# ID: svediakorp-gov2015
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 93,815
# sentences: 2,491
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


S tit x-Ui t kottets Utlåtande Nio 366. f—
Åtl laga sin tillfiygt till ett ulländkst lån inser jag icke vara afbehofvet
påkalladt; det finnes capitalister nog i landet, som vilja utläna penningar,
blott de äro säkra om återbetalning i rätter lid, så val af capital som ränta,
utan att uppehållas af långt utdragne ulsökningsåtgärder. Vi se, att
Rrksgäfds-Coutoret nu i denna stund kan emot 5 procent få upplåna penningar,
ehuru den nu varande conjuncturen icke är den bästa för penninge-upplåningar;
men den skall nödvändigt blifva bättre, när de nya arrangementerne
vunnit full stadga. Om Riksgälds-Contoret upplånade emot 5
procent, utlånade emot 6, hvaraf en procent blef amorterad capital-afbetalning
, så vore åtminstone en utsigt vunnen för jordbrukaren att
inom en längre lids förlopp se sin skuld betald och blifva sjelf egare af sin
jord, som han nu så godt som sköter åt en annan; och min öfvertygelse är,
att en blott demonstration i denna väg skulle snart nog nedsätta räntefoten
i allmänhet och derigenom komma den skuldsatte landtmannen till hjelp,
så vida han äfven sjelf ville hjelpa sig utur sin iråkade förlägenhet;”
samt af Riksdugs-Fuilraägligen Nils Strindlund, från Wester-Norrlands
Län; ”Jag har icke kunnat bil räda den af Stats-Utskotlet vidtagna
praelinainaira åtgärd, att åtskilja samt behandla, hvar för sig, Kongl. Maj:ts
Kådiga Skrifvelse, om upptagande af ett lån till bildande af Hypotheks-Föreningar,
och de till Stats-Ulskottet äfven remitterade skriftliga anföranden
i ämnet af Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län och Johannes Svensson
ifrån Jönköpings Län. (Se Utlåtandet JV:o 36y).
Dessa anföranden innefattade icke nya eller serskilda motioner i lånefrågan.
De utgjorde, såsom af deras lydelse också var att inhemta, dels
skiljaktiga, dels med hvarandra öfverensstämmande anmärkningar vid Kongl.
Maj:ls Skrifvelse, med dermed förenade förslag till förändringar i detailförhållanden;
och har man alldeles misstagit sig, om man ansett Kongl.
Maj :ls Skrifvelse uteslutande afse ett utländskt lån. Det innehåller icke samma
Skrifvelse, och kan således, just på grund af den, lika väl föreslås ett
inländskt lån, det Anders Danielsson och Johannes Svensson gifvit företräde,
som ett lån från utländsk ort, med förespegling om vådan hvaraf det
varit, som förläggare och penninge-inleressena uppskrämt skuggrädda och
klentrogna vårdare af det utaf dessa inlere.isen så hårdt tryckta jordbruket.
Det är dock lyckligtvis med en pluralitet af endast c«röst, som ifrågavarande
åtgärden segrat; och jag hoppas, att hos Rikets Ständer iallmäu
-
Bihang till R. it. Vrot. i S34 4 Sami. i AJd. 3 Bandel,
thale Häftet.
3
i8
St.ils -X5;skottets Vildt unde N\o 366.
het finna mera oegennytta, mera aktning för andras rätt och mera omtanke
för den skuldsatte jordbrukarens olyckliga belägenhet, än att äfven de
skola söka af vägar och leda frågan på villostigar.
Såsom jag redan erinrat, utgjorde Anders Danielssons och Johannes
Svenssons anföranden ett sammanhängande belt med Kongl. Majrts Nådiga
Skrifvelse, och hvilka alltså, efter tillämpning af i momenten i 49 och 5^
§§. Riksdags-Ordningen, bort pröfvas i ett sammanhang. Nu har Utskottet
deremot gjort två ämnen af elt, och, vid pröfning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, undanryckt Utskottets bedömande de af Anders Danielsson och
Johannes Svensson gjorda anmärkningar vid samma Skrifvelse. För ett annat
behandlingssätt, bade dock Utskottet ledning af, ej mindie sakens beskaffenhet
och Grundlagen, än äfven af den form, i hvilken fråsan inkom
ifrån Utskottets Afdelning; och jag betviflar icke, att, om de af Anders Da~
nielsson och Johannes Svensson andragne skäl och, i synnerhet af den förstnämnde,
framställda förslag lill ändringar och modificationer i Kongl.
Maj:ts Proposition fått göra sig gällande i sammanhang med Propositionen;
så hade lånefrågan, i det hela, fått en annan vändning, och den gäldskyldige
jordbrukaren kunnat vinna förhoppning, att komma utur procenteriets
snaror; varandes det föregifvande falskt, att lånet icke skulle, i någon mön,
komma de mindre jordegarne eller allmogen till godo, då Rikets Ständer
hade i deras magt, att fördela utlåningen sålunda, att en viss del skulle
lemnäs till de större och en viss del till de mindre jordegarne.
För öfrigt faller hvar och en i ögonen den inconsequence af Utskottet,
att i sammanhang med den Kongl. Propositionen taga under pröfning
de inom Högh Ridderskapet och Adeln gjorda och lill Utskottet öfverlemnade
anmärkningar vid densamma, men och deremot göra anmärkningar,
ne från Bonde-Ståndet lill föremål för en serskild öfverläggning och ett
•serskildt Betänkande.
I fall, sorn jag förmodar, Rikets Ständer icke åtnöjas med någotdera
af Utskottets bägge hufvudsakiiga beslut; så. torde Rikets Ständer, vid återrcraisserna
af dessa Belänkandeu, ålägga Utskottet, att i ett sammanhang
handlägga ,Kongl. Majrts Skrifvelse oeh de omförmälde skriftliga anförandea,
samt uti elt enda Utlåtande besvara återremisserne och yttra sig öfver lånefrågan
i dess helhet.
Häruti hafva instämt Riksdags-Fnllmägtige Olof Mänsson från Blekinge
och J. O. Dahlberg från Wester-Norrland.
Stat-Utskottets Tillåtande N:o 367.
*9
N:o 367.
Aok. till Exp.-UtsL elen 10 Dac.
Utlåtande, i anledning af Riksdags-Fullmägtigen från Elfsborgs
Län Ruders Danielssons förslag till upptagande af inhemska
län,, för att till Jordbrukare utlånas.
(RGS. A.)
Med föranledande af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående upptagande af lån lill befrämjande af IJypotheks-Föreningar,
liar R i k sdags-F u 11 m ägl i gen från Elfsborgs Län Anders Danielsson, vid remitteringen
af högslbeiörde Nådiga Skrifvelse, lill Bonde-Ståndet afgilvit ett
till Utskottet reniitteradt Upp- oell Utlånings-Förslag, så lydande:
1:0 "Att Riksgälds-Contoret uppdrages upplåna capital emot Contorets
obligationer, utställde på ett lån lill tre års förutgående uppsägning 4
5oo och jemna i,ooo:tal R:dr, samt innebärande skyldighet, att, vid hvarje
halfårs slut eller ultimo Junii och December, betala 2 och en fjerdedels
procents ränta; varande dessa obligationer (or alltid befriade från det för
andra capital stadgade Bevillnings-afdrag;
2:0 Denna upplåning verkställes i den mon lånsökande emot inteckniugs-säkerhet
bos Contoret anmäla sig och aflemna eller erbjuda antagliga
säkerbeter, enligt serskilda stadgade grunder.
3:o Riksgälds-Contoret utlånar de sålunda upplånade medel emot goda
och antagliga intecknings-bandlingar å jordegendom, inom halfva tax«-  lings-värdet, dock icke utöfver 20,000 R:dr, samt ej mindre än 5oo R:dl’ p&
hvarje serskild egendom och i jemna 100 eller 1,000 R:drlah —■ Serskild
borgen bör ställas lör räntans ordentliga betalning.
4:o För dessa lån uppbär Riksgälds-Contoret sex för hundrade årlige®.
samt afdragas 2 procent i ett för allt, vid lånets utgifvande , såsom låuepåkoslnader.
Af årliga inbetalningen användes en procent till amortissement
af ca pila let och 5 procent 'anses såsom ränta. Skulle ränte-belalningen
icke ordentligt verkställas, eger Contoret alt å den Förfallna räntan beräkna
ny ränta för fulla månaden, sorn betalningen för d ro je.% mea Vare
skyldigt^att genast utsöka hos löftesmanneli,
5:o Äf förskotts-procenten lill låné-omköslnader bildas en serskild
fond i Riksgälds-Contoret, hvari äfven ingår årliga a m or lissen» en ls-proeen -  ten. Desse medel användas att inlösa l-5o:del af de utgifne o bliga lion erne
i*
ao
Stats-Utskottet s Utlåtande N:o 3 67.
årligen och återstoden förräntas. — Inlösningen sker efter utlotlning.
6:0 Den halfva procent, som uppkommer genom skilnaden af uppoeh
utlånings-räntan, användes till Riksgälds-Contorets ersättning för administra
tions-kostnaderne.
7:0 De uppsagde obligationcrne inlösas af Riksgälds-Contorets under
hand hafvande medel, derest icke i ofvansagde lane-väg capital kunna erhållas;
men godtgör sig Riksgälds-Contoret derföre genom serskild upplåning
emot fulla 5 procent, hvartill ränle-skilnaden utbetalas af den ofvannämnde
reserv-fonden.
8;o Skulle Rikets Ständer vid nästa sammankomst finna, att denna
sålunda inrättade låne-anstalt icke kan bära sig, utan att Riksgälds-Contorets
tillgångar måste anlitas, böra de förklara sig villige, att taga vidare
mått och steg för att afhjelpa ett sådant förhållande; men som hela denna
anstalt endast grundar sig på öfvertygelse!!, alt behofvet för rörelsen nu erfordrar
ett sådant för credilen underlättande Statens medlande emellan
Långifvare och Låntagare på inteckningar, böra Rikets Ständer äfven förklara
sig sinnade, att, derest erfarenheten vid en blifvande Riksdag skulle
visa Hypotheks-Föreningars önskvärda uppkomst, eller att Credit-Lagarnes
förbättrade skick med visshet kunde låta förmoda ett dylikt förhållande i
framtiden, de då anse sig lämpligast böra helt och hållet eller partielt öfverflytta
denna låne-rörelse på nämnde Inrättningar, såsom locala och mera
passande för dess bedrifvande; hvarföre Riksgälds-Contorets Fullmägtige böra
under tiden låta Länsvis bokföra och redovisa densamma.
Uti hvilket förslag åtskillige Ståndets Ledamöter instämt.
Vid slutliga kandläggningen af nämnde förslag, har, den r:sta innevarande
December, Utskottet tillhandakommit ett Utdrag af Protocollet,
hållet hos Bonde-Ståndet samma dag, med ett deri intaget, af RiksdagsFullmägtigen
Johannes Svensson från Jönköpings Län aflemnadt Memorial,
deri han, under hufvudsakligt instämmande i Anders Danielssons ofvanberörde
förslag, yrkar nödvändigheten deraf, att en allmän låne-operation vidtages,
hvarigenom Jordbrukaren må kunna, emot nedsatt ränta och successiv
afbetalning, få omsätta sine skulder; och hade, efter hvad nyss omförmälde
Protocoll antyder, Ståndet hörts allmänneligen gilla Johannes Svenssons
framställning.
Utskottet har tagit i öfvervägande Anders Danielssons ifrågavarande
förslag, och i sammanhang härmed det af Johannes Svensson serskildt af
-
gifue
S-ats-XJtikottets Utlåtande N:o 366.
'*7
Att taga sin lillfiygt lill ett utlänclkst lån inser jag icke vara afbehofvet
påkalladt; det finnes capitalister nog i landet, sora vilja utlåna penningar,
blott (le äro säkra om återbetalning i rätter lid, så viii af capital som ränta,
utan alt uppehållas af långt utdiagne utsökningsåtgärder. Vi se, att
Riksgälds-Contoret nu i denna stund kan emot 5 procent få upplåna penningar,
ehuru den nu varande conjuncturen icke är den bästa för penninge-upplåningar;
men den skall nödvändigt blifva bättre, när de nya arrangemeriterne
vunnit full stadga. Om Riksgälds-Contoret upplånade emot 5
procent, utlånade emot 6, hvaraf en procent blef amorterad capital-afbetalning
, så vore åtminstone en utsigt vunnen för jordbrukaren att
inom en längre tids förlopp se sin skuld betald och blifva sjelf egare af sin
jord, som han nu så godt som sköter åt en annan; och min öfvertygelse är,
att en blott demonstration i denna väg skulle snart nog nedsätta räntefoten
i. allmänhet och derigenom komma den skuldsatte iandtmannen till hjelp,
så vida han äfven sjelf ville hjelpa sig utur sin iråkade förlägenhet;”
samt af Riksdags-Fullmägtigen Nils Strindlund från Wesler-Norrlands
Län: ”Jag har icke kunnat biträda den af Stats-Utskottet vidtagna
pradiminoira åtgärd, att åtskilja samt behandla, hvar för sig, Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse, om upptagande af ett lån lill bildande af Hypotheks-Föreningar,
och de till Siats-Utskottet äfven remitterade skriftliga anföranden
i ämnet af Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län och Johannes Svensson
ifrån Jönköpings Län. (jSe Utlåtandet N:o $6rj').
Dessa anföranden innefattade icke nya eller serskilda motioner i lånefrågan.
De utgjorde, såsom af deras lydelse också var alt inhemta, dels
skiljaktiga, dels med hvarandra öfverensstämmande anmärkningar vid Kongl.
Maj:ts Skrifvelse, med dermed förenade förslag till förändringar i detailförhållanden;
och har man alldeles misstagit sig, om man ansett Kongl.
Majrts Skrifvelse uteslutande afse ett utländskt lån. Det innehåller icke samma
Skrifvelse, och kan således, just på grund af den, lika väl föreslås ett
inländskt lån, det Anders Danielsson och Johannes Svensson gifvit företräde,
som ett lån från utländsk ort, med förespegling om vådan hvaraf det
varit, som förläggare och penninge-inlei essena uppskrämt skuggrädda och
klentrogna vårdare af det utaf dessa interesse» så hård t tryckta jordbruket.
Det är dock lyckligtvis med en pluralitet af endast en röst, som ifrågavarande
åtgärden segrat; och jag hoppas, att hos Rikets Ständer iallmän
-
Bihavg till R. St. Brot, i834- 4 Sami. j Åjd. 3 Bandet,
t6:de Häftet;
3
i8
St t; -Utskottets U.hhancle N:o 366.
Ii et finna mera oegennytta, mera aktning för andras rätt och mera omtanke
för den skuldsatte jordbrukarens olyckliga belägenhet, än att äfven de
skola söka afvägar och leda frågan på villostigar.
Såsom jag redan erinrat, utgjorde Anders Danielssons och Johannes
Svenssons anföranden ett sammanhängande helt med Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, och hvilka alltså, efter tillämpning af i momenten i 4.9 oc^ ^7
Riksdags-Ordningen, bort pröfvas i ett sammanhang. Nu har Utskottet
deremot gjort två ämnen af ett, och, vid pröfning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, undanryckt Utskottets bedömande de af Anders Danielsson och
Johannes Svensson gjorda anmärkningar vid samma Skrifvelse, För ett annat
behandlingssätt, hade dock Utskottet ledning af, ej mindie sakens beskaffenhet
och Grundlagen, än äfven af den form, i hvilken frågan inkom
ifrån Utskottets Afdelning; och jag betviflar icke, att, om de af Anders Danielsson
och Johannes Svensson andragne skäl och, i synnerhet af den förstnämnde,
framställda förslag till ändringar och modificationer i Kongl.
Ma j;ts Proposition fått göra sig gällande i sammanhang med Propositionen;
så hade lånefrågan, i det hela, fått en annan vändning, och den gäldskyldig©
jordbrukaren kunnat vinna förhoppning, att komma utur procenteriets
snaror; varandes det föregifvande falskt, att lånet icke skulle, i någon nion,
komma de mindre jordegarne eller allmogen lill godo, då Ilikets Ständer
hade i deras magt, att fördela utlåningen sålunda, att en viss del skulle
lemnäs till de större och en viss del till de mindre jordegarne.
För öfrigt faller hvar och en i ögonen den inconsequencé af Utskottet,
att i sammanhang med den Kongl. Propositionen taga under pröfning
de inom Högh Ridderskapet och Adeln gjorda och till Utskottet öfverlemnade
anmärkningar vid densamma, men och deremot göra anmärkningarne
från Bonde-Ståndet Lill föremål för en serskild öfverläggning och ett
serskildt Betänkande.
I falt, som jag förmodar, Rikets Ständer icke ålnöjas med någotdera
af Utskottets bägge hufvudsakliga beslut; så torde Rikets Ständer, vid åter*
remisserna af dessa Betänkanden, ålägga Utskottet, alt i ett sammanhang
handlägga Kongl. Majris Skrifvelse och de omförmälde skriftliga anföranden,
samt uti ett enda Utlåtande besvara återremisserne och yttra sig öfver lånefrågan
i dess helhet.
Häruti hafva instämt Riksdags-Fullmägtige Olof Mänsson från Blekinge
och J. O. Dahlberg från Wester-Norrland.
Stat-Utskottets Utlåtande N.o 367.
»9
N:o 367.
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Dac.
Utlåtande, i anledning af Ii i ksdags- Fullmägt igen j rån Elfsborgs
Län Anders Danielssons förslag till upptagande af inhemska
lån. för att till Jordbrukare utlånas.
(RGS. A.)
Med föranledande af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
afgående upplagande af lån till befrämjande af Hypotheks-Föreningar,
liar Riksdags-Fullmägl igen från Elfsborgs Län Anders Danielsson, vid reinitteringen
af högst berörde Nådiga Skrifvelse, till Bonde-Ståndet afgifvit ett
till Utskottet remitteradt Upp- och Utlånings-Förslag, så lydande;
1:0 ”Att Riksgälds-Contoret uppdrages upplåna capital emot Contorets
obligationer, utställde på ett lån till tre års förutgående uppsägning å
5oo och jemna i,ooo:tal R:dr, samt innebärande skyldighet, att, vid hvarje
balfårs slut eller ultimo Junii och December, betala 2 och en fjerdedels
procents ränta; varande dessa obligationer för alltid befriade från del för
andra capital stadgade Bevillnings-afdrag;
2:0 Denna upplåning verkslälles i den mon lånsökande emot intecknings-säkerhet
bos Contoret anmäla sig och aflemna eller erbjuda antagliga
säkerheter, enligt serskilda stadgade grunder.
3:o Riksgälds-Contoret utlånar de sålunda upplånade medel emot goda
och antagliga intecknings-handlingar å jordegendom, inom halfva laxerings-värdet,
dock icke utöfver 20,000 R:dr, samt ej mindre än5ooR:drpå
hvarje serskild egendom och i jemna 100 eller 1,000 Ridrtal. —. Serskild
borgen bör ställas för räntans ordentliga betalning.
4:0 För dessa lån uppbär Riksgälds-Contoret sex för hundrade årligen
samt a fd ra gas 2 procent i ett för allt, vid lånets utgifvande, såsom lånepåkostnader.
Af årliga inbetalningen användes en procent till amortissement
af capitalet och 5 procent anses såsom ränta. Skulle ränte-betalningen
icke ordentligt verkställas, eger Contoret att å den förfallna räntan beräkna
ny ränta för fulla månaden, som betalningen fördröjes, men vare
skyldigt att genast utsöka hos löftesmännen.
5:o Af förskotts-proceiiten lill låne-omkostnader bildas en serskild
fond i Riksgälds-Contoret, hvari äfven ingår årliga amorlissements-procenten.
Desse medel användas att inlösa l-5o:del af de utgifne obligationerne
Srats-TJcskottets Utlåtande Nio 367.
årligen och återstoden förräntas. — Inlösningen sker efter utloltning.
6:0 Den halfva procent, som uppkommer genom skilnaden af uppoch
utlånings-räntan, användes tilt Riksgälds-Contorets ersättning för administra
tions-kostnaderne.
7:0 De uppsagde obligationcrne inlösas af Riksgälds-Contorets under
hand hafvande medel, derest icke i ofvansagde låne-väg capital kunna erhållas;
men godtgör sig,.Riksgälds-Contorct derföre genom serskild upplåning
emot fulla 5 procent, hvartill ränte-skilnaden utbetalas af den ofvan nä milde
reserv-fonden.
8:0 Skulle Rikets Ständer vid nästa sammankomst finna, att denna
sålunda inrättade låne-anslalt icke kan bära sig, utan att Riksgälds-Contorets
tillgångar måste anlitas, böra de förklara sig villige, alt taga vidare
mått och steg för att afhjelpa ett sådant förhållande; men som hela denna
anstalt endast grundar sig på öfvertygelse!!, att bchofvet för rörelsen nu erfordrar
ett sådant för crediten underlättande Statens medlande emelian
Långifvare och Låntagare på inteckningar, böra Rikets Ständer äfven förklara
sig sinnade, alt, derest erfarenheten vid en blifvande Riksdag skulle
visa Hy po theks-Fö reningars önskvärda uppkomst, eller att Credit-Lngarnes
förbättrade skick med visshet kunde låta förmoda ett dylikt förhållande i
framtiden, de då anse sig lämpligast böra helt och hållet eller partielt öfverflytta
denna låne-rörelse på nämnde Inrättningar, såsom locala och mera
passande för dess bedrifvande; hvarföre Riksgälds-Contorets Fullmägtige böra
under tiden låta Länsvis bokföra och redovisa densamma.
Uti hvilket förslag ålskillige Ståndets Ledamöter instämt.
Vid slutliga handläggningen af nämnde förslag, har, den rista innevarande
December, -Utskottet tillhandakommit ett Utdrag af Protocollet,
hållet hos Bonde-Ståndet samma dag, med ett drri intaget, af RiksdagsFullmägtigen
Johannes Svensson från Jönköpings Län aflemnadt Memorial,
deri han, under hufvudsaklig! instämmande i Anders Danielssons ofvanberörde
förslag, yrkar nödvändigheten deraf, alt en allmän Jåne-operation vidtages,
hvarigenom Jordbrukaren må kunna, emot nedsatt ränta och successiv
afbetalning, få omsätta sine skulder; och hade, efter hvad nyss om förmälde
Protocoll antyder, Ståndet hörts allmänneligen gilla Johannes Svenssons
framställning.
Utskottet har tagit i öfvervägande Anders Danielssons ifrågavarande
förslag, och i sammanhang härmed det af Johannes Svensson serskildt af
gifne
-
Stnts-Wtsktttets Utlåtande N:c 36j,
31
gifne Memoria], och hvarvid Utskottet i första rummet funnit den erinran
ieke öfverflödig, att nemligen till beloppen oinskränkte låntillgångar icke
kunna inom en kortare tid vara att påräkna; samt att, då fiiksgäids-Contoret,
dels för reglerandet af sine skulder, och dels till bestridande af de
utbetalningar, hvilka kunna komma att reqvirera® i afräkning å de flere på
Contoret anvisade creditiv, sjelft behöfver upptaga lån, det synes vara
alldeles olämpligt, att de låntillgångar, som kunna erhållas och för Contoret
äro behöflige, skola anvisas till ett för Contoret främmande föremål. —
Den anmärkning bör icke heller förbises, att, då Riksgälds-Contoret för det
närvarande ej utan svårighet kan upptaga större lånesuinmor mot 5 procents
ränta, synes föga sannolikt, att några sådane skola emot den af Anders
Danielsson föreslagna ränte-fot, 4 °ch cn half procent, kunna erhållas.
Utskottet har jemväl ansett sig böra erinra, huruledes tväilne motioner,
med enahanda åsyftning som Anders Danielssons ifrågavarande förslag,
blifvit under innevarande Riksmöte väckta inom Ridderskapet och Adeln,
inen å hvilka motioner Utskottet, uti de häröfver afgifne och af Rikets
Ständer, utan återremiss, godkända Utlåtanden N:o 190 och 229, bifall afstyrkt,
på den grund, att Statens skuldsättning för reglerandet af enskildes
skulder icke kan vara nyttig.
Vid detta förhållande och under åberopande tillika af hvad Utskottet
nu serskildt i förevarande ämne anfört, har Utskottet skolat
afstyrka bifall å Anders Danielssons förslag och Johannes Svenssons
framställning.
Stockholm den 10 Dec. i834«
Eiaiot detta beslut har Riksdags-Fullmägtigen Anders Andersson
från Skaraborgs Län anmält reservation; hvarjemte Herr von Troil,, Em.,
skriftligen anfört: "Jag kan ej gilla redaclionen af det!a betänkande. Då
den motion det besvarar, inom det Riks-Stånd der den väcktes, rönt ett
nästan allmänt bifall, hade jag trott Utskottet skyldigt ingå i ett fullständigt
utredande af orsakerne, hvarföre den af Ståndet önskade åtgärd ej kan
tillstyrkas. Utskottets uppgift, att Anders Danielssons motion är enahanda
med en af mig vid Riksdagens början väckt, har dessutom det felet att nog
mycket afvika från verkliga förhållandet.”
Bihang till R. St. Prat. 1S34- 4 Sami. t Afd, 3 Banda,
i6;de Häftet.
4
STOCKHOLM, 1834'; lios J. A. Walidcn.
Stats-U[slottets Utlåtande D/:o 36S. i
N:o 368.
Antora till Exp.-Utsk. d. io Dcc.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om uppgifts
meddelande öfver hvad som utgått till Beväringsmanskapets
beklädnad alltsedan år 1814, C1^. A,)
Sedan hos Ridd. oell Ädela Herr Lefrén, J.P., väckt motion, alt Kongl.
Majit må utur reserv-förråden ega att anordna nödige beklädnads-persedlar
för Bevärings-manskapet, har, af ett i samma motion förekommande yttrande,
”att Bevärings-ungdomen öfverlemnades lill vanvård och alt den linge
gå i trasor,” Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson från Elfsborgs Län
ansett sig, "till bevarande af Representationens beder” och till utredande al
verkliga förhållandet, uppmanad föreslå vidtagandet af en allvarlig åtgärd;
och då ingenting kunde vittna bättre i denna angelägenhet, än de anslag
Regeringen disponerat och de utgifter, sorn blifvit bestridde för Beväringens
beklädnad, har Anders Danielsson yrkat, alt Stats-Utskoltet måtte till Rikets
Ständer skyndsamt inkomma med en tableau öfver de anslag, sorn
alltsedan år iS14 blifvit använde för Beväringsmanskapets beklädnad och
utredning, uppställd på det sätt, alt kostnaden för hvarje Regementes Beväring
blir synlig, äfven som då nya persedlar blifvit till Regementenas
Beväring aflemnade samt antalet derå, med redovisning tillika öfver den
årligen öfvade styrkan. Derjemte och i händelse Utskottet icke skulle vara
i tillfälle att meddela en sådan uppgift, har Riksdagsfullmägtigen Anders
Danielsson yrkat, att Utskottet måtte föreslå Rikets Ständer att hos Kongl.
Maj:t anhålla, det i offentligt tryck skyndsamt måtte utgifvas en tableau,
utvisande hvilka medel Rikets Ständer, alltsedan år 18s4, anslagit till unjjerhåll
af Beväringens beklädnad, — hvad hvarje Regemente deraf utbekommit,
— hvarje Regementes årliga Be vä ringsstyrka, när ny beklädnad
erhållits samt huru mycket till reparationer årligen åtgått; på det alt
Nationen må kunna bedöma, huruvida Rikets Ständer, för deras del, haft
nödig omsorg för Beväringsmanskapets behof. Och har Riksdagsfullmägtigen
Anders Danielsson anhållit, att detta senare förslag må anses såsom
en af honora väckt serskild motion.
Enligt de upplysningar Utskottet inhemtat, skulle, för en så detailerad
utredning af ämnet, som Motionairen äskat, erfordras:
Bihang till R. St. Prot.^ 1834. 4'de Sami. ±-.sta Afd. 3:dje Band. f.
17 .de Håftet,
Stats- Utskottets Utlåtande N'.o 368.
a) en tableau, utvisande livad hvarje Regementes Beväringsmanskap
årligen under 20 års tid i persedlar erhållit;
K) ett general-sammandrag öfver alla desse Regementsvis författade
tableauer , upptagande hufvudsumman af persedlarne;
c) en uträkning eller calculation öfver alla dessa effecters värde i
penningar med tillägg af anordnade medel, ej mindre till lagning af manskapets
materiel efter hvarje års vapenöfning, än till ersättning för bruket
af manskapets egna skjortor, strumpor och skor; samt
cf) en serskild tableau, utvisande det i vapen öfvade Beväringsmanskapets
styrka, serskildt vid hvarje Regemente, under loppet af ifrågavarande
20 år.
Och som för ett arbete af så stor omfattning, hvartill materialierne
ligga spridda dels i Kongl. Kammar-Rätten, dels i Kongl. Krigs-Collegii
Archiv, dels ock i de hos detta Collegium förvarade böcker och handlingar,
skulle erfordras ej mindre en längre tid, än äfven serskildt biträde,
enär Kongl. Krigs-Collegii nuvarande personal icke, utan åsidosättande af
andra angelägna göromål, dervid lärer kunna lägga hand, finner Utskottet
sig för egen del förhindradt att, då Riksdagen nu nalkas sitt slut, gå i författning
om meddelandet af en så vidlyftig utredning, som den Motionairen
äskat, och anser i öfrigt fördelen af densammas utarbetande och allmängörande
genom trycket icke svara mot de dermed förenade kostnader, helst
för Beväringens beklädnad hittills icke varit anvisadt något serskildt anslag,
utan kostnaderna derför ingått bland de till Kongl. Krigs-Collegii disposition,
för Försvarsverket lill lands, på det hela ställde årliga anslag och
hvaraf åter följden varit, alt utgifterne förändrats i förhållande dels till
den större eller mindre styrka, som för året varit samlad, dels ock till
användbarheten af de beklädnadsförråd, som sedan i8i3 och 1814 årens
krig funnits i behåll.
De siffer-uppgifler, rörande det taämne, Utskottet emedlertid inhemtat
och dem Utskottet trott sig böra meddela, äro:
i:o att sedan år 1820 fullständig uppsättning egt ram af nya läger'
mössor, tältduksbyxor med stibletter samt buldansbyxor för i5,ooo mani
2:0 att nya jackor för omkring -|:delar af denna styrka samt nya
skärp och läderhalsdukar för circa 3ooo man blifvit anskaffade;
3:o att dessa persedlar numera dock äro mer och mindre hårdt slitne
och att det oundgängligaste behofvet nu utgöres af 2000 munderingar,
Stals ~Ut slottets Utlåtande N:o 368.
3
som erfordras för den styrka, hvarmed Beväringsmanskapet, under populationens
allmänna tillväxt, blifvit tillökadt, äfvensom af kapotter; samt
4=o alt Kongl. Maj:t för Beväringsmanskapets beklädande i Nåder anvisat,
till disposition af Kongl. Krigs-Collegii Utrednings Afdelning,
år 1825 R:dr 24,000: — —
„ 1826 „ 4f)»3o5: 43. 8.
,, 1827  „ 18,808: 16. —
„ 1828  „ i5,3o8: 16. —
„ 1829 „ i6,3o8: 16. —
,, i83o  „ 20,85o: — —
„ j 831  „ 30,766: 3 a. —
„ i83?. „ 28,000: — —
„ i833
, . . . „ 52,100: — —
„ 1834 • • •
64,060: — —
Summa R:dr 319,507: 27. 8.
hvilken summa, fördelad på ifrågavarande 10 år, i medeltal visar ett årligt
anslag af 31,900 R:dr 36 sk. 4 r., eller, då sistnämnde summa fördelas
på de under hvarje år exercerade omkring i3,ooo man, bestämmer
den årliga kostnaden i contant för hvarje Bevärings-ynglings beklädande
till nära 2 R:dr 24 sk., derunder inbegripen ersättningen till dem, som
nyttja egna skjortor, strumpor och skor, men oheräknadt värdet af de ur
Förråden till complettering utlemnade äldre persedlar.
Enär nu dessa uppgifter dels ådalagalägga, att, isamma mon de från
krigsåren 1S13 och 1814 qvarvarande beklädnadsförråd förminskas och
blifva obrukbara, behofvet af ökadt årligt anslag för Beväringens beklädande
allt mer gör sig gällande, dels ock, fastän summariskt, gifva vid
handen hvad som af de årliga anslagen under den senare tiden blifvit för
Beväringens beklädnad disponeradt, anser Utskottet derigenom de af Riksd
ags fu Hmäg ti g en Anders Danielsson äskade upplysningar i hufvudsaklig
måtto vara meddelade, samt hemställer för den skull, att motionen, hvilken,
vid ofvanom nämnde förhållanden], i Utskottets tanka, icke bör föranleda
till någon åtgärd å Rikets Ständers sida,
må förfalla.
Stockholm den 10 December 1834*
4
Stais- Utskottets UHatande N:o 36g.
N:o 36o.
Antom till Exp.-Otsl. den io Dec.
Utlåtande, i anledning af erhållen äterremiss å Betänkandet
N:o 304, i fråga om Reserv-förrådens användande
till Beväringsmanskapets beklädande. (%T. A.)
Detta Betänkande, deruti Utskottet på anförde skäl tillstyrkt: ”det
Rikets Ständer må ltos Kongl. Majit i underdånighet anmäla, att, i händelse
det årliga anslaget för Beväringens beklädnad skulle befinnas otillräckligt
, JKongl. Majit är oförhindrad alt för berörde ändamål, i nion af behof,
använda de i Reservförråden befintliga beklädnads-matei ialier,” är gilladt
af Ridder skåpet och Adeln samt Preste-Ståndet., afslaget af Borgare-Ståndet
samt återremitieradt från Bonde-Ståndet.
De anmärkningar, som föranledt återremissen och hvilka blifvit framställda
af Riksdagsful Imäglige Anders Danielsson från Elfsborgs Län , Hans
Jansson m. fl., innehålla hufvudsakligen: att ett bifall till hvad Utskottet
föreslagit skulle på visst sätt innebära ett upprifvande eller åtminstone ett
underkännande af det Rikets Ständers beslut, hvarigenom det för Beväringens
beklädnad äskade penningeanslag blifvit vägradt; att då anslagen för Krigsadministrationen
vid hvarje Riksdag och serdeles vid den sista blifvit betydligen
ökade, men någon väsendtlig förhöjning i priset å beklädnadsmaterialierne
icke inträffat, den nu anmälda totala bristen på beklädnad för
Beväringen icke vittnade om en ändamålsenlig hushållning, och att den förlägenhet,
hvari man nu i berörde hänseende befinner sig, ingalunda kan
läggas Nationen till last. Då likväl Bevärings-förråden lära vara i det skick,
alt de gamla munderingarne ”jiå nästan sagdt en gång” måste casseras, har
Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson yttrat sig vil ja antaga, alt materialier
till en nödig ujipsätlning nya jackor må utur Reserv-förråden disponeras;
men derjemte ansett, att allt öfrigt borde genom de årliga anslagen
kunna anskaffas samt bestridt nödvändigheten dels af alt annorlunda än
successive ersätta kapotterna, dels af att utlemna klädesbyxor åt Beväringen,
hvilken under sommaröfningen bör kunna åtnöjas med 2ine par, ett
af buldan och ett par af lärft.
I öfrigt har Riksdagsfullmägtigen A. Danielsson yttrat, att all fråga
om serskild begäran hos Kongl. Majit^ angående redovisning af de persedlar,
som från Reserv-förråden uttagas, vore öfverflödig, enär Rikets Ständers
Revisorer och Stats-Utskottet i allt fall komma i tillfälle att granska
förhållandet.
Stats-V[slottets Utlåtande JY:o 36g.
Då Utskottet, för sitt i det nu återremitterade Betänkandet gifne ti ilst
vrkande , hemlat grund från den, vid anställd granskning af de Utskottet
meddelade förslag och handlingar, vunna öfvertygelse, att de till Kongl.
Krigs-Collegii disposition ställde årliga anslag icke, åtminstone för närvarande,
lemna erforderlig tillgång för Beväringens förseende med fullständig
beklädnad, men derjemte inskränkt sitt tillstyrkande derhän, alt de i Reserv-förråden
befintliga beklädnads-materialier skulle få användas endast i
den händelse, att de årliga disponible tillgångarne befunnos otillräckliga;
så och enär Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson äfven medgifvit, alt
berörde förråd behöfver ålitas för Beväringsmanskapets förseende med jackor,
kan Utskottet, som anser det icke vara lämpligt att ovilkorligen inskränka
dispositionsrätten i och för completteringen af en viss beklädnadspersedel,
icke, på grund af de gjorda anmärkningarne, frångå sitt förra af
arne Riks-Slånd godkände tillstyrkande. Och sorn Utskottet, uti serskildt
Betänkande, yttrat sig öfver Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons motion
om meddelandet af en uppgift å hvad som alltsedan år 1814 blifvit
till Beväringens beklädnad disponeradt, anser Utskottet sig, till svar å hvad
bemälde Riksdagsfullmägtig derom yttrat i sammanhang med återremissen
af Utlåtandet N:o 3o/j, här endast böra åberopa förenämnde under N:o 368
afgifne Betänkande.
Utskottets tillstyrkande, att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att beloppet af de persedlar, som ur Reservförråden
anordnas, må komma till nästsammanträdande Revisorers och Ständers
kännedom, hade för afsigt att undanröja ali otydlighet i afseende på
granskningsrätlen, eller att redovisningen för dessa persedlar, ehuru de
disponeras för ett årligt ordinarie behof, likväl icke må sammanbindas med
redovisningen för Kongl. Krigs-Collegii ordinarie anslag och således först
efter arne års förlopp komma till Rikets Ständers eller deras Revisorers
kännedom; och då Utskottet icke finner någon olägenhet vara förknippad
dermed, att Rikets Ständer härom bestämdt yttra deras mening, vidblifver
Utskottet sitt tillstyrkande äfven i den»a del.
Stockholm den io Dec. 1834-
6
Stats-Viskottets Utlåtande N:o 3yo.
N.o 370.
Ankom tili Exp.-Utsk. den 10 Bcc.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om de under vissa
Titlar uppförde rese- och tractamentspenninge-anslags
förändrande till förslagsanslag. (U. A.)
Från Bonde-Ståndet liar Stats-Utskottet erhållit remiss å ett af Riksdagsfullmägtigen
Anders Danielsson från Elfsborgs Län afgifvet memorial,
deruti han, under förutsättning att, till följd* af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut angående skjutsväsendet, någon bestämd summa icke kan beräknas för
deå2la, 3:e, 4'e och 8:e Hufvudtitlarne befintliga anslag för skjuts och tractaments-kostnader,
emedan Kongl. Majit troligen anser Sig böra vidtaga någon
åtgärd till Allmogens lättnad i detta svåra onus, föreslagit att hvad
utöfver de under nämnde Titlar till berörde föremål nu fastställde anslag
kan erfordras, må af Riksgälds-Contoret utbetalas lill Ståls-Verket, emot
det att de besparingar, som kunna å desamma uppslå, aflemaas till nämnde
Contor på samma gång med öfverskotten å de vanliga statsinkomsterne,
eller med ett ord att, i likhet med några andra rubrikers anslag, såsom
t. ex. fourrageringen
slagen må betraktas såsom förskotts-anslag, lill följd af det obestämda i beloppet,
hvartill de kunna uppgå.
I anledning häraf får Utskottet först upplysa, att någ»t anslag tili
rese- och tractamentskostnader numera icke finnes å 8:e Hufvudtiteln uppfördt,
att det å 21a Hufvudtiteln varande redan eger den ifrågaställa egenskapen
af Förslagsanslag, och att den brist, som uppkommit i rese- och
tractaments-penningeanslagen på 3:e och 4:e Hufvudtitlarne, hittills anvisats
att utgå af de å samma Titlar på det hela uppkomne besparingar.
Då nu den af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson framställde
motion stödjer sig endast på en förmodan, att, sedan den bos Rikets Ständer
väckta fråga om en förändrad reglering med skjutsväsendet kommit att
förfalla, Kongl. Majit icke déssmindre skall finna nödigt en sådan vidtaga,
samt för gifvet torde kunna antagas, att, om en sådan reglering, innan nästa
Riksdag, kommer att ega rum, Kongl. Majit då äfven fäster nödigt afseende
på möjligheten, att för den blifvande bristen, såsom hittills, bereda
fyllnad i nämnde Titlars öfrige tillgångar, intilldess erfarenheten ådagalagt
dels behofvet af dessa anslags förändrande till förslagssummor, dels ock det
belopp, hvarmed desamma lämpligen böra förhöjas; anser Utskottet, på des
-
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 3yu 7
sa skäl, Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons ofvanberörde motion för
»ärvarande
icke föranleda någon åtgärd å Rikets Stånders sida, utan hemställer,
att densamma må förfalla.
Stockholm den 10 December 1834*
* N:o 371.
Ankom till Exp.-Utsk. den 10 £)ec.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
å Landshöfdingens i Wexiö underdåniga anhållan om
understöd till Åsa Socknemän för lidna förluster genom
inträffad hagelskada. (TJ. A.)
Uti en till Kongl. Majit ställd underdånig skrifvelse, har Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Kronobergs Län öfverlemnat en af Kyrkoherden uti
Tolgs Pastorat, Contraets-Prosten Magister A. Hagelberg till LandshöfdingeEmbetet
ingifven berättelse om den betydliga hagelskada, som den 2 sisth
September inträffat uti Åsa Socken af berörde Län, hvarvid sädesgrödan
på mer än 11 hela hemman med underliggande torp och lägenheter blifvit
antingen helt och hållet förstörd eller ganska betydligt skadad; uppgående
den genom hagelskadan lidna förlust, på sätt ett den underd. skrifvelsen
jemväl vidfogadt, af Krono-Länsmannen i Orten upprättadt uppskattningsinstrument
utvisar, till 38 t:r ii skpr Råg, 4^7 t:r 3 skpr Korn, 289 t:r
2 skpr Blandsäd, 566 t:r 2 skpr Hafra samt för diverse artiklar såsom Halm,
Potatoes, Kol m. m. till 2224 R;dr 33 sk. Banco; och har Kongl. Majlis
Befallningshafvande derjemte anmält, att, ibland dem, som lidit skada, de
liesta äro så fattige, att de för sitt lifs bergning icke haft annat att för vintern
påräkna än den förstörda grödan; att den olycka dessutom inträffat,
det åskan den 18 September antändt Ladugården vid den enda i orten varande
Herrgård Åsa, der all inbergad gröda uppbrunnit, och hvarigenom det
hittills vanliga tillfället för behöfvande i orten att derifrån få köpa spanmål
för i år upphört, samt slutligen att de genom hagelskadan lidandes belägenhet
jemväl försvåras deraf, att 'ingen förening om ersättning af dylika skador
blifvit inom Åsa Socken och Norrvidinge Härad träffad. Med anledning
af dessa förhållanden har Kongl. Majlis Befallningshafvande hos Kongl, Majit
8
Stats-Vtslotlets Utlåtande JS:o 3ju
underdånigst hemställt, det Kongl. Majit måtte täckas för de nödlidandes
bispringande anordna en summa penningar; dock har Kongl. Majits Befallningshafvande
tillika anmält, att flere torde finnas, hvilka troligen icke kunna
prasslera någon säkerhet för de lån, som dem möjligen beviljas.
Vid pröfningen af denna underdåniga framställning har Kongl. Majit,
då några allmänna medel ej finnas på Stat anslagne till understöd af förevarande
beskaffenhet, funnit godt förklara, det handlingarne i målet skulle
till Stats-Utskottet öfverlemnas för den åtgärd, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.
I anledning häraf får Utskottet upplysa, att vid 1823 års Riksdag
fråga förevar om anslag af allmänna medel för tillvägabringandet af serskilda
inrättningar, till understödjande af de jordbrukare, hvilka utaf oförutsedda
natur-olyckor hemsökas; men Rikets Ständer tillkännagåfvo, uti underdånig
skrifvelse den 23 October samma år, det några medel till omförmälde ändamål
ej kunde af Rikets Ständer anvisas; och förständigades derefter Kongl.
Maj:ts samtlige Befallningshafvande, genom Circulaire-Bref den 26 No v.
1823, att hvar i sitt Län uppmana Allmänheten till öfverenskommelser om
skadestånd i dylika fall, på sätt för hvarje landsort tjenligast pröfvades. —
I öfverensstämmelse härmed hafva de natur-olyckor, som drabbat smärre
menigheter, icke heller föranledt lill någon utgift för det allmänna, och i
de fall, då ett för tillfället trängande behof måst afhjelpas, har sådant vanligen
skett genom försträckning i säd eller penningar mot säkerhet och åtérbetalningsskyldighet
inom föreskrifven tid. Hvad den nu framställda speciela
frågan angår, tror Utskottet lämpligast vara, att pröfningen, huruvida
Åsa Socknemän äro i behof af något understöd, må öfverlemnas till Kongl.
Majit, som, om skäl dertill förekommer, på sätt förut i likartade fall egt
rum, och hvarpå såsom exempel må anföras, det låneunderstöd, som genom
Kongl. Brefvet den 7 Sept. i833 blifvit åtskilliga församlingar pä Öland,
till följd af liden skada genom hagel och oväder, förunnadt, tvifvelsutan al
befintlige tillgångar disponerar hvad för Åsa Socknemän kan i förslräckningsväg
anses erforderligt.
I händelse Rikets Ständer gilla denna Utskottets åsigt, lärer, i öfverensstämmelse
dermed, underdånig skrifvelse böra lill Kongl. Majit expedieras
till svar å den Nådiga Remissen.
Stockholm den 10 December 1834.
S/als-TJtskottets Utlåtande N:o 3j2.
9
N:o 37a.
Ankom till E*p.-Utsk. d. 10 Dec.
Utlåtande, angående Hufvud-BoJcen öfver Kronans Hus
ock Byggnader. (I. A.)
Sedan Rikets äv 1829 församlade Ständer, i underdånig skrifvelse till
Kongl. Majrt, (under N:o 272 intagen i io Sami, 2 Band. af Bihang till
Rrks-Slåndens Protocoll) anhållit, att den Kongl. Kammar-Collegium dittils
uppdragna befallning nied Kronans liuS och byggnader i landsorterne
måtte öfverlemnas åt Öfver-lntendents-Embetet, samt att detsamma måtte
anbefallas efter hand förskaffa sig ännu felande fullständiga heskrifningar,
äfvensom ritningar öfver alla Kronans, med undantag af Militair-Staternes,
hus och byggnader jemte tillhörande inventarier, samt att, i öfverensstämmelse
med desse förteckningar, upprätta en Hufvudbok, deri alla skeende
förändringar, så väl i afseende på sjelfva byggnadernes underhåll, som rörande
dispositionssättet, borde noga antecknas, till rättelse vid förefallande
frågor, har Kongl. Majit, efter Kongl. Kammar-Collegii, Kongl. Stats-Contorets
och Öfver-Intendenls-Embelets hörande, genom Nådigt Bref af den
21 December i83o, förklarat Sig hafva funnit förrberörde af Rikets Ständer
begärda förändring, rörande befattningen med de under Kongl. Kammar-Collegii
inseende ställde Kronans hus och byggnader i landsorterne,
icke vara lämplig eller medförande det dermed af Rikets Ständer åsyftade
ändamål; hvarföre Kongl. Majit icke funnit skäl att Rikets Ständers ofvannämnda
framställning i annan måtto bifalla, än att Kongl. Majit i Nåder
anbefallt Kongl. Kammar-Collegium, att, genom vederbörande, låta anskaffa
ritningar och heskrifningar öfver de ifiågavarande Kronans hus och byggnader,
samt förteckningar öfver deruti befintlige, Kronan tillhörige möbler
och inventarier, samt i anledning häraf upprätta en Hufvudbok å dessa
hus och byggnader med tillhörigheter och huru de disponeras, hvari sedermera
alla skeende förändringar i dessa delar tid efter annan skulle antecknas,
Af denna anledning har Stats-Utskottet ansett sig böra undersöka
och hos Rikets Ständer anmäla hvad som blifvit tillgjordt för det af Rikets
Ständer med ofvannämnde deras beslut afsedda ändamål, och derföre
från Kongl. Kammar-Collegium begärt del af den, till följd af högstberör
Bihane
till R. St. Prot. 1834. 4-de Sami. p.sta Afd. %:dje Band. 2
i7ide Häftet.
IO
Stats-Utsiottets Utlåtande N:o 3~s.
de Kongl, befallning, upprältade Hufvudbok öfver Kronans lius och byggnader
~i landsorterne.
Vid granskningen af densamma har Utskottet befunnit den ofullständig
och opålitlig samt ingalunda motsvara hvad Rikets Ständer åsyftat och
Kongl. Maj:t till verkställande förordnat.
Såsom hufvudsakliga anmärkningar må anföras:
1:0 att berörde Hufvudbok ej innefattar någon anteckning af hvad sorn
efter densammas upprättande förefallit med husens underhåll och
reparerande, eller med deras disposition, för hvilket ändamål äfven
större utrymme för hvarje lägenhet skulle erfordras än uti
nämnde Bok finnes lemnadt;
2:0 att de husen tillhörande inventarier ej deri finnas upptagne;
3:o att de i Ilufvudboken intagne beskrifningar och underrättelser
ingalunda äro pålitlige, utan har Utskottet deruti tvärtom anträffat
någre fullkomligt origtige uppgifter, hvarå som exempel må nämnas,
att om Länsfängelsena så väl i Wester-Norrlands som Norrbottens
Län befinnes antecknadt, att de bvggas och underhållas af
Länets hemmansegare, då likväl, enligt Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse af den 29 Sept. 1829, (N:o 174 i IO Sami. af|Bih.
lill Riks-Ståndens Protocoll) blifvit bestämdt, att, emot det att
allt anspråk å ersättning till desse Län förfallit för uppförandet af
sjelfve fängelsehusen, Staten skulle öfvertaga och hädanefter ensam
bekosta underhållet af Landsfängelsena i samma Län, på sätt
med de i Rikets öfrige Län varande enahanda byggnader eger rum.
Stats-Utskottet har sålunda trott sig böra tillstyrka Rikets Ständer:
alt i underdånig skrifvelse till Kongl. Majrt anmäla ofvanberörde
omständigheter, och, jemte öfverlemnande till Kongl. Majlis eget
Nådiga godtfinnande, att förständiga Kongl. Kammar-Collegiura
om dess pligt att framdeles med mera noggrannhet ställa sig
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning till efterrättelse, tillika underdånigst
anhålla, det Kongl. Kammar-Collegium måtte meddelas förnyad
Nådig föreskrift alt upprälta en för ändamålet mera lämplig,
fullständig och pålitlig Bok öfver alla Kronans hus och byggnader
med tillhörande inventarier i samtlige Länen, hvilken, i
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 3/2.
stället för att benämnas och vara Hufvudbok, egentligen endast
behöfver svara emot en så kallad Liggare, eller Fastigliets-Registratur,
som Länsvis upptager så väl en kort beskrifning om hvarje
hus, dess ålder, när det blifvit uppfördt eller inköpt, för hvad
belopp, jemte en noggrann anteckning af dermed för hvarje år
skeende förändringar samt använde underhålls- och reparationskostnader,
äfvensom huruvida det är brandförsäkradt, hvar, för
huru lång tid och till hvad belopp, samt slutligen huru, och under
hvad vilkor, hvarje hus disponeras, samt alla dermed förefallande
förändringar; hvarjemte borde åberopas och citeras, ifrån
hvilken officiel Act eller Handling alla de införde förhållandena
blifvit hemlade.
Enär Rikets Ständers ofvannämnde underdåniga anhållan , att den då begärda
Hufvudbok skulle omfatta Kronans allmänna hus och byggnader, så väl i
liufvudstaden som landsorten, icke af Kongl. Maj:t blifvit bifallen, utan Kongl.
Maj:t ansett Dess Öfver-Intendents-Embele fortfarande endast böra hafva
befattning med Kronans allmänna hus och byggnader i liufvudstaden. så
hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer jemväl i underdånighet begära, det Kongl. Öfver-Intendents-Embetet
måtte i Nåder anbefallas, att, jemte dess
förande Hufvudbok och Redovisning öfver anslagna medlen till
desse husens byggande och underhållande, öfver desamma inrätta
enahanda Liggare eller Fastighets-Registratur, som den här ofvan
blifvit äskad af Kongl. Kammar-Collegium för Kronans hus i
landsorterne; äfvensom, att Kongl. Maj:t täcktes låta meddela en
lika befallning till Styrelserne för samtlige de allmänna Verk,
hvilka ega egne hus och byggnader, så i liufvudstaden som landsorterne,
och hvilka icke tillhöra hvarken Kongl. Öfver-IntendentsEmbetet
eller Kongl. Kammar-Collegii öfverinseende, utandirecté
och ensamt disponeras af Styrelsen för hvarje af de serskilde
Verken, bland hvilka må nämnas Tull-Verket, Post-Verket, Seraphitner-Ordens
Gillet, Militair-Staterne m. fl.
På det så väl enkelhet och enhet uti uppställningen af de hufvudsaklige
anteckningar på en gång, med noggrannhet och ändamålsenlighet,
må vinnas, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer], i sammanhang härmed, hos Kongl. Maj:t underdånigst
anhålla, att Kongl. Majrt täcktes anbefalla Dess och Ri
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3y3.
tets Stats-Contor alt lemna ett Formulaire till hvarje af desse
Styrelser, äfvensom till Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. Öfver-Intendents-Embetet,
för sådane Böckers eller Liggares upprättande
och sedermera fortsättande från och med instundande år
i835; kunnande såsom hufvudsaklig ledning för desse Formulairens
upprättande hänvisas till den Liggare, som vid Tull-Verket
föres öfver dess byggnader, och anser Utskottet derjemte, att
desse Liggare hädanefter alltid, i den mon sådant låter sig göra,
böra vara att tillgå för Rikets Ständers Stats-Utskott eller Revisorer
under deras granskning och förrättningar.
Stockholm den 10 December 1834-
N:o 373.
Ankom till Exp.-Utsk. å. 10 Dec.
Utlåtande, i anledning af erhållen åt er remiss å Betan
Icandet N:o 314, i frågan om Pensions-understöd för
Enkor och Barn efter Läkare, hvilka aflida i Cholera-farsoten.
(TJ. A.)
Detta Betänkande, innefattande afstyrkande af den i ämnet utaf Friherre
Palmstjerna, C. O., väckta motion, har blifvit återremitteradt från
Ridderskapet och Adeln samt Pr este-Ståndet med föranledande af den vid
Betänkandet fogade, af Domprosten Doctor Heurlin afgifne Reservation, innehållande
det tillstyrkande, att af Cholera-Creditivet må kunna meddelas
Gratificationer för en gång i sådane fall, då Läkare, som under Cholerafarsoten
utmärkt sig för synnerligt nit och fallit offer för sjukdomen, i fattigdom
efterlemnat Enka och Barn. Men enär Utskottet, vid frågans behandling
förra gången, redan tagit under öfvervägande de skäl, som ligga till
grund för berörde, från Utskottets beslut skiljaktiga mening, kan, då några
nya sedermera icke tillkommit, Utskottet icke heller nu å samma mening
göra något afseende, utan vidblifver sitt af Borgare- och Bonde-Stånden bifallna
utlåtande i ämnet.
Stockholm den 10 Dec. i834-
Stats-Utslottets Utlåtande Nto 3^4'
N:o 374.
Ankom till Exp.-Utsi. den io Dcc.
Utlåtande, ofver Riks dags-Fullm ägt i gen E. Perssons
motion, om anslag för upprättande och tryckning på
allmän bekostnad af Register till Riks Ståndens Protocoll
vid innevarande Riksdag. (Rgs- A.)
Bonde-Ståndet har till Utskottet remitterat en af Riksdags-Fullmägtigen
från Gefleborgs Län Eric Persson ingifven motion, deri anföres, hurusom
Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag, genom bifall till dåvarande
Stats-Utskotls Betänkande N:o 3c)o, förordnat, att af Riksdagskostnads-meJlen
skulle utgå ett anslag af Tio R:dr B:co efter hvarje tryckt ark för upprättandet
af Register öfver Riks-Ståndens Protocoll vid samma Riksdag och
ombesörjande af samma Registers tryckning, såsom Bilaga till Protocollen,
uppå Statens bekostnad. Och då Bonde-Ståndet icke Tärer undfalla nödvändigheten
af ett lika beslut, i afseende på Protocollen för denna Riksdag,
hvilka förutan Register skulle blifva nästan obrukbara och onyttiga,
så föreslår Motionairen, att ett sådant anslag, som förut är nämndt, måtte
beviljas för upprättandet och ombesörjandet af tryckning på allmän bekostnad
af, om icke alla Riks-Ståndens, åtminstone Bonde-Ståndets Protocoll
vid innevarande Riksdag.
Utaf det uti motionen åberopade Stats-Utskottets vid sistlidne Riksdag
afgifne Betänkande N:o 390, som af 3:ne Riks-Stånd blifvit godkändt,
inhemtas, att för de Register öfver Protocollen vid samma Riksdag, hvilka
Riks-Stånden finna för godt låta upprätta, skulle anslås serskild betalning
af Tio Riksdaler för hvarje tryckt ark af sådane Register, och de upprättade
Registren, såsom Bilagor till Protocollen, tryckas på allmän bekostnad,
då betalningen för det ena och andra komme att utgå utaf de till
bestridande af utgifter för sistlidne Riksdag anvisade medel.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet skolat
tillstyrka, att, för upprättande af Register öfver Riks-Ståndens
Protocoll vid innevarande Riksdag må anslås Tio (10) Riksdaler
Banco för hvarje tryckt ark; hvarvid det dock torde böra öfverlemnas
åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, att, om något RiksStånds
Protocoll skulle befinnas vara tryckt med finare stilar, då
bevilja den förhöjning i den föreslagna vedergällningen, som, för
Registrets upprättande öfver sådane Protocoll, må pröfvas skälig.
Stals-Utslcotlets Memorial N:o 3?5.
Kommandes så väl kostnaden för Registrens upprättande som deras
tryckning att utgå utaf de till utgifter för innevarande Riksdag
anslagtie medel.
StQckholm den io Dec. 1834-
N.-o 3^5.
Antom till Exp—Utst. den io Dec,
Memorial, med Berättelse, i afseende på utbytet af den
för f. d. General- Assist ance-Cont or et begagnade Egendom
emot den Stockholms stad, tillhörige så kallade
Hessensteinska Egendomen. (Rgs* A.)
Sedan, till fullgörande af Rikets Ständers, genom Stats-Utskoltet,
Fullmäglige i Riksgälds-Contoret meddelade föreskrift, alt, med tillkännagivande
af Rikets Ständers, angående ofvanberörde husbyte fattade Beslut,
inhemta Stockholms stads Drätsel-Commissions bestämda yttrande, huruvida
bemälde Commission vill, utan anspråk på contanta mellangiften af 400°
R:dr Banco, samtycka till definitivt, utbyte af förenämnde Egendomar, så
bade Fullmäglige, uti till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse af den 20 nasti.
November inberältat, alt Drätsel-Commissionen, uti afgifvet svar af den 5
i samma månad, förklarat sig vilja afstå från den contanta mellangiften af
4ooo R:dr, och samtycka till definilift utbyte af den Riksgälds-Contoret
tillhörige, för f. d. General-Assistance-Contoret begagnade, på Riddarholmen
belägna Egendom, emot den Stockholms stad tillhörige, äfven på Riddarholmen
belägna f. d. så kallade Hessensteinska Egendomen. Och har Utskottet,
med anledning häi’af, uppdragit åt Fullmäglige i Riksgälds-Contoret
att gå i författning derom, att Bytes-Bref varder upprättadt och med detsamma
lagfaret; äfvensom Utskottet lemnat Fullmägtige del af Rikets Ständers
föreskrift, angående inbetalningen på en gång af den återstående 2-8
årens Brandförsäkrings-afgiften för f. d. så kallade Hessensteinska Egendomen.
Stockholm den 10 December 1834-
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 3~G.
N:o 376.
Ankom till Exp.-Utsk. d. io Dcff.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
å Di rectionens öfver Hjelmare Canal och Slussverk underdåniga
ansökning i afseende få sättet för fullgörandet
af det Beslut, Rikets Ständer vid sistförflutna
Riksdag fattat, om afsättande af en reparationsfond,
såsom vilkor för erhållande afskrifning af Cancil-Bolagets
skulder för lånebidrag från Banken och Riksgälds-Contorel•
Olgs. A.)
Uti en till Kongl. Majit ingifven och af Kongl.' Majit den 25 sisth
Oclober till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnad ansökning, har Directionen
öfver Hjelmare Canal- och Slussverksbyggnad i underdånighet anfört,
att, sedan Kongl. Majit, genom Nådig Skrifvelse af den 6 Mars 1829, till
Rikets då församlade Ständers pröfning och bifall i Nåder öfverlemnat
Hjelmare Slussverks Directions underdåniga anhållan om eftergift och afskrifning
af de låne-bidrag, som, enligt Rikets Ständers Beslut vid 1818
och 1823 årens Riksdagar, med y3o,ooo Ridr Bico från Banken och Riksgälds-Contoret
till Hjelmare Canal- och Slussverks-byggnad utgått, hafva
Rikets Ständer, i skrifvelse af den 26 Febr. i83o, till svar härå i underdånighet
anmält, det de, inseende nödvändigheten af att bilda en någorlunda
tillräcklig reparationsfond för underhållandet af de på Statens bekostnad
helt, eller till större delen utförda Canal-byggnader, eller andra
arbeten af likartad beskaffenhet, funnit godt lemna Hjelmare Canal- och
Slussverks-Bolag den försäkran, att eftergift och afskrifning af Bolagets ofyenberörde
skuldbelopp till Banken och Riksgälds-Contoret, i och för Canalens
byggande, skall Bolaget, uppå framdeles skeende anmälan, beviljas,
i händelse Bolaget visar sig hafva inom en tid af högst sex år ifrån Canalens
fullbordan samlat och afsatt en summa af åtminstone Femton Tusende
R:dr Banco till fond för Canalens framtida underhållande, oberäknadt de
reparations-cassor, hvilka uti Reglementet kunde varda Bolaget ålagde, eller
hvarom Actieegare serskildt sig förenade, till bestridande af de årliga
mindre betydliga underhållskostnaderna; om hvilket Rikets Ständers Beslut
Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse af den i3 Mars sistnämnde år, täckts
Slussverks-Direclionen till underdånig efterrättelse förständiga.
Stats- Utskottets XJtl&tande N:o 3j6.
Ehuru Hjelmare-Canal redan i några års tid varit till segelfart öppnad,
och, jemlikt hvad Kongl. Majit i högstberörde Nådiga Skrifvelse
förordnat, bör anses vara med sistlidet års utgång färdigbyggd, återstå likväl
ännu några i den fastställda planen föreslagna arbeten, sorn borde utföras,
men hvilka likväl äro af den beskaffenhet, att de, utan ringaste äfventyr
för Caualens bestånd och utan allt hinder för seglationens fortgång,
kunna uppskjutas; och då den redan verkställde Canalbyggnaden icke allenast
medtagit alla lill Directionens disposition ställde tillgångar, utan en
summa derutöfver af 14,000 R:dr, som Directionen varit föranlåten att upplåna;
så har man ansett omständigheterne fordra, att af förenämnde arbeten
dels helt oell hållet inställa byggnaden af de tillämnade tvännejerubroarne
öfver Canalen vid 4^de och ^:de slussarne, hvartill kostnaden, R:dr
8,800, synes kunna och böra besparas', då de på dessa ställen nu inrättade,
föga kostsamma flottbroar funnits fullkomligt svara emot behofvet, dels ock
att låta anstå med byggnaden af hvälfd Stenbro i den Sluss, der landsvägen
går öfver gamla Canalen, så länge nuvarande Vindbro med full säker-,
het kan begagnas, äfvensom med Quaibyggnadens fullbordande vid Notholmen,
tilldess erforderlige medel dertill hunnit anskaffas, på det Bolagets
förrberörde skuld, så fort möjligen ske kunde, må varda inbetald.
Med antagande af Sluss-uppbÖrden till det medelbelopp, hvartill den
de sista åren sig bestigit, eller R:dr 7,500.
samt att Bolagets öfrige inkomster af dess Fastigheter, in. m. årligen
uppgå till i*....... ..,,....... 2,200.
eller tillsammans till R:dr 9,700.
Men att deremot till Tjenstemäns och Slussvaktares aflöning, mindre
reparations- och underhålls-kostnader årligen erfordras R:dr 3,000
till oförutsedda utgifter ... “ 54o
och till årlig ränte-utdelning åt Actie-egare med 5 procent å
deras tecknade Capital , 3,710 2^Q
visar sig en större årlig inkomst än utgift, till ett belopp af R:dr 2,45o,
hvarföre Directionen, som med Cassa-behållningen vid årets slut, eller sist
den 1 Juni nästa år, kan på skulden inbetala 4,000 R:dr, enligt nu uppg jord
och af Bolaget godkänd calcul, blifver i författning att', om ej oförutsedda
olyckshändelser inträffa, med nyssberörde öfverskott före år 1840
till fullo godtgöra den öfriga skuld,; R:dr 10,000 B:co, hvarföre Bolaget
Stats-Utskottels Utlåtande JV:o 3y6.
till f. (1. Cancelli-Styrelsen häftar, då den till säkerhet för sistnämnde summa
uti Bolagets Fastigheter Stora Wallby och Oppeby Hemman gifne in
teckning
således senast kunde blifva dödad.
Men vid denna tid bör ock Canal-Bolaget, enligt Rikets Ständers of
vannämnde
Beslut, hafva samlat och afsatt en fond till Verkets framtida un
derhåll
och nybyggnad af minst i5,ooo R:dr Banco; och då Directionen
nogsamt inser vigten och angelägenheten deraf, att detta Beslut behörigen
efterlefves, ej mindre för att trygga Staten emot så kännbara uppoffringar
till Verkets framlida nybyggnad, som den nu måst vidkännas, ån för att
försäkra Actie-egare om Verkets everldeliga bestånd genom i tid vidtagne
åtgärder dertill, bör icke eller någon mera än Directionen, som har sig
uppdraget att vårda Bolagets rätt och fördel, vara angelägen derom, att
verkställigheten sker på det mest ändamålsenliga sätt.
Stora Wallby och Oppeby Hemman, som Bolaget, innan Canal-byggnaden
företogs, för a5,ooo R:dr Banco inköpte, hafva redan till denna byggnad
lemnat så stora bidrag, att, genom besparade utgifter, köpeskillingen
kan anses vara till fullo godtgjord; och deras nuvarande afkastning uti spanmål
och skogsprodueter öfverstiger redan den ränta, som, vid försäljning
deraf under nu nedsatta fastighetspris, af köpeskillingen kunde påräknas.
Värdet af den betydliga och sorgfälligt sparda skogen å dessa hemman, öfverstigande
iooo Tunnland, och belägen nära stad och segelled, ökar sig
med hvarje år; och med de dragare, som vid dessa fastigheter underhållas,
kunna alla vid Cannlen förefallande körslor bestridas, samt åtskilliga andra
arbeten för billig kostnad verkställas, hvilka, om främmande tillitades, skulle
blifva vida dyrare och sällan i rätter tid kunna utföras.
Directionen har sålunda, efter en långvarig styrelse af Slussverkets
angelägenheter, hos sig stadgat den öfvertygelse, att Stora Wallby och Oppeby
Hemman äro för Slussverkets behöriga skötsel omistlige; att jordbruket
vid dessa Hemman kan genom egornas vattning från Ganalen betydligen
förbättras, och Egendomarnes värde derigenom än vidare ökas, samt att Hemmanens
skog lemnar tillgångar för uet vid Slussverket anlaggda skeppsvarf,
som icke utan största afsaknad skulle kunna afhändas.
På dessa med flere af Directionen framställda skäl, har Bolaget beslutat,
att såsom en serskild tillhörighet till Hjelmare Slussverk, ehuru icke
dermed genom Bolagets Privilegier af år 1816 införlifvad, bibehålla ifrågavarande
fastigheter; och då Rikets Ständer väl beslutat, att Bolaget borde
Bihang till R. St. Brot. 18.34. 4-de Sami. ista Afd, 3'dje Band. 3
17.de Håftet
i8
Stats- XJt slottets Utlåtande Nio 3j6.
insamla, oell visa sig hafva inom sex år efter Canalens färdigbyggnad afsatt
ett capital af i5,ooo Ridr B:co, men hvarken föreskrifvit, hvarest depositionen
skall ske, eller huru fonden borde förvaltas, så att den, efter hand
ökad, kunde uppfylla det dermed åsyftade ändamål, har Directionen fått
sig uppdraget, att till Kongl. Majit i underdånighet framföra Hjelmare Canal-Bolags
erbjudande, att på det sätt fullgöra Rikets Ständers omförmälda
Beslut, att, sedan genom Bolagets försorg Wallby och Oppeby Hemman 3
mantal blifvit från ali annan gravation befriade, låta deruti till Statens säkerhet
inteckna en på i5,ooo R:dr ställd förbindelse att hålla nämnde Capital
tillhanda, om och enär detsamma, vid Canalens ombyggnad förr eller
senare i framtiden kunde erfordras, samt att emedlertid vid hvarje års slut
till Rikets Ständers Riksgälds-Contor eller det Verk Rikets Ständer behaga
anvisa, å det förskrifna capitalet erlägga fem procents ränta med j5o Ridr
årligen, hvilken ränta oafkortad borde af Canal-inkomsterna utgå från och
med slutet af år 1840 och allt framgent, innan någon ränte-utdelning tili
Actie-egare för deras tecknade Capital fick ega rum, samt utan hinder af
de smärre underhålls- och reparations-kostnader, som årligen kunna förefalla;
hvarefter Riksgälds-Contoret, sorn borde emottaga och förvara Bolagets intecknade
Capital-förskrifning, naturligtvis skulle vara skyldigt, att räntemedlen,
så snart de influtit, utlåna; så att, genom accumulering af ränta på
ränta, beräknad till fem för hundrade, fonden år från år förökades, på
hvilket sätt samma fond, om den lemnades oförryckt, skulle efter en tidrymd
af 5o år hafva vuxit redan till 170,000 Ridr, men vid förloppet af
100 år utgöra det betydliga beloppet af Två millioner.
Det var ett sådant samlande af nybyggnadsfond, som Slussverks-Directionen
åsyftade uti dess till Kongl. Majit aflåtna och till Rikets Ständer
öfverlemnade underdåniga Berättelse och förslag af den 27 Januarii 1829,
och som sedermera jemväl synes hafva ingått i Rikets Ständers beräkning,
fastän närmare föreskrift derom icke blifvit lemnad; och på det SlussverksDirectionen
må vara förberedd, att i rätter tid och i behörig ordning efterkomma
Rikets Ständers önskan och ej äfventyra att af missförstånd handla
i stridighet emot deras afsigter, anhåller Directionen underdånigst, det
Kongl. Majit Nådigst täcktes till Rikets ännu församlade Ständers pröfning
och bifall öfverlemna Hjelmare Canal-Bolags hemställan, att på omförmälde
sätt få fullgöra Rikets Ständers, angående vilkoren för afskrifningen af CanalBolagets
skulder för erhållne byggnadsbiträden, den 26 Febr. 183o fattade Beslut.
Om för Riksgälds-Contoret svårigheter skulle möta vid de inflytande
räntemedlens årliga utlånande, lärer Slussverkets Styrelse icke böra eller
Stats-Utslollets Utlåtande N:o 3j6.
kunna undandraga sig det biträde dervid, som Rikets Ständer finna lämpligt.
, att genom Riksgälds-Contoret påfordra; hvaremot Directionen tillförsel’
sig sådane stadganden ifrån Rikets Ständers sida, att ifrågavarande medel
aldrig må kunna, åt hvem det vara må, till annat ändamål, än det
hvarföre de blifva afsatte och efter haud förökade, disponeras, utan ovilkorligen,
uti serskilde skuld förbindelser på enskilda händer omsatte , hållas Hjelmare
Canal-Bolag tillhanda, enär i en framtid de till slussverkets ombyggnad,
eller betydligare förbättringar derå, kunna erfordras, för hvilket
ändamål det icke lärer * vägras Directionen att lid efter annan inhemta
upplysning om medlens förvaltning, deröfver emedlertid Rikets Ständers
egna Revisorer, med hänsigt till Statens härunder beroende rätt icke lära
underlåta, att i öfrigt hafva den uppmärksamma tillsyn, som dem tillkommer,
utan nödige föreskrifter derom meddela.
Uti Remissen å denna underdåniga ansökning har Kongl. Maj:t i Tvåder
behagat yttra, det Kongl. Maj:t funnit det af Directionen uppgifna Förslag,
till bildandet äfen reparationsfond, kunna leda till det dervid åsyftade
ändamål.
Stats-Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda blifvit framställdt.
Och beträffande frågan om reparations-fonden, så, enär härvid i
betraktande kommit, att Canalen och Slussarne äro så nyligen byggde, att
några sådane större reparationer, för hvilkas verkställande fonden skulle behöfva
anlitas, icke böra komma i fråga förr än i en aflägsen framtid, anser
Utskottet det både för Staten och Actie-egarne blifva mera fördelaktigt,
om, på satt Directionen föreslagit, den föreskrifne reparations-fonden af
15,000 R:dr B:co , i stället för contant, aflemnas i Directionens, å Bolagets
vägnar, utgifne, intecknade Förskrifning å i5,ooo R:dr B:co med löpande
5 proc. årlig ränta, enär, genom den tillagde räntan, som Bolaget sjelft erlägger,
och desse räntemedels utlåning, reparationsfonden kan vinna den
till vext, att kostnaderne för ombyggnader eller större reparationer, hvilka i
en framtid blifva nödvänd ige, kunna, utan Statens eller Åctie-egarnes betungande,
härmed bestridas. Och på grund hvaraf Utskottet alltså
föreslår i:o att den af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag föreskrifne
reparationsfond af i5,ooo R:dr B:co, må, i stället för
contant, till Riksgälds-Contoret före år 1840 aflemnas uti Directionens
för Hjelmare Canal- och Slussverksbyggnad, å Bolagets vägnar,
utgifne och med första inteckningen uti Bolagets Fastigheter
20
StatS-TJtshottets Utlåtande N:o 3y6.
Stora Wallby och Oppeby försedde skuldförbindelse å i5,ooo R:dr
Banco med löpande 5 procents årlig ränta;
2:0 att nyssnämnde ränta hvarje år, genom Directionens försorg, till
Riksgälds-Contoret med 750 R:dr varder inbetald, att derstädes
innestå, utan att någon ränta derå af Contoret godtgör-es.
Och hvad åter angår Directionens förslag, att Riksgälds-Contoret
skulle ombesörja räntemedlens utlåning, så anser Utskottet sig ej kunna detta
förslag understödja; hvaremot Utskottet skolat
3:o föreslå, att det årligen inflytande räntebeloppet af ^So R:dr må
hållas Directionen tillhanda emot sådane säkerhetshandlingar, som
blifva antaglige, enligt det reglemente för räntemedlens utlåning
genom Directionens försorg, om hvars utfärdande Rikets Ständer
torde finna nödigt att hos Kongl. Maj:t göra underdånig anhållan;
4:o att med den ränta, som inflyter å de uti nästföregående punkt
omförmälde säkerhetshandlingar, kommer att förhållas på enahanda
sätt, som är föreslaget, i afseende på räntan å Directionens intecknade
skuldförbindelse; så att allt hvad som under benämning af
ränta till Riksgälds-Contoret ingår, skall, i utbyte mot antaglige
säkerhetshandlingar, Directionen tillhandahållas;
5:o att, om och när, i afseende på de i utbyte mot contante medel
till Riksgälds-Contoret aflemnade säkerhetshandlingar, någon bevakning
eller betalnings utsökande erfordras, Riksgälds-Contoret härmed
icke kommer att taga någon befattning, utan bör sådant af
Directionen ombesörjas. Och på det Directionen må blifva i tillfälle
att, utan hinder från Riksgälds-Contorets sida, detta åliggande
behörigen fullgöra, såskola de säkerhetshandlingar, hvilka, för bevakningars
eller utsökningars anställande, för Directionen måste
vara tillgänglige, uppå skeende anmälan, hållas Directionen tillhanda,
emot dess afgifvande förbindelse, att desamma till Contoret
återställa, så snart de för ändamålet blifvit begagnade.
Stockholm den 10 December j 834-
*
Siats-Utskottets Utlåtande Bf:o Sjf.
N:o 377.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 10 Oec.
Utlåtande, i anledning af Rilcsdagsfullmägtigen Andera
Danielssons från Elfsborgs Län motion, att det i Gener
al-Cassan vid Riks gälds-C ont or et varande förråd
af Riksgäldssedlar måtte få utgifvas samt blanketter
få stämplas och utskrifvas, och, i mon af behof vet, under
nästkommande år, från Riksgälds-Contorets Cassör
utlemnas.
lill Utskottet liar blifvit från Bonde-Ståndet reinitteradt ett af Riksdagsfullmägtigen
från Elfsborgs Län Anders Danielsson ingifvet anförande,
af innehåll, att, sedan det lall inträffat, att i Riksgälds-Contorets GeneralCassa
finnas omkring 263,333 R:dr 16 sk. Riksgäldssedlar i färdiga småsedlar,
samt att, under Fullmägtiges egen vård, finnas ostämplade, färdigtryckta
Blanketter af 10 R:dr, 1 R:dr och 16 sk:s valeurer, till ett belopp af
263,600 R:dr; och då onekligen rörelsen finner sig väl belåten med ett fortsatt
utgifvande af Riksgälds-sedlarne, intilldess det mindre speciemyntefc
hunnit att allmännare spridas samt en onödig förlust vållas genom den tillämnade
förstöringen, så föreslår Motionairen, att icke allenast de förstnämnde,
färdiga sedlarne, som ungefärligen svara mot 2 månaders vexlingsbehof,
må få af Riksgälds-Contoret, på sätt förut varit öfligt, utgifvas, utan äfven
att Blanketterne må få stämplas och utskrifvas, samt, i mon af behofvet,
under nästkommande år, från Riksgälds-Contorets Cassör utlemnas.
I anledning häraf får Utskottet upplysa, att Rikets Ständer, genom
bifall till Utskottets Utlåtande N:o i58, i fullkomlig öfverensstämmelse med
de vid sista Riksdag gifne föreskrifter, stadgat och förordnat: 1:0 att med
samma dag, som Banken komme att öppnas för utvexling af silfver mot
Bancosedlar, tillverkning af Riksgäldssedlar skulle inställas, och 2:0 att
de vid berörde tid i förråd varande och utelöpande Riksgäldssedlar må uti
Riksgälds-Contorets Cassör på vanligt sätt ut- och invexlas, så länge de icke
äro förslitne.
Hvad nu angår förrådet af färdige sedlar i General-Cassån, så, enär
utgifningen af dessa sedlar är genom det här ofvanåberopiadq stadgandet
tillåten,
anser Utskottet Motionairens önskan i denna del redan uppfylld.
Bihang till 21. St. Prat. 1834. 4-.de Sami. ±:sta Aid. 2'(lie Bend. 4
\1\de
22
Stats- Utskottets Utlåtande JY:o 3jj.
Beträffande äter förslaget, att de -tryckta Blanketterneskulle få stämplas
oell utskrifva* samt dessa sålunda, efter den i Oclober, eller den dag
Banken öppnas för utvexling af silfver, tillverkade sedlar från RiksgäldsContorets
Cassör utlemnas; så, enär berörde förslag åsyftar ett upphäfvand«
af Rikets Ständers här ofvanåberopade beslut,
anser Utskottet detsamma icke kunna till pröfning upptagas.
Stockholm den 10 Dee. 1834-
STOCKHOLM, K ©sen. ORDEKs-BoK-Mycr.tsiKf, 1834*
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 378
1
N;o 378.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 December.
