# ID: svediakorp-gov2014
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 92,166
# sentences: 3,002
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIH A N G
TILL
Pii DT Dö 01.1i
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
FJEHBE SÄMI.TOGEN.
1= % £ ti t l n t n g t u:
Stats-Utskottets Memorial} Utlåtanden och. Bettin
handen.
m st m w> m
. • -
Stats-XJvkottets Utl. Nio 290»
Nto 2Q0.
Ankom lil! Exp. Ulsk, den 8 Oct,
Utlåtande öfver anmärkningar vid Betänkandet JS:o i<)4j i anledning
af Kongl. Mdj:ts Nådiga '.Proposition till Rikets Ständer,
angående fortfarande anslag till Ull-Discohtensförstärkning
samt ali-culin rens och uil-productionens befrämjande.
(RGS. A.)
Ofvanberörde Betänkande, som är vordet bifallet af Borgare-Ståndet
den a3 och af Bonde-Ståndet den 3o sistl. Julii, har ifrån Ridd. och Adeln
samt Preste-Ståndet blifvit återremilteradt, i anledning af anmärkningar
vid det af Utskottet föreslagne Greditir-belopp af 200,000 R:dr, och hvilket
belopp förmenas skola, vid en stigande ull-produclion, blifva mindre
tillräckligt lör ändamålet, att nemligen belåna ali den ull, som kan komma
ali uppläggas å magasinet i Norrköping (någon annan ull, än den som'der
upplägges, är icke lån bar); och hvadan uti anmäi kningarne blifvit yrkadt,
dels att en obegränsad summa måtte, på sätt uti den Kongl. Propositionen
är föreslaget, ställas till Ull-Discontens disposition, och dels att åtminstone
en tillökning af 100,000 R:dr i förra Creditivet måtte beviljas.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad desse anmärkningar innehålla,
men linner ej skäl att frånträda sitt förra Betänkande, hvilket, enligt
hvad ofvan omförmäld t är, blifvit af 2:ne Riks-Stånd bifallet.
Stockholm den 7 October 1834-
N:o agi.
Ankom till Exp.-Utsk. den i4 Oct.
Utlåtande, i anledning af erhåll n äterremiss å Betänkandet N:o
ao3j i fråga om beviljandet af extra anslag till Försvarsverkets
iståndsättande, allmänna arbeten m. m.
(U. A.)
Vid besvarandet af den från samtlige Riks-Stånden i delta ämne erhållne
äterremiss, anser Utskottet sig böra lemna obesvarade de yttranden,
Bihang tili R. St. IJrot, 1334. 4 Sami. 1 Afl. 3 Bandet. ±
usta Häftet.
a Srnts-U slottet t Ud. iV;o 391,
som blifvit fällde, rörande motiven för Utskottets handlingssätt, samt öfvergår
således genast till hufvudsaken, hvarvid först förekommer frågan om
sättet för anskaffning af de medel, sorn under benämning af extra Statsanslag
af Rikets Ständer beviljas.
Vid Utskottets tillstyrkande, att tillgången måtte beredas genom anvisning
af årligen 1fö utaf hela summan till utgående af beviilnings-medel,
hafva åts.kiilige anmärkningar blifvit framställde, dock hufvudsakligen innehållande
enahanda grunder, sorn, rörande detta ämne, i Kongl. Aiairts äfgilV
lie och i Betänkandet N:o. 20a införda Preposition, äro omnämnde, nemligen,
att eli väl ordnad t fond-system ej allenast grundlägger möjligheten att,
i behefvets stund, utan allt för stura uppoffringar bereda utvägar till Rikets
försvar, idan ock innebär garantie mot tillfälliga missbruk af Bankens
Credit, och följaktli cn säkrast betryggar myntbestämningen; alt, då kommande
generationer finge njuta fördelning af de arbeten, för hvilka extra
anslag nu beviljas, billigt äfven vöre, att de i sin nion vidkändes de med
desse företag förenade kostnader, samt att Capital, sorn nu kunna anses
ofruktbara, skulle genom fond-systemets införande göras rörliga och, använda
i produetiva yrken, blifva fruktbärande och nyllige, ej mindre för den
enskilde, än det allmänna, 111. m.
Om här vore fråga att, endast och allenast för producLiva företags
tillvägabringande och uppmuntran, anskaffa erforderliga tillgångar, skulle Utskottet
äfven anse för en pligt, att ingå i en detailerad granskning af fondsystemets
förmodade fördelar å ena sidan och de menliga följder man å
den andra af detsammas antagande befarar; men då i förevarande läll hufvudsaken
är, att sätta Rikets Försvarsverk i godt skick, hvaraf den närvarande
generationen i första hand njuter fördelarne, och då en del anskaffningar
för Försvarsverket ära af natur, att i en kommande tid åter behöfva förnyas,
och att således, denna tid för samina ändamål äfven får vidkännas
nya uppoffringar, anser Utskottet fond-systemets tillämpning för nu uppgifne
behof icke vara hvarken billigt eller nyttigt; och då i öfrigt de framställda
anmärkningarne icke innefatta andra skäl, än som vid frågans be
handling
förra gången inom Utskottet varit tagne under pröfning, anser
Utskottet fortfarande, att hvad som nu erfordras bör sa mina n bringas af
dem, som närmast njuta frukterna af de extra anslagen, och att således, för
hvad under sådan benämning beviljas, full tillgång med i/5 årligen bör anvisas,
att af bevillningsmedel utgå,
1:0 Reserv-Batterier. Utskottets afstyrkande af allt anslag härtill har
hös. Ridderskapet och Adeln föra nied t åtskilliga anmärkningar af Hans Ex
-
St t-U:skotten Ur/, 291. 3
cellenoe Herr Grefve Brahe och Friherre Franc Sparre, hufvudsakligen innehållande:
ali då det icke ligger inora möjligheten;» gräns att bestämma
Där ett krig skall inträffa, och erfarenheten visat, att en längre tid erfordras
för att, synnerligast med hushållning och i öfverensstämmelse med
en uppgjord plan, kunna erhålla en ändamålsenlig god materiel, så mäste,
då reserv ej kan undvaras, den samma i tid småningom anskaffas; att då.
alla Stater, äfven de svagaste, icke underlåta att följa denna regel, det för
Sverige vöre vådligt att åsidosätta densamma, eller att genom brist på förutseende
ställa Landet i ett mindre behagligt beroende; att den förmodan,
det de gamla batterien skulle kunna anses såsom en pålitlig reserv, vore
af erfarenheten vederlagd, som visat, att dessa batterier, hvilka redan gjort
flera activa campagner och dessutom tillkommit just på det sätt man nu
sätter, i fråga, eller att anskaffningen uppsk jules lil! dess behofvet inträffar,
och tiil följd deraf blifvit sammansatte utål dåliga malerialier, numera befinnas
i ett högst bristfälligt skick.
Enär, enligt hvad berättelsen öfver verkställd granskning af förvaltningen
utaf de vid sista Riksdag beviljade extra Statsanslag innehåller, (Betänkandet
N:o a5ij) de 16 batterier, för hvilka medel då anvisades, till en
del ännu äro under arbete och då fördröjandet åtminstone till nästa Riksdag
med Reserv-batteriers förfärdigande icke torde kunna medföra någon
våda för Rikets försvar, anser Utskottet, med hänsigt till nödvändigheten
att under närvarande förhållanden i möjligaste mon inskränka utgifterne,
sig icke kunna frångå dess förut gifne afstyrkande af det för Reservbatterier
äskade anslag.
2:0. Tjugufjra Kustpiecer. Utskottet har i det nu återremitterade
Betänkandet yttrat sig anse utgiften till ifrågavarande piecer vara en ibland
dem, som tili en annan lämpligare tid kunde uppskjutas, och såsom
skäl härtill uppgifvit dels nödvändigheten att i möjligaste mon inskränka
utgifterna och dels att dessa piecer vid hvarje tillfälle torde inom en kortare
tidrymd kunna anskaffas. I anledning häraf har Friherre Franc Sparre
yl Ira t, att dessa kustpiecer äro egentligen tillkomne i planen för Artilleriets
Materiel, sedan Bombkanoner uppfunnits, hvilka redan kunna antagas
såsom det verksammaste vapen till kusters försvarande och i följd deraf
måste för Sverige med dess vidsträckta kuststräcka blifva af väsendtlig nytta.
Och liar lif Breitholtz, Cl. J., jemte anförande af åtskilliga exempel
på de förvånande veikningar, som med bombkanoner kunna åstadkommas,
tillika upplyst, att Utskottet misstagit sig i sin förmodan om möjligheten af
dessa pieceis anskaffande inom kortare tid, emedan, om äfven behofvet af
4
Stats-Vtskottets XJtl. N'.o 99 r.
de samma skulle uppstå vid eu tidpunkt, då Masugnarne vid Styckebruken
äro i gång, hvilket lik viii under i-3:del af året icke är händelsen, samt
med förutsättning, att dessa Styckebruk vid sådant tillfälle icke äro upptagne
af andra beställningar, så erfordras i allt fall så mycken tid för piécernas
gjutning och öfriga tillverkning, att någon större product på flera
månader icke är att påräkna. Hvarförutan Hr Breitholtz, såsom bevis på
bombkanonernas allmännare användande i forsvarsväg, omnämnt, det Kgl.
Danska Regeringen nyligen hos Svenska Styckebruksegare gjort beställning
på icke mindre än 60 dylika, piecer.
Äfven i detta fall får Utskottet, under åberopande af de i föregående
punkt anförde skäl och med fästadt synnerligt afseende å StatsVerkets inskränkta
tillgångar, fortfarande afstyrka anslags beviljande.
3:o. Emot Utskottets i 3:dje punkten gifne afstyrkande af det för
Gevärs-fahricationen äskade extra anslag, hafva anmärkningar blifvit gjorda
inom Padderskapet och Adeln samt Preste*Ståndetj hufvudsakligen sammanstämmande
deri, alt, 'då Stats-Utskottf ts pluralitet vid mer än ett tillfälle yttrat
den opinion, att det bästa försvaret funnes i Nationens belåtenhet med
sin ställning och att man då^ kunde påräkna, det man ginge ur /uiset
för Fäderneslandets försvar, en motsägelse häremot uppenbarade sig i Utskottets
afstyrkande af allt anslag för Gevärs-fabricationens fortsättande, enär
möjligheten af ett försvar derigenom till in tet göres; alt nu varande gevärsförråd
knappast äro tillräckliga för att, i händelse af elt krig, med
dugliga gevär förse den reguliera Armeen, mea deremot icke lenina tillgång
ens för Be våringens beväpnande; att det af Utskottet förebragta skäl, att
anslags beviljande möjligen skulle utgöra ett hinder för en påkallad förbättring
i Gevärsfabricationen, vöre nära obegripligt, efter man med säkerhet
kan antaga, det all förbättring skall uteblifva, om gevärsfabricationen måste
i brist af medel nedläggas; att följden af ett sådant hushålissystem skulle
ej allenast förorsaka Gevärs-forrådens successiva förminskning utan äfven, fös
framtiden, då man åter funne sig nödsakad organisera denna tillverkning,
medföra de största olägenheter, sedan den nu tillvända arbetspersonalen blifvit
skingrad; alt den af Utskottet, såsom ett skäl för afslaget, yttrade förmodan,
det ge v ä rs a 11 sk a fil 1 i 1 igen kunde bestridas af det ordinarie Statsanslaget
för Kongl. Krigs-Coliegii Departementer, saknade ali grund, enär, efter hvad
de lill U tsk o l te t~ a fle n 1 na de fullständiga handlingar och förslag ådagalägga,
detta anslag icke är tillräckligt för de med detsamma afsedda ändamål,
samt att dii, med undantag af Carl Gustafe stads Gevärs-factori, de öfriga
Factorien äro grundade på Contraet emellan Kronan och enskilde, de»-
Stats-Utskotttts XJtl, N:o a 9i,
5
se senare i allt fall vore berättigade alt tillgodonjuta de dem försäkrade
betydliga förrnoner. Och hur i öfrigt hos Ridderskapet och Adeln Herr
Breitholtz upplyst, att, ehuru Gevärsfabricalionen rnåste blifva dyrare i förhållande
till tillverkningens inskränktare belopp, Svenska geväret, af en vida
bättre qvalile', likväl erhålles för ett medelpris, -stom i de fleste fall un.
derstiger det i andra länder gällande, och att Kongl. Maj:t redan före detta
förordnat en Comité af sakkunnige personer, för att undersöka vapenlillverkningens
tillstånd i Riket och föreslå de förändringar, som dervid skulle
befinnas vara lämplige.
Beträffande serskildt Carl Gustaf stads Gevärs-Factori, har Hr Breitholtz
vidare anfört, att orsaken till den stora cassation, som derstädes egt
rum och de till följd deraf ofver måttan uppjagade prisen å gevären, bör
sökas ej mindre i den inskränkta tillverkningen, hvarigenom förvaltningskostnaderne
blifva jemförelsevis för höga, än ©ck i den omständighet, att
för åtskilliga delar af fabricationen finnes blott en enda arbetare, genom
hvars sjukdom eller afgång tillverkningen ofta fördröjes och fördyras.
Utskottet medgifver att, för beredande af möjligheten af ett Nationalförsvar,
är tillgången på vapen och i första rummet på Gevär ett oeftergifligt
vilkor, samt tror, att vid denna frågas behandling jemväl bör tagas
i betraktande, att, om Gevärsfabricationen i brist på medel afstannar, Kronan
utan all slags nytta skall få vidkännas betydliga utgifter till de enskilde
Factori-egarne, genom de fördelar, sora medelst contract äro de»
försäkrade. Och sora, efter hvad upplyst blifvit, det närvarande Gevärsförrådet,
i händelse af krig, är otillräckligt, tror Utskottet sig, med frångående
af dess förut yttrade åsigt, böra tillstyrka, att anslag för Gevärslill
verkningen må ega rum. Dock som det vid sista Riksdag beviljade
anslaget är uppgifvet vara tillräckligt till och med för år i836, anser Utskottet
nu tillfyllestgörande att anvisa medel för 3:ne års tillverkning; och
om denna, genom på förhand vidtagande åtgärder, förminskas från 5ooo st.
till 3ooo årligen, och hvilket Utskottet har anledning förmoda skall utan
Factori-egarnes .missbelåtenhet låta sig göra, blifver ett anslag för gooo gevär
erforderligt, hvilket Utskottet
tillstyrker må utföras efter 20 R:dr för hvarje Gevär med R:dr 180,000.
Riksdags-fullmägtigen Anders Danielsson har väl begärt upplysning
©m; 1 o huru många Gevär, som i förråden funnos vid början af år 1815;
»:o huru många, som då voro lill Armeen utdelade; 3:o huru många sedermera
till följd af Contracten med Factori-egarne blifvit till Förråden aflemnade;
4:o huru många som äro oasserade, samt 5:o huru stor Gevärsbe
-
6
Srats-Uiskottet Ut’. No 91.
hållningen i Förråden nu är. — Och får Utskottet i anledning af dessa förfrågningar
yttra, att, om äfven lämpligt skulle anses att allmängöra dessa förhållanden,
Utskottets tid icke ruedgifvit de efterforskningar, som Liefve
nödvändiga för att med säkerhet kunna besvara alla de framställda frågorna.
4:o. Med anledning af Utskottets afstyrkande utaf de i Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition för Utrednings-Förråden äskade i3rj,ooo R:dr, har hos
Ridderskapet och Adeln Hans Excellence Herr Grefvfi Brahe samt Friherre
Franc Sparre upplyst, att denna summa är beräknad hufvudsakligen till
anskaffande af persedlar fördel Beväringsmanskap, sorn öfversliger antalet för
hvilket munderingar redan finnas; att 36,793 R:dr deraf erfordras för anskaffning
af Tält åt Beväringsmanskapet, hvarigenom ej mindre gamla stammens
Tält, som af Beväringen nu begagnas, komme att slitas mindre, än ock möjlighet
bereddes för Beväringens vapenöfvande tillsammans eller på samma gång
med gamla stammen,,'samt att en Trossbod för norra Skånska lnfanlerie-Regementet
vid dess mötesplats Ljungby Hed vore i flera hänseenden af behofvet
påkallad och skulle medföra den icke obetydliga fordel, att transporten
af Regementets effecter emellan Christianstad och mötesplatsen samt
åter, utgörande en väglängd af omkring i5 mil, och hvilken förorsakar både
kostnad och besvär för orten samt persedlarnes slitning, derigenom
undvekes.
Utskottet hade i det återremitterade Betänkandet yttrat, att de behof,
som föranledt framställningen om anvisandet af ett extra anslag till
Utrednings-förråden, i Utskottets tanka vöre af sådan beskaffenhet, att de
med ordinarie anslagen och genom dessas kloka och hushål Isa k tiga användande
småningom kunna fyllas och afhjelpas; och finner Utskottet sig, af
hvad ofvan deremot blifvit an förd t, icke ega anledning frångå dess åsigt, att
de uppgifne behofven höra till dem, för hvilka ordinarie anslag äro anvisade.
5:o. For Carlsborgs fästningsbyggnad hade Utskottet tillstyrk t ett anslag
af 5o,ooo R;dr årligen, elier ungefärligen den summa, som erfordras
för underhåll och beklädnad af den der förlagde Pionnier-Corpsen samt för
densammas hållande i oafbrutet arbete för Kronans räkning. Hos Ridderskapet
och Adeln hafva åiskillige Ledamöter påyrkat beviljandet jemväl
äf de ytterligare äskade 10,000 R;dr om året, enär fästningsarbete! nu mera
vöre så långt framskridet, att man borde wira betänkt på uppförandet
af de byggnader, i hvilka förråden skola inrymmas och förvaras. Hos Bor -  gare-Ståndet åter hafva åtskilige Ledamöter béstridt allt anslag för Carlsborg,
under yttrande, att Landets försvar ingalunda beror på Fäktningar,
Kanoner och Gevär, utan på Samhällets medlemmars belåtenhet och derpå
Stns-XJiskottets Ur/. /?:o agi.
7
grundade gemensamma önskan och vilja alt försvara Landet; alt anslaget
för Carlsborgs fästning' borde förminskas lill 3o,ooo R;dr, hvartill PionnierCorpsens
underhåll kunde nedbringas, m. m. — Och hafva hos Bonde-Ståndet
upplysningar blifvit begärde om totalbeloppet af de kostnader, som på
Carlsborg redan blifvit nedlagde, hvad densamma ytterligare påräknas komma
att kosta samt i hvad förhållande det återstående arbetet står till det
redan verkställda.
' På satt i det återremitterade Betänkandet finnes uttryckt, har Utskottet
grundat sitt tillstyrkande af 5o,ooo R:dr årligen till Carlsborgs fästningsbyggnad
på verkställd beräkning af hvad som åtgår till dervarande
arbuts-personals underhåll och fullkomliga sysslosällande; och som dertill,
enligt afslutade och verificerade Räkenskaper, erfordras nära den af Utskottet
uppgifna summa, kan Utskottet icke frångå dess i berörde hänseende
afgifne förslag; äfvensom Utskottet, af hvad som blifvit anfördt, icke linner
skäl'förändra dess yttrade åsigt, att med föri ädsbyggnadernes uppförande
kan tills vidare anstå, utan att sådant för Rikets försvar medför någon
våda.
I anledning af de i Bonde-Ståndet gjorda förfrågningar får Utskottet
meddela de upplysningar Utskottet af tillgänglige handlingar och räkenskaper
kunnat erhålla, nemligen: att till Carlsborgs fästningsbyggnad till och
med för år 1833 utgått Sammanräknade Rtdr 908,1 (ir:
nemligen: af extra anslagen .... 796,267:
och af andre disponible tillgångar . . . 111,894; g ^
hvarförutan förrådsbehållningen, efter i räkning egande värden,
vid samma tid utgjorde . . 82,498 — —
Summa R;dr 990,689 — —
och att med det nu ifrågaställde anslaget fästningen blifver sluten, så att,
sedan bestyckning tillkommit, de förråd, hvilka der blifva upplagde, kunna
mot öfv.errumpling skyddas. Beträffande åter frågan om det belopp,
som för fästningsarbetets fullbordande ännu kan erfordras, så är, enligt Utskottet
tillhandakommen uppgift, förslagskostiiaden för fäslningsbyggnaden
på det hela beräknad till omkring 3,460,000 R;dr.
6:0. Under åberopande af de skäl, som vid frågan om anslaget för
Carlsborgs fästningsbyggnad blifvit anförde, hade Utskottet i förra Betänkandet
tillstyrkt att, af de för Carlskrona befästning äskade 200,000 R:dr,
170,000 R;dr måtte beviljas alt utgå med 34>ooo R:dr årligen. Häremot
har blifvit anmärkt inom Ridderskapet och Adehij att, då Carskronas befäst
-
8
Stats-ttt skot tets U tl, N:o agr.
ning icke är fulländad ensamt genom Kungsholmen, man icke borde göra
afdrag å ett anslag, afsedt och beräknadt för arbetet på det hela; och hvarigenom
förlust både i tid och pengar förorsakades; samt inom BorgareStåndet,
alt intet anslag borde göras, då de erforderliga medlen skola sammaubringas
genom en folket ålagd högre bevillning.
I anledning häraf får Utskottet till svar meddela, i första hänseendet,
att, då Statens tillgångar icke medgifva ett o vilkorligt bifall tillhvad
Kongl. Magt äskat, Utskottet, ansett för en pligt att skilja emellan oundgängliga
utgifter och dem, som kunna tåla uppskof, samt att Utskottet bland
dessa senare trott sig kunna räkna dem, hvilka erfordras för befästningsarbeten
vid Carlskrona åt landsidan; och i andra hänseendet, alt afstvrkandet
af allt anslag vore utan väl beräknadt ändamål, enär Kronan i allt
fall men på annan väg då måste bekosta arbetsfångarnes underhåll och beklädnad,
utan att något gagn derjemte kunde dragas af deras arbetskraft,
och att någon nedsättning af den utaf Utskottet föreslagne summa icke heller
kan ega rum, enär den är beräknad efter fångpersonalens styrka och
till beredande af dess verksamhet på ett för det allmänna gagneligt sätt.
Utskottet vidblifver således sitt tillstyrkande af ett årligt anslag med
34>ooo R:dr till Carlskronas befästning.
Beträffande de i Bonde-Ståndet framställde förfrågningar om den för
Carlskronas befästning beräknade totalkostnad, hvad dertill redan åtgått ock
i hvad mon arbetet fortskridit o. s. v.,får Utskottet meddela följande upplysningar:
att sammanlagde kostnaden för denna fästningsbyggnad till i83a
års slut, det sista årets utgift förslagsvis beräknad, utgjort i rundt tal 5a8,ooo:
alt det återstående fästnings-byggnadsarbetet då förmodades
kunna fullbordas med ett sammanräknadt anslag af . . 216,000:
och hvarigenom Kungsholms fästningsbyggnad skulle blifva slutad till år
i838 för en sammanräknad kostnadssumma af omkring R:dr 744,000>
hvilket belopp dock endast 44i>3oo R:dr åtgått till materialier, verktyg och
macliiner, samt för byggnadsarbetets ledning m. m., men de återstående
302,700 R:dr utgöra sådane kostnader, dem Kongl. Maj:t och Kronan i allt
fall fått vidkännas, i och för de så kallade Arbels-Compagniernes underhåll,
beklädnad, bevakning m. m.
7:0. För Kungsholms Fästnings bestyckning hade Stats-Utskotte£ tillstyrkt
hälften af det äskade anslaget med 5o,ooo R:dr, under yttrande af
den förmodan, alt en del af beslyckningen kunde till väga bringas med i
Flottans förråd förut varande kanoner. I anledning häraf har hos Riddttr
skapet
-
Statt-Utfkmtets Vt'åt an de A':o a9i
-
S>
skåpet och Adeln blifvit anmärkt, huru litet planmässigt det vore att göra
ny lavetage till gamla kanoner af mångfalldiga olika modeller, i synnerhet
då bombkanoner till en betydlig del böra ingå i bestyckningen och för
hvilkas begagnande sjelfva befästningen är inrättad. Utskottet, som endast
vilkorligt tillstyrkt användandet af förut befintliga kanoner och hemtat
grund för anslagets nedsättande, dels från Statens knappa tillgångar, dels
från den förmodan, att bestyckningen med nya piecer lämpligen kunde inskränkas
till hvad Ulskotlet föreslagit, har af ofv.mnämnde anmärkning,
hvars vigtighet i militairiskt hänseende Utskottet icke vill bestrida, dock icke
funnit skäl att sin förut i denna punkt gjorde hemställan' frångå, utan
tillstyrker äfven nu, att anslaget vid denna Riksdag för Kungsholms Fästnings
bestyckning må inskränkas lili 5o,ooo R:dr.
8:0. I afseende på de för befästandet af Stockholms avenuer till
lands och sjös äskade 3oo,ooo R:dr, hade Ulsko tet afstyrkt allt anslag för
befästningarne till lands, men deremot för försänkningsarbetets fullbordande
samt lill anskaffning af den för försvaret vid detta ställe erforderliga bestyckning,
fillslyikl en summa af 5o,ooo R:dr i ett för allt.
Detta Utskottets tillstyrkande har blifvit grundadt på den öfvertygelse
Utskottet, efter tagen kännedom af de Utskottet tillställde handlingar i
ämnet, hos sig stadgat, nemligen att det påbörjade sjöförsänkningsarbetet
vid inloppet till Slockholm skulle för den uppgifna summan kunna fullbordas
och försättas i försvarbart skick, och Utskottet tror sig ur samma synpunkt
böra sitt tillstyrkande i denna del än ytterligare vidhålla.
För afstyrkandet af anslag till befästningen af Stockholms avenuer
till lands hade Utskottet hemtat,. skäl åf den omständighet, att Utskottet
saknade kännedom om den kostnad, som för detta företags fullbordande
kunde erfordras; och som, vid föredragning af denna punkt hos Ridderskapet
och Adeln, så väl Hans Exeellence Herr Grefve Brahe sora Friherre
Franc Sparre_, hvilka påyikat det begärda anslagets beviljande för att
kunna fullfölja den efter en gifven plan redan började befästningen till lands,
medgifvit, alt Stockholms befästande ingalunda kan utföras med de nu uppgifne
3oo,ooo R:dr, äfvensom ali dertill erfordras vida betydligare bidrag,
dock utan att uppgifva någon ledning för bedömandet af hvad som på det
liela kan komma i fråga för detta ändamål, hem tar Utskottet häraf stöd att,
under Stats-Verkets nu varande tillstånd, fortfarande afstyrka anslag till ett
Bih, till R. St. Prof. i834- 4 Sami. « Afd. 3 Bandet, 2
usta Häftet.
St at s-\Jt stornis T! tidt ande A’rJ 2<)t,
så vidt omfattande foretag, för hvilket kostnaden icke ens förslagsvis blifvit
Utskottet meddelad.
9:0. Hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndét och RorgareStundet
hafva anmärknigar blifvit gjorda emot Utskottets afstyrkande af det
för Carlstens fästnings islån (isättande och bestyckning äskade anslag med tillsammans
70,000 R:dr, och är hufvudinnéhållet af än märkninga ine: att, då
Utskaltct irfedgifvit Carlstens nytta för Rikets försvar och Svenska handelns
skydd, Utskottet äfven ho. t bevilja nödiga medel för denna fästnings
förbättrande i öfverensstämmelse med Lidéns förändrade fordringar i
Lefästningsväg, hvarigenom Carlsten skulle i betydlig moa kunna förstärkas*
och har Friherre Franc Sparre derjemte upplyst, att de för sjelfva fästningsverkens
förbättrande erfordérlige 4°>ooo Rrdr icke afse starre arbeten,
än att de till utförande af Arrestanterne äro påräknade.
Utskottet har i det föregående, vid flera tillfällen, omnämnt den
nödvändighet, hvari Utskottet är försatt, att, under närvarande förhållanden,
då hvarje ökad utgift äfven föranleder tillökning i de skattdragandes redan
tunga skattebördor, tillvägågå med största sparsamhet; och då i förevarande
fråga förekommer, att för fästningarnes underhåll finnes ett 'ärligt anslag
bland de för Kongl. Krigs-Collégii behof anvisade 696,000 R:dr, och
vid hvars användande Carlsten, såsom en af Sveriges vigligastc fästningar,
tvifvelsutan tages i bufvudsakligt betraktande, samt de u densamma nu i frågaställd»
förbättringar icke äro af större omfattning, än att de ' kunna af
fångpersonal till vägabringas ecb sålunda på en längre tid fördelas, hyser
Utskottet fortfarande den öfvertygelse, alt det för Carlstens fästning äskade,
extra anslag utan våda kan ännu uppskjutas. Likväl och då omständigheter
kunna inträffa, sorn göra ett skyndsammare islåndsultandö af denna fästning
oundgängligt, tillstyrker Utskottet:
att, derest Kongl. Maj:t skulle finna Carlstens fästnings försättande
i fullständigt skick icke kunna fördröjas. Kongl. Majit då må ega
att af anslaget för Carlsborgs eller af det för Kungsholms fästningsbyggnad
använda hvad som till nämnde behofs afhjelpande
kan erfordras.
1-0:0. Elfsborgs fästnings ombyggnad. Hvad TJisko Itel i föregående
punkt anfort rörande Carlstens fästning, tror Utskottat med än mena
skäl kunna tillämpas på Elfsborgs, helst Friherre Franc Sparre upplyst, att
äfven här arbetena komma alt verkställas af den på stället varande fångpersonalen
och sålunda kunna på en längre tid fördelas..
Svts-V-skattets X5'lutande N:o 291,
ti
Utskottet afstyrker således allt extra anslag till Elfsborgs fästnings
ombyggnad.
u:o. Utskottets uppmärksamhet liar ytterligare, genom gjorda anmärkningar,
blifvit fästad å viglen deraf, alt lor Svenska Armeen beredes
något anslag lill bildandet under fredstid af en Ingenieur- och PontonnierCorps;
och har Utskottet af sådan anledning tagit noggrann kännedom af
det detailerade förslag i ämnet, som af Majoren vid Kongl. Ingenieur-Gorpsen,
Öfvorste-Lieutenanten m. m. Meijer blifvit upprättadt och, bland öfrige
försvarsverket rörande handlingar, till Utskottet atlemnadt.
På grund af hvad samma förslag innehåller, får väl Utskoltet medgifva,
att, vid ki igstillfälien, det för Armc'ens rörlighet och ändamålsenlig»
verksamhet är a( stor vigt, att tillgång finnes å en vid Ingenieur- och Pontonarbeten
tillvand personal och att ensidigt vore, cl et tillgängarne medgåfve
anskaffningen af en fullständig Pontontrain; men då dessas inskränkthet
nödgat Utskottet följa den grundsats, att endast för de mest oundgänglige
utgifter tillstyrka anslag och dessa ofta till nedsatt belopp, finner Utskottet
sig föranlåtet yttra deli åsigt, att anskaffningen af materiel för Ingenieur-
oell Pontonai beten, helst någon bestämdt tillFyllestgörande theori för
Ponlon-lillverkningen icke ännu lärer blifvit antagen och godkänd, i Utskottets
tanka tillhör de utgifter, hvilka till en annan lid kunna uppskjutas.
Utskottet förblifver således vid sitt afslyrkande utaf det anslag Kongl.
Maj:t i denna del äskat.
Utskottet bar noga öfvervägat hvad de bos Ridderskapet och Adelrf.
framställde anmärkningarne emot Utskottets afstyrkande af allt anslag för;
12:0. Kirke till Carlsborgs Lavetage;
i3:o. Uthusbyggnader vid a:dra Gardets Casern;
D:o vid Garnisons-Sjukhuset; och
i5:o. för en Tyghusbyggnad i Christianstad j innehålla rörande beViöflighelen
af de för dessä ändamål och byggnader äskade medel; men Utskottet
har deraf icke funnit skäl alt frångå sin om dem förut yttrade mening;
och får Utskoltet, med åberopande således ,af dess förra yttrande i
afseende på sislberörde punkt, tillägga, det vidmagthållandet eller nybygga
nåd af erforderliga förrådshus bör, efter Utskottets tanka, hädanefter som
hittills, räknas bland de årliga förvalL11 i 11 gSomsorgerna, och att således de
till Kongl. Krigs-Collegii disposition ställde ordinarie anslag böra derlill
användas.
Rörande oftanämnde nybyggnad i Christianstad har Utskottet trott
sig böra meddela de upplysningar Utskottet nu mera inhemlat nemligen,
It
St't -Vtikoiteti Dhatande Aw agi.
att densamma icke, på sätt af Kongl. Majlis Nådiga Proposition kan slutas,
är ämnad till Tyghus, utan alt, utom Högvakt, äfven innehålla Rustkammare,
Undervisningssalar och Boställsrum för Arlillerie-Verket samt Tygstats tjenstemän;
att den förut lill Högvakt begagnade byggnad redan år 1774 undergått
en svår reparation, samt sedermera, oaktadt förnyade reparationer, alltmer
och mer förfallit, så att uppförandet af en ny byggnad måst beslutas,
hvartill planen blifvit uppgjord i förenämnde större scala. för alt i framtiden
bespara de dryga hyror, som nu af ordinarie Staten utgå, men hvars
verkställighet i brist af medel måst uppskjutas; samt att fråga jemväl är
väckt, alt, vid utförandet af byggnaden, Kongl. Skånska ITof-Rätlen skulle
i kostnaden deltaga, på det ali, genom en tillbyggnad för Ilof-Rätlens räkning,
man skulle kunna undanröja den svårighet och bespara den kostnad,
som nu är förenad med Embelsrums anskaffande.
Dock anser Utskottet dessa förhållanden icke föranleda till ändring
i dess ofvan gifne afstyrkande.
Försvaret till Sjös.
På grund af de inom serskikle Riks-Stånd gjorde anmärkningar vid
Utskottets sätt att behandla frågorne om Sjöförsvaret, nemligen att afslå
allt, utan att derföre uppgifva ole skäl, som i hvarje serskild punkt dertill
föranledt, får Utskottet nu, äfven rörande denna del af försvaret, redovisa
för Utskottets åsigt i hvarje af de i den Kongl. Propositionen uppräknade
detail-föi hållanden.
1:0. 180 st. 3o-pundiga Kanoner ...... 80,000
2:0. 4° st- s4~pundiga d:o ....... 15,000
3:o. Diverse Kulor ........ 60,000
och
*4:o.. 1500 Kanonlås . . . • . • • 9,000
Rörande dessa utgiftsposter, hvilka i Utskottets tanka kunna och böra
betraktas i ett sammanhang, har Utskottet af de detsamma lillhandakomne
handlingar inhemtat: att anskaffningen af ofvanuppräknade bestyckningspiecer
äro en följd ej mindre af de utaf de fleste andie Nationer redan
vidtagne förändringar i afseende på Fartygs bestyckning, än äfven af
behofvet alt ett icke obetydligt antal nybyggda — serdeles skärgårdsfartyg
ännu sakna ali bestyckning, och alt, hvad låsen angå, desamma bereda möjlighet
att skjuta både hastigare, men i synnerhet säkrare, än genom påtändning
med lunta eller rör. Och som Utskottet icke kan undgå erkänna beh«fvet
af berörde auskaffningzyv åtminstone till. någon del, och då, af hvad
Srais-Utskortets U lärande Nio 291. i3
vid den ordinarie Ståts-Regleringen blifvit nlredt, lillgångarne för Flottan,
sifvén 0111 Sjöfors varel uteslutande konime sill tillvägabringa» genom Skärgårds-flotla,
intill nästa Riksdag icke kunna lenina lillliille till några be tydliga
te extra beliofs fyllande, tillstyrker Ulskoltet:
att Rikets Ständer må till Kongl Majrt öfverlemna en summa af
100,000 R:dr, för att, efter som Kongl. Majrt finnér nödigt oell
nyttigast, användas till de bär ofvan uppräknade behof.
5:o. För sune Ångfartyg har Kongl. MajrL äskat en sammanräknad
summa af 200,000 R:dr; men då Fiol (an redan eger arne sådane fartyg
och, i häi delse af behof, enskildes Ångfartyg kunna för transporter och
boxering, ge.10111 för tillfället träffad öfveienskommelse, erhållas och begagnas,
finner Utskottet icke skäl att, i Stats-Vei kels närvarande ställning, tillstyrka
något anslag för ytterligare anskaffning af Ångfartyg för Flottans
räkning.
6:0. Jern-Gisterner, att vid Sjö-Expeditioner begagnas i stället för
vattenfat, erfordrande ett anslag af ..... . 10,000
7:0. Förbättring af Carlskrona Varf .... 3o,ooo
samt
8:0. Hängmattor och beklädnads-förråd .... 3i.ooo
äro allt sådane utgifter, hvilka dels, såsom den sistnämnda, skäligen höra
lagas i betraktande vid dispositionen af de årliga anslagen, dels ock afse
förbättringar, hvilkas fördröjande ännu någon tid icke kan vara af någon
vådlig inverkan på Rikets Sjöförsvar. Och afslyrker Utskottet alltså serskildt
anslag till nyss uppräknade föremål; uien hemställer r
att derest Kongl. Majrt skulle finna något af dessa behof vara af
en företrädesvis angelägen beskaffenhet, utan alt af för händer varande
tillgångar kunna fyllas, Kongl. Majrt må ega att, af bär
ofvan för kanoner och kulor tillstyrkte 100,000 Rrdr, för sagde
behof använd » en mindre summa.
oro. För 4 Skjul till Kanonslupar och Jollar bar Kongl. Majrt äskat
en summa af ao,000 Rrdr. Och då Utskottet inhemtat,, alt Skärgårds-Fartygens
antal på senare tid blifvit betydligen liliökt och Statens fördel fordrar,
ali dessa laityg behörigen vårdas, tillstyrker Utskottet
beviljandet af de i sådant ändamål äskade 20,000 Rrdr.
Fyrar och B åkar.
I detta ämne har Utskottet yttrat, det Utskottet på anförde grunder
icke kunde tiilstyika något serskildt extra anslag för Fyr- och Båkinrättningen,
, men föreslog deremot, alt Rikets Ständer må till Kongl. Majrt
S lits- Vt skottets U tlLanåc A':o sgr.
i underdånighet Öfverlemna alt, genom Förvaltningen af Sjöärendena, för
nämnde Inrättnings upphjelpande, på billigaste vilkor upplaga ett lån, samt
att till ränta och amortissements-fond för detsamma skulle anvisas de g,333 :
i6, som under ^:de Hufvud-Titeln blifvit uppförde såsom ökad tillgång för
Lots- och Båkväsendet.
De häremot inom serskilde Riks-Stånd framställde anmärkningar innehålla
hufvudsakligen:
att något direct extra anslag borde göras, enär den summa, som i
låneväg kunde upptagas, blefve alltför otillräcklig;
att låne-operalionen icke borde anförtros åt ett förvaltande Verk,
utan i detta fall, lika så väl som i flera andra, öfverlemna? åt Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret; samt
att Utskottet borde närmare uppgifva vilkoren och terminen för lånets
återbetalning.
I anledning häraf får Utskottet yttra: att, på samma skäl, sorn i
det återremitterade Betänkandet är anfördt, eller nödvändigheten att i möjT
ligaste mon inskränka dessa extra Stats-utgiflers belopp, till följd hvaraf äfven
anslag till vigtiga delar af Försvars-Verket måst förvägras, kan Utskottet
icke heller nu tillstyrka beviljandet af något extra anslag för Fyr- oeh
Båk-inrätlningen; att, då Fonden för ränta och amortissement å det blifvande
lånet är anvisad i ett å Riks-Stat uppfördt anslag, Utskottet anser
det vara lämpligare, att det Embets-Verk, till hvars disposition delta Statsanslag
är ställdt, ombesörjer lånets upptagande och amortering, än att Riksgälds-Contoret,
genom öfvertagandet af bestyret dermed, skulle blifva en
permanent fordringsägare hos Siats-Verket, och ett bestämdt årligt Stats-anslag
således komma att till Riksgälds-Contoret utgå, under det att nämnde
Contor till Stats-Verket skall aflemna hela Statsbrist-summan; samt att Utskottet
anser Rikets Ständer icke böra bestämma några föreskrifter i afseende
på vilkoren för lånets upptagande, såsom möjligen menligt inverkande
på verkställigheten; dock hemställer Utskottet, på grund af derom gjorda
framställningar, att tiden, inom hvilken lånet bör vara till fullo liqvideradt,
må af Rikets Ständer fastställas, och föreslår i sådant hänseende,
att denna termin må bestämmas till högst 20 år efter lånets upptagande.
AIImännm Undervisningen.
Inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stcindet hafva anmärkningar
blifvit gjorda vid Utskottets afstyrkande af det för Normal-Vexel
-
St At<-Utskottets Utlåtande Ar;o ag».
undervisnings Skolan i Slockholm äskade extra anslag af i5oo R:dr, innehållande:
att dessa medel voro ämnade lill understöd för sådane personer,
lirilka hildas lill Vexe 1-under visn i ngs-Lä rare, men icke ega tillfälle att här
uppehålla sig på egen bekostnad, och att Slaten så mycket hellre till detta
gagiieliga ändamål borde bidraga , sorn det sällskap, hvilket inrättat nämnde
Skola, för samma ändamål redan gjort betydliga uppofii ingar.
Utskottet bestrider ingalunda gagnelighelen af den äskade utgiften
för Noi mal-Skotan, men anser fortfarande ett anslag af i,5oo 11:dr eller,
fördeladt på 5 år, af endast '3oo R:dr om året, icke tillhöra denna Extra
Sluts-Reglering, ulan att tillgång för detsamma bör kunna utfinnas i förut--  varande, å ordinarie Stat uppförde anslag.
Vaitcn-CommimicaLioncr m m. (
Å denna punkt af Betänkandet N:o ao3, deruti Utskottet afslyrkt.alit
extra anslag, har Utskottet erhållit ålerremrss från alla fyra Riks-Stånden.<
Och jemte det de företag, som här ära i h åga, blifvit framställde såsom d«
mest nyttiga och för Staten i en framtid fruktbärande, har i anmärkningarna
tillika blifvit yttradt, att Staten tvifvelsutan ännu har ouppfyllde
förbindelser till enskilda, hvilka, i förlitande på utlofvade bidrag,, börjat oek
gjort betydliga uppoffringar på Canal-auUiggningar, hamnbyggnader, upp-,
rensningar, m. m.
Utskottet, sorn redan i förra Betänkandet erkänt vigten och nyttan
af iättade communicationer inom landet, och sorn för sitt afstvrkande hemtat
det hufvudsakliga skälet af den tillökning i skatterna, som genom eib
anslag skulle förorsakas, har, då en annan opinion inom Riks-Stånden mera
allmänt blifvit yttrad, trott sig böra frångå sitt förra förslag och får
derföre åt detta ämne nu gifva en fullständigare utveckling,mn sorn åt detsamma,
utur förra synpunkten betraktadt, ansågs behöflig.
Utom cle i Utskottets förra Betänkande uppräknade Kongl. Propositioner
och enskilda motioner, alla utmärkande beliofvet af åtgärders vidtaga
nde till beredande af lättade communicationer i det inre af landet, har
Utskottet trott sig böra i korthet redogöra för hufvudsakliga innehållet af
Slor-Amirals-Ernbetets 3;dje Afdelnings den 4 Dec. i833 afgifne Berättelse
och Förslag rörande hydrotechniska arbeten, i hvad densammma är
■upplysande i fråga om behofyet af ett fortfarande årligt anslag.
Stnti-Unknrrcts Utlåtande A'o 291.
På grund af verkställde undersökningar hafva följande arbeten af
Kongl. Majit anselts böra, dels såsom redan påbörjade fullbordas och dels
såsom serdeles nyttiga, företagas:
Jönköpings hamnbyggnad, hvarpå medel, sammanskjulne af Jönköpings
stad och kringliggande Bergslag redan blifvit, under förutsättning af
Statsbidrag, till icke obetydligt belopp använde;
Köpings Ä. Till upprnuddring af denna farled, b vartill ortens Biuksegare
och trafikerande ut fäst sig bidraga med : 0,000 R:dr, har Kongl.
Majit beviljat ett anslag af (>000 R:dr, hvilket ännu ieke utfallit;
Slussbjggiiaden vid Säffle. Uti Betänkandet Nio 202, som af RiksStånden
blifvit bifallet, har Utskottet afslyrkt den äskade dispositionen förskottsvis
af 1835 års Strömrensningsanslag till användande lör detla byggnadsarbete;
men af Kongl. Majits i detta ämne aflåtne Nådiga Proposition
(införd i 1 Sami. 1 Afd. N:o 42) inhemtas så väl vigten af företagei, sorn
äfven alt Slussverks-Bolaget, med beräkning af utlofvadt understöd fiån Statens
sida, redan vidkänts högst betydliga utgifter;
För Stångåns upprnuddring har, utom hvad Linköpings stad redan
dertill utgifvit, Kongl. Maj:t beviljat ett bidrag af 4000 frdr, som dock ännu
icke utgått;
Vid Väddö Canal, der sjelfva canalgräfningen är fulländad, erfordras
ännu muddring i dess bägge inlopp från de tillstölande hafsvikarne;
Till en dragvägs anläggning emellan Carlstad och lastningsplatsen
Skoghall är ett bidrag beviljadt af 3ooo R:dr för hvars utgifvande tillgång
likväl hittills saknats;
Lika förhållande inträffar med den summa af 4»^7^ frdr Kongl.
Majit beviljat såsom understöd till genomgräfva tule af en uti nedre delen
af lndals-Elfven i WeslerNorrlands Län belägen Sandbank;
För fortsatt upprensning af de så kallade Sikjörssarne i Piteå Elf
erfordras en summa af 6000 R:dr;
Till anläggning af nödiga ledai mar i Liths eller öfra delen af lndals-E/Jven
äro uti förslag uppförde C,5oo Ridr;
En summa af 5ooo Ridr är afsedd för upprensningen af Hedensfors
same i Luleå El f;
För fullbordandet af Gråda Canal i Dalarne erfordras, enligt upplättadt
förslag, en kostnad af 70.000 Ridr;
Uppmuddringen af Norrtelje hamn medtager en kostnad af p,i5o
Riksdaler;
Till
Stat s-\Jcskoiutr~UtUt ande A!:o 231.
Till en canalanläggning emellan Philipstad oell Christinehamn har,
utom hvad de för företaget interesserade Bruksegarne komma alt tillskjuta,
bidraget af allmänna medel beräknats till noo,000 R:dr;
Af de Utskottet, genom JNådig remiss, lill lian dakorane handlingar,
rörande Strömsholms Canal och det skick hvari den summa nu befinne?,
är tillförlitligen ulredt, alt vidmagtbållandet af denna, hufvudsakligast genom
enskildes bidrag tdivägabragte Canal, ,på hvilken sistlidet år öfver
5o,ooo skep. Stål- och Jern-srniden, utom andra producter fraktades, är af
stor vigt ej mindre för den landsort, genom hvilken Canalen sträcker sig
utan äfven serdeles för den betydliga Bergslag, hvars ökade rörelse genom
denna Canal i väsendtlig nion blifvit framkallad, och som hittills fortskridit
i välstånd och utveckling. Ehuruväl kostnadsförslaget för Canälens nybyggnad
efter en förändrad och utvidgad plan upplager en härtill erforderlig
summa af omkring i,3oo,oco B:dr lärer likväl nämnde Canal, efter
hvad Utskottet af de detsamma meddelade upplysningar serskildt inhemtat,
kunna i brukbart stånd bibehållas, om för densamma snarligen kan få påräknas
något allmänt 'ärligt understöd;
Till Slussanläggningar eller sådane arbeten, sorn kunna bereda en
oafbruten farled i Clara Eif, har Kongl. Maj:t, redan på grund af äldre
förslag, i Nåder försäkrat det till uppförande af dessa anläggningar stiftade
Bolag om ett allmänt understöd af 100,000 R:dr utöfver de 5o,ooo R:dr,
hvilka Bolaget utfast sig att anskaffa. Dock är detta företag ännu beroen*
de på ytterligare undersökningar om sättet för arbetets utförande.
Fråga är jemväl väckt och undersökningar anställda:
örn sjöarne Errans och Stumme ns förenande med Wenern för en kostnad
af 60,000 R:dr;
om en hamnanläggning vid Wenersborg för 40,000 R:dr;
dito vid JVarberg för /[ 1,000 R:dr;
dito vid Landskrona, medförande en kostnad af 25,000
Riksdaler;
om en stenfyllning till betryggande af Helsingborgs redan fulländade
hamnbyggnad, 4000 R:dr;
om anläggning af en fullständig hamnbyggnad vid Ystad, erfordrande en
kostnad af r20,000 R:dr;
örn förbältringsanstaller vid inloppet lill Lidköping med 3ooo R:dr;
Bihang till R, St. Prot, 4 Sami. 1 Åfd. 3 Bandet, . g
testa Häftet.
Stnts-XJrkottets U lltnv.de I\':o 2<ji.
om Kinda Canals iståndsättande med en förslagsvis beräknad kostnad af
5o,ooo R:dr; samt
om upprensningen af Helg.e-än i frän Christianstad tilldess utlopp i hafvet;
kostnaden härföre är calculerad till i 10,000 R:dr, men Stadens Handels*
Corps och kringboende Possessionaler förmodas vilja med betydliga sammanskott
bidraga.
Och äro dessa arbeten af Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning
Indelade i arne Classer, hvaraf ensamt den ena, innefattande sådane som företrädesvis
synas förtjenta af snar verkställighet, upplager en sammanräknad
summa af 564,3a5 Rrdr.
Af hvad nu blifvit anfördt anser Utskottet det vara ådagalagdt, ej
mindre att företag äro dels påbörjade, dels ock tillämnade, hvilkas fullbordande
och utförande i produclivt hänseende skola blifva af stor nytta för
Landet, utan äfven att Slaten redan ingått förbindelser, hvilka böra erkännas
och uppfyllas.
På grund af Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelnings förklarande,
att det vid senaste Riksdag beviljade anslaget af 5o,ooo R;dr årligen är otillräckligt,
icke allenast till bestridande af redan påbörjade arbeten, utan
ock ännu mer lill verkställande af andre nyttige vattencommunicationer,
har Kongl. Majit nu äskat anslagets förhöjande till 100,000 R:dr om året.
Utskottet medgifver väl, att dylika arbetens fördelande på en längre
följd af år inverkar menligt på sjelfva arbetet och föranleder till förhöjning
i de först beräknade kostnaderne, men Utskottet tror derjemte sådant
lättast förekommas derigenom att icke flera större anläggningar på en gång
företagas, hvilka sedermera i brist på medel, måste helt och hållet afbrytas.
Då emedlertid det visar sig, att, om äfven tillgång för en del af förut
uppräknade Hamnförbättringar kan beredas på Nionde Hufvud-Tilelns
anslag, likväl för fortgången af lättade vattencommunicationer, det vid sista
Riksdag beviljade anslaget af 5o,ooo R:dr skulle blifva nog otillräckligt^
samt, Äer hvad ofvanstående utredning innehåller, vissa arbeten, som afs«
dels fullföljandet af företag, utaf enskilde påbörjade i förlitande på ullof■vade
bidrag af Staten, och dels vidmagthållandet och iståndsättandet af för
Landet ganska vigtiga communicationsleder, böra utan långt uppskof bringas.
till verkställighet, anser Utskottet sig eg a skäl tillstyrka:
alt en årlig summa af 70,000 Ridr må af Rikets Ständer anvisas,
att, i den ordning och på sätt Kongl. Majit pröfvar lämpligt, användas
till vattencommunicationer m. m.
St tits-Ut skottets Ut/. N:o 291.
Och anser Utskottet några andra förbehåll vid dispositionen af dessa
medel icke böra fästas än
1) att, i likhet med hvad vid sista Riksdag bestämdes, innan
arbete i en ort företages, invånarne böra förbinda sig alt med
minst hälften af kostnaden bidraga till dess utförande; samt
2) att, då nja förelag ifrågakomma, för b vilka större bidrag
erfordras, än som finnes odisponeradt å det till nästa Riksdag
gällande anslaget, början med dem icke må göras förr, än anslagsfrågan
af Rikets näst sammankommande Ständer är afgjord.
Sammanlagde beloppet af hvad Utskottet såsom nja extra anslag sålunda
tillstjrkt, att under 5 år utgå, utgör:
För Försvars-verket till Lands ...... n00,000 — —
D:o D:o till Sjös ...... 120,000 — —
samt till Vatten-Communicalioner m. m. . . . . 35o,ooo — —
eller R:dr 1,170,000 — —
och tillstjrker Utskottet i öfverensstämmelse med hvad Utskottet, i det återremitterade
Betänkandet redan föreslagit, i afseende på den deri omnämnda
Extra Anslags-summa , att från och med år i835, eller det år den nja:
Stals-Regleringen vidtager, en femtedel af nämnde Summa, eller 204,000
R:dr, må anvisas att från Riksgälds-Contoret utgå.
Stockholm den 14 Oct. 1834*
Reservationer,
emot Betänkandet i sin helhet'.
af Friherre Silfverskjöld, C. ”Jag bade trott, att den af alla tiders
erfarenhet och vår egen historia bevittnade sanningen, att landets försvarsanstalter
under freden måste ordnas för att i behofvets stund vara att
tillgåj hade bort tjena till Utskottets ledning och allvarliga begrundande
vid granskningen af de frågor, rörande Försvars-verkets behof, som innefattas
uti Kongl. Majrts Nådiga Proposition; vidare hade jag föreställt mig,
att äfven de mest skiljda politiska opinioner skulle förena sig, då frågan var
om det som afser att betrjgga vår sjelfständighet; och slutligen hoppades
jag, att, om äfven en i någon nion ökad Skattebörda skulle blifva en följd
at dessa angelägna behofs fyllande, den skulle kännas lätt genom det åtföljande
medvetandet, att våra Fäslningar komme i försvars-tillslånd , våra
Förråd förseddes med krigsförnödeuheter, och vår Flotta sattes i tillstånd
alt kunna utlöpa.
Suits-XJtskottctr Ut'. N:o :gr.
SS liar dock icke skett. Inora Utskottet häfva de besynnerligaste
satser, rörande Försvars-verkels organisation och.behof, gjort sig gällande;
opinionerna, i stället alt förenäs,- häfva vid della tillfälle mera än vid något
annat aflilgsnat sig från hvarandra, och för de en gång uttalade och ständigt:
omsagde» orden-: Stuts-verkets knappa tillgångar j samt för motviljan,
att bereda-några nya på den väg, sorn i den Kongl».Propositionen föreslås,
bäfva vigtiga sam-häl 1 s-angeluge nlieter blifvit tillbakasatte, anslag, afstyrkte,
hvilkas oundgängliga nödvändighet, af hvar och en måste inses, samt de få
sorn blifvit tillstyrkte, förcslagne alfe utgå på ett sätt,. sorn. onekligen blir
mera betungande för de- skattdragande , än det lilla, sora med anslagen i
jemförelse lili behofven kan uträttas, för tjenar, eller någon slags nödvändighet
påkallar.
Jäg reserverar mig enrot detta förfarande.”
Af Herr af Billbergh , J. P. ”Ehuru jag ännu: eger anledning: till
den förhoppning, alt hvad af Slals-Ulskoltet beviljas, under Titel af extra
Stats-ansLag, skall kunna fyllas genom den högre beräkningen* nu mot förr,
af Tull-, Eränvins- och Chartse-Sigillatae-Bevillningarne, sedan BevilluingsTJtskottets
förslag i dessa frågor vunnit Rikets Ständers godkännande, utan
att. den .allmänna Bevilhiingen behöfver ökas, hvilken förhoppning skulle
öfvergå till visshet, om icke större del af dessa högre beräkningar lil lita des
än som fordras till ränta och amortissement för ett lån, svarande* emot den
befinnande möjliga bristen uti tillgångarne på nämnde Bevilliiingar; likväl,
och då jag icke godkänner det af Utskottet gjorde förslag, att det tillstyrkta
extra Stats-anslaget, i den mon andra tillgångar saknas, skall genom allmänna
Bevillningens ökandé utgå,' får jäg deremot reservera mig. .
Med åberopande af hvad i Re ser va ti o ner n e till första Betänkandet
så fullständigt blifvit anfördt, till ådagaläggande af fördelarne utaf, att för
ändamål,’ sorn mera. afse framtidens än samtidens nytta,. heldre begagna
ett väl ordnadt Lån-system, än att i och för sådane behof öka den directa
beskattningen, anser jag destomera origtigt, aLt nu framlägga det senare
alternativet till Rikets Ständers antagande, som dea Kongl. Propositionen
icke otydligt uttrycker Kongl. Majrts Nådiga, vilja, att Allmänna Bevillning
gen icke i någon mon förb öjes-.
Utgifts-Afdelningen hade äfven föreslagit ett med min åsigt öfverensstämmande
förslag, för den oförmodade händelsen, att de indirecla Beviilningarne
för de beviljande anslagen icke skulle blifva tillräcklige,
oell - jag tror mig således böra framställa detta förslag till det afseende respective
Riks-Stånden dervid behaga fästa, så lydande;.
Stns-Utskottets Uti. N:o 291. a.r
”Afdelningen tillstyrker i sådant hänseende: af att hvad Ri
kets
nu församlade Ständer bevilja såsom extra Stals-ansläg, ma med en
”femtedel årligen af Riksgälds-Conloret utbetalas; b^} att Riksgälds-Contoret,
”derest tillgång härtill ej af disponible medel linnés, må i delta afseende
upptaga lån lill erforderligt belopp; samt c) att de sålunda upptog--  ”lie lånen böra senast inom i5 år vara till fullo återbetalde.”
”Och skall vid slutliga afgifvandet utaf förslaget att fylla Riksgälds-Contorels
”behof för den kommande tiden närmare uppgifvas livad sorn erfordras till befläckande
af de sålunda på Riksgälds-Conloret anvisade utgifter.”
Uti denna Reservation hafva instämt Friherre Palmstjerna C. O.,
Herr Oxehufvud G. A., Grefve Gyldenstolpe A.„ Biskop Thyselius, Doctor
Heurlin, Prosten Nordin samt Herr Santesson B. H.
Af Prosten Astrand, som anfört;
”Utom hvad Statsbrist-summan kommer att genom ordinarie Stalsregleringen
öfverstiga hvad den vid nästlidne Riksdag var, och utom hvad
Rikets liöglofl. Ständer vid pröfning af detta Betänkande bevilja såsom extra
Stals-anslag, erfordras, enligt Stats-Utskottels Betänkande N:o 204, för
Riksgäkls-Contorets behof årligen till nästa Riksdag 722,000 R;dr. Härförutan
mäste anskaffas medel till iiskade Creditiv för de genom Cholerafarsoten
uppkomna kostnader, 5oo,ooo R:dr, för Spanmåls - undsättningar,
4eo,ooo R:dr, medel lill understöd för Venersborgs albrunna stad, medel för
den, tyvärr, sannolikt ännu mycket sig förlängande Riksdagens utöfver förra
beräkningen förökade kostnader, hvarjemte medel nödvändigt böra anvisas
till fond för åtminstone hälften eller 5oo,ooo R;dr af det så kallade
lilla Creditivet. Under dessa svåra förhållanden, sorn jag, i motsats mot
Herr v. Presidenten af Billbergh, anser utvisa ett för Riksgälds-Contoret
förökadt behof, vida öfverstigande hvad som, genom extra bevillnings-inedlens
förökade inkomst, kan betäckas, lära Rikets Höglofl. Ständer linna, huru
nödvändigt det är, att i extra anslag icke bevilja hvad som möjligan kan
ujjpskjulas, och att den nu af Utskottet tillstyrkta summa, 1,170,0,00 R;dr,
s.om, efter Utskottets plan för utgörandet, komme att årligen i fern år belasta
Bevillningen med aÖ Rooo R;dr, och äfven efter det af mig och andra
Utskotbs-Ledamöter föreslagne amorteringssätt komme att en längre tid belasta,
den samma med 117,000 R:dr årligen, är alldeles omöjlig, att utan
allmänna Bevillningens alltför stora förökning åstadkomma. Jag yrkar derföre
i denna extra ansiags-snmina nedsättning, och får vid de serskilda
punkter, der jag anser nedsättning möjlig, kortligen sådant anföra.
as Srats-TJtslottets Ut/. N'.o agr.
Då, såsom jag nu antydt, sältet att utgöra de extra Stats-anslag, som
Le vi] jas, skulle genom Utskottets förslag, alt anvisa dem till utgående af
Bevillnings-medel med en femtedel årligen, alltför mycket betunga de .skattdragande,
tillstyrker jag antagande af Utgifts-Afdelningens förslag, som finnes
anfördt i slutet af Herr v. Presidenten af Billberglis Reservation.”
Af Herr Petré, Thore: Stats-Utskoltet har, med frångående af sitt
en gång fattade beslut, att i Gevärs-fabricationens närvarande provisoriska
skick, och under afvaktan af denna tillverknings planmessiga anordnande,
på ett efter folklynne, local, omständigheter och andre förhållanden afpassadt
sätt, icke tillstyrka extra Stats-anslag för densamma, nu ansett sig böra
föreslå Rikets Ständer att for anskaffande af nya Gevärs-förråd bevilja
medel på extra stat. Så mycket mera oväntadt bar detta förekommit mig,
som Utskottet, långt ifrån att ega några sköl till sin sålunda förändrade
åsigt, vunnit ytterligare stöd för sitt förstnämnda beslut af några upplysningar,
dem jag tagit mig friheten att Utskottet meddela, och hvilka här
nedanföre skola kortligen sammanfattas.
Gevärs-Facloriet i Carl Gustafs Stad, på hvilket Staten hittills gjort
enorma förluster, är i det högst förfallna skick, att total ombyggnad är
oundviklig, så vida Gevärs-tillvei kning der skall fortsättas. Då tillverknings-priset
vid berörde Factori ofta uppgått till 28 a 3o R:dr, och efter ali
sannolikhet icke kan nedsättas under i\ R:dr B;co per stycke, företer sig ingen
utsigt att någonsin kunna med fördel fabricera Gevär derstädes. I sammanhang
härmed förekomma mångå anmärkningsvärda omständigheter,
framställda för Utskottet, men för vidlyftiga alt här upptaga. Gevärs-besigtnings-reglem
*ntet fordrar omarbetning, för att icke, såsom hittills ofta inträffat,
genom förhastade cassalioner, vålla förlust af sådane gevär, hvilka,
ehuru otjenlige lill krigsbruk, kunna vara fullt användbara till vapenöfningar
i fredstid. Då de fleste beståndsdelarne af Geväret med fördel kunna
göras till föremål för enskild industri, borde Factori-tillverkningen kunna
inskränkas i högst betydlig mon, eller, så att den hufvudsakligen komme
att omfatta endast stockar och pipor. Otjenligheten af Gevärs-fabrication
bibehållande i Norrtelje, länge erkänd och vitsordad, måste förr eller senare
föranleda beslut om dess upphörande; vid hvilket förhållande det svårligen
lär kunna bestridas, alt närvarande tid, då blott återstår ett Factori,
nemligen Husqvarna, der Gevärs-tillverkning med fördel kan ega rum , är
den minst lämpliga för anvisande af extra-ordinaira [tillgångar till Gevärs
anskaffande.
Sw-Usskottets Vtl, N:n 29».
I öfverensstämmelse med min förra, rörande Extra Stats-Regleringen„
afgifne reservation, anser jag några extra anslag för serskilde fästningar och;
förskansningar icke för närvarande böra ber'1 jas, men, då Ståls-Utskottet
funnit skäl att förblifva vid sitt förra tillstyrkande i detta hänseende, liar
jag, godkännande den mening, att Carlsten bland Rikets Fästningar eger
ett öfvervägande värde, medverkat till det genom omröstning uppkomne
amendement lill samma tillstyrkande, att nemligen Carlstens islåndsättande
må lill vägabringas genom de besparingar, hvilka, enligt Herr CommerceRådet
Suntessons yttrande till Borgare-Ståndets Protocoil, kunna utan olägenhet
beredas på anslaget till Carlsborgs Fästning.”
Af Herr Santesson B. H.: ”dag nödgas äfven nu reservera mig emot
Utskottets afslyrkande af något bestämdt anslag lill fortifierande af Rikets
Fästningar på vestra kusten, och det, oaktadt den af Utskottet nu vilkorligt
uppgifna utväg, att Kongl. Maj:t må af de föreslagne summorna till
Carlsborgs och Kungsholms Fästningar, i fall af oundvikligt behof, använda
»ågot för Carlstens Fästning.
Jag fortfar att anse dessa behof, Rikets vestra Fästnipgars försättande
i fullt brukbart skick och försvars-tillslånd, vara ett af de alldraangelägnaste
föremål för Rikets Ständers anslående, och förenar mig, till vidlyftighets
undvikande med Herr Capit. Oxehufvuds Reservation, i hänseende till
Carlsten, endast tilläggande, att, utom dessa tvänne Fästningars, Carlstens och
Elfsborgs vårdande och bibehållande, skall äfven det stora ändamål, Götha
Canal afsett, såsom communications-linea emellan Rikets östra kust och den
vestra, äfvensom med Norrige förfelas. .
I öfrigt vidblifver jag ock mitt förra yrkande, att hvad som anslås
till samtlige Fästningarne må i en summa öfverlemnas till Kongl. Majits
disposition, och har alldraminst kunnat dela den mening, att de 5o,ooo
R:dr, anslagne för Stockholms befästning, skulle derifrån göra ett undantag.
Sedan Herr Petré har ansett lämpligt, att uti sin Reservation inblanda
och fortsätta den tvist han med mig öppnat inom Utskottet, i anledning
af det yttrande jag skall hafva afgifvit i Borgare-Ståndet, då Utskottets
första Betänkande, i anledning af Konungens Proposition om extra
Sitits-Utskottets Uti, N.o aji.
anslag, så nödgas -jag, ehuru ogerna, förlänga ProtocolJs-Utclrnget, som afgår
med Betänkandet till Riks-S.lånden, med intagande af ordalyd elsen af mitt
anförande i Borgare-Ståndet, sådant det blifvit nppfatladt af Ståndets Secreterare
i den punkt, sorn Herr Petré lärer åsyftat, så lydande:— — — —.
”Jag-erkänner jemväl, att jag saknar den kunskap, sorn erfordras, för alt bedöma,
hvilka behof mest påkalla anslag. Derföre är ock min afsigt att föreslå, det
rnå Ståndet yttra sig öfver anslagen till Fästningsverken i en summa, enligt 5:te,
6;te, yrde, 8:de, egde och io:de punk terne, och att det rnå bero af Kongl.
Maj:t alt bestämma användandet. Detta är enda sältet, hvarpå Rikets
Ständer kunna bedöma saken, då detailerne på en gång öfverlemnas till
Kongl. Maj:t, då det säges, att lill dessa Fästnings-verks iståndsäIlande öfverlemnas
den eller den summan, sorn får af Kongl. Maj:t användas, der
den bäst behöfves; och jag är öfvertygad, att det ej arbetas ändamålsenligt
med allt för små summor. Jag skulle dock tro det vara origtigt att anslå
5o,ooo R:dr endast för Carlsborg, och att medlen bättre användas, då
en större summa anslås i bell; men här är fråga om möjligheten att anslå
en viss summa, och jag tror den då kunna nedsättas för Carlsborg, och
något äfven böra lemnäs åt andre Fästningar. Jag har varit emot afslaget
aJ medlen lill Carlsten. Fästningen är dock af mycken vigt. Det dertill
begärde anslaget, /jo.ooo R:dr, är det icke formligt alt afslå, och att lemna
på samma gång 5o,ooo R:dr till Carlsborg; men, såsom jag förut nämnt, anser
jag det vara rättast, att öfverlemna till Kongl. Majrt, att inom den summa,
som anvisas, välja huru mycket, eller litet, må lemnäs till den ena eller
andra Fästningen, ty jag anser R. St. ej kunna bedöma, huru mycket för
den ena eller andra Fästningen behöfves ;v —
hvilken ordaly
delse
må visa, att mitt yttrande afsett ingalunda ett bestämdt nedsättande
af anslaget för Carlsborg, utan ett öfverlemnande af hela anslaget för Fästningarne
till Kongl. Maj:t, alt fördelas endast efter Dess godtfinnande, men
att, om summan skulle fördelas mellan Fäslningarne, jag hellre vilie medgifva
en nedsättning för Carlsborg, än ett uteslutande af Carlsten. ÄH annan
tydning åt mina ord, lästa i deras sammanhang, anser jag som förtydning;”
samt
af Riksdagsfullmägtigen Anders Andersson^,rån Skaraborgs Län:
"Jag a (styrker Riks-Stånden att bevilja de estra anslag, som Slats-Utskotlel,
vid den förnyade pröfningen af sitt Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Pioposition angående medel lill Försvarsverket, nu tillstyrker, eflar
alt
Stats-TJt‘kottets Uti. N'o 291.
att vid första granskningen af behofven ansett med dem kunna anstå. Endast
5o,ooo R:dr åligen till vattencommunicationer anser jag mig våga tillstyrka
på grund deraf, att Rikets Ständer alltifrån i8l5 års Riksdag med
Bankens och Statens medel underslödt dylika företag, och flera nu befinnas lill
deras fulländning beroende af fortsatte biträden; samt anser jag alldeles
stridande mot den princip, som för Statens medverkan till enskilde Canalförelag
bör följas, att för Strömsholms-Canalen uppoffra allmänna medel.
Då Utskottet föreslagit, att tillgångarne för extra anslagen böra anskaffas,
medelst bevillning, föreslår jag alltså Rikets Ständer, sedan de låtit såsom
tillfälliga anslag under behöriga titlar upptaga 5o,ooo R:dr årligen för val*
tencommunicationerna, att de i öfrigt hos Kongl. Majrt anmäla, ”att i anseende
till den betänkliga oeconomiska belägenhet, hvari största delen af
de skattdragande folkclasserna sig befinna, och dä Rikets Ständer anse sig
skyld i ge nationen, att förnya deras år 1823 hos Kongl. Maj.t framställda
begäran, att, för hvad i en eller annan del af deri militaira omfattningen
utöfver de då beviljade anslag kan finnas nödigt vid utförandet af
Försvarsverket till lands och sjös, tillgängen mätte sökas inom dessa samma
anslag; Rikets Ständer finna sig under närvarande förhållanden icke kunna
bevilja några extra anslag för Försvarsverket. Rikets Ständer skulle
handla emot försigtig hetens blid och nationens allmänna tänkesätt, om under
fredens lugn och under förhållanden, då så mycket tyckes vittna, att
en förenkling i allmänna anstalter samt synnerligen i Försvarsverket äfvensom
en förminskning i administrationskostnaderne borde kunna ega rum;
Rikets Ständer skulle åsamka Riket en gäld, hvilken isynnerhet, då densamma
icke under den nu vidtagne realisationens första tider, skulle kunna
grundas på inhemska Capital, utan att på det skadligaste sätt störa enskilda
crediten eller beröfva industrien sina, i alla fall, knappa förlagstillgångar,
måste, om den skulle göras utrikes, ådraga nationen en betydlig
utgående ränteförlust, som måste blifva i samma nion tryckande, som de
upplåtne capitalen icke användas i produetiva ändamål.”
Hr IVmm J. och Riksdagsfullmägtigen Anders Larsson från Upsala
Län hafva förklarat sig instämma uti Anders Anderssons Reservation.
Emot ser skilde punkter:
"Vid försvaret lill lands, 2ulra punkten, angående anslag för 24 Kust
piecer.
Bi/i, till R. St. P/or, i834. 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandet, 4
i:sla Häftet,
>6
Stats-Utskottets Utlåtande No 291.
Af Hrr Oxehufvud G. A:, Leijonflycht, afl Ström J., Biskop Thyselius
samt Prosten Astrand, hvilken sistnämnde anfört:
”Jag yrkar, att medel till 6 Kustpiecer eller Bombkanoner måtte be-viljas,
till ett bevis, att Rikets Ständer väl skulle önska bevilja hela summan
men ej för närvarande dertill kunna utfinna tillgångar.”
Yid gede punkten, i fråga ora äskadt anslag för Carlstens iståndsättande.
Af Herr Oxehufvud, G. A
”Efter
de fullständiga upplysningar, som dels med återremissen från
Stånden, dels af enskilde Ledamöter, blifvit Ilöglofl. Stats-Utskottet meddelade,
hade jag icke förmodat, att Stats-Utskottet, med (01 -blifvande vid sitt
förra beslut, skulle tillstyrka Rikets Ständer, att afslå den ringa summa
Kongl. Majrt begärt till Carlstens Fästnings istånd sättande, aldraminst di
inom det Höglofl. Stats-Utskottet icke en enda Ledamot under öfverläggningen
uppstått att vederlägga rigtiglieten af mina gjorda framställningar i detta
ämne.
Det fordras sannerligen blott att kasta en flyktig blick på Ghartan,
för att lätt falla och bedöma vigten af en hamn, den enda i Sverige,
som alla årstider är tillgänglig för större och mindre fartyg.
Att denna hamn bör ändamålsenligtbefästas lör att under ett krig kunna
uppfylla det stora ändamålet, hvartill naturen liksom synes hafva danat den
vid foten af en klippa, omgifven af skär, å Skandinaviens vestra kust, kan
icke bestridas, liksom att de ordinarie anslagen dertill äro otillräckliga.
Stora militairiska insigter erfordras icke, för att inse, det Carlstens
fästning och Marstrands hamn, försatte i det försvarstillstånd, som, enligt af
Kongl. Majrt gillad ritning, är projecteradt. alltid skall utgöra nyckeln lill
Kattegatt; om Svenska folkets Representanter skulle, för att bespara några
1000 Rrclr, försumma att tillvarataga denna nyckel, torde andra med glädje
uppsöka densamma. Och förgäfves skall Svenska Nationen af sina Represententer
sedermera återfordra den och sitt oberoende så i militairiskt hänseende
som i rådslag viel frågor om alliancer. Såsom Representant tror jag
.mig hafva uppfyllt min pligt, då jag ifrat emot Stats-Utskottets beslut i
denna punkt, och uppfyller nu en pligt emot mig sjelf, då jag reserverar 111ig.”
Häruti hafva instämt: Grefve Gyldenstolpe, A., Herrar Leijonflycht,
af Billbergh, J. P., Biskop Thyselius, Prosten Stenhammar, Professor Hasselroth,
Doctor Heurlin samt Prosten Nordin.
Yid i5:de punkten, rörande anslag för Tyghusbyggnaden i Christianstads
-
Stats-lJrskotttts Utritande N:o a9i*
i)
Af Herr Oxehufvudj G. A.
Då det är ådagalagdt, att en ny Högvakt ovilkorligen för Artilleriet
mäste uppföras, synes det mig som en betydlig besparing för Staten skulle i längden
uppkomma, om denna byggnad utsträckes så, att Rustkammare, Undervisuingssalar
och Boställen, för hvilket allt nu dryga hyror erläggas, kunna
uti densamma inrymmas. På denna grund nödgas jag reservera mig
emot Stals-Utskottels beslut i denna del.”
I frågan om anslag för försvaret lill sjös:
Af Herr Petre > Th.: -”Sedan Rikets Ständer, jemlikt Siats-Utskottets
Förslag, såsom sin gemensamma tanka antagit, att Rikets Sjöförsvar hufvudsakligen
hvilar på Skärgårdsflottan, har Stats-Utskottet, i full cönstquenee
dermed, genom sitt föregående Betänkande N:o ao3, afstyrkt beviljande af
större eiler mindre extra Slats-anslag för Sjöförsvaret. Gerna medgifves, att
Skärgårds-flottans completlerande bör, i fråga om Rikets försvar, ställas i främsta
rummet, men full tillgång i detta hänseende vinnes genom ordinarie Statsanslaget
på 4;de Hufvud-Titeln, i händelse de gamla, måhända föga användbara
Linieskeppen få realiseras och inga nya Linieskepp vidare komma att byggas;
hvaremot nyssnämnde anslag, äfven med tillägg af ett anslag på extra
Stat, sannolikt blifver otillräckligt, så framt dermed skall underhållas både
stor och liten flotta. Att i sådane omständigheter, utan kännedom af
Regeringens nu egande åsigter i detta ämne, frånträda hvad Stats-Utskottet
i denna del af den Kongl. Propositionen om extra Stats-reglcringen förut
beslutat, anser jag vara en återgång från Stacs-Utskottets förra bemödande,
att få Rikets Sjö-försvar organiseradt efter en viss, på tillgångarne beräknad
plan, fullt oberoende af alla stridiga interessen. Bet är i anledning
häraf, som jag äfven emot Stats-Utskottets nu tillstyrkta extra anslag för
Sjö-försvaret nedlägger min vördsamma reservation;”
samt af Prosten Astrand: som ansett anslaget för kanoner, kulor och
kanonlås dels möjligen kunna uppskjutas, dels böra tillhöra Flottans ordinarie
byggnads-anslag; och
Vid frågan om anslag för lättade vatten-communicationer och andre
allmänna arbeten'.
Af Prosten Astrand: "alt lill lättade vatten-communicationer bevilja
mer, än hvad vid nästlidne Riksdag dertill anslogs, eller 5o,ooo R:dr årligen,
anser jag för närvarande omöjligt. De dertill lagde 20,000 R:clr äro ögonskenligen
tillkomne för Strömsholms Canal, hvars nybyggnad, enligt uppgjordt
kostnadsförslag, uppgår till mer än i,3oo,ooo R:dr. Jag förmodar,
Stnts-Utskottets Utlåtande A’:o 291.
att Rikets Höglo fl. Stander icke genom beviljande af dessa 20,000 R:dr årligen,
eller summa 100,000 R:dr på 5 är, vilja lala inleda sig i en ny kostsam
Canal byggnad .”
Af Herr Santesson_, B. H.:
”Jag kan ej undgå att beklaga, det Utskottet, för denna så vigtiga del
af extra anslagsfrågor, sett sig ej kunna anslå en större summa än R:dr
70.000 årligen. Af alla de anslag och bidrag från det allmänna, sorn varit
och kunna komma i fråga, är dock intet af den inverkan till näringarnes
framgående och stigande, sorn lättade communicalioner. Uti alla Stater,
snart sagdt utan undantag, har man derföre i denna del ansett sig ej böra
spara att anslå allt hvad möjligt dertill kunnat afses; och i de Stater,
der man rundeligast påkostat förbättringar af vägar, canaler och strömmar,
har ock åkerbruk, näringar och handel gjort de högsta och ofta alldeles
oförväntade framsteg. Eland dessa vili jag blott nämna Förenta Staterne i
Norra Amerika; anslaget år 1833 lill vägar, ström rensningar, hamnbyggnader
och andra förbättringar å communicationer der var Dollars 888,84g,
som, å 128 sk., gör B:co R:dr 2,368,978. Efter folkmängdens förhållande i
nämnde land och i Sverige skulle, om allmänna arbeten i Sverige utfördes
på samma scala som i Förenta Staterne, det årliga anslaget till vägar, strömrensningar
och hamnbyggnader i vårt fädernesland vara 670,000 R:dr. Men då
man anser våra finaneiela förhållanden ej nu kunna tåla något sådant på
långt när, och man ej vili följa andra länders exempel att för sina productiva
företag upptaga lån, som godtgoras i den mon desse arbeten sprida
fördelar åt Samhället och öka Statens intrader, har jag dock ej kunnat för
min del ingå på nedsättning af den summa Kongl. Maj:t proponera!, eller
100.000 R:dr årligt anslag; hvilken summa Rikets Ständer allt ifrån och med
1819 till och med 1829 lemnat till desse ändamål. Först vid senast löiflutne
Riksdag nedsattes denna summa till 5o,ooo R:dr, men deraf komma
ock de många klagomål, som från så många orter erfarits, och äfven vid
denna Riksdag hörts, om utebtifnn anslag och bidrag från denna fond till
redan inledda och såsom nödvändige erkände arbeten, och oaktadt Kongl.
