# ID: svediakorp-gov2011
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 94,199
# sentences: 2,138
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Ste»:~Utskottets Utlåtande N:o 8r,
N:o 81.
Ankom till Exp.-Utsk. den 4 Maji kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående Regleringen af utgifterne under Riks-Statms
3:dje Hujvud-Titel.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskoltet, i afseende pä utgifterne under Riks-Slatens
'Tredje Hujvud-Titel, innefattande Mil ilai re- och Försvars-PTerket till lands,
till pröfning föreliaft, så väl livad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om StatsWerk
els tillstånd och behof i berörde hänseende innehåller, som de inom
Riks-Slåndeii vid samma Nådiga Proposition gjorda anmärkningar, jemte
väckta serskilda motioner, får Utskottet härjemte underställa Rikets Ständer
de förslag, Utskottet, efter i dessa ämnen hafde öfverläggningar, trott
«ig böra afgifva.
i:o Vid Kongl. Krigs-Collegii nya reglering och organisation, har
uppkommit behof utöfver förra staten af 497" 2. med i63 \ tunnorspan
roål
under penningelönérne beräknade; hvarjemte och då någon Presidentslön
å Kongl. Krigs-Col egii Stal icke för det närvarande är uppförd, en sådan
blifvit af Kongl. Maj:t till upptagande föreslagen med 4>200 K:dr, jemt»
derunder begripne 3o4 tunnor span mål.
a) Hvad nu denna senare trågan först angår, så enär PresidentsEmbetct
inom Kongl. Krigs-Collegium, hvars förvaltning är ganska vidsträckt
och i hög grad maktpåliggande, såsom omfattande hela FörsvarsWerket
till lands och redovisnings-skyldigheten för de dertill anvisade medel,
icke synes kunna umbäras, och för gifvet icke torde böra antagas, att
en med annan motsvarande lön försedd Embetsman alltid finnes att tillgå
ecb förordnas att samma Embete förestå, anser Utskottet angeläget vara,
att lön äfven anvisas för en President i Kongl. Krigs-Collegium, och föreslår
fördenskull:
att sådan må på Stat uppföras med  R:dr 3,200.'
och Taffelpenningar  “ 1,000.
Summa R:dr 4.200»
men ulan beräkning af spanmål derunder;
hvarjemte, (ill undanrödjonde af olika tydning i förekommande fall, Uffr
skottet får föreslå:
Bihang till R. Si. rrot. i834. 4 Sami. t Afdel. 1
20.de
Stats-Ut slottets XJtl. N‘.o 8t,
att Pensionsrättigheten för innehafvare af Presidents-Embetet i
Kongl. Krigs-Collegium må bestämmas efter enahanda grunder,
som gälla för Presidenter i Rikets Civile Embets-Werk.
b) Beträffande dernäst den inom Kongl. Krigs-Collegium, i sammanhang
med en förändrad organisa tio tu verkställda lönereglering, så kan Utskottet
icke undgå hysa och yttra den öfvertygelse, att densamma bort
kunna tild vägabringas med det förut varande Slals-anslaget 25,6q4 R:dr 36
sk. i o r., eller, — efter afdrag af den i regleringen för Artilleriet ingångns
Archli-Stalens aflöningssumma 841 R:dr 4° sk>> — 24,852 R:dr 44 s^- 10
r., oell att spanmålsberäkningen under lönerne bort ske efter samma grund,
som vid sistlidne Riksdag bestämdes för Hof-Rätternes lönereglering.
Då likväl den till fyllnad i de tjenst görandes löner, såsom behöflig,
uppgifne summa, endast utgör 497 r 3 sk. 2 r., tillstyrker Utskottet: ,
alt samma belopp må å Kongl. Krigs-Coflegii Stat uppföras, men
titan tillökning i det förutvarande spamnåls-anslaget, samt med
förbehåll i öfrigt, att de arfvoden, sorn af serskilda cassors medel
utgått till Krigs-Råden, icke hädanefter dem vidare tilldelas.
c) fråga har jemväl blifvit vackt om öfverflyttning på Allmänna lii—
dragningsstaten af de, till den rid regleringen öfverblifne personalen utgående
löner och arfvoden, hvilka, utgörande 2,58i R:dr 8 sk. med gg t:r
spanmål, emedlertid anvisats å 3:dje Hufvud-Titelns besparingar; men enär,
utom hvad ofvan är anfördt, härvid förekommer, alt i nyssnämnde summ*
jemväl innefattas arfvoden till elt belopp af i,54o R:dr, hvilka vanligen
anses böra försvinna, då tjenstgörings-skykligheten upphör,
finnér Utskottet sig icke ega skäl tillstyrka bifall lill den föreslagne
öfverflyttningen å Indragnings-stat af ifrågastälhle löner och
arfvoden.
2:0 Då Kongl. Krigs-Hof-Rätten år 1820 regielades, förordnades
tillika, att den nya personal-staten skulle successive, i nion af de indrag»e
Tjenstemännens afgång, inträda i de löningsförhållanden, som till förböjd
t belopp för dem blifvit bestämde. Emedlertid, och till undanrödjande
af berörde binder, har Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 3o November
nästlidet år, förordnat, alt nya statens tillämpning i hela dess vidd
skulle med detta års början vidtaga, och att hvad för den öfverflödiga personalens
aflönande erfordrades, skulle utgå af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar
med tillsammans 1,4c>3 R:dr 24 sk., jemte derunder beräknade i4»
tumior spanmål.
Framställning är väl nu gjord om öfverflyttning lill Allmänna In
-
St ats-Vt skottas Utl. No Ri.
5
dragningsstaten äfven af nyssnämnde belopp; men då denna tillökade utgift
kunnat ■ undvikas, om regleringen lått successive bringas till verkställighet,
kan Utskottet icke tillstyrka den ifrågakomne öfverflyttningen.
3:o Sedan, genom vidtagen reglering, den förut med lngenieurCorpsen
förenade Fällmätnings-Brigaden derifrån blifvit skiljd, för att för
sig utgöra en serskild Corps på stat, under namn af Topografiska Corpsen,
liar Ingenieur-Gorpsens stat 31,388 R:dr 8 sk., med ai3a tunnor spanmål
derunder, blifvit minskad med Topografiska Corpsens derifrån flyttade Uh
ner och arfvoden. Denna senare Corpsens stat, sådan den nu blifvit upp
rättad, uppgår till en summa af n,55o R:dr, jemte derunder beräknade
676 tunnor spanmål; hvaremot Ingenieur-Corpseus stat upptager 2 1,535
R:dr 8 sk. med i3y6 tunnor spanmål derunder; och visar sig således, vid
jemföring af i83o års Riks-Slatsanslag för Ingenieur-Corpsen med dessa
summors sammanslagna belopp, nemligen spanmål under lonérne 2o5a
tunnor och contant 33,o85 R:dr 8 sk., en besparing af 8o tunnor spanmål
»nen en tillökning i contant af 1697 E;dr. Efter afdrag af 15o R:dr såsom
arfvode för en Renritare, hvilket hittills utgått af anslaget för Topografiska
Corpsens arbeten, motsvarar återstoden ungefärligen de löneförmoner, som
i den nya staten för en tillkommen Majorsbeställning ärö uppförde,
Då berörde arfvode för en Renritare synes erforderligt, i och för
verkställigheten af Topografiska Corpsens arbeten, tillstyrker Utskottet,
att de dertill begärde i5o R:dr må å stat upptagas;
hvaremot, och med tillämpning äfven i detta fall af den i allmänhet följda
grundsalts, att regleringar af corpser eller stater böra verkställas inom
förut befintliga anslag, Utskottet, vid betraktande derjemte af Slats-Werkels
inskränkta tillgångar,
icke kan tillstyrka beviljandet af de, i och för Topografisk»
corpsens reglering, ytterligare till uppförande å stat föreslagne
1547 R:dr.
4:o Enligt de för Gardes - Regementena fastställda interims-stater,
grundade på den förändrade organisation, Kongl. Majrt till befordrande af
deras tjenstbarhet funnit nödigt vidtaga, erfordras, efter hvad den Nådig»
i
åmts-Unkotttn Uti. No $f.
Propositionen innehåller, utöfver de för sammi Regementen vid sist* Riksdag
anvisade anslag, följande summor, nemligen:
för Lif-Gardet lill Häst
6835: ar. 6.
— Svea Lif-G:udet 58.06: 27. —
— Andra Lif-Gardet
5866: 27.—
tillsammans årligen 18,568: 27. 6.
På sätt nyss är nämndt, förevar fråga om tillökta anslag för dess*
Regementen äfven vid senaste Riksdagen, och Rikets Ständer, som då, med
betydliga uppoffringar, sökte bereda utväg för en nöjaktig och slutlig reglering
af Tredje Hufvudlitelns aflöningsslaler, beviljade jemväl, lill förbättrande
hufvudsakligen af Underbefälets löner samt malhållningen för truppen,
följande ökade anslag åt Gardes-Regementena, nemligen:
åt Lif-Gardet till Häst 42,^: ,r- —
— Svea Lif-Gardet 53r)o: — —
— Andra Lif-Gardet 55oo: — —«
Hvarjemte Rikets Ständer, uti deras härom äflåtne underdåniga skrifvelse,
yttrade den underdåniga anhållan, att, hvad tillökningen i det högre Befälets
löner angick, utväg dertill måtte beredas genom någon minskning i
Befälets personal.
Då de nu ifrågakomne ytterligare anslagen för Gardes-Regementen*
likväl hufvudsakligen afse förhöjning i Befälets aflöning, finnér Utskottet
sig föranlåtet
afstyrka desammas beviljande.
5:o Från Borgare-Ståndet har Siats-Utskottet erhållit remiss å en af
Herr Petré, Thore, afgifven motion, deruti han dels, ifråga om Riket*
Försvars-Werk, framställt de allmänna åsigter: att Beväringsmanskapet
borde, så vida medel genom klok hushållning kunde anskaffas, pa ett än-,
damålsenligt sätt organiseras till tjenstbarhet, och att Indelta Armeen borde,
under fredstid,' lill vinnande af öfning, compagnievis inkalls till Ga*-  nisonstjenst i Stockholm, — dels ock serskildt föreslagit, att antingen båda
eller åtminstone ett af Gardes-Regementena till fot samt Wermlands Fältjägare-Regemente
måtte upplösas.
Vid denna motions föredragning till remiss, har Herr Ekerman *0-  fört, det han ansåge det vara mindre nyttigt, att till tjenstgöring i Hufvud
staden indraga Indelta Regementen, emedan Herr Ekerman befarade,
$tnti-Vt>kutits Uti. 7V:fl gir
i
att *tt längre vistande i Hufvudsladen skulle hafva ett menligt ili flyta nd*
fi Indelta Soldalernes sedlighet och att armar toges från jordbruket på tider,
då desamma icke utan stor förlust för landet kunde der undvaras.
Utskottet, som ansett lämpligt vara att serskildt Betänkande afgif▼es
öfver de af Herr Pefre uti dess motion yttrade allmänna sattser i fräja
om Rikets Forsvars-Werk, har nu, i sammanhang med 3 Ilufvudtiteln»
reglering, till besvarande upptagit samma motion endast i hvad den afser
de omnämnde Regementenas indragning. Och då, på sätt de den Nådiga
Propositionen vid fogade Bilagor, pag. 5, utvisa, General-Adjutanten för
Armeen gjort underdånig framställning om hehofvet af ökad Garnison i
Slockholm och, såsom alternativ i detta hänseende, föreslagit: tillökning I
Gardes-Regementenas styrka eller ett Regementes af Indelta Armeen inkallande
turvis, hvartill kostnaden i senare fallet uppgifvits till 65,800 R:dr,
tå ehuru Garnisonstillökningen af Kongl. Maj:t anselts ännu någon lid kunna
uppskjutas, tror Utskottet sig likväl, und< r närvarande förhållanden,
icke böra tillstyrka den föreslagne indragningen af någotdera utaf
Gard es-Regemen tena.
6:0 Till följd af den med Kron-Prinsens Husar-Regementes stat vidtagne
reglering, haren tillökad utgift uppkommit af 13a 1 R:dr 3jj sk., som till
■ppförande å stat blifvit föreslagen; men då härmed åsyftas en löneförbättring
endast för det högre Befälet, kan, ui samma skäl som för GardesRegemenlena
finnas anförde, och sorn vid förra Riksdagen föranledde lill
afslag å en då väckt enahanda fråga om tillökning i Kron-Prinsens IIusarRegementes
stat med 97 4 R:dr 23 sk. jemte 2 tunnor span mål,
Utskottet icke tillstyrka beviljandet af de 1111 för samma HusarRegemente
till uppförande föreslagne 13a 1 R:dr 3p sk.
7:0 Då, vid fastställandet af ny stat för Wermlands Fältjägare-Regementej
tillgångarne icke medgifvit alt höja Chefens lön till det skälig*
beloppet af a5oo R;dr; så har Kongl. Majrt nu föreslagit, till uppförande £
stat, skillnaden emellan berörde summa och hvad Chefen nu åtnjuter,
med 678 R:dr 16 sk., samt dessutom 3o tunnor spanmål under lönerne
vid Regementet. Men då Rikets senast församlade Ständer å staten för
Wermlands Fältjägare-Regemente beviljade en tillökning af 2778 R:dr 4o sk.,
hvaraf Chefen ensam erhöll ett belopp af 788 R:dr 16 sk., och hvarigenom
hans lönevilkor bestämdes lill 1488 R:dr 16 sk. samt, med beräkning af
Cempagnie-revenuen, 333 R:dr 16 sk., lill 1821 R:dr 3a sk., eller nära den
summa af 2000 R:dr, hvartill Chelslöneu då föreslogs, finner Utskottet
S Stats-TJtshottets Uti. Ni» #i.
sig ej Jeunna tillstyrka någon förändring i den för ifrågavarande!
Regemente vid senaste Riksdagen reglerade, då förhöjda, aflöningsslat.
-
8:0 Uti den i ofvanstående 4:cle punkt omnämnda motion har Herr
Th. Petré jemväl tillstyrkt, att Wermlands Fältjägare-Regemente må, allteftersom
manskapet uttjent sin capitulationslid, indragas; och har Herr
Petré, utom de skäl som i motionen innefattas, inom Utskottet ytterligare
tillagt, att, efter de honom meddelade underrättelser, Fältjägarne skola i
allmänhet vara, för orten der de vistas, mera skadliga än gagnliga, enär
de, såsom tillhörande en värfvad trupp, måste, då de sammankallas, lemna
den årstjenst de innehafva, och derigenom vänjas vid ett ombytligt oek
•stadigt lefnadssätt.
Utskottet har noga öfvervägat, huruvida skäl vore för handen att, i
följd af herorde motion, söka för framtiden bereda någon besparing i de
till Föi ■svai s-Werket under 3 Hufvudtiteln utgående dryga anslag; men härvid
har hos Utskottet förekommit, att, vid organiserandet af Sveriges Militaireväsende,
Wermlands Fältjägare-Regemente ansetts böra deri utgör*
en beståndsdel; att, i händelse af indragning, större delen af Befälet sannolikt
än vidare behöfdes i och för Beväringsmanskapets exercis, eller o«k
*tt en tillökning deraf vid förutvarande Regementen komme i fråga, samt
att i öfrigt kostnaden för delta, af 600 man bestående, Regemente utgör en,
vid jemförelse med underhållet för andre värfvade trupper, ringare summa.
På dessa grunder kan Utskottet
icke tillstyrka bifall å Herr Petrés motion om indragning af
Wermlands Fältjägare-Regemente.
9:0 Artilleriet. Sedan Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref
den 29 April i83o, vid fastställelse af Artillerivapnets nya
organisation, förordnat, att den i sammanhang dermed för ,
Artilleriet utfärdade Interims-stat skulle blifva gällande intill
j833 års utgång, så har, under den 3i October i833, General-Falt-Tygmästaren
till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifvit
förslag till ordinarie Stat för Artilleriet; och som detta
förslag grundlagt den i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition gjorda
framställning, om ökadt anslag för Artilleriet, bar Utskottet
ansett sig böra först upptaga hufvudinnehållet af berörde
förslag.
a') Redan i det år 1829 af General-Fält-Tygmästaren
afgifne underdåniga memorial, angående Artilleriets organisa
-
Str.ts-Vtskotttts tJt-\ Nio gi,
tion, blef lönbeloppet för Artilleri-Regementenas Chefer föreslaget
lill 4>200, men, vid fastställandet af organisationen för
nämnde vapen och af de i sammanhang dermed utfärdade Inlerims-stater,
bestämde Kongl. Majit dessa löner till 3,700
R:dr, med General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Artilleriet
lemnadt tillstånd att framdeles, sedan öfrige Chefslöner
och deribland Secund-Chefslönerne vid Gardes-Regementena
blifvit fastställde, i underdånighet anmäla Artillerie-Regements-Cheferpe
till den ytterligare lönförhöjning, som kunde
pröfvas skälig och lämplig; och har General-Fält-Tygmästareu,
med anledning häraf och under åberopande af förut i
samma fråga anförde skäl, destohellre i den nu projecterade
staten uppfört Artillerie-Regemenls-Cheferne till ofvannämnda
lön af 4*200 R:dr hvardera, 5oo R:dr taffelpenningar, och
en lika summa till fouragering af tjenstehästar deruti inberäknade,
som Kongl. Majit, i fastställde nya stater af den 2S
September i<S3o för Gardes-Regementena, tillerkänt SecundChefen
vid Lif-Gardet till häst 4,700. Ridr, och Secund-Cheferne
vid Lif-Gardes-Rege mentén a till fot 434° h;dr hvardera
i löneform oner. Utgörande den ifrågaställde tillökningen
efter 5oo Ridr för hvarje Regements-Chef
b) Yngre Capitaines-lönerne22 till antalet, deruti en
Infovmalions-Capitaines-lön vid hvarje Artilleri-Regemente inberäknad,
hvilka uti Inlerims-staten varit bestämde till 5oo
R;Jr, hafva uti nya aflöningsförslaget upptagits till 600 Ridr;
till grund hvarför uppgifvits, att Rikets Ständer redan vid
den af dem uppgjorda Stats-reglering uppfört dessa Capitainsbcslällningar
till 54o Ridrs lön, samt att härvid i öfrigt förekom,
att då, — vid den med indelta Armeen verkställda lönereglering,
aldra Capitainslönerne vid hela indelta Infanteriet,
med undantag af de Skånska Regementena, blifvit fastställde
till minst 5oo Ridr, och aldra Ryttmästares derutöfver,—
billigheten tycktes påkalla, att yngre Capitainesbeställningarne
vid Artilleriet, sora är ett scientifikt vapen, tillerkändes
den föreslagne lönförbättringen, helst de, sedan Artilleriets
organisation år 1816, af en sådan förmon icke varit i åtnjutande,
samt den med vapnet förenade garnisons-tjenstgörinjt
dessutom medför vida större kostnader, än de, som ålfölj»
i,5oo.
t
Srots-JJvkottttt Utl. Ni» Si.
tjenstgöring vid indelt trupp utgörande den föreslagne tillökningen,
å 6o R:dr för 19 yngre Capilaineslöner . i.itjo.
För a:ne redan varande Informalions-Capitaineslöner 120.
samt en ny sädan lön för Wendes Artilleri-Regemente 600.
tillsammans i,8t>0.—
Varande derjemte upplyst, dels alt löner till InformationsCapitainer
vid sista Statsregleringen blifvit uppförde endast
för Svea oell Götha Artilleri- Regementen, samt dels att alla 3
Regementenas Informalions-Capitaineslöner, hvilka stä vacante,
iro påräknade såsom eu tillgång för Mariaebergs Läro-Verk.
c) I Första Comtaplarnes lön, som, så väl vid den
af Rikets Ständer verksläLhie reglering, som i Interiins-slaten
upptagits till 5o R:dr, har General-Fält-Tygmäslaren föreslagit
en tillökning med 16 R:dr 3a sk. på den grund, alt Artilleriets
Första Constaplar, hvilka äro afsedde att bestrida den
i mångå hänseenden maglpåliggande Kanonbefäl hafvarebefattningen,
samt ålagde en för deras bildningsgrad vidlyftig
och svår examen, böra vara åtminstone något bättre lönade,
än vederlikar af andre vapen, som hvarken undergå någon vetenskaplig
examen eller kunna i (jenstgörings-förhållanden
jern förås med Förste Constaplarne, sorn egentligen äro att anse
såsom Under-Officerare; hvarföre ock, då Gardes-Rcgementenas
Corporaier nu mera hafva sig anslagne årliga löner al 60
R:dr, General-Fält-Tygmästaren funnit högst nödvändigt, att
lönen för Förste Constapel fastställdes lill 66: 3 j., emedan det
Vore alt befara, alt, ulan en sådan tillökning, det blefve i
längden omöjligt, att till Förste Constapelspl itserne anskaffa
fullt duglige sujelter; utgörande tillökningen för 88 Conslaplar,
ä 16: 3 2 . . . . . . . . . 1,400:33.
cl) Aflöning för 3.2 Batteri-ha.ndtverkare, hvilka varit sedan
år [816 vid Artilleriet anställde med löner på Stat, men vid
förra Statsregleringen uteslutne, äro nu å nyo uppförde till
löner af 20 R:dr, utom underhåll i numer .... 6,fo: —
e~) Gaget för manskapet vid Svea Artillerie-Regemente
uppfördes väl både i Statsregleringen och i i83o års Interims-stat
till 6 sk., så val vid hufvudstationerna, som på de
tache
-
Stns-Vtskottets Ur/. N:o 8i.
9
tachementena; men då sedermera Kongl. Maj:t, i sammanhang
med fastställandet af Passevolance-contract för Regementets
recrutering och beklädnad samt upprättandet af ett
Tyg-Stats-Compagnie, under den 3 December i83i, i Nåder
ökat gaget för det i Stockholm och i Waxholm tjenstgörande
manskap, ifrån 6 till 7 sk., hvilken förhöjning funnits så
mycket mera skälig och billig, som det å dessa ställen förlagde
Artilleri, i afseende på tjenstgöringens beskaffenhet och
trägenhet, närmast vore att jemföra med Lif-Gardet till häst,
har gaget i den nu projecterade Staten upptagits till 7 sk.
för allt i Stockholm och Waxholm tjenstgörande manskap,
samt till 8 sk. för det på Dalarö förlagde, på grund af Kgl.
Brefvet den 20 Augusti 1828, men för det på Gottland och
i Gefle tjenstgörande manskapet såsom hittills, till endast 6 sk.
Gaget för manskapet vid Götha och Wendes ArtilleriRegementer
har blifvit föreslaget till 6 sk., samt med 1 sk.
ytterligare förhöjning för commenderingarne å Carlstens och
Carlsborgs fästningar, jemlikt Kongl. Brefven den 29 April
i83o och 23 April i83i. Enligt denna reglering, skulla
1737 man åtnjuta 6 sk., 1210 man 7 sk. och 53 man 8 sk.
gage; och, vid jemförelse af den efter d,enna grund uträk
nade
underhållssumma med nu varande contanta anslaget för
Artilleriet, uppkommer en brist, som till uppförande föreslagits
med ..........
f) Genom de nu mera fastställde nya Passevolancecontract
med Svea och Götha Artilleri-Regementen, utgår den
årliga Värfnings-passevolancen vid dessa Regementen med 5
R:dr, i stället för förut varande 4 R:dr 8 sk.; och, då Vendes
Artilleri-Regemente nu jemväl uppsagt dess Passevolance-vilkor,
hvarefter Reeruterings-passevolancen troligen äfven vid
detta Regemente kommer att ifrån 4^ R:dr förhöjas till 5 R:dr,
har General-Fält-Tygmästaren anmält att, till följd häraf, i
det förut varande anslaget för Artilleri-Regementenas recrutering,
en brist uppslår af ......
g-) Medicamentspenningame_, som förut varit faststälh
de till 3a sk. per man, utgå nu, till följd af de med Svea
Dih, till R, St.Jtrot, i834* 5 Sami. 1 Af dd.
20:de Häftet,
6,18814* —
2,5oo: — —■
2
IO
Sms-Wikottets iJU, Al:o 8i.>
och Götha Artilleri-Regementen upprättade nya Passevolance—
eonlracf,. med i R:dr 24 sk- Per nian vid sistnämnde Regemente,
samt förstnämnde Regementes utom Stockholm delacherade
manskap; hvaremot,, för Svea Artilleri-Regementes
härvarande styrka, goo man, någramedicamentspenningar icke
utfalla,, så länge detsamma; bibehålies vid förmonen, att för
sitt insjuknade manskap undfå medicamenter och sjukvård å
allmänna Garnisons-rSjukhuset härstädes; då sannolikt är, att
Vendes Artillerii-Regemenie äfven gör anspråk å medicamentsersättning
till omnämnde belopp af 1 R:dr 24 sk. per man,
så uppkommer en brist i det förutvarande anslaget af . . r,^5ot
h) Till uppförande å Artilleriets stat har GeneralFälttygmästaren
vidare föreslagit de arjvodenj som, jemlikt
Kongl. Brefven den 28 October i83o och ij), Februarii 183r ,.
af serskilde medel utgått, nemligen:
Till en Införmatiöns-Gapitaine vid hvartdera Regementet i5o.
En dito Subaltern-Officer vid d:o d:o 100.
En dito Under-Officer vid . d:o d:o 5o.
äfvensom 3oo R:dr tillsammans för hela Artilleriet till anskaffande
af Läroböcker m.. m., eller sammanlagdt nytt årligt
anslag af • • . • • - ■■ ■ • • *- . .• . • 1,200.
ij Jemlikt serskilda Nådiga bref, hafva anslag blifvit
beviljade till bestridande af kostnadferne i och för mathållningen
vid Artilleri-Regementena; och har General-Fålttygmäslaren
föreslagit det tillökade beloppets uppförande å den nya Staten med r,aS3:
A) I och för Läkarevården vid Artilleri-detachemen—
tena å Dalarö, Carlstens Fästning, i Landskrona oeli; Jönköping
äro, enligt serskilde Nådige Skrifvelser, arfvoden an—
slagne med tillsammans 3io R:dr. Dessa arfvoden, som hittills,
tillika med det arfvode af 62 R:dr, Slolts-Predikanten på
Ny-Elfsborg åtnjuter, utgått dels af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar,
. dels å Allmänna Indragnings-Staten, hafva nu blifvit
föreslagne till uppförande med .. .. .. . ... .. . .. 372;
och
l) Jemte underdånig anmälan, att Tygmästare och öfrige
vid Tyg-Staten tjenstgörande Officerare blifvit på Artilleri-Regementenas
Stat uppförde,, samt med framställning om.
den förändrade reglering, sorn, sedan. Archli-Staten i Stock
-
Stats-TJtskottets Uti. N:o gi.
holm, till följd af Kongl. Brefvet den 17 December i83r,
ifrån Kongl. Krigs-Collegii Stat öfverflyttats på Svea Arlillerie-Regementes,
blifvit vidtagen, bar General-Fälttygmästaren
tillika, till uppförande å Stat, föreslagit det Tyg-Stats-Compagnie
af 58 man, hvaribland 2:ne Förste och 3:ne Andre Constaplar,
hvars organisation, genom Kongl. Brefvet den 3 December
1831, blifvit i Nåder beslutad. Varande det uppgifna
tillökta behofvet, i följd af förändringarne med Tyg-Stateme
ech tillkomsten af nämnde Tyg-Stats-Compagnie, .... 2,40g.- 5.—
' Tillsammans 21,16g: g. —
Eller, efter afdrag af den i någre anslag uppkomna minskning,
med sammanlagde  83: rg. 6.
Den i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition upptagne tillökning
af
2i,o85: 37,6.
jemte 74 i tunnor spanmål.
Då detta vapen vid sisllidne Riksdag erhöll betydliga tillökade anslag,
skulle det väl å ena sidan synas billigt, att Stats-Werkets inskränkta
tillgångar icke vidare ålitades för samma ändamål, men å andra sidan torde
icke kunna nekas, att, vid den förändring, som med Artilleriet egde
rum, då Konungens f. d. Eget värfvade Regemente upplöstes oell ArtilleriRegementena
till en del erhöllo en förändrad organisation, några års erfarenhet
erfordrats, innan det kunnat visa sig i hvilka delar ytterligare jemkningar
äro behöflige. Af sådan anledning har Utskottet ingått i detailerad
granskning af de serskilda utgifts-posterne, och i de fall, der tillstyrkande
af ökad utgift egt rum, har Utskottet, utom de skäl dertill, som i hvarje
punkt finnas anförda, tillika lemnat behörigt afseende å den allmänt erkända
satts, att man af Artilleriets personal eger anspråk på högre kunskaper,
att dess tjenstgöring fordrar mera öfning och uppoffring af tid och
krafter, samt att, om denna personal icke under freden bildas, den vid utbrottet
af ett krig omöjligen blifver att tillgå.
Enligt hvad ofvan är anfördt, utgöra de anmälda nya behofven:
a) Löntillökning för 3:ne Regement s-Chefenj
ä:ö för 1g yngre Capitainer _,
c) d:o för sisne lnformations-Capitainer,
d) och ny lön för 1 sådan vid Wendes Artilleri-Regemente.
Enär dessa utgifter afse dels förhöjning i det högre Befälets löner,
dels anslag afen ny Informalions-Capilaines-lön, hvilka behof af Rikets Stan
-
12
Sttts-Utskottets Uti. N:o 81.
der pröfvades vid sistlidne Riksdag, då lönerne till nuvarande antal och
belopp bestämdes, finner Utskottet sig, i betraktande af Stats-Werkets knappa
tillgångar,
böra afstyrka beviljandet af ofvanberörde utgiftssummor af tillsammans
3,36o.
Anseende Utskottet sig härigenom jemväl hafva besvarat Herr Chat'-  pentierSj J. T.j motion om tillökning i de yngre Capitainernes löner ifrån
54q till 750 R:dr hvardera.
e) Löntillökning för 88 Förste Constaplar ä i6\ R:dr.
Wid sistlidne Riksdag blef aflöningen för Förste Conslaplarne vid
Artilleriet, som skola undergå examen, och af hvilka man fordrar mera
insigter, än af Corporaler i allmänhet, förhöjd ifrån 20 till 5o R:dr årligen.
Beloppet sattes till 5 R:dr mera, än hvad för Corporaler vid GardesRegementena
bestods, i den afsigt, att tillgång af duglige personer dertill
skulle kunna påräknas; sedermera har likväl inträffat, att, vid den med
Gardes-Regementena verkställda serskilda reglering, Corporalernes lön blifvit
fastställd till 60 R:dr, hvarigenom naturligtvis svårighet för Artilleriet
uppkommit, att till Förste Constaplar erhålla skicklige ämnen, enär fordringarne
äro större, men lönen mindre, än vid Gardes-Regementena; och
lärer detta förhållande utgöra hufvudsakliga grunden för ofvanberörde, nu
ifrågaställde ytterligare tillökning.
Då Rikets Ständer* med öfvertygelse om billigheten och vigten deraf,
att Artilleriets i:sta Constaplar aflöuades bättre än vederlikar vid Gardena,
vid sistlidne Riksdag beviljade förhöjning i deras löner med i5o
procent eller, på sätt ofvan är nä arndt, ifrån 20 till 5o R:dr, så, ehuru en
sedermera vidtagen åtgärd rubbat detta förhållande och derigenom lagt
väsendtliga hinder för ernåendet af det afsedda ändamålet, finner Utskottet
sig dock, vid eftersinnandet af de många uppgifne behof ven och de jemförelsevis
ringa tillgångarne,
böra afstyrka Rikets Ständer, att göra någon uppoffring för att bereda
tillökade löneförmoner åt Artilleriets i:sle Constaplar.
Efter hvad Utskottet vidare inhemtat, är af behofvet högligen
p'(kalladt, att så kallade Baller/'-handtverkare vid. Artilleriet anställas, hvilka,
i fredstid tillvande vid det arbete, som af dem fordras under fälttåg,
blifva af stor nytta, derigenom, alt uppkommande bristfälligheter å materielen
genast kunna iståndsättas, och vapnet således i complett skick en längre
tid, än som annars kunnat ske, vara verksamt..
Stats-Ut skot Vits Uti. N:o ät;.
»3
Då Artilleriets materiel äfven, i Utskottets tänka, blifver bättre vårdad
och vidmagthållen, om tillvande och skicklige arbetare alltid äro att
tillgå, och att den för desses underhåll erforderliga utgift fullt godtgöres
genom materielens längre användbarhet, tillstyrker Utskottet,
att på Stat må uppföras 3a Batteri-handtverkare med ao R:drs
årligt anslag för hvardeia, utom underhållet i'Numer;
eller ........ 6/{p. —
g') 1 manskapets gageär tillökning föreslagen, nemligen
vid Svea Artillerie med en sammanräknad summa af 5,629 : /fi.
och vid Wendes af ...... . . .. . 912. —
■0754m 43..
som, då derifrån afgå, hvad vid Götha ArtillerieRegemente,
genom vidtagen reglering, kan besparas
.. « •• •’ • *’ . . .. . .* —• . • 3o3 * ^9*
visar ett Ökadt behof af ......... 6,188: 4*
Då det icke kan nekas, att Artillerie-manskapets göromål
i allmänhet äro både trägnare och mödosammare , än andra
värfvade truppers, att Svea och Wendes Artillerie-Regementen
bestrida en betydligare Garnispns-tjenstgöring och att,
efter hvad för Utskottet blifvit upplyst, det varit i senare
tid omöjligt, att, med det förut bestådde gaget, hålla den fastställda
styrkan complett, så och då ett tillräckligt underhåll
för manskapet befordrar, ej mindre dess användbarhet i tjernsten,
än stadga i uppförandet, får Utskottet, på dessa skäl och
med åberopande af hvad Utskottet ofvan yttrat, rörande Artillerie-vapnets
vigt, tillstyrka:
att gage-tillökningen 6,188: må på Stat uppföras 6,188; 4—
1C) Recruterings-penningarne. Dessa anslogos vid senaste
Stats-regleringen, att utgå vid Artilleriet med 4 R:dr 8 sk.
per man, men som recruterings-passevolancen, vid andra med
Artilleriet jämförliga värfvade trupper, är bestämd till 5 R:dr,
och i händelse recruteringen skedde för Kronans räkning, och
hvarom fråga af Befälet lärer varit vackt, densamma^tvifvelaktigt
korame att medföra större utgift, tillstyrker UtskoltSt
bifall-å förslaget , att Recruteringspenningarne må,
äfven vid Artilleriet, höjas till 5 R:dr per man om
året; och utföres det derigenom uppkommande till—-  ökta årliga anslag med ..... . . .. . 2,5oo. — —
*4
Stnt.s-Ut.hotuts till. N:o 81,
i) Anslaget till Medicaments-penningdr vid Götha och
Wendes Artillerie-Regementen har anmälts vara otillräckligt,
hvadan en tillökning nied 4° s^* blifvit föreslagen uti det förut
till 3a sk. per man bestämda årliga anslaget, föranledande
lill en ökad årlig utgift af 1,760 R:dr.
Weil då, genom ökadt gage och matinrätlningarne vid
Regementena, -truppens underhåll blifvit förbättradt, och hvilket
otvifvelaktigt måste fördelaktigt inverka äfven på helsolillståndet,
anser Utskottet
sig icke böra, för omnämnde behof, föreslå någon
tillökning å Stat.
k) Till Läro-JVerket inom hvartdera Artillerie-Regementet
liar blifvit äskadt:
arfvode till en Informations-Capilaine .... i5o. — —
“ till en Subaltern-Officer xoo.
till en Styckjunkare 5o.
Summa R:dr 3oo. — —
äfvensom till anskaffning af Läroböcker . . . 100.
eller för hvarje Regemente 4°°- *— —
Och då egenskapen af Arlillerie vapnet fordrar, att äfven
Underbefälet och Consia plar ega vissa kunskaper, och deraf
blir en nödvändighet, att tillgång på undervisning för
detta Underbefäl inom Regementet ifinnes,
tillstyrker Utskottet uppförandet å Stat af nyssnämnde
anslag, .emot hvars belopp Utskottet icke heller
funnit något vara alt anmärka
.
Nyttan af kokinrättningar vid värfvade Regementen
liar redan en längre tid varit pröfvad och erkänd, i det att
manskapet, genom en sundare och tillräckligare föda, erhåller
större både physisk och moralisk kraft; och dylika .inrättningar
hafva jemväl vid Götha och Wendes Arlillerie-Regemenlen
de senare åren blifvit tillvägabragte genom anvisandet af
disponible serskilda tillgångar under 3:dje Hufvud-Titeln; men
som bestämdt anslag dertill erfordras, och det Svea ArtilleriRegemente
förut anvisade belopp 25o R:dr, funnits vara alldeles
otillräckligt, tillstyrker Utskottet,
att, i enlighet med förslaget, må uppföras för Svea
Stöt -Utskottets Uti, Nio 81.
Artillerie ytterligare . . . . . . ^50.
Götha dito . . .
3oo. —- —
och Wendes dito ........ 233: 16.—
1,2.83: 16. —
m) För Läkarevården om commenderingarne å Dalarö
och Carlsten, i Landskrona och Jönköping, äfvensom till SloltsPredikanten
å Elfsborgs Fästning, hafva arfvoden Blifvit till
uppförande föreslagne med tillsammans 3^2 R:dr; men sorn
dessa utgifter äro af tillfällig egenskap och utgöra mindre Belopp,
samt alltså, då de ifrågakomma, kunna fyllas af inom
Titeln disponiBle tillgångar,
finner Utskottet icke skäl tillstyrka Berörde utgiftsummas
uppförande å Stat.
n) Enligt hvad General-Fälttygmästareus ofvan intagne'
underdåniga förslag innehåller, Bar behof visat sig, alt organisera
ett serskildt så kalladt Tygstäts-Compagnie. äfvensom
att vidtaga ålskillige andra förändringar i Tygstaten, dels till
följd af inträffade olika förllållhnden. emot1 förut, och dels på
grund af Archli-Stätens öfverflytlniiig ifrån Kongl. KrigsGollegii
till Artilleriets Stat,, Då kostnaden för den föreslagna
nya Tygstaten jemföres med den gamla Statens anslagssumma,
med Tillägg af döt ifrån Kg]. Krigs-Collegii Stat öfverflyttade:
Beloppet, visar sig en Brist af 2,409 R:dr 5 sk..
Sorn det är otvifvelaktigt, att väsendtliga- fördelär uppkomma
deraf, om Artilleriets1 materiel förarbetas på ett ställe
och af en, i detta arbetes alla delailer kunnig och tillvand
personal, och vigten af denna mening i närvarande tidpunkt
så mycket hellre måste erkännas,, som* Betydliga anslag redan
äro gifna: för Arlillerie-förrådéns completterande, finner Utskottet
sig ega skäl tillstyrka::
att det, vid Tygstatens reglering och i följd af Tyg—
stals-Compagniets inrättande, uppkomna lillökta Behof
må å Artilleriets Stat uppföras-med . . .. .. 2,409: 5.—>
Utom de sålunda för Artilleriet' tillstyrkta förhöjningar
i penninge-anslaget, med tillsammans
.. .. . 14,220:35.—
föreslår Utskottet:
alt den tillökning af 74. och en half tunnor, i Artil—
i6
Stnts-USskottets XJil, N\o Qi,
leriets .spanmålsanslag, sorn, i sammanhang med förenämnde
af Utskottet tillstyrkta -tillökning i gaget,
erfordras, jemväl må å Stat uppföras, a 5 R:dr, med 372:24' —
Summa Ridr i^,5g3: 1.—
9:0 Då, ibland uppfinningar inom Krigskonstens område, serskild
uppmärksamhet i senare tider blifvit fästad vid så kallade krigsrakeler,
har Kongl. Maj:t, efter derom af vederbörande ingifvet förslag, låtit till en
början uppsätta en Rahetcorps af mindre styrka med begagnande af tillgångar,
som kunnat dertill användas; men enär sådane ieke längre vore
att påräkna, och corpsen, för att uppfylla sitt ändamål, borde bringas till
större styrka, så har Kongl. Majit äskat uppförandet af det härtill erforderliga
årliga anslag med 16,260 Ridr 26 sk. 6 rist.
Sorn Utskottet anser Stats-Werkets inskränkta tillgångar icke medgifva
anvisandet af denna tillökade utgift, får Utskottet, med tillkännagifvande
häraf,
tillstyrka, att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla att, derest denna nya inrättning anses böra fortfara, den.
(tills vidare må fortgå i den inskränktare scala, att kostnaden derför
kan bestridas genom indragningar på andra håll, der sådane
kunna ega rum, eller, på sätt hittills skett, med förutvarande
disponible tillgångar,
10:0 Såsom fyllnadsanslag för löneregleringen vid indelta Jnfanterietj
har Kongl. Majit äskat uppförandet af en summa, stor 19,300 Ridr, men,
-utöfver de betydliga summor, som till berörde ändamål vid sistlidne
Riksdag anvisades, och hvilka då uppgåfvos blifva dertill tillräckliga, kan
Utskottet
icke något ytterligare anslag tillstyrka.'
nio För Befälet och Underbefälet vid Gottlands Nationalbeväring
har en löntillökning länge varit af behofvet påkallad; Och Kongl. Majit,
sorn, efter pröfning af framställde serskildc förslag ej mindre härom, än
-Öm en än.damålsenligare organisation af försvaret på Gottland, låtit upprätta
ny Stat för Beväringen derstädes, har nu, till upptagande å 3 Hufvudtiteln,
föresjagit de utöfver förra anslaget erforderliga 7b 13 Ridr.
Den vid sistlidne Riksdag vidtagne allmännare reglering med Mililaire-staternas
löner utsträcktes icke, oaktadt derom väckte motioner, till
Gott
-
Hor till Stats Utskottets Utlåtande N.-o 81, sid. 17.
Förslag tili Stat
för
Gottlands National - B ev är in ir.
Staben.
1 Militär-Befälhafvare, arfvode
3 Bataljons-Chefer, lön å 700:
[ Slabs-Adjutant hos Miiitär-Befälhafvaren, arfvode
3 Bataljons-Chefs-Adjutanter, lön å 200: . . . .
Artilleriet.
1 Arlilleri-Befälhafvare, arfvode
2 Battei'i-Chefer,
4 Flygel-Chefer,
2 Styckjunkare,
6 Sergeanter
12 Förste Constaplar
24 Andie Dito
4 Trumpetare
Inforinations-V eric et.
1 Informations-Officer, arfvode . . .
1 Dito Under-Officer D:o . . .
Till Skrifmaterialier samt Ved och Ljus
Tyg -State n.
1 Tyg-Officer, lön
1 Tygvaktare, arfvode
i Pistolsmed D:o
1 Stockmakare D:o
D:o
a
100:
—
D:o
ä
100:
—
D:o
a
100:
—
D:o
a
66:
32.
D;o
ä
33:
16.
D:o
å
20:
—
D:o
å
a5:
—
Wisby Stads Beväring.
Infanteri- Compagniet.
Capitaine, lön v .
Lieutenant, D:o
Fänrik, D:o
Under-Officer, arfvode
D:o, D:o
Corporaler, D:o
D:o, D:o
Spel, D:o
33: 16.
16: —
12: —
6: —
B a 11 c o.
R:dr
sk.
R;dr
sk.
800
2,100
—
200
—
600
—
500
200
—
400
—
200
—
400
—
.
400
—
480
—
100
—
100
50
-
80
-
-
300
400
90
90
—
—
200
150
133
l6
50
66
32
32
48
6
—
3,700
2,680
230
880
686
Transport 8,176j — j —
Transpoi
t
8,176
_
Jäger i-Compag niet.
i Capitaine , lön
200
—
—
1 Lieutenant, D:o
150
—
—
1 Fänrikar, D:o ä x33: 16.
266
32
—
1 Under-Officer, arfvode
50
—
2 D:o, D:o å 33: i6
66
32
—
2 Corporal er, D:o å 16: —
32
—
—
4 D:o, D:o a 12: —
48
—
—
2 Spel, D:o h 6: —
12
-
—
825
16
Landets Beväring.
21 Capitaine!1 , lön å 4oo: —
8,400
21 Lieutenanter, D:o å 200; —
4,200
—
2 1 Fänrikar, Dloä 160: —
3,360
—
1 Regiments - Trumslagare, Directeur för Beväringens
Musik, lön .
100
21 Under-Officerare, arfvode a 5o: —
1,050
42 D:o, D:o å 33: 16
1,400
—_
—
42 Corporaler, D:o å 16: —
672
—
—
84 D:o, D:o ä 12: —
1,008
—
—
42 Spel, D:o å 6: —
252
20,442
Civil, Medicinal- och Clcreci-Statcrne.
x Secreterare hos Militär-Befälhafvaren och Auditeur, lön
166
32
i Fält-Kamererare och Casseur
250
—
—
x Magasins-Förvaltare och Sjukhus-Inspector
166
32
—
1 Sjukhus-Läkare
200
—
—
1 Under-Läkare
100
—
1 Bata! jons-Prest
133
16
—
1 Canslist
133
16
-—f-
1 Contoirs-Skrifvare
133
16
x Vaktmästare
75
1,358
l6
Till Befälsmöten, Sjukvård, Vapnens underhållande, Resor
i tjensteri, Hyror till militär-detaljens embetsrum,
Skrifmaterialier, Ved och Ljus m. ra
2,175
16
—
Till underhållande i brukbart stånd af 23 st. större och
lika många mindre Skott-taflor, samt 23 st. Skott-vallai1.
23
—
—
2,198
l6
Summa
33,000|—
1-
Förra Staten . . . 25,585: 16. —
.Tillökning . • « . 7,4 *4* ^2. — 000* —
Stats-TI sluttts. Ihl. N:o 81, ^
Gottlands National-be väring af det skäl, att den Nådiga Propositionen i ämnet,
Kongl Majrt förklarat Sig vilja framställa, icke blef tili Rikets Ständer
»fgifven. Oell då en förbättring i Beväringsbefälets aflöning ovedersägligen
mäste anses erforderlig samt angeläget är, alt sådane åtgärder vidtagas.,
hvarigenom försvarsanstalteiue på denna vigtiga Ö blifva .ändamålsenlig
organiserade, * b
finner Utskottet sig böra tillstyrka, att den å bilagde Tabell närmare
detailerade tillökning i staten för Gottlands National-beväring
må, med en sammanräknad summa af 7414 B:dr 3a sk., å
stat uppföras samt derjemte ett å Beväringens stat upptaget, till
indragning ställdt Piquener-chefs arfvode,, 66 R:dr 3a sk., sorn innehafves
af Gapitainen G. C. Silfversparre, till allmänna Indragnings-staten
öfverflyttas.
12:0 Kongl. Maj:t har i Nåder ifrågastallt, att det nu på 3 Hufvud:titeln
uppförda anslaget för transport och förbakning af spanmdl skulle till
8 Hufvudtiteln öfverflyttas; men då desse medel, 25,ooo R;dr, årligen, på
nyss uppgifvet sätt äro anvisade till spanmålsomkostnader m. m. i och för
Garnisonerne i Rikets Släder och Fästningar samt i Utskottets tanka lämpligt
är, att alla utgifter i och för Armeens underhåll blifva i ett sammanhang
synlige,
tillstyrker Utskottet, att förrberorde anslag må å 3 Hufvudtiteln
qvarstå.
i3:o 1 afseende j>å denna Hufvudtitels reglering, har Kongl. Maj;t
uti Dess Nådiga Proposition vidare föreslagit, att ifrån Lifbevärings-Regemenlets
stat ett belopp af 4^5 r R:dr 18 sk., med derunder begnpne .34©
tunnor spanmål, för den ännu qvarstående personalen af f. d. Lifdrahantseorpsen,
må på allmänna Indragnings-staten öfvepflyltas, hvarigenom en utväg
skulle beredas lill complettering och en förbättrad reglering af Lifberings-Regementets
stat.
Vid öfvervägande af delta ämne, har Utskottet jemväl till pröfning
förehaft den af Grefve Lewenhaupt„ Mauritz, framställda motion, deruti
han sökt visa billigheten deraf, att llcfälet vid detta Regemente erhölle lika
löneviikor, sorn, vid sistlidne Riksdag, fastställdes för de Skånska Tnfant
Ti-Regemenlena och hvartill, utom beviljandet af den i Nåder föreslagne
öfverflyttningen, skulle erfordras ett contant årligt tillskott af 2721 R:dr
Bihang till R. St. Prat. 1334. 4 Sorni. 1 A fdel. 3
Ståts-Utskottets Uti. N:s 81.
28 sk., jemte 34 tunnor spanmål; och har Utskottet jemväl tagit kännedon»
af de flera, i anledning at berörde motion, afgifne anföranden.
Utskottet, som icke skulle anse sig tillständig! att föreslå tillökning
i Regementets löner efter andra grunder, än dem, Kongl. Maj:t i Nåder uppgifvit,
finnér, då Lifbevärings-Regementels stat, i stadgad ordning eller i
mon af den f. d. Lifdrabants-corpsen ännu tillhörande personals afgång,
kommer att gå i verkställighet och, i betraktande derjemte af Stats-AVerkäts
otillräckliga tillgångar, icke skäl
att tillstyrka, hvarken den föreslagna, till ökad direct stats-utgift
föranledande öfverflyttningen, eller någon förhöjning i det förut
varande anslaget.
i4:o Hos Ridderskapet och Adeln har Grefve Lewenhaupt, Patrik,
väckt motion om tillökning i Befälet vid Hallands lnfanterie-Bataillon,
med 2:11c Capitainer, arne Lieutenanter, arne Fäurickar och 4 .Under-ofFieerare
med en förhöjd aflöningssumma af 3 ; G o R:dr; och bar Herr Grefven,
såsom skäl för sin framställning, anfört, att det nu befintliga, med
löner på stat försedda Befälet icke är lilli äckligt för att exercera en styrka
af aoo man, mycket mindre Hallands Läns Beväring-, som, om man alve»,
antager, att en tredjedel tjenstgör till sjös, dock med säkerhet kan antagas
lill en styrka af /j.00 man; att det hittills varit en möjlighet att sådant
åstadkomma med tillhjelp at de vid Bataillohen anställde surnumeraire
Officerare, men att samma utväg för framtiden icke kunde påräknas, enär
flere af desse Officerare redan tagit afsked och de öfrige sannolikt äfven
lemna Bataillonen, såvida löner icke varda beviljade.
Fråga om en sådan tillökning förevar äfven vid senaste Riksdag, men,
genom omröstning i förstärkta Stats-Utskottet, afgjordes, att någon tillökning
i statsanslaget för Hallands Bevärings Bataillons Befäl icke kunde beviljas.
Då Kongl. Majrt i Dess Nådiga Proposition upptagit de angelägne
behof, som under hvarje titel förekomma, men, i sammanhang med Tredje
Hufvudtitelns reglering, något icke blifvit näinndt om tillökning i Befälet
vid Hallands lnfanterie-Bataillon, så och då Stats-Werkets tillgångar icke
äro tillräcklige att fylla alla de af Kongl. Majrt uppgifne behofven och dea
af Motionairen föreslagne ökning af Befäl dessutom icke åstadkomme någon
fullständig organisation af ifrågavarande Bataillon,
kan Utskottet icke tillstyrka bifall å Grefve Lewenliaupts ofvannämnde
motion.
15:o AVid Commendants-staten förekommer icke någon annan förändring,
än att ifrån densamma bör utgå och till allmänna Indragnings-sla
-
Stut'-Utskottet: Ihl. N:o 8r«
*9
ten öfverflyttas den aflöning, Commendanlen å Warbergs f. d. Fästning
uppburit, och hvarom Utskottet, tili följd af i ämnet serskildt erhällen
Nådig remiss, kommer att utlåtande afgifva, i sammanhang med regleringen
af allmänna Indragriings-statens utgifter; Varandes derjemte till Kronan
indragen den indelta ränta, som, uppförd å anslaget tili ved och ljus
för Fästnings- och Garnisons-orter, hittills utgått till Commendants-stateu
på Warberg.
16:0 Uti serskilde motioner hafva, bos Ridderskapet och Adeln, Herr
Friherre Sparrej Sixten, och, inom Bonde-Ståndet, Rkksdägsfullmägtigen
Anders Danielsson ifrån Elfborgs. Län föreslagit tillökning i lönerne för
Leclorerne vid Kongl. Krigs-Academien på Carlberg ifrån 600 till 1000
R:dr, och hvartill för 5 Leclorer skulle erfordras ett förhöjdt årligt anslag
af 2000 R:dr.
Utskottet kan val å ena sidan icke neka, att den å stat för Lectorerne
uppförda lön 600 R:dr är 110g ringa, då roan eftersinna!1 de stora
fordringar, man eger på denna Lärarepersonal, men, å andra sidan, förekommer
härvid, att, ehuru Rikets senast församlade Ständer, vid beviljandet af
18,000 R:dr årligen till Universiteten och Tillämpningsskolorne, till Kongl.
Maj: t öfverlemnade dispositionen af anslaget, utan afseende derå till hvilken
Hufvudtitel Läroanstalten hörde; Och Kongl. Maj:t sålundat om behofvet
ansetts oundgängligt, kunnat af berörde anslag anvisa medel till förbättring
i Lectorernes vid Krigs.Academien vilkor, Kongl. Maj:t likväl dermed
låtit anstå, och ~ej heller derom vid denna Riksdag lill Rikets Ständer
något meddelande afgifvit. När derjemte i betraktande tages de serskilda
förtnoner, som med Lectorsbefaltningarne äro förenade, genom fria boningsrum,
ljus och ved, genom en del af Lectorerne utom lönen tilldelade arfvoden
för undervisnings meddelande i vissa serskilda ämnen, såsom Fysik.
Astronomi, Natural-Historia m. m., och Stats-Werkets tillgångar i allmänhet
icke medgifva tillökning i förutvarande anslag för Rikets Universitet,
kan Utskottet
icke tillstyrka bifall å den föreslagne tillökningen i Lectorernes
vid Kongl. Krigs-Academien löner.
17:0 Anslaget för Cai,alleria- och Ar tiller iehästars remontering, skoning,
m. m., har, genom vidtagne regleringar, blifvit minskadt med gS
R:dr 8 sk., äfvensom i anslaget för värfvade Cavalleriels och Artilleriets
hästars fouragering en besparing uppkommit med \66 R:dr; skolande dessa
belopp vid statens upprättande till afdrag observeras.
Stats-Vtskottets Uti. Nio 81,
Utom förutvarande ordinarie anslag, har Kongl. Maj:t, pä sätt Dess
Nådiga Proposition innehåller, (pag. 17-) ansett följande tillökningar såsom.
väsendtliga för Försvars-Werkels upprätthållande, nemligen:
a) E11, dels af förhöjda pris å förnödenheter, i följd af pappersmyntets
försämring, och dels af Beväringens tillökta antal föranledd förstärkning
af det årliga anslaget för Armeens Materiel med R:dr 90,000
by Armeens vapenöfningar . . .• . .• . . . — 85,000-
cy Tillökning i anslaget för Beväringens vapenöfningar,
förorsakad af Bevärings-manskapets förökade antal . * . — 3o,ooö
dy Exercitia>Compagnier och Squadroner . . — 56,000
utgörande tillsammans för 3:dje Titeln . •• . . Ridr 261,000,
eller, med tillägg af ytterligare 35,000 Ridr till Flottans exercice och hvarom
Utskottet, i frågan om 4:tte Hufvudtitelns reglering, skall Utlåtande meddela,
den 1 Kongl. Majits Nådiga Proposition upptagne summa af 296,000
Ridr; och har Ko ligh Majit, på- det att de oundgängligaste af desse utgifter
må kunna åtminstone till' någon del bestridas utan1 förhöjd beskattning, föreslagit
Rikets Ständer, att, för denna gång, af blifvande behållna öfverskott-
på Stats-Werkets inkomster, en maxim i-summa af 233,333 R;dr 16
sk. årligen må öfverlemnas tilli Kongl. Majlis disposition- för of v a utnämnde
behof.
1 öfverensstämmelse med den åsigt, Utskottet' yttrat i det Stats-reg--  léringen förutgående Betänkandet Nio* 78, kan Utskottet icke tillstyrka, att,
för de' nu ifrågavarande behofvens fyllande; någon anvisning- å möjligen
blifvande öfverskott gores, utan har Utskottet trött- sig böra pröfva hvarje
utgiftspost för sig,, under förutsättning att, för livad, som- oundgängligenklafves,
tillgång bör, genom anslag å stat, beredas.
18) Hvad nu: först: beträffar tillökningen i anslaget för Armeen*'
Materiel med 90,000 R:dr, så- står härmed, i oskiljaktigt sammanhang, frågan:
om de 70,000 R:dr,. hvilka-Rikets Ständer vid förra Riksdagen, sedan
de ordinarie anslagen voro reglerade, ytterligare- för ofvanuppgifne ändamål;
anvisade till utgående af öfverskollen å Stats-Werkels inkomster, och
hvilket sistnämnda anslags fortfarande Kongl. Majit förutsatt såsom vilkor,
för de ytterligare behofvens inskränkande till livad den Kongl. Propositionen
nu innehåller.
I detta hänseende liar Utskottet tagit noggrann kännedom af de Ut--  skottet meddelade förslag; som för beräkningarna ligga till grund, och
deraf, visserligen inhemtat, huruledes för de,, såsom- behöjliga i/ppgijne ina--
Sttiti-XJtshttet! ucf. N:o gr, ai'
terielbehofvens fyllande, utöfver ifrågavarande 70,000 R:dr, erfordras ett
ytterligare årligt anslag af 90,000 R:dr. Men då Rikets Ständer vid sistl.
Riksdag för dessa samma behof till fullo anvisade hvad, sorn då för dem
äskades; då, med undantag af ullprisens stegring, icke några i Utskottens
tanka så’ väsend tliga förändringar sedermera inträffat, att de kunna ovilkorligen
kräfva den ifrågäställdé tillökningen; då äfven den af nyssnämnde
omständighet föranledde förhöjda utgift till Ärmeens beklädnad bör kunna
fyllas genom besparing å andra artiklar, oell genom en klok och omtänksam
hushållning iged anslagen på det hela; d& man således torde få antaga
att, genom det äskade anslaget af po,000 R:dr, mäterielen visserligen
skulle hastigare completteras, men att deri, med hittills ari vände tillgångar,
äfven kan bibehållas i ändamålsenligt skick; så måste Utskottet, på dess*
skäl, afstyrka deri ifrågäställdé förstärkningen af det årliga anslaget
för Armeens materiel med 90,000 R:dr;-  hvaremot, då oumbärligheten af de hittills för samma ändamål utgångne
Summor, lärer, af livad nu'blifvit anfö.rdtj vara så tydligen ådagalagd, att
Utskottet icke beliöfver derom ingå i någon’ vidare speciel framställning,'
Utskottet tillstyrker, att' de vid sista Riksdag- till ArmeénS materiel
å öfverskotten anvisade 70,000 R:dr årligen, nu må på Stat
uppföras och anslagen för Kongl. Krigs-Collegii Departementer således
bestämmas'att utgå med tillsammans 696,000 R:dr.
19:0 Vid granskningen af Utrednings-Departementets serskilda behof,
bär Utskottet funnit, att för Beväringsmanskapets beklädnad erfordras en
årlig summa1 af 114,000 R:dr, hvaraf åter 69.000 R:dr påräkrias för man-'
skgpelS förseende med rockar och byxor. Till beredande ej mindre af någon
besparing i denna utgift, jin af en i högsta motto nyttig och, åtminstone
för vissa Rikets Landskap behöflig lifligare omsättning af 1 örelse* capi-'
lidet, får Utskottet framställa’döt förslag:'
om icke, såsom nu tillgår, med anskaffning af strumpor och skor
åt Beväringsmanskapet, till de Beväringsskyldiges fria val må öfverlemrias,
att,-mot eri afpassad lämplig’ vedergällning i penningar,
sjclfve äfven anskaffa sig rockar och byxor.
I början skulle visserligen åtskillige olägenheter vara förenade med
eri- sådan förändring,-dock hufvudsakligen bestående i den olikhet i beklädisladéri,
som’uppkömme deraf, att'en1 del begagnade sig af Kronans och en’
del af egnö kläder;' roen1 Utskottet täger för alldeles gifvet, ott 0111 den
blifvande beklädnaden' rättades efter den inom hvarje provirice vanliga'
di ägt,-dock med enbet i formen, eller rättare skärningen af rocken, skulle,»
Stats-Utskottets thl. Illo f?i.
på sätt med anskaffningen af skor och strumpor tillgått, äfven den i flera
hänseenden besvärliga och till kostnader ledande anskaffningen och vården
om Beväringsmanskapets omnämnde persedlar småningom, och kanske innan
lort, kunna upphöra, till båtnad så för Staten som den enskilde. Skulle
denna,åsigt vinna Rikets Ständers bifall,
lärer frågan uti underdånig skrifvelse böra underställas Kgl. Maj:t*
Nådiga pröfning och afgörande.
Innan Utskottet ingår i pröfning af de för Svenska Armeens vcipenöfningar
äskade serskilda summor, har Utskottet trott sig här böra omnämna
det fullständiga förslag, Herr General-Adjutanten för Armeen i detta
ämne underdånigst algifvit -och, som blifvit Utskottet meddeladt.
■ AJ-VctU. J-flUclCU, XIII/1&cri§ elllida Ullllllgctl cingal UCU i vjt-ui/iaA-titiju”
tanten yttrat: att dessa, oberäknadt Reeruternas daning, skulle komma att
ytgöras af
för Cavalleriet >
Befälsmöten i 14 dagar
Sqvad ronsmöten i 6 d:o
Regementsmöten i iyd:o
och för Infanteriet,
Befälsmöten i \\ dagar
samt Regementsmöten i 17 d:o,
hvarförutan hvarje Regemente skulle hvart 3:dje eller $:de år bivista ett
Öfningsläger under minst 16 dagar, som påräknades bestå af 6 a 7.000 man
Indelta Trupper; varande in- och utryckningsdagarne i dessa terminer ,mberäknade:
alt, så vida man vill ega anspråk på krigshärens användbar,het,
någon inskränkning i de nu uppgifne öfningarne ej kunde ega rum, att de,
efter berörde öfningsplan, belöpande kostnader, med undantag af den för
Lägren, alla borde liqvideras af Passevolance-Cassan och, enligt noggranna,
på flera års afslutade räkenskaper grundade beräkningar, uppginge till omkring
219,000 R:dr; att, vid jemförelse häraf med Passe volunce-Cassans årliga
inkomst, omkring 198,000 R:dr, bristen utgjorde 21,000 R:dr, samt, om
Sfven kostnaden för Infanteriets vanliga rekrutmöten, 8,5oo R:dr, kunde,
genom en annan föreslagen anstalt,ytterligare afdragas,i allt fall komme att uppgå
till 12,000 R:dr: att kostnaden för öfningslägfen, calculerad efter 3:ne
serskilda alternativ, i mon af olika lägerplatser, utgjorde, efter det första
83,ooo, det andra 80,000 samt, efter det tredje, 58,000 R:dr; med förutsättning
i öfrigt, att ett möjligen blifvande öfverskott det ena året, finge användas
till betäckande af bristen ett annat; och erfordrades alltså för gamla
Si tit s-*XJ t skottets Vtl No
»3
Stammens ändamålsenliga öfning vid Möten och Öfningsläger, i medeltal, ett
serskildt årligt anslag af S5,ooo R:dr.
Herr General-Adjutanten har likväl ansett ofvanberörde föreslagne
wfningstid blifva alldeles otillräcklig, om icke Rekrutema erhålla nödig
hildning i sitt yrke, innan de gå att dela den pröfvade Soldatens mödor
och ansträngningar.
Efter Herr General-Adjutantens tanka vore det införandet af Exeréice-Scjuadronerj
som bibehållit Indelta Caralleriet tjenstbart; och då, genom
minskning nti den af Kgl. Majrt redan bestämda lid för sådane Squadroner,
nemligen af 3:ne månaders exereice med 5o man beridne, under
vanligt antal Befäl, för hvarje Cavallerie-Regemente, Corps eller Bataillon
af 5oo man, och dubbelt så lång tid, eller 6 månader, med lika styrka, för
hvarje Regemente af 1,000 man, ändamålet med denna inrättning alldeles
skulle förfelas, har Herr General-Adjutanten tillkännagifvit, att, uti det årliga
anslaget för Exercice-Squadronerne, utgörande 22,000 R:dr, hvilket från början
endast varit afsatt för de Skånska och Smålands Cavallerie-Regementena,
och således varit otillräckligt att bestrida sagde öfning för samtlige Indelta
Cavallerie-Regementena, en årlig brist af 17,000 R:dr uppkommit.
Hvad som blifvit anfördt i afseende på nödvändigheten för Cavalleriets
recrut-öfning, har Herr General-Adjutanten äfven ansett gällande för
Infanteriet, till följd hvaraf Herr General-Adjutanten föreslagit, att hvarje
Regemente af i,ioo man borde erhålla ett Exercice-Compagnie af 55 man
under vissa månader, och med behöfligt Befäl, samt för verkställigheten häraf
framställt 2:ne alternativ, af hvilka det första upptager kostnaden,
slitningspenningar för munderings- utrednings- och gevärspersedlar derunder
inberäknade, för 3/j Exercice-Compagnier
Med sex månaders öfning, till ...... 118,000:
fyra d:o . . .
88,000; —
och med tre d:o d:o
61,000: —-
hvaremot kostnaden, enligt det senare alternativet, ulan beräknande af berörde
slitningspenningar, skulle uppgå för 6 månader, till . 100,292: —
4 d:o • • • ■ • • . • • 68, r i)4" ■
»arnt för 3 d:o
5a, 146: —
och har Herr General-Adjutanten, med hänsigt å lillgångarne, ansett det
andra förslaget i det senare alternativet, eller det, som innehåller 4 månader,
lämpligast, åtminstone för det närvarande, och alltså, till ofvanberörde
Exercice-Compagniers och dermed gemenskap egande etablissementers inom
.Stats-Viskoitets U 1. N;o 81.
ladelia Infanterie-Regementena ,ocli Corpserne tillvägäbringande, uppgifvit
ett årligt behof af 68,000 R:dr.
Under yttrande af vigten utaf Beväringsmanskapets vapenöfningar,
men med tillägg derjemte att den korta tid af 12 dagar, in- ocR utryckningsdagarne
inbegripne, sorn detta manskap varit samladt, ett af de 5 Ar»
sorn Beväringsskyldigheten fortfar, ej varit alt .betrakta annorlunda, än sona
ett medel att utplåna den farhåga för krigstjensten, hvartill de egentligen,
af olj<ydiga organisationsåtgärder föranledde, olyckor .under a8o8 och .1809
årens krig gåfvo anledning, har Herr General-Adjutanten föreslagit 21 dygn#
vapenöfning 2.*ne år, på det sätt att Bevärings-ynglingen det första året
skulle genomgå den egentliga recrute-exercicen, nemligen ställning, marche,
gevärets handterande, militairegymnaslik och första grunderne af bajonettfäktning,
— det andra året införlifvas med Indelta Regementens och Corpsers
manskap samt slutligen, 3:dje och feåe året, vid 8 å 10 kyrkparader,
påminna sig hvad de lärt under de arne föregående åren; men .då sannolikt
bristande nödige tillgångar hindra att genast införa dessa förbättringar
i hela deras vidd, och en minskning således i det nu föreslagna måste
ega runi, har, med anledning häraf, Herr General-Adjutanten, för Beväringsmanskapets
öfning, framställt arne alternativ: det första, att hvarje Bevärings-class
exercerades 8 dygn första .året compagnievis, och andra året 17
dygn tillsammans med gamla stammen, för hvilka arne ,års exercice.kostnaden
skulle utgöra 291,798 Rrdr eller 231,798 Rrdr utöfver det ,nu varande
anslaget af 60,000 Rrdr; och det andra alternativet, att en dass af Beväringsmanskapet
årligen, såsom hittills, sammandroges till vapenöfning,
men att detta skedde samfält med gamla stammen; att .Beväringsmanskapets
exercis borde, för att någorlunda medföra åsyftad nytta, taga sin början
några dagar innan Regementenas ordinarie manskap inryckte å exerciceplatsen,
och mötet således påslå minst 21 dygn, in- och utryckningsdagarne
inberäknade, samt att manskapet de öfriga åren, som Beyäringsskyldigheten
fortfar och ej möte egde rum, .kunde i nion af behofvet samlas
vid 8 å 10 kyrkparader årligen, för att påminna sig hvad de under föregående
vapenöfning lärt; och skulle kostnaden för detta senare alternativ,
förutan de för Gottlands Bevärings exercerande erforderlige 3,5oo R:dr, uppgå
till i45,000,Rrdr eller 85,000 R:drmera,än nu varande anslag för detta ändamål.
Tilläggande Herr Ggneral-Adjutanten .slutligen, att år i83i, 10,249 Bevä1
ingé-ynglingar bort undergå vapenöfning, men alt endast 9r41 kunnat
exerceras; och alt år i832, i/j,13<9 bort exerceras, men att tillgångarne ej
med
-
Stati-XJ/thttets Xhl. A':o 8t.
medgifvit att öfva flera än 9,241» — och att, detta oaktadt, en brist i underhållskostnaderna
för i83a års Beväringsmanskap uppkommit med 5,098 R:».
Hvad Kongl. Maj:t profvat nödigt att föreslå, samt hvad de Utskottet
i detta ämne tillställde handlingar innehålla, har af Utskottet tagits
i öfvervägande; men härvid har, hvad nu först angår:
20:0 Indelta Armeens vapenöfningar, hos Utskottet tillika kommit i
Betraktande, att tillgång för dessa vapenöfningar redan finnes beredd, genom
den, enligt afslutade contract, till Kronan från Rust- och Rotehållare utgående
Passevolance-afgiften; att denna afgift hittills för ändamålet funnits
tillräcklig, och att Svenska Armeens styrka icke blifvit i senare tider ökad.
Då lör öfrigt betydligare delen af det uppgifne hehofvet skulle åtgå i och
för större läger, och det synes, som skulle, när sådane öfningstilHallen för
trupperne anses behöflige, tillgång dertill kunna beredas genom indragning
eiler inskränkning i Regementenas serskilda möten, får Utskottet, under
förnyadt åberopande af Stats-Werkets, i förhållande lill behofven, otillräckliga
tillgångar,
afstyrka beviljandet af det för Armeens vapenöfningar äskade anslag
af 85,ooo R:dr årligen.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft Grefve Hornsj C. F.,
motion om passevolance-afgiftens upphäfvande, och om årligt anslag till Arméens
vapenöfningar af 200,000 R:dr. Utskottet, som af förut anförde skäl
och i betraktande af Stats-Werkets nu kände tillgångar, icke kan tillstyrka
uppförandet å Stat af något anslag till berörde ändamål, och hvilket Utskottet
trott sig böra här tillkännagifva, skall framdeles och i sammanhang
med flere likartade ånyo taga denna motion i öfvervägande och serskildt utlåtande
deröfver afgifva ;
21:0 beträffande anslaget för Exercice-Sc/vadroner , så har detsamma
alltifrån dess första beviljande oförändradt utgått med 22,000 R:dr; me#
som detta anslag, efter hvad Herr General-Adjutanten för Arméen anmält,
och ofvan finnes anfördt, icke varit tillräckligt för flera än de Skånska Cavallerie-Regementena
jemte Smålands Husarer, och inrättningen likväl vore
af den vigt, att Cavalleriets duglighet och tjenstbarhet deraf till stor del
berodde, har Kongl. Maj:t till Exercice-Sqvadroners inrättande, äfven vid
Lif-Regementets Dragon- och Husar-Corpser, samt vid Jemtlands Ifäst_
Jägare-Corps, i anslaget äskat den uppgifna tillökningen af 17,000 R:dr, äf.
vensom och då behofvet af dylika Compagnie/' vid Indelta Infanteriet ve»
Bihang till R. St, Fröt, 1334. 4 Sami, 1 A fdel, 4
sto:de Häftet,
»6
Stat s-XJ t skottets JJt!. N\o 81.
re ådagalagdt, Kongl. Maj:t dertill äfven äskat ånslag, hvilket dock genom
excercice-tidens inskränkning från 3:ne månader om året, som General-Adjutanten
föreslagit, Lill 2:ne månader, ansetts kunna nedsättas till 3t),ooo
Riksdaler.
Utom hvad ofvan redan är anfördt, har Utskottet ytterligare, rörande
nämnde inrättning, fått sig meddeladt, alt densamma har till ändamål,
att genom en mindre styrkas sammanhållande och undervisande årligen en
längre tid, icke allenast i hvad till exercice, utan äfven i hvad till fälttjenst
hörer, bereda truppens tjenstbarhet; att en sådan inrättning genast
efter krig visserligen är mindre behöflig, då soldaterne derunder haft tillfälle
inhemta hvad som i detta hänseende erfordras, men, att i samma
mon, som i krig bildade soldater afgå, det blir nödvändigt, att de i deras
ställe inträdande ega tillfälle till en längre tids öfning, och att, då antalet
af de i Svenska Armeen qvarvarande Befäl och manskap, som deltagit i
krig, redan är ganska inskränkt och årligen förminskas, samt någon möjlighet
icke är att, på de nuvarande korta mötestiderne, kunna bibringa truppen
annan öfning, än den som för exercicen och någon maneuvrering oundgängligen
erfordras, den nu föreslagna anstalten med exercice-compagniers
inrättande för Infanteriet likasom exercice-sqvadroner för Cavalleriet, hvilka
senare redan visat ganska nyttiga följder, icke längre kan fördröjas, såvida
Svenska Linie-Armeen skall hållas i fullt tjenstbar! skick.
Utskottet inser och erkänner viglen af de skäl, som för förslaget ligi
till grund, äfvensom rigtigheten af den sats, att då en Aimee är behöflig
och finnes, utvägar jemväl böra beredas för densammas vidmaglhållunde
i tjenstburt skick.
Med afseende härå, tillstyrker Utskottet,
att lill Exercice-Compagniers bildande vid Indelta Infanteriet, ett
årligt anslag må beviljas, det Utskottet likväl, då öfningstideil in—
skränkes lill arne månader, och nödig sparsamhet iakttages, tror
kunna nedsättas Lill 3o,ooo R:dr.
I anslaget för Exercice-Sc/vadrotternes underhåll kan Utskottet deremot
icke
tillstyrka någon förhöjning, utan hemställer, det Rikets Ständer
må i underdånighet anhålla, alt koslnaderne för ExerciceSqvadroner
äfven hädanefter inskränkas inom det förut varand#
anslaget 22,000 R:dr, som redan tyckes vara i jemförligt förhållande
till hvad för Infanteriet nu blifvit föreslaget.
22:0 I det för Beväringsmanskapets vapenöfningar förut varande
iTtnr-Uryformr UJ. A':o 8i. 27
anslaget, har, enligt hvad ofvan är nä midt, Herr General-Adjutanten tillstyrkt
en tillökning af 85,ooo R:dr, men, vid pröfningen af detta förslag,
har Kongl. Majrt ansett tillökningen kunna inskränkas till hvad som, uta*
*tt förlängd vapenöfning för det närvarande kom me i fråga, erfordrades, då
jemförelse göres emellan .Beväringsmanskapets nuvarande styrka och dess
antal, då förra anslaget beviljades, eller liil 3o,ooo R:dr årligen för Landtoch
Sjö-Beväringen gemensamt.
Då obestridligt är, att, i moll af folkmängdens tillväxt, de Beväring*-  sk^ldigas antal blifvit större och kostiiaderne för deras våpenöfningar Ökade,
så har Utskottet, efter noggrann granskning af de Utskottet meddelade
uppgifter och beräkningar, samt under förutsättning, att någon del af de
B«färingsskyldige egnar sig åt Sjöexercicen, trott sig
böra tillstyrka, alt det å 3:dje Hufvud-Tileln uppförde anslaget
för Beväringsmanskapets T-apenöfningar, må tillökas med 20,000
R:dr, och sålunda höjas till 80,000 R:dr.
23:o I sammanhang med frågan om anslag för Indelta Infanteriets
Lif'munderingbar Utskottet tagit kännedom af Kongl. Majrts under den 8
Mars delta år till Rikets Ständer aflåtne, och till Utskottet från Riks-Stånden
remitterade Skrifvelse, angående förhållandet med indelta In fan leri eRegementenas
Beklädnadsmedel; (införd i 1 Samlingen, 1 Afdeln. N:o 45)
Och har Utskottet, med hänsigt till de uti samma Nådiga Skrifvelse meddelade
upplysningar, trott sig ega skäl tillstyrka,
att anslaget för indelta Infanteriets Lifmundering må fortfarande
uppföras till samma belopp, som vid sisllidne Riksdag bestämdes,
eller till 71,000 R:dr.
Beträffande de, vid den Nådiga Skrifvelsens föredragning inom Bonde-Ståndet,
af Riksdags-Fullmäglige J. J. Rutberg ifrån Norrbottens Län
och Lars Larsson från Elfsborgs Län afgifne anföranden, deruti de hemställt,
om icke Rolehållares årliga bcklädnads-bidrag må kunna nedsättas
ifrån i-8:del till i-i2:del, eller åtminstone i-io:del af Munderingens värde,
så skall Utskottet framdeles inkomma med yttrande, förande dessa
framställningar, som icke föranleda lill förändring i nu varande Statsanslaget
för indelta Infanteriets beklädnad.
jtf.o Vid bestämmandet af det för Dur elimar che-kostnader erforderliga
anslag, bär Utskottet tagit under öfvervägande de af Riksdags-Fullmägtige
J. Andersson från Jönköpings Län och Nils Persson från Södermanlands
Län väckta motioner om förändrade grunder för betalningens bestämmande
för tågande truppers underhåll; men som dessa motioner, öfver
Stats-Vtshtuts Uti. N;o St.
hvilka Utskottet framdeles vill inkomma med serskildt yttrande, ieke synas
kunna åstadkomma någon betydande tillökning i utgiftcrne för vanliga durchmarchekostnaderne,
så uppföres anslaget härtill till oforändradt belopp med
hvad vid förra Riksdagen bestämdes, eller till 20,000 Ridr.
25:o I öfverensstämmelse med Utskottets, uti dess Betänkande N:o 22,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelser, gifne tillstyrkande,
får Utskottet, till uppförande på Stat under denna Hufvud-Titel föreslå:
a) öfver-roterings-ersättning i Skåne, utgående till 86 Rotar, med
6 tunnor spanmål till hvarje, eller 516 tunnor, å 5 R:dr . 2,58o. — —
K) ersättning till Kneckte-rotar uti Westmanland för
anslagen, men bristande Kronotionde-spanmål . . . 466.
p) indelnings-ersättning vid Westgötha Regemente . 35. 4-
Tillsammans R:dr 4,53y: 35. 4*
hvilket belopp är inbegripet uti den i Tableauen öfver denna Hufvud-Titel
upptagne summa såsom anslag för Indelta Armeen.
Slockholm den 3 Maji 1834-
Reservationer:
Vid Utskottets beslut uti i:sta punkten., angående den föreslagna
nya Presidents-lönen i Kongl. Krigs-Collegium.
Af Herr Petrej Th.: ”Emedan kunnigt är, att det beroende förhållande,
hvaruti Ordföranden i Krigs-Collegium, General Adjutanten för Armeen
och Stats-Secreteraren för Krigs-Ärendena, i afseende på deras Embeten,
till hvarandra sig befinna, har en skadlig inflytelse på administration
af krigsväsendet, hvilket i närvarande omständigheter synbarligen klafver
högre statsanslag, än som under en, i anseende till myndigheten odelad
styrelse med planmessig! bestämd rigtning, skulle vara af nöden; ty och
som den rättelse häruti, som, med iakttagande af Grundlagens föreskrifter,
är möjlig att genast åstadkomma, bör föregå alla nya, med Försvarsverket
gemenskap egande anslag, och dessutom, efter min tanka, hela Krigs-Collegiuin
fordrar en förbättrad organisation, syftande på enkelhet och säkerhet
i förvaltningen, med frånskiljande af öfverflödiga tjenster och i sammanhang
dermed alla onyttiga former, samt besvärande och kostsamma controler,
anser jag mig hindrad, att nu tillstyrka tillökadt anslag af statsmedlen,
så väl för en ny Presidentslön i samma Collegium, som till lönfyllnad derstädes;
börande jag slutligen icke förtiga, att jag hemtat en tillfällig anledning,
att för närvarande vägra anslag lill Presidentslön^i Krigs-Collegiua»,
St Att -[31 skot t-ts U tl. N:o 3i.
*9
från den föreställning, att, under afvaktan på ny ändamålsenlig ' reglering
af detta vigtiga Embetsverk, Ordföranden derstädes möjligen skulle, till
någon lindring för Stats-Cassan, i de tryckande utgifter, som densamma åligga,
kunna väljas bland de sex Generaler, hvilka, i följd af ett från Styrelsen
förlidet år emaneradt beslut, blifvit lills vidare från all tjenstgöring befriade,
ehuru de årligen innehafva lön-inkomster, uppgående för dem all*
tillsammans lill minst 36,ooo R:dr Banco.”
Häruti hafva instämt:
Herr Weern, J., samt Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson ifrån
Elfsborgs Län. Vid samma punktj rörande Kongl. Krigs-Collegii lönereglering:
af Herr Friherre Silfversköld, C., samt af Herr Gyllenhaal, L. H.,
hvilken senare anförde: ”Jag reserverar mig em»t Utskottets Beslut, rörande
Kongl. Krigs-Collegii aflöniugs-stat, så vidt det angår formen för behandlingen
af detta ämne. Jag anser frågan, rörande de serskilda arj'voden,
som blifvit anslagne åt Krigs-Collegii Ledamöter, icke hafva bort komma
under pröfning vid fastställandet af Riks-Staten, och sålunda nu vara
för tidigt väckt. Efter min tanka bör denna fråga rätteligen icke förekomma
till definitivt afgörande förr, än i sammanhang med Utskottets Betänkande
i anledning af fulländad granskning utaf Stats-Werkets Räkenskaper
och förvaltning för år i83i."
Uti denna reservation hafva instämt: Herrar Friherre Palmstjerna,
C. O.j jvon Post, Biskop Thyselius, Professor Hasselroth , Prosten Åstrand,
Domprosten Heurlin och Santesson, B. H.