Memorial, rörande verkställd omröstning i åtskilliga punkter,
angående de Extra Statsanslagen.
Sedan, enligt ankomne Protocolls-Utdrag, samtlige Riks-Stånden
under den 4 °ch 8 innevarande December gillat de uti Stats-Utskottets
Memorial M:o 357, i anledning af erhållen återremiss å förslaget till
sammanjemkning och Voterings-Propositioner i åtskilliga punkter rörande
de extra anslagen, å njo framställde Voterings-Propositioner; har Förstärkta
Stats-Utskottet, nedanr.ämnde dag, i den ordning 69 §. Regerings-Formen
föreskrifver, anställt omröstning öfver följande så lydande
Voterings-Propositioner:
Första Voteringen.
Den, som bifaller, att full tillgång för de extra anslag, Rikets Ständer
nu kunna bevilja, må anvisas å Riksgälds-Contoret att med |-del
årligen af Bevillnings-medlen utgå, voterar Ja;
Den det ej vill,
N ej;
Vinner Nej , blifver beslutet:
1:0 att hvad Rikets nu församlade Ständer bevilja såsom extra
Stas-anslag skall med !:del årligen af Riksgälds-Contoret utbetalas;
2:0 alt Riksgälds-Contoret. derest tillgång dertill ej af disponible
medel finnes, må i detta afseende upptaga lån till erforderligt belopp;
samt
3:o att de sålunda upptagne lånen skola senast inom i5 år vara
till fullo återbetalde.
Voteringen har utfallit med 78 Ja och 40 Nej, hvarförutan en lapp
såsom varande dubbel, måst easseras, och som Ja sålunda vunnit, alltså
kommer
för de extra anslag, Rikets Ständer nu kunna bevilja, full
tillgång att anvisas å Riksgäldskontoret, att med Udel
årligen af Bavillnings-medlen utgå.
Rih. till R. St. Prot. 1834• 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandet 1
18: de Häftet.
Förstärkta Stat s-Ut skottets Memorial N:o 378
!Andra Voteringen.
Den, som godkänner Stats-Utskottets förslag, hvarigenom allt anslag
för anskaffning af så kallade Kustpiecer afstyrkes, voterar Ja,
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer en summa af 25,000 R:dr att för nämnde ändamål
anslås.
Som denna Votering utfallit med Ja och 4^ Nej, och Ja sålun
da
vunnit;
så kommer något anslag för Kustpiecer icke att beviljas
Tredje Voteringen
Den, som anser, att Contra-Propositionen i fråga om anslag för gevärstillverkningen
bör blifva det af Ridderskapet och Adeln fattade beslut,
eller att för anskaffning af Gevär anslås en summa af 3oo,ooo
R:dr, röstar Ja;
Den det ej vill,
Nej,
Vinner Nej; blifver Contra-Propositionen, i enlighet med Borgare-
och Bonde-Ståndens beslut, eller att icke något extra anslag för
Gevär kommer att ega rum.
Och enär denna Votering utfallit med 44 >^a oc^ 74 Nej, jemte 1
lapp, hvilken, såsom varande dubbel, måst casseras, samt Nej alltså vunnit,
har Votering i sjelfva hufvudsaken blifvit anställd öfver följande
Proposition:
Den, som bifaller, att, i och för anskaffning af Gevär, ett’extra anslag
må beviljas med tillsammans 180,000 R:dr, voterar Ja,
Den det ej vill,
Nej,
Vinner Nej, kommer för nämnde ändamål något anslag icke att *-  ga rum.
Voteringen har utfallit med 60 Ja och 5q Nej; och enär Ja, vunnit,
så kommer,
i och för anskaffning af Gevär, att beviljas ett extra anslag
med tillsammans 180,000 R:dr
Förs tarkt a Stats-Utskottets Memorial N.O J78
3
Fjerde Voteringen,
Den, som vill, alt i fråga om anslag till Carlskronas befästning
Contra-Propositionen skall, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, upptaga
hela det i Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition för sagde ändamål
äskade anslag, 200,000 R:dr, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej; kommer Contra-Propositionen att innefatta afslag å
det för ifrågavarande ändamål äskade anslag.
Och som Voteringen utfallit med 4§ Ja och 70 Nej} jemte en dubbel
lappsom blifvit casserad, samt Nej således vunnit; så har Votering i hufvudsaken
anställts öfver följande, så lydande Proposition:
Den, som för befästnings-arbetenas fulländning vid Carlskrona åt
sjösidan, beviljar ett extra anslag af 170,000 R:dr, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nejs afslås allt anslag för befästnings-arbetena vid Carlskrona.
Denna Votering har utfallit med 56 Ja och 63 Nej; hvadan och
som Nej vunnit, alltså kommer
att, för befästnings-arbetenas fulländning vid Carlskrona
åt sjösidan, något extra anslag icke att beviljas.
Femte Voteringen.
Den, som vill, alt Contra-Propositionen skall innehålla bifall till
Kongl. Majlis Nådiga Proposition i fråga om ett extra anslag lill Kungsholms
Fästnings bestyckning, eller samma anslags bestämmande till
100,000 R:dr, voterar Ja,
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer Contra-Propositionen att innehålla afslag å
allt anslag.
Efter denna Votering, som utfallit med 5i Ja och 68 Nej, och
hvarvid Nej sålunda vunnit, har Votering blifvit anställd i hufvudfrågan
öfver följande Proposition:
Den, som bifaller, att för Kungsholms Fästnings bestyckning må be
as
ett extra anslag af 5o,ooo R:dr, voterar Ja;
4
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial I\i.v 3j8
Den det ej vill.
Nej;
Vinber Nej, alslås allt anslag för bestyckningen S nämnde Fästning.
Och som denna Votering utfallit med 58 Ja och 61 Nej, i följd
hvaraf Nej vunnit; alltså kommer
.» för Kungsholms fästnings bestyckning intet extra anslag
att beviljas.
Sjette Voteringen.
Den, som bifaller ett extra anslag af 5o,ooo R:dr, i ett för allt, att
användas till fullbordande af försänkningsarbetet i Stockholms Skärgård
samt till anskaffning af erforderlig bestyckning, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, afslås allt anslag för berörde ändamål.
Voteringen har utfallit med 5g Ja och 6o Nej; och som Nej således
vunnit, så kommer,
till fullbordande af försänknings-arbetet i Stockholms Skärgård,
samt till anskaffning af erforderlig bestyckning något
extra anslag icke att beviljas.
Sjunde Voteringen.
Den, som, med bifall till Stats-Utskottets förslag, afslår allt anslag
till Carlstens Fästnings iståndsättande och bestyckning, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, beviljas till omnämnde behof de af Kongl. Maj;t äskade
anslag med tillsammans 70,000 R:dr.
Och alldenstund denna Votering utfallit med 60 Ja och 5g Nej,
samt Ja följaktligen vnnnit; så har
till Carlstens Fästnings iståndsättande och bestyckning allt
anslag blifvit afslaget.
Åttonde Voteringen.
Den, som bifaller, att till Kongl. Maj:t må öfverlemnas att, genom
Förvaltningen af Sjö-ärendena, för Fyr- och Båk-Inrättningens upphjelpande,
på billigaste vilkor upptaga e^t lån, utan annan föreskrift, än att
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 3“<?.
5
samma lån, med den tillgång för ränta och amortissementsfond, sorn
med 9,333 R:dr 16 sk. årligen å \:de Hufvud-Titeln fi tines anvisad, senast
inom 20 år efter lånets upptagande, blifver till fullo liqvideradt,
voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer bestyret med upptagandet af nämnde lån att,
under enahanda vilkor, i afseende på tiden för dess liqviderande, anförtros
åt Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoret.
Och som voteringen utfallit med 26 Ja ocb 92 Nej, hvarjemte en
lapp, såsom märkt, blifvit casserad, samt Nej sålunda vunnit, kommer
att till Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
uppdragas att, för Fyr- och Båk-Inrättningens uppbjelpan
de,
på billigaste vilkor upptaga ett lån, utan annan före
skrift,
än att samma lån, med den tillgång! för ränta och
amortissementsfond, som med 9,333 R:dr 16 sk. årligen å
4:de Hufvud-Titeln finnes anvisad, senast inom 20 år efter
lånets upptagande, biifver till fullo liqvideradt.
Nionde Votéringen.
Den, som anser det för allmänna undervisningen äskade extra anslag
af i,5oo R:dr icke böra beviljas, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej ;
Vinner Nej, kommer berörde extra anslag alt beviljas och att ställas
under disposition af Vexelundervisnings-Sällskapets Direction, för att befrämja
författandet och utgifvandet af Läro- och Läseböcker, tjenliga för
folkundervisningen.
Voteringen har utfallit med 66 Ja och 53 Nej; och sorn Ja således
vunnit, så kommer
det för allmänna undervisningen äskade extra anslag icke
att beviljas.
Tionde Voteringen.
Den, som vill, att Contra-Propositionen i voteringen om anslagssumman
för vatten-communicationer m. m. skall upptaga ett årligt anslag af
5o,ooo R:dr, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
s
Förs tarfia Stats-UtshoUets Memorial N'.o 3; 8.
Vinner Nej, anses Contra-Proposition bora, i enlighet med Ridderskapets
och Adelns beslut, sLällas på 100,000 R:dr årligen.
Sedan vid häröfver anställd votering, som utfallit med 7 5 Ja och 44
Nej och hvarvid Ja alltså vunnit, har i hufvudsaken omröstning skett efter
följande Proposition:
Den, som bifaller, att till vatten-communicationer ra. m. må göras ett
årligt anslag af 70,000 R:dr voterar Ja;
Den det ej vill
Nej;
Vinner Nej, bestämmes den årliga anslagssumman till 5o,ooo R:dr.
Denna Votering har utfallit med 5i Ja och 68 Nej, hvadan och då
Nej vunnit, kommer
att till vatten-communicationer m. m. beviljas ett årligt anslag
af 5o,ooo R:dr.
Elfte Voteringen.
Den, sorn anser, att några andra vilkor, ån de i Stats-Utskottels Betänkande
N:o 291 omnämnde, icke böra fästas vid dispositionen af de medel,
som anslås till vatten-communicationer ju. m., voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, komma, utom närande vilkor, följande förbehåll alt fästas
Vid dispositionen af berörde medel nemligen:
t:o att understöd i främsta rummet bör lemnäs de arbetsföretag, som,
af Kongl. Maj:t gillade och anbefallde, redan äro påbörjade med löfte om
bidrag af allmänna medel, men hvilka bidrag likväl icke erhållits;
2:0 att understöd dernäst lemnäs åt sådane företag, hvilka, af Kongl.
Majit gillade och anbefallde, väl icke blifvit började, men för hvilkas fullbordande
löfte om understöd blifvit gifvet; och
3:o att understöd derefter må lemnäs åt öfrige arbeten i denna väg,
hvilka af. Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning äro upptagne bland dem,
sora synas förtjente af snar verkställighet.
Denna Votering har utfallit med 33 Ja och 86 Nej; och enär Nej sålunda
vunnit, alltså komma,
utom de i Stats-TJtskoltets Betänkande N:o 291 omnämnde
vilkor, följande förbehåll att fästas vid dispositionen af de
medel, sora anslås till vatten-communicalioner ra. m »nemligen:
-
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial N,-o 3" g.
7
1:0 att understöd i främsta rummet Lör lemnäs de arbetsföretag,
som, af Kongl. Maj:t gillade och anbefallde, redan äro
påbörjade med löfte om bidrag af allmänna medel, men
hvilka bidrag likväl icke erhållits;
3:0 att understöd dernäst lemnäs åt sådane företag, hvilka,
af Kongl. Maj:t gillade och anbefallde, väl icke blifvit började,
men för hvilkas fullbordande löfte om understöd blifvit
gifvet; och
3:o att understöd derefter må lemnäs åt öfrige arbeten i denna
väg, hvilka af Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning äro
upptagne bland dem, som synas fö-r lien te af snar verkställighet.
Hvilket allt Förstärkta Stats-Utskottet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 32 December iS34*
N:o 3jg.
Antom till Exp.-Ulsk. den December.
Memorial, rörande verkställd omröstning, i fr äga om bestäm
mande
af arfvode för Stats-Commissarien Tauvon.
Till följd af Rikets Ständers, under den 4=de och 8:de innevarande
månad, fattade beslut, i anledning af Stats-Ulskottets Memorial N:o 358,
i fråga om bestämmande af arfvode för Stals-Commissarien Tauvon, har
Förstärkta Stats-Utskottet nedannämnde dag, i vederbörlig ordning, anställt
omröstning öfver följande; uti berörde Memorial framställde och af Rikets
Ständer godkände Volerings-Proposition:
Den som bifaller, alt gratifications-beloppet för Stats-Commissarien
Tauvon må bestämmas till 1,666 R:dr 82 sk., voterar Ja;
Den det ej vill
Nej;
Vinner Nej, anses nämnde gratification böra bestämmas till 1,200 R:dr.
Yoteringeu har utfallat med 29 Ja och 88 Nej, jemte en dubbel
8 Förstärkta Stais-Utskottets Memorial N.-o 379.
och en markt lapp, som blifvit casserade; och som Nej sålunda vunnit,
alltså kommer
graficationsbeloppet för Stats-Commissarien Tauvon att bestämmas
till 1,300 R:dr.
Hvilket Förstärkta Slats-Utskotlet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 12 December 1834.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, iS34-
Stats-Vtikottets "Utlåtande Nio 38c. t
N:o 38o.
Ankom till Expod.-LTtsk. den 2o Dec.
Utlåtande, öfver anmärkningar vid Utskottets Memorial JV:o 3io,
angående utsättande af en prcescriptionstidj inom hvilken de
från Riksgäldskontoret utgifna Credit-sedlar böra till inlösen
företes.
(RGS. A.)
Ofvanberörae Memorial, godkändt af Preste-Ståndet den 17, och af
Bonde-Ståndet den 19 sistl. November, bar, i anledning af gjorda anmärkningar,
blifvit från Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet till Utskottets
ytterligare handläggning åter återremitteradt.
Den af Utskottet föreslagne prescriptionstid, efter hvilken Riksgäldssedlarne
icke skulle få emottagas i uppbörden af allmänna medel, bär
icke blifvit i något hänseende klandrad, utan tvärtom al flere Talare, hvilka för
öfrigt framställt anmärkningar emot ifrågavarande Memorial, uttryckligen
godkänd.
Anmärkningarne, hvilka föranledt återremissen, äro således uteslutande
rigtade emot den föreslagne prescriptions-tiden, inom hvilken Riksgäldssedlarne
skulle, vid äfventyr af all betalningsrätt, till inlösen uti RiksgäldsContoret
företes; och till stöd för dessa anmärkningar är anfördt, att Slaten,
i afseende på dess skuldförbindelser, icke bör begagna sig af någon
praecriptions-tid — att den föreslagne prasscriptionstiden vore alltför korrt —
att, då Riksgäldssedlarne varit gångbara såsom Rikets mynt, Statens vägran,
att, när som helst, dem godkänna, skulle vara ingripande i eganderätten,
osli ändtligen att när Riksgäldssedlarne, vid deras utfärdande, icke varit ställde
under allmän Lag med prassciptionsdd, utan derifrån befriade, det icke
skulle vara rättvist att någon prfescriptionstid bestämma.
Till besvarande af hvad sålunda är vordet anmärkt, får Utskottet
yttra;
När Riksgäldssedlar icke få tillverkas och något ombyte af förslitne
mot nya således icke kan ega rum, måste det ligga i sakens natur, att de
Bth, tili R, St, Vrot. 1834. 4 Sami. 1 Af cl. 3 Batulet,
ig:de Häftet.
a Stats A] t skott et i Vältan dt N:o 38?.
nu utelöpande sedlarne, i moa de blifva förnötte och i allmänna rörelsen
obrukbare, skola af eu tvingande nödvändighet, komma alt återgå till Riksgälds-Contoret,
för att derstädes med Bancomynt inlösas. Och då 3:ne år
före den ultimata praescriptionstidens slut en serskild och kraftig väckelse
om Riksgäldssedlarnes omsättande till Bancomynt dessutom kommer att gifvas
derigenom, att Riksgäldssedlarne icke emottagas i uppbörden af allmänna
medel, och såmedelst förlora deras allmänna gångbarhet, så skall af denna
anledning äfven påskyndas sediarnes företeende i Riksgälds-Contoret,
om ock de eljest skulle vara brukbara; så att, efter all sannolik beräkning,
de nu utelöpande Riksgäldssedel-, hvilka icke af eld eller vatten blifvit förstörde,
skola under en så lång tidrymd, som io år, till Riksgälds-Contoret
åter ingå. För .Öfrigt och i anledning af en Talares yttrande, får Utskottet
förklara, att afsigten med den föreslagne praescriplionstiden så mycket
mindre kunnat vara, att härigenom åt Staten bereda någon fördel på deri
enskilde sedel-innehafvarens bekostnad, som Rikets Ständer icke kunna var®
förhindrade, att, derest serskilda bevekande omständigheter skulle sig förete,
, uppå skeende ansökningar, bevilja inlösen af Riksgäldssediar efter prasscriptionstidens
utgång.
Utskottet, som icke funnit anledning att i något hänseende frångå
sitt förut afgifna och af arné Riks-Stånd godkände förslag,
vidblifver alltså detsamma.
Stockholm den i o Dec. i834-
Reservation
af Herr af Billbergh, J. iP._, sorn åberopat dess vid Memorialet N:o
3ro afgifne reservation; uti hvilken Grefve Posse* A., samt Herrar Oxehufvud
j G. 'A. j. Santessonx B. H. och Ekerman* C. förklarat sig
instämma»
N:o 381,
Utlåtande, ofver anmärkningar vid Betänkandet N:o 2g3j i
ledning af Kongl. Maj:ts JS'ädiga Skrifvelse tili Rikets Ständer,
angående tillökning af läna-Lid.råget till ManufactitrDiseonten.
(TIGS. A.)
Ifrågavarande Betänkande sorn af Borgare-Ståndet år godkänd t den
3 innevarande November, har från de öfrige 3:ne Riks-Stånden blifvit, i
anledning af gjorda anmärkningar, till Utskottet återremitterade
De framställde anmärkningarne, emot Utskottets uti Betänkandet yttrade
åsigter a£ den Stats-oeconomiska frågan, innehåll^ egentligen icke
Stats-VtiJntttt i VtUtandt N'fi 38»,
3
något annat, än som finnes anfördt uli reservationerfte och under Öfverläggningen
hos Utskottet utgjort ämne för diseussionerne. Och då Utskottet
icke funnit skäl alt i något hänseende frångå sin förut yttrade öfvertygelse,
så har Utskottet ansett sig böra vidblifva sitt förra Betänkande.
Beträffande åter åtskillige Talares yrkande, att Herr Lefflers förslag,
enligt hvilket Kongl. Commerce-Collegium skulle antoriseras att för Manufactur-Discontens
räkning upplaga lån, måtte af Utskottet tagas i behörigt
öfvervägande, så får Utskottet, i anledning häraf, förklara, det Utskottet
finnér i flera afseenden betänkligt tillstyrka Rikets Ständer, att autorisera
Kongl. Commerce-Collegium att inlåta sig uli upplånings-operationer, enär
Rikets Ständer härigenom skulle ikläda Staten ansvarighet för all den förlust,
som på dessa låne-operationer skulle kunna uppkomma; hvarförutan det
vill synas mindre lämpligt, att ett Emhets-Verk, som egentligen och närmast
är för sin förvaltning redovisande inför verkställande magten, skulle
under Ständernes garantie bedrifva en sådan lånerörelse, sorn Herr Leffler
föreslagit.
Hvadan Utskottet äfven afstyrker bifall till Herr Lofflers ifrågavarande
förslag.
Stockholm den io Dec. 1834*
Reservation
af Herr Santesson, B. IL:
”Jemte åberopande af min reservation vid Utskottets förra Betänkande
i detta ämne, N:o ac)3, får jag nu ytterligare reservera mig emot pluralitstens
af Högh Utskottet beslut, att, med ett så knapphändigt svar på 3:ne RiksStånds
återremisser, afstyrka allt afseende på så väl Konungens Proposition,
som anmärkningarne i Riks-Stånden.
Hvarjemte jag vid detta senare Betänkande nu får anmärka, att hvarken
den af Herr Leffler inom Utskottet gjorda motion, eller de UtskottsLedamöters
yrkande, som densamma biträdt, hafva afsett eller begärt någon
garantie af Rikets Ständer för den ifrågasatte tipp- och utlånings-rörelsen,
enär de fastmera ådagalagt, att Commeree-Collegii egna ManufacturDiscontfond
är mera än tillräcklig att garantera dess förvaltning och lånöoperationernes
lagliga och jemna gång; hvadan jag för min del fortfar alt
tillstyrka antagande i allo af det förslag, som, på grund af nämnde motion,
Herr Capitaine Oxehufvud senaste gång uppgaf, och finnes intaget i slutet af
dess reservation, pag. g, af ofvannämnde Betänkande N‘o 2()3.
Häruti hafva H:rr Oxehufvud, G. A» och af Billbergh, J■ P., instämt.
STOCKHOLM", i834, hos J. A. WuLoe».
Stats-Utskottets Berättelse N:o 382. \
N:o 382.
Ankom till Exp.-Utsk. d. a4 Dce.
Berättelse, om verkställd revision af Kongl. Mynt-Verkets
Räkenskaper för år 1831. (I. A.)
Berörde, i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar granskade, Räkenskaper
upptaga
I Debet: Guld Silfver Bancosedlar
Ducater R:dr sk. rst. R:dr sk. rst,
Balance från år i83o:
Behållrtingar och Fordringar. . . . 2,391: 62,661:11. 3. 10,490:28.8.
Inkomst :
Myntskatt å inlevereradt fint Silfver
64,488 skålp., 94 ort, 4° korn, |
procent —~~ 8,060: i5. 10. —— — —
Myntningsvinst  18: 2,354:26. 2. — —
Anordnadt från Kongl. Stats-Contoret:
Aflöning 4»92^: 2^'—
till Mynt-Verkets drift . 7,500:
12,426:28.
Skednings-afgift, Präglare-lön för Me
dailler,
försålde Stämplar m. m.
836:47*—■
Balance till år i832:
Skulder till Rikets Ständers Bank . . 76,597:43.11. 48.822: 3i. 5;
Summa 2,404: 14<9»^*74: *• 2- 69,576: 39. 1.
I Credit:
Balance från år i83o:
Skulder  48,984. 2 5. 5. 21,971:23.8.
Utgift:
Silfver till Medailler
* 2: 26. 9.
Aflöning åt Tjenstemännen m. ni. . .  — — 4>9°^: 2>4*
Myntningskostnader och Myntnings-ma
chiner
— — 34,782: 36.5.
Bihang till R. St. Fröt. 1831- 4-de Sami. ±:sta dfd. 5\dje Band. i
20:de Häftet.
3
Stats-Utskottets Memorial N:o 383,
Balance till år i83a:
Behållning i Guld, Silfver och Bancosedlar
2,404. 91,436: 45.— 222:23.4.
D:o i Deglar,
Kol,
Ved och
Koppar
med
värde af —— 4>%2: K4*
Fordran
af Rikets
Ständ ers
■^aQk 9,250: 3,ooo: ~ 2,/joj: ioo,686:45. — 7,914:24.8.
Summa 3,404: 149,674: 69,576. 39. 1.
Utskottet har vid desse Räkenskapers granskning icke funnit något
att erinra.
Stockholm den a3 Dec. i834-
N.o 383.
Antom till Exp.-Utsk. den 2f\ Dce.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss pä StatsUtskottets
Utlåtande N:o 321. (I. A.)
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess under
Km 321 afgifne Berättelse, angående verkställd granskning af Kongl. StatsContorets
med derunder lydande Afdelningars tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1831 ; men som, enligt från Riks-Stånden ankomne Protocolls-Utdrag,
berörde Berättelse blifvit bifallen af Presle-Ståndet den 17
och af Ridderskapet och Adeln den 24 nästlidne November, samt BondeStåndet,
under den 22 i samma månad, låtit bero vid Utskottets yttrande;
så anser Utskottet, till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga va-*
ra afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 28 December 1834-
Stats-XJt^kottets Memorial N:o 3S/j.
3
N:o 384.
Ånkom lil! Exp.-Utsk. den 24 Dce.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på Statsutskott
et s Utlåtande N:o 325. (1. A.)
Ifiån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess Berättelse
N:o 3a5, angående verkställd granskning af Kongl. Krigs-Collegii med
derunder lydande Cassors afgifne Redogörelser för år i83i. Men sorn, enligt
från Riks-Stånden ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Berättelse blifvit
bifallen af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndot den 4> och
Bonde-Ståndet, under den i i denna månad, låtit bero vid Utskottets yttrande;
så anser Utskottet, till följd af §. i Riksdags-Ordningen, denna
fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare bifattning.
Stockholm den a3 December 1834.
N:o 385.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 24 De c.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på Statsutskottets
Utlåtande N:o 338. (I. A.)
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess Berättelse
N:o 338, angående verkställd revision af Kongl. Öfver-]ntendents-Embetets
Räkenskaper för år i83i. Men som, enligt från Riks-Stånden ankomne
Protocolls-Utdrag, berörde Berättelse blifvit bifallen af Ridderskapet
och Adeln den 24 samt Preste-Ståndet den 26 nästlidne November, och
Bonde-Ståndet, under förstnämnde dag, låtit bero vid Utskottets yttrande;
så anser Utskottet, till följd af y5 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara
afgjord, och
kan således dermed icke tåga någon vidare befattning.
Stockholm den 23 Dec. i834*
4
Stat$-U[slottets Memorial N:o 386.
N:o 386.
Ankom till Exp.-lltsk. den 24 Dec.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på StåtsUtskottets
Utlåtande *N:o 340. (I. A.)
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess under
N:o 34o afgifne Berättelse, angående verkställd revision af Stuteri-ÖfverStyrelsens
Räkenskaper för år i83i. Men som, enligt från Riks-Slånden
ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Berättelse blifvit bifallen af Ridderskapet
och Adeln den 24, samt af Preste-Slåndet den 26 nästlidne November,
och Bonde-Ståndet, under förstnämnde dag, låtit bero vid Utskottets
yttrande; så anser Utskottet, till följd af 78 §, Riksdags-Ordningen,
denna fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 20 Dec. 1834-
N:o 387.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 24 Dcc.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss pä Statsutskottets
Utlåtande N:o 344. O* A.)
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess Berättelse
N:o 344 > angående verkställd granskning af Förvaltningens af SjöÄrendena,
Kongl. Majrts Flottas med flere Departements Räkenskaper för
år i83i. Men som, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, berörde
Berättelse blifvit bifallen af Bonde-Slåndet den j , och af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet den 4 i denna månad ; så anser Utskottet,
till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord,
och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 23 December 1834*
Stats-Utslottets Utlåtande JY:o 388.
5
Ankom till Exp.-Utsk. d. 24 Bec.
Utlåtande, sä väl i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse till Rikets Ständer, rörande en uti staden
Wenersborg inträffad eldsvåda, som Kongl. Maj:ts sedermera
till Rikets Ständer aftåtne Nådiga Proposition,
angående lån-anslag till återuppbyggande af
nämnde stad.
(Rgs. A.)
Uti förstberörde Nådiga Skrifvelse N:o 66, af den 8 sisth October,
sorn från samtlige Riks-Stånden blifvit till Utskottet remitterad, bar Kongl.
Majit i Nåder behagat Rikets Ständer meddela, att Kongl. Mairt, vid emottagandet
af Dess Befallningshafvandes underdåniga rapport om den staden
Wenersborg natten emellan den 4 °°h 5 i nyssnämnde månad öfvergångne
eldsvåda, varit betänkt alt, till de första och mest trängande behofvens afhjelpande,
förskjuta en summa af 5o,ooo R:dr Banco, att utgå intilldess
Rikets Ständer hunnit stadga deras beslut om sättet och vilkoren för det
biträde af allmänna medel, som lämpligt pröfvas; samt att, i afräkning på
nämnde summa, skulle genast till Kongl. Majrts Befallningshafvande öfversändas
20,000 R:dr Banco, att, emot säkerhet för återbetalningen, efter
Kongl. Majrts Nådiga föreskrift användas, äfvensom i sammanhang härmed
Kongl. Majrt i Nåder behagat tillkännagifva, att, sedan Dess Befallningshafvande
inkommit med de i Nåder infordrade utredningar och förslag, hvaraf
förluster och behof kunna till belopp och omfattning beräknas, Kongl.
Majrt ofördröjligen derefter ville deraf lemna Rikets Ständer del, för att
läggas till grund för deras beslut öfver detta ömande föremål.
1 anledning af denna Nådiga Skrifvelse har inom Ridderskapet och
Adeln Herr Friherre Kantzow, Johan Albert., väckt en serskild motion om
undsättning till Wenersborgs stads invånare, med anhållan örn remiss af
samma motion till Stats-Utskottet till skyndsam handläggning; öfverlemnande
åt Utskottets ompröfvande att, med fästadt afseende på olyckans vidd,
bevilja den undsättning, som med Statens tillgångar må finnas förenlig.
Enligt ett Utskottet tillhandakommet utdrag af det uti Bonde-Ståndet
hällne Protocoll den 18 sisth October, hade, i anledning af Kongl. Majrts
högstberörde Nådiga Skrifvelse, flere Talare instämt uti det förbehåll, att
den undsättning, som utaf allmänna medel beviljas Wenersborgs stad, icke
annorlunda än såsom lån skulle kc iima att utgå.
G
Stais- Utsloitets Utlåtande N:o 388.
Sedermera liar nu nyligen från samtlige Riks-Stånden till Utskottet
blifvit remitterad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition (jN:o 68) till Rikets
Ständer, angående låneanslag till återuppbyggande af staden Wenersborg,
deri Kongl. Majrt i Nåder behagar föreslå, att Rikets Ständer må i den ordning
och af de medel, som dertill finnas lämpliga, anvisa en summa af
i5o,ooc R:dr, att, enligt Dess Befallningshafvandes förslag, fördelas sålunda,
att för återuppbyggande af Rådhus, Skolbus, Boställen för Kyrkoherden
och Skol-Lärarne anslås R:dr 20,000
samt för enskilde Tomtegare, som förbinda sig, alt, i öfverensstämmelse
med den blifvande Byggnads-Ordningen, uppföra nya
Hus och Byggnader 128,000
och att detta låne-understöd måtte utgå under följande hufvudsakliga vilkor,
nemi.:
1:0 att för de lån, sorn utaf berörde anslag utlemnas, ränte- och
capital-afbetalning under de fem första åren icke kommer att erläggas;
grundande Kongl. Maj:t Dess Nådiga framställning i denna
del å Wenersborgs invånares i allmänhet redan före eldsolyckan
kända medellöshet, som genom Cholera-farsotens härjning ökats,
saint deras närvarande fattigdom och betryck;
2:0 att, sedan lånen i fem år utestått, låntagarne skola från och
med sjette årets början och framgent, till dess skulden är gulden,
erlägga fyra för bundradet om året i ränta, och två för hundradet
af primitiva lånbeloppet, såsom capital-afbetalning hvarje
år; samt
3:o att en hvar låntagare skall förbinda sig att, efter fastställd plan
och ritning samt gällande Byggnadsordning och inom den tid, sorn
af vederbörande bestämmes, låta af sten, kalkbruk eller annat tjenligt,
icke eldfängdt ämne uppföra den eller de Byggnader, för
hvilka lånet sökes; börande låntagaren för uppfyllandet af denna
förbindelse, liksom för ränte- och capital-afbetalning jemte öfrige
vilkor, ställa sådan säkerhet, som Rikets Ständer finna för godt
bestämma i enlighet med hvad i dylika fall förut egt rum.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad Kongl. Maj:t i Nåder behagat
framställa; och beträffande först det i Nåder föreslagne lån-biträdet, så
och i ömt betraktande af den allmänna eldsvåda, som öfvergått staden Wenersborg,
anser Utskottet att, vid ett så utomordentligt tillfälle, Staten icke
bör undandraga sig att, till stadens återuppbyggande, genom låne-understöd
Stats-U:t-slottets Utlåtande N:o 383.
7
Bidraga. Och hrad angår den föreslagne Befrielsen från räntas erläggande
under de första fern åren, så vill det synas icke vara principenligt, att låneunderstöd
beviljas Communer eller enskilde personer emot sadane vilkor, att
Staten får vidkännas någon uppoffring af capital eller ränta; men enär härvid
förekommer, att ändamålet med lånet är att påskynda stadens återuppbyggande,
och ett sådant ändamål möjligen kunde förfelas, om, underbyggnadsåren,
tomtegare skulle besväras med räntas erläggande för de låncapital,
hvilka till byggnaders uppförande uteslutande skola användas, har Utskottet
funnit billigt, att vederbörande komma i åtnjutande af den föreslagne räntebefrielsen;
och på grund hvaraf Utskottet alltså tillstyrker, att till staden
Wenersborgs återuppbyggande måtte anslås och på Riksgälds-Contoret anvisas
ett lånebiträde af i5o,ooo R:dr Banco, mot följande vilkor, nemi.:
1:0 Utaf hela lånSumman Ett Hundrade Femtio Tusen (ö 5o,ooo) Riksdaler
Banco, anslås Tjugofem Tusen (25,000) Riksdaler, till återuppförande
af Stadens RådhusSkolhus så väl för Lärdomsskolan
som för folkundervisningen samt Boställshus för Kyrkoherden
och Skol-Lärarne.
3:0 Denna sistnämnde lånsumma af 20,000 R:dr ställes under förvaltning
af stadens äldste, på hvilkas reqvisitioner eller fullmagter,
penningarne alltså komma att från Riksgälds-Contoret utgifvas.
Reqvisitioner eller fullmagter böra vara underskrifne af minst en
öfver halfva antalet af Stadens äldste, så framt desse reqvisitioner
såsom gällande skola kunna antagas.
3:o Hvad som utaf lånebiträdet af aS.ooo R:dr icke är lyftadt inom
1839 års utgång, får derefter icke från Riksgälds-Contoret utgifvas.
4:o Innan någre penningar från Riksgälds-Contoret utbetalas, bör till
Contoret vara aflemnad en af stadens Äldste undertecknad förskrifning
å 25,ooo R:dr, hvarigenom de i stadens namn och å
dess vägnar förbinda sig, En för alla och alla för En, att ansvara
för lånesummans återbetalning jemte ränta derå, på sätt
och i den ordning uti näslpåföljande punkt finnes stadgadt.
5:o Under de första fem åren, räknadt ifrån i835 års början, erlägges
icke någon ränta eller capital-afbetalning, men ifrån och med
år i8jo erlägges fem procent ränta, som inom hvarje års slut liqvideras.
— Efter de första åtta årens förlopp, eller ifrån och
med år i843, inbetalas till Riksgälds-Contoret, inom hvarje års;
slut, åtta procent, hvilka alltid beräknas på primitiva lån-eapitalet,
hvaraf fem procent såsom ränta å del innestående capita
-
Stats-Utskottets Utlåtande N'.o 388.
let, och hvad, som derefter öfverblifver, afskrifves på capitalet,
intilldess detsamma är till fullo återguldet.
6:0 Allt hvad som betalas bör, må insändas omedelbarligen från stadens
Äldste till Commissarierne i Riksgälds-Contoret.
De utaf hela den beviljade lånsumman återstående Etthundra Tjusrefem
Tusen (i25,ooo) Riksdaler utlånas åt enskilde personer, emot vilkor:
1:0 att under de första fem åren, räknadt ifrån 1835 års början, erlägges
icke någon ränta eller capital-afbetalning, men ifrån och
med år 1840 erlägges 5 procents ränta , som inom hvarje års slut
liqvideras. — Efter de första åtta årens förlopp, eller ifrån och
med år i843, inbetalas till Riksgälds-Contoret, inom hvarje års
slut, åtta procent, hvilka alltid beräknas på primitiva capitalet,
hvaraf fem procent såsom ränta å det innestående capitalet, och
hvad som derefter öfverblifver, afskrifves på capitalet, intilldess
detsamma är till fullo återguldet.
Hvarförutan till behörig efterrättelse och iakttagande stadgas:
2:0 Att alla, som vilja erhålla lån utaf ofvannämnde summa, 126,000
R:dr, skola ovilkorligt uppföra Byggnader i öfverensstämmelse med
den blifvande Byggnads-Ordningen.
3:o Vid lånemedlens fördelning, böra de Tomtegare företrädesvis understödjas,
som i synnerhet kunna vara i behof af låne-bitraden
utaf allmänna medel.
4:o I afseende på lånemedlens förvaltning m. m. utses en Comité,
under Landshöfdingens Ordförande, på sätt stadens invånare
finna lämpligast.
Comiterade pröfva och bestämma storleken af den lånsumma,
en hvar lånsökande må tilldelas, samt beloppet, som, i afräkning
derå, hvarje gång får lyftas.
På Comiterades reqvisitioner eller fullmagter, hvilka alltid måste
vara underskrifne af pluraliteten ibland dem, utlemnas penningarne
från Riksgälds-Contoret; och i följd hvaraf Comiterade
komma att för alla sådane lyftade summor ansvara samt redovisa
i den ordning, som här nedan finnes stadgad och föreskrifven.
5:o Då någon hos Comiterade anmäler sig till erhållande af lån,
bör vid ansökningen fogas ritning och kostnadsförslag till den
Bygg
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 388*
9
Byggnad, som skall uppföras; och innan något får lyftas i afräkning
å ett af Comiterade beviljadt lån, skall till dein aflemnas
låntagarens till Riksgäldskontoret ställde skuldebref å hela lånsumman,
innefattande förbindelse att de i i :sla punkten stadgade
vilkor, i afseende på ränte- och capilal-afbetalningen, i föreskrifven
ordning fullgöra; och till säkerhet hvarföre skall lemnäs första
Inteckningen uLi Tomten och den Byggnad, som derå kommer
att uppföras.
6:0 De uti nästföregående punkt omförmälde skuldebref komma att
förblifva under Comiterades vård och redovisning, intilldess ett
beviljadt lån till fulla beloppet är utgifvet, men i denmondetla
eger rum och Byggnader blifvit brand försäkrade, inskickas skuldebrefven
till Riksgäldskontoret, uti hvars Räkenskaper hvarje
låntagare då får sitt serskilda Conto.
7:0 Skulle, af förekomne skäl och anledningar, Comiterade vid något
tillfälle finna sig föranlålne, att inskränka deu först beviljade lånsumman,
och det intecknade skuldebrefvet i följd häraf komme
att innehålla ett större än det verkliga lånbeloppet, skall skillnaden
afskrifvas på skuldebrefvet, innan detsamma till RiksgäldsContoret
inskickas.
8:0 Senast efter fem års förlopp, räknadt från 1835 års början, skall
den Byggnad, till hvars uppförande lån erhållits, vara uti så
fullbordadt skick, att försäkring derå uti städernes allmänna
Brandstods-Bolag, enl:gt de för denna Inrättning gällande Författningar,
må kunn? vinnas, vid äfventyr att lånet i annat fall
varder genast efter nål^nde tids utgång infordradt.
9:0 Så fort försäkring å en "Byggnad kan erhållas, bör den genom
låntagarens försorg och på deiS bekostnad anskaffas för minst tre
år samt till Comiterade afl* 1 jBrandförsäkrings-Brefvet jemte
Ett af Brandstods-Bolagels Diiection utfärdadt bevis derom, att
låntagaren afsagt sig rättigh?tci1 att Brandstods-Bolaget frånträda,
så länge någon del af lånet är obelaldt; hvilka handlingar derefter,
jemte låntagarens skuldebref afiftHUmmän, till Riksgäldskontoret
insändas. i
Bihang till R■ St. Trot. 183 s Sami. i:sta 3-dje Band.
20'.d' Häftet' \
Stats-TJtslottets Utlåtande jV:o 388.
0:0 Skulle en Tomt, in mm den blifvit bebygd ombyta egare, må
den nya egaren inträda i den förres rättigheter och skyldigheter.
1:0 Hvad som utaf den anslagne summan Etthundra Tjugefem Tusen
Riksdaler icke år inom 183cy års slut lyftadt, får derefter icke
från Riksgälds-Contoret utbetalas.
2:0 Senast inom i84o års utgång, skola från Comiterade vara insände
till Riksgälds-Contoret vederbörande låntagares skuldebref å
hela den i Riksgälds-Contoret lyftade summa; men derest något
eller någre af desse skuldebref skulle efter denna bestämda yttersta
terminen uteblifva, kommer att från Comiterade i laglig ordning
infordras ersättning för det belopp, som icke genom insände
skuldebref blifvit behörigen redovisadt, jemte fem procents ränta
å samma belopp, beräknad ifrån den x Januarii 1840 och intilldess
betalning följer.
3:o Sedan alla skuldebrefven inom den föreskrifne tiden blifvit lill
Riksgälds-Contoret aflemnade, upprättas af Comiterade en GeneralLiqvidation
in dupplo, och derest en sådan liqvidation varder af
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret godkänd, tecknas å det ena
exemplaret] Fullmägtiges decharge för Comiterade, i afseende på
deras med uppbörden hafde befattning.
4:o Med uppbörden af capital-afbelalningarne och räntorne å de
till Riksgälds-Contoret aflemnade låntagares skuldebref förhålles
sålunda:
alt hvarje år, inom November månads utgång, öfversändes
från Riksgälds-Contoret till Konuiigens Befallningshafvande, en
fullständig förteckning på hvad sjjfo af hvarje låntagare skall erläggas,
vilken förteckningjiérefler från Konungens Befallningshafvande
remitteras till Magistraten, som det åligger, alt iR der
enahanda jredovisnings-ans\-art sorn för Krono-uppbörden, medlen
indrifva och till Riksgäldskontoret kostnadsfritt leverera.
5:o Skulle antingen förste låntagaren, eller den, som, genom köp,
arf eller testamente, kommer att inträda uti hans rättigheter och
skyldigheter sin egendom till borgenärers förnöjande, eller
ock, i anlecT^ng af års-prociamat fatalier skola bevakas, innan
ännu det fc^r ]anet utgifne skuldebref till Riksgälds-Contoret inkommit,
bäfra Comiterade o^åminc]e, vid ansvar, lill Fullmägtige
uppgifya^et uppå länetjutta^g jbelopp, scm skall bevakas.
Stats- Ut sko Hels Utlåtande IS: o 388.
16:0 Hvarje gång en för Riksgälds-Contorets räkning intecknad Tomt
ombyter egare, åligger det Magistraten, att till Commissarierne i
Riksgälds-Contoret uppgifva namnet på den nye egaren, på det
anteckning härom må kunna göras uti Riksgälds-Contoret; äfvensom
skeende ombyten bland Statens Äldste eller Comiterade likaledes
Commissarierne tillkännagifvas.
På de bär ofvan uppgifne vilkor, anser Utskottet sig böra
tillstyrka bifall å Kongl. Majrts ifrågavarande Nådiga Proposition.
Och som Kongl. Maj:t i Nåder behagat tillkännagifva, att det förskott,
stort So.ooo R:dr, som Kongl. Maj:t, enligt Dess Nådiga Skrifvelse alden
8 sisth October, redan för ifrågavarande ändamål meddelat, skall i första
rummet godtgöras utaf de lånemedel, hvilka blifva anvisade; så har Utskottet
skolat
hemställa, om icke lämpligast vara må, att Landshöfdingen öfver
Elfsborgs Län, såsom utaf Utskottet föreslagen Ordförande i Bvggnads-Comiteen,
i Nåder får sig uppdraget att tillse, det nyssberörde
förskott af 5o,ooo R:dr varder, i första rummet, utaf lånemedlen
godtgjordt.
För öfrigt och hvad angår Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, om icke
Wenersborgs invånare må, i följd af den staden öfvergångne eldsvåda,
intill nästa Riksdag förunnas lämplig lindring i allmänna Revillningen, så
har Utskottet till Bevillnings-Utskottet öfveidemnat Kongl. Maj:Is Nådiga
Proposition, för att åt denna fråga meddela handläggning.
Stockholm den 23 Dec. 1834-
Iteservation
af Herr Santesson, B. H.: ”Då man besinnar den tidsomgång, som erfordras
för de många Tomtegarne i Wenersborg, hvilka varit olycklige att genom
senaste eldsvåda förlora deras egendom, att dels anskaffa alla nödige handlingar
för lånets emottagande, dels bereda sig till detsammas användande,
så snart det erhållits, medelst materialiers uppköp o. s. v., så synes det
nog olämpligt att bestämma en viss dag, hvarifrån för alla lånen den af
Kongl. Majrt Nådigst proponerade 5 åi’S räntefrihet skall komma att beräknas,
än mera blir detta för dem känbart, när, på sätt Utskottet tillstyrkt,
denna termin tages. så nära som från början af år i835. Rikets Ständers
12
Stats-Vtslutlets Utlåtande N:o 3SS.
beslut binner ej att dertill fattas, mindre af Kongl. Maj:t kungöras o. s. v.,
och alldeles otänkbart är, att alia kunna begynna att bygga år i835, sådant
skulle uppdrifva alldtdes öfver hofvan kostnaden af så väl byggnadsmaterialier
sorn arbetslonei ne. På detta vis kommer emedlertid ingen att
få tillgodonjuta 5 års eftergift, som dock varit Kongl. Maj:ts Nådiga syftemål,
och mången får begagna endast 4> 3, 2, i, ja intet års räntefrihet.
Denna omständighet blir för Wenersborgs invånare desto mera menlig, som
de visserligen ej väntat sig det svåra vilkoret för detta låns begagnande, att
busen måste uppföras af sten eller annan obränbar material, men hvilket,
i flere afseenden, dock är oundvikligt, om man skall få hoppas, att framdeles
kunna undvika sädane allmänt förstörande eldsvådor. Det mindre
vigtiga ändamål, nemligen lättnad i beräkning för Riksgälds-Contoret af alla
lånens räntefrihelstid från en dag, anser jag ej uppväga på något sätt nämnde
svårighet, och jag tillstyrker derföre såsom en billig medelväg, till vin*
nande enkelhet i ränteberäkningar, utan förnärmande af de brandskadade
Wenersborgsboarne, att Rikets Ständer täcktes medgifva, att för de lån, som
uttagas 1835, räntefrihetstiden begynner med den i Julii i835, och sedan
för hvarje års låntagare likaledes från den i Julii det år, uti hvilket lånet
bekommes. Dervid vinnes äfven, att räntefrihetsåren ej för alla låntagare
utlöpa på en gång, utan i flere år efter hvarandra? denna uppmuntran till
stenhusbyggnad i Wenersborg anser jag högst nödvändig att medgifva , om
ändamålet skall vinnas, att staden skall blifva uppbyggd med annat än trähus,
(i fall Kongl. Maj:t tillåter detta i den blifvande Byggnadsordningen
för staden) eller för en lång framtid obebyggd, till i sanning stor skada
för hela orten.
Och anhåller jag, att denna min reservation må få åtfölja Utskottets
Betänkande till Riks-Stånden.”
B • —p—■ i
STOCKHOLM, Kongl. Ordeiys-Boktryckeriet, i834-
$tats-Utshottet$ Utlåtande IV:o 38g.
1
N:o 38c>.
Antom till Exp.-Utnk. den 3i Dec.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändring af
den förut stadgade tid, inom hvilken den till Statsbehofvens
fyllande utaf Allmänna Bevillningen anslagna
summa skall, uti Riksgälds-Contoret, hvarje år förskottsvis
hållas Stats-Contoret tillhanda. (Rgs, A.)
XJti Stats-Contorels, år i833 afgifne och Kongl. Majrts till Rikets nu församlade
Ständer aflåtne Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, bilagda underdåniga Berättelse (sid. i4-)> bär Stats-Contoret,
på andragna skäl, anmält behofvet deraf, att få sig tillagd rättighet, att,
då behofvet sådant påkallar, genast vid årets början lyfta medel uti Riksgälds-Contoret
å den så kallade Stats-bristsumman; äfvensom att densammas
slutliga belopp må kunna disponeras inom årets lopp; och med anledning
hvaraf Kongl. Majrt uti Dess högstberörde Nådiga Proposition (i :sta
sidan) i Nåder framställt behofvet för Stats-Verket, att kunna under loppet
af hvarje år successive disponera hela den till fyllnad i Stats-utgifterne
.af Allmänna Bevillningen för året anslagna summa.
2 Mom. af 18 §. uti i83o års Reglemente för Riksgälds-Contoret innehåller:
”Denna sistnämnde summa (Statsbrist-summan) skall årligen, ef”ter
Stats-Contorets reqvisitioner från Riksgälds-Contoret utbetalas; och må
'förskott härpå meddelas, dock endast för det löpande året, hvilket räknas
”från den i Mars det ena året och till den t Mars det nästpåföljande,”
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, i ämnet hörde, hafva, uti afgifvet
Utlåtande anfört, hurusom ofvanberörde stadgande, hvilket varit iafördt
uti alla sedan 1809—1810 årens Riksdag för Riksgälds-Contoret utfärdade
Reglementen, eger sin grund deri, att Riksgälds-Contoret icke skulle på en
gåiig komma att besväras med större förskott , än som högst motsvarade ett
års anslag till Statsbehofvens fyllande; och att, om derföre ifrågavarande
stadgande skulle rubbas och förändras, på sätt Kongl. Stats-Contoret i underdånighet
framställt, kunde sådant förorsaka Riksgälds-Contoret ganska
betydlig olägenhet och äfven ränte-förlust.
Bihang till R. St. Prot. 1834- 4-de Sami. 1 ista Afd. Z',dje Band.
21 ‘.sta Häftet
2
Stats- Utskottets Utlåtande IV'o 38g.
Bevillningen för år 1834 t- ex. börjar egentligen icke att inflyta förr
an år 1835, ty hvad som dessförinnan levereras, utgör vanligen ett högst
ringa och obetydligt belopp. Om^nu, sedan inom i83| års slut, hela anslaget
för samma år blifvit uttaget och hvaremot något hinder icke kan
möta, Kongl. Stats-Contoret skulle vara berätligadt, att under Januarii och
Februarii månader år 1835 reqvirera och erhålla förskott på samma års
anslag, och dessa förskott kommo att vida öfverstiga livad som på 1834
års Bevillning, under Januarii och Februarii månader, inflöte, så skulle öfverskjutande
skillnaden komma att tagas af Contorets egne, för angelägna
utgifter behöfliga tillgångar, eller ock de till Kongl. Slats-Contorets reqvisitioners
fullgöiande erforderlige medel genom skuldsättning anskaffas. Tilläggande
Fullmägtige, att härvid skulle viii kunna framställas den invändning,
att om Kongl. Stats-Contoret nödgas hålla tillbaka med sina reqvisitioner
under Januarii och Februarii månader, skulle så mycket-större summor
komma att reqvireras, sedan den i Mars ingått; men förhållandet kan
likväl icke blifva enahanda, som i fall förskott kommit att uttagas i Januarii
och Februarii månader, enär en tillgång då redan är beredd genom
den, under dessa 2tne månader influtne Bevillning samt betydligare uppbörds-levereringar
i Mars och nästpåföljande månader ofelbart kunna förväntas.
Vid öfvervägande häraf, och då Utskottet instämmer uti de af Fullmägtige
yttrade åsigter, har Utskottet ansett sig böra
afstyrka bifall till Kongl. Stats-Contorets underdåniga framställning.
Stockholm den 3o December 183/}.
N:o 390.
Ankom till Exp.-Utsk. den 3i Dec.
Utlåtande, i anledning af Factor en för tryckning af
Riksgälds-Contorets Creditsedlar Samuel Rumstedts,
genom Fullmägtige i nämnde Contor, anmälde ansökning
att varda bibehållen vid innehafvande lönebelopp.
* (Rgs. A.)
Uti skrifvelse till Utskottet af den i3 sistl. November, hafva Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret anmält> hurusom Factoren för tryckning af
Slats-TJtskoitets Memorial N:o 3g t.
3
nämnde Contors Creditsedlar Samuel Rumstedt, uti en till bemälde Full*
mägtige ingifVen skrift, anhållit, att, sedan hans i förenämnde egenskap
innehafvande befattning numera kommer att upphöra, han, som nu är 64
år gammal, och i 45 år, såsom Factor vid Riksgälds-Contorels Tryckeri,
varit tjenstgörande, måtte varda bibehållen vid innehalvande lön. Och
hafva Fullmäglige, i anledning häraf, yttrat, att, ehuru Rumstedt icke
kan anses såsom Tjensteman vid Riksgälds-Contoret, likväl och i betraktande
deraf, att han i mer än 40 års lid varit anställd i Contorets tjenst och
derunder med skicklighet, drift och pålitlighet städse sina åligganden uppfyllt,
Fullmäglige funnit billigt, alt Rumstedt varder hugnad med pension,
motsvarande den af honom hittills uppburna lön, utgörande 200 R:dr B:co,
utom den vid sisth Riksdag honom personelt derå tillagde tillökning af 20
procent; och hvadan Fullmäglige tillstyrkt, att Rumstedt måtte till åtnjutande
af en årlig pension i dess öfriga lifstid af Två Hundrade Riksdaler B;co
å Riksgälds-Contorets Pensions-Stat få uppföras.
Vid öfvervägande häraf, och med afseende å de af Fullmägtige andragna
skäl, har Utskottet skolat
tillstyrka, att Factoren Rumstedt må uppföras å Riksgälds-Contorels
Expectance-Slat, till åtnjutande af Två Hundrade (200) Rdr
B:co årligen, men deremot vara pligtig, att, om någon lämplig
befattning vid Riksgälds-Contoret skulle åt honom varda uppdragen,
densamma bestrida.
Stockholm den 3i Dec. 1834*
N:o 3<yi.
Antom till Exp.-Utsk. d. 3x Dec.
Memorial, i anledning af erhållen äterremiss pä Statsutskottets
Memorial N:o 351.
Krån Preste-Ståndet har Utskottet, i anledning af gjorde anmärkningar,
erhållit äterremiss å dess Memorial N:o 351, angående det så kallade
stora Creditivet, som, enligt 63 §. Regerings-Formen, skall på RiksgäldsContoret
anvisas; men som, enligt från Riks-Stånden ankomne Protocollsutdrag,
berörde Memorial blifvit bifallet af Ridd. och Adeln den 4 dennes
samt af Borgare- och Bonde-Stånden den 24 nasti. November; så anser
4 Stals-Ut skottets Memorial N:o 3g&.
Utskottet, till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord
och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 3o December 1834*
N:o 392.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 3i Dec.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på StåtsUtskottets
Memorial N:o 352.
Ifrån Preste-Ståndet har Utskottet, i anledning af gjorda anmärkningar,
erhållit återremiss å dess Memorial N:o 352, angående det så kallade
lilla Creditivet, som, enligt 63 §. i Regeringsformen, skall på RiksgäldsGontoret
anvisas; men som, enligt från Riks-Slånden ankomne Protocollsutdrag,
berörde Memorial blifvit bifallet af Ridd. och Adeln den 4 dennes
samt af Borgare- och Bonde-Stånden den 24 nästl. November; så anser
Utskottet, till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord
och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 3o Dec. 1834*
STOCKHOLM, Konst.. Ordens-Boktrtckbriet , i834.
Stats-Ut'kottets U' låtande N:o 3s»3.
I
N:o 393.
Ankoin till Exped.-Utsk. den 5 Jan.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o l2yS j angående dels grunde me för markegångsprisens
bestämmanderänte-persedlarnes omsättning och förenklings
indelte räntors och tionde-anslags återingående till
Kronan samt andre med grundskatternas utgörande gemenskap
egande ämnen; och dels i anledning af flere i samma
frågor väckte motioner.
(I. A)
Från samtlige Riks-Stånden liar Utskottets förrberörde Betänkande
blifvit ålenemilt.eradt med många och vidlyftiga, men till en del derjemte
upplysande anmärkningar, på grund af hvilka Utskottet nu får afgifva
ett i vissa delar förändradt förslag till beslut i dessa vigljgä ämnen, med
iakttagande af enahanda ordning, hvari desamma i förra Utlåtandet upptagas,
1:0. Förslaget, att Rikets Ständer skulle upprätta Markegångstaxa
för kommande 5 år.
Vid denna punkt hafva anmärkningar endast blifvit gjorde, inom
Ridderskapet och Adeln, af Herr Hjärne,-Haraldj som ansett denna del af
den Kongl. Propositionen för den vigligaste och hvarförutan det vore omöjligt
att komma till någon säkerhet i afseende på räntornes beräkning.
De skäl, som blifvit anförde uti förra Utlåtandet, synas Utskottet
varn tillräck lige för det deri meddelade tillslyrkande; och då det icke lärer
kunna vederläggas, alt mera så väl belåtenhet hos Räntegifvare, som säkerhet
och mindre skiljaktighet uti markegångsprisen, vinnas, om hvarje
års pris blifva uti desamma successive gällande, än om markegångspriset
skulle bestämmas för att oförändradt tillämpas i 5 år; samt dertill kommer,
att, om Urtima Riksdag tilläfventyrs inträffade innan dessa 5 år förflutit,
den olägenheten skulle deraf uppkomma, att, antingen samma markegångspiis
som förut blifvit tagne till grund lör medelpriset, lill en del å
nyo begagnades för delta ändamål, eller ock, om ej nytt medelpris skulle
bestämmas vid Riksdag, som inträffade förrän de 5 åren lilländagått, sådant
pris blefve tillämpad! en längre tidrymd än 5 år; så och då, i UtBi/i/mg
tili R. St. Prat. 1834 nc‘l iS35. 4 Sami. 1 Afd, 3 Bandit,
22:dra Häftet. 1
a
Ståts-Utskottets Uilätaväc Nto 3§3
skottets (anka, elen verkställda myntbestämningen ingalunda åstadkommit eller
bör åstadkomma rubbning i creditföi hå!landvna> ulan snarare åt elem gifva
stadga, får Utskottet förnya sitt lilstyrkande,
att Rikets Stander icke taga omedelbar befallning med mankegångs-sättningen.
3:0. Frågan, huruvida årets markegång, eiler ett medeltal af sistförflutne
ta eller 5 års markegångar, bör tagas till grund för ut görandet
aj sii viii kronotionde och afradsspantnål, som äfven alla andra, hemman
och lägenheter åsätta räntor.
Då Rikets Ständer, genom fattad t beslut under sistföiflulne Riksdag,
uttryckt, hvad Kongl. M-ajrt uti den Nådiga Propositionen jemväl förklarat,
att det är olämpligt,, att skaftepersedlanie beräknas efter nu gällande årliga
markegångar, och elå det icke lärer kunna bestridas, att de ofullkomligheter,
som kunna åtfölja en markegångssättning, mindre kännbart verka, då
fördelningen sker på flere år, så anser Utskottet öfverflödigt alt upplaga
till närmare vederläggning de få häremot gjorda anmärkningar, samt förnyar
sålunda sitt yttrande uti förra Utlåtandet,
alt en till ett förbättradt förhållande härutinnan ledande förändring
är erforderlig.
Hvaremot och då de fleste Talärne inom Irenne Riks-Slånd, och
Bondc-Ståmlet enhälligt, föredragit elt medium af 10 är, i stället för 5 år,
samt ostridigt är, att ytterligheterne af höga och låga pris härigenom än
mera komma alt inskränkas, hvilket är hufvudsyftemåiel, icke allenast för
befrämjande af Ränlegifvares fördel, utan äfven för att vinna ea sådan
stadga uti prisen å ränte-persedlarne, att det må blifva möjligt i en framtid
att alla räntor ingå lill Stats-Verket, som då omedelbarligen skulle
komina att aflöna nuvarande Indelningshafvare, får Utskottet, med denna
ändring,, och med borttagande af slutmeningen uti moni. Lil. b, i anseende
till härefter föreslagen förändrad lid för markegångs-sättningen, å ny»-  tillstyrka följande beslut:
a) att, såsom grund för utgörandet af så val kronotionde och afrads*-  spanmål, som äfven andra af hemman och lägenheter utgående räntor,
antages medium af senaste 10 årens- markegångspris, sålunda
uträknadt, alt, sedan årets markegångspris blifvit faslslälldt, hopsumeras
detsamma* med de nästföregående 9 årens markegångspris
i samma Län eller Di^trict; blifvande tiondedelfen af denna summa
Uti jennar skil lin g tal det för årefs skatter gällande jiiarkegångspris;.
Sctitf-TJtikottets Tdlhonnc Nio 3g",
3
b') att början härmed sker år i835, då, efter upp Hit t ari markegångssättning
för året, i83S års markegång tillägges deni för ••åren t83:(,
j833, i83-!, i-831, r83o, iSrp), rSaö, t'837 och 1836, hvaraf medium
eller en tiondedel blir, jemn ad tili skål-i ing tal, gällande markegången
för r835 års skatter, hvilka uppbäras och ingå dels i
slutet af samina år, dels under det påföljande.
?to. Om en förändrad method för markegdngs-sättnmgen.
Af de aiwniii kningar, h vilka blifvit gjorde vid denna och påföljs ida
5:te punkt, har Utskottet liemtat grund för den öfvertygelse, att den serskilda
rnarkegåiigen, s-oni är föreslagen i förra Betänkandets 5:te punkt,
kan undvikas och en säkrare prisbestämningsgrund, än den närvarande, det
oaktadt vinnas, om markegångs-sättningen endast framflyttas till deri 4 December
hvarje år, hvilket, icke bör verka till något menligt uppehåll uti
Uppbördsbokens författande, så vidt den föreslagna förenklingen i ränlepersedlarnes
antal kommer alt för sig gå, och ieke heller bigga hinder i
vägen för spänna åls uppsägning lill leverering in natura, enär markegångssättningen
sålunda måste blifva känd, innan dagen för uppsägningen inträffar.
— Med afseende å hvad för öfrigt anmärkt, blifvit, får Utskottet
förklara, att Utskottet icke ansett lämpligt nu föreslå någon förändring*
hvarken i anseende till prisuppgifterne, eller om Deputerades väljande,
enär dessa frågor icke stå i oskiljaktigt sammanhang med frågan om ränlepersedlarnes
lösande efter hvarje års markegångspris för sig; hvaremot
Utskottet funnit sig höra frånträda dess förra förslag (moni. ej), att dan
ändring uti priset å någon markegångspersedel, som, i följd af besvär, utaf
Kongl. Kammar-Collegium meddelas, borde gälla generelt och således icke
endast för den eller dem, som ändring sökt och vunnit.
Med tillämpning af dessa grundsatser, föreslår Utskottet följande derefter
lämpade beslut:
ö) att så beskaffade prisuppgifter, som de hittills aflemnade, innehållande
de under loppet af hösten gångbara pris å markegångspersedlar,
böra från hvarje Fögderi och Stad så tidigt insändas,
att de kunna vara vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillhandakomne inom November månads slut hvarje år;
i/') att Riks-Slåndens Deputerade, hvilka derefter sammanträda innan
den 4 nästpåföljande December, då hvarje års markegång hädanefter
bör sättas, skola taga medium af nämnde uppgifter till hufvudsaklig
ledning för markegångs-sättningen, med iakttagande att,
markegångspris alltid, der sådant erfordras, jernnäs till skillingtaJ,
4
Stats-låtskottets U‘låtande N~.o 3y3,
äfvensom att, då någon afvikelse från medelpriset anses nödig,
skälen dertill i Protocollet noga antecknas. Börande genast, efter
sålunda verkställd prisbestämning, Markegångs-taxan till trycket
befordras saint i vanlig ordning lill kännedom och efterrättelse
kungöras och utdelas; skolande, i afseende å tryckningen, iakttagas,
att å Markegångs-taxan uti en column till vänster upptages
årets inarkegängspriSj och till höger det för skatternes debiterande
fastställde, af io års medium uppkomne gällande markegångs
priset;
e) Besvär öfver markegångs-sättningen skola inom izj dagar efter den
dag, då markegången af Deputerade blifvit satt, ingifvas lill Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, som med näst derpå följande post insänder
dem, jemte eget Utlåtande, till Kongl. Kummar-Collegii
afgörande;
dy Sedan Kongl. Kammar-Collegium meddelat dess beslut i ämnet,
hvilket bör ske utan uppskof och senast 8 dagar efter det besvären
dit inkommit, bör Kongl. Majts vederbörande Befallningshafvande
om samma beslut underrättas;
éy I afseende på den ändring uti priset å någon markegångs-persedel,
sorn, i följd af besvär, kan utaf Kongl. Kammar-Collegium meddelas,
gälle hvad Författningarne för närvarande deiom stadga.
4:o Förslaget om indragning till Kronan af de till Militaire- och
Civil Staterne, jemte Skole-Staten och andra allmänna ändamål indelte
räntor och kronotionde-anslag _, emot anvisning af motsvarande summor
på Stat.
De skäl, som vid denna punkt blifvit anförde uti förra Utlåtandet,
till ådagaläggande af vådan för Stats-Verket, att nu taga befattning med
den omedelbara aflönings-skyldigheten till alla Indelningshafvare, emot öfvertagande
af deras indelningar, äro, efter Utskottets tanka, så bevisande
och bestämde, samt i ingen målto på ett tillfyllestgörande sätt vederlagde
af de få Talare, hvilka yttrat sig i motsats med hvad, så väl Kongl. Majrt
i detta afseende yttrat, som Utskottet föreslagit, att Utskottet saknar anledning
frångå sitt förra tillstyrkande: >,
att, på de skäl i öfrigt, som Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehåller,
frågan om berörde indelningars indragning till Kronan
varder tills vidare hvilande.
Stnts-JJtskottetr Utlärande A’?o 393.
3
5:o Vilkor en, hvarunder den föreslagna marke gängs-beräkningen i
allmänhet bör tjena till grund för bestämmandet af lösnings- och levererings-förhållanden
emellan Räntegifvare och Räntetagare.
Hvad först angår den anmärkning, att det vore stridande emot Presterskapets
piivilegier att Betaga Löntagare deras rätt att uppbära Kronotionden
in natura, så enär alla Biltills utkomne Författningar om förändrade
vilkor för ränte-persedlarnes utgörande och om förhållandena emellan
Räntegifvare och Räntetagare, blifvit vidtagne, dels af båda Stats-maglerna,
dels af Konungen ensam, utan att Preste-Ståndets privilegier dervid ansetts
utgöra något hinder, förmodligen af det skäl, att samma privilegier icke
omtala eller skäligen kunna omfatta sättet för Kronoliondens utgörande af
Räntegifvaren, samt Preste-Slåndet icke lärer kunna tillerkännas slörre rätt,
än öfrige Räntetagare, anser Utskottet, med hufvudsakligt afseende å hvad
Kongl. Kammar-Collegium, uti dess med Kongl. Ki igs-Collegium under den
ii Maji i83i, gemensamt afgilne och uti 4:de punkten af det återremitterade
Utlåtandet intagne Betänkande, i detta ämne anfört,
att å denna anmärkning icke något afseende kan fästas.
De anmärkningar, hvilka Blifvit gjorde vid Mom. A, som föreser Beliofvet
af en serskild Markegångs-taxas upprättande i November månad ,
för att Bestämma ärspriset vid liqviden emellan Räntegifvare och Räntetagare,
har Utskottet deremot funnit så öfverlygande, att Utskottet, för att
undanröja behofvet af denna serskilda Markegångs-sättning , uti föregående
3:dje punkt förändrat sitt förslag uti förra Utlåtandets samma punkt och
från Mars månad återflyttat den markegångs-sättuing, som kommer att Bestämma
medium af 10 års rnarkegångs-pris till den 4 December, eller före
den nu vanliga uppsägningstiden; ocb då denna markegångs-sättning äfven
kommer att innefatta årspriset, blifver således Berörde Moment öfverflödigt.
Vid Mom. C och D hafva många olika åsigter gjort sig gällande. Under
det att några Talare velat borttaga all uppsägnings-rält, hafva andre
yrkat den ömsesidig, såsom hittills; äfvensom en del ansett Räntetagare icke
ega större rätt, än den Kronan förbehållne, enär det vore obilligt, att
de Räntegifvare, hvilka utgöra sine praeslalioner directe till Kronan, skola
hafva andre eller större fördelar, än de, hvilka utgöra enahanda praeStationer
till vederbörande Rönings tagare.
Utskottet inser väl de flere fördelar, som skulle uppkomma deraf, att
ali uppsägnings-rätt upphörde, hvarigenom äfven likhet uti räntornes utgörande
emellan alla Räntegifvare uppkomme; men då det i betydlig nion
<>
■Sittis-Utsfoims Villande A': > 3<}3.
skulle försvåra utgöfandet af-räntorne, i anseeivde ti 11 bristande tillfälle i
vissa orter att : hastigt och jued fördel föryttra persetua ine, och tiä m eftergift
& Statens sida, fur hyad den omedelbarligen eger uppbära ieke Ian
blifva en rättsgrund för enahanda eftergift å den enskilde Rätt
sida, så anser Ulskolföt olämpligt all nu föreslå .något stadgande, sorn uppfyller
dessa fordringar, hvilka förutsätta stadgadt -myntväsentje , ökadt rörelse-capifal
och iätt afsättning med hindtmanna-producler ; anseende Utskottet
det vara .allenast under sådane omständigheter, sorn atla indelta räntor
kuru i a lösas med epedimi och ingå lil! Sluts-Verket, hvilket derigenom
kunde komma i tillfälle att ti i feele liqvidera äfven de Enibets- och Tjenstemän
in. 11., som nu innehafva indelta löner.
'Utskottet, sorn af sådane anledningar v.idhlifver sitt förra förslag, med.
den förändring, sorn är en följd af Utskottets tillstyrkan i ardra punkten ,
ali såsom grund för utgörande af så väl Kronotionde och Afrads-spanmål,
sorn äfven andra af hemman pelt lägenheter utgående räntor, antages medium
af senaste io årens markegångspris, får nu i öfrige punkter förnya
dess föislag i förra Betänkandet, nemligen:
rf, *) att, vid de tillfallen då det bestämda årspriset inom Länet eller
Districtet uppgår lill lika belopp eller öfverst}ger tiel uträknade
medium äf de senaste jo årens markegångs-pris i samma
Län eller Djstrich uppsägning lill leverering in natura af Räntagifvaie
får ega rum; men då sådan uppsägning ej sker, skola ränte-persedlarne
lusas efter medium af sislförfluIne io årens markegång;
d>)
att, då berörde årspris understiger medium af senaste io årens
markegångs-pris inom samma Län eiler Dislrict, är det väl Räntegifvare
öppet att före Thomaedag, på sätt hittills egt rum, tillsäga
om han vill utgöra pras,stationen i*ri natura; men i det fallet
åligger det honom att, vid leyereringen, contant till Räntetagare»,
betala skillnaden emellan löpande årets-lägre pris och det stadgade
io års markegångs-prisét;
<p) ihttj då leverering in natura icke sker, fprsel-lön, på stitt hittills
egt rum, af llän tegi f vare erlägges, samt alt, då Räntegifvare upp
-
.“S i * .luoto, .t 4 Betänkandet R:o enligt hvad hav ofvan blifvit ornDum»cit, ijtgåsj^
ju n lots va rar moro. a af denna punkt Bians, b i föri beiöule Betänkande; naeni, b
andri- c nnptagne o. * v.
Smts-Vtskotttts TJilu&nd* K',Q 393»
7
sagt lill levernnee in naima, han jemväl för hvarje tunna Råg
eller Korn hctalur 16 sk., samt tor hvarje timna Häfte i? sk.,
allt Banco, till Räntetagare», såsom ersättning derför, alt dennauppsäguings-iiiU,
i följd af föregående bestämmande», hädanefter
upphör.
För de räntor,, sorn äro Kronan behåll ne, erlägges icke någon
försel-lön;
d~) att, vid tillfälle af leverering in natura, gäller, i'afseende på leverermgs-slälle
och ort, hvad nuvarande Författningar derom be--  ► stämma, med det tillägg, att en Räntegifvare icke må anvisas alt
för samma år verkställa leverering till lieie ställen;
e) Förenämnde stadgande» böra likväl icke lägga hinder i vägen för
träffandet af serskilda öfverenskomiuelser emellan Räntegifvare oek1
Räntetagare, då de derom ömsesidigt åsämjas.
6:0 Om förändring, och re. duel ion aj hemmans-r än tonia:
De vid Utskottets förslag i denna punkt gjorde anmärkningar äro
Hufvudsakligen af följande innehåll: att förändringen syntes förknippad med’
stora betänkligheter, serdeles i de orter, der en mängd, till prisen Sällan
föränderlige persedlar skulle i nya räntan försvinna och utbytas mot spanmål,
sorn i pris mest tluetuerar, hvarigenom ock skulle uppkomma förhöjning
i skatt på det ena och nedsättning på det andra hemmanet; att sto--  ra brytningar i spanmåls-prisen skulle verka förlust för Stals-Verket vid
dessas fall samt förderf för dc skattdragande vid deras stegring, om persedel-räntorne
i de sädesrika Provincerne utbyttes mot spanmål; alt ifrågavarande
reglering, hvars verkställighet icke vore möjlig på den af Utskottet
föreslagna tid, och som skulle sprida oro i landet, icke borde åstad-'
kominas endast för de ganska underordnade fördelarne i räkenskaps väg; att,
ehuru reduetionen vöre önskvärd, borde dock dröjas med dess verkställighet,
tills man erhållit 5 eller 10 års erfarenhet om grunderne för markegångspi
isons bestämmande; alt förslaget icke borde antagas förr än realisationens
inflytande på varuvärdena blifvit utrönt; alt uttryckligen borde stadgas,
4et ränlorne ej skola reduceras för enskilde, som lill dem hafva egande--  ratt, i hvilket hänseende blifvit föreslaget, att egare till frälse-ränlor måtte
höras, om de antingen godvilligt eller emot erhållande ersättning vilja
ingå på förvandlingen, då, i senare fallet, Utskottet borde vara betänkt på
nödig tillökning af extra ulgifls-medlen; att besynnerligt vore, det en nato
a-prassla tion först bestämdes in natura och sedermera förklarades skola
8
Stnts-\J;sk9tteti U'låtande N:o 3g?.
utgå med penningar, hvarföie ock den förändring. blifvit föreslagen, att Coiniteer
måLle nedsättas, för att förenkla räntepersed larne, hvilka genast borde
sättas i penningar; att, då man tydligen kunde inse, luiru mödosamt
och tidsödande arbete Comiteen skulle erhålla, det vore bättre uppdraga åt
en eller högst arne personer att socknevis höra menigheterne och med deni
Öfverenskomma om reduclionen; alt Utskottets förslag, det förhållandet emellan
den gamla och den genom förenkling tillkomne uya spanmålen skulle
bestämmas Länsvis eller åtminstone för hvarje Fögderi, syntes olämpligt
och motarbeta det ändamål Utskottet velat understödja, helst det möjligen
kunde leda till förlust för en och annan, utan borde i stället berörde förhållande
uppgöras serskildt för hvarje individ; samt slutligen alt Utskottet
målte bestämdt uttrycka, det de orter, hvarest grunskatterne nu utgå utan
förvandling eller efter ständigt Kronovärdi, böra, utan förhöjning, vid samma
förmon bibehållas.
Till bemötande af desse anmärkningar får Utskottet anföra: att Utskottet anser
det böra bero af vederbörande Comité, efter Räntegifvarnes hörande, att bestämma
persed larne både till egenskap och belopp, hvarigenom nu utgående
spanmåls-qvantum kan bibehållas, om så nödigt fordras; att brytningar ispanmålsprisen
sålunda icke kunna medföra större förlust, än hit ilis men väl mindre,
då dessa brytningar lii] det möjligaste försvinna genom io års markegångs-sältningen;
att lika litet någon förlust för Stats-Verket, som för
den enskilde, bör kunna uppkomma, när förändiingen hvilar på den grund,
att en viss, qvantitet af ena persedeln svarar emot en gifven qvantitet af
en annan persedel; att förenklingen icke synes overkställbar innan år 183^,
men hvaremedlertid denna tid äfven kan vilkorligen bestämmas; afl någon
oro. i Landet, genom denna förändring, så mycket mindre är att med skäl
förvänta, som den vid alla Riksdagar, sedan 1810, varit yrkad, såsom af
behofvet påkallad; att hvarken den förändrade markegångs-sättningen eller
den nu beslutade realisationen kan medföra någon menlig, men val fördelaktig
verkan, så vida båda åtgärderna bidraga att stadga varuprisen ; att
då förslaget antager, att hvarken Staten eller den enskilde skall vinna eller
förlora, och då hvar och en har öppen rätt till besvärs anförande, om
lian genom ränte-persedlai nes förändring finner sig i sin rätt förnärmad, så
erfordras i delta hänseende icke heller något undantag för Frälse-ränteinnehafvare;
att det vore ett ingrepp uti egande-rätten, om man skulle reducera
alla persedel-räntor lill penningar, eller öka persedel-räntome medelst
penninge-räntornes förminskning; att arbetet visserligen blir mödosamt,
men
Stnts-IJfshottett JJtldt findé N:o 393- *• 9
men lättas derigenom, alt flere Comitier kunna bildas inom hvarje Län,
och att i öfrigt de som härvid biträda , för detta municipal-sysslande
ega en tillfredsställande belöning i den allmänna och enskilda nytta , som
denna förenkling medför; att det under Litt. e föreslagna stadgande, såsom
endast afseende bibehållandet af närvarande rättighet till leverering af
spanmål in natura till Staten, icke lämpligen kan eller ens hehöfver utsträckas
längre, än för hvarje Fögderi; och att förslaget innehåller det stadgande,
att det belopp af grundskatt., som hittills för hvarje hemman utgått,
utan förvandling eller efter Krono-värdij börj till lika belopp förvandlas
uti penningar.
Då Utskottet sålunda icke funnit någon anmärkning gjord , som jäfvar
senaste Rikets Ständers godkännande af de föreslagne grunderne för
ränte-persedlarnes förenkling; och då Rikets Ständer redan år i83o öfverletnnade
till Kongl. -Majit att befordra verkställigheten häraf, efter de skattdragandes
hörande, så vida Kongl. Majit funne densamma för någon ort så
nödvändig, att den icke borde uppskjutas, kan Utskottet destomindre nu
frångå sitt förra förslag i denna punkt, som de der intagne vilkor och förbehåll
fullkomligen trygga emot alla vådor. Och Utskottet får derföre ånyo
framställa lörslaget i hela dess vidd:
af att ränte-persedlarne må sammanslås och, i afseende å sättet, förenklas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. KammarCollegii,
af Piikets Ständer vid sislföjflutne Riksdag godkände förslag
af den 8 December 1829;
b) att omsättningen af ränte-persedlarne verkställes på den allmänna
grund, att ingen Räntegifvare derigenom erhåller högre eller mindre
grundskatt än förut, och att den Räntegifvare, sorn kan komma
att på ett eller annat sätt härutinnan anse sig förnärmad, må
ega att i behörig ordning deri söka ändring, hvilken rättighet äfven
förhehålles Kronans Ombud;
c') att åtgärderne för ränte-persedlarnes förvandling må, efter fastställde
grunder, obehindradt vidtagas och handhafvas af serskilde
Comiterade i hvarje I/ån, under ordförande af Kongl. Majrts Befallningshafvande,
hvilka Comiterade ega att, efter Räntegifvarens
hörande, genom Deputerade, valde socknevis, för hvarje hemman
bestämma dess blifvande förenklade grundskatt uti sådane ränte
Bihang
till R. St. Prat. ig?4 och i835. 4 Sunil, 1 A få. 3 Bandet.
