånden blifvit anmärkt
och i Utskottets Betänkande finnes relateradt, och kan det dessutom
icke bestridas, alt ett serskildt anslag af 5o tusen R:dr äfven är
beviljadt för oförutsedda militaire-behof; så synes det mig, att StatsUtskottet
uti det Betänkande, hvarom denna reservation handlar, alldeles
opåkalladt frångått så väl Rikets Ständers genom Förstärkta StatsUlskotlet
afgjorda beslut, som ock sitt eget på goda skäl och grunder
fotade Utlåtande uti Betänkandet N:o 429, hvars antagande jag alltså för
min del vördsamt vågar tillstyrka.”
Stats-Utskottens Utlåtande N.-o 453.
Uti denna reservation liafva instämt; Prosten Svedelius, Herrar
Hulling och Ekstrand samt Riksdagsfullmägtigen Anders Andersson från
Skaraborgs Län; samt
af Herr Petreé Th.: ”Till Rikets Höglofl. Ständer öfverlemnas härjemte
ett med pluralitet af en röst inom Stats-Utskottet, under en af
Påskferierna uppkommen fåtalighet, resolveradt Utlåtande, hvaraf inhemtas,
alt det, som mången, under förutsättning af Grundlagars helgd, ansett
otänkbart, nu mera är en verkliggjord möjlighet. För att komma
till delta mål, har Utskottet tagit jättesteg på discussionernas bana.
Från arbets-inrättningen i Carlskrona har man med ett enda luftsprång
svingat sig upp till Fältherre-talangerna i Europa och för att öfvertyga
derom, att man i Riksdagens femtonde månad ”ingenting glömt och ingenting
lärt” har man nu inom Utskottet hört upprepas den, vid Riksdagens
början, så ofta plaidojerade sats, att i frågor om vissa proponerade
Stats anslag, gäller ingen annan regel, än den att tiga och bevilja.
Om Stats-Utskottet förut hyllat denna absolutistiska sats, hade åtminstone
den fördel vunnits, alt Riksdagen blifvit betydligen förkortad och
alt en ringa ersättning sålunda erhållits uti besparade flera hundrade
tusen Riksdaler, allmänna och enskilda Riksdags-kostnader, — den agrement
oberäknad, att Stats-Utskottet, i sådant fall, fått tilläfventyrs någon
gång skåda ett mildt solsken på den himmel, som länge varit skymd
af dystra moln! Ått Stats-Utskottet nu vid Riksdagens snart förväntade
slut sökt alt medelst beredande ej blott af Riksgälds-Contorets borgensansvar
för enskild gäld, utan ock af en ny utväg till kullkastande af
Förstärkta Stats-Utskottets beslut, tillvinna sig ett förut, under Riksdagen,
från Kronans sida saknadt bifall, skall utan tvifvel ådraga Utskottet
mångå af dess Committenters rättvisa förebråelser, ulan att förmå läka
de djupa sår, som Utskottet genom sitt föregående helt olika beskaffade
handlingssätt annorstädes förorsakat. För min del kan jag icke annat
än beklaga, att Stats-Utskottet numera intagit en för Representationens
dyrbara bestämmelse så främmande position; med betygande hvaraf, jag
instämmer i Herr TYoerns reservation och vördsamt yrkar, att Rikets
Höglofl. Ständer måtte, med antagande af hvad Stats-Utskottet förut i
ämnet tillstyrkt, ogilla Stats-Utskottets ifrågavarande grundlagsvidriga
beslut.”
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteiuska Boktryckeriet i S35.
Siats-Utskottets Memorial N.-ris 4^4 och 4^5.
t
N:o 454.
Ankom till Exp.-Utsk. den 39 April.
Memorial, i anledning aj erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande JV:o
Ifrån Preste-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o 43a, afgifna Utlåtande, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss
å handlingarne, i fråga om ersättning till Protocolls-Secreteraren Roman,
för de löne-inkomster, hvaraf han gått i mistning, genom Lappmarks
Ecclesiastik-Verks-fondens öfverlemnande till Riksgälds-Contorel; men
som, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande
blifvit bifallet af Borgare-Ståndet den 6 och af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet den 9 innevarande månad; så anser Utskottet, till
följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord,
och kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 28 April i835.
N:o 455.
Ankom till Exp.-Ulsk. den 29 April.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande JY;o 4-35.
Ifrån Presle-Slåndet har Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o435, afgifna Betänkande, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse,
angående afsöndring af Barnarps PrEebende-Pastorat från Rectors-beställningen
vid Jönköpings Skola och flere till löne-regleringen vid Rikets E!ementar-Läroverk
hörande frågor; men som, enligt ankomne ProtocollsUtdrag
, berörde Utlåtande blifvit bifallet af Bonde- och Borgare-Stånden
den 9 samt af Ridderskapet och Adeln den i3 innevarande månad, anser
Utskottet, till följd af ^5 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord,
och kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 28 April »835.
Bih. till R. St. Prot. i834 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band.
8:de Häftet.
1
Stats-Utskottcts Memorial N.-ris 456 och^5j.
N:o 456.
Ankom till Exp-Utsk. den 2g April.
Memorial, i anledning af erhållen åt er remiss å Stats-Utskottcts
Memorial J\:o 441-
Ifrån Borgare-Ståndet liar Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o 441. afgifna Memorial, med anmälan, att Kongl. Majit till StatsUlskottet
aflåtit Nådig Skrifvelse med uppgifter å Clerecie- samt Läroverkens
anslag och löne-inkomster; men som, enligt till Utskottet ankomne
Protocolls-Utdrag, berörde Memorial blifvit lagdt till handlingarne hos
Preste-Slåndet den i3 och hos Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
den 21 innevarande månad; så anser Utskottet sig, vid sådant
förhållande, i anledning af den erhållna återremissen,
icke kunna med denna fråga taga någon vidare befattning.
Stockholm den 2S April 1835.
Nio 457.
Ankom till Exp.-Utsk. den ?g April.
Memoriali anledning af Riks-Ståndens olika beslut i frågan
om grunderna för markegängs-prisens bestämmande, räntepersedlarnes
omsättning och förenkling, m. m.
Sedan Stats-Utskottet först uti Betänkandet Nio 273 utlåtit sig, dels
i anledning af Kongl. Majits Nådiga Proposition angående grunderna för
markegångs-prisens bestämmande, räntepersedlarnes omsättning och förenkling,
indelte räntors och tionde-anslags återingående till Kronan samt andra
med grundskatternas utgörande gemenskap egande ämnen, och dels, i
anledning af flere i samma frågor väckta motioner, samt derefter, uti Utlåtandet
Nio 393, yttrat sig öfver de vid förslberörde Betänkande gjorde
anmärkningar; så hafva Riks-Stånden, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag,
numera i dessa ämnen fattat följande beslut;
usta punkten, innefattande det tillstyrkande, ”att Rikets Ständer icke
må taga någon omedelbar befattning med markegångs-sättningen,” är af
samtlige Riks-Stånden bifallen.
Stals-TJtskoltets Memorial N.O 4^7-
3
Uti anira punktenj omfattande frågan, huruvida årets markegång,
eller ett medeltal af sistförjlutne 10 eller 5 års markegångar, bör tagas
till grund för utgörandet af så väl kronotionde och afrads-spanmål, sorn
äfven alla andra hemman och lägenheter åsätta räntor> hade Utskottet
uti senare Utlåtandet N:o 3g3, under vidhållande af den i Betänkandet
N:o 273 yttrade allmänna åsigt, ”att en till ett förbätlradt förhållande
”härutinnan ledande förändring är erforderlig,” tillstyrkt:
ad) ”att, såsom grund lör utgörandet af så väl kronotionde och
”afrads-spanmål, som äfven andra af hemman och lägenheter
”utgående räntor, antages medium af senaste 10 årens inar”kegångspris,
sålunda uträknadt, att, sedan årets markegångs”pris
blifvit fastställdt, hopsummeras detsamma med de nästföregående
9 årens markegångspris i samma Län eller Di
”strict;
blifvande tiondedelen af denna summa uti jenina skil”lingtal
det för årets skatter gällande markegångspris;” och
b) ”alt början härmed sker år i835, då, efter upprättad mar”kegångs-sättning
föråret, 1835 års markegång tillägges dem
”för åren 1834» »833, i832, i83f, i83o, 1829, 1828, 1827
”och 1826, hvarutaf medium eller en tiondedel blir, jemnaci
”till skillingtal, gällande markegången för 1835 års skatter,
”hvilka uppbäras och ingå dels i slutet af samma år, dels
”under det påföljande.”
Mom. a är bifallet af 3:ne Riks-Stånd, nemi. Ridderskapet och Adeln,
Borgare- samt Bonde-Stånden; äfvensom hufvud-innehållet af mom. b, eller
sältet för uträknandet af den gällande markegången för i835 års
skatter, jemväl af nämnde 3:ne Riks-Stånd är godkändt; men Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva derjemte, till följd af deras, rörande
tiden för den årliga markegångs-sättningen, fattade beslut, ansett slutmeningen
i Mom. b, "hvilka uppbäras att ingå dels i slutet af samma år,
dels under det påföljande” böra utgå.
Varande hela punkten af Preste-Ståndet afslagen.
Ehuruväl Borgare-Ståndet förklarat sig icke kunna antaga BondeStåndets,
under den i3 April, rörande detta ämne i allmänhet gjorda
inbjudning, anser Utskottet sig desto hellre böra ytterligare inbjuda Borgare-Ståndet
att biträda Ridderskapets och Adelns samt Bonde-Ståndets
beslut, som det ifrågavarande tillägget, om tiden då skatterna ingå, icke
har något inflytande på hufvudföremålet för detta morn., eller sättet att
uträkna medelmarkegången för 1835 års skatter.
4
Stats-TJtskotttts Memorial N.o 4^7-
Skulle Borgare-Ståndet likväl anse sig icke kunnafrångå dess i denna
del fattade beslut, lärer omröstning i förstärkt Stats-Utskolt böra anställas
öfver följande proposition:
Den, som vill, att mom. b. i 2 punkten skall erhålla följande, med
Bidderskapets och Adelns och Bonde-Slåudets beslut öfverensstämmande
lydelse:
”att början härmed sker år 1835, då, efter upprättad markegångssättning
för året, 1835 års markegång tillägges dem för åren i334, i833,
i832, i83i, i83o, 182c), 1828, 1827 och 1826, hvaraf medium eller en
tiondedel blir, jemnad till skillingtal, gällande markegången för i835års
skatter,” voterar Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nej ,
kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, samma redaction att
antagas, endast med den förändring, att efter ordet ”skatter” tillägges;
"hvilka uppbäras och ingå dels i slutet af samma år, dels under det påföljande.
”
3:dje punkten, om en förändrad method för marke gängs-sättningen j
hade uti Utlåtandet N:o 3()3 erhållit följande lydelse:
af ”att så beskaffade prisuppgifter, som de hittills aflemnade, innehållande
de under loppet af hösten gångbara pris å markegångspersedlar,
böra från hvarje Fögderi och Stad så tidigt insändas, att de kunna
vara vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillhandakomue
inom November månads slut hvarje år;”
b~) ”att Riks-Ståndens Deputerade, hvilka derefter sammanträda innan
den 4 nästpåföljande December, då hvarje års markegång hädanefter
hör sättas, skola taga medium af nämnde uppgifter till hufvudsaklig ledning
för markegångs-sätlningen, med iakttagande, alt markegångspris alltid,
der sådant erfordras, jernnäs till skillingtal, äfvensom alt, då någon
afvikelse från medelpriset anses nödig, skälen dertill i Protocollet noga
antecknas. Börande genast, efter sålunda verkställd prisbestämning,
Markegångs-taxan till trycket befordras samt i vanlig ordning tili kännedom
och efterrättelse kungöras och utdelas; skolande, i afseende å
tryckningen, iakttagas, att å Markegångs-taxan uti en column till venster
upptages årets markegångspris, och tili höger det för skalternes debiterande
fastställde, af 10 års medium uppkomne gällande markegångspriset;”
c)
”Besvär öfver markegångs-sättningen skola inom 14 dagar efter
den dog, då markegången af Deputerade blifvit satt, ingifvas till Kongl.
Siuls-Ulskoltets Memorial N.o 4$7*
5
Majrfs Bef:de, som med näst derpå följande post insänder dem, jemte eget
utlåtande, till Kongl. Kammar-Collegii afgörande;”
d') ”Sedan Kongl. Kammar-Collegium meddelat dess beslut i ämnet,
hvilket bör ske utan uppskof och senast 8 dagar efter det besvären dit
inkommit, bör Kongl. Maj:ts vederbörande Befrde om samma beslut underrättas;”
och
e) ”1 afseende på den ändring uti priset å någon markegångspersedel,
som, i följd af besvär, kan utaf Kongl. Kammar-Collegium meddelas,
galle hvad Författningarne derom stadga.”
De 2:ne sistnämnde mom. hafva af 3:ne Riks-Stånd, nemi. Ridderskapel
och Adeln, Borgare- och Bonde-Stånden, blifvit godkände, och äro
alltså att anse såsom ett Rikets Ständers beslut, men i öfrige mom. af
denna punkt äro skiljaktige beslut fattade.
Ridderskapets och Adelns samt Bonde-Ståndets sammanstämmande
beslut lyder sålunda:
a') ”att så beskaffade prisuppgifter, som de hittills aflemnade, innehållande
de under den, ifrån början af hösten, framflutna tiden gångbara
pris för markegångspersedlar, böra från hvarje Fögderi och Stad så tidigt
insändas, alt de kunna vara vederbörande Kongl. Maj:ts Bef;de tillhandekomne
inom December månads slut hvarje år;”
b') ”att Riks-Ståndens Deputerade, hvilka derefter sammanträda den
8 nästpåföljande Januarii, då hvarje års markegång hädanefter bör sättas,
skola taga medium af nämnde uppgifter till hufvudsaklig ledning för
markegångs-sättningen, med iakttagande, alt markegångspris alltid, der
sådant erfordras, jernnäs till skillingtal, äfvensom att, då någon afvikelse
från medelpriset anses nödig, skälen dertill i Protocollet noga antecknas;
börande genast, efter sålunda verkställd prisbestämning, Markegångstaxan
till trycket befordras samt i vanlig ordning till kännedom och efterrättelse
kungöras och utdelas; skolande i afseende å tryckningen iakttagas,
att å Markegångstaxan uti en column lill 'venster upptages årets
markegångspris och till höger det för skatternas debiterande fastställde,
af io års medium uppkomne gällande markegångspriset;”
c) ”Besvär öfver markegångs-sättningen skola inom \l\ dagar efter
den dag, då Markegångstaxan blifvit kungjord i Länets alla kyrkor, och
som bör ske på en och samma helgedag, ingifvas till Kongl Maj:ts Befallningshafvande,
som med näst derpå följande post insänder dem, jemte
eget utlåtande till Kongl. Kammar-Collegii afgörande.”
Preste-Ståndet har afslagit hela punkten; •— hvaremot Borgare-Stån
-
6
S/ats-Ulshollets Memorial N.o 4^7-
fl et bifallit Utskottets förslag, med undantag af mom. c, i afseende hvarå
Ståndet beslutat, ”att tiden för besvärs anförande öfver markegångs-sättning
kommer att räknas inom i4 dagar ifrån den dag, då upprättad
Markegångstaxa i kyrka är uppläst och hvarom bevis bör besvären bifogas.
”
Ehuru ordalydelsen i detta Borgare-Ståndets beslut, rörande mom.
c., är något skiljaktig från den af Ridderskapet och Adeln samt BondeStålidet
antagne; så och då likväl dessa beslut öfverensstämma i hufvud*
saken eller besvärstidens bestämmande till 14 dagar efter Markegångstaxans
uppläsande i kyrka, anser Utskottet någon votering härom ej böra
komma i fråga, utan får härmedelst hemställa till Borgare-Ståndet att
förena sig om den af Ridd. och Adeln samt Bonde-Ståndet i oftanämnde
mom. c. antagne redaction, dock med tillägg äfven i denna punkt af
det i öfriga punkter alternativt med ”Län” begagnade ordet ”District”,
hvarigenom meningen blefve; då Markegångstaxa!! blifvit kungjord i Länets
eller Dislrietets alla kyrkor &c.
I afseende på de återstående 2:ne mom. a. och b. förekomma 3:ne
serskilda meningar, nemi. Riddrs och Adelns samt Bonde-Ståndets sammanstämmande,
här ofvan intagne beslut, Borgare-Ståndets — som godkänt
Utskottets förslag, samt Preste-Ståndets — hvilket innefattar afslag
å Utskottets tillstyrkande, och hvarmed nämnde Stånd förmodligen afselt
bibehållandet af nu gällande föreskrifter.
Skulle nu icke Borgare-Ståndet vilja förena sig om det beslut Ridd.
och Adeln samt Bonde-Ståndet fattat, och hvartill Utskottet härmedelst
får inbjuda Borgare-Ståndet, lärer blifva nödigt alt först bestämma contra-propositionens
innehåll medelst följande votering:
Den, som vill, alt contra-propositionen i hufvudvoteringen blifver i
enlighet med Borgare-Ståndets beslut, eller bifall till StatsUtskottets tillstyrkande
uti mom. a. och b. af 3:dje punkten uti Betänkandet N:o 3p3,
och hvars innehåll här ofvan är intaget, voterar Ja; den det ej vill, Nej.
Yi nner Nej,
kommer contra-propositionen alt innefatta afslag å hvad Utskottet i berörde
mom. tillstyrkt, och alt sålunda, i afseende på methoden för markegångssättningen,
kommer hädanefter att förblifva vid hvad hittills varit
gällande.
För voteringen i hufvudsaken föreslås följande proposition:
Den. som bifaller Ridd. och Adelns samt Bonde-Ståndets sammanstämmande
beslut, i afseende på lydelse» af mom. a. och b. uti föreva
-
Stats-Utskoltets Memorial N.-o 4~>7‘
7
rande 3:dje punkt (finnes intaget här ofvanföre) voterar Ja; den det ej
vill, Nej.
Vinner Nej,
(1:1 alternativet.)
Godkännes Utskottets af Borgare-Ståndet antagne förslag.
(2:a alternativet.)
Afslås Utskottets i berörde morn. framställde förslag och kommer sålunda,
i afseende på methoden för markegångssällningen, att hädanefter
förblifva vid hvad hittills varit gällande.
4:de punktenj deruti Utskottet tillstyrkt: ”alt frågan om indragning
”till Kronan af de lill INI i I i ta i re- och Ci vil-Staterne jemte Skole-Slalen
”och andra allmänna ändamål indelte räntor och Kronotionde-anslag,
”emot anvisning af motsvarande summor på Stat, må tills vidare varda
”hvilande,” är af samtlige Riks-S'åliden godkänd.
5:te punkten, innefattande vilkor en, hvarunder den föreslagnä markegångsberäkningen
i allmänhet bör tjena till grund för bestämmandet
af lösnings- och levererings-förhållanden emellan räntegifvare och räntetagare,
hade uti Belänkaiidet N:o 3g3 erhållit följande lydelse:
aj ”alt, vid de tillfällen då det bestämda årspriset inom Länet eller
Districtet uppgår till lika belopp, eller öfverstiger det uträknade medium
af de senaste io årens mirkegångspris i samma Län eller District,
uppsägning till leverering in natura af räntegifvare får ega rum; men då
sådan uppsägning ej sker, skola räntepersedlarne lösas efter medium af
sistföi fiutne 10 årens markegång;”
bj ”att då berörde årspris understiger medium af senaste 10 årens
markegångspris inom samma Län eller District, är det väl räntegifvare
öppet, alt före Thomae lag, på sätt hittills egt runi, tillsäga, om han vill
utgöra praestationeu in natura; men i det fallet åligger det honom alt,
vid levereringen, contant till räntetagare!! betala skilnaden emellan löpande
årets lägre pris och det stadgade io års markegångspriset
c) ”att, då leverering in natura icke sker, forsel-lön, på sätt hittills
egt rum, af räntegifvare erlägges, samt alt, då räntegifvare uppsagt till leverance
in natura, han jemväl för hvarje lunna råg eller korn betalar
16 sk. samt för hvarje tunna hafre 12 sk, allt Banco, till räntetagare!!,
såsom ersättning derför, att denna uppsagningsrätt, i följd af föregående
bestämmanden, hädanefter upphör. — För de räntor, som äro Kronan
behållne, erlägges icke någon forsel-lön;”
dj ”att, vid tillfälle af leverering in natura, gäller, i afseende på
3 Siats-Utshollets Memorial N.-o 4^7•
Jevereringsställe och ort, hvad nuvarande Författningar derom bestämma,
med det tillägg, att en räntegifvare icke må anvisas, att för samma år
verkställa leverering lill flera ställen;” samt
”förenämnde stadganden böra likväl icke lägga hinder i vägen
för träffandet af serskilda öfverenskommelse!- emellan räntegifvare och
räntetagare, då de derom ömsesidigt åtnöjas.”
Sedan Ridderskapet och Adeln antagit Bonde-Ståndets uti detta mål
den i3 April gjorda inbjudning, äro mom. a, c. och e af 5:te punkten
antagne såsom gillade utaf 3:ne Riks-Stånd, nemi. Ridd. och Adeln, Borgare-
och Bonde-Stånden.
Såsom en följd af Ridd. ecb Adelns samt Bonde-Ståndets beslut, om
framflyttande af liden för markegåugssättningen till den 8 Januarii, är
mom. b uti 5:te punkten i så måtto af nämnde 2:ne Riks.Stånd förändradt,
att, i stället för orden: ”är det räntegifvare öppet, att före Tho”nicedag,
på sätt hittills egt rum, tillsäga, om han vill utgöra prsestalio"nen
in natura,” har den ordalydelse blifvit antagen: ”är det räntegifvare
öppet, alt innan Januarii månads utgång på hittills vanligt sätt” etc.
Och som tiden för uppsägningsrättens begagnande är beroende af liden
för markegåugssättningen, enär, om denna senare bestämmes till den 8
Januarii, deraf äfven följer, alt den förra måste framflyttas, anser Utskottet
någon votering rörande detta morn. icke kunna ega rum, utan
kommer dess ordalydelse alt bestämmas efter det beslut Riks-Stånden
fatta rörande tiden för markegångssättningen.
Uti Utskottets af Borgare-Siåndet gillade förslag till mom d af 5:le
punkten eller, ”att, vid tillfälle af leverering in natura, gäller, i afseende
på levereringsställe och ort, hvad nu varande Författningar derom be”stämma,
med det tillägg, att en räntegifvare icke må anvisas att för
”samma år verkställa leverering till flere ställen ” hafva Ridd. och Adeln
samt Bonde-Ståndet beslutat den ändring, att, med bibehållande af
redactionen i öfrigt, berörde tillägg skulle lyda sålunda: "att rän
tetagare
icke må ega rätt anvisa ränta från socken eller enskild räntegifvare
på mera än ett ställe
Äfven denna punkt af Utskottets förslag är af Preste-Slåudet afslagen.
Jemte det Utskottet först får inbjuda Preste- och Borgare-Stånden
att förena sig om det af Ridd. och Adeln samt Bonde-Ståndet i berörde
hänseende fattade beslut, får Utskottet, i händelse inbjudningen icke af
r.ågotdera
Stats-Utikotteti Memorial A.o ^5f.
9
någotdera Ståndet antages, tillika framställa förslag till volerings-proposilioner,
hvarvid contra-propositionen i hufvud voteringen först lärer böra
bestämmas, och omröstningspropositionen dervid blifva:
Den, som bifaller, att contrapropositionen skall lyda å Utskottets
förslag i mom. d. af 5;te punkten, nemi.: ”att, vid tillfälle af leverering
in natura, gäller, i afseende på levereringsställe och ort, hvad nuvarande
Författningar derom bestämma, med det tillägg, att en räntegifvare icke
må anvisas att för samma år verkställa leverering till flere ställen, voterar
Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nej,
kommer coulra-proposilionen att lyda sålunda: att, vid tillfälle af leverering
in natura, gäller, i afseende på levereringsställe och ort, hvad nuvarande
Författningar derom bestämma.
I hufvudsaken blifver derefter voterings-propositionen som följer:
Den som, med godkännande af redactionen i öfrigt uti Utskottets
förslag till mom. d. af 5:te punkten, derjemte antager det af Ridd. och
Adeln samt Bonde-Ståndet beslutade tillägg, — ”att räntetagare icke må
”ega rätt anvisa ränta från socken eller enskild räntegifvare på mera aa
”ett ställe,” voterar Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nej,
(i:sla alternativet)
antages hela mom. d., sådant det af Utskottet blifvit tillstyrkt.
(a:dra alternativet)
kommer vid leverering in natura, i afseende på levereringsställe och ort,
alt gälla hvad nuvarande Författningar derom bestämma.
Hvad slutligen beträffar:
6:te punkten, angående förändring och rediiction af hemmansräntorne,
j:de punkten, om ett förändradt stadgande för framtiden rörande dispositionen
af Kronans behdllne kappmål,
den af Riksdagsfullmägtigen Samuel Jönsson från Öland framställde och
i Betänkandet N:o 3p3, pag. i t, omnämnde anmärkning, samt
a) Riksdagsfullmägtigen cinders Danielssons motion, om granskning
af nu gällande skattläggningsmethoder, b') densammes motion, om förmedling
å Kronoskattehemman, samt c) Riksdagsfullmägtigen Nils Insulins
motion, om omröstning per capita vid markegångssältningar, (hvilka 3:ne
motioner äro upptagne och besvarade uti Betänkandet N:o 2^3, pag. 27
Bih. iiU fl. St. Prot. 1884 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 2
8:de Häftet.
IO
Stats-Utskoltets Utlåtande N.-o /[58.
och a8) hafva Ulskottets i dessa ämnen afgifne yttranden och tillstyrkanden
blifvit gillade och antagne dels af samtlige och dels af trenne
Riks-Stånd, eller Ridderskapet och Adeln, Borgare- samt Bonde-Stånden.
Stockholm den 28 April 1835.
N:o 458.
Ankocu till Exp.-Utsk. den 29 April 1835.
Utlåtande, i anledning af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons
motion, om förändring i tiden så väl för uppbördsstämmornes
hållande, som för afgifvandet af redovisning
öfver Kronans uppbörd.
Sedan Bonde-Ståndet beslutat, att tiden till årliga markegångssättningen
skall från början af November framflyttas till början af derpå
följande Januarii månad, och under förutsättning, att Ridd. och Adeln
samt Borgare-Ståndet, på Bonde-Ståndets inbjudning, om samma beslut
sig förena, har Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson från Elfsborgs
Län ansett nödigt att, såsom en följd deraf, göra framställning, det den
i nu gällande Författningar bestämda tid, så väl för uppbördsstämmornes
hållande, som för redovisnings afgifvande för Kronans uppbörd, må
varda framflyttad.
Enligt hittills gällande stadganden skall första uppbördsstämma!!
hållas höstetiden, helst i November månad; och detta har varit en möjlighet,
så länge flyttningstiden var bestämd till den 1 October; men se
dan
denna flyttningstid blifvit utsatt tili en månad senare på hösten, så
att husförhören, dervid Kyrko- och Förhörsböckerne upprättas, icke kunna
förr än under loppet af November månad ega rum, hafva mantalsskrifningarne,
hvilka skola grunda sig på nyssberörde handlingar, redan
blifvit framflyttade till December oell Januarii månader; och då dessa
förrättningar skola hållas af Häradsskrifvaren, som är skyldig tillika controlera
Fogdens uppbörd vid stämmorna, så har redan inträffat, alt antingen
första stämman måste hållas långt senare än i Förfatlningarne är
Stadgadt, eller att Kronofogdens uppbörd blifver af obehörig person contpolerad.
Också har, enligt Motionairens förmodan, vid denna första
stämma, enär den hållits vid en tid, då landtmannen ännu ickeafyttrat
sina producter, så ringa belopp af uppbörden influtit, att det ofta icke
Stals-Litskoltds Utlåtande iV/o 4^3.
svarat emot uppbördsmännens resekostnader samt vanligen för hela Riket
icke bestigit sig till mer än 100,000 R:dr, hvadan denna stämma,
utan afsaknad för Stats-Verket, kunnat långt för della afskaffas, och, om
den icke anses böra helt och hållet inställas, åtminstone utan all olägenhet
framflyttas till Januarii månad, då, efter Motionairens tanka, början
med Kronouppbörden för förflutna året först borde göras. Och kunde
sedermera, efter de i hvarje ort förekommande förhållanden, uppbörden
fortgå under loppet af vintermånaderne, så att sista uppbördsstämma?!
icke börjades förr än den 1 Mars och allestädes, der det kunde ske,
afslutades under samma månad, eller ovilkorligen inom den 5 April,
hvarefter uppbördsmännen egde att under återstoden af April samt
Maji månader indrifva hvad vid ordinarie uppbördsstämmorna icke influtit,
så att den redovisning för uppbörden, som nu aflägges första dag
i Maji månad, i stället kunde inför Landshöfdingen af Uppbördsmännen
fullgöras den 1 Junii.
Fördelarne af en sådan förändring voro: minskad svårighet för landtmannen
att afbörda sig sina skyldigheter, enär han kunde vid vintermarknaderne
å städernas torg och till Bergsbruksidkare afsätta sin span»
mål, sina kol och andra producter, samt derför och genom foror hafva
beredt sig penningförtjenst, innan sista uppbördsstämma!» infaller, samt,
såsom en följd häraf, minskning i restanlie-beloppet och större lätthet
för Uppbördsmännen, dels att indrifva det felande, och dels att uppgöra
redovisningen. — För öfrigt har Motionairen ansett, att några få veckors
senare tillgång till en del af intraderne icke kunde medföra någon
olägenhet för Stats-Verket, och för det löpande årets bevillningstaxering
vore ingen lid tjenligare än Junii månad, efter slutadt vårbruk och innan
slottern börjar, hvarefter för Uppbördsmännen vidtoge den vanliga
tiden till Special-Räkenskapernes författande, till Pröfnings-Comitéers
sammanträden, debiteringen af utskylderne o. s. v., så alt allt kunde
fortgå och medhinnas i vanlig ordning och inom behörig tid.
Då således den ifrågastälide förändringen icke kan medföra den
ringaste olägenhet, men väl skulle bereda dels lättnad för de skaltskyldige
alt kunna liquidera utskylderne i allmänhet, dels ock framgång åt de nu
under öfverläggning varande förslag lili ett förbättradt oell för landtmannen
mindre tryckande sätt vid de grundskatters utgörande, som äro
löntagare upplåtne; har Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson anhållit
om och erhållit remiss ä denna motion till Stats-Utskottet, sorn, i anledning
deraf, borde skyndsamt utarbeta ett fullständigare förslag i ämnet.
fil
Stats Utskottets Utlåtande N.o 458*
Motionairen har för ifrågavarande förslag hemtat hufvudsaklfgt stöd
i den förmodan, att Rikets Ständer, i enlighet med Bonde-Ståndets yttrade
åsigt, skola besluta i frågan om en förändrad termin för den årliga
mai kegångs-sättningen, och Utskottet kan icke neka, att, om framflyttningen
af tiden för upptagandet och redovisningen af Kronouppbörden
icke derföre utgör ett alldeles oeftergifligt vilkor, den dock är af väsendtlig
vigt och skall undanröja många annars uppkommande svårigheter.
Ehuru nyttig således en framflyltning af uppbörds- och redogörelse-terminerne
redan ur nämnde synpunkt vore, skulle Utskottet dock anse sig
förhindradt derom afgifva något yttrande förr, än Rikets Ständer dtlinitivt
afgjort frågan örn tiden för markegångs-sättningen, om icke andra
och i Utskottets tanka lika talande skäl förefunnos, alt på det framställda
förslaget fästa Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet.
Utskottet anser nemligen, i likhet med hvad i motionen fullständigt
är utredt, det vara ovedersägligt:
alt en framflyttning i tiden för upptagandet af Kronans uppbörd
skulle för Rikets inbyggare i allmänhet bereda lättnad vid skatternas
utgörande;
att tillförlitligheten af denna sats bäst bevises deraf, dels alt den
nu till i November månad utsatte första uppbördsstämman på många
ställen i sjelfva verket hålles senare och dels alt, detta oaktadt, uppbördsbeloppet
vid samma stämma utgör en, jemförelsevis till uppbörden
på det liela, högst ringa summa;
att skatterna, som nu till hufvudsakligaste delen afbördas vid en
eller den så kallade andra uppbördstämman, skulle, om den första framflyttades
till nära den tid då den andra nu hålles och då de skattskyldige
anses ega mesta tillgången, med mera beqvämlighet kunna utgöras
och till jemnare fördelning på bägge uppbördsstämmorna ingå;
att den eontrol, som af Häradsskrifvarne vid uppbördstillfället böv
utöfvas, med mera noggrannhet, än som nu låter sig göra, kunde verkställas;
och
alt, om tiden för redogörelsers upprättande och aflemnande blefve
något inskränktare än hittills, denna olägenhet motvägdes deraf, att restantierne
tvifvelsutan komme att minskas och besväret med dessa medels
utsökande och serskilda redovisande alt förenklas och inskränkas.
I betraktande af dessa väsendtliga fördelar, och då en eller annan
månads uppskof med ingåendet af det vid första uppbördsstämman inflytande
-
Siata-Utskoitcts Utlåtande N-o 4^9'
flytande ringare belopp, icke för Stats-Veiket kan medföra någon olägenhet,
anser Utskottet sig väl böra understödja Riksdagsfullmägtigen cin
ders
Datiielsons ifrågavarande välgrundade förslag; men med afseende
derjemte å ämnets vigt och omfattning, oelr att ett fullständigt förslag,
äfven om den korta tiden innan Riksdagens förmodade snara slut sådant
medgåfve, i allt fall ej skulle kunna uppgöras, utan att vederbörande
Jimbetsverk blifva hörde, på det att de modificationer, som i en eller
annan del kunna erfordras, må varda iakttagne, tillstyrker Utskottet:
att Rikets Ständer, med anmälan af förslaget och med förklarande,
det Rikets Ständer för sin del anse detsammas
antagande vara gagnelig!, till Kongl. Majrt i underdånighet
öfverlemna att, efter det vederbörande blifvit hörde och
ämnet fullständigt utredt, i Nåder bestämma den förändrade
lid för uppbördsstämmornas hållande och för redovisningens
afgifvande för Kronans uppbörd,, som Kongl.
Majrt pröfvar lämplig.
Stockholm den 28 April i835.
Nro 4%-
Antom till Exp.-Utsk. den 29 April".
Utlåtande, i anledning aj vackt fråga om förtydligande af Rikets
Ständers underd. skrifvelse, rörande årligt anslag för
ut gifvande af Svenskt Diplomatarium.
Uti ett den 22 innevarande April afgifvet Memorial har, hos PresteStåndet,
Prosten Ahlqvist anfört: att, sedan Rikets Ständer, uti underd.
skrifvelse den 3o October sisth år, bland annat, tillkännagifvit, att ett årligt
anslag af 600 Rrdr blifvit intill nästa Riksdag å Stat uppfördt till
understöd för utgifvandet af så kalladt Svenskt Diplomatarium, emot det
att 125 exemplar öfverlemnades till Kongl. Majrts Nådiga disposition, hade,
med anledning häraf, Utgifvaren, Herr Cancellie-Rådet Liljegren, i Kongl.
Archivets förvar aflemnat berörde antal exemplar af Arbetets irsta Band,
samt 2:dra Bandets irsta Del'; men vid härom den 28 sisth Mars gjord
underd. anmälan, har Kongl. Majrt i Nåder behagat yttra: ”att då Rikets
”Ständer anslagit 600 Rrdr årligen att af Kongl. Majrt disponeras till ntBih.
till R- St. Fröt. 1834 oc^ «835. 4 Sami. 1 Ajd. 4 Dand. 3
8:de Häftet.
>4
SteLts-Utskolttts Utlåtande N:0 4$9-
"gifvande af ifrågavarande Verk i den nion arbetet fortgår, finnér Kong].
”Majit samma medel ej kunna användas till att inlösa de Delar af nämnde
"arbete, hvilka utkommit före början, med år i835, af den Ståts-reglering,
”hvartill berörde anslag hörer.”
Med anledning häraf, och öfvertygad att Rikets Ständers afsigt varit,
att nämnde 6oo Rldr skulle användas till iu5 exemplars inköpande både
af Diplomatarii Usta Del, som år 1829 af trycket utkom, samt af den
2idra Delens usta Band, som utkom år 1834, och af de följande i den
ordning de lemna pressen, har Prosten Ahlqvist föreslagit, att den otydlighet,
som uppkommit af ordalagen i den underd. skiifvelsen och som
gifvit Kongl. Majit anledning anse sig förhindrad alt för de anslagne medlen
inköpa Verket i sin helhet, måtte genom en serskild und. skrifvelse
undanröjas. Och har, lill stöd för denna framställning, blifvit anfördt,
att, om endast de hädanefter utkommande Delarne skulle blifva inköpta,
funnes icke något enda coroplett exemplar för Kongl. Majlis höga disposition
att tillgå, och ehuruväl Ulgifvaren erhöll »let bestämda anslaget till
Verkets fortsättande, så förfelades dock helt och hållet det serskilda‘af
Rikets Ständer åsyftade ändamålet, ty så väl Rikets Läroverk, som öfriga
Autoriteter, hvilka Kongl. Maj;t skulle i Nåder behaga tilldela exemplar
af Svenskt Diplomatarium, finge då endast strödda Delar deraf, i stallet
för completta exemplar.
Med föranledande af hvad sålunda blifvit anfördt, och då det tvifvelsutan
varit meningen, att, emot anslagets beviljande, det omnämnde
antalet exemplar af Svenskt Diplomatarium skulle i complett skicka allt
efter som arbetet medhunnes, lill Kongl. Majits Nådiga disposition öfverletnnas,
tillstyrker Utskottet:
det Rikets Ständer, i förnyad und. skrifvelse, tillkännagifva,
att då Rikets Ständer å allmänna Indragnings-Staten
intill nästa Riksdag beviljat ett årligt anslag af 600
Rldr för utgifvandet af Svenskt Diplomatarium, Rikets
Ständer dermed haft för afsigt, att ia5 exemplar, så väl
af de redan utkomne 2ine Banden, som de följande, i mon
som de intill nästa Riksdag kunna från trycket utkomma,
skulle inköpas, för att användas på sätt Kongl. Majit funne
godt i Nåder förordna.
Stockholm den 28 April 1835.
STOCKHOLM, tryckt i Eckstein ska Boktryckeriet 1835.
Stals-Uttkollels Memorial JY.-ris 4®° och 461.
1
N:o 460.
Ankom lill Exp.-Utsk. den t Maji.
Memorial, angående tiden för nästa Revision af Stats-, Bancooch
Riksgälds-l'rerkens räkenskaper och förvaltning.
Som Rikets Ständer, enligt 68 §. Riksdags-Ordningen, böra utsätta
tiden för den Revision af Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens räkenskaper,
hvilken, näst efter Riksdag, skall ega rum, och till hvilken förrättning
de af Rikets Ständer utvalde Revisorer böra af Kongl. Majrt kallas;
alltså och då, hvad Stats-Verket beträffar, i83i års räkenskaper äro de
sista, som nu undergått granskning, och afslutade räkenskaper för åren
i832 och i833 blifva nästinstundande höst att tillgå, bar Utskottet, på
grund dels häraf och dels af från Borgare-Ståndet, genom Protocolls-Utdrag,
erhållen serskild anmodan, skolat tillstyrka:
att tiden för Rikets Ständers Revisorers nästa sammanträde,
till granskning af ofvannämnde Verks tillstånd, styrelse och
förvaltning, måtte bestämmas till den l5 September innevarande
år.
Stockholm den 29 April i835.
N:o 461.
Arlom till Exp.-Utsk. den 1 Maji.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande
Friherre Franc Sparres motion, om medels anvisande
d 8:de Hufvud-titeln, sd väl för underhållet af Arbets-compagnien
på\ Kungsholmen, som för dessas sysselsättande
med fästningsbyggnads-arbetet vid Carlskrona.
Sedan Utskottet först uti Betänkande N:o 439 yttrat sig icke kunna
tillstyrka bifall till ofvanberörde motion, men derjemte hemställt, ”det
”Rikets Ständer må förklara, att, så vida Kongl. Majrt finner arbetet å
Hill. lill R- St. Prot. l834 och i835. 4 Sami. 1 Afd, 4 Band. 1
g:de Häftet.
1
Stats-Ulskottels Memorial IV. o 4,61.
”Kungsholms fästningsbyggnad böra fortsättas, Kongl Maj:t äfven må ega
"dertill använda de besparingar, som å 3:dje och 4:de Hufvud-titlarne till
”äfventyrs kunna beredas,”— så har Utskottet derefter, på grund af inom
3:ne Riks-Stånd, vid nämnde Betänkande, gjorde anmärkningar, uti förnyadt
Utlåtande, N:o 453, yttrat: det Utskottet icke då, mera än förra gången,
kunde för Kungsholms fästningsbyggnads fullbordande tillstyrka något bestämdt
anslag; men då den slutsatts, af hvad i denna fråga blifvit åtgjord!,
möjligen skulle kunna dragas, som vore Kongl. Maj:t förhindrad att af
8:de Hufvud-titelns anslag för fångars vård, underhåll m. m. disponera
erforderliga medel för Arbetskarls-compagniens fortfarande användande
vid fästningsbyggnads-arbetet, i fall denna sysselsättning skulle finnas vara
den mest ändamålsenliga, tillstyrkte Utskottet: att Rikets Ständer, genom
underd. skrifvelse till Kongl. Maj:t, måtte undanröja anledningen lill en
sådan misstydning, men derjemte underd. tillkännagifva, att, i händelse
tångarne blifva använde vid fästningsarbete!, de i och för detta arbetes
utförande erforderlige instrumentalier och inventarier äro utgifter, hvilka
icke tillhöra 8:de Hufvud-titeln, utan böra af andra disponibla medel bestridas,
och att således kostnaden, hvilken äfven i Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition blifvit uppgifven till högst 34.000 R:dr årligen, bör förminskas
med åtminstone så stort belopp, som motsvarar hvad årligen åtgår till inköp
och underhåll af nyssnämnde effecter.
Öfver delta senare tillstyrkande hafva Riks-Slånden stannat uti olika
beslut, i det att Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet godkänt Betänkandet
N:o 453, hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden bifallit det först
afgifna Betänkandet N:o 429'
Vid sådant förhållande, och då Riks-Ståndens beslut öfverensstämma
deri, att arbetsfångarne må användas äfven på fortsättandet af Kungsholms
fästningsbyggnad, om denna sysselsättning af Kongl. Maj:t anses för deni
vara den mest ändamålsenliga, men Riks-Ståndens beslut deremot äro stridiga,
i afseende på de tillgångar, som, i sådant fall, för detta arbete
skola anvisas, i det alt Ridderskapet och Adeln samt Preste-StAndet trott
utgiften, i fall den kommer i fråga, böra bestridas af 8:de Hufvud-titelns
anslag för fångar^ vård och underhåll, hvaremot Borgare- och BondeStånden
ansett tillgång derföre böra beredas å besparingarne af de till
3;dje och fade Hufvud-titlarne redan anvisade anslag; så får Utskottet, på
det att äfven denna senare del af frågan, i behörig ordning, må varda
afgjord, härmed framlägga förslag till proposition för den omröstning,
sorn i förstärkt Ståts-Utskott bör anställas:
Stats-Vtskottets Memorial IV.-o .{br.
3
Den, som vill, att Rikets Ständer, med anledning af Friherre Franc
Sparres ifrågavarande motion, fatta beslut i enlighet med Utskottets Betänkande
N:o 4^3 (innehållande: ”då den misstydning, af hvad i ämnet
blifvit åtgjordt, möjligen skulle kunna dragas, som vore Kongl. Majit förhindrad
att af 8:de Hufvud-titelns anslag för fångars vård, underhåll, m.
m. disponera erforderliga medel för Arbetskarls-compagniens fortfarande
användande vid fästningsbyggnads-arbetet, i fall denna sysselsättning skulle
finnas vara den mest ändamålsenliga, tillstyrker Utskottet, det Rikets
Ständer måtte, genom underdånig skrifvelse, undanröja anledningen till
en sådan misstydning, men derjemte underdånigst tillkännagifva, att, i händelse
('Ängarne blifva använda vid fäslnings-arbetet, de i och för detta arbetes
utförande erforderlige instrumentalier och inventarier äro utgifter, hvilka icke
tillböra 8:de Hufvud-titeln, utan böra af andra disponibla medel bestridas,
och att således kostnaden, hvilken äfven i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
blifvit uppgifven till högst 34,000 R:dr årligen, bör förminskas med åtminstone
så stort belopp, som motsvarar hvad årligen åtgår till inköp och underhåll
af nyssnämnde effecter”), voterar Ja; den del ej vill, voterar flej.
Vinner Nej,
så besiutes, i enlighet med Utskottets Betänkande N:o 4^9 (innehållande
tillstyrkande af det förklarande å Rikets Ständers sida, ”att, så vida Kongl.
Majit finner arbetet å Kungsholms fästningsbyggnad böra fortsättas, Kongl.
Majit må ega dertill använda de besparingar, som å 3:dje och 4:de Hufvud-titlarne
tilläfventyrs kunna beredas”).
Stockholm den 29 April 1835.
Emot detta Memorial hafva Herrar Petre’, Werrn och Ekstrand, samt
Riksdagsfullmägtigen Johan Andersson från Upsala Län sig reserverat.
STOCKHOLM, Ecksteinska Trvckerirt, i835.
Slals-Utskottels Utlåtande N.-o 461.
E
N:o 462.
Ankom till Exp.-Utsls. den 2 Maji.
Utlåtande, öfver anmärkningar vid Betänkandet N:o 44$-> med
förslag till en förändrad redaction af io3 <$\ uti i83o års
Reglemente för Riksgälds-Contoret.
(Rgs Afd.)
Ofvanberörde Betänkande, gilladt af Presle-Ståndet den 23 och af
Bonde-Ståndot den 21 sistl. April, har, i anledning af gjorda anmärkningar,
blifvit från Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet till
Utskottets ytterligare handläggning återremilteradt.
Uti de, så väl hos Ridderskapet och Adeln, som hos Borgare-Ståndet,
gjorda anmärkningar, hvilka föranledt återremissen, är, efter hvad
discussions-protocollen antyda, medgifvet, att om uti förslags-anslagen
uppkommit brister, hvilka af Stats-Verkets inkomster, öfverskotten häri
inbegripne, icke kunnat betäckas, Riksgälds-Contoret, på grund af ännu
gällande io3 §. i i83o års Reglemente, vore pligtigt att sådana brister
ersätta; och något annat har icke heller blifvit af Utskottet tillstyrkt genom
den föreslagne nya §:n, som skulle komma att införas uti det blifvande
Reglementet.
Det är således icke Utskottets åsigter i sjelfva hufvudsaken, utan
blott redactionen af den föreslagne §., som utgjort föremålet för de
egentliga anmärkningarne. Man har nemligen befarat, att när uti den
föreslagna §. omförmälas Stats-Verkets utgifter, utan något dervid gjordt
tillägg, härifrån skulle kunna hemtas anledning, att på de bestämda
anslagen gifva anvisningar utöfver deras fastställde belopp, och såmedelst
bereda en tillökning i den extra Statsbrist, som af Riksgälds-Contoret
komme att godtgöras.
Utskottet får, i anledning häraf, yttra, att med Stats-Verkets utgifter
kunna, i Utskottets tanka, icke förstås andra, än sådana, som af
Rikets Ständer äro beslutade. Och då, enligt de för Statsregleringen
lagde grunder, till beloppen ovilkorligt bestämda anslag, icke under
någon förevändning få öfverskridas, så har Utskottet ansett ersättning af
Bih. till R. Sl. Prot. 7834 och 1835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band.
io:de Häftet.
Stats-Utskollcts Utlåtande N.-o 46a.
brister på dessa anslag icke möjligen kunna komma i fråga; och lärer
i allt fall någon conti olerande åtgärd, i afseende på Regeringens dispositioner
af Statsmedlen, icke kunna organiseras i Riksgälds-Contoret.
Ehuru Utskottet således icke kan dela de uti anmärkningarne yttrade
faihågor för betänkliga påföljder af den föreslagne redactionen, har
Utskottet likväl, för att lugna dem, hvilka uti nämnde redaction se stora
vådor, ansett sig böra, till närmare förtydligande, i densamma föreslå
någon förändring; och får Utskottet alltså, efter öfvervägande af de hos
Ridd. och Adeln samt hos Borgare-Ståndet af någre Ledamöter uppgifne
redactions-förslag, tillstyrka, att, i stället för io3 §. i i83o års Reglemente,
införes, på sin behöriga plats, uti det nya Reglementet för Riksgälds-Contoret,
ett förändradt stadgande af följande lydelse:
Derest, efter upprättadl bokslut, skulle finnas att Stats-Verkets
Utgifter något år hafva öfverstigit Inkomsterne, och
att anledningen dertill, enligt af Kongl. Stats-Contoret meddelad
uppgift, varit, antingen att Stats-Yerkets sammanräknade
inkomster för året ej uppgått till det af Rikets
Ständer beräknade* belopp, eller ock att ett eller flere af
de utaf Rikets Ständer beviljade förslags-anslag befunnits
för sina ändamål otillräcklige, då skall den sålunda uppkomne
extra Statsbrist från Riksgälds-Contoret till Statsverket
utbetalas; hvarvid Contoret dock må få begagna ett
anstånd af 3:ne månader, räknade från den dag Stats-Contorets
reqvisition å ersättningssumman ankommit. Af de
vid innevarande Riksdag beviljade anslag äro följande, för
hvilka icke serskilde stadganden redan i Keglementet för
Riksgälds-Contoret finnas bestämde, att, såsom förslagsanslag,
anse, nemligen:
'
A 2:dra Hu/vud-Titeln:
Cours-difF» renee å Minister-Statens anslag.
Papper och omkostnader till Charta Sigillata.
Anslaget till medico-legala besigtningar.
Dito till farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande.
Ved, ljuspenningar samt skrifmaterialier och expenser för
denna Hufvud-Titel.
Rese- och tractamentspenningar för Civile Embets och
Tjenstemän.
Stats-Utskoltets Utlåtande N:0 463.
J
3
Å 5:te Hufvud-Titeln:
Cours-difference å den del af anslaget till Fria Konsternes
Acaderaie, sora utgår i Hamburger Banco.
Anslag till ved och ljuspenningar för denna Hufvud-Titel.
A 8:de Hufvud-Titeln:
Lyshållning, med flere utgifter, för Kronans hus i Stockholm.
Fångars skjuts, underhåll, medicaraenter ra. ra.
Reraiss-lage.
Observations- och Uppbörds-procenter.
Mantalsskrifnings-provission.
Restitutioner.
Städers friheter.
Förluster genom Canal-anläggningar.
Indelningsbrister.
Transportkostnader för Stats-Verkets Bergs-effecter.
Odlingshjelp m. ra. för Krononybyggare.
Å to:de Hufvud-Titeln:
Anslaget till Lappmarks Ecclesiastik-Verk.
Allmänna Indragnings-Staten.
Stockholm den a Maji i835.
N:o 463.
Ankom till Exp.-Utsk. den 2 Maji.
Utlåtande, i anledning af Herr Stuarts, Carl Gustaf, motion,
angående åtgärder till minskning i kostnaden för tryckning
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid nästkommande
Riksdag.
(Rgs. Afd.)
XJti en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion,
har Herr Stuart, Carl Gustaf, anfört, hurusom de allmänna och mera
högljudda klagomålen öfver de kostnader Riksdagarna medförde för landet,
4
Stats-Ulskotlets Utlåtande N.-o 463.
påkalla obestridligen i hög grad Representationens uppmärksamhet. Det
mäste äfven, med afseende härå, vara en oeftergiflig pligt för Rikets Ständer,
att begagna hvarje med våra representativa former förenlig utväg, som
i någon väsendlligare mon leder till framtida minskning uti de kännbara
utgifter Riksdagarna förorsaka det af andra skattebördor hårdt tryckta
folket.
Kostnadérna för den uti Grundlagarne föreskrifna tryckningen af
Riks-Ståndens Protocoll och Utskottens Betänkanden upptaga en högst betydlig
andel af Riksdags-utgiflerna.
Till åstadkommande af en uti ifrågavarande afseende visserligen icke
omöjlig besparing för framtiden, hemställer Motionairen, att Stats-Utskotlet,
efter tagen kännedom af de kostnader, som det nuvarande sättet för tryckningen
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll medfört, måtte föreslå de
förberedande åtgärder, som Utskottet anser lämpliga och ändamålsenliga,
samt, utan förnärmande af Rikets nästsammanträdande Ständers beslutande
rätt, böra och kunna vid denna Riksdag beslutas, för att såmedelst tillvägabringa
en högst önskansvärd nedsättning i kostnaderna för tryckningen
af nämnde Bihang vid kommande Riksdagar.
I anledning häraf får Utskottet andraga, att, enär det tillhörer Expeditions-Utskottet
att låta ombesörja tryckningen och utdelningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, det vill synas mindre lämpligt, att
nu i detta ämne stadga några föreskrifter till efterrättelse för ett blifvande
Expeditions-Utskott vid nästkommande Riksdag; ehuru Utskottet, för sin
del, eger anledning förmoda, att kostnaden för tryckta Bihanget till RiksStåndens
Protocoll möjligtvis skulle kunna något förminskas och nedsättas derigenom,
att, vid Riksdagens början, serskilde contract uppgöras och afslutas,
ej mindre om sjelfva tryckningen, än om utskrifning af manuscript och correctur-läsning,
samt om de tryckta exemplarens häftning och inbindning.
På grund häraf
anser Utskottet sig icke kunna föreslå Rikets Ständer någon
åtgärd i anledning af Herr Stiiarts motion.
Stockholm den a Maji 1835.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Boktryckeriet iS35.
Får starl: ta Stats-Ut slottets Memorial N.'o 4^4'
N:o 464.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 7 Maji.
Memorial, i anledning af verkställd omröstning i frågan
om det sätt, på hvilket upplåning för Riksgälds-Contorets
behof skall verkställas.
Enligt ankomne Protocolls-utdrag af den 6 och nästlidne April, hafva
samtlige Riks-Stånden, med afslag å de lill dem ställde inbjudningar, gillat
de uti Slats-Ulskottels Memorial N:o 4^0, angående samman jemkning
af Riks-Slåndens olika beslut, i frågan om det sätt, på hvilket upplåning
för Riksgälds-Contorets behof skall verkställas, framlagde förslag till Voterings-Propositioner;
och som derefter, dels den uti nyssnämnde Memorial
törst förekommande fråga, angående det myntslag, i hvilket Riksgälds-Contorets
obligationer för upptagne lån få utställas, blifvit, genom uti Förstärkt
Stats-Utskott den 10 förlidne månad anställd omröstning, afgjord, dels äfven
Stats-Utskottets Memorial N:o 442, med anmälan af det misstag, sorn
nyssbemälde dag uti Förstärkta Stats-Utskoltet förelupit, afseende på verkställd
votering äfven öfver den serare frågan, eller om capilal-rabalt må,
under vissa vilkor, ega rum, blifvit af Ridderskapet och Adela samt Borgare-Ståndet
lagdt till handlingar ne, och af Preste- samt Bonde-Stånden bifallet;
så bar nu Förstärkta Stats-Utskottet, till afgörande i behörig ordning
af sislberörde fråga, anställt omröstning efter följande, så lydande Voterings-proposition:
Den,
som bifaller, alt, vid upplåning för Riksgälds-Contorets räkning,
emot högst 4 procents ränta, capital-rabatt får ega rum, röstar Ja;
Den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, så får upplåning emot capital-rabatt icke, under något
vilkor, ega rum.
Som denna votering utfallit med 44 Ja oc^ 7^ > hvarförutan en
märkt lapp blifvit casserad, samt Nej således vunnit; får upplåning emot
capital-rabatt ieke under något vilkor ega rum.
Hvilket Förstärkta Stats-TJtskottet härmed skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 6 Maji 1835.
Bfflang till R. St. Trot, 1834 och 1835. 4\de Sami. i ista Afd. 4'de Band. i
n:ie Håftet.
2
Fors t ari ta Stats-Utslottets Memorial N:o 4-65.
N:o 465.
Antom till Exp.-Utsk. den 7 Maji.
Memorial, i anledning af verkställd omröstning i frågan
om„en nådegåfva till förre t. f. Öfver -Commissarien
P. J. Åhman.
Sedan samtlige Riks-Stånden, genom Protocolls-uldrag af den 20, 24
oell 25 nästlidne April, förklarat sig godkänna den af Stats-Utskottet, uti
Memorial 45i, med anmälan af Riks-Slåndens fattade olika beslut, i fråga
om en nådegåfva till förre t. f. Ölver-Commissarien vid General-AssistanceConloret
P. J. Åhman, framställde Volerings-proposition; så har Förstärkta
Slats-Utskoltet nedannämnde dag, i vederbörlig ordning, röstat öfver berörde,
så lydande Proposition:
Deri , som bifaller, alt till förre t. f. Öfver-Commissarien vid f. d.
General-Assislance-Contoret Pehr Isaac Åhman tills vidare från RiksgäldsContoret
utbetalas en årlig nådegåfva af 3oo R:dr Banco, röstar Ja;
Den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, förfaller frågan.
Voteriijgen har utfallit med 43 Ja och 76 Nej; och som Nej således
vunnit, kommer den väckta frågan om en årlig nådegåfva till förre
t. f. Öfver-Commissarien vid f. d. General-Assistance-Conloret P. J. Åhman
att förfalla.
Hvilket Förstärkta Slats-UtskoLtet härmed skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 6 Maji x 835.
N:o 466.
Ankom till Exp-Utsk. den 7 Maji,
Memorial, i aidedning af verkställd omröstning öfver
frågan om medels anvisande å 8:de Uufvudtiteln, så
väl för underhållet af Arbets-Compagnien på Kungsholmen,
som för dessas sysselsättande med fästningsbyggnads-arbetet
vid Carlskrona.
Då samtlige Riks-Stånden, uti Protocolls-uldrag af den 4 och 5
innevarande månad, godkänt den uti Stats-Utskottets Memorial N:o 461, i
Forst arita Stats-Ut slottets Memorial N‘o /f.66.
3
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande Friherre Franc
Sparres motion, om medels anvisande å S:de Hufvudtiteln , så väl för underhållet
af Arbets-compagnien på Kungsholmen, som för dessas sysselsättande
med fästningsbyggnads-arbetet vid Carlskrona, föreslagna Voteringsproposition;
så har Förstärkta Stals-Utskottet nedannämnde dag, i vederbörlig
ordning, anställt omröstning öfver berörde Proposition, så lydande:
Den, som vill, att Rikets Ständer, med anledning af Friherre Franc
Sparres ifrågavarande motion, fatta beslut, i enlighet med Utskottets Betänkande
N:o (innehållande: ”då den misstydning af hvad i ämnet
blifvit åtgjordt möjligen skulle kunna dragas, som vore Kongl. Maj:t förhindrad,
att af 8:de Hufvudtitelns anslag för fångars vård, underhåll, m.
m. disponera erfordeiliga medel för Arbetskarls-compagniens fortfarande
användande vid fästningsbyggnads-arbetet, i fall denna sysselsättning skulle
finnas vara den mest ändamålsenliga, tillstyrker Utskottet, det Rikets Ständer
måtte, genom underdånig skrifvelse, undanröja anledningen till en
sådan misstydning, men derjemte underdånigst tillkännagifva, att, i händelse
fångarne blifva använde vid fästningsarbetet, de i och för detta arbetes
utförande erforderliga instrumentalier och inventarier äro utgifter,
hvilka icke tillhöra 8:de Hufvudtiteln, utan böra af andra disponibla medel
bestridas, och att således kostnaden, hvilken äfven i Kongl. Majrts Nådiga
Proposition finnes uppgifven till högst 3^,000 R:dr årligen, hör förminskas
med åtminstone så stort belopp, som motsvarar hvad årligen åtgår
till inköp och underhåll af nyssnämnde effecter”), voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nlej.
Vinner Nej , så beslutes, i enlighet med Utskottets Betänkande N:o
4^0) (innehållande tillsyrkande af det förklarande å Bikets Ständers sida,
”att, så vida Kongl. Majrt finnér arbetet å Kungsholms fästningsbyggnad
böra fortsättas, Kongl. Maj:t må ega dertill använda de besparingar, som
å 3:dje och f\Ae Hufvudtitlarne tilläfventyrs kunna beredas”).
Och sora denna votering utfallit med 6i Ja och 5^ Nej; hvarförutan
en dubbel lapp måst casseras, samt Ja alltså vunnit; så har beslut blifvit
fattadt, i enlighet med innehållet af Stats-Ulskottets Betänkande N:o 4^3.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet härmed skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 6 Maji 1835.
4
For&lårhta Stats- Utskottets Memorial ]S:o 4^7-
N:o 467*
Ankom till Exp.-Utsk. d. 7 Maji.
Memorial, i frågan om forändringar i 1 :sta och 2:dra
Artiklarne af Bevillnings Förordningen.
Sedan, enligt ankomne Protocolls-utdrag af den 1 och 4 innevarande
månad, samtlige Riks-Stånden godkänt de uti Bevillnings-Utskottets Memorial
N:o 62, i anledning af Riks-Ståndens alika beslut* angående föreslagne
förändringar i ira. och a:a Artiklarne af Bevillnings-Förordningen, framställde
förslag till Voterings-propositioner; så har Förstärkta Stats-Utskottet
denne dag, på sätt 69 §. Riksdags-Ordningen föreskrifver „ öfver samma.
Propositioner anställt omröstning i följande ordning.*:
Första Voteringen :
CD
Den, sora vill, att contra-propositionen i hufvud-voleringen skall blifva,
enligt Ridderskapets och Adelns beslut, eller att afgiften efter denna
Artikel fortfar att årligen utgå äfven efter fyllda 60 år af alla dem, hvilka
utaf fast egendom, tjenst eller rörelse, eller genom undantagsbeting vid afliandlingar
om öfverlåtelse af egendom, ega en årlig inkomst af 100 R:dr„
voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej..
Yinner Nej, blifver contra-propositionen, i enlighet med Bönde-Ståndets
beslut, eller att i stället för 100 R:dr införas 200.
Sorn denna votering utfallit med 43 Ja och. 76 Nej,, samt Nej således
vunnit; så har vid
Ändra Voteringen,,
i sjelfva hufvudfrågan röstats öfver följande Proposition:
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets af arne Riks-Stånd godkände
förslag* att afgiften efter i:a Artikeln fortfar att årligen utgå äfven efter
fyllda 60 år af alla dem, hvilka utål tjenst eller rörelse, eller genom undantagsbeting
vid afhandlingar om öfverlåtelse af egendom,, ega en årlig inkomst
af 1 oo» R:dr, äfvensom af dem* hvilka, efter a.*a Artikeln, utgöra
bevillning för fast egendom af öfver ioo R:drs; värde* rörelse eller lön*
voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Neji
Vinner Nej, blifver beslutet, att„ i stället för roo R:dr, skall införas,
20Q Rrdr*
Forsiårlta Stats-Utslcotlets Memorial N-o 4&7‘
5
Vid voterings-sedlärnes uppräknande hafva befunnits ^3 Ja och 46
IVej; och sorn Ja sålunda vunnit, kommer afgiften efter i:a Artikeln fortfarande
att årligen utgå äfven efter fyllda 6o år af alla dem, hvilka utaf
tjenst eller rörelse, eller genom undantagsbeting vid afhandlingar om öfverlåtelse
af egendom, ega en årlig inkomst af lOoRrdr, äfvensom af dem,
hvilka, efter 2:dra Artikeln, utgöra bevillning för fast egendom af öfver
100 Rdrs värde, rörelse eller lön.
Tredje Voteringen:
Densom bifaller Bevillnings-Utskottets förslag till förändring i 4:de
§., voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej , kommer det föreslagna tillägget r och värdet af fria
husrum i staderne, att från denna uteslutas.
Voteringen har utfallit med 92: Ja och 27 Nejf och då Ja följaktligen
vunnit; har Bevillnings-Utskottets; förslag till förändring i 4:de §- blifvit
bifallet.
Fjerde Voteringenr
Den, som bifaller, att 2:a morn. af 14 §• i nu gällande BevillningsStadga
må i den blifvande Bevillning^- Förordningen bibehållas, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej j. kommer 2:a morn., af denna att från den blifvande
Bevillnings-Förordningen uteslutas.
Och som denna votering utfallit med 53 Ja och 66 Nej, samt Nej
alltså vunnit; kommer 2:a morn. af 14 §• i nu gällande Bevillnings-Stadga,
att från den blifvande Bevillnings-Förordningen uteslutas.
Femte Voteringen 1
Den,, sorn bifaller, att Medicinae Doctorer eller Läkare, med practik
utom t jens ten, må taxeras till fyra procent af deras inkomst, dock ej under
10 R:dr, voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Neji,, kommer stadgandet 1 afseende på Medicinae Doctorer
eller Läkare, med practik utom tjensten, att från den blifvande Bevill
nings-Förordningen
uteslutas.
6
För st år Jeta Stats-UtsJcottets Memorial A7: o /jC>?.
Voteringen liar utfallit med gr Ja och 28 Nej; hvadan och som Ja
vunnit, komma Medicinae Doctorer eller Läkare, med practik utom tjensten,
att taxeras till fyra procent af deras inkomst, dock ej under ro R:dr.
Sjette Fot er ingen :
Den, som bifaller, 2tt afgiften för Hus-Predikanter må förhöjas till
33 R:dr 16 sk., voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej , kommer denna afgift all bibehållas vid det i i83o ars
Bevillnings-Förordning stadgade belopp, eller a5 R:dr.