Maj:t äfven hade ansett sig på förhand kunna gifva åtskiliige conmuiner
och enskilda hopp om allmänt biträde derför. Jag reserverar mig alltså
emot den nedsättning af 3o,ooo Rall1 emot Konungens Proposition, sorn
Stats-Utskottet föreslagit, osli anser 100,000 R:dr väl vara det allraminsta,
som bort anslås, helst då derigenom minst en lika summa från enskilda
framkallats tili detta allmänt vigtiga ändamåls befrämjande;
samt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 291.
samt af Riksdags-Fullmägtigen Erik Nilsson från Jemil and: ”‘Emot
Högloft. Utskoltets tillstyrkande af 70,000 R:dr årligen såsom strömrensningsmedel,
nödgas jag reservera mig.
Jag erkänner visserligen nyttan af lättade corn mun icationer, men jag
liar trott mig finna, alt en del af de förut till detta ändamål anslagne me- *
del blifvit ganska ändamålslöst använda, och får såsom exempel derpå nämna
den så kallade Djurgårds-canalen, som kostat Staten circa 36,5oo R;dr
B:co efter livad jag funnit af Revisions-berätlelserna; det sä ges väl att Lidingöboerna
hafva en förmon af denna Canal, men jag tror, att desse öboer
äro ibland de lyckligaste i anseende till communicationen med Rikets
hufvudstad, utom denna genväg, som de sällan lära begagna. Eåtom oss
kasta en blick på Norrlänninga ine i detta afseende, och vi skole finna, att
de få transportera sina produeter — 5o, 60 å 70 mil landväg på ömsom släda
och hjuldon: hvad bar blifvit ålgjordt lili förkortande af denna väg?
Norrlands skogar få förmultna på roten, i brist af understöd till floltning
deraf efter de större elfvarne, under det alt Sverige köper ved ifrån utrikes
ort. Jag tror mig med mycken säkerhet kunna påstå, att om
blott räntan å 5 procent årligen af ofvanstående 3?,5oo R:d bade blifvit
användt till understöd eller pr amber för timmerflottning utför den så kallade
Indabls-elfven, som rinner ifrån Jemtland genom Medelpad, skulle årligen
kunna påräknas emellan 20 ä 3o,ooo st. timmer och bjelkar mera än
hvad som nu exporteras, och jag tior, att en sådan ökad export vore mera
riksgagnelig än en liten promenad-canaf. Jag kan således icke bevilja några
medel till detta ändamål, förr än jag vet, att de i första rummet blifva
ined klokhet och sparsamhet använda lör de mest lönande företag, oell deribland
räknar jag hvad som befordrar skogseifecters flottning efter våra större
elfvar, så vida desse effecter utgöra en ibland hufvudlillarne af våra exportvaror.
”
Emot Utskottets beslut, hvarigenom den af Herr Santesson B. H.
inom Utskottet väckta fråga, att anslag för fästningsb}rggnader och vallencommunicationer
må anvisas äfven för det 6: te år, som möjligen kan förflyta
innan en ny Stafs-reglering vidtager, ansetts böra förfalla, har Herr
Santesson afgifvit en så lydande reservation:
”Utskottet bar äfven denna gången afstyrkt mitt yrkande, så väl inom
Högloft. Utskottet, då Konungens Proposition om extra anslagen första
gången handlades, som uti Borgare-Ståndet, och nu ytterligare inom UtsiotBihntfg
till R. St. Fröt. 1834. 4 Sami. 1 Aftl. 3 Bundet,- å
testa Häftet.
3e
Smis-Utskottets Utlåtande N'J> 391*
tet, att de anslag, sam Rikets Stäuder bevilja till byggnader oeh företaga
livilka fortgå i flera år, såsom Carlsborgs fästning oell de större vatteneommunications-arbeten,
ej inskränkas till 5 år, utan fortgå inLill oeh med
det år, som den nu fastställande Stats-Reglering oell Bevillning fortfar att
vara gällande.
Så stadgade senaste Rikets Ständer med anslagen för Carlsborg och
Carlskrona samt Vatten-eommunicationer oell Strömrensning;!!’, hvadan beslutades
att anslagen för dem skulle fortgå intill dess ny Stats-reglering vidtager;
oeh utan ett lika beslut nu, skulle, om Urtima Riksdag ej meSfankommer,
under det 6:te år efter detta, som under nästblifvande Lagtima
Riksdags gång möjligtvis kan inlöpa, de då påstående arbeten vid nämnde
fästningar oeh uti vatten-communications-väg komma att lida igenom afbrott
oeh afstanna till en ej lätt beräknelig skada; hvadan jag ej kan undgå
alt fortsätta min reservation i denna del tili Rikets Högloft- Ständers
loggranna öfvervägande och Statens förlusts förekommande..”'
STOCKHOLM, 1834;; hos J. A. "Walli,a*-
Stats-TJtskottets Memorial N.-o 2Q\.
I
,N:o 292.
Ankom till Exp.-Utsk. den i5 October.
Memorial 3 angående verkställd omröstning till följd af RiksStåndens
skiljaktiga beslut uti de frågor3 som omförmälas
i Stats-Utskottets Memorial Ntris 256 3 2772.80 och 281.
Sedan, enligt från Riks-Stånden ankomne Protocolls-utdrag af den
2, 6 och 7 innevarande månad, de uti Stats-Utskottets Memorial N;o
256, i anledning af erhållen återremiss å i 5:de punk len i Memorialet N:o
25o, angående Riks-Ståndens olika beslut i fråga om anslaget lill Arméens
materiel; N:o 277 i fråga, om räntas utgifvande å Upsala Acadedemies
skuld till Riksgälds-Contoret under det beviljade anståndet med
årliga Capital-afbelalningarne; N;o 280, i fråga om afskrifning af en uti
Salpeter-fondens räkenskaper balancerad summa, utgifvén såsom lån till
Carl Gustafs' Stads Gevärs-Factori, samt N;o 281, i fråga om Djeknepenningarnes
utgörande, föreslagne Voterings-Propositioner blifvit gillade,
så har förstärkta Stats-Utskottet öfver dem denna dag i vederbörlig
ordning anställt omröstning:
1:0
Den, som bifaller, att, utom anslaget för Arméens materiel, ett serskildt
årligt anslag af 54.000 R:dr, att endast och allenast användas till
Beväringsmanskapets beklädnad, må å Stat uppföras, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej3 kemmer icke något serskildt anslag att för berörde ändamål
anvisas.
Voteringen liar utfallit med 58 Ja och 59 Nej 3 hvarförutan 2:ne
dubbla lappar måst casseras.
Och sam Nej sålunda vunnit; alltså kommer
icke något serskildt anslag för Beväringsmanskapets beklädnad
att å Stat uppföras.
2:0
Den, som bifaller, att Upsala Academie befrias från räntas erlägganDih.
till R. St. Fröt. i8$4- 4 Sami. 1 Afd. 3 Rand. t
z:dra Häftet.
a
Stals-Utskottets Memorial N.-o 292.
de å dess skuld till Riksgälds-Contoret under det Academien beviljade
fem års förlängda anstånd med de föreskrifna årliga capital-afbetalninningarne
(eller ifrån den 1 Januarii i834 intill den 3i December i838)
voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej> kommer all fråga om befrielse från räntas erläggande
att förfalla.
Som voteringen utfallit med 35 Ja och 84 Nej * samt Nej sålunda
vunnit, alltså
kommer all fråga om befrielse från räntas erläggande å Upsala
Academies skuld till Riksgälds-Contoret att förfalla.
3:o
Den, som bifaller, att en i Salpeter-fondens räkenskaper balancerad
summa, 55,ooo R:dr, utgifven såsom lin till Carl Gustafs Stads GevärsFactori
må afskrifvas, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nejj kommer ifrågavarande summa att i räkenskaperne fortfarande
balanceras.
Voteringen har utfallit med ^2 Ja och 77 Nej; och enär Nej sålunda
vunnit,
så kommer den, såsom lån, till Carl Gustafs Stads Gevärs
Factori
utgifne summa, 55,ooo R:dr, att i Salpeter-fonden*
räkenskaper fortfarande balanleras.
4:o
Den, som bifaller fortfarandet af den under namn af Djeknepenningar
utgående afgift, voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej; . ..
Vinner Nej 3 kommer ifrågavarande afgift alt upphöra, samt deremot,
med hänseende till Djeknepenningarnes successiva, ehuru obetydliga,
årliga tillväxt, en jemn summa af 5,800 R;dr att å Riks-Statens
Tionde Hufvud-Titel uppföras och i behörig ordning utgå till de auto
riteter,
hvilka hittills disponerat, samma inkomst.
Voteringen har utfallit med 55 Ja och 64 Nej; och som Nej vunnit;
Stals-TJtskoUcts Utlåtande N.o zg3.
3
så kommer den under namn af Djeknepenningar utgående
afgift att upphöra, samt deremot en jemn summa af 5,800
R:dr att å Riks-Stalens Tionde Hufvud-Titel uppföras och
i behörig ordning utgå till de autoriteter, hvilka hittills
disponerat samma inkomst.
Hvilket allt förstärkta Siats-Utskottet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 14 Oclober 1834.
N:o 29 3.
Antom till Exp.-Utsk. den i5 October.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående tillökning i länebidraget till Manufartur-Dis
cont-Fonden.
(R:gs A.)
Denna Nådiga Skrifvelse (N:o 5o) har t|11 Stats-Utskottets handläggning
blifvit remitterad från Ridderskapet och Adeln, Borgare- sami
Bonde-Stånden, men från Preste-Ståndet till Banco-Utskottet, hvilket sistnämnde
Utskott jemte till Stats-Utskottet aflåtet Protocolls-utdrag af den
i4 sisth Tunn, till Utskottet öfverlemnat det från Preste-Ståndet erhållna
Protocolls-utdraget, som innefattar remissen, enär Banco-Utskottet ansett
sig ej kunna taga någon befattning med ett ärende, som från 3-neRikT
Ständ till Stats-Utskottet är vordet remitterad!. Jernv™ io de uti den
Kongl. Propositionen omförmälde handlingar Utskottet tillställde
För att återbringa Fabrikanters i allmänhet lånrättighet i Manufactur-Disconten
till enahanda belopp af 3t procent af tillverkningsvärdet
hvartill densamma år 1818 bestämdes, men hvarunder densamma ned'
gått, föreslår Kongl. Maj:t Rikets Ständer att i sammanhang med regering
af den laue-rorelse, som för allmän räkning kommer att bedrifva*
taga 1 öfvervägande, att en så stor tillökt summa till fabrikernes under’
stöd må ytterligare kunna afsätta* och anslås, som erfordras för att inberäknadt
det förut af Banken utgående Creditiv och Fondens ecne
disponible medel, uppgående vid sistlidet års slut till omkring 640 000
4
Stats-VtsTioltets Utlåtande N.o ig3.
R:dr, motsvara och utgöra 3r procent af 1833 års lånberättigade fabrikstillverkningars
värde. Den efter sådan grund erforderliga ytterligare anslagssumman
skulle, —- enär samma års tillverkningsvärde, med undantag af
det, sorn blifvit uppgifvet från Eskilstuna Fristads Förläggare och Manufacturister
samt Glasbruksegarne, hvilka för det närvarande redan ega en
lånerätt öfverstigande 3i procent af tillverkningsvärdet, uppgått till
5,g88,3i2 R:dr, komma att utgöra ett belopp af, i det närmaste beräknadt,
63o,ooo R:dr.
I förening med detta Nådiga förslag har Kongl. Maj:t fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet på följande dermed gemenskap egande förhållanden.
I fråga om hvilka flere än förut lånberättigade fabrikshandteringar förtjente
att af lånrätt komma i åtnjutande, hafva Rikets Ständer, vid 1818
års Riksdag, med öfverlemnande tili Kongl. Majit', att i allmänhet bedöma,
hvilka sådane handteringar för landet medförde den Största nytta och sålunda
borde understödjas, endast företagit till granskning glasbrukshandleringen,
såsom den enda, hvilken bestämdt blifvit af Kongl. Maj:! till Diseonträtts
erhållande föreslagen. Och då Rikets Ständer, i saknad af uppgift
om beloppet af dess tillverkningar, icke kunnat bestämma den summa,
som, i händelse glasbruksidkarne erhölle allmän disconträtt, skulle af fonden
medtagas, hade Rikets Ständer afsatt en summa af 100,000 R dr, till
fördelning emellan sistnämnde idkare, att utgå intill påföljande Riksdag, då
.Rikets Ständer blefve i tillfälle pröfva, huruvida glashrukshandteringen
borde i den allmänna fördelningen af Manufactur-Discontfonden ingå. •—
Efter 1818 års Rikdag liar likväl någon förändring i det sålunda bestämda
anslaget icke skett och följden deraf har varit, att glasbruksidkarnes lånerätt
år 1819 utgjort 4o procent, derefter uppgått år 1822 till 45 procent, sedermera
om vexla t emellan 31 och 4° procent och utgör för innevarande år
39I. procent, under det att de öfrige i allmänhet lånberättigade fabriksidkare»
disconträtt på samma tid nedgått från 3i till 20^ procent af til! verkningsvärdet.
Att nu, sedan glasbruksegarne erhållit sådane vidsträckta lånförmoser,
samt på de senare åren ådagalagt verksamt nit och användt betydliga
kostnader för glastillverkningens fullkomnande/nedsätta deras lånprocent
till likhet med de öfriges, hvarigenom de blefve nödsakade att återbetala
nära hälften af det Lane-C»pital de undfått och i sin rörelse nedlagt,
skulle, ehuru de öfrige fabrikanterne i deras nu varande ställning
icke sakna skäl för ett slikt yrkande, dock svål ligan blifva verkställbar^
utan alt leda till en högst menlig inverkan på näringens forlgång; och
Stats-Utskottcts Vllåtande IV.o 2Qh.
5
Kongl. Maj:t anser således för det närvarande någon annan åtgärd icke
lämpligen kunna vidtagas, än att, i händelse det föreslagna ytterligare bidraget
lill Manufactur-Discontfonden beviljas, och öfrige Iånberättigade fabrikanter
derigenom nästinstundande år komma i åtnjutande af 3i procent
af 1833 års tillverkningsvärde, det för glasbruksidkarne nu afsatte anslag
förklaras höra till fondens allmänna fördelningssumma ingå och glashruksidkare
ega att, lika med andra Iånberättigade fabrikanter, i förhållande
till tillverkningens värde, ingå i den allmänna fördelningen afManufaclurPiscontens
tillgångar.
Om det måste erkännas, såsom en allmän Statsoeoonomisk grundsats,
att uppkomsten af nya, allmänt nyttiga näringar bör, genom understöd
från Statens sida, framkallas och uppmuntras, så lärer det jemväl med
samma grundsats vara öfverensstämmande, att, sedan näringen utvecklat sig
till sådan sjelfständighet, att dess bestånd härigenom är betryggadt, Statens
mellankomst kan vara mindre behöflig.
En sådan åsigt af nu förevarande Statsoeconomiska fråga synes äfven,
efter hvad uti den Kongl. Propositionen omfö.rmäles, hafva gjort sig gällande
bos 1818 års Ständer, hvilka, vid det tillfälle, då tillökningen i
Munufactur-Discontens Creditiver Banken beviljades, yttrat, att låneunderstöd
af Statsmedel icke borde såsom ständigt qvarstående betraktas, utan
endast vara ett underlättande medel, hvarigenom Fabrikerne bereddes tillfälle
att småningom och framdeles komma i oberoende ställning, utan
behof af allmänt understöd.,
Fabriksidkare hafva alltså icke kunnat ega någon grundad anledning
att ständigt påräkna en lika stor lånrätt, som, vid r8i8 års-Riksdag, med
anledning af då varande förhållanden, bestämdes-; enär det låg i sakens
natur, att denna lånerätt skulle nedgå och minskas, i samma nion tillverkningen
utvidgades, och dess värde ökades.
De fabrikstillverkningar, till hvilkas förmon lånebidraget egentligen
blifvit föreslaget, kunna icke sägas vara nya eller i senare tider uppkomne,
enär, hvad beträffar ylletillverkningarne, desamma ifrån långliga tider tillbaka
varit gynnade både med penningeunderstöd och andra förmoner. Och, efter
hvad Utskottet tror sig känna, har fabriksylieliUverkuingen, genom en rask
afsättning, kommit i den fördelaktiga ställning-, att dess fortfarande bestånd och
framskridande till ytterligare förkofran synes icke kunna äfventyras eller blifva
beroende af 10 å 12 proc. nedsättning i den för 16 år sedan bestämda lånrätten.
6
Ståts-Utskottets Utlåtande iV.-O ig3.
I afseende åter på den financiela frågan, så lärer det vara nogsamt
bekant, att, vid nu varande förhållanden, Statens alla disponibla tillgångar
måste hållas tillhanda för Stats- och Riksgälds-Verkens utgifter; och Creditivfonden
skulle således endast genom Riksgälds-Contorets upplåning
komma att bildas och ti 11 vägabringas. — En upplåning för detta ändamål,
om den ock, i bredd med upplåningen för Riksgälds-Contorets enskilde
behof, egde framgång, skulle likväl i mer än ett hänseende blifva för RiksgäldsContoret
serdeles betungande. Utom den directa ränteförlust af i procent,
utgörande 6,3oo Födr, eller skillnaden emellan den lägre ränta Contoret
å sine försträckningar finge beräkna och den ränta, som för de upplånte
medlen troligen komine att erläggas, skulle en,annan ytterligare ränteförlust
drabba Contoret, enär Creditivbeloppet måste, i förväg, genom upplåning
anskaffas och hållas i beredskap till Kongl. Cornmerce-Collegii disposition
samt ränta härföre oafbrutet erläggas, men Contoret deremot icke finge sig
tillgodoberäkna någon ränta för de tider, Creditivmedlen icke begagnades.
Utskottet vill också förmoda, att, sedan myntvärdet vunnit stadga, associationer
skola bilda sig, hvilka kunna biträda fabriksidkare med förlag
emot lindrigare vilkor och på ett lämpligare sätt, än hvartill de kunna erhållas
ifrån sådane allmänna fonder, som af Statens Tjenstemän förvaltas.
På grund af här ofvan anförde skäl anser Utskottet sig böra
afstyrka det af Kongl. Maj:t föreslagna lånebidraget.
Och enär Utskottet sålunda afstyrkt tillökningen i lånbidraget till
Manufactm’-Disconlfonden, samt det vilkor, under hvilket förändringen
med glasbrukstillverkningarnes lånerätt är af Kongl. Maj":t framställd, följaktligen
icke kommer att ega rum, anser Utskottet sig icke böra något förslag,
i afseende på den ifrågasatte förändringen med glasbrukstillverkningarnes
lånerätt, gfgifva.
Stockholm den io October 1834-
Reservationer :
af Herr Oxehufvudj G. A.; ”Så väl med förbigående af motiven,
som legat till grund för den Kongl. Propositionen, som med förbiseende
af Kongl. Majtls omvårdnad för fabrikernes och näringarnes förkofran, har
Stats-Utskottet ingått i en afhandling, som synes mig motarbeta de principer,
hvilka grundlagt Svenska fabrikernes uppkomst, befästat deras tillvall
och framkallat dem till den ståndpunkt, på hvilken de nu befinna sig.
Den Statsoeconomiska grundsats» som Stats-Utskottet uttalat, tror jag,
Siats-Utskottets Utlåtande N.o ng3.
7
om don än må vara rigtig- i ett Iand, der räntefoten är låg och fabrikerne
redan hunnit en högre grad af utveckling, att de kunna täfla med sina
varor på verldsmarknaden, dock ingalunda kan tillämpas på Sverige i
närvarande tid, då just ett motsatt förhållande eger rum.
Fordna och senare tiders erfarenhet har också besannat, att fabriksnäringarne
i Sverige baft löga framgång, då de varit lemnade utan låneunderstöd,
men stigit i den mon, som dylika till låg ränta kunnat från
Staten erhållas. — Men, för att fullkomligen utreda detta ämne och derutaf
draga några tillförlitlige’slutsatser samt för att kunna bedöma så väl
Manufactur-Discontens ställning, som dess inverkan å fabrikerne, har jag
ansett mig böra framlägga följande statistiska uppgifter, på hvilka jag äfven
grundar min reservation.
Af ofliciela handlingar inhemtas, att, ehuru de första privilegier, sorn
för fabriker utfärdades i Sverige, voro daterade den i4 Januarii 1649,
dessa likväl icke på ett hundradetal af år hunno till någon betydenhet,
utan förföllo slutligen helt och hållet, i brist af omvårdnad och lånebiträden.
Först genom Manufactur-Contorets inrättande år 1739, kommo de
i verksamhet, utan att derföre hinna till någon betydlig utveckling förr än.
efter 1756, då Ständerne beviljade ett lån af Banken på 131,666 R:dr 3a
sk. mot 3 procents årlig ränta åt då varande Manufacturfonden, derifrån
utlåningar sedermera skedde till fabrikanter mot säkerhet och godkände
handlandes reverser. Denna fond, ställd år 1766 under Commerce-Collegii
förvaltning, öch sedermera 1779 försedd med ett nytt Reglemente
under namn af Manufactur-Disconten, erhöll ytterligare lånebidrag från
Banken 1758, 1772 och 1786, så att desamma vid sistnämnde års slut utgjorde
en summa af 2gi,a86 R:dr 11 sk. 5 r:st. Banco, hvilket belopp
qvarstått oförändradt till år 1814» då genom Kongl. Brefvet den 23 Mars
samma år, grundadt på Rikets Ständörs vid 1812 års Riksdag fattade beslut,
Commerce-Collegium autoriserades att, för Manufactur-Discontens
räkning, såsom lån i Banken under enahanda vilkor som förut, ytterligare
upptaga och disponera 200,000 R:dr, samt att derföre pantsätta den så
kallade Besparings-Cassan, hvarefter Rikets Ständer vid 1818 års Riksdag
anslogo ett ytterligare lånebidrag från Banken till Discontens förstärkning
af 5o8,7i3 R:dr 36 sk. 7 r:st., livarigepom hela Creditivet på Banken för
fabriksnäringarnes befrämjande utgjorde en million R:dr.
Betraktar man hvad inflytande denna Manufactur-Discont haft på
fabrikernes framsteg, så inhemtas: att klädestillverkningarne, som år 1752
Kott slego till i4o;ö48 R:dr; Yariqrade från 1757 till 1767 emellan 200
s
Slats-Utskoltels Ullätande N.o 293.
a 266,000 R:dr och från 1777 till 1788 emelian 3oo å 4oo,ooo. R;dr, frår|
till 1799 emellan 4 ^ 600,000 R:dr, från 1800 till 1813 emellan
7^ och 900,000 R:dr, och att klädeslillvei kningsvärdet uppsteg derefter
till öfver 1,000,000, så att år i8:?3 var det något öfver 1,800,000 R:dr.
Sedermera har tillverkningsvärdet årligen stigit så, att det vid i83a års
slut utgjorde öfver 3,000,000 R:dr Banco.
Till lika stora framsteg hafva väl icke Siden- och Bomulls-fabrikerne
stigit, men äfven de bevisa, att deras utvidgande och förkofran stått i
samband med de större eiler mindre fånebidragen från Manufactur-Disconten;
sålunda steg tillverkningsvärdet, sorn för Sidenfabrikerne 1782
endast utgjorde 58,000 R:dr, under nyssuämnde epoker från 100 till 200,000
R:dr och har efter 1818 varierat öfver och under en half million. Bomulls-
fa b r i k s L i 11 verkningarne, som förut icke uppgingo Öfver 5o a 60,000
R:'df årligen, hafva efter år 4-81.8 stigit till den grad, alt deras värde årligen
varierat emellan 3 å Soo.ooo R:dr. Vid granskningen afManufacDiscontens
egen inrättning och bestånd förekommer, att densamma, genom
besparingar å lid efter annan influtne räntor, småningom samlat
en fond, sora vid 1808 års slut utgjort 416,373 R:dr 34 sk. n r:st. och
vid 1833 års slut uppgick till en summa af 640,000 R;dr Banco. Denna
besparings-cassa skulle än ytterligare genom accumulerade räntor i
närvarande stund 1 förökat sig med omkring 200,000 R:dr, om icke, till
följd af Rikets Siänders vid 1823 års Riksdag gjorda underdåniga hemställan,
densamma fått vidkännas kostnaderne för Technologiska Institutets
inrättning och dess underhåll med 14,000 R;dr Banco årligen, som
ännu fortfarande utgå — utom alt beräkna de betydliga summor, sorn
tid efter annan af fonden utgått för införskrifne modeller och förut okände
machiner tilt näringarnes nytta och förkofran. Härtill kan läggas
den fördel som för Staten uppkommit genom så mångå publika Verks inrymmande,
utan hyras erläggande, i Manufaclur-Discontens hus på Riddarholmen.
Det synes mig sålunda som om äfven denna besparings-cassa varit
af en flerfaldig nytta så för Staten som dendnhemska industrien, ej blott
genom biträden inom landet, utan äfven genom befordrandet af den Techniska
konstfärdigheten och den stigande upplysningen inom fabriks- och
handverks-näringaine. Af allt delta drager jag den slutsats, att ManufacturDiseonten,
betraktad i sin helhet, varit för fabrikernes förkofran af den
väsendtligaste nytta, äfvensom att en nedsättning af låneprocenten såsom
en
Stals-Utskollets Utlåtande N.-o 2g3.
9
en följd af det årligen ökade tillverkningsvärdet skulle åter försänka fabriksnäringarne
till sin fordna obetydlighet.
Olika med Höglofl. Stats-Utskottet tror jag således, att det för näringarrie
sbeslånd och förkofran blir oundvikligen nödigt, att ManufacturDiscontfonden
ökas eller åtminstone dess verkningskrets utsträckes. Jag
hemtar dessutom anledning till denna min åsigt bland annat af den öknde
personal af Fabrikanter, som först under senare åren inträdt i fabriks-
och manufaclur-näringarne, samt börjat en för allmänheten nyttig
täflan med äldre idkare, hvilka, enär de från längre tider åtnjutit
Manufaclur-Disconlens biträden, skola, i annat förhållande, mot den obemedlade
nybegynnare!!, som blefve i saknad af dylika lånebiträden,
utöfva en menlig öfverlägsenhet, helst sedan utrikes uppfunna nya raachiner
och technisk färdighet sätta den inhemska fabrikanten i nödvändighet
att med dem sig förse och nedlägga i sin rörelse vida större capital
än förut.
På dessa grunder bade jag önskat, att Stats-Utskottet kunnat tillstyrka
bifall lill den Kongl. Propositionen; men då Riksgälds-Contorets
närvarande ställning, i förening med en sannskyldig vårdnad för realisationens
bestånd icke medger ett ytterligare creditiv, hade Utskottet, efter
min tanka, bort fästa mera afseende å Herr LeJJlevs inlemnade förslag
med den modification, att Rikets Ständer mätte tillerkänna Kongl.
Commerce-Collegium rättigheten att, emot lägre eller lika ränta, hvarmed
utlåningen sker, upptaga lån af enskilde, mot hypothek af innehafvande
säkerhets-handlingar, med vilkor, att den stadgade säkerheten för
af Staten redan erhållne creditiv icke härigenom förringas och att upplåningen
icke verkslälles till högre belopp, än som erfordras för bibehållande
af den låneprocent, i förhållande till det styrkta tillverkningsbeloppet,
som hittills egt rum; och derest Rikets Höglofl. Ständer skulle
bifalla denna ringa välvilja för ifrågavarande näringar, till förekommande
af deras hotande förfall, så borde Rikets Ständer jemväl besluta att
härom i underdånig skrifvelse Kongl. Maj:t underrätta.”
Uti denna Reservation har Herr af Bilberghj J. P.j instämt;
samt af Herr Santesson > B. H.:
”Jemte det jag instämmer uti Herr Capitaine Oocehufvuds Reservation,
anser jag mig ej kunna undgå att, i anledning af Utskottets afstyrkande
af Rikets Ständers bifall till Konungens Proposition för Manufactur-DisBih.
till R. St. Prot. i834• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3
2:dra Häftet.
lO
Stats-Utsholtets
conten, fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet å den omständighet,
att, derest intet Manufactur-fonden erhåller ökade creditiv, skall antingen,
med ännu någon tids fortgående stigande af fabrikernes antal
och tillverkningsbelopp, den lånerält af omkring 20 procent, hvilken fabrikerne
nu njuta, nedgå till 15, 12, ja kanske än lägre procent, eller
ock skall den bristande tillgången för fabrikernes underlättande rent af
hindra deras tillväxt och förkofran; det förstnämnda af dessa alternativa
resultat under den första tiden skall, i alla fall, icke långt till, medföra
det senare alternativet; och verkningen deraf på landets öfriga näringar,
åkerbruk, bergverk, m. m., äfvensom derefter på alla Statens intrader
och samhällets välfärdsförhållande, bör ej kunna förbises af någon
fäderneslandets vän.
Jag anser det alltså vara bland de aldraangelägnaste föremål för Rikets
Ständers omtanka och beslut, att söka consolidera fabrikernas bestånd
och framgående, hvarföre jag, såsom min serskilda tanka, får tillstyrka,
att Rikets Ständer ville bifalla Konungens Proposition i dess helhet,
men för det fall att deremot skulle möta betänklighet, att Rikets Ständer
åtminstone må berättiga Manufaclur-Disconlen att använda dess nu
egande dels egna capital, dels gamla creditiv på det för fonden nyttigaste
sätt, och berättigas alt genom upplåning på grund af sådan fond
öka sin utlåningsrörelse. Detta afsågs med ett af Herr Leffler, under hans
deltagande i Utskottet, framställdt förslag, hvilket HerrjCapitaine Oxehufvud
med obetydlig modification nu framställt, och för att intet föranleda
flera skiljaktiga meningar, antar jag äfven i allo det af Herr OxehuJvild,
redigerade förslag.”
N:o 2C)4-
Ankom till Exp.-Utsk. den i5 October.
Utlåtande, öfver anmärkningar vid Betänkandet N:o s66, i
fråga om beviljandet af ett Creditiv för bestridandet af
de kostnader, som genom farsoten Cholera föranledas.
(RGs. A.)
Ofvanberörde Betänkande har, i anledning af de dervid gjorde an
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 2g^,. ii
märkningar, blifvit från samtlige Riks-Stånden till Utskottets ytterligare
handläggning återremitterad t.
De hufvudsakligaste anmärkningarne, hvilka föranledt återremissen äro:
att när, vid dispositionen af Creditivet, fästas det vilkor, att detsamma
icke får användas till betäckande af kostnader, som genom quarantaines-
och spärrningsanstaltar uppkomma, så skulle härifrån kunna dragas
den slutsats, att Utskottet ansett serskilde quarantainesanstalter vid Rikets
gränser vara umbärlige äfven i den händelse, att Cholerafarsoten, sedan
den här i Riket upphört, skulle utbryta i Finland eller kustländerne på
andra sidan Östersjön, i synnerhet, som quarantaines- och spärrningsanstabter
äro i Betänkandet ställde i lika cathegorie. Men om delta icke varit
Utskottets mening, utan att Utskottet väl ansett serskilde quarantainesanstalter,
vid inträffande händelser, böra vidtagas, men att de härtill erforderlige
kostnaderne borde bestridas af det såkallade lilla Creditivet, så är härvid
anmärkt, alt, sedan Cholerafarsoten nu mera blifvit inhemsk i Europa
och man således alltid måste vara beredd på möjligheten af dess utbrytande
i främmande länder, med hvilka Riket står i handelsförhållanden,
behofvet af quarantainesanstalter icke bör kunna hänföras till oförutsedde
händelser, för hvilka det lilia Creditivet skall, enligt 63 § RegeringsFormen,
anvisas och hållas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition.
Vid öfvervägande deraf, att Statens utgifter alltid måste blifva enahanda,
antingen kostnaderne för quarantainesanstalter på kusterne (spärrningar inom
landet kunna numera icke komma i fråga) bestridas utaf det äskade serskilda
Creditivet eller tagas utaf lilla Creditivet; hvaremot och om till alla utgifter
i och för Cholerafarsoten det serskilda Creditivet användes, förenklas härigenom
redovisningen, och en öfversigt af kostnaderne kan då med mera
lätthet erhållas; har Utskottet trott sig, i anledning af de gjorda anmärkningarne,
i så, måtto böra förändra och frånträda sitt förra förslag, att
Utskottet nu
tillstyrker, att Rikets Ständer må, för alla af Kongl. Maj:t i
den ifrågavarande Nådiga Propositionen upptagne ändamål anvisa
ett serskildt Creditiv af 5oo,ooo R:dr, att af RiksgäldsContoret
utbetalas i den mon Kongl. Maj:t finnér sådant erforderligt;
likväl med det förbehåll, att icke något af ifrågavarande
Creditiv utbetalas för andre inrikes orter emellan
vidtagne quarantaines- och spärrningsåtgärder, än sådane,
som antingen tillkommit till följd af Kongl. Majrts eller
Kongl. Quarantaines-Commissionens speciela föreskrifter eller
J2
Stals-Utskotlets Utlåtande N.o 7g4-
ock, utan Communernes begäran, blifvit vidlagne af Konungens
Befallningshafvande, på grund af 43 §. uti Kongl. Majlis
Nådiga Kungörelse af den 12 November 183 x, om hvad i
anseende till farsoten Cholera; iakttagas bör; äfvensom, att
Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t göra den underdåniga anhållan,
att, öfver hvad af dessa Creditivmedel disponeras, serskild
redogörelse mätte upprättas och till Rikets Ständers eller
deras Revisorers granskning aflemnas.
I afseende åter på sättet för de af detta Creditiv till menigheter förskjutne
medels återbetalning,
tillstyrker Utskottet, att en sådan återbetalning måtte ske senast
inom slutet af år i838, samt att frågan om afskrifning utaf
de medel, hvilka, till följd af hos vederbörande uppkommen
oförmåga, icke kunna återbetalas, måtte till pröfning företagas
vid den Riksdag, som näst efter berörde tidpunkt inträffar.
Stockholm den 14 October x834*
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834*
Stitt-Usskottets Uti, K;o »95.
N:o 2C)5.
Ankom till Exped.-Utsk. den a3 Oct.
Memorial, angående förhöjd beräkning af C har lee-Si gillat a;-medlen.
(L A.)
Sedan, i anledning af Kongl. Majlis, uti Dess Nådiga Proposition, lill
Rikets Ständer, angående Stats-Verkets tillstånd och Lehöf, i sammanhang
med föreslagen löne-reglering för Justitiae-Revisionen samt öfrige Afdelningar
af Kongl. Majrls Cancellie, gjorda framställning om lämpligheten deraf,
att alla så kallade sportler inom de till Kongl. Cancelliet hörande Afdelningar,
med undantag endast af lösen för afskrifler och diarii-hevis, mätte upphöra,
och i stället ingå till Kronan, såsom Charta-Sigillata, till ett belopp
af 37,35o R:dr, Stats-Utskottct uti afgifne utlåtanden N:s 80 och 214, på
anförda skäl, samma förslag afstyrkt; så hafva dock, enligt från Riks-Stånden
ankomne ProtocoIIs-Utdrag, Ridderskapet och Adeln samt Preste- och
Bonde-Stånden bifallit hvad Kongl. Majit sålunda i Nåder föreslagit, hvaremot
Borgare-Ståndet bifallit Utskottets yttrande i ämnet.
Då, i följd af trenne Riks-Stånds sålunda fattade beslut, Chartte-Sigillatse-inkomslen
bör till ett mot berörde sportel-medel ungefärligen svarande
förnöjdt belopp uti Riks-Staten beräknas, föreslår Utskottet:
att den förut bland Inkomst-Titlarne^ förslagsvis upptagne ChartaeSigillat£e-summa
af 320,000 R:dr ökas med jemna 37,000 R:dr, eller
till 357,000 R:d.
Lärande Bevillnings-Utskottet, i afseende på den häraf föranledde förhöjda
beräkningen af Chartae-Sigillalse-afgiften, iakttaga hvad Rikets Ständer i detta
hänseende beslutat.
Stockholm den 22 Oct. 1834-
BiAang till R. St. Fröt. ig?4. 4 Sami, t AfA. 3 B a wiet.
3:dje Häktet.
1
a
Stats-JJtkottets Utlåtande Nio 296.
Nro 296.
Ani» till Exp -Utsi. deu aS Oct.
Utlåtande, 1 fråga om Jemtlands Läns Invånares befriande från
erläggande- af Öfverskott*-*. Röke- oell Provimial-Läkar e-lcinetillskottsmedeL
(L
A.)
Från Bonde-Ståndet har tfll Stats-Utskottets handläggning blifvit reasilteradt
ett Memorial af Riksdags-Fullmägtigen Anders Mårtensson från
Jemtlands Län, li var uti, med anförande» huruledes samma Läns invånare
utgöra, under namn af Öfverskotta-, Röke- oell Provinciai-Läkaremede]» en
årlig afgift för hvarje tunneland, som ej finnes Rikets öfrige inbyggare pålagd,
Motionairen»som förment sig icke kunnat upptäcka»att Jern tlandsboerne
derföre njuta minskning i andre utlagor, eller att de frivilligt och i bellö»
»ig ordning åtagit sig berörde utgifter, yrkat upphörande af merberörde afgifter,
samt att, i fall desamma voro, något visst Embetsverk eller någon
Tjenstemanna-Glass anslägne, desse sistnämnde mätte , derest sådant skäligt
pröfvas, af Statens medel njuta ersättning» Uti hvilken motion RiksdagsFullmägtigen
Erie Nilsson från Jemtlands Län instämt»
Af de Utskottet i desse ämnen meddelade upplysningar» har Utskottet
inb em tat, att, hvad beträffar Öfverskotts-Röke-medlen, denna afgift, som
jjemväl utgått förr än Jemtland blef serskildt Län, årligen vid den såkallade
Landsjemnads-licjvidation» som hålles inför Kongl- Majrts Befallningshafvande,
af ifrån Länets hemmansegare utsedde Ombud, till debitering beviljats»
äfvensom att uppbörden och redovisningen i början varit åt enskild person
anförtrodd, men att vid Landsjemnads-sammanträdet år 1821 Länets innevånare
begärt» att desse medel af Kronofogdarne skulle uppbäras och till
ILandt-Ränteriet redovisas, för att der» efter Deputerades disposition, användas
dels till Correetions-Inrättningen» dels ock till andre, orten ensamt tillhörande
utgifter, samt att uppsigten öfver medlens behöriga; redovisning skulle
öfverlåtas till Revisorer, dem Deputerade äfven årligen utse och förordna;
och vidkommande Provincial-Läkarens löne-tillskott, så har sådan afgift
först uppkommit år 1812» då Länets Deputerade bestämde densamma
Hill 2> slt. Banco af hvarje Hemmans- och 1 sk. af hvarje Torpare-rök, att
utgå, såsom, lönebidrag till en Proviucial-Läkare, emot det att en dylik ut
-
Stnts-Utskotfts Uti. Nzo 297.
i
gift för en Djurläkare derigenom skulle upphöra; och hade väl sedermera
fråga varit väckt om denna afgifts upphörande, men vid sammanträdet år
ig33 af Länets invånare beslutits, att nuvarande Provincial-Läkaren under
sin tjenstetid skulle få tillgodonjuta nämnde bidrag.
Då, efter hvad sålunda upplyst blifvit, Jemtlands Läns invånare
frivilligt åtagit sig ifrågavarande afgifter för serskilde af dem bestämda behof
och föremål, och det således äfven på dem sjelfve helt och hållet beror,
att besluta om samma afgifters fortfarande eller upphörande;
så anser Utskottet Anders Mårtenssons förberörde motion innefatta
ämnen, som icke tillhöra Rikets Ständers handläggning.
Stockholm den 22 October 1834-
N:o 297.
Ankom till Exp.-Utsk. den 24 Ock
Utlåtande, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående f. d. Allmänna Magasins-f onden samt ‘bctalnings-vi/koren
för erhållna spanmåls-understöd , sorn åtskillig
ge dervid afgifne yttranden, samt i sistnämnde ämne väckte
motioner.
(I. A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-Utskottets handläggning remitterat
Kongl. Maj:ts ofvanhögslberörde, till Rikets Ständer aflåtne, samt
uti usta Sami. usta Afd. af Lillänget till Rik-s-Ståndens Protocoll under
Nio 5i intagne Nådiga Proposition; vid föredragning hvaraf anföranden
blifvit afgifne, inom Preste-Ståndet af Herr Contracls-Prosten Risberg, samt
inom Bonde-Ståndet af samtelige Riksdags-Fullmägtige från Wester Norrlands
, Westerbottens och Norrbottens Län, Pehr Andersson och Anders
Svensson från Hallands Län, Sven Jonsson från Herjeådalen, Anders Olsson
och Lars Gezelius från Stora Kopparbergs Län, Anders Danielsson från
Elfsborgs Län och Johan Johansson från Götheborgs och Bohus Län, hvilka
anföranden blifvit till Utskottet öfverlemnade; hvarförutan Utskottet, medelst
Protocolls-Uldrag, erhållit remiss af Herr Benj. Halms inom Borgare
-
4
Stats-Wtskottets Ur/. N’,o 297.
Ståncbtj samt Riksdags-Fullmägtigen Hans Janssons från Elfsborgs Län,,
Lars Hanssons, C. L. Svenssons och Hans Hanssons från Bohus Län, Anders
Normarks och Olof Olofssons från Westerbottens Län, samt Johan
JacobRutbergs och Pehr Henricssons från Norrbottens Län, inom Bonde-Ståndet
afgifne och af åtskillige sistnämnde Stånds Ledamöter understödde motioner,
rörande de ännu oliqviderade skulderne för den af åtskillige orter erhållne
undsätlnings-spanmål efter 1826 och i83o årens missväxter.
Uti berörde anföranden och motioner har, med framställning af undsättnings-tagarnes
nödställda belägenhet och svårigheten för dem att sine
spanmåls-skulder afbörda, serdeles som uti flere uppgifne orter, äfven
under de påföljande åren, missväxt inträffat, hufvudsakligen blifvit hemställdt,
att undsältnings-tagarne måtte antingen njuta eftergift af hela beloppet,
eller afskrifning af en del deraf; i afseende hvarå blifvit föreslaget
:
Af Riksdags-Fullmägtige Joli. Rutberg och Pehr Hejiricsson från
Norrbottens Län: 1:0 "att hälften af Norrbottens och Westerbottens Läns,
i och för undsättningen åren i83o, t83i, i832 och i833, ådragne skuldbelopp
måtte, sådant det nu befinnes, afskrifvas med deri inberäknadt afdrag,
hvad Norrbottens Län beträffar, af den genom högre pris å ulborgad spannmål
uppkomne skillnad emellan Statens bidrag och Länets skuldsumma;
2:0 att denna afskrifning måtte fördelas på det sätt, att först en total
befrielse meddelas alla dem, som icke, utan försäljning af fastighet eller de
för deras handtering nödiga redskap'och verktyg, kunna återgälda den erhållne
undsättningen, samt afskrifning till hälften göras för alla dem, hvilka
endast genom försäljning af nödvändiga lösören kunna full betalning
åstadkomma, hvarom en för hvarje socken utsedd Comité, sammansatt af
församlingens Pastor, eller den hans ställe företräder, och de Ledamöter
som socknarne sjelfve välja, skulle i första och sista inslantien döma. Om
sedan någon allmän eftergift af återstående beloppet blefve möjlig, borde
densamma få fördelas på alla undsättnings-tagarne i lika andelar; 3:o att
återstående skuldbeloppet måtte med spanmål gäldas, tunna för Lunna, iliona
loppet af fem år, räknade från i835 års början med 1f5 för hvartdera
året; f.o att, på det vid blifvande missväxt, tillgång af spanmål i orten
må finnas, 10,000 tunnor för hvartdera Länet, måtte få af ortens växt inläggas,
antingen i de magasin, som invånarne i hvarje socken åt Staten
redan uppbygt, eller inlevereras i de större magasin, deraf ett i hvartdera
Länet Slaten tillhörigt finnes, och någon återbetalnings-skyldighet till
Staten af denna orts olycklige invånare ej komma i fråga, dels emedan en
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 297.
5
sådan skulle öfverstiga deras förmåga, och oundvikligen medföra nya behof
af understöd, och dels emedan förvaltnings- och utrednings-kostnaderne
skulle blifva för Statsverket ännu mera betungande; och 5;o att, hvad der-*
efter af undsättningen till gäldande återstår, måtte få inlevereras i Länens
större Krono-magasin, och levereringen ske ulan afseende på sädens productions-ort,
samt således äfven kunna få inlemnas i det Statens magasin,
der spanmålen kan anskaffas; och hafva Molionairerne, derest berörde förslag
bifallas, tillika förbehållit, att så vida missväxt något år inträffar, ett
sådant ej må inräknas i betalnings-terminerne, samt att, om på fem år arne
missväxter inbilla, under ny pröfning må komma, om någon ytterligare
eftergift kan beviljas af den i 5:te punkten omnämnda inbetalning;
Af Riksdags - Fullmägtige Anders Normark och Olof Olofsson från
Vesterbottens Län: att samma Läns undsättnings-lagare måtte beviljas den
möjligaste längsta anståndstid med spanmålens liqviderande, och att hälften
^f skuldbeloppet måtte efterskänkas, för att komma de mest fattige och usle
till godo; hvarvid Riksdags-Fullmägtige Johan Bengtsson samt Eric Svanberg
från Vester-Norrlands Län yrkat, att de förmoner utaf afskrifning eller
förlängd betalningstid, som af Rikets Ständer kunde blifva beviljade,
jemväl måtte komma undsättningstagarne i sistnämnde Län till godo;
Af Riksdags-Fullmägtige Anders Olsson och Lars Gezelius från Stora
Kopparbergs Län; 1:0 att afskrifning till en tredjedel utaf den skuld, hvaruti
orten nu häftar för erhållen undsättnings-spanmål efter i83o och i83a
årens missväxter, må beviljas; 2:0 att denna afskrifning må komma de serskilda
socknarne till godo, efter den beräkning, som Kongl. Majit, uppå LänsSlyrelsens
förslag och hemställan, i Nåder behagar fastställa; 3:o att det
derefter återstående skuldbeloppet må på det sätt få liq videras, att en fjerdedel
erlägges vid slutet af Maji månad nästkommande år, och sedermera
en fjerdedel vid samma tid under hvarje af de påföljande 3:ne åren; och
4:0 alt, under iakttagande af de serskilda föreskrifter, som af Läns-Styrelsen
varda föreslagne och af Kongl. Majit i Nåder stadgade, undsättningstagarne
må ega öppet att för hvarje år fullgöra deras inbetalningar, antingen
uti penningar eller med magasins-gild spanmål, beräknad i värde efter
Länets markegångs-pris.
Af Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson från Elfsborgs Län: ilo
att Utskottet mätte föreslå en total afskrifning utaf i/3 öfver allt i Riket rt'
undsättnings-beloppet, sedan det i tunnor säd blifvit förvandladt; alo £t
denna tredjedel må tillgodokomma dem, hvilka ej utan försäljning af -in
6
Scats-Utskuttcts Ut’. No :gy.
jord eller mest behöfliga lösören kunna gälda skulden för undsättningen;
3:o alt detta må, utan ändring, bedömas af Socken-Commissioner, hvari ett
Landshöfdinge-Embetels Ombud förer ordet, Pastor i församlingen är sjelfskrifven
Ledamot, och 3:ne välkände män, genom val med slutna sedlar af
alla i socknen boende, skattskrifne, sjelfegande eller brukande män; och 4’°
att af de två tredjedelarne så mycket användes till anläggning af DistrictMagasin
, sorn kan vara behöfligt., emot en förlängd betalningstid till Statsverket,
hvaremot återstoden, som af de förmögnare undsältnings-tagarne kan
utlagas, borde på 4 a 5 år dit ingå;
Af Riksdags-Fullmägtigen Haris Jansson från Elfsborgs Län: att återbetalningen
af Länets undsältnings-skuld, i följd af 1826 års missväxt, måtte
få verkställas i spanmål med tunna för tunna och 5o procent eller mera
såsom ränta; i anledning af hvilken motion, hvari Riksdags-Fullmägtigen
Lars Larsson från sistnämnde Län instämt, Riksdags-Fullmägtigen Anders
Olsson från Stora Kopparbergs Län tagit sig anledning lill behjertande
framställa den önskan, att lämplige anståndstider för inbetalandet af ännu
inneslående undsättnings-skulder, måtte den fattiga Dal-allmogen beviljas,
samt vederbörande Exeeutorer erhålla förständigande, alt vid utmätningar,
som i följe deraf för sig gå, icke tillgripa det nödvändigaste, såsom jord ,
dragare, utsädes-säd och nödig redskap.
Af Riksdags-Fullmägtige Lars Hansson, C. L. Svensson och Hans
Hansson från Bohus Län: att de skyldige inom samma Län må berättigas,
att spunmålen in natura på närmaste Krono-magasin få återlemna, 'med
skäligen ansedd och lämplig förhöjning,” eller på sätt som tillåtits Skaraborgs
Läns invånare;
Af Riksdags-Fullmägtigen Johan Johansson från Götheborgs- och Bohus
Län: att afskrifning af 2182 R:dr 27 sk. 8 r:st Banco, hvarföre, enligt
motionen bilagdt betyg, de utfattige kuslboerne i Orousts och Tjörns härader,
i följd af bekommen undsättning efter i83o års missväxt, ännu till
Staten häfta, mätte beviljas; uti hvilken framställning Riksdags-Fullmägtigen
Anders Danielsson, såsom ombud för Tjörns härad, sig förenat.
Efter tagen kännedom af de i den Kongl. Propositionen omnämnde
handlingar, samt efter nu mera fullbordad granskning af Allmänna Magasins-fonden
jemte redogörelserne för den spanmål, som åtgått till undsätt11’ug
efter 1826 och i83o årens missväxter, får Utskottet afgifva dess utlåtande,
i anledning af de uti samma Kongl. Proposition förekommande och
på fikets Ständers åtgärd beroende ämnen.
Stats-Vcskottets Uti. N:o 197-,
7
ilo ingående indrifningen af Magasins-fondens äldre undsättningsfordringar
och hvad som är obetaldt af försträckningarne
efter 1826 års missväxt.
Till Rikets Ständers pröfning och bifall har Kongl. Maj:t Öfverlemna!,
om icke, lill lättnad för de restskyldige och sannolikt äfven till fördel för
det allmänna, återstoden af berörde fordringar och försträckningar, som, enligt
hvad den Kongl. Propositionen närmare utvisar, uppgår till en summa
af omkring 210,000 R:dr, men hvaraf knappast fjerdedelen ansetts kunna
påräknas att med säkerhet inflyta, må med spanmål in natura , tunna för
tunna, på uppgifne vilkor liqvidera;?.
Tid öfvervägande häraf har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Rikets
Ständers bifall till hvad Kongl. Majrt sålunda i Nåder föreslagit, hvarvid
följande, med den Kongl. Propositionen hufvudsakligen öfverensstämmande
vilkor böra iakttagas, nemligen:
af att sådan liqvid bör ovägerligen vara fullgjord under loppet af
3 år, räknade ifrån och med nästa år, med en tredjedel om året,
så vida ej missväxt intråifar, då anstånd med den till betalning
förfallne tredjedelen beviljas till det påföljande året;
by att, med upphörande af hittills gällande betalningsgrunder för
ifrågavarande undsättnings-skulder och gäldenärernes befrielse från
ränta eller annan uppgäld derå, tredjedels-afbetalningarne med
spanmål in natura till Kronans Magasin eller anvisade upplags.
. ställen, inom samma våglängd belägne, böra vid afrads-terminen,
eller senast i slutet af Februarii månad hvarje år, af gäldenärerne
verkställas efter erhållne forsedlar;
c) att spanmålen, som levereras, skall vara god och magasinsgild,
samt af den vigt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inom
hvarje Län, efter sädes-afkastningens olika förhållande, eger bestämma.
;
dy alt den gäldenär eller den för honom betalmngs-ansvarige,
som kan, men ej fullgör levereringen , är underkastad utmätning
för hvad som levereras bort, spanmålen då i penningar beräknad
efter gällande markegångspris;
ey att, der understöd i penningar blifvit Icmnade mot antingen
enskild eller gemensamt af en socken åtagen ansvarighet, och skuld
8
Sttits-Vtsfottets Utl. N.o 297.
derå återstår, sådan penninge-skuld må beräknas till spanmål efter
Länets markegångspris det år, då penninge-understödet erhölls,
samt, efter en sådan beräkning af spanmål in natura, till en tredjedel
om året godtgöras;
f') att den del af ifrågavarande äldre undsättnings-skulder, för
hvilken, enligt derom redan hällne undersökningar, ingen tillgång
är att påräkna, skall af vederbörande Kongl. Majlis Befallningshafvande
ofördröjligen till afkortning uppgifvas, så att derefter synas
må hvad som qvarblifver till återgäldande med spanmål in
natura; samt
g') att denna liqvidation skall alfvarligen liandhafvas, och, der
missväxt ej inträffar, ingen eftergift ega rum eller uppskof med
indrifningen beviljas.
2:0 Seraphimer-Ordens Gillets underdåniga anhållan om nedsättning
i köpesumman för det till Ordens-Gillet försålda sä kallade
Bränneri-Magasinet i Upsala stad.
Sedan nämnde Verk, med Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, fått inköpa heeide
byggnad för en summa af a,200 R:dr, hvartill den varit i Magasinsräkenskaperne
i värde upptagen; så har af eganderätts-handlingarne inhem
tats,
att tomten, hvarå byggnaden blifvit uppförd, icke tillhört Magasins
fonden,
utan utgjort en del af den derintill belägna Krono-park. Af denna
orsak har Ordens-Gillet hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att
ersättningen eller betalningen för byggnaden till allmänna Magasins-foiiden
måtte varda nedsatt till 1185 R:dr, eller beloppet af det anbud, som å densamma
vid trenne hällne auctioner blifvit gjordt. Och har, vid öfvervägande
häraf, Kongl. Majit funnit det af Seraphimer-Ordens-Giliet uppgifna serskilda
förhållande innefatta giltig anledning till den af Ordens-Gillet begärda
nedsättning i köpeskillingen för ifrågavarande Magasinshus, hvilken
blifvit erbjuden under förutsättning, att sjelfva tomtplatsen jemväl skulle
till köparens fila disposition upplåtas, och kunna för dess räkning i behörig
ordning lagfans; och Kongl. Majit har desto hellre ansett Sig böra föreslå
Rikets Ständer att en sådan nedsättning medgifva, som ändamålet med
byggnadens inköp v»rit att uppfylla Rikets Ständers förut yttrade önskan,
angående inrättandet »f ett Central-Hospital, äfvensom Kongl. Majits derom
gifna Nådiga befallning.
Ehuru
Stats-TJtskotict; Utl, Nio 297.
9
Elnira Utskottet viii anser det af Seraphimer-ördens-Gillet sålunda
anförda skäl för nedsältningen i dea bestämda köpeskillingen icke föranleda
till något ©vilkorligt anspråk på nedsättning, har Utskottet dock, med afseende
derå, att inköpet af byggnaden skett i ändamål att utvidga Upsala
Hospital och derstädes anlägga en Gentrul-inrätlning för vansinniga personer
från norra delen af Riket, funnit sig böra till Rikets Ständers bifall hemställa
:
att köpesumman för oftaberörde Magasins-byggnad må från 2,200
R:dr lill i,i85R:dr nedsättas.
3:o Herjeåclalens invånares underdåniga ansökning att få betala
den till District-Magasinen försträckta spanmål, efter del för
Herjeådalen bestämda serskilda markegångs-pris.
Af sökanderne liar i underdånighet blifvit anfördt, att Statens lidande
genom det af dem föreslagna liqvidations-sätt icke motsvarade den förlust,
som skulle hafva uppkommit genom bristande tillgångar hos större delen
af de gäldskyldig©, i händelse Jlerjeådaiens allmoge icke ingått gemensam
borgen för utestående uudsältriings-skulder; att allmogen till denna borgens
åtagande, så väl som lill District-Magasinens inrättande, blifvit föranledd
af dess, på Rikets Ständers underdåniga skrifvelse och Kongl. Maj:ts
Refallningshafvandes i Jemtland yttrande, grundade öfvertygelse, alt den.
contanta betalningen af låneanslagen linge verkställas efter dea för Herjeådalen
satta markegång; samt att ortens invånare, genom den nu föreslagna
lindrigare liqvidations-grunden, komme i tillfälle att uthärda de förluster,
sorn den gemensamma borgen skulle medföra, i afseende på fordringar,
hvilka, för bristande tillgång, icke kunde gäldas, hvaremot , derest berörde
liqvidalions-grund icke bifölies, de nödgades återkalla sine ingångne förbindelser,
äfvensom de redan skedde ålerkallelserne af flere inom orten tilltänkte
Magasins inrättande, komme att af andra dylike åtföljas, hvarigenom
orten alltså ginge i mistning af nödig spanmåls-undsättning, då den
deraf vore i behof.
Då, såsom Kongl. Maj:t i Nåder tillkånnagifvit, denna fråga egentligen
uppkommit genom det tvetydiga uttryck: ortens markegång, som i de
emellan Kronan och interessenlernö afslutade Magasins-contract blifvit begagnadt,
samt, enligt hvad Kongl. Stats-Contoret upplyst, skillnaden emelBiftnvg
till R\ St, Brot. i834. 4 Sami. t Afl, 3 Bundet. a
3:dje Häftet.
ic Srats-Uiskcttas U t lat ande N'.o 297,
lan betalningen för ifrågavarande spanmåls-Iån, utiäknad efter Jemtlands och
Herjeådalens serskilda markegångs-pris, endast utgör 3.3G8 R:dr 45 sk. 8 r:sl,
får Utskottet, med tillika fästad t afseende å de af sökauderne anförde skäl,
hemställa:
att Herjeådalens invånare må tillåtas ätt få betala ifrågavarande
till District-magasinen föi sträckta span mål, efter det för Herjeådalen
bestämda serskilda mark eg äng spris.
4:o Om likviderandet af Skaraborgs Läns undsättnings-skulder
med spanmål in natura.
Kongl. Maj: t, sorn genom Kael i ga Bref af den 4 Oct. och i5 November
i83a samt den a3 Jaujuarii 1833 medgifvit imdsiilUiings-lagsrne i nämnde
Län , att med spanmål in natura få göra afbetalningar å deras skulder,
i följd af xS3o och 1831 årens missväxter, efter följande pris, nemligen:
för Håg 8 R:dr, för Korn 6 R:dr 3a sk. och för Blandkorn 4 R:dr 32 sk.
Banco tunnan, under förklarande tillika, att på Piikels Ständers pröfning borde
ankomma, huruvida en Sålunda verkställd leverering finge anses för slutlig
betalning af vederbörandes undsättnings-skulder, äfven i den händelse,
att försäljningen eller dispositionen af spanmålen, till lägre pris, skulle förorsaka
förlust för Staten, har nu till Rikets Ständer öfverlemnat, huruvida
den leverering af säd in natura, i liqvid om undsättnings-skulder i Skaraborgs
Län, som sålunda egt rum, skall anses såsom slutlig betalning, eller
om undsättnings-tagarne, som af det medgifna liqvidations-sättet sig begagnat,
bör åligga, alt serskildt godtgöra den förlust, sorn vid skeende utredning
kan finnas hafva, genom samma liqvidationssätt, för Creditiv-fonden
uppkommit.
Efter hvad den Kongl. Propositionen vidare innehåller, har ifrågavarande
liqvidations-sätt åsyftat, att genom rättighet för undsättnings-tagarne,
att på en gång liqvidera deras skulder med spanmål in natura, förekomma
tiligångarnes förskingring, utan omtanka för godtgörande af Statens fordringar;
hvadan och då Kongl. Maj:ts i detta ämne fattade beslut och gjorda
framställning till Rikets Ständer grundat sig derpå, att det vöre af största
vigt, om, äfven med någon uppoffring'å Statens sida, tillfälle kunde beredas
för "Westergöthlands invånare, att på en gång afbörda sig hela beloppet
af deras, genom undsättningan efter iS3o års missväxt, ådragne skulder,
samt att den förlust'för Staten, sorn kunde uppkomma genom emottagning
af spanmål till något högre pris än det gångbara, sannolikt icke skulle öf
-
St nts-XJ t skottets Utlåtande N:o £97. H
versliga beloppet af blifvande afskrifningår vid skuldernes slnlliga indrifning,
helst sista fjerdedelen deraf först vid 1^34 års slut är till gäldande
förfallen, äfvensom den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagne återbetalning
in natura, af undsättnings-skulderne inom Skaraborgs Län , icke
allenast borde för Länets invånare medföra de mest välgörande följder i
oeconomiskt och moraliskt hänseende, utan ock skulle lätta Kongl. Majrts
omsorger för spannmåls anskaffande åt de norra Länen, som deraf då voro
i behof; så har Utskottet, instämmande i dessa åsigter, ansett sig böra
föreslå:
det Kongl. Majrts högstberörde Nådiga framställning, i afseende på
liqvidationen för ifrågavarande undsältnings-spanmål, må af Rikets
Ständer bi fullas,
5:o Angående återbetalningen af de imdsättnings-skulder > sorn
Norr- och Vesterbottens Läns invånare sig ådragit genom
i83oj iS3i, nS3‘2 och i833 är etts miss växter.
I anledning af Landshöfdingen i Norrbottens Län underdåniga framställning
om omöjligheten för detta Läns invånare, att återgälda sine erhållne
undsättningar, utan eftergift af en del deraf och lindring i betainingsvilkoren
för återstoden, samt Riksdags-Fullmägtiges från Vesterbottens Län
serskilda underdåniga ansökningar om enahanda förmon, i afseende på återbetalningen
af sistnämnde Läns undsättnings-skuldcr, har Kongl. Maj:t, i betraktande
af det hårda och ovanliga öde, som drabbat Vesterbottens och
Norrbottens Län, alt hemsökas af fyra på hvarandra följande missväxt-år,
och då en sträng indrifning af meddelade undsättningar, efter ordalydelsen
af gäldenärernes åtagna förbindelser, skulle, dels bereda mångas fullkomliga
undergång, dels förorsaka förluster för Staten, funnit Sig ega all anledning
att hos Rikets Ständer understödja cle gjorde framslällningarne, om afskrifning!
till en del af dessa Läns skuldbelopp, och lindring vid betalningen
af återstoden; men Kongl. Maj:t bär. tillika för Sin del önskat, att, vid sådan
eftergift och lindring, det uttryckliga vilkor måtte fästas, att invånarn^
sjelfve skola medverka lill anstalter, som, på sätt bär nedan ömf örmälas,
kunna betrygga Staten emot nödvändigheten att vid framdeles inträffande
missväxter, tillhandagå med directa undsättningar; hvadan Kongl. Majrt,
enär local-förbållandena i Vesterbottens och Norrbottens Län, dit afsändningar
af spanmål ifrån andra orter ej kunna under största delen af året
sjöledes verkställas, och der endast säd af ortens växt kan till utsäde an
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 297-.
Tända?, serskildt påkalla inrättandet af Sockne- eller District-magasin, oberoende
af hvad i andre, mera af naturen gynnade och förnjonligare belägne
delar af Riket må anses af nöden, föreslagit:
1:0 alt afskrifning må beviljas af en tredjedel utaf Vesterbottens och
Norrbottens Läns skuldbelopp för erhållna undsättningar efter i83_o och påföljande
årens missväxter, sådant det befanns vid sistlidet års slut, och med
afdrag derjemte, hvad Norrbottens Län beträffar, af den, genom högre pris
tV uthorgad spanmål, uppkomna skillnad emellan Statens bidrag och Länets
skuldsumma;
0:0 att denna afskrifning, i bägge Länen varder emellan undsättningstagarne
fotdelad, på sätt af Landshöfdingen i Norrbottens Län blifvit
föreslaget, eller att, sedan en viss andel deraf blifvit hvarje socken medgifven,
i förhållande lill hvad socknen i undsättning åtnjutit, borde af vissa
inom socknen utsedde Comitei’ade lämpas, först till alla de undsätinings-tagare,
hvilka under tiden blifvit alldeles oförmögne att sine skulder godtgöra,
och derefter tillgodo-komma -hvarje annan undsättnings^lagare inom
socknen, i förhållande till det qvantum spanmål, han lill låns undfått, beräknad
t efter det pris, som för hvarje år blifvit den lån tagna. span må lea
åsatt;
3:o att återstående skulden roa förvandlas till spanmål, efter de
derå förut i hvarf dera Länet fastställda pris, med tillåtelse för undsättnings-tagarne,
att med spanmål, tunna mot tunna, återgälda det sålunda
uppkomna beloppet med en fjerdedel årligen, i fyra år, så att första inbär
talningen inträffar vid första uppbördsstämma» år 1835;
4:o alt, af först skeende levereringar, to,000 tunnor korn af ortens
växt, och lill utsäde fullt tjenligt, varda i hvartdera Länet använda till
bildande af Sockne- eller District-magasin, hufvudsakligen på de grunder,
som i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut vid 18a3 års Riksdag
blifvit, genom Kongl. Brefvet af den 17 Mars 1824, fastställde, och med
å terbe ta 1 n i n gs-sk y Idig het af erbållne bidrag med en tiondedel årligen in
natura, eller efter gällande markegångspris vid hvarje års inbetalning;
5:o att intilldess ofvanberörde, för Sockne- eller District-magasinens
bildande påräknade qvantum korn, af ortens växt, blifvit inlevereradt, und*ä
1.1 n in g s - ta gar ne skola fullgöra sine afbetalningar i sådan, till utsäde fullt
tjenlig säd, men derefter i samma sädesslag, som de i lån erhållit;
6:0 att fördeb n af återbetalningen med spanmål in natura ej skall
tillgoöokoxnma invånarne i de socknar, som vägra att inrätta magasin, utan
Stats-Utskotteti UtldrnmU N;o 297.
elem åligga, att deras återstående sladd med penningar godtgöra, efter de, å
den långifna spanmålen, för hvarje år hestömda pris; samt
7:0 att enahanda påföljd skall ega rum för de gåhlén ärcr, som ej i,
behörig ordning fullgöra de dem årligen åliggande spanmåls-Ievereringar.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet funnit sig höra tillstyrka bifall
till hvad Kongl. Majit sålunda föreslagit, med följande vilkor, föranledde
dels af enskilda motioner i ämnet, dels lill befordrande af Kongl. Majlis
Nådiga afsigt, att uppmuntra lill Districl-magasins inrättande äfven i de
socknar, hvarest spanmåls-magasinshus ännu icke linnas:
a) att afskrifning till en tredjedel af primitiva skuldbeloppet må
beviljas undsältnings-tagarne i håda de ifrågavarande Länen, hvilken
afskrifning, sedan en viss andel deraf blifvit hvarje Tingslag
medgifven, i förhållande till hvad Tingslaget i undsättning åtnjutit,
bör af vissa, inom Tingslaget utsedde Comiterade lämpas först
till alla de undsättnings-tagare, hvilka under tiden blifvit alldeles
oförmögne att sine skulder godtgöra , och derefter tillkomma öfrige
undsättnings-tagare inom Tingslagen, i förhållande till deras
mer eller mindre oförmåga att skulderne återbetala;
b) att den i tredje punkten i den Kongl. Propositionen bestämda
första inbetalnings-tiden för godtgörandet af den återstående skulden,
nemligen vid Uppbörds-stämman i Februarii månad år i835,
val må gälla för de socknar, hvilka redan hafva uppbyggda Magasinshus,
hvaremot de socknar, hvilka sakna sådane hus, och icke
möjligen kunna anskaffa dylika till nämnde tid, må erhålla förlängning
med första levereringen lill samma tid år i836, med
vilkor tillika, alt, der missväxt inträffar, anstånd med den lill betalning
förfallna fjerdedelen beviljas lill det påföljande året.
6:0. Om eftergift af spanmåls-skultl.
Kongl. Majit har slutligen lill Rikets Ständers pröfning öfverlemna!:
en af Dess Befallningshafvande i Elfsborgs Län gjord underdånig framställning,
att på Länets spanmålsskulder enl eftergift af omkring ao,000 R:dr
skulle beviljas, med vilkor, alt detta belopp användes till förstärkande af
Socknetnagasinsförråd, der de redan finnas, eller till inrättande af sådana
magasin, der de ännu saknas, hvilket senare vore händelsen på de flesta
ställen inom Länet, och kunde, enligt Kongl, Maj:ts Befallningshafvande»
Stits-Vtskottéts Utlåtande N:o 29j.
tanka, beloppet antingen förtlelas i prasmier, lämpade efter folkmängden,
för att tillgodokomma Länets alla socknar, och deribland äfven de fä, som
icke begagnat undsättning efter i83o års missväxt, eller ock tillfalla endast
de socknar, som upptagit undsättningslån, i nion af deras skuldsummor eller
annorledes.
Ehuru den med berörde eftergift åsyftade inrättning afSocknemagasin
synes för vissa locäler vara af vigt, serdeles som derigenom undsättning
utan Statens mellankomst eller uppoffring skulle kunna lemnäs under
svårare år, har Utskottet likväl, i betraktande deraf, att Staten, uti Utskottets
tanka, icke för sådane inrättningars tillv-ägabringahde bör vidkännas någon
utgift vid undra tillfällen, än då locala förhållanden, såsom fallet är i Norroch
Westerbotten, göra det omöjligt att i behofvets stund på annat sätt anskaffa
erforderlig tillgång å spanmål, — och då i öfrigt en så beskaffad eftergift,
sorn den förevarande, skulle föranleda tili likartade anspråk från andre
Rikets orter, som häfta för undsätlningsskuider,
ansett ,sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att ifrågavarande
eftergift bevilja.
Utskbttet, som sålunda afgifvit yttranden öfver de af Kongl. Majrt
tMl Rikets Ständers pröfning och åtgärd öfverlemnade ämnen, får nu utlåta
sig Öfver de af enskilde Motionairer väckte frågor, hvilka icke i det föregående
blifvit besvarade.
y:o. Angående Statens öfrige fordringar för undsättningsspanmål,
serdeles inom Kopparbergs, Elfsborgs samt Götheborgs
och Bohus Län.
Af Riksdagsfullmäktige från desse Län har, såsom här ofvanföré finnes
intaget, blifvit yrkadt, dels alt afskrifning, dels att återbetalning med
spanmål in natura af den erhållne undsättningsspanmålen. måtte ega rum,
dels att jord, dragare m. m. icke måtle i mät tagas för dylik skuld, äfvensom
att, af den inflytande spanmålen, District-magasin, mätte anläggas;
hvarförutan i allmänhet blifvit hemstäldt, att lämplige anståndstider med
betalningen af spanmålsskulderne måtte undsättningstagarne beviljas.
Utskottet, som tagit under noga öfvervägande hvad härutinnan anfördt
blifvit eller för öfrigt förekommit, har i betraktande så väl deraf, att ifrå
-
Stati-XJiskottets Uö.it >n.le A’\o 597.
i5
gavaran.de
chMi \V cstérbutlcns Läns in varlig re sig ådragit, enär .sistnämnde Län blifvit
hemsökta med fyra på hvarandra 'följande missväxtår, sorn ock att Kongl»
Majit i detta ämne icke heller framställt något förslag,
väl icke ansett sig kunna tillstyrka någon afskrifning;
men får deremot hemställa: I
det Rikets Ständer till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna,
. alt i Kader dels bevilja ifrågavarande aud sättnings tagare, det anstånd
med återbetalningen af deras spanmälsskulder, sorn med
iakttagande af Statens rätt och undsältningstagarnes bestånd 'kan
finnas förenligt, samt dels anbefalla vederbörande den skonsamhet
vid indrifningen af dessa fordringar, att icke jord, ulsädes-säd, erforderlige
dragare och åkerbruksredskap tillgripas.
Beträffande frågan om District-miagusins anläggande; så och då, såsom
här ofvan andraget blifvit, pieti deras upprättande inom Wester- och
Norrbottens Län, sig företer ett annat förhållande än i Rikets öfrige delar,
der lättade sjö- eller landt-communicationer förefinnas och utvägar icke saknas,
att, hvilken tid på året som helst, bereda tillfälle för spanmåls anskaffning;
•
anser Utskottet sig böra afstyrka inrättandet på Statens bekostnad,
af de sålunda föreslagne District-magasinen.
8:0. Afskrifning af den sladd j hvarföre Kustboerne i Orousts
och Tjörns Härader ännu häfta till Staten för bekommen
undsättning efter i83o års missväxt.
Af enahanda skäl, som uti förestående 6:te punkt blifvit anfördt, eljer
att eftergift å Statens fordran för spanmål skulle föranleda till likartade anspråk
från andra delar af Riket', som häfta för undsättnings-spanmålsskulder;
har Utskottet icke heller funnit sig kunna tillstyrka den nu ifrågavarande
eftergiftens beviljande. '
Och torde, i händelse Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet i detta
Betänkande tillstyrkt och föreslagit, anmälan derom göras såsom svar å
Kongl. Majits i ämnet aflåtne Nådiga Proposition»
Stockholm den 22 October 1834-
Sto t:-Utskott et i XJtlatanäc ATM 398.
N:o 298.
Ani. till Exp.-Utsk, den x5 Oct.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner _, rörande förändring
uti de vid sistlidne Riksdag stadgade grunder för granskningen
och approbationen af förslitne smärre Riksgälds-Sedlar.
(RGS. A.)
Till Stats-Utskottet äro remitterade följande motioner, nemligen:
a) inom Borgare-Ståndet:
1:0 Åf Herr Rydin, som, efter framställning af den stora vigt för
alla Sveriges invånare, och serdeles för dess Uppbördsman, huru Sedelrnyntet
af Commissarierne i Rikets Penninge-verk betraktas, då det Lill inlösen
frambäres, anfört: hurusom Rikets Ständer uti 56 § af i83o års Riksdagsbeslut
utstakat grunder för Sedlars antagande eller cassation, och hvilka
ganska obestämda föreskrifter innefattades uti andra punkten, der det heter:
”alt den fjerdedel nedantill 3 höger, hvarå namnteckningarne befinnas, och
"hvilken genom olikheten i det så kallade fina trycket, utvisar ensamt för
”sig Sedelns rälta valeur, inlöses, dä denna fjerdedel är fullständig och sam•"m
an hängande, utan att afseende göres å de stycken af andra Sedlar, som
”dervid må finnas bifogade.” Men om denna föreskrift skulle efter ordalydelsen
tillämpas, blefve det, i Motionairens tanka, deraf en följd, att ingen
sliten Sedel kunde antagas, ty om äfven en bit af papperet uti den
högra fjerdedelen af Sedeln saknades, vöre denna fjerdedel ofullständig.
Rikets Ständer hafva likväl i ingressen till berörde föreskrift förutsatt, att
det hädanefter, som hittills, blefve beroende på vederbörande Commissariers
urskiljning och uppmärksamhet, alt icke, å ena sidan, genom för långt sträckt
eftergifvenhet, hvarjehanda svekfulla företag och försök, lill enfaldiges förvillande,
måtte underlättas och befordras, eller Riksgälds-Contoret tillskyndas
förlust, medelst dubbel inlösen af en och samma Sedel, men Sedelhafvarens
billiga anspråk, ej heller å andra sidan, genom öfverdrifven stränghet
vid granskningen, må blifva åsidosatte. Huruvida vederbörande motsvarat
Rikets Ständers förtroende till deras urskiljning och uppmärksamhet,
trodde Motionairen sig böra ifrågasätta, enär 3:ne af honom företedde, remissen
-
Stuts Uukottets Ut\ltnnde N:o a&8
17
missen bifogade Sedlar, den ena på i R:dr, oell de a:ne andre på 16 sk.
hvardera, blifvit casserade, fastän alla hafva det gemensamt, att å högra
fjerdedelen af dem båda namnen linnas qvar, fullkomligt sammanhängande
med så myckel af trycket, att deras valeur ostridigt kan utrönas; hval förutan
på en Riksdalers-Sedeln och ena 16 sk. sedeln, endast saknas några
bitar af del rena papperet, jemte högst få bokstäfver. — Vidare är vid
3:dje punkten af ofvan åberopade föreskrifter anmärkt, att Rikets Ständer
väl framställt det synbart liberala, men, i Motionairens tanka, oiigtiga
stadgande, att om ock båda namnen på en Sedel saknades, skulle densamma,
blott det öfriga fanns i behåll, kunna inlösas. De vid sistlidne Riksdag
i detta hänseende gifné föreskrifter motsvara således icke sitt ändamål;
och då det vore af stor vigt, att ett principenligt stadgande erbölles för
Sedlars antagning eller cassation, föreslår Molionairen, som anser föreskrifterne
härom böra grundas på de 3:ne oeftergifliga vilkoren, alt nemligen
vara legal, lättfattlig och utestängande ali godtycklighet, att RiksgäldsContorets
Sedlar skola inlösas då sd mycket af Sedeln finnes qvar, sammanhängande
med namnen, att valeuren med visshet bestämmas kan. Enär
Riksgälds-Contorets Sedlar äro förbindelser åt Sedelhafvaren å en viss summa,
så är naturligt, att, då Sedeln har sagde egenskap, utgifvaren måste efter
Lag kunna tvingas densamma inlösa.
Delta stadgande vore således legalt; det vore enkelt och lättfattligt ,
ty äfven den enfaldigaste kan se, när namnteckningen hänger tillsammans
med igenkänningsorden, hvilka icke, äfven för en sådan, voro svåra att behålla
i minnet; och skulle ett sådant stadgande jemväl utestänga allt godtycke,
ty en Sedels egenskap, för alt vara duglig, vore då bestämdt gifven.
Den enda moderation, som härutinnan måhända borde ega rum, vore det,
att Sedeln, i öfrigt så beskaffad, som ofvanberördt är, äfven skulle inlösas,
em nedersta namnet till någon del eller hel och hållet saknades.
2:0 Af Hr Leffler, som yttrat: att då, vid^sisllidne Riksdag, sedan uti flera
Stånd yrkats förbättrade åtgärders vidtagande för vexlingen af obrukbare
Riksgälds-Sedlar, Rikets Ständer beslöto, att vid denna vexling skulle tillämpa*
samma grunder, som följdes i Banken, förmodade man, alt det öfverklagade
förhållandet dermed skulle blifva afhulpet, men någon serdeles
lättnad har ännu icke i den delen inträffat. Dessa Sedlar, hvilka likväl utgöra
en icke obetydlig del af Rikets gångbara mynt, äro, i den nion de
blefvo gamla, allt mer och mer afskräckande att mottaga, dels, emedan man
Bih, till R. St. Frot, x834- 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandit, q
3:dje Häftet.
!§
■ S$nts-\3tsltottsts Utlåtande N:o 298, .
saknar tillräcklig utväg för deras om vexling, , dels ock derföre, att denna är
(Jsoni det vill synas) förbunden med en nog. godtycklig behandling; hvadan
juan, vid mottagandet af; en gammal mindre Riksgäl ds-Sedel, icke rätt-kan
bestämma, örn den vid utve-xlingen blifver casserad eller icke. Enär emedlertid
ett. sådant förhållande är högst menligt i allmänna rörelsen,, föreslår
Molionairen, .alt Stals-Utskottet ville vidtaga bestämda åtgärder till. afhjelpande
af denna förlägenhet, och deribland, att, likasom i Banken, vissa säkra,
ieke för svara kännetecken bestämdes å en Riksgälds-Sedel, sorn till
utvexling borde antagas, och hvilka kännetecken genom Dagbladen kungjoides
allmänheten, så väl i La ndsor terne,, sorn i HufvudStaden; hvarjemte
Molionairen, så vida Riksgälds-Sedlårne fortfarande komme att förblifva i
omlopp, ansåg, formatet å dem,: likasom slilarncs storlek, för de olika valeurerne,
böra bestämdt åtskiljas;. tilläggande slutligen, att Ränterien alltid
borde vara forsed de med tillräckligt belopp af till utvexling, erforderlige
nya Sedlar, och Räntmästarne erhålla ett lämpligt, mot deras besvär svarande
arfvode, helst någon viss procent af den utvexlade summan,.