22:dra Häftet. > 2
Stat s-Vt skottets Utlåtande Ni o 3g3.
persedlar, som Comiterade anse vara de lämpligaste, men hvilk*
dock för hvarje Härad eller Socken böra inskränkas inom ett antal
af högst 5 olika slag. Comiterade iakttaga äfven härvid, atti
det belopp af grundskatt, som hittills för hvarje hemman utgått
utan förvandling eller efter Krono-värdi, bör, till lika belopp,
förvandlas uti penningar;
d} att alla erforderliga åtgärder för ränte-persedlarnes omsättning böra
så sk jndsamt vidtagas och fullbordas, al t Krono-räntorne, sfi
vidt görligt är, för år i83^ må öfver hela Riket kunna debiteras
och utgå efter den nya melhoden;
e) att rättigheten, att in natura leverera länte-spanmål till Kronan,
icke må sträcka sig till den genom ifrågavarande förenkling i utbyte
mot andra persedlar tillökade spanmåls-skatt, utan alt densamma,
lika med öfrige hemmans-räntor, alltid bör lösas med contant
efter gällande io års markegångspriset. Dock som det skulle
blifva vidlyftigt och i en framtid medföra olägenheter att för hvarje
hemman serskildt hafva bestämt skillnaden emellan den gamla
och den nya spanmåls-skatten, ega Comiterade på det sätt bestämma,
huru stor del af densamma, lika för hela Länet, eller till
det minsta för hvarje Fögderi, bör, i förhållande till gamla spanmåls-skatten,
ovilkorligen lösas med penningar, att den del, hvilken
får in natura levereras, bör, för helt hemman räknad, jernnäs
lill fulla kapptal och till det närmaste blifva motsvarande en tiondedel,
en åttondedel, en sjettedel, en femtedel, en fjerdedel, en
tredjedel, en half, två tredjedelar, tre fjerdedelar eller sju åttondedelar.
7:0 Om ett förändradt stadgande för framtidenj rörande disposition
neri af Kronans behållne kappmål.
Herr Prosten Astrand och flere Ledamöter af Preste-Ståndet hafva,
med betviflande af verkställbarheten af Utskottets förslag i denna punkt, då
icke ständig penninge-lösen för Krono-tionden stadgas, yrkat det tillägg dervid,
att ”stadgandet endast må röra det kappmål, som hittills till Kronan
utgått, och ej göra rubbning i hvad som hittills är häfdvunnet att utgå till
indelningar”, emedan eljest mången Räntetagare kunde, i brist af documenter,
gå i mistning af en del utaf den spanmåls-lön han nu innehar.
Då hvad sålunda yrkadt blifvit är inlaget i denna del af den Kongl.
Propositionen och hvartill Utskottet tillstyrkt Rikets Ständers bifall; så an
-
Ftätt-Uiikottett JJtlåitin.ie /V;o 3y34
II
ser TJtsltottel någon annan ändring härutinnan icke erfordras, än att det
uti Utskottets förslag utsatte markegångs-pris bestämmes ifrån 5 till 10 års;
i följd hvaraf redactionen af Utskottets förslag hlifver följande:
det Utskottet tillstyrker bifall till hvad Kongl. Maj:t, rörande dispositionen
af ifrågavarande kappmål, i Nåder ansett och framställt,
nied den förändring, att lösen för den emot Kronans andel i kappmålet
svarande en adertondedel af hemmans-tiondens belopp, erlägges
efter medeltalet af 10 års markegångspris i öfverensstämmelse
med Utskottets ofvan upptagne förslag i andra punkten.
Slutligen, och i anledning af Riksdags-Fullmägligen Samuel Jönssons
från Ölund gjorde anmärkning, att dess motion, det ali Krono-tionde, sorn
från Ölands Norra mot utgår, mätte, i likhet med afrads-spanmälen, levereras
å Borgholms Krono-Magasin, efter derstädes förut erhålln lordningar,
icke blifvit besvarad, får Utskottet förklara,
att då delta är en fråga af administrativ beskaffenhet, hvarmed
Rikets Ständer icke lära taga befattning; så har Utskottet ansett
den icke fordra någon dess åtgärd.
Stockholm den 2 Jan. 1825.
Reservationer;
*f Prosten Astrand: "Utan att ens upptaga, än mindre vederlägga de
grundade anmärkningar, som emot Utskottets förra Betänkande blifvit framställde,
har Utskottet i de hufvudsakligaste punkterna vidblifvit sitt förra
förslag, att, med upphäfvande af uppsägnings-rätten å Räntelagarens sida,
bibehålla den å Räntegifvarens — ett förslag, som Kongl. Majit i sin Nådiga
Proposition förklarat Sig idre kunna antaga. Hvad våda delta förslag
kan medföra för Räntetagare, om Räntegifvare-interesset vid de vanliga.priscouranternas
uppgörande och markegångssältningarna får öfvervigten, lärer
icke vara svårt att finna, då Räntetagaren måste åtnöja sig med hvad pris
som helst Räntegifvarne behaga bestämma, hvilket torde kunna deprimeras
så mycket lägre, som markegången skall sältas i början af December, då
span målsprisen ännu äro obestämda och inga andra, än de, som för penningeförlägenhet
skull måste å tout prix sälja, hafva afytlrat någon spannmål.
Skulle vid markegångs-sättningen Räntetagare-interesset hafva öfvervigten,
så underkastas Räntegifvaren den orättvisa, att han, de år, då medelmarkegången
är högre än årsmarkegången, måste antingen betala hvad Rän
-
12
S ots-T]rskettets
tetagarne vid förra markegångs-sätlningarna för högt stadgat, eller, om lian
afbördar sig levereringen in natura, derutöfver betala en alltför hög mellangift.
Utskottet har ur sitt förra förslag borttagit det enda, som medförde
en möjlighet att kunna erhålla en någorlunda rättvis markegång, nemligen
markegångens sättande om våren, då spanmåls-prisen äro bestämda.
De 16 sk per tunna, som Räntelagaren skall få i ersättning för sin förlorade
uppsägningsralt, godtgör alldeles icke den fördel han för närvarande har
att kunna bibehålla en afnämare, sorn i ond och god tid köper hans spannmål.
Äfven med antagande af den nästan omöjliga förutsättning, att markegångarne
skulle blifva rättvisa, innebär förslaget den i all tid qvarstående
obillighet, att Räntetagaren skall under det svåra året lemna Räntegifvaren
en undsättning, ett räntefritt anstånd med en del af ränte-spanmålens losen,
hvilken Räntegifvaren sedermera årligen med en tiondedel får betala; det
innebär den för alltid fortfarande orättvisa, att en efterträdare i syssla
med indelt spanmålslön skall utan förskyllan få ersättning för den förlust
företrädaren under svåra år lidit genom medelmarkegångsprisets sänkning
under årsmarkegången; det innebär den i 10 år fortfarande orättvisa, att i
de orter, der markegångs-prisen under åren efter i8a5 varit lill följd af
missväxt mycket höga, skola Räntegifvarne än en gång få betala en del af
det öfverskott, hvarmed samma års markegångar öfverstiga de hädanefter
kommande årens. 1 anseende till dessa uppenbara, synnerligast för den
mindre löntagaren menliga orättvisor och vådor, hvartill komma åtskilliga
andra olägenheter, sorn förslaget medför, anser jag visserligen öfverflödigt
att, lill afslyrkande af detsamma i sin helhet, åberopa Presterskapets privilegier,
men tror dock, alt desamma kunna med full rätt här åberopas till
skydd föi- Kyrkor, Undervisnings-verk och fromma Stiftelser, som genom
förslagets antagande äfventyra, att endast få till namnet men icke i verkligheten
behålla en del af den till dem anslagna ränte-spanmål.
1 afseende på Utskottets tillstyrkanden, rörande räntepersedlarnes förenkling,
vill jag anmärka, alt om förslaget skall utsträckas äfven till enskildes
egande frälse-räntor, hvilket jag dock icke tror kunna ske ulan ingrepp
i egande-rällen, så bör åtminstone den hemmans-innehafvare, hvars hemmansränta
tillhör enskild man eller är indelt, icke erhålla för de nya
läntepersedlarna större uppsägningsrätt, än den, hvars hemmans-ränta är
Kronan behållen. Stadgandet i Momentet af 6:te punkten bör fördenskull
blifva generelt och icke endast afse levereringen till Kronan.
I öf
-
Stas-TJtskotttts Memorial A':o 394*
»3
I öfrigt åberopar jag min och Prosten Stenhammars reservation vid
Betänkandet N:o 273.”
Häruti hafva Doctor Runs, Prosten Stenhammar saint Domprosten
Heurlin instämt;
af Herr Pejron, Gustaf”1 afseende å en omständighet, uti Högled.
Stats-Ulskottets vidtagne, och nu till Ständernes bifall inlemnade project
till förändrad method vid Markegångs-Taxornes upprättande, (punkten C')
får jag reservera mig.
Mig synes, att ordet Taxa innebär ett allmänt stadgande, och således
kan jag icke inse, huru afvikelse!1 derifrån kunna upprättas för enskilde
personer. — Af denna anledning skulle jag tro, att det rättast vore, att
örn Kongl Kammar-Collegium, vare sig i följd af dess Advocat-Tiscals gjorde
anmälan, eller i anledning af enskildes besvär, i någon nion ändrar den
i något Län af Riks-Ståndens deputerade, på sätt föreskrifvet är, upprättade
Markegångs-Taxa, bör ock det förändrade förhållandet, hvilket alltid genast.
kungöres, blifva, liksom den öfriga delen af Taxan, ett allmänt stadgande
och gällande för alla Räntegifvare och Räntetagare. Allt annat leder
till trassel, är en orimlighet, och synes mig en utväxt å en för Länet
utfärdad Taxa”;
af Riksdags-Full mägtigem Hans Hansson från Götheborgs och Bohus
Län, sorn åberopat dess till Betänkandet N:o 273 afgifne Reservation, i hvad
densamma innefattar frågan om forsel-löns erläggande, då leverering in natura
sker;
samt af Riksdags-Fullmägtigen Johan Christophersson från Kronobergs
Län, under åberopande af dess vid förra Betänkandet i denna fråga afgif--  ne reservation.
N:o 094.
Ank. till Exp.-Utsk, den 5 Jan.
Memorial, rörande ett tillägg i frågan örn det af Kongl. Majit
för Carlstens Fästnings istäindsättancle äskade extra anslag.
. (u. A0
Uti Betänkandet N:ö 291, innefattande svar i anledning af erhållen
återremiss å Utskottets i Extra Stats-Reglerings-frågan först afgifne Ullåtau
Bihang
till R. it. Vrot. 1834 ocfl *835 4 &»«/; 1 Ajd.- 3 Bandet, 3
22:dra Häftet.
Stuts-Wtskot tets Memorial Nio 394»
tle, Hade Utskottet väl förblifvit vid sitt afstyrkande af något serskildt extra
anslag för Carlstens Fästnings iståndsältände, men derjemte hemställt,
alf, derest Kongl. Maj:t skulle finna nämnds Fästnings försättande i fullständigt
skick icke kunna fördröjas, Kongl. Maj:t då må oga att af anslaget
■ för Carlsborgs eller af det för Kungsholms Fästnings-byggnadanvända hvad
sorn till behofvels afhjelpande kan erfordras.
F anledning af denna hemställan* sorn blifvit bifallen af Ridderskapet
oell Adeln, på sätt det Utskottet tillhandakomne Protoeolls-Utdrag. af
den 26 Kov. sisth år vid" handen gifver, men afslagen af Bonde-Ståndet,
liar Preste-Slåndét afgifvit det förklarande, att, då frågan 0111 beviljandet af
Extra anslag för Carlstens Fästning vore föremål för omröstning i Förstärkta
Stats-Utskottet, Ståndet ville, sedan denna för sig gått, fatta beslut rörande
nämnde tillägg; och har Borgare-Ståndet, att döma af det Utskottet
tillhandakomne Piolocolls-Utdrag, derom icke fattat beslut.
Sedan nu omröstningen i Förstärkta Stats-Utskottet utfallit för afslagå
det för Carlstens Fästnings iståndsätta iide äskade Extra Stats-anslag, får
Slats-Ulskottet hemställa, det Preste- och Borgare-Stånden ville fatta beslut
om det af Utskottet, rörande denna punkt i Betänkandet N;o 291 gjorda
bär ofvan införda tillägg, på det att frågan derom må i behörig ordning
varda afgjord; oell hvarvid Utskottet upplysningsvis får meddela, att, vid
omröstningen i Förstärkta Stats-Utskottet, det af Stats-Utskottet tillstyrkta
extra anslag för Fästnings-arbetenas fulländning vid Carlskrona åt sjösidanäfven
blifvit afslagetf; hvaremot för Carlsborgs Eästnings-byggnad är bevil»-  ja dt ett anslag af tillsammans abo,000 B:div
Slockholm den 2 Jan. 1835*.
STOCKHOLM, i-S35; hos J. A. Walrobrt.
.Stats-Utskottets Ut'ätande N.o 3g5.
i
N:o 395.
Antom till JExp.-Utsk. den 6 Januarii i835.
Utlåtande, dels i anledning af verkstäld granskning af Kgl. Convoy-Commissariatets
Förvaltning och Räkenskaper för åren
i83i och i832, samt dels pä grund af väckt motion omför,
<ändring i Convoj-afgiftens utgörande och disposition m. m.
(I. A.)
Under förrättad revision af Kongl. Convoy-Commissariatets Hufvudbok
och öfrige Räkenskaper för år i8'3i, hvilka blifvit granskade af
Kongl. Kammar-Rätten med några mindre betydliga anmärkningar, som
i vanlig väg behandlas, bär-Utskottet ansett sig böra ingå uti en närmare
undersökning, i hvad mon de förändrade förhållanden, hvilka sedan
senaste Riksdag inträdt uti Sveriges ställning med Barbaresk-Staterne,
i det att alla ordinarie Fredssumme-licjvider med Algier, Tunis och
Tripolis upphört, och sådan för närvarande endast eger rum med Marocco,
inverkat lill besparing för Svenska Stats-Verket; och har Utskottet
funnit lämpligt, att, i sammanhang dermed, upptaga och besvara en
från Borgare-Ståndet remitterad, af Herr Halling den Februarii sisth
år väckt motion, (införd under N:o io3 i Bilagorne till Borgare-Ståndets
Protocoll) och hvilken innefattar förslag till upplösande af Kongl. Convoy-Commissariatet,
om förändring uti den hittills gällande ConvoyAfgifts-Taxau
m. m.
Utskottet, sorn, till vinnande af fullständiga upplysningar i dessa
ämnen, tillika granskat Hufvudboken för år i832 med dess verificationer,
samt, efter genom Herr Hof-Cancelleren erhållen Kongl. Majlis Nådiga
befallning till Kongl. Convoy-Uommissariatet, äfven underrättat sig
otn hvad vid detta Verks förvaltning förefallit under år i833, för hvilket
år ånnu ej Hufvudbok och redovisning äro upprättade, får nu, i anledning
af allt hvad i dessa hänseenden förekommit, afgifva yttrande.
Vid genomgåendet af de för åren 1831 och i832 afslutade Räkenskaper,
har Utskottet funnit den använda bokföringsmethoden, eller lilllämpningen
af densamma ingalunda innefatta den fullständighet, redighet
och lättuppfattlighet, som utgöra de erforderliga och förnämligaste egen
Bilians,
till R. St. Prot. i83/f och i83S. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 1
%3:dje Häftet.
2
Slats-Utskottets Utlåtande JV:o 395.
skaperne af all bokföring. I stället för ordentlig Hufvudbok och löpande
Journal, hvilka här varit mest ändamålsenlige och lätt använde, begagnas
en såkallad resonerad redogÖrelsemethod, men hvilken är alltför
mycket summarisk, för att motsvara fordringarne af en Hufvudbok, enär
t. ex., i stället för att de på- och afförde posterne borde finnas motiverade
och utredde på de reele utgifts- och inkomstconlo, sådant helt
och hållet der saknas, men deremot, dock endast tili någon del, igenfinnes
antingen i Cassa-Räkningen eller å de personelle Conto, •— ett
förhållande, som är tvärt emot hvad det borde vara. Vidare förekommer:
att balancerne äro ospecificerade, hvarigenom i Hufvudboken, för
det år som granskas, all upplysning saknas, i hvad skick äldre fordringar
befinnas, em de äro säkra eller osäkra, stridige eller ostridige; att,
~vid på- och afföring, månad och datum för de fleste poster icke blifvit
utsatte; och att i Räkningarne i utländskt mynt med Consulerne och
flere personer å utrikes orter, saknas till och med column för- och ali
uppsumraering i Debet och Credit af- det utländska myntet, hvilket dock
i sådane fall destohellre bör noga iakttagas, som det utländska myntets
reduetion till Svenskt Banco endast utgör dess calculerade belopp, och
är beroende af coursen. Såsom ett bevis, huru missledartde detta
sätt att redovisa varit, må här nämnas, alt å General-Consul Tulins i
Tunis Conto, har allt ifrån år 1827 varit balancerad, i flere år å rad, ett
saldo i debet, ej större än 284 R:dr 32 sk. 3 r:st. Banco, ehuru General
Consulns verkliga skuld varit Turkiska Piaster 2Qo/^, hvilka motsvara
ett belopp af minst 2,200 R:dr Banco, eller nära tiodubbelt emot det
uppförde. Delta missförhållande har tillkommit deraf, att å Tulins Conto
alla på- och afförde summor efter de under dessa åren högst varierande
courser blifvit utförde endast i Svenskt Banco och ej i Piaster. Vid
-vexlars på- och afförande saknas oftast all anteckning af vexelns datum,
uso, trassent och acceptant, och knappt å något ställe finner man
alla dessa, dock så vigtiga uppgifter, iakttagne. I Hufvudboken saknas
vidare all balance, år från år, öfver Verkets behållningar af effecter och
varor, så väl här på stället, som å utrikes orter. Sålunda förekommer
ganska oväntadt i Hufvudboken för år 1831 ett försäljningsbelopp af ej
mindre än R:dr 3o,385: 1 1. 9., för en i Marseille försåld sorterad laddning,
utan att Hufvudboken lemnar den minsta upplysning, hvarifrån
denna laddning kommit eller hvad den kostat. Förhållandet är likväl,
att denna laddning år 1827 här inköptes och expedierades med Skeppet
Orphé, för alt användas såsom present åt Algier, men i anseende tili
Ståts-Utskottets Utlåtande N.o 3$5.
3
den emedlertid af Frankrike verkställda occupation af denna Stat, stannade
lasten i Fransk hamn, och blef, såsom ej mera behöflig eller användbar
för sitt ändamål, sedermera, enligt Convoij-Commissariatets uppdrag
åt Handelshuset Magnan de Kothen i Marseille, realiserad. Efter
hvad Utskottet, genom undersökning uti de förra årens böcker, ända till
och med för år 1827, erfarit, har denna laddnings totala inköpskostnad, B:o
R:dr 54,735: 18 3., genast i 1827 års Hufvudbok blifvit directe påförd
den under benämning: Freds-Verkets underhållande med Algier, upptagne
Conto, men i följande årens Böcker finnes icke något annat spår
dertill, att Kongl. Convoy-Commissariatet uti denna laddning egde en
odisponerad egendom, än att i 1829 års Bok är upptaget ett belopp af
B:dr 3,916: 41. 11. såsom influtet genom försäljning i Toulon af en del
utaf Orphés laddning, och i i83oårs, — likaledes en summa af R:dr 1,448:
43. 8., utan att det synes, att Revisorerne haft tillfälle eller funnit anledning
närmare undersöka, hvarifrån dessa inkomster sig härledt. Denna
samma conto för Algierska Freds-Vcrket har ytterligare år i83i fått
sig godtgjorde influtne försäljningsmedel af ett partie bjelkar, hvilka äfvenledes
varit för oftanämnde expedition till Algier år 1827 upphandlade,
men icke blifvit afsände, utan här qvarlegat och flere år derefter
öfverlåtits på Förvaltningen af Sjö-Ärendena, emot R:dr 1,613: 39. 9.
Ehuru dessa effecters inköpskostnad var inberäknad uti förenämnde år
182^7 på Algierska Freds-Verkets Kostnads-Conto uppförde summa för
expeditionen med Skeppet Orphé, har dock inköpskostnaden sedan aldrig
blifvit derifrån åter afförd, ej heller äro dessa effecter på något sätt synlige
i någon Bok. Ett aldeles lika förhållande inträffar med ett mindre
parlie Jern, som år 1827 varit uppköpt för expeditionen till Algier, men
aldrig blifvit afskickadt, utan enligt derom, vid nu gjord efterfrågan,
erhållen upplysning, varit qvarliggande här på vågen, och långt omsider
blifvit till en del åter försåldt genom tredje man, men till en del ännu
är alldeles odisponeradt, utan alt i Räkenskaperne för dessa senare åren
hvarken denna försäljning finnes redovisad, eller behållningen balancerad.
Om dessa förhållanden har Utskottet endast på det sätt fått kännedom,
alt man jemfört alla de 1827 års expedition påförde inköp emot
de öfver försäljningarne af laddningen under senare åren inkomne Räkningar,
enär någon serskild Conto för upphandlade effecter och deras disposition
till afsändning eller qvarliggande här icke blifvit förd, mindre
någon serskild Bok för effecter, eller ens till copierande af Facturor och
inköpsräkningar.
4
Stats-Utskoltets Utlåtande N:0 3gS'
Uti 1831 års Hnfvudbok förekommer äfven godtgöre-lse för en annan
summa, ej tillhörande detta år, nemligen R:dr 4.800, influtne räntor
från Riksgälds-Contoret å Convoy-Cassans egande, Götheborgs f. d.
Disconls Fordringsbevis för ränta på dess 3-pr:ls Obligationer, utan att uti
någon af de föregående årens Hufvudböcker, så långt tillbaka, som Utskottet
å dem haft tillgång, hvarken dessa räntefordiHigsbevis finnas balancerade,
vare sig uti eller inom linien, ej heller uppgift meddelad, till
bestyrkande af hvad belopp Capitaiet varit. Uti de utgående balancerne
i hvarje års Hufvudbok hafva, vidare, ej blifvit observerade de, från
det ena året till det andra oliqviderade skulder för obetalde fredssummor,
eller innestående arfvoden till Consuler, med flere, och derigenom
liar handt t. ex., att på en gång blifvit i832 års Räkning till iast påförde
frami. Consuln i Tunis, Tulins arfvoden och extra utgifter för
Freds-Verkets räkning för en tid af ej mindre än 5 år, hvarigenom ieke
blott en femdubbelt större summa uti nämnde års Hufvudbok kommit
att belasta Verket, än som dithört, utan ock under de näst förut passerade
åren denna verkligen ej obetydliga skuld icke alls blifvit synlig
eller anmärkt. Nödig control och visshet om tillvaro, eller icke, af slika
stora efterräkningar har vid en sådan bokföring och dess reviderande
alltså endast kunnat vinnas derigenom, att, på sätt Utskottet nu funnit
sig föranlåtet göra, genomgå alla årens Böcker för den tid, som förflutit
alltsedan sista liqviden med hvarje person.
Dessa, med flere mindre anmärkningsvärda vid Räkenskaperne förekomne
omständigheter, hafva föranlåtit Utskottet att upprätta nytt omslut (Litt.
C.') af Balancen vid i832 års utgång, sådan den, efter en fullständig
granskning af skulder och tillgångar befinnes rätteligen hafva bort vara,
äfvensom att låta de Generalsammandrag för åren 183r och 1882,
som Kamereraren vid Kongl, Con voy-Commissariatet afgifvit, omarbetas
på sätt de härefter under Litt. A. och B. bifogade nu visa sig; hvarmedelst
blifvit utredt, ej allenast, alt Verkets ställning vid slutet af år
i832, sorn samma års Hufvudbok utvisar vara den, alt Verket egde tillgångar,
öfverskjutande skuiderne med ett belopp, R;dr 84,836: 31. 3., i
sjelfva verket är tvärtom sådan, att skuiderne med R:dr 9. 5.
öfverstiga tillgångarne, utan har det ock genom denna omarbetning blifvit
närmare och säkrare synbart, hvad inkomst- och utgiftsbelopp tillhör
hvarje år för sig och hvarförutan ett bedömande af Verkets förhållanden
alltid måtte blifva opålitligt.
Siats-Utskottets Utlåtande IV.-o 3g5.
5
Utskottet finner sig emedlertid af allt detta föranlåtet afgifva det
yttrande, att ett så ofullständigt och opålitligt redovisningssätt minst
bort förmodas kunna få oförändrad t fortfara en så lång tid, som här
varit fallet, vid ett Verk, uti hvars administration allt från början personer
deltagit; å hvilkas insigt, om hvad lill en fullständig bokföring
hörer, man eger rättmätigt anspråk, och der icke allenast en Kamererare
och en Kammarskrifvare aflönas för bokföringen och redogörelsen,
utan ock en öfver höfvan utsträckt tid till räkenskapernes afslutande
blifvit medgifven, eller att hvarje års bokslut ej behöft vara färdigt
förrän vid nästpåföf jande års utgång. Deremot anser Utskottet, att
Kongl. Convoy-Commissariatet bort redan för flere år tillbaka hafva
funnit sig föranlåtet hos Kongl» Maj:t i underdånighet föreslå icke allenast
till besparing i kostnaden för delta redovisnings-arbete, utan oek till
en högst erforderlig förbättring deraf, att, i stället för de nu bestämde
lönvilkoren till Kamererare och Kammarskrifvare med ii å 1200 R;dr,
förutan ljuspenningar och skrifmaterialier samt hushyra till Kamereraren,
— bok- och räkenskaps-föringen fått uppdragas någon annan med
slika göromål mera hemmastadd person, emot ett årligt arfvode af högst
25o å 3oo R:dr i ett för allt, och med skyldighet att föra löpande Bok,
hvilken vid hvarje Commissariatets sammanträde hade kunnat vara alt
tillgå för ständig kännedom af Verkets ställning och som för hvarje år
kunnat vara afslutad, senast i Februarii eller Mars månad det påföljande
äret. Huru illa den årslånga redovisningstid, sorn här varit medgifven,
blifvit använd, har Utskottet trott sig kunna sluta af den omständighet,
att ännu i sistlidne October månad, efter all anledning, knappt
någon början var gjord med uppställningen och utarbetandet af i833
års Hufvudbok, hvilket förhållande, i andra hänseenden olämpligt, äfven
utgjort elt obehagligt hinder för Utskottet i dess bemödande att,
efter så långt fördröjande, med berättelsen om delta Verks revision för
åren 1331 och i832, kunna göra närmare reda för det senas! förflutna
året i833, hvadan Utskottet endast af de upplysningar, hvilka kunnat
vinnas af årets Cassa-Räkning, äfvensom af de speciela uppgifter, dem
Kamererareo vid Verket Iemnat, varit i tillfälle uppgöra den approximativa
calcul öfver Verkets financiela förhållande under år i833, äfvensom
dess tillgångar och skulder vid samma års slut, som här under
Litt. D. bifogas och den Utskottet dock tror komma ganska nära det
verkliga förhållandet.
Få grund al hvad nu anfördt blifvit, tillstyrker Utskottet:
%
Stats-Ulskottels Utlåtande N.o 3q5.
alt Rikets Ständer, med anmälande af dessa uppgifne för
liållandeu,
må lios Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om Nådigt förständigande till Convoy-Commissariatet, att
uti 1834 åi's Hufvudbok, enär den för år i 833 numera bör
vara under afslutning eller färdig, iakttaga till rättelse de
här gjorda anmärkningar.
Af denna senare calcul inhemtas, att Convoy-Cassan vid 1834 ^rs
början egde ett Capital af B:o R:dr 42)05^: 20. 3.
oberäknadt innestående afsatt fond för Sjö-Expeditioner
— — 99,718: 13. 4.
och då under sistberörde år intraderne från Svenska Tullen och Norrska
Stats-Verket kunna antagas, som vanligt, lill 270,000 R;dr, samt ulgifterne,
bland hvilka inga extra-ordinaira äro kände, till 197,000 R:dr,
inberäknade vanlig afsättning 45,000 R:dr till Sjö-Expeditioner; så torde
ingen felräkning vara att befara, om man antar Verket i denna stund
ega ett capital af circa R;dr 115,000.
oberäknadt innestående fond för Sjö-Expeditioner ... — i45,ooo.
med hvilken dess hela Capital alltså utgör R;dr 260,000.
Utskottet har ej kunnat undgå fästa uppmärksamhet å den förlust
fonden fått vidkännas genom fallissementer af flere hus, till hvilka Commissariatet
adresserat sig i vexelaffairer. Sålunda förekommer uti i83o
års Hufvudbok afskrifning af 541 P- St. 1 sk. 10 pence hos Handelshuset
Tottie & Compton i London; utgörande nämnde belopp återstoden af
Kongl. Convoy-Commissariatets hos nämnde hus egande och, vid fallissementet
år 1819, till 795 P. St. 4 sk. 2 pence uppgående fordran. Uti
Nådig Skrifvelse den i3 Mars samma år hade Kongl. Maj:t lemnat Convoy-Gommissariatet
tillåtelse, att, i likhet med Handelshusets öfrige creditorer,
ingå i accord, och från massan hade efter hand utbekommits
a54 P- St. 2 sk. 4 P-> så att ofvannämnde summa, 54r P- St. 1 sk. 10
p., utgjorde återstående fordringsbeloppet, hvilket blifvit balanceradt i
Böckerne de senare åren med 5,307 R:dr 8 sk. 1 r:st. Svenskt Banco,
dem Kongl. Convoy-Commissariatet, enligt protocoll af den 3i Januarii
i83i, beslutat, att uti Hufvudboken för år i83o afskrifva, enär, enligt
Herrar Elmslie & Stooks i London uppgift, någon mera utdelning ur
massan ej vär att erhålla. Skiljaktig mening från beslutet om denna
Stats-Utskottels Utlåtande iY-'0 3g5.
7
afskrifning hade likväl en Ledamot, Commendeur-Capitainen Kreuger»
i så målto yttrat, som Commendeur-Capitainen ansett sådane afskrifning
gar först böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas. Då de långsamt
incasserade afbetalningarne åren 1820, 1822 och 1824 af tillsammans
25o, P. St. 18 sk. samt slutligen 1829 af endast 3 P. St. 4 sk* 4
p., äfvensom den beständigt fortsatta balancering af hela fordran i Böckerne
nogsamt ådagalägger, att det af Kongl. Maj:t medgifne accords
afslutande ej kommit till stånd, utan att i stället dessa afbetalningar erhållits
genom boels realisation för concurs-massans räkning, anser)Utskottet
Kongl. Convoy-Commissariatet hafva bort om detta, ej förr än sistnämnde
år utvecklade slutliga resultat i underdånighet meddela Kongl. Maj;t
kännedom. Härtill kommer ytterligare, att Kongl. Convoy-Commissariatet
icke ställt sig i denna afskrifningsfråga till efterrättelse Kongl. Förordningen
af den 11 December i83o, huru med afskrifningsmål bör förhållas,
hvilken Förordning dock ej gerna kunde vara okänd den 3i Januarii
1831.
En annan dylik fråga förekommer år i832 med en fordran hos Handelshuset
Sillem & Comp, i Hamburg, som tillkommit på så sätt, att sedan
Herr P. Godefroy derstädes dragit sig från affairerne och insändt sin
Courant-räkning till Kongl, Convoy-Commissariatet , utvisande ett saldo
af 2,905 mark Hamb. Banco, dem Kongl. Convoy-Commissariatet var
skyldigt, remitterade Kongl. Convoy-Commissariatet, uti Bref den 16
Mars, till Herr Godefroy en vexel, stor 4>5oo mark Hamb. Banco, på Herr
J. C. Donner, (Trassenten finnes ej uppgifven i Hufvudboken, icke eller
Correspondencen) och anmodade Pierr Godefroy lemna de i,5g5 mark,
som öfversköto dess fordran, för Kongl. Convoy-Commissariatets räkning
till Handelshuset Sillem & Comp., som äfven uti Bref af den 27
Mars erkände emottagandet af desse 1,595 mark, men, efter hvad det vill
synas, genast derpå inställde sina betalningar, enär redan i Bref af den
24 April Handelshuset Parish & Comp. tillkännagifva, att Handelshuset
Sillem & Comp. var satt under administration och utredning. Af den i
denna affaire sedermera förefallne skriftvexling kan endast inhemtas, att
Parish & Comp. i bref af den 12 October averterat Kougl. ConvoyCommissariatet,
om ett för Sillemska huset slutadt accord med dess
samtliga creditorer till \o procent, och att Kongl. Convoy-Commissaria»
tet genast uti protocollet af den 3o October beslutat antaga det: och enligt
insändt qvitto i Bref af den 2 November dermed afsagt sig allt vidare
fordrings-anspråk å Sillemska husetj hvaraf Kamererare» ock fun
-
8
Stats-Uiskollets Utlåtande N.-o 3g5.
nit sig befogad att, utan vidare omgång, i Hufvudboken och utan att
något Kongl. Convoy-Commissariatets beslut härom blifvit åberopad t, de
öfrige 60 proc., med 954 mark Hamb. Banco, eller 961 R:dr 44s^* '8 r:st.
Banco, afskrifva. Utskottet måste anmärka denna Kongl. Convoy-Commissariatets
åtgärd, såsom, i Utskottets tanka, högst oformlig och oförenlig
så väl med ofvan högstberörde Kongl. Förordning af den ii December
i83o, som med Commissariatets skyldighet, att åtminstone söka
och afvakta Kongl. Maj:ts Nådiga beslut i denna fråga; och lärer man i
öfrigt ej kunna undgå fästa en serskild uppmärksamhet dervid, att de
ofvannämnde 1,595 mark Hamb. Banco blifvit insatte hos Huset Sillem
& Comp., dels innan detsamma ännu för någon accept eller utbetalning
egde den lingaste fordran hos Kongl. Convoy-Commissariatet, och dels,
snart sagdt, i samma stund som Handelshuset var färdigt att göra
concurs.
En tredje fråga angår Kongl. Convoy-Commissariatets fordran bos Handelshuset
C. W. Rosner & Comp. i Christiania, som uppkommit derigenom,
alt detta sistnämnde hus för Kongl. Convoy-Commissariatets räkning remitterat
en Rösners egen vexel af den 24 Februarii i832, 2 Månaders
dato, på Sillem & Comp. i Hamburg å v{>5oo Hamb. Banco, hvilken
ock af sistnämnde Hus blef antagen, men, för dess meliankomne fallissement,
ej inlöst, utan bar äfven för denna, genom i föregående punkt
omnämnde accord, erhållit endast 4° procent med J,5i5 mark Hamb.
Banco; och gäller äfven om detta accords antagande den af Utskottet
nyss framställde anmärkning. Hvad uti Handelshuset Rösners &: Comp.
massa kan blifva att få är ganska ovisst; emedlertid balanceras dess
skuld i Hufvudboken med Norrska Species 2,876: 8., eller Svenskt B:co
R;dr 6,358: ^2. 3., och är omsorgen om denna fordrans bevakning och
indrifvande af Kongl. Convoy-Commissariatet öfverlemnad åt dess Ledamot,
Herr Slats-Secreteraren Due.
Den förlust, som uppkommit å båda dessa sista skuldfordringssummor
hos Sillem & Comp. och Rosner & Comp., kan sägas egentligen
härleda sig från det förhållande, hvilket, så lång tid tillbaka Utskottet nu
baft tillgång på Kongl. Convoy-Commissariatets böcker och redogörelse,
finnes hafva egt rum, att nemligen Norrska Stats-Verkets bidrag till
Kongl. Convoy-Commissariatet -månad lii gen blifvit hit öfversändt från
Norrska Finance-Depertementet, icke uti vexlar på Hamburg elfer London,
som kunna här begagnas, utan i Departementets anrisningar på
Kon s I.
Stats-Utskoilets Utlåtande N.o 3g5.
9
Korvgl.Zahl-Cassani Christiania, för iueassering af hvilka anvisningar Kongl.
Convoy-Commissariatet ansett sig föranlåtet utt hålla Commissionair i
Christiania, som, efter gjord lyftning i Zahl-Cassan, för beloppet köpt
vexlar och remitterat dem till Kongl. Convoy-Commissariatet. Af dessa
slags vexlar hafva varit så väl denna Rösners å 4>5oo mark Hamb. B:co
på S illem & Comp.. som den vexel af lika belopp, hvilken, på sätt här
nyss förut omnämndes, remitterats till Godefroy och öfverskottet blifvit
insatt hos Sillem & Comp. Utskottet har svårt att inse, huru Kongl.
Convoy-Commissariatet kunnat nnder så lång tid använda en så besynnerlig
omväg för uppbärande af Norrska Stats-Verkets bidrag, enär antingen
samma Siats-Verk måst ega ovilkorlig skyldighet att till Kongl.
Convoy-Commissariatet leverera delta bidrag uti mynt, som här kan realiseras,
eller, om fråga derom kunnat uppslå, det icke bort vara omöjligt
för Kongl. Convoy-Commissariatet, att med Norrska Regeringen här
ellerv i Christiania bereda en sådan uppgöring och öfverenskommelse,
att Kongl. Convoy-Commissariatet härstädes kunde få lyfta beloppet i
Svenskt mynt eller goda vexlar, för hvilka Norrska Stals-Verket då ansvarade,
i stället för att ej mindre föra en månadtlig omständlig correspondence
om dessa incasseringar och remitteringar, än äfven betala
provision och courtage både i Norrige, Hamburg och här, samt slutligen
råka ut för concurser och förluster på dessa transactioner, och hvilka
lätt kunnat komma att uppgå till ännu betydligare summor än hvad nu
blifvit fråga om. Om Kongl. Convoy-Commissariatet ej hade kunnat
sjelf få dessa angelägenheter på nyssnämnde sätt ordnade, är Utskottet
fullt öfverlygadt, att en underdånig anmälan derom hos Kongl.
Maj:t skulle hafva verkat en fullkomlig rättelse härutinnan, och Utskottet
måste derföre föra Kongl. Convoy-Commissariatet till last, att, med
underlåtande deraf, hafva ej allenast ådragit Convoy-Cassan en årlig
kostnad af omkring 4 & 5oo R:dr uti provisioner och courtage, utan ock
genom dessa transactioner gifvit anledning, dels till vida större difference
i curs årligen, dels ock till dylika förluster, som nu inträffat på
Sillem & Comp., och som sannolikt äfven utvecklar sig hos Rosner
& Comp.
I följd af hvad sålunda blifvit utredt och anmärkt, föranlåtes Utskottet,
då tiden icke nu medgifver att häröfver inbekomma vederbörandes
förklaringar, hvarförinnan åter något definitivt beslut i dessa deMt.
till R. St. Pret. 1834 och i83S. 4 Sami. 1 Afd, 3 Bandet a
a3:dje Häftet.
IO
Stais-Utskotlets Utlåtande iV.o 3g5.
lar af Kongl. Convoy-Commissariatets förvaltning icke lärer kunna meddelas,
till Rikets Ständer hemställa:
det Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga tjenliga åtgärder,
hvarigenom, sedan vederbörande hörde blifvit, tillförlitligen
må utredas och bestäm/nas, huruvida ifrågavarande anmärkningar
kunna föranleda till någon ersättnings- eller ansvars
påföljd.
Och hvad serskildt angår sättet att inbekomma Norrska Stats-Verkets
bidrag, så får Utskottet tillstyrka, att Rikets Ständer uti samma skrifvelse
i underdånighet anhålla:
det Kongl. Maj:t täcktes meddela ett sådant förordnande om
sättet att leverera dessa medel till Svenska Stals-Verket, att
dermed icke vidare blir förenadt sådane kostnader och omgång,
samt sådant äfventyr, som hittills egt rum.
I afseende på Convoy-Cassans förhållanden med Norrska Stats-Verket,
förekomma vidare följande omständigheter.
Enligt Kongl. Mai;ts Nådiga Bref till Kongl. Convoy-Commissariatet
den 3o Junii i83a, hade Kongl. Maj:t redan uti Norrskt Stats-Råd den g
April i8a5 förklarat, ^alt i de fall, då Norrska Örlogsfartyg deltaga med
Svenska i Sjö-expeditioner till handelns skyddande, och kostnaderne för
de Svenska skeppen af Convoy-Cassan bestridas, samma Cassa äfven bör
godtgöra kostnaden för de Norrska Örlogs-fartygen, i förhållande till hvad
Norrige betalar för fredsverket med Barbaresk-Staterne. ■ Det oaktadt tillerkändes
Norrska Stats-Verket, genom förstberörde Kongl. Bref, godtgörelse
af Kongl. Convoy-Commissariatet med ej mindre än Specie 31,046:
87-I sk., reducerade till Svenskt B;co R:dr 68,816: ig. för Norrska
Stats-Verkets bekostande af deltagandet med Fregatterne Laaland och Fredriksvaern
uti expeditionen år 1828; hvarvid likväl Kongl. Maj:t förklarade,
dels att dermed alla anspråk från Norrska sidan för den förflutna tiden
skulle anses lill fullo godtgjorde, och dels att sådan godtgörelse framdeles
i lika beskaffade fall endast skulle tillkomma Norrska Stats-Verket
med -j^delar af den kostnad, som för hvarje sådan expedition af ConvoyCassan
bestrides för de Svenska Örlogs-fartygen.
Den kostnad, som Kongl. Convoy-Commissariatet har bestridt för
Svenska skeppens expedition år 1828, uppgår uti Hufvudboken för år
i83o till . . .
R:dr 186, r *y4: 36. 7,
Sials-Utskottets Utlåtande W.-o 39S.
hvarjemte, uti 1831 års Bok finnes påförd gratifikation
till befäl och besättning på Norrska fartygen — 2,666: 24.
som tillagdt ofvanstående — 68,816: 1 9. 4.
utgör en ersättning för Norriges deltagande i rustningen
för denna expedition af ej mindre än . . •— 71,482: 43. 4.
eller nära f:delar emot kostnaden för Svenska Örlogs-fartygen. När dervid
betraktas, att Norrska Stats-Verkets bidrag till Convoy-Cassan under
de år, hvilkas räkenskaper Utskottet nu varit i tillfälle se, eller från och
med år 1827 lill och med år 1882, uppgått i medeltal till 60,000 R:dr,
hvaremot Sveriges bidragsbelopp i medeltal utgjort 297,000 R:dr, och alltså
det förstnämnde, svarande endast till omkring |:del af det sistnämnde,
har Utskottet ej kunnat undgå anmärka och till Rikets Ständer anmäla
nämnde ur allt förhållande dermed stående återbäring till Norrska Statsverket
för dess deltagande i expeditionen år 1828, som för Convoy-Commissariats-fonden
varit omkring 36,000 R:dr drygare, än den borde hafva
varit, efter det förhållande, som en gång varit stadgadt genom åberopade
Kongl. Beslutet af år 1S25; och Utskottet kan ej underlåta, att, i anledning
af denna år i832 gjorde utbetalning, tillstyrka Rikets Ständer:
alt bos Kongl. Maj:t, jemte anmälan, alt berörde förhållande
fästat Rikets Ständers uppmärksamhet, framställa den anhållan,
att i dvlike frågor hädanefter Kongl. Maj:t täcktes
icke medgifva Norrska Stats-Verket sådane fördelar på Sveriges
bekostnad.
Lika anmärkningsvärd! har det förekommit Utskottet, att det årliga
bidrag, som Norrska Stats-Verket lemnat Convoy-Cassan, och hvilket, enligt
hvad ofvannämnde årens räkenskaper utvisa, utgått för år 1827 och
halfva år 1828 till 25,000 Sp Norrskt mynt för år, men från den 1 Julii
sistnämnde år till samma tid år i83o, efter 3o,ooo Sp., då blifvit, som
det heter, efter Norrska Stor-Tingets beslut, nedsatt till endast 25,000 Sp.
för år, hvilket fortfarit till den 3o Junii 1833, och att från denna tidpunkt,
enligt hvad Utskottet försport, Norrska S^or-Tinget skall åter hafva
godtyckligt nedsatt delta bidrag till endast i5,ooo Sp. för år, hvarigenom,
sedan lästeafgiften under senare åren varit eftergifven lika för den
Norrska som för den Svenska Handels-flottan, Norrska Stats-Verkets bidrag lill
Convoy-Commissariatet icke skulle göra mera, än omkring en åttondel emot
bidraget från Svenska handeln, — ett förhållande, som synes vara
högst orättvist, vid jemförelse med det, sorn finnes emellan Norrska oell
Svenska sjöfarten och skeppslästelalet, hvilket kan med all säkerhet anta
-
12
Stats-Utsholtets Utlåtande N.o 3g?.
gas vara, alt det för medelhafsfarten begagnade Norrska skeppsläsletatet
utgör fullt ^-jidelar emot det för samma fart begagnade Svenska skeppslästetalet.
Det har synts Utskottet, som Norrska Stor-Tinget destomindre
baft anledning, eller att åt detsamma borde medgifvas rättighet till ofvannämnde
godtyckliga nedsättning af dess deltagande uti Convoy-Cassans
kostnader för så väl Norrska som Svenska handelns skyddande, som från
Convoy-Cassan, jemte kostnaderne till fredsverkets underhållande med Barbaresk-Staterne
och Consulernes aflönande å desse ställen, utgå aQöningar
och arfvoden till Consulerne i flere utländske aflägsna handelsplatser, på
sätt som följer,nemligen:
i Barbaresl- å öfrige
Staterne. ställen.
Hamb. B:co Hanib. B:c©
General-Consul Ehrenhoff i Marocco 3,870.
F. d. Lieutenantan Fr. Crusenstolpe, såsom biträde
åt General-Consuln
3oo.
General-Consuln Lagerheim har äfven 3,870 R:dr Hamb.
B:co, men njuter för närvarande under sin vistelse
i Sverige endast Expectance-lön 1,000.
Tillförordnade vice Consuln i Algier, f. d. ConsulatSecreteraren
J. F. Schulze
Arfvode i förstnämnde egenskap a,000.
Lön i sistnämnde dito  600.
Vice Consuln Adolf Tulin i Tunis
. i,5oo.
Consuln Adolf Hahr i Tripolis 3,000.
F. d. Consuln i Tripolis, J. Gråberg ....*. 5oo.
F. d. Consulal-Secreteraren i Tunis C. af Wetterstedt 3oo.
General-Consul Lorich i Philadelphia — 2,5oo.
— Westin i Rio Janeiro —
400*
— v. Hejdenstam i Grekland, nyligen förhöjd
från 2,400 till — 3,000.
— Anastasy i Alexandria
2,400.
Consuln J. Wilkens i Odessa • .  —> 1,000.
General-Consul John Tarras i Buenos-Ayres, förordnad
den 14 Junii nästlidet år
—. 2,5oo,
Härförutan hafva för så lång tid tillbaka, som Utskottet
haft del af räkenskaperne årligen blifvit utbetaldt
Transport 13,070. 11,800.
Slais-Vtskotlds Utlåtande N.o 3fp.
i3
Transport 13,070. 11,800.
till Kongl. Stats-Contoret, under namn af Kongl.
Convoy-Commissariatets andel uti aflöning till Ot
tomaniska
beskickningen, ett belopp af .... •
5,720.
Men härförutan har Herr Hof-Cancelleren, på Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, gifvit Utskottet tillkänna,
att Kongl. Maj:t, vid den under den 14 sistl. Junii
fastställde reglering af Rikets Diplomatiska och Commerciela
förhållanden till Staterne i Norra och Södra
America, bestämt, att af Convoy-Cassan skola
utgå följande Löneanslag eller Tractamenten, i
den mon behofvet påkallar och på sätt Kongl.
Maj:t vill serskildt i Nåder förordna, nemi.
För en General-Consul i Norra Americas förenta Stater ■——— 2,5oo.
Utom en lika summa af Diplomatiska Cassan för Chargé
d’A(Taires befattningen, hvilken med GeneralConsulstjensten
kommer att förenas, så snart personliga
förhållanden hinna regleras.
För en General-Consul i Brasilien ....... —
3,5oo.
hvars tillsättande jemväl kommer att bero af den personela
regleringen.
För en General-Consul i Buenos Ayres, hvilken befattning
redan blifvit i Nåder tillsatt, och såsom här
förut upptagen nu ej i columuen ulföres.
För en General-Consul i Staterne Columbia, Nya Granada
och Venezuela
.— 3,5oo.
samt för en General-Consul i Mexico — 2,5oo.
Kommande sistnämnde 2:ne befattningar att tills vidare
blifva obesatte.
Tillsammans Hamburger Banco 13,070. 24,020.
eller tillsammans 37,590 R:dr Hamburger Banco, hvilka, å i32 sk., göra
omkring Svenskt Banco R:dr 103,375.
När härtill lägges Fredsumman till Marocco,? 20,000 Piaster, circa 55,ooo.
Extra utgifter å Barbaresk-piatserne, som kunna antagas till . . 3,600.
Ett årligt anslag till Svenska Kyrkan i London 100 P. St. . . i,25o.*
Transport i63,225*
Stats~Uiskollets Utlåtande N;0 3g5,
Transport i63,2a5.
Årlig anbefalld afsättning lill kostnader för Sjö-Expeditioner . 4^,000.
Quarantaines-omkostnader vid Känsö, circa 3,ooo.
Hittills varande aflöning till Kongl. Convoy-Commissariatets Ledamöter
och Tjenstemän ........... 4-910-
Skrifmaterialier och ljuspenningar  44°-
Hushyror och ved ,
Postporto, Tidningar, Bokbindare-Räkningar  5oo.
Pensioner
. . .
Yexelcourtage och diverse, circa  7^0, 9,375.
så uppgår hela årliga behofssumman till R:dr 220,000.
sorn dock för närvarande är 33,ooo R:dr mindre, i anseende till
de 5 ännu ej tillsatte Consulsbeställningar, och kan vidare
minskas med omkostnaders indragning för Commissariatets aflöning
och extra utgifter; men deremot är här ej upptaget, till
bestridande af serskilde tillfällige(kostnader vid Handels-Tractaters
afslutande, som flere gånger uppgått till betydliga belopp
och torde böra beräknas till minst 5 å 6,000 R:dr årligen.
Man kan alltså beräkna årsbehofvet i medeltal till
R:dr Banco 200,000 å minst 180,000.
Om Norrige härtill bidroge i förhållande emot sitt Skeppslästetal,
sorn väl tyckes vara högst billigt, så skulle, efter nuvarande
proportion i nämnde lästetal, utgörande för Norrige -~?:delar,
Norrska Stats-Yerkets bidrag gora för år 77,000 eller minst 70,000.
och Svenska Handelns och Sjöfartens bidrag 123,000 eller minst 110,000.
Hvadan det vill synas klart, att allt hvad Norrige bidrager roed mindre
än 3o,ooo Norrska Species, som är hvad Norrska Stats-Verket förut
högst utgjort och som motsvarar omkring 65,000 R:dr, skulle blifva allt
för litet, aldrahelst Norrska Sjöfarten under senare åren synes hafva alltjemt
tilltagit, hvilket icke varit förhållandet med den Svenska. Under de senaste
6 ä 7 åren har det Svenska bidraget i Convoy-och Läst-afgifter uppgått
årligen i medeltal till 270 å 390,000 R:dr och det Norrska till 60,000
R:dr; men, sedan lästafgifterne upphört, kan summan ej för någotdera antagas
så högt. Skulle åter Norrska Stats-Verket få undandraga sig, att utgöra
dess andel i rättvist förhållande, och slippa med, att endast lemna
15,ooo D:r Species årligen, som Norrska Stor-Tinget lärer erbjudit, så inses
lätteligen, att detta ej skulle motsvara mer än omkring halfva belop
-
r Stats-Ulskottels Utlåtande N.o 3g5.
pet af livad som borde utgöras. Och Utskottet får på sådane grunder
hemställa till Rikets Ständer:
att hos Kongl. Maj:t genom underd. skrifvelse framställa desse
förhållanden, med begäran, att å desamma det Nådiga
afseende må fästas, att med Norrska Staten tillvägabringas
en sådan reglering om dess andel uti de samfällde kostnaderne
för Svenska och Norrska handelns skyddande, sorn
med rättvisa och billighet öfverensstämmer.
Hvad nu beträffar Svenska handelns afgifler till Convoy-Cassan, så
vore det visserligen af vigt för handeln, om en nedsättning uti dem i allmänhet
kunde ega rum och föreslås; men, så länge man ej torde få antaga,
alt de nuvarande förhållandena med Barbaresk-Staterne äfven allt
framgent blifva säkert beståndande, eller att de nu hvilande fredsköpsanspråken
från Algier, Tunis och Tripolis ej åter väckas, torde det
icke heller vara rådligt, att med någon större nedsättning af nämnde afgifter
nu genast reducera årsinkomsten för Convoy-Cassan derhän, att den
endast motsvarar de närvarande, här ofvan uppgifne behofven.
Deremot tror Utskottet, då, efter hvad ofvan visadt är, utgifterne från
denna Cassa mera hänföra sig till sådane föremål, som angå handeln och
sjöfarten i allmänhet, än till förhållandena med Barbaresk-Staterne en
skildt,
alt den hittills begagnade titeln af Convoymedel är mindre lämplig,
och då deras hufvudsakliga föremål är handelns och sjöfartens skyddande
och befrämjande, anser Utskottet afgifterne härföre lämpligast kunna
utgå under titel: Afgift till Handels- och Sjöfarts-Fonden.
Med förmodan af Rikets Ständers bifall härtill, och då'exporthandeln
i synnerhet bör lättas och uppmuntras, får Utskottet vidare tillstyrka Rikets
Ständer, medelst underd. skrifvelse, hos Kongl. Maj:t anhålla:
att, till lättnad för Svenska handeln och i synnerhet upp
muntran
för exporten af Svenska producler, Con voyafgiften
för alla utgående artiklar, så snart Kongl. Maj:ts kungörande
af Dess Nådiga bifall härtill hinner allmängöras, må helt
och hållet upphöra. Äfvensom att, i stället för den hittills
erlagde Convoyafgift å inkommande varor, som utgått olika
för olika varor, eller med dels 5, dels 10 och dels i5 procent
å Tullen, denna afgift hädanefter, under ofvannämnde
benämning, må till enhets och enkelhets vinnande, blifva
beräknad med 10 procent å alla importartiklar.
Enär härigenom, efter den Tulltariff, som Bevillnings-Utskottet före
-
Slals-Utskottels Utlåtande JV.o 391.
slagit, och som till hufvudsaklig del torde få anses vinna Rikets Ständers
bifall, i allt fall lärer kunna påräknas en årlig brutto-intrad
af minst
R:dr a5o,ooo.
så skulle deraf följa, att, så länge förhållandena med Barbaresk-Staterne
äro desamma, som för närvarande, och enär
till den här ofvan calculerade behofssumman af nu utgående
kostnader, samt under förutsättning, att från Norrige
fortfarande lemnäs minst 3o,ooo Species, icke erfordras, att
Sverige bidrager årligen med mera än 140,000 ä — 120,000.
ett årligt öfverskott kan uppkomma af omkring R:dr 100,000 å 120,000.
I anledning hvaraf Utskottet tillstyrker Rikets Ständer att besluta och
hos Kongl. Maj:t i underd. anmäla:
att det uppkommande öfverskottet af bidraget från Sverige
må alsättas och, efter Kongl. Commerce-Collegii samt llandelsSocietelernes
i Rikets större sjö- och handelsstäder hörande,
användas för Svenska handelns och sjöfartens utvidgande och
befrämjande, så väl utom som inom Riket, och sålunda äfven
kunna disponeras för det i Stats-Utskottets Betänkande
N:o 2o3 uppgifne ändamål, eller Fyr- och Båkväsendets upplijeipande,
så vida något ytterligare bidrag utöfver hvad deri
redan är tillstyrkt finnes erforderligt.
Af här ofvan utredde förhållanden och numera inträffade förändrade
omständigheter, anser Utskottet förvaltningen af denna hittills under namn
af Convoyafgift samlade fond icke vidare påkalla tillvaron af ett serskildt
Embets-Verk, utan synes förvaltningen fasthellre och serdeles med hänsigt
till den nu föreslagna utsträckning i dispositionen af de inflytande
medlen, lämpligast kunna anförtros åt Kongl. Commerce-Collegium, enär
detta Embets-Verk i allt fall har sig ålagdt, att följa och bevaka Sveriges
och Norriges handelsförhållanden, så utom som inom Riket, samt i öfrigt
eger öfverinseendet öfver och således står i ständig beröring med alla
Svenska och Norrska Consuler.
Ur dessa skäl tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
1 underd. anhålla:
att det hittills varande Kongl. Convoy-Comissariatet må, så
fort sig göra låter, blifva indraget, och dess hafda befattning,
till besparing i de hittills dryga förvaltningsulgifterne, i allo
ofver
-
Stats-Utskotlets Utlåtande N.-o 3g5.
17
öfverllyltas på Kongl. Commerce-Collegium, helst, om nödigt
anses, ait Norrska Regeringen, genom Ombud, hädanefter
deltager i förvaltningen af dessa medel, Kongl. Majit är oförhindrad
sådant förordna äfven sedan den nu föreslagna
förändringen blifvit verkställd;
att Kongl. Majit derjemte täcktes anbefalla nämnde
Collegium, att öfver förvaltningen af denna, hädanefter såsom
hittills, under Kongl. Majits Nådiga disposition stående fond,
låta föra serskild löpande IIufvud-Bok, samt att, efter dess
årliga afsluLande, till Kongl. Majit afgifva underd. berättelse
om Fondens ställning; äfvensom, att denna berättelse må
genom tryck befordras lill allmän kännedom samt i öfrigt
Räkenskaperne för Fonden, likasom fallet nu är med ConvoyCassans,
tillhandahållas Rikets Ständers Revisorer och Statsutskott.
Stockholm den 2 Januarii 1835.
Bili. till R. St. Brot. l834 och i83S. 4 Sami. 1 A/d. 3 Band.
s3:dje Häftet.
3
Stats-Vtskottets Utlåtande IV.-o 3<p.
Bil.
General-Sammandrag af Convoy-Commis
Debet.
Ingående Ballance: Convoy-Coromissariatets Tillgångar den i Januatii
Contant behållning i Rikets Ständers Bank . R:dr 95,677: a5. 7.
Fordringar af dels diverse Verk  35,620:34. 10.
dels personer — 2~,57/: 33. 9.
På afskrifning beroende medel — 23. 11.
Ballancerade Inventarier 340:
Inkomsten för äret:
Convoy-Åfgift med observations
medel
285,015: a5, 7.
hvarå afkortats 9,522:43. 5. _ 275^92:30. 2.
Bidrag från Norrige, 25,000 Norrska Sp:r k 2: 6. 11. — 8é I0,
Läst-Afgift, tillika med Pass-Afgift från Norrige . — 9,34-5: 37.
Ej till året hörande:
Influtne räntor å aldrig i Hufvud-Böckerne ballancerade Götheborgs
Disconts 3 års Obligationer från år 1817 . . R:dr 4,800: ■
För värdet af år 1827 uppköpte varor, för Algier,
hvilka aldrig ditkommit, utan slädnät i Franska
hamnar* och sedermera ej varit ballancerade i
Böekerne, men dels, hvad krutet beträffar, blifvit
försålde i Marseille för ... 18,897: 12. 5.
och dels afsönde tili Tunis, att försäljas,
och nu ballancerats å ny
Conto med
• 1M&7: 47- 4- ^ 30,385:11. 9,
154,728
338,443
35,185
Transportera!
| 528,357
28
i3
E O
Stats-Utskottets Utlåtande ST.o 5$5*
Litt. Å.
sarialels Hufvud-Bok för dr i83t.
*9
Credit.
Ingående Ballance, Convoy-Coramissariatets Skulder
1831.
den 1 Januarii
Upptagne Lån, Inrikes. . . R:dr
Utrikes 36,000 R:dr Hanib. B:co
å 128 sk —
61,600: - —
96,000: -- —
157,600
15,240
45,000
Fordringar i räkning med diverse Verk ... —
med enskilde personer —
5,710:27. 8.
9,530: 14. 4.
42
Reserverade medel af i83o års Inkomster till Sjö-Expeditioner . .
—
217,840
42
—
Alltså visande ett deficit af ej mindre än , . . R;dr
63,112: 19. 11.
oansedt ej blifvit ballancerad skulden till Marocco för i83o med P;ster
20.000 å 2: 36. värde  55,000:
och Consul Tulins i Tunis fordran för ut-  gifter alltsedan den 9 Oct. 1827, hvil-  ken calculationsvis upptages till omkring 15,000:
Äfvensom för Tråctamente denna tid å
3.000 [lamb. Brco, per år, Hamb. R:co
9,683: 1 sk  27,000: _ Q7fm _
Hvarjemte ock varit försummadt att ballancera for-  dringar för räntor å Götheborgs f. d. Disconts
3 procent Obligationer .... 4,800:
och för varor år 1827 uppköpte för
Algier, och dels afsände,^men ej
till destination framkomne utan
annorlunda disponerade, och dels
här qvarliggande, tillsammans för 11,487: 47* 4-
16,287: 47. 4.
R:dr
80,712: — 8.
Hvadan rätteligen det existerande deficit ut-  gjorde
R:dr 143,824; 20. 7.
Transportera» |217,840J42|—
ao Ståts-Utskottets Utlåtande N.o 3g5.
528,357
Transporteras
528,357]
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 3c/S.
Transporteras
R:dr 346: r6. —
Utgifter för året:
Underhåll för presentdjuren från Marocco . .
Ett års (l83o) fredssumma
till Marocco . P:ster 20,000:
present-utgifter — 533:P;S,fi,. 20,333: — kostade
Diverse extra utgifter i Algier — 476: 5j. dito
dito — dito — i Tripolis — 828:
57,912: ia. ii.
1,461: 16. 8.
44. dito — 2,310:24- 11 •
R:dr 62,030: 22. 6.
(oberäknad! Gonsuln Tulins utgifter för detta år ej
bokförde, men calculerade till R:dr 5,000.)
Tractamenten till Consuler och Consulat-Secreterare
i B ari) ar esk-Slaterna, nemligen:
Consul Ehrenhoff i Marocco EJ. B. 3,870. kost. 11,593: 4G. —-
— Lagerheim i Algier — 3,870. d:o 11,236:4J* 0.
— Hahr i Tripolis . . — 2,750, d;o 8,179: 10. 2.
Consulat-Secret. Schulze i
Algier — 600.
och som vice Consul . . — 1,500. d:o 6,088: 26. —
(Till Consul Tulin i Tunis 3,000 äro ej bokförde som annars
skulle tillkommit med C:a  9,000.)
Tractamenten lill Constcler utom Barbaresk-Stalerne.
General-Cons. i Philadelphia.
Lorich . . .H. B.2,500. kost. 7,178: 3g. 4.
— i Rio de Janeiro Westin — 500. d:o 1,438: 9. 4.
— Heidenstam i Grekland — 2,400. d:o 6,983: 16.—
37,098: 28. 10.
—- Anastasy i Alexandria — 2,400. d:o 7,095: it
22,695: 41. 11.
(Men oberäknadt tractamente till Consul Wilckens i Odessa
Hamb. B:co 1,000, i Svenskt B:co calculerade till 3,000.
äfvensom till Missionen vid Ottomanniska Porten, som först
år i832 utgått med Hamb. B:o5,720 eller omkring 17,000.)
Aflöning till Directionens Ledamöter och Tjenstemän
samt hushyra
5,426: 32. —
Skrifmaterialier, Ljuspengar, Ved och Post-p0rto m. m. 1,823:46. 9.
Quarantains-Inrätlningens i Känsö kostnad 45,844: i5. 8,
hvaremot der influtit  39,606: 34- 4- c oo-v /
’  6,237: 29. 4-
ioo P, St, till Svenska Kyrkan i London  1,295: 40. —
217,840
21
r
-
Transporteras 136,609: 1. 4- |217,840j42| —
2*
Stats-Ulskollets Utlåtande IY.o 3gS'
Transportera»
Utgående Ba.lance till år i83a, skulder för:
Inrikes Län
Utrikes Hamb. B:co 72,000 å 128 sk.
I a:ne år afsatte medel för Sjö-Expeditioner ....
Skulder å räkning till diverse Verk .......
— — enskilde . . . \ . . . „
Oberäknadt ej bokförde skulden till Marocco
för 1 års fredssumma (1831) Pister 20,000 . . . C:
och Consul Tulins fordran i räkning . C:a 20,000.
och tractamente .... — 36,000.
Samt vanliga utbetalningen till Ottomanniska beskickningen,
C:a 17,000 R:dr och årstractamente till Consul
Wilckins i Odessa R:dr 1,000 H. B., C:a 3,000 B.
Sammanlagdt hvarmed skulden uppgått till ....
Oeh visat en brist af ... .
* * • •••••• •
I stället att Bokslutet nu visar ett Öfverskotts-Saldo
dier Capital-Conto
8,000
64.000
90.000
2,235
21,336
33. 8.
4.1. 5.
a 55,000:
56,000:
20,000:
,
131,000;
316,572:
I.
71,606:
IO.
59,393:
47. 2.
528,357
185,572
27
Summa I 713,929
i3
f O
4°
11
Stals-Utskottets Utlåtande JV.o 3p5.
Transporteras 136,609: i.
Tillfälliga utgifter kallade:
Expectance-löner
4,468: 23. 2.
Pensioner  3,620: i5.—
Gratificationer till Cancellist och Copist . 200: g ^gg_ ^
Räntor
4,068:23.
Diverse omkoslningar » . . . ....... 3,135: ig.
Cours-DifFerence 2,611: i5.
Extra till General-Consul Lagerheim Hamb. B:o 500 . 1,458: 18.
samt hemliga utgifter för afslutade Handfcls-Tractater . 5,000: —
Afsatte medel för Sjö-Expeditioner  45,000: —
Som alltså med ofvananmärkte uteslutne 4 summor
5,000, 9,000, 3,000 och 17,000 skulle hafva gjort. 240,174:20.
Ej egentligen till året hörande utgifter:
General-Consuln Ehrenhoff efterskänkte reparations-kostnader å Consu
lad-huset
i Marocco P:ster 15,000. 42,284: 24. 8.
Gratilicationer till Norrrska befälet vid i8a8års expedition 2,666: 24. —
Utgående Balance till 1832:
Behållning i Rikets Ständers Bank  114,372: 33. 3.
Fordringar af dels Diverse Verk  38,251: — 3.
Dels enskilde personer  69,450: 14. 1.
EfFecter under försäljning i Tunis  22,040: 2. g.
På afskrifning beroende medel .
512:23. 11.
Inventarier
340; — —
217,840
206,171
44,951
s3
244,966
26
Summa 1713,929; jo
cr
22
Stals-Ulskottels Utlåtande JYto 3g5.
Bil.
Sammandrag af Bok
Debitorer.
Insående Ballance-Conto (specificerad under ultimo December 1831)
244,966
Inkomster för året:
Convoy-afgift med Observationsmedel . . . .
hvarf» afkortats
R:dr 281,492: 47. —
— 3,886: 21. 11.
Alltså behållne R:dr 277,606:25. 1.
Norrska Stats-Verket lemnat 25,000 R:dr Specie — 55,415:35. 9.
dito resterande Lastpenningar j — 242:— —
Quarantaines-Inrättningens i Känsö,[uppbörd 59,579: 44- —
hvaremot den kostat 55,510: 3i. 3.
Alltså lemnat öfverskott 4,069: 12. 9.
337,333
25
Transporteras I 582,300 3)10
Stals-Utskottets Utlåtande N.o 395.
Litt. B.
slutet för år i832.
Creditorer.
Ingående Ballance-Conto specificerad under Ultimo December 1831
oberaknadt der äfven uppräknade obalancerade skulder 131,000: —
Utgifter för året:
Extra Utgifter i Marocco P:ster 1,244: 2
Consul Tulins räkning för dito till Freds-Verket i Tunis
från i Nov. 1827 till 3o April 1832 i Tunesiska Pia
■trar
26,024 iV ........ 21,763:21. 7.
Hvaraf uti föregående årets räkning anmärkts
såsom tillhörande en förfluten
tid  20,000: —■ —
Consul Hahrs räkning för d:o i Tripolis
Pister 757: 33T|^
(Oberaknadt ej bokförd skuld för årets accord-summa
till Marocco P:9ter 20,000 motsvarande B:o R:dr 55,000.)
Tractamente till Consitlerne i Barbaresk-Staterne nemligen:
Consul-arfvode till Ehrenhoff i Marocco
H:r Bro 3,870. 11,553:34- 2.
D:o till Lagerheim i Algier  3,870. 11,765:22. 4.
D:o till Hahr i Tripolis . .  3,000. 9,662: 46. —
32,982: 6. 6.
D:o till Tulin i Tunis från 9 Nov. 1827
till 7 Jnnii i832 å 3,000. 13,591:3a. _
, , . c- » j • . 40,034:27. 3.
hvaraf ult Föregående arets ’ 1
räkning anmärkt såsom tillhörande
en passrd tid . . 36,000:  4 034-27 3
Consul-Secret:s-arfvode till Schulze
Algier.
2,600. 7,935:20.—
till Crusenstolpe i
150. 428:46. 7.45^81; ^
185,572
27
3,619; 20. 6.
1,763:21. 7.
2,289: 6, 4.
7,672;— 5.
4-
Transporteras 53,053: 4. 9.
Bihang till R. St. Prot. l8$4 och i83S. 4 Sami. 1 A/d. 3 Band.
s3:dje Häftet.
jl85,572|'
7I
Ståts-Utskottets Utlåtande N-o 3g5,
Transportera»
582,300 3
Transporteras
Stats-Utskotuts Utlåtande N.o 3g5.
Transporteras 53,053: 4. g.
Traclamente till Consuler utom Barlaresk-Staterne.
General-Consuln i Philadelphia,!
Lorich ...... . H:rB:o 2,500. 7,630: 10.—
D:o i Rio de Janeiro, Weslin — — 400. 1,220: 4o.
D:o i Grekland, Heidenstam — — 2,400. 7,325:
D:o i Alexandria, Anastasv — — 2 400 7 4J6- K 3
D:o i Odessa, J. Wilckens för ’ ’ '
183 r & 2 å 1,000. 6,033:41.
hvaraf för året .... 1,000. 3,033; 41.—
. , . f.. _ H:r B:o 8,700. S^Tb7cT26,626: — 3.
Andel 1 kostnad for Ottomaniska beskickningen för båda
åren i83i & 1832 H:rB:o R:dr 11/40. Sv. B:o 34,215: 35.
hvaraf, enligt anmärkning .i förlidna årets bokslut tillhör
detsamma 5,720, där calculerad till . . 17,000.
A„.. . . S{dedes delta ä*' H-r B:0 5,720. 17,215:35.—
Allomng till Direction och Tjenstemän samt hushyra 5 626-3a —
Skrifmaterialier och Jjuspengar till d:o, ved och postpen- ’ ' ’
fjär &c. .
r . _
100 P. St. till Svenska Kyrkan i London 1 ’TO'ä- /« ' **
TiUIällige utgifter: Expectancelöner . . 2,820: lq." jo*. ’
Pensioner 5/58: 4,’ —' „
p.. ,
1- 8,379: 1 a. 10.
J5an,0r • ; •
285: ,o. 4.
..Diverse omkostmngar ... 2 nfi«. ,
Afskrifven förlust på fordran hos Handelshuset Sillem & ’ ’ ‘
Comp. i Hamburg B:o m:k q5i . 4 . . Qni.// a
Afsatte medel för Sjö-Expeditioner ' 45 ooo'—
Men hvilka, med tillägg af ofvan anmärkte P-ster rO Ofin till M«Pn,
calculerad, ,111 belopp B:o Rrdr 55,000 .lullVh,L“Ä
Ej detta är tillhörande utgifter:
Af de tjll Consul Tulin utbetalte R:dr 21,763: 2f. 7. tillhöra förra å
ren
alltifrån 9 October 1827
20 000-
likasom af dess liqviderade tractamentsfordran ' ’
40,634: 27. 3., tillhöra samma äldre tid . .
36 nrtn.
Af de till Consul Wilckens i Odessa betalte H^-B:ö
R.dr 2,000, med R:dr 6,033: 4g likasom för år i83t
3 000-  —
Äfvensom till Stats-Contoret, för andel i Ottomaniska
beskickningens kostnad, H:r B:o R-dr
11,440 eller Sv. B:o 34,215:35. tillböra år I8*3r
“*d 17,000:
Transporteras — 76,000:
185,572
162,123
347,695
28 Stats-Uiskottets Utlåtande N-o 3g >.
* ___ '
Transporteras
Ballance till år 1833-
Skuld till diverse Verk ........ 19,570:23.—
Dito till diverse personer  50,400:33. 6.
Återstod af lånet i Hamburg Bro m:k 36,000 32,000:— —
Innestående afsatt fond för Sjöexpeditioner . 54,718: i3. 4-
Norrska Stats-Verkets fordran  45,728: 13. 4-
visande följaktligen en Capitaltillgång af . . 84,836:3:. 3.
Men, i:o om den här ofvan anmärkta skulden till Marocco för både
i83i oell i83:s ej blifvit utesluten
att Jialanceras med R:dr 110,000:— —•
2to om på varorna i Tunis afskrif
vits
hvad aldrig för dem erhållits — 3,237:21. 2.
3:o äfvensom en af Kongl. Majrt
före detta underkänd fordran hos
Comm.-Capit. Fischerström . . — 656:27.11»
4:o likasom Convoy-Goramissariatets
fordran hos Rosner i Christiania,
hvilken troligen aldrig utfaller . — 6,258:42. 3^
5to för högt uppförde värden å
inventarier — 284:21. 4-
610 den å skulden i Hamburg uti
Ballancen för lågt upptagne coursskilnad
till ett belopp af. . . — 5,250:  —
så skulle, med Hufvudboks ballan
cens
rättande till detta belopp Rtdr 125,687; 16. &
hvaremot dock äfven såsom tillgång
bort observeras behållning
af Jern på vågen från ^27 för 717: 24- - m ^
I stallet för ofvanstående Capitaltillgång . . . R:dr 84,836:3i. 3.
en verklig brist visa sig af
40,133: 9. 5.
582,300[ 3 (o
202,417 35 2
Summa j 784,7J7 3g
Stats-ULskottels Utlåtande N.o 3g5.
Transporteras
Hit föres äfven Coursförlust först detta år uppförd
å skulden i Hrr liro R:dr 36,000
men hvilken härör derifrån, att denna skuld i
förra årens böcker varit balancerad endast till
128 sk. då den dock varit vida högre.
Vidare: Afskrifning å värdet af Inventarier, som
under en längd af år varit ballancerade utöfver
deras värde
Enligt Kongl. Majrts befallning, har äfven Norrska
Stats-Verket under detta år blifvit godtgjordt ersättning
för dess kostnader med Briggarne Fredricksvärn
och Laaland till 1828 års expedition
åt Medelhafvet Norrska Sp. Rrdr 31,046: g| med — 68,816: 19. 4
76,000:
4,484: 1 8.-
— 467: 1. 6.
Detta Bokslut har följaktligen fått sig till last påförde utgifter, fremmande
för detsamma, till ett belopp af ej mindre än
Ballance till år i833.1
Contant behållning i Banken .... Rrdr 149,702: 12. *
Oförsålde varor i Tunis — 9,487:2 1.
Fordringar af diverse Verk .... — 37,090: 12.
Dito — af diverse personer ... — 90,589:47-
Inventarier — 384:21.
347,695
149,767
287,254
3o Siats-Utskottets Utlåtande Nio 3g5.
Bil.
Försök att uppställa en annan med förhållanderne
Debitorer.
Vexel-Banken :
innestående Saldo där .......
Kongl. General-Tull-St yr elsen :
dess skuld
inbetalt belopp början af år 1833 . . .
é
. . R:dr 514:35. 1.
149,702
12
5
afgår öfverleverering på i832
— 27,566: 8. 8.
27,508
32
11
Quarantaines-Inrätlningen i Känsö
dess Cassabehållning ............ ...
Varor till försäljning i Tunis under Tulin
kostnader af dels år i83o i Marseille inköpte till present åt Algier
ämnade, men ej fortkomne diverse effecter, dels jemte den år 1831
från Toulon afsönde, af den år 1827 härifrån utskickade laddning, en-  ligt Hufvud böckerna för åren i83o och i83t . — 22,040: 2. 9.
deraf har någon ersättning influtit under året .. — 12,552:2g. 7.
9,199
39
9
återstoden står således till boks — 9,487:21. 2.
men utföres blott med
James Elmslie & Th-s Stooks i London
Saldo af räkning
St- 4 290: i5. 5.
0 R:dr 13: 38. 4* ...
Farish & Comp. i Hamburg
Saldo af räkning
B:co m;k 683: 4- —
å i45 sk. ii' r:sf
J, B. Magnan de Kothen i Marseille
Saldo af räkning Fr:s 6,348: 48 cent.
ä 27. 7| r:st
General-Consuln Ehrenhoff i Marocco
dess återstående skuld på olofligt använde medel till
Consulathuset Pester 3,000: —■ —
Saldo af löpande räkning
1,358: 7. 2.
6,250
59,207
692
3,649
46
21
'9
10
3
6
3,000 ^ - 9. a< 31 . .
1,358^ a
12,340
24
11
Transporteras |
268,5511 5
7
Stats-Utskotlets Utlåtande N--0 3g5T. 3i
Litt. C.
- ' • v
mera enlig Balanceråkning Ultimo December i832.
54,718
37,250
5,000
Creditorer.
Afssalle medel för Sjö-Expeditioner
åren i83o, 1831 och i832 å 4,500 .... R:dr 135,000:— —
deraf åtgått till 1831 års expedition med Fregatten
af Chapman ......... — 80,281:34. 8.
Upptagne lån i Hamburg
af detta lån, år 1828 erhållit genom P. . Godefroy derstädes, återstår
obetalt!
B:o m:k 36,000:
å 149 . . . . . . . . . .
Quarantaines-Commission i Stockholm
lån af densamma under året ..............
Norrska Stats-Ferket
för af Kongl. Majit den 3o Juni d. å. beviljad ersättning för Örlogsbriggarne
Fredriksvärns och Laalands deltagande i 1828 års expedition
Sp. 31,046:: 9. 10.
beräknad a 2: 10 44 till ........ — 68,816: 19. 4..
hvarå i år blifvit i qvittning afbetalt R:dr 23,088: 6.
Stats-Verkets skuld för föregående å
rens
Convoyafgifter . . v » . . . — 324: 12 23 412* 18
Kongl. Flottan i Carlscrona.
dess fordran å ingifven räkning för expeditionen med Fregatten af
Chapman år i83i till Medelhafvet 12,911: 3g. 9.
efter afdrag för inbetaldta medel enligt Befälhafvande
Amiralens bref d. 7 Julii 1832 af Commendeur-Ca
pitain
Fischerström
38:47. 4-
af Commendeur-Capitain Runqvist . . . 607:34. — g^g. 33 ^
'
Wadstena Krigsmanshus
för innehållne Centonalmedel . . .
1,375: 3l. 3.
dita avancementspenningar, afgifter å pensioner &c. . 65: 40.—
Kongl. Stats-Contoret
för innehållne Charl»' Sigillatse-afgift .....
Transporteras |, 156,238
45,404
12,265
1,441
159
t3
23
32
Stals-Utskottets Utlåtande N.o 3g5.
Transporteras
268,551
5
7
C, TV. Rosners i Christiania
skuld Norrska Species ...... Norrska Sp. 2,876: 8r. —
a 2: io. i$. . . . ^ . . . 6,350:4^. 3.
under Concours utföres för . . . ,
100
—
—
Kongl. Secreteraren Schulze i Algier
813
sknld sedan år 1831
P:ster 265: 25 mason
8
10
F. d. Consuln J■ Gråberg i Tripolis
skuld från i83i
Hamb. B:co R:dr 11: 35. 6.
33
4o
8
General-Consuln Lagerheim
dess saldo
. Pister 566 J —
eller H. Bio 539: 5. g.
å i4g . . .
1,673
24
[O
Consuln Ad. Hahr i Tripolis
26
3,386
8
General-Consuln Anastasy i Alexandria
Saldo från i83x för Cliarta Sigillata och Krigsmanshus-afgift samt
32
Centonal , Ridr Hir Bio 496:3a. io.