Och enär denna votering utfallit med 81 Ja och 38 Nej, samt Ja
således vunnit; kommer afgiften för Hus-Predikanter att förhöjas till 33
R;dr 16 sk.
Sjunde Voteringen:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Judar och Utlänningar, som
resa omkring i landet, och, efter eller utan medhafvande prof, för egen
räkning eller såsom utskickade för andra, utbjuda eller sluta handel om
utländska varor, eller eljest drifva handel, erlägga minst 5o R:dr, som
betalas i gränseorten, der de erhålla första resepasset, voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej , kommer ifrån ofvannämnde redaclion ordet minst alt
uteslutas.
Som denna votering utfallit med 64 Ja och 55 Nej; och Ja följaktligen
vunnit, komma Judar och Utlänningar, som resa omkring i landet
ogIi , efter eller utan medhafvande prof, för egen räkning eller såsom utskickade
för andra, utbjuda eller sluta handel om utländska resor, eller
eljest drifva handel, att erlägga minst 5o R:dr, som betalas i gränseorten,
der de erhålla första resepasset.
Åttonde Voteringen:
Den, som vill, alt contra-propositionen skall upptaga Preste-Slåndels
beslut, eller att:
”Inspectorer eller Fogdar, Frälse eller Gårds, erlägga bevillning, i
mon efter taxeringsvärdet, af den egendom de förestå, sålunda:
att för tillsynen eller styrelsen vid en egendom
loi stärkta Stats-Utahottets Memorial N:o 4^7'
7
ifrån 13,000 till och med 35,ooo R:drs värde betalas R:dr 3: — —
— 25,000 — — 5o,ooo — — — 6: — —
— 5o,ooo — — 75,000 — — — 11: — —
— 75,000 — — 100,000 — — —• 15: — —
—• 100,000 — — 15o,ooo — — — 20: —- —
— j5o,ooo — — 200,000 — — — 3o: — —
öfver 200,000 R:drs värde , . 40: — —-
Den, som vid annans egendom eller landtbruk har närmaste tillsyn
sig anförtrodd, taxeras efter personens kända verkliga tjenstgöring, utan
hinder af en annorledes skedd uppgift, såsom Rättare, då den i hemmantal
upptagne egendomens taxeringsvärde uppgår från och med 8000 till och
med [2,000 Rdr, och såsom Fogde eller Inspector, då egendomens värde
öfverstiger sistnämnde belopp.
Casseurer, Bokhållare, Factorer och Skrifvare, i privat tjenst på landet,
taxeras efter betydenheten al den befattning och lön, som de innehafva,
i fyra Classer:
Första Classen
Rdr 11: — —
Andra Dito
„ 6: — —•
Tredje Dito  „ 3: — —
Fjerde Dito
„ 2: — —
Voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer contra-proposition att innefatta Borgare-Ståndets
beslut, eller det tillägg till Utskottets förslag, att de jord- eller qvarnegare,
som sjelf ve bruka jorden, eller sköta qvarnen, och således icke hafva
hos sig anställde Rättare eller Mjölnare, skola ifrån den för Rättare eller
Mjölnare stadgade bevillning vara befriade.
Denna votering har utfallit med Ja ocb 71 Nej; och som Nej således
vunnit, har i hufvudsaken voterats efter en så lydande Proposition:
Nionde Voteringen".
Den, som gillar Utskottets förslag, att afgifterne för Inspectorer,
Frälse och Gårds, samt Casseurer, Bokhållare, Fogdar, Factorer och Skrifvare,
i privat tjenst på landet, skall bestämmas i enlighet med föreskrifterne
uti i83o års Bevillnings-Förordning, voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
8
Förstärkta Stats- Utskottets Memorial N:o 4&7-
Vinner Nej, kommer det tillägg till Utskottets förslag att eg a rum,
att de jord- eller qvarnegare, som sjelfve bruka jorden eller sköta qvarnen,
och således icke hafva hos sig anställde Rättare eller Mjölnare, äro ifrån
den för Rättare eller Mjölnare stadgade bevillning befriade.
Denna Votering har utfallit med 42 Ja och 77 Nej; och då Nej sålunda
vunnit, komma afgifterne för Inspectorer, Frälse och Gårds, samt
Casseurer, Bokhållare, Fogdar, Factorer och Skrifvare, i privat tjeost på
landet,, att bestämmas i enlighet med föreskrifterne uti i83o års Bevillnings-Förordning;
men med det tillägg, att jord- eller qvarnegare, som
sjelfve bruka jorden eller sköta qvarnen, och således icke hafva hos sig anställde
Rättare eller Mjölnare, äro befriade ifrån den för Rättare eller
Mjölnare stadgade bevillning.
Tionde Voteringen :
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Borgare-Stånden godkände förslag, att i 28 af den blifvande
Bevillnings-Förordningen orden; och icke till afgift efter denna Artikel
äro uppförde eller derifrån fritagnemå uteslutas, voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej3 kommer närande att i den blifvande Bevillnings-Förordningen
bibehållas oförändrad.
Och enär denna votering utfallit med 86 Ja och 33 Nej, i följd
hvaraf Ja vunnit; så kommer från 28 §. af den blifvande Bevillnings-Förordningen,
att uteslutas orden: och icke till afgift efter denna Artikel äro
uppförde eller därifrån fritagne.
Elfte Voteringen'.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att Disponenter, Grufve-, som af
Grufve-egare äro antagne och för deras räkning drifva Grufve-arbete, taxeras
i fyra Classer :
Första Classen med 5o arbetare och derutöfver Rdr 20: — —
Andra Dito med 3o dito dito “ 12: — —
Tredje Dito med 20 dito dito “ 8: — —
Fjerde Dito med under 20 arbetare . . . “ 4: — —
Voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 4^7- 9
Vinner Nej j komma Disponenter, Grufve-, som af Grufve-egare äro
antagne och för deras räkning drifva Grufve-arbetet att taxeras i fem
Classer:
Första Classen med 5o arbetare och derutöfver Rdr 20:
Andra Dito med 3o dito dito ,, 12
Tredje Dito med 20 dito dito ,, 8
Fjerde Dito med 10 dito dito „ 4
Femte Dito med under 10 arbetare ...» 2:
Vid Voterings-Sedlarnes uppräknande hafva befunnits 4i Ja och 77
Nej; hvarförutan 1 dubbel lapp måst casseras. Och då Nej således vunnit;
komma Disponenter, Grufve-, sorn af Grufve-egare äro antagne och för deras
räkning drifva Grufve-arbetet, att taxeras i fem Classer:
Första Classen med 5o arbetare och derutöfver Rdr 20: — —
Andra Dito med 3o dito dito ,, 12: — —
Tredje Dito med 20 dito dito ,, 8: — —
Fjerde Dito med 10 dito dito ,, 4* — —
Femte Dito med under 10 arbetare ...» 2: — —
Tolfte Voteringen:
Den, som gillar Utskottets förslag, alt Skålvestgöthar, och sådane
Contingent-, äfvensom andra Borgare ifrån Städerne Borås och Ulricaehamn,
som idka gårdfarihandel, så framt denna handel kommer att fortfara, taxeras
i sex Classer:
Första Classen
Rdr 3o: — —
Andra Dito ; »25:
Tredje Dito
»20:
Fjerde Dito
» >5: — —
Femte Dito
— —
Sjette Dito ,, 5. ■
samt att de, som ega alt sjelfve eller genom ombud idka berörde handel,
för hvarje person skola erlägga:
Vid resor till Norrige R:dr 5, voterar Jaj
Den det ej vill, voterar Nej.
Bihang till R. St. Prot. i834 och 1835. 4'-de Sami. 1 '.sta 'Afd. 4=de Band. 2
iv,te Häftet.
IO
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 4^7"
Vinner Nej3 komma SLålvestgöthar, och sådane Contingent-, äfvensom
andre Borgare, ifrån Städerne Borås och Ulricaehamn, som idka Gårdfarihandel,
så framt denna handel kommer att fortfara, att taxeras i fem
Classer:
Första Classen Rdr
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Dito
Dito
Dito
Dito
20
i5
t o
5
3
hvaremot den serskildt stadgade afgiften för resor till Norrige skall alldeles
upphöra.
Denna votering har utfallit med 91 Ja och 28 Nej; hvadan och
som Ja vunnit, komma Skålvestgöthar, och sådane Contingent-, äfvensom andre
Borgare ifrån Städerne Borås och Ulricehamn, som idka Gårdfarihandel,
så framt denna handel kommer att fortfara, att taxeras i sex Classer:
Första Classen
Andra Dito
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Dito
Dito
Dito
Dito
Rdr 3o:
„ 25:
„ 20:
„ i5:
10:
5:
samt att de, som eg a att sjelfve eller genom ombud idka berörde handel,
tor hvarje person skola erlägga:
Vid resor till Norrige Rdr 5.
Trettonde Voteringen :
Den, som gillar Utskottets förslag, att första momentet af 3g §. i nu
gällande Bevillnings-Stadga, hvilket lyder sålunda: Bevillning utgöres vidare
af alla Actie-Bolag, Societeter, Verk och Allmänna Inrättningarmed
fem procent af den utdelning 3 som icke öfverstiger sex för hundradet;
jör hvad derutöfver utdelas, erlägges bevillning med 10 procent3 må i
den blifvande Bevillnings-Förordningen oförändradt bibehållas, voterar Ja';
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej_, kommer ofvannämnde moment att erhålla följande
förändrade redaction: Bevillning utgöres vidare af alla Actie-Bolag_,
Societeter 3 Verk och Allmänna Inrättningar med 5 procent af utdelningsbeloppet.
Stats-Utsloltets Memorial N'.o 468.
Voteringen liar utfallit med 60 Ja och 58 Nej; hvarjemte en dubbel
lapp blifvit casserad; och som Ja alltså vunnit, hommer i:sta momentet af
3q §. i nu gällande Bevillnings-Stadga, att i den blifvande BevillningsForordningen
bibehållas oförändradt.
Fjortonde Voteringen:
Den, som bifaller, att den minsta summa, för hvilken bevillning af
testamente, gåfva och fidei-commiss af lös och fast egendom, capital eller
fordringar, skall erläggas, må, i enlighet med Ridderskapets och Adelns,
Preste- och Borgare-Ståndens beslut, bestämmas till 3oo Rdr, voterar Ja-,
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer minimi-summan, på sätt Bonde-Ståndet beslutat,
att utgöra 200 Rdr.
Och som denna votering utfallit med 67 Ja och 52 Nej, samt Ja således
vunnit; kommer den minsta summa, för hvilken bevillning af testamente,
gåfva och fidei-commiss af lös och fast egendom, capital eller fordringar,
skall erläggas, att bestämmas till 3oo Rdr.
Hvilket allt Förstärkta Stats-Utskottet härmed skolat Rikets Ständer
tillkännagifva.
Stockholm den 6 Maji i835.
N:o 468.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 7 Maij.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Ut
skottets Utlåtande N:o 450.
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o 45o, afgifna Utlåtande, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
till Stats-Utskottet, angående uppkommande brist i Stats-Verkets: tillgångar
för år i835, genom Rikets Ständers beräkning af Tull- och Bränvins-inkomsterne.
Men som, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag,
berörde Utlåtande blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln den 3o, och af
Preste- samt Bonde-Stånden den 24, allt i nästlidne April månad, så anser
12 Stats-Utslottets Memorial N:o 4^9'
Utskottet, till. följd af ^5 §. Riksdags-Ordningen, denna' fråga vara afgjord
och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 7 Maji 1835.
N:o 4%.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 7 Maji.
Memorial, med öfverlemnande af den upprättade Riks
Staten.
Stats-Utskottet, som, i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer
fattade beslut, låtit upprätta den Riks-Stat, hvilken, försedd med Herr
Landt-Marskalkens och Herrar Talmäns underskrift, skall, under detta och
följande år intill dess den Riks-Stat, som vid näslblifvande Riksdag fastställes,
vidtager, tjena till efterrättelse, får, med densammas öfverlemnande
för att till Kongl. Maj:t i underdånighet inmissiveras, tillika omnämna, huruledes,
i afseende på Inkomstberäkningen, den olikhet för innevarande år
emot de följande kommer att ega rum, att Tullmedlen, i allmänhet upptagne
till 2,900,000 årligen, och Bränvins-brännings-afgiften till 750,000
Rdr, ansetts för år i835, då de nya Författningarne, hvilka grundlägga de
högre beräkningarne, å desse 2:ne Inkomst-Titlar ännu icke tillämpas, icke
kunna upptagas högre än: Tullmedlen till 2,700,000 Rdr och Bränvins
brännings-afgiften
till 43o,ooo Rdr; men då Rikets Ständer, hvilkas uppmärksamhet
blifvit fästad å berörde förhållande, beslutat, att en serskild
Stats-fyllnadssumma af 570,000 Rdr skall af Riksgälds-Contoret för innevarande
år hållas Stats-Verket tillhanda, har Utskottet trott sig böra i Riks-Staten
både beräkna, såsom äfven för delta år gällande, Tullmedlen och Bränvins-brännings-afgiften
till det högre beloppet, och äfven upplaga den årliga
Statsfyllnadssumman från Riksgälgs-Conloret till dess, i följd deraf, bfestämda
belopp af 1,145,190 Rdr, och endast genom anmärkning inom linien
omnämna och utreda förhållandet med denna tillfälliga skiljaktighet
för år 1835.
Stockholm den 7 Maji i835.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet , 1835.
Stats-ZJlskoltels Memorial N.o 4"!°-
i
N:o 4?°'
Ankom till Exp.-Utsk. den 7 Maji.
Memorial, med förslag till Reglemente för Rikets Ständers
Riksgälds-Contor, jemte de dertill hörande Jflönings- samt
Pensions-Stater.
(Rgs Afd.)
Sedan Ulskottet nu mera erhållit del af alla, rörande Riksgälds-Contorél,
af Rikets Ständer fattade beslut, skyndar Utskottet att, till Rikets
Ständers granskning och stadfästelse, härjemte öfverlemna det af Utskottet
upprättade förslag till Reglemente för nämnde Conior, hvilket förslag, i
afseende på sjelfva uppställningen och ämnenas classificering, är uppgjordt
efter ett annat system, än förra Reglementet; och som närmare kan inhemtas
af bilagde förteckning öfver innehållet af hufvud-afdelningarne.
Upplysningsvis anser Utskottet sig böra erinra, att vissa af Rikets
Ständer fattade beslut, hvilka, dels angått utbetalningar af mindre summor
en gång för alla, såsom liqviden af Enkefru Eneschölds skuld till Wadstena
Krigsmanshus-Cassa, Trolleska Stipendii-fonden, m. m., och dels
varit af sådan beskaffenhet, alt de genast under påstående Riksdag skolat
träda i verkställighet, såsom utgifter i och för Riksdagen, tryckningen af
Riks-Slåndens Protocoll, m. m., blifvit, genom serskilde från Utskottet afjgångne
Expeditioner, Fullmägtige i Riksgälds-Contoret till efterrättelse och
iakttagande meddelade. De från förra Reglementet bibehållna föreskrifter,
och hvilka egentligast angå den inre förvaltningen, hafva blott undergått
obetydliga redactionsförbättringar.
Beträffande åter Aflönings- samt Pensions-Staterne (Litt. A. B. C. D.
et E.), så får Utskottet erinra, att Ordinarie samt Interims AflöningsStaterna
Litt. A. et B. äro förut, medelst bifall till Utskottets Memorial
N:o 402, af Rikets Ständer pröfvade och godkände; och hvad angår Expectance-Staten
för reducerade Tjenstemän och Vaktbetjente vid f. d. Gelieral-Assistance-Contoret,
så är denna Stat upprättad efter de härföre
vid sisth Riksdag af Rikets Ständer fastställde grunder.
De förändringar med Pensions-Staten, hvilka sedan sisth Riksdag inträffat,
äro behörigen iakttagne.
Stockholm den 7 Maji 1835.
Bill. till R. St. Fröt. 1834 och i83S. 4 Sami. 1 A/d. 4 Band. 1
i2:te Häftet.
2
Bil till Slals~Ulskottcts Memorial N.o 470*
Förslag:
v
tili
Reglemente för Rikets Ständers Riksgälds-Contor.
Riksgälds-Contor ets beskaffenhet och föremål.
§. 1.
Riksgälds-Contoret, som är ett Rikets Ständers Verk, förblifver, såsom
hittills, under Rikets Ständers styrelse, inseende och förvaltning.
(66 §. Regerings Formen.)
§• 2*
De till Riksgälds-Verket hörande och dit anslagne medel må icke,
under någon förevändning, eller med hvad vilkor som helst, derifrån
ryckas eller användas till andra behof, än dem Rikets Ständer bestämt.
Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst. (68 §. RegeringsFormen.
)
§. 3.
Detta Contor har till föremål:
a) att ombesörja Iiquiderandet af den Rikets gäld, för hvilken Rikets
Ständer tillförene, eller vid innevarande Riksdag, ansvarighet sig i kläd t;
att bestrida de till andra ändamål anordnade utbetalningar;
c) att emottaga och redovisa för de till Riksgälds-Contoret anslagne
fonder och inkomster, samt, i händelse af öfverskott derå, hålla deni
Rikets Ständer tillhanda; och
d) att utföra de serskilde upp- och ullåningsföirättningar, hvilka åt
Contoret blifvit uppdragne.
Första Afdelningen.
Riksgälds-Contorets skulder.
§. 4-
a) De uti 1834 ärs Hufvudbok utbalancerade capital- och ränteskulder,
samt deribland de till Rikets Ständers Bank utgifne förskiifningar
å 4.400,000 R:dr i och för Siats-Verkets återstående capitalskuld till Banken
för 1808 års krigskostnader, på hvilka ränte- och capital-betalning eger
Fil. till Stals-Utskoltets Memorial JV.o 4l°-
rum, enligt samma förskrifningars lydelse; och skola dessa förskrifningar
Riksgälds-Contoret lill inlösen hembjudas, innan Banken tillätes deni å
annan man öfverlåta.
b') Riksgälds-Contorets Obligationer, hvilka ifrån och med år 1835
komma att utgifvas för upptagne lån af allmänheten.
c) De vid 1828—i83o årens Riksdag till så kallade extra Statsutgifter
anvisade, uti §§. 29, 35, 37 och 39 af i83o års Reglemente oraförmälde,
ännu outtagne, uti Räkenskaperne icke debiterade anslags-suinmor.
§. 5.
I afseende på Rikets Ständers Banks hos Stats-Verket egande fordran,
härledande sig från meddeladt förskott i Piastrar för liqviden med f. d.
Kongl. Famillen, så, och efter det, genom skeende inbetalning från Kongl.
Stats-Conloret, berörde fordran blifvit, vid 1834 års slut, förminskad till
ett återstående belopp af Etthundra Femtiotusen Åttahundra Tjuugåtta
(i5o,828) R:dr aderton (18) sk. fem (5) rsl. Banco, skall denna återstod
af Riksgälds-Contoret liquideras sålunda: att, inom 1835 års utgång,
inbetalas till Banken 66,666 R:dr 3a sk.; år i836 likaledes 66,666 R:dr
3a sk., inom samma års slut, och återstoden, utgörande 17,495 R:dr 2 sk.
5 rst., inom 1837 års utgång.
§- 6.
De till Riksgälds-Contoret, såsom lösen för Ekeskog, redan influlne
och ytterligare inflytande medel, skola, efter requisitioner, Stats-Contoret
tillhandahållas.
§. 7*
Den utaf Göthå Canal-Bolags medel uti Riksgälds-Contoret innehållne
reparationslond, 93,926 R:dr Banco, kommer att, under alla händelser,
innestå uti nämnde Contor, emot erläggande af fern (5) proc. årlig ränta,
som till Canal-Bolaget eller dess befullmägligade Ombud utbetalas.
§. 8.
Jemte det Rikets Ständer beslutat, att ränta till fem (5) för hundra
om året skall godtgöras Götha Canal-Bolag å de, till säkerhet för åtérstående
arbeten i hamnbyggnadsväg, uti Riksgälds-Contoret innehållne Tretlontusen
Sjuhundra Tjugutvå (13,722) R:dr, hafva Rikets Ständer tillika
bifallit, att, så snart Canal-Direclionen hos Styrelsen af Riksgälds-Verket
behörigen styrkt, att något af de serskilde, vid Canalens öppnande, ännu
4
Bil. till Slats-Utskotlcts Memorial N-o 4~o.
återstående arbeten i hamnbyggnadsväg, öfver hvilka kostnadsförslag onder
den a5 Julii i833äro upprättade, hunnit blifva till fullo verkställda skall
Canal-Directionen vara berättigad, att återlyfta den för hvarje sådant arbete
uti Riksgälds-Contoret inneståenda summa, motsvarande dubbla kostnads-beloppet.
§• 9*
Den skuld, härrörande från begagnade förskott i Rikets Ständers Bank,
mot Discout-vilkor oell 2 procents ränta, och hvilken vid 1823 års slut,
enligt upprättad liqvid, utgjorde Fyra Millioner Fjorton Tusen, Åtta
Hundrade Femtiotvå (4>°i4>853) Riksdaler, Sexton (96) skilling Srunstycken
och uti Räkenskaperne npptages under rubrik: Rikets Ständers
Låne-Banks fordran, kommer att alldeles oförändrad, utan någon afbetalning
eller någon räntas beräknande, ytterligare intill nästa Riksdag
inom linien balanceras.
§■ *»•
Riksgälds-Contorets utelöpande Creditsedlar, eller så kallade Riksgäldssedlar,
skola i Riksgälds-Contoret inlösas med Banco, efter det emellan
dessa myntsorter stadgade förhållande.
Ehuru all tillverkning af Riksgäldssedlar blifvit inställd, måga likväl
de i förråd varande och utelöpande Riksgäldssedlar på vanligt sätt
uti Con torets Cassör ut- och invexlas, så länge de icke äro försl i Ine.
På den serskilda Räkning, som för detta ändamål i Vexel-Banken
föres, och hvilken, vid 1823 års slut, upptog Riksgälds-Contoret lill godo
en emot dess då utelöpande sedelstock, kopparskiljemyntspolletterne härunder
inbegripne, svarande behållning af Fyra Millioner Tjugufem Tusen
Nittiofem (4,025,095) Riksdaler, Trettionio (39) skilling Bancornynt,
få icke utställas några invisningar för andra behof, än för Riksgäldssedlars
inlösen. — Det för utvexlade Riksgäldssedlar inflytande Bancomynt
bör ovilkorligen på samma Räkning insättas. I öfrigt, och tild
följd af Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag fattade beslut, komma de
iopparskiljemyntspolletter, som tilläfventyrs hos Riksgälds-Contoret i vexling
inflyta, alt till Banken levereras,
§•
I afseende på granskningen och approbationen af förslitne, från
Riksgälds-Contoret utgifne smärre Creditsedlar eller så kallade Riksgälds
-
Bil. till Stals-Utskottels Memorial N:o 47°*
5
sedlar på Två (2) Riksdalers valeur och derunder, ärö följande grunder
af Rikets Ständer till efterrättelse stadgade, nemi.:
1:0 att nedra, högra fjerdedelen, hvarå fina trycket och namnteckningarne
befinnas, och hvilken förthy är att anse såsom den hufvudsakligaste
delen af en sedel, skall, äfven om den företes ensam eller icke
sammanhängande med någon annan del af sedeln, inlösas med den valeur,
som fina trycket utmärker; derest åtminstone öfra namnteckningen
är hel och oslyckad;
2:0 alt deremot, och om å en sedel nedra, högra fjerdedelen hel
och hållen saknas, eller ock af denna fjerdedel blott någon bit af fina
trycket till venster är sammanhängande med de öfrige delarne af sedeln,
kunna dessa sedelstycken, ehvad de ock i öfrigt äro fullständige, icke
antagas till inlösen, utan komma att casseras;
3:o att hvarje innehafvare af smärre Riksgäldssedel’, hvilka, i följd
af de vid 1828 — iS3o årens Riksdag stadgade grunder, i afseende på
granskningen och approbationen, blifvit casserade, skall ega öppen rättighet
alt desamma till ytterligare granskning efter de nu fastställde,
förändrade grunder, uti Riksgälds-Contoret förete; och
4:o att Styrelsen af Riksgälds-Verket skall, genom annonce i officiella
Tidningsbladet, dessa grunder till allmänhetens efterrättelse kungöra
låta.
§• J3’
Beträffande Rtksgäldssedlarnes emottagande i uppbörden och inlösen
i Riksgälds-Contoret, så kommer Kongl. Kungörelsen af den 14 Februarii
i835 att härvid tjena till efterrättelse; hörande*, genom Styrelsens af
Riksgälds-Verket föranstaltande, erinran om innehållet af denna Nådiga
Kungörelse införas, så ofta nödigt prof vas, så väl uti Officiella, som i
andra Tidningsblad.
4
$. .3,
Der prasscriptionslid, i afseende på någon serskild del af RiksgäldsContorets
skulder, ieke blifvit stadgad, komma skulderne, intilldess annorlunda
af Rikets Ständer förordnas, i vederbörlig ordning att fiqvideras,
utan afseende på den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde
eller hos Kongl. Majit och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.
6
Bil. till Siats-TJt sköttel s Memorial N.o ^71.
Andra Afdelningen.
Serskilde på Riksgälds-Contoret anvisade anslagssummor.
§. 14.
Till Statsbehofvens fyllande är anslagen en summa af En Million
Ett Hundrade Fyratiofem Tusende Ett Hundrade Nittio (1,145,190) Rrdr.
Denna summa skall åi ligen, efter Stats-Contorels reqvisitioner, från Riksgälds-Contoret
utbetalas; och må förskott härpå meddelas, dock endast
för det löpande året, hvilket räknas från den första Mars det ena året
och till den första Mars det liästpåföljande. Således må förskottsvis till
Stats-Verket utbetalas, emellan den 1 Mars 1835 och den 1 Mars i836,
hvad Stats-Verket för år 1835 tillkommer. Några härutöfver sträckta
förskott lill Stats-Verket få icke beviljas, utan äro uti 4 §• af Ansvarighels-Lagen
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoret af den 1 Maji 1810
strängeligen förbjudne; så att, före den 1 Mars 1835, något icke får förskjutas
uppå samma års anslag o. s. v.
Hvarje år i April månad skall ordentlig liqvid emellan Stats-Verket
och Riksgälds-Contoret upprättas för det nästföregående året, samt arne
exemplar af denna liqvid utskrifvas, af hvilka det ena, försedt med
Kongl. Stats-Contorets godkännande, återställes till Riksgälds-Contoret,
för att, såsom verification, dess Ilufvud-Bok biläggas, och det andra med
påtecknad approbation af Riksgälds-Verkets Styrelse, qvarslannar i SlatsContoret.
§. i5*
De vid denna Riksdag beviljade extra Statsanslag, nemligen:
1:0 för Försvars-Verket till Lands och Sjös . . . Rrdr 55o,ooo.
2:0 till lättade vatten-communicationer och andra
allmänna arbeten — 25o,ooo.
Summa Rrdr 800,000.
Hvilka anslag, efter Kongl. Stats-Contorets reqvisitioner, komma att
från Riksgälds-Contoret utgå under fem års lid, med en femtedel hvarje
år, ifrån och med år 1835 till och med år 1839.
§• *6.
Ränteanslag, enligt 1815 års Riksdagsbeslut, till Hans Majrl Konun
-
Bil. till Stats-Utskoltets Memorial N.o 4l°-
7
gen oell Dess Höga Arfvingar efter Successions-Ordningen af den 26
September 1810, Två Hundra Tusen (200,000) Riksdaler årligen.
§• »7-
Det uti 46 §• af i83o års Reglemente för Riksgälds-Contoret omförmälde,
men ou'tagne anslag af omkring 1,600 R:dr Banco årligen till
understöd för Stamrotarne vid Vesterbottens Regemente, kommer ifrån
oell med år i83o och intill nästa Rikdag, alt lill ofvannämnde belopp af
omkring Ett Tusen Sex Hundra Riksdaler Banco årligen från RiksgäldsContoret
utgå, för att till Rotehållarne vid Vesterbottens Regemente utbetalas;
skolandes alltså medlen från Riksgälds-Contoret utanordnas, när
desamma för nyssberörde ändamål från Konungens Befallningshafvande
öfver Norrbottens samt Vesterbottens Län varda rtqvirerade.
§. 18.
I händelse Kongl. Majli i Nåder skulle bifalla den af Rikets Ständer
föreslagne Rote-jemkningen i Jemtland, skall till Rote- och Rusthållarue
derstädes utbetalas ett årligt anslag af Fyra Tusen (4>°oo) Riksdaler
Banco, att, under högst 3:ne år, från och med i836 års början, utgå
; hvilket anslag kommer att, på Stats-Contorets reqvisilioner, från
Riksgälds-Contoret utanordnas.
§■ *9-
Sedan den, vid 1828— i83o årens Riksdag på Riksgälds-Contoret,
ibland så kallade extra statsanslag anvisade summa af 2,114 R:dr 6 sk.
6 r:st. Banco till reserverade pensioner åt militaire-enkor och barn på
n;de Hufvud-Titeln i Riks-Staten blifvit från Riksgälds-Contoret utbetald,
så hafva Rikets Ständer, vid innevarande Riksdag, derutöfver för enahanda
ändamål beviljat ett anslag af Eli Tusen Fem Hundra Nittio En
(1,591) R:dr i3 sk. 4 »:st. Banco, att, efter reqvisition, Kongl. Statskontoret
tillhandahållas.
§. 20.
Återstoden af det vid 1828—i83o årens Riksdag beviljade och uti
68 §. af i83o års Reglemente för Riksgälds-Contoret omnämnde anslag
till anläggande af en vattenledning till Carlskrona.
§. 31.
Sorn Rikets Ständers Buvarande Juslitias-Orabudsman, Hof Rätts-Rådet
§
Bil. till Stals-Uiskoltets Memorial N.-o 47°■
i Svea Hof-Rätt, Carl Ludvig Landin, kommer att fortfarande tillgodonjuta
sin förut innehafvande Hof-Rätts-Rådslön, så skall såsom arfvode
åt den, som efter honom adjungeras till Ledamot, från Riksgälds-Contoret
årligen utgå Fyra Hundra (400) R;dr Banco, så länge IIof-RätlsRådet
Landin fortfar att vara Rikets Ständers Justitias-Ombudsman.
Tredje Afdelningen.
Pä Riksgälds-Contoret anvisade Creditiv samt andra utbetalningar.
§• 22
Det så kallade Stora Creditivet, som, enligt 63 §. Regerings-Formen,
tor vara tillgängligt att, vid infallande krig, al Konungen lyftas, sedan
Han Stats-Rådet in pleno hört och Rikets Ständer sammankallat; hvilket
Creditiv blifvit bestämdt till Två Millioner (2,000,000) Riksdaler
Banco. — Rikets Ständers förseglade anordning å nämnde summa må
ej brytas eller summan från Riksgälds-Contoret utbetalas förr än sedan
Riksdags-kallelsen blifvit i Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen kungjord.
Till utbetalningar, som blifva en följd af ifrågavarande Stora Credilivs
anlitande, skola de till Riksgälds-Contoret influtne, odisponerade öfverskott
på Stats-Verkets inkomster användas; men, i saknad af sådane eller
andre tillgångar, skola erforderiige medel anskaffas genom upplåning
mot obligationer, ställde på ett års förfallotid och till inlösen med de
extra ordinarie skatter, som, i och för krigets utförande, af Rikets Ständer
blifva beslutade.
§. 23.
Det så kallade Lilla Creditivet, som, enligt 63 §. Regerings-Formen,
bör vöra tillgängligt, då Konungen, till Rikets försvar eller andra
högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan bela Stats-Rådels tankar
deröfver blifvit inhemtade, finnér det vara oundvikligen nödigt; hvilket
Creditiv blifvit bestämdt lill En Million (1,000,000) R:dr Banco, hvaraf
ena hälften eller 5oo,ooo R:dr bör vara att tillgå för Rikets försvar, och
den andra hälften för andra högst vigtiga och angelägna ändamål. Till
de utbetalningar, hvilka å detta Creditiv kunna äskas, skola de till Riksgälds-Contoret
influtne odisponcrade öfverskott på Stats-Verkets inkomster
användas; men, i saknad af sådane eller andre tillgångar, skola erforderlige
medel genom upplåning anskaffas.
§. 24.
Bil. till Stats-Utskoltets Memorial N o 47 °-
9
§• 24.
Till anskaffande af spanmål i missväxtår, hafva Rikets Ständer anslagit
allt hvad som redan influtit och ytterligare inflyter, i afräkning
å det vid sisth Riksdag på Riksgälds-Contoret anvisade och åren i83o
och 1831 lyftade Creditiv af En Million (r,000,000) R;dr Banco, att af
Kongl. Maj:t, under de, i afseende på nyssberörde Creditiv, stadgade vilkor
och förbehåll, för ifrågavarande ändamål disponeras; börandes likväl
desse medel, i den mon desamma till Kongl. Stats-Contoret ingå,
derifrån aflemnas till Riksgälds-Contoret, att derstädes innestå, intilldess
behofvet kan påkalla deras användande. Hvarförutan Rikets Ständer på
Riksgälds-Contoret anvisat ett Creditiv af Fyra Hundra Tusen (400,000)
R:dr Banco till Kongl. Maj:ts disposition i missväxtår, under vilkor; att
hvad som deraf lyftes skall af undsättningstagarne till fullo återbetalas.
§. a5.
Rikets Ständer hafva bifallit att det vid sistlidne Riksdag till fårskötselns
och ullproductionens befrämjande i Riket, på Riksgälds-Contoret
anvisade Creditiv af högst Två Hundra Tusen (200,000) R:dr B:co,
till Ulldiscont-Fondens förstärkning, lår ytterligare intill nästa Riksdag
begagnas och utgå, i mon af sig företeende och af Commerce-Collegiura
pröfvade behof samt under vilkor, alt Ulldisconl-Fonden ansvarar Riksgälds-Contoret
både för capitalet och den ränta derå, som Contoret får
för penningarnes upplåning betala, allt sådant räknadt från den dag penningarne
blifva till Ulldiscont-Fondens förstärkning af Riksgälds-Contoret
på Discontens räkning insatte och intilldess betalning följer.
§. 26.
Med anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om beviljande af ett Creditiv för bestridandet af de kostnader, som
genom farsoten Cholera föranledas, hafva Rikets Ständer funnit godt
att, för alla uti den Nådiga Propositionen upptagne ändamål, anvisa ett
serskildt Creditiv af Fem Hundra Tusen (5oo,ooo) R;dr Banco, att af
Riksgälds-Contoret utbetalas, i den mon Kongl. Majrt finner sådant erforderligt;
kommande återbetalningen af de förskott utaf Crediti v-medlen,
sorn menigheter erhålla, alt ske senast inom slutet af år i838; äf
Bih.
till R. Sl. Prot. 1834 och 1835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. a
mte Häftet.
i o Bil. till Stats-Ulskollets Memorial JV. o 47<?•
\ -
vensom frågan om afskrifning af de medel, hvilka, till följd af hos vederbörande
uppkommen oförmåga, icke kunna återbetalas, alt till pröfning
upptagas vid den Riksdag, som näst efter berörde tidpunkt inträffar.
§• 2 7*
Till underlättande och befrämjande af regleringen utaf Arméens accorder,
hafva Rikets Ständer bifallit, att Styrelsen af Arméens AccordsFond,
sam är uppdragen åt Directionen öfver Arméens Pensions-Cassa
får ytterligare begagna det vid sistlidne Riksdag på Riksgälds-Contoret
anvisade Creditiv af högst Ett Hundra Tusen (i00,000) R:dr Banco, häri
inberäknadt hvad som på samma Creditiv kan vara uttaget, men icke
åLerguldet emot skyldighet till återbetalning, så fort några medel infly.
ta; börande, vid hvarje lyftning, den inträffade tjenste-successionen för
Riksgälds-Conlorets Styrelse uppgifvas, och alla nödiga handlingar för
nämnde Styrelse vara tillgänglige samt Directionen öfver Armeéns Pensions-Cassa,
så väl afgifva ansvars-förbindelse för medlens återbetalning,
som ock för hvarje år till Riksgälds-Contoret aflemna en specifik uppgift
å de till Accords-Fonden ingångne accords-ersätlnings-sumrraor.
§. 28,
I händelse Riksraarkegångspriset för den under lönerne inberäknade
spanmål något år skulle öfverstiga Sex Riksdaler Banco tunnan, skall
den härigenom uppkommande brist för deri del af berörde spanmål, som
öfver skjuter Kronans behållne spanmål, af Riksgälds-Contoret Slals-Verket
ersättas.
§• 7 9-
I sammanhang med regleringen af utgifterne under Riks-Slalens första
Hufvud-Titel, hafva Rikets Ständer, beträffande anslaget till Kongl.
Iiof-Stailets utfodring, beslutat, att detta anslag kommer alt anses såsom
ett förslags-anslag, hvarå uppkommande behållningar böra reserveras till
följande år, och att den, efter de reserverade mediens användande, möjligen
inträffande brist skall af Riksgälds-Contoret fylfas.
§. 3o.
Jemväl hafva Rikets Ständer beslutat, alt den brist i anslaget lill
fourrage ringen^ af värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar, hvilken,
genom förhöjning i priset på fourragerings-persedlar, något år kan upp
o
-
Bil. lill Siats-Utskottets Memorial N.o 4l°-
komma, skall Stats-Verket af Riksgälds-Contoret ersättas, emot det att
den besparing, som genom låga pris ett annat år kan ega rum, till
Riksgälds-Contoret ingår.
§■ 3«.
Derest något år brist uti anslaget af 25,ooo R.‘dr å Riks-Statens 3:dje
Hufvud-Titel till durchmarche-kostnader uppkommer, skall denna brist
af Riksgälds-Contoret Stats-Verket godtgöras, emot det att den behållning,
som å anslaget möjligtvis ett annat år kan ega rum, blifver för
ifrågavarande behof reserverad,
§. 3a.
Derest, efter upprättadt bokslut, skulle finnas, att Stats-Verkets utgifter
något år hafva öfverstigit inkomsterne, och att anledningen dertill,
enligt af Kongl. Stats-Contoret meddelad uppgift, varit, antingen att
Stats-Verkets sammanräknade inkomster för året ej uppgått till det af
Rikets Ständer beräknade belopp, eller ock, att ett eller flere af de utaf
Rikets Ständer beviljade förslags-anslag befunnits för sine ändamål otillräcklige,
då skall den sålunda uppkomne extra statsbrist från RiksgäldsContoret
till Stats-Verket utbetalas; hvarvid Contoret dock må få begagna
ett anstånd af Irenne (3:ne) månader, räknade från den dag StatsContorets
reqvisition å ersättningssumman ankommit.
Af de vid innevarande Riksdag beviljade anslag äro följande, för
hvilka icke serskilde stadganden redan i Reglementet för Riksgälds-Conioretfinnas
bestämde, att såsom förslags-anslag anse, nemligen;
Å 2: dr a Hufvud-Titeln.
Curs difference å Minister-Statens anslag.
Papper och omkostnader till Charlas Sigillatte.
Anslaget till Medico-legala besigtningar.
Dito till farsoters och smiUosamma sjukdomars hämmande.
Ved, ljuspenningar samt skrifmaterialier och expenser för denna
Ilufvud-Titel.
Rese- och tiactamentspenningar för civile Embets- och Tjenstemän.
Ä 5:te Hufvud-Titeln.
Curs-diflference å den del af anslaget till Fria Konsternes Academie»
som utgår i Hamburger Banco.
Anslag till ved- och ljuspenningar för denna Hufvud-Titel.
13
Bil. lill Stats-TJtskoints Memorial N.-o 4l°-
Å 8:de Hufvud-Titeln.
Lyshållning med flere utgifter för Kronans hus i Stockholm.
Fångars skjuts, underhåll, medicumenter, m. m.
Remisslage.
Observations- och Uppbörds-procenter.
Man talsskrifnings-pro vision.
Restitutioner.
Städers friheter.
Jordförluster genom Canal-anläggningar.
Indelnings-brister.
Transport-kostnader för Stats-Verkets bergs-effecter»
Odtingshjelp m. m. för Krononybyggare.
Å io:de Hufvud-Titeln.
Anslaget till Lappmarks Ecclesiastik-Verk.
Allmänna Indragnings-Staten.
§. 33.
Serskildt, och i anledning af Kongl. Mujrts Nådiga framställning, angående
en uppkommande brist i Stats-Verkets tillgångar för år i835,
genom Rikets Ständers beräkning af Tull- och Branvins-inkomsterne,
hafva Rikets Ständer, till fyllande af en sådan brist, anvisat på Riksgälds-Contoret,
under benämning: Förskott å förmodad extra Statsbrist
för år i835j högst Fem flundra Sjuttio Tusen (570,000) R:dr B:co
till Stats-Contorets disposition, alt utgå till ena hälften, eller 285,000
R:dr, i Januarii månad, och andra hälften i Februarii månad nästkommande
år 1836. Och må, i händelse annan tillgång icke skalle förefinnas,
de erforderlige medlen genom upplåning anskaffas.
■v. ^ ^
§• 34>
Äldre, ä'nrru outredde Kronofordringar och anspråk, hvilka, enligt
förra Reglementen och Författningar, skola utaf Riksgäldsmedcl liquideras.
Enär någon sådan fordran blifvit i laglig ordning och inom föreskrifven
tid bevakad, och på sådan grund pröfvats laglig, bör Riksgälds-Contorets
Styrelse deröfver höras, innan densamma varder i Nåder fastställd; och
skall nämnde Styrelse, om så nödigt pröfvas, ega att utsätta betalningen
på terminer, lämpade efter Riksgälds-Contorets tillgångar, samt å hvarje
Bil. till Stats-Vtsholtels Memorial N-0 4l°‘
fordringsbelopp utfärda Obligationer med ränta, hvilken dock ej får öfverstiga
Fyra (4) procent om året.
Fjerde Afdelningen.
De Riksgälds-Contoret anvisade inkomster och tillgångart samt det till
Staden ^Venersborg beviljade länet.
§. 35.
Alla restantier å de Riksgälds-Contoret förut tillslagne fonder för år
1833 och föregående år.
§. 36.
Allmänna Bevillningen för år 1834*
§• 37.
Den allmänna bevillning, som Rikets Ständer vid denna Riksdag sig
åtagit, jemte kort- och lidnings-stämpel-afgiften samt centonalen, utgörande
efter beräkning en sammanräknad summa af Två millioner Trehundra Fyratiofemtusen
Etthundranittio (2,345,190) Riksdaler Banco årligen.
§. 33.
Skatterättigbetsmedel, hvilka inflyta för de Kronan behållne hemmans
försäljande till skatte.
§• 39.
Skatte-köpeskillingar för recognitions- samt Kronans öfrige disponible
skogar.
§. 40.
Observations-medel, härrörande från revision af Räkenskaperne ötver
sådane medel, som äro ställde under Rikets Ständers omedelbara disposition
och uti Riksgälds-Contoret skola redovisas.
§. 41.
De auctions-medel, som kunna inflyta för Kronan tillhöriga hus i
Städerne, härifrån likväl undantagne sådane hus, som äro inköpte för
Kongl. Amiralitetet i Carlskrona och f. d. Allmänna Magasins-Inrättningen.
§• 42.
Tidnings-stämpel-afgift.
• 4
Bil. till Stats-Utskottels Memorial N.o 4~1°-
§. 43-
Det capital-Öfverskott på Bankens så kallade grundfond, hvilket, efter
skeende utredning, bör Riksgälds-Contoret tillkomma och från Banken till
Contoret levereras.
§■ 44-
Alla blifvande öfverskott på Stats-Verkets ordinarie och extra-ordinarie
inkomster samt besparing.
§. 45.
Den återstod af Tackjerns-Bergslagens lån, hvilken från Stats-Contoret
levereras.
§• 46.
Alla capital-afbetalningar och räntor å utlånte medel till städer och
corporationer samt enskilde personer.
§• 47-
I afseende på det vid i8a3 års Riksdag Upsala Academie beviljade
lån till fullbordande af det nya Bibliotheks-huset i Upsala, till ett primitivt
capital-belopp af 5o,ooo R:dr, hafva Rikets Ständer beviljat bemälda
Academie anstånd med de föreskrifne årliga capital-afbetalningarne, till
och med den 3i December i838, med skyldighet likväl att under tiden i
stadgad ordning erlägga ränta å det återstående lånebeloppet.
§• 48.
Beträffande det vid sisth Riksdag staden Borås beviljade låneunderstöd
af 85,ooo R:dr Banco, så hafva Rikets Ständer
1:0 beviljat anstånd till år 184° med de årliga capital-afbetalningarne
på lånen till enskilde personer, hvilka capital-afbetalningar, enligt vederbörande
låntagares afgifne skuldförbindelser, eljest skolat taga sin början
från och med år 1835 j men att emedlertid å hela lånet af 85,ooo R:dr erlägges
i föreskrifven ordning fem procent ränta med Fyratusen Tvåhundra
Femtio (4,2Öo) R:dr årligen; och
2:0 att ifrån och med år 1840 inbetalas på hela lånesumman af 80,000
R:dr, inom hvarje års slut, åtta procent, eller Sextusen Åttahundra (6,800)
R-dr, hvaraf beräknas fem procent såsom ränta å det innestående capitalet,
och hvad som derefter öfverblifver, afskrifves på capitalet, intilldess detsamma
blifvit till fullo återguldet; dock komma alla öfriga vilkor, under
hvilka ifrågavarande lån är beviljad t, att förblifva oförändrade.
Bil. -till Stats-Utskottets Memorial N.o 4l0'
i5
§• 49-
Rikets Ständer hafva, i sammanhang med frågan om Städernes inqvarteringsskyldighet,
beslutat, att Riksgälds-Contorels hos Städerne
Malmö och Ystad egande fordringar för meddelade lån till uppförande
af Stall- och Casern-byggnader för de i desse städer förlagde Sqvadroner
af Kronprinsens Hussar-Regemente, skola till Kongl. Maj:t öfverlämnäs,
för att dermed, efter i behörig ordning föregångne värderingar, och
j»å de billigaste vilkor, som kunna betingas, inköpa de Stall- och Magasinsrum
för fourragepersedlar, som af Städerne Malmö, Ystad och Helsingborg
nu egas samt i och för inqvarteringen derstädes erfordras; börande
det öfverskott å fordringarne, som efter köpsluten uppkommer,
ingå lill Riksgälds-Contoret och liqvideras efter de grunder, som vid
utlåningen äro stadgade.
§. 5o.
För att lätta och befrämja återuppbyggandet äf Staden Wenersborg,
efter den Staden, år 1834» öfvergångne eldsvåda, hafva Rikets Ständer
beviljat denna Stad ett lån stort Ett Hundra Femtio Tusen (i5o,ooo)
Riksdaler Banco, under följande vilkor, nemligen:
1:0 Utaf hela lånsumman, Ett Hundra Femtio Tusen Riksdaler Banco,
anslås Tjugufem Tusen £25,000) Riksdaler till återuppbyggande af
Stadens Rådhus, Skolhus, så väl för Lärdoms-Skolan, som för Folkundervisningen,
samt Boställshus för Kyrkoherden och Skollärarne.
2:0 Denna sistnämnde lånsumma af 25,000 R:dr ställes under förvaltning
af Stadens Äldste, på hvilkas reqvisitioner eller fullmagter penningarne
komma att från Riksgälds-Contoret utgifvas.
Reqvisitioner eller fullmagter böra vara underskrifne af minst en
utöfver halfva antalet af Stadens Äldste, så framt desse reqvisitioner, såsom
gällande skola kunna antagas.
3:o Hvad som utaf lånbiträdet af 25,000 R:dr icke är lyftadt inom
den 1 Julii 1 S4°» får derefter icke från Riksgälds-Contoret utgifvas.
4:o Innan någre penningar från Riksgälds-Contoret utbetalas, bör
lill Contoret vara aflemnad en af Stadens Äldste undertecknad förskrifning
å 25,ooo R:dr; hvarigenom de, i Stadens namn och å dess vägnar,
förbinda sig, en för alla och alla för en, att ansvara för lånsummans återbetalning,
jemte ränta derå, på sätt och i den ordning uti nästpåföljande
punkt finnes stadgadt.
Bil. till Ståts-Utskottets Memorial N.o fao.
5:o Under de första fem åren, räknadt från och med i Julii i835,
erlägges icke någon ränta eller capital-afbetalning, men från och med
den i Julii 1840 beräknas fem procent årlig ränta, hvilken inom den
3 i December hvarje år till Riksgälds-Contoret liqvideras. -— Ifrån och
roed den i Julii i843 åter, inbetalas till Riksgälds-Contoret, inom hvarje
års slut, Åtta (8) procent, hvilka alltid beräknas på primitiva lån-capitalet,
hvaraf fem procent såsom ränta å det innestående capitalet, och hvad
som derefter öfverblifver, afskrifves på Capitalet, intilldess detsamma är
till fullo återguldet.
6:0 Allt hvad som betalas bör, må insändas omedelbarligen från
Stadens Äldste till Commissarierue i Riksgälds-Contoret.
De utaf hela den beviljade lånsumman återstående Ett Hundra Tjugufem
Tusan (125,000) R:dr utlånas åt enskilde personer emot vilkor:
1:0 Att, under de första fem åren, räknadt ifrån och med den r Julii
1835, erlägges icke någon ränta eller capital-afbetalning, men ifrån
och med den 1 Julii 1840 beräknas fem procent årlig ränta, hvilken
inom den 3r December hvarje år till Riksgälds-Contoret liqvideras. —
Ifrån och med den 1 Julii 1843 åter, inbetalas till Riksgälds-Contoret,
inom hvarje års slut, åtta procent, hvilka alltid beräknas på primitiva
capitalet, hvaraf fem procent såsom ränta å det innestående capitalet,
och hvad som derefter öfverblifver, afskrifves på capitalet, intilldess detsamma
är till fullo återguldet.
2:0 Att alla, sorn vilja erhålla lån utaf ofvannämnde summa 125,000
R-dr, skola o vilkorligt, enligt Kongl. Majjts Nådiga framställning, uppföra
byggnader af Sten, Kalkbruk, eller annat tjenligt, icke eldfängdt
ämne.
3:o Vid lånemedlens fördelning böra de tomt-egare företrädesvis understödjas,
som i synnerhet kunna vara i behof af lånebiträden utaf allmänna
medel.
4‘o I afseende på låne-medlens förvaltning m. m., utses en Comité, under
Landshöfdingen ordförande, på sätt Stadens invånare finna lämpligast.
Comiterade pröfva och bestämma storleken af den lånsumma, enhvar
lånsökande må tilldelas, samt beloppet, sorn, i afseende derå, hvarje gång
får lyftas.
På
Bil. till Stals-Ulskottels Memorial JV.-o fao.
*7
På Comiterades requisitioner eller fullmagter, hvilka alltid måste vara
underskrifne af minst en utöfver halfya antalet af Comitéens samtlige Le.
damöter, utlemnas penningärne från Riksgälds-Contoret; och i följd hvaraf
Comiterade komma att för alla sådana lyftade summor ansvara, samt redovisa
i den ordning, som här nedan finnes stadgad och föreskrifven.
5:o Dä någon hos Comiterade anmäler sig till erhållande af lån, bör
vid ansökningen fogas ritning och kostnadsförslag till den byggnad, sora
skall uppföras; och innan något får lyftas i afräkning å ett af Comiterade
beviljadt lån, skall till dem aflemnas låntagarens till Riksgälds-Contoret
ställda skuldebref å hela lånsumman, innefattande förbindelse, alt de i
irsta punkten stadgade vilkor, i afseende på ränte- och capital-afbetalningen,
i föreskrifven ordning fullgöra; och lill säkerhet hvarföre skall lem*
nas första inteckningen uti tomten och den byggnad, som derå kommer
att uppföras.
6:0 De uti nästföregående punkt omförmälde skuldebref komma att
förblifva under Comiterades vård och redovisning, intilldess ett beviljadt
lån till fulla beloppet är utgifvet, men i den mon detta eger rum, och
byggnader blifvit brandförsäkrade, inskickas skuldebrefven till RiksgäldsContoret,
uti hvars Räkenskaper hvarje låntagare då får sitt serskilda
Conto.
7:0 Skulle, af förekomne skäl och anledningar, Comiterade vid något
tillfälle finna sig föranlåtne att inskränka den först beviljade lånsumman,
och det intecknade skuldebrefvet, i följd häraf, komma att innehålla ett
större, än det verkliga lånbeloppet, skall skillnaden afskrifvas på skuldebrefvet,
innan detsamma till Riksgälds-Contoret inskickas.
8:0 Senast efter fem års förlopp, räknadt från den 1 Julii i835, skall
den byggnad, till hvars uppförande lån erhållits, vara uti så fullbordadt
skick, att försäkring derå uti Städernes allmänna Brandstods-Bolag, enligt
de för denna Inrättning gällande Författningar, må kunna vinnas, vid äfventyr,
att lånet i annat fall varder genast efter nämnde tids utgång infordradt.
gro Så fort försäkring å en byggnad kan erhållas, bör den, genom
låntagarens försorg och på dess bekostnad, anskaffas för minst tre år samt
till Comiterade aflemnas Brandförsäkrings-brefvet, jemte ett af Brandstods-Bolagets
Direction utfärdadt bevis derom, att låntagaren afsagt sig
rättigheten att Brandstods-Bolaget frånträda, så länge någon del al lånet
Bih. till R. St. Prot. l834 och i835. 4 Sami. 1 AJd. 4 Band. 3
is:te HäjteU
Bit tät Stats-UtsRottets Memorial N.o 479-
är obetald? hvilka handlingar derefter, jemte låntagarens skuldebref å fån1-  sunaman, till Riksgälds-Contoret insändas.
10:0 Skulle en tomt, innan den blifvit bebygd, ombyta egare, må
den nya egaren inträda i den förres rättigheter och skyldigheter.
i r:o Hvad som utaf den anslagna summan af Etthundra Tjugufem
tusen
R:dr icke är inom de» i Julii 184.0 lyftadt, får derefter icke från
Riksgälds-Contoret utbetalas.
12:0 Senast den 1 Julii 184r skola från Comiterade vara insände till
Riksgälds-Contoret vederbörande låntagares skuldebref å liela den i Riksgälds-Contoret
lyftade summa; men derest något eller några af dessa
skuldebref skulle efter denna bestämda yttersta terminen uteblifva, kommer
alt från Comiterade i laglig ordning infordras ersättning för det be»
lopp, sora icke genom insände skuldebref blifvit behörigen redovisadt,
jemte fem procents ränta å samma belopp, beräknad ifrån och med den
i Julii i84o> och intilldess betalning följer.
i3:o Sedan alla skuldebrefven inom den föreskrifna- tiden blifvit till
Riksgälds-Contoret aflemnade, upprättas af Comiterade en General-liquidation
in duplo, och, derest en sådan liqvidation varder af Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret godkänd, tecknas å det ena exemplaret Fullmägtiges
decharge för Comiterade, i afseende på deras med uppbörden hafda Befattning.
i/jJO' Med uppbörden af capital-afbetalningarne och rån torne å de til
Riksgälds-Contoret aflemnade låntagares skuldebref för hålles sålunda: att
hvarje år, inom November månads utgång, Öfversändes från RiksgäldsContoret
till Konungens Befallningshafvande en fullständig förteckning på
hvad som af hvarje låntagare skall erläggas, hvilken förteckning derefter
från Konungens Befallningshafvande remitteras till Magistraten, som det
åligger att, under enahanda redovisnings-ansvar, som för krono-uppbörden,
medlen indrifva och till Riksgälds-Contoret kostnadsfritt leverera.
r5:o Skulle antingen förste låntagaren, eller den, som, genom köp,
arf eller testamente, kommer att inträda uti hans rättigheter och skyldigheter,
afstå sin egendom till borgenärers förnöjande, eller oek, i anledning
af års-procläma, fatalier skola bevakas, innan ännu det för lånet utgifne
skuldebref till Riksgälds-Contoret inkommit, böra Comiterade, opåminte»
vid ansvar, till Fullmägtige uppgifva det uppå lånet uttagne belopp, sorn
»kall bevakas.
16:0 Hvarje gång en för Eiksgälds-Contorets räkning intecknad tomt
ombyter egare, åligger det Magistraten, alt till Commissarierne i Riks
-
Bil. tiU Stats-ZJiskottcti Memorial N:o 41°-
19
gälds-Conloret uppgifva namnet på den nve egaren, på det anteckning
liärom må kunna göras uti Riksgälds-Contoret.; äfvensom skeende ombylea
bland Stadens Äldste eller Comiterade likaledes vCommissarierne tillkännagifva
s.
S- 5t.
För liquiden af Statsdyllnads-summan och för bestridandet af Riksgälds-Contorets
egna behof, eger lliksgälds-Contoret att i Banken ränte fritt
begagna Creditiv tilf belopp af högst En Million (1,000,000) R:dr Banco,
från den 1 September det ena å'et till den sista Junii det nästföljande,
då de å Credilivet dragne summor alltid ovillkorligen skola vara, af inflytande
medel, till Banken liqviderade.
Baneo-Fullmägtige ega skyldighet alt, då Bankens ställning sådant
fordrar, detta Creditiv uppsäga, dock ej förr än i sista rummet, och sedan
andra utvägar blifvit begagnade. Sådan uppsägning leder till den påföljd,
att Creditivet månadtligen, till den sista påföljande Junii, indrages till så
stor andel, som motsvarar antalet af de för ereditiv-rätlighelens begagnande
till sistnämnde dag återstående fulla månader,
§. 52.
Till fyllande af Riksgälds-Conlorets behof öfverlemna# det åt Fullrnägtige
att, efter sig företeende omständigheter, emot Obligationer i Svenskt
mynt, upptaga större eller mindre lån, att betalas vid anfordran, efter
uppsägning eller på bestämd förfallotid, dock icke längre än femton (Y5)
år från deras utfärdande. Fullmägtige skola företrädesvis söka begagna de
förstnämnde lånsätten, som erbjuda förmenen af en lägre ränta; och får
icke i något fall räntan öfverstiga fem (5) procent^ äfvensom icke heller
rabatt å capitalet medgifvas.
Femte Afdelningen.
Serskilde Riksgäldskontoret gi/ne uppdrag.
§. 53.
Sedan Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag funnit godt lemna Hjelmare
Canal- och Slussverks Bolag den försäkran , att eftergift och afskrifning
af de låne-bidrag, som, enligt Rikets Ständers beslut vid 1818 och rSaS
årens Riksdagar, med 700,000 R:dr Banco från Banken och RiksgäldsContoret
till Hjelmare Canal- och Slussverks byggnad utgått, i handels#
20
Bil till Ståts-Utskottets Memorial N.-o 470.
Bolaget visade sig hafva, inom en tid af högst sex 5r från Canalens fullbordan,
samlat och afsatt en summa af åtminstone Femtontusen Riksdaler
Banco till fond för Canalens framtida undei hållande; så hafva Rikets Ständer,
med anledning af Bolagets framställning och förslag i detta ämne, beslutat;
i;o att den af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag föreskrifne reparations-fond
af Femtontusen (d5,ooo) R:dr Banco får, i stället för contant,
till Riksgälds-Contoret, före år 1840, aflemnas uti Direetionens för Hjelmare
Canal- och Slussverks byggnad, å Bolagets vägnar, utgifne och med
första inteckningen uti Bolagets fastigheter, Stora Wallby och Oppeby,
försedde skuldförbindelse å i5,ooo R:dr Banco, med löpande 5 procents
årlig ränta;
2;o att nyssnämnde ränta hvarje år, genom Direetionens försorg, tili
Riksgälds-Contoret, med 750 R:dr, varder inbetald, att derstädes innestå,
utan att någon ränta derå af Contoret godtgöres;
3:o att deremot det årligen inflytande räntebeloppet af 750 Rrdr skall
hållas Directionen tillhanda, emot sådane säkerhetshandlingar, som blifva
antaglige, enligt det Reglemente för räntemedlens utlåning, genom Directionens
försorg, som Kongl. Maj:t i Wäder behagar låta utfärda;
4:o att med den ränta, som inflyter å de uti nästföregående punkt omförmälde
säkerhets-handlingar, kommer att förhållas på enahanda sätt, sons
är stadgadt, i afseende på räntan å Direetionens intecknade skuldförbindelse;
så att allt, hvad som under benämning af ränta till RiksgäldsContoret
ingår, skall, i utbyte emot antagliga säkerhets-handlingar, Directionen
tillhandahållas; och
5:o att om och när, i afseende på de i utbyte emot contante medel tili
Riksgälds-Contoret aflemnade säkerhetshandlingar, någon bevakning eller
betalnings utsökande erfordras, Riksgälds-Contoret härmed icke kommer
att taga någon befattning, utan bör sådant af Directionen besörjas. Och
på det Directionen må blifva i tillfälle alt, utan hinder från RiksgäldsContorets
sida, detta åliggande behörigen fullgöra, så skola de säkerhetshandlingar,
hvilka, för bevakningars eller utsökningars anställande, för Directionen
måste vara tillgänglige, uppå skeende anmälan, hållas Directionen
till handa emot dess afgifvande förbindelse, att desamma till Contoret
återställa, så snart de för ändamålet blifvit begagnade,
§• 54.
Sorn CancelHe-Styrelsen, under hvars disposition den så kallade Lappmarks
Ecelesiastik-fonden varit ställd, är vorden indragen, så bafra Rikets
Bil. till Stats-Utskoticts Memorial N.o ty o.
ai
Ständer med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda Nådiga framställning,
beslutat, att, sedan nämnde fonds capital-tillgångar blifvit till RiksgäldsContoret
aflemnade, skall Riksgälds-Contoret inbetala 5 procents årlig
ränta derå tili Stats-Contoret; kommande i öfrigt, hvad angår dispositionen
af nämnde fonds capital-tillgångar, Rikets Ständers, i anledning af
serskild derom gjord hemställan, fattade och, genom Stats-Utskottels skrifvelse
den 28 Mars i835, Styrelsen af Riksgälds-Verket meddelade beslut
att tjena till efterrättelse.
§. 55.
Rikets Ständer hafva uppdragit åt Riksgälds-Contoret, att, för Fyroch
Båk-inrättningars upphjelpande, på billigaste vilkor upptaga ett lån,
utan annan föreskrift, än att samma lån varder, med det till ränta och
amortissementsfond å 4;de Hufvudtiteln anvisade årliga belopp af g,333
R:dr 16 sk. Banco, senast inom 20 år efter lånets upptagande, till fullo
liquideradt.
§. 56.
Riksgälds-Contorets förra hus, som är inredt till begagnande af Ofrälse
Riks-Stånden samt Rikets Ständers Utskott, förblifver under Styrelsens af
Riksgälds-Verket vård och inseende.
§. 57.
Till befrämjande af Hypotheks-Föreningars uppkomst hafva Rikets
Ständer uppdragit åt Riksgälds-Contoret, att, i Rikets Ständers namn och
å deras vägnar, garantera fullgörandet af skuldförbindelser, som utfärdas af
Hypotheksföreningar, hvilka äro organiserade enligt nedannämnde utaf Rikets
Ständer fastställde hufvudgrunder nemligen:
1:0 Hypotheks-Förening skall hafva till föremål att, för gemensam räkning,
upplåna penningar emot obligationer, ställde, antingen på viss förfallotid
eller på viss uppsägningstid, men aldrig betalbara vid anfordran,
samt att de sålunda upplånade medlen utlåna endast emot inteckning i
jordegendom, som i Hypotheks-Föreniogen eger delaktighet.
2:0 Hvarje Hypotheks-Förening måste omfatta ett district, bestående af
ett eller flere hela Län, hvilket district-område, likasom Hypotheks-Föreningens
Reglemente, bör af Kongl. Majit i Nåder vara fastställdt för att
tjena till efterrättelse.
3:o För att kunna vinna delaktighet i en Hypotheks-Förening erfordras,
att, inom densammas district, under full eganderätt innehafva jord af frälse
41
Bil. till Stals-Utskotlels Memorial N:o 4l<>•
eller skatte natur, eller stadsjord, uppgående till ett värde af minst Fem
hundra (5oo) Riksdaler Specie eller Två Tusende (2,000) Riksdaler Riksgäldssedlar;
äfvensom att, vid meddelandet af den Hypotheks-Föreningen,
enligt nästföljande punkt,
ler stå i ansvar för barna-arf, uppbörd eller andra förmonsrätt egande medel,
—• Att, efter vunnen delaktighet i Hypotheks-Förening emottaga förmynderskap
eller uppbörd är icke förbjudet.
4:0 Den sorn söker delaktighet i en Hypotheks-Förening måste, jemte
fullständigt styrkande af sin behörighet, enligt föregående punkt, till Hypotheks-Föreningen
lemna inteckning i sin egendom lill ett belopp, som
icke öfverskjuter hälften af egendomens värde, och i hvilket belopp inberäknas
alla inteckningar, sora ega förmonsrätt framför, eller lika rätt med
inteckningen till Hypotheks-Föreningen; börande derjemte denna hälft af
egendomen icke vara besvärad med inteckning af något arrende eller undantagscontract,
sora förminskar egendomens värde.