I. denna motion liar Herr Andersson instämt..
Zf) Inom B onde Slätulet::
3:o Af Riksdags-Fullmägtigen Eric Norberg från Vesterås Län, som
yttrat, att Gommissarierne i Riksgälds-Conloret skola med alltför mycken
noggrannhet nagelfara gamla slitna Sedlar, hvarföre ock Räntmästare och
Uppbördsman å landet blifvit så nogräknade vid gamlä Riksgälds-Sedlars
emottagande, alt allmogen, till stor: skada och föllust, .ej blifver utaf med
Sedlar, hvilka efter så stränga granskningsgrunder ansetts cassable; till stöd
för hvilken uppgift, Motionairen jemväl företett 3:he, remissen åtföljande
Sedlar, deraf en på 2 R:dr och t vänne på; 16 sk. hvardera..
Uti det utlåtande, som Fullmägtige i Riksgälds-Contoret öfver dessa
motioner afgifvit, är: af dem anförd t: att innan Fullmägtige yttra sig öfver
de uti molionerne framställde förslag till nya och förändrade grunder för
sedelgranskningen, .hafva de ansett sig först böra ingå uti en noggrann och»
fullständig undersökning:om beskaffenheten a£ dem, sorn vid sistlidne Riksdag
stadgades, enär härifrån skulle* enligt Fullmägliges tanka, lunatus säkraste
ledningen för bedömandet, huru vida: och i hvad måtto någon förändring
beliöfdes, och i sådan händelse, hvari densamma skulle bestå; i hvilket
hänseende blifvit yttradi: att om 2;dra och 3;dje punktérne granskas i
ett sammanhang, så belinnes, att ,man antagit arné olika och hvarandra anot
-
Stats-Vttkottets'Ur/. AT:o 298.
salla förhållanden, då slvmpade sedlar skola ovilkorligen lill inlösen godkännas.
— Uti aldra punkten stadgas, att om nedra, högra fjerdedeien af
en Sedel, å hvilken fina . lycket och namntecknrngnrne befinnas/är fullständig
och sammanhängande, Skall denna fjerdedel ensam för sig inlösas med
den valeur, sorn fina trycket utmärker; men, enligt 3:dje punkten, skola
jepiväl de öfrige 3 fjerdedelarne inlösas, så framt de äro fullständige., och
derjemte sammanhänga med någon större eller mindre hit, antingen af fina
trycket eller af namnteckningarne, som tillhöra nedra, högra fjerdedeien.
Härifrån mäste således dragas de slutsatser, att om högra, nedra fjerdedeien
företes ensam, men icke är fullständig och sammanhängande, mäste
den casseras, emedan den eller de bitar, som saknas, kunna vara sammanhängande
med de öfrige 3 fjerdedelarne, hvilka i sådant fäll, och derest de
företes i fullständigt skick, jemlikt 3;dje punkten, äro inlösningsbara.
Vill man derföre vara fullt förvissad derom, att dubbel inlösen af
en Sedel icke möjligen skall kunna komma i fråga, så kan denna visshet
icke vinnas under annat vilkor, än att a:dra och 3:dje punkterne, hvar för
sig, med stränghet tillämpas, Åsidosältes denna stränghet, så skulle, oberäknad
Riksgälds-Contorets förlust, genom den dubbla inlösen, ett vidsträckt
fält öppnas för brottsliga speculationer på vinst, enär clet synes icke kunna
vala förenadt med någon serdeles svårighet, att stympa en Sedel på sådant
sätt, att nedra, högra fjerdedeien först frånskiljes, dock så, att en
liten bit af denna fjerdedel blifver sammanhängande med de öfriga trefjerdedelarne.
Om nu den sålunda tillskapade nedra, högra fjerdedeien först företes
och, vid granskningen, man skulle anse något afseende ej höra göras
derå, alt en liten hit saknades, utan denna fjerdedel blefve inlöst, så vöre
ändamålet med speculalionen fullkomligen vunnet, enär för de öfrige trefjerdedelarne,
hvilka derefter företeddes, godtgörelse icke kan eller får
vägras.
Det vill också synas, sorn man icke förbisett detta förhållande,' men
alt man tillika velat, att, vid Sedlars granskning, en lindrigare behandling
skulle kunna få ■ ega rum., utan att svek och bedrägerier härigenom
uppmuntrades, och hvilket dubbla ändamål man ansett kunna vinnas derigenom,
aft åt vederbörande, hvilka med sedelgranskningen ega befattning,
uppdrogs en så godtycklig pröfnings-rättighet, att de stadgade "grunderne,
hvilka skolat tjena till efterrättelse, komme att qvarstå , såsom blotta
häntydningar.
Stat s-\J: bettet t U Utande N:o 298.
3:driL Mom af 4^de punkten innehåller: ”Och bör, vid tillämpningen
”af dessa stadganden, tor öfrigt ej lemnäs utan uppmärksamhet, huruvida
”af en Sedels utseende och besk alf*'!: het skulle kunna förmodas, att den antingen
med föresats blifvit stympad, för att på ett svekfullt sätt bereda
”vinst genom dubbel inlösen, eller ock visar sig, atl det ofullständiga skick,
”hvari den beli lines, blifvit endast genom tillfälliga händelser eller nötning
”förorsukadt; så att i förra fallet ett strängare, men i del senare, ett Jin"drigare
behandlingssätt må kunna ega ruin.”
Att ifrån en utsliten, stympad och uppklistrad Sedels blotta utseende
qLuta och bedöma, huru stympningen tillkommit, lärer icke kunna ligga inom
möjligheten af mensklig förmåga. Emedleitid, och i samma inon allni
än helen har sig bekant, att vederbörande Embetsmän icke äro bundne
af någre positiva och bestämda föreskrifter, utan kunna handla efter godtfinnande,
i samma mon skola också anspråken på deras medgörlighet uppstegras.
Sedelinnehafvaren, som för sitt omdöme merendels hämtar ledning
endast af sitt interesse, vill icke taga i minsta betraktande, att Embetsmännen,
i följd af deras tjenstepligl, måste tillse, att dubbel inlösen af en
och samma Sedel icke får, till Contorets skada , ega rum, och att icke heller,
genom en beredd lätthet att erhålla valuta för cassable sedelbitar, må
gifvas en serskild uppmuntran åt försök lill svek och bedrägerier; hvilken
sistnämnde olägenhet synes vara vida öfvervägande den förlust, som, genom
tvätydiga Sedlars inlösen, skulle kunna drabba Contoret.
Efter denna utveckling af Fullmägtiges åsigter i afseende på de vid
sistlidne Riksdag, för Sedel-granskningen stadgade föreskrifter, framställer
sig såsom resultat den hufvudsakliga och vigtiga frågan: om och huruvida,
vid granskningen af stympade Sedlar, en lindrigare behandling står att förena
med sådane föreskrifter, enligt hvilka sinsemellan olika delar af en sedel
kunna vara inlösningsbara. På förut andragna skäl hafva Fullmägtige
ansett svaret på denna båga böra blifva nekande; hvaremot, och om blott
någon viss del afen Sedel utmärkes såsom den hufvudsakliga, behöfver
man icke fästa serdeles afseende på dess mindre fullständiga skick, ur det
»kai, att de felande delarne då icke kunna komma i fråga till inlösen.
Beträffande de i motionerne framställda förslag, så hafva Fullmägtige
hufvudsakligen instämt uti Herr Rydins åsigter, och tillstyrkt, i öfverensstämmelse
härmed, all såsom grunder för sedelgranskningen, i stället för de
nu gällande, matie stadgas:
alt nedra, luigia fjerdedelen, hvarå fina trycket och namnteckningarne
befinnas, och hvilken förthy är att anse såsom den hufvudsakligaste de
-
Stan-Vtskotfti Uti. A:a 198.
len af en Sedel, skall, äfven om den företes ensam, eller icke sammanhängande
med någon annan del af Sedeln, inlösas med den valeur, som fina
trycket utmärker, derest åtminstone öfra namnteckningen är hel och ostytkad;
hvarjemte till upplysning är vordet anmärkt, att å en Uud-Riksdalers
sedel fina trycket utgör 3:ne rader, hvilka lill höger sluta sig på första raden
med ordet hängd, på andra raden med ordet utprånglaren och | å
tredje raden med årtalet 18)8. På £AJ-Riksdalerssedel slutar sig fina trycket
på forsta raden med ordet för, a:dra raden med ordet so/h , 3:dje raden
med ordet eller, 4-’de med ordet enligt och 5:te med årtalet 1818. På en
Sextonskillings-Sedel slutar sig fina trycket på usta raden med ordet eller,
2:<lra raden med ordet den, 3:dje raden med ordet Förfalskaren, 4:de raden
med ordet en och 5:te raden med årtalet 1818, och uppställningen af fina
trycket är således olika å hvarje slags sedel.
Deremot, och om å en Sedel nedra, högra fjerdedelen hel och hållen
saknas eller ock af denna fjerdedel hlott någon bit af fina trycket till venster
är sammanhängande med de öfrige delarne af Sedeln, kunna dessa sedelstycken,
ehvad de ock i öfrigt äro fullständige, icke antagas till inlösen, utan
komma att casseras.
Efter noggrannt öfvervägande af allt detta, har Utskottet, som till
alla delar instämmer uti de af Fullmägtige yttrade åsigter, skolat föreslå
såsom förändrade grunder för granskningen, approberingen och cassalionen
af förslitne smärre Riksgälds-Sedlar på 2 R;drs valeur och derunder:
1:0 att nedra, högra fjerdedelen, hvarå fina trycket och namnteekningarne
befinnas, oell hvilken förthy är att anse såsom den
hufvudsakligaste delen af en Sedel, skall, äfven om den företes ensam,
eller icke sammanhängande med någon annan del af Sedeln,
inlösas med den valeur, som fina trycket utmärker, derest åtminstone
öfra namnteckningen är hel och ostyckad;
2:0 att deremot, och om å en Sedel nedra, högra fjerdedelen
hel och hållen saknas, eller ock af denna fjerdedel blott någon
bit af fina trycket till venster är sammanhängande med de öfriga
delarne af Sedeln, kunna déssa sedelstycken, ehvad de ock i öfrigt
äro fullständiga, icke anlagas till inlösen utan komma att casseras;
3:o att hvarje innehafvare af smärre Riksgälds-Sedlar, hvilka i
följd af de vid sistlidne Riksdag stadgade grunder, i afseende på
granskningen och approbationen, blifvit casserade, skall ega öppen
rättighet, alt desamma till ytterligare granskning, efter de nu fore»lagne
förändrade grunderne, uti Riksgälds-Contoret förete, och
sStatt-Utiftotttti 'Ut'. N:o 5g8.
'4:o att, derest de ,1111 föreslagne grunder för granskningen af
• smärre Riksgälds-Sedlar-varda godkände, det måtte uppdragas åt
Full magt ige . i Riksgäldskontoret att, genom annonce i ofliciela
Tidningsbladet, dessa giunderj till allmänhetens underrättelse
kungöra.
Hvad serskildt angar de remissen åtföljande bristfällige smärre Riksgälds-Sedlarne,
sa Kafva Fullmägtige yttrat, rörande
i ;o De af Herr Rydin företedde: att Sedeln , som benämnes för
;En Riksdaler, består af anie stycken af serskilda Sedlar, hvaraf de från
hvardera skiljda stycken, om de sammanhängande företes, äro inlösningshara,
och på hvilken grund denne Sedel rätteligen blifvit casserad;
alt å den ena Sedeln på 16 sk. saknas venstra sidan och någon del
af fina trycket, och om denna vänstra del af Sedeln, med det felande fina
trycket företes, måste den äfven inlösas ;
alt å den andra -Sedeln på tö sk. saknas ock sådane delar , hvilka,
derest de företes sammanhängande, skola inlösas.
->:o De af Herr Halling företedde: att den ena Sedeln på 2 R:dr,
(.enligt de före sistlidne Riksdag gällande approbations-grunder, blifvit, efter
hvad påskriften visar, godkänd för En R:dr, men, att med tillämpning af
de vid sistlidne Riksdag stadgade grunder för granskningen af smärre Riksgäidssedlar,
densamma inlöses med Två R:dr; den andra Sedeln, som benämnes
för En Kalr, och hvilken förut hke varit till granskning i Riksgälds-Contoret
företedd, är sam.man flickad af arne serskilda valeurer, li viltet
'.tydligen skonjes deraf, att fina trycket hörer till en Sextonskillings-sedej,
och med hvilken sistnämnde valeur Sedeln alltså kommer att inlösas.
. 3;o De af Riksdags-FuUraägtigen Harberg företedde: att-desse Sedlar
befinnas samtlige endast bestå af sammanflickade sedelbitar, och hvilka
förut blifvit af Eullmägtige casserade.
Utskottet, .sorn noga granskat de bär ofvan omnämnde Sediarne, instämmer
till alla delar uti Fullmägtiges härutinnan afgifne yttranden, och
vid hvilka, såsom väl grundade, Utskottet alitsa
tillstyrker mätte få bero.
StQokhoim den 22 Oct. r834«
Sist s~Vt skottets Vt!. Ar;o 399, a3
N:o 399.1
Ank. lill Exp.-Ulsk. den Oct.
Utlåtande, i anledning af IleiT Rosenblads, B., afgifne motion,
rörande utdelning af Ridderskapets och Adelns Frotocollför
föregående och innevarande Riksdagar.
(RGS. A.)
Uti berörde motion, sorn blifvit från Ridderskapet och Adeln till
Utskottet remitterad, liar Molionairen, för att i någon nion göra den dyra
tryckningen af Ståndets Protocoll nyttig och i öfverensstämmelse med hvad
som icke endast eger rum i flere utländska länder (r Frankrike utdelas gratis
till hvarje Ledamot af Kammaren ett exemplar af Monileuren, som innehåller
alla Tal, och i England en massa af Handlingar, sorn tryckas för
hegge Uusen^) föreslagit: att till Ridderskapets och Adelns närvarande Ledamöter
mätte utdelas Ståndets Protocoll för föregående och innevar. Riksdagar,
i den nion de färdigt ryckas, sedan likväl ett visst antal exemplar blifvit
afsatt, så väl för allmänheten, sorn för Archivet, de senare till begagnande
af framtida Utskott.
Vid remitteringen af denna motion, har Riddarhus-Secreteraren upplyst:
att de delar af Protocollen, hvilka redan äro tryckta, hafva, i enlighet
med Rikets Ständers vid nu pågående Riksdag fattade beslut, i Rid«
darhus-Cancelliet blifvit sålde till de Ledamöter af Ståndet; hvilka önskat
att köpa deni ; samt hemställt, huruvida, i händelse någon utdelning af dessa
Protocoll skulle komma att ske, det icke hlefve nödvändigt att någon
föreskrift meddelas, huru förhållas skall med de exemplar, sorn redan blifvit
sålde, och om icke någon återbetalning för desse exemplar bör ega rum,
enär billigheten tyckes fordra, att alla Ståndets Ledamöter skola åtnjuta
samma rätt.
Utskottet får härvid upplysa, att Rikets Ständer vid sista Riksdag i
afseende på Riks-Ståndens Protocoll vid de nästföregående 2:ne Riksmöten,
genom bifall till dåvarande Stals-Utskolts Betänkande N:o 355, förordnat,
att uti Riksgälds-Contoret skulle af desse Protocoll innehållas:
af Sex Exemplar;
vf Till disposition af Öfver-Ståthållare-Enfbetet samt Läns-Slyrelserrue,
Ett Exemplar för hvardera, >eller tillhopa 20 Exemplar;
*4
Stati-Vnkrtuti Vt1. Ar:« apg.
e) Till disposition af de mindre Läroverken, hvilka med Bibliofhek
Arn försedde, Ett Exemplar för hvarje Bibliolhek, eller tillsammans
Exemplar;
d) Alt hvad som, efter den sålunda skedde afsättningen och utdelningen
öfverblefve af desse Protocoll, skulle hållas till disposition af det
Riks-Slånd, hos hvilket Prolocollen blifvit förde.
Vid öfvervägande häraf liar Utskottet skolat
tillstyrka, alt, sedan utaf Ridd. och Adelns tryckta Protocoll, så vät
vid sisliidne sorn vid innevarande Riksdag blifvit innehållne Ett Hundrade
exemplar, ej mindre till försäljning, än till utdelning åt de
förut omnämnde Autoriteter och Läroverk, till enahanda antal ,
*oni vid näslförflutne Riksdag, på sätt ofvanberördt är, för sistnämnde
ändamål bestämdes, de derefter öfverhlifvande exemplaren
må hållas lill Ridderskapets och Adelns disposition; äfvensom att
de bland Ridderskapets och Adelns Ledamöter, hvilka emot betalning
erhållit en del af Protocollen vid innevarande Riksdag, må
den erlagda betalningen återbekomma.
Stockholm den a3 October 1834*
STOCKHOLM, iS34; b°s J* A. Wallsji.
,;J Ståts-Utskottets Utlåtande Nio 3oo. j
N:o 3oo.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Nor.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Memorialet N:o
2 8 <2, i frågan om slutligt bestämmande af af aningen till Riksståndens
och Utskottens Cancellier.
(U. A.)
Detta Memorial, deruti Utskottet, på tippgifne grunder, tillstyrkt bibehållandet,
i allmänhet, af den vid sisla Riksdag beviljade aflöning, endast
med undantag för Ståndens Secreterare, i hvilkas arfvoden Utskottet föreslagit
nedsättning med i-6:tedel, samt för Bonde-Ståndets Notarier, hvilkas
aflöning Ulskollet trott kunna bestämmas i likhet med Notariernes vid de
öfriga Stånden, och alltså böra nedsättas med 24 Per t*;ig> bär från samtelige
S anden blifvit återrcmilieradt, j)å grund af följande dervid gjorda
anmärkningar, nemligen:
hos Ridderskapet och Adeln,
af Herr Hjärne, Harald, som ansett någon nedsättning i RiddarhusSecrelerareils
arfvode icke böra ifrågakomma, äfven om sådan för de öfrige
Ståndens Secreterare egde rum, enär Riddarhus-Secreteraren säkerligen har
dubbelt så mycket att göra, som Secreterarne i Preste- och BorgareStånden;
hos
Preste-Ståndet,
af Domprosten Doctor Holmström, alt Stats-Utskottet bort, i stället
fiir förslaget med månadtliga arfvoden och traclamenten , tillstyrka ersättnings
meddelande i rund summa för hvar och en, då hvars och ens flit
och skicklighet kunnat tagas till grund för beloppets bestämmande; och har
Domprosten trott, att man, på denna väg, skulle kunna komma till en icke
obetydlig besparing, samt exempelvis uppgifvit, att en Notarie i Utskott,
som, efter Slats-Utskollets förslag, skulle för året åtnjuta 1,277 R:dr 24 sk,
gerna kunde, med beräkning af Riksdagens fortfarande till årets slut, åtnöjas
med 1,000 a i,ioo R:dr, och en Cancellist med 6 å 700 R:dr i stället
Bi/ung till R. St Biot. 18 >4 4 Simi. \ Afil. 3 Binde t, 1
fale Häftet.
Stnts-XJlskoit.ts \J(Utande IM:o 3oo.
för något öfver <500 R:dr, eller, om månadtliga arfvoden stola meddelas ,
Notarie-arfvodet bestämmas lill 100 Rrdr, och det för Cancelllster till 66
Rrdr 3a sk. 1 månaden , med Utskotts-Ordföranderne förbehållen rättighet,
att, på grund af ådagalagd större skicklighet, eller in träffad t trägnare
arbete, göra framställning om förhöjning i arfvodet;
Uti detta förslag hafva åtskilliga Ledamöter instämt, helst derigenom
kunde förebyggas det missbruk, att, ehuru göromulen i åtskilliga Utskott
redan i det mesta upphört, samma talrika Caucellie-personal ännu bibehålies;
hos Borgare-Ståndet
att Utskottets jemförelse emellan Ståndens och Utskottens Secreterare
Tore mindre vigtig, och i allt fall icke borde föranleda tili någon minskning
för de förstnämnde, att Utskottet således borde frångå sitt förut i detta
ämne afgifna förslag, med undantag måhända af det tillstyrkta aflöniegsbeloppet
för Bonde-Ståndets Secreterare, enär han, utom ett högre månad tligt
arfvode, äfven uppbär serskild hyres-ersättning, samt att Utskottet, vid
återremissens besvarande,' måtte föreslå någon föreskrift i afseende på tiden,
till hvilken arfvoden och tractamenten skola beräknas. Här för utan hafva
inom Borgare-Ståndet anmärkningar blifvit gjorda vid åtskilige i Betänkandet
upptagne detalj-förhållanden, såsom att det för den Stafs-Utskottet biträdande
Kamererare föreslagne arfvode, i ett "för allt, af 1,200 Rrdr, vöre
allt för högt, och kunde gerna nedsättas till r,000 eller 800 B:dr; att arfvo
det
för den vid granskningen af Kongl. Commeree-Collegii Cassör serskildt
antagne Notarie borde, från förselagne 200 R:dr, förminskas till 100 Rrdr;
att, för Caiicellie-personalen vid Hemliga Utskottet blifvit föreslagenen
så rundlig aflöning, alt den skäligen kunde tili hälften nedsättas;
att Utskottet, vid aflönings-förslaget för Lag-Utskottets Cancellie, begått
det misstag, att utesluta ett beviljadt Caneellisl-arfvode;
att, då icke mindre än 7 Notarie-arfvoden äro rekvirerade för Ridderskapets
och Adelns Cancellie, billigheten äfven fordrade, att arne Notarie-arfvoden
anslogos åt Borgare-Ståndets Cancellie, då kändt vore, att arne Notarier
varit belröflige och äfven tjenstgjort; samt
att Borgare-Ståndets Vaktmästare-personal borde erhålla lika många
arfvoden, som bestås Preste-Ståndets Vaktbetjening, äfvensom rättighet att
beräkna dem till godo från samma tid sistnämnde Stunds —> eller från och
med den l5 Januarii delta år;
Stats- U slottets Utlåt ands N‘.o 3oo,
3
samt inom Bonde-Ståndet,
af Ola Jeppsson_, från Blekinge, sorn på anförde skäl yrkat, att alia
arfvoden vid Riks-Ståndens och Utskottens Cancellier må fastställas till enahanda
belopp, sorn vid sisla Riksdagen; och har Ståndet häruti allmänneligen
instämt.
Beträffande nu först det inom Preste-Ståndet väckta förslag, om antagandet
af en förändrad grund för a flön ingens beräknande, eller att, i stället
för arfvoden och träclu meri ten, tillägga de tjenstgörande, i förhållande
till hvars och ens skicklighet och nit, en rund summa; så hysér Utskottet
den öfvertygelse, att, på sätt äfven inom Preste-Ståndet blifvit yttrad t,
tvifvelaktigt vöre, om någon besparing derigenom bereddes, men att bestämmandet
af dessa honorarier eller gratificationer deremot skulle blifva förknippadt
med flerfaldig» olägenheter, och deribland äfven den, att hvarken
Stats-Utskoltet eiler Rikets Ständer kunde bedöma lämpligheten af hvad
som af Utskotten för hvar oell en af deras Cancellie-betjening föresloges,
och hvarom dock ofta stridiga meningar och missnöje tvifvelsutan skulle
uppkomma och anföras.
Domprosten Doctor Holmström, som med berörde förslag haft för afsigt
att bereda någon minskning i de dryga aflönings-utgifterna , har äfven
alternativt hemställt, ali, om arfvoden per månad skola gifvas, någon nedsättning
i dem dock måtte ega rum, t. ex., för Notarier i Utskott, till 100
R:dr, samt för Cancellister till 66 R:dr 32 sk. i månaden o. s. v., dock
med Utskotls-Ordföranderne förbehållen rättighet att, då sådant kunde finnas
skäligt, i dessa arfvoden föreslå någon tillökning.
Utskottet kan likväl, för sin del, icke heller instämma uti detta förslag,
enär den åsyftade besparingen skulle blifva ingen eller ganska ringa ,
hvarpå såsom exempel må anföras, att en Notarie i Utskott, som nu upp-,
bär, ä 3 R:dr 2/j sk. per dag, för år räknadt . . . )[’277: 2 t- —
efter Doctor Holmströms förslag, skulle tillgodonjuta,
å 100 R:dr i månaden ...... 1,200: — —
och skillnaden alltså utgöra endast pj'. 2/p —
under loppet af ett helt år.
Deremot finnes, efter hvad Utskottet vid föregående tillfällen yttrat,
en annan väg, hvarpå besparing i någon väsendtlig moa skulle kunna be
-
4
Stats-l^tskottets TJ tilt ande N'.a 3oe.
redas, nemligen, genom inskränkning i personalen; och Slats-Utskotlet nödgas
yttra, det Utskottet förmodat, att, sedan all renskrifning af Expeditioner
och bestyret med tryckningen blifvit öfverlemna dt till ExpeditionsUtskottet,
samtlige Utskottens Cancellist-personal bort, vid denna Riksdag
vara förminskad, emot hvad den var vid förra Riksdagen. Det tillkommer
likväl icke Slals-Utskoltet, att bedöma organisationen af öfrige Utskottens
Cancelliet-, ulan hvilar det hos Utskottens I ferrat- Ordförande, alt med personalen
vidtaga de förändringar, hvartill, under Riksdagens, lopp, anhdnin»-  kan forell nitas, och hvilka förändringar med lätthet kunni verkställas, då,
såsom nu är fallet, aflöningen utgår under form af månadlliga arfvoden eller
daglraclamenten.
Utskottet vidblifver således sitt förut afgifne förslag om bestämmandet
af sådane arfvoden samt tractamenten; och enär, beträffande desses belopp,
några anmärkningar i allmänhet icke blifvit gjorda vid Utskottets förra
tillstyrkande, utom i hvad detsamma upptager för Stånds-Secreterarne
samt Bonde-Ståndets Notarier, för hvilka någon'minskning ansetts icke, undantagsvis,
böra ega rum, får Utskottet, med lemnadt afseende å hvad härom
blifvit yttradt, nu hemställa,
att den för månad eller efter dag utgående aflöningen, till Riks-Ständens
och Utskottens 'Cancelliet-, må vid denna Riksdag bestämmas i
likhet med hvad vid sisla Riksdagen beviljades.
Genom bifall till Siats-Utskottets Memorial N.‘s 2 och 16, är redan
afgjorflt, alt aflöningen skall beräknas från och med antagnings-dagen , till
och med den dag, då tjenstgöi ingen upphör; och erfordras således icke, på
sätt i Borgare-Ståndet blifvit ifrågaställdt, någon ytterligare föreskrift i detta
hänseende; och förfaller på grund häraf jemväl den i Preste-Ståndet
yttiade farhåga, att, genom bifall till Utskottets förra förslag, Rikets Ständer
förbundit sig att intill Riksdagens slut ovilkorligen bibehålla och aflöna
hela den i nämnde förslag uppräknade personal.
Då Stals-Ulskottet grundat dess förslag till arfvoden, i ett för allt, åt
den vid Stats-Utskottet biträdande Kamereraren samt åt en Notarie vid
Revisionen af Kongl Commerce-Collegii Cassör, på kännedomen af de göromål
som desse Tjenstemän haft sig ålagde, och, hvad den förre angår, honom
ännu åligga, samt på jemförelse af hvad vid föregående Riksdagar
blifvit be viljad t, kan Utskottet icke,, till följd af det i Borgare-Ståndet gjorda
yrkande om dessa arfvodens nedsättning, frångå sitt förra förslag, utan
hemställer ånyo, att Ka mer erarens; arfvode må i ett för allt, under hela
Stati-Utskottets U;hhande A';o 3oi. 5
Riksdagen, bestämmas till 1,200 R:dr , samt omnämnde Notaries — lill
200 R:dr.
Utskottet vidblifver äfven sitt förslag om aflöning till Hemliga Utskottets
Caneellie, och får, såsom ytterligare skäl dertill, uppgifva, alt detta
Utskottets Secreterare, äfven före Utskottets första sammanträde, lärer derför
varit sysselsatt, och att, vid föregående Riksdagar, t vänne Carmel lister
varit anställde med 180 R:drs aflöning hvardera, då nu åter blott en Canuollist
finnes, för hvilken Stuls-Utskottet tillstyrkt endast 15o R:dr.
Beträffande öfrige, i Borgare-Ståndet framställda anmärkningar, rörande
ailöningen tili Lag-Utskottets Caneellie, det stora antalet Notarier
hos Ridderskapet och Adeln, tillökning af ett Notarie-arfvode för Borgareståndet,
af ett Vaklmästare-tr actamenle m. m., så får Utskottet upplysningsvis
meddela: att Utskottet ansett sig pligtig t följa de reqvisilioner,
som af Ståndens Herrar Talmän eller Utskottens Herrar Ordförande blifvit
afgifne; att hvarje Riks-Stånd lärer ega 1 ät Lig het att organisera dess
Caneellie, på det för görmnålens jemna gång mest ändamålsenliga sätt, och
att, hvad Lag-Utskottet serskildt angår, Personalen derstädes icke utgöres
af mera än en Secreterare, tvänne Notarier och en Cancellist, för hvilka
arfvoden 1 Stals-Ulskottets förra Memorial äfven blifvit uppförda.
1 händelse Rikets Ständer bifalla, hvad Utskottet härutinnan föreslagit,
torde den, TjenStemännen vid Ståndens pcb Utskottens Cancellier tillkommande
aflönings-förhöjning få, i den ordning Ståts-Utskottets af Rikets
Ständer gillade Memorial N:o 3 föreskr ifver, från Riksgäids-Contoret till
vederbörande uLbetalas.
Stockholm den 4 November 1834-
N:o 3o r.
Ankom till Exp.-Utsk. den 4 Kor.
Memorial, i anledning af erhållen åt er remiss ä Stats-Utskotteis
Utlåtande N:o s5t.
(U- A)
Ifrån Ridderskapet och Adeln liar Utskottet erhållit återrernrss å
dess Utlåtande N:o a5ir i anledning af verkställd revision af de vid sisla
€
Stats-Vitskottcts Utlåtande N\o 30a.
Riksdagen Beviljade Extra Sta ts-Reglerings-Anslag till Försvars-verkets islåndsätlande,
till fullföljande af Garnizons-Sjukhus- och Andra Lif-Gardets
Gassern-Byggnader; men sorn, enligt från Riks-Stånden ankomne ProtocollsUtdrag,
berörde -Utlåtande blifvit bifallet af Preste-Ståndet den 2o:de, och
af Borgare-Ståndet den aSile nästlidne September, hvarjemte Bonde-Ståndet,
under sistnämnde dag, vid berörde Utlåtande låtit bero; så anser Utskottet,
till följd af 75 §• Riksdags-Ordningeu, denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Nov. iS3/j
-
No 3o2.
Ankom tiil Exp.-Utsk, den 4 Nov,
Utlåtande, angående Herr Dalmans motion, att, af det vid sista
Riksdag tyzviljade Extra anslag, bereda- tillgång för Beväringens
beklädnad.
(U. A.)
Hos Ridderskapet och Adeln har Herr Dalman, JU. F., afgifvit ett så
lydande anförande: ”Då trenne Riks-Slånd medgifvit ett serskildt anslag för
Beväringens beklädnad, hvilket Ridderskapet och Adelil samt Preste-Slåndet
lill och med bestämt till 54>ooo R:dr årligen, utöfver den tiil Armeens
Materiel beviljade tillökning af 70,000 R:dr, anser jag mig böra vricka den
motion, att Rikets Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla ,
att, till undvikande af ökad beskattning, den Kongl. Majit i Nåder förklarat
Sig icke vilja genom Sina Anslagsrpropositio.rier åstadkomma , den lill
Beväringens beklädnad erforderliga nyssnämnda summa måtte utgå frände
uti Riksgälds-Contoret för Utrcdnings-Departementels behof innesiående medel
af det vid sista Riksdag lill Försvars-verkets iståndsältande beviljade
Extra anslag.”
Enär denna motion grundar sig på ett misstag om det omnämnda
serskilda anslaget för Beväringens beklädnad, hvilket icke blifvit al trenne
Riks-Stånd beviljadt, utan deremot föraniedt omröstning i förstärkta Stats
-
Stats-VStskottets Utlåtande Nto 3o3»
7
Utskottet, hvarvid detsamma blifvit afslaget; så och enär i öfrigt af StatsUlskoltets
Betänkande N:o a5i, röraivde verkställd granskning af de vid sista
Riksdag beviljade extra anslag, inhemtas, att de, för Utrednings-Departementets
behof, af samma anslag ännu innestående medel äro påräknade,,
dels för afslutade, men hittills ej fullgjorda leverancer, och defe för completlering
i några smärre detaljer af redan anskaffade Utrednings-persedlar,
anser Utskott,et sig, ritan att ingå i bedömande af de utaf Herr Dalman,
till stöd för sin motion, yttrade allmänna åsigter, rörande Krigs-administrationen
i Sverige, och hvilka i öfrigt blifvit till besvarande upptagne af
Hans Excellence Hr Grefve Brahe samt Herr Friherre Franc Sparre böra
hemställa:
det nämnde motion må förfalla.
Stockholm den 4 November i834«
N:o 3o3.
Ankom till Exped.-UtsL den 4 No v.
Utlåtandey i anledning af erhållen åderremiss åt Betänkandet N:ö
200, rörande Grefve vojt Fersens motion om de förändringar,
sorn insmugit sig uti de af Konung Carl XI confirmerade,
med Allmogen upprättade Knekte-Contracten.
(U. A.)
I afseende på hufvud föremålet för berörde motion, nemligen beklädnads-
och mötes-passevolanee-afgifternes förvandlande från ett Rotehållare
ensamt drabbande, lill ect för alia Samhällets medlemmar gemensamt bidrag,,
hade Utskottet, under medgifvande, att de med Roterings-besväret förenade
kostnader äro ganska dryga, och att önskligt vore, det lindring deri
kunde beredas, ulan att andra Samhälls-classer derigenom blefve öfver
Rofvan betungade, tillika yttrat, att då Utskottet, såsom ersättning för den
lindring, som kunde Rotehållare tillerkännas, icke kunde uppgifva annan
tillgång, än att ingående Revillningen i motsvarande mon skulle ökas, men
8
Stucs-TJrs^cttrs {j, Inta Me ArM 30 J.
hvilken utväg åter ULskottet, i närvarande tidpunkt, ansåg vara mindre
lämplig för ett ändamål, som ej är oundgängligt, Utskottet icke heller fann
sig kunna tillstyrka bifall å Grefve von Fersens ofvanherörde motion.
Emot detta yttrande hafva anmärkningar blifvit gjorda hos Ridderskapet
och Adeln af Grefve von Fersenj Grefve Honij Grefve Björnstjerna,
Herr Dahlian, m. flere, hufvudsakligen innehållande: att om det kunde visas,
att Rotehållare nu draga större börda , än som de vid Knekte - Contractens
upprättande sig åtagit, borde sådant äfven aflaje!pas ; att tillgångar
då äfven nog kunde utfinnas; att tid vore, alt älven i Sverige öfvergå lill
ett ändamålsenligare Besk a tili i ngs-sy s te m, och att, om Tull-bevillningen med
klokhet uppgjordes, och rationela Lagar stadgades för Brån vins-tillverkningen,
full tillgång skulle beredas för afhjelpandet af ofvannämnde ojemnbeter, 111.
m. Och har Bonde-Ståndet återremitterat Betänkandet N:o 200, egentligen
på den grund, att Ståndet icke, genom bifall lill detsamma, ville lägga något
hinder i vägen för en fri pröfning af de till Slats- och Oeconomie-Utskoltens
gemensamma handläggning remitterade frågor rörande Möles-Pässe*
volance-afgiftens utgörande, dess användande, m. 111.
Utskottet har uppfattat Grefve von Fersens motion ur den synpunkt,
alt fråga vore, mindre att utreda de ojemnbeter, som nu mera, eller nära
halftannat sekels tillämpning, i Knekle-Contracten kunna förefinnas, och
som till en del under liden tillkommit, än fastmer att bereda Rotehållare,
ju förr dess hellre, någon lindring i deras i allmänhet nog dryga skatlebördor,
och i hvilket hänseende den utväg af Molionairen ansetts lämpligast
och mest rättsenlig, att från ett Rotehållarne ensamt åliggande, till ett
för Statens alla medlemmar gemensamt bidrag, förvandla Beklädnads- och
Mötes-Passevolance-afgifterne vid indelta Armeen.
Utskottet har äfven medgifvil, att Rolerings-besväret är ganska (ryckande,
och att liu liing deri, på lämplig väg beredd,- vore önsklig; men Utskottet
har tillika måst betrakta möjligheten att bereda tillgångar för öfverllvttningen
af ifrågavarande onus. Och då Utskottet härvid erinrat sig
Statsverkets många behof, så i ordinarie- som extra-ordinarie-auslagsväg,
samt nödvändigheten att anvisa nödiga medel, hvarmed Riksgälds-Conlm et
må kunna uppfylla de detsamma åliggande förbindelser, har Utskottet ansett
sig ega gällande anledning att icke i närvarande :i Ipunkt motionen understödja,
och fortfar alt hysa denna åsigt, helst anmärkningarne icke innefatta
andra skäl, än som vid frågans behandling förra gången redan af Utskottet
tagits i öfvervägande.
Något
Stat s-Ut skot tets Utlåtande N:o 3o3.
9
Något hinder för frågans definitiva pröfning i Bonde-Ståndet lärer nu
mera icke möta, sedan Stats- samt Oeconomie-Utskotten afgifyit Utlåtande
öfver de rörande Mötes-passevolancen väckta motioner.
Stockholm den 4 Nov. 1834-
N:o 3o4-
Ankom till Exped.-Utsk. den 4 Nov.
Utlåtandej i anledning af väckt fråga om rättighet för Kongl.
Maj:t att j i saknad af tillräckligt årligt anslag för beväring
ens beklädnady för detta ändamål använda Reserv-förråden.
(U. A.)
Till Stals-Utskottets handläggning hafva i detta ämne blifvit remitterade
följande uti Riks-Slånden väckte motioner, nemligen:
i :o. Inom Ridderskapet och Adeln, af Herr Lefrén} J. P., sorn anfört:
att sedan under loppet af denna Riksdag fråga blifvit i laga ordning
väckt om anslag till Beväringsmanskapets beklädnad, och härutinnan 2
Stånd stannat emot 2, samt förstärkta Stats-Utskottet med 1 rösts pluralitet,
sedan likväl 2 bifallande voteringssedlar, såsom dubbla, måst casseras,
afslagit allt contant anslag för detta ändamål; så har det förhållande inträffat,
alt landets till vapenöfningar pligtige unge män komma att sakna
nödig beklädnad, ehuru 1812 års Författning om Bevärings-skyldigheteus
utgörande bestämdt stadgar, alt nämnde manskap skall i likhet med indelta
Armeen beklädas,
Med anledning af denna nu omförmälde händelse öch med stöd af
56 §. Riksdags-Ordningen, har Herr Lefrén hemställt: ”att Rikets Ständer
måtte genom underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, utur
Armccns för krigsbehof upprättade reserv-förråd, låta anordna nödige beklädnads-persedlar
för Beväringsmanskapet, samt att låta beloppet af de sålunda
anordnade persedlar komma till nästa Ständers kännedom, hvilka då
kunna bereda reserv-förrådet nödig ersättning;” samt
Bihang till R. St. Fröt. i8?4. 4 Smil. 1 A få. 3 Bandet,
f:de Häftet. 2
IQ
Stats-Utkottets XJl namie N:o 3o4.
2:0. Inom Preste-Stån del, af Doctor Heurlin, sorn, på hufvudsakligen
enahanda grunder med de ofvan anförde, föreslagit, att, i händelse årliga
anslaget för Beväringens beklädnad skulle befinnas otillräckligt, Kongl.
Maj:t måtte vara oförhindrad att, för berörde ändamål, använda af reservförrådens
beklädnads-materialier ett belopp, högst motsvararande de, enligt
hvad ofvan är an tyd t, af förstärkta Stats-Utskottet afslague 54,000 R:dr;ocfi
har Doctor Heurlinsåsom skäl för denna hemställan, andragit: att den
hittills varande brist på munderingar orsakat, d t Beväringens våpenöfningar
de senare åren blifvit till större elter mindre del inställde, så alt en
lief class Beväring icke kunnat på en gång öfvas; att denna brist på munderingar
måste, i saknad af disponible medel, årligen tilltaga, hvaraf följde
ännu större inskränkningar uti Beväringens vapenöfningar; att, då det ofta
blifvit sagdt, att Nationalförsvaret förnämligast grundur sig på Beväringen,
dess öfningar snarare borde utvidgas än inskränkas; samt att fäderneslandets
söner, som nu villigt samlas till dessa öfningsmöten, skulle, i händelse
de blifva sällsyntare, för deni förlora håg och lust.
I öfrigt har Doctor Heurlin, anfört, att Stats-Utskottets af Rikets
Ständer bifallna förslag, att åt de Beväringsskyldige må öfvei lemnäs valet att
sjelfva, mot ersättning och på en slags passevolance, anskaffa sina beklädnadspersedlar,
skulle, i fall Rikets Ständer icke för detsammas verkställande
anvisa medel eller andra utvägar, ej blifva ""realisabelt,” samt den underdåniga
skrifvelsen derom komma att innefatta en uppenbar motsägelse.
De genom afslaget i de äskade 54,000 R:dr till Beväringens beklädnad för
nämnde förslags verkställighet uppkommande svårigheter kunde likväl, enligt
Herr Doctorns förmenande , till en del undan röjas med antagandet af
dess nu framställda motion, helst, enär deli genom förslaget åsyftade förändring
endast småningom och successive kan införas, det nu disponibla
penninge-anslaget, ehuru ringa, troligen blifver tillräckligt.
Uti delte Doctoi Heurling anförande hafva flere af Preste-Slåndets
Ledamöter sig förenat, Prosten Stenhammar med det tillägg, att Herr Prosten,
sorn beklagade omröstningens utslag i förstärkta Stats-Utskottet, bland
tvärs sannolika resultat den omening, hvartill nu omnämnde af Ständerna
redan fattade beslut rörande Beväringens beklädnad reduceras, visserligen ändock
vore det minst beklagansvärda, funnit den af Doctor Heurlin nu föreslagna
utväg vara den enda återstående, för att temporairt afhjelpa behofven.
I enlighet med hvad Motionairerne yttrat, anser Utskottet det vara
af högsta vigt, att de hinder* som hittills, mött för de Beväringsskyldige
St:i s-XJ skottets Utlåtande N:o 3o5.
it
classernas ordentliga vapenöfvande, undanröjas; och Rikets Ständer hafva
äfven vid denna Riksdag i sådant hänseende beviljat tillökning i anslaget
för dessa öfningar. Då likväl, utom underhållet, härtill äfven hör bekostandet
af de Beväringsskyldiges beklädnad, men Rikets Ständer afslagit de för
detta ändamål af Kongl. Maj:t äskade summor, finner Utskottet den enda
utväg så väl för anskaffning af erforderlig beklädnad åt de Beväringsskyldige,
som äfven för verkställigheten af det utaf Rikets Ständer gillade förslaget
om beklädnadsskyldighetens öfvertagande elter liand, mot ersättning
af de Be väringsskyldige sjelfve, vara den atl tillita det Reserv-förråd, som.
med de vid senaste Riksdagen anvisade medel blifvit anskafiadt.
Enär likväl detta Reserv-förråd bildades uteslutande för krigsbehof,
och således icke ulan Rikets Ständers begifvande kan till det nu ifrågavarande
föremålet disponeras, tillstyrker Utskottet:
det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, att,
i händelse det årliga anslaget för Beväringens beklädnad skulle
befinnas otillräckligt, Kongl. Majtt är oförhindrad att för berörde
ändamål, i nion af behof, använda de i Reserv-förråden befintlige
be klädnads-materia lier:
med anhållan derjemte:
att Kongl Maj:t må låta beloppet af de sålunda anordnade persedlarne
komma till nästsammanträdande Revisorers och Ständers
kännedom.
Stockholm den 4 Nov. r 834-
N:o 3o5.
Ankom till Exp.-Ulsl. den 4 Nov.
Utlåtande, i anledning af erhållen återrémisss å Stats-Utskottets
Betänkande JY:o 238, rörande den utaf Riksdags-Fullmägtigen
Juders Danielsson från Elfsborgs Län väckta motion,
om rättighet för indelta Arméens Civil-Stat att, lika med den
Militaira, njuta ersättning för utgifne accord.
(U. A.)
Detta Utlåtande, deruti Utskottet tillstyrkt, att den i ofvanberörde
ämne väckta motion måtte lemnäs utan afseende, har blifvit bifallet af Rid
-
Stats-Ut skot tets Utlåt aade N:o 3;5,
derskapet och Adelil samt Borgare-Ståndet, men återremitteradt; från de öfrige
2:ne Stånden, med anmärkningar, hufvudsakligen innehållande, de inom
Preste-Slåndet af Prosten ödman: att Comiterade för äccoidsregleringen
inom indelta Arméen insett och erkänt rättvisan deraf, att de Civile Tjenstemännen
vid Regementena, hvilka, i likhet med Herrar Officerare, fått
genom Regements-Chefen sina accord uppgjorda , äfven horde njuta ersättning
för hvad de i accord utgifvit, och att, då Kongl. Maj:t likväl funnit
för godt att i denna del ändra det und. förslaget, Motionairen till sin nu
gjorda framställning haft full anledning, helst ett oförtjent och orättvist missöde
skulle drabba Arméens Civil-Stat, om, under det de militaire Tjensteihännens
accord utan inskränkning ersattes, de civiles, uppgjorde på lika
sätt och under samma förhoppningar, skulle blifva oersatte, och en betydlig
förlust derigenom förorsakas desse Tjenstemän. Och då den i senäte
tider! meddelade tillåtelse till Accords-regleringar inom Regementena just
tillkommit i den afsigt, att icke någon skulle underkastas ett oförtjent lidande,
samt den omständighet, att en sådan tillåtelse icke blifvit utsträckt
äfven till Regementenas Civil-Stat, tvifvelsutan varit föranledd af glömska,
men icke i afsigt att skada nämnde Civil-Stat, har Prosten Ödman, nied
underkännande af de utaf Utskottet andragne skäl, yrkat accords-ersätlaaings
beviljande äfven åt Regementenas Civile Tjenstemän.
Inom Bonde-Ståndet har Motionairen yttrat, det han så mycket mindre
kunde antaga de skäl Utskottet anfört till bevisande af en större rättighet
till ersättning af Militairens accord än af Civil-Statens inom mili—
tien, som 1792 års Accords-Reglemente varit enda lagliga grunden för
dem bägge, och Motionairen dessutom, genom ett Kongl. Bref af år 17165,
som blifvit i afskrift bifogadt, kunde visa, att det uråldriga bruket af accord
inom den Militaira Civil-Staten varit ansedt såsom lagligt; och förmodade
Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson, att Utskottet, på nyss anförde
skäl, skulle taga under närmare öfvervägande den af honom väcktai
motionen, sorn åsyftar alt försona obilligheterna emellan de fördelar, hvilka
Rikets Ständers frikostighet vid sista Riksdag förunnade den militaira personalen
vid krigsmagten, och de lidanden, som, genom accords totala upphörande
utan all ersättning, obilligt skulle drabba den civila delen deraf.
Utskottet har, vid denna frågas behandling, ingalunda förbisett, att,
genom Regementenas Civil-Stats uteslutande från accords-ersättning, förlust
och lidande skulle komma att drabba dem af denna personal, som till
sine företrädare erlagt accord; men då motionen afsåg fastställandet af vissa
grunder för accords-ersättnings beredande för nämnde Ciyil-Stat i ali
-
k
Stnts-TJtskottets Utlåtande Nu> 3oö.
mänhet, hvaremot åter talade, dels att accords erläggande icke varit något
oeftergiflig t vilkor för vinnande af befordran “till civilljenst vid militien, och»
dels att de i senare tider ulkomne Författningar rörande Militäir-Statens accörd
icke innefatta någon tillåtelse för sådane accords uppgörande till de
civile béfullningarne vid Regementena, trodde Utskottet sig desto hellre
äfven böra afstyrka motionen, som Kongl. Majit, vid accords-regleringsfrågans
afgörande, icke pröfvat skäligt tillerkänna Regementenas Civil-Stat
rättighet till accords-ersättning.
Då Utskottet fortfarande beti aktar saken ur denna synpunkt, får Utskottet
nu, till besvarande af de gjorde anmärkningarne, endast åberopa dess;
i ämnet förut afgifne, utaf tvänne Riks-Stånd gillade Utlåtande.
Stockholm den 4 No v. i834*
N:o 3o6.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 4 STöV.-
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om rättighet för de Laftds--  höfdingar, hvilka, sedan bor fatt af år i83o, tagit afsked, att
komma i åtnjutande af pension,■ till beloppet motsvarande den,
sorn hädanefter afskedstagande, pensionsder ätli gade Landshöfdingar
ega uppbära.
(TT. A.)
I detta ämne har, inom Ridderskapet och Adeln, Friherre Boije,
Ludvig, med den rätt 56 §. Riksdags-Ordningen medgifver, väckt en till
Stats-Utsko.ttets handläggning remitterad motion, innehållande, att då 1818
års Författning, rörande Landshöfdingars pensions-rätt, blifvit, ej mindre af
Kongl. Majit, än af Rikets Ständer befunnen så otydlig, alt en föi klaring
deröfver vid denna Riksdag måst meddelas, samt det icke lärer vara hvarken
billigt eller rättvist, att de Landshöfdingar, hvilka möjligen, med förutsättande
af en annan tydning utaf samma Författning, än den, som deråt
nu gifvits,, skola blifva lidandeså fordrade icke allenast rättvisan >>
>4
S'ats-Vrskoneis Utlåtande N’.a 3oy.
Ulan äfven Rikets Ständers egen värdighet, att ett dylikt, pä god tro iiåkadt
lidande blefve unilanröjdt; och har, på grund häraf, Motionairen föreslagit,
att de Landshöfdingar, hvilka sedan början af år i83o tagit afsked,
må tillgodonjuta lika stor pension, som nu blifvit bestämd för hädanefter
afskedstagande Landshöfdingar, eller 3,ooo R:dr.
I sammanhang med regleringen af allmänna Indragnings-Staten, har
Utskottet redan yttrat sig, rörande den pension som borde tillfalla Presidenten,
m. m. Friherre Fock, som den irsta Julii i83o erhöll afsked från
Landshöfdinge-Embetet i Upsala Län, och dervid på anförda skäl tillstyrkt,
att bemälde Fi iherres pension borde utgå endast efter den å 1818 års
Stat uppförde Stats-Secreterare-lönen. Och som detta tillstyrkande blifvit
af Rikets Ständer godkändt, samt Friherre Boijes motion innefattar alldeles
samma fråga, endast utsträckt Lill alla de Landshöfdingar, som sedan
i83o års början tagit afsked, anser Utskottet sig icke böra föreslå någon
rubbning i det fattade beslutet, titan hemställer, enär frågan härom redan
är afgjord,
alt motionen må förfalla.
Slockholm den 4 November 1834-
N:o 307.
Ankom till Exp.-Utsk. den 4 No v.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet N:o
272^ angående väckt motion, om understöd af allmänna medel
åt de nödlidande invdnarne i Bohuslänska Skärgården.
(IL A.)
Från Borgare och Bonde-Ståndet har Utskottet å ofvanberörde Betänkande
erhållit återremiss med anmärkningar, hufvudsakligen innehållande:
de inom Borgare-Ståndet af Herr Leffler, det han icke kunde godkänna
Utskottets hufvudsakliga skäl lill afslag å molionen, nemligen, att Kongl.
Maj;t vore i tillfälle alt af de creditiv-medel, som i och för Cholera-farso
-
Stats-Utskottcti T] tlJt nu de IX10 3 c 7.
len komma att anslås, anvisa erforderligt understöd äfven för de behöfvande
i Bohuslänska Skärgården, enär delta crrdiliv ännu icke vare beviljadt,
samt, om det också i sin helhet beviljades, man likväl icke \ å förband kunde
bestämma, huru mycket deraf Skärgården skulle undfå; samt inom Bonde-Ståndet
af Riksdags-Fullmägligen Johannes Johnnsson från Götheborgsoch
Bolms hän, sorn, med vitsordande af den i allmänhet uli Bohuslänska
Skärgården nu rådande stora, nöd, aiidragit, att bland aila de trakter af Riket,
hvilka varit hemsökta af den härjande sjukdomen, intet ställe rönt sådane
förödelser, som de inom Morlanda socken belägne större fisklägena, hvarest,
på ett af dessa, Grundsund, med 535 invånare, io3 a fl idi t, således nära m
femtedel, på ett annat, Gullholmen, med 298 invånare, 90, eller nära en
fjerdedel, o. s. v.; alt den dugligaste och arbetsammaste delen af folket
blifvit bortryckt, så att mängden af de qvarlefvande kunde räknas till tiggarehopen;
att Morlanda socken, under det farsoten svårast rasade, bistod
de nödställde med föda, m. m., och vidkändes derigenom ganska betydliga
uppoffringar, men att det icke vöre möjligt, att en enda socken, bestående
af 58 och ett halft mantal, och som inom sin egen församling hade
många fattige att försörja, derjemte kunde taga ständig vård om .hundradetals
behöfvande värnlösa barn och ålderstigna personer. Och har Johannes
Johansson, i anledning af den utaf Utskottet gjorda invändning, att
tiel saknade ett bestämdt förslag om den summa, sorn kunde erfordras, och
orri sältet för dess användande, föreslagit, att 5,000 Kalr Banco måtte ställas
under vederbörande Preslerskaps och Kyrko-Råds förvaltning och deposition;
samt derjemte hemställt, att Utskottet, i den händelse det fortfarande
skulle finna, alt något serskildt anslag för ifrågaställde ändamål ej borde
beviljas, måtte, vid besvarandet af erhållen återremiss å Utlåtandet om
berörde creditiv, serskildt yttra sig angående den nu föreslagna summas
utgående af de medel, som, i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition,
kunna varda beviljade, dock utan att något vilkor om återbetalningen
dervid fastades.
Sjelfva ordalydelsen i Kongl. Majrfs Nådiga Proposition om ett ereditiv,
på grund af Cholera-farsotens spridande i Riket, gifver vid handen,
det Kongl. Maj:t afsett, att af desse medel bevilja försträekningar till de
menigheter, hvilka, till följd af farsoten, måst vidkännas utgifter , öfverstigande
deras enskilda förmåga; oell då från Rikets Ständers sida något hinder
icke heller är lagdt för dylika försträckningars meddelande, samt Kongl.
Maj:t, uppå derom, skeende framställning, säkerligen fäster Nådigt afseende å
16
St tits U t skott ett Memorial N\o 308-
den bekymmerfulla belägenhet, hvari Bohuslänska Skärgården, till följd af
Cholerans härjningar, är försatt, anser Utskottet sig icke böra tillstyrka Rikets
Ständer att, undantagsvis i förevarande fall, göra någon underdånig
framställning, utan vidblifver Ulskottet dess i delta ämne förut afgifna, af
Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet bifallna Utlåtande.
Stockholm den 4 No v. iS?4-
N:o 3o8.
Ankotn till Exp.-Utsk, den 4 Nov.
Memorial j i anledning af Riks-Slandens olika beslut i fråga
om handtlangnings understad för Nybyggare uti de Norra
Orterne.
(U. A.)
Sedan Utskoltet uti serskilda Utlåtanden N:ris 128 och a58, på anförde
skäl afstyrkt bifall å väckt motion, att Kronan måtte bekosta liand tlangning
vid Krono-hemmans och Nybyggens afvittring, hafva Riks-Stånden,
vid frågans slutliga pröfning, stannat uti olika beslut, i det att Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet bifallit Utskottets Utlålande, hvaremot
Bonde-Ståndet stannat i det beslut: ”det hofde Rikets Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t i Nåder täckes meddela den
förklaring eller det tillägg i 16 §. af Stadgan den ro Febr. 1824, rörande
Afvittrings-verket i Vester-Norrlands, Vesterbottens och Nor rbottens Län ,
att handllangning vid afvittring af Krono-lägenheter , hvilkas åboer sakna
förmåga att den utgöra, må, af de till afvittringen^s befrämjande redan bestämda
medel, bekostas i den nion vederbörande Landshöfd ingar,'med fäsladt
afseende äfven på Afvittrings-verkets snara befordrande till slut, kunna
pröfva billigt och erforderligt.” Och har, på grund af gjord inbjudning,
Borgare-Ståndet förenat sig om detta beslut.
1 anledning häraf, får Utskottet föreslå följande voterings - proposition
:
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, hvari tillstyrkes afslag å den väckta
-
Stats-TJtskettets Memorial N:o 3 09.
tå motionera om norra orternes invånares befrielse från bekostande af
liandtlangning vid Krono-hemmans och Nybyggens afvittring, voterar
Ja;
Den det ej vill, Nej.
Vinner Nejj så komma Rikets Ständer, att uti underdånig skrifvelse
anhålla, det Kongl, Maj:t täckes meddela den förklaring eller det tillägg
i 16 af Stadgan den 10 Febr. 1824, rörande Afvittrings-Verket i Vesternorrlands,
Vesterbottens och Norrbottens Län, att liandtlangning vid afvittring
af Krono-lägenheter, hvilkas åboer sakna förmåga att den utgöra, må,
af de till afvittringens befrämjande redan bestämda medel, Itekostas i den
nion vederbörande Landshöfdingar, med fästadt afseende äfven på Afviltrings-Verkets
snara befordrande till slut, kunna pröfva billigt ock
derligt.
Stockholm den 4 Nov*. i834*
Nio 3’og,
Antom till Exp.-lltsk.'den 4 föf»
Mem<n'ial) i anledning af erhällen återremiss på Stats-UtsJcotteis
Utlåtande N:o 275.
Cl. A.)
Ifrån Bonde-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess, lindel
Nio 275, afgifne Utlåtande, i fråga om lindring i Grundskatterna, genom
förhöjning af Tull- eller Bevillnings-afgifter. Men som, enligt till Utskottet
ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande blifvit bifallet af Preste-'
och Borgare-Stånden den 21, samt af Ridderskapet och Adeln den a3 innevarande
månad, anser Utskottet, till följd af 75 §. Riksdags-Ordipng®» >
Seilna fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befallning,
Stockholm den 4 Nov. 1834-
Bikung till R. St; Prof, 1834. 4 Sami. t Afl, 3 Bandet,
/p.de Häftet.
3
STOCKHOLM, 1834, hos J, A; Wai.l»«.
Stats-U slottet t Mcmerial N;o 3io,
>
No 3 io.
Ankom till Exp -Utsk, den 8 Nor,
Memorial, angående utsättande af en prcescriptionstid, inom hvilken
de frän Riksgälds- Conior el utgifne Credit-Sedlar'-hora
till inlösen företes.
(RGS. A.)
Till följd af Rikets Ständers fattade beslut, bär ali tillverkning af
Riksgälds-Contorets Credit-Sedlar, eller sä kallade Riksgälds-Sedlar, med den
3o sisllidne September upphört. Och då §. 8 moni. litt. C uti i83o års
Reglemente för Riksgälds-Contoret innehåller, alt det är öfverlemnadt till
Rikets nu församlade Ständer att, i afseende på prsescriplionstidén för
Riksgälds-Sedlarnes slutliga indragning, besluta, så har af denna anledning
Utskottet ansett sig böra härpå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet samt
yttrande i ämnet afgifva; hvarvid Utskottet funnit angeläget, att någon viss
tid varder loreskrifven, efter hvars förlopp Riksgälds-Sedlar icke vidare äro
betalningsgilde, enär i annat fall Tjenstemän måste aflönas för Sedlarnes
emottagande, granskning och inlösen under en alldeles obestämd lid; och
O C? O
i följd hvaraf Utskottet skolat
föreslå och tillstyrka, att Riksgälds-Sedlar icke få emoltagas i uppbörden
af allmänna medel längre, än till och med år 1842, men
uti Riksgälds-Contoret till och med år i845; och att de Sedlar,
hvilka efter sistnämnde (jS45j) års utgång i Riksgälds-Contoret
varda företedde, förklaras hafva förlorat all rätt till betalning.
Skulle Rikets Ständer finna för godt härtill bifalla, blir nödigt, att
hos Kongl. Maj:t göres underdånig anhållan, del Kongl. Maj: t läcktes till
allmän efterrättelse Nådig Kungörelse utfärda och derjemte förständiga vederbörande
om dess uppläsande från predikstolarne minst en gång hvarje
år under hela den bestämda praescriptionstiden; hvarförutan och på det
Allmogen så mycket säkrare måtte vinna kännedom om den, i afseende på
Riksgälds-Sedlarnes indragning, vidtagne författning, den anhållan tillägges
uti underdåniga Skrifvelse», att Kongl. Vetenskaps-Akademkm malte i Nåder
förständigas, att låta uti de små Almanachorne för de arne Ar, sera
näst föregå den tid då Riksgälds-Sedlarnes emottagande i uppbörden skald
Bihang till R. St. Prat. 1834. 4 Sval. t Afil, 3 Bandit,
5:te Häftet. i
*
Sl t;~V ikor t t. Memorial [\l:o 31 o.
upphöra och således för åren 184 r och 1842, äfvensom för åren 1844
»845 eller de 2:ne sista åren, efter hvilkas förlopp några Riksgälds-Scdlar
icke få af Riksgälds-Contoret inlösas, ifrågavarande Kungörelse införa.
För öfrigt torde Fullinäglige i Riksgälds-Contoret få sig uppdraget att,
aå ofta nödigt pröfvas, låta meranämnde Kungörelse införa, så väl uti ofliaiela
som uti andra Tidningsblad.
Stockholm den 4 1834*
R e s e r v a t i 0 n
af Herr af Billbergh , J. P. ”Då ändamålet med dm föreslagna; prve»eriplionen
är, icke alt beröfva någon enskild hvad h.m lagligen för vä 11’v »t,
utan alt sätta en gräns lör gångbarheten af ett öfverö ) !s-mynl och meri
detsamma kunna minska Tjenstemanna-personalen inom Riksgälds-Contoret,
så har jag ansett det obehöfligt och menligt för enskild rätt, ali föreslår
såsom påföljd, förlust af all rätt till betalning.
De mångfaldiga prsescriplioner af alla slag, hvaraf senare liden varit
så fruktsam, hafva tillräckligen besannat den erfarenheten, alten mängd
enskilda falt inträffat, då prrescriplionstiden icke kunnat begagnas och hvarigenom
fordrings-egaren förlorat alla anspråk på godlgörelse, hvilka !öi hållanden
ännu snarare äro alt förvänta, då fråga är om ett mynt, som mer
än 5o år varit allmänt gångbart. Jag tillstyrker således, att. Rikets Ständer
ville stadga den påföljd, i händelse Riksgäids-Sedlarne inom 1845 års
slut icke förevisas till infrielse, att desamma, efter denna tid, icke inlösas
af Riksgälds-Contoret. Detta vilkor uppfyller ändamålet, alt begränsa
Riksgälds-Sedlarnes valeur och alt befria Riksgälds-Cun-Iorel ifrån skyldigheten
att, utöfver den föreslagna tiden, blifva besväradl med dessa Sedlars
emottagande, men har derjemte den fördelen, att icke i förtid lägga band
på Rikets Ständer, att kunna vidare förordna, om och huru förhållas skall,
i den händelse sig visa skulle, att ett större eller mindre belopp af Riksgälds-Sedlar
ännu, efter 1845, af serskilda orsaker skulle finnas vara utelöpande.”
Häruti har Herr Santesson, B. H., instämt.
Stj -Uf 'ter ets U Varf* ftM Jil,
N:o 3 11.
Ankom till Exp.-T/nk. den 8 Hov.
Utiätande, i anledning af en till Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
ingifven och af dem till Utskottet ofverlemnad ansökning
af utskillige Tjenstemän vid nämnde Contors Credit-Sedel-Verk,
att, vid deras nu innehafvande tjensters indragning_, varda
bibehållne vid de för samma tjänster pä Stat uppf örda loner;
äfvensom angående deras pensions-rätt.
(RGS. A.)
Genom skrifvelse af den 25:te sistlidne September, hafva Full mäktige
i Riksgälds-Cönloret anmält en af nedannämnde, vid berörde Contors Credit-Sedel-Vei
k anställde Tjenstemän, némligen tillförordnade Kamererare»
i Depositions-Contoret G. A. Löfvengren, tillförordnade Vexlings-Casscurcrna
J. "Zengerlein och O. IFestblad, tillförordnade Bokhållaren i Boksluts-Con
O
§
toret A. !V. Fritz, tillförordnade Bokhållaren i Depositions-Conloret J. P.
Staf och tillförordnade Conlors-Ski ifvaren uti Cassa-Contoret för Inkomst
och Utgift C. A. Tingberg, till Fullmägtige ingifven ansökning, alt, då i
löljd af Rikels Ständers beslut, angående Credit-Sedel-tillverkningens upphörande,
ej allenast tjenst-befattningarne vid Credil-Sedel-Verket komma
att dels genast och dels efter hand indragas, utan äfven en betydlig rubbning
af de nu varande förhållandena med flera andra tjenster vid Riksgäkls-Contoret
skulle inträffa, hvarigenom sökandei ne, hvilka endast på
grund af erhåline förordnanden lills vidare innehade sina sysslor, kunde
blifva nödsakade att desamma frånträda, Fullmägtige, enär uti Reglementet
för Riksgälds-Contoret icke vore stadgadt, huru förhållas skall i afseende
på bestämmandet af pensions-boloppet, då en till pension berättigad,
men endast tillförordnad Tjensteman erhåller afsked, måtte bestämdt förklara,
alt SökandernCj när de, antingen i följd af deras tjenste-befattuingars
indragning, valda afskedade, eller under sådane förhållanden, att de.,
enligt allmänna Föifällt.ingarnc, äro till pension berättigade , uppå ,derom
gjord ansökning, erhålla afsked, ega rättighet all såsom pension bibehålla
d«ias, vid afskedstagande!, å Stat innehafvandc löner; anhållandes Sökan
-
4
St fits-Dukot tets Utlåtande N\o 311.
derne derjemte, att Fullmäglige, i händelse sådant ansåges vara növändigt,
måtte i berörde hänseende hos Siats-Utskottet göra ea framställning, rörande
ifrågavarande ämne.
I anledning häraf, hafva Fullmägtige anfört, att Fullmäglige , sora
funnit denna ansökning åsyfta en ändring af de uti 1810 års Reglemente
för Riksgälds-Conloret stadgade och uti nu gällande Reglementes . 1 ^7 §. åberopade
föreskrifter, i afseende på befattningarne vid Credit-Sedel-Verket,
hafva derföre med bifall lill Sökandernes i denna del gjorda anhållan, ansett
sig böra underställa frågan Slats-Ulskottets bepröfvande. Och då ds
för Sökanderne förekommande, och af Commissarierne i Riksgäkls-Contoret
uti deras i ämnet afgifne, Skrifvelsen bifogade Utlåtande, fullständigt utvecklade
serskilda förhållanden och ömande omständigheter, efter Fullmägtiges
öfvertygelse, billigt vis icke kunna lemnäs utan afseende, hafva Fullniägtige,
delande de af Commissarierne yttrade åsigter, hemställt, att Kamereraren
Löfvengren, Casseurerne Zengerlein och Westblad samt Bokhål larne
Staf och Fritz, h vilka alla, med undanlag af Westblad 3 hvars biträde
vid de för Credit-Sedel-rörelsen återstående göromål ännu några år torde
erfordras, redan uppnått den ålder, att, i händelse de varit försedde med
Fullmagter å sina tjenster , pensioner Lill samma belopp, som deras löner,
säkerligen icke kunnat deni, vid afskedstagande^ förvägras, måtte, når
de, i följd af Rikets Ständers beslut angående Credit-Seiel-tillverkningens
upphörande, kommo att sine nu innehafvande tjenstebefattning»!* frånträda,
få, såsom Exspectance-arfvoden, bibehålla de löner, sorn de för närvarande,
enligt Riksgälds-Contorets Äflönings-Stat, åtnjuta , dock utan beräkning af
den deruti vid sistlidne Riksdag beviljade provisionela tillökning; hvarjemte
Fullmägtige anhållit, att, vid förekommande frågor om pension för någon
af bemälde Tjenstemän, inålte få tillämpas de uti i5a §. af nu gällande
Reglemente för Riksgälds-Conloret, i afseende på delta Verks Embets- c-cU
Tjenstemäns pensions-rätt, stadgade grunder.
Beträffande åter Conlors-Skrifvaren Tingberg, så hafva Fullmägtige,
lika med Commissarierne, funnit honom berättigad alt, i händelse han
kommer alt frånträda sin nu innehafvande tjenst, erhålla ett Exspectancearfvode
af enahanda belopp, som den lön på Stat han nu åtnjuter, eller
375 R:dr; vid hvilket förhållande Fullmäglige ansett något ytterligare bestämmande
af berörde arfvode icke erfordras.
Commissarierne hafva, uti deras af Fullmägtige åberopade Utlåtande,
upplyst: att Sökanderne före 1800 års Riksdag, då beslutet om Credit-Se
-
St its-Uiskottett Utletande N',o 311.
B
del-Verkets upphörande första gången fattades, innehaft tjenster med löner
eller arfvode», dem de, enligt samma års Instruction för Riksgälds-Contoret,
skalle vara berättigade att, vid tjensternas indragning, under vissa stadgade
vilkor, på Exspeqjtancc-Stat uppbära; att Kamé rera ren Löfvengren, nu
('(.I år gamma), innehaft ordinarie beställning i 44 år, Gassen ren Zengerlein,
h'u 65 år, innehaft ordinarie tjenst i 44 år, Cassén ren Westblad, nu 6 2 år,
innehaft tjenst 1 04 år, Bokhållaren Fritz, nu C5 år, innehaft ordinarie
tjenst i 44 år, Bokhållaren Staf, nu 72 år, innehaft ordinarie tjenst i 44 år,
samt Contors-Skrifvaren Tingberg, nu 56 år, innehaft tjenst uti 35 år.
Utskottet, som tagit detta allt i öfvervägande, har, i betraktande af
de härvid förekommande ömande och bevekande skäl, ansett sig böra, i likhat
med hvad Fullmägtige hemställt,
tillstyrka, att Kamerernren G. A. Löfvengren_, Casseurerne J. Zengtrléin
och O. Westblad, Bokhållarne A. W. Fritz och J. P.
Staf må , när de, i följd af Rikets Ständers beslut angående Credit-Sedel-lillverkningens
upphörande, komma att sine nu innehaide
tjenster frånträda, få, såsom Exspectance-arfvoden, bibehålla de
löner, som de för närvarande, enligt Riksgälds-Conlorets AflöningsStat,
åtnjuta, dock ulan bejakning af den deruti, vid sistförfluln*
Riksdag, beviljade provisionel tillökning; äfvensom att, vid förekommande
frågor om pension för -någon af be malde Tjenstemän ,
matte få tillämpas de uti 15a §. af nu gällande Reglemente för
Riksgälds-Contoret, i afseende på detta Verks Ernbets- och Tjeitstemäns
pensions-rätt, stadgade grunder.
Beträffande åter Contors-Skrifvaren Tingberg, så, enär han, på-sätt
Fullmägtige upplyst, är berättigad att, i händelse han lomme att frånträda
sin nu innehafvande tjenst, erhålla ett Exspectance-arfvode af enahanda
belopp, som den lön på Stat han nu åtnjuter, eller 3^5 R:dr,
anser Utskottet, vid detta förhållande, något ytterligare bestlin*-  mande af berörde arfvode icke erfordras.
Stockholm den 4 November i834-
s
f' tt > U lonnle ':> 311.
JN':o 31 3.
Ank. till Kxp.-Utsl. de» 8 IfoT.
Utlåtande, i anledning af Herr Domprosteri Lidmans motion, att
Riksgiihls-Contoret måtte befulhnägtigas, alt på vissa vilkor
sätta till Götha Canal-Bolags disposition de g3,g$6 R:dr B:co,
som der är o deponerade, till säkerhet för Canal ens framtid»
underhåll.
(RGS. A.)
öli dennn motion, som från Preste-Slåndet blifvit till Utskottet remitterad,
an Töres, hurusom, för att betrygga Gotha Canals' bestånd och göra
densamma oberoende af den ej alltid oegennyttiga enskilda speculationen,
tillerkändes Bolaget, genom 7 §. uti Kongl. Maj:ls ISA di ga Privilegium af
den rt April 1810, obehindrad rätt och frihet att för Canalens behof,
dess byggnad och underhåll anlägga verkstäder till förfärdigande af gjutgods,
smiden, verktyg och redskap samt allehanda materialier. Snart länn
man det vara ändarnälsenligast, att concentrera alla sädane behöfliga Inrättningar
på ett enda ställe, och så uppkom småningom Motala nu varande
Central-verk stad, den största och fullkomligaste i sitt slag inom Riket. —
Denna Verkstad är nu fulländad och kostar, Inventarierne inberäknade,
594,o58 R:dr 7 sk. 3 r:st Banco. Under det sista räkenskaps-året t833 sysselsattes
der 34Ö arbetare, och tillverknings-summan uppgeck till något öfver r3o,ooo
R:dr Banco. Verkst:! leus vigtiga och välgörande inverkan på utvecklingen'
»f den inhemska kraftflilen och konstfärdigheten är af alla sakkunnige erkänd
och högt skattad; men beklagligen saknar Bolaget, sorn, i och för
dess anläggning och fullkomnande, skuldsalt sig med 23.j.33t R:dr 5
sk. 4 r:st Banco, alla tillgångar att ytterligare förlägga den. Förgäfves
hafva Capitalister inom och utom Riket blifvit anlitade, och är det
ail anledning, att denna dyrbara Verkstad måste nedläggas, i fall Staten
ej snart och kraftigt mellankommer. Det är, för att möjligen förekomma
aila de stora och kännbara förluster, så för de enskilda egarne, sorn för
det allmänna, hvilka genom arbetets afstannande och Verkets nedläggande
otvifvelaktigt skulle uppkomma, som Motionairen föreslår, att Rikets Ständer
måtte befullmäktiga sitt Riksgälds-Contor att, emot säker oell af Cont*r«t
godkänd bergen, sälta lill Götha Canal-Bolags disposition dc gS.yrÖ
St ats-Ut skottet t Utlåtande N:o 31». 7
R:dr Banco, sorn, jemlikt Rikets Sländers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t
af den f\ Januai ii i83o, der äro deponerade, till säkerhet för Canalens (1:1 nilida
underhåll, ined dervid likväl fustadt vilkor, alt, såsom blifvande fond för
den Reparalions-Cassa af 5o,ooo R:dr i Silfver, efter i83o års mvntfol, sou»,
enligt 53 § al Kongl. Majrts förnyade Reglemente för Götha Canal-Bolag
al den 16 Mars iS33, det åligger Bolaget alt småningom hilda, hån och
med år l835, årligen nedsättas 5,000 R.dr Banco i Riksgälds-Contoret. med
lältighel fiir Bolaget att för de deponerade medlen uppbära feni procent,
men med skyldighet alt, utan allt bidrag af Reparalions-Cassan, med egne
medel besörja aila behöflig:! , så mindre som större reparationer å Ca nalén,
intill dess nämnde Cassa uppnått den bestämda behållningen, då den
åi liga insättning n kommer ätt upphöra, och Rikets Ständer besluta, om
denna oltanämnde Reparation-.-Gassa ännu vidare skall stå under allmän
vård, eller åt Bolaget öfverlemnas alt, enligt ofvauanförde §. i det Kongl.
Reglementet, disponeras. ,
Skulle detta beviljas, hafva Rikets Ständer, jemte vunnen större påen
nia i r säkerhet, 5o,ooo R:dr i Silfver, i .stället för q 3,Q a 6 i Banco, utan
minsta dirycla uppoffring, på en gång uppi ätthållit den i alla hänseenden
vigliga Verks ta ds-an läggningen och räddat Bolaget, som från och med 18-0
på densamma uppoffrat 286,472 R:dr Banco, lian en giften högst betydlig
förlust. Ty med den åsigt af Motala Verkstad, som nu gjort sig gällande,
isynnerhet, om den skulle delas af Representationen, är det säkert,
*tt Bolaget, som väl eger alt försälja Byggnaderne och Förråden, unn icke
från Canalen abalienera sjelfva jorden , vid en nödtvungen förpantnings
suclioa
ej för densamma skulle kunna påräkna 200,000 R:dr Banco. En
förlust, så mycket smärtsammare, som, enär inga Svenska Capitalister eller
Svenska Manufacturisler lära infinna sig såsom speculanter, Verkstaden ovilkorligen
kommer att stanna i utländsk mans hand, som då, i följd af en
missledd opinion, blifver egare till Sveriges största och dyrbaraste Fabrik
för en tiedjedel af dess verkliga värde.
Herr Prosten Åstrand har, i anledning häraf, anfört, alt, sedan Rikets
•länder afslagit genom enskild motion yrkad t Låne-underslöd ål Motala
Verkstad al 200,000 R:dr, då äfven fråga om en mindre del deraf blifvit
pcöfvad, äfvensom Götha Canal-Bolags begäran att, lill Ång-bogserungs-fartygs
förfärdigande, få lyfta den i Riksgälds-Contoret inncslående fond, så
»jrntes det Herr Prosten, att den sak, som Tit. Lidman föreslagit, redan
8
Statt \Jrskattets Memorial-N:o 31 a*
tore afgjord ech ett bifall lill hans motion, ett verkligt upprifvande al Puke.
^ Ständers beslut, hvilket Herr Prosten för sin del högligen afstyrkt.
Uti Utskottets nfgifne Utlåtande N:o 249, i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition, rörande Götha Canal-Bolags underdåniga framställning
om rättighet att, till Aug^bogserings-fartjgs anskaffande, få lyfta större eller
mindre del af den uti Riksgälds-Gontoret, till säkerhet för Ginia lons*
framtida underhåll, inneslående Reparations-fond af 98,926 R:dr Råneo,
anföres såsom skäl för det af Utskottet afstyrkta bifall till denna CanälBolagets
framställning, nemligen att, enär Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag
beslutat, alt de nu ifrågaställde medlen 93,926 R:dr Banco skola , under
alla händelser, i Riksgälds-Gontoret innestå, såsom fond till säkerhet
för Canalens framtida underhåll; samt det ändamål, som med .dessa medel
sålunda blifvit afsedt, skulle, om ej helt och hållet förfelas, åtminstone
i någon nion äfventyra», om, genom bifall lill Canal-Bolagets begäran, större
eller .mindre del deraf linge användas till sådane företag eller utgifter,
hvilka för berörde fond äro främmande.
lhiär 1111 berörde Utlåtande är af samtlige Riks-Stånden bifallet och
såmedelst iklädt, sig egenskap af Rikets Ständers beslut, hvilket åter, i anseende
till sjelfva grunden, hvarpå det sig stödjer, synes icke höra kunna
förändras derigenom, alt ifrågavarande Ileparations-fond 1111 är af Motionairen
föreslagen alt af Canal-Bolaget begagnas lill ett annat föremål, eller till
låne-understöd åt Motala Yerkstads-anläggning; så
tillstyrker Utskottet alt motionen må lemnäs utan afseende.