496
10
Commendeur-Capten Melander
anmärkt och ådömd skuld på dess räkning för år i83o, men bero-
ende af utslag å dess underdåniga besvär .........
424
33
—
Inventariers Conto
meubler till Direclionens samlingsrum bestående af en soffa och
i4 stolar inköpte 1828 för Ridr 340: — —
1 pendyl
— 44: 21. 4-
■
kosta — 384: ai. 4-
100
—
—
EJ}eder å Stockholms Våg
der qvarstående jern, nemligen:
4:ts Skeppid 8. ig. to.l
~’.r! H «" j<~' > tillsammans Skid 35i 3. —
lits — 8. i3. ro.7
köpt år 1827 af Frestadius enligt räkning för . . Ridr 993: 18. —
balanceras som följer
Skeppid 23. 11. såsom, enligt uppgift, försålde för. — 467:24- —
— 11. 12. qvarliggande anses värde ... — ^50:
717
24
—
276,297
4
5
Rri«t att fvllas af påföliande års inkomster .
40,133
9
5
Summa
316,430|
i3
IO
Sluts-Utskottets Utlåtande IV.-o jyå.
Transporteras
Consuln J. TVilckens i Odessa
inkomst saldo af dess arfvode H:r R:dr 425:— —■
General-Consuln C. Tulius Sterbhus i Tunis
fordran å räkning af Tunesiska Piastrar  37,777^
ballaneerade för
Robert Anderssonl&t Comp. i Gibraltar
saldo af deras räkning P:ster 6,244i
beräknade till .... 1,280: II. 3.
ä 13: 38.
FredsVerkel med Marocco
för åren i831 och l832 obetald fredssumma af årligen P:ster 20,000:
— 40,000: - —
Calculeras å 2: 36. till
i
enligt sedermera erhållen del af A. W. Frestadii räkning den 26 Junii
i834 uppgick försäljningen intill nämnde dag till Skepp;d 25. 6.
hvarföre beloppet gjorde 504: 38 4-
och behållning i 2. — 3:ts
och 7. 17. 4:ts
Skepp:d 35. 3.
Summa
Bilt. till R. St. Prot. 1S34 och 1835. 4 Sami. t Afd. 3 Band.
z3;dje Häftet.
156,238 28 7
1,295 46 9
31,225.7 5
17,670i7 .
110,000 - _
316,430 läl.o
5
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 3g5.
Hufvud-Boken visar deremot ett öfverskott af ej mindre än diflerencen
Skillnaden härrör af följande
Inventariers Conto
meubler för högt värderade, sorn derföre afskrifves
284
2 1
4
Varor lill försäljning under Tulin i Tunis
derå att afskrifva
3,237
21
2
Commendeur-Capten Fischerstöm
afskrifning å dess skuld enligt Konungens dom
656
2 7
r i
Rosner & Conip. i Christiania
afskrifning såsom osäkert
6,258
i?
3
Summa minskade tillgångar
10,43'/
ib
8
Vidare okade skulder, nemligen:
ej uppfört för åren i83o, i83i fredssumma till Marocco 20,000:
gör Prster 40,000 h 2: 36.
110,000
Cours-difference å resterande skulden å lånet i Hamburg 36,000
mark ballancerad till blott ia8 i stället 149
5,250
—
—
Summa 1
125,687 |i6
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N-o 3g5.
emellan lillgångar
287,254; 18. 5.
och skulder  202,417: 35. i.
oriktighet i Bokföringen:
Ökade tillgångar
igenom det i Hufvudbockerna fö'r åren 1828 och r831 aldrig ballancerade
värde af 35 Skepprd 3 Lisp:d Jern å vågen som calculeras .
Då Saldo blir lika med ofvanstående brist
i stället för Capital  84,836: 3i. 3.
eller en skilnad af  124,967: 20. 8.
84,836
717
85,554
40,133
Summa j 125,687)
Stats-Utskollcts Utlåtande N.-o 3gS.
Bil.
Aproximativ beräkning för nr i833, hvarför icke
Ingående Ballance
efter här förut stående rättade specification för den 3i Dec. 1832 .
Xreis inkomster
Convoyafgiften . . .. i  245,492: 5. n.
Bidrag från Norrige för års . . Sp. 12,500:
för | — . . — 7,500:
B:dr 20,000:  44,310: r7. 8.
Af Quarantaines-Inrättningen i Känsö  5,302: 4o. a.
Ej till året hörande inkomster
Bötesmedel från förra åren
250: — —
Assurance-ersättning för Averie å Orphei laddning . 4,000:
Utgående Ballance till i834
följande skulder:
Fredssumman till Marocco för året R;dr 56,666:3a.—
Norrska Stats-Verket . . . : — 1,417:43. 8.
Diverse Consuler m. fl. . .
— 7,894: 17. 4*
Tulins sterbhus i Tunis
— 31,225: 17. 5.
Diverse Verks fordringar — 1,036:34- 9-
Orätt insatte medel — 20:
Afsatte medel för Sjö-E^peditioner — 99,718: i3. 4-
Visande alltså ett Capital-öfverskott .... R:dr 42,057: 20. 3.
276,297
295,105
4,250
197,979
<4
Summa j 773,63l|34l 8
Stati-Utskotlels Utlåtande IS; o 3q5.
37
litt. D.
någon Hufvud-B o k ännu funnits vara af slutad.
Ingående Ballance
efter den rättade specification för den 3i December 1832 . . .
Jrets Utgifter
Fredsverket med Marocco 20,000 P:ster ..... 56,666: 32. —
Tractamenterne tili Consulerne m. fl. i Barbaresk
Staterne
48,477: 3. rt.
Dito till Consuler utom Barbaresk-Staterne . . . 25,613: 28. 1.
Andel i Ottomanniska Portens beskickning .... 16,947: 26. to.
Engelska Kyrkan i London 100 P. St. å 13 . . . 1,300: — —
Tillfälliga. Utgifter
Aflöningar och hushyra .
5,577:27. 4*
Pensioner 1,843: 3o. 11.
Expectance-löner  3,808: 3i.~io.
Diverse utgifter, hvaribland Vexel-ornkostningar,
Coursförlust
4,801:44- 7*
Afsättning till Sjö-Expeditionerne  45,000:
Centonal för året  877: 2. 6.
Räntor  521: 28. 5.
Ej till året hörande utgifter
Gåfva till Hospitals-Inrättningen Dreadsvougt i London
P. St. 100
1,416: 32. —
ytterligare alförning å det under de förra åren bal
lancerade
värdet af tillgångarne
4,312:33. 8.
Utgående Ballance till 1834
följande tillgångar :
Behållning i Banken  124 484: 41. 8.
Utlånte Capitaler 4i,,392: 4.
General-TuII-Styrelsens sknld  25,949: 17. 3.
Quarantaines-Inrättningen i Känsö 9*502; 3r. 11.
Effecter å Stockholms Våg  654: 38. 4.
Dito —oförsålde i Tunis . . , . . 779:24. 3.
Inventarier
. tnn;
. . xuu. 1,534: 14. 7.
fordringar af Kongl. Flottan  646: 33. 4.
dito — af diverse personer
36,426:36. —
dito — af Rosner R:dr 6,258: 42. 3.
utföres blott .... lQO:
316,430
i3
10
149,004
42
62,430
21
5,729
240,036
34 q
Summa
Bilt. till R. St. Fröt, 1834 och 1835. 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandet.
s3:dje Häftet.
1773,631
34| 8
6
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1835.
Stats-Utikmtits Memorial N:o
N:o 3c)G.
i
Ankom till Exp.-Utsk. den 9 Jan.
Memorial, i frågan om en miltaire post till bevakning af LåneContorets
hus i Malmö.
(U. A)
Med anmälan, att Låne-Contorets i Malmö säkerhet, isynnerhet under
den mörka årstiden, lätteligen genom inbrott kan äfventyras, hade Rikets
Ständer, under förmenande alt tillgång på militaire-bevakning kunde
beredas från den Garnison af 3oo man, som i Malmö är förlagd och inqvarlerad,
tili Skrifvelse den 17 September sisth år hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, det en miiitaire-post måtte medgifvas till bevakning
nattetid utanför Rikets Ständeis Låne-Contors bus i förenämnde stad, utan
annan kostnad för Låne-Contoret, än anskaffandet af vakthus, och, om så
erfordrades, af vaktpels, på sätt förhållandet nu ärmed de tvänne mililaireposter,
hvilka utgöra bevakningen af Rikets Ständers Banks här varande
hus.
Af de i detta ämne infordrade, vederbörande General-Befälhafveres
yttrande jemte öfrige nödige upplysningar har blifvit ådagalagdt, att den
serskilda mililaire-vakt, som nu blifvit ifrågaslälld, icke kan af de till Garnison
i Malmö förlagde sqvadroner af Kron-Pi insens Husar-Regemente bestridas,
utan inkallandet af permitteradl manskap och utan, att medföra eli
i Stat opåräknad utgift af omkring 1000 R:dr B:co om året; i anseende hvartill
och ehuru Kongl. Majrt, så väl i delta som i andra lika beskaffade, i Stat
icke beräknade fall, ville, om medel dertill blefvo anvisade, gå Rikets Ständers
önskan till mötes, Kongl. Majrt, enär sådant nu icke skett, funnit Sig
icke heller under närvararde förhållande kunna till Rikets Ständers ofvanberörde
anhållan samtycka. Och som Kongl. Majrt täckts afgifva Dess Nådiga
svar härom, genom en till Siats-Utskottet under den 6 sisth December
aflåten Nådig Skrifvelse, har Utskottet trott sig böra om innehållet af
densamma härigenom lemna Rikets Ständer underrättelse.
Stockholm den 9 Januarii 1835.
Bihang till R. St. Prat. 1314 och 1835. 4 Sami. 1 Afil. 3 Bandet.
2fila Iläftet.
3b
Stati-Zh skot tets Utlåtande Wto Jcjf.
Nm 3p7-
Ånkora till Exp.-ITtsk. den g. Jan:
Utlåtande> i anledning af Kongl. Majsis Nådigå Remiss 4 Svem
Hof- Rätts underdåniga hemställan^ om arfvodes - anslag för
den per son, hvilken, såsom adjungerad Ledamot, biträder Hof~
Rätten i Justitias-Ombudsniamien C.. L. Landius\ ställe.
OJ. AO
Uti en till' Kongl. Majit ställd underdånig skrifvelse,. liar Kongl. Maj:®
och Rikets Svea Hof-Rätt andragit och hemställt, att, sedan Rikets Ständer
den ij nästiidne September förordnat Hof-Rätts-Rå det uti Renialdo llolRätt,
Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Oiden Carl Ludvig Landin att varas
deras Justitiae-Ombudsnian, samt han, jemlikt Instructionen för Justitia^
Ö inb tid sm a nnen, ej må sitt innehafvande Embete såsom Ledamot i HofRätten
utöfva, Ordinarie Notarien uti omförmälde Hof-Rätt, Häradshöfdingen
Fredrik Widegren måtte Nådigst eonstilueras att,, i Justilise-Ombuds—
mannen Landius ställe, Hof-Rätten såsom adjungerad Ledamot tills vidare
biträda. Enär derjemte behofvet af en adjungerad Ledamot hos Svea HofRätt,
i stället för Ju s lilias- Orri buds ma nnen Landin,, kunde förutses komma
alt i flere år fortfara, men den person, hvilken af Kongl. Majit i Nåder
förordnades till omförmälde Ledamots-befattning, icke kunde längre lid bestrida
den dermed förenade trägna tjenstgöring, utan att derföre komma i
åtnjutande af serskildt arfvode, samt utaf de lör Hof-Rätten anslagne så kallade
adjunctions-medel, 600 R:dr Banco, större delen, jemlikt flere tid efter
annan meddelade Nådiga föreskrifter, blifvit, tilljberedande af Cancelliegöromålens
obehindrad© gång, använd©, så alt deraf icke återstod högre belopp
än 200 R:dr nämnde mynt, att emelian fyra af de vid Hof-Rättennu
anställde adjungerade Ledamöter fördelas, hade Hof-Rätten’ i underdånighet
anhållit, att ett serskildt arfvode, svarande emot hälften eller åtminstone
en tredjedel af en Assessors lön i Hof-Rätten, kunde i Nåder varda
anslaget, att uppbäras af den,, som Liefve till bestridande af förenämnde1
Ledamots befattning förordnad.
Vid föredragningen af detta mål, har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat,,
att, enär hvarken uti Grundlagarne, eller genom någon annan Författning
stadgadt finnes, huruvida den Embets- eller Tjensteman ,, sorn till Rikets
Stat'AjZikottets XHtiårnnde Nio 3gf..
Ständers Juslitioe-Ombudsman blifvit förordnad, är skyldig eller icke, att
till den, sorn under tiden bestrider dess förut innehafvande tjenst, afstå någon
eller någre af de till denna senare tjenst hörande löneförmoner; och
Kongl. Majrt ansett al vigt, att icke allenast för det närvarander utan jemväl
för framliden,, det blifver bestämdt, huru i detta afseende förhålläs bör;:
så hafva, af sådan anledning, handlingarne i frågan blifvit till Rikets Ständers.
Stals-Utskott öfverlenmade.
Enligt Utskottets tanka, skulle meddelandet af en bestämd och för
alla fall gällande föreskrift i berörde hänseende leda till alltför stor ojemnhet
i Justiiliae-Ombudsmannens aflöning, såsom en följd af de olika, löningsvilkor
denne Embetsman förut i Statens tjenst kan hafva uppburit;: och då'
någon synnerlig olägenhet icke är att befara, o tu regleringen härmed verk—
ställes endast från Riksdag till Riksdag,, anser äfven Utskottet lämpligast,,
att frågan, huruvida en Rikets Ständers Justi tiae-0'm budsman skall afstå någon
eller några förut innehafvande lönings-förmoner,. i hvarje serskildt fall
af Rikets Ständer pröfvas och afgöres» — Och hvad den nu väckta, frågan
angår, så, enär Justiliaj-Ombudsmans-lönen, med tillägg af en Hof-Rätts-Råds
lön, föga öfversliger hvad sorn Justitiaj-Cancelleren å Stat bestås, tillstyrker
Utskottet:'
att Justitiae-Ombudsmannen Landin må; fortfarande tillgodonjuta'
sin förut innehafvande Hof-Rätts-Råds lön, och alt såsom arfvode
åt den, sorn efter honom adjungeras till Ledamot, må anvisas 4oO'
R:dr att utgå från Riksgälds-Gontoret, så länge Ilof-Rälts-Rådet
Landin fortfar att vara Rikets Ständers Justitia^- Ombudsman,
Slockholm den g Jan. i835i
Pv e s e r vali o n
af Riksdägs-Fullmägtigen Nils Strindlund från Vester Konda lids Län:
”Emot Utskottets nu fattade beslut får jag reservera mig, och såsom skäl
derföre åberopa: att då Grundlagen ansett Justitiae-Gancelleren och Justitieombudsmannen
lika i rang och värdighet, desamma äfven bör a; enligt mitt
förmenande, njuta lika löner, och icke alt sistnämnde Embetsman , må erhålla'
större- löneformoiv än bemälde hans vederlike. Jag finner väl, att Justitiae-Ombudsmannen
bör få bibehålla sin på Hof-Rättens Stat innehafvande
lön, men att honom af Riksgälds-Gontoret icke må tilldelas mera än
skillnaden emellan Justiliae-Cancellerens lön och den, som nuvarande JustitiaeOmbudsmannen,
i egenskap af Embetsman i Hof-Rätlen, på Stat redan eger.”
Häruti har Riksdägs-Fullmägtigen Per Henriksson från Norrbottens.
Län instämt.-
4
Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 358.
N:o 098.
Ank. till Exp.-Utsk. den 9 Jan.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att en del af de till Arméens
materiel utaf Rikets Ständer nu å Stat anvisade 70,000
R:dr må användas till förstärkande af Gevärs-Förråden.
(U. A.)
I detta ämne har Stats-Utskottet från Ridderskapet och Adeln erhållit
remiss å ett af Herr Dalman, W. F., afgifvet anförande, deruti han, sedan
3:ne Riks-Stånd beslutat, att det vid sista Riksdag af enskild Motionair föreslagne,
provisoriskt intill denne Riksdag beviljade anslag till Armeens
materiel, stort 70,000 R:dr, hädanefter skall uppföras på ordinarie Slät, och
då ”Stals-Utskoltet skall funnit Statens tillgångar och Folkets ställning icke
medgifva beviljandet af det anslag å extra Budgeten, som Kongl. Majrt ansett
Sig böra al Rikets Ständer fordra för anskaffningen af gevär, ett behof,
hvilket likväl lärer böra anses såsom ett af de angelägnaste för Rikets försvar,
” yttrat sig ega de mest grundade skäl alt framställa den motion, det
ifrågavarande 70,000 R;dr, eller åtminstone så stor del deraf, som på 5 år
sammanräknadt motsvarar hvad Kongl. Maj;t i Dess Nådiga Proposition för
detta angelägna ändamål fordrat eller 3oo,ooo R:dr, må, utöfver hvad till
anskaffning och underhåll al Gevär hitintills sedan sista Riksdag varit uppfördt
i Kongl. Krigs-Collegii årliga Stats-Reqvisitions-Förslag, afsättas och
disponeras, lill Förrådens completterande med det erforderliga antalet
gevär.
Enligt hvad i Memorial N:o 378 blifvit lillkännagifret, har, vid anställd
omröstning i Förstärkta Stats-Utskottet, ett extra anslag af 180,000
R:dr beviljats till Gevärs-Förrådens förstärkande; och då del bufvudsakliga
skälet för motionen derigenom är undanröjda samt, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers derom fattade beslut, anslaget för Kongl. Krigs-Collegii
Departement är uti den nu afslutade nya Riks-Staten utfördt med
en summa af 696,000 R:dr, utan något dervid fästadt förbehåll i afseende
på medlens fördelning,
tillstyrker Utskottet, att Herr Dalmans ofvanberörde motion må
förfalla.
Stockholm den 9 Jan. i835.
STOCKHOLM, 1835; hos J. A. Walloch.
♦
St ns-TJr skot tets Memorial N".o 3gg.
N:o 399.
1
Ankom till Exp.-Utsk, den 17 Jan,
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Siats-Utskottets
Betänkande N:o 368.
If. ån Bonde-S tå udel liar Utskottet erhållit återremiss å dess, under
r»!:o 368, afgifna Betänkande, i anledning af väckt motion om uppgifts meddelande
öfver livad som utgått till Bevärings-Manskapets beklädnad alltsedan
år 1814- Men som, enligt lill Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag ,
lierorde Utlåtande blifvit bifallet af Borgare-Ståndet den 20 oell PresteSlåndet
samt Riddersknpet och Adeln den 22 sisth December , anser Utskottet,
lill följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord,-och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Slockholm den 2 Jan. 1835.
N:o 4°°-
Ankom, till Exp.-Utsk. den 17 Jan.
Utlåtande, i anledning af en inom Pr este-Ståndet väckt fråga om
tillåtelse för Ståndets Archivarie, att emellan Riksdagarne jd
bebo de runi i Riksgälds-Contorets förra hus, hvilka af Preste
Ståndet under Riksdagarne begagnas.
(RGS. A.)
Sedan Preste-Slåndet ansett nödigt:
1:0 alt för sitt Archi v hufva en passande local, hvartill ingen annan
finnes ej heller någon lämpligare kunde finnas, än Ståndets nuvaiande
Cancellie-rum, och
Bihang till R St. Brot. 1834 och i835 \ Sami. 1 Afl. 3 Bandet.
n5:te Häftet. 2
2
kottets XJäåiande A':o 4°**
3:0 icke funnit någon betänklighet dervid , att Arcliivarien emellan
Riksdagarne begagnade de rum, sorn af Ståndet och dess Cancellie under
Riksdagarne nyttjas, på det vilkor: alt Arcliivarien eller Ståndets ArchivCassa
må bekosta sådana reparationer, som till följd af rummens begagnande
emellan Riksdagarne kunde komma att behöfvas och ingalunda Statens
medel dertill tagas i anspråk; så hade Ståndet, som ansett dessa frågor böra
underställas samtlige Riks-Ståndens pröfning, genom Protocolls-Utdrag af
den 8 sistl. December, de samma till Slals-Utskottet remitterat.
Viii öfvervägande häraf, och då offentliga handlingar af större vigt
och angelägenhet kunna med trygghet vårdas utan någon ständig och serskild
bevakning i de rum, der de förvaras, så har Utskottet ansett sig
böra
afstyrka bifall till Preste-Slåndets ifrågavarande framställning.
Stockholm den 17 Jan. i835.
JN:o 401.
Ankom till Exp.-TJtsL den 15? Jari,
Memorials angående Gratification åt den eller de Tjenstemän inom
Rihs g aids- Conior et, som fått sig uppdragen befattning
med utdelningen lill prenumeranter å Rths-Slåndens tryckta
Protocoll vid innevarande Riksdag, samt emottagningen och
redovisningen för öfve rblifvande exemplar af B i hanget till
samma Protocoll.
(ROS. A.)
Enär åt Riksgulds-Contoret blifvit uppdragen enahanda befattning
med utdelning till prenumeranter å Riks-Ståndens Protocoll vid innevarande
Riksdag, samt emottagningen och redovisningen för öfvi rblifvande
exemplar af Bihanget till samma Protocoll, som, i afseende på dylika
tryckta handlingar, varit vid sistlidne Riksdag åt nämnde Conior uppdragen;
så har Utskottet begärt Fullmngtiges derstädes utlåtande, om icke befattning
eu mel ifrågavarande tryckta handlingar skulle kunna förenas med
göromål, hvilka tillhöra någon ordinarie beställning inom Riksgälds-Conto
-
Aati-X3i*i»tctt t}t’J:r,niie N:o >(ot. 3
ret oell någon serskild kostnad sålunda icke ifrågakomma, men derest nå»on
vedergällning skalle finnas oundgängligen nödvändig, då föreslå beloppet.
I anledning hvaraf Fullmäglige, uti afgifvet Utlåtande, andragit,
hurusom befattningen med berörde handlingar erfordrar en icke ringa tid,
och måste förutsätta mycken påpasslighet hos den eller dem, som densamma
bestrida samt för öfrigt är, serdeles om vintern, nog besvärlig derigenom,
att handlingarne måste förvaras i uthus , hvarest vederbörande ofta
måste vistas för deras ordnande o. s. v.; och hvadan Fullmägtige ansett sig
ej kunna tillstyrka: att ifrågavarande befattning må förenas med göromål,
hvilka tillhöra någon ordinarie beställning inom Riksgälds-Conlorel , samt
att, vid sådant förhållande, någon vedergällning för bestridandet af ifrågavarande
göromål blifver nödvändig. Och beträffande beloppet, så hafva
Fullmägfige upplyst, att, vid sista Riksdag, anslogs en summa af 600 R;dr
Banco, hvilken, i jemförelse tili befatlningeus besvärlighet, i Full 111 ägtige-g
tanke, knappt bör kunna anses tillräcklig; dock hafva Fullmägtige inskränkt
sig, att nu blott föreslå en lika summa, som vid sista Riksdag, eller 600
R;dr Banco.
Utaf Ståls-Utskottets Betänkande ]NT:o 4'j4 vid sisllidue Riksdag, hvilket
af Rikets Ständer blifvit bifallet, inhemtas, att, på salt Fullmägtige
upplyst, en summa af 600 R:dr Banco blifvit til! Fullmägtigeå disposition
anslagen, att såsom vedergällning vederbörande tilldelas. Och får Utskottet
alltså, med afseende på de af Fullmägtige andragne skäl,
tillstyrka, alt en summa af 600 R:dr Banco må anslås såsom vedergällning
till vederbörande, hvilka fått sig uppdiagen befattning
med de nu ifrågavarande tryckta Riksdags-handlingar, under de ,
i afseende på utbetalningen, vid sistlidae Riksdag, stadgade vilkor,
Stockholm den 17 Jan. 1835.
STOCKHOLM, 1835, hos J. A. Whibc».
Stats-Utslotlets Memorial N:o /fot.
t
N:o /j 02.
Ankom till Exp,_Utsk. den 20 Jan. i835.
Memorial, med förslag till indragning af åtskillige tjenstebefattningar
vid Jliksgälds-Contorel. (Rgs. A.)
Sedan Utskottet, dels genom infordrade Utlåtanden Från Fulhnägtige i
Riksgälds-Contoret, och dels genom egne derjemte anställde forskningar,
inhemtal kännedom om beskaffenheten af nämnde Contors blifvande göromål
och den personal, som till deras behöriga skötande synes kunna erfordras;
så har Utskottet skolat föreslå till indragning på nuvarande så väl
ordinarie Stat, som på Credit-Sedel Verkets Stat, nedannämnde på desse
Stater upptagne tjenste-befattningar, nemi.:
På Ordinarie Staten
Vid Fulhncigtiges Expedition.
Då den derstädes anställde Cancellistens göromål hufvudsakligen beslå
wti renskrifning af Protocoll och Expeditioner, så har Utskottet skolat föreslå,
att Cancellist-tjensten, vid nuvarande innehafvares afgång, indrages,
och renskrifnings-bestyret framdeles förenas med Registrator- och Archivariebeställningen.
Men då ett sådant bestyr icke skulle med billighet kunna
åläggas nuvarande Registralorn och Archivarien, så
tillstyrkes att, derest Cancellist-tjensten först blir ledig, då måtte
af Fullmägtige få bestämmas ett lämpligt arfvode för renskrifningens
besörjande; men hvilket arfvode kommer att indragas och
upphöra, när nuvarande Reglstratoren och Archivarien afgått,
hvarefter rer.skrifnings-bestyret skall åläggas den, som till Registrator-
och Arehivarie-ljensten blifver utnämnd och förordnad.
Revisions-Contoret.
I anseende till förminskade göromål derstädes, sedan f. d. GeneralAssistance-Contoret
är vordet indraget och Credit-sedel-lillverkningen upphört,
har Utskottet skolat
föreslå, att Revisors-tjensten varder indragen och att biträdet af
en Contors-Skrifvare, som uti Revisions-Contoret nu är till tjenstgöring
anställd, äfven kommer alt upphöra.
Bihang lill R. St. Prol, i834 och 1835- 4:de Sami i -.sta AJd. Salje Band. t
26'.te Häftet.
B
Slats-Ulslcottets Memorial N:o 40Zt
Credit-Sedel-Verket.
Härvid anser Utskottet till en början sig böra upplysningsvis anmärka,
att vid Credit-Sedel-Verket hafva sysslorne blifvit förrättade endast
efter provisionel förordnanden, men ock att, ibland de vid nämnde Verk
nu anstälde personer, äfven finnas sådane, som innehafva tjenster på ordinarie
Staten, fastän i lägre lönings-grader, så att t. ex. en Bokhållare på
ordinarie Stat kan vara förordnad att tills vidare förrätta en Kamereraresyssla
vid Credit-Sedel-Verket, och likaledes en Kammarskrifvare att bestrida
en Casseurs-tjenst vid nämnde Verk. Och då göromålen vid CreditSedel-Verket
redan förminskats, och dag från dag komma att ytterligare
förminskas, så har Utskottet skolat
föreslå, att, utaf de på Credit-Sedel-Verkets Stat uppförde tjenstebefattningar,
följande ovilkorligen varda, senast iuom 1835 års
utgång, indragne, nemi.:
En Vexlings-Casseur,
En Bokhållare,
T vå Contors-Skrifvare, ’ ' 'il f J1
En Cassa-Skrifvare och
Fyra Kammardrängar.
Vid regleringen af de återstående befattningarne vid Credit-SedelVerket
och Expectance-lönerne, kommer att tjena till efterrättelse, så vä!
hvad i dessa hänseenden finnes stadgadt uti 1810 års Reglemente för Riksgälds-Contoret,
som ock Rikets Ständers vid innevarande Riksdag, med bifall
till Stats-Utskottets Betänkande N:o 3n, gifne resolution på fyra äldre
Tjenstemäns vid Credit-Sedel-Verket ansökning, att varda bibehållne vid
nu innehafvande löner m. m.
Under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla de nu af Utskottet
föreslagne förändringar, har Utskottet låtit upprätta bifogade arne Förslag,
det ena till ordinarie Aflönings-Stat Litt. A.y och det andra till InterimsStat
Litt. B., å hvilken sistnämnde Stat äro upptagne, ej mindre de till
indragning föreslagne tjenste-befattningar på nuvarande ordinarie Stat, än
afven samtlige befattningarne vid Credit-Sedel-Verket, med serskild anmärkning,
hvilka bland desse sistnämnde befattningar skola, inom i835
års slut, ovilkorligen indragas.
Slutligen får Utskottet
tillstyrka, att den vid sista Riksdag tills vidare beviljade provisionela
tillökning af 20 procent å lönerne vid Riksgälds-Contoret
må intill nästa Riksdag få fortfarande utgå; dock under förbehåll .
Siats-Utskottets Memorial N:o //oa.
3
att denna lönförhöjning af 20 proc. endast i egenskap af serskilda
arfvoden kommer att uppbäras af Tjenstgörande^ och således icke
af Expectanter eller af dem, hvilka, med bibehållande af löner,
på Pensions-Stat varda förflyttade.
I sammanhang härmed har Utskottet skolat anmäla, att tjenstförrättande
Controleuren vid Chartae Sigillatae Hvilslämplings-Contoret, Assessoren J. H.
Bagge, uti en till Utskottet ingifven skrift, anfört, huruledes, sedan Rikets Ständer
vid 1810 års Riksdag förordnat, att, till vinnande af mera ordning
och säkerhet för Kronan, öfverinseendet vid hvitstämplingen å Chartor
skulle åt Riksgälds-Contoret uppdragas, och den speciela uppsigten, i följd
deraf, blifvit öfverlemnad åt en person, som, med benämning af Rikets
Ständers Riksgälds-Contors Controleur för Chartors hvitstämpling, fick sig
tillagd tour och befordringsrätt, lika med Bokhållaren i Boksluts-Contoret,
med hvilken han jemväl komme att uppbära lika lön, så hade bemälde
Controleur alltid varit ansedd och behandlad, såsom en Riksgälds-Contorets
underlydande Tjensteman, ehuru han ieke blifvit å dess egen Stat
uppförd, af den anledning, att hvitstämplings-kostnaden af Statsmedlen
serskildt ersättes. Detta oaktadt och ehuru Riksgälds-Contorets hela personal
och vaktbetjening, de på Indragnings-Stat uppförde personer äfven inberäknade,
vid senaste Riksdag erhållit en lönförhöjning af 20 procent,
hade någon sådan för hans tjenstebefattning likväl icke blifvit uttryckligen
bestämd och således för närvarande ej heller kunnat honom tilläggas.
Med anledning häraf och då Controleurs-befattningen i alla afseenden
kan anses lika trägen och magtpåliggande, som de tjenster, för hvilka lönen
tillförene varit lika med Controleurens, samt Bokhållaren i BokslutsCöntoret,
med hvilken Controleuren, i afseende på tourén, närmast är
jemförlig, kan, utöfver innehafvande lön, påräkna en betydlig inkomst
för sedelskrifning, som Controleuren saknar, anhåller Sökanden att, enär
med rättvisa och ordning tyckes öfverensstämma, att Tjenstemän inom samma
grad och med befattningar af lika vigt, njuta enahanda lön, den lönförhöjning
af 20 proc., sora från i83o års början Riksgälds-Contorets Tjenstemän
tillädes, jemväl mätte ifrån samma tid .honom tillerkännas, eller
en löne-inkomst, till beloppet motsvarande Bokhållarens i Boksluts-Contoret;
åberopande Sökanden, såsom ytterligare skäl härföre, att då, vid i8i5
års Riksdag, Riksgälds-Contorets Tjenstemän erhöllo löneförhöjning, Con
-
4
Stats-Ulskottets Memorial Avo /fot.
troleuren för Charl® Sigillal® hvitstämplingen äfven kom af en sådan förmon
i åtnjutande.
Öfver denna ansökning har Utskottet infordrat Utlåtande från Fullmågtige
i Riksgälds-Contoret, hvilka,, med afseende å sjelfva ansökningen, andragit;
att enär Controleuren vid Chart® Sigillat® hvitstämplingen, enligt
det under den 26 Julii 1811 (af Fullmägtige) för Riksgälds-Contoret fastgtälde
Toui’-Reglemente, åtnjuter lika befordringstour med Bokhållaren i
Boksluts-Contoret, och den lönförhöjning, sorn, vid 1815 års Riksdag, för
Riksgälds-Contorets Tjenstemän i allmänhet beviljades, jemväl kom Controleuren
till goda, i följe hvaraf och enär han äfven då ansågs vara i samma
cathegorie som de öfrige Tjenstemännen vid Riksgälds-Contoret, det, med afseende
jemväl å vigten och trägenheten af de med Controleurs-befattningen
förenade göromål, vöre med billighet öfverensstämmande, att ifrågavarande
vid sistförilutne Riksdag beviljade provisoriska löntillökning äfven lår af
Controleuren tillgodonjutas.
Vidare hafva Fullmägtige, med föranledande af Utskottets derom äskade
upplysningar, uti ofvanberörde Utlåtande förklarat:
att förenämnde Conlroleurs-tjenst nu är lika sysselsättande, som vid
dess första tillkomst;
alt densamma derjemte i trägenhet och ansvar är med Bökhållaretjensten
i Boksluts-Contoret fullt jemförlig; samt
att, så länge de Conl:oleurs-tjenslen för närvarande tillhörige åligganden
och ansvar fortfara, att dermed vara förenade, kunde samma tjenst icke
med annan beställning in.om Riksgälds-Contoret sammanslås.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt,, har Utskottet funnit
skäligt
tillstyrka, att Controleuren vid Chart® Sigillat® Hvitstämplings-Conloret
får uppbära enahanda lön, som för Bokhållaren i BokslutsContoret
å Bil. Litt. B, är uppförd, och att, derest den af Utskottet
föreslagne provisoriska tillökningen i lönerne vid RiksgäldsContoret
skulle af Rikets Ständer beviljas, denna provisoriska tillökning
äfven må Controleuren vid Chart® Sigillat® HvitstämplingsContoret
ifrån, och. med år i835 tillgodokomma.
Men hvad. angår Bagges anhållan att få, nämnde provisoriska tillökning
af aa procent relroaetivt sig lill godo beräkna, så
afslyrker Utskottet bifall å ansökningen, i denna del.
Stockholm den. 20 Januarii 1835,.
Stats-Utshottets Memorial N:o /foa,
(Litt. A.)
Förslag till ordinarie JJlönings-Stat för Rikets Ständers Riksgälds-Contor.
Banco.
R:dr sk. iste
12 Rikets Ständers Fullmägtige njuta hvardera årligen, såsom
honorarium,, 666-| R:dr
8,000: —-
Fullmägtiges Expedition.
1 Secreterare
i,5oo.
i Registrator och Archivarie  900.
2,400
Ombudsmans-Contoret.
i Ombudsman . . .
4^0.
Commissariatet.
3 Commissarie!, hvardera i,5oo .... . . . 4»5oo.
Commissariatets Expedition.
i Referendarie 900:
i Cancellist ............ ZnS:
1,275::
Boksluts-Contoret..
1 Kamererare . .. .
. . . 1,125..
i Bokhållare ........... 675:
1, Kammarskrifvare
. . . 375:
2,175::
Cassa-Contoret för inkomst och utgift.
i Gasseur
1,125:
1, Conlors-Skrifvare .......... 375:.
i,5ooi
Revisions-Contoret.
ii Kamererare .... ......... . . . . 900^
* Cöntors-Skrifvaresorn placeras tilt tjenstgöring,, der
hans biträde erfordras
, . , . . 3oo::
Transport 8,oooi —- —
6
Stats-Utslottets Memorial N:o jo*-
Transport 8,000: —• —.
Vakt-Betjente.
1 "Vaktmästare
. 3oo:
4 Kammardrängar å .2a5 R:dr 900:
2 Husdrängar ä i5o R:dr  3oo:
i,5oo:
hvilka 2:ne Husdrängar skola emellan Riksdagarne besörja
förefallande arbeten, så väl vid Riksgälds-Contorets förra
hus, hvilket nu af Rikets Ständer begagnas, som vid Contorets
nu egande, så kallade Hessensteinska Egendomen
■i5,ooo: — •—
Summa af denna ordinarie Aflönings-Stat Banco R:dr 23,000:
(Litt. B.)
Förslag till Interims Ajlönings-Stat vid Rikets Ständers Riksgälds-Contorj
å hvilken äro uppförde sådane tjenstebefattningar j sorn är o ställde
på indragning.
Från förra Ordinarie-Staten hitföres:
1 Revisor
600:
1 Contors-Skrifvare 3oo:
Cancellisten vid Herrar Fullmägtiges Expedition . . 375:
1,275:
Anmärkning. Rikets Ständer hafva beslutat, att derest
Caacellist-tjensten blifver ledig förr än Registrators och Archivarie-tjensten,
då af Fullmägtige får bestämmas ett lämpligt
arfvode för renskrifningens besörjande; men hvilket arfvode
kommer att indragas och upphöra när nuvarande Registratorn
och Archivarien afgått, hvarefter renskrifnings-hestjret
skall åligga den, som till Registrators-och Archivarie-tjensten
blifver utnämnd och förordnad.
Credit-Sedel-Verkets nuvarande Stat.
1 Kamererare
900:
2 Vexlings-Casseurer å 90,0 R:dr 1,800:
2 Bokhållare å $25 R:dr i,o5o:
Transport 3,750; 1,275.-
Stats-Utsloitets Memorial JV:o ifoäi
7
Transport 3,750: 1,275: — —
2 Contors-Skrifvare a 3oo R:dr 600:
2 Cassa-Skrifvare ä 3oo R:dr 600:
4 Kammardrängar å 225 R:dr . qoo:
5,85o: — —
'Annni r knit lii;. Rikets Ständer hafva beslutat, att, utaf depå
Credit-Sedel-Verkets Stat uppförde tjenstebefattningar, följande
ovilkorligen skola, senast inom 1835 års utgång, indragas,
nemligen:
1 Vexlings-Casseur . . . . : q00:
1 Bokhållare
525:
2 Contors-Skrifvare å 3oo R:dr 6öo:
1 Cassa-Skrifvare 3oo:
4 Kammardrängar å 225 R:dr .
goo:
R:dr 3,225.
Kommandes i öfrigt, 1 afseende på de återstående befatt
ningarne
vid Credit-Sedel-Verket samt Expectance-lönerne, att
tjena till efterrättelse hvad i dessa hänseenden finnes stadgadt
uti 181 o års Reglemente för Riksgälds-Contoret samt
Rikets Ständers vid innevarande Riksdag gifne serskilda Resolution
på fyra äldre Tjenstemäns vid Credit-Sedel-Verket
ansökning, att varda bibehållne vid nu innehafvande löner m.m.
Summa af denna Interims Aflönings-Stat R:dr 7,125:
Den vid sistlidne Riksdag beviljade provisionel tillökning af 20 pro--  cent å lönerne vid Riksgälds-Contoret kommer att intill nästa Riksdag fortfarande
utgå, dock under förbehåll, att denna lönförhöjning af 20 procent
endast i egenskap af serskilde arfvoden lår uppbäras af tjenstgörande och
således icke Expectanter eller af dem, hvilka med bibehållande af löner på
Pensions-Stat varda förflyttade.
s
Stats- Utslotlets Utlåtande N:o joS.
N.o 4°3.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 10 Jan. i83->.
Utlåtande, i frågan om afskrifning af ett Professor
Agren beviljadt lån. (U. A.)
Genom Nådig remiss den i3 December sisll. år, har Kongl. Majit,
till det afseende saken kunde finnas förtjena, lill Stals-Utskottet öfverlemnal
en af Lectorn vid Kongl. Krigs-Academien , Professor Sv. Ågren gjord
underdånig ansökning, att det lån, stort 3ooo R:dr, som Ågren, för utgifvandet
af en efter constructiv method författad Lärobok i Geographien,
erhållit af den till läroböckers anskaffande anslagne fond, måtte varda afskrifvet
jemte derå upplupen ränta.
Af så väl sjelfva ansökningsskriften som de dervid bilagde handlingar
inhemtas: alt omnämnde låneunderstöd blifvit Professor Ågren beviljadt
för utgifvandet af dess Prof-Lärohok i Physiska Geographien, och att detta
arbete, bestående af en kostsam Constructions-material med en år 182g senast
omarbetad Conslructions-beskrifning, redan längre tid varit af trycket
utgifvet; att lärosättets pedagogiska vigt och fördelaktiga användbarhet vid
allmänna undervisningen blifvit på det tillförlitligaste utrönt och vitsordad;
att deremot försökets pecuniaira resultat visat sig mindre tillfredsställande,
enär, enligt bifogadt verificeradt utdrag af utgiftsräkningarne, Proflärobokens
förlagskostnad uppgått till 5,6^3 R:dr, men försäljningsconto till endast
2441» a*-t försäljningspriset derjemte vore för högt, och bör, såvida
Läroboken skall vid Läroverken i allmänhet kunna antagas, nedsättas till
hälften; att detta blifvit fästadt såsom första vilkoret för den af ålskillige
Kphorer antecknade subscription, men med förbehåll derjemte, att nya upplagan
af Läroboken skall, i likhet med den Tyska, innehålla, utom Proflärobokens
större lärocurs, tillika en mindre och mera afpassad efter den
knappa tid, sorn vid allmänna Skolorna ännu befinnes anslagen för Geographisk
undervisning. Då likväl häraf följde, dels att, för ett allmännare
begagnande af ifrågavarande Construcliöns-sätt, så väl scalan å den redan
utgifna Constructions-rnaterialien måste förändras och förminskas, som sjelfva
Läroboken omarbetas och å nyo utgifvas, dels att den directa förlusten
å det förlagda profarbetet utgjort en summa af 3232 R:dr, oeh förlagskostnaden
för 1000 ex. af den nya upplagan uppgår till 3^17 R:dr, hvilken
summa Professor Ågrens löftesmän för hans skuld till Läroboksfonden förklarat
sig, till det vigtiga ändamålets befrämjande, benägne att anskaffa,
men
Stats-Utskottets Utlåtande A::o /f°3-
9
meri endast med det vilkor, att samma skuld afskrifves, och hvarförutan de för
ingen del vilja ingå på förskjutande af ett nytt förlags-capital, har Professor
Ågren i underdånighet anhållit oni beviljandet af denna afskrifning,
utgörande, om redan inbetaide räntor 670 R:dr från capitalet afräknas, på
det hela icke mera än 233o R:dr, emot förbindelse å Agreus sida, att på
egen bekostnad och utan alt ens i låneväg ytterligare begära något allmänt
understöd, utgifva en efter constructivt lärosätt författad Lärobok i Physiska
och Politiska Geographien, med tillbehör af\ Glob-chartor, en Specialcharta
öfver Europa, en Couslructionstufla af så kalladt stenplån samt en
portfölj för Cbarlornes och Constructions-taflans inrymmande; åtagande sig
Professor Ågren derjemte, att för allmänna Skolornes räkning hålla arbetet
till salu mot 5 R:dr Bico, — så vidt reqvisilionen siter directe bos Författaren
eller dess rätts innehafvare, samt i Boklådorne endast med tillägg
af försäljningsarfvode och transportkostnad.
Jemte öfverlemnande af denna underd. ansökning har Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen, i egenskap af Ordförande i Comileen till Läroverkens
reglering, på anförde skäl tillstyrkt, alt ifrågavarande afskrifning må
på det sätt beviljas, att, sedan Professor Ågren uppfyllt de förbindelser, i
afseende å Lärobokens utgifvande, som han sig åtagit, den af honom utgifne
skuldsedeln må, utan annan liqvid af capital och ränta, få till honom
återställas.
Ulskoltel anser det icke tillhöra sig alt ingå i något yttrande om
den utaf Professor Ågren uppfunna läromethod, helst dess förtjenst och
användbarhet vid allmänna undervisningen blifvit på det fullständigaste
vitsordad så inom som utom Riket. Hvad afskrifningsfiagan åter angår,
har Utskottet, rörande tillkomsten och beskaffenheten af den fond, hvarifrån
förskottet meddelts, inhemtat, att den år 1816 t. f. UppfoslringsComitéen
hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att, såsom förskott till
en tryckningsfond för nödige böcker vid Undervisningsverken i Riket, af
Statsverket erhålla 5ooo R:dr Bico, hvilken summa, genom bemälde Comités
försorg, skulle återbetalas i den mon Skolböckerne kunde blifva försålde;
alt Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med de i ämnet hörde vederbörandes
tillstyrkande, under den 17 Julii nämnde år anbefallt Kongl.
Stats-Contoret, att af under händer varande medel till förrbemälde Comité
förskjuta, såsom fond till Läroböckers anskaffande, tryckning och försäljning,
5ooo Ridr Bico, till liqvidation sedermera för Stats-Verket, i mon som
Bihang till R. St. Prof. i834 och 1835. 4-de Sami. 1 ista Aid. Z-djt Band. 2
26de Häftet,
Stals-V (slottets Utlåtande N:o 4°4-
medel dertill kunde inflyta; att förhållandet med detta förskott derefter
anmäldes hos Rikets Ständer, och att Rikets Ständer, jemlikt und. skrifvelse
den 20 Nov. i8u3, beviljade afskrifning af de utaf 1815 års öfverskott
bestridde samt uti 1817 års Riks-Stat specificerade utbetalningar med
tillsammans 298,354 R;dr 38 sk, 5 r., under hvilken summa ifrågavarande
5ooo R:dr äfven voro inbegripne.
Utom att Rikets Ständer sålunda redan yttrat sig rörande förskottets
afskrifvande i sin helhet, så förekommer, i afseende på ifrågavarande serskilda
disposition derå; att den fond, af hvilken låne-understödet till Professor
Ågren utgått, varit afsedd att användas till tryckning på Statens bekostnad
af godkände Läroböcker; att Comiterade lill öfverseende af allmänna
Undervisningsverken enhälligt tillstyrkt, att Professor Ågren, för
utgifvandet af sin constructiva Lärobok i Geographien , borde erhålla sådant
understöd, och att, detta oaktadt, Professor Ågren ej allenast i flere år
erlagt ränta å lånet, utan äfven, i och för Lärobokens utarbetande, tidtals
nödgats anlita vicarier, och derigenom fått vidkännas minskning i dess
knappa lönevilkor såsom Lector vid Kongl. Krigs-Academien,
På grund häraf och då i betraktande tillika torde böra tagas, att,
utan denna eftergift, Svenska ungdomen längre tid torde komma att sakna
frukterne af den förtjente Författarens mångåriga bemödanden och uppoffringar
för denna Läroboks fullkomnande, tillstyrker Utskottet,
att, till svar å den Nådiga remissen, Rikets Ständer må i underdånighet
yttra, det Rikets Ständer, vid det sålunda utredda förhållandet,
anse å deras sida. något hinder icke möta för den sökta
afskrifningen beviljande.
Stockholm den 20 Januarii 1835».
N;o 4 o 4;.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 20 Jan. i833.
Utlåtande y i ättledning af väckt motion, att Stats-Verket
måtte lemna bidrag dertill, att Trollhätte Canal och
Slussverk kunde bringas, till lika dimensioner, sorn Götha
Canal eger. (U. A,)
Sedan- Grefve Cronhjelm , O. A., inom Ridderskapet och Adeln v.äckt
motion om bidrag fran Stats-Verket, till vinnande af det ändamål, att Troll
-
Stats-Utökottets Utlåtande N:o 40,4'
hätte Canal och Slussverk mätte bringas till lika dimensioner med Götha
Canals, och ‘bemälde Grefve, hvilken förbehållit sig att för ämnets utveckling
meddela nödvändiga upplysningar, sedermera, innan sådant hunnit
fullgöras, under Riksmötets lopp aflidit; så har inom Borgare-Ståndet Herr
Santessony B. //., med åberopande af 56 §. Riksdags-Ordningen, samt då
ifrågavarande motion vore af allmän vigt för fäderneslandet, ansett sig böra
förnya densamma samt derjemte meddela de upplysningar i ämnet, till
hvilka Herr Santesson egde tillgång.
Uti denna motion, hvilken Borgare-Ståndet till Stats-Utskottets behandling
remitterat, har blifvit anfördt, att uppförandet af Trollhätte Canal,
sedan den en längre tidföljd utgjort föremål for Kongl. Maj:ts och Rikets
Ständers omtanka och uppoffringar, omsider år 1793 genom Nådigt privilegium
uppläts åt ett enskildt Bolag, emot vissa förmoner och skyldigheter,
bland hvilka voro, att slussportarne skulle vara 22 fot breda samt vattnet
på port-trösklarne minst 6| fot djupt, med förbindelse för Bolaget derjemte,
att allt framgent vid dessa dimensioner underhålla Slussverket i brukbart
skick. Till deltagande i detta Bolag bade subscribentcr från flere orter
af Riket sig anmält, så att det tecknade actiecapitalet uppgått till
762,500 R:dr Rgs, hvarefter arbetet oafbrutet bedrefs, samt fullbordades
den 14 Augusti 1800. Af det tecknade actiecapitalet hade ej erfordrats mer
än hälften till så väl sjelfva byggnadskostnaderna som till actieegarnes godtgörande
af årlig 5 proc. ränta under byggnadsåren, och- då C a n a 1- i n k o m s t e n
de arne första åren icke niedgaf någon ränta eller utdelning, hade actieegarne
godtgjort sig sjelfve på det sätt,, att utdelningens, belopp^ påtecknades
actien såsom ett ytterligare tillskott af 5 proc. å hvarje acties capitalbelopp,
hvarigenom å alla actier verkligen blifvit inbetalde 55 procent.
Actieegarne hafva härå njutit årlig utdelning, i moa af tillgång genom, Canal-inkomsten
, sedan afsättning skett till samlande af reparations^ och underhållsfond,
ej allenast af så stort belopp, sorn privilegierne föreskrifvit, utan.
vida derutöfver. Sålunda var redan år- 1.821-, i stället för de stadgade
10,000 R:dr, samlad en reparationsfond af 20,489 R:dr, hvilka sedermera,
genom förräntning och serskild afsättning af 2000 R:dr årligen, uppgått till
ett belopp,, som vid i833. års bokslut utgjorde icke mindre än 66,55o R:dr.
Bolaget, som förutsåg, att ombyggnader och reparationer icke skulle med
denna reparationsfond kunna på långt när fullgöras, hade likväl, oaktadt
större tillgång af Canal-inkornsten-., aldrig, njutit större utdelning än 4§ R:dr
Rgs för actie af 55 R:dr samma sedlar, som motsvarade 8*r proc. å det
insatta, capitalet efter numer.airen,, men icke fullt 3 proc. efter det värde de;
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 4°4-
insatta penningarne, såsom nära jemförelige med Silfverspecie, den tiden egde,
utan afsatt allt det öfriga till användande för ombyggnad af en eller
annan del af Slussverket; och hade Bolaget på sådant sätt, utan alt begagna
sig af det vid aine Riksdagar erbjudna lånebidrag, kunnat bestrida ombyggnaden
af Slussen vid Lilla Eilet, som dock kostat omkring 200,000 R:dr
B:co, eller nära lika mycket som egentliga Trolihätte-Canalens hela nyhj'ggnad
till år 1800. Emedlertid hade för nämnde företag åtgått ej allenast
Bolagets båda reparationsfonder, utan ock den serkildt samlade byggnadsfonden,
så att Bolaget vid i833 års slut i stället stod i skuld för 12,000
R:dr, och hade, genom denna ombyggnad af Slussen vid Lilla Edet till
Canal och 2:ne Slussar vid Ström, hvilka äro utförde efter lika stora dimensioner
som Götha Canals Slussar, eller af 24 fots bredd i portarne och
10 fots vattenhöjd på tröskiarne, äfvensom, medelst ombyggnad af arne broar,
Bölaget redan lemnut det allmänna en gärd utöfver Bolagets skyldighet,
hvarjemte Directionen förklarats berättigad att efter hand, vid alla förekommande
ombyggnader af någon mindre del, tillvägagå med hugkomsl af den
allmänna väntan och beräkning, att Trollhätte Canal och Slussverk en gång
skulle ega lika dimensioner med Götha Canals. Härtill erfordrades dock,
efter af sakkunnige personer uppgjord grundlig undersökning och beräkning,
ett belopp af 1,372,000 R:dr B:co, vida öfverstigande Bolagets krafter att
kunna åstadkomma. Med anledning af Götha Canals fullbordan, och då de
dryga kostnader, Nationen derpå nedlagt, syntes fordra, att icke denna lilla
del af farleden genom landet lemnades i ett så ofullkomligt skick, att dermed
hindrades utvecklingen af de med Götha Canals anläggning afsedde
fördelar, hade emedlertid Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse af
den 25 Junii i833, anbefallt Trollhätte Canal-Direction att höra Bolaget,
om och på hvad vilkor det ville åtaga sig utförande af de i
förrberörde ändamål erforderliga arbeten, hvarefter Bolaget i underdånighet
förklarat sig icke kunna af egne medel åstadkomma någon sådan
ombyggnad eller våga för egen räkning deruti ingå, men väl vilja åt
Staten öfverlemna, att genom Bolagets Direction utföra detsamma med Statens
medel, under löfte och förbehåll, att Bolaget under tiden skulle åtnöjas
med — men äfven förvissas om att njuta lika afkomst för sitt en gång
nedlagde capital, som det för närvarande åtnjöt; i följd hvaraf endast hvad
derutöfver Lunde samlas återbetaldes till Staten, hvilken dock efter all anledning
skulle återfå sitt förskjutne capital; börande derefter Verkets afkastning
åter helt och hållet tillfalla Bolaget. I sådant skick befinner sig denna
sak
Stals-Utskottets Utlåtande JY-q 4°4'
sak för närvarande, och Trollhätte Bolag synes anse det för Bolaget vara af
mindre vigt, om Canalen och Slussverket aldrig erhåller andra dimensioner
än dem Verket nu eger och vid hvilka Bolaget åtagit sig att detsamma bibehålla.
Den stora allmänna fördel i handelsväg, som Götha Canals utförande
afsett och till en del redan visat sig kunna åstadkomma, vöre dock i
Herr Santessons tanka omöjlig att vinna, så länge Trollhätte Canals trånga
dimensioner, på en längd af endast \ sjömil, hindra att på den öfriga omkring
5o mil långa passagen använda så stora fartyg, som å den senare
framgå, samt utestänger möjligheten af täflan med Danmark om delande af
Sundska tullinkomsten.
Enligt uppgjord calcul, skulle det ifrågavarande arbetet, hvarigenom
Trollhätte Canal och Slussverk bringades till lika dimensioner som Götha
Canal eger, kunna, med samverkan af Trollhätte Canal-eller ett i dess ställe
inträdande nytt Bolag, äfvensom med bidrag från Götha Canal-|$olag, utföras,
så vida ett räntefritt lån af En million R:dr B:oo anskaffades, att
succesivt upptagas under de 5 a 6 år, som till byggnaden åtgå och hvilka
medel återbetaldes genom amorterande å Capitalet af 20,000 R:dr årligen
efter det byggnaden blifvit fullbordad. Då likväl under närvarande förhållanden
man icke kunde hoppas Rikets Ständers bifall härtill, önskade dock
Herr Santesson, det Rikets Ständer för detta ändamål måtte anslå 5 procents
årlig ränta å ett slikt lån, genom hvilket bidrag Trollhätte Canal-Bolag skulle
finna sig uppmanadt att tillskjuta de felande 45 procent på deras actier,
eller i motsatt fall taga billig lösen för dess actier, i hvilken händelse ett
nytt Bolag kunde bildas, som öfvertoge det hela samt utförde det efter den
uppgjorde planen; och egde man derjemte anledning förmoda, det Götha
Canal-Bolag skulle, sedan Trollhätte Canalen blifvit färdig, såsom bidrag
till det goda ändamålet, afstå till och med år 18go hvad Götha Canal, enligt
afhandling år 1810, åtnjuter från inkomsten vid Trollhätte Canal. Med
dessa förutsättningar och om Rikets Ständers beslut om ett sådant bidrag
öfverlemnades till Kongl. Maj:t, för verkställighet af denna nationalsak på
lämpligaste bästa sätt, skulle det med nära fullkomlig visshet kunna antagas,
att Trollhätte Canal inom 6 å 7 år härefter vore fullbordad till lika dimensioner
med Götha Canal, och hela genomfarten emellan båda Håfven således
användbar för fartyg om 100 lästers drägtighet.
Då Rikets nu församlade Ständer fästat hufvudsaklig vigt dervid, rftt,
genom ordnanrle på lämpligt sätt af Riksgälds-Contorets angelägenheter, stadga
Statens Credit och ur detta skäl funnit sig nödsakade afslå utgifter af
angelägen art, då tillgång dertill icke annorlunda än i låneväg kunnat beve
-
*4
Stats- Utskottets Utlåtande N'.o 4°4'
das, så kan Utskottet icke heller nu tillstyrka det af Motionairen framställde
första alternativet, eller alt, för Trollhätte Canals och Slussverks bringande
till lika dimensioner med Götha Canal, ett ränlefritt lån af En
million R:dr må Bolaget förunnas. Men då ingen lärer kunna neka, att företaget
är af stort nationelt interesse i afseende på befrämjandet af Sveriges
handel och sjöfart, tror Utskottet sig äfven höra uppgifva det sätt, som, i
Utskottets tanka, är det lämpligaste för Statens mellankomst i detta fall.
Uti Betänkandet N:o 3p5 har Utskottet i afseende på dispositionen af
den, efter uppgjorda calculer, behofven överskjutande årliga behållningen
af de hittills under benämningen af Convoymedel utaf Svenska handeln utgående
afgifter, hemställt, att detta öfverskott må, efter Kongl. CommerceCollegii
samt Handels-Societeternas i Rikets större Sjö- och Handelsstäder
hörande, användas för Svenska handelns och sjöfartens utvidgande och befrämjande
så väl utom som inom Riket.
Under förutsättande af bifall härtill och då det torde kunna tagas för
gifvet, att ifrågasatte ombyggnad af Trollhättan är ett företrädesvis vigtigt
företag i afseende på handelns och sjöfartens befrämjande genom åtgärders
vidtagande inom Riket, tror Utskottet sig höra tillstyrka:
att Rikets Ständer, utom den Kongl. Maj:t i allmänhet medgifna
dispositionsrätt af öfverskotten å afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden,
serskildt till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna alt
å dessa öfverskott anvisa medel för befrämjandet af Trollhätte
Canals och Slussverks bringande till lika dimensioner med Götha
Canal, så vida Kongl. Maj:t, efter ofvannämnde vederbörandes hörande
och efter verkställd pröfning och godkännande af plan och
kostnadsförslag för arbetets utförande, finnér ett sådant bidrag från
Statens sida erforderligt och kunna meddelas, utan att lägga hinder
i vägen för andra för Handelns och Sjöfartens betryggande oundgängligen
nödige åtgärder.
Stockholm den 20 Januarii i835.
wrnmmrnrnmmmmm• •
STOCKHOLM, Kongl. Ohdens-Boktryckeriet, i835.
Stats-Utskoltcts Utlåtande N.o 4o5.
I
N:o 4o5.
Antom till Exp.-Utsk. den 21 Januarii 1835.
Utlåtande öfver anmärkningar vid Betänkandenaj JV.ris 366
och 36y, öfver Kongl. Maj:ts Proposition om låns upptagande
till Hypotheksinrättningars befrämjande, samt Riksdagsmannen
jäders Danielssons i anledning deraf gjorda
serskilda förslag.
(R:gs A.)
Sedan Utskottet afgifvit Betänkandet N:o 366, i anledning af Kongl.
MajUs Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående upptagande af ett
lån till befrämjande af Hypotheksföreningar samt serskildt Betänkande,
N:o 367, öfver Riksdags-Fullmägtigen från Elfsborgs Län Ariders Danielssons,
vid remmitteringen af högstberörde Nådiga Skrifvelse, afgifne
Upp- oell Utlånings-Förslag, till förmon för skuldsatte jordegare; så hafva
båda dessa Betänkanden, den 22 sisth December, blifvit bi fa 11 ne af
Borgare-Ståndet, men, i anledning af gjorda anmärkningar, från de 3:n«
öfrige Riks-Stånden återremitterade. Och har Preste-Ståndet, hos hvilket
i sjelfva hufvudsaken någon anmärkning icke är vorden framställd,
beslutat återremissen endast på den grund, att, enär Anders Danielssons
förslag icke vore att anse såsom en motion, yttrande deröfver bort afgifvas
uti Betänkandet, i anledning af Kongl. MajUs Nådiga Skrifvelse;
äfvensom Bonde-Ståndet anmodat Utskottet, att på en gång och i förening
med Kongl. MajUs Nådiga Skrifvelse taga under öfverläggning och
pröfning de, i anledning af samma Skrifvelse, af Anders Danielsson och
Johannes Svensson afgifne anföranden.
Inom Ridderskapet och Adeln hafva flere Ledamöter instämt uti Hr
Oxehufvuds vid Betänkandet N:o 366 fogade reservation. Tvänne Ledamöter
hafva ogillat lånefrågans klyfning i 2tne Betänkanden; och en
Ledamot har ansett, det någon skillnad icke bör göras emellan In» och
Utländskt lån.
En Ledamot har yttrat, att, om det åsyftade 2 millioner Rrdrs lånet,
i händelse Bankens Silfverfond skulle nedgå lill minimi-beloppet, icke
kan erhållas, realisationens bestånd i sådan händelse möjligen kan comprometteras.
Detta förhållande vore man i tillfälle att afhjelpa genom
Bili. till R. St. Prot. 1834. Och 1835. 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandet. 1
ny:de Häftet.
*
Stats-TJtskottcts Utlåtande If.o 4°^
det föreslagna lånet, ty då 3 millioner R:dr i silfver nedsättas i Banken,
skulle Bankens Silfverfond ökas från j till 9 millioner. Visserligen
skulle ett motsvarande belopp Banco-Sedlar utgå till Hypothek-Inrättningar,
men proportionen emellan Silfverfonden och Sedelstocken
hlefvc i alla fall förbättrad, enär den blefve såsom g till 35 millioner,
som är mer än | i Silfver, då den nu deremot är endast såsom y till
3o millioner, hvilket är mindre än £:del i silfver. — Vidare,* att Hypothek-Inrättningarne
äro nödvändiga, och att ett sätt och kanske det enda
att något consolidcra Adelns förmögenhet vore, om ett lån kunde
erhållas till 90 och 4 procents ränta, som svara jemt mot procent för
pari Capital och tillsammans med omkostnader, beräknade till \ proc.
utgjorde 5 proc. ränta. — För jordegaren skulle det således vara en
förmon att kunna erhålla lån mot 5 proc., under säkerhet alt icke blifva
uppsagde, samt med den 6:te proc. småningom kunna afbörda siri
skuld, hvarförutan ett annat förhållande torde böra ihågkomma®, det
nemligen, att Banken inställt alla lån på fastigheter.
Någre Lcdamöter^liafva ansett ett Ilypotheks-system i framtiden vara
nödvändigt för realisationens beståud ; äfvensom 2:ne Ledamöter yrkat, att
det ifrågavarande lånet är af producliv natur, emedan det är cgnadt
till jordbrukets lättnad och understöd samt, genom räntenedsättningeu,
jordbrukaren, i samma nion han genom den besparade ränte-procenlen
Ian amortera sin skuld, blifver i tillfälle att öka sin production, hvilken
kommer allmänheten lill godo.
Inom Tionde-Ståndet har en Ledamot, med hvilken flere sig förenat,
klandrat, såsom grundlagsvidrig, Utskottets åtgärd att öfver Anders
Danielssons och Johannes Svenssons anföranden serskildt Betänkande
afgifva, äfvensom samme Ledamot yrkat, att Statens mellankomst, till
jordegares undsättning med lån emot billig ränta, nu vore lika nödvändig
som år 1800, då Silfver-lånet beslutades, enär jordegarens skuldsättning
ökats men icke förminskats, samt ränte-foten under de senare åren
varit lika hög som tillförene. — Att den Kongl. Propositionen icke bär
ogillas ulan deremot godkännas till sjelfva hufvudgrunöen med de modificationer
i öfrigt, som innefattas i Anders Danielssons förslag. — Att
de medel icke äro improduclivt använde, som tjena att befordra, upphjelpa
och från undergång rädda landels hufvudnäring. — Att om lånet
kan anskaffas, eller icke, på bestämda vilkor, det får verkställigheten
visa; ett försök vöre likväl alldeles oskadligt. — Att utländskt lån
Stats-Utskottels Vdikande N.o 4°5-
3
icke bör komma i fråga i annan händelse än att inländska capital icke
blifva att tillgå.
En Ledamot har tillstyrkt, att Riksgälds-Contoret skulle få upptaga
ett lindrigt, stående lån, helst inrikes> på de skäl Anders Danielsson
och Johannes Svensson föreslagit, men med vilkor att endast få begagnas
af Hypotheks-föreningarne i hvarje landsort.
En annan Ledamot har ansett, att länet bör sökas inrikes, hyan
flere instämt.
En Ledamot vill hafva nedsättning af räntefoten och successiv
amortering af skulderna, —anser några Hypolheks-föreningar icke kunna
bildas, så länge de tysta förmonsrätterne fortfara att vara gällande;
men, utom det att dessa hinder snart kunna upphöra, tror han, att
afven med deras bestånd, något för de friare Credit-förhållandena, som
åsyftas af dem, icke vore att befara, men att utan Statens biträde och
förlag desse väntade inrättningar icke kunna åstadkommas; tilläggande,
att ora Staten med 5o,ooo R:drs uppoffring bereder folket 10,000,000
Rrdrs vinst, så måtte väl en synnerlig Stats-oeconomisk förkofran derigenom
vara vunnen.
Utskottet går nu att, efter ämnets förnyade noggranna skärskådande
och efter öfvervägande af hvad inom Riks-Stånden vid återremissen blifvit
yttradt, utveckla sina åsigter derutaf.
Beträffande först den omständigheten, alt Utskottet ej uti ett och
samma Betänkande besvarat, så väl den Kongl. Propositionen, som Anders
Danielssons och Johannes Svenssons i anledning derutaf framställde
förslag, så har det ej kunnat undgå väcka Utskottets förundran,
att denna omständighet inom flere Riks-Stånd ådragit sig synnerlig uppmärksamhet,
enär det hittills ansetts bero af Utskottens bedömande
att stundom uti ett gemensamt Betänkande besvara flere med hvaran- >
nan gemenskap egande motioner, och en annan gång uti serskilde Betänkanden
fördela till och med delar af samma förslag, ehuru detsamma
blifvit framslälldt uti allenast en motion eller Nådig Proposition, i hvilket
sistnämnde afseende Utskottet endast vill åberopa Kongl. Majits Nådiga
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, hvars besvarande
Utskottet fördelat uti ganska mångå serskilda Betänkande» , utan att
delta behandlingssätt föranledt någon anmärkning. — Att, såsom inom
Bonde-Ståndet blifvit påstådt, Grundlagen skulle i någon nion vara öfverträdd
genom det serskilda besvarandet af de inom detta Stånd väckte.
från Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i vissa afseende» skiljaktiga
4
Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 4o5.
förslag, kan Utskottet ej inse, och ej heller alt detta skulle bevisa mindre
fästadt afseende på dessa motioner, än på t. ex. Herr Rosenblads,
som blifvit besvarad i samma Betänkande, som den Kongl. Propositionen;
utan tvärtom förmodar Utskottet, att det utvisar större uppmärksamhet
för en motion, då åt densamma egnas ett serskildt Betänkande.
Då Borgare*Ståndet bifallit båda Betänkandena N:ris 366 och 367,
samt Ridderskapet och Adeln ej ålagt Utskottet att uti ett och samma
Betänkande behandla hvad som varit upptaget uti de tvänne, ehuiu sådant
af enskilde Ledamöter inom Ståndet blifvit yrkadt, så synes uti
denna form-fråga tvänne Riks-Stånd vid Utskottets behandlingssätt hafva
låtit bero, då tvänne andra detsamma ogillat. Ehuru Utskottet således
icke af Riks-Ståndens pluralitet erhållit något föreläggande i denna
del, har det likväl velat gå tvänne Riks-Stånds uttalade åstundan derutinnan
till mötes och uti ett enda Betänkande besvara de erhållne återremisserne
af Utskottets Betänkanden JN:ris 366 och 367,
Angående hvad af åtskillige Talare blifvit anfördt, så väl om den
öfverensstämmelse, som de sk i i ja kli g heter, hvilka förefinnas emellan
Kongl. Maj:ts Nådiga Preposition och de af densamma föranledda förslag,
å ena sidan, samt åtskilliga under loppet af denna Riksdag afgjorde
förslag, å den andra, medgifver Utskottet, att detaljerna visserligen i
flera afseenden äro skiljaktiga, men kan dock i de nu förevarande projecten
ej finna någonting bufvudsakligt, som ej redan vid innevarande
Riksdag blifvit pröfvadt och afgjordt.
I afseende å sjelfva saken har man yrkat, att det föreslagna Statslånet
vore nyttigt, dels derföre att befästa realisationen, och dels för att förbättra
den skuldsatte jordbrukarens belägenhet och upphjelpa jordbruksnäringen.
Utskottet går att betrakta frågan serskildt i hvardera afseendet.
Det kan ej nekas, att realisationen ytterligare betryggas i samma moa
mera silfver .insattes i Banken, såvida sedelstocken icke derjemte ökas, men
något sådant synes icke med det föreslagna lånet kunna vinnas eller ens
åsyftas. I händelse två millioner R:dr Silfver Specie komma genom lån
att införskaffas och uti Rikets Ständers Bank insättas, kommer denna att
utgifva ett deremot svarande belopp nya sedlar, utgörande 5i mill. R:dr
B:co. Den effectivt utelöpande sedelstocken, hvilken, Riksgälds-sedlarne
inberäknade, nu utgör omkring 3o millioner R:dr B:co, komme således att
ökas med mer än ?. Om, såsom sannolikt är, derigenom inträffade, att
det såsom mynt gängse bytesmedlet, i förhållande till rörelsens behof,
blef ymnigare än inom angränsande länder, skulle deraf nödvändigt följa,
Stals-Vtshotttts Utlåtande \.o 4o5.
5
alt myntet inom landet folie i värde, d. v. s. köpte mindre varor än utom
detsamma, och deraf följde åter att silfver blefve en vara, som med synnerlig
fördel komme att exporteras ända till dess myntstocken inom landet
hunnit så förminskas, att samma penning köper samma qvantum varor
inom landet, som utom detsamma. Det större förhållande, som
Bankens silfverfond komme att ega till sedelstocken genast efter det genom
lån in föi skaffade sil frets utvexling emot Bancosedlar, blefve således af
kort varaktighet, deremot komme den årliga räntan och amortissementsprocenten
å det upptagna lånet, att under en lång tid af år bidraga till
vexelcursens stegrande och derigenom verka ofördelaktigt för Banken. Den
betydliga silfver-export, som komme att ega rum de första åren efter
lårrets upptagande, skulle dessutom mer än något annat pröfva allmänna
opinionens förtroende för Bankens soliditet, ty mången, sorn förnummealt
betydliga silfver-qvantiieter tid efter annan ginge ur Banken och ur landel,
torde ej göra sig rigtig reda för anledningen dertill, utan föreställa
sig, alt följden möjligtvis torde blifva hela silfverfondens uttömmande och
derföre skynda sig att utbyta sina innehalvande sedlar emot silfver. Om,
genom stigande industri och liflighet i våra näringar, rörelse-capitalet blefve
för litet, komme sådant att visa sig derigenom, att penningen inom landet
gällde mer än utom detsamma, men sådant synes nu ej vara fället, då
cuisen, oaktadt intet behof af någon ovanlig import under den senare
tiden egt rum, likväl hålter sig öfver pari och nära det maximum, hvartill
den med obehindrad vexling och export-rättighet för silfver kan stiga.
“Vöre det likväl händelsen, att cursens nuvarande höjd härledde sig från
någon annan anledning än rörelse-eapitalets storlek, och att detta kunde
tåla att ytterligare ökas, fordrade likväl Bankens säkerhet, att sådant
skedde med försigtighet och småningom, så att man kunde erfara, om förökningen
verkade silfver-export, och i sådan händelse upphöra dermed.
Det vill således synas, som upptagandet af elt utländskt lån, långt ifrån
att för realisationen vara betryggande, tvärtom fordrar mycken varsamhet
i verkställigheten, för att ej för densamma blifva menlig.
I afseende åter på de fördelar, som genom låneoperationen skulle beredas
den skuldsatte jordbrukaren, så medgifver Utskottet visserligen, att
det för en hvar gäldskyldig är fördelaktigt att till så låg ränta som möjligt
kunna upplåna de penningar, hvaraf han är i behof, äfvensom att
räntefoten i Sverige är högre än inom många andra länder; men Utskottet
får erinra derom, att förhållandet icke kunnat vara annorlunda, så länge
intet fast myntvärde funnits, då långifvaren uti den höga räntan behöft
6
Stats-Utskoltds Utlåtande W.-o 4oS.
ega en ersättning för våiian att återfå ett capital af mindre värde än det
lian utlånat. Sedan vårt myntvärde genom realisationens fullbordan vunnit
en säker stadga, måste ofelbart räntefoten inom vårt land komma alt
jemna sig med hvad den är i andra, och ingen person med sakkännedom
lärer kunna neka, alt vi under sistförflutna quinquennium betydligt närmat
oss detta mål. Inom de publika Cassör, som utlåna emot 6 procent,
funnos förut ofta låne-ansökningar beviljade månader och år innan lånet
kunde utbetalas; nu åter hafva dessa Cassör betydande behållningar, som
ligga ofruktbare i brist af lånsökande. Fastighets-lån emot endast 5 procrs
ränta förekomma redan, och det synes Utskottet otvifvelaktigt, att denna
räntefot, ulan Statsmagternas mellankomst, inom några få år skall blifva
allmän för lån på fullkomligt säkra hypolhek. Den fördel, som genom
det föreslagna statslånet skulle beredas, vore således ingen annan, än att
ett eller annat år påskynda en öfvergång, som i allt fall måste komma
att ega rum.
Flere Talare inom de respective Riks-Stånden hafva åberopat lånets
produetiva ändamål, då det åsyftade modernäringens upphjelpande; härvid
torde böra erinras om den väsendtlig» skillnaden emellan användandet af
capital lill inköp af jordegendom eller till densammas odlande och skötande.
Det förra framkallar ingen ökad produclion, utan tjenar blott att
förflytta en egendom från en hand till annan; det senare åter är visserligen
i alla afseenden produetivt. — Om den föreslagna lånesumman komrae
att på detta sätt användas, blefve följden en hastigt ökad quantitet af
laödtmannaproducter och dessas fallande försäljningspris, hvilket säkert
vållade ökad förlägenhet hos den skuldsatte jordegaren. Utskottet anser
likväl att lånet skulle komma att utöfva ett ganska ringa inflytande på
sjelfva näringens bedrifvande, men måhända för åtskillige af nuvarande
jordegare medföra den fördel, att antingen kunna bibehålla den egendom
som annars måst afyttras, eller ock försälja densamma till högre pris.
Fåfängt väntar man dock, att hvad räntenedsältning och hvad lånetillgångar
som helst skola åstadkomma betydlig minskning af de jordegandes
sammanräknade skulder, om man ej vill förbjuda den, som eger ograverad
jordegendom, att försälja den, för att i ro lefva af sina penningar, och om
man ej äfven vill förbjuda den, som med ringa eapital-tillgång förenar credit
och duglighet, att köpa samma egendom.
Den sistnämnde, ehuru synlig jordegare, är i sjelfva verket endast
den förstnämndes arrendator, men detta är likgiltigt för Slaten, hvars
medlemmar de båda äro. I samma mon räntefoten nedsättes, skall natur
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 4o5.
7
Iigtvis speculationen hos köpare uppjaga egendomsprisen, ty den, som
anser en egendom kunna gifva 6 procent å 5o,ooo R:dr, anser den väl
ock å 100,000 R:dr kunna gifva 3 procent. Om det derföre vore möjligt
att nedtvinga räntefoten ända lill delta belopp, är det troligt, att man
derefter skulle få höra alldeles samma nödrop som nu, att jordbruks-näringen
ej gifver 3 procent, att jordbrukaren aldrig kan afbetala sin skuld,
så länge den höga räntan fortfar, o. s. v.
I afseende på Anders Danielssons förslag anser Utskottet sig för det
s.
nnmas afslyrkande ej behöfva anföra andra skäl, än att det påtagligcn
är overkställbar^ Om de värde Slånds-Ledamöter, som yrkat delta förslags
antagande, behaga taga kännedom om huruvida Riksgälds-Contoret
nu har lätt alt emot 5 procents ränta erhålla sina egna lånebehof fyllde,
torde de inse omöjligheten af att Contoret till 41 procent skulle kunna
upplåna några betydliga summor till försträckande, vare sig åt jordegare
drrecte eller åt Hypotheks-föreningar. — Att ingen skada vore skedd, om
intet lån erhölles, kan väl vara sannt, men Utskottet skulle tro sig handla
orätt, om det tillstyrkte Rikets Ständer en åtgärd, som, efter Utskottets
förmenande, ej kan lyckas.
Att, såsom någre Ledamöter af Bonde-Ståndet yrkat, upptaga linet
imikes, skulle, efter Utskottets öfvertygelse, motverka den åsyftade räntenedsättningen,
ty en inrättning, som både upp- och utlånade inom landet,
skulle i samma nion öka efterfrågan och utbjudandet af capital, och
priset kan ej sänkas, om ej det senare ökas i förhållande till det förra.
Om, på sätt en Ledamot af Ridderskapet och Adeln yttrat, för hvarje
million i Silfver, som genom lånet införskaffades, kunde utgifvas 2~
million i sedlar, blefve vinsten af den öfverskjutande ii millionen, icke
Riksgälds-Contorels ulan Bankens. Utskottet tror sig likväl i det föregående
hafva visat, att Banken genom Statslånets upptagande skulle komma
i den belägenhet, att försigtigheten fordrade snarare minskning än ökning
af den sedelstock, som öfverskjuler metalliska Cassan.
I öfverensstämmelse med livad åtskillige Talare yttrat, anser Utskottet
alldeles otroligt, att det lån, som upptages, kan erhållas på sådana vilkor,
ali utlåningen utan förlust kan ske mot lägre ränta än 5 proc., och då
den nuvarande lagliga räntan, efter verkslälldt bevillningsafdrag, utgör 5T^
proc., inskränker sig den räntenedsättning, som står att åstadkomma, till
T7_:dels proc.
Utskottet har förut uttalat sin öfvertygelse, alt denna räntenedsätt»ing
i alla fall, ehuru något långsammare, kommer att försiggå. Harnvi
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 4o5.
da nu densammas påskyndande kan anses vara en fördel af sådan vigt, att
den öfverväger de betänkligheter, som uppkomma vid Öfvei trädande af de
grundsatser, att Staten ej bör blanda sig i enskildes affiirer, att Rikets Ständer
ej böra frångå redan fattade besia', och att Riket ej utan tvingande
nödvändighet bör indragas i utländsk skuldsättning, öfverlemnar Utskottet
till Rikets Ständers bedömande. För sin egen del anser Utskottet fördelurne
ej uppväga olägenheterna och vågar derföre
ej tillstyrka bifall, hvarken till den Kongl. Propositionen,
eller till något bland de af densamma föranledda förslagen.