5:o Vid hvarje utbetalning af fastighetslån, åligger det den förvaltande
Directionen, att innehålla fem (5) procent af till utbetalning anordnade
summan, samt att dessa 5 procent genast till Riksgälds-Contoret aflemna,
emot Contorets vilkorliga förbindelse, att, efter Åtta (8) år, beloppet
återgälda, så vida icke Contoret under tiden måst i och för Föreningen,
vidkännas någon utbetalning; och kommer, så länge sådant icke inträffat,
innehafvaren, att af Riksgälds-Contoret årligen uppbära Fem (5) procent
å det sålunda insatte Capdalet. Denna Riksgälds-Contorets förbindelse bör
förvaltande Directionen, genast efter inliändigandet, fastighetslåntagaren låta
tillställas såsom ersättning för de, vid länets utbetalning, afdragne 5
procent; dock må ej Hypotheks-Förening åläggas betalning af fem procent
för större summa än Riksgälds-Contoret till Föreningen förskjutit.
6:0 I mon af tillgång, eger delegare att hos Föreningen belåna hgla
beloppet af den beviljade inteckningen; men om, på sätt i 4*de punkten
är nämndt, i panten finnas andre inteckningar med förmonsrätt framför
Hypolheks-Föreningens, skall denna, då sådane äldre inteckningar utsökas,
inlösa desamma så fort som sig göra låter.
7:0 Egendomsvärdet bestämmes efter de grunder, hvarje HypotheksFörening
serskildt för sig uppgör och som, vid pröfningen af Reglementet,
Kongl. Maj:t, sedan Fullmägtige i Riksgälds-Contoret i denna del blifvit
hörde, finner för godt, att till efterrättelse i Nåder stadga.
8:0 Hypotheks-Förening må ej träda i verksamhet förr än de egendomar,
sora i densamma sökt delaktighet, uppgå till ett värde af minst Fem
-
Bil. t iil Stats-Ut skottets Memorial No 4l^‘
a 3
hundra Tusen (5oo,ooo) Riksdaler Silfver eller Två Millioner (2,000,000)
Riksdaler Riksgäldssedlar.
g:o Hvarje Hypotheks-Förening bör så förvaltas, att den eger inteeknade
fordringar, som, jemte Cassahehållningen, fullt motsvara Föreningens
samtlige skulder; och bor derföre i sina räkenskaper emot hvarje skuldbelopp
balancera vissa specifikt uppräknade tillgångar. Om HypotheksFöreningen
upptagit ett lån på lång förfallotid emot låg ränta och capitalafdrag,
behöfver detta likväl ej motsvaras af till samma nominal-belopp
uppgående fordringar, allenast den ränta och det amortisseraent, som för
dessa sistnämnde inflyta, bevisligen äro tillräeklige att, inom föreskrifven
tid, tiil ränta och Capital infria den motsvarande skulden. Härtill fordras,
att de emot en sådan skuld svarande fordringar af Hypotheks-Föreningens
gäldenärer ej, utan serskildt medgifvande af Hypotheks-Föreningen, få inbetalas
i annan ordning än medelst den föreskrifne amorterings-procenten.
10:0 De lån hvarföre Riksgälds-Contorets garantie kan erhållas, få
ej ställas på längre förfallotid än Trettioåtta (38) år, ej vara förskrifne
med högre ränta än Fem (5) procent och böra vara uppsägbara å Hypotheks-Föreningens,
men ej å Fordrings-egarnes sida.
11:0 De till Hypotheks-Föreningen ingående räntor och capital-afLetalningar,
(amortisseraent) som icke inom en månad från förfallodagen
äro inbetaide, bora, utan uppehåll, lagligen indrifvas; och beror
det af Directionen att ålägga den gäldenär, som sålunda 3:ne gånger varit
försumlig, att verkställa större och tidigare capital-afbstalningar, än han
i annat fall varit skyldig fullgöra.
13:0 Hypotheks-Förening må ej utfärda Obligationer å mindre valeurer
än Ett Hundra (too) R:dr Specie eller Fyra Hundra (4°o) R:dr
Riksgälds-sedlar.
i3:o Hypotheks-Föreningens böcker och räkenskaper böra, när så
påfordras, vara tillgänglige, så väl för Riksgälds-Contorets Ombud, som
för Föreningens egne medlemmar; och skall årligen en fullständig granskning
af räkenskaper och förvaltning verkställas genom af HypotheksFöreningen
utsedde Revisorer, jemte en af Riksgälds-Contoret utsedd Revisor,
för hvilken kostnaden dock af Hypotheks-Föreningen ersättes.
i4:o Skulle Hypotheks-Förening ej uppfylla de förbindelser, hvilka
i dessa hufvudgrunder densamma åläggas, samt Riksgälds-Contorets Styrelse
för Contorets säkerhet skulle finna nödvändigt att någon del af den
meddelade garantien återtaga, eger Riksgälds-Contoret ålägga HypotheksFöreningen,
att större eller mindre del af garanterade lånen betala och
Bil. till Stats-Vtshottets Memorial N. o fao.
att, för den händelse sådant på annat sätt ieke låter sig verkställa, härtill
använda af de, enligt 5:te punkten, till Contoret inbetaide medel;
och kommer ifrån samma tid ali vidare räntebetalning å de utgifne förhindelserne
alt upphöra. •<->
i5:o Vill någon delegare i Hypolbeks-Förening skilja sig derifrån,
så åligger honom, att, i den ordning här förut föreskrifves, betala alia
de skulder, hvarföre han hos Hypotheks-Föreningen häftar, samt derefter
i Fem (5) år fortfarande ansvara för alla de förluster, Hypolheks-Föreningen
under nämnde tid kan få vidkännas; och skall det alltså åligga
den afgående, att härföre ställa nöjaktig säkerhet, innan afgåendet utur
Hypotheks-Inrättningen får bifallas.
16:0 Då så många egendomar blifvit anmälde till afskiljande från
Hypotheks-Förening, att de återståendes sammanräknade värde icke uppgår
tili två tredjedelar (f) af dfd i 8:de punkten utsatte minimibelopp
för Hypolheks-Förenings trädande i verksamhet, anses Föreningen vara
under utredning och bör, så fort, utan skada, ske kan, afsluta alla liqvider
och derefter upplösas.
Dessutom hafva Rikets Ständer i afseende på garantiens meddelande
beslutat:
a) Ingen Hypotheks-Förening må erhålla garantie för högre skuldbelopp
än motsvarande en femtedel (|:del) af de uti Idypotheks-Föreningen
ingångne egendomars sammaniagde värden, beräknade efter medium
af de senaste Tio (to) årens Taxeringar.
ö) Med iakttagande af nyssnämnde inskränkning, ega de Hypolhek»-  Föreningar, som blifvit, enligt de af Rikets Ständer stadgade hufvudgrunder,
organiserade, att, i den ordning de sig hos Fullmägtige iRiksgäldsContoret
derom anmäla, erhålla garantie, intilldess Riksgälds-Contoret
lemnat sådan garantie å Obligationer, uppgående till ett sammanräknadt
belopp af Två Millioner (2,000,000) R:dr Specie eller Åtta Millioner
(8,000,000) R:dr Riksgäldssedlar.
c) Riksgälds-Contoret garanterar ej skuldförbindelser å mindre belopp
än som motsvarar Tjugefem Tusen (aö.ooo) R;dr Specie eller Ett
Hundra Tusen (100,000) R:dr Riksgäldssedlar.
rQ Anmälan om garanties erhållande bör vara gjord senast före slutet
-
Bil- lill Stats-Utskottels Memorial N.-o 4loi
25
tet af Sr i83<). Sådan ansökning, som senare till Fullmäktige i Riksgäld9-  Contoret inkommer, upptages ej tilt pröfning.
e) Din förbindelse, som skall at Hypotheks-Förening afgifvas till
Riksgälds-Contoret bör vara upprättad enligt nedanstående formulaire:
"Enligt N. N. Hypotheks-Förenings vid allmänt sammanträde oss
"lemnade fullmakt, förbinde vi oss härmedelst, i hela Hypotheks-Före"ningens
namn och å dess vägnar, att noggrannt ställa oss till efterrättelse
följande af Rikets Ständer stadgade hufvudgrunder för Hypotheks"Föreningar:
(införas)
”Skulle
så oförmodadt inträffa, att Rikets Ständers Riksgälds-Con"tor,
genom vår uraktlåtenhet i någon mon att punktuelt fullgöra våra
"genom Riksgälds-Contoret garanterade skuldförbindelser, blefve tillskyn"dadt
någon utgift af hvad slag den vara må, förbinde vi oss, en för
"alla och alla för en, att, vid anfordran, fullt utbetala till så väl capital,
"som ränta, allt hvad Riksgälds-Contoret, genom dess oss meddelade ga"rantie,
blifvit nödsakadt utbetala, och att 3;ne månader, efter derom
"erhållen föreskrift, verkställa de ytterligare afbetalningar, Riksgäldskontoret,
i stöd af i4:de hufvudgrunden, kan finna sig befogadt, att oss
"ålägga. N. N. den (datum)
På N. jN. Hypotheks-Förenings vägnar.
(underskrifter.)
Härjemte bör vara bilagd Hypotheks-Föreningens vid allmänt sammanträde
utfärdade fullmakt för Directionen, att ofvanstående förbindelse,
i föreningens namn och å dess vägnar, utfärda.
/) Den garantie, som å Hypotheks-Förenings skuldförbindelser skall
af Riksgälds-Contoret meddelas, upprättas enligt följande formulaire:
"Enligt Sveriges Rikets Ständers, vid allmän Riksdag, oss deras Full"mägtige
uti Riksgälds-Contoret lemnade uppdrag och fullmagt, garantere
"vi härmedelst, i Rikets Ständers namn och å Deras vägnar, fullgörandet
"af förestående af N. N. Hypotheks-Förening utfärdade skuldförbindelse
"å oo (capital) löpande med oo ränta och förfallen till full betalning
"den (datum)
På Sveriges Rikets Ständers vägnar.
(underskrifter.)
Bihang till R. St. Prot. i834 och 183S. 4 Sami 1 A/d. £ Bandet. \
ia:te Häftet.
Bil. till Stals-Utskottets Memosial W:o 47
§. 58.
Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret må, för framtida upp.
sigten och controlen öfver Götha Canals vidmakthållande, gemensamt
utse och välja en person, alt, å Stats-Verkets och Bankens vägnar, såsom
Ledamot deltaga uti Götha Canal-Direction; skolandes nytt val dertill
hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedde Ombudet kan åter
inväljas.
Bemälde Fullmägtige må ock gemensamt utse ett Ombud, att, å StatsVerkets
och Bankens vägnar, deltaga i de årliga revisionerne af Canal»
Verkets räkenskaper.
Sjette Afde lningen.
Angående uppbörden af Allmänna Bevillningen m. m. samt de redogörelserj
hvilka härföre skola till Riksgälds-Contoret af gifvas.
§• 5g.
Uppbörden af allmänna Bevillningen besörjes i Stockholm, enligt
serskilda stadganden och i landsorterne på lika sätt, som hittills, af Kronans
vanlige Uppbördsbetjente, hvilka för denna uppbörd äro till redovisning
förbundne, utan serskild vedergällning eller arfvode. Men Landskamererare,
Kronofogdar och Häradsskrifvare samt andre vederbörande,
hvilka med Bevillnings-taxaringen ega befattning, åtnjuta härföre arfvoden,
på sätt Bevillnings-Förordningen stadgar; äfvensom Uppbördsmänneh i
landsorterne samt Lands-Contoren bibehållas vid det arfvode af två procent,
som, genom Kongl. Kungörelsen af den 28 Januarii 1804. är dem
tillagdt för deras befattning med uppbörden af samt redovisningen för
den Bevillnings-afgift, som skall erläggas af testamenterad egendom och
af behållna förmögenheten i Sterbhus.
§. 60.
Samtlige Landt-Räntmästare i Länen få sig till godo beräkna och
affora, såsom remisslage, en åttondels (£) procent af de medel, hvilka
till Riksgälds-Contoret levereras.
§. 61.
De uti Landt-Ränterierne till Riksgälds-Contorets disposition inflytande
medel öfversändas och levereras derifrån omedelbai ligen till Riks
-
Bil. lill Stals-Utskottens Memorial IV.-o 47°'
27
gähls-Conloret; och får något remisslage icke beräknas å de summor,
hvilka icke inom den i Författningarne utstakade lid och der föreskrifven
ordning, från Landt-Ränterien expedieras, eller med hvilka icke
förfares på sätt de af Styrelsen öfver Riksgälds-Verket Landt-Ränlemästarne
till efterrättelse gifne föreskrifter om hvad i öfrigt vid remitteringen
bör iakttagas, innehålla.
§. 62.
De uti Landsorterne inflytande observalionsmedel levereras uti LandtRänterien
till Riksgälds-Contorets disposition, hvarefter observationsprocenten
från Riksgälds-Contoret utbetalas.
§. 63.
Öfver hvarje års uppbörd af allmänna Bevillningen samt RiksgäldsContorets
öfrige inkomster, hvilka uti landsorterne levereras, författas
vid Lands-Contoren summariska räkningar, som afslutas och insändas till
Riksgälds-Contoren inom den tid, Författningarne stadga; och uti hvilka
räkningar restantier och balancer från de förra åren jemväl till redovisning
upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas äfven till Riksgälds-Conloret
från Stockholms Stad, inom den tid, som serskildt är bestämd.
5- 64-
I början af hvarje månad insändas från Landt-Ränterien till Riksgälds-Contoret
förslag öfver uppbörden under den nästförflutne månaden,
hvilka förslag till riktigheten ovilkorligen böra vara bestyrkte afLandsContoren.
De uti Landt-Ränterien nedsatte skatte-köpeskillingar böra
äfven i dessa månads-förslag vara specilikl upptagne.
Sjunde Afdelningen,
angående f. d• Filial-Disconternes utredning.
§ 65
Till fortskyndande af Götha Canal Bolags- samt Malmö f. d. Discont-Verks
återstående utredning, hafva Rikets Ständer pröfvat lämpligt
berättiga fullmägtige:
1:0 Att till pröfning och slutligt afgörande upptaga inkommande
accords-anbud, i afseende på förenämnde f. d. Discont-^ erks återstående,
aS
Bil. till Stats-Utskottets Memorial N.o 4l°-
osäkra fordringar, förmedelst erläggande af nägot visst belopp, mot frisägelse
frän vidare kraf.
2:0 Att likaledes, till betryggande mot all förlust på indrifningen,
antaga någon skicklig och pålitlig parson inom eller utom RiksgäldsContoret,
till de återstående fordringarnes utsökande, emot åtnjutande
af vissa procent, sorn af Fullmägtige bestämmas, å de medel, hvilka af
honom levereras och redovisas; under vilkor, att, i och för fordringarnes
indrifning, Discont-utredningen icke besväras med andra kostnader
och utgifter, än nyssberörde indrifnings-procent; Fullmägtige dock förbehållet,
att, utan hinder af den till Ombudet utfästade indrifnings-procent,
låta för längre eller kortare tid inställa executiva åtgärder, samt med
'vederbörande gäidenärer accordsliqvider uppgöra och afsluta.
§. 66.
Med beräkningen, så väl af lagliga räntan, som af straffräntan, förbålles
i enlighet med hvad som för Banco-Disconten är stadgadt.
§■ 67.
Öfver Götha Canal Bolags samt Malmö f. d. Disconters utredning föras
serskilda böcker och räkenskaper, så att de hvar för sig, utan ringaste
sammanblandning, utredas; likasom serskilde protocoll hållas öfver ärenden,
hvilka angå den ena eller den andra af dessa Disconter.
§. 68.
Derest, mot ali förmodan, vid utrednxngén af Gotha Canal Bolags
samt Malmö f. d. Disconter, något öfverskott skulle uppkomma sedan skulderne,
på föreskrifvet sätt, blifvit betahle, samt ersättning för utredningsomkostnaderna
innehållen, skall ett sådant öfverskott tillhandahållas, i
första rummet borgenärerna till ersättning af förlorad ränta å deras blott
tili capitalet, i flera terminer betalde fordringar, och derefter actie-egare,
allt i den Discont, der öfverskottet uppkommit.
§. 69.
Granskningen af f. d. Disconternas utredning förrättas af de Revisorer,
hvilka till Stats-Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende förordnas,
/. §• 7°*
Rrikels »Ständer hafva derjemte åt Fullmägtige uppdragit, att in ple
-
Bil. till Stats-Ulskollets Memorial N.o 47°-
a9
no företaga undersökning om hvarje ännu återstående Götha Canal Bolags
och Malmö f. d. Discont-Verks fordrans beskaffenhet, och genéin
serskildt beslut, sorn upptager alla skäl och omständigheter, förordna
ora afskrifning af hvarje sådan fordran, hvarom upplyst och styrkt blifver,
att gäldenärer ooh löftesmän äro genom laga kraftvunnen dom eller
utslag, eller af Kongl. Majrt från vidare betalningsskyldighet befriade,
eller rned döden aflidne, samt deras dessförinnan eller derefter inträffade
concourser utredde, så att ingen vidare utdelning eller betalning
kan erhållas, och att ingen annan såsom arfvinge eller af annan
orsak för fordringen till större eller mindre del står i betalningsansvarighet;
hvarefter vid den hufvudbok, deruti sådan afskrifning afföres,
bör, jemte beslutet, alla dertill hörande handlingar biläggas, på det kommande
Rikets Ständers Revisorer eller Stats-Ulskott, vid skeende granskning
af räkenskaperna, må kunna med full sakkännedom äfven bedöma
afskrifnings-åtgärden, och ora någon sådan anses hafva tillkommit utan
att vara beledsagad eller föranledd af de omständigheter, hvilka efter
dessa grunder för afskrifning fordras, förhållandet anmäla hos Rikets
Ständer vid näst derefter infallande Riksdag, sora då blifva i tillfälle att
deröfver serskildt &ig utlåta.
Börandes Fullmägtige ofördröjligen gå i författning med den åtgärd
och pröfning, hvilken dem sålunda blifvit uppdragen, och dermed årligen
intill nästa Riksdag fortfara, på det de afskrifningur, som kunna beslutas,
må, vid hvarje års bokslut, uti räkenskaperna behörigen verkställas.
Dock må Fullmägtige icke utlemna några bevis öfver verkställd
afskrifning, som kunde lägga hinder i vägen för Rikets Ständer, att, om
de så för godt finna, besluta det en fordran skall i räkenskaperne åter
uppföras.
Åttonde Afdelningen.
Angående Styrelsen af Riksgälds~Verket.
§• 71,
Styrelsen af Riksgälds-Verket föres af Rikets Ständers, enligt 67
Riksdags-Ordningen, valde Fullmägtige.
§• 72,
Sedan Fullmäglig ordentligen vald är, skall han, innan hän tillträder
3o
Bil. till Stals-Utskottets Memorial N.-o 4U
-
Fullmägtigskapet, lifligen aflägga och serskildt med sitt namn underteckna
följande Ed, hvilken kommer att bland handlingarne förvaras: ”JagN. N.
”lofvar och svär vid Gud och Hans heliga Evangelium, att som jag blifvit
vald och utsedd till Fullmägtig i Rikets Ständars Riksgälds-Contor,
”så skall jag, vid samma mig anförtrodda befattning, på det sorgfälligaste
”ställa mig det för Riksgälds-Contoret utfärdade Reglemente och hvad
”framdeles kan blifva af Rikets Ständer och deras Stats-Utskott eller Revisorer
förordnadt till behörig efterlefnad, samt doldt och förtegadt hålla
”hvad vid förvaltningen förefaller, som tyst vara bör; och skall jag mig
*’i allt så förhålla, som en redlig man väl ägnar och anstår, samt jag det
”inför Gud och Rikets Ständer tryggeligen vill och kan lill svars stånda
”sd sant mig Gud hjelpe till Lif och Själ.”
§. 73.
Fullmägtige njuta, i och för deras befattning med Riksgälds-Verket,
enahanda skydd och säkerhet, som uti Rikets Grundlagar är Riksdagsmän
tillerkänd; och äro Fullmägtige denna deras befattning Rikets Ständer och
deras emellan Riksdagarne tillförordnade Revisorer allena redo skyldige,
§• 74-
Rikets Ständer och deras Revisorer skall del ock allena tillkomma, att
låta i laghg ordning ställa Fullmägtige till ansvar, i händelse af oriktigt
förhållande i deras förvaltning af Riksgälds-Verket; men skulle, emot hvad
förmodas bör, Fullmägtig beträdas med annan förbrytelse, eller hvad i
allmänhet med lagbrott förstås, vare han i sådant fall underkastad tilltal
och ansvar, enligt Lag och Författningar.
§. 75.
Befallningar, angående dispositionen af Riksgälds-Gontorets medel eller
hushållningen med Verket, gifne af någon annan, än Rikets Ständer,
få icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas. Och, i afseende
på de föreskrifter Rikets Ständers Revisorer kunna meddela, kommer
härmed att förhållas, enligt den för Revisorerne gällande Instruction. Egande
Fullmägtige rättighet att, vid de emellan Riksdagarne infallande Revisioner,
begära råd af Revisorerne uti sådane mål, för hvilka ovilkorliga
och bestämda föreskrifter saknas. Fullmägtige böra till verkställighet befordra
hvad Revisorerne ega att, enligt deras erhållna Instruction, uti en
eller annan måtto föreskrifva.
Bil. till Stals-Uiskottets Memorial N.o 4l°*
31
§• 76-
Fullmägtige vare det förbjudet, att, genom underdåniga tillstyrkanden,
bereda bifall till sådant, som strider emot de uti detta Reglemente stadgade
allmänna grunder för Riksgälds-Contorets inrättning, eller ock på något
sätt skulle leda till inskränkning af Rikets Ständers rättighet, att sjelfve
om Verket förordna.
§• 77•
Accord om Riksgälds-Contorets Fordringar få icke af Fullmägtige be*
viljss utan Rikets Ständers serskilda föreskrift.
§. 78.
Skulle Fullmägtig komma i den författning, att han icke kan vara
Riksdagsman och Ledamot af Utskott, upphörer genast hans Fullmägtigskap
och hans rum anses ledigt samt kommer att i föreskrifven ordning
återbesättas.
Angående Fullmägtiges sammankomster.
§• 79-
Fullmägtige sammanträda till öfverläggning om de ärenden, som påkalla
deras åtgärder, minst en gång i veckan, men äfven oftare om ärendenas
beskaffenhet och oafbrutna gång sådant skulle fordra; hörandes härvid
alltid ordentligt prolocoll hållas.
§. 80.
Konungens Ombud beviste ej Fullmägtiges sammankomster oftare, än
då, på sätt 67 §. i Regerings-Formen stadgar, Fullmägtige åstunda att med
honom öfverlägga.
§. 81.
Till ordinarie sessioner anses Fullmägtige sjelfkallade de dagar och på
den tid, hvarom Fullmägtige sjelfve öfverenskomma; men till extra sammankomster,
hvilka vid ett föregående sammanträde icke serskildt blifvit
utsatte, låter Ordföranden skriftliga kallelser utfärda. Och, derest någon
ibland Fullmägtige icke varit tillstädes, då en extra sammankomst blifvit
beslutad, bör han serskildt derom underrättas, så framt han vistas i sta
-
32
Bil. lill Slats-Utskoticts Memorial N.o 47°.
den elier icke eger redan kändt laga förfall. — I händelse af eldsvåda
inom Stadens broar, vare Fullmäglige sjelf kallade att sig i Contoret infinna.
§. 83.
Förmärkes något å färde vara, som skulle leda till Contorets skada
oell förfång eller sådana oordentligheter förspörjas inom Verket, hvilka fordra
den skyndsammaste åtgärd och handläggning, anmäles det genast hos
Ordföranden, på hvars pröfning det må ankomma, huruvida Fullmäglige
genast böra sammankallas, eller om med sakens anmälan må anstå till
först infallande sessionsdag.
§. 83.
Då Ordinarie Ordföranden är frånvarande, föres ordet af den, som är
närmast i ordningen närvarande.
§. 84-
När sessions-timman är inne, samt föredragningen, uppå Ordförandens
tillsägelse, börjat, skall uti Protocollet antecknas, då någon Fullmägtig derefter
tillstädeskommer; hvilket äfven iakttages, då någon Fullmägtig bortgår
innan Ordföranden tillkännagifvit att sessionen upphört.
§. 85.
Skulle Fullmägtig, ehuru vistandes i staden, antingen af opasslighet eller
af enskilda angelägenheter vara hindrad att bevista Fullmägtiges vanliga sessioner
eller ock de extra sammankomster, hvilka blifvit honom kungjorde,
bör han sitt förfall hvarje gång serskildt tillkännagifva.
§. 86.
När, på sätt i §. 87 omförmäles, Fullmägtig reser från Staden, men
icke låter höra af sig inom Tvenne (3:ne) veckor efter den tid, då hans
tjenstledighet upphört, anraärkes sådant i Protocollet. Men derest han, utan
anmäldt laga förfall, skulle uteblifva fulla Två (3) månader, att räkna
från den dag hans tjenstledighet lilländagått, inberättas det till Riddarhus-Directionen,
ifall lian är Frälseman, eller, öm han är Ofrälse, till Cancelliet
vid det Stånd lill hvilket han hörer.
§. 87.
JLstundar Fullmägtig att på längre eller kortare tid resa från Staden,
gifve
Bil. till Stats-TJlskotlels Memorial N.o 4l°-
33
gifve lian sådant tillkänna, samt huru länge han arnar vara borta. Och bör
i Protocollet antecknas, huruvida Fullmägtige för clet Riks-Stånd, lill hvilket
han hörer, anse något hinder för göromålens jemna och oafbrutna
gång, genom hans frånvaro, kunna uppslå.
§. 88.
Sessioner få ej hållas eller något beslut fattas, då Fullmäglig för ettdera
af de Fyra Riks-Ståndan saknas. — Några ärenden af vigt och betydenhet,
såsom låns upptagande eller instäljande, sysslors tillsättande m. m.
få icke heller afgöras, så framt icke minst Åtta bland Fullmägtige äro närvarande.
*— Och galle härvid endast de undantag, som uti efterföljande q3-  <\. omförmälas.
§. 89.
Uti alla mål, hvilka fordra någon utredning, inhemte Fullmägtige
Commissariernes utlåtanden.
§. 90.
Ej må beslut fattas, någon åtgärd vidtagas, eller befallning i Styrelsens
namn meddelas Verkets Embels- och Tjenstemän, utom vid Fullmägtiges
sammankomster; och böra, i afseende på förvaltningsåtgärder af
den natur, att besluten skola grunda sig på för handen varande omständigheter
och förhållanden, i anseende till hvilka sistnämnde, Fullmägtiges
åsigter och deras, som skola granska åtgärderne, kunna vara skil jäktige,
skälen till de fattade besluten uti Protocollet antecknas och omständligen
utredas.
§. 9r.
Uppkomma under öfverläggningarne skiljaktiga meningar, afgifve en
hvar bland Fullmägtige serskildt sin röst, skriftligen eller mundlligen, hvarvid
rösterne beräknas på sätt 67 §. Riksdags-Ordningen bestämmer, och
saken afgöres efter de fleste rösterne. Yttras flere olika meningar, jemkas
beslutet efter deras, hvilka närmast med hvarannan öfverensstämma.
§• 92<
Den Fullmägtig, som, fastän han är närvarande, ej serskildt afgifver sin
röst, eller cck, efter påbegynd öfverläggning uti ett ämne, bortgår, anses
hafva bidragit till det beslut, sorn vid en sådan sammankomst fattas.
B1/1. till R. St. Prot. 1834 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 5
12:te Häftet.
34
Bil. till Stats-Utskottets Memorial N.o rjje.
§• ö3.
Skulle, emot förmodan, sä inträffa, att samtlige Fullmägtige för ett
Riks-Stånd på en och samma gång äro bortreste, eller af sjukdom hindrade,
eller ock, af samma orsaker, närvarande Fullmägtiges antal ej stiger
lill Åtta, må, i händelse ärendena icke tåla uppskof, det vara de öfrige
Fullmägtige tillåtet att dem afgöra»
Nionde Afdelningen,
Angående Betjeningen vid Rihsgälds-Contorct.
§• 94-
För Fullmägtiges Expedition och Cancellie bestås:
En Secreterare, som förer Protocollet' vid Fullmägtiges sammankomster,
uppsätter och contrasignerar alla utgående bref och expeditioner; likaledes
alla Constitutorinl, Tjensteförordnanden och Afsked för RiksgäldsContorets
Em bets- och Tjenstemän, hvarvid på hans ansvar ankommer,
att sistberörde handlingar äro behörigen charterade; åliggandes det sedermera
Commissarierne hålla hand deröfver, att någon icke får inställas i
tjensten eller uppföras till lön eller arfvode, innan med företedde behöriga
bevis, hvilka i afskrifter tillika böra aflemnas, blifvit styrkt, att de allmänna
afgifler, hvilka dessutom vid befordringar i Bunken äro vanlige, blifvit erlagde.
Och förhålles på lika sätt, i anseende lill pensioners utbetalande
åt dem, som erhålla afsked med pension.
En Registratorsom tillika är Archivarie, förer Diarium öfver alla
inkommande Bref, Remisser, Memorial och Skrifter, antecknar, enligt Protocollen,
uti Diarium de åtgärder, hvilka äro uti hvarje mål vidtagne;
vårdar alla till Fullmägtiges Cancellie hörande handlingar m. ro.; äfvensom
det så kallade gamla Archivet af förra Rikets Ständers Contors samt
af f. d. Kongl. Riksgäids-Directionens handlingar förblifver under Registratorns
vård. Honom åligger det också, att, när Secreteraren af sjukdom
eller annat laga förfall är hindrad, närmast företräda Secreterarens
ställe.
Och som Cancellist-tjensten, vid nuvarande innehafvarens afgång,
kommer att indragas, så skall det nämnde tjenst nu tillhörande renskrifningsbestyr
åläggas den, som, vid nuvarande Registratorns och Archi va»
riens afgång, varder till Registrator och Archivarie utnämnd och förord
-
Bil. lill Siats-Uukollels Memor ial N.o 470»
35
nåd; emedlertid, och om Cancellist-ljenlen skulle blifva ledig förr än Registrator-
och Archi varie-tjensten, må af Fullmäktige bestämmas ett lämpligt
arfvode för renskrifningens besörjande; men hvilket arfvode kommer
att indragas och upphöra, när nuvarande Registralorn och Archivarien
afgått.
En Cancellist, hvilken biträder med renskrifning och alla andra inom
Fullmägtiges Expedition förefallande göromål.
Denne Cancelist-tjenst kommer vid nuvarande innehafvarens afgång
att indragas.
§• 95.
En Ombudsman besörjer och bevakar alla Riksgälds-Contorets rättegångs-
och utsöknings-ärenden m. m„
§• 96-
Riksgälds-Verket förvaltas, under Fullmtigtiges öfverinseende, enligt
den af Rikets Ständer för Commissarierne i Riksgälds-Contaret år 1810
fastställda Justruction, af tre Commissarier.
Vid Commissariernes Cancellie-Expedition bestås:
F.n Referendarie eller Secreterare.
En Cancellist.
Under Commissariernes närmaste inseende lyda dessutom:
jBoksluts-Contoretj
hvarest hålles hufvud-redogörelsen för Riksgälds-Contorets fonder, inkomster
och utgifter m. m,, bes,tår af
En Kamererare.
En Bokhållare.
En Kammarskrifvare.
Cassa-Contoret för Inkomst och Utgift.
En Casseur.
En Contors-Skrifv^tre, sorn biträder med bokföring m. ra.
Revisions-Contoretj
hvarest Riksgälds-Contorets Hufvudböcker och Räkenskaper ra. ra. granskas,
består af
En Kamererare.
36
Bil. till Stats-Vtskotlets Memorial IV.-o /(.Jo.
En Revisor, hvars tjenst kommer, vid nuvarande innehafvarens afgång
att indragas.
En Contors-Skrifvare, som placeras till tjenstgöring der hans biträde
erfordras.
VaTitbetjente.
En Vaktmästare.
Fyra Kammardrängar.
Tvänne Husdrängar, hvilka skola emellan Riksdagarne besörja förefallande
arbeten, så väl vid Riksgälds-Contorets förra hus, hvilket nu af
Rikets Stander begagnas, som vid Contorels nu egande, eller den så kallade
Hessensteinska egendomen.
Credit-Sedel-Verke t.
En Kamererare.
Två Vexlings-Casseurer.
Två Bokhållare.
Två Contors-Skrifvare.
Två Cassa-Skrifvare.
Fyra Kammardrängar.
Anmärkning:
Rikets Ständer hafva beslutat, att, utaf de på Credit-Sedel-Verkets
Stat uppförde tjenstebefattningar, följande ovilkorligen skola, senast inom
i835 års utgång, indragas, nemligen:
En Vexlings-Gasseur.
En Bokhållare.
Två Contors-Skrifvare.
En Cassa-Skrifvare.
Fyra Kammardrängar.
§• 91-
Ofvannämnde Embets- och Tjenstemän samt Vaktbeljente aflöna®
efter de af Rikets Ständer vid innevarande Riksdag fastställde Ordinarie
samt Interims-stater, hvilka icke få ökas eller öfverskridas; utan
bör fastmera tillses, att, i den mon göroniålen inom Riksgälds-Conloret
skulle minskas, umbärliga tjensler och befattningar, så väl vid Credit-Sedel-Verket,
som vid andra Departement, varda indragne; och anmärkes,
att de under vacancer vid Riksgälds-Contoret uppkommande iö
-
Bil till Slats-Utskottets Memorial IV.-o 4l°‘
37
nebesparingar skola, efter afdrag af hvad som utgår till extra-ordinarier,.
hvilka, under inträffande ledigheter, förordnas till tjenstgöring i lägsta
graden, Enke- och Pupill-Cassan derstädes tillfalla»
§• 98-
I afseende på befattningarne vid Credit-Sedel-Verket samt Expectance-lönerne,
så kommer härvid att tjena till efterrättelse hvad i dessa
hänseenden linnes stadgadt uti 1810 års Reglemente för Riksgälds-Conloret
samt Rikets Ständers vid innevarande Riksdag gifne och genom.
Slals-Utskoltets skrifvelse af den 3o December 1834 Fullmägtige till kännedom
och efterrättelse meddelade Resolution på fyra äldre Tjenstemän®
vid Credit-Sedel-Verket ansökning, att varda bibehållne vid nu innehafvande
löner.
§• 99-
Hvad som erfordras till reparationer, så väl af Riksgälds-Contorets
hus, som af det hus, hvilket af Rikets Ständer begagnas, inköp af inventarii-persedlar,
ved, skrifmaterialier m. m. må, efter behof, emot ordentlig
redovisning, anordnas och utbetalas.
§. 100.
Betalningen för smärre, förslitne Credit-sedlars granskning och annullering,
kommer att utgå till enahanda belopp, sorn för lika beskaffade
extra arbeten i Banken är fastställdt.
§. ior.
Till belöning för andra extra arbeten och till uppmuntran för Extra-ordinarier,
hvilka visa synnerlig flit och skicklighet, må Fullmägtige,
efter hvad hittills varit vanligt, emot redovisning, årligen disponera till
och med Sexhundra Sextiosex (666) Riksdaler, trettiotvå (32) skillingar
Banco; dock får utaf denna summa något icke utbalanceras, utan bör
hvad för året icke kommer att utgifvas, blifva en besparing för Verket.
§. 102.
Likaledes och, enligt 1810 års Riksdagsbeslut, skola Fullmägtige ega
att till nådegåfvor åt sterbhus efter i torftighet aflidne Tjenstemän och
Vaktbetjente årligen disponera till och med Etthundra femtio(i5o)Riksdaler
Banco, under de vilkor samma beslut innehåller.
Deremot får utbetalning af några andra arfvoden lill Riksgäids-Cor.-
38 Bil. till Stats-Utskottets Memorial N.o 4l0,
torets Embels- och Tjenstemän samt Vaktbetjente, än de, som uti Staten
och detta Reglemente äro utsatte, icke ega rum.
§. io3.
Då någon bland Riksgälds-Contorets Embets- och Tjenstemän samt
Vaktbetjente, som icke uppnått den ålder, att han, enligt allmänna Författningarne,
är berättigad att, vid afskedstagande!, behålla hela lönen
såsom pension, begär afsked med pension, kommer dess ansökning att
pröfvas och afgöras, i enlighet med hvad för Rikets Ständer Banks Tjenstemän
finnes stadgadt.
§• i°4-
När sysslor skola bortgifvas eller förordnanden till lediga tjensters förrättande
tills vidare meddelas, bör sådant genom anslag kungöras uti
samtlige under Riksgälds-Verket lydande Departement, och uti dessa
anslag utsättas, så väl löne-vilkoren, sorn tiden inom hvilken de sökande
böia sig anmäla.
§. ,o5.
Till ledige sysslor och befattningar vid de Departementer, hvilka
stå under Commissariernes närmaste inseende, upprättas af Commissarierne
förslag, å hvilket en af de sökande uppföres.
§. 106.
Anser sig någon vara förfördelad i sin rätt genom Commissariernes
förslag, må det vara honom öppet att deröfver hos Fullmägtige anföra
besvär inom åtta dagar efter den dag då förslaget till Fullmägtige inkommit,
denna dag likväl oräknad; börande, till vederbörandes underrättelse,
genom anslag å Departementen, tillkännagifvas dagen, då ett
förslag till Fullmägtiges expedition blifvit inlemnadt.
§. 107.
Commissarie-beställningar, Sysslor vid Fullmägtiges Expedition, Kamererare
sysslorne qti Riksgälds-Contorets Boksluts-Contor samt RevisionsContoret,
Referendarie-sysslan vid Commissariernes Expedition, samt Casseurs
sysslor förklaras vara så beskaffade tjenster, att vanlig befordringstour
till dem icke eger rum; hvaremot, vid tillsättandet af tjenster i de
lägre graderne, de befordringsgrunder, soia förut tjgnstemännen emellan
Bil. lill Stals-TJtskotti:ts Memorial N-o 470,
3)
vai it vanlige, komma, så framt bristande skicklighet icke skulle i vägen
ligga, att gälla och tillämpas.
§. 108.
Hädanefter får ingen antagas vid Fullmägtiges eller Commissariernes
Expeditioner, utan att hafva behörigen aflagt Cancellie eller, Juridisk
Examen, eller vid C .-ntoren, utan att hafva åtminstone undergått
Cameral-Examen. Befordringsrälten blifver för dem, sorn hädanefter antagas,
gemensam emellan Contoren samt Fullmägtiges och Comrnissariernes
Cancellier; dock under förbehåll, att de sökande hafva behörigen
aflagt de för sysslornes erhållande erforderlige kunskapspröf.
Angående Betjeningens skyldigheter i allmänhet och dess ansvar för
tjenstefel samt besvärs anförande öfver Fullmägtiges åtgärder.
§. 109.
Samtlige Embets- och Tjenstemän böra med flit, trohet och nit förrätta
sina sysslor; och skola de Tjenstemän, hvilka äro ställde under
Commissariernes närmaste inseende, åliyda och hörsamma hvad, såsom
till tjensten hörande, dem af Commissarierne anbefalles.
§. 110.
Commissarierne böra hålla noga uppsigt derå, att en hvar sjelf, och
icke genom andra, förrättar den tjenst, hvartill han blifvit antagen;
ankommande det på Commissariernas ansvar, om något underslef härvid
eger rum.
§• ni*
Skulle någon Embets- eller Tjensteman, som står under Fullmägtiges
omedelbara inseende, beträdas med vårdslöshet eller försummelse i
tjensten, bör han hos FulImägtige förekallas och, inför Protocollet, undfå
lämplig föreställning. Låter han sig icke häraf rätta, må han, efter omständigheterna,
suspenderas på lä.ngre eller kortare tid, med mistning af
hela eller halfva lönen; men om han, efter ddssa undfångna varningsgrader,
icke skulle förbättras, så må han af Fullmägtige skiljas från tjenst
och lön.
På enahanda sätt förhålles med den under Commissariernes närmaste
inseende ställde Betjening, endast med dea skillnad, att dea
felaklige, innan han hos Fullmägtige af Commissarierne anmäles, först
Bil. till Siats-Utskottets Mcitforial N.-o 4"/o.
inför Commissariernes Protocoll erhåller föreställning och på delta sätt
and får första varningsgraden.
§. 112.
Den, som anmäles för tjenstefel, må alltid, om han det åslundar,
skriftligen förklara sig till Protocollet; oell då någon antingen suspenderas
eller skiljes från tjenslen, utfärdas ordentlig Resolution derå, med
påtecknad hänvisning till besvärs anförande.
§. 113.
-Vill någon anföra besvär hos Rikets Ständer eller deras Revisorer,
åligger det honom, att, inom tretio dagar efter det lian af Fullmägtiges
resolution erhållit del, sådant hos Fullmäktige skriftligen tillkännagifva.
*— Sker det ej; har han förlorat rättigheten att klaga.
§• n4*
Besvär öfver Fullmägtiges åtgärder böra, så framt de till pröfning
skola upptagas, vara inlemnade till Fullmäktige senast en månad före
Revisionens böljan eller Rikets Ständers sammankomst; men skulle anledning
till klagan efter denna tid förefalla, må det vara klaganden öppet
att, senast inom fjorton dagar efter det Fullmägtiges beslut blifvit
honom kungjordt, omedelbarligen hos Rikets Ständers Revisorer eller deras
Siats-Utskott sina besvär ingifva.
§• ii 5.
När, på sätt i §. ni omförmäles, någon Embets- eller Tjensteman
antingen suspenderas eller skiljes från tjensten, och han, inom föreskrifven
tid, tillkännagifva, alt han är sinnad anföra besvär hos Rikets Ständer
eller deras Revisorer, förordne Fullmäktige någon, sora med innehafvande
lön förrättar den lediga tjensten, intilldes besvären äro pröf-vade
och afgjorda; och njute den, som förordnas, fyllnaden i den lön,
som beslås vid den syssla, hvilken af honom emedlertid bestrides.
§. 116.
Vid inträffande vacancer, eller då någon Embets- eller Tjensteman
af sjukdom eller annat laga förfall är hindrad att sin tjenst förrätta, skall
den, sorn i hans ställe tillförordnas, utan serskild aflöning, bestrida en
«ådan tjenst; dock komma de Extra-ordinarier, hvilka i lägsta graden,
minst
Bil. till Ståls-Utskottets Memorial JY.-o 4lQ
-
mindst under en månads tid, till ordinarie tjenstgöring blifva använde,
att njuta full aflöning för liela den tid, de en sådan ordinarie tjenstgöring
bestridt.
§. 117.
Beviljas åter någon Embets- eller Tjensteman ledighet, för att besörja
enskilda angelägenheter, aflöne han då sjelf den extra-ordinarie,
som i lägsta graden förordnas att göra tjenst..
Tionde Afdelningen..
Angående tiden, inom hvilken Riksgälds-Contorets Hufvud-Idok skall 'vara
afslutadj samt om tryckning af utdrag ur Contorets Räkenskaper och ,
Berättelsers af gifvande till Rikets Ständer och deras Revisorer.
nff.
Uti Riksgälds-Conloret afslulas för hvarje år en ordentlig Hufvudbok
öfver Contorets skulder och tillgångar, samt utgifter och inkomster
af hvad namn och beskaffenhet de vara må; hvilket Bokslut så tidigt
det nästpåföljande året bör vara förfaltadt, att Hufvudboken kan vara
gradskad af Revisiöns-Contorel senast inom den 1 October samma år.
§■ 119'
Då Hufvudboken i rätt tid varder afslutad, komma de, sorn vid densamma
lagt hand, att undfå det arfvode, sorn Staten, utsätter,, och hvars
fördelning af Commissarierne föreslås.,
§. 120.
Hvarje år, efter upprättad t Bokslut, låta Fullmägtige författa och genom
trycket utgifva utdrag af Riksgälds-Contorets Räkenskaper..
§• »ar.
Till hvarje Revision låta Fullmägtige författa och aflemna omständlig
Berättelse om Riksgälds-Coutorets tillstånd samt förvaltning under den tid
Revisionen skall omfatta; äfvensom fullständig Berättelse skall vid hvarje
Riksdag till Rikets Ständer afgifvas. — Sådane Berättelser skola derjemte
serskildt aflemnas från Commissarierne samt Ombudsmannen.
Bih. till R. St, Trot. i834 och 1835. 4 Sami. 1 Afd 4 B videt.
ti: de Häftet.
6
Sfl
Bil- till Ståts-Utskottets Memorial N.o 47°-
§. 122.
Alla intill denna dag genom äldre Rikets Ständers Reglementen och
Instructioner gifne föreskrifter, hvilka uti detta Reglemente icke finnas
upptagne eller åberopade, komma att till all kraft och verkan upphöra,
Några emot delta Reglemente stridande äldre Stadganden få icke åberopas
eller tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den
(Efterföljande Häfte, 12*, innefattar Bilagor till förestående Memorial
N:o 470)
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i835.
Bil. till Stats-Utskottels Meni. N.-o 4l°- *
Lit. A.
Ordinarie Aflönings-Stat för Rikets Ständers Riksgälds-Contoir.
Banco.
13 Rikets Ständers Fullmägtige, njuta hvardera
årligen, såsom honorarium, 666| R:dr ......
8,000
Fullmägtiges Expedition.
i Secreterare R:dr 1,500 —• —
i Registrator och Archivarie 900 —• — ^
Ombudsinans-Contoret.
i Ombudsman
450 — —■
Commiss ari atet.
3 Commissarier, hvardera 1,500 R:dr . . . 4,500 — —•
Commissariatets Expedition.
i Referendarie  900
Boksluts-Contoret.
t Kamererare 1,125 — —
i Bokhållare  675
i Kammarskrifvare  375  '9 175
Cassa-Contoret för Inkomst och Utgift.
i Casseur ........ 1,125 — —
i Contors-Skrifvare  375  f
Transport 12,300 — —
8,0001 —
Bil. till R. St. Prof. 1834 och i83S. 4 Sami. 1 Afd. 4 Bundet.
Häftet 12*. I
2
Bil. till Stats-Utskottets Mein. JV.-o /fjo.
Transport 12,300 — —*
Revisioiis-Contoret.
i Kamererare  900
8,000
i Contors-Skrifvare, som placeras till tjenstgö-  ring , der hans biträde erfordras .... 300
Vakt-Betjente.
1 Vaktmästare  300 —
4 Kammardrängar a 225 R:dr . 900 — —
2 Husdrängar a 150 R:dr . . . 300  ^
15,000
Hvilka 2:ne Husdrängar skola emellan Riksdagarne besörja
förefallande arbeten, så väl vid Riksgälds-Contorets förra hus,
hvilket nu af Rikets Ständer begagnas, sorn vid Contorets nu
egande, så kallade Hessensteinska Egendomen.
Summa af denna Stat Banco R:dr
23,000
—
—
Bil. till Stats-Utsholtets Meni. N.-o 4-1 °- 3
Lit. B.
Inte rim s-Aflönings-Stat vid Rikets Ständers RiksgäldsContor,
å hvilken äro uppförde sådane Tjenstebefatlningar,
som äro ställde på indragning.
Banco.
Frän förra Ordinarie Staten hitföras:
i Revisor R:dr 600 —
i Contors-Skrifvare
” 300
Canzlisten vid Fullmägtiges Expedition . ” 375 •— —•
1,275
Anmärkning.
Derest Canzlist-tjensten blifver ledig förr än Registrators- och
Archivarie-tjensten, får af Fullmägtige bestämmas ett lämpligt
arfvode för renskrifningens besörjande; men hvilket arfvode
kommer att indragas och upphöra, när nuvarande Regi-  stratorn och Archivarien afgått; hvarefter renskrifnings-be-  styret skall åligga den, som till Registrators och Archivarie-  tjensten blifver utnämnd och förordnad.
Credit-Sedel-Verkets nuvarande Stat.
1 Kamererare
. R:dr 900 —- —
2 Vexlings-Casseurer å 900 R:dr . . . 1,800 —- —■
2 Bokhållare a 525 R:dr  1,050 —> —
2 Contoirs-Skrifvare ä 300 R:dr . ■; . 600 — —•
2 Cassa-Skrifvare å 300 R:dr .... 600 —* —-  4 Kammardrängar å 225 R:dr .... 900
5,850
Anmärkning.
TJtaf de på Credit-Sedel-Verkets nu varande Stat uppförde
Tjenstebefattningar, skola följande ovillkorligen senast inom
i835 års utgång indragas, nemligen:
T ransport
7,125
-
4
v ' *
Bil. till Slals-Utskotlets Riem. N.-o 47°.
i Vexlings-Casseur
R:dr
1 Bokhållare
a Contors-Skrifvare å 300 R:dr
1 Cassa-Skrifvare
4 Karrimardrängar å 225 R:dr
Transport
900
525 — —
600
300
900
R:dr 3,225
Kommandes för öfrigt, i afseende på de återstående befattningarne
vid Credit-Sedel-Verket samt Expectance-lönerne,
att tjena till efterrättelse hvad i dessa hänseenden linnes stadgadt
uti 1810 års Reglemente för Riksgälds-Contoret, samt
Rikets Ständers vid nuvarande Riksdag gifne serskilda Resolution
på fyra äldre Tjenstcmäns vid Credit-Sedel-Verket ansökning
att varda bibehållne vid nu innehafvande Löner m. m.
Den vid sistlidne Riksdag beviljade Provisionela tillökning
af tjugu procent å lönerne vid Riksgälds-Contoret kommer
att intill nästa Riksdag fortfarande utgå, dock under förbehåll,
att denna lönforhöjning af 20 procent endast i egenskap af
serskilda arfvoden får uppbäras af tjenstgörande, och således
icke af Expectanter eller af dem, hvilka, med bibehållande
af löner, på Pensions-Stat varda förflyttade.
7,125
Summa af denna Stat Banco R:dr 7,125
Bil. till Stals-Utksottets Mern. JV.-o 470. 5
Lit. C.
Pensions-Staten vid Rikets Ständers Riksgälds-Contor.
Framlidne Hof-Jägmästaren, Friherre Gripenst jernäs efter
32
—
lemnade Dotter Mariana C. Gripenstjerna
f. d. Contors-Skrifvaren F. Sandahl ....
Aflidne Notarien vid Riksgälds-Contoret Fr. Bergmans
omyndige Barn
Aflidne Kamereraren vid Riksgälds-Contoret,
Lundvalls omyndige Barn
Förre Kammardrängen J. Björkman ....
Enligt Rikets Ständers heslut, vid innevarande
Riksdag, komma afl. t. f. Commissarien vid
Riksgälds-Contorets Credit-Sedelverk, ÖfverKrigs-Commissarien
Fr. Lindstedts efterlemnade
trenne oförsörjda Döttrar, Thilda Carolinaj
Ebba Maria och Siri Auroraj att tills
vidare uppbära, så länge de lefva ogifta och
befinna sig i torftiga omständigheter, hvardera
ett årligt understöd af 5o R:dr B:co . . .
166:
100:
150:
Banco.
150:
225:
150:
Från f. d. General Assistance-Contoret öfverflyttade Pensioner,
nemligen till
Förre Commissarien C. Palm 815: af\ —
— Kamereraren C. Hörner  699: — —
— Casseuren J. Tingberg . . .' . . . 380: 32 —
Enkan -Wastenius åtnjuter, enligt Fullmägtiges
beslut den 24 November 1808, en årlig Pension
af 150: — —
941
2,045
8
Summa Banco R:dr,| 2,986(4°(-  Härunder inbegripne 179 Tunnor Spanmål å 6 R:dr Banco Tunnan.
Bil. till R. St. Brot. 1834 och i83S. 4 Sami. 1 Afd. 4 Bandet.
Häftet 1 sfi 2
6
Bil. till Stats-Utskoitets Meni. N.-o jfjo.
Litt. D.
Expectance-Staten vid Rikets Ständers Riksgälds-Contor;,
Förre Kamereraren vid Riksgälds-Contorets f. d. Discont
Verk, J. P. Kuhlman  320: —
— Factoren vid Riksgälds-Contorets f. d. Tryckeri
Samuel Rumstedt  200: — -
Anmärkning :
Enligt Rikets Ständers, vid denna Riksdag, fattade beslut,
skall Factoren Rumstedt vara pligtig att, om någon lämplig
befattning vid Riksgälds-Contoret skulle åt honom varda
uppdragen, densamma bestrida.
Expectance-löner till Tjenstemän och Vaktbetjente vid
f. d. General-Assistance-Contoret.
häribland icke upptagne Expectance-löner lill en Kammarskrifvare
och en Kammardräng, hvilka, såsom tills vidare
förordnade till tjenstgöring vid Riksgälds-Contoret, uppbä
ra de för tjeusterne på Riksgälds-Contorets Interims-aflönings-stat
uppförde löner.
J. E. Berg, Commissarie lön
J. M. Anagrius, Utlånings-Casseurs dito
A. Nicodemi , Uppbörds-Kamererare dito
C. E. Göthström., Boksluls-Kamererare dito
J. M. Bexell, Revisors dito .
J. F. Gråberg, dito dito
Z. Engstedt, Kammarskrifvare dito
C. Lundblad, Värderingsmans dito
N. Rödin, Vaktmästare dito .
A. Danström dito dito . .
815: 24 -  761: 16 —
699:
699:
466:
466:
371:
297:
237:
237:
13
Banco.
520
A
Transport 5,049: 4
520 |—|-
/
Bil. lill Stats-Utskottets Mern. N.-o 47°'
7
L. P. Krabbe Vaktmästare lön
P. JV. Wessling dito dito
J. E. Norström dito dito
E. Lindström Kammardrängs dito
GL A. Fleischer dito dito
Plomberg dito dito
Z. Ihrmark Husdrängs dito
Transport 5,049
. 237
. 237
. 237
. 171
. 171
. 171
. 147
4
Summa Banco R:dr
520
6,420
6,940
Härunder inbegripne 6o4 Tunnor Spanmål å 6 R:dr Banco Tunnan.
Ofvannämnde Expectance-löner minskas i samma förbållande, som
någon vinner befordran till lön vid Riksgälds-Contoret eller vid andre Verk
och Inrättningar; så att den, sorn t. ex. innebar Expectance-lön af 4oo R:dr
men får 3oo R:dr lön vid annat Verk, kommer att uppbära endast ioo
:R:dr på Expectance-Stat; likasom Expectance-lönen hel och hållen indrages,
,när någon befordras till lön, hvilken antingen är lika stor med Expectancedönen
eller ock öfverstiger densamma.
8 Bil. till Stals-Utskottets Mern. N.-o 4l0-
Litt. E.
Dessutom uppföras på Stat såsom tillförene:
Missräknings-penningar till 2:ne Vexlings-Casseurer (så länge de äro tjenstgörande)
vid Credit-Sedelverket, å 200 R:dr hvardera . . . 400:
—
Arfvode till vederbörande, sedan Riksgälds-Conlorets Hufvudbok
inom föreskrifven tid blifvit afslulad  200:
Arfvode till Betjeningen vid Kongl. Post-Conloret 100:
Dito dito i Vexel- och Låne-Banken .... 100:
Summa Banco R:dr~ 800: — —
Rikets Ständer hafva vid sistlidne Riksdag beviljat samtlige tjenstgörande
ordinarie Vaktbetjenle vid Jliksgälds-Contoret Skopenningar, till ett
belopp af Trettio (3o) R:dr Banco för hvardera årligen, att fortfarande utgå
intill Rikets Ständers nästa sammankomst, eller så länge Vaktbetjeningen i
Banken får tillgodonjuta en sådan förmon.
Recapitulation.
Ordinarie Aflönings-Staten upptager B:co R:dr 23,000:
Interims dito ' dito 7,125: —
Pensions-Staten vid Riksgälds-Contoret R:dr 941: 3a —
Dito dito för General Assistance-Contoret— 2,045: 8 —
2,986: 40 -
Expectance dito vid Riksgälds-Contoret . . . 520: — —
Dito dito vid f. d. General Assistance-Contoret 6,420: 4 —
1 6,940: 4 —
Å serskild Stat uppförde:
Missräknings-penningar till 2:ne Vexlings-Casseurer, arfvoden
lill vederbörande i Banken ocb Postverket samt för afslutningen
af Riksgälds-Contorets Hufvudbok  800: —
Summa Banco R:dr 40,851: 44 —
Bil. till Stats-Litskottets Mern. JV.o ^.jo. g
Innehåll af Förslaget till förnyadt Reglemente för Riksgälds-Contoret.
Ingressen. §.§. 1, 2, 3. Riksgälds-Contorets beskaffenhet och föremål.
l:a Afdeln. §.§. 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Riksgälds-Contorets skulder.
§. 10. angående Credit-Sedlarne eller så kallade Riksgälds-Sedlar.
§. 11. „ Grunderne för granskningen och approbationen
af förslitne Riksgälds-Sedlar.
§. 12. „ Praescriptions-tiden för desse Sedlars inlösen.
§. 13. „ Dito Dito för Contorets skulder i
allmänhet.
2:a Afdeln. På Riksgälds-Contoret anvisade Anslags-Summor.
§. 14. Ordinarie Stats-brist-summan, samt angående .tiden
ifrån hvilken förskott härå hvarje år får meddelas.
§, 15. Extra Stats-Anslag till Försvars-Verket samt till lätta
de
Vatten-communicationer och andra allmänna arbeten.
§. 16. Årligt Ränle-Anslag till H. M. Konungen.
§. 17. För Rotejemkningen vid Westerbottens Regemente.
§. 18. Dito Dito i Jemtland.
§. 19. Reserverade pensioner på 7:de Hufvud-Titeln åt Mili
taire
Enkor och Barn.
§. 20. Återstoden af anslaget till vattenledningen till Carlskrona.
§. 21. Arfvode åt den person, som, i stället .för Justitias-Om
budsmannen
Landin j adjungeras till Ledamot i
Svea Hof-Rätt.
3:dje Afdeln. På Riksgälds-Contoret anvisade Creditiv.
§. 22. Det så kallade Stora Credilivet.
§. 23. Dito Mindre Dito
§. 24. Fyllnads-Crediliv för Spanmåls-undsäUningar.
§. 25. Creditivet för Ull-Discont-Fondens förstärkande.
§. 26. Dito till kostnader, föranledde af farsoten Cholera.
§. 27. Dito för Arme'ens Accords-Amorterings-Fond.
§. 28. Ersättning för hvad Riks-Markegångs-priset för den
under lönerne inberäknade spanmål något år öfver^tiger
sex Riksdaler Tunnan. ;
§< 29. Dito för hvad som kan komma alt brista i anslaget
till Kongl. Hof-Slallets utfodring.
to Bil. till Stats-Utskottels Mern. N.-o ^70.
3:dje Afdeln. §. 30. Ersättning för uppkommande brister å beräknade anslaget
tili fouragering för Yärfvade Cavalleriets och
Artilleriets Hästar.
§. 31. Dito för livad som kan brista uti anslaget för Durchm
a rche-kost nader.
§. 32. Dito för uppkommande Extra Stats-brister.
§. 33. Dito serskildt af i835 års Extra Stals-brist.
§. 34. Äldre Krono-fordringars liqviderande.
4:de Afdeln. Riksgälds-Contoret anvisade Inkomster och Tillgångar samt
Lånet till Staden Wenersborg.
§. 35. Alla restantier å Contorets Fonder.
§. 36. Allmänna Bevillningen för år 1834*
§. 37. Den Allmänna Bevillning, som vid denna Riksdag
blifvit fastställd.
§. 38. Skatte-köpeskillingar för kronohemman.
:§. 39. Dito för recognitipns- samt Kronans öfrige disponible
skogar.
.§. 40. Observations-medel.
§. 41. Auctions-medel för Kronan tillhörige 'hus.
§. 42. Tidnings Slämpel-afgift.
§. 43. Öfverskott på Bankens grund-fond.
§. 44. Dito på Stats-Verkets ordinarie och extra ordinarie inkomster
samt besparingar.
§. 45. Återstoden på Tackjerns-Bergslagens Lån.
§. 46. Gapital-afbetalningar och räntor å utlånte medel.
§. 47. Serskilde betalnings-vilkor beviljade för lånet lill Upsala
Academic.
§. 48. Dito Dito för lånet till Staden Borås.
§. 49. Serskilde beslutade dispositioner af lånen till Städer
ne
Malmö och Ystad för uppförande af Stall- och
Magasins-byggnader.
§. 50. Beviljad t lån till Staden Wenersborg.
§. 51. Riksgälds-Contorets Creditiv på Banken.
§. 52. Upplåning för Contorets behof.
5:e Afdeln» Serskilda Riksgälds-Contoret gifna uppdrag.
§. 53. med Hjelmare Slussverks Reparalions-fond.
§• 54. Lappmarks Ecclesiaslik-fond.
Bil. tilt Stats-TJtskottcts Mern. N.o 4l0i
il
5:e Afdeln. §. 55. med Upplåning för Fyr- och Båk-inrältningarnes upp
hjelpande.
§. 56. „ Tillsynen öfver Riksgälds-Contorets förra hus, som
af R. St. begagnas.
§. 57. „ Riksgälds-Contorets garantie för lån, hvilka kom
ma
alt upptagas af Hypolheks-Föreningar.
§. 58. „ Uppsigten öfver GöthaCanal.
6:e Afdeln. §.§. 59—64 angående Uppbörden af Allmänna JBevillningen m.
m. samt de Redogörelser härföre, hvilka
till Riksgälds-Contoret skola afgifvas.
65—70. „ Utredningen af f. d. Filial-Disconterne.
71. Fullmägtige väljas enligt 67 §. Riksdags-Ordningen.
72. Ed,, som af Fullmägtige skall alläggaSi
78. Fullmägtige njuta lika skydd med Riksdagsmän.
74. — kunna icke ställas till ansvar för förvaltningen,
utan af Rikets-Ständer eller deras Revisorer.
75. Befallningar, angående dispositioner af Riksgälds-Contorets
medel, gifne af någon annan än R. St., få icke
af Fullmägtige åtlydas.
76. Förbud för Fullmägtige, att genom underdånige utlåtanden
bereda bifall lill sådant, som strider emot Reglementet.
77. Accord om Riksgälds-Contorets fordringar få ej, utan
R. St. serskilda föreskrift,, beviljas.
78. När Fullmägtig kommer i den författning att ej kunna
vara Riksdagsman, väljes annan Fullmägtig i hans
ställe.
79—93. Hvad som vid Fullmägtiges sammankomster bör
iakttagas.
94—97. angående Betjeningen vid Riksgälds-Contoret.
98. „ indragningen af Credit Sedel-verket.
99. „ obestämde utgifter till expenser och hus
reparationer.
§. 100. „ betalningen för Credit-Sedlars granskning
och annullering.
101. „ gratificationer för andre extra arbeten m. m.
102. „ Nådegåfvor till medellösa Sterbhus efter
Tjenstemän oeh Vaktbetjent^.
7:e Afdeln. §.§.
8:e Afdeln. §.
§*
f
§■
§•
§•
§•
§•§•
9:e Afdeln. §.§.
§•
§•
§•
§•
12
Bil. till Stats-Utskottcls Meni. N;o 470t
9:e Afdeln. §. 103. angående Tjenstemännens och Vakt-Betjentes Pen
sipns-rött.
föreskrifter om hvad vid sysslors tillsättande
bör iakttagas.
Betjeningens skyldigheter i allmänhet och
dess ansvar för tjenstefel samt besvärs
anförande öfver Fullmägtiges åtgärder,
liden inom hvilken Riksgälds-Contorets
Hufvudbok skall vara afslutad samt
om tryckning af Utdrag ur Contorets
Räkenskaper, och Berättelsers afgifvande
till Rikets Ständer och deras Revisorer.
äldre föreskrifter, hvilka uti detta Reglemente
icke öro åberopade, få ej
tillämpas.
STOCKHOLM, 1835.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare,
§§. 104—108.
§.§. 109—117.
10:e Afdeln. §.§. 118—121.
§. 122.
Stats-TJtskoUels Memorial N.-o 47 *• *
N:o 471*
Ankom till Exp -Iftsk. den 9 Maji.
Memorial, med hemställan om en gratijication till Cancellisten
C. O. Vougt.
Sedan Rikets åren 1828—-i83o församlade Ständer, genom lemnadt
Lifa 11 lill dåvarande Expeditions-Utskottets Memorial N:o 44°> Utskottet
öfverlemna?, att bland dess Tjenstemannapersonal utse någon, åt hvilken,
emellan nämnde och påföljande Riksdagen, kunde uppdragas ej mindre
verkställigheten af de åtgärder, som uti Utskottets Memorial N:o 422 blifvit
föreslagne, till förekommande af vissa handlingars omtryckning för cornpletterande
af Bihanget till Riks-Slåndens Protocoll vid nästa Riksmöte,
än ock omsorgen det för att, vid nästinfallande Riksdag, de till utdelning
bland Riks-Stånden beslämda tryckta handlingar må varda Riks-Ståriden
behörigen tillställde, hade bemälde Utskott beslutit, att åt desä Notarie,
Cancellisten i Krigs-Expeditionen af Kongl. Maj;ts Cancellie G. O. Vougt,
som under loppet af Riksdagen, till Utskottets tillfredsställelse, enahanda
uppdrag fullgjort, berörde befattning öfverlemna. Och ålades Vougt, som
förklarat sig villig att befattningen öfvertaga, att, vid verkställigheten deraf,
ställa sig till efterrättelse ej mindre Kongl. Maj:ts Beslut, i anledning af
Rikets Ständers den i5 Mars i83o aflåtne und. skrifvelse, om hvad vid
tryckningen af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll med dertill hörande
handlingar ansetts framdeles böra, till beredande af besparing, iakttagas,
än jemväl de anvisningar och föreskrifter, hvilka, i afseende härå, innefattades
i Expeditions-Utskottets, vid ofvannämnde Riksdag afgifne och af
Rikets Ständer gillade, Memorial N:ris 422 och 44°» hvarjemte uti det
Cancellisten Vougt meddelade Protocolls-Uldrag förklarades, i enlighet
med hvad Expeditions-Utskottets Memorial N:o 483 äfven innehöll, ”att
”af kommande Ständers pröfning skulle bero, huruvida och till hvad belopp
någon vedergällning må, med fästadt afseende å den ordning och
”omtanka, hvarmed uppdraget blifvit verkställdt, samt i mon af de besparingar,
som derigenom kunnat till vägabringas, Cancellisten Vougt tilldelas.”