Vid 3:dje punkten, rörande Kongl. Topographiska Corpsens lönareglering:
Af
Herr Gyllenhaal, L. H.: ”Vid betraktande af både nyttan och
nödvändigheten utaf Topographiska Corpsen, samt den synnerliga sparsamhet,
hvarmed den nu ifrågavarande regleringen blifvit tillvägabragt, anser
jag mig ega giltiga skäl, att tillstyrka bifall af det anslag, stort 1,697 R:dr,
som Kongl. Maj:t för denna Corps begärt.”
Häruti instämde: Herrar von Post, Hagelstam, O. J., Biskop Thyselius,
Prosten Nordin, Rådman Lundgren, Santesson, B. H., ochWcern, J.
Vid /jule punkten, i anledning af Herr Petries, Ti, motion om indragning
af endera eller hägge utaf Gardes-Regementeha till fot.
”Af.Herr Petre, Th.: ’'Som Stats-Utskottet icke anfört något egentligt
skäl för afslag af min motion om indragning af åtminstone det ena af Gar
-
3o
Stits-XStskottets "Ut!. N:o 81.
des-Regementena till fot, men frågan derom likväl är af den vigt, alt ett
dylikt afslag svårligen kan, utan uppgifne grunder, medd&las, så anser jag
mig böra antaga, att Stats-Utskottet i sjelfva verket icke ogillar motionen,
ehuru densamma för denna gång ej kunnat bifallas. Emedlertid är jag föranlåten,
att emot Utskottets Beslut i detta fall anmäla min vördsamma reservation
och nyttjar tillfället, att såsom supplement till motionen anföra
följande: Sveriges Försvars-Verk utöfvar ett för mägtigt inflytande på nationalvälmågan,
för att med likgiltighet kunna betraktas. Hvad serskildt
beträffar de 3:ne Gardes-Regementena i Stockholm , hvilka tillsammans kosta
circa en half million Rxlr Banco ärligen _, oberäknadt dyrbara Kasernbyggnader
m. m.j förtjena desse Regementen, för sin städse växande dyrhet,
en synnerlig uppmärksamhet, hvilket icke lärer kunna bestridas af den,
som med någon kännedom af landets statistiska förhållanden, eftersinna r'/
att icke mer än omkring fjerdedelen af nämnde summa hittills utgjort årliga
Stats-anslaget för handeln, åkerbruket och näringarne, l*vilkas upphjeU
pande likväl synes vara det enda verkliga medlet, att bereda möjlighet för
Nationen, till fyllande af alla behof, så väl för 'Försvars-Verket i allmänhet,
som för hela den öfriga Stats-Regleringen.
Det är dock icke blott för dyrheten, som Gardes-Regementena
laga uppmärksamheten i anspråk. Betraktade ifrån en moralisk synpunkt/
äro de äfven af en hög vigt. Med bördens häfdvunna rätt äro Officersplatserne
vid berörde Regementen, med få undantag, besatte med män af
de förnämsta familier i samhället. Dessa äro sjelfskrifne Representanter
och fylla vanligen mångå rum på Sveriges Riddarhus. I egenskap ej mindre
af krigare, företrädesvis ämnade till beklädande af de högsta platserne
i Staten, än ock af medlemmar utaf Rikets forsla Stånd, böra de gifva ej
blott de andra Riks-Stånden, utan bela Nationen föredömen af fullkomlig
•egennytta och en aldrig svalnande fosterlandskärlek, eller med ett ord,
en ständig föresyn af det handlingssätt, som patriotismen och ett strängt
begrepp om heder, föreskrifva. Huru fordringarne i detta hänseende kunna
förenas med de någon gång vid Riksdagar erforderlige omröstningar,
ej blott i afseende på sjelfva Gardes-Regementena, utan äfven för andra
institutioner, hvilka jemväl i sin mon bidraga till Statens financiella betryck,
är en fråga, som vid undersökning om desse Regementens lämplighet
borde besvaras,, men som jag dock lerenar åt mera sakkunnige att afgöra.
Om den i Stockholm nu befintlige värfvade styrkan till fot, skall
tills vidare fortfara oförminskad, så synes dock densamma böra sammanslås
till ett enda Regemente, hvarigenom kan besparas en Chefslön, två Majors
-
Stxts-TJtskottcts Uil. N:o 3,1.
loner och flere mindre löner, såsom för Predikanter och Läkare samt en
Auditeur; oberäjuiadl de besparingar, hvilka i andra hänseenden deraf
kunde uppkomma.
Hvarje dylik utväg till lindring i Statsutgifter bör med värma omfattas,
ty derigenom beredes småningom tillgång för de angelägna Statsbehof,
hvilka, i blist på medel, nu icke kunna fyllas och såmedelst vinner
Regeringen alltid ett moraliskt stöd i folkets bifallande röst.”
Härmed förenade sig Herr IVcorn J.
och Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson från Elfsborgs Län.
Vid 6:te punkten_, rörande Herr PetreSj 7%._,motion om indragning
af Wermlands Fältjägare-Regemente:
Af Herr Petré Th.
För afstyrkande af min motion, rörande Wermlands värfvade Fältjägare-Regemente,
har Stats-Utskotlet såsom skäl anfört, dels att samma
Regemente utgör en beståndsdel af Sveriges Försvars-Werk, dels att, om
än manskapet upplöses, Befälet dock sannolikt är för Beväringsexercice af
nöden, dels ock att kostnaden för detta Regemente finnes vara, jemförelsevis
med andra Regementen, ringa.
Att Wermlands Fältjägare utgör en beståndsdel af Sveriges Försvars-Werk,
lärer lika litet kunna bestridas, som att detta argument icke
på minsta vis är användbart såsom vederläggning af min motion, hvilken
i främsta rummet hade fordrat ett yttrande, om det i principen är rigtigt,
alt hålla ett värfvadt Regemente, hvars activa tjenst inskränkes till ett
kort årligt möte, under det, på sätt vi af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
inhemtat, tillgångar fattas och nya anslag följaktligen fordras för Beväringsmanskapets
årliga vapenöfningar. Huruledes behofvet att lill Beväringsexercice
använda Wermlands Jägares Officerscorps skulle kunna utgöra
hinder för motionens framgång, har jag i sanning icke förmått inse. Tillfällen
att i mon af vid andra Regementen inträffande ledigheter placera
bemälde Officerscorps, kunna icke komma att saknas och i öfrigt torde utväg
nog gifvas att använda densamma fördelaktigare, än nu sker, då denna
corps icke har annat åliggande, än att samlas en gång om året, för att
hålla ett kort läger med Regementets vidt kringspridda trupp. Vigtigare
och af större interet än Utskottets nyssnämnde anmärkning, hade, efter
win tanka, varit, om Utskottet ingått i undersökning, huruvida, med hänsigt
till den af Utskottet så ofta vitsordade knappheten i Statens tillgångar,
St it s-U t skottets XJtl. N:o 8r.
skäl föiefinnes, att lios Kongl. Majit i underdånighet anhålla derom, dels
att Kongl. Majit täcktes, lör att bereda möjlighet till inskränkning i vissa
Officerscorpser, förena de Regementen, som hvardera utgöra blott circa 5oo
man och möjligen kunna, likaväl som andra Regementen, vara dubbelt så
manstarka, dels ock att nedsättning i antalet af det högre Befälet i Svenska
Armeen i allmänhet må ske oell deremot tillökning göras i antalet af
Under-olficerare och i synnerhet af Corporaler, hvilka inom Armeen njuta
ett rättvist loford och ofta kunna i tjernsten användas med samma fördel,
som Subaltern-officerare, hvilka kosta Staten ojemförligt mer, utan att derföre
kunna under tjenstgöringens långa mellantider med samma färdighet
som Underbefälet, gagna sig sjelfva och staten, medelst prodnctiva yrken.
Att kostnaden för ifrågavarande Regemente är obetydlig, kan jag ingalunda
medgifva, ehuru det, efter mitt omdöme, är för motionens bedömande likgiltigt,
ehvad berörde kostnad anses hög eller låg. Wermlands Jägare hafva
förlidet år kostat öfver 37,000 R:dr Bico, hvilken summa, använd antingen
lill Beväringsmanskapets organisation eller till näringarne, skulle kunna
åstadkomma mycken nytta. Vid pröfning af allmänna angelägenheter
böra, efter min tanka, endast klara och grundade skäl få gälla; men då
sådane, enligt hvad jag här ofvan visat, icke blifvit uti Utskottets ifrågavarande
Beslut förebragte, nödgas jag deremot vördsamt mig reservera.
I denna reservation hafva instämt: Herrar Doctor Ruusj Prosten Östberg
samt Riksdagsfullmägtigen Hems Jansson ifrån Elfsborgs Län.
Vid 8:de punkten angående Raket-corpsen:
Af Herr Prosten Astrand:
”Då Utskottet i sitt Betänkande Nio 78 föreslagit, att besparingarne
under Riks-slatens Hufvudlitlar icke må användas till förhöjning af EmbetsWerks
eller Corpsers ordinarie Lönings-stater, och detta .stadgande måhända
kunde antingen tydas ända derhän, att besparingarne å 3:dje Hufvudtiteln,
hvilka förnämligast kunna uppkomma inom de personela anslagen,
icke finge af Kongl. Majit anlitas för sådane ändamål, sorn underhållande
af den redan upprättade Raket-corpsen, hvars nytta och behöflighet jag ieke
kan bestrida, eller ock leda till det missförhållande, att permanenta
löner för sådane nya corpsers Officerare blefve af besparingarne anslagna
till vida f högre belopp, än som i staten är för deras vederlikar stadgadt;
så skulle jag, till förekommande af obehagliga tvister och onödiga anmärkningar
vid Stats-revisionerne, hafva vid denna punkt önskat tillagd den af
Utskottet antydda,•' men icke klart uttalade modification i ofvannämnda
v j
Sirt!-XJ' skottets XJt'. iXio g!.
23
stadgande, att Kongl. Maj.t må vara oförhindrad, ali lill sådane ändamål,
som det ifrågavarande, använda de genom indragningar å personela ansiagen
inom 3:dje Hufvud titeln vunna besparingar, dock under förbehåll, att
lönerna för hvarje grad i den nystiftade corpsen icke förhöjas utöfver hvad
för samma grad inom andra corpser är i staten bestämdt. Jag skulle icke
vilja, att Kongl. Majit blifver, genom det allmänna stadgandet om besparingarnes
användande, förhindrad alt genom indragningar i titelns personela
anslag vinna medel till ändamålsenliga nya organisationer och förbättringar
i Krigsväsendet”.
Vid i2ite punkten j rörande Kongl. Lifbeväritigs Regementets
reglering:
Af Herr Lundgrent L. J.:
”1 hvad som rörer Lifbevärings-Regementet kan jag ej instämma
rned Högloft. Stats-Utskotlets pluralitet; då detta Regemente linnes, hör, i
min tanka, dess personal äfven vara lönad i likhet med den öfrige Arméens.
Del är visst sant, att, i den mon de ännu lefvande Lifdrabanter afgå, Lifbe
vä riögs-Regem en tets Officerscorps, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af d.
8 Maji 1821, kommer småningom i åtnjutande af fulla Drabant-staten, me»
på det sältet kan ej Regementets hela personal erhålla löneförbättring på en
gång, och skulle dessa successivt inflytande medel delas på alla, så hlef förbättringen
högst otillräcklig, ända till dess alla Lifdrabanterne eller åtminstone
största delen af dem afgått. Jag får derföre tillstyrka bifall å den
Nådigst proponerade öfverflyltningen".
Och af Herr Ekerman, C.J.:
”Då, enligt närvarande stat, en Capitaine vid Kongl. Lifbevärings-Regementet
endast har 35o R:dr årlig lön, en Lieutenant a5o R;dr samt en
Fänrick 2a5 R:dr, samt dessutom 43 R:dr till beldädnadspenningar, men
deremot äro skyldige alt hafva arne uniformer, och otillräckligheten af
samma Löneanslag icke måtle kunna bestridas, så har jag ansett, att den
af Kongl. Majit i Nåder föreslagno utväg, till beredande af en förbättrad,
reglering af detta Regementets stat, bort af Högloft. Stats-Utskottet tillstyrkas,
och det så mycket hellre, som det ökade anslaget på allmänna
Indragnings-staten minskas, allt efter som Konungens för detta LifdrabaaBihiwg
till R, St, Fröt, 1834* 4 Sami. 1 Af del. 5
20.de
34
Sttts-Vt skottets IJr/. N'.o 8t,
ter, utgörande efter uppgift till antal i3 och mest gamla män, med döden
afgå.
Uti sistnämnde reservation instämde: Herrar Gyllenhaal, L. H.
Biskop Thyselius samt Herr Santesson, B. H.
Vid iy:cle punkten angående anslagen för Arméens Materiell
1:0 I fråga om de å stat anvisade 70,000 R:dr:
af Herr Petré, Th.: ”Alldenstund den af Stats-Utskottet uppgifna
grund för uppförande å stat af de, sedan sista Riksdag, till Mäterielens
eompletterande, å öfverskotten anvisade 70,000 R:dr, icke är förenlig med
det skäl, Utskottet anfört för dess i sammanhang dermed meddelade afslag å
hvad Kongl. Maj:t, för samma ändamål dessutom i anslagsväg äskat; fördenskull
och som, i min tanka, omständigheterna föranleda uppskof med
vidare anskaffande af ny Krigs-materiel, synnerligen hvad beträffar den
öfvermåttan kostsamma, hittills ofta misslyckade och följaktligen ingripande
förbättringar påkallande gevärs-fabricalionen, samt härförulan jemväl i
betraktande kominer enahanda betänklighet, som i min i afseende på anslag
för Krigs-Collegium redan anmälde reservation anförd är, finner jag
mig hindrad biträda Stats-Utskoltets tillstyrkande, rörande ofvanförmälde
70,000 R:dr”;
samt af Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson från Elfsborgs Län:
”att på stat uppföra de 70,000 R:dr, som vid sista Riksdag å 3:djeIlufvndtilel»
anslogos för Armeens Materiel, finner jag vara origtigt och obehöfligt.
Vi erinra oss att hela detta anslag, som vid sista Riksdag uppgåfs såsom
tillfälligt — då tillkom på en enskild motion, och alt det var en ökning
i anslagen, som Regeringen sjelf ej väntat sig kunna genomdrifva, förr än
allt hade öfvertyga t derom, att Ständernas medgörlighet vid den Riksdagen
äfven skulle medgifva detta anslag. De stora summor, sorn då anslogos tili
Extra ordinarie utgifter för Försvars-Werket äro icke ännu redovisade. I
jProtocollet öfver Krigsärenden den 18 Januarii detta år, pag. xx., står att
läsa: ”Enligt de redovisningar derföre (hemligen för ofvannämnde anslag)
som till Stats-Utskottet böra af vederbörande aflemnas, hafva dels flere af
desse anskaffningar och arbeten redan blifvit verkställde, dels contracter
om vissa afslutade; men som liden, förberedande åtgärder, emellankomne
oför utsedde händelser och nödvändigheten, att icke genom allt för hastiga
och brådstörtande requisitioner och upphandlingar, dels framkalla en derföre
ofördelagtig conjunctur, genom prisens öfverdrifna stegring utöfver dem,
som för beräkningarne tagas lill grund, dels föranlåta varornas och persed
-
StRU-Uiskottets Vt!, N:o 81.
Järnäs försämring, genom en för mycket påskyndad och hastig tillverkning-,
icke medgifvit en skyndsammare gång härmed, än att åtskilliga föremål
ännu Återståså komma, med användande af de ännu icke utgifne medlen,
så väl Fästnihgsbyggnaderna, som de afsedda Förrådsförstärkningarne att,
så vidt de efterslå, efter stadgad plan fortsättas, så skyndsamt som omständigheterne
tillåta. Delta utvisar att man för malerielen anslagit vida
mer vid sista Riksdag, än sorn kunnat på ett med god hushållning förenligt
sätt, användas; och det ger åt framtiden en vink om tillförlitligheten
af administrations-systemet. Du vi dessutom ej hafva ännu beslutat något
angående det stora Tre Millions-anslaget till Försvars-Werket, som genom
lån skulle anskaffas, samt Utskottets Afdelning ej, enligt Herr Brukspatron
Petras framställde förslag, som jag äfven ansett lämpligt, vill förena Betänkandet
derom med Utgifts-Betänkandet, kan jag ej tillstyrka Rikets
Ständer att bevilja denna ökning i anslag, hvilken, om den ock ej ser betydande
ut, ibland 3:dje Hufvud titelns ofantliga summor, dock till sin sanna
betydelse uppfattas af de skattdragande”; och
2:0 rörande de af Kongl. ]VIaj:t för samma ändamål äskade c>o,ooo R:dr:
af Herrar Friherre Palmstjerna, C. O., von Post, L. A.Gyllenlutal
j L. H., Grefve Hamilton, G. V., Tamm., P. A.
Vid noale punkten angående anslaget till Exercice-compagnier och
Sqvadroner:
Af Herr Prosten Åstrand:
”Samma skäl, som Utskottet i frågan om anslaget för Armeens va*-  penöfningar användt för sitt afstyrkande, lala äfven för afslag i denna punkt.
För att dock vinna medel till de, såsom nyttiga ansedda Exercice-compagnien,
ville jag föreslå, att Kongl. Majit skulle ega, alt mot vacance-afgifts
erhållande, frivilligt af rotarne åtagen, ställa på ständig vaeanee ett visst
antal rotenummer inom hvarje Regemente, hvilka medel kunde användas
till Recruternas och den återstående Kurn ers ty ikans större öfning, så att
den blefve mer tjenstbar och duglig såsom stam för Beväringen”;
Och af Herr Petre' Th:
”Jag anser ifrågavarande anslag böra fördröjas intilldess sig visat, om
ioke genom vissa besparingar på 3:dje Hufvudtiteln erforderliga tillgångar,,
så väl för bildande af Exercice-compagnier, som för andra nya till Försvars-Werket
hörande behof kunna vinnas. Jag reserverar mig således emot
Utskottets Beslut i denna del, med förklarande, att jag tror hvarje nytt anslag
på omförmälde Titel blifva hinderlig t för de nödiga och nyttiga reformer,
som i främsta rummet fordras, hvad hushållningen med de tilt
Försvars-Werket anslagne medel beträffar»
16
Stats-Ut,kottets- XJd. N:o 8t.
Uti dessa bada reservationer instämde: Herr Prosten Svedeliuss samt
Riksdagsfullmäglige Hans Jansson ifrån Elfsborgs Län, Nils Persson ifrån
Södermanlands Län, och Anders Andersson ifrån Skaraborgs Lär.
Vid 2i:sta punkten, angående Beväringsmanskapets vapenöfningar:
Af Herr Petré } Th.:
"Som Beväringsmanskapets vapenöfningar på den inskränkta tid af t o
dagar, som dertill årligen är bestämd, efter min föreställning, icke uppfylla
det dermed åsyftade ändamål och en annan ordning för desamma således
bör tillvägabiingas, innan ökade anslag för desse öfningar ega ruin,
anser jag mig böra afstyrka hvad Stats-Ulskottet i detta hänseende {efresiagil.
Tredje
m _
—
—
Militaire- och För svars-1'Verkel
till Lands.
Krigs-Coilegium med
råderne
lill Artilleriet afsa . .
25,694: 36.
för Aröieen
Stockholm
Krigs-Hof-Rätten ., . .
Generalitets-Staten . .
Genera Ij-Adjut. Expedit
Ingenienr-Corpsen ....
Ofver-Gommend. Expedit, i
Ärtilleri-Siaben
Commendints-Staten .....
Krigs-A kademien
Allmänna Garnisons-Sjukhuset
Indelta Armeen.
Indelta Regimenterna
Exercice-Esqnädronernes underhåll
Exercice-Compagnieroes dito
Penningar enligt
i83o års
Riks-Stat.
24,852
44
10
5,733
16
—
54,700
—
—
7,600
—
—
3i,388
8
2,600
—
—
2,800
—
—
7,130
16
—
36,000
—
—
31,319
9
4
Stats-Utskottcts
Förslag.
Förhöjning.
29,550
5,733
54,70(
7.600
31,53»-
2.600
2,80C
6,765
36,000
31,319
4,697
150
4l
Sr | 204.1231461 aj 208,6061 1 | 4i 4,847
Minskning.
365
3| 2| 3651-1
209,459
22,000
43
I 0,
211,417
3i
2
1,957
35
1 —
—
22,000
—
—
—
—
—j
30 000
—
_
30.000
—
-1
—
S1' \ 231,459143| io| 263.4171311 a| 31.957135j
Vlirf vad e A rm em.
Lif-Gärdet tili Häst . . :
Kron-Pi insens Hussar-Regimente . .
Svea Lil-Garde
Andra Lif-Gardet
Wermlands Fältjägare-P.egimente
Svea Artilleri-Reg;te, 117,936: 21.
Götlin dito 122,0*46: i5.
.Wendes dito. ..... 84,704: 46'
Tillkommer frän KrigsCollegium,
Archli-Sta
-
55 118
47,283
73 116
73,226,
24,974, *6
6j
6 j
61
6!
tens anslat
841' 4o. —
Cavalleri- och Artilleri-Hästars remontering
och skoning m. m ...
Fouragering för Yärfvade Ca valieriet
och Artilleriets Hästar
325,549 26
30,771
125,543
55,1 i 8
47,283
73,116
73,V26
24,974
40
339,7701 3
30,675 3 21
126,077,
14,220
2J
-r
96
!
t 4661 -
s I
| 756,58214131 61 770,24j'j 151 <>j~ i4 22Ö|äoj—j 562 j 8|-
Beväring„
Lif-Bevärings- Regimente! . . .
Gottlands Na t ion a 1-Ik v äring . .
ratsätstia
19,708
25,585
r*r.
19 703
33,000
7,414 32 —J
Transport 1 ^23 7,4k 0 Tjj—58,439147-
MHf
—...
Tl'ÖD5pOJ't
Hallands Beväring . .
Bevärings-Manskapets Vapenofningar
h'
3 560
60.000
S.r
Materiel:
Försvars-Werket i nllmänhetel ler Krigs
Collega Departementer .......
Lif-mundering för Indelta Infanteriet
Summa
Diverse Anslag:
Spanmåls-upphandling och Bageri -kost
nader
Ved och Ljus för Fästnings- och Garnisons-örter
Skrifmaterialier och Expenser ro, m
för Krigs-Collegium
Värjnings- och Recapitulations-pennin
gar
Durchmarche-kosfnader
Rese- och Tractamenls-penningar för
Militaire Embets- och Tjenstemän
vid Armeen . . i
Oförutsedde Militaire Behof ....
Summa
Afgå
Summa
Hvartill kora mer:
Ulich* Räntor, Kronov. 252,069 4°- -
hvaraf 74-974‘- 8. utan fory. 74.974' 8 -  77,095: 3a, med dito
k 5 ILdr, ...... 885,478: 16. -
Indelt Sonnmdl
21,446: T:> å 5 It.dr
Spanmål in natura:
Förut å Titeln uppförde
16 755 T:r å 5 R:dr —
Nu till uppförande föreslagne:
741
T:r för Wendes Artilleri
. . 372: 34, —
5i6 T:r till
Indelta Arneeo
för
Öfver-Rote
ring
i Skåne 2,58o: — —
108,853
626,000
71.000
697000
82
25.000
14.000 —
4500
1,000
25.000
6,666
50,000
2,124,18/
2, i 24, i 87
83.770:
3.q52: 24 —
32
3,560
_80°00
13R268
696 000
71,000
767,000
16
25.000
14.000
4,500
3,000
25.000
20000
27,414
70,000
— 70.000
6,666 32 —'
50,000
2 273,700
2,27.1,700
148,439
927
960,452
107,230
24.
— 147,512 89
86.727 24
3,426,110'- - I
927
927
-V. *
00 cc
Stats-Utsholtets Utlåtande N:o 82.
1
N:o 82.
Anltom till Exp.-Utsk. d. 6 Maj kl. 1 eft. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under
Riks-Statens Fjerde Hufvud-Tit el. (TJ. A.)
Vid denna HufVud-Titel innefattande Militaire- och Försvars-Verket till
sjös, och hvilken, enligt senaste Stats-Regleringen, upptager en anslagssumma
af 1,212,517 R:dr 7 sk. 4 rst., med inberäknade 14.778 tunnor
spanmål under lönerne och 9,428 tunnor spanmål in natura, hafva följande
förändringar i frågako mini t.:
1:0 Till lön-förbättring för Lots-Befälet har Kongl. Majit föreslagit
en tillökad utgift med 3,066 R:dr 3a sk., sorn skulle motsvaras af en lika
förhöjning i beräkningen öfver inkomsten af Lots- och BåkmedLen.
Uti Betänkandet Nio 54, innefattande förslag till beräkning af StatsTerkets
inkomster, bär Utskottet under Titel 1 Båk- och Lotsmedel, i likhet
med hvad vid sista Riksdagen egde rum och under förutsättning, att
då antagne grundsatts äfven nu blefve gällande, nemligen att hvad sorn,
utöfver de bestämda utgifterne, inflyter, reserveras till direct användande
för Löts- och Båk-Inrättningens förbättrande, upptagit endast 5o,ooo Ridr,
motsvarande den på Stat uppförde utgiftssumman; och som berörde Inrättning
befinner sig i det mindre goda skick, att Kongl. Majit funnit sig föranlåten
nu framställa förslag om anvisande, utöfver de årligen på Titeln
uppkommande öfverskotten , för en gång af 170,000 Ridr , för att användas
till fyrbåkars byggnad och förbättring samt lill båtnad för sjöfarten i allmänhet,
och Utskottet jemväl fått emottaga åtskilliga motioner om nya fyrars
uppbyggande, med flera anstalter till sjöfartens betryggande, anser
Utskottet deraf äfven följa, att hvarje, om äfven ringare, å Båk-och Lotsraedlen
uppkommande öfverskott, bör i första rummet användas till Fyroch
Båk-Inrättningens försättande i ändamålsenligt skick, och att en löneförbättring
för Lots-Befälet icke förr än i andra rummet bör ifrågakomma.
Då Befälet i öfrigt, åtminstone till någon del, torde äfven hädanefter komma
att utgöras af Officerare, som tillika uppbära lön på Flottans ordinarie
eller Expectance-Stater, finner Utskottet sig
icke kunna tillstyrka att, för närvarande, någon tillökning beviljas
i Lots-Befälets aflöning.
Bihang till R. St. Prot. 1834. 4:de Samt, 1 :sta Afd, ±
21 :*ta Håftet.
Stats-Utshottets Utlåtande N:0 8a.
2:0 De i nyssberörde liänseende, från Borgare-Ståndet till Utskottet -j
remitterade motioner, äro: |p
a) af Herr B. H- Santesson, att alla af Lots- oell Bak-Inrättningen
till Stats-Verkets ingående intrader må till samma Inrättnings underhållande
och fullkomnande användas och således den bland Stats-Verkets inkomster,
under titel: Ersättningar, upptagne intrad af 3,5oo R:dr Kamb. B:co, , I
som Danska Kronan årligen erlägger, såsom godtgörelse af Sundska Tullmedlen
för de på Svenska sidan af farvattnet igenom Öresund underhållne ||
fyr- och båkanstalter, äfven måtte till samma ändamål disponeras; ■
b~) af Herr Hemberg, J. P., om nya fyrbåkars uppförande på alla gf
de ställen af Svenska kusterne, der erfarenheten visat sådane vara af be- j|
hofvet påkallade, men företrädesvis vid Sandhammaren emellan Ystad och
Cimbritshamn, på Gottska Sandön och på Ölands Norra udde; |
c") af Herr Maechel, C. G., som ansett för Svenska sjöfarten vara af
största vigt, att uppförandet af en fyrbåk å sistnämnde ställe med det snaraste
komme att försiggå;
d') af Herr Hahn, B., att 3:ne slenkolsfyrar mätte uppföras till ledning
för den farliga seglationen i Bottniska viken, nemligen en på Egge- 9
grundet vid inloppet till Gefle, en på Holmöns norra udde i Q varken och 1
en utanför Piteå skärgård; hvarförutan Herr Hahn, såsom en utväg till 1
beredande af nu saknad tillgång på skicklige lotsar i Norra orterne, föreslagit
att Lotshemman på Statens bekostnad måtte inköpas;
e~) af Herr Linn, J. O., som, lika med Herr Hahn, yrkat på uppförandet
af fyrar på Eggegrund samt några flere ställen i Bottniska viken,
äfvensom på hemmans anslående åt Lotsarne; hvarförutan
/) Herr Modin, C. A., med erkännande af behofvet utaf förbättrade
Båk-Inrältningar i Norra farvattnen samt företrädesvis af Lotspersonalens
ändamålsenligare organisation, likväl i förra hänseendet anfört, att en
fyrbåk vore till de sjöfarandes vägledning af största nytta, om den hlefve
uppförd på så kallade Stor-Jungfrun utanför Söderhamn.
Utskottet anser det vara ett Statens åliggande, att foga anstalt om
nödige fyrbåkars sorgfälliga och ändamålsenliga vidmagthållande, till båtnad
och befordrande af handeln och sjöfarten, som i detta afseende är
med vissa afgifter belastad; och enär nu, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder
meddelat, och äfven åtskillige enskilde Motionairer uppgifvit, båk- och fy- >
rings-anstalterne äro i det skick, alt stora förbättringar derutinnan måste
vidtagas, så tvekar Utskottet icke att tillstyrka Rikets Ständer:
det alla de intrader, som i och för båk- och fyrings-ansl^lterQe
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 82.
3
inflyta, och deribland äfven inbegripne de under rubriquen Ersättningar,
påräknelige Danska fyringsmedel, ma, oafkortade, till
nämnde ändamål framgent blifva anslagne.
Beträffande lämpligaste sättet att bereda möjlighet för båk- och fyrings-anslalternes
snara förbättrande, skall Utskottet framdeles afgifva utr
låtande; och inskränker sig nu att föreslå:
det ett mot Danska fyringsmedlens belopp 3,5oo R:dr Ilamb.
Banco svarande anslag af 9,333 R:dr 16 sk. Svenskt Banco må på
Stat å denna Titel uppföras.
3:o Kongl. Maj:t har i Nåder föreslagit, att af det å denna Titel lill
kostnader vid Spanmålstransport och förbakning uppförda anslag ett belopp
af 10,000 R:dr må lill 8:de Hufvud-Titeln öfverflyltas; men, i likhet
med hvad Utskottet yttrat, angående de för dylika utgifter å 3:dje HufvudTiteln
uppförde a5,ooo R:dr, hvilkas öfverflyttning till 8:de Titeln äfven
blifvit ifrågaslälld, anser Utskottet alla utgifter för Militaire- och FörsvarsYerket
till sjös, hvartill kostnaderne i och för brödanskaffningen åt Flottans
manskap äfven höra, böra på ett ställe vara synlige. Utskottet tillstyrker
fördenskull:
att berörde summa af 10,000 R,‘dr äfven må å Titeln få
qvarstå.
4:o Till kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning, hvilka i
militairiskt hänseende äro desto nödvändigare, som ändamålet med hvad
Flottan i öfrigt påkostas, huru väl den än må vara utrustad, otvifvelaktigt
förfelas, om Befäl och manskap sakna öfning och skicklighet, har Kongl.
Maj:t, i öfverensstämmelse med Stor-Amirals-Embetets deröfver afgifne, Utskottet
meddelade detaljerade förslag lill Flottans exercis, äskat ett ytterligare
anslag af 35,000 R:dr årligen. Vid öfvervägande häraf och hvad de
Utskottet lillhandakomne handlingar innehålla, har Utskottet insett viglen
och nyttan af den ifrågavarande utgiften, äfvensom att det nu till sjöexercisen
uppförda anslag a5,ooo R:dr ingalunda kan vara tillräckligt för sådan
exercis vid Flottans 3:ne stationer, äfven om den med mindre fartyg verkställes;
men med iakttagande af den grundsatts Utskottet hittills följt, att,
så vidt möjligt är, inskränka utgifterne inom de förhanden varande, StatsVerkefs
nu beräknade tillgångar, kan Utskottet i ofvanberörde anslag endast
tillstyrka
tillökning af ao,000 R:dr, uti hvilken summa tillgång jemväl är
afsedd för det Beväringsmanskap, som tjenstgör till sjös, och
4
Stats-Vtslottets Utlåtande N:o 82.
hvars öfning befinnes lämpligast kunna ske i sammanhang med
Flottans exercis.
5:o Utskottet, som, vid revisionen af 1831 års räkenskaper, kommer
i tillfälle alt närmare undersöka förhållandet med Flottans tillgång på
ekvirke m. m., får nu, i anledning af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons
anförande i afseende på \:de Hufvud-Titelns reglering, härigenom
upplysa, att, vid anställd detaljerad granskning af anslaget till nybyggnader
och reparationer vid Flottan, eller, med andra ord, till Flottans materiel,
Utskottet funnit detsamma, ehvad det skall användas till större
skepp eller endast till skärgårdsförsvarets fullkomnande, för närvarande
icke tåla någon nedsättning; hvadan Utskottet icke heller för sitt tillstyrkande
i denna del ansett nödigt, att, på sätt Herr Petre'} Tli., uti ett
till Stats-Utskoltet från Borgare-Ståndet, i sammanhang med den Nådiga
Propositionen om Stats-Verkets tillstånd och behof, remitteradt anförande,
ifrågaställt, begära upplysning om den plan för organisationen af sjöförsvaret,
som nu följes. Då likväl Statens tillgångar och anslagen på /\:de
Hufvud-Titeln synas vara otillräckliga för underhållet af både Linie- och
Skärgårdsflotta, får Utskottet, med yttrande af den åsigt, att Rikets sjöförsvar
egentligen hvilar på Skärgårdsflottan, härigenom tillstyrka, att, såvida
Rikets Ständer dela denna åsigt,
Rikets Ständer må, genom und. skrifvelse, på detta vigtiga ämne
fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet till det afseende en
sådan framställning kan finnas förtjena.
6:0 Under anslaget för Flottans underhåll och nybyggnad samt underrubrik
indelthar varit upptagen den skattet jära, som från Gottland utgjorts
in natura med 3p3i tunnor med ett Kronovärde af 524 ^:(^r 1 ^ s^-  Men sedan nu mera Tjärutill verkningen, på sätt i Stats-Utskottets InkomstBetänkande
N:o 54 samt i det rörande detta ämne afgifne serskilda Betänkande
N:o 61, omförmäles, icke vidare för Gottland utgör någon hufvudnäring,
och billigheten således kräfver, att skattetjäran derstädes icke in
natura utfordras, utan med penningar får lösas, så, och med afseende
tillika derå, att Flottan icke bör sakna tillgång till det påräknade tjärubeloppet,
uppföres här å Titelns utgiflsranslag i penningar ett, mot värdet
af nämnde tjära, svarande belopp af 2,997 R:dr 28 sk., emot det att denna
skatt bland Kronans behållne ordinarie räntor intages med enahanda
belopp.
Stockholm den 3 Maj i834*
Ståts-Utskottets Utlåtande Nio 82»
5
Reservationer :
Emot Utskottets Beslut vid 4:de punkten, angående kostnaderne vid
öfningar för Flottans bemanning,
1:0 af Herr Hagelstam j O. J.: ”jag reserverar mig på det alfvarsammaste
emot Stats-Utskottets med liten pluralite fattade beslut, att, af de
35,ooo R:dr, sora Kongl. Majrt begärt till Flottornes exercis, icke på något
salt vilja bevilja mer än blott 20,000 R:dr, icke en gäng att genom lämphg
framställning till Rikets Ständer, i underdånighet önska eller tillstyrka
Kongl. Maj:t, att, i brist af andre tillgångar till Flottornes exercis , taga
de bristande 18,000 Rulr af Flottans nybjggnads-stat eller andre öfverflöd
s- och besparingsmedel, hvarigenom ingen vidare tillökning i f Hufvud-Titelns
anslag derföre skulle uppkomma, så att Kongl. Maj:t, till
exercis med bägge Flottornes fartyg, årligen finge använda åtminstone de
begärde 60,000 Rulr; ty jag känner med ali säkerhet att sistnämnde summa
ändock blir alltför knapp, ([emedan 3:ne månaders exercis i skärgården
med blott 2 batailloner kanonslupar och 2 batailloner kanonjollar med tillbehör
kostar omkring po,000 R:dr[) så att jag verkeligen är förundrad att
Kongl. Maj:t i Sin Nådiga Proposition velat åtnöja Sig med en så måttlig
begäran till ifrågavarande högst vigtiga och angelägna ändamål.
Ja, jag är fullkomligt öfvertygad, att af alla medel, sora Rikets
Ständer bevilja, kan knappt några Vara nödvändigare, om alla de mångfaldiga
millioner, sorn på Flottorne blifvit bekostade, eller hela anslagtet till
4:de Hufvud-Tileln skall medföra någon sann och åsyftad njdta. Ja, jag
anser äfven det vara vida klokare, att hafva en mindre Flotta, eller ett
mindre antal fartyg, och hålla dem alla beständigt i complett och god
ordning, med fullkomligt skickligt befäl och manskap, än att med force
bygga flere fartyg, än vi hafva råd att complettera och underhålla, samt
förse med tillräckligt öfvadt befäl och sjöfolk.
Man betänke Sveriges och Norriges inbundna skärgårdar och kringflutna
läge, och till följd deraf skärgårds- och sjöförsvarets vigt!
Man betänke att Flottorne äro de vapen, som aldraförst skola möta
fienden, och att de således alltid genast böra vara fullkomligt öfvade, om
vi, med en underlägsen styrka, skall kunna hafva rimligt hopp att freda
våra kuster och bevara vår sjelfständighet.
Man betänke att det vore vida bättre och förmonligare, om vi, med
ett godt och väl öfvadt sjöförsvar, kan hindra fienden ifrån alt landstiga
och härja våra bygder samt föra kriget utom våra gränsor.
6
Siats-Utskotlels Utlåtande K;o 82.
Man betänke vår östra grannes stora sjö-*exerciser hvarje sommar meil
som oftast stora escadrar på flera ställen, och att Ryssarne nu ega endast i
Östersjön 37 linieskepp, 22 fregatter och en betydlig skärgårdsflotta.
Man betänke de mångfaldige kunskaper, den långa practik och den
ständiga öfning, sorn sjö-oflicerare och sjöfolk behöfva för att kunna anses
rätt skicklige, i synnerhet då de, såsom nu hos oss, skola tjenstgöra på ä:ne
alldeles olika Flottor, nemligen på linieskepps och skärgårdsflottan, hvartill
ytterligare kommer att sjötactiken och alla våra sjö-exercis- och hushållsreglementen
vid bägge Flottorne nu äro omarbetade enligt sjökrigens nyare
esprit, och att våra många sorter krigsfartyg undergått betydliga förändringar
och förbättringar, i synnerhet hvad skärgårds-fartygen beträffar,
hvarigenom allt större exercis-expeditioner i sjön och i skärgården äro så
mycket nödvändigare, på det befäl och manskap måtte blifva fullkomligt
vane vid alla nya regleringar, inrättningar och det nyare sjö- i synnerhet
skärgårdskrigssättet samt tillika få lära sig att med säkerhet känna våra
inlopp, farvatten och invecklade skärgårdar, emedan skärgårdsflottans förnämsta
styrka och nytta beror på skärgårdslocalens fullkomliga kännedom,
öfver och under vattenytan och dess strategiska användande, hvilken kunskap
icke är så lätt för allom, och fordrar derföre mycken öfning och
djupt begrundande.
Man betänke derjemte, att våra Flottor på 20 års tid, eller allt sedan
sista kriget, icke mer än 2 gånger alltför kort fått exercera i skärgården
med ett par batailloner, och likaså alltför sällan med blott 1,2a 3 seglande
fartyg i öppna sjön.
Man betänke äfven, att då vår Landtarmé med circa 1,400 officerare,
1,700 under-oflicerare och omkring 5o,ooo man nu erhåller årligen nära
5oOjOOO R:dr eller § million till exercis hvarje år_, så synes det påtagligt
att de nu in alles beviljade blott /jåjooo R:dr till sjö- och skärgårdsexercis
för z:ne alldeles olika Ilottor_, med tillsammans nära 3oo krigsfartyg,
hvilka fordra circa 5oo sjö-oflicerare, 1,200 under-oflicerare och omkring
24,000 man till bemanning, måste vara alltför otillräckligt för ifrågavarande
dyrbara stridsverk, men som jag vågar kalla vårt första och
vigligaste försvar.
Af alla dessa, eller nu anförde skäl, jemte många andra, som skulle
kunna tilläggas, vågar jag fullt och fast tro, att Stats-Utskottet eller Rikets
Ständer , utan prut borde bevilja Kongl. Majit icke allenast de 35,000 R:dr,
som Högstdensamme nu begärt till Flottans exercis, utan till och med
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 8a.
7
sjelfmant erbjuda Kongl. Maj:t dubbelt så mycket lill samma vigtiga och
angelägna ändamål, eller med gamla och nya sjö-exercis-anslaget tillsammans
90 å 100,000 R:dr, och hellre pruta litet mera på några andra mindre vigtiga
anslag, så att Kongl. Maj:t kunde låta Flottornes befäl och manskap,
jemte en dass sjöbeväring, exercera hvart annat år, 3:ne månader uti skärgården,
med minst 2 batailloner kanonslupar och 2 batailloner kanonjollar,
samt hvart annat år 3:ne månader på öppna hafvet å seglande fartyg med
t. ex. 1 å 2 linieskepp, 2 fregatter och 2 kutterbriggar, eller endast med
4 h 5 svåra fregatter och inga linieskepp, hvilken hvart annat års exercis,
på sjön och skärgården, nu är så mycket angelägnare, som genomfördetta
Örlogs- och Armeens Flottas befäls sammanslagning till en enda Corps under
namn af Kongl. Maj:ts Flotta, samma officerare, under-officerare och
manskap nu åligger den dubbla skicklighet och de dubbla kunskaper, att
känna och kunna begagna 2:ne alldeles olika Flottors organisation och fartyg,
deras olika manöver, tactik och artilleri jemte deras olika krigslheatrar
och alldeles olika operations- och krigssält, m. m.
Jag yrkar derföre bifall till de i5,ooo R:dr som ännu brista i de
35,ooo R:dr, som Kongl. Maj:t begärt till Flottans exercis”.
2:0 af Herr Prosten Östberg: ”jag reserverar mig emot föregående beslut,
emedan jag tror att det af Kongl. Maj:t begärde anslag till den högst vigtiga
sjö-exercisen är behöfligt, och således ej borde nedprutas”; samt
3:o af Herr Prosten Nordin: ”jag anser nödvändigt att exercis beredes
sjöstaten och tror, att medel dertill kunde tagas af skeppsbyggnadscassan,
så att det belopp af medel, Kongl. Maj:t äskat sålunda kunde fyllas
utan Statens betungande”.
Vid 5:te punktenj i anledning af Anders Danielssons och Herr Petre's
motioner,
af Herr Friherre Silfversköld , C.: ”sorn jag icke anser mig eg a nog
kunskap uti den vigtiga frågan, huru Sveriges sjöförsvar bör ändamålsenligast
ordnas och jag, utan en sådan kunskap, icke tilltror mig hvarken böra tillstyrka
att Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet hufvudsakligen eller företrädesvis
bör riglas åt ena eller andra hållet, så reserverar jag mig emot
Utskottets beslut”.
Häruti hafva instämt Herr Friherre Palmstjerna, C. O.j Herr von
Post, A. L.j Herr Biskop Thyselius3 Herr Doctor Hasselroth, Herr Prosten
östberg samt Herr Prosten Nordin.
8
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 82,
Fjerde Hufvud-Tit el
n.
Milit aire- och För sv ar sv erhet till Sjös,
Aflöniiigs-S talen:
Förvaltningen af Sjö-Ärenderne med Sjö—
Chartae-Archivet .
Chefens för Flottan Expedition ....
General-Ådjut:s-Expeditionen för Flottan
Flottans Stationer
Lotseri- och Fyrings-Staten . . .. . .
S:r
Materiel:
Flottans underhåll och nybyggnad
Diverse Anslag:
Exercis af Flottans bemanning . , ; .
Spanmåls-upphandling och Bagerikostnad
Skrifmaterialier och Expenser m. m. . .
Rese- och Traclamenls-penuingar . . ,
Oförutsedda utgifter . . . . . . . .
S:r
Summa
hvartill kommer :
Indelta Räntor, Kronovärde 14,663 — —
hvaraf 9,485 utan förvandling 9,485 —
5,178 med dito å 5 . 25,890 —
Spanmål in natura 9,423 tunnor å 5 R:dr
Summa Summarum
580,000
Penningar
enligt
i83o års RiksStat.
18,720 —
2,400! —
1,920 —
413,485 36
50,000 —
"486,525 36
25.000
20.000
2,500
3,333
__10,000[ —
60,833'76
1,127,359
Stats-Utskottcts
förslag.
18,720 —
2,400
1,920
413,485
Förhöjning.
Minskning.
361—
_ 59,333 16! —
495,859 4 —
582,997 28
45.000 —
20.000 —
2,500 —
3,333'16
10,000; —
^80,833 ^6
1,159,690
9.333 16
9.333 76
2,997
20,000
35,375
47,1 i 5- =
1,242,180 ——
28
20,000 —
32,330 44
St.als-Utslottets Utlåtande N:o S3.
9
N:o 83.
Ankom till Exp.-Utslc. d. 6 Maji, kl. i c. m.
Utlåtande, angående utgifterne under JRiks-Statens Femte
Hufvud-Titel. (U. A.)
i:o Denna Hufvud-Titel, som innefattar anslagen för Wetenskaperna
och De Sköna Konsterna och vid sista Statsregleringeu bestämdes till en
summa af 27,080 R:dr 4° sk., kommer nu att förminskas med anslagssumman
för Kongl. Museum i,o5o R:dr, hvilken blifvit öfverflyttad till ÖfverIntendents-Embetets
Stat å aldra Hufvud-Titeln.
2:0 Vid öfrige, å 5:te Hufvud-Titeln Uppförde, anslag kommer ingen
förändring i fråga, utom i afseende på den af senaste Rikets Ständer, till
Silfver-Jettoner, för att vid Kongl. Wetenskaps-Akademiens sammankomster
utdelas, anvisade summa af 240 R:dr Silfver årligen. Denna har till Acadelnieu
blifvit utbetald, på det sätt att, intill sista Riksdag, cursskillnaden
anordnades på 8:de Hufvud-Titelns anslag lill extra utgifter. Fråga väcktes
då, om summans vexling i Banken efter pari-curs, men enär sådan
vexling icke egt rum, har, lill följd af hvad Rikets Ständer uti underdånig
Skrifvelse af den 28 December 1829 anmält och med anledning af hvad
hos Kongl. Majit blifvit tillkännagifvet, Kongl. Majit, genom Nådigt Bref
den 20 Aug. 183 r , förständiga! Kongl. Stats-Contoret, att af öfverskotten å
Stats-Verkets inkomster till Wetenskaps-Academien utbetala den cursskillnad,
som, vid invexling af Silfver till Jettoner, uppkommer derigenom,
att Academien för de dertill anslagne 24° R-dr i stället för Silfver uppburit
samma belopp i Bancosedlar.
Vid delta förhållande anser Utskottet lämpligast vara att tillstyrka:
det cursskillnaden för berörde anslag må, efter 128 sk. räknad,
å Stat uppföras, samt Welenskaps-Academiens anslagssumma i förhållande
dertill ökas till 640 Ridr.
Stockholm den 3 Maj x834»
Emot bibehållande å denna Hufvud-Titel af derå uppförde anslag för
Dramatiska Spektaklet, har Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson från Elfsborgs
Län anmält följande reservation:
Enligt den upplysning jag sökt och erhållit uti denna sak, skall den
sunfma 4>5oo R:dr Banco, sora af Statens medel utgå, jemte 200 famnar
Bihang till R. St. Prot. 1834. 4:de Sami. 1 ista AJck 2
2 Vsta Hå f tet.
IO
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 83.
ved, som likaledes från denna Hufvud-Titel lärer utgå till Theatern, härleda
sig ifrån år 1806, då f. d. Konung Gustaf Adolph upphäfde den Stora
Kongl. Theatern, och endast bibehöll det Dramatiska Spektaklet, som var
en på actier ställd enskild anstalt, men som styrdes af en Directeur, hvilken
Konungen förordnade, biträdd af ett par bland Lottegarné. Då denna
Theater äfven skulle uppföra större sångpiecer, som fordrade mera kostnad
och ökad personal, erhöll den till sitt understöd ofvannämnde anslag. Sedan
Stora Theatern år 1810 åter upprättades, fortfor anslaget emedlertid
att utgå; men borde egentligen hafva upphört år 1813, då Dramatiska
Theatern upphäfdes, dess privilegier indrogos och dess personal förenades
med Stora Operans, under samma lagar och styrelse. Staten har sålunda i
20 år fortfarit alt betala ett anslag åt en inrättning, som icke existerar.
Om det möjligtvis förut eller till 1813 kunnat, oaktadt förändrade förhållanden,
vara något skäl att låta anslaget utgå, fastän Operett-Spektaklerne
upphört, för hvilka det egentligen var ämnadt, så var det emedan Dramatiska
Theatern var en Nationel Inrättning, bestämd att der låta ”Svenska
Dramatiske Författares arbeten af Svenska Acteurer till språkets, smakens
och sedernas odling, för allmänheten uppföras”, såsom orden lyda i Theaterns
Reglemente af den 29 Maji 1789, hvarföre också inhemska författares
rättigheter äro deri utförligt bestämde och samvetsgrannt vårdade. Men
då numera ett annat förhållande med Theatern inträdt, då Nationela Författares
rättigheter i detta afseende genom ett ej längesedan utfärdadt Reglemente
blifvit så godt som upphäfne, eller åtminstone ställda under öfversättare,
emedan det i sistnämnde Reglemente heter, ”att original ej får
föredragas öfversättning”, hvilket synes antyda att öfversätta arbeten skola
ega högre värde, och öfversättarens arfvode lill och med lärer vara proportionsvis
högre beräknadt än författarens, en sak som naturligtvis icke lärer
vara mycket uppmuntrande för inhemska författare, så drager jag för min del
den slutsatts deraf, att äfven anslaget bör upphöra. Skulle det äfven någon
gåug kunna hafva händt eller kunna hända, att, af Extra Utgiftsmedlen, tillgångar
blifvit anvisade för betalande af Theaterns iråkade skuld, ett misstag
om dessa medels bestämmelse, som är för Statens oförutsedda behof j är det
emot all princip, och lärer blott behöfva anmärkas, för att bli rättadt.
Om jag vidare tager i betraktande de betydliga summor, som äro anslagne till
Theater-personalens aflöning, fastän icke directe utgående af Statens medel,
men dock i många fall uppgående till lika belopp med Statens högre Embetsmäns,
ulan att det kan för mig göras begripligt, huru de förra för Statens
bestånd kunna vara lika oumbärliga sorn de senare, så blir berörde
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 83. 11
anslag för mig än mera motbjudande. Jag missunnar visst ingen det nöje
och den uppbyggelse, som han tror sig hemta på Operan; men är dock
enfaldig nog tro, att den, som väljer detta ställe för att ”odla smaken'”
och i synnerhet ”sederne”, har valt ett ganska vanskligt mönster. Historien
lilia väl, som erfarenheten, torde nogsamt ådagalägga huruvida smakens*och
sedernas odling och förfinande, tillika varit dess renande förädling och
sanna förbättring. Må opartiskheten döma, hvarest de enklaste, renaste
och de mest okonstlade seder finnas, antingen i stora städer, der spektakel
dagligen hållas, eller i den mest hortgömda vrå på landet, der allmogen
icke vet hvad Theater vill säga! Må dessa spektakler förnöja, förtjusa, förädla,
förfina sina dyrkare och vänner —• men må de ock bära sig sjelfva
utan alt betunga Staten med sitt underhåll —• och de skola gerna för mig
få vara i fred. Jag älskar frihet, dygd, upplysning och odling af samhällslefnaden
och sederne, men icke hemtade ur sådane källor — utan af naturens,
religionens och den sanna moralens hänvisning och efterföljd. Nej!
gif då hellre dessa medel till någon Folkundervisnings-anstalt, och nyttan
deraf skall bli oberäkneligt större än nu, då de, efter min tanka, offras åt
Mott — fåfängan;”
Hvaruti Nils Pehrsson från Södermanlands Län instämt.
Stats-Utslottets Utlåtande N:o SJ.
F ernt e Hufv ud- Titeln.
Penningar
enligt i83o
ärs Riks-Stat.
Stais- U [.kot-  tets förslag.
Förhöjning.
Minskning.
Skona Konsterne.
Svenska Akademien . . • • *
1,500
—
—
1,500
|
—
—
—
—
—
.Vitterhets-, Historie och Anti-
1,552
24
—
1,5461
32
—
—
—
5
40
—
Fria Konsternes Dito ....
12,333
1,700
1,050
16
—
12,333
1,700
16
—
Kongl. Museum
—
—
_
—
1,050
—
—
Riks-Museum
2,500
—
—
2,500
1
—
—
Dramatiska Spektaklet . . •
4,500
—
—
4,500
VetenskapsAkademien till Jettoner
240
400
UTiU
Ved och Ljuspenningar lör Aka-
1
demierne och Dramatiska Spek-
taklet m. m. . .4 < . .
1,710
1,710
I
1
1
f
S-.r
27,085
4o
—
26,430
1
—
400
1
l
1,055 4»
I__
Afgå
j
400
/4ru-J
Summa
27,085
4°
26,430
l
655
40L
Stats-U[slottets Utlåtande N:o 8j•
N:o 84.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 6 Maj kl. i eft. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under
Hilcs-Statens Sjette Hufvud-Tit el. (U. A.)
i:o Uti Betänkandet N:o 78, angående åtskillige med Statsregleringen
gemenskap egande allmänna frågor, har Utskottet, på anförde skäl, tillstyrkt
Borttagandet af den så kallade Centonal-afgiften. I öfverensstämmelse härmed,
får Utskottet nu på denna Titel uppföra den ersättning, som, i händelse
förslaget gillas, tillkommer Wadstena Krigsmanshus-Cassa, dit Centonalmedlen
ingått; och som, efter hvad Kongl. Stats-Contorets Berättelse
innehåller, Cenlonal-medels-uppbörden för år 1821 med i83o, eller för ao
år, enligt deröfver ifrån Kongl. Krigs-Collegium meddelad uppgift, utgjort,
per medium, omkring 34,000 R:dr, får Utskottet tillstyrka
uppförandet af denna summa å Stat, såsom tillökning i anslaget
för Wadstena Krigsmanshus-Cassa.
2:0 Utskottet har sedermera erhållit upplysning, att utöfver förenämnde
Centonalmedel lill Wadstena Krigsmanshus-Cassa, AmiralitetsKrigsmans-Cassan
uppbär den Centonal, som belöper å de på 4:de HufvudTiteln
utgående aflöningsmedel, men då det ifrån Directionen öfver sistnämnde
Cassa till Kongl. Stats-Contoret insände sammandrag å Cassans inkomster
icke upptager några Centonalmedel, har Utskottet, som anser, att,
på förut omförmälde grunder, Amiralitets-Krigsmans-Cassan jemväl bör förses
med ett emot dess Cenlonal-inkomst svarande årligt anslag, saknat tillfälle
att, på grund af medium för de senare åren, bestämma den summa,
hvilken, efter afdrag af omkostnaderne, kunde för detta ändamål å Stat
uppföras; dock som, enligt Flottans räkenskaper för år 1831, berörde
Centonalmedel uppgått till omkring 4>5oo R:dr, hemtar Utskottet deraf
anledning,
att ett sådant belopp eller 4>5oo R:dr å denna Hufvud-Titel uppfora
för Amiralitets-Krigsmans-Cassan, såsom ersättning för de
till öfverflyttning å Bevillning föreslagne Centonal-medlen.
3:o Uti ett ifrån Bonde-Ståndet remitteradt memorial, har Riksdagsfullmägtigen
Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län, jemte framställning
om utvägars vidtagande, så att fattige sjuke måtte af Provincial-Läkarne
erhålla medicamenter gratis, tillika yttrat, att Lazaretten icke nu uppfyllde
de med dem åsyftade ändamål, i det att ingen der numera emotto
-
*4
Stats-Utslottets Utlåtande N:o SJ.
ges utan emot betalning; då det likväl, efter Motionairens tanka, vore
lämpligt, att på Lazaretten, hädanefter sorn förr, funnes ett visst antal
frisängar till fattige sjukes behof, äfvensom alt dårar, hvilka skola ett halft
år undergå prof-cur innan de på Hospital intagas, finge tillbringa denna
tid på Lazaretten, de fattige dårarne för intet, och andre emot betalning,
har Molionairen trott sig böra tillstyrka nödige medels anvisande till berörde
ändamål, helst, om hushållning i Statsregleringens öfrige, mindre
magtpåliggande delar, iagttoges, tillgångar säkerligen icke komme att
saknas.
Utskottet, som i sammanhang med 2:dra Hufvud-Titelns reglering,
pröfvat och föreslagit hvad till allmänna helsovården skall utgå, och som
framdeles, gemensamt med Allmänna Besvärs- oell Oeconomie-Utskottet,
kommer att yttra sig, rörande Provincial-Läkarevården, har ansett denna
af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson afgifne motion lämpligast böra
komma under öfvervägande i sammanhang med det å denna Titel uppförda
anslag till Hospital och Lazarett, men då Kongl. Maj:t, uti Dess Nådiga
Proposition om Curhus-afgiften, föreslagit, att den fortfarande må utgöras
intill utgången af det år, då nästa Riksdag slutas, och inom hvarje
Län af dess Comiterade bestämmas till det belopp, att eiforderlig tillgång
>vinnes både för Lazarettens och Curhusens behof j samt att Styrelsen
och Förvaltningen af Lazaretten och Curhusen inom hvarje Län må, med
vissa förbehåll, blifva gemensam , och hvaraf det vill synas Utskottet som,
i händelse Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition bifalles, det hufvudsakliga af
hvad Motionairen åsyftat bör, genom en ändamålsenlig reglering inom
hvarje Län, vinnas, så och då i öfrigt hvarje Församling eger sörja för
sina fattige, anser Utskottet sig icke ega skäl,
att, i anledning af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons
ofvanberörde motion, tillstyrka någon tillökning i anslaget för
Hospitalens och Lazarettens underhåll.
4:o Institutet för Blinda och Döfstumma åtnjuter ett Statsanslag
af ........... 5,333: 16.
Uti delta anslag har, genom ett ifrån Bonde-Ståndet remitteradt
memorial, Riksdagsfullmägtigen Anders Johansson ifrån Upsala Län, på
anförde skäl, yrkat dels årlig tillökning med 4>5oo R:dr, hvartill kostnaden
för underhållet af ytterligare 2:ne barn ifrån hvarje Stift skulle uppgå,
samt- dels en tillökning för en gång med 5,000 R:dr, alt användas i
och för behöflige tillbyggnader å Institutets local.
Stats-Utshotlets Utlåtande Nio 84•
Då Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag anslogo 2,000 R:dr till vård
och uppfostran af ytterligare en Elev ifrån hvarje Stift i Riket, och hvarigenom
den årliga summan ökades till 5,333i R:dr, och detta Institut, der
dessutom för ett större antal blinda och döfslumma barn underhåll blifvit
af den enskilda frikostigheten beredt, således redan af Staten njuter understöd
i jemförligt förhållande till allmänna bidragen för andra välgörande
Inrättningar, kan, — enär i öfrigt icke är utredt, huruvida Institutets närvarande
local medgifver emottagandet af flere Elever, eller om tillbyggnaderne,
i fall sådane erfordras, kunde komma att ske på den tomt, hvarå Institutet
nu är beläget, och som af enskild man lärer innehafvas, —Utskottet
icke för närvarande tillstyrka någon förhöjning i förrberörde anslag.
5:o Uti en till Stats-Utskoltet ifrån Borgare-Ståndet remitterad motion
, har Herr P. A. Thörn anhållit, att anslag af Statens medel måtte
anvisas, dels till inrättande af ett Arbetshus i Carlskrona Stad, dels ock om.
tillökning i det årliga anslaget för nämnde Stads Fattigvårdsanstalt ifrån 3
till 5,000 R:dr; men då Kongl. Maj:t, hvars Nådiga pröfning dessa frågor
blifvit underställde, icke funnit skäl att göra framställning om ökade Statsbidrag
till Carlskrona Stads Fattigvård, utan i Dess Nådiga Proposition endast
till fortfarande upptagit det förutvarande anslaget, anser Utskottet,
som i berörde anslag icke heller tillstyrkt någon förändring,
Herr Thorns ofvanberörde motion icke kunnat bifallas.
Stockholm den 3 Maji i834»
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 8/f.
Sjette Hufvud-Titeln.
Milda Stiftelser.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa • t
Amiralitets Krigsmans-Cassan . . .
Allmänna Fattigvården i Stockholm .
Dito i Landsorterne
Lazarettet i Stockholm ......
Hospitalers och Lazaretters underhåll
Stora Barnhuset i Stockholm . . .
Frimurare Dito i Dito
Institutet för Blinda och Döfstumma ,
43umma
Hvartill hommer:
'Indelta Räntor, Kronovärde 7,954 — —
hvaraf 1,375 utan förvandling 1,375 —
6,579 med dito å 5 R:dr 32,895 —
Indelt Spanmål, 13,078 tunnor å 5 R:dr
Summa Summarum
Penningar
enligt
i83o års Riks-Stat.
Stats-Utskottcts
förslag.
3,043
3.000
5.000
2,753
1,166
666
5,333 16 —
20,962
47
34,000 —,
4,500,—;
3,043
3,000
5,000
2,760
1,166
666
5333
Förhöjning
59,470
8 —
3a
32
16
34,270 —
65,390 —
159,130 —
34,000 —
4,500 — —
Minskning.
38,507
i —
Ståts-Utskottets Utlåtande JV:o 85.
J7
N:o 85.
Antom till Exp.-Utsk. d. 6 Maji kl. i e. m.
Utlåtande, angående Rilcs-Statens Sjunde Hufvud- Titel.
(II. A.)
Denna Hufvud-Titel, som innefattar Pensions-Staterna, reglerades vid
sistlidne Riksdag sålunda:
att Civil-Statens Pensions-Inrältning erhöll utom anslaget för Embelsoch
Tjenstemän ........ R:dr 25,ooo.
samt det förutvarande bidraget till Enkor oell omyndige
Barn ......... 10,000.
en tillökning i detta senare med .... 5,000.
15,ooo.
och alt anslaget till Militaire Embets- och Tjenstemäns Enkor
och Barn, utgörande förut 16,000 R:dr, ökades till . . 23,ooo,
likväl att utgå endast till nästa Riksdag, då en bestämdare reglering kunde
R. St. föreläggas, efter utrönande af behofvet i denna del, som framdeles
ansågs böra förminskas i den mon Arméens Pensions-Cassa, genom Militaire
Embets- och Tjenstemännens egne bidrag, blefve i tillfälle, att åt flera
Enkor oell Barn, än nu kunna meddela understöd. Och sorn Kongl. Majit i
Nåder lillkännagifvit, att sistberörde serskilda tillökning i anslaget till Pensioner
för Militaire Embets- och Tjenstemäns Enkor och Barn fortfarande
är behöfligt, och hvilket förhållande ytterligare styrkes deraf, att det senast
församlade Krigs-Befälet uti gjorde, till Rikets Ständer öfverlemnade
framställningar sökt visa behofvet af ökade Statsbidrag till Arméens Pensions-Cassa,
hvaröfver Utskottet afgifvit serskildt Utlåtande under N:o 5y,
så får Utskottet tillstyrka:
att den, på sätt omförmäldt är, vid sista Statsregleringen uppförda
tillökning med 7000 R:dr i anslaget för Militaire Embets- och
Tjenstemäns Enkor och Barn, må, under enahanda vilkor, som
då fastställdes, fortfarande intill nästa Riksdag utgå, och att således
anslags-summan under Sjunde Titeln må fastställas lill 63,000 R:dr.
Stockholm den 3 Maji 1834-
Bihang till R■ St. Prot. 1834- 4:de Sami. Bata Afd.
2 Bata Håjlet.
3
i 8 Stats-Uts kottets Utlåtande N:o SS.
Sjunde Hufv u d - Ti teln.
Penningar
enligt i83o
Stats-Utskot-  tets förslag.
Förhöjning.
Minskning.
års Riks-Stat,
Pensions-Staterne-
Pensions-Staten för Civile Embets-
och Tjenstemän
25,000
—
25,000
—
—
Dito för Civile Embets- och Tjen-
stemäns Enkor och omyndiga
Barn
15,000
—
—
15,000
—
—
—
—
—
Dito för Militaire Embets- och
Tjenstemäns samt Under-Office-
rares Enkor och omyndiga Barn
23,000
o 3 onn
Summa
63,000
—
63;000
—
—
— —•
_
SI OCK HOLM, Kongl. OnDENS-BoitTiiYCKEiuETi i834.
■St ats-Ut skottets Uttalande IV:o 86,
i
N:o 86.
Antom till Exp. Ulsk. den 6 Maji kl. i e. m.
Utlåtandej i fråga om utgifternes reglering under Rihs-Statem
Åttonde Hufvud-Titel.
(U. A.)
Utskottet får härmed afgifva förslag i afseende på regleringen af
denna Hufvud-Titels— för allmänna och extrautgifter — anvisade anslag,
hvilka, i den bifogade Tableauen specifikt upptagne, här nedan äfven omnämnas,
så vidt några förändringar ansetts behöflige, till följd, dels af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Stals-Verkets tillstånd och behof, jemte de
till Utskottet remitterade motioner, och dels af i öfrigt inträffade förhållanden.
1:0 Fångars skjuts-underhåll m. nu
Uti Dess Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof,
har Kongl. Maj:t gifvit Rikets Ständer tillkänna, att å detta anslag,
hvarmed de senare åren anslagen för Corrections-Inrättningarne i Stockholm
och Landsorterna varit förenade, betydliga brister egt rum, härrörande
dels från byggnader vid Corrections-Inrättningarne i Hufvudstaden,
■dels ock förnämligast af ett fortfarande tillök t antal förbrytare vid Corrections-inrältningarne
för mankönet. Och har Kongl. Maj:t föreslagit, att för
dessa föremål må på 8:de Hufvud-Titeln uppföras:
För fångars vård och underhåll m. m. såsom förut . . 160,000: — —-
För Corrections-Inrättningarne i Hufvudstaden . . . 70,110: — —
samt för Corrections-Inrättningarne i Norrköping, Götheborg
och Wisby
15,270: *— —
S:a 245,38o:
hvarigenom, enär från dessa summor afdragas ”de förut på Titeln uppförda
anslagen för spinnhusen i Stockholm och Landsortertie,” en tillökning
uppkommer af 6o,38o R:dr.
Såsom grund för dessa beräkningar har Kongl. Maj'.t åberopat Styrelsens
för Fängelsena och Corrections-Inrättningarne underdåniga Berättelse,
om förvaltningen sedan år 1826, samt de af Styrelsen uppgjorda för
Bihan"
till R. St. Vret, i834• 4 Sami. 1,-sta A/d. 1
22:dra Häftet,
Sfats-TJtskottets Utlåtande N.o 86.
slag lill Stater för nämnde Inrättningar; och har Kongl. Maj:t yttrat Sigförvänta
alt, sedan erforderliga byggnader nu blifvit fullbordade och de
fängsliges ai bets-förtjenst, hädanefter mera än förut, kan för det löpande
underhållet användas, kostnaderne för fångars vård och transport samt för
Corrections-Inrällningarne icke skota framgent uppgå till så hetydligt belopp,
som under de senare åren, helst åtgärder, åsyftande minskning i
Correctionisternes antal, tillika blifvit vidtagne.
Till utrönande, i hvad man de år ifrån år under denna Titel stegrade
kostnaderne falla antingen Corrections-Iniättningarne eller fångvården
i allmänhet till last, har Utskottet i senare hänseendet låtit ur Länens räkenskaper
göra följande utdrag, hvaraf inheintast att för långars skjuts, underhåll,
m. in. utgått i
1826. 1827. i83o. 183 1. 183a.
2.
Upsala Län  2,01 — 2,78
Stockholms d:o . . . 7,53a.— 9,i)2 r.—
Södermanlands d:o , 3,888.— 6,442.—
Östergöthlands (1826
förflereföregåendeår) 52,070.— 12,547- —
Gottlands Län . . . 63g.— 719.—
Calmar dlo .... 8, i44- — * 1,41 —
Blekinge dro .... 5,111.— 6,262.—
Jönköpings d:o . . . 4>°99*— 5,513.—
Kronobergs dro. . . 3,334.— 7,092.—
Christianstads dro . 9.176.— 11,402.—
Malmöhus d;o ... 6,113.— 3,635.—
Hallands d:o ..... 3,941 •— 5,455.—
Götheborgs d;o . . . ii,43o.— 12,706.—
Elfsborgs dro . . . . 6,793.— 7,764.—
Skaraborgs dro . . . 12,133.— 22,770.—
Nerikes dro .... 3,02.5,— 3,398- —
"Wermlands dro . . 5,o33. —- 2,940. —
"Westmanlands dro . 3,254  3,744* —
Kopparbergs dro . , 2,568.— 2,391.—
Gefleborgs d;o . . . 3,547• — 3,802. —
"Westernorrlands dro 2,365.— 2,524- —
Jemtlands dro . . . 622.— 742.—
Westerbottens d;o . 1,935.— 1,727.—
och. Norrbottens dro i,3i8. —* 1,296.—
3,069. —
3,106. —
3,611. -—
8,7 II.—
10,026. —
10,861. —
4,310.
4,827.—
4,65o. —
5,5l7
2,421. —
6,704.—
1,600. —
i,317.—
1,653. -—
9,4 51. —
9,585.—
9,714* —
4,545. -
5,107. —
5,046. —
3,789.-
5,3o5. —
5,848. —
5,oi 8. —
6,626. —
5,426. —
7,293
8,26 r. —
I 2,569. —
8,857. —
r 3,416. —
— —
6,41 2. —
7,792, —
6,276. —
12,866. —
14,554. —
. 8,966. —
4,018. —
8,38g- —
9,920. —
13,283. —
15,807. —
9,615. —
4,746. —
5,1 g3. —
5,966. —
3,894, •—
4,438. —
5,r85. —
2,732. —
2,8o3. —
3,528. —
2,678. —
2,983. —
2,678.
4,061. —
5,4o6. —
6,998. —
3,347. —
3,789. —
5,234. —
917.—
1,3g5. —
1,200.
2,302.
2,772.—
2,784.
1,3 ig.
2,255. —
1,935.
Stats-Utskoltets Utlåtande N.o 86, 3
Förhållandet med Correclions-Inrättningame i Stockholm åter inihemtas
af följande Tabell:
JVorra Inrättningen.
Personalen!
per |
medium. |
1
*-3
1
1
a =
• .1
5 S I
2763
274J
287*
290 s
298»
—
28 45
-1
År 1827 från d.
j4 Julii
„ 1828 „
,, 1S29 ,,
,, i83o „
„ 183 x „
„ i83a „
Summa
håll, sjukvård,
administrationsoch
bevakuingskostnad,
ved och
ljus m. m.
P.uemicr för
arbete.
47
11
■
511
18
9
I7,Oo3
t8
8
5
6
i,431
32
2
22,746
J/
8
44
,7
1,740
4
11
24,942
1
6
27
4
• ,786
32
-
29,143
11
4
6
.9
1,934
35
1
29,787
41
10
3o
6
2,362
—
3
27,190
3o
9
,8
9>766
27
3
i5o,8i3
1
9
23,20 I
27,356
24,858
41,047
Södra Inrättningen.
Summa.
Anmärkning
Från och med
ar l83o bcräknadcs
och
uIgick anlaget
fö ren bestämd
rpersonal.
År r8
27 1 :sta iåret
2:dra d:o
„ 1828
„ 1829
„ i83o
„ 1831
i832
H
99
99
Summa
100
f
51 2
584
623
7°7
885
5o,3o3
— J 5.,554
— | 57,629
— g 5g,o 1 o
— § 7M9°
— f 84.684
[374,37'
-I
4
8
1,632
29
2
51,935
33
12
1
828
18
52,382
3o
■9
6
5,837
16
—
63,466
35
2
5
10,882
,42
—
69,892
44
38
3
12,109
46
I I
83,3oo
27
10
5
19,628
2
3
i.o4,31 ?
27
awa
29
4
80,919
25
4
425,291
6
Från och med
183o beräknades
och utgick
anslaget
för en bestämd
personal.
Häraf visar sig, att den årliga tillökningen uti ifrågavarande anslag
icke ensamt härrör från-Ökade kostnader vid sjelfva Correotionslnrättningaiiie,
utan äfven lill en 'betydlig del -genom förhöjda utgifter i och ,föi fångars
skjuls, vård och underhåll i landsoi terne. Då emedlertid af Rakenskaperne
tydligen ådagalägges, alt kostnaderne under de senare .åren nfver
-
4
Siats-Utskottets Ulla tande N.o 86.
stigit icke allenast hvad vid senaste Riksdagen anslogs, utan äfven hvad
Kongl. Majit nu, såsom behöflig tillökning, af Rikets Ständer äskat, så anser
Utskottet sig ega fullt skäl
tillstyrka Rikets Ständer, att bevilja uppförandet å Stat af berörde
tillökning med 62,880 R:dr, och alt derjemte till Kongl.
Majit aflåta underdånig Skrifvelse, med tillkännagifvande, det
Rikets Ständer, med anledning af nyss anförde förhållanden,
hysa den öfvertygelse, alt Kongl. Majit i Nåder lärer vara
betänkt på att ytterligare låta vidtaga sådana mått och steg,
som sätta en gräns för denna UtgiftsTitels oafbrutna stigande
långt utöfver hvad vid RiksSlatens uppgörande beräknas.
Kongl. Majlis Nådiga Proposition upptager vidareI
2:0 en tillökning af 2,000 Ridr på anslaget för allmänna byggnader
och reparationer i Stockholm, afsedd för underhållet af nödiga Magasinsbyggnader
i Hufvudsladen, samt
3:o d:o dio af 8,000 Ridr i Anslaget för byggnader och reparationer
i landsorterne, till underhållet af de Magasinsbyggnader, som för Stats-Verkets
spanmålsrörelse der funnits af nöden; och som dessa summor icke äro
några nya utgifter, enär kostnaderne för nppgifne ändamål förut drabbat, dels
Magasinsfonden, dels ock, efter dess ställande på utredning, Stats-Verkets inkomster,
tillstyrker Utskottet
uppförandet på Stat af berörde tillökningar med 2,000 Ridr
i Anslaget för publika husen i Hufvudstaden samt med 8,000
Ridr i anslaget för allmänna byggnaderne i landsorterne; dock
under dervid fästadt förbehåll, att dessa aine summor böra
disponeras lill Magasinsbyggnadernas underhåll, och redovisas
utan sammanblandning med de allmänna byggnadsanslagen,
till hvilka de nu öfverföras.
4lo Till underhållet af Drottningholms Broar erfordras, enligt hvad
Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition tillkannagifvit, en årlig summa af
800 Ridr, som nu föreslås till uppförande å anslaget för allmänna byggnaderne
i landsorterne. Kostnaden för dessa broars underhåll ansågs ifrån
början kunna betäckas med den afgift, som för öfverfarten erlades, och som
då ingick till Drottningholms Slottscassa; men alltsedan år 1820, har arrendeafgiften
för dessa broar, de senare åren utgörande omkring 600 Ridr,
ingått till Slals-Verket, emot det att ofvannämnde anslag fått vidkännas kostnaderne
för broarnes iståndsättande.
Utskottet tror sig böra tillstyrka:
Stats-TJlsholtets Utlåtande N:o 86.
uppförandet på 8:de HufvudTiteln af den för underhållet af
Drottningholms broar nödig ansedda summa 8öo R:dr årligen,
att disponeras i sammanhang med anslaget för publika
byggnader i landsorterne.
5:o För Strömsholms Stuteri föreslås ett tillökadt anslag af 2,118:
lo. 1, härrörande af indragne dagsverken vid bergningen af Stuteriet tillhöriga
ängar; och som denna utgift är en följd af Rikets Ständers i ämnet vid
senaste Riksdag gjorde underdåniga hemställan, om dagsverksskyldighetens
upphörande, och motsvaras af det vederlag i spanmål, som förut för hjelp—
dagsverkena bestods, men då till Kronan åter indrogs, och nu vid beräkningen
af Stats-Verkets inkomster tagits i betraktande,
tillstyrker Utskottet utgiftens uppförande med 1,704: 22. 2.
till fyllnad i, för samma ändamål vid senaste Statsreglering
uppförde 4 1 5: 25. 10, tillsammans utgörande en jern liad summa
af 2,120 R:dr.
6:0 Uti en från Ridderskapet och Adeln remitterad motion, har Friherre
Hjerta_, G. A., efter framställning af Stuteriens nuvarande tillstånd
och hvad lill deras förbättrande blifvit åtgjordt samt ytterligare erfordras,
yttrat den förmodan, alt Rikets Ständer icke lära undgå inse den stora
fördel, som Hästafvelns befrämjande i landet medför, så väl i militäriskt
hänseende, sorn för näringarne, äfvensom det väsendtliga inflytande härå,
som Stohållningarne redan haft och, i det af Motionairen föreslagne utvidgade
skick, än ytterligare skulle hafva; till bestyrkande af hvilket förhållande
Motionairen uppgifvit, alt Cavalleriets och Artilleriets remontering,
hvartill, för 10 år sedan, användes i Skane T95 och i öfriga provincerne minst
hälften Danska hästar, under de sisla åren kunnat verkställas, i öfre delen
af landet uteslutande med inhemska hästar samt i Skåne med tillhjelp af
högst Danska, samt att, då införseln af hästkreatur från Danmark år
1822 uppgick till 5g6 st., den år i832 utgjorde endast 71 st., hvaremot
exporten af hästar, som år 1821 icke utgjorde större antal än 9 st., år 1882
åter stigit lill 56.
På dessa anledningar och öfrige i motionen anförde skäl, har Friherre
Hjerta föreslagit, att de hittills för Stohållningen i Skåne af serskilde
medel utgående 2,400 R:dr måtte å Ordinarie stat anslås, samt dessutom
2,600 R:dr ytterligare beviljas, så att hela anslaget för Stohållningarne i
Riket kotnme att uppgå lill en summa af 5,000 R:dr.
Då Rikets Ständer vid sisllidne Riksdag till hästafvelns förbättrande
redan anvisat ett anslag af 8,000 R:dr, som fortfarande kommer att ut
-
6
Slals-Utskottets Utlåtande Tt;o $6.
gå, samt Kongl. Maj:t icke funnit för godt att, nied anledning af hvad
SluteriÖfverStyrelsen i underdånighet anfört, till Rikets Ständer göra framställning
om förhöjning i berörde anslag, så kan Utskottet icke heller
tillstyrka bifall till Friherre Hjertås framställning om anvisande
af 5,000 R;dr årligen för Stohållning i Riket.
Varande Utskottet i öfrigt öfvertygadt, att om Kongl. Majit i Nåder finnér
serskildt anslag för Stohåilningen, på sätt Friherre Hjerta sökt visa,
vara af hehofvet påkalladt, Kongl. Majit äfven lärer hädanefter dertill i Nåder
anvisa medel af Nionde UufvudTitelns tillgångar, hvaraf bidrag till
Slohållniugen redan utgått.
Öfver den del af Friherre Hjertås motion, sorn afser erhållandet af
ett ränt efrit t, lån för alt användas till byggnader m. m. vid Ottenby stuteri,
skall Utskottet inkomma med serskildt yttrande.
olo Utskottet har jemväl från Bonde-Ståndet erhållit remiss å Riksdagsfullmägtige
från Jemtland Jäders Mårtenssons och Eric Nilssons gemensamt
afgifne motion, att, till hästculturens upphjelpaude i Jemtland, 8oo
Ridr måtte årligen anvisas af det nuvarande anslaget, på det alt duglige
beskällare från Strömsholms Stuteri må kunna anskaffas och i serskiJde delar
af Länet hållas allmogen tillhanda. Men då Rikets Ständer till Kongl.
Majit öfverlemna! alt disponera det beviljade anslaget på det sätt Kongl.
Majit funné lämpligast, och Kongl. Majit således eger tillfälle att, om framställning
göres och nyttigt pröfvas, äfven för hästculturens befrämjande i
Jemtland, anvisa nödige medel, finnér Utskottet
ofvanberörde motion icke föranleda till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida.
8:o Uti Kongl. StalsContorets Berättelse om Stats-Verkets förvaltning,
tillstånd och hellof, har blifvit uppgifvet, att det för nybyggare i Rikets
norra landskap anslagne understöd al 8 tunnor spanmål för hvardera,
förut Allgått aitom Stat eller, medelst afdrag i Statens behållne spanmålsräntor,
så länge sådane funnos i orten disponible; men sedan, enligt Rikets
Ständers begifvande, vid senaste Riksdag, Statens behållne spanmålsräntor
få lösas nied penningar, och räntegifvarne af en sådan rättighet sig
begagna, har spanmål till nybyggare måst upphandlas för Statens räkning
och utgiften dertill affbras på Kronans behållne spanmålsmedel; och som,
genom afvitti ingarnes fortgång, dessa utgifter fortfarande komma i fråga
samt hafva för år i83i utgjort -671 tunnor spanmål, ansel-Utskottet lämpligt
föreslån
Stats-Utskoltcts Utlåtande N.o 86,
7
att å 8:de HufvudTiteln för ifrågavarande behof uppföres
elt Förslags-anslag af 3,ooo R:dr.
9:0 I öfverensstämmelse med det af Utskottet uti dess Betänkande
N:o aa, i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelser* gifne till
styrkande*
får Utskottet till uppförande å Stat under denna HufvudTitel
föreslå:
a} indelningsbrist i Kopparbergs Län, för Nämndemän och Gästgifvare,
sorn, genom den så kallade Extra Grufvehjelpens
upphörande, förlorat sina Lönings-anslag . . . 115: 4°-
h) kostnad för transport och Ga» makarelön af Stats
Verkels
koppar och jern
5,ooo.‘ —-
c) ersättning för Hingsthållning till Rusthållare i
Elfsborgs och Skaraborgs Län, som årligen utgått
med 53^ Tunnor spanmål in natura, a 5 R:dr, , 262: 34* 5378* j6.
io:o Sedan Rikets Ständer vid sednaste Riksdag å 8:de HufvudTiteln
anvisade elt contant anslag af 8,000 R:dr lill ersättning för jordförluster genom
Canalanläggningar, får Utskottet föreslå,
att de, å cjrde HufvudTiteln ännu qvarstående, för samma
ändamål bestämde Indelningar, nu måtte tilt 8:de HufvudTiTiteln
få öfverflyLtas med Indelta räntor i Kionovärde
210 R:dr, a 5
i,o5o: —
och Indelt spanmål 220 T.*r, ä 5 Rdr 1,273: — 2 30rp
11:0 I anslaget till Städers friheter inbegripes en lörslagssumma af
i3,ooo R:dr, utgörande den så kallade Källai friheten för Stockholms stad;
och då beloppet af denna utgift är beroende af tullen på viner samt, enligt
nu gällande Tulltaxa, utgår med 8,880 R:dr årligen, har Utskottet,
under förutsättning af samma Taxas oförändrade bibehållande i denna del,
ansett detta anslag med omkring 4>000 R:dr kunna nedsättas; blifvande, lill
följd af denna nedsättning, anslaget för Städers friheter, förut upptaget till.