Slockholm den 4 Nov. i3"4-
[Reservation
af Herr Santesson, B. H. ”Sedan Rikets Ständer, med bifall till StåtsUtskottets
Betänkanden Ntris 248 och 249» afslagit de förut vid denna Riksdag,
dels genom Kongl. Propositionen, dels af enskild Motionair väckte frågor
örn understöd för den troligen dyrbaraste; och på vår förnämsta National-product
så synnerligen inverkande Fabrik i landet, förutså'; jag. vig
-
Stus-Utskotttts Utlåtande Nio 312.
9
serligen ett lika öde St den motion, Herr Domprosten Lidman nu senare
»fgifvit; men jag kan icke destomindre ej heller nu underlåta, att, med åberopande
af min Reservation vid Betänkandet N:o 248, uttrycka den enskilda
öfvertygelse, att det bidrag här blifvit sökt, medelst ett lån åt Götha
Canal-Bolag af dess egna i Riksgälds-Contoret inneslående medel, innefattat
hvarken något för Staten kostsamt eller i öfrigt eftertänklig! , hvadan jag
beklagar, att Utskottet, med afstyrkande allt afseende dertill, aflägsna t utvecklingen
a( de många och vigliga fördelar, hvilka dock, ej långt härefter,
måste erkännas kunnat mindre för Götha Canal-Bolag serskildt, än för licia
samhället, liemtas från Motala Verkstad.
N:o 313.
Ankom till Exp.-Utsk. den 8 JNöv.
UtJätande, i anledning af Kongl, Maj.ts till Utskottet af ätna Nädiga
Skrifvelse af den 6 sistl. September, i fråga om lån af
allmänna medel till segelfartens skyndsamma förbättrande d
Götha Elf och en Hamn-anläggning vid Götheborg.
(RGS. A.)
• Uti denna Nådiga Skrifvelse (N:o Gi), liar Kongl. Majit, som i Nåder
gillat de af Elffarts-Direclionen yttrade åsigter, rörande nyttan af i1‘rågn
varande arbetens skyndsamma fullbordan, serdeles med hänsigt till deras
samband med Götha Canals ändamål och gagn, med anledning häraf,
till Rikets Ständers pröfning och bifall velat öfverlemna Elffarls-Direclionens
underdåniga framställning om lån af allmänna medel, för att med
minsta möjliga tids-utdrägt kunna, utan någon egentlig uppoffring å Statens
sida, bereda verkställighet åt det af Direclionen anmälda förslag, ej mindre
(ill segelfartens islåndsältande å Götha Elf, än till Staden Götheborgs förseende
med en ändamålsenlig Hamnanläggning.
Bihang till R. St. P rot. 13 54. 4 Sami, 1 A fil. 3 Bandet.
5:te Häftet. 2
Stnts-VJtkottets Utittande Nio 3i3.
Jemväl har Utskottet fått emottaga de uti dea Nådiga Skrifvelsen omförmälde
handlingar, och deribland arne serskilda förslag, det ena öfver
kostnaderne till segelfartens iståndsättande på Götha Elf, och det andra
för uppmuddring af Götheborgs hamn.
Enligt det öfver nämnde kostnads-förslag upprättade sammandrag,
erfordras till segelfartens förbättrande å Götha Eif, nemligen
Till arbeten, förbi Wenersborgs stad genom
Wassbotten lill inloppet afCarlsgraf R:d 71,52a:
— Duc d’Albers nedsättande emellan Carlsg.raf
och Stallbacka Canal .... 8,746-
— Canal- och Dragvägs anläggning emellan
Stallbacka och Trollhättan . . 53,545:
Ett Bogser - Fartyg emellan Ströms Canal och
Åkerström ...... 38,5oo:
Canal-anläggning förbi Åkerströms Strömdrag 5r,585:
Arbeten emellan Ströms Udde och Hanklon 18,357:
Mnddrings-arbeten från lian k Ion lill Götheborgs
hamn ...... 6,240:
Permanenta Sjö-märkens utsättande längs Elfven
........ 760:
Uppmuddring af Götheborgs hamn ..... 212,498:
Samfälda utgifter för hela Elffarten, under 4 år . . 27,106:
Summa l\:dr 488,844:
Utan att misskänna nyttan af de ifrågavarande arbetena, har Utskottet
likväl ansett Stals- och Biksgälds-Verkens nuvarande ställning ej
medgifva någon utlåning till det uppgifna ändamålet. — Riksgalds-Cpntoret
har sedan sistförflutne Riksdag åsamkat sig en betydlig skuld; och på Contoret
ära dessutom redan anvisade flere GredRiv-summor, hvartill erforderlige
medel genom upplåning mäste beredas och anskaffas. Beviljandet af
det föreslagna länet skulle både väcka oro och bidraga till förökande af
den penninge-förlägenhet, hvari Contoret sig nu befinner. — Statens mellankomst
vid förevarande tillfälle synes dessutom icke heller kunna vara. af
St ms-U; skot tets Utlåtande N:o 3i3.
ii
någon ovilkorlig nödvändighet. påkallad, enär nu icke är fråga derom , alt
de arbeten, hvilka redan i flere år fortgått, skulle, i brist af allmänt understöd,
komma att inställas och afstanna, då, till deras fortsättande, Elfjärts-Directionen
kan årligen disponera omkring 3o,ooo R:dr; utan är Låneunderstödet
föreslaget, endast för alt påskynda arbetenas fullbordan, serdeles
med hänsigt till deras samband med Götha Canals ändamål och
gagn.
På dessa nit anförde grunder, anser Ltskottet sig böra
afstyrka det föreslagna Låneunderstödet.
Slockholm den 4 Nov. 1834^
Reservationer:
af Herr von Troil, E, samt af Herr Santesson, B. II.J hvilken senare
anfört: ”Emot Utskottets lättade Beslut i denna fråga, får jag mig reservera,
och som grund derför anföra:
Alt det intet är något enskildt Bolag, som eger den fond, med hvilken
arbetena till förbättring af Götha Elf bedi ifvås, utan är det en af Konungen
år 1824 nämnd serskild Direciion, som, utan arfvode, fått sig uppdraget
att för detta vigtiga och allmänt väl afseende ändamål söka bereda
tillgångar igenom bidrag från de orter och den rörelse, hvilka i första hand
mäste tinna desse arbeten, lill förbättrande eller förbigående af de svåra
strömdragen å Götha Elf, af serdeles nylta och lättnad.
Denna förvaltning bar ock lyckats i så måtto uti dess uppdrag, att
den åstadkommit den fond af ständige årliga inkomster, af omkring 3o,000
R:dr B:co, hvilka nämnde Direciion erbjudit som ränta och amovtissement
för det af Kongl. Majit Kådigst propouerade Lån, att genom Rikets Ständers
Verk upptagas.
Denna fond är nemligen samlad af:
a) En fjerdedel i afgiften å Trollhätte Canal, sådan den genom senaste
taxa blifvit förhöjd, och hvilken andel kan beräknas uppgå till omkring
...  B:dr 12,000
emot vilkor af revicrets uppmuddring.
b) Den af Götheborgs Stad afstådda reviers-pfgift å der inkommande
och utgående fartyg, hvilken har inbragt i medeltal för året . 14>ooo
Den af Götheborgs Stad likaledes till Elf-fondsarbetena afstådda Stadens
andel i Edets Sluss, som renderar årligen bestämde . . 700
It
Stnts-XJtskottet: Utlåtande No 3i3.
och den äfven väl liitgående andel af Götheborgs Tolag, som gör i medeltal
omkring
3)00o
De arbeten, som hittills blifvit utförde och hvilka tillsammans kostat
omkring R:dr 345,ooo, hafva blifvit bestridde med dels de nu nämnde bidrag
lill ett belopp R:dr i85,ooo, dels genom erhållen fyllnad från Strömrensningsfonden
med R:dr 160,000; och säkerligen gifves ingen vigtigare
vattencommunication i landet än Götha Elf, enär der årligen framgår ett
antal af närmare 3ooo fartyg med en varumängd af omkring 600,000 skeppunds
tyned.
Då Dircctionen uti dess underdåniga framställning ådagalagt lord el arne
af, att de återstående arbeten utföras på en kortare lid, än som skulle
erfordras, om man endast hade att använda de årlig a inkomslerne, äfven
med tillägg af hvad Kongl. Majrt skulle kunna behaga likasom lii L ti Is anslå
till desse företag från Strömrensnings-anslaget, under hvilket längre lids arbete
kostnaden bletve vida dyrare, och de påräknade allmänna fördelar
deraf för många år aflägsnnde, har Directionen med det framställda förslaget,
alt återstående kostnadsbehofvet kunde bestridas medelst ett upptagande
Lån af 400,000 R:dr, och fondens egna tillgångar förslå till ränta och arnortissement
derå, tillika afsett den allmänna fördel, att det anslag lill strömrensnings-arbeten
och vattencommunicationers beredande, sorn Rikets Ständer
nu, med anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition, beviljat, hädanefter
icke alls af Götha Elf-fouden komme att. ålitas, och derigenom skulle
blifva desto bättre tillräckligt för de mångå öfrige andelsökande i detta
anslag.
Då sålunda, hvad i den Kongl. Propositionen blifvit begärdt, icke
allenast afsett ett allmänt högst vigtigt ändamål, utan ock inskränker sig
lill den begäran af Staten, att Rikets Ständer genom deras Verk endast
skulle träda emellan med sin Credit för upptagande af ett lån, till hvars
ränta och amortissement hädanefter ensamt enskilde orters medel, men icke
det ringaste från Statens sida ifrågakommer, samt. Statens bidrag för dylika
ändamål deremot besparas odelad lill andra dylika arbeten, synes väl
knappt hvarken någon mera billig begäran hos Rikets Ständer tili lättnad
för de näringar och rörelser, som kunna begagna farten å Götha Elf, eller
något mera skäligt påräknande af Rikets Ständers bifall kunnat framställas,
än hvad den nu af Utskottet afstyrkta Kongl. Propositionen innefattar
och föranleder.
Och förutseende, att, om Rikets Ständer skulle instämma uti Utskottets
åsigt, antingen de redan så långt framskridna arbeten å Götha Eif
$t t -Utskottets Utlåtande AT:o 3i4.
skola afstanna, i hvilket fall de nu från enskilde framdragne betydlige bidrag
ej kunna påräknas fortfara, eller ock, alt de af Rikets Ständer till
valtencommunicationer lernnade allmänna anslag lill ej obetydlig andel måste
egnas åt denna vida vigligaste framför alla andra dylika arbeten, har jag
ansett mig högeligen föranlåten att uttrycka denna min reservation, och anhåller,
att den får åtfölja Utskottets,.Betänkande till Rikets Ständer.
Uti denna reservation har Grefve Posse, Arv., instämt.
• i
N:o 3 r 4-
Ankom till Exp.-Utsk. den 8 J?ov.
Utlåtande , i anledning af väckt fråga örn pensions-understöd
Enkor och Harn ejler Läkare, hvilka ajlidit i C fiol era-farsoten.
(U. A.)
Från Ridderskapel och Adeln har Utskottet erhållit, remiss å en af
Friherre Palmstjerna, C. O., väckt motion, innehållande, att, då Slaten, under
den lid Landet hemsökes af en gångbar farsot, ”täger i anspråk alla
de uppoffringar af möda, helsa och lif, som vare nitiske Läkare villigt laila
om att göra för det allmänna”, åligger det äfven Staten att sörja derför,
att dessa uppoffring-ar icke blifva förstörande för hela familjer och att un
der
sådana omständigheter draga försorg om uppfostrandet af de barn,
hvilka genom Läkares frånfällen blifva faderlöse. •— Och har, under
tillämpning af denna grundsats, Friherre Palmstjerna föreslagit:
i:o alt, om practiserande Läkare uti Cholera aflider och efterlemna!'
omyndiga barn, pension å allmänna Indragnings-Slaten må få åtnjutas af
Enkan med a5o R:dr samt af hvardera barnet med i5o R:dr bane®
årligen;
2:0 alt denna pension må utbetalas från början af månaden näst efter
dödsdagen, lill Enkan, så länge hon lefver -ogift, och för barn, intill
det i7:de året;
3:o att, om den aflidne Läkarens Enka eller Barn ega rätt till penton
uti någon allmän Pensions-Imättning, beloppet deraf då bör afräkna*
>4
S-fttr-Vtskottets Vilimnde K‘,o 31'.
från det i irsta punkten bestämd a och blott dea öfvershjutande summan
uppföras på ailm älina Indragnings-Staleu, samt
4:o att denna rättighet lill pension äfven må lillgodokomma Enkor
och Barn efter Läkare, hvilka innevarande år i Cholera-farsolen afiidit.
Åtskillige Ledamöter af Ridderskapet och Adeln hafva understödt
ifrågavarande motion, men derjemte ansett, att den föreslagne pensioneringen
borde utsträckas tili Enkor och Barn efter andre medborgare, som uppoffrat
sig af nit för de sjukes vårdande, samt efter de Ledamöter af Sundhets-Närander,
hvilka varit utsatte för lika faror som Läkare, och blifvit
farsotens offer.
EhuruUtskottct gör fullkomlig rättvisa åt det syftemål, som för denna motion
ligger till grund, anser Utskottet dock densamma, äfven utan den utsträckning,
som deri blifvit ifrågäslälld, leda till betänkliga följder i afseende
ej mindre på den utgift, sorn derigenom i en framtid kunde för Statsverket
komma i fråga, än äfven å svårigheten att med någon tillförlitlighet
kunna utröna, när de aflidne Lahaine ådagalagt den grad af nit och
sjelfuppoffring, att rättigheten till understöd af allmänna medel för efterlefvande
Enkor och Barn derpå skäligen kunde grundas. I betraktande
häraf och då det icke lärer kunna nekas, att, om en serskild Pensions-fond
skulle anvisas för Enkor och Barn efter i Cholera aflidne Läkare, billigheten
talade för en dylik förmons utsträckning äfven till Enkor och Barn
efter de medborgare, hvilka, utan annan bevekelsegrund än af nit för medmenniskor
och det samhälle de tillhört, vågat sitt lif och fallit offer för
farsoten, men i hvilket fall så väl Stats-Verkets utgift som öfrige omnämnde
olägenheter, skulle' mångfaldigas, anser Stats-Utskottet sig, på dessa grunder,
tili Friherre Palms t jernäs ofvanberörde motion icke kunna tillstyrka
bifall.
Stockholm den 8 No v. 1834-
Reservation
af Doctor Heurlin. ”På de skäl Utskottet anfört, kan jag Val icke
tillstyrka bifall till Friherre Pdlmstjernäs motion, betraktad ur dess allmänna
syftning; men nxed anledning af hvad i 4 morn. förekommer, ”att pensionsrättighet,
äfven nili tillerkännas Enkor och Barn efter Läkare, , hvilka
innevarande år i Choferafarsoten afiidit,” tror jag mig böra hemställa: det
Rikets Ständer må medgifva, alt, om Läkare, som under Cbolerafarsoten ut
-
Stats-Vtskottets Utlåtande N;o 3i5.
i5
märkt sig för nit och sjelfuppoffring samt fallit offer för denna sjukdom, i
fattigdom efterlemna!- Enka och Barn, Kongl.'Maj:t må ega rätt, efter sig
företeende omständigheter och efter hvarje serskildt fall föregången Kådig
pröfning, tilldela ett sådant sterbhus en gratifikation för en gång: af de
Creditiv-medel, som i och för berörde sjukdom nu ställas lii! Kongl. Maj:ta
Kådiga disposition.
Häi -uti har Herr Prosten Stenhammar instämt.
N:o 3,i 5.
Antom til! Exp.-Utsk, den 8 Kor,
Utlåtande j i anledning af vackt fråga om understöd af allmänna
medel till framlidne Justitia;-Ombudsmannen Poignants 2,ne
omyndiga söner,
(U. A.)
Sedan den vid innevarande Riksdag utvalde Jostitias-Oinbndsmanneri*.
Revisions-Secreteraren och Riddaren P. W. Poignant den 7 näsfl. September
med döden algått, liar inom Preste-Stånclet Herr Biskopen, Doctor
Hedren, under anförande af den aflidnes stora förtjenster såsom Embetsman,
och de grundade förhoppningar man fästat vid hans utväljande till
Juslitias-Ombudsman tillika med ytterligare hemtad anledning af den ringa
behållning lian efterlemna!, föreslagit: alt en uppfostrings-hjelp af allmänna
medel för de efterlemnade arne faderlösa sönerne, den ena vid 4 oc^ den
andra vid 3 års ålder, måtte beviljas; att denna hjelp måtte bes lifs ninas
till 5oo R:dr för hvardera, eller hvad eljest billigt må pröfvas, och alt
detta anslag må få fortfara Eså länge de lefva och till och med 21 års ålder,
” men efter denna tid eller deras afgång åter till Staten ingå. Och
hafva åtskillige Ledamöter af Preste-Ständet uti förslaget instämt. — Utskottet
hav jemväl frän Bonde-Ståndet emotlagit Remiss ä ett af RiksdagsFullmägtigen
Anders Danielsson från Elfsborgs Län afgifvet anförande, deruti
han föreslagit, att, såsom en rättvis gärd åt den bortgångnes stora förtjenster,
Rikets Ständer må af Statsmedel bevilja en årlig pension att, i
i6
Stafs-Ut skottets Utlåtande A': o Si5.
fiss lämplig lid, utgå lill aflidne Juslilias-Ombudsmannen Poignant* barns
uppfostran och underhåll.
Enligt den Utskottet meddelade Bouppteckning, utgör det arf, som tillkommer
hvardera Sonen, 182 R:dr 37 sk. 4 och ett halft r:st, hvarförutan
de ega uppbära hälften af hvad som kan inflyta utaf Boets osäkra, till ett
mindre belopp uppgående fordringar.
Grunden för deri nu väckta fråga, eller att Rikets Ständer skulle omedelbailigen
bevilja pensions-undeistöd Lill frami. Revjsions-Seci elerareri
Poignants barn, lärer böra hemtas uteslutande från den omständighet, alt
bemälde Re visions-Secrelerare före sin död erhållit, genom silt utväljande
till Juslitias-Ombudsman, et ovedersägligt bevis på Rikets Ständers förtroende;
oell Molionairerne hafva tvifvelsutan betraktat saken från sam nia synpunkt,
då de ifrågaställt understöd endast för barnen, med förutsättning, att
den aflidnes Enka egde alt påräkna pension från den Cassa, i hvilken Revisions-Secreteraren
Poignant såsom Civil Embetsman varit delegare.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, utgör beloppet af den Enkor från
nämnde Cassa tillkommande pension 4°° R:dr, hvaraf 133 R:dr 16 sk. tillfalla
henne, på den grund, att hon har omyndiga barn att försörja; och lärer
hon dessutom, lill följd af boets ringa behållning, tillika vara berättigad
till så kallad fattig-pension.
För sin del får Utskottet härvid yttra, att då Revisions-Secreteraren
Poignant, som med döden afgick kort efter sitt utväljande till Justitiae-Ombudsman,
icke uppfyllt det i allmänhet gällande vilkoret för beredande af
pensions - förmon åt efiei lefvande, nemligen att åtminstone till någon tid
hafva bestridt del Embete eller den tjenst, som grundlägger en dylik förmon,
samt, enligt Utskottets åsigt, ett undanlag från denna allmänna föreskrift
icke bör medgifvas,
kan Utskottet icke lill Biskopen Doctor Hedrens samt RiksdagsFullmägtigen
Anders Danielssons ofvanberörue motioner tillstyrka
bi fall.
Stockholm den 8 November i834-
N:o 316.
St/its-Ut:ktttets tJtlJtande N:o 3i6,
l7
N:o 3i6.
Ani. till Exp,-Utsk. den 8 Nov.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse , angående
Prest-rältigheternes utgörande pä Gottland, och dermed
sammanhängande frågor, om en förändrad indelning af
dervarande Pastorat, m. m.
(I. A.)
Under den T2 sistlidne Julii liar Kongl. Majrt till Stats-Utskollet aflåtit
den Nådiga Skrifvelse i förrberörde ämnen, som uti / Sami., 1 Afdeln.
af Bill. lill jR. St. Prol., N:o 5g, finnes intagen; hval jemte Utskottet från
Bonde-Slåndet erhållit remiss af Riksdags-Fullmägtigen Per Isaksson Myrungs
från Gottland till samma Stånd afgifne anförande, med öfverlemnande
i afskrift af bemälde Riksdags-Fnllinägtigs lill Kongl. Maj:t i underdånighet
ingifne skrift, innehållande förslag till viikor och grunder för den
tionde-sättning, som genom Pastoratens sammanslående derstädes skulle
kunna till vägabringas.
Af högstberörde Nådiga Skrifvelse samt de deri omförmälde och tili
Utskottet öfverlemnade Skrifter och Handlingar, har Utskottet inhemtat,
huruledes alltsedan år iSii tvist förevarit emellan Allmogen och Presterskapct
på Gottland, angående det sistnämndes aflöning, så i afseende på beloppet
som sältet att densamma utgöra, utan att de försök till jemkningar
och tvistigheternes biläggande, som af vederbörande Auloriteter, tid efter
annan blifvit gjorde, förmatt leda till något resultat; varande, efter det
Kongl. Majrts Befallningshafvande och Consistorium i Wisby sig i underdånighet
yttrat, alla lil! detta mål hörande Handlingar så väl rörande den
allmänna löne-regleriugen, som de serskilda förenings-frågorne,. jemlikt Kongl.
Majrts fattade Nådiga beslut, år iS3i till Kongl, Kammar-Collegium öfverlemnade,
för att sig deröfver i ett sammanhang utlåta; i följd hvaraf Kongl.
Collegium ock, uti ett den 21 Februarii nästpåföljande år afgifvet underdånigt
Utlåtande, anfört hvad uti detta ämne förekommit, och som uti Kongl.
Bih, till R. St. Pror. i834- 4 Sunil. 1 Afd. 3 Bundet, g
5:le Häftet.
i8f
Jla(f'Tir skc&cts Tftfamnda N\o 316.
Majrts Nådiga Proposition ifrån och med pag. 11 Lill och med pag. t q finues
lill hufvnd-innehållet intaget.
Öfver de grunder, hvarpå Kongl. Kamma:-Collfgir i ämnet framställde
förslag hvilar, har Kongl. Majrt uti den Nådiga Skrifvelsen förklarat Sig
vilja inhemta Rikets nu församlade Ständers mening; och Utskottet får derföre,
, efter tagen kännedom af handlingarne, meddela följande yttrande.
Af det utaf Rikets Ständer bifaline Utlåtande, sorn Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottet, under Njo 54, vid denna Riksdag afgifvit, i anledning
af väckt fråga om ett förändradt iöningssätt för Presterskapet j å Gottland,
och hvarigenom blifvit ådagalagd t, att Rikets Ständer äfven nu godkänt
de å sigtor uti nämnde fråga, sorn vid förra Riksdagen gjorde sig gällande,
eller att Kongl. Majit mätte, med anledning af de inkom ne handlingarne,
besluta de ytterligare föreskrifter och åtgärder, sorn kunde anses
lämplige, och, med bibehållande af Presterskapets och Bonde-Ståndets Bloch
rättigheter, bringa delta ärende lill ett önskad t slut, har Utskottet icke
funnit Rikets Ständer varia förhindrade att, med anledning af Kongl..-Majlis;
nu gjorde Nådiga framställning i ämnet, yttra sig i afseende på gruuderne
för den föreslagna förändringen..
Såsom princip-fråga och hvarpå hufvudsakens afgörande egentligen beror,
förekommer, huruvida en förändring uti Pastoratens indelning och en
reglering af Presterskapets rättigheter skulle, efter hvad Presterskapet inom
Gottlands Stift förmenat, vara elt ingrepp uti Preste-Ståndots privilegier.
Utskottet får i detta afseende förklara, alt då Kongl'. Majrts Befallningshafvandes
af Kongl. Kammar-Gollegiu-m understödda förslag innefattar en genomgripande
förändring af hela Kyrkoväsende på Gottland, sam icke ulan
rubbning af Preste-Ståndets privilegier skulle kunna lillvägabi ingas; — finner
Utskottet, att frågans natur af Privilegii-fråga icke lärer böra förnekas,,
hvarföre ock den föreslagna nya regleringen icke lärer kunna företagas ulan
Preste-Slåndets begifvande. Men Utskottet tror sig jemväl inse , att hufvudsak
liga syftet af de åt Presle-Slåndet förunnade Privilegier icke är annat
än att trygga beståndet af Kyi koväsendets organisation och af de utur
Kyrkan uppkomne och med henne förbundna institutioner, samt för detta
ändamål garantera de rättigheter, hvilka blifvit Kyrkans Tjenare och Lärarne
vid Undervisnings-Yerken tillerkände; och förmodar Utskottet just på
denna grund, att Preste-Ståndet icke heller för sin del lärer genom åberopande
af Privilegierne vilja motverka en sådan reglering, hvaraf behofvet
och fördelarne vore af håda Statsmagterne erkänd, då Privilegiernes huf
-
\
St as-Utskotlen \2 titania N o 3l5. it)
vudgrunder lemnäs olöf kränkte. Att en sådan reform iir af bchofvet påkallad
visar sig derigenom, att Gottlands invånare, utgörande en folkmängd
af icke fyllest 3p,ooo personer, hvaraf 22,000 mantals-skrifine och endast innehafvande
1,098 förmedlade henrman, måste på den inskränkta arealen af
27 qvadralmil underhålla 92 Kyrkor, 4^ Kyrkoherdar, 8 Capellaner och 3
Vice-Pastorer, hvaraf äfven synes, att, per medium, 240 mantalsskrifne personer,
med icke fullt 12 förmedlade mantal, skola underhålla 1 Kyrka, och
att hvarje Pastorat icke består af iner, än omkring 5oo mantalsskrifne personer
och nära 24 förmedlade mantal; och Utskottet får således tillstyrka:
att Pi este-Ståndet ville medgifva, och de öfrige Riks-Slånden såsom
sin mening förklara, alt Privilegierne icke ligga i vägen för
den reglering inom Kyrkoväsende^ på Gottland, som instämmer
med Statens och de skattdragandes lättnad, utan att hufvudsakligen
rubba Presterskapets fundamentala rättigheter.
Vidkommande dernäst Kongl. Mains Refiillningshafvandes på Gottland
och Kongl, Kamm.ar-CoUegii sammanstämmande förslag, att Pastoraten
borde så sammanslås, att religionå-vården kunde handhafvas af 24
Kyrkoherdar, 24 Capellaner och 3 Vice-Pastorer; så, enär detta antal endast,
utgör Irenne personer mindre, än Presternes nuvaiande antal, och med
visshet antagas måste, att själavården mera vinner uppå att hafva flere Lärare
inom en större Församling än färre, eller blott en inora hvarje Församling,
samt härtill kommer, att hufvudändamålet, som är lättnad uti
bördor och bidrag, så väl för den skattdragande, sorn för Staten, icke utan
en sådan reglering kan vinnas, tvekar icke Utskollet:
att jemväl tillstyrka Rikets Ständer att uttrycka deras öfvertygelse,
om behofvet af en sådan reglering, med förklarande tillika,
dels att densamma icke må rubba närvarande Presterskapets innehafvande
lagliga rättigheter, dels alt det må bero af Kongl. Maj:t
alt förordna om en annan Personal-reglering i afseende pä Iiyrkoherdarnes
och Capellanernes antal, derest förslaget .vid verkställigheten
skulle finnäs erfordra någon förändring.
Beträffande åter frågan om Krono-liondens användande, såsom hittills,
till understöd för Presterskapets på Gottland aflönande; så, enär vitsorda dt
är, hvad ofvan uppgifne statistiska förhållande äfven utvisar, alt det för religions-vården-
erforderliga Presterskapel, äfven med den föreslagna inskränkningen
uti Pastoratens antal, icke skulle vara hjelpligen belåtet med de
pra>sUtioner, som, enligt Förfaltninganie, församlings-boerne åligga att ut
-
ao
Statt-JJtskottets Utlåtande N:o 317.
göra, utan alt tills vidare erhålla understöd af Krono-lionden, får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständer:
att i underdånighet meddela Kongl. Maj:t det förklarande, alt Rikets
Ständer öfverlemna åt Kongl. Maj:t, att tills vidare disponera
till Församlingarnes Presterskap på Gottland så mycket af Krono-tionden,
som oundvikligen fordras för erhållandet af det 1Önings-belopp,
som Kongl. Knmmar-Colleginm föreslagit, samt att
Tiondegifvarne i alia händelser icke annorlunda komma att utgöra
Kronans andel af tionden, än uti öfriga Mikels Prövinccr, bvarest
Tiondegifvarne leverera samma tionde omedelbart lill Slaten,
med vilkor tillika, att dermed sådan reglering vinnes, som ger
lättnad åt hemmans-egarne och lem nar något öfverskott åt Statsverket.
Stockholm den 8 November i834«
N:o 317.
Ankom till Exped.-Utsk, den 8 Jfov.
Utlåtande_, i anledning af erhållen dterremiss af Utskottets För-*
slag N:o ig3 till likviderande af Riksgälds-Contorets skuld
vid 1834 års slut för upptagne län af allmänheten.
(RGS. A.)
Ofvanberörde Förslag, som är bifallet af Borgare-Ståndet den 23 Julii
och af Bonde-Ståndet den 3o i samma månad, bar, i anledning af gjorda
anmärkningar, blifvit återremitteradt från Ridderskapet och Adeln samt
Presle-Ståndet.
Hos Ridderskapet och Adeln hafva åtskillige Talare hufvudsakligen
instämt uti Herr Friherre Palmstjernas vid Förslaget fogade reservation och
yrkat införande af ett ordnadt Stats-Skulds- eller så kalladt Fond-System;
hvaremot andre Talare, som icke gillat delta System, bifallit det återremitterade
Förslaget,
St tu i-Vt skot tets Utlåtande Nio 317.
31
En Talare åter har, utan att biträda det ifrågasatte Fond-Systemet,
likväl ansett upplåningen mot pari och 5 procents ränta ieke kunna
lofva lika framgång, sorn upptagande af lån till nedsatt ränta af 4 procent
och emot någon minskning i lån-capilalet; i hvilket hänseende blifvit
föreslaget, att för de lån, hvilka intill nästa Riksdag komma att upptagas,
räntan bestämmes till 4 procent, oell ohligationerne, hvilka utställas
på 20 åi-, såsom den längsta liden, blifva uppsäghare, endast på Statens
sida.
En annan Talare har bifallit Herr Prosten Åstrands motion.
Inom Preste-Ståndet har en Talare, med hvilken åtskillige Ledamöter
instämt, förklarat, det han väl godkänner principen i Betänkandet och'
att räntan bestämmes till 5 procent, men önskar, att frågan om amorterings-procenten
mätte få hvila intilldess sig visat, dels hvad sorn kail behöfva
upplånas för andra ändamål än det nu ifrågavarande, och dels huruvida
någre öfverskott på Tullen och Bränvins-Skatten må kunna
påräknas.
Hvad sålunda anfördt blifvit har Utskottet i öfvervägande tagit, men
finner ej skäl frånträda sitt förut afgifna Förslag, hvilket Utskottet alltså
vidblifver.
Stockholm den 8 INov. i834'
Reservationer;
af Herr <v. Troil, Emil: •''Det synes mig böra för hvar och en vara
lättfattligt att, då Riksgälds-Contoret mäste upptaga lån till ett behof, som
nödvändigt till hvad pris sorn helst måste fyllas, fordrar en klok hushållning
med de skattdragandes tillgångar, att detta lån upptages på så litet betungande
vilkor som möjligt, och enär en nästan allmän erfarenhet visar,
att detta ändamål lättare vinnes, dä länet upptages med lägre ränta, ehuru
obligalionernes fulla nominal-belopp ej erhålles, så nödgas jag reservera mig
emot Utskottets förkastande af den af Afd. foreslagne förändrade redaction
till 3 procent så lydande;
i:o att ifrån och med år 1835 beräknas och anslås fem procents amortissement
och 5 procents ränta, eller tillhopa Två-Hundra-Tusen (^200,000)
R:dr årligen, med hvilket anslag, genom räntebespai ingarnes användande,
St t,-ij>skatfti Utlåtande iV:o 3*7-
hela skulden senast inom femton års tid kan vara lill fullo ätergulden;
2:0
att, utom desse liu föreslagne 200,000 R:dr årligen, jemväl alla Riksgälds-Contorets
tillfälliga tillgångar, såsom t. ex. öfverskott på Stats-Verkets
förslagsvis beräknade inkomster, i den nion de icke till andra föremål
blifva af Rikets Ständer disponerade, användas till en hastigare
amortering af skulden; och
3:o att de till inlösen af äldre skuldförbindelser nödige nya lån böra helst
upptagas mot 4 procents ränta; men om det ej skulle låta sig göra
utan betydligt afdrag af det forskrifna capitalet, må Fullmägtige i Riksgälds-Conloret,
0111 de pröfva det för Contoret fördelaktigare, upplaga
lån emot 5 procents ränta, likväl i sådan händelse med vilkor, att hela
det föi skrifna capitalet erhålles. Obligationerne, som å Riksgälds-Contorels,
men ej å långifvarens sida bora vara uppsägbare, skola dessutom,
utan afseende på uppsägning, ställas på viss förfallotid, hvilken Fullmägtige,
efter omständigheterne, vid lånets upptagande, må bestämma,
likväl aldrig längre än i5 år efter obligationernes utfärdande.
De skäl, som inom Utskottet emot detta förslag hafva blifvit anförde,
äro:
1:0 att, då 2:ne Stånd godkänt Utskottets förra Förslag, fordrar aktningen
för dem, att Utskottet vidblifver detsamma;
2:0 att Utskottets Förslag ej lägger hinder i vägen för Fullmägtige i Riksgälds-Conloret
att vidtaga elen åtgärd Afdelningen tillstyrkt;
2:o att, då lånets slutliga återbetalning måste vara verkställd inom en tid
af högst i5 år, torde upptagande mot högre ränta till pari vara fördelaktigare;
och slutligen
4:0 att Afdelningens Förslag innehåller ett närmande lill del förderfliga
Statsskulds-systemet.
Jag anser deremot: att då ett Betänkande af tvänne Stånd blifvit
återremitterad t, är uet Utskottets ovilkorliga pligt alt uttala den öfvertygelse,
det efter sakens förnyade öfvervägande hyser, och att det ej eger rätt
låta afhålla sig derifrån af något slags consideration;
att om Utskottets Förslag medgifver detsamma som Afdelningens, så
måste ett förtydligande i den föreskrift Rikets Ständer lemna sina ombud
icke kunna vara något fel;
att, om lånens upptagande på kort lid med mera fördel verkställes
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 317". a3
tilt pari mot högre ränta, sä lägger A fdel ningens Förslag intet hinder der
för.
Riksgälds-Contorets Styrelse kan lätt i hvarje förekommande fall beräkna,
huruvida större förlust uppkommer genom ett visst afdrag af capital-beloppet
eller genom räntans höjande;
att slutligen Slalsskulds-banan är beträdd så snart man eger Statsskuld,
hvilket för Sverige beklagligtvis redan är fallet; då denna skuld ej
på en gång kan åter lfetalas, utan det måste ske successive, så hade Afdelningen
trott, att desse återbetalningar borde göras så litet tryckande som
möjligt, enär liden för lånets fortvarande ej derigenom förlängos, utan san
nolikt
tvärtom förkortas. Jag erkänner mig ej kunna fatta detta resonnernent:
”Vi vilja ej hafva Stats-slrld emedan den är betungande, men då
'”vi nödvändigt mäste hafva Statsskuld, vilja vi ej hafva den så litet betungande
sorn möjligt.
a:o Af Grefve Posse, Jrv., Friherre bilf versMöld, Carl, Herr af Billbergh,
J. P.j samt Doctor Heurlin, hvilka förklarat sig instämma uti det
af Riksgälds-Afdelningen uppgjorde, och här ofvan i Herr von Troils Reservation
intagne Förslag lill förändring af 3:dje punkten uti UlskolteLs Utlåtande
N:o 193.
STOCKHOLM, i834, hos J. A. WiiiDe».
Stats-Utskottets Memorial N:o jig.
r
I
N:o 318.
Ankom till Exp.-Utsk. den n November.
Memorial, i anledning af Riks-Ständens olika beslut i fråga
om beviljandet af Extra anslag till För svar s-Verkets iständsätt
ande, allmänna arbeten, m. m.
Sedan Utskottet, af de detsamma tillhandakomne Protocolls-Utdrag, inhemlat,
alt Riks-Stånden i åtskilige delar af frågan om beviljandet af
Extra Anslag lill Försvar s-Verkets iståndsätlande, allmänna arbeten, m.
m. stannat uti olika beslut, liar Utskottet nu skolat afgifva Förslag dels
till meningarnes sainruanjemltning, dels ock, i händelse samman jemkningen
icke antages, lill propositioner, öfver hvilka omröstning derefter kommer
att anställas i Förstärkta Stals-Ulskollet.
1:0 Hvad först angår sältet för anskaffning af de medel, som under
benämning af Extra Statsanslag utaf Rikets Ständer beviljas, så har Utskottets
hemställan, alt full till gång derför må anvisas att med i:del årligen
af Bevillningsmedel utgå, blifvit bifallen af Borgare- och BondeStånden;
hvaremot Ridd. och Ad. samt Preste-Ständet beslutit: ”alt hvad
Rikets nu församlade Ständer bevilja såsom Extra Statsanslag må med
A;del årligen af Riksgälds-Conloret utbetalas, samt alt Riksgälds-Conloret,
derest, tillgång härtill ej af disponible medel finnes, må i della afseende
upptaga lån lill erforderligt belopp;” och med ytterligare tillägg af Preste-Slåndel:
”att de upptagne lånen böra senast inom i5 år vara till fullo
återbelalde.”
Utskottet får först inbjuda Ridd. och Åd. att förena sig med PresleStåwdet
om ofvanberörde af sistnämnde Stånd gjorda tillägg. Skulle dock
Ridd. och Ad. ej vilja härpå ingå, lärer först böra afgöras hvad contraproposilionen
skall innehålla, i hvilket, hänseende Utskottet föreslår följande
volerings-pi oposition:
Den, som vill, alt contrapropositionen i hufvudfrågan skall innehålla:
att hvad Rikets nu församlade Ständer bevilja såsom Extra Statsanslag må
med Aniel årligen af Riksgälds-Conloret utbetalas;
Bihang till R. St. Prof. l83^.. ±j.ule Sunil, i.-sta Afd. 3 Bandet
6. te Häftet. i
a Stats-Utskottets Memorial N:o 31$.
att Riksgälds-Contoret, derest lillg Äng härtill ej af disponible medel
finnes, må i detta afseende upplaga lån till erforderligt belopp; samt
alt de sålunda upptagne länen böra senast inom i5 år vara till
fullo åteibetalde,
voterar Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, anses från contrapropositionen böra uteslutas sistnämnde
tillägg rörande liden, inom hvilken de upptagne lånen böra senast
vara åteibetalde.
För omröstningen i sjelfva hufvudfrågan får Utskottet dernäst föreslå
följande voterings-proposiliou:
Den, som bifaller, att full tillgång för de Extra anslag Rikets Ständer
nu kunna bevilja må an visås å Riksgälds-Contoret att med |-:del årligen
af Bevillningsmedel utgå,
röstar Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, blifver beslutet:
(irsta Alternativet)
alt hvad Rikets nu församlade Ständer bevilja såsom Extra Statsanslag,
skall med -£-:del årligen af Riksgälds-Contoret utbetalas;
att Riksgälds-Contoret, derest tillgång härtill ej af disponible medel
finnes, må i detta afseende upptaga lån lill erforderligt belopp; samt
alt de sålunda upptagne lånen skola senast inom i5 år vara till
fullo återbelalde;
(a:dra Alternativet)
alt hvad Rikets nu församlade Ständer bevilja såsom Extra Statsanslag
må med en femtedel årligen af Riksgälds-Contoret utbetalas, samt
att Riksgälds-Contoret, derest tillgång härtill ej af disponible medel finnes,
må i della afseende upptaga lån lill erforderligt belopp.
Steiff- Utskottets Memorial N:o 31g.
3
Utskoltets afslyrkande af allt anslag lill Reserv-Batterier s är af
Preste-j Borgare- och Bonde-Stånden god kändt.
2:0 I frågan örn anskaffning af sa kallade Kustpiecer eller BombCanoner
hafva Ridderskapel och Adeln beviljat hela det af Kongl. Maj:t
äskade anslaget 5o,ooo Ralf, B reste-Ståndet hälften dgraf eller 25,000,
hvaremot! Borgare- och Bonde-Stånden bifallit Utskoltets tillstyrkande,
att något anslag lor detta ändamål icke må göras.
Sä vida ickp Ridd. och Ad. eller Presle-Slåndet vilja öfvergå lill den
af de andia bägge Riks-.Stånden yttrade åsigt, blifver jemväl här först
fråga om Conti apropositionen, nemligen om den skall lyda å 5o,ooo R:dr
eller å 25,000 R:dr; och då denna senare summa mera än den förra
närmar sig till Utskottets' förslag, hemställer Utskottet, om icke Ridd.
och Ad. skulle vilja förena sig om den af Preste-Ståndet yttrade mening.
Antager åter Ridd. och Ad. icke detina inbjudning, lärer i:sta voteringen
böra blifva följande:
Den, sorn vill, att contrapropositionen i voteringen örn anslaget för
Kustpiecer skall lyda å 25,000 R:dr eller för 12 sådane piecer, voterar
Ja ;
Den det ej vill,
' Nej.
Vinner Nej, anses contrapropositionen böra lyda å hela det i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition upptagne belopp eller 5o,ooo R.dr.
Jlufvud-voteringen blifver derefter:
Den, som godkänner Utskottets förslag, hvarigenom allt anslag för
anskaffning af så kallade Kustpiecer afslyrkes, voterar
Ja ;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer
(i:sla Alternativet)
en summa af 25,000 R:dr att för nämnde ändamål anslås;
(2:dra Alternativet)
med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, en summa af 5o,000 R:dr
att för nämnde ändamål anslås. ■
4
Staff-Utskottets Memorial N:o 31g.
3:o Utskottet, som i Betänkandet N:o 2o3 afstyrkt allt Extra anslags
Beviljande i och för anskaffning af Gevär j hade derefter, på grund af de
emot berörde yttrande framställde anmärkningar, uli Betänkandet N:o ig i,
för nämnde ändamål tillstyrkt ett anslag af tillsammans 180,000 R:dr.
Vid föredragningen i Riks-Slånden af detta sednare Betänkande, har Ridd.
och Ad., samt Preste-Ständet beviljat anslag, nemi. Ridd. och Ad. de i
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition upptagne 3oo,ooo R:dr, samt Preste-Slåndet
det af Utskottet föreslagne belopp,'' hvaremot Borgare- och BondeStånden
vidblifvit deras godkännande af Utskottets första Betänkande,
innefattande afstyrkande af allt anslag.
Då Ridd. och Ad. beviljat en högre summa, kan Utskottets förslag
anses vara bifallet af 2:ne Stånd, och bör således, efter antagen ordning,
utgöra Ja-propositionen i den blifvande voteringen i sjelfva hufvudfrågan.
Men på del att de båda öfriga meningarne, både Ridd. och Adelns om
ett högre anslag och Borgare- samt Bonde-Ståndens om intet anslag, må
få göra sig gällande, tillstyrker Utskottet anställandet af votering först
öfver contraproposilionens innehåll:
Den som anser contrapropositionen böra blifva det af Ridd. och Ad.
fattade beslut, eller alt för anskaffning af Gevär anslås en summa af
300.000 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Tinner Nej, blifver contraproposilionen i enlighet med Borgare- och
Bonde-Ståndens beslut, eller att icke något Extra anslag för Gevär kommer
att ega rum.
Derefter blifver hufvud voteringen följande:
Den, som bifaller, att, i och för anskaffning af Gevär, ett Extra anslag
må beviljas med tillsammans 180,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej,
(esta Alternativet)
beviljas för nämnde ändamål hela det af Kongl. Maj:t äskade anslag eller
300.000 Rdr;
Stais-Utskottets Memorial N:o 31$. 5
(aidra Alternativet)
kommer för nämnde ändamål något anslag icke alt ega rum.
Den punkt af Utskottets Betänkande, som innefattar afstyrkande af
det för Utredningsförråden äskade Extra anslag af i3y,ooo Ridr, är godkänd
af Preste-j Borgare- och Bonde-Stånden.
4:o För Carlsborgs fäslnings-byggnad bar blifvit beviljadt: af Ridd.
och yJd.j bela det anslag Kongl. Majit i Nåder äskat eller 3oo,ooo R dr;
af Preste- och Borgare-Ståndenj det af Utskottet tillstyrkte belopp 25o,ooo
R:dr, men af Bonde-Ståndet endast i5o,ooo R:dr.
Genom 3:ne Stånds beslut är således afgjordt, att anslaget för Carlsborgs
fästning kommer alt bestämmas till minst 25o,ooo R:dr; men i afseende
på den af Ridd. och Åd. beslutade tillökning deri, får Utskottet
först hemställa, om icke Ridd. och Ad. skulle vilja förena sig om den af
Preste-och Borgare-Stånden anvisade anslagssumman; hvarjemte Utskottet,
i händelse Ridd. och Ad. vidblifver sitt beslut, skolat tillika framställa
följande förslag till voteringsproposition:
Den, som bifaller, att anslaget för Carlsborgs fästningsbyggnad bestämmes
till 25o,ooo Ridr voterar
Ja;
Den det ej vili,
Nej.
Vinner Nej, kommer anslaget alt bestämmas till 3oo,ooo Ridr.
5:o Uti båda Belänkandena, N:o 2o3 och 2j)i, hade Utskottet, på
anförde skäl, och deribland hufvudsakligast nödvändigheten att i allt fall
underhålla den i Carlskrona varande fångpersonal, tillstyrkt, att för befästningsarbetenas
fulländning vid Carlskrona åt sjösidan eli. anslag om
tillsammans 170,000 Ridr mätte beviljas. Utskottets hemställan i della
fall är bifallen af Pr este-Ståndet > hvarjemte Ridd. och Jd. beviljat hela
det af Kongl. Majit äskade anslaget eller 200,000 Ridr; men deremot hafva
Borgare- och Bonde-Stånden afslagil allt anslag i förevarande hänseende.
6 Stats-Utskottets Memorial N:o 31$,
Första frågan blifver här om contrapropositionens innehåll; och får
Utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition:
Den, sorn vill, altcontrapi opositionen skall, enligt .Ridd. och Adelns
beslut, upptaga hela del i Kongl. Majlis Nådiga Proposition för Carlskronas
befästning äskade anslag, 200,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen alt innefatta afslag a det
för ifrågavarande ändamål äskade anslag.
Propositionen för voteringen i hufvudsaken torde derefter blifva:
Den, som för befästningsarbetenas fulländning vid Carlskrona åt sjösidan
beviljar ett Extra anslag om 170,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej,
(i:a Alternativet)
beviljas hela det af Kongl. Maj:t för befästningsarbetena vid Carlskrona
äskade anslag 200,000 E:dr;
(a:a Alternativet)
afslås allt anslag för befästningsarbetena vid Carlskrona.
6:0 För Kungsholms fästnings bestyckning hade Utskottet tillstyrkt
hälften af hvad Kongl. Maj:t äskat eller' 5o,ooo R:dr. Nu hafva Ridd.
och Ad. för detta ändamål beviljat 100,000 K:dr, och Preste-Ståndet
5o,ooo R:dr, hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden afslagit allt anslag
dertill.
Äfven här blifver nödigt att först afgöra Contrapropositionen; och
får Utskottet, i sådant hänseende, framställa följande förslag till voteringsproposition:
-
Ståts-Utskottet t Memorial N:o 31g. 7
Den, som vill, att contrapropositionen skall innehålla bifall till
Kongl. Majas Nådiga Proposition i fråga o'm ett Extra anslag till
Kungsholms fästnings bestyckning, eller samma anSlags bestämmande till
100.000 Hulr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, afslås allt anslag lill beslyckningen å Kungsholms fästning.
För voteringen i hufvudfrågan får Utskottet föreslå följande proposition:
Den, sorn bifaller, att för Kungsholms fästnings bestyckning må beviljas
ett Extra anslag af 5o,ooo R:dr, voterar
Ja ;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej,
(i:a Alternativet)
beviljas hela det i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition äskade anslaget af
100.000 R:dr; v
(a:a Alternativet)
afslås allt anslag för bestyckningen å nämnde fästning.
7:0 För Stochholms avenuers befästande till lands och sjös har
Ridd. och dd. beviljat det af Kongl. Majit äskade anslaget 3oo,ooo R:dr.
Preste-Ständet har åter bifallit Utskottets Betänkande, innefattande dels
tillstyrkande af 5o,ooo R:dr för fulländning af försänkningsarbetet i Stockholms
skärgård, dels ock afstyrkande af anslag för befästningen till lands,
och Borgare- samt Ronde-Stånden hafva afslagit äfven nämnde 5o,ooo
Riksdaler.
Då tre Riks-Stånd således afgjort, att något Extra anslag för befästningen
af Stockholms avenuer till lands icke skall ega rum, samt Utskottets
tillstyrkande af 5o,ooo R:dr för dylik befästning lill sjös grundar sig
på de Utskottet meddelade handlingar, enligt hvilka för nämnde summa
ej mindre det påbörjade försänknings-arbelet skulle kunna fullbordas,
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 318.
än erforderlig bestyckning anskaffas, lärer det kunna få tagas för gifvet,
att Ridderskapets och Adelns ofvanberöide beslut jemväl innefattar bifall
till oflanämnde af Utskottet tillstyrkte 5o,ooo R:dr.
Då härigenom 2 Stånd stannat emot 2, får Utskottet föreslå följande
proposition för omröstnings anställande:
Den, som bifaller ett Extra anslag af 5o,ooo R:dr i ett för allt, att
användas till fullbordande af försänkningsai betet i Stockholms skärgård
samt till anskaffning af erforderlig bestyckning, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, afslås allt anslag för berörde ändamål.
8:0 Utskottets gifne afstyrkande af allt anslag lill Carlstens fästnings
iständsättande och bestyckning är gilladt af Borgare- och Bonde-Stånden;
men deremot hafva Ridd. och dd. samt Preste-Ståndet3 med ogillande af
Utskottets förslag i denna punkt, beviljat hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende
äskat, nemi. 4°>ooo R:dr till fästningens iständsättande och 3o,öoo
R:dr till dess bestyckning.
Förden omröstning, som, till följd häraf, i Förstärkta Stats-UtskoLtet
skall ega rum, får Utskottet föreslå följande proposition:
Den, sorn, med bifall till Ulskollels förslag, afslår allt anslag till Carlstens
fästnings iständsättande och bestyckning, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, beviljas, till omnämnde behof, de af Kongl. Majit äskade
anslag med tillsammans 70,000 R:dr.
Då Utskottets förslag i denna punkt blifvit ogilladt af Ridd. och Ad. t
samt Preste-Ståndet och Bonde-Ståndet uttryckligen afslagit det af Utskottet
i Betänkandet N:o 291 gjorde serskilda tillstyrkande, rörande användandet
i visst fall för Carlstens fästnings behof af anslagen lill Carlsborgs
och Kungsholms fästningsbyggnadér, anser Utskottet, ehvad utgång voteringen
får, nämnde serskilda tillägg komma alt förfalla.
___
Utskottets
Stais-Utskottets Memorial N:o ji8.
9
Utskoltets hemställande!! i följande punkter, angående Elfsborgs fästnings
ombyggnadj materiel för en Ingenieur- och Pontonier-Corps , Virke
till Carlsborgs lavetage Uthusbyggnader vid a:dra Gardets Cdserh „ d:o
d:o vid G ar ni sons-Sjuk hus et, samt om en Tyghusbyggnad i Christianstad>
och för Ii vilka uppräknade ändamål Utskottet, på anförde skäl, ansett sig
icke kunna tillstyrka något anslag, äro genom 3:ne Riks-Slånds, nemi.
Preste-j Borgare- och B onde-Ståndens sammanstämmande beslut bifallne.
9:0 I afseende på Extra anslagen för Försvaret till Sjös, hafva RiksStåndens
beslut varit skiljaklige i så målto: att Ridd. och Bd. bifallit anvisandet
af de i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition upptagne Summor, tillsammans
utgörande 455,000 R:dr; — alt Preste- och Borgare-Standen bifallit
Utskottets förslag, innefattande tillstyrkande af 100,000 R:dr till Cali
0 n e r , Kulor och Canonlås samt af 20,000 R:dr till skjul för Canonslupar
och Jollar; men alt Bonde-Ståndet
de och endast medgifvit sistnämnde anslag af 20,000 R:dr. Alla fyra RiksStånden
hafva sålunda bifallit, att till skjul för Canonslupar och Jollar
skall anvisas en Extra anslagssumma af 20,000 R:dr, hvarjemte 3:ne Riksstånd
afgjort dels alt till CanonerKulor och Canonlås skola gifvas minst
100,000 R:dr, och dels alt icke något anslag kommer att ega rum för Ångfartyg,
Jerncisterner, förbättringar å Carlskrona varf samt till Hängmattor
och Beklädnadsförråd.
I den händelse, alt Ridd. och Ad. icke skulle vilja antaga Utskoltets
af Preste- och Borgare-Stånden godkända tillstyrkande af 100,000 R:dr till
Canoner, Kulor och Canonlås för Flottans räkning, utan fortfarande yrka
dessa anslags bestämmande i likhet med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
eller med tillsammans i()4>000 R:dr, torde för den votering, som deraf
blifver en följd, följande Proposition antagas:
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att Rikets Ständer lill Kongl.
Maj:t öfverlemna en Summa af 100,000 R:dr för att, efter som Kongl.
Majit finnér nödigt och nyttigast, användas lill de för Flottan uppgifne
behof af Cononer, Kulor och Canonlås, voterar
Ja;
Den det ej vill,
.. ' . Nei‘
Vinner Nej, beviljas de i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition för omnämnda
Bihang till R. St. Brot. i8$4- 4'de Sami. 1 A/d. Z:dje Bandet
6:te Häftet. 2
i o Stats-Utskottets Memorial N:o jig.
behof äskade Summor lill oförminskadt belopp, eller med tillsammans
i64)000 Ridr.
io:o Genom bifallet till Utskottets förslag på det bela rörande SjöFörsvaret,
hafva Preste- och Borgare-Stånden äfven godkännt den af Utskottet
gjorde hemställan, alt, så vida Kongl. Majit skulle linna något af
de under 6, 7 och 8:de morn. i Betänkandet N:o 291 uppräknade behof
vara af en företrädesvis angelägen beskaffenhet, ulan att af för händer
hafvande medel kunna fyllas, Kongl. Maj:t må ega alt af de för Canoner,
Kulor m. m. tillstyrkte 100,000 R:dr för sagde behof använda en mindre
summa. Denna hemställan är uttryckligen ogillad af B onde-Ståndet j och
Ridd. och Ad. har derom icke afgifvit något serskildt förklarande, utan
blott i allmänhet lemnat bifall till Kongl. Maj:ts Proposition.
Utskottet hemställer således, om icke Ridd. och Ad. skulle vilja förena
sig om Preste- och Borgare-Ståndens beslut, rörande en sådan hemställan
till Kongl. Majit, men får derjemte, i händelse denna inbjudning
icke antages, framställa följande förslag lill voterings-proposition:
Den, som bifaller, alt, derest Kongl. Majit finner något af de anmälda
behofven för Jern-cisterner, förbättring i Carlskrona Varf samt för
hängmattor och beklädnads-förråd vara af en företrädesvis angelägen beskaffenhet,
utan alt af förhänder varande tillgångar kunna fyllas, Kongl.
Majit må ega, alt af de för Canoner, Kulor m. rn. anviste 100,000 Ridr
för sagde behof använda en mindre summa, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer frågan om hemställan i berörde hänseende att
förfalla.
1 1 :o För upphjelpandet af Fyr- och Båk-anstalterne hade Utskottet
tillstyrkt: alt till Kongl. Majit må öfverlemnas att, genom Förvaltningen
af Sjö Ärendena, på billigaste vilkor upplaga ett lån, samt att till ränta
och amortissements-fond för detsamma skulle anvisas de 9,333: 16, som
under 4;de Hufvud-Titeln blifvit uppförde såsom ökad tillgång för Lotsoch
Båkväsendet, utan andra förbehåll, än alt lånet borde till fullo vara
liqvideradt senast inom 20 år efter detsammas upplagande.
Stats-Utskottets Memorial N:o 318.
Delta tillstyrkande är af Ridd. och Ad.j Preste- samt Borgare-Stånden
godkändt, i hvad det angår frågan om låns upptagande samt anslag
för ränta och amortissement; men i afseende på den Auctoritet, genom
hvars försorg lånets upptagande skall verkställas, hafva olika beslut fattats,
i det Ridd. och Ad. samt Preste-Ståndet gillat Utskottets förslag,
men Borgare-Ståndet åter ansett, att Rikets Ständer böra uppdraga åt deras
Fullmäglige i Riksgälds-Conloret att för Fyr- och Båkväsendets upphjelpande
på billigaste villkor upplaga lån, med föreskrift, att den anvisade
tillgången g,333: 16 sk. af Fullmäglige så förvaltas, att lånet må
vara återbetaldt sist inom 20 år efter dess upptagande.
I händelse Borgare-Ståndet förblifver vid denna dess fattade, från de andra
bägge Ståndens beslut skiljaktiga åsigt, torde frågan böra afgöras genom
votering i Förstärkta Slats-Ulskotlet, hvarvid följande Proposition lärer
få antagas:
Den, som bifaller, att lill Kongl. Maj-.t må öfverlemnas, alt, genom
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, för Fyr- och Båkinrättningens upphjelpande,
på billigaste villkor upplaga ett lån, utan annan föreskrift än att
samma lån, med den tillgång för ränta och amorlissementsfond, som med
9,333: 16 sk. årligen å 4:(le Hufvud-Titeln finnes anvisad, senast inom
20 år efter lånets upptagande, blifver till fullo liqvideradt, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer bestyret med upplagandet af nämnde lån att,
under enahanda villkor i afseende på liden för dess liqviderande, anförtros
ål Rikets Ständers Fuilmägtige i Riksgälds Contoret.
12:0 Utskottet hade afstyrkt det i Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition
upptagne Extra anslag för Allmänna undervisningen med i,5oo R:dr; och
hvilket yttrande blifvit godkändt af Borgare- och Bonde-Stånden. Deremot
hafva Ridd. och Ad. samt Pr este-Ståndet beviljat nämnde anslag
med det tillägg af Preste-Ståndet, ”att anslaget skulle ställas under disposition
af Vexelunder visning s-Sä II ska pels Direclion , för att befrämja förfallandet
och utgifvandet af Läro- och Läseböcker, tjenlige för Folkunder visningen.”
Ulskoltet får i anledning häraf och under förutsättning, att Ridd.
och Ad. förenar sig om det af Preste-Ståndet gjorde tillägg, såsom öfver
-
ia Ståts-Utskottets Memorial N:o 31g.
ensstämmande med Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, föreslå följande voteringsproposition
:
Den, som anser det för allmänna undervisningen äskade Extra anslag
af i5oo fi:dr icke böra beviljas, voterar
Ja;
Den det ej vill,'
Nej.
Vinner Nej, kommer berörde Extra anslag alt beviljas och att ställas
under disposition af Vexelundervisnings-Sällskapets Direction, för att
befrämja författandet och utgifvandet af Läro- och Läseböcker, tjenlige för
Folkundervisningen.
i3:o På anförde skäl hade Utskottet tillstyrkt, att en årlig summa af
70,000 R:dr må af Rikets Ständer anvisas att, i den ordning och på sätt
Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt, användas tiil valtencommunicationer m. m.,
hvarjemte Utskottet ansett några andra förbehåll vid disposilionen af dessa
medel icke böra fästas, än 1:0) att, i likhet med hvad vid sisla Riksdagen
bestämdes, innan arbete i en ort företages, invånarne böra förbinda
sig att med minst hälften af kostnaden bidraga lill dess utförande, och
2:0) att, då nya förelag ifrågakomma, för hvilka större bidrag erfordras
än som finnes odisponeradt å det till nästa Riksdag gällande anslaget,
början med dem icke må göras förr, än anslagsfrågan af Rikets näst sammankommande
Ständer är afgjord.
Rörande detta ämne hafva Riks-Stånden stannat uti följande beslut:
Ridd. och Ad. har fastställt den årliga anslagssumman lill 100,000
R:dr samt afslagit det vid disposilionen af dessa medel i 2:a mom. föreslagne
förbehåll;
Preste-Ståndet har nedsatt den årliga anslagssumman från 70,000 R.dr
lill 5o,ooo R:dr och derjemte beslutit, alt, i afseende på disposilionen af
dessa medel, utom de af Utskottet föreslagne villkor, äfven följande borde
tilläggas:
1:0) alt understöd i främsta rummet bör lemnäs de arbetsföretag, som, af
Kongl. Maj:t gillade och anbefallde, redan äro påbörjade med löfte om
bidrag af allmänna medel, utan alt likväl sådane erhållits;
Staff-Utskottets Memorial N:o jig. j3
2:0) dernäst ät säd ane företag, hvilka, af Kongl. Maj:t gillade och anbefallda,
väl icke blifvit började, men för hvilka löfte om understöd till
deras fullbordan blifvit gifvet, och
3:o) sist ät öfriga arbeten i denna väg, hvilka af Stor-Amirals-Embetets
3:dje Afdelning ärö upptagne bland dem, som synas förtjente af snar
verkställighet;
Borgare-Ståndet har bifallit Utskottets tillstyrkande i Betänkandet
N:o 291 ; och
Bonde-Ståndet har nedsatt den årliga anslagssumman till 5o,ooo R:dr,
med förbehåll likväl, att dessa medel användas till sådane ändamål eller
den dass af arbeten , som Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning ansett
företrädesvis förljenta af snar verkställighet samt med de vilkor i
öfrigt, som upptagas i Betänkandet N:o 291.
Då Riks-Stånden beslutit, att anslag -för ifrågavarande ändamål skall
ega rum, anser Utskottet lämpligast vara, att beloppet deraf först bestämmes.
I detta hänseende föreslår Utskottet, alt Ja-proposilionen ställes å
den af Utskottet tillstyrkta årliga anslags-summan 70,000 R:dr, och att i
Conlrapropositionen intages så väl det högre belopp Ridd. och Ad. för sin
del fastställt, som den Summa, hvartill Preste- och Bonde-Stånden nedsatt
anslaget. — Skulle således icke något af sistnämnde 2:ne Riks-Stånd
vilja frångå sitt beslut, så torde första voteringen blifva följande:
Den, sorn vill alt contrapropositionen i voteringen om anslagssumman
för vattencommunicalioner m. ra. skall upplaga ett årligt anslag af 5o,ooo
R:dr, voterar
Ja j
Den det ej vill ,
Nej.
Vinner Nej, anses contrapropositionen böra, i enlighet med Ridd.
och Adelns beslut, ställas på 100,000 R:dr årligen.
Den andra voteringen blifver derefter:
Den, som bifaller, att till Vattencommunicalioner m. m. må göras ett
årligt anslag af 70,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, bestämmes den årliga anslagssumman till
50.000 R:dr.
eller
100.000 R:dr.
Stnts-Utskottets Memorial N:o Jig.
Beträffande vitkoren för dispositionen af dessa mede], så är Utskottets
derom afgifne förslag gilladt af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden samt
alltså alt anse såsom ett Rikets Ständers beslut. Det återstår dock att afgöra,
huruvida det af Preste-Slåndet beslutade ytterligare tillägg, med
hvilket Bonde-Ståndets hufvudsakligen öfverensstämmer, jern val skall fästas
såsom förbehåll vid anslagets beviljande.
Utskottet får i detta hänseende lill en början inbjuda Borgare-Ståndet
alt biträda Preste- och Bonde-Ståndens mening, men har, i händelse inbjudningen
icke anlages, skolat tillika föreslå en så lydande Proposition för
omröstningen:
Den, som anser att några andra vilkor, än de i Utskottets Betänkande
N:o 3f)i omnämnde, icke böra fästas vid dispositionen af de medel,
som anslås till valtencommunicalioner m. m., voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, komma, utom nämnde vilkor, följande förbehåll att fästas
vid dispositionen af berörde medel, nemi.:
i) alt understöd i främsta rummet bör lemnäs de arbelsförelag, som,
af Kongl. Maj:t gillade och anbefallde, redan äro påbörjade med löfte om
bidrag af allmänna medel, men hvilka bidrag likväl icke erhållits;
a) att understöd dernäst lemnäs åt sådane förelag, hvilka, af Kongl.
Majit gillade och anbefallda, väl icke blifvit började, men för hvilkas
fullbordande löfte om understöd blifvit gifvet; och
3) alt understöd derefter må lemnäs åt öfrige arbeten i denna väg,
hvilka af Slor-Amirals-Embetels 3:dje Afdelning äro upptagne bland dem,
sorn synas förtjenle af snar verkställighet.
Uti slutmeningen af Betänkandet N:o 3gi hade Utskottet tillstyrkt,
att, från och med år iS35 eller det år den nya Stats-Regleringeu vidtager,
en femtedel af den beviljade Summan må anvisas alt från Riksgälds-Conlorct
utgå.
I anledning häraf har Ridd. och Ad. förklarat, alt den Extra anslagssumma,
som beviljas, skall börja alt utgå, på sätt Rikets Ständer besluta,
samma år som den nya Stals-Regleringen vidtager. Preste- och BondeStånden
hafva deröfver icke meddelat något yttrande, men Borgare-Ståndet
bar beslutil, att de lill valten-cornmunicationer m. m. beviljade 70,000
R:dr för år skola utgå från och med det år, då den nya ordinarie StalsRegleringen
vidtager lill och med det år, då samma ordinarie Statsreg
-
Stats- Utskottets Memorial N:o 319. 1 5
lering upphör, men att de i öfrigt heviljarle Extra anslagen skola utgå
från och med det är, då nya ordinarie Stats-Regleringen vidtager under
fem år, med en femtedel årligen.
Då Utskottets tillstyrkande i förevarande hänseende blifvit dels gilludt,
dels lemnadt utan anmärkning i 3:ne Stånd, anser Utskottet detsamma
derigenom vara alt betrakta såsom ett Rikets Ständers beslut; och lärer
det af Borgare-Ståndet beslutade undanlag i afseende på anslaget lill
vatten-communicationer m. m., eiler att detsamma skulle kunna fortfara
längre än 5 år, komma att förfalla, enär icke något annat Riks-Stånd förenat
sig om en sådan utsträckning i tiden för berörde anslag.
Samtlige lliks-Stånden hafva godkärmt Utskottets tillstyrkande, att Rikets
Ständer må i underdånighet anhålla, att öfver användandet af de
Extra anslag som beviljas, serskilda redogörelser årligen må afgifvas till
gransknings undergående i K. Kammar-Rätten samt af Rikets Ständer och
deras Revisorer. Stockholm d. n Nov. 1834-
N:o 319.
Memorial, rörande tiden, ifrån hvilken den nu verkställda
Stats-Regleringen skall taga siri början. (U. A.)
Då Stats-Utskottet, medelst de på en gång lill Riks-Stånden aflåtne
Belänkandena N:is 78 — 89, afgaf Förslag till Reglering af Riks-Slaten under
dess 10 Hufvud-Titlar jemte Allmänna Indragnings Slaten, yttrade
Utskottet jemväl, i afseende på liden för dess tillämpning, alt densamma
måtte få gälla ”för år 1835 och följande år” intill dess den vid nästa
Riksdag skeende Stats-Reglering vidtager. Emot denna hemställan gjordes
inga anmärkningar; men som densamma vid ålerremissens besvarande
icke ånyo framställdes och af Riks-Stånden icke blef uttryckligen gillad,
lärer uti de om Hufvud-Titlarne aflåtne serskilde underd. skrifvelse!- någon
anmälan icke vara gjord rörande liden, då den nya Staten skall vidtaga.
Med anledning af detta förhållande får Stats-Utskottet tillstyrka:
att den nu afslulade Stats-Reglei ingen må vidtaga med år 1835
och gälla intill dess den vid nästa Riksdag skeende Stats-Reglering
kommer alt tillämpas.
I händelse Rikets Ständer härtill lemna bifall, lärer beslutet böra
hos Kongl. Majit i underdånighet lillkännagifvas.
Stockholm den i3 Nov. 1834-
i6
Stats‘Ut skottets Memorial N:o 320.
P\T:o 3 20.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss ä Memorialet
N:o 283, angående gratification åt Stats-Comniissarien
Tauvon.
(U. A.)
Mot Utskottets tillstyrkande, att Gralificalionen lill bemalde SlalsCommissarie
för dess befattning att gå Stats-Ulskottet med erforderliga
upplysningar tillhanda mätte bestämmas till i,66ö: 32 sk., hafva anmärkningar
blifvit framställde hos Ridd. och yld., Borgare- oell Bonde-Stånden
, hufvudsakligen sammanstämmande deri, att det föreslagne beloppet
vore för högt. Och bar nedsättning deri blifvit yrkad bos Ridd. och Ad.
af Er Hjärne i, H. , och Hr Dalman , IT. F., lill 1000 R:dr, bos Borgareståndet
af Herrar Hohn, Halling, Egnellf Hessle m. 11. lill det belopp,
som anslås åt den Stals-Utskollet biträdande Kamererare!), med hvilken
jemförelse i detta fall ansetts lämpligen kunna göras, samt; inom BondeStåndet
af Riksdagsfullmäktige!! Hans Jansson 111. fl. lill 666: 3a sk.
Utskottet får först, lill vederläggning af den anställda jemförelsen
emellan Slats-Commissariens och Kamel erarens biträde, upplysa, att denne
senares åliggande består hufvudsakligen i Staternas utarbetande, uppställningen
af de Tableauer, som tillböra Revisionsarbetet m. m., allt göromål,
som, ehuru ganska sysselsättande, dock något när kunna efter beqvämlighet
inrättas och verkställas; hvaremot Stals-Commissarien måste
vid alla sammanträden inom Utskottet så in pleno sorn på afdelningar
vara tillstädes för meddelandet af de upplysningar, som kunna finnas erforderiigé,
hvarjemte han utöfvar tillsyn derå, att regleringen af Staterna
blifver äfven i detalj fullständig och öfverensstämmande med de fattade
besluten.
Då i öfrigt Utskottet, på sätt i det återremitterade Memorialet redan
är yllradt, måste erkänna Hr Slals-Commissarien Tauvoiis nyttiga biträde
och den möda han vid uppfyllandet af sitt uppdrag haft ospard, samt Utskottet,
såsom grund för gratificationens föreslående till 1,666: 32 sk.,
tagit i beräkning de vid föregående Riksdagar, de då biträdande SlatsCommissarierne
tillagde arfvode!), jemförde med den tid Riksdagarne varat,
får Utskottet förnya dess hemställan, att gratificationen till Hr StatsCommissarien
Tauvon, beräknad för hela Riksdagen, må bestämmas till
1,666: 32 sk. B:co. Stockholm d. i3 Nov. 1834-
S TOCK II O LM, Ii. G. Nordström, 1834.
Stals-TJ Iskottets Berättelse N:0 3n.
l
N:o 321.
Anborn till Exp.-Utsk. dea 8 November.
Berättelse, angående den innevarande Riksdag verkställda
granskning af Stats-Verkets samt andre af allmänna medel
bestående Fonders tillstånd, styrelse oell förvaltning.
CI. AO
Stats-Utskollet, sora, i följd af föreskriften i 3o §. Riksdags-Ordningen,
granskat Stals-Verkets och öfrige allmänna Fonders Räkenskaper och
Förvaltning för år i83i, får deröfver nu afgifva Berättelse; hvarvid Utskottet
likväl, till lättnad vid föredragningen i Riks-Stånden samt till undvikande
af ålerremiss på hela Revisions-Betänkandet, till följd af de anmärkningar,
som i en eller annan del deraf möjligen kunna göras, trott
sig böra afgifva serskild Berättelse öfver Revisionen af hvarje förvaltande
Yerks eller Cassas Räkenskaper och tillstånd; och omfattar således denna
Berättelse endast hvad som rörer
Kongl. Stats-Contoret med derunder lydande Jfdelningar.
Då 1831 års Räkenskapsförhållanden finnas upptagne, dels i den till
trycket befordrade och med Officiela Tidningen utdelade Capital-Räkningen
med Bilagor till samma års Riks-Hufvud-Bok, och dels uti Kongl. StatsContorets,
vid Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, bifogade underdåninga Berättelse; så har Utskottet icke
ansett nödigt att ånyo framlägga resultaten deraf.
Vid dispositionen af Statsmedlen har förekommit;
i:o Sedan Kougl. Majrt, i anledning af Ståthållarens på Gripsholms
Slott derom hos Kongl. Maj:t gjorde underdåniga hemställan, under den
29 Mars 1827 i Nåder beslutit, att alla de Interessenterne i Gripsholms
förra Fabrik tillhörande byggnader derstädes, jemte den Interessenterne
upplåtne rätt till den dertill hörande jord, skulle för Gripsholms Slotts
räkning inköpas, emot en summa af i4>333 R:dr 16 sk. Banco, har Kongl.
Maj:t, ibland andre för detta köp då fastställde vilkor, i Nåder förordnat,
ätt utaf förenämnde köpesumma 6,000 R:dr Banco skulle, vid köpets afslutande,
till Interessenterne af Kongl. Stats-Contoret utbetalas och af dem
Bihang till It. St. Prat. 1834• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 1
y:de Häftet.
Slats-VtskoUets Berättelse IV:o 3zt.
cmoltagas, samt laga ränta derifrån till tillträdesdagen den 28 Mars 1828
Kronan tillgodoberäknas; och att Interessenterne hvarje påföljande års Vårfrudag
skulle hos Kongl. Stats-Contoret ega å den återstående köpeskillingen,
lills den blifvit till fullo betald, uppbära den summa, icke under 2,000
R:dr, som Kongl. Maj:t, vid hvarje års början, i anledning af Riks-Mar»
skalks-Embetets derom görande underdåniga anmälan, ville i Nåder bestämma,
att, jemte laga ränta för året erläggas; hvarjemte Kongl. Maj:t
anbelallt bemälde Embete, att genast å Kronans vägnar afsluta köpet med
Interessenterne samt derom underrätta Kongl. Stats-Contoret, som då hade
att af besparingarne för de sistförflutne åren å Första HufvudVTiteln ofvanberörde
6,000 R:dr, emot behörigt qvitto, till Interessenterne anordna
och utbetala.
Af ifrågavarande besparingar hafva blifvit anordnade, af Kongl. Stats»
Conior et:
förnenämnde R:dr 6,000: •— —
enligt Kongl. Brefvet den 28 Jan. 1828 .... — 2,533: 16. «—
Dito den 3i Febr. 182c) .... — 1,039: — —
Dito den 6 Febr. i83o .... —• 5o8: 24. —
R:dr 10,080: 40. -r
samt af Riksmarskalks-Embetet gjorde afbetalningar,
tillhopa — i,i.35: 4°* 4,
Summa R:dr 11,216: 32. 4»
men då den återstående köpeskillingen, enligt hvad Kongl. Maj:ls Nådiga
Bref af den 29 Januarii 1831 innehåller, icke kunnat erhållas af de dittills
för ändamålet anvisade tillgångar, och icke heller af det obetydliga
årliga anslaget för Gripsholms Slott kunde bestridas; så hade Kongl. Maj:t
funnit någon annan tillgång härtill icke vara för handen än allmänna Byggnadsanslaget
för de publike husen i landsorterne, deraf ock tillförene medel
till Slottets underhåll utgått, samt således i Nåder förordnat, att, i afräkning
å den återstående köpeskillingen för ifrågavarande byggnader skulle
för sistberörde år erläggas 2,000 R:dr Banco, hvilken summa, jemte den
ränta, som kunde för år i83o vara ogulden, och hvilket belopp Riksmarskalks-Emhetet
egde att till Kongl, Stats-Contoret uppgifva, Kongl. StatsContoret
blifvit anbefalldt, att af berörde anslag anordna och till Interessenterne
utbetala; hvarefter af sistnämnde anslag, jemlikt Kongl. Brefvet
den 11 Februari i832, till enahanda ändamål blifvit ytterligare anordnade
i,638 R:dr 11 sk. 11 r:st., eller tillhopa 3,638 R:dr 11 sk. 11 r:st.
Stais-Ulskotlets Berättelse N.o 321.
3
Varande under desse sammanräknade summor, 14.854 R:dr 44 3 r:st.f
inbegripet ett räntebelopp af 52i R:dr 28 sk. 3 r:st.
Utskottet finnér väl, att, utan säker beräkning af tillgång för ifrågavarande
köpeskillings liqviderande, densamma blifvit anvisad på Första
Hufvud-Tilelns besparingar, hvilka, efter hvad Räkenskapen innehåller, under
de senast förflutne åren hufvudsakligast uppkommit å anslagen för
Kongl. Hof-Stallets utfodring samt ved- och kolupphandling till Kongl.
Hofven, men hvilka besparingar åter, jemlikt Rikets Ständers derom meddelade
beslut, böra^reserveras, hvaraf följden blifvit, att annan Fond för
utgiftens bestridande måst beredas; dock, som origtigheten härutinnan, efter
Utskottets tanka, endast skulle kunna sökas i sjelfva beslutet om köpets afslutande
år 1827, hvilken åtgärd Rikets Ständer lemnat oanmärkt, och således
godkänt, och ej i det senaste beslutet,
anser Utskottet sig böra tillstyrka, att förevarande fråga lemnäs
utan åtgärd.
2:0 Sedan Stockholms Stads Drätsel-Commission, i anseende till otillräckligheten
af de Öfver-Ståthållaren i Stockholm tillkommande löneförmoner,
beslutit, att de från stadens Cassa, under namn af Taffelpenningar,
för denne Embetsman utgående lönebidrag skulle förhöjas från dess år
i83o varande belopp, i,5oo R:dr, till 3,000 R:dr om året, samt Comiterade
öfver Börs-, Bro- och Hamnbyggnaderne af de under deras förvaltning
ställde Fonder, till ved för ordinarie Öfver-Ståthållaren anslagit
en årlig summa af 1,000 R:dr Banco; så har Kongl. Maj:t, som, i sammanhang
härmed, funnit en tillökning uti de äf Stats-Verket åt denne Embetsman
utgående löneförmoner af behofvet oundgängligen påkallad, genom
Nådigt Btef lill Kongl. Stats-Contoret af den 7 October i83o förordnat,
att, såsom tillskott till de af Stats-Verket åt Öfver-Ståthållaren utgående
Taffelpenningar, skulle af Andra Hufvud-Titelns besparingar åt honom
anslås 1,81G R:dr 1 sk. 7 r:st., så att samma Taffelpenningar, jemte
den på Stat för Öfver-Ståthållaren belöpande lön, spanmålen beräknad efter
6 R:dr Tunnan, tillsammans utgjorde 6,000 R:dr årligen.
Utskottet, som för sin del anser Öfver-Ståthållaren i Stockholm vara
med dess å Stat bestådde lön, 2,849 4^ sk. 5 r:st., med derunder
beräknade 271 tunnor spanmål jemte 1,334 ^-dr såsom Taffelpenningar,
eller tillhopa 4’1S3 R:dr 46 sk. 5 r:st., oberäknndt spanmålslillökningen,
tillräckligt lönad af Staten, i förhållande till öfrige Embetsmäns lönevilkor,
serdeles sorn han dessutom innehafver boställe, äfvensom icke obetydliga
inkomster af Stockholms stad, skulle af sådan anledning trott sig bö
-
4
Stats-Utskoltets Berättelse N.o 3n.
ra föreslå, det Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att denna utgift å Andra Hufvud-Tilelns besparingar icke framdeles
måtte eg a rum; men Utskottet har ansett en sådan hemställan icke af behofvet
påkallad, sedan Rikets Ständer bifallit Utskottets uli 4*'de punkten
af dess Utlåtanden N:ris 78 och 212, i afseende på några med Statsregleringen
gemenskap egande allmänna frågor, gjorde tillstyrkan, att de under
Riks-Statens Hufvud-Titlar uppkommande besparingar hädanefter icke må
anvisas till några bestämda löneanslag på Stat.