Då således frågan härom vid innevarande Riksdag bör afgöras, har
Utskottet skolat meddela Rikets Ständer de upplysningar Utskottet, af inför
detsamma företedde handlingar, inhemtat, nemligen:
Bih. till R. St. Prot. i834 och i835. 4 Sami. 1 Afcl. 4 Band.
i3:de Häftet.
2
Stats-Utskoittts Memorial N.o 4lTt
att 2tdra Samlingen i:sta Afdelningen af Bihanget till Riks-Slåndens
Protocoll, innehållande Rikets Ständers Revisorers Berättelser, jemte vederhörandes
deröfver afgifne underd. utlåtanden, genast vid Riksdagens början
blifvit, enligt företedde quiltencer, till Riks-Ståndens Ledamöter utdelad,
samt sedermera, i aton som tryckningen hunnit fortgå, äfven 2:dra Samlingens
2:dra Afdelning, innehållande Landshöfdingarnes 5*års Berättelser;
att Cancellisten Vougt, jemlikt Protocolls-Utdrag af den 8 Januarii innevarande
år, utaf Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoret dels frikallats
från all vidare redovisnings- och ansvarsskyldighet för det tryckpapper,
som, efter tryckningen af omnämnde delar afBihanget, blifvit öfrigt, dels
ock erhållit decharge för den honom uppdrsgne befattning ined utdelningen
af de till Bihanget hörande, men före Riksdagen tryckte handlingar; och
att, vid anställd jemförelse emellan kostnaden för de af Revisions-Berättelserna
m. m. för Bihangets compleltering afdragne 1200 Exemplar R:dr
3,810 och hvad samma arklal, efter de vid denna Riksdag betingade
trycknings-pris, skulle kostat, en besparing visar sig af omkring 4,5oo R:dr.
Ehuru denna besparing varit en följd af Rikets senast församlade
Ständers meddelade föreskrift, alt upplagan af de handlingar, sorn i Bihanget
böra ingå, men tryckas emellan Riksdagarne, borde genast göras så
stor, alt Bihanget dermed kunde completteras, istället för att, på sätt förut
skett, å nyo omtryckas, så lärer dock icke kunna nekas, att tillsynen öfver
verkställigheten häraf, äfvensom bestyret med emottagningen, och redovisningen
af så väl tryckpapperet som exemplaren, samt desse senares
utdelning under Riksdagen, varit förenadt med besvär, omtanka och ansvar.
— Då nu Cancellisten Vougt, enligt omnämnde Protocolls-Utdrag,
visat behörig redo för så väl tryckpapperet som exemplaren, samt utdelningen
skett både i rättan tid och med ordning, samt Cancellisten Vougt
således, i Utskottets tanka, nöjaktigt motsvarat det honom lemnade förtroende,
anser Utskottet äfven billigt, det han derföre erhåller någon vedergällning.
Och som hela 2.‘dra Samlingen utgör tillsammans 302 ark,
får Utskottet, med hemtad anledning af hvad som bestås för utskrifning
och correeturläsning af den del utaf Riks-Ståndens Protocoll, som under
Riksdagen ej medhinnes, eller 1 R;dr per ark, härigenom tillstyrka:
att en gratification, till en jernnad summa af \oo R:dr, må Cancellislen
Vougt tilldelas, alt af Riksdagskostnads-medlen utgå.
Stockholm den 8 Maji 1835.
STOCKHOLM, Ecksteinsua Tryckeriet, 1835.
Stats-Utskottels Utlåtande N.o fyr.
x
N:o 473-
Antom till Exp.-Utst. den >4 Maji.
Utlåtande, i anledning af Fullmägtiges i Riksgälds-Cantoret
Skrifvelse, med hemställan, att hvad som vid innevarande
Riksdag blifvit stadgadt, i afseende pä Bankens Tjenstemän,
hvilka, när de befordras, innehafva tjenst er utom
Banco-Verket, måtte få gälla och tillämpas för RiksgäldsContorets
Tjenstemän,
(RgS A fel.)
Uti Skrifvelse af den 29 sisi!. April, hafva Fullmägiige i RiksgäldsContoret
andragit, hurusom, under den 14 Junii 1810, af nämnde C011-  tors dåvarande Styrelse blifvit vidtaget det allmänna beslut, alt Embetsoch
Tjenstemän, hvilka på detta Contors samt General-Assistance-Contorets
Stat innehafva 5oo R:dr (efter nu gällande Stat 900 R:dr) samt derutöfver,
icke finge tillika innehafva ordinarie tjenster vid andre Verk
eller någon sådan tjenstebefattning, som möjligen kunde hindra dem från
ett noggrant fullgörande af de dem vid Riksgälds-Contoret samt GeneralAssistance-Contoret
åliggande skyldigheter. Detta beslut, sorn af StatsUtskottet
vid den derefter inträffade Riksdagen i Örebro, genom aflåtet
Protocolls-Utdrag af den 18 September 1810, serskildt gillades och godkändes,
har allt hittills, vid befordrings-tillfällen, blifvit strängt tillämpadt.
24 §• 3 Afd. af i83o års Banco-Reglemenle innehåller, att till Kamererare
får ej någon befordras, utan med förbehåll, alt lemna annorstädes
innehafvaude tjenstebefattning, sedan han kommit i fullt åtnjutande
af Kamererarelön.
Nyssnämnde stadgande har, efter hvad Fullmägtige hafva sig bekant,
uppå Banco-Utskoltets derom gjorda hemställan, blifvit i så målto
ändradt och modifieradt, att uti det nya Banco-Regleme ntet kommer att
intagas ett stadgande af innehåll: "Till Commissarie i Banken må ej nå"gon
befordras, utan med förbehåll, att, sedan lian kommit i åtnjutande
"af full Commissarie-lön, och sålunda intjent begrafningshjelpen, lemna
"annorstädes innehafvande tjenst; och anses för öfrigt vid alla befordrin’’gar
till beställningar inom andra tjenstegrader det vilkor fästadt, att
*’den, som innehafver syssla vid annat Verk, skall, derest den ena tjen
Bih,
till R. St. Prot. i8t34 och 1835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band.
i4'de Häftat.
Slati-Utskoltcts Utlåtande N.-o 4? 2*
”stebefaltningen finnes för den andra hinderlig, vara förbunden att ifrån
”endera afgå, enär Badco-Slyrelsen sådant äskar; skolandes erinran här"om
göras uti de till tjenslerne utfärdande anslag.”
Och då det vill synas både rättvist och billigt, att Tjenstcmännen
i Riksgälds-Contoret få tillgodonjuta enahanda förmoner som deras vederlikar
i Banken, att nemligen, genom bestridandet af sysslor vid andre
Verk, bereda sig en bättre utkomst, när sådant kan ske utan åsidosättande
af de dem i Riksgälds-Contoret åliggande tjenstepligter, så hafva
Fullmägtige ansett sig böra hemställa, att, med undanröjande af 1810
års ofvanberörde beslut, den i förevarande ämne, i afseende på Bankens
Tjenstemän, vid innevarande Riksdag, stadgade förändrade föreskrift äfven
måtte få gälla och tillämpas för Riksgälds-Contorets Tjenstemän.
Utskottet har tagit denna Fullmägtiges hemställan i öfvervägande,
mea ej funnit skäl alt densamma understödja, hvadan Utskottet
tillstyrker, att inom Riksgälds-Contoret fortfarande må förblifva
vid hvad hittills varit gällande, i afseende på inne*
hafvandet af sysslor utaf Kamerei are-graden.
Stockholm den 14 Maji i835.
Reservationer:
af Herr von Troil, E.: ”Ett ovilkorligt förhud för Tjenstemän att
innehafva befattningar uti mer än ett Embetsverk medför, efter mitt förmenande,
både olägenheter och fördelar för Emhetsverket; men det
synes numera vara öfverflödigt att ingå uti en noggrann afvägning af båda,
sedan Rikets Ständer, i afseende på Tjenstemännen inom Banco-Verket,
beslutat, att endast Commissarierne äro ovilkorligen förbjudne att
med befattning inom Banken förena annan tjenst utom densamma; consequencen
tyckes ensam vara skäl nog för att låta samma stadgande äfven
blifva gällande för Riksgälds-Contorets Tjenstemän. Jag kan åtminstone
ej inse något skäl, hvarföre Rikets Ständer skulle vägra dem en
förmon, hvilken blifvit tillerkänd deras vederlikar inom det andra af
Rikets Ständers Verk. Att ett sådant förbud påkallas af trägnare embetsgöromål
inom Riksgälds-Contoret än inom Banken, tror jag ingalunda.
—■ Jag tillstyrker derföre, alt Rikets Höglofl. Ständer måtte förklara,
att den bifallne i4:de punkten af Banco-Utskottets Betänkande N;o 96
äfven måtte ega tillämpning i fråga om Riksgälds-Contorets Tjenstemän.”
Uti denna Reservation har Prosten Astrand instämt.
Ståts-Utskottets Utlåtande N.-o 47 3.
N:o 473.
Ankom till Exp.-Utäk. den i4 Maji.
Utlåtande, i anledning af en utaf Riddarhus-Secr eteraren gjorda
till Utskottet remitteradj anmälan, angående vården emellan
Riksdagarne af Utskottens handlingar och inventariipersedlar,
tillika med ett, i anledning deraf, af gifvet yttrande
af Ilerr Grefve Horn, C. F.
(Rgs Afd.)
Ofvanberörde anmälan innehåller: alt då emellan Riksdagarne samtlige
Utskottens, utom Stats- och Banco-Utskottens, handlingar hittills förvarats
uti Riddarhus-Archivet, hafva Rikets Ständer vid hvarje Riksdag
beslutat, att Utskottens Secreterare ej skulle få uppbära sista utbetalningen
af deras Riksdags-arfvoden förr, än de kunde förete bevis från RiddarhusSecreteraren,
alt det Utskotts handlingar, vid hvilket de tjenstgjort, blifvit
till Riddarhus-Archivet aflemnade. Men, enär emedlertid den förändring
sedan sistlidne Riksdag inträffat, att samtlige Utskotten erhållit egna,
åt dem för beständigt anvisade rum, och då dessutom, genom Riksdagshandlingarnes
vidlyftighet i senare tider, ganska snart utrymme inom
Riddarhuset saknas till lämpligt förvar af alla dessa handlingar, har Riddarhus-Secreleraren
hemställt, om icke det skulle finnas lämpligt, att Utskottens
handlingar, ej allenast för denna och kommande Riksdagar, utan
äfven från och med 1809 års Riksdag, förvarades uti Utskottens rum.
Der borde då äfven förvaras åtminstone Ett Exemplar af Bihanget till
Riks-Slåndens Protocoll, hvaraf vid hvarje Riksdag vissa Exemplar för den
föregående tilldelas Utskotten, så att i tidens längd en complett samling
deraf, icke sällan ganska angelägen för Utskotten att tillgå, derstädes kunda
finnas. Hvarjemte de inventarii-persedlar, som under Riksdagens lopp
blifvit för Utskottens behof uppköpte, i Utskotts-rummen torde böra förvaras,
för att vid kommande Riksdagar begagnas; äfvensom det torde blifva
nödvändigt vidtaga någon sådan anstalt, att Utskottens ifrågavarande handlingar
blifva tillgängliga vid de högst sällan inträffande tillfällen, då,
emellan Riksdagarne, personer eller Embetsverk utur dem vilja söka upplysningar.
Efter det Fullmägtige i Riksgälds-Contoret häröfver blifvit hörde, får
Utskottet, med anledning af deras afgifne Utlåtande, tillstyrka:
Stats-Utskottets Utlåtande lf:0 47^-
i:o att det uppdrages St Commissarierne i Riksgälds-Conloret,
att, vid slutet af hvarje Riksdag, enligt af Utskottens Secreterare
upprättade specifika förteckningar, emottaga de nu
ifrägavarande Utskotts-handlingar, så väl vid denna, som vid
kommande Riksdagar; hvilka handlingar inläggas uti de skåp,
som uti hvarje Utskotts rum befinnas, och hvartill nycklarne
af Commissarierne förvaras. Och derest emellan Riksdagarna
några upplysningar ur Utskottens handlingar skulle vilja sökas,
antingen af Embetsverk eller af enskilde personer, Commissarierne
då för tillfället utse någon pålitlig person, alt
undersökningen öfvervara, och hvarefter nycklarne till skåpen
af honom till Commissarierne återställas;
2:0 alt inventarii-persedlarne, som. för Utskottens hehof blifvit
uppköpte, emottagas, efter deröfver af vederbörande Utskotts
Secreterare upprättade specifika förteckningar, af den person,
åt hvilken Fullmägtige uppdragit närmaste tillsynen och vården
ofver Riksgälds-Contorels förra hus och der har boningsrum,
samt hos hvilken person nycklarne till alla rummen
ovilkorligen skola emellan Riksdagarne förvaras;
3:o att Utskottens äldre handlingar, från och med 1809 års Riksdag,
må förflyttas ifrån Riddarhuset, der de nu förvaras,
till Riksgälds-Contorels förra hus; och derest, efter hvad
Fullmägtige förmodat, tillräckligt utrymme för dessa handlingars
emottagande för närvarande skulle saknas, då, på
sätt Fullmägtige föreslagit, ett sådant utrymme må, genom
Fullmägtiges föranstaltande, anskaffas genom ändamålsenlig
inredning och aptering uti det vid berörde hus på nedre
gården befintliga magasin, som förut varit begagnadt till materialbod
; och
4:0 att Commissarierne skola ega att hålla hand deröfver, att
Utskottens Secreterare icke få uppbära sista månadens arfvoden
förr, än de behörigen aflemnat så väl handlingarne som
inventarii-persedlarne.
Stockholm den 14 Maji 1335.
STOCKHOLM, Ecksteihska Tryckeriet, 1835.
Stals-Utskottets Utlåtande N;0 474-
N:o 4?4*
Ankom till Exp.-Utsk. den 19 Maji kl. 1 e. na.
Utlåtande, « anledning af erhållen återremiss af Betänkandet
N:o 472, rörande Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret gjorda
hemställan j att hvad som vid innevarande Riksdag blifvit
stadgadt i afseende på Bankens Tjenstemän > hvilkaj när de
befordrasj innehafva fenster utom Banco-Verket_, måtte
få gälla och tillämpas för Riksgälds-Contorets Tjenstemän.
gälds-Contoret fortfarande må förblifva vid hvad hittills varit gällande i
afseende på innehafvalidet af sysslor utaf Kamereraregraden, har, enligt
Utskottet tillhandakorane Protocolls-Utdrag af den 16 dennes, blifvit gil
-
och Adeln samt Preste-Ståndet; men då de inom desse sistnämnde t vänne
Riks-Stånd gjorde anmärkningar egentligen icke innehålla andra skid, än
sorn uti Fullmägtiges ofvanberörde hemställan blifvit anförde, och hvilka,
vid frågans behandling förra gången, af Utskottet tagits i öfvervägande,
anser Utskottet sig, vid sådant förhållande, böra vidblifva dess, uti det
återremitterade Betänkandet afgifne, af 2:ne Riks-Stånd gillade tillstyrkande.
Ofvanberörde Betänkande, deruti Utskottet tillstyrkt, att inom Riks'
ladt af Borgare-och Bonde-Stånden, och återremitteradt från Ridderskapet
Stockholm den 19 Maji 1835.
Å Högloft. Ridderskapets och Adelös
Ledamöters vägnar
C. J. von Hermansson.
k Högvördiga Preste-Slåndets
Ledamöters vägnar
C hr. Stenhammar.
Å Vällofl, Borgare-Ståadets
Ledamöters vägnar
Carl Johan Ekerman.
Å Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar
Johan Andersson.
fV Karström.
Eili. till R. St. Prof. 1834 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 4 Bernd.
iS.de
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 474-
Reservationer:
af Herr von Troil, E., som åberopat dess vid Betänkandet N:o 472
fogade reservation.
Med Herr von Troil hafva instämt Biskop Thyselius, Doctor Hasselroth,
Prosten Astrand och Herr Norman.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1835.
e g i s t e r
till
Stats-Utskottets Betånkanden
under 1834 och 1835 årens urtima Riksdag.
A.
A Betis N:r
cademie, Upsala: afskrifning af dess skuld till Riksgälds-Con
toret
. . . . . . 117, 226.
„ ,, rörande räntan å samma skuld . . 277, 298.
„ Lunds: anslag dertill . , . 88, 221, 25o, 263.
Academier och Allmänna Inrättningars godtgörelse för mistad rättighet
att i Banken efter al pari invexla silfver . . . 234*
Accord: Armeens, angående det i och för dess reglering anvisade
creditiv ..... 265, 356.
„ rättighet för Indelta Armeens Civil-Stat till ersättning
för utgifne sådane ...... 238, 3o5.
Accordsfondens Obligationer: beläningsrätt derå . . . 57, 242
Accords-reglerings.-anslag: disposition deraf ..... ibid.
Adelsfanan: frälsejordens befrielse från rusttjensts återupprättande
dervid ......... *69.
Adelsfane-boställen: skatteförsäljning af alla indragne . . 32.
Afgiften för synbar förmögenhet ...... 246.
,, personliga skydds-, angående ..... ibid.
Afskrifningar:
„ af en i Salpeter-fondens räkenskaper balancerad summa 12, 244*
,, af Stats-Verkets fordringar hos Hospitalsfonden och Cur
husen
i Södermanland ...... 26.
,, af Båtsmans-Vacance-medel i Skara Stads räkenskaper . 3o.
,, af Enkefru Eneschölds skuld till Krigsmanshus-Cassan i45*
„ af ett Professoren Ågren beviljadt lån . . r 4°d*
Bihang till R. St. Prot, 1834 och 1835- 4;de Sami. 1 :sta Afd. I
Betis N.r
„ af Riksgälds-Contorets hos Gotha Canal-Bolag egande
fordringar . . . . . . . . 19, 6g.
„ af Upsala Academies skuld för Bibliothekshusets fullbordande
. . . . . . . 117 * 226.
„ af Hjelmare Canals Directions skuld . . . 376.
,, af Landströms skuld till Strömsholms Stuteri-Inrättning 6.
Afvittring: kostnader för handtlangning vid Kronohemmans och
Nybyggens . . . . . . .128, 258, $62.
Afvittrings-Landtmätare: förhöjd aflöning för dem . . . 41'
„ Stadgan: tillägg deri, i afseende på synekoslnader vid
Nyhemmans upptagande . 127.
Åhlgren, Kongl. Räntmästare: pension för honom . . . 89.
Åhlströmmer, J., dess arfvingars rätt till Höjentorp . . 149*
Allmänna Undervisningen: extra anslag dertill 2o3, 291, 3i8, 357, 378.
Alun: nedsättning i tionde-afgiften för Lofvers Bruk . . bil. C., 54-
,, dito för tillverkningen i allmänhet .... bil. D., 54*
,, upphörande af tionde-afgiften samt jemkning i tullafgiften 223.
Ämirals-pensioner, angående ....... 89, 222.
Amiralitets-Krigsmans-Cassan: ersättning för Centonal-medel . 84, 218.
Amortissementsfond för lån att användas till jordbrukets upphjälpande 278.
Anmärkningar öfver orätt debitering ..... 66.
Anmärkningsanledningar:
„ emot Föredraganden för Finance-Ärenden 24, 198.
,, ,, Krigs . . 24, i32.
Anmärkningsmedel: ådömde Öfver-Inspectoren Borgbs Sterbhusdelegare i5.
Archivarie, Preste-Ståndets: tillstånd för honom att bo i Riksgälds
Contorets f. d. Hus ..... 4o0<
Arbetsfångar: StrafF-fängelsens inrättande , . . 176.
Arbets- och CorrectioBS-anstalt: inrättande af en sådan i Götheborgs-
och Bohus Län . . .... . xrg.
Arbetshus i Carlskrona: anslag dertill ..... 84.
Armeen, Indelta: anslag till dess vapenöfningar . 81, 199» 2i5.
„ ,, inkallande till tjenstgöring i hufvudstaden 90.
5» dess Civil-Stats rätt till ersättning för utgif
ne
accorder . * . . . 238, 3o5
„ f. d. Finska. understöd for militair—personer af densamma %
3
Betis N:r
Armeens Accord: angående det i och för dess reglering anvisade
creditiv ....... 265, 356.
„ Materiel; tillökning i anslaget . . 8i, 2i5, 25o, a56.
„ „ användande af dertill anvisade anslag för Ge
värs-förrådens
förstärkande . . .
„ Pensions-Cassa: anslag dertill . . . . 87, 242.
Arrende-afgifler:
„ af Klabböle Laxfiske ..... 5.
,, af Kronohemmanet Rinkeby .... 7.
„ af Lotten PsT:o 5i i Upsala Hof-Stall-äng . 8.
„ af Svartsjö Kungsgård . . . . 14» 151 , 254-
„ af Sollefteå Kronoforss, angående . . . 4[4*
Arrestanters i städer underhåll, angående . . . . 236.
Artilleriet; anslag dertill . . . . . 8r , 2i5, 25o, 203.
Artilleri-hästar: minskning i anslaget för skoning och remontering 81.
Åsa Socknemän i Wexiö Län: understöd angående . . 87 r.
Assessorslön i Sundhets-Collegium: disposition af en ledig sådan 42> *34*
Assistance-Contoret: se General-Assistance-Contoret.
Arenuer, Stockholms; extra anslag lill deras befästande 203,291, 3i8, 357,378.
B.
80.
ar 4*
Bagerier, Krono: aflöning för betjeningen dervid
Banken: dess rättighet till liqvid tor 2:ne äldre Kronofordring
Barnarps Prtebende-Pastoral: dess afsöndring från Rectoratet vid
Jönköpings Skola, angående . . • • • • 4 ’ 4JJ
Barnhuset
i Stockholm: angående de vid Police-Ivammaren ådÖmde.
ensaksböters disposition . . • • ”8, *”7*
Barthelemy, S.-t: underrättelse om bandelsstäflningen derstädes^ ^ 402.
Batteri-handLverkares vid Artilleriet uppförande å Stat 81, 210, 200, 260.
Begrafningshjelp: upphörande deraf för högre civila Embeten 08, 108.
Beklädnad, Bevärings-manskapets; anslag dertill • 81, 2i5, 25o, 292.
Bemanning, Flottans: anslag för kostnaderna dertill • 82, 210, 200.
Bennet, J. K., Fi iherre: angående ett commendant-arfvode •u-?'
Benzelstjerna, M., Enka, angående pension ... bud.
Bergs-Collegium: angående dess Aflönings-stat • . • o, 214.
- 4 -
Beus N:r
Bergslager: nedsättning i tionde-afgiften för tackjernstiliverknin
garne
. „ . .
Lil. A. 54, 206.
Bergsprangnings-arbeten: nedsättning i priset å dertill begagnad t
Liut .......... q3, 2 76.
Bergström, Häradsskrifvare: ansökning om pension . . 222.
Besigtningar, Medico legala: anslag derför samt förbättringar i föreskrifterna
rörande dem . . . 80, 214, aöo, 263.
„ för Kronans räkning: ersättning till Städers Borgerskap
derför
i65, 1Z1.
Besparingar å Hufvudtitlarne: alt de ej må anvisas lill bestämda
löneanslag 78, 212, 25o, 203.
„ Nådårs: af pensioner å Indragnings-slaten . 53.
Belalningsvilkor för erhållne spanmåls-understöd . . 297*
Betjening, Utskottets: tillökning deri . . . . 1, 17.
Beviilningen, Allmänna: förändring i tiden, inom hvilken den
deraf anslagne summa skall i RikgäldsContoret
hållas Stats-Conloret tillhanda 38<r).
„ ,, omröstning i afseende på grunderna derföre 246.
„ Stora Sjötulls: omröstning öfver åtskilliga frågor rörande
densamma ..... 4°9-
Beyillnings-Förordningena 3:dje och 4-*de Art.: verkställd omröstning
i dessa frågor . . 428.
» i:sta och 2:dra Dito Dito 467.
BevilIningsmedels leverering till Riksgälds-Conloret . 67, 166.
Beväringsmanskapet: om rättighet att sjelfve anskaffa sig rockar
och byxor 8i,2i5, 25o.
«> beklädnad: anslag dertill . 81, 2i5, 25o, 292.
» „ beredande af tillgång dertill utaf
det sisth Riksdag beviljade extra
anslag .... 302.
n „ rättighet för Kongl. Maj:t att der
till
använda reserv-förråden 3o4, 36g.
» » rörande sedan 1814 dertill beviljade
anslag . . . 368, 3gg.
» vapenöfningar: anslag dertill . . 8r, 2i5, 25o.
Bibliotheket, Kongl.: uppförande å dess stat afYice-Bibliothekarie-tjensten 80.
Bibliolhekshuset i Upsala: afskrifning af skulden för dess uppförande 117, 226.
Betis N:r
B i hanget till Riks-Slåndens Protocoll: disposition af öfverblifvande
exemplar deraf 271.
„ „ ,, angående minskning i kostnaden
för tryckning deraf 463.
Bispmotal 1 Kungsgård: skatleförsäljning deraf . . 29, i85,
Björnängehals: segelfarts öppnande derstädes, angående . 125.
Blinda och Döfstumma: tillökning i anslaget för Institutet 84, 218.
Bohuslänska Skärgårdens invånare: understöd angående 272, 307,
Bonde-Ståndets Secreterares aflöning, angående . . 348, 36f.
Borgh, P. A.: af hans sterbhus sökt eftergift utaf ådömde anmärk
ningsmedcl
........ i5.
Borgholms Garnisons service-medel: afskaffande deraf . 37, 187.
Borås: lindring i vilkoren för begagnande af ett lån . 35, 254-
Boställens försäljning till skatte ..... 225, 285.
Bostäils-innehafvares dispositionsrätt till ekeskog, angående 112.
Bro: öfver sjön Nätaren i Jönköpings Län . . . 23g.
,, „ Hammarsuddar och Edslandet . . . 24°*
„ „ Drottningholms: anslag för deras underhåll . 86, 219,
Brobyggnad: i Carlskoga Härad  96.
,, vid Carlskrona ..... 74’
„ öfver Nissa å ... . . . 76.
Bränvinsbrännings-beskattningen, angående . . . 363.
„ redskapens försegling: omröstning i frågor derom 44^-
Bränneri-magasinet i Upsala: nedsättning i köpesumman derföre 297.
Byggnader och reparationer, allmänna: i Stockholm 2 tillökning i g^
„ ,, „ i Landsorterna J anslaget
B3rggnader äf gråsten å landet: prasmier för sådanes uppförande i3o.
Bakar: uppförande af sådane å åtskilliga ställen . 82.
„ extra anslag dertill .... 2o3, 291, 3i8, 357, 3y8.
Båk- och Lots-Inrättningen: användande af dess intrader 82.
Båtsmans-Vacance-medel: afskrifning deraf i Skara Stads räkenskaper 3o.
C.
Cabinetts-Cassan: angående tvänne dit utbetalde i Convoy-Cassans
räkenskaper afskrifne summor . . . . . , 171,
— 6 —
Betis N:r
Calmare Län: anslag till en ny väg derinom .
Canal-anläggningar: jord förlusters ersättande . 86",
Canal-Bolag, Götha: afskrifning af dess skuld till Riksg. Cont. m. m. 19, 69.
,, disposition af medel, deponerade för Cana
lens
framtida bestånd . , , „ 3,2>
Canal, Strömsholms: anslag dertill ..... 2o3, 291.
,, Säfde i Vermland: medels anskaffande för densamma . 202.
„ Hjelmare: Directionens ansökning rörande reparationsfond
såsom vilkor för afskrifning af dess skuld . . . 376.
Cancellie, Kongl. Maj:ts: löoe-regl ering angående . ,. » . 80, 214.
Cancellie-Styrelsen: tjenstemännens derstädes bibehållande vid deras
löneförmoner ......... 80.
Cancellier, Riks-Ståndens och Utskottens: inskränkning i deras
personal och aflöning . . , . . . . 2, 16, 27.
Cancellier, Riks-Ståndens och Utskottens: slutligt bestämmande af
aflöningen . ,,
, . 282, Boo.
Capell-Predikanter, inom Strengnäs Stift: förbättring i deras lönevilkor 88, 221.
„ „ Götheborgs Dito Dito ibid.
Caracters-fullmagter: bevillning derå ...... 246.
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori: afskrifning afen i Salpeter-fondens
räkenskaper balancerad summa, utgifven såsom lån till
Factoriet . . . . . . . . .12, 244, 292> 280.
Carlsborgs fästning: extra anslag dertill . . . 2o3, 291, 318.
Carlskrona befästning: Dito Dito . . 2o3, 291, 318, 307, 378.
,, ytterligare anslag för en vattuledning .... 197.
„ anslag lill en brobyggnad derstädes . . . 74.
„ arbetshus: anslag dertill 84.
Carlskoga Församling: skatteköp af ett Hemman till Klockare-boställe 64.
„ Härad: anslag till brobyggnad ..... 96.
Carlstens iståndsättande; extra anslag dertill 2o3, 291, 3i8, 35'j, 378, 394.
Carolinska Medico-Ghirurgiska Institutet: för hö jd t anslag dertill 80, 214.
Cassa-Creditiv: att i Banken tillhandahållas Riksgälds-Contore.t 44^-
Cavalleri-hästars skoning och remontering: minskning i anslaget dertill 81.
Cenlonal-afgiflen; dess öfverflyttande till och uttagande i sammanhang
med bevillningar . 78, 212.
„ ersättning derför till Wadstena Krigsmanshus
och
Amiralitets Krigsmans-Cassorne . . 84.
7
Bet:s Ji:r.
87.
295.
80.
ibid.
108.
266, 294.
Chalmerska Technologiska Skolan: anslag dertill
CharUe-Sigillatae-medlen: förhöjd beräkning deraf
„ ,, afgift: Sportlarnes i Kongl, Maj:ts Cancellie upp
hörande och förvandling dertill .
,, „ Verket: anslag dertill ....
Chartor, Sockne: anslag för sådanes upprättande .
Cholera-Farsolen: Creditiv för de deraf föranledde kostnader
„ Pensioner åt deruti aflidne Läkares Enkor och
Barn ...«,». 31 ^ 378,
„ afskrifning af härför lyftade medel . . . 4[I
Christianstad:
extra anslag för Tyghuset derstädes . . 2o3, 291.
„ angående underhållet af Långebro . . , 47» *86.
Cimbritshamn: anslag till hamnbyggnad derstädes . . . 123.
Civile Embeten: upphörande af ligge-månaders beräkning vid tillträde
af vissa högre sådane » . 58, i38.
Civil-Statens vid Indelta Arméen rätt till godtgörelse för accord 208, 3o5.
Civil-Statens Pensions-Inrättning: om dess anspråk på Nådårs-be
sparing
af Pensioner å Indragnings-Slaten
.... 53.
„ ,, Sfädernes Tjenstemäns rätt att
deltaga deri .... 279.
förvandling dertill
Bil. J, 54.
44., 456.
80.
21.
80, 2.4
Class-Lotterie :1 Numer-Lotteriets
Clerecie- och Skol-Staternes anslag: uppgifterne derå, angående
Collegier: Skrifmaterialier och expenser derför ....
Collin, N.: grunden för liqvid af hans lönefordran
Commerce-Collegium : regleringen deraf ....
„ Revisorernes berättelser öfver granskningen
af dess fonder ..... 168.
,y angående under Riksdagen verkställd Revision
af samma fonder .... 169.
Commendants-Staten: Commendantens å Warbergs Fästning öfver
flyltande
på Indragnings-Staten . . 81,
Comminislrar: förklaring af Författningarne, rörande lönings-afgif
terne
till desse . . . . . . . 4,8*
Comitéer. Berednings- och Taxerings: huruvida dervid följde
grunder må anmärkas i
Kammar-Rätten . 173.
8
Bet:s N:r,
Gbmmunicationer, Vatten-: extraanslag dertill ao3, 291, 318, 887, 378.
Consislorier: deras disposition af anslag för Elementar-Läroverken,
angående 88, 221, 25o.
Control-Verket: regleringen deraf . . . . . 80, 214-
Control-stämpel-afgift å Guld-, Silfver- och Tenn-arbeten Bil. H. 54'> 210.
Convoy-Cassan: angående 2:ne i dess räkenskaper afskrifne, till
Cabinetts-Cassan utbetalde summor . . . 171.
„ afgiften: förändring i dess utgörande och disposition . 3cp.
Correctionshus: Warbergs Fästnings-byggnaders användande dertill 44-
,, undersökning af de i Hufvudstaden befintlige . ij5.
Creditivet, stora, angående ....... 35i, 891.
„ lilla, angående ....... 352, 3pa.
Creditiv: anvisande af sådant å Riksgälds-Contoret för spanmåls
undsättningar
vid missväxter .... 227, 269.
„ för kostnader, föranledde genom Cholera . . 266, 294.
*, angående det för regleringen af Armeens accord på Riksgälds-Contoret
anvisade ..... 26b, 356.
„ Gassa-, att tillhandahållas Riksgälds-Contoret från Ranken 44^-  Ct*edit-sedlar: praescriptionstid för inlösen af dem . . 3 10, 38o.
Curhus: inrättande af sådant i Sundsvall ..... 100.
,,j -afgiftens fortfarande, angående ...... 247.
D.
Dagsvérken: nedsättning i lösen för dem till Wisingsborg . 28, i5öt
Dahlgren, Kronofogde: ersättning för kostnader vid ett öfningslä
ger
m. m. . . . . . aBrj.
Dana-arf: eftergift af ett sådant till förmon för Piteå Stad . i3.
Debitering: angående anmärkningar öfver origtig sådan . . 66.
Degebergs Landtbruks-Institut: anslag dertill .... 87.
Degerforss Socken i Westerbotten: indragning af ett till Forsstyr
mans-Boställe
anslaget hemman 114.
Depositions-räkningars upphörande vid Riksgälds-Conlorets Sedel-Verk i58.
Djeknepenningarnes åfskaffande, angående . . 37, 187, 281, 292.
Diplomatarium, Svenskt: anslag till subscription derå . 89, 222.
a „ förtydligande af underd. skrifvelsen härom 459’
Direc
-
9
Bet:a N:r
Directeurerne
vid Låne-Contoren i Malmö och Götheborg: för
höjdt
arfvode för dem, angående 354*
Dramatiska Spektaklet: anslaget dertill, angående . . . 83.
Drottningholms Broar: anslaget för deras underhållande . 86, 219.
,, Slott: Statsanslaget derföre ..... 79-
Durchmarchkostnader: „ ,, ..... 81.
Duvall, Gustaf: Bankens rättighet att utbekomma hans reduclionsfordran 4*
Döfstumma och Blinda: tillökning i anslaget för Institutet . 84» 3*8.
E.
Ecclesiastik-Verket i Lappmarken: öfverflytlning af dess fond 88, 231.
Edslandet: Brobyggnad derstädes, angående .... 240.
Ek, D., Commissarie: gratificalion för häfd befattning vid inredandet
af Riksgälds-Contorets f. d. Hus 56, 155*
Ekeplantering: försäljning till Skatte af Lägenheter, anslagne lill
sådant ....... 29, *85.
Ekeskog: dispositionsrätt deraf för Kronohemmans-åboer m. fl. . 112.
Ekholm, Kammar-Rätts-Råd: belöning för utarbetande af ett Reglemente
..... 98.
Ekolsund: inlösen deraf för Statens räkning . . . »56, 228.
' 80, 214, ,5o, 263.
Elementar-Läro-Verken: „ ,, . 88, 221, 25o, 263.
Elfsborgs Fästning: extra anslag för dess ombyggnad . . 2o3, 291.
Embeten, Civile: upphörande af liggemånaders beräkning vid tillträde
af visse högre sådane .... 58.
Embets-Vérk och Corpser: huru förhållas bör med de sedan sista
Riksdag reglerade . . 212, 25o, 203.
Eneschöld, Friherrinna: afskrifning af hennes skuld till Krigsmans
hus-Cassan
...... i4^.
Ensaksböter: disposition af de vid Police-Karamaren i Stockholm
ådörade ....... 68, 167^
Excercice-Compagnier, anslag dertill , . . • 81, 215, 280^
„ Esquadroner „ „ . • • 81, 215, a5o,- 263
Bihang till R. St. Prot. i834 och 1835. 4*fe Sami. 1 'sta A fä. %
IO
Betis N:r.
Expeditions-Secrelerare: angående deras löner . . . . 80.
Expenser m. m. för Collegierne ibid.
Extra Statsanslag till Försvars-Verket, allmänna arbeten
m. m. ao3, 291, 3i8, 35^, 878.
„ „ Revision af de vid sista Riksdag beviljade till
Garnisons-Sjukhusets och Andra Lif-Gardels
Casernbyggnad . . . . . . a5i.
,, „ beredande af tillgång af det vid sista Riksdag
beviljade för Beväringens beklädnad . . 3o2.
F.
Fahlu Stads Hospital: Bankens skyldighet att godtgöra Hospitalets
fordran i Landshöfdingen Duvalls Sterbhus 4*
Falkenberg: låneunderstöd för staden ...... l63.
Famillen, f. d. Kongl.: dess fordrans liqviderarde af Riksgälds-Cont. 89.
Farsoter och smittosamma sjukdomars botande: anslag dertill 80^ 1 \ f.
Femårs-berättelser, Landshöfdingarnes: tryckning af dervid fogade tabeller 209.
Fjerdingsman: aflöning, angående . . . . . . 80.
Finska Arméens Militairer: understöd för dem .... 89.
Fiscaler, Lands-: aflöning på Stat för dem ..... 80.
Fisken: upplåtande och begagnande af dem i Wester- och Norrbotten 148.
Fiskerier i Bohuslänska skärgården: angående lån .... 164.
Flottan: anslag för kostnader till dess bemanning . 82, 216, 280.
,, nybyggnader och reparationer, angående . ibid.
,» skattetjära, angående ..... ibid.
„ motion om ökadt anslag med 2000 Rdr årligen . 248, 270.
,, Motala Verkstads begagnande för dess behof . . ibid.
Fock, B. W.: af honom sökt pension ...... 89
Fond till understöd och lån för vatten-afledningar . . . 160
Forss-Styrmans-boställe: indragning af ett dertill anslaget hemman 114
Fribrefs rättighet för Tull-Verket . . . . . 80
Friheter, Städers: minskning i anslaget derföre .... 86
Frihetsår för Jernverk i Norr- och Westerbotten .... 63
Frälsejordens befrielse från Rusttjenst vid Adelsfanan . . . 189
Frötuna och Rådmansö socknar: vissa Hemmansegares derstädes
rätt alt lösa hemmansränlor
efter visst sladgepris . . 248.
Betis N:r.
Fullmägliges i Banken och Riksgälds-Contoret rättighet att bebo
Riksgälds-Contorets f. d. Hus . . 353.
„ tillökning i deras arfvoden . . . 354-
„ i Riksgälds-Contoret: om de vilkor hvarpå de ega
upptaga lån . . . 4l9* 43S.
Fyrar och Båkar: extra anslag dertill . . 203, 291, 3i8, 35^, 878.
Fyrbåkar: uppförande af sådane på åtskillige ställen . . . 82.
Fyrings-anstalternes förbättrande, angående ..... ibid.
Fångar, Arbets-: Straff-Fängelser för sådane ..... 176.
Fångars skjuls och underhåll: tillökning i anslaget dertill . 86, 219.
Fång-Gevaldiger: dess rätt att vid fångtransport begagna ridhäst . 4^*
Fältförvaltnings-Regleraente: belöning för utarbetande af ett sådant 98.
Fästning, Warbergs: användande till Correctionshus . . . 44*
Förbakning och transport af spanmål: anslagets derför öfverflyt
tande
på 8:de Hufvud-Titeln 81.
Förlagslåne-rältighet för Höganäs Stenkols-Verks Bolag . . iSy.
Förmedling å Kronoskattehemman, angående .... 2^3.
Förslagsanslag: anslagens till rese- och tractamentspenningar förändring
dertill ....... 3^0.
Försvars-Verket: angående ett anslag dertill å öfverskotten på Stats
Verkets
inkomster ..... 78, 212.
„ inskränkning i kostnaderne derför genom förändrade
organisationer ....... go.
„ Revision afdesistl.Riksdag dertill beviljade extra anslag 25i, 3of.
„ Extra anslag för dess iståndsättande . 2o3, 291, 3i8.
Försäljning af Kronohemman till gälds betalning ... 36.
Förvaltning af Kronans spanmälsräntor, angående . . . 274*
G.
Gamla Upsala Ättehögar: stängsel deromkring . . . i3t, 184.
Gardes-Regementena: ytterligare anslag .... 81, 2i5.
„ upplösning af dem till fot . . . . ibid.
„ extra anslag till Uthusbyggnader vid 2:dra
Lif-Gardets Casern <. . . 2o3, 291.
Bet:s Ntr,
Gardes-Regementena: Revision af de till samma Casern sistlidne
Riksdag beviljade extra anslag . 25i, 3or.
Garmakare-lön: uppförande å Stat .... . . 86.
Garnisons-Sjukhuset: extra anslag till uthusbyggnad derstädes 203, 291.
n Revision af de till dess fullbordande sisth
Riksdag beviljade extra anslag . . 251, 3oi.
Gefle:upprensning af norra inloppet dit . . . . . xoi.
Generalspensioner, angående ...... 89, 222.
General-Assistance-Contoret: utbyte af den derföre begagnade egendom
emot Hessensteinska huset 18, 70, 198, 264, 3^5.
,, j83o och i832 årens Revisorers granskning deraf,
angående ...... 59.
„ åtskillige f. d. Tjenstemäns derstädes ansökning
om understöd . . , . . 179, 268.
Geographie, Tunelds: inköp af vissa exemplar deraf . . . 5t.
Gevaldiger: dess rättighet att vid fångtransporter nyttja ridhäst . 4$.
Ge vinsten å Kronans behållna räntor: förändring i sättet för dess
beräknande . . . . . . . . . . 115.
Gevär: extra anslag dertill .... 2o3, 291, 3i8, 35^, 378.
Gevärs förråden t deras förstärkande genom de till Årme'ens materiel
anvisade medel .......... 398.
Gottland: lösen för räntetjära derstädes . . . . . 61.
,, löneförhöjning för Kronofogdar m. fl. . . . 80.
„ Presträttigheternas derstädes utgörande . . . . 3i6.
,, Nationa 1-Beväring: tillökning i dess stat . . , 81, 2i5.
Gratifieation: åt Commissarien Ek, för häfd befattning vid reparation
af Rikets Ständers hus . . . . 56, i55.
„ till Tjenstemän uti Riksgälds-Contoret, hvilka ombe
sörjt
utbetalningen och redovisningen för Riks
dags-utgifterne
418.
„ åt Cancellisten Vougt 471.
Gripenstjerna, C. W.: pension åt honom .... 143, 330.
Gripsholms Slott: Statsanslaget dertill . . . . . . 79.
Grundskatter: förenkling deraf jemte flere med deras utgörande gemenskap
egande ämnen 273, 393.
„ lindring deri, genom förhöjning af tull- eller bevill
ningsafgifter
....... 3^5, 30g.
Bef.s Nm
Gråstensbyggnader: prsemier för sådanes uppförande å landet . i3o.
Guldarbeten: nedsättning af Control-stämpel-afgiften . bil. H. 54» 2ro.
Gyllenstjernska Famillens Kronofordran, angående . . . , i43.
Gymnastik, Lärobok deri af Ling: anslag för utgifvande deraf . 88.
Gymnastiska Central-Institulet: tillökning i anslaget dertill . . ibid.
Gästgifvare i Kopparbergs Län: indelningsbrist .... 86.
Götha Canal-Bolag: beviljande af lån dertill . . . 248, 270.
„ dess rätt att lyfta medel lill anskaffande af Ång
bogseringsfartyg
......
n angående disposition af de till säkerhet för Ca
nalens
framtida bestånd i Riksgälds-Contoret
deponerade medel . . . . . 312.
„ afskrifning af dess skuld till Riksgälds-Contoret jp, 6g.
„ f. d. Discont-Verk: i83o och i832 årens Revisorers
granskning deraf, angående . . . 5g.
„ afskrifning af åtskillige dess fordringar, angående 434*
Götha Eif: lån till segelfarlens förbättrande . . . . 3i3.
Götheborg: dess befrielse från sterbhusafgift erläggande bil. G. 54, 209, 35o.
„ Chalmerska Technologiska Skolan derstädes, angående . 87.
„ lån till hamnbyggnad 3i3.
Götheborgs- och Bohus Län: inrättande af en Correctionsanstalt
derstädes . . 119*
B.
Haga Lustslott: Statsanslaget derför ...... 79.
Hallands Infanteri-Bataillon: tillökning i befälet . . . . 81, 215.
Halldin, Häradsskrifvare: ansökning om befrielse från betalning af
Kronofogden Hoflings uppbördsbrist ...... 43^*
Hammars uddar: broanläggning deröfver ..... 240.
Hammarskatts-taxering af Jernbruken i Småland . . . bil. B. 54*
Hamn, Warbergs: dess förbättrande ...... *22.
Hamnbyggnad, vid Cimbritshamn, anslag ..... ia3.
„ vid Ronneby Köping, anslag . ., . . . *a4*
■4
Betis N:r.
Hamnbyggnad vid Wadstena, anslag ...... 73.
„ vid Ystad, anslag .
177,
,, vid Götheborg, lån . . . . . . 313.
1 land penningar: H. K H. Kron-Prinsessans ..... 7g.
Hemmansräntor; förändring och reduction deraf, angående . 273, 3g3.
„ i Rådmansö och Frötuna Socknar: lösning, angående 243.
Herjeådalen: ansökning att få betala undsättnings-spanmål efter
landskapets markegångspris ....... 297.
Hertzman, Lands-Kamererare: pension för honom . . . 89, 222.
Hessensteinska huset: angående utbytet deraf . 18, 70, 198, 264, 375.
Hjelmare Canal och Slussverk: Directionens deröfver ansökning, rörande
afsättande af reparationsfond, såsom vilkor för afskrifning 876.
Hingsthållning: ersättning för sådan till Rusthållare i Elfsborgs och
Skaraborgs Län .......... 86.
Hofhållning: Kongl. Maj-.ts ........ 79.
., II. K. II. Kron-Prinsens ...... ibid.
IIof-Rätl, Krigs: öfverflyttning af löner å Indragnings-Staten . 8t, 218.
„ Svea: adjunction i Justitias-Ombudsmannen Landins ställe 397, 410*
,, Svea och Götha: lönetillökning, angående , . . 80.
Ilof-Stallet: anslaget för dess utfodring ..... 79.
Ilof-Statens pensionering, angående ..... 172, 412*
Hollstén, Kronofogde: pension för honom ..... 89, 222,
Hospitalsfonden, i Södermanland och Bohus Län: afskrifning af några
Stats-Verkets fordringar deri ...... 26.
Hospitaler och Lazaretter: tillökning i anslaget .... 84.
Hnfvudgrunder: förslag till sådane för Hypotbeks-Föreningar 424> 44?*
Hufvudboken öfver Kronans hus och byggnader, angående . . 372.
Hus, Riksgälds-Contorets förra: en förändrad inredning deraf, argående 421.
Hus och tomter, inköpte för allmänna behof: deras utskylder 110, 181.
Hus och byggnader, Kronans: Hufvudboken deröfver . . . 372.
Husar-Regemente, Kron-Prinsens: tillökning i anslaget . . . 8r, 2i5.
Hypotheks-Föreningar: motioner derom återlemnade till Borgare-Ståndet 33.
„ Dito Dito Bonde-Ståndet 34.
„ upptagande af lån till sådanes bildande 366, 4°3.
«, den beslutade garantien för sådane, angående 42^.
» förtydligande af detta beslut, angående 424> 447-
„ förslag till hufvudgrunder derför . . ibid.
Ilypotheks-Föreningar förslag till (len förbindelse, som af desse
Riksgälds—Contoret afgifvas
„ om Fullmägtiges utseende för gemensamt af
slutande utaf upptagande lån .
,, sättet för betäckande af de förluster, Riks
gälds-Contoret kan komma att vidkännas
och för meddelad garantie å desses uppta
gande lån
Hård, G. M.: löne-ersättning till honom
Häktade personers i städer underhåll, angående
Härader vid Hafskusten: rätt till strandvrak
Häradshöfd inge-räntan: upphörande deraf , . . bil. F
„ Justitias-Statens andel deri
Häst-culturens befrämjande i Jemtland, angående
Ilästhemmansräptor, till hvad de blifvit upptagne
Höganäs Slenkols-Yerk: förlagslånerättighet för Bolaget, angående
Höjentorp, Kungsgård: Ahlströmerska arfvingarnes rätt till perpe
tuelt arrende derå ......
Beus N:r
skall till
4^5, 448.
426.
427. 44.9.
60, i3p.
23(1,
''
208.
80.
86.
89.
i57.
54,
149.
J.
Jacob Persson: dess ansökning om eftergift af i83o års taxa för
Klabböle Laxfiske ........ 5.
Jemtland, medel till hästculturens upphjelpande .... 86.
„ väganläggning derstädes ..... .100,106.
„ befrielse från erläggande af Öfverskotts-, Röke- och Pro
vincial-Läkare-medel
....... 296.
Jernbruken i Småland: ny Iiammarskatts-taxering . . bil. B. 54.
Jern-Verken i Norr- och Vesterbotten: frihetsår för dem . . 63.
Jettoner: att utdelas vid Vetenskaps-Acadeiniens sammankomster,
angående . . . ,  82,
Immetorps hyttelag: frihet från erläggande af lionde-tackjern . 31, 186.
Indelnings-ersättning vid Veslgötha Regemente . . , . 8r.
Indelningsbrist i Kopparbergs Län ...... 86.
Indelta Arméens vapenöfningar; anslag dertill , . 8f, 199, 215, 288.
„ Infanteriet: fyllnadsanslag för lönereglering . . * . 81, 2i5.
Bet:s
Indelta Infanteriet lifmundering, anslag . . . ; . 81, ai5.
„ „ nedsättning i Statens och Rotehållares bidrag lill
lifraunderingen 3.96, 387.
Indragnings-Staten: Nådårs-besparing af pensioner derå . . 53.
Infanteriet: se Indelta Infanteriet.
Inkomster, Stats-Verkets: beräkningen deraf ..... 54, 2o5.
,, „ utgifter å öfverskotten . . . . 347.
Jordeböckernas granskning, angående , . . * . . 261.
Jordbrukare: lån för dem . . . . . . , 367.
Jordförluster genom Canal-anläggningar: ersättning derför . . 86.
Institutet för Blinda och Döfstumma: yrkad tillökning i anslaget 84, a 18.
Justitise-Ombudsmannens motion om löne-ersättning . . . 71.
Justitiae-Revisions-Expeditionen: lönereglering, angående , . 80.
Justitias-Staten: dess andel af Lagmans- och Häradshöfdingeräntan ibid.
Jägeri- och Skogs-Staten: anslagssumman dertill . . . 80, 214*
Kammar-Collegium: löne-reglering ...... 80.
Kammar-Rätten: Dito ....... ibid.
„ dess granskning af Riksgälds-Contorels räkenskaper
från och med år i835 , 39-
„ Revisions-Departementets derstädes uteslutande
från rättigheten att anmärka emot grunder,
sorn följas vid mantalsskrifning m. m. . 173.
Kanoner, kulor m, m. för sjöförsvaret: extra anslag dertill ao3, 291, 318,
Kappmål, Kronans: dispositionen deraf, angående . . 373, 3p3.
Karantäns-kostnader, ersättning för sådane ..... io3.
Kefvinge hemman: sökt skattemannarätt derå . . . aor, 260.
Klabböle Krono-Laxfiske: Arrendatorernes deraf sökte eftergift i
i83o års taxa .......... 5.
Klubbar, Riks-Ståndens: kostnader derför samt indragning, angående 2, 16.
Knekte-Contracter: tillkomne förändringar deri . . . 200, 3o3.
Knekte-rotar: ersättning åt vissa i Westmanland . . . . 8r.
Kol-räntor af Ortala Bruk och Norrtelje Factori , . 146,
Kongl.
— i7 —
Betis Nir
Kongl. Famillen, f. d., dess fordrans liqviderande af Riksgälds
Contoret
........... 89.
Konungens Befallningshafvande: se Landshöfdingar.
Koppar och Jern, Stats-Verkets: kostnadernas för transport m. m.
deraf uppförande å Stat ........ 86.
Kopparbergs Län: indelningsbrist, angående ..... ibid.
Kopparskiljemynt: grunderna för tillverkning deraf . . 107, 180.
Krigs-Academien: löneförhöjning för Lectorerne . . . . 81, 215.
Krigs-Collegium: ny organisation och lönereglering . . 81, 2i5, 25o.
,, President-lönens uppförande å Stat . . ibid., 203.
„ Hof-Rätten: öfverflytlning af löner å Indragnings-Staten 81, 2i5.
,, Råder: rörande arfvoden, som till dem utgått af serskilda
Cassör ........ 81, 2i5, 2Öo, 263.
„ Skepp: försäljning deraf och redogörelse derföre . . 91.
Kronans skyldighet att bekosta handtlangning vid afvittringar . 258.
„ spanmålsräntor: leverering och förvaltning deraf, angående 273, 3g3.
„ uppbörd: förändring i tiden för afgifvande redovisning derför 458.
Kronobergs Kungsgård: ersättning för dagsverks-skyldigheter . 2x4.
Kronobetjeningen i Lappmarken: löneförbättring, angående . . 80.
„ på Gottland och Öland: Dito Dito . . ibid.
Kronofordran: Gyllenstjernska slägtens ..... i43.
„ Bankens rätt till liqvid för 2:ne äldre ... 4*
Kronohemman: kostnader för handtlangning vid afvittringar . 258.
,, försäljning deraf till gälds betalning . . . 36.
Kronolägenheter: försäljning till skatte .... 225, 285.
Kronoskogar: skyndsam handläggning af mål rörande dem . . 286.
Krono-Uppbördsmän i städerne: se Uppbördsman
Kron-Prinsens Hofhållningssumina ...... 79.
,, Husar-Regemente: tillökadt anslag . . . 81, 215.
Kron-Prinsessans handpenningar ....... 79.
Krut: nedsättning i priset å det för bergsprängningsarbeten begagnade
. . . ........ 93, 276/.
Krutmeijer, H. H.: sökt befrielse från arrende af Kronohemmanet
Rinkeby .......... 7.
Bihang till R. St. Fröt, 1834 och 1835- 4'.de Sami. lista Afd.
3
— i8 —
Betts N:r
Kungsgårdars försäljning till skatte ..... 225, 285.
Kungsholms fästning: extra anslag för dess bestyckning 2o3, 291, 318, 35y, 378.
„ anslag för arbets-compagniens sysselsättning
derstädes ..... 4-9’ 4^3, 4^t» 4^6.
Kungsörs Slott: statsanslaget derför ...... 79.
Kurhusen i Södermanland och Bohus Län: afskrifning af någre
Stats-Verkets fordringar deri ....... 26.
Kurhus-afgiften: angående dess fortfarande ..... 9.
,, byggnad: anslag till sådan i Skellefteå .... 45*
Kurs-skilnad , vid invexling af Yetenskaps-Academiens jettoner, äng. 83.
Kustpiecer: extra anslag dertill . . . no3, 291, 3i8, 357, 378.
Kyrkohemmans försäljning lill skatte ..... 220, 285.
Kyrko-ruiner vid Wisby: bevarande deraf ..... 4^-
Kållands Härads invånares rätt till utsyning å Rådaås . . q5.
Källarfriheten för Stockholms stid, angående .... 86.
L.
Lag-Comitéens Ledamöter: ersättning och arfvode åt dem 8g, 222, 25o, 263.
Lagmansräntan: upphörande deraf . . . bil. f\ 54, 208.
„ Justitise-Statens andel deraf ..... 80.
Landin, Justitias-Ombudsman: arfvode för adjungerad Hof-Rätts
Ledamot
i hans ställe ... .... 397, 410-
Lands-Fiscaler: föreslagen lön på Stat för dem .... 80.
Landshöfdingar: ersättning för minskad inkomst genom Räfsletings
penningarnes
indragning  80.
„ angående deras pensionsrätt . . . 89, 222, 25o.
„ bestämmande af viss tjenstetid, innan pension
kan erhållas  235, 289.
„ rättighet för dem, som sedan i83o tagit afsked, att
uppbära pension, motsvai-ande den, som hädanefter
pensions-berättigade Landshöfdingar ega
uppbära
3 06,
» deras 5 års berättelser, tryckning af tabeller,
dervid fogade 25q.
Landshöfdinge-residencet i Nyköping: dess utskylder, angående 120, 182.
Bet:s Nar.
Landström, S. E. : sökt afskrifning af en skuld till Strömsholms
Stuteri -Inrättnings Gassa ........ 6.
Landtbruks-Institut pä Degeberg) , , ... „
Landlbruks-Skolors inrättande ) ö ... 7.
Landt-Marskalken: ersättning för dess Riksdagskostnader . d, 16, 9-45.
Landtmarskalks-soiréerna: skuld för kol och ved sisth Riksdag . 55, 13^.
Landtmätare, Storskiftes- och Afvittrings: förhöjd aflöning för dem l\i.
Landt-Staterne: deras löne-reglering ...... 80, 214.
„ „ pensionsrätt . . . . 8g, 222, 25o, 203.
Lappmarks Ecclesiastikfond: disposition af dess till Riksgälds-Con
toret
levererade capital-lillgångar . 4°^-
„ „ öfverflyttning deraf lill Riksg. Cont. 88, 221.
Laxfiske, Klabböle, sökt eftergift i i83o års Taxa ... 5.
,, Kronans i Vesterbotten: upplåtande deraf . . . 148.
Lazarettsbyggnad i Skellefteå: anslag dertill . . . . 4^.
Lazarett och Hospital: tillökning i anslaget .... 84.
Lazaretts- och Curhusfouden: angående revision deraf . . 346.
Leclorerne vid Krigs-Academien: lönförhöjning . . . . 81, 215.
Lif-Bevärings-Regementet: Dito .... ibid.
Lif mundering, Indelta Infanteriets: anslag dertill . . . ibid.
,, „ „ nedsättning i bidragen dertill 196, 287.
Ligge-månader: upphörande af sådanes beräkning vid tillträde af
vissa högre Civil-Erabeten ....... 58, i38.
Lindberg, Kammar-Råd: ansökning om eftergift af honom ålagd
betalningsskyldighet för Kronofogden Hoflings uppbördsbrist .
Lindgren, f. d. Tull-Uppsyniugsman: ersättning för förlorad be
slagare-andel
.......... 14 r •
Lindsledt, Öfver-Commissarie: pension för dess efterlemnade döttrar
, angående .......... 4^6.
Lin", Professor: anslag för utgifvande af en Lärobok i Gymnastiken 88.
Liqvid af Doctor Collins lönefordran , , » . . ' 21.
„ för 7 förkomne partial-obligationer ..... 38, 133.
Loka Helsobrunn: anslag dertill ....... 5o.
Lotteriet, Numer-: indragning deraf eller förvandling till Class
Lotteri
......c. • bil, J • 54» 211.
Loisbefälet: löneförbättring, angående . » . . . , 82, 216.
20
Bet:s N:r.
Lots- och Båk-inrättningen: användande af intraderne deraf . 82.
Lovers Bruk: nedsättning i Alun-tionden .... bil. C. 54-
Lunds Universitet: se Universitet.
Lust-Slott: statsanslagen för dem ...... 7g.
Lyshållning m.,m. för Kongl. Slottet, angående . . . . ibid.
Lån: Nionde Hufvudtitelns användande till fond för lån åt jordbrukare 278.
„ upptagande af det sistl. Riksdag beslutade 2 millioners silfverlån igo.
,, inställande af all vidare åtgärd i afseende på detsamma . jgr.
,, liqviderande af Riksgälds-Contorets skuld för upptagne lån af
allmänbeten ......... ig3, 317
,, upptagande af sådane emot ouppsägbara obligationer, alt ut
lånas
emot inteckning i jord ......
„ beviljande af sådant till Götha Canal-Bolag rn, m. . . 248.
„ till Ottenby Stuteri-Inrättning . . . . . 161, 267.
„ till Manufactur Discontfonden f 2g3, 381.
„ till segelfartens förbättrande å Götha Elf . . . . 3r3.
„ till befrämjande af Hypotheks-föreningar . . . 366, 4°5.
„ till upptagande af inhemska lån för alt till jordegare utlånas
.......... 367, 4o5.
„ till återuppbyggande af Wenersborg .... 388, 4°7»
„ om de vilkor, hvarpå Fullmägtige i Riksgälds-Contoret ega
att sådane upptaga ....... 4l9> 4^S.
Lånemedels inbetalning till Publik Cassör . . . • # • 284.
Långebro vid Christianstad: underhållet deraf .... 47, i36.
Läkare, aflidne i Cholera: pension åt deras enkor och barn 3i4, 373.
Länshäktet i Sundsvall: befrielse från dess underhållande . . 52.
Länsmän: lönereglering angående ..... 80, 214-
Läroverken, Elementar: anslag dertill . . . 88, 221, 25o, 263.
„ löneregleringen dervid, angående . 435, 456.
Löfås Silfververk angående ....... 232, 34g.
Löner: angående beräkning af spanmål under penningelöner . 78, 212.
Löneersättningar: till Capitainerne Sjöbohm och Tilosius samt
Lieutenanten Hård ...... 60.
„ till Justitice-Ombudsmannen Törnebladh . . 71.
„ till Protocolls-Secreteraren Roman . 4^2> 454*
Lönefordran: liqviderande af Doctor Collins, angående
2 1.
Lönings-afgifterne, tili Gamministrar, angående . . . . 4,3.
31
Betis N:r
M.
Magaziner: aflöning lill Betjeningen dervid ..... 80.
Magazins-Byggnad er: i hufvudstadens underM1|el del.af äende 8&
„ „ 1 lanusorterne ) ö
„ Contoret: dess aflöning ....... 80.
,, Fonden, f. d. Allmänna: Kongl. Propositionen derom 297, 359.
„ Hus: uppförande af sådane vid Mörbylånga Köping och
i Strömstad. ......... 46, i35,
Malmö: Militairpost vid Låne-Contoret derstädes .... 396.
„ f. d. Discontverk: i83o och i83a årens Revisorers granskning
deraf ..... 59.
„ „ afskrifning utaf åtskillige dess fordringar 4^4-
Mantals- och Skattskrifningar: rörande Kammar-Rättens behörighet
att anmärka emot de grunder, som
dervid följas .... 1773.
„ „ förändring i tiden derför . . 113.
„ Penningar: 15-årige personers befrielse derifrån
.... bil. E54, 207, 255, 263.
,, „ upphörande deraf . . bil. F. 54, 208, 255, 263.
Manufactur-Discont-Fonden: tillökning i lånebidraget dertill ?93, 38i.
Markegångsprisens bestämmande, angående . . . 273, 393, 4^7*
Markegångssättning: förändrad method derför .... ibid.
„ förändring i liden derför .... 433.
Marstrand: segelfarts öppnande genom sundet vid Björnängehals 125.
„ låneunderstöd till staden ...... i5g.
Materiel, Armeens: tillökning i anslaget . . . 81, 215, 25o, 256.
„ Flottans, angående ........ 82.
Materiel, Armeens: användande af dertill anvisade medel för Ge
värs-Förrådens
förstärkande ....... 298.
Materiel för Ingenieur-Corpsen: extra anslag .... 2o3, 291.
Medelnad: Curhus i Sundsvall ....... 100.
„ dess invånares befrielse från underhållande af Länshäktet 52.
Medelpris å spanmål under penningelöner ..... 78, 212
Medico-Chirui giska Institutet: förhöjd t anslag dertill . . . 80, 214.
Medico-Legala besigtningar: anslag derför samt föreskriflernes derom
förbättrande ....... 80, 214, 25o, 203.
Bel;s N:r.
Memt Götha Canal-Directions begäran om förskott lill hamnbyggnad
derstädes ........
Militairer vid f. d. Finska Armeen: understöd för dem
Militaire personers Enkor och Batli: pensioner för dem
Miiitairepost vid Låne-Contorets i Malmö hus
Missväxter: medel lill undsättningar vid inträffande deraf
Mjölqvarnar: upphäfvande af skattläggningar derå
Motala Mechaniska Verkstads begagnande för Flottans behof
Museum, Kon0l) anslagssumman dertill
„ tliks ) °
Myntverket: reglering deraf ......
Möbler, Kongl. Slottets: anslaget för deras underhållande
Mörbylånga: uppförande af Magazinshus derstädes . . . ^6,
Mötes-Passevolance-afgiftens upphörande, angående . . i gg,
355,
2 48,
•9-
8g.
85.
3c)6,
4o6.
233.
3JO.
83.
8o.
79-  135.
288.
N.
Nionde Hufvud-Titelns användande till amortissementsfond för lån
att upptagas till jordbrukets upphjelpande
Nissa Å: brobyggnad deröfver .....
Nonnen, E.: anslag lill det af honom inrättade Laiidtbruks-Institut
Nordencreutz, Karin: ansökan om bibehållande vid hennes mans
lifstiden innehafde löneinkomster .....
Nordre Eif: anslag för dtss uppmuddring .... 2o3,
Nordvall, E. Öfverste-Lieutenant: öfve:flyttning af hans pension
Norrige: anslag lill underhåll af ny vägauläggning dit .
Normalskolor för Wexelundervisniugen, angående .... 88,
Norra Länen: befrielse från räfstetingspenningar
„ Nybyggare; se Nybyggare
„ piannier till allmogen för väfnadstillverkningar
„ anslag af säd till nödlidande .