Jt),6f)8: 37. 6., nu förminskadt till 15,700,
Stockholm den 3 Majt 1834.
8 Stals-Utskottets Utlåtande N.o 86.
ÅTTONDE IIUFVUD-TITELN.
Allmänna och Extra Ut-  gifter.'
Penningar enfigt
l83o ars Riks-  stat.
Stats-Utskottets
förslag.
Förhöjning
•
Minskning.
Lyshållning för Kronans
publike hus i Stockholm
Accords- försko tter och
4,000
—
—
4,000
ersättningar
6,000
—
—
6,000
—
—
—
—
Fångars skjuts och un-  derhåll .... 160,000.
Spinnhuset i
Stockholm. . . 8,000.
Spinnhusen i
Landsor terne . i5,ooo.
i83,oop
,
245,38o
—
62,38o
—
•—
—
3,5oo
3,5 00
—
—
—
—
Observations- och Upp-
börds-procénter ....
10,000
—
10,000
—
—
—— —.
—
Mantalsskrifnings-provi-
io,5oo
io,5oo
4,000
Restitutioner
4,000
—
—
Byggnader och Reparatio-  ner i Stockholm ....
D:o i Landsorterne . .
Städernas friheter ....
Flyinge Stuteris dags-
62.000
35.000
19,698
i,584
4i5
8,000
3,307
37
fl
6
64,000
43,800
15,700
1,584
2,1 ao
8,000
3,310
8
=
2,000
8,800
—
—
3,998
37
6
Strömsholms d:o
Hästafvelns förbättrande
Hingstpremier
Jordförluster genom Ga-
'25
10
—
i,7°4
22
2
.
—
—
•i 5
11
—
—
2
22
1
—
—
nal-anläggningar ....
Salpeternäringens upp-
5,ooo
194.000
100.000
5.000
194.000
100.000
115
5.000
3.000
Extra Utgifter
Indelningsbrist i Koppar-  bergs Län
Transport-kostnad m. m.
för Stats-verkets kop-  par. och jern
Odlingshjelp m. m. för
Krono-Wybyggare . . .
—
4°
i»5
5.000
3.000
4°
—
——
—
—
Summa
65o,ooö
1
3
j 729,010
—
H
83,002
36
3
3,998
37
c
Transport
65o,oo61 1
| 3j 729,010
-1
-1
83,002]
361
3g
3;998l 3y
6
Slals-Utskottcts Utlåtande N:o 86.
9
mcxmtxEBKsmxmxmgseBBxamBssxs&x
Pcnningai
i83o års
Slat
enligt
Riks-
Stats - Utskottets
förslag.
Förhöjning.
Minskning.
Transport
Afgå
65o,oo6
1
3
729,010
—
.83,002
3,998
36
37
3
6
3.998
3.998
37
|
«■» !!■ »mm 'i i i
Summa
65o,oo6
]
3
729,010
—
79,o°3
46
9
—
Ilingslhållning i Elfsborgs
oell Skaraborgs Län:
Spmäl in natura 5a l T:r
a 5 ILtlr
262
24
ESK»!
262
24
asESKitaaa esaira
|
raasj
Summa
65o,oo6
i
3
729,272
24
-
79,266
22
9
~\
Hvar lill kommer:
:Indelta Räntor, kronovär-  de 5,545: 2.4-  hvaraf 275. ulan förvand-  ling
27^: —
— 5,o6o: 9.4 nied
d:o å 5R:<lr . . 20,302:24
— aio d:o från
q HufvudTilclu i,o5o: —
26,627
24
~
~
Indelt Spanmal:
463 T:r a 5 ll:dr .2,3:5.
?;55 T:r å eko från
q IIufvud-Titeln 1,275.
3,590
vxjm
1
Summa Summarum
| 759>4d°
-1-
Bihang lill R. St. Prot. tS34. 4 Sa'n!- 1:S,a Afd~
22: dr a Häftet.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N.o Sf.
N:o 87.
Ankom till Exped.-Utsk. d, 7 Maji kl. 2 c. m.
Utlåtande, angående regleringen af Riks-Statens Nionde HuJv
ud-Titel.
(U. A.)
Hos Ridderskapet och Adeln har Herr Gyllenhaalx C., uli afgifven
motion, anfört: att, redan vid sislförflulne Riksdag, Rikets Ständer erkänt
hehofvet och nyttan af ett Landtbruksinstitut, och att endast brist pä tillgångar
föranledde till afslag å den i ämnet då väckta motion, att, ehuru
han icke förbisåg, det samma hinder äfven vid denna Riksdag möter, han
likväl trodde sig desto mindre böra underlåta att härom göra förnyadframställning,
som frågan nu befunne sig i ett mera utveckladt skick och ögonblicket
vore inne, då Statens biträde, icke utan det allmännas verkliga
skada, kan vägras att, då ett. sådant Institut nu mera blifvit af en enskild
man, Herr Ed v. Nonnen, på Degeberg i Westergöthland inrättadt, hvartill
planen är allmängjord, dels genom Tidningarne, dels ock genom en serskild
under Riksdagen utkommen brochure, Molionairen funne sig, både af pligt
och enskild öfvertygelse om Inrättningens obestridliga nytta, uppmanad att
understödja Herr Nonnens berömvärda afsigter; hemställande fördenskull
Herr Gyllenhaal, alt den af Herr Nonnen för Institutets ändamålsenliga
utvidgning och organisation calculerade summa af 5,o33t Rjdr årligen till
Fri-elevers underhåll, Lärares aflöning, m, m., måtte af Staten anslås tilt
Landtbrukslnslitutet på Degeberg,
Inom Borgare-Ståndet har Herr fTcern, J., väckt motion, alt Rikets
Ständer matte intill nästa Riksdag anslå en årlig summa af 20,000 lLdr
Banco till fördelning och underhåll af Irenne Landtbruks-skolor, nemligen
en i södra delen af Sverige, t. ex. i Skåne, en i medlersta delen, t. ex. i
Westergöthland, och en för den öfriga delen, t, ex. i Dalarne, eller Gestrikland,
hvilka Landtbruks-skolor, under bestämda vilkor och med åtnjutande
hvardera af |;del uti ofvannämnde Sta Is-anslag, hotde upplåtas lill enskildt
ölvertagande af red hare-, kunnige och för nit i saken väl bepröfvade män,
hvarigenom dessa Inrättningar otvifvelaktig^ skulle komma att väl uppfylla
sin bestämmelse.
Härförutan har, inom Bonde-Ståndet, Riksdagsfullmägtigen Anders
Danielsson ifrån Elfsborgs Län föreslagit understöds meddelande åt Landt
-
Siats-Utskottets Utlåtande N',o 8j.
il
bruks-Inslitutet på Degeberg, på det sätt: alt en Elev från hvarje Län der
måtte hållas på Statens bekostnad; alt desse Elever måtte utväljas af sökande
bland allmogens söner emellan 18 och 20 års ålder, samt undfå en
under hållssumma af 200 R;dr hvardera om året emot skyldighet att genomgå
eursen å Degeberg på vissa år; samt att sjelf bekosta hvad som utöfver
nämnde belopp af Inrättningen fordras.
Dessa motioner, sorn i de 3:ne Riks-Stånden blifvit af flera Ledamöter
understödda, skilja sig i afseende på sättet för verkställigheten, men
sammanstämma i hufvudfi ågan, att en Undervisningsanstalt för jordbrukare
är af behofvet högeligen påkallad. Äfven Utskottet delar denna öfvertygelse
och anser de medel, som härtill kunna blifva anslagne, vara använde
på det för framtiden mest fruktbärande sätt, så vida Inrättningen EIifver
ändamålsenligt organiserad. Då en enskild man härmed nu gjort början
och erbjudit sig alf, utan Statens betungande med någon kostnad för
byggnader, experimental-fält, med hvad mera, sorn för Inrättningens första
iordningbringaude erfordras, utan blott mot årligt bidrag till undervisningen,
samt för ett visst antal Elevers underhåll, bringa denna Undervisningsanstalt
i gång och densamma vidmagthålla; så och då kostnaden härigenom
b lifver för Stats-Ver ket mindre kännbar, och lämpligt synes vara,
att denna nya Anstalts gagnelighet med mera visshet utrönas, innan några
större Statsbidrag dertill anvisas, anser Utskottet sig böra tillstyrka;
att Stats-Verkets utgift i förevarande hänseende, till en början
inskränkes lill bidrag för det Landlbruks-Institut, Herr
Nonnen på Degeberg inrättat.
Då den angående Herr Nonnens Laudtbruks-skola utkomna tryckta
afhandling är allmänt tillgänglig, anser Ulskoltet det vara öfverflödigt att
deraf här intaga mera, än hvad som angår Statens bidrag, och sorn ligger
till grund för Utskottets slutliga tillstyrkande.
Enligt Herr Nonnens förslag skulle Statens årliga utgift komma alt
blifva:
a) bidrag till aflöningen för så väl de vetenskaplige, sorn praktiske Lärare
R;dr 2,5oo;
b) till böckers, journalers, modellers och apparaters m. m.
anskaffande
333: 16.
cf) kostnaden för 4 Fri-Elever i Usta classen, hvilka, utvalde
bland de mindre bemedlade ynglingar, sorn, med vackra
betyg från Lärdoms-verken, förena böjelse för Landt
Transport
2,833; 16.—
Stats-Ulskollets Utlåtande N:o 8j.
Transport 2,833: 16. —•
hushållningen, borde qvarblifva vid Institutet oafbrutet i
3:ne år för alt förvärfva sig vetenskaplig kännedom och
färdighet i yrket, å 3oo 1,200: — —
och då d:o för underhållet af 10 Rältare-lurlingar, för att bildas
lill skicklige och fördomsfrie arbetare, å 100 . . . 1,000:
Summa li:dr 5,o33: 16.—
Utan att ingå i granskning af desse föreslagne serskilde utgiftsbelopp,
anser Utskottet sig, i betragtande af de gagnelige verkningar, sorn genom
della Institut för Svenska jordbruket kunna beredas derigenom, alt, i
bredd med praktisk öfning, vetenskaplig bildning må vinnas i alta Landtbruket
tillhörande grenar och dessa insigter småningom spridas till Rikets
serskilde delar, ega fullt skäl tillstyrka:
att för Jordbruks-Inslitutet på Degeberg må anvisas ett årligt
anslag af 5,000 R:dr, att å denna Hufvud-Titel uppföras, att,
under förutsättning af Institutet fortfarande, intill nästa
Riksdag, utgå.
Och tillstyrker Utskottet derjemte,-alt Rikets Ständer till Kongl. Majtt
i underdånighet öfverlemna att bestämma ej mindre grunderne
för beloppets användande och conlrolen deröfver, än ock
i hvad ordning Länen må (Utskicka Elever eller Frilärlingar.
2:0 Kongl. Maj:t har väl icke ifrågastälit någon förändring i anslagssumman
å Nionde llufvud-Titeln, men med anledning af de (lere inom
Riks-Stånden väckta motioner rörande anslag lill föremål, som kunna an
-
*■
ses tillhöra denna för Jordbrukets, Handelns och Nä ringa nies befrämjande
inrättade Hufvud-Titel, har Utskottet tagit en närmare kännedom af dess
ställning oeh dervid inhemtat af Förslaget öfver Titelns utgifter för innevarande
år:
1:0 att till afskrifning eller utbetalning återstående belopp,
för år 1833 och föregående åren, utgöra en summa af R:dr 170,862: 3. 7.
2:0 att förut beviljade, årligen fortfarande anslag uppgå
till ett belopp 95,980: — —
och 3:o att dylika anslag för en gång, eller för bestämd tid
och behof erfordra  37,984»* a t. 4-
eller tillsammans 3o4>79Ö: 24* it.
Då nu härmed jemföras Anslagets närvarande tillgångar, utgörande
120,000 R;dr, synes behofvet af en tillökning i anslaget vara oundgängligt.
Sials-Utikottcts Utlåtande IV.-o Sy.
Enär derjemte denna Titels alla utgifter afse understödjandet och befrämjandet
af företag, sorn i industriell oell oeconomiskt hänseende äro allmänt
nyttige, samt de medel, sorn härtill anvisas, icke kunna betraktas annorlunda,
än såsom nyttigt använde, och böra bereda en rik skörd, anser Utskottet
sig med allt skäl kunna tillstyrka:
att, utom anslaget för Institutet å Degeberg . 5,ooo: — —
denna Titel må tillökas med 28,000: — —■
tillsammans 53,000: — —
hvarigenom contanta penninge-anslaget under Titeln blifver 153,000 R:dr
och med tillägg af Indeldte räntor och Kronolionde-spanmål, så val för
Åkerbruket, Handeln och Näringarne, som för Bergsbrukets understöd, i
penningar förslagsvis evalverade till ii,c)3o R:dr, Titelns hufvudsumma kommer
att utgöra R:dr 164,<)3o.
3:o Uti en till Stats-Utskoltet remitterad motion har Herr Wijk, Olof,
sökt ådagalägga vigten af Technologiska Skolors liefrämjande och vårdande,
emedan det är i dem, som ynglingen får tillfälle alt ”utbilda sig genom användandet
af sin arbetsförmåga i handlagsväg, grundad på och i förening med
den Theoretiska bildning, som han redan kan hafva fått och der vidare erhåller;”
och som Technologiska Institutet i Stockholm redan verkat mycket
* till detta ändamål, så att det Stats-anslag, hvarigenom detsamma underhålles,
kan anses vara väl användt, och då ett dylikt Institut, fast i mindre scala,
blifvit genom den enskilda frikostigheten grnndlagdt i Götheborg, hvilket
redan flitigt begagnas och vunnit kännares bifall, har Herr Wijk, till detsammas
ändamålsenliga utvidgande, föreslagit, att hälften af den summa, sorn
1111 utgår lill Technologiska Institutet i Stockholm, må med 7,000 R:dr anvisas
till Chalmerska Technologiska Skolan i Götheborg.
Utskottet erkänner fullkomligt vigten och nyttan af denna Inrättning;
men saknar ali närmare underrättelse om dess organisation, äfvensom förslag
till det ändamålsenligaste' sätt för användandet af det ifrågaställa anslaget,
och anser sålunda
ett bestämdt anslag på Stat härför ej nu till uppförande kunna
föreslås.
Kongl. Majit torde likväl, uti den tillökning Utskottet på denna Hufvud-Titel
föreslagit, finna medel att lill den ifrågavarande allmänt nyltiga
Inrättning göra anslag, deräst Kongl. Majit finner ett sådant understöd för
Inrättningen vara af nöden och med dess på enskilde förordnanden grundade
organisation förenlig, eller dess utvidgande vara af behofvet påkalladt.
4:o Från Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit remiss å Herr Mo
-
Siats-Utskottets Utlåtande JY.o 8j.
dins, C. A., motion, deruti lian, med omförmälande huruledes tillverkningen
af buldan* tältduk och foderväf, åtminstone i afseende på godheten, i
senare tider aftagit, tillika och då Kronans behof af desse tillverkningar
till fullgod beskaffenhet vore ganska betydligt, föreslagit beviljandet af elt
årligt anslag, att såsom prasmier tilldelas dem af Helsinglands och Norra orternes
allmoge, hvilkas tillverkningar af buldan, tältduk och foderväf vid
uppvisandet befmnes vara af fullgod beskaffenhet bela styckena igenom;
kunnande en sådan undersökning förrättas och bestyrkas på lika sätt, sorn
det tillgår i Norra Ångermanland med de finare lärfter, som der väfvas.
Utskottet anser detta ämne tillhöra Kongl. Maj;ts Nådiga pröfning,
sorn, i händelse nämnde industrigren linnes förtjent af den uppmuntran,
Motionairen föreslagit, är i tillfälle att dertill anvisa nödige medel af ti 11-  gångarne under denna Titel; anseende Utskottet fördenskull Herr Modins
ifrågavarande motion
O
icke, å Rikets Ständers sida, böra föranleda lill någon åtgärd.
Stockholm den 3 Maji 1834*
Reservation.
Vid Ttsta punkten, angående anslag till Landtbruks-Institutet på Degeberg,
af Riksdagsfullmägtigen Nils Strindlund ifrån Wester-Norrlands
Län, som anförde; ”Mot Utskottets beslut reserverar jag mig på den grund,
att jag anser anslaget till Institutet icke komma alt bereda det allmänna
något synnerligt gagn, utan hufvudsakligen afse beviljandet af den förmon
för Institutets Föreståndare, att på Statens bekostnad få en tillräcklig arbetspersonal
aflönad.”
Uti denna reservation hafva instämt: Riksdagsfullmäglige: Nils Pehrsson
ifrån Södermanlands Län, Joli. Andersson ifrån Upsala Län, Daniel
Danielsson ifrån Örebro Län samt Eric Nilsson ifrån Jemtlands Län.
Slats-UtskotUts Ullätande N-0 87. i5
NIONDE HUFVUD-TITELN.
Penningar enligt
i83o års Riks-  stat.
Stat» -Utskottets
förslag.
Förhöjning.
Minskning.
Åkerbruket, Handeln och
Näringarne i allmänhet.
120,000
'o
0
0
,
28,000
Landtbruks-Instilutet å
Degeberg .
5,000
—
5,ooo
_
Summa
I 20,000
—
—
i53,ooo
—
—
3j,ooo
—
Hvartill hommer:
ladelia Räntor, kronovär-  de . . 2,345: h 5 R:dr
11,725
Indelt Spml. f\ 1 Tr ä d:o
—
—
2o5
Summa Summarum
—
—
164,930
—
—
—
—
—
—
iG
Stali-Utskollcts Ullålande N.o SS.
N:o 88.
*
Ankom till E\pcd. Utsk. d. 7 Maji kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifter ne linder Rihs-Statens
Tionde Hufvud-Titel.
(U. A.)
1:0 Med Nådigt tillkännagifvande, att fråga uppstått om åtskilliga
tillökade utgifter på Staten för denna Hufvud-Titel, omfattande Clerecie och
Läroverken, men att Kongl. Majit, till undvikande af förhöjd beskattning,
icke velat för det närvarande göra framställning om deras uppförande på
Stat, har Kongl. Majit, uti Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, i afseende på denna Hufvud-Titel, föreslagit, att, med bibehållande
af det serskilda anslaget för Läroverken, Titelns anslagssumma
må nu, likasom vid senaste Riksdagen, upptagas till Rdr 544^07: 44*
I öfverensstämmelse härmed, och då med visshet kan antagas, att
omnämnde, för Läroverken vid sistlidne Riksdag beviljade, serskilda anslag,
Co,000 Rdr, fortfarande är behöfligt, och hvarpå såsom bevis må nämnas,
att de, rörande denna Hufvud-Titel, väckta motioner, alla, på sätt här nedanföre
närmare upplyses, innefatta framställningar om ökade anslag för
Undervisningsanstalterna i Riket, tillstyrker Utskottet
uppförande A Stat af berörde anslag, nemligen:
för Universiteten och Tillämpningsskolorna .... 18,000.
samt för Elementar-Läroverken  42>000-
Hvilket sistnämnde anslag lämpligen bör, i proportion af hvad
för hvarje Stift, enligt gällande Stat, belöper, utgå till disposition
af vederbörande Consistoriel-, som derefter må ega alt
anslaget, enligt samma Stat, fördela samt inför Kongl. Kammar-Rätten
redovisa.
2:0 I afseende på Elementar-Undervisningens utvidgande, bar Utskottet
fått emottaga remiss å en inom Bonde-Ståndet af Riksdagsfullmägtigen
Sven Heurlin ifrån Kronobergs Län väckt motion, deruti lian föreslagit:
att i hvarje församling må för allmänna medel inrättas och underliålias
en allmän Skola, der församlingens barn kunna få undervisning i de
stycken, som liu för tiden äro oumbärliga och af hvarje menniska böra
vara kände, så att hvar och en må, utom tillräcklig Christendoms-kunskap
och kännedom om Biblisk historia, åtminstone kunna med lätthet läsa och
felfritt skrifva sitt modersmål, räkna quatucr species i hela tal och sorter,
Stats- Utskottcls Utlåtande I\T;0 88.
'Iränna del hufvudsakligaste af Fäderneslandets Geografi och Historia, äfvensom
grunderna för Naturrätten och Allmänna Rättsläran; samt att, om
de nu fö resi agne Skolorna icke skulle kunna af allmänna medel inrättas
och underhållas, Stalén dock må dertill lemna allt det bidrag, sorn. är
möjligt för sjelfva inrättandet, då församlingarne finge bidraga till deras
underhållande; och hafva åtskilliga Bonde-Ståndets Ledamöter uti denna
motion instämt med tillägg, i afseende på beredandet af nödiga medel, att
sådane möjligen kundé erhållas, i händelse den väckta motionen om Biskops-Embetenas
indragning vunne bifall, äfvensom om inkomsterne af ledige
Pastorat dertill finge användas, hvilka icke alltid tillfalla den afgångne
Pastorns Sterbhus, utan äfven någon gång disponeras till alldeles främmande
föremål.
Ehuru denna motion är remitterad lill Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskollens gemensamma handläggning, har Slats-Utskotlet
likväl, då den alser ett ändamål, som tillhör denna Titel och på
densammas reglering eger ett väsendtligt inflytande, trott sig böra, i frågan
om nödigt anslag, motionen lill besvarande här upptaga.
Och får Utskottet alltså yttra, att då barnaundervisningén i den
vidsträckta omfattning, Motionairen omnämnt, eller soeknevis, synes böra ankomma
på församlingarnes: egen omtanka, och hvilken äfven på mångfaldiga
ställen, efter hvad Utskottet inhemtat, visat sig verksam i det att,
genom Presterskapets nitiska bemödanden och Församlingarnes bidrag, Skolor
blifvit inrättade, samt då Stals-Verkels tillgångar i öfrigt icke medgifva
något ytterligare Anslag härtill, utöfver hvad ofvan finnes upptaget,
kan Utskottet icke, i anledning af Riksdagsfullmägligen Sven
Heurling ofvanberörde motion, tillstyrka någon tillökad utgift
under denna Titel.
3:o Ifrån Borgare-Ståndet har Uäskottet erhållit remiss å:
a) Herr J. Winblads motion, deruti han omförmäjt, huruledes Enköpings
Skola före år 1808 egt 2:ne Lärare; att, enligt då meddeladt Nådigt
förordnande, Upsala Cathedralskola skulle lill Enköping förflyttas med
begagnande af der befintliga Rectorslönen af 5o å 60 tunnor spanmål;
att denna flyttning sedermera icke egt rum, men att lönen icke dess mindre
blifvit indragen till Calhedralskolan i Upsala. Då likväl, i Herr IVinblads
tanka, en lägre lärdomsskola vore lika behöflig i Enköping, som i
flere andra städer, har Herr Winblad föreslagit, att Skolan måtte ålerstäl
B
ihan g lill R. St. I rot. 1884• 4 Sami. i.sta Afd. 3 .
22Ulra Häftet.
>8
Stats-Ulskottels Utlåtande N.o 88.
las sådan ilen var föle år 1808, och att de anslag, som förre Konungar i
Nåder stadläslat och i Stadens privilegier bekräftat, måtte till Skolan i Enköping
åter anvisas;
b) å Herr B. Anderssons motion, innehållande, att Wki bergs Skola,
hvilken, grundlagd redan under forn-Danska Regeringen,såsom Lärdomsskola
gagnat intill närvarande tid, men vid den senast verkställda skolregleringeri
ansetts böra såsom sådan upphöra, måtte, qvarstående med den vid
dess stiftelse åsyftade och under loppet af århundraden fortsatta bestämmelse,
bibehållas såsom Lärdomsskola med nuvarande Hertor oell en Collega
samt erhålla anslag till en tredje Lärare; och har Herr Andersson, såsom
ytterligare skäl för sin framställning, anfort, att, genom den 1111 vidtagne
regleringen, allt tillfälle till förberedande af så kallad Järd undervisning
saknades i en folkvik trakt af Riket på en sträcka af \/\ mil, eller
emellan Götheborg och Halmstad;
c) å Herr Joli. Forssbergs motion, att, på anförde skäl, Anslag måtte
beviljas, antingen af lön åt en ny skol-lärare i Strömstad, eller ock till
förbättrande af ilen redan befintlige lärarens lönevilkor, så att han må
kunna, ostörd och fri ifrån andra befattningar, egna sin tid åt skolbarnens
undervisning; och
d) å Herr And. fredbergs motion, deruti han för den i Askersund
år 181 a, med betydliga uppoffringar å Stadens sida, inrättade Skola, begärt
ett årligt anslag af 54 tunnor span mål, på det att denna Skola, som,
jemlikt Kongl. Brefvet den 22 Dec. i83i, upptagits ibland allmänna läroanstalter,
men år 1833 åter derifrån uteslutits, måtte kunna fortfarande
vidtnagthållas i det skick, hvari den, till det uppväxande slägtets gagn, en
längre tid varit, men hvilket goda syftemål ej kunde vinnas, om icke lärarepersonalen
erhölle en passande aflöning och undervisningen utsträcktes
till allt hvad som i andra Skolor, jeni förliga med denna, läres.
Då på Kongl. Maj:t i Nåder ankommer att, vid regleringen af Rikets
Eiementar-läroverk i allmänhet, i öfverensstämmelse med de grunder,
som derför blifvit antagne, bestämma, huruvida en Skola skall, i afseende
på undervisningen, ega en vidsträcktare elier inskränktare verkningskrets
samt, i förhållande dertill, afpassa läropersonalen, och hvad angår, dels de
ojemnheter vid anslagens fördelande, som kunna förefinnas, dels behofvet
af tillökning för en och annan undervisnings-anslalt, sådane olägenheter
lämpligast kunna afhjelpas och, då anmälan göres, tvifvelsutan varda afhulpne
genom Stiftens Styrelser, antingen, medelst förändrad fördelning af de
Stats-TJt.kottets X’t Vit ande N.o $8.
»9
tillgångar, som redan 8ro sliillda (ill deras disposition, eller medelst ärendels
anmälande hos Kongl. Majit, finner Utskottet sig
icke konna tillstyrka beviljandet af ökadt anslag, i anledning
af hvad i ofvan berörde motioner blifvit framställdt.
4:o Uti en ifrän Ridderskapet och Adeln remitterad motion har
Herr Friherre Hermelin, Angust, föreslagit, att till den i Stockholm varande
Normalskola för vexelimdervisningens befrämjande måtte, utom det förut
beviljade anslaget af 2,000 Rdr årligen, ytterligare anvisas 2,000 Rd.r,
för att, under stadgade föreskrifters iakttagande, ulga så länge denna Skola
anses behöflig för bildandet af skicklige Lärare. Men då, efter de upplysningar
Utskottet inhemtat, tillfälle äfven gifves att, vid undervisningsverken
i serskilde orter, inhemta hvad som erfordras for alt blifva en skicklig
vexelundervisnings-lärare, och någon klagan öfver brist på så da ne lärare
i allmänhet icke förspörjes, anser Utskottet något utöfver de lill Normalskolan
redan anslagne 2,000 Rdr icke böra beviljas, och
afstyrker alltså bifall å Friherre Hermelins omnämnde motion.
5:o Inom Ridderskapet och Adeln har Herr Strussenfeldt, Adolf
Ludvig, uti en till Slats-Ulskottet remitterad motion, sökt framställa viglen
deraf, att vid våra allmänna undervisnings-anslalter, tillfälle gifves för ungdomen,
alt rätt och tillräckligt lära sig de 3 allmännaste ibland de så kallade
moderna språken, nemligen Fransyskan, Tyskan och Engelskan; och
har Herr Strussenfeldt i sådant hänseende föreslagit inrättandet af en Normal-anstalt
för bildandet af skicklige lärare i dessa Språk, och hvartill skulle
erfordras följande anslagssummor, eller för en gång:
Till utarbetande al läsekurser efter 5oo Rdr för hvartdera Språket i,5oo.
till någon materiel
200.
1,700.
samt ärligen:
lill boningsrum åt Normal-läraren, anskaffning af lärosal, m. m. . 4°°-
lön ål Normal-läraren .
1,400.
urfvoden till möjligen behöflige biträden ......... 5oo.
wrnrnmmmmmmm
2,3oo.
eller en rund summa af 2,000 Rdr, om afdrag göres för hvad en sadan lärare
kan anses i öfrigt uppbära.
Enär undervisning i moderna språken vid allmänna Läroanstalterne
redan meddelas, och skicklige lärare för dessa språk i allmänhet finnas att
tillgå, så och 0111 äfven inedgifvas måste alt, genom Molionairens förslag,
20
Stats-Utskottets Utlåtande JV.o 88.
språkundervisningen skulle erhålla en fullständigare utveckling, det äfven
hör tagas i betraktande, att flera för den allmänna undervisningen vigtiga
åtgärder måste, i brist på tillgångar, uppskjutas,
kan Utskottet icke lill Herr Strassenfehits motion tillstyrka
bifall.
6:0 I afseende på Anslagen lill Rikets Universitet, hafva inom
Preste-Ståndet serskilda motioner blifvit väckta af Professorerne Grubbe och
Westman, deruti de, på anförde skäl och med ytterligare hemlad anledning
af hvad vid ändra länders Academier heslås och serskildt af förhållandet
med Universitetet i Christiania, visat behofvet af tillök la anslag för
Sveriges bägge Universitet, serdeles till förbättring i lärare-personalens
svaga och i vissa fail äfven ojemnt fördelade aflöning; och har Professor
Grubbe, i afseende på beloppet, tillstyrkt bifall lill hvad Stals-Secreteraren
för Ecclesiastik-Ärenden, på sätt det vid Kongl. Ma.j:ts Nådiga Proposition
bil agde Stats-Råds-Protocoll (pag. i3 o. f.) utvisar, i underdånighet
föreslagit, eller ökad t årligt Anslag för Upsala Academie af . 19,877.
och för Lunds Academie af ............. 16,468.
oberäknadt hvad, lill byggnader och anskaffningar, för en gång kunde erfordras.
Och har, inom Borgare-Ståndet, Herr J. P. Borg, med anledning
deraf, alt i nyss åberopade Stats-Råds-Protocoll ett serskildt anslag
för en gång blifvit ifiågaställdt för Upsala Academie, men ej för Lunds,
ehuru denna senare vore deraf i lika stort behof, och ulelemnandet således
efter all sannolikhet vore ett misstag, föreslagit, att, om Rikets Ständer
bevilja något understöd åt Universitetet i Upsala, ett motsvarande äfven
måtte lemnäs åt det i Lund.
Om Utskottet äfven måste medgifva, att det vid sista Riksdagen tills
vidare anvisade, men nu till uppförande å Stat tillstyrkta Anslag för Universiteten
och Tillämpnings-Skolorna gemensamt af tillsammans 18,000 Rdr
icke är tillräckligt alt afhjelpa alla för Universiteten anmälde årliga behof,
så kan Utskottet likväl, då Kongl. Maj:t, hvars Nådiga pröfning frågan
om ökade anslag för Universiteten blifvit underställd, förklarat Sig icke
vilja för det närvarande derom göra framställning, och då anledning
således är att hoppas, det de väsendlligaste behofven kunna, genom en ändamålsenlig
disposition, i det närmaste fyllas,
icke till ofvanberörde motioner, i hvad de afse tillökade årliga
anslag, tillstyrka bifall.
Skolandes Utskottet, i frågan 0111 de Extra Stats-Anslagen, tillika yt
-
Stats-Ulskottets Utlåtande N.q 88.
21
tra sig, i afseende på den för Universiteten erforderlig ansedda anvisning
för en gång.
7:0 I sammanhang härmed har Utskottet till pröfning lörehaft den
af Herr Dalfelt, Carl Ludvig, väckta motion, att af de medel, som besparas,
genom indragne represenlations-kostnader, genom förändrad tryckning
af Riks-Slåndens Protocoll eller uppkomma af förhöjda skatter å bränvinsbränningen,
ett årligt Anslag malte göras till stipendier eller prsemier
att tilldelas de lönlöse Lärare vid Academierne, sorn, enligt vederbörlig Fa
1
• i • • • 7 ? O .0
eultets mogna pröfning, lagt sig vinning örn och lyckats djupare intränga
i den vetenskap åt hvars studium de uppoffrat sin tid.
På de uti näst ofvanstående punkt anförde skäl och då i öfrigt denna
motion är, i afseende på den utsträckning det framställda förslaget skulle
erhålla, nog obestämd,
kan Utskottet icke å- densamma tillstyrka bifall.
8:0 För Gymnastiska Central-Institutet har tillökning i nuvarande
Anslaget 2,000 Rdr blifvit föreslagen, inom Ridderskapet och Adeln af Friherre
von Vegesach, Achilles, med 3,3oo Rdr, inom Preste-Ståndet af Prosten
Bruzelius med 3,100 Rdr, samt inom Borgare-Ståndet af Herr And.
Wedberg nied 3,ooo Rdr, och afse desse serskilde förslag bestämmandet af
en lön för Föreståndaren med
i,5oo
samt personelt för nuvarande Föreståndaren, Herr Professor
Ling  5oo
2000.
åt Öfver-Läraren af
1000.
samt för ett tillökadt antal Lärare förhöjda löner lill olika belopp, hvarigenom
de skiljagtiga slutsummorna uppkomma.
Före sistlidne Riksdag utgjorde anslaget till Gymnastiska Central-Institutet
i Stockholm endast 1,000 Rdr, men, med anledning af då väckta
motioner, och på det alt denna Inrättning icke mätte sakna nödige tillgångar
för dess underhållande framdeles i det skick och 1 den utvidgning,
som erfordras för att kunna åt alla delar af Riket bereda skicklige Gymnastik-Lärare,
beviljades en tillökning i anslaget med 1000 Rdr, så att den
å Stat uppförda summan blef 2000 Rdr. Någon ytterligare förhöjning härutaf
till beredande af en tillökning i Lärarepersonalen, eller till löneförbättring
för den redan varande, kan Utskottet icke tillstyrka; men med afse
ende
å Herr Professor Lings utmärkta förljenster, såsom grundläggare af
den Gymnastiska undervisningen bär i landet, samt å hans i och lör Inrättningens
förbättrande ådagalagde oegennytta, då det vid sista Riksdagen
Stals-Ulskoltets l /låtande N.o SS.
beviljade tillskott, enligt hans tillstyrkande uteslutande och, utan att bereda
honom enskildt någon förmon, blifvit disponeradt till de andre Lära nies
och Institutets bästa, finnér Utskottet sig för honom, som ännu icke åtnjuter
högre aflöning å Institutets Stat, än de 5oo Rdr, som, vid Institutets stiftande,
år 1813 honom tillädes,
böra föreslå en personel tillökning af boo Rdr alt å allmänna
Indragnings-Staten uppföras.
9:0 Herr Friherre Palmstjerna, Bror Knnt, har uti en till Stals-Utskoltel
remitterad motion anfört, att Rikets Ständer vid senaste Riksdagen
väl beviljade ett anslag af 2,000 R:dr, att lill Professor Lin/' utbetalas i och
för utgifvandet af en Lärobok i Gymnastiken samt alt Herr Ling, efter
del Läroboken i manuscript blifvit aflemnad och af Direclionen för .Stockholms
stads undervisningsverk godkänd, fått medlen uppbära, men då utgifvan- .
det pä trycket af ett så beskaffadt, dyrt och i bokhandeln föga eflerfrågadt
arbete skulle medföra allt för mycken risque, och anledning således vore, att Hr
Ling sage sig nödsakad alt inskränka arbetets tryckning till endast den afhandling,
som till Direclionen blifvit aflemnad, och utan bifogande af den del
deraf, som afhandlar gymnastikens nytta i medicinskt hänseende, och med
uteslutande af fullständiga plancher, hvilka dock för arbetets användbarhet
vore af stort värde; sä har Friherre Palmstjerna föreslagit anvisandet af
ytterligare 2,000 R;dr till Författarens skyddande för en oundviklig förlust,
0111 han äfvenlyrar arbetets lifgifvande i sin helhet.
Utskottet, som hyser den öfvertygelse, att Herr Ling icke lärer låta
efterkommande gå miste om frnkterne af hans forskningar i en vetenskap,
den lian, åtminstone inom vårt land, sjelf utbildat och åt hvilken lian egna!
sin lid och sina krafter, anser sig likväl, till understöd lör ifrågava1
ande arbetes ingifvande, utöfver hvad vid sista Riksdagen beviljades,
icke kunna tillstyrka något ytterligare anslag.
10:0 Herr Biskopen m. rn. Doctor Thyselius har inom Preste-Stålidet
väckt motion om någon förhöjning i de ytterst svaga lönevilkor, sorn
Capel I-Pred 1 kan ter ne i Thorö, Nämdö samt i Nacka och Erstaviks församlingar
af Strengnäs Stift lin åtnjuta; i hvilket afseende Herr Doetorn och
Biskopen upplyst, alt den förstnämnde såsom boställe innehar ett tvådags-'
torp och i lön 8 tunnor spanmål, och att Capell-Predikanten i Nämdö
bebor, likväl på obestämd lid, ett minst i mil från kyrkan uppbyggd t boställshus,
omgifvet endast af ett litet ängsfall, men utan åkerjord samt uppbär
i liiu 6 tunnor spanmål och 5o R:dr banco; och att Capell-Predikan
len
i Nacka och Erstavik bebor ett ganska svagt boställshemman samt har
StMh-Ulshottets Utlåtande A:o 88.
23
hittills varit aflönad med i/\ tunnor spanmål. Då det i följd häraf för
Consistorium är ganska svårt, att förse dessa, från sina moderförsamlingar
fjerran aflägsne Capell med skicklige Lärare, och det vid inträffande sjukdoms-
>Iler dödsfall icke annorlunda later sig göra, än genom insändandet
at allmosor ildi ml Hot vinbladens och St i itets Presia skap, så har inouou.iiren
hemställt, om icke af den inoiVi Strengnäs Siifl indrague förläningsspanmål,
kumle beviljas hvardera af dessa lie Cupeli-Predikanter lika myckeL
som beslås Caitloier vid de nystiflade Skolorna, d. v. s. 10 tunnor
spanmål hvardera; och har Herr Doclorn och Biskopen, lill stöd för sin
framställning, ytterligare anfört, alt berörde sammanlagde Anslag knappast
ulgör ytdel af deli fiån Stiftet indragne förläuingsspanmål och att, då en
sådan inkomst frångår Paslorerne, billigheten syntes fordra att den i första
rummet användes lill lönförbättring, för sådane på sin plats alldeles otmibärlige
församlings lä ra re, hvilka, sedan Kyrkoherden afslåtl hela sin löneinkomst
eller så stor del deraf, sorn någonsin med skäl kan honom al
fordras,
likväl, i anseende till den, under namn af Capell, frånskiljda församlingsdelens
ringhet och torftighet, äro så knappt lönade, att de, i ordets
egentliga mening, nära nog tjena utan dagligt bröd.
Till närmare utredande af ifrågavarande Capell-Predikanters lönevilkor
har Utskottet erhållit del af en ifrån vederbörande Conlracts-Prost
infordrad embetsberättelse, hufvudsakligen innehållande:
alt Capell-Predikanten på Thorö i Sorunda Socken njuter i årlig
lön, af Pastor och Församlingen gemensamt, 4| tunnor råg, 3 l:r korn och
38 R:dr banco samt någon strömming och fisk; hvarförutan han lill boställe
begagnar ett oskatllagdt torp med åkerjord lill i tunnas utsäde och
äng lill io lass hö; beslående Capellförsamlingen af 6A:dels mantal och
438 personer, och är kyrkan belägen 3 mil ifrån moderkyrkan och 2 mil
ifrån Ösmo;
alt Capell-Predikanten på Nämdö har i årlig lön ic)6 R:dr, i ett för
allt, jemte ett torp till boställe, som lemnar böafkastning åt 2;ne kor och
några lår; församlingen utgöres af Saniels mantal med 27c personer; varande
kyrkan på ett afstånd af 4 mil ifrån moderkyrkan och af 2 mil ifrån
Dalarö;
att Capell-Predikanten i Nacka och Erstavik uppbär i ordinarie lön
af Pastor och Församlingen 12 t;r råg, 1 t.a korn, 200 Lisp:d hö och g
R:dr i penningar, samt i så kallade Jura Stolas omkring i3f R:dr, hvarförutan
Capellförsamlingen, som består af 10 mantal, med en folkmängd af
4o3 personer, åt Capell-Predikanten upplåtit ett oskatllagdt torp med åker
-
*4
Stals-Utskoltels Utlåtande N.O 88.
jord till 2| tunnors årligt utsäde och äng till 4 ^ass hö. Nacka Capellkyrka
är belägen på ett afstånd af ij samt Erstaviks på 2| mils afslånd från
moderkyrkan.
i i:o Utskottet har jemväl erhållit remiss å Herr Biskopen, Doctor
af Wingär ds motion om lönförbättring åt 5 Capell-Predikanter i Bohuslänska
skärgården; och har Herr Doctorn och Biskopen öfver desses lönevilkor
bifogat den uppgift, att 3;ne icke ega så stor inkomst, att bevillning
derför kommer i fråga och alt de bägge öfriges inkomster vid i833 års taxering
upptagits, den enes till 25o R:dr, och den andres till 233 R:dr lös.
Ehuruväl det icke kan nekas, att ifrågavarande Capell-Predikanters
lönevilkor äro ganska knappa och synas otillräckliga äfven för en tarflig
utkomst; likväl oell då den grund i allmänhet är antagen och gällande, att
Församljngarne böra sjelfve underhålla vederbörande Presterskap, samt ett
undantag från denna regel i närvarande fall skulle medföra nödvändigheten
att äfven till andra orter, der likartade förhållanden inträffa, utsträcka
ett sådant understöd, finnér Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall å ifrågavarande motioner om serskildt
understöd af Statsmedlen för ofvanomnämnde CapellPredikanter.
12:0 Kongl. Majit har, med tillkännagifvande af Dess Nådiga beslut
om Ca neel lie-S tyre] sens indragning, tillika föreslagit vidtagandet al den, till
ordning och förenkling i förvaltningen ledande åtgärd i afseende å de till
Ecclesiastik-läroverket i Lappmarken anslagne, förut under CancellieSlvrelsens
disposition ställde räntor och andra inkomster, att desamma må
till Slals-Verket indragas, att det i Ecclesiastik-Verkets fond samlade capital
af omkring 60,000 R:dr till Riksgälds-Contoret öfverlemnas, samt att
deremot de af Ecclesiastik-Verkets medel bestridda löner på loide Hufvnd-Titeln
uppföras, och den summa, hvartill, efter afdrag af lönerne, förberörde
räntor och inkomster, jemte interesse! å capilalet, uppgå, serskildt
för Ecclesiaslik-Yerkets utgifter anslås.
Af handlingarne i detta ämne har Utskottet inhemtat: alt Lappmarks
Ecclesiastik-Verkets Inkomster för år 1826 bestå uti;
Hemmans räntor,
af förpantade hemman i Ångermanlands Södra Fögderi, efter
förvandling, circa
1,200: —
Lycksele Skol-donations-hemman i Umeå Socken d:o d;o . . . 896: —
Taxa för ett laxfiske
i5: —
Transport 3,111: —
Stats^Utskotteis Utlåtande N;0 88. 23
Transport 2,1 u: —.
Lapp marks-ränta, utgörande Grundskatt af Lappar>och Nybyggare:
i Westerbottens Län .......... 1,135:
Norrbottens d:o .......... — 1 56^- . ,
Arrende af Arieplogs indragne skolbord och bevillning för Lapp
skolorne,
tillsammans . . . . . . ...... . 26: —
S:a 3,704: —
Krono-Tionde'
i56i Tunnor, beräknad efter markegång .
i,a5ta: —
t' () ii-t ~~ 11 ir {iC-I ... . . . . . .... ... . . ,. .. .1,400. 1
Hvartill kommer:
Interesse i Fondens Capital, med . . . » .... . . . 3,000: —
Summa 9,356: —
. samt att Utgifterne för samma år utgjort tillsammans . . R:dr 7,942: —
Utskottet bar, för att närmare kunna bedöma desse förhållanden,
förskaffat sig del af 1832 års afslutade hufvudbok för i
fr&gayarande
fond, och aUdensamma erfarit, att, för berörde år,
Inkomsterna utgjort;
Ordinarie ränta,
i Ångermanlands Södra Fögderi . 1,280: 37. 8.
Lappmarks ränta ...... 1,699: 18. —
Lycksele räntan ...... j,o53; 36. 11.
af Arnäs kyrkoherberge . . . . 56: 10. u.
Arrende och bevillning af skolbord
och skolor ...... . 27: ,6. 5-4.t,7:23. tl.
tionde Spanmål .... . 70 t:r
af Arnäs herberge . . 79I t:r
1495 t:r å 36 sk. . s j 2: 6. —
hvilken spanmål bland uigiflen upptages
med enahanda värde.
Collect-medel .
. . ... 1,291: r8. 6.
lnteresse-medel.
2,986: 4- 8,507: 4. II.
.Samt Utgifterne:
Aflöning i Stockholm ......... 600: — —
Transport 600: — — 8,507: 4- 11*
Bihang till R. St. Trot, 1834' 4 Sami. 1-sta Afd. 4
22:dra Häftet.
26
Stats-Utskottcts Utlåtande N.o 88
Transport 600: — 8,507. 41
Ecclesiastik-Staten i Westerbotten 3, 749; 35- 4-
Norrbotten a,3..f7: 37. 4- 6,097: 24. 8.
Provision, remisslage in. m  90: 28. 4. q ..gg. 5
hvadan ett öfverskott visar sig af 1,718:47' n*
Derjemte har Utskottet funnit, att vid i83a års slut fondens Capital,
bestående uti utlånte och i behåll varande medel, af hvilka senare i Banken
innestodo 8,898 R:dr, uppgår till omkring 74,000 R;dr, hvarå 5 pro
cents
ränta belöper till 3,700 R;dr.
Då Utskottet häraf vunnit den öfvertygelse, att det skulle komma att
lända till Siats-Verkets fördel, om den äf Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne
reglering med Lappmarks Ecclesiastik-Yerkets inkomster och utgifter e
ger
rum, har Utskotlet, i afseende härå, anseLt sig höra föreslå:
1:0 att Lappmarks Ecelesiastik-Verkels inkomster upptagas
och beräknas bland Siats-Verkets Inkomster,
sålunda :
å ordinarie räntan, förslagsvis
4>000,
Interesse-medel d;o
3,000.
7,000.
hvaremot collect-medlen , sedan Ecclesiastik-Yerksmedlen
blifvit förvandlade lill Statsinkomst, icke vidare anses lämpligen
böra utgöra någon uti Riks-Staten påräknad inträd; och
hemställer Utskottet derföre alt, i fall Rikets Ständer härtill
lemna bifall, hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet anhållas,
alt vederbörande förständigas derom, alt upptagandet af
collect för Lappmarks Ecclesiastik-Yerket må, med innevarande
års utgång, upphöra ;
2:0 att Ecclesiastik-fondens capitaltillgångar varda till
Riksgälds-Conloret aflemnade, emot det att samma Conior derå
inbetalar 5 procents årlig ränta till Kongl. Stats-Contoret,
sorn åter kommer att bestrida de årliga utgiflerne för Lappmarks
Ecclesiastik-Släten;
3:o att å Tionde Hufvud-Titelns Stat må uppföras på
förslag för Lappmarks Ecclesiastik-Verket 7,000 R:dr; hvarjemte
Utskottet föreslår, att hos Kongl. Majrt underdånig anhållan
må göras, det Kongl. Maj;t täcktes i Nåder vidtaga sådane
åtgärder, som, i möjligaste målto, må förminska berörde
Stals-UtskotteCs Utlåtande N/o 88.
*7
utgiftssumma, medelst besparing så väl af aflöning eller arfvoden
till de personer, hvilka icke vidare vore för Lappmarks
Ecclesiastik-Verket eller fondens förvaltning och redovisning
behöflige, som ock af andre, icke erforderliga omkostnader.
13:o I sammanhang med serskilde inom Preste-Ståndet väckta motioner
om tillökade anslag för Universiteten, har Herr Lif-Medicus, Doctor
Ekström föreslagit, alt, i likhet med hvad Stats-Secreteraren för Ecelesiastik-Ärendena,
uti det den Kongl. Propositionen bifogade Stals-Råds-Protocoll,
pag. 16, underdånigst tillstyrkt, ett årligt anslag af 5,ooo R:dr
måtte beviljas till rese-understöd för utmärkte vetenskapsmän; men enär
Utskottet, i betraktande af Siats-Verkets inskränkta tillgångar, icke för Universiteten
kunnat tillstyrka någon förhöjning i förut varande anslag, samt
Kongl. Maj:t icke pröfvat angeläget att, om serskildt anslag till ifrågavarande
Stipendier, nu göra Kådig framställning, finner Utskottet sig
icke heller kunna å Herr Ekströms ofvanberörde motion tillstyrka
bifall.
Stockholm den 3 Maji 1834-
Reservationer.
Vid Utskottets Beslut uti 6:te punktenrörande anslagen till Rikets
Universitet:
Af Herr Domprosten Heurlin.
Vid io:de punkten i fråga om anslag lill 3 Capell-Predikanter inom
Strengnäs Stift :
af Herr Biskop Thyselius:
”Mot Höglofl. StatsUtskottets Beslut, alt afslå allt bidrag af Statsmedel
till fyllnad i de alldeles otillräckliga lönevilkoren för Capell-Predikanterne
i Thorö, Nämdö och Nacka med Erstavik, inom Södertörns Contract och
Strengnäs Stift, hvilket afslag hufvudsakligen grundas på det skäl, att det
utan åtskillnad är församlingarnes ovilkorliga åliggande att aflöna sina Prester,
nödgas jag reservera .mig och yrka antagande af Afdelningeus, med io
röster emot g, förkastade förslag, enligt hvilket förenämnde Capell-Predikanter
skulle intill nästa Riksdag årligen erhålla, den första jo, den andra
6o och den tredje 5o R:dr B:co, samt Rikets Ständer tillstyrkas, att genom
en underdånig skrifvelse begära undersökning, om några lika beskaffade, alldeles
oumbärliga, men otillräckligt aflönade Gapell-Predikanter måtte fin
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 88.
nas i de öfriga Stiften, samt hvilka utvägar kunde, utan Statens betungande,
anvisas till förbättrande af deras vilkor.
Såsom skäl för denna reservation ber jag få ytterligare anföra: att
förenämnde Capellförsamlingar, på 2 till 4 m'ls afstånd skilde ifrån sina
moderkyrkor, alldeles icke kunna umbära egna Prester, så vida religionsundervisning,
Gudstjenst och tillträde till de Hel. Sacrainenten ieke skall
dem betagas; att, sedan Kyrkoherden afstått hela sin löne-inkomst, eller
åtminstone en så betydlig del deraf, som någonsin med skäl kail fordras,
och församlingarne, icke blott efter lag, utan af en högt påkallad välvilja
lönat sina Capell-Prester, så vidt deras egen torftighet någonsin kunnat medgifva,
aflöningen likväl måste erkännas vara äfven för de första lefnadsbehofven
otillräcklig; att tjenstgör!ngen inom de uppgifna Capellförsamlingarlie
är icke allenast trägen och mödosam, utan ock förenad med ofta återkommande
fara för helsa och lif, under embetsbesöken i en vidsträckt
skärgård, hvartill kommer att tillfälle till ett hugnande och uppmuntrande
umgänge är nästan alldeles afskuret, af hvilket allt måste följa yttersta
svårighet att förse dessa Capellförsamlingar med skicklige Preslmän, och tillbörligen
vaka öfver deras förhållande i lära och lefnad; vidare att Thorö
och Nämdö Capellförsam[ingars invånare till större delen äro kronolotsar,
0111 hvilkas andeliga behof Staten synes hafva en närmare förpligtelse
att sig vårda; samt slutligen att, när andra utvägar till aflöning för oumbärliga
Religionslärare någorstädes alldeles saknas, det icke lärer kunna
vägras vara Statens åliggande att mellankomma med sin hjelp, på det den
religieusa bildningen, såsom den rälta och enda tillförlitliga grunden för
samhällsordningens bestånd, ingenstädes matte uteblifva, hvadan ock vid
sist förflutne Riksmöte beviljades aflöning för Prester och Kyrkobetjening
vid Norra och Södra Finnskoga Capell i Carlstads Stift. Af alla dessa skäl
synes det bär föreslagna måttliga lönebidraget, af inalles 180 Rdr B:eo, med
så mycket större billighet kunna både begäras och beviljas, sorn Staten i
senare åren från Kyrkoherdarne i Strengnäs Stift indragit förlänings-spanmål
till ett belopp af i5a tunnor, hvarförutan ännu omkring 5o tunnor
återstå, att vid timade ledigheter antingen indragas eller ifrågasättas till indragning.
Är det rätt och Staten tillsländigt att från Kyrkoherdar, äfven
vid de mindre Pastoraten, förknappa 2, 4 a ® tunnor i deras aflöning,
så torde det icke heller vära orätt och för Staten främmande, att af dessa,
så insamlade tillgångar meddela en skärf till oumbärliga och svårt vanlottade
Prestmans lifsbergning.”
TIONDE
St ats-Ut skottets Utlåtande N.-o 88. . 29
TIONDE HUFVUD-TITEL N.
Clerecie ock Läroverken;
Penningar enligt.
i83o ars Riks-  stat.
Stats-Utskottets
förslag.
Förhöjning
Minskning
Clerecie-Staten .
Lappmarks Ecclesiatik-
2,862
40
—
2,870
16
—
7
24
—
-t—
—
-
Verk
Akademie-, Gyinnasii-
7,000
7,000
1
och Skole-Staten ....
Gymnastiska Central-In-
62,701
16
62,701
16
stitutet . . .
Vexel - undervisningens
2,000
2,000
Normal-Skola ......
2,000
2,000
Mekaniska Skolan , • .
3oo
3oo
—
—
Kyrkors underhåll ....
18
16
—
18
l6
—
—
—
Summa
Hvartill kommer'.
Indelta Räntor, kronovär-  de 25,625.
hvaraf 5,887: 24. utan
förvandling . . 5,887: 2.4
„ 19,737: 24.
med d;o å 5 Rdr 98,687: 24
Indelt Spanniälj 70,610
T:r å 5 R:dr ......
Spanmål in natura 3,4-7 ^
d;o å d:o
69,882
24
76,890
104,575
353,o5o
17,375
—
—
7,007
24
Summa Summarum
1 551,890
—
—
STOCKHOLM, tryckt hos Bernh. M. Bredberg, i834.
Stals-Utskottets Utlåtande N;o 8g.
i
N:o 89.
Ankom till Exp.-Ulsk. den 10 Maji kl. 3 e. in.
Utlåtande, angående utgifter å Allmänna Indragnings-Staten.
(U. A.)
1:0 I afseende på förhållandet med denna Stal, har Kongl. Maj:t,
uti Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, ti 11-  kännagifvit, att det på Allmänna Indragnings-Stalen till f. d. Kongl. Famillens
underhåll uppförda anslag, 66,666 R:dr 3a sk. årligen, i följd af
Rikets Ständers beslut och Kongl. Brefven den 20 Januarii och 18 Augusti
1824, anordnats till Banken i afbetalning å den, till liqviden med
f. d. Kongl. Famillen, förskjutna summa, 782,557 R:dr 5 sk. 6 r:st., samt
att, till och med för sistlidet år, derå blifvit godtgjorde R:dr 625,925:
44- 5.; och då således Bankens fordran vid innevarande års slut komme
att utgöra allenast 39,964'- 25. r., har Kongl. Maj:t föreslagit, att denna
återstod må sersk-ildt liqvideras, hvarigenom Riks-Slaten från i835 års
början vunne en åi*lig tillgång af 66,666 R:dr 32 sk.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, har, i afseende på grunden för denna
liqvids uppgörande, den olikhet i åsigter uppkommit, att, enligt en
utaf Bankens Boksluts-Conlor, den 3i December i833, upprättad räkning
med Kongl. Stats-Contoret, Bankens då egande fordran utgjorde i Silfver
122,355 R:dr 3a sk. 9 r:st., men deremot skuld i Banco-Sedlar 108,786
R:dr 36 sk. 11 r:st., hvilket förhållande, efter beräkning af 128 sk. i
Sedlar för hvarje R;dr i Silfver, visar Bankens fordran
belöpa till 217,495: 2. 5.
hvaremot Kongl. Stats-Contoret såsom dess skuld till
Banken för omnämnde förskottssumma vid samma
tidpunkt endast upptog io6,63i: 9. 1.
härrörande denna olikhet deraf, att Banken anser sig böra återfå samma
qvantum Silfver, som af densamma i och för liqvidens uppgörande med
f. d. Kongl. Famillen försköts, samt alltså med de från Kongl. StatsContoret
erhållne afbetalningssummor verkställt, tid efter annan, upphandling
af Silfver, likväl efter en emedlertid inträffad högre curs, än
som vid förskottets meddelande var gällande, hvaremot Kongl. StatsBih
till R. St. Fröt. i834■ 4 Sami. 1 AJd. t
z3:dje Häftet.
Stals-Utskottets Utlåtande N:0 8g.
Contoret betraktat såsom Slals-Verkels skuld, endast der» i penningar utfärdade
ersättningssumman, samt derå, på bestämda tider, verkställt afbetalning,
i enlighet med hvad ofvan är nämndt,
Stats-Utskottet, sorn vid jemförelse emellan dessa olika liqvidationssätt
med det förordnande i ämnet, Rikets Ständer vid »823 års Riksdag
meddelade, hvilket igenfinnes uti ^2 §. af Rikdagsbeslutet, äfvensom uti
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 3po, trott sig finna, att Bankens
anspråk på ersättning i Silfver är välgrundad!,'har likväl anmodat
Banco-Utskottet att deröfver meddela dess yttrande, äfvensom uppgift
å Stats-Verkets återstående skuldbelopp, sedan detta års anslag 66,666:
32. äfven blifvit aflevereradt, och hvarigenom Bankens återstående fordran
vid innevarande års utgång skulle, enligt förestående beräkning,
utgöra ett belopp af 150,828 R:dr 18 sk, 5 r:st. Då likväl, i h vil ketti
era fallet som helst, för liqvidens afslutande, berörde anslag intill nästa
Riksdag icke erfordras, och delsammas uppförande alltså torde anses
mindre lämpligt, får Utskottet förestå:
att ett serskildt anslag för detta ändamål må göras och anvisas
till utgående från Riksgälds-Contoret, och alt emedlertid
det hittills å Allmänna Indragnings-Staten uppförde
anslag till f, d. Kongl. Famillens underhåll, må derifrån
fä utgå.
sto Genom den 8 nästlidne Februarii till Stats-Utskottet aflåten
Nådig Proposition, som är införd i r Sami. 1 Afd. under N:o 29, har
Kongl. Maj:t till Rikets Ständer öfverlemnat, att meddela förklaring af
stadgandet rörande Landshöfdingars pensionsrätt, nemligen huruvida pensioner
för afskedstagande Landshöfdingar med indelta löner, hvilka,
enligt Rikets Ständers Skrifvelse den 10 Junii 1818, blifvit under vissa
vilkor bestämde till ett belopp, motsvarande Stats-Secrelerare-lönerne
på Stat, må, sedan tillökning i dessa senare blifvit vid senaste Riksdag
beviljad, äfven till förhöjdt belopp utgå.
I afseende på anledningen till denna Nådiga framställning har Ut
skottet,
af de detsamma tillhandakomne handlingar, inhemtat: att Kongl.
Majit, uppå underdånig ansökning af Herr Presidenten m. m. Friherre
B. TV. Fock, om afsked ifrån Landshöfdinge-Embetet i Upsala Län,
med erhållande af pension, svarande emot nuvarande Stals-Secreterarelönen,
under den 1 Julii i83o, beviljat bemälde Friherre Nådigt afsked
ifrån berörde Embete samt derjemte, enär Friherre Fock, efter 5r år*
Stats-TJtskoltets Utlåtande N.o 8g.
tjenstetid o®h vid uppnådd 66 års ålder, enligt behörig tLäkarbetyg, var
till helsa och arbetsförmåga försvagad, funnit honom, jemlikt Författningarne,
berättigad alt å Allmänna Indragnings-Slaten uppföras, för att
derifrån i sin återstående lifstid åtnjuta pension.
Beträffande åter pensionens belopp, så hade Kongb Majit val å ena
sidan funnit, att, då, enligt Rikets Ständers skrifvelse af den jo Junii
1818, samt Kongl. Kammar-Collegii, i anledning deraf, på Nådig befallning
utfärdade Circulaire-Bref af den ii October J8rg, pensioner för afskedstagande
Landsliöfdingar med indelte löner blifvit under vissa vilkor
bestämda till ett belopp, motsvarande Stats-Secreterare-lönerne på
Stat och Rikets Ständer vid senaste Riksdagen icke gjort något förbehåll,
att den då beviljade förhöjningen i Stals-Secreterare-löncrne icke skulle
verka till högre pensionsrätt i likhet dermed, för Landshöfdingar med
indelte löner, Friherre Fock icke saknat skälig anledning till sin begäran,
att erhålla pension lika med nu varande Stuls-Secreterare-lönen; men
enär å andra sidan förekommit, att af Rikets Ständers ofvan åberopade
underdåniga skrifvelse den io Junii 18i 8, icke kunde anses bestämdt följa,
att den tillökning i Stats-Secreterare-lönerne, Rikets Ständer beviljat,
utan alt dervid omnämna Landshöfdingepensionerne, skulle lända till
tillökning i samma nion i berörde pensioner; så, och då frågan var tvåtydig,
bade Kongl. Majit tillagt Friherre Fock pension endast till det
belopp, som syarar emot en Stats-SecreLerare-lön, efter hvad den före
tillökningen derå vid sista Riksdag å Stat utgjorde, men derjemte beslutat
den lill Rikets Ständer nu gjorda framställning, med förklarande
tillika, att det ankomme på Rikets Ständers afgifvande yttrande, huruvida
den vid senaste Riksdagen beviljade tillökningen i Stats-Secreterarelönen
kunde komma, att, ifrån afskedstagande^ Friherre Fock under
pensionen till g od o beräknas.
Beträffande nu först hufvudfrågan, så anser Stats-Ulskotlet den slutsalts
af Rikets Ständers skrifvelse den io Junii 1818, och Kongl. Kammar-Collegii
derom utfärdade Circulaire-Bref af den ii October 1819,
hvarigenom pensionen för afskedstagande Landshöfdingar blifvit, under
vissa vilkor, bestämd till lika belopp med dåvarande Stats-Seci eterarelönen
på Stat, icke kunna härledas, att den tillökning uti nämnde lön,
sam vid sista Riksdagen beviljades, utan att Landshöfdingepensionerne dervid
omnämndes, skulle lända till enahanda tillökning i berörde pensioner,
desto mindre, sorn det icke tillika blifvit stadgadt, att desamma eller
i allmänhet de pensioner, för Civile Embetsman med indelta löner,
4
Siats-Utskottets Utlåtande JY-o 8g.
hvilka blifvit bestämda efter vissa deras vederlikars contante loner, skola
omedelbarligen förhöjas i samma mon, som desse senare vinna tillökning.
Och enär i öfrigt godkännandet af denna senare grundsatts otvifvelaktigt
skulle hafva den påföljd, att Indragnings-Ståten blefve tillökt
med ett betydligt antal Landsstats-Tjenstemän, samt härvid jemväl bör
tagas i betraktande, att, med tillämpning af 1818 års Pensions-Författning,
dels en väsendtlig olikhet i Landshöfdingarnes pensionsrätt skulle
uppkomma, dels det missförhållande uppstå, alt någre Landshöfdingar
erhölle högre pensioner, än Presidenter i Rikets Collegier samt 1000
R:dr mera än hvad för Generaler af Rikets Ständer vid sista Riksdag
bestämdes,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständer, alt, öfver deras den
10 Junii 1818 aflåtne underdåniga skrifvelse, angående indelte
Civile löntagares pensionsrätt, i underdånighet meddela
den förklaring, att beloppet af de pensioner, som å Allmänna
Indragnings-Staten tilläggas dessa Embets- och
Tjenstemän, bör fortfarande och intilldess annorlunda förordnas,
utan afseende på redan tillkomne eller ytterligare
tillkommande löneförbättringar, bestämmas efter 1818 års
AflÖnings-Slater.
Beträffande serskildt Herr Presidenten, Friherre Focks rättighet till
pension, såsom f. d. Landshöfding i Upsala Län, så förekommer väl för
honom: att lian redan år 18r 1, eller långt före Rikets Ständers ofvanberörde
förordnande, emottog Landshöfdinge-befattningen; att, om han
fortfarit att tjena till dess han fyllt 70 år, honom säkerligen icke kunnat
förvägras, att i sin öfriga lifstid såsom pension uppbära ett den indelta
lönen motsvarande belopp; att, då den i Stats-Secreterare-lönerna
vid sista Riksdag beviljade förhöjning meddeladés, utan något förändradt
stadgande, i afseende på de efter samma löner utgående Landshöfdingepensioner,
Friherre Fock kunnat ega anledning till den förmodan, att
laans pension skulle bestämmas efter den förhöjda lönen, och att måhända
hans afskedstagande varit af en sådan förmodan föranledt; men
enär bestämmandet af Friherre Focks Landshöfdinge-pension, till likhet
med den förhöjda Stats-Secreterare-lönen, skulle blifva ett betänkligt
prsejudicat i afseende på nu anställde Lands-StaLs-Tjenstemäns i öfrige
grader anspråk på pension, efter den förhöjda lön, deras i Collegierne
varande vederlikar dels redan fått, dels ytterligare kunna få sig tillagde,
tillstyrker Utskottet,
Stals-Utskottets Utlåtande N.o 8g.
5
alt äfven f. d. Landshöfdingens i Upsala Län, Friherre
Focks pension må förklaras böra utgå endast elter den å
1818 års stat uppförde Slats-Secreterare-lönen.
3:o Till Stats-Utskottet har Ridderskapet och Adeln remitterat en
af Herr Adlerberg, Bror Reinhold, afgifven motion, innefattande det
förslag, alt, med afseende å de många och magtpåliggande samt mannaålders-styrka
erfordrande göromål, hvilka åligga Landshöfdingar, dessa
lunde, efter att i i5, högst 20 års tid hafva beklädt Landshöfdinge-Emhelen,
tillåtas, vid fyllda sextio år, taga afsked med bibehållande af
halfva lönen såsom pension; förmodande Motionairen den fördel häraf
skola vinnas, att accorderi till bemälde Embeten försvunne, samt Kongl.
Majit erhölle fria händer, att till sådana vigt.iga Embeten, utan någre
considerationer för den afskedstagande Landshöfdingen eller hans famille,
utnämna dem, som dertill ega skicklighet och förtjenster.
Uti ett motionen bilagdt anförande, liar Grefve Cronhjelm, O. A.,
fästat Motionairens uppmärksamhet derpå, att Landshöfdingar redan
hafva större pensionsrält, än den nu föreslagne, i thy alt de äro berättigade
att, vid 65 års ålder, så framt Läkare-betyg om sjuklighet företes,
taga afsked med bibehållande af hela sin lön, då denna ej öfverstiger
Stals-Secreterare-lönen.
Yid öfvervägande af denna fråga, har Utskottet icke funni t skäl vara
anfördt att, undantagsvis för Landshöfdingar, tillstyrka någon förändring
i nu gällande föreskrifter, rörande vilkoren för Civile Einbetsoch
Tjenstemän i allmänhet, att, vid afskedstagandet, erhålla pension,
hvadan Utskottet äfven
afstyrker bifall till Herr Adlerbergs ifrågavarande motion,
/po Under den 8 näsllidne Februarii, har Kongl. Majit till StatsUtskottet
aflåtit Nådig Proposition, i fråga om rättighet för förre Kronofogden,
Assessoren Hollstén, förre Landt-Räntmästaren, Kongl. Räntmästaren
Ahlgren och Lands-Kamreraren, Herr Kammar-Rådet Hertzman ,
att, såsom pensioner, få åtnjuta fulla Jaeloppet af deras innehafde indelta
löner, för de bägge förstnämnde retroactivt för den tid, de redan egt
afsked, och för Hertzman ifrån och med afskedstagandet. (Se j Samlingen,
1 Afdelningen, Nio 28.)
Af de Utskottet i dessa frågor tillhandakomne handlingar inhemtas■
att förre Kronofogden i Strömsholms Fögderi af Westmanlands Län,
Assessoren L. G. Hollstén, efter uppnådd ålder af 66 år, deraf han öfver
40 år innehaft Kronofogde-tjensten, uppå derom gjord underdånig
6
Stats-TJtskottets Utlåtande 1V;0 8g.
ansökning, den 3o December i83o blifvit frän nämnde befattning i Nåder
afskedad, med rättighet att å Rikets Allmänna Indragnings-stat uppföras
till årlig pension, i likhet med hvad Kammarförvandter inom Kainmar-Collegium
å stat i lön uppbära; men att Hollstén, då denna pension
icke utgjorde mer än 3g5-| R:dr, och således vöre otillräcklig för honom
att försörja sig och en svagsint hustru, hos Kongl. Maj:t gjort underdånig
ansökning, att, från och med afskedstagande^ varda hugnad
med en mot hans innehafde Häradsfogdelön, efter förvandling, svarande
pension;
alt likaledes Landt-Räntmästaren i Jönköpings Län, Kongl. Räntmästaren
J. C. Ahlgren, uppå derom gjord underdånig ansökning, efter
att hafva uppnått en ålder af 77 år, och tjeut i 5g år, den 2g Junii
j831 blifvit från berörde Landt-Räntmästare-tjenst entledigad, med rättighet
till pension, dock endast lill det belopp, sorn med grunderne i
Kongl. Kammar-Collegii Circulaire-bref 181g öfverensstämde, hvarefter
Ahlgren, under anförande af otillräckligheten utaf det honom sålunda
anslagne belopp, underdånigst anhållit, att såsom pension få tillgodonjuta
dess under tjenstetiden innehafde lön, som vid afskedstagande! utgjort
66 R:dr indelt, och 65o R:dr contant; samt
att Lands-Kamereraren i Ösler-Göthlaiuls Län, Herr Kammar-Rådet
J. O. Hertzman rru uppnått en ålder af nära y3 år, deraf han öfver 5^
år varit i Rikets tjenst; att han således snart nödgades lemna dess nu
innehafvande trägna och ansvarsfulla befattning; men att dervid likväl
förekomme ett svårt bekymmer för hans egen, hans åldriga hustrus och
flera oförsörjda anhörigas nödtorftiga bergning under hans återstående
Jefnadsdagar, derest han icke linge tillgodonjuta lika Nåd, som vederfarits
Lands-Kamereraren i Westmanlands Län, Ekelund, genom Kongl. Brefvet
den 10 Sept. 1823, och Lands-Kamereraren i Wester-Nori lands Län,
Selling, genom Kongl. Brefvet den 22 Maji 182g, hvilka kommit i åtnjutande
af hela deras å stat innehafde Lands-Kamererare-löner, såsom
pensioner för deras öfriga lifstid.
Jemlikt Kongl. Brefvet den i3 Mars 1770 och Kongl. Förordningen
den 24 Januarii 1778, hade Sökanderne varit berättigade, att, så framt
desse Författningar ännu yarit gällande, vid afskedstagande!, efter uppnådd
70 års ålder, få, för sin öfriga lifstid, behålla hela lönen såsom pension,
men, enär den förändriug deruti, i afseende på Lands-Statens med
indelta löner försedde Embets- och Tjenstemän, blifvit, uppå Rikets
Ständers vid i8i8års Riksdag fattade Beslut, genom Kongl Brefvet dea
Stals-Utskottets Utlåtande IV;o 89.
7
23 Junii samma är, samt Kongl. Maj.Ms och Rikets Kammar-CoIIegii derpå
grundade Circulaire-bref af den 11 October 1819, vidtagen, att LandsKamererare
och Landt-Räntmästare, jemte Kronofogdar, sorn derefter erböllo
afsked vid 70 års ålder, och efter 3o års tjenstetid, endast undfinge
pension, de förstnämnde, lika med Kamererare, samt Landt-Räntmästare
och Kronofogdar, lika med Kammarförvandter i Kongl. Maj:ts och
Rikets Collegier, hafva Kronofogden, Assessoren Hollstén, samt LandtRäntmästaren,
Kongl. Räntmästaren Ahlgren blifvit å Indragnings-stat
uppförde till åilig pension af 3p5 R:dr 24 sk. hvardera, med derunder
inbegripne 3^ tunnor spanmål, hvarjemte Lands-Kamereraren, KammarRådet
Hertzman vöre, efter samma grund, berättigad till en årlig pension
af 777 R:dr, med den tillökning, som efter Riksmarkegången kan belöpa
å derunder begripne 74 tunnor spanmål.
Ifrån nyssnämnde, nu gällande grunder för Lands-Stats Tjenslemäns
pensionerande, hafva undantag af Rikets Ständer blifvit medgifne, vid 182$
års Riksdag, för Lands-Kamereraren i Westmanlands Län, Kammar-RältsRådet
Ekelund och, vid sistförflutne Riksdag, för Lands-Kamereraren i
Wester-Norrlands Län, Kammar-Rätts-Rådet Selling, hvilka båda förklarades
berättigade att, vid afskedstagande!, få såsom pension uppbära ett
deras innehafde indelta löner motsvarande belopp. Dessa serskilda medgifvande
grundade sig likväl hufvudsakligen derpå, att så väl Ekelund,
som Selling, långt före den senare Pensions-forfattningens tillkomst, e
inottagit
sina tjenster, och att de till alla delar uppfyllt de vilkor, sorn,
genom 1770 och 1778 års Pensions-författningar, voro, i afseende ej
mindre på ålder, än tjenstetid, föreskrifne för bibehållandet efter afskedstagande!
af ett med den indelta lönen lika pensions-belopp.
Stats-Utskottet, som anser en dylik förmon vid så beskaffade förhållanden
vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, får alltså
tillstyrka,
alt Landt-Räntmästaren, Kongl. Ränlmästaren ihlgren,
som, då han den 29 Junii 1831 erhöll Nådigt afsked, uppnått
en ålder af 77 år och tjent i 59 år, samt Lands-Kame
reraren,
Kammar-Rådet Hertzman, som är 73 år gammal
och öfver 57 år varit i Rikets tjenst, må, ifrån afskedstagandet,
på Allmänna Indragnings-staten få uppbära pensioner,
till likhet med hvad de dittills åtnjutne lönerna på
stat utgöra.
Beträffande äter Kronofogden, Assessoren Hollstén, så hade lian vidi
8
Stats-Ulskottets Utlåtande N.o 8g.
afskedstagandet väl uppfyllt det ena af de föreskrifne vilkoren, då han.
i 4o år innehaft Kronofogdetjenst, men deremot icke uppnått mera än
66 års ålder. Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den 12 November
1823, föranledd af Rikets Ständers vid samma års Riksdag i ämnet gjorda
underdåniga hemställan, är väl terminen för civile Embets- och Tjenstemäns
rätt att taga afsked, med bibehållande af sina löneförmoner oafkortade,
nedsatt från 70 till 65 års ålder, då, efter vid pass 40 års tjenstgöring,
deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig Läkare-attest
bestyrkes; och Assessor Hollstén,, som, på grund af företedd
sådan attest, erhållit Nådigt afsked, har visserligen icke saknat anledning
för sin nu gjorda underdåniga anhållan. Men då hans rättighet att såsom
pension få bibehålla hela indelta Kronofogdelönen, skulle stödja sig på
ofvan åberopade Författningar af den i3 Mars 1770 och den 24 Januarii
1778, och Utskottet finner betänkligt, alt i någon mon tillstyrka eftergifvande!
af de för en sådan förmons tillgodonjutande stadgade fordringar;
så och då Assessor Hollstén haft sig bekant, det han, under sådana förhållanden,
icke kunde erhålla större pension, än sorn öfverensstämde
med Kongl. Brefvet den 25 Junii 1818 och Kongl. Kammar-Collegii
Circulaire-bref den rr October 1819, och hvartill han blifvit uppförd,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall å Kronofogden,
Assessor Hollsténs ansökning om pension till likhet
med den innehafda indelta Kronofogde-lönen.
5:o Genom Nådig Proposition af den 25 sistlidne Januarii, som
ifrån Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottet remitterad (infördi 1 Sami.
1 Afd. N:o 71) har Kongl. Maj:t förklarat Sig icke kunnat undgå fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att ett ökadt
antal pensioner å Allmänna Indragnings-staten beviljas för de Generalspersoner,
som, i anseende till hög ålder, måste lemna tjensten ; och har
Kongl. Maj:t således föreslagit, att, under redan stadgade vilkor i afsede
å lefnads-ålder och pensions-belopp, pensionerne för Generals-personer
må, ifrån 2:ne, bestämmas åtminstone till 6, äfvensom, enär enahanda
skäl förekomma, för afskedstagande Amirals-personers med Amirals-löner
uppförande å Indragnings-staten, Kongl. Maj:t, som ansett
pensions-rummen för dem kunna inskränkas till 2;ne, tili Rikets Ständer
öfverlemna! att härom likaledes förordna.
Vid remissens meddelande å denna Nådiga Proposition ifrån Bonde-Ståndet,
har J. J. Rutberg, uti afgifvet anförande, i hvilket flere af
Ståndets
Stats-Utskottcts TJtlätancle IV.-o 8 g.
9
Ståndets Ledamöter instämt, sökt ådagalägga obehöfligheten af den Föreslagna
tillökningen.
Redan vid senaste Riksdagen gjordes Nådig framställning om nödvändigheten
att bereda utväg för Generals-personer, att, vid tilltagande
ålder, vara försäkrade om anständig utskomst, utan alt för delta ändamål
behöfva qvarstanna i tjenst längre, än helsa och krafter det medgåfve,
och hvilken utväg ansågs lättast kunna beredas, om innehafvarne
af de 9 på stat föreslagne Generals-lönerne erhölle rättighet att, vid 65
års ålder och efter en viss tillryggalagd tjenstetid, blifva, med bibehållande
af lönen eller pension, svarande emot hvad för Landshöfdingar
funnes stadgadt, på Allmänna Indragnings-staten öfverflyttade; och blef
denna framställning i så måtto gillad, att Rikets Ständer funno de blifvande
innehafvarne af de g å stat uppförda Generals-löner i penningar,
böra erhålla rällighetatt, lika med Landshöfdingar, och, i enlighet med hvad
Förfaltningarne om afskedstagande civile Embetsmäns pensionerande föreskrifva,
vid 65 års ålder, efter erhållet afsked, till pensions åtnjutande
för den öfriga lifstiden uppföras å Allmänna Indragnings-staten; dock
med den inskränkning att på en gång ej flere, än 2;ne sådana pensioner,
bestämda till 3ooo R:dr hvardera, bestodos.
Då emedlertid hittills icke något af de sålunda för Generals-personer
på Allmänna Indragnings-staten medgifne pensionsrum blifvit begagnadt,
och anledning alltså är att förmoda, att detta antal, åtminstone
intill nästa Riksdag, är motsvarande behofvet, och Statens tillgångar
behöfva användas till andra, högst angelägna behof,
afstyrker Utskottet den ifrågaslällda tillökningen i antalet
af redan befintliga pensionsrum för Generaler.
Hvad åter Amiralerne beträffar; så har Utskottet icke kunnat undgå,
så väl finna billigheten deraf, att äfven för dessa bereda möjlighet att,
då krafter och helsa aftaga, kunna afgå och för sina återstående dagar
ega en betryggad utkomst, som äfven inse vigten af att skicklige och
kraftfulle män finnas inom den Embetsmanna-corps, som utöfvar öfverinseende!
å Flottans dyrbara materiel; och Utskottet får fördenskull,
med hänsigt i öfrigt till Amirals-beställningarnes inskränktare antal,
föreslå uppförandet å Allmänna Indragnings-staten af en
Atnirals-pension, till lika belopp med Generals-pensionerne,
likväl med vilkor att, om den afskedstagande innehaft
Bill. till R. St. Fröt. i834• 4 Sami. 1 AfcL 2
-23.eije Häftet.
lO
Stals-Ulskoltels Utlåtande N.o 8g.
lägre lön, blott ett densamma motsvarande belopp upp*
fores, samt att i öfrigt de för Generals-pensioners åtnjutande
gällande föreskrifter, i afseende på den afskedstagandes ålder
och tjenstetid, jemväl vid Amirals-pensionens tilldelande
må iakttagas.