3:o Under den i5 Januarii 1831 har Kongl. Majrt i Nåder fastställt
Interims-Stater för Lif-Gardet till Häst samt Svea och Andra Lif-GardesRegenjentena,
uti hvilka från samma års början gällande Stater blifvit upptagne
de genom Kongl. Maj:ts beslut den 23 September i83o utöfver Rikets
Ständers anslag beviljade belopp nemi.:
För Lif-Gardet till häst
. R:dr 6,831: i3. 6.
— Svea Lif-Gardet — 5,866: 27. —
— Andra Lif-Gardet........... — 5,866: 27. —-
Tillhopa R:dr i8,564-‘ 19. 6.
Frågan om dessa anvisningar bar till Conslitutions-Utskottets handläggning
blifvit öfverlemnad samt derefter af detta Utskott bos Rikets
Ständer anmäld.
4:o För den, efter upplösningen år 1820 af Konungens f. d. Eget Värfvade
Regemente, qvarvarande personal, hafva utbelalningar-ne för år 1831,
inberäknadt dels andra tredjedelen af d'e Officerarne tillagde Compagnierevenue-ersättningarne
32,000 R:dr samt dels till Fänriken Dalman anordnad
återstående lö» i ett för allt, såsom accordsersättning, med r,64* R:dr
32 sk., uppgått lill 55,o43 R:dr 4o sk., hvarförutan till det i Malmö och
Landscrona förlagde Garnisons-Compagnie af samma Regemente berörde
år blifvit anordnadt ett belopp af 8,174 R:dr 39 sk. samt till de, i följd
af meranämnde upplösning, tillkomne Commenderingar i Malmö af Norra
och Södra Skånska Infanlerie-Regementena, Bohus Läns Regemente och
Smålands Grenadier-Balaillon likaledes 9,402 R:dr 16 sk. 3 r:st., eller tillhopa
72,620 R:dr 47 sk. 2 r:st; hvilket Utskottet, till ledning för framtida
Revisorer, trott vara lämpligt att Rikets Ständer meddela.
5:o Likasom de föregående åren egt rum, har Kongl. Maj:t, genom
Nådigt Bref till Kongl. Stats-Contoret af den 19 Fébr. i83i, äfven för
samma år tillagt Krigs-Fiscalen för Arméen, Krigs-Rådet Gust. Ad. von
Schéele, såsom lönfyllnad, ett oafkortadt belopp af 266 R:dr 32 sk., sorn
Stats-Utskottets Berättelse N.-o 321.
5
af de till oförutsedde militaire utgifter på Tredje Hufvud-Titeln afsatte
medel blifvit anordnadt. I sammanhang hvarmed Utskottet får upplysa,
det Kongl. Majit uti Nådig Skrifvelse af den i 9 April innevarande år
förordnat, att sorn bemalde Krigs-Råd mot slutet af innevarande år skall
komma i åtnjutande af den, uti nya Staten för Kongl. Krigs-Hof-Rätten,
Krigs-Fiscalsbeslällningen derstädes tillagde lön, samma gratification derefter
kommer att upphöra.
6:0 Af det å Åttonde Hufvud-Titeln uppförde anslag till accordsersättningar
har under loppet af åren 1831 och i832 den vid i83o års
slut varande återstod 8,o34 Ridr 82 sk. 9 rist. af lånet till accordsersättningar
åt f. d. Armeens Flottas Oföcerare blifvit till fullo li<jvider
ad.
7:0 Krigs-Fondens utestående fordringar i Norrige, upptagne i i83o
års Riks-Hufvud-Bok till i2,o56 Ridr 3 sk. 9 rist., utgjorde vid 183k
års slut 11,825 Ridr 24 sk. 9 rist, hvarå, under loppet of åren 1832 oell
och 1833, blifvit inbetaide 3,120 Ridr 23 sk. 7 rist.; hvilket Utskottet,
med anledning af 66 §. i Utskottets Betänkande N:o 22, bort lill Rikets
Ständers kännedom meddela.
8:0 Af Rikets Ständers år iS32 församlade Revisorer är uti deras
afgifne Berättelse öfver granskningen af Stats-Verkets Räkenskaper oell
Förvaltning för år i83o, pag. 36, anmäldt, att, ehuru en af Landshöfdingen
af Wingård gjord underdånig anhållan, dels 0111 eftergift för en
del, dels afbetalningsrätt på vissa terminer för en annan del af de utaf
f. d. Lands-Secreteraren Kleman förskingrade allmänna medel, för hvilka,
uppgående till ett sarnmanlagdt belopp af 9.979 R:dr 23 sk. 7 rist.,
Landshöfdingen är vorden ådömd ersättningsskyldighet, blifvit af Kongl.
Majit, såsom stridande emot den af Rikets Ständer vid sista Riksdag
stadgade ordning för återbetalningen, ogillad, hade likväl någon åtgärd
icke visats vara vidtagen, att för ersättningen af sistnämnde balancemedel
erhålla lika beskaffad säkerhet, som den, hvilken blifvit eftergifven,
eller genom innehållning af Landshöfdingen halfva lön.
Då, såsom Kongl. Stals-Contoret uti dess i detta ämne afgifne och
under pag. 163 vid berörde Berättelse fogade Utlåtande anfört, Rikets
Ständer, vid afskrifningens beviljande, allenast fästat det vilkor, att
Landshöfdingen af Wingård ”inom fem år härefter” borde till fullobetalt
vissa bestämda ersättningsbelopp; så finner Utskottet, lika med
Kongl. Stats-Contoret, att upphörandet af sequestern utgjort enda vilkoret
af möjlighet för Landshöfdingen af Wingård, att de honom ådöm»
6
Stats-Ulskotlels Berättelse N.-o 3i i.
de ersältningarne verkställa; och får, i afseende på nuvarande förhållandet
med de anmärkte ersättningsmedlen, Utskottet upplysa, att, efter
afdrag af de Invalid-Inrättningen i Carlstad tillhörande 5ooo R:dr,
om hvilkas utbekommande nämnde Inrättning emot Landshöfdingen anställt
rättegång, återstoden af ersättningsbeloppet till större delen redan
blifvit, jemte ränta, under loppet af år i83a inbetald, så alt allenast
deraf återstå 1,680 R:dr i3 sk. 7 r:st., hvilka dels bero på liquid, som,
enligt Rikets Ständers beslut, bör, såsom omförmäldt är, inom fem år,
räknadt från senaste Riksdag, vara fullgjord, samt dels på slutlig handläggning
af Kongl. Kammar-Rätten.
I anledning af hvad sålunda förekommit,
anser Utskottet detta ämne icke påfordra någon Rikets
Ständers åtgärd.
9:0 Under den 22 December 1831 har Kongl. Maj:t i Nåder förordnat,
att det förskott af 2,3oo R;dr, som af extra utgiftsfonden blifvit anordnad
t till uppförande af ett afträdeshus vid Kongl. Lif-Gardels till
Häst Cassern, borde fonden godtgöras af i83a års anslag lill de i Stockholm
varande publika byggnaders underhåll.
Utskottet, som ansett ifrågavarande utgift icke vara af beskaffenhet
att påföras sistberörde anslag, har funnit sig böra tillstyrka Rikets
Ständer
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det anslaget
för publika byggnaders underhåll hädanefter icke må disponeras
till Cassern-byggnaders nybyggnad eller underhåll.
Redovisningen för Stats-Verkets spanmål.
Räkenskaperne, som ännu icke hunnit undergå granskning i Kongl.
Kammar-Rätten, upptaga;
Balancé från år i83o;
Behållningar i contant, spanmål, inventarier
m. m. ..... .... 108,536. 5.
Förskott och fordringar ...... 27.191: 16. 10.
Anmärkte poster ........ 745; 4o. — ,36,472:31. 3.
Influtna Kronoräntor i spanmål
27,179:31.10.
Extra Uppbörd genom vinst å spanmåls-försäljning m. m. 3,482:21. 9.
Transport 167,134.’ 36. 10.
Sials-Utskotttts Berättelse N.o 3n. -j
Transport 167,134: 36. 10.
Lcvereringar från Kongl. Ränte-Kammaren och Landt*
Ränterien 194,384:26. 7.
Balance, Skulder
. 184,569: 2. 11.
Summa R;dr 546,088: 18. 4.
och å motsidan:
Balance, Skulder
i3o,023: 6. 8.
Afskrifningar
7,126:21. 2.
Statsutgifter . .
'  220,5g8: 5. 3.
Levereringar till Kongl. Ränte-Kammaren och Landt
Ränterien
64,368:27. 6.
Balance lill år i832, tillgångar 123,972: 5. 9.
Summa R:dr 546,088: 18.
Och har vid denna Redogörelse icke något anmärkningsvärdt förekommit.
Allmänna Magasins-Fonden.
Hufvud-Boken, som icke blifvit granskad af Kongl. Kammar-Rätten,
upptager för år 183 r, *
i Debet:
Tillgångar och fordringar vid årets början .... 2,279,048: 42. —.
Diverse inkomster ....... 7,679: 10. 7.
Vinst på- spanmåls-lagret  35,975: 7. 2. 43 654* 17 9
Skulder vid årets slut 1,535,389: 8. 5.
Summa R:dr 3,858,092; a5. 2.
i Credit:
Skulder vid årets början 1,891,512: 17. 1.
Diverse omkostnader  6,986: 19. 2.
Afskrifningar af contanta medel och
å spanmål  10,258: 44’ *•
Förbrukade inventarier  678: 39. 5.
Förluster på försåfde inventarier och
fastigheter 34,339: 3i. 8.
Transport 52,263: 38. 4* i>89i,5i2.‘ 17. 1.
8
Siats-Utskottets Berättelse N-o 3at.
. Transport . 5a,263: 38. 4* 1,891,5,2* *7« *•
Afkrifne fordringar i Finland . . . 458,583: 45. 6. 5I0>q^: 35. I0.
Tillgångar och fordringar vid årets slut ...... 1,455,732: 20. 3.
Summa R:dr 3,858,092: a5. 2.
Vid denna Räkenskap har icke någon anmärkning förekommit. Och
får i sammanhang härmed Utskottet anmäla, att, enligt Utskottet meddelad
uppgift, grundad på i83a års afslutade Räkenskaper, ofvannämnde
balancerade summor så vida undergått förändring, att vid samma års
slut tillgångarne och fordringar utgjorde r,3o5,5i5 R:dr 21 sk. 4 r:st. samt
skulderne i,43o,65a R:dr 18 sk. 11 r:st.
Af en upprättad och Utskottet meddelad anteckning öfver de uti
Allmänna Magasins-Inrättningens Hufvudbok för år 1829 balancerade fordringar,
hvilkas utredning jemte fullständig förteckning derå blifvit öfverlemnad
till Kongl. Kammar-Rättens Öfver-Revisions-DepartementsContor
för Magasins-Ärendena, har Utskottet inhemtal, huruledes åtskilige
balancemål ännu icke blifvit bragte till slutlig handläggning, ehuru
många år förflutit ifrån balancernes tillkomst. Och som flere af
Redogörarne under tiden genom döden afgått samt Kronans tillständiga
rätt genom längre uppehåll med dessa måls afgörande än vidare äfventyras,
föranlåtes Utskottet hemställa;
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t i Kåder täcktes anbefalla vederbörande,
att de ifrån äldre åren qvarvarande balancemålen med
skyndsamhet till laga slut befordra.
Redovisning för hvad sorn influtit, för uthorgad spanmål till undsättning
efter 1826 års missväxt, från den 1 Maji i83tj till samma tid i83z.
Berörde af Kongl. Kammar-Rätten ännu icke granskade Redovisning
utvisar följande förhållande:
Debet
Balance från den 1 Maji i83i.
Skaraborgs Län .... 20,926: 43- 3.
Elfsborgs dito ..... 55,869: 33. 1 r.
Transport 76,796: 29. 3.
Calmare
Stats-Ulskoitets Berättelse N.o Jit.
Transport 76,976: 29. 2.
Calmar Län  708: 21. 8.
Kopparbergs dito . . . 3,831: 4a. 3.
Hallands dito *9*393: 11. 7.
Götheborgs- och Bohus
di“' . ..,5oc,: 7. ,0. ,fi 6
Balance till den 1 Maji >832
Skaraborgs Län . . . . . . •— — 6.
Södermanlands dito . . . .88: 37. 6r gg. gg
Summa R:dr 112,328: 6. 6.
Credit
Balance från den 1 Maji i83i.
Skaraborgs Län 2^: 21. 9.
Södermanlands Län ,, . . . 88: 37. 6. ;>. 5
_ 1 ^ III»
Afkortning i Skaraborgs Län 1,762: 20. 4.
Leverering i Contant.
Skaraborgs Län 8,568: 33. 1.
Elfsborgs d:o . 8,146: 7. 1.
Calmar d:o . . 708:21. 8.
Kopparbergs d:o 194: 3i. 5.
Hallands d:o . .7,826:31. 11.
Götheborgs och
Bohus d:o . . . 1,246: 3. — a6>6go; 3a> a
Leverering in natura.
Skaraborgs Län ..... i83: 16. — 26874*
2
Balance till den 1 Maji i832.
Skaraborgs Läu ..... 10,388: — 7.
Elfsborgs dito 47.723:26.10.
Transport 58,111:27. 5. 28,749: 3i. o.
Bih. till R. St. Prot. 1834• 4 ‘■W. 1 A/d. 3 Band.
?:de Häftet.
;o
Stats-Utskottets Berättelse N.-o 32 1.
Transport 58.111:27. 5. 28,749:3i. 9.
Kopparbergs Län .... 3,687: 10. 10. ^
Hallands dito 11,800:27. b. V
summa, enligt Ut
Götheborgs
och Bohus dito 10,263: 4-i°- 83 5n8‘92 o )skott.vt meddelad
o
y \uppgift den 1 Maji
2; T, , n O. r r /Jetta år, skall va
Summa
fl.dr 1 12,02O. 0. 0-/ra förminskad till
R:dr j3,ii8: 8 sk.
Af Skaraborgs Läns Redogörelse har Utskottet inhemtat, huruledes
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, uppå reqvisition af Torparen Nils
Andersson onder Jungs Prestgård, låtit utlemna 20 tunnor hafre och 18
tunnor korn, till ett värde af 367 R:dr 21 sk. 4 r:st> Banco. — Utom
den anmärkningsvärda omständigheten, att berörde spanmålsbelopp synes
alltför stort för en Torpares behof, har tillika härvid förekommit,
att låne- och borgens-förbindelserne härföre jemte vittnesattesten och
vederhäftighetsbetyget med derunder tecknade namn befunnits skrifne af
en enda person, nu mera aflidne Prosten Mårten Odhelius; hvadan gäldenär
e n förnekat skulden, derifrån han ock, genom vederbörande Domstols
i målet meddelade utslag, blifvit befriad.
Uti Prosten Odhelii concurs har väl Kronan erhållit en utdelning
af 33 R;dr 4° sk-> men för återstoden 333 R:dr 29 sk. 8 r;st. har tillgång
saknats. Och som genom detta bedrägliga förhållande Kongl. Maj:t
och Kronan förorsakats en förlust, som genom vederbörandes uppmärksamhet
å lånförbindelsens beskaffenhet troligen kunnat förekommas; så
har Utskottet ansett sig böra hemställa:
alt Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t genom underdånig skrifvelse
anhålla, det ansvars- och ersättnings-talan emot vederbörande,
i afseende på deras uraktlåtenhet att å det
sålunda anmärkte förhållandet lemna behörig uppmärksamhet,
må i behörig ordning anställas.
Spanmåls-Creditiv-Fonds-Redogörelsen för är i83i.
Hufvudboken, hvars granskning i Kongl. Kammar-Rätten ännu icke
blifvit fullbordad, upptager redovisning för det belopp af penningar och
span mål, som blifvit användt till undsättning åt de af i83o års missväxt
nödlidande provincer, men balancerar deremot till framtida redovisning
de contanta medel, sorn för undsättningen efter 183r års missväxt
under samma år blifvit utbetalde, och för hvilka redovisningen
först i följande års Bok kommer att upptagas.
Stats-Utshottets Berättelse IV.-o 3n. XI
Capital-Räkningen upptager
i Debet
Behållr.éngar frän år t83o 108,000: !— —
Levereringar från Kongl. Räntekammaren .... 965,323: j6. —
Vinster på försåld spanrnil  io,o35: 3i. 1.
Balance, Skulder.
Öfver-levereringar af Redogörare . . 3oi; 20. 6.
Skuld till Stats-Verket 79,442: 42, 2*
„ Magasins-Fonden . . . . 4**757: 4°- 3. ,2I)502. q m
Summa R:dr 1,204.861: 16. —
i Credit
Afskrifningar
7,423: j4- •—
Omkostnader för spanmål  331: 10. 7.
Levereringar till Kongl. Räntekammaren m. m. . . 89,845: 4r* 6.
Balance, tillgångar i behållningar och fordringar . . 1,107,260: 35. 11.
Summa R:dr 1,204,861: 16. —
A) Undsättningen ef ter iS3o års missväxt.
I Elfsborgsj äfvensom i Wermlands Län har undsättningen dels blifvit
lemnad contant mot församlingarnes gemensamma ansvarighet, dels
ock åt enskilde entrepreneurer öfverlåten, hvilka på eget ansvar och risico
åtagit sig tillhandahålla spanmål åt behöfvande efter gångbara pris
(så väl på credit som mot contant), till dubbelt belopp emot det förskott
de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande erhållit; och bör af sådan
anledning någon förlust för Staten på undsättningen i dessa Län icke vara
att befara.
För Elfsborgs Län har till undsättningen blifvit
använde R:dr 200,000: —. •—.
hvaraf intill närvarande tid blifvit återbetalde . „ 190,379: 16. 4-
så att deraF ännu återslå R:dr 9,620: 3r, 8.
'la Stats-Utskostels Berättelse Bi.-o 3at.
För Wermlands Län hafva af erhåline . . R:dr 100,000: ■—
blifvit intill Julii månads början till Kongl. Räntekammaren
återbetalde — 99,875: 8. 10.
och återstå
— 124: 39. 2.
De för Christianstads Läns undsättning disponerade 10,000 R:dr hafva
till hela sitt belopp blifvit under loppet af år i832 till Kongl. Räntekammaren
återlevererade.
Till Götheborgs och Bohus Läns undsättning hafva från Kongl. Räntekammaren
utgått i35,ooo: — •—,
hvaraf, enligt Nådig föreskrift, skulle, emot borgen och återbetalningsskyldighet
inom 183r års slut, ntdelas 120,000 R:dr och för oförutsedd
nöd reserveras 10,000 R:dr, hvarjemte 5,000 R:dr skulle, jemlikt serskild
föreskrift, användas till undsättning.
Till nödställde har, utan borgen, blifvit utlemnadt
spanmål för
10,677: 2. 9.
contant
4<4^9: 3i. 2„
Summa i5,i 16: 33. 1 1.
På det hela har, till Julii månad detta år, blifvit
återbetaldt R:dr ii2,63o: 34. 5.
. ..... — 22,369: i3. 7.
och återstod vid samma tid
R:dr i35,ooo: —
Hallands Läns undsättning har verkställts med lill Länet remitterade
65,ooo R:dr jemte från Warbergs Kronomagasin in natura lemnad
spanmål, till ett värde af 2,632 R:dr 20 sk.; hvaraf, intill Julii månads
början innevarande år, blifvit återbetalde 42,995 R:dr 38 sk. och till
betalning funnos återstående n4-636 R:dr 3o sk.
Jönköpings Läns undsättning har skett genom in natura utlemnad
spanmål irån Jönköpings och Eksjö Kronomagasin, till ett värde af 10,798
Siats-Utskottets Berättelse N.-o 321.
R:dr 3i sk., hvilken summa, med undantag af deraf godlgjorde provisioner,
sedermera blifvit till Kongl. Räntekammaren återgäldad.
Kronobergs Län har erhållit en contant undsättning af 4o,ooo K:dr,
hvaraf, enligt nyligen inkommen slutredogörelse, vid närvarande tid allenast
finnes oliqvideradt ett belopp af 795 R:dr 24 sk. utestående’ hos
personer, som, enligt Kongl. Brefvet den 2 Junii i83r, egt lyftningsrätt
utan att ställa säkerhet, och hos hvilka saknats tillgång att förskotten återgälda;
hvadan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på grund af till
Kongl. Stals-Contoret insände utmätningsförrättnings- och pantundersökningshandlingar,
hemställt om summans afskrifning ur räkenskaperne.
Undsättningen för Kopparbergs Län har utgått
med contant
R:dr 34.000: — —
spanmål in natura till ett värde af — 10,195: 4^- —
Tillhopa R:dr 44»1 £)5: 46. —-
hvaraf likväl, i anseende till den inom Länet de
följande åren fortfarande nöd, och deraf föranledd
oförmåga att skulderne betala, intill närvarande
tid influtit endast — 7,385: 14. 4.
och således återslå lill betalning T — 36,810: 3r. 8~
Undsättningsbeloppel i Wester-Norrlands Län har endast uppgått
till 656 R:dr 32 sk., hvilka äfven redan äro till fullo liqviderade.
Till Skaraborgs Läns undsättning hafva blifvit använde från Kongl.
Räntekammaren remitterade 25o,ooo R:dr, deraf intill Julii månad detta
år återbetalts 160,337 R:c^r s^- 8 r:st* oc^ ä«nu återstå 89,662 R:dr
38 sk. 4 r:st.
Till kVesterbottens Län hafva i undsättningsväg blifvit från Kongl.
Räntekammaren remitterade R:dr 45,000: — —
/
Siats-Utskottets Berättelse Nio 3ai.
och har, med anledning af inträffade missväxter äfven de påföljande firén
och deraf föranledd oförmåga att skulderna liqvidera, häraf intet till
närvarande tid influtit.
Norrbottens Län har i undsättning erhållit
dels contant  D
, , r • i? i r- '
66,000:
dels af Mugasins-Fondens förråd, spanmål till
ett värde af
dels ock af Länets Ränteri förskottsvis ' ' Ir‘
— 2,200: 10. 2.
Summa R:dr 8g,o4g777~5
hvaraf 35,o93 R:dr 3o sk. blifvit utlemnade utan borsen Mp,? 1*
SrSSkUWerne imräffar här
Till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den ir December i83o
och den 19 Februam i83i, har Kongl. Stats-Contoret till serskilde i
Nåder förordnade Comiterade af Creditiv-Fondsmedlen utbetalt ett contant
belopp af
R;dr 63823* 16
för uppköp af Råg Af denna spanmål, 6,r96 t:r 14 k:r, hafva‘1,000 t:r
blifvit använde till Norrbottens Läns undsättning och äro, i den för detta
Län här ofvan upptagne summa, inbegripne till ett värde af 10,000:
de öfrige 5,196 tunnor i\ kappar blefvo till undsättning
ej använde, utan af Stats-Verket öfver
tagne,
till ett pris af9R:dri4 sk. pr t:a, utgörande — 48,283:27. 2.
Summa R:dr 53,283: 27. 2.
varande återstoden af de till Comiterade utbetalde
medel till Kongl. Räntekammaren återlevereräde,
med - 5,53g: 36. 10.
Summa R:dr 63,823: 16. —
B) Undsättningen ejter i83i års missväxt.
I och för detta års missväxt upptager Hufvud-Bokcn följande i slu
-
Ståts-Utskottets Berättelse N.o 321.
15
tet af samma år utbetalde summor, hvilka till framtida redovisning utbalanceras,
nemligen:
För Norrbottens Län R:dr 70,000: — —■
— Jemtlands dito — 2,000: — —
— Wester-Norrlands dito '•— i5,ooo: — —
— Westerbottens dito . — 45>ooo: — —
Till Grosshandlaren Liljewalch i och för Norra
Länens undsättning — 19,000:
R:dr 151,000.
Chartce-Sigillatce-Verkets , af Kongl. Kammar-Rcitten med anmärkning
granskade Räkenskaper> för år i83i_, hafva utvisat i
Debet.
Balance från år i83o .......
Utgifter:
Lands-Contorens och Landt-Räntmästares
provision . .
Försäljningsprovision ......
Transportkostnader
Diverse omkostnader
Aflöning för Chartae-Sigillatae-Contoret
Hvitstämplingskostnader
Papper till Chartor
Leverering till Kongl. Räntekammaren
Dito till Landt-Ränterien . . .
Afskrifningar . . .
Balance till år i832
Summa
R:dr
7,010
15,674
729
1,823
3,704
1,673
I 2,300
57,609
248,182
sk.
4<
13
32
46
14
l9
12
28
11
5
6
7
10
4
9
R:dr
im
42,966
3o5,79i
I 32
ig4,66o
sk.
>4
35
4o 5
6 —
543,7
22
iS
Ståls-Utskottets Berättelse N-o 3at.
Sedan afkortningar och restantier ifrån berörde uppbörd afgått, lemnar
densamma en behållning till Siats-Verket af 322,460 R:dr 9 sk.
11 r:st.
Propriebalancerne, som vid i83o års slut utgjorde 16,993 R:dr 47
sk. 2 r:st., hafva under år 1831 ökats till 20,423 R:dr 29 sk. 11 r:st.,
hvilket belopp likväl, enligt Utskottet meddelade upplysningar, under åren
i83a och 1833 lärer till större delen vara indrifvet.
Credit.
Balance från år i83o ......
Tillkommen ingående balance
Uppbörd:
Genotn stämplad t pappers försäljning.
Ersättning för maculerade Chartor
Extra stämpling
•
Diverse extra uppbörder .....
Leverering från Kongl Räntekammaren
Dito „ Rikets Ständers Riks
gälds-Contor .
Dito „ Landt-Ränterien . .
Balance till 1882
Summa
R:dr
326,225
274
2,093
I,2l8
i6,23i
1,673
8,229
•k.
47
37
6
il
27
l9
4
R:dr
186,660
54l
329,812
26,134
573
sk
36
2
36
543,722
■9
Slats-Utskollets Berättelse N:o 321.
Väg-Stateme i Fahlun oell Avesta
hafva, i Koppar-llänta och Slagskattj år 1831
uppburit:
Från Fahlun
„ Garpenberg
„ Riddarhyttan
„ Ljusnarsberg
„ Genom Observation
,, Extra Uppbörd ....
Steppjd
299
5
8
2
5
11
Lisp:d
3
16
11
7
2,
18
Skålp:d
3-6-
10
7
3
18
14
< Summa
333
—
i2TÖ
I sammanhang hvarmed Utskottet äfven får
uppgifva, att från öfriga delar af Riket
influtit i Koppar-Ränta från
Åtvidabergs Bruk . .
Gottenviks —.
Tunabergs ■—.
Flögfors  ,
54
4
3
1
1
4
2
10
16
7
11
•4
Summa.
62
»9
8
Avesta Bruks Diréctions
i Kongl. Kammar-Rätten förut granskade Re-  dogörelse upptager
R;dr
sk.
r:s!.
Debet.
Balance från år i83o ....
Uppbörd, bestående af Koppar-Ränta och Slag-  skatt, samt Koppar- och Manufactur-Tull
Balance till i83i, öfverleverering afUppbörds-  mannen . . . . . .
3i,735
59,257
5
39
Q
7
3
O
Summa
Bih till R. St. Prat. 1834. 4 Sami. , Afd. 3 Band.
90>99$ I 4 | 10
3
Prat. i83/h 4 Sami. 1 Afd. 3 Band.
7:de Häftet.
Stals-Utskoltels Berättelse N.o 321.
R:dr
st.
r;st.
Credit.
Afkortningar och Anordningar
Levereringar lill Kongl. Ränte-Kammaren,
Stockholms Metall-Våg och Rikets Ständers
4,325
16
—
Rank
Utgående Ealance, utgörande värdet af be-  hållningen på Vågen för Stats-Verket vid
årets slut, samt hvad påföljande året dels
72,084
4 7
7
är levereradt, dels utestår till indrifning .
i4.5S2
37
3
Summa
Stockholm den 8 November 1834-
9°>993
1 4
10
Reservation
af Herr EkermanC. J.: ”Sorn det visar si g för mig, så liar slutbetalningen
för inköpet af Inleressenternes i Gripsholmslförre fabriquer
tillhörige byggnader icke något samband med underhållandet af Kronans
publique hus och byggnader uti landsorterne, och följaktligen alt
detta anslag till liquiden af samma inköp icke bort begagnas emot innehållet
af 64 §• Regerings-Formen samt 3o §. 2 mom. af Riksdags-Ordningen,
och får, med stöd häraf, jag reservera mig emot Högloft. Utskottets
beslut, att denna fråga lemnäs ulan åtgärd.”
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834*
Siats-Utskottets Berättelse N.o 3js.
i
N:o 3a2.
Ankom till Exped.-Utskottet den i1 Nov.
Berättelse, angående verkställd revision af anslaget till Hennes
Ma:it Drottningens Kröning.
(I. A.)
Den härför afgifne och i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkning
granskade redogörelse upptager:
i Debet'.
Inkomst: Rikets Ständers Riksgälds-Contor anordnat, enligt
Kongl. Brefvet den 13 Junii i83o, grundad t på
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse af den a5
November 1829, N:o 243 .... Rdr 3i,5oo: — —-
Influtne medel för försålde materialier, som varit nyttjade
lill Storkyrkans inredning . . . . 581: — r.
Summa Rdr 32,o8i: — 1.
i Credit:
/
Utgift'. Till Husgerådskammaren för åtskillige klädes-arbeten
m. m
. 6,092: 8- 4-
Husgerådskammare!!, arbetslöner, reparqtions-kosina
der
in. in.
*>799t —
För Storkyrkans inredning 2,232:22. 6.
* Åtskillige måltider vid krönings-festen . » 8,766: 38. 8.
Kostnader för féter på Drottningholm vid dito . 6,028: 22. —
Gratificationer, arfvoden m. m. . . . . 4»3,0:32. —.
Courier- samt skjuts- oeh resekostnader , . . 646: 34. —>
Diverse ......... 42, —
Behållning, levererad till Rikets St;s Riksgälds-Contor 566: 22. 7.
Summa R:dr 32,oöi; — 1.
Bih. lill R. St. Fröt. 183+- 4-djc Sami. 1 Afd. 3:dje Bandet. 1
8:de Häftet,
a
Stats-Utskodets Berättelse N.o 3a3.
Vid denna redogörelse har Ulskottet icke haft något att erinra.
Stockholm den 4 November 1834*
N:o 323.
Änkor» tilt Exped,-Ut skot te t dea ii Nov,
Berättelse , angående verkställd revision af omkostnaderne för
högt sali g Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas
begrafning.
I anledning af Kongl. Maj.-ts vid sistlidne Riksdag till Rikets Ständer
aflåtne Nådiga Proposition, anstogo Rikets Ständer en summa af 20,000
Rdr för bestridandet af utgifterne för högtsalig Hennes Kgl. Höghet Prinsessan
Sophia Albertinas begrafning, alt utgå af Stats-Verkets då befintlige
öfverskott, hvarförutan till samina behof påräknades ytterligare 15,000 Rdr,
hvartill Kongl. Maj:t ansåg tillgång finnas å Hennes Kongl. Höghets Statsanslag
för året; men har af detta anslag, sorn dertill lemnat tillgång, blifvit
anvisade tillsammans 18,384 ddi 6 sk.
Den för sjelfva begrafnings-kostnaderne afgifne och i Kongl. Kammar-Rätten
med anmärkning granskade räkenskapen upptagen
Debet:
JhkontStt Kongl. Stats-Conloret anordnat,, enligt Staten för
H. K. H, Prinsessan Sophia Albertinas hofhållning
och Kongl. Brefven den 21 Mars och den 8 Maji
18.25, tillhopa ...... Rdr 24,0*0:
Influtne medel för å auction försålde materialier och
deeorations-persedlär, sorn öfverblifvrt efter Riddalholms-kyrkans
inredning . .. t,oo6:44-tt
Summa
Rdr 25,ooö:44* 11 *
Stats-Ulskollcls Berättelse, A o 3a3. 3
Credit,:
(Jtgifter:T'i\\ Husgeråd sk a mm a ren för likrummets inredningm.m.G,01G: 10. 3.
Sörgklädes-penningar ...... i,354: *6* —
Ridd årbol ms-kyrkjans inredning, decorering och e
cla
i rering ........ 8,454: 18. r.
Gratificalioner ....... a,278: 28. —
Diverse utbetalningar ...... 3,727:39. 3.
Sorg-livréers förfärdigande m. rn. . , i,556: 26. ■—
Summa 23,187:4** 7*
Leverering till Kongl. Räntekammaren'.
Behållne medel . . . . . . 1,819: 3. 4-
Summa Rdr 25,006: 44* **■
Öfrige med Hennes Kongl. Höghets frånfälle gemanskap egande utgifter
hafva bestått uti:
Ersättning för inställde Spectacler ..... 10,000: — —
Omkostnader i och för Condoleance-beskickningar till och
från Hans Maj:t Konungen i Preussen .... 4,384: 6. —
Summa Rdr 14,384: 6. —
Utskottet, som tagit kännedom af räkenskaperne öfver ifrågavarande
utgifter, anser desamma icke föranleda till någon anmärkning.
Slockholm den 4 November 1834*
i
Stais-Vtskottets Berättelse NiO 824.
N:o 324.
Ank. till Exp.-Utsk. d 11 Nov. i834.
Berättelse, angående verkställd granskning af. anslaget till Lejonbackens
ombyggnad.
De redogörelser, sora för detta byggnads-arbete åren i83o, i83r,
j832 och i833 blifvit upprättade, hafva för de 3:ne förstnämnde ären befunnits
vara granskade af Kongl. Kammar-Rätten, hvarvid endast anmärkning
för år i83o förekommit. Upplagande samma redogörelser;
Debet:
År i83o
133 r.
1832.
1833.
Ingående Balance
2,628
1 2
5
1,643
3o
10
(12,061
16
Extra anslag .
40,000
—
—
7,000
—
—
—
—
—
—
Upptagne lån
—
—
22,000
—
—
31,000
—
__
1,000
—
—1
Af anslaget till
byggnader och
reparationer i
Stockholm . .
2,000
1,000
2,280
45
1 r
Af anslaget till
extra utgifter .
.
r,ooo
1,000
Auctions- medel
för försålde ef-  fecter ....
260
36
1,100
>1
3s9'-’-9
8
18
,
Innehållen Cen-  tonal ....
7
12
—.
I 2
2
8
S
02
8
>4
81
Summa | 40,007
171
—
34>3<)Ö
3
1
36,3 02 [00
1
20,279
47
'I
Slats-VtskottdS Berättelse N-o 324.
Credit:
5
i83o.
1S31.
i832.
1833.
TOrr-*"'
Dagsverks-aflöning
i 1,443
4
3
15,708
8
1
11,215
42
3
6,844
i3
2
Arbetslön förgrå-
stensliuggning .
•—
—
—
—
739
36
■—
—
—
Arbets -commen-
deringars aflö-
ning, marchkost-  nader m. m.
4>973
*4
6
5,42 3
0
J7
1
3,235
27
11
-
Upphandling af
materialier . .
4.584
25
1
4.224
44
.
3,2 04
8
6
H977
9
7
Upphandling af
instrumentalier
och inventarier
720
10
7
886
44
389
26
8
225
1
7
Handtverks-arbe-
ten ....
1,074
3
8
ö35
9
4
456
i3
4
5r4
4°
_
Arfvodenoch gra-
tificationer .
8o5
7
4
1,205
—
g36
2.4
83o
Diverse . . .
1,77 6
iS
2
2,740
27
6
2,064
42
9
9 84
43
10
Återbelalde lån
7,000
—
—
——
2,000
4,000
.—
Ersättning för af
Slotls-byggnads-
fonden gjorde ut-  betalningar i och
för Lejonbackens
ombyggnad .
5,ooo
1,615
39
J
.
_
Leverering afCen-
tonal-medel .
n
J
■7
—
1 2
2
8
8
32
8
8
14
8
Utgående Balance
2,6r?3
12
5
1,643
3o
10
'12,061
16
—
4,890
20
3
Summa
40,007
"n.
—
34,396
"3
1
36.3o2
3o
1
20,279 j 4 7
t
Vid i83o års redogörelse liar förekommit, alt material-räkningen endast
upptager 171 läster 1 tunna smedje-lrädkol, ehuru uti cassa-räkningen,
enligt altesterade och (jviltcrade räkningar, afföras upphandlade tillhopa 190
6
Stats- Utskottets Berättelse N:0 3s4-
Jasler. Den sålunda uppkorone skillnaden liar uli Kongl. Kammar-Rätten
äfvenledes blifvit anmärkt oc-li beror samma anmärkning på vederbörlig
handläggning.
Af det anslag, 120,000 Rdr, som vid sislförflutne Riksdag beviljades
lill ombyggnad af Lejonbacken, på sätt Rikets Ständers till Kongl. Maj:t
afgifne underdåniga Skrifvelse, N:o 289, innehåller, hafva 73,000 Rdr blifvit
erlagde till Landlbruks-Academien, i afbetalning å des.s meddelade lån
lill berörde byggnadsarbetes bedrifvande. Och utgjorde vid 1833 års slut
återstoden af samma lån 37,369:44- <>
samt öfrige för enahanda ändamål upptagne lån . . 88.600: — —
eller tillhopa Rdr 125,969:44- })•
hvarå räntan beräknas å 6 procent å Landlbruks-Academiens lån samt med
5 procent A de öfrige lånen. Dessa lån komma likväl, jemlikt hvad Rikets
Ständer uti berörde underdåniga Skrifvelse förklarat, att af Kongl.
Slottets byggnadsanslag godtgöras.
Enligt Kongl. Brefvet den 10 Mars 1824, skulle af berörde anslag
afsällas årligen 8,000 Rdr till ränte- och capital-afbelalningar å de för Lejonbackens
ombyggnad upptagne lån. Sedermera äro härtill ytterligare anviste
år 1831 och följande åren 2,000 Rdr af meranämnde anslag och 1,000
Rdr å extra utgiftsfonden årligen, jemlikt Kongl. Brefven af den 5 Mars
och den 23 April iS3r.
Räkenskaperne öfver sistherörde medel upplaga:
Ar i83o\
Debet'. Credit'.
Behållning från år 1829 57:38. 7. Räntor  2,839: 5. 7.
1830 års anslag . . . 8,000:— — Tillår 183 1 reserverade 5,218: 33. —
Summa 8,057:38. 7. Summa 8,057: 38- 7.
Ar i83t:
Reservation fr. år i83o 5,218: 33. — Till arbetets forlsäl
1831
års ordinarie ari- lande anordnade. . 2,000: ■— —
slag 8,000: — — Räntor io.o65: 25. 8.
Transport i3,2i8:33. — Transport i2,o65: 25. 8.
Aiats-Ulskottets Berättelse N:o 32^■ 7
Transport i3,2i8:33. — Transport i2,o65;a5. &
Ytterligare anslag af Afbetalning å lånet ut
Slottsbyggnads-ansla-
af skogs-planterings
get
. . . . . . 2,000; — — cassan 7,000 Rdr. . 3,153: 7. 4*
Dito af extra utgifts- D:o d;o de af extra ut
medlen
. » . . • t,000: — — gifts-medlen anviste . r,ooo: — —
Summa i6,2i8:33. —■ Summa 16,218. 33. —
Jr 18 3 2;
Anslag för dalta år af Till arbetets fot tsättan
Slottsbyggnads-ansla-
de anordnade . . 2,780: 45. 1 i,
get . . . . . - 10,000: - Räntor 0,372: 9. 5.
Dito af extra utgifts- " Återstoden af skogsta
ed len . »....■ 1,000: — — planteringscassans fordran
, , , . . . 2,846:4o. 8.
Summa 11,000:  Summa 11,000:— —
Jr 1833:
Anslag för detta år af Till arbetets fortsättan
Slottsbyggnads-ansla-
de anordnade , . 3,000: — —
get . 1 ... . 10,000:
■■ Räntor . . . . 6,802:36. 1.
Dito af extra utgifts- Behållning, lill afbe
medlen
..... 1,000: — — talning å Landtbruks
Academiens
fordran 1,197: n. M.
Summa n,ooo:  Summa 11,000: — —
Utskottet anser förrberördé redogörelser icke föranleda trll någon
åtgärd.
Stockholm den 4 Nov. i834-
s
Suts-UtskoUets Berättelse N.-o 3*5.
N:o 3a5.
Anlt. till Exped.-Utsk. d. ii Nov. 1834.
Berättelse _, angående verkställd revision af Kongl. Krigs-Collegii
med derunder l/dande Cassors afgifne Redogörelser för
är i83u
(I. A.)
Stats-Utskoltet, sorn, i afseende på denna granskning, tagit kännedom
af de Kongl. Bref, som under loppet af berörde år lill Kongl. Collegium
blifvit aflåtne, får nu anmäla resultaten af .ifrågavarande Redogörelser.
Första Departementet.
Ar tiller i-Afdelning en.
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit granskad med
anmärkningar, har, i afseende på Cassans tillstånd, utvisat:
Debet.
Bulance från år i83o « * 3
Uppbörd:
i83r års Statsanslag
Krut- och Salpetermedel
Auctions-medel
För försåld t jern .
Under diverse Titlar tillsammans
Afskrifning af Kongl. Maj:ts och Kronans skulder .
Auticipation till ersättning af Stats-Verket
Balaace till år 183:
R:dr 3i8,454: 46» u.
. 313,696: 7. J.
89,133: 39. 5.
4>,47: 47- 1 '•
. 10,556: —- —
ao,i83: ia, 4.
7,034: 35. 5.
' 1,345: 45- 11.
67-4,552: 33. —
* 70,143.* 16. 2.
Summa R:dr 744,696: 1. 2.
Credit.
Slats-Utskottels Berättelse If.o 325. 9
Credit.
Ifräo år i83o halåncerade skulder
•
* . R:dr
76,048: 4t.
10.
Utgifter:
Beväringsbehof ....
•
co
00
CO
rf
7:
11.
Ammunitionsbehof. . , .
•
3,a6y:
5.
7-
Byggnadsbehof ....
é
6 r, 163:
4i.
2.
Tygbehof . . , . ,
1
8,3i3:
12.
3.
Artilleri-materielens förbättrande .
-•
13,799:
12.
8.
Krut-till verknings-kostnad
•
48,112:
47-
2,
Nya gevär .....
•
34,o31:
37.
II.
Gevärs reparerande
•
9,2 u:,
4 a.
6*.
Passevolance för Gevär .
•
9,418:
16.
—
Nya sido-gevär ....
,
9,549:
23.
—.
Artilleriets Exercice och läroverk .
•
i4,395:
1.
11.
Upphandling .....
•
34,i43:
13.
1.
Oförutscdde behof .
•
8,607:
l6.
7-
Af influtne medel försåld metall .
4,706:
34.
4-
Skjutser och frakter
11,929:
4o.
2.
Instructionsmedel ....
•
1,000:
—
Afföringar . . . .
•
20,208:
,7-
4-
Afskrifningar ....
♦
13,479:
1.
6.
Under diverse Titlar tillsammans!
27,539:
43.
1.
Leverering till Kongl. Slnts-Contoret
af
krut- och
salpetermedel
•
83,i6o:
3o,
1.
Balancerade tillgångar lill år i832
4
249,718:
45.
1.
Summa B:dr
744,696:
1.
2.
Utskottet har, vid dessa räkenskapers granskning, fästat uppmärksamhet
vid följande:
1:0 Med anledning af Kamereraren i Kongl. Krigs-Collegii Artillerie-Deparlement
(nu första Departementets Artillerie-afdelning) E. M. DahJeri
skriftligen gjorde anmälan, det Krigs-Casseuren, Assessoren S. H.
Brattström försummat att i Banken, för Departementets rakning, insätta
15,ooo R:dr Banco, som Utrednings-Departementet (nu andra Departemen
Bih.
till R. St. Prot. l834> 4'de Sami. 1 A/d. 3:dje Bandet. 2.
S\de Häftet.
la
Stats-TJ (skottets Berättelse 2V:o 325.
tets Utrednings-afdelniug) till Artillerie-Departementet anordnat, och hvarå
anordningen blifvit den 16 December r83o på Brattström» till medlens utbekommande»
disponerad, hade Kongl. Cöllegium, den 5 Januarii i83f»
låtit anställa uppräkning af de i cassan befintlige medel» hvarvid utrönts»
att ett contant belopp af endast 2,55a R:dr 8 rst fanns i cassan att tillgå;,
hvarföre och då sålunda upplyst blifvit» att Brattström vöre på baiance»
Kongl» Cöllegium låtit honom i häckte inmana, samt hos vederbörande
Executor begärt qvarstad å hans egendom och löne för möner.
Till närmare bestämmande af balancens belopp hade sedermera den
8 i nämnde månad fullständig inventering af de under Kongl» Cöllegium
lydande cassör, för hvilka Brattström i och för sin befattning, hestridt
uppbörd och redovisning, blifvit verkställd» dervid» efter granskning af
böcker och befintlige verificalions-hattdlingar, utrönts» att Brattström bort
i cassan contant innehafvar
För Artillerie-Departementets räkning,dels af Utrednings-Departementet
anordnade, och derifrån af Brattström uppburne, men i Banken ej insatte medel»
dels till. honom assigoerade medel för inlösen af utfärdade anordningar»
som vid inventerings-tillfället funnos vara oliqviderade» dels ock arne dagar
före balancens upptäckt influtne medel för såld t krut m. m» till ett
sammanräknadt belopp af . Rrdr 24,996125. —-
samt för Utrednings-Departementet, dels tilt förefallande
. daglige mindre utgifter innestående, dels till anordningars
inlösande assignerade medel . . Rrdr 478- 43 6.
eller tillsammans Rrdr 25»4^5r 20. 5»
och att följäkteligen» då derifrån afdrages ofvanberörde
tillgång ........ Rrdr 2,552r —- 8»
Brattströms baiance uppginge till Rrdr 22,<^23: 19.. 9.
Hvaraf och sedan nämnde 2,55a Rrdr 8 rst» blifvit af den tillförordnade
Casseuren i Banken för Artillerie-Departementets räkning insatte»
nämnde Departement skulle ega att fordra » » Rrdr 22,44 24. 4*
och Utrednings-Departementet » . 47®* 4.3* 5..
Enligt 11 §. i Kongl» Majits Nådiga Instruction för Kongl. KammarRätten
den 21 Junii 181-4». bade» efter det balance-räkningar upprättats»
målet blifvit af Kongl. Krigs-Collegium till Kongl» Kammar-Rättens pröfning
öfverlemnadt, och hade Kongl. Krigs-Collegiuin bland annat-tillkännagifvit,
dels att inventeringar årligen blifvit verkställde uti de Brattström
anförtrodde cassör» utan alt anledning till cassa-brist försports» dervid» till
Slats-Utskottels Berättelse N.-o 3x5.
utrönande, att elen ena fondens tillgång icke skulle betacka en annans brist,
alltid den contanta behållningen på en gång för alla enssorne sammanslagne
blifvit uppräknad; dels alt Karaereraren Dahlerus genom Banco-attester
och öfrige handlingar styrkt, att Arlillerie-Departementets bela cassabehålhring
innestod uti Rikets Ständers Bank elen 16 Dec. J83o, hvaraf
således vore uppenbart, att baiancen icke under bristande tillsyn blifvit
efterhand åsamkad, utan tillkommit genom brottsligt tillgrepp några få
dagar förrän den yppades. Sedan derefter ej allenast fråga blifvit vackt,
huruvida aine uti baiancen inbegripne från Utrednings-Departementet till
Artillerie-Departementet anordnade summor, tillsammans 18,002 R:dr 25 sk.
B rst., borde anses såsom till det senare Departementet behörigen levererade,
då de icke blifvit genom Ulrednings-Deparlementets försorg i Banken
för Artillerie-Departementets räkning insatte, eller huruvida dessa 18,002
:R;dr 25 sk. 6 rst. vid nämnde förhållande borde anses såsom balance å
Utrednings-Departementet; utan ock sistbemälde Departements yrkande, att,
•enär, enligt ärbets-ordningen, Casse uren egde alt af hvartdera Departementet
under sin vård, till bestridande af hastigt påkommande mindre utbetalningar,
innehafva 500 R:dr, eller för Artilleri- och Utrednings-Departemenlen
tillsammans 1000 R:dr, hvartdera Departementets bos Krigs-Casseuren
egande behållningar, så vida de ej öfverstego nämnde 5oo R;dr, borde,
af hvad 1 cassa-kislan fanns, först uttagas och sedan det öfriga beräknas
Utrednings-Departementet ensamt till godo; samt t. f. Åcfeorn i målet,
för förment underlåtenhet i control å Brattström, vändt sin talan mot
Kamererafen å Arti! lerie-A fd eln ingen Dahlerus, Ka me re ra ven å Utred ni ngsAfdelningen,
Krigs-Rådet Forsberg, Advocat-Fiscalen Lindberg, Civile Ledamöterne
i Artillerie-Departementet, Krigs-Råden Sundius och Hauffman,
och i Utrednings-Departementet Krigs-Rådet Branting, äfvensom Herr Presidenten
tn. m. Friherre af Tibell, samt mot Krigs-Rådet Stolpe för förment
uraktlåtenhet all bevaka en för Braltströms uppbörd ställd borgen*
så bade Kongl. Kammar-Rätten, genom, slutligt Utslag af den 12 April
4*83-2, fastställt ofvannämnde 23,0)2.3 R:dr ig sk. g rst. såsom under tiden
aflidne Braltströms proprie balance, att, med 6 procents ränta från den
dag medlen bort vara levererade till dess Brattström blifvit häcktad, utgå
med den rätt, sorn Cononrs-Domaren tillkomme att föreskrifva; hvarjemte
Kongl. Kammar-Rätten, under förklarande, att den funnit controlen
å insättningar af de från Utrednings-Departementet till Årtilierie-Departementet
anordnade 18,002 R:dr 2"5 -sk. 6 rst. hafva tillhört det senare,
äjvadan skäl icke funnes att förpligta Utredning-s-Departementet till någon
12
Stals-Utskoltets Berättelse N\o 325.
ersättning St Arlillerie-Departementet i afräkning S Brallströms balance,
förordnat, att de 478 R:dr 43 sk. 5 rst., hvilka upptagits såsom balanee, af
Utrednings-Departemenlets medel, skulle godtgöras af de vid inventeringstillfället
contant i cassan befunne, för Artillerie-Departementets räkning i Banken
insatte 2,552 Rdr 8 rst., och hvarigenom således hela balancen kommit att
stanna å Artillerie-Departemenlet; i öfrigt har Kongl. Kammar-Rätten åJagt
Kamereraren Dahlerus, att, med afdrag icke allenast af 5oo Rdr, sorn,
enligt Kongl. Collegii arbets-ordning, fått i cassan till smärre utgifter innestå,
utan ock 1,924 Rdr, hvilka i betalning för krut blifvit till cassan
levererade deu 3 Januarii 183 r, eller tvänne dagar före balancens upptäckande,
och hvilka Dahlerus således icke ännu kunnat fulleligen controllera,
ersätta Kongl. Krigs-Collegii Artillerie-Departement all den brist, som
för gäldande af balancen kunde uti aflidne Brattströms till borgenärer afstådde
bo uppkomma, samt att böta ett års lön, äfvensom Kongl. KammarRällen
pröfvat Extra Civil-Ledamoten i Artillerie-Deparlementet, KrigsRådet
Hauffman skyldig, att i andra rummet, eller näst efter Kamereraren
Dahlerus, ansvara för den brist, som, efter afdrag dels af 5oo Rdr,
hvilka fått i cassan lill dagliga utgifter innestå, dels ock af Artillerie-Departemenlets
andel uti den? i cassakistan vid inventeringen befunne confanta
behållning, och med beräkning af tillgångarne, så väl hos Brattström,
som hos Kamereraren Dahlerus, kan uppstå uti den cassabehållning af
13,i 15 Rdr 17 sk. 10 rst,, sorn Dahlerus uppgifvit uti en den 3o December
i83o aflemnad, men af Krigs-Rådet då ej inför Kongl. Collegium föredragen
cassa-calcul. — Beträffande Aetors serskilda yrkande om ansvar
å Krigs-Rådet Stolpe, för det han ej skall bevakat den af Brattström för
-sin uppbörd ställde borgen, hade Kongl. Kammar-Rätten, som ej kunnat
frågan derom upptaga, inberättat förhållandet lill Justitiae-Cancellers-Embetct,
till den åtgärd detta Embete kunde finna lämplig: och blefvo öfrige Emhets-
och Tjenstemän, å hvilka Actor, i och för bristande control å Brattström,
yrkat ansvar, af Kongl. Kammar-Rätten frikände.
Sedan häröfver besvär blifvit i underdånighet anförde, så väl af Actor,
som Kamereraren Dahlerus och Krigs-Rådet Hauffman, har Kongl,
Majit, med hufvudsakligt fastställande af samma Utslag, under den 22 Maji
j833, i Nåder förklarat, dels alt Dahlerus, af anförde orsaker, icke kunde
åläggas ansvara för de medel, som, utöfver förenämnde 18,002 Rdr 25 sk.
fi rst., Brattström år i83o i cassan innehaft, samt dels att af de 1/073 Rdr
5 sk. 3 rst., som, efter afräkning af de Utrednings-DepartemenleL tillkommande
478 Rdr 43 sk. 5 rst,, och af de 5oo Rdr* hvilka Brattström egt
Staté-Utskolleis Berättelse N-o 323.
slt för Arlillerie-Departementet innehafva, dessa lana funnits i cassan vid
inventeringen den 8 Jan. 1831 och afgätt från Brallslröms proprie-bahmce
lör delta senare Departement, eljest uppgående lill 24,496 Rdr 25 sk., koinra
e alt ifrån merberörde 18,002 Rdr 25 sk. G rst. afräknas så mycket, som
å sistnämnde summa, i förhållande till hela balance-beloppet, kunde sig
belöpa.
Ehuru della balance-mål, såsom i laga väg behandladt och afgjordt,
icke erfordrar någon Rikets Ständers åtgärd, har Utskottet likväl ansett sig
böra förhållandet dermed lill Rikets Ständer inberätta,
2:0 Af den uti senaste Stals-revisions-berättelsen pag. 5i omnämnde
balancerade fordran för lill America år 1820 exporleradt
krut
Rdr 20,052:20. 11.
hvartill kommer återstående fordran af Barlhelemy-colonialeassan
för öfvertagne ^3| Centner krut af det exporterade
partiet . . ... « . . . . 777: — —»
Tillhopa Rdr 20,82g; 20. 1t.
bar, enligt af Kongl. Kammar-Rättens f. d. fjerde RevisionsContor
upprättad liqvid, grundad på den af Stats-Utskoltet
vid sistförflulne Riksdag granskade redogörelse för
samma expedition, uti j831 års IJufvud-bok, blifvit afskriven
skillnaden emellan det debiterade värdet af det
exporterade krutet . . . . . 5G,o8o;
och det belopp, hvartill detsamma, enligt
ofvananförde redogörelse, blifvit försåldt 4°>G82:34. 8.
-
>5,3.07: t 3. 4.
Återstoden Rdr 5,43a: 7. 7.
finnes uti Ilufvud-boken balancerad och utgör det belopp, som Staten ännu
eger att fordra för samma expedition, nemligen:
Af Barthelemy-Colonial-Deparlementet, rest för öfverlagd krut 777: — —
Värdet af en å Ön S;t Barthelemy uppförd krulhusbyggnad 4>4o4: 5-h 8.
Samt fordran i aflidne Fält-Kamereraren Sporrongs concurs
för af honom uppburne, men sedermera ej levererade
auclions-medel för försålde, y utbyte mot krut erhållne
varor . . 160". 20. 1 r.
Summa Rdr 5,482: 7. 7.
Och har, genom Resolution den 5 Julii 1882, Kongl. Krigs-Collegium,
*4
.Slals-VtskMels Berättelse N;0 3'J.S.
förständiga!; så väl Advocat-Fiscalen, som Artillerie-Kam mar-Kontoret,
om dessa balancers indrifning oell redovisning draga försorg.
Af den i samma Revisions-Berättelse omförmälde fordran för *822
ars krutexpedition till Medelhafvet . - . Rdr 23,037: g. 7.
liafva under loppet af ar 1831 blifvit af Handelshuset Michaelsson
& Benedicks inbetaide .. , 1,553: 8. —
så att den till år iS32 balancerade återstod utgjorde Rdr 21,484: 1. 7.
Sedan Utskottet bos Herr Hof-Kancelleren genom Skrifvelse begärt, att
erhålla kännedom om de åtgärder, som blifvit vidtagne i afseende på medlens
indrifrting och ernåendet af slutlig redogörelse för ofvannämnde expedition,
så hafva följande upplysningar i detta ämne blifvit Utskottet vederbörligen
meddelade, nemligen: att förestående balancerade summa; under
loppet af sistnämnde år, genom inbetaide 856 Rdr 4 s^-> blifvit minskad
till 20,627 Rdr 45 sk. 7 rst.; alt Kongl. Krigs-Collegium, uti Skrifvelse af
den 24 Julli >832, anmodat En af Rikets Herrar, Stats-Rådet m. m. Herr
Grefve Löwenhielm, sorn genom Kongl* Brefvet af den 16 April 1822 blifvit
personett uppdragen afsändningeo och försäljningen af ifrågavarande
krut, att meddela underrättelse, huru med försäljningen af krutet fortgått,
och om slulliqvid med redogörelse för expeditionen snart vöre att förvänta,
hvarå Herr Grefven och Siats-Rådet under den 3 April r833 lenrnat
det svar, att lian icke vore i tillfälle bestämma, när sådan liqvid kunde
blifva uppgjord, men ville, så snart underrättelse om affairen inlöpte, deraf
lemna Kongl. Kollegium del; samt att, då derefter icke något albot Is,
Kongl. Collegium under den 17 April detta år ytterligare af merbemäide
Herr Grefve och Stats-Råd skriftligen begärt upplysning om hvad härutinnan
vore inhemtadt, samt utaf Herr Grefven vidare tillgjordt, men hvarå
något svar sedermera icke följt.
I anledning af hvad sålunda upplyst blifvit, har Utskottet ansett sig
böra hemställa:
det Rikets Ständer genom Skrifvelse hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att vederbörande måtte i Nåder förståndigas,
att antingen, innan Rikets Ständers nästa sammanträde,
eller, derest sig göra låter, före Rikets Ständers Revisorers
nästinstundande sammankomst, afgifva slutlig vid för merherörde
krut-expedition, på det Rikets Ständer derefter ml
blifva i lilliälie, alt detta balancemål till slutlig pröfning företaga.
Slats-UiskoKtts Berättelse IV.-o 3z!>. iS
3: c- Under loppet af år 183r liar försålts inrikes:
Salpeter . ... . Lisp. i83:
Krut ...... Centner 3,oio: »3. 3o.
4:o Från Kronans förråd hafva, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
ätskillige qvantitete.r krut blifvit utan betalning uUemnade, såsom:
enligt Kongl. Brefvet af den 2 April 183 r, omkring tio centner bergskrut
till Direetionen för segelfarten emellan Wenern och hafvet, för att användas
tilt bergssprängningar vid de arbeten, sorn Direetionen, enligt insänd
underdånig arbetsplan, samma år låtit verkställa: enligt Kongl. Brefvet den
3o April 1831, trettio centner krut för Götha Canal-arbetes behof samma
år; och enligt Kongl. Brefvet af den 24 Sept. merberörde år, tio centner
bergskrut, till disposition af förstbemälde Directfon, för att till bergssprängning
vid Stallbacka arbets-station ofvanföre Trollhättan begagnas; men då
§taten mäste vidkännas betydliga uppoffringar i och för kruttillverkningarne
och Stats-Verkels inkomster genom en dylik disposition minskas, så har,
till förekommande deraf, Utskottet ansett sig böra tillstyrka:
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t genom Skrifvelse i underdånighet
anhålla, det icke något krut från Kronans förråd
mätte, ulan betalning, lill enskilde verk, bolag eller inrättningar
aflemnas»
Fo r t i fi ca 11 on s-Ä f de 1 n I n ge n.
Dess räkenskaper, som för år 183 r blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade med anmärkningar, redovisa för inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Ingående Balance från år i83o"r
Fordringar *. . . , , . . Rdr 67,426: i5. i-r.
Uppbördr
Af Tredje Ilufvud-Titelns anslag för Försvarsverket
4 o.ooo: — ——
„ diLo för oförutsedda militaire-behof ► 3oo: — —
,, Åttonde Hufvud-Titelns anslag för fångars
skjuts och underhåll . - 24,233:43. 3. 533.^3 3
Transport 131,960; io. 2.
iG Ståts-Utskottets Berättelse N-o 325.
Transport 131,960: i o. 2.
Diverse arrende-, auctions-, observations- m. fl, medel . 9,550: 43. 1 r.
Utgående Balance till år i83n:
Skulder , , 2 . * i5,q83: i o. 7.
Summa Rdr 167,494: 17* 8.
Credit:
Ingående Balance från år i83o:
Skulder
19,606: 2. 11.
Redoviste utgifter:
Till fästningsbyggnader .... 3a,456: 3. 2.
Till Pionnier-Corpsen å Wanäs . . . 27,308: i3. io.
Af Extra Stats-anslaget, Carlsborgs fästning 8,681: 2. 3.
Till diverse utgifter 2,317: 16. 4-
70,762:3o. 7.
Utgående Balance till år i83s:
Fordringar , , , . 67.136:27. 2.
Summa Rdr 167,494: 17. 8.
I afseende på redogörelsen för detta Departement, bar icke någon
anmärkning förekommit.
I sammanhang härmed får Utskottet anmäla, att den utaf Kongl.
Kammar-Rätten utan anmärkning granskade redovisningen för de till Kgl.
Topographiska Corpsens arbeten anslagne och år i83i uppburne medel,
upptager:
Såsom Uppbörd:
Behållning från år i83o Rdr 1,099:40. 7.
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade 10,000: — —
Försålde materialier . . . . . . 6: —
Balance. Behållning till år 1832 . . , . . 379:23. 9.
Summa Rdr 11,486: 16. 3.
Utgif
-
Stals-Utskotlels Berättelse IV.-o 315.
■17
Utgifter:
För Triangelmätning
„ Astronomiska observationer
„ Charlas connectioner .
Recognosce ri nga r
„ Inspeclionsresor m. ni. ..
Arfvoden . .
Ersättning . .. . . .
Diverse utgifter .
Krigs-Archiv-et . ,
Afleverering lili Kongl. Krigs-Collegium .
Summa Rdr i i,485:.iö. 3.
Hvilken redovisning icke hos Utskottet till någon anmärkning föranledt.
i,318: 19. 3.'
702: i3. 7,
922: 7. 6.
5,538: 29. 9,
i,5o2; 29. 4-  167: 9. —
1,000: — —
228: 20. —
5: 3g. 4.
9.0: 4 7»
Andra Departementets Utrednings-Af delning.
Denna Afdelnings räkenskaper för år 183 r hafva blifvit granskade i
Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar. Redovisningen för Inkomster
och Utgifter finnes upptagen på följande sätt::
Debet:
Balance från år i83o, Fordringar
Ordinarie Inkomst:
Års-anslaget för Departementet .
Rdr 34i,o35; ii,. 4*
tu; A-' ' " ; |
• 416,833:14. 6.
Extra Ordinarie Inkomster:
Indelta Infanteriets Beklädnadsmedel . . 68,i65:32. 5.
Rese- och Traclamentsmedel . . . 6,666: 32.
Års-anslaget till skrifmaterialier, m. m.
Årets ljuspenningar . .. . .
Eegistratur-medel ....
Transport Rdr 80,114: 17] 8. 707,868: 20. uT.
B lii. till R. St. Fröt. 1834. 4-dje Sami. 1 Afd. 3:dje Bundet. 3
8:de Häftet.
3,ooo: —. —
2,190: 17. 3.
91: 32. —•
24,272: i8. 5.
18 Stats- Utskottets Berättelse No 3x5,
Transport Rdr 80,1if. 17. 8. 757,868:25. 10.
i83o och 1831 årens recruteringspenningar
för Kongl. Svea Artilleri-Regemente . 5,153: 22. 8* „
-—
80,267:40. 4*
Fyllnadsarislag för i83o:
Fyllnad i i83o års ljuspenningar för Kongl. Collegium . 21: 16. —
Stats-ersättningar för år i83i:
För utöfver års-anslaget utgifne rese- oell tractamentsniedel
....... 8,218: 2. 5.
För till ved och lysningsämnen anordnade 15,662: 3a. —
För till Protocollsföranden i Armeens Löne
reglerings-Comité
utbetalde . . . 3pi: 32.
Ersättningar af andre Verk'.
För in natura ur förråden utlemnade persedlar 14,565: 38. 2.
För gjorde contante försträckningar . . 5,617: 9. 2.
För till canal- och vägarbeten commende
rade
truppers slitning af medförde ut- \
rednings-persedlar m. m. 108: 24. 8.
För förkornne munderingspersedlar . . 37: 22. 8.
För lemnade modeller . 80: 36. — . „ . . Ä
i  20,4i8:34- 8.
Till Kongl. Sundhets-Collegium influlne ersättningsmedel . 525: 8. 11.
Redogörare ådömd ensättning . . . , , . 226:46. 1.
Extra medel'.
Auctions-medel J 2,982:40. 3.
Observations- dito . , . . . i5: 12, —
Aterburne expence-medel .... 42: 32. —
Deponerade medel för Krigs-Casseuren Assessor
Brattströms concursmassa . . 4*5: , ■ ,
3,455:36. 3.
,Värdet af i behåll varande materialier hos Svea Artillerie
Regementes
Bataljons-Chefer och Regements-Directionen 1,957: 19. 4*
Balance till år i832‘.
Departementets skulder , . 51,420:38. 11.
Summa Rdr 945,434:44* 9*
Slals-Ulskottets Berättelse N:o 325.
*3
Credit:
Balance från år j83o, Departementets skulder .
■Ordinarie Utgifter:
Upphandling, enligt sammandrag > ..
Arméens Beklädnadf.
Rdr
Svea Lif-Garde . .. •
Andra Lif-Gardet .. . . .
Lif-Gardet till Häst .
Kron-Prinsens Husar-Regemente
Svea Artillerie-Regemente för i83o och 5
månader af i;83i . . .. .*
Götha dito för 1831
Wendes dito dito
Wermlands Fältjägare-Regemente
Indelta Infanteriets beklädnad .
Bevärings-Manskapet .
Gapotters anskaffning och underhållande
Surtout-beklädnad . .
Landskrona och Malmö Garnisons-Compag*
mer .«» .• .« • .« ■»
Beklädnadshjelp för Underofficerare m. fl.
Ersättning till soldater af Södermanlands
Regemente .. .. .. .. ,.
760: 21.
5,687: 43.
71,406: 16. i.
68,296:26. 4*
35,906:47. 8.
37,633: 3. 7.
43,o >9: 46. 1.
3 i,832: 26. 8.
89,915: 5. 4-  65,672: 17. 3.
15,427:11. 7.
10,021: 16. 7.
68,165: 3a. 5.
12,998: 3o. r.
11,340: 9. 2.
1,519: 16. 10.
1.
5.
703: r. 1.
Arméens Utredning'
Comrrmnion-saker, trophéer, remtyg, sängkläder, personela
utrednings-persedlar, sjukvårds-persedlar m. ro*
Till Arméens Tross ........
Modeller .. .. .. • .. . ....
Förlorade persedlars ersättande .
Fästningsfungarnes behof:
Commendantskapens utgifter ^ . . 5,207: 4* 4*
Ved-- och Lysnings-ämnen . . . . 15,662: 32. —-
Beklädnad m. m. för fästningsfångar . . 76: 36. 8.
38o,6oo:4o. iq.
io,x56:44* 2*
6,51 o: 40. 10.
661: 10. 8.
47: 16. —
20,946: 2Ö.
Transport Rdr 558,626: 27. 11,
20)
Stats-Ulskoltets Berättelse N.o 3sS.
Transport Rdr 558,636: 27. ir.
Förrådens diverse behof . _ ' „ . 0 .. , 1,071; 28. —
Byggnader:
Reparationer å förrådshusen . . ,. 558: 3. 10.
Dilo i och för Yakterne i Stockholm . . 128: 4. —
Hyror .. .. * 2,970: 20. —-
_  0,001: 37. ro.
Transportkostnader .. .. . ... . . . 2,363; 37. —
Extra Ordinarie Utgifter:
Rese- och tractaments-kostnader .. . .. i5,o65:3o. 5.
Dito lill Årmeens Lönereglerings-Comite, ► 9,662: 10. 5.
Dito till Protocollsföranden i dito . . 3qi,:32. —
Extra Utgifter . .. .. . .. . r83:21. —
Skrifmaterialier och expenser .. . . 6,319:21. 3.
Regislralur-medel . . . .. ... 53: 32. —■
Auclionsomkostnader ....... 5o: — —
Till andra. Verk. levererade medel . . 55: i3. 6.
39771: 16. 7;
Afskrifning _ - ... .. . . 2,710:40- 3.
Besparde Beklädnadsmedel .. ■ ., .. „ , . 667:21. 4
Balance till år 1882:
Departementets Fordringar . .. ... . 344.,°6i: $T- to
Summa
Rdr 940,404: 44- 9-
Utskottet har härvid inhemta t, alt sedan Handelsbolaget Bibau och
Wong, som på.executiv auction sistlidet år för en summa af io,5oo Rdr
Banco inköpt en Repslagarne Sjöstedts concurs-massor förut tillhörig invid
Kongl. Lif-Gardéts till Häst casein belägen egendom N:ris 1 & 4 i
Qvarteret Terra Nova Större å Ladugårdslandet, hos Secund-Chefs-Embetet
för nämnde Lif-Garde skriftligen hembjudit denna egendom till Kongl.
Maj:t och Kronan för nämnde köpeskilling på det sätt, att auetions-inropet
å Kronan öfverflyttades- med alla köparen åliggande skyldigheter
och förbindelser; så har hos Kongl. Maj:t Befälhafvaren för Regementet, enär
denna egendoms förening med casernen länge ansetts vara behöflig och
önskvärd, dels i afseende på casernens otillräckliga utrymme, så att äfven
Boningsrum utom- densamma hittills alltid måst hyras af S<jvadrons-Chefs,
Stals-Utskottels Berättelse JV-o 323,
för ”större delon af Regementets Under-officerare, jemte deras hustrur ocTi’
barn, dels ock i anseende till den stora tillgång på vatten, som af brunnar
i egendomen lemnäs och hvarpå vid casernen vöre Brist, hvartill för öfrigt
lomme, att berörde egendom, såsom gränsande till casernen, iattiigeii
kunde, blott genom borttagande af nuvarande skilje-stängsel, med densamma
föienas till en enda gård, i underdånighet hemställt, huruvida icke omförmälde
egendom, sorn vöre brandförsäkrad för ir,i5o Rdr, och vid eu
derå i September månad i83o verkställd värdering blifvit uppskattad till
]4>ooo Rdr banco, matte af Kongl. Majit och Kronan inköpas, för att lill
Regementets begagnande öfverlämnäs, helst fråga tillförene om ett sådant
inköp förevarit så väl år 1822 som 1824, ehuru det ej kunnat verkställas,
enär den derför då fordrade köpesumma funnits för liög, utgörande förra
gången 17,666 Rdr 3a sk. och den senare ett ännu högre belopp. Och
har, i anledning häraf, Kongl. Majit under den 3o Julii 1831 i Nåder funnit
godt tillåta, att samma egendom må för Kongl. Majits och Kronans
räkning, emot den fordrade köpeskillingen, io,5oo Rdr, på erbjudet sätt,
varda inlöst, för att åt Lif-Gardet till Häst till begagnande upplåtas, emot
åliggande för Regementet, att, medelst afkastningen af de egendomen tillhörande
jord- och andie lägenheter, sorn lämpligen kunde lill enskilde utarrenderas,
besörja egendomens iståndsättande, äfvensom de derå årligen erforderlig©
reparationer, så långt afkastningen dertill kan förslå, hvarom redogörelse
för hvarje år borde lill Kongl. 'Krigs-Collegium afgifvas, samt
derefter till Kongl. Kammar-Rätten insändas; hvarjemte, hvad liqviden af
köpeskillingen anginge, Kongl. Majit ansett lämpligast, att densamma af
Kongl. Collegium utaf under händer hafvande medel förskottsvis ulbetaldes,
emot successiv ersättning på det sätt, att i iS32 års Slatsreqvisitions-förslag
dertill uppfördes r,5oo Rdr, samt derefter i de påföljande årens 1,000 Rdr
eller mera, så framt tillgångarne det medgåfvo. ♦
Utskottet, som funnit sig böra förhållandet med ifrågavarande egendomshandel
hos Rikets Ständer anmäla,
anser likväl detta ämne icke föranleda- till någon’ Rikets
Ständers åtgärd..
m Stnls-Ulskoltels Berättelse N:o 3aS.
Andra Departementets Underhålls- Afdelning.
Räkenskaperne för de under detta Departements förvaltning stående
fonder upptåg?*.
För Bevärings-manskapets Underhålls-medel.
Debet:
Balance från ur i83a:
Contant behållning . sx 3g. 7.
Anmärkningsmedel . , . 027:23. 3.
Oredo viste förskott . 4»0,18: x. 2. __
Ordinarie Uppbörd:
Anordnadt af Kongl. Stals-Contoret . . Go,ooo*.
Extra Ordinarie Uppbörd:
Äterdebiterade medel . . . • . 12:21. 6.
Ersättningar < 533: 38. ,9.
Anmärkningsmedel ..... 33:22. 3. ^ ^
Afskrifning ......... 863: 43. 10.
Kongl. Kammar-Rättens Observationsmedel;
I följd af Kongl. Kammar-Rättens skrifvelse den i3 April
j831 och Kongl. Krigs-Collegii beslut den 26 i samma
månad, uppdebiteras å nyo de Fältkamereraren J F.
Wallstersson ådömde anmärkningsmedel . . - 2,674:09. 8.
Balance till år i83a\
Öf veile ve'rer ingar * » a 5.?)77: 3?.. ■>•
Summa Rdr 73,888: 4°. 5.
Credit.
Balance från är i83o:
T>pplånte medel 1,600: •— —«
öfverbetalningar .
4,704: 35. 8- g 3^ 35 g
Transport 6,3o4: 35. 8.
Stats-Utskottels Berättelse JY;e 325.
23
Transport 6,3o/{: 35. 8.
Ordinarie Utgift:
Möteskostnaden för Beväringsmanskapets i Riket vapenöf
-
ning under året
6 i ,632; 19. 10.
Siitnings-penningar . ,
Kestituerade medel
Skjuts- och tractaments-kostnad
Diverse ....
Ersättningar
Afskrifning
Extra Ordinarie Utgift:
694:
7: 3 4- 9-
288: 28. —
t" .
ID. DO.
4-
Kongl. Kammar-Rättens observalionsmedel:
De i Debet upptagne .....
1,000: 38. r.
442. >6. io.
4oo: 3g. 7.
1 2,674: 39. 8.
Balance till år 183a:
Contant behållning
A11 rn ä r k u i ngs m ed el
Oredovisle medel
26: 7. 10.
3oo: 21. 3,
1,101: i3. 8.
1,427: ii
Summa Kdr 70,883: 4°- 5
Sammandraget öfver sjukhus-kostnader vid Södermanlands Beväringsmanskaps
möte år 183 r upptager under titel Dagliga Förbrukningspersedlar,
till sjukhusets behof, bland annat, 109 kannor 15| jungfrur bränvin,
lill ett värde af io3 Rdr 19 sk. 4 rst., ehuru sjukhus-journalen ulvisar, att
endast 9 man befunnits sjuke, under ett möte, som blott räckt tio dagar.
Då anmärkning, rörande allt för stor bran vinsutdelning åt manskap, äfven
förekommer vid redogörelsen för exercitie-sqvadronernes underhålls-medel,
och hvilken anmärkning föranledt Utskottets hemställan i afseende på inskränkning
i dylik bränvinsutdelning; så får, i afseende på ofvanberörde
erinran, Utskottet samma hemställan åberopa.
För Exercitie-Sqvadronernas Underhållsmedel
är 1831 års Hufvud-bok granskad i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar,
Inkomster och Utgifter hafva varit;
jSlals-ZJIskoltels Berättelse iT:o 32$,
Debet.
Balance från Ar j83o
■Contant behållning
Oredoviste förskott
Anmärkningsmed el
Ordinarie Uppbörd:
ifrån Kongl. Stals-Conloret
Extra Ordinarie Uppbörd:
Auctionsmedel
Anmärkningsmedel , . . .
.Ersättnings dito .. .. . . .
Balance, till år i83%:
Skuld lill Gamla Mölespassevolance-cassan
R:dr ii,3ip: 2. 7.
537: 18. 10.
187: 14. 7.
12,043.- 36.
, 22,347:40.
i5: 24. 8.
71: 10. 3.
815: 37. 1.
902: 24. —
36,256: 18. 8.
Summa Rdr 6i,55o: 22. 8:
28,583: 1.
Credit:
Balance från är i83o:
Till Gamla Mötespassevolance-fonden, Skuld 26,256: 18. 8.
Till Örebro Läns Landtränteri dito 2,326: 3i. —
Ordinarie Utgift:
Möleskostnad för Exercilie-Sqvadronernes sammandragande 21,861: 35. 9.
Extra Ordinarie Utgift:
Skjuts- och resekostnad
Byggnad s-reparationer
Arfvoden .
Inventariers upphandling
Diverse
21: 33. 6.
661: 20. —
5o: — —
i3o: 22. —
875:27. 6.
Transport 51,320: 16. xr.
Träns
-
Stats-Vt skottets Berättelse N.o 325.
=5
Balance till år l83a:
Contant behållning
Oredovisla förskott
Aumät kningsmedel . .
Transport 5i,32o; 16. ri.
6, r 4g: 8. i o.
3,8.g6: — 4.
184* 44* 7- 2 . k
y_ io,23o: 5. g.
Summa 6i,55o; 22. 8.
Af Lif-Regements Drngon-Corps’s räkenskaper har Utskottet inhemtat,
huruledes under mötestiden, 74 dagar, åtgått 209 kannor 8 jungfrur bränvin,
hvaraf störéta delen blifvit utlemnad till manskapet dels med 2, dels
med 3 supar hvarje dag, för utom så kallade magdroppar, extraherade på
bränvin, t junglin på man dagligen. Och som manskapets till 12 sk. utgående
couLanta aflöning blifvit på detta sätt ökad med 3 till 4* sk. om
dagen, samt icke skäligen kan förmodas, alt en så ymnig daglig bränvinsför
plägning varit åsyftad med den, genom general-ordres af den 18 Mars
j831 gillia tillåtelse, att så stort qvantum beskt bränvin, som, efter läkarens
hörande, kunde anses hehöfligt, skulle få utdelas, serdeles som olika
hushållning företett sig så vid Lif-Regernentets Husar-Corps, der extra förplägning
egt rum blott 8 serskilda dagar under hela mötet och då med endast
1 jungfru på man oin dagen, som vid de öfrige Regementena, der åtgången
af bränvin varit knappt Aniel af den vid Lif-Regementels DragonCorps;
så och tili förekommande af bränvinets missbruk, i förening med
besparing i utgifterne, har Utskottet funnit sig föranlåtet hemställa,
det Rikets Ständer hos Kongl. Majit genom underdånig skrifvelse
anhålla, att bran vins-utdelning åt Kronans manskap
måtte, så vidt sig göra låter, inskränkas.