Stockholm den ai Januarii x835-
Reservation
1:0 af Herr af Billbergh, J. P. '"Med åberopande af Herr Capitaine
Oxehufvuds reservation vid Betänkandet N:o 366, uti hvilken jag äfven
instämde, i afseende på hvad Utskottet då anfört för afslyrkande af bifall
till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, finner jag mig desto mer föranlåten
att reservera mig emot det nu fattade beslutet, som de skäl, på hvilka
Utskottet sökt vederlägga de inom Stånden gjorda anmärkningar emot förra
Betänkandet, efter min tanka, icke äro antaglige. Utan att vilja komma
till det resultat, att nu yrka eller tillstyrka ett Statslån för Hypotheksföreningarne,
anser jag mig dock böra anföra de grunder, på hvilka jag
icke gillar Utskottets vederläggningsskäl. I anseende till dessa senares
mångfalldighet och för att vinna klarhet i uppfattningen, nödgas jag framställa
Utskottets satser, i ena sidan, och mina bevis af deras origtighet, å
andra sidan.
Utskottet anför: Härå svaras:
Om, såsom sannolikt är, derige- Satsen styrkes icke af erfarenhénom
inträffade, att det såsom mynt ten i andra länder, mindre hos oss,
gängse bytesmedlet, i förhållande lill då factiskt är, att vårt rörelse-capirörelsens
behof, blef ymnigare, än tal fordom varit större, än nu, i
inom angränsande länder, skulle der- förhållande till rörelsens behof, hvaraf
nödvändigt följa, att myntet i lan- under myntet likväl icke föll i värde,
det folie i värde.
Att Vexel
-
Stats-Utskottets
Alt utgående procent och amortissement
bidrager till vexel-cursens
stegrande,
Att cursen nu håller sig öfver
pari, bevisar, att rörelse-capitalet icke
är för ringa i förhållande till stigande
industri och liflighet.
Att upptagandet af ett utländskt
lån, långt ifrån att för realisationen
vara betryggande, tvärtom fordrar
mycken varsamhet i verkställigheten,
för att ej för den samina
blifva menlig.
Sedan vårt myntvärde, genom realisationens
fullbordan, vunnit en
säker stadga, måste ofelbart räntefoten
inom vårt land komma att
jemna sig hvad den är i andra, och
ingen person med sakkännedom lärer
kunna neka, att vi under sistförflutne
quinquennium betydligen
närmat oss delta mål. Såsom exempel
härpå, anföres, att Lånecassorna
hafva betydliga behållningar,
Utlåtande N.o i\o5. g
Vexel-cursen beror hufvudsakligen
af handelsförhållandet. Den tid
då vi hade en betydlig utrikes skuld,
som fordrade öfver 5oo,ooo R:dr
Hamb:r B:co i årliga räntor, och då
vi införskrefvo flere 100,000 Tunrr
spanmål, var cursen ofta under
pari.
Så länge cursen, denna årstid,
då transportkostnaden och assurancen
är större, än om sommaren, icke
öfverstiger 133 sk., kan man icke
med skäl säga, att den är öfver pari,
och om den ännu stiger derutöfver,
torde det snarast härleda sig
från misstroende till realisationens
bestånd; helst i öfrigt alla förhållanden
vitsorda otillräckligheten af
vårt rörelse-capital.
Då närvarande silfverfond understiger
proportionen såsom 1 : 2*,
så måste deraf följa, att en ökad
silfverfond, för hvilken sedlar efter
denna proportion utgifvas, skall stärka
realisations-fonden.
Mer än ett sekels erfarenhet bevisar,
att icke realisation bidrager
till räntefotens nedsättande. Så länge
Lagen stadgar 6 procents ränta och
rörelse-capitalet är inskränkt, skall
räntefoten aldrig nedgå, utom på
fastighetslån, och så vida Hypotheks-föreningar
bilda sig. Den
sakkännedom jag inhemtat har lärt
mig, att inga publika Cassör utlåna
under 6 procent, och om någon
2
Bihang till R. St. Prot. 1834 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band.
sy:de Häftet.
10
Siats-Utskottets Utlåtande Nio åto5.
sorn ligga ofruktbara, samt att fastighetslån
emot 5 procent redan förekomma.
Ökar lånet productionen, så verkar
det landlmannavarornes fallande
försäljningspris.
Fåfängt väntar man dock,' att
hvad räntenedsättning och hvad lånetillgångar
som helst skola åstadkomma
betydlig minskning af de
jordegandes sammanräknade skulder.
Om räntan nedtvingades till 3 procent,
så skull» man troligen få höra
samma nödrop, sorn nu.
Upptagandet af inrikes lån skulle
motverka den åsyftade ränte-nedsättningen,
ty en inrättning, som både
upp- och utlånade inom landet, skulle
j samma moa öka efterfrågan och
utbjudandet af capital.
Den vunna räntenedsättningen
skulle endast blifva -/5:dels procent.
eller några Cassör hafva behållningar,
så härrör det af stegrade fordringar
på säkerhet och den ökade
svårigheten att erbjuda ograverad
pant. Lånsökande hafva under ingen
period saknats.
Om varupriset icke faller i den
nion som productionen ökar sig, så
måste det vara fördelaktigt både för
producenten och consumenten. Detta
måtte äfven blifva det sannolika förhållandet,
eljest skulle man antaga
motsatsen, att minskad production
(missväxt) är nyttig för landlmannen,
emedan den bidrager till prisens
stigande.
Denna sats vederlägger sig sjelf,
ty kan jag med samma ränta, som
nu, göra större eller mindre afbetalning
på capitalet, så måste deraf
följa skuldens minskning.
Antager man, att en så låg ränta
icke kan uppkomma, utan att ett,
större rörelse-capital fiunes, än behofvet
fordrar, så lärer man icke
kunna få höra samma nödrop, som
nu, nemligen brist på penningar med
hög ränta.
Enär upplåningen sker emot obligationer,
sorn gå i allmänna rörelsen,
hvaraf följden blir ett ökat rörelse-capital,
hvilket icke är fallet
med Cassans intecknings-handlingar,
så måste det medverka till och icke
motverka räntenedsättningen.
Äfven denna vinst vore icke att
försmå, men den kan gerna fördub
-
Siats-Utskottets Utlåtande N.-o ./oj.
las med tillägg af alla omkostnader»
som no åtfölja fastighetslån.
Alt Staten ej bör blanda sig i en- Det samma åsyftas genom Hypo
skildas
affairer. theks-föreningar.
Att Rikets Ständer ej böra frångå Detta har redan skett, då Ständer
ledan
fattade beslut. na återkallat sitt beslut om 2 milli
oner
R:drs lån. Nu är egentligen
endast fråga om garantie, hvarom
Ständerna ännu icke fattat något
beslut.
Ätt Riket ej utan tvingande nöd- Afdelningens förslag har ej åsyf
vändighet
bör indragas i utländsk tat någon Rikets skuldsättning,
skuldsättning.
Sedan jag sålunda anfort mina skäl, hvarföre jag icke kunnat instämma
med Utskottets pluralitet, anser jag mig böra låta komma till
yespective Riks-Ståndens kännedom, att Afdelningen—• med ett skyldigt
afseende derpå, att inom de 2;ne Riks-Stånd, hvilka hufvudsakligen representera
jordbruks-interesset, opinioner blifvit nästan enhälligt uttalade
om jordegares behof af lånebiträden på lindrigare vilkor, än hittills
kunnat erhållas, — hade uti sitt Betänkande upgifvit ett, efter min åsigt,
högstj förtjenstfull! förslag till beslut i denna fråga, emedan del uppfyllde
hufvudändamålet med Kongl. Majrts Nådiga Proposition, utan att
hvarken compromettera Utskottet i afseende på hvad af detsamma i förra
Betänkandet blifvit ytlradt, eller Riks-Ståndens förut fattade beslut i
frågan om lån, nemligen det, att Riksgälds-Contoret skulle berättigas att
å Rikets Ständers vägnar meddela Hy poth ok s- i ri rätt n i n g a r ne garantie
för de lån, till visst belopp bestämda, som de sjelfva funne med sin
fördel öfverensstämmande att upptaga; men då Utskottets plenum, med
3 röster3 pluralitet, äfven afslo-g denna billiga gärd af beredvillighet
att understödja de för jordbruket i så hög grad välgörande Hypolheksinrältningarne
, så är det egentligen emot detta afslag, som j;ig gör
min- reservationsrätt gällande. Under förmodan, att det icke nu är behöfligt,
att ånyo ådagalägga den stora nyttan, för jordbrukaren i synnerhet,
af inlörandet af Hypothets-föreningar inom vårt land och huruledes
verkan af en nedsatt fastighets-låneränta ©tvifvelaktigt måste
komma äfven den' minsta fastighetsegare tillgodo; oeh då flere Talare,
under första Betänkandets förevarande inora Riks-Slånden, yttrat den
I ■»-
Stats-Ulsliottets Utlåtande N.o
önskan, att få formligt förslag till beslut framställ dt, i motsatt syftning
n^ed hvad Utskottet då tillstyrkte och nu vidblifvit, anser jag mi» bora
gå denna önskan till mötes, men får förut andraga de motiv, på
hvilka jag trott mig böra föredraga ofvanomförmälde Afdelningens förslag
framför det af Herr Oxehufvud vid förra Betänkandet meddelade. — Jag
föreställer mig, alt om våra inteckningslagar bade, på föreslaget sätt,
blifvit fullkomnade, Hypotheks-inrättningar skulle kunnat uppstå, sor»,
åtminstone efter någon lids förlopp, åtnjutit både inom och utom landet,
lika god credit, som Staten sjelf. Ehuru det ej bör vara aldeles omöjligt,
all äfven under nuvarande förhållanden bilda en fullkomligt
säker Hypotheks-förening, skulle likväl de försigtighetsmått, som måste,
till fyllande af lagstiftningens brister, vidtagas, blifva af så invecklad
och vidlyftig beskaffenhet, alt långifvare ej torde kunna hysa fullt förtroende
för en sådan inrättning. För att i möjligaste måtto befrämja
det åsyftade ändamålet, att erhålla lån för nedsatt ränta, synes det vara
oundgängligt, att bereda den största säkerhet i förening med täflan
emellan Capitalister: och då en Hypotheks-förening alltid skall finna för
sig förmonligast, att sjelf besörja upplåningen, vore det onekligen för
densamma fördelaktigast, att för sina obligationer undfå Statens garantie,
hvarigenom dessa obligationer i så måtto blifva bättre, än Statens egna,
som de tillika innebära Ilypotheks-föreningens betalnings.skyldighet. Att
Riksgälds-Contoret skulle directe besörja upptagandet af lånen, anser jag
deremot mindre välgörande för dessa föreningar. Vid verkställigheten
deraf, serdeles om summan, i jemförelse med hvad vid Stats-lån är
vanligt, blifver mindre betydlig, är det visserligen ej nog att utfärda
en officiel kungörelse, med för lånet i förväg bestämda vilkor, utan
dertill erfordras ock, om saken skall kunna med framgång bedrifvas,
flere serskilde underhandlingar och aftal med långifvarne, hvilka åtgärder
lättare kunna vidtagas af en enskild inrättnings ombud, än af en
publik aucloritet, handlande efter bestämda instruetioner. Deremot kunna
Fullmäktige i Riksgälds-Contoret, då en Hypotheks-förening anmält,
att den betingat ett lån på vissa vilkor, meddela deras garantie för dessa
vilkors uppfyllande, utan äfventyr å Statens sida, enär det faller af
sig sjelf, alt Hypotheks-föreningen, för att kunna erhålla en sådan gaä-autei,
bör vara så solid, att våda ej kan uppstå för dess förmåga att
sjelf fullgöra sina förbindelser.
På dessa grunder och under förutsätlning, att Riks-Stånden icke
Siats-Utskottets Utlåtande N.o 4o5.
vilja neka den förlägna jordbrukaren det ringa biträdet, till förbättrande
af dess ställning, att lemna Statens garantie för hvad , som aldrig
kan komma att medföra något äfventyr, hemställer jag vördsammast, om
icke Riks-Stånden, med ogillande af delta Stats-Ulskoltets Betänkande,
skulle täckas fatta följande beslut;
1:0 att åt Fullmägtige i Riksgälds-Conloret uppdrages, att i Rikets Ständers
i.amn och å deras vägnar garantera fullgörandet af skuldförbindelser,
som utgifvas af Hypotheks-föreningar, hvilka äro organiserade
enligt stadgade hufvudgrunder;
2:0 att, innan denna garantie meddelas, Hypotheks-föreningens Styrelse
bör till Riksgälds-Contoret aflemna en dess förbindelse, hvaruti samma
Styrelse å egne och samtlige Delegares uti föreningen vägnar,
förklarar sig skyldig, att gemensamt ansvara Riksgäldskontoret
för ali den förlust, som möjligen kan uppkomma genom uraktlåtenhet
att fullgöra den garanterade skuldförbindelsens innehåll;
3:o att Riksgälds-Contorets garantie ej får till någon Hypotheks-förening
beviljas å större summa, än 5oo,ooo R:dr Silfver Specie eller
1,333,333* R;dr Banco, och till alla Hypotheks-föreningar, som
kunna uppkomma, ej till större sammanräknadt belopp, än 2,000,000
R:dr Silfver Specie eller 5,333,333* R:dr Banco;
4:o att de Hypotheks-föreningar, hvilka, jemte företeende af med långifvaren
upprättadt Coutract, till Fullmägtige först inkomma med
begäran om garantie, ega företrädesrätt att densamma erhålla.
Då det likväl är Ilypotheks-föreningavnes solidariska inrättning,
som egentligen skall befästa deras allmänna credit samt trygga både
långifvare och låntagare, anser jag det vara af betydenhet, alt hufvudgrunderna
för dessa inrättningar blifva bindande, så att det icke må
hero af hvar ecb en sådan inrättning, så vida den vill begagna sig af
Statens erbjudna garantie, att efter eget godtycke handhafva förvaltningen.
Jag hyser del fullkomliga förtroendet till vår Regerings vishet
samt ömma vårdnad om hvad som angår allmänt och enskildt väl, att
jag icke tvekar tillstyrka respective Stånden, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om dess Nådiga Stadgande i afseende på dessa hufvudgrunder;
men lör den händelsen, att Riks-Slånden skulle sjelfva vilUih.
till R. St. Fröt. 1884 och i83S. 4 Sami. 1 Afd 3 Band. 3
aj:de Häftet.
>4
Stats-Vtskotteh Utlåtande N.-o 4o5.
ja pröfva hufvudgrundarna, sedan de fattat deras beslut i afseende på
garantien för lånen, så torde icke annat medel återslå för ändamålets
vinnande, än att Stånden förelägga Stats-Utskottet, att uti serskildt Betänkande
inkomma med förslag lill hufvudgrunder för de Hypotheksföreningar,
hvilka vilja begagna sig af Statens garantie för de lån, som
af dem upptagas."
Uti denna reservation hafva instämt:
Grefve Posse, A., Friherre Stjerneld, A., Grefve Gyldenstolpe, A.,
Herr Peyron, Gust., Herr af Ström, JBiskop Hyselius, Doctor Bexell,
Doctor Heurlin, Herr B. H. Santesson, samt Riksdagsfullmägtige: Nils
Strindlund från Wester-Norrland, Johan Christopherson från Kronobergs
Län, Hans Hansson från Götheborgs- och Bohus Län , Daniel Danielsson
från Nerike, Pehr Henriksson från Norrbotten och J. O. Dahlberg
från Westernorrland;
2:0 af Herr Oxehufvud, G. A. "Det Höglofl. Stats-Utskottet har ånyo
ådagalagt dess obenägenhet emot jordbruket, eller ihärdigt qvarblifvit vid
étt förut fattadt beslut, änskönt detsamma blifvit af tvänne Riks-Stånd
ogillad t och på denna grund återremitteradt. Emot detta förfarande, så ock
emot liela det nu afgifna Betänkandet, får jag på det högsta reservera mig,
och, med åberopande af min förut i ämnet afgifna Reservation till Betänkandet
N:o 366, i alla delar vidblifva mitt i samma Reservation Rikete
Ständers pröfning vördsammast underställda förslag, såsom det enda i min
tanka verkställbara.
STOCKHOLM, Ecksteiusx a Tryckeriet, i835.
Stat s-Vt skott ef t 15 tide mule K-.o 4 <>6.
I!
IST:o 4o6.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Febr,
Utlåtande öfver anmärkningar vid Betänkandet, N:o 355, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition, angående medel
för undsättningar i svårare missväxt-år.
(RGS. A.)
Detta Betänkande har, i anledning af dervid gjorda anmärkningar,
blifvit från samtlige Riks-Stånden till Utskottets ytterligare handläggning
återremitteradt.
Inom Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden är anmärkt, att Betänkandet
stödjer sig på hypothetiska grunder: att nemligen i:o Bevillnings-Utskoltets
förslag om en oföränderlig tull å inkommande utländsk Spanmål ,
skall af Ständerna godkännas; 2:0 att det föreslagna tull-beloppet skall af
Ständerna antagas ocli 3:o att Kongl. Maj:t skall gifva Sitt Nådiga samtycke
till fastställande af en oföränderlig spanmåls-tull.
Inom Borgare- och Bonde-Stånden är jemväl anmärkt, att Bevillnings-Utskotlet,
i sammanhang med dess afgifna förslag om en oföränderlig
spanmåls-tull, väl tillstyrkt, att till Kongl. Maj:ts disposition skulle öfverlemnas
för undsättningar i missväxt-år hvad denna tull kunde inbringa;
men att meningen icke varit alt häraf skulle tillskapas en creditiv-fond
för undsättningar, utan hade tvärtom meningen varit, att lemna Kongl.
Maj:t tillfälle, att använda denna tillfälliga inkomst såsom gåfvor till de
orter af landet, som hårdast tryckts af missväxt och i öfrigt befunno sig
i högsta behof af undsättning, och derigenom bereda dem någon godtgÖrelse
för det högre spanmålspris, under missväxt-år, som en oföränderligt bestående
import-tull på spanmål skulle förorsaka.
Utskottet har tagit i öfvervägande dessa vid Betänkandet framställda
liufvudsakliga anmärkningar, men ej funnit skäl att medgifva annan förändring
uti sitt förra förslag, än att Utskottet nu bestämt Creditivets belopp
i penningar.
löirtne till R. it- Vrot. i834 och i835. 4 Sami, 1 Af cl, i Bandet,
28:de Iläftet. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 407.
UtskoLtet får derföre, på grund häraf samt af hvad i Betänkandet
N:o 355 finnes anfördt,
tillstyrka:: 1:0 alt på Riksgälds-Contoret må anvisas ett Credilivaf
Fyrahundrade Tusende (400,000) Riksdaler Banco till Kongl.
Majus disposition i missväxt-år, under vilkor, att hvad sorn deraf
lyftes skall af undsättnings-tagarne till fullo återbetalas; 2:0 att, i
händelse Kongl. Majrt i Nåder fastställer en oföränderlig tull å inkommande
spanmål, åtminstone för en tid af fern år, all sådan inflytande
tull må, emot vanlig redovisning, öfverlemnas till Kongl.
Majus- Nådiga disposition för meddelande af undsättningar i missväxt-år;
och 3:o att till Kongl.. Majit i underdånighet öfverlemnas,
alt, i fråga om sättern för undsättningars meddelande, vidtaga de
åtgärder, sorn för hvarje tillfälle pröfva» tjenligast och till ändamålet
ledande; dock att, i fall undsättnings-tagare erhålla , af inflytande
tull-medel, understöd, utan återbetälnings-skyldighet, sådana
understöd må, om möjligt, af dem: med allmänt nyttigt arbete
återgäldas..
Stockholm: den: 4 Fehr. 1835..
N:o> 407.
Ankom' till' Exp.-Utsk. den 5 Febr..
Utlåtande öfver anmärkningar• vid BetänkandetN:o 388, i anledning
så väl af Kongl. Mäj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständerj rörande en uti staden Venersborg inräffad eldsvåda}
sorn Kongl. Maj:ts sedermera till Rikets Ständer af lådna Nådiga
Propositionangående låne-anslag till återuppbyggande
af nämnde stad.
(RGS. A.)
Detta Betänkande, som är vordet godkändt af Preste-Ståndet den 8
Januarii, och af Bonde-Ståndet den 5 i samma månad, har, i anledning af
St ms-Ut skottets Utlåtande l\':o 407.
3
gjorda anmärkningar, blifvit (ill Utskottets ytterligare handläggning återremitterad
t från Ridderskapet och Adela samt Borgare-Ståndet.
Af någre Ledamöter är yrkad t, att de, som vilja uppföra byggnader
af träd, äfven skulle kunna vara berättigade lill lån. Vidare är anmärkt,
att Utskottet tillstyrkt högre ränta samt capital-afbetalning, än uti dea
Kongl. Propositionen är föreslaget, äfvensom, i afseende på tiden, under
hvilken ränte-friheten skulle få lillgodonjulas, är vordet yrkadt, dels alt
densamma, i stället för att, enligt Utskottets förslag, beräknas ifrån den 1
Januarii 1835, borde beräknas från den 1 Januarii i836, och dels att samma
länte-frihet skulle af hvarje serskild Låntagare tillgodonjutas ifrån den dag
lian lånesumman utbekommit.
Efter öfvervägande af dessa hufvudsakliga anmärkningar, har Utskottet,
hvad beträffar de tvänne första anmärknings-punkterna, rörande rättigheten
till lån för byggnader af träd samt ränte-foten och beloppet af capital-afbetalningarne,
icke funnit skäl alt frånträda hvad i dessa delar är
tillstyrkt; men hvad angår tiden, ifrån hvilken ränte-friheten skulle komma
att beräknas, så liar Utskottet, i betraktande deraf, att flere månader
härefter torde komma alt förflyta, innan någon utdelning af lån kan ega
rum, ansett sig böra medgifva den förändring, att ränte-friheten, i stället
för den 1 Januarii i835, beräknas från och med den 1 Julii samma år.
Och sorn flere ställen uti förra Betänkandet, hvilka med den nu
medgifna förändringen stå i sammanhang, måste härefter rättas, så har Utskottet,
lill vinnande af mera redighet, skolat i sin helhet framlägga följande
förslag:
1:0. Utaf hela lån-summan, Etthundrade Femtio Tusende (i5o,ooo)
R:dr Banco, anslås Tjugufem Tusende (25,000) R:dr till återuppbyggande
af Stadens Rådhus, Skolhus, så väl för Lärdoms-Skolan
som för Folk-undervisningen, samt Boställshus för Kyrkoherden
och Skollärarne.
2:0. Denna sistnämnda lån-summa af 20,000 R:dr ställes under förvaltning
af stadens Äldste, på hvilkas reqvisitioner eller fullmagter
penningarne komma att från Riksgälds-Contoret utgifvas.
Reqvisitioner eller fullmagter böra vara underskrifne af minst
en utöfver halfva antalet af Stadens Äldste, så framt desse reqvisitioner
såsom gällande skola kunna antagas.
3:o. Hvad som utaf lån-biträdet af 25,000 R:dr icke är lyftadt inom
den 1 Julii 1840, får derefter icke från Riksgälds-Contoret utgifvas.
4 Stms-Utskottets Utlåtande N:o dpy.
4:o. Innan någre penningar från Riksgälds-Contoret utbetalas , bör
till Contoret vara aflemnad en af Stadens Äldste undertecknad
förskrifning å a5,ooo R:dr, hvarigenom de i stadens namn och å
dess vägnar förbinda sig, en för alla och alla för en, att ansvara
för lån-summans återbetalning, jemte ränta derå , på sätt och i
den ordning uti nästpåföljande punkt finnes stadgadt,
5:o. Under de första fem åren, räknadt från och med den i Julii
i835, erlägges icke någon ränta eller capital-afbetalning, men från
och med den i Julii i84o beräknas 5 procent årlig ränta, hvilken
inom den 3j Dec. hvarje år till Riksgälds-Contoret liqvideras. —
Ifrån och med den i Julii 1843 åter, inbetalas till RiksgäldsContoret
, inom hvarje års slut, 8 procent, hvilka alltid beräknas
på primitiva lån-capitalet, hvaraf 5 procent såsom ränta å det
innestående capitalet, och hvad som derefter öfvevblifver, afskrifves
på capitalet, intilldess detsamma är till fullo återguldet.
8:0. Att hvad som betalas bör, må insändas omedelbarligen från Ståndens
Äldste till Commissarierne i Riksgälds-Contoret.
De utaf hela den beviljade lån - summan återstående Etthundrade
Tjugufem Tusende (125,000.) Riksdaler utlånas åt enskilde personer emot
vilkor:
1:0. Att under de första fern åren, räknadt ifrån och med den irsta
Julii 1835, erlägges icke någon fänta eller capital-afbetalning, men
ifrån och med den 1 Julii 1840 beräknas fem procent årlig ränta,
hvilken inom den 3i December hvarje år till Riksgälds-Contoret
liqvideras, — Ifrån och med den r Julii i&43 åter, inbetalas
till Riksgälds-Contoret, inom hvarje års slut, åtta procent,
hvilka alltid beräknas på primitiva capitalet, hvaraf fem procent
såsom ränta å det innestående capitalet, och hvad som derefter
öfverblifver, afskrifves på capitalet, intilldess detsamma är tili
fullo återguldet.
y.o.. Att alla, som vilja erhålla lån utaf ofvannämnde summa 128,000
R:dr, skola ovilkorligt, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga framställning ,
uppföra byggnader af sten, kalkbruk, eller annat tjenlig t, icke eldiingdt
ämne,.
Stnfs-Utskotten Xlvåinnde i\'\o 407.
5
3:o. Vid Iåne-medlens fördelning, höra de t om t-egare företrädesvis
understödjas, sorn isynnerhet hunna vara i behof af låne-biträden
utaf allmänna medel.
4:o. I afseende på låne-medlens förvaltning m. m., utses en Comité,
under Landshöfdingens ordförande, på sätt stadens invånare finna
lämpligast.
Comiterade pröfva och bestämma storleken af den lån-summa,
en livar Lånsökande må tilldelas, samt beloppet, som, i afräkning
derå, hvarje gång får lyftas.
På Comiterades reqvisitioner eller fullmagter, hvilka alltid
måste vara underskrifne af minst en utöfver halfva antalet af Comitéens
samtlige Ledamöter, utlemnas penningarne från RiksgäldsConlorel;
och i följd hvaraf Comiterade komma, att för alla sådane
lyftade summor ansvara, samt redovisa i den ordning, som
här redan finnes stadgad och föreskrifven.
5:o. Då någon hos Comiterade anmäler sig till erhållande af län,
bör vid ansökningen logas ritning och koslnads-förslag tili den
byggnad, som skall uppföras, och innan något får lyftas i afräkning
å ett af Comiterade beviljadt lån, skall till dem aflemnas
låntagarens till Riksgälds-Contoret ställda Skuldebref å hela lånsumman,
innefattande förbindelse, att de i irsta punkten stadgade
vilkor, i afseende på ränte- och capital-afbetainingen, i föreskrifven
ordning fullgöra; och till säkerhet hvarföre skall lemnäs första
inteckningen uti1 tomten och den byggnad, som derå kommer
att uppföras.
6:0. De uti nästföregående punkt om förmälde Skuldebref komma att
förblifva under Comiterades vård och redovisning, intilldess ett beviljadt
lån till fulla beloppet är utgifvet, men i den nion detta
eger runi, och byggnader blifvit brandförsäkrade, inskickas Slmldebrefven
till Piiksgälds-Contoret, uti hvars Räkenskaper hvarje
låntagare då får sitt serskilda Conto.
7:0. Skulle, af förekomne skäl och anledningar, Comiterade vid något
tillfälle finna sig föranlåtne att inskränka den först beviljade
lån-summan, och det intecknade Skuldebrefvet i följd häraf komrae
att innehålla ett större än det verkliga låne-beloppet, skall
skillnaden afskrifvas på Skuldebrefvet, innan detsamma till Riksgälds-Contorel
inskickas.-
Stats-TJtsfottets Utlåtande N:o 407,
8:0. Senast efter fem års föllopp, räknadt frän den 1 Julii 1835,
skall den byggnad, till Irvars uppförande län erhållits, vara u'i
så fullbordadl skick, alt försäkring derå uti Städernes Allmänna
Brandslods-Bolag, enligt de för denna Inrättning gällande Författningar,
må kunna vinnas, vid äfventyr att lånet i annat fäll varder
genast elter nämnde lids utgång infordradt.
g: o. Så fort försäkring å en byggnad kan ei hällas, bör den genom
Låntagarens försorg och på dess bekostnad anskaffa,s för minst tre
år samt lill Comiterade aflemnas Brandförsäkrings-brefvet, jemte
eli af Brandstods-Bolagets Direction utfärdadt bevis derom , att
Låntagaren afsagt sig rättigheten att Brandstods-Bolaget frånträda,
så länge någon del af länet är ohetaldt, hvilka handlingar derefter,
jemte Låntagarens Skuldebref å .lånsumman, till RiksgäldsContoret
insändas.
10:0. Skulle en tomt innan den blifvit bebyggd, ombyta egare, må
den nya egaren inträda i den förres rättigheter och skyldigheter.
11:0. Hvad som utaf den anslagna summan af Etthundrade Tjugefem
Tusende Riksdaler icke är inom den 1 Julii 1840 lyfladt, fåi derefter
icke från Riksgälds-Contoret utbetalas.
12:0. Senast den 1 Julii 1841 skola från Comiterade vara insände till
Riksgälds-Contoret vederbörande Låntagares Skuldebref å hela den
i Riksgälds-Contoret lyftade summa; men derest något eller någre
af desse Skuldebref skulle efter denna bestämda yttersta terminen
uteblifva, kommer att från Comiterade i laglig ordning infordras
ersättning för det belopp, som icke genom insände Skuldebref blifvit
behörigen redovisad!, jemte fern procents ränta å samma belopp,
beräknad ifrån och med den 1 Julii 1840, och intilldes betalning
följer.
i3:o. Sedan alla Skuldebrefven inom den föreskrifna tiden blifvit till Riksgälds-Contoret
aflemnade, upprättas af Comiterade en Generalliqvidation
in duplo, och, derest en sådan liqvidation varder af
JFullmägtige i Riksgälds-Contoret godkänd, tecknas å det ena
exemplaret Fullmägtiges decharge för Comiterade, i afseende på
deras med uppbörden hahla befattning.
14:0. Med uppbörden af capital-afbetalningarne och räntorne å de Lill
Riksgälds-Contoret aflemnade Låntagares Skuldebref förliålles sålunda;
att hvarje år, inom November månads utgång, öfversändes från
Stm-JJtskottets Utlåtande No 407. 7
Riksgälds - Contoir t till Konungens Befallningshafvande en
fullständig föiteckning på hvad sorn af hvarje Låntagare skall
erläggas, hvilken förteckning derefter frän Konungens .Befallningshafvande
remitteras till Magistraten, som det åligger att,
under enahanda redovisnings-ansvar, som för Krono-uppbörden,
medlen indrifva och till Riksgälds-Contoret kostnadsfria
leverera.
i5:o. Skulle antingen förste Låntagaren, eller den, som genom köp,
arf eller testamente, kommer att inträda uti hans rättigheter och
skyldigheter, afstå sin egendom till Borgenärers förnöjande, eller
ock, i anledning af års-proclama, fatalier skola bevakas, innan ännu
det för lånet utgifne Skuldebref lill Riksgälds-Contoret inkommit,
böra Comiterade opåminte, vid ansvar, till Fullmägtige uppgifva
det uppå; länet utlagne belopp, som skall bevakas.
16:0. Hvarje gång en för Riksgälds-Contorets räkning intecknad tomt
ombyter egare, åligger det Magistraten,- att till Commissarierne i
Riksgälds-Contoret uppgifva namnet på den nye egaren, på det
anteckning härom må kunna göras uti Riksgälds-Contoret; äfvensom
skeende ombyten bland Stadens Äldste eller Comiterade likaledes
Commissarierne tillkännagifvas.
Slutligen: och sorn Kongl. Maj:t i Nåder behagat tillkännagifva, att
det förskott, stört' 5o;ooo R:dr, sorn Kongl. Maj:l, enligt Dess förut åberopade
Nådiga Skrifvelse, redan för ifrågavarande ändamål meddelat, skall i
första rummet godtgöras utaf de lånemedel, hvilka blifva anvisade; så har
Utskottet skolat
hemställa, om icke lämpligast vara må, att Landshöfdingen öfver
Elfsborgs Län, såsom utaf Utskottet föreslagen Ordförande i Byggnads-Comiten,
i Nåder får sig uppdraget att tillse, det nyssberörde
förskott af 5o,ooo R:dr varder i första rummet utaf lånemedlen
godtgjordt.
Stockholm den 4 Februarii 1835.
8 Stais -U t skett et s Vildt ande N:o 408.
N:o 4°8-
Ankom, till Exp.-Utsk. den 5 Febr.
Utlåtande, i anledning af Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret Skrif -  velse, med hemställan om dispositionen, så väl af Lappmarks
Ecclesiastik-Fondens till hemälde Contor levererade capital-tillgångar,
som af 3:ne andre Cassörs intecknade fordringar.
(RGS. A.)
Uti skrifvelse till Stats-Utskottet af den i5 innevarande månad, hafva
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret inberättat, huruledes Kongl. Directionen
öfver Lappmarks Ecclesiastik-Verk låtit till nämnde Contor aflemna
Lappmarks Ecclesiastik-Fondens capital-tillgångar, bestående af 5 intecknade
Skuldsedlar med 6 prooents ränta, tillhopa i capital R:dr i3,3oo: — —
arne oinlecknade Skuldsedlar, ulgifne af Borgmästaren
Bagge, å Uddewalla Stads och Bäfve Landt-församlings
vägnar, tillhopa 5,000*. — —
3:ne Låne-Bankens Obligationer med A \fi och 4 procents
ränta .......... 8,884:3y. 2^
Riksgälds-Contorets Obligationer med 5 procents ränta . 4°’ooo:
Summa Capital B:co R:dr 67,j84;37- 2.
Och som någon föreskrift, i afseende på förvaltningen af desse capi
tal-tillgångar,
icke blifvit meddelad, så hemställa Herrar Fullmägtige, om
icke ifrågavarande capital-tillgångar, emot det att, jemlikt Rikets Ständers
beslut, 5 procents ränta derå lill Stats-Contoret årligen inbetalas, måtte få
af Fullmägtige disponeras sålunda: att de intecknade Skuldebrefven till ett
capital-belopp af r3,3oo R:dr realiseras på sätt Fullmägtige pröfva sådant
för Contoret förmonligt; att, i afseende på de ointecknade Skuldsedlarne,
för hvilka Uddewalla Stads och Bäfve Landt-församling skall ansvara, det
må öfverlemnas åt Fullmägtige, att, utan lagsöknings anställande, tillåta församlingen,
att genom afbelalningar lånen återgälda; att Låne-Bankens Obligationer
med 4 1/2 och l\ procents ränta desto hellre genast realiseras, som
Contoret skall godtgöra 5 procents ränta å det capital, som desse Obligationer
utgöra; och ändtligen alt Riksgälds-Contorets Obligationer, i den mon
de till betalning förfalla, få afskrifvas i räkenskaperne öfver 5 procents lånet,
då ett motsvarande belopp debiteras såsom capilal-skuld, å hvilken
-V " • ■ •
Stat s-TJtskottea Utäimde N:o 4®&
9
den årliga räntan, som Riksgälds-Contoret skall Stats-Contoret godtgöra,
beräknas.
I sammanhang härmed hafva Fullmägtige tillika hemställt, om icke
på enahanda sätt, som, i afseende på realiseringen af Lappmarks Ecclesiastik-fondens
hos enskilde personer egande, intecknade fordringar, är föreslaget,
må förfaras med nedannämnde för längre tid tillbaka, i följd af Rikets
Ständers beslut vid idog—1810 samt 1817 — 1818 årens Riksdagar, till
Riksgälds-Contoret öfverlemnade Cassors intecknade fordringar med 6 procents
ränta, nemligen:
tillhörande f. d. Allmänna Hingst-Medels-Cassan . . R:dr 16,000: — —
f. d. Skånska Hingst-Premie-Cassan ..... i4>ooo: — —
Kongl. Bergs-Collegii f. d. Cassa ..... 5,200: — —■
Tillsammans Banco K:dr 85,200 — —■
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet, lika med Fullmägtige, ansett
skillnaden emellan 5 procents ränta, som Conloret erlägger för de medel,
hvilka af Conloret upplånas, och den uti Skuldebrefven förskrifne 6
procents ränta, hvilken skillnad, efter Bevillnings-afdrag, utgör blott 7fi&
procent, vara af så ringa betydenhet, att något hinder af denna anledning
icke bör möta deremot, alt i fråga varande fördringar med förskiifven 6 procents
ränta må, på sätt Fullmägtige föreslagit, till betalande af RiksgäldsContorets
skulder disponeras; och hvadan Utskottet
tillstyrker, att Fullmägtiges i ena och andra hänseendet gjorda
hemställan måtte af Rikets Ständer bifallas; dock med iakttagande,
att incasseringen af fordringarne hos enskilde personer verk
ställes
pä sådant sätt, att någon serdeles olägenhet för gäldenärerne
derigenom icke rnå uppkomma.
Stockholm den 4 Februarii i835.
Bihang till R Str Fr ett. 1 &>4 otft i835. 4 SmnL 1 Afth 5 Bandet.
28.de
STOCKHOLM, i835; hos J. A. Wui,dcn.
Försiarklei Stats-Utskottets Memorial Zf.o /fog.
t
N:o 4<>9*
Ankom till Exp.-Utsk. den la Februarii i835.
Memorialj angående verkställd omröstning öjver åtskillige frågor}
rörande Stora Sjötulls-Bevillningen.
Sadan, enligt från samtl. Riks-Stånden ankomna Protocolls-Utdrag af
den 19, 22, 24 och 3i nästlidne Januarii samt 3 innevarande månad,
Rikets Ständer godkänt de uti Bevillnings-Ulskottets Memorial N:o 49» i
anledning af Riks-Ståndens olika beslut angående Stora Sjötulls-Bevillningen,
och Utlåtande N:o 5a öfver gjorde anmärkningar i vissa delar af berörde
Memorial, framställde förslag till Voterings-propositioner, och hvilka
här nedan, i den ordning desamma uli ofvannämnda Memorial N:o 49
finnas upptagne, anmälas; så har Förstärkta Stats-Utskoltet, under den 10
och 11 innevarande Februarii, på sätt 69 §. Regerings-Formen föreskrifver,
anställt omröstning öfver omförmälde gillade och så lydande Voteringspropositioner:
Första
Voteringsproposition.
Den, som bifaller, att i2:te hufvudgrunden i Utskottets förslag skall
innehålla: att då Rikets Ständer uti den Tull-Taxa, som nu kommer att
utfärdas, icke kunnat bestämma annan tull å varor, än den, som, efter
närvarande omständigheter, bäst försäkrar Statens inkomst och med Statens
interesse öfverensstämmer; men det på Kongl. Maj:t endast ankommer,
alt, i afseende på utländska Magier, bereda en för Svenska handeln
förmonlig reciprocité, Rikets Ständer skulle i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t i Nåder må vidtaga alla de mått och steg, som, i afseende
härpå, med landets bästa äro förenliga, samt, för befrämjande häraf, minska
eller nedsätta den i Tull-Bevillnings-Taxan utsatta tull, voterar Ja;
den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer 12:te hufvudgrunden att erhålla följande lydelse:
att då Rikets Ständer uti den Tull-Taxa, som nu kommer att utfärdas,
icke kunnat bestämma annan tull å varor, än den, som, efter närvarande
omständigheter, bäst försäkrar Statens inkomst och med Statens interesse
öfverensstämmer; men det på Kongl. Maj:t endast ankommer, att, i afseende
på utländska Magter, bereda en för Svenska handeln förmonlig re
llili.
lill R. Si. Fröt. 1834 och 1835. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. t
sg.de
i
Förstärkta Stas-Utskotlcts Memorial N.o 4°9•
ciprocité, Rikets Ständer skulle i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit
i Nåder må vidtaga alla de mått och steg, som, i afseende härpå, med
landets bästa äro förenliga, samt, för befrämjande häraf, begagna rättigheten
att minska eller nedsätta den i Tull-Bevillnings-Taxan utsatta tull;
äfvensom att Rikets Ständer för sådant ändamål jemväl beslutat, det Kgl.
Majit må äfven kunna höja tullen på inkommande varor intill nästa Riksdag.
Denna votering har utfallit med 63 Ja och 56 Nej; och som Ja sålunda
vunnit, alltså kommer i 2ite hufvudgrunden i Bevillnings-Utskottets
förslag att erhålla följande lydelse:
att då Rikets Ständer uti den Tull-Taxa, som nu kommer
all utfärdas, icke kunnat bestämma annan tull å varor, än
den, som, efter närvarande omständigheter, bäst försäkrar
Statens inkomst och med Statens interesse öfvererensstämmer;
men det på Kongl. Majit endast ankommer, att, i afseende
på utländska Magier, bereda en för Svenska handeln
förmonlig reciprocitet Rikets Ständer skulle i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit i Nåder må vidtaga alla de mått
och steg, som, i afseende härpå, med landets bästa äro förenliga,
samt, för befrämjande häraf, minska eller nedsätta
den i Tullbevillnings-Taxan utsatta lull.
Andra Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt införsel-tullen å nedannämnde
sädesslag, ornalen spanmål, må bestämmas för
Bohvete till Ridr n 24. pr lunna
Hafre
— 1: — —
Hvete
— 3: — —■
Korn
— 11 24. —
Råg ,, ....... —— 21 —
Vicker
— 11 36. —
Ärter
•— 2: — —
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å nedannämnde sädesslag, omalen
spanmål, att utsättas, nemligen 1
för Bohvete till Ridr 1: — pr tunna
„ Hafre „ — — 3a. . —
Förstärkta Stats-Vtskottets Memorial AT:o 4°9•
3
för Råg till ...... R:dr i: 16. pr tunna
„ Vicker „  — i: 8. —
„ Ärter , — i: 16. —
Voteringen har utfallit med 77 Ja och 41 Nej, hvarjemte j dubbel
lapp måst casseras; och sorn Ja alltså vunnit, kommer införsel-tullen å
nedannämnde sädesslag, omalen spanmål, att bestämmas sålunda:
R:dr 1: 24» pr tunna
„ Hafre
„ Hvete
„ Korn
» Håg
„ Vicker
„ Ärter
*
• *
»»
•
•
• -
•
• •
99
•
•
• •
99
•
.
• •
— i: 24. —
— 1: 36. —
Tredje Foter ings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utförsel-tullen å Alun, andra
slag, skall bestämmas tili ao sk. pr 17 Lisp:d, voterar Ja; den det ej vill,
voterar Nej.
Vinner Nej, kommer utförsel-tullen å Alun, andra slag, att utsättas
till 8 sk. pr 17 Lisp:d.
Som denna votering utfallit med 76 Ja och 43 Nej, samt Ja således
vunnit; så kommer utförsel-tullen å Alun, andra slag, att bestämmas till
20 sk. pr 17 Lisp:d.
Fjerde Foterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att utförsel-tullen å Aska, rå, af
träd eller andra vegetabilier, må bestämmas till 6 sk. 8 rst. pr Lisprd,
voterar Ja; den det vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer denna tull å nämnde vara att utsättas till 3
sk. Lisp:d.
Sedan voteringen utfallit med 69 Ja och 4,9 Nej, hvarförutan 1 dubbel
lapp blifvit casserad, samt Ja, i följd häraf, vunnit; sä har utförsel-tullen
å Aska, rå, af träd och andra vegetabilier, blifvit bestämd till
6 sk. 8 rst. pr Lisp:d.
Femte Foterings-proposition.
Den, sorn vill, att, jemlikt Utskottets förslag, utförsel-tullen å en tunna
Ekbark, med ett tullvärde af 2 R:dr, skall bestämmas till 24 sk., voterar
Ja; den det ej vill, voterar Nej,
4
Förstärkta Stals-Ulskoitets Memorial N.o 4°9•
Vinner Nej, kommer utförsel-tullen å en tunna Ekbark, med ett tullvärde
af i R:dr, att utsättas till 12 sk.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 3a Nej; och som Ja sålunda
vunnit; så har utförsel-tullen å en tunna Ekbark,
med ett tullvärde af 2 R:dr, blifvit bestämd till 24 sk.
Sjette Voterings-propositionen , angående utförsel-tullen å Beck i tunnor,
och Sjunde D:o, angående utförsel-tullen å Beck i barkar, komma att
förfalla, sedan Bonde-Ståndet, med frångående af dess först fattade beslut,
biträdt det, hvaruti de öfrige 3:ne Riks-Stånden stannat.
Åttonde Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att utförsel-tullen för ett Lisp:d
oarbetade Ben bestämmes till 4 s^-* voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, skall utförsel-tullen å 1 Lisp:d oarbetade Ben utsättas
till 2 sk.
Som denna votering utfallit med 73 Ja och få Nej, samt Ja således
vunnit; alltså kommer utförsel-tullen för ett Lisp:d oarbetade Ben att ut
sättas
till
4 sk.
Nionde Voterings-proposition öfver contra-proposition vid omröst
ningen,
angående tullbestämmelsen å Bränvin, samt irsta alternativet uti
iorde Voterings-proposition hafva förfallit, sedan Ridderskapet och Adeln
antagit Utskottets i detta hänseende gjorde inbjudning; och kommer, med
anledning häraf, sistnämnde Voterings-proposition att lyda sålunda:
Tionde Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Bränvin och Sprit, alla slag,
af till och med 12 graders styrka, må beläggas med en infÖrsel-tull af
1 R:dr kannan, och det af högre gradtal med 1 Rrdr 24 sk , samt att
den för Sprit till luktvattens beredning hittills medgifne serskilda förtullning
må upphöra, och denna sprit, i förhållande till dess styrka, draga
enahanda tull, som annat Bränvin, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, komma alla slags Bränvin och Sprit att beläggas med få
sk. kannan vid införsel, då styrkan utgör till och med 12 grader, och med
1 R:dr 12 sk. kannan, då styrkan öfverstiger detta gradtal.
Som denna votering utfallit med 72 Ja och få Nej, samt Ja alltså
vunnit, komma Bränvin och Sprit, alla slag, af till och med 12 graders
Styrka, att beläggas med en införsel-tull af
Forstcirhta Stats-Utskoltets Memorial IV.-o 4og.
5
i R:dr kannan, och det af högre gradtal med i R:dr 24 sk.,
hvarjemte den för Sprit till luktvattens beredning hittills
medgifna serskilda förtullning kommer att upphöra, och
denna Sprit, i förhållande lill dess styrka, att draga ena
handa
tull som annat bränvin.
Elfte Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att införsel-tullen å Caffe bestämmes
till 6 sk. per Skålp:d, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, blifver införsel-tullen å Caffe' 4 sk- per Skålprd.
Voteringen har utfallit med 49 Ja och 70 Nej, hvadan och som Nej
sålunda vunnit, kommer införsel-tullen å Caffe att bestämmas till
4 sk. per Skålp:d.
Tolfte Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å Coeffurer bestämmes
till 5o R:dr för 100 R:drs värde, voterar Ja; den det ej vill,
voterar Nej.
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å Coeffurer att blifva 25 procent
af värdet.
Och som denna votering utfallit med 98 Ja och 21 Nej, samt Ja
således vunnit, har införsel-tullen ä Coeffurer blifvit bestämd till
5o R:dr för 100 R:drs värde.
Trettonde Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Decorationer beläggas med en
införsel-tull af 5o R:dr för 100 R:drs värde, voterar Ja; den det ej vill,
voterar Nej.
Vinner Nej, skall införsel-tullen å Decorationer utsättas till 33| procent
af värdet.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 32 Nej; och som Ja således
vunnit, utsättes införsel-tullen å Decorationer
till 5o R:dr för 100 R:drs värde.
Fjortonde Voterings-proposition, angående lu-llbestäramelsen å Dref,
samt Femtonde Voterings-proposition, rörande tullbestämmelsen å Drefmat,
förfalla, sedan Bonde-Ståndet frångått dess förra beslut.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N;o 4° 9-
Sextonde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för färsk fisk, dä den ifrän
utrikes ort af utrikes man införes lill större qvantitet än en tunna eller
i3 Lispund, bör i tull erläggas hälften af hvad för samma sorts fisk,
saltad, blifver bestämdt, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, må färsk fisk införas tullfritt.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 32 Nej; hvadan och so m/a
sålunda vunnit,
kommer att, för färsk fisk, då den ifrån utrikes ort af utrikes
man införes till större qvantitet än en tunna eller
i3 Lispund, i lull erläggas hälften al hvad för samma
sorts fisk, saltad, blifver bestämdt.
Sjutionde Voteringsproposition, angående införsel-tullen
för Txs tunna Sill.
Sedan Bonde-Ståndet instämt uti det af de öfrige RiksStånden fattade
beslut, kommer denna Voterings-proposition att förfalla.
Adertonde Voterings-proposition,
Den, som vill, att Contra-propositionen i hufvudfrågan skall blifva
det af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet fattade beslut, eller
att införsel-tullen å Sill, all annan, må bestämmas till 4° s^* tun“
nan, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, blifver Contra-propositionen i enlighet med BondeStåndets
beslut, eller att införsel-tullen å Sill, all annan, skall utsättas
till 24 sk. tunnan.
Som denna votering utfallit med 67 Ja och 52 Nej, samt Ja följaktligen
vunnit, har omröstning i sjelfva hufvudfrågan blifvit anställd
öfver följande så lydande
Nittonde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för Sill, all annan, införsel-tullen
skall bestämmas till 3a sk. tunnan, voterar Ja; den detej vill,
voterar Nej.
Vinner Nej, blifver beslutet:
alt införsel-tullen å Sill, all annan, skall utgörä 4°
tunnan.
Förstärkta Siais-Ulskottets Memorial IV:o 4°9-
7
Denna Volerings-proposilion har blifvit besvarad med 7» Ja och
47 Nej; och enär Ja således vunnit, kommer införsel-tullen för Sill, all
annan, alt bestämmas till
3a sk, tunnan.
Tjugonde Voterings-proposition, angående utförsel-tullen å HampLin-
och Rof-frö, förfaller på grund af Bonde-Ståndets senast fattade
beslut.
Tjuguförsta Voterings-proposition.
Den , sorn gillar Utskottets förslag, att införsel-tullen för Indigo
skulle bestämmas till 4 sk- Skålp., voterar Ja; den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å Indigo att utsättas till 8 sk.
Skålpundet»
Sedan voteringen utfallit med 65 Ja och 54 Nej; i följd hvaraf Ja
vunnit, så kommer införsel-tullen för Indigo att bestämmas till
4 sk. Skålpundet»
Tjuguandra Voterings-proposition.
Den, som vill, att Rödfärg må vid införseln beläggas med den tull,
som Utskottet föreslagit samt Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden
antagit, eller 1 R:dr 16 sk» tunnan, voterar Ja; den det
ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å Rödfärg, att, i enlighet med
Bonde-Ståndets beslut, bestämmas till 1 R:dr tunnan.
Voteringen utföll med 80 Ja och 3g Nej; och som Ja således vun-.
nit, så kommer införsel-tullen å Rödfärg all bestämmas till
1 R:dr 16 sk. tunnan.
Tjugutredje Voterings-proposition.
Den, sorn viU, att Contra-propositionen skall upptaga Bönde-Ståndets
beslut, eller alt utförsel-tullen å Rödfärg må bestämmas till 3 sk.
tunnan, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej} kommer Contra-propositionen alt innefatta BorgareStåndets
beslut, eller alt Rödfärg må tullfritt utföras.
Sorn denna votering utfallit med 76 Ja och 43 Nej, samt Ja vun»*
nit; så har votering i hufvudsaken anställts efter följande
3
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N.o 4°9-
Tjugufjerde Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att för Rödfärg utförsel-tullen
bestämmes till a sk. 6 r:st tunnan, voterar Ja; den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer utförsel-tullen å Rödfärg att blifva a sk.
tunnan.
Och enär denna votering utfallit med 46 Ja och ^3 Nej, samt
Nej sålunda vunnit, har utförsel-tullen å Rödfärg blifvit bestämd till
a sk. tunnan.
Tjugufemte Voterings-propositionen, angående tullen å Hampa, utgår,
sedan Ridderskapet och Adeln instämt uti de öfrige Riks-Ståndens
beslut.
Tjugusjette Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att införsel-tullen å Humla skall
bestämmas till i R:dr L:pd, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej , kommer införsel-tullen för Humla att utsättas till i
R:dr a4 sk. Lisp:d.
Voteringen har utfallit med 41 oc^ 7$ Nej; och som Nej vun
nit,
så kommer införsel-tullen å Humla att bestämmas till
i R:dr a4 sk. L:pd.
Tjugusjunde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Fältskärs-Instrumenter beläggas
med införsel-tull till i5 procent af värdet, voterar Ja; den det ej
vill, voterar Nej. *
Vinner Nej, anses införsel-tullen för Fältskärs-Instrumenter vara
bestämd till 5 procent af värdet.
Som denna votering utfallit med 5o Ja och 69 Nej , samt Nej
följaktligen vunnit; så kommer Fältskärs-Instrumenter att beläggas med
én införsel-tull beräknad till
5 procent af värdet.
Tjugudttonde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utförsel-tullen å Ankare och
Ankarfly^ skall bestämmas till 3a sk. per Skepprd, voterar Ja; den det
e; vill, voterar Nej.
Vinner Nej, komma Ankare och Ankarflyn att få utföras tullfritt.
Denna
Förstärkta Stals-Ulskottets Memorial N.-o 4°9- <?
Denna votering utföll med g8 Ja och 21 Nej; hvadan och sorn Ja
vunnit,
kommer utförsel-tullen S Ankare och Ankarfly», alt bestämmas
lill 32 sk, per Skepp:d
Tjugonionde Vo t er in gs-proposition.
Den, som gillar Utskottets förslag, att utförsel-tullen fl Draggar,
Ambultar, Hammare, Roderjern, Skeppsknän och Sraedjestäd, större eller
mindre, skall bestämmas till 3a sk. per Skeppund voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses Draggar, Ambultar, Hammare, Roderjern, Skeppsknän
och Smedjestäd, större eller mindre, böra ffl utföras tullfritt.
Voteringen har utfallit med roi J(i och 18 Nej; och som Ja vunnit,
så kommer Draggar, Ambultar, Hammare, Roderjern , Skeppsknän
och Smedjestäd, större eller mindre,
att beläggas med en utförsel-tull af 3a sk. per Skeppund.
Trettionde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt utförsel-tullen 5 Jern, Stäng-,
Platt, | tum tjockt och deröfver, under 12 tums bredd, af större eller
mindre längd, fyrkant öfver | tum, längre eller kortare, skall bestämmas
till 82 sk. per Skeppund voterar Ja;
Den ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, anses utförsel-tullen å Jern af förenämnde slag vara bestämd
till 16 sk. per Skeppund.
Denna omröstning har utfallit med 101 Ja och 18 Nej; hvadan och
som Ja vunnit, kommer utförsel-tullen å Jern: Stäng-, Platt- § tum tjockt
och deröfver, under 12 tums bredd, af större eller mindre längd, Fyrkant
öfver | tum , längre eller kortare, att bestämmas till
3a sk. per Skeppund.
Trettionde första Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt utförsel-tullen å Jern:
Band- och Platt- under § tum tjockt, Bull- och Galler, samt Sänksmide,
rundt eller kantigt, knipp- och fyrkant af f tum och derunder, Skärocli
Klippjern, Saltpanneplåtar, | tum tjocka och deröfver, samt af ia
Sih, till R. St. Fröt. l83/j. och /83S. 4 Samt. 1 Afd. 3 Band. %
2g:de Häftet.
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial N.o 4°9-
turas bredd och deröfver, skall bestämmas till io sk. 8 rst. per Skepp,
voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Tinner Nej, anses utförsel-tullen å Jern af omnämnde slag vara
bestämd till 5 sk. per Skeppund.
Voteringen har utfallit med io3 Ja och i6 Nej; och som Ja således
vunnit, kommer utförs-tullen å Jeni: Band- och Platt-, under |-  tum tjockt, Bult- och Galler, samt Sänksmide, rundt eller kantigt, knippoch
fyrkant af | tum och derunder, Skär-och Klippjern, Saltpanneplåtar, |
tum tjocka och deröfver, samt af 12 tums bredd och deröfver, att bestämmas
till
10 sk. 8 rst. per Skeppund.
Trettiondeandra Voterings-proposition.
Den, sora bifaller Utskottets förslag, att utförsel-tullen å Jernplåtar,
oförtente, under | tum tjocka, af till och med 6 Lispunds vigt per
stycke, skall bestämmas till 14 sk. 3 rst. per Skeppund, voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, anses sådane Jernplåtar böra få utföras tullfritt.
Som voteringen utföll med 100 Ja och 19 Nej, samt Ja följaktligen
vunnit; har utförsel-tullen å Jernplåtar, oförtente, under | tum
tjocka, till och med 6 Lispunds vigt stycket, blifvit bestämd till
i4 sk. 3 rst. per Skeppund.
Trettiondetredje Voterings proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utförsel-tullen å Jernplåtar
öfver 6 Lisp. vigt per styck, skall bestämmas till 16 sk. per Skepp.,
voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, skola nämnde slags Jernplåtar från utförsel-tull befrias.
Denna votering har utfallit med 101 Ja och 18 Nej; och som Ja
Sålunda vunnit,
kommer utförsel-tullen å Jern: Plåtar öfver 6 Lisp. vigt
styck, att bestämmas till 16 sk. per Skeppund.
Trettiondefjerde Voterings-proposition.
Den, sorn vill, att Contra-propositionen i hufvud-voteringen skall
Forstarkla Ståts-Utskottets Memorial A’:0 4°9‘ 11
innehålla Ridderskapels och Adelns beslut, eller att införsel-tullen å Jernkoltingar
af öfver i tums diameter bestämmes till 5 R:dr per Skepp.,
voterar Ja;
Den det tj vili, voterar Nej;
Vinner Nej, anses Contra-propositionen böra blifva i enlighet med
Pi este-Ståndets beslut, eller att Jernkeltingar af öfver tL tums diameter
beläggas med en införsel-tull af 12 R:dr 24 sk. per Skeppund.
Som denna votering utfallit med 28 Ja och 91 Nej; så bar i hufvudsaken
omröstats öfver följande, så lydande:
Trettionde femte Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å Jernkettingar
af över i tums diameter skall bestämmas till 25 R:dr per Skepp.,
voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, kommer
inlörsel-lullen å Jernkeltingar af Öfver i tums diameter
att utsättas till 12 R:dr 24 sk. per Skeppund.
Sedan denna votering utfallit med 53 Ja och 66 Nej, samt Nej
följaktligen vunnit; så har införsel-tullen å Jernkettingar af öfver i tums
diameter blifvit bestämd till
12 R:dr 24 sk. per Skeppund.
Trettiondesjette Voterings proposition.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att utförsel-tullen å Plogbilisämnen
samt Spik och Nubb skall bestämmas till 14 sk. 3 rst. per Skepp,
voterar Ja;
Den det ej vill voterar Nej;
Vinner Nej, skola Plogbillsämnen samt Spik och Nubb från utförsel-tull
befrias.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 3o Nej, hvarjemte 1 dubbel
samt en märkt lapp blifvit casserade; och som Ja vunnit,
kommer utförsel-tullen å Plogbillsämnen samt Spik och
Nubb att utsättas till i4 sk. 3 rst. per Skeppund.
Trett iondesjunde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att ulförsel-tuilen å allt manu
-
js För stark ta, Ståls-Utskottets Memorial N-o 4°J?-
faclur- och handlve^kssmide skall bestämmas lill i4 sk. 3 rst. per Skepp.,
voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, anses allt manufactur- och handtverks-smide från utlörsel-tu
11 befriadt.
Voteringen har utfallit med 83 Ja och 35 Nej, hvarförutan en dubbel
lapp måst casseras; och som Ja således vunnit,
har utförsel-tullen å allt manufactur- och handtverkssmide
blifvit bestämd lill i4 sk. 3 rst. per Skepp.
Trettiondeåttonde doterings-proposition, angående tullen för Kalk;
Trettionionde dito, angående införsel-tullen å Kalksten; Fyrationde dito,
angående utförsel-tullen å dito; samt Fyr ationde första dito, rörande
utförse 1-tullen å Trädkol:
Sedan Bonde-Ståndet instämt uti de öfrige Riks-Ståndens beslut i
dessa ämnen, hafva förensämnde Propositioner kommit alt löffalla.
Fyrationdeandra Fater in gs-proposi tion.
Den, sorn lo i f .Iler Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden antagne
förslag, att utförsel-tullen å Gårad Koppar må bestämmas lill 5 R:dr
per Skepp., voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, anses utförsel-tullen å denna artikel vara bestämd,
enligt Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, till 3 R:Jr
16 sk. per Skepp.
Sorn denna Votefings-proposition blifvit besvarad med 92 Ja och
■ 27 Nej, samt Ja alltså v,unnit;
kommer utförsel-tullen å Gårad Koppar att besläm'mas till
5 R:dr per Skepp.
Fyrationdetredjc Fole riri gs-proposi t ion.
Den, som bifaller Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden antagne
förslag, alt utförsel-tullen å Kopparplåtar, myntade och så kallade Ungerska,
samt Gjutkakor, bestämmes till 5 R:dr per Skepp., voterar Ja;
Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, anses utförsel-tullen å berörde plåtar, i enlighet med
Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, vara bestämd
till 3 R:dr 16 sk. per Skepp.
Fiirstärk(a Slats-Utskollets Memorial N.-o 4°9‘
>3
Som voteringen utfallit med 89 Ja och 3o Nej, samt Ja alltså vunnit;
kommer utförsel-tullen å Kopparplåtar, myntade och så kallade Un
gerska,
samt Gjutkakor, alt bestämmas till
5 R:dr per Skepp:d.
Fyrationde fjerde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utförsel-tullen å en timna saltadt
kött skall bestämmas till 10 sk., voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vimmer Nej, anses utförsel-tullen å saltadt kött vara bestämd lill 4
sk per lunna.
Voteringen har utfallit med 5^ Ja och 62 Nej; och som Nej således
vunnit; alltså har utförsel-tullen å en tunna saltadt kött blifvit bestämd till
4 sk.
Fy ration de femte Vote rings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å lackerade
arbeten, andra skag, skall bestämmas till 25 procent af tullvärdet, voterar
Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen vara bestämd lill 33^ procent af
tullvärdet.
Voteringen har utfallit med 34 Ja och 85 Nej; och som Nej vunnit»
alltså är införsel-lulle* å lackerade arbeten, andra slag, bestämd lill
33 ^ procent af tullvärdet.
Fy r ationde sjette. Vote rings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å lin, ohäckJadt,
bestämmes lill 1 R:dr Lisp:det, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, skall införsel-tullen å lin, ohäckladt, anses vara bestämd
till 1 R:dr 8 sk. Lisp:det.
Vid voterings-sed lar nes öppnande hafva befunnits 38 Ja och 81 Nej;
ech som Nej sålunda vunnit, är införsel-tullen a lin, ohäckladt, bestämd till
1 R:dr 8 sk. Lisptdet.
Fyrationdesjunde Voterings-proposition.
Den, som vill, att, på sätt Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden beslutat,
utförsel-tullen å Mahn, rå och osmält, Jern-, må bestämmas till
5o procent af värdet, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej
Vinner Nej, kommer denna tull att, i enlighet med Ridderskapets och
Adelns beslut, fastställas lill 4 R:dr per Skepptd.
Förstärkta Stats-Utskott, ts Memorial IV.-o 4° 9-
Voteringen har utfallit med 74 Ja och 45 Nej ; och som Ja vunnit,
kommer utförsel-tullen å Malm, rå och osmält, Jern-, att bestämmas lill
5o procent af värdet.
Fyrationdeåttonde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å Chilisk Salpeter
skall bestämmas till 2 R:dr Lisp:det, voterar Ja ; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å Chilisk Salpeter vara bestämd till
io sk. per Lisprd.
Voteringen har utfallit med 90 Ja och 2g Nej; och då Ja sålunda
vunnit, är införsel-tullen å Chilisk Salpeter bestämd till
2 R;dr Lisp:det.
Fyrationdenionde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å Koksalt skall
bestämmas till 36 sk. per tunna, voterar Ja; den det ej vill voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å Koksalt bestämd till 12 sk. tunnan.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnit g3 Ja och 26 Nej;
och som Ja sålunda vunnit, är införsel-tullen å Koksalt bestämd till
36 sk. per tunna.
Femtionde Voterings proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tull å Bergsalt skall
bestämmas lill 12 sk. per tunna, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å Bergsalt bestämd till 6 sk. tunnan.
Voteringen har utfallit med 86 Ja och 33 Nej; och som Ja vunnit,
kommer införsel-tullen å Bergsalt att bestämmas till
12 sk. per tunna.
Femtionde/örsta Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Segel af utländsk tillverkning,
hvarmed Svenska fartyg varit nödsakade att, i bevisligen förlorades
ställe, sig förse, då de vid hemkomsten befinnas obrukade, skola beläggas med
en införsel-tull af 10 proc. af värdet, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å Segel af utländsk till verkning, då de v:d
hemkomsten befinnas obrukade, vara bestämd till 25 proc. af värdet, samt
då sådane segel vid hemkomsten befinnas till och med en fjerdedel slitne
endast till 10 proc. af värdet.
Fönllirkla Stais-Uukotuis Memorial JY.o 40g.
Omröstningen liar utfallit nied 5o Ja och 69 Nej; och som Nej vunnit;
alltså är införsel-tullen å segel al utländsk tillverkning, då de vid
hemkomsten befinnas obrukade, bestämd lill 25 proc. af värdet, samt då
sådane segel vid hemkomsten befinnas till och med en fjerdedel slitne, endast
lill io proc. af värdet.
Femtiondeandra Voterings-proposition.
Den, som gillar Utskotlets förslag, att införsel-tullen å rått silke skall
bestämmas till 6 sk. per Skålprd, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å rått silke Vara bestämd till 2 sk.
per Skålp:d.
Voteringen har utfallit med 92 Ja och 27 Nej, hvadan och som Ja
vunnit, införsel-tullen å rått silke är bestämd till
6 sk. per Skålp:d.
Femtiondetredje Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt införsel-tullen för Sirop,
socker-, brun eller hvit, skall bestämmas till 4 sk. per Skålp:d, voterar.Ta:
den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses införel-tullen å Sirop af nämnde slag vara bestämd
till 3 sk. 8 rst per Skålprd.
Voteringen har utfallit med xo8 Ja och 11 Nej, och som Ja vunnit,
alltså är införsel-tullen å Sirop, socker-, brun eller hvit, bestämd till
4 sk. per Skålprd.
Femtiondejjerde Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt införsel-tullen å smör bestämmes
till 1 .Rrdr 24 sk. per Lisprd, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å smör vara bestämd till 2 Rrdr 24
sk. Lisprdet.
Voteringen har utfallit med 49 och 79 Nej, i följd hvaraf och
då Nej vunnit, införsel-tullen å smör är bestämd till
a Rrdr 24 sk. per Lisprd.
Femtionde femte Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å Socker, Maseovad,
brunt Cassonad, Terres och Teles samt hvil t Pudersocker skall
bestämmas till 3 sk, per Skålp., voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
i6
Förstarkia Slats-Ulskottels Memorial N:0 4°9-
Vinner Nej, anses införsel-tullen å socker af nämnde siag vara bestämd
till 2 sk. per Skålp:d
Voteringen liar utfallit med q4 0C1‘ 24 Nej, bvarjetnte en dubbel
Lpp blifvit casserad; hvadan och som Ja vunnit, iniörsel-lullen å
Socker, Moscovad, brunt Cassonad, Terres och Tetes samt hvitt pudersocker
är bestämd till
3 sk. per Skålprd
Femtionde sjette Foterings-pr oposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen å Socker,
krossadt, Lump- och Havauah-Terres, skall bestämmas till 6 sk. per
Skålptd. voterar Ja den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej , anses införsel-tullen å Socker af nämnde slag var i bestämd
tiil 4 sk. per Skålprd
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits C)5 Ja och 24
Nej; och som Ja sålunda vunnit, är införsel-tullen å Socker, krossadt,
Lump- och H < vanah-Tvrres bestämd lill
6 sk. per Skålprd
Femtiondesjunde Foterings-pr oposition.
Den, sorn gillar Utskottets förslag, att införsel-tullen å Socker, ToppConfect-
Candi- och Kak- skall bestämmas till 18 sk. per Skålprd med
ett lullvärde af 20 sk. voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å Socker, Topp- Confect- Candi-
och Kak-, att utsättas till 12 sk. per Skålp:d med ett lullvärde
af 16 sk.
Voteringen har utfallit med 89 Ja och 3o Nej; och som Ja vunnit;
alltså är införsel-tullen å Socker, Topp- Confect- Candi- och Kak- bestämd
till 18 sk. per Skålprd med ett lullvärde af 20 sk.
Femtiondeåttonde Foterings-proposition.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, alt införsel-tullen å Stenkolsstybb
skall bestämmas till 8 sk. tunnan, voterar Ja; den det ej vill,
voterar Nej.
Vinner Nej, anses införsel-tullen å Stenkols-stybb vara bestämd
till 16 sk. tunnan.
Voteringen har utfallit med 26 Ja och g3 Nej; och då Nej sålunda
'Vunnit är införsel-tullen å Stenkols-stybb bestämd till
16 sk, tunuan. Fem
-
Förstiirkta Slats-UtskoUels Memorial N.-o Aog.
17
Femtiondenionde Voterings-proposition.
Den, som vill, alt Conlraproposilionen i hufvud-voteringen skall
innefatta Ridderskapets och Adelns beslut, eller alt införsel-tullen &
Talg bestämmes till 3a sk. per L:pd, voterar Ja, den det ej vill, Nej.
Vinner Nej, skall Contra-propositionen blifva, enligt Borgare-Ståndets
beslut, eller att införsel-tullen å Talg utsattes till 24 sk. L:pdet.
Voteringen bar utfallit med 98 Ja och 31, Nej; och som «7a sålunda
vunnit, skall Conlraproposilionen vid nästföljande hufvud votering
innefatta Ridderskapets och Adelns beslut, eller att införsel-tullen å Talg
bestämmes till
3a sk. per L:pd.
Sextionde Foterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt införsel-tullen å Talg skall
bestämmas till 1 R:dr L:pd, voterar Ja; den det ej vill, Nej;
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å Talg att utgöra 3a sk.
per L:pd.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 88 Ja och 3r
Nej; hvadan och som Ja vunnit, införsel-tullen å Talg är bestämd till
1 R:dr L:pd.
Sextiondeförsta Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt för Ved skall bestämmas
följande belopp, nemligen:
Al ... . Inf.-Tull 16 sk. famnen Ulf-Tull 1 R:dr — — famnen
Björk . • . Dito 24 sk. Dito Dito 2 •— 16 sb. Dito
Bok och Ek Dito 36 sk. Dito Dito 3 —- 16 sk. Dito
Gran ... Dito i4 sk. Dito Dito 3a sk. Dito
Tall . . . Dito 16 sk. Dito Dito 1 — Dito
Andra slag . Dito 24 sk. Dito Dito 2 *— j6 sk. Dito
voterar Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kominer så väl in- som utförsel-tullen å Ved, alt uts{Utås
sålanda, nemligen för Al 36 sk., Björk 1 R:dr, Bok och Ek 1
R:dr 24 sk., Gran 3a sk., Tall 36 sk., samt andra slag 36 sk. per
fa m n.
■Bihang, till R. St. Prot. i834 och. 1835. 4 SamL 1 A/d. 3 Band. 3
aguie Hujtet.
nf -Tull
16
sk.
famnen
Utf.-Tull
1
R:dr
famnen,
Dito
24
sk.
Dito
Dito
2
—
16
sk.
Di lo
Dito
36
sk.
Dito
Dito
3
—
16
sk.
Dito
Dito
»4
sk.
Dito
Dito
—
—
32
sk.
Dito
Drto
16
sk.
Dito
Dito
1
—
—
—
Dito
Dito
24
sk.
Dito
Dito
2
—
16
sk.
Dito
,8 Förstärkta Stats-Utskoltets Memorial N.o 4°9‘
Voteringen har utfallit med 60 Ja och 59 Nej; och som Ja sålunda
vunnit, s
AI . • • •
Björk . .
Bok och Ek
Gran . •
Tall . .
Audra slag
Sextiondeandra Voterings-proposition,
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt sådant Tågvirke, hvarmed
Svenska fartyg varit nödsakade, att, i stället för bevisligen förloradt,
sig å utrikes ort förse, då samma Tågvirke vid hemkomsten finnes obrukadt,
belägges med en införsel-tull af 24 sk. per Lispund, voterar Ja;
Den det cj vill, Nej;
Vinner Nej, kommer införsel-tullen å nämnde Tågvirke att utsättas
till 2 R:dr per Lispund.
Voteringen har utfallit med 58 Ja och 61 Nej; och som Nej sålunda
vunnit, skall sådant Tågvirke, hvarmed Svenska fartyg varit nödsakade
alt, i stället för bevisligen förloradt, sig å utrikes ort förse, då
samma Tågvirke vid hemkomsten finnes obrukadt, beläggas med en införsel-tull
af 2 R:dr per Lispund.
Sextiondetredje Voterings-proposition :
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel.tullen å Vin på fastager
skall bestämmas till 36 sk. kannan, voterar Ja;
Den det ej vill, Nej;
Vinner Nej, anses införsel-tullen å Vin på fastager vara bestämd
till 24 sk- kannan.
Voteringen har utfallit med 64 Ja och 55 Nej; hvadan och då Ja
vunnit, införsel-tullen å Vin på fastager är bestämd till 36 sk. kannan.
Sextiondejjerde Voterings-pr oposition.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen för Vin på
bouteiller skall bestämmas lill t R:dr 24 sk. kannan, voterar Ja-;
Den det ej vill, Nej;
Vinner Nej, anses införsel-tullen för Vin på bouteiller vara bestämd
till 1 R;dr kannan.
Förstarkla Stals-Utskottets Memorial ,V.o 4°9‘ 19
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 63 Ja och 56 Nej;
och som Ja sålunda vunnit, är införsel-tullen för Vin på bouteiller bestämd
tili 1 R:dr 24 sk. kannan.
Sextiondefenite Yot er in g s-proposition.
Den, som bifaller de af Utskottet föreslagne tull-bestämmelser å följande
Varu-artiklar:
Helsiden :
Shawlar, Shawletter och andra dukar: af
så kalladt Boune de Soie . . 6 R:dr 32 sk. inf.-tull per Skålp,
Halfsiden: eller af silke med blandning af
bomull, lin eller ull:
Alngods alla slag  3 R;dr 16 sk. inf-lull per Skålp.
»Shawlar, Shawletter och andra dukar: af
10 R:drs värde och deröfver stycket
100 R:dr värde 20 R:dr inf.-tull.
Bomulls:
Al ngods:
Tryckta eller prässade  8 sk. inf.-tull per aln
Bomulls med blandning af lin:
Dräll och Damast 24 sk. inf.-tull för 1 qv.
aln, samt i R:dr tull-värde.
Ylle:
Alngods:
af Kardull eller okammad ull allena:
Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck , 1 R:dr inf.-tull per aln.
Half-Ylle:
Dukar:
Shawlar och Shawletter samt halsdukar af
ull eller ull och bomull tillsamman t 00 R:dr värde, 20 R:dr inf - tull.
Linne och Hamp:
Dräll och Damast 1 R:dr inf.-tull för 1 qv. alu
samt 2 R:dr tullvärde.
Kammarduk och Batist
36 sk. inf.-tull per alu
40
Förstärkta Stals-Utskottets Memorial N.o 4°9•
Voterar Ja;
Dea det ej vill, Nej;
Vinner Nej, komma tullbeslämmelserne å följande Varu-artiklar att
blifva:
Helsiden:
Shawlar, Sbawletter och andra dukar:
af så kalladt Bourre de Soie .... 4 R*dr iuf.lull per Skälf*
Halfsiden: eller af silke med blandning af
bomull, lin eller ull:
Alngods, alla slag
2 R:dr inf.-tull per Skålp.
Shawlar och Sbawletter och andra dukar:
af io R:dr värde och deröfver stycket,
ioo B:dr värde
i5 R:dr inf.-tull.
Bomulls:
Alngods:
Tryckta eller prässade:
Corderoy, Cordet, Dimity, Felb, Gaze,
Halflinon, Musslin eller Nettelduk och
Moll, Percal, Baltist, Sammet, Manchester,
Satin, Jean, Sticktyg eller Pique',
Tricot och Tyll  • . . Tullrärde och införsel-tull
härå i o proc. högre än för
hvila af samma slag.
Alla tyger i finhet öfver 8o trådar på
tummen i ränningen  8 sk. inf.-tull per aln.
Bomulls med blandning af lin:
Dräll och Damast  8 sk. inf.-tull per aln med
3a sk. tullvärde.
Ylle:
Alngods:
af Kardull eller oknmmad ull alleha:
Fris,'Frisad, Doffel och Kalmuck . , 36 sk. inf.-tull per aln.
Halfylle:
Dukar:
Shawlar, Shawletter samt Halsdukar af
ali
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial N.o 4°9-
ull eller ull och bomull tillsamman: af
6 R:dr 32 sk. Tärde och derutöfver stycket,
ioo R:dr värde i5 R:dr iuf.-tull.
Linne och Hamp:
Dräll och Damast .
12 sk. inf.-tull per aln
samt 1 R:dr tullvärde.
Kammarduk och Batist 16 sk. inf.-tull per alu.
Voteringen har utfallit med Ja och 44 Nej; och dä Ja vunnit,
hafva tullbestämmelserne å följande Varu-artiklar blifvit utsatte sålunda:
Helsiden:
Shawbr, Shawletter och andra dukar af
så kalladt Bourre de Soie . 6 R:dr 3a sk. inf.-tull per Skålp.
Halfsiden: eller af Silke med blandning af
bomull, lin eller ull:
Alngods alla slag 3 R:dr 16 sk. inf.-tull per Skålp.
Shawlar, Shawletter och andra dukar: af
10 R:dr värde och deröfver stycket,
100 R:dr värde, . .
20 R:dr inf.-tull.
Bomull:
Alngods: .
Tryckta eller prässade 8 sk. inf.-tull per aln.
Bomulls med blandniug af lin:
Dräll och Damast 24 sk. inf.-tull för 1 qv. aln
samt 1 R:dr tull värde.
Ylle:
Alngods:
af Kardull eller okammad ull allena:
Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck . . I R:dr inf.-tull per aln.
Halfylle:
X)vilör *
Shawlar och Shawletter samt Halsdukar:
af ull eller ull och bomull tillsammans
100 R:dr värde, 20 R.dr inf.-tull.
flih. lill h. St. Proi. i834 och i835. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 4
ag.de Häftet.
Förstärkta Stats-Vtskottets Memorial N-o 4‘>B
-
Linne,och Hamp:
Dräll och Damast .’ . i R:dr inf.-tull för i qv. aln
samt 2 R:dr tullvärde.
Kammarduk och Batist 36 sk. inf.-tull per aln.
Sextionde*]'ette Voterings-proposition.
Den, som bifaller Utskottets af Riddeiskåpet och Adeln samt Preste-
och Bonde-Stånden antagne förslag, att iniörsel-tullen å Jern: Canoner,
Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämplade och oborrade, samt
Hallar öfver ji tums tjocklek må bestämmas till a R:dr a4 sk. per
Skepp., med io R:dr tull värde, voterar Ja;
Den det ej vill, Nej;
Vinner Nej, anses införsel-tullen å berörde artiklar vara bestämd
till 4 R-dr Per Skepp, med ett lullvärde af 8 R:dr.
Voteringen har utfallit med 46 Ja och 73 Nej; i följd hvaraf, då
Nej, således vunnit, införseltullen å Jern: Canouer, Stycken, Nickhakar
©eli Mörsare, oslämplade och oborrade, samt Hallar öfver iA tums
tjocklek, är bestämd tili 4 R:dr per Skepp, med ett lullvärde af 8 R:dr.
Hvilket allt Förstärkta Stats-Utskoltet skolat Rikets-Ständer tillkän
nagifva.