6;o Genom den 25 sisth Januarii til! Stats-Utskottet aflåten Nådig
Proposition (införd i i Sami. i Afd. N:o 19), har Kongl. Maj:t till Rikets
Ständers afgörande öfverlemnat en af aflidne Coinmendantens å Carlshamns
Castell, Capitainen och Riddaren J. Benzelstjernas efterlemnade
Enka, Magdalena Benzelstjerna , i underdånighet gjord ansökning, deruti
lion, med omförmälande af den olycka, sorn år 1817 drabbat sökanden
och hennes man, då Commendantshusel å Carlshamns Castell genom vådeld
afbrann, vid hvilket tillfälle all deras enskilda förmögenhet gått förlorad,
under det mannens hela uppmärksamhet och omsorg varit egnad
åt räddandet af Kongl. Maj:ts och Kronans i ett nära derinvid beläget
kruthus förvarade betydliga krulförråd samt andra effecter, underdånigst
bönfallit, det Kongl. Majft, med afseende så väl härå, som å den längre
tid af 43 år, som mannen tjent, äfvensom å sökandens högst tryckande
belägenhet med 5 oförsörjda barn och barnabarn, täcktes tillåta,
att de i5o R:dr, hvilka år 1821 blifvit Capitainen Benzelstjerna i lifstiden,
såsom en årlig lönförbältring, personell tilldelade, fortfarande
finge utgå till den aflidnes Enka och Barn, såsom en ersättning för det
lian i lifstiden uppoffrat heta sin förmögenhet, för att ifrån lågorna
rädda Kongl. Maj:ls och Kronans egendom, achmed största lifsfara frelsat
Carlshamns Castell ifrån en explosion, som troligen sprängt Kronans
byggnader och en del af fästningsverken i luften. Och har Enkan Benzelstjerna
vid sin underdåniga ansökning bifogat ett af Chefen för Ingenieur-corpsen,
General-Lieutenanten, m. ra. Herr Friherre Franc Sparre_,
den 7 October j833 utgifvet betyg, deruti Herr Friherren vitsordat så
väl rigtigheten af den utaf sökanden uppgifna olycks-händelse, som alt
Capitainen Benzelstjerna, hvilken allt sedermera, under omsorgen för
en talrik och af sjukdom samt olyckor ofta hemsökt famille, med knappa
inkomster stridt mot bebofvet och följderne af nämnde kännbara förlust,
vid sin död i största armod efterlemnat maka samt oförsörjda barn
och barnabarn, hvaribland en dotter, sjuk och sängliggande, på sjette
året; hvarjemte Kongl. Maj:ts General-Adjutant för Armeen, vid öfverlemnande
af Enkan Benzelstjernas ifrågavarande ansökning, densamma
Siats-Utskottets Utlåtande N;0 89. ( (
med förord beledsagat, med vitsordande tillika af Capitainen Benzelstjernas
nit och trohet i Fäderneslandets tjenst.
Med afseende å de sålunda för Capitainen Benzelstjernäs Enka förekommande
serskilda bevekande omständigheter,
tillstyrker Stats-Utskottet, att den hennes aflidne man personelt
tillagde lönförbättring, j 5o R:dr B:co årligen, må
jemväl af henne under sin återstående lifstid få ifrån och
med mannens frånfälle uppbäras och tillgodonjutas, samt
beloppet å denna stat uppföras.
7:0 Genom Nådig Skrifvelse af den a5 sistlidne Januarii (införd i 1
Sami. 1 Åfd. under N:o 17), bar Kongl. Maj:t gifvit Stats-Utskottet tillkänna,
att, sedan det för Commendanten i Warberg bestämda arfvode
blifvit, till följd af Fästningens demolition, ifrån Commendants-staten uteslutet,
Kongl. Maj:t likväl dels ansett alt Commendanten i Warberg, Öfverste-Lieutenanten
Friherre J. K- Bennet, borde bibehållas vid innehafde
Commendants-arfvodet 35o R:dr och derunder begripne 20 tunnor
spanmål, dock utan åtnjutande af inqvartering och anslaget till skrifmaterialier,
dels ock förordnat, att ifrågavarande arfvode skulle, intill dess detsamma
kunde å Indragnings-stat öfverflyltas, utgå af besparingarne å
Riks-Statens 3:dje Hufvudtitel; och bar Kongl. Maj:t till Rikets Ständer nu
i Nåder öfverlemnat, att detta arfvode, med tillökning för derunder beräknad
spanmål, å Allmänna Indragnings-staten uppföra.
Med anledning af denna Nådiga Skrifvelse, och i öfverensstämmelse
med hvad Utskottet uti i5:de puncten af dess Utlåtande, rörande 3:dje
Hufvudtitelns reglering, yttrat, får Utskottet tillstyrka,
att det f. d. Commendanten i Warberg, Öfverste-Lieutenanten
Friherre J. K. Bennet tillagde arfvode 35o R:dr B:co,
med derunder beräknade 20 tunnor spanmål, må å Allmänna
Indragnings-staten upptagas.
8:0 Uti Nådig Skrifvelse af den 25 sistlidne Januari i (intagen uti
1 Sami. 1 Afd. N:o 18) har, med liikännagifvande, det Capitainen
och äldre Compagnie-Chefen vid f. d. Regementet Royal Svedois Lars
Stjernstam i underdånighet anhållit, att, lika med Öfverste-Lieutenanten
de Mottoni, samt Majoren Friherre Koskull, komma i åtnjutande af en
ersättning, motsvarande den af Stjernstam, såsom äldre Compagnie-Chef
vid bemälde Regemente, innehafde lön, Kongl. Maj:t till Rikets Ständer
öfverlemnat, a-tt å Allmänna Indragnings-staten upptaga Capitainen Stjernstam,
till erhållande af skillnaden emellan dess innehafde äldre Compagnie
-
Siats-Utskottets- Utlåtande. N:<r 8gv
Chefs lön 4°° ocll det Expectance-arfvode i5o R:dr, sorn han, efter
regementets upplösning, erhållit med ett belopp, af 25o Rtdr B:o,. att utgå
från och med 183r års början.
Efter öfvervägande häraf, och då Utskottet af handlingarne funnit
ådagalagdt, alt med Capitainen Stjernstam inträffar alldeles samma förhållande,
som med Majoren vid f. d. Regementet Royal Suedois Friherre
C. G. Koskull, hvilken senast församlade Rikets Ständer beviljade en, dess
förut innehafde lön motsvarande ersättning å Allmänna Indragnings-staten,
och till följd hvaraf Capitainen Stjernstam äfven, genom Kongl.
Brefvet den 2 Junii i832, förklarats; berättigad,, att, ifrån och med 183c
års början, få uppbära löne-skillnaden å Indragning s-statens. besparingar,
anser Utskottet sig böra hos Rikets Ständer tillstyrka,
det Capitainen Lars Stjernstam må till åtnjutande af a5o
Rtdr årligen å Allmänna Indragnings-staten uppföras, och
detta jemte det Expectance-arfvode i5o R:dr han redan in
nehafver,
bibehålla, intill dess han afgår eller å stat erhåller
motsvarande eller högre lön.
gro Inom Ridderskapet och Adeln har Grefve Löwenhielm, Gustaf,
väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion, deruti, med anledning af
f. d. Finska Arméens kända hjeltelika tapperhet, dess utmärkta trohet,
ståndaktighet och ihärdighet vid mödor, samt de ännu qvarvarande, här
sig uppehållande Officerares och Under-officerares af ålderdom, bräckligheter
och behof härledda bedröfliga belägenhet, Herr Grefven, föreslagit,
att till desse, sorn, enligt Motionairen meddelade uppgifter, skola utgöra
ett antal af 16 Officerare och 20 Under-officerare, hvilka af Staten dels
icke emottaga något understöd, dels ega en knapp expectance-lön, måtte,
till förbättrande af deras vilkor, förslagsvis anslås, en summa af 6 a 700a
R:dr B:co årligen?
Herr Klingstedt, Gustaf Fredrik: uti ett bilagdt anförande, med hufvudsakligt
instämmande uti förbemälde motion, föreslagit, om icke, till undvikande
af nya Stats-arvslag, det ifrågaställde understödet kunde, i den
mon tillgångarne sådant medgifva, utgå ifrån den fond, som, efter Norrska
kriget, blifvit beviljad för de Tjenstemän, hvilka i detta krig deltogo.
Utskottet delar visserligen den af Motionairen yttrade åsigt, att de
af f. d. Finska Arméens Officerare, hvilka här qvarstannat, mätte erhålla
ett, efter Statens tillgångar samt öfrige omständigheter lämpadt, årligt understöd,
men enär Kongl. Majit, som bättre, än Rikets Ständer, är i tillfälle
utröna de serskilda förhållanden, som härvid böra komma i betrak
-
Stats-Ut skottets Utlåtande N'.o 8g.
i?
tande och derefter lämpa det årliga understödet, icke till Rikets Ständer,
rörande ifrågavarande ämne, gjort någon framställning; så, och med afseende
i öfrigt å det outredda skick, hvari motionen befinnes, i det att de
deruti omnämnde Officerares och Under-officerares möjligen olika vilkor
icke blifvit uppgifne, anser Utskottet sig af sådana skäl,
icke kunna i berörde motion tillstyrka bifall.
10:0 Genom Nådig Proposition till Stats-Utskottet, aflåten den 8 Februarii
innevarande år, har Kongl. Majit föreslagit, att de pensioner, sorn
blifvit tillägde f. d. Directeurerne vid Eskilstuna Fristad, Öfverste-Lieutenanten
E. Nordewall med 5oo R:dr samt Öfversten J. A. Palm med 900
R:dr, må ä Allmänna Indragnings-staten öfverflyltas.
Enligt livad den Nådiga Propositionen (införd i 1 Sami. r Affi. Nio
33) närmare utvisar, är fråga om denna öfverflytEning föranledd deraf,
att sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 2 Mars i833, förordnat,
att den allmänna tillsynen och vården , i afseende på Eskilstuna Fristads
handel, manufactur-inrättningar och andra näringar, som tilhört Directionen
af Carl Gustaf Stads Gevärs-factori och Eskilstuna Fristad, skulle ifrån
och med den 1 Julii samma är handhafva^ af Kongl. Commerce-Collegium
samt att förvaltningen af Extra Licent-fonden, hvarå hittills aflönrngarne
för Fristadens Embets- och Tjenstemän hufvudsakligen utgått, äfven
komtne att till bemälde Cbllegium. öfverlemnas, Gollegium uti underdånig
skrifvelse den i3 Augusti x833 anmält, hurusom nämnde fond, hvilken
bildats af öfverskotten å den afgift, sorn i Jernvågarne under namn af Licent,
af främmande oprivilegierade fartyg med 2 sk. 8 rist Bico uppbäres
för hvarje Skeppund intaget jern, och år 182j utgjort 14,764? R:dr 9, sk.,
blifvit, genom derå tid efter annan anvisade årliga utgifter, så medtagen,
att, för bestridandet af 1832: års förvaltnings-kostnader, m. m. ett serskildt
anslag af omkring 4bO' Rldr erfordrats^ och har Kongl. Majit, jemte anvisande
af serskilda tillgångar för bestridandet af öfrige å extra Licent-fonden
förut anvisade utgifter, tillika^ nu föreslagit Rikets Ständer, att på Indragnings-stat
öfverflytta ifrågavarande aine Fristads Difecteurs-arfvoden.
Efter öfvervägande af hvad så väl Kongl. Majits Nådiga Proposition
innehåller, som öfrige till målet hörande handlingar vid handen gifva, har
Utskottet trott sig, hvad forst angår Öfverste-Lieutenanten E. Nordewall-,
sorn den 1 Augusti 1787 utnämndes till Ordningsman samt den 11 Junii 1799
befordrades lill Fristads-Directeur, och öfver 3b år vid Fristaden varit anställd,
böra tillstyrka , att den pension af 5oo Rldr, som vid afskedstagandet
blifvit honom, genom Kongl. Brefvet den 26 Octo
-
SCats-Utskottels Utlåtande N;0 8g.
ber 1827, försäkrad, må å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras;
hvaremot — och då Öfverste Palm, som i Februarii månad i83t i Nåder
utnämndes till Fristads-Directeur, och i sådan egenskap således endast
tjenstgjort omkring 3:ne år, —
Utskottet icke finner skäl vara för banden, att tillstyrka
uppförandet å Allmänna Indragnings-Staten af de 900 R:dr,
lian i nyssnämnde egenskap uppburit.
Hvarom, i händelse denna åsigt af Rikets Ständer gillas, und. skrifvelse
torde serskildt till Kongl. Maj:t aflåtas.
11:0 Medelst Nådig remiss, den 8 innevarande Februarii, har Kongl.
Majit, till det afseende, som derå kunde fästas, till Stats-Utskottet öfverlemnat
handlingarne, rörande den af framlidne Stats-Commissarien och
Riddaren Em. Widegrens 2:ne oförsörjda döttrar, Charlotta och Margaretha
Widegren underdånigst gjorde anhållan, att, som Kongl. Maj:t i
Nåder täckts tillägga dem, gemensamt med deras syster, Regina Widegren,
pension af 3oo R:dr Banco, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet den
14 Januarii 1824, blifvit å Allmänna Indragnings-Staten uppförd, men,
sedan den sistnämnda systern år i832 trädt i gifte, pensionen ifrån början
af 4;de qvartalet samma år, blifvit utbetald endast efter 200 R:dr
om året, Kongl. Majit i Nåder täcktes förklara sökanderne berättigade,
att den sålunda innehållne 3:dje delen af pensionen jemväl uppbära, enär
af högstberörde Nådiga Bref icke funnes, att den anslagna pensionen skulle
dem tillfalla med 100 R:dr hvardera, och de alltså i underdånighet
hyste den förmodan, att Kongl. Majlis Nådiga afsigt varit, att denna benådning
skulle vara en gemensam tillhörighet för dem, att, efter hvars
och ens behof, utan gifven fördelning, använda, samt i öfrigt sökanderne,
i anseende till de senare åren dem påkommen sjuklighet, sakna krafter
och förmåga, att, såsom förut, medelst arbete förskaffa sig något väsendtligt
bidrag till sitt uppehälle; hvarjemte de åberopat deras aflidne faders
förtjenster och den olyckliga ställning, hvaruti han vid sin död dem
lemnat.
Vid Öfvervägande häraf, liar Stats-Utskottet icke kunnat godkänna
den af sökanderne yttrade åsigt, att ofvanberörde Pensionsanslag skulle
vara en deras gemensamma tillhörighet, och oförminskadt tillfalla den
slutligen efterlefvande, enär sådant dels vore stridande emot uttryckliga
innehållet af Rikets Ständers vid 1823 års Riksdag härom fattade beslut,
enligt hvilkeL 100 R:dr Banco skulle, för hvardera af Stats-Com
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 8g.
missarren Widegrens efterlemnade 3:ne döttrar, å Indragnings-Stat uppföras,
dels ock skulle utgöra ett prarjudieat för alla andra med sådane
extra pensionsanslag begåfvade personer, att, under lika förhållanden,
begära enahanda förmon.
Då likväl de skäl, som föra nied t Rikets år 1823 församlade Ständer,
att för aflidne Stals-Commissarien Widegrens 3:ne oförsörjda döttrar anslå
omnämnde serskilda pensionsunderstöd, för de 2Mie återstående ännu
fortfara och ytterligare dertill kommer, att dessa, såsom äldre och, enligt
ansökningen vidfogadt betyg, egande en vacklande helsa, med allt
större svårighet kunna förskaffa sig nödtorftig bergning, anser Stats-Utskottet
sig häraf ega skälig anledning tillstyrka,
att pensionsunderstödet för de arne oförsörjda döttrarne
efter aflidne Stats-Commissarien Widegren,, Charlotta och
Margaretha Widegren, må för hvardera höjas ifrån 100
R:dr till 133 R:dr i G sk. Banco årligen, att ifrån och medi
4:de qvartalet i832, då 3:dje systerns pensionsandel upphörde,
utgå; dock med uttryckligt förbehåll, att, då ettdera
af dessa pensionsanslag blifver ledigt, detsamma icke
kommer att tillfalla den qvarvarande oförsörjda systern, titan
skall 4tili Stats-Verket indragas^
12:0 Sedan i sammanhang med Norrbottens Läns fördelning i 3.ne
Fögderi, Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 24 Augusti 1826, förordnat,
att de 2:ne då befintlige Lappfogde-Tjenster skulle indragas; så
får Utskottet, med anledning af hvad Kongl. Stats-Contoret, uli dess underdåniga
Berättelse, härom upplyst och hemställt, härigenom tillstyrka,
att den ännu qvarvarande Lappfogden, som å 2ldra Hufvudlitelns
besparingar uppbär dess förra lön på Stat 2o3
R:dr 24 sk., med derunder beräknade 1 q tunnor spanmål,
må förflyttas å Allmänna fndragnings-Staten.
l3:o Inom Preste-Sfåndet har Herr Prosten Ahlquist uti afgifven,
lill Stats-Utskottet remitterad motion, fästat uppmärksamheten på vigten
deraf, att, medan tid ännu är, samla de, angående Sveriges medeltids
historia dyrbara qvarlefvor, som finnas t behåll under det allmänna namnet
af Permebref, och att, innan de dunkla orden alldeles utplånas, genom
trycket meddela dem åt en efterverld. Motionairen anser dem ock vara
väl värde en sådan omsorg, såsom innehållande dels Kongl. Stadganden,
dels Dombref, Köpe-, Gåfvo- och Bytes-bref, Testamenten och andra all
-
•G Stalt-Utskottels Utlåtande N.o 8g.
manna och enskilda ärenden, till upplysning om dessa tiders bruk, tänkesätt
och sedvanor, varuvärden, myntförhållanden och skattebidrag, med
flera underrättelser, som förgäfves skulle eftersökas hos de få andre historiske
författare, hvilka tillhöra dessa aflägsna tider. Då derjemte ett
Band af Svenskt Diplomatarium om §6^ ark i stor qvart redan år 182g
lemnat pressen, och de deri innehållne medeltida handlingar ifrån år
817 till och med 1285, nogsamt bevisa, huru mycket vår historiska litteratur
skulle förlora, om ett sådant riksliedrande verk, skulle af bristande
afsättning alldeles upphöra och fortsättningen öfverlåtas åt en aflägsen
osäker framtid, har Prosten Ahlquist föreslagit, att Staten må subscribera
på 3oo exemplar af Svenskt Diplomatarium, och fördelningen
deraf ske på föreslaget sätt, hvartill ibland annat hörde, att 1 exemplar
ansloges till hvarje Contract i Riket, enär ålskillige, för arbetets ut«if'vande,
erforderlige upplysningar, rörande Orters rälta läge och närvarande
benämning, endast af Rikets Presterskap kunna meddelas.
Af den vid remissens meddelande inom Preste-Ståndet förefallna discussion,
har Utskottet derjemte inhemta!, att Ståndet enhälligt instämt
uti den af Prosten Ahlquist väckta motion; dock, med tillägg af Herr1
Biskopen Doctor Thyselius, hvilket af många Ledamöter blifvit understödt,
att kostnaden för de 1-75 exemplar, som skulle utdelas i Contrac
ten
ej borde drabba Stats-Cassan, utan bestridas af Ståndets Archivicassa,
äfven om sådant skulle föranleda till en ökad afgift till nämnde Cassa.
Utskottet anser lika med Motionairen det vara af vigt, att ifrågaställde
manuscriptsamlingar, medan tid är, förvaras ifrån förgängelse;
och då arbetet i öfrigt är af den beskaffenhet, att det, förenadt med dryga
kostnader, icke i Bokhandeln kan påräkna någon stark efterfrågan, såsom
i allmänhet begärligt endast för fornforskaren och samlaren, samt
utgifvandet deraf alltså kan anses snarare vara en uppoffring för ett
gagneligt ändamål, än såsom ett på vinst beräknadt företag, finner Utskottet
sig böra tillstyrka:
att ett årligt anslag intill nästa Riksdag af 600 R:dr, ungefärligen
motsvarande kostnaden för 125 exemplar af
Svenskt Diplomatarium efter den derföre nu utgifna plan,
må å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, för att af
Kongl. Majit JNådigst till Ulgifvaren disponeras i den mon
arbetet fortgår.
I händelse Rikets Ständer härtill lemna bifall, torde, jemte underdånig
-
Slats-Utshollets Utlåtande No 8 g. , ^
dånig anmälan af tiel fattade beslutet, till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna? att förordna om exemplarens fördelning; dock med dervid
förenad underdånig anhållan, att hvarje Gymnasium äfven måtte eihålla
ett exemplar.
14:° Iflån samtlige Riks-Slånden har Utskottet erhållit remiss å Kongl.
Maj:ts till Rikets Ständer, under den 25 Mars d. år, aflåtne Nådiga Proposition
(införd' uti i Sami. i Afdeln. N:o 53), deruti Kongl. Maj:t, sedan
den åt serskilde Cornilerade uppdragne granskning af Sveriges Civil- och
Criminal-Lagar nu mera blifvit fulländad och nya Lagförslag i detta hänseende
utarbetade, till Rikets Ständer öfverlemnat, alt för de 3:ne arbetande
Ledamöterne i Lag-Comiteen , Conimerce-Rådet Zenius, AdvocatFiscalen
Staaf och Expedilions-Secreteraren Richert, bevilja en fortfarande
vedergällning, lämpad efter den möda de under en längre lid å
detta arbete nedlagt; och har Utskoltet jemväl erhållit del af de anföranden,
som, i anledning af högstberörde Proposition, hos Ridderskapet
och Adeln blifvit afgifne.
Lag-Comileens Ledamöter tillagde arfvoden, som ifrån början voro
bestämda lill 900 R:dr, ökades för åren 1814 och j815 till 1,000 R:dr,
men blefvo sedermera, i följd af den vid 1815 års Riksdag beviljade tillökning
i Log-Comiteens anslag, ytterligare förhöjde lill 1,666: 32. årligen
för hvarje Ledamot, och hafva till delta belopp utgått, till förlidet års utgång,
då Comiléens arbete ansågs vara slutadt.
Efter hvad Utskottet nu inhemtat, har Kongl. Maj:t, uppå af 2:ne
Gomiteens Ledamöter gjorde underd. ansökningar, bifallit, att de, ifrån och
med detta års början och till dess Rikets Ständer fattat beslut, i anledning
af ofvanberörde framställning, finge tillgodonjuta hälften af hvad de,
i egenskap af Ledamöler i Lag-Comite'en, hittills uppburit.
Ehuruväl en skälig ersättning, genom det fastställda årliga arfvodet af
1,666: 32, varit Lag-Comiteens Ledamöter beredd för den under arbetets
fortgång derå använde lid och möda, anser Utskottet likväl desse Ledamöter,
som under en tid af öfver 20 år lagt hand vid della vigtiga och
för kommande tidehvarf påräknade arbete, och hvilka måhända derunder
nödsakats afsäga sig de varaktigare fördelar i Statens tjenst, som de på
annan väg möjligen kunnat ernå, vara förljente af ett serskildt vedermäle
utaf Rikets Sländers välvilja.
Bih. till R. St. Trot. i834■ 4 Sami. t A/d. 3
s3:de Häftet.
l8 Stat s-UIsko Hels Utlåtande N:0 8g.
I detta hänseende anser Utskottet lämpligast vara, att Lag-Comile'ens
ifrågavarande Ledamöter, under deras återstående lifstid, må fortfarande
åtnjuta ett årligt arfvode, oberoende utaf den löne-inkomst, de i öfrigt uti
Statens tjenst kunna ega eller erhålla; och får Utskottet, med ledning af
hvad Kongl. Majit funnit skäligt tills vidare tillägga 2ine af dem för innevarande
år, härigenom tillstyrka,
alt Lag-Comitéens Ledamöter, Commerce-Rådet Zenius, Advoent-Fiscalen
P. Staaf och Förste Expedilions-Secreterareu
Richert, må ifrån detta års början få, i nyssomnämnde ordning,
hvardera uppbära ett årligt arfvode af 833 R:dri6sk.
i5:o I öfverensstämmelse med så väl hvad Rikets Ständers år i83a
församlade Revisorer föreslagit, som hvad Utskottet uti Betänkandet Nio
22 tillstyrkt, får Utskottet å denna Stat upplaga:
de, såsom indelnings-ersättning anslagne hästbemmans-räntor,
hvilka utgått af öfverskotten på Stats-Yerkets inkomster och
åtnjutits af i tjenst varande f. d. Indelningshafvare vid afsutne
Westgötha Cavallerie-Regemente , men hvilka, vid dessa
personers afgång, blifva till Stats-Yerket indragne, — förslagsvis
3,ooo R:dr.
16:0 Å den härvid bilagde Tabell finnas de summor specifikt upptagne,
hvilkas uppförande å Allmänna Indragnings-Staten Utskottet i sei skilde
Betänkanden tillstyrkt; utgörande sammanlagde beloppet af de ej mindre
till öfverflyllning föreslagne ulgifls-poslerne, än de nu tillkomne ntgifterne,
25,64i R-dr 34 sk. 2 rist. Hvaremot minskningen utgör yg,658 R:dr 16
sk., och hvarigenom Allmänna Indragnings-Staten, sorn vid senaste Statsregleringen
upptogs till en summa af 290,016 R:dr 2g sk. 10 rist , nu
kommer att utgöra i penningar 236,000 R:dr, eller, med tillägg af indelta
räntor, 2b2-,060 Ridr.
Stockholm den g Maji 1834*
Reservat ism er:
Emot Utskottets beslut, vid 2:dra punkten, i anledning af Kongl.
Majlts Nådiga Proposition om förklaring af stadgandet rörande Landshöfdingars
Pensionsrätt:
Af Herr Gyllenhaal, L. II.: ”Ordalydelsen uti Rikets Ständers år
1818 fattade Beslut, angående Landshöfdingarnes med fl. pensions-rätt,
är, efter mitt begrepp, så tydlig och klar, att ringaste tvifvelsmål, i afsa
-
Stats-Vt skottets Utlåtande iV.-o 8g.
'S
ende på tillämpningen deraf, uti nu förevarande fråga , hos mig icke uppstått.
På grund af detta Beslut, anser jag Herr Presidenten Friherre Fock
vara ostridigt berättigad att, från den tid, då lian ifrån LandshöfdingeEmbetet
i Upsala Län erhöll afsked, undfå pension lill det belopp, som
motsvarar den för Stats-Seereterarne år i83o på Stat uppförde lön, eller
4,ooo B:dr Banco. Deremot, och på de skäl Utskottet anfört, tillstyrker
jag, att en sådan förklaring af ofvanberörde Beslut, som Utskottet föreslagit,
må af Rikets Ständer meddelas, samt hädanefter blifva gällande.”
Häruti hafva instämt Herrar von Post, A. L., Tamm, P. A., Biskop
Thyselius, Prosten Nordin, samt Lundgren, L. J..;
ochafHerrSantesson, B. IL: ”Emot pluralitetens, med 16 röster mot i3,
fattade beslut i den del af Betänkandet, som rorer den Friherre Fock tillkommande
pensions-summa, reserverar jag mig, då jag anser det väl vara ett
vigtigt åliggande för Rikets Ständer att hushålla med Statens medel, men
lika vigtigt är ock det, att honorera de af Rikets Ständer Statens Embetsman
gifne löften: sådant är oslridigt Rikets Ständers år 1818 fattade beslut', att
Landshöfdinges pension skulle utgå till lika belopp med en Stats-Secreterare-Iön
på Stat. Tillämpningen deraf kan, i afseende på Friherre Fock,
ej blifva annan än den, att dess pension måste bestämmas till hvad StatsSecrele
rare-lön en på Stat utgjorde, det. år han afsked tog. Dervid har Friherre
Fock egt trygga sig, och bör ej finna sig missräknad igenom en annan
tydning nu af Rikets Ständers Beslut år 1818, än den, som efter ordalydelsen
ej kunde honom i rättsväg förvägras. På sådane skäl, och med
åberopande af Stats-Conturels, yttrande i saken, anser jag, lika med Herr
Hofmarskalken Gyllenhaal, att Friherre Focks pension får utgå med årliga
4,öoo R:dr; hvaremot den ändring uti nämnde stadgande, som Rikets
Ständer nu kunna finna skäl föreslå, må blifva gällande hädanefter.”
Vid 4;de punkten, i anledning af Kronofogden, Assessoren Hällstens
ansökan om pension.
Af Herr Langenberg: ”Jag kan ej förena mig i Utskottets Betänkande,
som afslyrkt bifall å f.d. Kronofogden Herr Assessor Hollsténs till Kongl.
Majrt i underdånighet ingifne ansökning om erhållande af fuH pension.
Född och bosatt i den ort, hvarest Herr Hollstén framlefvat och verkat
såsom tjensteman, har jag varit i tillfälle att lära känna denne mans oförvitliga
caractere och tjenslemanna-duglighet. Jag kan äfven intyga, att
han med stora uppoffringar uppbyggt och förbättrat kronofogde-bostället,
som förut var nästan omöjligt alt bebo, och att den bekymmersamma ställning,
hvari han för sin återstående lifstid nu befinner sig, icke tillkommit
20
Stals-Utskottets Utlåtande N.o 89.
genom misshushållning eller öfverflödigt lefnadssätt. Det är visserligen
icke i sin ordning, att, i fråga om pensioner af Staten lill afskedstagne
tjenstemän, inblanda deras husliga förhållanden och sorger, men jag tror,
att de ömande omständigheter, som, i afseende lill Herr Hollstén sig förete,
i förening med de många uppdrag han för det Allmänna utfört, och
hans långvariga hedrande tjenstemannabana, bort inom Utskottet haft
det inflytande, att det ej vägrat en sjutti-årig, sjuklig och i utblottadt tillstånd
stadd tjensteman, det årliga, i min tanka, välförtjenta underhåll han
sökt, och detta så mycket mindre, som den Staten derigenom tillskyndade
uppoffring ej bör beräknas', då, enligt naturens ordning, Herr Hollstén,
såsom sjuklig och no år gammal, ej kan lefva så många år.”
Vid tute punkten, angående aflidne Stats-Commissarien Widegren*
2;ne döttrars pensions-ansökning:
Af Riksdagsfullmägtige Hans Jansson ifrån Elfsborgs Län och Erit
Nilsson ifrån Jemtland.
Vid 14.dr. punkten, om arfvode till Lcig-Comitéens Ledamöter:
Af Herr Grefve Hamilton, G. kV.: ”Jag reserverar mig emot Utskottets
beslut, på den grund, att jag icke anser Rikets Ständer värdigt att
åt de Män, som författat ett arbete, hvilket i framtiden kan blifva Sveriges
Rikes Lag, erbjuda en summa, som slutar sig med ojemt riksdaler
tal,
med tillägg af skillingar; hvarföre jag anser den årliga pension, sora
bör hvardera af Lag-Comileens Ledamöter tilläggas, minst böra bestämmas
till 1000 R:dr B:co.”
Uti denna reservation instämde Herrar Friherre Palmstjerna> C. O.,
Gyllenhaal, L. H., Domprosten Heurlin, Santesson, B. IL, och IVtern, f.
Allmänna
Ståts-Utskottets Utlåtande JY.-o 8g.
Allmänna Indragnings-Staten.
21
Vid sednaste Stats-Rcgleringen fastställdes Allmänna Indragnings-Staten
till Penningar
Minskning nu föreslagen :
Anslaget till Bankens ersättning i och för liqviden med f. d. Kongl.
Famillen (Betänk. Nto 8g)  66,666:3a.—
i Lag-Comildnz Anslag (d:o) 3,5oo:— —
i Anslaget för afl. Stats-Commissarien Wi
degrens
dt .t.ar (d:o) . . .. . . . 33: 16.
70,200: — —
öfverjlytlning lill Andra Hufvudtiteln.-
Anslaget för personalen vid Krono-Magasi
nen
(Bet. N:o 80) t
Dagsverks-ersätlning till Landshöfdingen
7,458: 16. —
Kronobergs Län (d:o)
. 2,000:— —
9,458: 16. •
Förhöjning, nu föreslagen.-
Tillsammans 79,668: 16. —
Kongl. Majas Canzli (Bet. N:o8o) 3,8g3: 6. 3.
Bergs-Collegium (tho) 2,807:—• —
Commerce- d:o (<ho) 3,726: 12. 10.
Numer-Lotleriet (Bet. N:o 5/f. J.) y^go: — —
Gothl. Nät.Beväring (d:oN:o8i) 66: 32.—
En Lappfogde (d:o N:o 89) 2o3: 24.-r
Gapilenen
vid f. d. Reg:t Royal
Suedois, Stjernstam (d:o) a5o: — —
Svenskt Diplomatarium (d:o) 600:— —
Land t-Ilä nl mästa ren Kgl.
Ränt ni. Ahlgren (d:o) 466:32.—
Öfversle-Lieui. Nordevall (d:o) 5oo:— —1
Enkefru Benzelstjerna (d:o) :5o:— —
(d:o) 6wo: -
Professoren Ling
Öfverjlytlning af förutvarande
utgifter.-
Anslag till en Electricitrls-Machin
(Bet. N:o 80) 600:
.20,442: » •* t
-
Transport 600: 20,442: II. I. 79,658: :6.
Bihang till R. St. Prot. i834• 4 Sami. 1 Afd.
290,01
29
10
290,016 |2Cj|lO
s3:dje Häftet.
Stats-Uukottets Utlåtande N.o 89.
Transport 600: 20,442:11, i. 79,658: 16. —
290,016
29
1 0
Westgötha Reg:s till indragning
ställde Hästhemroans-Räntor
(Ret. N:o 22 §. 53). . . .3,ooo: — —
En Tjäruskurare på Gottland
(d:o N:o 61) . 80: 24- — *)
F. d. Gomtnendanten å Warberg,
Bennet (d:o JV:o 89) . . . 35o: ^ n^r).
55,266
4
11
S:r
234 760
24
I \
För jemn summas erhållande, och med hänseende till å Allmänna
Indragnings-Staten beviljade utgifter, sora ännu ej kunnat till ziff-  ran bestämdt uppgifvas, tilläggas
1,249
23
i
Summa
236,000
—
—
Hvartill kommer
Indelta Räntor, Kronovärde 3,434-
hvaraf 177: 24. utan förvandling  177: ^4. —
,, 3,256: 24. med d:o ä 5 Rtdr . . . 16,282: 24- —
16,460
i5
r./!55'
Indelt Spanmål  3 Tunnor å d:o
Spanmål in natura . . 29c d:o k d:o
—
•—
Summa Summarum j
a53,g3o
-
-1
*) Hvilken post rid s-dra Hufvud-Titeln» definitiva reglering kommet att deritädee afföra», Urar•medlertid
den här blott inom colutnn upptages.
Ståls-Utskottets Utlåtande 2V.o 8g. a 3
Sammandrag af Hufvud-Titlarne.
Penningar, en-  ligt i83o års
Riks-Stat.
Stats-Utskot
tets Förslag
-
Förhöjning.
Minskning.
ttsta Hufvud-Titeln . , • •
aldra dito . . • •
3:dje dito ....
718,762
1,839,656
2,124.187
1,127,359
27,085
20,962
60,000
65o,oo6
i3
8
4
4°
47
3
8
6
718,750
2,021,310
2,271,700
1,159,690
26,430
59,47o
63,ooo
729,010
i53,ooo
76,890
—
236,797
148,439
32,33o
4°o
47
47
44
I I
6
1 2
55,i44
9*7
i3
8
3
7
4:de dito ....
5;te dito ....
—
—
__
i,o5 5
4©
_
6;te dito ....
38,507
1
.
7tde dito ....
8:de dito ....
I
3
—
—
83,002
33,ooo
3G
3
3,998
37
G
gtde dito ....
loide dito . . • .
120,000
6g,882
■—
—
—
—
24
—
7,007
:>4
Säger
6,760,901
42
8
7,279,25°
—
—
379,486
8
8
61,138
3
4
Allmänna Indragnings-Staten
290,016
10
a36,ooo
25,64i
34
2
79,658
16
-
Summa
7,o5o,gi8
»4
6
7,5i5,25o
—
-
5o5,127
42
10
140,796
'9
4
Afgå
140,796
19
4
■ 40,796
19
4
Återstår netto förhöjning Pen-
{64,331
6
ningar
Hvartill komma förhöjda utgifter
af Spanmål in Naturaj nemi.
i 3:dje Hufvud-Titeln,
Indelta Arméen 5t6 T:r
Artilleriet . . 7a] dto
i 8:de Hufvud-Titeln,
Hingsthållning 54j-dto
tillsammans 641 T:r å 5 Rtdr
3,2 I D
—
—
Förhöjning enligt bifogade Spe-  • ification
6
—
-—
STOCKHOLM, Ecksteihska Tryckeriet, i834>
Specifieation öfver Förhöjning och Minskning å HufvudTitlarne.
I
Forsta HufvudTiteln
hindra IIufvudTiteln.
JustitieStaterne
Canzliet
PostVerket
StatsContoiret
Dito till ChartaeSigillatoeOinkostnader
Bergscollegium
CommerceCollegiutn
SundhetsCollegium
ÖfverlntendentsEmbetet ....
Tullverket
NumerLotteriet
LandsStaterne
Skrifmaterialier och Expenser samt
Ljus . . .,
Rese- och Tractamcntspenningar .
Ved och
Siv
Tredje HufvudTiteln.
KrigsCollcglum
IngenieurCorpsen
CommendantsStaten
Indelta Arméen {^^}niSnainat; 5;6 ^*5 R.*<t
ExercisCompagnier
, ... . . f Penningar
ArtillerietpSp;rnl in nat_ X:r h 5 R:dr . .
Remontering och Fouragering af Artilleri- och
CavalleriHästar
Gothlands Beväring
Beväringsmanskapets Vapenöfningar . . . .
FörsvarsVerket
S:r
Penningar .... 148,459: 47• 6.
Sntml in nät. . . . 2,952: 24. —
S:r 151,592: 23. 6.
Fjerde HufvudTiteln.
Lots- och FvringsVerket
Flottans Underhåll och Nybyggnad (Skatte
-
Tjäran)
Flottass Exercis
S:r
Femte HufvudTiteln.
Vitterhets-, Historie- och AntiqvitetsAkademien
Museum
VetenskapsAkademien
S:r
Sjette HufvudTiteln.
CentonalErsättning
Hospitalers och Lazaretters Underhåll
S:r
Transport
T i 1 1 ö k n
Förut utgående
af Öfverskotten
å StatsVerkets
Inkomster.
1,000
100,000
10,000
97,000
7.000
1.000
216,600
1,957
2,580
70,000
74,557
400
400
291,557
35
35
35
Förut utgående
af annan
HufyudTitel.
7,458
1,050
2,000
10,508
10,508
1(3
Att ersättas
af motsvarande
äfven Inkomst
eller af förhöjd
Bevillning.
225
225
2,997
2,997
58,500
58,500
41,722
28
28
28
ing-'
Tillökt Utgift
för
Statsverket.
Summa.
Minskning.
1,151
5,200
56
5,096
"9Ä64
4,697
150
50,000
14,220
572
7,414
20,000
76,854
9,555
20,000
2Ä555
115,659
4>
33
31
32
36
16
1,000
1,151
100,000
12,658
10,000
1,086
97,000
5,521
7,600
1,000
33
256,797
4,697
150
[ 4,557
50,000
\ 14,595
7,414
20,000
70,000
151,592
9,555
2,997
20,000
52,550
400
400
58,500
7
58,507
459,428
47
35
3?.
12
1,017
5,526
600
50,000
i3
*9
37
55,144
565
502
927
20
5
1,050
1,055
57,159
40
4o
i3
ic
Transport
Åttonde JIufvudTiteln.
Fångars Skjuts och Underhåll
Byggnader och Reparationer
Städers Friheter
Strömsholms Stuteris DagsverksErsättning . .
Hingst premier
Indelningsbrist
Hingsthållning, 52j T:r Spanm. in Nät. å 5 R:dr
Garmakarelön m. rn. å StatsVerkets koppar
och jern
Nybyggares Understöd
S:r
Penningar.... 83,002: 36. 3.
Spanm. in nät. 2(i2: 24. -
S:r 85,206: 12. 3.
Nionde HnfvudTiteln.
Åkerbruket, Handeln och Näringarne i allmänhet
Landtbrukslnstitutet å Degeberg
S:r
Tionde JIufvudTiteln.
ClerecieStaten
Lappmarks Ecclesiastik Verk
S:r
Förut utgående
af Ofverskotten
å StatsVerkets
Inkomster.
Förut utgående
af annan
HufyudTitel.
Att ersattas af
motsvarande
gifven Inkomst
eller förhöjd
Bevillning.
291,637
02,380
10,800
116
202
6,000
5,000
81,668
16
S:r
Allmänna IndraijnitnjsStalen
Summa
Afgår
Återstår netto Förhöjning
573,090
5,000
570,090
10,608
1,701
1,701
12,212
960
38
13,102 38 2
41,722
7,000
7,000
28
18,722
28
Tillökt Utgift
för
Statsverket.
116,069
28,000
6,000
55,000
37
.22
Summa.
Tillökning.
469,128
02,580
—
10,800
—
1,704
22
2
22
116
4°
262
24
. 6,000
5,000
—
85,266
12
28,000
6,000
55,000
' ’ 7
7,000
7,007
20
Minskning.
67,159
5,998
i3
37
5,998
37
118,009
21,691
682,701
26,641
01,158
79,068
48,722 28
170,561
21
608,512
110,790
110,796
140,790
*9) 4
19I £
Då härifrån vidare afräknas hvad som förut utgått af Öfverskolterne å StatsVerkets Inkomster, men nu
Blifvit föreslaget till uppföring å Stat
576,09G: 3. 4*
och hvad bland ofvanstående förhöjning motsvaras af inflytande högre inkomst . . • 48,722: 28. -
407,610123j 6j | — |-
421,818: 31. 4.
blifver återstoden
tillökt utgift för StatsVerket.
42,727: 4o. 2. netto verki
STOCKHOLM, tryckt lios Johan Hurberg, 1834-
Stats-Utshotiets Utlåtande N:o go.
i
N:o 90.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 16 Maji kl. 11 f, m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, om förändrade
organisationer till inskränkning uti kostnaderne för
Rikets försvarsverk. » (IJ. A.)
XJli en till Stats-Utskottet remitterad motion, liar Herr Petre, Th., yrkat,
att antingen bägge, eller åtminstone ettdera af Gardes-Regementena
till fot, samt Wermelands Fältjägare-Regemente, måtte, i den mon, sorn
manskapets capitulationstid tilländalöper, upplösas. Skälen dertill äro uti
motionen utvecklade på grund af två enkla sattser, den ena, alt Beväringsmanskapet
bör, så vida medel genom klok hushållning omsider kunna anskaffas,
på ett ändamålsenligt sätt organiseras till tjenstbarhet vid förefallande
behof, och den andra, att den för landet så kostsamma Indelta
Armeen, bör, under fredstid, till vinnande af erforderlig öfning, compagnievis
inkallas lill Garnisonstjenst i Stockholm. Medel för Beväringsmanskapets
förändrade organisation och större öfning skulle sålunda vinnas genom
indragning af de värfvade Regementenas Statsanslag, och tillfälle till lyyttig
öfning för Indelta Armeen beredas genom tourvis skeende Garnisonstjenst
i Ilufvudsladen; och har Herr Petre', enligt sitt i motionen härom
gjorde förbehåll, inom Utskottet utvecklat sina åsigter, om nödvändigheten
att, genom förändrade organisationer, inskränka de stora kostnaderne för
Rikets försvarsverk så till lands som till sjös.
I afseende på hvad i denna motion blifvit yrkadt, om indragning af
vissa värfvade Regementen, har Utskottet i sitt Betänkande öfver 3:dje
Hufvud-Titelns utgifter afgifvit yttrande.
Hvad nu åter angar motionens nyssanförda liufvudsyftemål, så förekommer
i detta hänseende: alt Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga Proposition
om Siats-Verkets tillstånd och behof, på grund af vederbörande Autoriteters
i underdånighet afgifne, Utskottet meddelade detaillerade förslag, funnit
sig föranlåten, alt, till försvarsverket till lands och sjös, utöfver hvad
vid förra Riksdagen beviljades, äska tillökade anslag; alt, hvad Kgl. Maj:ts
Nådiga Proposition för detta ändamål upptager, likväl i väsendtlig mon
understiger hvad i omnämnde förslag uppgifves såsom erforderligt; att
Utskottet, vid utgifternes pröfning, på de i Utgifls-Betänkandena anförde
Bihang till R, St. Prof. 1834- 4:f?e Sami, ±:sta Afä, ±
24'de Häftet.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o gu
skäl, funnit sig i vissa fall alldeles icke, och i andra åter endast till någon
del, kunna tillstyrka de äskade anslagen; samt ändtligen, att Utskottet, vid
alstyrkandet af lillökt anslag för Årmeens materiel, yttrat den förmodan,
att, genom en klok och omtänksam hushållning, utväg till behofvens fyllande
skulle inom de nuvarande tillgångarne kunna beredas. Om Rikets
Ständer härtill bifalla, kommer således att till Kongl. Majit i underdånighet
göras en framställning, väl af inskränktare omfattning, men dock af
samma syftning med den Herr Petre föreslagit, och då i öfrigt med visshet
kan antagas, att, om Kongl. Maj:t finner någre sådane förändringar i
Rikets försvarsverk kunna vidtagas, som, jemte det Rikets försvar fortfarande
är betryggadt, bereda möjligheten af en minskning i de betydliga anslagen
under 3:dje och ^:de IIufvud-Titlarne, Kongl. Majit äfven med tillfredsställelse
skall omfatta denna möjlighet till beredande af lindring uti
allmänna ulgifterne, och derom i Nåder till Rikets Ständer göra den framställning,
som pröfvas lämplig; så anser Utskottet på dessa skäl, att ofvananfimie,
af Herr Petre' yttrade, allmänna sattser, i afseende på organisationen
af Rikets försvarsverk, icke böra föranleda till någon serskild underdånig'skrifvelse,
utan tillstyrkef Utskottet,
att Herr Petre’s motion i denna del må förfalla.
Stockholm den 16 Maji 1884.
N:o gr.
Antom till Éxp.-Utsk. d. 16 Maji, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående försäljningen af Kronan tillhörige
krigsskepp och redogörelsen för derför injlutne medel.
(J. A.)
Rikets Ständers Revisorer hafva, uti deras år i832 afgifne Berättelse,
angående granskningen af Stats-Verkets förvaltning och räkenskaper för åren
1829 och i83o, ibland annat anmält, att, ehuru uti den vid sista Riksdag
förehafde fråga, angående försäljningen af Kronan tillhörige krigsskepp och
redogörelsen för derför influtne medel, Rikets Ständer .beslutat, icke allenast
att elen af lilla Creditivet till liquidation af förlusten å hela denna
handel Ijftade summa j au}5i5 R:dr 2 sk._, skulle af skrif vas j utan ock anhållan
göras hos Kgl. Majit, genom underdånig Skrifvelse, det Kgl. Maj:t
täcktes besluta de åtgärder j genom hvilka Staten må kunna af vederbö
-
Stats-Utslotlets Utlåtande IV: o gi.
3
rande utbekomma de återstående köpeslillings-beloppen för Linieskeppet
Tapperheten gooo R:dr Hamb. Banco samt för Fregatten af Chapman
1000 Pund Sterling hafva dock, efter hvad Revisorerne kunnat inhemta,
nämnde arne beslut icke blifvit expedierade; och som de granskade räkenskaperne
ej heller visat, att något på de omförmälde anmärkte köpeskillingsandelarne
lill Stats-Verket influtit; så hade Revisorerne, genom Herr HofCancelleren,
anhållit om utverkandet af Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning till
den, som vederborde, att upplysa Revisorerne, hvilka åtgärder, som blifvit
vidtagne, för att berörde köpeskillingsandelar måtte Stats-Verket tillgodokomma.
Yarandes härpå, den 27 November i832, det svar af Herr HofCancelleren
meddeladt Revisorerne, att inga så beskaffade medel, under loppet
af åri83o, Stats-Verket tillkommit. Hvarjemte, i afseende på de åtgärder, sorn
blifvit vidtagne i anledning af Rikets Ständers underdåniga anhållan i Skrifvelse
N:o 4°4 ”det laga undersökning må företagas till utrönande deraf genom
hvars förvållande olikhet uppkommit i köparens och säljarens contract, rörande
Skeppet Tapperheten och Fregatten af Chapman, samt att, om förlust
derigenom blifvit Stals-Verket tillskyndad^ då, emot den person, sorn
denna olikhet vållat, anspråk måtte göras på ersättning för Statens berörde
förlust”, Revisorerne blott inhemtat: att, i följd af derom erhållen föreskrift,
Kongl. Stats-Contorets Advocat-Fiscal, under den 23 April i83o, till JustitiEe-Cancellers-Embetet
afl em nät alla till Skeppshandelsfrågan hörande
handlingar. Revisorerne hafva likväl, i anledning af Rikets Ständers berörde
underdåniga Skrifvelse, ansett sig böra fästa uppmärksamhet vid den
omständighet, att den olikhet, hvarpå Rikets Ständer hade afseende, icke
eger rum uti Contractet om Skeppet Tapperheten och Fregatten af Chapman,
utan förefinnes uti de om senare handeln, eller rörande Linieskeppet
Försigtigheten samt Fregatterne Camilla och Euridice uppgjorde Contract,
i det orden ”i och för Fartygens utrustande”som stått i Säljarens exemplar,
blifvit i Köparens uteslutne.
Jemlikt hvad Stats-Utskoltet i dess öfver berörde Berättelse linder
N:o 22 afgifne Utlåtande anmält, har Utskottet, med stöd af §. Riksdags-Ordningen,
hos Herr Hof-Cancelleren skriftligen begärt upplysning
om den handläggning, som blifvit vidtagen i följd af Rikets Ständers 1
ämnet fattade Beslut, jemte deraf uppkommet resultat, och Utskottet får
nu, sedan svar jemte handlingar i ämnet under den 2 i denne månad
ingått, i ett sammanhang anmäla hvad i denna fråga förekommit.
Sedan, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut, Linieskeppet Tapperheten
och Fregatten af Chapman blifvit år 1825, på sätt de derom emel
-
4
Stat s-Ut slottets Utlåtande N:o gt.
lan framlidne En af Rikets Herrar, General-Amiralen m. m. Grefve Rudolph
Cederström och Handelshuset Michaelsson & Benedicks upprättade Contract
innehålla, till det sistnämnde försålde, uppdrog Kongl. Maj:t ytterligare
i Nåder åt bémälde Herr General-Amiral, alt med samma Handelshus
afsluta Conlract om försäljning af Linieskeppet Försigtigheten samt
Fregatterne Camilla och Euridice, hvilken senare handel, derom Conlract
den i Junii i8a5 upprättades, likväl sedermera, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Beslut af den 2g October samma år, återgått.
Af det Utlåtande, N:o 101, som Stats-Utskottet vid sistförflutne Riksdag
i ämnet afgifvit, inhemtas, dels att Conlractena om förslberörde nine
Skepp, eller Tapperheten och af Chapman, utsätta köpesummorne, för det
förra till 180,000 Ridr Hamb. Banco, samt för det senare, till 20,000 Pund
SLerling, hvaremot Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser till Kongl. Stals-Contoret
af den 22 Mars och 19 April i8a5 innehålla, att Kongl. Maj:t funnit
godt antaga de af Herr General-Amiralen, m. m. Grefve Cederström
i underdånighet anmälde anbud å Linieskeppet Tappel beten af 171,000
R:dr Hamb. Banco, och å Fregatten af Chapman 19,000 Pund Sterling
samt dels att uti 4;de punkten af Contractet om de 3:ne sistnämnde Skeppen,
eller Försigtigheten, Camilla och Euridice, innehållande, ”att, om
Kongl. Majit och Kronan, af oförutsedda händelser, funne Sig föranlåten att
på något sätt lägga hinder i vägen för utförandet af den med fartygen
tilltänkta expedition, ansågs Contractet häfvet ifrån Herrar Michaelssons
och Benedicks sida, och förbunde sig Kronan i sådan händelse, att genast
till fullo godtgöra sådane af Herrar Michaelsson & Benedicksi och för
fartygens utrustande bevisligen gjorda utgifter, som af Contractet varit en
följd”, orden i och för fartygens utrustande icke blifvit intagne uti det
af Köparen innehafde exemplar af Contractet.
Sedan Utskottet, i anledning af gjorde anmärkningar i ämnet, afgifvit
ytterligare Utlåtande, N:o 218, beslöt Ridderskapet och Adeln, i enlighet
med Protocolls-Utdrag af den 6 Nov. 1829, ibland annat, dels att,
med bifall till hvad Stats-Utskoltet tillstyrkt, "Rikets Ständer borde hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit täcktes besluta de
åtgärder, genom hvilka Staten må kunna af vederbörande utbekomma de
återstående köpeskillingsbeloppen för Skeppet Tapperheten, 9000 Ridr
Hamb. Banco, samt för Fregatten af Chapman 1000 Pund Sterling, samt
dels, att underdånig anhållan borde göras hos Kongl. Majit, att laglig undersökning
måtte företagas, till utrönande deraf, genom hvars förvållande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o gu
5'
olikhet uppkommit i köparens och säljarens Contract, utan att namnen å
Skeppen här äro intagne, samt alt, om förlust härigenom blifvit Stats-Verket
tillskjndacl, då, emot den person, som denna olikhet vållat, anspråk
måtte göras om ersättning för Statens berörde förlust; uti hvilket sistnämnde
Beslut, de öfrige Riks-Slånden inbjödos att med Ridderskapet och Adelil
sig förena.
Lika med Ridderskapet och Adeln biföllo de öfrige frenne Riksstånden
hvad Stals-Utskoltet tillstyrkt, hvaremot Ridderskapet och Adelns
omförmälde inbjudning endast antogs af Borgare-Slåndec. Denna sistnämnde
fråga blef således öfverlemnad till afgörande utaf förstärkta Stats-Utskottet;
men uti det förslag till volerings-proposition, som af samtlige RiksSlånden
bifölls, och uli Stals-Utskottets Memorial N:o 36g finnes intaget,
har den irring förelupit, alt, vid utsättande af namnen å de fartyg, om
hvilka den åberopade olikheten i Contracts-exemplaren förefunnits, Tapperheten
och af Chapman blifvit införde i stället för Försigtighetenj
Camilla och Euridice; och har, i enlighet med denna felaktiga proposition,
votering i förstärkta Stats-Utskottet för sig gatt, samt underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t af Expeditions-Utskottet blifvit uppsatt, och af Rikets
Ständer godkänd, slutligen afgifven.
Detta misstag har dock, efter Riksdagens slut, blifvit utaf fyra i Hufvudstaden
qvarvarande Ledamöter af sistnämnde Utskott i underdånighet
anmäldt hos Kongl. Maj:t, sorn, i anledning häraf, under den ii Dea iS3o
i Nåder förklarat, alt ehuruväl det Beslut, som Rikets Ständer, enligt de
vid berörde anmälan bilagde utdrag af Riks-Slåndens Protocoll, fattat, att
hos Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af sådane åtgärder, genom hvilka
Staten må kunna af vederbörande utbekomma de återstående köpeskillingarne
för Skeppet Tapperheten och Fregatten af Chapman, icke blifvit hos
Kongl. Maj:t i grundlagsenlig ordning, utan endast genom ofvanberörde, efter
Riksdagens slut ankomna, skrifvelse af fyra Ledamöter af det vid Riksdagen
varande Eypeditions-Utskott anmäldt; dock som den åtgärd, hvarom
R. St. beslutat anhålla, vore af beskaffenhet att kunna, utan en sådan anhållan,
af Kgl. Maj:t företagas, funne Kgl. Maj:t Sig, af hvad i afseende på formen af detta
ärendes behandling i ofvanberörde måtto förelupit, icke vara förhindrad, att
till pröfning upptaga sjelfva frågan, om och hvilken åtgärd i förevarande
ämne, borde ega rum; och hade Kongl. Maj:t, i betraktande af det sålunda
utredda förhållandet, i Nåder funnit godt alt handlingarne i målet till Justitiae-Cancelleren
öfverlemna, för att, i anseende till den olikhet, som visade
sig emellan hvad till Kronan blifvit betaldt för Skeppet Tapperheten
6
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o gi.
och Fregatten af Chapman, samt hvad i contractet om dessa fartygs försäljning
finnes bestämdt, emot vederbörande vid behörig Domstol utföra talan
om den ersättning, hvartill Kronan kunde pröfvas vara lagligen berättigad.
1 sammanhang hvarmed Kongl. Majit i Nåder anbefallt Justitiae-Cancelleren,
alt inkomma med upplysning, huruvida någon och hvilken åtgärd blifvit
vidtagen, i anledning af Kongl. Majlis den 7 Aprilsamma år aflåtne Remiss
å den, då, i anledning af Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse af den
n4 förutgångne Februarii förehafde del af Rikets Ständers Beslut i Skeppshandelsfrågan.
Uti det underdåniga memorial, som Justitiae-Cancellers-Embetet, i följd
häraf, under den 7 Mars 1831 afgifvit, har Hr Justitae-Cancelleren förklarat,
att misstaget på de i Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse den 7 April i83o,
i likhet med hyad Rikets Ständers Skrifvelse innehåller, införde namn på
Skeppen väl vore uppdagadt, men förr än Kgl. Majit täcktes förklara Sig
antaga uppgiften derom och tillåta, att ersättningstalan finge, i likhet med
Rikets Ständers verkliga afsigt, anställas, ansåg Herr Justitiae-Cancelleren
sig icke tillständigt att afvika ifrån befallningens ordalydelse; hvarvid dock
Herr Justitiae-Cancelleren tillika fann sig böra fästa Kongl. Majits Nådiga
uppmärksamhet derpå, alt, vid den compromiss, hvarigenom Handelshuset
Michaelssons & Benedicks anspråk emot Kronan, i anledning af handelns
återgång, om Skeppen Försigtigheten, Euridice och Camilla, blifvit pröfvadt ,
skiljesmännen ansett contractet, efter dess lydelse i Kronans exemplar deraf,
der orden i och för fartygens utrustande finnas, böra så mycket hellre
tjena lill grund för bedömandet af Kronans ersättningsskyldighet, som
Kongl, Majlis Nådiga Bref af den 14 Junii 1825, hvilket bort tjena Kronans
Ombud vid handelns afslutande, En af Rikets Herrar, General-Amiralen,
m. m. Herr Grefve Cederström till rättelse för dess åtgärder, och
bestämma vidden af Kronans förbindelser, och derutöfver desamma med
laga kraft ej kunnat utsträckas, innehåller, i afseende på den försäkran
Handelshuset Michaelsson & Benedicks deri lemnäs, de orden i och för
fartygens utrustande.
I anledning af detta underdåniga Memorial, anbefalldes Justitiae-Cancellers-Embelet
uti Nådig Skrifvelse den 26 Mars i83i, alt i underdånighet
inkomma med bestämdt yttrande, huruvida någon förlust, genom den
förelupne origtigheten i contracten om Linieskeppet Försigtigheten och
Fre gatterne Camilla och Euridice, tillskyndats Kongl. Majit och Kronan,
samt om laglig anledning, i följd deraf, kunde vara att ersättningstalan
emot vederbörande anställa. Och har, till fullgörande häraf, Herr Justi
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o Q1.
7
tiae-Caneelleren, uti underdånigt memorial af deli 28 April samma år, under
åberopande af hvad i dess ofvanberörde, förut afgifne underdåniga memorial,
rörande denna olikhet, finnes intaget, anfört, att, enär det varit
Handelshuset Michelsson & Benedicks, hvilket, under utförande af dess talan,
trott ofvan åheropade menings införande hafva inskränkt dess ersättningsanspråk;
så och enär Kongl. Majrt i Dess Nådiga beslut i Stats-Rådet
den 2g October 1825, om handelns återgång befallt General-Amiralen, att,
å Kongl. Majrts och Kronans vägnar, försäkra Michaelsson & Benedicks om
åtnjutande af den uti 4 §• af Contractet utfästade ersättning, så snart handelshuset
med specifika räkningar, och dem åtföljande behöriga verificationer,
styrkt dess i och för utrustningen af meranämnde Skepp bevisligen
hafde kostnader; så leddes af detta allt Justilias-Cancellerens omdöme till
det bestämda yttrande, att vid den pröfning, som skett af Handelshuset
Michaelsons & Benedicks ersättningsanspråk, i och för handelns återgång,
den uppgifna olikheten i köparens och säljarens exemplar af Contraeten,
medelst uteslutande i det köparen haft i händer af orden: J’i och för fartygens
utrustande/’ icke tillskyndat Kongl. Maj:t och Kronan någon förlust,
hvarefter, jemlikt hvad Ilof-Cancellerens ofvanherörde, till Utskottet
aflåtne skrifvelse innehåller, Kongl. Majrt under den 21 Maj sistberörde år
i Stats-Rådet beslutat, att den väckta frågan, om ersättningstalans anställande
emot vederbörande, i afseende på ifrågavarande olikhet, korame alt
förfalla, till följd hvaraf vidare åtgärd härmed icke egt rum.
Af Kongl. Majrts, under den 11 Januarii innevarande år till JustitiaeCancelleren
aflåtne, Nådiga Skrifvelse finnes vidare, det Kongl. Maj:t, af
förekomne anledningar och, efter inhemtade närmare upplysningar i ämnet,
i Nåder beslutat, att den genom Kongl. Maj:ts Högslberörde Nådiga Skrifvelse
af den 11 December i83o emot vederbörande tili utförande vid behörig
Domstol anbefallde talan om den ersättning, hvartill Kronan kunde
pröfvas vara lagligen berättigad, i anseende till den olikhet, som visat sig
emellan hvad till Kronan blifvit betaldt för Linieskeppet Tapperheten och
Fregatten af Chapman, samt hvad i Köparens Contract finnes bestämdt,
må inställas och förfalla.
Då sålunda, enligt hvad af ofvanstående upplyst är, Kongl. Maj:t
låtit anställa ersättningstalan, utan att dertill vara föranledd af något Rikets
Ständers, Konungen i underdånighet meddeladt, beslut, och Kongl.
Majrt sedermera, af förekomne anledningar och efter inhemtade närmare
upplysningar i ämnet, funnit skäl att låta berörde ersättningstalan inställa
och förfalla;
8
Stats-Utslottets Utlåtande N:o g 2.
så anser Utskottet sig förli i neira dt, att i detta ämne föreslå 2 ’gon
vidare Rikets Ständers åtgärd.
Vidkommande slutligen frågan, angående afskrifning af de utaf lilla
Creditivet, till liqvidation af förlusten å hela skeppshandeln lyftade, och
uti Rikshufvudboken ännu balancerade 2ij,5i5 R:dr 2 sk.; så, och enär
Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag, på sätt förstärkta Stats-Utskottets
Memorial N:o 3gg utvisar, beslutat samma afskrifning, ehuru heslutet derom
icke blifvit expedieradt, så får Utskottet tillstyrka:
att Rikets Ständers sålunda redan fattade Beslut, om ifrågavarande
afskrifnings verkställande, mätte, i vederbörlig ordning, få expedieras,
samt underdånig Skrifvelse, med anmälan härom, lill Kongl.
Maj:t afgifvas.
Stockholm den i3 Maji i834.
N:o 92.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 16 Maj kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående indragning af de för Salpeters
emottagande anställde Tjenstemän. (J. A.j
Genom Protocolls-Utdrag af den 27 sistl. Februarii, har Bonde-Ståndet
till Stats-Utskottet remitterat ett memorial af Riksdagsfullmägtigen
Sven Heurlin ifrån Kronobergs Län, hvaruti, under anförande, att vid
Salpeterns leverering inom nämnde Län ej sällan handt, att det fattiga
arbetande Sjuderimanskapet högligen blifvit lidande genom den rabatt, Uppbördsmännen
godtyckligt, och utan annan regel, än sitt vinstbegär, beräknat
å den levererade Salpetern, föreslås, alt, till förekommande af detta handlingssätt
och prejeri af Uppbördsman, de för salpeterns emottagande, efter
Motionairens tanka, onödigt anställde Tjenslemännen måtte indragas, och
salpetern på vanlig tid och ort levereras till vederbörande Krutbruksegare
eller dess ombud, i närvaro af en Artillerie-Ofiicer ifrån Christianstad, som
egde att afgöra de tvister, som möjligen kunde uppkomma emellan emoltagaren
och levteranteuren, samt för sådan dess befattning borde tilldelas skjutsoch
dagtraktamentspenningar.
Som
Siats-UtsJcotlets Utlåtande N:o g3.
9
Sora den af Motionairen uppgifne olägenheten icke försports ifrån de
orter, der större levereringar af salpeter, än i Kronobergs Län verkställas,
finner Utskottet icke giltiga skäl vara för handen, att, i anledning af denna
partiela fråga om salpeternäringen och uppbörden af den tillverkade
varan, tillstyrka indragning af Tjenstemän, hvilka i och för salpeterns
emottagande funnits behöflige. Och då Utskottet i öfrigt håller före, att
de som tillverka salpetern icke sakna utväg att inhemta erforderlig kunskap
om de lätt verkställde och för ändamålet tillräckligt noggranna proberingssätt,
som gifvas, samt att, i den mon salpeter-tillverkningen framskrider,
de skola finna vigten af att sjelfva kunna controlera Uppbördsmannens förfarande,
och det slutligen skulle leda till betydliga kostnader att beordra
Artillerie-Officerare vara närvarande vid uppbörden;
så anser Utskottet förrberörde motion icke föranleda till någon Rikets
Ständers åtgärd.
Stockholm den i3 Maji 1834-
N:o 93.
Ankom till Exp.-Utak. d. 16 Maji kl. ii f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om nedsättning
i priset å det Krut, som för bergsprängnings-arbeten
utlemnas ifrån Kronans förråd m. m. (I. A.)
,Uti ett till Bonde-Ståndet ingifvet memorial, som till Stats-Utskottet
blifvit remitteradt, har Riksdagsfullmägtigen Lars Pehrsson ifrån Westerås
Län anfört, att då kruttillverkningen i Sverige, så väl sorn i' andra
Länder, blifvit Styrelsemagten förbehållen af skäl, som helt och hållet utesluta
ali fordran på vinst, och Kongl. Majit derföre, genom Nådigt Bref
till Kongl. Bergs-Collegium den i5 October 1770, försäkrat Bergslager ne,
att de allt framgent skulle undfå bergsprängnings-krutet för hvad det i clet
nogaste kostar; så och ehuru på det krut, som Kronan behöfver, jemte
förbättrandet deraf, alla kostnader rätteligen böra läggas, hade priset å
bergsprängnings-krutet under de senare \ åren, fastän ingen förändring egt
rum, hvarken uti rudimaterier, salpeter, svafvel och kpl, eller uti sjelfva
krutets godhet, likafullt blifvit ökadt med 2 R:dr årligen eller tillhopa 8
Bihang till 11. St. Prot. 1834. A'de Sami. i:sta Afd. ‘ Jfc
24 '.de Häftet.
1 o
Stats-Utslcottets Utlåtande N:0 g3.
R:dr centnern, och derigenom detta slag af krut fått vidkännas en origtig
fördelning af Statens kostnader för krutbrukens vidmagthällande och dess
enskilda tillverkning. Och sorn det ofelbart vore för bergshushållningen,
Oell följaktligen äfven för Svenska Samhället, af högsta nödvändighet, att
merberörde krutsort erhölles för det lägsta möjliga pris, helst det vöre en
känd sak, att, om tillverkningen dei’af uppjåtes åt enskild omtanka, priset
skulle blifva lindrigare, än Kronans nu fastställde; så syntes bergverksnäringens
idkare vara berättigade till den önskan, att bergskrutet, antingen
måtte betydligen nedsättas i pris, eller ock tillverkningen deraf lemnäs fri.
Af dessa skäl har Motionairen hemställt, det R. St. måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det bergsprängnings-krutet, vid rudimateriernes
nu gällande pris, lemnäs bergverksidkare för aa R:dr Banco per centner
och icke ökas i annat förhållande, än till allmänna priset å rudimaterierne;
varande härvid anmärkt af Riksdagsfullmägtigen Nils Strindlund ifrån Wester-Norrlands
Län, det han icke ansåge berörde underdåniga framställning
lämplig, enär krutprisen, jemlikt Rikets Ständers Revisorers gjorde anmälan,
funnits alltför låga, och samma pris således småningom måst förhöjas.
Utskottet har, för bedömandet af denna fråga, sökt att förskaffa sig
upplysningar, rörande de kostnader Kronan får vidkännas för kruttillverkningen,
och deraf inhemtat, att försäljningspriset ännu betydligt understiger
förenämnde kostnader, hvarigenom Staten tillskyndas en årlig icke ringa förlust.
Orsaken till det af Motionairen öfverklagade höga priset å krut, anser
Utskottet härleda sig ifrån det för salpetern stadgade lösningspris, som till
uppmuntran af salpeter-näringen blifvit bestämdt till ett vida högre belopp,
än denna vara gäller i handeln, och icke böra sökas deruti, att kruttillverkningen
är inskränkt till vissa privilegierade Bruk.
Denna förmodan vinner stöd deraf, att krutpriset, äfven i länder der näringen
är fri, vida öfverstiger det af Motionairen öfverklagade, och lärer man
med temlig visshet kunna antaga, att om än tillverkningen och försäljningen
af krut lemnades belt och hållet fri, denna näring dock är af en så vådlig
beskaffenhet, att dess idkare genom höga pris måste söka hålla sig skadeslöse
för de förluster, som genom olyckshändelser alltid måste uppkomma.
På sätt kruttillverkningen här bedrifves och i öfverensstämmelse med
de för krutbruken gällande contract, är det Staten, som genom vissa, nämnde
Bruk medgifne förmoner till en del ersätter och betäcker ofvannämnde
förluster, utan att deras motsvarande värde påföres, eller helt och hållet
skulle kunna påföras krutförsäljningen.
Stats-Ulsiottets Utlåtande N:o Q.f.
Af hvad sålunda anfördt blifvit, synes det Utskottet följa, att om den
salpeter, som för kruttillverkningen erfordras, uppgående till 94,io5skålp.
per centner, renings-procenten inberäknad, icke af Staten betaides högre,
än den skulle gälla, om salpetern vore till införsel tillåten, och hvilket värde
betydligt understiger lösningspriset, så vore med fullkomlig billighet öfverensstämmande,
att de, som ifrån Kronans förråd uttoge krut, finge för
detsamma betala Statens kostnader för tillverkningen. Deremot finnér Utskottet
icke rättvist eller ändamålsenligt, att bruksnäringen eller den enskilde,
som förbrukar krut, skall genom ett högre pris å varan vidkännas de
utgifter, som anses nödige för upphjelpandet och vidmagtliållandet af salpeter-productionen,
samt ej heller att för bergskrutet bör betalas lika mycket,
sorn för det i tillverkning något dyrare krigskrutet; och tror sig derföre
ega anledning föreslå,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla: att
försäljningspriset å krut årligen bestämmes till det belopp, som
krutet af de serskilda slagen kostar Kronan, men med afdrag af
skillnaden emellan salpeterns lösningspris och dess medelvärde i
handeln under föregående året, eller det, hvartill den kunde införskrifvas.
Hvad slutligen beträffar den af Motionairen väckte fråga 0111 fri krutlillverkning,
så har Utskottet redan ofvan yttrat, att Utskottet icke anser
att det af Motionairen åsyftade ändamål, nemligen lägre pris, derigenom
skulle vinnas, och förmodar derjemte, att en sådan icke kan ega rum förr,
än de med kruthruksegarne upprättade contract tilländalupit, hvadan Utskottet
saknar skäl att tillstyrka, det kruttillverkningen må genom enskilde
personers försorg fritt få verkställas.
Stockholm den i3 Maji 1834-
N:o 94.
Ankom till Exp.-Utsk. den 16 Maji kl. ii f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts Nådiga Remiss
uppå Sala Bergslags underdåniga ansökning, om förändring
af beräkningssättet för afgifterne å Bergslagets
till förntyntning inlemnade Silfver. (I. A.)
Uti en den 3o April 1831 till Kongl. Majrt ingifven skrift har Sala
Bergslag, —• af den anledning alt för de Bergslaget tillkommande T95:delar utaf
Stats-Utskottels Utlåtande N:o g/j.
det vid Sala Silfververk tillverkade silfver, som, under loppet af September
månad i83o, och sedermera, till förmyntning inlevererats, myntverket, på grund
af 6 §. i Kongl, Förordningen om myntfoten den 25 Junii sistnämnde år,
såsom myntskatt först afdragit |:dels procent, oell derefter ytterligare innehållit
den, enligt 1741 års transport om Silfververket och äldre författningar,
Kgl. Majit och Kronan tillkommande myntarelön, — i underdånighet anhållit
örn elen Nådiga förklaring, att den i Högstberörde Förordning och §.
gifne allmänna föreskrift jemväl måtte tillämpas på Bergslaget, i afseende
på dess andel, T^:delar, af det silfver, som ifrån Sala Silfververk till myntet
aflevereras, samt att Bergslaget sålunda, emot erläggande af den för
myntningskostnaden fastställda myntskatt, icke blott för framtiden måtte befrias
ifrån den, enligt äldre numera förändrade författningar, hittills beräknade
och afdragne myntarelön, utan ock erhålla restitution för hvad, efter kungörandet
af den Nådiga Förordningen, blifvit utöfver den nya myntskattens
belopp vid Myntverket innehållet. Till stöd för hvilken underdåniga anhållan,
Bergslaget åberopat ett ansökningen bifogadt Utdrag af Protocollet vid
Sala Bergs-Rätt den 10 Mars i83i, hvaraf inhemtas, att, sorn den i i83o
års Kongl Förordning påbudne myntskatt är att anse som en ånyo allmänt
stadgad myntarelön, och de hittils följde föreskrifter för myntarelönens beräkning
och utgörande således äro upphäfne, Bergslaget, på sådan grund,
förmente sig böra frikännas ifrån skyldigheten att erlägga myntarelönen • på
sätt den hittills blifvit beräknad, utan i stället tillerkännas rättighet att den
samma, i enlighet med meranämnde Förordnings 6 §., utgöra.
Häröfver hafva underdånige yttranden infordrats ifrån Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Stats-Contoret, sedan Myntverkets Öfverstyrelse
blifvit i ämnet hörd; och har sistnämnde Styrelse, som ansett denna fråga
bäst kunna bedömas på grund af de förhållanden, sorn hittills emellan
Staten och Bergslaget egt rum, hufvudsakligen anfört: att, sedan grufbrytningen
på malmlagren vid Sala ifrån äldsta tider till i2:te århundradet
drifvits af enskilde samt sedermera under påföljande sekler af Staten och
enskilde ömsom, hade Sahlbergs grufvor af Konung Carl XI blifvit under
perpetuelt arrende ttpplåtne åt Bergslaget, som deremot borde till Myntet
aflemna allt det silfver, som producerades, och derföre åtnöjas med högst
721 procent af verkliga värdet i betalning; att denna betalning, i anseende
till inträffade svårigheter vid grufbrytningen, sedermera höjdes, hvarefter
Bergslaget år 1720 förskonades ifrån allt afdrag på dess silfver, så att hela
produetionen tillföll interessenterne, och hvilken sålunda förunnade utmyntningsfrihet
fortfor till 1741, då Statens och Bergslagets inbördes förhållanden
Stcils-Utslottets Utldtande N:o g4"
i3
ånyo reglerades; att dét då blifvit Bergslaget ålagdt aflemna hela dess tillverkning
till Myntet, der hvar tionde mark skulle för Statens räkning innehållas,
hvaremot återstoden tillhörde interessenterne, likväl med afdrag af
den, genom 1G64 års Myntordning och 1716 års Förordning, fastställde slagskattens
och myntarelönernas belopp; att det silfverquantum, sorn under detta
namn erlades, enligt Öfverstyrelsens tanka, således icke vore att anse
såsom en ersättning för sjelfva myntningskostnaden, utan i sjelfva verket
endast en under serskild titel till Stats-Verket utgående del af arrendet; att
detsamma då, liksom nu, jemte tiondet, genast öfverlemnades till Kongl.
Stats-Contoret och användes ingalunda till betäckande af myntets utgifter för
myntningen; äfvensom att dessa afgifter icke någonsin utgått efter de myntsorter,
som Bergslaget verkligen erhållit, emedan den höga myntarelönen
och slagskatten för courant eller småmynt, af hvilket Bergslaget borde emottaga
gidel emot större sorterne, alltid blifvit oförändrad erlagd, oaktadt
Bergslaget icke sedan 1768 fått något courant mynt; att häraf ovedersägligen
syntes att de, enskilde personer tillerkände förmoner ingalunda kunde
tagas i anspråk af Bergslaget, som, genom serskilda contract, fått sig vissa
afgifter ålagde för sin myntning; att en förminskning i de, sedan po år
t.fibaka utgående afgifterne skulle rubba de af Bergslaget sjelf uppgjorde
calculer, som legat till grund för den senast afslutade och genom Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse den 3i October 1829 stadfästade öfverenskommelse
med Bergslaget; att, enligt Öfverstyrelsens tanka, Bergslaget sålunda icke
borde frikännas ifrån utgörande af onera, hvilka det nära ett sekel haft sig
pålagde, och som nyligen, genom Högstberörde Nådiga Skrifvelse, ytterligare
föreskrifvits; att hvad beträffade frågan om Bergslagets befrielse ifrån den
senast tillkomne myntskatten, så vore denna skatt, enligt Rikets Ständers
Beslut, att anse såsom liggande uti sjelfva penningen och således oskiljaktig
ifrån Riksdalern efter nya myntfoten, så att denna Riksdaler, då myntskatten
tillräknades, fullt motsvarade 1664 års Riksdaler, hvaruti valuta för Bergslagets
silfver i senare tider meddelats, oaktadt ett sådant löningssätt ingalunda
grundat sig på någon, af Kgl. Majit gifven föreskrift, men hvarigenom
till Bergslaget blifvit återleninad en något större andel af det inlemnade silfret,
än ifrån början varit ärnadt, emedan, enligt contracten, Bergslaget
skulle vara pligtigt emottaga |idel af lösen fördess silfver uti courant mynt,
hvilket varit emellan 19 och 15 procent sämre, än 1664 års hufvudmynt; att,
då härigenom följaktligen uppkommit ett ytterligare afslag af mer än 2|idels
procent på hela lösningssumman, Bergslaget, långt ifrån att för närvarande
ega anledning till klagan, redan åtnjutit en ifrån början opåräknad fördel, enär
Slats-Utslotlels VLlalande A/o g/f.
dess betalning numera helt och hållet utfölle i ett mynt af endast |:dels
procent mindre intrinsect värde, än 1664 års hela Riksdaler, men af större,
än de sedan 1776 gångbare småmynten; att, då det redan blifvit ådagalagdt,
att den så kallade mynlarelönen och slagskatten egentligen är att anse säborn
en andel af arrendet, skulle Bergslaget, genom befrielse ifrån injmtskatten,
gynnas framför de enskilde silfverleveranteurerne; samt slutligen , att,
enligt Öfverstyrelsens tanka, Myntverket rätteligen förfarit, då det bestämt
afdragen å det sedan den a5 Junii i83o till Myntet inkomne silfver, med
afseende så väl på Kongl. Majrts Nådiga Förordning om myntfoten, som
på de serskilde vilkor för utmyntningen af Bergslagets silfver, hvilka finnas
intagne uti 1741 års transport, i följd af hvilket allt Öfverstyrelsen ansåge
hvarken restitution af de sedan Julii månad i83o uppburne afgifter, eller
någon förändring i beräkningsgrunden för framtiden böra ifrågakomma.
I likstämmighet härmed hafva Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Stats-Contoret yttrat: att, genom den för Sala Bergslag om Grufvan och
Silfververket den g September 1741 utfärdade transport, Bergslaget förbundit
sig att, utom j~:delen af tillverkningen, för de öfrige Bergslaget tillkommande
T9-:delar, som till förmyntning borde aflemnas, till Kronan betala
myntarelön och slagskatt för hvarje mark , hvilken myntarelön och slagskatt
blifvit beräknad och utgjord af berörde T^:delar silfver, till det belopp,
som Sala Bergs-Rätts ofvanåberopade Protocolls-Utdrag af den 10 Mars
i83i innehåller; att utgörandet af ifråga varande myntarelön och slagskatt således
grundade sig på ett, emellan Kronan och Bergslaget, upprättadt contract;
samt att, då afgiften icke användes till myntningskostnadernes bestridande,
den samma, på sätt Myntverkets Öfverstyrelse rätteligen anmärkt, egenteligen
vore att anse för en under serskild titel till Stats-Verket utgående
del af arrendet, hvaruti, genom i83o års Kongl. Förordning oell den deri
stadgade myntskatt för det silfver, som till förmyntning å Myntet inlemnas
af enskilde personer, hvilka, till följd af Kongl. Förordningarne den 7 Jidii
1731 och ao November 1766, ifrån sådane afgilter varit befriade, någon
rubbning icke blifvit gjord. Af desse skäl och då härtill kom, att uti den al
Kongl Maj:t den 3i Octoher 1829 emellan Bergslaget och Kronan fastställde
öfverenskommelse, angående det förras förbindelse att inrätta en fond, för
att med dess afkastning i en framtid drifva Silfververket, utan vidare begagnande
af det för Bergs-Brukets upprätthållande, om de sex nedre socknarnes
räntor i Sahlberga Län år 1743 ingångne arrende-contract, såsom grund för
berörde öfverenskommelse, ibland annat det vilkor blifvit stadgadt, att uti 1741
års transport, med hvad deraf härllöt, rörande ticmden, mynlarelönen och
Stats-Utsloltets Utlåtande N:o q4-
i5
slagskatten till Kronan, någon förändring icke åsyftats, och hvaraf följde,
att Bergslagets förbindelse till utgörande af myntarelön och slagskatt icke
genom i83o års Kongl. Förordning blifvit upphäfven; så hafva Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Stats-Contoret i underdånighet afstyrkt Bergslagets
ansökning om befrielse ifrån ifrågavarande, under benämning af myntarelön
och slagskatt, erlagde afgift, hvilken, enligt Myntverkets räkenskap för år
i83i, utgjort 826 R:dr 4^ sk. 2 r:st., hvaremot den, genom 183o års Kongl.
Förordning, till ersättning för myntningskostnaderne fastställde allmänna
myntskatten af £:dels procent, endast uppgått till 200 R:dr 21 sk. 10 r.*st.
allt Silfver-specie.
Vid derefter den 8 nästlidne Februarii skedd underdånig föredragning
af Bergslagets ofvanberörde underdåniga ansökning, har Kongl. Maj:t förklarat
den samma för närvarande icke kunna bifallas, men derjemte i Nåder
förordnat, att handlingarne i målet skulle till Stats-Utskottet öfverlemnas.
Utskottet har derjemte tagit kännedom af en upprättad, och Utskottet
meddelad calcul, öfver de förhållanden, som för Sala Bergslag skulle uppkomma
genom tillämpning af gamla och nya Myntordningarne hvar för sig,
utvisande, att då Bergslagets årliga silfvertiilverkning antages till 3,600 skålp.
fint silfver, hvaraf, efter afdrag af Kronans ^V:del eller 36o skålp., Bergslagets
behållna återstod uppgår till 3,240 skålp., desse sistnämnde utgöra
Efter gamla Myntordningen. Efter nya Myntordningen.
4,384 ass pr skålp. 14,204,160 ass. Med enahanda förvand
-
å 534f.dels ass på
hvarje R:dr . .
Hvarifrån, enligt
myntets uträkning,
såsom myntarelön
och slagskatt ä 3:
100 R:dr
ling
20,555; 16, 8.