För Artillerie-hcistarnes underhållsmedel
har Räkenskapen för år 1831 blifvit granskad utan utfärdad anmärkning.
Varande resultatet följande:
Bih. till R. St. Prot. 1834'de Sami 1 A/d. 3:dje Bandet.
8:de Iläftet.
4
aö Stats-Utskottcts Berättelse N.o 325.
Debet.
Balance från år i83o:
Contant behållning . . . s * 841:28. 7.
Oredoviste förskott » . . t , 3,o63;37. 6.
——  3,<)o5: 18. 1.
Extra Ordinarie Uppbörd:
Anmärkningsmedel ,, * * ? • 2,378:26. 6.
Balance till är i83i:
Upplånte medel p.ooo: •— —
Summa R;dr 15,283:44* 7.
Credit:
Balance från är i83o:
Skulder
Ordinarie Utgift'.
Fourragerings-kostnad för privata hästar år i83o i3: a5.
Diverse .  2: —
* 9,009: 2. 2.
i5: 25.
Afskrifning lill redovisning af Artillérie-Regementenas
Fourragerings-Directioner ...... 5,178:12.10.
Balance till år 18321
Contant behållning i 34. r.
Oredoviste förskott , „ *> » . 584: 18. 6.
—:  " 4- 7-
Summa 11 dr i5,283:44- 7-
Och bär icke heller hos Utskottet någon anmärkning vid berörde
räkenskap blifvit gjord.
Redogörelsen för 182g års Mötespassevolance-afgift för år i83t.
Förhållandet med denna uti Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkt-"
ning granskade räkenskap, har befunnits sålunda:
Slals-Vtskotlets Berättelse iT.o 3sS. 27
Debet:
Behållning, anticiperad lill Gamla Mötes
passevolance-fonden
.... 72,228: 3r. t).
Innestående i Lands-Contoren . . . 56:44* 3-
Oredoviste förskott hos f. d. Commissaria
ten
m. fl. . . i . . i,334:44. 8«
Anmärkningsmedel hos dito j . . 336:38. 8.
Ersättningsmedel « . , 3,107:39.11. .
—
83,o65: 7. 3.
Extra Ordinarie Uppbörd:
Enligt liqvid emellan denna och Gamla Passevolance-fonden
upptages förut ej debiterade från Wermlands Läns
Landtränteri . . . . ... . . . 384-' 7. S.
Summa R:dr 83,449: >4-
Credit:
B al ance frän är iS3o:
Öfverleverering | ^ j ( ; 8: — —
Extra Ordinarie Utgift:
Sjukhus-byggnader:
Chefen för Calmare Regemente . i : 2,290: —• *-s
Möteskostnad för år 1829 . . i3r/i5. — . „
J  -  a,3o3:45. —i
Ersättning till Gamla Mötespassevolance-fonden för derifrån
levereradt fourrage ........ 3,107:39. II.
Afskrifning för orätt påförd ersättning . 118: 5* 6.
Vidare afföres: De uti denna räknings in
gående
Balance inbegripne Ersättningsmedel,
hvilka medel uti i83o årsräkning
af misstag blifvit såsom denna fondens
fordran debiterade, ehuru de rätteligen
utgöra densammas skuld lill Gamla Mötespassevolance-fonden
.... 3,107:3o. 11. _ „
” ,
3,225: 4o.
Transport 8,645; 34* 4*
a8 Stats-Ulskoltets Berättelse N.o 325.
Transport 8,645: 34• 4-
Bal ance till år >832:
Behållning, anticiperad till Gamla Mötespassevoiance-fonden
.... io. 3.
I Lands-Contoren innestående . . . 21: 3a. 10.
Oredoviste förskott af f. d. 6:te Commis
sariatet
...... 122:3']. 11.
Anmärkningsmedel hos f. d. Commissaria
ten
...... . 14o: 43- 7. /Q9q
— — 74,bo/); ao. 7.
Summa 83,449* l4‘ 1 *•
Någon anledning till anmärkning vid denna redogörelse har icke hos
Utskottet förekommit.
Nya Mötespassevoiance-fonden för år i83i:
Denna Fonds i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar granskade
räkenskaper visa,
i Debet:
Balancc från år i83o:
Contant behållning ..... 17,546: 4- 9*
Innestående i Länen och Lands-Contoren . 130,570: 45. 10.
Oredoviste förskott . . . . . 7,451:20. 11. ~
150,271:23. b.
Ordinarie Uppbörd:
Mötes-passevolance-afgift af Rust- och Rotehållarne i Riket 2i5,or)3: — 4*
Extra Ordinarie Uppbörd:
Ersättnings- och Anmärknings-medel m. m. , . . 5,358:43. 4•
Interims Uppbörd. Centonal-medel . . . . . 12:40* —
Leverering:
Gamla Mötespassevoiance-fonden påför för
Transport 3]5,]36;
11. 2.
Stals.-Ulskoltets Berättelse N:o 3n5.
levererad t fourrage, emot ersättning
Gamla Mötespassevoluuce-fonden tillhörige
medel, levererade lill Carlstads Ränteri
den 17 iehruarii i83i
Af Södermanlands och Kopparbergs Landtranterier,
utöfver årets uppbörd levererade
Balance till är i83q.:
Öfverleverering af Lands-Contoren
Fordringar efter liqvider . .. . „
Upplåt le medel . * . *
Credit:
Transport
6,873:40. 4
29
375,736: 11. 2.
768: 15. 4*
2,935: 16. —
35:
4,173: 13. 7.
65,000: — —
10,577: 23. 8.
69,208: i3. 7.
Summa Kdr 455,522:
Balance frän är i83o\
Öfverleveieringar al Lands-Contoren .
Fordringar efter liqvider ....
Upplånle medel .....
Gamla Mötespassevolanee-fonden för förskjutne
löner rn. ni. 'år i83o . . . 6,353; 4* 5
48f: 10. 5.
13,536: 16. 6.
110,000: — —
Ordinarie Utgift'.
Mötes-kostnaden för de Indelte Cavallen- och Infanteri
-
i3o,4oo:3i. 4*
Regementena ........
Möteskostnader för år i83o ......
Uppbörds-procent och remisslage för influtne Mötes-medel
Provision för Mötesmedlens utbetalning till Regementena
Mönsti ings-kostnader ........
Löner och Inqvarteringspenningar för Rcgemenis-Cornmissarierne
och Vaktmästarne .
Kostnader för mötesplatser
Sjukhuskostnader .....
Sjukhus-reparationer . .
Restituerade medel .
J 6 r ,763: 5.
8,oi 6: 41-
4,o63: —
2,912: 6. 1 f.
568: 34. 1.
7,097: 10. 8.
348: 29. 1.
1,199: 36. 1.
354: i'- —
2,905: 16. —
Transport 319,661: 3o. 2,
3e
Slats-Utskoltcts Berättelse N:o 325.
Trai
Exercitie-ammunition för iS3o . ,
Arrende för mötesplalser ....
Diverse Extra Utgifter'. .
Afskrifningar ......
Utbetalde ersättningar ....
Leverering: Af fourrage in natura af
åtskilliga Rusthållare ....
Gamla Mölespassevolance-fonden tillhörige
medel .......
Till Beväringsfonden ......
Balance till är 1832 :
Behållningar och fordringar:
Contant behållning .....
O *
Innestående i Lands-Contoren och Länen .
Oredoviste förskott .....
Ersättningsmedel * * »
sport 3 rc>,661: 3o. 2-  640: 14. 11.
398:35. 3.
286: 44. G.
10,579: 43. 10.
627: 10. 9.
1,171: 09. 11*.
768: i5. 4.
629: 23. 3.
31,019:24. —•
66,671: 27. 8.
16,492: 17. 9.
1,774.- 9. 1.
3,569: 3o. 6.
115,957:30. 6.
Summa lidr 4^5,522:
Utskottet har under granskningen häraf ické funnit någon anmärkning,
som ansetts föranleda till Rikets Ständers åtgärd.
Tross-passevolance-medlen:
Af 183 r års i Kongl. Kammar-Rätten, utan anmärkning, granskade
Hufvud-bok, har fondens ställning, lill Inkomster och Utgifter, befunnits
vara följande: '
Debet:
Balance frän är i83o:
Innestående i Lands-Contoren
■Utlånte medel . .
Contant behållning , ;
io,354: 18. 7.
71,600:
4,258:35. 5.
86,2i 3: 6.
Transport 86,213: 6.
Slais-Utskollets Berättelse 2V-'0 3aS. 3i
Transport 8G,ai3: G.
Ordinarie Uppbörd*.
Af Rusthållarne, så väl för den delen af Indelta Infanteriet,
som förut varit Cavalleri-Regemente, som för Cavalleri-Regementena:
Passevolance-afgift
till Trossens underhållande it I r 1 D>149' 8.
Extra Ordinarie Uppbörd:
Auctionsmedel ^ j, r j, ? . i ; 176:47-
Summa R:dr 100,539: i3.
Credit.
Tialance frän är i83o:
pfverleverering af Mötespassevolance-medlen J. ; s 6: i4-
Ordinarie Utgift:
Passevolance till Trossens underhållande, så väl vid Cavalleri-Regementena,
som vid Indelta elFeclive, lill Infanteri
afsutne Cavalleri-Regementen ..... 12,192:82,
Generela Extra Utgifter: . . , , 1,274:42-
Afskrifning h , % 620; —
Balance till år i83i:
Inneslående i Lands-Conloren . . . 5,884: 20. 7.
Ullånte medel ...... 79,800: — —
Contant behållning 6,o55: 44, 10.
91 >440 •
•.Ä» “—~——
Summa Rdr 105,589: i3.
Utskottet har vid denna räkenskap icke funnit något att anmärka
Allmänna Hingstrnedels-Jönden.
1831 års redogörelse derför, i Kongl. Kammar-Rätten granskad,
tan anmärkning, visar följande förhållande i
3a Sluls-Ulskottets Berättelse N.-o 325.
Debet:
Balance frun är iS3o:
Behållningar och Fordringar . . .
Ordinarie Inkomst:
Af Kongl. Stats-Contoret anordnadt . . .
Extra Ordinarie Inkomst.
Återlevererade medel . ' . . ,
Aucliöns- dilo . . . - . . 72:20. —
197: 20. —
Balance till ur i83z:
Skulder ......
3,o85: 22. —
2,375: 21. —
120: —
7 2: 26. —
. ,2,7 {c 43.
Summa Kdr 8,400: 3,
Credit.
Balance frän år i83o:
Skulder 2,741: 4f* 3.
Ordinarie Utgift:
Compagnie-hingstars inköp .... 3oo; — —
„ „ utförd ring . . . 234: 8. —
Underhållskostnad för hingstar af Norrsk
race . . . . . . . 119: 21. 4*
Hingstmönstrings-koslnad . . . . 281: iG. —
Skjuts- och rese-kostnad .... 289: 5. 6.
Hingstpraemier ...... 4°°: — —
Tractamenten och Skrifmaterialier . » 485: .
2,089: 2. ro.
Extra Utgifter: Diverse . . . . . . 2: — —
Balance till år 183s
Behållningar och Fordringar .... 3,587: 18. 2.
Summa Kdr 8,400: j4. 3.
Vid granskningen af denna räkenskap har ingen anmärkning egt rum.
A n rf
Stals-Utskottels Berättelse JV.-o ?n5.
33
Civ il-Departementet.
Militich-Boställs-cassan.
Tlufvud-boken för år 183r, sorn i Kongl. Kammar-Rätten blifvit
gransbad ulan anmärkning, utvisar följande räkenskaps-förliåliande:
Debet:
Balance från år i83o, 'Behållningar och Fordringar
Inkomster t
Reserve-Hemmans räntor
Sälerifrihets-ripedel .
Interessen på lån
rAnmärknings-medel .
Auclions dito
Diverse Inkomster .
44o,44 j; 44. 8-
5,94 45* M*
4o: 39.
21,623:33. 7.
i45:44* 8.
443. 16. —
241:42* l'
Balance till år 1832'.
Gassans skulder .....
Orätt inlevererade medel
I Cassa-räkningen upptagne och år iS3i
levererade medel, som icke blifvit pålörde
. . . • * • •
Credit:
1,883:35. 4*
89:36. —
4,455: 29. 8.
6,429: 5. —
Summa 475,3o8: 3o. 11.
Balance från år i83o, Skulder
Utgifter:
Aflöning, gratificationer, arfvoden och pensioner
Afgift till Civil-Statens Pensions-cassa
1,790: 26. 11.
8,389: 43. r.
102: — —•
Transport Rdr 10,282: 22. —
Bilt. till R• St. Prat. t83j.- 4-d/e Sami. 1 Afd. 3:dje Bandet. 5
8:de Iläftet.
34
Ståls-Utskottets Berättelse JY:o 3z5.
Transport 10,282: 22. —
Expenser, ljuspenningar, skjuls- och tractaments-kostnader 479: 25* 6.
Frihets-ersättning för genom vådeld afhrunne boställen . i38:34. 2.
Inqvarterings-penningar . . . . . . 11,946: i3.
Nybyggnader och reparationer . . 9,533: 3 r. !\.
Remisslage-afkortningar, afskrifningar och diverse utgifter 2,45o: io. —
Balance till år 183.2:
Contant behållning ..... 32,260:37. 6.
Fordringar hos låntagare .... 385,728: 12. 1 1.
Förskott till nybyggnader . - . . 8,916: 8. —
Restantier, deponerade medel, och till afskrifning
anmälde poster m. m. . 13,572:28. 2.
————^0,477: 38. 7.
Summa Rdr 475,3o8: 3o. 11.
I afseende på medlens förvaltning samt cassans säkerhetshandlingar
har icke något varit att anmärka; hvaremot Utskottet funnit Hufvud-boken
otydlig och svårfattlig; men som en förbättrad räkenskaps-method jemväl
lör denna cassas räkenskaper, i sammanhang med de formulaire, som, i
följd af Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, Kongl. Stats-Contoret, i samråd
med de förvaltande Verken, skall upprätta, är att förvänta;
så anser Utskottet någon hemställan i detta afseende nu icke
erforderlig.
Sluts-Utskottets Berättelse A7'0 3sS.
35
Wadstena Krigsmanshus-Cassa.
Räkenskaperne, hvilka för i83o undergått granskning i Kongl. Kammar-Rätten,
med anmärkningar, men ej ännu för år 1831 blifvit derstädes
reviderade, hafva på följande sätt redovisat denna cassas uppbörd och ut
-
gifter:
Debet:
i83o.
i83i
•
Bulance från föregående år. Fordringar
1,027,689
20
2
(,074,845
(0
8
Ordinarie Uppbörd:
Äldre Inkomster ‘
Centonal
......
26,183
24
8
95
35
11
Avancements-penningar
5,383
16
—
2,640
2
3
Inskrifniugs dito ......
3o6
—
—
—
—
Afskeds dito ,
54
43
1
—
—
—.
Afgift för pensioner och gåfvor . . .
1,079
38
10
n
j
24
—
Rusthålls-afgifter
24,586
12
11
—
Bötesmedel
I,o32
8
10
2 9
S
Interesse för utlånte capital ....
Afgift för Grefve-, Friherre- o. Sköldebref
Hemmans-räntor efter Kronovärde . .
Skilnaden efter markegångs-pris . . .
Fyrationde spantnåi .......
Armbössemedel
5i,a84
,25
3,932
20,011
7,084
7
44
12
3
43
5
! 0
5
4
51,611
8
8
Innehållne medel för Civil-Statens Pen-
sions-cassa
5?
—
—
57
—
—
Leverering, innan den nya redovisnings-
methoden blef föreskrifven ....
—
—
(09,364
'7
—
Nyare Inkomster:
Centonal, afgift för fastighetsköp m. m.
28,384
5
(1
(,83o
7
—
Extra Ordinarie Uppbörd'.
1,676
47
8
3,426
24
10
Balance, Skulder
1,228
23
6
3,7i3
ll
2
Summa
[,200,907
26
7
1,247,620
35
*6
36
Siats-Utskottets Berättelse .V:o 3stS,
Credit:
i83o.
1831
•
Balance, Skulder
Utgift
Till Kongl. Majtls Nådiga disposition ut-
1,442
12
2
1,228
23
6
betalde medel ’ . .
i,5oo
—
i,5oo
—
—
Loner
5,316
1
8
5,439
26
8
Pensioner , .
1,907
32
—
'>9ll
28
—
Nådegåfvor - .
63
—
—
69
—
—
Gratialisternes underhåll . .
67,437
32
—
69,727
24
—
Procent å gratialist-underhålls-medlen
679
11
6
702
20
6
Leverering till Armeens Pensions-cassa
Remisslage, provisioner, skrifmaterialier
41,297
18
! 1
56,095
*9
8
i och diverse utgifter
4>477
10
9
2,920
25
5
Åfkorlniugar, afskrifuingar och restitutioner
Afskrifning af sådane poster, som kom-  ma att redovisas i de till Kgl. Kam-
«.y4'
4°
1 1
56o
8
10
mar-Rätten ingående räkenskaper
Utgående Balance. Behållningar och
■ ■ 1 ■
—
—
107,298
36
4
Fordringar
, 1,074,845
10
8
999,666
>4
n
/
Summa
1,200,907
26
7
1,247,620
35
6
Någon anledning lill erinran, vid ifrågavarande räkenskaper liar ej
bos Utskotlet förekommit. Cassans. säkerhetshandlingar hafva befunnits i
behörig ordning; varande, i följd af Kongl. Brefvet don i5 Februarii innevarande
år, till Armeens Pensionscassa nu mera öfverlemnade låne-document
å ett belopp af 69,836 R:dr 21 sk., hvarmed, samma cassas hos
Kr i gs m a n sh u s-cassa u innestående capital blifvit förminskadl.
Stockholm den 4 Noveni b. 1834-
STOCKHOLM, hos B. M. Bredberg, 1834-
Stats-U‘skottet s Berättelse A'\o 3a'. i
N:o 3 2C.
Ankom till Exp.-Utsk. den 15 Nov.
Berättelse, angående verkställd granskning af Kongl. Krigs-Acad
em i ens Räkenskaper.
Cl. A.)
Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit granskad med anmärkningar,
upptager följande förhållande:
Debet.
Balance från år i83o.
Kongl. Academiens fordringar 15,558: 4o> */•
Ordinarie Uppbörd.
Ståts-medel ...... 3^,525: ■— —
Betalande Cadetters pensions-afgift . 4t>°5t: 5. 4-
D:o lill Böcker och Rit-lilibehör . 1,100: — — 79 676* 5
Extra-ordinarie Uppbörd.
Utom Stat influtna medel för försålde, casserade persedlar
m. m. . . . . . . . . 5li: 29. 5.
Balance till år i83a.
Kongl. Academiens skulder ...... 7,568: 12. 10.
Summa io3,3i4: \°< 2.
Credit.
Balance från år i83o.
Kongl. Academiens skulder . . 13,522: 21. r.
Transport i3,52j: 21. 1.
Bihang till R. St. Prat, i834, 4 Sami. t Afä. 3 Bandet.
g:de Häftet.
St uti-Utskottets Berättelse. N'.o 3:6,
Transport
I 3,522.'
2r.
1.
Tillkommer:
Besparing uppå i83o års Stats-anslag, att
till Kongl. Majrts Nådiga disposition re-
dovisas ......
2,o3(3:
hO-
6.
15,558: 40.
Ordinarie Utgift:
Aflöning .......
20,434:
1 2.
—.
Underhåll, beklädnad, m. fl. omkostnader
55,245:
I9-
11.
Båtsmans-Commenderingens underhållande
2>4o5:
37.
0
X
7S,o85: s 1.
Extra-ordinarie Utgift:
Restituerade medel . . . . .
6Ck}:
43,
T.
Begrafningshjelp . . . . .
'.q4:
: 8.
, - -
Utom Stat ......
r.SS^:
3o.
3,721: 4a-
Afskrifning
Af aflyltade Cadetter påförd Pensions-afgi
ft
.
•
54: 21.
Balance till år i83a.
Kongl. Academiens fordringar ...... 6,8qf: a1
Summa t o3*314: 4°*
Någon anmärkning vid denna Räkenskap har icke förekommit.
Stockholm den 4 Nav. i834*
3.
I.
4-
St11 s-U-t skottets Betat' h'-. Af;o 527.
3
N:o 3 atj.
Ankom till Exp.-Utsk. den 13 Nov.
Berättelse, angående verkställd granskning af Tullverkets Räkenskaper.
(I. A.)
Berörde i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar granskade Räkenskaper
redovisa på följande sätt Verkets Uppbörd och Omkostnader.
Debet.
Balance från föregående året:
Contant behållning .... 27,376: 7. —
Inom Augusti påföljande år levererade
medel ..... ip5,63t: 45. 9.
Restantier ...... '58,714: 38. 1 r.
281,722: 43. 8.
Uppbörd
Råk- och Lots-medel .... 58,32r: 19. 3.
Tullmedel ..... 2,641,716: 37. —
Nionde Hufvudlitelns Besparingsmedel
eller anslag lill Munufacturernes befrämjande
..... 3,543: 34. 5.
Wadstena Krigsmanshus-medel . . 6,391: 9. 11.
Convoy-medel ..... 287,066: 24. 2.
Fubriks-Fatlig-Cassje-medel . . ^ 70: 34. 8. j5. 5,
Balance till påföljande året.
Öfverlevereringar . . . . . . . . 977: 47. 4•
Summa 3,279,811: 10. 5,
Stnts-TJ‘skottets Berättelse N:o 3ir.
Credit.
Balance från föregående året.
Öfverlevereringar . . . . . . . 5a3: 2.
Afkortningar.
å Stats-medlen , . . :
> 90,317:
20.
_
å Convoy D:o ....
4,247:
2 x.
—. 94,564: 41.
-
Anordning utom Stat.
å Slals-medlen ....
t 1, r “7 oi
23.
å Convoy D:o ....
6,0 36:
7*
2.
å Fabriks-Fattig-Cassas D:o .
49:
1 °- 167,a55:
3i.
—
Tull-Yerkets Omkostnader.
-
Löner för General-Tuli-SlyreJsen .
x (,833:
16.
——
Stat oell Omkostnader
. 4°6’3p5:
28.
5.
Arfvoden och Gratificationer
x 8,5ö r:
43.
8.
Hemliga Utgifter ....
8,000:
—
Pensions-Staten ....
6,768:
16.
—
Indragnings-Stat ....
26,180:
22.
~ 477>739:
3o.
1.
samt andra Utgifter.
Till Götheborgs Hospital
5oo:
—
Remisslage .....
8,135:
42.
6.
Procenter .....
4,97».
20.
7’
Restitutioner ....
7,910:
3.
lI' 21,517:
t9‘
-
Levereringar.
•
Statsmedel .....
i>992*394:
3.
6.
"Wadstena Krigsmanshus D:o
4,800:
26.
6.
Convoy D:o .....
. 286,362:
42.
3.
Fabriks-Fattig-Cassae D:o
56:
28.
2,283,5i4:
4.
9-
Transport 3,o35,n4- 3a. 2.
Stnti-TJtskottets Berättelse Nio 3;3. 5
Transport 3_,o35,ii4: 3a. i.
Balance lill påföljande året.
Contant behållning .... 30,607: 17. 2.
Inom Augusti påföljande året levererade
medel ...... 146,007: 18. 1 r.
Restantier 68.081: 38. 2. 244,696: 26. 3.
Summa 3,279,811: 10. 5.
"Utskottet har under granskningen af delta Verks förvaltning och räkenskaper
icke funnit något att anmärka.
Stockholm den 4 No v. 1834.
N:o 3a8.
Ankom lill Exp.-Utsk. den 15 Nor.
Berättelse, angående verkställd granskning af P 0 st-Ver ket s för.
vältning år i83i.
(I. A.)
Räkenskaperne, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit granskade med
anmärkningar, utvisa följande förhållande med inkomster och utgifter.
Debet.
Balance från föregående året.
Tillgångar  47»44?- 6.
Inkomster.
Postmedel
Porto för inrikes brefvexlingen . . 278,035.' 2. 6.
Transport 278,035: 2. 6. 147>419: 47- 6.
Stats-Vi skottets Berättelse N:o 3:8.
Porto för utrikes brefvexlingen
Fraklmedel för Sjöposlfarterne
Bötesmedel ....
Anmärknings D:o
Extra-ordinarie uppbörd
Diverse Verks medel .
Balance.
Öfverlevererin?ar och skulder
O
Transport 27(8,o35: 2
168,858: 28
20,195: 46
431: 47
t ,683: 17
1,117: 36
6. 147,419: 4 7* G7-
9-
4-
47°,
322: 34* 2.
. 1,936: 21. —
67-t: 3o. 5.
Summa 020,356: 67. 1.
Credit.
Balance från föregående året.
Öfverlevereringar och skulder
Afkortning för restituerad Postporto, oinlöste,
qvarliggande samt relournerade
uLrikes bref, observations-pr ocent, Actorats-provision,
111. m.
Utgifter och Omkostnader.
Aflöning, arfvoden och gratifieatione
Postilloners aflöning, traclamenten
beklädnad och beväring
Postförings- oell Roterings-ersältningsomkostnader
Sjöpostfarten ....
Utrikes brefvexlingen
Pensions-Slaten
Ved och ljus, lycktors underhåll,skrifmaterialier
m. m.
Pukel-Post-Inrätlningen, £förlust)
45,227: 33. to
28,1 73:
11.
72,63o: i4- xt*
38,957: 16. 8.
129,390: 14, 9*
2,097: 23. 4.
[3,665:
22. ro.
i,9?4:
2,3 i3: 40.
33o,i4" 32.
12,3g5: —
3.
9-
Transport 346,834: 3i. 1.
Stns-JJtskottets Berättelse N:o 328. 7
Transport 346,834: 3i. r.
Levereringar.
O
Till Stats-Yerket .... 100,000: — —
— Diverse Veik . . . i,g36: 2,. — IOI>g36: 2I. __
Balance, Tillgångar.
B .'hållning i Banken .... 4>ooo: — —
Fordran hos Norrska Regeringens Handels-
och Finance-Departement, hvarom
liqvidation änn'11 hetor på Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning
Dito af K'jset liga Ryska Post-Amten i
S:l Petersburg och Helsingfors .
Förskott till reparationen af Post lutset i
Helsingör ......
Dito för Post-Ångfartyget Motalas nybyggnad
......
Dito för dito transport och utredning .
Dito för Post-Ångfartyget Constilutions
reparation ......
Förskjuten ersättning för förkomne recommenderade
hi ef ....
Dito kostnader för utrikes brefvens rening
och rökning ....
Dito skjuts- och tractanients-penningar
till Ledamöter uti blandade Post-och
Rådstufvu-Räller ....
Proprie balancer och restantier hos Upp
hördsmännen
..... 2.oo|5: n. 11. gg-, qq
16 485:
34,
2.
338:
11.
2»
7,746: 44.
7-
101,000:
4,789:
J7-
n
i'
4,55o:
—
—
1,467:
11.
2,
697:
38.
IO.
095:
1 r.
7"
2oo45:
n.
11.
Summa 620,356: 87. t.
I anledning af hvad Utskottet, uti 39 och 8S §§. af dess Utlåtande öfver
Rikets Ständers Revisorers åren i83o och i83a afgifne Berättelser, yttrat
sig skola efter granskningen af 1831 års räkenskaper meddela, rörande den
i samina Berättelser (A83o, pag. 108; i83a pag. 94 — 9?) förekommande
Stats Ursfottets Berättelse N:o 323.
oeh af Revisorerne fullständigt utredde fråga, angående liqviden med Styrelsen
af Motala mechaniska verkstad för Ångfartyget Motala, får Utskottet
upplysa, att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 11 Februarii i832,
anbefallt Öfver-Posl-Directeurs-Embetet, att erbjuda Styrelsen af nämnde
verkstad 108,000 R:dr banco, såsom full betalning för så» väl samma vid
verkstaden byggde Ång-fartyg, som för den derstädes serskildt förfärdigade
ångpanna af koppar, med Nådigt förklarande derjemte, att VerkstadsStyrelsen,
derest den med denna summa icke åtnöjdes, egde att sin talan
mot Post-Verket i laga ordning utföra. Sedan Post-Directeurv-Embetet i
följd häraf till Verkstads-Styrelsen utbetalt fyllnaden i ofvanberörde 108,000
R:dr med 7000 R:dr, emot Styrelsens afgifne förbindelse, att, så framt vid
den rättegång om högre betalning för Ångfartyget, som Styrelsen tilläfventyrs
kunde Hnna sig befogad emot Post-Verket anställa, sistnämnde summa
eller någon del deraf blefve verkstaden lagligen frånkänd, ett motsvarande
belopp skulle af Verkstads-Styrelsen till Post-Cassan återgäldas; så
har Götha Canal-Direction hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det
Kongl. Maj:t täcktes ånyo under Nådigt skärskådande taga förhållandet med
ifrågavarande fordringsanspråk, och, på af Directionen anförde förmente
skäl, tillägga verkstaden betalning efter den under den 5 Julii 1831 afgifne
kostnadsräkningen, hvilken, sedan de af Post-Revisions-Contoret deruti
gjorde rättelser, dem Directionen godkände, blifvit iakttagne, slutar sig på
en summa af 108,874 R:dr 26 sk. 11 r:st, då Directionen ville medgifva,
att den vinstprocent, som Kongl. Majit kunde finna billigt i Nåder bestämma
för verkstaden, må få beräknas, ej å verkliga kostnads - summan , titan
å de 64,000 Riksdaler, hvartill levereringspriset för fartyget af framlidne
vice Amiralen, Herr Grefve von Platen förslagsvis skall blifvit
uppgifvet. I anledning häraf har Kongl. Majt. under den 22 Dec. i83a i
Nåder förklarat, att då Motala Verkstad, med afdrag af kostnaden för ofvanberörde
serskilda ångpanna af koppar, för ifrågavarande Post-ångfartyg
med machineri och ångpanna af jern undfått q5,58o R:dr 2 r sk. 11 r:st,
eller nära den summa 96,000 R:dr, som Ångfartyget Prins Carl, af lika
storlek och beskaffenhet med Motala, kostade i England, der arbetslöner
ocii materialier äro betydligt dyrare än i Sverige, samt enär beställningen
af meranämnde Ångfartyg vid Motala, der Post-Verket under byggnadstiden
i flere månader måst underhålla ett Ombud, dels för att tillse, det fartyget
b 1 ef ändamålsenligt inredt, dels ock för att påyrka arbetets fortskyndande,
för Post-Cassan i sjelfva verket medfört större kostnad, än om fartyget
-
Stnts-XJtskettet: Berättelse N;o 328.
9
tyget i England hade blifvit beställdt och b\rggdt, Kongl. Ma]:t icke funnit
skäl att å GöLha Canal-Directions ofvanberörde underdåniga ansökning fästa
afseende; i följd hvaraf Kongl. Maj:ls högstberörde Nådiga beslut al dea
11 Februarii i832, angående liqviden för meranämnde Ångfartyg, korame
stt fortfarande tjena till efterrättelse.
Vid detta förhållande och då någon talan emot Post-Verket icke blifvit
i laga ordning af Verkstads-Directionen anställd,
anser Utskottet detta ämne icke påkalla någon Rikets Ständers
åtgärd.
Norrska Post-Verkets äldre skuld balanceras fortfarande lill lika belopp,
som den uti Revisorernes berörde Berättelser blifvit upptagen, eller
i6,485 R:dr 34 sk 2 r:st, med lika anteckning som förut, eller, ”ali tvist
uppstått om liqvidalionen, hvilken beror på Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning.”
Någon annan upplysning rörande förhållandet med denna fordran har
Utskottet icke inheratat, och Utskottet anser sig således ega anledning tillstyrka
,
alt Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det
denna balance-fråga måtte bringas lill slutligt afgörande
Redogörelsen för Paket-Post Inrättningen, som 1 Kongl. KammarRätten
blifvit granskad med anmärkningar, har funnits utvisa följande inkomster
och utgifter:
Debet.
Uppbörd.
Passagerare-afgift . » . . 2,t)55: 27. 6.
Fragt-afgift .... i,83i: 20. 6. 4,787: 5.
Innehållen Centonal . . . . . . . 11: 3i. 8»
Balance, förlust på Paket-Post-InräUningen . . . I2,3p5: — g.
Summa 7.
Bi/t, tili R, St, Prot, i834. 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandet, 2
g:de Häftet.
Sms-TJ.shcttets Bermelse A':o 328,
Credit..
Utgift.'.
I(i red ning af Paket-Pöst-Contoret i Slockholm 5:7: 4- —
Vagnar och Seldon . ... . . 4>74^: 44* —
Aflöning och Poslilloners dagtractamenten . i,5o8: —
Poslilioners beklädnad .. .. . _ .. .. 40 r: 5. 4*
Skjuts-kostnad . . . ... .8,037: 27. 8.
Reparationer, hus- och vagnbodshyror, inven
-
Häraf visar sig väl, att Paket-Pöst-Inrättningen,' som endast under
7-månader, eller ifrån Junii med December af år, 1831 varit begagnad, utfallit
med betydlig förlust;. men då detta, enligt Rikets Ständers beslut vid
sistförfhitne Riksdag, utförde företag icke kan med full tillförlitlighet bedömas
första åredal dess tillvaro,. enären stor del af utgifterne varit för
anledde
af Paket-postens iordningbringande, nemligen genom inredning af
Paket-Post -Gontor, inköp af vagnar och selar m. m.; så har Utskottet
ansett hufvudsakligt bedömande af Påket-Post-Inrättningen böra , uppskjut. s&
intilldess revisionen af förvaltningen ,för påföljande år-, företages, då, efter
Utskottets förmodan, resultatet af samma Inrättning och den derå uppkommande
årliga förlust kan. närmare t uppgifvas. .
Stockholm den 4 .November 1834-'
tariér och diverse utgifter
Leverering till Kongl. Ränte-Kammaren}
Wadstena Krigsmanshus-Gassas ,medel,
11: 3i. 10.
Summa 17,198: 87. 7.
St shott et s Berättelse N:o 3ag. u
JNT:o 3 2Q.
Ank. till Exp.-Utsk. denT3 Nor.
Berat telsej angående verkställd,revision af Kongl. Numer-Lotteriets,
Räkenskaper,
CL A)
Detta Verks, i Kong]. Kammar-Rätten utan anmärkning granskade Räkenskap
för 1831 upptager:
Debet.
Balance från i83o.
Uontanta behållningen, Statsmedel
Riksgäldsmedel .
Fastighet vid Svarlmangalan
Innestående Lotlerimedel, fordringar .
i83i års uppbörd.
Numer-Lollerimede],
Lotlförsäljning . *
Hushyror .....
Anmärkningsmedel
Försåldt Maculatur
Bevillning af Lotteri-vinster
V adstena Krigmanslnis medel .
Balance till i832, öfverlevereringar
13,0 12; 8. 4.
4,027: 36. 1.
14,817: 18. ro.
747: i- 3.
278,740: 3. 11.
264: 8.
176: 36. 10.
6,6: 3o.
32,8o4: 116. 6.
279’797: 32, 9.
9,680: 44. 7.
1 o5: 38. 5-
i,3.23: 27. 3.
Credit.
Summa 323,68a: i5. 6.
t- t
Balance från i83o, öfverlevererinear
O
Utgifter.
Utfallna Vinster
125:
9-
172,528: 27. —
Transport 172,658: 86. 2
3 a
St iits-13 v kottets Berättelse, JV.o i 19.
Numer-Lotteriels stat och omkoslaadei
Provisioner lill Collecleurerne .
Till Caslellette-Kamerernren
d:o af indrifne balaiicer
Postporto »
Ljus- och Lack penningar m. m.
Brudgåfvor ....
Ärlig afgift lill Seraphimer-Lazarette
Diverse Utgifter
Le vereringar lill Stats-Verkei
d:o till Riksgälds-Contoret
d;o. till Wadstena Krigsmansbus-Cassa
Ralance tili iSSa.
Contant behållning, Statsmedel
Riksgäldsmedel .
Wadstena Krigsmanshusmedel
IXumer-Lotteriets Egendomar
lunestående Lolteriinedel, fordringar
Kär ifrån Inkomsterne
afgå Yinsterne ....
samt Numer-Lotteriets Stat och omkoslningar
.....
61,567: 47
9,170: 23
io5: 3 r
Transport 172,663: 36. 2.
16,922: 16. —
16,717: 35. 3.
619: 26. 9.
4: 23. —
6,589: 17. —
2,5o4: 5. 6,
2,833: 16. —
5oo; —■ —
4,810: 40. 9,
11.
5.
70,844: 7. 7.
Summa 291,704: 32,
10,818: 3. 5.
4,5o8: 7. 9.
___ 7,
14,617: 18. 10.
2,f33: 42. 6.
31,977: 3r. 6.
172,528: 24. —
*
48,206: 36. 3.
Summa 023,682; i5. 6.
279’79T- 32‘ 9-
220,735: i5. 3.
så återstår behållning .......
Förhållandet med Brudgäfvo-Fonden har befunnits
Debet,
59,062: 17. 6.
som föijer;
Behållning från år i83o, Contant
Uliåute Capital .
4,3o 1: 44- r'
22,300; — —
26,601: 44'
Transport 26,601: 44*
St tits-Vt skottets Berättelse Nto 330. >3
Transport 26,601: 44' u
Fondens Inkomster*
Ifrån Kongl. Numer-Lotteriet . « 2,833: 16.
Inåulne räntor å utlånte capital . i,3qo: 16. r- 4,228: 32. t.
Summa 3o,825: 28. 2.
Credit.
Utgifter Beslående uti utbetalde Brud
gå
fv or • • '
Dilo diverse gratiflcatroner *
Behållning lill år 1882.
Contant i Cassa * -< »
Utlånte Capital *
manina 3o,&25: 28. 2.
Nå^on anmärkning vid dessa Redogörelser liar icke förekom rott. farande
denna Fonds Säkerhels-bandlingar genomsedde och i ordning Be
funne.
Stockholm den 4 November 1834-
2,3oo: —
So 1:16: —
3,ioi: 16.
4,024: rs. 2.
28,200: — —
37,724: 12- 2.
N:o 33o.
Änkoin till Exped.-tJtiC den »J $0*.
Jjgrälieise, angående verkställd granskning af Kongl. C ont ro lfV
erke t s Räkenskaper.
0. A.)
Detta Verks Räkenskaper Öfver influten Stämpelafgift, hvilken, enligt
För fa tinin gar ne» erlägges för Con trolén å’ visse förarbetade Metaller» halva
i4 'titflts-JJtskottfts Berättelse N'.o 38o.
för år 1831 blifvit utan anmärkning granskade i Kongl. Kammar-Rätten
utvisande samma Räkenskaper följande förhållande:
Debet.
Balance från år i83o
Uppbörd.
Enkel afgift i Stockholm
5,499: 33. 3
föl
'O
' 8,024 qvintin Guld å 5 sk.
835: 40.
,
—
126,748 lod Silfver å 1 sk. 4 r:st .
3,52o: 37.
4*
—
4,355 skålp. Tenn å 1 sk.
90: 35.
I Landsorterne.
—
7,711 och 7-i6:dels qvintin Guld
å 5 sk. .
8o3: i3.
3.
—
108,180 och 7*8:dels lod Silfver a
1 sk. 4 r:st. .....
3,oo5: i.
2.
—-
20,241 skålp. Tenn å 1 sk.
421: 33.
6.
Dubbel afgift i Stockholm.
—
43-7 och 3-4:dels qvintin Guld å
5 sk.
45: 28.
9-
—
9,oo5 lod Silfver å 1 sk. 4 rist.
25o: 6.
8.
i Landsorterne.
—
5o6 och i-4:dels qvintin Guld å
5 sk. . . .
5 a: 35.
0
0.
—
4,467 lod Silfver å 1 sk. 4 r:st.
raf: 4.
—
7: 16. 4-
4,239; 47- ii
-
395: 35. 5.
176: 39.
Summa
28.
2.
Anord nadt.
Arfvoden och Postporto-'
Credit.
1,460: 3o. 6.
Transport 1,460: 3». 6.
Sta f-Ue skottets Berdtfelss, A':o 331. 15
Transport” 1,460: 3o. 6.
Leveroringar.
Till Kongl. Ränt-Kammaren och Ränterien , . . 8,844: 3g. 2.
Ba lauce lili år 1882 4,344: 6. 6.
Summa 14, 64g: 28. 2.
Emot dessa Räkenskaper liar icke heller i Utskottet någon anmärk
ning
egt rum.
Stockholm den 4 Nov. 1834-
N:o 33x.
Ankom till Exp.-Utsk. den 13 Nov.
Berättelse, angående verkställd Revision af Kongl. Sund hetsCollegii
Räkensktiper.
CL A.)
Enligt delta Verks afgifne, och uti Kongl. Kammar-Rätten med anmärkning
granskade Redogörelser för år 183 r, hafvå Inkomster och Utgifter
samma år hlilvit upptagne på sätt som följer:
Debet.
Balance från år i83o.-  Behållningar och fordringar ...... a5,rn: 18 5.
Inkomst. -
Medicinal-Statens anslag för året . . . . ... 69,85g: r 3. n.
dessutom af andra Ilufvudtilelns besparingar . . . 8,448: 00. ■*
Transport io3,4ig: J4. 2.
i# Stnts-Utkottets BsrSttehe iVio 33f.
Transport
r o3,4 r r;: 4.
2.
interesse-medel ........
1 n5: —
—
Ersättnings D:o
3o3: 16.
—
Af Yeterinair-Inrättningen influtne medel
5,3o4t 24.
3.
Balance till år i832.
Medicinal-Fondens skuld ......
7,4oo: 7.
5.
Summa
116,55a: 3.
ro.
Credit.
Balance från år i83o.
Medicinal-Fondens skuld .......
8,078: 1 2.
11.
Utgift.
Af Kongl. Stals-Contoret utbetalde .....
45,583: 45.
9-
Af Kongl. Sundhets-Collegium D:o.
till Svenska Läkare-Sällskapet ......
5oo: —
—
— Laboratorium-Chemicurn ......
200: —
—
— Allmänna Barnbörds-Inrättningen ....
1,212: —
—
r — Vaccinationens befrämjande .....
1,002: 3.
8.
— Barnbördshuset Pro Patria .....
60: —
—
— Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
13,o s4: 38.
r 0.
•— Pensioner i Fält-Läkare-Corpsen ....
i,q33: 16.
—■
— Stipendier i D:o. .......
1,972: ro.
8.
För Veterinair-Inrättningen ......
2,853: 16.
—
Till åtskilliga behof och föremål .....
2,485: 4-
—
Till medico-legala besigtningar .....
3,206: 3.
5.
Af Föreståndaren för Veterinair-Inrättningen utbetalde
medel för Inrättningens Smedja och Stall . . .
5,o68: 21.
10.
Balance till år iS3a.
Medicinal-Fondens behållningar och fordringar
29,072: 21.
9.
Summa
ii6,552: 3.
Enligt
ro.
Stat s-Utskottets Btrdit Ise !\J:o 332.
'7
Enligt Cassa-Räkningen skulle behållningen i Ranken utgöra .3,26a
Ä:dr so sk. a rist, -nien Banco-qvilteneet utvisar endast ..en behållning af
i,o4g R-’dr 17 sk. Skillnaden 2,213 R:dr 3 sk. 10 rist-utgöres, enligt anteckning
i Hufvudboken, af en proprie Balance hos aflidne Kamererare^
'runman, hvilken balance, såsom på laga handläggning beroende,
icke erfordrar någon LRikets Ständers åtgärd.
Slockholm den 4 Nov. s 1834*
N:o 33a.
Ankom till Exp.-Utsk. den 13 Kot.
Berättelse, angående verkställd revision af Kongl. InvalidhusFondens
Räkenskaper.
(I. A.)
Denna Fond, sorn tillkommit utaf en del af de, genom AdelsfaneRegementets
Indelningars indragning, till Stats-Verketingående räntor, egde
vid 1831 års början!
Contant behållning . . ,
fordran för al Stals-Verkel öfvertagen Spanmål in natura
lnnestående Krono - Uppbörd, dels levererad , dels resterande
Förskott lill redovisning .
Proprie balance
Tillkommer proprie balance
1 831 års Uppbörd .
Ra 1 aiice, öfvet leverering .
i8,855i 45.
11,021; 19.
i7,o55: 3i.
i47: -
CC5: 34.
82:
a4-
2,93:
!?•
12.
Bitning eill R. St. Prat. 1834- 4 S-aml.
g:de Häftet.
Af cl.
4.
3.
8.
22,1 lO: Pu 6,
Summa 70,282: 22. 3.
3 Bandet.
lS
Stuts-\3tslottets Beratttfst N;o 352.
Utgifterne.
Öfverleverering
Afkortning
Anordnad!.
Remisslage .....
Aflöning för Invalid - Inrättningen vid
Ulricsdal .....
Gratificalioner derstädes utbetalde
Invalid - Corpsens derstädes underhåll,
m. m.
Diverse utgifter .
26: 11. —
3,099: 24. —
487: 16. —
7,5oo: 6.
3,36a: 19.
5.
9-
B a lauce till år i83a.
Contant behållning .
Fordran för af Stats-Yerket Öfvertagen
Spanmål in natura
Inuestående Krono-Uppböid, ilels leve
verad, dels innestående .
Oredovisade gralifieations-medel .
Anmärkte poster ...
Proprie halancer
291: 8. —
1,180: 19. 9.
i4,475: 29. 2.
19,991'. 16. 3.
1 i,3oi: 28. 10.
21,761: 26. 3.
*4?:
1 r5t 19. 4*
968: 18. 8.
54,280:
1 o.
4'
Summa 70,262: 22. 3.
I anledning af den, uti 45 §• Utskottets Utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers åren i83o oell i832 afgifne Berättelser, upptagne och
till Revisionen af r831 års räkenskaper uppskjulne fråga om de af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Vermlands Län oredovrsade gratiflcalions-medet,
hvilka äfven i sistberörde Räkenskaper balaneeras, får Utskottet upplysa,
att samma fråga heror på slutlig handläggning af Kongl.. KammarRät
ten ^ hvadan
Utskottet anser detta ämne icke påfordra någon Rikets Ständers
åtgärd.
Stockholm, den 4 No v. 18 34-
StåtS-Utskottets Berättelse N',o 333.
*9
N:o 333.
Ankom till Exp.-Utsk. den 13 Nov.
Berättelse, angående verkställd revision af Civil- Statens Pen i
sions-Cassas Räkenskaper.
CL A.)
Desse för år i83i ännu icke i Kongl. Kammar-Rällen granskade Räkenskaper
hafva utvisat:
Pensions-Fonden för EmbetS'- och Tjenstemän.
Debet.
Balance från år i83o.
Contant behållning .... 61,3c>3: 44* 6.
Inneslående Upphörd i Lallen för år
1826. . . . . . . 13 r. 8. 11.
Dito enligt Redogörarnes räkningar:
Levererade år i83i 7,253; 1 9. 1,
Restantier . , . 10,788: 21. 9. 17>994°» 3®*
Utlånte Medel
Capital . . . 556,45o: — —
Obetald ränta . 7,184: 46- 5. 553,(534: 46. 5.
Oredovis.t förskott till Lånekostnader . 53: 43- — 643,2o5: 3g. S.
Inkomster.
Stats-anslag 40»0,001 — —
Årlig afgift . . . 14,»33: 3i. 1.
Befordrings-afgift . , 1,315: — —
Transport 15,448: 3i. 1. 4°>000: “**• “ 643,2o5: 39, 8.
ao Srats-tyiknttets Berättelse /V o 33 .
Transport i5,44S*-3i. t- 4°>°°o: — — 643,to5: 3<). 8.
Retroactiv-afgift . . 4/3: 3.-
Exspeclmice-afgift. . (ir:. 9 7.
Besparde löner .. . 5,^47* 2> 1 <■
Begåfning*.hjelp . • 8,o5o: »7. 5. 29)78o; l6. 3.
Ränta å ullånle medel . . . .. 3ö, 181: ?o. 6.
Ersättning frän Armeens Pénsions-Gassa
för försl,julne pensioner. .. - 36: 3a, - ,0.5,998: 19. 9.
Balance till år- 183a..
Öfverlevereringar . . .. 282;: 8. 5.
Ihneslående Pensioner::
å Delegarnes fond' . 90: — —, -
å 1798 års-fond 134: 28. — 224; 38. —
Skuld tilli Allmänna! Enke- och Pupil
Fonden
. .. . .. .. 7,391: 3.
— till'Enskilda D:o, .. . . 33,993: 20.. 5. 4, ,8.0,: 1 a. 2.
Summa 791,095: 23. 7.'
Credit.-
Balance från år i83o.
Öfverlevereringar . . .. .. .. 328: 28. 9.
Civile Embels- oell Tjenstemäns inneslåen--  de pensioner::
i Delegarnes-fond .. . 260:
å- ,798 års anslag . , 13: 36. — 3^3' 36 —-
Civil-Staténs AHinäiina^ Enke- och Pupil
Fond
.. . .. .. 4,352: 22. —
Transport 5.-454- 38- 9.
Stats-U skal tet t Berättelse ,\'".o .333,
Transport 5,454: 38. g.
Enskilda Enke- och Pilj ill-Fondeii;* emot
ränla . . . . . 26,601: 44- P o,, 35
Utgiller.-
1831 års anslag för afskedade Delegare
D:o af i798 års fond
D:o för Allmänna Enke- och
Pupill-Fonden
Uppbörds* Arfvode
Aflöning
Diveise utgifter .
Ränta å upplaget lån af Enskilda Eukeoch
Piipil 1-Fonden .
Utbetald ränta för ett Discont-lån
Afskrifning . .•
6,o 23: i6. —
3,o84: 38. 3*
20,000: — —
6a4‘ • 3. 8.
3,65a: 16. 6.
285: 22. 8.
1,596: — —
333: 16. — 35.5q0; 27
19: —
Balance till år i832.-  Gcntånt behållning . .• . . . 23,753: 8. 11.
Inneståénde uppbörd.
Eön besparing för år 1826 .• i3i; 8. 11.
Behållning' bos Redogörarne, •
levererade
År 183a ’ . 6,889: 44* —*
Bessier. -i-- „,983: 38. . ,3,, ,4: 4,. ,0.
Uilånte medel.
670,750:' —• •—
Obetald ränta .* . . 5,618: 5. 6,
Förskott till låne-omkost
"adi;r
* *■ •' 1  53: 43. —6n6j^r __ 6.
Observations-medel. . . . . l\o: 713330* 9
Summa 791,095." 23
»2
Stats Utskottets Beratte’se A':« 333.
Allmänna Enke- och Pupill-Fonden.
Debet.
Tillgång vid i83i års början
Års-anslaget ....
Pensions-Inrättningens bidrag .
Skuld vid årets slut:
Iunestående Pensioner .
15,ooo: —
5,ooo: ■—
Credit.
4,852: 22. —
20,000: — —
2,288: 18. —
Summa 37,140: 30.
Skuld vid 1831 års början:
Innestående Pensioner
Pensioner till utbetalning
Tillgång vid årets slut
2,ro3: 2C). 4-
17,646: 5. 4*
7,391: 3. 4-
Summa 37,140: 38.
Enskilda Enke- och Pupill-Fonden.
Debet.
.Balance från år i83o. ’
Innestående uppbörd . . . 5,039: 45. r.
Ullånte medel 26,691: 44. 6. 3r,^21: 41. 7.
Inkomst.
Årlig afgift . . 7,281: 17. —
Retroactiv-afgift . 242: 44' 9'
Expectance-afgift . 3o: 7>5^. , 3>
Transport 7,554: i3. 9. 31,721; 4** 7*
Stntt-Vtskottet: Berättelse /V» 333. 23
Transport 7,554- 13. 9. 3*,721: 41. 7.
Ränta å ntlänte medel
å gåfva af en Anonym 120: — —
å Enke-Fondens behållning
. . - 1,476: — — I(59&
9,i5o: i3. g.
Balance den 3i December r83r.
Innestående Pensioner ...... . 347: — ~~c
» Summa 4*>n9t 7* 4-
Credit.
Balance frän år 183o.
Innestående Pension ....... r 47*■
Utgift.
Anslagne Pensioner t,523; 3a. —
Balance den 3r December r83r.
Levei erade medel år i832 3,289: 23. 6.
Restantier . . 2,165: 27. 8. 5,455: 3. rr.
Ullånte medel emot Ränta . . 33>9p3: 20. 5. 39,448: *23. 4.
Summa 41»119: 7* 4-
Utskottet liar icke funnit något vid förrberorde Räkenskaper att
anmärka.
Stockholm den 4 No v. i83|. -
STOCKHOLM, u834, hos J. A. W n.iu(n.
Sluts-Utskottets Berättelse N.o 334- i
N:o 334.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 November.
Berättelse, angående verkställd granskning af Armdens Pensions-Cassa.
CL A.)
i83i års Räkenskaper hafva undergått granskning i Kongl. KammarRätten
utan anmärkning.
Enligt desamma hafva, i afseende på förvaltningen af Statsbidragen
till nämnde Cassa, för pensioneringen utaf afskedade pensionsberättigade
militaire och civile Embets- och Tjenstemän från Armeen,
Inkomsterne dertill utgjort:
Tre femtedelar af Wadstena Krigsmanshus-Cassas
äldre inkomster R:dr 61,871: 17. 1.
Eesparde löner, vacance- och liggetidsbesparing . — 12,1 95: 4. 5.
Begrafningshjelps besparing —. 14,004: 4. 10.
Hvaremot Vtgifterne
för pensionsutdelningen medtagit _ 119,026: 32. «—
så att Pensions-Fonden, tillkommen genom delegar
nes
enskilda bidrag, tillskjutit, utöfver anslagen —° 3o,956: 5. 8.
Redogörelsen för de till militaire enkors och barns pensionerande anslagne
Statsmedel, upptager:
Såsom Inkomster:
Balance från år i83o R:dr 7,369: 18. 8.
samt det från Kongl. Stats-Contoret utanordnade
årsanslaget ■— 23,000: •—. —
Summa — 30,369: 18. 8.
Bihang till R. St. Prot. 1834• 4 Sami. 1 Afd, 3 Band, 1
i o:de Häftet.
3
Stats-lJtskottets Berättelse N;o 335.
och såsom Utgifter:
Centonal, levererad till Kongl. Stats-Contoret . . R:dr ao3: 8. I©.
Till Civil-Statens Pensions-Inrättning utbetalde pensioner
för sådane pensionärer, som till hälften
pensioneras af samma Inrättning och till hälften
af Armeens Pensions-Cassa 46: 3a. —■
Utbetalde pensioner till militaire Etabets- och Tien
stemäns
enkor och barn
—• 14,798: 5. a.
Dito till Under-Officerares med vederlikars dito . — 5,278: 18. —
Nådegåfvor till Officerares enkor och barn ... — 1,180: i4- 8.
Dito till Under-Officerares dito ... — 212: 5. 4*
Balance, lill redovisning år i83a ...... — 8,655: 3o. 8.
Summa —> 30,369: 18. 8.
Till någon anmärkning hafva ifrågavarande Räkenskaper icke föranled?,
Stockholm den 4 November i834»
N:o 335.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 November.
Berättelse, angående verkställd revision af Salpeter-Fonden.
CL A.)
* 831 års Räkenskaper för denna Fond, som ännu icke undergått
granskning i Kongl. Kammar-Rätten, utvisa följande förhållande:
Debet.
Balance från 183o.
Fondens fordringar:
Contant behållning. ........ 11,597: 1. 7.
Utlåute medel
. . . . :»47>325: 3o. 8.
Innestående Salpetermedel:
I Landet 1,248: 2. 8.
I Landt-Ränterien . . 24,202:45.— 25 45o* {7 8
Transport a5,45o; 47* 8.
Stats-Vtshottets Berättelse N.-o 335. $
Transport 25,45o: 47. 8.
Utbetalde och oliqviderade förskott . . . 59,i5i:32. 9.
Fordringar för anskaffade och afsände Sal
petersjudningspannor
af koppar. . . . 21,180:44* 2.
Behållne inventarier 5,o8o: 18. 8.
Proprie balancer . .  8.5o6:45. 6.3?8 ^3. ^ _
Uppbörden:
Statsanslag .
164.000:— ■—
Lega för begagnandet af Kongl. Maj:t och
Kronan tillhörige Salpetersjudningspannor 3i2."36. 8.
Räntemedel
10,778:43. 6.
Extra uppbörd
64:10. <3-, ?5,t 55, ^ g
Balance till år i83a.
Fondens skulder:
öfverlevereringar
107: — 6.
Skulder till Landt-Ränlerien för förskott
och öfverlevereringar 114.727:43. 6.
Anslagne, men ej liqviderade puemier lör
Salpeterplantladors anläggande efter Österbottniska
methoden . 7,545: —- —
Skuld till andra Verk.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa  16:42. 11. |22<306:38. n.
Summa R:dr 675,846: i4« ']•
Credit.
Balance från Sr i83o.
Fondens skulder.
öfverlevereringar  107:— 6.
Skulder till Landt-Ränterien för förskott
och öfverlevereringar ....... 26i,494: 34* 5.
Anslagne, men ej liqviderade praemier för Salpeterplantladors
anläggande efter Österbottniska
methoden........
Transport 269,146: 34.11.
4 Slats-Utskoltets Berättelse N.o 335.
Transport 269,146:34* n*
Skuld till andra Verk.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa  16: ig. 163* 6 1
Utgift.
Årliga arfvoden och resepenningar samt Verkmästares
löner 12,374: 19 1.
Provisioner  756:18.—
Krono-utskyldsersättning till Verkmästare
och Drängar . ,  269:20.—
Pensioner och gratialer  640: 8. 11.
Undervisningskostnader  480:
Gratificationer och liedersbelöningar . . . 70: —
Uppbördskostnader  6g3: 29. 7.
Transportkostnader  563:24. 2.
Skrifmaterialier och expenser  27:
Remisslage . .  — 2. 3.
Upphandling af Salpeter 39,022:44. 11.
Extra u‘8ift  556:^455,453:47. 9.
Balance till år i832.
Fondens fordringar:
Contant behållning 31,472:44. 3.
Utlånte medel Ig4,525:20. 4.
Innestående Salpetermedel
i landet  3o5: i3. 11.
i Landt-Ränterien . . . 26,171:36. 2. c ,
L.
26,477: 12. r.
Utbetalde och olitjviderade förskott . . 64,094:32.11.
Fordringar för anskaffade och afsände Sal
petersjudningspannor
af koppar . . . 21,007:16. 6.
Behållne inventarier
5,080: 18. 8.
Proprie balancer .
. 8,571: 8
f
'— 35r,229: 8. g.
Summa 675,846: 14. 7.
Stats-Utskottels Berättelse N.-o 335. 5
Vid 1831 års slut befinnes Fondens nettobeliållning uppgå till 228,832: 17. 10.
hvilken summa, jemförd med enahanda behållning vid
samma års början  109,13o: 22. 11.
visar en tillväxt under året i fondens tillgångar af . . . 119,701:42. 11.
uppkommen, så väl genom förhöjning i inkomst, som ock genom, enligt
nedanstående specifika jemförelse, minskad utgift, nemligen å
i83o. 1831.
Årliga arfvoden  14,354: 16.— 12,374:19. 1.
Provisioner  6,107:33. 10. 756:18.—
Kronoutskyldsersättning till Verkmästare
och Drängar  358: 45. 4- 269: 20. —
Pensioner och gratialer  1,047: 3.— 640: 8.10.
Gralificationer och hedersbelöningar . . io3: 22.— 70:— •—
Uppbördskostnader  4»274: 6. 3. 6g3: 29. 7.
Transportkostnader  8,596: 7. 3. 563: 24. 2.
Skrifmaterialier och expenser .... g3: 32. — 27: — —
Remisslage
. 97: 1. 8. ■ 2. 3.
Extra utgifter  6i3:— 6. 556: 24. 11.
Upphandling af Salpeter 190,722:23. 2. 3g,022: 44- 1 *•
Propriebalancerne, som vid slutet af år
i83o utgjorde.
8,5o6:45. 6.
hafva år 1831' blifvit ökade med . . . 64: 10. 6.
så att totalbeloppet deraf vid samma års
slut uppgick till  8,571: 8.— beroende, enligt
erhållen upplysning, på utaf Advocat-Fiscals-Embetena i Kongl. KammarCollegium
och Kongl. Kammar-Rätten vidtagen vederbörlig utredning.
Den under år i$3i in natura levererade Salpeter utgjorde 26,919
Lisp:d 1 skålp:d 26 lod, deraf 11,245: 16. — från Westerbottens Län.
Fondens säkerhetshandlingar hafva blifvit granskade och befunne i
behörig ordning.
Någon anledning till anmärkningar vid denna Fonds räkenskaper har
icke förekommit.
Stockholm den 4 November 1884.
® Stats-UIskottets Berättelse N-o 335.
N:o 336.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 November.
Berättelse, avgående verkställd Revision ef anslaget för Ali
manna
Garnisons-Sjukhuset i Stockholm.
Cl. AO
Enligt dess Räkenskaper, som blifvit granskade af Konel. Kammar
f83?1sålundaaninar
’ forIlöll° sig inkomsterne och utgifterne, för är
Debet.
Balance från år i83o.
Fordringar  ,,
Af Kongl. Stats-Contoret anordnad!  a. ne'l «'
Ersättning för försålde inventarier  5* 5 6*
Sjukportionsersättning af Under-Officerare m. fl., enligt
Kongl. Brefvet den 20 December i8i3 ,gr 30
Ersättning för främmande sjukes underhåll  QI*’. ,
Dito af Kongl. Flottan i Stockholm för sjukvård åt manskap
,
28 17
Balance till år i832. * *7*
Skulder
6 666 32  ‘
Summa R:dr 43,998: 36. 9.
Credit.
Balance från år år i83o.
Skulder 64o* 12 —-
Utgifterne för året  /. Ji. ’
Balance till ,832.
4m6°: ^ *
Behållning
2,189: 5. —
Summa R:dr 43,998: 36. 9.
Utskottet har vid denna Räkenskap icke funnit något att till Rikets
Ständers åtgärd anmäla.
Stockholm den \ November 1834*
Stals-Vtskottets Berättelse N.o 3iy. y
N:o 33y.
Ankom till'Exp.-Ulsk. den i3 November.
Berättelse, angående verkställd granskning af Räkenskapen öfver
Carl Custafs Stads Gevärs -Factori.
(I. A.)
De» aflemnade Redogörelsen för år 1831, hvilken uti Kongl. Kammar-Rätten
blifvit granskad med anmärkningar, upptager Inkomster och
Utgifter sålunda:
Debet.
Bal ance från år i83o, — behållningar ...... 74,306: 34. 11.
Uppbörd Factori-inedel rn. m. ......... 24,120: 3o.
— Fristads dito 2,743: 44. 2.
— Klingtillverknings- och deponerade medel 38: 32. 3.
Balance till år i832, —• förskott &c.
5o,34o: 3g. 1.
Summa R;dr i5r,55o: 36. 5?
Vid denna Räkenskaps granskning har hos Utskottet ingen anmärkning
förekommit.
Credit.
Balance från år i$3o, förskott m. m 4g,334; 6. ^
Utgift, Factori-medel 28,i5o: — g.
— Fristads dito . . 2,800: 44. 10.
— Klingtill verknings dito  . 2^. ■
— Centonal till Vadstena Krigsmanshus-Cassa . . 36: j.
Afskrifning  9: 25. 2.
Balance lill år i832, behållningar. ....... 70,71g: 3o 1.
Summa R;dr 151,55o: 36. 5.
Vid denna Räkenskaps granskning har hos Utskottet ingen anmärkning
förekommit.
Extra Licent-Fonden ,
uppkommen genom afgift å roanufacturvaror, som med utländska ofria
fartyg ullöras. Räkenskapen häröfver för år i83«, som blifvit granskad
uti Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkning, utvisar följande förhållande
med denna fonds inkomster och utgifter:
8
Siats-Utskottets Berättelse N.o 338.
Debet.
Balance från år i83o, behållningar och fordringar . . • 7»351: 36. 3.
Uppbörd  47a‘ 17‘
Summa R:dr 7,824: 5. 6.
Credit.
Utgift
3,446: 4» 2*
Balance till år i832, behållningar och fordringar .... 4-378: 1. 4*
Summa R:dr 7.834: 5. 6.
Utskottet, som vid denna Räkenskap icke haft något att erinra, har
ansett sig böra upplysa, att under den tid extra licent-medlen uppgingo
till något betydligare belopp, samt fond kunnat samlas och göras räntebärande,
vore derå anvisade åtskillige anslag till aflöning för Tjenstemän
vid Eskilstuna Fristad, underhåll af dervarande kronans byggnader m. m.;
men sedan, genom den de flesta Nationers fartyg, medelst handelstractater,
tillagde helfrihet, inkomsterne högst betydligt aftagit och icke varit ti 11-  räcklige till de årliga utgifterne, hafva de först samlade medlen småningom
blifvit medtagne samt aflönings-utgifterne öfverflyttade dels på
anslaget för Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori, och dels på manufacturfonden.
Och äro sedan den 1 Julii nästlidet år extra licent-medlen
ställde under Kongl. Commerce-Collegii förvaltning.
Stockholm den 4 November 1834-
N:o 338.
Antom till Exp.-Utsk. den i3 November.
Berättelse, angående verkställd revision af Kongl. Öfver-lntendents-Embetets
Räkenskaper.
Cl. AO
För 183r års till bemälde Embetes disposition ställde Stats-anslag,
finnes Redogörelsen vara granskad i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar;
upptagande samma Redogörelse:
Debet
Stats-Utskottels Berättelse N.o 338. g
Debet.
Balance från år i83o 6,593: 23. i.
Inkomst.
_ Årsanslaget till reparationer af publika byggnaderna i
Stockholm 36,974: 20. 10.
Hyresmedel af Oldenburgska Huset . . 720: — •— 37,694: 20. 10
För försålde effecter . .  193: 6. 8,
Summa R:dr 44»48x: 2. 7.
Credit.
Utgift.
Reparationskostnader för publika byggnaderna i Stockholm 20,791: 8. 3.
För Kongl. Hof-Stallets underhåll m. m 2,i45: — .
Ingångne entreprenader om reparationer å H. K. H. Prins
Carls Palats, dito Stall, Theater-Salongen i Kongl O
perahuset
m.
i5,5Ö2: 10. 8.
Balance till år i832, behållningar 2,982: 3i. 8.
Summa R:dr 44*48i: 2. 7.
Vid granskningen af ifrågavarande Räkenskap har samma anmärkning
mot formen deraf förekommit, som Rikets Ständers Revisorer vid
1829 och i83o årens Räkenskaper anmält och hvaröfver Utskottet uti
Utlåtanden N:o 22 pag. 59 och N:o 170 pag. 19 sig yttrat; men som
nödig rättelse härutinnan är att förvänta, sedan Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref af den 5 Mars i83i, anbefallt Kongl. Stats-Contoret, alt, i
samråd med de förvaltande Verken, uppgöra Formulaire för de sistnämndes
räkenskaper, i öfverensstämmelse med de för Riks-Bokslutsarbetet
gällande grunder,
så anser Utskottet denna fråga icke för närvarande vara
föremål för Rikets Ständers ornpröfvande.
Stockholm den 4 November 1834-
Blh. till R. St. Fröt. 1834• 4 Saml- 1 3 Band'
io:de Häftet.
2
)0 Stats-Utskottets Berättelse N.o 33g.
N:o 339.
Ankom lill Exp.-Ulsk. den i3 November.
Berättelse, om verkställd granskning af Redogörelsen för anslaset
till Stockholms Stora Barnhus.
(I. A.)
Räkenskaperne för år i83i, som ännu icke blifvit försedde med
anteckning öfver förrättad granskning i Kongl. Kammar-Rätten, utvisa
följande förhållande:
Debet.
Ingående Balance.
Diverse Verks och Personers skulder
478,699: 33. 5.
Inkomst:
Arrende- och Hyres-medei
4>026: 4°* ~~
Tolags-medel
8,074: 17. —
Botes- och Saköres-medel ........... 2,806: 43. 3.
Fattig-penningar och Sterbhus-Inventarii-summor . . 5,462: 32. 5.
Fyrationde spanmåls-medel .......... 26,829: 4- l0*
Gåfvor och Testamenten  1,617: 2. 2.
Lösen för inköpte barn ... ....... . 13,276: 32. •—
Manufactur-fonds-medel ............ 1,000: — —
Öfverskotts-medel
, 16,241: 25. 3.
Interesse-medel
25,448: 7. —•
Ersättningar för fordringar i Finland  5,893: 37. —
Diverse smärre inkomster såsom Kortstämpel-afgift,
Burskaps-medel m. m
3,693: 4r- 4*
Utgående Balance:
Diverse Verks och Personers fordringar 129,897: 3o. 7*
Summa R:dr 722,968: 10. 3.
Credit.
Ingående Balance:
Diverse personers fordringar
i3o,223: 44* 2*
Transport i3o,223: 44* 2*
Stats-Ulskotlcls Berättelse N:o 34o. xi
Transport i3o,223: 44- 2*
Utgifter:
Aflöning, underhåll och ammlöner 53,667: 38. 8-
Upphandling af Beklädnad .......... 7-533: 35. 6.
— — Proviant  10,095: 7. 11.
— — Ved, Ljus och Olja 2,015: 20. 4*
Discretioner och Arfvoden 2,398: 4l* 6.
Rese- och Transport-kostnader 1,366: 3o. •—
Interesse-rnedel
7,637: 12. 6.
Byggnader och Reparationer  1,291: 27. 3.
Diverse utgifter, såsom Begrafnings- och Medicament
kostnader,
Städsel-penningar, m. m. ...... 3,470: i4- —
Leverering utom Verket 4 92^: 18. 6.
Utgående Balance:
Diverse personers och Verks skulder 4.9^>^44: ']• ir.
Summa R:dr 722,968: 10! 3?
Någon anledning till anmärkning vid dessa Räkenskaper hpr icke
förekommit.
Stockholm den 4 November 1834-
N:o 34o.
Ankom till Expeditions-Utskottet den i3 Nov.
Berättelse , angående verkställd revision af Stuteri-Öjver-Styrelsens
Räkenskaper för år i83i.
(L A.)
Någon Hufvud-räkning, som visar förhållandet på det hela, har väl
icke funnits uppgjord; men, enligt det sammandrag, som Utskottet låtit
upprätta, har den uti Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar
granskade Redogörelsen förhållit sig till inkomster och utgifter sålunda:
*3
Stats-Utskostels Berättelse
Debet.
Balance från år i83o . . . . .
a,5oo:
Uppbörd:
1831 års Hingstkringförings-medel för Strömsholms Stuteri
4,000
Löntillöknings-medel för dito  700
Donations-medel
Leverering från Strömsholms Stuteri till
utrikes hästuppköp
i83i års byggnads-medel för Flyinge Stuten
1829
års Stohållnings-medel för dito .
Löntillöknings-medel för dito
1830 och 1831 årens anslag för Häst-afvelns
förbättrande 14,000 R:dr, efter afdrag
af först uppburna 2,5oo R:dr . .
Lån ifrån Riksgälds-Contöret
Anslag till Häst-uppköp
För försåld Spanmål och Ull vid Ottenby 3,714= 4^
Leverering från Kongl. Krigs-Collegium till
Compagnie-hingstars underhåll, Hingstpremier
och inköp af Compagni-beskäl
lare
För försålda Hingstar
44
i4>ooo:
3,ooo: •—
2,400: ■—
3oo: —
u,5oo: — —
6,000: —> —
2,000: — •—
4.
934:
54:
8.
5.
4-
48,647:
Credit.
Summa R:dr 51,147:
Levereradt till Strömsholms Stuteri, för bestridande af
kostnaderne för Hingstkringföringar
Dito Halfvard Bergs donations-medel . .
Dito löntillöknings-medel
Till Herrar Tottie & Arfvedson för öfversända
vexlar till Öfverste Liljenstolpe i
London för uppköp af Hästar för Strömsholms
Stuteris räkning, hvilka medel
4,000
44
700
Transport 4>744:
10. 8.
10. 8.
Stats-Utskottets Berättelse N.o 34<>. S»Ä
Transport 4>rj44:
ytterligare redovisäs i nämnde Stuteris
räkenskaper
13,875:21. 3.
Öfverskott af medlen till utrikes Hästuppköp,
contant levererade till Strömsholms
Stuteri-Inrättning  124:26.10.
Levererat till Flyinge Stuteri 1831 års
byggnads-medel ......... 3,000: —- —.
Dito Stohållnings-medel 2,400: —. —-
Dito löntillöknings dito  3oo: — *—
Landshöfdingen Adlersparre i afträde för
Ottenby Kungsgård
i,5oo: — —
Dito för inventarier
570: 18. 5.
Dito för öfverbyggnad ....... 256: 31. —
Dito för bruknings-kostnad af Kungsgården
år i83o 2,028: 14. jo.
Remitteradt till Ottenby 6,708:42. 4*
Stallmästaren Beijer till upphandling af
Hästar i England 10,457: 3. g.
För Hästuppköp m. fl. utgifter .... 3,376: 35. 7.
Hingsthållare vid Lif-Regementets Husarcorps
för Hingstars utfodring m. m. . 234: 8.
Hingstpremier .......... 3oo: —; •—•
Inköps-kostuader för en Esquadrons-beskäl
lare
3oo: — *—
Leveréring till Kongl. Krigs-Collegium för
försålda Hingstar .
54: 5. 4-
Återlevererade Hingstpremier  100: —. — 5o 33n* n f» 3
Behållning .
/ . . . . 7 816: 43. 5.*
Summa R:dr 51,147: &
Strömsholms Stuteri.
Redogörelsen, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit granskad med
anmärkningar, utvisar följande förhållande med Inkomsterne och Utgifter
ne;
Stats-Vtskoitels Berättelse lV:o 34o.
Debet.
Behållning från år i83o .... , , 0 _
23. 11.
Upphörd:
Levererade medel från Slu!eri-Öfver-Sly
relsen
4’7^o: — -
Dito från Westmanlands Läns Ränteri,
1831 års Dagsverks-lösen . ... . . i0,5o6: iG. 8.
Dito från Örebro Läns Ränteri, i83o års
Dagsverks-lösen  3o4: 1 3. A.
Arrende-medel
334. 3 ___
Försäljnings dito för Hästar, Ilo och Halm 6.624:21. 6.
Betäcknings medel för i83o och j83r . . a,oo5: —
Krigsmanshus-medel  _g. ^
Kammar-Rättens Ohservations-medel . . 5n': 3-,’ ^ ^
Summa R:chr3^468r3lT~4,'
Credit.
Aflöning till Stuteri-Staten fionn-or /
Pensioner S'|07£ ^ ±
Upphandling af Iuventarii- och Förbruk
nings-persedlar
......... 5,5oi:38. 7.
Transport- och Kese-kostnader .... 652:32
Gratificationer
146: 32. —
Brandförsäkrings-afgifter  221*. /
Medicamenter . . ;
453’ 2' ,
Under hål ls-kostnad för Stuteriets Landt
beskälare
i provincerne ...... 3,r,0Q. __
Diverse utgifter i,993: 46.
Centonal-medel. . . ..
78’i3. 7
Ersättning lill Upsala Academie för Four- ' '
ragering af Stuteriets dervarande Hihg-’
star • •
226:4t. 7.
Kongl. Kammar-Rättens Observations
•
v . i4:21. 4. - ~
— -T ai,57q: i3. $.
Transport 21,575.* i3.
Ståts-Utskottets Berättelse IV.-o 34°‘
Transport 21,575: i3. 8.
Behållning, hvaribland de 14,000 R;dr, som i StuteriÖfver-Styrelsens
redogörelse äro debiterade i och för
utrikes Häst-uppköp - 17,898: 18. 8.
Summa R:dr 39,468: 32. 4*
Härvid har förekommit, att de i Stuteri-Öfver-Slyrelsens Redogörelse
afförde och at Redogöraren vid Strömsholms Stuteri qvitterade 44 R:dr, Donations-medel,
icke i denna Räkenskap äro debiterade och redoviste. Ej
heller hafva de i förstnämnde Verks Räkning afförde 13,875: R;dr 21
sk. 2 r;st. , utgifne i och för uppköp af utländska hästar, jemte öfverskott
på de från Strömsholms Stuteri till nämnde behof levererade
14,000 R:dr, afförd t med 124 R:dr 26 sk. 10 r;st, såsom återlevereradt,
kommit till redovisning i sistnämnde Stuteris Redogörelse, hvaremot för
skottet
14,000 R:dr i denna Räkning balanceras.
Flyinge och Dahlby Stuteri.
Den för detta Stuteri afslutade och i Kongl. Kammar-Rätten med
anmärkningar granskade Redogörelse innefattar nedanstående Räkenskapsförhållande:
Debet.
Behållning från år i83o 2,245: 3..
Uppbörd:
Anslag från Stats-Verket för år i83r. För förlorade
dagsverken
1,584: 8* —
183 1 års dagsverks-lösen ....... 1,663:32. —•
Försäl jnings-medel för Hästar, Kor och
Kalfvar
1,286: 32. —
Inleresse-medel
356: 8. •—
Gräsgälds-penningar ........ 793:34. 8.
Afrads-penningar .......... 9:
i83o och 1831 årens byggnads-medel . . 6,000: r i öqöf 18 8
Summa R:dr 13,989: 12. 11
I
iS Stals-Utskottets Berättelse N-o 34o.
Credit.
Diverse Utgifter . s . 3,645: 3. 2.
Observations-medel , ,
589: 2. —
Krono-utlagor . , , t . . io3:20. 10.
Prest-rättigheter . . . ,  6: 6. 5.
Lön- och Sofvelpenningar samt Beklädnadspersedlar
* . . . 2,591: 16. *—
Gratification
. . 6:3a. —
Behållning, deribland 6,000 B;dr byggnads-medel . . .
6,941: 3a. 5.
6,997: 28. 6.
Summa R:dr 13,939: 12. 11.
Uti denna Räkning finnas icke redogjorde 1829 års stohållningsmedel,
2,400 R:dr, ej heller i83i års Lönetillöknings-medel, 30o R:dr,
hvilka poster uti Stuteri-Öfver-Styrelsens Räkenskap afföras.
Ottenby Stuteris från den 1 November i83o till i83i års slut.
Räkenskapen, som med anmärkningar blifvit granskad i Kongl.
Kammar-Rätten, upptager:
Debet.
Uppbörd:
Levererade medel från Stuteri-Öfver-Styrelsen 6,708: 42. 4.
Arrende-medel för Kor 1,689: 39 6.
Betespenningar. . * 216: 37. 4.
Betäcknings-medel .
21: 16.
Försäljnings-medel för Spanmål, Hö, Ull, m. m. . . . 946: 3a. 8
Summa R:dr 9,583: 23. 10
1,95 r: 45. 10.
135: 2r. 5.
2,353: 16. 5.
384:43. 4.
1,120: 34. 4-
119: 27. 6.
3o5: 32. 8.
Credit.
Diverse Utgifter
Prest-rättigheter
Löne-, sofvel- och skopenningar
Extra aflöning lill halfårs drängar
Stat-Torpares dagsverks-aflöning
Malt- och Mjölk-penningar till Torpare
Aflöning till Legofolk
Transport 6,371: 29. 6.
Qvarn
-
Stats-Ulskottels Berättelse N.-o 3/^o.