Stockholm den 11 Februarii i835i
STOCKHOLM, Ecksteiwska Tryckeriet, i8»35.
Statu-Utslolteta Memorial N:o /j/o.
i
N:o 4‘O;
Ankom till Eip.-Utsl. d. a8 Febr.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å StalsUtskottets
Betänkande N:o 397.
ifrån Bonde-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess, under N:o
397, afgifne Betänkande, i anledning af Kongl. Majlis Nåd. Remiss å Svea
IIof-Rätts underdåniga hemställan om arfvodes-ansiag till den person, hvilken,
såsom adjungerad Ledamot, biträder Hof-Rätten i Justitiae-Ombudsmannen
C. L. Landins ställe; men som, enligt till Utskottet ankomne ProtocollsUtdrag,
berörde Utlåtande blifvit bifallet af Borgare-Ståndet den 19, af
Préste-Stå 11 det den 20, samt af Ridderskapet och Adeln den 29 nästlidne
Januarii, anser Utskottet, till följd af ^5 §. Riksdags-Ordningen, denna
fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 18 Februarii 1835.
N:o 411.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 26 Ftbr.
Utlåtande, i anledning af RiksdagsfuUmägtigen för staden
fpadstena Herr Bååths motion, om eftergift och
afskrifning af 1000 R:dr Banco, somnämnde stad uti
Östgötha Läns Landt-Ränteri lyftat i och för Cholera,
farsoten.
Under åberopande af serskildt erhållet uppdrag af Magistraten och
Borgerskapets Äldste i Wadstena, att lill Rikets Ständers behjertande framställa
det lidande och de bekymmer, som för närvarande trycka nämnde
stad, såsom följder af den i staden sistlidne sommar härjande Cholerafarsoten,
har Motionairen bifogat uppgift öfver de betydliga kostnader, staden,
i jemförelse mot dess förmåga, fått vidkännas, samt med PastorsEmbetets
bilagde betyg styrkt, alt, inom den fattigare classen, efterlemnats
56 minderåriga barn i värnlöst tillstånd och i största behof af allmänt
understöd.
Bihang till R. St. Prat. 1834 och 1835- 4-de Sami. i:sta d/d. Salje Band. 1
30'de Häftet.
3
Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 412.
På grund hvaraf Motionairen, med stöd af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer af den 2 September nästlidet år och Stats-Ulskottets
under N:o 266 häröfver afgifne Betänkande, å sina Commiltenters
vägnar, anhåller, att staden måtte beviljas eftergift och afsmulning af
de från östgötha Läns Landt-Ränteri, i och för Cholera-farsoten , lyftade
1000 R:dr Banco af det capital, hvilket till förenämnde ändamål blifvit
ställdt till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition.
Vid öfvervägande häraf, och som, enligt Rikets Ständers, genom underd.
skrifvelse N:o 194, hos Kongl. Maj:t anmälda beslut, återbetalningen
af de utaf ifrågavarande creditiv till menigheler förskjutna medel bör ske
senast inom slutet af år i838 samt fråga om afskrifning af de medel,
hvilka, lill följd af hos vederbörande uppkommen oförmåga, icke kunna
återbetalas, bör till pröfning företagas vid den Riksdag, som nast efter berörde
tidpunkt inträffar, så anser Utskottet sig böra s
afstyrka Rikets Ständer att med Herr Bäåths ifrågavarande motion
taga någon befattning.
Stockholm den 18 Febr. i835.
N:o 412.
Antom till Exp.-Utslc. 26 Felir,
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar vid Stats- Utskottets
Betänkande N:o 172, i f rågan om vissa grunders
bestämmande för Hof-Stats-personalens pensionering.
(U. A.)
Detta Betänkande, hvaruti Utskottet föreslagit till Rikets Ständers
antagande åtskilliga grunder för hädanefter skeende regleringar af pensioner
för Hof-Stats-personalen, har af Ridderskapet och Adeln blifvit lagdt till
handlingarne, af Bonde-Ståndet afslaget samt ålerremilteradt från de öfrige
2:ne Riks-Stånden, med anmärkningar, hufvudsakligen innehållande:
de inom Preste-StAndetj, af Prosten Hallström, alt ett förtydligande
af det uti ofvanberörde Betänkande framställda förslagets syftning måtte
ega rum, och att således bestämdt måtte uttryckas:
1:0 att pension icke kan eller bör i annat fall komma i fråga, än då
den sorgliga händelse inträffat, att en Konglig eller Furstlig person med
Stats-Utshottels Utlåtande IV:o 412.
3
(löden algått, och dess Ilof-Stat följaktligen skall å Indragningsstat uppföras
; och
2:0 att den Betänkandet vid fogade löneförteckning endast i allmänhet
kan tjena lill ledning och efterrättelse, men att pensionerne skola, hvar
för sig, bestämmas efler de å Hof-Staten verkligen åtnjutne löner, så att
ingen till pension anses berättigad, sorn ej å Hof-Staten varit uppförd till
åtnjutande af verklig lön, ej heller afseende må fästas å tillfälliga gratifi—
calioner samt derigenom tillkomne löneförhöjningar;
och inom Borgare-Ståndet, af Herrar Hessle, Holm, Frodell, Bååth,
Hels ingins m. fl., hvilka, med åberopande af reservationernes innehåll, ansett
mindre lämpligt uppgöra grunder för Hof-Stals-personalens pensionering,
innan Kongl. Maj:t i Nåder bestämt så väl antalet af graderne inom
denna personal, som äfven dennes löner, förutom hvilken uppgift någon
bestämd norm ej funnes lör Stats-utgiftens beräkning i detta fall; och jemte
det ofvannämnde Ledamöter af sådan anledning för närvarande yrkat afslag
å Betänkandet, hafva de tillika trott, att, om några grunder på förhand
skulle, i likhet med hvad Utskottet föreslagit, bestämmas, Utskottet jemväl
borde uttrycka, dels huruvida, om ett Idof upphör innan de detsamma
tillhörande Tjenstemän Ljenat den uti Betänkandet föreslagne tid af 20 eller
j5 år, dessa skola Lill pension anses berättigade, dels ock om pension kan
ifrågakomma, då antingen en Kongl. Person afskedar de till dess Hof hörande
Em hets- och Tjenstemän, eller dessa under den Kongl. Personens
lifstid begära och erhålla afsked.
Då, enligt hvad ofvan är nämndt, Utskottets i Betänkandet N:o 172
afgifne förslag till grunder för Ilof-Stats-personalens pensionering är af ett
Piiks-Stånd lagdt till handlingarne och af ett annat afslaget, samt inom
Borgare-Ståndet, hvarifrån detsamma blifvit återremitteradt, de fleste, som
i frågan yttrat sig, talat för uppskof tills vidare med densammas afgörande,
så hemtar Utskottet häraf anledning hemställa,
om icke Rikets Ständer må, jemte underdånig anmälan, att de af
Rikets Ständer, vid sista Riksdag, begärde upplysningar komfnit
Rikets nu församlade Ständer tillhanda, tillika förklara, det Rikets
Ständer icke finna anledning för handen, att för närvarande
bestämma några grunder för Ilof-Stats-personalens pensionerande.
Stockholm den 25 Febr. 1835.
4
Stais-Utaiotiels Utlåtande iV.-o fi3.
N:o 4*3.
Antom tilt Exp.-Utst. <L a6 Febr.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Remiss
uppå Preste-Ståndets underdåniga hemställan om en
närmare förklaring af Författningarne, rörande lö
nings-afgifterna till Comministrar. (%T. A.)
Hos Kongl. Maj:t har Preste-Slåndet, uli underdånig skrifvelse den 5
Junii nästlidet år, anfört, hurusom Kongl. Maj:ls, i Dess Nådiga Circulairehref
den 5 Julii 1839, antydda afsigt, att, förmedelst lillvägabringande af
frivilliga conventioner om Capellanernes aflöning, afhjelpa dessas lidande ,
genom den i senare tider tillkomna, ehuru, i Preste-Ståndets tanka, icke
med rättvisa och billighet förenliga tolkning af 5 §. i Kongl. Förordningen
den 8 Februarii 1681, på de flesta ställen saknat önskad framgång; utan
hade, under strängt åberopande af Kongl. Brefvet den 11 November 1766
samt Kongl. Kammar-Collegii, i enlighet dermed , den 5 påföljde December
utfärdade Circulaire, åboerne å de uli hela eiler halfva mantal inberäknade
hemmansdelar icke kunnat förmås frånträda sin förmenta rättighet till
sammanskjutande af Capelians-skäppan, hvarigenom Capellanen alltså måst
åtnöjas med en vida mindre årlig aflöning från en sådan hemmansdel , än
han bort tillgodonjuta, om densamma, med icke större förmoner eller innevånare-personal
, utgjort en serskild lägenhet. Då, genom växande folkmängd,
tilltagande hemmansklyfning, jemte stigande spanmåls-production
och fallande spanmåls-värden, Capellanernes löneförmoner ständigt minskades,
samt å flere ställen knappast vöre tillräckliga till de nödvändigaste
hehofven, under det deras embetsmöda årligen blefve tyngre, fordrade
billigheten, alt dessa olägenheter och klagomål, för afhjelpande på lämpligt
sätt, framställdes. Genom tillägg af orden: ”ehvad det innehafves af en
eller flere åboer,” hvilka ord i i68r års Kongl. Förordning icke funnos,
hade stadgandet, om halft och helt hemmans skyldighet att utgöra Comministerslön
, uti de senare Författningarne erhållit en alldeles ny och
främmande tydning, helst något grundadt skäl icke förefunnes, hvarföre
det afskiljda läget, eller inberäknandet i ett emellan flere personer deladt
hemman, skulle medföra en ganska betydlig skilnad i utskylder. Obilligheten,
alt innehafvare af ett för sig sjelft skattlagdt sextondedels hemman
erlade lika med hvartdera af arne sammanslagne halfva mantal, behÖfde
icke någon bevisning; och med ordning och rättvisa vore icke heller förenligt,
att företrädet i lönevilkor skulle, i vissa fall, vara gifvet åt en kyr
-
Siats- Utskottets Utlåtande A \o fi3.
5
lans tjenare, framför en h; t s förman och församlingens ordinarie Lärare.
Men dä ofvanäberopade Kongl. Förordning stadgar, att Klockare skola aflöna?
med en kappe råg, en kappe korn samt en kappe hafra, och Kyrkovaktare
med en kanna säd af matlaget, skulle således, vid tillämpningen
af samma Kongl. Förordning, Comministern, på grund af senare Författningar,
i många fall få åtnöjas med mindre än hvad Klockaren, och någon
gång hvad Kyrkoväktaren kunde lagligen fordra. Preste-Ståndet, som häraf
hemtal den öfvertygelse, alt, enligt rätta meningen af j68i års Förordning,
§:dels tunna spanmål vore det minsta Capellans-målet , ville likväl,
med afseende på en häfdvunnen sed, icke föreslå ett sådant återförande
till den gamla ordningen, men trodde sig, utan någons förnärmande, kunna
och böra i underdånighet anhålla om en sådan förklaring af meranämnde
Kongl. Förordning, med alla de i anledning deraf utkomne senare Författningar,
att, då stadgandet om Capellaners rättighet af hela, halfva, fjerdedels
och mindre skattlagde hemman i det hela förblefve oförändradt, det
fikväl måtte i Nåder förordnas, att, af ingen hemmansegare eller åbo
med matlag, Comminister, under något vilkor, må aflönas med mindre belopp,
än det, som uti 1681 års Kongl. Förordning för Klockares aflöning
finnes stadgadt; hvarigenom, efter Preste-Ståndets förmodan, det obilliga
motståndet, vid uppgörandet af conventioner om Capellans-rättigheterne ,
skulle, till ömsesidig belåtenhet, undanröjas.
Uti häröfver infordradt och afgifvet underdånigt Utlåtande af den 12
sislftdne September, har Kongl. Kammar-Collegium yttrat: att Collegium
väl, lika med Preste-Ståndet, delade den mening, att Capellanernes aflöning
i flere orter vöre ganska knapp, och ofta otillräcklig för deras bekymmerfria
bergning, äfvensom Collegium hyste den öfvertygelse, alt de
löneförmoner, hvartill Capellanerne enligt Förfallningarne vore berättigade,
i allmänhet icke stöde i billigt förhållande lill deras mödosamma tjensteåligganden,
eller till de inkomster, som Kyrkoherdarne Atnjöto; men Kongl»
Collegium kunde dock icke medgifva , att delta missförhållande vore en
följd af någon på senare tiders Författningar grundad origtig tillämpning
sf 1681 års Förordning, angående Presterskapets uppbörd af sine åhörare,
på hvilken Capellanernes rättigheter jemväl hvilade. Denna Författning
stadgade i 5:te punkten, beträffande de sistnämndes underhåll, ”att såsom
de ega med lön blifva försörjde af Pastoribus, med hvilka de arbeta, så
borde Biskoparne med Consisloriis deröfver jemka dem emellan, och göra
en vis förordning, sådan som de å bägge sidor någorlunda kunde vara be
-
6
Stats-TJtskoitets Utlåtande N:o /.fi3.
hällne med; och ville Kongl. Majit för öfrigt, alt härutinnan förblefve efter
1675 års Kongl. Resolution, Stå att, der inga Capellaner för della hade
varit, eller eljest behöfdes, och derom inga Kongl. Förordningar funnos ,
dersammastädes skulle ingen Capelian församlingen påträngas, mindre borde
några hjelpprester tillåtas, församlingarne till besvär, eftersom i de socknar,
som af fordna tider hafva varit och allmogen af ålder påtagit sig dem
att löna, antingen de äro en eller flere, af atlmogen intet mera till dem
skulle gifvas, än lill det högsta en half spann säd af hvar hel eller half
gård, men af fjerdedels, eller mindre torpare ([hvarmed då förstods mindre
skattlagde hemmansdelar), allenast en åttondedels tunna om året.’
Af detta stadgande sjmtes alltså följa, att, om Capelianens löneförmåner,
sådane de i slutet af åberopade punkt blifvit bestämde att, till högsta belopp,
af församlingarne utgå, på ena eller andra stället icke skulle finnas
tillräcklige för hans nödtorftiga bergning, det då ålåge Kyrkoherden i Pastoratet
att med sina inkomster fylla hvad som felades i Cupellanens underhåll,
så att denne af sine löneförmoner blefve försörjd, samt Biskop och
Consistorium att fastställa hvad i sådant afseende Kyrkoherden borde bestå
Capelianen, för det biträde i Embetet han af Capellanen åtnjöt; hvarföre
ock desse Tjenstemän, i Collegii tanka, borde, så vidt detta stadgande
rätteligen handhafdes, kunna påräkna nödtorftig utkomst, samt det öfverklagade
lidandet, om det funnes grundadt, hufvudsakligen tillskrifvas det
ringa understöd Kyrkoherdarne i allmänhet lemna, äfven i de pastorat,
der Kyrkoherden, utan afsaknad, kunde bestä ett mångfaldigt större anslag.
Kongl. Collegium ansåg fördenskull första steget till förbättring af
Capellanernes ställning, att genom Biskopar och Consistorier tillhålla Kyrkoherdarne
att förse deras Capellaner med den löne-tillökning, hvaraf desse
senare skäligen funnes i behof; i följd hvaraf jemväl, vid hvarje convention
om pastoralierne, borde, efter Consistorii förslag, regleras, i hvad mon
Pastor, med sine i convenlionen stadgade inkomster, skulle bidraga till
Capelianens aflöning, utöfver hvad denne tillgodonjöt af församlingen; men
som någon gång kunde inträffa , att Kyrkoherdens egna inkomster af pastoratet
voro så knappa, att han, utöfver det bidrag som han nu lill Capellanen
erlägger, icke förmådde utan kännbar afsaknad tillskjuta hvad till Capellanens
belåtenhet erfordrades, ansåg Collegium lämpligast vara, alt antingen
ett sådant mindre sacellanie indroges, och de dermed åtföljande inkomster
upplätos till Kyrkoherden, alt dermed aflöna Adjunct, i händelse
pastoratsboerne vägrade att förhjelpa Capellanen till den nödiga förbättringen
i dess inkomster, eller ock att det ifrågavarande pastoratet med något
Stats-Ut slottets Utlåtande JV:o /fi3.
7
annat förenades. Beträffande åter den sökta förklaringen af 1681 års Kongl.
Författning, rörande Capellanernes löningsrätligheter, så hade Collegium
yttrat, att vid flere föregående tillfällen försök blifvit gjorde att erhålla
föreskrift för domstolar och autoriteter , att på annat sätt tillämpa samma
Förordning, än som med dess rätta innehåll ansetts öfverensstämmande.
Sedan Kongl. Maj:t, dels genom Nådigt Bref den 4 Mars 1756, förklarat,
att med de uti Kongl. Förordningen den 8 Febr. 1681 nämnde Torpare, hvilka
skola till Capellanen erlägga tidels tunna säd årligen, icke borde begripas
andre, än de sorn bebodde någon till visst hemmantal ansedd och skattlagd
lägenhet, dels ock, genom Nådig Skrifvelse lill Kammar-Collegium den 1
Mars tj5g, yttrat, att 5 §. uti berörde Förordning rätteligen borde så
förstås, att hvar och en åbo skulle, i proportion af den hemmansdel
han besute, utgöra i spanmål årligen så mycket, som derföre kunde bestiga,
hvaraf den slutsats blifvit dragen, att hemmantalet borde vara grunden
till Capellanernes rättighet; så hade, i anledning af Presterskapets vid
Biksdagen derefter häremot gjorda framställning, Rikets Ständer, genom
underdånig skrifvelse den 21 Junii 1762, som Kongl. Majit, medelst Nådigt
Bref till Kammar-Collegium af den 23 Augusti samma år, gillat, sig
utlåtit: att alldenstund 1681 års Förordning i 5 §. stadgade, det allmogen
borde till Capellanen gifva en halfspann säd af hvarje half eller hel gård ,
men af fjerdedels, eller mindre Torpare, allenast fidels lunna om året;
fördenskull ansåge Rikets Ständer meranämnde Förordning, vid utsättande
af Capellanernes rättighet, i synnerhet hafva ”haft afseende på matlagen,,
och ej endast på mantalen , i anseende till den storlek , som för matlaget,
i anledning deraf, borde utgifvas"; och som dessutom genom hemmansklyfning
folkhopen blefve förökad, och i samma mon äfven besvär och
omvårdnad för Capellanerne tilltoge, samt med rättvisa och billighet enligt
vore, att en tilltagande möda åtnjöte motsvarande frukt och rättighet;
alltså, och i anledning så väl deraf, som af den mening, hvilken rätteligen
borde ledas af 1681 års Förordning, funno Rikets Ständer, att det vid
ofvannämnde Kongl. Förklaring borde förblifva, så att, när hemman delades
i mindre delar, hvarje åbo vore pligtig, efter sin erhållne och åboende
andel , till Capellanen utgifva hvad derför, i anledning af 1681 års Förordning,
belöpte; men hvad Torparne anginge, ausågo Rikets SLänder , att
dermed endast borde förstås skattlagde Torpare, lill följd hvaraf i underdånighet
tillstyrktes fastställelse af hvad Kongl. Majit, uti ofvan åberopade
Nådiga Skrifvelse den 24 Maji 1756, angående Capelianers rättighet af Torpare,
i Nåder förordnat. Det dröjde likväl icke längre än till nästderpåföljde Riks,-
3 Sinia- Vlskotleis Utlåtande N'.o /} få.
dag, då Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse af den i5 Oct 1766 till Kongl.
Ma j:t inberältade, huruledes från åtskillige orter inkommit klagomål deröfver ,
att Capellanerne i gemen af Kongl. Brefvet den 3 Aug. 1762 tagit sig anledning
påstå och uppbära eu betydande förhöjning uti sina rättigheter; hvarföre Rikets
Ständer funnit, det berörde Kongl. Bref, å ena sidan, desto mindre bort
lämpas till Capellanerne öfver hela Riket, som ingressen utvisade, att detsamma
endast till rättelse för Capellanerne i Södermanland blifvit utfärdadt,
då åter Brefvet, å andra sidan, vore att anse för elt verkligt afsteg
från 1681 års Kongl. Förordning, emedan mantalen, utan afseende på flera
eller färre åboer, voro uti denna Förordning fastställde till grund för Capellanernes
rättigheter, då deremot uti det förstnämnde Brefvet, som lill
förklaring öfver i68r års Förordning utkommit, matlagen derför blifvit
nämnde; och emedan icke allenast 5 § i nyssberörde Förordning förklarade
Pastorerne skyldige att löna sina Capellaner, så vida icke sockneboarne
frivilligt derom öfverenskommit, hvilket Rikets Ständer äfven ansett böra
på alla dertill lämpliga ställen öfverenskommas, ulan oflanämnde Kongl.
Förordning tillika tydligen fårmådde, att hvarje hel eller half gård borde
till Ca pella nen erlägga * spann säd, men deremot tedels hemman eller mindre
skattlagdt torp |:dels tunna hvardera, och sådant allt utan afseende på flere eller
färre åboer eller matlag, som kunde sådana hemmansdelar bebo, hvilket jemväl
blifvit genom flere åberopade Kongl. Bref fastställdt; ty hade Piikets Ständer
funnit rättvist, att, med upphäfvande af hvad 1762 års Kongl. Bref
om matlagen förmälde, samma 1681 års Kongl. Förordning, hvad Capellanernes
löner auginge, lill förenämnde dess tydliga innehåll borde oförryckt
handhafvas och efterlefvas på alla orter , der icke vederbörande, medelst
ingångna conlract, annorlunda öfverenskommit, hvilka föreningar borde
allt framgent orubbade förblifva; hvilket Rikets Ständers, af Kongl. Maj:t
i Nåder gillade beslut, jemlikt Kongl. Brefvet den 11 Nov. 1766, är vordet
genom Kamtnar-Collegii den 5 December samma år utfärdade Bref
till allmän efterrättelse kungjordt. Något senare allmänt stadgande, sorn
upphäfde innehållet af delta sistnämnde Bref, vore icke utkommet, utan
hade enskilda tvister rörande Capellanernes iönings-rältigheter alltid i öfverensstämmelse
dermed blifvit afgjorde, i följd hvaraf, enär för hel eller
half gård skall erläggas lika afgift till Capellanen, utan afseende på matlagen
eller de åboers antal, som i mindre delar tillsammans ega eller bruka
ett sådant af serskildt nummer bestående gårdatal, allaåboerne inom hemmausnuKiret
ansetts berättigade att sammanskjuta den för hel eller half
•gård
Stals- Ut slottets Utlåtande N:o ^i3.
9
gård fastställda afgiften af åtta kappar; samt, på samma sätt, då i;dels eller
mindre skattlagdt hemman, med serskildt nummer för sig, oc,h således
icke utgörande fraction af hel eller half gård, varit klufvet i flere mindre
delar, med serskild åbo j)å hvardera, alla desse åboer fått tillskjuta den
belöpande afgiften af fyra kappar spanmål; och hade denna tillämpning
egt rum, icke allenast sedan 1766 års Bref utfärdades, utan äfven under
tidsrymden från 1681 till 1762, så att matlagens antagande till grund för
Capellanernes aflöning var en nyhet, införd genom Kongl. Brefvet den 3
Augusti sistnämnde år, i strid med förut skedda tillämpning af 1681 års
Förordning, men af icke längre varaktighet än till 1766 års slut, eller en
tid af knappt 4£ år. Sistnämnde Förordning hade således icke, på sätt
Preste-Ståndet förmält, genom senare Författningar erhållit någon ny och
främmande tolkning, ledande till Capellanernes lidande, utan skulle tvärtom
ett återupplifvande af den i 1762 års Bref antagne, men sedermera förkastade
grund, i Kammar-Collegii tanka, leda till en för de flesta betungande
utgift, som, icke afsedd vid regleringen af Capellanernes löneförmoner,
saknade allt stöd af 1681 års Författning, och således endast kunde
fötrsvaras genom frivilliga öfverenskommelser, der sådane antingen redan
blifvit eller framdeles blifva upprättade; vid hvilket förhållande det syntes
Collegium tvifvelaktigt, huruvida med Kongl. Maj:ts constitutionela
myndighet vore förenligt, att annorledes än efter öfverläggning med Rikets
Ständer låta utfärda den, till förökad beskattning för mindre hemmansåboer
ledande, nu ifrågäställde förklaring. I afseende derå, huruvida samma
föreslagne förklaring stöde tillsammans med rättvisans och billighetens fordringar,
hade Collegium ansett, alt, ehvad än 4 kapparantoges för den rältsenliga
minsta afgiften af hvarje hemmansåbo, efter som Preste-Ståndet uppfattat
förståndet af 5 §. i i68t års Förordning, eller denna minimi-afgift
nedsattes till 3 kappar spanmål, svarande emot Klockarens lagliga löneinkomst
af livarje matlag, skulle dock Capellanerne i bägge fallen oftast
komma i åtnjutande af alldeles öfverdrifna löneförmoner. Det vore nemligen
bekant, att i Dahlsland, Wermland, Dalarne samt annorstädes i norra
orterna, äfvensom någon gång i södra och medlersta trakterna af riket,
hemmansklyfningen redan blifvit så långt utsträckt, att /^rdels mantal utgjorde
en vanlig besutenhet, samt att T|?;dels och ännu mindre hemmansdelar
icke sällan besuttes af serskilde åboer; och skulle således redan för
Bihang till K■ St. Prof. i834 och 1835. 4-de Sami. t-sta jéfd. 3dje Band, %
30'.de Håftet,
lO
Stats-Vtslotlets Utlåtande N:o sfi3.
j^dels hemman Capelianens inkomst af helt mantal kunna uppgå till 2
tunnor Råg, 2 tunnor Korn och 2 tunnor Hafra; men till dubbla beloppet,
då hemmansklyfningen sjunkit till Tig:dels mantal och så vidare, fastan
Kyrkoherdens lagliga inkomst, begränsad efter jordens afkastning, och i
samma mort förenlig med hemmnnsåboens förmåga, stannade vid elt vida
mindre belopp. Om alltså, genom rätLighelen för samtlige åboer inom hernmansnumret
att sammanskjuta Capellans-skäppan, en mängd åboers i de smärre
hemmansdelarne bidrag till Capellanen, å ena sidan, med fog kunde anses nog
ringa, skulle dock, å andra sidan, aflöningen efter den längesedan upphäfda matlagsberäkningen,
vid hemmansklyfningens successiva fortskridande, blifva allt
för hög och obillig, i synnerhet som jordens afkastning icke ovilkorligen öka»-  des genom dess styckning och i mon af matlagens tillväxt. Det kunde icke
heller, efter Collegii tanka, anses hafva varit Konung Cahl XI:s afsigt,
vid bestämmandet af Capellanernes löneförmoner, att deras inkomster af
församlingarne skulle uppgå åtminstone lill samma belopp som Klockarnes,
emedan, såsom ofvan nämndt är, skyldigheten att underhålla Capellanerne
hufvudsakligen lades på Kyrkoherdarne; och ännu mindre kunde man antaga,
att den högst olämpliga matlags-beräkningen borde upplifvas för Capellanerne,
derföre att den i allmänhet ännu gällde till rättelse vid Klockarnes
aflöning, hvilken, enär desse Kyrkobetjente icke äro inbegripne under
Presterskapets Stånds-privilegier, måtte, vid sådane betjentes tillsättande,
kunna af församlingarne ändras och jemkas, efter förändrade tidsförhållanden,
och således i dess nuvarande skick för ingen del borde tjena till
föresyn. Slutligen ansåg Collegium äfven böra tagas i öfvervägande, att
Presterliga göromålen, i och för Gudstjenstens uppehållande, icke ökades
för Capellanerne, i mon af folkmängdens tillväxt, emedan cura ecclesiae
tillhörde Kyrkoherden, och det alltså egentligen vore hans bestyr, som i
bredd med hemmansklyfningen och folkmängden tillloge; äfvensom att Caj)ellanerne,
om de i följd af desse orsaker finge vidkännas mera arbete,
genom deltagande i åtskilliga Presterliga förrättningar, såsom socknebud,
husförhör, vigsel m. m. dylikt, likväl vanligen ihågkomtnas med serskild
vedergällning, eller ock fingo åtnjuta, åtminstone tili någor, del, de afgifter,
som under namn af jura stolas till Kyrkoherdarne erläggas. Dessa slags
löneinkomster syntes, liksom sportler i allmänhet, egentligen vara anslagne
till ersättning för den möda och kostnad, som Presten finge vidkännas af
förrättningen, och borde således, enär Kyrkoherdarne icke sjelfve utförde
sådana åligganden, komma den tjenstförrättande till godo, hvarigenom all
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 4*4'
II
anledning till klagan öfver tillväxten af lönlösa göromål för Capellanerne
skulle förfalla.
På grund af allt hvad Collegium sålunda anfört, och hvilket Collegitim
ansett böra tagas i noga öfvervägande vid verkställigheten af den B'isknparr-e
och Gonsistorierne uppdragne befattning med regleringen af Pastorernes
lönebidrag till Capellanerne, har Kongl. Kammar-Collegium afstyrkt
nådigt bifall tili Preste-Ståndets ifrågavarande underdåniga förslag.
Ffter inhemtande af delta underdåniga utlåtande, har Kongl. Majit,
medelst Nådig Remiss den 7 innevarande månad, till Stats-Ulskoltet öfveriemuat
detta ärende, för att deröfver inhemta Rikets Ständers mening.
Utskottet, som, på grund häraf, af denna fråga tagit kännedom, anser
densamma, i det skick den nu blifvit meddelad, icke utgöra föremål
för Stats-Ulskoltets behandling; och då, så vida Kongl. Maj:t skulle finna
förhållandena påkalla en förklaring af 1681 års Författning, Kongl. Majit
icke lärer underlåta, alt, uti grunglagsenlig ordning, derom till Rikets Ständer
aflåta Nådig Proposition, tillstyrker Utskottet Rikets Ständer,
att, i öfverensstämmelse härmed, till Kongl. Maj:t aflåta underdånig
skrifvelse, såsom svar å den Nådiga Remissen.
Stockholm den a5 Februarii i835.
N:o 4(4.
Ankom till Exp.-Utsk. den 26 Fehr.
Utlåtande, i fråga om upphörande af arrendet för ödelagde
Kronofisket Sollefteå Kronoforss i Wester-Norrlands
Län. (I. A.)
Kongl. Majit har, genom Nådig Remiss af den 34 näsllidne Januarii,
till Stats-Utskottet öfverlemnat en af Riksdagsfullmägtigen IVils Strindlund
från Wester-Norrlands Län gjord underdånig ansökning, att egarne till de
ofvanföre den så kallade Sollefteå forss i Sollefteå Socken af nämnde Län
belägne Sågqvarnar måtte befrias från vidare erläggande af den , enligt
Jordebok, med 3§ Lispund salt Lax årligen utgående räntan för ett långt
före delta ödelagdt Kronofiske i Ångerman-Elfven, kalladt Sollefteå Krono
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4f4-
forss; öfver hvilken underdåniga ansökning Kongl. Kammar-Coilegium samt
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i meranämnde Län afgifvit underdåniga
utlåtanden.
Utskottet, som tillika från Bonde-Ståndet erhållit remiss af bemälde
Riksdagsfullmägtigs i samma ämne afgifne motion, har af handlingarne i
detta mål inhemtat, att ifrågavarande forssfiske, ehuru detsamma, såsom
menligt för brädflottningen, från och med år 1773, enligt åberopad Resolution,
varit ödelemnadt, likväl haft en stående Jordeboksränta af 3* Lispund
Lax; att denna ränta blifvit erlagd af egarne till de ofvan denna
forss belägne skattlagde Sågqvarnar , hvilka, i och för utflottningen af bräderne,
hafva nödigt att begagna forssen; och att alltså någon fiskebyggnad
icke kunnat vidare ega rum.
Då likväl outredt finnes, huruvida ifrågavarande fiske blifvit utdömdt
elier utelemnad! med det vilkor, att den derå bestämde ränta borde, det
oaktadt, till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras; så har Utskottet funnit denna
fråga vara af sådan beskaffenhet, att densamma bör i rättsväg behandlas;
hvadan Utskottet ock anser,
att Rikets Ständer med detta ämne icke böra taga någon befattning.
Underdånig Skrifvelse, i öfverensstämmelse härmed, torde, i händelse
Rikets Ständer godkänna Utskottets yttrande, komma att till Kongl.
Maj:t expedieras.
Stockholm den a5 Fehr. i835.
Reservation
af Riksda'gsfullmägtigen Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län:
”Jag reserverar mig emot det beslut, Höglofl. Stals - Utskottet nu med 5
rösters pluralitet fattat; ty ehuruväl jag blifvit öfver voterad, är jag dock
icke öfverbevist, och kan ej heller blifva det; helst den sats torde få
gälla: att den, som erlägger skatt, nödvändigt måste innehafva någon förmon,
hvarföre skattas bör.
Såg
-
Stats-Utskottets Utlåtande JSfro 4*4'
iS
Sågqvarnsegare ofvanföre Sollefteå Kronoforss i Ångermanland inom
Wester-Norrlands Län blefvo på 1770-talet af dåvarande Regering ålagde,
att till Kongl. Maj:t och Kronan betala arrende för ett ödelagdt Fiske i
samma forss, på den grund, alt dessa Qvarnegare flottade sina bräder genom
Ångerman-elfven och berörde forss, samt härigenom hindrade det uti
forssen varande Laxfiske. Men enär den rättighet, hvaraf bemälde qvarnegare
sig begagnade, tillhör hvarje Svensk man inom Fäderneslandet , och,
enligt Kongl. Maj:ls Befailningshafvandes och Kongl. Kammar-Collegii undersökningar,
samt deras derpå grundade vitsordande, det ödelagda Fiskets
å nyo upptagande komme att hindra brädflottning på ofvan angifne ställe;
så hade jag med visshet trott , att Utskottet skulle fästat afseende på hvad
dessa autoriteter intygat, och att Staten ej längre skulle vilja uppbära en
afgift af några medborgare, såsom gratificalion för en rätt, hvilken samma
medborgare, enligt Lag, ovilkorligen ega.”
Bihang till B. S. Prat, 1834 och 1835.
30:de Uåjlet.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i835.
Stat t-XJt skottets "Utlåtande Nto 4i5.
N:o 4i5.
«
Ankom till Exp.-Utsk. den 26 Febr.
Utlåtandej i anledning- af .1verkställd revision af de vid sista Riksdagen
beviljade Extra Stats-anslag för Försvars-Verket till
Sjös samt Kungsholms och Drottningskärs befästande.
I. A.
Uti Betänkande N:o 25i liar Utskottet af liela det Extra Stats-anslag,
Rikets senast församlade Ständer beviljat dels till Försvars-Verkets iståndsättande,
med ...... . R:dr 2,820,000: — —
samt dels för Garnisons-Sjukhusets och Andra Lifgardets
Caserns fullbordande .. . .. . . i52,ooo:
eller tillhopa R:dr 2,972,000: —- <—
meddelat speciela utredningar i afseende å hvad som häraf
blifvit disponeradt:
till Kongl. Krigs-Coilegii Utrednings-Afdelning 880,000:
Artillerie d:o ...... 887,000:
Fortifications d:o • .. . . . 5oo,ooo:
Garnisons-Sjuk^ius-Byggnaden . . . 97,000:
Andra Gardets Casern-Byggnad . 55,000:
2,419,000— —
Hvarjemte Utskottet, af skäl, sora pag. n i
samma Betänkande anföras, förklarade sig
vilja, i sammanhang med granskningen af
Förvaltningens af Sjö-Ärendena samt Flottornes
Stationers Redogörelser för år 1831,
afgifva berättelse om; de utaf ofvannämnde
2,820,000 R:dr för Försvars-Verket till
Sjös anordnade 378,000: — —
hvartill ock böra de för Kungsholms och
Drottningskärs befästning anvisade . . 175,000: ?
Bihang till R. St. Fröt, »834 och i835. 4 Sami, 1 Afd. 3 Bandit^
* 3usta Häftet. t'
a
Stais-Ut skottets V flätande N'.o 415.
Och är det alltså angående användandet af desse 553,000 R:dr, sora
Utskottet, efter anställd granskning at detail-redovisningen, nu får meddela
dess yttrande.
Förenämnde 378,000 R:dr, hvaraf Förvaltningen af Sjö-Ärendena upphurit
år i83o R:dr 4°>ooo, år 1831 R:dr y5,ooo, år i83a R:dr 213,000
och år i833 R:dr 5o,ooo, hafva, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den
19 Februarii i83i och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de beräkningar
för det reqvirerade anslagets nedsättning, som Rikets senast församlade
Ständer antogo, blifvit sålunda fördelade:
Till Nybyggnad af 2:ne Ång-Fartyg . . . R:dr i5o,ooo:
r— D:o af en Fregatt om 4° Canoner med namnet
Josephine 190,000: — —
— Uppköp af 17 st. 72:pundig-e BombrCanoner . 11,000: — —
— D:o af 36 st. 24:pundige Canoner till Canon-Jollar i5,ooo: — —
— D:o af 12 st. i2:pundige Landstignings-Canoner . 5,000: — —
— D:o af 940 st Granater till 18 st. 72:pundige Bomb
Canoner
samt 940 brandrör at metall ... . 7,000: — —
Summa R:dr 878,000: — —
Utskottet, som vid granskningen häraf haft del så af Förvaltningens
af Sjö-Ärendena .afslutade Räkenskaper för åren i83o, i83i och 1832, som
äfven af bemälde Förvaltnings Kammar-Contors meddelade Tableau öfver
anslagens användande intill sistlidet års slut, har deraf jnhemtat, att för
berörde ändamål dittils blifvit ulbetaldt:
Enl. FöYvalt
-
Till Nybyggnad af Fregatten Josephine
— Uppköp af 36 st. 24:pundige Canoner
— D:o af 12 st. iatpundige Landstignings-Canoner
.....
— D:o af 54o Granater och 940 Brandrör
—
D:o af 17 st. 72:pundige BombCanoner
i ,
samt till Nybyggnad af 2:ne Ångfartyg,
Gylfe och Oden .....
ningens Itäkenskaperåren
i83o
183 r och 1832.
148,882:37. 4*
107: i5. 6.
73°: 9.
35:11.
5.
Enl. KamroarContorets
uppgift
åren i833
och 1834.
45,737: 3a. 10,
19,039: — —
65: 6. —
6,496: 3o.
13,724: 3o.
4‘
32,497: 45. 1 r.
Summa R:dr 149,255; a6. — 117,561: 1. 2,
Stats-Utikottets Utlåtande N',o 415.
3
eller tillsammans . ..'... 266,8*6:27. 2.
hvadan såsom behållning skulle återstå . . . 11 r,i83: 20. 10.
Summa 378,000: •—__
Berörde behållning har likväl till största delen blifvit ulgilven såsom
förskott å betalningen, dels för de vid Motala förfärdigade och levererade
Machiner till det ena Äng-Fartyget, hvilkas kostnad 64,000 R:dr della år
lärer vara anordnad, samt dels för Machinerne till det andra Ång-Fartyget,
hvilka af Bniks-Patronen Owen blifvit betingade. Och har, i sammanhang
härmed. Utskottet inhemtat, att de anbefallde arbetena äro fullbordade,
utom Ång-Fartyget Oden, som dock tillika med macliineriet derå skall vars
nära fullfärdigt, Fregatten Josephine, som jemväl i det närmaste lärer
vara färdig samt Landstignings-,Canonerne, hvilka innan korrt skola komma
att levereras.
Af förenämnde utredning finnes väl, att utgifterne på en del Specialtitlar
uppgått till mera än anslaget varit, hvartill anledningarne förefunnits
vara, dels att fördelningen af anslaget för hvarje special-föremål, endast förslagsvis
blifvit uppgjord, samt dels att stegring i prisen å åtskillige materialier
sedermera inträffat; men då detta förhållande, enligt hvad tillika uppgifvet
blifvit, icke inverkar på Anslagets Total-Summa, hvilken icke blifvit
öfverskriden, och dertill kommer, att de fleste af Anslagen varit för sina
bestämmelser otillräcklige, så att tillika förordnadt blifvit, att ordinarie
Anslags-medlen skulle ersätta dagsverkskostnaden samt alla erforderliga materialier,
soni i Flottans ordinarie förråd funnos, utan godtgörelse af extra
Anslagsmedlen, skulle användas;
så har Utskottet vid de verkställde disposilionerne icke funnit något
att erinra.
Af förenämnde Anslag till Kungsholms och Drottningskärs
befästande ...... R:dr 175,000:•—
jemte
11,999: a5. 5.
af räntevinst-medlen.
hvartill komma, jemlikt Kongl Maj:ts Nådiga Bref af
den 25 Januarii i833 med dervid fogade ByggnadsStat
och arbetsplan, att af blifvande serskild fond i
sinom tid utgå 4,000:— —
eiler tillhopa R:dr 190,999: 25. 5.
4 Ståts-Utskottets Utlåtande A", o 4»5-
hafva blifvit anordnade:
Till Fästnings-Byggnaden
— Bestyckningen,
Tillsammans
Behållning,, önum innestående
Enl. Räkenskapen
för åren 183o,
l83i och 1032.
106,094: '4- 4*
I 2,000:
Enl. Kamtuar
Cont:s
uppgift
åren 1833 och 183-4-  64,905:11. i.
4,000: — —.
R:dr 118,094:14- 4- 60,900:11. i
R:dr 186,999: 25. 5,
.. .. 4,000: — —
Stockholm den a5i Febr.. 1835..
Summa idar 190,999: 25. 5.
N:o)4x6..
Ankomi till Exp.-Utsk. dén 26 Fehr.
Vtlåtande,. i anledning- af en utaf Friherre Palmstjerna , C. O.,
serskildt väckt motion, i f rågan om liäntetagares och Räntegifvares
uppsägnings -rätt till1 leverering in. natura.
(I. A.))
Sedan;, vid föredragning den 22 nästlidhe* Januariiaf Stals-Utskottets,
. under N:o 3g3; ytterligare afgifne Utlåtande, angående dels grunderne
för markegångs-prisens bestämmande,. ränte^-persedlarnes- omsättning och
förenkling, indelte räntors och tionde-anslägs återingående till Kronan samt
andre med grundskatternes- utgörande gemenskap egande ämnen* och dels i
anledning af flera i samma frågor väckta motioner,. Ridderskapet och Adeln
bifallit Utskottets uti 2:dra punkten bland annat gjorde förslag; "att
”såsom grund för utgörandet af så väl Kronotionde och afrads-spanmål,
”sorn äfven andra, af Hiemman och Lägenheter utgåendé räntor, antages meJVlium
af senaste 10 årens markegångs-pris, sålunda uträknadt, att sedan å”rels
markegångs-pris blifvit fastställdt, hopsumeras detsamma med de nästföregående
9 arens markegångs-pris i samma Län eller District”, och att
”tiondedelen af denna summa uti jemna skillingtal blefve det för årets
'"skatter gällande markegångs-pris”; hvaremot Ridderskapet och Adeln af
-
Stut s-Ut skot tets Utlåtande N:o 416.
5
slagit Utskottets uti följande moment af 5:te punkten gjorda tillstyrkandanden,
. nemligen:'
a) ”att,. vid de tillfällen, då det bestämda årspriset inom Länet el”ler
Dislrictet uppgår till lika belopp eller öfverstiger det uträknade me’Jdinm
af de senaste io årens markegångs-pris i samma Län eller District,
”uppsägning lill leverering in natura af Räntegifvare får ega rum; men då
”sådan uppsägning ej sker,, skola ränte-persedlarne lösas elter medium af
”si-stförflutne iO' årens markegång;”
bi) ”ätt då berörde årspris understiger' medium af senaste ro arens
”markegångs-pris inom samma Län eller District, är det väl Räntegifvare
”öppet, alt före Thomas-dag, pä sätt hittills egt rum, tillsäga, om han vill
”utgöra* praestätionen- in* natura; men i det fallet åligger det honom att, vid
”levereriligen*, contant till* Räntetagaren betala skilnaden emellan löpande
”årets lägre pris'och det* stadgade- i o års markegångs-priset”; och
c) ”ätt1,- då leverering in natura icke sker, forsel-lön, på sätt hittills
’égt rum, af Räntegifvare erlägges, samt att, då Räntegifvare uppsagt till
”leverance in natura, harn jemväl för hvarje tunna Råg eller Korn hetalar
”i6 sk„ samt för hvarje tunna Hafre 12 sk., allt Banco, till Räntetagaren,
”såsom ersättning derför, att denna uppsägningsrätt, i följd af föregående
”bestäromanden, hädanefter upphör”; — så har Bönde-Ståndet, genom Protöcolls-Utdrag
af dem 26 i nämnde månad, af anförde skäl, inbjudit Riddérskapet
och* Adeln; alt, med godkännande af Utskottets i sistberörde 3:ne
morn. gifne förslag, frångå sitt i ämnet fattade beslut.
Härförutan har Friherre Palmstjerna, Carl Otto, uti en hos Ridderskåpet
och* Adelm vackt, samt till Utskottet remitterad motion, anfört, huruledes,
genom Ridderskapet och Adelns sålunda meddelade afslag, det inträffat,
att samma Riks-Stånd' icke fattat något beslut i afseende å tillämpningen
af dess föregående beslut, eller att medelpriset af 10 års markegång
skulle ligga till grund för erläggandet af de grundskatter, hvilka hädanefter
utgå. Med antågande! af en sådan meael-markegång måtte vara afsedt,
att fördela de högre skatterne och inkomstérne, som under missväxtåren
ega rum, på flera år, och jemnande af så väl skatter som inkomster
derigenom beredas; att under missvextår, då spanmålen eger ett värde,
som öfverstiger medium af tio års markegångs-pris, spanmålen ej skall kunna
uttagas in natura, men deremot, då densamma är i lägre pris, missväxtårets
pris beräknas och komma Räntetagaren till godo, så att icke samma
sak tvänne gånger tages i beräkning till den enes fördel och den an
-
6
Stats-Vt skottets Vildt ande N:o 4i 6.
dres skada: att på samma sätt bör, då under goda år spanmåls-priset år
lägre än medelpriset af io års markegång, och då leverans in natura eger
rum, någon ersättning naturligtvis lemnäs af Räntegifvaren till Räntetagaren,
för att fylla skilnaden emellan spanmålens värde för det året, och
medeltalet af tio års markegångs-pris; samt att, såvida icke detta observeras
och reglor derföre bestämmas, Ridderskapets och Adelns beslut, att medelpriset
för tio år skall tjena till grund för skatternes utgörande, efter FriJierrens
tanka, vore alldeles otillämpligt, och således tillintetgjordt. Med
föranledande häraf, samt under förutsättning, att Ridderskapets och Adelns
afsigt icke varit sådan, har Molionairen ansett sig böra föreslå, att, i stället
för de af Ridderskapet och Adeln afslagne momenten litt. a, b och c, uti
5:te punkten följande stadganden måtte antagas:
a) Vid de tillfällen, då det bestämda årspriset för orien uppgår till
högre belopp än det uträknade medelpriset af de senaste tio årens markegångspris
föi samma ort, får uppsägning till leverans in natura ej ega rum,
hvarken å Räntegifvares eller Räntetagares sida. Men då årspriset icke öf,
■verstiger medelpriset, kan uppsägning till leverans in natura ega rum , så
val af Räntegifvare som af Räntetagare, på sätt hittills skett ; dock att, i
händelse årspriset understiger medelpriset, Räntegifvaren vid levereringea
.till Räntetagare!! erlägger skillnaden uti contant;
b) Rå uppsägning till leverans in natura icke skett i behörig ordning
Och tid, erlägges det uträknade medelpriset såsom lösnings-pris i vanlig tid
af Räntegifvare, samt derjemte för spanmål hittills vanlig forsel-lön af i6
/sk. Banco per tunna;
c) För de räntor, som äro Kronan behållne., afstår Statsverket så väl
uppsägningsrätten som forsel-lön för spanmål.
Af de i anledning af sistberörde motion gjorde och af Utskottet delgifne
anföranden, har Utskottet inhemtat, huruledes åtskilligej Ledamöter af
Ridderskapet och Adeln bestrid t motionen, hvilken, efter deras förmenande,
innefattade ett bestämdt upphäfvande af Ridderskapets och Adelns fattade
heslut, och sålunda, såsom stridande emot Grundlagen, icke bort upptagas
eller remitteras; hvaremot andre åter densamma understödt, såsom varande
den enda utväg, hvarigenom Ridderskapets och Adelns beslut i andra
punkten kan vinna tillämplighet.
Hvad i ena och andra hänseendet blifvit anfördt har Utskottet tagit
i öfvervägande; och ehuru Utskottet finner motiven för Friherre Palmstierna.
s motion öfverensstämma med de åsigter, Utskottet uti dess, ander
Sti‘ts-Xlt skot tets U flätande A:o 417»
7
N:o 3p3, afgifne Betänkande uttryckt; likväl, och då berörde Betänkande ännu
icke blifvit definitivt afgjordt inom Bonde-Ståndet, hvarigenom Utskottet
saknar anledning att till Riks-Stånden inkomma med något jemkningsförslag
i frågan, äfven om det vore af nödvändigheten påkalladt, och då
det icke kan tillkomma Utskottet, att nu yttra sig öfver det förändrade beslut
i 5:te punkten, som Ridderskapet och Adeln lör sin del vill antaga., 1
stället för det af Utskottet föreslagna, men, enligt hvad ofvan är nämndt,
af Ridderskapet och Adeln blifvit ogillade; så finner Utskottet ofvanberörde
motion icke å Utskottets sida kunna föranleda till annan åtgärd,- än till
den hemställan till Ridderskapet och Adeln,
att Ridderskapet och Adeln, på grund af Bonde-Ståndets inbjudning,
må meddela ett bestämdt beslut, huruvida andra punkten i
ofvanberörde Betänkande, efter Ridderskapets och Adelns tanka,
kan och bör qvarstå, utan all tillämpning uti femte punkten.
Stockholm den a5 Februarii i835.
N:o 417*
Ankom till Exp.-Utsk, den 26 Febr*
Utlåtande öfver anmärkningar vid Betänkandet JV:o zo/f, innefattande
förslag öfver Riksgälds-Contorets behof ifrån och med
år i835 till och med ur i83g> tillika med ett förnjradt förslag
i samma ämne.
(R. A.)
Detta Betänkande eller Förslag har, i anledning af dervid gjorda anmärkningar,
blifvit från samtlige Riks-Stånden lili Utskottets ytterligare
handläggning återremitteradt.
Inom Ridderskapet och Adeln har en Ledamot vid beräkningarna
anmärkt:
1:0 alt, till ränta och amortissement för Riksgälds-Contorets ealeule
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 417.
rade skuld vid 1834 ^rs 2 millioner Riksdaler för upptagne lån af
Allmänheten, är uti förslaget beräknad en årlig summa af 200,000 R:dr;
hvaremot och om denna skuld .fonderades, endast skulle erfordras 120,000
R:dr om året;
2:0 att, i följd af vackt fråga om ny liqvid emellan Banken »eli
Riksgälds-Contoret för Banco-vinsten under de sistförflutne åren, tillgång må
kunna beräknas till betäckande af utgifterne för en gång; nemligen i5o,8a8
R:dr 18 sk. 5 r:st. till Banken/ såsom återstod å dess förskotts-foidran till
liqviden med f. d. Kongl. Familjen, och G,320 R:dr, ersättning till Friherrinnan
Eneschiöld; och
3:o att aflönings- och förvaltnings-kostnaderna synas vara för högt
beräknade, då de upplagas till 60,000 R:dr, emedan en minskning bör ega
rum genom beslutet om upphörande med tillverkning af Riksgäldssedlar.
Återremissen från Preste- och Borgare-Stånden befinnes icke vara föranledd
af anmärkningar vid beräkningarne, ulan egentligen deraf, att förökade,
bestämda utgifter kunde tillkomma, för hvilka, äfvensom för Creditiven,
serskilde anslag mäste beräknas .och anvisas.
Inom Bonde-Ståndet har Riksdags-Fullmägtigen från Elfsborgs Län
Anders Danielsson framställt det förslag, uti hvilket flere Ståndets Ledamöter
instämt, att, till fyllande af Riksgälds-Contorets behof, erforderlige
medel skulle upplånas emot Riksgälds-Contorets Obligationer med löpande
3 procents ränta, ställde, att vid anfordran inlösas, och att, till desse låne-operationers
utförande, ett Creditiv på Banken af 5oo,ooo R:dr skulle
Riksgälds-Contoret anvisas.
Beträffande de inom Ridderskapet och Adeln vid beräkningarne gjorda
anmärkningar, så får, i afseende på första punkten , Utskottet upplysa,
att i Förslaget N:o ig3 blifvit, lill liqviderande af Riksgälds-Contorets calculerade
skuld vid x834 ars s^ut 2 millioner Riksdaler för upptagne lån
af Allmänheten, beräknade till ränta och amortissement 200,000 R:dr årligen,
eller enahanda anslag, som uti det återremitterade Betänkandet N:o
204 finnes upptaget för liqviderandet af ofvanberörde skuld af 2 millioner
Riksdaler, och att Förslaget JNT:o i<)3 nu mera är af 3:ne Riks-Slånd godkändt.
Rörande andra punkten, så får Utskottet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
derå, att nu ifrågavarande Betänkande eller Förslag N:o 204
afgafs vid samma tid, elier i första dagarne af Augusti månad nästlidet år,
som
Stms-U‘ tkottets Utlåtande N‘,'i 4*7»
9
som Banco-Utskottets Berättelse N:o 21, deri den emellan i83a års Revisorer
och Banco-Styrelsen uppkomna tvistiga frågan om rätta grunden
för beräknandet af den andel i Bankens ränte-vinst, för åren 1829 och 1800,
som borde Riksgälds-Contoret tillkomma, blifvit Rikets Sländers pröfning
och afgörande underställd; och vid hvilket förhållande det varit origtigt att
ibland Riksgälds-Contorets tillgångar upptaga och beräkna en inkomst, sorni
ännu var tvist underkastad, och på Rikets Ständers pröfning och afgörand*
beroende.
Vidkommande slutligen 3:dje punkten, rörande de till aflöningar, pensioner
och öfrige förvaltnings-kostnader upptagne 60,000 Rtdr, så äro häri
äfven inberäknade utgifter för nödige reparationer, så väl å Gontorets nuvarande
hus, som å förra huset, hvilket af Rikets Ständer begagnas; och
får i öfrigt erinras, att desse 60,000 R:dr endast äro en förslags-summa,
så att, om någon behållning häraf skulle uppkomma, blir detta en besparing,
som icke får efter godtfinnande af Styrelsen disponeras, utan måste
densamma, lika med andra Contorets tillgångar, ordentligen redovisas.
Beträffande Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielssons Upplåningsförslag,
så får Utskottet härvid upplysa, alt, vid innevarande Riksdag, ett
dylikt förslag förut blifvit af Herr Prosten Astrand framslälldt, blott med
den skillnad, att i nämnde Förslag icke varit fråga om något Creditiv på
Banken; men hvilket förslag, genom bifall tili Utskottets deröfver afgifna
Utlåtande N:o iq3, blifvit af 3:ne Riks-Stånd ogilladt. Och hvad serskildt
angår det af Anders Danielsson föreslagna Creditivet på Banken; så får Utskottet
härvid erinra, att della förslag står i strid med de alf Rikets Ständer
fastställda hufvudgrunder för realisationen och Bankens penningerörelse.
Utskottet, sorn alltså anser sig icke böra, i något hänseende, frånträda
det återremitterade Betänkandet, har likväl, i aneeende till de, sedan
Augusti månad nasti, år, då nämnde Betänkande afgafs, inträffade nya och
förändrade förhållanden, låtit upprätta ett förnyadt eller fortsatt förslag öfver
Riksgälds-Contorets behof, hvilket Rikets Ständers bepröfyande nu underställes;
hvarvid, till upplysning, Utskottet ansett sig böra anmärka, att, å
ena sidan, Contorets uti Å7:o 204 beräknade inkomster väl blifvit under tiden
tillökade med den influtne tvistiga andelen i Banco-ränte-vinsten för
åren 1829 och iS3o, R:dr ioo,oo3: 5- 2.; men deremot på andra sidan
minskade med de på lilia Creditivet lyflade 100,000 R:dr, hvilka icke vathh,
till R. St. Vret, i834 och 1835. 4 Saini. 1 Afd. 3 Bandet,
Siesta Häftet. 2
I»
Stns-XJtskottets Utlåtande N:o 4*7.
rit ibland utgifterna upptagna,, så att skillnaden, hvarmed tillgångarna blifvit
ökade, utgör endast det obetydliga beloppet af R:dr 3o3: 5. 2. Banco.
Uti Betänkandet N:o 204 voro utgifterne för feni är, efter afdrag af
Riksgälds-Contorets inkomster, upptagne till en sammanräknad summa af
R:dr 3,6i2,i54: 19- 5-, deri inbegripna 200,000 R:dr årlig ränta och amortissement
för en upplåning af 2 millioner Ridrj sä att anslaget, under fem
år,, skulle komma att årligen utgöra .... 722,000: — —
Sedermera äro tillkomne och på Contoret anvisade
följande, i nästlidne Augusti månad okände , och således
uti förra förslaget icke beräknade utgifter, nemligen:
a) Enligt bifallne Utlåtandet N:o-294> Creditivet till bestridande
af de kostnader, sorn genom farsoten Cholera
föranledas ..... boo,000: —- —
d) Enligt bilallne Utlåtandet N:o 4°7>
lånet till Staden Wenersborg .. 1 bo,000:. —
dy Enligt bifallne Betänkandet N:o 347,
till reserverade pensioner å Sjunde Hufvud-Titeln
åt Mililaire-Enkor och Barn 1,591: i3. 4-  dy Extra Slats-brist för år i83a, som
afStats-Contoretblifvit reqvirerad med3Si,375: 29. 9.
Summa, nya tillkomne utgifter, R:dr 1,012,967: 43* i*
Jemväl är till Rote- och Rusthåliarne i Jemtland,
enligt Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlens
Betänkanden Ntris 29 oeh 45, på Riksgälds-Contoret
anvisadt ett årligt anslag af 4,000 R:dr, att, under
högst 3 år, från och med i836 års början, utgå, i händelse
Kongl. Majit i Nåder bifaller den af Rikets; Ständer
föreslagna nya rotering i Jemtland.
Dessutom äro på Conloret anvisade stora och lilla
Creditiven , samt det nya Creditivet för spanmåls-undsättningar
i missväxt-år, stort 4°0>ooo R:dr.
Och som desse nya behof, åtminstone- till en betydlig
del, genom upplåning, måste fyllas, så anser Utskottet,
att lill Ränta och Amortissement härföre må beräknas
och anslås årligen ...... 200,000: — —
Hvadan den summa, sorn för Riksgälds-Contorets enskilda
behof, under 5 år, årligen erfordras, utgör . . R:dr 922,000: — —
Transport 922,000: — —
Stat-Utskottets Utlåtande N:o 417-. u
Transport 923,000: — ■—
Uti förra Betänkandet, eller Förslaget N:o 204» voro
Extra Stats-Anslagen icke upptagne till högre belopp
än ..... R:dr 520,000: — —
men hvilka sedermera blifvit ökade med 280,000: •— —
och således uppgå till . . . R:dr 800,000: — —
Derjemte , och då det åligger
Eiksgälds-Contoret alt utbetala den summa,
af omkring 1,600 R:d årligen, som,
vid förra Riksdagen, anslogs till Rotehållarne
vid Vesterbottens Regemente,
men hvilken ännu är outtagen, och som
intill nästa Riksdag fortfarande kommer
att utgå, så ulföres här delta belopp, för
tio (10) år, med , 16,000: — —
R:dr Ö 16,000: — —
hvilka, fördelade på fem år, erfordra ett årligt anslag af R:d 163,200: — —1
Hvadan till fyllande af Riksgälds - Contorets behof,
erfordras en årlig summa af . R:dr i,o85,2oo: — —
Men då Utskottet anser, att denna summa bör beräknas så, att tillgång
till någon oförmodad mindre utgift icke kommer att saknas, samt
derjemte, alt densamma i rundt tal bestämmes, så
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer, i och för Riksgälds-Contorets
behof intill nästa Riksdag, anvisa och anslå en årlig summa
af En Million Etthundra-Tusen (1,100,000) R;dr banco.
Beträffande sättet för upplåningen af hvad som erfordras till fyllande
af Riksgälds-Contorets behof, så har Utskottet, e£ter Riksgälds - Contorets
Fullmägtiges hörande, och med anledning af deras Utlåtande, skolat
tillstyrka, att det må öfver lemnäs ål Fullmägiige, att, efter sig
företeende omständigheter, emot Obligationer i Svenskt mynt, upptaga
större eller mindre lån på längre eller kortare tid, med vilkor,
att Obligationeine ej ställas på längre förfalio-tid, än femton
(i5) år från deras utfärdande, och att räntan ej bestämmes högre,
än fern (5) procent.
Stockholm den 25 Februarii i835.
Stati-XJtskottets Ut Utande Nio 4*7*
Reservationer:
af Prosten Åstrand: "Sedan Stats-Verkets inkomster blifvit af Rikets
Ständer så högt beräknade, att inga öfverskott derå äro att förvänta, utan
tvärtom med visshet kan förutses, att betydliga brister skola uppkomma,
dels derföre att åtskillige Förslags-anslag på Hufvudtitlarna äro alltför lågt
upptagna (exempelvis må nämnas Anslaget till fångars skjuts och underhåll,
som troligen uppgår till minst i25,ooo R:dr årligen utöfver hvad
detsamma nu är uppfördt till), dels derföre att intet Anslag för spanmål
under penningelönerna är för de år, då Riksmarkegången öfverstiger 6 H:dr,
å Stat uppfördt (för innevarande år uppgår denna utgift till circa 3o,ooo
R:dr), samt slutligen emedan contante medel behöfva» för näst blifvande
Riksdagskostnader; så anser jag mig böra tillstyrka, att Rikets Ständer, i enlighet
med 66 §. Regerings-Formen, må, för tryggande af Riksgälds-Contorets
credit, till 1,200,000 R:dr föröka det af Utskottet för Riksgälds-Contorets
behof tillstyrkta årliga Anslag af i,100,000 R:dr, på det Riksgälds-Contoret
icke vid nästa Rikets Ständers sammanträde må befinnas i allt för svår
belägenhet.
Då den latitud, i afseende på sältet för lånerörelsens bedrifvande inom
Riksgälds-Contoret, hvilken, enligt Utskottets förslag, skall Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret medgifvas, möjligen kunde tydas ända derhän, att
Fullmägtvge vore bemyndigade att upptaga lån med capital-rabatt, men sådant
strider emot Rikets Ständers beslut, alldenstund Rikets Ständer, genom
bifall till Stats-Utskottets Betänkande N:o 317, afslagit Friherre Palmstiernas
förslag om ett så kalladt Fond-Systems införande, för liqvid af
Riksgälds-Contorets skuld; så anser jag, att föreskriften om sättet och villkoren
för lånerörelsens bedrifvande inom Riksgälds-Contoret bör förtydligas
med det tillägg: att inga län må upptagas till lägre capitalbelopp än
de summor, hvarå motsvarande Obligationer lyda."
Häruti har Prosten Stenhammar i allo sig förenat;
af Friherre Tersmeden, som förklarat sig instämma uti esta punkten
af ofvan upptagne reservation;
af Doctor Hasselroth samt Herrar Ekerman, Norman, Petre’ oeh
Winblad^ hvilka instämt uti Prosten Åstrands reservation, i hvad densamma
innefattade: ”att inga lån må upptagas till lägre capital-bclopp, än cle
summor, hvarå motsvarande Obligationer lyda;"
samt
Stus-Mtshottcts Y Påtande No 4*7-
samt af Herr Oxehufvud, G. A.> som aufört: ”Uti det Högloflig*
Siats-Utskottet vågade jag föreslå, att Fidlmägtige i Riksgälds-Oontoret måtte
beful lmägtigas förse sig med el t Credili v af 3oo,ooo R:dr Hamb. Banco,
för att efter omsländigheterne begagnas; åliggandes det Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
att tillse det icke Staten med några räntor derföre kommer
alt belastas förr än Creditivet lyftes eller Vexlar å Creditivet utfärdades, äfvensom
alt räntan då ej får öfverstiga 5 procent; — detta förslag har utaf
Utskottet blifvit ogilladt, hvarföre jag nu begagnar min reservations-rält,
att detta milt förslag vördsammast underställa Rikets Högl. Ständers pröfning.
N:o 418.
Ankom till Exp.-Utsk. den 26 Febr.
Memorialj i anledning af Fullmägtiges i Riksgiilds-Contoret skrifvelse,
angående gratificationer åt de Tjenstemän derstädes>
hvilka serskildt fått sig uppdragen befattningen med utbetalningen
af och redovisningen för utgifterne i och för innevarande
Riksdag.
(RGS. A.)
Uti skrifvelse af den 22 nästl. Januarii, hafva Fullmägtige i Riksgälds-Conloret
anmält, att Kamereraren uti nämnde Contors Boksluts-Contor,
som fått sig uppdraget att bestrida utgifterne för innevarande Riksdag
och för dem redovisa, med största ordning och noggrannhet delta upp«-  drag fullgjort. Och enär ifrågavarande ansvarsfulla befattning medfört
mycken uppoffring af tid och möda för en Tjensteman, som dessutom har
trägna och maglpåliggande göromål inom Contoret, och hvilken icke kunnat
med billighet honom, såsom en tjenstepligt, åläggas; hafva Fullmägtige ansett
sig böra anmäla denne Tjensteman till erhållande af någon gratification,
så väl för dess redan hafde befattning, som för det han, ej mindre
under den återstående tiden af Riksdagen än efter dess slut, fullgör meranämnde
uppdrag, och hvilken gratificalion skulle komma at.t utgå utaf anslaget
till kostnader för innevarande Riksdag; varandes en sådan gratifieation
af Fullmägtige föreslagen till minst enahanda belopp, som, vid sisth
1828—i83o årens Riksdag, tilldelades dåvarande Redogöraren för dessa
Bihang till R. St. Prat. 1834 och i&35. 4 Sami. 1 Afd, 3 Bandet
3i:sta Häftet. 3
»4;
St*ts-Utskötteis Mamoriil A7I8 4'i8«
kostnader, eller Jbo R:dr Banco, alt utbetalas under förbehåll,-alt uppdraget
varder till alla delar behörigen fullgjordt.
I; sammanhang härmed,, och då Föreståndaren för Revisions-Gontoret
denna, likasom förra Riksdagen, granskat alla tiHRiksdags-ulgiflernc hörande
Räkningar o. s. v.,, hafva Fullmägtige föreslagit denne Tjensteman lill
åtnjutande af. enahanda gratificatiön härföre, som, vid sistlidne Riksdag, honom
beviljades, eller 200 R:dr Banco, med lika förbehåll, som, i afseende
på gratificationen lill Kamererare!! i Bokslöls-Contoret är föreslaget, elter
behörigt afslutande-af allt livad sorn liar gemenskap med nämnde granskning.
Ulal Stats-Utskoltets vid sistlidne Riksdag af Rikets Ständer bifallne
Betänkande N:o 424 inhemtas, alt, för enahanda befattningar, som nu äro i
frågan blifvit beviljad en sammanräknad summa af 6^5 R:dr Banco.
Yid. öfvervägande häraf
finner Utskottet skäligt'på" så sätt'tillstyrka bifall till Fullmägtiges
gjorda hemställan,, att., utaf de lill utgifter föT> innevarande Riksdag
anslägne medel; Kamereraren i Boksluts-Gontoret erhåller en
gral i freat ion af 2 66 R:dr 3a; sk. och Föreståndaren för RevisionsGontoret
likaledes-133 R:dr 16 sk. allt Banco; dock under de af
Fullmägtige föreslagne vilkor och förbehåll.-  Stock holm < deri 2 5 Febi-; i 835 j
Reservation
af Herr von Troil, E.\ ”Emot föregående af Utskottet beslutade JJe--  tähkande får jäg anmäla min reservation. — Jäg anser, alt någon serskild
ersättning till Riksgä 1 cls-Cöntörets Tjenstemän för deras besvär med
utbetalning och redovisning'af penningar ej bör komma i fråga, emedan det
är. just' för sådåne ändamål som tié innehafva sina tjenst er, — Oro likväl'
/någon gratificatiön. bör tillstyrkas, anser jag det vara alltför småagtigt att
vilja afpruta några Fundiadé Riksdaler' på den ej synnerligen betydliga
samma Herrar Fullmägtige föreslagit.”
Uli senare delén af denna reservation hafva Friherre Tersmeden ochHerrar
Oxe/iufvudj G. A_, Peijron; G. saint1 Petréy T/u, sig förenat-;
och af Herr af' Billbergh} J. P:, sorn anfört: ”Jag anser, det Utskott!
t? genom döss nu fattade beslut, visat en ganska ringa gärd af uppmärksamhet
för Fullmägtige i-Riksgäldskontoret; och hade derför önskat,
att någon nedsättning uti', det. belopp/ sorn af deta blifvit föreslaget, ieke
skett.
S Tö'G K II O L M ,- 1835 ; hos J. A. Wil i/dex.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 419*
i
N:o 4*9.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 2 Mars.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om de vilkor,
hvarpå Fullmägtige i Riks gälds-Cont or et ega att upptaga
lån. (R. A.)
Hos Rid der skap et och Adeln har Herr Stråle, Nils Wilh., väckt en
till Stals-Utskottets handläggning remitterad motion af hufvudsakligt innehåll
:
att sedan Riksgälds-Contoret, för betäckande af dess förfallande skulder,
numera synes icke ega annan utväg, än att upptaga nya lån till de
äldres betalande, samt skulden således torde böra anses såsom en stående
skuld, så borde man, för undvikande af de bekymmer och ofta förluster,
hvilka åtfölja omsättningar, vara betänkt på att erhålla ett stående lån;
att, till vinnande häraf, försök måtte göras att få upptaga lån emot
obligationer, deruti Riksgälds-Contoret förbehåller sig 6 månaders uppsägningstid,
men icke medgifver obligations - innehafvaren någon uppsägningsrätt;
att
under dessa vilkor Riksgälds-Contoret må erbjuda 6 proc. ränta,
och icke i första rummet 5 procent, emedan genom nödvändigheten af
räntans böjning crediten komme att lida; sami
att, i händelse tilloppet af långifvare å 6 proc. blefve ganska stort’,
eller att obligationerne såldes med uppgäld, Riksgälds-Contoret kunde upp
taga
nya lån å 5| eller 5 procent, och dermed betala de äldre;
och har Herr Stråle af dessa nu uppgifna anledningar föreslagit:
alt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret må autoriseras att, jemte det
Fullmägtige tillkännagifva sig vilja emottaga penningar emot 5 procent å
obligationer, ställde på viss betalningstid, Fullmägtige jemväl erbjuda långifvaren
6 procents ränta å obligationer, ställde att betalas 6 månader efter
af Riksgälds-Contoret verkställd uppsägning.
Utskottet, som redan uti dess under N:o 4(7 afgifne Betänkande till
Rikets Ständers bepröfvande öfverlemnat ett förslag, rörande sättet för
upplåningen af hvad som erfordras tilt fyllande af Riksgälds-Contorets behof,
samt derjemte hyser den öfvertygelse, att, om Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
begagna sig af de utvägar, hvilka uti berörde förslag äro
dem medgifne, någon svårighet icke lärer möta för det behöfliga lånebeloppets
erhållande emot en lägre ränta, än den af Motionairen föreslagna,
har af dessa skäl trott sig böra hos Rikets Ständer tillstyrka,
att Herr Stråles ifrågavarande motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 28 Februarii 1835»
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 1835- 4-de Sami. 1 ista Afd, Sd/e Band.
32-.dra Håftet.
2
Stais- Visko Hets Memorial iV.-o f.20.
N:o 420.
Ankom till Exp.-CJtsk. den 2 Mars.'
Memorial, i anledning af Fullmägtiges i Riks gälds-Contoret
hemställan om en årlig nådegåfva till förre t. f.
Öfver - Commissarien P. J. Åhman. (11. A.)
Uti en till Stats-Ulskoltet aflåten skrifvelse hafva Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
anfört, att sedan Commissariatet anmält, det förre t. f.
Öfver-Commissarien vid f. d. General-Assistance-Contoret Pehr Isaac Åhman,
som på Riksgälds-Contorets Expectance-Stat, såsom Auctions-Förvaltare,
varit uppförd till 800 R:drs lön, blifvit, genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Utslag den 3 September nästlidet år, dömd till den uti 42 °°h 4^ §§•
af i83o års Concurs-Lag för vårdslös gäldenär stadgade ansvarspåföljd, så,
enär bland annat Åhman blifvit förklarad oberättigad att i allmän tjenst
och förrättning användas, hafva Fullmägtige, med tillämpning af Rikets
Ständers, i afseende på löntagande Expectanler å Riksgälds-Contorets Stat,
gifne föreskrifter, förklarat Åhman förlustig dess förutnämnde på RiksgäldsContorets
Expectance-Stat innehafde lön, hvilken alltså komme att indragas
och för Contoret besparas; dock hafva Fullmägtige tillika, med anledning
af en utaf Åhman ingifven, och i sammanhang med Commissariatets memorial
föredragen skrift, deruti anhålles, att, derest han vid Expectancelönens
tillgodonjutande icke skulle komma att bibehållas, Fullmägtige ville
hos Rikets Ständer för honom utverka en oafkortad pension af halfva Expectance-lönen,
eller åtminstone så stor del deraf, som motsvarar det af
Kongl. Svea Hof-Rätt, genom Utslag den 5 Noveniber i834, Åhman tillerkände
underhåll, 3oo R:dr årligen — ansett sig, [i betraktande deraf,
att Åhman, som är 64 år gammal och varit 44 år i Riksgälds-Contorets
och Assistance-Contorets tjenst, samt, efter hvad upplysas kunnat, i tjensten
oförvitligen sig förhållit, böra till Utskottets bepröfvande hemställa, huruvida
Åhman må till sitt lifs uppehälle förunnas tills vidare en årlig nådegåfva
af 3oo R:dr Banco.
Efter behörigt öfvervägande häraf, har Utskottet, på de af Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret här ofvan angifne skäl, skolat hos Rikets
Ständer tillstyrka:
att till förre t. f. Öfver-Commissarien Pehr Isaac Åhman må, tills
vidare, från Riksgälds-Contoret utbetalas en årlig nådegåfva af
3oo R:dr Banco.
Stockholm den 28 Febr. i835.
STOCKHOLM, Kokgl. Ordens-Boktryckeriet, i835>
Stats-Utskottetf Utlåtande N‘.o 4st,
i
3NT:o fat,
Ankom till Exp.-Utsk. den 6 Mars,
Utlåtande, i anledning af Herr C. C. Hallings motion, rörande
en förbättrad inredning af Riksgälds-Contorets förra husy
som begagnas af ofrälse Riks-Stånden samt Rikets Ständers
Utskott, äfvensom en uti Bonde-Ståndet väckt motion i afseende
på förändring uti Ståndets Sessions-rum.
(RGS. A.)
Uti ett från Borgare-Ståndet till Stats-Utskottet remitteradt Memorial,
liar Herr Halling, som ansett den verkställda inredningen uti ofvannämnde
luis såsom misslyckad och icke ändamålsenlig, lill bevis härpå hufvudsakligen
åberopat: att Borgarare-Ståndet vid Riksdagens början måstsöka
sig annan local, enär den Ståndet till Sessions-rum anvisade befanns
vara allt för inskränkt och i flere andra afseenden otjenlig; att Preste-Ståndet
föranstaltat om en bättre inredning af dess Sessions-rum,
så att det dertill kunde begagnas; och att nästan alla Utskotten kommit i
förlägenhet för utrymme och till och med på tillgång af erforderlige mechler
af stolar och bord.
Med hemlad anledning härifrån föreslår alltså Motionairen, att StatsUtskottet
målte anmodas, att, efter inhemtande af uppgifter och upplysningar
af utsedde Deputerade af hvarje af de 3:ne ofrälse Stånden och från alla
Utskott och deras Afdelningar, låta upprätta ordentligt förslag till en förbättrad
inredning af ifrågavarande Hus, så att det, om möjligt är, må kunna,
vid blifvande Riksdagar, till de dermed afsedde ändamål användas*
hvarefter beslut om verkställigheten torde höra vidtagas. Men skulle likväl,
efter noggrann pröfning häraf, det emot förmodan befinnas omöjligt att:
bereda tjenliga och tillräckliga rum för alla ändamål, torde det vara bättre
och lättare att anskaffa local i annat hus för något af de mindre talrika Utskotten,
än, såsom nu, låta nästan alla dem besväras genom en i högsta
grad olämplig inpackning, under det ändock ett helt Riks-Stånd tills vidare
frånträdt alla de för detsamma utsedde lägenheter.
Bihang till R St, Prat. i834 och, i835, 4 Sami. i Af.i, 3 Bandet.
33:dje Häftet, i
■Stat s-TJt skottets Utlåtande Nio 4"! i.
I anledning' häraf, och sedan Deputerade af Afdelningen* för Riksgälds-Verket,
ej allenast besett alla uti huset varande ruin, utan oek samtlige
Ordförande för de Rikets. Ständers Utskott,, hvilka & ifrågavarande luca!
fått sig rum anvisade, blifvit anmodade att aflemna uppgifter på de
bristfälligbeter, i anseende till utrymme tn. m., sorn ansetts böra afhjelpas;;
så hafva Deputerade, beräffande först Borgare-Ståndets Sessions- och Canci {-  lie-rum, efter öfverläggning och i samråd med Motionairén Herr Halling,
ansett, att en passande och tillräckligt rymlig local härtill skulle kunna
erhållas, på det sätt,, att, de: rum 2>ne trappor upp*. hvilka nu begagnas af
Stats-Utskottet, utbytas; emot, den åt Borgare-Ståndet, förut anvisade men
icke begagnade löcah.
Emot verkställigheten af ett sådant förslag kan,, i anseende till husets
construction, något hinder ej' möta,, enär, genom sidomurars borttagande
i våningen 2:ne trappor upp, någon skada ej kail komma: att huset tillfogas,
äfvensom det låter sig göra, att. i nämnde våning få högre rum;, enär öfra
trossbottnen lian upphöjas nära 2 alnar utan att rubba yttre mura me eller
yttre taket, emedan yttre muren befinnes; till denria höjd i vinden uppdragen
öfver brandboltnen..
Till åstadkommande äfen sådan förändring; sorn: den nu ifrågavarande,
måste murar borttagas i Stats-Utskottets nuvarande rum, nemligen
skiljeväggen till venster allt ifrån det ställe, der en stor skorstenspipa
uppgår och intill vestra gafveln, likasom tvärväggen, sorn skiljer
stora rummet ifrån det lilla åt samma gafvel, hvarjemte den vid denna
tvärvägg uppdragne stora skorsten borttages och de deruti anlagde pipor
från nedra eldstäderne dragas lill en skorsten, som uppföres genom
lilla förstugan åt vestra flygeln..
Elter det nyssberörde förslag kommit i fråga och den tillhörande
ritning blifvit Borgare-Ståndet, till granskning och godkännande meddelad,
så har bemälde Riks-Stånd, uti till Stats-Utskottet aflåtet Protocolls-Utdrag
af den 1 Decembei sistlidet år, vid handen gifvit,. det Ståndet för sin del
funnit skäligt, att samma ritning godkänna..