14,204,160 ass.
lod.
5. pr
$20: 32,
afgå
Alltså netto behållning
Specie R:dr 25,634.' ^5,
hvarje R:dr af 534fass fint silfver.
6.
skålp.
utgörande 1 victualievigt'
å 8,848 ass . , i,6o5
till desse lägges -|-:del
Koppar ....
då i myntvigt erhållas 2,i4o i5.
för hvilka, å l2iR:dr,
uppkomma Sp. R:dr 26,255; 41*
Hvarje R:dr af
53o,88 ass fint silfver
eller Hdels procent
mindre än de
gamla. Sorn ny mynta
-
11 I.
535 3 3.
3.
i6
Stats-Utslottets Utlåtande N:o Q/f.
relön afdrages |:dels
procent å desse Riksdalrar
med . . . 200: 02, i|,
Om ifrån den härigenom
uppkommande
återstod . . . 26,555: y, i|.
afdrages gamla myntare-lönen,
efter 3:
22, 5., med . . . <)2o: 32. i§.
hlifver Bergslagets
behållning R:dr 25,634: 25. —
hvarje R:dr af 53o,88 ass fint silfver,
eller jemnt |:dels procent sämre, än
de gamla Riksdalrarne.
På grund af hvad liandlingarne sålunda innehålla samt af öfrige Utskottet
meddelade upplysningar inhemtats, anser Utskottet det väl vara bestämdt
Utredt, att enskilde, för deras till ut myntning inlemnade silfver, icke förr, än
till följd af Kongl. Förordningen den 25 Junii i83o om myntfoten, erlagt
någon myntarelön eller slagskatt, men väl att Sala Bergslag en sådan afgift
vidkänts, jemlikt ofvanåberopade 1664 års Myntordning och 1716 års Förordning,
hvilken myntskatt således måste i Utskottets tanka tillika ega någon
annan orsak för sin tillkomst, än att Myntverkets kostnad eller besvär
med myntningen skulle genom densamma ersättas; och en sådan bi-orsak
tror Utskottet vara att igenfinna i de, Sala Bergslag tillagde serskilde förmoner,
som omnämnas i 1 y41 transport. Ehuru Utskottet således anser
denna, sedan äldre tider till Kronan utgående afgift icke böra, utan i
sammanhang med en allmän revision af Bergslagets privilegier, undergå någon
förändring, tror Utskottet sig deremot, vid ofvannämnde jemförelse af
så väl 1664 sorn i83o årens Myntordningar, böra fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på det lidande Bergslaget skulle komma att vidkännas, om
det skulle betala båda myntskatterne, äfvensom derpå att Bergslaget är ålagdt
att låta mynta dess silfver; och tillstyrker derföre,
att Sala Bergslag icke må åläggas hädanefter utgöra högre slagskatt
och myntarelön, än som före år i83o egt rum, och att hvad derutöfver
af Bergslaget redan blifvit inbetaldt, på grund af nya
Myntordningen, må detsamma restitueras.
Stockholm den i3 Maji 1834-
Stcits-Utskottets Utlåtande N:o g5.
*7
N:o 95.
Antom till Exp.-Utsk. den i6 Maji kl. n f. m.
Utlåtande, angående Kållands Härads Invånares rättighet
till utsyning pä Kronoparken Räda As. (I. A.)
Uti Memorial, hvilket Bonde-Ståndet till Stats-Utskottet remitterat,
har Piiksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län anfört,
att ifrån urminnes tider hafva de skoglösa hemmanen inom Kållands Härad
af Skaraborgs Län varit berättigade till utsyning på kronoparken Råda Ås,
dels till enskilde behof, dels till allmänna broar, samt dels till Soldat-torps
byggande, på sätt 17 §. i i685 års Knekte-Contract visar; men då, genom
den nya regleringen af denna kronopark, densamrna numera disponeras af
Staten, hvarigenom Häradsboerne kommit i mistning af berörde förmon,
har Motionairen föreslagit, att Kållands Härad måtte så mycket hellre komma
i åtnjutande af dess uråldriga rättighet i berörde fall, sorn ingen rubbning
behöfde ske i afseende på det införde nya skogshushållningssättet, enär
den trakt, som årligen skall upphuggas till försäljning, kunde lemnäs till
utsyning åt de mest behöfvande.
Då Utskottet icke är i tillfälle att bedöma Kållands Häradsboers
förmenta rätt till begagnande af utsyning å kronoparken Råda Ås, och detta
ämne i öfrigt synes böra utgöra föremål för handläggning af vederbörande
autlioriteter, hos hvilka Häradsboerné kunna i laga ordning söka den ändring
eller rättelse, hvartill de tro sig ega anspråk;
så anser Utskottet förrberörde fråga icke erfordra någon Rikets
Ständers åtgärd.
Stockholm den 16 Maji 1834-
MM • mtmmmm m mm
Bihang till R. St. Prot. 1834- 4.de Sami, Usta Afd.
2b'de Håjlet.
3
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834•
Ståts-Utskottets Utlåtande N.o 96, (
N:o 96.
Ankom till £xp.-Utsk. den 17 Maji kl. 1 e. m.
Utlåtandei fråga om hegardt anslag af allmänna medel till
en brobyggnad i Carlskoga Härad.
(U. A.)
Hos Bonde-Ståndet har Riksdagsfullmägtigen Anders Ericsson ifrån
örebro Län väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion, deruti oraförmäles,
att, sedan invånarne uti Bjurkärns Socken af Carlskoga Härad
och förenämnde Län, under de senare åren, anlagt en ny väg, sträckande
sig ifrån stora lands- och häradsvägen emellan Örebro och Philipstad,
öfver det så kallade Käxsundet till Christinehamn, samt uppbyggt
och vidmagthållit en pråm vid bemälde sund, Rikets Ständer mätte,
i anseende till den fara och det uppehåll, som äro förenade med färdandet
på en dylik pråm, för byggandet af en flottbro öfver det omkring
«oo alnar breda Käxsundet, anslå nödige medel, enär Bjurkärns
Sockenboer, som, i och för upptagandet af förrberörde väg, fått vidkännas
stora kostnader, icke äro i tillfälle, alt äfven bestrida de för broanläggningen
erforderliga utgifter.
Enär, jemlikt Lag och Författningar, det åligger jordegare, hvilka
skola underhålla allmän väg, alt jemväl, der sådant finnes nödigt, anskaffa
och vidmagthålla alla de för vägfartens obehindrade gång erforderliga
broar eller färjor, samt den här ofvan föreslagna brobyggnad
endast afser enskild fördel för en viss menighet och i öfrigt ej är af
den större omfattning, att något allmänt bidrag dertill kan komma i
fråga, har Utskottet, på sådan grund, ansett sig icke kunna
hos Rikets Ständer tillstyrka bifall å Anders Ericssons ifri<
gavarande motion.
Stockholm den 16 Maji 1834-
fhh. till R- St. Prot. 18.34■ 4 Sand. 1 A/d.
a5:te Häftat.
1
Siats-Utskottets Utlåtande N.o 97'
N:o 97.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 Maji kl. 2 el ra.
Utlåtandej i fråga om hegardt anslag för anläggningen af ert
nr väg inom Calmare Län.
(U. A.)
Under anförande af de faror, som äro förknippade med färdandet å
den af allmogen inom Tjust Härad af Calmare Län, i synnerhet i och
för transporter af timmer till den i granskapet liggande köping begagnade
allmänna vägen emellan Balhems och Runnahvarmed förmodligen
menas Dalhems och Rumma} Gästgifvaregårdar, har Riksdagsfullmägtigen
Johannes Andersson ifrån berörde Län anhållit, att, enär
belägenheten är sådan, alt nyssnämnde väg kunde på jemnare mark läggas,
för en dylik väg-anläggning mätte anslås en summa af 6 å 700
R:dr B;co, samt vederbörande anbefallas att om verkställigheten deraf
föranstalta.
Uti motionen bilagde anföranden hafva Hils Insulin ifrån Stockholms
Län och Hans Jansson ifrån Elfsborgs Län förklarat sig icke kunna biträda
Motionair.ens önskan, helst den ifrågaställde väg-anläggningen afsåga
endast enskild fördel och kunde följaktligen inom Calmare Läu,
likasom i andra orter tillgår, på enskild bekostnad verkställas.
Som det i allmänhet åligger jordegare i de orter der väg-anläggningar
finnas vara af behofvet påkallade, att vidkännas de derför uppkommande
kostnader, samt det ifrågaställde företaget icke kan anses vara
af vidsträcktare omfattning, än att det, génom enskild omtanka och p&
enskild bekostnad, bör kunna tillvägabringas, finner Utskottet sig
böra afstyrka bifall till Johannes Anderssons ofvannämnda
motion.
Stockholm den 16 Maji i834-
Stats-Utskottets Utlåtande N.-O $8.
3
N:o g8.
Ankom lill Exp.-Ulsk. dep 17 Maji kl. 2. e. ra.
Utlåtande , i anledning af Herr Montgomeries motion, om belöning
ät Kammar-Rätts-Rädet Ekholm för utarbetandet af
ett förslag till Fält förvaltnings-Reglemente.
(U. A.)
Uli memorial, som ifrån Ridderskapet och Adeln blifvit till Stals-Utskottet
remitterad t, bar Herr Montgomerie, Gustaf, anfört, huruledes, sedan
Herr Kammar-Rätts-Rådet Ekholm med den mest utmärkta skicklighet
och med iakttagande af den största sparsamhet för Staten, i egenskap
af Chef för Redogörelse-Verket efter Norrska fälttåget, inom en ganska
bort tid realiserat och redovisat behållningarne af de till Norrige ifrån
alla håll samlade ofantliga underhålls-förråden, och sedermera erhållit
uppdrag att utarbeta förslag till ett nytt Fältförvaltnings-Reglemente,
emot åtnjualnde af ett årligt arfvode af 1200 R:dr, så länge han med
berörde Reglemente vore sysselsatt, bemälde Kammar-Rätts-Råd inom en
tiderymd af circa 2 år fullbordat detta mödosamma arbete, hvars materiella
vidd kan slutas deraf, att det innehåller 55g §§., med dertill hörande
74 större och mindre formulairer för räkningar, conlroler och
bokföringar, och hvilket arbete klanderlöst kunnat, i anseende till dess
vidlyftiga beskaffenhet, fördelas på en mängd år, och Kammar-Rätts-Rådet
under samma tid uppbära förenämnde årliga arfvode. Då likväl ett sådant
drag af oegennytta, enligt Motionairens tanka, vore förtjent att in
för
Nationen framställas och af henne belönas, har Herr Montgomerie
föréslagit, att Kammar-Rätts-Rådet Ekholm måtte tilldelas någon lämplig
belöning för ifrågavarande vidlyftiga och förljenslfulla arbete. Hvaremot
Herr Riben, C. kV., uti ett motionen bi lagdt anförande, ansett siopå
den grund böra afstyrka den begärda belöningen, att detta arbete
ännu ej vore af Kongl. Maj:t pröfvadt, än mindre faststälidt, och Kongl.
Majit, i händelse Kammar-Rätts-Rådet Ekholm skulle serskild vedergällning
förtjena, sannolikt komme att en sådan bevilja; och borde härvid
jemväl tagas i betraktande, att Kongl. Maj:t ensam syntes kunna bedö
ma
till hvad belopp en sådan vedergällning borde bestämmas, och att
hvarken Molionairen eller Rikets Ständer kunde veta, huruvida Herr Ekholm
varit i saknad af all ersättning för sina mödor.
På dessa af Herr Riben anförde skäl, och då Utskottet derjemte in,
4
Stats-Utskotlets Utlåtande N.o gg..
liemtat, att Herr Katumar-Rälts-Rådet Ekholm i och för dess handläggning
af ifrågavarande förslag dels, efter hvad Motionairen uppgifvit, åtnjutit
ett årligt arfvode, dels ock,, till följd af Kongl. Maj:ls under den
27 Julii 1833 vidtagne Nådiga Beslut,, ”afriikningsvis” å den ersättning,
som vid förslagets slutliga pröfning kail Kamrnar-Rätts-Rådet Ekholm
tillerkännas, fått uppbära 1000 R:dr Banco,
a (styrker Utskottet bifall å Herr Montgomerij ofvanberörde
motion.
Stockholm den 16 Maji i834*
N:o gg.
Antom tili Exp.-Utsk.. den 17 Maji kl. 1 e. nr.
Utlåtande, i anledning; af vackt motion, om löne-ersättning dt
Amiralitets-Kammar-Rådet Strandberg,
(U. A>
Uti ett hos Ridderskapet och Adeln afgifvet, och till Stals-Utskottet
remitteradt memorial, har Herr Höökenberg. Åke Carl, under förklarande,
att afsigten med hans framställning icke vore alt anföra något klander
öfver verkställde åtgärder i den fråga, sorn vidrördes, begärt, att Rikets
Ständer måtte bevilja ett penninge-anslag åt Ainiralitels-Kamrnar-Rådet
O. J. Strandberg, hvilken, för närvarande Kamererare på stat i Kongl.
Förvaltningen af Sjö-ärendena, ehuru, tjenstledig, ej åtnjuter mer än 91 r
R:dr i lön, då likväl samma lön på stat är uppförd till 1200 R.dr, utgörande
skillnaden den löne-tillökning, sorn, enligt Kongl. Majus Nådiga
Bref den 2 November 1824, var beslutad, innan Strandberg erhöll
tjenstledighet, men hvaraf denne aldrig kommit i åtnjutande; och Ivar
Motionairen, under anförande att Strandberg, som upphunnit en ålder
af nära 70 år, eger en talrik famille och är försatt i små omständigheter,
uti många värf redligt och utan anmärkning t jent Fäderneslandet, samt
nu skäligen kunde vara berättigad,, att vid afskedstagande! få lönen uppförd
på Indragnings-Stat, men hvarmed han dock velat dröja intill dess
han såsom pension kunde undfå hela lönen, eller i2po R:dr med 114
tunnor spanmål der under inbegripne, tillika föreslagit, att Rikets Stan
-
Stills-Utskottets Utlåtande N.o gg\
der, af billighet och rättvisa mot denne gamle Embetsman, måtte ej allenast
anslå så mycket, som svarade emot sammanräknade beloppet af
skillnaden emellan den summa, Strandberg å Riks-Staten hittills uppburit,
och hvad Kamererare lönen utgjort ifrån dea dag densamma började
att utgå med 1200 R:dr, helst sådant, i Motionairens tanka, jemväl skulle
öfverensstämma med hvad Kongl- Majit om Strandbergs tjenstledighet
och löne-vilkor i Nåder förordnat,, än äfven bilalla, att Strandberg hädanefter
finge på Allmänna Indragnings-Staten åtnjuta, ett nuvarande
Kamererare-lönen motsvarande belopp
Af
de motionen bilagde handlingar samt af åtskillige Ridderskapets
och Adelns Ledamöters i ämnet afgifne yttranden, har Utskottet inhemtat:
alt sedan, i sammanhang med den nya regleringen af Flottan för
Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena år 1824 blifvit upprättade aine Stater,
en Interims-Stat, sorn med år 1825 skulle ga i verkställighet, och en
annan under namn af Ordinarie Stat- sorn skulle ifrågakomma när ti 11-  gångarne det medgåfvo, så hade- i Januarii månad sistnämnde år, bemälde
Amiralitels-Kammar-Råd hos Kongl. Maj:t i underdånighet begärt, att, i
anseende till försvagad helsa, få afgå ur tjensten, samt alt med sin på Interims-Staten
inehafvande Kamererat-e-lön 91 1 R:dr varda på Exspectancestat
öfverflyttad, så länge och intill dess Kongl.. Maj:t täcktes pröfva
Strandberg berättigad att samma lön oafkortad för sin öfriga lifstid pä
Allmänna Pensions-Staten uppbära. Under den 11 i nyssberörde månad
bade Kongl. Majit lill Förvaltningen af Sjö-ärendena i Nåder aflåtit
en Skrifvelse, deruti Strandberg förunnades tjenstledighet ifrån sin
befattning såsom adjungerad Ledamot och Kamererare, med bibidiållande
af sin å stat innehafvande Kamererare-lön, intill dess han af pension å
Indragnings-Staten kunde komma i åtnjutande. Ifrån och med i82Ö gick
den nya staten i verkställighet, hvarefter Strandberg i slutet af år i832
hos Kongl. Majit i underdånighet anhöll att få uppbära lönen till det
belopp, Ordinarie Staten upptoge, elier 1200 Rldr Bico, intill dess lian
på Allmänna Indragnings-Staten till deremot svarande pension kunde
förflyttas, till stöd hvarföre Strandberg åberopade, att denna Stat redan
var bestämd, då hans tjenstledighet började. Efter det Kongl. StntsContoret
och Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena blifvit i ämnet hörde,
förklarade Kongl. Majit, genom Nådig Resolution den 23 Januarii
i833, alt, enär sökanden, uti sin till Kongl. Majit år 1825 insifne ansökning
uttryckligen begärt, att blifva bibehållen vid sin å InterimsStaten
då innehafvande lön, samt sedermera, till följd af Kongl. Majlis
s
Stats-TJlskotlets Utlåtande N.o gg.
dertill i Nåder gifna samtycke, under åtta års tid oafbrutet begagnat tjenstledighet
och lill fullo uppburit Kamererare-lönen till det belopp, hvarmed
den utgick, då hans tjenstfrihet tog sin början, hvarigenom alla, på rättvisa
och billighet grundade anspråk i detta hänseende voro tillfyllestgjorde,
funne Kongl. Majit så mycket mindre skäl bifalla den underdåniga ansökningen,
som de genom Ordinarie-Staten förhöjda lönerne inom Kongl.
Förvaltningen blifvit anslagne endast för de i effectiv tjenstgöring anställde
personer, men, i betraktande deraf, att Strandberg, såsom varande 66
år gammal och för nära 43 år tillbaka inträdt i publik tjenst, fullt uppnått
den både lefnads- och tjenste-ålder, som Kongl. Majlis Nådiga Bref
den 12 November i8a3 föreskrifver, såsom vilkor för Civile Embets- och
Tjenstemäns rätt, att vid afskedet bibehålla sina löne-förmoner oafkortade;
så, och enär Strandberg redan år 1825, jemte den, i anseende lill försvagad
syn och förslappadt minne, begärde och då beviljade tjenstledighet,
anhållit, att när Kongl. Majit i Nåder honom dertill pröfvade berättigad,
på Allmänna Pensions-Staten under sin öfriga lifstid oafkortadt få åtnjuta
den å Kongl. Förvaltningens Interims-Stat uppförde Kamererare-lön, ville
Kongl. Majit i Nåder tillåta, alt Strandberg, då han begär och erhåller afsked,
må varda med innehafvande lön 91 x Ridr Bico, jemte derunder inbegripne
80 tunnor spanmål, på Allmänna Indragnings-Staten öfverflyttad.
Kort efter denna Nådiga Resolutions utfärdande, anhöll Strandberg å nyo
i underdånighet alt, sedan hans helsa på senare tiden, enligt bifogadt läkarebetyg,
sig förbättrat, honom måtte tillåtas åter inträda i dess tjenstebefattning
såsom Kamererare hos Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena,
och tjenstgöra för den lön, Staten derföre består, men å denna underdåniga
ansökan har Kongl. Majit, genom Nådig Resolution den 27 Julii nästlidet
år, förklarat Sig ej finna skäl fästa afseende.
Då härigenom är utredt, alt Amiralitets-Kammar-Rådet Strandberg
redan år 1825 funnit sig, till följd af försvagad sy 11 Cärmåga och aftagna
själs- och kropps-krafter, föranlåten begära befrielse ifrån tjenstgöring, hvarvid
han, som då icke var berättigad alt få bibehålla lönell såsom pension,
icke allenast blifvit hugnad med tjenstfrihet, utan äfven fått sig förunnadt,
att oafkortadt uppbära Kamererare-lönen, sådan den vid samma tid å Tnlerims-staten
fastsiälldes, och af hvilken förmon han, undantagsvis, emot
livad i allmänhet Embets- och Tjenstemän beviljas, en längre följd af år
varit i åtnjutande; så och då den omständighet, att Ordinarie-Staten fastställdes
på samma gång som Interims-Statén, så mycket mindre bör kunna
räknas Amiralitets-Kammar-Rådet Strandberg till godo, som Ordinarie-Sta
-
Stats-ZJtskotttts Utlåtande N.-o 100.
7
ten dels icke gick i verkställighet förr, än 1 är efter det Strandberg erhållit
tjenstledighet, dels ock icke kunde på andra tillämpas, än som voro
effectivt tjenstgörande, finnér Utskottet, då i öfrigt Kongl. Majit icke ansett
lämpligt att låta Strandberg, efter 8 års tjenstfrihet och vid närmare
70 års ålder, åter i tjenstgöring inträda,
icke anledning vara för handen att tillstyrka, hvarken att
någon, emot skillnaden i Interims-Statens och OrdinarieStatens
Kamererare-lön svarande, ersättning för den förflutna
tiden må Strandberg tilldelas, eller alt han, vid y^skédstagandet,
må uppföras till högre pension, än som svarar emot
hans nu innehafvande löne-anslag, 911 R:dr med 80 tunnor
spanmål derunder*
Stockholm den 16 Maji 1834-
N:o ioov
1 . , .
Åniom till Exp.-Utsk. den 17 Maji kl. 2 e. mv
Utlåtande, i anledning af vadit motion, om inrättande aj ett
Curhus i Sundsvall för Medelpad*
(U. A.)
Vid sistlidne Riksdag väcktes så väl inom Borgare- som BondeStånden
motioner, om inrättande af ett serskildt curhus i Sundsvall för
provincen Medelpad, och bl ef, till stöd för detta förslag anTördt: att, ehuru
afståndet emellan Sundsvall och Hernösand, der curhus för hela
Länet finnes inrättadt, icke vöre längre än emellan Hudiksvall och Söderhamn,
i hvilken sistnämnde stad anläggandet af ett nytt curhus under
1829 års Riksdag bifölls, hade likväl flere socknar i den folkrika
trakten omkring Sundsvall ända till i3 a i5 mil att transportera sina
sjuka; att uti Sundsvall årligen uppå vissa tider uppehölle sig ett större
antal sjöfolk, hvilket ofta fordrade den läkarevård, som vid eurhusinrättningen
erhålles, samt att, om de curhusmedel, sorn af Sundsvalls stad
och Medelpad erläggas, finge, till underhållande af den föreslagna nya Curhusinrällningen
användas, staden ville bekosta husets byggnad och inred
-
Stati-Utskottets Utlåtande N.o 10I.
ning. Då Rikets Ständer likväl icke kunde taga någon befattning med dess*
motioner, emedan de icke blifvit väckta inom den i 56 §. af Riksdagsordningen
föreskrifna tid; så har uti Borgare-Ståndet Herr Modin, Carl
Fnu i samma ämne väckt förnyad motion, med anhållan alt, på ofvan
anförde skäl, Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt underdånigst tillstyrka
anläggandet i Sundsvall af en curhusinrältning för provincen
Medelpad.
Då, enligt gällande föreskrifter, kostnaderue för behöflige curhusanstalter
skola inom hvarje Län bestridas af de medel, sorn dertill under
namn af curhus-afgift sammanskjutas, samt på serskilde Comiterade i hvarje
Län ankommer alt tillse, det denna afgift icke begagnas till andra ändamål,
än curanstalterne med mindre densamma icke skulle dertill fullt åtgå,
då öfverskottet får, efter Comiterades bestämmande, användas till allmänna
helsovården inom Länet; så, enär den nu väckta motionen icke afser anvisandet
af något serskildt Statsanslag, ulan endast en förändring i användandet
af en del utaf den inom Wester-Norrlands Län utgående curhusafgift,
hvilken förändring det icke tillkommer Rikets Ständer att bestämma,
och för hvars bedömande i allt fall erfordrats ej mindre fullständigare
uppgifter, rörande behofvet af ett serskildt curhus i Sundsvall,
än som nu blifvit meddelade, utan äfven vederbörande Autoriteters yttranden,
angående möjligheten alt, utan mehn för Länets öfrige curanstalter,
några medel dertill anslå, finner Stals-Utskottet sig, i anledning
af Herr Modins ifrågavarande motion,
icke kunna tillstyrka någon åtgärd å Rikets Ständers sida»
Stockholm den 16 Maji i834-
N:o 101.
Ankom till Exp.-TJtsk. den 17 Maji kl. 2 e. m.
Utlåtande., i anledning af Herr Linns motion j om anslag till
upprensning af norra inloppet till Gefle.
(U. A.)
Uti memorial, som Borgare-Ståndet till Slals-Utskoltet remitterat,
har Herr /. O. Linn anmält, hurusom inloppet till Gefle stad, hvilket*
för
Stats-Ulskotlets Utlåtande N.o loa.
9
För närvarande utgör dea betydligaste punkt af Norra Sverige, sä väl
med hänsigt tiil stadens vidsträckta handel, som ock emedan den är en
tjenlig depot af Kronans förråder, och erbjuder en förträfflig hamn för
den största Örlogs- och Transport-Flotta, allenast har 18 fots vatten och
således blott kan begagnas af smärre skepp, men då farvattnet, som eljest
har ett tillräckligt djup, endast på en kort distance spärras af några
lösa stenar, hvilkas upplyftande och flyttande åt sidan skulle med en
ringa kostnad göra hamnen tillgänglig för de största Örlogsskepp samt
förorsaka handeln en ganska stor fördel, har Herr Linn anhållit, att medel
måtte afsältas till förenämnde upprensning, hvilken komme att medtaga
en ganska obetydlig del af de till dylika ändamål anvisade anslag.
Som Utskottet tager för gifvet, att, såvida det i mi 1 i ta i risk t hänseende
finnes vara af vigt, alt inloppet till Gefle göres tillgängligt för
krigsskepp, Kongl. Maj:t derpå äfven fäster Dess Nådiga uppmärksamhet
sami vidtager de, för ändamålets vinnande, erforderlige åtgärder, och att
åter, i afseende på handelns befrämjande, Gefle stad icke lärer draga i
betänkande alt, till beredande af de uppgifne fördelarne för dess sjöfart,
genom inloppets upprensning, göra någon uppoffring; så och då, enligt
Motionairens eget yttrande, företaget skall medtaga en obetydlig tid, och'
kostnaden ej uppgå till något större belopp,
finnér Utskottet sig lill Herr Linus omnämnde motion icke
kunna tillstyrka bifall.
Slockholm dea 16 Maji 1834-
N:o loa.
Antom till Exp.-Utsk. den 17 Maji kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anlednig af vackt motion, att det åt Nybyggare
förunnade understöd, under benämning af Upofostringshjelp,
må i missväxtår fördubblas och utsträckas.
(U. A.)
Till Stats-Utskottets Utlåtande har ifrån Bonde-Ståndet blifvit remilleradt
ett af Riksdagsfullmägtige ifrån Westerbottens Län And. NorBih.
till R. ät. Prot. l834- 4 än ml. 1 A/d. 2
ab.te Häftet.
io
Stats-TJtskottets Utlåtande IV.o för.
mark oell Olof Olofsson afgifvet memorial, deruti de anmält, alt den
nöd, sorn genom senaste missväxter uppkommit ibland allmogen inom
Westerbottens Län, och synnerligast ibland dem, hvilka, såsom nybyggare,
nedsatt sig i fjellen och ödemarken, snart botade att äfven sträcka
sig till den egne skatteallmogen, som, så länge några födoämnen bos den.
finnas att tillgå, måste underhålla de kringvandrande hoparne af nybyggare;
och då det således vore att befara, att, om snar hjelp icke mellankomme,
hela orten skulle blifva försänkt i fattigdom och elände,
har Motionairerne dels hemställt, att nybyggarne, i synnerhet de svåra
åren och i allmänhet då bebofven sådant fordra, måtte omedelbarligen
erhålla sin undsättning af Kongl. Maj:t och Kronan sålunda, att den uppfostringshjelp.
de
lad samt den vanliga uppfostringshjelpen utsträckt till nybyggare, som
hafva två eller flera minderåriga barn, hvarmed socknens eller allmogens
skyldighet att dem underhålla kunde komma att förfalla, dels äfven
föreslagit, att Rikets Ständer måtte, till beredande af sådant gagneligt
ändamål, göra underdånig hemställan, det Kongl. Maj:t ville i Nåder
förordna om behöfliga undsättningars meddelande af Statsmedlen.
Enligt Utskottets tanka, bör anläggningen af nybyggen icke i annan
väg uppkomma, än till följd af utvecklingen af en orts naturliga förhållanden,
men ingalunda derutöfver genom anslag befordras; och efter
denna grundsatts hafva de nu utgående understöden åt nybyggare blifvit
bestämde, såsom en hjelp till deras bosättning och underhåll, intilldess
nybygget hinner uppodlas. Skulle åter, på sätt Motionairerne synas
åsyfta, understöden, då bebofven sådant fordra, dels på en gång utgå
till större belopp, dels utsträckas till flere, blefve sannolikt deraf
följden, att, i förlitande på ett dylikt understöd, antalet af nybyggare
väl komme att tilltaga, utan att derigenom deras bergning i allmänhet
Liefve bättre försäkrad. Då i öfrigt, vid missväxttillfällen, understöd
beredes dels genom den enskilda välgörenheten, dels oek genom Statens
föranstaltande, finner Utskottet, med föranledande af ifrågavarande
motion,
icke skäl tillstyrka någon tillökning eller utsträckning i det
nu, under benämning af uppfostringshjelp, till nybyggare
utgående understöd.
Stockholm den 16 Maji 1834-
Stats-Ut skottets Utlåtande N.o to3.
N:o io3.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 Maji kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, om ersättning för
bestridde Quarantaineskostnader,
(U. A>
Stats-Utskottet har erhållit remiss å åtskilliga motioner, deruti, med
åberopande af 43 §. af Kongl. Kungörelsen den ra Nov. i83f, ersättning
blifvit påyrkad för kostnaderne i och för vidtagne anstalter till
Choierafursolens utestängande nemligen: af Herr Maechel, för staden Westervik,
med en för åren 1831 till och med i834 om quaramtainesanstalterna
detta år komme att fortfara, calculationsvis upptagen summa af
1,567 R:dr, af Herr Valley, för Gefle, för åren 1 831, i832 och 1833,
med tillsammans 1,193.* 11. 4> yf Herr Hemberg, för Ystad, med 783.* 21.
3., af Herr Bruse, för staden Calmar, med 819: 44- 7» yf Pehr Jönsson.
ifrån Christianstads Län, för invånarne på en del af kusten, sorn åt
militaireposteringarne måst anskaffa husrum och sängkläder, samt af Ulric
Pehrs'on ifrån Gefleborgs Län, åt Tuna Socknemän, för ombesörjd
vakthållning vid utloppet af Hudiksvallsfjerden; hvarjemte den åsigt af
nämnde bägge Stånds Ledamöter i allmänhet blifvit yttrad, att, såvida en
eller annan stad eller ort undfinge ersättning, sådan borde utsträckas till
alla; och har Utskottet ytterligare fått sig meddeladt ett utdrag af Christianstads
stads räkenskaper, enligt hvilket, till bestridande af utgifter i
och för quarantainesbevaknmgen vid Åhus af stadens cassa utbetalts utöfver
hvad som influtit: för år 1831, i5o: 32., och för år r832, 210: 13.
eller tillsammans 36o R:dr t$5 sk,
43 §. af högstberörde Kungörelse, som åberopats lill stöd för de
väckte ersättningsanspråken, och som angår Statens bidrag, är af föl jande
lydelse: ”Då anslaget till smiltosamma sjukdomars förekommande och
”botande, ehuru det af Rikets senast församlade Ständer betydligen ö”kades,
dock icke alltid ens under vanliga förhållanden, förslår, och sora
”de medel, Rikets Ständer, enligt 63 §. Regerings-Formen, ställt till Vår
”Nådiga disposition för andra högst vigtiga och angelägna ändamål än
”Rikets försvar, skulle, då de af Oss till denna vådliga farsots afvärjande
”mäste begagnas, blifva, i fall hon kring Riket spriddes, alldeles otillräck”liga,
om deraf borde underhållas icke blott quarantainesinrätlningar vid
”kusterna samt den militaiiebevakning lill lands och sjös, hvilken lika
-
Stats-TJlskaltcts Uttalande N.o 10S.
”ledes lian erfordras, utan äfven sjelfva sjukvården inom hvarje stad el”ler
socken på landet, der smittan måhända utbryter; så och enär defc
”ar hvarje menighet, hvilken möjligen blifver af farsoten hemsökt, obehaget,
att, genom sina ombud, vid en kommande Riksdag, hos Rikets
”Ständer begära de ersättningar eller understöd, hvarå den, jemförelsevis
med andra orter, kan göra anspråk, och hvarom Vi, vid serdeles
”ömande omständigheter älven vilje Nådig framställning till Rikets Ständer
”göra, håfve Vi, för att, i händelse farsoten skulle blifva betydlig eller
”långvarig, icke sakna alla medel lill Väre trogne undersåtares skydd,
”funnit Oss icke kunna utsträcka Statens bidrag längre, än nu gällande
”Författningar föranleda, nemligen: till Läkares rese- och underhålls”koslnader
utom station, läkemedel åt fattiga sjuka, hvilkas oförmåga att
”deni sjelfve betala varder, på redan föreskrifvet sätt, vid Sockenstäm”mor
behörigen intygad; •— de å kusterna vidtagna quaranlainesan”stalters
möjliga kostnader utöfver quarantainesafgifterna, samt —
”de militaira bevakniugsåtgärder tili sjös och lands, hvilka redan egt
”runi och vidare kunna erfordras. Derjemte vilje Vi i Nåder medgifva,
”att sådane Väre och Kronans byggnader, hvilka kunna, efter vederbö”randes
hörande, tor längre eller kortare lid, umbäras, må hyresfritt upp”låtas
åt de städer eller landsförsamlingar, sora möjligen behöfva att sig
"deraf för ifrågavarande sjuk vårdsanstalter begagna, och att trycknings”kostnaderne
för de kungörelser, underrättelser och formulair, som i
”della hänseende genom Landshöfdingarne utfärdas, må af allmänna rae"del
bestridas.”
Då sålunda, enligt ordalydelsen i högstberörde Kungörelse, endast
den eller de menigheter, sorn af Chöler af ar sot en blifva hemsökte, ega
sig öppet lemnadt, att hos Rikets Ständer väcka anspråk om ersättning
eller begära understöd, så finner Utskottet, då Riket blifvit ifrån nämnde
farsot lyckligen förskonadt, sig böra
afstyrka bifall å de, genom ofvanberörde motioner, framställda
ersättningsanspråk, hvilka i öfrigt till en del synas
vara af beskaffenhet, att godtgörelse för dem kan vinnas
efter de i ofta åberopade Kungörelses 43 och 44 §§• stadgade
grunder och ordning.
Stockholm den 16 Maji x834*
\
N:e
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o lof.
N:o 104,
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 Maji kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, om anslag af 2000 tunnor
säd ät de nödlidande i Norra Länen. (U. A.)
Under anförande af den olyckliga belägenhet, uti hvilken de Norra
Länens inbyggare genom fyra missväxtår blifvit försatte, och huruledes invånarne
i Norrbotten och Westerbotten samt på vissa ställen i WesterNorrland
och Jemtland, men i synnerhet i Herjeådalen, der sistlidet års
missväxt hårdast drabbade, om de äfven kunna bereda sig dagligt uppehälle,
dock sakna all utväg att förskaffa sig utsädeskorn, har, inom PresteSlåndet,
Herr Biskopen Doctor Franzen föreslagit, att Rikets Ständer lill
omnämnde ändamål måtte anslå en gåfva af 2000 tunnor säd, helst denna
skänk icke vore någon så stor uppoffring, då det gäller att rädda ett
redhart folk, och den säkert skulle i en framtid fullt återgäldas genom
de hulpnas arbetsflit och förmåga att använda de skatter, sorn för
Sverige ligga i förvar i Norrlands skogar och malmberg.
Vid öfvervägande af detta förslag, har Utskottet insett och gör fullkomlig
rättvisa åt det ädla syfte, som derför ligger till grund, äfvensom
Utskottet, om på Rikets Ständer i första hand ankommit att afhjelpa den,
ifrågavarande provincer öfvergångna olycka, skolat tillstyrka de åtgärder,
hvarigenom, om äfven med uppoffring å Statens sida, erforderligt understöd
kunnat beredas för dessa, i afseende på anskaffning af det förnämsta
för lifvets uppehälle, brödfödan, af ett hårdt climat beroende orter. Mea
då, utom de betydliga bidrag, invånarne i Rikets öfrige delar de senare åren
lemnat för att lindra deras med bröders i de norra orterne, genom inträffade
missväxter, iråkade olyckliga belägenhet, Kongl. Majrt jemväl redan
förlidet år vidtagit kraftiga åtgärder, ej mindre till behofvens fyllande för
ögonblicket, än äfven för beredandet af nya skördar, till bestyrkande hvaraf
Utskottet får åberopa Kongl. Stats-Contorets der. 20 December 1833 afgifne
underdåniga Berättelse, angående Magasins-Ärenden, enligt hvilken
värdet af de, efter 1833 års missväxt, till de Norra Länen lemnade bidrag,
dels i spanmål och dels i penningar, uppgår till en sammanräknad
summa af i3g,5oo R:dr; så och då i allt fall en, denna vår föranstaltad,
undsättning i spanmål svårligen kunnat framkomma så tidigt, att det ändamål,
Motionairen åsyftat, blifvit uppfylldt samt Rikets Ständer komma i
Bihang till R. St. Fröt. 1884. 4 Saini. 1 Af l. 3
2Ö:te Häftet.
Siats-Utskottets Utlåtande N.-o 10S.
tillfälle att, vid bestämmandet af grunderne för återbetalningen af de norra
Länens undsättningsskulder, bereda dessa orter den lindring, hvartill
serskilda förhållanden kunna föranleda, finner Utskottet sig, på dessa skäl,
icke kunna tillstyrka bifall å Herr Biskop Franzéns motion,
om anvisande af serskildt understöd i spanmål för de nödlidande
i Norra Länen.
Stockholm den 16 Maji 1834-
N:o io5.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 Maji kl. 2 e. rrr.
Utlåtande, i anledning af Sven Jonssons ifrån Jemtlands Län
motion, om anslag för anläggningen af en nj väg i Jemtland.
(UT. A.)
Uti denna ifrån Bonde-Ståndet lill Stats-Utskoltet remitterade motion,
har bemälde Riksdagsfullmäktig föreslagit, att, enär den inom Herjeådalen
nu löpande allmänna vägen emellan Wemdulens by, förbi Glissjöberg,
Lindsan, Rannsjö och Wiken lill Sveg, är backig och svår att både underhålla
och färdas, en ny väg, emellan först- och sistnämnde orter förbi
Hån, Remmet, Dufbergs och Öfverbergs byar, måtte anläggas, medförande
denna föreslagna väg-anläggning, utom andra uppgifne fördelar, äfven den, att
blifva mil kortare sami; alldeles jemn; och har Motionairen, jemte anmälan,
det ortens invånare gro villiga att, på billiga vilkor, åtaga sig uppbrytning
af större eller mindre del utaf den nya vägen, anhållit att, för
utförandet af denna den enskilda förmågan öfverstigande anläggning, bidrag
af Statsmedlen måtte meddelas. Men då all upplysning saknas, huruvida
denna väganläggning är af den allmänt nyttiga beskaffenhet, att bidrag
dertill af Stats-Verkets medel kan komma i fråga, samt det är ortens inbyggare
obetaget att, i händelse de anse ifrågavarande väganläggning vara af
högsta behof påkallad, derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan,
som, i händelse företaget finnes förtjent af allmänt understöd, antingen
meddelar sådant af, till Dess Nådiga disposition ställde medel, eller ock
i ämnet till Rikets Ständer aflåter Nådig framställning, finner Utskottet sig
böra tillstyrka,
•/
att Svett Jonssons ofvanberörde motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 16 Maji 1834*
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1S34-
Stati-Uukotiets Uti. N:o io6.
i
N:o 106.
Ankom till Exp. Utsk. den 17 Maji kl. 1 e. m.
Utlåtandej i anledniug af väckt motion om anslag af allmänna
medel för anläggning af en ny väg i Jemtland.
(U. A.)
Uti Memorial, sorn ifrån Bonde-Ståndet blifvit till Stats-Utskottet
remitteradt, har Riksdags-Fullmägtigen Anders Mårtensson ifrån Jemtlands
Lån anhållit, alt Rikets Ständer måtte bevilja tillräckliga medel, för att,
med bidrag ifrån Jemtlands Läns invånare af öke- celi mans-dagsverken,
på östra sidan om Storsjön, kunna upptaga en ny väg emellan åsarne i
Bergs Socken och Månsta gästgifvaregård, utgörande en längd af 2- mil,
samt härigenom undvika den å motsatta sidan om Storsjön nuvarande längre
vägen, som derjemte är både obeqväm och farlig, till följd af den äfventyriiga
i ärj-passagen äfver det en fjerdedels mil långa Sandsundet.
Som upplysning saknas, huruvida den uti of vanberörde motion föreslagnc
väganläggning är af den allmänt nyttiga beskaffenhet, att bidrag af
Stats-Werkets medel dertill kan komma i fråga; samt enär det är örtens
inbyggare obetaget, alt, i händelse de anse nämnde väganläggning vara af
högsta nödvändighet påkallad, derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan,
sorn, i händelse företaget finnes förtjena allmänt understöd, antingen
meddelar sådant af till Dess Nådiga disposition ställde medel, eller
ock i ämnet till Rikets Ständer allåter Nådig framställning, finner Utskottet
sig böra tillstyrka;
att ifrågavarande motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 16 Maji i834-
Bihang till R. St, Prot, i834. 4 Sami. 1 Afdela
s6:tc Häftet.
Sta s-XJ ti kottets. Vt!. N:o 107.
N:o 107.
Ankom till Exp. Utsk. d. 17 Maji kl. 2 e. m.
C t låt ande j i anledning a,f Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
utmyntningsgrunderne för tillverkning af Kopparskiljemyntet.
(U. A.)
Uti Protocolls-lJtdrag af den 5:te sistl. April, Isar Banco-Utskottet,
jemte förklarande att Utskottet, som i öfrigt till pröfning upptagit ofvanbemälde
Kongl. Majrts Nådiga Proposition, icke ansett den del deraf, sorn
rörer den vid kopparens utmynlning möjligen uppkommande besparing,
kunna blifva föremål för dess handläggning, af ifrågavarande ämne lemnat
Stats-Utskottet del, för att såmedelst sätta Utskötlet i tillfälle deröfver till
Rikets Ständer med serskildt utlåtande inkomma.
Stats-Utskottet bar för sådant ändamål tagit kännedom af Kongl.
J\laj:ts ofvanberörda Nådiga Proposition, och deraf inhemtat, att Kongl.
Maj:t, på grund af Ölver-Slyrelsens för Mynt-Weiket afgifne underdåniga
yttrande och förslag i ämnet, förklarat att en förändring i nu gällande utinynlningsgrund
för kopparen visar sig vara oundgänglig, enär om kopparens
Värde upptages till förb års försäljningspris vid tionde auctionerne, eller
ti.ll omkring i4f) R;dr Banco Skeppundet, samt dertill läggas arbétslönerne
efter hittills gällande taxa för Avesta, kostnaderne uppgå för ett Skp:d.
Helskillingar till ........ R:dr 169: 24 sk.
Halfskillingar ......... 174: 32 —
Fjerdedels skillingar ....... 180: — *—
Sjettedels skillingar ........ 1 gf. — —*
ehuru de alla till Banken aflemnas och der utgifvas efter 166 R:dr 3a sk.
per Skepp:d, och hvarigenom en förlust af 2-| till 27^ R:dr Banco på
hvarje Skepp:d, uppkommer för Staten, utom den på tillverkningen bestådde
afbränning, utgörande 7^ procent af kopparvärdet.
Kongl. Maj:t har ansett dessa i alla hänseenden ändamålslösa uppoffringar
kunna fullkomligen undvikas, och ett kopparmynt, utan Statens
belastande, erhållas, till utseende motsvarande det nya Silfvermyntet och
jemnförbart med i andra länder bruklige skiljemynt, om de af Kongl. Maj:t nu
i Nåder föreslagne utmyntningsgrunderne å 200, 25o och 3oo R:dr per
Skepp:d fastställas; och vore till och med någon vinst å denna utmynlning
att förvänta, ehuruväl sjelfva tillverkningskostnaden naturligtvis måste ökas
Stntt-XJt skottets Vt!. Nio loft.
5
i nion som myntfoten blir lättare, d. v. s. allt som stycketalet på Skeppundet
ökas, och hvilket sker, lör hel- och halfskillingar med halfva nuvarande
antalet, och, för fjerdedels- och sjettedelsskillingarne med femtedelen
af delta antal.
Och har Kongl. Maj:l, i afseende på den möjligen uppkommande besparingen
vid kopparens utmynlning, till Rikets Sländers ompröfvande öfTerlemnat,
huruvida icke densamma, sedan betalning för den använda kopparen,
efter gångbart pris, till Kongl. Maj:ts och Rikets Stals-Conlor utgått,
måtte få disponeras af Mynt-Werket, som, enligt Kongl. Majrts den g Mars
förb år vidtagna Nådiga beslut, nu komme att öfvertaga kopparmyntningen,
men hvars på Stat uppförde anslag för Silfvermyntningens bedrifvande
icke förslår att betäcka koslnaderne dervid, hvilket vore så mycket mera
©tvifvelaktigt, som detta, år 1776, till 7,500 R:dr om året bestämda anslag,
ej för närvarande motsvarar tre åttondedelar af dess ursprungliga silfvervärde.
Efter behörigt öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och med
fsstadt afseende å elen af Kongl. Maj:t anmälda otillräcklighet af anslaget
för Silfvermyntningens bedrifvande, har Utskottet trott sig böra:
hos Rikets Ständer tillstyrka bifall å hvad Kongl. Majrts ofvanberörde
Nådiga Proposition uti ifrågavarande ämne innehåller, eller
att de å Koppnrmyntningen möjligen uppkommande besparingar
må till Mynl-Werkets disposition öfverlerunas.
I Stockholm den 16 Maji 1834-
N:o 108.
Ankom till Exp.-bitsk. den 17 Maji kl. a e. m.
. Utlåtande i anledning af väckt motion, om ett årligt anslag titt
upprättande af Socken-Charlor.
(U. A.)
Uti Memorial, som ifrån Ridderskapet och Adeln blifvit till StatsUtskottet
remilteradt, har Herr af Forsell, Carl anfört, alt på den punkt
kunskapen om fäderneslandet för närvarande står, goda socken-chartor äro
af stort behof, hufvudsakligen at det skäl, att hvarje förkofran, enskild el
ler
allmän, måste grunda sig på en noggrann kännedom af landets egenhater
samt at de i hvarje landsort befintliga näringar, industri-företag ock
4
Stnts-Utskottct: Uti. N:o io8.
anläggningar; alt, likasom ingen enskild man kan med säkerhet på dess
egendom införa ett väl ordnadt jordbruk eller företaga systematiska, med
localens egenheter öfverensstämmande förbättringar, utan att förut hafva en
noggrann kännedom om egendomens beskaffenhet, likaså nödvändigt vore
det för Regeringen, att öfver hvarje landsort ega säkra och detaillerad»
Chartor; alt landets naturliga beskaffenhet, och framförallt jordmonens större
elier mindre bördighet hade på Nationens trefnad och bestånd det väsendtligasle
inflytande; samt slutligen, att uti 5 Art. 5o §. af Kongl. Maj:ts Nådiga
Instruclion för General-Landtmäteri-Contoret af den 4 Maji 1827 stadgas,
att, lill vinnande af säkra och pålitliga upplysningar om Riket i statistiskt
hänseende, geographiska Chartor skola, så fort medhinnas kan, upprättas
öfver alia Socknar inom hvarje Län, men att sådant, i anseende till den
mängd andra Landtmateri-Contoret åliggande göromål, icke kunnat medhinnas
hvarken af dess' Öfver-Ingenieur, hvilkens befattning detta egentligen
tillhör, eller af de vid Contoret anställda 5 Ingenieurer, hvilka i öfrigt
hafva så ringa lön, 3cp R:dr hvardera, att de för densamma icke kunna
under sommarmånaderne uppehålla sig på landsbyggden för fullbordande
af ofvannämnde sockén-chartor. Och har Herr af Forsell, på dessa
anförde skäl, anhållit, att, så vida, antingen genom en ökad bränvins-afgift
eller på annat sätt, tillgångar kunde beredas, Rikets Ständer ville anslå
5,ooo R:dr alt årligen intill nästa Riksdag utgå, för att ensamt användas
till upprättande af socken-chartor; blifvande Rikets Ständer då i tillfälle
att åter indraga detta anslag, så vida detsamma funnes icke vara ändamålsenligt
användt, eller om arbetet ansåges blifva alltför kostsamt och erfordrande
för lång tid innan det kunde hinna fullbordas.
Då, efter hvad Motiona iren sjelf medgifvit, landets affallning i militairiskt
hänseende fortgår genom Topografiska Corpsens arbeten och med
utmärkt skicklighet verkställes, simi i Utskottets tanka dessa Chartor, ehuru
icke upprättade i den scala, att egoskillnader å dem utmärkas, likväl äfven
i statistiskt och oeconomiskt hänseende kunna vara till mycken ledning,
och då. de af Motionairen föreslagna special-chartor synas böra af de enskilde
sjelfve påkostas, såsom i första rummet varande för dem af väsendtlig
nytta, och hvadan äfven sådane dels på mångå ställen redan finnas,
dels ock tvifvelsutan fortfarande komma att på sådant sätt anskaffas; så,
och då, derjemte Chefen för Landlmäteriet icke lärer underlåta tillse, det
föreskriften i 5i §.2 Mom. af Kongl. Maj:ts Nådiga Instruclion för Landtmäteri-Staten:
”att ingen vice Commissions-Landtmätare får hädanefter bofordras
till Commissions-Landtmätare, innan han upprättat en Charta med
Sttti-Vtskottets Utl. A':o 109.
5
beskrifning öfver någon socken i det Län, der lian är stationerad”, vard*r
noggrant iakttagen, anser Utskottet sig
icke kunna för närvarande tillstyrka något serskildt Statsanslag för
socken-chartors författande.
Stockholm den 16 Maji 1834>
N;o 109.
Antom till Exp. Ulsk. den 17 Maji kl. 2 e, m.
Utlåtande , öfver väckt motion, om anslag af Statsmedlen, att användas
lill pris vid allmänna täfingsöfningar.
(U. A.)
Uli memorial, som Ridderskapet och Adeln till Stals-Utskottets Utlåtande
remitterat, har Grefve v. Fersen, Hans, med afseende å det inom
Nationen tilltagande begäret lill fylleri och de deraf härrörande skadliga
följder, såsom botemedel emot detta onda, föreslagit inrättandet af folkfester
med dermed förenade täfliiigsöfningar, t. ex. målskjutningar, gymnastiska
öfningar, kapplöpningar, o. m. d.; Och har Grefve v. Fersen, jemte
en fullständig framställning af de gagneliga verkningarne utaf sädane folkfester,
tillika, i afseende på möjligheten af deras tillvägabringande och ordnande,
hemställt, att för hvarje Län måtte anslås 3oo R:dr Banco, som,
ställde till Läns-Slyrelsernas disposition, borde användas till pris vid täflings-öfningarne,
hvilka, af Kongl Maj:t Nådigst bestämde, årligen bord*
hållas vid de tider, som Kongl. Majit, efter Läns-Styrelsernas hörande ock
med fästadt afseende å förut fastställde mera besökta marknader inom Länen,
pröfvade lämpligt vara.
Utskottet gör fullkomlig rättvisa åt det goda ändamål, som med
motionen åsyftas, men anser för sin del den föreslagna utvägen för detsammas
ernående icke vara den mest lämpliga. Såsom skäl för denna åsigt,
får Utskottet uppgifva, att det ifrån Stats-Werket tili utgående ifrågaställde
icke obetydliga bidraget af 7,200 R:dr årligen skulle, fördeladt på Ri-,
kets 24 Län, blifva föga tillräckligt för ordnandet på allmän bekostnad af
de omnämnde folkfesterne, samt till täflingspris; att, i anseende till Länens
vidsträckta omfång, antingen endast en ringa del af dess inbyggare skulle
i dessa fester kunna deltaga, eller ock en längre tid på fram- och återre
-
€
Stnts-Vtskottets Uti. N;o no.
sor förspillas, till melin för alfvarligare oell nödvändigare sysselsättningar;
att dylika festers utsättande vid större marknader lätteligen skulle föranleda
till oordningar och medföra nödvändigheten att, till förebyggande deraf,
med serskilde kostnader föranstalta om dilkallandet af ett större antal Kronobetjening
eller annan bevakning; och ändlligen, att om inrättandet afsådane
täflingsöfningar, som Herr Grefve v. Fersen föreslagit, i stället att af
Regeringen på bestämda tider anbefallas, öfverlemnas åt enskilde, som nitälska
för spridandet af allmän bildning, och hvarpå den senare tiden redan
lemnat flera öfvertygande exempel, skola dessa öfningar både med mera
interesse omfattas och ordnas på ett sätt, som närmast öfverenssläminer
med lordringarne inom hvarje landsort.
Utskottet kan, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
icke tillstyrka bifall å Herr Grefve v. Fersens of vanberörde motion.
Stockholm den 16 Maji 1834-
N:o iio.
Ankom till Exp.-UUk. den 17 Maji kl. 2 e. m.
- V -
Utlåtande , i anledning af väckt fråga, om utfärdandet af en för ~
fattning, att hus och tomter i stad, som blifvit mköpte jör
statens, landets eller ortens allmänna behof , böra utgöra enahanda
utskylider till staden, som för enskildes egendomar
äro stadgade.
Uti ett ifrån Borgare-Ståndet till Stals-Utskottet remitteradt memorial,
har Riksdagsfullmägligen för Malmö stad, Herr Halling anfört: alt det
hiltils ofta händt, och skali troligen äfven hädanefter hända, att euskikles i
städerna egande hus och tomter inköpas af Kongl. Maj:t och Kronan elier
andra publika Werk för allmänna behof; att tvister då vanligen uppstå,
huruvida de. förut fastställde eller derefter uppkommande utskyllder och
onera till stadens och dess inrättningars vidmagthållande, al dylika egendomar
fortfarande böra utgöras, och att, i saknad af någon beskrifven Lag
eller allmänt stadgande för sadane fall, det måste, om icke alltid, åtminstone
ofta inträffa, att de härom uppkommande tvister få en ganska olika
utgång. Då i öfrigt utskylder och onera i en stad äro att anse såsom en
grundskatt, vöre det äfven i Motionairens tanka, enligt allmänt antagen
Stnts-V s^cwts Uti. Ar:o no. y
rättsprincip, klart, att egendomens förvandlande ifrän enskild till allmän
tillhörighet icke kan förändra dess natur, och hvilket häst hevises deraf, alt
om, på ett eller annat ställe, det allmänna skulle tillhandla sig en betydligare
del af staden, dess öfrige husegare, genom hvarje sådant köp, skulle
få vidkännas ett ingrepp uti sin egande rätt, genom minskadt värde å egendomen,
i samma nion, som de gemensamma samhällsbördorne, hvilka vidlåda
fastigheten^, komme att ökas dymedelst, det vissa af dem skulle vara
ifrån deltagande deruti befriade. Och har Herr Hallings motion blifvit
understödd af Herrar FFijkj Hessle, Malmberg och Klingvall.
Äfven vid sisla Riksdagen förevar fiågan, huruvida Staten bör erlägga
några stadsutgifter för Kronans hus och lägenheter i städerne i allmänhet;
och uti underdånig Skrifvelse af den ii December 182g, N:o 277,
yttrade Rikets Ständer att, med iakttagande af den princip, alt samma fördelar
böra samfäldt bekostas, Rikets Ständer funnit afgifterne, i och för
Brandvakts- och Eldsläcknings-anslalters underhåll vara af den beskaffenhet,
att Kronans hus borde i dem deltaga; och tillstyrkte fördenskull Rikets
Ständer, att städerne må berättigas att, för Kronans deri varande egendomar,
erhålla det bidrag till berörde kostnaders bestridande som å desamma,
efter vederbörlig fördelning af kostnaden emellan samtlige egendomarne
inom staden, till den del deraf, som icke af boställsinnehafvare begagnas,
och hvarför dessa sjelfva böra utgiflerne bestrida, kan finnas belöpa;
hvarjemte Rikets Ständer beslutade, att de dertill erforderliga medel
skulle anvisas att utgå af anslaget under Riks-Statens 8:de Hufvudtitel för
Kronans hus och byggnader i landsorterna.
Stats-Utskottet, som anser anledning icke vara att föreslå någon förändring
i berörde, af Rikets Ständer vid senaste Riksdagen stadgade grunder
för bestämmandet af statens bidrag till städerne för statens der egande
fastigheter, finner sig, då den nu väckte frågan, i hvad den afser utfärdandet
af en allmän författning härom, egentligen tillhör den administrativa
Lagstiftningen,
icke kunna, i anledning af Herr Hallings omnämnde motion, tillstyrka
någon Rikets Ständers åtgärd.
Stockholm den 16 Maji 1834-
Reservationer:
af Herr Ekerman j C. J.
”Då, i den händelse ett skattehemman af staten inköpes, samma
hemmans natur eller onera derigenom icke förändras, så synes mig ock
8
Stuts-Utskottets Uti. N-.o m.
deraf äfven vara en rättsenlig följd, att, alla de hus, eller lägenheter, i
städerne, som af Kronan för elt eller annat behof inköpas, icke igenom ett
sådant köp, befrias ifrån de utslylder, som för de samma i förra egarens
hand utgått, eller för dermed jemförlige hus och lägenheter i samma
stad derefter utgå, och anhåller jag på denna grund, att få anmäla min
reservation emot HöglofJ. Utskottets nu uppläste och gillade Betänkande.”
Uti denna reservation hafva instämt:
Herrar Limdgren, L. J., Santeson, B. H., Winberg, J. U., samt
Hemberg, J. P.
Af Herr Langenberg och af Herr Andersson B.
N:o iii.
Ankom till Exp. Utsk. den 17 Maji kl. a e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om upplåtande af rättigheten
till Strandvrak åt de Härad, sorn angränsa hafskusten.
(I. A.)
Biksdagsfullmägtigen Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län liar uti
elt till Stats-Ulskottet remilteradt memorial föreslagit, det Kongl. Maj:t ock
Kronan måtte frånträda rättighetan till så kalladt strandvrak, som drifves
till land vid Svensk kust eller påträffas och upplages i öppen sjö, samt öfverlåta
densamma åt de, hafskusten angränsande härad, sorn skulle ega alt
använda de derigenom uppkommande tillgångar lill bildande al fonder för
upphjelpande af fiskerien, hvilka i vissa orter inom Riket, särdeles Bohus
Län, vore af största vigt, men hotades med ett ständigt aftynande.
Varande af Motionairen tillika anfördt, att med säkerhet torde kunna antagas,
det strandvraksrätten icke medför någon fördel för det allmänna,
förmedelst de dryga kostnader, som till bergningslön, godsets vårdande,
försäljande och mera dylikt måste användas, i förening med omöjligheten
af denna inkomsts behöriga controlerande, sedan Hykeribetjeningcns biträde
icke vidare kan påräknas.
Då 22 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 23 September i<Söo
innehåller, "att, till bergning af strandvrak, hvarmed förslås sådant gods
utan känd egare, som är vräkt eller kastadt på landet, så alt det af livar
och en kan tagas i förvar, vare den berättigad, som sådant gods först finnér,
Sint -Utskotten JJtl, K:o na.
9
»er, samt att med detta gods förfares på sätt sjölagen och gällande författningar
derom föreskrifva”; och någon vidare utsträckning af denna rättighet
icke allenast skulle föranleda till minskning i Kronans inkomster, utan
äfven, efter Utskottets tanka, kunna leda lill den menliga påföljd, att liafsiysternas
invånare skulle, med afseende på egen vinning, undandraga sig
att lemna nödigt biträde vid inträffande sjöskador;
finner Utskottet sig icke kunna lill Rikets Ständers bifall hemställ»
i l'rå ga vara nde in o tion.
Stockholm den 16 Maji 1834-
N:o na.
Antom till Exp.-Utsk. den 17 Maij kl, 2 e. m,
Utlåtande , i fråga om fri dispositionsrätt till Ekeskog för Aboer
på Kronohemman och innehafvare af boställen.
Cl- A.)
Genom remiss ifrån Bonde-Ståndet, liar till Stats-Utskottets handläggning
blifvit öfverlemnadt ett anförande af Riksdagsfullmägtigen Petter
Pehrsson ifrån Calmare Län, innehållande yrkande, det Åboer på Kronohemman
och innehafvare af boställen må tilläggas en lika fri dispositionsrätt
öfver ekeskogen, som öfver all annan skog på desse hemmans och boställens
egor samt således obehindradt, eller utan behof af serskildt tillstånd
och utsyning, kunna använda ekeskogen till husbehof, men icke till afsalu,
hvarigenom, efter Motionairens tanka, den skogsödande och folket betungande
Jägeribeljeningen skulle kunna indragas, åtminstone på de orter, der inga
allmänningar finnas. Hvarjemte Peter Pehrsson ansett, att derest lösen till
Staten lör ekeskog å ifrågavarande hemman skulle ega rum, borde den
belöpande kostnaden förskjutas af den innehafvare, som anmälde sig till
erhållande af ifrågavarande dispositionsrätt, och sedan fördelas till utgående
på 30 år, på sätt som nu finnes föreskrifvet rörande boställens utgifter i
oell för laga skiften. Uti delta förslag har Riksdagsfullmägtigen Nils Månsson
itrån Malmöhus Län förklarat sig icke kunna instämma, emedan sunuoBih,
till R, St. Vrot. 1834. 4 Sorni. 1 A fdel, 2
stötte Häftet,
Stats-Uttkottets Wl. N',o m3i
likt vöre, att den boställshafvare eller åbo*, som anmälde sig till dispositionsrättens
förvärfvande, sjelf förstörde skogen, då, efter hans afgång', den
återstående löseskillingen folie efterträdaren till last, utan någon* motsvarande
förmon.
Då Rikets Ständer, så; val vid 1823, som vid 1828—183o årens Riksdagar,
förklarat, ”att, enär innehafvare af Kronohemman och boställen icke
ega sjelfva jorden och således icke heller kunna förvärfva eganderätt till
den derå växande skog, frii dispositionsrätt af ekar ej heller kansådane åboer
beviljas”, och i öfrigt, på de skäl, som af Nils Månsson anförde blifvit,
olämpligt synes, att den föreslagne losen för dylik ekeskog på 20 år fördelas;
anser Utskottet sig så mycket mindre, kunna tillstyrka Rikets Ständers
bifall till föi rherörde motion, som innehafvare af Kronohemman
ega att,, efter förutgånget skatteköp, dispositionsrätt öfver
växande ekar, i stadgad ordning, sig, tillvinna..
Stockholm den 16 Maji 1834-
H;o. 1131.
, Ankom till Exp.-Utsk. dén 17 Maji kl. a e. n:
Utlåtande } i anledning af gjorde förslag om.' förändring i tiden
för Mantalsskrifning och Uppbär dsstämmor samt förminskning
i de sistnämndes antal..
(I. A.)
I berörde ämnen hafva tvänne hos Bönde-Ståndét väckte motioner
blifvit till Stats-Utskottet remitterade, nemligen;
1:0 af Riksdagsfullmägtigen Anders Andersson ifrån Östergöthlands
Län,, sorn, i anseende till den nu mera framflyttade flyttningstiden för tjenstefolk
och deraf uppkommande uppskof med husförhören, tillstyrkt,, att,
så val Mantalsskrifningen, sorn äfven* första upphördsstämman för det föregående
årets Kronoutskylder, mätte hållas i januarii: månad,, samt den sista
upphördsstämman i början af Mars månad, med fram flyttning; i samma*
mon af tiden för Uppbördsmännens redovisningsskyldighet.. Enligt: Motio—
nairens härvid yttrade tanka, skulle tillika,. genom denna förändring, den
skatlskyldige med mera lätthet kunna utgöra sine utskylder, samt Uppbörds—
mäns arbete och, besvär betydligen minskas; och:
Stats-Xh shottcts JJfl. N.:o n3.
ii
2:0 af Riksdagsfullmägligen Johan Bengtsson ifrån Wester-Norrlands
Län, som föreslagit, alt, till lindring för både allmogen och Uppbördsmännen,
de, efter Motionairens förmenande, öfverflödige uppbördsmöte!! måtte,
åtminstone i de Norra Länen af Riket, afskaffas och blott en enda uppbördsstämma
hållas vid den lid, inom hvilken, enligt nu gällande Författningar,
sista uppbördsstämman bör hafva för sig gått.
Då det icke är ett bestämdt allmänt åliggande för de skatlskyldige,
att vid första uppbördsstämman till större eller mindre del Krono-utskylderne
sig afbörda, anser Utskottet de för uppbördsslämmornes förrättande
nu fastställde tider, så i afseende på uppbärandet af Statens inkomster oeh
redovisningen derför, sorn i hänseende till den skattskyldiges beqvämlighet
att i mindre belopp, på serskilda terminer, få utskylderna sig afbörda, i
allmänhet vara de mest lämpliga, ehuru visserligen ett skiljaktigt förhållande
möjligen kan i en- del orter ega rum. Då likväl olägenheterne med de
2:ne uppbördsstämmorne i synnerhet synas drabba Kronobeljeningen, men
dess besvär med första uppbördsstämman kan anses mindre betungande
derigenom, att nämnde stämma lämpligen kan, såsom förhållandet jemväl
redan i många orter lärer vara, förenas med den vid samma tid inträffande
mantalsskrifningen, samt för öfrigt icke lärer kunna nekas, att uppskof
med uppbördsstämmornes hållande, eller deras sammanslående till en enda,
sannolikt skulle, utom flere andra olägenheter, jemväl föranleda till större
restantier hos de skattskyldige, finner Utskottet, vid öfvervägande af hvad
sålunda förekommit, någon förändring, under nu varande uppbördsförhållanden,
icke vara lämplig, hvarken i antalet af uppbördsstämmorne, eller
i afseende på tiden för deras förrättande.
Utskottet tillstyrker alltså:
att ifrågavarande motioner må lemnäs utan afseende.
Hvad serskildt angår den af Riksdagsfullmägligen Anders Andersson väckta
fråga, om förändring jemväl i tiden för mantalsskrifningen; så enär Rikets
Ständer komma i tillfälle att deröfver besluta, vid pröfningen af förslaget
till Bevillnings-Stadga, anser Utskottet sig icke tillhöra, alt härom något
yttrande meddela.
Stockholm den 16 Maji 1834-
ix Stut s-Ut skottets Uti. Ar5» «i4-
N:o i tf
Ankom lill Exp Ulsk. d. 17 Maji kl. 2 e. ra.
Utlåtande j i fråga orri indragning till Kongl. Maj.-t och Kramm
af ett till Forss-Styrmansboställe anslaget hemman i Degerfors
Socken af }Vesterbottens Län.
(I. A.)
Till handläggning har Siats-Utskottet ifrån Bonde-Ståndet emottagit
ett memorial af Biksdagsfullmägligen Olof Olofsson ifrån Westerbottens
Län, hvaruti yrkas, att ett under strömrensningens fortgång i Umeå Ulf af
Staten inköpt och till Forss-Styrmansboställe anslaget hemman i Iljulkens
by och Degerfors Socken af Westerbottens Län måtte indragas. Såsom anledning
till detta yrkande har Motionairen uppgifvit, att som ändamålet
med samma inköp, eller att ortens invånare, vid behof af flottning, skulle påräkna
biträde af Forss-Slyrmannen vid den äfvenlyrliga farten utföre forssarne
och af honom tillika inöfvas i styrmanskonsten, nu mera blifvit så
vida uppfylldt, alt de trafikerande, i stället för allvid flottningarne påkalla
Styimannens öfverinseende och ledning, genom egen drift och tilltagsenhet,
lärt sig att med skicklighet sjelfve verkställa flottnings-arbetet; så vore oek
styrmansbefattningen lika öfverflödig, som utgiften för det allmänna; hvarjemte
Motionairen bifogat bestyikt afskrift af en utaf 1111 varande boställsinnehafvaren
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ofvanherörde Län
ställd skrift, hvarigenom han, på anförde skäl, anhåller, att, emot boställets
afstående, blifva ifrån styrmansbefattningen endtledigad.
Utskottet har tagit detta ämne i öfvervägande och dervid funnit den
af Motionairen sålunda gjorde framställning väl åsyfta en fördel för Staten;
men som Utskottet af motionen icke kunnat vinna tillförlitlig
upplysning om tillkomsten samt förhållandet i öfrigt med ifrågavarande boställe;
så och då Utskottet för öfrigt anser, att Molionairens förslag bör
först i administrativ väg, uppå derom skeende vederbörlig anmälan, behandlas;
anser Utskottet ock:
att denna fråga icke lämpligen kan i dess närvarande skick af Rikets
Ständer till pröfning upptagas.
Stockholm den 16 Maji 1804.
Stn:-Vtskottets Ut alt ande Ku i iS.
i3
N:o ii5.
Ank. till Exp. Utsk. den 17 Maji 11. 2 e. m.
Utlåtande, angående förändring i sättet för beräknandet af dm
så kallade Gewinsten d Kronans behållne Räntor.
(I. A.)
Genom Protocolls-Utdrag har Bonde-S landet till Slats-Ulskollels åtgärd
remitterat ett Memorial af Riksdagsfullmägtigen Olof Lindbeck ifrån Hallands
Län, som, med afseende derå, att under benämningen af Gewinst utgår
en, efter hemmanens närvarande beskaffenhet, både ojemt fördelad ock
mycket dryg skatt, bestående af vissa jordebokspersedlar, hvilkas serskilda
belopp ingen åbo känner, föreslagit:
1:0 att, till undvikande af allt möjligt underslef, de under uttrycket
Gewinst inbegripne jordebokspersedlar, till de skattdragandes underrättelse,
i Debetsedlarne måtte specificeras;
2:0 att, till beredande af någon lindring i denna skattebörda under
missväxtår, då markegången vöre hög och allmogens behof större än eljest,
persedlarnes förvandling i penningar måtte bestämmas efter medeltalet af
dc senast förflulne fern, om icke tio årens Riks- eller åtminstone Läns-markegång,
och icke efter hvarje års markegång; samt
3:o att debiteringen verkställes på en gång med den af öfriga
n t lago r ne, eller senast vid första uppbördsslämman, hvarigenom de af allmogen,
sorn då kunde betala sina Kronoutskylder, undginge att infinna sig
vid andra stämman, med besparing i tid och kostnad.
I anledning häraf, får Utskottet upplysa, att Kronans Gewinst icke,
såsom Molionairen uppgifvit, utgör någon ökad skatt, utan endast .består
af den förhöjning eller vinst, som uppkommer efter hvarje års markegång
emot Kronovärdiet i Jordeboken, hvilken förhöjning, enligt Författningarne,
skall, likasom all annan ingäld, under sin vissa titel ofelbart och fullkomligen
beräknas. Hvad åter beträffar Motionairens förslag, i afseende pS
Räntepersedlars förvandling i penningar efter medeltalet af de senast förflulne
fem eller tio årens markegång; så skall Utskottet derutinnan afgifva
yttrande vid besvarandet af en till Utskottet remitterad motion i enahanda
ämne; och vidkommande slutligen Olof Lindbecks framställning om Gevinstens
debiterande på samma gång, sorn de öfrige utlagorne, eller åtminstone
vid första Uppbördsstämman, så är sådan debitering icke verkställbar,
enär Gewinstens belopp icke kan blifva kändt förrän årliga Marke
-
gångslaxan i föreskrifven ordning blifvit upprättad och fastställd, hvilket
i allmänhet sker efter det första uppbördsstämman är vorden verkställd.
Af hvad Utskottet sålunda anfört Jära Rikets Ständer finna:
att Motionairens ifrågavarande förslag, hvarken för det närvarande
påfordrar någon åtgärd, eller, såsom i åtskillige delar saknande
behörig grund, förtjenar afseende,
Stockholm den 16 Maji 1834-
N:o 116.
Ankom tiil Exp. Utsk, den 17 Maji kl. 1 e. m,
Utlåtande . i fråga om Ut jordars beskattning.
Cl. A.)
Riksdagslullmägtigen Lars Jönsson ifrån Östergöthland har, uti ett
hos Bönde-Slåndet afgifvet och till Utskottet remitteradt memorial, yrkat,
alt de uti alla Rikets Landskap befintlige, såkallade utjordarne mätte, i
nion af deras storlek, förklaras skyldige att deltaga i alla de extra onera,
hvilka åligga hemman af samma natur som de sjelfve äro; och har Motionairen,
under yttrad förmodan, att den högst ojemna skallefördelningen
mycket bidrager till landtbrukarens nedtryckta belägenhet, trott sig benita
fullt stöd för siu framställning deraf, att utjordarne i landet icke genom
någre privilegier, Kongl. Förordningar eller Ständers beslut, utan endast
genom häfdvunna missbruk kommit i åtnjutande af deras fördelar och skattefriheter;
och ehuruväl desse missbruk till någon del i senare tider blifvit
stadfästade genom Kongl. Brefvet den 10 och Kongl. Karanjar-Collegii
Kungörelse den 29 October 1793, som befria utjordarne ifrån deltagande
i vägrödjning, samt Kongl. Brefvet den l4 Augusti i8i3, hvarigenom de
fritagas ifrån deltagande i Prestegårds- och Kyrkobyggnad, ansåge dock
Motionairen uljordames fortfarande bibehållande vid samma förmoner Bora
så myckel mera sättas i fråga, som Kongl. Majit sedermera, genom serskildt
Nådiga Beslut, funnit sådan egendom böra deltaga i bro- och väghåll
o
o 0, C
rmij, äfvensom cle oroterade utjordarne underkastas ex li a rotering.
Vid ärendets föredragning hos Bonde-Ståndet, hafva en del Ledamöter
biträd t Motionairens hemställan, hvaremot andre ansett utjordarne,
Stnts-XJt skottets Uå, No 117. i5
hvilka dessutom 1 vissa Län deltaga i alla' onera, icke höra vidare hetungas,
enär jordbruket i allmänhet vore tillräckligen hardt beskattadt, samt
nämnde jordlägenheter, dels funnes inbegripne i hemmanens ränta,, derunder
de lyda, och dels i allt fialliaf den enskiklfe förvärfvade med de foi möner, som
dem åtfölja, i anledning hvaraf någon rubbning af hvad rörande utjordar
stadgadt och ölligt varit, ansols icke böra ega rum.
Då utjordar, jemlikt äldre ännu gällande Författningar och Stadganden,
äro Befriade ifrån utgörande af vissa-skatter och onera, samt denna
Befrielse mäste betraktas såsom egande urminnes häfd; så och enär Motionairens
sålunda gjorde framställning; åsyftar ett ingripande i helgden af
enskild man», på laga fång grundade, rätt;
kan UtskoLtet icke tillstyrka alt å. samma framställning något afseende
göres.
Stockholm, den. 16 Maji 1834-■
N:o 117.
Ankom till Exp. Uisk. den 21 Maji kl. 9 f. ro.
"Utlåtande , i ani ahling af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer j angående afskrifning af Upsala Acadenues
skuld till Riksgälds-Contoret för ett erhållet lån till fullbor
dande
af det nya Bibliothekshuset i Upsala.
(RGs. Afd.)
Kongl. Maj:ls Högstberörde Nådiga Proposition (N:o 6,~) har från
samtlige Riks-Slånden blifvit till Stats-Ulskottet remitterad, jemte 2:ne Utdrag
af de hos Bonde-Ståndfet den 24 Februarii och 7 April Haline Protbcoll,
innefattande åtskillige Ledamöters- i ämnet afgifne yttranden.
Den Kongl. Propositionen upplyser, att på Bibliotheksbyggnaden,
från förberedeiserne år 18 r3 intill slutet af år 1833; Blifvit använd- en summa
af mer än 280,000 R:dr, räntan å Riksgälds-Contorets lån deruti icke
inberäknad, af hvilken summa omkring 200,000 R:dr utgått af Academiens
egne tillgångar.
Af de Handlingar, som åtföljt den Kongl. Propositionen till StatsUtskottet,
inliemtas för öfrigt ajt Upsala Academies Drätsel-Werk för dét
närvarande Befinnes; uti en mindre fördelaktig, ställning^, och. att,, såsom
*6
ts-Ut skottets U;l, N:o 117.
vilkor för möjligheten alt fortsätta och fullborda den ännu återstående inredningen
i Bibliotheksbyggnaden, något biträde synes blifva behöfligt.
Men då Statens knappa tillgångar icke medgifva en så betydlig uppoffring
å Statens sida, som afskrifningen af Academiens återstående skuld
till Riksgälds-Contoret, utgörande 1 Capital 42,000 Rall- B:co, skidle innebära,
så anser Utskottet sig böra
afstyrka bifall till den af Kongl. Majrt föreslagna afskrifningen af
Upsala Academies ifrågavarande skuld.
Deremot, och med fäsladt afseende på Academiens närvarande b«-  hof af biträde för vinnande af det åsyftade ändamålet, Bibliotheksbyggnadens
fullbordande, så vidt detta biträde utan någon större förlust för
Slaten kan beredas,
föreslår Utskottet, att Academien må beviljas fem års förlängdt
anstånd med de föreskrifne årliga capital-albetalningarna, (yller
ifrån den 1 Januarii i834 intill den 3i December 1838,) samt
derjemte njuta befrielse ifrån erläggande af all ränta å hela återstående
lånet under samma tid, men hvarefter de, för capital-afbetalningarne
och räntans erläggande, förut bestämda föreskrifter
komma att åter inträda i verksamhet,
Och lärer det beslut, som af Rikets Ständer i ämnet fattas, böra hos Kgl.
Maj:t i underdånighet anmälas.
Stockholm den 16 Maji i834.
Reservationer:
Af Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson från Elfsborgs Län: ”Emot
Höglofl. Utskottets fattade beslut att tillstyrka Rikets Ständer låta Upsala
Acadcmie få hafva det erhållna lånet räntefritt under 5 Ars lid, nödgas jag
reservera mig.
Under öfverläggningen om denna sak, har blifvit yttradt: ”att vetenskaperna
och lärdomen skulle lida och undergräfvas, derest icke denna lindring
beviljades”. Om detta resonement vöre grundadt, så skulle deraf
Otvunget följa, att lärdomen och vetenskaperne vid Upsala Academie jemförelsevis
befunne sig för närvarande på en låg ståndpunkt, helst Academien
från äldre tider icke haft något annat Bibliothekshus än det gamla,
samt saknat den nya praktbyggnad, för hvilken lånet begärdes och erhölls,
och hvars snara fullbordan borde undanrödja det lidande och måhända
förmo
-
Stntt-TJ tkcmts Uti. Nu 117. 17
förmodade förfall, som annars skulle lärdomen och vetenskaperne förestå.
Jag tviflar likväl storligen på att någon, allraininst Academieslalen, medgifver
delta. Icke heller lönnar jag fatta hvad utomordentlig verkan denna
byggnad skall i en framtid åstadkomma på vetenskapernas framsteg, och
det torde benäget förlåtas mig, som är alldeles obevandrad på lärdomsfälten,
om jag icke kan inse alla de utmärkta fördelar af denna byggnad för
den Svenska ungdomen samt Litteraturens idkare, likasom af den löreslagne
ränteeftergilleii, för hvilka man ordat. För mig visar sig, utom den
fördel, som gåfvor och skänker i allmänhet medföra, ingen annan betydlig
vinst, än den, dels alt skönhelssinnet och smaken i architecturen kan af
denna byggnadsgranlåt skörda någon näring, hvilket ändamål, då huset är
uppfördt, synes redan vara vunnet, — dels att alla de, sora komma att
granska ritningar och förslag till byggnadsföretag, måtte iakttaga mera
lioggranliet, och i tid förekomma att icke allt för dryga kostnader deraf
blifva en följd; men äfven della ändamål är uppnådt, ty huset blifver i detta
fall ett varaktigt monument för den Svenska ungdomen att åskåd*
'Och studera.
Man (alar om de dyrbara skatter, som der skola förvaras. Äfven
jag, ehuru icke vetenskapligt bildad, vet att högt värdera kunskaper, och
källorna ur hvilka de bernias. Men, vore dessa källor otillgängliga förden
vetgirige, der de före nybyggnaden befunno sig? Har icke Academien sitt
vackra Bibliothek qvar? eger det icke en utmärkt Bibliothekarie, som vårdat
det, ordnat samlingarne, hållit dem tillhanda och upplåtit när som
helst för en livar ett förråd, det ingen dödlig mägtar tömma? De böcker,
hvilka icke blifvit uppsatta i gamla huset, äro redan, som det säges, inflyttade
i det nya. Resten, som jag tror, torde, om så fordrades, ännu några
år kunna stå qvar i sina gamla hyllor, ulan alt lärdomen eller velenskaperne
deraf hade det ringaste mehn. Dessutom lärer väl icke allt, som
finnes i ett så stort Bibliothek, förtjena namn af ”dyrbar skatt.” Utan tvifvel
gifves der, såsom annorstädes, en mängd äldre och nyare luntor, dem
ingen vill se, än mindre Jäsa, hvilka förvaras antingen för curiositeten, för
det de blifvit diiskänkta, eller för alt hafva ett stort antal. Ifall af en vetenskaplig
generalmönstring, vågar jag tro, alt många gamla invalider med
rätta kunde få afsked, och många nya vanskapliga recruler casseras, så att
troligen en icke ringa del af dessa såkallade "dyrbara skatter”, vandrade
bort tiil sin rälta bestämmelse—.kryddboden. Deribland räknar jag, hvad
Bihnvg till R. St, Prat. i834. 4 Sami. 1 AfJtln, i
u6:te Häftet.
,8 Stms-Vt,kattet/ Ut/. A:» 117.
.jag i mili ovetenhet torde till en del kunna bedöma, nemligen en god
portion af det, som inkommer årligen från alla Tryckerien i Riket, såsom
dagblad, Landshöfdinge-kungörelser, med mera dylikt, enligt Tryckfrihets-Förordningens
I. §. och 11 moment, som för lärdomen och vetenskaperne
väl icke mätte anses sorn dyrbarheter.