Norrbotten: Jernverkens derstädes åtnjutande af frihetsår
,, begagnande af Fisken derstädes .
„ återbetalning af undsättningsskulder, angående
Norrgrytstorp: skatteköp deraf .....
Betis N:r.
Norrköping: förändring i vilkoren för det staden beviljade byggnadslån
........... 77, 140.
Norrtelge Factori: innehafvares deraf skyldighet att betala kolräntor 146.
Nonier-Lotteriet, Kongl.: indragning deraf m. m. . bil. J. 54* 21 f.
Nybyggen: sökandes af sådane rätt Lill lyftning af odlings-understöd 126.
,, Kronans* skyldighet att bekosta handtlangning vid så
danes
afvittring . . . . . . . 128, 208, 3o8, 36a.
Nybyggare, i de Norra Länen: uppförande af förslagsanslag till
deras understöd . . . . . . 86.
,, i Westerbotten: fördubblande af uppfoslringshjelpen i
missväxtår .......... 102.
Nyhemmans upptagande: Synekostnader derför, angående . . 127.
Nyköping: Landshöfdinge-Residencels derstädes utskylder till stadens
Cassa ......... 120, 182.
Nådegåfva: till Öfver-Commissarien Åhman, angående . 420> 4^7» 4^r.
Nådårsbesparingar al pensioner å Indragnings-Staten . . . 53.
Nämndemän i Stora Kopparbergs Län: indelningsbrist . . 86.
Nätaren, Sjö i Jönköpings Län: anslag tili en brobyggnad . . 239.
O.
Obligationer, Accordfondens: beläningsrätt derå .... 57, 242.
Odlingsunderstöd: nybyggessökandes rätt till lyftning deraf . , 126.
Ortala Bruk: innehafvares deraf skyldighet att betala kolräntor . 146.
Ortopediska Institutet: anslag dertill . . . . , 174» brottenby
Stuteri-Inrättning: lån till byggnaders uppförande , 161, 267.
P.
Paket-Post-Inrättningen: dess Stat ...... 80, 25o.
Palm, Öfverste: öfverflyttning af hans pension .... 89, 222.
Panllåne-Inrättning i hufvudstaden: förlängning af de dertill beviljade
förmoner ......... 178.
Partial-Obligationer: angående liqvid af 7 st. förkomne sådane . 38, i33.
Passevolance-afgiften, Mötes: upphörande deraf . . , 199, 288.
24 —
Beus N:r.
Pensioner: ansökning derom af Öfver-Commissarien öijer . . 20.
„ Lif-Medicus af Pontins bibehållande vid en sådan . 42* *34.
„ för militaire personers Enkor och Barrt • . . 85»
„ för Presidenten Friherre Fock . . 8g, 222»
„ för Kronofogden Hollsten m. fl. . . . . ibid»
„ för Generaler och Amiraler - . . . . ibid»
„ för Stats-Commissarien Widegrens döttrar . » ibid.
; „ öfverflyttning af Öfverste Nordvalls och Palms . ibid.
„ ' för Majoren Gripenstjerna ..... 142, 23o.
,, reglering af Hof-Stats-personalens . . . . 172, 412-
„ ansökning derom af Häradsskrifvare!! Bergström samt
Lieutenanten Rotkirch ...... 222.
,, för Enkan Nordencreutz . . , . . . 23
„ Tjenstemäns vid Riksgälds-Contorels Credit-Sedel-Yerk, ang. 3n
,> åt i Cholera aflidna Läkares Enkor och Barn . » 31 4, 3^3.
„ Justitiae-Ombudsmannen Poignants söner . . 3c 5, 36o.
,, afl. Professoren Rogbergs Enka och Barn . . 4^J.
Pensions-Cassa, Armeens: Statsanslag dertill .... 57, 242.
„ „ Civil-Stalens: dess anspråk på Nådårsbesparingar
af pensioner å Indrsgnings-Staten 53.
h ,» >, Städernes Tjenstemäns rätt att deltaga deri 27g.
Pensionsrätt: Landshöfdingars ...... 8g, 222, 25o.
„ Landsstats-Tjenstemäns . . . . . » ibid., 263.
,, Landshöfdingars, sora sedan i83o tagit, rätt att er
hålla
lika stor pension, som hädanefter afskedstagande Lands'
höfdingar uppbära . . . * . . . . , 3o6.
Piquener-Chefsarfvode vid Gottlands National-Beväring: öfverflyt
tande
deraf å Indragnings-Stalen ' . . . . . . 81.
Piteå: eftergift af ett dana-arf. till förmo» för staden . . . 73.
Poignant, Justitias-Ombudsman, understöd till bans söner . 315, 360.
Police-Kammaren i Stockholm: disposition af der ådömde vites
»ch
ensaksböter ......... 68, 167.
Pontin af, förste Lif-Medicus: dess bibehållande vid ett pensions
anslag
. . 42, 134»
Poppius, Stats-Råd: sökt skattemannarätt å hemmanet Kefvinge 201^ 260
Portofrihet för Tullverket ...... 80, 214, a5o
Post
-
Bet;
Postverket: dess aflöning ....... 80, 214.
Post-Inrättningarne: deras förbättrande och anslag derför . . 80,
Praemier för uppförande af gråstensbyggnader å landet
„ för tillverkningar af holdan, tältduk m, m.
,, till lönlöse Lärare vid Academierna .
President-lönen i Krigs-Collegium , angående , . 81, 2i5, 25o,
Prest-rättigheternas på Gottland utgörande .
Preste-Ståndels Archivarie, se Archivarie.
Presle-Taxens upprinnelse och beskaffenhet . »
Pris vid täflingsöfningar ......
Protocoll, Riks-Ståndens: tryckning deraf . . .
„ „ kostnader derför m. ro,
,, „ disposition af öfverblifne exemplar
„ „ registers upprättande till dem
„ „ gratification för utdelning deraf
„ Ridderskapet och Adelns: angående utdelning af dem
Protocolls-Secrelerares löner, angående . . ,
Provincial-Läkare-medel: Jemtlands befrielse från erläggande deraf
,, ,, vården i Riket: beräkning af utgifterna derför
Publika Cassör: låne-medels inbetalning dit, angående
s N:r
25o.
25o.
i 3o.
8"
88.
263.
316.
>47*
1 Q').
22.
72.
271.
37i
4° r.
299*
80.
296.
80.
284.
«•
Quarantaines-kostnader: ersättning för bestridda sådane
io3, 411.
jR.
Raket-Corpsen: anslag dertill . . . . . 81, 215, 25o. 263.
Recognitions-skogar: skyndsam handläggning af mål rörande dem 286.
Redogörelser, Förvaltande Verkens ^/förändring i methoden derför, ang, 422*
Register till Riks-Ståndens Protocoll: anslag för upprättande och
tryckning deraf
374.
Renritare vid Topographiska Corpsen: anslag för en sådan . . 81.
Reparation af Riksgälds-Contorets f. d. hus: gratification derför åt
D. Ek 56, i55.
Bihang till R. St. Fröt. i834 och 1835. 4'de Sami. f.sta Afd. 4
Betis Niss.
Representations-kostnader, Talmännens . . . . . 2, 16.
Rese- och Tractaruents-penningar: förändring af dertill uppförde
anslag till förslagsanslag ..........
Rese-understöd åt utmärkte Vetenskapsmän .....
Reserv-batterier: extra anslaget dertill ..... 2o3,
Reserv-förrådens användande till Beväringsmanskapets beklädnad 3o4,
Restransakningar i Vesterbotten: förändrade tider för deras hållande
Revision*, af Stats-, Banco- och Riksgälds-verkens räkenskaper, tiden
derför, angående .......
„ af Commerce-Collegii fonder och medel, angående
„ af Lazaretts- och Curhusfonden, huruvida sådan erfordras
„ af Stats-Utskottet verkställde:
„ af extra anslagen till Försvarsverket, för Garnisons-sjuk
„
hus- och Andra Gardets Casern-byggnader . 251,
,, - till Ström rensningar anslagne medel ....
„ - för Försvarsverket till sjös samt Kungsholms och
„ Drottningskärs befästande ,
,, af Stats-Verkets och andra Cassors räkenskaper . 321,
„ af anslaget till H. M. Drottningens Kröning
w „ till H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas be
grafning
....
„ „ till Lejonbackens ombyggnad
„ af KrigsCollegii med derunder lydanda-Cassors
„ af Krigs-Academiens räkenskaper .
,, af Tull-Verkets Dito ....
,, af Post-Verkets Dito ....
„ af Numer-Lotteriets Dito . .
>r af Gontrol-Verkets Dito
af Sundhets-Collegii Dito . .
af Invalidhusfondens Dito
„ af Civil-Statens Pensions-Cassas Dito
af Arméens Dito Dito
„ af Salpeter-fondens Dito ; . .
„ af Allmänna Garnisons-sjukhusets i Stockholm
„ af Carl Gustafs Stads Gevärs-Facforis Dito
„ af Öfver-Intendents-Embetets Dito /V .
» af Stockholms Stora Barnhus Dito *
3 70.
88.
2pf.
36g.
65.
460.
i6q.
346.
3oi.
252.
4.5.
383.
322.
323.
324.
edogörelser 3ö5, 384»
. 326'.
327.
. . 328.
32g.
33 o.
331.
332.
333.
334.
335.
336.
Dito
338
Jfr
,
385.
33g.
Betts N:r
Revision: af Stuteri-Öfver-Styrelsens Dito .... 34o, 386.
,, af Finska Ersättningsmedlens Dito . . . . 34 r.
,, af Lappmarks Ecelesiastik-Verkets fonds Dito . . 3/p.
„ af Styrelsens öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar Dito 343.
„ af Förvaltningens öfver Sjöärendena Dito . . 344» 387.
„ af Quarantaines-Commissionens Dito .... 345.
„ af Mynt-Verkets Dito
382.
„ af Convoy-Commissariatets Dito ..... 3g5.
,, af Riksgälds-Contorets, f. d. General-Assistance-Gontorets,
Götha Canal-Bolags och Malmö f. d. Discont-Inrättningars
Dito . . . . . . . . t • 8, iq2.
Revisions-Secreterare: deras löner, angående .... 80,
Revisorer, R. S.: deras berättelser om granskning af Stats-Verkels
förvaltning . . . . . . . 22, 170:
M „ Dito Dito af Riksgälds-Contorets räkenskaper . 5g.
M „ Dito Dito af de under Commerce-Collegium ställde
fonder och medel ..... 168.
Richert, Expeditions-Secreterare: arfvode åt honom . 8g, 222, a5o, 263.
Ridderskapets och Adelns Protocoll: angående utdelning af dem . 299>
Ridderstolpe, G., Friherre: ansökning om återfående af en förbindelse
r utgifven till säkerhet för beviljad liqvid af 7 st. förkomne
partial-obligationer ........ 38, 133.
Rikets Försvars-Verk: inskränkning i kostnaderna derför , . 90.
Riks-Bokslutet: förändring i melhoden derför, angående . . 422*
Riksdagskostnader: förminskning deruti . . . . • 2, 16.
>f gratification för utbetalning och redovisning deraf 4* 8-
Riksgälds-Contoret: tull- och flere bevillningsmedels levererande dit 67, 166.
„ bestridande af utgifterna för Riksdagen . . 3.
,, dess räkenskapers granskning i Kammar-Rätten 3g.
„ Revisorernes i83o och i832 berättelser om
verkställd granskning af dess räkenskaper . 5g.
„ liqviderande af dess skuld för upptagne lån af
allmänheten ..... ig3, 317.
„ angående dess behof från 1835 till och med
183g . . . 204. 417» 43o, 442, 444* 4^4-
„ anvisande af ett Creditiv derå för spanmåls
undsättningar
vid missväxter . . 227, 26g.
„ upptagande af lån emot ouppsägbara obligationer 2.2g.
28
Betis N:r.
Riksgälds-Contoret: Creditsedlars jnlösen, angående . . 3io, 38o.
„ Tjenslemäns vid dess Control-Verk ansökning
rörande löner och pensioner . . . 3ii.
„ dess befullmägtigande att till Götha Canal-Bo
lags
disposition sätta den för Canalens underhåll
deponerade summa . . . 312.
„ Fullmägtiges der och i Banken rätt att beho
Riksgälds-Contorets f. d. hus . . . 353.
,, Preste-Ståndets Archivaries Dito . . . 400.
„ angående utgifvande af det i General-Cassan
befintliga förråd af Riksgäldssedlar . . 377.
,, förändring i tiden, inom hvilken den af all
männa
bevillningen anslagne summa bör hållas
Stats-Contoret tillhanda . . . 38g.
„ indragning af tjenster ..... 402<
„ disposition af Lappmarks Ecelesiastik-Fonds
dit levererade tillgångar . . . . 408.
j» en förändrad inredning af dess förra hus, ang. 421.
>» Reglemente derför . 44^, 462, 470, 472, 474.
» Cassa-creditiv å Banken, angående . . q/\6.
Riksgälds-sedlar: inställande af sådanes vidare utgifvande . . i58.
» förändring i grunderna för approbation af för
slitne
sådane ....... 298.
Riks-Stat: öfverlemnande deraf till Rikets Ständer . . . 46g.
Riks-Stånd: aflöning för Cancellier och Yaktbetjening derhid
16, 282, 3oo, 348.
Riks-Ståndens Protocoll: kostnader för tryckning deraf, angående 72.
» »> upprättande af register dertill samt kostnader
för detsammas tryckning . . ^74.
Rinkeby: ansökning om befrielse från arrende deraf : . . 7.
Rior: anläggning af sådane, angående ...... i53.
Rogberg, Professor: pension för dess efterlemnade Enka och Barn, ang. 431.
Roman, Protocolls-Secreterare: ansökning om löne-ersältning 432, 454.
Ronneby Köping: anslag för hamnbyggnad derstädes . . . 124.
Rosersbergs Slott: statsanslaget derför ...... 7g.
Roterings-besväret: motioner om dess jemnare fördelning, återlem
nade
till Bonde-Ståndet ........ 10.
a9
Bet:s N:r
Rotkirck, f. d. Lieutenant: ansökan om pension .... 222.
Ruiner vid Wisby: värdande deraf ...... \3.
Rumstedt: ansökan att bibehållas vid förr innehafde lönevilkor . 3po.
Rusthållares i Elfsborgs och Skaraborgs Län ersättning för hingsthållning 86.
Rustljenslens återupprättande vid Adelsfanan och frälsejordens befrielse
derifrån, angående ....... 189.
Rådaås Kronopark: rätt till utsyning derå ..... g5.
Rådmansö och Frötuna socknars rättighet att lösa hemmansräntor
efter stadgepris ......... 243.
Rådstufvurätter: ersättning för deras befattning med tullmål 121, i83.
Räfsletingspenningarnes upphörande, angående .... 62.
Ränlepersedlarnes omsättning och förenkling m. m. . 273, 3g3, 4^7-
Räntetagares och Räntegifvares uppsägningsrätt, angående . . 416.
Räntetjära på Gottland: lösen deraf ...... 61.
Räntor, indelte: deras ingående till Kronan . . 273, 3g3, 4^7.
Rökemedel: Jemtlands befrielse från erläggande af sådane . . 2g6.
s.
Sahlman, Anna Gustava: af henne sökt befrielse att ansvara för
arrende af en Äng ......... 8,
Sala Bergslag: förändring af beräkningssättet för afgifterne å
Silfverfönnyntning ......... g 4.
Salpeter: indragning af de för dess mottagande anställde Tjenstemän 92.
Salpeterfonden: afskrifning af en i dess räkenskaper balancerad
summa ......... 12, 244» 292, 280.
Secreterarens hos Bonde-Ståndet aflöning, angående . . 348, 361.
Segelfart genom Sundet vid Björnängehals  25.
„ förbättrande deraf å Götha Elf . . . . . 3i3.
Seraphimer-Ordens-Gillet: afskrifning i dess räkenskaper af balan
cerade
summor uti Hospitals- och
Barnhusfonderne .... 26.
„ „ nedsättning i köpesumman för det försålde
Bränneri-Magasinet i Upsala . 297.
Sessionsrum, Riks-Ståndens: kostnader för förändringar deruti . 2.
Sigtuna: anslag till bro deremellan och Steningslandet , . 49
3o —
Betis N:r.
Silfver: vissa Academiers godtgörelse för mistad rättighet att i
Banken efter al pari invexla sådant . . • • . 234.
Silfverarbeten: nedsättning af Control-slämpel-afgiften bil. H. 54> 210.
Silfverlån: upptagande af det vid sista Riksdag beslutade . . 190.
,, inställande af vidare åtgärd i afseende på detsamma . 191,
Silfversparre: liqvid af dess på Banken öfverlåtne Kronofordran 4.
Silfver-Verk, Löfås, angående ...... 232, 34g.
Sjukdomars och farsoters botande: anslag dertill .... 80, 214.
Sjöbohm, F. A.: löneersättning, angående ..... 60, i3q.
Skara: afskrifning af i stadens räkenskaper balancerade Båtsmans
Vacance-medel
......... 3o.'
Skaraborgs Län: om liqvid af dess spanmålsundsättningsskuld . 297.
Skatteförsäljning: af alla indragne Adelsfane-boställen . . . 32.'
,, af Kungsgårdar, Boställen m. m. . . 225, 285.
Skatteköp: af hemmanet Norrgrytstorp . . • • 64.
Skattläggningars å Mjölqvarnar upphäfvande . .. . 233.
Skattläggningsmethodernes granskande . . . . 2^3, 3g3.
Skattetjära: anslagen för Flottans underhåll . . . ‘ . . 82.
Skellefteå: anslag till uppförande af Kurhus- och Lazarettsbyggnad
derstädes ........... 135.
Skepp, se Krigsskepp
Skiljemynt, Koppar: grunderne för tillverkningen deraf . 107, 180.
Skogs- och Jägeri-Staterne: anslagssumman dertill . . . 80, 214.
Skol- och Clerecie-Staternes anslag: uppgiften derå, angående . 44 *•
Skolor: Chalmerska Teehnologiska i Götheborg .... 87.
„ Tillämpnings . . . . . . . . . 88, 221.
„ Allmänna inom hvarje Församling ..... ibid.
„ Enköpings, dess återställande i sitt fordna skick . . ibid.
A Warbergs, Strömstads och Askersunds .... ibid,
„ Normal, för Wexelundervisningen ..... ibid.
„ Dito för bildandet af Lärare i moderna språk . . ibid.
„ Mechaniska ......... ibid.
Skrifmaterialier och expenser för Collegierne, angående . . -So.
Skyddsafgiften, personliga, angående ...... 246.
Skåne: öfver-roteringsersättnings uppförande å stat . . . 8r.
Slussbyggnad vid Säffle: medel dertill ...... 202.
Småland: ny hammarskalts-taxering af jernbruken derstädes bil. B. 54.
Betis N:r
Socknechartor: anslag för sådanes upprättande .
Soireer, Landtmarskalkens: skuld sedan sistl. Riksdag för ved och kol 55,
Sollefteå Kronoforss: om upphörande af arrendet derför
Spanmål: angående beräkning af sådan under penningelöner
„ anslagets för transport och förbakning deraf öf
verflyttande
å 8:de Hufvud-Titeln .
„ anslag till de nödlidande i norra Länen
Spanmåls-Rior: anläggning deraf .......
„ räntor, kronans: leverering och förvaltning deraf
,, understöd: betalningsvilkor för erhållne sådane , 297,
„ undsättningar vid missväxter: Creditiv å Riksg. Coptoret 227,
Spectaclet, Dramatiska: anslaget dertill .....
Sportlar: deras upphörande i Kongl. Maj:ls Cancellie .
Staaff, Advocat-Fiscal: arfvode åt honom . . . 89, 222, n5o,
Stamp-Yerk: upphäfvande af skattlägningar derå ....
Statsanslaget, Extra, angående . . . ao3. 291, 3i8, 357,
Statsbrist: upplysning huru en sådan för år i832 kunnat tillkomma
angående en sådan för år i835 .... 4^0,
Stats-Contoret: löne-reglering
Statshushållnings-syslem: fastställande af grunder
Statsregleringen: Allmänna frågor rörande den
,, i:sta Hufvud-Titeln
2:dra
tt
yr
tf
tt
Tf
rf
Tf
T»
TT
fT
3:dje
4:de
5:te
6:te „
7:de „
8: de „
9tde „
io:de „
Indragnings-Staten ...
omröstning öfver åtskillige dertill hörande frågar
tiden då den skall taga sin början
angående resultatet af densamma
80, 214, 25c,
’ör ett nytt sådant
78,
79>
80,
81,
82,
83,
84,
86,
87,
88,
%
108.
i37.
4' 4*
78.
81.
104.
i53.
27 4-  359.
269.
83,
80.
263.
2 33.
378.
44o.
468.
263.
253.
212.
213.
214.
215.
216.
217.
218.
85.
219.
220
221.
222.
263.
319.
365.
Betis N:r.
Stats-Verket: Rikets Ständers Revisorers i83o och 1882 afgifne '
berättelser öfver verkställd granskning af dess
förvaltning ........ 22, 170.
„ Stats-Utskottets granskning af 1831 år räkenskaper 32 1,
„ beräkning af dess inkomster ..... 54, 2o5.
Stelfens, G. Agronom: 10 års anslag åt honom .... 40.
Steningelandet: se Sigtuna
Sterbhusafgift: befrielse för Stockholm och Götheborg bil. G 54, 20g, 35o.,
Stjerncreutz, P. N,: ersättning för ved och kol, åtgångne å Landttnarskalkssoireer
......... 55,
Stjernstam, L.: löneersättning ...... . 8g,
Stipendier till lönlöse Academiske Lärare ..... 88, 221.
Stipendii-Fonden, Trolliska, angående . . . . . . i52.
Stockholm: dess befrielse från sterbhus-afgift . bil. G. 54, 20g, 35o.
„ extra anslag för dess avenuers befästande 2o3; 2gi, 01 8, 357, 3^8.
Stohållningen i Riket: anslag dertill ...... 86, 21 g.
Stora Sjötullsbevillningen: omröstning öfver åtskilliga densamma
rörande frågor ■.
Storskiftes-Laladtmätare: förhöjd aflöning för dem
Straff-fängelsens inrättande för arbetsfångar .
Strandberg, Amiralitets-Kammar-Räd : löne-ersättning, angående
Strandvrak: rättighet till sådane för Härader, gränsande till hafvet
Strömrensning: anslag dertill vid Ronneby .
„ revision af medel för sådane ändamål
Strömsholms Canal och Slussverk: extra anslag .
„ Slott: Statsanslaget derför . .
„ Stuteri: tillökning i anslaget
■„ ,, f, d. Kamereraren Landströms sökta afskrif
ning af en skuld
Strömstad: uppförande af Magasinshus derstädes
Stuteri, se Strömsholm
Stångån’: anslag för dess uppmuddring
Städer: anslag för underhållet ar arrestanter
„ hus och tomter, inköpte för allmänna behof, utskylder
angående ......
„ Borgerskapets ersättning för besigtningar .
4°g.
4-.
176.
99*
1 1 r.
124.
2Ö2.
2o3, 2gt.
7.9-
86.
6.
46, i35.
2o3, agi.
236.
110, i8r.
i65, 23i.
Städer
33
Släder: Embetsinäns derstädes rätt att deltaga i Civil-Statens Pensions-Cassa
.......
„ Uppbördsman der, se Uppbördsman.
,, friheter, minskning i anslaget derför
Stämplade pappersafgiflen , angående ....
Sundliels-Collegium: angående en lill dess disposition ställd summa
för underhåll af Electricitets-machin .
Sundsvall: befrielse från underhållet af länshäktet
„ inrättande af ett Curhu.s derstädes
Svartsjö Kungsgård: nedsättning i arrendet deraf . . i/\,
,, Slott: stats-anslaget derför ....
Syner: kostnader för sådane vid nyhemmans upptagande
Sägqvarnar: upphäfvande af skattläggningar derå
Säby och Söderby hemman: lindring i skatten för dem
Säd, se spanmål.
Säffle: medels anskaffande till Canal-anläggning derstädes
£et:s N:r
27<>
86.
364.
8o, 2 14»
52.
100.
i5r, 284.
19-
127.
233.
188.
202.
T.
Tabellers upprättande öfver Stats-utgifterna under serskilda tidpunkter
. . . . . . . 144.
,, vid Landshöfdingarnes 5 års berättelser, tryckning . 2b9*
Tabell-Commissionen: tillökning i dess anslagssumma . . 80, 2i4> 25o.
Tackjern: nedsättning i tionde-afgifteu för tillverkningen deraf i
åtskillige Bergslager ....... bil. A. 54» 206.
TaJmanslafflarne: de genom deras indragning uppkomne besparingars
användande till utflyttningshjelp ..... 162.
Talmännen: upphörande af deras representalions-skyldighet . 2, 16.
,, ersättning för egne Riksdagskostnader . . . 27.
Tauvon, J., Stats-Coramissarie: gratification åt honom 283, 320, 358, 379.
Taxen, Preste-: upprinnelse och beskaffenhet, angående . . 147.
Technologiska Skolan i Götheborg: anslag dertill . . . 87.
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 1835. 4\de Sami. lista Afd. 5
- 34 -
Bet:s N'.r.
Tennarbelen: nedsättning i Control-stämpel-afgiften . bil. H„ 54, 210.
Tidan-elfven: anslag till vattens afledande .... 2o3, 291.
Tilosius, C. A.: löne-ersättning, angående ..... 60, 1B9.
Tillämpnings-Skolor: anslag dertill ...... 88.
Tionde, Alun-: nedsättning för Lofvers Bruk . . . bil. C. 54.
,, „ dito för tillverkningen i allmänhet . bil. D. 54»
,, „ upphörande af afgiften samt jemkning i tullaf
giften
223.
Tionde-afgiftens för tackjernstillverkningen nedsättning bil. A. 54. 206.
Tionde-anslags ingående till Kronan . , . . . 273, 3p3.
Tionde-Tack jern: Immetorps hyttelags befrielse derifrån . . 3i, 186.
Tjära, Ränte-: lösen deraf å Gottland ...... 6r.
„ „ angående den till Flottan anslagna . • . 82.
Tjäruskurarens på Gottland aflöning . . . . . 80, 214.
Toftedalen: ersättning till Kronofogden Dahlgren för kostnader vid
en väg-anläggning derstädes ..... . 25y.
Tomter och hus, inköpte för allmänna behof: deras utskylder till
stad, angående ......... 110.
Topographiska Corpsen: anslag för dess reglering . . . 81, 215.
Tork-inrättningar för spantnål, angående ..... i53.
Torshälla stad: lindring i skatten för de dit anslagne hemmanen
Säby och Söderby ........ 188.
Transport och förbakning af spanmål: kostnader derför . . 82.
Trollhätte Canal- och Slussverk: bidrag till dess ombyggnad . 4°4*
Trolliska stipendii-fonden, angående ...... i52.
Tryckning af Riks-Ståndens Protocoll ...... 2.
„ kostnaderna derför ....... 72.
Tull- och Bevillnings-afgifter: förhöjning å sådane och lindring i
grundskatterna ........ 270, 809.
„ medel: angående deras jemte andra bevillningsmedels
levererande till Riksgälds-Contoret ..... 67, 166.
„ mål: ersättning till Rådstufvu-Rätter för deras befattning
med slika mål , . . . . , . ia-t, 183.
„ qvarnar: återleinnande af en proposition rörande beskattning
å sådane . . , . . . . . . . 11.
Tull-Verket: tillökning i dess aflönings-och orakostnads-stater 80, 214» 25o,
— 35 —
Betis Nir
Tunelds Geographie: anslag för inköp af vissa exemplar deraf , 5i.
Tygstats-Compagnie: inrättande deraf och anslag till ett sådant
81, ai5, 25o, a63.
Täflingsöfningar, pris vid sådane, angående . . . . 109.
Törnebladh, C., Justitias-Ombudsman: motion om löne-ersättning 71.
V.
Uddevalla: låneunderstöd, angående ..... 7$.
Ull-culturens befrämjande: anslag derför . . . . 1 £>4» _29°*
Ull-Discont-fonden: fortfarande anslag till dess förstärkning . ibid,
U.lricsdahls Slott: stats-anslaget derför ..... 79-
Underhåll af häktade personer i städerne . . • • 236.
Understöd: för Militairer vid f. d. Finska Armeen . . . 89.
„ „ nödlidande i Bohuslänska skärgården i 272, 307.
„ „ Åsa Socknemän i Wexiö Län . , . . 371.
Undervisningen, allmänna: extra anslag dertill 2o3, 29T, 3i8, 357, 878.
Undervisnings-anstalterna i Riket: anslag dertill . . . ^®8, 221.
Undsättningar: medel derför vid svårare missväxter . . 355, 4°6.
Undsättnings-skulders liqviderande, angående . . . 297, 35g.
Universitet: se Academie.
Uppbördsman, Krono-: aflöning för städernes .... 80.
Uppbördsstämmor: förändring i tiden och minskning i antalet . ii3.
„ förändring i tiden derför .... 4^8.
Uppfostringshjelp: fördubbling i missväxtår af den för Westerbottens
Nybyggare ......... !02«
Upprensning af norra inloppet till Gefle . . . . . 101.
Upsala Universitet, se Universitet.
„ Ättehögar: stängsel deromkring . . . . 13r, 184•
Uppsägningsrätt till leverering in natura, angående . . . 41*}.
Utflyttningar: understöd för sådane genom Talmanstafllarnes
indragning .......... JÖ2.
Utgifternes för Riksdagen bestridande genom Riksgälds.-Contoret . 3.
Utjordars beskattning, angående . . . . . . • 116.
Utmyntningsgrunder för tillverkning af koppar-skiljemynt . 107, 180.
36
Utrednings-Förråden: extra anslag dertill .... 2o3,"S2oi!
Utskott: aflöning för Äancellierne och Vaklbetjeningcn
dervid . . . . . . 2, 16, 27, 282, 3oo, 348.
Utskott: angående vården emellan Riksdagarne af dess hand
lingar
och invenlariipersedlar 4^3.
W.
Wadstena Kronoäng, se äng.
„ Krigsmanshus-Cässa: ersättning för eentonalmedel
„ lån och anslag till en hamnbyggnad vid staden
,, afskrifning utaf de medel staden lyftat i och för Cho
lera
farsoten derstädes .....
Walk- och Stamp-Verk: proposition rörande beskattning derå, återl
Wapenöfningar, Indelta Armeens: anslag dertill . .81, 19g,
„ Bcväringens dito . . . 8r,
Warberg: Fästningsbyggnadernes derstädes användande till
Correctionshus . . .
„ anslag tili förbättrande af hamnen vid staden
Watten-Communicalioner: extra anslag dertill 208, 291, 3i8,
„ ledning lill Carlskrona, anslag .....
,, bildandet af en Fond för sådanes understöd
Wed och kol för Kongl. Hofven: anslaget dertill .
t, Landtmarskalks-soireer sist lid ne Riksdag
Wener, II: sökt nedsättning i arrendet af Svartsjö Kungsgård 14
Weneriska smittans botande: årlig afgift dertill, angående
Wenersborg: lån till dess återuppbyggande
Wermlands Fält-Jägare-Regemenle: förhöjning af Chefens lön
i> •> „ indragning af Corpsen .
Westerbotten: Jernverkens derstädes åtnjutande af frihetsår
,, förändrade tider för restransakningars verkställand
„ återbetalning af undsättningsskulder
„ fördubblande af uppfostringshjelpen i missväxtår
för nybyggare ..'...
,, upplåtande af Laxfisken derstädes
Westgölha Regemente: indelnings-ersällning
. 84, 2 ;
4"
em nåd 1 1.
215, 288.
21 5, 25o.
44.
122.
357, 378.
'97-
160.
79-  55, 187.
151, 254.
247.
388, 407-
81, 2l5.
ibid.
63.
65.
297-
102.
148.
81.
— 37 —
Betts N:r
Westmanland: ersättning till knekterotar derstädes : ; . 81:
Wetenskaps-Academien: angående utbetalning af curs-skillnad,
uppkommen vid invexling af silfver till jettoner . . . 83.
Welenskapsmän: reseunderstöd för sådane .... 88, 221, 25o.
Weterinaire-Inrättningen: anslag dertill ..... 80.
Wexel-Controleurs-befattningarnes indragning, angående ; . ^5.
Widegren, Charlotta och Margaretha: af dem sökt pension ; . 89, 222.
Wisby Kyrkoruiners bevarande . ; . . : v . 43.
Wisingshorgs Kungsgård: skatteförsäljning af 2:ne derunder lydande
hemman. .... 2g, i85.
„ „ upplåtande af jord till Wisingsö Kyrkogård 224.
^Wisingsö: hemmansegares derstädes sökte nedsättning i lösen för
dagsverken till Wisingshorgs Kungsgård 28, i5o.
„ inköp af jord för ekeplantering ..... 2g, i85.
,, upplåtande af jord till Kyrkogården .... 224*
Witesböter: disposition af de vid Police-Kammaren i Stockholm
ådömde ........... 68, 167.
Votering i Förstärkt Stats-Utskott; ett förelupet misstag dervid,
angående . . . . . . . . . . 442*
Vougt, G. O., Cancellist, angående en gratification till honom . 471.
Väganläggning: inom Calmare Län, anslag ..... 97.
i Jemtland, dito . . , ; io5, 106.
till Norrige, dito 12g.
99
79
Y.
Ystads hamnbyggnad: understöd af allmänna medel : . : 177.
Z.
Zenius, Gommeree-Råd: arfvode åt honom . . 89, 222, 25o, 263,
¥ .
Åboers å Kronohemman dispositionsrätt af ekeskog . . . 112.
Ågren, Professor: afskrifning af ett honom beviljadl lån . . 4o3
Bihang till R. St. Port. 1834 och 1835. h-de Sami. lista A/d. 6
Betis N;r
Åhman, Öfver-Commissarie: årlig nådegåfva till honom,
angående . . . • • • - • 420> 4^7» 4^l> 4^5.
Åkerman, Professor: anslag till det af honom inrättade Ortopediska
Institutet ........ 174» 24r*
ingbogseringsfartyg: rättighet för Götha Canalbolag att lyfta medel
i Riksgälds-Gontoret till sådanes anskaffande . . „ 249.
A
Äng: sökt befrielse från ansvarighet af arrende för en Upsala
Hofstall tillhörande ........ 8.
„ arrendets för en Kronoäng vid Wadstena ingående bland
Stats-Verkets öfrige inkomster ....... 80.
Ättehögar vid Gamla Upsala: stängsel deromkring . .. i3i, 184-
Ö.
Ödskölds moär: ersättning till Kronofogden Dahlgren för utgifter
vid ett öfningsläger derstädes ....... 25y.
Öfverflödsartiklar: bevillning derå ...... 246.
Öfver-Intendenls-Embetet: uppförande på stat af en brist i dess
löningsstat .... . ~ ...... 80, 2i\.
Öfver-roterings ersättning i Skåne: dess uppförande på stat . 81.
Öfveiskotten å Stats-Verkets inkomster: angående ett anslag
deraf till FörsvarsVerket
. . . 78, 212.
„ „ till afskrifning anmälde
utgifter derå . . 347.
„ ,, angående beloppet af dem
för år 1882 . . . 44°*
Öfverskottsmedel: Jemtlands befrielse från erläggande deraf . 296.
Öijer, G.: ansökning att vid afskedstagande uppbära Öfver
Commissarielön
som pension.. . . . . . . » 20.
Öland: förhöjd aflöning för Kronofogdar m. fl. Tjenstemän derstädes 80.
STOCKHOLM, Kongi.. Ordens-Boktryckeriet, i835.
BIHANG
TILL
U> IR ® (D <E (D IL IL
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
»«*
FJESIBB SABOiINGEN.
2“'* H f 5j 11 it t n S t >•:
Stats- samt Allm. Besv. och
f Memorial, Utlåtanden och Betanhanden.
gemensamma
'Stats- samt Allm, Besv. och Oecon. U:sk. 'Utlåtande N.o i.
r
N:o i
Ank. till Exp. Utsk. d. 19 Jiinii.
Rikets Högloft. Ständers Stats• samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskotts Utlåtande i anledning af väckte motioner,
del > om understöd af Statens medel till utdikning
och uppodling af myror och t rät, k i Jemtland, dels ock
angående Landsculturen i allmänhet uti Rikets Norra
Provinccr,
Högvördige PresteSlåndet liar till Allmänna Besvärs- och OeconotnieUtskottets
handläggning remitterat:
1:0 en motion af Herr FältProsten Edvall, som anfört, att de mångåriga
och svära missväxter, hvilka härjat Jemtland, så utarmat större delen
af detta Lands invånare, nedslagit deras mod och förlamat deras arbetsförmåga,
aLt landels framskridande odling afstannar, eller åtminstone
på en längre tid icke förmår göra några betydligare framsteg. Till a Ihjelpande
eller minskning af det onda, och för att understödja och uppmuntra
den Jemtländska allmogen alt med allvar börja uttorka Landets frostnästen
och derigenom lill någon del mildra dess harda climat, har Motionniren,
med förutsättning, att landets läge och climat synas antyda bofekapsafveln,
såsom landels egentliga hufvud näring, föreslagit: att Staten
under en viss lid af år, hvilka tilläfventyrs icke borde blifva färre än tio,
måtte, lill utdikning och uppodling utaf någon liten del al de i Jemtland
befintlige myror och träsk, sorn utgöra omkring fem sjettedelar al Landets
vidd, och hvilkas läge lill stor del erbjuder ett gynsamt tillfälle till
deras bearbetande, bevilja en summa af Två Tusende Riksdaler Banco;
att ett sådant understöd borde endast tillfalla dem al Landels hemmansegare,
som gjort sig kända för Gudsfruktan, redlig vandel, nykterhet och
en serdeles arbetshåg, men sakna utvägar till betydliga odlings-företag;
att vilkoren för understödets erhållande borde vara, att, sedan sökanden
genom vederbörlig besigtning, förrättad antingen af Sockne-Säjlskapets
Ordförande, eller Länsmannen i tingslaget och 2:ne af nämnde sällskaps
Ledamöter, eller 2:ne förståndige män, som ock på samma gång uppgöra
Bih. till R. St. Prot. 1834. 4 Sami. 2 AJd. I
usta Häftet,
% Stats- samt Allm. Bcsv. cch Oecon. link, Utlåtande N:o. t.
kostnadsförslag,, låtit odlingslägenheterne undersöka , skulle han, med Biläggande
af de derom upprättade handlingar* anmäla sitt odliugsföietag
hos.Kongl. Mapts Befallningshafvande , och derefter, i den moa odlingen
Bevisligen fortginge, undfå en summa,, motsvarande två tredjedelar af den
kostnad han på den verkställda odlingen nedlagt; äfvensom han borde ega
att, emot vederhäftig borgen, dessförinnan erhålla skäligt förskott; och
skulle lian, sedan odlingen, enligt syne-instrumentets innehåll, blifvit fullbordad,
undfå, utan återbetalningsskyldighet, den bestämda summan, eller
hvad deraf kunde innestå,
2:0 Ett, af Herr Professoren Grenander ingiTvet; memorial, hvaruti
blifvit yttradt, att den egentliga underbalauce, sorn trycker Rikets handel,
funnes lill en del uti handeln med Finland; att de producter detta land
lemnar, kunde, om ej helt och hållet umbäras, dock till beloppet nedsättas
genom rigtigt användande af de fördelar vårt eget land erbjuder;
samt att de Norra Landskapen, i samma läge med Finland och med en
för lika odling tjenlig jord samt ymniga skogs-tillgångar, skulle genom en
bättre rigtad hushållsördning snart kunna, med tillhjelp, af Rikets andra
Landskap, förse hufvudstaden med samma slags, fetalievaror och ved,
sorn nu lie nitas från Finland. I anledning häraf, och då flere på hvarandra
följande missväxtår, äfven sorn andra tiders, erfarenhet, i sammanhang
med landets, naturliga beskaffenhet och läge, tydligen framställde nödvändigheten
att mera: odla och rödja lill äng, samt göra. boskapsskötseln till
indrägtig och riktande hufvudnäring, än att nedlägga fruktlös möda och
kostnad på det egentliga sädes-åkerbrukct och dess mindre tacksamma utvidgande,
syntes det, i Molionairens tanka, vara af yttersta vigt att till
Kongl,Maj:t frambära den önskan: att alla, möjliga, uppmuntringar och
anmaningar måtte: användas, för att leda de Norrländska iu vänar nes. uppmärksamhet
på nödvändigheten att upprödja sina fult, utvidga sina betesmarker
och ängslrakter, odla till äng samt rensa och upphugga skogarne,
vinnlägga sig om en vidsträckt boskapsskötsel samt införa deli gröfre, uldrika
fårafveln, som bäst passar för deras el i mat och läge.
Stats-- sami: Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten hafva gemensamt
till behandling företagit desse, med hvarannan sammanhang egande
motioner, och ehuru Utskotten, lika med Motionairerne, anse och
erkänna, att de Norra provineerne, i anseende till Landets beskaffenhet
och climat, i allmänhet äro mindre tjenlige för sädesåkerbruk samt företrädesvis
fordra, sådan odling, hvarigenom boskapsafvel!! befrämjas och gö
-
Stats- saint Allm. Besv. och Oecon. Utsh, Utlåtande JV.o i.
3
res till landets hufvudnäring, oell att Följaktligen, denna näring är förtjent
af all uppmuntran, såsom det verksammaste medel att lyfta dessa provincer
från den låga ståndpunkt, i afseende ä odling oell välmåga, livarpå de nu
befinna sig; likväl och sorn, beträffande Fältprosten Hedvalls hemställan
om understöd af Staten, det förekommer, att, om man 'afven kunde med
säkerhet antaga, att ett sådant bidrag blefve väl och med åsyftad fördel
användt, Statens medel dock äro för andre, oundgänglige behof anvisade,
så att tillgång till det äskade bidraget för närvarande saknas; samt
Professoren Grenanders förslag, hvilket synes afse en uppmaning till de
Norra provincernes invånare, att förnämligast egna sig åt en viss näring,
icke skulle, I TJtskottens tanka, verka lill ändamålet, hvars ernående
Utskotten anse vara hufvudsakligen och ytterst beroende på invånarnes
egen omtanka; alltså kunna Utskotten
icke tillstyrka bifall å hvad ifrågavarande motioner innehålla.
Hvilket dock lill Rikets Högloft, Ständers egen pröfning vördsamt öfverienxnas.
Stockholm den ig Junii i83/j.
På Högloft. Stat> Utskottets vägnar:
På II öglo fl. Pidderskapet o c h A- På Högvördige Preste-St andelin
s Ledamöters vägnar, dets Ledamöters vägnar,
C, O. Palmstjerna, P. Ruus,
På Vä Ilo fl. Borgare-Ståndets Le- På Hedervärda Bonde-Ståndets
damöters vägnar, Ledamöters vägnar,
C, F, Ekerman. N, Strindlund,
På Högloft. Besv. och Oeson Utskottets vägnar:
På Höglo Fl, Ridderskap et och På Högvördige Prkste-StanAdelns
Ledamöters vägnar, dets Ledamöters vägnar,
Arv. Arveson Posse, C. F. Björkman,
4
Stats- samt Allm, Besv. och Oecon, Utsk, Utlåtande Nio i.
På .Wallofl. Borgare-Ståndets På Hedervärda Bonde-StÄndets
Ledamöters vägnar. Ledamöters vägnar,
P, Winbladh* Nils Mansson.
W, Karström,
N;o 2.
Ank. till Exp. Utsk. tlen Ig Jani!.
Utlåtande, i anledning af vackt motion, om upphörande elier
inställande utaf afvittringsverket i Herjeådalen,
Uti ett hos Hedervärda BondeStåndet afgifv.et samt derifrån till StatsWtskottet
remitteradt memorial, har Riksdagsfullmägligen Sven Jonsson
från Jemtlands Län, anfört: alt ehuru med afvittringen, som blifvit beslutad
att öfvergå de Norra Länen, visserligen åsyftats alt gagna hvarje
province serskildt, samt befrämja jordbrukets förkofran, vore det likväl
tvifvelaktigt, huruvida de förraoner denna inrättning kunde medföra för
Herjeådalen, uppvägde de olagenheter och kostnader, som vid verkställighet
deraf i nämnde Landsort uppstå; och ville det åtminstone synas för
en kännare af denna fjellbyggd, att afvittringen endast komme att tillskynda
invånarne skada och Staten förlust. — Herjeådalen, beläget bland de
med snö och is större delen af sommaren betäckte fjellen, samt höjdt öfver
hafsytan emellan 2000 till 4000 fot, holle väl i omfång 126 qvadrat
mil, och tycktes derigenom kunna erbjuda både utrymme och bergning
för en vida större befolkning än den nu befintliga, hvilken belöpte sig till
omkring 4ooo menniskor, med 1812 skattskrifne manspersoner, deraf ungefär
5oo vore hemmansegare; men då man eftersinnade att desse i allmänhet
taget, icke besutto mer än i-i6:dels hemman hvardera, emedan
landet utgjordes af endast 88 mantal skatte, och för säkert kunde antagas,
alt utaf desse minst a-3:delar upplogos af sjöar, berg, sandhedar och mossar,
samt den öfriga för inbyggarne gagneliga delen af landet bestode
af ten svag och för åkerbruket högst otacksam jord, som i små tegar låge
spridd öfver hela landet invid de manga vattendragen; så öfvertygades
man lätteligen derom, att Herjeådalen hvarken tålde en större befolkning
eller lemnade några fördelar af den öfverloppsmark, som med afvittringen
tvifvelsutan åsyftats. Sanningen häraf bestyrktes, enligt motionairens tan
-
Stats- samt Allm. Besv. och Oecon, Utsk. Betänkande N.o 2,
5
ka, ännu mera när man betraktade att brödfödan på högst få ställen af
landet kunde af egen skörd erhållas, utan mäste jemte utsädet och pastorstionde
spanniäi anskaffas från 20 a 3o mil aflägse belägna orter, samt
att på andra ställen utsädet icke en gång verkställdes, emedan erfarenheten
visat sådant vara fruktlöst. Boskapskötseln vore deremot ortens hufvudsakligasle
och enda näring, men för dess bedrifvande erfordrades oundgängligen,
att inbyggarne, så vida de må kunna bereda sig en nödtorftig
bergning, skola, i anseende till den korta sommaren, uppbjuda all sin arbetsstyrka,
för att dels aftvinga de i närheten af bostäderne varande obetydliga
Legar en någorlunda gifvande växt, dels ock för alt å aflägsna trakter
hopsamla tilli äckliga näringsämnen för kreaturen under den 8 månader
långa vintren. Upptogos nu i stället de arbetsföraste personers tid
med andra sysselsättningar, skulle nöden i orten blifva ännu större och
slutligen tvinga inbyggarne alt öfvergifva ett land af så otacksam natur;
och vore det alldeles omöjligt för Herjeådalen att uthärda den kostsamma
afvittringen, om den efter nugällande grunder fortginge. Efter mcddelmåttig
beräkning hade icke mindre än 1800 dagsverken årligen eller ungefärligen
12,600 på sju år blifvit förspillda och tagne från vida angelägnare
sysselsättningar. Med anledning af desse förhållanden, och för att hejda
den allt mer och mer tilltagande fattigdomen, men icke för att klandra
hvad som blifvit förordnadt, hemställde molionairen, om icke afvittringen
i meranämnde landsort mätte, örn ej alldeles upphöra, åtminstone på några
år inställas, intilldess mera gynnande omständigheter talade för dess
fortgång; dock att i de Socknar eiler byalag, hvarest mätningarne blifvit
fulländade, delnings- och skattejemknings-åtgärderne, som på afvittrings Domare
berodde, skyn dsamt finge gå i verkställighet.
Denna motion, som StalsUlskotlet ansett böra gemensamt med Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottet behandlas, har af de förenade
Utskotten blifvit tagen i öfvervägande, dervid Utskotten inhemtat, hurusom
Kongl. Maj:t, under den 9 Mars 1828, förordnat, alt Afvithängarne i
Herjeådalen ofördröjligen borde taga sin början, på det denna Orts invånare
skulle beredas de fördelar, som med en säker ägande lätt till jorden
äro förenade, och hvilken på annat sätt ej kunde vinnas, än genom
bestämda skillnader i området ej mindre emellan Kronan och Hemmansegarne,
än dessa sednare sins emelian; och skulle dervid gälla till efterföljd
Kongl. Maj:ts för afvittringsverket i Jemtland den 8 December 1820
utfärdade Nådiga Stadga, enligt hvilken Afvittringens föremål äro: att
skilja Kronans marker från enskildes ägor; alt af de förra tillägga svaga
g Slata- -Samt Ålim. B-esv, och Occon.-Ulsk. Betänkande N:o 3.
Hemman fyllnad i deras behof; att urskilja hvad hemman, utöfver deras
mantal och ränta, 1 ägor innehafva; att inom samfälligheten dela ägorne
hemmanen emellan, enär sådant, till förekommande af ägoblandningar
emellan Kronan och enskilde, kan pröfvas nödigt; samt att genom dessa
anstalter, bereda för hemmansåboerne full visshet och säkerhet om deras
ägorymd, och för idoge arbetare tillfälle till nya hemmans anläggning på
KronoAllmänningar och öfverloppsmarker, samt således befrämja landets
uppodlande och bebyggande; hvarjemte blifvit stadgadt, att kostnaden
för Landtmälarne samt AfvitlringsRältens aflöning böra bestridas af allmänna
medel; hvaremot husrum, ved och ljus för Landtmälarne och AfvittringsRätten
under förra tillingarne skola af de enskilde ägarne bestås,
samt att Hemmanen och Kronan skola dels gemensamt deltaga uti, dels
enskildt hvar för sig bestrida kostnaden för handtlangningen vid förrätt—
ningarne.
Och ehuru de förenade TJtskotten icke varit i tillfälle att med säkerhet
bedöma, i hvad mon Molionairen kunnat till den gjorde framställningen
ega skäl, hafva dock, vid det förhållande, att Afvittringarne i Herjeådalen,
genom den kostnad de för Hemmanen medföra, kunna, om de för
hastigt fortgå, motverka det ändamål af landets förkofran, sorn med dem
åsyftats, Utskotten ansett sig böra på det sätt biträda motionen att
Utskotten vördsamt tillstyrka Rikets Ständer, att i afseende å
Afvittringsverket i Herjeådalen, till Kongl, Majit frambära den
underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t, sedan dess Befallningshafvande
och öfrige vederbörande, hvilkas rätt är i fråga, blifvit i
ämnet liörde, täcktes vidtaga sådane åtgärder, att Afvittringarnes
fortgång icke måtte blifva för nämnde land tryckande.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 1 g Junii i834-
N:o 3.
Ankom till Exp, TJtsk. d. 19 Junii.
Betänkande} i anledning af väckte motioner 3 rörande den
Stats- samt Allm. Be sv. och Oecon.^Ulsk, Betänkande N:o 3
T
ersättning Inqvarteringsgfvare lör tillkomma för matP
som ät tågande trapper lemnäs.
Hedervärda BondeStåndet bär till StatsUtskottet remitterat 2:1m Motioner
i detta ämne, nemligen:
1:0 af Riksdägsfullmägtigen Nils Persson ifrån Södermanland, sorn
anfört, alt då med Pässevolancemedlen som af Rust- och Rotehållare årligen
erläggas, skola bestridas, bland annat, alla indelta truppers Marchekostnader,
vöre äfven billigt, att Inqvarteringsgifvarne, som ofta sjelfve
äro Rust- och Rotehållare, blefvo för den mat, de åt tågande trupper
måste lemna, fullt ersatte; och sorn detta nu ej eger runi, enär priset,
sorn å en dagportions beståndsdelar i MarkegångsTaxorne utsattes, sällan
uppgår till mer än hälften af portionens verkliga värde, har molionairen,
med hvilken Riksdagsfullmägtigen Jonas Eriksson ifrån Södermanland
och Per Eriksson ifrån. Wermland sig förenat, hemställt, att Kongl.
Kungörelsen den 27 Augusti 1816 måtte i berörde afseende sålunda lindras,
alt ersättningen för en måltid åt tågande trupper till Sex (Af) skillingar
Banco för hvarje inqvarteracl person bestämmes.
2:0 af Johan Åndersson ifrån Jönköpings Län , hvilken yrkat, att
skälig betalning för den mat, sorn en Soldal vid inqvartering bör erhålla,
måtte vid hvarje års markegångssättning bestämmas
StatsUtskottety
sorn funnit detta mål tillhöra äfven Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Uiskottets befattning, har detsamma, med sistnämnde
Utskott gemensamt, i öfvervägande tagit; och Utskotten, hvilka i
anseende till varuprisens omhytlighet, samt deras olikhet i serskilda orter,
icke kunnat gilla Nils Perssons förslag om bestämmande af Sexskillingar
Btqiko för en måltid mat åt hvarje inqvarterad; få, under åberopande
af de skäl Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet anfört uti
dess, i ett mål af enahanda beskaffenhet med förevarande, afgifne Betänkande
N:o 36, samt i likhet med hvad deruti blifvit tillstyrkt, vördsamt
föreslå
det Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underhånlghet anhålla: att
högstberörde Kungörelse af den 27 Augusti 1816, så vidt dea
angar bestämmandet af omförmälte ersättning, mätte sålunda
ändras, att Rikets Ständers Deputerade, vid de årliga MarkegåingsTaxornes
upprättande, må: å Taxan uppföra värdet i rund
summa, af såväL dagportioneninberäknadt. brödet, sorn ratio
-
3
Stats- samt Allm. Besv. och Occon. Utsi. Utlåtande N;o 4.
nen för tågande trupper oell hästar, på det sätt, att i dagportio;
nens värde ingår, ej allenast hvad beståndsdelarne af portionen
verkligen kostn, utan äfven kostnaden för vedåtgången, kärlens
begagnande med mera, samt att det portions- och rationsvärde,
sorn sålunda bestämmes, måtte, i likhet med hvad Rikets Ständer
vid de 2:ne sistförflutne Riksdagarne i underdånighet begärt,
vara oberoende af den, enligt Kongl. Kungörelsen den 20 September
1815, Kongl, Maj:Is och Rikets KammarCollégium tillkommande
gransknings- och pröfningsrätt af MarkegångsTaxorne,
i hvad Kongl. Maj:t och Kronans rätt rörer, samt följaktligen ej
kunna af KammarCollégium jemkas och nedsättas.
Hvilket dock till Rikets Högloft. Ständers egen pröfning vördsamt öfverlernnas.
Stockholm den it) Junii 1 {334-
H:o 4.
Ank. till Exp. Utsk. den Jg Janii.
fjtldiande, i anledning af vacht motionangående ny indelning
af Bätsmansrotarne pd Gottland , m. m.
Uti ett från Hedervärda BondeStåndet till Utskottens gemensamma
behandling remitteradt memorial, har lliksdagsfullinägtigen G, A, Kolmodin
ifrån Gottland hemställt:
1:0 Att då, utom Kronoboställen och åtskillige KronoSkatteHemman,
hvilka sednare, emot erläggande af så kallad qvartalsafgift, hittills blifvit,
från ordinarie roteringsskyidighet Befriade', alla öfrige hemman på Gottland
äro indelte till ordinarie Båtsmanshåll; men denna indelning skall
vara så ojemn, och locala beqvämiigheter dervid så litet afsedde, att en
del rotar utgöra fyra och ett fjerdedels mantal, hvaremot andra finnas.,
som bestå endast af tre och tre fjerdedels mantal, äfvensom åtskilligt: rotar
beslå af spridda, ofta på en eller två mils afstånd från hvarandra belägne
hemmansdelar; det måtte, till afhjelpande af de med berörde förhållanden
förenade olägenheter, en ny rote-indelning på Gottland med
för
-
Stats- samt Allm. Besv, och Oecon. Utsk. Utlåtande IV:o 4-
9
första Verkställas, så att alla rotar komma all bestå af jemt fyra mantal
oell utgöras af närmast intill hvarandra belägna hemman, hvilket, elter
rnotionairens tanka, ej bör möta något hinder, enär, vid en sådan reglering,
ofvannämnde, emot vacanceafgift, hittills från ordinarie roteringen
uteslutne Kronoskattehemman, skulle uti densamma ingå-, och antalet af
rotar derigenom okas;
2:0 Att sorn hemmanen på Gottland äro styckade i små delar och
jorden derigenom är i ytterst små lotter fördelad, hvarigenom svårigheter
uppstått för anläggandet af de i sednare tider anbefalde torplägenheter
åt Båtsmännen, föreskriften om cl v li ka torps anskaffande, mätte i likhet
med hvad som redan skett i skärgården, äfven i afseende på Gottland
lieb och hållet upphäfvas, samt Båtsmännen hädanefter, som förut, lå
afiönas med förr bestämda och ännu brukliga persedlar, hvilket skulle
utgöra ett för Båtsmännen vida förmånligare och säkrare aflöningssätt, än
den obestämda afkastningen af en torplägenhet, då i allt fall Rotehållarne
ii ro och förblifva förbundne alt loise Båtsmännen med nödige boningsoch
ladugårdshus;
3:o Att den, vid numerkarls antagande och inskrifning uti de å LandsContoret
befintlige Recruleringsrullor, Corapaguie-Chefen förbehållne
approbationsrätt, hvarigenom Rotehållarne i så målto skola vara underkastade
godtycklig behandling, sorn recruten, ehvad han antages eller
icke, dock fordrar utbekommandet af den betingade legan , måtte antingen
upphäfvas eller inski änkas på det sätt, att Compagni-Chef, om anledning
förefinnes, väl må hos Kongl. Majlis Befallningshafvande i orten
göra framställning emot karls antagande i kronans tjenst, men att karlens
ovillkorliga kasserande icke må deraf blifva en följd, så vida han vid antagandet
varit försedd med nöjaktige Preste- och Läkare-betyg, utan bero
på ben alde auetoritets pröfning och afgörande, med lemnad rättighet
för Rotehållarne att uti beslutet derom, i vederbörlig ordning, söka rättelse;
samt
4:0 Alt den, sisllidne höst, vid då hållen General-Mönstring med
Båtsmans-Compagnierne på Gottland, till Rotehållarne gjorde Iramslällning
att de skulle befrias från Båtsmans förseende med de för hans utredning
och utrustning lill tjenstgöring erforderlige persedlar, emot erläggande
Bih. till R. St. Trot. 1834 4 Sami.' 2 Afd.
i ;sta Häftet,
2
Ilo Stats- Samt Allni Bcsv. och Ocean, Ut sk. Utlåtande 2V;o A»
of det för året derå gällande markegångspris, måtte, enär denna framställning
vid nämnde tillfälle icke antogs, varda lill Rotehållarne förnyad,
emedan omforma Ide vägran härledde sig dels af okunnighet om de förmoner,
som deraf borde uppkomma, dels ock af fruktan hos de. lillslädesvarande
ombaden alt handla emot hemmavarande Roleinteressenters åsigt af
saken; oell har Riksdagsfullmäktige!! Per Isacsson från Gottland uti Kolmodin.
s berörde yrkanden sig förenat.
Utskotten hafva tagit motionen i öfvei vägande; och beträffande först
frågan om ny roteindelning på Gottand, så, alldenstund det öfverklagnde
förhållande, alt Rotarne beslå af olika stora mantal, otvifvelaktig! härleder
sig derifrån, att serskilde hemman, ehuru åsätta enahanda mantal,
dock äro af olika godhet, hvilket således äfven mäste utgöra ett oundvikligt
hinder för Motionarrens förslag att bringa alla rotar till lika mantal,
hvarigenom dessutom någon fördel för Rotehållarne ej synes vara att vinna,
samt, i afseende å spridda Roleandelars sammandragning, lämplig utväg
för det af Motionairen åsyftade ändamål finnes anvisad i Kongl.
Brefvet den 3o Maji 1836, hvarigenom blifvit förordnad t, att alla ansökningar
om utbyten al ifrån slnmrotarne aflägsne hjelprotar och om. roleflytlningaj- i
allmänhet, böra ske hos Kongl, Maj:ts Befallningshafvande i Länet, hvilken,
efter att, sa väl den rotehållare, med hvilken roteflyIlningen ar i
fråga, sorn äfven Soldaten eller Båtsmannen, då någondera numera' icke
är vacant, hörde blifvit, samt vederbörande Regements- eller Corp'-»Chef
jemväl i ämnet yttrande afgifvit, eger att efter förekommande omständigheter
och gällande författningar, i anledning deraf, meddela utslag, hvilket
dock bör Kongl. Kammar Collegii pröfning undeiställas; fördenskull
kunna Utskotten å denna del af Motionen icke tillstyrka bifall.
Hvad härefter- angar frågan örn Ro teha] lornes på Gottland befrielse
ifrån skyldigheten att förse Båtsmännen med torp; så äro, jemlikt BålsmansConfraclet
af den 20 Maji 1O90 samt sedermera utkornne och gällande
Författningar, Rotehållarne pligt ige att gifva Båtsmännen torplägenheter,
bestående af nödige hus samt åker och äng, hvarvid undantag endast
finnes gjordt för de Rotars hemman, der icke någon lägenhet tili
åker och äng finnes, såsom i skärgården, i hvilket fall Båtsmännen i
stället bör bestås visst belopp råg och korn, m. m.; och anse Utskotten
skäl ej vara för handen, aVr serskildt för Gottland, tillstyrka någon ändring
i hvad sålunda finnes stadgadt.
Rörande motionens 3:dje punkt, få Utskotten vördsamt upplysa, att
Stals- samt Allm, Bcsv. och Oecon. Utsk. Utlåtande No 4•
11
jemilia 20 §. i Kongl. Instructionen för CompagnieCheferne vid Båtsmansliållet
af rlen 17 November 1818, approbation af legd Båtsman tillhör
CompagniChefen, eller den i hans ställe commenderande Officer, som noga
tillser och ansvarar, att endast välfrejdadt och till tjenslen dugligt folk
antages; oell då Motionairen, såsom skäl för sitt yrkande i denna del,
icke ens anmärkt, att berörde stadgande föranledt lill missbruk å CompagnieChefernas
sida; men om sådane skulle begås, och lidande för Rotehållärne
derigenom uppkomma, desse hafva öppet att, genom anförande
af klagomål å vederbörlig ort, deruti söka rättelse, kan Molionairens framställning
i detta afseende af Utskotten icke biträdas.
Hvad motionen slutligen innehåller, angående Rotehållarnes på Gottland
befrielse ifrån Båtsmännens förseende med persedlar, emot skyldighet
att derföre erlägga betalning efter Markegångspris, är, i Utskotten»
tanka, elt Rotehållarne enskildt rörande ämne, som beror på deras egen
underdåniga anmälan hos Kongl. Maj:t, och hvarmed det icke lärer tillhöra
Rikets Ständer att taga befattning.
På grund af hvad Utskotten sålunda anfört, hemställes vördsamt,
att ifrågavarande motion icke måtte till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
O
Hvilket dock Rikets Ilöglof], Ständers egen pröfning vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 19 Junii 1334-
STOCKHOLM, hos Ludv. Westerberg, i834*
Stats- samt Allm. Besa.- och Oeconomie-Utslottens Betänkande JSf:a 5, t
N:o 5.
Ankom till Exp._Utsk. den 4 Julii.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om, förändring
uti gällande stadganden, angående de till Brukens
tjenst anslagne recognilions-skogar.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet har Vällofl. BorgareStåndet
remitterat: 1:0 ett af Herr T. Petre' afgifvet memorial af följande
innehåll: ”Statens och enskilde Bruksegares bästa fordrar, att i de aflägsna
mindre hefolkade orter, der sådane till Brukens tjenst upplåtne recognitionsskogar
finnas, som, i följd af gällande Författningar, böra lill hemman
skattläggas, men icke kunna såsom hemman bestå , hvarken för sig sjelfve eller
i förening med Bruken, undantag ifrån berörde Författningar, efter omständigheternas
föranledande, tillåtes på det sätt, att för dylika skogar må,
med befrielse från skatteköp, en, efter rättmätiga grunder, afpassad årlig afgift
till Staten utgöras; öfver hvilken framställning jag anhåller, alt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet måtte, efter från vederbörande
Embetsverk infordrade upplysningar, till Rikets Ständer med utlåtande inkomma;”
2:0 ett anförande af samme Motionair, så lydande: ”Såsom tilllägg
lill den motion jag afgaf den 17 dennes, och hvarå remiss till Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet då beviljades derom, att förvissa
recögnitions-skogar må, med befrielse från skatteköp, en efter rättmätiga
grunder afpassad afgift till Staten utgöras, får jag yttra, det jag, i afseende
på recognitions-skogarne uti Norrland, tror 8 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga
Stadga, angående Afvittrings-Verket i Wester-Norrlands, Westerbottens
och Norrbottens Län, af den 10 Februarii 1824, vara tillämplig, hvarigenom
hufvudsakligen bestämmas frihetsår för nya hemman ifrån 25 till
5o år, samt 10 till 12 år för torplägenheter och öfver lopps-jord, bibehållen
vid gamla hemman.”
Stals- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskollen, som till
gemensam behandling företagit delta mål, få vördsamt erinra: att frågan,
på hvad sätt och efter hvilka grunder de till Bergverken och Bruken anslague
recognitions-skogar måtte till Statens största fördel, i förening med
enskild nytta, lämpligast kunna användas och indelas, vid flere Riksdagar,
från och med 1809, utgjort föremål för Rikets Ständers pröfning; alt stad
Biliang
till R. St. Prot. 1834. 4-.de Sami. Jlidra Afd. i
2-dra Häftet.