Till vinnande af närmare och tillförlitlig visshet, huruvida dessa,
tillika med öfrige af Deputerade föreslagne förändringar, skulle kunna, utan
någre för huset menliga påföljder, verkställas, anmodade Utskottet Fulllnägtige
i Riksgälds-Contoret, att häröfver inhemta någon för insigt och
skicklighet känd Byggmästares yttrande, samt, i händelse något hinder i
nämnde hänseende icke skulle mola för verkställigheten, då tillika bifoga
Srntt-lhskottetsTJthit ndc Nio 4- i
-
3
förslag öfver den erforderliga kostnaden; hvarefter Fullmägtige till Utskottet
inlemnat Hof-Ärehiteeten, Professoren Nyströms i ämnet afgifne yttrande,
hvilket tillika innefattar förslag öfver den erforderlige kostnaden, uppgående
till en sammanräknad summa af 8,31 o R:dr Banco;, häruti likväl
icke inberäknad dels kostnaden för en tilläfventyrs nödvändig ny bänk-inredning
i Sessions-salarne, och dels, i anseende till rummens betydligen ökade
höjd, för nya, större fönster på framsidan, om sådant anses nödvändigt;
hvilka serskilda kostnader äro beräknade till j5o R:dr Banco,
Och sorn bemälde Professor bestämdt förklarat,, att husets närvarande
beskaffenhet icke lägger något hinder i vägen för verkställigheten så väl af
de ifrågavarande, sorn af öfrige här nedan af Deputerade föreslagne förändringar,
så, och enär det synes vara Borgare-Ståndets ensak, att, i ett ämne
af denna beskaffenhet, bestämma hvad Ståndet önskar, i afseende på dess
Samlings- och Cancellie-rum, samt Ståndet, efter erhållen del af Professor
Nyströms ofvanberörde Utlåtande, genom Pfotocolls-Utdrag af den a3 sisth
Februarii, ytterligare godkänt förut om förmälde ritning till Borgare-Ståndets
Samlings- och Cancellie-rum, och hvilken ritning är att bese uti Stats-Utskottets
Pleni-rum, alltså har Utskottet skolat
tillstyrka det här ofvan omförmälda utbytet af Stats-Utskottets nuvarande
local, emot den, sorn varit Borgare-Ståndet anvisad, men
icke blifvit af Ståndet begagnad; äfvensom att de förändringar med
förstnämnde local, sorn å den af Borgare-Ståndet godkände ritningen
finnas utmärkte, vidtagas och genom Fullmägtiges i Riksgälds-Contorets
försorg verkställas.
Under behandlingen af frågan om utseende af tjenlig local för Borgare-Ståndets
Samlings- och Cancellie-rum, ankom till Utskottet ett Utdrag
af Protocollet, hållet uti Bonde-Ståndet den r5 November sistlidet år, hvari
finnes intaget ett af Riksdags-Fullmägligen Johan Andersson från Upsala
Län afgifvet Memorial, deri anföres, hurusom det visserligen ej lärer kunna
undfalla någon bland Ståndets, Ledamöter, att Ståndet, ännu mindre än
Borgare-Ståndet, kan finna sig belåtet med det af Bonde-Ståndet begagnade
Pleni-rum, NB. i det skick Iivari samma rum nu befinnes. — Rummet
är alldeles för lågt. En stor del af bredden på rummet måste lemnäs obegagnad
i och för sjelfva Ståndet, i anseende till den på ena långsidan inrättade
plats för åhörarne, hvilket medför den olägenhet för Ståndet, att
åhörar ne, för att komma tdl denna plats, måste gå genom samma dörr sorn
Ståndets Ledamöter, samt äfven genom någon del af sjelfva Sessions-rummet,
Stcts-XStskotittt Utlatmde N:o 421.
Denna olägenhet anser Motionairen kunna undanröjas, om taket Löjes och
läktare för åhörarne iniättas vid nedra ändan af Pleni-rummet, med serskild
ingång från Tamburen. I öfrigt äro bänkarne för Ståndets Ledamöter
illa inrättade och placerade, och saknas äfven hyllor framför hvarje
bänk, på hvilka Ledamöterne kunna upplägga medhafvande Betänkanden ,
jemte andra nödvändiga handlingar.
På grund häraf föreslår Motionairen, att Stats-Utskottet måtte få sig
uppdraget, att, i sammanhang med fattandet af beslut, i anledning af Borgare-Ståndets
framställning, jemväl förordna om ändring och förbättring af
Bonde-Ståndets Pleni-rum i alla de af Motionairen anmärkte delar, jemte
hvad Ståndets öfrige Ledamöter kunna finna erforderligt och vid verkställigheten
visas ledande till nytta och beqvämlighet.
Och torde den person, som får verkställighets-åtgärden sig uppdragen,
tillika varda ålagd, att rådföra sig med Bonde-Ståndets Fullmägtige i Banken
och Riksgälds-Contoret i de delar, uti hvilka, under verkställigheten,
anledning kan visa sig till andra nu icke uppräknade ändringar samt förbättringar,
och hvilka ofelbart komma att ega rum, i afseende på placeringen
af bänkarne; och hade, efter hvad Protocolls-CJulraget innehåller, Bonde-Ståndet
hörts allmänneligen instämma uti Johan Anderssons ifrågavarande
motion.
Det är förut anmärkt, att något hinder icke möter för takets höjning
uti de rum, som nu begagnas af Stats-Utskottet; och då den local, som af
Bonde-Ståndet disponeras, är belägen i samma våning, så gäller härvid, i
afseende på takets höjning i Bonde-Ståndets rum, hvad nyss anmärkt är;
och får Utskottet alltså
tillstyrka bifall å den af Johan Andersson föreslagna förändring
med taket i Bonde-Ståndets rum. Och har Utskottet till upplysning
skolat anmärka, att kostnaden härföre är inbegripen uti den
här ofvan uppgifna summan af 8,310 R:dr Banco.
Beträffande åter inredningen uti Borgare- och Bonde-Ståndens rum,
har Utskottet funnit lämpligt
till
-
Stnts-VtskottetsVtldtande Nio 42*»
5
tillstyrka^ att Fullmägtige i Riksgälds-Conloret, i samråd med
Borgare- och Bonde-Ståndens Cancellie-Direclioner, nödige verkslällighets-åtgärder,
i afseende härå, vidtaga.
Enligt hvad ofvannämndt är, hafva från Ordfölanderne uti neaannämnde
3:ne Utskott de begärde uppgiflerne blifvit aflemnade, nemligen:
r.o Lag-Utskottet.
I afseende på rummen, sorn af detta Utskott begagnas, så är anmärkt,
att Utskottets Pleni-rum är mindre rymligt, så alt samtlige Ledamöterne
icke annorlunda kunna få plats vid bordel, än att någre måste sitta dels i
drag emellan dörren och ett fönster, dels midt för hörnen af bordet.
Utskottet får, i anledning häraf,
föreslå och tillstyrka den förändring, alt yttre dörren åt förstugan
igensättes; hvaremot ingången blifver från Juslitias-Ombudsmännens
yttersta rum, derifrån en dörr öppnas tili salen, som då blir
mer än tillräckligt Sessions-rum.
2.0 B ev il In ings-Utskottet.
Bland de Utskottet anvisade rum, befinnes ett å nedra botten vid
medlersta portgången, som, i anseende till dess fuktiga beskaffenhet, icke
kunnat af Utskottet begagnas. Den brist på utrymme för en af Utskottets
Afdelningar, sorn härigenom inträffat, har blifvit ersatt på det sätt, att
Utskottets ena Afdelning fått sig upplåten en del af den local, som varit
ämnad lill samlingsrum för Borgare-Ståndet.
För afhjelpande af den sålunda anmärkta brist på ram, har Utskottet
skolat
tillstyrka, att, till begagnande af Bevillnrngs-Ulskottet, må anvisas
arne ruin på nedra bottnen vid medlersta förstugan.
lith. till K. St. P/un i834 och >845. 4 Samt. 1 slfch 3 Bundet,
33:dje Häftet.
<5 Stats-Utskottets Utlåtande Nio gar*
3:o Expeditions-Utskottetj.
sorn redan begagnar 8 rum, har begärt ytterligare 2:ne rum, xanledItdoing
hvaraf Utskottet
tillstyrker, att 2:ne nu ledige, på nedra bottnen i östra flygeln belägna
rum mätte till begagnande af detta Utskott upplåtas»
Från allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Or förande har någon
uppgift väl icke inkommit, men som, vid det tillfälle då alla rummen
i huset besågos, Deputerade erfarit, att en Afdelning af nämnde Utskott
under Riksdagen mäst begagna Borgare-Ståndets Cancellie-rum, så har,
uppå Deputerades härom gjorda anmälan» till afhjelpande af den brist på
utrymme, som för ifrågavarande Utskott sålunda förefunnits,. Utskottet
skolat
tillstyrka, att 2:ne rum på nedra bottnen i östra flygeln må till
begagnande af Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottet
upplåtas.
Om Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet nu föreslagit, torde Fullmägtige
i Rikgälds-Contoret få sig uppdraget att, under loppet af innevaran»
de år, gå i författning om verkställigheten, då kostnadeine komma att bestridas
utaf Riksgälds-Conloret.
Stockholm den 6 Mars i835„
STOCKHOLM, i835, hos J» A, Wallucr,
Stats-Ulsbottets Utlåtande N:o 4S2‘
i
Tjnder
N:o 422.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 Marn
Utlåtande, i anledning af vackt fråga om förändring i
m et hoden för Riks-B ok slut et samt de förvaltande Verkens
Redogörelser. (I. A.)
åberopande af Rikets Ständers vid senast förflutne Riksdagar hos
Kongl. Maj:t framställde underdåniga önskan, att ett förbältradt redogörelseoch
bokslutssätt måtte införas uti alla förvaltande Verken, synnerligast vid
Förvaltningens af Sjöärendena och Kongl. Krigs-Collegii Departement, samt
med anförande, huruledes, sedan Kongl. Stats-Contoret, i denna fråga hördt,
äfven insett nödvändigheten deraf, Kongl. Majit, under den 5 Mars i83i, i
Nåder anbefallt Kongl. Stats-Contoret, att i detta vigtiga ändamål uppgöra
förslag och formuläirer, har Herr Peyron, Gust. Abr., uti en till Ridderskapet
och Adeln ingifven motion, som till Stats-Utskottet blifvit remitterad,
föreslagit, att då Kongl. Stats-Contoret, med dess nuvarande personal,
hittills icke kunnat, och näppeligen på längre tid icke torde kunna åstadkomma
denna af nationen önskade och af behofvet påfordrade reform, serdeles
då den vid detta Riksmöte föreslagna förökade personal för detta Verk
blifvit afslagen , Rikets Ständer hos Kongl. Majit måtte göra underdånig anhållan
, det Kongl Majit täcktes Nådigst vidtaga serskild åtgärd i detta
magtpåliggande afseende.
I sammanhang med delta förslag har Utskottet förehaft ett af Herr
Santesson, B. H., till Borgare-Ståndet ingifvet och till Utskottets handläggning
öfveriemnadt Memorial, hvaruti, med lmfvudsakligt anförande af
det obehagliga hinder för en snabb och pålitlig granskning af så väl Kongl.
Stats-Contorets som samtlige förvaltande Verkens redogörelser, hvilket uppkommit
deraf, att Bok- och Räkenskapsföringen vid alla desse Verk ej sker
efter en för alla lika enkel, säker och lättuppfattlig method, Motionairen, i
betraktande tillika af den allmänna nytta, som, genom antagande af en
förenklad, redig och för alla Statens Verk i det närmaste likformig bokföring
skulle uppkomma, hemställt, att Stats-Utskottet måtte anmodas, att
ännu vid denna Riksdag, så vidt tiden det möjligen medgifver, föreslå och
uppgifva det sätt, på hvilket ifrågavarande förändring med ordning må kunna
tdlvägabringas. Och har, till närmare utveckling af sin åsigt, Motionai
Biliang
till R. St. Prof. i834 och 1835. AAe Sami. 1 :sta Ajd. 3-dje Band. 1
34\de Håftet.
s
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o ^22.
ren föreslagit, att alla Statens serskilda Verks redogörelser må klifva inrättade
i möjligaste måtto efter en form, som medför enkelhet och säkerhet;
att för detta ändamål må införas användandet af hvad man kallar ”löpande
"Hufvudbok, med journal månad efter månad, sorn alltid bör vara uppe på
närmaste tid;” att alla förvaltande Verks Hufvudböcker, så vidt sig göra låter,
afslutas vid lika tid; att, hvad det nu använda sätt för Rikshufvudboken
beträffar, Utskottet äfven ville yttra sig, huruvida dess nuvarande skiek
fullt motsvarar ändamålet, eller om icke, genom den dubbla syftningén,
att innefatta både redovisning och statistik, Ilufvudhoken nu möjligtvis är
för mycket compliquerad, och dymedelst, i stället för att vidsträckt och å
dubbelt sätt gagna, snarare finnes af mindre effect i båda hänseendena;
att, derest så befinnes, Utskottet äfven ville afgifva förslag till den förändring,
som med Rikshufvudboken i detta afseende borde vidtagas, hvarvid
i främsta rummet borde tillses, att den komme att svara för sitt egentliga
ändamål, att utgöra ”Redovisnings-hufvudbok;” samt slutligen att, om ej
alla förenämnde förslag kunde tillvägabringas, partiel reglering mätte vidtagas,
och således redovisningssättet för en del af de förvaltande Verken
vinna förbättring.
Stats-Utskottet får, uti ifrågavarande hänseende, tillkännagifva, att ej
allenast Rikets Ständer vid senaste Riksdag, utan äfven Rikets Ständers Revisorer,
under flere deras förrättningar, funnit, att åtskillige förvaltande Verks
hufvudböcker och redogörelser, i mer eller mindre- mon, saknade den fullständighet
och de upplysande egenskaper, som af vårt i allmänhet numera,
uti flere delar förbättrade bokföringssystem billigen kunde förväntas, och att
desse redogörelser jemväl till deras uppställning innefattade en mångfald af
olika, stundom ganska invecklade och otydliga methoder; i anledning hvaraf
Rikets Ständer vid berörde Riksdag hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälde
deras önskan, att, för nämnde räkenskaper, tjenligt formulair, innefattande
fullständighet, enkelhet, säker control, så liten vidlöftighet som
möjligt, samt lättfattlighet, måtte upprättas i öfverensstämmelse med de för
Riksbokslutsarbetet gällande grunder; och täcktes Kongl. Maj:t derefter, genom
Nådigt Bref af den 5 Mars i83i, uppdraga åt Dess och Rikets StatsContor,
att de sålunda nödiga ansedde formulairen upprätta samt Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning underställa.
Enligt Stats-Utskottet meddelad upplysning, hafva orsakerna, hvarföre
någon åtgärd ännu icke vidtagits för berörde formulairers upprättande varit,
dels att det af Rikets Ständer, jemväl vid senast förflutne Riksdag fram
-
Stats-Utskottets Utlåtande JSf:o f-22.
3
ställda, och numera på Kongl. Majrts Nådiga pröfning beroende förslag, att
uppbörden af åtskillige förvaltande Verks inkomster af Stats-Verket öfvertoges,
emot erläggande till de förvaltande Verken af bestämda årsanslag, i
flere delar egde sammanhang med förevarande fråga, dels ock att Kongl.
Stats-Cöntore!:, sorn i senare tider blifvit ålagdt en myckenhet tillökade göromål
ocb befattningar, hvilka vid dess år 1824 verkställda reglering icke
varit beräknade, hittills varit förhindradt, att i denna del sträcka sin
verksamhet utöfver de detta Embetsverk tillhörande ordinarie åligganden.
Undb^ granskningen af 1831 års räkenskaper för de förvaltande Verken,
har Utskottet, för sin del, jemväl erfarit, att förenämnde af Rikets
Ständer vid föregående Riksdag uppgifne förhållanden fortfarande förekomma,
hvadan Utskottet hos sig stadgat den öfvertygelse, att den då yrkade
förbättring i redogörelseformen är af behofvet högeligen påkallad; men som
Utskottet befarar, att Kongl. Stats-Contoret för det närvarande icke är i
tillfälle att egna sig åt detta serskilda arbete, hvilket, i Utskottets tanka,
uti flere fall erfordrar att på stället taga närmare kännedom om beskaffenheten
af bokföringssättet och de grunder, hvarpå det sig stödjer; och enär
således en längre tid ännu kunde komma att förflyta innan Rikets Ständei’s
åsyftan i denna del skulle vinnas, anser Utskottet sig fördenskull böra föreslå,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t framställa den underd. önskan, att
Kongl. Maj:t, med fästadt nådigt afseende på angelägenheten deraf, att tjenlige
formulairer för åtskillige förvaltande Verks Hufvudböcker varda utan
dröjsmål, och oberoende af frågan om de förvaltande Verkens förseende
med contanta statsanslag, upprättade, täcktes i Nåder uppdraga åt en eller
flere sakkunnige personer alt dermed gå i författning; äfvensom att Kongl.
Maj:t täcktes låta af statsmedlen förskjuta de till ändamålets vinnande erforderliga
utgifter, för hvilka Rikets Ständer vid nästa Riksdag icke lära underlåta
att anvisa ersättning.
Beträffande den af Herr Santesson föreslagna räkenskapsform, så enär
den method, hvarefter Rikshufvudböckerna upprättas, blifvit, efter ämnets
fullständiga utredning, af Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag antagen och
godkänd, äfvensom sedermera, vid påföljande gransknings-förrättningar är
vordet vitsordadt, så väl att uti Riksbufvudböckerne ”på ett enkelt} lätt”fattligt
och upplysande sätt” upptages och ulredes förhållandet med
Stats-, Riksgälds- och andra Verks medel, som ock att desse Hufvudböcker
”uti oafbrutet sammanhang funnits förda med utmärkt ordning och re”dighetj
samt synas fullkomligt uppfylla det dermed åsyftade ändamål;”
4
Stais-Utskottets Utlåtande \N:o /fai.
och då derjemte i betraktande tages alla serskilda så väl af Stats-regleringarne
som af Rikets Beskattnings-, Uppbörds- och Redovisnings-svstemer
beroende omständigheter , äfvensom deras oskiljaktiga sammanhang med formen
för Riksbokslutets upprättande, anser Utskottet, som instämmer uti
förenämnde af föregående Rikets Ständer och deras Revisorer fällde omdömen
om Rikshufvudboken, någon annan åtgärd än den bär förut föreslagna,
så mycket mindre böra, för det närvarande, kunna föranledas af Herr Santes
sons motion, som Utskottet hyser den öfvertj^gelse, att förenkling i Riksbokslutet
allenast kan vinnas genom en ändamålsenlig, reglering af flere till
omgångar, vidlyftighet och tidsutdrägt ledande, nu gällande uppbörds- och
beskattningsförhållanden, såsom: mångfalden af uppbördstitlar och räntepersedlar,
den sena markegångssättningen och deraf följande dröjsmål med
Krono-uppbördens debitering, indrifning och redovisning, mängden af serskilda
Verk och Inrättningar, som directe uppbära andelar af Krono-uppbörden
m. fl. Hemställande dock Utskottet, det Rikets Ständer , i anledning
af den utaf Herr Santesson nu uppgifna räkenskapsform, må i underdånighet
framföra den önskan, att, i händelse samma method för ett eller annat
fall finnes tillämplig, den äfven må tagas i öfvervägande vid förmulairens
uppgörande.
Stockholm den 18 Mars i835.
/Reservation
af Herr J. JVcern: ”Emot Utskottets beslut att icke understödja Herr
Santessons motion, i hvad den rörer inrättandet af Stats-Verkets räkenskaper
i vanlig populair form, med löpande Hufvudbok m. m., får jag reservera
mig. Jag anser, lika med Herr Santesson att desse räkenskapers olika
och invecklade former endast tjena till onödiga förluster i tid och arbete
, samt föda misstroende och obehag hos grankningsskyldige Ständer och
Revisorer. Så länge man nitälskar för bibehållandet af dylika, från allmänt
erkänd räkenskaps-princip skiljaktige, onödigtvis betungande och beslöjande
former, skall man förgäfves bemöda sig att qväfva misstroendet och afleda
anmärkningsrättens tillämpning på ett småaktigt, för bägge Statsmagterna
lika obehagligt och olämpligt sätt. Herr Santessons mångåriga erfarenhet
uti så väl allmän som enskild förvaltnings- och räkenskaps v äg, hans tid efter
annan under Revisioners verkställande förnyade förslag i detta ämne,
samt hans ojäfvade kännedom och duglighet i hvad dertill hörer, äro för
Stats-Ut slottets Utlåtande N:o
5
mig, ej mindre än min egen öfvertygelse, en borgen, att ingen våda eller
oreda kan, genom antagandet af hans förslag, uppsta, utan tvertom, att ett
sådant antagande ganska väsendtligt skulle bidraga till införande af ordning*
reda, lättnad och förtroende i de allmänna ärendenas behandling.”
Häruti har Herr Falhem instämt.
N:o 423.
Antom till Exp.-Utst. d. 18 Mars-.
Ullätande 'ofver Herr Petres inom B or gare Ståndet
väckta motion, i anledning af JRidd. och Adelns, Preste-
samt Bonde Ständens fattade beslut, rörande Biksgälds-Contorets
gar ant ie för de lån, som HypotheksFöreningar
komma att upptaga. (iigs A.)
Från Borgare-Ståndet har till Stats-Ulskottet blifvit remitterad en af
Herr Petre' väckt motion, deri anföres: ”Sedan Stats-Ulskottet, i anledning
så väl af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse om upptagande, för omsättning af
jordbrukets skuld, af elt Statslån, stort 2 millioner Riksdaler Silfver, sorn.
af Riksdagsmännen Anders Danielssons och Johannes Svenssons för samma
ändamål, inom Bonde-Ståndet väckta motioner, uti afgifvet Betänkande afstyrkt
Rikets Ständer, att antaga de från Kongl. Maj:t och Bonde-Ståndet
i omförmälde måtto inkomne serskilda låneförslag, så hafva väl samtlige
Iliks-Stånden desse låneförslag förkastat, men Ridderskapet och Adeln samt
Preste- och Bonde-Stånden icke dess mindre, med föranledande af Herra/"
Billberghs vid Betänkandet fogade Reservation, ansett sig oförhindrade att
omedelbarligen besluta, det Riksgälds-Contoret må ingå borgen till ett belopp,
motsvarande ofvannämnde silfvervärde, eller 8 millioner Riksdaler
Courant, dock icke för de jordbrukets Hypotheks-Föreningar, som tilläfventyrs
kunna bildas, utan för sådane, som äro organiserade. Ehuru det icke
kan bestridas, att en för andras skulder tecknad garantie möjligen kan leda
till enahanda påföljd i betalningsväg, som elt ordentligt skuldebref, är dock
en borgen till sin natur så väsendtligt olik direct penninge-upplåning, att
man mäste betrakta den ena saken, skiljd från den andra, och' ingalunda
ställa dem båda uti samma cathegorie. Icke en gång den skickligaste sakforare
skall kunna bestrida, att man måste tänka sig andra förhållanden
för låntagaren, än lör caulionisten. Den förre känner med visshet sitt
6
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 423.
åliggande och dess påföljd. Den senare kan, ehvad gradation han än må
hafva gifvit åt sin borgen, icke med full säkerhet beräkna vidden af sin
ansvarighet, som möjligen kan inleda honom i en kedja af juridiska tvister,
hvilkas utgång icke sällan är tvifvelaktig. Vid öfvervägande häraf kommer
man till den slutföljd, att då Stats-Utskottet i sitt förrberörde Betänkande
endast afhandlat och besvarat frågor öm statslån för visst ändamål, men
Herr af Billbergh i sin reservation uppgjort förslag till en förut alldeles
okänd sak, nemligen Statens inträdande i borgen för enskilda associationers
skuldförbindelser, så har reservationen till föremål något, som är helt och
hållet främmande för Betänkandet. Huru främmande den jemväl är för
den anda, som genomgår alla Grundlagens stadganden om Riksgälds-Contoret
och Rikets Stats-Verk i allmänhet, är icke Motionairens mening att framställa.
Här vill Motionairen blott hafva ådagalagdt, att Herr af Billberghs
reservation obestridligen är en ny motion, hvilken icke förr kan, jemlikt
56 §. Riksdags-Ordningen, legitimeras, än densamma, inom något af RiksStånden
formeligen väckt, erhållit den remiss, som utgör vilkoret för dess
upptagande af behörigt Utskott. Ingen har kunnat förmena Herr af Billbergh
, att i sin reservation framkasta ett alldeles nytt ämne, men att deröfver
besluta, innan detsamma blifvit behörigen motioneradt, remitteradt
och af Utskott bebandladt, det är en öfverträdelse af 56 och 89 §§. Regerings-Formen
samt 49 och 56 §§. Riksdags-Ordningen, sorn fordrar rättelse.
Finge denna öfverträdelse passera, så hade Ridd. och Ä-deln samt Presteoch
Bonde-Stånden, derest icke Konungen med Sin i 16 §. RegeringsFormen
förvarade magt mellankommer, pålagt Borgare-Ståndet, ohördt, ansvarsförbindelser
, möjligen ledande till framtida skatt och tunga eller, sorn
är detsamma, till efterlefnad påtrugat Borgare-Ståndet sina beslut i en fråga,
hvaröfver Borgare-Ståndet, enär densamma icke i den uti Grundlagen
föreskrifne ordning uppkommit och utgjort föremål för vederbörande Utskotts
Utlåtande, hvarken kunnat eller bort något yttrande meddela. Då
nu Stats-Utskottet erhållit remiss af nyssnämnde beslut, jemte en anmodan
ifrån Friherre af Nordin_, att, i anledning deraf, vidtaga vissa för verkställigheten
erforderlige åtgärder, har Motionairen, under yttrad öfvertygelse
derom, att samma beslut, såsom innefattande det mest uppenbara
misstag, bör blifva nullite, ansett att, på grund af 69 §. Regerings-Formcn,
hvilken ibland annat handlar om hvad till Riksgälds-Conlorets utgifter och
inkomster hörer, Stats-Utskottet, hvars pligt det är, att icke frånvika sitt
i statslånefrågan tvänne gånger redan afgifne yttrande eller instämma uti
Irenne Riks-Slånds i detta afseende ii riga tankar, måtte anmodas utnämna
Stats-Utslcottets Utlåtande IV:o /f23.
7
Deputerade, för att, med den i nyssomförmälda Grundlags-§§. Stats-Utskottet
tillagde rått, hos Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
företräda och närmare upplysa förhållandet uti denna ingalunda likgiltiga
fråga.’’
Vid öfvervägande häraf, och sora den till grund för ofvanbei’örde
framställning åberopade 69 §. Regerings-Formen, enligt Utskottets tanka,
blott afser det förhållande, då Rikets Ständer i ett ämne ännu icke fattat
beslut, men hvilket icke kan på förevarande fall vara tillämpligt, enär så
väl sjelfva hufvud frågan om Statens mellankomst till befrämjanda af Hypotheks-Föreningars
bildande, som äfven frågan om sättet för denna mellankomst
redan genom 3:ne Riks-Stånds sammanstämmande beslut är afgjord, så
anser Utskottet, det något afseende icke kan fästas å Herr Petrés
ofvanberörde motion.
Stockholm den i3 Mars 1835.
Reservation
af Herr Th. Petré:
”Är skuldsättning detsamma som borgen? Nej. Är borgen en modifiera
t ion af skuldsättning? Nej. Är således borgen att betrakta såsom en
helt annan sak än skuldsättning? Ja.
Att ofvanstående svar på mina här uppställda frågor äro rigtiga, har
ännu icke någon sakkunnig man bestridt. När detta är gifvet, så återstår
som ett factum, alt Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden,
med förbiseende af de i Rikets Grundlagar för Riksdagsärendens behandling
stadgade Former, upptagit till pröfning och afgörande ett om RiksgäldsContorets
inledande i borgen för enskildes skuldförbindelser uppgjordt förslag,
hvarom ingen Kongl. Proposition ankommit, ingeri motion inom Riksstånd
blifvit väckt och intet Utlåtande från behörigt Utskott meddeladt.
Dessa 3:ne Riks-Stånds beslut, att bifalla samma förslag, har haft den besynnerliga
följd, att fråga uppkommit, det Borgare-Ståndet skall ställa sig
beslutet till efterrättelse, ehuru detta Stånd icke fått inhemta Stats-Utskottets
tankar rörande det förslag, som dertill gifvit anledning, och ehuru
Ståndet derom aldrig blifvit hördt. Det synes vara en vådlig sak att antaga,
att en ny fråga kan i Riks-Stånden omedelbarligen pröfvas och afgöras,
då den, medelst någon Utskotts-Ledamots reservation, blifvit hos Rikets
8
Stäts-Ulsiotlets Utlåtande N:o f.z3.
Sländer första gången anmäld. En våldsam skakning skulle lätteligen kunna
blifva följden af ett dylikt sätt att införa en Riksdags-Ordning, som
står i fullkomlig strid med de stadganden, hvilka i Grundlagarne innefattas.
Så mycket mer oväntadt förekommer Stats-Utskottets svar på min
ifrågavarande motion, som Herr af Billbergh.? reservationsvis uttryckta
mening, att Riksgälds-Contoret bör ingå borgen för enskilde Bolags skuldförbindelser,
i sjelfva verket är en af en annan Utskotts-Ledamot lånad
ide, inför Stats-Utskottet en gång framställd, efter en af den senare inom
Riksgälds-Afdelningen vunnen votering, men inom Utskottet rättvisligen
ogillad, dels såsom innefattande en dubbelhet vid sidan af Utskottets Betänkande
i statslånefrågan, dels i anseende till dess förkastlighet såsom
princip, dels för dess oförenlighet med bestämmelsen af ett penninge-verk,
hvars blotta benämning tydligen utmärker, att det har Rikets men icke
enskild gäld till föremål, dels ock af den anledning, att Grundlagen väl
tillåtit^ att Konungens Propositioner få till Utskottet directe aflemnas, men
ingalunda medgifvit, att nya motioner kunna inom Utskottet och ännu
mindre inom dess Riksgälds-Afdelning väckas. Aderton röster emot tretton
hafva afgjort, att min ofvannämnde motion skall med afslag bemötas. Bland
dessa 18 äro personer, hvilka hittills inom Stats-Utskottet i alla vigtiga
frågor varit med mig lika tänkande. De hafva, ehuru erkännande, att
Ridderskapets och Adelns, Preste- och Bonde-Ståndens beslut, att antaga
Herr af Billberghs reservation, tillkommit på en alldeles origtig väg, likväl
funnit, att Stats-Utskottet är ovilkorligen förpligtadt att ställa sig detsamma
till efterrättelse. Jag bekänner, att jag finner denna sats vara serdeles
eftertänklig. Det förekommer mig, sorn man, medelst hyllning deraf,
möjligen kan emot sin vilja blifva ett medel i förtryckets hand. Och hvad
är det annat än förtryck, om förenämnde 3:ne Riks-Stånd kunna, genom
afvikelse från den 1 Grundlagen anvisade väg för Riksdagsärender behandling,
bereda sig resultat, som tillförbinda det 4;de Ståndet att åtlyda
ett grundlagsvidrigt beslut i en fråga, hvarom sistnämnde Stånd aldrig
yttrat sig? Hvartill gagnar för öfrigt stadgandet i Cg §. Regerings-Formen,
om Stats-Utskottet underlåter att hos vederbörande Riks-Stånd göra föreställningar
emot åtgärder och beslut, hvilka nära nog kunna jemföras med
en revolutionair skakning? Jag har inom Stats-Utskottet blifvit öfverröstad,
men icke öfvertygad. Det senare har icke varit Utskottet på minsta vis
angeläget. Derom vittnar förevarande Betänkande, som icke gifver den
ringaste utveckling åt ämnet och icke innehåller någonting annat, än att
Utskottet
Stats-Ut slottets Utlåtande N:o
9
Utskottet tolkat Grundlagen i ren motsats till dess oförtydbara lydelse. Då
man afskuddar sig skyldigheten att gifva skäl för sina domslut, går det
lått att undertrycka hvilken mening som helst! För att inom Utskottet göra
majoritetens seger ännu mer utmärkande, har den öfvervundne från majoritetens
sida blifvit anklagad alt hafva sökt inleda Utskottet ”på en dålig
väg”, utan alt detta uttryck rönt någon förkastelse af den hand, som inom
Utskottet eger att tillrättavisning meddela. Om ämnet för min motion är
eget i sitt slag, så hafva företeelserne, i anledning deraf, varit icke mindre
ovanliga. Utskottet har dervid hört opinioner yttras och genast återtagas,
samt hotats med ett slags upplösnings-tillstånd, i så måtto, som fråga på
allvar förevarit, att en märklig afsöndring från Utskottet skulle ega rum.
Hvem kan också beräkna alla de ytterligheter, som möjligen kunna inträffa
af det handlingssätt Utskottet i denna sak visat! Att underkasta sig olagliga,
rättsvidriga beslut är lika förödmjukande, som att undertrycka lofgifna
medel att deruti bereda rättelse! Aktningen ej mindre för Rikets
Grundlagar och för det Riks-Stånd, hvars medborgerliga rättigheter blifvit
förnärmade, än för Stals-Utskottets egne förut fattade, sammanstämmande
beslut, uppmanar Utskottet alt oafvisligen begagna den i 69 §. RegeringsFormen
medgifne rätt att göra föieställningar. Dertill kommer äfven såsom
betraktansvärdt, den Stats-Utskottet i första rummet åliggande vård om
Riksgälds-Contoret! I det ögonblick, då detta Penningeverks ställning sysselsätter
allmänna uppmärksamheten, huru har väl Stats-Utskottet kunnat
glömma sin pligt, att för dess bästa iakttaga Regerings-Formens föreskrifter?
Grundlagen är den förnämsta Autorilet, under hviken Stats-Utskottet sorterar.
Den principal, som hvarje Representant eger inom sitt eget bröst,
ålägger honom att tala sanning, som äfven vid Riksdagar mäste vara sanning
i ordets ädla bemärkelse, derest icke representationen är demoraliserad.""
Bihang till R. St. Prat. 1834 och 1835. 4-de Sami. Usta A/d. 3*tje Band. 2
34:de Håltet„
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktrvckeriet, i 835.
Stats-Utsloltels Memorial IV:o 424-
i
N:o 424*
Ankom till Exp.-litsle. d, 20 Mars.
Memorial, om förtydligande af Rikets Ständers beslut, angående
garantie för Hypotheks-föreningar, jemte förslag
till hufvudgrunder för sådane Föreningar.
(Rgs A.)
Då Stats-Utskoltet, vid uppgörandet af förslag till det förnyade Reglementet
för Riksgälds-Contoret, deruti skolat intaga Rikets Ständers under den 31 :sta
sistl. Januarii saint 2:dra och i6:de nästderpåföljande Februarii fattade beslut,
angående uppdrag för Riksgälds-Contorets Styrelse att, i Rikets Ständers
namn, garantera fullgörandet af skuldförbindelser, som af Hypotheksföreningar
utfärdas, har Utskottet uti nämnde Rikets Ständers beslut trott
sig finna någon ofullständighet, som, vid verkställigheten, möjligtvis skulle
kunna leda till osäkerhet om rätta meningen af den lemnade föreskriften.
Utskottet anser derför, som sin pligt, att å dessa omständigheter fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet, och derjemte föreslå de förtydliganden och
tillägg, som Utskottet finner vara behöflige.
A. Rikets Ständer hafva beslutat, att garantie skall meddelas Hypotheks-föreningar,
hvilka äro organiserade enligt stadgade hufvudgrunder,
ulan att säga af hvem dessa hufvudgrunder skola vara stadgade. Utskottet
kan likväl icke betvifla, alt Rikets Ständers mening varit, det de sjelfve
skulle stadga dessa hufvudgrunder. Utskottet har äfven, medelst remiss
från Ridderskapet och Adeln, fått emottaga en på samma förutsättning fotad
motion af Friherre Nordin, C. J., som yrkar, att Utskottet måtte till
Rikets Ständer inkomma med förslag till hufvudgrunder för besagde Hypotheks-föreningar.
Utskottet får alltså föreslå,
att Rikets Ständer måtte sålunda förtydliga sitt, i anledning af
Utskottets Betänkande N:o /\o5, fattade beslut, att, i stället för
orden: ”hvilka äro organiserade enligt stadgade hufvudgrunder”,
koiume att stå: ”hvilka äro organiserade, enligt af Rikets Ständer,
vid innevarande Riksmöte, stadgade hufvudgrunder.”
B. Då Utskottet ej kan betvifla, att denna förklaring, såsom fullkomligen
instämmande med meningen af Rikets Ständers beslut, blifver
Bihang till R- St. Prot. i834 och 1835. A-de Sami. 1 :sta A/d. 3-dje Band. 1
35\te Häftet.
1
Stats-Utshottets Memorial Nio 424.
godkänd, anser Utskottet sig äfven, utan afvaktan af Rikets Ständers yttrande
derom, böra inkomma med förslag till omförmälde hufvudgrunder för
Hypotheks-föreningar.
Det första, som Utskottet vid dessas uppgörande bort öfverväga, var
omfånget af de föreskrifter Rikets Ständer böra bestämma. Enär inom skiljda
provincer och serskilda tider ganska olika förhållanden kunna ega rum,
vill det synas Utskottet, som skulle ändamålet att befordra Ilypotheksföreningarnes
uppkomst motarbetas, om Rikets Ständer för dem stadgade
ett fullständigt Reglemente, som lade hinder i vägen för Hypotheks-föieningarne
att rätta sig efter nämnde föränderliga förhållanden. Å andra
sidan måste det för Rikets Ständer, såsom Borgensmän för Hypolheksföreningarne,
vara af vigt att tillse, det desse i ingen händelse kunna blifva
oförmögne att sjelfve uppfylla sina förbindelser; och anser Utskottet således
alt betryggandet derutaf bestämmer gränsen emellan de bufvudgrunder,
hvilka Rikets Ständer böra stadga, och de reglementariska bestämmanden,
hvilkas uppgörande bör öfverlemnas åt Hypotheks-föreningar ne sjelfve.
Någon tvekan torde näppeligen uppstå derom, att Ilypolheks-föreningar,
enligt naturen af sin bestämmelse, ej få utgifva lån annat än emot
inteckning i jordegendom; att desse inteckningar ej få uppgå till så stor
del af den intecknade jordens värde, alt detta rimligtvis kan befaras komma
att sjunka under inteckningsbeloppet; att nödige försigtighetsmått böra
iakttagas till förekommande af förluster genom de så kallade tysta förmonsrätterna,
samt att Bolaget alltid måste ega fordrings-tillgångar, som fullt
motsvara dess skulder.
Men detta är ej nog; förluster äro likväl tänkbara och tillgång till
deras betäckande bör på förhand vara anvisad. Utskottet har härvid tagit
i öfvervägande den solidariska ansvarighet, hvarmed delegare uti åtskilliga
utländska Hypotheks-fqreningar, en för alla och alla för en, ansvara för
Föreningens skulder. Utskottet nekar ej, att en dylik förbindelse af ett
stort antal egendoms-innehafvare bör medföra säkerhet, men anser deremot,
att all inblandning af personal-credit utgör en afvikelse från Iiypotheksföreningarnes
grundprincip i sin renhet, som uteslutande bör vara real-credit.
Det för den Svenska jorden egna förhållande, att vara fördelad i mindre
lotter emellan ett ansenligt antal egare, synes ock göra den personliga ansvarigheten,
en för alla och alla för en, mindre passande för en Hypoteksförening
i Sverige, än för en sådan i de Länder, der jorden innehafves af
ett mindre antal stora godsegare. En person med betydlig förmögenhet
torde ej ofta vilja ikläda sig ömsesidig ansvarighet med andra personer,
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 424'
3
som ega föga eller intet alt förlora. Om den obegränsade personliga ansvarigheten
skulle antagas som bufvudgrund för de Svenska Hypotheks-föreningarne,
blefve det, af denna anledning, nödigt bestämma ett så högt minimum
i värde för de egendomar, som skulle kunna deruti ingå, att större
delen af Sveriges Allmoge sannolikt blefve derifrån utesluten. Utskottet
anser, af dessa skäl, vida bättre för Jlypolheks-föreningar i allmänhet, och
för de Svenska isynnerhet, att till betäckande af tillfälliga förluster skapa
en reservfond, derigenom att de i en Hypotlieks-förening ingående egendomarne
för dennas räkning intecknas lill något högre belopp, än de hos
densamma äro belånbara, då den öfverskjulande andelen af inteckningen
anses motsvara det belopp, hvarmed egendoms-innehafvaren, i händelse af
behof, är skyldig bidraga lill ersättandet af Föreningens oförmodade, men
möjliga förluster.
Det är af denna anledning Utskottet föreslår, att hvarje egendom,
som i en Hypotheks-förening ingår, bör för dennas räkning intecknas, till
ett belopp af |:delar af sitt taxeringsvärde efter io års medium, och kunna
af Hypotheks-föreningen belånas till hälften af samma taxeringsvärde. Den
Öfverskjutande inteckningen blefve således 25 procent af den största lånesumma,
som af Ilypotheks-förening kunde erhållas. Man bör härvid ihågkomma,
att det nu vanliga förhållandet med inteckningar är, att de äro
lemnade för capital och 3 års ränta ä 6 procent, eller tillsammans för iiS
procent af det erhållna lånet. Den inteckning, sorn skulle komma att
lemnäs lill Hypotheks-föreningen, för alt derstädes kunna erhålla ett lån,
svarande mot egendomens halfva värde, komme således att öfverstiga den
inteckning, som nu är vanlig för ett lika. stort lån, endast med 7 procent
eller 3§ procent af hela taxeringsvärdet, som, t. ex. för en egendom af
8000 R:drs taxeringsvärde och belåningsrätt för 4ooo R:dr, skulle komma
att utgöra 280 R:dr. Utskottet anser dock, att den tillgång, som härigenom
beredes för Föreningarne, bör i alla händelser blifva tillräcklig, och
får dervid erinra, att då lån mot 6 procents ränta och sådan säkerhet,
som en Ilypotheks-förening kan godkänna, för det närvarande, utan svårighet,
när som helst kunna erhållas, lärer ingen finna skäl att ingå uti en
Hypotheks-förening, som toge högre ränta än 5 procent; tre års ränta utgjorde
följaktligen i5 procent, och 10 procent återstode, efter sådan beräkning
att betäcka möjliga capital-förluster; men då det bör vara ett åliggande
för Hypolheks-föreningarnes Directioner, att skyndsamligen indrifva
alla förfallne räntor, bör den händelsen sällan eller aldrig kunna inträffa,
att 3: ne års ränta på något lån är utestående. Då räntorne förfalla succes
-
4
Stals-Utsiottets Memorial JS:o 424‘
sive under alla årstider, bör Föreningens sammanräknade ränlefordringar på
en gång aldrig komma att uppgå öfver 5 procent af sammanräknade capital-fordringarne,
och till betäckande af förluster å desse sistnämnde återstår
sålunda en tillgång af 20 procent eller en femtedel; en hvar torde
medgifva, att så stor förlust på ett betydligt sammanräknadt belopp af så
beskaffade intecknade fordringar är i det närmaste otänkbar.
I allmänhet ökas en Hypotheks-förenings säkerhet i samma nion, som
den omfattar ett större egendomsvärde. Del kan lättare hända, att ett
hemman tillfälligtvis faller i pris till sitt halfva taxeringsvärde, än att detsamma
skulle inträffa med t. ex. 1000 hemman. Det är derföre Utskottet
föreslår, att ingen Hypotheks-förening får träda i verksamhet, som omfattar
ett mindre jordvärde, än 750,000 R:dr Specie, eller Tre millioner R:dr
Riksgälds eller courant.
Att den egendom, hvarföre delaktighet i en Hypotheks-förening begäres,
måste af den sökande innehafvas under full eganderält, är tydligt; och
deraf följer, att jord af ren Krononatur måste uteslutas från sådan delaktighet.
Enär mindre hemmansdelars och lägenheters värde ofta i betydlig
mon består i åbyggnader och andre förstörbara delar, och då Hypotheksföreningens
förvaltning skulle blifva öfver höfvan svår och vidlyftig, omen
mängd alltför små lån skulle af densamma bokföras; så uppstår nödvändigheten
att bestämma ett minimivärde för de egendomar, som i Hypotheks-föreningen
kunna vinna delaktighet. Ehuru Utskottet önskar, att, så
vidt möjligt är, gå den mindre jordegarens möjliga behof af lånetillgång
till mötes, vågar det dock ej föreslå detta minimibelopp af egendomsvärde
till mindre än 1000 R:dr Specie eller 4000 R:dr Riksgälds eller courant,
hvarigenom det minsta lån, som kunde komma att utgifvas, blefve 5oo R:dr
Specie, eller 2000 R:dr Riksgälds eller courant.
Det är ej osannolikt att Hypotheks-föreningar kunna finna fördelaktigt
att upptaga lån mot låg ränta och capital-afdrag, och åter utlåna
de sålunda anskaffade medel emot något högre ränta, men utan capitalafdrag.
Ehuru sålunda uppkommer en capitalskuld, som skenbart öfverstiger
den motsvarande fordringstillgången, medför sådant ingen våda, allenast
den ränta och det amortissement, Hypotheks-föreningen på ena sidan
erhåller, äro tillräckliga att, å den motsvarande skulden, såväl utgöra ränta,
som ock till förfallotiden densamma fullt afbetala. Dertill fordras likväl,
att det lån, Hypotheks-föreningen upptagit, ej å långifvarens sida är
uppsägbart; äfvensom att de motsvarande lån, Hypotheks-föreningen utgif
-
Stat*-Utskottets Memorial N:o 4*4'
5
vit, ej af låntagaren få inbetalas i annan ordning, än medelst den bestämda
amorlerings-procenten, så vida ej Hypotheks-föreningen finnér, alt den
utan förlust kan bevilja serskildt undantag. Egde låntagaren rättighet att,
när sorn helst, till Hypotheks-föreningen återbetala ett sådant lån, skulle,
i händelse af ett allmänt fallande i penningeräntan, förluster för Hypotheksföreningen
lätteligen kunna uppstå.
En omständighet, hvilken Utskottet anser vara af mycken vigt är, att
Hypotheks-föreningen ej mätte komma att utgifva obligationer af så små
valeurer, att de kunna uttränga, eller bortblandas med Landets mynt. I
detta som i andra afseenden är nödigt, att en bestämd skillnad uppdrages
emellan Hypotheks-föreningar och Privat-Banker.
De öfriga hufvudgrunderne bestå förnämligast i conlroler, hvarigenom
Riksgälds-Contorets Styrelse kan förvissa sig om, huruvida en Hypotheksförening
iakttager de stadgade hufvudgrunderne, och correctiv alt använda
emot dem som afvika derifrån.
Efter alt sålunda hafva redogjort för sina åsigter i ämnet, får Utskottet
till Rikets Ständers upplysta bepröfvande framlägga följande förslag
till
Hufvudyr under för Hypotheks-föreningar, hvilkas skuldförbindelser
kunna i Rikets Ständers namn garanteras genom Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret.
1:0 Dessa Hypotheksföreningar skola hafva till föremål, alt, för gemensam
räkning, upplåna penningar emot obligationer, ställde, antingen
på viss förfallotid, eller på viss uppsägningstid, men aldrig
betalbara vid anfordran, samt att de sålunda upplånade medlen
utlåna endast emot inteckning i jordegendom, som i Hypotheksföreningen
eger delaktighet.
2:0 Hvarje Hypotheks-förening måste omfatta ett district, bestående
af ett eller flere hela Län, hvilket district-område, likasom Hypotheksföreningens
Reglemente, bör af Kongl. Majit i Nåder vara
faslställdt, för att tjena till efterrättelse.
3:o För att kunna vinna delaktighet uti en Hypotheks-förening, erfordras
att inom densammas district, under full eganderätt, innehafva
jord af frälse- eller skatte-natur, eller stadsjord, uppgående tili
ett värde af minst 1000 R:dr Sp. eller 4ooo R:dr Rgs eller courant,
äfvensom att cj vara Förmyndare, eller stå i ansvar för barnarf,
uppbörd eller andra förmonsrält egande medel.
Stats- Utskottets Memorial IV.-o 424’
4:o Den, som söker delaktighet i en Hypotheks-förening, måste, jemte
fullständigt styrkande af sin behörighet, enligt föregående
punkt, till Hypotheks-föreningen lemna inteckning i sin egendom,
uppgående till minst en åttondedel af dess värde, och, sammanräknad
med öfrige inteckningar, som ega förmonsrätt framför densamma,
icke öfverskjulande frdelar af egendomens värde. Börande
derjemte för dessa f:delar egendomen icke vara besvärad med
inteckning af något arrende- eller undantags-contract.
5:o Så stor del af hvarje sålunda beviljad inteckning, som svarar emot
en åttondedel af de intecknade egendomarnes värde, tillhör Hypotheksföreningens
reservfond.
Den förvaltande Directionen eger att, i mon af behof, till betalning,
3 månader efter anfordran, indrifva större eller mindre andelar
deraf, om sådant, genom iråkade förluster, skulle blifva
nödvändigt.
6:0 Den öfriga andelen af den lemnade inteckningen eger delegaren
att, i mon af tillgång, få till fulla beloppet hos Föreningen belåna;
och om, på sätt i 5:te punkten nämndt är, i panten linnas
andra inteckningar, med förmonsrätt framför Hypotheks-föreningens,
skall denne, då delegai’en sådant önskar eller då sådane
äldre inteckningar utsökas, inlösa dessa äldre inteckningar så fort
sig göra låter.
7:0 Med egendomsvärde förstås i dessa hufvudgrunder alltid medium
af de 10 senaste årens taxeringsvärden, så vida ej Hypotheksförenings-Directionen
finnér grundad anledning att nedsätta egendomsvärdet
derunder.
8:0 Ingen Hypotheks-förening må träda i verksamhet förr, än de
egendomar, som i densamma sökt delaktighet, uppgå till ett värde
af minst 750,000 R:dr Specie, eller 3 millioner R:ds Rgs
eller courant.
9:0 Hvarje Hypotheks-förening bör så förvaltas, att den, utom reservfonden,
eger intecknade fordringar, sorn, jemte cassabehållningen,
fullt motsvara föreningens samtliga skulder1; och bör derföre
i sina räkenskaper emot hvarje skuldbelopp balancera vissa specifikt
uppräknade tillgångar. Om Hypotheks-föreningen upptagit
ett lån på lång förfallotid emot låg ränta och capital-afdrag, behöfver
delta likväl ej motsvaras af till samma nominal-belopp uppgående
fordringar, allenast den ränta och det amortissemertl, sora
Stats-Utskottets Memcirial N:o 4*4'
7
för dessa sistnämnde inflyta, bevisligen äro tillräckliga, att, inom
föreskrifven tid, till ränta och capital infria den motsvarande
skulden. Härtill fordras, alt de emot en sådan skuld svarande
fordringar af Hypotheks-föreningens gäldenärer ej, utan serskildt
medgifvande af Hypotheks-föreningen, få inbetalas i annan ordning,
än medelst den föreskrifna amorterings-proeenlen.
10:0 De lån, hvarföre Riksgälds-Contorets garantie kan erhållas, få ej
ställas på längre förfallotid än 38 år, ej vara förskrifne med
högre ränta än 5 procent, och böra vara uppsägbara å Hypotheksföreningens,
men ej å fordringsegarnes sida.
i i:o De till Hypotheks-föreningen ingående räntor oclLcapital-afbetalningar
(^amortissement), som icke inora en månad från förfallodagcn
äro inbetaide, böra, utan uppehåll, lagligen indrifvas; och
beror det af Directionen att ålägga den gäldenär, som sålunda
3:ne gånger varit försumlig, att verkställa större och tidigare capital-afbetalningar,
än han i annat fall varit skyldig fullgöra,
i 2:0 Hypotheks-förening må ej utfärda obligationer å mindre yaleurer,
än ia5 R:dr Specie, eller 5oo R:dr Rgs eller courant,
i 3:o Hypotheks-föreningens böcker och räkenskaper böra, när så påfordras,
vara tillgänglige så väl för Riksgälds-Contorets Ombud ,
som för Föreningens egne medlemmar; och skall årligen en fullständig
granskning af räkenskaper och förvaltning verkställas genom
af ftypotheks-föreningen utsedde Revisorer, jemte en af
Riksgälds-Conloret utsedd Revisor, för hvilken kostnaden dock af
Hypotheks-föreningen ersättes.
i/[io Skulle Hypotheks-föreningen ej uppfylla de förbindelser, hvilka
i dessa hufvudgrunder densamma åläggas, samt Riksgälds-Contorets
Styrelse, för Contorets säkerhet, skulle finna nödvändigt att
någon del af den meddelade garantien återtaga, eger RiksgäldsContoret
ålägga Hypotheks-föreningen, att större elter mindre del
af de garanterade lånen betala; — och, för den händelse sådant
på annat sätt icke låter sig verkställa, härtill indrifva den erforderliga
summan af Hypotheks-föreningens reservfond.
i5:o Vill någon delegare uti Hypotheks-förening skilja sig derifrån,
så åligger honom att, i den ordning här ofvan föreskrifves, betala
alla de skulder, hvarför han hos Hypotheks-föreningen häftar;
samt derefter i 5 år fortfarande ansvara med den hos Hypotheksföreningen
intecknade reservfond uti den från Föreningen utgående
8
Stais- Utskottets Memorial N:o 424-
egendom, antingen genom qvarstående af inteckningen deruti, eller, i
händelse han skulle önska att få sin egendom från inteckning befriad ,
genom deposition hos Hypotheks-föreningen af ett emot förenämnde
reservfond svarande belopp, uti Hypotheks-föreningens egna obligationer
eller ock contanta penningar; hvilka obligationer och penningar
han, efter de 5 årens förlopp, eger att till fullo återbekomma , såvida
icke, under denna tid, Hypotheks-föreningen fått vidkännas några förluster,
till hvilkas betäckande, större eller mindre del af, eller hela
det deponerade beloppet måst, efter de föreskrifter, Hypotheks
föreningarne
härutinnan stadga, användas; i hvilken förra händelse
deponenten endast eger att öfverskotlet återbekomma; varandes
det likväl deponentens rättighet, om han hos Hypotheksföreningen
nedsatt obligationer, att å dessa under tiden uppbära
den derå förskrifne ränta.
16:0 Då så många egendomar blifvit anmälde till afskiljande från
Hypotheks-föreningen, att de återståendes sammanräknade värde
ej uppgår till 5oo,ooo R:dr Specie, eller två millioner R:dr Rgs
eller courant, anses Föreningen vara under utredning, och bör så
fort, utan skada, ske kan, afsluta alla liqvider och derefter
upplösas.
C. Rikets Ständer hafva beslutat, att sammanräknade beloppet af de
lån, som kunna garanteras, ej får öfverstiga två millioner R:dr Specie,
5 och ytdels millioner R:dr Banco, eller 8 millioner R:dr Rgs eller courant,
men icke bestämt någon grund, hvarefter detta belopp borde fördelas emellan
de serskilda Hypolheks-föreningarne. Utskottet, som anser, att fördelningen
bör så uppgöras, alt alla de Hypotheks-föreningar, som med sannolikhet
kunna förmodas uppkomma inom en tid af fem år, af den åsyftade
förmanen blifva delaktige, samt att afseende dervid bör fästas så väl å
districtets sammanräknade egendomsvärde, som å värdet af de egendomar,
hvilka uti Hypotheks-föreningen ingått, äfvensom alt garanties förskrifvande
ej bör komma i fråga å hvarje partial-obligation, utan endast å de så
kallade hufvud-obhgalionerne, får derföre föreslå att:
i:o Ingen Hypotheks-förening må erhålla garantie för högre skuldbelopp,
än som motsvarar 5T~:del af districtets hela egendomsvärde,
och ej heller mera , än motsvarande Tr-:del af de uti Hypotheksföreningen
ingångne egendomarnes sammanlagde värden, beräknade
efter medium af de senaste io årens taxeringar;
StcUs-UtsJcottets Memorial N:o 424-
9
2:0 med iakttagande af nyssnämnde inskränkningar ega de Hypotheksföreningar,
som blifvit, enligt de af Rikets Ständer stadgade hutvudgrunder,
organiserade, att, i den ordning de sig hos Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret derom anmäla, erhålla garantie, intill dess
Riksgälds-Contoret lemnat sådan garantie å obligationer , uppgående
tili ett belopp af 2,000,000 R:dr Specie, eller 8,000,000 R:dr Rgs
eller courant.
3:o Riksgälds-Contoret garanterar ej skuldförbindelser å mindre belopp,
än som motsvarar 25,000 R:dr Specie, eller 100,000 R:dr
Rgds eller courant.
4-'o Anmälan om garanlies erhållande bör vara gjord senast före
slutet af år i83g. Sådan ansökning, som senare till Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret inkominer, upptages ej till pröfning.
Stockholm den 18 Mars i835.
Reservationer:
af Herr af Billberghj J. P.: ”Under erkännande af nödvändigheten,
alt stadga noggranna och bestämda conlroler på förvaltningen afHypolheksföreningarnes
angelägenheter, till förekommande af missbruk och stärkande
af dessa Föreningars credit, kan jag likväl, för min del, icke medgifva,
att Rikets Ständer pålägga samma Föreningar sådana band, som icke äro
af behofvet påkallade, men gör det omöjligt för ett stort antal medborgare
att draga fördel af dessa Inrättningar, om och när de skulle komma i verksamhet.
På dessa grunder reserverar jag mig emot slutperioden uti 3:dje
hufvudgrunden, så lydande: äfvensom att ej vara förmyndare eller stå i
ansvar för barnarfj, uppbörd eller andra förmonsrätt egande medel.
I följd af detta stadgande skall hvarken någon Förmyndare eller
Uppbördsman kunna blifva delegare uti en Hypotheks-förening, oaktadt så
väl myndlingars, som Kronans eller det allmännas förmonsrätt hos Uppbördsman
och Redogörare icke verkar på andra inteckningar, än sådane,
som äro meddelade sedan förmynderskapet vidtagit eller förordnandet på
Uppbördsmanna- eller Redogörare-befattningen erhållits. Ännu mer obehöfligt,
om icke orimligt, blefve detta stadgande, om och när de så kallade
tysta förmonsrätterna upphäfvas. Endast vilkorligt kan således Förmyn
Bihang
till R. St. Prot, 1834 och 1835- A'-de Sami. i\sta Äfd. 3-djé Band. %
35-- te Håftet,
Slats-Utskottets Memorial N:o 4?4'
derskap och Uppbördsmanna-befattning inverka på inleckuingssäkerbelen.
Huruvida detta vilkor är förhand, i afseende på Uppbördsman och Redogörare
för Kronans och allmänna medel, är serdeles lätt ali utröna, emedan
en sådan deras egenskap alltid är allmänligen känd , och hvad förmynderskap
angår, så äro väl äfven dessa uppdrag af natur alt vara kände;
men om man vill förutsätta ett undandöljande deraf, så är detta lika lätt
och af lika menligt inflytande på Hypotheks-föreningarnes säkerhet vid bibehållande
af den föreslagna lydelsen af berörde period, som vid en förändring
deraf i öfverensstämmelse med min åsigt. Vid betraktande häraf
anser jag, att omförraälde slutperiod bör erhålla följande lydelse: äfvensom
att ej innehafva sådant förmynderskap eller sådan Uppbördsmanna- eller
Redogörare-befattning, som minskar Hypotheks-J öreningens säkerhet.
Det uti i2:e punkten föreslagna minimum af 125 R:dr Specie, eller
5oo R:dr Rgs eller courant, hvarunder Hypotheks-föreningar ej få utfärda
obligationer, anser jag kunna nedsättas, åtminstone till 100 R:dr Specie,
eller 400 R:dr Rgs, eller courant. Mitt skäl härtill är, att det isynnerhet
är den dass af medborgare, som af sin knappa inkomst kan hopsamla ett
mindre capital, hvilken har svårighet att med trygghet kunna förränta en
sålunda besparad mindre summa, och då det är Hypotheks-föreningarnes
bestäminalse, att till en viss del uppfylla Sparbankernes ändamål, hvarigenom
Hypotheks-föreningarne jemväl erhålla en ökad penninge-tillgång, så
synes det mig, alt man bör bereda lättnad åt denna ömsesidiga fördel, då
det kan ske utan någon skada.”
Häruti har Herr Occelutfvud, G. A., sig förenat;
af Prosten östberg: ”Då nu grunderna lör blifvande Hypotheksinrättningar
i Riket, såsom vilkor för erhållande af Statens garantie, eller
borgen, i Stats-Utskottet äro genomgångna och gillade, samt färdiga att
öfverlemnas till Ständernes pröfning, får jag reservera mig, ej emot sjelfva
grunderna, som jag tror äro uppgjorda med all möjlig klokhet och varsamhet,
för att skydda Staten för förluster, men emot behandlingen af
hela denna fråga. Jag har ansett den tillkommen i grundlagsvidrig väg,
nemligen genom en reservation från Stats-Utskottet, ehuru den, såsom innehållande
en alldeles ny motion, bort väckas inom något af Riks-Stånden.
Stats-Utskottets tvänne gånger afgifna Betänkanden öfver Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om ett utländskt lån för Hypotheks-inrättningars befrämjande,
och Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons, om ett inländskt, till
förmon för skuldsatte jordbrukare, hafva afslagit både det förra och det
Stals-Utskotlet& Memorial Nio 4^4'
senare, hvilket af Rikets Ständer samfälldt ock tvänne gånger blifvit gillad
t- Detta oaktadt fattade 3:no Stånd det beslut, att Herr v. Presidenten
af Billberghs det senare Betänkandet åtföljande reservation, ehuru ej yrkande,
att Staten skulle upptaga lån för ofvannämnde ändamål, ulan blott
biträda med sin borgen, skulle antagas. Till följd af denna, i min tanka,
gjorda afvikelse från Grundlagen, har jag ansett, att Stats-Utskottet ej vidare
borde befatta sig med detta ämne, serdeles som ett Stånd helt bifallit
Stats-Utskottets Betänkande, som afslagit all Statens mellankomst uti
yrkade låne-operationer, och a:ne Stånd ej ålagt Utskottet någon vidare behandling
af ämnet. Jag har derföre trott Utskottet endast bort lemna det
svar på de motioner, som af Friherre Nordin blifvit väckta på Riddarhuset,
samt af Herr Falhem i Borgare-Ståndet, att Utskottet ansåg dem i så
fatta omständigheter ej föranleda någon åtgärd.”
Med Prosten östberg hafva sig förenat Prosten Nordin samt Herrar
Ekerman, Norman och Winblad;
af Herr Halling: ”1 afseende på sjelfva formfrågan instämmer jag
lill alla delar uti Herr Prosten Östbergs reservation, med tillägg, att jag
derjemte anser Högloft. Stats-Utskottet hafva bort finna sig af stadgandet
uti 66 §. Regeringsformen, som tydligen inskränker Rikets Ständers förbindelse
endast och allenast till ansvar för ”Rikets gäld/’ förhindradt att taga
någon befattning med den fråga, som på af Herr Prosten Östberg uppgifvet
sätt tillkommit och som påtagligen omfattar ansvar för ” Hjpotheksföreningars”
möjligen blifvande ”gäld/’ då den ej rätteligen kan betraktas
eller benämnas såsom ”Rikets.” Emedlertid och då jag i denna del
måst underkasta mig en, med ringa pluralitet inom Utskottet vunnen majoritetslag,
finner jag mig föranlåten att äfven reservera mig i vissa delar
af delailerne.
I fråga om den solidariska ansvarigheten, har val Utskottet, uti sina
motiv till de hufvudgrunder momentet B. innefattar, funnit all inblandning
af personal-credit utgöra en afvikelse från Hypotheks-föreningarnes
grundprincip i sin renhet, som uteslutande bör vara realcredit. Häruti
har jag ej kunnat instämma, då i vårt land en sådan förutsättning strider
emot allmän Lag uti 4 Gap. 12 §• Utsöknings-Balken, som uttryckligen bjuder,
att om två eller flere utgifvit skuldebref (hvilket ovilkorligen måste
blifva fallet med Hypotheks-föreningarnes förbindelser, ehvad de ulgifvas
af flere eller färre å egne och öfrige delegarnes vägnar) , äfven om de ej
äro i Bolag samman, de äro underkastade utmätning för hvardera dess
Stats-Utskottets Memorial N:o 424-
del efter hufvudtalet, hvarmed måste förstås personer, utan afseende på
om inteckning derjemte tillkommit eller ej.
Likaledes har jag varit af skiljaktig tanka med Utskottet uti ett annat
motiv eller det, att Hypotheks-föreningar borde ega att upptaga lån
emot capital-afdrag. Denna tillåtelse att inträda på fond-systemet har jag
ej kunnat godkänna, emedan jag ogillar detta sätt att förvandla penningen
till en handelsvara, och hvilket, om det ock för enskilde icke kan hindras,
ej i min tanka bör allmänna inrättningar tillstädjas.
Yid pröfningen och bestämmandet af sjelfva hufvudgrunderna för nu
ifrågavarande Hypotheks-föreningar, har jag uti följande punkter varit af
skiljaktig tanka med Utskottet, och får således i dessa delar äfven mig
reservera.
4:de punkten föreskrifver, alt den, som söker delaktighet i en Hypolheks-förening,
måste, jemte fullständigt styrkande af sin behörighet,
enligt föregående punkt, till Hypotheks-föreningen lenina inteckning i sin
egendom', uppgående till minst en åttondedel af dess värde m. m. Oansedt
jag måste gilla principen, som ligger till grund för delta stadgande,
har jag fästat betänklighet vid det förhållande, som kan inträffa, i händelse
en delegare afträder all sin egendom till sina borgenärers förnöjande.
Om också Hypotheks-föreningens Styrelse skulle med gällande kraft
kunna bevaka sin fordringsrätt, och således edeligen styrka, att för det
fordrade beloppet penningar eller deras julla värde derför blifvit utgifne
(se concur»-eden) samt möjligen äfven blifva tilldömd rättighet att
fordringsbeloppet med förmonsrätt utfå, uppstår likväl den besynnerlighet,
att Hypotheks-föreningen, till förfång för en senare inteckningshafvare,
skulle få uppbära och disponera, utan återbetalnings-skyldighet, en summa,
för hvilken den hvarken då utgifvit eller tilläfventyrs någonsin komme att
lemna någon den minsta valuta. Hvarthän detta skulle kunna leda, bevisas
lättast genom ett exempel. Den, som eger fastighet med ett taxeringsvärde
af t. ex. 80,000 R:dr Bancosedlar, blir berättigad att af Hypotheksföreningen
få inlösta inteckningar och blifva dess gäldenär för 4»,000 R:dr
Bancosedlar, men måste serskildt lemna inteckning till reservfonden för
10,000 R;dr Bancosedlar, och denna sistnämnde summa blefve således den„
hvilken Hypotheks-föreningen, i en sådan händelse som jag nyss förutsett,
skulle kunna på tredje mans bekostnad sig tillskansa.
8:de punkten bestämmer 750,000 R:dr Specie, » millioner Bancosedlar
eller 3 millioner Riksgäldssedlar, såsom minimum af egendomars vär
-
Stats-Utskottets Memorial JV:o 424' i3
de, för bildande af en Hypolheks-förening. Detta minimum anser jag alltför
ringa, då i vissa orter en sammansättning af några betydliga possessionär
sålunda kunde tillvägabringa en dylik inrättning i rak strid emot sjelfva
syftemålet, att förena många fastighetsegare. Nu ifrågavarande minimum
finnér jag således böra bestämmas åtminstone lill i,5oo,ooo R:dr Specie,
eller 4 millioner Banco, eller 6 millioner Riksgäldssedlar.
<)*de punkten innefattar i andra perioden den föreskrift, att Hypotheksförening
bör i sina räkenskaper med hvarje skuldbelopp balancera vissa
specifikt uppräknade tillgångar. Utom det att en sådan föreskrift onekligen
måste, då den omfattar sjelfva räkeriskapsmethoden i sina detailer, betraktas
såsom en af de mest reglementariska, hvilka likväl Utskottet i sina
motiv förklarat sig vilja undvika att vidröra, anser jag den i tillämpningen
nära omöjlig och i allt fall bestämdt ändamålslös, enär efterlefnaden
skulle förutsätta en speciel redogörelse, som, om ock i början i någon
nion verkställbar, under tidens lopp icke kunde uppfyllas.
J min reservation vid motiven till detta Betänkande har jag redan
uttalat en mening, som förkastar tredje perioden i denna punkt, om upplåning
med capita 1-rabatt.
i5:de punkten vore visserligen önskelig att bibehålla, men kan i min
tanka ej vinna tillämpning i de fall en delegares fastighet execulivt säljes,
enär den nye egaren måste genom betalning af fulla köpeskillingen vara
skiljd från all vidare gravation och således ej kan tillförbindas vidare realansvarighet.
”
Uti denna reservation har Herr Ekerman instämt, äfvensom Herr
Werrn j likväl endast i afseende på minimi-beloppet för sådane Hypotheksföreningar,
som få åtnjuta Riksgälds-Contorets garantie;
af Prosten Stenhammar'. ”Jag instämmer i Herr Haltings reservation,
så vidt den rörer rättighet för Hypotheks-föreningar att upptaga lån med
capital-afdrag, och 8:de punkten af hufvudgrunderna, som angår minimisumman;
hvarjemte jag anser, att minimi-beloppet å hemmansvärdet, förrätt
att blifva delegare i Hypotheks-förening, torde i 3:dje punkten vara för
lågt bestämdt, och principenligt böra höjas till åtminstone 6000 R:dr, eller'
helst 10,000 R:dr courant, oaktadt jag medgifver den oangenäma1 följden
derigenom uppstå, alt mindre hemmansegare utestängas från direct delaktighet
i de af Hypotheks-föreningarne förmodade fördelar — ett missförhållande,
som likväl ej lärer kunna undvikas, om dessa Föreningars bestånd'
skall försäkras.”
Häruti har Friherre Tersmeden instämt;
*4
Stats-Vt slottets Memorial JY:o 424-
af Riksdagsfullmägtigen Eric Nilsson: ”Emot de af Högloft. Utskottet
föreslagna grunder för Hypotheks-föreningar, eller vilkoren, hvarmed de må komina
i åtnjutande af den garantie Rikets Höglofl. Stunder beslutat, nödgas jag
reservera mig, ur de skäl, att jag i:o anser den uti 3:dje punkten föreslag
ne
minimisumma, 1000 Silfver Specie eller 4000 R:dr Riksgälds, för egen
domsväi’de,
hvarunder ingen får deltaga i Hypotheks-föreningar, vara så
hög, att den helt och hållet utestänger största delen jordbrukare af arbetande
classen, som utgör massan af Nationen, från allt dellagaude deruti.
Enligt Forssells Statistik, 2:dra upplagan, pag. 284, finnes i hela
Riket 887,258 personer, sorn betala bevillning för egendom, hvaraf 357,022
innehafva egendomar under till och med 2,5oo R:drs Banco värde och Sorn
således icke kunna få deltaga i Hypotheks-föreningar. Återstoden blir således
3o,236 personer, som kunna få deltaga.
Utaf förstnämnde summa tillhöra 337,487 personer arbetande classen
eller Bonde-Ståndet, hvaraf 33o,229 innehafva egendomar under till och
med 2,5oq R:drs Banco värde och således icke kunna få deltaga; återstår således
blott 7,258, som anses berättigade dertill; hvilket utgör ungefär 2 procent
af hela Bonde-Ståndet.
Det förefaller åtminstone mig, som delta förslag eger en alltför stark
anstrykning utaf partiskhet, och alt afsiglen dermed är att betaga de smärre
jordbrukarne tillfälle att deltaga i Föreningarne och alt gynna de större
jordegare och possessionater på andras bekostnad, för att sätta dem i tillfälle,
att icke allenast kunna sammanhålla sina större egendomar utan äfven
efter hand lägga under sig de smärre skuldsatte hemmansdelar, som icke
kunna få något skydd af Hypotheks-föreningar, och göra deras åboer till drängar;
följderna deraf kan hvar och en lätt beräkna.
För det andra kan jag icke undertrycka den öfvertygelse, alt sedan
Rikets Höglofl. Ständer fattat det beslut, att ikläda hela Staten en borgen
för högst 2 millioner Silfver Specie till understöd för Hypotheks-föreningar,
hvars functioner det skall blifva alt understödja det skuldsatta jordbruket,
rättvisa och billighet fordra, att en dylik förmon bör tillgodokomma alla
provincer, och den bestämda summan delas på alla Länen i förhållande
till taxeringsvärdet å den jord, som innehafves under full egande- och dispositionsrätt;
dock så, att vid fördelningen bör göras den obetydliga jemkning,
att andelar på hvarje Län blifva på jemt hundradetal R:dr. På det
sättet får hvart och ett Län njuta sin rätt, och på förhand veta huru stor
garantie, de af Riksgälds-Contoret hafva att påräkna.
Slats-Utskottets Memorial Nio 424-
Jag kan icke heller instämma uti hvad Höglofl. Utskottet uti 8:de
punkten föreslagit, nemligen att ingen Hypotheks-förening får träda i verksamhet,
förr än de egendomar, som sökt delaktighet, deruti uppgå till ett
värde af minst ^So.ooo Silfver Specie, eller 3 millioner R:dr Riksgälds. Jag
tror, att äfven detta bestämmande på många orter blir ett stort hinder för
Föreningarnes tillkomst; vill man ändamålet, bör man äfven vilja medlen.
Jag vågar således vördsammast föreslå, att Hypotheks-föreningar må få träda
i verksamhet och erhålla garantie för deras andel, så snart det tecknade
värdet uppgår till 20 gånger den andel af garantie, som på hvarje Hypo
theks-district
belöper, så-att till exempel för ett Län eller district, hvarå
belöper garantie för 5o,ooo R:dr, bör Föreningens egendomsvärde uppgå till
1,000,000 0. s. v., och Hypotheks-föreningarna för öfrigt prestera den säkerhet
Rikets Höglofl. Ständer komma alt fastställa. Jag kan icke inse, att
Staten kan vara mera blottställd för förluster hos de små än de stora Hypotheks-föreningar,
då både de större och mindre erhålla garantie i samma
proportion af de hypolhiserade egendomar nes värde; de smärre egendomarne
äro alltid lättare att realisera än de större.
Jag får slutligen tillägga, att jag tror det vara Lagstiftarens pligt,
att söka bevara allas rätt, och icke godtyckligt gifva folket välgrundad anledning
till obelåtenhet; för min enskilda del förklarar jag högtidligt, att
det skall blifva det sista jag gör, att med min röst biträda en handling,
som, efter min öfvertygelse, på en gång både kränker rättvisa och ger massan
af folket full anledning till missnöje.”
Härryed hafva sig förenat: Riksdagsfullmägtige J. O. Dahlberg från
Wester-Norrland och Joli. åndersson från Upsala Län;
samt af Herr Pejron_, Gust., som ansett det uti 3:dje hufvudgrunden
bestämda minimum af egendomsvärde, för delaktighet uti Hypotheksförening,
alldeles för högt, enär härigenom största delen af jordegare .komme
att utestängas från en sådan delaktighet.
Med Herr Pejron har Doctor Hasselroth sig förenat.
y l
C
16
Stats-Utshottels Memorial N'.o /j2Ö.
N:o 4a5.
Ankom till Exp-Utsk. d. 20 Mars.
Utlåtande, i anledning af väckt motion derom, att Statsutskottet
måtte inkomma med förslag till formulaire
för den förbindelse, som skall af Hypotheksförening
af gifvas till Riksgälds-Contoret. (Rgs A.)
Till Stats-Utskottets handläggning har Ridderskapet och Adeln remitterat
en af Friherre JYorclin, Carl Johan, väckt, .så lydande motion:
”Ridderskapet och Adeln har jemte 2:ne andra Stånd beslutat, alt en
förbindelse af Hypotheks-föreningarne skall afgifvas till Riksgälds-Contoret,
deruti delegarne en för alla och alla för en ikläda sig ansvarighet för den
förlust, som Riksgälds-Contoret genom dess garantie för lånet kan tillskyndas.
Jag hemställer således, att Ridderskapet och Adeln måtte uppdraga StatsUtskottet,
att inkomma med förslag till samma förbindelses ordalydelse.”
Jemte förklarande, att Utskottet icke kunnat dela Motionairens här
ofvan framställde förslag, att delegarne i Iiypotheks-förening skola, en för
alla och alla för en, ikläda sig ansvarighet för den af Rikets Ständer meddelande
garantie, utan att, i öfverensstämmelse med det af Rikets Ständer
fattade beslut, denna ansvarighet skall vara gemensam, får Utskottet, — som
vid uppställandet, uti Utlåtande denna dag under N:o 424> hufvudgrunder
för sådane Hypotheks-föreningar, hvilkas skuldförbindelser kunna i Rikets
Ständers namn garanteras genom Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, beslutat,
att, i sammanhang med behandlingen af nu förevarande motion, tillse
i hvad mon äfven reel säkerhet må kunna beredas Riksgälds-Contoret i
afseende på dess garantie, för att såmedelst aflägsna alla farhågor, att Riksgälds-Contoret
möjligtvis någonsin skulle genom garantier kunna sättas i förlägenhet,
— nu hos Rikets Ständer föreslå det stadgas må,
att den Hypotheks-förening, som begagnar Rikets Ständers garantie,
skall till Riksgälds-Contorets ytterligare säkerhet aflemna motsvarande
belopp uti sådane inlecknade förbindelser, som /\:Ac punkten
af i Utlåtandet N:o 434 upptagne hufvudgrunder omtalar, och
hvilka så kallade reservfonds-obligationer, såsom följd häraf, måste
vara utställda till Hypotheks-Inrättningen eller dess rätts innehafvare,
och för öfrigt till ordalydelsen sådane, att de med fullt gällande
kråft kunna såsom pant begagnas och T händelse af behof användas.
1 På
Stals-Uf slottets Utlåtande TS'.o 42.5.
11
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört och föreslagit, får Utskottet
härmed öfverlemna förslag till formulaire för den förbindelse, som af
Hvpotheks-förening, i och för erhållen garantie å dess upptagne lån, bör till
Riksgälds-Contoret afgifvas.
Enligt N. N. Hypotheks-förenings vid allmänt sammanträde oss lemnade
fullmagt, förbinda vi oss härmedelst, i bela Hypotheks-föreningens
namn och k dess vägnar, all noggrannt ställa oss till efterrättelse följande
af Rikets Ständer stadgade hufvudgrunder för Ilypolheks-föreningar:
(införas)
Skulle så oförmodadt inträffa, att Rikets Ständers Riksgälds-Contor,
genom vår uraktlåtenhet i någon nion att punctuelt fullgöra våra genom
Riksgälds-Contoret garanterade skuldförbindelser, blefve för någon sådan fordrad
t eller tillskyndad t någon utgift af hvad slag den vara må, förklaras
Riksgälds-Contoret härigenom berättigadt att, till beredande af fond dertill,
genast och utan vårt vidare hörande eller föregånget uppbud, låta genom
offentligt utrop försälja erforderligt antal af de, till motsvarande belopp af
hvarje Riksgälds-Contorets för N. N. Hypotheks-förenings skuldförbindelse
ingångne garantie, såsom säkerhet derföre aflemnade, i n tecknade reservfondsobligationer;
erkännande derjemte Hypotheks-föreningens förbindelse, att vid
anfordran fullt utbetala till så väl capital som ränta allt hvad RiksgäldsContoret
genom dess, oss meddelade garantie, blifvit nödsakadt utbetala
och icke genom de pantsatte reservfonds-obligationernes realiserande kan
utbekomma. N. N. dvn (datum).
På N. N. Hypotheks-förenings vägnar.
(underskrifter).
Härjemte bör vara bilagd Hypotheks-föreningens vid allmänt sammanträde
utfärdade fullmagt för Directionen att ofvanstående förbindelse i Föreningens
namn och å dess vägnar utfärda.