Man åberopar andra länders exempel. Det är vackert och nyttigt att följa
sådane, när det kari ske utan skada, til! vinnande af en uppenbart maglpåliggande
fördel. Men i fråga om luxe, öfverflöd, och prakt i byggnader samt annat
yttre bländverk, skull jag för min del icke vilja antaga mägtigare och rikare
länder lill föresyn, eller rösta för dess införande i vårt fattiga lund.
Man klagar att vetenskapsmannen bär har för liten uppmuntran; man begär
fortfarande af sista Riksdagens anslag tili löner för Lärarne vid Läroverken,
att de utan svåra näringsbekymmer må sköta sitt magtpåliggande kall. Dessa
föremål synas mig vara af vida större vigt, än det nya huset i Upsala,
och af den beskaffenhet, att Rikets Ständer böra göra allt hvad de förmå,
med afseende på tillgångarne, för alt på denna väg befordra lärdomen och
kunskapernas spridande. Min tanka är den, att detta sätt är det första,
hvaruti man bör följa, till och med om möjligt vore, öfverträffa utlänningen
— men icke bör man, på Statens bekostnad, apa efter hans palats förr,
än man har så god tillgång på medel, att dessa icke kunna ändamålsenligare
användas. Den tiden är åtminstone ännu icke inne. Våra financer stå icke
just på fördelagtiga fötter, oaktadt landet klagar öfver dryga skatter. Iviksgälds-Gontoret
befinner sig uti en skuld af flera millioner, hvarföre ränta
mäste utgöras. Är det då rimligt alt efterskänka räntor för ett sådant föremål,
som det ifrågavarande, för en byggnad, tilltagen i en sådan stil, alt
den kommer att kosta säkert 3oo,ooo R:dr Banco, om icke derutöfver? Är
det skäligt, att Nationen skall efterskänka räntor för detta ändamål, till det
rikt donerade Upsala Universitet, som icke har mindre än följande ränte■gifvande
egendomar: (Se Kongl. Läroverks-Cpmiteens underdåniga Betänkande
af den 20 December 1828).
Frälsehemman ......... 3644® mantal
i", r
Skattehemman
a5
Utjordar .
38
Sågqvarnar
5
Mjölq värnar  9
Tegelbruk  r
Åkrar, Ängfjäll och Yretar ..... 11
■g
-
Stits-TJtskottets Ut?. Nie 117.
Derjemte qvarnen i staden, — a3g tunnland åkerjord,— 21 humle-,
gårdar — hagmark — trägårdstomter, utom i8f mantal till Exereitie-Mästares
aflöning,— 1 - mantal till Tryckeriets underhåll. Dessutom 18 socknars
förbulta Kronotionde, — utgörande 267g tunnor span mål. Räntorna af Aeademiens
egna hemman och egendomar, samt qvarnar, uppgå serskildt till
6o.Sg tunnor i spanmål; persedlar samt penningar uppgå till nära 16000
R:dr årligen: och med Domkyrkoförsamlingen och landtsocknar tillhopa 7
praehende-pastorat — samt dertill enskilda personers donationer, dels i hemman
— dels i penningar till icke obetydligt belopp, för serskilde lärares
aflöning, eller vissa läroanstalters underhåll. J Academiens stat äro 2000
R:dr årligen upptagna till byggnadsfond — 750 R:dr till Academiens Bibliothek.
Vid 1812 års slut, bade Academien genom besparingar samlat
en fond af nära 67000 R:dr Banco. Dessa medel hade kunnat lämpligare
användas till löneförbältiing åt lärarne, der sådane varit af behofvet påkallade,
än i ett så kostsamt Bibliotbeks-lms, som det ifrågavarande, hvarige
nom Nationen kunnat undgå att anlitas, både för lärare och bygnaden; eller
hade den senare bort tilltagas i en mindre kostsam scala. Men hushållning
med allmänna medel lärer icke vara vederhörandes svaga sid*.
Den Institution, som är i stånd tillvägabringa slika besparingar, som jag na
nämnt, och som har så rika årliga tillgångar, synes mig ingalunda vara någon
fattiganstalt, för hvilken man bör hysa miskundsamhet och upplåta
pungen. Visar man frikostighet i förevarande fall, och ej gör afseende på
det penningeödande företaget, som åtminstone för mig framställer sig i en
så föga fördelaktig dager, alt jag för min del ej anser lämpligt tillstyrka
någon ränte-eftergift: så skola Rikets Ständer snart se sig bestormade af
hundradetals lånesökande, som alla vilja låna utan ränta, och tvifvelsutan
kunna förete giltigare anledningar, än de ifrågasatta. En Tidning har nyligen
yttrat om det nya Bibliothekshuset, att det är ”den skönaste och dyrbaraste
locatj som kan tänkasoch det är lill denna, lindrigast sagt, öfverdådiga
praktbyggnad, Sveriges skaltskyldige invånare skola bekosta medel,
på en tid, då man har en kännbar Nationalskuld att förränta”!!
Häruti hafva instämt:
Riksdagsfullmägtige Johannes Andersson från Upsala Län, Hant
Hansson från Götheborgs- och Bohus Län samt Daniel Danielsson frå*
Örebro Län.
STOCKHOLM, i834; hos J. A. Wali.dc*.
Siats-Vtskotlets Utlåtande N.o ti8.
I
N:o 118.
Ankom till Exp.-Utsk. den 22 Maji kl. 7 e. m.
Berättelse till Rikets Ständer, om den af Utskottet förrättade
granskning af Riksgälds-Contoret, f. d. General-AssistanceContoret
och Götha Canal Bolags samt Malmö f. d. Discont-Inrättningar.
(RG:s A.)
Då Stals-Ulskollet nu mera hunnit fullborda den, enligt 3o §. i
Riksdags-Ordningen, Utskottet åliggande granskning af ofvanberörde Verk
ecb Inrättningar, går Utskottet att om befunne förhållandet Berättelse
och Utlåtande härmedelst till Rikets Ständer afgifva.
Sedan, utaf de år i832 församlade Revisorers lill Rikets Ständer afgifne
Berättelse, inhemlats, alt alla, så viii hos Fullmägtige,
sorn hos Commissarierne i Riksgälds-Contoret samt Granskning af
Öfver-Commissariatet vid f. d. General-Assistance-Contoret Berättelser,
förde Prolocoll, blifvit af förbemäldej i83a års Revisorer
granskade, till och med för 3:<ljo qvartalet af sistberörde år, så liar Utskottet
genomläst alla dylika derefter, inom 1833 års slut, hällne Protocoll;
äfvensom de ifrån Fullmägtige och vederbörande till innevarande
Riksdag afgifne Berättelser.
irsla Afdelningen.
Angående Riksgälds-Contoret.
Enär de för åren i83o och 1S31 öfver Riksgälds-Contorels Skulder
och Tillgångar, Inkomster och Utgifter afslutade Räkenskaper,
vid 1882 års Revision, granskning undergått, så har Utskot- Granskning
tet nu lill en sådan åtgärd och handläggning förehaft den Hufvifdbokisfsenast
för år i832 afslutade Hufvudbok. — Då härvid förekom- ver Riksgälds-,
mit någon olikhet emellan utsående balancerne i i83i års 'eikctoch
ingående balancerne i iS32 års Hufvudbok, så har Utskottet om
anledningen härtill erhållit den upplysning, alt, sedan Comrnissarierne
kommit i erfarenhet deraf, att den serskilda Räkningen öfver extra anslag
Bih. till R. St. Prot. 1884. 4 Sand. 1 Afd. 1
zyule Häftet.
a
Stats-Vtshottels Utlåtande N;o 118.
och uIgifler, inlagen uti i83o och 183r Arens Hufvudböcker, hvilka varit
upprättade och afslulade af deri år iS3a aflidne Kamereraren i Boksluls-Contoret,
icke varit förd enligt Reglementets föreskrift, så hade
Gom miss ali er ne, uti deras till i832 års Pievision aflemnade Berättelse,
tillkännagifvit, att,,dill rättelses vinnande uti i832 års Räkenskaper, de
voro sinnade alt hos Fullir.äglige göra hemställan om upprättande af ett
omslut öfver i83o och 1831 årens Hufvudböcker; hvilket också, under
påslående Revision, är vordet verkstäildt samt omslutet, som nu är bifogadt
i83a års Hufvudbok, Revisorerne lill kännedom meddeladt.
De origtigheler eller miss förin gar, hvaraf berörde omslut varit föranledt,
bestå deri, all de, under ifrågavarande 2.‘ne år, lill Götha GanalBolag
utgångne lånebiträden, hvilka, enligt Reglementets föreskrift, skolat
bestridas utaf anslagen till Extra Statsutgifter, blifvit afförde uti Cassa»
Räkningen öfver Contorels enskilde inkomster och utgifter, och således
icke, såsom vederbort, upptagne uti serskilde extra anslags- och utgiflsRäkningen,
nemligen:
år i83o R:dr 3oo,ooo.
och är 1831 — 274,ooo 5^000:
-
hvaremot uti sistnämnde Räkning för år iS3i blifvit påförde
arne utbetalningar hvilka rätteligen bort godtgöra*
utaf Riksgälds-Conlorels enskilde medel, nemligen:
1:0 ränta å Götha Canal-Bolags insättningar
.  R:dr 3,52 2: 10, 10.
3:0 dito till Södertelje Canal-Bolag — i,5oo: ■— —
ecb då desse ränteposter ifrån ofvanstående
summa afdragas med 5,02a: 10. jo.
utgör återstoden, som uti serskilda Räkningen öfver
extra anslag och utgifter är vorden utesluten och orätt
påförd Riksgälds-Contoret
R:dr 568,977: 37. 3.
Deremot är uti nyssnämnde serskilda Räkning utbalancerad såsom ea
Riksgälds-Conlorets skuld för uti Contoret innestående, till denna Räkning
hörande anslagsmedel, allt hvad som de verkligen influlne medlen
och deribland Bunco-ränte-vinsten överstigit de under året verkställde ulbetalningarne;
och hvilken skuld uti merberörde 1831 års Räkning blifvit
utbalancerad till ett belopp af R:dr 242,587: 26. 4> hvaremot, enligt
Omslutet, Contorels förskottsfordran vid samma års slut, i stället, besteg
sig lill R:di’ 326,390: 10. 10.
Siats-Utskottets Ullålande N.o 1l8.
3
Såsom resultat af den origliga bokföringen, iiro alltså, uti 1831 års
Hufvudbok, Riksgälds-Contorets skulder, efter afdrag af fordringar och
tillgångar, utbalancerade till ett belopp af . . . R:dr 1,201,780:41.9.
Men när härifrån afgå:
1:0 den Contoret påförde skulden R:dr 342,587:26. 4*
ecb 3:0 tillägges Coutorets förskotts
fordran
— 326,390: to. io. 568,977:37. 3.
blir Contorets rätta skuld, Sfter afdrag af fordringar och
till gångar, vid 1831 års slut, endast .... R:dr 63a,8o3: 4- 7*
hvilken sistnämnde summa i832 års Revisorer uti deras Berättelse till
Rikets Ständer äfven uppgifvit. (Se Bilagan N:o 3 till samma Berättelse).
Sjelfva saken är i och för sig sjelf icke af någon vigt, eller in verkande
på Riksgälds-Contorets ställning, enär otnföring endast skett ifrån den
ena till den andra Räkningen, hvilka icke afse några liqvider, hvarken
med enskilde personer eller med andre Verk. För öfrigt har, under den
fortsatta granskningen, någon anmärkning icke förekommit vid i832 års
Hufvudbok, som befunnits både redig och ordentlig; dock har, i afseende
på sjelfva grunderne för bokföringen, blifvit anmärkt:
1:0 att den lill Riksgälds-Contoret levererade lösen för Ekeskog
blifvit behandlad såsom en Contorets enskilda inkomst, och icke, såsom
vederbort, uti räkenskaperne balancerad under depositionstitel, såsom
Riksgälds-Contorets skuld; och hvilket, efter hvad Utskottet erfarit, härrört
"derifrån, att Fullmägtige icke undfått del af Rikets Ständers fattade
Beslut, enligt hvilket ifrågavarande medel skulle uti Riksgälds-ContoreU;
uppå serskild Räkning upptagas och afsältas, för att sammanlagde utgöra
tillgång för bestridande af de med Ekplanteringshagars anläggning och
framlida underhållande förenade kostnader (R. St:s underdåniga skrifvelse
N:o 128);
2:0 alt den summa af 3o,ooo Rdr, som, enligt 5a §. i Reglementet
för Riksgälds-Contoret, blifvit beviljad Södertelje Canal-Bolag, under vilkor,
alt den skulle afsättas såsom fond för Canalens underhåll och förblifva
i Riksgälds-Contoret innestående emot ränta af 5 för hundra, icke
itr vorden upptagen under Depositionstitel, såsom capital, utan blott
«n Räkning öppnad uti Hufvudboken, der räntan upptages och, i stället
för capitalet, en anteckning, som hänvisar till innehållet af förenämnde
5a §.
4
Stats-Ulskoltets Utlåtande N.-o 118.
Och skall Utskottet lemna Fullmägtige del af dessa vid bokföringen
anmärkte omständigheter, pä det nödige rättelser uti innevarande års
Räkenskaper må varda iakttagne.
Enär, utaf Stats- Utskottets vid sistlidne Riksdag till Rikets Ständer
afgifne Berättelse, om förrättad granskning af Riksgälds-Contoret, iuhemlats,
att förhållandet med Riksgälds-Contorets Skulder och Tillgångar, vid
1828 års slut, blifvit till Rikets Ständer uppgifvet, har Utskottet, med
förbigående af detta år, låtit upprätta en Jemförelse-tableau, Litt. A.,
som utvisar de förändringar, Riksgälds-Contorets Skulder, samt Fordringar
och Tillgångar undergått, emellan den 1 Januarii 1829, och samma dag
år 18 3 3.
'F&rändringar, som
Riksgälds-Contorets
skulder undergått emellau
d. i Jan. 1829
och d 1 Jan. iS33,
Enligt denna Tubleau, inbalancerades den
1 Januarii 1829 Conlorets skulder till elt belopp
8 5,314,463 4 11
af
Sedermera äro, inom i832 års utgång, tillkomne
följande skulder, nemligen:
Emot Riksgälds-Contorets Obligationer till
innehafvarén upptagne lån med 5 pr:s
ränta ....... R:dr 895 60U:
samt mot 4 proc:s d:o . — 4,400:
Götlin Canal-Bolags Insättningar, hvarå
skall godtgöras 5 procents ränta, så
länge medlen innestå
Till Rikets Ständers Bank utgifne obligationer
med 4 procent ränta samt ifrån
och med år 1835, 2 proc. årlig afbetalning
på primitiva capitalet
Tå Creditivet i Banken assignerade .
Utaf fordringnrne bos framlidne M. Exc.
m. m. Grefve Ruut hs Sterbhusdelegare,
afsalte, enligt Rikets Ständers beslut,
till vilkorlig lyftning af gamla Bolaget
för Skånska Stenkolsverket ....
Utaf låntagare för mycket betald ränta
Saldo af Expence-Redogörelse, Rikets
Ständers Justitiae-Ombudsman till eodo
900,000
211,333
24
4 400 000-  596,102
40,000
6
44
Transport fö,147,4421 >4! '[
^T-f5,314,463| 411»
Stals-Utskotlets Utlåtande N.-o 118.
Transport 6,147.442 14 iB
5,314,463 4
Utaf de till Förs vars-Verke Is iståndsätta
nde, uti Piiksgälds-Contoret innestående
medel, capital .......
Utbalancerad större ränteskuld vid ]832
års slut, än en dylik skuld utgjorde d.
1 Januarii 1829
Summa af tillkomne skulder .
Men när härifrån afgå följande, under ofvanberörde
tidrymd, dels genom contant
betalning och dels genom afskrifning,
förminskade och försvunne skulder,
nemligen:
Genom contant betalning förminskade.-
Inlöste äldre Riksgälds-Contorets Obligationer
med 5 procents ränta . . .
Inlöste 3 procent-Reverser . . ...
Dito Obligationer utan ränta, utgifne såsom
ersättning för Svenske medborgares,
genom skeppsuppbringningar, lidna
förluster
Till år 1833, på anslaget till Stalsbehofvens
fyllande, inbalanceradt ett mindre
inneslående belopp, än Siats-Verkets
fordran på detta anslag utgjorde den 1
Januarii 1829 .........
Det på 1823 års Creditiv på Banken, i
och för upplåningen emot 3 procent
ränta, den 1 Januarii 182g assigneiade
belopp, liqvideradt med .....
886,270
52.36c
20,050
27,875
290,806
469,489
10t,763
S:a ll:dr
Genom afskrifning.-
Knligt Rikets Ständers beslut, är Bankens
fordran hos Riksgälds-Contoret för begagnade
förskott emot discontvdt .t |
909,984
53
>.6
27
'9
12 8
7,086,081
Transport | 909,984|.*| 8*7,086,081136| t|5,314,463| 4|,-i|
Stats-Utskollets Utlåtande N.o it8.
•y. proc. ränta» förd inom
linien .... Rtdr
samt ordentligen afskrifue
skulder.
a) Återstod af den så kallade
gamla Riksgälden
191: 3. 6.
b) Kgl. f.d. KrigsComitcens
af
Riksgälds - Contoret
accepterad
Invisning, Capital
....... 100:
Transport
4,014,852: 16. 3
291: 3.6
909,984
4 015,143
Återstår d. i Jan. 1833 ett belopp af . .
hvarmed Skulderna, emellan d. i Jan.
1829 och samma dag år 1833, blifvit
okade, så att, med tillägg af inbalancerade
skulderne d. 1 Jan.1829, totalbeloppet
d. 1 Jan. 1833 utgjorde . .
Till d. 1 Jan. 1829 inbalancerades tillgångar
och fordringar till eLt belopp af R:dr
Sedermera och inom d. 1 Jan. i833 äro
Tillkomne följande fordringar, nemi.
För utgifne lån till Städer och Corpöra
-
tioner■
Till Staden Borås . . .
Dito Jönköping . .
Dito Öregrund . .
Ottenby Stuteri-Inrättning
)»
förändringar,
gom RGS-Contorets
tillgångar
och fordringar
undergått
d. Fordran, påförd Stats-Ver1
Jan. 1833. ket för det lyftade Creditivet
till Landels undsättning
med spanmål i missväxtår . .
Fordran för den på Lilla Creditivet intill d.
1 Jan. i833 till Cholerafarsotens utestängande
lyftade summa af ... .
•9
167.759
8.000
5.000
4.000
1,000,000
300 000
Transport |l,300,000j—
7,086,081
4,925,127
184,759
184,759
56
3 2
2 3
23
7 5,314,463
2,160,954
7,475,417
5,142,772
&| 5,142,772|47| 4
Slals-Utskottets Utlåtande N.o 1/8.
Transport
l 300.000
1
-
184,759
8'
Fordran bos Stockholms stad för förskju-
ten forlagsfond till en ny Pant-Låne-
Inrättning
100,000
—
—
Lnnebiträde till Götha Canal-Bolag
845,334
—
—
2,245,334
—
Hvarjehanda, förskott:
Förskott till bestridande af de på Riks-
gälds-Conlorel anvisade så ka Ilade extra
Statsutgifter
480,606
12
7
Förskjutit hvad som behållningen af öf-
vers!,ollen på Stals-Verkets förslagsvis
beräknade Inkomster samt besparingar-
na för år i83o understigit den härpå
till Försvars-Verkets materieln behof
anvisade årliga summa af 70 000 R:dr
21,198
17
3
Större förskott, den 1 Jan. i8>3, till om-
kostnader vid Chartte Sigillatas-IIvit-
slämplingen, än ett sådant förskott ut-
gjorde d. 1 Jan. 1829
163
'7
6
Pilo dito för Tidningsslärnplingen . . .
302
17
2
Forskjulne kostnader för innevarande Riks-
dag
. . . .
450
16
—
Förskott till omkostnader för inredningen
af Riksgälds-Contoiels förra hus . .
6,700
—
—
Dito dito f. d. Hessensteinska huset
300
—
—
509,721
iå
6
Större belopp af intressefordringar den 1
4-1
Jan. i833, än dylike fordringar utgjor-
6,7 50
Behållning den 1 Jan. |S33 i Vexel-Ban-
; *7
ken af de till försvarsverkets iståndsät-
taude anslagne medel
—
—
6,270
33
8
Låne-Bankens Obligationer med 3 proc.
ränta
130,000
—
Summa tillkomne fordringar och tillgån-
8ar ■ ■ • * ‘^ • *
—
__
3,082,836
*4
10
]Wen när härifrån afgå förminskade till-
gångar och fordringar, nemi.
Transport |
1
-| 3,082,836
14I
10
5,142,772 47 4
5,142,772|47 4
3
Slals-Utskottets Utlåtande N.O 1lS.
Transport
Genom Contante influtne
betalningar.
På fnrdringarne hos framJidne
Hans Excellence m.
m. Grefve Ruuths-Sterbhus-De
lega re . .
,, Lånet till staden Ystad,
för Casern-byggnad
fi Dito för "Hamnbyggnad
.......
,, Dito till staden Norrköping
,, Dito till Upsala Academie
Utaf Förlsgs-Fonden till f.
d. General - Assistance -  Contoret återställde
Behållningen den i Januarii
187.9 på Räkningen i Vexel-Banken,
— uttagen och
disponerad
På fordringen uti afl. SladsMäklaren
Sodemans C011-  curs, influten dividend
Mindre förskott, att ersättas
utaf BevilIningen, den
I Januarii 1833, än ett
sådant förskott utgjorde,
den t Januarii 1829 .
Genom öfverflyltning till
serskilda Rakningen öfver
anslagen till sa kallade
Extra Stals-Utgifter
Trollhelte Slussverks Lottsedlar
.
Adier i Södertelje Canal .
Dito i Götlin Canal
Obligationer i Motala VVrk
glads-anläggning
. . .
71,480
1,340
1,600
8,541
4,000
109,131
58,803
2,113
89,652
271 4
-ft
8
34
1 3 5
31
366 32
35,000 — —
13,082,836
1 346,663
49.22
16 —
.0:5,142,772147
Transport | |-j-| 195,8911. 9| gJ 3,082,836) 14j 1 o|5,142,772|47j 4
Genom
Ståts-Utskottets Utlåtande N.-o 118.
Transport
Genom afskrifning, enligt
Rikets Ständers Beslut:
Det så kallade Contant»
Bidraget lill Krigs-skulders
liqviderande . .
återstående fordran lios en
enskild man, tillhörande
f. d. Konungens enskilda
förmögenhet ....
De, i följd af Kongl. Majlis
Nådiga Dom, inlöste, fordna
Discont-Vei kets 3 procents
Reverser . . .
De uti Räkenskaperna b a -  lancerade förskott till inlösen
af tvåtydig» samt
förnyade Riksgälds-sedlar
Värdet af Kopparen i Riksgälds
-sedels -skiljemynts
poletterne
Kongl. Numer-Lotteriets lill
Riksgäl ds-Conto re t öfverflyttade
fordringar:
g) hos Ilamnbyggtiads-Di
rectionen
i
Helsingborg R:dr 14,990
b) o Strömrensnings-Directionen
i Finland . ,, 13,700
Fordran hos Kgl. ConvojCommissariatet
Mindre förskott till ContorsExpencer
d. 1 Jan. 1S3 3,
nn d. 1 Jan. 182g
befinnas fordringarna hafva
emellan d. t Jan. 182900)1
till samma dag i833 blifvit
tillökade med.
äummn Tillgångar och For
-
72,000
3,294
1,137
454
27,745
28,090
133.333
46
24
36
395,891
19 9 3,082,836 14
266,655 29
32J38
11
662,875
4o
I :|-l-| l-l-l
-l-l
9
5,142,77247 4
2.419.960 22 2
7,562.733)21 6
Bih. till K. St. Prot. 1834. 4 Sami. 1 Afl.
27.de
1
IO
Stats-Utskoltets Utlåtande FT:0 1l8-
Orrt nu, ifrån de emellan den i Januarii 1829 och samma dag 1833 okade
Fordringar och Tillgångar . . R:dr 2,419.960: 22. 2»
afdrages beloppet af de under samma
tid tillkomne skulderne ...... 2,160,954.' 4- 2*
så skulle, efter räkenskaperne, Contorets financiéla ställning
hafva blifvit förbättrad med icke mindre än . . 259,006: 18. *—*
eller något utöfver en fjerdedel» million Riksdaler.
Detta förmonliga resultat, som Räkenskaperne utvisa, är likväl blott
skenbart, enär, utaf de bokförda och Lill afdrag ifrån skulderne beräknade
tillgångarne, en stor del ar af den beskaffenhet, att ej kunna realiseras, och
hvaribland må företrädesvis nämnas:
a) det till Gotha Canal-Bolag sedan sistlidne Riksdag utgångna
lån-biträde . 845,334: — —
b) de på lilla Creditivet lyftade .. . ....... 3oo,ooo: — —
c) bristande ersättning för Contorets förskott till bestridande
af de på Contoret anvisade, så kallade extra
Stats-utgifter, minst
3oo,ooo: — -
R:dr 1,44^>334-
hvadan, och om härifrån afdrages det belopp, hvarmed,
enligt räkenskaperne, Contorets ställning skall hafva
blifvit förbättrad emellan den 1 Januarii 1829 och
samma dag år i833, i rundt tal ....... 259,000: — —
Återstå R:dr 1,186,334
hvarmed Contorets ställning, under nyssnämnde tidrymd, blifvit försämrad,
oaktadt, på ena sidan, Lån-bankens fordran för begagnade förskott, emot
Discont-vilkor och 2 procents ränta, 4>o 14,852 R:dr 16 sk. 3 rst. blifvit förd
endast inom linien, och således icke upptagen ibland skulderne, och på
andra sidan, den, inom 1882 års slut, influtne lösen för Ekeskog, som Contoret
till sine enskilde utgifter ahvändt, icke, på sätt här framanföre är anmärkt,
blifvit uti räkenskaperne bokförd under Depositions-titel, såsom en
Contorets skuld.. För öfrigt får Utskottet hänvisa till förut åberopade
Tableau, Litt. Aderi Utskottet, genom den skedde classificationen af
Skulder och Tillgångar, närmare antydt sine åsigter, i afseende på Riksgäids-Contorets
verkliga ställning den 1 Januarii i833.
Siats-Utskottets Utlåtande N;0 118.
it
Öfver Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter åren 182g, i83o,
3831 och 1802 är närlagde Sammandrag, Litt. B._, upprät
tadt,
och hvarvid till upplysning får anmärkas, att ibland ^RAsgälds-Contorcts
inkomsterne endast äro upptagne sådane, som blifvit Con- t”r i83a.
toret anslagne lill bestridande af dess enskilde ordinarie
utgifter, och således derifrån afskiljde sådane contante tillgångar, hvilka, till
behofvens fyllande, genom skuldsättning, erhållits.
Detta Sammandrag utvisar, att, under ofvanberörde fyra år, utgifterne
bestigit sig till .......... R:dr 12,904,094: 44* 1 ■
men inkomsterne, bestående af Bevillning och andra
Contoret anvisade tillgångar, icke utgjort högre belopp,
än
10,403,174: 44* 3.
och således en brist i contanta tillgångar af . . R:dr 2,500,919: 47: io
hvilk
en alltså tnåst fyllas genom skuldsättning, nemi.:
a) upptagne Lån af Allmänheten . . . . . R;dr 900,000: — .—
b) med vederbörligt tillstånd temporairt begag'
nade, utaf de till Försvarsverkets iståndsät
tande
anslagne, i Contoret innestående, medel 750,000: — —
c) Götha Canal Bolags-Insältningar  211,333:. 24. —
d) influten lösen för Ekeskog  86,444: — 4-
e) på Creditivet i Banken assignerade .... 553,<42: 23. 6.
R:dr 2,500,91g: 47. 10.
Orsakerna till detta missförhållande engellan Riksgälds-Contorets enskilde,
oberoende inkomster samt de bestridde utgifterna, igenfinnas deri,
att dels utbetalningar egt rum af sådan beskaffenhet, att några anslag härföre
icke varit beräknade, såsom t. ex. de på Creditiven lyftade summor,
samt de till Städer och Corporationer utgångne lån, koslnaderne för sistlidne
Riksdag, m. m., och dels att Bankens räntevinst, beräknad och anslagen
till bestridande af de på Contoret anvisade så kallade Extra Stats-utgifter,
hvarken ingått till påräknadt belopp, eller liktidigt med ulbelalningarne,
och hvilket föranledt dertill, att skilnaden måst af Contoret förskjutas.
Hvad serskildt angår öfverskotten på Stats-Verkets inkomster, så har
det utaf 1829 års öfverskottsmedel, lill fyllnad i anslaget
för Försvars-Verkets iståndsättande beräknade, återstående öfverskott pä statsbelopp
af 325,179 R:dr 11 sk. 1 r:st. redan år i83o blif- jcmVbespartnsame!
vit förskottsvis tili Riksgälds-Contoret levereradt.
Stats-Utskottets Utlåtande N.o tt8.
Enligt den i Kongl. Stats-Contoret öfver nämnde öfverskottsmedel Sedermera
år 1831 upprättade liqvidation, befunnos desamma uppgå till en
summa af 628.002 R:dr i3 sk. 11 r:st., och således 302,822 R:dr 4^ sk.
10 rst., utöfver hvad till Försvarsverkets islåndsättande var anordnadt,
och hvilken sistberörde summa af 302,822 R:dr 40 sk. 10 rst. alltså kommit
Riksgälds-Conloret lill godo.
De, öfver Stals-Verkets öfverskottsmedel för åren i83o och i83i upprättade
liqvidationer, hafva lemnat alldeles motsatta, för Riksgälds-Conlorels
Cassa missfördelaktiga resultat.
I följd af liqviden öfver i83o års öfverskottsmedel, harContoret måst
förskottsvis utbetala 21,198 R:dr sk. 3 rst., såsom fyllnad i den till
Försvarsverkets materiela behof på öfverskoilsmedlen anvisade årliga summa
af 70,000 R:dr; äfvensom, enligt liqviden för år 183r, från Contoret
måst förskjutas icke allenast nyssnämde auslags-summa af 70,000 R:dr, utan
ock derutöfver, såsom serskild statsbrist, 25,741 Rrdr 9 sk. 10 rst., eller
tillhopa c>5,741 R:dr psk. 1 o rst., hvadan, för båda åren, Riksgälds-Contorets
förskotts-fordran, vid i833 års slut, besteg sig till 116,940 R:dr 9 sk, r rst.
C te eli ti v-A n s lagen
Det
såkallade Lilla Creditivet.
n . ., ,, , Genom Kongl. Drefven den 20 Augusti i83i och den
Det »a kallade ° . . O
tilta Creditivet. tj Mars iöÖ2, äro härpå anvisade och, inom sistnämnde 5m
utgång, lyftade tillhopa 3oo,ooo R:dr.
Vidare äro, genom Kongl. Brefven den 16 Mars och 7 September
i833, anvisade tillhopa 100,000 R:dr, men hvaraf, vid sistberörde års slut,
voro outtagne 28,000 R:dr.
Creditivet för Landets undsättning med spanrnål i missväxtår,
1,000,000 R:dr.
Genom Kongl. Brefven den 6 November och 4 December r83o samt den
12 Mars, 5 April, 7 Maji och 3 Junii i83i, äro på detta Creditiv anvisade
liela beloppet, eller En million Riksdaler, hvaraf 3oo,ooo R:dr utgått år
i83o, och de återstående 700,000 R:dr år i83t.
Och får Utskottet, hvad angår återbetalningen till Riksgälds-Contoret,
yttrande meddela uti den Berättelse om förhållandet med spanmåls und*
sättningarne, som Utskottet framdeles kommer att afgifva.
Slals-Ulskottets Vllätanie N:o llS.
»3
Creditivet för en Fattuledning till Carlskrona. (83,333 R:dr 16 sk.)
Uti Skrifvelse af <Ien 22 December 1882, bar Kongl. Maj:t i Nåder
behagat Fullmägtige tillkännagifva, att, sedan Carlskrona
stad till Förvaltningen af Sjö-ärendena afgifvit förbindelse v^ucniYiYi^til»
å den summa af i,5oo R:dr, hvarmed Staden åtagit sig att, Carlskrona.**^
till vattuledningens underhåll, årligen bidraga, ifrågavarande
anslag koinme att, i nion af behof, ofvanbemälde Embetsverk tillhandahållas;
och i följd hvaraf 20,000 R:dr år 1833 blifvit, på Förvaltningens
af Sjöärendena reqvisition, utbelalde.
Creditivet för Får skötselns och Ullproductionens
befrämjande. (200,000 R:dr.)
Uppå detta CrediLiv lyftades, år 1882, 10,000 R:dr, men h vilken summa
återbetaldes samma år. Sedermera äro, under loppet af år i833, i
ferskilde poster ultagne, tillhopa 3g,000 R:dr, hvilka till innevarande år
ulbalanceras och löpa med ränta.
Den nti 41 §• af nu gällande Reglemente för Riksgälds-Contoret omförmälde
liqvid med Rikets Ständers Bank,\ i afseende
på Stats-Verkets återstående skuld till Banken för er- Liqviden med Riket,
hällne penninge-försträckningar till 1808 års krigskost- fndlYpä* Sun-Verket
nader, har redan i Junii månad i83o blifvit, på före- återstående skuld tili
skrifvet sätt, verkställd; oell i följd deraf Riksgälds- Baukcn
Contorets
Obligationer, efter det af Rikets Ständer
stadgade Formulaire, å en sammanräknad summa af 4>400'°00 R'dr B:co
utfärdade och till Banken aflemnade, i utbyte emot Stats-Verkets Skuldförbindelser,
hvilka sistnämnde äro vordne till Kongl. Stats-Contoret återställde.
Sedan emot slutet af nästfidne Mars månad det Riksgälds-Contoret» skuld*»
kommit till Stats-Utskottels kunskap, att utgående £*, S.**'
Capitalbalancerne uti 1833 års Hufvudbok då redan
voro uppgjorde, och att, för bokslutets hoptagning, endast återstodo de vidlyftiga
ränte-uträkningarne, lät Utskottet upprätta och trycka samt i RiksStånden
utdela den här bilagdte Tableau Litt. C. öfver Riiksgälds-Contorets
Skulder samt Fordringar och Tillgångar den 3i December år 1833, dassifcerade
på lika sätt, som uti Bilagan Litt. A.
Stats-Utsholtets Utlåtande N.o liS
-
Öfver förhållandet med Riksgälds-Contorets enskilda inkomster och
utgifter under sistberörde år i833, bifogas ett Sammandrag, Litt. D.
rutsgUids-Contorets \ afseende på Riksgälds-Contorets fordna Utrikes
fordna Utrikes skuld. g& får Utskottet anmäla> rörande
Lånet i Leipzig,
alt de af Riksgälds-Contoret för detta lån utgifne fem Hufvudförbindelser
eller Obligationer, hvardera på 000,000 R:dr Sachsiskt conventionsmynt
blifvit år i83i, jemte dertillhörande handlingar, genom Kongl. Majrts Nådiga
försorg, till Riksgälds-Contoret återställde. — Antalet af de för samma
lån af Bankierhuset Frege & Comp. utgifne partial-obligationer, hvardera
på 5oo R:dr convenlionsmynt, hvilka, genom Kongl. Majrts Nådiga försorg,
skulle inlösas, utgjorde 2,398 st
hvaraf, lid efter annan, blifvit uti Riksgälds-Contoret
företedde, annullerade . . 2,385 st.
samt, såsom förkomne, af Kongl. Majrt, enligt förevisade
handlingar, infriade  i3 st. 2)3^g s^
och b varmed liqviden sålunda blifvit fullbordad.
Utaf de för lånen i Antwerpen af Riksgälds-Contorets utgifne partial-obligationer,
hvardera på 1000 Gulden eller Floriner Brah. Vexelmynt,
som Kongl. Majrt i Nåder behagat åtaga Sig att låta liqvidera, saknas ännu
73 stycken, som icke blifvit till Riksgälds-Contoret återställde.
Med skulderne i Holland har sedan sisllidne Riksdag någon förändring
icke inträffat.
Riksgälds-Contorets låne-operationer hafva utgjort föremål för Utskottets
serskilda uppmärksamhet och granskning.
Tid efter annan ifrån och med år i83r, intill 1333 års slut, äro, för
Riksgälds-Contorets räkning, af allmänheten upptagne lån i Svenskt Banco,
emot 5 och 4 piocents ränta, till ett sammanräknadt belopp af i,3oo,ooo
Rrdr. Enligt de härom utgångne, i allmänna Tidningarne införde, tillkänna
g i fvander», skulle* alla obligationer utställas på 5 år, men, i afseende på
de låncapital, som meddelades emot 5 procents ränta, skulle i obligationerne
åt Riksgälds-Contoret förbehållas rättighet, att, efter första årets utgång,
räknadt ifrån obligationernes data, och 3:ne månader derefter i Tidningarne
kungjord uppsägning, de låntagne summorne återgälda. För lån
-
Stals-Utskotiets Utlåtande IV.-o 118.
capital åter, hvilka lemnadesl emot 4 procents ränta, skulle rättigheten för
Contoret att låncapitalen återställa, efter kungjord 3:ne månaders uppsägning,
icke inträda förr, än efter de första 4 årens förlopp, alt räkna ifrån
obligationernes data.
Varandes utaf ofvanberörde summa, i,3oo,ooo R:dr, endast 4>400 R*df
lemnade emot 4 procents ränta.
Lika med i832 års Revisorer, har Utskottet, under granskningen af
Protocollen, funnit, att upplåningarne blifvit i det längsta uppskjutne och icke
företagne förr, än behofven, som härmed skolat fyllas, vant nära för handen,
äfvensom att, vid hvarje tillfälle, lånsummorne aro vordne inskränkte
lill hvad nödvändigheten oundgängligen påkallat. — De hos Fullrrrägtige
den 17 Januarii i83r, då, efter sistlidne Riksdag, upplåning första gången
kom i fråga, förefallne öfverläggningar och discussioner vitsorda, att
Fullmäglige, åt detta vigtiga föremål, egnat alf uppmärksamhet; och ehuru
Utskottet för sin del ansett något ogillande icke böra fästas vid de motiv
hvilka grundlagt det då antagne och sedermera utan förändring fortsatte
system för ifrågavarande upplåning, anser Utskottet sig likväl böra
uttrycka den öfvertygelse, att Fullmäglige, för att, så vidt möjligt, efterkomma
R. St. föreskrift, bort göra försök alt erhålla lån lill lägre
ränta, än den, som nu blifvit bestämd.
Upplåningen af Tvä Millioner Riksdaler i silfver efter i6Gf års
myntfot.
Genom skrifvelse af den 20 Maji i83o, beha- , Upplåningen af Två lingade
Kongl. Maj:t i Nåder tillkännagifva Fullmägti- ‘°nei LvS aIer 1
ge, det Kongl. Maj:t ansåge sakernes allmänna ställning medgifva, att öppna
åtgärder, för att, i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer meddelade
föreskrifter, gå i författning om anskaffande af ett lån i Silfver, motsvarande
Två Millioner Riksdaler efter gamla myntfoten, för att till utlåning
emot inleckningssäkerhet uti jordegendom användas.
Tilt underdånigste följd häraf, lälo Fullmäglige, om ett sådant låns
upptagande, under den i:a näslderpåföljande Junii, Kungörelse utfärda, hvilken
infördes, så väl uti Svenska Officiela Tidningsbladet, som uti Hamburger
Tidningsblad, med utsättande af den 3 Augusti, såsom den dag,
inom hvilken anbuden boFde vara inlemnade.
Sistberörde dag, den 3 Augusti iS3o, inkommo val alne anbud, hvardera
på Två Millioner Riksdaler i Silfver, men hvilka ej befunnos antaglig*?.
Uti ytterligare skrifvelse af den 14 Maji i83A, behagade Kongl, Muj:t
Stats-Utskottels Utlåtande Jf.o tt8.
Fullmäktige i Nåder tillkännagifva, det Kongl. Maj:t ansåge sakernas allmänna
ställning medgifva att öppna åtgärder för upptagande af ifrågavarande
lån, antingen på en gång lill hela det af Rikets Ständer autoriserade
belopp af Två millioner Riksdaler i Specie, eller successive i mindra
sa min or.
Med anledning af detta Nådiga tillkännagifvande, utfärdades kungörelse
under den 8 Junii, om förseglade anbuds emottagande till och med den
H nästpåföljande Augusti å Två millioner Riksdaler i Silfver, hvaraf den
ena millionen skulle kunna få »(lemnäs i Hamburg, men den andra millionen
skulle åter ovilkorligen aflevereras här i Slockholm. — Något anbud hade,
i följd häraf, icke inkommit; men å sislberörde dag hade blifvit inlemnad
en skriftlig anmälan, af innehåll, att inlemnaren emoltagit ett anbud
å det sökta lånet emot 4 procents ränta och 92 procent, för 2 Millioner
Riksdaler i Silfver Specie; men då de öfrige, af långifvaren stipulerade
vilkor fordra Hans Majit Konungens sanclion, komme detta anbud först
vid Hans Majits återkomst till Hufvudstaden att aflemnas; hvadan, och då
nämnde anbud «j kunde komma i täflan med öfrige möjligen inkommande
anbud, vore ändamålet med detta tillkännagifvande, att begära Fullmägtiges
yttrande, huruvida en negociation om lånet kunde vid Hans Majits
återkomst, öppnas, i händelse de inkomne anbuden ej finnas antaglige; el»
ler om lånfrågan då kommer att förfalla.
Å denna anmälan hade Fullmäktige funnit sig ej kunnat göra något
afseende.
Slutligen hade Kongl, Majit uti Nådig Skrifvelse af den 6 Junii 1833
behagat anmana Fullmäglige, att utfärda förnyad kungörelse om emottagande,
inom tillräcklig lid, af anbud på meranämnde lån, antingen till hela
det af Rikets Ständer auloriserade belopp på en gång, eller succesivtt
i mindre summor.
I anledning häraf blef, under den 26 Junii, kungörelse utfärdad om
emottagande af anbud till och med den 1 nästpåföljande October å ett tili
en början bestämdt belopp af 5oo,ooo Riksdaler i Silfver.
Å sislberörde dag, den i October, inkom väl ett anbud å den begärda
summan af 5oo,ooo llidr, hvilket anbud, i anseende till de föreslagne
vilkoren, väl pröfvats antagligt, men den, som gjort detta anbud hade, å
samma dag, som den föreskrefne säkerheten af ai procent af den erbjudne
lånsumman skulle aflemnas, uti ingifven skrift, anmält, det han funne
betänkligt att ställa denna säkerhet; och hvadan lånanbudet kommit att förfalla.
I
Stats-Utskollels Utlåtande N.o 118.
l7
I afseende på Fullmägtiges åtgärder för upptagandet af det till högst
Två Millioner Riksdaler i Silfver bestämde lån, så har Utskottet ansett
sig icke kunna undgå, att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att,
sedan det år i83o gjorda försök lill erhållande af detta lån misslyckats,
Fullmägtige låtit nära 2lne år förbigå, innan Fulimägtige år i832, genom
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse, dertill uppmanade, förnyad kungörelse
utfärdat; och ehuru det var föga tänkbart, att inhemska capital skulle
kunna erbjudas till lånets fulla belopp, hade likväl den korta tiden af
a:ne månader blifvit bestämd för anbudens aflemnande; och, i stället
att underlätta anbuden och befordra en concurrence emellan långifvare,
kungjordes till upptagande på en gång lånets högsta möjliga belopp,
utan att lill en början fördela det uti serskilde anbud å hela eller halfva
Millioner.
Storleken af det till upplåning kungjorde belopp öfversteg de inländska
capitalisternes tillgångar, och lidens korthet försvårade speculationeri
för de utländske.
När derefter, å den utsatta dagen, något anbud icke inkom, men en
skriftlig anmälan derom, att en långifvare vore sinnad att aflemna anbud,
i enlighet med de af Rikets Ständer bestämda vilkor, jemte anhållan
om något anstånd härmed, så gjordes på en sådan anmälan icke något
afseende, och ingen ny dag utsattes lill anbuds emottagande, utan
ofvanberörde anmälan, ehuru den enda, som dittills blifvit gjord, lemnades
utan allt afseende.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet icke kunnat undgå, att yttra
den öfvertygelse, att Fullmägtige vid detta tillfälle väl uppfyllt ordalydelsen
af de föreskrifter Rikets Ständer dem gifvit, men ändock icke befordrat
Rikets Ständers afsigter med det nit och den omtanka, som af
Fullmägtige kunnat förväntas.
De åt Riksgälds-Contoret gifne uppdrag, att mottaga och uti serskilde
räkningar i den vanliga Hufvudboken redovi- ^ } ^ ^
sa de till vissa utomordentliga behof vid sistlidne verkets*uUndsUttande”
Riksdag anslagne medel, nemligen:
1:0 Till Försvarsverkets ist Andsättande, — till allmänna Garnisons-Sjukhu-,
sets samt a:dra Lif-G ar dets Casern-Byggnaders fullbordande.
Bih. till R. St. Fröt. 1884. 4 Sami. 1 ylfd. 3
ay:de Häftet.
>8
Stats-Utskottels Utlåtande IV.-o 1/8.
Enligt räkenskaperne, äro, utaf de härtill bestämda anslag, if rån och
med år i83o lill i833 års slut influtne, nemi.:
genom levereringar ifrån Kongl. Stats-Contoret:
Öfverskottsmedel på Stats-Yerkels förslagsvis beräknade inkomster
för åren 1828 och 1829 .... R:dr
Finska liqvidationsmedel
F. d. Allmanna Magasins-Inrättningens
mede!,, levererade inom 1832 års slut .
tamt år i833
. . . .
Ifrån Riksgälds-Contoret aflannat:
Utaf den år 1829, till Riksgälds-Contoret
influtne Banco-ränte-vinst för år 1828
Ansia
nade inom i832 års slut
År 1833
utaf Allmänna Bevillningen, aflem
-
Influtne Interessen å sådane af dessa medel,
som varit förräntade mot 2 och
3 proc
^Stimma af Inkomster
Häruppå äro, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
anvisningar och Kongl. Stats-Contorets
derpå grundade reqvisilioner, utbelalde
till hvarjehanda föremål, inom i832
års slut • • • • • • • • •
tamt år 1833 . -
Hvadan den, vid 1833 års slut, uti Riksgälds-Contoret
innestående behållning
uppgick till
a:o Anslaget till så kallade Extra Statsutgift
er.-
Åmlaget till så Till bestridande af dessa
kallade Extra utgifter, äro, inom i833
Stats-Utgifter. «rs S|U(( ulbetalde:
Förskjutne kostnader till Hennes Maj:t
Drottningens Kröning
750.000
100.000
782.000
210.000
590,000
80,000
850,000
100,000
992,000
1.428,437
513,651
30 933 25 5,
1,520,000
1,092,000
16,608
2,628,608
1,942,088
686,519:2.
Transport |-
| 30,933la5| ö| 1—|-
Stats-U Lskottels Utlåtande N:o 118.
*9
Transport
1 afräkning på anslaget till Lejonbackens
ombyggnad
Till Kongl. Stats-Contoret ersatte derifrån
förskjutne åtskilliga Extra iStats-CJlgifter
oell deribland återstoden af anslaget
till Lejonbackens ombyggnad, tillhopa
Afbetalning på Stats-Verkets skuld till
Banken
Betalning, retroactivt beräknad, tillCommissarierne
i Riksgälds-Gontoret, för
granskade och annullerade smärre Cre
ditsedlar
Återstående Byggnads-lånebitrnde till Götha
Canal-Bolag, utom de redan år
1829 förskottsvis utbetalde 100,000 R:dr
Anslag till Strömrensningar och lättade
vattencommunicationer, utgängne inom
i832 års slut
*,
•arnt är 1813
Inom «832 års slut restitueradt af den förskottsvis
levererade Banco-ränte-vinsten
somt år 1833 likaledes
I ytterligare afräkning, på anslaget till
Ekeplanteringsbagars anläggning utbetalt
år i833
Summa Utgifter inom t833 års slut R:dr
Inkornslerne ifrån och med i83o till
i833 års slut.
De. år 1829, ifrån Kongl, Stats-Contoret
levererade öfverskott på Stats-Verkets
beräknade Inkomster för år 1827 11;dr
Bankens 1 äntevinst för år [829 ....
Dito förskottsvis levererad för åren
i83o, 1831, 1832 och i833 ....
Capital-aflietalningar och räntor å lånet
till staden Ystad för Casernbyggnad . ^
Utdelning å Actier i Trollhätte Canal och |
Slussverk och försäljningsprovenue af f
150,000
50,000
181,018
88 620
Transport |-
30,933j25 5
9,000
265,030|
1,432
1,215
745^334
200,000
269,638
4,351
235,041
50,154
800,000
13
1,526,935 39
|-|l,086,907| 6| ä| 1,526,935}39I 8
20
Siats-Utskottets Utlåtande JV.-o 118.
Transport
desse Actier samt Actier i Södertelje
Canal
Försäljningsprovenue at Actier i Götha
Canal, samt Obligationer i Motala Verkstads
anläggning
. .
Från Banken levererad afbetalning på
Bergslagets lår.
Summa Inkomster till 1833 års slut .
Hvadan och när ifrån totalbeloppet af
Utgifterne
afräknas beloppet af Inkomsterne . . .
visar sig, vid 1833 års slut, en brist af .
som af Riksgälds-Contoret måst förskjutas
1,086,907
6
2,001
8
4,370
9
10,079
£2
3 1,526,935
(.103.357
1.526,935 39
1,103,357 36
39
36
423,578 31 4
Efter upprättade och behörigen verificerade instrument och liqui.
dationer, har Utskottet inventerat, så väl den så kallade
Riksgäids-ConStorcts General-Cassan eller förrådet af färdiggjorda Credit-sedCassor
och Säker- jar> hvilka skola hållas i beredskap för vexlingens oafbrutna
underhållande, såsom ock Småsedels-vexlingsCassornas
behållningar, och hvarvid någon anledning till erinran icke förekommit.
•— Utskottet har jemväl genomgått de säkerhets- och dy lika
handlingar, hvilka dels förvaras hos Fullmäglige, och dels hös Commissarierrte;
och hafva desse handlingar befunnits säkert vårdade och i behörig
ordning.
2:dra Afdelningen.
Angående f. d. General-A' ssistance-Contoret.
Genom Rikets Ständers vid sisth Lagtima Riksdag, rörande General-Assistance-Contorets
indragning, fattade och, uti 104 §.
F. <1. General- af 183o års Regi enie 11 te för Ri ksgä 1 ds-Con tore t, Fullmägtige
Ass^tancc-Con- jgj.gtäjgg ti 11 efterrättelse meddelade Beslut, förordnades,
ibland annat, att slutliga utredningen skulle vara verk
ställd
med Februarii månads utgång år 1833. — Till fullgörande af denna
föreskrift, hafva Fullmägtige låtit, med Junii månad år i832, inställa
all ytterligare utlåning, såsom enda vilkoret för utredningens fullbor
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 118.
5. t
ilande inom ofvanbestämde tid. ■—Och då utredningen fortgått i Februarii
månad år 1833, samt en serskild Hufvudbok för de 2:ne månaderne af
sistnämnde år, jemlikt Fullmägtiges förordnande, är upprättad och afslutad,
så hafva till Utskottets granskning 2:ne Hufvudböcker blifvit öfverlemnade,
den ena för året i83a och den andra för Januarii och Februarii
månader år i833.
Den förstnämnde, eller i832 års Hufvudbok, som blifvit förd af en
ibland f. d. General-Assistance-Contorets äldre ordinarie Tjenstemän,
Boksluts-Kamereraren, har befunnits utmärkt af flere oordentligheter.
Utom mångfalldiga raderingar och inflickningar, hafva penninge-poster,
hvilka, efter Dagsedlarnee anvisning, skolat införas på det ena Departementets
Conto, blifvit införde på ett annat Departements räkning; äfvensom
olika summor än de controlerade Dagsedlarne innehålla, blifvit i
Iiufvudboken intagne.
Dessa missföringar och origtigheter hafva likväl blifvit af RevisionsContoret
anmärkte och till största delen rättade, men sådant oaktadt
hade Revisionen icke kunnat fortsättas och fulländas utan ledning och
tillhjelp af Revisions-Contoreis författade och Utskottet meddelade anmärkningar,
hvilket ändock mycket försvårat gransknings-arbetet.
Föröfrigt hafva Inkomsterne ochUtgifternebefunnits vara med controllerade
Dagsedlar och andre handlingar verificerade; så att, genom de anmärkte
missföringarnn, någon skada eller förlust Verket icke tillskyndats.
l83z års Utgifter hafva varit:
Aflöning och Pensioner R:dr 28,601: 25. 4*
Arfvoden till tjenstgörande Vicarier . . . . ^ ,, 509: 17. 9.
Gratifieationer, enligt Rikets Ständers Beslut, åt de
Tjenstemän och Vaktbetjente, hvilka innehaft provisionela
förordnanden, att förrätta lediga ordinarie
tjenster, men, vid tjenstgöringens upphörande,
bortgått, utan att erhålla Expectance-löner . „ 3,435: 36. —i
Omkostnader för Ved, Ljusfsamt mindre reparationer „ i,265: 39. 11.
Förbättringar å fasta egendomen, hvarigenom dess
värde blifvit tillökadt, nemligen :
Brandboltnar öfver de 2:ne stora
vindarne R:dr 514- 35. 4*
Gårdens och gatans stenläggning „ 497: 3o. — 1 012- 17 4
Summa Utgifter R:dr 34,824: 40. 4.
n*
Statb-Ulskotlets Utlåtande JV.-O 1l8.
Transport R:dr 34,824: 4°- 3.
i832 års Inkomster.
Ränta och provision S nya lån R:dr 4>947: 3a. 7.
Dito å renoverade dito „ 2,572: 11. 7.
Afgifter för lösta lån, efter för
fallotiden
„ 1,142: 27. 2.
Hyra för åkdon . ... . ,, 47: 24’ —
Auctions-provision  2,870: 7. 2.
Summa af inkomster „ 1 i,58o: 6. 6.
Hvadan, efter afdrag af sistberörde summa ifrån beloppet
af utgifterne, visar sig en, år i832, uppkommen
brist af
23,244: 33. 10.
Den Hufvudbok, som, för Januarii och Februarii månader år 1833,
blifvit, i anseende till Boksluts-Kamererarens sjukdom, npprättad och afslulad
af en serskild tillförordnad Tjensteman, bar, utan anmärkning,
blifvit granskad; och enligt hvilken
Utgifterna hafva varit:
Aflöning och Pensioner
R:dr 1,362: 4o. 2.
Arfvoden
„ 56o: 8. 7.
Återstoden utaf de af Rikets Ständer beviljade Grali
ficalioner
3,770: 4- —•
Diverse omkostnader
180: 44- 4*
Stockholms Stads andel i Auctions-provision för
år i832
• R:dr 56o: 4r- **
Dito för år i833 14: 36. — ^ 5^5. r
Summa Utgifter R:dr 6,449’ 3o. 3.
Inkomsterne:
Auctions-provision R:dr 77: 12. 10.
Netto behållning af på Auction
försåldt maculatur .... „ i,54o: 3o. 6.
Dito Inventarii-persedlar . . „ 660: 3g. 6.
Summa Inkomster R:dr 2,278: 34- to.
Hvadan förlust under Januarii och Februarii månader
år i833
„ 4»17o: 43* 4-
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 118.
Före år 1816 lemnade General-Assistance-Conlorels Låne-rörelse
någon slörre eller mindre behållen revenu, men, ifrån
och med nyssnämnde år, har inträdt ett motsatt för- Förlusten å Generalhållande,
att nemi. förlust hvarje år uppkommit och Låue-rörenx.0"10”1*
hvilken utgjort:
År 1816 ....... Rrdr 12,810: 22. 1.
» i8i7
13,83g: 17. 4.
*» 1818 ...
I2,ngg: 42. 5.
» »8ig
• • . . . „ 15,838: 11. 10.
» 1820
14,513; 38. 6.
m 1821 .
ii,5gg: 4°- 3.
*< 1822
9>l64: 35. 11.
„ 1823
g,>751; 25. 11.
„ 1824 . . ,
io,2gi: 10. 8.
» !8a5
. „ 7,118: 3. 5.
,, 1826 . . . . , ...... . . . . „ 6,312; 17. 6.
»> >827 •
„ Ii,ig6: ig. 8.
,, 1828 6,63g: 20. —
» '82g .....,, 7-49.9:: 12. g.
„ i83o
„ g,i63: 5. 8.
»> * 831 .....
10,63g: 10. 4.
samt år i83a och Januarii och Februarii månader
*833 . ..... •
27,415: 2g. 2.
Således total förlust under 17 år och 2 månader: J3;co R:dr igö,782: 24. 5.
oberäknadt, att Riksgälds-Contoret på Förlags-fonden icke åtnjutit någon
ränta eller någon afkastning eller hyra för egendomen, som af Ge.
neral-Assistance-Contoret varit begagnad.
Förlusten har förnämligast härrört ifrån den löneförbättring, sorn,
vid 1815 års Riksdag, beviljades Tjenstemännen och Vaklbetjeningen, i
likhet med den förhöjning i löner, som då bestämdes för Kronans löntagande
Embets- och Tjenstemän; och hvarpå såsom exempel må anföras,
att aflöning en, sorn för år 1815 utgjorde 17^71 R:dr 42 sk. 7
r:st., besteg sig för år 1816 tili 32,37g R:c,r >7 sk. 3 r:st.
Hvad serskildt beträffar den under de sista 14 månaderne tillkomna
slörre och betydligare förlust, i jemförelse till de föregångne åren, så
befinnes densamma hufvudsakligen härleda sig derifrån, alt dels, genom
utlåningens inställande med Juuii månad år 183a, Contoret, de nästpå»
5 4
Stats-Utskoltels Utlåtande IV.-o 118.
följande åtta månaderne, saknat vanlig inkomst af ränta och provision
å nya lån samt afgifter för sådane låns renoverande och försäljning; och
dels fått vidkännas en utomordentlig, ansenlig utgift för de af Rikets
Ständer beviljade Gratificationer till ett sammanlagdt belopp af 7,205
R:dr 20 sk. Banco.
Under den 4 Feb. år 1833 äro serskilde Expectance- och Pensionsstater
af Fullmäglige fastställde, efter hvilka ulbetalningarExpectance
ocli ne skola ifrån Riksgälds-Contoret ulanordnas; och slutar
ftststäUdé.Statei s'£ den förstnämnde, eller Expectance-staten, för Tjenstemännen
och Vaktbeljeningen vid f. d. General-AssistanceContoret
med ett löne-belopp af 7,957 R:dr 2Ssk., med derunder inberäknade
"49 tnnnor spanmål, efter 6 R:dr tunnan, och den senare, eller Pensions-staten,
likaledes med 3,og5 R:dr 8 sk., med derunder inberäknade
279 tunnor spanmål, efter 6 R;dr tunnan.
‘ Enligt de ifrån vederbörande i Riksgälds-Contoret erhållne upplysningar,
har ofvanberörde Expectance-stat sedermera blifvit förminskad.
Genom dödsfall har år i833 afgått en Vaktmästare-lön af 237 R:dr med
derunder inberäknade 22 tunnor spanmål samt, med nasti. April månad,
en Kammardrängs-lön af 171 R:dr med derunder inberäknade 16 tunnor
spanmål, hvarförutan en Kammardrängs-expectance-lön till nyssnämnde
belopp, ifrån och med April månad för 1 idet år, besparas lills vidare, derigenom,
att innehafvaren blifvit förordnad, att, emot åtnjutande af den
på Riksgälds-Contorets enskilda stat uppförde Kammardrängslön, förrätta
en Kammardrängs-tjenst vid sistberörde Contor.
Genom en afskedad Öfver-Commissaries vid f. d. General-AssistanceContoret
i sisth Mars månad inträffade död, bar Pensions-staten blifvit
minskad med den af honom innehafde pension af i,o5o R:dr, med derunder
inberäknade 100 tunnor spanmål.
Förnyadt Reglemente Med anledning af io4 §• i i83o års Reglemente
Car..an\Vd°GenP-Ä för Riksgälds-Contoret, bar ett förnyadt Reglemente
stance-Contoret utfär- för Enke- och Pupill-Cassan vid f. d. General-Assistance
dadt-
Contoret blifvit utfärdadt, i ändamål att närmare be
trygga
Cassans fortfarande bestånd.
I
Stals-Utskottcts Utlåtande N:o 118. a5
I October månad år 1882 upptäcktes ett af afl. Värderingsmannen
för Guld och Silfver samt så kallade preliosa, Juveleraren Wessberg, i
lifstiden föröfvadt groft bedrägeri med de af honom värderade panter.
Xf Fullmägtiges Protocoll och Vtderbörandes afgifne Berättelser, har
Utskottet funnit, alt, genast efter uppläckten, alla erforderliga, lagliga åtgärder
bl,ifvit vidtagne, att bereda Contoret ersättning, ej mindre af
Wessbergs Sterbhus, än af bans Löftesmän; äfvensom att, efter Ombudsmannens
föranstaltande, laga undersökning vid Kämnärs-Rätten blifvit
anställd, hvarefter målet öfverlemnats till Kongl. Svea .Hof-Rätt, der,
emot vederbörande Tjenstemän vid f. d. General-Assistance-Contoret, ansvars-
och ersättnings-påståenden för förment åsidosatt tillsyn blifvit
af Riksgälds-Contorels Ombud väckte och fullföljde. Och då målet i hela
dess omfattning ännu beror på laglig pröfning, lärer, vid sådant förhållande,
någon åtgärd, från Rikets Ständers sida, nu icke vara erforderlig.
På grund af skedd utredning, är uti Gen eral-Assis ta nce-Con tore ts
räkenskaper Wessbergska Sterbhuset tills vidare påförd till ersättning en
summa af i4>94* B:dr 20 sk. Banco.
3:dje Afdelningen.
Rörande f. d. Filial Discont-Verken.
Vid sist haline Lagtima Riksdag, pröfvade Rikets Ständer T'1.!31'
lämpligt, att, med bifall lill Stats- och Banco-Utskottens af- n i ”garn c ■nrdU"
gifne Betänkande N:o 43, till fortskyndande af den återstående
utredningen af Götha Ganal Bolags samt Malmö f. d. Discont-Verk, berättiga
Fullmäglige i Riksgälds-Contoret att, på sätt 106 §. i j83o års Reglemente
innehåller,
1:0 till pröfning och slutligt afgörande upptaga inkommande accordsaubud
, i afseende på förenämnde Diseontverks återstående osäkra fordringar,
förmedelst erläggande af något visst belopp emot frisägelse ifrån vidare
kraf;
2:0 likaledes,-till betryggande emot all förlust på indrifningen, antaga
någon skicklig och pålitlig person, inom eller utom Riksgälds-Contoret,
till de återstående fordringarnes utsökande, emot åtnjutande af vissa
procent, som af Fullmägtige bestämmas å de medel, hvilka af honom levereras
och redovisas, under vilkor att, i och för fordringarnes indrifning,
Discont-utredningen icke besväras med andra kostnader och utgifter, än
Bih. till R. St. Prot. 1834. 4 Sami. 1 Afd. 4
sy de Häftet.
Suits-Utskotltts Utlåtande N.o n8.
liyssberörde indrifnings-procent; Fullmägtige dock förbehållet, alt, utan
hinder af den till Ombudet utfästade indrifnings-procent, låta för längre
eller kortare tid inställa execuliva åtgärder samt med vederbörande gäldeliärer
accords-liqvider uppgöra och afsluta.
Till befrämjande af dessa föreskrifters verkställighet, vidtogs genast
efter Riksdagen en serskild utväg till framkallande af frivilliga accordsanbud,
och, i afseende på indrifningen, afslutades contract på ett års tid,
att räkna ifrån den i Junii i83o, med Vice-Auditeuren A. Carell, enligt
hvilket han skulle få uppbära vissa procent af de medel, sorn, genom
hans åtgärd, kunde indrifvas; hvaremot han skulle bestrida alla ifrån indrifningen
härrörande omkostnader. ■— Ett sådant Contract har sedermera,
med bibehållande al ofvannämnde hufvudgrunder, blifvit förnyudt åren
i83r, 1832 och 1833, hvarvid lill upplysning får anmärkas, att uti dessa
contract alltid blifvit gjordt det uttryckliga förbehåll, att provisionen icke
skulle få beräknas å sådana fordringar, hvilka godvilligt, och utan någon
Ombudets åtgärd, kunde komma att liqvideras; och hvarigenom förklaras,
att Ombudets provision ett och annat år affores till mindre belopp, än sorn
motsvarar den för året influtne summan.
Efter denna framställning af de, i afseende på återstående utredningen
af Götha Canal Bolags- samt Malmö f. d. Discontverk, vid sist! Riksdag
gifne riya förändrade föreskrifter samt cle, för verkställigheten häraf,
vidtagne förfoganden, öfvergår nu Utskottet till det speciela, som angår
hvartdera Discontverket enskildt.
Götha Canal-Bolags f. d. Discont-Verk.
Den öfver nämnde Discontverk för år i832 afslutade Hufvudbok har,
utan anmärkning, blifvit af Utskottet granskad. —• För att åskådligt framställa
utredningens framskridande sedan sisth Riksdag samt resultaten af
de nya föreskrift erne, hvilka fram på året i83o trädt i verkställighet, har
Utskottet låtit upprätta hilagde Tableau, Litt. E., öfver Discontverkets
Inkomster och Utgifter ifrån och med år 1829 till och med år 1833.
Härafbefinnes, att, under dessa fem åren, på Discont-fordringarne influtit
32,429 R:dr 3o sk. 3 rst., hvaraf 10,983 R:dr 47 sk. 4 rst>> 1 följd
af accords-liqvider; att, efter afdrag af restitutioner, arfvoden och andra
omkostnader, jemte ombudets provision, återstående behållningen utgjort
34.542 Ridr 7 sk., och med hvilket sistnämnde belopp Bankens förskottsfordran
blifvit förminskad lill 942,619 R:dr 46 sk. 8 rst,, hvilka till innevarande
år utbalanceras.
Siats-UtshoUcts Ullätande N-o 118.
27
Malmö f. d. Discont-Verk.
Utskottet liar jemväl, utan anmärkning, granskat den öfver nämnde
Discontverk för år i83a upprättade och afslutade Hufvudbok.
En på lika sätt inrättad Tableau, sorn för Götha Canal-Bolags f. d.
Discontverk, är jemväl författad, och bifogas, Litt. F., öfver Malmö f. d.
Discontverks Inkomster och Utgifter ifrån och med år 1820 till och med
år f833.
Häraf inhemtas, alt, på Discont-fordringarne, under desse fem åren influtit
en Summa af 37,775 R.:dr 44 sk. 11 rst., hvaraf 5g8 R:dr 14 sk.',
i följd af accords-liqvider: att, efter afdrag af arfvoden, ombudets provision,
Contors-expencer, återstående behållningen utgjort 25,072 R:dr 1 sk.
6 rst., med hvilket sistnämnde belopp Bankens förskotts-fordran blifvit förminskad
och ulbalanceras till innevarande år med 432,191 R:dr 33 sk 3 rst.
Behållningen i Götha Canal-Bolags f. d. Discontverk har, enligt hvad ofvan
anfördt är, utgjort 24>542: 7- —
och i Malmö f. d. Discont 25,072: r. 6.
hvadan dessa båda Disconters samfälda skuld till Banken
blifvit, emellan den 1 Januarii 1829 och samma dag år
i834, förminskad med R:dr 4<)>6i4: 8. 6.
För öfrigt anser Utskottet sig böra upplysningsvis tillägga, att, utom
provisionen till Ombudet, som bestämmes af beloppet af inflytande medel,
firo öfriga omkostnader, såsom arfvoden för Räkenskapernes förande och afslutande,
m. m., så reglerade, att de icke kunna uppgå lill 5oo R:dr om året.
Utskottet bar genomsett sådane Discontverkens handlingar, hvilka äro
under Fullmägtiges enskilda vård, samt de Discont-Låne-Reversal, med dertill
hörande hypotheks-handlingar, hvilka till indrifning blifvit till Discontombudet
öfverlemnade, och hos honom förvaras. Äfven har Utskottet genomsett
Discont-Ombudets öfver ulsöknings-ärendena förde Diarier.
De år i832 församlade Revisorer hade, uti slutliga Skrifvelsen till
Fullmägtige, angående åtskilliga under granskningen förekomne omständigheter,
erinrat Fullmägtige om vidtagande af ytterligare åtgärder, i afseende
på 2:ne äldre, hos Konungens Befallningshafvande öfver Skaraborgs Län,
för Götha Canal-Bolags f. d. Discontverks räkning, anhängige gjorde, men
oafslutade utsöknings-mål; det ena emot Landtbrukaren Carlen och det
andra emot Friherre Fock, hvilka utsökningsmål redan år i83o varit före
-
28
Slals-Utskottets Utlåtande N-o 118.
raal för den af Rikets Ständers Justitiae Ombudsman emot Läns-Slyrelsen
anställde, och, genom Kongl. Götha Hof-Rätts Utslag den 8 Mars iö3r,
a Idom de fiscaliska action. (Se Justi tiae-Ombudsmanneijs Embels-Berättelse
för år i83i.)
Med anledning häraf, har Utskottet efterfrågat förhållandet med dessa
n:ne utsökningsmål, och dervid utaf Diseont-Ombudet erhållit den upplysning,
att, oaktadt skedda täta påminnelser, annan förändring med desamma
icke tillkommit, än att, i sisth Januarii månad, 200 R:dr B:co blifvit
af Lands-Secreteraren Möller insände, i afräkning å Friherre Focks skuld.
Och som til! Utskottets kunskap kommit, att detta förhållande nu nyligen
blifvit af Fullmägtige till Rikets Ständers Juslitiae-Ombudsmans Embetshandläggning
anmäldt, så lärer, i sådant sakens skick, någon åtgärd från
Rikets Ständers sida icke kunna komma i fråga.
Decharge för Fullmägti- j?ör Utskottet återstår nu att meddela Utlåtande
SCS förvaltning tillstyxles. FuJlm8gtiges förvaltning.
Utskottet, som här frammanför yttrat sin öfvertygelse, i afseende på
Lån-frågorna, har, under granskningen af Fullmägtiges förvaltning i allt öfrigt,
erfarit, att Fullmägtige, under noggrannt iakttagande af erhållne föreskrifter,
med nit och sorgfällighet fört öfverstyrelse!! af de Verk och Inrättningar,
hvilka till förvaltande varit dem anförtrodde; hvadan Utskottet
ansett sig böra tillstyrka,
att Fullmägtige frikallas ifrån all ansvarighet nu och i framtiden,
i afseende på alla af dem inom nasti. 1833 års slut
vidtagne beslut och åtgärder, hvilka finnas upptagne uti de
till samma tiel granskade Protocoll.
Stockholm den 22 Maji 1834-
Reservationer.
I afseende på upplåningen i Svenskt Bancomynt:
af Herr Doctor Ruus.
I afseende på lånet i silfver af 2 millioner Riksdaler:
af Herr Doctor RuuSj Prosten Stenhammarj samt af Herr Ekerman, C.
J.j hvilken sistnämnde anförde:
”Till
Stats-Utskottcts Utlåtande IV:o 118.
29
”Till er. början får jag erinra, att ingen, som aldrig så litet känner
förbållandet, lärer kunnat föreställa sig möjligheten, att lånet till större
eller mindre del kunnat lillvägabringas genom silfver, som funnits i Sverige,
och att lånet således skolat sökas och erhållas på utrikes ort.
Hvad åter angar den anmärkte omständigheten, alt Fullmägtige låtit
nära 2:ne år förbigå, innan de låtit någon ny Kungörelse utfärda, så, enär
man tager i betänkande Europas politiska ställning under denna mellantid,
och dess mindre fördelaktiga in verkan på alla låne-negociationer, anser
jag Fullmägtige hafva handlat rätt deruti, att, vid en så missgynnande
conjunctur, de uppskjutit med ytterligare försök, som, efter hvad man med
säkerhet kunnat förutse, skolat fruktlöst aflöpa, och således endast bidraga
till ytterligare försvagande af Statens utländska credit.
Vidare säges, alt den tid af 2:ne månader, som, för anbudens a 11 emna
lide , blifvit bestämd, varit allt för korrt och inskränkt, och att hela lånet
icke bort kungöras på en gång, ulan anbuden fördelas på mindre
portioner. I afseeende på tiden, så lärer en hvar finna, att 2:ne månader
äro en tillräcklig tid, alt sprida underrättelser kring hela Europa, och att
om 2 millioner R:dr i silfver utgöra i Sverige en betydlig summa, vederbörande
Bankierer icke skolat af dess storlek afskräckas, att utan lång besinningstid
öfvertaga hela lånet, som, i jemförelse till de lån, hvilka af
dem åt andra Stater anskaffas, är så obetydligt; så framt de eljest funnit
sin räkning att med Svenska Staten inlåta sig i någon låne-negociation.
Vidare har det klandrats, att Fullmägtige ej fästat något afseende vid
den anmälan, som i Augusti i832 gjordes. Jag åter anser, att Fullmägtige
deruti handlade rätt. Ett lemnadt afseende å densamma, genom ny Kungörelses
ulfärdande, skulle möjligtvis föranledt, att Fullmägtige, hvar tredje
månad, antingen fått emottaga likartade obestämda anmälanden, eller ock
anbud, hvarå sedermera ingen verkställighet följt, som var fallet med det,
som inkom efter sista försöket.
I det omdöme Högl. Utskottet behagat yttra öfver Herrar Fullmägtiges
ålgärder vid försöket att erhålla nämnde lån, kan jag icke instämma.
Högl. Utskottet har icke uppgifvit någon omständighet, i hvilken Herrar
Fullmägtige underlåtit gifne föreskrifter. Det är dock i uppfyllandet eller
underlåtandet af dessa, som Utskottet egentligen tillhör att pröfva, huruvida
Fullmägtige fullgjort sina åligganden. Högh Utskottet har grundat sin
dom uppå Friherre Palmstjernas och en högst inskränkt minoritets yttra
Bih.
lill R. St, Fröt. 1834• 4 Sami. 1 A/d. 5
zjule Häftet.
00
Stats-Uiskottets Utlåtande N-o 11S'.
de åsigter vid i83a års Revision. Revisionens majoritet gillade deremot
Fullmägtiges åtgärder, och i det Betänkande, som Högl. Utskottet afgifvifi
öfver samma Revisions berättelse, hvilket af alla fyra Stånden lärer vara
gilladt, hafva samma Revisions åsigter inom Högl. Utskottet icke af en enda
röst blifvit ogillade, ehuru Utskottet då var mera talrikt samladt än nu.
Högl. Utskottets Afdelning, som haft sig uppdraget att granska Herrar Fullmägtiges
förhandlingar, hafva icke i denna punkt haft något att anmärka,
utan gillat deras åtgärder; hvaremot Högl. Utskottets pluralitet i plenum,
utan att taga underrättelse om de motiv, sorn föranledt Full mägtiges
handlings-sätt, och hvilka igenfinnas i Herrar Fullmägtiges protocoll, sorn
i detta ämne icke blifvit infordradt, ännu mindre läst. Innan Högh Utskottet
inför Rikets Ständer gjort den nu beslutne anmälan, har jag ansett
att fullkomlig upplysning om målet förut bort tagas, äfvensom det ock
synes mig varit rättsenlrgt, att Herrar Fullmägtiges förklaring blifvit infordrad,
och som detta icke heller skett, nödgas jag reservera mig emot
Utskottets hela behandling i detta ämne.”
Uti denna Reservation hafva instämt: Herr Prosten Svedelius, Prosten
Nordin, Herrar Lundgren, L. J., Waern, J., samt Riksdagsfullmägtige
J. L> Wiklund ifrån Westernorrland och Eric Nilsson ifrån Jemtland.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i-834»
f
Bil. Litt. E. till StatsUljäkoltets Berättelse» rörande Götha Canal Bolag:
Utdrag af Räkenskaperne öfver Gotha Canal Rc
ifrån oell med år 1829
Genom
Lagsökningar.
Genom ac-
Ersatte
Lag-
cords
aevil-
sökningskost-
Summa
Jnflutne Medel.
Capital.
Öfverräntor.
jan de.
nader.
Ar 1829
1,724
34
6
484
8
5
——
—
—
i46
44
10
2,355
39
9
„ 1830
4,048
6
3
148
2 0
2
'<!
CD
O
1
—
200
—
—
6,185
2 7
5
„ 1851
4,621
9
3
O
CD
O
30
1
4,352
4 5
4
—
—
10,960
3 6
8
„ 1832
2,722
—
3
1,068
8
8
2,971
9
—
3
36
—
6,765
5
1 J
„ 1833
3,190
35
5
1,100
4 7
1
1,870
4 0
—
—
—
6,162
1 0
6
Under ofvannämn-
02,4,9
30
3
de år influten
ränta å en Lå-
neBankens äldre
Obligation.
54o
Summa R:dr | i6,3o6|27| aj 4,788]' 1 s j s| io,9»3|47j 4| 35o(3aj iof 32,969) 3o|
På Stats Uts
A.
1 f. d. Discont.
ags f. d. Discont Verks Inkomster och Utgifter
till och med år 1833.
Utbetalte
Medel.
Restitutioner,
Arfvoden och
andra Om-  kostnader.
Ombudsman-  nens Provi-  sion.
Afbetalning
på Discont-  verkets skuld
till banken.
Summa
År
1829
2,224
i,37o
l 4
4
131
9 5
2,355
6,545
39
27
1830
3 5
8
49°
33
2
4,684
16
7
1831
538
1 0
5
0 0
0
•<!
2 0
1
9>%;
5,34.
6
2
u,i4o
6,765
3 6
??
1852
4°6
1 3
5
14
6
26
5
11
??
1833
• t
412
T .tSHPiVW TVE5CS3
SMES*
3
96°
35
4,78c
2 8
10
6,162
16
' 6
Summa fi:dr | 4,()5i;ig| Bl 3,47ö1 «| 91 24>^4a I 7I—j 32.969! 30 ( aj
den 22 Maji i834-  Lottets Befallning
B i ö v c k.
Bil. Litt. F. till Sta lsTltsl;ot tets Berättelse rörande Malmö f. d. Discont.
Utdrag af Räkenskaperne öfver Malmö f. d. Discont Verks Inkomster och Utgifter ifrån och
med år 1829 till och med år 1833.
Genom
Lagsökningar.
Genom ac-
Ersatte Lag-  sökningskost-  nader.
Restitutioner,
Arfvoden och
Omhidsman-  nen; Provi-  sion.
Afbetalning
Jnflutne Medel.
Capital.
Öfverräntor.
curus *
jande.
Utbetalte
Medel.
andra Om-  kostnader.
verkets skuld
till Banken.
Summ»
Xr 1829 . .
16,177
4,287
3,698
-908
2,384
3 2
i5,*77
4,987
3,487
1,628
År 1829
579
365
l4,5g8
4,448
2,657
1,262
2,106
*5,177
4,987
3,487
1,628
32
„ 1850
25
6
5oo
200
35
r*
1830 . .
1 *>
6
17^
583
1
, 1851
3 1
1
1
i ti S
OJ
27
4
221
8
18
, 1851 •
246
146
96
29
21
1 8
,, 1852
? 6
1
19
2
266
2 5
1 0
3 3
1832 . .
1 5
220
292
? 3
J, 4UO.
„ 1853
13
9
110
2 8
2
2,4g4
4 1
11
15
16
8
2,494
41
ii
Summa R:dr
25,456
32
s
1 1,520
46
598
.4
-
200
27,775
44
**
Summa R:dr
i,433
43
5
1,270
I-
l-
1 25,072
i
«!
*7,775
44
ii
Stockholm den 22 Maji 1834-
På StatsUtskottets Befallning
A. B i ö r c k.
Stockholm, tryckt lios J. Härberg. x83/j*
Bil. Litt. D. till StatsUtskottets Berättelse rörande RiksgäldsContoiret.
Sammandrag af RiJkSgäldsContoirets Inkomster (deribland icke upptagne sådane contanta Tillgångar, som genom skuldsättning erhållits) samt Utgifter för ar 1833.
Inkomster.
Utgifter.
1
Allmän Bevillning . . . . . . • • • ■ •
Kongl. KammarRättens ObservationsMedel . , . .
2,357,277
8,781
5,958
26
a5
12
3
7
4
På Anslagen utaf Allmänna Bevillningen:
Till Statsbehofvens fyllande:
De vid i832 års slut på detta Anslag innestående . . . . . 224,377:
I afräkning på i833 års Anslag  1,450,000.
2. 2.
1,674,377: 2. 2.
TidningsStämpel-Afgift . . . • . • • ••
10,560
i5
10
Ärliga räntan till Hans Maj:t Konungen .
200,000.
9,570
q
—
Till FörsvarsVerkets iståndsättande: r833 års Anslag . , . . . . .
210,000.
2,084,577
Ersättning af förskjutne Chartae Sigillatoe Hvitstämplings-kostnader
Dito af förskjutne Extra Anslag och Utgifter . . .'
Diverse Inkomster . . . . . . • . • •
.
1,655
257,028
86
3
9
24
7
3
Återstoden af den år i83o, utaf FörsvarsVerkets Medel till Contoirets enskilda Behof, enligt
nådigt tillstånd, begagnade Summa ............
I afräkning på den år 1802 likaledes till Contoirets enskilda Behof, utaf enahanda Medel be-  gagnade 400,000 R:dr, emot erläggande af 2 procents ränta
serskildt lemnadt
550.000
150.000
20,618
16
3
Återstoden af RiksgäldsContoirets Obligationer till ersättning för Svenske Medborgares lidne för-
luster genom Skeppsuppbringningar . . . . . . . . , . .
På Götha Canal-Bolags Insättningar emot 5 procent ränta . . . . . . >.
481: 1. 6.
Summa Inkomster R:dr
2,671,155
46
1
174,150.
674,611
I
6
Brist ..... ........
• •
1,290,003
5
4
Pikets Ständers Justitiw-Ombudsmans samt Tryckfrihets-Committéens Expeditioner s
3,072: 3a. —
R:dr
5,961,159
r
Aflöning ,
il'
Expenser samt Resekostnads Förskott
1,500.