3 'Statia samt Allm» Besv.- och Oeeonomie-Utskottens Betankanåe N;o $4
§ inden och förordnanden för användandet, skattläggning och skatteköp af
essa skogar, tid efter annan, utkommit och igenfinnas hufvudsakligast i
Kongl. Kungörelsen den 4 Februarii 1811, Kongl. Brefvet den 18 Julii
1821, Kongl. Kammar- och Bergs-CoHegiemas Kungörelse af den 3i Mars
1824 samt Kongl-. Kammar-Collegii Circulaire-Bref den 2 April i83a; och
att Collegiernes berörde Kungörelse innehåller, bland annat,, att en andel
af recognitions-skogarne, sorn Bruksegarne, i följd af hållna undersökningar,
förklarats berättigade att för sina smiden behålla, böra, så fort ske kan,
till hemman indelas och skattläggas efter den i orten gällande method samt
af Bruksegarne till skatte köpas.
Beträffande nu Herr Petrés motion och dervid gjorda tillägg; så få
de förenade Utskotten vördsamt yttra, att de, af hvad Herr Petre anfört,
så mycket mindre heratat anledning tillstyrka någon förändring uti de af
Kongl. Maj:t och Rikets Ständer, efter en långvarig pröfning, redan stadgade
vilkor för skattläggning och skatteköp af till Bruken anslagne recognitionsskogar,
. som Utskotten betvifla, att någon recognitionsskog finnes, hvilken
är så ringa,, att den hvarken för sig sjelf eller i förening med Bruket
kan såsom heraman bestå; hvarföre Utskotten
vördsamt hemställa, att ofvanberörde memorial och dervid gjorda
tillägg må förfalla.
Hvilket dock till Rikets Höglo!!. Ständers egen pröfning vördsamt ö/h
^érlemnas.
Eli Ledamots reservation bifogas.
Stockholm den 3 Julii 1834'-
Reservation
af Herr Petre"*. ”Någon egentlig reservation mot de förenade Utskottens
Beslut anser jag utan ändamål, då den vid omröstning dertill uppkomne
respectabla majoritet tillräckligt öfverlygat mig, att någon ändring
idet af Utskotten tillstyrkta afslag på min ifrågavarande, efter hvad jag
ännu vågar tro, rättmätiga motion, icke är att inom Riks-Stånden hoppas.
Emot redactionen af Utskottens Beslut måste jag dock göra den erinran,
att samma Beslut, efter mitt omdöme, blifvit origtigt moliveradt, enär,
enligt hvad jag inför Utskotten förklarat, intet skäl kan hemtas af det obestridda
af Utskottet anförda förhållandet, att ingen recognitionsskog är
så* ringa, alt den icke uppgår till hvad Författningarne stadga för utgöran
-
Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomie-Vtskottens Betänkande N:o 6. 3
de af helt hemman, men deremot lika ostridigt är, att, på sätt motionen
antyder, i folkfaltiga orter finnas recognitionsskogar, hvilka, om de komma
att i föreskrifven ordning indelas till en myckenhet hemman, icke kunna,
i anseende till de skattläggningen åtföljande onera, bestå, hvarken i serskilda
egares händer eller i förening med Bruken.
N:o 6.
Ankom till Exp—Utsk. den i3 Julii»
Betänkande, i anledning af väckt fråga, att transporterande
af Båtsmän samt Kronans effecter hädanefter,
i stället att ske med Kronoskjuts, måtte verkställas
sjöledes, då sådant kan ega rum.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets handläggning hafva
från Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit remitterade:
ilo serskilde motioner af Riksdagsfullmäktige från Gefleborgs , Upsala
och Stockholms Län, innehållande förslag derom, att åtgärder måtte
vidtagas, hvarigenom Båtsmäns samt Kronoeffecters transporterande emellan
nämnde Län och Stockholm, som sker med Kronoskjuts, måtte i stället,,
när det låter sig göra, verkställas sjöledes på Ångfartyg, sorn till sådant
^damål kunde, då behofvet fordrade, för Kronans räkning förhyras; och
har, såsom skäl härtill, blifvit anfördt, att skjutsningsbesväret, som vore
serdeles betungande i de Norra Or terne, der den skjutsskyldige merendels
måste färdas många mil för skjutsens utgörande, skulle i betydlig mon
minskas, samt att, på sätt med bifogade handlingar sökt visas,, transporterna
skulle kosta vida mindre sjöledes, än landvägen; och
a:o en af Måns Månsson från Calmar Län väckt motion, deruti han
hemställt, att Ölands och Gottlands Båtsmän, då de commenderas till
tjenstgöring i Carlskrona, mätte transporteras sjövägen på Kronans fartyg,
samt att Båtsmän i allmänhet, när de nödvändigt skola färdas landvägen,
böra, likasom Manskapet vid Infanteri-Regementena, marchera till fots,
samt erhålla skjuts endast till förskaffande af deras packning.
Desse motioner, hvilka ansetts böra af Stals- samt Allmänna Besvärsoch
Öeconomie-Utskotten gemensamt behandlas, hafva Utskotten i behörigt
öfvervägande tagit; och sorn transporterande sjöledes ej mindre åf Båtsmän»
än af Kronans manskap i allmänhet samt af Krono-effeeter skulls
4 Slats- samt jillm. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Betänkande JS[:o 6.
leda till en betydlig lindring uti Krono-skjutsnings- oh inqvarterins-besväret,
samt delta transportsätt följaktligen synes böra företrädesvis begagnas,
äfven om detsamma skulle blifva något dyrare, än forslandet till lands,
hvilket senare dock ej är att förmoda, utan synes fastmera troligt, att, på
sätt Molionairerne anfört, besparing i Stats-utgifterne derigenom äfven
skulle vinnas; alltså få Utskotten vördsamt
tillstyrka Rikets Ständer, alt hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t läcktes i Nåder förordna, att transporter
af så väl Kronans manskap i allmänhet som Krono-efFecter
från en ort till annan inom Riket hädanefter alltid måtte verkställas
sjövägen, vare sig på Kronans egne eller på hyrde fartyg,
då ett sådant transportsätt kan begagnas.
Beträffande härefter Måns Månssons hemställan, angående sättet för
Båtsmän att färdas, då sjötransport ej kan ega rum; så få Utskotten upplysa,
att så väl i Tåg-Ordningen den i5 September 1791 §. 4» som Inte
rims-Tåg-Ordningen
den 24 September 180g, Mom. 12, finnes, i likhet med
föreskrifterne i alla förut gällande Tåg-Ordningar, stadgadt, att Underofficerare
och ringare Betjente samt Manskapet af Sjömilicen, på tåg emellan
Flottans eller Escaderns Station och något derifrån aflägse embarquerings-
eller debarqueringsställe, skola forthjelpas med skjuts på samma sätt
som deras vederlikar vid Infanteriet vid tillfälle af marche forcee.
Utskotten hafva trott sig finna, att desse stadganden om Båtsmäns
forslande härleda sig derifrån, alt Båtsmän i allmänhet och oftast commenderas
på längre tåg, än Landttrupperne, men äro ovana att marchera;
alt deras beklädnad under långa marcher komma i betydlig mon att slitas,
och att den större utredning de, jemförelsevis med Infanteriet, ega
och hvilken icke kan af dem bäras, skulle, om manskapet marcherade, i allt
fall fordra ett betydligt häslantal, äfvensom tillökning i Befäl för uppsigten
å manskapet då blefve nödig samt längre lid för marchen åtginge, genom
hvilket allt någon större besparing i utgifter eller betydlig lindring i
Kronaskjutsen af det föreslagne tågandet till fots troligen icke skulle uppkomma;
hvaremot inqvarterings-besväret, som drabbar ensamt de närmast
landsvägen boende hemmansegarne, då blefve, i anseende till de korta
dagsmarcherne, desto mera tryckande. På grund häraf anse ock Utskotten,
att, vid tillfällen af längre tåg. bör förblifva vid hvad hittills stadgadt
och vanligt varit; men som, då fråga endast är om några få dagsresor,
tågande till fots synes lämpligen kunna ega rum för Båtsmän, likasom för:
Stats-, samt Allm. Besa.- och Oeconomie-Utskottens Betänkande N'.o y. 5
Soldater; hafva Utskotten funnit sig böra så vida understödja Måns Månssons
hemställan, att Utskotten
tillstyrka den underdåniga anhållan hos Kongl.Maj:t, att, näromständigheterne
ej medgifva, att Båtsmän sjöledes kunna transporteras,
och vägen, sorn skall tillryggaläggas, ej öfverstiger åtta
eller nio mil, Båtsmän då må, på lika sätt som Infanteri-Regementenas
Soldater, till fots marchera med vanligt tåg.
Hvilket dock tili Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnas.
Stockholm den 3 Julii 1834-
N:o 7.
Ankom till Exp.-Utsli. d. i3 Julli.
Betänkande, i anledning af väckta motioner , dels att
den afgift, som till Svenska Kyrkan i London erlägges
för fartyg, hvilka besöka Stora Brilanniens hamnar,
matte upphöra, dels ock att nämnde Kyrka måtte
försäljas.
Uti en inom Vällofl. Borgare-Ståndet väckt motion, som till Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet blifvit remitterad, har Herr Olof
Ffijk hemställt, alt de afgifter mätte upphöra, som af Svenska Skeppsrederien
erläggas för underhållandet af Svenska Kyrkan i London, och
hvilka afgifter utgå på det sätt, att för fartyg, som lossa eller lasta i
London, betalas 3 pence per läst, samt, då fartygen besöka andra hamnar
i de förenade Konungarikena England, Skottland och Irland, 2 pence per
läst; till hvilken framställning Motionairen anfört följande skäl: att SkeppsCapilainerne
sällan skola tillåta sitt folk att besöka nämnde Kyrka, af orsak
att densamma vore omgifven af flere näringsställen, hvilkas värdar ofta
öfvertalade matroserne till rymning; att Kyrkan således vore för sjöfolket
mindre behöflig, helst på de Svenska fartygen ännu skall hållas i helgd
den urgamla sed, att förrätta bön morgon och afton, samt läsa en predikan
för besättningen å helgedagarne; samt att, om Kyrkan någon gång besöktes
af en och annan bland de skeppsbesättningar, som anlända till London.
kunde detta ej vara fallet med besättningarne å de till andra hamnar
6 Stais- samt Allm. Besa- och Oeconomie-Ut&kotlets Betänkande N:o 7»
ankommande fartyg, hvilka derföre ej borde beskattas; och har samme
Motionair, uti ett sedermera ingifvet samt till Stals-Utskottets handläggning
öfverlemnadt Memorial, yrkat, att ifrågavarande Kyrka måtte försäljas,
såsom yarande af ingen nytta för de sjöfarande, emedan den, ehuru egentligen
för deras skull inrättad, sällan af dem besöktes, och, då sådant skedde,
sjömannens ofärd ofta vore dermed förenad, helst han vid in- och utgången
till Templet funne Landsmän, som bosatt sig i närheten såsom krögare
och på det mest förledande sätt sökte förmå honom till rymning,
krogsittning och ett oordentligt lefverne; hvartill komme, att Kyrkans underhållande
ej kunde fullt bestridas med de afgifter, som betungade sjöfarten,
utan derjemte vållade Staten en éj ringa utgift, oberäknadt det salarium,
som Pastor erhölle; deremot, genom försäljningen, en betydlig
summa skulle till Stats-Verket inflyta.
Vid föredragningen häraf till remiss, hafva åtskillige Ledamöter af
"Vällofl. Borgare-Ståndet, nemligen Herrar Ekerman, Strehlenert, Helsingius
och Rydin sig yttrat, hvarvid Motionairens båda framställningar blifvit
bestridda, på grund deraf, att, i samma ögonblick afgifterna till Kyrkan
upphörde, blefve följden den, att Gudstjenst derstädes ej kunde förrättas,
att det ej vore värdigt Svenska nationen låta en sådan försäljning
ske, och att Kyrkans Pastor understödde fattiga sjömän, genom insamlade
betydliga bidrag, samt emottoge och utdelade de bref, som ankomna©
till i London vistande Svenskar.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, som gemensamt
tagit desse motioner i Öfvervägande, och, i den ordning 42 §• Riksdags-Ordningen
stadgar, från Riks-Archivet och Kongl. Commerce-Collegiura
inhemtat upplysningar i ämnet, få vördsamt anföra:
att ifrågavarande Kyrka, hvartill grunden i början af år 17a8 inköptes,
under loppet af samma år, blifvit uppbyggd genom medel, som samlats
medelst colleeter och stambok i Sverige, frivilliga bidrag samt anslag
af extra licenter eller convojmedlen;
att, till bestridande af Kyrkans utgifter, Pastorslönen deruti inberäknad,
årligen utgå dels etthundrade Pund Sterb från Svenska Convoj-cassan
och en lika summa från Norrska Regeringen, dels ofvannämnda afgifter för
fartyg', eller hamnpenningar, hvilka under de senare åren, tillsammans för
alla hamnarne, uppgått till olika belopp, från några och femtio till nittio
Pund Sterb årligen; hvarförutan Kyrkan har att påräkna tillfällige, mindre
inkomster, äfvensom colleeter för densamma i Sverige blifvit insamlades; •
Stats- 'samt Allm. Besa.- och Oeconomlc-Utslottens Betänkande IV:o y. j
att Kyrkan vid r33a års slut varit försatt i betydlig skuld, hvilken
dock, genom besparing af Pästorslönen under den efter förre inneliafvarens
befordran till tjenst inom Riket inträffade vacance, lärer till större delen
blifvit liqviderad; samt
att förenämnde hamnafgift grundar sig på Kongl. Kungörelsen den 4
Maji 1S14, sorn innehåller,, att sedan Kongl. Maj;t, efter erhållen anmälan,
att Svenska Kyrkan i London, vid dess dåvarande inkomster, saknade
de för dess underhåll oundgängligaste tillgångar, inhemtat de handlandes
i Rikets Stapelstäder underdåniga Utlåtande, huruvida de skulle vilja
ingå uti att för alla deras till Konungariket Stora Eritannien ankommande
handelsfartjrg erlägga enahanda afgift, som dittills för dem, hvilka till
London anländt, blifvit uppburen; och Kongl. Maj;t dervid med tillfredsställelse
erfarit, att, med få undantagr de fleste Rikets handlande förklarat
sig villige att en sådan afgift sig åtaga, och att alla erkänt vigten af det
angifna behofvet och angelägenheten att dertill erforderlige medel utse; så
faststäldes ifrågavarande afgift att utgå till det belopp och ,på det sätt,
som här förut blifvit uppgifvet, med tillägg, att denna afgift, hvilken af
hvarje Svenskt handelsfartyg, sorn till någon af ofvanuppräknade hamnar
anlände, skulle en gång- för hvarje resa erläggas, likväl komrae, äfven om
ett fartyg inom året gjort flere resor, att allenast för en gång uppbäras-,
och det endast för de fartyg, sorn uti nämnde hamnar varor lossade eller
last intogo, men icke af sådana, hvilka, utan egentlig destination till någon
haran uti de förenade Konungarikenas område, likväl för hvarjehanda
tillfälliga orsaker funnit sig föranlåtne alt dit inlöpa och derifrån med
oförändrad laddning åter afgå; och ville Kongl. Maj:t framdeles Sig utlåta,.
Kuru länge samma afgift kunde behöfva att fortfara.
Efter meddelandet af desse upplysningar, öfvergå Utskotten till mo«
tionernes besvarande; och då, i fråga om hamnpenningarne, desse afgifter
tillkommit i följd af frivilligt medgifvande utaf de fleste Handlande i Rikets
Stapelstäder, samt Svenska Kyrkan i London måste anses hafva, genom
Högstberörde Kongl. Kungörelse, erhållit försäkran att tills vidare få
åtnjuta samma inkomst, hvilken, i följd af hvad här ofvan blifvit upplyst,,
nu icke, utan menlig inverkan på Kyrkans oeconomiska ställning, skulle
kunna densamma fråntagas; anse Utskotten, att,, så vida Kyrkan bibehålles,
hvarom Utlåtande Kär nedan korn mer att meddelas, ifrågaställde afgifter ej
böra för närvarande upphöra.
Beträffande härefter den föreslagna försäljningen af omförrr.älde Kyrka;
så gifvas väl, på sätt; Molionairen anfört, skäl för en sådan åtgärd, dfit
8 Stats- samt Allm. Besa.- och Oeconomie-Ulsloltens Utlåtande IV:o 8.
man ser på vissa materiela fördelar, som derigenom kunde Staten och enskilde
tillskyndas: men Utskotten tro, att frågan icke får ensamt utur denna
synpunkt betraktas. Det vore nemligen, i Utskottens tanka, Svenska
Nationen icke värdigt att, genom salu, afhända sig ifrågavarande Kyrka,
en af de få Nationen eger i främmande Land, och hvilken tillhört Sverige
öfver 100 år; äfvensom, enär det torde med skäl böra komma i öfvervägande,
huru den ifrågasatte försäljningen skulle utom Riket anses. Utskotten
icke tveka att yttra den öfvertygelse, att, om Svenska Kyrkan i London
korame att afyltras, sådant skulle hos andra Nationer, men i synnerhet den
Engelska, gifva anledning till ett mindre fördelaktigt omdöme om Svenska
Nationen; och som, för ett sådant förhållande, de af Motionairen i nyssberörde
måtto anförde skäl synas böra vika, samt Utskotten så mycket mindre
kunnat fästa sig vid Motionairens anmärkning, att Kyrkan ej skall kunna
med de till densamma anslagne inkomster underhållas, som Kongl. Maj:t
icke för Rikets Ständer i Nåder lillkännagifvit något behof att öka de medel,
som redan äro Kyrkan behviljade;
hemställa Utskotten, att Herr TVijks motion om försäljning af
Svenska Kyrkan i London icke måtte bifallas.
Såsom en följd häraf och med tillämpning af hvad Ulskotlen, i fråga
om Hamnpenningarnes upphörande, här ofvan yttrat,
torde den härom väckta motion böra förfalla.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnas._
Stockholm den 3 Julii i834*
N:o 8.
Ankom till Exp.-Utsk. den t3 Julii.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner om behof vet
utaf nya Provincial-Läkares tillsättande i åtskillige
delar af Riket.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeeonomie-Ulskotten hafva
blifvit öfverlemnade följande med hvarannan gemenskap egande motioner,
nemligen:
a) Från
Stats- samt Allm. Bcsv.- och Oeconomie-Utslottens Utlåtande N:o 8. f)
a^) Från Högvörilige Preste-Ståndet:
1:0 Af Herr Contracts-Prosten Hallström, sora anfört, att, sedan Rikets
senast församlade Ständer, inseende angelägenheten af en förbättrad
läkarevård på landet, till delta ändamål å 2-.dra Hufvud-Titeln afsatt 3ooo
R:dr årligen, samt derjemte i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, efter
förutgången undersökning om Läkarevårdens tillstånd i Provincerne
samt behofvet af förbättringar derutinnan, täcktes låta upprätta ett förslag
lill en allmän reglering af Provincial-Läkare-vården öfver hela Riket, för
att sedermera vid nästa Lagtima Riksmöte till Rikets Ständers vidare åtgärd
öfverlemnas; och Kongl. Maj:t, som derefter i ämnet hört Sundhetskollegium
och samtlige Landshöfdingar, i Nåder funnit, hvad utaf Dess
Nådiga Proposition om Stats-Verkels tillstånd och behof inhemtas, att de
åtta extra Provincial-Läkare, som efter sisllidne Riksdag provisoriskt blifvit
tillsatte och erhållit a5o R:dr hvardera i årligt arfvode, borde bibehållas,
såsom ock att nyttigt vore, om nio nya extra Provincial-Läkare kunde
tillsättas uti Falköping, Kisa, Ulricaehamn, Tjust, Norra Dalarne, Arvika,
Oroust, Lycksele och Norrbotten; så ansåge Motionairen, enär den af Rikets
Ständer begärda undersökning sålunda kunde anses fulländad, det tillhöra
Rikets Ständer att, vid innevarande Riksmöte, definitivt reglera Läkarevården,
i hvilket afseende Motionairen nu föreslagit: 1:0 att afiöningarne
för både de åtta redan tillsatte och de nio nya tillkommande ProvincialLäkarne
måtte å ordinarie Stat varda uppförde, på det desse Tjenstemän
icke måtte sakna den förmon att kunna ingå i Civil-Statens Pensions-Inrättning;
och 2:0 att lönerne för desse måtte bestämmas till 5oo R:dr för
hvardera, eller lill lika belopp, som deras äldre vederlikar i samma tjenst
åtnjuta; tilläggande Motionairen, som derjemte serskildt framställt och vitsordat
behofvet af en Provincial-Läkare i Tjust Ilärader, att hela den anslagssumma,
som erfordrades för Provincial-Läkare-vårdens reglering, endast
utgjorde 8,5oo R:dr, hvilket belopp, i betraktande af det vigliga ändamålet
och i jemförelse med det capital, som blifvit nedlagdt på Garnisonssjukhuset
i Stockholm, ingalunda kunde synas stort, äfvensom billigt vore,
all omtankan för helsovården bland folket, hvilket erlägger skattebidragen,
icke lemnades i sisla rummet.
Uti denna motion hafva Herr Doctor Elfström och Contracts-Prosten
Ahlgvist instämt.
2:0 Af Herr Prosteri Bruzeliuss hvilken, med förmälan, att han jem
Bihang
till R. St. Prot. 1831. 4:de Sami. 2'dra Afd. 2
2'.dra Häftet.
10 Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomic-Utshottens Utlåtande IV:o 8.
väl förenade sig med Herr Prosten Hallström j antydt nödvändiglieten af
iöne-anslag för en Provincial-Läkare uti Ingelstads och Jerrestads Härader
å Christianstads Län, hvilka äro belägne 7 mil frän Läkarens station och
innehålla i folkmängd öfver 24,000 menniskor. Nämnde Härader hade,
för att i någon mon kunna efterkomma de föreskrifter, Kongl. Förordningen
rörande Choleran lemnat, antagit en Provincial-Läkare, hvars tillsättande
Kongl. Maj:t1 i så måtto sanclionerat, att honom blifvit förunnad lika
befordringsrätt med andre Provincial-Läkare. Prosten Bruzelius föreslog
alltså, alt samma Läkare-beställning, såsom af hehofvet högt påkallad, måtte
på Stat uppföras med lika lön, som åt de öfrige nya Pi’ovincial-Läkarne
kommer att anslås.
3:o Af Herr Professoren Doctor Bexell: att för Norra Halland anslag
måtte lemnäs för en Provincial-Läkare med station i Staden Kongsbacka;
till stöd hvarföre blifvit åberopadt, att nämnde folkrika och långsträckta
kustland med Städerne Warberg', Kongsbacka och Falkenberg,
sträckande sig från Ätra-floden ner emot Götheborgs och Bohus Län, för
närvarande endast eger en i Warberg tills vidare stationerad ProvincialLäkare,
hvilken under de sistförflutne åren än förflyttats från Warberg lill
Kongsbacka, än åter från sistnämnde Stad till Warberg tillbaka, af hvilket
tydligen syntes hehofvet af a:ne Läkare i Halland, serdeles som något
derstädes förlagdt Regemente icke heller lemnade tillgång lill den Läkarevård,
som andra Provincer från Militair-Läkare ega.
"Vid föredragning af ärendet hafva till Högvördige Ståndets Protocoll
sig utlåtit:
Herr Doctor Svedelius 3 alt han, som Instämde uti Herr Prosten
Hallströms motion, begärde, att Utskotten måtte taga i betraktande det
stora behofvet af en Provincial-Läkare i Öfra Öster-Dalarne, der folkmängden
vore ganska stor och afståndet från Fahlun, der Provincial-Läkaren
bodde, ofta 14 till i5 mil; och ansåge Herr Doctorn den nya Läkarens
station böra blifva uti Rättvik.
Herr Biskopen m. m. Doctor Faxe och vice Talmannen m. m. Dootor
af Wingård, hvilka instämt, den förre uti Prosten Bruzeliij och den
senare uti Prosten Bexells motion.
Herr Biskopen m. m. Doctor Hedre'n, som vitsordat behofvet af ytterligare
en Provincial-Läkare i Wermland, der folkmängden utgjorda
170,000 personer, och afståndet från Landshöfdingesätet till gränsen vora
20 å a5 mil; förmodande Herr Biskopen, att då nn endast funnos 3:00
Slats- samt Allm. Bes v.- och O economie-UIskottens Utlåtande N:o 8. i r
Provincial-Läkare derstädes, de rese-omkoslnader, som lill medico-legala
besigtningar och dylikt erfordras, torde uppgå till mera än lönen för en
ny Läkare; och hafva härutinnan instämt Herr Professoren Doctor Moren
och Herr Conlracts-Prosten Lignell.
Herr Doctor Hvasser , alt samma behof af Provincial-Läkare, som
Doctor Svedelius framställt i afseende på Öster-Dalarne, äfven förefunnes
i Yester-Dalarne, hvarest Läkare-Districtet utgjorde omkring 3o mil; och
funne Herr Doctorn sig böra föreslå, alt en Provincial-Medicus anställdes
i denna trakt, med Floda socken till hufvudstation, hvilken nya tjenst
lätteligen kunde förenas med en Balaillons-Läkare-beställning vid Dal-Regementet.
,
Herr Doctor Lindahl, som, då behofvet af Läkare för åtskillige
Landskap blifvit anmäldt, trott sig böra väcka uppmärksamhéten på detsamma
för de Norrländska Provincerne, der på i5o mil blott finnas 7 å
8 Läkare.
Herr Lif-Medicus Doctor Ekström: att, ehuru vigtigt ifrågavarande
ärende vore, borde man dock icke för obetänksamt gå till väga med inrättande
af Läkare-tjenster, emedan lönerne alltid blefvo otillräckliga utan
enskild praktik, oell det dessutom, serdeles i Norrland, der man på flere
ställen hade 20 mil lill närmaste Apothek, för Läkaren blefve svårt att
uträtta något, så vi Ja han ej tillidia vore Apothekare, mot hvilket flere
betänkligheter förekommo.
b) Från Vällojl. Borgare-Ståndet:
4:o Af Herr Andersson , B., som, anhållit, ”att för Norra Halland
Statsmedel måtte anslås till lön för ännu en Provincial-Läkare, och att dymedelst
den ena Läkaren hädanefter beständigt blefve stationerad i Warberg
och den andra i Kongsbacka.”
5:o Af Herr Ståhl, J. G., hvilken, instämmande med Herr Andersd
son deruti, alt ännu en Provincial-Läkare i Halland vore behöflig, trott,
att den ene Läkarens station borde blifva Falkenberg, men icke Warberg.,
hvarest en Stads-Physicus redan vore antagen.
c) Frän Hedervärda Bonde-Ståndet :
G;o Af Riksdngsfullmägtige Jan Erik Jansson och Olof Olsson från
Wermlands Län, hvilka yttrat, alt, d-å Fryksdahls Härad icke kunde erhålla
Läkare-biträde från närmare ort än Carlstad, som vore på 12 mils
afstånd beläget, och hvarest ingen annan vore att påräkna, än Provincial-?
12 Stats- samt Allni. Besr.- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o 8.
Läkaren, hvilken, i anseende till hans många Embetsresor, ofta icke kunde
träffas, och hvars personliga inställelse hos den sjuke dessutom medförde
kostnader, dem de mindre bemedlade ej mägtade gälda, föreslogo Motionairerne,
dertill uppmanade af ortens invånare, att Rikets Ständer målte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa om en Provincial-Läkares tillsättande
i Fryksdahls Härad, med station vid Fryksände Kyrka; och hoppades
de så mycket snarare bifall till en sådan anhållan, som ProvincialLäkarens
Embetsresor till Fryksdahlen för Staten nu medföra större kostnader,
än hvad som skulle åtgå att löna en ny Provincial-Läkare.
7:0 Af Riksdagsfullmägtigen Per Jönsson från Christianstads Län,
hvilken, i likhet med Herr Prosten Bruzelius, föreslagit, att den uti Ingelstads
och Jerrestads Härader antagne, utaf Häradsboerne ensamt hittills
lönade Läkare måtte varda på Stat uppförd; samt
8:0 Åf Riksdagsfullmägtigen Per Nilsson från Christianstads Län:
att som serskilde, mycket bebodde trakter af Östra och Vestra Göinge
Härader äro belägne omkring 5 ä 6 mil från närmaste Stad, Christianstad,
och hafva 10 mil till Herrevads Kloster, der tillförordnade ProvineialLäkarén
för Dislrictet är boende; så, och enär denna Läkarebrist vid flere
tillfällen och serdeles vid smiltosamma sjukdomar medfört stora olägenheter,
yrkade Motionairen, att en serskild Provincial-Läkare måtte för ofvannämnda
arne Härader antagas och åtnjuta i lön 5oo R:dr, uti hvilken kostnad
Häradernes invånare, på det ändamålet mätte vinnas, voro benägne
att i någon moa deltaga.
Efter att sålunda hafva redogjort för motionernes hufvudsaklig» innehåll,
få Utskotten, i anledning af hvad Kongl. Majrts vid denna Riksdag
aflåtne Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof i delta
ämne innehåller, vördsamt anföra, att, sedan R. Strr vid sista Riksdag beviljat
det anslag af 2000 Rrdr, och till Kongl. Majrt framställt den underdåniga
anhållan, hvarom här ofvan blifvit nämndt, så hafva dels berörde
2000 Rrdr blifvit begagnade till arfvoden af a5o Rrdr hvardera åt 8 extra
Provincial-Läkare, anställde i Helsingborg, Sölfvesborg, Wernamo i Småland,
Alingsås, Sigtuna, Ljusdal i Norra Helsingland, Hernösand och vid
Vestra Wingåkers Kyrka i Södermanland, hvilken sistnämnde station blifvit
utsedd i stället för Lyksele i Westerbotten, dit någon sökande icke sig
anmält; dels ock vederbörande Landshöfdingar, genom Sundhets-CoIIegii för >
sorg hörde, för att, till följd af Rikets Strs förrberörde åstundan, uppgifva
hvad i hänseende till en förbättrad Provincial-Läkarevård ansages böra
vidtagas, icke allenast begärt att få behålla de 8 extra Provincial-Läka
-
Stats- samt Allni. JBesv.- och Oeconomie-Uiskolteni^tttatancl^TFc^^^^F}
re, som redan blifvit anställda, utan äfven att nya sådane måtte förordna*
i Falköping, vid Kisa i östergöthland, i Ulricashamn, i Gamleby Köping
af Calmar Län, vid Rättvik i Dalarne, vid Arvika i Wermland, i Hudiksvall,
i Östersund och i Calix af Norrbottens Län, äfvensom Kongl. Maj:ls
Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus Län förnyat sin förut gjorda
underdåniga anhållan, att Bataillons-Läkare mätte få stationeras på Oroust,
eller andra uppgifna, från nödig Läkarevård, genom deras läge, afskiljde
orter i Bohus Län; hvarefter Kongl. Maj;t, under den i/\ September och
14 December 1833, i Nåder beslutit och förklarat: att, på det de fleste
Län malte kunna förses med önskadt antal Provincial-Läkare, utan att
kostnaden för deras aflöning blefve alltför betydlig, ville Kongl. Maj:t tillåta,
att Bataillons-Läkare, som ville åtaga sig extra Provinciai-Läkare-befattning
inom det Län, der han vöre stationerad, finge densamma med sin
redan innebafvande beställning förena och derföre åtnjuta ett arfvode af
2S0 R:dr Banco, som, tillhopa med Bataillons-Läkare-löncn af samma belopp,
utgjorde 5oo Rrdr årligen och motsvarade ordinarie Provincial-Läkare-lön;
att Kongl. Maj:t ansåge de redan befintliga 8 Provincial-Läkarne
böra på nyssnämnde sätt bibehållas, med de arfvoden af sammanlagde
aooo R:dr, som de för närvarande innehafva; att Kongl. Majit funne nyttigt,
om 7 nya extra Provincial-Läkare, hvardera med 25o Rldrs arfvode,
kunde tillsättas i Falköping, Kisa, UlricEehamn, Tjust, Norra Dalarne,
Arvika och Oroust, samt 2:ne Provincial-Läkare, med 5oo R:drs lön hvardera,
i Lycksele och Norrbotten, der skickliga sökande eljest svårligen torde
kunna erhållas; varande dertill ett anslag af 2,780 R:dr erforderligt;
alt Kongl. Majit ej ansåge ännu en Provincial-Läkare behöfvas i Östersund,
hvarest en dylik redan funnes; alt pröfningen af förslaget om en Provineial-Läkares
anställande i Hudiksvall borde uppskjutas intill dess frågan om
utvidgning lill Lazarett af dervarande Curhus bfifvit afgjord; alt stationen
för Provincial-Läkaren i Norra Halland, sedan Garnizons-Läkare i Warberg
numera icke behöfdes, och en Läkare vöre vid dervarande hafsbad
anställd, skulle förändras från Warberg till Kongsbacka, hvarest icke någon
Läkare funnes, hvilket beslut borde lända till efterrättelse från först inträffande
ledighet af Provincial-Läkare, så vida den nuvarande ej .skulle
vilja, för sin tjenstetid, ombyta station; samt att Kongl. Majit icke funnit
Dess Befallningshafvandes förslag lill Provincial-Läkare-vårdens förbättrande
för närvarande föranleda till några ytterligare åtgärder.
Utskotten, som öfverväga! hvad sålunda förekommit, få, i afseende
å Contracls-Prosten Hallströms hemställan, om uppförande på ordinarie
14, ötats- samt 'Järn. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o 8.
Stat af de redan lillsalle 8 Provincial-Läkares aflöningar, tillkännagifva,
att den, för detta ändamål, å förra Riksdagen beviljade summa af 2000
R:dr är inbegripen i de af Stals-Utskottet, vid denna Riksdag, för Sundliets-Collegium
med Medicinal-Verket och Yeterinair-Inrättningen å andra
Hufvudtiteln upptagne 67,628 R:dr 27 sk. g r., (se Stats-Utskotlets Utlåtande
N:o 80) samt således redan på ordinarie Stat uppförd; och
lärer vidare Utlåtande, rörande denna del af Contracts-Prosten
Hallströms motion, icke erfordras.
Beträffande öfriga delar af samma motion; så, allden&und Kongl.
Maj:ts högstberörde Nådiga Proposition utvisar , att, efter hållen undersökning,
befunnits nyttigt, om 7 nya extra Provincial-Läkare blefvo tillsatte i Falköping,
Kisa, Ulricashamn, Tjust, Norra Dalarne, Arvika i Wermland och
Oroust, hvardera med a5o R:drs arfvode, samt 2:ne Provincial-Läkare i
Lycksele och Norrbotten med 5oo R:drs län hvardera; och det skäl, nemligen
svårighet att erhålla skicklige sökande, hvilket ligger till grund för
de eine sistnämndes förseende med ordinarie Provincial-Läkarelön, i Utskottens
tanka, icke eger tillämpning hvarken på dc redan varande 8 Provincial-Läkare,
eller nu föreslagne 7 extra sådane, i anseende till deras
stationerande i orter, som i allmänhet äro mera bebodda och förmögne,
än de Norra Länen, samt följaktligen böra lemna tillfälle till förtjenst genom
enskild praktik■, så att någon brist på sökande lill desse tjenster,
hvarmed dessutom Bataillons-Läkare-sysslor kunna förenas, icke torde vara
att befara; fördenskull och med
hemställan, att ifrågavarande motion, så vidt den afser förhöjning
i löneförmoner för de Provincial-Läkare, som Kongl. Maj:t ansett
böra åtnöjas med 25o R:drs lön, icke måtte vinna Rikets Ständers
bifall;
få Utskotten vördsamt
tillstyrka;, dels den underdånigå anhållan hos Kongl. Maj:t, alt 7 nya
extra Provincial-Läkare i Falköping, i Kisa, i Ulricaehamn, i Tjust,
i Norra Dalarne, i Arvika och i Oroust, med 25o R:drs lön hvardera,
samt 2 Provincial-Läkare i Lycksele och Norrbotten’, hvardera
med 5oo Rrdrs lön, måtte tillsättas', dels ock att Rikets
Höglofl. Ständer måtte till uppförande å ordinarie Stat bevilja de
för berörde ändamål erforderlige 2,780 R:dr; hvarigenom Herr
Biskopen, Doctor Hedrens motion, om ytterligare en ProvincialLäkares
anställande i Yermland, blifvit besvarad; äfvensom, i anledning
af detta tillstyrkande och på grund af hvad Kongl. Majrts
Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomic-UtsTcottens Utlåtande N'.o g. i5
Nådiga Proposition innehåller, i afseende å de Norrländska Provincerne,
något vidare yttrande öfver Herr Doctor Lindahls hemställan,
om behofvet af Provincial-Läkare i samma Provincer, icke
torde vara af nöden.
Hvad slutligen angår de i öfrigt väckte motioner, dels om behofvet
af ytterligare en Provincial-Läkare i Halland, dels ock om sådane Läkares
tillsättande i Ingelstads och Jerrestads Härader i Öfra Öster-Dalarne, i
Wester-Dalarne, i Fryksdahls Härad, samt i Östra och Westra Göinge
Härader; så och jemte det Utskotten, i afseende å Herr Doctor Beocells
hemställan om en Provincial-Läkares stationerande i Kongsbacka, anse sig
böra anmärka, alt, på sätt förut är nämndt, beslut derom redan blifvit af
Kongl. Maj:t fattadt, få Utskotten tillkännagifva, att, sedan Sundhets-Collegium
och Kongl. Majrts Befallningshafvande blifvit hörde, angående Läkarevårdens
nuvarande tillstånd i Provincerne och behofvet af förbättringar
derutinnan, och Kongl. Maj:t, i anledning af den sålunda verkställde undersökning,
meddelat Dess Beslut i ämnet, utan att nu uppräknade orter
finnas upptagne ibland dem, hvarest Kongl. Maj:t ansett nya Läkares tillsättande
vara af noden; men ämnet dock, efter Utskottens tanka, är af den
vigt, att detsamma icke hör ulan all uppmärksamhet lemnäs;
hafva Utskotten funnit sig icke kunna tillstyrka annan åtgärd, i
anledning af dessa motioner, än att frågan om nyssnämnde 6
Provincial-Läkare-tjensters tillsättande måtte i underdånighet öfverlemnas
åt Kongl. Maj:t, till det afseende Kongl. Maj:t i Nåder
kan finna densamma förtjena.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnas.
Stockholm den 12 Julii 1834.
N:o 9.
Antom till Exp.-Utik. <1. i3 Jnlfi,
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om rättelse i det
förhållande, att Krono-Fogdarne i Bohus Län och
Städernes Magistrater lemna bidrag till tryckning af
Läns-Kungör elser na.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet och derifrån till Allm. Besvärs-
och Oeconomie-Utskottet remitteradt memorial, harRiksdagsfullmäg
-
i6 Stats- sami Allm. Besa- och Oeconomie-Utslottens Utlåtande IV:o g.
tigen Anders Danielsson till billig rättelse anmält det förhållande, att
Krono-Fogdarne i Bohus Län, under en längre tid, varit ålagdl alt med
Tjugosex R:dr 32 sk. Banco hvardera deltaga i bestridande af kostnaden
för Läns-Kungörelsernas tryckning, samt att af Städernas Magistrater äfven
utbetalas något i lika ändamål; anmärkande Molionairen, alt denna utgift,
som måste vara kännbar för en mindre väl lönt tjensteman, icke vore genom
något allmänt stadgande påbjuden, utan härledde sig från en vedertagen
sed, samt tillkommit på det Kronofogdarne och Magistralerne skola undvika
att afskrifva de till dem ankommande Kungörelser.
o
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlet, som funnit detta mål
tillhöra äfven Slats-Utskottels befattning, har delsamma, med sistnämnde
Utskott gemensamt, i öfvervägande tagit; och Utskotten fä vördsamt upplysa,
att Rikets Ständer vid sistförflulne Riksdag, (se und. Skrifvelsen N:o
292) till bestridande af kostnaden för tryckningen af Landshöfdingarnes
Erubels-Kungörelser, beviljade Etthundrade Riksdaler för hvarje Län med
tillhopa Två Tusende Fvra Hundrade Riksdaler, alt utgå intill denna Riksdag,
då mera bestämda uppgifter på verkliga behofvet borde erhållas och
vid en blifvande reglering af Landt-Staternes löner tagas i öfvervägande;
hvarjemte och som af de utaf Kongl. Maj:t i delta amne til! Stals-Utskottet
remitterade handlingar inhemtats, att i de fleste Län Ki ono-Fogdr.rne
samt i åtskilliga andra jemväl Härads-Skrilvärne, Magistrater och Kyrkor
deltogo i kostnaden för omförmälde tryckning, ansågo Rikets Ständer den
sålunda beviljade tryckningskostnads-ersättningen i främsta rummet böra
komma sistbemälde Tjenstemän och Autorilt-.er till godo, samt den, ofvan
stadgade trycknings-ersättning öfverskjutande kostnad af Läns-Styrelsernes
egne Tjenstemän ensamt bestridas.
Då således hvarken Kronofogdar eller Magistrater numera äro pligtige
att uti ifrågavarande kostnad i någon mon deltaga; samt, örn ett deremot
stridande bruk eger rum i Bohus Län, eller annorstädes, nämnde Tjenstemän
och Autoriteter ega att deruti söka rättelse genom anförande af
klagomål å vederbörlig ort, ulan att Rikets Ständer lärer tillkomma att
dermed taga befattning; hemställa Utskotten vördsamt,
att ifrågavarande motion, såsom till någon åtgärd icke föranledande,
må förfalla.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning öfverlemnas.
Stockholm den 12 Julii 1834-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktrtckeriet, i834-
Stalt- samt /liim. Besa.- och Oeconomie-Utskoltens Utlåtande IV:o to. t
N:o 10.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 Julii,
Utlåtande, i anledning af vackt fråga, om Kronoskjuts ens
afshaffande.
Uti serskilde i detta ämne väckte motioner hafva följande yrkanden blifvit
framställda:
a) Inom Vällojl. Borgare-Ståndet:
1:0 Af Herr Petre'T., att Kronoskjutsen, hvilken vore ett ondt,
som i olika nion drabbade jordbruket, enär det i vissa trakter medförde
ringa olägenhet, men i andra åter vore öfver all beskrifning tryckande,
matte, åtminstone i fredstid, bestridas genom frivilliga, af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande föranstaltade öfverenskommelser med Allmogen; men
skulle detta förslag befinnas lända Slaten till förfång, vore, i Molionairens
tanka, lämpligt, att Kronoskjutsen väl blefve på omforma Ide sätt tillvägabragt,
men att ersättningen till de skjutsande, hvilken borde af Statsmedlen
genom Ränlerien utbetalas, skulle, i förhållande till hemmantalet,
debiteras hvarje Län och vid påföljande årets Kronouppbörd incasseras.
b) Inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
2:0 Af Anders Danielsson från Elfsborgs Län: att Kronoskjutsen
genast måtte afskaflfas derigenom: ”att alla afsändningar för Kronans räkning
af effecter skedde genom entreprenad; att alla Embetsman begagnade
det fortskaffningssätt, som funnes; att Båtsmän och Soldater marcherade;
samt att sjötransporter af Collegier och Verk begagnades.”
3:o Af Eric Ersson från Stockholms Län: att, sorn den svårighet och
uppoffring af tid, de på öar boende hemmansegare måste vidkännas, genom
transporter af kreatur och åkdon till fasta landet, då de under sommaren
eller andra årstider, medan vattnet vöre öppet, lill Kronoskjutsningar uppybådades,
satte dessa hemmansegare i nödvändighet alt, genom accord med
de på fasta landet boende, köpa sig fria från skjutsnings-besväretde nämnde
årstiderne, hvarvid alltid en dryg lega ifrågakomme, qoL Kronoskjutsen
alltså vore för dem ett svårare onus, än för hvarje annan jordbrukare;
det målte, lill afhjelpande af denna ojemnhet» 'neri nied undantag af de
-ställen, der smalare vatten samt en hetjvämare och säkrare öfverfart på
färjor funnes, öboer frikallas från kronoskjutsningar å fasta landet all an
Bihang
till 11. St, Prot. 1834- 4ide Sami. 2'dra Afd.] 1
3ulje Håftet. -
2 Siats- samt Allni. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande JY:0 10.
nan tid, än den, då isarne voro farbara, vid hvilka tillfällen öboerne
skulle åligga att, i likhet med de skjutsningsskyldige å fasta landet, ifrågavarande
onus fullgöra.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlet, till hvars handläggning
desse motioner blifvit remillerude, har desamma, gemensamt med Statsutskottet,
i öfvervägande tagit; och ehuru Utskotten inse och erkänna den
lättnad, som, genom Kronoskjulsens borttagande, skulle jordbruket beredas;
likväl och som, beträffande Herr P etres och Anders Danielssons hemställan,
att delta besvär mätte genom beting åt enskilde upplåtas, det förekommer,
att, i anseende till ovissheten huru ofta dylika skjutsningar kunde
ifrågakomma, och olikheten i del häst-antal, som vid ena och andra
tillfället vore af nöden, många svårigheter utan tvifvel skulle uppstå för
entreprenaders tillvägabringande, eller åtminstone så hög betalning dervid
fordras, att transportkostnaden genom denna anstalt blefve för Staten vida
dyrare, än hittills; samt Herr Petre's förslag, att, i berörde fall, ersättningen
till de skjutsande skulle, i förhållande till hemmantalet, debiteras
hvarje Län, i Utskottens tanka, komme att röna motstånd i flere orter, der
ifrågavarande onus är lättare att utgöra och, efter den vid sista Riksdag
beviljade förhöjning i skjutslegan, anses mindre tryckande samt således
troligen ej skulle af de skjutsskyldige emot en contant utgift utbytas; alltså
anse Utskotten
sig icke kunna å motionerne i denna del tillstyrka bifall.
I fråga om Kronotransporters verkställande sjöledes, och att Båtsmän
måtte rnarchera,
få Utskotten åberopa deras härom under N:o 6 afgifne Betänkande;
och som Soldater under tåg icke äro berättigade till skjuts,
lärer något vidare utlåtande, i anledning af Anders Danielssons
i berörde afseende gjorde framställning, icke erfordras.
Hvad slutligen angår Eric Erssons motion; så medgifves väl, att
©boer på flere ställen, genom svårigheten att föra dragare och åkdon till
fasta landet, Lafva en serskild olägenhet af Kronoskjutsens utgörande; men
då den befrielse från ckjutsningsbesväret under större delen af året, som
Motionairen för vissa öboer yrkat, skulle föranleda dertill, alt de skjutsskyldige
på fasta landet så mycket mer och orättvist betungades; i sammanhang
hvarmed äfven kan anmärkas, att de hemmansegare, hvilka bo
aflägse från allmänna landsvägen, och, genom flere mils resa för skjutsens
fcastridande, eller andre med deras inställelse å skjutsningsorten förknippa»*
Stais- samt Allm. Bcsv.- och Oeconomie-Ut slottens Beta/ilande K:o n.
de hinder och svårigheter, lida en, med den nyssnämnde, jemförlig olägenhet,
skulle, med lika skäl som öboerne, på de öfrige skjulsskyldiges
bekostnad, göra anspråk på lindring i besväret, hvilket derigenom
lomme att blifva ojemnare, än hittills, fördeladt; och då dessutom icke
bör betviflas, att ju vederbörande Läns-Styreiser så reglera öboers Kronoskjulsnings-sk3'ldighet,
att den öfverklagade olägenheten blifver, så litet
som möjligt, tryckande;
hemställa Utskotten, att Eric Erssons motion icke måtte till någon
åtgärd föranleda.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnas.
Stockholm den 12 Julii 1804.
N:o 11.
Antom till Exp—Unt. Jen iS Jalii.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om Artilleriehäslars
begagnande i stället för Kronoskjuts, till forsling
af Kronans spanmåls- och mjölförråd för vissa Garnisonsorters
behof.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets i detta ämne afgifne
Betänkande N:o 42> som den 2 sisth Maji blifvit i Yällofl. Borgare-Ståndet
bifallet, har af öfrige 3:ne Riks-Slånden blifvit återremilteradt, på grund
af dervid gjorda anmärkningar: inom Höglofl, Ridderskapet och Adeln:
att det ej vore möjligt med nuvarande antal Artillerie-hästar bestrida ifrågakomne
transporter, emedan hästarne knappast skola vara tillräcklige till
recruternes öfning, utom hvilken förekoinme profkörning af kanoner, lavetter
ogIi ammunitionsvagnar; att Wendes Artillerie haft sina hästar på utfodring,
af den orsak att Regementet icke egt ridhus, och således ej kunnat,
såsom Artillerie-Regementena i Stockholm och Götheborg, under vintertiden
använda hästarne till recruternes öfning, som dock hädanefter komme
att ega rum, sedan Regementet blifvit med ridhus försedt; att det vore
osäkert om det belopp, hvarföre Kronoskjuts hittills erhållits, skulle
blifva tillräckligt, alt, på sätt Utskottet alternativt föreslagit, betacka kostnaden
för serskilde hästars inköp och underhåll, hvadan lämpligare ansetts
alt, emot beting, enligt contract, få dea ifrågavarande forslingen verkställd;
4 Stats- samt Allm. Besa- och Oeconomie-UtdottcTls Utlåtande N:o 11.
inom Högvördiga Preste-Ständet: att då kostnaden för hästars inköp och
underhåll ej på förhand kunde med visshet beräknas,, vore förslaget i berörde
afseende för mycket obestämdt, för att såsom något bättre, än det
närvarande, antagas; äfven i anseende dertill, att ej ulredt vore, huruvida
tillgång på vagnar verkligen finnes; och inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
att då ett ändamål af den betydenhet, som en mängd jordbrukares befrielse
från ett tryckande skjulsnings-besvär vore i fråga, borde man ej aflägsna
möjligheten af ändamålets vinnande genom det af Utskottet föreslagna
vilkor, att kostnaden för ett förändradt forslingssätt ej finge öfverstiga
det för Kronoskjutsningen hittills vanligen utgående belopp, helst ett mindre
betydligt tillskott vore af föga betydenhet, i jemförelse med den vinst,
som genom förändringen kunde de Kronoskjutsskyldige beredas; hvarjemte
den mening yttrats, att genom forslingens verkställande genom för längre
tid på förhand uppgjordt beling, all ökad kostnad borde kunna undvikas.
Vid föredragning häraf har Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskoltet
funnit återremissernfi hufvudsakligen åsyfta, att ifrågavarande forsling
hör bestridas genom beting, äfven om kostnaden härföre skulle uppgå till
högre belopp, än hvad hittills för transporten med Kronoskjuts blifvit betaldt,
samt, då fråga således kunde uppstå om ökade utgifter för Statsverket,
ansett ärendet böra gemensamt med Stats-Utskottet behandlas.
De förenade Utskotten hafva, på grund häraf, tagit ärendet i öfvervägande,
och få vördsamt anföra, att Utskotten, sorn ingalunda anse den
om förmälde forslingens verkställande med Artillerie-hästar böra för sig gå,
på bekostnad af Regementenas tjenstgöring, hvars oafbrutna och ändamålsenliga
gång i främsta rummet måste afses, deremot hysa den öfvertygelse,
alt antingen genom anskaffande och underhållande af ett ringa antal trosshästar,
äfven om inköp af vagnar måste ske, eller snarare medelst forslingens
upplåtande lill den minstbjudande, de ifrågavarande spanmålstransporterne
kunna verkställas för lika godt pris, som med Kronoskjuts, om ej
för bättre; äfvensom, i händelse en tillökning i utgift, genom den åsyftade
förändringen, skulle inträffa, sådant, i Utskottens tanka, ej bör lägga
hinder i vägen för ändamålets ernående, enär kostnaden hittills ej varit
till något visst belopp inskränkt, ulan enligt rekvisitioner och räkningar utgått,
samt dessutom önskligt är att från jordbruket kunna borttaga ifrågavarande
skjutsnings-bestyr. I följd häraf och med frånträdande af hvad
i afseende på kostnadsbeloppet förut varit af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskollet
liemställdt, föreslås vördsamt,
alt Rikets llöglofl. Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet an
-
Stals- samt Allm. Besa.- och Oeconomie-&lshottens Betänkande JV'.o tu. 5
hålla, att i de garnisonsorter, der Artillerie-Regementen äro förlagde,
och spanmålsförråden, som för garnisonens och Kronans
behof förmalas, lill och ifrån qvarnar, hittills blifvit med Kronoskjuts
forlskaffade, denna forsling hädanefter mätte antingen med
Kr-onans hästar, jemte Kronans vagnar och manskap, eller ock
emot beting af enskilde personer verkställas, samt ersättningen
derföre utgå af de till den hittills begagnade Kronoskjutsens
godtgörelse anslagne medel.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers närmare pröfning öfverlemnas.
Stockholm den 12 Julii 1834-
N:o ra.
Ankom till Exp.-Utsk. d. i3 Jntii.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om upphof vande
af den, vid fördelningen af Utmarken på Öland, samma
Utmark åsätta ränta.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens behandling
har Hedervärda Bonde-Ståndet öfverlemnat ett af Riksdagsfullmägtigé
Samuel Jönsson och Per Jonsson från- Öland afgifvet memorial, innehållande,
att, sedan de vid sista Riksdag hemställt, att den spanmålsrän-;
ta, som blifvit bestämd att utgöras för den å hemmanen på Öland fördelade
Utmark, eller den så kallade Alfvaren, måtte upphäfvas, enär mulbetesrättigheten
å dessa Utmarker vore ibland de herrligheter, som vid
hemmanens skattläggning till ränta blifvit beräknade; hade Piikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse (Nio 3 r 4)» anhållit, att Kongl. Majit i Nåder ville
anbefalla undersökning om förhållandet, på hemmansegarnes bekostnad,
samt sedermera deruti meddela rättelse, om sådant af omständigheterne
påkallades; men som Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, förklarat
Sig icke kunna Rikets Ständers underdåniga hemställan bifalla; så anhöllo
Motionairerne, att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Majit i underdånighet
förnya omförmälde hemställan om undersökning, och begära, att målet
mätte till ny pröfning af Kongl. Majit upptagas; dervid Motionairerne,
jemte klagan öfver den ofördelaktiga verkan på Öns välstånd, som Utmarks
-
6 Stais- sami Allm. Be.sv.- och Occonomie-UIskallens Betänkande N:o lii
skatten skall medföra, åberopat hvad de å förra Riksdagen i målet andragit,
samt åtskillige motionen bifogade handlingar innehålla.
För alt bereda närmare kännedom om beskaffenheten af denna fråga
och dess behandling under föregående Riksdagar, hafva Utskotten ansett
sig böra meddela följande, från Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeco*
nomie-Utskottens vid sista Riksdag i ämnet afgifne Betänkande (Nio 106),
samt utur nämnde handlingar hemtade upplysningar, nemligen:
att, genom Kongl. Brefvet den 16 Mars 1802, angående hushållningens
förbättrande på öland, blifvit, med bifall lill Kammar-Collegii gjorda
hemställan, föreskrifvet, alt ifrågavarande Utmark, sedan de delar deraf
blifvit frånskiljde, hvilka till Skogs-Allmänningar och Ekplanteringshagar
borde bibehållas, finge af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande fördelas
emellan dem, som sig deraf begagnade, dock att, om någon del af den
upplåtna marken funnes tjenlig till trädplantering, vissa skyldigheter, i berörde
afseende, borde med fördelningen förbindas;
att, sedan derefter för de Comiterade, som borde verkställa den sålunda
heslutade fördelningen af Alfvaren, Nådig Instruclion under den 6
Maji 1813 blifvit utfärdad, innehållande, bland annat, den föreskrift, att
för hvarje till uppodling tjenligt tunnland, en viss årlig ränta af 1, 2, 3'
till 4 kappars afradsspannmål borde utsättas; hade fördelningen först för sig
gått på Ölands Norra Mot, dervid dock skatten för ett tunland aldrig
upptogs högre än lill två kappar, samt taxeringslängderne blifvit på visse,
genom kungörelser uti alla Socknekyrkor, utsatte dagar till justering uppläste,
hvarefter, då de lemnats ulan anmärkning, ali talan, till ändring*
vinnande i taxeringen, ansetts icke vidare vara öppen; varande dessa åtgärder,
genom Kongl. Brefvet den 29 October 1816, i Nåder gillade, med
förklarande, alt nämnde skatt för Norra Mötet komme alt från och med
1818 taga sin början; och har Kongl. Majit, under den 17 November sistnämnde
år, dels i Nåder afslagil Bonde-Ståndets Fullmägtiges från Ölands.
Norra Mot vid samma års Riksdag gjorda underdåniga anhållan, alt delningen
måtte upphäfvas, eller åtminstone ytterligare öfverses, rättas och jemkas,
dels ock, med ogillande af Riksdagsfullmägtigens från Södra Mötet i
enahanda afseenden framställda begäran, täckts förklara, att derstädes borde
förfaras, på sätt som skett i Norra Mötet; i följd hvaraf delningen äfven
der verkställdes och under den 12 Maji 1819 af Kongl. Maj:t gillades,
med Nådig föreskrift, att Utmarks-skatten från och med 1821 borde utgå;
att befrielse ifrån ifrågavarande spannmålsränta äfven blifvit af Ölands
Fnllmägtige yid 1823 års Riksdag sökt, ehuru Kongl. Majit, enligt Nådig
Resolution den g Mars 1824, dertill icke lemnat bifall, enär samma ränta
blifvit vid Stats-regleringen upptagen och påräknad;
att berörde befrielse hufvudsakligen yrkas på den grund, alt, ehuru
jagträttigheten på Öland från uråldriga tider varit Kongl. Maj:t förbehållen,
och alla högdjur på ön fridlyste, hvilket gällt så väl för inegorne sorn
utmarkerne eller Alfvaren, hade likväl denna rätt endast angått djuren,
men icke varit så vidsträckt, att sjelfva jorden någonsin ansetts för en
Kongl. Majlis och Kronans tillhörighet; utan hade ifrågavarande utmarker
fastmera betraktats såsom hemmanens betesmark, och Allmogen i alla lider
derå egt betesrättighet, som vid skaltläggningarne blifvit bland hemmanens
så kallade herrligheter upptagne, och ingått i beräkning vid hemmantalets
bestämmande, af hvilket förhållande hemtats den slutsats, att, genom den
nu tillkomna spanmålsränlan, dubbelskatt för en och samma förmon blifvit
hemmanen ålagd;
att de förenade Utskotten vid sisla Riksdag ansett de dels på rättsgrunder,
dels på billighet grundade skäl, Ölands Riksdagsfullmägtige, till
stöd för deras yrkande, framburit, vara af den talande egenskap, alt de
förljenade lill deras tillförlitlighet närmare undersökas, helst de af Fullmäglige
bifogade skaltläggnings-document tycktes utvisa, att betesrätt å Alfvaren
varit ansedd och beräknad såsom en hemmanen åtföljande förmon
eller rättighet, samt Kongl. Brefvet den 16 Mars 1802 inneliölle en upplåtelse
af samma mark, lill fördelning emellan dem, som sig deraf dittills
begagnat, utan att något vilkor af spanmålsränta eller annan skatt dervid
blifvit fäsladt; och enär Utskotten förmodade, att, i händelse giltige anspråk
på rättelse i öfrigt funnos för handen, tillfälle för en ytterligare
undersökning borde beredas, oaktadt hemmansegarne, genom underlåtenhet
att söka ändring i Comiterades åtgärder i den väg Kongl. Instructionen
den 6 Maji 1813 föreskrifver, kunde anses hafva all rätt lill talan i berörde
hänseende förlorat, tillstyrkte Utskotten den sedermera, genom Rikets
Ständers ofvanomförmälde skrifvelse, till Kongl. Maj:t framförda underdådiga
begäran, alt undersökning måtte, på Nådig befallning, varda afKammar-Collegium
och Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande, i närvaro
af hemmansegarne eller deras befullmägtigade ombud, föranstaltad,
till utredande huruvida, på sätt är vordet uppgifvet, ifrågavarande allmännings-marker
verkligen blifvit på tvänne serskilda sätt och vid olika tillfällen
skatllagde, eller hemmansegarnes lagliga rätt i annat afseende för
nära trädd, i hvilket fall Kongl. Maj:t täcktes en rättelse derutinnan i
Nåder förordna; men att, i händelse denna undersökning skulle med kost-;
u unus- samt jillm. Hesvoch Oeconomie-Ulskottens Betänkande N:o fs.
nåd blifva förenad, och hemmansegarne, deröfver i Nåder hörde, skulle
undandraga sig att densamma af egna medel bestrida, den redan förrättade
och i laga ordning kraftvunna skattläggningen då måtte, i orubbadt skick,
förblifva;
att, uti underdåniga utlåtanden, i fråga om nämnde undersökning,
blifvit förklaradt af Ölands hemmansegare, bland annat, alt de ville bestrida
kostnaden för undersökningen, samt af Kongl. Majus Befallningshafvande
i Calmar Län, alt de skäl, hemmansegarne för den sökta befrielsen
anfört, voro grundade och vitsordades af alla skattläggningar från år
1690, då ny method för hemmanens på Öland skattläggning antagits,
samt att den del af utmarkerne, som blifvit å hemmanen fördelad och
serskild ränta åsatt, vore den samsta och minst användbara, sedan, jemlikt
61 §. af Kongl. Resolutionen på Allmogens besvär den g December 1766,
å utmarkerne blifvit frånskiljde alla dugliga, odlingsbara mossar och kärr,
deraf i5 nyhemman, emot serskild åsatt ränta, uppkommit; och hade således
någon fördel icke tillskyndats hemmanen genom fördelandet af utmarken,
hvilken, nu som förr, läge öppen och oduglig lill annat än samfäld
betesmark; anmärkande Kongl. Majrts Befallningshafvande för öfrigt, dels
alt, då den, vid hemmanens refning och skattläggning på i6oo:talet, dem
tillerkände betesrättighet sträckt sig ej allenast till alla då befintlige utmarker,
utan äfven till Kronoskogs-allmänningarne, hvilka senare dessutom
lemnat den stora fördelen att ega tillgång på timmer och vedbrand, bade
betesrätligheten jemväl blifvit inskränkt derigenom, alt dessa allmänningar,
nied undantag af en, försålts till enskilde, emot serskild ränta; dels ock
att, med afseende å Ölands höga beskattning i allmänhet, utmarks-skatlens
utgörande verkligen vore för invånarne tryckande; hvarföre Kongl. Majus
Befallningshafvande äfven instämt uti Rikets Ständers underdåniga anhållan;
att Kongl. Kammar-Collegium deremot, uti infordrad underdånig
förklaring, afstyrkt den begärde undersökningen, hufvudsakligen på grund
deraf, att Kongl. Maj:t och Kronan från äldre tider haft egande- och dispositionsrätt
öfver all den mark på Öland, som icke vore att räkna för
hemmanens inegor, och att hemmanen till Allmänningsmarkerne endast haft
dem upplåten nyttjande-rätt; samt slutligen
att Kongl. Maj:t, under den 9 Junii i83a, till svar å Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse, Sig utlåtit, att Öland, jemlikt Kongl. Ordningen
och Stadgan om Jagt och Djurfång, den 2g Augusti 1664, blifvit
upptaget såsom ”enkannerligen varande en Kongl. Maj:ls Djurgård och fri
kaliad
-
Stats- sahit Allm, Besv.- och Oeconomie-Utslottens Betänkande JV-'o 12. g
kallad park”, dermed jemväl andra Kongl. Plakat oell Bref öfverensstämde;
alt Kronan från äldre tider utöfvat en med desse Författningar öfverensstämmande
eganderätt öfver utmarken på ön, så att inga intagor hvarken
lill hele eller odling fått derå göras utan serskild skatt, efter hvad Författningarne
örn intagor å Kronans parker i allmänhet föreskrifva; att 1690
års skattläggningsmethod för Öland upptog, alt ”på Öland ingen skog funnes,
än mindre några hagar till mulbete, som kunde skattläggas eller den
öfriga skattläggningen förbättra;’’ att så väl häraf, som af de dels från
Kammar-Collegium infordrade, dels af sökanderne sjelfve företedde skaltläggningshandlingar
befanns, att någon ränta för mulbete icke blifvit hemmanen
påförd eller vid skattläggningen till förhöjning i hemmantalet considererad;
alt Kongl. Maj:t således funnit Dess och Kronans eganderätt till
ifrågavarande utmark vara ostridig, och att den af hemmanen begagnade
mulbetesrätt, ehuru de derifrån, såsom för deras behof nödig, lämpligen
icke bort skiljas, likväl lagligen icke kunde anses bafva förändrat utmarkens
bestämda natur af Kronopark, hvarå betesrätten uti 1664 års och sedermera
utfärdade Skogs-Ordningar ansetts vara af Gunst och Nåd förunnad;
samt att icke med skäl kunde påstås, alt den åsatte afgiften vore för
dryg, vid jemförelse af den förmon hemmanen, genom eganderätlen till
utmarkerne, vunnit, helst samma afgift utan verkan på bemmajiens bestånd
utgått, oåktadt marken ännu icke kunnat blifva försatt i det förbättrade
skick, hvartill den kunde uppbringas; och då således uppenbart var, alt
hemmanen icke blifvit förr än vid utmarkens delning derföre . skattlagda,
och deras rätt icke i någon måtto fanns för nära trädd, samt genom den
äskade undersökningen på stället icke kunde vinnas någon upplysning i
ämnet, föranledande till ändring i hvad rörande utmarksskatten blifvit
stadgadt och i flere år gällt till efterrättelse; fann Kongl. Maj:t, på sätt
förut är nämndt, icke skäl att Rikets Ständers underdåniga hemställan
bifalla. *
Efter att sålunda hafva meddelat de hufvudsakliga upplysningar, som
äro nödige, för att bedöma befogenheten af Motionairernes nu framställde
anhållan, få Utskotten för egen del afgifva det utlåtande, att då af hvad
i ofvanberörde måtto blifvit anfördt, till stöd derföre, att hemmanens på
Oland mulbetes-rättighet å utmarkerne ej skall, vid hemmanens skattläggning,
blifvit tagen i beräkning till förhöjning i hemmantalet, Utskotten
icke blifvit om ett sådant förhållande fullt öfvertygade, helst flere af Mo
Bihang
till K. St, Prot. 1834- 4:de Sami. 2'dra Afd. 2
3idje Håftet.
jo Sials- sami Ållin. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Betänkande N:o 12..
tionairerne i bestyrkte afskrifter företedde, åren 1729, 1732, 1734 octa
1735 upprättade skattläggningsinstrument öfver åtskillige hemman i Ölands
Norra och Södra Mot, upptaga, att. till hemmanen hörde mulbete på
Alfvaren, utan att bestämdt finnes uttryckt, det en sådan förmon ej
skulle inverka på sjelfva skattläggningen; då Kongl. Majits Befallningshafvande,
såsom här ofvan är »amndt, uppgifvit, att de utmarkslotter, som
blifvit å hemmanen, emot ränta, fördelade, äro af den dåliga beskaffenhet,
alt de icke kunna annorledes än förut användas, så att någon förmon, genom
utmarkens fördelande, ej skall för hemmanen uppkommit; då hemmansegarne
, vid en undersökning på stället, tilläfventyrs kunde blifva i
tillfälle att, fullständigare och närmare än hittills, förete och utveckla
skälen och omständigbeterne för deras anhållan om utmarksskattens upphörande,
samt fördelen af en undersökning synes icke böra deni betagas,
enär de förklarat sig vilja kostnaden derföre bestrida; alltså hafva Utskotten
funnit sig icke böra vägra alt ä motionen tillstyrka bifall, samt få derföre
vördsamt hemställa,
om icke Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit förnya deras underdåniga
anhållan, att, på Ölands hemmansegares bekostnad, undersökning
måtte, uppå Nådig befallning, varda af Kammar-Cotlegi
um
och Kongl. Majits vederbörande Befallningshafvande, i närva
ro
af hemmansegarne eller deras befullmägtigade ombud, föranstaltad,
lill utredande, huruvida, på sätt är vordet uppgifvet,
ifrågavarande Ållmänningsmarker verkligen blifvit på t vänne
serskilda sätt, och vid olika tillfällen, skattlagde, eller hemmansegarnes
lagliga rätt, i annat afseende, för nära trädd, i hvilket
afseende Kongl. Majit täcktes en rättelse derutinnan i Nåder
förordna.