Transport 6,371: 29. 6.
Qvarn-dagsverken  32: 10. 8.
Städja till Tjenstefolk .
43: 4o. -
Statmjölk i5o:3r. —
9,229: 33. 7.
353: 38. 3.
Summa R:dr 9,583: 23. 10.
DS serskilde Redogörelser för hvarje Stuteri afgifvas, anser Utskottet,
det alla inkomster och utgifter, som tillhöra det ena eller andra Stuteriet,
Röra på sitt rätta ställe eiler uti det Stuteris Redogörelse, hvartill de höra,
vara synlige, och ej, såsom nu eger rum, upptagas en del i Stuteriens
och en del i Sluteri-Öfver-styrelsens Räkenskaper. Utskottet håller sålunda
före, att, lill vinnande af mera fullständighet, en generel Hufvudbok,
genom Stuteri-Öfver-styrelsens försorg, borde uppgöras, som sammanfattade
till ett helt ej allenast dess egen förvaltning, utan ock de
serskilda Stuteriens Räkenskaper; men då, i följd af Kongl. Maj;ts år
i83i Kongl. Stats-Contoret meddelade Nådiga befallning om upprättande
af Räkenskaps-formulairer för de förvaltande Verken, det är att förmoda,
att fullständighet i denna del hädanefter kommer^att ernås; anser
derföre Utskottet,
att denna fråga icke erfordrar någon Rikets Ständers åtgärd.
Stockholm den 4 November 1834-
N:o 341.
Ånkom till Exp.-Utsk. den i3 November.
Berättelse, om 'verkställd granskning af Redogörelsen öfver
Finska Er sättnings-medlen. \ O- A.)
Sedan så väl Stats.Utskottet vid sistf. Riksdag, som i832 års Stats.
Bilu till R. 1St. Fröt, l83f. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3
io.de
Upphandling af potaloes 189:40. —
Uppköp af i3 Skånska ston
2,441:26. 5.
Behållning
i8 Ståls-Utskottets Berättelse N;0 34<>.
Revision för Rikets Ständer framlagt förvaltningen af dessa medel under
åren 1825—’i83o, återstår nu endast att förevisa de åtgärder, sorn i
samma afseende blifvit vidtagne under den sedermera förflutne tiden.
1831 års eller Slut-Redogörelsen upptager:
i Debet.
Balance från år i83o.
Contant behållning
54>202; 28. 9.
Utlånte medel , . . , io,o34:32. 9. ,3 g
Influtne Räntor
. . 775: 18, 2,
Summa R:dr 65,012: 3i. 8.
och i Credit.
Utbetalningar i kraft af Kongl. Brefvet den i5 October i83r, grundadt
på Rikets Ständers skrifvelse vid sista Riksdag, angående dispositionen
af desse medel,
Till Stockholms Stora Barnhus .... 5,893; 37. —
,, Vadstena Krigsmanshus-Ciissa . . . 2,479: — 8.
„ Magasins- Fonden . , 48,7 ror 10. \. 5^33,
Redogörarens arfvode , enligt samma Kongl. Bref. . . 5oo; — —
Leverering till Kongl. Räntekammaren j Stats-Verkets öf
verskotts-medel
till godo
7>42.9: 3i. 8.
Summa R;dr 65,012: 3i. 8-
I sammanhang med desse dispositioner, har genom Nådigt Bref, äfven
af den i5 October 183r, Kongl. Maj;t, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers ofvanåberopade skrifvelse, anbefallt afskrifning ur Räkenskaperne
af sådane fordringar i Finland, för hvilka någon ersättning af
ifrågavarande medel icke ansetts böra utgå, nemligen:
För Kongl. Krigs-Collegiura
86,38o; 45. —
— — Kammar- dito
87,598: 10. 1.
— Commerce- dito
3,39r: 4. 6,
— Kammar-Rätten
74-4f)6: i3. 9.
— Öfver-Post-Directionen ........ 4?831: 12. 4.
— .— Numer-Lotteriet
. : . . 21,233: 35. 4.
Summa R;dr 277,931: a5. —
Stats-Utskottets Utlåtande IV.o 3g5.
5
Utskottet finner sig emedlertid af allt detta föranlåtet afgifva det
yttrande, att ett så ofullständigt och opålitligt redovisningssätt minst
bort förmodas kunna få oförändradt fortfara en så lång tid, som här
varit fallet, vid ett Verk, uti hvars administration allt från början personer
deltagits å hvilkas insigt, om hvad till en fullständig bokföring
hörer, man eger rättmätigt anspråk, och der icke allenast en Kamererare
och en Kammarskrifvare aflönas för bokföringen och redogörelsen,
utan ock en öfver höfvan utsträckt tid till räkeöskapernes afslutande
blifvit medgifven, eller alt hvarje års bokslut ej behöft vara färdigt
förrän vid nästpåföljande års utgång. Deremot anser Utskottet, att
Kongl. Convoy-Commissariatet bort redan för flere år tillbaka hafva
funnit sig föranlåtet hos Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå icke allenast
till besparing i kostnaden för delta redovisnings-arbete, utan oek till
en högst erforderlig förbättring deraf, att, i stället för de nu bestämde
lönvilkoren till Kamererare och Kammarskrifvare med ii å 1200 R;dr,
förutan ljuspenningar och skrifmaterialier samt hushyra till Kamereraren,
— bok- och räkenskaps-föringen fått uppdragas någon annan med
slika göromål mera hemmastadd person, emot ett årligt arfvode af högst
25o å 3oo R:dr i ett för allt, och med skyldighet att föra löpande Bok,
hvilken vid hvarje Commissariatets sammanträde hade kunnat vara att
tillgå för ständig kännedom af Verkets ställning och som för hvarje år
kunnat vara afslutad, senast i Februarii eller Mars månad det påföljande
äret. Huru illa den årslånga redovisningstid, som här varit medgifven,
blifvit använd, har Utskottet trott sig kunna sluta af den omständighet,
att ännu i sistlidne October månad, efter all anledning, knappt
någon början var gjord med uppställningen och utarbetandet af 1S33
års Hufvudbok, hvilket förhållande, i andra hänseenden olämpligt, äfven
utgjort ett obehagligt hinder för Utskottet i dess bemödande att,
efter så långt fördröjande, med berättelsen om detta Verks revision för
åren 1831 och i832, kunna göra närmare reda för det senast förflutna
året 1833, hvadan Utskottet endast af de upplysningar, hvilka kunnat
vinnas af årets Cassa-Räkning, äfvensom af de speciela uppgifter, dem
Kamereraren vid Verket lemnat, varit i tillfälle uppgöra den approximativa
calcul öfver Verkets financiela förhållande under år i833, äfvensom
dess tillgångar och skulder vid samma års slut, som här under
Litt. D. bifogas och den Utskottet dock tror komma ganska nära det
verkliga förhållandet.
På grund al hvad nu anfördt blifvit, tillstyrker Utskottet:
6
Stats-Utskottels Utlåtande N.o 3g5.
alt Rikets Ständer, med anmälande af dessa uppgifne förhållanden,
må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om Nådigt förständigande till Convoy-Commissariatet, att
uti 1834 ärs Hufvudbok, enär den för år i833 numera bör
vara under afslutning eller färdig, iakttaga till rättelse de
här gjorda anmärkningar.
Af denna senare calcul inhemtas, att Convoy-Cassan vid 1834 ^rs
början egde ett Capital af B:o R:dr 42,o57: 20. 3.
oberäknadt inneslående afsatt fond för Sjö-Expeditioner
— — 99,718: 13. 4-
och då under sistberörde år intraderne från Svenska Tullen och Norrska
Stals-Verket kunna antagas, som vanligt, till 270,000 R:dr, samt ulgifterne,
bland hvilka inga extra-ordinaira äro kände, till 197,000 R:dr,
inberäknade vanlig afsättning 45,000 R:dr till Sjö-Expeditioner; så torde
ingen felräkning vara att befara, om man antar Verket i denna stund
ega ett capital af circa «. •
R;dr 11 5,ooo
oberäknadt
innestående fond för Sjö-Expeditioner ... — i45,ooo.
med hvilken dess hela Capital alltså utgör R;dr 260,000.
Utskottet har ej kunnat undgå fästa uppmärksamhet å den förlust
fonden fått vidkännas genom fallissementer af flere hus, till hvilka Commissariatet
adresserat sig i vexelaffairer. Sålunda förekommer uti i83o
års Hufvudbok afskrifning af 54* P* St. 1 sk. 10 pence hos Handelshuset
Tottie & Compton i London; utgörande nämnde belopp återstoden af
Kongl. Convoy-Gommissariatets hos nämnde hus egande och, vid fallissementet
år 1819, till jg5 P. St. 4 sk. 2 pence uppgående fordran. Uti
Nådig Skrifvelse den i3 Mars samma år hade Kongl. Maj:t lemnat Convoy-Commissariatet
tillåtelse, att, i likhet med Handelshusets öfrige creditorer,
ingå i accord, och från massan hade efter hand utbekommils
254 St. 2 sk. 4 P-> så att ofvannämnde summa, 541 P- St. 1 sk. 10
p., utgjorde återstående fordringsbeloppet, hvilket blifvit balanceradt i
Böckerne de senare åren med 5,307 R:dr 8 sk. 1 r:st. Svenskt Banco,
dem Kongl. Convoy-Commissariatet, enligt protocoll af den 3i Januarii
i83i, beslutat, att uti Hufvudboken för år i83o afskrifva, enär, enligt
Herrar Elmslie & Stooks i London uppgift, någon mera utdelning ur
massan ej var att erhålla. Skiljaktig mening från beslutet om denna
Stals-Utskotlets Berättelse JV.-o 343. '
Underhållsersättning  3,3.
Sterbhusafgift . . . ‘ .
53^. 32< ,
Vin- och CalFe-Skänkars afgift  322: 8.
Spinnlnisraedel från orteme  /p8; j8. 7.
Arrendemedel
3oo:  .
Restituerade medel
11: Ig. 2.
Interessemede!
745: 7. ir.
Försålde inventarier  46; 32-
Arbetsförtjenst
33,328: 3t. 6.
Diverse inkomster
1,167: 26.
Försåld t vadmal  3,970: 20. 4.
Ersättning för bristande proviant  3i8: i5. 4.
Anmärkningsmedel  23g: 3fi ,'
Återdebitering
47.
Innehållen centonal
i!; 38. 8.
Upptaget lån
. . i,5oo: — —
Balance till år i832.
Skulder
46,084: \j\. 3.
Summa R:dr 3u,4o3: 4 i. (T
Credit.
Balance till år i83o.
Styrelsens skulder 52,3i8: 44. 4.
Utgift:
Arrendemedel . .
,33.
,
Aflöning och arfvoden
14,397: 34. 5.
Pension  ’ ’333: 16. —’
Allmänna arbetsmanskapets aflöning  4,670: 27. 7.
Garnisonskostnad
5,878: 4i 8
Underhållskostnad
60,938: 36* 2.’
Extra förplägning
8,807: i5. —
Beklädnad och sängkläder
15,732: 9. 8.
Eldning, lysning och tvätt .......... 10^682': i6\ 6.*
Sjukvården
2,84..: 4j. 5.
Kostnad för arbetenas bedrifvande  i,33g: 27. 7.
/ J * '
2 j Stats-XJIskottets Berättelse N.o 343-
Inventarier för underhållet  1,007: 46. 4*
Dito för nybyggnaden  783: 8. —
Byggnadsmaterialier  11,715: 36. 4-
Diverse reparationer
4^33: 28. 6.
Hästfourragering .............. 428: 43- n*
Diverse upphandlingar och utgifter  13,210: 24. ']■
Resekostnad
8: 24. 6.
Curhuskostnad
22: 21. 6.
Uppfostringshjelp för uttingade barn  4°8: 3g. 7.
Ull m. m. till vadmals förfärdigande. ...... 3,827: 4‘- 9-
Afskrifningsprocent .
• . 710. 26. 7.
Återbelalde lån
j,5oo: — —
Bevillningsafdrag
6: —■ —
Remisslage
1: 6. 2.
Afkortning
• 3: 42* 8.
Smedjegårdshäktet
,I: 3g. g.
Frimurare-Barnhuset
x66: 32.
Vinst- och förlust-räkningen, mäklare-courtage för ett
lån, i,5oo R:dr  ....... 11: 12, —
Balance lill år i832.
För tillgångar och fordringar
. 95,370: 3. ■—
Summa R;dr 3ii,4o3: 41- 6.
Utan att taga 1 beräkning de balancerade fordringarne och skulderne,
hvilka stå i ett. nära jemlikt förhållande så vid årets början som vid dess slut,
förete nedannämnde Inrättningar följande resultat af inkomster och utgifter:
Södra Corrections~Inräitningen.
Inkomster . . .. .. • . . -  15,331: 5. g.
Utgifter ............... . 102,837: — n.
Brist, att ersättas af Statsmedel. .
87,5o5: 43. 2.
men då härifrån afdrages den eventuela nybyggnads
kostnaden,
uppgående till .......... 15,453: 18. 8.
så blir Arbets-Inrättningens egentliga förlust .... 72,052: 24. 6.
uti hvilken summa äfven är inbegripen Garnisonens underhållskostnad,
R:dr 5,878: 41. 8.
Stats-TJtskoltets Berättelse IV:o 343.
Norra Corrections-Inrättningen.
Inkomster ........
13,245: 3i. s.
Utgifter
32,722: 3i. —
Brist, att fyllas af Statsmedel . . .. . .... 19-477: — 3*
Norrköpings Spinnhus.
Inkomster
■ 6,25o: 34. 7.
Utgifter
• 16,528: 24. 6.
Förlust å Inrättningen
10,277: 37. 11.
Götheborgs Spinnhus.
Inkomster
4>9^i: 5. 5.
Utgifter . . . .
8,959: i3. 2.
Förlust å Inrättningen ............ 3,998: 7. 9.
Uti ifrågavarande Räkenskaper balanceras väl alltifrån år 1808 en
skuld till Långholms Spinnhus af R:dr 95: 35. 4-> men enär detta Spinnhus
numera till namnet upphört och blifvit med Correetions-Inrättningarne
införlifvadt, hvarförutan nämnde summa redan blifvit af Stockholms
Fattigvård Spinnhuset godtgjord, synes ock, att beloppet bör utur Räkenskaperne
afföras. Och Utskottet får af sådan anledning föreslå Rikets
Ständer
att hos Kongl. Majit i underd. anhålla, det förrberorde ba-*
lancerade medel måtte, i vederbörlig ordning, befordras lili
afskrifning.
I afseende på de af Utskottet serskildt granskade lånehandlingarne
har förekommit, att, ehuru den skuld, hvarför Ryttmästaren C. W. Wenus
till Arbets-Inrältningarne häftar, väl blifvit år 1831 minskad med 1,3i4
R;dr 2 sk, 8 rist., eller ifrån 3,875 Ridr 6 sk, till 2,261 Ridr 3 sk. 7
r;st., med hvilket sistnämnde belopp samma skuld till i83a års Räkning
blifvit utbalanceradj så hafva dock afbetalningarne hufvudsakligen å Capitalet
blifvit afförde, hvaremot ränteskulden under loppet af året ökats med
126 Ridr 20 sk. 7 rist. och uppgick vid årets slut till 865 R;dr 29 sk. 7
T.st_ —, Sorn likväl, efter hvad Utskottet inhemtat, delta förhållande, eller
att afbetalning å ett räntebärande Capital fått beräknas innan den upplup
-
2 [ Stäts-Utskottets T er atti else No 343.
• «*
ne räntan blifvit behörigen godtgjord, jemväl fästat Kongl. Kammar-Rättens
uppmärksamhet och åtgärd;
så anser Utskottet denna fråga icke erfordra Rikets Ständers
behandling.
Utskottet har tillika granskat den serskilda Hufvud-Bok, som blifvit
förd öfver byggnadsomkoslnaderne för Malmö Arbets- och CorreetionsInrättning,
hvarvid resultatet till siffran befunnits sålunda:
Debet.
Balance från år i83o, fordringar
967: 6. 9.
Ordinarie inkomst.
Statsanslag 18,000: — —
Diverse inkomster.
För försåld gråsten  384: 24. —
„ försålde inventariipersedlar . 354:28. 6. o / ^
7 9‘ 4- ^8.^30: 6.
Summa R:dr 19,706: 11. 3.
Aflöning
Byggnadsmaterialier och inventarier
Handtverkarearbeten ......
Dagsverks dito
Öfverbetingsarbeten genom fångarne
Credit.
Utgift.
800:
8,966: 7. 9.
5,039:44. 7.
1,273; 12.
2,018: 12. 6.
Diverse utgifter  688:42. 8.lfl flfi. ^ 6
Balance till är i83z.
Fordringar
919: 35, 9
Summa R:dr 19,706: 11. 3.
Vid hvilken Räkenskap något anmärkningsvärdt icke förekommit.
Stockholm dea 8 November 1834-
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834-
Stats-Vidtettett Berättelse N:o 344.
I
JV:o 344.
Ankom till Exp.-TJtsk. den 20 Nov.
Berättelse , angående verkställd granskning af Förvaltningens af
Sjö-Ärendena_, Kongl. Maj:ts Flottas med flere Departements
Räkenskaper för dr iS3i.
Cl. a.)
De Från Förvaltningen aflennradc Räkenskaper, omfattande sfi väl delta
Verk serskildt som Kongl. Maj:ls Flotta, hvartill hova Stockholms, Götheborgs
och Carlskrona Stationer, Lots- och Fjrings- jemte, Allmäuau LofcsIndragnings-Staten
samt Sjö-Chartse-Archi vet, hafva, med undantag endast
af Carlskrona Stations Redogörelse, blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade:
Förvaltningens egne Räkenskaper utan, men de öfrige Verkens med anma
r k n ingar.
Enligt de afslutade Ilufvudböckerne, hafva Inkomster och Utgifter förhållit
sig sålunda;
Debet.
Ingående Balance.
Behåll ne medel och utestående fordringar från år i83o 170,416: 18. 7.
Uppböi d.
Statsanslag för året å 4:de Hufvud-Titeln . . . r, 146,447: 16. —
Ersättning af (pde JIufvnd-Titeln för utbetaldt förskott . 1,000: — —
Loire årens behåll ne och återlcvererade medel . . 13,609: 42- 5.
Till serskilde behof anviste medel .... 56,291: if 3.
Ursa1 tuing af Convoij-Commissarialet för expeditionen till
Atlantiska hafvet och kusten af Södra America med
Fregatten af Chapman, år 1831 10,000: — —
Interims-Uppbörd .
2,653: 20. 9.
= 1,200,001: 45. 5.=
Bihang till R. St. Brot. 1834 4 Sami. 1 Afd. 3 Bandet. 1
1 t: te Häftet.
Slåts-Ui sköttets Berättelse ]V:a 344.
Utgående Balance till'å* 1802.-  Skuld fou. låntagne medel till accords-ersättningar?
2,58 2 >45* 1.
Summa 1,4v 3,oo 1: 13. 1.
Credit i.
Ingående Balance från år 1830.
Skuld -för: låntagne medel till, Accords-ersätfniiigar
Utgifter för Förvaltningen samt Flottan::aflöning.
Flottans nybyggnad och underhåll ..
Fyringarnes underhåll
Exercice med Flottans bemanning. ,. ».
Oföruiseddé utgifter- . .. . ,
Skrifmaterialier och Expenser
liese- och Traetamentspenningar.
Af förre-årens besparde medel under diverse Titia
Af andre för serskilde behof anslagne medel .
Af Elleli 111 s-U.pphörden .
Bxlra ordinarie afskrifning
= 1,218,742: 3p. 8=--
Utgående Balance lill år 18.12.
Bekåltne medel och Tordringgr
*-
4 86,899
5 b,316
p,i°4
4791
2,000
2,694
109,000
82,448
19,288
2 *85,2
3a. 9.
45.- 6.
36'. 1.
2 3»
i3. 5.
34T 6.
3i.
16: 4-
12. II.
15, 3.
: 4-: 7-
176,223. 3o. 8.
Summa i^fo3,ooi:
13,. 1.
Lots- och' F.yrings- samt: allmähna Lbts-Indraguings--
Stats- med len.'.
Debet.'.
Ingående Balance: Behållning r
Uppbörd.*.
Stats-anslag .
% * » *
i. C. 56,1 por. .66. 7;
.. 5o>31l6: 22e
Stxts-Utskottets Berättelse N.-o 342*
'3
Utskottet har icke funnit sig befogadt, att, i anledning af denna
sålunda afslutade utredning af Finska Ersättnings-anspråken, tillstyrka
någon vidare åtgärd af Rikets Ständer.
Stockholm,den 4 November 1834*
N:o 342.
Berättelse, om verkställd granskning af Lappmarks Ecclesiastik
ue-Berkets Fond för år i83i.
Cl. A.)
Denna Fonds Räkenskaper, som blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade,
utan anmärkning, visa:
Debet.
Ingående balance:
Fondens behållningar och fordriogar 83,768: 28. 3
Inkomsterne:
Räntor, arrenden, collectmedel m. m „ 8,616: 3i. j
Utgående balance:
Fondens skuld för innestående aflöning till Lappmarks
Ecclesiastique-Stalen
86: 38. —
Summa R:dr 92,472: 1. 3.
Credit.
Ingående balance:
Skulder
86: 38. —
Utgifter:
Aflöning i Stockholm  goo;
Lappmarks-Ecclesiastique-Staten i Westerbottens och
Norrbottens Län 5,719: 35. 4.
Transport 6,406: 25. 4.
20 Ssals-Ulskottets B er alt elite N.o 343.
Transport 6.406: 25. 4*
Provision, remisslage och arfvoden  78: 20. 7.
Diverse utgifter
23: 32. —
Utgående balance:
Behållningar och fordringar 85,966: 19. l\.
Summa R:dr 92,472: r. 3.
Vid denna Räkenskap har ingen anmärkning förekommit; varande säkerhetshandlingarne
för de af Fonden utlånte medel granskade och befunne
i behörig ordning.
Stockholm den 8 November 1834* ' '
N:o 343.
Ankom till Exp-Utsk. den 12 Novemb.
Berättelse, angående verkställd granskning af Kongl. Styrelsens
öfver Fängelsena och arbetsinrättningarne i Riket
Redogörelse för år i83i.
(I. A)
Räkenskaperne, som icke varit försedde med bevis öfver fullbordad
granskning i Kongl. Kammar-Rätten, upptaga kostnaderne för Arbets-Inrättningarne
i Stockholm, Norrköping och Götheborg, hafya utvisat följande
sifferförhållande.
Debet.
Balance från år i83o.
Styrelsens tillgångar.,? io5,434: *4* 9*
Inkomst:
Stats-Anslag
ii2,o4>: — »o.
Krögare-Societetens afgift
1,666: 32. —
Tolagsmedel ‘ . 1,908: 19. 9.
Stockholms stads årliga bidrag
1,000: •— ■—-
Stats-Utskotlets Berättelse ,IV:o 343. v
Underhållsersättning
3,3. ,g
Sterbhusafgift . . . ‘  53^ 3^ ,
Vin- och Caffe-Skänkars afgift  32 2: 8.
Spinnhusmedel från orterne  45g; jg. 7.
Arrendemedel
3oo:  .
Restituerade medel
II; 1g> 2
Interessemedel
^45. *
Försålde inventarier  45. 3,
Arbetsförtjenst. ' ' 33,328:3r! 6.
Diverse inkomster
1,167: 26.
Försåldt vadmal  3,970: 20. 4.
Ersättning för bristande proviant  3i8: i5. 4.
Anmärkningsmedel  236; 3lt 4
Återdebitering  4...
Innehållen centonal
ll: 3g. g.
Upptaget lån  i,5oo: ■— —
Balance till år i832.
Skulder
46,o84: 14. 3.
Summa R:dr 3n,4o3: 4i. 6?
Credit.
Balance till år i83o.
Styrelsens skulder , 52,3i8: 4.4. 4
Utgift:
Arrendemedel
,33. .
Aflöning och arfvoden
14,397; 34. 5.
Pension  ' 333: 16. —*
Allmänna arbetsmanskapets aflöning  4,670: 27. 7.
Garnisonskostnad.
5,878: 4i 8
Underhållskostnad
60,938: 36.' 2.'
Extra förplägning ............. g,3o7: i5. —
Beklädnad och sängkläder .
15,732: 9. 8
Eldning, lysning och tvätt
io^’: 16. 6.
Sjukvården  2,84,: 47. 5.
Kostnad för arbetenas bedrifvande  1,339: 27. 7.
-22 Stats-TJtskottets Berättelse N.o 343.
Inventarier för underhållet . . . . 1,00-7: 46. l\.
Dito för nybyggnaden . -783; 8. —
Byggnadsmaterialier  [1,715: 36. 4-
Diverse reparationer
4-633: 28. 6.
Hästfourragering .............. 428: 43- T».
Diverse upphandlingar och utgifter  13,21 o: 24. 7.
Resekostnad ............... 8: 24. 6.
Curhuskostnad
22: 21. 6.
Uppfostringshjelp för uttingade barn  4°8; 3g. 7.
Ull no. m. till vadmals förfärdigande ....... 3,827: \\. g.
Afskrifningsprocent .
710. 26. 7.
Återbelalde lån
. j,5oo: — —
Bevillningsafdrag  6: — —
Remisslage 1: 6. 2.
Afkortning
3: 42* 6.
Smedjegårdshäktet .
11: 3g. g.
Frimurare-Barnhuset
166: 32. —
Vinst- och förlust-räkningen, mäklare-courtage för ett
lån, i,5oo K:dr  ....... 11: 12. —
Balance till år i832.
För tillgångar och fordringar g5,37o: 3. -—
Summa R:dr 3ii,4o3: 41- 6.
Utan att taga i beräkning de balancerade fordringarne och skulderne,
hvilka stå i ett nära jemlikt förhållande så vid årets början som vid dess slut,
förete nedannämnde Inrättningar följande resultat af inkomster och utgifter:
Södra Corrections-In rciltn in g ert.
Inkomster
15,331: 5. g.
Utgifter
. . 102,837: — 11.
Brist, att ersättas af Statsmedel ......... 87,5o5: 43. 3.
men då härifrån afdrages den eventuela nybyggnads
kostnaden,
uppgående till .......... 15,453: 18. 8.
så blir Arbets-Inrättningens egentliga förlust .... 72,052: 24. 6.
uti hvilken summa äfven är inbegripen Garnisonens underhållskostnad,
R:dr 5,878: 41» 8.
Siats-Utskottets Berättelse N.o 343.
Norra Corrections-Inrättningen.
Inkomster .......
13,245: 3i. 3.
Utgifter
32,722: 3i. —
Brist, att fyllas af Statsmedel ......... 1 £>-477: — 3*
Norrköpings Spinnhus.
Inkomster , ..... . .
* 6,25o: 34. J.
Utgifter
• 16,528: 24. 6.
Förlust å Inrättningen
10,277: 37. 11.
Götheborgs Spinnhus.
Inkomster
4>9^i: 5. 5.
Utgifter
8,959: i3. 2.
Förlust ä Inrättningen . .
3,998: 7. 9.
Uti ifrågavarande Räkenskaper balanceras väl alltifrån år 1808 en
skuld till Långholms Spinnhus af R:dr 95: 35. 4- men er*är detta Spinnhus
numera till namnet upphört och blifvit med Correetions-Inrättningarne
iuförlifvadt, hvarförutan nämnde summa redan blifvit af Stockholms
Fattigvård Spinnhuset godtgjord, synes ock, att beloppet bör utur Räkenskaperne
afföras. Och Utskottet får af sådan anledning föreslå Rikets
Ständer
att hos Kongl. Majit i underd. anhålla, det förrberorde ba-<
lancerade medel måtte, i vederbörlig ordning, befordras lill
afskrifning,
I afseende på de af Utskottet serskildt granskade lånehandlingarne
har förekommit, att, ehuru den skuld, hvarför Ryttmästaren C. W. Wenus
till Arbets-Inrältningarne häftar, väl blifvit år i83i minskad med i,3i4
R;dr 2 sk. 8 r:st,, eller ifrån 3,575 R;dr 6 sk. till 2,261 R;dr 3 sk. 7
r.st., med hvilket sistnämnde belopp samma skuld till i832 års Räkning
blifvit utbalanceradj så hafva dock afbetalriingarne hufvudsakligen å Capitalet
blifvit afförde, hvaremot ränteskulden under loppet af året ökats med.
126 R;dr 20 sk. 7 rist. och uppgick vid årets slut till 865 R;dr 29 sk. 7
r;st. —• Sorn likväl, efter hvad Utskottet inhemtat, detta förhållande, eller
att afbetalning å ett räntebärande Capital fått beräknas innan den upplup
-
21 Släls-Utskottets Ferain else jy.-o 343.
ne räntan blifvit behörigen godtgjord, jemväl fästat Kongl. Kammar-Rättens
uppmärksamhet och åtgärd;
så anser Utskottet denna fraga icse erfordra Rikets Ständers
behandling.
Utskottet bar tillika granskat den serskilda Hufvud-Bok, som blifvit
förd öfver byggnadsomkoslnaderne för Malmö Arbets- och CorreetionsInrättning,
hvarvid resultatet till siffran befunnits sålunda:
Debet.
Balance från år i83o, fordringar
967: 6. q
Ordinarie inkomst.
Statsanslag
18,000:— ■—•
Diverse inkomster.
För försåld gråsten  384: 24. —
„ försålde inventariipersedlar . 354:28. 6. ^ ^
• t .)• 4- -18.739: 4- 6.
Summa R:dr 19,706:11. 3.
Credit.
Utgift.
Aflöning  800:
Byggnadsmaterialier och inventarier . . . 8,966: 7. 9.
Handtverkarearbeten _
5,039:44- 7
Dagsverks dito  1,273; 12.*—
Öfverbetingsarbeten genom fångarne . . . 2,018: 12. 6.
Diverse utgifter  688:42. 8.j8 ^, ^ 6
Balance till år i832.
Fordringar . . . *  919: 35. 9
Summa R:dr 19,706: 11. 3,
Vid hvilken Räkenskap något anmärkningsvärdt icke förekommit.
Stockholm den 8 November 1834*
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834-
Stan-Vi siettett Berättelse N:o 344.
1
hållit sig sålunda
N:o 344.
Ankom tili Exp.-Utsk. den 20 Not.
Berättelse , angående verkställd granskning af Förvaltningens af
Sjö-Ärendena, Kongl. Mapts Flottas med flere Departements
Räkenskaper för är /&?/.
C- A.)
De från Förvaltningen aflenmadc Räkenskaper, omfattande så väl delta
"Verk serskildt sorn Kongl. Majlis Flotta, hvartill höra Slockholrhs, Götheborgs
och Carlskrona Stationer, Lots- oell Fy rings- jemte. Allmänna LotsIndragnings-Stalen
samt Sjö-Chartas-Archivet, hafva, med undantag endast
af Cirbkmna Stations Redogörelse, blifvit i Kongl. Kammar-Rällen granskade:
Förvaltningens egne Räkenskaper ulan, men de öfrige Verkens med anni
ii r k n in gar.
Enligt de afslutade Ilufvudköckerne, hafva Inkomster och Utgifter för
Debet.
Ingående Balance.
Dehållne medel och utestående fordringar från år i83o 170,416: 18. 7.
Uppbo 1 d.
Statsanslag för året å 4:de II11 lvu d-Ti teln . . . 1,146,447: 16. —
I.rsä^tning af p:de Hujfvud-Titeln för utbetaldt förskott , 1,000: — —
I orre årens bebållne och åter-levererade medel . . i3,6op: 42> 5.
lil! serskilde behof an viste medel .... 66,291: 14- 3.
Ersättning al Convoij-Commissariatet för expeditionen till
Atlantiska hafvet och kusten af Södra America med
Fregatten af Chapman, år 1831 10,000: — —
Interims-Uppbörd .
2,653: 20. 9.
= 1,280,001: 45. 5. =
Bihang till R. St. fröt. 1834 4 Sami. 1 A fil, 3 Banclct. I
1 vte Häftet.
3-
Stnts-Viskottets•< Berättelse ■ Nu 344*:
Utgående Bålånce till år i83a..
Skuld föi’. intagne medel lill accords-ersättniognr* 2,58 a: 45. i.
Summa. x ,498,001: 13. s;
Cretlifi .
Ingående Balancc från Alf i83o.
Skuld för. låntagne medel lill. Accords-ersättmiigar .
Utgifter-för Förvaltningen.samt Fioltan: .aflöning -  Flotta xis nybyggnad och underhåll .. .. ..
1'yringarnes underhåll
Fxercice med Flottans bemanning. ..
öföruisedde utgifter . .. . ,
Skrifmaterialier och Expenser
liese- och- Traetamenlspenningar.
Af förre årens besparde medel under-diverse Titlar
Af andre för serskilde behof anslagne medel .
Af I n lex ims-Upp börden . . . . . . • .
Extra ordinarie afskrifning
= 1,218,^42:-3(). 8
Utgående Balance lill år 183a.
Ifehåltne medel och .fordringar
*- T
Summa i4q3,oo-i; i3,. 1.
Lots- och Ky ring s- samt: ali m ahna Lb t s-liidra g&i 11 gS - -
Siats-medlen. .
i
Debet.".
Ingående Balance: Behållning;' ,, ,, i- i» C. *S,k^Oe. 65- 7.7.
Uppbörd.'.
Statsanslag .. ., J, .. .. 5b,3:i6: 22.:—
8Vo34: 3a. 9.
.. 486,0^9: 45r 6.
. 44t>84i: 36'. 1.
5b,316: 22.-—
q,i 04: i3. 5.
4:791: 34: 6.
2,5 00: — —
... 2,694: 3x. 1*
. 109,005': 16: 4'-
... 82,4485 12. n.
, . 19,288: i 5. ...
1 i85a; : 4- 7*
176,223: 3o. 8..
' Stat s-SJt skottets Berättelse A’;o g4 {»
3
Allmänna Indrngnings-Stats medel,
r t83o . , 1,277; 3a. —
1,209: 46.
för
och 1831
Ersatte och återlevererade medel
E.xlra-ordinarie uppbörd
Amiralitets Krigsmans-Cassans medel
Utgående Ba Lauce, Husbyremedel
^Credit.
Aflöning för Lotseri- och Fyrings- samt
allmänna Lots -Indragnings-Staterne
jemte Fyrarsunderhåll och nybyggnad
Leverering till Kongl. Ränte-Kammaren
D:o till Amiralitets Krigsmanskassan
.« . . , ■. ..
Balance.
Behållning . \ , ? ; -J
2,487: 3o: —
65: 35. ao.
17: 16. —
487: '-1- 53,37'4: n. 11,
3a. —
Summa 79,565: 2. •6.
43,829: 8.
17: 16.
3.
487: 1:1- r- 44,333: 38. 4
35,33i :
12: 2.
Summa 79,568: 2. ‘6.
■S jö- Char t (E -Archi v et.
Debet.
Behållning från år i83o
Uppbörd.
Stats-anslag
Återbelalde medel .
2,600: —
n: 4o.
* 3<yi: 18. 9.
3,6m: 4o
-
4
5Vm-U skatters Berättelse A'n 344*
Balance till' år i83a.
Anticipation af Lots- och Fy r i ngs-Statsmedien . . , 246: 3,
Samma 3,a5o: — —
Credit.
3,i 47-' 20. —
102: 28. —
Liom de i Kongl* Kammar-Rätten vid ofvanber&rdeRäkenskaper författade
och Utskottet delgifne anmärkningar, har, i afseende på koslnaderne
för Sjukhusens underhåll vid Flottans Stationer, Utskottet viii fastat uppmärksamhet
på åtgången af en och annan artikel,, sorn synts vara nog betydlig,
såsom t*, ex,, att vid Stockholms. Station hvarje månad blifvit rekvirerade-
och betalda 3 kannor Citron-saft och således för året 36 kannor ,
hvilka kostat tillhopa 202 R.dr 24 sk. Bianco; vid Götheborgs Station upphandlade
a;g kannor Bränvin; äfvensom vid Carlskrona Station är, under 8
månader,, uppköpt, hvarje månad, gammalt finare och gröfre linne för ett
sammanräknad t belopp af 334 Frdr 8 sk. Banco. Men då desse anmärkningar
innefatta en mindre summa, i förhållande lill Förvaltningens vidsträckta
omfattning; så, har Utskottet ansett sig endast härom böra g eira
anmälan.
Revisionen, af åtskillige- utaf förenämnde Verks Räkenskaper har blifvit
försvårad, 1:0 derigenom, att en del Vevideationer »ro sammanhäftade
i ef t band med Hufvud-JBokcn eller Cassa-Räkningen, och 2:0 att på flere
stätten hänvisningarne dels varit origtige och dels alldeles saknats..
Utgifter lie vid åtskillige Verk för Tidningsblad hafva ådragit sig Utskottets
uppmärksamhet, och, i afseende på hvilka utgifter, anmärkning jemväl
blifvit gjord, af Revisionen i Kongl*. Kain mai:-Rätten* SA. hav L.ex* v kli
Utgifter*
Sjöraätaings-kostnader
Extra utgifter ..
Jrirs-Vishottttt Berättelse. A7;o 345.
3
Stockholms Station blifvit utbetald en summa af i58 R:dr rfisk. Banco för
10 serskilda Tidningsblad och deraf 5 exemplar af någre ibland dem.
Med anledning häraf får Utskottet hemställa:
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
mätte något bestämdt varda stadgadt, i afseende på utgifter af ifrågavarande
beskaffenhet»
Stockholm den 20 November 1834»
N:o 3/p»
Ankom till Exp.-Utsk. der» 20 Wov,
Berättelse, angående verkställd granskning, af Kongl. QuarantainesCommissionens
i Slockholm Räkenskaper för år i83i.
(I. A)
Hu fvud boken, sorn val blifvit af Revisionen inom Kongl. Commissioren
granskad med anmärkningar, hvilka till en del äro af Kongl. Cornmissionen
pmfvade, har ännu icke hunnit undergå granskning i Kongl. Kamma!-Rällen»
Förhållandet med inkomster och utgifter har befunnits sorn:
föijer»
Debet»
Uppbörd.
Stats-anslag ............. 200,000: — —
Infhitne Quarantaines-afgifter ...... 38,807: 38. 11,
Försäljnings-medel ......... tji 16.
— 238,817: 7. 6. =
JBalance lill år 183a»
Skuld för oersatte utgifter , ... 70,301: 21. ir.
Summa 3i4>oi8: 25. 5.
6 Stats Utskottets Mern. A’;o Rpj.
v .
: Credit.
Utgift.
I och för Quarantåines-anstälterne vid Östersjön «, .. .485,877: 12. f«.
Restitution ^ • . .. .. .. .. ;I4G: 4.
=386,02.3: 16. 2ris;
Balance till år i832.
JBehålljie medel och fordringar ^ i , 2j,ggS: i3. 3,
Summa 314>°18: 29. 5.
Vid denna Räkenskap har Lös 'Utskottet iicke någon anmärkning förekommit.
Stockholm den 2 0, No v. i834-
;N:o 346.
Ant. till Esp.-Utsk. Ren 20'Nov,
Memorial, i fråga om revision af Lazaretts- och Cu rhus-Fond erne
s Räkenskaper.
CL A.)
Vid den af Slats-TJlskotlet nu mera fullbordade granskning af StafsVerkets
samt andre af allmänna medel bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för år r83i, hafva äfven Lazaretts- och CurluisFondernes
Räkenskaper för samma år blifvit hos Utskottet löretedde; men
då ifrågavarande Räkenskaper, Så till ziffra 11 som förvaltningen, granskas
först af valde ‘Deputerade inom hvarje Län från alla fyra Riks-Standen,
samt derefter af Kongl. Kammar-Rätten;
liar Utskottet ansett mer berörde 'Räkenskaper icke erfordra revision
af Rikets Ständer eller deras Revisorer.
Sints-Vhhttets R> t vikande■ A'.d 347<~ j
11 sammanhang • kanared anser Utskottét, ■
att till födjd häraf någon- vidare åtgärd; i' anledning af Ulskottéts'
i‘<j2'§S af' dess Utlåtande IN:ö • 32 ' öfver Rikets St ii il fl ers Re viso-•
reis, åren i83o 'Oc!v 183a afgifhe' Berättelse)-' gjorde anmälan, ro-'
rande Gurhus-medlens afskiljande1 från Hospitals-- oell' Lazaretts-"
Fonden; icke erfordras.
Stockholm den 8 Nov. 183f|.-
r?:o 347;
Arik. tilt !Exjp.-l?lsk! den aö Nov. ’
Betänkande, angående hos Rikets Ständer till afskrifning elier
ersättning anmälde utgif ter å öf verskotten af Stats-l^erkets
inkomster■ under■ åren i8s?r»i83n •
Cl- A.)
När Ståts-Utskottet nu; går att yttra sig öfver’ detta ämne, har
Utskottet trott sig böra till Rikets Ständer öfverlemna : bifogade Sammandrag
af liqviderne med Riksgälds-Göntorét öfver uppkomne öfverskott å1
Stats-Verkets béräkhade inkomster samt -besparingar 'i 'Stals-artslageli för åren'
1827—a83f; utgörande detta Sammandrag en fortsättning af enahanda, vid
sisth Riksdag till Rihs-Stånden ingifne uppgifter för åren 1821-—1826.
Af detta Sammandrag synes, att de af Kongl. Muj:t å öfverskott?--  medlen anvisade utgifter under* åren 1827—i83f , - utgjort tillsammans
331,784 R:dr 18 'sk. 1 r:sb, h varaf i dé årliga Riks-Statcrne afförts • 3oo,866
lfodr 29- sk. 10 rrst, såsom varande dels af Rikets Ständer redan till utskrifning
bifallne, dels af den natur, att de omedelbart bort drabba ifrågavarande
medel. Återstoden, sorn ännu uti 1833 års Riks-Stat balancéras,
liar ansetts hos Rikets Ständer böra till ersättning ellem afskrifning anmälas
med . . . . . . . ... 3o,g 17} 36. 3.
hvartill: komma från äldre åren- balancerade- oersatte för
-
S
Stat s-\J; kottets Betänkande N:o 347.
Transport 30,917: 36. 3.
»kott, äfven af Öfverskotts-medlen utbelalde, nemligen
för inköp af Biskopshuset i Götheborg . 3,028: 6. 8.
samt till uppförande af en Stall-byggnad
vid Veterinair-Inrättningen . . . 6,892: 38. 1. ,0600* 44 9
Tillsammans 4 r ,538: 33. —
Denna Summa, som uti nedan uppräknade 8 punkter finnes specificerad,
får Utskottet, på grund
styrka lill afskrifning utur Räkenskaperne.
1:0 Återstod af Förskottet till inköp af ett Biskopshus
i Götheborg
3,728: 6. 8.
hvartill bör föras en genom laga kraft vunnen dom och
Kongl. Maj:ls derpå grundade befallning af den 16 Jan.
. o „ „ ,] 1 j • f utgörande 3o:de neoninee-afjjift till Götheborgs!
1829 Skodd Utbetalning stad för sammi Egendomi köp. / 4^o: ~ —
eller tillsammans 4»178- 6* 8.
Förenämnde återstod 3,728: 6. 8. af berörde förskott,
grnndadt på Rikets Ständers anhållan vid 1815 års
Riksdag 0111 Arbetshus-Fondens befrielse frän hushyras utbetalande
till Biskopen i Götheborg', och utbetaldt till eit
ursprungligt belopp af 6,000 H:dr, meli hvarå genom försäljning
af tomten till förra Biskopshuset afbelalts 2,271:
4r. 4-, borde, enligt Kongl. Brefvet ilen 3 Febr. 1819,
till sin återstående del ersättas af inkomsterne utaf Säteriet
Sannegården, när samma Säteri åter tillfölle Kronan,
hvilket skulle ega rum efter det den besittningsrättå 5'or år
tilländahipit, som, genom Kongl. Brefvet den 2 Augusti
1776, blifvit tilldelad åt. Biskop Lamberg och hans arfvingar,
i och för gjorde enskilde omkostnader vid inköp af
ett sedermera afbrunnet Biskopshus; varande genom Kongl.
Brefvet den 4 Sept. 182^ bestämdt, att liden för samma
Transport 4>'7^; Th 8.
besitt
-
:Bet'nkMide A!:o -UV*
9
Transport G. 8»
'besitt nings-rält borde 'räknas från den 29 Januari t i 7 85-,
T varefter Sätet iet borde genom auction pä arrende upplåtas.
Enligt de upplysningar Utskottet varit r tillfälle
inhemta, liar Kongl. Kammar-Collegitrm, på grund häraf,
såväl under den 22 Augusti i832 beslutit uppsäga detri,
sorn då disponerade Sannegården, och, i afseende på vidtagande
förberedande åtgärder, derom förständigat Kongl.
Majtls Befallningshafvande i Götheborg, sorn o ek under
ilen r4 Februarii och 19 Julli 1883 till Kongl. Majlis Befallningshafvande
ytterligar e påminnelser a fgifvit, och
'slutligen detta år meddelat för eskrifler, huru vid ari endels
upplåtande borde tillgå, m. m. Och då således arrendet
af samma Krono-egendom i alla fall kominer bland
öfrige arrende-medel Stats-Verket lil] godo, synes ifrågavarande
Balance-poslS ytterligare qvarstående i Riks-State
11 till ingen nytta leda ; anseende Utskottet enahanda
förhållande vara med förenämnde sedermera ulbetahhs
4Ö0 11:dr-, hvilka, såsom ökande koslnaderne i och för köpet,
äfven bort af samma tillgångar ersättas.
2:0 Den oersatte delen af Förskottet till uppförande
af en Stallbyggnad vid Yeteiinair-Inrultningteii .
torde böra bifallas till afskrifning, sedan Rikets Ständer
gillat Stals-Ulskottels uti Betänkandet N:o 26 gjorde tillstyrkande,
ali Medicinal-F0odens egande fordringar Iros
Lazarettet!, i Uddevalla . .. . 6,689: 6. 8.
i Nyköping . . . 2,9^3: to. —
tillsammans 9,632: 16. 8.
hvilka utgiort den enda, genom Kongl. Brefvet deli -»3
Maji 1821 bestämda tillgången för ifrågavarande Förskotts
ersättning, må tili afskrifning befordras.
Transport 11 ,070: J;j -9.
Bihang, tili R. Sr. Prat. 1834. 4 Saini, 1 Af:!. 3 bandit.
■u:te IIii/1 cl. 2
r> -JJisk, t;cti Eittnliikaniti N\o J-iy-.
Transport i i:,07o:: 4i$ g;~
ÖffeeKrotérkigs. ersättning i Skåne Tiar utgått
år 1837 nied v ., ... ' ,. 21677: i5. 4-
, 1828. —s v ... v 1,760: — —
— 182.9 """■ * ° •;• *. ». 6,478: — 8;
»!«!- 18di. ■—* ... . . ... 2,21 I I Q. (}-
tillsammans . »*3,135: a£
Grundad på Kongl. Resolmiönen den 21 October 1817
samt Riks-Ståndens gjorde serskilda underdåniga anhållanden
uti Skrifyelscr den 22 Junii 181.8. och den 17 Nov.
1823, utgår denna utgift af ständige Rote-vaeanee-aFgiften
i Skåne, till lindring i öfvermterade hemmans besvär, enligt
uti Kongl. Brefven den 29 Augusti 1825 oell den 4:
Maji 1827 meddelade föreskrifter;, lärande, då intet anslag
föi' denna utgift blifvit af Rikets Ständer anvisat!t, ofvanstående
summa, som blifvit till siffran granskad,, böra på;
anförde grunder Lill afskrifning bifallas...
Hvad denna utgift för framtiden beträffar, hafva Rikets
Ständer, i öfverensstämmelse med Utskottet» uti Betänkandet
Nro 32, §. 53, gil ne tillstyrkande, bifallit, att,
till vinnande af reda och enkelhet uti Rukenskaperne, dem
inå på Stat under behörig litel uppföras.
4-;o Rese- och Tractamenls-penningar m. 11. utgifter
för Comiterade till öfverseende af Rikets- Undervisnings-Yerk
år 1828 .. .. ... ... 4>ooo: —“ —
~ 5v>-‘9 •• -• 2,5oo:  o',3oo: — —
hvilken utgift, såsom föranledd af Rikets Ständers genom
Skrifvelse dea 4 Oetobei: 1828 gjorde underdåniga hemställan
om öfverseende af i\l i I itai re - Läroverken, och,
Kongl. Ma jets derpå grundade bes.^.it om en generel granskning
af Rikets. Läro-York, icke synes hafva af andre tillgångar
än öfverskotten å Stats-Yerkels inkomster med
skäl kunnat, utbetalas*.
Transport 80,706: 22. 6.
S&:;s-U.'skotten BetauKuiide N.o 34?:
n
Transport 3o,7o6: 22. 6.
5:o Omkostnader för grans-regleringen med Ryssland
hafva uppgått år 1828 lill . . 2,484: 45- T.
~ 1829 ~  • *.Qg8: 7. 3^3.. ^ _
bestående dels i bestämde Löseskillingar för genom Fredsslutet
förlorade egor, dels ock i ränta å sådane Löseskillingar,
till dess ersättning i jord eller contant kunnat tillvägabringas.
Och då mot dessa summors rigtighet ingen
anmälkning af senaste Stats-Revisioner blifvit gjord, samt
enahanda utgifter af föregående Ständer till afskrifning
beviljats, synes ifrågavarande summa icke heller vidare i
Riks-Slalen böra halan ceras.
6:0 Kostnader vid H. K. H. Kronprinsessans nedkomst
hafva, enligt Kongl. Brefvet den 5 December 1829,
af öfv.erskotten blifvit uthelalde med .... 0,334- — 4-
hvilken summa af 1832 års Stats-Revision lemnats utan
anmärkning.
T^o- För Rotejemknings-förrättningen i Westmanlands
Län hafva år 1829 blifvit anordnade .... 44$ >■ f*'- 3i
Utgiften,
bestående i Skjuts- och TrDclaments-koslnad
flör Rotejemknings-Gomiteens Ledamöter m. fl., grundar sig
på Rikets Ständers vid 1812 års och följande Riksdagar i
underdånighet gjorde hemställande!! om en sådan jemkning*
vidtagande i Länen, utan att likväl anslag dertill af Stäliderne
blifvit anvisadt; varande nu ifrågavarande belopp af
1802 års Stats-Revision till siffran granskadt.
8:0 Ersättning till Knekterotarne i Westmanland
för anslagen, men bristande Krono-Tionde - Span mål, beräknad
i penningar till . . . . , ... Ssq: 24, —
Enligt General-Indelnings-Vevket för Westmanland
samt äldre Författningar äro arne Tunnor Spanmål af
Krono-T ion den anslagne hvarje, inom Strömsholms och
Kungsörs f. d. Län belägen rote vid Westmanlands Regemente,
så väl till Knektehållets understöd, som till
ersättning för utgörande dagsverken till afbergning af Kungsörs
och Strömsholms Kungs-Ladugårdars ängar; va rändes
Transport 4g53$: 33. —
Stus-fjnkotta; Eetånktiitäs A *» 347.
Transport 1,538: 33. —
derVid stadgadt, att der K ro no-Bonden inom hvarje Socken
till en sådan utgift ej räcker till, bor återstående beloppet,
efter viss beräkning, i penningar utgå. Då denna
utgift således sedan äldre tider utgått, och förr alltid å
Öfverskollen afföris, samt derjemte af i832 års Stats-Revision
blifvit lill siffran granskad, torde det nu ifrågavarande
beloppet äfven böra till afskrifning bifallas.
Beträffande denna utgift för framtiden, får Utskottet
åberopa sitt uti Betänkandet N:o 2a, 53, gjorde och al
Rikets Ständer nu mera gillade tillstyrkande, alt den mål
Riks-Statera under beliörig Titel varda nppförd.
Summa till afskrifning tillstyrkte 4[,538: 33. —
hvaraf för 1827 med i83i, enligt bilagde Sammandrag. 3o,giy: 36. 3-
och för äldre åren, uti punkterne 1 & 2 upptagne . . 10,620: 44- f>
Uti Kongl. Stats-Conlorets, till Kongl. Ma.jrt, den ig December 1833
i underdånighet afgifne Berättelse om Siats-Aerkels förvaltning, tillstånd
och behof, finnes anmäldt, att, sedan Civile och Miiilaire Em bets- och Tjenstemäns
Enkor och B u us pensionerande jemte anslagen dertill, blifvit, åren
1827 och 1S28 öfverflyttade till Civil-Statens samt Armeens Pensions-Cassor,
och enär Pensionairerne egt rättighet att inom 5 år uttaga deras inne»
slående pensioner, hvilka det ålegat Kongl. Stats-Conloret att, för den lid
sorn föregått nämnde öfverflytta inga r, anordna, oaktadt pensi ons-a nslagen,
genom nådegåfvors eller tredjedels pensioners utbetalande lill pensionsberättigade
men ej classificerade Enkor och Barn, blifvit till någon del medtague,
har dymedelst, utom den brist för år 1826, som, af enahanda orsak
uppkommen, Rikets Ständer vid senaste Riksdag beviljade till ersättning
med 2,1 14 R:dr 16 sk. 6 r:st, hvilket belopp Fullmägtige i Rikets Ständers
Riksgälds-Contor likväl icke ansett sig höra utbetala, af den orsak, att be
rörde
brist blifvit hos dem oafkortad! reqvirerad, ytterligare uppkommit
brist å 7:de Hufvud-Titeln, nemligen:
För år 1827 ..... 1,5p5: ro. b.
1828 . .. 155. 3a. 1,700: |2. 5.
Stnts-TJiskort-ts
13
liv; r mot, genom ålerdebitering af anordnade men ej
intagne hithörande pensioner, ett öfverskott uppkommit
för år 1831 af ...... 15i>: 3f> i.
varandes skillnaden ....... 3. 4*
sålunda (ill afskrifning anmäld, med tillkännagivande, alt, sedan den för
så beskaffade innestående pensioners uttagande bestämda liden numera förflutit,
några brister icke vidare derigenom kunna inträffa.
I anledning häraf får Utskottet hemställa att, på grund af ofvan uppgifne,
med räkenskaperne instämmande förhållande, och i likhet med hvad
Rikets Ständer vid senaste Riksdag beslöto, i afseende å brislen å ^rde Hufvud-Titeln,
förrberörde slutliga brist af i,5t)i R:dr 3 sk. 4 r:st måafRiksgälds-Contoret
utbetalas, äfvensom att det, i enahanda hänseende af föiegående
Ständer beviljade och i Riksgälds-Contorets Reglemente, upptagne belopp
af 2,1 14 R:dr 16 sk. 6 r:st må obehindradt Stats-Verket godtgöras.
Till närmare upplysning uti omförtnälde ämnen får Utskottet härjemte
bifoga Sammandrag af iiqviderne med Riksgälds-Conloret om StalsVerkets
Öfverskott och Besparingar samt de å Öfverskotten gjorde dispositioner
för åren 1827 med 1831.
Stockholm den 20 Nov. 1834-
Bihang till R. St. Trot. 1834. 4 Sami 1 AJd, 3 Bander.
iv.te Häftet.
3
STOCKHOLM, i4334, lios J. A. Wuldch..
Hor. till SintSr\]iskottets< BetånkandécN'.o 347*'-
S a m m,n n d r a g af Liqviderne- med Riksgälds-rCöntoret om Stats-Y erkels Öfverskott'
och Besparingar samt' (le å Öfverskotten gjerde dispositioner för åren 1827 med 183r.
1 8 2 7,
1828
1
18 2
9
1830
i:
183 1
Summa,
18 2 7
1828
182
9
18 30
183 1
Summa.
Bålance: från år> 1826 ,
Öfverskott . . . . .
Restantier
40,632
771,720
180,285
i 46
1 7
5
6
6
1
i
40,637
3,488,539
16
6
1
Anslag till Försvars*
Verket . .
Dito till Salpeter-Närin-  1 gens upphjelpnnde . .
Utgått af Anslaget till
SpenmAlsförhöjning un-  der penninge-lönerne .
634,627
145,829
11
4-7
9
7
927,582
130,422
1r9
35
j-248,856
4>
4
449,214
33
1
i O
233,333
16
—
233,333
16
—
233,333
16
—
70,000
—
—
70,000
—
840.000
124.000
-
—
Besparingar
å osta . Hiifvnd-Titelö>
å 5:te D:o
å 6:te D:o
Allm.' Indragn.i-Staten :.
19
162
19
1,347
3
9
10
8
362
8
1 ,
688
•7
4*
9
134
>9
39
42
I I
81,265
45
, 15,237
\7
K
96,503
T r
y
)
,J
9
a
8
*4
i 1,943
5
8
22,332
37
6
36,424
l9
4
8,947
6
5
738
38
3
70,886
2
Brister i Förslags - An-  slagen :
Summa besparingar
2,3051 f 4| 5
23,021 |:7l
■1
36,607[
-1
io|
9,081126
!2
242
42
tt
. 68,757133
5
67,138
33
61,403
i 4
3
38,692
8
15,753
17,499
223
39,407
3,259
737
685
i 3
9
8
4
9
222,395
20,758
8,142
685
1,858
24
934,324
131,427
10
28
(i
99
6
*>
'J
17
31
4 J
Anslag till SpanmaNför-  höjning under: Pen-  ninge-lönerna < . .... .
40,632
46
6
40,632
45
40,632
46
6
121,898
43
6
å 4 de numera 1 o:de D:o
å 5:le D.o.
å 6:te D:o.
å ytde D:o.
å 8:de D:o.
å Anslågettill Spanmåls-  förhöjning under pen-  ninge-löncrna . . . .
2,592
619
218,166
56,716
23
11
2,295
619
182,952
13
23
29
8
2,293
619
24
185,818
1
23
}•.
4-
8
3
32
2 9
in
9
2 3
24
40
9
11
10
—
134,283
23,243
32
1 ^
7
213,102
47
r7
9
21
>2
»2
11
j4Ö/
2 J
/
i
Summa brister
345,234
2I
6| 747,270
32 |
9
227,448111
5| 19i,OU3|
111
y| 308,661
>7
5
1,319,616147
10
■
Utgifter å Öfverskoltén:
formelt, eller i kraft
af Rikets Ständers be-  slut, afförde ....
att Ros Rikets flögloflige
Ständer till afskrifning
anmälas •
.
138,024
2,677
2.4
15
8
4
75,225
8.2?3
18
45
f
5
35,133
11,327
47
13
9
I
11,656
6,478
6
4
8
40,826
2,711
28
Q
8
9
300,866
30,917
*9
Hi
10
->
>
Summa
140,7011
-
83,449|
,5|
101
46,461
.i
to
18,134| 71
-1
43,03/1
>t>\ 5j
331,784
,6
■
Brister,. af Rikets ■ Stän-  ders R ikkgälds-Cöntor
ersatte ........
21,498
47
3
95,741
. 9
IO
116-940
9
1
, Saldo, levererat till Riks-  gälds-Contoret . . . .
1
235,04’!
i<
6
264,870
»!
1 r
628,002
13
r 1
1,127,864
14
4
Summa
1,035,576| 24
i— 1844,1111171 * 111,135,245| oj
21279,137]
i8| y| 545,698]
*7l
k»| 3,839,768146]
8
Summa
1,035,576
24
-| 344,111)
171
■ 111,135,2451 6
2
‘279,137] 18J g| 545,698127
io|3,839,/68|40| 8
Bihang lill 11 St. Piot. 1834. 4 Sami. i Afil. 3 Bandet.
inte Häftet.
Stats-ZJtskottets Memorial JV:o 3/$8.
i
N:o 348.
Ankom till Exp.-Utsk. den 20 November.
Memorial j i anledning af Riks-Ståndens olika beslut i frågan
om slutliga bestämmandet af Riks-Ståndens och Utskottens
Cancelliers aflöning.
Sedan Stats-Utskoltet i berörde hänseende, genom Betänkandet N;o
282, tillstyrkt antagandet af enahanda aflöningsgrund, som vid sista
Riksdagen var gällande, med undantag endast för Ståndens Secreterare,
hvilkas aflöning Utskottet trott kunna nedsättas med *:del, och för Bonde-Ståndets
Notarier, för hvilka aflöning föreslagits till likhet med hvad
de andre Ståndens Notarier beviljas, samt Utskottet derefter, på grund
af de mot detta förslag gjorde anmärkningar, uti förnyadt Utlåtande N:o
3oo frångått de ifrågaställde undantagen och i stället tillstyrkt: att den
för månad eller efter dag utgående aflöningen till Riks-Ståndens och
Utskottens Cancellier må vid denna Riksdag bestämmas i likhet med
hvad vid sista Riksdagen beviljades, hvarjemte Utskottet vidblifvit sitt
första förslag i afseende på aflöningens bestämmande i ett för allt åt
den Siats-Utskottet biträdande Kamereraren med .... R:dr 1,200.
åt den Notarie, som biträdt vid granskningen afKongl. Com
merce-Collegii
Cassör
— 200.
åt en Vaktmästare .—, 30>
åt Hemliga Utskottets Secreterare
— 400.
åt en Cancellist derstädes
.
i50.
och åt en Vaktmästare — 50.
Så hafva Riks-Stånden nu, enligt till Utskottet ankomne ProtocollsUtdrag,
rörande detta ämne stannat uti följande beslut:
Ridderskapet och Adeln har bifallit Memorialet N;o 282 med de
förändringar och tillägg, hvilka i Utlåtandet N;o 3oo blifvit föreslagne;
Pr este-Ståndet har fastställt runda summan för Utskottens Notarier
och Cancellister, nemligen för hvardera af de 4 Notarier, som tjenstgöra
i Stats- samt Stats- och Oeconomie-Utskotten, äfvensom för den af
Expeditions-Utskottets Notarier, som har befattning att upprätta Sakregister
till Riks-Ståndens Protocoll R;dr 1,200.
för hvardera af alla öfriga Utskotts-Notarier — 1,100.
Bihang till R. St. Prot. 1834• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. x
Häftet 11*.
2
Stats-VIskottets Memorial N:o 3^8.
för 3:ne Cancellister i Stats-Utskotttet
. . — 8oo«
och lör öfriga Utskotts-Cancellister — 700.
och har Presle-Ståndet i öfrigt, äfven i hvad som angår Hemliga Utskottets
Cancellie, bifallit Memorialet N:o 282;
Borgare-Ståndet har bifallit, att den för månad eller efter dag utgående
aflöning till Riks-Ståndens och Utskottens Cancellier må vid
denna Riksdag bestämmas i likhet med hvad vid sista Riksdagen beviljades,
med undantag af arfvodet för Bonde-Ståndets Secreterare, hvilket
Borgare-Ståndet bestämt till 333 R:dr 16 sk. jemte hushyre-ersättning
33 R:dr 16 sk. Banco i månaden; hvarjemte Borgare-Ståndet, med gillande
i öfrigt af Memorialet N:o 282, beslutit: att arfvodet för den Kamererare,
som biträdt Stats-Utskoltet, skall bestämmas till 1,000 R:dr;
att den Notarie, som biträdt vid revisionen af Kongl. Commeree-Collegii
Cassör, må undfå ett arfvode af 100 R:dr, samt att arfvodena till Hemliga
Utskottets Cancellie må bestämmas för Secreteraren till 200 R:dr,
för Cancellisten till 75 R:dr och för Vaktmästaren till 25 R:dr;
Bonde-Ståndet har, lika med Ridderskapet och Adeln, gillat Memorialet
N;o 282, med den förändring och det tillägg, som innefattas i Utlåtandet
N;o 3oo.
Till följd af dessa beslut, kommer aflöningen att utgå i enlighet med
Utskottets senast afgifne förslag, nemligen den efter dag eller månad utgående
aflöningen till det belopp, som vid sisla Riksdagen egde rum samt
för de serskilde, ofvan uppräknade Tjenstemänneu, hvilka åtnjuta en
rund summa, i ett för allt, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet
tillstyrkt.
Ett enda undantag förekommer likväl härvid med aflöningen för
Bonde-Ståndets Secreterare, bestämd af Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet till hvad den var vid sista Riksdagen, eller 4oo R:dr i
månaden, men af Preste- och Borgare-Stånden bestämd till 333 R:dr
16 sk.; oberäknadt, i båda fallen, den hushyre-ersättning af 33 R:dr
16 sk. i månaden, hvartill bemälde Secreterare, enligt Riks-Ståndens redan
fattade beslut, är berättigad.
Jemte det Utskottet får inbjuda Preste-Ståndet, som i detta hänseende
icke, lika med Borgare-Ståndet, meddelt något uttryckligt förklarande,
alt antaga Utskottets af 2ine Riks-Stånd gillade hemställan, har
Utskottet tillika, i händelse denna inbjudning lemnäs utan afseende, skolat
framställa förslag till proposition för den omröstning, som i sådant
fall af Förstärkta Stats-Utskottet bör ega rum, nemligen:
Stals-Utskottets Memorial N-o 349. 3
Den, som bifaller, att aflöningen tor Bonde-Ståndets Secreterare bestämmes
i likhet med hvad vid sista Riksdagen egde rum, eller till 400
R;dr Banco i månaden, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner JSej, kommer bemälde Secreterares månådtliga aflöning att
bestämmas till 333 R:dr 16 sk.
Stockholm den 20 November 1834-
N:o 349*
Ankom till Exp -Utsk. den 20 November.
Memorial, i anledning af erhållen återremisspå Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 232.
(L A.)
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess under
N:o 232 afgifna Utlåtande, angående Löfås Silfver-Verk. Men som, enligt
till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande blifvit bifallet
af de öfrige Irenne Riks-Stånden den 29 sisth September, anser Utskottet,
till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord, och
kan således dei;vid icke laga någon vidare befattning.
Stockholm den 20 November 1834*
STOCKHOLM, Ecksteinska. Tryckeriet, iS34-
Stats-Vtskoltets Memorial N.-o 35o.
i
N:o 35o.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 November.
Memorial, i anledning af Riks- Ståndens olika beslut i frågan
om formen för Rikets Ständers skrifvelse, angående
Sterbhus-afgiftens utgående i Stockholm och Götheborg.
Sedan i Utlåtandet N:o 209 öfver gjorda anmärkningar vid StalsUtskottets,
uti Bilagan Litt. G. till Betänkandet N:o 54» afgifne tillstyrkande,
alt Sterbhus-afgiften måtte i Stockholm och Götheborg utgå efter
enahanda grund som å landet och i Rikets öfrige städer, och dere
mot
den så kallade mallags-afgifteu upphöra, Utskottet förnyat samma
tillstyrkan och serskildt, beträffaude formen för expeditionen af Rikets
Ständers beslut, ansett frågan icke vara af den beskaffenhet, att beslutet
borde Kongl. Muj:t till Nådig sanction underställas; så bar väl hufvudfrågan
blifvit genom Ridderskapets och Adeln, Borgare-och Bonde-Ståndens
bifall till Utskottets förslag afgjord, men i afseende på expeditionens
förm hafva Riks-Stånden på så sätt stannat i olika beslut:
aLt Ridderskapet och Adeln lågt delta mom. af Utskottets förslag
till handlingarne, sedan Herr Landt-Marskalken förklarat, det lian ansåg
sig hindrad att deröfver framställa proposition; att Preste-Ståndet,
som ogillat Utskottets förslag i liufvudsaken, äfven afslagit detta 2:dra
mom. angående formen för expeditionen; att Borgare-Ståndet deremot
godkännt Utskottets tillstyrkande; och att Bonde-Ståndet, sedan dess
Talmans vägrande att i formfrågan framställa proposition blifvit afConstitulions-Utskottet,
enligt dess Memorial N:o 29, underkäadt, äfven gillat
Utskottets förslag.
Då således endast 2:ne Stånd bestämdt yttrat den åsigt, att beslutet
i sjelfva frågan icke behöfde underställas Kongl. Maj:fs Nådiga sanction,
får Utskottet, på grund häraf och med ytterligare hemtadt stöd af
Constitutions-Utskottets berörde Memorial, innehållande, att denna fråga,
i det skick hvari hon blifvit framställd, kan af Rikets Ständer afgöras,
härigenom inbjuda Preste-Slåndet att, i afseende på formen för expeditionen,
fatta beslut samt dervid instämma uti den af Borgare-och BondeStånd
en antagne mening.'
Skulle likväl Preste-Slåndet härpå icke ingå, får Utskottet för den
Bihang till R. St. Prot. 183/f- 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. ,
i2:te Häjtet.
Stats-TJtskottets Memorial IV.-o 35t.
\
omröstning, som i Förstärkta Stats-Utskottet lärer böra anställas, föreslå
följande volerings-proposition:
Den, som anser frågan angående Sterbhus-afgiftens utgörande i Stockholm
och Götheborg icke vara af den beskaffenhet, att beslutet bör
Kongl. Maj:t till Nådig sanction underställas utan att densamma kan af
Rikets Ständer afgöras, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, anses expeditionen böra uppställas så, att, jemte ti 11-  kännagifvande af Rikets Ständers beslut, derå begäres Kongl. Majrts Nådiga
sanction.
Stockholm den i3 November 1834-
N:o 35 {.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 November;
Memorialj angående det sä kallade Stora Creditivet, somj enligt
63 Regerings-Formen, skall pä Riksgälds-Contoret
anvisas.
(RG:s A.)
Som det, i anledning af Kongl. Majrts vid sisth Riksdag derom
gjorda Nådiga framställning, i grundlagsenlig ordning vid samma Riksdag
behandlade och till innevarande Riksdag hvilande förslag till förändring
af 63 §. Regerings-Formen blifvit af samtlige Riks-Stånden antaget
och godkändt, samt, i följd häraf, på sätt Kongl. Maj;t i Nåder
behagat proponera, så väl det Stora, som det Lilla Creditivet skall på
Riksgälds-Contoret anvisas; så här Utskottet, i afseende på beloppet
af det förstnämnde eller Stora Creditivet, skolat
föreslå en summa af två millioner (2,000,000) Rrdr Banco,
alt, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan
Han Stats-Rådet in pleno hört och Rikets Ständer sammankallat,
hvilken summa dock icke får af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
utbetalas förr än sedan Riksdags-kallelsen
blifvit i Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen kungjord..
Stats-Utskolicts Memorial N-o 352.
3
Beträffande åter de mede], hvilka, i händelse af Creditivets lyftning,
må kunna utses och anvisas, så har Utskottet skolat
tillstyrka, att till utbetalningar, som blifva en följd af ifrågavarande
Stora Creditivs anlitande, skola användas de till
Riksgälds-Contoret inllutne odisponerade öfverskott på StatsVerkets
inkomster; men att, i saknad af sådane eller andre
tillgångar, erforderlige medel skola anskaffas genom upplåning
mot Obligationer, ställde på högst ett års förfallotid
och till inlösen med de extraordinarie Skatter, som, i och
för krigets utförande, af Rikets Ständer blifva beslutade.
Stockholm den i3 November 1834-,
N:o 35?..
Antom till Exp.-Utsk. den 17 November.
Memorial, angående det så kallade Lilla Creditivet, som, enligt
63 $. i Reger ings-For men, skall på Riksgälds-Contoret anvisas.
(RG:s A.)
Som det, i anledning af Kongl. Maj:ts vid sisth Riksdag derom gjorda
Nådiga framställning, i grundlagsenlig ordning vid samma Riksdag behandlade
och till innevarande Riksdag hvilande förslag till förändring af
63 §. Regerings-Formen blifvit af samtlige Riks-Stånden antaget och godkändt,
samt, i följd häraf, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder behagat proponera,
ej mindre det så kallade Lilla Creditivet, än äfven det större Creditivet
skall på Riksgälds-Contoret anvisas, så har Utskottet, i afseende på
beloppet af det förstnämnde, eller så kallade Lilla Creditivet, skolat
föreslå, att en summa af en million (1,000,000) R:dr Banco
anvisas på Riksgälds-Contoret, att derstädes vara tillgänglig,
då Konungen, efter slutet af innevarande Riksdag, till Rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan
hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner
den vara oundvikligen nödig; äfvensom att, af denna
summa, hälften eller 5oo,ooo R:dr bör vara alt tillgå för Ri
-
4
Siats-Utskottets Memorial N.o 352.
Itets försvar och hälften för andra högst vigtiga och angelägna
ändamål; och således, både i anseende till Creditivbeloppet
och dess fördelning, blir enahanda förhållande
med Lilla Creditivet, hvilket vid sisllidne Riksdag på Riksgälds-Contoret
anvisades.
I afseende åter på medlen till utbetalningarne, hvilka å detta Creditiy
kunna äskås, så får Utskottet
tillstyrka, att de till Riksgälds-Gontoret influtne, odisponerade
öfverskott på Stats-Verkets inkomster härtill användas;
och att, i saknad af sådane eller andre tillgångar, erforderlige
medel genom upplåning anskaffas.
Stockholm den 13 JNovember 1834-
STOCKIIOLM, Ecksteihska Tryckeriet, i83/f
fStats-Utskottcls Ullätande N;o 353.
e
N:o 353.
Ankom till Exp.-Utsk. den 25 November.
Utlåtande. i anledning af
rättighet för Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Contoreträtt
emellan Riksdagarne fä bebo och begagna Riksgälds-Contorets
förra hus. (RG-s A )
Till Stats- och Banco-Utskotten har Bonde-Ståndet, medelst Prötoeolls-Utdrag
af den 6 innevarande November, remitterat ett aj Riksdag*.
Fullmägtigen Nils Strindlund från Westernorr ands Län afgifvet anförande,
att, sedan till Stats- och Banco-Utskoltens förenade beredning
l iw öfv rlemnad en motion om förhöjning t arfvodena för Rikets Ständers
Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Conloret samt för D.recteurerhe
vid Låne-Contoren, så, och på grund af 56 §. t R.ksdags-Ordnincen,
ville Strindlund fästa Bonde-Ståndets uppmärksamhet å samma amne
oell till grundlagsenlig behandling väcka den motion, alt då de rum
Rikskälds-Contorets förra hus, som blifvit inredda och använda till
de ofrälse Ståndens och åtskilige Utskotts sessioner under Riksdagarne,
deremellan eljest skulle stå obegagnade hvarigenom rummen och eldstäder
ne, i brist på tillsyn, kanske icke obetydligt komrae att m.ssfaras,
det måtte till Fullmägtige i Banken och Riksgäldskontoret ofver,
låtas, att, såsom något bidrag, jemväl till vedergällning för deras moda,
emellan Rikdagarna få begagna och bebo dessa rum; hvilken motion
blifvit understödd af Anders Brisman från Skaraborgs Län och
Nils Månsson från Malmöhus Län, jemte flere bland Ståndets Ledamöter.
Vid öfvervägande häraf, har förekommit, huruledes inredningen
af ifrågavarande rum icke kan vara passande både för enskilda personer
och till begagnande för offentliga sammankomster. Och då härtill
kommer, att. om rummen skulle emellan Riksdagarne bebos, de samma
troligen behöfde repareras före Rikets Ständers sammankomst, så
afstyrkes motionen.
Stockholm den 20 November i834-
lih. till R. St. Fröt. 1834. 4 Sami. 1 A/d. 3 Bundet.
19.de
1
2
Stats-Utskotttets Utlåtande N--o 354.
N:o 354.
Ankom till Exp.-Utsk. den a5 Noyember.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om tillökning i arf vodena,
sd väl för Fullmägtige i Banken och RiksgäldsContoret,
som för Direcleurerne vid Låne-Contoren i
Götheborg och Malmö.
(RG:s A.)
Frän Bonde-Ståndet har till Stats- samt Banco-Utskotten blifvit remitteradt
ett af Riksdags-Fullmägtigen Petter Andersson från Hallands
Län ingifvet memorial, deri han anhåller att få fasta Rikets Ständers
uppmärksamhet på otillräckligheten af det honorarium eller arfvode, som
Rikets Ständers Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret, jemte
deras Ombud vid Låne-Contoren i Malmö och Götheborg, för närvarande
åtnjuta för deras, icke blott mödosamma, utan ock i bogsta måtto
ansvariga befattningar. Och lärer det väl icke af någon kunna påstås,
att de, som för dessa befattningar måste uppehålla sig på främmande
orter, kunna der lefva för hvad dem af Banken eller Stals-Verket beslås.
Det är endast inom Ridderskapet och Adeln, Preste-Ståndet och
Borgare-Ståndet, som desse platser kunna besättas med personer, boende
på stället. Innehafvandet af platserne för dessa Stånd synes Molionairen
likväl icke böra vara ett monopolium för släderne Stockholm, Malmö
och Götheborg, och utom deras område finnas visserligen personer, af
lika duglighet och användbarhet, som inom dessa städer; hvadan mo>
tionairen yrkar arfvodets förhöjning för Rikets Ständers alla nyssnämnde
Ombud, i förhållande till viglen af deras befattningar.
I anledning häraf, har Utskottet inhemtat, hurusom, vid sistlidne
Riksdag, väcktes enahanda motioner, och att Stats- och Banco-Utskotten,
uti deras häröfver afgifne och af Rikets Ständer godkände Betänkande
N:o i3, till stöd för motionens afstyrkande, anfört, att, i betraktande
deraf, att de personer, åt hvilka Rikets Ständer behaga uppdraga ifrågavarande
mödosamma och ansvarsfulla värf, mindre, vid deras emottagande,
kunna fästa något afseende å de, jemförelsevis i allt fall obetydliga
fördelar, dem i oeconomiskt hänseende kunna beredas, än å det
tillfälle derigenom för dem öppnas, att i en vidsträcktare verkningskrets
gagna fosterlandet, och & den högre belöningen, de, för sine ned
-
Stats-Utskoltels Utlåtande N.-o 355.
3
lagde omsorger och gjorda uppoffringar, böra finna i medborgares tacksamhet.
Utskottet, som i allo delar de af Stats- och Banco-Utskotten vid
sistlidue Riksdag, på sätt ofvanberördt är, i förevarande ämne framställda
åsigter, har, i afseende på den del af motionen, som tillhörer
Utskottets handläggning eller rörande Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret
honoraria, ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall å motionen.
Slockholm den 20 November 1834-
N:o 355.
Ankom till Exp.-Utsk. den a5 November.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående medel för undsättningar vid inträffande svårare
missväxter.
(RG:s A.)
Denna Nådiga Proposition (N:o 64) har från samtlige Riks-Sånden
blifvit till Utskottets handläggning remitterad samt de deri omförmälde
handlingar till Utskottet aflemnade; äfvensom Utskottet erhållit del af
de inom tväune Riks-Stånd, vid Propositionens remittering, afgifne yttranden.
Inom Ridderskapet och Jdeln har Herr Grefve Frölich yttrat, att
creditivet borde på sådant sätt beviljas och användas, att det ej lade
hinder i vägen för uppkomsten af en ordnad spanmålshandel. Herr
Friherre Ehrenborgh, som härmed instämt, har tillagt, att understödet
ej bör uteslutande bestämmas, att kappvis i säd utgå, utan användas till
medel för etablerande af en sådan spanmålshandel, hvarigenom behofvet
till en stor del kan fyllas, och att denna sak slår i omedelbart sammanhang
med den vigtiga frågan om spanmålstullen samt att, utan bestämmande
af en sådan, till för en längre tid oföränderligt belopp, kan
en verklig spanmålshandel inom vårt land ej uppslå; i hvilket yttrande,
så väl Herr Grefve Frölich, som Herr Grefve Horn instämt, den
sistnämnde med tillika uttryckt önskan, att Stats-Ulskottet måtte sätta
sig i gemenskap med Constitutions-Utskottet, för tillvägabringandet af
ett förslag till förändrad redaction af 60 §. Reger ing s-Form en.
4
Statgs-Ut skol tets Utlåtande N:0 355.