6,372
32
m——
Hvilken Brist af R:dr 1,290,003: 5. 4. blifvit fylld medi
j
Förvaltnings-Omkostnader för RiksgäldsContoiret:
a) Upptagne Lån af Allmänheten R:dr 400,000. — —
/
Aflöning med inberäknande af Herrar Fullmäktiges Honoraria (R:dr 8000) . . .
56,221: 8. —
b) Götha CanalBolags Insättning . ,, 70,444: 24. —
/
Ljuspenningar
1,643: 26. 8.
c) Lösen för Ekeskog
40,907: 3a. 2.
/
1
Arfvoden enligt Stat
400.
d) Begagnadt Greditiv i Banken . ,, 778,1102: 45. 2.
/
Gratificationer
660: 32. —
S:a R:dr i,290,000: 5. 4.
/
Postporto ................
Smärre reparationer samt vanlisa Contoirs-F.vpenser m. m. ......
2,367: 28. —
5,300.
/
Utgifter i och för CreditSedelrörelsen, utom aflöningen .......
7,233: 11. 7.
32,234
6,917
to -
0 0
3
10
/
Expectance-Löner
7,664
43
10
/
Nådegåfvo-Medel . . . . , . ... . .
43
—
—
/
Förvaltnings-Oinkostnader, Gratificationer, Auetions-Provicion m. m. samt Reparationskostnad för General-Assistance-
/
Contoiret efter afdrag af återbetald FörlagsFond (R:dr 5,218: 3. 2 ) . . . .
• • • •
3,541
16
—
/
Ytterligare kostnader för 1828 och i83o årens Riksdag ........
d:o d:o för inredningen och Möbleringen af RiksgäldsContoirets förra Hus
d:o d:o för inredningen uti det af RiksgäldsContoiret nu begagnade Hus .
• • • ♦
4,801
11,837
1,303
38
27
29
1
8
/
Creditiv-Anslag.
/
I afräkning å Anslaget för anläggandet af en vattuledning till Carlskrona ....
*
20,000.
/
Ytterligare på Lilla Creditivet lyftade ...........
•
73,000.
/
Till Kongl. CommerceCollegium till Ull-Diseont-Fondens förstärkning ....
.
39,000. — —
134,000
—
—
/
Förskott:
/
Förskjutne kostnader för Charta» Sigillatae Hvitstämplingen, år 1833 .....
•
1,636: 2*. 7.
/
D:o för innevarande Riksdag .........
•
822: 33. 9.
/
Förskjutit den på 1831 års Öfverskott å StatsVerkets beräknade Inkomster, anvisade åi
liga
/
Summa af 70,000 H:dr till Materiella Krigsbeliof, samt dessutom en extra StatsBrist
af
/
25,741: 9. 10., tillsammans ............
•
93,741: 9. 10.
98,200
796,102
r8
2
i
/
Inom Juni månads slut liqviderat Skulden till Banken för begagnadt Creditiv, hvilken Skuld ultimo Decembris i832
utgjorde . . . . . . ... . . • '"V-"' ..f ~ . - • -
3
7
Från Contoirets Gassa omedelbart utassigneradt på influten Bevillning och andre Fonder 3
nemi
:
/
Anmärkningsprocent till Kongl. KammarRätten, efter afdrag af Remisslage . .
.
2,287: 43. 11.
/ 4
Omkostnader för Taxuängen i Stockholms Stad till Bevillning för år i833 . . .
.
2.364: ar. 5
I 4‘
Under året anordnade omkostnader för TidningsStämplingen i Stockholms Stad .
SeraphimerOrdensLazarettets samt FrimurareBarnhusets andelar i KortStämpel-Bevillningen
•
1,200.
190.
Restituerad Testaments-Bevillning
33: 3r. 2.
6,096
70,813
6
i
47
10
Summa B:co R:dr
5,961,159
3| 5
Summa R:dr
5,961,139/ 3/ 5
Stockholm den 22 Maji i834-  På S t a t s - TJ t s k o 11 e t s Befallning
biörck.
Bihang till R. St. Prof. 3834, 4 Sami. 1 Afd. 27 Häftet.
r
Bil. Litt. G till StatsUtskottets Berättelse, rörande
verkställd granskning af Riksgälds Verket,
T ahl eau öfver Rihsgälds-Contoirets Skulder samt Fordringar och Tillgångar den 31 December Ar 1833.
Skulder pä bestämde tider till betalning förfallne och löpande med riinia:
Uptagne Län mot 5 proc. ränta, hvaraf redan förfallne R:dr 3,3oö, frän Coritoirets sida icke upsagde
R:dr 6,750; förf. år 1836 R:dr 895,600; förf. år 18 38 R:dr 400,000
Dito mot 4 procent ränta, förfallne år 1836
Till Rikets Ständers Bank Utgifne Obligationer med 4 procent ränta oell ifrån och med år i835 med
2 procent årlig afbetalning på primitiva Capitalet
Götha Canal-Bolags insatte medel, till säkerhet för återstående arbete i Hamnbyggnadsväg, å hvilka Me
-
i,3o5,65o. — -  4,4oo. —• -
4,4oo,ooo. — —
del, så länge de innestå, godtgöres 5 procent ränta  13,722. — —
Ouppsägbare Capital, hvarå endast ränta godtgöres:
Högstsalig Hans Maj:t Konung Carl XIII:s Hemgifts-Capital med 5 proc. ränta
Trollhätte SlussVerks Lottsedlar med 12 procent ränta, hvaraf innehålles 2.5 procent Bevillnir
Lifränte-Lånet mot 8f procent ränta
Den af Götha Canal-Bolag insatte Reparations-Fond, hvarå godtgöres 5 procent ränta (sé i83o års Rég
-
100,000 —
32,833: 16.
3,916: 32.
lemente för RiksgäldsContoiret 5o §. 1 punkten Lit. C.)
98,926:
Ursprungligen räntefrie Skulder, jemte sådane, å hvilka Räntcberäkningen upphört vid Skuldernes forfalloti
RiksgäldsContorets Obligationer med 3 pre. ränta — Capital och till förfallodagen upplupen ränta, tillsamma
Dito
Dito till ersättning för Svenske Medborgares hos Franska Regeringen egande
fordringar med 5 procent ränta — Capital och till förfallodagen upplupen ränta, tillhopa
På i833 års Anslag till Stats-behofvens fyllande, outtagne
Pä Creditivet i Banken assignerade
Utelöpande Banko-Insättnings-Attester
7,597: 20.
559: 20.
277,200: —
778,692: 45.
704: 12.
Under Deposition stående Medel:
Innestående Medel af Anslaget till FörsvarsVerkets iståndsättande
Innestående Medel af Anslaget till Vattenledningen vid Carlskrona (förut icke upptagne i Räkn.) .
Lefvererad Lösen för Ekeskog
;
Från Wasa Ränterie insände Medel, utan Reversal
, . .
Allmänna Brandförsäkrings Verkets medel, hvarå Ränteri-qvittencen icke blifvit företedde . . •
Skatte-Köpe-Skillingar för Recognitions Skogar, före 1823 års Riksdag influtne
686,5 ig: 24.
63,335: 16.
127,411: 36.
402: —
385: 12.
3 34: ^5.
Summa Skulder B:co il:dr
Skenbar storrö Tillgång än Skuld 4 . R:dr
5,723,772
230,676
,o64,654
878,386
7*897>488
55,94g
4i
Summa B:co R:dr
Af ofvanstående Skulder Kr,;
På bestämde tider till betalning forfallne, och löpande med ränta .:<Jr 1,323,772. — —
samt de till Banken utgifna Obligationer  . 4,400?000' '— —
5,723,772. — —‘
Ursprungligen räntefrie Skulder, jemte sådane, å hvilka ränteberäkningn
upphört vid Skuldernes förfallotid
1,064,654: 2. 10.
Under deposition stående medel
878,386: 19. 1. ^.666.812: 21. u
Ouppsägbara Capital, hvarå endast räntan godtgöres
T 7 7 i ^30,676: — —
Summa R:dr 7,897,488: 21. 11
7,953,438
Réele, men icke disponible, Tillgångar:
33,ooo.
35,696:
C?dJhi C JL UI lil lili'itJL 9 JLUjJrtllllö IHCll rduld •
af f. d. Allmänna HingstmedelsCassanl „ . . . , , „ ... f
„ f. d. Skånska HingstpriemieCassan lMot ‘“tecknade Reverser pa 3 a 6 manaders uppsägning,)
” Kongl. BergsCollegii f. d. Cassa J Samt 6 Pr0Cent ranta
-
V
99
99
16.000.
14.000.
5,200.
16,800.
185,477:
98,470:
Värdet af RiksgäldsContorets Hus, efter inköpspris ....
Dito af General-AssistanceContoirets Hus med tillbyggnad .
Säkre Fordringar, löpande med ränta:
Utlånt af f. d. Allmänna HingstmedelsCassant j
,Si. BergsCollegii f. d. Cassa J
till Staden Ystad för Hamnbyggnad, mot 3 procent ränta och 2 procent årlig afbetalning på
primitiva Capitalet
Dito Norrköping mot 3 procents ränta och 3 procent årlig afbetalning på primitiva Capitalet
Dito Borås Dito • Dito • Dito
Dito Dito mot 5 procent ränta och 10 procent årlig afbetalning å primitiva Capitalet,
från och med år i835
85,000.
men hvaraf afskrifning blifvit begärd för . ...
. . 10,000. — —
hvilken sistnämnde Summa, såsom nedanföre, under en annan Rubrik, upptagen, här af
föres,
och återstå således
„ Dito Jönköping för Hamnbyggnad mot 5 procent ränta och 10 procent årlig afbetalning
på primitiva Capitalet, från och med år i835
„ Dito Öregrund (rän tefritt)
„ Ottenby Stuteri-Inrättning mot 5 procent ränta
i För en särskild fordran hos Staden Borås, (afskrifning begärd)
För återstående Lånfordran hos Upsala Academie (Dito) .........
Dito Dito hos Staden Ystad för Casernbyggnad
Dito Dito Dito Malmö för Dito, utan ränta . . .
Andre Säkre Fordringar:
Förskott till Stockholms Stad för en Pant-Låne-Inrättnings bedrifvande, att återgäldas år 1842 . .
Emot säkerhet beviljad förnyelse af förkomne Credil-Sedlar
Ersättning af 1833 års inflytande Bevillning, för hvad Contoiret på samma Bevillning förskjutit (a). .
Förskott till kostnader för ChartseSigillatoe-hvitstämplingen, som ersättes af StatsVerket
Fordran hos Kongl. CornmerceCollegitim, för hvad som på Creditivet för Ull-Discontens förstärkning
(200,000 R:dr) blifvit disponerad t  39,000
i5. 6,
19. 6,
75.000. — —
8.000. — •
5.000. — ■
2.000. — —
10.000. —
42.000. —
18,660. —
48.000. —
100,000. —
66: 32. —
1,847,343: 31. 3
i,636: 22. 7
Bestämde, disponible Tillgångar:
Låne-Bankens Obligationer mot 3 proc. ränta, hörande till FörsvarsVerkets motstående, under deposition,
ställde medel (R:dr 686,519: 24. 10.)  i3o,ooo. — —
Behållningen på Räkningen i Växel-Banken, för FörsvarsVerkets iståndsättande
t . . 306,5ig: 24. 10
Obestämde Tillgångar:
Ersättning för de på Creditivet för Spanmåls-undsättningar utbetalte 1,000,000. — —
Det till Assistance-Contorets Lånerörelses bedrifvande återstående Förskott, hvaraf högst obetydligt
torde kunna förväntas
40,868: 6. 4
Bokförde Tillgångar, sorn ej kunna påräknas:
Förskjutit hvad som, enligt Liquidationerne öfver Öfverskotten på StatsVerkets Inkomster för åren i83o
och 1.831, understigit rle j,a samma OfvciaKuu anvisade Anslag, och hvarföre ersättning
skall Contoiret tillkomma utaf behållningen af nästpåföljande årens öfverskott (se 97 § i
Reglementet) .
ii6,g4o: g. 1,
Dito till såkallade Extra Stats-Utgifter, hvad som brustit i de härtill anvisade tillgångar, och
hvarföre ersättning skall erhållas utaf Bankens räntevinst för år i834, så långt den förslår 3. 4
Fordringar hos Gotha Canal-Bolag
2,445,334: — —
Fordran hos Hjelmare Canal och SlussVerks Bolag, om hvars Afskrifning den vid senaste Riksdag
väckta fråga ännu hvilar oafgjord
49°*ooo: — —
Återstående fordran uti aflidne Stads-Mäklaren Sodemans Concurs
ip94: tö- 10
De på mindre Creditivet lyftade
375,000. — —
De till Vattulednitigen vid Carlscrona i afräkning på anslaget redan uttagne
20,000. — —
Utbetalte Förskott, hvilka, genom afgifvande Redovisningar, komma att försvinna:
Till bestridande af kostnader för innevarande “Riksdag
1,273: 1. 9,
Dito vid Tidnings-Stämplingen .
233: 14.10.
af vanliga Expencer samt Rättegångs-Utgifter vid RiksgäldsContoiret  83: 3i. 3.
Dito
Dito
Dito
Dito
samt Räsfe-öinkqstuader för. Rikets Ständers Justitias-Ombudsman
i,o63: 15. 11.
Summa Tillgångar B:co R:dr
(a) Anmärknirq Under rubrik: Audre Säkre Fordringar- (R:dr 1,988,046: 37. 10.)
Fordritijen 1,847,343: 3i, 3. är väl i sig sjelf säker; men så länge, i följd af den sednast
skedd; StatsRegleringen, RiksgäldsContoiret skall förskjuta anslagen på den lievillning,
som först det nästpåföljande året inflyter, blir ett sådant Förskott icke någon tillgång
för JtiksgäldsContoirets Utgifter; och är enahanda förhållande med Förskottet till ChartaeSigiJatse-hvitstäinplingen,
så länge Contoret med denne stämpling äger befattning.
Af ofvanstående Tillgångar Oell F Ordrlngar beräknas:
Säkre. Osäkre.
Värdet af Contoirets Hus  68,696: 10. 1.
Säkre Fordringar löpande med ränta 544*607: 35. —
Andre säkre Fordringar 1,988,046: 37. 10.
Bestämde, disponible Tillgångar 436*519: 24. 10.
S u 1
3,037,870: 11. 9
Obestämde Tillgångar * i,o4o,868: 6. 4.
Bokförde Tillgångar, som ej kunna påräknas 3,872,046: 29. 3.
Utbetalte Förskott, som försvinna genom redovisning  2,653: i5. g.
4,915,568: 3. 4.
Br«t
' 4,85g,618: 10. 2
Summa 3,037,870: 11. 9. 4,gt5,568: 3. 4- 7,897,488:21.11
Ranteskulder och Rättefordringar vid i833 års slut kunna icke nu till beloppet uppgifvas, emedan Uträkningarne, som fordra mycken tid, icke medhunnits.
Stockholm den 27 Mars 1834.
På Stats-Utskottets Befallning
C. Sylva n.
68,696
544,607
1,98 8,46
436,5 ig
1,040,868
3,872,046
2,653
7,953,438
»
Förslag öfver Riksgälds- Con loire Is Inkomster och Utgifter Aret 1834,
Utgifter.
R:s St:s Banks fordran för den, vid i833 års slut, på Creditivet assignerade summa, hvilken ovillkorligt
skall vara godtgjord till den i Julii i834 ..... f
Årliga lantan tili Hans Maj:t Konungen
Återstoden af de år i833 på Lilla Creditivet anvisade 5o,ooo R:dr
Dito af i833 års Anslag till Statsbchofvens fyllande
R:dr
i834 års anslag till dito
i834 års dito utaf Bevillningen till Förs vars Verkets iståndsättande
277,200.
1,727,20°.
i834 års dito till Strömrensningar och lättade Vatten-communicationer .
Återstoden af de 4°°;ooo R:dr som, med Kongl, Maj:ts Nådiga tillstånd, Riksgälds-Contoret fått disponera
mot 2 procents ränta utaf de till FörsvarsVerkets iståndsättande i Contoiret innestående Medel
Återstående så kallade Extra Stats Utgifter, omkring
Återstoden af anslaget till Vattuledningen vid Carlscrona
Åtskillige redan för längre tid tillbaka förfallne Obligationer, med derå till förfallotiderne beräknad
ränta, R:dr 11,967: 3o. 11. eller i rundt tal
Interessen, på förslag mindst
Aflöning till R:s St:s Justitioe-Ombudsman, samt tjenstgörande vid dess och Tryckfrihets Committe'ens
Expeditioner, jemte respenningar och Expenser, på förslag
Dito till vederbörande i RiksgäldsContoiret, samt Exspectanter och Pensionairer på Contoirets äldre
Stat, jemte de från f. d. General AssistancContoiret öfverflyttade Exspectanter och Pensionairer,
äfvensom öfrige Förvaltnings-omkostnader, på förslag
Förmodad restitution af den vid i833 års slut endast förskottsvis lefvererade Banco-rän te vinst för samma år
Kostnader för innevarande Riksdag, på förslag .
Deponerad Lösen för Ekeskog
778,592
200,000
45
20,000
2,Oo4,4°°
210,000
50.000
200,000
18.000
63,333
12.000
90.000
7,000
65.000
50.000
3oo,ooo
127,411
36
I n k O m S t e r (förslagsvis beräknade).
Allmän Bevillning
2,270,600. —
Tidningsstämpel-afgift
9,000. —
Skatterätts- och Obser vations-Medel  12,000. —
Capital-afbctalningar och räntor på utlånte Medel  28,000. —
Bankens räntevinst, som förskottsvis för år i834 skall Iefvereras inom samma års slut 200,000. —
Saldo, RiksgäldsContoirets caleulerade Behof
Anmärkning. Ofvanstående caleulerade Behof R:dr 1,731,138: 1. 4- kan under året till en
del fyllas genom det belopp, hvartill RiksgäldsContoret begagnar sitt i Banken egande
Creditiv.
2,519,600
1,73 r, 138
Summa R:dr 4,25°,738 1 4
Stockholm den 27 Mars 1834-  V a Stats-Utskottets Befallning
Summa R:dr 4,25o,738
C. Sylvan.
Herr Santessons särskilda Sammandrag,, sorn
utvisar RiksgäldsContorets ställning.
Af RiksgäldsContoirets Skulder ult. December 1835 äro;
Dess F ordringar oell Tillgångar vid samma tid, utgöra:
Förfallne, att när sorn hälst uttagas
Deponerade medel till Försvarsverket och Ekplantering
Outtaget anslag till vattuledningen till Carlskrona . .
Alla dessa, löpande utan ränta
Deremot äro af de med ränta löpande, ouppsägbara . ,
• 1 >064,654^ a" Io>
. . . 8i5,o53: 3. 1.
. * . 63,333: 16. — 878,386: 19. i.
R:dr
. . . 136,750:
villkorligt uppsägbar^. .
• 93>926: — —
230,676:
Samt inom bestämde, kortare och längre, tider förfallande . . . 1,323,772:
x,554,448: —
Härförutan utgör Statsverkets Skuld till Banken, efter Obligationer, löpande med 4
proc. årlig ränta och 2 proc. årlig afbetalning
4)4°°,000:
l,943,o4o
5,954,448
21
7^97,488
Sammandragen af
Contante Behållningar och Låne-Banco-CapihJer
436,5ig: 24.10.
Säkre fordringar af städer m. m., löpance med ränta . . 42^,947; 35. —
Dito äfven säkre ansedde, mer. ifrågaställde hos
R. Ständer till eftergift 118,660: — —
Fordran af Stockholms Stad, CommerceCollegi
nm
m. 111 140,636: 22. 7.
Dito uti oinfluten Bevillning
1,847,343: 3i. 3.
Summa, löpande utan ränta , .
544,607: 35.
,988,046: 37. io. 2>532)654. 24. IO,
Fastigheter
Osäkre Fordringar, som endast böra förnå inom linien:
Ersättning för till undsättning använde Creditivmedel
1,000,000: — —
Utestående fordran af förskottet till AssistanceContoirets låmörelse
Till afskrifning redan anmäld, Götha Canal-Bolags skuld
Hjelmare Canal-Bolags
Gammal fordran i Sodemans Concurs .
Af RiksgäldsContoret utbetalde på Lilla Creditivet ....
Dito till Extra Statsutgifter, att insättas af B:covinsten f(r 1834
Dito och till Statsbrist för iS3o och i83i
4.0,868: 6. 4.
1,040,868: 6. 4-
2,445,334: — —
490,000: — —
i,r94- i6. io- 2,936,528: 16. 10.
375,000: — —
423,578: 3. 4.
116,940: 9. 1. gi5,5ls: I2. 5.
Dessutom balanceras uti RiksgäldsContorets Böcker men hvilka aldrig komma
att godtgöras:
Utbetalt pa Anslag till Carlskrona vattenledning ...... 20,000: — —•
Diverse förskott på andra Anslag . . . . . .. . . . . . 2,653: l5. 9.
Således synbar Brist, men hvilken dels muskas af hvad inflyter af ofvanstående
osäkra fordringar, dels icke påkallar ersättning fortare, än i den mon
tillgång måste anskaffas till Inlösen af motstående Bankens, fordran ... , .
B. II. Santesson.
4,892,914: 35. 7.
22,653: i5. g'.
4,915,568: 3. 4-
2,969,' 74
68,696
4,859,6i8 10
17,897,488(2
in
Stockholm, tryckt hos J. Hörbars. 1834.
(Bil. Litt. A. till Stats-Utskottets Berättelse, rörande Riksg:s-Contoiret.)
aiJänft ZPM \ 1
Rikets Ständers RiksgäLds-Contoirs inbalancerade Skulder samt Fordringar och Tillgångar. •
Skulder, på bestämda lider till betalning forfallne och löpande med ränta:
Upptagne Lån mot 5 procent ränta
.......
d:o d:o mot 4 d:o d:o
'
Till' R:s St:s Bank utgifne Obligationer mot 4 proc:t ränta samt ifrån och med år i835, 2 proc. årlig
afbetalning på primitiva Ga pita let
Götha Canal Bolags insatte medel, till säkerhet för Canalens fullbordande, å hvilka medel, så länge
de innestå, godtgöres 5 proc:t ränta . .
Ouppsägbare Capital, hvarå endast ränta godtgöres:
Högstsalig Hans Maj:t Konung Carl XIII:s IJemgiftsCapital med 5 promt ränta
Trollhätte Slussverks LottSedlar med 12 promt ränta, hvaraf innehålles a5 proc:t Bevillning
Lif-Ränte Lånet mot 8|- proc:t ränta .... t
Ursprungligen ränte frie Skulder, jemte sådane, « hvilka ränieberäkningen upphört,
vid Skuldernas f örfallotid:
Utelöpande Banco-Insättnings-Attester
Riksgälds-Contoirets Obligationer med 3 promt ränta ...
. . . . • • .
Dito d:o med 5 promt d:o till ersättning för Svenske Medborgares hos Franska
Regeringen egande fordrinjar
Dito d:o utan räijta, utfärdade till ersättning för Svenske Medborgares lidna
förluster genom skeppsuppbfinjningar . • • • • • ■ • • •
LåneBankens fordran för begagnade förskott mot Discont-villkor och 2 promt ränta
På Anslaget till Stats-bristens fyllande —i outtagne . . . . . • . . . • • • • • - • • •
På Creditivet i Banken, lör Statsbehofven, assignerade
•
På 1823 års Creditiv i Banken, för 3 promt upplåningen . . . 1 ' . •
Den så kallade gamla Riksgälden
.
• • •
Kongl. Krigs-Förvaltnings-Coinmittdens Tnvismngar med 5 promt répt» • • • » ■ •
Saldo, Rikets Strs Justitia. Ombudsman till godo, enligt afgifven Eipence-Räkning
Under Deposition stående Medel:
Innestående Medel af Anslaget till Förs vars Verkets iståndsättande ,
Från Wasa Ränteri insände Medel, utan Reversal
Allmänna Brandförsäkrings Verkets Medel,: hvarå Ränteri-Qvittencen icke blifvit företedde
SkatteKöpesk il lingar för Recognitions- samt Kronans öfrige disponible Skogar (före 1823 års
influtne)
Af 2:ne Låntagare för mycket inbetaldt Interesse
I följd af Rikets Ständers Beslut, i afseende på LånFordringarne hos framlidne H:s Excellence Grefve
Ruuths Sterbhus, afsatte, till villkorlig lyftning af Gamla Bolaget för Skånska Stenkohls-Verket
vid Höganäs '
Inter esse-Sladder .
Riksdag
d. 1 Januarii
1829.
50,100
100,000
52,855
5,916
704
58,000
51L>
291,287
4,014,852
695,866
101,765
191
100
402
585
554
903,630
_
_ _
—
—
4,400
—
—
—
—
4,400,000
—
—
—
—
211,535
24
100,000
_
16
—
32,855
16
—
32
5,916
32
I 2
10
704
12
IO
—
—
7,123
-—•
—
21
4
585
21
4
28
9
481
1
6
16
3
förd. tilla v:e inom linien
21
6
224,577
2
2
—
396,102
3
7
■4
1
—
—
3
6
\ afskrifne
enligt
—
—
J IV.S Öt:s DGSlUL
8,542
d. 1 Januarii
i833.
891,810
402
58a
554
6
40,000
83,171
44
33
8
•a) 9
Réelc, men icke disponible Tillgångar:
Värdet af Riksgälds-Contoirets Hus , efter inköpspris
Dito af General-Assistance-Contoirets Hus med tillbyggnad ... .' .
-ynoi],
Säkre Fordringar, löpande med ränta
i mot i
sägn:
intecknade Reverser på 3 och 6'månaders uppsägning
samt 6 promt ränta . . . . . . . .
Utlånt af f. d. Allmänna Hingst-medels-Cassan
,, f. d. Skånska Hingst-Pr®mii-Cassan
,, Kongl. Bergs-Collegii f. d. Cassa
till frami. Hans Excellence Grefve Ruuth, mot 5 promt ränta .
till Staden Ystad för Casernbyggnad, mot 4 proc:t d:o och 2 proc.'t årlig afbetalning å primitiva
Capitalet v . . .
Dito för Dito mot 3 . d:o d:o d:o
Dito Norrköping mot 3 promt ränta och 3 promt årlig afbetalning pål primit. Capitalet.
Dito Borås
d:o d:o ,d:o . .
Dito d:o mot 5 promt ränta och 10 promt årlig .afbetalning på primit. Capitalet, från
och med år i835 -*• ‘ . .•■•. . . i
... .
„ Dito Jönköping för Hamnbyggnad mot d:o d:ö d:o
„ „ Ottenby Stuteri-Inrättning, mot 5 proc:t ränta
. .
„ „ Upsala Akademi  • .
„ „ Staden Malmö för Casernbyggnad (tills vidare räntefritt) . . . ..... . . . ... ...
Säkre fordringar , utan ränta:
Utlånt till Staden öregrund
..
Förskott till Stockholms Stad för en Pant-L&ne-Inrättnings bedrifvande, att återgäldas år 1842 . .
Emot säkerhet beviljad förnyelse af förkomne, skadade och förfalskade CreditSedlar
Förskjutit på Bevillningen
Förskott till kostnader för Charta: Sig. IivitStämplingen, hvilket ersättes af Stats-Verket
Destämde, disponible Tillgångar:
Låne-Bankens Obligationer mot 3 promt ränta, börande till Försvars-Vefkets motstående, under deposition
ställde Medel (R:dr 8gi,8io: 33. 8.)
Behållningen på Vexel - Banco-Räkningen N:o 1
D:o d:o N:o 4
d. 1 Januarii
l8a9‘ •
55,000
33,096
:>
16,000
14,000
200
411,480
t < , » ' •
16,i
\ <
t 3,'
20,000
18,400
199,060
16,200
47.000
48.000
Obestämde Tillgångar:
Ersättning för de på Creditivet för Spannemåls-undsättningar utbetalte .
.
Det tili Assistance-Contoirets Låne-rörelses bedrifvande återstående förskott, hvaraf högst obetydligt
torde kunna förväntas
Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen Hedvig Elisabeth Charlottas förut egande Actie-Capital i
Götha Canal-Bolag
Obligationer i Motala Verkstads anläggning
F. d. Konung Gustaf IV Adolfs enskilta förmögenhet
Bokförde Tillgångar, som ej kunna påräknas:
Förskjutne Extra gtats-Utgifter, att ersättas af dertill bestämde, framdeles inflytande Medel ....
För Kongl. Krigs-Collegii Departementers materiella behof samt för Kruttillverknihgs-kostnaders bestridande
förskjutit
Fordringar hos Götha Canal-Bolag
Fordran hos Hjelmare Canal och Slussverks Bolag, om hvars afskrifning den vid sista Riksdag väckta
fråga ännu hvilar oafgjord
Contant bidrag till Krigs-Skuldens liejviderande
Enligt Kongl. Majits Nådiga Dom, inlöste fordna DiscontVerkets 3 procents reverser .. . . .
Kongl. Nummer-Lotteriets till Riksgälds-Contoiret öfverflyttade fordringar bos Hamnbyggnads-Direc
tionen
i Helsingborg samt hos Finska Strömränsnings-Directionen, tillsammans
På Kongl. Convoy Commissariatcts vid 1823 års Riksdag anvisade Creditiv lyftade .......
Återstående fordran uti aflidne StadsMäklaren Sodemans Conemius—.—-—.—^—•—» . . : : i . .
Do pä Lilia Creditivet till utestängande af farsoten Cholera Morbus lyftade
Utbetalle förskott, hvilka, genom afgifvande redovisningar, komma att försvinna:
Till bestridande af kostnader för innevarande Riksdag
d:o d:o vid Tidnings-Stämplingen
d:o af vanliga Expenser samt Rättegångs-Utgifter vid Räksgälds-Contoiret
d:o af kostnaden vid Inredningen af Riksgälds-Contoirets Hus
d:o d:o d:o Ilessensteinska Huset
Värdet af Kopparen i Riksgälds-Contoirets Skiljemynts-Polletter _
Intercsse-Kordringar
320
I,OtiH,805
1,489
38,805
34
130.000
33.000
700
16,825
1,600,000
400,000
72,000
1,137
28,690
135,553
5,507
Biliana, till R. St. Prat. 1834. 4 Saml- 1 Afd- a7:r,e Käft.
Summa Skulder R:dr |3,314,463| 4| 11|7,475,417 | 9|
Stockholm den 22 Maji 1834-  Pa Stats-Utskottets Befallning
• lii öre/t.
Summa Tillgångar R:dr
402
27,743
12,158
i4
d. 1 Januarii
i833.
55,000
53,696
46.000
14.000
3,200
40.000
-18,660
16,800
191,538
98,939
83.000
8,000
4,000
45.000
48.000
3,000
100,000
66
1,886,131
1,635
150,000
— 6,270
1,000,000
40,868
20
23
32
i5
3
24
8,142,772147
480,606
21,198
2,443,554
490,000
12
47
iafskrifne
enligt
Riksens
Ständers
k: beslut.
31 1,194
— 500,000
430
502
75
6,700
500
afskrifne
18,889
33
6 4
16
16
47
r9
417,362,735) 21 j 6
►
M
Bilaga Lill. B. lill SlatsTJtskoltets Berättelse, rörande RiksgäldsConloiret.
Sammandrag öfver lliksgäldsContoirets Inkomster (deribland icke upptagne sådane contanta tillgångar, som genom skuldsättning erhållits) samt Utgifter nedannänmde år.
Allmän Bevillning, Skatterätts- oell ObservationsMedel,
Lön- och Betalningsafgift samt 1808 års
Krigsgärd i efter afdrag af Taxeringsköstnader,
RestitUtiorter oell Kongl. KammafRättens Observations*
samt indrifnings-arfvoden . . . .
Behållning af Tidnings-Stämpel-afgift
Af-betalningar på utlånte Capital och deribland de
på Corn 111 ereeCollegii Creditiv lyftade 10,000 R:dr
Från R. St:s Bank återlefvererad afbetalning på
StatsVerkets skuld till Banken
Bankens behfillne räntevinst
Från Kongl. StatsContoret lefvererad ersättning för
förskjutne kostnader, i och för Chartae Sigillatse
hvitstämplingen . . .
Af vederbörande låntagare ersatte, förskjutne Brand
försäkrings-afgifter
Från Kongl. StatsContoret lefvererade öfverskott
på StatsVerkets Inkomster ........
Från f. d. General-Assistance-Contoiret återlefve
reradt
utaf Förlagsfonden
Smärre inkomster
Från R. St:s Justitiae-Ombudsman återlefvereradt
reseförskott
Interessen *
År 1829.
2,234,689
0,904
4,724
100,000
170,918
1,489
233,041
IS,000
23»
18,218
År i83o.
2,292,936
8,140
4,491
130,000
*)
1,749
282
312
30
11,385
8uumia R:dr j2,839,2241111 6|2,301,203 a3| 4
År i831.
2,303,512
8,834
24
4
0,723143
1,304
130
4
47
244
12,901
År i832.
Summa
Summarum.
2,291,630
9,214
13,817
32
44
1,075
502,822
94,151
473
2
13,204
2,535,094 ! 8| 3|2.708,991 j i] 2
Större utgift än inkomst
730,000:
211,553: 24. —
80,444:— 4.
Hvilken brist af 2,500,9:9 R:dr 47 s^- 10 r:st- blifvit fylld med
a) Upptagne Lån af Allmänheten .... R:dr 900,000;.
h) Utaf de till FörsvarsVerlets iståndsättande
anslagne, i Gontoret innestående, medel,med
serskild behörig tillåtelse begagnade . :
‘é) Götha Cänal-Bolags Insättningar . , .
d) Influten lösen för Ekeskog ......
e) Creditiv-skulden till Banken, som vid 1828
års slut utgjorde R:dr 42,959: 28. 1. tillökad
med
• • • ■ • « 333,142: 20. 6.
eller den utförda bristen R;dr 2,300,919: 4y. io
-
Anmärkningar.
*) Bankens behåll«e räntevinst för år i83o och påföljande
åren, är upptagen uti serskilda redovisningen för ansla
gen
till bestridande af så kallade Extra StatsUtgifter.
**) Hela beloppet af Öfverskotten för år-828, R:dr 264,820: 36. it.
äfvensom utaf öfverskotten för år
i829(628,002:i3. a „ 523,179: it. 1.
Tillsammans R:dr 390,000: — —
är upptaget uti serskilda redovisningen för anslagen till
FörsvarsVerkefs iståndsättande.
Bihang till R. St. Prof. 18?,4. 4 Sami. 1 A/d. 27 Haft.
0,403,174
2,300,919
Summa R:dr 12,904,094 j 441 1
Pa anslaget till StatsBehofvens fyllande uttagne .
Årliga räntan tili Hans Maj:t Konungen ....
Anslag till FörsvarsVerkets iståndsättande . . .
Till Extra Statsutgifter, de år 1829 från Kgl. StatsContoret
lefvererade ÖfverskottsMedel för år 1827
Afbetalning på StatsVerkets skuld till Banken
Capital-Afbetalningar på räntebärande skulder .
Interessen på dito
Inlöste Uppbringnings-Ersättnings-Obligationer
En äldre Kronofordran liqviderad
Professor Ling för en Lärobok i Gymnastiken . .
Till Gamla Bolaget för StenkohlsVerket vid Höganäs
Till nya Bolaget för samma Verk
Ersättning till f. d. GeneralAssistanceContoiet för
dess förlust å nästföregående årets Lånerörelse
Lånbiträden utan ränta:
Till Götha CanalBolag
„ Staden Öregrund
Kostnader för 1828—i83o årens Riksdag . . .
Omkostnader för StatsRevisioner
En af Rikets Ständer serskild beviljad gratification
åt Commissarien Ek
. . .
Lånbiträden mot ränta:
Till Staden Borås
„ Jönköping
Ottenby Stuteri
Stockholms Stad för den nya Pant-Låne-In
rättningen
Kongl. CommerceCollegium till UllDisconlfondens
förstärkning
5)
»
Creditivcn:
På det så kallade Lilla Cfeditivet . .
Creditivet för Spanneniåls-undsättningar
Aflöning till R. St:s Justitiae-Ombudsman samt tjenstgörande
vid dess och Tryckfrihets-Committeens
Expeditioner m. m.
Pension till R. St:s f. d. Justitieombudsman, Friherre
Mannerheim
Andre Pensioner samt Expectance-Löner . . .
FörvaltningsOmkostnader för RiksgäldsContoret .
För ordnandet och hopläggningen af Bihanget till
R. St:s Protocoll
Åtskilliga förskott, hvilka dels skola ersättas,
oeh dels komma att af skrifvas:
Förskjutne kostnader för ChartaeSigillatse-hvitstämp
lingsContoiret
dito för intecknande af Götha Ca
nal-Bolags
förbindelse .
dito för Hennes Majit Drottningens
Kröning
Bestridde Ih.tra StatsUtgifter utöfver de härtill påräknade
tillgänglige medel
Förskottsvis bestridde Utgifter för innevarande
Riksdag
Förskott för Kongl. KrigsCollegii Materiella behof,
att ersättas af Öfverskotten på StatsVerkets Inkomster
samt Besparingar
Dito till nya Inledningen af RiksgäldsContorets
förra hus
Dito dito uti f. d. Hessensteinska huset
Dito till Tidnings-stämplingen .......
Förskjutne Brandförsäkrings-afgifter
År 1829.
1,447,566
200,000
130,000
42,573
12,906
57,902
9,390
65,919
6,659
100,000
277,917
300
5,862
1,300
1,136
47,770
21
34
1,749
51,300
24
År i83o.
2,127,200
200,000
597,355
233,041
2,973
9,564
110,331
67,400
7,499
^ 3,000
11
433
117,282
3,568
138,600
300,000
3,390
1,300
1,036
38,607
1,504
66
83,234
1,300
12
År i83i
1,723,000
200,000
242,333
2,573
13,097
92,898
2,000
9,163
7,119
9,830
8.000
6,000
16
27
200,000
700,000
7,836
1,300
1,036
34,340
60
1,673
245,133
143
3,200
År i832.
2,005,022 45
200,000
242,335 16
60,230
30,078
10,629
'9
11
44
20 —
3,403
3,118
330
100,000
10,000
100,000
7,100
1,300
1,433
59,416
1,633
134,216
500
21,198
2,000
500
302
4«
Summa
Summarum.
2
Summa R;dr |2,439^f^j~i3,896,236|25|-|3^3LM8|3^('7|3,016,699j3o| 4|12,904,094144
Anmärkning. ) Lånbitradena åt Götha CanalBolag för år i83o och följande åren; räntan till SöderTelje CanalBolag samt till Strömransntngar
aro upptagne uti serskilda redovisningen för anslagen till bestridande af så kallade Extra StatsUtgifter.
Stockholm den 0.1 Maji 1834-  På StatsUtskottets Befallning
A. Ii i n v c k.
Stockholm, tryckt hos J. Hörberg. 1834.
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 11g.
i
Nio 119.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 23 Maj kl. 5 c. tn.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om inrättande på
Statens bekostnad af en Arbets- och Corrections-anstalt
inom Götheborgs och Bohus Län. (U. A.)
Sedan, vid sistförflulne Riksdag, Fullmägtige för Göllieborgs Stad, af den
anledning, att en derstädes, i förening med Stadens Fattigvårds-Inrättning
organiserad Arbets- och Corrections-anstalt, vid tilltagande sysslolöshet och
sedeförderf inom den arbetande classen, icke blott saknade utrymme för
de personer, som deruti borde intagas, utan ock vore för Stadens invånare
högst kostsam, hos Rikets Ständer framställt begäran, att en Arbetsoch
Corrections-anstalt, med tillräckligt utrymme, måtte antingen uti Götheborgs
Stad eller dess granckap blifva, på Statens bekostnad, inrättad, och
Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 11 Januari i83o, hos Kongl.
Majit i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit i Nåder måtte låta undersöka
lämpligheten af den utaf nämnde Stads Fullmägtige alternativt förer
slagne utvidgning af Stadens Spinnhus, i ändamål att derigenom erhålla
ett, efter Ortens behof, afpassadt utrymme för en Arbets- och Correctionsanstalt
för personer af mankönet, samt resultatet af en sådan undersökning,
tillika med uppgift å den med tillbyggnaden förenade kostnad, vid nästderpåföljande
Riksmöte, Rikets Ständer meddela; så har Kgl. Majit, under
den 22 nästlidne Februarii, till Rikets Ständer härom aflåtit Nådig Skrifvelse,
och deruti gifvit Rikets Ständer tillkänna, det Kongl. Majit, på de
af Styrelsen öfver Fängelsena och Arbets-Inrätlningarne i ämnet andragne
grunder, funnit någon utvidgning af Götheborgs Spinnhus icke vara för
närvarande af behofvet påkallad.
Stats-Ulskoltet, som från Borgare-Ståndet erhållit remiss å en af
Riksdags-Fullmägtige från Götheborg, Herrar Santesson , B. H.s Wijk,
Olofs och Leffler, E. M, gemensamt afgifven motion, af enahanda syftning
med den vid förra Riksdagen väckta, och hufvudsakligen grundad
på Rikets Ständers då fattade Beslut, får, till densammas besvarande, endast
åberopa Kongl. Majits Högstberörde, till Rikets Ständer nu aflåtne, Nådiga
Skrifvelse (införd i i Sami. i Afd. under Nio 44}> och tillstyrker fördenskull.:
att motionen må förfalla.
Stockholm den 23 Maji i834>
Bihang till li. St. Prot. 1834- 4-de Sami. 1 :sta Afd.
28 'de Håftet.
1
Stats- Ut slottets Utlåtande N;o 120.
N:o 120.
Antom till Eip.->UtäL d. a3 Maji XJ. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, rörande de utskylder,
som för Landsbo fdinge-JResidenset i Nyköping
böra till Stadens Cassa betalas. (U. A.)
Med åberopande af ett Rikets Ständers Beslut, enligt hvilket Statsverket
skulle ansvara för de utskylder, som tilt Nyköpings Stads Cassa i
och för Landshöfdinge Residencehuset derstädes böra erläggas, har Riksdagsfullmägtigen
för nämnde Stad, Herr Johan Sjöblom, med deraf hemtad
anledning alt de så kallade vakt- och vårdsntedlen ännu ej från Statsverket
tilt Magistraten blifvit öfversända, eller orsaken lill dröjsmålet dermed
uppgifven, uti en lill Stals-Utskottet remitterad motion, föreslagit att
Stals-Verket må , så val för den förflutna,'sorn den kommande tiden, för
omnämnde Residencehus, årligen till Nyköpings Stads cassa betala håde
vakt- och yårdsmedlen, och alla andra stads-ulskylder, hvilka nu äro eller
framdeles kunna blifva bestämda, i likhet med, och i förhållande till, Ifvad
andre husegare inom Staden Nyköping få vidkännas. Och har Motionairen,
såsom skäl för sin framställning, uppgifvit, att, om Stats-Verket frikändes från
en sådan betalnings-skyldighet för dess i Städerne egande hus och byggnader,
det minskade antalet husegare derigenom buane alt vidkännas en
betydlig förhöjning i de redan nog tryckande stadsutsk.ylderne.
Jemte det Utskottet, i afseende på dröjsmålet med betalningen tili
Nyköpings Stads Cassa, af ulskylderne för dervarande Landshöfdinge-residence-hus,
får meddela den upplysning, att sådant härrört af en Iiquids
uppgörande med framlidne Hr Landshöfdingen, Presidenten m. m. Friherre
SkÖfdebrands Sterbhus, men att medlen i slutet af nästlidne Januarii månad
blifvit till Kongl. Majrts Befallningshafvande i Södermanlands Län
öfversände, för att Magistraten tillställas, har Utskottet tillika, i afseende
på Motionairens framställning om de afgifter, sorn af Kronans hus i Släderne
i allmänhet böra utgöras, skolat, i öfverensstämmelse med dess öfver
Herr Hattings motion afgifne Utlåtande N:o no, endast åberopa Rikets
Ständers härom under den it December »829 aflåtne underdåniga skrifvelse,
hvarigenom Rikets Ständer förklarat Städerne berättigade, att, för
Kronans deri varande egendomar, erhålla det bidrag till brandvakts- och
etdslUckmngs-anstalters underhåll, som å de samma kan finnas belöpa.
Stats-Utskottets Utlåtande N:b tat.
3
Och då Utskottet uti nämnde Betänkande icke ansett sig böra föreslå någon
förändring i detta stadgande, tillstyrker Utskottet,
att Herr Sjöbloms motion icke må föranleda till någon åtgärd £
Rikets Ständers sida. J
Slockholm den a3 Maji 1834-
' . f
Emot detta Beslut anmäldes Reservation af Herr Ekerman, C. J.,
under åberopande af det yttrande, han afgifyit, i anledning af Utskottets
Betänkande N:o 110.
N:o isr.
Ankom till Exp.-Utsk. d. a3 Maji, 11. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af väclct motion, om arfvodentill
Städernas HädhusHätter för deras befattning med
Tullmai. (IL A.)
Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers vid i8a3 års
Riksdag aflåtne underdåniga Skrifvelse, genom Kungörelse af den 7 Maji
1831 , i Nåder förorduat, att Sjötulls-Rätterne skulle upphöra, och de
åligganden, hvilka tillhört dessa Domstolar, öfverflyttas på Rådhus-Rätterne,
bär Herr Bruse, J. P., uti en inom Borgare-Ståndet väckt, och derifrån
till Stals-Ulskoltet remitterad motion, hemställt, att, då, genom denna öfverflyttning,
göromålen inom Rådhus-Rätterne, hvilkas egentliga bestämmelse
vore att behandla Städernas politie och oeconomie samt sådane tvisteöch
brottmål, sorn på Städernes område uppkomma, så betydligen ökats,
att Domstols-Ledamöterne, hvilka, serdeles i de mindre Släderne, icke äro
bättre lottade, än att de för sin utkomst mäste sysselsätta sig med andre
vrken och binäringar, i följd af tilltagande Domaregöromål, nu derifrån
förhindras, — Städernes IVifagistrater, såsom ersättning för deras möda med
Tullmåls handläggande, hädanefter antingen måtte förklaras berättigade, att,
med åtnjutande af en lika förmon, som för Magistraterne stadgas, uti KgL
Reglementet för Dykeri- och Bergnings-Compagniet af den 22 December
180a, nemligen a procents provision af försäljningssumman utaf bergade
varor, få verkställa försäljningen af förbrutet dömdt gods, eller ock att, i
händelse detta förslag ej skulle finnas lämpligt, Rådhus-Rätterne mätte
tillerkännas ett årligt arfvode, att af Tullraedlen utgå, och hvars belopp
4
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 121.
börtie på Kongl. Maj:ts serskilda Nådiga pröfning få ankomma, och bestämmas
med hänsigt till antalet och beskaffenheten af de Tullmål, RådhusRätterne
för hvarje år varit föranlåtne handlägga.
Med erkännande af rättvisan och billigheten utaf Rådhus-Rälternes
ersättning, för deras genom Tullmålen förökade göromål, hafva, uti motionen
åtföljande serskilde anföranden, Herrar Klingvall och Lale ansett,
den förre, att en viss summa, svarande emot den, som genom Kgl. Kungörelsen
af den 7 Maji i83i, redan blifvit Rådhus-Rätterne i Stockholm
och Götheborg tillerkänd, borde af Tullmedlen anslås till arfvoden åt de
öfrige Rådhus-Rätterne, der Tullmål förekomma; i hvilket ändamål Herr
Klingvall bifogat ett Utdrag af Wisby Rådhus-Rätts Dombok, utvisande
att, under loppet af år 183 3 , trettiofyra Tullmål varit till Rådhus-Rätten i
Wisby instämde, som, utgörande 76 §§. i Domboken, i 47 dagar upptagit
Rådhus-Rätten med ransakningar och utslags afkunnande; hvaremot Herr
Lake föreslagit, att ersättningen för Rådlms-Rätternes besvär med Tullmai
skulle beredas genom Protocollslösen, hvilken hädanefter uti dylika ärenden
borde ega rum.
Utskottet, som i allmänhet icke kan godkänna den grundsatts, attona,,
till följd af någre förändringar i administrativ väg, göromålen för en och
annan embetsmyndighet i någon mon tillökas, Staten genast skall vara
pligtig derför vidkännas ökade aflönings-utgifter, kan så mycket mindre
tillstyrka något serskildt aflönings- eller arfvodes-anslag till följd af RådIius-Rätternes
handläggning af Tullmål, som sådant då äfven borde ifrågakomma
för Rikets Hof-Rätter, serdeles Kongl. Svea Idof-Rätt, sorn genom
Tullmålen erhållit en icke obetydlig tillökning i deras göromål. Alt, på
sätt Herr Bruse alternativt föreslagit, på Magistraterne öfverflytta bestyret
med försäljningen af gods, som dömes förbrutet, emot lillgodonjulande af
2 procent såsom provision å försäljningssumman, anser Utskottet äfven
ur flere hänseenden vara mindre lämpligt, helst sedan Kongl. Majit, genom
en icke längesedan i Nåder utgifven Författning,, stadgat den ordning,
som vid behandlingen af dylikt gods bör följas.
Af dessa skäl, och enär i öfrigt Tullmålen i de flesta Städer icke
lära förorsaka någon märkbar eller väsendtlig tillökning i Rådhus-Rälternes
göromål, samt Kongl. Majit har Sig öppet lemnadt, att, om ett motsatt
förhållande ett och annat år någorstädes skulle inträffa, för tillfället anvisa
den ersättning, som prof vas skälig, och hvarom vederbörande icke lära;
underlåta* att göra underdånig framställning*
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 122.
5
finnér Utskottet sig icke böra, i anledning af hvad Herrar Bruse
och Klingvall, m. fl , i detta ämne yttrat och föreslagit, tillstyrka
någoil åtgärd å Rikets Ständers sida.
Slockholm den 23 Maji i834«
N:o 122.
Ankom till Exp—Utsk. elen 23 Maji kl. 5 f* m
Utlåtande,
i anledning af väclct fråga, om bidrag af Statsmedlen
till förbättrande och iståndsättande af Warbergs
hamn. CU. A.)
I detta ämne har Herr B. Andersson hos Borgare-Ståndet väckt en
till Stals-Ulskollet remitterad motion, deruti anhålles, att, sedan Kongl.
Majit behagat i Nåder tillåta att, för islåndsättandet och förbättrandet af
Warbergs hamn, de materialier, som Warbergs raserade fästningsverk lemna,
skulle få användas, och hvarigenom en betydlig nedsättning uti den,
enligt Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelnings upprättade förslag,, beräknade
koslnadssumma 4i>552 R:dr kunde ega rum, Rikets Ständer mätte, för
ifrågavarande ändamål, bevilja, eller hos Kgl. Majit förorda, ett bidrag af
r0,000 R:dr Banco," förmodande Motionairen, tillgång till desse medel, i
händelse Rikets Ständer i önskningsväg understödja den nu gjorda begäran,
vara att påräkna, antingen af det utaf Kongl. Majit till allmänna byggnadsföretag
äskade anslag 5oo,ooo Ridr, så vidt detta bifalles, eller å Nionde
Hufvud-Titeln, i den moa tillgångarne sådant medgifva.
Och har Herr Andersson, till stöd för sin ofvannämnde anhållan, i
öfrigt åberopat Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens,
vid senaste Riksdag, rörande samma ämne, då afgifne Betänkande Nio 2^.
Sedan Kongl. Majit vid innevarande Riksdag uti Dess Nådiga Proposition,
angående Siats-Verkets tdlstånd och behof, af Rikets Ständer äskat
ett anslag af 100,000 Ridr i fem år, för att användas till lättade vatteneummunicationer
och andre allmänna arbeten samt uti Stor-Amirals-Embetels
3:dje Afdelnings förslag lill nya hydroteebniska arbeten och företag,
sorn ligger till grund för den Nådiga Propositionen, finnes jemväl för
Warbergs hamn-anläggning upptagen eu summa af 4*>ooo R:dr, så lärer,, i
händelse Kongl. Majit anser ett sådant hamnarbete vara af behofvet ountl
-
6
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 1$3.
gängligen påkalladt, Kongl. Maj:t äfven för detta ändamål af ofvanberörde
anslag, i fall det af Rikets Ständer beviljas, anslå erforderliga medel; och,
sorn. Utskottet icke kan tillstyrka någon underdånig framställning, i afseende
på anslags anvisande företrädesvis till hamn-anläggningen i Warberg,
anser Utskottet
Herr Anderssons motion icke böra föranleda till någon åtgärd å
Rikets Ständers sida.
Stockholm den a3 Maji 1834-
N:o 123.
Ankom till Exp—CJtsk. den a3 Maji kl. 5 e. m.
Utlåtande, ifråga om hegardt Statsanslag för en hamnbyggnad
vid Cimbritshamn. (U. A.)
Uti till Stats-Utskottet från Borgare-Ståndet remilteradt memorial
har Herr Borg, J. Pandragit, hurusom, genom den invånarne i Ingelstads
och Jerrestads Härader af Christianstads Län medgifne rättighet,
att idka byteshandel med Blekinge och andre orter, en mängd Cimbritshamn
närboende fiskare egnat sig åt spanmåls- samt tiramerhaudel, Hvaraf
handt, att span måls-utskeppningen ifrån berörde Stad betydligen minskats,
till stort mehn och skada för Staden, utan motsvarande fördel för kringliggande
landsbygd eller samhälle i det hela.
Till förebyggande af Stadens fullkomliga undergång, anser Motionairen
för närvarande det enda medlet vara, att anlägga en för Staden passande
hamn, dertill ock, i anseende lill gamla hamnens djup samt andre omständigheter^
bästa tillfälle erbjuder sig; och har Herr Borg anhållit, att, till
detta ändamåls vinnande, Rikets Ständer måtte anslå nödige medel, samt
såsom ytterligare skäl härföre uppgifvit, att behofvfft ttf den nu föreslagne
hamn-byggnaden ifrån längre tider varit insedt samt nyttan deraf äfven
i militäriskt afseende erkänd, lill bevis hvarföre ett transsumt af framlidne
Landshöfdingen Christ. Barnekows underdåniga memorial i berörde
ämne blifvit motionen bilagdt.
Med afseende icke allenast å det förhéllancLé, att ifråga'varandb ämne
uti motionen saknar den utredning, som för dess pröfning ovilkorligen erfordras,
än äfven derå, att den nu föreslagne hamnbyggnaden icke finnes
Ståts-Utskottets Utlåtande N’.o m4'
7
upptagen uti det underdåniga memorial, Stor-Amirals-Embetets 3:djeAfdelning
till Kongl. Maj:t afgifvit med förslag till nya hydrotechniska arbeten
och företag, på hvilket Kongl. Maj:t grundat Dess Nådiga Proposition om
serskildt anslag för della ändamål med 100,000 R:dr årligen i 5 år, anser
Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall å Herr Borgs ofvanberörde motion.
Stockholm den 23 Maji i834-  Emot detta Beslut har
Herr Hagelstam O. J.j anmält reservation, under yttrande, att
hamn-anläggningen vid Cimbritshamn i militairiskt hänseende vore förtjent
af största uppmärksamhet; och att, om äfven något anslag nu ej dertill
kunde beviljas, ett sådant, när lillgångarne det medgifva, borde anvisas,
och att således Utskottet bort frågan med ett förordande beledsaga.
N:o 124.
Antom till Exp.-Utsk. d. a3 Maji kl. 5 t, m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om understöd «/
Allmanna medel for hamnbyggnad och strömrensning
vid Ronneby Köping. (ti. A.)
Vice Talmannen Jon Jonsson har inom Bonde-Ståndet väckt en till
Stäts-Utskottet remitterad motion, deruti, under anförande af det ypperliga
afsältningstillfälle, som köpingen Ronneby, genom dess i senare tider
utvidgade skeppsfart och handelsrörelse, lemnar allmogen inom medlersta
delen af den province, der Ronneby är beläget, samt den stora vigt detta
medför för hela ortens landtmannarörelse, vice Talmannen anhållit, att,
för en i Ronneby börjad kostsam hamnbyggnad och strömrensning, måtte
beviljas ett understöd af 6,000 R:dr Banco, eller ock lämpligt anslag af
allmänna strömrensningsmedlen, eller ():de Hufvud-Titeln, dertill lemnäs;
men, för den händelse att detta ej skulle kunna medgifvas, har Motionairen
hemställt, att ett slående räntefritt lån af Statsmedlen matte köpingen
meddelas att successive återbetalas efter 6 års förlopp; och har Motionairen
derjemte öfverlemna! ett öfver berörde arbete uppgjordt kostnadsförslag,
slutande sig å en summa, stor 27,534 R:dr.
Uti nnjtionen bilagde yttranden, hafva flere Bonde-Ståndets Ledamöter
dels ansett den af Motionairen äskade summa vara nog högt tilltagen,
dels ock, på uppgifne skäl, motionen bestridt.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N;o täS.
Som beliofvet af det nu föreslagne hamnbyggnads- och strom:
nings-företaget vid Ronneby icke kan anses vara, genom af enskild M “!ionair
derom väckt fråga, fulleligen styrkt, samt delta arbete dessutom ej
synes vara af den allmänna nytta, att Statsmedel rätteligen dertill böra
disponeras, och då i öfrigt anskaffningen af ifrågavarande 6,000 R:dr, som
utgör endast omkring ^ttedel af hela kostnaden, icke bör med någon svårighet
vara förknippad i en ort, der, såsom Motionairen sjelf medgifvit,
handeln och industrien uro i tilltagande, anser Utskottet sig
å ifrågavarande motion icke kunna tillstyrka bifall.
Stockholm den a3 Maji 1834-
N:o 125.
Antom till Exp.-Utsk. den a3 Maji kl. 5 e. aa.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om Statsanslag
för Segelfarts öppnande genom sundet vid Björnängehals
nära Marstrand. (U. A.)
Jemte anmälan af den lättade communication emellan Marstrand
och fasta landet samt deraf sig härledande stora fördelar för det allmänna,
som vunnes derigenom att sundet vid den så kallade Björnängehals, belägen
emellan Koön vid Marstrand och Klöfverön, öppnades till segelfart samt
med omnämnande derjemte af de stora svårigheter, som ofta möta sjöfarande
vid passerandet af den yttre, nu enda vägen ifrån Marstrand till
Götheborg, har Herr C. W. Olbers, uti angifvet, ifrån Borgare-Ståndet till
Utskottets handläggning remitteradt, memorial, anhållit, att, för ofvanuppgifna
segelleds öppnande, ett Statsanslag af omkring 16,000 R:dr mätte
beviljas.
För pröfningen af en så beskaffad motion, anser Utskottet nödigt ega,
ej mindre tillförlitligen styrkt det föreslagne arbetets behöflighet och kostnaden
för detsamma, än ock utredt, om, och i hvad mon, bidrag dertill
kan vara att påräkna af den eller de orter, som af det samnla komme att
draga fördel o. s. v. I sådant ändamål anser Utskottet lämpligast vara,
att dylika frågor med den af Herr Olbers nu väckta, först underställas
.Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, som, om .företaget finnes förtjena uppmärksamhet,
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 12.6.
9
abet, är i tillfälle att anbefalla de undersökningar, sorn erfordras, oell
af så vida disponible medel dertill ej finnas att tillgå, derefter i fullständigt
skick öfverlemna frågan till Rikets Ständer.
Då nu åter ifrågavarande af Herr Olbers väckta motion icke tillika
innefattar de upplysningar, sorn för den sammas afgörande, i Utskottets
tanka, äro erforderlige, tillstyrker Utskottet,
att densamma må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 23 Maji i834«
N:o 126.
Änkom till Exp.-Ulst. den a3 Maji kl. 5 e. <m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, om rättighet för
nybygges sökande, att, emot behörig borgen, lyfta hela
odlings-understödet, så snart genom bevis styrkes, att
odlingen blifvit verkställd. (U. A.)
Sedan Rikets Ständer, till befordrande af landets uppodling, beviljat
'understöd åt dem, som i Norrland upptaga nyhemman, med 8 tunnor
spanmål, att utgå med 3 tunnor hvardera de två första, och två tunnor
det tredje året, dock med föreskrift, att, genom syn, hvarje gång skall utredas,
huruvida odlingsskyldigheten blifvit fullgjord, innan de aine sista
årens understöd kan utanordnas, så har Riksdagsfullmägtigen Johan Jacob
Rutberg ifrån Norrbottens Län uti memorial, som ifrån Bonde-Ståndet blifvit
till Stats-Utskottet remitteradt, under åberopande, dels af de omgångar,
sorn mäste iakttagas, innan odlings-understödet kan utbekommas, dels
äfven af de betydliga och, för en nybygges-sökande, högst kännbara kostnader,
sorn dermed äro förenade, föreslagit: att, till afhjelpande af denna
olägenhet och till befrämjande af Rikets Ständers afsigt med det beviljade
understödet, nybygges-sökande, sorn på anläggningen fått frihets- och ti 11-  stånds-resolution, måtte utbekomma odlings-understödet, då lian med bevis
af vederhäftig person, hvilken tillika borde borga för understödets återbetalning
om annat förhållande inträlfade, styrker att lian verkställt den föreskrifne
odlingen; att detta bevis- med borgen mätte, genom ortens Kronofogde,
insändas till Kongl. Majrts Befallningshafvande, sorn åt Iironofog
Bihang
till R. St. Prot. 1834. A-de Samt. 1 :sta Afd, 2
28:de Håjlet.
IO
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 126.
den egde meddela anordning att vid de vanliga Uppbörds-stämmorne utlemna
odlings-understödet; att, till control huruvida odlings-skyldigheten
vore fullgjord, den syn måtte tjena till grund, hvilken Krono-Betjeningen,
enligt Lag, vore skyldig, att hvart tredje år, utan åboens betungande, å
.Krononybygge!! förrätta; att om dervid befunnes, det åboen försummat
odlings-skyldigheten, odlings-understödet borde af honom återgäldas och,
i händelse af brist, utaf borgensmannen ersättas; oell att, om en sådan
syn icke hölles inom den i Lagen utstakade tid, löftesmannen borde för
sin borgen vara fri. Uti hvilken hemställan Pehr Hindriksson ifrån Norrbottens
Län till alla delar sig förenat, hvarjemte Johan Larsson tViklund
samt Olof Olsson ifrån Westerbottens Län anhållit, att enahanda förmon
måtte nybyggarne i deras hemort beviljas.
Utskottet delar den af Molionaircn yttrade åsigt, att de omgångar,
gom. iakttagas innan odlings-understödet kan utbekommas, äro för nyhemraans
upptagare betungande och att, då kostnaderne dels för sjelfva syningsförrättningen,
dels för ansökningen derom m. m. afdragas, behållningen af
odlings-understödet icke sällan torde blifva ringa eller ingen. Då i öfrigt
Utskottet icke inser någon ovilkorlig nödvändighet af årliga besigtningar å
de måhända vidt kringspridda nybyggeslägenheterne samt Kronans rätt i
afseende på den span mål, som till nybyggare ullemnas är, i händelse af
försumlighet å nybygges-åboens sida, förvarad genom hvad Motionairen
föreslagit om borgens ställande, tillstyrker Utskottet:
att Nybyggare, som styrker, det han verkställt den föreskrifne
odlingen medelst företeende af bevis utaf vederhäftig person,
hvilken tillika bör borga för understödets återbetalning, om annat
förhållande finnes ega rum, må understödet utbekomma;
att detta bevis med borgen må lill Kronofogden i orten få aflemnas,
som tillika eger pröfva borgens-förbindelsens antaglighet;
att å understödet må, sedan borgensskriften och beviset blifvit
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insände, meddelas anordning
och detsamma utlemnas vid de vanliga Uppbördsstämmorne;
att, till control huruvida odlings-skyldigheten blifvit fullgjord,
den syn må tjena till grund, hvilken Krono-Betjeningen är skyldig
att hvart tredje år, utan åboens betungande, å Krononybygget
förrätta; samt
att, om dervid befinnes, det åboen försummat odlings-skyldigheten,
odlings-understödet bör af honom återgäldas och, i händelse
han deri brister, utaf borgensmannen ersättas.
Stais-Utskottets Utlåtande N:o 12.J.
Beträffande åter det af Motionairen föreslagna tillägget: ”att, om en
sådan syn ej hålles inom den i Lagen utstakade tid, löftesmannen bör för
sin borgen vara fri”, kan Utskottet icke tillstyrka detsammas antagande,
enär det af Qerfaldiga orsaker kan inträffa, att en sådan syn varder uppskjuten.
Angående det Beslut Rikets Ständer i detta ämne fatta, lärer underdånig
skrifvelse till Kongl. Majrt böra aflålas, på det alt, i händelse Kongl.
Maj:t dertill lemnar Nådigt bifall, nu gällande föreskrift, rörande understöd
åt nybyggare, må derefter förändras.
Stockholm den 23 Maji 1834-
N:o 127.
Ankom till Exp.-Utsk. den a3 Maji kl. 5 e. m
Utlåtande,
i anledning af väckt fråga, om det tillägg i
Afvittrings-Stadgan, att alla syner, som ske i och för
m/hemmans upptagande, måtte af Staten bekostas.
(U. A.)
Uti memorial, som lill Stats-Utskottet blifvit remilteradt, bar Riksdagsfullmägtigen
ifrån Norrbottens Län Johan Jacob Rutberg anfört, huruledes
uti 7 §. af 1824 års Afvittrings-Stadga för Norra Länen finnes föreskrifvet,
att de å Krono-Allmänningen befintliga, lill nybyggen tjenliga
lägenheter skola af Afvillrings-Landlmätare affatlas och till nya hemman
indelas, hvarefter den, som sig dertill anmäler, utan någon annan afgift,
än lösen för det utslag, som meddelas i anledning af dess ansökning, får
en sådan färdig ulsynt lägenhet emottaga, för att densamma uppodla, hvaremot
i de socknar, dit Afviltrings-åtgärden ännu ej hunnit sträckas och
nvbyggen, på grund af tillåtelsen uti 4 morn. af ofvanåberopade §., ändock
anläggas, den sökande sjelf måste bekosta bela synen. Då likväl denna
kostnad vore ganska kännbar för nybygges-sökande, som vanligen äro af
den fattigare classen, har Riksdagsfullmägtigen Rutberg föreslagit det
tillägg i Afvittrings-Stadgan, att alla syner, som ske i och för nyhemmans
anläggning, måtte af Staten bekostas, i likhet med hvad uti berörde Stadga
föreskrifves, i afseende på den vid afvittringen uppgående kostnad, då deremot,
om någon sökande förevisade så beskaffade egor, att nytt hemman
deraf ej kunde anläggas, lian sjelf borde ersätta den onyttiga kostnad en
sådan syn medfört.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 128.
Då, genom afvitlringarnes fortgång, det af Motionairen afsedde ändamål
efter hand kommer att vinnas, och hans nu framställde förslag således
endast afser nybygges-anläggningar i de trakter, till hvilka afvittringsförrättningarne
ännu icke hunnit utsträckas, men genom bifall till samma
förslag, Kronan skulle få vidkännas dubbla kostnader, nemligen först
vid utsyningen af de nyhemman, som kunna begäras, och sedan vid afvittringsverkets
förflyttande till samma trakter; så och då de nybyggare, hvilka,
utan att afvakta afviltrings-förrättningen, vilja hafva hemman utsynte,
äfven billigtvis böra vidkännas den dermed förknippade kostnad,
kan Utskottet icke tillstyrka bifall till Riksdagsfullmägtigen Rutbergs
ofvanberörde motion.
Slockholm den 23 Maji i83/{.
N:o 128.,
Ankom, till Exp.-Utsk. den 23 Maji kl. 5 e. nr
Utlåtande,
i anledning af väckt motion, att Kronan må
bekosta handtlangning vid Kronohemmans och Nybyggens
afvittring. (U. A.)
Uti memorial, som ifrån Bonde-Ståndet till Stats-Utskottet blifvit remitteradt,
har Riksdagsfullmägtigen Johan Jacob Rutberg ifrån Norrbottens
Län anfört, att uti iG af Stadgan den 10 Februarii 1824, angående afvittringsverket
i Wester-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens Län, finnes
föreskrifvet.: det kostnaderna till Afvittrings-Landtmätarne skola af alimänna
medel bestridas, och att Kronan allena kommer att besörja kostnaden
för handtlangning vid afmätning af den mark, som till Kronans disposition
kunde komma, och hemmansegarne sjelf ve den, som utginge under
aifattning af sådane egor, hvilka till fyllnad blifva hemmanen anslagne; så
och då af detta stadgande syntes böra följa, att Kronan vore skyldig bestrida
kostnaden till handtlangning vid Kronohemmans och Krononybyggens
afskiljande ifrån samfälligheter, men åboerne å dylika Hemman och Nybygden
, hvartill de icke innehafva någon eganderätt, icke dess mindre betungas med
handtlangnings utgörande, vid den afvittring, som nu i ofvannämnde orter
pågår, har Motionairen anhållit, att Rikets Ständer måtte fatta något beslut,
hvarigenom åboerne å dessa Hemman och Nybyggen kunde befrias ifrån en,
handtlangning, sorn ensamt bör åligga Kronan, såsom varande jordegare.
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12g.
Enär Stats-Verket redan vidkännes en betydlig årlig utgift till afvittringsverkets
befrämjande och fortgång, samt billigtvis bör kunna fordras, att, vid
Kronohemmans och Nybyggens afskiljande ifrån samhälligheten, dessas åboer,
emot tillgodonjutandet af de förmoner, som, genom afvittrings-förrättningen,
dem beredas, lika med Skattehemmansägare, vid dessa förrättningar biträda
med handtlangning, och någon anledning att Kronan skulle bekosta ett sådant
biträde så mycket mindre bör hemtas af den omständighet, att Kronan
eger jorden, som denna eganderätt, så fort derföre" stadgade vilkor uppfyllas,
kan till åboerne öfvergå, finner Utskottet sig
icke kunna tillstyrka den al Motionairen föreslagna tydning af i6>
§. uti 1824 års Afvittrings-Stadga.
Stockholm den 23 Maji 1834-
N:o 129..
Ankom till Exp.-Utsk. d. a3 Maji kl, 5 c. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om anslag för underhållet
af en väganläggning till Norrige. (U. A.)
Ifrån Bonde-Ståndet har till Stats-Utskottet blifvit remitterad en af
Il ik sdags full ut ägt igen Eric Ersson ifrån Gefleborgs Län väekt samt af Riksdagsfullmägtige
Nils Ericsson och Eric Pehrsson ifrån samma Län biträdd
motion, deruti anföres, att sedan, till sammanbindande af serskilde vågar
emellan Wermland, Dalarne, Helsingland och Jemtland samt Konungariket
Norrige, hvilka för i5 å 20 år tillbaka blifvit beslutade och derefter uppbrutna,
Kongl. Maj:t den 23 Februarii 1823 i Nåder förordnat, att landsväg,
på Statens bekostnad, skulle anläggas ifrån gränsen af Dalarne, förbi
Woxna Bruk, genom Loos Finnmark ut vid Kårböle i Färila Socken till
gamla vägen, hvilken vidare fortlöper till Ytterhogdahl, der den nya Jemtlandsvägen
vidtager och denna väguppbrytning fortgått genom Alfta Tingslag
till 3 g mils längd, samt inom Ljusdahls Tingslag på 4 mils afstånd ifrån
Kyrkan till en sträcka af 4§ mil» utan att anträffa annat än ödemarker med
några strödda Finnhemman; så hafva omkringliggande Socknar nu blifvit,
dels af Kongl. Majit, dels af Dess Befallningshafvande, med åberopande af
25 Cap. 8 §.. Byggninga-Balken, förpligtade, att denna väg underhålla och
vårda; anhållande Motionairen, att, enär denna väg icke sammanbinder eller
ens anträffar några bebyggda trakter och följaktligen för invånarne icke är
*4
Stats-Utshottets Utlåtande IS1:o i3o.
nyttig eller nödvändig, utan endast åsyftar att befrämja militairiska combinationer
de båda Konungarikena emellan, nödiga medel äfven till dess underhållande
måtte beviljas, genom anvisning af ett serskildt årligt Statsanslag,
så vida icke de medel, som Comitterade för de norra väganläggningarne
till sin disposition redan innehafva, skulle kunna användas eller förslå
till underhållandet af ofvannämnde nya väg, intilldess nya hemman i
dessa obebyggda trakter binna upptagas, hvilka ett sådant vidmagthållande
mägta uthärda.
För bedömandet af denna fråga erfordras, efter Utskottets tanka, att
ega fullständigt utredt, ej mindre hvad till underhållet af ifrågavarande väg,
sedan den blifvit färdig, årligen kan åtgå, än ock hvad invånarne i de orter,
genom hvilka den framlöper, dertill skäligen böra och kunna bidraga;
men som upplysning i dessa omständigheter saknas, och i öfrigt kan tagas
för gifvet, att, om invånarnes önskan att varda befriade ifrån skyldigheten
att vägen underhålla i underdånighet anmäles, Kongl. Majit derå äfven fäster
det afseende, hvartill förhållandena kunna föranleda samt, såvida underhålls-skyldigheten
finnes icke böra till större eller mindre del drabba inbyggarne
i dessa orter, antingen dertill anvisar nödigt anslag af till Kongl.
Maj:ts disposition redan ställda medel eller i sådant ändamål till Rikets
Ständer aflåter Nådig framställning, anser Utskottet, i frågans nuvarande
outredda skick, sig
icke kunna tillstyrka bifall å Eric Erssons ofvanberörde motion.
Stockholm den a3 Maji 1834-
N:o i3o.
Ankom till Exp.-Utsk, d. a3 Maji kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, om proemier af
allmänna medel för uppförande af Gräs t ensby ggnader
d Landet. (U. A.)
Uti memorial, som ifrån Bonde-Ståndet blifvit till Stats-Utskottet rexnitteradt,
har Riksdagsfullmägtigen ifrån Christianstads Län l1 hornäs Niisson
hemställt, att af Statens medel proemier måtte anslås till uppmuntran
för dem, som å landet, synnerligen på slätten i allmänhet, uppföra gråstensbyggnader;
och har Motionairen såsom skäl härföre åberopat, dels den
för åkerbruket så yäsentliga nytta, som genom detta byggnadssätt skulle be
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o i3i.
i5
redas, i det att stenen blefve bortröjd ifrån egorne, sbogen sparades, långa
körslor till oftast aflägsna furuskogar undvekos, och dels stenhusens ojemförliga
företräde framför trädhusen, så väl i afseende på eldsvådor, som byggnadernas
varaktighet i allmänhet.
Då de fördelar, Motionairen omnämnt såsom varande förenade med
stenhusbyggnader, innefatta en tillräcklig uppmuntran för den enskilda oratankan
att, der förhållandet sådant medgifver, företrädesvis uppföra stenhusbyggnader
samt, enligt äldre ännu gällande Författningar, vissa års befrielse
ifrån personela utskylder blifvit beviljad för de hemmansegare, som å landet
uppföra sådane byggnader, finner Utskottet sig böra tillstyrka,
att Thomas JSilssoris omnämnde motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den a 3 Maji 1834*
N:o 131 -
Ankom lill Exp.-Ctsk. d. a3 Maji kl. 5 c, m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion, om Statsanslag
till en stäjigsel omkring de vid Gamla Upsala Kyrka
varande Fyra Ättehögar. (IJ. A.)
Uti memorial, som ifrån Borgare-Ståndet blifvit till Stats-Utskottet
remitteradt, har numera aflidne Juris Doctorn S. J. TVijkman hemställt,
att, då de vid Gamla Upsala Kyrka varande fyra ättehögar äro ett verkligt
national-monument, hvilket borde såsom ett slags helgedom vårdas och
bevaras, men dessa ännu ligga öppna och fritt tillgängliga och derigenom
stundom lidit af fåkunniga och obetänksamma menniskors tillgrepp genom
grushemtning, förberörde dyrbara fornlemningar måtte, på nationens bekostnad,
omgifvas med en enkel och varaktig, men tillika smakfull och passande
stängsel samt denna derefter alltid i behörigt stånd af allmänna medel underhållas;
förmodande Motionairen, att kostnaden i och för nämnde hägnads
uppförande icke komme att öfverstiga iooo R:dr, samt att ett årligt bidrag
af 5o högst 100 R:dr skulle vara tillräckligt för dess underhållande framgent.
Då, efter hvad Motionairen sjelf uppgifvit, höga vitesförbud tid efter
annan blifvit fastställda för åverkan å dessa minnesmärken ifrån forntiden
samt om någon betydligare skada å dem göres, t. ex. genom grushemtning,
sådant lätteligen bör genom uppmärksamhet å Krono betjeningens sida upp
-
16
Stats-Ut skottets Utlåtande N:o i3i.
täckas och förekommas, tror Utskottet, att dessa ättehögar, lika såväl som dylika
minnesmärken i andra orter, äfven hädanefter kunna, utan att omgifvas
med serskild stängsel, ifrån förstörelse bevaras; och Utskottet
afstyrker fördenskull bifall till den af Herr kVijkman i berörde
hänseende väckta motion.
Stockholm den 23 Maji 1834-
' ' ■ i—— »
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834-
Slcils-Utslottets Memorial N:6 i3z. i
N:o i32.
Ankom till Exp~Utsk. den 5 Junii.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Föredraganden för Krigs-Ärendena
hvarom remiss begäres till Constitutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne
uppgifvas skola.
Stockholm den 4 Junii 1834-j
N:o 133.
'Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen ålerremiss på Statsutskottets
Utlåtande N:o 38.
Ifrån Borgare-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit återremiss å dess,
under N:o 38, afgifne Utlåtande, i anledning af Fullmägtiges i RiksgäldsContoret
gjorde anmälan af Hof-Marskalken och Riddaren Friherre Gustaf
Ridderstolpes till dem ingifne ansökning om återfående af en intecknad
förbindelse, utgifven till säkerhet för Handelshuset här istockholm, under
Firma J. C. Miiller & Comp. af Rikets Ständer beviljad liquid för 7 stycken
af Riksgälds-Contoret utfärdade, på Post-Contoret i Hamburg år 18x2
förkomne Partial-Obligationer, hvardera på 1000 Floriner Brab. Vexelmynt.
Men som, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, ofvanberörde
Utlåtande blifvit bifallit af Ridderskapet och Adeln den z5, och af Prestesamt
Bonde-Stånden den 21 sisth April, anser Utskottet, till följd af 75
§. i Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Junii 1834-
Bihang till R. St. Pr di. 1834- 4'.de Sami. lista Af di it
29-de Håftet.
3
Stals-Utslottets Memorial N-.o i35.
N:o 134-
Ankom till Exp.-lltsk. d. 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen äterremiss på StatsUtskottets
Utlåtande N:o 42.
Ifrån Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit äterremiss å dess,
under N:o 42, afgifne Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss å Handlingarne i fråga om dispositionen af en i Sundhets-Collegium
ledig Assessorslön. Men som, enligt till Utskottet ankomne ProtocollsUtdrag,
berörde Utlåtande blifvit af de öfrige 3:ne Riks-Stånden bifallet
den 2i:sta sistlidne April, anser Utskottet, till följd af y5 §. Riksdagsordningen,
denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Junii 1834*
N:o i35.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen äterremiss på Statsutskottets
Utlåtande N:o 46.
Ifrån Bonde-Ståndet har Utskottet erhållit äterremiss å dess, under
N:o 46> afgifne Utlåtande, i anledning af väckte motioner om anslag för
anläggningen af Krono-magasin vid Mörbylånga Köping och i Strömstad.
Men som, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande
blifvit bifallet af Preste- och Borgare-Stånden, den a irsta, samt af
Ridderskapet och Adeln den a5:te sistlidne April, anser Utskottet, tillföljd
af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Junii 1834-
Ståts-Utskottets Memorial N:o i3j.
3
N:o 136.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss pä Statsutskottets
Utlåtande N:o 47.
Ifrån Bonde-Ståndet liar Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o 47» afgifne UllåLande, i anledning af Riksdagsfullmägtige Per Nilssons
och Nils Månssons motion om Stats-anslag för framtida underhållet af
Långebro vid Christianstad. Men som, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag,
berörde Utlåtande blifvit bifallet af Preste- och BorgareStånden
den 2i:sle samt af Ridderskapet och Adeln den a5:te sistlidne
April, anser Utskottet, lill följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga
vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Junii i834-
N:o 137.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på StatsUlskottets
Utlåtande N:o 55.
Ifrån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å dess, under
N:o 55, afgifne Utlåtande, angående Herr St jerner eutzs, P. N-, hos Ridderskapet
och Adeln väckta motion om utbekommande af en dess, enligt
afgifven räkning, å ved och bränkol till Landt-Marskalkens så kallade Soiréer
vid sistlidne Riksdag egande fordran. Men som, enligt till Utskottet
ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande blifvit bifallet af BondeStåndet
den 24:de och af Ridderskapet och Adeln samt Presle-Slåndet den
a5:te sistl. April, anser Utskottet', till följd af 75 §. i Riksdags-Ordningen,
denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning,
Stockholm den 4 Junii i834.
4
Stats-Utslottets Memorial N:o i3g.
0
N:o 138.
Anltom till Exp.-Utak. d. 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på Statsutskottets
Utlåtande N:o 58.
Ifrån Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit återremiss å dess,
under N:o 58, afgifne Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående upphörandet af Liggemånaders och Begrafningslijelps beräkning
vid tillträde af vissa högre civile Embeten. Men som, enligt till
Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande blifvit af de öfrige
trenne Riks-Stånden bifallet den 24 sistlidne April, anser Utskottet, till
följd af ^5 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Junii 1834-
N:o i3g;
Antom till
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på Statsutskottets
Utlåtande N:o 60.
Ifrån Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit återremiss å dess,
under N:o 60, afgifne Utlåtande, i anledning af väckta motioner om löneersättning
för Capitainerne Sjöbohm och Tilosius samt till Lieutenanten
Härd. Men som, enligt till Utskottet ankomne Protocolls-Utdrag, berörde
Utlåtande blifvit bifallet af Preste- och Borgare-Stånden den 7 samt af
Bonde-Ståndet den 10 nästlidne Maji, anser Utskottet, till följd af 78 §.
Riksdags-Ordningen, denna fråga vara afgjord, och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 4 Junii 1834-
Slats-UIshottets Utlåtande N:o 1/fi.
5
N:o 140.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Junii.
Memorial, i anledning af erhållen äterremiss på Statsutskottets
Utlåtande N:o 77.