Utskottet har slutligen trott sig böra till Rikets Ständers bepröfvande
aflemna förslag till den garantie, som Fullmägtige i Riksgälds-Contoret ega
att å Hypotheks-föreningarnes utfärdande skuldförbindelser meddela, och får
således härtill föreslå följande
Formulaire:
Enligt Sveriges Rikes Ständers, vid allmän Riksdag, oss, deras Full
Bihang
till R. St. Prot. i834 och 1835. 4-de Sami. 1 :sta Jfd. 3-dje Band. 3
35.te Häftet.
i8
Stats-Utslcottets Utlåtande JS:o /fz5.
mägtige uti Riksgälds-Contoret, lemnade uppdrag och fullmagt, garantera vi
härmedelst i Rikets Ständers namn och å deras vägnar, fullgörandet af förestående
af N. N. Hypotheks-förening utfärdade skuldförbindelse å oo (capital)
löpande med oo ränta och förfallen till full betalning den (datum).
På Sveriges Rikes Ständers vägnar.
(underskrifter)
Stockholm den 20 Mars 1835.
1
Reservation
af Herr von Troila E.: ”Utskottets förslag, att Hypotheks-föreningarne
böra uti Riksgälds-Contoret deponera intecknings-handlingar, uppgående till
samma belopp med den lånesumma, hvarå garantie sökes, anser jag mig böra
på det högsta afstyrka, såsom icke ländande till någon ökad säkerhet, men
deremot medförande olägenheter och vådor, så väl för Riksgälds-Contoret
som för Hypotheks-föreningarne.
Om de af Utskottet uti Betänkandet N:o 424 föreslagne hufvudgrunder
för Hypotlieks-föreningar af Rikets Ständer blifva godkände, komma
desse Föreningar att vinna all erforderlig soliditet, och Riksgälds-Contoret
kan ej allenast med lätthet controlera deras ställning och rörelse, utan äfven,
genom användande af den rättighet 14 hufvudgrunden detsamma lemnar,
tvinga den felande till rättelse. Skulle Riksgälds-Contoret erfara, att en Hypotheks-förening
icke i rättan tid erlade ränta eller afbetalning på ett garanteradt
lån, kan det ej allenast tvinga Hypotheks-föreningen att af grundfonden
erlägga hvad sålunda eftersatt blifvit, utan äfven derutöfver så mycket
det anser behofvet af säkerhet påkalla. Om derföre Hypotheks-föreningen
sjelf får försvara sina intecknings-handlingar, synes Riksgälds-Contoret
vara lika betryggadt, som om detta Verk skall öfvertaga bestyret dermed.
Olägenheter och vådor af Utskottets förslag i detta afseende äro
deremot:
1:0 För Riksgälds-Contoret: ökadt besvär genom granskning och förvarande
af en mängd detaljhandlingar; måhända i följd deraf behofvet af
en ökad tjenstemanna-personal, och derjemte ansvar för'ali försämring, som
de emottagne hypotheken kunna undergå genom försummande af inteekningsförnyelser,
bevakningar i concurser m. m.;
Slats-Utsloitets Utlåtande ]V:o ^s5.
J9
2:0 För Hypotheks-föreningen: svårigheten att för alla grundfondsinteckningar
anskaffa serskilda document, hvilket i det närmaste komma
att fördubbla de erforderlige säkerhets-handlingarnes antal. Vida mera afseende
förtjenar dock den muscredit, hvari en Hypotheks-förening nödvändigt
skall komma, om den ej, utan att lemna pant i handom anses säker af
ett Verk, som öfver densamma utöfvar en controlerande uppsigt. I sådant
förhållande synes den ej kunna begära större förtroende af enskilda personer
och en på dylikt vilkor erhållen garantie, långt ifrån att gagna Hypoteksföreningen,
tvärt om för densamma vara rent af förstörande. Skulle dessutom
den ifrågasatte ferma bortauctioneringen af de hypothicerade grundfondsinteckningarne
komma att ega rum, blefve följden den, att säkra fordringar,
för fallne efter 3:ne månader, blefve bortplutrade med betydlig capital-förlust,
kanske uppgående till 20 å 3o procent, och detta utan all nödvändighet,
ty att Riksgälds-Contoret någonsin skulle sakna förmåga att på några
månaders tid upptaga en mindre betydlig summa, kan jag ej förutsätta. Om
de garanterade lånen komma att bestämmas till \ procents ränta och 2 procents
amortissement, blifver den årliga utbetalningen för dem alla tillsammans
320,000 R:dr Banco. Om derföre alla de garanterade lånens räntor
skulle förfalla på samma dag och endast en gång om året, och alla Hypotheks-föreningarne
helt och hållet försumma både ränta och capital-betälningar,
så blefve det värsta, med åsidosättande af all rimlighet, uttänkbara
fall, att Riksgälds-Contoret nödgades, på några månader, förskjuta en summa
af 320,000 R:dr Banco.
Häruti hafva instämt: Grefverna Posse, A._, och Gyldenstolpe j A.j
samt Herrar af Billbergh, J. P.j och J. JVcern.
30
Stats- Utskottets Utlåtande N:o f&S.
N:o 426.
Ankom till Exp.-Utsk. J. ao Mavs*
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, det de Hypotheksföreningar,
hvilka åstunda att begagna sig af Rikets
Ständers garantie å upptagande lån, må utse vissa
Fullmägtige för att gemensamt afsluta lånens upptagande.
A.)
Uli en från Ridderskapet och Ndeln till Stals-Ulskotlet remitterad
motion, har Friherre Nordin_, Carl Johan, under förklarande, hurusom
erfarenheten vitsordar, att upptagandet af lån på smärre summor möter
flere svårigheter, än då en större summa sökes» samt derjemte troligt är,
att, om lån af flere Hy pollacks-föreningar samtidigt söktes, sådant skulle
menligt inverka på lånevilkoren, föreslagit:
1:0 att, såsom vilkor för delaktighet i Riksgälds-Contorets garantie,
måtte stadgas, att de Hypotheks-föreningar, sorn önska att deraf komma i
åtnjutande, skola gemensamt vidtaga nödige åtgärder för lånets upplagan le
och att, i sådant afseende, det hör åligga hvarje sådan Hypotheks-förening
att utse en Fullmägtig, som å Föreningens vägnar, jemte vidtagande af
nämnde åtgärder, berättigas att om lånevilkoren afsluta;
2:0 att sådan Hypotheks-förening åligger, genast efter förrättadt val,
att hos Kongl. Maj:t anmäla, hvilken person till Fullmägtig blifvit utsedd;
samt
3:o att Rikets Ständer i sammanhang härmed hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära, att, då ett lämpligt antal Hypotheks-föreningar blifvit
på stadgade grunder upprättade och med behörigen af Kongl. Majrl gtllade
Reglementen försedde» Kongl. Maj:t läcktes låta sammankalla ofvannämnde
Fullmägtige, och att, sedan Kongl. Maj:t i Nåder utsett en Ordförande
ibland desamma, desse Fullmägtige gemensamt ega att om lånets anskaffning
och afslutande draga försorg, hvarefter, och sedan med långifvaren
om lånet är afsluladt, det gjorde contractet bör till Riksgälds-Conlorets
Fullmägtiges kännedom öfverlemnas, för erhållande af den garantie, som
Rikets Ständer beslutat skall å detta lån meddelas.
Då man bestämdt torde kunna antaga, att, i händelse flere Hypoiheks-föreningar
samtidigt uppkomma, dessa böra finna sin fördel uli alt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 427-
21
lorena sig om gemensamt upptagande af det lånebelopp, hvaraf de blifva
i behof, lärer någon serskild föreskrift härom icke vara erforderlig.
Skulle åter, hvilket Utskottet anser för gifvet, Hypotheks-föreningarne
successive bilda sig, komme, genom antagande af Motionairens förslag,
den svårighet att inträffa, det de först inrättande Hypolheks-föreningar
en längre tid hindrades från att komma i verksamhet.
På dessa skäl har Utskottet ansett sig böra hos Rikets Ständer tillstyrka
,
alt Friherre Nordins ifrågavarande motion icke må till någor»
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 Mars i835t
N:o 427-
Ankom till Exp.-Utsk. den 20 Mars.
Utlåtande öfver en af Herr Falhem vackt motion, rörande
sättet för betäckande af den förlust, Rikets
Ständers Rilcsgälds-Contor kan komma att vidkännas
i och för meddelande garantie å de af Hypotheksföreningar
upptagande lån. (KG:s. A.)
Ifrån Bnrzare-Ståndet har Utskottet erhållit remiss å" ofvanherörde
af Herr Falhem väckta motion, deruti hufvudsakligen blifvit anfördi: att
sedan 3:ne Riks-Stånd beslutat, alt Rikets Ständer skola genom deras Riksgälds-Contor
för blifvande Hypolheks-föreningar garantera ett lånaföjidels
millioner R:dr Banco, synes både omtanka och nödvändighet fordra, att på
förhand bereda Riksgälds-Conloret utvägar och medel, till uppfyllande af
den Contoret ålagde borgensförbindelse, för den händelse, att en eller flere
af desse påräknade Ilypotheks-föreningar skulle manquerat sina förbindelser
eller hafva gått öfver ända, innan nästkommande, e| förr än i83q inträffande
Riksdag, och således s|,elfve blifvit urståndsatte att, så till capital
som ränta, afbörda sina skulder, det af Riksgälds-Contoret garanterade lån
deribland i oberäknad l.
Med anledning häraf föreslår Herr Falhem> alt SfcaAs-Utskoltet, sorn
har sig uppdraget alt utarbeta alla detaHhågor i afseende på den borgen
22
Stats-Utslotlets Utlåtande N:o 427'
Riksgälds-Contoret skall för Hypotheks-föreningarne ikläda sig, jemväl matte
åläggas, såsom en extra Statsbrist upptaga, samt lill Bevillnings-Utskottet
uppgifva det belopp, minst svarande emot 2:ne eller 3:ne års ränte- och
capital-afbetalningar å lånet, hvarföre tillgångar böra Riksgälds-Contoret
beredas och genom bevillning anskaffas, samt att, för tidens vinnande,
Stats-Utskottet genast må anmoda Bevillnings-Utskottet alt, ulan afvaktan
af Stats-Utskottets definitiva meddelande i afseende på den erforderliga
summan, i förväg uppgöra, huru den serskilda bevillning eller gärd skall
utgöras, hvilken i följd af ifrågavarande nya utgift blifver behöflig, och
som under en serskild artikel: Bevillning för Hypotlieks-föreningarnes lån ,
torde böra uttaxeras och i de skattskyldiges debetsedlar uppföras, för att
sedan serskildt redovisas.
Utskottet, som nu till Rikets Ständers bepröfvande öfverlemnar ett
förslag till hufvudgrunder för de Hypotheks-föreningar, som vilja, för dess
upptagande lån, komma i åtnjutande af Rikets Ständers garanlie, och hvilka
hufvudgrunder, för den händelse de af Rikets Ständer godkännas, i
Utskottets tanka, förebygga de förluster, Motionairen förmenat skola uppkomma
i uch för den meddelande garantien; har, då det dessutom icke
torde vara i sin ordning, att på förhand bestämma en gärd eller bevillning
för betäckande af brister, hvilka efter all sannolikhet icke komma att uppstå,
af sådane anledningar trott sig böra hos Rikets Ständer tillstyrka,
att Herr Falhems motion måtte få förfalla.
Stockholm den 18 Mars i835.
Reservationer:
af Herr E. E. Falhem: ”Emot Höglofl. Utskottets Betänkande, rörande
grunder för Hypotheks-inrättningars stiftelse, samt de i detta Betänkande
föreslagne vilkor, under hvilka sådana inrättningar kunna blifva delaktige
af den borgensförbindelse, som 3:ne Riks-Stånd ålagt Riksgälds-Contoret
att ikläda sig för utaf blifvande Hypotheks-föreningar upptagne lån, till
ett sammanlagdt belopp af 8 millioner Riksdaler courant; och emot det afstyrkande
Utlåtande, som, i sammanhang dermed, Höglofl. Utskottet beslutat,
öfver min i Vällofl. Borgare-Ståndet väckta motion, alt Rikets Ständer
skulle vid denna Riksdag förordna en serskild årlig gärd, hvarigenom
en fond kunde samlas, hvilken, vid en elier flera Hypotheks-föreningars
Siats-Utskottets Utlåtande IV:o 4*7'
23
möjliga fall, salle Riksgälds-Contoret i stånd alt uppfylla sin borgensförbindelse,
utan att Rikets Ständer, för sådant ändamål, behöfde lill Urtima
Riksdag sammankallas; får jag, i öfverensstämmelse med min vid frågornas
algörande anmälda reservation, i korthet andraga följande:
Högloft. Utskottet bar, i afseende på min motion, vidblifvit det Utlåtande,
som Riksgälds-Afdelningen förut afgifvit, hvaruti Afdelningen belt
knapphändigt ifrån sig affärdat frågan, med det yttrande, att, om de af
Afdelningen föreslagne liufvudgrunder antagas, några förluster för RiksgäldsContoret,
i följd af borgensförbindelsen, efter all sannolikhet, icke komma
att uppstå. Jag anser, genom detta yttrande, min motion icke vara besvarad,
och ännu mindre någon vederläggning derigenom presterad utaf den
framställningen, som motionen innehåller, rörande vådorna för Contoret af
ifrågavarande borgen; och jag anser mig derföre böra ådagalägga, att, äfven
i trots af den förbättring , som de utaf Afdelningen föreslagna grunderna
onekligen vunnit i Högloft. Utskottets Plenum, dessa vådor likafullt
qvarstå, icke blott såsom möjliga, utan såsom ganska sannolika och botande.
Den andel, som hvarje Hypotheks-förening skulle erhålla uti det garanterade
lånet, hvarken kan vara eller är den beräknad att ensam blifva
tillräcklig för ändamålet med dessa Föreningar, som är att befria delegarne
ifrån inteckningar, emot en högre ränta, uti deras egendomar, inom det
fastställda värdet, samt att så väl skaffa dessa delegare, sorn de öfrige,
hvilkas egendomar icke äro graverade af inteckningar, lån till lindrigare
ränta. Detta ändamål synes hufvudsakligen vara beräknadt att vinnas genom
en helt annan upplåning af vida större summor, i sjelfva verket en
art Bankrörelse, för hvilken rörelse den erhållna andelen i det garanterade
länet egentligen skulle tjena som stöd och succurs. Uti i §. utaf Utskottets
grunder bestämmes närmare denna upplåning. Det heter der: Föreningarne
kunna upplåna penningar ”mot obligationer, ställde på viss förfallotid
eller på viss uppsägningstid.” Jag antager för säkert, att Föreningarne
på detta sätt skola söka att upplåna penningar, för att sedan, antingen genom
hotelse af uppsägning, nödga innehafvare af inteckningar att utbyta
sina intecknings-document emot Föreningens obligationer, löpande å lägre
ränta, eller ock verkligen med de upplånade penningarne infria dessa inteckningar;
men jag antager ock för lika säkert, att hvarken capitalisterna
skola gerna lemna lån åt Föreningarne å dessa obligationer, och ej heller
inteckningshafvare ingå på alt mottaga sagde i utbyte emot sina inteckningsdocument,
om icke ohligationerne äro ställde pä kortare uppsägnings- eller
föll allo-1 ider af 4> högst 8 månader. Skulle en större Förening t. ex.
24
Stais-VtsTcoltels Utlåtande N:o 427-
i de södra prov meer na lyckas att utvidga sin rörelse, hvilket blir ett vilkor
för att den skall uppfylla sitt ändamål, så skulle den på detta sätt
slutligen kunna hafva utelöpande obligationer, till ett belopp af kanske från
4 till 5, 6 millioner Hulr courant.
Det är denna art af rörelse, hvilken jag icke föreställer mig kunna
ega runi utan vådor och äfventyr, och likväl är det just på en sådan röielse,
som man nästan helt och hållet vill grunda Hypotheks-inrättningar,
samt på hvilken de efter Utskottets förslag äfven skulle komma att grundas.
Huru rnveket jag än nitälskar för dessa inrättningars uppkomst, så
tror jag likväl icke detta sättet vara det rälta, för att organisera dem och
gifva dem en trygg existence. Vådorna synas mig verkligen ligga uppenbara
för en hvar, utan att behöfva forska efter dem. Ty i fall en llypotheksinrättning,
med en så utvidgad lånrörelse, antingen sjelf råkade i misscredit,
eller någon oro uppstod, att Rikets Ständers Bank — vare sig i följd
af eommerciela eller politiska conjuncturer — kunde blifva blottställd för
en starkare silfver-utlagning, hvad skulle då högst sannolikt inträffa? Utan
tvifvel, att en stor del innehafvare af Föreningarnes obligationer uppsade,
hvaiigenom Föreningarne blefvo satta i nödvändighet att inlösa sina förbindelser.
Men hvilken cassa-tillgång eger Föreningen, eller kan den påräknas
ega, för att motsvara detta kraf? Enligt planen i Utskottets grunder,
kail jag icke finna, hvarifrån cassa-lillgången, motsvarande beholvet, skulle
kunna bernias. Genom upplåning kan ej en sådan cassa bildas, då motsvarande
obligationer derför måste utgifvas. Den -Jtdels eller J:dels procent
af amorlisseinentet, som är påräknad blifva en behållning för inrättningen,
kan först efter många års förlopp bilda en reservfond af någon betydenhet.
För att göra face emot en större uppsägning af obligationer, existerar således
ingen annan tillgång än Föreningens andel i det af Riksgälds-Contoret
garanterade lånet, som efter all sannolikhet ej blir tillräcklig, då den kan
antagas icke utgöra mera än en femtedel, och kanske ännu mindre, utaf
utelöpande obligationer; och skulle inrättningen nödgas hålla denna andel
i cassa för påkommande invexlings-behof, anser jag den snart vara ruinerad
för deraf uppkomne ränteförluster:
I stöd af dessa utvecklade skäl vågar jag tro, att min motion alldeles
icke är vederlagd, eller de deruti framställde vådor aflägsnade. Tvärtom
slyrkes jag deraf, genom Ilöglofl. Utskottets stadgande uti i §., att
Riksgälds-Contoret sannolikt torde blifva inveckladt uti förluster och nödgudl
göra utbetalningar, samt i följd deraf behöfver några af Rikets Ständer
på
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 427-
25
på förhand beredda tillgångar, på sätt jag vördsamt uti min motion föreslagit.
Genom det af Herr Halling föreslagna och af Utskottet antagna
tillägget, är visserligen någon säkerhet för Contoret vunnen, men likväl
endast på det sätt, att Föreningarne äfven i samma mon blifva så mycket
svagare och färdigare att ramla vid första stöt, hvartill äfven kommer, att
Contoret, i tidpunkten af en crisis, då en eller flere Föreningar fallit, ej
utan de största förluster, om ens till något pris, torde kunna realisera de
till Gontorets disposition för en slik händelse öfverlemnade inteckningar;”
af Herr Halling: ”Emot Utskottets beslut får jag mig reservera, och
derföre anföra följande skäl: Jag anser Utskottet hafva bort, för den händelse,
att dess Utlåtande N:o 424 *cke Rikets Ständer godkännes, vilkorligt
föreslå, att, i anledning af Herr Falhems motion, icke tillstyrka bifall
derå, såsom möjligtvis ledande till en icke af behofvet påkallad beskattning,
utan blott för den händelse, det åberopade Utlåtandet ej antoges, föreslå
att, såsom ett medel att aflägsna alla mer eller mindre grundade farhågor,
det Riksgälds-Contoret, genom den af 3:ne Riks-Stånd beslutade garantie
för Hypotbeks-föreningars skuldförbindelser, möjligen skulle kunna iråka en
opåräknad förlägenhet, Rikets Ständer måtte uppdraga Bevillnings-Utskottet
att uppgifva grunder för utgörandet af den utomordentliga bevillning, som
skulle kunna erfordras, för att bibehålla Riksgälds-Contoret vid förmåganatt
resurcera äfven de utgifter, som, i följd af berörde garantie, vid något tillfälle
kunde ifrågakomma, — att utgå endast i den händelse Fullmägtige i RiksgäldsContoret
i behofvets stund skulle finna sig föranlåtne hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla nödvändigheten att erhålla Nådig befallning till uppbörd
af en så beskaffad gärd, för utfående hvaraf hos egare af fastighet i jord
i slikt fall säkerhet och förmonsrätt, såsom för alla andra Krono-utskylder,
st Cap. 6 §. Ilandels-Balken lemnar fullkomlig visshet.”
Uti denna senare reservation bär Herr C. I. Ekerman instämt
-
MfL till R. Sl. Erot. 1834 oell 1835. 4-de Sami', ftsta Afd. S\clje Rand. 4
3fWe Håltet.,
—?
■
STOCKHOLM, Kongl.. Ordens-Boktryckeriet,, i835.
v ?| 5' • ' •. I'* *iCi 5* lili‘K i:
£untdiktaStats-Ui slottets Memorial K\o 4^8.
t
N:o 42§.
Ankom till Exp.-Utsk. den 21 Mars.
Memorial ofver anställd omröstning, i fråga om förändringar i ■
3:dje och 4:de Artiklarne i Bevillnings-Förordningen.
Sedan, enligt från samtlige Riks-Stånden ankomne Protocolls-Utdrag
af den a3 nästlidne Februarii samt den 2 innevarande månad, Rikets Ständer
godkänt de uli Bevillnings-Ulskottets Memorial N:o 53, i anledning af
Riks-Slåndens olika beslut, angående föreslagna förändringar i 3 och 4 Art.
af Bevillnings-Förordningen, framställde förslag lill Volerings-propositioner;
så bar Förstärkta Stats-Utskoltet, på sätt 69 §. Regerings-Formen föreskrifver,
denna dag anställt omröstning öfver omförxnälde gillade och så lydande
Voterings-propositioner:
Första Voterings-Propositionen:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att ^3 §. i nu gällande Bevillnings-Stadga
må i den blifvande Bevillnings-Förordningen bibehållas oförändrad,
voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, komma, jemlikt Ridderskapets och Adelns beslut, orden:
privilegieradt och privilegierade att utur 73 §. utgå.
Voteringen har utfallit med 67 Ja och 6r Nej-, hvarjemte en dubbel
voterings-sedel blifvit casserad.
Och som Nej vunnit, komma orden privilegieradt och privilegierade
att utur 73 §. utgå.
Andra Voterings-Propositionen:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att från 75 §. må uteslutas följande
mening: Dock må sådane Masugnar, hvilka äro belägne inom samma
Taxerings- och Pröfnings-district med. det Bruk, hvarunder de lyda, och
sorn begagna deras tillverkning, uppskattas gemensamt med Bruket, och på
Bi/i, till R, St, Vrot. i834 ocA 1835. 4 Sorni. 1 Afd. 3 Bandet,
36:te Häftet.
Tur stärkta Stat j-Ut skottets Memorial ÄT:o 4-8,
det ställe, der samma Bruk är beläget. Alla andra Masugnar skola uppgifvas
och till värde beskattas, der de äro belägne; voterar
Ja;
Den det ej vill,
. Ner>
Vinner Nej, skall slutet af denna §. från och med orden : Dock må
sådane Masugnar &c. erhålla följande förändrade lydelse: Dock skola sådane
Masugnar, hvilkas tillverkning bevisligen förädlas af egaren vid honom
jemväl tillhörigt Stängjerns-Bruk, taxeras gemensamt med Bruket, på
det ställe, der detsamma är beläget. Alla andra Masugnar skola ovilkorligen
uppgifvas och till värde beskattas, der de äro belägne.
Vid Volermgs-sedlarnes öppnande hafva befunnits 5i Ja och 67 Nej,
jemte en Voterings-sedel, hvilken, såsom dubbel, måst casseras.
Och som Nej vunnit, skall slutet af ^5 §1 från och med orden: ”Dock
xnå sådane Masugnar &c.” erhålla följande lydelse; "Dock skola sådane Mashugnar,
hvilkas tillverkning bevisligen förädlas af egaren vid honom jemväl
•”tillhörigt Stångjerns-Bruk, taxeras gemensamt med Bruket, på det ställe,
"der detsamma är beläget. Alla ändra Masugnar skola ovilkorligen uppgifvas
och till värde beskattas, der de äro belägne.”
Tredje Voterings-Propositionen.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att den uti 1 mom. af 162 §.
omnämnde befrielse från afgift efter 2:dra Art. må tillgodonjutas för alla
de löne-förmoner och pensioner, som icke uppgå till, eller öfverstiga 200
R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer ofvannämnde befrielse endast att tillgodonjutas
för alla de löneförmoner och pensioner, som icke öfverstiga 100 R:dr.
Voteringen har utfallit med 71 Ja och /fö Nej; hvadan och som Ja
vunnit, den uti 1 momentet af 162 §. omnämnde befrielse från afgift efter
2:dra Art. skall tillgodonjutas för alla de löneförmoner och pensioner, sorn
icke uppgå till eller öfverstiga 200 R:dr.
Fjerde Voterings-Propositionen.
Den, som gillar Utskottets förslag, att de uti 6 mom. af 162 §.
omnämnde Tjenstemän må befrias från lönebevillning, då lönen icke uppgår
till eller öfverstiger 200 R:dr; voterar
Ja;
Förstärkta Stats-Vtskottets Memorial Nio 4:8.
3
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej , komma ifrågavarande Tjenstemän att befrias från lönehevillning
endast i de fall, då lönen icke öfverstiger 100 R:dr.
Voteringen har utfallit med 71 Ja och 48 Nej; och då Ja sålunda
vunnit, komma de uti 6 mom. af 162 §. omnämnde Tjenstemän att befrias
från lönehevillning, då lönen icke uppgår till eller öfverstiger 200 R:dr.
Femte Voterings-Propositionen.
Den, som bifaller Utskottets förslag lill förändring i i65:te§; voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej; '
Vinner Nej_, kommej- alt i denna §., bland dem, som njuta afdrag i
Eevillningen för 4 minderåriga barn, äfven tillläggas: ”Fiskare pä /andet.”
Vid voterings-sedlarnes öppnande, hafva befunnits 11 Ja och 108
Nej-, och som Nej vunnit, kommer att uti i65 §. bland dem, sorn njuta
afdrag i Bevillningen för 4 minderåriga barn, äfven tilläggas: ”Fiskare på
landet.”
Sjette Voterings-Propositionen.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att de af Allmogen i Ytterhogdahls
socken, som, efter pröfning- af Taxeringsmännen, anses deraf vara i
behof, må intill nästa Riksdag åtnjuta befrielse från hälften af Bevillningen
efter i:sla Art.; voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nejj kommer, jemlikt Borgare-Ståndets beslut, ifrågavarande
befrielse icke att ega rum.
Voteringen har utfallit med 53 Ja och 65 Nej; hvarförutan en voterings-sedel,
såsom märkt, blifvit casserad; och som Nej vuföit, kommer
ifrågavarande befrielse icke att ega rum.
Sjunde Voterings-Propositionen.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att invånarne i Umeå, Piteå och
4
För starkt a Stat-Utskottets Memorial N:o 428.
Luleå släder må, efter pröfning af Taxeringsmännen, intill nästa Riksdag
tillgodonjuta befrielse till hälften af bevillningen efter i:sta Artikeln,
voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej; . . *
Yinner Nej, kommer någon sådan befrielse icke att ega rum.
Voteringen har utfallit med 21 Ja och 98 Nej;
Och som Nej således vunnit^ kommer någon befrielse till hälften af
Revillningen efter i:sta Art. för Umeå, Piteå och Luleå städers invånare ,
icke att ega rum.
Hvilket allt Förstärkta Stats-Utskottet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 20 Mars i835.
STOCKHOLM, i835 ; hos J. A. Walldan.
N:o 429>
Ankom till Exp,-Utsk. d. 26 Mars.
Utlåtande, i anledning af Friherre Franc Sparres motion,
om medels anvisande å 8:de Hufvudtiteln, så väl
för underhållet af Arbets-compagnierna på Kungsholmen,
som för desses sysselsättande med fästningsbyggnadens
fortsättning vid Carlskrona.
(U. A.)
Sedan Kongl. Majit, vid början af denna Riksdag, i Dess Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof, för fortsättandet af Carlskrona
befästning, äskat ett extra anslag af 200,000 R:dr intill nästa Riksdag, och
Stats-Utskottet derefter uti Betänkandena N:ris 2o3 och 291 för samma
ändamål tillstyrkt anslagets bestämmande till 170,000 R:dr, men Förstärkta
Stats-Utskottet, till hvars afgörande frågan, till följd af Riks-Ståndens
olika beslut, blifvit hänskjuten, genom votering afgjort, att, till fortsättande
af Carlskrona befästning, alldeles icke något anslag skall gifvas;
så har hos Ridderskapet och Adeln Friherre Franc Sparre, B. Euti afgifvet
anförande, sökt fästa uppmärksamhet på följderna af detta beslut.
Dessa voro, i Herr Friherrens tanka:
i militairiskt hänseende, att Kungsholms fästning, beräknad att inom
3 elier 4 år vara fullbordad, nu komrae att få den sida öppen, hvars slu
tande
utgjorde arbetets fulländande på denna fästning;
i administratift hänseende, att a:ne allmänna Arbelskarls-corapagnier,
lwartdera af 600 man, och nu inöfvade till ovanlig arbetsskicklighet, blefve
utan sysselsättning, och att kostnaden af deras underhåll, hvilken i alla
faJl af 8:de Hufvudtiteln måste utgå, kunde anses såsom alldeles för
pilld,
samt
i moraliskt hänseende, att dessa olyckliga menniskor, genom det
tillstånd af syssellöshet och lättja, hvari de skulle blifvit försatte, snarare
kornme att bildas till förhärdade brottslingar än ledas till förbättring,
som dock är ändamålet med deras införande på Corrections-inrättningen.
Bihang till R. St. Prat. i834 och 1835. 4-.de Sami. lista Afd. 3-dje Band. i
37'.de Uåflet.
a
Stats-'Utskottets Utlåtande JS:o 429'
Vidare har Herr Friherre Franc Sparre anfört, att, genom Förstärkta
Stats-Utskottets afslag å det ifrågavarande extra anslaget 170,000 1
R:dr, denna summa derigenom icke blefve till hela sitt belopp besparad,
emedan åttonde Hufvudtiteln, sorn hittills endast bekostat Arbetskarlarnes
på Kungsholmen underhåll med 3 sk. och bröd per dag, hvilket uppgått
till en årlig utgift-af omkring 8000 R:dr, derförutan nu komme att, utan
ringaste nytta, vidkännas tillökningen för mathållningen, då portionsvärdet
uppgår till circa 5 sk. per dag, jemte kostnaden af beklädnad, bevakning,
befäls aflöning, sjuk- och själavård m. m., hvilket allt hittils
varit bestridt af byggnadsfonden, med omkring 12,000 R:dr årligen. Då,
utom dessa oundvikliga utgifter för personalen , några äfven blifva nödvändiga
för materielenj om också arbetet nu alldeles inställes, emedan man
väl icke rimligen kan låta de under arbete varande och ännu ofullbordade
byggnaderna stå otäckte, och, lika hastigt som de uppkommit, förvandlas
till ruiner, och dessa nödvändiga conservations-arbeten skulle ytterligare
medföra en bortkastad kostnad af \ till 5ooo R:dr årligen, har Friherre
Franc Sparre3 med begagnande af den rätt 56 §. Riksdags-Ordningen
lemnar, väckt den motion: ”att Rikets Ständer må besluta, att, intill nästa
Riksdag, af 8:de Hufvudtiteln (hvilken, enligt sin natur, i alla fall
är obegränsad) må utgå, jemte all underhållskostnad för Arbets-compagnierna
på Kungsholmen, äfven nödiga medel till deras sysselsättande med
fäslningsbyggnadens fortsättande vid Carlskrona, dock, utöfver de förut
vanliga 8000 R:dr, med högst 34,000 R:dr årligen, svarande emot de
170,000 R:dr, som Stats-Utskoltet hade föreslagit alt, i form af extra
anslag, till denna byggnad utgå.”
Och har Friherre Franc Sparretill stöd för sin motion, slutligen
yttrat, att all Correclions-inrättning bör förutsätta fångarnes sysselsättning,
om den icke i sin grundprincip skall vara alldeles förfelad: att den föreslagna
nya utgiften derigenom väl redan är fullkomligen justitieråd, men
att derigenom dessutom vunnes, liksom tillfälligt, den stora militairiska
fördel, alt en af naturen för sjöförsvaret så förträfflig local, som Carlskrona
redd och hamn, kan af konsten få den fulländning, som tidens ökade
fordringar i detta afseende kräfva,
Stats-Utskottet, som, enligt hvad ofvan är nämndt, redan förut i
n:ne serskilda Retänkanden tillstyrkt beviljandet af extra anslag för Kungsholms
fästningsbyggnads fullbordande, kan icke heller nu undgå erkänna
angelägenheten af det uppgifne behof vet och inse de flere olägenheter, som
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 4*9*
3
genom anslagets upphörande skola uppkomma. Men enär Rikets Ständer,
genom votering i Förstärkta Stats-Utskottet, härom fattat beslut, anser
Utskottet det icke vara sig tillständigt att med ett emot samma beslut stridande
tillstyrkande ingå, och hvarvid Utskottet i öfrigt trott sig icke böra
lemna oanmäldt: att Stats-regleringen redan är uppgjord och vunnit
Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse; att Utskottets förslag till reglering af
Riksgälds-Contorets utgifter numera äfven är af Rikets Ständer, i afseende
på det belopp som derför kommer alt anvisas, definitivt afgjordt; samt
att, då beräkningen af Bevillnings-inkomsterna är verkställd, på grund af
hittills kända förhållanden, beviljandet numera af ytterligare anslag skulle
tvifvelsutan deri förorsaka en med flera olägenheter förenad rubbning.
Utskottet, som, på nu anförde skäl,
icke kan tillstyrka bifall till Friherre Franc Sparres ofvanbe
rörde
motion,
har dock, «med föranledande af de i densamma uppgifne förhållanden,
ansett sig böra tillse, all, i fall Kongl. Maj:t skulle finna Kungsholms
fästnings fullbordande i m i 1 i La i risk t hänseende företrädesvis angeläget, något
hinder icke må möta för användande dertill af möjligen uppkommande
tillgångar på de för Rikets Försvarsverk på det hela anvista årliga anslag,
och i hvilket hänseende Utskottet tror sig böra upplysa, att kostnaden för
Arbets-compagniernas beklädnad, bevakning, befäls aflöning, sjuk- och
själavård m. in., hädanefter i allt fall kommer att utgå af 8:de Hufvudtiteln,
med omkring 12,000 Rrdrs tillökning årligen, samt att skilnaden
härimellan och hvad Motionairen föreslagit, 34,000 R:dr, eller 22,000 R:dr,
hvarför tillgång nu saknas, uppkommer, genom ökad aflöning till Arbetspersonalen
utöfver vanligt fångtractamente, samt för anskaffning af malerialier,
instrumentalier m. m.
Det e.vtra anslag, som vid senaste Riksdagen beviljades för Kungsholms
fästningsbyggnad, uppfördes väl under rubrik: ”försvaret till sjöss;”
men då man lärer kunna antaga, alt denna fästning, om än i första hand
afsedd att betrygga marin-etablissementet i Carlskrona, dock tillika utgör
en vigtig del af landets försvars-anstalter på det hela, hemtar
Utskottet häraf anledning yttra den öfvertygelse, att ifrågavarande fästningsbyggnad
med lika skäl kan hänföras lill tredje som fjerde Titelns
föremål.
Och får Utskottet, i öfverensstämmelse med denna åsigt, tillstyrka,
Stals-TJtslcottetS Utlåtande N:o 429‘
det Rikets Ständer må förklara, att, så vida Kongl. Maj:t finnér
arbetet å Kungsholms fästningsbyggnad böra fortsättas, Kongl.
Maj:t äfven må ega dertill använda de besparingar, som å Tredje
och Fjerde Hufvudtitlarne tilläfventyrs kunna beredas.
Stockholm den 23 Mars i835.|
Reservation
af Herr Peyron_, Gust.: ”Jag får reservera mig emot det nu genom
17 röster emot vidtagne beslutet, af följande skäl: Bland de flera olägenheter,
som, i följd af denna sakens utgång, otvifvelaktigt skola uppkomma,
anser jag den, som utgör hufvudgrunden för Friherre Franc
Sparres nu väckta motion, eller att den i Carlskrona varanfde talrika, och
till en ovanlig arbetsskicklighet uppöfvade fångpersonalen skulle 'försättas i
syssellöshet, vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet, — enär följden af
en sådan förändring blefve, dels att denna personal, i stället att, såsom
hittills varit fallet, med nyttig verksamhet i någon mon återgälda’ det
allmännas uppoffringar, komme att, utan all nytta, fortfarande ligga det
samma till last, dels ock att Inrättningens hufvudsyfteraål, fångärnes moraliska
förbättring, genom strängt arbete, i föreniug med sträng tillsyn,
åtminstone till en del komme alt förfelas,
Denna sista omständighet, eller nödvändigheten alt bereda sysselsättning
för fångar, är, i min tarika, ett så oeftergifligt vilkor för en fånginrättnings
ändamålsenliga förvaltning, att, om arbetet för Kronans räkning i
Carlskrona upphör, Styrelsen för Fängelsena och Corrections-inrättningarne
i Riket otvifvelaktigt finner sig nödsakad vara betänkt på andra utvägar
att förskaffa arbete åt den der befintliga fångpersonal. Då man således
med visshet kan förutse, att 8:de Hufvudtitelns obegränsade anslag förfångars
skjuts-underhåll m. m. kommer att, genom upphörandet af anslaget
för Kungsholms fästningsbyggnad, i ökad mon ålitas, äfven utöfver de
12,000 R:dr, hvilka i allt fall för Arbets-compagniernas underhåll besbtmdt
erfordras, såsom ersättning för det belopp, som hittills af byggnadsfonden
utgått, anser jag det för Staten vara företrädesvis nyttigt, om fångpersonalens
i Carlskrona verksamhet användes på fullbordandet af ett arbete,
sona,
Stats-
5
sorn, efter hvad upplyst blifvit, i försvarsväg för Riket är af stor vigt och
hvilket är så långt framskridet, att detsamma inom några få år hinner
fulländas.
Ur denna synpunkt och med åberopande i öfrigt af de flere, i Friherre
Franc Sparres motion anförde skäl, bland hvilka jag här serskildt
endast vill nämna den årliga utgift Stats-Verket ytterligare får vidkännas
för de ofulländade arbetenas förseende med nödig betäckning, får jag
tillstyrka,
”alt, intill nästa Riksdag, af 8:de Hufvudtiteln må utgå, jemte
underhållskostnaden för Arbets-compagnierna i Carlskrona, äfven
nödige medel till deras sysselsättande med fäslningsbyggnadens
fullbordande å Kungsholmen, dock med undanlag af kostnaden
för dervid erforderliga instrumenlalier och inventarier, hvilka
böra af andra disponible tillgångar anskaffas, och under vilkor
i öfrigt, att arbets- och underhålls-kostnader ne sammantagne
icke öfverskrida 34>ooo R:dr årligen, utöfver de förut vanliga
8000 R:dr.’
Uti denna reservation hafva instämt: Herr Grefve Posse j Friherrarne
Stjerneld och Tersmeden, Herrar Oxehufvud, G. A., af Billbergh,
J. P. och af Strömj X, samt Riksdagsfullmägtigen Olof Månsson från
Blekinge Län.
Bih. till R. St. Prat. 1834 ocJi 1835. 4-de Sami. i:sta Åjd. 3-dje Band. 2
37:de Håftet.
STOCKHOLM, Kongl. Qrdens-Bojltryckrriet, i 835.
Statt-l i skottets Memorial N.o 43o. i
N:o 43O.
Ankom till Exp.-Ulsk. den 28 Mars,
Memorial, med förslag till samman jemkning af Riks-Ständens fattade
olika beslut, i frågan om det sätt, på hvilket upplåning
för Riksgälds-Coniorets behof skall verkställas.
(RGS. A.)
Sedan, genom N:o 417» Utskottet afgifvit förnyad t eller fortsatt förslag
öfver Riksgälds-Contorels behof — ifrån och med år i835 till och med
år i83q — och i sammanhang härmed, i afseende på upplåningen af hvad
lill fyllande af Contorets behof erfordras, tillstyrkt, att det må ofverlemnas
åi Fulimägtige, att, efter sig företeende omständigheter, emot obligationer
i Svenskt mynt, upptaga större eller mindre lån på längre eller kortare
tid, med vilkor, att obligationerne ej ställas på längre förfallotid, än i5 år
från deras utfärdande, och alt räntan ej bestämmes högre än 5 procent;
så hafva Riks-Stånden, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag,
från Ridderskapet och Adeln af den g, Preste-Ståndet af den 5 och Borgare-
samt Bonde-Stånden af den ia allt innevarande Mars månad, stannat
i följande beslut, nemligen;
Ridderskapet och Adeln:
j:o. att Rikets Ständer, i och för Riksgälds-Contorets behof, intill
nästa Riksdag anvisa och anslå en årlig summa af 1,200,000 R:dr banco,
hvaraf 400,000 R:dr skola afsältas såsom ränta och amortissements-fond för
de lån Contoret kommer att upptaga. — Till säkerhet härföre skall det
åligga Fulimägtige, alt, så länge och intilldess hela det upplånade capitalet
med upplupne räntor blifvit guldet, hvarje år af först inflytande allmänna
Bevillningsmedel lill den under Fullmägtiges vård slående Amortissementscassa
förenämnde summa öfverföra, utan att,någon förblandning med Contorets
öfrige medel derefter får ega rum;
2:0. alt det må ofverlemnas åt Fulimägtige, alt, till bestridande af
Riksgälds-Contorets utgifter, efter sig företeende omständigdheter, emot obligationer,
upplaga större eller mindre lån på längre eller kortare tid, med
vilkor, alt lånet skall ovilkorligen inom i5 år vara återguldet och alt räntan
ej bestämmes högre än ,5 för 100, då det förskrifne lån-capitalet till
Bihang till R. it. Vrot. 1834 oc'i i835. 4 Mini, 1 Ajd. 3 Banden
38:de Häftet. 1
2
St-nts-UtsbttetT Memmi 2V*s-43o.
fullo erhåller, nion, i händelse nedsättning i capiial-iutetalningen hommer
alt eg a rum, ej högre än 4i procent».
lh:es£e-Ståndett
Slanner,, sorn ansåg den af Utskottet, sid. ro, till ränta och amortissement
föreslagne summa, af 200,000 fi:dr årligen böra höjas till 000,000 R:dr,
fattade. följande beslut::
r:o. att Rikets Ständer, v och för Riksgälds-Conlorets behof, intill
nästa Riksdag anvisa sch anslå en årlig summa af r,200,000 Rtdr banco;
jko. att det må öfverlämnäs åt Fullmägtige , att til! bestridande af
Riksgälds-Gonlorets utgifter,, eften sig företeende omständigheter, emot obligationer.
upptaga stone eller mindre lån på längre eller kortare lid, med
vilkor, att lånet skall ovilkorligen inom i5 år vara ålerguldet och att räntan
ej bestämmes högre än 5 procent.
JBorgare-Stäntléti
tcö. alt Rikets Ständer, i och för Riksgäfds-Cantorets enskilda behof,
intill nästa Riksdag anvisa och. anslå en årlig summa af 1*200,000 fi:dr
banco; ooh
2:0. Beträffande Riksgälds-Gontorets upplåningssätt: att det- må öfverlemna»
åt Fullmägtige alt; elter sig företeende omständigheter, emot
obligationer i Svenskt mynt, upptaga större eller mindre lån, att betala
vid anfordran,, efter uppsägning, eller på bestämd förfallotid, dack icke längre
än i5 år från deras utfärdande. Fullmägtige skola företrädesvis söka begagna
de förstnämnde lån-sätten, sorn erbjuda Törmönen af en lägre räntav
och får icke i något fall räntan Öfverstiga 5 procent, äfvensom icke rabatt
å capilalet medgifves».
Bonde-Ståndet'. '
1:0. att Rikets Ständer, i och för Riksgälds-Contorets behof, intill
nästa Riksdag anvisa och anslå en årlig summa af 1^200,000 R:dr banco;
2:0. att det må öfverlemnas åt Fullmägtige att, efter sig företeende
omständigheter, emot obligationer i Svenskt mynt, upptaga större eller
mindre lån , att betala vid anfordran, efter uppsägning eller på bestämd tid,
dock icke längre än i 5 år från- deras utfär dande. Fullmägtige skola företrädesvis
söka begagna de förstnämnde lån-sätten, sorn erbjuda Törmönen
äfen lägre• ränta;•• och -få» icke i något fall räntan öfverstiga 5 procent,
äfvensom icke heller rabatt på capilalet medgifves..
Stats-Utskettets Memorial ■ N:o 4.’o.
3
Lnligl frän Preste-Ståndct ytterligare ankomne ProlocoMs-Ulårag af
den 2J Mars, liar Preste-Slåndet, i anledning at Ridderskapets och Adelns
inbjudning att uti Ridderskapels och Adelns 'beslut instämma, förklarat sig
ej kunna denna inbjudning antaga; äfvensom, i anledning af Borgare-Ståndets
inbjudning, Presle-Siåndet förklarat sig ej kunna antaga denna inbjudning
i sin helhet, helst som det af Borgare-Ståndet beslutade upplåningssiilt
icke är genom Preste-Ståndels beslut afsk uret; dock ville Ståndet, såsom
ett tillagg dill sitt redan fattade beslut, derjemte förklara, att lån emot
obligationer, alt betala vid anfordran, är det upplåningssätt, som må i
främsta rummet användas.
Utaf dessa Riks-Slåndens fattade beslut beflnnes, alt samtlige RiksStånden,
i stället för af Utskottet föreslagne 1,100,000 R:dr Banco, bestämt
årliga anslaget till Riksgälds-Contorets enskilda behof till 1,200,000 R:dr
Banco; ocb att, beträffande Riksgälds-Contorets upplåning, samtlige RiksSlånden
instämt deri, alt Riksgälds-Contorets obligationer icke få utställas
på längre förfallotid än 10 år, ifrån den dag de utfärdas; äfvensom att högre
än 5 procents ränta icke får bestämmas. — Deremot hafva Riks-Stånden,
i afseende på andra med upplåningen gemenskap egande omständigheter,
dels skiljt sig från Utskottets förslag och dels sig emellan stannat i olika
beslut. Utskottet hade nemligen föreslagit, att Riksgälds-Contorets obligationer
skulle utställas i Svenskt mynt. Uti Ridderskapels och Adelns
samt Preste-Ståndets beslut äro orden Svenskt mynt uteslutne, men bibehållne
af Borgare- och Bonde-Slån den; och med anledning hvaraf Utskottet
ansett sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet,
att i denna omständighet med Borgare- och Bonde-Stånden sig förena, men
oin intetdera af. dessa förstnämnde arne Riks-Stånd skulle denna inbjudning
antaga, utan frågan kommer att hänskjutas till förstärkt Slals-Utskotts afgörande.
, så får Utskottet föreslå följande
Voterings-Proposition;
Dea, sorn bifaller, att Riksgälds-Contorets obligationer för upptagne
lån endast i Svenskt mynt få utställas, röstar Ja. — Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, öfverlemnas det åt Fullmäglige i Riksgälds-Contoret, att
bestämma hvilket mynt-slag som helst.
4
St ar i-Ut skottets Memorial Nia 43».
Vidare förekommer, att Ridderskapet och Adeln, i likhet med Utskottets
förslag, öfverlemna! åt Fullmägtige att upptaga större eller mindre
Jan på längre eller kortare tid, men hvarifrån Borgare- och Bonde-Stånden
äro i så måtto skiljaklige, att, enligt deras beslut, skola lån upptagas emot
obligationer, att betala vid anfordran, efter uppsägning eller på bestämd
för fal lo-tid, med tillagg, att Fullmägtige skola företrädesvis söka begagna de
förstnämnde lån-sätten; samt Preste-Ståndet, genom dess ofvanberörde tillägg,
instämt endast i första alternativet uti Borgare- och Bonde - Ståndens
beslut.
Vid detta förhållande oell då Ridderskapet och Adeln beslutat, alt lån
skola upptagas emot obligationer ställde på längre eller kortare tid, och således
ej att betalas vid anfordran; saint Borgare- och Bonde-Stånden val
medgifvit, att lån, kunna få upptagas emot obligationer, att betalas vid anfordran,
men icke, lika med Priste-Siändet, föreskrifvit, att ett sådant upplånings-sätt
skall ovilkorligen i främsta rummet användas, och hvari Preste-Slåndet
således är skiljaktigt ifrån Borgare- och Bonde-Stånden , sä bar
Utskottet ansett sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet,
alt, i hvad som angår upplåning emot återbetalnings-skyldighet vid anfordran
eller efter uppsägning, instämma ined Borgare- och Bonde-Ståndens
beslut; men skulle intetdera Ståndet vilja häruti ingå, skall Utskottet ofördröjligen
inkomma med de för afgörande genom förstärkt Stats-Utskott då
nödige Vo terings-Proposi tioner ne.
Ytterligare har förekommit, att, enligt Ridderskapets och Adelns beslut,
skall högre än t\ procents ränta icke få forsk i ilvas, i händelse att
nedsättning i capital-in beta bringen kommer att eg a rum. Och då Borgareöch
Bonde-Stånden icke medgifvit någon upplåning med afdrag på capi talet,
så hafva 3:ue Stånd beslutat, att upplåning emot rabatt icke får ske emot
högre än 4 procents ränta; men då derjemte Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet icke förnekat, att capital-rabatt vid upplåningen får ega rum
emot mindre än 4 procents’ ränta, så får Ut-skottet inbjuda Borgare- och
Bonde-Stånden alt i Ridder sliapels och Adelns samt Presté-Siåndets i nära
öfverensstämmelse med Utskottets förslag fattade beslut instämma; men
skulle denna inbjudning icke af någotdera af förstnämnde Riks-Stånd antagas,
så får Utskottet föreslå följande
Voterings-Propositiont
Den, sorn bifaller, att, vid upplåning emot högst 4 procents ränta, eapital-rabatt
får ega rum, röstar da, — Den det ej vill, röstar Mej.
Stats-Uiskottets J3 tidt.inde Nio 43**
5
Tinner Nej, så får upplåning emot capi tal-rabatt icke under något
vilkor ega rum.
Slutligen får Utskottet anmäla, att som icke något af de öfrige Stånden
instämt i Ridderskapets och Adelns beslut om en serskild amortissements-fonds
afsättande af allmänna Bevillningen, så lärer detta beslut få
anses förfallet.
Stockholm den 28 Mars i835.
N:o 43 r*
Ankom t It Exp. -Utsk. den 29 Mars.
Utlåtande_, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå
handl inga me i fråga om pension för afl. Prof essoren j Doctor
Högbergs Enka och Barn.
(U. A.)
Uti underdånig skrifvelse har Preste-Siåndet vid innevarande Riksdag,
med föranledande utaf aflidne Theologias-Piofessoren vid Upsala Universitet,
Doctor Högbergs utmärkta egenskaper och förtjensler såsom Acadernisk
Lärare och Predikant, samt de ringa tillgångar, hvaruti sterbhuset vid
hans tidiga bortgång sig befunnit, hos Kongl. Maj: t hemställt, att, då de
Nådår, den eflerlemnade Enkan och 4 minderåriga Barnen torde komma att
tilldelas, icke lemna en för dessas bergning tillräcklig behållning, Kongl.
Majrt ville i Nåder låta Enkan och Barnen, sä länge Sonen är omyndig och
Döttrarne oförsörjda, åtnjuta någon pension till understöd efter för handen
varande tillgångar.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, som, i Dess egenskap af ÅcademieCanceller,
infordradt Utlåtande häröfver afgifvit, bar, så vidt frågan kunde
vära, att med det för Doctor Rogbergs Enka sökta serskilda understöd belasta
Kongl. Aeademiens redan nog knappa tillgångar, funnit sig nödsakad
afstyrka Nådigt bifall till den underdåniga hemställan; men, i den förmodan,
att tillgång för ett dylikt understöd kunde i Nåder beredas af andre
medel, förenat Sig i Presle-Ståmdels underdåniga framställning.
(skotten Utlfc<wdc ,N;0 4$»*
r Och har derefter Kongl- Slals-Conloret, spm jemväl -öfver samma underdåniga
hemställan blifvit 4iörclt, i underdånighet uppgifvit, alt någon annan
tillgång, hvarå .det äskade jin ders lödal j kunde .anvisas, icke förefunuesj
än de till Kongl. Majas Nådiga disposition ställde estra .utgifts-medel å
11 i ks-Stat ens §:de .Hufvud ti tel.
Då de å .Riks-Slaten a 11 slagne extra ulgifts-medel icke äro af ege lisk
a j), ali ständige eller längre lid fortfarande utgifter kunna ,.å deqj envisas,
liar Kpngl. Majit, af sådan anledning, i Nåder öfverlemnat Pieste-StåndeLs
rofvänupptagne underdåniga framställning nied deröfver afgifne Utlåtanden
till Rikets .Ständers Stats-Utskott, för att till Rikets Ständers behjcYlande
framställas
Detta
har Utskottet i öfvervägande .tagit; oeh enär vid förenämnde.,
till Utskottet remitterade handlingar icke är fogadt något Decument, som
upplyser, i hvad tillstånd boet sig befunnit efter Professoren, Doctor Högbergs
limade död, och hvaraf Utskottet kunnat åtminstone hemta någon
ledning för ett tillstyrkande i detta afseende, samt derjemte det förändrade
förhållande inträffat, litt, sedan Preste-Ståndets ofvanberörde underdåniga
framställning afgafs, Professoren Rogbergs efterfemnade Enka med döden
afgålt; så, och då dertill kommer, att Rihs-Staten långt för detta blifvit
reglerad, samt Kongl. Majit är i tillfälle alt af extra utgifts-medlen åt
Professoren, Doctor Rogbergs barn förunna något lämpligt understöd, i fall,
efter vunnen upplysning pra Sterbhusets tillstånd, omslundigheterne skulle
sådant påkalla, anser Utskottet
kig af sådane skäl förhindradt att hos Rikets Ständer tillstyrka bifall
till hvad sålunda blifvit hps Kongl. Maja i underdånighet
hegardt.
Stockholm d'en 28 Mars i835.
Nio 432.
Antom till Exp.-TJtsk. den 39 Mars
Utiätande, i ättledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss å handlingar
ne., i fråga om ersättning till Protocolls-Secreteraren
Roman, för de löne-inkomster, hvaraf han gutt i mistning,
Sta t i-Ut t köttets UtiJt/imle Nio 43'iy
7
gejiotn Lappmarks Ecclesiastik- Verks-Fondens öfverlemnande
till Riks gä filsEontöret.
CU A.)
Ceriom Nådig Remiss, af deri i3:de innevarande månad, har KongL
Majit, Sedan Lappska ÉcclesiaStik-Verkats Fond Blifvit tili Rikets' Standert
RiksgäkTs-Cöfitoi öfveiTerfinad, samt Verkets ihkömster och utgifter hädanefter
ä'i"o med Stats-Yerkefs förenade, till det hilliga afseende omständigheterrie
påkalla', till Stats-Utskottef öfverlemriät eri äf Protoeolis-SfecreteTareii
£•.. Roman gjord underdånig arisökriirig, deruti, för den händelse, afl de Sökanden
anförtrodde Ombudsmans- och Bbkhåliare-tjensterne vid ofvanberörde
Fond skulle blifva indragrie, lian yttrat den förmodan, alt lian med
sfn, under flerårig handläggning af Lapp marks-ärendena, derom förvärfvade
Härmare kännedom, kunde blifva åtminstone till eri början oumbärlig att biträda
det Embels-Yerk, söiri närmast Kongl. Majit hädanefter kommer att
pröfva dylika ärenden* samt äf sådan anledning i uttdefdånighet anhållit,
att fortfarande få åtrijdta den för nämnde tjensler anslagna å iliga aflöning
433 r/3 Rrdr, hvilken han af Lappmarks" Ecclesiastik-Fonden uppburit; —
hvaremot han, i fall Ombudsmans- och Bokhållare-tjenslerné skulle anses
Umbärlig?,> underdånigst begcärt att,- såsom pension honom måtte" tilläggas
ett emot berörde aflöning svarande belopp.
lili öfver denna underdåniga ansökning infördra:dt Utlåtande bar Direetiönen
öfver" Ecclesiastik-Verket i Lappmarken i underdånighet yttrat,
alt, ehuru Directionen ansett sig böra vitsorda Romans under dess tjenstgöring
ådagalagda fullständiga kännedom om Lappmarks Ecclesiastik-Verket,
Directionen likväl icke kunde utlåta sig angående hans behöflighet för
det Embets-Verk, som kommer att efterträda Directionen i befattningen med
dessa ärenden; men tillika, med afseende å det förhållande, sorn egt rum
med Tjenslemänrien vid Allmänna Magazins-Inrättriingen, då denna Inrättning
år j823 indrogs, och hvilka Tjenstemän voro i lika belägenhet som
Roman, i underdånighet hemställt, alt enahanda vilkor, sorn dessa erliöllo,
måtte honom i Nåder förunnas, under förbehåll likväl alt han fortfarande
lemnär det tjenstebiträde, sorn af honom i dylikt hänseende möjligen
kunde påkallas.
Å den häri ofvan upptagna delen utaf Pfotoeolis-Secreterären Romans
underdåniga ansökning har Utskottet erhållit Kongl. Majlis Nådiga Remiss,
med Nådigt förklarande derjemte, att, genom Ecclesiastik-Verkets inkomsters
8
Stnts-XJ skatten XJihande Nio 413-
och utgifters förenande med Stats-Verkets, någon annan indragnings-slnt
än den allmänna ej för Sökanden finnes att tillgå.
Då Protocolls-Secreteraren Roman, som, enligt hvad handlingarne upplysa,
icke förr an år 1800 blifvit innehafvare af de numera indragne Ombudsmans-
oell Bokhållare-tjensterne vid Lappmarks Ecclesiastik-Verk , å
dessa tjensler erhållit Constitulorial, samt den derför anslagna aflöning, sålunda,
endast i form af arfvode uppburit, anser Utskottet deraf följa , att
lian, enligt hittills för pensionering å Rikets allmänna Indragnings-stat följda
grunder, icke är berättigad att hädanefter, såsom pension, få åtnjuta samma
aflöning; och får Utskottet derföre hos Rikets Ständer tillstyrka,
att till svar å den Nådiga Remissen, Rikets Ständer i underdånighet
anmäla sig icke kunna, på skäl här förut blifvit antydt, lill
pension å allmänna Indragnings-staten upptaga Protocolls-Secreteraren
A. Roman, i och för dess innehafda befallning såsom Ombudsman
och Bokhållare vid Lappmarks Ecclesiastik-Verk.
Stockholm den 28 Mars ■ 835.
N:o 433.
Ankom till Exp.-Utsfe. den 29 Mars.
Utlåtande, i anledning af Herr Grefve af JVetterstedts motion,
om förändring i tiden för markegångs-sättni/igen /«. rn.
L Cl- A0
Vid förnyad föredragning bos Ridderskapet och Adeln af ej mindre
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 4*ö> i anledning af en utaf Friherre Palmstjerna,
C. O., serskildt väckt motion, i fråga om Räntetagares och Räntegiivares
uppsägnings-rätl till leverering in natura, än ock Bonde-Ståndets
gjorda inbjudning till Ridderskapet och Adeln att frångå sitt fattade beslut
rörande morn. a, b och c, i 5:te punkten af Stats-Utskoltets Utlåtande
N:o 393, innefattande svar på gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 273, angående grunderne för markegångspi isens bestämmande,
räntepersedlarnes omsättning och förenkling m. m., har II. Excellenee Herr
Grefve
StHS-XJtskottcts \3;huande A?:o $33.
9
Grefve af Wetterstedt, G., på anförde skäl, vackt den ytterligare motion:
*’att Stats-Ulskottet må anmodas, så skyndsamt som möjligt, inkomma med
förslag lill en förändrad tid för markegångs-sättningarne och den dermed
förenade uppsägningstid och utdelning af forsedlarne; att dervid må tillses
och pröfvas, huruvida, utan rubbning af andia förhållanden, den i5 Januarii
icke är den lämpligaste tiden för markegångs-sättningarne, och uppsägnings-liden
derefter jemkas åtminstone lill den 7 Februarii samt forsedlarne
vara utdelade 3 veckor efter sistnämnde dag, eller inom slutet af Fcbruarii
månad; äfvensom alt Utskottet må laga under pröfning den jemkning,
som, i afseende på allmänna Uppbörds- och Redogöreise-terminerne , derigenom
kan komma att erfordras.” — Och bar Ridderskapet och Adeln beslutat,
att nämnde motion, tillika med de i anledning deraf afgifne yttranden,
skulle till Stats-Utskotlet remitteras, samt att så väl Utskottets Utlåtande
N:o 4i6, som Bonde-Ståndets inbjudning skulle hvila till dess StatsUtskoltet
öfver ifrågavarande motion afgifvit yttrande och detsamma blifvit
afgjordt.
Hvad Remiss-handlingarne innehålla har Utskottet tagit i öfvervägande;
men då Utskottet? rörande samma ämne, som nu utgör hufvudföremålet
för II. Excellence Herr Grefve af Wetter ste dt s motion, eller tiden för
års-markegångens uppgörande, uti arne serskilda Belänkanden Nrris 273
och 3qi, 3:dje punkten mom. b, bland annat likstämmigt tillstyrkt: ’^alt
Riks-Ståndens Deputerade, hvilka sammanträda innan den 4 December, dd
hvarje års markegång hädanefter bör sättas" — — och detta tillstyrkande,
som är afslagel af Preste-Ståndet, deremot blifvit gilladt af Ridderskapet
och Adeln samt af Borgare-Ståndet; så och enär, genom det i BondeStåndet
beslutade uppskof med afgörandet af berörde morn., frågan om
liden för markegångs-sättningen ännu icke Blifvit definitivt afgjord, hvarigenom
Utskottet nu finnér sig .förhindradt att, i afseende derpå, vidtaga den
ytterligare åtgärd, som, grundlagsenlig!, Utskottet kan tillkomma, får Utskottet,
i öfvererstaramelse med den uti Utlåtandet N:o 4>6 redan yttrade
åsigt, härigenom förklara, att Utskottet anser sig icke kunna hvarken
af- eller tillstyrka H. Excellenee Herr Grefve af Wettersteåts oftanämnde
motion i en af Utskottet redan behandlad och på Riks-Slåndens pröfning
beroende fråga.
Stockholm den 28 Mars 1835.
Bihang till R. St, Fröt, 1334 och i835. 4 Sami. 1 Atel, 3 Bandet
38:de Häftet,
Memorial N\o 434.
N:o 434.
Ankom lill Exp.-Utsk. den 29 Mars.
Memorial, i anledning af Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret Skrifvelse,
angående afskrifning af sådana Götha Canal-Bolags
och Malmö f. d. Discont-Verks fordringarj för hvilka någon
ytterligare betalning icke kan förväntas.
CL AO
Uti skrifvelse den 19 sistlidne Februarii, hafva Fullmägtige i Riksgiilds-Contoret
anmält, hurusom, vid den af Fullmägtige senast verkställda
undersökning, om beskaffenheten af de Götha Canal-Bolags och Malmö f.
d. Discont-Verks fordringar, hvilka för bevakning och indrifning äro till
Ombudsmannen öfverlemnade, ett större antal af desse fordringar befunnits
af sådan beskaffenhet, att någon den ringaste ytterligare betalning icke möjligen
kan förväntas, enär både hufvud-gäldenärerne och deras löftesmän äro
döda, och samlliges Concurser redan utredda, och enahanda förhållande är
med de efter deras död yppade Concurser, och då det vill synas vara utan
ändamål, alt år ifrån år in- och utbalancera fordringar, som icke ega ringaste
värde, isynnerhet som öfversigten af Discont-Utredningens framskridande
härigenom ytterligare försvåras, hafva Fullmägtige h ■mställt, om icke
Rikets Ständer skulle finna för godt uppdraga åt Fullmägtige att förordna
om afskrifning, så väl af de nu ifrågavarande fordringar, som af dem, hvilka,
under utredningens fortgång, kunna framdeles blifva af sådan beskaffenhet,
att för dera någon ytterligare betalning icke möjligen kan erhållas.
Vid pröfniugen häraf, har Utskottet låtit sig föredraga de af Ombudsmannen,
för utredningen af Götha Canal-Bolags och Malmö f. d. Disconfe"Verks
fordringar den 10 Jan. i834, till Fullmägtige uti Riksgähls-Contoret,
för hvarje af dessa f. d. Discont-Verk serskildt afgifne berättelser om förhållandet
sådant det visade sig den 3r December i833, och deraf in hemstats,
i afseende på de f. d. Discont-Verkens låne-reversal och handlingar,
de der för indrifning eller annan laga åtgärd blifvit lill Ombudsmannen
öfverlemnade :
.?t:t:-TJtskottces Memorial N:o 434.
xi
1:0. Om Götha Canal-Bolags f. d. Discont-Verli'.
alt, enligt tvänne förteckningar, omfattande 53o stjcken låne-reversal, capital-beloppet
deraf primitivt utgjort .... 541,292; 24. —•;
hvarå, genom lagsökningar och anskaffade utdelningar ur
Concurser samt tillvägabragte accorder, blifvit indrifvet
och influtit i5r,o52: 28. —
så att ännu återstode 390,239: 44' —
hvaraf calculerades möjiigen kunna ytterligare ulbekommas
16,442 R:dr 2 sk. 9 r:st af på ena förteckningen
upptagne 63,o52: 14. 1., och förlusten derå förslagsvis
beräknades till 46,610: 11. 4,'
deremot upptager den andra förteckningen låne-reversal
hvarå, dels efter skedd lagsökning och dels efter bevakning
i Concurser, för hvilka antingen slutlig redogörelse
erhållits, eller af förekomne omständigheter sannolikt
icke någonsin kan vinnas, någon vidare afbetalning
icke kan påräknas, till ett belopp af . . . 327,1.87: 29. 1 r'.
Summa 373,797: 41. 3L
2:0. Örn Malmö f. d. Discont:
att, enligt 3:ne serskilda förteckningar, förhållandet är sådant:
a) att af de så kallade Cassa-skulderne, hvarmed förslås sådane medel,
hvilka blifvit directe från f. d. Discont-Verkets Cassa ut»ifne och
således icke uti låneväg utgått, eller upptagits i f. d. Discont-Verkets
räkenskaper, förr än Verkets verkliga tillstånd vid dess fall år
1817 upptäcktes, primitivt utgörande 494>668: 3a. 9.
till och med år 1833 influtit . . 133,541:27.1.
så att då återstod:
för f. d. Discont-Directeuren S. C. Björkman 5,103:47.9.
f. d. Handlanden Jonas Ståhle . 217,311: 5.9.
f. d. Handlanden J. B. Kock . 137,449:16. 2.
f. d. Handlanden Haqvin Malmros 1,2.62:32. —
eller, utan tillgång till betalning, tillsammans . ’ 361,127: 5. g.
b') att uppå i5 låne-reversal, omfattande en summa
12
Stats-Utskcttcts Memorial h’:o 434*
af 46,445; 6. 3., anses kunna möjligen ulfås i,2i4
Rall , så alt förlusten härpå förmodas blifva . . 45j23i: 6. 3.
cY ali iGa låne-reversal, hvarå,, dels efter skedd
lagsökning, och dels efter bevakning uti Goncurser,
för hvilka antingen slutlig redogörelse erhållits, eller.
af förekomne omständigheter sannolikt icke någonsin
kan vinnas, någon vidare afbetalning icke kan
påräknas, synas föranleda till en förlust af . . 343,8a3: to. 6.
Summa 760,iöj: 3i. 5i
Efter meddelandet af desse upplysningar,, får Utskottet, i anledning
af Full mag tiges i Riksgälds-Contoret nu. gjorde hemställan, anmäla, alt för
det närvarande ingen allmän föreskrift finnes om behandlingen af afskrifningsfrågor,
sorn under Riksgälds-Gontorets förvaltning kunna uppkomma ,
och att 7:dé Afdelningen af Rikets Ständers vid senaste Riksdag för Riksgälds-Contoret
utfärdade Reglemente, innefattande förordnande* angående f.
d, Filial-Disconternes utredning m. m., icke heller i afseende härpå innehåller
något serskildt stadgande, utan blott berättigar Fullmägtige, alt, lill
fortskyndande af Götha* Canal-Bolags och Malmö f. d. Discont-Yerks återstående
utredning,,
1:0 Lill pröfning och slutligt afgörande upptaga inkommande accordsanbud,
i afseende på förenämnde f. d. Discont-Verks återstående osäkre
fordringar, förmedelst erläggande af något visst belopp emot frisägelse från
vidare kraf, och
2:0 till betryggande emot ali förlust på indrifningen, antaga någon
skicklig och pålitlig, person inom eller utom Riksgälds-Contoret till fordringarnes
utsökande, emot åtnjutande af vissa procent,.sorn af Fullmägtige
bestämmas, å de medel, hvilka» af honom levereras och redovisas, under
vilkor, att, i och för fordriiigarnes indrifning, Discont-Utiredningen icke besväras
med andre kostnader och utgifter,. än nyssbei örde indi ifningsprocent;
Fullmägtige dock förbehållet, att, utan hinder af den till Ombudet utfästade
indrifningsproeent, låta f irdängre eller kortare lid inställa executiva åtgärder
samt med vederbörande gäldenärer accords-Iirjvider uppgöra och afsluta.
Utskottet, sorn förmodar, alt Rikets'Ständer finna lämpligt att
i det Reglemente, som vid denna Riksdag för Riksgälds-Contoret
kommer att utfärdas; gifva Fullmägtige enahanda uppdrag,,
får i öfrigt förklara, att Utskottet, lika med Fullmägtige, anser något förordnande
om hvad vidare bör iakttagas för att en gång se ett slut på f. d.
Stot—Utskottets Memorial ,'Vjä' 414*
Discont-Verkens utredning vara af behofvet på ka ilai It. Härtill hörer, i första
rummet, alt påtänka afskrifning af sådane desse Verks ford ringar, för
hvilka någon ytterligare' större eller mindre betalning pätägligen icke ar
att påräkna, vid hvilket förhållande, dylike forth ingars fortsatta upptagan
de
och balancerande i rälienskaperne otvifvelaktigt mäste få betraktas såsom
en illa använd möda, ulanDylta’eller ändamål. 1 fråga om sältet att
tillvägabringa afskrifningen, tvekar Utskottet icke alt yttra den öfvertygelse,
alt, serdeles sedan Riksdagen nu mera1 så långt framskridit, att cless af
slutande
snart bör kunna påräknas,* hvarken Utskottet eger tillräcklig tid
alf företaga sig det arbete att genomgå och granska alla de handlingar, sam
kunna röra hvarje ford ringspost, härledande sig från 707 serskilde lånCreversal,
utom de, som tillhöra Cassaskulderne till Malmö f. d. Discont, för
att kunna utveckla och framställa1 de skäl till afskrifning, hvilka för hvarje
fordran kunna sig förete, hemtade från5 Diarief och andra vei ificätioner eller
serskildt kände förhållanden , eller Sländerne kunna vara i stånd alt i
hvarje fall afgifva1 något1 yttrande. Ej heller synes en sådan method vara
lämplig att införa, utan torde snarare omlankan böra inskränka sig derhän,
alt för denna gång antaga en annan1 utväg, att komma till det ändamål, sorn
sökes. En sådan utväg tror Utskottet vara, att föreslå Rikets Ständer bestämmandet
af vissa allmänna grunder s Jtvär efter" Fullmäktige i RiksgäldsContoret
må ega och uppdrages besörja fordringarmes afskrifning.
Vid bedömandet af desse grunder, finnér Utskottet en ledning uti vissa
delar kunna hemtas från Kongl. Maj-.ls Nådiga Förordning den 1 1 December
i83o,-. om behandlingen af extra ordinarie afskrifningsfrågor. Det
ar väl sant, alt de deruti leonade föreskrifter' egenteligen afse Stats-Verkets
medel, och de förvaltande Verkans åligganden i afseende på afskrifning
af sådane medel; dock borde berörde föreskrifter icke utan skäl kunna lämpas
på ifrågavarande ämne; enär uppmärksamhet fästes dervid, alt Rikets
Ständer genom de vid 1817 och 1818 årens Riksdag fattade beslut, att genom
Riksgälds-Conloret öfvertaga och besörja f. d. Filial-Disconternes utredning,
desse Verks fordringar och skulder synas hafva tillagt dein egenskapen
af allmänna medel. I fråga om sådane, stadgar den åberopade Kongl.
Förordningen uti 1 §., att extra ordinarie afskrifning må endast i de
fåll#beviljas, då den förlust, hvarom fråga är, utredes vara tillkommen utan
- någons förvållande eller då tillgång till förlustens ersättning brister hos den
eller dem, som dertill äro lagligen förplrgtade, och att, innan någon sådan
afskrifning,får skogskola derföre alltid'i laga ordning undersökas alla om
-
St/its-TJrskottets Memorial A'lo 434-
ståndigheter, som med frågan ega gemenskap, på det upplysas må, om och
i hvad måtto förlusten må tillskrifvas vederbörandes urakllålne tillsyn, uteblifne
anmärkningar, eller felaktige dispositioner. I afseende på tillämpningen
häraf på f. d. Discont-Verkens utestående fordringar, finner Utskottet sig
höra framställa en del af de omständigheter, som nu äro för handen.
Hvad Götha Canal-Bolags f. d. Discont-Verk serskildt angår, så är det
allmänt bekant, att intet åtal egt rum emot någon, som med detta Verks
styrelse och förvaltning haft befattning, innan utredningen deraf uppå Riksgälds-Contoret
öfverflyttades. Riksgälds-Contoret eller Staten har följaktligen
intet betalningsanspråk å någon annan än f. d. Discont-Verkets enskilde
gäldenärer. Således återstår endast att tillse och utröna, i hvad mon
af dem kan erhållas någon vidare betalning, emedan i annat fall afskrifning
bör verkställas.
Beträffande åter Malmö f. d. Discont-Verk, så är förhållandet dermed
i så måtto olika, som Directeurerne vid detta Verk, C. M. Nordlindh, S. G.
Björkman och II. Falkman, genast vid Verkets år 1817 inträffade fall blefvo
för anmärkt olagligt och oredligt förhållande vid Verkets förvaltning under
åtal ställde och slutligen genom Kongl. Majrls Nådiga Utslag den 29
Mars 1S19, utom serskildt ådömdt criminelt ansvar, skyldige kände, att, en
för alla och alla för en, ersätta all skada till Discont-Verkets samtlige fordringsegare.
Om likväl härvid tages i betraktande, att under tiden, af bemälde
Direeteurer, de tvänne förstnämnde, eller Nordlindh och Björkman,
hos hvilka i deras lifstid all den betalning, som möjligen kunnat erhållas,
redan utfallit, numera för många år sedan med döden aflidit och arfvingarne
efter dem behörigen sökt och vunnit urarfvagörelse, samt Falkman,
sedan han afträdt ali sin egendom till borgenärcrnes förnöjande och Riksgälds-Contorets
betalningsrätt dervid blifvit gällande gjord, saknar vidare
tillgång, och dertill kommer, att, om han möjligen under sin återstående
lifstid skulle något ärfva eller förvärfva, Riksgälds-Contorets foidringsrätt,
så vidt den vill härledas från det Falkman ådömde skadestånd tili f. d.
Discont-Verkets samtlige fordringsegare, måste bero på en slutlig utredning
af Discont-Verkets tillgångar, då endast, på delta sätt, skadeståndets belopp
mätas kan, så vill det synas, som enahanda afskrifningsgrunder för bägge
Discont-Verken kunna föreskrifvas.
Vid en allmännare öfversigt af beskaffenheten med f. d. Discont-Verkens
ännu utestående fordringar, har Utskottet inhemtat, att många af dem,
serdeles bland de, som tillhört Götha Canal-Bolags f. d. Discont, såsom förfallna
redan åren 181a och t8i3, måste varit att anse såsom osäkre och
Stats-Utikottets Memorial IV:o 434. 16
meia oell mindre utan värde, förrän de af Riksgälds-Contoret den i:staOctober
1818 öfvertogos, och att af de så kallade Cassaskulderne till Malmö
f. d. Discont, Björkmans och Kocks återstående andelar deri, för den förre
5,io3 R:dr 47 sk. 9 r:st, och för den senare 127,449 h;dr 16 sk. 2 r:st,
så vidt af de derföre lemnade panter icke mera kan utfås, torde kunna
afskrifvas, enär med Kock förhållandet är i så målto enahanda,
som för Björkman redan är anfördt, att Kock också längesedan är med döden
afgången; äfvensom Handlanden Malmross cassa-skuld, 1,262 R:dr 32 sk., utan
äfventyr kan i räkenskaperne afföras, enär uti dennes år 1818 inträffade
Concurs Riksgälds-Contoret icke bevakat något fordrings-anspråk, Kongl.
Majit, genom JVådigt Utslag den 2idra April 1819, ogillat å Riksgälds-Contorets
vägnar gjord underdånig ansökning om återställandet af sålunda
försutten tid, och nu mera, i anseende till mellankomne decharger,
ingen ersättningstalan för den försummade bevakningen emot någon kan
vara bibehållen. Utom de sålunda serskildt anmärkta och omförmälde, finnas
många andra fordringar, för hvilka, efter all sannolikhet, fullkomligen
kan utredas, att ingen vidare betalning hvarken uu eller någonsin kan
erhållas.
Utskottet anser sig, på grand af hvad sålunda förekommit, böra tillstyrka
Rikets Ständer,
att uppdraga åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, att in pleno företaga
undersökning om hvarje ännu återstående Götha-CanalBolags
och Malmö f. d. Discont-Verks fordrans beskaffenhet, och
genom serskildt beslut, som upplager alla skäl och omständigheter, förordna
om afskrifning af hvarje sådan fordran, hvarom upplyst och
styrkt blifver, att gäldenärer och löftesmän äro genom laga-kraftvunnen
Dom eller Utslag, eller af Kongl. Maj;t från vidare betalningsskyldighet
befriade, eller med döden aflidne, samt deras
dessförinnan eller derefter inträffade concurser utredde, så att
ingen vidare utdelning eller betalning kan erhållas, och att ingen
annan såsom arfvinge eller af annan orsak för fordringen till
större eller mindre del står i betalnings-ansvarighet; hvarefter vid
den hufvudbok, deruti sådan afskrifning afföres, bör, jemte beslutet,
alla dertill hörande handlingar biiäggas, på det kommande
Rikets Ständers Revisorer eller Siats-Utskott, vid skeende granskning
af räkenskaperne, må kunna med full sakkännedom äfven bedöma
afskrifnings-åtgärden, och om någon sådan anses hafva tillkommit
utan att vara beledsagad eller föranledd af de omständigheter,
hvilka efter dessa grunder för afskrifning fordras,
Si.it
förhållandet anmäla hos Rikets Ständer vid näst derefter infallande
Riksdag, som då blifva i .tillfälle att deröfver serskildt sig utlåta.
Om hvad Utskottet sålunda tillstyrkt af Rikets Ständer godkännes,
torde Fulimägtige i Riksgälds-Contoret anmodas, att ofördröjligen gå
i befattning med den åtgärd och pröfning, hvilken dem sålunda
blifvit uppdragen, och dermed årligen intill nästa Riksdag fortfara,
på det de afski ifningar, sorn kunna beslutas, må, vid hvarje Ars
bokslut, uti räkenskaperne behörigen verkställas. Dock må Fulljnägtige
i Riksgälds-Contoret icke utlemna några bevis öfver verkställd
afskrifning, sorn kunde lägga hillder i vägen för Rikets
Ständer, alt, örn de så för godt .finna, .besluta, ,de,t en fordran skall
i räkenskaperne åter uppföras.
Stockholm den 28 Mars ,1835.
Rättelser i 37:de Häftet.
Sid. 1 rad. 24 står 600 man, läs 100 man,
.— —- 26 och 27 står forpilld, läs tförspilld,
STOCKHOLM, 1835, hos J. A. Walli.c.v.