Inom Borgare-Ståndet har Herr Halling hänvisat lill sista punktei*
af Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o 2g, örn Tull-Bevillningen, der
Utskottet tillstyrker Rikets Ständer, att till Kongl. Maj:ts disposition öfverlemna
hvad tullen för inkommande utländsk spanmål inbringar, att
endast och framför andra medel användas till understöd i de orter af
landet, sorn, hårdast tryckta af missväxt, i öfrigt befinnas vara i högsta
behof af undsättning; och hör hvad af dessa medel det ena året icke
användes, till ett annat år reserveras för enahanda behof.
Med anledning af Rikets Ständers uti den Nådiga Propositionen omförmälda
Beslut, hvarigenom lör ifrågavarande ändamål blifvit stal 1 dt till
Kongl. Maj;ts Nådiga disposition allt hvad som redan influtit eller ytterligare
inflyter å det vid sista Riksdag på Riksgälds-Contoret anvisade
och åren i83o och 1831 lyftade creditiv af en million R:dr; har Kongl1,
Majit i Nåder yttrat, att Kongl. Majit med Nådigt välbehag emottagit
detta prof af Rikets Ständers omtanka, men att då forrberörde, vid sista
Riksdag beviljade creditiv är nu för en längre tid fästadt i Westerbottens
och Norrbottens Län samt fråga blifvit af Kongl, Majit hos Rikets
Ständer väckt om eftergift och afskrifning af en del utaf desse Läns skuldsummor
för erhållne undsättningar under flere på hvarandra följande
missväxtår, hvarefter återstoden endast successive skulle återgäldas på
sätt äfven är fallet med undsätlningsmedel i andra Län, Kongl. Majit
alltså funné omsorgen för behöfvande ålägga Kongl. Majit den pligt, alt
af Rikets Ständer begära, det, utöfver den af Rikets Ständer redan beviljade
anvisning å det förra creditivet i mon detsamma inflyter, ytterligare,
. med afseende å förenämnde tillgångars till en del mindre disponibla
beskaffenhet, en summa af 4oo,ooo Ridr må af Rikets Ständer
anvisas, för att, i händelse af behof och sedan influtne crediliv-medel
blifvit i första rummet använde, vara för Kongl. Majit tillgänglig för
undsättningars meddelande.
Till vinnande af närmare upplysning om förhållandet med 1830
års Creditiv-undsättningsfond, är, under den 4 inne vararande November,
efter Utskottets begäran, af vederbörande i Kongl. Stats-Contoret
meddelad en Promemoria, sorn utvisar hvad som utaf berörde creditirmedel
är utestående, så väl hos handlande för erhållne förskott, sorn hos
uudsättnings-tagarne. Och då blott uti nine Län eller Westerbottens och
Norrbottens Län innestå icke mindre än 549>l09 födr ^9 skl 4 nst.,
Stats-Utskottcts Utlåtande N.-o 355.
5
samt för sistberörde skulder, uti Stats-Utskottels Utlåtande N:o 297 Sr
tillstyrkt, dels eftergift ocU afskrifning för en tredjedel och dels anstånd
med återbetalningen af de öfriga två tred jedelarne, så, och med fästadt
afseende på de serskilda upplysningar berörde Promemoria tillika innehåller,
torde innan nästa Riksdag icke kunna påräknas större tillgång,
än omkring R:dr 5oo,ooo, häri inbegripne behållningen på räkningen i
Vexel-Banken, stor 48>4°3 R:dr 38 sk. 10 r;st.
På grund af en sådan erhållen upplysning, hav Utskottet funnit,
att, vid inträffande mera allmänna och svårare missväxter, den anvisade
tillgången uti i83o års creditivmedel, torde blifva mindre tillräcklig, att
dermed undsätta de mest behöfvande.
I fråga åter om anvisande af den penninge-lillgång, som ytterligare
erfordras, sä har Utskottet, delande de uti Bevillnings-Utskottets Betänkande
N:o 29, om Tull-Bevillningen, framställda åsigter, hvari Talare,
hvilka vid remitteringen af den Kongl. Propositionen sig yttrat, jemväl
instämt, så väl, i afseende på nyttan af en fix och oföränderlig tull å
inkommande spanmål, som användandet af samma tull till spanmålsundsättningar
i missväxtår, ansett denna tullinkomst böra, såsom den
lämpligaste, företrädesvis begagnas, och hvadan Utskottet skolat
föreslå och tillstyrka, att, under förbehåll, att en oföränderlig
lull å inkommande spanmål varder i Nåder fastställd,
åtminstone för en tid af fem år, al! sådan inflytande tull
må, emot vanlig redovisning, öfverlemnas till Kongl. Majrts
Nådiga disposition för ifrågavarande undsättningars meddelande.
Då likväl Utskottet härvid icke kunnat undfalla, att penningar könsa
erfordras förr, än ifrågavarande spanmåls-tullmedel blifva tillgänglige,
så har Utskottet derjemte skolat
tillstyrka, alt på Riksgälds-Contoret må anvisas ett extraeller
förskotts-crediti v, till beloppet motsvarande tullen A
från utrikes ort inkommande 100,000 tunnor Råg, 100,000
tunnor Korn och 5o,ooo tunnor Hafre, med vilkor, att hvad
som uppå detta Creditiv uttages, varder, utaf först inflytande
tull för importerad spanmål, återguldet, och att, om
dessa tullmedel icke skulle förslå till betäckande af RiksgäldsContorets
förskott, bristen ovilkorligen skall fyllas genom
återbetalningar af dem, hvilka undsätlningsmedel utaf detta
Creditiv erhållit.
6
Stats-tJtskotlets Utlåtande Nio 355.
För öfrigt får Utskottet, med anledning af hvad Kongl. Majit uti
den Nådiga Propositionen behagat yttra, förklara, att, ehuru det af Kongl.
Maj:t uppgifne sätt för undsättningars meddelande i allmänhet synes lamp»
ligast, Utskottet likväl
tillstyrker Rikets Ständer, att till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnas, att vidtaga de åtgärder, som för hvarje
tillfälle pröfvas tjenligast och till ändamålet ledande.
Hvad slutligen angår Herr Grefve Horns framställda önskan, att StatsUtskottet
ville sätta sig i gemenskap med Constitutions-Utskoltet, för att
tillvägabringa en förändrad redaction af 60 Regerings-Formen, så har
Utskottet ansett sig härmed icke kunna taga någon befattning, enär det
icke tillhörer Utskottet alt tillvägabringa Grundlagsförändringar,
Stockholm den ao November 1834-
Reservation
af Herr Petre’, Tli: ”Vid Stats-Utskottets ofvannämnde Betänkande
bar jag ansett mig böra vördsamt erinra:
1:0 att, då de fleste af Rikets provincer nu mera, äfven under verklig
nöd, sällan eller aldrig begagna undsättningsspanmål, det Crediliv, som i
detta hänseende ställes till Regeringens disposition, icke bör hafva något
annat egentligt föremål, än att, der så fordras, kunna med frösäd bispringa
de orter, som af missväxt hemsökas;
2:0 att, sedan lill Stats-Utskottets kunskap kommit, huruledes, vid utlåning
af spanmål för Statens räkning, eftertänkliga missbruk, serdeles inom
Westergöthland, egt rum, Utskottet bort tillstyrka Rikets Ständer att, med
ftemtadt exempel från Dalarne, der, oaktadt en progressivt tilltagande,
snart sagdt exempellös fattigdom, ingen synnerlig förlust på undsättningsspanmål
uppkommit, fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derpå, att
det i allmänhet eller med få undantag beror af vederbörande Autoriteter
att förhindra, det spanmålsundsältningar i missväxtår icke tillskynda Staten
förlust; och
3:o att, med godkännande af den grundsats, att en oföränderlig span»
målstull är, för uppkomsten af en fri och för det allmänna nyttig spanmålshandel,
af nöden, man likväl icke skäligen kan instämma uti hvad
Stats-Utskottet härom föreslagit, under annan förutsättning, än att denna
tull bestämmes till det modererade belopp, att densamma icke under något
tidskifte kan anses innefatta ett indirect förbud emot spanmålsinförsel,.
Stats-Utskottets Memorial N:o 356. 7
en fråga af så mycket mer ömtålig och grannlaga art, som den närmast
rörer den talrikaste och fattigaste delen af folket eller de obesutna, hvilka
mången ganska origtigt påstått vara representerade uti Bonde-Ståndet,
som endast utgöres af besutne jordegare.”
N:o 356.
Ankom till Exp -Utsk. den 25 November.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på Stats-Utskottets
Utlåtande N:o s65.
(RG:s A.)
Ifrån Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit återremiss å dess
under N:o a65 afgifne Utlåtande öfver den del af Kongl. Maj:ts till Rikets
Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, Nto 11, som angår det vid sistl.
Riksdag i och för regleringen af Arméens accorder, på Riksgälds-Contoret
anvisade Creditiv. Men som, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag,
berörde Utlåtande blifvit bifallet af Preste-Ståndet den 16, af Borgare-Ståndet
den q samt af Bonde-Ståndet den 7, allt i sisth October månad,
anser Utskottet, till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga
vora afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den s5 November i834<
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i834*
Siats-TJtskottets Memorial N:o 35y.
x
N:o 357.
Antom till Exp.-Utsk. d. 39 Nov.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets
förslag till sammanjemkning och Voterings-Propositioner
i åtskilliga punkter rörande de Extra anslagen.
(U. A.)
•
A delta, under N:o 318 afgifne Förslag, har Ulskotlet erhållit återremiss
från Borgare-Ståndet; men som detsamma, enligt lill Utskottet ankomne
Protocolls-Utdrag af den 17 oedi 26 innevarande November, är godkändt,
till alia delar, af Bonde-Ståndet samt af Ridderskapet och Adeln och Preste-Slåndet
i alla öfrige punkter, utom i den 6:te, mot hvilken anmärkning
blifvit gjord i afseende på en i redactionen förekommande ofullständighet;
så och då denna, genom misstag vid Expeditionens utskrifning, föranledda
felaktighet är rättad i den här nedanföre meddelade förnyade uppgift öfver
Voterings-Propositionerne, anser Utskottet, till följd af 75 §. Riksdagsordningen
, frågan om berörde under N:o 318 afgifne förslag vara afgjord.
Enligt ofvan åberopade, till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag af
den 26 innevarande månad, har Ridderskapet och Adeln antagit de af Utskottet
gjorde inbjudningar i i:sta, aldra, /pde, egde, jorde och i2:te
punkterna; och som, tilt följd häraf, åtskilliga voteringar, dels i hufvudsak
och dels om Contra-propositionernes innehåll, komma att förfalla, har
Utskottet trott sig böra, såsom ledande till tydlighet och lättnad vid oraröstnings-tillfället,
här ånyo upprepa ej mindre de ämnen, hvaröfver votering
i Förstärkta Stats-Utskottet skall ega rum, än ock de genom 3:ne Riksstånds
sammanstämmande beslut godkändeVoterings-propositionerne.
Första Voteringen, angående sättet för anskaffning af de medel,
som under benämning af Extra Statsanslag utaf Rikets Ständer
beviljas.
Den, som bifaller, att full tillgång för de Extra anslag, Rikets Ständer
nu kunna bevilja, må anvisas å Riksgälds-Contoret att med ^rdel årligen
af Bevillningsmedlen utgå, röstar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Bihang till R. St. Prot, 1834. 4-de Sami. i:sla AfeL 3 Band. l
l4’-de Häftet.
a Stats-ZJtskottets Memorial N:o 35 j.
Vinner Nej) blifver beslutet:
1:0 alt hvad Rikets nu församlade Stander bevilja såsom Extra Statsanslag
skall med i;del årligen al Riksgälds-Contoret utbetalas;
2:0 att Riksgälds-Contoret, derest tillgång dertill ej af disponible medel
finnes, må i detta afseende upptaga lån till erforderligt belopp; samt
3:o att de sålunda upptagne lånen skola senast inom i5 år vara till
fullo återbetalde.
Andra Noteringen j rörande anslag för anskaffning af sd kallade
Kustpiecer eller Bomb-Canoner.
Den, som godkänner Stals-Utskottets förslag, hvarigenom allt anslag
för anskaffning af så kallade Kustpiecer afstyrkes, voterar
Ja;
Den det ej vill,,
Nej.
Vinner Nej, kommer en Summa af 25,000 R:dr, att för nämnde
ändamål anslås..
Tredje Voteringen , angående anslag för anskaffning af Gevär,
af) Den, som anser Contra-Propositionen böra blifva det af Ridderskapet
och Adeln fattade beslut, eller att för anskaffning af Gevär anslås,
en Summa af 3oo,ooo R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, blifver Contra-Propositionen, i enlighet med Borgareoch
Bonde-Ståndens beslut, eller att icke något Extra anslag för Gevär
kommer att ega rum..
Derefter blifver hufvud-voteringen öfver följande Proposition:
Den, som bifaller, att, i och för anskaffning af Gevär, ett Extraanslag
må beviljas med tillsammans 180,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nef
Vinner Nej,
(d:sta Altera.^
Stats-Utslottels Memorial N:o 35 J. 3
beviljas för nämnde ändamål hela det af Kongl. Maj:t äskade anslag eller
3oo,ooo R:dr.
(aldra Altera.)
kommer lör nämnde ändamål något anslag icke att ega rum.
Fjerde Voteringen j angående anslag för befästnings-arbetenas
fulländning vid Carlskrona.
a) Den, som vill, att Contra-Propositionen skall, enligt Ridderskapets
och Adelns beslut, upptaga hela det i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
för Carlskronas befästning äskade anslag, 200,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nejkommer Contra-Propositionen alt innefatta afslag å det
för ifrågavarande ändamål äskade anslag.
Propositionen för voteringen i hufvudsaken är så lydande:
bj Den, som för befästnings-arbetenas fulländning vid Carlskrona åt
sjösidan, beviljar ett Extra anslag om 170,000 R:dr, Yoterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej,
(irsta Alternat.)
beviljas hela det af Kongl. Majit för befästnings-arbetena vid Carlskrona
äskade anslag.
(2idra Alternat.)
afslås allt anslag för befästnings-arbetena vid Carlskrona.
Femte Voteringenangående anslag för Kungsholms Fästningsbestj
ökning.
a) Den, som vill, att Contra-Propositionen skall innehålla bilall till
Kongl. Majlis Nådiga Proposition i fråga om ett Extra anslag till Kungsholms
fästnings bestyckning, eller samma anslags bestämmande till 100,000
Ridr, voterar
Ja ;
Den det ej vill,
Nej.
4 Stats-Utshottets Memorial IV:o 35J.
Vinner Nej , kommer Contra-Propositionen alt innehålla afslag å allt
anslag.
För voteringen i hufvudfrågan är följande proposition antagen:
F) Den, som bifaller, att för Kungsholms fästnings bestyckning må
beviljas ett Extra anslag af 5o,ooo R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej,
(j.-a Alternat.)
beviljas hela det i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition äskade anslag af
100,000 R:dr.
(a:dra Alternat.)
afslås allt anslag för bestyckningen å nämnde fästning.
Sjette Voteringen , angående anslag till Stockholms avenuers bejästande
till lands och sjös.
Den, som bfialler ett Extra anslag af 5o,ooo R:dr i ett för allt,
att användas till fullbordande af försänknings-arbetet i Stockholms Skärgård
samt till anskaffning af erforderlig bestyckning, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, afslås allt anslag för berörde ändamål.
Sjunde Voteringen, angående anslag till Carlstens fästnings iståtid~
sättande och bestjrchiing.
Den, som, med bifall till Stats-Utskoltets förslag, afslår allt anslag
till Carlstens fästnings iståndsättande och bestyckning, voterar
Ja ;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, beviljas till omnämnde behof de af Kongl. Maj:t äskade
»nslag med tillsammans 70.000 R:dr.
Stats-Utslottets Memorial N:o 35J.
5
Åttonde Voteringen, angående anslag för upphjelpandet af Fyroch
Bäk-anstalterne.
Den, som bifaller, att till Kongl. Maj:t må öfverlemnas att, genom
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, ijör Fyr- och Båk-inrältningens upphjälpande,
på billigaste vilkor upptaga ett lån, utan annan föreskrift, än att samma.
lån, med den tillgång för ränta och amortissementsfond, som med
p333 li:dr 16 sk. årligen å 4;de Hufvud-Titeln finnes anvisad, senast inom
20 år efter lånets upplagande, blifver till fullo liqvideradt, voterar
Ja;
Dén det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer bestyret med upptagandet af nämnde lån att,
under enahanda vilkor, i afseende på tiden för dess liqviderande, anförtros
åt Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoret.
Nionde Voteringen, angående ett Extra anslag af i5oo B:dr för
allmänna undervisningen.
Den, som anser det för allmänna undervisningen äskade Extra anslag
af i5oo R:dr icke böra beviljas, voterar
Ja;
Dendet ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer berörde Extra anslag att beviljas oell att ställas
under disposition af Vexelundervisnings-Sällskapets Direction, för att
befrämja författandet och utgifvandet af Läro- och Läseböcker, tjenliga för
folk-undervisningen.
Tionde Voteringen, angående ett årligt anslag att användas till
'vatten-communicationer m. m.
aj Den, som vill, att Contra-propositionen i voteringen om anslagssumman
för vnltencommunicationer m. m. skall upptaga ett ärligt anslag af
5o,ooo R:dr, voterar
Ja;
Ben det ej vill*
Nej.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 3lJ.
Vinner Nej, anses Contra-proposition böra, i enlighet med Ridd.
och Adelns beslut, ställas på 100,000 R:dr årligen.
b) Den andra voterings-propositionen lyder sålunda:
Den, sorn bifaller, att till vatten-communicationer m. m. må göra»
ett årligt anslag af 70,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, bestämmes den årliga anslagssumman till
.(ira Alternativet) 5o,oo,o R:dr;
elier
(21a Alternativet) 100,000 R:dr.
c) I afseende på vilkoren för dispositionen af dessa medel är följande
Voterings-proposilion antagen:
Den, som anser, att några andra vilkor, än de i Stats-Utskottets Betänkande
N:o 291 omnämnde, icke böra fästas vid dispositionen af de medel,
som anslås till vattencommunicationer m. m., voterar
Ja ;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, komma, utom nämnde vilkor, följande förbehåll att fästas
vid dispositionen af berörde medel, nemi.:
1:0 att understöd i främsta rummet bör lemnäs de arbetsföretag, som,
af Kongl. Majit gillade och anbefallde, redan äro påbörjade med löfte om
bidrag af allmänna medel, men hvilka bidrag likväl icke erhållits;
2:0 att understöd dernäst lemnäs åt sådane företag, hvilka, af Kongl.
Majit gillade och anbefallde, väl icke blifvit började, men för hvilkas fullbordande
löfte om understöd blifvit gifvet; och
3:o att understöd derefter må lemnäs åt öfrige arbeten i denna väg1,
hvilka af Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning äro upptagne bland dem,
söm synas förtjenté af snar verkställighet.
I anledning af Utskottets förklarande, vid slutet af Side punkten i
Memorialet Nio 3i8, att frågan om det i Betänkandet N:o 291 gjorda serskilda
tillstyrkande om användande i visst fall för Carlstens Fästnings behof
af anslagen till Carlsborgs och Kungsholms Fästningsbyggnader, efter
Utskottets tanka, ehvad utgång voteringen i ämnet erhölle, borde förfalla,
har Ridd. och Adeln beslutit, att för den händelse, att något anslag för
Carlstens befästning icke af Förstärkta Stats-Utskottet bifalles, Ståndet ville
Stats-Utslcotlets Memorial IS:o z58..
7
godkänna berörde i Belänkandet N:o 291 gifne tillstyrkandehvarjemte
Preste-Ståndet, med ogillande af Utskottets yttrande rörande detta ämne i
Förslaget N:o 318, tillika förklarat, att Ståndet ville vara oförhindradt att
yttra sig rörande användandet i visst fall för Carlstens fästnings behof af
anslaget till Carlsborgs och Kungsholms fästningsbyggnader , sedan frågan om
anslaget till Carlstens iståndsättande och bestyckning blifvit genom votering
i Förstärkta Slats-Utskoltet afgjord. Då deremot Bonde-Ståndet gillat Utskottets
åsigt i denna punkt, samt Borgare-Ståndet, sorn återremitterat förslaget
i dess helhet, derom icke fattat beslut, skall Utskottet, sedan voteringen
rörande Carlstens fästning försiggått, ånyo anmäla frågan till afgörande..
Stockholm den 28 November 1834-
N:o 358-
Ankom till Exp.rUtsk. d. ag Kon
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i
fråga om bestämmande af arfvode för Stats-Commissarien
Tauvon. (U. A.)
I afseende på denna fråga hafva, enligt ankomna Protocolls-utdiag af
den 17, 22 och 24 dennes, Ridd. och Adeln samt Preste-Ståndet, med bifall
till Stats-Utskottets Memorial N:o 283,. beslulit, att förenämnde arfvode
skulle bestämmas till 16G6 R:dr 3a sk., hvaremot Borgare-Ståndet nedsatt
detsamma till 1000 R:dr samt Bonde-Ståndet till 1200 R:dr B:co;
Då 3:ne Riks-Stånd sålunda beviljat minst 1200 R:dr, får Utskottet,
jemte inbjudande af Bonde-Ståndet, alt förena sig om Ridd. och Adelns
samt Preste-Ståndets beslut,, tillika, i händelse denna inbjudning icke antages,
föreslå följande Yolerings-proposition:
Den, som bifaller, att gratifications-belöppet för Stats-Commissaners-.
Tauvon må bestämmas till 1666 R:dr 3a sk.., voterar
Ja;,
Den det ej vill.
Neji
Yinner Nej,, anses nämnde gratifikation böra bestämmas till raooRtdrStockholm
den 28 Nov... 1834-
STOCKHOLM, Kongl. OjiDBss*BoK.TRY<:KKRtr.T, iSITj.
Stats-Utskottets Memorial N:o 359.
1
N:o SSp.
Alik. till Exp.-Utsk. den 29 Nov.
Memorialj i anledning af erhållen återremiss på Siats-Utskottets
Utlåtande N:o 297.
CL A.)
Ifrån Bonde-Ståndet liar Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o 297, afgifne, Utlåtande i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående f. d. Allmänna Magasins-Fonden, samt betalningsvillkoren
för erhållna spanmåls-understöd, sorn åtskillige dervid afgifne yttranden
samt i sistnämnde ämne väckte motioner. Men som, enligt lill Utskottet
ankomne Prolocolls-Utdrag, Berörde Utlåtande Blifvit Bifallet af
Preste- och Borgare-Stånden den 7 , samt af Ridderskapet och Adeln den
10 innevarande månad, anser Utskottet, lill följd af 75 §. Riksdags-Ordningen,
denna fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare Befattning.
Stockholm den 28 Nov. 1834»
N:o 36o.
Ank. till Exp;-Utsk. dea 29 Jtov.
Memorialj i ättledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 3i5.
Ifrån Presle-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess ander
N:o 315 afgifna Utlåtande, i anledning af väckt fråga om understöd af allmänna
medel lill frami. Justitiae-OmBudsmannen Poignants tvänne omyndige
söner; men sorn, enligt till Utskottet ankomna Protocolls-Utdrag, Berörde
Utlåtande Blifvit Bifallet af Ridderskapet och Adeln den 19 samt af
BiA. till R. Se. Pm.'i834. 4 Same. 1 Afd. 3 Bandet, 1
i5:de Häftet.
För st fokt a Statsutskottets: Memorial! Nro, 35i»
Borgare- och Bö ad e-St änden Jen. 3» innevarande månad,* anser Utskottet,,
tili följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga, vara afgjord,
och kail således- dermed icke taga. någon vidare befattning..
Stockholm den. 28 No,v. idof.
N:o, 3C1..
Ankom tills Expw-Utsk. den S Dee-,
ffiemoniaVj rörande verkställd omröstning i f råga om arfv&det tilli
Bomle- Ståndets, Secreterare.
Till följd a£ Riks-Ståndens, under dem 24 näsllidire November samt
den. i, dennes fattade beslut, i anledning af: Ståls-Utskottets Memorial N:o>
348, i fråga om. slutligas bestämmandet af Riks-Ståndens och Utskottens.
Gancelliers aflöning,, har Förstärkta Slats-Utskotlet, ned a naii milde- dag, i behörig
ordning anställt omröstning: öfver följande godkända Voterings-Proposition::
Ben,
, sorn bifaller,, alt aflöningen: för Bönde-Ståndets Secreterare bestämmes
i likhet med hvad vid sista Riksdagen, egde imm ,. eller till; 4,ooR:dr
B;co. i månaden» voterar
Ja;
Ben det eji vill,.
Mej.. . (
Vinner Nej, kommer bemäldie- Secreterare»-- månadlliga aflöning: att
bestämmas- till 333 R:dr r6 sk..
Voteringen liar utfallit med 61 Jas och 58 Neji, och sorn; Ja sålunda)
Munnib alli så k ommer
aflöningen för Bonde-Ståndets Secreterare att bestämmas i likhet
med b vads v,id! sista. Riksdagen; egde- runi,, elier till 4do Riksdaler.
Banco ii månaden».
Fui stärkta Sfts-TJtskettets Memorial !f'.n '36a. 3
Hvilket Förstärkta Stais-Utskottet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 5 December i83|.
N:o 302.
Moni till Expod.-Utsk. den 5 Dec.
Memorial? i anledning af verkställd omröstning i f råga om handtiangnings-understöd
för nybyggare uti de norra otterne.
Sedan, enligt ankomna Piolocolls-Utdrag af den i5 och 17 sistlidna
November månad, Riks-Ståndr n god kändt den af Stats-Utskottet, uti Memorialet
N:o 3o8, föreslagna Voterings-Pioposition, i fråga om handllangningsimderslöd
lor nybyggare i de norra orterna; har Förstärkta Stats-Utskottet
denna dag, i vederbörlig ordning, verkställt omröstning öfver berörde, så
lydande Yoterings-Proposition:
Den, som bifaller Utskottets förslag, hvari lillstyrkes afslag å den
väckte motionen om norra orternes invånares befrielse från bekostande af
handllangning vid Kronohemmans och Nybyggens afvittring, voterar
Ja?
Den det ej vilt,
Nej.
Vinner Nej; så komma Rikets Ständer att, uti underdånig skrifvelse,
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes meddela den förklaring eller det tillägg i
16 §. af Stadgan den 10 Februarii 1824» rörande A.fvittrings-Verket i Vester-Norrlands,
Vesterbottens och Norrboltens Län, att handllangning vid
afvittring af Ivrono-lägenheter, hvilkas åboer sakna förmåga att dem utgöra,
må af de till afviltringens befrämjande redan bestämda medel bekostas
i deii mon vederbörande Landshöfdingar, med fästadt afseende äfven' på
Afvittrings-Verkels snara befordrande till slut, kunna pröfva billigt och erforderligt.
4
Fårstärktn Stats-Diskottets Memorial N:o 363,
Voteringen har utfallit med 42 Jit och 77 Nej.
Och sorn Nej sålunda vunnit, komma Rikets Ständer att genom underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes meddela den förklaring
eller det tillägg i i6 §. af Stadgan den io Februarii 1824, rörande
Afvittrings-Verket i Vester-Norrlands, Vesterbottens och Norrbottens Län,
att liandtlangning vid afvittring af Krono-lägenlieter, hvilkas åboer sakna
förmåga aLt dem utgöra, må, af de till afvittringens befrämjande redan bestämda
medel bekostas i den nion vederbörande Landshöfdingar, med fästadt
afseende äfven på Afvittrings-Verkets snara befordrande lill slut,
kunna pröfva billigt och erforderligt.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
•*
Stockholm den 5 Dec. 1834*
N:o 363.
Ankom till Exp.-ITtsk, den 5 Dee,
Memorial, angående anställd omröstning i fråga om Bränvin**
bränningens beskattning.
Sedan, enligt ankomne ProtocoIIs-Utdrag, samtlige Riks-Stånden godkännt
de af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, *
uti Memorial N:o 7, framställde Voterings-Propositioner, i fråga ora Rränv
i ns-brän ningens beskattning; har Förstärkta Stats-Utskottet, i den ordning
69 §. Regerings-Formen föreskri fver, denna dag anställt votering Öfver dessa
Propositioner:
r.sta Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
af orne Stånd gillade förslag i 10 Morn. af Utlåtandet Nr»
5, att enkel rectificator och mäsk värmare med 170 procent samt dubbel
rectificator och mäskvärmare med 200 procent ökar den enkla pannans afverknings-förmåga
och att dessa apparater, i förhållande derefter, böra beskattas,
voterar
Ja-y
FårstSrha S:(tts~Utskottets Memorial 363. 5
- • t' f • . /
Deii det ej vill., voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i likhet med Freste-Ståndets beslut, afverkningens
skyndsamhet alt anses ökad för enkel reclificator och mäskvärmare
ined ia5 procent, samt för dubbel reclificator och mäskvärmare med
i5o procent, i mon hvaraf desamma böra beskattas.
Voteringen har utfallit med 77 Ja och 42 Nej; och som Ja sålunda
vunnit, är bifallet hvad de förenade Utskotten föreslagit i 10 mom. af Utlåtandet
N:o 5, eller att enkel rectificator och mäskvärmare med 175 procent
samt dubbel rectificator och mäskvärmare med 200 procent ökar den
enkla pannans afverknings-förmåga, och att dessa apparater i förhållande
derefter böra beskattas.
2:Jra Voteringen.
Den, som godkänner den af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Ulskotten tili io mom. af Utlåtandet N:o 5 föreslagne, af 3:ne
Stånd gillade pannerymds-afgift för Bränvins-bränning, på sätt den vid Utlåtandet
bifogade tariff utvisar, likväl med den förändring deruti, som genom
afgörandet af nästföregående Volerings-Proposition blifvit bestämd,
samt att skatten för sådane konst-apparater, hvilkas tillverkning öfverstiger
den för dubbla pistoriska pannorna antagne, utgår med 4 s^*
på hvarje kanna bränvin, som med sådan brännings-i edskap kan tillverkas,
voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, kommer, 1 enlighet med Bonde-Ståndets beslut, den i
ofvanberörde tariff utsatta beskattning, med iakttagande af den förändring ,
som deruti genom nästföregående votering blifvit bestämd, att i alla delar
till hälften nedsättas, saint denna hälft utgöra hela beskattningen för sex
månaders brännings-tid; och skall afgiflen för konst-apparater, sorn icke
lunna hänföras under någon af de beskrifna Sorterna , nedsättas äfven till
hälften eller till 2 sk. för hvarje kanna bränvin, sorn med dem kan tillverkas.
Vid Volerings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 42 och 77 Ne/;
•ch som Nej sålunda vunnit, alltså kommer, i enlighet med Bonde-Slå»-
6
Turstdrktn Stats-TJt skottets Memorial ATjo 364*
dels beslut, den i ofvanberörde tariff utsatta beskattning, nied iakttagande
af den förändring, sorn genom första voteringens utgång blifvit bestämd ,
att i alla delar till hälften nedsättas,, samt denna hälft utgöra hela beskattningen
för sex. månaders brännings-tid; och skall afgiften för konst-apparater,
som icke kunna hänföras under någon af de beskrifna sorlerne, nedsättas
äfven till hälften, eller lill 2 sk. för hvarje kanna bränvin, sorn nied
dem kan tillverkas.
Hvilket allt Förstärkta Stats-Utskottel skolat Rikets Ständer tillkännagifva.
Stockholm den 5 December i834*
N:o 364.
A niora till Exp.-Utsl. <den 5 Dec.
Memorial_, angående anställd omröstning i åtskillige frågor om
stämplade pappers-afgiften.
Sedan, enligt ankomne Prolocolls-Utdrag, samtlige Riks-Stånden godkänt
Bevillnings-Utskottels, uti Memorial N:o ^3, föreslagna Voterings-Propositidner,
i anledning af skiljaktiga beslut, angående stämplade pappers-afgiften,
har Förstärkta Stats-Ulskottet i vederbörlig ordning, denne dag, anställt
omröstning efter följande Propositioner.:
i:sta Voteringen.
Den, sotS?"bifaller Bevillnings-Ulskottets förslag, att Folkpass vid inrikes
sjöfart må charteras med 12 sk., röstar
Ja;
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer Folkpass vid inrikes sjöfart icke att beläggas
med stärnpladt papper.
Vid Voterings-sedJarnes öppnande hafva befunnits 5a Ja och 67 Nej.
Och enär Nej sålunda vunnit, kommer Folkpass vid inrikes sjöfai t icke
alt beläggas med slämpladt papper.
Förstärkta Stat s-Utskottets Memorial' Nn 364>
7
2:dra Voteringen.
Den,, sorn: bifaller BevHlnings-Utskottets förslag i j §. i Moni., att
arrende- och andra conlract emellan enskilde personer, angående egendomar,
lius,, rum,, bodar,, källare, tomter, trädgårdar, åkrar,, ängar och beteshagar
m. m., så på landet sorn i städerne, skola,, oafsedt det sätt,, hvarpå
de finnas upprättade,, jemväl om de blifvit för vederbörande Embets-Verk
och genom’ deröfver meddeladt Frotocolls-Utdrag afsliitade, antingen skrifvas
på, eller beläggas med stämplad,t papper,, be räknadt efter den arrendeSumma,
hyra eller afgäld, sorn för ett år i penningar utgöres;- dock belägges
ej: contraet med ny charta: förr,, än nytt sådant upprättas eller förnyad tt
aftal: göres,, röstar
det .
Dien det ej vill,
Nej.
Vinner Nej,, skall j §. r Morn. erhålla följande lydelse:: Arrende och
andra! conlract emellan enskilde personer angående egendomar, lius, rum,
bodar, källare;, tomter,, trädgårdar, åkrar,, ängar och beteshagar m. m..„ så
pä landet som i städerna, skola, oafsedt det sätt, hvarpå' d’e finnas- upprättade;.
jemväl om de blifvit för vederbörande Embets-Verk och genom deröfver
meddeladt Pfotocolls-Utdrag alslutade, antingen skrifvas på eller be—
läggas- med stämplad t papper, beräknad t efter den arrendesumma, hyra eller
afgäld, sorn för ett år i penningar eller penningars värde utgöres- och
för kortare lidi i förhållande derefter,, dock aldrig lägre äm 3 sk. Begagnas
contraetet utöfver den deruti bestämda tid, bör chartan derefter lämpas,
dock ej till. högre- belopp, äns sorn svarar emot ett års arrende' eller hyra;
och belägges ej contraet med ny charta förr, än; nytt sådant' upprättas-, elller,
i följd af nytt aftal; arrendet eller, hyran förliöjés, då" .^hjrtan derefter
lämpas, eller när contraet på ny arrendator eller, hyresman, transrpor
terås.
Voteringen har utfallit med 3r Sa och 88 Nej-;:
Och, sorn Nej sålunda vunnit; alltså, skall ofvanberörde och Moment
erhålla följande lydelse:
Arrende- och andra contraet. emellan enskilde personer angående
egendomar,, hus, rum; bodar, källare; tomter, trädgårdar,, åkrar,, ängar och
beteshagar m.. rn.,, så. på landet sorn i städerne;. skolä;, oafsedt det sätt, hvarpå
de finnas- upprättade, jemväl om de blifvit för vederbörande EmbetsVerk
och; genom; deröfver, njeddelådfc BrotocollsTUldrag; afslutadb, antingen
3
Fur stärkta Stats-TJtsknttets Memorial N o 364’
skrifvas på eller beläggas med slämpladt papper, bcräknadl efter elen arrendesumma,
hyra eller afgäld, som för ett år i penningar eller penningars värde utgöres,
och för kortare lid i förhållande derefter, dock aldrig lägre än 3 sk. Begagnas
contract utöfver den deruti bestämda tid, bör charlan derefter lämpas,
dock ej tili högre belopp, än som svarar emot ett års arrende eller
hyra; och belägges ej contract med ny charta förr, än nytt sådant upprättas,
eller, i följd af nytt aftal, arrendet eller hyran förhöjes, då charlan
derefter lämpas, eller när contract på ny arrendator eller hyresman transporteras.
3:dje Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets förslag, alt lysningssedlar för
allmogens söner och drängar, hvilka veterligen icke hafva fast egendom,
äfvensom för alia sådane personer, sorn ej betala bevillning efter 2 Art.,
beläggas med 12 sk. charla, röstar
J2 y
Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej; skola lysnings-sedlar för drängar, allmogens söner och
alla personer, hvilka icke betula bevillning för förmögenhet, ej beläggas med
stämpladt papper.
Voteringen har utfallit med 83 Ja och 36 Nej; hvadan och som Ja
vunnit, lysningssedlar för allmogens söner eller drängar, hvilka veterligen
icke hafva fast egendom, äfvensom för alla sådane personer, som ej betala
bevillning efter 2 Art. skola beläggas med 12 sk. charta.
Hvilket allt Förstärkta Stats-UIskottet skolat Rikets Ständer lill-'
käanagifva.
Stockholm den 5 Dec. 1804.
Rättelse:
Å det häfte, som innefattar Betänkandet N:ris 353 — 356
står: 1 c)'.Je läs: i3:de
STOCKHOLM, i834; hos J. A.
Stati-XJtskottets Memorial i\’:o 36
i
N:o 365.
Ankom ill Exp.-Utsk. den 10 Dec,
Memorial, angående resultatet af Stats-regleringen, samt om några
stadganden att intagas i Reglementet för R iksgul ds- Contorets
Fullmiigtige.
i
Sedan Rikets Ständer nu mera fatlat deras beslut, i afseende å regleringen
af Stats-Verkets så väl utgifter sorn ordinarie inkomster , och det
för Riks-Stalens afslulande allenast återstår, att få de belopp bestämda,
hvartill Stats-Verkets extra-ordinarie eller Levillnings-inkomster komma att
i densamma upptagas, anser sig Utskottet, för utrönande af Statsfjllnadssiunman,
eller den andel af allmänna Bevillningen, hvarmed Riksgälds-Verket
kommer alt bidraga lill Stats-Verkets utgifter, böra för Rikets Sländer
vördsamt uppgifva, huru resultaten af Stats-regleringen på det hela nu
visa sig.
Utgifterne äro sålunda beräknade:
å i:sta Hufvud-Titeln .. . . . . . . 719,250 — —
— 2:dra D:o .... .. 2,354,474: 9- ?•
Genom den af Rikets Ständer
beviljade tillökning i Kongl. Justitise-Revisions
och Kongl. Cancelliets
löningsanslag, har totalsumman å denna
IIufvud-Tlitel kommit alt blifva
ojemn; men sorn Rikets Ständer medgifvit,
alt, der det låter sig göra, Hufvud
-Titlarnes anslagssummor varda
jemnade, har, till följd deraf, Utskottet
upptagit å Lands - Staten ett
jemknings-belopp af . . 5: 38. 5.
hvarigenom ardra Hufvud-Titeln kommer att sluta
sig med .. . -• < • - . . 2,254-48o: —
•— 3:dje Hufvud-Titeln .. . . . * • , • 3,3<)2,5oo: — —
— 4:de D:o
• • • 1,242,180: — -—
Bihang till R. St. Prof. t834. 4 Sami. 1 Afd, 3 Bandit,
i6:de Häftet. 1
a
St ts-Ut sfottets Memorial N:o 365.
å 5»tc I3.o . • • •
— 6:te D:o ....
— y;cle D:o ....
— 8:de D:o ....
— g:de D:o ....
— lorrie D:o ....
Allmänna Indragnings-Staten
Summa R:dr g,6g8,igo: — m*
Tillgångarne utgöra:
Stals-Yerkels ordinarie inkomster, inberäknadt reslantierne 4>°38,5oo: *— —
D:o extra-ordinarie D:o, på förhand af Utskottet calcu
lerade
till 3,7p4>5oo: — —
Och då desse sammanräknade. . . . . Rrdr 7,883,000: — —
afgå från utgifterne, blifver Slats-fyllnads-summan . i,S65,igo: — —
hvilken dock kommer att minskas i den nion Stats
Verkets
extra-ordinarie eller bevilluings-inkomster blifva
af Rikets Stäuder beräknade utöfver ofvan upptagne
3»794>5oo Rrdr.
.. -... i, 11,. ,v 11 ii. i. tMirtVrtrtdwmrt
Summa Rr.Jr 9,698,190: — —.
Sedan, uti det vid sistförflutna Riksdag för Rikets Ständers RiksgäldsContor
utfärdade Reglemente, följande stadganden blifvit intagne, nemligen
i §. 65. ”1 händelse Riksmarkegångspriset för den under lönerne inberäknade
spanmål något år skulle öfverstiga Sex Rrdr Banco Tunnan,
”skall den härigenom uppkommande brist för den del af berörde spanmål,
"sorn öfverskjuter Kronans behållne spanmål, af Riksgälds-Corjtoret Statsverket
ersättas” och i §. 66. ”Jemväl hafva Rikets Ständer beslutat, att
”den brist i anslaget lill fourragei ingen af värfvade Cavalleriets och Artille”riets
hästar, hvilken, genom förhöjning i priset på fourragerings-persedlar,
”något år kan uppkomma, skall Stats-Verket af Riksgälds-Contoret ersättas
”emot det, att den besparing, som genom låga pris, ett annat år kan ega
”rum, till Riksgälds-Contoret ingår”; — och Utskottet funnit enahanda stadganden
mi äfven böra ega rum, har Ulskottet skolat till Rikets Ständer
hemställa, att sådant ufi det för Riksgälds-Contoret upprättande Reglemente
måtte fortfarande iakttagas.
O _
Derjemte innehåller åberopade Reglemente i §. 67. ”Derest, i enlighet
"med Rikets Ständers i underdånighet anmälda önskan, legan för krono
-
• 30,400: — —
i6r,63o; —• —
63,000: — —»
759,800: ■— —r
164, g3o: — —~
565,020:,— —-
248,280: •—. —•
Sims-Utskott et: UtlätauJt Nio 366.
3
”skjuts varder forliöjd från åtta lill sexton skillingar milen, eller lika med
”hvad för gästgifveri-skjuts erlägges, skall den brist, som, i och för en så"dan
förhöjd betalning, något år kan komma att uppstå i anslaget af 25,ooo
”R:dr till durchmarche-kostnader å Riks-Stalens 3:dje Hufvud-Titel, efter
”Kongl. Stats-Contorets reqvisilioner, utaf Riksgälds-Contoret Stals-Verket
”ersättas och godtgöras, emot det, att den behållning, som A anslaget möjligtvis
kan ett annat år ega rum, blifver för ifrågavarande behof reserve"rad.
” Och som Kongl. Majit, jemlikt den 6 Maji i83o utfärdad Nådig
Förordning, förhöjt krono-skjulsen till lika belopp med gästgifvare.skjuts,
får, sedan Rikets Ständers underdåniga önskan i denna del sålunda blifvit
uppfylld, Utskottet hemställa, att, i enlighet med det vid förra Riksdagen
fattade beslut, omförmälde stadgande jemväl måtte uti det för RiksgäldsContoret
utfärdande Reglemente intagas. «
Stockholm den io December 1834*
N:o 366.
Ankom till
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående upptagande af län till befrämjande
af Hypotheks- Föreningar.
(RGS. A.)
Denna Nådiga Skrifvelse (N:o 6-j') bar från samtlige Riks-Ståndea
blifvit till Utskottets behandling remitterad; äfvensom Utskottet tillhandakommit
de, vid remilteringen, inom Riddcrskapet och Adeln, Borgare- samt
Bonde-Stånden afgifne yttranden.
Utskottet har tagit i noga och behörigt öfvervägande hvad Kongl.
Majit uti den remitterade Skrifvelsen i Nåder behagat framställa tillika med
de inom förrbemäble trenne Riks-SLånd i ämnet afgifne yttranden.
Det kan ej vara obekant, åtminstone för dem, hvilka bi vistat sistlidna
Riksdag och tagit verksam del uti förhandlingarne, att realisationens
4 Sr/its-XJrsfottets TJilåttinde N:o 366,
skyndsamma befrämjande varit' lmfvudsakliga ändamålet med det, vid samma
Riksdag, beslutade lånet af högst 2,000,000 R:dr i Silfver; och hvilket
dessutom kan inhemtas af de, Fullmägtige i Riksgälds-Gontoret, uti ett serskildt;
Reglemente, gifna föreskrifter. Så heter det uti samma Reglementes
aldra punkt ("sid. 60): ”Länet indrages icke i Vexlar, utan i Silfver, som
J’i Banken på Déposit-räkning insattes”; och vidare uti aldra punkten af
Allmänna Föreskrifterne (sid.. 65'):. ”Vid beräkning af Silfver-Fondens för”hållande
till Sedelstocken, i afseende på tiden för realisationens verkställande,
”ega Bänco-Fullmägtige, i händelse Silfver-lånet varder upptaget och på De^positions-räkning
insatt, förr än realisationen börjas, att anse den på ifrågavarande
räkning då innestående behållning i Silfver, såsom Bankens.”
Fastighetsegares understödjande med lån har således varit ett med
lånets upptagande- underordnadt ändamål, alt nemligen genom utlåningen
af de Banco-Sedlar, hvilka för det till Banken levererade Silfret erhöllos,
bereda en säker tillgång för den ränta och ainortissement, som för Silfverlånet
skulle erläggas.
De förhållanden, hvilka , vid sistlidne Riksdag, föranledt beslutet om.
Silfver-lånets upptagande, äro numera förändrade. Banken har sedan den
1 sisth October varit öppnad för utvexling af Silfver mot Banco-Sedlar och,
lill realisationens vidmaglbållande, derest, vid inträffande conjuncturer,
Silfver-fonden skulla nedsjunka till ett bestämdt minimum, är Banco-Styrelsen
autoriserad, att, med begagnande af Bankens credit, införskaffa Silfver;
så att Statens mellankomst, genom skuld-sättning för ett utländskt
lån, numera icke kan vara behöflig, hvarken till realisationens befrämjande
eller till dess vidmagthållande.
Egde man full och tillförlitlig visshet derom, att' upplånade utländska
capital kommo att uteslutande användas i productiv väg, och att dessa
pertu inge-tillgångar icke tillitades utan efterhand och i den nion de kunde
upptagas och absorberas af en ökad production, så skulle, under sådane
vilkor, upplåning af utländska capital kunna medföra gagn och nytta. Men
efter hvad den Kongl. Skrifvelsen antyder, är hufvudsakliga och egentliga
ändamålet med det föreslagna utländska länet, att härigenom åt skuldsatte
Fastighetsegare bereda en utväg, att emot lindrigare ränta få omsätta och
efterhand, medelst smärre capital-afbetalningar, afbörda sig sine skulder.
Om Staten icke skall göra någon uppoffring, utan det i Kongl. Skrifvelsen
utsatle vilkor uppfyllas, alt nemligen Staten skall hållas skadeslös
för ali på upplåningen uppkommande förlust, så kan Utskottet, för sin del,
Stus-XJtskoitL’ts Utlåtande A:o 366.
5
icke inse, huru, under ett sådant vilkor, det uppgifna ändamålet, eller räntefotens
nedsättande till 4 procent, möjligen skulle kunna ernås.
Det har åtminstone förekommit Utskottet mindre sannolikt, att ett
utländskt lån skulle kunna erhållas till pari och 4 procents ränta mot ouppsägbare
Obligationer på Långifvarens sida; och då, i händelse större eller
mindre rabatt eller afdrag på nominela capitalet, hvarå Obligationertle
skola utställas, måste medgifvas,-så uppkommer härigenom en ren capitalförlust
och en mot det rabalterade beloppet svarande ständig tillökning i
räntc-foten; hvarförutan mäste lagas i beräkning alla omkostnader , så väl
vid lånets upptagande, som de årliga, hvilka från remittei ingen lill utrikes ort
af förfallne räntor och capital-afbetalningar äro oskiljaktige, såsom courtage,
provision, eours-difference, m. m.
Enär nu det icke heller gerna bör kunna förväntas, ått Entrepreneurerne
af lånet skulle vilja ikläda sig den förbindelse, att, utan någon räntas
beräknande, på alldeles obestämda terminer och till obestämda belopp,
efter reqvisitioner, hålla Eiksgälds-Conloret tillhanda de större eller mindre
summor, sorn efter hand äf de tillämnade Hjpothek-Föreningarne äskades,
så uppkommer härigenom en ytterligare ränte-förlust, elen Riksgälds-Contoret
i första rummet finge vidkännas, enär Contoret, sorn utställt Obligationerne,
måste, vid förfallo tiden, hålla inneliafvaren tillhanda den utfästade
räntan.
Om derföre Staten skall vara fullkomligt betryggad för all förlust å
upplåningen, så erfordras nödvändigt, att, innan upplåningen kungöres eller
några Obligationer från Contoret utgifvas, skola finnas i Conlorets vård
godkände hypothek för den summa, som skall upplånas, samt tillräcklig
säkerhet dessutom vara ställd för fulla ersättningen af den förlust, som på
upplåningen samt räntors och Capital - afbetainingars liqviderande kan
uppstå.
Under innevarande Riksmöte,’ väcktes inom Ridderskapet och Adeln
en motion derom, att det vid sistlidne Riksdag beslutade lån af 2,000,000
R;dr i Silfver skulle upptagas ocb anslås till låne-biträde åt de Hypolhekoch
Privat-Bank-institutioner, som kunde formera sig. — Uti Stats^Utskottets
häröfver i sisth Julii månad afgifne och af samtlige Riks-Stånden, utan
återremiss, godkände Utlåtande N:o 190 afstyrktes bifall å denna motion,
på de anförde hufvudsakliga skäl, att-nemi. Statens skuldsättning, till förmon
för enskilda, i allmänhet icke syntes vara nyttig, utan skadlig, oell
att densamma således icke borde sältas i fråga under andra omständigheter,
6
Stats-Uakottcts Utlåtande Kto 366.
än då ett större ondt blott derigenom kunde undvikas, samt alt Utskottet
ansett Rikets allmänna förhållande under närvarande tidpunkt icke påkalla
någon dylik åtgärd, helst Utskottet förutsatte, alt realisationen ej längre fördröjes.
Inom Borgare-Ståndet väcktes äfven en motion, om inställande tills
vidare af all åtgärd, i afseende på Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag
fattade beslut om upptagande, för Statens räkning, af ett lån af 2,000,000
R:dr i Silfver,
I anledning häraf tillstyrkte Utskottet, uti dess afgifna UtlåtandeN:o
1 gr, som äfven af samtlige Riks-Stånden, utan ålerremiss, blifvit godkändt,
att Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag fattade beslut, om ifrågavarande
låns upptagande, måtte förklaras till all kraft och verkan hafva upphört.
Och sorn Utskottet ansett sig böra vidblifva sina uti förenämnde arne
Bélänkanden yttrade och af Rikets Ständer så enhälligt gillade åsigler, så
anser Utskottet, för sin del, sig
ej kunna tillstyrka bifall å den Nådiga framställningen.
Vidkommande Herr Rosenblads, B., i sammanhang med dess, i anledning
af den Kongl. Skrifvelsen afgifne yttrande, framställda önskan, att
Utskottet mätte få sig uppdraget, alt till Rikets Ständer inkomma med förslag
till Reglemente lör Hypotheks-Föreningar, så, enär Utskoltet afstyrkt
bifall å Kongl. Majrts ifrågavarande Nådiga Skrifvelse, och, såsom en följd
häraf, något understöd lill sådana Föreningars bildande icke kommer att,
genom Riksgälds-Contoret, ega runi, anser Utskoltet sig ioke böra, med
upp,rättande af förslag till Reglemente, i delta ämne taga någon befattning.
Stockholm den 10 Dec. 1834.
Reservationer:
af Herr Petré, Th., ”Vid besvarandet af denna fråga , hade, i min
tanke, Slats-Ulskoltet bort förklara: att, ehuru stadgandet i h5 §. Riksdagsordningen
icke undfallit Utskottets uppmärksamhet, Utskottet likväl, med
föranledande af samtlige Riks-Ståndens meddelade remiss, ansett sig så mycket
mer oförhindradt att i ämnet afgifva Utlåtande, som lill Utskottets kunskap
kommit, att profil ingen, huruvida berörde stadgande kan till förevarande
fråga lämpas, redan blifvit från ett af Riks-Stånden lill ConslitutionsUtskotlet
hänskjuten.
St its-TJt skott m U/ lät andt N:ö 366.
7
Beträffande sjelfva saken, anser jag, att Siats-Ulshotlct försl och främst
kort fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, alt linndhafvande af Rikets
gäld oell Riksgälds-Contorels upplåningar, enligt 66 §. Regeringsformen,
äro Rikets Ständers ensak, samt att denna rätt vore förnärmad, derest,
på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den 4 nästlidne October antyder,
det kunde af Regeringen bero, alt underkänna vigten och värdet af de
beslut, hvilka Sländerne, i afseende på Riksgälds-Contoret fatta.
Vidare anser jag det hafva tillhört Slals-Utskottet att meddela Rikets
Ständer upplysning derom, att den af förra Riksdagens Ständer hos Kongl.
Majit i underdånighet begärda eanclion å det då, i följd af Kongl. Majlis
egen Proposition, förnämligast med hänsigt till realisationen, beslutade utländska
Silfver-lånet, endast afsåg bestämmelse af lid för lånets upptagande
samt de sannolik# anspråk, Långifvare kunde ega, alt, genom Regeringens bifall
till ifrågavarande lån, erhålla en ytterligare garanti för delsamma ; i
sammanhang hvarmed jemväl bort anmärkas, att då hvarken Berättelsen
om hvad sedan föregående Riksdag sig i Rikets Styrelse tilldragit, eller någon
annan från Regeringen till Sländerne, under en tidrymd af nära 10
månader från innevarande urtima Riksdags början, emanerad handling, omförmält,
att della lån, till hvars upptagande Regeringen under Riksdagarnes
mellantid, gjort fruktlösa försök, ännu kunde komma i förslag att verkliggöras
har Regeringen derigenom tydligen ådagalagt, alt dess mening förr varit,
det lånefrågan helt och hållet förfallit; hvilket förhållande förekommer
så mycket mindre tvifvelaktigt, som det omöjligt kan hafva undfallit Regeringen,
att berörde, med den vid förra Riksdag beslutade realisationen
direct samband egande fråga skulle, om den äfven vid denna Riksdag forti*
farit, nödvändigt hafva föranlåtit Ständerne, att, i afseende på Silfver-utvex1
ingens garantier, vidtaga åtgärder, olika med dem, som 1111 äro bestämde.
För öfrigt finner jag Stats-Utskoltet hafva saknat anledning, att, på.
siill n» skett, begränsa sitt Utlåtande, hvilket, i anseende till ämnets synnerliga
vigt, bort utsträckas till bedömande, ej mindre huruledes ett utländskt
lån kan ofördelaktigt inverka på Silfver-utvexlingen, än äfven hvilka
olägenheter Stats-Lån i allmänhet kunna medföra, serdeles för ett land,
ined den Slals-Författning, som Sverige eger.
I förra hänseendet har hos Stats-Utskoltet förekommit, att Bankens
förstärkning med ifrågavarande utländska lån möjligen kunde förorsaka hög
import af öfverflöds-varor och en deraf beroende skadlig fluetuation i Vexelgoursen,
samt alt följden deraf kunde blifva, alt, i den mön landels egna
s
St tit s-XT t skattets Utlåtande N:o 3 66.
export-artiklar voro olilli äckliga för den sålunda tilivägabragte höga importens
betäckande, Silfver, lill utskeppning, vexlades ur Banken.
I det senare fallet får jag vördsamt åberopa följande Utdrag af Herr
TVcerns anförande till Stats-Utskotleis Protocoli.
Transsumt af Herr J. TVcerns till Stats-Utskot•
tets Protocolij ilen. äulra Aug. i83/f_, afgifna
yttrande.
Införandet af Låue-systemer utgör för de fleste Regeringar en allmänt
eftersträfvad sak. Orsakerne dertill kunna vara mångahanda, men sammanlöpa
alla uti begäret efter ökad magt; vare sig reialivt till andra Stater, eller
i hänseende till inre samhälls-fö! hållanden. Staternes sannskyldiga bästa
i tidernas längd blifver' dervid ofta en mer eller mindre afsedd bisak.
Granskar man beskaffenheten af Stats-låne-systern på något närmare håll,
så torde finnas, att deras hufvudsakliga och snart sagdt enda fördel består
deruti, att skaffa penningar med hastighet och lätthet. En Regering, sorn
hav god credit, öppnar ett lån på några millioner; och för att erhålla detta,
erfordras blott alt förbinda sig till ränte-betalning. Härigenom ökas slätterne
för tillfället blott genom ränte-liqviden, och genom denna jemförelsevis
ringa ökning, har Regeringen fått i sina händer ett capital af i5, 20
till 3o gånger beloppet af räntan, det är af den genast vidtagande skatteökningen.
För ögonblicket synas de skattdragande föga lidå, emedan skatten
är mätaren af deras uppoffringar. Industrien undviker den våldsamma
rubbning, som är följden af hastigt höjda skatter; den fortsätter sitt vanliga
lopp, och ingen snart märkbar förändring visar sig i landets utseende. Med
de upptagne betjniliga summorne kunna stera företag verkställas, för hvilka
tillgång på annat sätt icke utan svårighet varit disponibel; den närvarande
tiden sättes i åtnjutande af fördelar, hvilka, i naturlig ordning, först tillhört
en kommande ålder; och då företagen äro af reproductiv natur kan möjligen
af en serdeles klok förvaltning uti dem inläggas förmåga af skuldens återbetalning.
Så långt sträcka sig fördelarne, och man föreställer sig
deraf, att Stats-lånen ega en undergörande kraft, samt en Stat endast beliöfver
göra lån för att blifva rik och mäglig.
St/its-U thttets TJMande N'.o 3 <56,
Men kastora äfven en blick på de olägenheter, som Stats-Iänen medföra
i släptåg, och på de sLsra vådor de innebära genom lättheten af missbruk.
En sadan blick på följderne torde i närvarande stund finnas så
mycket angelägnare, som man svårligen lärer kunna neka, att egenskapen af
Sveriges Styrelse och Representation innebär allt för ringa verkliga garantier
emot missbruk i allmänhet.
Man känner, att capital äro nödvändiga för produetionen af National-rikedom;
Stats-lånen verka förstörande på dessa capital. Betraktom
denna verkan i korthet. Den regering, sorn lånar i stället för att hålla sig
till de skattdragande , vänder sig till Capitalisterne; och alldenstund det lån,
som lemnäs Staten, är för iångifvarne en placering af capital, så blifva
dessa capital dragne ifrån den industri, hvilken de skulle hafva gifvit
näring, derest de icke blifvit förde utur sin naturliga rigtning. Genom lånemethoden
undandrages sålunda ett capital från produetionen, och i följd
deraf blir den allmänna välmågan drabbad i sina källor eller åtminstone
hämmad i sin naturliga utveckling. Om lånet upptager ett capital, som redan
är användt uti industriela arbeten, så förminskar det välmågan; om
det blott absorberar ett nyligen hiidadt capital, som ännu icke erhållit användning,
så är dermed ett uppehåll åstadkommet uti industriens fiamskridande.
I bägge fallen skadar lånet allmänna välfärden, och om i det senare
detta onda är mindre påfallande, så har det i alla fall ej mindre
vigt och verklighet, och verkningarne häraf äro alltid mest kännbara uti
ett på capital i sig sjelf fattigt land. Det vore visserligen öfverdrifvet,
att jemföra beloppet af det förstörda capitalet med sjelfva låne-beloppet,
enär låne-systemet icke kan nekas hos de skattdragande qvarlemna en större
del af deras inkomster, hvaraf de ega medel att bilda nya capital;
men då omständigheterne härvid i allo öfvervägas, qvarstår alltid såsom ea
sanning, att lånesystifmet förtär en del af samhällets capital, då deremot
skalte-systemet, uti eli vigtig tillämpning, endast förtär revenuerne. *—
Hvarje klok Styrelse måste således, framför det lätta men ruineusa
medlet af lån, föredraga det mera mödosamma men tryggare skatte-systemet.
Utaf tvännc Nationer skall den, som följer sistnämnde system, om
ock dess financer i början icke synas så lysande sorn dess medtäflares, likväl
vid utgången utur kampen he(limas vara den rikare och mägtigare. Och
Bih. till R, St, Vrot, i834* 4 Sami. i Afd. 3 Bundet, 2
i6:de Häftet.
i o Sttits-VtskoJtett UtlUtnnde N:o 365.
denna öfverlägsenhet' är en rättvis belöning för dess uppoffringar oell mödor,
samt dess ädla återhållsamhet emot framtiden.
Med hvad jag nu anfört vill jag icke hafva sagt, alt tillfällen aldrig
kunna finnas, då en Regering, utan att erfara rättvist tadel för oklokhet,
må begagna sig af lån. Jag har blott velat utmärka de olyckliga följderna
af Stats-lånesystemet uti sin vanliga tillämpning, samt visa felet uti dessa
finance-läror, hvilka uti regelbunden ordning beräkna tillgångarne för Statens
utgifter till delnings emellan skatter och lån; anseende för min del,
att skatterne alltid, så länge möjligheten medgifver, böra fylla de verkliga
behofven, ulan skilnad i dessas natur af mer eller mindre tillfällige, samt
att lånesystemet icke bör tillgripas annorlunda, än såsom en nödfalls-utväg
i följd af en oundviklig nödvändighets tvingande kraf, samt då hvarje annan
utväg saknas till fyllande af sådane behof, som röra ett skyndsamt
afgörande om samhällets val eller ve,.
En slutsats, hvartill man härigenom kommer, är den, att det väl kan
vara nyttigt för en Stat att ega credit, men att denna credit bör begagnas
så sparsamt som möjligt, och icke såsom hittills skett af de fleste Regeringar,
hvilka varit i tillfälle att skaffa sig långifvare.. En annan slutsats är
den, att Statsskuld ingalunda gör folken rika, sorn man velat förespegla;
utan alt creditens ofta repeterade användning snarare ledel' till fattigdom
och försvagande. En tredje slutsats är, att Stats-lånesystemet icke, mera än
någon annan mensklig uppfinning, förmår göra underverk, eller att af iiir
tet skapa något annat än intet; att hvad sorn lånas mäste förr eller senare
betalas; samt att den enda sanna grunden för Staternes-välstånd och fmanoiela
styrka-ytterst hvilar på individérnes, hvilken åter 1 sin ordning beror
på idoghet och hushållning.
En nation, sorn utan tvingande behof inträder på skuldsätlnings-banan
för att på efterkommande åldrars bekostnad göra sig' goda dagar, är
redan ett godt stycke sjunken uti moralitet, samt förer uti sitt sköte elementen
till fortgående försämring och depravation, deraf förlust af frihet
och ära blir den slutliga följden. Omsorgen för framtiden och för efterkommandes
väl är deremot en: af: de ädlaste attributer, sorn tillhöra menskliga
intelligensen.
För öfrigt lärer icke kunna nekas, att hvad skuldsystemet innebär förledande,
är just det, sorn utgör dess fara, nemligen den skenbara lättheten
af de deraf uppkommande bördorne. Denna skenbara båtnad fördöljer för
nationerne deras verkliga belägenhet,, undangömmer svårigheterna, qvarhål
-
StatSrXJlsknttets T3 dac amie I\':o 3(55.
ii
ler de skattdragande uti okunnighet och ovarsamhet, samt insöfver dem i
en olycksbådande säkerhet, och i en dröm om rikedom och magt, hvarifrån
de sent men förfärligt skola återvakna. Den noggrannare hushållning med
Statens medel, sorn ensam förmår göra dessa tillräcklige för de ni Angar lade
Statsbehofven, är vanligen främmande, der Stats-låns- och skuldsättningssyslemet
slagit fullständig rot. Missbruken ii 10 i allmänhet stora i samma
mon, sorn lättheten är stor för anskaffande af medel till utgifter och slöserier;
och dessa missbruk äro vanligen farligast, der Representationen är svag
samt Styrelsen fåfäng eller planlös.” — — — — —
Af Herr Oxehufvud: ”Det egna och ovanliga behandlingssätt, denna
lånefråga rönt inom det Höglofl. Utskottet, har öfvertyga t mig, att man
helt och hållet förbisett hufvudfrågan, för att komma till ett resultat, hvilket
icke rimligen på annan väg kunnat ernås; från olika grundsatser har
jag utgått vid denna frågas behandling, hvarföre jag emot Utskottets nu
afgifna Betänkande nödgas reservera mig.
Historien lärer, alt, så länge jordbrukaren sjelf egde den jord han odlade,
så länge var han rik, änskönt skatterne då vöro högre än nu (^emedan
jordbruket ensamt tillsköt Statsbehofven och odeladt bestred alla kostnader
lill landets försvar) hvaraf följer, att jordbrukets nuvarande förlag allhet
icke egentligen kan tillskrifvas beskattningen, utan fastmer, dels jordbrukarens
iråkade beroende af Capitalisterne, eller rättare, dels att jordbrukaren
från odalmän har blifvit förvandlad till arrendator åt penninge-aristokralien,
dels ett minskadt rörelse-capital emot förr, oansedt en ökad folkmängd
*) .
Jordbruket anses för det närvarande vara skuldsatt till ett belopp af omkring
70 millioner R:dr, således närmare en fjerdedel af jordens verkliga
värde, och för denna ensamma skuld måste erläggas 6 procents ränta! eller
omkring 4 millioner i rund summa, att årligen från jordbruket utgå till
Capitalisterne. Då jorden i intet land i Europa, minst i Sverige, kan bära
en dylik utgift, måste jordbruket år från år djupare invecklas i ett ruinerande
låne-system, och samma system slutligen åstadkomma en total om*
hvälfning i egande-rälten.
*) ir 1808 var rörelse-capitalet i Sverige omkring i5 millioner R:dr Silfver, svarande
emot omkring 45 millioner R:dr Banco, och för närvarande, sedan folkmängden ökats
med 5oo,ooo menniskor, är rörelse-capitalet vida mindre.
Stats-TJtskotteis Utlåtande N:o 366.
Denna jordbrukets vådliga belägenhet har vid flere tillfällen utgjort
ett vigtigt föremål för Konungs och Rikets Sländers uppmärksamhet. Reti
au år i8i5 finner man uti det serskilda Utskottets Betänkande, att jordbruket
ansågs för nationens dyrbaraste interesse, och att man vid den tiden
var betänkt på ett amortissements-system, så förekommer t. ex. följande
uttryck:
— — — om åkerbruk och boskaps-skötsel med skäl rak
enäs
bland Rikets mest vigtiga näringar, på hvilkas trefnad den
”allmänna välfärden egentligen beror —• — — —/’
och på ett annat ställe:
”— — — — alt ett Rikets Ständers Låne-Contor på fastig
”heter
må inrättas, med en fond af 2 å 3 millioner R:dr Banco*
”samt grunderne för de skeende utlåningarne på det sätt faststäl”las,
att lån emot 3 procents ränta och 3 procents afbetalning å
”primitiva capitalet meddelas å pant af jord, bruks-egendomar och
”andra fastigheter på landet — — — —
Yid 1818 års Riksdag uttalade sig samma bekymrande åsigter för
fastigheternes skuldsatta belägenhet. De sammansatta Stats- och Banco-Utskotten
vederläde ingalunda dylika framställningar, dels från Kongl. Majrt,
genom Dess Nådiga Propositioner, dels från enskilde Riksdagsmän. I numera
aflidne Grefve von Schwerins anförande på Riddarhuset den 15 April
finner man redan då omtaladt införandet af det Credit-cassa-system, som i
Preussiska Staterna var infördt:
”för att skydda galdbundne fastighetsegare mot följderne af den
”ebb och flod i penninge-rörelsen, som vidsträckta handels-specu”tioner
åstadkomma, hvarigenom penninge-räntan stegras. — —
Grefve v. Schwerin ansåg redan då tidpunkten för införandet af ett
sådant system genom Statens mellankomst vara för handen.
Finance-Comitekms underdåniga Betänkande år i8a3 skildrar landtman
nen s skuldsatta belägenhet, och föreslår Hypotheks-inrättningar till dess
afhjelpande. Uti första punkten af grunddragen för en sådan allmän Hypotheks-inrättning
föreslår nämnde Comité — — — — ”att förvaltnin
gen
skulle till en början uppdragas åt en serskild, af Rikets Stan”der
vald Commission, eller åt Fullmägtige i Riksgäldskontoret”—
ach i 1 { punkten — — — — ”alt hypotheks-för valin in gen skulle hafva
”ett Creditiv på Banken, svarande emot ett års ränta på bevisli”ligcn
utställde obligationer”
Stais-Tltskottets Utlåtande /Vio 3^6.
i3
Vidare sager Comiteen, uti dess underdåniga Memorial till Konungen,
"alla hafva lika rättighet att vårdas och skyddas, ehuru jordegen”domens
mera allmänna vigt och dess nuvarande betryckta läge,
”gifva henne anspråk på några serskildt gynnande anstalter.”
Uti i83o års Stats-Ulskotts Betänkande, under N:o 38a läser man —
— — — ”Det kan likväl icke nekas, att de gäldbundne Fastig”hels-egarnes
belägenhet i närvarande ögonblick framställer sig bekymmersam.
”
och längre fram i samma Betänkande -— — —• — ’’behofvet, att nu kom”ma
jordegaren till hjelp, synes således icke böra ifrågaställa® —”
och ridare — — — ”att Statens mellankomst, till beredande af nödig
”lättnad och mildring i en del Faslighets-egares förlägenhet, af
”omständigheterne påkallas och bör begagnas — — —” samma
års Riksdags-Beslut vederlägger icke dessa åsigter; deremot finner man föl—
jandé framställning -— — -- — ”Rikets Ständer hafva derföre, äfven med
”erkännande deraf, att Staten bör så litet som möjligt inblandas i
”enskilda förhållanden, trott, att Statens mellankomst, till beredande
af nödig lättnad och mildring i en del Fastighets-egares förlägenhet,
af omständigheterne nu påkallas och bort begagnas, lik—
’’väl på ett sätt, att för Slaten någon våda deraf icke uppkommer
”och att biträdet i detta hänseende meddelas äfven utan tyngd
”hvarken för nuvarande eller kommande tiders skattdragande.”
Sannt är, att dessa under 20-tal af år erkända sanningar, dock icke
medfört ett med dem åsyftadt resultat; men man har åtminstone icke förnekat
dem. Det var blott 1834 ^rs Stats-Utskott förbehållet, att finna de
omständigheter, som föranledt ett lån för Fastighetsegare, nu mera hafva
upphört; för min del har jag dock ingalunda kunnat dela denna åsigt; ty
om än realisationens befrämjande stått i samband med det år i83o beviljade
lån, och detta behof numera ej är för handen, qvarstår dock jordbrukets
skuld ökad och icke förminskad; deremot har myntvärdets vunna stadga
framkallat en för nationen ej mindre vigtig omständighet, den nemligen
att underlätta Hypotheks-föreningarnes bildande, hvilken vid föregåenda
Riksdags Beslut ej var beräknad, men, enligt mitt förmenande, dock fullkomligen
motväger de motiv till detta lån, som genom realisationens
verkställande skall hafva upphört.
Man har sagt, att förmonen af det äskade lånet endast tillfaller någre
få och större Faslighets-egare. Jag tror, att ett så beskaftaut lån, som
Stats-Viikottets Utlåtande N\o 365.
jag vågat föreslå, skall framkalla liypollieks-föreningar, och bestrider sålunda,
att fördelen af detta lån endast skall tillfalla några få, skuldsatta större Possessionaten
Om jag äfven skulle medgifva, att alla skuldsatte Fastighetsegare
icke directe blifva delaklige af ifrågavarande låne-biträde , så qvarstår
dock den sanningen oförändrad, att om lånet användes till Hypotheks-föreningars
befrämjande, kommer, genom dessa föreningars uppkomst, räntan ovilkorligen
att nedsättas, hvarutaf blifver en naturlig följd, att icke allenast
alia skuldsatte jordbrukare, utan äfven alla öfrige näringsidkare^ som till
sin rörelses bedrifvande erfordra lån, skola njuta frukten af Hypotheks-föreningarnes
tillvaro, och i thy fall lärer man icke kunna påstå, att det lån,
som framkallat dylika föreningar, företrädesvis gynnat en medborgare framföre
en annan.
Då det ostridigt ligger i Hypotheks-föreningarnes natur, att deras obligationer
blifva rörlige, och sålunda motsvara penningar uti den allmänna
rörelsen, då deremot nuvarande inteckningar utgöra döde capital, så synes
det klart för mig, att. genom Hypotheks-föreningarnes tillkomst, rörelsecapitalet
ökas och låne-systemet förbättras, hvarigenom dessa arne för jordbrukaren
ingripande olägenheter afhjelpas.
Antager man nu, att desse föreningar till Riksgälds-Contoret skola uppgifva
det belopp, eller den del af ifrågavarande Iåns total-summa, som de
önsk^i, och för hvilken summa de kunna anskaffa fullgod säkerhet, äfvensom,
att samma föreningar bestämma de vilkor, under hvilka de Önska nämnde
lån, så följer derutaf, att om Hypotheks-föreningar icke anmäla sig till
erhållande af någre lån, så kommer icke någon Riksgälds-Contorets åtgärd
alt erfordras; men, i motsatt fall, kungör Riksgälds-Contoret npptagandet af
så stort lån, (icke öfverstigande 2 millioner R:dr Specie) som Hypotheksföreningarne
åstunda, på de tider och de vilkor, som samma föreningar
äskat; kunna emot förmodan sådane lån icke erhållas, så förfaller
äfven frågan af sig sjelf, utan Rikets Ständers förvållande; deremot, om
så beskaffade lån kunna erhållas, måste man med skäl kunna antaga, att de
för Hypotheks-föreningarne blifva förmonlige. Af denna sakens enkla framställning
torde man kunna draga följande slutsatser:
1:0 att Riksgälds-Contoret endast skulle blifva en länk emellan låntagare
och långifvare;
2:0 att Staten aldrig skulle kunna förlora på låne-operationen;
3.o att den skulle förfalla af sig sjelf, om den icke förde till det åsyftade
goda ändamålet; och slutligen
4:o att den endast vinner framgång, i händelse att låntagare och långifvare
dervid finna sig ömsesidigt belåtne.
Stnts-Utskottets UMande N:o 366;- i5“
På dessa grunder bade jag önskat, att Höglofl. Stats-IJtskottet, i så'
måtto velat understödja den Kongl. Propositionen* och derigenom ådagalägga
en rättvis omtanka för landets mest betryckte medborgare, att Utskottet Lillst
yi k t Rikets Ständer, att på det sätt bifalla-Kongl. Maj:ts Nådiga Pro--  position,
att, sedan Hypotheks-föreningar bildat sig, Riksgälds-Contoret må’,,
i den moa sådant låter sig göra, för det afsedda ändamålet upptaga
ett företrädesvis inrikes lån, på de vilkor, som af Hypotheksföreningarne
förut böra uppgifvas och bestämmas ; börandes derjemte
Hypotheks-föreningsrne, förr än Riksgälds-Contoret om upplåning
går i författning, förete sådane säkerbets-handlingar för uppfyllandet
af de utfäste vilkoren, och till betryggande af den förlust
för Staten, sorn af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret pröfvas
vara anlaglige.”
Uti denna reservation Har Herr af Billbergh * J. P., instämt, med
det tillägg:
”Då ovedersägligt är, att mängden- af Landtbrukare befinna sig uti en
financiel förlägenhet, som påkallar Stats-magternas mellankomst, till förekommande
af obehagliga verkningar; då Reservanten, efter min tanke, fullständigt
ådagalagt, att det ensamt är den stora skuldsättningen och ett minskadt
rörelse-cai-ital, som vållat denna förlägenhet; och då någon annan
utväg icke nu lar förefmnas; att motverka orsaken till det onda, sorn man
bör och jag vill hjelpa, än att uppmuntra och understödja Hypotheks-föreningarne,
hvilkas bestämmelse är, att bidraga till den allmänna räntans
nedsättande och rörelse-capitalets förökande; så understödjer jag, med full
öfvertygelse om det nyttiga i saken och med förutseende, att Staten icke
äfventyrar någon förlust, hvad Herr Oxehufvud i sin reservation föreslagit
Rikets Höglofl. Ständer att besluta.
Och Hafva-uti Herrar Oxehufvuds och af Billberghs ofvanupptagne
reservationer sig förenat Grefve Posse., Herr Peyron,. Biskop Thyselius ,
Doctor Bexell samt Herr Santesson, B. fl.
Af Herr af Ström, Ji ”Hvar och en lärer medgifva, att landtbruket
är Rikets liufvudnäring, och ändå är denna näring den minst uppmuntrade
och den hårdäst skuldsatte. Den bär i landet gällande höga räntan, 6 procent,
kan jorden ej afkasta, och ändå mäste den skuldsatte jordbrukaren betala
denna höga ränta och ännu mera genom de extra omkostnader som åtfölja
länet, såsom lösen för gravations-bevis,, förmyndare-bevis, chartor, post
-
16
Ståts-Utskottens XJtlat.mde Nio 366.
porto oell commissions-arfvoden, hvilka alla sammanlagda ofta gå till en
procent till, om ej mera; huru är det då möjligt för jordegaren att nånsin
kunna komma från denna skuld; den skall fästas vid jorden i evighet, om
icke Staten med sin credit mellankommer och hjelper den skuldsatta jorden.
Capitalisten sofver sig till 6 procent, och har inga skatter för sin
förmögenhet mer än 5 procent af räntan, om låntagaren vågar göra detta
afdrag utan att risquera uppsägning, och jordbrukaren får svettas och träla
för att få ut 4 procent utur jorden, samt betala 6 procent för den summa
han lånat. Handtverkaren, Fabriksidkaren och Köpmannen, kan omsätta sitt
rörelse-capital inom året och har oftast mer än 6 procent på kortare tid
än ett år, men Landtmannen kan ej på mindre tid än ett år afsätta sina
utur jorden frambragta varor. Något livar känner, huru Svenska jorden är
skuldsatt i de serskilda, mångfalldige, Bolagens cassör; huru desse långifvare
strängt utkräfva till och med lill öfverflöd gränsande såkerhets-betyg, (falla
för gäldenären kostsamme och svåra att anskaffa). Cassorne lägga skalt Lill
skatt och den arma Landtmannen är tvungen alt betala detta bidrag till
rikedomarnes hopande. Flere gånger har jag som Ledamot i dylika Directioner
yrkat räntans nedsättning, då brist på låntagare gjort en hopad lond i
Cassan, men alltid vid sådane tillfällen hort lill minoriteten.
Med en så hög räntefot och så ringa afkastning skall jordbrukaren
aldrig kunna komma från sin en gång åsamkade skuld. Det tyckes således
vara hög lid att med Statens credit komma Rikets hufvudnäring till
hjelp. Jag är visserligen icke af dem, som älska statsskuld, icke ens skuldsättning
i allmänhet; men här är ju icke fråga om en ny skuld, utan blott
att omsätta en redan iråkad, på ett sätt, att den inom kortare eiler längre
tid skall kunna amorteras.
Man säger, att skuldsättningen uppkommit genom förhastade köp och
genom vinglerier med egendomshandel; visserligen kan detta äfven vara
fallet med några, men icke så med allas. Egendomar ärfvas med skuld, och
olyckor vålla ofta skuldsättningar på egendomarne. Man säger, att de stora
egendomarne endast äro skuldsatte, och desse böra med en klok hushållning
kunna arbeta sig utur densamma. Den, som sett lånehandlingarne,
har säkert funnit, att namnen Jan Janssorij Sven Måmson m. fl. varit blandade
med de mera kända namnen på reverserne, och jag inser icke mera möjlighet
för den stora godsegaren att arbeta sig utur skulden än för den^mnidre,
då ränta och omkostnader förblifva så höga sorn de nu aro.
Att