Ifrån Preste-Ståndet har Utskottetj erhållit äterremiss å dess, under
N:o rn, afgifne Utlåtande, i anledning af Herr Gustaf Zanders motion om
förändring i rilkoren, emot hvilka ett byggnads-lånebiträde vid sistlidne
Riksdag blifvit beviljadt Staden Norrköping; men som, enligt de Utskottet
tillhandakomne Protocolls-Utdrag, berörde Utlåtande blifvit af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallet den io och af Borgare-Ståndet den
7 sisth April, anser Utskottet, till följd af fö §. i Riksdags-Ordningen, denna
fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Slockholm den 4 Junii i834»
N:o 141-
Ankom till Exp.-Utsk. Jen 5 Junii.'
Utlåtande', i anledning af väckt motion om ersättning
för förlorad beslagare-andel åt f. d, Tulluppsyningsmannen
Lindgren. (U. A.)
Uti ett till Stats-Utskottet remitteradt Memorial, har Riksdagsfullmägtigen
Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län hemställt, att f. d. Tulluppsyningsmannen
P. Lindgren, hvilken år i823 skall å Skepparen Demmings
fartyg verkställt beslag å varor till ett värde af 3,224 R-’dr, och genom
Sjötulls-Rättens, af Kongl. Commerce-Collegium samt Kongl. Majit fastställde,
Utslag skall blifvit tillerkänd beslagare-andel i målet, men, till följd af
förbrytaren i Nådeväg förunnad eftergift, gått miste om denna lagliga inkomst,
måtte af Rikets Ständer undfå ersättning och ett, beslagare-andelen
motsvarande belopp, 1613 R:dr af Riksgälds-Contoret till Lindgren utbetalas,
emot det att han på Contoret transporterar sin rätt till ersättning för
berörde andel. Men då, jemlikt de tillförlitliga upplysningar Utskottet inhemtat,
Motionairens framställning grundar sig på ett misstag, enär Lindgren
vid det omnämnda tillfället icke varit beslagare samt icke heller fått
<6 Stats-Ut skottets Utlåtande N:o t/j2.
någon beslagare-andel hvarken af Under- eller Öfver-Dorastolarne sig tillagd,
tillstyrker Utskottet,
att motionen må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 4 Junii i834*
JNfo 142.
Antom till Exp.-Utst. d. 5 Jiiuii.
Utlåtande, i anledning af väclcta motioner om pension
åt Majoren, Friherre C. W. Gripenst jerna. (IL a.)
Hos Ridderskapet och Adeln hafva Ilrr Rosenblad, Bernhard, och
Nordenanckar, Fredric Willielm, hvar för sig vackt motion om anvisande
å Riksgälds-Contoret af 3334 R:dr såsom årlig pension åt Majoren, Friherre
C. W. Gripenst jerna, hvilken, vid yj års ålder, jemte hustru hefinner sig
i högst torftiga omständigheter; och hafva
framställning, uppgifvit, att bemäkle Friherre är den sista ättlingen af framlidne
Kammar-Rådet Joel Gripenstjerna, hvilken, under Konung Carl XI :s
Regering, gjorde Kronan försträckningar till ett sa m m a n r ä knud t värde af
nära 96 tunnor Guld, men hvarför hvarken han eller hans efterkommande,
med undantag af någre descendenter å qvinnolinien, som fått liqvid i nedsatt
myntvärde och efter betydliga afdrag, erhållit någon annan ersättning
än att 2:ne Sonsöner till bemälde Kammar-Råd på i^Coitalet upphöjdes i
Friherrligt stånd, hvarjemte den ena af desse, Hof-Jägmästaren Gripenst jerna
, hugnades med en pension, sorn, först utgående med 166 R:dr 3a sk. sedermera
år r8öo förhöjdes till 333— R:dr.
Utskottet kan icke neka, att serskilda förhållanden och ömande omständigheter
tala för bifall å den väckta motionen; men då, efter hvad den
ene Motionairen sjelf medgifvit, något rättsanspråk här icke är i fråga, och
Utskottet anser betänkligt att, med anledning af Motionairers framställningar,
tillstyrka löne- eller pensionsanslag åt enskilde personer kan
Utskottet
icke understödja Herrar Rosenblads och Nordenanckars hemställan
om pension för Friherre C. W. Grip enst jerna.
Stockholm den 4 Junii 1834-
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o
7
N:o i43.
Ankom till Exp.-Utsk, elen 5 Junii.
Utlåtande, i anledning af Friherre Tolls motion, angående
Gyllenstjernska Slägtens Kronofordran. (AJ. A.)
Sedan Kongl. Majit, uppå gjord und. anmälan af flera medlemmar utaf
Gyllenstjernska Slägten, vid 1823 års Riksdag, aflåtit Dess Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående den af nämnde Slägt uppgifne Kronofordran
och densammas liqvidation, men dåvarande Stats-Utskott,-i afgifvet
Betänkande, ansett sig icke kunna upptaga denna fråga till afgörande, emedan,
efter inhemtad kunskap, Familjen Gyllenstjerna skulle hafva försutit
sin talan, och hvilket utlåtande af de trenne ofrälse Riks-Stånden godkändes,
så har, med åberopande af Ridderskapets och Adelns beslut, att frågan
om talans förlust borde ankomma på undersökning vid vederbörlig Domstol
och att Gyllenstjernska Slägten alltså egde full rätt att i denna väg göra sin
talan gällande, Friherre Toll, Gustaf, i detta ämne väckt motion, med anhållan,
att Rikets nu församlade Ständer måtte afgöra frågan, i enlighet
med Ridderskapets och Adelns berörde beslut.
Rikets Ständers den 27 October i8a3, i öfverensstämmelse med
Stats-Utskottets Utlåtande af den 3 förutgående September N:o 456, i underdånighet
aflåtne skrifvelse innehåller:
”Vid handläggning af detta ärende, hafva Rikets Ständer inhemtat,
hurusom de, angående äldre Krono-fordringars liqviderande utfärdade och
ännu gällande Författningar stadga, det anmälan om sådane fordringar skall
göras hos Kongl. Kammar-Collegium, som eger att utreda och pröfva ej
mindre fordringarnes beskaffenhet, än oek huruvida fatalie-tiden till deras
utsökande blifvit behörigen iakttagen, hvarefter frågorna böra underställas
Kongl. Maj:ts Nådiga skärskådande och beslut, innan någon betalning kan
ega rum; att, i följd häraf, arfvingarne efter Riks-Rådet Grefve Gyllenstjerna,
under den 18 Febr. 1781, hos Kammar-Collegium äfven gjort anmälan
om liqvid för hvad han skall hafva haft att fordra af Staten; att, då någon
sådan liqvid ej kunde erhållas, innan Kongl. Maj:t i Nåder behagade
restituera de fatalier, som till slika Kronofordringars utsökande blifvit förelagda,
bemälde arfvingar derom den x Julii 1740 ingifvit underdånig ansökning,
hvilken, sedan Kammar-Collegium, uti infordradt underdånigt utlåtande,
på anförde skäl, densamma afstyrkt, vid föredragning i Rådkammaren
den 14 April 1741 blef afslagen; att, efter det Gyllenstjernska arfvin
-
8
Stats-Utslcottels Utlåtande N:0 1/}3.
garne först vid 1762 och vidare vid 1766 arens Riksdagar, hegart liqvid
genom Rikets Ständers åtgärd för fordringsbeloppet, Secrpta Utskottet den
i3 October 1766 förklarat, att fordringen vöre af den beskaffenhet, att densamma
borde anmälas hos Kongl. Maj:t, att varda med arfvingarne liqviderad,
Rikets och deras rätt dervid bibehållen; att, efter hvad KammarCollegium,
uti sedermera den 25 Oct. 1779 afgifvet underdånigt yttrande
öfver Gjllenstjernsko, arfvingarnes förnyade ansökning derom, upplyst, något
Rikets Ständers beslut, i anledning af Secreta Utskottets berörde förklarande,
icke blifvit, rörande bemälde arfvingars fordran, expedieradt och
än mindre af Kongl. Maj:t till verkställighet anbefalldt; hvadan KammarCollegium
ansett sig icke kunna då mera än förut understödja deras yrkande;
att, då målet derefter år 1786 förevarit i Rådkammaren, Herrar Riksens
Råd gemensamt funnit fatalierne förlorade, men pluraliteten likväl i
underdånighet hemställt, om icke den i frågan derjemte sökte resning kunde
bifallas, dock blef vid samma tillfälle något Kongl. Maj:ts beslut i ämnet
icke meddeladt; att en af arfvingarne, under den 17 Januarii och 4
Mars 1788, till Kongl. Maj:t ytterligare inkommit med underdåniga ansökningar
om slutlig åtgärd, hvaröfver Ivammar-Collegium ånyo afgaf underdånigt
utlåtande, och vid föredragning hvaraf Kongl. Maj:t den 26 April
j8o3 funnit frågan, huruvida fatalierne voro förlorade, såsom genom Rådets
förutnämnde beslut i en Rättegångssak afgjord, icke kunna ändras eller i
Sådant afseende komma under öfverlåiggning; samt att, hvad åter angick
resnings-ansökningen, hvaröfver den emedlertid inrättade Högsta Domstolen
borde sig yttra, så och efter det dess Ledamöter enhälligt tillstyrkt, att
denna ansökning måtte afslås, har Kongl. Maj:t, enligt Stats-Rådets Protocoll
den 20 Julii 1809 * Nåder bifallit ett sådant Högsta Domstolens tillstyrkande.
”
”Då, enligt hvad berördt är, förevarande fordringsfråga blifvit behandlad
på sätt, ej mindre äldre Författningar, rörande liqvider om Kronofordringar
stadga, än ock Rikets Ständer sedermera, till efterrättelse i
dylika ämnen, förordnat uti det för deras Riksgälds-Contor utfärdade Reglemente,
som uti 7 Art. 2 §. i afseende på sådan liqvid fäster det vilkor,
att fordringen skall vara i laglig ordning och inom föreskrifven tid bevakad
på sådan grund lagligen pröfvad och af Kongl. Majit, efter det Riksgälds-Contorets
Fullmägtige hörde blifvit, i Nåder fastställd, så och enär
deremot, på grund af Karamar-Collegii afgifne underdåniga utlåtanden,
&ongh Majit genom serskilde beslut, äfven sedan nuvarande Grundlag
stiftades
Stat s-Ut slottets Utlåtande N:o l44'
9
stiftades och antogs, i Nåder förklarat Grefliga Gyllenstjernsha Arfvingarnes
ifrågaställde fordran vara af den beskaffenhet, att någon liqvid deraf
icke eger runi, i följd hvaraf åter den, med hemtad anledning af Rikets
Ständers Secreta Utskotts år 1766 meddelade yttrande derom, nu gjorde
ytterligare ansökning desto mindre, emot hvad sålunda i utstakad ordning
är utredt och lagligt pröfvadt, kan till något afseende föranleda, som Secreta
Utskottets berörde yttrande, hvilket ock förbehåller Staten dess här
under beroende rätt, icke af Rikets Ständer såsom deras beslut är vordet
godkändt, eller hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldt —• hafva Rikets
Ständer funnit sig icke kunna, i anledning af den underdåniga ansökningen,
vidtaga någon åtgärd”.
Såsom svar å Friherre Tolh nu väckta motion rörande Gyllenstjernska
Famillens fordringsanspråk, får Utskottet åberopa denna Rikets Ständers
i ämnet aflåtne underdåniga skrifvelse; och anser, på grund af hvad
densamma innehåller,
motionen icke kunna föranleda till någon åtgärd å Rikets Ständers
sida.
Stockholm den 4 Junii 1834-
N:o 144-
Ankom tilt Exp.-Utsk. den 5 Jnnii.
Utlåtande, i anledning af Herr Rosenblads motion om
Tabellers upprättande ofver Siat s-utgift erne under serskilde
tidpunkter. (U. A.)
Under anförande, att, sedan Svenska Folket nu eger grundad förhoppning,
det ett bestämdt och orubbligt myntvärde kommer att införas,
tidpunkten synes vara inne att uppgöra och framlägga en rigtig Ståts-Budget,
samt Svenska Folkets Ombud dervid både sjelfve behöfva och är o
Nationen skyldige kännedomen af alla de upplysningar, som afse detta
vigtiga ämne, så har hos Ridderskapet och Adeln, Herr Rosenblad> Bernhard
föreslagit: ”att Stats-Utskottet mätte låta upprätta fullständiga tabeller
öfver Rikets utgifter under serskilde hufvudföremål för åren
177S—1787 samt för åren 1804 och 1807, så väl för hvad som utgått i
ordinarie som extra ordinarie väg, hvarvid till ledning för jemförelsen
noga bör utmärkas, hvad som beräknats efter Kronovärde eller Statspris”.
'Bihang till R. St. Prot. 1834. 4-cte Samt. ±:sta Afd. 2
29:de Håjlet.
io
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 144'
Utskottet, som icke är i tillfälle att, enligt Herr Rosenblads yttrade
önskan, för omnämnde tidpunkter meddela de ifrågavarande Tabellerne,
helst de för dessa år befintlige, så kallade General-Dispositioner eller Stater
ej äro af dea beskaffenhet, att de fullständigt utreda förhållandet, anser
sig derjemte böra upplysa, att om så beskaffade Tabeller med noggrannhet
och fullständighet skulle upprättas, erfordrades dertill ett långvarigt arbete,
grundadt på ett föregående längre studium till vinnande af nödig kännedom
uti de vid dessa olika tidpunkter brukliga beräkningssätt och bokförings-methoder;
och befarar Utskottet att, i annat fall, om utgifts-summorna
naket framställdes sådane de enligt räkenskaperne visa sig, förvillelser
lätteligen deraf skulle kunna föranledas.
Den vettgirige forskaren, som har tid att egna åt ett sådant studium,
torde böra söka materialierne dertill, ej allenast uti Kongl. Stats-Contorets
Archiv utan äfven och helst uti Kammar-Archivet, enär der befintlige
handlingar måste utvisa hvad som verkligen utgått, då de uti Kongl. StatsContoret
befintliga blott vid handen gifva hvad som blifvit utanordnadt i
följd af cLe årligen uppgjorde SLaterna..
Upplysningsvis får Utskottet meddela några på dessa Stater uppförde
anslag, hvilka, jemlikt General-Dispositionerne elier RiksrStaterne, varit
upptagne i Riksdaler Specie.,
Arén.
Kongl. Hof-Staterne
samfäldt.
Kongl. Lust-Slotten.
Bevärings- och Mun-  derings-, Artilleri-, Gar-  nisons-, Ammuntions-  0. Fortifications-Staterne
med fästningsbyggnader,
allt uti Sverige.
177S
J779
5o3,o87
501,467
. —
—
6,364
—
—
319,027
■ —
1780
449,591
—
—
21,364
—
—•
388,o65
—
1781
45o,oo3
—
—
22,108
—
—
433*792
—
1782
472,712
—
—
22,717
—
—
367,147
—
1783
432,488
—
—
27,282
—
—
393,355
—
1784
439,522
■ —•
, —
24,391.
—
—
382,029
; —
1785
426,753
—■
■ —
34,659
—
—■
390,547
-—
1786
435,923
—
—
32,431
—
—
373,791
—
—
1787
457,813
—
—
39,433
:—
—
473,i7i
—
1804
53o,549
, —
—
26,215
—
—
406,016
—
1887
546,437
—
—
«9>i39
—
—
—.—
—
Slats-Utskottets Utlåtande N:o i/f.5.
Då emedlertid af dem några verkligt tillförlitliga uppgifter, för anställandet
af en jemförelse med hvad nu gällande Stater för samma behof
upplaga, icke, utan en föregående vidlyftig utredning, stå att vinna, och
Rikets Ständer lära finna att Utskottets tid ej medgifver att en sådan verkställa,
tillstyrker Utskottet:
att motionen må förfalla.
Stockholm den \ Junii 1834-
_N:o i45.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Junii.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning
utaf Enke-Friherrinnan Eneskölds skuld till Krigsmanshus-
Cassan. (I- A.)
Uti ett hos Ridderskapet och Adeln afgifvet och till Stats-Utskottets
handläggning remitteradt Memorial, har Herr Gyllenkrokj Göran, al skäl,
som här nedanföre närmare omförmälas, begärt att Rikets Stander måtte
bevilja aflidne Öfverste-Lieutenanten F. Eneskölds Enka, Friherrinnan Gustava
Wennerstedt, eftergift och afskrifning utaf en dess runteskuld till
Wadstena Krigsmanshus-Cassa, stor 6,3a6 R:dr i sk. Banco, jemte derå upplupen
ränta.
Af hvad motionen ^amt de dervid fogade handlingar innehålla, har
Utskottet inhemtat, att, sedan bemälde Öfverste-Lieutenant och hans fru den
2 Aug. 1815, af den under Kongl. Krigs-Collegii förvaltning stående Wadstena
Krigsmanshus-Cassa utbekommit ett lån af 45,ooo R:dr B:co émot deras
den 27 September i8i3 uthändigade förskrifning jemte inteckning uti
Säteriet Segermon i Wermlands Län, hade, för inbetalning af räntan, som,
enligt ordalydelsen i skuldebrefvet, borde genom insättning i Banken hvarje
halft år erläggas, Öfverste-Lieutenanten Enesköld tid efter annan öfversändt
nödige medel till Casseuren i Krigsmanshus-Contoret Kamreraren Per August
Landin, hvilken till och med 1817 års utgång derå meddelt ÖfversteLieutenanten
qvittencer, försedde med Krigsmanshus-Kamererarens annotation
och för öfrigt i föreskrifven form upprättade. Deremot hade ifrån början
af år 1818 Landin afgifvit flere qvittencer, uti hvilka sådan annotation
saknats, och som, till form och innehåll i allt öfrigt lika, varit af honom
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o nja.
sjelf skrifne och under skrifne, på 800 R:dr under den 7 Februarii 1818,
på i35o R:dr under den 2g November 1819, på 1016 R:dr 3a sk. den 23
Junii 1820, på i35o R:dr den 6 No v. samma år, på i5oo R:dr den 2 Junii
1821 och på 700 R:dr under den \ April 1822. Då likväl Casseuren
Landin under tiden också för emottagne räntemedel till Öfverste-Lieutenantcn
Enesköld allåtit fyra andra qvittencer, hvilka med Kamererarens påskrift
funnits försedda, hade vid ofvannämnde icke annoterade betalningsbevis någon
uppmärksamhet af Låntagaren icke blifvit fästad eller någon misstanka
om svek uppstått, då de controlerande annotationerna å de fyra qvittencerne
tycktes förutsätta, att Kamereraren egt fullständig kännedom om de derför ut
förefallne ränteiiqvider, samt härtill korn, att Landin då varit en väl känd
man, och någon anmaning om obetald räntas godtgörande under hela tiden
ifrån Kongl. Krigs-Collegium icke ankommit. Tvertom ökades tryggheten i
detta afseende, enär, vid boupptecknings-tillfalle efter Öfverste-Lieutenanten
Enesköldj som i April månad 1822 aflidit, bemälde Collegii Advocat-Fiscal
N. Lindberg j, uppå Enke-Friherrinnans derom gjorde begäran, afgaf en Embetsskrifvelse
af den 29 derpå följde Maji, innehållande att räntan å förrberörde
lån vore obetald ifrån den 3o Junii 1821, af hvilken uppgift någon
annan slutsats väl icke kunnat dragas, än att räntan således varit till sistnämnde
dag erlagd. Icke dessmindre och ehuru Friherrinnan Enesköld folden
sedermera förflutna tiden i det närmaste inbetalt räntan till sista halfva
året af 1823, hade hon dock af bemälde Advocat-Fiscal i Junii månad
nyssbesagde år blifvit lagsökt för den betydliga summa af 6316 R:dr 32
sk., utgörande obetald ränta till 1822 års slut. Friherrinnan Enesköld lät
derpå den 7 Julii protestera emot lagsökningen, med anhållan om dess inställelse,
samt företedde dervid alla de ifrån Landin erhållne qvittencer så
väl de som voro försedde med vederbörligt annoteringsbevis, som de hvarå
sådant saknades, och hvilkas vigtighet af så väl då tjenstgörande Kamereraren
J. F. Seippel och förre Kamereraren vid Krigsmanshus^Contoret A. v.
Streng, som Casseuren Landinj i afseende på hvarderas handteckning, inför
Kongl. Collegii Protocoll den 8 påföljde September erkändes, hvarvid
Friherrinnan derjemte yrkade, alt, i händelse de af Landin utgifna qvittencer
ej ansågos gällande, den eller de, hvilka det ålegat granska låne-räkningarne
och vaka öfver räntornas inbetalande i rätter tid, måtte åläggas hålla
henne skadeslös, samt Lundins och vederbörandes egendom med seqvester
beläggas.
Kongl. Krigs-Collegium, som förklarade sig vilja öfver detta yrkande
afgifva utlåtande, sedan vederbörandes yttranden jemte nödige upplys
-
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 1^5. 13
ningar i ämnet blifvit infordrade, hade derefter hört Advocat-Fiscalen
Lindberg, som tillkännagaf, att det bref han den 29 Maji 1822 allåtit till
Friherrinnan Enesköld varit grundadt på den uppgift Casseuren Landin,
uppå Advocat-Fiscalens requisition, i detta afseende lemnat; ett förhållande,
som jemväl erkändes af Landin, hvilken tillika inför Protocollet den
i5 September i8e3 förklarade, att han såsom enskild commissionaire ifrån
Öfverste-Lieulcnanlen Enesköld tid efter annan emottagit penningar att
dermed godtgöra rån torne för dennes lån ur Krigsmanshus-Cassan, i hvilket
hänseende Landin lemnat Öfverste-Lieutenanten ofvanberörde qvittencer;
och tillstod Landin, att han, i beliofvets stund, använd t för egen räkning
den summa, hvarföre Eneskölds Sterbhus blifvit lagsökt; dock hade
hans afsigt aldrig varit annan, än att inför Sterbhuset visa redo, hvilket
han ock ernade oförtöfvadt verkställa.
Krigsmanshus-Contoret, hvars utlåtande Kongl. Collegium infordrat,
hade under den 27 meranämnde September anmält den oväntade och obehagliga
upptäckt, att de af Landin förde låneräkningar varit författade i
öfverensstämmelse med hans afsigt att för Revisionens granskning undandölja
balancerna för de medel han emottagit och förskingrat, samt att de
af Landin upprättade förteckningar öfver obetalde räntor för lånet, endast
upptagit det belopp desamma rätteligen bordt utgöra, om alla af Landin
emottagna medel blifvit till deras ändamål använde.
Kongl. Collegium förklarade derefter, under den 29 i samma månad,
i anledning af Friherrinnan Eneskölds här ofvan omiörmälde yrkande, att
andre än vederbörligen annoterade qvitteneer icke kunde antagas såsom gällande,
hvadan ock lagsökningen borde fortgå, samt, hvad anginge den emot
vederbörande anmärkta försummelse vid controlen å Cassans förvaltning
och den begärde seqvestern å deras och Landins egendom, öfverlemnades
frågan derom till Kongl. CollegiL tillförordnade Ad vocal-Fiscals, Häradshöfdingen
F. Widboms handläggning.
Den sålunda mot Friherrinnan började lagsökning fullföljdes emedlertid
hos Konungens Befallningshafvande i Wermlands Län, som genom
Utslag den 1 December 1823 förpligtade Friherrinnan, att till Krigsmanshus-Cassan
betala de fordrade 6320 R:dr 1 sk. B:co, jemte åtta R:dr
samma mynt i ersättning för utsökningskostnaden, hvilket beslut utaf Kongl.
Svea Hof-Rätt, der Friherrinnan anförde besvär, den 18 Maji 1824 gillades,
med henne likväl öppen lemnad rätt att söka sitt åter af den eller
dem hon förmente hafva vållat, att de till räntornas godtgörande aflem
-
Stats-UtsTcottets Utlåtande TS:o i/f.5.
nade medel icke blifvit dertill använde. Alldeles urståndsatt att anskaffa
krafvets belopp, nödgades nu Friherrinnan Enes köld, för att rädda sin egendorn
ifrån utmätnings-auction, anse för en lindring att Kongl. Krigskollegium
tillät henne verkställa liqviden genom en i samma egendom ytterligare
intecknad revers å meranämnde belopp med förskrifven ränta.
Efter det i följd af Kongl. Collega ofvanberörde remiss, AdvocätFisCals-Embetet
inför Collegium anställt åtal, ej allenast mot Casseuren Zandin
utan ock emot Revisoren Jacob Aron Törneman samt Kamereraren
Seippel, för hvad dem hvardera i afseende på underlåten control och tillsyn
vid låne-räkningarnes rigtighet och behöriga afslutning till last lage,
samt Enke-Friherrinnan Enesköld derjemte, uti en till Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman
den ao November i8a3 ingifven skrift, påkallat hans
embetsåtgärd i detta hennes välfärd rörande mål, hade. Kongl. Krigs-Collegiurn,
genom Utslag den 5 Februarii följande året, sedan vederbörande
hörde blifvit oell sig förklarat öfver Advocat-Fiscals-Embetets berörde åtal,
sig utlåtit: att som emot Landin, i egenskap af Casseur i KrigsmanshusContoret
förekommit, att lian vid honom i tjensten ålagd redovisning och
uppgift af influtna eller obetalda räntor för Cassans utlånta Capital, i flere
år fört dubbla räkningar samt såmedelst försatt vederbörande i okunnighet
om rätta förhållandet med lill honom enskildt utaf låntagare inbetaide,
emot af Landin lemnade Cassa-q.vittencer, men icke, genom behörig insättning,
Cassan tillgodokomne ränte medel, och detta förfarande jemväl blifvit
af Landin erkäudt, funné Kongl. Collegium detta mål vara af den svåra
beskaffenhet, att det , enligt Kongl. Brefvet den 4 Aug. 1762, icke tillhörde
Collegii pröfning, utan förvistes detsamma till vederbörlig Domstol, der
Advocat-Fiscals-Embetet egde talan vidare utföra, och skulle Casseurstjensten
emedlertid af annor man bestridas; men, i anledning af gjord framställning
huruvida säkerhet å Landius person borde sökas, ansåg Collegium sig icke
heller tillhöra, att i målets dåvarande skick någon åtgärd derutinnan vidtaga;
hvarjemte, i följd af Advocat-Fiscals-Embetets hemställan om uppskof
med actionen emot Törneman och Seippel, som i betydlig nion skulle bero
på utgången af åtalet emot Lemdin, Collegium förklarade, att då Landius
brottslighet att hafva förskingrat uppburna medel och i öfrigt oredligen sig
förhållit, komme att upptagas vid Domstol, men försummelser i tjensten
borde af Kongl. Collegium afdömas, blefve, enär desse mål icke egde med
hvarandra sammanhang, Advocal-Fiscalens begäran om uppskof afslagen, och
skulle lian alltså, likmätigt erhållen remiss, emot de controlerande Tjenstemännen
inför Kongl. Collegium .serskild talan utföra.
Stats-Utslcottets Utlåtande N’.o lj5.
15
Sedan Landius underdåniga besvär öfver Collegii beslut, genom Kgl.
Maj:ts Nådiga Utslag den 24 Maji 1824, blifvit ogillade, hade vice Advocat-Fiscalen
Elis Broomé , lill hvars handläggning, under Advocat-Fiscalen
Lindbergs tjenstledighet, actionen kommit, fullföljt densamma, ej allenast
inför Kongl. KrigsCollegium, emot f. d. Kamereraren i KrigsmanshusUontoret
Herr Krigs-Rådet v. Streng, Kamereraren Nils Johan ^Vesterstråhle ,
tillförordnade Kamererären vid samma Contor Seippel samt t. f. Revisorn
Törnemani afseende på ansvar för eftersatte controler å Casseuren Landin,
, och skadeersättning till Friherrinnan Ehesköld, utan ock vid Stockholms
Stads Kämirers-Rätt, dit Casseuren Landin den 17 Julii sistnämnde
år blifvit stämd, rörande ansvar för tjenstefel samt ersättningsskyldighet.
Bemälde Rätt hade väl ansett sig obehörig att handlägga målet, men då
Kongl. Svea HofRätt, i anledning af vice Advocat-Fiscalens besvär, medelst
Utslag den 14 Januarii 1825, förklarat Kärn ne r s-Rä 11 e n vara rätter Domstol
att pröfva detsamma, hade till den 4 derpåföljde Februarii ny kallelse
å Landin blifvit utverkad.
Rättegången, sålunda försatt i behörigt skick, fortgick tili den 1 Mars
samma år, då Kämners-Rätten, sedan Actor afgifvit sine slutpåståenden och
Landin deröfver med svar och påminnelser inkommit, meddelade Utslag af
det innehåll: att det vore utredt, det Landin, hvilken, enligt den för
Kongl. Krigs-Collegium den 7 Aug.. 1807 utfärdade Arbets-Ordning, ålegat,
att, såsom Casseur vid Wadstena Krigsmanshus-Cassa , för hvarje år föra
en så kallad låneräkning och att, efter hvarje halft års utgång, upprätta förteckningar
på obetalde räntor, för att utaf Collegium. tili dess AdvocatFiscal
för medlens indrifning aflemnas, ej allenast uti de af honom ifrån
och med år 1818 till 1823 förde concepträkningar med Cassans låntagare,
i afseende å det af Öfverste-Lieutenanten Ehesköld upptagne lån å 45>ooo
R:dr Banco, antecknat ränteposter såsom inbetaide, ehuru de ej kommit
Cassan till godo, utan ock uti de af honom för berörde tid afgifne förteckningar
på obetalde räntor för samma lån, dels uteslutit vissa oguldne räntemedel,
dels uppfört någre till mindre belopp än hvartill räkningen och
det verkliga förhållandet gifvit anledning, och dels, efter det desse förteckningar
kommit Advocat-Fiscals-Embetet tillhanda, uppå af Advocat-Fiscalen
gjord efterfrågan, hvilka inbetalningar sedan skett, i en och annan af dem
antecknat ordet: betalt för sådane poster, hvilka då icke bevisligen kommit
Krigsmanshus-Cassan till godo; och som Landin, medelst sådane obehörige
åtgärder, beredt sig tillfälle att under berörde tid till 1823 undandraga
vederbörandes uppmärksamhet den räntebrist af 6,9.16 R:dr 33 sk».
i6
Stats-Utshottets Utlåtande N-o i/^5.
8 rst. Banco, som för Cassan emedlertid uppkommit och hvilken räntebrist,
sedan någon afbetalning derå skett, Friherrinnan Enesköld blifvit ålagd
Betala med 6,3a6 R:dr i sk. sagde mynt, ett belopp, som Landin, efter hvad han
sjelf erkänt, emottagit till räntebetalning men likväl, ulan Öfverste-Lieutenantens
eller hans Enkas vetskap och samtycke, för egen räkning användt och
förskingrat —• så förklarade Kämners-Rätten, på anförde skäl, att Landin
väl icke kunde, såsom Advocat-Fiscalen yrkat, fällas till ansvar såsom för
förfalskningsbrott, äfvensom att påståendet om hans häktande komme att
förfalla, men deremot förpligtades Landin att till Friherrinnan betala de
förskingrade 6,326 R:dr i sk. med 6 procents ränta derå ifrån den tid desamma
af Friherrinnan inbetaides, intilldess Landin dem gälda gittat, jemte
8 R:dr i lagsökningskostnads-ersättning. Detta Utslag, som underställdes
Kongl. IIof-Rättens pröfning, blef derstädes gilladt, äfvensom Kongl. Maj:t,
hvarest besvär anfördes, genom Utslag den i December 1826 i Nåder
fastställde Kämners-Rättens meddelade beslut.
Hos Kongl. Krigs-Collegium, der åtal emedlertid blifvit anslälldt emot
de controlerande Tjenstemännen, hade åter sålunda tillgått, att sedan vice
Advocat-Fiscalen Broomé emot f. d. Kamereraren v. Strengj dåvarande
Kamereraren Westerstråhle } t. f. Kamereraren Seippel samt t. f. Revisoren
Törneman yrkat ej allenast ansvar för eftersatt control å Casseuren Landin
, utan ock skyldighet att till Friherrinnan Enesköld utgifva ersättning
för oftaberörde summa, derest tillgång till gäldande deraf hos Landin saknades,
hade Kongl. Collegium, genom Utslag den 6 Dec. 1824, afandragne
orsaker ansett frågan om Friherrinnans skadeslöshållande icke tillhöra Kgl.
Collegii pröfning, utan endast tillsyn huruvida Krigsmanshus-Contorets Kamererare
och Revisor sine åligganden enligt arbetsordning och föreskrift
fullgjort"; och att, då handlingarne upplyste, att den i io3 §. af Kongl.
Collegii arbetsordning och Kongl. Collegii beslut den 22 Junii 1815 anbefallde
låneräkning blifvit årligen af Casseuren förd samt förteckningarne
på obetalde räntor å behörige tider till Collegium ingifne, ansågos Kamererarne
icke vara med någon efterlåtenhet i den dem åliggande tillsyn
beti’ädde; men emedan Pievisoren Törneman medgifvit, att den af honom
verkställde granskning af förteckningarne å obetalde räntor, endast bestått
uti en ätnställd jemförelse emellan dem och låneräkningen och han icke,
med iakttagande af sistberörde stadganden, granskat desse förteckningar i
sammanhang med låneräkningen, och jemfört dem emot controlen på gjorde
inbetalningar, skulle denna af Törneman underlåtne uppmärksamhet
honom tjenligen förehållas. Sedan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o l/[5.
Sedan Actor i detta beslut hos Kongl. Maj:t i underdånighet sökt
ändring, hade Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande den 1 Dec. 18261
Nåder meddelat sådant Utslag, att, hvad anginge det emot von Streng,
Westerstråhle och Seippel fullföljde påslåendet, funné Kongl. Majit ej skäl
att i Krigs-Collegii beslut göra ändring, men, beträffande Revisoren Törneman
j förklarades, med upphäfvande af Collega Utslag i denna del, det
skulle han, jemlikt Kongl. Brefvet den 4 Aug. 1762, böta ett belopp,
svarande mot en månads Revisorslön; och hvad slutligen anginge Actors
yrkande att 7'örneman måtte kännas skyldig ersätta Öfverste-Lieutenanten
Eneslölds Enkefru hvad Landin ej mägtade gälda af de medel han förskingrat,
så enär Advocat-Fiscalen under målets utförande i Krigs-Collegium
en sådan påföljd, ibland annat, mot Törneman yrkat och det enligt [ibero
pade Kongl. Bref tillhört Collegium, alt, i sammanhang med bestämmandet
af ansvaret för hvad Törneman i tjensten försummat, äfven yttra sig
om och i hvad måtto sådan skada derigenom skett, som lagligen kunde
åläggas 'Törneman att ersätta, funne Kongl. Majit skäligt återförvisa denna
del af målet till Kongl. Krigs-Collegium, som efter det Parlerne å nyo
hörde blifvit, egde att nytt utlåtande afgifva.
Uti Högstberörde Utslag hade Herr Justitiae-Ombudsmannen, uti underdånig
skrifvelse den 20 April 1S27, anhållit om den Nådiga förklaring,
alt Krigs-Collegium måtte anses lika behörigt att upptaga Friherrinnan Eneskölds
genom allmän åklagare gjorde ersättnings-anspråk emot ofvannämnde
Kamererare vid Krigsmanshus-Contoret, som emot Revisoren derstädes,
utan hinder af det Kongl. Beslut den 1 Dec. 1826, som i frågan örn ansvar
å desse Tjenstemän blifvit utfärdadt; öfver hvilken ansökning Kgl. Majit
den 17 Oct. 1828 i Nåder sig utlåtit sålunda: alt då Kongl. Majit fastställt
Collega beslut, hvarigenom blifvit förklaradt, att Kamererarne von Strengj
Westerstråhle och Seippel icke vore i delta mål med någon efterlåtenhet
beträdde, hvaraf följde att all vidare fråga om skyldighet för dem, att
ersätta Friherrinnans förlust, förfallit, ansåge Kongl. Majit, att, vid pröfningen
af ofvannämnde mål, anledning icke förekommit, alt öfver Actors
besvär, i hvad desamma rörde Kamererarnes förpligtande till ersättningsskyldighet
och Krigs-Collegii åliggande alt frågan derom pröfva, meddela
vidare yttrande, Justitiae-Ombudsmannen dock derigenom icke betaget, att,
om han förmente bemälde Kamererare på annan grund än efterlåtenhet i
utöfningen af deras tjenster vara skyldige att deltaga i ersättningen till
Bihang till R. St. Prot. 1834- 4-de Sami. i:sta Afd. 3
2 9-de Håjtet.
i8
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 t/fo.
Friherrinnan Enesköld, frågan derom vid vederbörlig Domstol utföra.
Sedan härefter, till följd af det Casseuren Landin ådömde betalningsansvar,
Öfver-Ståthållare-Embetets Cancellie den i4 Febr. 182g låtit hos
honom anställa utmätning, men dervid icke funnits annan tillgång än lösöre-persedlar
till ett värde af 5o R:dr 16 sk. Banco, hade Friherrinnan
Enesköld hos Kongl. Maj:t i underdånighet begärt eftergift och afskrifning
af förrberörde dess ytterligare tillkomne skuld till Krigsmänshus-Cassan samt
i sammanhang dermed tillåtelse att återfå den ränta, som för desse 6,320
R:dr 1 sk. blifvit erlagde, jemte de henne åbragte dryga lagsöknings-kostnader.
Häröfver har Kongl. Majit, genom Nådigt Utslag den 29 Maji sistnämnde
år, yttrat: att då sökanden underlåtit att på sätt 12 §. af Kongl.
Reglementet om lån ur Krigsmanshus-Cassan den 23 Maji i8a5 föreskrifver
och hennes i enlighet dermed utfärdade skuldförbindelse innehåller, uti
Banken insätta ifrågavarande räntemedel, hvarför hon sedermera blifvit lagsökt,
utan desamma i dess ställe öfverlemnat till sitt enskilda ombud
Casseuren Landin/ hvilken derför utgifvit sine betalningsbevis, utan att
desse i den ordning berörde Reglemente utstakar, blifvit af Kamereraren
annoterade; så och ehuru upplyst vore, det nämnde medel blifvit af Landin
emottagne och förskingrade, samt tillgång hos Landin till gäldande af
denna skuld icke funnes; kunde Kongl. Majit likväl, i anseende så väl till
hvad om Friherrinnans underlåtenhet i berörde måtto förekommit, som ock
till heskaffenheten af desse medel och det med dem åsyftade, ändamål,
icke i Nåder bifalla den begärde afskrifningen af meranämnde ränlebelopp.
Då frågan om Friherrinnan Eneskölds förpligtande, att till Krigsmanshus-Cassan
betala ofvanberörde 6,3a6 Rldr 1 sk. Banco, är i laglig
ordning af Domaremagten pröfvad, anser väl Utskottet densamma icke vidare
utgöra föremål för Utskottets granskning och bedömande, och att, i
följd häraf, någon ersättning ur sådan synpunkt icke kan eller bör af Utskottet
tillstyrkas; men då Utskottet erfarit, huruledes i närvarande fallen
enskild medborgare, genom Tjenstemäns vårdslöshet och bristande tillsyn,
tillskyndats ett oförskyldt lidande, hvilket varit nära omöjligt att förutse
och afböja, då Kongl. Krigs-Collegium uraktlåtit att låta räntan utkräfva
och capitalet uppsäga i behörig tid; så och då härvid serskildt förekommer,
att Enkefru Enesköldj genom Advocat-Fiscalens i Kongl. Krigs-Collegium
Embetsskrifvelse af den 29 Maji 1822, icke rimligen kunnat draga
Stats-Utshottets Utlåtande N:o l/f.5. 19
annan slutsats, än att räntan å lånet ovilkorligen varit erlagd till den 3o
Junii 1821, tror Utskottet att bevekande skäl tala för meddelandet för en
gång och utan att sådant må, såsom prasjudicat för framtiden, gälla, af ersättning
åt den enskilde, oförskyldt lidande medborgaren. Utskottet tillstyrker
fördenskull:
att meranämnde Friherrinnan Eneskölds ränteskuld till Krigsmanslius-Cassan
må af Staten godtgöras.
I händelse Rikets Ständer härtill lemna bifall, skall Utskottet framdeles
föreslå sättet för Statens öfvertagande af skulden^ men Utskottet har
tillika ansett sig böra hemställa:
att Rikets Ständer, jemte anmälan af beslutet, hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att ej allenast Kongl. Krigs-Collegium
matte förständigas och påminnas, att icke, genom bristande tillsyn
å underlydande Tjenstemän, så beskaffade bedrägliga förhållanden,
sorn ifrågavarande, vidare må ega rum, utan äfven öfrige
förvaltande Verk, sorn hafva Cassör eller penningar under deras
vård, antingen erhålla bestämda föreskrifter i de fall, der sådana
ännu kunna erfordras, eller erinras om nödvändigheten att iakttaga
gällande stadganden, på det både Statens och den enskildes
rätt må behörigen vårdas.
Stockholm den 4 Junii i834-
Reservationer:
af Herr Friherre Silfversköld j C.
”Enär detta balancemål redan varit draget under Kongl. Maj:ls Nådiga
pröfning, och Kongl. Maj:t vid meddelandet af Dess Nådiga Dom, icke
funnit skäligt ålägga Kongl. Krigs-Collegium något ansvar, så och jemte det
jag för öfrigt icke tror att tillräeklige controler för de förvaltande Verken
saknas, hvarigenom så beskaffade bedrägliga förhållanden, som ifrågavarande,
böxa kunna undvikas, anser jag i förra afseendet icke lämpligt och i
det senare icke behöfligt, att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Maj:t göra
den underdåniga anhållan, sorn innefattas uti Utlåtandets sista moment,
emot hvilket jag således mig xeservérarhvarmed Herr Linderholm sig
förenat.
20
Stats-Utslottets Utlåtande N:o l^j'
af Herr Prosten Astrand:
”Det beslut, att Staten skall godtgöra Enkefru Eneskölds ränteskuld
till Krigsmanshus-Cassan, kan jag icke biträda, så länge det icke i allmänhet
är stadgadt, att Staten skall ersätta de förluster, sora genom Statens
Tjenstemäns förvållande kunna ådragas enskilde. Det är medgifvet och i
rältsväg afgjordt, att Enkefru Enesköld , såsom låntagare, vid ränteliqviderna
icke uppfyllt föreskrifna former och derigenom ådragit sig förlusten;
och om det äfven, hvad henne sjelf angar, kan gälla, att hon måhända
var okunnig om dessa former, hvilket hon dock ej bort vara, då hon
egde i sin hand formenliga qvitteneer och hade deraf bort hernia anledning
att misstänka de qvitteneer, som saknade Iiamererarens annotation, så
gäller detta alldeles icke om Öfverste-Lieulenant Enesköldunder hvars
lifstid en stor del af den nu till ersättning föreslagna räntesknlden uppkommit;
ty då han sjelf undertecknat skuldebrefvet, som uttryckligen innehöll det
vilkor, att qvittencerna, för att vara giltiga, borde vara af Kamereraren
påtecknade; och då han i lång tid skaffat sig sådana fullgiltiga qvitteneer,
så kan för hans försummelse ingen okunnighet förebäras såsom ursäkt.
Det har mången gång handt, och händer väl ty värr äfven hädanefter,
att enskilde, som enligt laga Utslag till Kronofogde öfverlemna utsökningsmål,
för hvilka denna af gäldenären uppbär medlen, måste, då Kronofogden
är på obestånd och förskingrar medlen, innan redovisning skett, samt
gör cession, gå i mistning om sin lagliga egendom. I sådant fall vore det
billigt, att Staten ersatte den enskilde hans genom ingen laga forms försummelse
utan endast genom Statens Tjenstemäns oredlighet förvållade förlust,
helst Staten icke lemnat honom annan väg att af gäldenären utfå sitt,
än genom Tjenstemannens biträde. Men då denna billighetsgrundsats icke
ännu kunnat göra sig gällande, i anseende lill de betydliga förluster sådant
kunde ådraga Staten, så torde ännu mindre det af Utskottet tillstyrkta praejtidicat
böra godkännas, nemligen att Staten skall ersätta den enskilde, äfven
der denne sjelf försummat laga former.”
Häruti hafva instämt:
Herr Conlracts-Prosten Nordin _, Herr Dom-Prosten Heurlin samt
Piiksdagsfullmugtige J. L. Wiklund itrån Westerbottens Län, Hans Jansson
ifrån Elfsborgs Län, Nils Persson ifrån Södermanland, Joh. Andersson
ifrån Upland och Erik Nilsson ifrån Jemtland,
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o ij6.
21
N:o i4<3.
Antom till Exp.-Utsl. den 5 Junii.
Utlåtande, i frågan om skyldighet för innehafvarne af
Ortala Bruk och Norrtelje fadori, att betala de deraf
utgående kolräntor efter marke gångsår is samt ersätta
Räntetagarne den förlust de derå lidit. (I. A.j)
Under åberopande af Stats-Utskottets vid sistförflutne Riksdag afgifna
Utlåtande N:o 228, angående utgörandet in natura af de visse Räntetagare
anslagne kolräntor inom Stockholms Län af hemman under Ortala Bruk och
Norrtelje Gevärs-factori, eller samma räntekols godtgörande lill löningstagarne
efter markegångspris, har Riksdagsfullmägtigen Nils Insulin ifrån
Stockholms Län uti ett till Stats-Utskottet rcmitteradt Memorial anfört, att
så väl Rusthållare, som den del af Militairen, hvilka uppbära Augmentsräntor
i den ort, som ligger kring nämnde Bruk och Factori, lida mycket
derigenom, att desse verk för de dem tillerkände kolräntors uppbärande,
icke gifva mera än 16 sk. B:co per läst, ehuru, enligt skattebrefvet af den
26 October 1^56 och cpde punkten uti det af Rikets Ständers Secreta Utskott
vid 1723 års Riksdag utfärdade upplåtelsebref, det tydligen förefinnes,
att Kongl. Majit och Kronan, ibland annat i 4:(le punkten af förstnämnde
Skattebref, uttryckligen förbehållit sig, att räntorna efter de årliga
markegångarne skulle utgöras af de hemman, hvilka af ålder varit med kolning
och körslor Bruket och Factoriet underlagde; med hvilket Bruk berörde
factori skulle förblifva oskiljaktigt i dessa förmoner och skyldigheter.
Och har af desse anledningar Insulin yrkat, det innehafvarne af Ortala
Bruk och Norrtelje Factori måtte hädanefter anses skyldige, att betala de
deraf utgående kolräntor efter markegångspris och ersätta Räntetagarne för
10 år tillhaka den förlust de genom en för ringa beräkning lidit.
Utskottet får, i anledning häraf, upplysat det Rikets senast församlade
Ständer i Skrifvelse af den 3o Nov. 1829, N:o 269, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmälde, huruledes, i anseende till det så väl för Räntetagare
vid inom Stockholms Län stationerade indelte Regementen, som för
Landl-Staten menliga förhållande, hvilket derstädes egde rum, nemligen att
den del af dessa löneförmoner, som består af kolräntor, i följd af Kongl.
Brefvet den 21 Junii 1773, finge af egarne till Ortala Bruk och Norrtelje
Gevärs-factori inlösas med 16 sk. B:co för lästen, ehuru det sannolikt icke
varit Kongl. Maj:ts Nådiga vilja att gynna nämnde Bruksegare på lönlagarnes
22
Stcits-Ulslcottets Utlåtande N-.o 1^6.
bekostnad, ulan det åsätta priset varit fullt svarande emot kolens värdeden
tid, då det fastställdes, hos Rikets Ständer framställning derom blifvit gjord,
att, då varuprisen numera undergått en betydlig förändring, ^hvarigenom
ett missförhållande i berörde afseende uppkommit, underdånig anhållan mätte
hos Kongl. Maj:t göras om föreslagen rättelse deruti; och, enär utaf de
handlingar, som vid pröfningen af nämnde fråga för Rikets Ständer funnits
att tillgå, bland annat inhemtats, det Kongl. Maj:t och Kronan, nära 80
år efter det den taxa utfärdades, i enlighet hvarmed förenämnde räntekol
till indelningshafvarne betaides med 3 D:r Kopparmynt per Läst, vid försäljningen
till skatte af Ortala Bruk och Norrtelje Gevärsfactori uttryckligen
föibehållit sig räntorna efter, årliga markegången af de hemman, sorn af ålder
varit med kolning och körslor Bruket underlagde och på samma sätt
dädanefter kommo derifrån blifva oskiljaktige, hvaraf ville synas, sorn, derest
Kongl. Maj:t år 1760, då berörde skatteförsäljning skedde, afstått den
ifrågavarande kolräntan alldeles med samma rätt, sorn Kongl. Maj.t förut
den innehaft, det år 1680 bestämda pris å räntekolen, 3 D:r Kopparmynt,
öfverensstämde med det dä gällande markegångs värdet; så och då af Specialräkningarne
öfver Kronouppbörden i Stockholms Län sig visat, att endast
de Kronan behållna kolräntorna utgingo efter markegångspris, men att deremot
de indelta, till Ortala Bruk anslagne, icke voro debiterade till högre
pris, än 16 sk. Banco lästen, och af samma räkenskaper icke eller kunnat
inhemtas, att skillnaden emellan de 16 sk., som af Bruksegarne till Indelningshafvarne
erlägges och beloppet af årliga markegången, till Kronan inginge,
ansågo Rikets Ständer sig hafva anledning i underdånighet fästa Kgl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på de i detta mål förekomne stridiga förhållanden
, och huruvida Kongl. Maj:t och Kronan af de Ortala Bruk och Norrtelje
Factori underlagde hemman åtnjutit och åtnjuta den rätt, i afseende
på kolräntans utgörande, som i följd af Skatte-Köpe-Brefvets innehåll eller
serskilda Nådiga Resolutioner, Kongl. Maj:t och Kronan tillkomme.
Sedan, i detta ämne, egarne till Ortala Bruk och Norrtelje Gevärsfaeto^j.
hörde blifvit, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms Län
sig yttrat samt Kongl. Kammar-Collegium underdånigt utlåtande afgifvit,.
dervid de förstnämnde med underdåniga påminnelser inkommit, har Kongl.
Maj:t» under den 14 December nästl. år, i Nåder låtit sig föredragas handlingarnp
i detta mål; hvarvid, och då, på sätt desamma utvisade, Kongb
Maj:t och Kronan, genom ordentlige Köpe- och Skattebref till enskild man,
afhändt sig eganderätten till Norrtelje Gevärs-factori och Ortala Bruk med
vissa dervid bestämda vilkor, rättigheter och förmoner och bland andra dem
Stäts-Ut skottets Utlåtande N:o 1^.6.
23
angående ifrågavarande kolräntors åtnjutande till desse verk; Kongl. Maj:t
fann, att, enligt i:a punkten i i;sta Afdelningen af Kgl. Förordningen den
17 April 1828, angående upphörande af Styrelse-verkens domsrätt i vissa
mål, pröfningen af frågan om Kronans rätt i afseende på betalningen för
de på grund af desse köp till Norrtelje Factori och Ortala Bruk åtnjutna
nu ifrågavarande kolräntor, såsom innefattande rätta tydningen af ett utaf
vilkoren i köpe- och skattebrefven, tillhöra allmän Domstol och att, på grund
häraf, den åtgärd, Kongl. Maj:t, i följd af Rikets Ständers framställning i
ämnet kunde meddela, borde inskränka sig till att undersöka, huruvida gällande
skäl å Kronans sida voro, att, i laga ordning, mot nuvarande innehafvare
af dessa verk utföra det påstående, Rikets Ständer väckt om
berörde kolräntors utgörande efter årligt markegångspris, i stället för det
pris af sexton sk. lästen, som derföi’. dittills blifvit erlagdt.
Enligt den af Kongl.. Kammar-Collegium meddelade, af innehafvarne
utaf Norrtelje Gevärs-factori och Ortala Bruk icke motsagde uppgift om
de ifrågavarande, af desse verk åtnjutne kolräntor, utgöra de tillhopa
lyaS^ulels läster; och innefatta dels sådane, som till ett belopp af ungefärligen
[4x4§ läster utgöras lill Norrtelje factori och Ortala Bruk af nära
171§ Mantal och äro till största delen på Militiae- och Landt-Staterne indelle,
men några Kronan behållne, dels ock andra, som utgöras till Ortala
Bruk med ungefärligen 3io^ läster af 3i Mantal, hvilka af ålder varit med
hemmanens hela räntor, såsom Kronan behållne, Bruket till betjening med
kol och körslor underlagde.
Beträffande de förstnämnde, till desse Verk utgående, dels indelte,
dels Kronan behållna kolräntor; så hafva handlingarna utvisat, att för de
på Miiitien indelte kol, genom Kongl. Brefvet den 3 Nov. 1680, en bestämd
taxa af 3 Daler Kopparmynt, efter nuvarande penningevärde svarande
emot sexton sk. lästen, blifvit emellan Allmogen och Indelningshafvarne
öfverenskommen, och af Kongl. Majrt fastställd, att för dessa kol,
deraf ock en del då till Norrtelje factori anslogos, i ond och god tid gälla;
att, ehuru denna taxa, såsom varande något högre än då gängse allmänna
kolpris i orten, endast för desse indelte kol och till Militiae-Indelningens
säkrare bestånd fastställdes, samma taxa, sedan den blifvit under det gångbara
kolpriset, det oaktadt såsom ett slags ständigt kolpris i orten, blifvit
ända till dess Verken af Kronan försåldes, äfven för de på Lands-Staten
indelte, och öfrige af dessa slags kol, så vidt utredas kunnat, af vederbörande
tillämpad, och kolen derefter debiterade och godtgjorde, helst i de
årliga markegångstaxorna för Länet något kolpris icke blifvit utsatt, utan
24
Stats-Utshottets Utlåtande N:o i//6.
desse, rörande kolräntan, endast innehållit den allmänna föreskrift, att vederbörande
borde rätta sig efter de derom utkomna Förordningar och
Kongl. Resolutioner: att, enligt Köpe- och Skattebrefven af åren och
1760 om dessa Verk, af hvilka Ortala Bruk förut varit under förpantning
upplåtet, och Norrtelje factori för Kronans räkning drifvet, factoriet skulle,
såsom orden tyda, bibehållas vid den rätt och företräde till jern, kol,
stockämnen och flera till Gevärs-arbetet och Bruksbyggnader nödiga materialier
m. m., som under Kronans tid varit förunnadt, och Ortala Bruk, i
anseende lill lätt och snar tillgång på godt och tjenligt ämnesjern för bästa
priset med flera omständigheter, borde blifva oskiljaktigt ifrån factoriet
och icke få derifrån abalieneras: alt, efte>’ berörde försäljning af Verken,
ifrågavarande kolräntor efter enahanda pris, som förut, godtgjorts: att,
vid väckt fråga dels af en Häradsskrifvare för de på hans tjenst indelte
kol, dels af Krigsbefälet vid 1773 års Riksdag, för de på Mili lien anslagne
kol, om ändring häruti och kolens betalande in natura eller efter årlig
markegång, Kongl. Majit, genom Nådige Bref af den 26 Nov. 1772 oc^x
21 Junii 1773, under hufvudsakligt afseende å det alltid för dessa kolräntor
följda ständiga pris efter 1680 års taxa, och enär Kronan afstålt nämnde
kolräntor alldeles med samma rätt, Kronan dem förut innehaft, förklarat,
att med dessa kolräntors betalande borde på samma sätt, som dittills
verkställdt blifvit, förhållas enligt Kongl. Majlis förra derom vidtagna författningar;
och att merberörde kolräntor, äfven den del deraf, som är Kronan
behållen, allt sedan, intill närvarande tid, efter samma pris Indelningshafvare
och Kronan godtgjorts. På grund af dessa förhållanden fann
Kongl. Majit, hvad de indelta kolräntorna anginge, frågan om priset å dem
redan vara genom de derom meddelade förrberörde Kongl. Bref af åren
1772 och 1773 afgjord, så alt något högre lösningspris än efter 1680 års
taxa, för dessa kolräntor icke kunde lagligen fordras; och att då, i afseende
på de oindelte kolräntorna, enahanda grund för liqviderandet af dessa
räntor, som den, Kongl. Majit på sätt berördt är, för de indelte godkänt,
syntes böra ega rum, enär räntorna äro af lika beskaffenhet, desamma också
alltid både före och efter försäljningen af Verken efter samma grund
liqviderats, samt factoriet blifvit i köpet försäkrad t om enahanda rätt lill
kol, som under Kronans tid varit förunnadt, och Ortala Bruk derifrån
Loide blifva oskiljaktigt, för att förse factoriet med ämnesjern —• någon
skälig och rättsenlig anledning för Kronan att yrka högre betalnings erhållande
äfven för desse oindelte kolräntor, än hittills varit iakttaget, icke
förekomme. Vid
-
Stals-UlsJcotteis Utlåtande I\:o 1/fG.
2:5
Vidkommande sedan de kolräntor, som till Ortala Bruk utgöras af
de 3i Mantal skatte, hvilka från äldre tider varit, likasom öfriga räntor
af desse hemman, Bruket tillslagne; så innehölle väl det utfärdade SkatteKöps-Brefvet
å nämnde Bruk, att med köpet Kronan förbehölles, bland
annat, räntorna efter årliga markegången af berörde 3i hemman, hvilka af
ålder varit med kolning och körslor Bruket underlagde, och på samma sätt
dädanefter kommo att derifrån blifva oskiljaktige; men alldenstund vid det
förhållande, som ofvan anfördt vore, att 1680 års koltaxa varit ansedd
som ett ständigt kolpris i orten för de ifrågavarande Verk anslagne räntekol,
och att kolpriset i allmänhet icke varit i markegångs-taxorna utsatt,
någon anledning icke vore, att meningen med berörde föreskrift i SkatteKöpe-Brefvet
varit, alt desse nu ifrågavarande kolräntor skulle efter annan
grund liqvideras, än som för de ofvan omförmälde Verken anslagne räntekol,
deribland äfven Atskillige äro Kronan behållne, städse varit iakttaget,
hvartill icke heller något serskildt skäl, i afseende på dessa kol, sig företedde,
enär de voro af enahanda beskaffenhet med de nyssnämnde behållna
räntekolen och derföre samma grund för deras liqviderande borde blifva
gällande; fördenskull och då äfven dessa kolräntor, på grund häraf, allt
ifrån Skatteköpets verkställande, blifvit, å Kronans sida, oanmärkt i 70 år
sålunda debiterade och godtgjorde, hvadan senare egare af Verken bort
anse sig vid denna liqvidations-grund, äfven af berörde kolräntor, tryggade;
hade Kongl. Maj:t funnit gällande skäl icke heller i denna del å Kronans
sida sig förete, att ifrågasätta anpan och högre ersättning för desse
kolräntor, än dittills blifvit erlagd, samt i följd deraf ansett all vidare
fråga jemväl derom böra förfalla.
Hvad i öfrigt anginge Kongl. Kammar-Collegii, uti dess i målet afgifna
underdåniga utlåtande, serskildt gjorde hemställan, att egarne till de
ofvannämnde 3i Skattehemmanen skulle befrias från skyldigheten, att de
hemmanen åliggande sistberörde kolräntor in natura till Ortala Bruk utgöra,
enär Bruksegaren 1787, utan allt undantag, afsagt sig rättigheten att
utfordra räntornas åtnjutande af desse hemman, hvilken afsägelse Kongl.
Kammar-Collegium, uti Utslag den 10 Sept. samma år antagit och fastställt;
så hade Kongl. Maj:t väl funnit denna hemställan, ehuru icke af Rikets
Ständers framställning bestämdt föranledd, likväl icke kunna i en så beskaffad
sak sorn denna, på sätt Bruksegarne i deras underdåniga påminnel
Bihang
till R. St. Prot, 1834. 4ide Sami. lista Afd. 4
%9:de Håjtet.
26
Slats-Utshottels Utlåtande N:o lj7'
ser påstått, anses vara sträckt utöfver gränsen för Kongl. Kammar-Collegii
underdåniga utlåtande; men sorn Bruksegarnes ofvanberörde afsägelse och
det dertill af Kongl. Kammar-Qollegium lemnade bifall, såsom å förklarande
sidan ock blifvit anfördt, icke kunde''anses balva baft afseende äfven å den
del af ifrågavarande räntor, som innefatta kol, hvilka för Brukets behof
måste anses omisteliga; hvadan ock, under den sedan förflutna tiden, samma
afsägelse icke blifvit så förstådd och tillämpad, utan kolräntorna städse,
på sätt dittills skett, till Bruket in natura utgjorts af hemmansegarne,
hvilka dertill voro skyldige, såsom ock Kongl. Majrt, uti Nådig Resolution
den 2 Mars förklarat; alltså fann Kongl. Majrt berörde Kongl. KammarCollegii
underdåniga hemställan komma att förfalla.
Då ifrågavarande mål, i anledning af Rikets Ständers förrherörde underdåniga
skrifvelse, blifvit fullständigt utredt, samt derefter, på sätt här
ofvan finnes intaget, af Kongl. Majrt i Nåder pröfvadt och afgjordt;
anser Utskottet sig icke kunna föreslå Rikets Ständer, att, i anledning
„af Nils Insulins ofvan omförmälde motion, vidtaga någon
åtgärd.
Stockholm den 4 Kuni i834*
Nro 147-
Anitona till Exp.-Utsl. den 5 Jimif,
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse,
angående verkställd undersökning om den så
kallade Preste - Taxans upprinnelse och beskaffenhet.
(1. A.)
Sedan Rikets senast församlade Ständergenom skrifvelse af den 23
Oetobej: 1829, Nro 199, hos Kongl. Majrt i underdånighet anhållit om åtgärders
vidtagande, i afseende på en redan år 1787 anbefalld undersökning
om upprinnelsen af den så kallade Preste-Taxan, har Kongl. Majrt, uti Nådig
Skrifvelse till Stats-Utskottet, (införd i 1 Sami. 1 Afd. under Nro 12)
till Rikets Ständers Stats-Utskott framställt de förhållanden, som genom den
verkställda undersökningen blifvit utrönta, i afseende på nämnde Taxas
upphof och beskaffenhet.
Efter hvad så väl den Kongl. Skrifvelsen som de dervid bifogade
liandlingarne utreda, liar denna undersökning först blifvit föranledd af de
Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 147'
27
])esvär, Presterskapet i Oppunda, Jönåkers och Rönö Härader af Södermanlands
Liin i underdånighet anfört öfver Kongl. Kammar-Revisionens den 17
Mars 1786 meddelade Utslag rörande Smör-Taxans utgörande efter markegångspris.
Undersökningen företogs ock redan år 1787 af Kammar-ArcbiviContoret,
men befanns .vara äf så vidsträckt omfattning och förknippad med
så mångå andra svårigheter, att på 3 års tid eller till år 1790 undersökningen
blott kunnat sträckas till Upsala Län, hvarefter den val synes hafva
fortgått i någon del .af Rikets öfriga Landskap, men slutligen afstannat,
intilldess Kongl. Maj:t, under den i3 Februarii 1823, i Nåder anbefallde Kongl.
Kammar-Collegium, att, sedan Consistoiderne och vederbörande Presterskap
blifvit hörde, inkomma med underdånigt utlåtande i ämnet. I anledning
så väl häraf, som af Kongl. Maj:ts den 16 April i83o och den 22 Junii
1833 förnyade befallningar om berörde undersöknings verkställande, har
Kongl. Kammar-Collegium, efter förutgången underdånig anmälan om svårigheten,
sedan dess Archivi-Contors äldre handlingar blifvit genom vådeld
förstörde,, att åstadkomma en nöjaktig utredning af Preste-Taxan i hela dess
omfattning, sett sig föranlåten att inskränka denna utredning allenast till
förhållandet med taxesmöret i Södermanland med serskildt afseende på förutnämnde
trenne Härad. Af de utlåtanden, sorn bemälde Kongl. Collegium
så väl som Kongl. Stats-Contoret i ämnet afgifvit, inhemtas först, i afseende på
Preste-Taxan i allmänhet, att den i olika Län utgår efter högst olika grunder,
nemi. dels i penningar, dels i persedlar, såsom spanmål, oxar, smör.
lax, strömming, hvilka lösas antingen efter ett oföränderligt pris eller efter
ortens markegång. Ifrån denna taxa äro dock befriade Gottlands, Malmöhus,
Christianstads, Hernösands, Jemtlands samt någon del af Nerikes och
Gefleborgs Län. Om samma taxas upprinnelse är med visshet endast utrönt,
att den såsom en frivilligt åtagen bevillning inträdt i stället för skyldigheten
att hålla så kalladt borgeläger, eller att med föda och husrum förse
det krigsfolk, som i landsorterna förlädes; att Presterskapet tidtals varit befriadt
från denna afgift, enär detsamma antingen hållit borgeläger, eller åtagit
sig andra afgälder, såsom krigsgärd, Elfsborgs lösen och flere likartade
pålagor. Beträffande åter de omförmälde Häraden, så synes det, att
Presternes taxa derstädes i början utgått, dels med smör in natura, dels
med penningar efter gångbart eller enahanda pris som för Kronans öfriga
smör-räntor, men att allt ifrån år 1622 och framgent samma pris utan förvandlings
uträkning blifvit efter åsatt Kronovärde bestämdt till if aleis däken,
sorn, enligt 1619 och 1687 ^rens mynt-evalvation, motsvarar en Riksdaler
för Lispundet; dock att för Oppunda Härad detta Kronovärde blifvit
28
Siats-Utskottets Utlåtande N'0 147'
förhöjdt till 2 daler, hvartill det uti 1^30 års Jordeboks-extract är upptaget
samt i detta och följande årens Landsböcker utan vidare förhöjning
redovisadt. I stöd af det utredda förhållandet samt med åberopande af
Kongl. Resolutionerne den 27 Fehr. i5q5 och den i 7 Febr. 1640, har Kongl.
Kammar-Collegium i underdånighet tillstyrkt, det Kongl. Maj:t måtte i Nåder
föi’ordna, att taxesmöret i meranämnde Härader hädanefter borde, likasom
i Westerbottens Län, antingen utgöras in natura eller lösas efter
markegångspris, med öppen lemnad rättighet för den eller de Kyrkoherdar,
hvilkas inkomst i följd häraf och genom föregången indragning af behaglig
tidsförlänings-spanmål tilläfventyrs kunde understiga det belopp af 100 t:r
spanmål, hvilket Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref af den 29 April 1812, ansett
erfordras för en Kyrkoherdes anständiga bergning, att söka den restitution,
hvartill anledning kunde förefinnas.
Utskottet har tagit detta i öfvervägande; men enär Presterskapet vid
1809 års Riksdag åtagit sig att, lika med andra medborgare-classer, i krigstid
emottaga inqvartering, motsvarande det fordom så kallade borgelägret
och Preste-Taxan således icke motsvaras af en för samma afgäld förut contraherad
rättighet, hvartill kommer, att densamma, under ordinarie räntan
inbegripen, icke synes böra undergå förändring, annat än i sammanhang
med en allmännare ny skattereglering, emedan svårligen den rättvisa, som
hör ligga till grund för en dylik mera ingripande förändring af skatter och
onera, partielt kan uppgöras eller afses;
så anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka någon förändring för ifrågavarande
trenne Härad eller föreslå någon ytterligare undersökning
i afseende på denna Taxas utgörande i andra delar af Riket.
Och lärer, i händelse af bifall till detta förslag, underdånig Skrifvelse,
i enlighet dermed, till Kongl. Maj:t böra aflåtas.
Stockholm den 4 Junii 1834-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1^8.
29
kN:o 148.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Jun»,
Utlåtande, i anledning af väckte motioner dels om upplåtande
af Kronans Laxfisken i Westerbottens Län,
samt dels angående begagnandet af de inom Norrbottens
Län varande fisken. (I, A.)
Till Stats-Utskottels handläggning hafva nedannämnde aine inom
Bonde-Ståndet afgifne anföranden blifvit öfverlemnade, nemligen:
1:0 af Riksdagsfullmägtigen Olof Olofsson ifrån Westerbottens Län,
som, med anmälan, huruledes Klabböle, Sörforss och Norforss Byar, efter
det de ifrån urminnes tid innehaft och begagnat de vid deras land och
strand i Umeå Elf belägne Laxfisken, nu mera, genom Kongl. Majrts Nådiga
Dom af den 24 Mars samt Nådiga Resolution af den 5 Nov. i83i,
förlorat både egande- oclx nyttjande-rätten till samma Laxfisken, föreslagit,
det Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t målte framföra
den önskan att Kronans Laxfisken i Westerbotten icke vidare genom
Auctioner utbjudas, utan, vid nuvarande arrendens slut, öfverlåtas till de
hemman och byar, vid hvilkas land och strand de äro belägne och som
dem i förra tider innehaft, samt att detta öfverlåtande sker för everdeliga
tider, emot en skälig årsafgift eller taxa, som en gång för alla, efter
fiskenas beskaffenhet, bestämmes i salt Lax, att efter markegångspris utgå;
dock att, för förstnämnde 3:ne Laxfisken må, i likhet med hvad för Baggböle
fiske redan är stadgadt, bibehållas den år 1765 för samma Byar fastställde
taxa, som var gällande när skattläggnings-methoden för Westerbotten
den 23 Aug. 1733 utfärdades; och
2:0 af Riksdagsfullmägtigen Per Hindriksson från Norrbottens Län»
hvilken hemställt, det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att invånarne i Luleå Fögderi må berättigas, att, utan afgift
till Kronan, begagna de fisken, som äro belägne inom deras hemmans
rågång och vid de stränder, till hvilka deras innehafvande land sig sträcker,
utan förbindelse att derföre hädanefter någon serskild afgift eller taxa
utgöra; hvarvid Motionairen anmält, att då hemmansegarne uti Torneå och
Calix Fögderier, genom Kongl. Maj:ts sedan år 1823 utfärdade Nådiga
Domar blifvit förklarade berättigade att begagna de fisken, sorn förekomma
inom deras rågång och vid de stränder, till hvilka deras innehafvande
land sig sträcker, utan att vara förbijnjlne, att någon afgift eller taxa der
-
3o
Stats-Ut skottets Utlåtande JSf:o 149 •
före hädanefter utgöra, har deremot hemmnnsegarnes i Luleå Fögderi i laga
ordning gjorde yrkande om enahanda rättighet blifvit till hela dess vidd
ogilladt genom Kongl. Maj:ts Dom af den 19 Mars i832.
Med Olof Olofsson har Riksdagsfuilmägtigen Anders Normark ifrån
Westerbottens Län och med Per Hindriksson har Riksdagsfuilmägtigen
Johan Jacob Rutberg ifrån Norrbottens Län sig förenat; hvarjemte Motionairerne
hos. Utskottet företett åtski 11 ige handlingar rörande merberörde
fisken samt de om dem uppstådde Rättegångar.
Enär, såsom Motionairerne uppgifvit och handlingarne innehålla, förevarande
frågor blifvit, efter föregången handläggning hos vederbörande
Domstolar och Embetsverk, af Kongl. Maj:t afgjorde, hvarigenom Kronans
rätt till Klabböle, Sörforss och Norforss Laxfisken samt de inom Luleå
Fögderi vararande fisken blifvit i laga väg bestämd, och då för öfrigt Kgl.
Majt, genom Nådigt Bref (ill Kongl. Kammar-Collegium af den 8 Februarii
1825, i Nåder förklarat sig vilja i hvarje serskildt fall pröfva förekommande
frågor om strand- och jordegares rättigheter till fiskefriheter;
så anser Utskottet oivanomförmälde motioner icke erfordra någon
Rikets Ständers åtgärd,.
Stockholm den 4 Junii 1834*
N:o 149-
Aukom till Exp.-Utsk. den 5 Jupii.
Utlåtande, i anledning af väclct fråga om framlidne
Commerce-llådet Jonas Ahlströmers arfvingars rätt, att
Kungsgården Höjentorp under perpetuelt ar
Ifrån
Ridderskapet och Adeln har till Stals-Utskoltels handläggning
blifvit öfveriemnadt ett Memorial af Friherre Ahlströmer Jonas, hvaruti
Friherren, under förmälan, att han först nyligen upphunnit den ålder,
som berättigar honom att framställa en reclamation på Rikets Ständers
rättvisa, föreslår, att Höjentorps Kungsgård, som, till följd af Rikets Ständers
beslut, år 1727 . blifvit för everdeliga tider under arrende donerad till
framlidne Commerce-RådetJonas Ahlströmer, dess arfvingar och rältsinnehafvare,
såsom belöning för patriotiska förtjenster, men frångått Ahlströmerska
famillen, lill följd af f. d. Konung Gustaf Adolp'hs under den
innehafva
rende.
Sted,s- UtsJiottetS Utlåtande N:o 149'
5r
17 Mars 1807 utfärdade Resolution, för hvilken ingen annan grund skall
hafva funnits, än Högstsalig Konung Guslaf III:s den 21 Jan. 1782 gifne
förklaring att perpetuela arrenden å Kungsgårdar icke kunde medgifvas,
såsom stridande mot Sveriges Lag, Kronans urgamla rätt och naturen af
en inabalienabel egendom, måtte till samma familia återställas, eller om
sådant numera icke skulle anses lämpligt, sedan egendomen redan år i832
blifvit till annan arrendator öfverlemnad, Ah Istr örner ska famillen likväl måtte
hädanefter årligen få åtnjuta hvad i arrende för Kungsgården nu erlägges,
utöfver hvad af famillen skulle till Kronan betalas; förmenande Friherren
den sålunda framställda reclamationen vara desto mera välgrundad, sorn
”Rikets Ständer v.oro olvifvelaktigt berättigade att belöningen förunna, hvilket
äfven blifvit af dem högtidligen kungjord t genom 77 §. af 1809 års
Regerings-Form, samt någon rätt för Konung Gustaf lil och Hans Son,
att i Ständers disposition göra ändring, aldrig funnits annorlunda, än i
missbruket af en sjelftagen Konungamakt’'.
Utaf de motionen bifogade handlingar har Utskottet inhemta-!, att
Kungsgården Höjentorp år 1725 blifvit upplåten på arrende till dåvarande
Consuln sedermera Commerce-Rådet Jonas Ahlströmer, sedan han erlagt
en förpantningsskilling af 4>i66§ Daler Silfvermynt; att Rikets Ständer genom
skrifvelse af den 4 Augusti 1727 gifvit Kongl. Maj:t vid handen, att
de ansett Kungsgården böra under perpetuelt arrende upplåtas åt CommereeRådet
Ahlströmer, dess arfvingar och rätts-innehafvare, hvarom ock, på
Kgl. Majrts Nåd. befallning, Gontract blifvit under den 6 Maji 1735 upprältadt.
Igenom detta Contract försäkrades Commerce-Rådet Ahlströmer, att
han, dess hustru, harn och arfvingar eller rättsinnehaf vare skulle
everdeligen och allt stadigt hafva att behålla och besitta Kungs- och Ladugården
med alla dess egor och förmoner samt vanliga dagsverken, enligt
skattläggning af den 20 Junii 1726, från sistnämnde år och framgent i
alla tider, för en årlig arrendesumma af 429' Daler 5 öre Silfvermynt,
hvaraf likväl skulle, såsom årlig ränta för förpantnings-capitalet, få innehållas
25o Daler Silfvermynt, sä alt endast 179 Daler 5 öre till Kronan
erlades. Jemte Kungsgårdens underhåll och häfd, utgörandet af contributioner,
gärder, clereciels aflöning, m. m. samt förbindelse, att emot åtnjutande
af hela säteri-friheten, uppföra sådan byggnad å Kungsgårdstomlen,
att Kongl. Maj:t deruti kunde vid tillfälle logera, bestämdes såsom
hufvudsakligt vilkor för Kungsgårdens upplåtande och bibehållande under
perpetuelt arrende, att Commerce-Rådet, dess arfvingar och rättsinnehafvare
skulle vid Kungsgården vidmagthälla Schäferiet, som Commerce
-
3a Stats-Utslcottets Utlåtande 1V.-o t fg.
Rådet der anlade, och derjemte stadigt behålla del uti Alingsås Maniefacturier.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af den 27 Oct. ij56},
utfärdad med anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan, blef
Commerce-Rådet Ahlströmer icke allenast frikänd ifrån skyldighet att
uppföra vidare caractersbyggnad på Höjentorp, — sedan han, enligt syneförrättning
år ij5o, låtit uppbygga en sådan af tvenne våningar, i betraktande
deraf, att Rikets Ständer funnit Commerce-Rådet Ahlströmers oförtrutna
möda och flit, som han medelst Manufacturiers och flera nyttiga
inrättningars införande och anläggande till Rikets sannskyldiga nytta haft
ospard och att han således berömligen uppfyllt det ändamål, hvarför han
denna Kungsgård erhållit,—utan ock befriad ifrån husesyner, på den grund,
att Kungsgården vore upplåten honom, arfvingar och rätts-innehafvare till
everdelig och rolig besittning och han således dervid egde enahanda säkerhet
med en skatterätts innehafvare^ samt han, dess banv, arfvingar
och rätts-innehafvare ytterligare försäkrade att, roligen och odrefne } för*>
utan någons intrång, everdeligen innehafva och behålla Kungsgården j
så länge han och de behörigen fullgjorde de ofvan anförda vilkor. Vidare
inliemtas af f. d. Konung Gustaf Adolphs skrifvelse under den 17 Mars
1807, att f. d. Konungen anbefallt Kongl. Kammar-Collegium behörigen
utreda huru förbindelsen att vidmagtliålla det vid Höjentorp varande Schäferi
och att ständigt behålla del i Alingsås Manufactur-Verk, blifvit verkställd
och då verkställdes, samt att efter det ej mindre vederbörandes
yttranden blifvit afgifne och ytterligare laga besigtnig skett, än Kongl.
Kammar-Collegium underdånig berättelse om förloppet afgifvit, Kgl. Majit
förklarat, att, på grund af Konung Grustaf lilis under den 21 Januarii
1782 gifne, ofvanåberopade föreskrift, det vore Kongl. Majits ostridiga rätt»
att, efter uppsägning, nästa liga fardag Kungsgården återtaga, men att
Kongl. Majit dock, i anseende till Commerce-Rådet Ahlströmers utmärkta
förtjenster och verksamma bemödande för allmänna hushållningens och
näringarnes förkofran samt hans ådagalagde patriotiska tänkesätt, ville ej allena
bibehålla Commerce-Rådels arfvingar vid arrendet af Höjentorps Kungsgård
för en tid af 25 år, eller till den 14 Mars i83a emot vanliga arrende-rättighetens
erläggande, utan ock, efter förloppet af dessa 25 år, tillägga
då varande arrende-innehafvare optionsrätt med den mestbjudande vid då
anställande öppen arrende-auetion, kommande i öfrigt det dittills föreskrifne
sambandet mellan Alingsås Fabrik och Kungsgårds-arrendet att dädanefter
upphöra och arrendatorn icke vara förbunden att i fabriken del ega.
Af
Stats- Ut alott ets Utlåtande N:o 1,10.
33
Af detta handlingarnes innehåll finner väl Utskottet Rikets Ständer
ursprungligen hafva åsyftat alt, såsom nalional-belöning för patriotiska
förtjenster, till everdelig besittning öfverlemna Ilöjentorps Kungsgård åt
Ahlströmerska famillen emot fastslålldt arrende och alt alltså denna Rikets
Ständers afsigt omintetgjordes då Kungsgården blef famillen afhänd. Men
oaktadt Högstsalig Konung Gustaf Ill:s under den 21 Januarii 1-782 gifne
förhud emot perpetuela arrenden å Kungsgårdar, efter Utskottets tänka,
icke torde innefatta fullkomlig grund för den af f. d. Konung Gustaf IV
Adolph med Kungsgården vidtagne disposition,
finner Utskottet sig likväl icke kunna tillstyrka bifall till Friherre
Ahlströmers motion, utan anser det böra hero på CommerceRådet
Ahlströmers arfvingar att, om de finna sig dertill befogade,
i laga ordning göra deras anspråk å Höjentorps Kungsgård
gällande.
Stockholm den \ Junii i83/{.
N:o i5o.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Junii.
Utlåtande i anledning af erhållen äterremiss å Betänkandet
N:tr 28, angående nedsättning i lösen för dagsverken
till JVisingsborgs Kungsgård. (I. A.)
Berörde af Borgare-Ståndet bifallne Betänkande har till Stats-Ulskoltet
blifvit återremitterad t ifrån de öfrige trenne Riks-Stånden, i anledning af dervid
gjorde anmärkningar, hvilka innehålla: att, till förekommande af tvister
och stridigheter emellan Kronan och de dagsverksskyldig^, Utskottet
hort tydligare, än dess förslag innehåller, bestämma Kronans rätt till erhållande
af dagsverken in natura för Wisingsborgs Kungsgårds och dervarande
Ekeplanteringars behof, och att Wisingsöboerne, i anseende till deras
fattigdom och deras hemmans svaga beskaffenhet, helt och hållet måtte
befrias ifrån de dem ålagde dagsverken, emot erläggande af nedsatt lösen;
hvaremot blifvit erinradt, ått då ifrågavarande dagsverken äro inbegripne
i hemmanens ordinarie räntor, såsom motsvarande rnantalsräntan, nedsättningen
i lösen för meranämnde dagsverken bort föreslås till endast
hälften emot markegångspriset.
Bihang till R. St. Prot. 1834. 4-de Sami. t-.sta Afd. å
29-de Häftet.
34
Stals~UIslottets Utlåtande N:o i5o.
Utskotlet får i anledning häraf förklara, det Utskottet, vid bedömandet
af denna fråga, sökt fästa behörigt afseende å de för Wisingsöhemmaneu
förekommande omständigheter, till beredande af den lindring i lösens
erläggande för deras dagsverksskyldighet, som med Kronans rätt och de dagsverksskyldiges
båtnad hilligen öfverensstämmer, och Utskottet kan således
ej frånträda dess förra förslag i afseende på b »räknandet af samma lösen;
men'beträffande frågan om ett närmare bestämmande så af Kronans som
af hemmans-innehafvarnes ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, har Utskottet
ansett sig böra sålunda förtydliga dess förslag i denna del, alt, i
stället för Utskottets förra hemställan, Utskotlet härigenom får tillstyrka:
att Sökanderne skola vara skyldige alt utgöra desse dagsverken in
natura, då Kronan af desamma finner sig vara i behof, men att,
om de ej in natura utfordras, utan lösen i penningar för dem skall
erläggas, denna må bestämmas till J:del af hvad den årliga markegången
för dränge-dagsverken i Länet utsätter.
Derest denna tillstyrkan af Rikets Ständer bifalles, lärer, i enlighet
dermed, skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifyas.
Stockholm den 4 Junii i834-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834*