Dock varder detta till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnadt.
Stockholm den 12 Julii i834-
State- tamt Allm* Besp.- celi Oeconomie-Utskoitens Utlåtande IS:o i3. 1i
JNT:o i3.
Antom till Exp.-Utst. den »3 Julli.
Utlåtande, i fråga om inrättande af enskilde spanmålsf
örråd i Riket.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-TJtskoltens handläggning
hafva, under den i3 sisth Mars, från Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit remitterade:
1:0 En motion af Riksdagsfullmägligen Lars Larsson från Elfsborgs
Län, hvilken anfört, hurusom, då det visat sig, att uraktlåten besparing af
spanmålsförråd från de ymnigare åren, vid inträffad missväxt, föranled t
till verklig förlägenhet och ökat allmänna skuldsättningen, nödvändigt vore
, att i tid vara betänkt på vidtagande af sådane åtgärder och inrättningar,
som i behofvets stund kunde utgöra ett säkert räddningsmedel för
vårt på tillgångar utblottade fädernesland. De undsältningsbidrag, Staten i
svåra år lemnade, voro, enligt Motionairens åsigt, icke annat än lån, de
der, lika med annan skuldsättning, förstörde välmågan, äfvensom erfarenheten
visat, att inrättningar af spanmålsförråd under publik förvaltning
icke voro tjenlige. Det nyligen af Kammar-Rådet Welin uppgifne förslag
till inrättande af District-magaSin, på grund hvaraf Kongl. Maj:t anbefallt
Dess Befallningshafvande i hvarje Län att hålla undersökning, till utrönande
af lämpligaste sättet för förslagets verkställighet, medförde ock, i
Motionairens tanka, nästan samma olägenhet som Statens Allmänna Magagins-inrättningar,
blott med den skilnad, att, enligt förslaget, en mängd
nya magasins-byggnader behöfde uppföras i landet, med en kostnad af nära
En million R:dr B:eo, samt icke mindre än 2,36i Municipal-Direclioner
underhållas och lönas. Molionairen, sorn således icke kunde gilla berörde
förslag, samt ansåg säkraste medlet till oeconomisk förkofran ligga uti individens
och samhällets flit och omtanka, tillstyrkte deremot: 1:0 att ett utaf
honom uppg jordt, motionen bifogadt, förslag, rörande skyldighet att
hålla ett ständigt spanmålslager i landet, till värn mot inträffande missväxt,
måtte, med de modilicalioner som kunde anses nödiga, såsom Allmän
Oeconomisk Lag antagas och sanctioneras; 2:0 att Staten till det spanmålslager,
som blefve bestämdt, borde, vid första upplaget, biträda med en
eller två R:dr B:co på hvarje tunna säd, hvilka medel ej skulle återbetalas;
hvaremot orten vöre förbunden hålla det föreskrifna spanmålslagret,
samt efter missväxtår nytt lager, vid först infallande ymnigare skörd , istad
-
x 2 Stats- samt Allm. Besv- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o i3.
gad ordning ovilkorligen anskaffa; och 3:o att ytterligare understöd, genom
Statsbidrag, ej borde ega runi, så vida icke någon utomordentlig hä-ndelse
skulle inträffa; och är Motionairens förslag, i afseende å sättet att inrätta
dessa spanmåIsförråd, hufvudsakligen af följande innehåll: alt inom hvarje
Härad, Pastorat eller Socken skulle finnas ett lager af spanmål, beräluiadt
till lÅinst åtta kappar, af ett eller flera sädesslag, för hvarje person; att
skyldigheten att hålla detta upplag borde åtfölja jorden, och att icke någon
på landet bosatt och skaltskrifven person vore fri från skyldigheten
att årligen göra upplag af säd, ehuru jordegaren borde insamla den spanmål,
som af de på hemmanet boende hushåll skulle utgöras; varande äfven
motionen bilagdt ett utaf Kronofogden J. Berger afgifvet utlåtande, i
anledning af Kammar-Rådet Welins underdåniga förslag, till inrättande af
District- eller Socken-magasin.
2:0 Ett memorial af Riksdagsfullmägtigen Peter Andersson från Hallands
Län, som, med förmälan, alt han hufvudsakligen delade Lars Larssons
åsigter i ämnet, tillagt, det ingen borde ega rätt undandraga sig deltagande
i anläggningen af spanmålsförråd, dervid beräkningen borde verkställas,
icke efter hemmantalet, utan efter personalen; och skulle hvarje mantalsskrifven
person vara skyldig bidraga med minst tolf kappar, dock så,
att icke något hushåll finge hålla mindre lager än en tunna af ortens vanliga
sädesslag. Staten borde härtill icke på annat sätt bidraga, än genom
lån, antingen af Krono-spanmål, för alt i början få ett behöfligt lager,
eller ock af penningar för spanmålsuppköp och uppförande af Magasinsbyggnader,
att på tio år läntefrilt återbetalas med T~:del om året, och för
hvars rigtiga liqviderande Magasins-delegarne skulle borga en för alla och
alla för en. Den å magasinet inlemnade spanmålen borde ej få i mät tagas
för skuld eller böter, och, om någon för sådane eller andra orsaker afträdde
sitt hemman, skulle efterträdaren lösa den afträdandes å magasinet
varande spanmål efter årets markegångspris. Tiden för spanmålens inleverering
finge bero på delegarnes egen omtanka och öfverenskommelse; hvarjemte
slutligen alla reglementariska föreskrifter, sedan de utaf delegarne
blifvit godkände, borde till Konungens Befallningshafvandes i Länet fastställelse
öfverlemnas.
Vid ärendets behandling inom Bonde-Ståndet hafva de fleste af dess
Ledamöter afstyrkt berörde förslag, som, i deras tanka, skulle förorsaka
stora olägenheter, men kunde, om så nödigt ansåges, gälla för Motionairernes
hembygd, utan att leda till något tvång för dem, som ej ville
derpå ingå.
Stats- samt Allm. Bes v.- och Oeconomic-UIslottens Betänkande JVlo >4- 13
Utskotten, som tagit i öfvervägande livad motionerne och dervid fogade
handlingar innehålla, få vördsamt anföra, att då, enligt hvad under
discussionen inom Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit upplyst, i många orter
af Riket finnas Socken- celi Disti ict-magasin, med hvilka invånarne
äro nöjde; då inrättandet af enskilde spanmålsförråd i serskilda orter, likasom
förändring af redan befintliga dylika anstalter, lärer vara en på invånarnes
egen omtanka beroende angelägenhet, hvarom de ega hos Kongl.
Majit göra underdånig anmälan, för den åtgärd, som på Kongl. Majit ankommer;
och då, hvad beskaffenheten af Motionairernes ifrågavarande förslag
beträffar, det förekommer, dels att tillgång icke finnes att lemna det
bidrag af Statsverkets medel, som, för tillvägabringande af nämnde förslag,
erfordrades, dels att i öfrigt, i anseende till det uppgifne sättet, hvarpå
spanmålsförråden skulle bildas, svårt, om icke omöjligt, vore, att sätta samma
förslag i verkställighet; alltså anse Utskotten sig böra vördsamt
hemställa, att Lars Larssons och Peter Anderssons ofvanberörde
motioner icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnas.
Stockholm den 12 Julii 1834-
Nio 14.
Antom till Exp.-Utst. d. l3 Julii.
Betänkande, i anledning af väckte motioner, dels om upphörande
af Kronobrefbärings-skyldigheten, dels om ersättning
för samma onus.
I detta ämne hafva till Stats-Utskottet blifvit remitterade tolf serskilde,
inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckta motioner, uti hvilka klagan
föres öfver de stora olägenheter, Kronobrefbäringsskyldiglieten skall medföra.
Detta besvär, obekant lill den grund, hvarpå det utfordrades, vore nemligen
både ojemnt och betungande i sin tillämpning, emedan skyldigheten
att fortskaffa Kronobrefven dels ej kunde turvis på hemmanen öfverflyttas,
utan måste vidhäfta sådane, som genom sin belägenhet vore dertill lämplige,
dels ock, oaktadt den lindring, som vunnits derigenom, att brefbärin
-
i4 Stats— samt Allm. Besp.- och Oeconomic-Utskottens Betänkande JV.o if
gen numera endast vissa dagar i veckan skall bestridas, fortfore alt vara
tryckande, så länge en del bref, eller de angelägnare, genast vid ankomsten
böra fortskaffas, hvarigenom brefbäring påkomme understundom alla
dagar i veckan, och ej sällan flere gånger på en dag samt till olika ställen.
Den frihet från skjuts, som af Kronobrefbäringshemman åtnjutes, vore
ej nu, som förr, en fördel, hvilken i någon mon motsvarade ifrågavarande
onus, ty, när brefbäringsskyldiglieten först uppkom, var denna befattning
ej så besvärlig, som den i senare tider blifvit, i anseende till det
ökade antalet af Tjenstemännen och deras göromål; hvaremot Kronoskjutsen
då var vida mera betungande, än nu, sedan, genom förhöjning i skjutslegan,
nästan full ersättning derföre blifvit beredd.
Hufvudsakligen på dessa skäl har uti motionerne blifvit föreslaget
och hemställdt af:
1:0 Riksdagsfullmägtigen Nils Insulin från Stockholms Län, att Kronobrefbärings-skyldigheten
måtte antingen alldeles upphöra i de Län, der
den utgöres, eller ock öfver hela Riket fördelas på all slags jord, samt
regleras på sätt Länens invånare kunde finna lämpligast';
2:0 Samuel Andersson från Östergöthland, 3:o Erik Hansson från
Örebro Län, 4:o Iohan Johansson från Bohus Län, 5:o Johan Christoffersson
från Kronobergs Län, 6:0 O. Svensson från Bohus Län, 7:0 G. B.
Apelquist från Blekinge och 8:0 Ola Jeppsson från samma Län: alt ersättning
af allmänna medel måtte för Kronobrefbäringen beviljas och anslås;
deruti Per Persson från Jönköpings Län och Olof Lindbeck från
Halland med flere instämt; tilläggande Lindbeckalt, om ersättning ej
kunde ega rum, borde åtminstone de af brefföringen mest betungade njuta
någon hjelp af de mindre besvärade; och har Samuel Andersson ansett ersättningen
böra utgå med Två Tusende Riksdaler till hvarje Län, samt tagas
af de genom Talmans-tafflarnes indragning besparde medel; hvaremot Apelquist,
under förmodan, att Jägeri-Statens löner komma att indragas, trott,
att desamma, med någon tillökning af andra besparde medel, borde till
nämnde ändamål lämpligast användas och ställas under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
disposition, till så stort belopp, att hvar och en Kronnbrefbäringsskyldig,
för hvarje gång bref borde fortskaffas, finge tillgodonjuta
åtta skillingar banco,
9:0 Per Jönsson och 10:0 Per Nilsson från Christianstads Län: ”att
alla de inom hvarje Län, som förut varit brefbäringsskyldige, måtte åläggas
med en skäligen jemkad afgift godtgöra den eller dem, som brefbä
-
Stais- samt Allm. Resa.- och Oeconomie-Utslottens Betänkande N:a 14' * 5
ringsskyldigheten blifvit ålagd, samt att dessa måtte få påräkna godtgörelse
för den tid, som redan förflutit sedan brefbäringen af dem
börjades, eller ock att detta onus på samtlige brefbäringsskyldiges bekostnad
måtte till den minstbjudande å entreprenadauetion utbjudas;"
11:0 Anders Nilsson från Östergöthland: "att i första rummet en
jemnare och billigare fördelning af brefbäringsskyldigheten emellan de hemman,
som dertill anses lämplige, måtte bestämmas, och vidare att skälig
ersättning för detta besvär måtte vederbörande beredas och tillerkännas,
på det sätt, att ej mindre en noggrann reglering, emot hvilken häradsboerne
egde andraga hvad de aktade nödigt, af Kronofogden för brefbäringens
gång uppgjordes och af Landshöfdingen pröfvades, samt derefter minst
hvarje år förändrades, så att de hemman, som lågo i vägen, turvis dertill
anslogos och sålunda lika betungades, än ock alt öfrige hemman inom häradet,
hvilka, i följd af deras läge, undgingo delta onus, förpligtades att
med någon lämplig vedergällning godtgöra dem, som deruti deltogo, så
vida icke denna ersättning, skäligen beräknad, i likhet med så kallade
gångpenningar vid Gästgifvareskjutsen, lill sex skillingar banko milen, skulle
kunna fastställas att af allmänna medel utgå, hvilket Motionären dock
yrkade; samt 12:0 Anders Andersson från Skaraborgs Län, att till lindring
i den såkallade extra Kronobrefbäringen, hvilken vore mest tryckande, och
såsom control emot missbruk i berörde afseende, måtte stadgas, alt, för
hvart och ett bref med extra post,“ bör af brefafsändaren erläggas en afgift
af fyra skillingar för hvarje station, till bestridande af hvilken kostnad
serskildt anslag skulle Kronobetjeningen beviljas.
Vid ärendets föredragning till remiss hafva, uti ingifne anföranden,
Nils Persson från Örebro Län och Hans Jansson från Elfsborgs Län, med
hvilken sig förenat samtlige Riksdagsfullmägtige frän Upsala Län j Anders
Danielsson från Elfsborgs Län, Johan Jacob Rutberg från Norrbotten, Peter
Persson från Jönköpings Län, med flere, bestridt den för Kronobrefbäringen
yrkade ersättning af allmänna medel, helst, utom de förmoner,
som de brefbä ringsskyldige åtnjuta, lindring uti nämnde besvär, genom
Kongl Brefvet den \ December i83o, vunnits; och har Nils Mänsso?t från
Malmöhus Län anmärkt, att han, uti serskild motion, yrkat, att den vinst,
som tillfälle Staten genom besparing af Talmans-tafflarne, måtte anslås
till understöd vid utflyttningar i följd af laga skiften.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oecanomie-Utskotten, som förehaft
delta ärende till gemensam handläggning, få vördsamt upplysa:
i6 Stats- samt Allm. Eesv'.- och Occonomie-Utsloitcns Betänkande N:o 1 /.
alt vissa tjenligen belägne hemman, som liro Kronoskjutsskyldige,
utses att fortskaffa de Bref, Skrifvelser och Kungörelser, sorn i Embetsoch
andra angelägna ärenden utsändas, men till hvilkas . förande ordinarie
post ej kan begagnas, såsom emellan Landshöfdingen oall Kronofogdarne,
Länsmännen, med flere samt till kyrkorne;
att, enligt Kongl. Brefvet den n Julii 18r r, Kronobrefbärare äro
frie från Kronoskjutsningar;
att Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande, genom Kongl. Brefvet
den 25 Januarii 1820, blifvit anbefalldt att, hvarje inom sitt Län,
vidtaga sådane åtgärder, hvarigenom Kronobrefbärande jordegare, i jemförelse
med de Kronoskjutsskyldige, icke måge öfver billigheten betungas,
samt hålla hand deröfver, att de härom utfärdade Författningar noggt-annt
efterlefvas och inga missbruk med Kronobrefbäringsrätligheten föröfvas till
tunga och besvär för allmänheten;
att, sedan Rikets Ständer vid sisla Riksdag £und. skrifvelse N:o 161},
i anledning af flere anförde ”klagomål emot den ojemnt fördelade och, till
utsträckning, af godtycket synbarligen beroende K ro nohr efbä ri n gssky Id igheten,
” i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t läcktes i Nåder stadga,
att denna skyldighet icke måtte oftare, än tvänne gånger i veckan, utgöras,
dervid dock undantag i vissa uppgifne fall finge ega rum, samt att Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, hvar inom sitt Län, borde, i enlighet med
berörde grunder och efter socknarnes hörande i ämnet, uppgöra reglering
om Kronobrefbäringen; så har Kongl. Maj:t, genom ofvanberörde Nådiga
Bref af den 4 December i83o, förordnat, att Kronobrefbäringen inom de
Län, der den, enligt Författningarne, åligger hemmansegarne, skulle ega
rum högst tvänne gånger i veckan, på de dagar Kongl. Majrts Befallningshafvande,
efter vederbörandes hörande, derföre boide utsätta, så vida icke
ärendets vigt och angelägenhet gjorde undantag derföre oundgängligen
nödigt, såsom vid durehmarcher, Kungs- eller Kronoskjutsningar, skallgångar,
skogseldar och mera dylikt, i hvilka fall likväl innehållet af brefven
borde af vederbörande Tjensteman, sorn desamma aflåtit, vid ansvar, såsom
för tjenstefel, i korthet utanpå desamma antecknas.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit, få Utskotten anföra,
att, då skyldigheten att å Landet fortskaffa Kronobref, som ej kunna med
ordinarie post afgå, icke utan menlig .inverkan på allmänna ärendenas gång
i Landsorterne skulle kunna borttagas, och detta besvär dessutom sedan
längre tider tillbaka varit vid visse hemman fästadt;
hem
-
Stats- sami
—^ a Kottens Bet axlande N:o 14• 17
hemställa Utskotten, att iWfo Insulins motion, så vidt den angår
Kronobrefbärings-skyldighetens upphörande, icke måtte vinna
bifall.
Vidare har blifvit yrkadt: än att Kronobrefbärings-skyldigheten måtte
på all slags jord fördelas, än att de dertill anslagne hemman mätte för
besväret njuta ersättning dels af Stats-Verkets medel, dels af de hemman,
som i följd af sitt läge äro ifrån samma onus frie, eller som förut varit
brefbäringsskyldige, och slutligen att brefbäringen måtte, genom entreprenad-auction,
till den minstbjudande upplåtas. Härvid få Utskotten till en
början anmärka, att om den Kronobrefbäringshemman förunnade frihet
från Kronoskjutsningar icke motsvarar brefbäringsbesväret, har dock en
betydlig lindring blifvit nämnde hemman beredd genom högstberörde
Kongl. Bref af den 4 December i83o, som, med få undantag, inskränker
skyldigheten att forsla Kronobrefven till högst två dagar i veckan. Att
det stadgande, Kongl. Muj:t sålunda låtit utfärda, ännu saknar verkställighet
i flere Län, är Utskotten nogsamt bekant, och derifrån, lärer jemväl
till en del få hemtas orsaken till nu anförde klagomål öfver det
tryckande uti ifrågavarande skyldighet; men så väl härutinnan, som i
den äfyen antydde omständighet, att missbruk skola ega runi i afseende å
den så kallade extra brefposten, som endast vid visse, i det Kongl. Brefvet
uppräknade tillfällen får begagnas, kan och bör rättelse sökas genom
anmälan å vederbörlig ort, utan alt Rikets Ständer tillkommer att dermed
taga befattning. Hvad nu beträffar den ytterligare lindring i brefbäringsskyldigheten,
som sökes; så äro Utskotten visserligen af den tanka, att detta
besvär ännu är i många orter betungande och således i behof af vidare
lättnad; men Utskotten betvifla, att densamma kan till vägabringas på någotdera
af de sätt, som i ofvanberörde måtto blifvit uppgifne. Vid förslaget,
att fördela skyldigheten på all slags jord, möter nemligen det hinder,
att en dylik förbindelse icke är förenlig med de fri- och rättigheter visse
hemman, såsom Säteriers Ladugårdars, Rå- och Rörs, In- och Utsokne-,
Lotshemman, med flere, enligt privilegier åtnjuta. Att tillägga brefbäringsliemman
ersättning af andre hemman, som antingen förut baft brefbäring
sig ålagd, eller endast i följd af sitt läge äro derifrån frie, skulle föranleda
till lindring i fullgörandet af andre tjenstbarheter, som desse hemman åtfölja,
hvilket icke synes verkställbar; och emot förslaget, att Stats-Verket
skulle bestrida ersättningen, förekommer, att medel dertill icke finnas an
Bihang
till R. St. Prot. 1834. 4'de Sami. 2:dra Afä, 3
3 -.dje Häftet,
i8 Stals- sant JUm. ~ ^ . .handels/:o 1 A,
i B?tar
visade eller ärc. att tillgå; äfvensom sättet att uppfata brefbärings-bestyret,
genom entreprenad, till den minstbjudande, skulle, utom andre svårigheter,
hafva till följd, att de brefbäringsskyldige hemmanen fingo med en dryg
afgift lösa sig ifrån ett besvär, som de troligen mindre kännbart kunde in
natura utgöra. Utskotten, som således
icke kunna tillstyrka bifall å de i berörde afseende framställde
förslag,
anse deremot en betydlig lättnad i meranämnde onus kunna beredas på annan
väg, eller genom jemn fördelning deraf på de heraman, som till brefbäring
kunna förbindas och äro tjenlige, hvilket jemväl af en Motionair
blifvit föreslaget; och hafva Utskotten alltså, i likhet med hvad vid sista
Riksdag egde rum, trott sig böra
tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla Dess
Befallningshafvande i hvarje Län att, i enlighet med de i Kongl.
Brefvet den 4 December i83o stadgade grunder, och efter socknarnes
hörande i ämnet, uppgöra reglering om Kronobrefbäringen.
Hvilket dock till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 12 Julii 1834-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834-
filats- samt Allm. Bes v.- och Oeconomie-Utslottens Memorial N:o i5. i
N:o i5.
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Julin
Memorial, i anledning af väckt fråga om allmänt bidrag,
för att befrämja anläggning utaf Itior och Tork-inrättningar
för spanmål.
»Sedan Hedervärda Bonde-Ståndet till gemensam handläggning af Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten remitterat en utaf Riksdagsfullmägtigen
Botvid Jonsson ifrån östergöthlands Län ingifven motion,
om åtgärders vidtagande, hvarigenom, å ena sidan, de nödställde orterne
betryggades för hunger, och, å den andra, producenten bereddes en förmonligare
afsättning af sin säd, för hvilket ändamål Rior och Tork-inrättningar
borde på Statens bekostnad uppföras; så har Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet, för denna frågas behandling, begärt och erhållit sammanträde
med Stats-Utskotlet; och alldenstund härvid förekommit, att sistnämnde
Utskott redan, genom dess under den 4 sistlidne Junii afgifne och
den 20 i samma månad af samtlige Riks-Stånden bifallne Utlåtande N:o
i53, besvarat Botvid Jonssons ifrågavarande framställning, i sammanhang
med en af Herr von Krcemer, Robert, i samma ämne väckt motion; hafva
de förenade Utskotten ansett sig allenast böra om ett sådant förhållande
göra vördsam anmälan.
Stockholm den 2q Julii 1834-
N:o 16.
Ankom till Exp.-Utsk. den 39 Julii.
Utlåtande, i fråga om Skogs-plant er in gar i Skåne.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ulskotlets handläggning hafva
blifvit öfverlemnade:
i:o En motion af Herr Prosten Bruzelius, deruti framställes
nödvändigheten deraf, att de sandhedar och flygsandsfält, som finnas
i Sverige, och synnerligast i Skåne, blifva förvandlade från alldeles
onyttiga marker till lönande skogstrakter. Under de senare åren hade väl
mått och steg vidtagits att anlägga planteringar på dessa öde fält, hvilkas
■areal i Skåne med sannolikhet kunde uppskattas till 3o,ooo tunnland; men
Bihang till R. St. Prat. 1834- 4-de Sami. 2-dra Afä. t
4Ae Håftet,
2 Stats- samt Allm. Besv- och Oeconomie-Utskottena Utlåtande iY.o 16.
sorn medlen härtill varit inskränkta, hade de största sträckorna ännu förblifvit
oplanterade; och då till en fullständig plantering å nämnde sandfält
erfordrades icke blott en ganska kostsam stängsel, utan ock uppbyggandet
af vaktarebus, aflöningar för vaktare, betydliga qvantiteter af goda
frön, kunnige föreståndare, för hvilket allt kostnaderna vida öfverstego enskilde
menigbeters förmåga, ansåge Motionairen sig böra, för vinnande af
en god hushållning med dessa fält, föreslå: 1:0 att Forstväsendet i Sverige
ställdes på samma fot som uti Preussen, med egen chef och förvaltning,
hvarunder bela jägeri-beljeningen subordinerade; 2:0 att uti hvarje Län
chartor upprättades öfver alla större sandfält, med fullständiga beskrifningar
öfver dessas natur och öfriga beskaffenhet; 3:o att ett årligt anslag af minst
20,000 R:dr beviljades lill planteringars anläggande å Skånska sandfälten,
och hvilka medel Motionairen ansåge kunna tagas af den årliga räutevinsten
i Malmö Discont; samt 4;o då en plantering, så vida densamma icke
vid sin första anläggning skulle sköflas, måste stå under en enkel och kraftfull
Styrelse, ordentliga contract borde uppgöras emellan Kronan och de
menigbeter, som bade del i sandfälten, dels om ersättning för förloradt
bete, under deli lid skogsplanteringen icke något afkastade, dels om bestämd
andel eller utsyning af skogen, så snart den hunnit så långt, att
den lemnade afkastning.
2:0 En motion utaf Herr Professoren Agardh j, som, jemte det han
i allmänhet instämt uti förra Motionairens åsigter, i frågan rörande planteringar
på Skånska flygsanden, tillagt åtskilliga upplysningar angående det
förhållande, hvaruti Skåne skall stå till skogshushållningen i öfriga delar af
Riket, och i sådant afseende hufvudsakligen anfört: att, sedan vid lSaöårs
Riksdag blifvit afgjordt och utaf Kongl. Majrt sedermera fastställdt, att
Kronans skogar skulle bibehållas, planmessigt vårdas, uppmätas, indelas och
genom trakthuggning så förvaltas, att de på en gång gåfvo en bestämd årlig
afkastning, och tillika för everldeliga tider bibehöllo denna afkastning
oförminskad; så hade likväl vid den reglering, som på grund af nämnde
beslut verkställts, just den provinee blifvit förbigången, som mest varit i
behof deraf. I Skåne vore nemligen skogsbristen i ett beklagligt tilltagande,
och prisen på ved och byggnadsvirke uppstegrades i samma förhållande
som skogarne minskades. Orsakerne härtill lago, dels uti Enskiftesförfattningens
stadgande, i afseende på skogarnes utbyte emellan delegarne,
hvarigenom inträffade, att den, som erhölle skog på sin lott, nödgades nedhugga
och försälja densamma, för att ej behöfva utgifva ett capital; som
icke lemnade motsvarande årlig ränta, och dels genom de stora egendo
-
Siats- samt Allm. Besv.~ och Oeconomie-Utsloilens Utlåtande JV‘.o 16. 3
marnes öfvergång i andra händer, emedan de nya egarne nedfällde bokskogarne,
för att betala köp eskil lingar lie. De fordom skogbeväxta hedarne
och bergshöjderne lågo nu nakna emellan sädestrakterna, och flygsanden
utbredde sig från det ena fältet till det andra, och hade det äfven kommit
så långt, att hela byar med förträfflig jord måst öfvergifvas, såsom
fördränkte af flygsanden. Vid sådant förhållande, och då det vore den enskildes
fördel att nedhugga sina skogar, när skogsproducterne stiga i pris,
vore det hög lid att upptaga denna sak lill kraftig behandling. Mötionairen
föreslog alltså följande grunder för skogs-hushållningen i Skåne och
de provincer, der förhållandet funnes lika, nemi.: 1:0 i trakten af hvarje
stad skulle utses någon jordsträcka, som för närvarande och hittills blifvit
använd icke att bära säd, utan endast lill magert bete; 2:0 med egaren af
denna jordsträcka öfvcrenskommes om dess öfverlemnande, antingen mot
en årlig afgift, eller snarare mot en köpesumma i ett för allt, hvilken sannolikt
ej blefve betydlig; 3:o nämnde sträcka inhägnades och planterades
med skog på allmän bekostnad, men vore och förblefve deremot Statens
egendom; 4'° provincen indelades i Forst-dislrict, ett för hvarje stad;
5:o den närliggande stadens husegare jemte kringboende jordegare, utgörande
ett gemensamt Forst-district, skulle erhålla närmaste uppsigten öfver
denna planterings fortgång, men uti en högre instantie borde samma uppsigt
tillhöra den för hela landet gemensamma Forst-Styrelsen; 6:0 alla flygsandsfält
skulle besås och planteras med tjenlig skog; 7:0 den uppvuxna skogen behandlades
i afseende på gallring och derefter i ordning kommande traktliuggning
efter Forslvetenskapens reglor; 8:0 när skogen en gång uppvuxit,
skedde årlig auction på den till vedhuggning utsynta delen, hvaraf inkomsten
tillfölle Staten; samt 9:0 till en sådan anläggning i hela Skåne behöfdes
ett årligt anslag af 10,000 R:dr. Uti detta senare förslag har Herr
Biskopen m. m. Doctor Laxe sig förenat; hvarjemte Herr Biskopen Doctor
af Wingård önskat, att Utskottet måtte taga i betraktande Halland, som
vore i samma förhållande som Skåne, både i anseende till flygsand och
skogsbrist, och hvilken senare mening blifvit biträdd af Herr Professoren
Doctor Bexell.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten hafva gemensamt
tagit desse motioner i öfvervägande; och ehuru Utskotten ej
annat kunna, än erkänna nyttan och vigten af det ändamål, Motionairerne
åsyftat; likväl och som Stats-Verkets tillgångar icke medgifva beviljandet
af de medel, som, för verkställighet af ifrågavarande förslag, till ett högst
betydligt belopp skulle erfordras; alltså och jemte, det Utskotten få anmar
-
4 Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:° 17.
ka, dels alt Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers vid serskilde Riksmöten
gjorde underdåniga framställningar, vidtagit åtgärder till en förändrad
skogshushållning, och i sådant afseende icke allenast genom KammarCollegium
låtit utfärda en den 14 April 1824 utkommen Författning, angående
en förbättrad hushållning och vård å Kronoskogarne och Allmänningarne
i Riket, dervid i synnerhet borde tillses, alt det så kallade Forstväsendet
infördes, utan äfven inrättat ett Skogs-Institut, som den i5 October
1828 blifvit med stadgar försedt, och hvars föremål är att inom Riket
utbreda en allmännare kännedom af skogshushållningen och bilda en skicklig
skogsbetjening; dels ock att, af de till jordbrukets och näringarnes befordrande
anvisade och till KongL Maj:ts disposition ställde medel, understöd
till flygsandens hämmande så väl i Skåne som Halland blifvit lemnadt
och ytterligare, i mon af befintliga tillgångar, lärer erhållas, då behofvet
deraf hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäles och styrkes; finna
Utskotten sig föranlåtne
hemställa, att ifrågavarande motioner icke måtte till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Hvilket dock till Rikets Ständers egen pröfning vördsamt öfverlemna*..
Stockholm den 29 Julii 1834-
N:o 17.
Ankom till Exp._Utsk. den 39 Juliu
Utlåtande, i anledning af vackt motion, att Rikets Ständer
ville förnya deras underdåniga anhållan vid sisla
Riksdag, att under den blida årstiden, samt alltid vid
marcher till och ifrån vapenöfningar, tågande trupper
måtte anbefallas att tälta eller bivouackera och sjelfva
tillreda sin mat.
Denna motion, som, jemlikt ankommet utdrag af Hedervärda BondeStåndets
Protocoll för den n:te i denne månad, blifvit af Riksdagsfullmägligen
Anders Danielsson från Elfsborgs Län till Bonde-Ståndet ingifven,
och derifrån till Stats- samt Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottens
handläggning remitterad, hafva de förenade Utskotten i öfvervägande
tagit; och då, hvad först angår förslaget, att tågande trupper måtte tälta.
Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomie-Utslollens Utlåtande JS:o 18. S
i stället alt erhålla inqvartering» det förekommer, dels att sådant skulle
medföra tillökning i Kronoskjutsnings-besväret och i Stats-utgifterne, enär
trupperne ofta, t. ex. på tåg till arbets-commenderingar, nödgades medföra
en mängd tält, hvaraf de annars icke voro i behof, och tälten, nyttjade
under marcher, kommo att mera slitas och någon gång förderfvas, helst
understundom skulle inträffa, alt de måste våta sammanläggas; dels ock alt
förslaget afser den årstid, då inqvarteringsgifvare, utan synnerlig olägenhet,
kunna lemna trupper husrum; då, beträffande senare delen af motionen,
Utskotten uti deras Betänkande N:o 3, som vunnit 3:ne Riks-Stånds bifall,
tillstyrkt en sådan ersättning för tågande truppers proviantering, att olägenheten
deraf, i Utskottens tanka, blifvit, så vidt möjligt varit, afhulpen;
alltså
hemställa Utskotten, att ifrågavarande motion icke måtte till någon
åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 Julii 1834-
N:o 18.
Antom till Exp.-lltsk. d. 39 Juta.
Utlåtande, i anledning af väck t motion, om vissa bestämmelser
i afseende på Gevär s-tillverkningar för Kronans
räkning.
Uti ett hos Vällofl. Borgare-Ståndet afgifvet samt lill Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotlet remitteradt Memorial, har Herr Petré, Th.,
begärt, att, då, bland andra vigtiga föremål för anslagen på 3:dje HufvudTiteln,
Gevärs-fabricationen för Kronans räkning intager ett utmärkt rum,
uppmärksamheten måtte fästas på följande omständigheter: 1:0 att de grunder,
som vid gevärs-besigtningar följas, äro till den ytterlighet stränga,
att gevärstillverkningen genom onyttiga cassationer ofta fördyras; 2:0 att
tillverkningen af studsarepipor med fördel för det allmänna kari upplåtas
åt enskilde, hvarigenom en ny industrigren skulle uppstå; 3:o att det i
fLere Tyska Stater redan införda bruket af knall-lås till infanteri-gevär är,
enligt sakkunniges försäkran, både det minst kostsamma och mest ändamålsenliga;
4:0 att stor besparing för Kronan kan, uti en längre uthållighet
h'os gevären, vinnas, om, med uppoffring af den glänsande yta, som åstadkommes
genom pipornes skurning, deras utseende ieke tages i beräkning,
6 Stats- samt Allm» Besv.- och Oeconomic-Utslottens Utlåtande N:o 18.
så vida gevären i öfrigt äro användbare; samt 5:o att Norrtelje GevärsFactoris
belägenhet vid en för fiendtlig landstigning öppen kust ar i högsta
måtto otjenlig.
Vid ärendets föredragning till remiss har Herr Böök, med vitsordande
af hvad Motionairen anfört, tillagt, aLt, enligt hvad han af
hesigtningarne vid Norrtelje inhemtat, cassationer derstädes ofta ske
för de obetydligaste och på gevärets bestånd alldeles icke inverkande orsaker,
och att på de senare åren'3 personers tid under sex månader upptagits
för besigtning af i,5oo gevär, af hvilket system, om det längre följdes,
skulle inträffa, att icke någon enskild kunde åtaga sig alt för Kronans
räkning tillverka gevär, ett förhållande, som redan till en del inlrädt i
Norrtelje; tilläggande dock Herr Böök, det han, beträffande nämnde Gevärs-Factoris
läge, icke kunde med Motionairen sig förena, emedan det
samma, i anseende till grannskapet med Ilufvudstaden samt en följaktligen lätt
och mindre kostsam transport af gevären till Stockholm, vore ganska fördelaktigt
; och ehuru kusten kring N orrlelje icke vöre genom konsten försvarad,
kunde likväl en liten afdelniug af skärgårdsflottan, vid det af holmar och
grund uppfyllda och osäkra inloppet från hafvet, lätt hindra hvarje fiendtligt
landstignings-försök.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, som föreliaft
detta mål till gemensam öfverläggning, få vördsamt anmäla, att den
för gevärs-besigtningar nu gällande Instruction, af Kongl. Krigs-Collegium
utgifven år i83o, ingalunda för Kongl. Maj:t och Kronan fördyrat prisen
å gevären, emedan desse pris, på grund af med Factorien långt före
denna Instructions utfärdande, uppgjorde samt ännu gällande coniract,
årligen bestämmas efter värdet af rudimaterie!- och arbetskostnad utan afseende
på möjligen inträffande cassationer, hvilka uteslutande falla tillverkaren
till last; att Utskotten anse sig icke kunna eller böra ingå i någon
pröfning, hvarken huruvida ofvanåberopade Instruction innehåller föreskrifter,
som, på sätt Herr Böök anmärkt, föranleda cassationer i och för de obetydligaste
och på gevärets bestånd icke inverkande orsaker, eller om införandet
af knall-lås till Infanteri-gevär är af så stor nytta, som Herr
jPetré förutsätter, lika litet som att afgöra huruvida någon besparing för
Kronan kan uppkomma derigenom, att gevärspiporne icke skuras; att, så
vidt Utskotten hafva sig bekant, något hinder icke finnes för enskilde att
tillverka studsarepipor; och slutligen att frågan om tjenligheten af Norrtelje
Gevärs-Factories belägenhet torde så mycket mindre kunna komma i betraktande,
som detta Factori icke disponeras af Staten.
Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomie-t)tsJcoitens Utlåtande JS:o ig. j
På grund häraf hemställa Utskotten, alt Herr Petrés ifrågavarande
motion icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 Julii 1834.
N:o 19.
Ankom till Exp.-Utsl. elen 29 Juli}.
Utlåtande, i fråga om försäljning till skatte af Ecclesiastique-hemman
i Skåne.
Riksdagsfullmägtigen Per Jönsson från Christianstads Län har uti ett
hos Hedervärda Bonde-Ståndet afgifvet och till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
remitteradt memorial anfört, att, sedan vid sistliållne Piiksdag
motion blifvit väckt om försättning till skatte af de Presterskapet i
Skåne tillhörige Stom-, Annex- eller Mensal-hemman, som icke äro af Bostalls-natur,
på det sätt, att vid hemmanens abalienerande en viss årlig
ränta dem åsattes, alt i spanmål eller varor, efter ortens beskaffenhet, utgå
till Prestebohlet, samt att skatteskillingen, som borde erläggas till Kronan,
användes till skolors stiftande och underhåll eller andre allmänt nyttiga inrättningar;
men ärendet då blifvit utan allt afseende lemnadt; så och enär,
enligt Motionairens öfvertygelse, berörde skattelösen kunde tillvägabringas
utan ringaste olägenhet för Presterskapet, samt vore nyttig och välgörande
så väl för Staten som Landtbrukaren, funne Per Jönsson sig föranlåten å
nvo framställa samma fråga till Rikets Ständers bepröfvande. Ofvanberörde
hemman brukades sällan af Bostälis-innehafvarne sjelfva, utan upplätos vanligen
mot städja lill Landtbönder, och, i nion af denna städjas höga beräkning,
blefvo ock innehafvarnes årliga inkomster låga, ofta af intet Värde,
såsom händelsen vöre med de hemman, af hvilka endast dagsverken oell
körslor utgjordes. Om någon gång dessa hemman brukades af Pastorerne
sjclfve, vore det likväl icke troligt, att vinsten för dem skulle blifva större,
än den vissa årliga räntan de af skatteköparen erhölle. Staten vunne
genom Motionairens förslag en fördel, ty dels voro Stom-, Annex-och Mensal-hemmanen,
då de brukades af Kyrkoherdarne, befriade från Kronotionde,
ordinarie ränta, Lagmans- och Häradshöfdinge-ränta m. fl. onera, dels
erhölle Staten, om de försåldes till skatte, af de inflytande köpeskillingarne
medel till understöd för allmänt nyttiga inrättningar. Den enskildes gagn
häraf innefattades i den sanningen, att dc jordbruk, sorn endast innehafvas
S Stats- samt Jillm. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o ig.
under en osäker nyttjanderätt, aldrig blifva uppdrifne till lika godhet som
egna hemman. Ehuru man länge förfäktat den sats, att ifrågavarande åt
Presterskapet upplåtne lägenheter, såsom redan under catholska tiden dem
tilldelade, icke voro att anse såsom Kronohemman, trodde dock Motionairen
de derföre åberopade skäl lätteligen förfalla vid granskningen, ej mindre
af Kongl. Commissariernes Resolution å Landtdagen i Malmö 1662, hvars
p:de punkt stadgade, ”att de Beneficier, som af serdeles benådning och
förmedelst Kongl. Bref voro lagde till kyrkor, skolor och deras heljentes
underhåll, förblefvo vid sin fundation, samt att kyrkor, skolor och dess
betjente, till hvilka af gammal tid någon viss ränta förmedelst Kongl.
Bref utaf en christlig intention vore förunnadt och perpetueradt, borde
bibehållas; dock måste sådant icke vidare extenderas, än på den räntan,
som af ålders tid sedvanligt dem var underlagdt;” än äfven af Malmö
Recess den 18 September nyssnämnde år, som innehöll: ”att alla serskildt
gifne Resolutioner skulle så kraftigt hållas, som om dc vore i Recessen införde,
” samt Kongl. Resolutionen på Allmogens besvär år 1720, der det,
i fråga om Skånska Preste- och Annex-Böndernes klagan öfver påfordrad
dubbel städja, hette: ”att Presterskapet icke ens var befogadt fordra någon
städsla af dem, enär de voro pura Krono-hemman, som icke borde städjas;”
äfvensom slutligen Kongl. Resolutionen uppå Allmogens besvär år
ty3i, ”der Kongl. Maj:t, rörande rättigheten till städjande af de under
kyrkohemmanen lydande jordar, åberopade Jordrifnings-Protocollet 1671,
hvarest desse hemman och jordar anmärktes såsom Kronans; fastän en del
af räntan vore anslagen kyrkor eller Presterskap.” Motionairen, som sålunda
ansåg det vara lika nyttigt för det allmänna, som billigt och rättvist, alt
ifrågavarande hemman finge lösas till skatte, trodde, att, om utförandet af
hans förslag på nu uppgifne sätt och vilkor skulle möta motstånd, det likväl
funnes ett annat lika förmonligt vilkor för afyltringssättet, hvilket bestode
deruti: att meranämnde hemman, i den mon de blefvo ledige från
städja, försåldes på offentlig auction till den mestbjudande, hvilken borde
förklaras berättigad att i laga ordning derå erhålla skatterätt, och sedermera
iklädas samma förbindelser och rättigheter, som vanligaKrono-skatteåboer,
i hvilket fall det dock kunde förunnas afträdarens arfvingar någon
viss hembjudningstid, hvarefter de blifvande köpeskillingarne antingen
borde levereras i Stats-Cassan, eller på annat fruktbärande sätt användas,
samt en viss del af räntan, såsom löneanslag, årligen utgå till Presterskapet,
och den öfriga delen till andre nyttiga ändamål.
Uti
Stats- samt Allm. Besa.- och Oeconomie-TJtskottens Utlåtande N:o ig. g
Uti denna motion har Riksdagsfullmägtigen Anders Nilsson från
Malmöhus Län instämt; hvarjemte, vid ärendets föredragning till remiss,
åtskillige Ledamöter inom Hedervärda Ståndet förklarat sig dela lika åsigter
med Motionairen, men hemställt om icke, före verkställigheten af förslaget,
en noggrann undersökning horde ega rum, till utrönande af hvilka
utaf desse hemman voro Presterskapet tillhörige och hvilka möjligen kunde
tillhöra Kronan.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, som före- .
haft detta mål till gemensam öfverläggning, få vördsamt anföra, att då
Annex-j Mensal- och Stomhemman, hvilka redan i Calholska tiden blifvit
till förökning i Presterskapets inkomster skänkte och öfverlåtne, dels af
socknemenigheter, dels af enskilde donatairer, och således mäste anses
vara Presterskapet på lön anslagne och af boslälls-nalur, utan att böra med
så kallade Kyrkohemman förblandas, äro genom Kongl. Förordningen dan
19 September 1723 bestämdt undantagne från sådane hemman, som kunna
till skatte försäljas; då Presterskapet, genom 4 morn. i dess Privilegier
af den 16 Octoher nyssnämnde år, blifvit försäkrade alt bibehållas vid
Indelningsslommar och deras annexer, alt dem bruka och häfda, eller
häfda låta; då det i motionen antydda förhållande, att Kyrkoherdarne åt
brukare på lifstidsslädja upplåtit ifrågavarande hemman, emot betingande
af en högre summa, såsom städja, och deremot minskade årliga afgifter,
hvarigenom en efterträdare, utan alt beräkna någon andel af hvad företrädaren
i städja uppburit, fått åtnöjas med den ringare årliga afgäld, som
blifvit bestämd alt af hemmanet utgöras, nu mera är förekommet genom
Kongl. Brefvet den 4 Maji i833, deruti Kongl. Maj:t bifallit, att Annexoch
Mensalhemman i Skåne, med undantag al Enkesäten och de hemman,
som Kyrkoherdar, Capellaner och Klockare vanligen bruka, må bortarrendera
på öppen auction, för 3o års tid, så att Kyrkoherde-boställets innehafvare
komme att årligen uppbära -j^idel af städjan, samt att Consistorium
eger, efter vederbörlig pröfning, stadfästa eller afslå de gjorde arrende-anbuden;
alltså
kunna Utskotten icke tillstyrka, alt motionen må till någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Hvilket dock till Rikets Ständers egen pröfning vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 29 Julii x834*
Bihang till R. St. Prot. 1834- 4-de Sami. 1\dra Afd.
é-de Hdftet.
2
10 Stats- samt Allm* Eesvoch Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o 20.
N:o 20.
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Julik.
Utlåtande, i anledning dels af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, rörande ny indelning till ordinarie knekte-häll
af oroterad jord, dels ock af väckte motioner, om den
nya indelningens anslående till lindring i gamla ordinarie
roteringen.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet hafva blifvit remitterade:
1:0
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständer den 18 sisth
Januarii, (N:o 21) i anledning af Sländernes vid förra Riksdagen till Kgh
Maj:t framställde underdåniga anhållan, att den af 1826 års RoteringsCommissioner
föreslagne tillökning i ordinarie Knektehållet icke mätte till
någon verkställighet befordras, innan Sländerne, efter Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, sig deröfver utlåtit; att, om sådan verkställighet egt rum,
den måtte genom Kongl. Maj:ts Nådiga försorg återkallas; att jordegare
icke måtte, genom underlåtenhet att anföra besvär öfver Commissionernes
åtgärder att ny ordinarie rotering ålägga, anses hafva sådan rotering sig
åtagit eller förlorat rättigheten att derifrån befrias, äfvensom alt, derest
kostnad eller förlust blifvit jordegarne genom berörde roterings åläggande
tillskyndad, tillfälle måtte dem beredas alt i laga ordning göra deras rätt
till ersättning gällande; och
2:0 En inom Vällofl. Borgare-Ståndet af Herr Petre', T., väckt
motion, innehållande, att som ^6 nya, dels Soldat- dels Båtsmansnuramer
ansågos uppkomma af den utaf 1826 års Roterings - Commissioner
föreslagne tillökning i ordinarie kuekte-hållet; och ibland alla
jordbrukets skatter icke någon vore så tryckande, som roteringen,samt många
hemmans deraf förorsakade vanmagt, snart sagdt i hvarje landsort, påkallade
ny reglering af rotehållnings-skyldigheten, ansåge Motionairen sig böra
föreslå, att ifrågavarande rotar, 1 stället för alt med manskap besättas,
måtte, efter omständigheternas föranledande, få disponeras till lindring i
den gamla, nu existerande roterings-skyldigheten.
Dessutom har Stats-Utsk ottel från Hedervärda Bonde-Ståndet falt till
besvarande emottaga ett Memorial af Riksdagsfullmägtigen Erik Persson
från Gefleborgs Län, sorn anfört, alt vid knekte-conlractens upprättande
år 1682, emellan Kongl. Maj:t och Kronan, å ena sidan, samt Gestriklands
och Helsinglands roteringsskyldige, å den andra, åtogo sig de senare,
Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomie-Utshottens Utlåtande N:o 20. i l
till undvikande af de dittills brukliga, serdeles betungande ulskrifningarne,
att för berörde landskaper uppsätta en ständig corps af 1200 man ; och då
detta betydliga belopp, relativt lill antalet af de roteringsskyldige och i
anseende lill landets mindre fruktbarhet, gjorde roteringen till ett i hög
grad tryckande onus, samt, vid knekte-contractens uppgörande, meningen
utan tvifvel varit den, att Gestriklands och Helsinglands krigsmagt
alltid skulle uppgå till berörde antal utan afseende på landets framtida
uppodling, föreslog Motionairen, att de få hemman i dessa provincer, som
efter år 1682 blifvit upptagne eller framdeles blifva uppodlade, måtte till
understöd i roteringen för de gamla hemmanen anslås, och således icke
med ny rotering eller vacance-afgift blifva besvärade.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, som desse
med hvarannan sammanhang egande ämnen gemensamt behandlat, få vördsamt
anföra, att som Kongl. Maj:t i Dess Högslberörde Nådiga Skrifvelse
Sig utlåtit: att Kongl. Maj:t, i enlighet med Rikets Ständers önskningar
och beslut, uti den för Comiterade till extra roterings-jemkningens förrättande
utfärdade Instruction af den 20 December 1825, förordnat uteslutande
från extra rotering af den oprivilegierade jorden, och, genom serskildt
Circulaire-Bref till Landshöfdingarne af samma dag, anbefallt undersökning,
hvar sådan jord funnes, och dess föreslående till indelning i ordinarie
rotar efter de i förra Roterings-Verken och Comiterades Instruction
stadgade grunder, men att, då med desse åtgärder endast afsågs ärendets
ordentliga beredning, hade någon verkställighet af den föreslagna tillökningen
i ordinarie roteringen ännu icke kunnat inträffa; att Comiterades underdåniga
förslag, enligt hvilka de nya ordinarie rotarne skulle tillhopa
utgöra 3iq Soldat- och 15^ Båtsmansnumer, eller tillsammans ^6 nya
rotar, befunnits, i åtskilliga delar, fordra Comiterades förnyade handläggning,
och, förrän denna medhuunits, kunde de nya rotarnes numeraire icke
tillförlitligt bestämmas; hvarföre Kongl. Maj:t ej heller vore i tillfälle att
med Dess Nådiga Proposition ärendet lill Rikets Ständer nu öfverlemna;
att emedlertid, enär verkställighet af Comiterades förslag icke egt rum,
vore ej någon sådan, såsom Sländerne anhållit, att återkalla; att på dylik
verkställighet, såsom beroende af Konungens och Sländernes gemensamma
beslut, kunde jordegares enskilde besvär, så vidt de angingo roteringsskyldighetens
tillvarelse, icke inverka, hvarföre underlåtenhet att sådane
besvär anföra ej heller kunde till sådan skyldighet förbinda; samt att, då
för öfrigt någon prestation af den nya ständiga roteringen ännu icke
vore af Kongl. Maj:t förordnad, än mindre af jordegarne fullgjord, följde
12 Stats- samt jtllm. Besv.- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande IV:o 2/.
vidare deraf, att någon kostnad eller förlust, genom den anstalt Kongl.
Maj:t vidtagit, icke kunnat jordegarne tillskyndas; alltså
anse Utskotten, dels att af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse någon
åtgärd å Rikets Ständers sida icke påkallas; dels ock att, innan
den i ofvanberörde måtto anbefallde undersökning hunnit till slut
bringas, och Rikets Ständer fått emottaga Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition i ämnet, de af Herr Petre och Erik Persson väckte
motioner icke böra till pröfning upptagas; i följd hvaraf Utskotten
"hemställa, att samma motioner för det närvarande måtte
förfalla.
Stockholm den 29 Julii 1834-
N:o 21.
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Julli,
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående lindring
uti extra roteringen inom Bohus Län.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet och derifrån till StatsUtskottet
remitteradt memorial har Riksdagsfullmägtigen Johan Johansson
yrkat, att i Bohus Län, der hemmanen skola vara mindre och invånarnes
tillgångar i allmänhet ringare, än i öfriga delar af Riket, Trenne (3) hemman
måtte anslås att, uti extra roteringen, utgöra en rote, i likhet med
hvad i de fleste andra landsorter skall ega rum.
Stats- samt Allmänna Besvärs- oclj Oeconomie-Utskotten hafva gemensamt
tagit denna motion i öfvervägande; och då Kongl. Majit, genom Dess
den 20 December iSaö utfäixlade Instruction för Comiterade, till förrättande
af den utaf Rikets Ständer vid i8a3 års Riksdag beslutade jemkning i
extra roteringen, fastställt grunderna i allmänhet för denna roterings-skyldighets
fördelning och förordnat hvad vid verkställigheten iakttagas borde, i
enlighet med hvad Rikets Ständer i ämnet anfört och hemställt; då, uti
samma Instruction, vederbörande fått sig tillåtet och föreskrifvet att, i händelse
af missnöje med Comiterades beslut, deröfver hos Kongl. Majit anföra
underdåniga besvär; samt då Kongl. Majit i Nåder lärer framdeles lemna
Rikets Ständer del af de resultat och förslag, som af de Comiterades åtgärder
blifva en följd, och Rikets Ständer derefter komma i tillfälle att om
Stats- samt Allm. Bests.- och Oeconomic-Utskottens Betänkande JS'.o 22. i3
extra roteringsverket i hela dess vidd sig utlåta; så och enär, vid sådant
förhållande, serskild pröfning, hvad extra roteringsskyldigheten för hemmanen
inom Bohus Län beträffar, för närvarande icke lärer böra ega rum;
hemställa Utskotten, att ifrågavarande motion icke måtte till någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 2g Julii 1834-
N:o 22.
Aultom till Exp—Utsl. den 29 Julii.
Betänkande, i anledning af väckt motion, angående^
Åbo- och Besittnings rätten lill Kyrko-hemmanen i
Halland.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet och derefter till Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten remitteradt memorial har
Riksdagsfulhnägligen Bengt Gudmundsson från Halland hemställt, att åtskillige
åtgärder måtte vidtagas, till förekommande af den förstörelse af
framtida välfärd, hvilken eljest hotade åboerne å do så kallade Kyrkohemmanen
i Halland. Som enahanda fråga äfven vid förra Riksdagen gjordes
anhängig, och Molionaircn åberopat Rikets Ständers då fattade beslut, halva
Utskotten ansett en berättelse om ärendets förra behandling böra afgifvas,
innan Motionairens nu framställde yrkanden, jemte skälen derföre, närmare
utvecklas.
I detta afseende få Utskotten vördsamt anföra, att Rikets Ständer
vid sista Riksdag, efter föregången vidlyftig undersökning i ämnet, hos Stats-,
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, samt i enlighet med
hvad dessa Utskott tillstyrkt, (se Bet. N:o 56, Sami. 2:a Afd. i:a Bandet
i3:e häftet) genom underdånig skrifvelse (N:o 178) andragit, att det
icke kunnat undgå Rikets Ständers uppmärksamhet, å ena sidan, att frågan
örn eganderätten till de i Halland befintlige Kyrkohemman, huruvida nemligen
den tillhörde Kongl. Maj:t och Kronan eller Kyrkorna, icke i allmänhet
funnes afgjord och bestämd, utan för hvarje serskildt fall vöre beroende
af bevisning om äldre tiders-förhållanden, och således enligt sin natur
ofta måste vara i mörker insvept och tvifvelaktig, och, å andra sidan åter,
att det vore af största vigt både för Staten, Kyrkan och den enskilde med
-
14 Stats~ samt Allm. Besa.- och Oeconomie-Utskotlens
Lorgaren, att denna eganderätt blefve bestämdt pröfvad, emedan deraf berodde,
icke allenast huruvida Staten eller Kyrkan vore rätter egare till ett
betydligt antal af de inom provincen Halland befintlige hemman, än äfven
om nuvarande åboer å desamma bade enahanda besittningsrätt, som å Kronojord
i allmänhet, eller endast voro att anse såsom Kyrkans arrendatorer,
hvilket på dessa åboers bestånd och välfärd vore af högsta inflytande. Vid
detta förhållande, och då frågan om rättighet att till skatte lösa Kyrkohemmanen
i Halland ovilkorligen vore beroende deraf, örn eganderätten till dessa
hemman tillhörde Kongl. Maj:t och Kronan eller någon Kyrka, framställde
Piikets Ständer, under åberopande jemväl af 77 §. Regeringsformen, den
underdåniga önskan, att, före pröfningen af sig yppande frågor om skatteköp
ä Kyrkohemman i Halland, vid vederbörlig domstol måtte varda, i närvaro
af behörige Krono- och Consistorii-ombud, i laglig ordning undersökt och
pröfvadt, huruvida Kongl. Maj:t och Kronan eller Kyrkan bade jordeganderätten,
och att, såsom följd deraf, jemväl förklaras måtte, att de uti administrativ
väg redan vidtagne beslut icke voro hinderlige för eganderätts
frågors upptagande och afgörande i tvisteväg.
Till svaj’ härå har Kongl. Maj:t, genom Resolution den 9 Julii i83o,
i Nåder Sig utlåtit, att, som Kongl. Maj:t icke utan eget noggrannaste skärskådande
fattat Dess förut angående Halländska Kyrkohemmanen meddelade
beslut, och dessa beslut voro grundade på en i secler utöfvad och af Danska
och Svenska Konungar befästad Kyrkornas rätt till nämnde hemman,
bade Kongl. Maj:t, såsom Konung, sorgfällig att skydda eganderältens helgd,
och, såsom tillika Svenska Kyrkans öfverhufvud, pligtig att vårda dess rättigheter,
icke kunnat tillåta något intrång deruti; men då Kongl. Maj:t, å
ena sidan, uppfyllt denna pligt och bibehåliit de Halländska Kyrkorna vid
deras uråldriga förmoner, hade Kongl. Maj:t ej heller lemnat Kyrkoliemmanens
åboer åt deras öde, och i sin omsorg för dem gått vida längre, än
någon af Kongl. Maj:ts företrädare, och så långt som med eganderättens bestånd
vore förenligt, enär Kongl. Maj:t, icke allenast år 1820 tillagt desse
åboer och deras barn en företrädesrätt vid hemmanens bortarrenderande,
sorn de sedan år 177^ icke åtnjutit, befunnen så formenlig, att Rikets Ständer
vid i8a3 års Riksdag anhållit om dess utsträckande till Kyrkohemmanen
i Skåne, utan ock, på det denna rätt måtte med fördel kunna begagnas,
i Nåder förklarat, att för anbuden skulle, efter hushållningssällskapets hörande,
af vederbörande bestämmas en sådan gräns, att åboerne kunde å
hemmanen ega sin skäliga bergning, hvarutöfver alla anspråk icke annat
kunde än vara i strid med eganderätten. Vid öfvervägande af hvilket allt,
Stats- samt Allm. Besv.- och Oeconomie-Utskoltens Betänkande JS:o sa. i5
och som undersökning vid domstol om eganderätt, utan stämning oell ordentlig
rättegång, icke vore med lag förenlig, samt det ej heller öfverensstämde,
hvarken med omsorg för annans rätt, att, utan pröfning af hvarje
serskildt fall, föreskrifva anställande af rättegång, blott derföre, att tredje
man så äskade, eller med grundlagens anda, alt så långt utvidga domarens
myndighet, att, vid yppad tvist, Konungens i administrativ väg vidtagne
beslut icke skulle vara för honom hinderlige, Kongl. Maj:t alltså fann Sig
icke kunna lemna Dess Nådiga bifall till Rikets Ständers ifrågavarande underdåniga
framställning, hvilken äfven blifvit af Preste-Ståndet bestridd.
Jemte förklarande, att det icke vore Motionairens afsigt att ingå i vederläggning
af de skäl, som i den Kongl. Resolutionen innefattas, har Motionairen
anfört, hurusom allmänt bekant vore, att vid Catholska Religionens
afskaffande och Lutherska lärans införande i Sverige, Danmark och Norrige,
alla gods, tillhörige klostren, de andlige och kyrkorne, förklarades vara Kronans
tillhörighet. Landt-Presternes boställen, Stomhemman, Annex- och
Mensal-hemman reglerades då; men alla öfriga indrogos till Staten och ansågos
såsom Kronohemman. I i56q års så kallade Lunds Landebok sades
uttryckligen, att Kronan egde dominium till desse hemman, hvilka endast
genom en tillfällighet i 1664 års- Jordebok återfått benämning af Kyrkohemman,
helst någon offentlig handling icke kunde upptäckas, som föranledde
till en sådan förändring. Efter Motionairens tanka, hade således Kyrkorna
icke egande eller städselrätten till hemmanen, utan tillkomme dem
och Presterne allenast visse andelar af grundräntan, men Kronan dispositionsrätten,
samt åboerne med liustrur och barn rättigheten att hemmanen besitta,
i följd hvaraf det ock vore origtigt att, på sätt nu sker, utarrendera
hemmanen för Kyrkornas räkning; och anmärkte Motionairen, såsom bevis
på hemmanens Krononatur, följande omständigheter: att Drottning Christina
bortdonerat och äfven försålt flera af hemmanen till åtskilliga verldsliga
personer, såsom en Adrian Tripp, en Schlegel, ni. fl., ehuru några af dem
äfven blifvit af samma Drottning gifne till vissa Kyrkor, men hvarom nu
icke vöre fråga , så vida de ej, sedermera blifvit till Kronan indragne; att
Kronan bortförpantat en del af dessa hemman, såsom Berteqvarn; att ett
hemman Brödjeholmen vore anslaget till Länsmansboställe, med förbehåll
af räntans behöriga utgörande till Kyrkan och Pastor, äfvensom sådane hemman
blifvit indelade, t. ex. till boställen vid Adelsfane-Regementet, med afdrag
af den Kyrkan eller Presten, eller bägge gemensamt anslagne grundränta,
hvilken ränta syntes hafva vållat det förut nämnda, måhända såsom
en ordningsanstalt vid redogörelsen, år 1646 af uppbördsbetjeningen antag
-
l6 Stals- samt Allm. Besa.- och Oeconomic-Uiskottens Betänkande. N:o SS.
ne bruk, att i jordaboken benämna hemmanen för Kyrkohemman; att i
jordeböcker till 1682 , äfvensom i 1646 års jordebok stodo, för dylika
hemman, räntorna i mjöl eller smör anslagne åt Presten, samt penninge-räntorne
åt Kyrkan, jemte anteckning att Hemmanet vore fritt,
och i 1682 och i685 års jordeböcker syntes sådane hemman förpantade
till enskilde personer, men i jordeboken af 1688 voro de, förmodligen
i följd af reductionen, uppförde såsom Kronan besparde , ' en
benämning, som sedermera 1718 och i alla följande jordeböcker blifvit
förändrad till den bestämda rubriken Kronohemman; att vid IndelningsVerkets
inrättande i Halland på 1720- och 1730-talet hade dessa hemman
blifvit roterade till båtsmanshåll, hvilket utvisade, alt de då, enligt lydelsen
af 1718 års jordebok, varit ansedde för Kronohemman, enär endast
Skatte- och Kronojord blifvit ordinarie roterad, men ali den öfriga Rikets
jord i senare tider ålagd extra rotering; alt ifrågavarande hemman utgöra
dagsverken till Kungs gårdarne och den så kallade gevinst, hvilket endast ålåge
Skatte- och Kronohemman; att så kalladeKyrkohemman jemteandre Kronohemman
blifvit af Kronan emot frälse utbytte, hvilket ej kunnat ske, om Kyrkornes
eller Presternes rättigheter derigenom blifvit kränkte; att, i anledning afde Skånska
Prest- och Annex-Böndernes klagan, att de, efter den Kyrkoherdens
afgång, till hvilken de betalt sine städselpenningar, blefvo af den succederande
för ny penningestädja krafde, fastän de i städjobrefvet voro betryggade
att hela sin lifstid sitta orubbade, när de allenast sin pligt och skyldighet
årligen fullgjorde, hade Kongl. Maj:t i 54 §• af Resolutionen på
Allmogens besvär 1720 yttrat, ”att Presterskapet icke ens är befogadt till
att fordra någon städsla af dem, ty de äro pure Kronohemman, som intet
böra städjas,” hvilket äfven kunde lämpas på de Halländska så kallade
Kyrkohemmanen, i anseende till dessas egande likhet med de förra hemmanen;
att den andel af grundräntan, som blifvit Kyrkor och Presterskap
anslagen, vore vid de fleste af hemmanen mindre, än Kronans andel
af samma ränta, hvilket syntes bevisa, att städjorätten ej kunde vara Kyrkan
medgifven; att den, under tiden emellan åren 1720 och 1756, genom,
mer eller mindre bestämda uttryck i offentliga handlingar, medgifne städjorätt
till desse hemman syntes härflyta af den oreda, hvari Konung Cari
XII:s krig försatt Halland och flere provincer, enär Presterne då förmodligen
sökt att tillsätta åboer på ifrågavarande, till större delen ödelagde
hemman, för alt åt sig och Kyrkorne betrygga deras lagliga rätt till ränta;
att 28 §. i Kongl. Resolutionen på Allmogens besvär af år 1762 innehölle, ”att
Kongl.
Stats- samt Allm, Besa.- och Oeconomic-UIskottens Betankande N:o 22. i
Kongl.
Maj:t pröfvade skäligt, att allmogen och andre, som besitta Kronohemman
i Halland, hvilka f. d. varit Officerares och andre Betjentes boställen,
men sedermera blifvit inroterade, böra få lösa dera till skatte;”
hvilket utgjorde ett så mycket säkrare stöd för Molionairens sats, som alla
Kyrkohemmanen voro roterade; att åboerne å desse hemman i nära 200 år
utöfvat rättigheten att deltaga i Riksdagsmannaval och att sjelfve vara
Riksdagsmän, hvilket endast tillkomme Bönder å Krono- och Skattehemman,
samt alt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 19 Augusti 1823, angående
städselrätten till ena hälften af Lyngåkra hemman, innehölle en redan
antagen bevisning om Kronans dispositionsrätt till meranämnde hemman.
Motionairen, sorn trott, att med säkerhet kunde antagas, det åboerne
hade rätt protestera emot de Halländska Kyrkohemmanens utarrenderande,
och att, af nödig omtanka för en talrik mängd invånare i en fattig province,
åtgärder till deras återinsättande i laglig besittning af hemmanen
borde, genom Rikets Höglofl. Ständer, vidtagas, har derefter framställt
följande yrkanden;
1:0 att hvarje å Kyrkohemman i Halland besuten åbo samt hans hustru
och barn måtte lemnäs i en ostörd och fortfarande besittningsrätt, intilldess
Presterskapet, genom Consistorii ombud, med skäl och bevis kunde
dem derifrån vinna* hvarvid en praescriptionstid t. ex. af 10 år borde
utsättas;
2to att efter denna tids förlopp något hinder icke måtte frun Kyrkornes
eller Presterskapets sida få läggas i vägen för skatteköp af dem
ibland de så kallade Kyrkohemmanen, hvartill egande- eller dispositionsrätt
Kyrkan eller Presten bevisligen icke tillkomma, och att alla de heraman,
som icke anmälas till skatteköp, derefter mätte i alio behandlas lika
med öfrige Kronohemman i provincen;
3:o att de hemman, hvartill kyrkorne bevisligen hade eganderält,
eller dispositionsrätt af annat än grundräntan, för hvilken en tillräcklig
säkerhet funnes i den offentliga uppsigt alla Kronohemman a ro underkastade,
måtte för framtiden städslas emot fastställd städsellaxa; men att
dessa tillika vid samma tid ovilkorligen måtte befrias från rotering, Kungsgårds-dagsverken
och den så kallade gevinsten, äfvensom att åboerne å
desamma icke vidare måtte Riksdagsmannarätt utöfva, eller i val lill Riks(dagsfullmägtige
deltaga;
Bihang till R. St. Fröt. 1834. 4'de Sami, dra Afd» 3
<i-de Ilåftet^
18 Stais- sami Jllrn. Besv.- och Oeconomie-UIsko Hens B tänkande N:o 22»
4:o att alla arrendea på hemmanen måtte tills vidare inställas och
grundräntan af åboerne utgöras, så till Kronan, som kyrkorne och prester*'
skåpet; börande, vid inträffande åboledighet, ”Landshöfdingen jemte Consistorium
och Församlingen gemensamt densamma tillsätta på förenämnde
tid;” och
5:o att ändring i åtaget arrende genast måtte vinnas, enäråbo, efter
stämning inför Domstol i orten, förmår, genom vederbörliga Embetsbevis
af Danska Cancellie-Collegium i Köpenhamn, bevisa, att hemmanet icke,
vid Hallands öfverlemnande till Svenska Kronan, varit tilt Kyrkans eller
Clereeiets dispositionsrätt doneradt, så vida icke Pastor samt Consistorii
Ombud vid samma tillfälle förmå framlägga de skäl, hvarpå en sådan
Presterskapets och kyrkans rättighet sig grundar; och skulle under endvlik
tvist ett Krono-omhud iakttaga Kronans rätt och hästa»
Med Motionairen hafva Riksdagsfullmäktige A. Svensson och P. Andersson
ifrån Hallands Län sig förenat, äfvensom, vid ärendets föredragning
till remiss, Jöns Persson från Malmöhus Län och Peter Jönsson
från Christianstads Län yttrat den önskan, ”att Motionairens förslag måtte
utsträckas jemväl till hemman i Skåne»”
Utskotten hafva tagit i öfvervägande så väl hvad motionen med dervid
fogade handlingar innehålla, som de upplysningar, hvilka uti de tre
förenade Utskottens å förra Riksdagen i ämnet afgifne Betänkande meddelas;
och som Utskotten dervid inhemtat: att ifrågavarande hemman i den
så kallade Lunds Landsbok samt äldre Jordeböcker äro upptagne, än sålunda,
att dominium till desamma tillhörde Kongl. Maj:t, än under olika
benämningar af KyrkohemmanKronohemman eller såsom Kronan bespardej
att åtskillige af desse hemman i äldre tider blifvit af Kongl. Maj:t
och Kronan dels till boställen anslagne, dels till enskilde personer sålde,
bortbytte och förpantade; att, efter det Kongl» Maj:t, genom Nådigt Bref
den 22 Maji 1819, angående ifrågasatte skatteköp å Kyrkohemman i Halland
och deras bortstädjande, förklarat, ätt sådane hemman,, till hvilka kyrkorne
innehade städselrätt, icke kunde till skatte försäljas, eller kyrkorne
från städselrätten skiljas, så framt icke visas kunde, att kyrkorne en sådan
dispositionsrätt sedan Danska tiden sig obehörigen tillegna t, hvilka frågor
Kongl, Maj:ts Befallningshafvande, i hvarje förekommande fall, egde att,
efter vederbörandes hörande, i laga ordning pröfva och afgöra; så har,:
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolutioner om ett och samma hemman
Lyngåkrablifvit ansedt, dels under den 19 Åug. 1828 angående den ena
Stats- samt Allm. Bese.- och Oeconomie-Utslottens Betänkande IV-o 22. 19
hälften deraf, att Kronan egde antaga åboer å samma hemman, och alltid utöfvat
dominium öfver detta och öfrige Kyrkohemman inom Harplinge
socken, deremot Kyrkan eller Pastor i Harplinge ej hade annan rättighet
öfver hemmanet, än att de skulle fritt åtnjuta den smörränta hvardera af
detsamma fått sig tillagd, dels under den 29 Mars i8a5, att den andra
hälften af Lyngåkra vöre ett Kyrkohemman, som Harplinge Kyrka gemensamt
med Pastor egde disponera; att Kgl. Kammar-Collegium, genom Utslag
den 26 Februarii 1824» angående Berteq vam -* mantal i Slöinge socken af
Årstads Härad, som i 1646 års Jordebok funnes upptaget såsom ett Kyrkohemman,
hvars ränta tillfölle Presten i Slöinge,' Kyrkan derstädes samt
Kgl. Majit och Kronan, förklarat, att, efter hållen Archivi-undersökning, ej
blifvit styrkt, att Kyrkan hade rätt bortstädja berörde hemman, hvarföre
Kongl. Majrt och Kronan, jemlikt 1819 års Kongl. Bref, egde derå antaga
åbo; varande, i afseende härå, genom ett från Kongl. Danska GeheimeArchivet
utgifvet betyg af den 3o Augusti 1827, styrkt, att icke något doeument
förefunnits till upplysning derom , att Slöinge Kyrka egde dominium
eller städselrätt till N:o 2 Berteqvarn ett halft hemman; att Kyrkohemmanen
i Halland utgöra sådana onera, som äro Krono-och Kronoskattehemman
ålagde, äfvensom de förra hemmanens åboer utöfva vissa rättigheter, som
åboerne å öfrige nyssnämnde hemman tillkomma; samt att Justitiae-Ombudsmannen
i dess berättelse för åren 1826 och 1827, efter att hafva granskat
de urkunder, å hvilka Kronans och Kyrkans ömsesidiga anspråk sig grunda,
samt rådfrågat sakkunnige män i Danmarks Lagstiftning och Cameralvetenskap
för den Lid då Halland till Sverige afträddes, yttrat den mening, ”att
många Kyrkohemman i Halland, såsom rätteligen hörande Kongl. Majit och
Kronan till, skola lagligen kunna försvaras, derest den speciela lagstiftningen
derom varder återförd till likställighet med allmän Lag och rättegångsordning”,
alltså och i öfrigt på grund af hvad i motionen finnes anfördt,
hafva Utskotten Iiemtat skälig anledning till den förmodan, att åtminstone
flere af de så kallade Halländska Kyrkohemmanen äro sådane, hvartill Kronan
rätteligen har egande- och dispositionsrätten, och hvilka följaktligen böra
bortstädjas af Kronan samt kunna af enskilde till skatte lösas, med bibehållande
af de onera och skatter, som till Kyrkorna eller Presterskapet
blifvit anslagne.
Vid detta förhållande, och med åberopande jemväl af de skäl, sorn
Rikets Ständers ofvannämnde underdåniga skrifvelse innefattar, samt för att
söka tillvägabringa ett sådant slutligt afgörande af denna fråga, sorn kan betaga
ifrågavarande menighet alla, äfven de ringaste skäl till klagan öfver
20 Stats- samt Allm. Besvl- och Oeconomie-U(sköttens Betänkande N:o 22.
rubbning uti egande besittningsrätt, få Utskotten på det sätt understödja
motionen, att
Utskotten tillstyrka den underdåniga anhållan bos Kongl. Maj:t,
att en allmän undersökning rörande de så kallade Kyrkoliemmanen
i Halland måtte verkställas, hvarigenom på en gång utredes och
urskiljes, om och hvilka af dessa hemman tillhöra Kongl. Maj:t
och Kronan samt böra med åboer af Kronan förses, eller äro af
den beskaffenhet, att Kyrkorna till dem hafva eganderätt och lagligen
kunna dem bortstädja; om utgången af hvilken undersökning
Rikets Ständer vid nästa Riksdag torde få emottaga Kongl. Maj:ts
Nådiga svar.
Och sorn tillika blifvit anmäldt, att åboerne å ifrågavarande hemman,
lika med innehafvarne af Kronoskattehemman, utgöra allmänna onera jemte
de för hemmanen fastställde arrenden, hvarigenom uppkommit den nödställda
och tryckande belägenhet, hvari desse åboer skola sig befinna;
hemställa Utskotten, om icke Rikets Ständer jemväl ville till Kongl.
Majrt frambära den underdåniga begäran, att, i händelse Kongl.
Maj:t icke skulle i Nåder bifalla, att nyssberörde undersökning angående
Kyrkoliemmanen må ske, Kongl. Maj:t då täcktes, å nästinfallande
Riksdag, i Nåder framlägga för Rikets Ständer förslag till
den lindring i onera för de Halländska Kyrkohemmans-åboerne,
hvartill omständigheterne kunna föranleda.
Slutligen få Utskotten tillkännagifva, att det yttrande Riksdagsfullmägtige
Jöns Persson och Peter Jönssonj vid motionens remitterande, afgifvit, är
så obestämdt, att Utskotten, saknande ledning för bedömande af dess föremål,
icke kunnat något utlåtande deröfver afgifva.
T värme Ledamöters reservationer i ämnet bifogas.
Stockholm den 2g Julii i834-
Heservationer;
Af Herr Doctor Björkman: "Inga, icke de ringaste vidare skäl hafva af
Motionairen eller H. Utskotten kunnat upptäckas till bestridande af Kyrkornas
i Halland städsel-rättighet af de så kallade Halländska Kyrhohemmanen,
än de, som förra Riksdagen anfördes, och då förmådde Rikets Ständer till
den
Stats- samt Allm, Besa.- och Oeconomie-U'tskollcns Betänkande JS:o 22. 21
den då härom verkställde underdåniga skrifvelsen. På denna skrifvelse har
Kongl. Maj:t den 9 Julii i83o i Nåder förklarat, alt den begärda domaremagtens
åtgärd icke vore öfverensstämmande med Svensk Lag, och att redan
allt Nådigt afseende varit fästadt, så på Kronans och Halländska Kyrkornas
lagliga rättigheter, som på ifrågavarande hemmansåboers väl och bästa.'
Jag anser följaktligen den nu af Höglofl. Utskotten föreslagna förnyade underdåniga
skrifvelsen icke allenast onödig, utan ock obehörig. Onödig, då
man kan taga för afgjordt, att den nu föreslagna allmänna undersökningen
icke förmår sprida något nytt fjus i en sak, som så många gånger blifvit på
alla sidor granskad och skärskådad. Obehörig 3 såvida man genom en sådan
äskad ny åtgärd synes utan skäl betvifla sanningen och rättvisan af de i
denna sak redan afslutade forskningar och utfärdade Nådiga Författningar.”
Af Herr Prosten Bolander: ”Jag instämmer uti Herr Doctor Björkmans
afgifne reservation.”
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834-
i ii
■■■ni i nu inm rrw n~—irinmn-i
ht ■— n  i 11 ~i
Stats- och O economie-Ut slottens Utlåtande N:o 23.
t
N:o 2 3.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Sept.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar dels vid
sistnämnde Utskotts betänkande JV:o 3(i, dels ock vid
de förenade Utskottens betänkande N:o 3.
Sora (losse Betänkanden, hvilka, på grund af framställde anmärkningar,
blifvit, från Ridd. och Adeln återremitterade, afhandla en och samma fråga ,
nemligen om ersättning' åt hemmansegare å Landet för inqvartering af tågande
trupper, samt innefatta likstäinmiga utlåtanden, hafva Utskotten funnit
återremisserne böra i ett sammanhang behandlas och besvaras; och alldenstund
härvid förekommer, att, enligt ankomne Protocolls-utdrag, de förenade
Utskottens Betänkande N:o 3 vunnit de 3 Ofrälse Riks-Stånclens bifall,
och att Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande JNr:o 36
blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden gilladt samt af Preste-Ståndet lagdt
ad acta, i anledning af dess redan lemnade bifall till Betänkandet N:o 3;
fördenskull anse Utskotten , till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna
fråga vara afgjord, och
kunna således dermed icke taga någon vidai’e befattning.
Stockholm den 5 September 1834-
N:o 24.
Ankom till Exp.-Utsk. ilen 5 Sept.
Ytterligare Utlåtande, i anledning af väckt fråga, dels
om upphörande af Kronobr ef bär ings-skyldigfteten, dels
om ersättning för samma onus.
•Det af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten uti
ifrågavarande ämne, den i 2 sistlidne Julii, under N:o 14 afgifne Betänkande
liar.1, med anledning af åtskillige inom Högvördige Presle-Slåndfet framställde
anmärkningar,' blifvit derifrån till Utskotten återremitterad t; men som , enligt
ankomne Protocolls-utdrag, Höglofl. Ridderskapet och Adeln under den 6
Bihang till 1}.. St. Fröt. 1834. 4:de Sami. 2-.dra Atd, 1
5:te Häftet.
2 Slats- och Oeconomie-Utslottens Utlåtande N:o &5.
i förra månaden, samt Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda BondeStåndet
den 3o sistlidne Julii, samma Betänkande godkänt;
så hafva Utskotten ansett återemissen icke kunna till någon åtgärd
föranleda.
Stockholm den 5 September. 1834-
N:o 25.
/
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Sept.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Utskottens
Betänkande N:o 20, rörande ny indelning till ordinarie
Knektehåll af oroterad jord m. m.
Enligt ankommet Protocolls-utdrag af den 18 sistlidne Augusti, har
väl Hedervärda Bonde-Ståndet, på grund af framställda anmärkningar, till
Utskotten återremitterat nämnde Betänkande; men som detsamma, på sätt
från de öfrige 3 Riks-Stånden aflåtne Protocolls-utdrag utvisa, blifvit af
dem bifallet, nemligen af Högloflige Ridderskapet och Adeln den 18 samt
af Högvördige Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet den i3 i nyssnämnde
månad;
så hafva Utskotten ansett åter remissen icke kunna lill någon åtgärd
föranleda.
Stockholm den 5 September i834*
N:o 26.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Sept.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, dels om upphörande
af Postförings-skyldigheten, dels om lindring
i samma onus.
Ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet hafva till Stats-Utskottets behandling
blifvit öfverlemnade serskilde i berörde ämne väckte motioner af Riksdagsfullmägtige
Peter Persson från Calmar Län, Erik Svanberg från VesterNörrland,
Jan Peter Jansson från Upsala Län, Olof Olsson frän Östergöthland,
Anders Brisman från Skaraborgs Län, Olof Lindbeck från Hallands
Län, Erik Norberg från Westmanland, Johan Andersson från Upsa
-
Stats- och Oeconomie-Utslottens Utlåtande N:o 26.
3
la Län, JVils Insulin från Stockholms Län, Jöns Jönsson från Christianstads
Län, Johannes Svenssen från Jönköpings Län, Johannes Andersson
från Calmar Län, Johannes Johansson från Bohus Län och T ajve Månsson
från Malipöhus Län. Motionairerne, med hvilka flere af Ståndets öfrige
Ledamöter sig förenat, hafva fört klagan öfver det tryckande i Postförings-besväret,
och dervid hufvudsakligen anfört, att de friheter och förjnoner,
sorn, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 19 Aug. 1801, äro posthemmanen
beviljade, ingalunda svarade emot ifrågavarande, i senare tider betydligt
ökade onus, hvaruti allenast en ringa lindring, genom den efter sista
Riksdag erhållne förhöjning i skjulslegan, vunnits. Så väl den allmänna
som enskilda brefposten hade nemligen så ökat sig, att, ehuru postbonden
erhölle betalning endast för en häst, kunde dock posten på många ställen
ej forslas med mindre än 2 hästar, hvartill äfven bidroge, att posten
numera nästan alltid åtföljdes af en Postiljon, sora enskildt medförde bref
och gods. I stället att postföringen tillförene endast kom i fråga en eller
två gånger i veckan, måste ordinarie posten nu, i flere orter, fyra till fern
resor i veckan skjutsas, oheräknadt den extra postföringen, som äfven flere
gånger i veckan inträffade. Serdeles besvärlig vore emedlertid utrikes posten,
hvilken komme oregelbundet, derföre fordrade ett ständigt tillhandahållande
af folk och hästar, samt emellan Stockholm och Grisslehamn, hvarest
allenast i mantal vid hvarje ombytes-ställe funnes till posthemman anslaget,
mäste nästan hela året om föras fem serskilde gånger i veckan.
Den skyldighet, som, genom Öfver-Post-Directeurs-Embetets Kungörelse den
8 Mars 1824, blifvit postförare ålagdf att forsla och utdela enskilde personers
lösväskor, utan ersättning, hade, i förening med den omständigheten,
att postförare jemväl måste utan betalning skjutsa Post-lnspectorer och PostFörvaltare,
under dessas resor, i betydlig nion bidragit att göra postföringen
tryckande. Mindre lega, än för Krono- och Gästgifveri-skjuts, men icke
någon ersättning för åkdonens begagnande voro postförarne tillagd, ehuru så
väl hästar som åkdon, genom den hastighet, hvarmed posten både i godt
och dåligt väglag borde fortskaffas, mera skadades, än i annan skjuts; och
lör att kunna uppfylla sitt ansvarsfulla åliggande hafva postbönderne dessutom
i senare tider måst öka antalet af tjenstefolk och hästar, hvilket åter
föranledt till en för åherbruket högst skadlig minskning i Ladugården.
Hvarjemte serskildt blifvit anmärkt, att, fastän posthemman i allmänhet erhållit
befrielse från rotering, skola dock dessa hemman i Skåne vara inroterade
till soldathållet, emot en ringa ersättning af sex tunnor spanmål till
hvarje rote.
4
Stats- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o 26.
Från nu anförde omständigheter hafva Motionairerne hemtat anledning
påkalla Rikets Ständers uppmärksamhet å nödvändigheten att vidtaga åtgärder
till upphäfvande af ifrågaställde onus eller lindring deruti; och innefattas
de härom gjorde åtskillige lörslag uti följande yrkanden, antingen:
1:0 att posLhemmanen, emot afsägelse af dem förunnade förmoner,
måtte befrias från postfölings-skyIdogheten, och denna, i stället öfverllyttas
på gästgifverierna samt bestridas genom gästgifveri- eiler hållskjuts;
eller ock,
2:0 alt lindring och ersättning kunde postförarne beredas på nedansnämnde
uppgifne sätt, nemligen genom:
a) befrielse från forslingen dels af utrikes och extra posten, eller rättighet
till dubbel skjutslega för den förra, dels af enskildes lösväskor,
eller full godtgörelse derföre af vederbörande Correspondenter;
]f) skjutslegans förhöjning, dels till likhet med hvad som eger rum för
Krono- och Gästgifveri-skjuts, än med, än utan ersättning för åkdonen?
begagnande, dels till 20 skillingar I3:co milen, nyssnämnde
ersättning inberäknad, dels från 8 till 12 skill, för den så kallade
enkla, och från 10 till 16 skillingar B:co milen, för den dubbla
postför ingen;
c) posthemmanens förökande dels till 2 mantal, der nu endast är ett,
åtminstone vid de större vägarne, dels så att ett ny tt posthemman
inrättades på de längre skjutshållen, t. ex. af 3 mil;
d) rättighet till skjutslega för arne eller flere hästar, då detta antal
för postens fortskafFande nödvändigt erfordras;
ej) anskaffande af stallrum och herberge vid Post-Contoren för de
skjutsande;
F) befrielse från skyldigheten att skjutsa Post-Inspectorerne, då de
resa för att visitera posthemmanen,. eller i ändamål att betala skjutslegan,
hvilket allt kunde öfverflyttas på Kronobetjeningen, med
uppdrag åt Kronofogden att qvartaliter eller hvarje halfår verkställa
liqviden af skjutslegan;
gj) förbid för Postiljonerne att enskildt medföra bref och gods; samt
b) serskild för Skåne, tillökning i ofvanomförmälde ersättnings-spanmål.
Vid motionernas föredragning har Urik Persson från Upsala Län, med
afseende å de friheter Posthemmanen åtnjuta, bestridt förslaget alt öka Posthemmanens
antal.
Detta ärende, sorn ansetts tillhöra Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens gemensamma behandling, hafva de förenade Utskotten
Stats- och Occonomie-Uhkottens Utlåtande N:o 26.
b
i öfvervägande tagit, dervid Utskotten, beträffande Postföringens öfverby ttande
på Gästgifverierne, få vördsamt erinra, dels att Bevillnings-Utskoltet,
uti dess Betänkande N:o 22, i anledning af Herr Wijks framställde förslag,
att Posthemmanen måtte indragas och Posten inrikes orter emellan transporteras
med Gästgifveriskjuts , ansett sig icke kunna derå tillstyrka bifall,
dels ock att Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet, i Betänkandet
N:o 98, angående Gästgifveri- och Postskjutsväsendet samt Forvagnsinrätlningar,
funnit frågan om Posthemmanens befrielse från deras skutsskyldigliet
bero af undersökning, om brefposten kan förenas med diligenee- och
forvagsinrällningar, eller fortskaffas med gästgifveriskjuts efter den reglering
af denna skjuts, som Utskottet föreslagit, samt derföre allenast tillstyrkt,
att en undersökning derom måtte hos Kongl. Maj:t i underd. begäras; Och
som samtlige Riks Stånden gillat Bevillnings-Utskottets berörde Utlåtande,
hvarigenom altså redan blifvit beslutat, alt någon förändring med postförseln
i nu ifrågaställde afseende för det närvarande icke bör ega rum, samt
på pröfning är beroende, om denna forsling framdeles må kunna förändras
i öfverensstämmelse med det öfriga sk julsväsendet;
lärer något Utlåtande, i anledning af hvad molionerne i denna del
innehålla, icke böra af Utskotten afgifvas.
Det åligger härefter Utskotten att meddela yttrande öfver de serskildt
gjorde yrkanden om lindring i postföringsbesväret, hvarvid i första rummel
blifvit framställdt behofvet at befrielse från forslingen af [utrikes och
extra posten. Alt desse poster medföra den serskilda olägenhet, att de icke
komma regelbundet, kan visserligen ej nekas; men, utom det de i allmänhet
e äro så tunga alt föra, som andra poster, bör anmärkas, att utrikes
postens ankomst kan, om ej bestämdt, åtminstone med någorlunda säkerhet,
å olika årstider,! förutses; samt att extra poster mera sällan inträffa, enär
de, enligt Kongl. Circulairel den 19 Februarii 1812, endast få begagnas [vid
de tillfällen, då oförutsedde, högst vigtiga omständigheter dertill föranleda,
öfver iakttagande af hvilken föreskrift nödig control uti samma Författning
äfven blifvit stadgad genom skyldigheten för Öfver-Post-Directeurs-Embetet
att f r hvarje år lill Kongl. Maj:t insända förteckning på de af Publike
Verk och Aucloriteter reqvirerade och afsände extra poster; och är således,
i Ut kottens tanka, skäl icke för handen att från posthemmanen skilja forslingen
af nyssnämnde poster förr, än sådant i sammanhang med den öfriga
postskjutsen kan ske.
Skyldigheten att föra enskildes lösväskor bar ifrån längre tider tillbaka
ålegat postförare, och de härom befintlige äldre Författningar hafva hlif
-
6
Stais- och Oeconomic-Utshottens Utlåtande N:o 26.
vit förnyade genom Kongl. Brefvet den 29 October 1823. Postförare äro
äfven, enligt Kongl. Öfver-Post-Directionens Kungörelse den 8 Mars 1824,
berättigade att derföre af Correspondenterne erhålla skäligt arfvode, hvilket,
om de derom ej kunna åsämjas, bör af Öfver-Post-Directionen bestämmas.
Då således vedergällning för lösväskornes förande redan finnes medgifven
och stadgad, lärer äfven den alternativt framstälda fråga, om upphörande
af omförmälde skyldighet, böra förfalla.
I fråga om förhöjning i skjutslegan och posthemmanens förökande,
hafva Utskotten ansett lämpligt att göra en korrt framställning af de åtgärder
i desse afseenden, som sedan sista Riksdag, i följd af då fattade beslut,
egt rum. Jemlikt Kongl. Brefvet den 27 Mars i83o har nemligen postskjutslegan
blifvit förhöjd från Sex £6) till Åtta (8) skillingar milen för
enkel postföring eller postens forslande en gång fram och åter i samma
vecka; från Åtta (8) till Tio (10) skillingar för dubbel postföring, eller
postens skjutsande fram och åter 2:ne gånger i samma vecka, samt för ali
extra postföring; och till Sexton (j6) skillingar för det överskjutande miltal,
som postfÖringen för helt mantal i samma vecka kan öfverstiga åtta
mil; äfvensom, genom Kongl. Brefvet den i4 Januarii i832, serskild förhöjning
blifvit beviljad i ersättning för postens fortskaffande öfver elfvar
och på ställen, der andra naturhinder försvåra forslingen. Likaledes har
Kongl. Maj:t, under den 27 Mars i83o, dels förordnat, att då, i flere orter,
postgårdarne voro nog aflägsna ifrån allmänna landsvägen, eller belägne
på allt för långt afstånd från hvarandra, borde Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
tillse, att, så vidt ske kunde, utan andra öfvervägande olägenheter,
postfÖringen blefve flyttad till närmare landsvägen liggande hemman,
samt att söka minska de långa afstånden postgårdarne emellan derigenom,
att vid vägen nya utsågos; dels ock, vid fastställandet af ny reglering för
postgången inom Riket, såsom allmän grund för den postföring, som genom beslutade
nya eller dubbla postgångar uppkomme, stadgat, att, då ny postgång
inrättades på vägar, der posthemman ej redan funnos utsedde, skulle posten
företrädesvis fortskalfas genom beting, men i annat fall bestridas genom
gästgifveriskjuts; samt att den, genom dubbel postföring å vägar, der enkel
postföring med dertill indelde posthemman redan funnes, tillökta postfÖringen
skulle, så framt denna vore förenlig med hemmanens bestånd och sk jutsnings-skyldighet,
åligga samma posthemman emot betalning såsom för
gästgifveri-skjuts, men, om den ej kunde åläggas redan befintelige posthemman,
bestridas medelst beting eller gästgifveri-skjuts.
Jemte det Utskotten äfven få tillkännagifva, att redan genom Konglf
Stats- och Oeconomie-Utskottens Utlåtande AT:o 26.
Brefvet den 19 Februarii 1812, i sammanhang med då skedd förhöjning i
skjulslegan, blifvit stadgadt, att samtlige postförare skulle tillkomma betalning
för så många hästar, som efter väglaget och andra omständigheter till
posternes behöriga förskaffande erfordras; tro Utskotten, att af hvad i åfvanberörde
måtto blifvit upplyst kan dragas den slutsats, att, om postföringen
i sednare tider blifvit i betydlig nion ökad, hafva ock, i bredd
dermed, sådane åtgärder vidtagits, att posthemmanen egentligen icke kunna
anses genom berörde, tillökning hafva erhållit en förhöjd tunga, hvarföre
ock, vid betraktande af de icke obetydliga fördelar, poslgårdarne framför
andre hemman åtnjuta, hvarken i allmänhet någon förhöjning i skjutslegan,
eller tillökning i posthemmanens antal, utöfver hvad redan finnes stadgadt,
i Utskottens tanka af behofvet påkallas; dock hafva Utskotten, hvad serskildt
vidkommer extra postföringen, med afseende derå, att tiden icke kan
beräknas, då denna skjuts påkommer och att densamma merendels måste med
större skyndsamhet, än annan skjuts, verkställas, funnit postförare vara förtjente
af en högre vedergällning för extra postskjutsen.
Behofvet af stallrum olli härberge vid Post-Contoren för de skjutsande
synes vara ett ämne, som ieke utgör föremål för Rikets Ständers pröfning,
utan bör bero på postförares anmälan hos vederbörande Embetsmyndigheter,
till det afseende detsamma kan finnas förtjena.
Då postväsendet, för att icke sakna något af den tillsyn, som denna
vigtiga gren af administrationen fordrar, blifvit slälldt under en serskild
Styrelse, nemligen Öfver-Post-Direclionen och dess underordnade Tjenstemän ,
skulle det, i Utskottens tanka, vara mindre lämpligt, om någon del af da
till postväsendet hörande göromål uppdroges åt en Embetsmannaclass, som
icke lyder under Öfver-Post-Direclionen, eller i öfrigt med densamma står
i någon beröring, och hvars redan åliggande göromål måhända icke skulle
tåla en sådan tillökning. Utskotten kunna derföre ej biträda förslaget, att
låta postvisitationer och utbetalningen, af postskjutslegan ske genom kronobetjeningen;
och i afseende å yrkandet om befrielse ifrån skyldigheten för posthemmanen
att lemna kostnadsfri skjuts åt Post-Iuspeclorerne, då de resa i
och för nyssnämnde ändamål, få Utskotten meddela den upplysning, att
bemälde Embetsman, enligt den för dem utfärdade Instruction af den 16
- Februarii 1707, endast äro berättigade att 'en gång om året, vid sine årliga
och ordinarie postransakningar njuta skjuts af hvar postbonde fram och tillbaka”;
vid hvilket förhållande delta yrkande torde så mycket hellre böra
förfalla, som Kongl. Majit, genom Resolution den i5 Maji 1824, då samma
fråga drogs under Kongl. Majits Nådiga pröfning, förklarat, att den
8
iStats- och Oeconomie- Ut slo Hens Utlåtande N:o 56.
sökta befrielsen icke kunde bifallas. Skulle Post-Inspectorerne någorstädes
öfverträda delta stadgande, genom alt fordra skjuts flere gånger om året,
eller vid andra tillfällen, än Postvisitalioner, så är det ett missbruk , hvarom
det icke tillhör Rikets Ständer att ingå i pröfning, utan bör detsamma å vederbörlig
ort lill rättelse anmälas, hvilket äfven gäller i afseende å det emöt
Postiljoner anmärkte förhållande, att de enskildt medföra bref och gods,
dertill de ingalunda äro berättigade.
I anledning af den jemväl väcka fråga, om tillökning i den ersättningsspanmål,
som roterade posthemman i Skåne åtnjuta, få Utskotten upplysa,
att posthemman i allmänhet, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 19
Augusti 1801, böra njuta befrielse från knekte- och båtsmanshåll, eller ock,
då de uti roteringen deltaga samt icke kunna derifrån entledigas, derföre
undfå ersättning, efter den andel, som hvarje roteradt posthemman eger
i den rote, dit det hörer, samt efter det belopp, hvartill Kronan för vacanta
rotar inom hvarje regemente eller compagnie låter uppbära dess vacance-afgift,
nemligen den afgift, som Kronan tillkommer af rotar, hvilka
efter knektens eller båtsmannens afgång utöfver den i Författningarne medgifva
vacance tid stå lediga. Enligt Öfver-Post-Directeurs-Embetets, den ro
April innevarande år, lill Kongl. Majit aflåtne underdåniga Skrifvelse i ämnet,
har öfver hela Riket, med undantag af Skåne, ersättningen blifvit af
postmedlen tilldelad posthemmanen, efter nyssnämnde grund, samt uppgått
till olika belopp i olika provincer, nemligen från omkring Fyra R:dr lill
högst-Fyratiotvå R:dr och några skillingar; hvaremot, jemlikt Kongl. Brefvet
den 21 Oclober 1817 och den 16 Maji 1820, roteringsersättningen i sistnämnde
province är bestämd till Sex tunnor spanmål, hälften råg och
hälften korn, om året för en hel rote, som förer posten åtta mil i
veckan, hvilken spanmål godlgöres efter ortens markegångs pris, och hvartill
grunden lärer blifvit hemtad från den afgift af enahanda belopp, sorn Kpönan
för vissa ständiga vacaiicer vid den nya Skånska roterings-regementéna
tillkommer; och har antalet af de rotar, som afposLmedlen njutit ersättning,
utgjort 63 § , för hvilka ersättningen årligen ulgått med 1467 R:dr 6 sk. 1 rist,
räknadt i medeltal för 5 år, ifrån och med 1828 till och med i832. Då
emedlertid denna ersättning synts alltför ringa och icke ens på något ställe
motsvarande kostnaden för en soldats eller båtsmans årliga underhåll, har
Öfver-Post-Dire«leurs-Emnetet, jemväl med anledning af förspofd klagan
från innehafvare af roterade posthemman, ansett en förändring, rörande
grunden för ifrågavarande ersättningars bestämmande yara af billighet och
rättvisa
Stats- och Oeconomie Utskottens Utlåtande JSf:o a6.
9
rättvisa så mycket mer påkallad, som den roterade posthemman förut medgifne
rättighet, att lå deras rotering å andrajoroterade hemman, åller hemmansdelar
öfverflyttad, genom Kongl. Brefvet den 3o Maji 1826, blifvit
dem betagen; hvarföre ock Öfver-Post-Directeurs-Embetet, uti dess omförmälde
underdåniga skrifvelse, vid betraktande deraf, att vid de Indelta
Infanteri-Regementena vissa nummer hållas vacanta, emot en afgift, som
användes till Musikens eller *Under-Oflicerarcs aflöning, och vid Indelta
Armeens nya löne-reglering blifvit bestämd att utgöra Femtio Riksdaler
Banco årligen för hvarje vacant rote, hvartill den ock i medeltal skall
uppgå, i underdånighet hemställt, ”att de roteringsersätluingar, sorn af
postmedlen böra utgå, öfver allt i Riket mätte bestämmas lill Femtio Riksdaler
Banco årligen för hvarje hel rote, samt fastställas att gälla i 5 eller
10 år, och att, vid slutet af den tidrymd, för hvilken denna] beräkningsgrund
blifvit antagen, Kongl. Majit, uppå Öfver-Post-Directeurs-Embetets underdåniga
anmälan, täcktes pröfva, huruvida någon förändring i samma grund
må anses nödig, och förordnande i detta afseende för ytterligare 5 eller 10
år då i Nåder meddela;” kommande roterings-ersältningarne i hela Riket,
i händelse denna underdåniga hemställan gillades, hvarom Nådigt Svar
ännu icke följt, att för 63- rotar uppgå till ett belopp årligen af 3,iy5
R:dr Banco; och få Utskotten, för deras del, yttra, att de funnit ÖfverPost-Directeurs-Embetets
framställde förslag vara både med rättvisa och
billighet öfverensstämmande.
Med tillämpning af hvad Utskotten sålunda, i serskilde delar af
ifrågavarande ämne, anfört, hafva Utskotten ansett sig böra hemställa:
1:0 att lega för forslingen äf extra poster måtte frän Tio (öoj) till
Tolf (12) skillingar Banco milen förhöjas;
2:0 att Rikets Ständer ville, genom underdånig skrifvelse, hos Kongl.
Majit tillstyrka Nådigt bifall å Öfver-Post-Directeurs-Embetets i
underdånighet framställde, här ofvan intagne förslag örn förhöjning
och bestämmande af den ersättning, som roterade posthemman
bör af postmedlen tillkomma; men
3:o att de i öfrigt uti motionerne gjorda yrkanden, åsyftande ytterligare
lindring i postföringsbesväret, icke mätte lill någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Slockholm den 5 Sept. i83/{.
t
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834-
4
Mais-, Lag- lamt Oeconomic-Uukottens Utlåtande N:o 27,
N:o 27,
Änk. till Exp. Utsi. den 16 Sept.
Utlåtandey i anledning af väckt motion, dels om anslag af
allmänna medel till läne-understöd för dem, som inom
Jemtland vilja tillhandahålla spanmåls-upplag till utlåning
emot samma vilkor, som District-Magasinen, dels om räntans
förhöjning ä försträckning i spanmdlj enskilde personer
emellan.
Herr Fälfprosten "Edvall har, uti ett till Högvördige Preste-Ståndet
ingifvet, och derifråu till handläggning af Oeconomie-Utskottet remitteradt
Memorial, hvars innehåll föranledt öfrige 2:ne Utskottens inbjudning
för gemensam pröfning af målet, anfört, hurusom, inom Jemtland, DistrictMagasin
under senare åren blifvit inrättade, hvilka, emot ränta af fyra
kappar på tunnan, vid inträffande missväxter, utlåna spanmål, genom hvilken
åtgärd man åsyftat att tillhandahålla de mindre handlande en tillgång
på säd, och förebygga den, under sådane förhållanden, vanliga och
tryckande stegringen af spanmåls-prisen; ulan att likväl det ändamål
man sålunda åsyftat, vunnits, enär District-Magasinens tillgångar knappast
fyllt behofvet till utsäde, och någon återstod till lifsuppehälle således
ej varit att påräkna. För att göra ifrågavarande Magasins-inrättningar,
hvilkas tillgångar nu nog mycket anlitas, för landet så gagneliga, som
mot deras ändamål kunde svara, har Motionairen ansett det vara nödvändigt
att framkalla enskilde spanmåls-fonder till täflan, ellersnararetill understöd
för de inrättade låne-anstalterne, med lika rättigheter i afseende på ränteberäkning,
eller till fyra kappar på tunnan årligen, hvilken feeräkningsgrund,
ehuru den torde syaas öfverdrifven, är bi Ilig och lämplig i afseende på
långifvare, för den kostnad, omsorg och eftersyn, sorn förvarandet af ett
större parti spanmål medförer,—och, i afseende på låntagare, för den lätthet
hvarmed räntan i spanmål under ett bättre år kan åstadkommas, i
stället för att under dyr tid köpa för contant; hvadan och då capital i
.orten saknas, Motionairen föreslagit, att Rikets Ständer måtte bevilja eu
mot behofvet svarande penningesumma, att i låneväg emot lindrig ränta
Bih. till B. St. Prot. i834« 4 Sami, 2 dfd. 1.
6:te Häftet,
'åtals-) £<tg- samt Occonoinie-U (sköttens Utlåtande W:o sft
till ex. 2 procent, och vanlig säkerhet af tvänne vederhäftige Borgesman,
eller inteckning i ograverad faslighet, vara att, under goda år, ?begagna
till uppköp af säd, och med åferbetahungs-skyldighét inom io år, dock
endast af räntan under de feni första åren, och derefter en femtedel af
capitalet, jemte ränta årligen; äfvensom att en lika räuteberäkning Kfor
försträckning j spanmål mätte för enskilde personer i allmänhet stadgas,,
soni för närvarande finnes för Disliict-Mag-asinen medgifven; jemväl i
den händelse tillgångar för närvarande ej skulle vara disponibla till lånefond,
hvilken, efter Motionairens åsigt, borde- motsvara värdet af 20,000
tunnor korn å 7 Rdr Banco tunnan.
Hvad sålunda föreslaget blifvit hafva Utskotten tagit i öfvervägande,
och få, i afseende på framställningen om bildande af en lånefond för
spanmålshandel inom Jemtland, anföra, att om än på ifrågaställde sätt en
ständig tillgång på säd skulle kunna till v ägabringas, och stegring af prisen
derå efter mindre fördelaktiga skördar alldeles förekommas, hvilket
Utskotten ej med visshet kunna förutse eller bedöma, samt äfven om nödige
eontroler å fondens begagnande endast till åsyftade ändamålet kunde
beredas, saknas likväl för närvarande medel till det yrkade anslaget,
helst Statsverkets alla tillgångar måste till angelägnare behof anvisas; och,
beträffande en allmän förhöjning af ränta å försträckning i Spanmål, anse
Utskotten en sådan, till afvikelse från de i g Cap. Handels-Balken stadgade
grunder för räuteberäkning å all slags försträckning ledande lagförändring
så mycket mindre antaglig, som angifne ändamålet, att för
nödställde jordbrukare på lindriga vilkor bereda understöd, ej med säkerhet
synes vara att påräkna, enär, vid flere efter hvarandra möjligen inträffande
missväxtår, den, genom förhöjd ränta, tillök ta gälden, torde blifva
till sine följder mera tryckande, än de utvägar, sorn under nu varande
förhållanden begagnas; och det dessutom ej är lämpligt att endast fcr
ett slag af försträckning medgifva förhöjd räntefot, innan räntan i allmänhet
frigifves och öfverlemnas till bestämmande, lika med öfrige låne-vilkor,
efter contrahenternes godtfinnande och pröfning af ömsesidige fördelar.
På desse grunder anse Utskotten sig böra
vördsamt afstyrka Rikets Högloflige Ständers bifall till Motionairens
framställning, ej mindre i afseende på anslag till en lånefond
för befrämjande af spanm åls-upplag inom Jemtland, än
äfven om förhöjd ränta u försträckning i spanmål.
Stats- samt Oeconomit-Ulskollens Eetänkando IV:» 28, $
Hvilket dock till Rikets Ständers närmare pröfning YÖrdsamt öfverlemnäs.
Stockholm den 4 September i834-
N;o' 28, >
Ankom till Exp. Utsk. den 1 Oct.’
Betänkande, i fråga om förändrade grunder för fördelningen
af Bdtsmanshälletj Rikets Städer emellan „
Genom skrifvelse lill Rikets Ständer af den ?.5 sistlidne Januari!*
£N:o 14) har Kongl. Majit i Nåder tillkännagifva, att, sedan Kongl.'
Majit, under den 21 Februarii 1829, låtit meddela Rikets då församlade
Ständer ett upprättadt project till rättvisare och jemnare fördelning af
städernes .Båtsmanshåll, med bibehållande af dess närvarande numeraire
på det hela, samt Rikets Ständer, efter öfverläggningar i ämnet, genom,
underdånig skrifvelse den 17 Mars i83o, dels framställt deras åsigler om
angelägenheten att vidtaga åtskilliga, för en sådan reglering förberedande
åtgärder, såsom ny uppmätning, refning och skattläggning af all städernes
oroterade jord, dels uppgifvit de grunder, hvilka ansetts dervid böra
följas och af vederbörande iakttagas vid utarbetningen af ett förnyadt underdånigt
förslag lill fördelning af ifrågavarande Båtsmanshålls-skyldighet,
hvilket förslag Ständerne anhållit måtte varda vid blifvande Riksmöte dem
föreiagdt, till den åtgärd Regerings-Formens 80 §. föranleder, hvaremeilertid,
enligt Rikets Ständers tillika gjorda underdåniga hemställan, en
provisorisk jemkning och fördelning af detta städernes onus kunde, tili
de mest betungades lindring, genast vidtagas; så hade öfver samma underdåniga
skrifvelse, genom Nådig Remiss af den 29 Mars i83o, Utlutan<le”
blifvit infordradt från Förvaltningen af Sjö-Ärendena samt Kam marcel?
Commerce-Collegierne, hvilka Embetsverk, till följd deraf, uti gemensamt
underdånigt Betänkande den 3o November i83a, icke allenast
redogjort för handläggningen af detta vigtiga mål, ulan ock ådagalagt
den betydliga tidsutdrägt och kostnad, sorn de af Rikets Ständer föreslaglie
förberedande åtgärder komme att förorsaka, äfvensom de flere svålig
-
4
Stats- samt Oeconomle-TJlskottens Betänkande 7T;o 28.
beter ändamålets vinnande pä denna väg skulle möta; hvaremot Förvaltningen
och Collegierne, på andragne skäl, trott sig böra i underdånighet
uppgilva en annan utväg att afhjelpa ojemnheten i förevarande beskattning,
som, enligt billighet och sakeus natur, borde på en gång omfatta
städernes jord, deras hus och tomter samt borgerliga näringen och lörelsen
derstädes.
Denna utväg skulle bestå deruti, att fördela Städernes samfälda Båtsmanshåll
på deras innehafvande jord, på hus och tomter samt på borgerlig
rörelse efter bevillningsgrund. Ifrån beloppet af den bevillning,
beräknad i medeltal från 1827 till och med i83i, som nu af ali Stadsjorden
i Riket erlägges, skulle då först afdragas den bevillning, som utgår
så väl af sådan oprivilegierad stadsjord,, hvilken redan är till ordinarie
Soldats- eller Båtsmans-rolering på landet indelad, som af den
Kyrkor, Ecclesiastike och Civile Tjenstemän samt fromma Stiftelser anslagne,
jemte annan privilegierad jord, som är af natur och egenskap, att
icke böra draga ordinarie utan blott estra rotering, å hvilken jord jemte
derföre, enligt Taxerings-längderue, påförda Bevilluings-afgifter, serskilda
förteckningar för hvarje stad borde, genom Kongl. Maj:ts Befäl lningshäfvandes
försorg, upprättas, samt till Förvaltningen och Collegierne insändas.
Sedan derefter sig visat, till hvad värde den återstående oprivilegierade
jorden inom hvarje stad, sorn ännu är oroterad, blifvit till Bevilllnngs-taxering
uppskattad, jemte derföre belöpande bevillning, och bevillningssumman
sålunda blifvit gifven, som i medeltal under nyssnämnde
fem år utgått af all den oroterade oprivilegierade stadsjorden, så skulle
först den för hela Riket fastställde Båtsmansstyrkan, 886 man, fördelas på
all Rikets stadsjord, hus och stadstomter samt borgerlig rörelse och näring,
i det förhållande, som dessa, hvar för sig sammanräknadt, utgöra
bevillning, och derefter, hvad, af nämnde Bålsmansstyrka, efter den allmänna
fördelningen, belöpte på stadsjorden, fördelas på hvarje stad i det
förhållande, som dess bevillning af stadsjorden förhölle sig till alla städernes
gemensamma bevillning af deras oprivilegierade och oroterade jord,
på hvilket sätt andelarne i Båtsmanshållet för hus och tomter samt borgerlig
rörelse äfven borde uträknas och hvarje stad påföras; dock med iakttagande,
der brutna tal förekommo, att de jemkades till rediga bråk,
samt ovilkorligen för städerne i ett och samma Län till helt rotetal; ock
fiuge det på städerne ankomma, att vid hvarje Riksdag hos Rikets Stan
-
Stalt- samt Oeconomie-U[sköttens Betänkande N:o 28.
5
der göra. anmälan om elen förändring, livar lill städernes stigande eller
sjunkande välstånd, eller andra omständigheter kunde föranleda.
Och, som det icke undfallit Kongl. Maj:t, huruledes betänkliga hinder
och svårigheter, ej mindre i afseende på vederbörandes derunder beroende
rätt, än å en oundviklig tidsutdrägt, molte den af behofret påkallade
regleringen af städernes Båtsmanshåll, om densamma skulle företagas
i den ordning och på det sätt Rikets Ständer i underdånighet föreslagit;
men deremot det af de förvaltande Verken framställde förslag, i
Kongl. Maj:ts tanka, icke allenast vore på naturlig billighet och rött grundad!,
utan ock i verkställigheten lättare att utföra, och således inom en
kortare tid ledande till det åsyftade resultatet, ville Kongl. Majrt till Rikets
Ständer öfverlemna det förnyade förslag till ifrågavarande reglering,
de förvaltande Verken afgifvit, med Nådigt tillkännagifvande, det Kongl.
Maj:t, för Sin del, farin detsamma böra för regleringen tagas till grund,
och att sålunda, i händelse förslaget äfven vunne Rikets Ständers bifall,
Kongl. Maj:t derom förväntade deras underdåniga svar, för att sedermera
verkställigheten deraf i Nåder befordra.
Beträffande åter frågan om interims-reglering af städernes Båtsmanshåll,
ansåg Kongl. Majrt densamma så mycket hellre för det närvarande
böra förfalla, sorn, enär den lindring vissa städer i enlighet dermed kunde
komma att vederfaras, icke kunde eller borde hvälfvas på andra städer,
innan fullständigt utredt blifvit, hvad tillökning i nu dragande Båtsmanshåll.
de kunde och borde' vidkännas, densamma alltså icke kunde ega
rum, utan förminskning i den, såsom Stats-intrad påräknade inkomsten af
städernes vacance-afgift,>samt, i allt fall, i händelse af Rikets Ständers antagande
af Collegiernes afgifne förslag till definitiv s jemkning i städernes
Båtsmanshåll, icke serdeles på tiden kunde utdraga, innan den, hunne lill
slut befordras, och således den lindring, sorn vissa städer derigenom bereddes,
kunde dem tillgodokomma.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utshotten, till hvilkas
Utlåtande högstberörde Nådiga Skrifvelse blifvit öfverlemnad, hafva
derjemte fått emottaga ej mindre de till målet hörande handlingar, innefattande
Kong!., Stats-Gontorets, Förvaltningens af Sjö-Ärendena jemte Kammar-
och Commerce-Collegiernes samt Kongl. Maj:ts vederbörande Befäl
In i ngsha fva ndes i ämnet afgifne yttranden och meddelade uppgifter, än
ock följande inom Välloflige Borgare-Ståndet väckte motioner, nemligen:
s
Stats* samt Öéconomie-Wlskoitens Betänkande N:c •sS»
ilo af Herr Johan Trolin, som erinrat örn nödvändigheten att skyndsamt
verkställa jemkningen i städer nies Båtsmanshåll.;
2:0 af Herr F, Böök, som anhållit, att, i hvad på Rikets Ständer beror,
frågan om regleringen af städernes Båtsmanshåll måtte under nu påstående
Riksdag till slut befordras, men att, i annat fall, eller, derest med
afgörande! kom-me att längre dröja, det kunde nied gil v as, alt de släder,
som, i följd af hiltiis gällande, ytterst ojemna fördelning af Båtsmanshållet,
finnas mest lidande, måtte, åtminstone från denna Riksdag, få tillgodonjuta
den provisoriska lindring härutinnan, sorn Rikets Ständer vid förra
Riksdagen funnit billig och föreslagit; och har Motionairen framställt
Öregrunds stad, såsom i första rummet varande i behof af en sådan lindring,
i anseende till dess invånares svåra ställning, efter en derstädes år
iSsc) timad brandskada; samt
3:o af Ilerr Olbers, som hemställt, alt Falköpings stad vid den
blifvande regleringen af Båtsmanshållet, måtte, i anseende till de öfrige,
denna stad ålagda betydliga skatter, åtnjuta en efter omsländigheterne jemkad
lindring.
Innan Utskotten ga att hufvudsakligen sig utlåta, få Utskotten vördsamt
erinra, att Rikets Ständers vid förra Riksdagen aflåtne underdåniga
skrifvelse JNT:o l\57, i hvad den skiljer sig ifrån Kongl, Maj:ls nu gjorde
Kådiga framställning, innehåller: att Rikets Ständer för sin del ansett följande
förberedande åtgärder böra föregå förslaget till ifrågavarande rotejemkning,
nemligen att all städerne tillhörig åker, äng, betesmark och
skog, den må benämnas fundations-, donations-, eller sjelfegande jord, likväl,
hvad den senare angick, så vida den ej redan vore antingen till ordinarie
Knektehåll, eller till Båtsmans-rotering indelad, borde, genom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes och Magistraternes försorg, uppmätas^
graderas, och i hemmantal, efter hvarje orts skattläggnings-metbod, indelas;
att den jord, som borde draga ordinarie Båtsmans-rotering, skulle till
ordinarie Båtsmanshåll indelas, i de provineer, der Båtsmän å landet finnas,
efter enahanda grunder, som vid dessas inrotering blifvit följde, samt
i de orter åter, der effectiva Båtsmansrotar saknas, efter den roteringsgvund,
som för ordinarie Knektehållet är föreskrifven, dock uti sistnämnde
fall med femtio procents tillökning i det för hvarje Soldat-rote i bestämda
hemmantal; att, sedan förrberörde refningar och 'skattläggningar
jemte de besvär, som deröfver tilläfventyrs kunde af städerne anföras,
hunnit vederbörligen pröfvas och afgörus, och derigenom tillförlitligen ut
-
Stais- samt Oeconomi c- Utskottens Betänkande N:o o8»
7
reelt och bestämdt blifvit, luiru mångå Båtsmän af städernas jord borde
underhållas, skulle det återstående antalet i den fastställde styrkan af
886 man, af Kammar- och Commerce-Collegierne gemensamt, uppå städerncs
Borgerskap fördelas, i förhållande till den bevillniags-afgift i medeltal,
som under åren 1828—183a blifvit i sammantaget belopp erla,ed
för borgerlig näring och rörelse, samt för de inom städerne belägne hus
och tomter; samt att fördelningen, en gång gillad och fastställd, finga
hvarje o5:te år undergå ny jemkning, i förhållande till städernes stigande
eller sjunkande välstånd, så framt städerne* derom sjelfva anhöllo.
Beträffande nu första delen af Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse, sorn
innefattar det af de förvaltande Verken, afgifne, förnyade förslag tili
reglering af städernes Båtsmanshåll,/ eliev att fördela detsamma på släder»
nes inneha!vande jord, på hus och tomter samt på borgerlig rörelse efter
bevillningsgrund; så ehuru, enligt hvad Bikets Ständer i deras berörde
skrifvelse sig yttrat, Kongl. Majit, genom Dess Nådiga Bref till Amiralitets-Collegium
dén 11 Julii 1780, uttryckligen antydt, att Båtsmanshållet
är på stads jord en grundad t, och det följaktligen synes, som detta
onus jemväl borde af jorden företrädesvis och i första rummet bäras;
likväl och då, i enlighet med hvad de förvaltande Verken sig utlåtit,
härvid förekommer, att en sådan ärendets behandling, som Rikets Ständer
föreslagit, men hvarmed någon, början icke blifvit gjord, skulle leda
till en långvarig och för den skyndsamhet, hvarmed nuvarande ojemnhet
i utgörande af ifrågavarande skattebidrag bör tillvägabringas, högst menlig
tidsutdrägt, enär städernes jord lärer uppgå till omkring 63,000 tunnland,
till större delen bestående af åker och äng i smärre lotter, hvilkas
uppmätning, affaltande å charta och gradering, mäste fordra längre tid
och arbete, hvarefter komme skattläggningen och pröfningen af en mängd
besvär, som deröfver troligen blefvo anförda; då fråga icke utan skäl
kunde uppstå om Statens rätt att anbefalla den föreslagna stadsjordarnes
uppmätning emot egarnes vilja och på deras bekostnad, der jorden redan
funnes vara satt till mantal, helst, i afseende på rotering af hemman och
jord å landet, en dylik åtgärd icke varit jordegaren ålagd, och ny affallning
för de släder, hvilkas egor redan äro på charta lagda, i synnerhet
synes betänklig, hvarförutan några städer skola, genom Kongl.. Maj:ts Nådiga
Beslut, vara ifrån affattningen af deras jord befriade; då, genom vidtagandet
af den utväg de förvaltande Verken uppgifvit, den så länge
fördröjda fördelningen af städernes Båtsmanshåll otYifyelaktigt skulle i
8
Stals- samt Oeconomie-Vltkotlens Betänkande N:o 28.
betydlig mon underlättas och fortskyndas, hvarigenom ock den af Rikets
Ständer serskildt förestagne provisoriska jemkning i Båtsmanshållet
kunde undvikas; och, då de omvexlingar, hvilka, i afseende å städernes
stigande eller sjunkande välstånd, som oftast under en kortare tidrymd
ega rum, synas böra föranleda till rättighet för städerne, att vid hvarje
Riksdag hos Rikets Ständer göra anmälan om den förändring i Båtsmansregleringen,
hvartill omständigheterne kunna föranleda,
tillstyrka Utskotten, att, — med förnyande af den å förra Riksdagen
gjorda underdåniga anhållan om Kongl. Maj:ts Kådiga bifall
dertill, att, utan afseende å de för Stockholm, Carlscrona, Wexiö,
med flere af Rikets städer meddelade Kongl. Resolutioner, antingen
till befrielse belt och hållet, eller lill ett blott inskränktare
deltagande i Båtsmanshållet, en ny allmän reglering och fördelning
städerne emellan af deras Båtsmanshåll måtte verkställas,
med rättighet för städernes invånare att, efter serskilda förekomne
förhållanden, inom sig fördela den för hvarje stad faststälda
anpart af Båtsmanshållet, — Rikets Ständer jemväl ville
fgr sin del besluta, att städernes Båtsmanshåll skall på deras
innehafvande jord, på hus och tomter, och på borgerlig rörelse
efter Bevillningsgrund fördelas, samt att regleringen derefter må
vid hvarje Riksdag kunna förändras, på sätt Kongl, Maj:t i Dess
Nådiga Skrifvelse föreslagit; dock med elen skilnad, att de 5 år
hvilka böra tagas till grund vid Beviliningens beräknande i medeltal,
må, i likhet med Rikets Ständers beslut å förra Riksdagen,
blifva åren 1828 till och med i83a, såsom närmare den lid, då
den nya regleringen af Båtsmanshållet kommer att ske.
Hvad härefter angår frågan om interimsregleringeh af städernes Båtsmanshåll,
få Utskotten, på d-e skäl, som i den Rådiga Skrifyelsen anföras,
hemställa, att denna fråga måtte förfalla.
Sedan Utskotten nu meddelat Utlåtande i de delar af denna fråga,
soni i Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse innefattas, anse Utskotten-sig böra
till pröfning upptaga de förvaltande Verkens afgifne yttranden rörande
de Öfrige grunder, som för en blifvande reglering af ifrågavarande enus,
äro
Stais- samt Oecon.-Ulsk, Betänkande N'.o g
aro i Piikels Ständers förrberörde underd-åhiga skrifvelse framställda, -siå
Tidt nemligen desse yttranden antingen skilja ,sig ifrån Rikets Ständers å
förra Riksdagen fattade beslut, eller innefatta upplysningar .om då outredda
förhållanden; i hvilket afseende Utskotten lå erinra, alt deli underdåniga
skrifvelse!!, hvad förhållandet dels med åtskilliga städers jord, sora
hittills varit från deltagande i .'Båtsmanshållet.:fri, dels med. .Köpingarna
och deras innéhafvande jord angår, är af följande innehåll:
att,. enligt Öfver-Ståthålla-reiis femårsberättelse af den -o.g Augusti
1828, borde den jord, sorn dels inom, dels ock utom Stockholms nuvarande
barriere i allmänhet vöre i numererade tomter indelad, antagas till
©mkring 3o hemman, men att denna jord hittills icke med öfrige städers
fuiylations- eller donations-jord i Båtsmanshållet deltagit;
att, innan den nya regleringen blefve till städerne Fähluns och 'Setlas
jord utsträckt, undersökas matte d hv’ad mer. eller mindre nion dea
förstnämnde stadens utegor äro till Soldalhållet anslagne, likasom huruvida
hinder för rSåla stadsjords indelande till Båtsmanshåll . kunde . möta af
det om Sala Silfrerverks bedrifvande afslutade "Contracl;
att, då af tillgängliga handlingar icke kunnat utredas, när och på hvad
sätt de staden Borås af ålder tillagde 3a 1J2 mantal blifvit densamma
frånskiljde, begärdes i underdånighet, alt undersökning härom måtte
varda anställd, och att Kongl. Maj:t., efter sig dervid företeende omständigheter,
täcktes i Nåder pröfva och afgöra, huruvida staden Borås framdeles
borde för beloppet af desse hemman eller blott för dess ännu bebållhe
sex och ett åttondedels mantal stadsjord i ordinarie Båtsmanshållet
deltaga;
att, enär orsakerne till städerne Östersunds, Vaxholms och Marstrands
hittills åtnjutna befrielse frän allt deltagande i ordinarie Båtsmanshållet
icke kunnat tillförlitligen inhemtas, framställdes den underdåniga anhållan,
att undersökning jemväl i desse afseenden måtte ega rum; hvarefter
på Kong!. Maj:ts Mådigste pröfning'skulle ankomma, till hvad del desse
städer borde i det blifvande förslaget till ny reglering upptagas; och
ätt, då flere af de inom Riket befintlige Köpingar, af hvilka endast
Trelleborg hittills med städerne i Båtsmanshållet deltagit, i prydliga
byggnader och deras iqvånares välmåga kunde jemföras med, om icke anses
öfverträffa ätskillige af Rikets mindre städer, hade Rikets Ständer beBih.
till R. St, Pro t, 18 34- 4 Sami. 2 Afd. .2,
Oste Häftet,
Stats- samt Oecon. Utsk. Betänkande IV:o a 8.
slutit att Köpingarne, i förhållande till egande jord och erläggande Bevillningsafgift,
skulle, från nästpåföljde Riksdag, i slädemes Båtsmanshåll deltaga,
ulan att dock Båtsmansstyrkan på det hela derigenom borde ökas»
I afseende härå hafva de förvaltande Verken, jemte det de, lika med
Rikets Ständer ahsett de till fördel för vissa städer utfärdade serskilda
stadganden icke böra ligga i vägen lor ifrågavarande fördelning af Båtsjnanshållct,
sig utlåtit:
att, beträffande Slockholm, vöre genom Kammar-Collegii beslut den
5s,November i8r6, deri till ilufvudstaden hörande Stadshagen fastställd
till 4 10/20 mantal, samt den del af Långholmen, sorn lill staden disponeras,
till 1 fSo mantal ; alt Rörstrands egendom af ålder varit i Kronans
iordebäcker till serskildt mantal och ränta uppförd, och i sådan egenskap
blifvit, efter Rikets Ständers beslut vid 1820 års Riksdag, från Kronan
och staden till enskild man, under full egande- eller skattemanna-rätt
upplåten, hvarföre den till Rörstrand hörande jord, likasom Stadshagen
och Långholmen, borde serskildt till Båtsmanshåll roteras; deremot å Sin»
kcnsdam och öfrige inom stadens staquet befintlige större obebyggda platser,
emot Kongl. Brefvet den 4 Februarii 1817? någon mantalssättning
icke egde rom, emedan dessa lägenheter voro ämnade att efter hand indelas
till tomter, och, 1 den mon de hunno bebyggas, öfvergå till samma
egenskap med de nu i staden varande bebyggda gårdar; och då för dessa,
jemlikt beslutet vid Riksdagen åren 1809 och 1810, serskild rotering
i sammanhang med den borgerliga rörelsen borde ega rum, samt så vidt
af de till Kammar-Coilegium in ko rune handlingar kunnat utrönas, de i
Rikets öfrige städer varande obebyggda platser och tomter inom studerucs
staquet icke helier till Båtsmanshåll såsom stadsjord blifvit roterade,'
vore ej heller anledning att till sådan egeuskap hänföra den? inom Stockholms
harriete varande jord, ehvad den vore i tomter indelad och bebyggd
eller icke; hvarföre tillstyrktes, att den grund mätte fastställas, att
till stadsjord, underkastad ordinarie Båtsmansrotering, endast må hänföras
den utom städernes nuvarande barriere belägna, dem. tillhöriga fundationS-,
donations- eller sjelfegande jord, som är ständig rotering underkastad
;
att den till Fahlu städ hörande jord bestode af ett hundrade nittiotvå
tunneland Åker, ett hundrade nittiotre tunneland ag kappeland Äng
och fern hundrade sextioett tunneland betesmark, samt hade, genom KamsnarCollegii
Utslag den 10 October 1827, blifvit fastställd till fyra mantal,
